Prop. 1984/85:100

Regeringens proposition

1984/85:100

med förslag till statsbudget för budgetåret 1985/86;

beslutad den 20 december 1984.

Regeringen förelägger riksdagen vad som har upplagils i bifogade uidrag av regeringsprotokoll för de åtgärder och de ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.

På regeringens vägnar OLOF PALME

KJELL-OLOF FELDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

Det i 1985 års budgetproposition framlagda förslaget till statsbudget för budgetåret 1985/86 visar en omslutning av 320325 milj. kr. Detla innebär en minskning i förhållande till vad som nu beräknas för innevarande budgetär med 534 milj. kr. Budgetförslaget utvisar ett underskott pä 63461 milj. kr. Detta innebär en minskning av underskottet med 6278 milj. kr. i förhällande lill vad som numera beräknas för innevarande budgelår.

1 bilagorna 1-19 lill budgetpropositionen redovisas regeringens förslag lill de i statsbudgeten ingående inkomsl- och utgiftsposterna närmare. I bilaga 1 behandlas dels den ekonomiska politiken mol bakgrund av den samhällsekonomiska utvecklingen, dels budgetpolitiken och budgetförslaget.

1 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100

Utgifisanslag:

Kungl. hov- och slottsstaterna

Justitiedepartementet

Utrikesdepartementet

Försvarsdepartementet

Socialdepartementet

Kommunikalionsdepartemeniel

Finansdepartemenlel

Ulbildningsdeparlemeniel

Jordbruksdepartementet

Arbelsmarknadsdeparlemenlet

Bostadsdepartementet

Industridepartementet

Civildepartementet

Riksdagen och dess verk m. m.

Räntor på statsskulden, m. m.

Oförutsedda ulgifler

31468000

9096 197 000

9713 744000

25 081657 000

79 210 164 000

12513239000

15215 198000

37 981647 000

6314 582 000

17848624 000

13 819587000

11208 462 000

5 658861000

430910000

71200000000

1000000

315 325 340000

Prop. 1984/85:100 4

Inkomster på statsbudgeten

Specinkation av inkomsterna på statsbudgeten för budgetåret 1985/86

1000 Skatter:

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse:

1110 Fysiska personers skatl på inkomst,
realisalionsvinsi och rörelse:
1111 Fysiska personers skall på in
komsl, realisationsvinst och rö
relse                                                                         39 735 000000    39 735000000
1120 Juridiska personers skatt på inkomst,
realisationsvinst och rörelse:
1121 Juridiska personers skatt på in
komsl, realisationsvinst och rö
relse                                                                         13 898000000    13 898 000 000
1130 Ofördelbara    skaller    på    inkomsl,
realisationsvinst och rörelse:
1131 Ofördelbara skatter på inkomst,

reirlisationsvinst och rörelse I 100000000 1100000000

1140 Övriga inkomstskatter:

1141 Kupongskatt 92000000

1142 Utskiftningsskatt och ersättningsskatt 5000000

1143 Bevillningsskatt 3 000000

1144 Lotterivinstskatt I 275000000 /375000000 56108000000

1200 Lagstadgade socialavgifter:

1211 Folkpensionsavgifi 34 839000000

1221 Sjukförsäkringsavgift, netto 1 335000000

1231 Barnomsorgsavgift 8 108000000

1241 Vuxenutbildningsavgifi 884000000

1251 Övriga socialavgifter, netto 738000000

1261 Bidrag lill förvaltningskostnader

för arbetsskadeförsäkringen 66000000

1271 Inkomster av arbetsgivaravgif
ter till arbetarskyddsslyrelsens
och yrkesinspektionens verk
samhel 88500000

1281 Allmän löneavgift 7355000000 53413500000 53413500000

1300 Skatt på egendom:

1310 Skatt på fast egendom:

1311 Skogsvårdsavgifter

1312 Hyreshusavgifl 1320 Förmögenhetsskatt:

1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt

1322 Juridiska personers förmögenhetsskatt

1330 Arvsskatt och gåvoskatt:

1331 Arvsskatt

1332 Gåvoskatt

1340 Övrig skall på egendom:

1341 Stämpelskatt

1342 Skatt på värdepapper

340000000

100000000 1440000000

I 8.30000000 30000000 1860000000

940000000

790000000 I.SO 000 000

2025000000

1 000 000 000 .? 025 000 000 7 265 000 000

1400 Skatt på varor och tjänster:

1410 Allmänna försäljningsskatter:

1411 Mervärdeskatt 1420. 1430Skatt på specifika varor:

1421 Bensinskatt

1422 Särskilda varuskatter

1423 Försäljningsskatt på motorfordon

1424 Tobaksskatt

1425 Skatt på spritdrycker

1426 Skatt på vin

1427 Skatt på malt- och läskedrycker

1428 Energiskatt

1429 Särskild avgift på svavelhaltigl bränsle

1431 Särskild avgift för oljeprodukter m.m.

1432 Kassettskatt

1433 Skall på videobandspelare

1434 Skatt på viss eleklrisk kraft

1435 Särskild avgift mol försurning
1440 Överskott vid försäljning av varor

med slalsmonopol:

1441 AB Vin-& Spritcentralens inlevererade överskott

1442 Systembolaget ABs inlevererade överskott

1450 Skatl på tjänster:

1451 Reseskatl

1452 Skatl på annonser och reklam

1453 Tolalisatorskatt

1454 Skatt på spel 1460 Skall på vägtrafik:

1461 Fordonsskatt

1462 Kilomelerskatl

56950000000 56 950000000

12 140000000 858000000

913000000

4 120000000

5 280000000 1960000000 I 300000000

10520000000

2000000

1450000000

55000000

108000000

895000000

92000000

39693000000

250000000

350000000

100000000

188000 000 538000000 380000000 100000000

1206000000

2975000000

2130000000 5105000000

2000 Inkomster av statens verksamhet: 2100 Rörciscöverskott:

2110 Affärsverkens inlevererade överskoll:

2111 Postverkels inlevererade överskott

2112 Televerkels inlevererade överskott

2113 Statens järnvägars inlevererade överskott

2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott

2115 Affärsverket FFV:s inlevererade överskott

2116 Stålens vatlenfallsverks inlevererade överskott

2117 Domänverkels inlevererade överskott

2120 Övriga myndigheters inlevererade överskott:

2121 Statens vägverks inlevererade överskott

2122 Sjöfartsverkels inlevererade överskott

2123 Inlevererat överskoll av uthyrning av ADB-uiruslning

2130 Riksbankens inlevererade överskott: 2131 Riksbankens inlevererade överskoll 2140 Myntverkets inlevererade överskott: 2141 Myntverkels inlevererade överskott 2150 Överskott från spelverksamhet:

2151 Tipsmedel

2152 Lotterimedel

.54000000 329000000

102 000000

73 400000

2 452 000000

70000000 3080400000

37000000 61 000000 63 000000 161000000

4000000000 4000000000

60000000 60000000

168800000

442000000 1610800000 8912200000

2300 Ränteinkomster:

2310. 2320Räntor på näringslån:

2311 Räntor på lokaliseringslån 265000000

2313 Ränteinkomster på statens avdikningslån 275 000

2314 Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen 6919000

2316 Ränteinkomster på vattenkraftslån 199000

2317 Ränteinkomster på luftfartslån I 795 000

2318 Ränteinkomster på statens lån

till den mindre skeppsfarten 23 718000

2319 Ränteinkomster på kraftled
ningslån -

2321 Ränteinkomster på skogsväglån 63 000

2322 Räntor på övriga niiringslån, Kammarkollegiel 184 629000

2323 Räntor på övriga näringslån. Lantbruksstyrelsen 4000000

2324 Räntor på televerkets statslån 290000000

1000
8700000000
275 000
300000	8 700576000
7000
17000000	17007000
450000000	450000000

2325 Räntor på postverkets statslån 54 000000 830598000
2330 Räntor på bostadslån:

2331 Ränteinkomster på egnahemslån

2332 Ränteinkomster på län för bostadsbyggande

2333 Ränteinkomster på lån för bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer

2334 Räntor på övriga bostadslån. Bostadsstyrelsen

2340 Räntor på studielån:

2341 Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier

2342 Ränteinkomster på allmänna studielån

2350 Räntor på energisparlån:

2351 Räntor på energisparlån 2360 Räntor på medel avsalla lill pensioner:

2361 Ränteinkomster på medel avsal
ta lill folkpensionering 7 000000 7000000
2370 Räntor på beredskapslagring:

2371 Räntor på beredskapslagring

och förrådsanläggningar 883500000 883500000

2380. 2390 Övriga ränteinkomster:

2381 Ränteinkomster pä lån till per
sonal inom utrikesförvaltningen
m.m. 1700000

2382 Ränteinkomster på lån till personal inom biständsförvaltningen m.m.

2383 Ränleinkomsler på sialens bo-sättningslån

2384 Ränteinkomster pä län för kommunala markförvärv

2385 Ränteinkomster på lån för studentkårlokaler

2386 Ränleinkomsler på lån för allmänna samlingslokaler

2389 Ränteinkomster pä lån för inventarier i vissa specialbostäder

2391 Ränleinkomsler på markförvärv
för jordbrukets rationalisering

2392 Räntor pä intressemedel
2394 Övriga ränteinkomster

2396 Ränteinkomster på del av byggnadsstyrelsen förvaltade kapitalet

100000

5 000000

36000000

175000 14 000000

475000

4 500000

25 000000

100000000

1350000000 1536950000 12425631000

2500 Offentligrättsliga avgifter:

2511 Expeditionsavgifter 2514 Elevavgifter vid styrelsen för vårdartjänst

2517 Trafiksäkerhelsavgifl

2518 Fyravgifter, fariedsvaruavgifter

2519 SkeppsmätningSavgifler

2521 Farlygsinspektionsavgifier

2522 Avgifier för granskning av biograffilm

2523 Avgifier för särskild prövning och fyllnadsprövning inom skolväsendet

2524 Avgifter vid statens jordbruksnämnd

2527 Avgifter för statskontroll av krigsmateriellillverkning

2528 Avgifter vid bergsstalen

2529 Avgifier vid patent- och regi-streringsväsendel

2531 Avgifter för regisirering i förenings m.fl. register

2532 Ulsökningsavgifter

2533 Avgifter vid statens planverk

444 000000

26000

45000000

310000000

2 500000

6 230000

2 761000

900000

2900000

800000 3 300000

136202000

24 000000

92 500000

600000

Prop. 1984/85:100

2534 Vissa avgifter för registrering av

körkort och molorfordon	124 300000
2535 Avgifier för slatliga garantier	131901000
2536 Lolteriavgifter	3 200000
2537 Miljöskyddsavgift	42 500000
2538 Miljöavgift på bekämpningsme-
del och handelsgödsel	115000000
2539 Täklavgift	16000000
2541 Avgifter vid lullverkel	69700000
2542 Palienlavgifler vid tandläkarut-
bildningen _	29400000	1603 720000 1603 720000
2600 Försäljningsinkomster:
2611 Inkomster vid kriminalvården	145 800000
2612 Inkomster vid stålens rätlske-
miska laboralorium	9 350000
2615 Inkomsler vid arbetarskydds-
styrelsen	14 300000
2616 Försäljning av sjökort	7400000
2617 Lotsavgifter	63 000000
2619 Inkomster vid riksantikvarieäm-
betet	300000
2621 Inkomsler vid lantbruksnämn-
derna	-
2624 Inkomsler av uppbörd av felpar-
keringsavgifter	56000000
2625 Utförsäljning av beredskaps-
lager	1700000000	1996150000 1996150000
2700 Böter m.m.:
2711 Restavgifter	223 000000
2712 Bötesmedel	182000000
2713 Vattenföroreningsavgift	1000	405001000 405 001000

Prop. 1984/85:100 10

3114 Luftfarlsverkels inkomsler av försålda fasligheter och maskiner -

3115 Affärsverket FFV:s inkomster av försålda fastigheter och maskiner I 000 000

3116 Statens vattenfallsverks inkomsler av försålda fasligheler

och maskiner 30000000

3117 Domänverkets inkomster av
försålda fastigheter och maski
ner - 61000000

3120 Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner:

3121 Kriminalvårdsstyrelsens in
komsler av försålda byggnader

och maskiner 600000

3122 Statens vägverks inkomster av försålda byggnader och maskiner 4 500000

3123 Sjöfartsverkets inkomsler av försålda byggnader och maskiner 50000

3124 Slaiskontorels inkomster av försålda datorer m.m. 100000

3125 Byggnadsstyrelsens inkomsler av försålda byggnader och maskiner 5 000000

3126 Generaltullslyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner 50000 10300000 71300000

3200 Övriga inkomster av markförsäljning:

3211 Övriga inkomster av markför
säljning 1100000 1100 000 1 100000

3300 Övriga inkomster av försåld egendom:

3311 Inkomster av statens gruvegendom 27000000

3312 Övriga inkomsler av försäld

egendom 1000 27001000 27 001000

Summa inkomster av försåld egendom 99401 000

4000 Återbetalning av lån:

4100 Återbetalning av näringslån:

4110 Återbetalning av industrilån:

280000000	280000000
750000
20146000	20896000
235 000
2213000
29700000
11000
82000
60000000
1700000
4 750000	98691000	399587000

4111 Alerbeialning av lokaliseringslån 4120 Återbetalning av jordbrukslån:

4122 Alerbeialning av stålens avdikningslån

4123 Återbetalning av lån till fiskerinäringen

4130 Återbetalning av övriga näringslån:

4131 Återbetalning av valienkraftslän

4132 Alerbeialning av luftfarislån

4133 Återbetalning av statens lån till den mindre skeppsfarten

4134 Återbetalning av kraftledningslån

4135 Alerbeialning av skogsväglån

4136 Återbetalning av övriga näringslån, Kammarkollegiel

4137 Återbetalning av övriga näringslån, Lanlbrukssiyrelsen

4138 Återbetalning av tidigare infriade slatliga garantier

Prop. 1984/85:100

4500 Återbetalning av övriga lån:

4511 Återbetalning av län lill personal inom utrikesförvaltningen m.m.

4512 Återbetalning av lån till personal inom biståndsförvaltningen

. m.m.

4513 Återbetalning av lån för kommunala markförvärv

4514 Återbetalning av län för studentkäriokaler

4515 Återbetalning av lån för allmänna samlingslokaler

4516 Återbetalning av utgivna startlån och bidrag

4517 Återbetalning av u-landslån
4519 Återbetalning av statens bosätt
ningslån

4521 Återbetalning av lån för inventarier i vissa specialbostäder

4525 Återbetalning av lån för svenska FN-slyrkor

4526 Återbetalning av övriga lån

7040000

800000

150000000

160000

6500000

15 000000 7069000

30000000

1 700000

39000000 44 520000

301 789000

301789000

5000 Kalkylmässiga inkomster: 5100 Avskrivningar:

5110 Affärsverkens avskrivningar:

5113 Statens järnvägars avskrivningar

5114 Luftfartsverkets avskrivningar

5115 Affärsverket FFV:s avskrivningar

5116 Statens vatlenfallsverks avskrivningar

5120 Avskrivningar på fastigheter:

5121 Avskrivningar på fasligheter

5130 Uppdragsmyndighelers komplement-kostnader:

5131 Uppdragsmyndigheters m.fl. komplemenlkostnader

5140 Övriga avskrivningar:

5141 Statens vägverks avskrivningar

5142 Sjöfartsverkets avskrivningar

5143 Avskrivningar på ADB-utrustning

5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar för ekonomiskt försvar

1058000000 130000000

97600000

2000000000 3285 600 000

251100000 251100000

93 374000

93374000

156400000 103000000

162075000

54017000

475492000 4105566000

Prop. 1984/85:100 15
11. Justitiedepartementet

A Justitiedepartementet m.m.

1 Statsrådsberedningen,yo;'.v/(;'.v(;;;.s7rti' 15840000

2 Justitiedepartementet, _/o/-.v/rt,i,'.sY(//i7f(;i,' 32435000

3 Kommittéer m. m.,/r.jc/iY;/(V)/;.s'(7/ii7j' 16500000

4 ExlrA uxgiher, reservationsanslag 1050000

5 Information om lagstiftning m. ni., reservationsanslag _______ 750000

66575000

B Polisväsendet

1 Rikspolisstyrelsen,y(>/-i7(Ji'.vi:;/ii7(j' 558468000

2 Polisverksamheten rörande brott mot rikets säkerhet m. m.,

firslag sanslag 148 503 000

3 Statens kriminaltekniska laboratorium.,/fJ/-5/c;i,'.s-«/;.v/;i' 19676000

4 Lokala polisorganisationen,y(-JCi7(;.i,'iY;/M7«i' 4 159687000

5 Utrustning m. m. för polisväsendet, R'it'/-i'«n'<*/MY;/ii7f(,i,' 90767000

6 Underhåll och drift av motorfordon m. m.,jörslagsanslag 105 442000

7 Gemensam kontorsdrift m. m. inom kvarteret Kronoberg,

jörslagsiinslag 1000

8 Diverse ulgifler. förslagsanslag 4321000

9 Byggnadsarbeten för polisväsendet, reservationsanslag __________ 1 000

5 086866000

C .åklagarväsendet

1 Riksåklagaren../'rin7«,iL,',sY(/;i7(;t,' 11308000

2 Åklagarmyndigheterna,./();-i7(ji,'5(/i.s7(;,!,' 263 343 000

274651000

D Domstolsväsendet m. m.

1 Domstolsverket../(Jn7«i,'i7»;.T/((,i,' 51730000

2 Allmänna domstolarna, /(■;n;V/,i,'.sY(/(i7(j.i,' 940580000

3 Allmanna förvaltningsdomstolarna, /(>/-i7«,i,'.s7;/;.s/«,t,' 308427000

4 Bostadsdomstolen och hyresnämnderna m. m.,

jÖrsUigsanslag 36 020 000

5 Utrustning lill domstolar m. m., reservationsanslag 15900000

6 Byggnadsarbeten för domstolsväsendet, reservationsanslag 54000000

1406657 000

Övriga myndigheter

iusiiliekansiern, förslagsanslag

Dalamspeklionen. förslagsanslag

Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader,/ö«/rtgifl/i5/(rj.p Utvecklingskostnader, reservationsanslag

Bokföringsnämnden, förslagsanslag Brolt sskadenämnden:

Förvallningskosinader,_/ör.'i/ogifj/i,s/fj'

Ersättning för skador på grund av brolt, förslagsanslag

	2 930000
	1000
7190000
3 767000	10957000
	1454 000
2554000
7210000	9 764 000
	25106000

A Utrikesdepartementet m. m.

1 Utrikesförvaltningen, /örj/rti'5a/i.v/oi'

2 Ullandsljänslemännens representation, reservationsanslag

3 Inköp, uppförande och iståndsältande av fastigheter för utrikesrepresenlationen, reservationsanslag

4 Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat, reservationsanslag

5 Kursdifferenser, förslagsanslag

6 Ersättning ål olönade konsuler, förslagsanslag

1 Särskilda förhandlingar med annan siat eller inom internationell organisation, förslagsanslag

8 Nordiskt samarbete, förslagsanslag

9 Vissa nämnder m. m., förslagsanslag

10 Kommittéer m. m., reservationsanslag

11 Extra utgifter, reservationsanslag

12 Officiella besök m. m., förslagsanslag

13 Lån till personal inom utrikesförvaltningen m. m., reservationsanslag

924495 000

13 880000

42000000

9810000

1000

8700000

31050000 I 000000

600000 4635 000

600000 6000000

7 700000 1050471000

C Internationellt utvecklingssamarbete

1 Bidrag till internationella biståndsprogram, reservationsanslag

2 Utvecklingssamarbete genom SIDA, reservationsanslag

3 Information, reservationsanslag

4 Styrelsen för internationell utveckling (SIDA), förslagsanslag

5 Nämnden för u-\andsutbi\dning, förslagsanslag

6 Styrelsen för u-landsforskning (SAREC), reservationsanslag
1 Nordiska afrikamstitutet, förslagsanslag

8 Övriga u-landspolitiska insatser m. m., reservationsanslag

! Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100

2280000000

4196735000 24600000

181605000

17800000

173715000

3195000

1029350000

7907 000000

F Diverse

1 Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m. m., förslagsanslag

2 Resekostnader för inom Förenta Nationerna utsedda svenska stipendiater, reservationsanslag

3 Information om mellanfolkligt samarbete, nedruslningsslrävan-den och andra utrikespolitiska frågor, reservationsanslag

4 Bidrag lill Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI), reservationsanslag

5 Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll, förslagsanslag

6 Forskningsverksamhet vid utrikespolitiska institutet, reservationsanslag

7 Stockholmskonferensen: Förvaltningskostnader, förslagsanslag

8 Slockholmskonferensen: Investeringskostnader, reservationsanslag

9 Forskningssamarbete med europeiska gemenskaperna, förslagsanslag

3 600000

75000

8470000

14 500000

10 855 000

I 885 000

54 500000

1000

42000000

F Gemensamma myndigheter m. m.

1 Försvarels civilförvalining, förslagsanslag

2 Försvarets sjukvårdsstyrelse,y<>/i7«gi((/i.s7«'

3 Fortifikationsförvaltningen, y(>/i7«giM«i/«g

4 Försvarels materielverk,yi'>ri7r/gi(/;ii7«g

5 Gemensam försvarsforskning,/(>ri7«g.vM;ii7<(g

6 Anskaffning av anläggningar för försvarets forskningsanstalt, förslagsanstag

1 Försvarets radioanstalt, förslagsanslag

8 Värnpliktsverket, yr»/-s/(;i'i«//i/«g

9 Försvarels rationaliseringsinstitut,yo;i/«g.?f;/;.v/«g

10 Försvarshögskolan,./<:>n7«gi«/i.v/«g

11 Militärhögskolan, förslagsanslag

12 Försvarets förvaltningsskola, y<>ri7«ji,'iY//M7«g

13 Försvarets läromedelscentral,yöri/«gi'«/ii/«g

14 Krigsarkivet, /ör5/«g.?w/ii7flg

15 Statens försvarshistoriska museer, förslagsanslag

16 Frivilliga försvarsorganisationer m. m., förslagsanslag

17 Försvarets datazenlral. förslagsanslag

18 Vissa nämnder m. m. inom det militära försvaret, /<>/i/«'.v-anslag

19 Reglering av prisstegringar för det militära försvaret. förslagsanslag

104 470000 28200000 171750000 578000000 320800000

36 500000

195 600000

107000000

20800000

3050000

35 860000

9825 000

1000

7 9.50000

113.50000

75 000000

7021000

12 890000

2 150000000 3876067 000

3 4 5 6 7 8 9

12 13 14 15

17 18

19 20 21

22 23 24

Hälso- och sjukvård

Socialstyrelsen, förslagsanslag Statlig kontroll av läkemedel m. m., jörslagsanslag Statens rätlskemiska laboratorium,/('ir.v/ag.va/i.v/ag Statens rättsläkarstalioner, förslagsanslag Rättspsykiatriska stationer och kliniker. förslagsanslag Statens miljömedicinska laboratorium, förslagsanslag Statens giftinformationscentral./('ir.v/rtg.vrt/i.v/ag Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, Jörslagsanslag WHO-enheten för rapportering av läkemedelsbiverkningar, förslagsanslag

Statens institut för psykosocial miljömedicin,/ör.v/ag.va/i.v/rtg Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet, jörslagsanslag Drift bidrag, reservationsanslag Centrallaboratorieuppgifter,/(Jrv/ag.vrt/rv/ag Försvarsmedicinsk verksamhet, förslagsanslag Utrustning, reservationsanslag

Hälsoupplysning, rcservationsan.slag Epidemiberedskap m. m.. förslagsanstag Bidrag till Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut

Bidrag till allmän sjukvård m. m.. förslagsanslag Vidareutbildning av läkare m. m., reservationsanslag Beredskapslagring och utbildning m. m. för hälso- och sjukvård i krig, reservationsanslag

Driftkostnader för beredskapslagring m. m.. förslagsanslag Bidrag till undervisningssjukhus m. m.. förslagsanstag Lån till Stockholms läns landstingskommun för vissa investeringar, reservationsanslag

*1000

'19247000

»3722000

*4 200 000

133977000

1000

19910000

20300000

79550000

19468000

5053000

4021000

1437000 2664000

27 171000

5276000 »11573000

18600000

4524600000

33423000

76600000

52400000

*l 015025000

20000000 6071049000

Prop. 1984/85:100 25

VI. Kommunikationsdepartementet

A Kommunikationsdepartementet m. m.

