Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1984/85:100

Regeringens proposition

1984/85:100

med förslag till statsbudget för budgetåret 1985/86;

beslutad den 20 december 1984.

Regeringen förelägger riksdagen vad som har upplagils i bifogade uidrag av regeringsprotokoll för de åtgärder och de ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.

På regeringens vägnar OLOF PALME

KJELL-OLOF FELDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

Det i 1985 års budgetproposition framlagda förslaget till statsbudget för budgetåret 1985/86 visar en omslutning av 320325 milj. kr. Detla innebär en minskning i förhållande till vad som nu beräknas för innevarande budgetär med 534 milj. kr. Budgetförslaget utvisar ett underskott pä 63461 milj. kr. Detta innebär en minskning av underskottet med 6278 milj. kr. i förhällande lill vad som numera beräknas för innevarande budgelår.

1 bilagorna 1-19 lill budgetpropositionen redovisas regeringens förslag lill de i statsbudgeten ingående inkomsl- och utgiftsposterna närmare. I bilaga 1 behandlas dels den ekonomiska politiken mol bakgrund av den samhällsekonomiska utvecklingen, dels budgetpolitiken och budgetförslaget.

1 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100

Prop. 1984/85:100

Förslag till

Statsbudget för budgetåret 1985/86

Inkomster:

Skatter 221995 501000

Inkomster av statens verksamhet 26552 326000

Inkomster av försäld egendom 99401 000

Återbetalning av lån 4 155 121 000

Kalkylmässiga inkomster 4 061 566 000

Summa kr. 256863 915 000

Underskott 63 461425 0t)0

Summa kr. 320325340000

Prop. 1984/85:100

Utgifisanslag:

Kungl. hov- och slottsstaterna

Justitiedepartementet

Utrikesdepartementet

Försvarsdepartementet

Socialdepartementet

Kommunikalionsdepartemeniel

Finansdepartemenlel

Ulbildningsdeparlemeniel

Jordbruksdepartementet

Arbelsmarknadsdeparlemenlet

Bostadsdepartementet

Industridepartementet

Civildepartementet

Riksdagen och dess verk m. m.

Räntor på statsskulden, m. m.

Oförutsedda ulgifler

31468000

9096 197 000

9713 744000

25 081657 000

79 210 164 000

12513239000

15215 198000

37 981647 000

6314 582 000

17848624 000

13 819587000

11208 462 000

5 658861000

430910000

71200000000

1000000

315 325 340000

Beräknad övrig medelsförbnikning:

Minskning av anslagsbehållningar Ökad disposition av rörliga krediter

500000000

500000000 2 000000000

Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto

3 000000000 3 000000000

Summa kr.

320325340000

Prop. 1984/85:100 4

Inkomster på statsbudgeten

Specinkation av inkomsterna på statsbudgeten för budgetåret 1985/86

1000 Skatter:

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse:

1110 Fysiska personers skatl på inkomst,
realisalionsvinsi och rörelse:
1111 Fysiska personers skall på in
komsl, realisationsvinst och rö
relse                                                                         39 735 000000    39 735000000
1120 Juridiska personers skatt på inkomst,
realisationsvinst och rörelse:
1121 Juridiska personers skatt på in
komsl, realisationsvinst och rö
relse                                                                         13 898000000    13 898 000 000
1130 Ofördelbara    skaller    på    inkomsl,
realisationsvinst och rörelse:
1131 Ofördelbara skatter på inkomst,

reirlisationsvinst och rörelse I 100000000 1100000000

1140 Övriga inkomstskatter:

1141 Kupongskatt 92000000

1142 Utskiftningsskatt och ersättningsskatt 5000000

1143 Bevillningsskatt 3 000000

1144 Lotterivinstskatt I 275000000 /375000000 56108000000

1200 Lagstadgade socialavgifter:

1211 Folkpensionsavgifi 34 839000000

1221 Sjukförsäkringsavgift, netto 1 335000000

1231 Barnomsorgsavgift 8 108000000

1241 Vuxenutbildningsavgifi 884000000

1251 Övriga socialavgifter, netto 738000000

1261 Bidrag lill förvaltningskostnader

för arbetsskadeförsäkringen 66000000

1271 Inkomster av arbetsgivaravgif
ter till arbetarskyddsslyrelsens
och yrkesinspektionens verk
samhel 88500000

1281 Allmän löneavgift 7355000000 53413500000 53413500000

Prop. 1984/85: 100

1300 Skatt på egendom:

1310 Skatt på fast egendom:

1311 Skogsvårdsavgifter

1312 Hyreshusavgifl 1320 Förmögenhetsskatt:

1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt

1322 Juridiska personers förmögenhetsskatt

1330 Arvsskatt och gåvoskatt:

1331 Arvsskatt

1332 Gåvoskatt

1340 Övrig skall på egendom:

1341 Stämpelskatt

1342 Skatt på värdepapper

340000000

100000000 1440000000

I 8.30000000 30000000 1860000000

940000000

790000000 I.SO 000 000

2025000000

1 000 000 000 .? 025 000 000 7 265 000 000

1400 Skatt på varor och tjänster:

1410 Allmänna försäljningsskatter:

1411 Mervärdeskatt 1420. 1430Skatt på specifika varor:

1421 Bensinskatt

1422 Särskilda varuskatter

1423 Försäljningsskatt på motorfordon

1424 Tobaksskatt

1425 Skatt på spritdrycker

1426 Skatt på vin

1427 Skatt på malt- och läskedrycker

1428 Energiskatt

1429 Särskild avgift på svavelhaltigl bränsle

1431 Särskild avgift för oljeprodukter m.m.

1432 Kassettskatt

1433 Skall på videobandspelare

1434 Skatt på viss eleklrisk kraft

1435 Särskild avgift mol försurning
1440 Överskott vid försäljning av varor

med slalsmonopol:

1441 AB Vin-& Spritcentralens inlevererade överskott

1442 Systembolaget ABs inlevererade överskott

1450 Skatl på tjänster:

1451 Reseskatl

1452 Skatl på annonser och reklam

1453 Tolalisatorskatt

1454 Skatt på spel 1460 Skall på vägtrafik:

1461 Fordonsskatt

1462 Kilomelerskatl

56950000000 56 950000000

12 140000000 858000000

913000000

4 120000000

5 280000000 1960000000 I 300000000

10520000000

2000000

1450000000

55000000

108000000

895000000

92000000

39693000000

250000000

350000000

100000000

188000 000 538000000 380000000 100000000

1206000000

2975000000

2130000000 5105000000

Prop. 1984/85:100

1470 Skall på import:

1471 Tullmedel 14S0 Övriga skaller på varor och tjänster:

1481 Övriga skatter på varor och tjänster

1905 000000 1905 000000

1000

1000 105 209001000

Summa skatter 221 995 501 000

2000 Inkomster av statens verksamhet: 2100 Rörciscöverskott:

2110 Affärsverkens inlevererade överskoll:

2111 Postverkels inlevererade överskott

2112 Televerkels inlevererade överskott

2113 Statens järnvägars inlevererade överskott

2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott

2115 Affärsverket FFV:s inlevererade överskott

2116 Stålens vatlenfallsverks inlevererade överskott

2117 Domänverkels inlevererade överskott

2120 Övriga myndigheters inlevererade överskott:

2121 Statens vägverks inlevererade överskott

2122 Sjöfartsverkels inlevererade överskott

2123 Inlevererat överskoll av uthyrning av ADB-uiruslning

2130 Riksbankens inlevererade överskott: 2131 Riksbankens inlevererade överskoll 2140 Myntverkets inlevererade överskott: 2141 Myntverkels inlevererade överskott 2150 Överskott från spelverksamhet:

2151 Tipsmedel

2152 Lotterimedel

.54000000 329000000

102 000000

73 400000

2 452 000000

70000000 3080400000

37000000 61 000000 63 000000 161000000

4000000000 4000000000

60000000 60000000

168800000

442000000 1610800000 8912200000

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning:

2210 Överskott av fastighetsförvaltning: 2211 Överskott av kriminalvårdsstyrelsens fastighetsförvaltning

2214 Överskott av byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning

2215 Överskott av generallullstyrelsens faslighetsförvallning

500000 458000000

2524000 461024000

461024000

Prop. 1984/85; 100

2300 Ränteinkomster:

2310. 2320Räntor på näringslån:

2311 Räntor på lokaliseringslån 265000000

2313 Ränteinkomster på statens avdikningslån 275 000

2314 Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen 6919000

2316 Ränteinkomster på vattenkraftslån 199000

2317 Ränteinkomster på luftfartslån I 795 000

2318 Ränteinkomster på statens lån

till den mindre skeppsfarten 23 718000

2319 Ränteinkomster på kraftled
ningslån -

2321 Ränteinkomster på skogsväglån 63 000

2322 Räntor på övriga niiringslån, Kammarkollegiel 184 629000

2323 Räntor på övriga näringslån. Lantbruksstyrelsen 4000000

2324 Räntor på televerkets statslån 290000000

1000
8700000000
275 000
300000	8 700576000
7000
17000000	17007000
450000000	450000000

2325 Räntor på postverkets statslån 54 000000 830598000
2330 Räntor på bostadslån:

2331 Ränteinkomster på egnahemslån

2332 Ränteinkomster på län för bostadsbyggande

2333 Ränteinkomster på lån för bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer

2334 Räntor på övriga bostadslån. Bostadsstyrelsen

2340 Räntor på studielån:

2341 Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier

2342 Ränteinkomster på allmänna studielån

2350 Räntor på energisparlån:

2351 Räntor på energisparlån 2360 Räntor på medel avsalla lill pensioner:

2361 Ränteinkomster på medel avsal
ta lill folkpensionering 7 000000 7000000
2370 Räntor på beredskapslagring:

2371 Räntor på beredskapslagring

och förrådsanläggningar 883500000 883500000

2380. 2390 Övriga ränteinkomster:

2381 Ränteinkomster pä lån till per
sonal inom utrikesförvaltningen
m.m. 1700000

Prop. 1984/85:100

2382 Ränteinkomster på lån till personal inom biständsförvaltningen m.m.

2383 Ränleinkomsler på sialens bo-sättningslån

2384 Ränteinkomster pä län för kommunala markförvärv

2385 Ränteinkomster på lån för studentkårlokaler

2386 Ränleinkomsler på lån för allmänna samlingslokaler

2389 Ränteinkomster pä lån för inventarier i vissa specialbostäder

2391 Ränleinkomsler på markförvärv
för jordbrukets rationalisering

2392 Räntor pä intressemedel
2394 Övriga ränteinkomster

2396 Ränteinkomster på del av byggnadsstyrelsen förvaltade kapitalet

100000

5 000000

36000000

175000 14 000000

475000

4 500000

25 000000

100000000

1350000000 1536950000 12425631000

2400 Aktieutdelning:

2410 Inkomster av statens aklier:

2411 Inkomster av statens aktier

250000000

250000000

250000000

2500 Offentligrättsliga avgifter:

2511 Expeditionsavgifter 2514 Elevavgifter vid styrelsen för vårdartjänst

2517 Trafiksäkerhelsavgifl

2518 Fyravgifter, fariedsvaruavgifter

2519 SkeppsmätningSavgifler

2521 Farlygsinspektionsavgifier

2522 Avgifier för granskning av biograffilm

2523 Avgifier för särskild prövning och fyllnadsprövning inom skolväsendet

2524 Avgifter vid statens jordbruksnämnd

2527 Avgifter för statskontroll av krigsmateriellillverkning

2528 Avgifter vid bergsstalen

2529 Avgifier vid patent- och regi-streringsväsendel

2531 Avgifter för regisirering i förenings m.fl. register

2532 Ulsökningsavgifter

2533 Avgifter vid statens planverk

444 000000

26000

45000000

310000000

2 500000

6 230000

2 761000

900000

2900000

800000 3 300000

136202000

24 000000

92 500000

600000

Prop. 1984/85:100

2534 Vissa avgifter för registrering av

körkort och molorfordon	124 300000
2535 Avgifier för slatliga garantier	131901000
2536 Lolteriavgifter	3 200000
2537 Miljöskyddsavgift	42 500000
2538 Miljöavgift på bekämpningsme-
del och handelsgödsel	115000000
2539 Täklavgift	16000000
2541 Avgifter vid lullverkel	69700000
2542 Palienlavgifler vid tandläkarut-
bildningen _	29400000	1603 720000 1603 720000
2600 Försäljningsinkomster:
2611 Inkomster vid kriminalvården	145 800000
2612 Inkomster vid stålens rätlske-
miska laboralorium	9 350000
2615 Inkomsler vid arbetarskydds-
styrelsen	14 300000
2616 Försäljning av sjökort	7400000
2617 Lotsavgifter	63 000000
2619 Inkomster vid riksantikvarieäm-
betet	300000
2621 Inkomsler vid lantbruksnämn-
derna	-
2624 Inkomsler av uppbörd av felpar-
keringsavgifter	56000000
2625 Utförsäljning av beredskaps-
lager	1700000000	1996150000 1996150000
2700 Böter m.m.:
2711 Restavgifter	223 000000
2712 Bötesmedel	182000000
2713 Vattenföroreningsavgift	1000	405001000 405 001000

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet:

2811 Övriga inkomster av statens verksamhet

498600000

498600000

498600000

Summa inkomster av statens verksamhel 26552326000

3000 Inkomster av försåld egendom:

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m.m.:

3110 Affärsverkens inkomsler av försålda fastigheter och maskiner: 3111 Postverkets inkomsler av försålda fasligheler och maskiner 3113 Statens järnvägars inkomsler av försålda fasligheter och maskiner

30000000

Prop. 1984/85:100 10

3114 Luftfarlsverkels inkomsler av försålda fasligheter och maskiner -

3115 Affärsverket FFV:s inkomster av försålda fastigheter och maskiner I 000 000

3116 Statens vattenfallsverks inkomsler av försålda fasligheler

och maskiner 30000000

3117 Domänverkets inkomster av
försålda fastigheter och maski
ner - 61000000

3120 Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner:

3121 Kriminalvårdsstyrelsens in
komsler av försålda byggnader

och maskiner 600000

3122 Statens vägverks inkomster av försålda byggnader och maskiner 4 500000

3123 Sjöfartsverkets inkomsler av försålda byggnader och maskiner 50000

3124 Slaiskontorels inkomster av försålda datorer m.m. 100000

3125 Byggnadsstyrelsens inkomsler av försålda byggnader och maskiner 5 000000

3126 Generaltullslyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner 50000 10300000 71300000

3200 Övriga inkomster av markförsäljning:

3211 Övriga inkomster av markför
säljning 1100000 1100 000 1 100000

3300 Övriga inkomster av försåld egendom:

3311 Inkomster av statens gruvegendom 27000000

3312 Övriga inkomsler av försäld

egendom 1000 27001000 27 001000

Summa inkomster av försåld egendom 99401 000

Prop. 1984/85:100

4000 Återbetalning av lån:

4100 Återbetalning av näringslån:

4110 Återbetalning av industrilån:

280000000	280000000
750000
20146000	20896000
235 000
2213000
29700000
11000
82000
60000000
1700000
4 750000	98691000	399587000

4111 Alerbeialning av lokaliseringslån 4120 Återbetalning av jordbrukslån:

4122 Alerbeialning av stålens avdikningslån

4123 Återbetalning av lån till fiskerinäringen

4130 Återbetalning av övriga näringslån:

4131 Återbetalning av valienkraftslän

4132 Alerbeialning av luftfarislån

4133 Återbetalning av statens lån till den mindre skeppsfarten

4134 Återbetalning av kraftledningslån

4135 Alerbeialning av skogsväglån

4136 Återbetalning av övriga näringslån, Kammarkollegiel

4137 Återbetalning av övriga näringslån, Lanlbrukssiyrelsen

4138 Återbetalning av tidigare infriade slatliga garantier

4200 Återbetalning av bostadslån m.m.:

4211 Återbetalning av lån lill egnahem 5000

4212 Alerbeialning av lån för bo-stadsbyggande 2150000000

4213 Återbetalning av lån för bo-stadsförsöijningen för mindre

bemedlade barnrika familjer 700000

4214 Alerbeialning av övriga bo-

sladslån, Bosladsstyrelsen ____________ _

2150 705000 2150705000

4300 Återbetalning av studielån:

4311 Återbetalning av sialens lån för universitetssludier

4312 Återbetalning av allmänna studielån

4313 Återbetalning av studiemedel

40000 "

14000000 1024000000 1038040000 1038040000

4400 Återbetalning av energisparlån:

4411 Återbetalning av energisparlån

265000000

265 000000

265 000000

Prop. 1984/85:100

4500 Återbetalning av övriga lån:

4511 Återbetalning av län lill personal inom utrikesförvaltningen m.m.