1 Kommunikationsdepartementet,/örj/agiani/flg 17 555 000

2 Kommittéer m. m., re5erva//onia«i/ag 4200000

3 Extra utgifter, reservationsanslag 430000

22185000

B Vägväsende

1 Vägverket: Ämbetsverksuppgifler,/örj/agioni/ag 7250000

2 Drift av statliga vägar, reien'a//on5a«i/ag 4193 500000

3 Byggande av statliga vägar, reierva/iV)nia«i/ag 900000000

4 Bidrag till drift av kommunala vägar och galor,

reservationsanslag 751 000 000

5 Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator,

reservationsanslag 340000000

6 Bidrag till drift av enskilda vägar m. m., reservationsanslag 331 000000

7 Bidrag till byggande av enskilda vägar, reservationsanslag 30000000

8 Tjänster fill utomstående,/öri/agiani/ag 30215000

9 Vägverket: Försvarsuppgifler, reservationsanslag 28700000

6611665000

C Trafiksäkerhet

Trafiksäkerhetsverket:

1 Trafik och administration,/örj/ag5a«5/ag 24570000

2 Fordon och körkort,/ö>-s/ag5a«5/ag 1000

3 Bil-och körkortsregister m.m.,/öri/agMMi/ag 1000 24 572000

4 Bidrag till nationalföreningen för trafiksäker
hetens främjande 25 500000

50072000

D Järnvägar

1 Statens järnvägar, rervar/oniani/ag »1898800000

2 Ersättning till statens järnvägar för vissa tjänster »1 511 400 000

3 Försvarsinvesteringar vid statens järnvägar,

reservationsanslag 13050000

3423250000

Beräknat belopp

Prop. 1984/85:100 26

E Sjöfart

Sjöfartsverket

1 Fariedsverksamhet exkl. isbrytr\mg, förslagsanslag 385273000

2 Isbrytning,/<7r.y/agian5/ag 175 500000

3 Fartygsverksamhet,/(7r.v/rtgjan5/ag 31491000

4 Sjöfarlsmateriel m. m., reien'ar/onsa«5/flg 51040000

5 Övrig verksamhet,/f>r5/ag.srt«s/ag 42458000

Övriga sjöfartsändamål

6 Handelsflottans pensionsanstalt I 000

7 Handelsflottans kultur-och fritidsråd,/örx/og.snn.v/og 1000

8 Ersättning till viss kanaltrafik m. m., förslagsanslag 1 000

9 Län till den mindre skeppsfarten, reservationsanslag 40000000 10 Slöd till svenska rederier, ./"ör.r/agian.Wog 150000000

875 765000

F Luftfart

1 Flygplatser m.m., reservationsanslag »131900000

2 Beredskap för civil luftfart, rc.Tfrvaf/owiflw.Wag 12000000

3 Ersättning till Linjeflyg AB för särskilda rabatter vid flygtrafik på Golland,/Ör5/ag5a/7i/flg 14 500000

4 Statens haverikommission __________ 1 000

158401000

G Postväsende

1 Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser./öri/agian/ag 542 500000

2 Ersättning till postverket för tidningsdistribution 36000000

578500000

H Telekommunikationer

I Försvarsinvesteringar vid televerket, reservationsanslag 11 330000

11330000

Beräknat belopp

Prop. 1984/85:100 27

I Transportstöd m. m.

1 Transportrådet,/ör5/flg.ya«5/flg 15442000

2 Transportstöd för Norrland m. m., förslagsanslag »202000000

3 Transportstöd för Gotland,/c>rj/ag.9a/j5/ag 44 500000

4 Riksfärdtjänsl,/ör,v/agia/j.v/ag 48000000

5 Ersällning lill lokal och regional kollekliv persontrafik,

förslagsanslag 297723000

6 Kostnader för visst värderingsförfarande,/ör.y/agja/w/ag _________ I 000

607666000

J Transportforskning

1 Statens väg-och irafikinstilul,/ör.?/ag.va«i/ag 1000

2 Bidrag till statens väg- och trafikinstilut, reservationsanslag 31 776000

3 Statens väg- och irafikinslilut: Utrustning, reservationsanslag 500000

4 Transportforskningsberedningen, reservationsanslag 25 849000

58126000

K Övriga ändamål

1 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut,/öri/ag.?-

anslag 1000

	96128000
6900000
763000	7 663000
	1000
	8566000
	290000
	3630000
	116279000
Summa kr.	12513239000

2 Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska insti
tut, reservationsanslag
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

3 Utrustning, reservationsanslag

4 Nordiskt samarbetsprojekt, reservationsanslag

5 Statens geotekniska institut,/ör.?/ag.?a«.j/ag

6 Bidrag lill statens geotekniska institut, reservationsanslag

7 Statens geotekniska institut: Utrustning, reservationsanslag

8 Viss internationell verksamhel,/öM/ag.van.y/ag

* Beräknat belopp

D Vissa centrala myndigheter m. m.

1 Byggnadsstyrelsen,/ör5/ag.van5/flg

2 Inköp av fastigheter m. m., reservationsanslag Tullverket:

3 Förvaltningskostnader, förslagsanslag

4 Drift och underhåll av teknisk materiel m. m.. förslagsanslag

5 Anskaffning av viss materiel, reservationsanslag

6 Vissa byggnadsarbeten vid tullverket, reservationsanslag

1 Konjunkturinstitutet, förslagsanslag Myntverket:

8 Förvaltningskostnader, förslagsanslag

9 Uppdragsverksamhet./(7ri/ag5a«i/flg

10 Utrustning, reservationsanslag

11 Bankinspektionen, reservationsanslag

12 Försäkringsinspektionen, reservationsanslag

13 Statens krigsförsäkringsnämnd m. m., förslagsanslag

14 Statens förhandlingsnämnd,/oM/ag.va/t.T/ag

15 Energibesparande åtgärder i statliga byggnader, reservationsanslag

724 102000

55 608000

15 825000

800000

8583000

1000

335000

1000 30000000

796335000 13 348000

8919000

1000

69000

3 800000

50000000 902474000

övriga ändamål

Kostnader för vissa nämnder, förslagsanslag Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer m. m., förslagsanslag

Bidrag till vissa handikappade ägare av molorfordon, jörslagsanslag

Bidrag till vissa investeringar,/öri/«g.va/!i/ag Exportkreditbidrag,/(i/i/agia/ii/og Lönsparande m. m., förslagsanslag Information om allemanssparandel, reservaiions-tinslug

Höjning av grundkapitalet i Nordiska investeringsbanken,

förslagsanslag

Täckande av förluster till följd av vissa statliga garantier,

förslagsanslag

Kompensation för förluster i Vänerskogs konkurs, förstags-

ansliig

20000

170000

16000000

1000

168 000000

7000000

36000000

1000

1000000 228193000

Skolväsendet

Centrala och regionala myndigheter m. m. Skolöverstyrelsen, förslagsanslag Länsskolnämnderna, förslagsanslag Länsskolnämndernas utvecklingsstöd, reservationsanslag Statens institut för läromedelsinformation,/ör.?/ögiani/ag Stöd för produktion av läromedel, reservationsanslag Riksceniralerna för pedagogiska hjälpmedel för handikappade, förslagsanslag

För skolväsendel gemensamma frågor

Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet,

reservationsanslag

Fortbildning m. m., reservationsanslag

Särskilda åtgärder på skolområdet

Kopiering av litterära och konstnärliga verk inom

utbildningsväsendet,/ör5/flg.?a«i/ag

135787000

141969000

24 738000

6643 000

5046000

13 233 000

24845 000

12468000

245450000

5 520000

178697000 4671000

14 15

20 21

Del obligatoriska skolväsendet m. m.

Bidrag lill driften av grundskolor m. m.,

Jörslagsanslag

Bidrag lill svensk undervisning i utlandet m. m.,

förslagsanslag

Sameskolor, förslagsanslag

Specialskolan m.m.:

Utbildningskostnader,/öM/rtgia/ji/rtg Utrustning m. m., reservationsanslag

Kostnader för viss personal vid statliga realskolor, förslagsanslag

Gymnasiala skolor m. m.

Bidrag till driften av gymnasieskolor,/Ön/agiaH5/ag

Bidrag till driften av fristående skolor på gymnasial nivå,

förslagsanslag

Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar för

ungdom under 18 år m. m., förslagsanslag

Investeringsbidrag

Bidrag till ulruslning för gymnasieskolan m. m., reservationsanslag

Bidrag lill byggnadsarbeten inom skolväsendel m. m.,

förslagsanslag

13 707000000

26920000 13 860000

183 368000 1000

3775685 000

73 911000

222 270000

199000000

________ 1000

18817715000

D Högskola och forskning

Centrala och regionala myndigheter Jör högskotan m.m.

1 Universitets- och högskoleämbetet, /(»•.s/ag.va/j.v/ag

2 Regionstyrelserna för högskolan,7oc.s7ag.sa/i.s7a'

3 Redovisningscentralerna vid universilelen. förslagsanslag

4 Datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm, jörslagsanslag

5 Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna,/ö«/agia//5/ag

6 Vissa landvårdskostnader, reservationsanslag

7 Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m., reservationsanslag

Grundläggande högskoleiilbitdning

8 Utbildning lör tekniska yrken, reservaiioiisanstag

9 Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken, reservationsanslag

10 Utbildning för vårdyrken, reservationsanslag

11 Utbildning för undervisningsyrken, reservationsanslag

12 Utbildning för kultur- och informationsyrken, reservaiionsanslag

13 Lokala och individuella linjer och enstaka kurser, rescrviitionsanslag

14 Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m., reservationsanslag

Forskning och forskarutbildning inom högskolan m. m.

15 Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete, reservationsanslag

16 Humanistiska fakulleierna, reservaiionsanslag

17 Teologiska fakulleierna, reservationsanslag

18 Juridiska fakulteterna, reservaiionsanslag

19 Samhällsvetenskapliga fakulteterna, reservationsanslag

20 Medicinska fakulteterna, reservaiionsanslag

21 Odontologiska fakulteterna, reservaiionsanslag

22 Farmaceutiska fakulteten, reservationsanslag

23 Matemaiisk-naturvetenskapliga fakulteterna, reservationsanslag

24 Tekniska fakulteterna, reservationsanslag

25 Temaorienterad forskning, reservationsanslag

88917000

12 584000

1000

1238036000

140455000

10550000

658 341000

294 624000 371846000 744 999000

189388000

378005000

196 530000

16001000 172 774 000

12 862 000

16625000 201945 000 455 418000

51350000

16 708000 411273 000 398974000

17 089000

26 Kungl. biblioteket, reservationsanslag

27 Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek, reservationsanslag

28 Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål, reservationsanslag

Övriga forskningsfrågor

29 Forskningsrådsnämnden, reservationsanslag

30 Humanistisk-samhällsvelenskapliga forskningsrådet, reservationsanslag

31 Medicinska forskningsrådet, reservaiionsanslag

32 Naturvetenskapliga forskningsrådet m.m., reservationsanslag

33 Nationell halvledarforskning, reservationsanslag

34 Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning, reservationsanslag

35 Europeisk forskningssamverkan,/ö/-.j/agia«i/ag Forskningsinslitulel för alomfysik:

36 Förvallningskostnader,/öri/agsaAij-/ag 14643000

37 Materiel m.m., reservationsanslag ______ 2415000

38 Kiruna geofysiska institut, reservationsanslag

39 Institutet för internationell ekonomi, reservationsanslag

40 Vissa bidrag till forskningsverksamhet, reservationsanslag

41 Bidrag lill ElSCAT Scienlific Association,/öri/agia«i/ag

44744000

3488000

50244000

44090000

84809000 183410000 259513000

12000000

8774000 158814000

17058000

15 678000

3 069000

14037000

700000

6995724000

B Studiestöd m. m.

1 Centrala studiestödsnämnden m. m., förslagsanslag

2 Ersättning lill vissa myndigheler för deras handläggning av sludiesociall stöd, förslagsanslag

3 Sludiehjälp m. m., förslagsanslag

4 Sludiemedel m.m.,förslagsanslag

5 Vuxenstudieslöd m.m., reservationsanslag

6 Timersättning vid grundvux, förslagsanslag

7 Koslnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti , förslagsanslag

8 Bidrag till vissa sludiesociala ändamål, reservationsanslag

67607000

16520000

1536300000

4458 100000

698200000

83 200000

100000 10348000

6870375000

F Kulturverksamhet m. m.

Allmän kultiirverksumhel m.m.

1 Sialens kullurråd./öri/aga/ii/ag 15957000

2 Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m. m., reiervar/o/jiawi/ag 15 725 000

3 Bidrag till särskilda kulturella ändamål, reservationsanslag 6051 000

4 Bidrag till samisk kultur 2029000

5 Visningsersättning åt bild-och formkonstnärer 21556000

6 Bidrag till konstnärer,/-ejervanoAjiani/ag 14730000

7 Inkomstgaranlier för konstnärer,/öri/agja«i7ag 6844 000

8 Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras

verk genom bibliotek m. m., förslagsanslag 45 707000

9 Ersällning till rältighelshavare på musikområdel 3000000
10 Lotterinämnden,/dn7agia/)5/ag 1246000

II 12 13 14 15 16 17

18 19 20

22 23 24

27 28 29

Teater, dans och musik

Bidrag till Svenska riksleatern, reservationsanslag

Bidrag till Operan, reservationsanslag

Täckning av merkostnader för löner m.m. vid Operan, förslagsanslag

Bidrag till Dramatiska teatern, reservationsanslag

Rikskonsertverksamhet, reservationsanslag

Regionmus\ken, förslagsanstag

Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och

musikinstitutioner,/ö«/agia«i/ag

Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper, reservationsanslag

Bidrag till Musikaliska akademien

Vissa bidrag lill teater-, dans- och musik verksamhet, reservationsanslag

Stöd till fonogramverksamhet, reservationsanslag

Bildkonst

Statens konstråd, jörslagsanslag

Förvärv av konst för statens byggnader m. m., reservaiionsanslag

Bidrag till Akademien för de fria konsterna

Vissa bidrag lill bildkonst, reservationsanslag

Arkiv

Riksarkivet och landsarkiven, /(ir.v/agia/ii/ag

Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv,/öw/agia/i/ag

Svenskt biografiskt lexikon, förslagsanslag

Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och

materiel m. m., reservationsanslag

Bidrag lill vissa arkiv

115 158000

131606000

1000

77239000

51822000

103 152000

215 581000

28325000

1637000

10350000

7679000

2 337 000

26520000

I 172000

7 789000

72440000

13 845000

I 960000

2798000 2205000

Museer och utslätlningar Statens historiska museer, förslagsanslag Statens konstmuseer,./ii/i/agia/i.v/ag

Utställningar av svensk konst i utlandet, reservationsanslag Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet. jörslagsanslag

Naturhistoriska riksmuseet, /(in/agia/ii/ag Statens sjöhistoriska museum:

Förvaltningskostnader, /on7agia/;i/ag

Underhällskostnader m. m., reservationsanslag _

Etnografiska museet. jörslagsanslag

Arkitekturmuseet. /(Jrs/(/g5a/ii/ag

Statens musiksamlingar, förslagsanslag

Statliga museer: Vissa kostnader för utställningar och

samlingar m. m., reservationsanslag

Bidrag till Nordiska museet. förslagsanslag

Bidrag till Sveriges tekniska museum, förslagsanslag

Bidrag till Skansen, förslagsanslag

Bidrag till vissa museer

Bidrag till regionala museer, förslagsanslag

Riksutställningar, reservationsanslag

Inköp av vissa kulturföremål. /iin7agia»5/ag

15052000 1000

32 216000

35911000

1 113000

13 867000 36 509000

15053000

13 735000

1 540000

11 273 000

5 126000

37002000

8 216000

8784 000

12051000

31728000

19327000

100000

Prop. 1984/85:100 34

Forskning

52 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet,

reservationsanslag 618 000

Ungdomsorganisationer

53 Statens ungdomsråd,/or.v/ögM/i.v/ag 3704000

54 Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet m. m.,

förslagsanslag 48 935 000

55 Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhel,

förslagsanslag 86000000

56 Bidrag till ferieverksamhet inom ungdomsorganisationerna,

reservaiionsanslag ______ 9335000

1504802000

G Massmedier m. m.

Film m. m.

1 Statens biografbyrå, yi:'n7agAarti7ag 3 637 000

2 Filmstöd, reservationsanslag 35060000 Arkivet för ljud och bild:

3 Förvaltningskostnader,/ö/i/flgsaAii/ag 7195000

4 Insamlingsverksamhet m.m., re,?er\'a/jo/)ia/?i/ag _______ 359000 7554000

Dagspress och tidskrifter

5 Presstödsnämnden,./ö«/flg.fa/7i7ag 2 397000

6 Slöd lill dagspressen,/örs/agifl;ii/ag 484310000

7 Lån lill dagspressen, reservationsanslag 25000000

8 Slöd till organisationstidskrifter,/ö/-.f/ng.sa/!j/ag 39000000

9 Stöd tillku\luri\dskrifter, reservaiionsanslag 10204000

10 Stöd lill tidningar på andra språk än svenska,

förslagsanslag 5 365 000

11 Slöd lill radio- och kassettidningar, reservaiionsanslag »10622000

Litteratur och bibliotek

12 Bidrag lill Svenska språknämnden 1 555000
Talboks- och punkiskriftsbiblioleket:

13 Förvaltningskostnader,/ö;-.v/agia/ij/ag 12640000

14 Produktionskostnader, ;r5enYinV>/75a/;5/ag 22027000 34667000

15 Lilteraiurstöd samt övriga ändamål inom litteratur- och

folkbiblioteksområdet »64996000

724367 000

H Internationellt-kulturellt samarbete

Kiilliirelli ulbyle med utlandet

1 Kulturellt ulbyte med utlandei, reservationsanslag 5656000

2 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m. m.,

förslagsanslag 25 642 000

3 Bidrag lill internationella kongresser m. m. i Sverige,

reservaiionsanslag 612000

4 Bidrag lill svenska institut i utlandet 2797000

* Beräknat belopp

Prop. 1984/85:100 35

5 Nordiska ministerrådets kullurbudgel./ör.v/agia/75/ag »46500000

6 Bilateralt nordiskt kultursamarbete m. m.,

reservationsanslag ______ 6 268 000

87 475000

Investeringar m. m.

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor,

förslagsanslag 8 756000

Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartemenlels

verksamhetsområde, reservaiionsanslag 267000000

Inredning och utrustning av lokaler vid högskole
enheterna m. m.. reservationsanslag 266000000

__________________ 541756000

Summa kr. 37981647000

* Beräknat belopp

26781000

B Jordbrukets rationalisering m. m.

1 Lantbrukssiy relsen,.föw/agia/i.v/ag 38088000

2 Lantbruksnämnderna,/(7r,9/ag.9a/7.?/ag »212 781000

3 Bidrag till jordbrukels rationalisering, m.m., förslagsanslag »50000000

4 Markförvärv för jordbrukets rationalisering, reservationsanslag I 000

5 Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti,/or,?/ag.va«.v/ag 20000000

6 Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m. m.. förslagsanstag 7000000

7 Främjande av trädgårdsnäringen, reservationsanslag 900000

8 Slöd till innehavare av fiällägenheler m. m., reservationsanslag I 300000

9 Främjande av husdjursaveln m. m., reservaiionsanslag 510000

10 Särskilt slöd åt biskötsel och växtodling, reservationsanslag 215 000

11 Främjande av rennäringen, reservationsanslag 4890000

335685000

C Jordbruksprisreglering

1 Statens jordbruksnämnd,/öri/agj-a«i-/ag 27220000

2 Lanlbruksekonomiska samarbetsnämnden,/r>/-i/agi-a«j/ag 2 507000

3 Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område,/örx/ag.sons/ag »2968000000

4 Inköp av livsmedel m. m. för beredskapslagring, reservaiionsanslag 46379000

5 Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m. m., förslagsanslag 211 808000

6 Prisstöd till jordbruket i norra Sverige,/ör. »330000000

7 Bidrag till permanent skördeskadeskydd »i 000

8 Administration av permanent skördeskadeskydd m. m.. förslagsanslag »23 898000

3609813000

E Fiske

1 Fiskeristyrelsen,/('>r,v/ag,va;i,v/ag »26346000

2 Statens lokala fiskeriadministration./ör.v/ag.?a;i,v/ag »15722000

3 Främjande av fiskerinäringen, reservationsanslag »2 172000

4 Bidrag till fiskehamnar m. m.. förslagsanslag 4657000

5 Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen.yirv/ag.vaw.v/ag 1000

6 Bidrag till fiskels rationalisering m. m.. förslagsanslag 9000000

7 Lån till fiskerinäringen. r<'.u'nanV)/(,va/i.T/ag 35000000

8 Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske, förslagsanslag I 000

9 Ersättning till slrandägare för mistad fiskerätt m. m.. förslagsanslag »I 000

10 Prisreglerande åtgärder på fiskets område./(ir.Wag.va/i.v/ag »1000

11 Bidrag till fiskevård m. m., r.v('ria/;Vw.va/i.v/ag _____ »5 170000

98071000

F Service och kontroll

1 Statens livsmedelsverk,/fir.v/ag,vaAi.9/ag 57913000

2 Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning m. rr\,. förslagsanslag I 000

3 Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet,/wj/ag.voAi.v/ag 1000

4 Bidrag till statens veterinärmedicinska anstalt, reservationsanslag 46998000

5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m., förslagsanslag 5000000

6 Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet,/fJr.T/ag.ra/i.v/ag 1000

7 Bidrag till statens utsädeskontroll, reservationsanslag 2000000

8 Bekämpande av växtsjukdomar,/rJr.9/ag.van.v/ag 250000

9 Lantbrukskemisk laboratorieverksamhet, reservationsanslag 6992000

10 Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet,/(jrv/ag.van.v/ag 1000

11 Bidrag till statens maskinprovningar, reservationsanslag 4995000

12 Statens växtsortnämnd,/ör.v/ag.?a/?.v/ag 301000

13 Lantbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag * \ 000

14 Bidrag till djurens hälso- och sjukvård, reservationsanslag »40470000

15 Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård. förslagsanslag 1 810000

16 Bidrag lill djurskyddsfrämjande åtgärder, reservaiionsanslag ______ 2418000

169152000

G Utbildning och forskning

1 Sveriges lantbruksuniversitet, reservationsanslag 380854000

2 Lokalkostnader m. m. vid Sveriges lantbruksuniversitet,

förslagsanslag 191 472 000

3 Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m.,

reservationsanslag 14800000

4 Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges

lantbruksuniversitet m.m., reservationsanslag 29900(X)0

5 Skogs-och jordbrukets forskningsråd, reservaiionsanslag 58613000

6 Stöd till kollektiv forskning, reservationsanslag 20400000

7 Bidrag lill växtförädling, rf.verva/ion.an.v/ag 26500000

8 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien,/f)r.v/ag.va«.v/ag 602000

723141000

* Beniknat belopp

2 3 4 5 6 7

9 10 II 12 13 14

Miljövård

Statens naturvårdsverk,/ör./agaMi/ag

Koncessionsnämnden för miljöskydd,/öri/agiaw./ag

Miljövårdsinformation, reservationsanslag

Mark för naturvård, reservationsanslag

Vård av naturreservat m. m., reservationsanslag

Miljövårdsforskning, reservationsanslag

Undersökningar av hälso- och miljöfarliga varor,

reservaiionsanslag

Övervakning av miljöförändringar, m. m., reservationsanslag

Åtgärder mot försurningen, reservationsanslag

Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond, förslagsanslag

Restaurering av Hornborgasjön, reservaiionsanslag

Toxikologisk informationsservice, m. m., reservaiionsanslag

Statens slrålskyddsinstilut:Uppdragsverksamhet,/ör.v/ag.vanj/ag

Bidrag lill statens strålskyddsinslitut, reservationsanslag

»100776000

8638000

3 500000

40000000

32 200000

63600000

»4 500000

27000000

»85000000

16660000

4500000

»5 650000

1000

19986000

412011000

9500000 1000

22500000

B Arbetsmarknad m. m.

1 Arbetsmarknadsverkels förvaltningskostnader,/örj/agia/ii/ag

2 Arbetsmarknadsservice,/ö«/agia«i/ag

3 Arbetsmarknadsutbildning, reservaiionsanslag

4 Bidrag lill arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag, förslagsanslag

5 Sysselsättningsskapande ålgärder, reservationsanslag

6 Statsbidrag till frivilliga försvarsorganisationer,/öw/agjan/ag Arbetsmarknadsverket:

7 Anskaffning av utrustning, reservationsanslag

8 Förvaltning av utrustning, reservationsanslag

9 Inköp för arbetsmarknadsutbildningen, reservationsanslag

11 12 13

14 15 16

Byggnadsarbeten inom arbetsmarknadsverkets verksamhetsområde, reservationsanslag Arbetsdomstolen, förslagsanslag Statens förlikningsmannaexpedition,/c>r.y/agia/i5/ag Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, /Ön7ag5a/j5/ag

19 20

Nämnden för vapenfriutbildning,/örä/ag.sa«i/ag Vapenfria tjänstepliktiga, förslagsanslag Tillfälligt sysselsättningsbidrag för textil- och konfektions-industrierna, förslagsanslag Statsbidrag för ungdomslag,/örj/agia/ii/ag Bidrag till vissa affärsverksinvesteringar,/ö«/agian.y/ag Medel för insatser inom malmfällskommunerna, reservationsanslag Koslnader för ny organisation för den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen m. m., förslagsanslag

1411472000 538483000 897 083 000

2645 927000

2 695 470000

6762000

32001000

1000 5654000 1363000

40000

4513000

93 875000

166000000

I 180000000

1000

925 775 000 10604421000

Prop. 1984/85:100 40

C Arbetslivsfrågor

1 Arbetsmiljö - Tillsyn och forskning, Jiir.s/ag.sYDi.s/ag 274067000

2 Arbetarskyddsstyrelsen: Anskaffning av vetenskaplig apparatur, reservationsanslag 3 000000

3 Yrkesinriktad rehabilitering, reservationsanslag 507 399000

4 Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning,

förslagsanslag 2 691 714 000

5 Bidrag till Stiftelsen Samhällsförelag,yorv/agia/ii/ag 2822000000

6 Statsbidrag till offentligt skyddat arbete, reservationsanslag 300000000

6598180000

D Invandring m. m.

1 Statens invandrarverk,/(>r.s/agia«.?/ag 59328000

2 Åtgärder för flyktingar,yi>ri7ag.ya;ij/ag 2000000

3 Åtgärder för invandrare, rfifnvi/if/jia/ii/ag 16807000

4 Översättningsservice, yiiiri/agia/u/ag 400000

5 Överföring och mottagning av flyktingar m. m.. jörslagsanslag 59 200000

6 Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar m. m.,

förslagsanslag 443000000

580 735000

Summa kr. 17848624000

2 3 4 5

6 7 8 9 10 II 12

13 14 15 16 17

Bostadsförsörjning m. m.

Bostadsförsörjning

Bosladsstyrelsen,/örx/agia/u/ag

Länsbostadsnämnderna,/ö/-s/og.sa/ii/ag

Vissa lån till bostadsbyggande,/öri/agianj/ag

Räntebidrag m. m., förslagsanslag

Åtgärder i bostadsområden med stor andel oulhyrda lägenheter

m.m., förslagsanslag

Tilläggslån lill ombyggnad av vissa bostadshus m. m., förslagsanslag

Bostadsbidrag m. m., förslagsanslag

Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m., förslagsanslag

Bidrag till förbättring av boendemiljön,/öri/agiawi/ag

Anordningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler,/öri/agian/ag

Lån till allmänna samlingslokaler,/ör.y/agia«i/ag

Upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler m. m.,

förslagsanstag

Byggnadsforskning, energihushållning m.m.

Byggnadsforskning, reservationsanslag

Lån till experimentbyggande, reservationsanslag

Statens institut för byggnadsforskning,/örs/agians/ag

Bidrag till statens institut för byggnadsforskning, reservationsanslag

Bidrag till energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m.,

reservationsanslag

Information och utbildning m. m., reservationsanslag

49094000

48858000

110000000

10400000000

125000000

70000000

1457000000

240000000

110000000

73000000

25000000

85000000

162000000

37000000

1000

34550000

390000000 116000000

13532503000

B Industri m. m.

Statens industriverk:

1 Förvaltningskostnader, förslagsanslag

2 Utredningsverksamhet, reservationsanslag

3 Sprängämnesinspektionen, /ör.j/agM«i7ag

4 Bidrag till Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling, reservationsanslag

5 Främjande av hemslöjden, förslagsanslag

6 Medelstillskott till Norrlandsfonden, reservationsanslag
1 Kostnader för sialsstödd exportkreditgivning genom

AB Svensk Exportkredit,/dr.v/agsa/i.y/ag

8 Kostnader för sialsstödd exportkreditgivning avseende export av fartyg m. m., förslagsanslag

9 Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder,/ör5/ag5a«i/ag

10 Kostnader för viss kreditgivning hos Sveriges Investeringsbank AB, förslagsanslag

11 Industripolitiska ålgärder för tekoindustrin, reservationsanslag

12 Branschfrämjande åtgärder, reservationsanslag

13 Småföretagsutveckling, reservationsanslag

14 Täckande av förluster vid viss garantigivning, m. m., förslagsanslag

46040000 4 500000

50540000 1000

16000000

4713000

20000000

860000000

450000000

90000000

25000000

96300000

21 167000

151250000

75000000 1859971000

9 10

12 13

16 17

Energi

Statens energiverk:

Förvaltningskostnader, yiJri/ag.va/ii/ag

Utredningar m. m. och information, reservaiionsanshig

Statens elektriska inspektion. Jörslagsanslag Utbildning och rådgivning m. m. för att spara energi, reservationsanslag

Främjande av landsbygdens elektrifiering, reservationsanslag

Ersättning för försenad idriftlagning av kärnreaktorer, förslagsanslag

Visst internationellt energisamarbeie, /oc.v/agiYi/i.s/ag Statens kärnkraftinspektion:

Förvaltningskostnader, reservaiionsanslag Kärnsäkerhetsforskning, reservationsanslag

Åtgärder för hantering av radioaktivt avfall, reservationsanslag

Statens vatlenfallsverk: Kraftstationer m.m., reservationsanslag

Energiforskning, reservationsanslag Bidrag till verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB. reservationsanslag

Avveckling av forskningsreaktorer m. m., reservationsanslag

Anläggningar för radioaktivt avfall i Studsvik. m. m., reservationsanslag

Slöd för oljeersättande åtgärder, m. m., reservationsanslag Täckande av förluster i anledning av statliga garantier för oljeersättande åtgärder, m.m., förslagsanslag

♦19 584 000 »10929000

-1 IH)0 ■ 1 tH)0

30 513 000 »8 831000

»1 000

»4 500000

»290000(K)0 »14 574000

2 000

»I 000

\3 323 000 000 »42I5(K)()00

»42635000

»9900000

■72 700000 »210000000

»15000000 4443157 000

9 10

13 14 15 16

Teknisk utveckling m. m.

Styrelsen för teknisk utveckling:

Teknisk forskning och utveckling, reservatitmsanslag Förvaltningskostnader, /(ir.v/ag.va/i./ag Utrustning, reservaiionsanslag

Europeiskt rymdsamarbete mm., förslagsanslag Bidrag till Tele-X-projektet./(ir.v/ag,9a/i.v/ag Patent- och registreringsverket, /iir.v/ag.va;i.v/ag Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar,/ör.v/ag.v-

(llislllg

Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

Bidrag till statens provningsanstalt, reservationsanslag Statens provningsanstall: Utrustning, reservationsanslag Statens mät- och provråd, reservaiionsanslag Bidrag till vissa internationella organisationer./fir.T/ag.v-anslag

Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien Bidrag till Standardiseringskommissionen Stöd till industriellt utvecklingsarbete, reservationsanslag Forskningsbidrag lill teknikbaserade småföretag, reservationsanslag

Industriell utveckling inom mikroelektroniken, reservationsanslag

Vidareutbildning och kunskapsspridning inom mikroelektroniken, reservaiionsanslag

643952000 68 148000 17900000

730000000

135423 000 218200000 100980000

50000

1000

32 849000

7 000000

3 301000

528000

4 532000
11471000

200000000

20800000

26500000

2000000 1493635000

Statsägda företag m. m.

Kostnader för kronolorp. förslagsanslag

Affärsverket FFV: Byggnader och utrustning,

reservationsanslag

Nämnden för farlygskredilgaranlier,/ör5/ag,va«.v/ag

Räntestöd m.m. till varvsindustrin,/«r.?/ag.van.v/ag

Föriusttäckning till följd av statliga garantier till svensk

varvsindustri och beställare av fartyg, förslagsanslag

Ränta och amortering på skuldebrev lill Svenska Varv AB,

förslagsanslag

Ränla och amortering på statens skuld till

SSAB Svenskt Stål AB. förslagsanslag

Ränta på statens skuld till Norrbottens Järnverk AB,

förslagsanslag

2000000

110900000

4 335000

300000000

30000000

212150000

37700000

53 325000 750410000

B Statlig rationalisering och revision, statistik, m. m.

1 Statskontoret, förslagsanslag

2 Anskaffning av ADB-utrustning. reservationsanslag

3 Riksrevisionsverket, /()rv/ag.v(Hi.v/ag

4 Kammarkollegiet. förslagsanslag

5 Datamaskincentralen för administrativ databehandling. förslagsanslag

6 Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet./ör.v/ag.v-anslag

Statistiska centralbyrån:

7 Statistik, register och prognoser, förslagsanslag

8 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

9 Folk- och bostadsräkningar../(»rv/ag.va/;.v/ag

10 Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering

274697000 1000

67339000

275000000

65 142000

17549000

1000

1000000

274698000

36 317000 659000

737705000

8474000 1000

2 3 4 5 6 7 8

9 10

12 13 14 15 16

Statlig personalpolitik m. m.

Statens arbetsgivarverk,/ör5/ag,va«.?/ag

Externa arbelstagarkonsulter, förslagsanslag

Statens löne- och pensionsverk,/dr.?/agsan.v/ag

Statlig personaladministrativ informationsbehandling,/ör.v/ag.?an,v/ag

Avlöningar lill personal på indragningsslat,/<'>r.v/ag.?art.v/ag

Sialens arbetsmarknadsnämnd, /ör5/agia«.v/ag

Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering,./ör.v/ag.va/ii/ag

Vissa trygghetsåtgärder för lärare, reservationsanslag

Stålens institut för personalutveckling:

Bidrag till myndighetsuppgifter Uppdragsverksamhet,/or.s/ag5an.?/ag

Bidrag till särskilda personalutbildningsåtgärder m. m., förslagsanslag

Statens arbetsmiljönämnd,/or5/agia.v/ag Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag Bidrag till stiftelsen Slatshälsan,/orv/ag.va«/ag Viss förslagsverksamhet m. m., förslagsanslag Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m.. förslagsanslag

Vissa skadeersättningar m. m., förslagsanslag Statlig kreditgaranti för bostadsanskaffningslån,/ör5/agia«.v/ag

23 591000

5962000

49547000

1000

50000

22 356000

40000000

4 000000

8475000

13 000000

1033000

800000

254000000

150000

2000000000

100000

______ 1000

2423066000

Prop. 1984/85:100 49

XIV. Riksdagen och dess myndigheter

A Riksdagen

Riksdagen:

1 Ersättningar till riksdagens ledamöter m.m.,

förslagsanstag 135 329000

2 Riksdagsutskottens studieresor utom Sverige,

förslagsanslag 700000

3 Bidrag till studieresor, re5*'rvafio«ja«j/ag 280000

4 Bidrag till viss verksamhet,/öri/ag5a«5/ag 762000

5 Bidrag fill partigrupper,/örj/ag5ani/ag 12176000

6 Förvaltningskostnader,/ör.Wag5a«i/ag 143407000

7 Utgivande av otryckta ståndsprotokoll,

reservationsanslag 450000 293104000

B Riksdagens myndigheter

Riksgäldskontoret:

1 Förvaltningskostnader, förslagsanslag

2 Vissa kostnader vid emission av statslån m. m., förslagsanstag

3 Administrationskostnader för lönsparandet, förslagsanslag

4 Administrationskostnader i samband med premiering av frivilligt sparande av överskjutande preliminär skatt, förslagsanslag

5 Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen, förslagsanslag

6 Riksdagens revisorer och deras kansli, förslagsanslag Nordiska rådels svenska delegation och dess kansli:

7 Förvaltningskostnader, förslagsanslag

8 Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet, förslagsanslag

45712000
57400000
890000
1000	104003000
	14887000
	6964000
5061000
6891000	11952000
137 806000
Summa kr.	430910000

Räntor

Ränta pä uppköpta obligationer

Ränta på rörliga krediter

Ränta på checkräkningsmedel i riksbanken

Ränla pä övriga utlånade medel

B Uppgäld, kursvinster m. m.

1 Uppgäld

2 Kursvinster

3 Valutavinster

C Diverse inkomster

1 Preskriberade obligationer och kuponger m. m.

2 OfTiciella dragningslistor för premielänen

3 Övriga diverse inkomster

Underskott att föras av på statsbudgeten

70000000 250000000 1000 1 000000	321001000
1000 1000 1000	3000
35000000 7900000 100000	43000000
364004000 71200000000
Summa kr.	71564004000

Utgifter

A Räntor på statsskulden

a Räntor på upplåning inom landet

1 Ränta på räntelöpande obligationslån,/örv/agiia

2 Ränta pä riksobligationer,/ö;'5/agi\'/5

3 Vinster på premieobligalionslån,/ö;j/agiv/.?

4 Ränta på statsskuldförbindelser,/ör/agiv/i

5 Ränta pä sparobligationer, /or.s/agsv'/i

6 Ränta på av staten övertagna lån, förslagsvis

1 Ränta på lån hos staisinsliiuiioner och fonder m. m., förslagsvis

8 Ränta på allemanssparandel,7(>7/agir/i

9 Ränta på köpeskillingen för fastigheten nr I i kv. Lejonet i Stockholm

10 Ränta på konung Carl XIll:s hemgiftskapital

11 Ränla pä kortfristig upplåning hos banker m.fl., jörslagsvis

12 Ränta på skatlkammarväxlar. /o;-,s7a,gs\'/5

13 Ränta på statsskuld växlar,./<«i7agi\'/5

20482000000

4 748000000

2660000000

29500000

4 500000000

40000

800000000 1200000000

90000 8000

100000000 1700000000 8 500000000 44719638000

Prop. 1984/85:100 54

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1984-12-20

Närvarande; statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Proposition med förslag till statsbudget för budgetåret 1985/86

Statsråden föredrar inriktningen av den ekonomiska politiken under nästa budgelår samt de frägor om statens inkomster och utgifter m. m. som skall ingå i regeringens förslag till statsbudget för budgetåret 1985/86. Anförandena och i förekommande fall översikter över förslagen redovisas i underprolokollen för resp. departement.

Statsrådet Feldt anför:

Med beaktande av de föredragna förslagen har ett förslag till statsbudget för näsia budgetår med därlill hörande specifikationer av inkomster och utgifter upprättats. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt beräkna inkomster och beslula om utgifter för staten i enlighet med det upprättade förslaget till statsbudget för budgetåret 1985/86.

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar alt genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de ålgärder och de ändamål som föredragandena har hemstälU om.

Regeringen beslutar att de anföranden som redovisas i underprotokollen jämle översikter över förslagen skall bifogas propositionen som bilagorna 1-19.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984

Bilaga 1 till budgetpropositionen 1985 Prop. 1984/85:100

Finansplanen________

Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-12-20

Närvarande: stalsminislern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldl, Sigurdsen, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Feldt

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 såvitt avser finansplanen

1 Den ekonomiska politikens resultat 1982—1984

1982 befann sig den svenska ekonomin i den djupaste krisen under efterkrigstiden. Industriproduktionen var inte högre än den varit tio år lidigare. Industriinvesteringarna hade fallit med över 40% sedan 1976. Industrins byggnadsinvesteringar hade under samma period minskat med hela 60%. Bytesbalansunderskottet uppgick till nära 23 miljarder kr. Budgetunderskottet hade vuxit med i genomsnitt 13 miljarder kr. om året i sex år.

Sysselsättningen, som under hela 1970-talel hade ökat med närmare 40 000 personer per år, minskade både 1981 och 1982. Arbetslösheten sleg under dessa båda år med sammanlagl över 50 000 personer. Inflationen var under i stort sett hela perioden 1976-1982 högre i Sverige än i vår omvärld. Reallönerna föll med över 8% på sex år.

Samtidigt hade förutsättningarna för en sanering av den svenska ekonomin försämrats genom den kraftigt försvagade kapitalbildningen. Den snabbi stigande utlandsupplåningen hade använts främst till löpande konsumtion, särskilt i den offenlliga sektorn, och inte till investeringar, som genom förstärkt produktionskapacitet skulle ha underlättat uppgiften att återbetala skulden. Landets samlade nettosparkvot hade på sex år fallit från 11 till 2%. 1 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 1

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 2

1.1 Den tredje vägen

Den socialdemokraliska regering som tillträdde hösten 1982 insiig det nödvändiga i atl snabbt och bestämt lägga om den ekonomiska politiken för att bryta denna nedgång. Den höga priori.et som tillmäts målet full sysselsättning gjorde del omöjligt atl försöka återställa ulrikesbalansen enbart med hjälp av inhemsk åtstramning. De starki försämrade statsfinanserna gjorde det samtidigt nödvändigt att föra en stram finanspolitik.

Regeringen valde i detla läge att tillbakavisa de förenklade ytterlighetslösningar som ställts emot varandra i den allmänna debatten. Såväl en ensidig arbeislöshetsskapande ätstramningspolitik som en infiationsdri-vande expansionism avvisades. 1 stiillet valdes en tredje väg. Genom en radikal konkurrenskraftsförstärkning vreds efterfrågan om - såväl pä hemmamarknaden som utomlands - frän utländska till svenska produkter. Härigenom blev det möjligt att på en och sanmia gäng förstärka den externa balansen och öka den totala eftertVägan. Genom den starka stimulans som därmed kom den privata sektorn till godo. skapades ocksä utrymme för att strama upp budgetpolitiken utan att den totala arbetslösheten ökade.

Omläggningen av den ekonomiska politiken inleddes den 8 oktober 1982 med en 16-procentig devalvering av den svenska kronan. Devalveringen följdes upp med ett investeringsprogram inom kommunikations-, energi-och byggsektorerna. Fördelningspolitiken inriktades på att fördela krisens och krispolitikens bördor pä ett rättvist sätt. Detta var en nodviindig förutsättning bl. a. för att öka förståelsen för den lönsamhetsförbättring som krävdes för atl få igång den ertorderliga investeringsutvecklingen. Industripolitiken lades om i offensiv riktning, syftande till att avveckla subventioner till förluslföretag och krisbranscher och i stället stimulera mer utvecklingsdugliga delar av näringslivet. Alltsedan hösten 1982 har vidare mycket omfattande insatser gjorts inom sysselsättningspolitiken. Detla har varil nödvändigt, eftersom omläggningen av den ekonomiska polifiken ger full effekt först på något längre sikt.

I krispolitikens andra steg har inflationsbekämpningen stått i centrum. Politiken har inriktats på alt radikalt och bestående nedbringa pris- och koslnadsslegringen. Endasl härigenom kan devalveringens konkurrens-kraftsförsiärkande effekter bevaras och befästas. 1 detta syfte förs en stram budgetpolitik. De offentliga utgifterna växer nu betydligt långsammare än under perioden 1976-1982. Utvecklingen mot ständigt stigande budgetunderskott har brutits och underskottet har bringats ned väsentligt. Samiidigi förs en slram penningpolitik, som inneburit att likviditetstillväx-ten påtagligt har nedbringats. Detta har lett till att budgetunderskottets inflationsdrivande effekter har minskats.

Vidare har en rad åtgärder satts in på ekonomins utbudssida för all dämpa kostnadsutvecklingen och minska de åtstramande effekter som

Prop. 1984/85:100 Bilagal 3

inflationsbekämpningen oundvikligen innebär. Investeringspolitiken har inriktats på atl åstadkomma en bättre infrastruktur, eliminera flaskhalsar i ekonomin och öka del producerande kapilalels effektivitet. Betydande strukturförändringar har skett, delvis med slalsmaklernas slöd, vilka bidrar lill atl stärka näringslivets konkurrenskraft. Forskning och leknisk utveckling har understölls med statliga insatser. Mellan 1982 och 1985 sänks marginalskatlesalserna kraftigt för främst de heltidsarbelande. 1985 beräknas närmare 90% av inkomsttagarna ha högst 50% marginalskall. En påbörjad omläggning av förelagsbeskallningen syftar till att göra kapitalel mera rörligt genom att bolagsskatten sänkts samtidigt som skattebasen vidgas. Marknaderna för riskvilligt kapital har vitaliserats påtagligt liksom penning- och kapitalmarknaderna. Pä arbetsmarknaden har arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsutbildningen förbättrats och rörligheten stimulerats genom höjda flyitningsbidrag.

Sammantaget syftar denna ekonomisk-politiska strategi till atl genom en kombination av utbuds- och efterfrågepäverkande åtgärder öka den lolala efterfrågan och sänka infialionen, samiidigi som resurser förs över från konsumtion lill investeringar och nelloexport. Därigenom skall den grundläggande uppgiften att samiidigi skapa full sysselsättning och stabila priser vid återvunnen extern balans uppnås.

1.2 Resultaten

Konkurrenskraft och bytesbalans

Som framgår av diagram 1 blev den sammanlagda effekten på konkurrenskraften av devalveringarna 1981 och 1982 myckel kraftig. De svenska

Diagram 1 Marknadsandelar och relativpriser för svensk export av bearbetade varor till 14 viktigare konkurrentländer 1975—1984

Index I97.S = 100

110-

Prop. 1984/85:100 Bilaga I 4

företagens relativa priser sänktes med närmare 15% under perioden 1981-1983. Detta gjorde det i sin tur möjligl att återvinna de marknadsandelar som förlorats sedan mitten av 1970-lalet.

Under 1984 steg de svenska lönekostnaderna 3 1/2 ä 4 procentenheter mer än i OECD-området som helhet. Eftersom vår produktivitetsökning var avsevärt större än i omväriden, blev försämringen av det relativa kostnadsläget mindre, 1 ä I 1/2%. Samtidigt stärktes den svenska kronan något. Relativpriserna ökade med drygt 3%. Marknadsandelarna kunde dock hållas ungefär oförändrade.

Den starka förbättringen av konkurrenskraften har medfört ett kraftigt nivålyft för exporten. Den totala export volymen har sedan 1982 ökat med 18,5%, medan imporiökningen stannat vid knappt 6%. Ungefär hälften av exportökningen 1982-1984 beror på vunna marknadsandelar, medan återstoden beror på konjunkturuppgången utomlands. Det har alltså gåtl betydligt bättre för de svenska företagen de senaste två åren än för förelag i andra länder.

Den starka exportlillväxten har lett till att underskottet i vär bytesbalans har minskat radikalt, se diagram 2. Handeln med varor och ijänster, som 1982 visade elt underskott på 4 miljarder kr., gav 1983 ett överskott pä 16 miljarder kr., vilket 1984 beräknas ha vuxit till 29 miljarder kr. Trots att underskottet i iransfereringsbalansen (inkl. räntebetalningarna) vuxit, har denna kraftiga omsvängning av handelsbalansen medfört atl bytesbalansens underskott minskat från 23 miljarder kr. 1982 till 7 miljarder kr. 1983, för alt under 1984 beräknas vändas till ett överskott på I miljard kr. Det innebär att utlandsskulden nu har upphört atl växa. Sverige är åter ett land som kan försörja sig självt och dessutom med egna inkomster kan betala räntorna på den utlandsskuld som uppkommit under senare år.

Diagram 2 Bytesbalans 1970-1984

Procent av BNP

"T---- 1---- 1--- 1--- 1---- 1--- 1---- 1--- 1--- 1---- 1---- T

70 72 74 76 78 80 82 84

Källa: Riksbanken.

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1

Produktion och sysselsättning

Den snabba exporttillväxten har dragit med sig en tillväxt av industriproduktionen. Sedan bottenläget sommaren 1982 har industriproduktionen stigit med hela 15%, vilket kan jämföras med att industriproduktionen i Västeuropa under samma period endast ökat med 3%. Därmed har vi nu, vilket framgår av diagram 3. passerat den tidigare produktionstoppen från 1974. Tjänsteproduktionen har vuxit avsevärt långsammare iin varuproduktionen. Det sammanhiinger bl. a. med att den till övervägande del är inriktad mol hemmamarknaden, vilken med nödvändighet har måst hållas tillbaka i ett läge, då resurserna framför allt behöver gå till ökad nettoexport och ökade investeringar. Trots detta och trots den strama finanspolitiken har den sammanlagda produktionsvolymen. BNP, stigit med 2,5% 1983 och 2,8% 1984.

Produktionstillväxten har efterhand medfört ett förbättrat arbetsmarknadsläge. Under 1983 fortsatte den öppna arbetslösheten att växa — om än långsammare än under 1981 och 1982 - trots mycket omfattande arbetsmarknadspolitiska insatser. Det låga kapacitetsutnyttjandet i utgångsläget gjorde alt industriföretagen, trots en snabb produktionsökning, ännu ej hade behov av att öka sin arbetsstyrka. Samtidigt värden ofTentliga tjäns-leexpansionen tämligen måttlig. Under 1984 skapade emellertid industrins förbättrade konkurrensläge ett behov av att anställa fler personer. Antalet industrianstiillda ökade med drygt 10 000 personer och den privata tjänstesektorn växte snabbt. Trots att den offentliga verksamheten ökade lång-

Diagram 3 Industriproduktionen i Sverige och OECD-Europa (970-1984

KvarUilsvis. Index 1970 = 100 140-

130

90 111 n 11111111111111 n 1111II11II n I iip 11 |ii n 1111111| 111111

70 72 74 76 78 80 82 84

Kcilla: Finiinsdeparlementel.