4512 Återbetalning av lån till personal inom biståndsförvaltningen

. m.m.

4513 Återbetalning av lån för kommunala markförvärv

4514 Återbetalning av län för studentkäriokaler

4515 Återbetalning av lån för allmänna samlingslokaler

4516 Återbetalning av utgivna startlån och bidrag

4517 Återbetalning av u-landslån
4519 Återbetalning av statens bosätt
ningslån

4521 Återbetalning av lån för inventarier i vissa specialbostäder

4525 Återbetalning av lån för svenska FN-slyrkor

4526 Återbetalning av övriga lån

7040000

800000

150000000

160000

6500000

15 000000 7069000

30000000

1 700000

39000000 44 520000

301 789000

301789000

Summa återbetalning av lån 4 155 121 000

5000 Kalkylmässiga inkomster: 5100 Avskrivningar:

5110 Affärsverkens avskrivningar:

5113 Statens järnvägars avskrivningar

5114 Luftfartsverkets avskrivningar

5115 Affärsverket FFV:s avskrivningar

5116 Statens vatlenfallsverks avskrivningar

5120 Avskrivningar på fastigheter:

5121 Avskrivningar på fasligheter

5130 Uppdragsmyndighelers komplement-kostnader:

5131 Uppdragsmyndigheters m.fl. komplemenlkostnader

5140 Övriga avskrivningar:

5141 Statens vägverks avskrivningar

5142 Sjöfartsverkets avskrivningar

5143 Avskrivningar på ADB-utrustning

5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar för ekonomiskt försvar

1058000000 130000000

97600000

2000000000 3285 600 000

251100000 251100000

93 374000

93374000

156400000 103000000

162075000

54017000

475492000 4105566000

Prop. 1984/85:100 13

5200 Statliga pensionsavgifter, netto:

5211 Statliga pensionsavgifter, netto -44 000000 -44000000 -44000000

Summa kalkylmässiga inkomster 4061566000

STATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER 256863915000

Prop. 1984/85:100 14

Specifikation av utgiftsanslagen I. Kungl. hov- och slottsstaterna

A kungl. hovstaten

I Hans Maj:i Konungens och det Kungl. Husels hov
hållning 11850000

11850000

B Kungl. slottsstaten

1 De kungl. slotten: Driftkostnader,/öri/(rj.gÄ«/;j/«g 15 375000

2 Kungl. husgerådskammaren,/ö/'j-/flgia/!i7ag ______ 4243000

19618000

Summa kr. 31468000

Prop. 1984/85:100 15
11. Justitiedepartementet

A Justitiedepartementet m.m.

1 Statsrådsberedningen,yo;'.v/(;'.v(;;;.s7rti' 15840000

2 Justitiedepartementet, _/o/-.v/rt,i,'.sY(//i7f(;i,' 32435000

3 Kommittéer m. m.,/r.jc/iY;/(V)/;.s'(7/ii7j' 16500000

4 ExlrA uxgiher, reservationsanslag 1050000

5 Information om lagstiftning m. ni., reservationsanslag _______ 750000

66575000

B Polisväsendet

1 Rikspolisstyrelsen,y(>/-i7(Ji'.vi:;/ii7(j' 558468000

2 Polisverksamheten rörande brott mot rikets säkerhet m. m.,

firslag sanslag 148 503 000

3 Statens kriminaltekniska laboratorium.,/fJ/-5/c;i,'.s-«/;.v/;i' 19676000

4 Lokala polisorganisationen,y(-JCi7(;.i,'iY;/M7«i' 4 159687000

5 Utrustning m. m. för polisväsendet, R'it'/-i'«n'<*/MY;/ii7f(,i,' 90767000

6 Underhåll och drift av motorfordon m. m.,jörslagsanslag 105 442000

7 Gemensam kontorsdrift m. m. inom kvarteret Kronoberg,

jörslagsiinslag 1000

8 Diverse ulgifler. förslagsanslag 4321000

9 Byggnadsarbeten för polisväsendet, reservationsanslag __________ 1 000

5 086866000

C .åklagarväsendet

1 Riksåklagaren../'rin7«,iL,',sY(/;i7(;t,' 11308000

2 Åklagarmyndigheterna,./();-i7(ji,'5(/i.s7(;,!,' 263 343 000

274651000

D Domstolsväsendet m. m.

1 Domstolsverket../(Jn7«i,'i7»;.T/((,i,' 51730000

2 Allmänna domstolarna, /(■;n;V/,i,'.sY(/(i7(j.i,' 940580000

3 Allmanna förvaltningsdomstolarna, /(>/-i7«,i,'.s7;/;.s/«,t,' 308427000

4 Bostadsdomstolen och hyresnämnderna m. m.,

jÖrsUigsanslag 36 020 000

5 Utrustning lill domstolar m. m., reservationsanslag 15900000

6 Byggnadsarbeten för domstolsväsendet, reservationsanslag 54000000

1406657 000

Prop. 1984/85:100

Kriminalvården

Kriminalvårdsstyrelsen,/ö/-,v/c;g.v«/)5/rtg

Kriminal vårdsanstallerna,,/o/'j/fli'ic;/;i/«g

Fri vården. förslagsanslag

Maskin- och verklygsulrustning m. m., reservationsanslag

Engångsanskaffning av inventarier m. m.,

reservationsanslag

Utbildning av personal m.fl., reservationsanslag

Byggnadsarbeten för kriminalvården, reservationsanslag

85 159000

1402688000

212794 000

21900000

20400000 15 200000 lOOOOOOO

1768141000

F Rättshjälp m. m.

1 Rätlshjälpskoslnader, förslagsanslag

2 Rallsh}ä\psnämnderna, förslagsanslag Allmänna advokatbyråer:

3 Uppdragsverksamhet, /(•■:i/-.s/c;g.?a/).s'/a

4 Driftbidrag, förslagsanslag

5 Vissa domstolskoslnader m. m., förslagsanslag

6 Diverse koslnader för rättsväsendet. förslagsanslag

1000 2000000

221000000 8 330000

2001000

34800000 8000000

274131000

Övriga myndigheter

iusiiliekansiern, förslagsanslag

Dalamspeklionen. förslagsanslag

Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader,/ö«/rtgifl/i5/(rj.p Utvecklingskostnader, reservationsanslag

Bokföringsnämnden, förslagsanslag Brolt sskadenämnden:

Förvallningskosinader,_/ör.'i/ogifj/i,s/fj'

Ersättning för skador på grund av brolt, förslagsanslag

	2 930000
	1000
7190000
3 767000	10957000
	1454 000
2554000
7210000	9 764 000
	25106000

Diverse

Svensk förfallningssamMng. förslagsanslag Bidrag lill utgivande av litteratur på förvaltningsrättens område, reservationsanslag Bidrag lill vissa inlernaiionella sammanslulningar m. m. förslagsanslag

Stöd till politiska partier, förslagsanstag Allmänna vai, förslagsanslag

8 160000

70000

2 300000 95 500000 88040000

194070000

Summa kr.

9096197000

Prop. 1984/85:100

III. Utrikesdepartementet

A Utrikesdepartementet m. m.

1 Utrikesförvaltningen, /örj/rti'5a/i.v/oi'

2 Ullandsljänslemännens representation, reservationsanslag

3 Inköp, uppförande och iståndsältande av fastigheter för utrikesrepresenlationen, reservationsanslag

4 Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat, reservationsanslag

5 Kursdifferenser, förslagsanslag

6 Ersättning ål olönade konsuler, förslagsanslag

1 Särskilda förhandlingar med annan siat eller inom internationell organisation, förslagsanslag

8 Nordiskt samarbete, förslagsanslag

9 Vissa nämnder m. m., förslagsanslag

10 Kommittéer m. m., reservationsanslag

11 Extra utgifter, reservationsanslag

12 Officiella besök m. m., förslagsanslag

13 Lån till personal inom utrikesförvaltningen m. m., reservationsanslag

924495 000

13 880000

42000000

9810000

1000

8700000

31050000 I 000000

600000 4635 000

600000 6000000

7 700000 1050471000

B Bidrag till vissa internationella organisationer

1 Förenta Nationerna, förslagsanslag

2 Nordiska ministerrådets allmänna budget, förslagsanslag

3 Europarådet, förslagsanslag

4 Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), förslagsanslag

5 Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA), förslagsanslag

6 Byråer för handels- och råvarufrågor m. m., förslagsanslag

1 Internationell rkvaruXagring, förslagsanslag

8 Övriga internationella organisationer m. m., förslagsanslag

115 000000 83 872000 12300000

19000000

11500000

8487000

3700000

700000

254559000

C Internationellt utvecklingssamarbete

1 Bidrag till internationella biståndsprogram, reservationsanslag

2 Utvecklingssamarbete genom SIDA, reservationsanslag

3 Information, reservationsanslag

4 Styrelsen för internationell utveckling (SIDA), förslagsanslag

5 Nämnden för u-\andsutbi\dning, förslagsanslag

6 Styrelsen för u-landsforskning (SAREC), reservationsanslag
1 Nordiska afrikamstitutet, förslagsanslag

8 Övriga u-landspolitiska insatser m. m., reservationsanslag

! Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100

2280000000

4196735000 24600000

181605000

17800000

173715000

3195000

1029350000

7907 000000

Prop. 1984/85; 100

D Information om Sverige i utlandet

1 Svenska institutet. reservaiitmsansUig

2 Sveriges Riksradios programverksamhet för ullandet, reservationsanslag

3 Övrig information om Sverige i utlandet, reservationsanslag

40 353000 33 600000 12420000

86373000

E Utrikeshandel och exportfränxjande

1 KommerskoWegium, förslagsanslag

2 Exportfrämjande verksamhel, reservationsanslag

3 Exportkreditnämnden, täckande av vissa föriuster. förslagsanslag

4 Krigsmaterielinspektionen, /?>r.r/«'i

5 Interamerikanska utvecklingsbanken, Jörslagsanslag

6 Importkontoret för u-landsprodukter, reservationsanslag

33 452000 224 500000

1000

21500000

I 000

279 455000

F Diverse

1 Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m. m., förslagsanslag

2 Resekostnader för inom Förenta Nationerna utsedda svenska stipendiater, reservationsanslag

3 Information om mellanfolkligt samarbete, nedruslningsslrävan-den och andra utrikespolitiska frågor, reservationsanslag

4 Bidrag lill Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI), reservationsanslag

5 Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll, förslagsanslag

6 Forskningsverksamhet vid utrikespolitiska institutet, reservationsanslag

7 Stockholmskonferensen: Förvaltningskostnader, förslagsanslag

8 Slockholmskonferensen: Investeringskostnader, reservationsanslag

9 Forskningssamarbete med europeiska gemenskaperna, förslagsanslag

3 600000

75000

8470000

14 500000

10 855 000

I 885 000

54 500000

1000

42000000

135886000

Summa kr. 9713744000

Prop. 1984/85:100

IV. Försvarsdepartementet

A Försvarsdepartementet m. m.

1 Försvarsdepartementet,/ör.j/ai'.sarti/ag

2 Vissa nämnder m. m. inom totalförswaret, förslagsanslag

3 Kommittéer m. m., reservationsanslag

4 Extra utgifter, reservationsanslag

30200000

6150000

8200000

535000

45085000

B Arméförband

Arméförband:

1 Ledning och förbandsverksamhet, förslagsanslag

2 Materielanskaffning, förslagsanslag

3 Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag

4 Forskning och utveckling, förslagsanslag

5 592000000

1260858000

444 200000

475 000000

7772058000

C Marinförband Marinförband:

1 Ledning och förbandsverksamhet,/öri/agia«i/ag

2 Materielanskaffning,/öri/agiöwi/ag

3 Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag

4 Forskning och utveckling, förslagsanslag

1798600000

1315000000

116000000

125000000

3354600000

D Flygvapenförband

Flygvapenförband:

1 Ledning och förbandsverksamhet,/örj/ogiani/ö

2 Materielanskaffning, förslagsanslag

3 Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag

4 Forskning och utveckling, förslagsanslag

2976700000

2613000000

262500000

1335000000

7187200000

Operativ ledning m. m.

Operaliv ledning m. m.: Ledning och förbands verksamhet,/öri/agi-ani/ag Maierielanskaffning,/öri/agiö/is/ög Anskaffning av anläggningar,/ör5/ag5a«i/ög Forskning och utveckling, förslagsanslag

572 300000

174000000

112 300000

10000000

868600000

Prop. 1984/85:100

F Gemensamma myndigheter m. m.