Prop. 1984/85:100 Bilagal

Diagram 4 Arbetslöshet 1970-1984

100-tal enligt AKU

170-

T---- 1--- 1--- 1--- 1--- i---- 1--- 1--- 1--- 1--- 1--- 1--- T

70 71 72 73 74 7S 76 77 78 79 BO 81 «2 as

Källa: Slalistiska centralbyrån.

sammare än under 1970-talet kunde därmed, vilkel framgår av diagram 4, den öppna arbetslösheten nedbringas. I Västeuropa har samtidigt den redan i utgångsläget mycket höga arbetslösheten ökat med ytteriigare 3 miljoner personer sedan 1982.

Medan den totala sysselsättningen i vårt land föll både 1981 och 1982, har den under 1983 och 1984 ökat med närmare 40 000 personer. Därmed har sysselsättningsgraden för åldersgruppen 16-64 år ökat till 82%, vilkel är den högsta sysselsättningsgrad som någon gång registrerats i Sverige. Den är också högre än i något annat industriland.

Lönsamhet och investeringar

Under perioden 1977-1982 var lönsamheten på materiellt kapital före skatt i industrin lägre än lönsamheten på finansiella placeringar, se diagram 5. Tillsammans med det låga kapacitetsulnyltjandet och de osäkra framtidsutsikterna var detta huvudförklaringen till de fallande investeringarna. Den låga lönsamheten medförde också att soliditeten, och därmed företagens riskbenägenhel och förmåga all klara påfrestningar, minskade. Det var därför nödvändigt dels alt höja den allmänna vinstnivån, dels att öka lönsamheten på materiellt kapital i förhållande lill lönsamhelen på finansiella placeringar. DeUa är ett uttryck för strävan atl produktiva investeringar som skapar sysselsättning och välstånd bör ha en högre avkastning än penningplaceringar.

Genom devalveringarna 1981 och 1982 har, som framgår av diagram 5, lönsamheten på materiellt kapital i tillverkningsindustrin under de två senaste åren stigit, så atl den nu ligger över lönsamheten på finansiella

Prop. 1984/85:100 Bilagal 7

Diagram 5 Avkastning på materiellt kapital i tillverkningsindustrin och riinta på industriobligationer 1970-1984

25-

20-

70 72 74 76 78 80 82 84

Källor: Finansdepartementet och koniiinklurinslilulel.

placeringar. Tillverkningsindustrins driftsöverskott (exkl. subventioner) har nästan tredubblats, från ca 12 miljarder kr. 1982 till drygt .34 miljarder kr. 1984. Soliditeten har förbättrats efter många års nedgång - från 28% 1982 till 32% 1984.

Som en följd av den ökade lönsamheten och det förbättrade kapacitetsutnyttjande har invesleringsutvecklingen äntligen vänt uppåt. Diagram 6 visar att industriinvesteringarnas fall vändes i en uppgång 1983. 1984

Diagram 6 Industriinvesteringar 1970—1984

Miljarder kr.. I9S(I års priser

70 72 74 76 78 80 82 84

Kiillor: Konjiinkturinslitulel och slaiisliska centralbyrån.

Prop. 1984/85:100 Bilaga I 8

beräknas de ha ökat med 20%. Den totala investeringsvolymen väntas 1984 ha ökat med 3,0%.

Den offentUga sektorns finanser

Mellan 1976 och 1982 ökade del statliga budgetunderskottet med i genomsnitt 13 miljarder kr. om årel. 1982 var underskottet ca 83 miljarder kr. Statsskuldräntornas årliga ökning nådde ca 10 miljarder kr. Sedan budgetåret 1982/83 har underskottet minskats med ca 17 miljarder kr.; innevarande budgetår beräknas del bli 69,7 miljarder kr. Detla resultat har uppnåtts dels genom en påtaglig dämpning av utgiftsökningen, dels genom en betydande ökning av statsinkomsterna. Det senare är främsl en följd av alt den snabbare tillväxten gjort all skalleunderiagei vuxit starkt; skattekvoten har, trots vissa skattehöjningar, i stort sett hållils oförändrad. Mätt som andel av BNP har underskottet, som framgår av diagram 7, minskat från drygl 13% 1982 till drygl 9% 1984, dvs. med ca 4 procenlenheler eller med nästan 1/3.

Den ekonomiska utvecklingen i kommunerna har ävenledes varit gynnsam. Den kommunala konsumtionen har ökat, om än i betydligt långsammare takt än under tidigare år. Tack vare en starkare inkomstutveckling har denna expansion kunnal förenas med mycket måttliga höjningar av utdebiteringen. Kommunernas finansiella slällning har förbättrats markant.

Diagram 7 Det statliga budgetunderskottet 1970-1984

Procent av BNP

T—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—r 70 72 74 76 78 80 82 84

Källa: Finansdepartementet.

Prop. 1984/85:100 Bilagal

Diagram 8 Den konsoliderade ofTentliga sektorns finansiella sparande 1970—1984

Procent av BNP

-10

Källa: Finansdepartementet.

Diagram 8 visar, atl också den konsoliderade offenlliga sektorns finansiella sparande förbättrats kraftigt mellan 1982 och 1984. Medan del försämrades med ca 11 procenlenheler av BNP mellan 1976 och 1982, har det under de två senaste åren kunnal förstärkas med 3 procenlenheler. Därmed ligger underskottet i den offentliga sektorns sparande i vårt land nu på ca 3 1/2% av BNP. vilkel moisvarar genomsnittet för OECD-länderna, efter att i början av 1980-talet dels varit avsevärt större, dels försämrats påtagligt snabbare.

De totala offentliga utgifterna, som under 1970-talet växte med i genomsnitt ca 6% per år, växte 1983 med 2,1 % och minskode 1984 med 0,4%, mätt i reala termer. Detta innebär att den offentliga utgiftsandelen av BNP, som mellan 1976 och 1982 sleg från drygt 52% till drygt 67%, under de två senaste åren har minskal med 2 1/2 procentenheter. Statsbudgetens finanspolitiska effekt - dvs. den påverkan på lolalefterfrågan som härrör från budgetpolitiken - var från andra hälften av 1970-lalel starkt expansiv. Detta gällde inte minst under uppgångsfasen 1979. 1 nuvarande uppgångsfas är den däremot restriktiv. Finanspolitiken har således efler regeringsskiftet återfått sin traditionella uppgift att dämpa konjunktursvängningarna istället för atl förslärka dem.

Tillväxtens fördelning

Drivkrafterna bakom den ekonomiska uppgången 1982- 1984 skiljer sig radikalt från dem som låg bakom uppgången 1978-1980. Då leddes den ekonomiska tillväxten av offentlig expansion och konsumlionsökning. Nu däremot leds den av nelloexport och investeringar, vilket är just den

Prop. 1984/85:100 Bilagal

Diagram 9 Netlosparkvoten 1970-1984

(Bytesbalanssaido plus nelloinvesteringar. som andel av BNP i procent)

16-

-I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—r 70 71 72 73 74 76 78 77 78 78 80 81 82 83 84

Källa: Finansdepartementet.

inriktning som krävs för att det skall vara möjligt att häva de grundläggande obalanserna i ekonomin. Trots omläggningen av finanspolitiken i stramare riktning, har den totala produktionstillväxten varit ungefär lika stor under den senaste uppgången som den var under den förra.

Detta innebär alt den hittillsvarande utvecklingen efter regeringsskiftet överensstämt med huvuduppgiften för den ekonomisk-politiska strategin, nämligen att vi skall både arbeta och spara oss ur den ekonomiska krisen. Den förstärkta konkurrenskraften har medfört en betydande produktionsökning, samtidigt som en större andel av produktionen använts till investeringar och förbättrad externbalans, dvs. lill sparande. I diagram 9 visas hur nettosparandel under de två senaste åren därigenom ökat väsentligt.

Pris- och kostnadsutvecklingen

Inflationen låg under andra hälften av 1970-talet och i början av 1980-ta-let på i genomsnitt ca 10% per år. Som högst - oktober 1979 till oktober 1980 - uppgick den lill inte mindre än 15,5%. Mellan 1976 och 1982 var inflationen i Sverige högre än i OECD-området. efter alt under de närmasl föregående åren ha varit lägre i Sverige än i OECD-området.

För atl de positiva effekterna av konkurrenskraftsförstärkningen skall bli bestående, måste pris- och kostnadsstegringen bringas ned till den nivå som råder i våra viktigaste konkurrentländer. Regeringen angav i detla syfte som mål att prisstegringen under loppet av 1984 skulle nedbringas till nivån 4%. Den beräknas nu ha blivit ca 7 1/2%. Detta är visserligen en nedgång från 1983 års nivå. då inflationen under loppet av året blev 9.3%. Icke desto mindre måste det konstateras, att inflationsbekämpningen hittills icke nått de uppsatta målen. Orsaken är främst atl 1984 års löneök-

Diagram 10 Konsumentprisernas utveckling 1973—1984

Årlig procentuell förändring

Källor: OECD och statistiska centralbyrån.

ningar blev större än vad som var förenligl med målet för inflationsbekämpningen. Andra faktorer som bidragit lill denna utveckling är den diskontohöjning som sommaren 1984 framtvingades av uppgången i del internationella ränteläget, samt de höjningar av vissa indirekta skatter som vidtogs i slulet av 1984 som ell led i strävandena all fortsätta atl nedbringa underskotten i statsbudgeten och i bytesbalansen. Vidare har dollarkursens stegring medfört att importprisstegringarna blivit högre än väntat.

Som framgår av diagram 10 ligger vår prisslegringslakt fortfarande över OECD-genomsniltel, även om skillnaden har minskat under 1984. 1 flera betydelsefulla konkurrentländer som Förenta staterna, Förbundsrepubliken Tyskland, Japan och Storbritannien är inflalionslaklen nere i 2-5% per år. Även i våra nordiska grannländer har inflationen dämpats till 6-7% per år. Kraven på en ytterligare dämpad pris-och kostnadsutveckling i Sverige gäller därför med oförminskad styrka. Jag återkommer till vad som krävs för all få ned inflationen ytterligare.

2 Den ekonomisk-politiska strategin

Regeringens ekonomiska politik har som mål alt återställa den svenska ekonomins styrka och dess förmåga att skapa full sysselsättning. Detta rekonstruktionsarbete skall ske på ett sädant sätt atl det samhälle baserat på rättfärdighet och solidaritet, som utvecklats i vårt land under gångna decennier, bevaras och vidareutvecklas.

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 12

Denna politik har bedrivits under svåra förutsättningar. Det ekonomiskpolitiska handlingsutrymmet begränsas starkt av tidigare uppkomna obalanser i form av budgetunderskott och en omfattande statsskuld inom och Ulom landet med åtföljande räntebörda. Den konkurrensutsatta sektorn är ännu för liten för att finansiera löpande betalningar lill ullandet vid full sysselsättning, Härtill kommer det faktum att rekonstruktionsarbetet måste föras i en värid som använder sig av låg tillväxt, stigande arbetslöshet och ökade sociala klyftor som medel för all pressa ned inflationen och korrigera externa obalanser. Världshandeln har sålunda under den nuvarande återhämtningen ökat klart långsammare än vad som varil normalt under lidigare konjunkturuppgångar.

Som framgått av det föregående har resultaten av regeringens ekonomiska politik hittills, trots det ogynnsamma utgångslägel, klart överträffat förväntningarna. På ett sätl. som gynnsamt avviker från utvecklingen i andra länder, har läget förbättrats i en rad avseenden: sysselsättningen har ökats, arbetslösheten pressats ned, produktionen, exporten och investeringarna i näringslivet har stigit kraftigt, medan den offentliga sektorns underskott påtagligt minskats och bytesbalansen - långt snabbare än väntat - bringats i jämvikt. Inflationen har pressats ned från den höga ökningslakt som gällde under lidigare år. även om den fortfarande är för hög med hänsyn till prisutvecklingen i vår omvärld. Från medborgarnas synpunkt är det av väsentlig betydelse atl dessa resultat, som är nödvändiga för att vi på lång sikt skall kunna trygga välfärden och en positiv inkomslutveckling, har nåtts med bevarande av den på solidaritet uppbyggda samhällsmodellen.

Delta visar klart alt den "tredje vägens" ekonomiska politik varil räll utformad för att stegvis föra den svenska ekonomin i riktning mot full sysselsättning och ekonomisk jämvikt med bevarad välfärd.

Regeringen har - mot bakgrund av 1984 års långtidsutredning och dess remissbehandling - i en särskild proposition till riksdagen (prop. 1984/85:40) dragit upp rikllinjer för den ekonomiska politiken till 1980-ta-lels slut. Riksdagen har ställt sig bakom regeringens förslag. Mol bakgrund av riktlinjerna i denna proposition vill jag beröra förutsättningarna för den svenska ekonomins utveckling under återstoden av 1980-talet och de krav den ekonomiska politiken kommer atl ställas inför de närmaste åren. Del är också dessa krav som angivit ramarna för den budget som jag kommer all redovisa och de ålgärder i övrigt som senare kommer att föreslås.

Regeringens viktigaste ekonomisk-politiska mål är att återupprätta den fulla sysselsättningen. Var och en som vill arbeta skall ha rätt lill ett meningsfullt arbete. Arbetslöshet är etl slöseri med produktiva resurser och en personlig tragedi för dem som drabbas. Arbetslösheten slår inte minst mol ungdomar som skall börja sitt arbetsliv och kvinnor som söker sig ut pä arbetsmarknaden. Den drabbar också i hög utsträckning grupper med svag förankring på arbetsmarknaden, som arbetshandikappade och

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 13

invandrare. Huvuduppgiften inför återstoden av 1980-talet är därför att göra det möjligl att uppnå och bevara full sysselsättning i Sverige i en omvärid med hög och sannolikt stigande arbetslöshet.

En väsentlig slutsats av långtidsutredningen är atl det går att uppnå full sysselsättning, men all della kommer att ställa slora krav både på den ekonomiska politiken och på arbetsmarknadens parter.

En annan väsentlig slutsats av långtidsutredningen är all tillväxten även under gynnsamma förhållanden torde bli måttlig under återstoden av 1980-lalel. Utredningen räknar med alt en tillväxt på 2-2 1/2% per år är möjlig all uppnå. En stor del av tillväxten måsle då avsättas för alt öka investeringarna och förbättra ulrikesbalansen. Investeringsnivån i industrin behöver fördubblas under perioden 1983-1990. Del kräver både en god lönsamhet på materiella investeringar i förhållande till finansiella placeringar och en flexibel och väl fungerande industri. För regeringen är det vidare ett mål alt uppnå elt bestående överskott i bytesbalansen. Därigenom skulle räntebördan på våra utlandslån successivt kunna reduceras och den ekonomisk-politiska handlingsfriheten öka.

Atl resurserna i så hög grad måsle gå till kapitalbildning och sanering av den externa balansen innebär, att utrymmet för konsumtionsökning kommer alt vara begränsat under återstoden av 1980-lalet. Efter den kraftiga urholkningen av hushållens ekonomi under perioden 1976-1983 måsle inom denna begränsade ram en förstärkning av reallönerna och den privata konsumtionen få en slörre tyngd än en i och för sig värdefull utbyggnad av den offenlliga sektorn. Enligt regeringens prioriteringar bör den privata konsumtionen de närmaste åren öka något snabbare än den offentliga konsumtionen. Den fortsatta utbyggnaden av den offentliga sektorn bör ske inom kommuner och landsting. Denna inriktning av den ekonomiska politiken på medellång sikt ansluter närmast lill alternativ 1 i långtidsutredningen.

Man kan konstalera att förutsättningarna de senaste åren i en rad avseenden har förbätlrals för all den svenska ekonomin på medellång sikt skall utvecklas i enlighet med dessa rikllinjer. Den svenska industrin har god konkurrenskraft och en stor potential för fortsatt produktionstillväxt inom en rad branscher som kännetecknas av snabb teknisk utveckling och gynnsamma marknadsutsikter. Det ökade kapacitetsulnyltjandet och den förbättrade lönsamheten inom svensk industri har stimulerat till en kraftig ökning av investeringarna. Därmed tas avgörande steg mot en förnyelse av den svenska industrin och en utbyggnad av en tillräckligt omfattande konkurrensutsatt sektor för atl trygga en långsiktig jämvikt i ulrikesbalansen. Den snabba investeringsuppgången inom industrin och näringslivet är ett tecken på att en positiv strukturomvandling nu kommit igång, där utbyggnaden av nya livskraftiga enheter mer än väl kompenserar för utslagningen av föråldrad produktion.

Näringspolitiken har i och med denna förändring av det industriella

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 14

klimatet givils en offensiv inrikining. Under senare hälften av 1970-lalet och början av 1980-lalel dominerades näringspolitiken av omfattande stödåtgärder till förluslföretag. Sådana ålgärder kostade ca 12 miljarder kr. per år i början av 1980-lalel. Nu har näringspolitiken, bl. a. till följd av att kapacitetsulnyltjandet och lönsamhelen inom industrin stigit, kunnat inriktas på att avveckla subventioner och i slället stimulera framtidsinriklad verksamhel. Bl. a. har insatserna för teknisk forskning och utveckling förstärkts kraftigt, samtidigt som det temporära industristödet i det närmaste helt avvecklats. Ell vikligi exempel på ålgärder som syftar till att underlätta strukturomvandlingen och stärka ekonomins utbudssida är de av riksdagen nyligen beslutade förnyelsefonderna, som kommer att stödja såväl den tekniska utvecklingen genom investeringar i forskning och utveckling som de anställdas möjligheter att genom utbildning öka sina kvalifikationer.

Samtidigt med den industriella förnyelsen äger en expansion rum även inom tjänstesektorn. Den privata tjänstesektorn har under senare år givit betydande tillskott lill sysselsättningsökningen i landet. Produktionsökningen har därvid skett både i de delar av tjänstesektorn som är inriktade på direkl exporl eller på underleveranser lill industrin, och i de delar som riktar sig lill inhemsk konsumtion. Denna expansion av den privata tjänstesektorns produktion och sysselsättning kommer att vara ett synnerligen viktigt inslag i utvecklingen mot alt återställa den fulla sysselsättningen.

Den offentliga sektorn har en viktig roll i den generella välfärdspolitiken. Målet är all åstadkomma en god standard för hela folkel, en skola öppen för alla, sjukvård efter behov och en god omsorg för barn och äldre. Fortfarande finns slora brister i välfärden. En viktig uppgift är en fortsatt utbyggnad av barnomsorgen med sikte pä full behovsläckning omkring 1990. En annan viktig uppgift är atl öka enskilda människors valfrihet vid utnyttjandet av den offentliga servicen.

Den offenlliga sektorn bör därför fortsätta atl växa under de närmaste åren, även om det sker långsammare än tidigare. Del betyder också att den offentliga sysselsättningen tillväxer under de närmaste åren. Det är vidare viktigt atl den offentliga servicen ges på ett så effektivt sätl som möjligt och anpassas till medborgarnas krav och behov. Det kräver atl byråkrati och regleringar minskas och att serviceanda och effektivitet utvecklas.

En avgörande förutsättning för att uppnå balans i den svenska ekonomin och långsiktigt hävda sysselsättningen är att pris- och löneökningarna dämpas kraftigt och att underskottet i statens budget reduceras väsentligt.

Långtidsutredningen har ingående belyst vilka konsekvenser fortsatt snabba pris- och löneökningar skulle få för den ekonomiska utvecklingen. På några år skulle de positiva effekterna av devalveringen hösten 1982 elimineras. De svenska företagen skulle åter förlora marknadsandelar, produktionen skulle stagnera, arbetslösheten stiga mycket kraftigt och budgelunderskottel öka igen.

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 15

En markant förändring av pris- och lönebildningen är därför nödvändig, men den kan inte åstadkommas utan medverkan från andra grupper i samhullet. Regeringen har därlör med arbetsmarknadens parter diskuterat möjligheterna att begränsa löneökningarna totalt sett till 5% 1985 för att kunna sänka inflationstakten till 3% under loppet av året. Under diskussionerna har parterna förklarat sig beredda atl verka för atl de lolala lönekoslnadsökningarna, inkl. löneglidning 1985 skall begränsas lill högst 5%.

Regeringen anser det rimligt, mot bakgrund av den ekonomiska förbättring som uppnätts, att löntagarna nu får del av denna förbättring genom en uppgång av reallönerna. Under förutsätining atl lönekostnadsstegringen begränsas till 57i 1985 och att ulrikesbalansen inte allvarligt försämras är regeringen beredd att om sä behövs vidta ålgärder som ger löntagarna okade realinkomster.

Kampen mot inflationen ställer bestämda krav på den ekonomiska politiken. Finans- och penningpolitiken måste även fortsättningsvis ges en slram inriktning. Jag återkommer senare till detta.

För att stödja inflationsbekämpningen men också för att stimulera till en god ekonomisk tillväxt är det angeläget alt marknadernas funktionssätt förbättras och att olika slag av flaskhalsar avlägsnas. Arbetsmarknadens flexibilitet måste sålunda förbättras, bl. a. genom en aktiv arbeismarknads-och utbildningspolitik, så att de tillgängliga arbetstillfällena nås av dem som söker arbete. Detta bör bl. a. ske genom arbetsförmedling och arbetsmarknadsutbildning och genom utbildning av tekniker och andra yrkeskategorier, för vilka det råder en bristsituation. På motsvarande sätt måsle även de finansiella marknadernas funktionssätt förbättras ytterligare. Skattepolitiken måste utformas bl. a. med hänsyn till detta och till kraven pä en lag inflation.

Indexeringar och andra typer av automatik, vilka tenderar att permanenta inflationen, bör ytterligare begränsas. Inflationsbekämpningen befrämjas vidare av den traditionella svenska frihandelspolitiken, i och med att den internationella konkurrensen bidrar till atl dämpa prisutvecklingen.

Del är nödvändigt att företagen tar sin del av ansvaret för att bryta inflationsprocessen. Vinstnivån och lönsamheten inom näringslivet har förbällrats så avsevärt under de senaste två åren, att något behov inte föreligger av att ytteriigare höja lönsamheten genom marginalökningar som driver upp priserna. Prisökningarna har reducerats väsentligt i vår omvärld. Slentrianmässiga prisuppskrivningar i förelagen skulle få mycket negativa konsekvenser för den svenska ekonomin.

En annan avgörande förutsättning för att uppnå balans i den svenska ekonomin är. som jag redan nämnt, att statens budgetunderskott reduceras väsenlligt. Regeringen har antagit som mal att den offentliga sektorns finansiella sparande bör vara i jämvikt 1990. Del kan enligt långtidsutredningens beräkningar översättas till ett statligt budgetunderskott om 40-50

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 16

miljarder kr., motsvarande ca 4% av BNP. En sådan minskning av budget-underskotlet är nödvändig för att ge plals ål en tillräcklig investeringsnivå och ett vissl överskott i bytesbalansen - båda viktiga förutsättningar för stabil tillväxt.

Jag återkommer senare till inriktningen av budgetpolitiken. De åtgärder jag då kommer att redovisa innebär att regeringens hittills förda budgetpolitik ligger väl i linje med vad som krävs för alt återupprätta samhällsekonomisk balans i den svenska ekonomin. Statens budgetunderskott reduceras från 86,6 miljarder kr. budgetåret 1982/83 lill 63,5 miljarder kr. budgetåret 1985/86 eller från 13,1 % till 7,2% av brutlonalionalprodukten.

Jag vill understryka betydelsen av all de förutsättningar jag tidigare nämnt rörande pris- och lönebildningen samt budgetpolitiken infrias. Del skulle öka möjligheterna att uppnå stabil tillväxt, full sysselsättning, stigande reallöner och en stark extern balans. Del skulle också medverka lill en jämnare fördelning av levnadsstandarden, eflersom full sysselsättning och fast penningvärde är två av de viktigaste förulsällningarna för utjämning av välfärden.

3 Utsikter för 1985

3.1 Den internationella ekonomin

Den återhämtning som inleddes i världsekonomin under 1983 fortsatte under 1984 och utvecklades starkare än vänlal. Framför alll ökade efterfrågan i Förenta staterna under första halvåret kraftigare än förutsett, eller med mer än 10% i årstakt. Della innebar en stimulans också för övriga delar av världsekonomin. I Japan blev tillväxten under 1984 närmare 6% lill följd av den starkare externa efterfrågan. Även Västeuropa kunde dra nytta av den kraftiga uppgången i Förenta staterna. Men trots den starka draghjälpen därifrån förblev den europeiska tillväxten med sina knappi 2 1/2% alltför svag för att hejda en ytterligare ökning av arbetslösheten. För OECD-området i sin helhet beräknas BNP under 1984 ha ökat med närmare 5%, en procentenhet mer än vad som förutsågs i den reviderade finansplanen 1984.