1 Försvarels civilförvalining, förslagsanslag

2 Försvarets sjukvårdsstyrelse,y<>/i7«gi((/i.s7«'

3 Fortifikationsförvaltningen, y(>/i7«giM«i/«g

4 Försvarels materielverk,yi'>ri7r/gi(/;ii7«g

5 Gemensam försvarsforskning,/(>ri7«g.vM;ii7<(g

6 Anskaffning av anläggningar för försvarets forskningsanstalt, förslagsanstag

1 Försvarets radioanstalt, förslagsanslag

8 Värnpliktsverket, yr»/-s/(;i'i«//i/«g

9 Försvarels rationaliseringsinstitut,yo;i/«g.?f;/;.v/«g

10 Försvarshögskolan,./<:>n7«gi«/i.v/«g

11 Militärhögskolan, förslagsanslag

12 Försvarets förvaltningsskola, y<>ri7«ji,'iY//M7«g

13 Försvarets läromedelscentral,yöri/«gi'«/ii/«g

14 Krigsarkivet, /ör5/«g.?w/ii7flg

15 Statens försvarshistoriska museer, förslagsanslag

16 Frivilliga försvarsorganisationer m. m., förslagsanslag

17 Försvarets datazenlral. förslagsanslag

18 Vissa nämnder m. m. inom det militära försvaret, /<>/i/«'.v-anslag

19 Reglering av prisstegringar för det militära försvaret. förslagsanslag

104 470000 28200000 171750000 578000000 320800000

36 500000

195 600000

107000000

20800000

3050000

35 860000

9825 000

1000

7 9.50000

113.50000

75 000000

7021000

12 890000

2 150000000 3876067 000

G Civilförsvar

1 Civilförsvar, förslagsanslag

2 Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar, jörslagsanslag

3 Civilförsvar: Skyddsrum, förslagsanslag

4 Reglering av prisstegringar för civilförsvaret. Jörslagsanslag

425 500000

25000000

683000000

II3(X)0000

1246500000

Ekonomiskt försvar

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar: Förvaltningskostnader,/ö/i/agsrj/ii/flg Drift av beredskapslager,/ö/i/flgi«/i5/rtg Beredskapslagring och industriella åtgärder, reservationsanslag

Särskilda kostnader för lagring av nafta, jörslagsanslag Förluster på beredskapsgarantier m. m.,förslagstinslag

36730000 223 290000

172485000 1000 1000

432 507 000

Prop. 1984/85:100

1 Övrigt totalförsvar

1 Styrelsen för psykologiskt försvar, förslagsanslag

2 Civilherälhavarna. förslagsanslag

3 Signalskydd, reservationsanslag

4 Vissa teleanordningar, reservationsanslag

5 \den\i telsbrickor. förslagsanslag

6 Vissa skyddsrumsanläggningar, reservationsanslag

7 Anläggningar m. m. för vissa militära ändamål. reservationsanslag

8 Bidrag till kostnader för kommunal beredskap, reservationsanslag

5455000 15 765000

6800000 57000000

I 119000

2800000

8000000 40000

J Räddningstjänst

1 Statens brandnämnd. förslagsanslag

2 Beredskap för oljebekämpning till havs m. m., förslagsanslag

3 Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m. m.. förslagsanslag

4 Strandbekämpningsbålar, reservationsanslag

96979000

17500000

11050000

5445000 880000

34875000

Övriga ändamål

Försvarets forskningsanstah: Intäktsfinansierad uppdragsverksamhet,/ö;\/«j,'.?««.Wflg Flygtekniska försöksanstalten, förslagsan.slag Beredskapsstyrka för Fbi-tjänst, förslagsanslag FN-styrkors verksamhet utomlands, förslagsanslag Övervakningskontingenten i Korea, förslagsanslag

1000

6920000

30765000

126500000

3000000

167186000

Summa kr. 25081657000

Prop. 1984/85:100

V. Socialdepartementet

Socialdepartementet m. m.

Socialdepartementet,/(7r5/ag5aM5/flg

Kommittéer m. m., reservationsanslag

Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet,

reservationsanslag

Extra utgifter, reservationsanslag

20757000 20000000

33 390000 1682000

75 829000

B Administration av socialförsäkring m. m.

t Försäkringsöverdomstolen,/r7rj/agsö«5/flg

2 Försäkringsrätter, förslagsanslag

3 Riksförsäkringsverket, förslagsanslag

4 Allmänna försäkringskassor, förslagsanslag

10279000

39268000

317514000

395 147000

762 208000

C Ekonomiskt stöd till barnfamiljer m. m.

1 Allmänna barnbidrag, förslagsanslag

2 Bidrag lill föräldraförsäkringen, förslagsanslag

3 Vårdbidrag för handikappade barn, förslagsanslag

4 Bidragsförskott, förslagsanslag

5 Barnpensioner,/örs/ogsans/og

6 Särskilt bidrag för vissa adoptivbarn, förslagsanslag

8 245 000000 865 000000 439000000

1530000000

214000000

3000000

11296000000

2 3 4

Försäkring vid sjukdom, handikapp och ålderdom

Bidrag till sjukförsäkringen,/örs/agians/ag

Folkpensioner,/ör5/flgjan5/ög

Bidrag lill kommunala bostadstillägg till folkpension,/örs/flgsoni/flg

Vissa yrkesskadeersättningar m. m., förslagsanslag

4650000000

44 700000000

710000000

3 250000

50063250000

Prop. 1984/85:100

3 4 5 6 7 8 9

12 13 14 15

17 18

19 20 21

22 23 24

Hälso- och sjukvård

Socialstyrelsen, förslagsanslag Statlig kontroll av läkemedel m. m., jörslagsanslag Statens rätlskemiska laboratorium,/('ir.v/ag.va/i.v/ag Statens rättsläkarstalioner, förslagsanslag Rättspsykiatriska stationer och kliniker. förslagsanslag Statens miljömedicinska laboratorium, förslagsanslag Statens giftinformationscentral./('ir.v/rtg.vrt/i.v/ag Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, Jörslagsanslag WHO-enheten för rapportering av läkemedelsbiverkningar, förslagsanslag

Statens institut för psykosocial miljömedicin,/ör.v/ag.va/i.v/rtg Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet, jörslagsanslag Drift bidrag, reservationsanslag Centrallaboratorieuppgifter,/(Jrv/ag.vrt/rv/ag Försvarsmedicinsk verksamhet, förslagsanslag Utrustning, reservationsanslag

Hälsoupplysning, rcservationsan.slag Epidemiberedskap m. m.. förslagsanstag Bidrag till Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut

Bidrag till allmän sjukvård m. m.. förslagsanslag Vidareutbildning av läkare m. m., reservationsanslag Beredskapslagring och utbildning m. m. för hälso- och sjukvård i krig, reservationsanslag

Driftkostnader för beredskapslagring m. m.. förslagsanslag Bidrag till undervisningssjukhus m. m.. förslagsanstag Lån till Stockholms läns landstingskommun för vissa investeringar, reservationsanslag

*1000

'19247000

»3722000

*4 200 000

133977000

1000

19910000

20300000

79550000

19468000

5053000

4021000

1437000 2664000

27 171000

5276000 »11573000

18600000

4524600000

33423000

76600000

52400000

*l 015025000

20000000 6071049000

F Omsorg om barn och ungdom

1 Bidrag till kommunal barnomsorg./ör,v/flg.vfl.j/flg

2 Bidrag till hemspråksträning i förskolan, förslagsanslag

3 Barnmiliörådet. förslagsanslag

4 Sialens nämnd för internationella adoplionsfrågor, förslagsanstag

7430000000

30600000

2975000

3496000 7467071000

* Beräknat belopp

Prop. 1984/85:100

9 10

Omsorg om äldre och handikappade

Bidrag till social hemhjälp, förslagsanslag Bidrag lill färdtiänst, förslagsanslag Bidrag lill driften av särskolor m. m., förslagsanslag Kostnader för viss utbildning av handikappade m. m., förslagsanslag

Ersättning till televerket för texttelefoner,/ör.v/ög.vflw.v/ag Ersättning till postverket för befordran av blindskriftsförsändelser, förslagsanslag

Kostnader för viss verksamhet för synskadade och döva, förslagsanslag

Statens hundskola, förslagsanslag Statens handikappråd, förslagsanslag Bidrag till handikapporganisationer, reservationsanslag

1662000000 360000000 488639000

26 132000 20180000

32084000

19133000 2 200000 2923 000

43000000

2656291000

H Socialt behandlingsarbete, alkohol- och narkotikapolitik

1 Upplysning och information på drogområdet, reservationsanslag

2 Bidrag lill alkoholpolikliniker och vårdcentraler,/öri/agj-anstag

3 Bidrag till driften av hem för vård eller boende,/öri/agj--anslag

4 Bidrag till organisationer m. m.

5 Utveckling och försök med vissa vårdformer, reservationsanslag

39251000

97501000

»618000000 16124000

18060000

788936000

Internationell samverkan

Bidrag till världshälsoorganisationen samt inlernatio-nellt socialpolitiskt samarbete m. m., förslagsanslag Vissa internationella kongresser i Sverige, reservationsanslag

29330000

200000 29530000

» Beräknat belopp

Summa kr. 79210164000

Prop. 1984/85:100 25

VI. Kommunikationsdepartementet

A Kommunikationsdepartementet m. m.

1 Kommunikationsdepartementet,/örj/agiani/flg 17 555 000

2 Kommittéer m. m., re5erva//onia«i/ag 4200000

3 Extra utgifter, reservationsanslag 430000

22185000

B Vägväsende

1 Vägverket: Ämbetsverksuppgifler,/örj/agioni/ag 7250000

2 Drift av statliga vägar, reien'a//on5a«i/ag 4193 500000

3 Byggande av statliga vägar, reierva/iV)nia«i/ag 900000000

4 Bidrag till drift av kommunala vägar och galor,

reservationsanslag 751 000 000

5 Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator,

reservationsanslag 340000000

6 Bidrag till drift av enskilda vägar m. m., reservationsanslag 331 000000

7 Bidrag till byggande av enskilda vägar, reservationsanslag 30000000

8 Tjänster fill utomstående,/öri/agiani/ag 30215000

9 Vägverket: Försvarsuppgifler, reservationsanslag 28700000

6611665000

C Trafiksäkerhet

Trafiksäkerhetsverket:

1 Trafik och administration,/örj/ag5a«5/ag 24570000

2 Fordon och körkort,/ö>-s/ag5a«5/ag 1000

3 Bil-och körkortsregister m.m.,/öri/agMMi/ag 1000 24 572000

4 Bidrag till nationalföreningen för trafiksäker
hetens främjande 25 500000

50072000

D Järnvägar

1 Statens järnvägar, rervar/oniani/ag »1898800000

2 Ersättning till statens järnvägar för vissa tjänster »1 511 400 000

3 Försvarsinvesteringar vid statens järnvägar,

reservationsanslag 13050000

3423250000

Beräknat belopp

Prop. 1984/85:100 26

E Sjöfart

Sjöfartsverket

1 Fariedsverksamhet exkl. isbrytr\mg, förslagsanslag 385273000

2 Isbrytning,/<7r.y/agian5/ag 175 500000

3 Fartygsverksamhet,/(7r.v/rtgjan5/ag 31491000

4 Sjöfarlsmateriel m. m., reien'ar/onsa«5/flg 51040000

5 Övrig verksamhet,/f>r5/ag.srt«s/ag 42458000

Övriga sjöfartsändamål

6 Handelsflottans pensionsanstalt I 000

7 Handelsflottans kultur-och fritidsråd,/örx/og.snn.v/og 1000

8 Ersättning till viss kanaltrafik m. m., förslagsanslag 1 000

9 Län till den mindre skeppsfarten, reservationsanslag 40000000 10 Slöd till svenska rederier, ./"ör.r/agian.Wog 150000000

875 765000

F Luftfart

1 Flygplatser m.m., reservationsanslag »131900000

2 Beredskap för civil luftfart, rc.Tfrvaf/owiflw.Wag 12000000

3 Ersättning till Linjeflyg AB för särskilda rabatter vid flygtrafik på Golland,/Ör5/ag5a/7i/flg 14 500000

4 Statens haverikommission __________ 1 000

158401000

G Postväsende

1 Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser./öri/agian/ag 542 500000

2 Ersättning till postverket för tidningsdistribution 36000000

578500000

H Telekommunikationer

I Försvarsinvesteringar vid televerket, reservationsanslag 11 330000

11330000

Beräknat belopp

Prop. 1984/85:100 27

I Transportstöd m. m.

1 Transportrådet,/ör5/flg.ya«5/flg 15442000

2 Transportstöd för Norrland m. m., förslagsanslag »202000000

3 Transportstöd för Gotland,/c>rj/ag.9a/j5/ag 44 500000

4 Riksfärdtjänsl,/ör,v/agia/j.v/ag 48000000

5 Ersällning lill lokal och regional kollekliv persontrafik,

förslagsanslag 297723000

6 Kostnader för visst värderingsförfarande,/ör.y/agja/w/ag _________ I 000

607666000

J Transportforskning

1 Statens väg-och irafikinstilul,/ör.?/ag.va«i/ag 1000

2 Bidrag till statens väg- och trafikinstilut, reservationsanslag 31 776000

3 Statens väg- och irafikinslilut: Utrustning, reservationsanslag 500000

4 Transportforskningsberedningen, reservationsanslag 25 849000

58126000

K Övriga ändamål

1 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut,/öri/ag.?-

anslag 1000

	96128000
6900000
763000	7 663000
	1000
	8566000
	290000
	3630000
	116279000
Summa kr.	12513239000

2 Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska insti
tut, reservationsanslag
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

3 Utrustning, reservationsanslag

4 Nordiskt samarbetsprojekt, reservationsanslag

5 Statens geotekniska institut,/ör.?/ag.?a«.j/ag

6 Bidrag lill statens geotekniska institut, reservationsanslag

7 Statens geotekniska institut: Utrustning, reservationsanslag

8 Viss internationell verksamhel,/öM/ag.van.y/ag

* Beräknat belopp

Prop. 1984/85:100

VII. Finansdepartementet

A Finansdepartementet m. m.

1 Finansdepartementet, /örj/ag.Tan.v/ag

2 Finansråd/ekonomiska attachéer, förslagsanslag

3 Kommittéer m. m., reservationsanslag

4 Extra ulgifler, reservationsanslag

40 588000

2182000

21300000

795 000

64865000

Skatte- och indrivningsväsen

Riksskatteverket,/ör.?/ag,va«.T/rtg Lokala skattemyndigheterna, förslagsanslag Kronofogdemyndigheterna,/öri/agia/T.?/ag Stämpelomkostnader,/ör.T/ag.vaH.?/flg Kostnader för årlig taxering m. m., förslagsanslag Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med skatteuppbörd m. m., förslagsanslag

283046000 838492000 551539000 2 534000 137 000000

43027000 1855638000

C Pris-, konkurrens- och konsumentfrågor

1 Marknadsdomstolen, förslagsanslag

2 Näringsfrihetsombudsmannen,/(9/-5/ag5flfi5/ng

3 Statens pris- och kartellnämnd,/öw/ag.j««.j/ag

4 Konsumentverket,/ör5/ag.?a«5/ag

5 Allmänna reklamationsnämnden,/öri/ag,a;?s/ag

2402 000

6216000

35497000

45 651000

8262000

98028000

D Vissa centrala myndigheter m. m.