Världshandeln expanderade kraftigt under 1984 och beräknas ha visat en samlad volymtillväxt på närmare 9%. Den ekonomiska återhämtningen kom därmed också att spridas fill länderna utanför industrilandskretsen. En del utvecklingsländer, särskilt i Fjärran Östern, kunde uppnå betydande tillväxttal under 1984; för u-länderna samlat växte BNP med inemot 4%.

Uppgången i och utanför Förenta staterna har kunnat ske utan att inflationen återigen skjutit fart. Prisstegringarna har i själva verket dämpats ytteriigare och inflationen i OECD-området är nu den lägsta sedan början av 1970-talet. Till denna utveckling har bidragit att priset på många

råvaror fallit under året och att i åtskilliga länder lönekostnadsutvecklingen varil dämpad och produktiviteten visat en gynnsam utveckling.

Den fortsatt sjunkande inflationen har förstärkt hushållens realinkomster och bidragit till alt den privata konsumtionen visat en betydande ökning under 1984, särskilt i Förenta staterna.

En bidragande orsak till den relativt starka uppgången i OECD-området under andra halvåret 1983 och första halvåret 1984 var emellertid all investeringarna sköt fart ordentligt. Detla gäller inle minst Förenta staterna, där de fasta bruttoinvesteringarna ökade med mer än 20% i årstakt under denna period. Förmånliga skatteregler, en starkt expansiv finanspolitik, en förbättrad lönsamhet i förelagssektorn och ett ökat kapacitetsutnyttjande i industrin ligger bakom denna utveckling, som ägt rum trots den exceptionellt höga realräntenivån i Förenta staterna.

Även i Västeuropa har inflationen förblivit låg och investeringarna börjat öka, men lillväxien har förblivit blygsam. Förbättringar när det gäller inflationen har kunnat vinnas endast till priset av en stigande arbetslöshet. Detta står i kontrast till utvecklingen i Förenia staterna, där arbetslösheten reducerats samtidigt som inflationen nedbringats. Arbetslösheten där ligger dock fortfarande på en hög nivå. Underskollen i bytesbalansen och i statsbudgeten innebär vidare en risk all uppgången i den amerikanska ekonomin inte blir bestående.

Den svagare utvecklingen i Västeuropa sammanhänger säkert lill en del med de svåra slrukturella problem som finns i de flesla västeuropeiska ekonomier. De arbetsmarknadskonflikter som ägt rum i Förbundsrepubliken Tyskland och Storbritannien under årel har också hållit tillbaka tillväxten. Men den låga tillväxten beror i avgörande ulslräckning på den starkt restriktiva finanspolitik, som i flera år förts i de större västeuropeiska länderna.

I Förenta stalerna har däremot den utpräglat expansiva finanspolitik, som blivit resullalel av Reagan-adminislralionens skaltelällnader och expanderande försvarsuigifier, lett till all del federala budgelunderskottel vuxit konlinueriigt. Del beräknas för innevarande budgelår komma all uppgå lill drygt 200 miljarder dollar. Det slora budgelunderskollet har stimulerat lillväxien och således varil en viktig faktor bakom den starka uppgången i Förenta staterna. Den expansiva finanspolitiken har kombinerats med en förhållandevis restriktiv penningpolitik, vilkel givit lill resultat all räntelägel blivii mycket högl och dollarn förslärkts. Medan länder i omvärlden kunnat dra nytta av den kraftiga tillväxten i Förenta staterna och den förstärkta konkurrenskraft som den stigande dollarkursen givit dem, har deras tillväxtmöjligheter å andra sidan hämmats av del höga ränteläget, som tvingat dem atl föra en mer restriktiv penningpolitik än vad som motiverats av inhemska hänsyn.

Den starka tillväxten i den amerikanska ekonomin och dollarkursens ökning har tillsammans lett till en dramatisk försämring av den amerikans-2 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga I

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 18

ka bytesbalansen. Dess underskott beräknas for 1984 ha uppgått lill drygt 100 miljarder dollar och kan komma att öka till nära 130 miljarder under 1985. Underskottet har mer än uppvägts av ett mycket betydande kapital-infiöde, som har kommit lill stånd genom att räntenivån i den amerikanska ekonomin drivits upp. Kapitallillfödet har fått till följd en successiv förstärkning av dollarkursen.

Det höga ränteläget och den starka dollarn återspeglar den obalans som råder i den amerikanska ekonomin. Det inhemska privata sparandet är helt otillräckligt för att täcka både den investeringsökning som nu äger rum och den starka försämringen av den offenlliga sektorns sparande. Endasl genom del kapilalinflöde som det uppdrivna rimteläget ger, har gapet hittills kunnat täckas.

Det växande bytesbalansunderskottet har lett till ihållande förväntningar om en anpassning nedåt av dollarns kurs gentemot andra valutor. Nägon sådan anpassning har emellertid inte skett, trots att underskottet fortsatt att öka. Samtidigt har den amerikanska tillväxten bromsats upp markant under andra halvåret 1984. en utveckling som åtföljts av en sjunkande räntenivå. Under de senaste månaderna har dollarn snarare stärkts ytterligare.

Utvecklingen i industriländerna under det närmaste året är vansklig att bedöma, inte minst på grund av den stora osäkerhet som omger den amerikanska ekonomin. Vissa bedömare fruktai- att den kraftiga uppbromsning av tillväxten som ägt rum i Förenta staterna de senaste månaderna är början till en lågkonjunktur.

Åtskilligt talar emellertid för att aktiviteten i den amerikanska ekonomin ånyo kommer att kunna öka något under 1985, iiven om det sker i betydligt långsammare takt än under uppgångens inledningsläs. Inflationen visar f. n. inga tecken lill att skjuta fart, industrin har alltjämt betydande kapacitetsreserver och räntorna sjunker till följd av den dämpade efterii ägan och av att penningpolitiken gjorts mindre restriktiv. Dessa faktorer talar för att en viss expansion kommer alt ske även under 1985. En tillväxt pä omkring 3% bör vara möjlig all uppnå.

En sådan relativt stabil utveckling för den amerikanska ekonomin förutsätter emellertid att räntan i varje fall inle stiger kraftigt igen och att dollarkursen, om den sjunker, gör så endast gradvis. Ett mer dramatiskt föriopp är emellertid inte uteslutet.

Under alla omständigheler får man räkna med att stimulanserna från den amerikanska ekonomin till omvärlden blir lägre 1985 än 1984. Någon mer betydande förstärkning av tillväxten i Västeuropa är inte sannolik under 1985. Den interna efterfrågan kan visserligen komma att utvecklas något starkare, men med en svagare extern efterfrågan och en bibehållen restrikfiv finanspolitik torde den samlade produklionslillväxten i Västeuropa bli nära 21/2%, dvs. bara något större än 1984. I Japan kan också en viss dämpning av tillväxten förutses, men den kan likväl beräknas uppgä till omkring 5%.

För OECD-området i sin helhet skulle det innebära en genomsnittlig tillväxt under 1985 på omkring 3%', vilket i sin tur beräknas medföra en ökning av väridshandeln med 4-5%'. Återigen bör emellertid framhållas den stora osäkerhet som präglar bedömningarna för 1985.

Den långsammare tillväxten i industriländerna får återverkningar också på utvecklingsländerna. Det finns dock betydande olikheter mellan skilda grupper av u-länder. De asiatiska länder som gynnades så starkt av den amerikanska och japanska expansionen 1984 kan väntas bibehålla en tillväxttakt över genomsnittet tack vare inhemska faktorer, inle minst investeringar inom elektronikindustrin. De oljeexporterande länderna har de senaste åren genomfört betydande omstruktureringar for att minska sill importberoende och torde därigenom åter kunna få en högre inhemsk tillväxt. De mest skuldsatta u-länderna, varav flertalet ligger i Latinamerika, befinner sig i en likartad situation som oljeländerna med omfattande strukturanpassningar och fortsatt svag världsefterfrågan pä råvaror som utgör en betydande del av deras export. De är naturligtvis också i hög grad beroende av hur räntan och valutakursen på deras uteslående skulder utvecklas.

Sammantaget torde utrymmet för u-länderna atl öka sin import från i-länderna bli mindre. Man har kunnal notera avsevärda framgångar när det gäller neddragningen av bytesbalansunderskotten, men det kommer all ställas nya krav på återhållsamhet för atl de inte åter skall öka.

En förutsättning för att de skuldtyngda u-länderna på sikt skall kunna komma tillrätta med sin skuldbörda är vidare att deras produkter finner tillträde till marknaderna i i-länderna. Det är väsentligt även för övriga länders ekonomiska utveckling att de krav pä proleklionisliska åtgärder som växer sig starka i många länder kan stävjas.

I syfte att motverka en protektionistisk utveckling verkar den svenska regeringen för en fortsatt avveckling av handelshinder. Sverige stödjer ansträngningarna att få till stånd en ny sammanhållen förhandlingsomgång i GATT och arbetar inom EFTA, med EG och i det nordiska samarbetet på att undanröja byråkratiska och andra icke-tariffära handelshinder.

Av stor vikt är det nordiska ekonomiska samarbetet. De nordiska finansministrarna arbetar nu med en handlingsplan för att genom gemensamma insatser stimulera sysselsättning och ekonomisk utveckling i de nordiska länderna. Denna handlingsplan vänlas kunna presenteras vid Nordiska Rådets session i mars 1985.

3.2 Den svenska ekonomin

Industrikonjunkturen som vände uppåt under tredje kvartalet 1982 vänlas bli något avmattad under 1985. Även om tillväxten då blir lägre än under 1984, förutses en fortsalt positiv utveckling för produktion, investeringar och sysselsättning.

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 20

För ekonomin som helhet vänlas on kraftigare tillväxi av den inhemska efterfrågan och ett lägre bidrag från utrikessektorn än under 1984. Sysselsättningen förutses öka. Bytesbalansen väntas visa ett litet underskott.

Även med beaktande av alt en avmattning väntas i den internationella konjunkturen 1985, kan exportutsikterna for den svenska mdiistrm bedomas som relativt goda. Marknaden för bearbetade varor, som utgör merparten av vår varuexport, väntas öka med drygt 6';. Företagens konkurrensläge är ocksä fortsatt gott. trots att konkurrenskraften i någon män försvagades under 1984. Detta berodde dels pä alt vi fick hogic nominella löneökningar än i omvärlden, dels pä att kronkursen gick upp något. Denna konkurrenskraftslbrsvagning medförde en höjning av exportens relativpris, vilket erfarenheismiissigi. med viss eftersläpning, leder till marknadsandelsförluster. Om kostnadsutvecklingen hälls tillbaka torde dessa förluster emellertid bli relativt begriinsadc uiidei 1985.

Vid de diskussioner som regeringen fort med arhcismarknadens parter. har dessa delat bedömningen att lönekosinadsuivccklmgen ai en nyckelfaktor i kampen mot inflationen. De har daifOi- foiklaiai sig beredda atl verka för att begränsa den totala lönekosinadsokningen. inkl. avtalsenliga höjningar och löneglidning, till 5% under 1985. En lönestegring av den storleken och en fortsatt god produklivitetstillväM bor göra del möjligt for den svenska industrin alt hålla jämna steg med de viktigaste konkiirrentei-na på världsmarknaden. Andra faktorer som pä sikt också bör bidra till ett gott konkurrensläge är den kraftiga uppgång som nu sker av investeringarna. På något längre sikt bör även de nyligen beslutade s. k. foinvelsefon-derna verksamt bidra till Okad eflektivitei i produktionen genom alt siaika de anställdas kompelens och engagemang.

Sammantaget bedöms exporten av varor och ijänsicr kunna öka med ca 3,5% 1985. Exporten av bearbetade varor böi'. trots relativpnshojningen 1984, i stort sett kunna följa marknadstillväxten. For råvarornas del väntas en konjunktureli nedgång av exporten.

Investeringarna i näringslivet minskade kraftigt i början av 1980-lalel. Produktionstillväxten, den förbättrade lönsamheten och de generellt sett förbättrade utsikterna för den svenska ekonomin har emellertid medföri all investeringsaktiviteten nu tagit fart. Industrins investeringar vände redan 1983 och ökade med ca 20% 1984. För 1985 väntas en lillväxi i ungefar samma storleksordning. Uppgången i industriinvesteringarna har hittills varit starkast i verkstadsindustrin samt i massa- och pappersindustrin. En ökad bredd i investeringsakliviieien kan väntas under 1985. Bl.a. pekar den senaste investeringsenkäten på en upprevidering av småföretagens investeringar. Läget för byggbranschen har förbättrats. Även handelns investeringar har ökat markant under senare år.

Förde offentliga investeringarna väntas en liten minskning 1985,

Bostadsbyggandet förutses bli av ungefär samma omfattning som 1984. dvs. en igångsättning av 30 000 lägenheter. Ombyggnadsinvesteringarna vänlas fortsätta atl öka, om än i lägre takt än under 1984.

Konsiinientprisslegringcn hcriiknas ha uppgått till ca 7.5% under loppet av 1984. Även om denna prisslegringslakt ligger under den inflation som registrerats de närmast föregående åren, så ligger den klart över det mål om en prisstegring på 4% som uttalades inför 1984. Som jag framhållit i det föregående finns det emellertid ett flertal extraordinära faktorer som förklarar detta. Med den utformning som den ekonomiska politiken har fått under senare tid. har inflalionstryckct i vår ekonomi sänkts väsentligt.

Det tidigare uttalade målet att nedbringa prisstegringarna till nivån 3% under loppet av 1985 ligger därtör fast. Vid bedömningen av möjligheten att realisera detta mål måsle man förutom lönekostnaderna också ta hänsyn till hur bl. a. importpriscr. skatter, avgifter och hyror väntas utvecklas.

För den offentliga sektorn kan man konstatera att det tvåårsavtal. som träffiides våren 1984, för 1985 håller sig inom en total lönekostnadsökning av 5%. Detsamma giiller i huvudsak också de avtal för hela 1985 som triiffals på den privata arbetsmarknaden. För övriga delar av den privata arbetsmarknaden pågår f.n. diskussioner mellan parterna om hur man praktiskt skall förverkliga det åtagande man gjort.

Som jag tidigare framhållit vänlas mycket måttliga prishiijningar för varor i internationell handel. Världsmarknadspriserna på råolja och petroleumprodukter väntas ligga stilla under 1985. Övriga importvaror beräknas öka i pris med knappt 4%. Importpriserna i genomsnitt beräknas därför öka med knappt 3% under loppet av året.

Ökningen av kommunalskatterna blir mycket måttlig 1985: en genomsnittlig ökning av utdebiteringen med blott 7 öre. De taxe- och avgiftshöjningar som aviserats av statliga och kommunala affärsverk väntas likaledes bli måttliga. Utöver den föreslagna höjningen av annons- och reklamskatten planeras inga statliga skattehöjningar för 1985. Arbetsgivaravgifterna hålls praktiskt taget oföriindrade.

De centrala rekommendationer om hyrorna, som hyresmarknadens parter utfärdade under hösten 1984, beräknas medföra en hyreshöjning på drygt 3,5%. Till följd av att en stor del av höjningen trätt i kraft mot slutet av 1984. blir emellertid effekten på 1985 en genomsnittlig hyreshöjning med knappt 2%. Det är den liigsta hyreshöjningen på många år.

Det jordbruksavtal som slöts i mitten av december 1984 bör vidare kunna rymmas inom ramen för det uppsatta inflationsmålet på 3%.

Även om produktivitetstillväxten väntas bli lägre 1985 än 1984, torde den ändå bidra till att dämpa behovet av kostnadskompenserande prishöjningar. Det goda vinstlägel i näringslivel motiverar heller inga marginalhöjningar.

Lägger man därtill den strama finans- och penningpolitik som förs, måste förutsättningarna för att nedbringa inflationen till nivån 3% mot slutet av 1985 bedömas som goda. Det bör i detta sammanhang noleras att prisstegringstaklen varit på väg ned under större delen av 1984.

Efler att ha minskat tre år i rad sleg hushållens realinkomster under

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 22

1984. Ell förbättrat sysselsättningsläge och en sänkt inflationstakt är de
faktorer som främst har bidragit lill förstärkningen av hushållens inkoms
ter. Reallönerna sjönk kraftigt mellan 1980 och 1983 men ökade med ca I %■
1984.

Genom att prisökningarna bedöms bli betydligt lägre 1985 än 1984. kommer hushållens köpkraft, de realt disponibla inkomslerna. att utvecklas gynnsamt. Marginalskattereformens tredje steg genomförs 1985. Detta beräknas ge de flesla heltidsarbelande löntagare en förbättrad standard

1985. Barnfamiljer och pensionärer får, till följd av höjda barnbidrag och
pensioner, en klar förbättring av sin standard 1985.

Sammanlaget väntas hushållens realinkomster öka med l,6%< 1985. Del är rimligt att anta att hushållen kommer att försöka spara en del av inkomstförstärkningen. Den privata konsumtionen väntas därför öka något långsammare än disponibelinkomslerna, eller med 1,3%.

Den offenlliga konsumtionen ökade relativt kraftigt 1984. Merparten av ökningen är hänföriig till den kommunala sektorn, där arbete i sk. ungdomslag fått stor omfattning. Under 1985 förutses en dämpning i den offentliga konsumlionstillväxten, bl. a. till följd av alt de arbetsmarknads-politiska åtgärderna inle vänlas få samma omfattning som under 1984.

Den totala produktionen . BNP, väntas öka med drygt 2% 1985. Att inte produktionstillväxten blir högre, trots alt den inhemska efterfrågan förutses öka relativt kraftigt, beror på att imporiiillväxien väntas bli relativt

Tabell 1 Försörjningsbalans 1983-I98S

Procentuell volymförändring

	1983	19S4	1985
	Milj.kr.
	löpande
	priser
BNP	704474	2,8	2,1
Import, varor och tjänster	233 076	5.8	5.8
Tillgång	937 550	3.5	3.0
Bruttoinvesteringar	131470	3.0	1.8
Näringslivet	61 107	10,2	5.7
Därav: industri	19261	20.0	18.0
Slatliga myndigheter och
affärsverk	17 339	-4.4	-0.9
Kommuner	24 557	-3.4	-1.2
Bostäder	28467	-2.2	-3.0
Lagerinvestering	-9629	0.5'	1.5'
Privat konsumtion	362 727	0.8	1.3
Offentlig konsumtion	203 735	2.2	0.8
Statlig	57 379	0,4	-1.0
Kommunal	146 356	2.9	1,5
Inhemsk efterfrågan	688 303	~t -)	2.8
Export, varor och tjänster	249 247	72	3.6
Användning	937 5.SO	3.5	3.0

Lageromslag i förhållande till föregående års BNP.

Prop. 1984/85:100 Bilagal 23

Tabell 2 Bytesbalans 1983-1985

Milj. kr.

1983 1984 1985

: 1048.1	242 400	258900
200 328	220 800	241 100
10 155	21 600	17 800
6016	6 700	7X00
-23 197	-27 300	- 27 800
- 7 026	innn	- 2 200

Exporl varor, fob Import varor, cif Handelsbalans

Tiiinslcbajans

Transrererinpbalans

Bvteshalans

stark. Okad privat konsumtion, ökade investeringar och en lageruppbyggnad i industrin drar med sig ökad import.

Den väntade imporitillvaxten medför alt överskottet på handelsbalansen inte förutses bli tillräckligt stort för att helt uppväga underskottet på iransfereringsbalansen. De slora räntebetalningarna på de utlandslån som tagits upp lidigare och de ökade anslagen lill ii-hj;ilpen medför att vi måsle räkna med ett visst underskott på hyleshalansen 1985. Detta underskott beräknas dock inte bli mer än 2 miljarder kr., eller 0.37r av BNP. Det bör ställas i relation till att resursutnyttjandet i den svenska ekonomin, inte minst investeringarna, vänlas öka ytteriigare 1985. Atl rätta till de strukturella obalanserna i ekonomin tar. som jag framhöll i prop. 1984/85:40 om den ekonomiska politikens långsiktiga inrikining. en avsevärd lid. Gradvis bör emellertid en lugn kostnadsutveckling och ökade industriinvesteringar tillsammans kunna skapa en industrisektor som är tillräckligt slagkraftig för att generera de handelsöverskoit som behövs för att klara räntebetalningar och våra internationella åtaganden. Del bör också betonas atl hyiesbalansprognosen bygger på flera osäkra antaganden, t.ex. beträffande dollarkursens utveckling.

Fr. o.m. 1983 började sysselsäiinihgen åter öka efter atl ha minskat under de närmaste åren dessförinnan. Sysselsättningsökningen väntas fortsätta 19X5. dock i någol lägre takt än 1984. Merparten av ökningen väntas ske inom näringslivel. Inom industrin och den privata tjänstesektorn förutses sysselsättningen öka med ca 25 000 personer. Även i kommunerna väntas sysselsättningen fortsätta att öka.

Arbelskraflsutbudet 1985 bedöms öka något mer än under 1984, eller med 20 000-25 000 personer. Efteri"rågan på arbetskraft väntas emellertid öka så pass myckel atl arbetslösheten minskar jämfört med 1984. Det relativt goda läget på arbetsmarknaden innebär naturiigtvis inle att problem kommer att saknas. Under den nuvarande konjunkturuppgången har vi sell hur en del obalanser har skärpts på arbetsmarknaden. Bl. a. detla föranledde regeringen att i höstas föreslå ytteriigare åtgärder för atl förbättra främsl de långtidsarbelslösas situation (prop. 1984/85:45). Dessa åtgärder väntas få effekt under 1985. Det allmänt förbättrade arbetsmarknadsläget måste utnyttjas för att fortsätta ansträngningarna atl utveckla en

Prop. 1984/85:100 Bilagal 24

mer flexibel arbetsmarknad som underiättar anpassningen av utbud och efterfrågan på arbetskraft lill varandra.

De internationella konjunklurulsikterna är som jag framhållit mycket osäkra, varför naturiigtvis arbetsmarknadsmyndigheterna även fortsättningsvis måste hälla en hög beredskap.

4 Den ekonomiska politiken 4.1 Finanspolitiken

Finanspolifiken har traditionellt varil elt viktigt slabiliseringspoliliskt instrument i vårt land. Slrävan har varit all utjämna konjunktursvängningarna genom atl strama ät finanspolitiken i uppgångsfaser och lätta den i nedgångsfaser. Della lyckades relativt väl under 1950- och 1960-talen, då den långsiktiga ekonomiska utvecklingen var gynnsam med stabil tillväxt, full sysselsättning, låg inflation, balans i utrikesbelalningarna och inga nämnvärda finansiella obalanser. De slora obalanser som uppkommit i den svenska ekonomin sedan mitten av 1970-lalel har emellertid begränsat möjlighelerna att under de närmaste åren använda finanspolitiken som ett slabiliseringspoliliskt instrument. En expansiv finanspolitik skulle så länge obalanserna i ekonomin består medföra all bytesbalansunderskotlet åter började växa med negativa effekter på den utländska skuldsättningen, växelkursförväntningarna och räntelägel. Inflationsbekämpningen skulle också försvåras. Det är därför nödvändigl att finanspolitiken ges en fortsatt stram inrikining. Den strukturella förbättringen av den offentliga sektorns sparande måste fortsätta.

Under den ekonomiska uppgångsfasen 1982-1984 har sparandeunder-skottei i den offenlliga sektorn som andel av BNP minskat med 3 procentenheter, vilket ungefär motsvaras av förbättringen i bytesbalansen (jfr tabell 3). Delta är huvudsakligen resullalel av en mycket slram utgiftspolitik i kombination med en god ekonomisk tillväxt. De totala offentliga utgifterna ökade under 1983 med 2,1% och minskade under 1984 med 0,4%, samfidigt som den ekonomiska tillväxten uppgick lill 2,5% resp. 2,8%. Den offenlliga ulgiftsandelen av BNP minskade därigenom från 67,4% 1982111167,1% 1983 och 65,0% 1984. Genom den goda ekonomiska

Tabell 3 Finansiellt sparande i olika sektorer 1982—1985

Procentuell andel av BNP

	Offentlig	Privat	därav:		Bytes-
	sektor	sektor	hushåll	företag	balans
1982	-6,3	2,7	-0,2	2.9	-3.6
1983	-4,9	3,9	0.1	4.0	-1.0
1984	-3,5	3.6	0.1	3.5	0.1
1985'	-3,1	2,8	0.3	2.5	-0.3

Kassamässigt finansiellt sparande.