1 Byggnadsstyrelsen,/ör5/ag.van5/flg

2 Inköp av fastigheter m. m., reservationsanslag Tullverket:

3 Förvaltningskostnader, förslagsanslag

4 Drift och underhåll av teknisk materiel m. m.. förslagsanslag

5 Anskaffning av viss materiel, reservationsanslag

6 Vissa byggnadsarbeten vid tullverket, reservationsanslag

1 Konjunkturinstitutet, förslagsanslag Myntverket:

8 Förvaltningskostnader, förslagsanslag

9 Uppdragsverksamhet./(7ri/ag5a«i/flg

10 Utrustning, reservationsanslag

11 Bankinspektionen, reservationsanslag

12 Försäkringsinspektionen, reservationsanslag

13 Statens krigsförsäkringsnämnd m. m., förslagsanslag

14 Statens förhandlingsnämnd,/oM/ag.va/t.T/ag

15 Energibesparande åtgärder i statliga byggnader, reservationsanslag

724 102000

55 608000

15 825000

800000

8583000

1000

335000

1000 30000000

796335000 13 348000

8919000

1000

69000

3 800000

50000000 902474000

Prop. 1984/85:100

Bidrag och ersättningar till kommunerna

Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m.,

förslagsanslag

Bidrag lill kommunerna med anledning av avskaffandet av

den kommunala företagsbeskattningen,/öri/agia/is/ag

Ml 166000000

»900000000 12066000000

övriga ändamål

Kostnader för vissa nämnder, förslagsanslag Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer m. m., förslagsanslag

Bidrag till vissa handikappade ägare av molorfordon, jörslagsanslag

Bidrag till vissa investeringar,/öri/«g.va/!i/ag Exportkreditbidrag,/(i/i/agia/ii/og Lönsparande m. m., förslagsanslag Information om allemanssparandel, reservaiions-tinslug

Höjning av grundkapitalet i Nordiska investeringsbanken,

förslagsanslag

Täckande av förluster till följd av vissa statliga garantier,

förslagsanslag

Kompensation för förluster i Vänerskogs konkurs, förstags-

ansliig

20000

170000

16000000

1000

168 000000

7000000

36000000

1000

1000000 228193000

' Beräknat belopp

Summa kr. 15215198000

Prop. 1984/85:100

VIII. Utbildningsdepartementet

A Utbildningsdepartementet m. m.

1 Utbildningsdepartementet,/ön/agia/ji/ag

2 Kommittéer m. m., reservationsanslag

3 Extra utgifter, reservationsanslag

31566000

20880000

608 000

53054000

Skolväsendet

Centrala och regionala myndigheter m. m. Skolöverstyrelsen, förslagsanslag Länsskolnämnderna, förslagsanslag Länsskolnämndernas utvecklingsstöd, reservationsanslag Statens institut för läromedelsinformation,/ör.?/ögiani/ag Stöd för produktion av läromedel, reservationsanslag Riksceniralerna för pedagogiska hjälpmedel för handikappade, förslagsanslag

För skolväsendel gemensamma frågor

Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet,

reservationsanslag

Fortbildning m. m., reservationsanslag

Särskilda åtgärder på skolområdet

Kopiering av litterära och konstnärliga verk inom

utbildningsväsendet,/ör5/flg.?a«i/ag

135787000

141969000

24 738000

6643 000

5046000

13 233 000

24845 000

12468000

245450000

5 520000

178697000 4671000

14 15

20 21

Del obligatoriska skolväsendet m. m.

Bidrag lill driften av grundskolor m. m.,

Jörslagsanslag

Bidrag lill svensk undervisning i utlandet m. m.,

förslagsanslag

Sameskolor, förslagsanslag

Specialskolan m.m.:

Utbildningskostnader,/öM/rtgia/ji/rtg Utrustning m. m., reservationsanslag

Kostnader för viss personal vid statliga realskolor, förslagsanslag

Gymnasiala skolor m. m.

Bidrag till driften av gymnasieskolor,/Ön/agiaH5/ag

Bidrag till driften av fristående skolor på gymnasial nivå,

förslagsanslag

Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar för

ungdom under 18 år m. m., förslagsanslag

Investeringsbidrag

Bidrag till ulruslning för gymnasieskolan m. m., reservationsanslag

Bidrag lill byggnadsarbeten inom skolväsendel m. m.,

förslagsanslag

13 707000000

26920000 13 860000

183 368000 1000

3775685 000

73 911000

222 270000

199000000

________ 1000

18817715000

Prop. 1984/85:100

Vuxenutbildning

Stålens skolor för vuxna: Utbildningskostnader,/(';ri7agia«i7ag Undervisningsmaterial m. m., reservationsanslag

Bidrag till kommunal utbildning för vuxna, jörslagsanslag

Bidrag lill studieförbunden m. m., jörslagsanslag Undervisning för invandrare i svenska språket m. m., jörslagsanslag

Bidrag till driften av folkhögskolor m. m.. jörslagsanslag Bidrag till viss central kursverksamhet Bidrag till kontakltolkutbildning,yorv/ag,u(;;i7ag

13 896000 5005000

18901000

839700000 906982 000

119352000

462744000

35000000

3 700000

2 386379000

D Högskola och forskning

Centrala och regionala myndigheter Jör högskotan m.m.

1 Universitets- och högskoleämbetet, /(»•.s/ag.va/j.v/ag

2 Regionstyrelserna för högskolan,7oc.s7ag.sa/i.s7a'

3 Redovisningscentralerna vid universilelen. förslagsanslag

4 Datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm, jörslagsanslag

5 Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna,/ö«/agia//5/ag

6 Vissa landvårdskostnader, reservationsanslag

7 Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m., reservationsanslag

Grundläggande högskoleiilbitdning

8 Utbildning lör tekniska yrken, reservaiioiisanstag

9 Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken, reservationsanslag

10 Utbildning för vårdyrken, reservationsanslag

11 Utbildning för undervisningsyrken, reservationsanslag

12 Utbildning för kultur- och informationsyrken, reservaiionsanslag

13 Lokala och individuella linjer och enstaka kurser, rescrviitionsanslag

14 Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m., reservationsanslag

Forskning och forskarutbildning inom högskolan m. m.

15 Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete, reservationsanslag

16 Humanistiska fakulleierna, reservaiionsanslag

17 Teologiska fakulleierna, reservationsanslag

18 Juridiska fakulteterna, reservaiionsanslag

19 Samhällsvetenskapliga fakulteterna, reservationsanslag

20 Medicinska fakulteterna, reservaiionsanslag

21 Odontologiska fakulteterna, reservaiionsanslag

22 Farmaceutiska fakulteten, reservationsanslag

23 Matemaiisk-naturvetenskapliga fakulteterna, reservationsanslag

24 Tekniska fakulteterna, reservationsanslag

25 Temaorienterad forskning, reservationsanslag

88917000

12 584000

1000

1238036000

140455000

10550000

658 341000

294 624000 371846000 744 999000

189388000

378005000

196 530000

16001000 172 774 000

12 862 000

16625000 201945 000 455 418000

51350000

16 708000 411273 000 398974000

17 089000

Prop. 1984/85:100

26 Kungl. biblioteket, reservationsanslag

27 Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek, reservationsanslag

28 Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål, reservationsanslag

Övriga forskningsfrågor

29 Forskningsrådsnämnden, reservationsanslag

30 Humanistisk-samhällsvelenskapliga forskningsrådet, reservationsanslag

31 Medicinska forskningsrådet, reservaiionsanslag

32 Naturvetenskapliga forskningsrådet m.m., reservationsanslag

33 Nationell halvledarforskning, reservationsanslag

34 Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning, reservationsanslag

35 Europeisk forskningssamverkan,/ö/-.j/agia«i/ag Forskningsinslitulel för alomfysik:

36 Förvallningskostnader,/öri/agsaAij-/ag 14643000

37 Materiel m.m., reservationsanslag ______ 2415000

38 Kiruna geofysiska institut, reservationsanslag

39 Institutet för internationell ekonomi, reservationsanslag

40 Vissa bidrag till forskningsverksamhet, reservationsanslag

41 Bidrag lill ElSCAT Scienlific Association,/öri/agia«i/ag

44744000

3488000

50244000

44090000

84809000 183410000 259513000

12000000

8774000 158814000

17058000

15 678000

3 069000

14037000

700000

6995724000

B Studiestöd m. m.

1 Centrala studiestödsnämnden m. m., förslagsanslag

2 Ersättning lill vissa myndigheler för deras handläggning av sludiesociall stöd, förslagsanslag

3 Sludiehjälp m. m., förslagsanslag

4 Sludiemedel m.m.,förslagsanslag

5 Vuxenstudieslöd m.m., reservationsanslag

6 Timersättning vid grundvux, förslagsanslag

7 Koslnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti , förslagsanslag

8 Bidrag till vissa sludiesociala ändamål, reservationsanslag

67607000

16520000

1536300000

4458 100000

698200000

83 200000

100000 10348000

6870375000

F Kulturverksamhet m. m.

Allmän kultiirverksumhel m.m.

1 Sialens kullurråd./öri/aga/ii/ag 15957000

2 Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m. m., reiervar/o/jiawi/ag 15 725 000

3 Bidrag till särskilda kulturella ändamål, reservationsanslag 6051 000

4 Bidrag till samisk kultur 2029000

5 Visningsersättning åt bild-och formkonstnärer 21556000

6 Bidrag till konstnärer,/-ejervanoAjiani/ag 14730000

7 Inkomstgaranlier för konstnärer,/öri/agja«i7ag 6844 000

8 Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras

verk genom bibliotek m. m., förslagsanslag 45 707000

9 Ersällning till rältighelshavare på musikområdel 3000000
10 Lotterinämnden,/dn7agia/)5/ag 1246000

Prop. 1984/85:100

II 12 13 14 15 16 17

18 19 20

22 23 24

27 28 29

Teater, dans och musik

Bidrag till Svenska riksleatern, reservationsanslag

Bidrag till Operan, reservationsanslag

Täckning av merkostnader för löner m.m. vid Operan, förslagsanslag

Bidrag till Dramatiska teatern, reservationsanslag

Rikskonsertverksamhet, reservationsanslag

Regionmus\ken, förslagsanstag

Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och

musikinstitutioner,/ö«/agia«i/ag

Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper, reservationsanslag

Bidrag till Musikaliska akademien

Vissa bidrag lill teater-, dans- och musik verksamhet, reservationsanslag

Stöd till fonogramverksamhet, reservationsanslag

Bildkonst

Statens konstråd, jörslagsanslag

Förvärv av konst för statens byggnader m. m., reservaiionsanslag

Bidrag till Akademien för de fria konsterna

Vissa bidrag lill bildkonst, reservationsanslag

Arkiv

Riksarkivet och landsarkiven, /(ir.v/agia/ii/ag

Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv,/öw/agia/i/ag

Svenskt biografiskt lexikon, förslagsanslag

Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och

materiel m. m., reservationsanslag

Bidrag lill vissa arkiv

115 158000

131606000

1000

77239000

51822000

103 152000

215 581000

28325000

1637000

10350000

7679000

2 337 000

26520000

I 172000

7 789000

72440000

13 845000

I 960000

2798000 2205000

Kulturminnesvård

31 Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader, /on/agia/ii/ag

32 Kulturminnesvård, reservaiionsanslag

33 Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet, /on/agia/w/ag

43034 000

23 163000

1000

Museer och utslätlningar Statens historiska museer, förslagsanslag Statens konstmuseer,./ii/i/agia/i.v/ag

Utställningar av svensk konst i utlandet, reservationsanslag Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet. jörslagsanslag

Naturhistoriska riksmuseet, /(in/agia/ii/ag Statens sjöhistoriska museum:

Förvaltningskostnader, /on7agia/;i/ag

Underhällskostnader m. m., reservationsanslag _

Etnografiska museet. jörslagsanslag

Arkitekturmuseet. /(Jrs/(/g5a/ii/ag

Statens musiksamlingar, förslagsanslag

Statliga museer: Vissa kostnader för utställningar och

samlingar m. m., reservationsanslag

Bidrag till Nordiska museet. förslagsanslag

Bidrag till Sveriges tekniska museum, förslagsanslag

Bidrag till Skansen, förslagsanslag

Bidrag till vissa museer

Bidrag till regionala museer, förslagsanslag

Riksutställningar, reservationsanslag

Inköp av vissa kulturföremål. /iin7agia»5/ag

15052000 1000

32 216000

35911000

1 113000

13 867000 36 509000

15053000

13 735000

1 540000

11 273 000

5 126000

37002000

8 216000

8784 000

12051000

31728000

19327000

100000

Prop. 1984/85:100 34

Forskning

52 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet,

reservationsanslag 618 000

Ungdomsorganisationer

53 Statens ungdomsråd,/or.v/ögM/i.v/ag 3704000

54 Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet m. m.,

förslagsanslag 48 935 000

55 Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhel,

förslagsanslag 86000000

56 Bidrag till ferieverksamhet inom ungdomsorganisationerna,

reservaiionsanslag ______ 9335000

1504802000

G Massmedier m. m.

Film m. m.

1 Statens biografbyrå, yi:'n7agAarti7ag 3 637 000

2 Filmstöd, reservationsanslag 35060000 Arkivet för ljud och bild:

3 Förvaltningskostnader,/ö/i/flgsaAii/ag 7195000

4 Insamlingsverksamhet m.m., re,?er\'a/jo/)ia/?i/ag _______ 359000 7554000

Dagspress och tidskrifter

5 Presstödsnämnden,./ö«/flg.fa/7i7ag 2 397000

6 Slöd lill dagspressen,/örs/agifl;ii/ag 484310000

7 Lån lill dagspressen, reservationsanslag 25000000

8 Slöd till organisationstidskrifter,/ö/-.f/ng.sa/!j/ag 39000000

9 Stöd tillku\luri\dskrifter, reservaiionsanslag 10204000

10 Stöd lill tidningar på andra språk än svenska,

förslagsanslag 5 365 000

11 Slöd lill radio- och kassettidningar, reservaiionsanslag »10622000

Litteratur och bibliotek

12 Bidrag lill Svenska språknämnden 1 555000
Talboks- och punkiskriftsbiblioleket:

13 Förvaltningskostnader,/ö;-.v/agia/ij/ag 12640000

14 Produktionskostnader, ;r5enYinV>/75a/;5/ag 22027000 34667000

15 Lilteraiurstöd samt övriga ändamål inom litteratur- och

folkbiblioteksområdet »64996000

724367 000

H Internationellt-kulturellt samarbete

Kiilliirelli ulbyle med utlandet

1 Kulturellt ulbyte med utlandei, reservationsanslag 5656000

2 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m. m.,

förslagsanslag 25 642 000

3 Bidrag lill internationella kongresser m. m. i Sverige,

reservaiionsanslag 612000

4 Bidrag lill svenska institut i utlandet 2797000

* Beräknat belopp

Prop. 1984/85:100 35

5 Nordiska ministerrådets kullurbudgel./ör.v/agia/75/ag »46500000

6 Bilateralt nordiskt kultursamarbete m. m.,

reservationsanslag ______ 6 268 000

87 475000

Investeringar m. m.

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor,

förslagsanslag 8 756000

Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartemenlels

verksamhetsområde, reservaiionsanslag 267000000

Inredning och utrustning av lokaler vid högskole
enheterna m. m.. reservationsanslag 266000000

__________________ 541756000

Summa kr. 37981647000

* Beräknat belopp

Prop. 1984/85:100

IX. Jordbruksdepartementet

A Jordbruksdepartementet m. m.

1 Jordbruksdepartementet,.rörs/agsan.v/ag

2 Lanlbruksråd,/örv/agja«,v/ag

3 Kommittéer m. m., reservationsanslag

4 Extra utgifter, reservationsanslag

19083000

4 198000

3 000000

500000

26781000

B Jordbrukets rationalisering m. m.

1 Lantbrukssiy relsen,.föw/agia/i.v/ag 38088000

2 Lantbruksnämnderna,/(7r,9/ag.9a/7.?/ag »212 781000

3 Bidrag till jordbrukels rationalisering, m.m., förslagsanslag »50000000

4 Markförvärv för jordbrukets rationalisering, reservationsanslag I 000

5 Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti,/or,?/ag.va«.v/ag 20000000

6 Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m. m.. förslagsanstag 7000000

7 Främjande av trädgårdsnäringen, reservationsanslag 900000

8 Slöd till innehavare av fiällägenheler m. m., reservationsanslag I 300000

9 Främjande av husdjursaveln m. m., reservaiionsanslag 510000

10 Särskilt slöd åt biskötsel och växtodling, reservationsanslag 215 000

11 Främjande av rennäringen, reservationsanslag 4890000

335685000

C Jordbruksprisreglering

1 Statens jordbruksnämnd,/öri/agj-a«i-/ag 27220000

2 Lanlbruksekonomiska samarbetsnämnden,/r>/-i/agi-a«j/ag 2 507000

3 Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område,/örx/ag.sons/ag »2968000000

4 Inköp av livsmedel m. m. för beredskapslagring, reservaiionsanslag 46379000

5 Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m. m., förslagsanslag 211 808000

6 Prisstöd till jordbruket i norra Sverige,/ör. »330000000

7 Bidrag till permanent skördeskadeskydd »i 000

8 Administration av permanent skördeskadeskydd m. m.. förslagsanslag »23 898000

3609813000

D Skogsbruk

1 Skogsstyrelsen,/örj/ag5ani/ag

2 Skogsvårdsstyrelserna, förslagsanslag Skogsvårdsslyrelserna:

3 Myndighetsuppgifter, förslagsanslag

4 Frö- och plantverksamhet,/ow/ag.vaw.v/ag

5 Investeringar, reservationsanslag

6 Bidrag till skogsvård m. m., förslagsanslag

1 Slöd lill byggande av skogsvägar, förslagsanslag

8 Främjande av skogsvård m. m., reservaiionsanslag

138 370000

1000

65000000

30567000 1000

203 371000

320000000 50000000 lOOOOOOO

613939000

* Beräknat belopp

Prop. 1984/85:100

E Fiske

1 Fiskeristyrelsen,/('>r,v/ag,va;i,v/ag »26346000

2 Statens lokala fiskeriadministration./ör.v/ag.?a;i,v/ag »15722000

3 Främjande av fiskerinäringen, reservationsanslag »2 172000

4 Bidrag till fiskehamnar m. m.. förslagsanslag 4657000

5 Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen.yirv/ag.vaw.v/ag 1000

6 Bidrag till fiskels rationalisering m. m.. förslagsanslag 9000000

7 Lån till fiskerinäringen. r<'.u'nanV)/(,va/i.T/ag 35000000

8 Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske, förslagsanslag I 000

9 Ersättning till slrandägare för mistad fiskerätt m. m.. förslagsanslag »I 000

10 Prisreglerande åtgärder på fiskets område./(ir.Wag.va/i.v/ag »1000

11 Bidrag till fiskevård m. m., r.v('ria/;Vw.va/i.v/ag _____ »5 170000

98071000

F Service och kontroll

1 Statens livsmedelsverk,/fir.v/ag,vaAi.9/ag 57913000

2 Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning m. rr\,. förslagsanslag I 000

3 Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet,/wj/ag.voAi.v/ag 1000

4 Bidrag till statens veterinärmedicinska anstalt, reservationsanslag 46998000

5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m., förslagsanslag 5000000

6 Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet,/fJr.T/ag.ra/i.v/ag 1000

7 Bidrag till statens utsädeskontroll, reservationsanslag 2000000

8 Bekämpande av växtsjukdomar,/rJr.9/ag.van.v/ag 250000

9 Lantbrukskemisk laboratorieverksamhet, reservationsanslag 6992000

10 Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet,/(jrv/ag.van.v/ag 1000

11 Bidrag till statens maskinprovningar, reservationsanslag 4995000

12 Statens växtsortnämnd,/ör.v/ag.?a/?.v/ag 301000

13 Lantbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag * \ 000

14 Bidrag till djurens hälso- och sjukvård, reservationsanslag »40470000

15 Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård. förslagsanslag 1 810000

16 Bidrag lill djurskyddsfrämjande åtgärder, reservaiionsanslag ______ 2418000

169152000

G Utbildning och forskning

1 Sveriges lantbruksuniversitet, reservationsanslag 380854000

2 Lokalkostnader m. m. vid Sveriges lantbruksuniversitet,

förslagsanslag 191 472 000

3 Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m.,

reservationsanslag 14800000

4 Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges

lantbruksuniversitet m.m., reservationsanslag 29900(X)0

5 Skogs-och jordbrukets forskningsråd, reservaiionsanslag 58613000

6 Stöd till kollektiv forskning, reservationsanslag 20400000

7 Bidrag lill växtförädling, rf.verva/ion.an.v/ag 26500000

8 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien,/f)r.v/ag.va«.v/ag 602000

723141000

* Beniknat belopp

Prop. 1984/85:100

2 3 4 5 6 7

9 10 II 12 13 14

Miljövård

Statens naturvårdsverk,/ör./agaMi/ag

Koncessionsnämnden för miljöskydd,/öri/agiaw./ag

Miljövårdsinformation, reservationsanslag

Mark för naturvård, reservationsanslag

Vård av naturreservat m. m., reservationsanslag

Miljövårdsforskning, reservationsanslag

Undersökningar av hälso- och miljöfarliga varor,

reservaiionsanslag

Övervakning av miljöförändringar, m. m., reservationsanslag

Åtgärder mot försurningen, reservationsanslag

Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond, förslagsanslag

Restaurering av Hornborgasjön, reservaiionsanslag

Toxikologisk informationsservice, m. m., reservaiionsanslag

Statens slrålskyddsinstilut:Uppdragsverksamhet,/ör.v/ag.vanj/ag

Bidrag lill statens strålskyddsinslitut, reservationsanslag

»100776000

8638000

3 500000

40000000

32 200000

63600000

»4 500000

27000000

»85000000

16660000

4500000

»5 650000

1000

19986000

412011000

I Idrott, rekreation och turism

1 Stöd lill idrotten, reservationsanslag

2 Stöd till turism och rekreation, reservationsanslag

205 500000 75 800000

281300000

Diverse

Bidrag lill vissa internationella organisationer m. m., förslagsanslag

Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar, förslagsanslag

Ersättning för vissa skador förorsakade av vilt, m. m. förslagsanslag

38464000

5000

6220000 44689000

* Beräknat belopp

Summa kr. 6314582000

Prop. 1984/85:100

X. Arbetsmarknadsdepartementet

A Arbetsmarknadsdepartementet m. m.

1 Arbetsmarknadsdepartementet,/ö/-i/agia«i/ag

2 Kommittéer m. m., reservationsanslag

3 Extra ulgifler, reservationsanslag

4 Internationellt samarbete,/ö«/agia/ii/ag

5 Arbelsmarknadsråd, förslagsanslag

6 Jämslälldhetsombudsmannen m.m., förslagsanslag

24 725 000

18 321000

320000

15 803000

4 029000

2090000

65288000

9500000 1000

22500000

B Arbetsmarknad m. m.

1 Arbetsmarknadsverkels förvaltningskostnader,/örj/agia/ii/ag

2 Arbetsmarknadsservice,/ö«/agia«i/ag

3 Arbetsmarknadsutbildning, reservaiionsanslag

4 Bidrag lill arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag, förslagsanslag

5 Sysselsättningsskapande ålgärder, reservationsanslag

6 Statsbidrag till frivilliga försvarsorganisationer,/öw/agjan/ag Arbetsmarknadsverket:

7 Anskaffning av utrustning, reservationsanslag

8 Förvaltning av utrustning, reservationsanslag

9 Inköp för arbetsmarknadsutbildningen, reservationsanslag

11 12 13

14 15 16

Byggnadsarbeten inom arbetsmarknadsverkets verksamhetsområde, reservationsanslag Arbetsdomstolen, förslagsanslag Statens förlikningsmannaexpedition,/c>r.y/agia/i5/ag Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, /Ön7ag5a/j5/ag

19 20

Nämnden för vapenfriutbildning,/örä/ag.sa«i/ag Vapenfria tjänstepliktiga, förslagsanslag Tillfälligt sysselsättningsbidrag för textil- och konfektions-industrierna, förslagsanslag Statsbidrag för ungdomslag,/örj/agia/ii/ag Bidrag till vissa affärsverksinvesteringar,/ö«/agian.y/ag Medel för insatser inom malmfällskommunerna, reservationsanslag Koslnader för ny organisation för den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen m. m., förslagsanslag

1411472000 538483000 897 083 000

2645 927000

2 695 470000

6762000

32001000

1000 5654000 1363000

40000

4513000

93 875000

166000000

I 180000000

1000

925 775 000 10604421000

Prop. 1984/85:100 40

C Arbetslivsfrågor

1 Arbetsmiljö - Tillsyn och forskning, Jiir.s/ag.sYDi.s/ag 274067000

2 Arbetarskyddsstyrelsen: Anskaffning av vetenskaplig apparatur, reservationsanslag 3 000000

3 Yrkesinriktad rehabilitering, reservationsanslag 507 399000

4 Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning,

förslagsanslag 2 691 714 000

5 Bidrag till Stiftelsen Samhällsförelag,yorv/agia/ii/ag 2822000000

6 Statsbidrag till offentligt skyddat arbete, reservationsanslag 300000000

6598180000

D Invandring m. m.

1 Statens invandrarverk,/(>r.s/agia«.?/ag 59328000

2 Åtgärder för flyktingar,yi>ri7ag.ya;ij/ag 2000000

3 Åtgärder för invandrare, rfifnvi/if/jia/ii/ag 16807000

4 Översättningsservice, yiiiri/agia/u/ag 400000

5 Överföring och mottagning av flyktingar m. m.. jörslagsanslag 59 200000

6 Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar m. m.,

förslagsanslag 443000000

580 735000

Summa kr. 17848624000

Prop. 1984/85:100

XI. Bostadsdepartementet

Bostadsdepartementet m. m.

Bostadsdepartementet,/ör.y/rtgiaA;.s/ag

Kommittéer m. m., reservationsanslag

Extra utgifter, reservationsanslag

Bidrag till vissa internationella organisationer m. m.

reservationsanslag

21 105 000

5 500000

300000

1481000

28386000

2 3 4 5

6 7 8 9 10 II 12

13 14 15 16 17

Bostadsförsörjning m. m.

Bostadsförsörjning

Bosladsstyrelsen,/örx/agia/u/ag

Länsbostadsnämnderna,/ö/-s/og.sa/ii/ag

Vissa lån till bostadsbyggande,/öri/agianj/ag

Räntebidrag m. m., förslagsanslag

Åtgärder i bostadsområden med stor andel oulhyrda lägenheter

m.m., förslagsanslag

Tilläggslån lill ombyggnad av vissa bostadshus m. m., förslagsanslag

Bostadsbidrag m. m., förslagsanslag

Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m., förslagsanslag

Bidrag till förbättring av boendemiljön,/öri/agiawi/ag

Anordningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler,/öri/agian/ag

Lån till allmänna samlingslokaler,/ör.y/agia«i/ag

Upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler m. m.,

förslagsanstag

Byggnadsforskning, energihushållning m.m.

Byggnadsforskning, reservationsanslag

Lån till experimentbyggande, reservationsanslag

Statens institut för byggnadsforskning,/örs/agians/ag

Bidrag till statens institut för byggnadsforskning, reservationsanslag

Bidrag till energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m.,

reservationsanslag

Information och utbildning m. m., reservationsanslag

49094000

48858000

110000000

10400000000

125000000

70000000

1457000000

240000000

110000000

73000000

25000000

85000000

162000000

37000000

1000

34550000

390000000 116000000

13532503000

C Planväsendet

I Statens planverk,/örj/ag5a«5/ag

36379000 36379000

D Lantmäteriet

1 Lantmäteriet,/öM/ag5a«s/ag

2 Plangenomförande,/öri/agja«ä/ag

3 Landskapsinformation, reservationsanslag

4 Försvarsberedskap, reservationsanslag

5 Utrustning m. m., reservationsanslag

4 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100

1000

45484000

126841000

2886000

6900000

182112000

Prop. 1984/85:100 42

E Fastighetsdataverksamhet

I Centralnämnden för fastighetsdata,yon7agia».s7ag 40 207 000

________________ 40207000

Summa kr. 13 819 587 000

Prop. 1984/85:100

XII. Industridepartementet

A Industridepartementet m. m.

1 Industridepartementet,/ö/-i/agia/i.j/ag

2 Industriråd/industriatlaché, /öri/agia«5/ag

3 Kommilléer m. m., reservationsanslag

4 Extra utgifter, reservationsanslag

36645 000 717000

15 800000 600000

53762000

B Industri m. m.

Statens industriverk:

1 Förvaltningskostnader, förslagsanslag

2 Utredningsverksamhet, reservationsanslag

3 Sprängämnesinspektionen, /ör.j/agM«i7ag

4 Bidrag till Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling, reservationsanslag

5 Främjande av hemslöjden, förslagsanslag

6 Medelstillskott till Norrlandsfonden, reservationsanslag
1 Kostnader för sialsstödd exportkreditgivning genom

AB Svensk Exportkredit,/dr.v/agsa/i.y/ag

8 Kostnader för sialsstödd exportkreditgivning avseende export av fartyg m. m., förslagsanslag

9 Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder,/ör5/ag5a«i/ag

10 Kostnader för viss kreditgivning hos Sveriges Investeringsbank AB, förslagsanslag

11 Industripolitiska ålgärder för tekoindustrin, reservationsanslag

12 Branschfrämjande åtgärder, reservationsanslag

13 Småföretagsutveckling, reservationsanslag

14 Täckande av förluster vid viss garantigivning, m. m., förslagsanslag

46040000 4 500000

50540000 1000

16000000

4713000

20000000

860000000

450000000

90000000

25000000

96300000

21 167000

151250000

75000000 1859971000

C Regional utveckling

Regionalpolitiskl stöd:

1 Bidragsverksamhet,/ör5/agia«5/ag

2 Vissa lokaliseringsbidrag m. m., reservationsanslag

3 Lokaliseringslån, reservationsanslag

4 Regionala utvecklingsinsatser, reservationsanslag

5 Täckande av föriuster på grund av kreditgarantier till förelag i glesbygder m. m., förslagsanslag

6 Ersättning för nedsättning av socialavgifter,/öri/agia«i/ag

»350000000 »264000000 »500000000 »398250000

1512250000

»1000 »330000000

1842251000

* Beräknat belopp

Prop. 1984/85:100

Mineralförsörjning m. m.

Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kariering m. m., reservationsanslag Ulruslning, reservationsanslag

Bergsstaten, förslagsanslag

Statens gruvegendom:

Prospeklering m. m., reservationsanslag Egendomsförvaltning m. m., förslagsanslag

Delegationen för samordning av havsresursverksamhelen, reservationsanslag

68650000 700 0(X)

39946000 5 828000

69 350000 2 873000

45 774000 2442 000

120439000

9 10

12 13

16 17

Energi

Statens energiverk:

Förvaltningskostnader, yiJri/ag.va/ii/ag

Utredningar m. m. och information, reservaiionsanshig

Statens elektriska inspektion. Jörslagsanslag Utbildning och rådgivning m. m. för att spara energi, reservationsanslag

Främjande av landsbygdens elektrifiering, reservationsanslag

Ersättning för försenad idriftlagning av kärnreaktorer, förslagsanslag

Visst internationellt energisamarbeie, /oc.v/agiYi/i.s/ag Statens kärnkraftinspektion:

Förvaltningskostnader, reservaiionsanslag Kärnsäkerhetsforskning, reservationsanslag

Åtgärder för hantering av radioaktivt avfall, reservationsanslag

Statens vatlenfallsverk: Kraftstationer m.m., reservationsanslag

Energiforskning, reservationsanslag Bidrag till verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB. reservationsanslag

Avveckling av forskningsreaktorer m. m., reservationsanslag

Anläggningar för radioaktivt avfall i Studsvik. m. m., reservationsanslag

Slöd för oljeersättande åtgärder, m. m., reservationsanslag Täckande av förluster i anledning av statliga garantier för oljeersättande åtgärder, m.m., förslagsanslag

♦19 584 000 »10929000

-1 IH)0 ■ 1 tH)0

30 513 000 »8 831000

»1 000

»4 500000

»290000(K)0 »14 574000

2 000

»I 000

\3 323 000 000 »42I5(K)()00

»42635000

»9900000

■72 700000 »210000000

»15000000 4443157 000

» Beräknat belopp

Prop. 1984/85:100

9 10

13 14 15 16

Teknisk utveckling m. m.

Styrelsen för teknisk utveckling:

Teknisk forskning och utveckling, reservatitmsanslag Förvaltningskostnader, /(ir.v/ag.va/i./ag Utrustning, reservaiionsanslag

Europeiskt rymdsamarbete mm., förslagsanslag Bidrag till Tele-X-projektet./(ir.v/ag,9a/i.v/ag Patent- och registreringsverket, /iir.v/ag.va;i.v/ag Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar,/ör.v/ag.v-

(llislllg

Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

Bidrag till statens provningsanstalt, reservationsanslag Statens provningsanstall: Utrustning, reservationsanslag Statens mät- och provråd, reservaiionsanslag Bidrag till vissa internationella organisationer./fir.T/ag.v-anslag

Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien Bidrag till Standardiseringskommissionen Stöd till industriellt utvecklingsarbete, reservationsanslag Forskningsbidrag lill teknikbaserade småföretag, reservationsanslag

Industriell utveckling inom mikroelektroniken, reservationsanslag

Vidareutbildning och kunskapsspridning inom mikroelektroniken, reservaiionsanslag

643952000 68 148000 17900000

730000000

135423 000 218200000 100980000

50000

1000

32 849000

7 000000

3 301000

528000

4 532000
11471000

200000000

20800000

26500000

2000000 1493635000

Statsägda företag m. m.

Kostnader för kronolorp. förslagsanslag

Affärsverket FFV: Byggnader och utrustning,

reservationsanslag

Nämnden för farlygskredilgaranlier,/ör5/ag,va«.v/ag

Räntestöd m.m. till varvsindustrin,/«r.?/ag.van.v/ag

Föriusttäckning till följd av statliga garantier till svensk

varvsindustri och beställare av fartyg, förslagsanslag

Ränta och amortering på skuldebrev lill Svenska Varv AB,

förslagsanslag

Ränla och amortering på statens skuld till

SSAB Svenskt Stål AB. förslagsanslag

Ränta på statens skuld till Norrbottens Järnverk AB,

förslagsanslag

2000000

110900000

4 335000

300000000

30000000

212150000

37700000

53 325000 750410000

Prop. 1984/85; 100 46

H Ekonomiskt försvar: Bränslen och drivmedel m. m.

1 Drift av beredskapslager,/ör.?/ag5a/!j/ag »637381000

2 Beredskapslagring och industriella åtgärder, reservationsanslag »7455000

3 Särskilda kostnader för lagring av råolja och flygdrivmedel,

förslagsanslag _________ »1 000

644837 000

Summa kr. 11208462000

» Beräknat belopp

Prop. 1984/85:100

XIII. Civildepartementet

A Civildepartementet m. m.

1 Civildepartementet, /('irv/ag.va;i.?/ag

2 Kommittéer m. m., reservaiionsanslag

3 Extra utgifter, reservaiionsanslag

4 Regeringskansliets förvaltningskontor, förslagsan.slag

27031000

9300000

385000

185953000

222669000

B Statlig rationalisering och revision, statistik, m. m.

1 Statskontoret, förslagsanslag

2 Anskaffning av ADB-utrustning. reservationsanslag

3 Riksrevisionsverket, /()rv/ag.v(Hi.v/ag

4 Kammarkollegiet. förslagsanslag

5 Datamaskincentralen för administrativ databehandling. förslagsanslag

6 Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet./ör.v/ag.v-anslag

Statistiska centralbyrån:

7 Statistik, register och prognoser, förslagsanslag

8 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

9 Folk- och bostadsräkningar../(»rv/ag.va/;.v/ag

10 Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering

274697000 1000

67339000

275000000

65 142000

17549000

1000

1000000

274698000

36 317000 659000

737705000

C Statlig lokalförsörjning

1 Byggnadsarbeten för statlig förvaltning, reservationsanslag

2 Inredning av byggnader för statlig förvaltning, reservationsanslag

171000000 3 500000

174500000

Prop. 1984/85:100

8474000 1000

2 3 4 5 6 7 8

9 10

12 13 14 15 16

Statlig personalpolitik m. m.

Statens arbetsgivarverk,/ör5/ag,va«.?/ag

Externa arbelstagarkonsulter, förslagsanslag

Statens löne- och pensionsverk,/dr.?/agsan.v/ag

Statlig personaladministrativ informationsbehandling,/ör.v/ag.?an,v/ag

Avlöningar lill personal på indragningsslat,/<'>r.v/ag.?art.v/ag

Sialens arbetsmarknadsnämnd, /ör5/agia«.v/ag

Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering,./ör.v/ag.va/ii/ag

Vissa trygghetsåtgärder för lärare, reservationsanslag

Stålens institut för personalutveckling:

Bidrag till myndighetsuppgifter Uppdragsverksamhet,/or.s/ag5an.?/ag

Bidrag till särskilda personalutbildningsåtgärder m. m., förslagsanslag

Statens arbetsmiljönämnd,/or5/agia.v/ag Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag Bidrag till stiftelsen Slatshälsan,/orv/ag.va«/ag Viss förslagsverksamhet m. m., förslagsanslag Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m.. förslagsanslag

Vissa skadeersättningar m. m., förslagsanslag Statlig kreditgaranti för bostadsanskaffningslån,/ör5/agia«.v/ag

23 591000

5962000

49547000

1000

50000

22 356000

40000000

4 000000

8475000

13 000000

1033000

800000

254000000

150000

2000000000

100000

______ 1000

2423066000

Länsstyrelserna m. m.

Länsstyrelserna m. m., förslagsanstag

1985 527000 1985527000

F Kyrkliga ändamål

1 Domkapitlen och stiftsnämndema m. m., förslagsanslag

2 Vissa ersättningar till kyrkofonden

3 Bidrag till vissa övriga kyrkliga ändamål,/örj/ag.va/i.v/ag

4 Bidrag till trossamfund, reservationsanslag

5 Byggnadsbidrag på del kyrkliga området, reservationsanslag

12 709000

»49351000

1659000

36350000

13075000

113144000

G Övriga ändamål

1 Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet, förslagsanslag

2 250000 2250000

» Beräknat belopp

Summa kr. 5658861000

Prop. 1984/85:100 49

XIV. Riksdagen och dess myndigheter

A Riksdagen

Riksdagen:

1 Ersättningar till riksdagens ledamöter m.m.,

förslagsanstag 135 329000

2 Riksdagsutskottens studieresor utom Sverige,

förslagsanslag 700000

3 Bidrag till studieresor, re5*'rvafio«ja«j/ag 280000

4 Bidrag till viss verksamhet,/öri/ag5a«5/ag 762000

5 Bidrag fill partigrupper,/örj/ag5ani/ag 12176000

6 Förvaltningskostnader,/ör.Wag5a«i/ag 143407000

7 Utgivande av otryckta ståndsprotokoll,

reservationsanslag 450000 293104000

B Riksdagens myndigheter

Riksgäldskontoret:

1 Förvaltningskostnader, förslagsanslag

2 Vissa kostnader vid emission av statslån m. m., förslagsanstag

3 Administrationskostnader för lönsparandet, förslagsanslag

4 Administrationskostnader i samband med premiering av frivilligt sparande av överskjutande preliminär skatt, förslagsanslag

5 Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen, förslagsanslag

6 Riksdagens revisorer och deras kansli, förslagsanslag Nordiska rådels svenska delegation och dess kansli:

7 Förvaltningskostnader, förslagsanslag

8 Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet, förslagsanslag

45712000
57400000
890000
1000	104003000
	14887000
	6964000
5061000
6891000	11952000
137 806000
Summa kr.	430910000

Prop. 1984/85:100 50

XV. Räntor på statsskulden, m.m.

1 Räntor på statsskulden, m. m., förslagsanslag 71200000000

Prop, 1984/85:100 5j

XVI. Oförutsedda utgifter

I Oförutsedda utgifter,./or.r/ogjam/ag 1000000

Prop. 1984/85:100

Bilaga

till huvudtiteln

Räntor på slalsskulden. m. m.

Förslag till

beräkning av räntor på statsskulden, m. m., för budgetåret 1985/86

Inkomster

Räntor

Ränta pä uppköpta obligationer

Ränta på rörliga krediter

Ränta på checkräkningsmedel i riksbanken

Ränla pä övriga utlånade medel

B Uppgäld, kursvinster m. m.

1 Uppgäld

2 Kursvinster

3 Valutavinster

C Diverse inkomster

1 Preskriberade obligationer och kuponger m. m.

2 OfTiciella dragningslistor för premielänen

3 Övriga diverse inkomster

Underskott att föras av på statsbudgeten

70000000 250000000 1000 1 000000	321001000
1000 1000 1000	3000
35000000 7900000 100000	43000000
364004000 71200000000
Summa kr.	71564004000

Prop. 1984/85:100

Utgifter

A Räntor på statsskulden

a Räntor på upplåning inom landet

1 Ränta på räntelöpande obligationslån,/örv/agiia

2 Ränta pä riksobligationer,/ö;'5/agi\'/5

3 Vinster på premieobligalionslån,/ö;j/agiv/.?

4 Ränta på statsskuldförbindelser,/ör/agiv/i

5 Ränta pä sparobligationer, /or.s/agsv'/i

6 Ränta på av staten övertagna lån, förslagsvis

1 Ränta på lån hos staisinsliiuiioner och fonder m. m., förslagsvis

8 Ränta på allemanssparandel,7(>7/agir/i

9 Ränta på köpeskillingen för fastigheten nr I i kv. Lejonet i Stockholm

10 Ränta på konung Carl XIll:s hemgiftskapital

11 Ränla pä kortfristig upplåning hos banker m.fl., jörslagsvis

12 Ränta på skatlkammarväxlar. /o;-,s7a,gs\'/5

13 Ränta på statsskuld växlar,./<«i7agi\'/5

20482000000

4 748000000

2660000000

29500000

4 500000000

40000

800000000 1200000000

90000 8000

100000000 1700000000 8 500000000 44719638000

/; Ränla på upplåning i utlandet, förslagsvis

c Ränta på beräknad ny upplåning inom landel, jörslagsvis

d Ränla på beräknad ny upplåning utom landet, förslagsvis

10 100 000 000' 6 214965000 3400000000

B Kapitalrabatter, kursförluster m. m.

1 Kapildlrabatter, förslagsvis

2 Kursförluster, ./ri/i/ag.vr/.v

3 Valutaförluster, förslagsvis

150000000 1000 5 800000000 5950001000

C Diverse utgifter

1 Försäljningsprovisioner m. m.. förslagsvis

2 Inlösningsprovisioner m. m.. förslagsvis

3 Kostnad för börsnotering av obligationslån. /(i/j/a.g.Mv.f

4 Officiella dragningslistor för premielånen, /(irv/ag.vr/i

5 Särskilda dragningslistor för premielänens 100-brev. förshigs\is

6 Övriga diverse utgifter. /();i7a,i,'ir/.?

980000000

185000000

6800000

7 200000

300000 100000

1179400000

Summa kr.

71564004000

.-tiiin. Valutaonivandling har sken lill kurser I9S4-11-12.

' Moisvarar USD 832 milj.. DEM 313 milj.. CHF 127 milj.. NLG 101 milj.. JPY I73.';.'i milj.. GBP 30 milj FRF88 milj.. BEC 32 milj.. SDR 44 milj.

Prop. 1984/85:100 54

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1984-12-20

Närvarande; statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Proposition med förslag till statsbudget för budgetåret 1985/86

Statsråden föredrar inriktningen av den ekonomiska politiken under nästa budgelår samt de frägor om statens inkomster och utgifter m. m. som skall ingå i regeringens förslag till statsbudget för budgetåret 1985/86. Anförandena och i förekommande fall översikter över förslagen redovisas i underprolokollen för resp. departement.

Statsrådet Feldt anför:

Med beaktande av de föredragna förslagen har ett förslag till statsbudget för näsia budgetår med därlill hörande specifikationer av inkomster och utgifter upprättats. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt beräkna inkomster och beslula om utgifter för staten i enlighet med det upprättade förslaget till statsbudget för budgetåret 1985/86.

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar alt genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de ålgärder och de ändamål som föredragandena har hemstälU om.

Regeringen beslutar att de anföranden som redovisas i underprotokollen jämle översikter över förslagen skall bifogas propositionen som bilagorna 1-19.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984

Bilaga 1 till budgetpropositionen 1985 Prop. 1984/85:100

Finansplanen________

Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-12-20

Närvarande: stalsminislern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldl, Sigurdsen, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Feldt

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 såvitt avser finansplanen

1 Den ekonomiska politikens resultat 1982—1984

1982 befann sig den svenska ekonomin i den djupaste krisen under efterkrigstiden. Industriproduktionen var inte högre än den varit tio år lidigare. Industriinvesteringarna hade fallit med över 40% sedan 1976. Industrins byggnadsinvesteringar hade under samma period minskat med hela 60%. Bytesbalansunderskottet uppgick till nära 23 miljarder kr. Budgetunderskottet hade vuxit med i genomsnitt 13 miljarder kr. om året i sex år.

Sysselsättningen, som under hela 1970-talel hade ökat med närmare 40 000 personer per år, minskade både 1981 och 1982. Arbetslösheten sleg under dessa båda år med sammanlagl över 50 000 personer. Inflationen var under i stort sett hela perioden 1976-1982 högre i Sverige än i vår omvärld. Reallönerna föll med över 8% på sex år.