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 25

Tabell 4 Finansiellt sparande i den ofTentliga sektorn 1982—1985 Procentuell andel av BNP

Staten Kommunerna Socialför- Totalt

såkringssektorn

1982	-9.5	0.2	3.0	-6.3
1983	-7,6	0.0	2.7	-4.9
1984	-6.0	-0.3	2.8	-3.5
1985'	-4.7	-0.8	2,4	-3.1

Kassamässigl finansiellt sparande.

tillväxten och vissa skattehöjningar har också skatteinkomsterna ökat relativt kraftigt. Skattekvoten har emellertid trots detla i slort sett hållils oförändrad under de senaste åren och uppgick 1984 lill .50,6%.

Finanspolitikens strama inriktning under perioden 1982-1984 kan också illustreras med de finanspolitiska effektberäkningar som traditionellt görs i nalionalbudgeterna. Enligt dessa beräkningar hade finanspolitiken en konlrakliv effekt på ekonomin som motsvarade ca 0,6% av BNP 1983 och 1,5% av BNP 1984,

Förbättringen av den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande kan helt hänföras till staten, vars sparandeunderskott, mätt som andel av BNP, minskal från 9,5 % 1982 lill 6,0% 1984. Såväl kommunernas som socialförsäkringssektorns finansiella sparande försvagades någol mellan 1982 och 1984 (jfi tabell 4).

För 1985 finns det anledning alt räkna med att det finansiella sparandet i den privata sektorn kommer alt minska. Del gäller särskilt om sparandet mäts i kassamässiga termer, såsom skett i tabell 3. Hushållens finansiella sparande beräknas visseriigen öka något, men del motverkas av en väsentligt större minskning av förelagens finansiella sparande. Sparandeminskningen i förelagssektorn beror delvis på atl förelagens investeringar ökar kraftigt, samtidigt som vinstlägel är ungefär oförändrat. Minskningen sammanhänger också med den omläggning som under 1985 sker i uppbörden av arbetsgivaravgifter och källskatt.

Bytesbalansen utgör definilionsmässigt summan av den privata och den offenlliga sektorns finansiella sparande. Försämringen av den privata sektorns sparande 1985 motsvaras till en del av en försämring i bytesbalansen. Huvuddelen av sparandeförsämringen i den privata sektorn uppvägs dock av ett ökat sparande i den konsoliderade offentliga sektorn.

De totala offentliga utgifterna beräknas under 1985 öka med 1.3% i reala termer samtidigt som bruttonationalprodukten ökar med 2,1 %. De offentliga utgifternas andel av BNP fortsätter därigenom att minska från 65,0% 1984 till 64,5% 1985. Skaltekvoten, mätt i traditionella nationalräkenskapstermer, beräknas minska med drygt I procentenhet 1985 till 49,4% av BNP. Mätt i kassamässiga termer sjunker emellertid skattekvoten ej 1985.

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 26

Den konsoliderade offentliga sektorns kassamässiga finansiella sparande förbättras 1985. Underskottet minskar till 26.0 miljarder kr., vilket motsvarar 3,1% av BNP. Delta är lägre än det genomsnittliga underskottet i OECD-området. Mätt som andel av BNP har underskottet i den offentliga sektorn halverats sedan 1982. Finanspolitiken beräknas även under 1985 ha en restriktiv inverkan på ekonomin, motsvarande ca 1,1 % av BNP.

Statens budgetunderskott fortsätter att minska. Genom en mycket stram budgetbehandling har underskottet kunnat nedbringas från 77.1 miljarder kr. för budgetåret 1983/84 till 69,7 miljarder kr. för budgetåret 1984/85 och 63.5 miljarder kr. för budgetåret 1985/86. Om räntorna på statsskulden exkluderas skulle budgeten visa ell överskott.

Saneringen av den offentliga sektorns finanser är inte avslutad i och med den budget som nu läggs fram. En fortsatt stram finanspolitik kommer att vara nödvändig under en följd av år framöver. Ett höjt skattetryck skulle kunna hämma ekonomins funktionsförmåga och försvåra infiationsbe-kämpningen. Del lolala skattetrycket bör därför i stort sett hållas på cn oförändrad nivå. Även i fortsättningen kommer del således att vara nödvändigt att vara mycket återhållsam med offentliga utgifter.

4.2 Kreditpolitiken

Kredilpoliliken har under de senaste åren givits en mer marknadsorien-terad inriktning. Nya instrument för statens upplåning, slopade likviditetskrav för bankerna, anbudsförfarande vid emission av statsskuldväxlar och riksobligationer samt räntestyrning via marknadsoperalioner från riksbanken är viktiga inslag i denna utveckling. Förutsättningar har vidare skapats för en omfattande andrahandsmarknad för obligationer. Del har också skett en uppmjukning av emissionskontrollen och ränteregleringen.

Omläggningen har bl.a. vuxit fram som en konsekvens av den snabbt växande statsskulden och den ökning av likviditeten i ekonomin som detta medfört. I syfte att begränsa budgetunderskottets inflationsdrivande effekter har det blivit nödvändigt att kraftigt öka statens upplåning pä marknaden utanför bankerna. Därigenom har en alltmer omfattande penningmarknad vuxit fram i Sverige.

Genom denna utveckling har förutsättningarna för riksbankens räntc-styrning förändrats. Medan riksbanken tidigare i huvudsak valde att påverka ränteutvecklingen genom att administrativt sätta olika räntor, kan den nu genom marknadsoperalioner påverka ränteläget på ett smidigare sätt.

Del som varit styrande för utformningen av kredilpoliliken under 1984 har varit strävan atl nå balans i valutafiödena med ullandet och att finansiera statsbudgetens underskott, så att likviditetstillväxten i ekonomin begränsas till en acceptabel nivå. Ränteläget spelar därvid en central roll. Enligi de bedömningar som gjorts i långtidsutredningen måste man på grund av de kvardröjande obalanserna i den svenska ekonomin räkna med

Tabell 5 Finansieringen av statens budgetunderskott 1983-1985

Miljarder kr.

	1983	1984	1985
Banksektorn	2	6	-s
Upplåning utanför bankerna	SS	SS	60
Varav kapitalmarknadsinslilul	21	24	20
hushåll	9	14'	20'
övriga	25"	17-	20-
Summa Sverige	57	61	55
Ullandel	26	12	10
Tolall	83	73	65

' Beloppen inkluderar allemanssparande pä 6 miljarder kr. 1984 och 10 miljarder kr.

1985.

- Beloppet inkluderar fondavsällningar i riksbanken på 1 miliard kr. 1983. 9 miljarder

kr. 1984 och ca 1."i miljarder kr. 1985.

Anm: Uppgifterna för såväl upplåningen i utlandet som tolall inkluderar de kursförluster som uppkommer genom atl delar av den ställiga utlandsskulden omsåns lill högre valulakurser. De belopp som angivits för utlandsupplåningen 1984 och 1985 beräknas så gott som hell motsvaras av kursförluster. Killin: Riksbanken.

att ränteläget i Sverige under flera är behöver ligga någol högre än i omvärlden.

Det internationella ränteläget, som under 1982 och 1983 sjunkit något, steg åter i början av 1984. Realräntorna som redan tidigare varit relativt höga steg därmed ytterligare. Ränleuppgången fick lill resultat att den svenska räntan, som sedan devalveringen 1982 legal högre än i omväriden, en lid låg under eurodollarräntan. Ell betydande valulautflöde uppstod.

Diagram 11 Penningmängdens tillväxt 1979—1984

Procentuella 12-månadersförändringar

20-

O |iiiimiiii|iiiiiiliiii|iiiiiiiiiii|iiiiiiiiiiniimiiiiiniiiiiiiiii

1979 1980 1981 1982 1983 1984

Kiilla: Konjunkturinstilutet och riksbanken.

Prop. 1984/85:100 Bilagal 28

men efler marknadsoperationer från riksbanken, åtföljda av höjningar av straffräntan och diskontot med 2 resp. I procentenheter, vände valutaströmmarna under sommaren lill ett nelloinfiöde. Därefter har de internationella räntorna åter sjunkit och de svenska marknadsräntorna har anpassats nedåt.

Påfrestningarna på kreditpolitiken begränsades under 1984 genom att budgetunderskottet minskade. Samtidigt underlättades finansieringen av budgetunderskottet genom införandet av allemanssparandel och genom företagens fondavsällningar i riksbanken. Upplåningen genom statsskuldväxlar och riksobligationer kom därigenom att minska kraftigt jämfört med 1983. Preliminära siffror över budgetunderskottets finansiering under 1984 redovisas i tabell 5. Genom den strama kredilpoliliken har likvidiietstill-växien räknat pä årsgenomsnitt kunnat begränsas till 4-5% (se diagram 11). Därmed har del inflationstryck som härrör frän budgetunderskottets finansiering lättat påtagligt.

Utsikter för 1985

Penningpolitiken måste även under 1985 inriktas på att begränsa likviditetstillväxten i ekonomin och hålla räntelägel på en sådan nivå att ett valutautflöde kan undvikas. En sådan utformning av penningpolitiken är en nödvändig förutsättning för att inflationsbekämpningen skall bli framgångsrik och för att obalanserna i den svenska ekonomin successivt skall kunna avvecklas.

Huvuddelen av budgetunderskottet måsle alltså även under 1985 lånas upp på den inhemska marknaden utanför bankerna. Hur denna upplåning skall fördelas på olika långivarkategorier är dock svårt att nu ange i detalj på grund av den allt större livaktigheten på värdepappersmarknaden. 1 tabell 5 redovisas dock en ungefärlig bild av hur budgetunderskottet kommer alt kunna finansieras under 1985.

Den utlandsupplåning som redovisas i tabellen moisvarar i huvudsak de beräknade bokföringsmässiga valutaförlusterna pä statens utlandslån. Någon egentlig statlig nettoupplåning i utlandet förutsätts således inte ske.

Upplåningen i kapilalmarknadsinstituten 1985 beräknas bli något mindre än 1984. Placeringsplikten har utformats så alt institutens förvärv av prioriterade statsobligationer blir mindre än vad de skulle ha blivit om netto-kvoter hade lillämpals på samma sätt som under de senaste åren, dvs. om innehavet av statspapper hade reglerats. Genom övergången till brullo-kvoter - alt endast/(i/rä/r av prioriterade obligationer föreskrivs - har instituten dessutom möjlighet att sälja ut de statspapper som de förvärvat. Å andra sidan kan naturligtvis instituten komma att utöver sin placeringsplikt förvärva också andra statspapper. Nettoökningen av kapitalmarknadsinstitutens slatspappersinnehav blir alltså i väsentligt slörre utsträckning än tidigare beroende av de portföljanpassningar instituten väljer att göra.

Prop. 1984/85:100 Bilagal 29

Upplåningen frän hushållssektorn bör bl. a. genom de ändrade reglerna för allemanssparandel kunna öka yllerligare. Högsta lillåtna månadsinsältning har hojls från 600 kr. lill 800 kr. Betydande medel bör också kunna lånas upp genom spar- och premieobligationer. Det är bl. a. angeläget att låna upp en del av de medel som vid årsskiftet frigörs ur skattesparandet.

Forelagens höga likvidiiei dras i betydande utsträckning in till staten genom olika fondavsättningar i riksbanken. Netloindragningen beräknas öka från ca 9 miljarder kr. 1984 till ca 15 miljarder kr. 1985. Banksystemets innehav av statspapper skulle mot denna bakgrund t.o.m. kunna minska under 1985. Med hänsyn lill den myckel kraftiga ökning av bankernas slatspappersinnehav som ägde rum mol slutet av 1970-talel och de första åren av 1980-talel torde del finnas en naturlig slrävan hos bankerna alt minska sitt obligationsinnehav. Härtill kommer att en stoi' del av bankernas innehav av statsobligationer förfaller lill inlösen under 1985.

Den strama inriktningen av kredilpoliliken under 1985 kommer ocksä till uttryck i ett snävt utläningsuirymme för olika kreditinstitut. För banker och finansbolag begränsas utlåningsökningen i svenska kronor 1985 lill 4%. Bostadsinslitutens oprioriterade utlåning, exkl. ROT-lån, 1985 får endasl uppgå till högst 80% av utlåningen för 12-mänadersperioden t. o. m. september 1984. Med denna inriktning av kredilpoliliken räknar jag med all likviditelstillväxten under 1985 kommer att bli myckel begränsad. Detla ligger väl i linje med strävandena att bringa ned inflationen till nivån 3%.

Vid en prisslegringslakt på endast 3% kan realräntan bli mycket hög. Nominalränlan bestäms nämligen i stor utsträckning av den internationella lantenivån. som kan förväntas ligga kvar pä en hög nivä. Dessutom är den nominella avkastningen pä obligationsstocken för de narmasle åren i huvudsak ledan bestämd av det rimtelage som rån fram i.o.m. 1984. Jag kommer mol denna bakgrund atl föreslå regeringen att tillsätta en kommitté med uppgift att utreda möjlighelerna atl beskatta realavkastningen över en viss nivä pä vissa finansiella placeringar.

4.3 Sysselsättningspolitiken

Den fulla sysselsättningen ar den ekonomiska politikens viktigaste mål. Sedan regeringsskiftet hösten 1982 har kampen mot arbetslösheten således slån i centrum lorden ekonomiska politiken.

Endast genom alt samtidigt uppnå tillväxt och bättre balans i den svenska ekonomin är del möjligl all långsikiigi trygga den fulla sysselsättningen. Den ekonomiska politiken har de senaste tvä åren varit inriktad pä atl stärka de svenska företagens konkurrenskraft och öka produktion och investeringar för att därigenom stimulera sysselsättningen och minska arbetslösheten. Devalveringen 1982 attackerade både den typ av arbetslos-het som härrör från låg total efterfrågan och den arbetslöshet som kommer av för låg vinstandel och otillräckliga investeringar. Eftersom politikens

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 30

effekter visar sig först med en viss fördröjning och eftersom kapacitetsulnyltjandet i utgångsläget var lågt och arbetslösheten var hög, var del nödvändigt att kombinera denna politik med omfattande sysselsättnings-politiska insatser.

Den nedgång i den lolala sysselsättningen som inträffade i början av 1980-talet har genom denna politik brutits. Sysselsättningen steg något 1983 och första halvåret 1984. Under hösten 1984 har en myckel stark ökning av sysselsättningen ägt rum. Andra halvåret 1984 var drygt 60000 fier sysselsatta än under motsvarande period 1983.

Sysselsättningen i industrin minskade i början av 1980-talet med ca 30000 personer per år. Den utvecklingen vände 1983. Under 1984 har antalet sysselsatta i industrin ökat med drygl 10000 personer. Läget på byggmarknaden har förbättrats kraftigt under 1984. Arbetslösheten bland byggnadsarbetarna, som hösten 1983 uppgick till ca 8%, har reducerats lill ca 5% hösten 1984.

Den privata tjänstesektorn är en expanderande del av näringslivel. Även i början av 198()-talet, när den allmänna ekonomiska situationen var ogynnsam., ökade sysselsättningen i den privata tjänstesektorn med i genomsnitt 15000 personer per år. Denna ökning fortsätter. Sammantaget innebär detta atl näringslivet nu förmår alt bära upp en expansion av sysselsättningen i ett skede när sysselsättningsexpansionen i den offentliga sektorn bromsals in.

Arbetslösheten, som steg kraftigt i början av 1980-talet, nådde sin kulmen i mitten av 1983 och har därefter reducerats. Arbetslösheten steg mätt som årsgenomsnitt från 2,0%' 1980 lill 2,5% 1981, 3,1% 1982 och 3,5% 1983. Den har 1984 reducerats lill ca 3,1 %. I november 1984 värden nere i 2.9%. Särskilt kraftigt har ungdomsarbetslösheten minskat. På etl år -från november 1983 till november 1984 - har ungdomsarbetslösheten reducerats från 53 000 lill 33 000 personer eller från 8,1 % till 5,0%-. Detla är en betydande framgång, även om ansträngningarna måste fortsätta att minska ungdomsarbetslösheten ytteriigare.

Även andra förhållanden visar atl läget på arbetsmarknaden nu förbättras. Antalet vid arbetsförmedlingarna nyanmälda platser har ökat från 34000 per månad hösten 1983 (juli-november) till 44000 hösten 1984. Antalet kvarstående lediga platser har under samma period ökat från 16000 1983 till 22 000. 1 industrin har antalet lediga platser fördubblats. Varsel om uppsägningar, permitleringar och andra personalinskränkningar har minskat väsentligt både 1983 och 1984. Totalt berördes 115 000 personer av sådana varsel 1982. Under 1983 hade denna siffra reducerats lill 69000 personer och under 1984 beräknas 35 000 personer ha varslats.

De bedömningar av den ekonomiska utvecklingen det närmaste året som lidigare har redovisats innebär, alt det finns förutsättningar för en fortsatt förbättring av arbetsmarknadsläget 1985. Sysselsättningen bör kunna öka med 30000 personer och arbetslösheten minska yllerligare.

Prop. 1984/85:100 Bilaga I 31

Sysselsättningspolitiken tillfördes efter regeringsskiftet 1982 väsentligt utökade resurser och inriktades på atl hejda den snabbt växande arbetslösheten. Till en börian var det främsl beredskapsarbetena som ökade i omfattning. Även arbetsmarknadsutbildningen utökades. Samtidigt sattes etl omfattande investeringsprogram igång inom transport-, energi- och byggnadssektorerna. Särskilda insatser gjordes för Norrbotten. Genomgripande insatser i vissa krisdrabbade branscher och företag - främst statliga - har lagl grunden för en bällre utveckling de närmaste åren. Under 1984 har rekryteringsstöd och nyinrättade arbeten i s. k. ungdomslag fått betydande effekter. Samtidigt har antalet beredskapsarbeten minskats kraftigt. Intagningen lill gymnasieskolan har hållits pä en hög nivå.

Industripolitiken har inriktats pä atl medverka till förnyelsen av svenskt näringsliv och att inte hälla olönsamma företag - statliga eller privata -under armarna. Härigenom skapas bättre Ibrutsäitningar för en långsiktigt hållbar sysselsatiningsuppgång. Inför 1985 inriktas arbetsmarknadspolitiken framsi pä att havda arbetslinjen - dvs. alt ersälla ekonomiskt stöd till arbetslösa med arbete - och att bekämpa långtidsarbetslösheten.

Arbetsförmedlingen har särskilt väsentliga uppgifter i nuvarande konjunkturläge, när det galler att underlätta rekryteringen av arbetskraft och atl Ulnytlja näringslivets expansion till alt erbjuda lediga platser lill de arbetssökande. Under senare är haren rad åtgärder vidtagits för att effektivisera arbetsförmedlingens verksamhet. Kontakterna med företagen har förbättrats, ett serviceprogram håller pä atl genomföras och en teknisk upprustning har inletts.

Omläggningen av arbetsmarknadspolitiken har givit utslag i att vakanstiderna vid lillsaiining av lediga platser inom tillverkningsindustrin har kunnat begränsas piuagligi. Trots att kapacitetsulnyltjandet i industrin var högre 1984 ;in under den torra konjunkturuppgången 1979, var vakanstiderna avsevärt lägre 1984.

Ett problem som uppmärksammats nncket undei' senare tid iir bristen pä tekniker. Denna brisi gär iillb;.ka pä dålig framförhällning i utbildningspolitiken i slutet av 1970-talet. Utbildningen av civilingenjörer och av tekniker på gymnasienivå har nu utökats betydligt. Även annan teknikerut-bildnmg har byggts ul. bl. a. inom arbetsmarknadsutbildningen. Genom dessa åtgärder - och genom införandet av de s.k. förnyelsefonderna -kommer den totala tillgången till tekniskt utbildad personal att öka kiaftigt under åren framöver, vilkel bör underlätta en fortsatt expansion av näringslivet.

Arbetsmarknadspolitiken under 1985 är inriktad pä all hävda arbetslinjen. Del innebär alt aktiva insatser för att erbjuda arbete eller arbetsförbe-redande ålgärder skall komma i första hand. Inom ramen för denna allmänna inriktning skall arbetsmarknadspolitiken medverka till all underlätta den fortsatta expansionen a\' näringslivet. Det innebär omfattande insatser för atl underlätta företagens eftertVägan på arbetskraft. Särskilda insat-

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 32

ser krävs för de arbetssökande som har en svag ställning pä arbetsmarknaden. Ytteriigare åtgärder sätts in för alt begränsa långtidsarbetslösheten. Både rekryteringsstöd och enskilda beredskapsarbeten skall i fortsättningen huvudsakligen utnyttjas för långtidsarbelslösa.

Även om sysselsättning och arbetslöshet kan förutses utvecklas i positiv riktning, är del väsentligt atl understryka behovet av en hög handlingsberedskap inom arbetsmarknadspolitiken.

4.4 Fördelningspolitiken

Den viktigaste fördelningspolitiska insats som kan göras i rådande läge är all föra en ekonomisk politik som gör del möjligt alt nå full sysselsättning och stabila priser. Arbetslösheten skapar fördelningsmässiga klyftor såväl ekonomiskt som socialt. Infialionen omfördelar årligen värden för åtskilliga miljarder kr. från sparare till låntagare. Inflationen innebär ocksä ell hot mot den fulla sysselsättningen genom alt den urholkar konkurrenskraften. Att den ekonomiska politiken de båda senaste åren förmått alt minska både arbetslösheten och inflationen är därför en myckel stor för-delningspolitisk framgång.

För alt sanera den svenska ekonomin är det nödvändigt att föra en stram ekonomisk politik. Utrymmet för reformer är myckel begränsat och konsumtionen kan tillålas växa endasl i långsam takt. Föran möta de påfrestningar som krispolitiken innebär och fördela de ofrånkomliga ekonomiska bördorna så rättvist som möjligt, har regeringen vidtagit en rad åtgärder. Hösten 1982 upphävdes de försämringar av del sociala trygghetssystemet som tidigare hade beslutats. Därmed infriades de fyra vallöftena: att riva upp beslutet om karensdagarna i sjukförsäkringen, att upphäva försämringen av arbetslöshetsförsäkringen, all återställa värdesäkra pensioner och atl återställa siatsbidragsnivån i barnomsorgen. Därutöver gjordes särskilda insatser för barnfamiljerna.

Skattesystemet har förändrats så att förmögenheter och aktier beskattas hårdare än tidigare. Arvs- och gåvoskatten har likaså höjts. Det skattemässiga värdet av underskottsavdrag i form av räntor m.m. vid inkomstbeskattningen har begränsats samiidigi som marginalskatterna har sänkts. Avdragsrätt har införts för fackföreningsavgifter. Genom det nya allemanssparandel har del blivit möjligt att minska skattesubventionerna till aktiesparande höginkomsttagare, samtidigt som sparstimulanserna numera går till en bredare grupp vanliga inkomsttagare.

Strävandena att få fart på den svenska ekonomin har gjort det nödvändigt alt väsentligt och varaktigt höja lönsamheten i det svenska näringslivet till de nivåer som rådde under 1960-talet. Därigenom kan den producerande verksamheten stärka sin ställning gentemot finansiella placeringar. De svenska förelagen kan då också hävda sig bättre gentemot utländska företag. Den ökade lönsamheten har varil nödvändig för alt åstadkomma

Tabell 6 Likviditetspäverkande åtgärder, effekter på näringslivet 1983—1985

Miljarder kr., brutto

	1983	1984	1985
Allmänna invesleringskonlon	0,6	T ~>	10,5
Särskilda invesleringskonlon	-	43	2.0
Likvidiietskonton	-	2.0	2,0
Exportdepositioner	-	0.7	0,5
VinstdelningsskaU	-	-	1,5
Uldelningsskatt	0,4	0,6	-
Slopade FoU- och invesie-
ringsavdrag	-	-	2,5
Snabbare skatteuppbörd	3,0	2.8	40
Summa	4,0	12,9	23,0

den expansion och de framtidssatsningar både på hemmamarknaden och på exportmarknaden som på längre sikt krävs för att nä full sysselsättning. Vinsluppgången har emellertid skapat fördelningspolitiska spänningar, vilka förslärkts av att lönlagarnas reallöner sjunkit fiera år i rad fram t. o. m. 1983. Dessa spänningar har regeringen sökt mildra på olika säll.

Vinstuppgången har medföri en betydande likviditetsuppbyggnad i näringslivel. Regeringen har vidtagit en rad ålgärder för alt dra in betydande delar av denna likvidiiei till samhället och för att styra vinsterna mot investeringar och andra ulvecklingsfrämjande insatser. Som framgår av tabell 6 beräknas dessa ålgärder begränsa näringslivets likvidiiei med ca 23 miljarder kr. 1985. Härtill kommer den vanliga bolagsskallen. Den sammanlagda effekten av skatter, fondavsättningar m.m. beräknas brutto uppgå till 36 miljarder kr. 1985.