Samtidigt hade förutsättningarna för en sanering av den svenska ekonomin försämrats genom den kraftigt försvagade kapitalbildningen. Den snabbi stigande utlandsupplåningen hade använts främst till löpande konsumtion, särskilt i den offenlliga sektorn, och inte till investeringar, som genom förstärkt produktionskapacitet skulle ha underlättat uppgiften att återbetala skulden. Landets samlade nettosparkvot hade på sex år fallit från 11 till 2%. 1 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 1

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 2

1.1 Den tredje vägen

Den socialdemokraliska regering som tillträdde hösten 1982 insiig det nödvändiga i atl snabbt och bestämt lägga om den ekonomiska politiken för att bryta denna nedgång. Den höga priori.et som tillmäts målet full sysselsättning gjorde del omöjligt atl försöka återställa ulrikesbalansen enbart med hjälp av inhemsk åtstramning. De starki försämrade statsfinanserna gjorde det samtidigt nödvändigt att föra en stram finanspolitik.

Regeringen valde i detla läge att tillbakavisa de förenklade ytterlighetslösningar som ställts emot varandra i den allmänna debatten. Såväl en ensidig arbeislöshetsskapande ätstramningspolitik som en infiationsdri-vande expansionism avvisades. 1 stiillet valdes en tredje väg. Genom en radikal konkurrenskraftsförstärkning vreds efterfrågan om - såväl pä hemmamarknaden som utomlands - frän utländska till svenska produkter. Härigenom blev det möjligt att på en och sanmia gäng förstärka den externa balansen och öka den totala eftertVägan. Genom den starka stimulans som därmed kom den privata sektorn till godo. skapades ocksä utrymme för att strama upp budgetpolitiken utan att den totala arbetslösheten ökade.

Omläggningen av den ekonomiska politiken inleddes den 8 oktober 1982 med en 16-procentig devalvering av den svenska kronan. Devalveringen följdes upp med ett investeringsprogram inom kommunikations-, energi-och byggsektorerna. Fördelningspolitiken inriktades på att fördela krisens och krispolitikens bördor pä ett rättvist sätt. Detta var en nodviindig förutsättning bl. a. för att öka förståelsen för den lönsamhetsförbättring som krävdes för atl få igång den ertorderliga investeringsutvecklingen. Industripolitiken lades om i offensiv riktning, syftande till att avveckla subventioner till förluslföretag och krisbranscher och i stället stimulera mer utvecklingsdugliga delar av näringslivet. Alltsedan hösten 1982 har vidare mycket omfattande insatser gjorts inom sysselsättningspolitiken. Detla har varil nödvändigt, eftersom omläggningen av den ekonomiska polifiken ger full effekt först på något längre sikt.

I krispolitikens andra steg har inflationsbekämpningen stått i centrum. Politiken har inriktats på alt radikalt och bestående nedbringa pris- och koslnadsslegringen. Endasl härigenom kan devalveringens konkurrens-kraftsförsiärkande effekter bevaras och befästas. 1 detta syfte förs en stram budgetpolitik. De offentliga utgifterna växer nu betydligt långsammare än under perioden 1976-1982. Utvecklingen mot ständigt stigande budgetunderskott har brutits och underskottet har bringats ned väsentligt. Samiidigi förs en slram penningpolitik, som inneburit att likviditetstillväx-ten påtagligt har nedbringats. Detta har lett till att budgetunderskottets inflationsdrivande effekter har minskats.

Vidare har en rad åtgärder satts in på ekonomins utbudssida för all dämpa kostnadsutvecklingen och minska de åtstramande effekter som

Prop. 1984/85:100 Bilagal 3

inflationsbekämpningen oundvikligen innebär. Investeringspolitiken har inriktats på atl åstadkomma en bättre infrastruktur, eliminera flaskhalsar i ekonomin och öka del producerande kapilalels effektivitet. Betydande strukturförändringar har skett, delvis med slalsmaklernas slöd, vilka bidrar lill atl stärka näringslivets konkurrenskraft. Forskning och leknisk utveckling har understölls med statliga insatser. Mellan 1982 och 1985 sänks marginalskatlesalserna kraftigt för främst de heltidsarbelande. 1985 beräknas närmare 90% av inkomsttagarna ha högst 50% marginalskall. En påbörjad omläggning av förelagsbeskallningen syftar till att göra kapitalel mera rörligt genom att bolagsskatten sänkts samtidigt som skattebasen vidgas. Marknaderna för riskvilligt kapital har vitaliserats påtagligt liksom penning- och kapitalmarknaderna. Pä arbetsmarknaden har arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsutbildningen förbättrats och rörligheten stimulerats genom höjda flyitningsbidrag.

Sammantaget syftar denna ekonomisk-politiska strategi till atl genom en kombination av utbuds- och efterfrågepäverkande åtgärder öka den lolala efterfrågan och sänka infialionen, samiidigi som resurser förs över från konsumtion lill investeringar och nelloexport. Därigenom skall den grundläggande uppgiften att samiidigi skapa full sysselsättning och stabila priser vid återvunnen extern balans uppnås.

1.2 Resultaten

Konkurrenskraft och bytesbalans

Som framgår av diagram 1 blev den sammanlagda effekten på konkurrenskraften av devalveringarna 1981 och 1982 myckel kraftig. De svenska

Diagram 1 Marknadsandelar och relativpriser för svensk export av bearbetade varor till 14 viktigare konkurrentländer 1975—1984

Index I97.S = 100

110-

100-:

,'\ RELATIVPRIS

90-

MARKNADSANDEL

80-

—T------- 1 I------- 1------ 1------ 1------ 1------ T—

76 78 80 82 84

Källa: Konjunkturinstitutet.

Prop. 1984/85:100 Bilaga I 4

företagens relativa priser sänktes med närmare 15% under perioden 1981-1983. Detta gjorde det i sin tur möjligl att återvinna de marknadsandelar som förlorats sedan mitten av 1970-lalet.

Under 1984 steg de svenska lönekostnaderna 3 1/2 ä 4 procentenheter mer än i OECD-området som helhet. Eftersom vår produktivitetsökning var avsevärt större än i omväriden, blev försämringen av det relativa kostnadsläget mindre, 1 ä I 1/2%. Samtidigt stärktes den svenska kronan något. Relativpriserna ökade med drygt 3%. Marknadsandelarna kunde dock hållas ungefär oförändrade.

Den starka förbättringen av konkurrenskraften har medfört ett kraftigt nivålyft för exporten. Den totala export volymen har sedan 1982 ökat med 18,5%, medan imporiökningen stannat vid knappt 6%. Ungefär hälften av exportökningen 1982-1984 beror på vunna marknadsandelar, medan återstoden beror på konjunkturuppgången utomlands. Det har alltså gåtl betydligt bättre för de svenska företagen de senaste två åren än för förelag i andra länder.

Den starka exportlillväxten har lett till att underskottet i vär bytesbalans har minskat radikalt, se diagram 2. Handeln med varor och ijänster, som 1982 visade elt underskott på 4 miljarder kr., gav 1983 ett överskott pä 16 miljarder kr., vilket 1984 beräknas ha vuxit till 29 miljarder kr. Trots att underskottet i iransfereringsbalansen (inkl. räntebetalningarna) vuxit, har denna kraftiga omsvängning av handelsbalansen medfört atl bytesbalansens underskott minskat från 23 miljarder kr. 1982 till 7 miljarder kr. 1983, för alt under 1984 beräknas vändas till ett överskott på I miljard kr. Det innebär att utlandsskulden nu har upphört atl växa. Sverige är åter ett land som kan försörja sig självt och dessutom med egna inkomster kan betala räntorna på den utlandsskuld som uppkommit under senare år.

Diagram 2 Bytesbalans 1970-1984

Procent av BNP

"T---- 1---- 1--- 1--- 1---- 1--- 1---- 1--- 1--- 1---- 1---- T

70 72 74 76 78 80 82 84

Källa: Riksbanken.

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1

Produktion och sysselsättning

Den snabba exporttillväxten har dragit med sig en tillväxt av industriproduktionen. Sedan bottenläget sommaren 1982 har industriproduktionen stigit med hela 15%, vilket kan jämföras med att industriproduktionen i Västeuropa under samma period endast ökat med 3%. Därmed har vi nu, vilket framgår av diagram 3. passerat den tidigare produktionstoppen från 1974. Tjänsteproduktionen har vuxit avsevärt långsammare iin varuproduktionen. Det sammanhiinger bl. a. med att den till övervägande del är inriktad mol hemmamarknaden, vilken med nödvändighet har måst hållas tillbaka i ett läge, då resurserna framför allt behöver gå till ökad nettoexport och ökade investeringar. Trots detta och trots den strama finanspolitiken har den sammanlagda produktionsvolymen. BNP, stigit med 2,5% 1983 och 2,8% 1984.

Produktionstillväxten har efterhand medfört ett förbättrat arbetsmarknadsläge. Under 1983 fortsatte den öppna arbetslösheten att växa — om än långsammare än under 1981 och 1982 - trots mycket omfattande arbetsmarknadspolitiska insatser. Det låga kapacitetsutnyttjandet i utgångsläget gjorde alt industriföretagen, trots en snabb produktionsökning, ännu ej hade behov av att öka sin arbetsstyrka. Samtidigt värden ofTentliga tjäns-leexpansionen tämligen måttlig. Under 1984 skapade emellertid industrins förbättrade konkurrensläge ett behov av att anställa fler personer. Antalet industrianstiillda ökade med drygt 10 000 personer och den privata tjänstesektorn växte snabbt. Trots att den offentliga verksamheten ökade lång-

Diagram 3 Industriproduktionen i Sverige och OECD-Europa (970-1984

KvarUilsvis. Index 1970 = 100 140-

130

90 111 n 11111111111111 n 1111II11II n I iip 11 |ii n 1111111| 111111

70 72 74 76 78 80 82 84

Kcilla: Finiinsdeparlementel.

Prop. 1984/85:100 Bilagal

Diagram 4 Arbetslöshet 1970-1984

100-tal enligt AKU

170-

T---- 1--- 1--- 1--- 1--- i---- 1--- 1--- 1--- 1--- 1--- 1--- T

70 71 72 73 74 7S 76 77 78 79 BO 81 «2 as

Källa: Slalistiska centralbyrån.

sammare än under 1970-talet kunde därmed, vilkel framgår av diagram 4, den öppna arbetslösheten nedbringas. I Västeuropa har samtidigt den redan i utgångsläget mycket höga arbetslösheten ökat med ytteriigare 3 miljoner personer sedan 1982.

Medan den totala sysselsättningen i vårt land föll både 1981 och 1982, har den under 1983 och 1984 ökat med närmare 40 000 personer. Därmed har sysselsättningsgraden för åldersgruppen 16-64 år ökat till 82%, vilkel är den högsta sysselsättningsgrad som någon gång registrerats i Sverige. Den är också högre än i något annat industriland.

Lönsamhet och investeringar

Under perioden 1977-1982 var lönsamheten på materiellt kapital före skatt i industrin lägre än lönsamheten på finansiella placeringar, se diagram 5. Tillsammans med det låga kapacitetsulnyltjandet och de osäkra framtidsutsikterna var detta huvudförklaringen till de fallande investeringarna. Den låga lönsamheten medförde också att soliditeten, och därmed företagens riskbenägenhel och förmåga all klara påfrestningar, minskade. Det var därför nödvändigt dels alt höja den allmänna vinstnivån, dels att öka lönsamheten på materiellt kapital i förhållande lill lönsamhelen på finansiella placeringar. DeUa är ett uttryck för strävan atl produktiva investeringar som skapar sysselsättning och välstånd bör ha en högre avkastning än penningplaceringar.

Genom devalveringarna 1981 och 1982 har, som framgår av diagram 5, lönsamheten på materiellt kapital i tillverkningsindustrin under de två senaste åren stigit, så atl den nu ligger över lönsamheten på finansiella

Prop. 1984/85:100 Bilagal 7

Diagram 5 Avkastning på materiellt kapital i tillverkningsindustrin och riinta på industriobligationer 1970-1984

25-

20-

70 72 74 76 78 80 82 84

Källor: Finansdepartementet och koniiinklurinslilulel.

placeringar. Tillverkningsindustrins driftsöverskott (exkl. subventioner) har nästan tredubblats, från ca 12 miljarder kr. 1982 till drygt .34 miljarder kr. 1984. Soliditeten har förbättrats efter många års nedgång - från 28% 1982 till 32% 1984.

Som en följd av den ökade lönsamheten och det förbättrade kapacitetsutnyttjande har invesleringsutvecklingen äntligen vänt uppåt. Diagram 6 visar att industriinvesteringarnas fall vändes i en uppgång 1983. 1984

Diagram 6 Industriinvesteringar 1970—1984

Miljarder kr.. I9S(I års priser

70 72 74 76 78 80 82 84

Kiillor: Konjiinkturinslitulel och slaiisliska centralbyrån.

Prop. 1984/85:100 Bilaga I 8

beräknas de ha ökat med 20%. Den totala investeringsvolymen väntas 1984 ha ökat med 3,0%.

Den offentUga sektorns finanser

Mellan 1976 och 1982 ökade del statliga budgetunderskottet med i genomsnitt 13 miljarder kr. om årel. 1982 var underskottet ca 83 miljarder kr. Statsskuldräntornas årliga ökning nådde ca 10 miljarder kr. Sedan budgetåret 1982/83 har underskottet minskats med ca 17 miljarder kr.; innevarande budgetår beräknas del bli 69,7 miljarder kr. Detla resultat har uppnåtts dels genom en påtaglig dämpning av utgiftsökningen, dels genom en betydande ökning av statsinkomsterna. Det senare är främsl en följd av alt den snabbare tillväxten gjort all skalleunderiagei vuxit starkt; skattekvoten har, trots vissa skattehöjningar, i stort sett hållils oförändrad. Mätt som andel av BNP har underskottet, som framgår av diagram 7, minskat från drygl 13% 1982 till drygl 9% 1984, dvs. med ca 4 procenlenheler eller med nästan 1/3.

Den ekonomiska utvecklingen i kommunerna har ävenledes varit gynnsam. Den kommunala konsumtionen har ökat, om än i betydligt långsammare takt än under tidigare år. Tack vare en starkare inkomstutveckling har denna expansion kunnal förenas med mycket måttliga höjningar av utdebiteringen. Kommunernas finansiella slällning har förbättrats markant.

Diagram 7 Det statliga budgetunderskottet 1970-1984

Procent av BNP

T—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—r 70 72 74 76 78 80 82 84

Källa: Finansdepartementet.

Prop. 1984/85:100 Bilagal

Diagram 8 Den konsoliderade ofTentliga sektorns finansiella sparande 1970—1984

Procent av BNP

-10

Källa: Finansdepartementet.