Under 1984 infördes löntagarfonder, genom vilka ägandet sprids och lönlagarna blir delaktiga i förmögenhetstillväxten. Härigenom ökar också möjligheterna all nå uppslutning från lönlagarnas sida kring den nödvändiga ökningen av lönsamhelen och investeringarna i företagen. De förnyelsefonder som införs 1985 innebär, att förelagens anställda får del i förelagens vinster även i form av förbättrad utbildning.

Vidare genomförs 1985 en stor familjepolitisk reform. Barnbidraget höjs med I 500 kr. lill 4 800 kr. per barn och år. Det är den kraftigaste höjningen någonsin. Även flerbarnstilläggen och studiebidragen höjs. Vidare stärks bostadsbidragen genom ändrade hyres- och inkomstgränser. Garanlinivån i föräldraförsäkringen höjs. Föräldraförsäkringen förenklas och förbättras. Barnstugeutbyggnaden underslöds.

Dessulom kan nämnas au arbetslöshetsersättningen, som hösten 1982 medgav en högsta dagpenning på 230 kr., har höjts två gånger och föreslås bli höjd en Iredje gång den I juli 1985 lill 315 kr.

De sämst ställda pensionärerna har genom riksdagens beslut hösten 1983 fält förstärkta pensioner. För de handikappade har särskilda insatser gjorts och årets budgetförslag innefattar betydande resursförstärkningar och re-3 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga I

Prop. 1984/85:100 Bilagal .34

former inom delta område, hl. a. en kraftig förbäliring av bilstödei lill handikappade i arbetslivet.

4.5 Skattepolitiken

Skattesystemet skall tylla en rad uppgifter. Det skall finansiera en val fungerande offentlig sektor. Del skall uppmuntra arbete, sparande och andra produktiva insatser. Det skall vidare bidra lill en jämnare fördelning av levnadsstandarden. Skattesystemet skall ocksä kunna anvimdas som ett instrument i den ekonomiska politiken, friimst med inriktning pä att stabilisera konjunkturutvecklingen och varna sysselsättningen.

Sedan regeringsskiftet 1982 har skattetrycket mätt som andel av BNP varit i huvudsak otörändrat efter att ha höjts friin 48,4 till 50,99r under perioden 1976-1982. Inom ramen för det oförändrade skattetrycket har emellertid flera viktiga förändringar gjorts på skatteområdet.

Den inkomstskattereform som genomförs för åren 1983-1985 iir den mest omfattande reform av inkomstskatlesystemet som gjorts i modern tid. Härigenom får det stora flertalet inkomsttagare väsentligt lägre marginalskatt och ocksä lägre total inkomstskatt. Efter genomförandet beräknas närmare 90% av alla inkomsttagare ha en marginalskatt om högst 50% (vid en kommunal utdebitering om 30 kr.). Omläggningen av inkomstskattesy-slemet innebär ocksä atl det skattemässiga värdet av de s. k. underskottsavdragen reduceras till högst 50%.

Det är av stort värde att omläggningen kunnat fullföljas enligt de uppdragna riktlinjerna. Skatteomläggningen är det praktiska uttrycket for uppfattningen atl det tidigare beskattningssystemet, så som det hade utvecklats, tenderade att missgynna arbete och sparande samtidigt som del gynnade spekulation och skuldsättning. Genom marginalskattesånkningarna blir det nu lättare att åstadkomma en reell ökning av köpkraften även vid måttliga löneökningar, vilket bör underlätta framtida avtalsrörelser. Samtidigt motverkas genom begränsningen av avdragens värde den urholkning av bärkraflsprincipen i skattesystemet som de stigande underskotts-avdragen inneburit. S. k. nolltaxering har avsevärt försvårats.

Jag har i det föregående redovisat vissa fördelningspolitiskt motiverade åtgärder som genomförts sedan regeringsskiftet hösten 1982. De har syftat till alt jämnare fördela den förmögenhetsökning som uppkommer när tillväxten i ekonomin skjuter fart och värdena på realkapital i samband härmed stiger. Förmögenhels- och gåvoskatten har, som jag lidigare nämnt, höjts. En särskild, tillfällig förmögenhetsskatt har utgått vid 1984 års taxering. Realisationsvinstbeskattningen på aktier har skärpts. Nyligen har tillfälliga regler införts som begränsar möjligheterna att göra förlustavdrag vid lån som förenas med optionsrätt.

På två områden, familjepolitiken och bostadsbeskattningen, genomförs med verkan från 1985 genomgripande fördelningspolitiska omläggningar.

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 35

Det familjepolitiska paketet, vars huvuddrag jag redovisat i det föregående, skall ses mol bakgrund av all urholkningen av köpkraft under perioden 1976-1982 drabbade barnlämiljerna med särskild kraft. I föreliggande statsfinansiella situation måste emellertid det ökade familjestödel finansieras fullt ut, i första hand genom ändringar i beskattningen. Sålunda har förvärvsavdraget slopats och en viss korrigering har också skett i skalleskalans lägre skikt.

Den allmänna fastighetsskatt, som genomförs med verkan fr. o. m. 1985, är på motsvarande sätt en omläggning, där etl solidariskt ultag måsle ske av medborgarna för att finansiera ett oundgängligt behov av nya bostäder liksom ombyggnad m.m. av äldre fastigheter. Skallens konstruktion möjliggör att skilda förvaltningsformer på fastighetsmarknaden påverkas på ett likformigt sätt.

En viktig princip som regeringen arbetar efter är, all beskattningen av produktionsfaktorerna arbete och kapital skall bli mera likformig. Etl uttryck för detta inom företagsbeskattningen är att bredda skattebasen, samtidigt som skattesatsen sänks. Detla är angelägel med hänsyn till riskkapitalets rörlighet och behovet av fortsatt strukturomvandling i näringslivet. Del första steg som togs innebar all rätten lill lagernedskrivningar begränsades från 60 lill 50% samtidigt som den statliga bolagsskallen sänktes från 40 till 32%. 1 samma riktning verkar slopandet av de särskilda investeringsavsdrag och forskningsavdrag, som funnits under en längre lid och som sänkt den fakiiska skattebelastningen i företagen. Stimulanser av detta generella slag är inle längre nödvändiga när företagens lönsamhet allmänt förbättrats till följd av den förda ekonomiska politiken. Därmed har ett viktigt steg tagils i riktning mot del mål, likformighet i beskattningen mellan produktionsfaktorerna arbetskraft och kapital, som angavs för den allmänna produktionsfaktorskallen.

Förändringar genomförs nu fr. o. m. 1985 i fråga om de villkor som gäller för de allmänna investeringsfonderna. Sedan länge har bolagsskallen överstigit den andel som ett företag behövt belala in på särskilt konto i riksbanken. Del har därför kommit alt le sig mer förmånligl alt göra avsättning lill investeringsfond än att betala skalt - även när etl förelag inte haft några aktuella investeringsplaner. Fonderna har därmed förlorat mycket av sin funktion som konjunkturpolitiskt styrinstrument. För att återupprätta denna funktion höjs inbetalningskvoien till riksbanken fr. o. m. 1985 års taxering från 50 lill 75 %. Därmed kommer också mer likviditet att dras in. När fonderna används ökar å andra sidan utbetalningen från riksbanken i motsvarande mån, vilket innebär att behovet av annan finansiering minskar.

Jag har i det föregående redovisat den lolala omfattningen av de likviditetspäverkande åtgärderna på företagens överskott. Bakgrunden lill åtgärderna är att företagens långsiktiga vinstnivå måsle vara tillräckligt hög för all garantera en ökad investeringsaktivitet. Samtidigt måste i skeden av

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 36

myckel snabb vinstuppgång åtgärder vidtas, som säkerstidler alt överskot-len går lill investeringar, inle minst i form av insatser lör forskning och utveckling. Genom de obligatoriska avsättningarna till särskilda investeringsfonder, som sker vid 1984 och 1985 års laxeringar, förs betydande medel direkt till investeringar, forskning och utv-eckling.

Som ett led i denna politik har riksdagen på regeringens förslag nu beslutat atl 10% av företagens vinster på verksamhelen under 1985 skall föras till särskilda förnyelsefonder. Dessa skall användas för forskning, utveckling och utbildning i bl. a. ny teknik. Det är enligt min mening ett gemensamt intresse för företagen, de anställda och samhället atl dessa verksamheter på så sätt skjuts i förgrunden i den förnyelseprocess som nu sker i svenskt näringsliv. Genom atl de anställda ges ett avgörande inflytande över fondernas användning bör förutsättningarna också öka för att ansvarsfulla löneavtal kommer till stånd.

I sammanhanget vill jag erinra om att riksdagen efter förslag frän regeringen, för alt underlätta för nyföretagandet. har beslutat all utvecklingskostnader skall bli avdragsgilla. Avdrag skall medges i efterhand for utvecklingskostnader som hänför sig till samma år som rörelsen påbörjades eller det närmast föregående året. De ändrade reglerna gäller alla rörelseid-kare men är av särskild betydelse för kulturarbetare och uppfinnare. Samtidigt genomförs en utvidgning av avdragsrätten för rörelseidkare som har arbetslokal i den egna bostaden.

Det är angeläget att så långt möjligt förenkla reglerna för beskattningen. För att förenkla hela taxeringsförfarandet inom företagsbeskattningen har riksdagen beslutat atl den kommunala taxeringen av juridiska personer skall slopas fr. o. m. 1986 års taxering. 1 samband härmed befrias företagen från den kommunala garantibeskattningen. Skattesatserna för skilda slag av juridiska personer blir nu endast två - 52% för aktiebolag och ekonomiska föreningar och 40% för stiftelser m.fl. skattskyldiga.

Samma behov av förenklingar finns också i fråga om beskattningen av fysiska personer. Vissa förenklingar har redan gjorts. Sålunda har schablonavdraget vid inkomst av tjänst höjts från 100 till 1 000 kr. Makebeskattningen vid B-inkomster har förenklats väsentligt. Den särskilda självdeklarationen vid innehav av fastighet i annan kommun har slopats. Fr.o.m. 1986 års taxering slopas förvärvsavdragei som elt led i finansieringen av barnbidragshöjningen, vilket förenklar både deklarationsförtä-randet och laxeringsarbetet.

Regeringen avser all i vår lägga fram förslag lill förenklad självdeklaration. Förslaget är tänkt att träda i kraft fr. o. m. 1987 års taxering. Vid full utbyggnad laxeringsåret 1989 bör 4-4,5 miljoner deklaranter kunna använda sig av den förenklade deklarationsblanketten. Vid elt sådant mer scha-bloniseral skattesystem krävs väsentligt mindre resurser för att granska vanliga lönlagardeklarationer. Resurserna kan i ökad utsträckning sättas in på bättre service till deklaranterna och effektivare granskning av mer

Prop. 1984/85:100 Bilagal

komplicerade deklarationer. Härigenom bör rättvisan i beskattningen kunna öka.

5 Budgetpolitiken

Åren 1976-1982 ägde en mycket kraftig försämring av statsfinanserna rum. Budgetåret 1975/76 uppgick budgetunderskottet till 3.7 miljarder kr. Budgetåret 1982/83 hade del sligil lill 86.6 miljarder kr. Det var därför nödvändigt för regeringen alt vånda denna utveckling och successivt bringa ned biidgctunderskollet till cn nivå som långsiktigt är förenlig med en god ekonomisk tillväxt och låga prisökningar, så all sysselsättningen kan hävdas. Uppgiften var desto svårare som den under dessa år ackumulerade statsskulden genererar mycket slora årliga räntekostnader. Obalanserna i ekonomin tenderar, som jag lidigare redovisat, också alt låsa fast räntan på en hög nivå.

5.1 Det aktuella budgetläget

Det var en huvuduppgift för regeringen, när den tillträdde hösten 1982, att bryta utvecklingen mot stiindigl stigande underskott i den slatliga budgeten. Del framstod som uppenbart atl endast en politik inriktad på ekonomisk tillväxt och sysselsättning skulle förmå alt vända utvecklingen in på en annan bana. Härigenom skulle statsinkomsterna öka. Samtidigt var det nödvändigt att genom en strikt utgiflsprövning tillse att de stigande inkomsterna inte användes för atl göra nya utgiftsålaganden utan för att minska budgetunderskottet. Del var emellertid redan från början uppenbart att det också var nödvändigt med direkta utgiftsnedskärningar och vissa skattehöjningar för atl en rejäl rninskning av budgelunderskottel skulle kunna åstadkommas.

Det kan nu konstateras att utvecklingen mot allt större underskott i statsbudgeten har brutits. Budgetåret 1983/84 blev underskottet ca 10 miljarder kr. lägre än budgetåret innan, trots att ränteutgifterna samtidigt steg med hela 12 miljarder kr.

Innevarande hudgetår fortsätter förbättringen av statsfinanserna, dels till följd av den strama budgetpolitiken och de särskilt vidtagna åtgärderna, men också till följd av att statsinkomsterna nu ökar kraftigt.

Underskottet för budgetåret 1984/85 beräknades i kompletteringspropositionen i våras komma atl uppgå lill 67.2 miljarder kr. Sedan statsbudgeten för budgetåret 1984/85 faslslälldes. har hl. a. bensinskallen och elskatten höjts. Dessa åtgärder leder till en förstärkning av budgeten med ca 4 miljarder kr., räknat för helt år. Budgetförstärkningen var angelägen mot bakgrund av att tendenser till stigande budgetunderskott och försämrad bytesbalans kunde iakttas. Dessutom förelåg ett behov av utökade arbelsmarknadspoliliska insatser som måste finansieras.

Prop. 1984/85:100 Bilagal 38

1 samband med förslaget om höjda bensin- och elskatter m.m. angav regeringen att det borde vara möjligl atl hålla budgetunderskottet under 70 miljarder kr. innevarande budgetår. Jag beräknar nu atl underskottet kommer atl bli 69,7 miljarder kr. Jämfört med budgetåret 1983/84 har inkomsterna sligil kraftigt eller med ca 30 miljarder kr. Till en del förklaras detta av tillfälliga inkomstförstärkningar. Inkomsltillväxten är även bortsett från detla väsentligt snabbare än utgiftslillväxten. Utgifterna exkl. slatsskuldräntor ökar med ca 12 miljarder kr. och statsskuldräntorna med ca 10 miljarder kr.

5.2 Budgetutvecklingen 1982/83-1985/86

I del budgetförslag jag nu lägger fram för budgetåret 1985/86 har jag haft atl utgå från en väsentligt långsammare tillväxt av inkomsterna än under innevarande budgelår. På utgiftssidan ökar vidare utgifterna för statsskuldränlorna nu något långsammare än tidigare till följd av att budgetunderskottet kunnat successivt minskas.

Budgetarbetet inför budgetåret 1985/86 har varil ytterligt stramt. Som jag närmare utvecklar i det följande har nya åtaganden fält finansieras genom en neddragning inom andra utgiftsprogram. Statsbidragen till kommunerna har i princip hällils på oförändrad nominell nivå. Slatliga investeringar har efter de tidigare årens expansion hållils tillbaka.

Resultatet av ansträngningarna är en fortsatt betydande nedgång av budgetunderskottet för budgetåret 1985/86. De totala slalsulgifterna (inkl. ränteutgifterna) ligger oförändrade i nominella termer. Eftersom statsinkomsterna ökar med ca 6 miljarder kr., minskar budgetunderskottet med lika myckel jämfört med nu kalkylerat utfall för innevarande budgetär. Delta innebär etl budgetunderskott på 63,5 miljarder kr. Räknat som andel av bruttonationaproduklen fortsäller därmed underskottet att sjunka snabbi och beräknas för budgetåret 1985/86 motsvara 7,2%.

Som framgår av tabell 7 har den förda politiken varil mycket framgångsrik under perioden 1982/83-1985/86. Budgetunderskottet har i löpande priser minskats med drygt 1/4 sedan budgetåret 1982/83. Uttryckt som

Tabell 7 Budgetsaido för budgetåren 1982/83-1985/86

Miljarder kr., löpande priser

	1982/83	1983/84	1984/85	1985/86
	Ulfall	Utfall	Nuv. ber.	Nuv. ber.
Inkomster	191.3	221,2	251.1	2.S6.8
Utgifter exkl.
statsskuldräntor	229.7	237.9	250.2	249.1
Statsskuldränlor	48.2	60.4	" 70.6	71.2
Budgetsaido	-86,6	-77,1	-69.7	-63.5
Budgetsaldot som
andel av BNP	13,1%	10,3%	8.6%	7,2%

Prop. 1984/85:100 Bilagal ,39

1'nderliggande utveckling av statsbudgeten

Miljarder kr., löpande priser

1982/83 I98,V84 1984/85 I98.S/86

66.7	-61.7	-60.6
8.9'~?	7.6%	6.9%

Budgetsaido -81.4

Budgetsaido som andel
av BNP 12.4%

.'tnm. Den underliggande utvecklingen definieras på delvis annat sått än i 1984 års budgcipioposiiion resp. kompletteringsproposition. En niirmare redovisning för beräkningsmetoden ges i avsnitt 5 under särskilda frågor.

andel av den samlade produktionen i samhället, BNP. har budgetunderskottet i det närmaste halverats under samma period. Delta har åstadkommits trots att slatsskuldräntorna under samma period ökat mycket kraftigt. Stalsuigincrna exkl. statsskuldritntor som budgetåret 1982/83 var 38 miljarder kr. slörre än statsinkomsterna, beräknas bli 8 miljarder kr. nästa budgetår klart mindre ;in statsinkomsterna.

Att elt stort underskott i budgeten ändå finns kvar beror således på statsskuldräntorna. Dessa genereras av den stora statsskulden, som i allt väsentligt ackumulerades genom de stora budgetunderskotten under andra hälften av I97n-talet och hörjan av 1980-talet. Den fortsatta tillväxten av statsskuldräntorna förklaras av att statsskulden alltjämt växer, trots att budgetunderskottet minskat påtagligt.

Vid en genomgång av hur statsbudgeten utvecklas över åren är det också av intresse att göra en beräkning, där effekterna av olika tillfälliga utgifts-och inkomstposter och av redovisningstekniska förändringar har exkluderals. En sådan beriikning presenteras i följande tablå. I den har beräkningarna av budgetunderskottet justerats för tillfälliga effekter till följd av ändrade upphördsregler samt för redovisningsmässiga förändringar i den statliga utlåningen m. m.

Även genomgången av den s. k. underiiggande utvecklingen visar på en kraftig saidoförbättring under treårsperioden. Som framgår av tablån minskar detta underskott räknat i BNP-andel under perioden till nästan hälften av vad det var budgetåret 1982/83. Att budgetunderskottet minskar beror således inte på tillfälliga orsaker eller redovisningslekniska förändringar utan är resultatet av den ekonomiska politik som förts och som inneburit en real ökning av statsinkomsterna och en real minskning av siatsutgif-terna.

5.3 Budgetförslaget

Det budgetförslag som nu läggs fram avseende budgetåret 1985/86 har präglats av en konsekvent uppföljning av de principer regeringen och riksdagen lagl fast.

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 40

o Endast på elt fåtal särskilt angelägna områden föreslås reformer som medför utgiftsökningar. Dessa utgiftsökningar är begränsade och har dessutom normalt finansierats genom neddragning av andra utgifter.

o På etl antal områden genomförs utgiflsbegränsningar utöver vad som behövs för all finansiera de föreslagna reformerna.

o Principen för bidragen till kommunsektorn är atl dessa skall ligga kvar på oförändrad nominell nivå. Med tanke på den roll kommunerna spelar för sysselsättning och välfärd, bör emellertid direkta nedskärningar av större omfattning i statsbidragen undvikas.

o Del s.k. huvudförslaget lillämpas för de allra fiesta myndigheter. Detta innebär i normalfallet en minskning av myndigheternas anslag med 2% efter pris- och löneomräkning. För ett antal myndigheter genomförs huvudförslaget som ett flerårsprogram, vilket ger möjlighet till en väsentligt förbättrad planering på myndigheten.

De huvudområden som har prioriterats i budgeten för budgetåret 1985/86 är dels bistånds- och säkerhetspolitiken, dels insatser för vissa särskilt angelägna reformer inom kultur- och handikappområdena, dels ålgärder för all förstärka den svenska ekonomin, bl. a. genom insatser för utbildning samt för teknisk forskning och utveckling.

Jag övergår nu till att kortfattat redovisa några viktigare enskilda förslag i årets budgetproposition

Inom ulrikesdeparlemeniels område innebär statsbudgeten atl målet för utvecklingsbiståndet om I % av bruttonationalintäkten uppnås. Vidare har medel avsatts för det forlsalta fusionsforskningssamarbetei med EG. Verksamhelen finansieras genom omprioriteringar. Inom försvarsdepartementets område fullföljs fyrpartiöverenskommelsen om försvaret. Vidare fortsätter utbyggnaden av det civila totalförsvaret. Inom bl. a. socialdepartementets område ökar stödet till de handikappade. Inom kommunikationsdepartementets område höjs anslaget för drift och underhäll av vägar. Inom finansdepartementets verksamhetsområde föreslås att bankerna fr.o.m. den I januari 1985 övertar administrationen av vinstsparandet, vilket kommer alt minska statens utgifter.

Genom omprioritering inom lotalbudgelens ram har utrymme skapats inom utbildningsdepartementets anslag för ytterligare kulturinsatser, avseende bl. a. stöd till litteratur, teatrar och museer. Vidare förstärks presstödet. En omläggning görs av utbetalningsreglerna för statsbidragen för grundskolan, vilket minskar stålens ränteutgifter. På grundskolan ökas ersättningen för vikarier och på gymnasieskolan las självsludielimmarna bort. Under senare år har en kraftig satsning på leknisk utbildning ägt rum. Ökningen av antalet platser i tekniska utbildningar kommer atl fortsätta.

Inom arbetsmarknadsdepartementets område föreslås att högsta dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen och högsta utbildningsbidraget ökar från 300 till 315 kr./dag. Vidare föreslås ändrade regler för del statliga

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 41

bidraget till beredskapsarbeten, vilkel medför en besparing på statsbudgeten. Ett reducerat huvudförslag tas ut för arbetsmarknadsverket under en fyraårsperiod efter budgetårel 1985/86. Regeringen kommer inom industridepartementets område all återkomma till riksdagen vad gäller de energi- och regionalpoliliska frågorna. Under hösten 1984 lade regeringen fram en proposition angående beredskapslagringen av olja. Förslagen i propositionen innebär stora besparingar för staten.

Utöver de förslag som presenteras i budgetpropositionen kommer regeringen under våren all lägga fram ett antal särskilda propositioner med ulgiftskonsekvenser. Åven för särpropositionerna kommer tidigare nämnda principer för finansiering m.m. att tillämpas.

Jag förutsätter atl riksdagen i sin förestående utgiflsprövning tillämpar samma strikta principer som jag har redovisat här.

På statsbudgetens inkomstsida höjs skattesatserna för annons- och reklamskatten med en procentenhet för att finansiera en förbättring av pressstödet. Della är den enda skattehöjning som föreslås i budgetpropositionen.

5.4 Budgetpolitiken i ett något längre perspektiv

De senaste tre åren har präglats av en mycket slram utgiftsprövning. Delta har gälll alla typer av utgifter och också omfattat den slatliga kassahållningen. Den kraftiga inkomsltillväxten har därmed i stor utsträckning kunnat tas i anspråk för all minska budgetunderskottet. Resultatet framträder i form av etl snabbi minskande budgetunderskott, både i nominella termer och uttryckt som andel av BNP. Erfarenheten frän de senaste åren visar alt en ekonomisk politik inriktad på god tillväxt och ökad sysselsättning leder till en förstärkning av budgeten, om utgiftsprövningen samtidigt är stram.

En ensidig åtstramning har framförts som ell alternativ lill den förda ekonomiska politiken. En sådan ätstramningspolitik tenderar emellertid att inte leda lill någon budgetförstärkning, därför alt den pressar ned aktiviteten i ekonomin med resultat alt tillväxten bromsas upp och arbetslösheten stiger. De senaste årens ekonomiska uppsving har däremot bidragit lill alt förslärka statsbudgeten, främsl genom att inkomstunderiaget vuxit snabbt men också genom att behovet av vissa statsutgifter minskat. En budgetpolitik präglad av ensidig åtstramning skulle därför lika litel som en expansiv utgiftspolitik leda lill en fortsatt förbättring av den svenska ekonomin och de svenska statsfinanserna.

I den proposition som behandlar den ekonomiska politiken på medellång sikt anges, alt den offenlliga sektorns finanser bör vara i balans 1990. En ytterligare minskning av det slatliga budgetunderskottet bedöms vara nödvändig för att uppnå detla. Vidare bör utgiftspolitiken föras utifrån förut-

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 42

sättningen att skattetrycket skall vara i stort sett oförändrai de närmaste åren. De krav som formuleras i nämnda proposition, och som riksdagen anslutit sig till, innebär därmed elt bestämt krav på en synnerligen strikt utgiflsprövning.

Om sparandel i den svenska ekonomin skall kunna återställas till en nivå som är förenlig med samhällsekonomisk balans, mäste kravet på en sparandeökning till stor dei ställas på den offentliga sektorn och då främst på statsbudgeten. Med en påtaglig invesieringsuppgång inom förelagssektorn kan företagens finansiella sparande komma att minska. Huhsållens sparande kommer sannolikl endasl att öka i begränsad omfaUning. Del är mol denna bakgrund nödvändigt att det slatliga budgetunderskottet, mätt som andel av BNP, successivt minskas under återstoden av 1980-talet.

Den nödvändiga budgetförstärkningen kommer emellertid inle alt uppstå av sig själv ens vid en förhållandevis god tillväxt. Med en kraftig årlig ökning av statsskuldräntorna och en långsammare inkomsttillväxt blir ytterligare ålgärder för alt hålla nere utgiftslillväxten nödvändiga. Även om den strama budgetpolitiken de senaste tre åren har gett betydande resultat i form av låga utgiftsökningar, så finns det t.ex. fortfarande bely-dande inslag av automatiskt verkande regler som driver upp utgiftsnivån.

En framgångsrik budgetpolitik måste vara långsiktig, eftersom det är först när flera års samlade ansträngningar slagit igenom som betydande resultat kan avläsas. Den måste ocksä bygga på ell betydande antal samverkande insatser för atl åstadkomma resultat i den storleksordning som är nödvändig. Regeringen avser därför alt fullfölja sin politik med syfte att minska underskottet i statens finanser. Detta innebär att bl. a. följande krav måste ställas:

o En god tillväxt i ekonomin måsle upprätthållas, så atl statsinkomsterna fortsätter att öka i relativt snabb takt.

o Åtgärder måste vidtas för att effektivisera den offentliga verksamheten och i vissa fall förändra dess organisations- och finansieringsformer.

o Endast de allra mest angelägna reformerna bör genomföras. Omfattningen av dessa utgiftsökningar måste hållas nere, samtidigt som de finansieras genom minskning av andra utgifter.

o Utgiftsbegränsningar måste åstadkommas på vissa områden.

o Arbetet med att begränsa automatiken i statsutgifternas tillväxt måste fortsätta.

o Vissa skaltehöjningar blir nödvändiga inom ramen för ett i stort sett oförändrat skattetryck.

De statliga utgifterna, i och utanför statsbudgeten, omfattar ca 330 miljarder kr. per är, om räntorna på statsskulden exkluderas. Många av de utgiftsprogram som i dag är i kraft byggdes upp för etl eller två decennier sedan. Sedan dess har samhället förändrats. Levandsstandarden har stigit

Prop. 1984/85:100 Bilagal 4}

samtidigt som önskemål och behov har förändrats. Det bör således finnas möjligheter atl genom förändringar i existerande regler åstadkomma effektivare utgiftsprogram, som är anpassade till de krav som medborgarna ställer i dag och som samtidigt leder till minskade statsutgifter. En fortgående omprövning av existerande ulgiftsprogram är därför angelägen. Detla måste ske på sådant säll att man slår vakt om välfärdssamhället och undviker negativa verkningar för den sociala irygghelen.

Det fortsatta rationaliseringsarbetet

Ett viktigt led i saneringen av statsfinanserna är atl effektivisera den offentliga verksamheten och i vissa fall förändra dess organisations- och finansieringsformer. De allra flesla arbetsuppgifter som utförs inom statlig och kommunal förvaltning fyller angelägna behov hos medborgarna. Dessutom ställer medborgarna ofta krav pä mer och framför alll bättre service. Resursknappheten i ekonomin och det nödvändiga i all minska budgetunderskottet kräver emellertid alt den offenlliga sektorns resurser utnyttjas bällre. Det är också viktigt för förtroendet för den offentliga verksamheten att den bedrivs på etl effektivt och lill medborgarnas efterfrågan väl anpassat sätl.

Del är genom all den offenlliga verksamhelen bedrivs i former som är resurssnåla och som ger medborgarna en god service ell sådani förtroende kan utvecklas. Detla är också ett centralt motiv för alt den offenlliga verksamheten bedrivs i starki decentraliserade former i Sverige. Detta gäller i hög grad för den statliga verksamheten. En alll större del av den offentliga verksamhelen har dessutom anförtrotts ål kommuner och landsting. Inriktningen är också både vad gäller kommuner och statliga myndigheler att genom minskad detaljreglering öka möjligheterna till elt effektivare resursutnyttjande och en bättre anpassning till de specifika förhållandena i det enskilda fallet. Det är därvid viktigt atl koslnadsdrivande föreskrifter o.dyl. blir föremål för en kontinueriig översyn och alt det iakttas en betydande återhållsamhet med nya sådana normer. Ett systematiskt bedrivet omprövnings- och raiionaliseringsarbete ger också möjligheter till alt satsa på nya angelägna områden.

En offentlig sektor som känntecknas av dessa egenskaper har en avgörande betydelse för den fortsatta utvecklingen av den sociala välfärden. Den offentliga sektorn har som bärare av centrala välfärdsfunktioner ett betydande värde, som vi måste slå vakt om och vidareutveckla. Frågor som hänger samman med den offentliga sektorns utveckling under kommande år bereds f.n. i civildeparlmentel och enligt vad jag har erfarit, avser chefen för civildepartementet att återkomma till regeringen i dessa frågor.

Under en följd av år har det s. k. huvudförslaget tillämpats vid budgeteringen av de statliga myndigheterna. Huvudförslaget innebär i normalfallet att det pris- och löneomräknade anslaget till myndigheten reduceras med

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 44

2 %. Detta krav på real resursminskning är en metod för att få en effektivare verksamhet genom rationaliseringsinsatser i form av ändrade arbetsrutiner, användning av ADB m. m. Metoden ger emellertid även möjligheter alt få en redovisning från myndigheternas sida av vilka omprövningar av verksamheten som kan bli nödvändiga vid en given resurstilldelning. 1 takt med att de närmast till hands liggande rationaliseringsåtgärderna uttöms, torde sådan information få allt större beiydelse för statsmakternas ställningstaganden.

Huvudförslaget har tillämpats med vissa variationer under de senaste åren. 1 det budgetförslag som nu föreligger har huvudförslaget varit utgångspunkt i budgetprövningen. För etl antal myndigheter genomförs huvudförslaget som ett flerårsprogram. vilket ger möjlighet till en väsenlligt förbättrad planering på myndigheterna. Sådana flerårsprogram lillämpas bl. a. för arbetsmarknadsverket, statens energiverk, statistiska centralbyrån, statens planverk och tullverket.

Jag anser alt del även framgent är nödvändigt atl ställa krav på myndigheterna alt fortlöpande effeklivisera sin verksamhel. Det är därvid viktigt att öka myndigheternas engagemang för och medverkan i ett fortgående effektiviseringsarbele. Det finns också skäl att i ökad utsträckning betona olika typer av incitament. Det kan gälla rent ekonomiska incitament, t. ex. att myndigheterna fär tillgodogöra sig viss del av en kostnadsbesparing till följd av planmässigt genomförd rationalisering och omprövning. Vissa inslag av denna typ fanns redan angivna i de budgetanvisningar som gällde för myndigheternas anslagsframställningar för budgetåret 1985/86. Denna typ av incitament finns det anledning att ytterligare utveckla. Del kan dock även gälla andra former av incitament, t.ex. att statsmakterna i högre utsträckning än hittills tar ställning till och fattar beslut på grundval av sådana iakttagelser och effekliviseringsförslag som redovisas av myndigheterna. Della förutsätter att underiagel från myndigheterna är väl genomarbetat och redovisas på ett sådant sätl att del kan ligga till grund för beslut av statsmakterna.

Det finns skäl att beröra behovet av ett mer flexibelt utnyttjande av anslagsmedel och del utredningsarbete som pågår kring denna fråga. Av väsentlig betydelse för myndighelernas möjligheter all planmässigt bedriva sitt effektiviseringsarbele är alt de anlägger elt längre lidsperspektiv än vad det nuvarande ettåriga anslagssystemet ger anledning till. Enligt min mening är tiden nu mogen att ytterligare utveckla olika tekniska lösningar för att pröva medelsbehov för myndighetsverksamhet för längre lid än etl år och i samband därmed utreda frågan om hur fleråriga planeringsramar kan utformas. Förutom att myndigheterna lättare skulle kunna planera och driva sin verksamhet, kan ett system med fleråriga ramar ge utrymme för fördjupade analyser av verksamheterna med några års mellanrum. Dessa fördjupade analyser ger därutöver statsmakterna bättre möjligheter atl i sina prioriteringar slyra resurserna till de mest angelägna verksamhetsom-

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 45

rädena. När det gäller lösningar för att förstärka långsiktigheten i myndigheternas resursanvändning bör också övervägas ökade möjligheter att överföra medel mellan budgetår. En sådan ändring skulle även kunna Ulgöra ett incitament för myndigheterna att hushålla bättre med sina resurser.

Vad gäller såväl flerärsramar som överföring av medel mellan budgelår finns del betydande tekniska problem som gör att eventuella åtgärder mäste föregås av ett grundligi utredningsarbete. Etl arbete kring dessa frågor pågår bl. a. inom regeringskansliet och i verksledningskommittén.

I anvisningarna för myndighelernas anslagsframställningar för budgetåret 1985/86 har gällt att myndigheterna i första hand skall redovisa ett huvudförslag innebärande en med 5% minskad real resursförbrukning fördelad på 3 år i stället för 2% årligen under en treårsperiod. Redan detla ger ett visst incitament atl planera verksamhelen mer långsiktigt. Etl ökande antal myndigheter har visat intresse för detta, även om fiertalet myndigheter fortfarande har valt att redovisa en 2-procentig neddragning av de reala resurserna del närmaste året. Med hänsyn härtill och mot bakgrund av vad jag sagt i det föregående om nödvändigheten av fortsalla effektiviseringskrav på myndigheterna, ökade inslag av olika slag av incitament och värdet av ett långsiktigt synsätt, anser jag att det nuvarande fleråriga 5-procentiga huvudförslaget bör ligga lill grund vid utformningen av de s. k. årliga anvisningarna för budgetåret 1986/87.

Mot bl. a. denna bakgrund finns del skäl att allmänt sett precisera kraven på myndigheternas redovisning av huvudförslaget och konsekvenserna av della. Om ett sådant underlag trots alll inle redovisas, måsle slutsatsen som tidigare år vara att huvudförslaget kan genomföras utan påtagliga konsekvenser för verksamheten.

Jag avser alt senare föreslå regeringen alt besluta om föreskrifter för myndigheternas anslagsframställningar för hudgeiårel 1986/87 med den inriktning som jag här har redovisat.

Jag vill även nämna atl jag avser att i samband med kompletleringsproposilionen våren 1985 återkomma till fiågor som sammanhänger med metoder för omprövning av verksamheter, m.m. och därvid också någol beröra beslutsunderlaget för reformer.

6 Den kommunala ekonomin

När regeringen tillträdde hösten 1982 visade gjorda kalkyler en mycket mörk bild av den kommande finansiella utvecklingen i kommunsektorn med stigande finansiella sparandeunderskotl. En utveckling i linje med de föregående åren skulle obönhörligen ha lett till kraftiga kommunala skatte-

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 46

höjningar eller omfattande nedskärningar i för medborgarna vikliga verksamheter och med allvarliga sysselsättningsproblem som följd.

Dessa farhågor, som byggde på antaganden om fortsatt höga pris- och löneökningar, har inte besannats. Okad tillväxt i ekonomin kombinerad med lägre pris- och löneökningar har, tillsammans med en strävan från regeringens sida all inle ålägga kommuner och landstingskommuner nya omfattande uppgifter, istället medverkat lill att kommunsektorn nu generelll sett har en god ekonomi, trots relativt låga skaltesatshöjningar sedan 1982. Till detta har bidragit bl.a. återställandet av skatteunderlaget från fysiska personer till 100% samt en budgetpolitik i övrigl som inte innehåller några kraftiga reduceringar av statsbidrag. Jag vill också understryka all kommuner och landsting själva i hög grad bidragit lill den nuvarande gynnsamma situationen genom en aktiv omprövning av utgifter och verksamheter. Kommuner och landsting har därmed också fått utrymme att fortsätta sin utbyggnad av verksamheterna pä de prioriterade områdena, om än inte i lika snabb takt som under 1970-talet.

Under senare år har kommuner och landsting även byggt upp betydande finansiella resurser. Finansieringskapilalei uppgick i 1983 års bokslut till över 30 miljarder kr. eller till drygt 15% av de totala externa utgifterna. Bl. a. detta motiverade den likviditetsindragning som genomförs vid årsskiftet.

Allmänt sett har, i fråga om åtgärder av slörre omfattning, eftersträvats en framförhållning från statens sida, så att kommunerna skall kunna beakta förändrade förutsättningar i sitt normala budgetarbete. På så sätl uppnås stabilitet i den kommunala planeringen och möjligheter ges för kommunerna att effektivt genomföra förändringar i sina verksamheter. Sysselsättningsläget har dock lett lill att krav ibland måst ställas på kommunsektorn all med korl varsel medverka för alt öka sysselsättningen. Jag vill i sammanhanget erinra om att del i en god kommunal hushållning bör ingå att underhälla kommunala fastigheter och anläggningar på etl ekonomiskt riktigt sätt. Nuvarande finansiella läge för kommuner och landsting torde medge att kommunerna på egen hand finansierar denna typ av insatser.

Den finansiella situationen i kommunsektorn ler sig inför år 1985 gynnsam, förutsatt att pris- och löneökningarna begränsas i enlighet med regeringens mål. Kommunalskallehöjningarna blir för år 1985 myckel begränsade. Sammanlaget blir ökningen preliminärt sju öre, varav landstingskommunerna svarar för en höjning om sex öre och församlingarna för ett öre. Den genomsnittliga nivån för utdebiteringen i kommunerna är oförändrad. Däremot ökar spännvidden mellan de kommuner som har högst respeklive lägst sammanlagd kommunalskatt. Skillnaden mellan högsta och lägsla sammanlagda kommunalskatt kommer 1985 atl uppgå lill närmare nio kronor. All skillnaden i utdebitering mellan kommunerna ökar på delta säll är mycket oroande. Enligt min mening är det påkallat med snara åtgärder för atl komma tillrätta med de mest extrema skillnaderna.

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 47

Den låga sammanlagda skattesatshöjningen beror framför alll pä en långsammare kostnadsökning än tidigare samt ett systematiskt omprövnings- och effektiviseringsarbele. Centralt i sammanhanget är också atl en snabbare tillväxt av produktion och sysselsättning ökat det kommunala skatteunderlaget.

Den särskilda arbetsgruppen om kommunernas ekonomi (KEA), vari ingår representanter för finans- och civildepartementen. Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet, har i likhet med tidigare år tagit fram kalkyler över den kommunala verksamhets- och sysselsättningsutvecklingen saml den finansiella utvecklingen. Årets kalkyler sträcker sig fram I.o.m. år 1987.

Av KEA-kalkylerna framgår att den kommunala konsumtionsvolymen under vissa förutsättningar beräknas öka med 0,7% år 1985 och med mindre än 0.5% per år för åren 1986 och 1987. Den volymmässiga ökning som sammanhänger med utvecklingen av befolkningens storlek och åldersstruktur uppgår till endast några tiondels procent. Av kalkylerna framgår vida: e att det framför alll är omsorg och värd av barn och äldre som svarar for ökningen i verksamheten, medan etl lägre antal elever i skolan drar ned volymökningen.

Kalkylerna har tidigare underskattat den förväntade konsumlionsökningen. För 1985 har utifrån budgetuppgifter bedömts alt konsumtionen ökar med 1,5% och för 1986 och 1987 har en schablonmässig ökning med 1 % per år lagts till grund för KE.A;s finansiella kalkyler. Denna nivå överensstämmer med den utveckling av den kommunala konsumtionen som förordats i den av riksdagen nyligen godkända propositionen om riktlinjer för den ekonomiska politiken på medellång sikt. Den nämnda utvecklingen av konsumtionsnivän utgör en betydande omsvängning jämfört med den under 1970-talet genomsnittliga volymökningen med ca 4% per år.

Sysselsättningen har av KEA bedömts komma att utvecklas på samma sätt som konsumtionsvolymen. Vid nyss angivna ökningstal för konsumtionen innebår detta att det totala antalet sysselsatta ökar med 15 000 personer 1985 och för åren 1986- 1987 med 10 000 personer per år förutsatt oförändrad medelarbetslid. För de båda sistnämnda åren har ej effekter av sysselsättningsskapande åtgärder beaktats.

KEA:s finansiella kalkyler indikerar. vid löne- och prisökningar i överensstämmelse med regeringens mål. en stabil finansiell situation inom kommunsektorn de närmaste åren. En alternativ kalkyl, beräknad på en högre men successivt avtagande löne- och prisökning, resulterar i en ogynnsammare finansiell situation. Kostnadsutvecklingen är därmed av avgörande betydelse för i vilken utsträckning en kommunal verksamhetsexpansion med åtföljande sysselsättningsökning kan ske 1986 utan kommunalskattehöjningar som följd. Det kan vidare utifrån tidigare gjorda

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 48

kalkyler konstaleras att en beslående snabb pris- och löneutveckling leder till en ännu snabbare urholkning av de kommunala finanserna.

I propositionen om rikllinjer för den ekonomiska politiken på medellång sikt redovisade jag atl utrymmet för såväl privat som offentlig konsumtionsökning kommer atl vara begränsat de närmaste åren. Inom utrymmet för konsumtionsökning förordas en inriktning till fördel för den privata konsumtionen framför den offentliga. Denna avvägning skall ses mol bakgrund av den kraftiga minskning av reallönerna som skedde 1976-1983 och den kraftiga utbyggnad av den kommunala konsumtionen som skedde under samma period.

Prioriteringen ansluter lill alternativ I i långtidsutredningen, där den privata konsumtionen ökar med 1,5% per år och den offenlliga konsumtionen med 0,5% per år. Inom ramen för den sistnämnda förutsätts en ökning av den kommunala konsumtionen med 1 % per år och en minskning av den statliga med I % per år. Den kommunala konsumtionen med bl. a. barnomsorg, äldreomsorg, utbildning och sjukvård prioriteras således framför den statliga. Del är ell ullryck för den slora betydelse som måste tillmätas de kommunala verksamheterna och den vikt de har för möjlighelerna atl åstadkomma en ökad sysselsättning och förbättrad social välfärd.

Jag betonade i den nämnda propositionen, alt en förulsättning för en forisait utbyggnad av den offentliga sektorn är all den sker inom ramen för ett i slort sett oförändrat skattetryck. För kommunsektorns vidkommande får nya resurser för prioriterade områden inom barn- och äldreomsorg i väsentlig grad skapas genom omprioritering av befintliga resurser. Det är därför nödvändigl alt kommuner och landstingskommuner även fragment tillvaratar möjligheter alt ompröva och effektivisera sina verksamheter. Genom en minskad statlig detaljreglering får kommunerna större frihei all anpassa sina verksamheter till lokala förhållanden och möjligheter till effektivare utnyttjande av befinlliga resurser.

Här bör även framhållas möjligheten alt genom förändrade verksamhetsformer och alternativa finansieringsvägar kunna bedriva vissa verksamheter inom kommunsektorn till en lägre kommunal kostnad. Jag vill i sammanhanget erinra om alt del inom stat-kommunberedningen f. n. pågår ett utredningsarbete i syfte att kartlägga och analysera vilka administrativa och institutionella hinder som finns för en mer aktiv avgiftsfinansiering.

Statsfinanserna medger f. n. inte ökade transfereringar till kommunsektorn. Tvärtom är det nödvändigt att fortsatta åtgärder vidtas i syfte alt begränsa automatiken i utgiftsökningarna för staten. Dessa bör kopplas till en minskad detaljreglering genom en ökad schablonisering av bidragssystemen. Härigenom ges möjlighet alt frigöra resurser som kan överföras lill prioriterade områden, där de största behoven finns. Kommunernas och landslingens stora betydelse för sysselsättning och välfärd gör det dock inte möjligl att vidta omfattande nedskärningar i statsbidragen. Sådana åtgärder skulle snabbt kunna leda till kraftigt ökade kommunalskatter med

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 49

åtföljande högre lönekrav eller omfattande neddragningar i angelägna kommunala verksamheter med ökad arbetslöshet som följd. Verkningar av delta slag kan inte accepteras.

Däremot är det som nämnts angelägel att fortsätta arbetet för alt bryta automatiken m. m. i de statliga transfereringarna. Delta behöver inle återverka negativt på verksamheter, sysselsättning och kommunalskatte-salser. Likaså medger den finansiella situationen i kommunsektorn alt vissa smärre bidrag m. m. som nu ulgår på statsbudgeten kan dras ned eller avvecklas. 1 budgetförslaget återfinns vissa åtgärder av delta slag som berör kommunerna bl. a. på skolans område, i fråga om energirådgivning och inom det arbelsmarknadspoliliska områdel.

Jag avser mot bakgrund av vad som nu anförts och efter yllerligare beredning föreslå regeringen atl återkomma med förslag lill åtgärder inom det kommunalekonomiska områdel inför 1986 i en särskild proposition under våren 1985.

7 Avslutning

Sveriges ekonomi har under 1984 tagit flera viktiga steg på vägen mol balans och full sysselsättning. Del stora underskottet i våra utrikes affärer förbyttes i etl mindre överskott. Budgetunderskottet fortsätter atl minska och den offenlliga sektorns underskott, mätt som andel av bruttonationalprodukten, har sedan 1982 halverats. Industriinvesteringarna ökade kraftigt efler flera års fall. En fortsatt produktionsökning och begynnande invesieringsuppgång ledde till alt även lägel på arbetsmarknaden vände. Arbetslösheten minskade efter att oavbrutet ha ökat sedan 1980. Även inflationstakten gick ner, ehuru mindre än vad som varit önskvärt.

Denna påtagliga förbättring av det ekonomiska läget har kommit snabbare och med slörre bredd än vad som allmänt förväntats. Utomordentligt ambitiösa mål hade salts upp för den ekonomiska politiken och den förbättring som nu uppnåtts ligger i linje med dessa mål. Sverige är ell av de ytterst få västeuropeiska länder, som utan reservationer satsar på alt bekämpa både arbetslöshet och inflation och som samtidigt slår vakt om del sociala välfärdssystemet.

Utvecklingen 1984 visar att vi tillhör den ännu mer exklusiva grupp länder, där dessa mål också faktiskt uppnås genom atl arbetslösheten sjunker samtidigt som inflationen dämpas. Även om nedgången i inflationstakten 1984 borde ha varit större med hänsyn lill den internationella prisutvecklingen, bör det noteras att inflationen i Sverige kunde dämpas i ett skede med kraftigt ökad ekonomisk aktivitet i landet och en betydande uppgång i sysselsättningen. Både erfarenheterna från andra länder och 4 Riksdagen 1984/85. I samt. Nr 100. Bilaga I

Prop. 1984/85:100 Bilagal 50

våra egna från tidigare konjunkturuppgångar visar alt detla är en sällsynt kombination.

De ekonomiska utsikterna för det kommande året ter sig förhållandevis goda. Det gäller särskilt mol bakgrunden av att draghjälpen för vår industri från den internationella konjunkturen väntas bli svagare 1985 an den varit del senaste året. Den ekonomiska tillväxten stannar därior vid drygl 2%. Men uppgången av export och industriproduktion, investeringar och sysselsättning fortsätter. Det betyder bl. a. att arbetslösheten väntas minska ytteriigare under 1985. Också i ett annat avseende ter sig utsikterna gynnsammare än tidigare. Om infialionen kan hållas nere kommer de svenska hushållens realinkomster att växa och ge utrymme för en allmiin förbättring av levnadsstandarden.

Det samlade resultatet av den ekonomiska politik som inleddes hösten 1982 visar att den valda strategin varit framgångsrik. Tillväxten av produktion och investeringar har skjutit fart genom stimulans av eftertVägan riktad mol svenska varor och tjänster. En rad riktade insatser har gjorts föi att öka det svenska näringslivets slagkraft och utvecklingsförmåga, inte minst inom den tekniska forskningen. Underskotlen och inflationen har minskats genom en stram finans- och penningpolitik.

Även skatte- och fördelningspolitiken har givits en viktig roll i arbetet för tillväxt och full sysselsättning vid ekonomisk balans. Skattebelastningen har förskjutits från arbete och sparande till konsumtion och stora kapitalvinster. Samtidigt har såväl skattepolitiken som de sociala reformerna utformats så att krispolitikens bördor fördelas så rattvist som möjligl.