Diagram 8 visar, atl också den konsoliderade offenlliga sektorns finansiella sparande förbättrats kraftigt mellan 1982 och 1984. Medan del försämrades med ca 11 procenlenheler av BNP mellan 1976 och 1982, har det under de två senaste åren kunnal förstärkas med 3 procenlenheler. Därmed ligger underskottet i den offentliga sektorns sparande i vårt land nu på ca 3 1/2% av BNP. vilkel moisvarar genomsnittet för OECD-länderna, efter att i början av 1980-talet dels varit avsevärt större, dels försämrats påtagligt snabbare.

De totala offentliga utgifterna, som under 1970-talet växte med i genomsnitt ca 6% per år, växte 1983 med 2,1 % och minskode 1984 med 0,4%, mätt i reala termer. Detta innebär att den offentliga utgiftsandelen av BNP, som mellan 1976 och 1982 sleg från drygt 52% till drygt 67%, under de två senaste åren har minskal med 2 1/2 procentenheter. Statsbudgetens finanspolitiska effekt - dvs. den påverkan på lolalefterfrågan som härrör från budgetpolitiken - var från andra hälften av 1970-lalel starkt expansiv. Detta gällde inte minst under uppgångsfasen 1979. 1 nuvarande uppgångsfas är den däremot restriktiv. Finanspolitiken har således efler regeringsskiftet återfått sin traditionella uppgift att dämpa konjunktursvängningarna istället för atl förslärka dem.

Tillväxtens fördelning

Drivkrafterna bakom den ekonomiska uppgången 1982- 1984 skiljer sig radikalt från dem som låg bakom uppgången 1978-1980. Då leddes den ekonomiska tillväxten av offentlig expansion och konsumlionsökning. Nu däremot leds den av nelloexport och investeringar, vilket är just den

Prop. 1984/85:100 Bilagal

Diagram 9 Netlosparkvoten 1970-1984

(Bytesbalanssaido plus nelloinvesteringar. som andel av BNP i procent)

16-

-I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—r 70 71 72 73 74 76 78 77 78 78 80 81 82 83 84

Källa: Finansdepartementet.

inriktning som krävs för att det skall vara möjligt att häva de grundläggande obalanserna i ekonomin. Trots omläggningen av finanspolitiken i stramare riktning, har den totala produktionstillväxten varit ungefär lika stor under den senaste uppgången som den var under den förra.

Detta innebär alt den hittillsvarande utvecklingen efter regeringsskiftet överensstämt med huvuduppgiften för den ekonomisk-politiska strategin, nämligen att vi skall både arbeta och spara oss ur den ekonomiska krisen. Den förstärkta konkurrenskraften har medfört en betydande produktionsökning, samtidigt som en större andel av produktionen använts till investeringar och förbättrad externbalans, dvs. lill sparande. I diagram 9 visas hur nettosparandel under de två senaste åren därigenom ökat väsentligt.

Pris- och kostnadsutvecklingen

Inflationen låg under andra hälften av 1970-talet och i början av 1980-ta-let på i genomsnitt ca 10% per år. Som högst - oktober 1979 till oktober 1980 - uppgick den lill inte mindre än 15,5%. Mellan 1976 och 1982 var inflationen i Sverige högre än i OECD-området. efter alt under de närmasl föregående åren ha varit lägre i Sverige än i OECD-området.

För atl de positiva effekterna av konkurrenskraftsförstärkningen skall bli bestående, måste pris- och kostnadsstegringen bringas ned till den nivå som råder i våra viktigaste konkurrentländer. Regeringen angav i detla syfte som mål att prisstegringen under loppet av 1984 skulle nedbringas till nivån 4%. Den beräknas nu ha blivit ca 7 1/2%. Detta är visserligen en nedgång från 1983 års nivå. då inflationen under loppet av året blev 9.3%. Icke desto mindre måste det konstateras, att inflationsbekämpningen hittills icke nått de uppsatta målen. Orsaken är främst atl 1984 års löneök-

Prop. 1984/85:100 Bilagal

Diagram 10 Konsumentprisernas utveckling 1973—1984

Årlig procentuell förändring

Källor: OECD och statistiska centralbyrån.

ningar blev större än vad som var förenligl med målet för inflationsbekämpningen. Andra faktorer som bidragit lill denna utveckling är den diskontohöjning som sommaren 1984 framtvingades av uppgången i del internationella ränteläget, samt de höjningar av vissa indirekta skatter som vidtogs i slulet av 1984 som ell led i strävandena all fortsätta atl nedbringa underskotten i statsbudgeten och i bytesbalansen. Vidare har dollarkursens stegring medfört att importprisstegringarna blivit högre än väntat.

Som framgår av diagram 10 ligger vår prisslegringslakt fortfarande över OECD-genomsniltel, även om skillnaden har minskat under 1984. 1 flera betydelsefulla konkurrentländer som Förenta staterna, Förbundsrepubliken Tyskland, Japan och Storbritannien är inflalionslaklen nere i 2-5% per år. Även i våra nordiska grannländer har inflationen dämpats till 6-7% per år. Kraven på en ytterligare dämpad pris-och kostnadsutveckling i Sverige gäller därför med oförminskad styrka. Jag återkommer till vad som krävs för all få ned inflationen ytterligare.

2 Den ekonomisk-politiska strategin

Regeringens ekonomiska politik har som mål alt återställa den svenska ekonomins styrka och dess förmåga att skapa full sysselsättning. Detta rekonstruktionsarbete skall ske på ett sädant sätt atl det samhälle baserat på rättfärdighet och solidaritet, som utvecklats i vårt land under gångna decennier, bevaras och vidareutvecklas.

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 12

Denna politik har bedrivits under svåra förutsättningar. Det ekonomiskpolitiska handlingsutrymmet begränsas starkt av tidigare uppkomna obalanser i form av budgetunderskott och en omfattande statsskuld inom och Ulom landet med åtföljande räntebörda. Den konkurrensutsatta sektorn är ännu för liten för att finansiera löpande betalningar lill ullandet vid full sysselsättning, Härtill kommer det faktum att rekonstruktionsarbetet måste föras i en värid som använder sig av låg tillväxt, stigande arbetslöshet och ökade sociala klyftor som medel för all pressa ned inflationen och korrigera externa obalanser. Världshandeln har sålunda under den nuvarande återhämtningen ökat klart långsammare än vad som varil normalt under lidigare konjunkturuppgångar.

Som framgått av det föregående har resultaten av regeringens ekonomiska politik hittills, trots det ogynnsamma utgångslägel, klart överträffat förväntningarna. På ett sätl. som gynnsamt avviker från utvecklingen i andra länder, har läget förbättrats i en rad avseenden: sysselsättningen har ökats, arbetslösheten pressats ned, produktionen, exporten och investeringarna i näringslivet har stigit kraftigt, medan den offentliga sektorns underskott påtagligt minskats och bytesbalansen - långt snabbare än väntat - bringats i jämvikt. Inflationen har pressats ned från den höga ökningslakt som gällde under lidigare år. även om den fortfarande är för hög med hänsyn till prisutvecklingen i vår omvärld. Från medborgarnas synpunkt är det av väsentlig betydelse atl dessa resultat, som är nödvändiga för att vi på lång sikt skall kunna trygga välfärden och en positiv inkomslutveckling, har nåtts med bevarande av den på solidaritet uppbyggda samhällsmodellen.

Delta visar klart alt den "tredje vägens" ekonomiska politik varil räll utformad för att stegvis föra den svenska ekonomin i riktning mot full sysselsättning och ekonomisk jämvikt med bevarad välfärd.

Regeringen har - mot bakgrund av 1984 års långtidsutredning och dess remissbehandling - i en särskild proposition till riksdagen (prop. 1984/85:40) dragit upp rikllinjer för den ekonomiska politiken till 1980-ta-lels slut. Riksdagen har ställt sig bakom regeringens förslag. Mol bakgrund av riktlinjerna i denna proposition vill jag beröra förutsättningarna för den svenska ekonomins utveckling under återstoden av 1980-talet och de krav den ekonomiska politiken kommer atl ställas inför de närmaste åren. Del är också dessa krav som angivit ramarna för den budget som jag kommer all redovisa och de ålgärder i övrigt som senare kommer att föreslås.

Regeringens viktigaste ekonomisk-politiska mål är att återupprätta den fulla sysselsättningen. Var och en som vill arbeta skall ha rätt lill ett meningsfullt arbete. Arbetslöshet är etl slöseri med produktiva resurser och en personlig tragedi för dem som drabbas. Arbetslösheten slår inte minst mol ungdomar som skall börja sitt arbetsliv och kvinnor som söker sig ut pä arbetsmarknaden. Den drabbar också i hög utsträckning grupper med svag förankring på arbetsmarknaden, som arbetshandikappade och

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 13

invandrare. Huvuduppgiften inför återstoden av 1980-talet är därför att göra det möjligl att uppnå och bevara full sysselsättning i Sverige i en omvärid med hög och sannolikt stigande arbetslöshet.

En väsentlig slutsats av långtidsutredningen är atl det går att uppnå full sysselsättning, men all della kommer att ställa slora krav både på den ekonomiska politiken och på arbetsmarknadens parter.

En annan väsentlig slutsats av långtidsutredningen är all tillväxten även under gynnsamma förhållanden torde bli måttlig under återstoden av 1980-lalel. Utredningen räknar med alt en tillväxt på 2-2 1/2% per år är möjlig all uppnå. En stor del av tillväxten måsle då avsättas för alt öka investeringarna och förbättra ulrikesbalansen. Investeringsnivån i industrin behöver fördubblas under perioden 1983-1990. Del kräver både en god lönsamhet på materiella investeringar i förhållande till finansiella placeringar och en flexibel och väl fungerande industri. För regeringen är det vidare ett mål alt uppnå elt bestående överskott i bytesbalansen. Därigenom skulle räntebördan på våra utlandslån successivt kunna reduceras och den ekonomisk-politiska handlingsfriheten öka.

Atl resurserna i så hög grad måsle gå till kapitalbildning och sanering av den externa balansen innebär, att utrymmet för konsumtionsökning kommer alt vara begränsat under återstoden av 1980-lalet. Efter den kraftiga urholkningen av hushållens ekonomi under perioden 1976-1983 måsle inom denna begränsade ram en förstärkning av reallönerna och den privata konsumtionen få en slörre tyngd än en i och för sig värdefull utbyggnad av den offenlliga sektorn. Enligt regeringens prioriteringar bör den privata konsumtionen de närmaste åren öka något snabbare än den offentliga konsumtionen. Den fortsatta utbyggnaden av den offentliga sektorn bör ske inom kommuner och landsting. Denna inriktning av den ekonomiska politiken på medellång sikt ansluter närmast lill alternativ 1 i långtidsutredningen.

Man kan konstalera att förutsättningarna de senaste åren i en rad avseenden har förbätlrals för all den svenska ekonomin på medellång sikt skall utvecklas i enlighet med dessa rikllinjer. Den svenska industrin har god konkurrenskraft och en stor potential för fortsatt produktionstillväxt inom en rad branscher som kännetecknas av snabb teknisk utveckling och gynnsamma marknadsutsikter. Det ökade kapacitetsulnyltjandet och den förbättrade lönsamheten inom svensk industri har stimulerat till en kraftig ökning av investeringarna. Därmed tas avgörande steg mot en förnyelse av den svenska industrin och en utbyggnad av en tillräckligt omfattande konkurrensutsatt sektor för atl trygga en långsiktig jämvikt i ulrikesbalansen. Den snabba investeringsuppgången inom industrin och näringslivet är ett tecken på att en positiv strukturomvandling nu kommit igång, där utbyggnaden av nya livskraftiga enheter mer än väl kompenserar för utslagningen av föråldrad produktion.

Näringspolitiken har i och med denna förändring av det industriella

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 14

klimatet givils en offensiv inrikining. Under senare hälften av 1970-lalet och början av 1980-lalel dominerades näringspolitiken av omfattande stödåtgärder till förluslföretag. Sådana ålgärder kostade ca 12 miljarder kr. per år i början av 1980-lalel. Nu har näringspolitiken, bl. a. till följd av att kapacitetsulnyltjandet och lönsamhelen inom industrin stigit, kunnat inriktas på att avveckla subventioner och i slället stimulera framtidsinriklad verksamhel. Bl. a. har insatserna för teknisk forskning och utveckling förstärkts kraftigt, samtidigt som det temporära industristödet i det närmaste helt avvecklats. Ell vikligi exempel på ålgärder som syftar till att underlätta strukturomvandlingen och stärka ekonomins utbudssida är de av riksdagen nyligen beslutade förnyelsefonderna, som kommer att stödja såväl den tekniska utvecklingen genom investeringar i forskning och utveckling som de anställdas möjligheter att genom utbildning öka sina kvalifikationer.

Samtidigt med den industriella förnyelsen äger en expansion rum även inom tjänstesektorn. Den privata tjänstesektorn har under senare år givit betydande tillskott lill sysselsättningsökningen i landet. Produktionsökningen har därvid skett både i de delar av tjänstesektorn som är inriktade på direkl exporl eller på underleveranser lill industrin, och i de delar som riktar sig lill inhemsk konsumtion. Denna expansion av den privata tjänstesektorns produktion och sysselsättning kommer att vara ett synnerligen viktigt inslag i utvecklingen mot alt återställa den fulla sysselsättningen.

Den offentliga sektorn har en viktig roll i den generella välfärdspolitiken. Målet är all åstadkomma en god standard för hela folkel, en skola öppen för alla, sjukvård efter behov och en god omsorg för barn och äldre. Fortfarande finns slora brister i välfärden. En viktig uppgift är en fortsatt utbyggnad av barnomsorgen med sikte pä full behovsläckning omkring 1990. En annan viktig uppgift är atl öka enskilda människors valfrihet vid utnyttjandet av den offentliga servicen.

Den offenlliga sektorn bör därför fortsätta atl växa under de närmaste åren, även om det sker långsammare än tidigare. Del betyder också att den offentliga sysselsättningen tillväxer under de närmaste åren. Det är vidare viktigt atl den offentliga servicen ges på ett så effektivt sätl som möjligt och anpassas till medborgarnas krav och behov. Det kräver atl byråkrati och regleringar minskas och att serviceanda och effektivitet utvecklas.

En avgörande förutsättning för att uppnå balans i den svenska ekonomin och långsiktigt hävda sysselsättningen är att pris- och löneökningarna dämpas kraftigt och att underskottet i statens budget reduceras väsentligt.

Långtidsutredningen har ingående belyst vilka konsekvenser fortsatt snabba pris- och löneökningar skulle få för den ekonomiska utvecklingen. På några år skulle de positiva effekterna av devalveringen hösten 1982 elimineras. De svenska företagen skulle åter förlora marknadsandelar, produktionen skulle stagnera, arbetslösheten stiga mycket kraftigt och budgelunderskottel öka igen.

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 15

En markant förändring av pris- och lönebildningen är därför nödvändig, men den kan inte åstadkommas utan medverkan från andra grupper i samhullet. Regeringen har därlör med arbetsmarknadens parter diskuterat möjligheterna att begränsa löneökningarna totalt sett till 5% 1985 för att kunna sänka inflationstakten till 3% under loppet av året. Under diskussionerna har parterna förklarat sig beredda atl verka för atl de lolala lönekoslnadsökningarna, inkl. löneglidning 1985 skall begränsas lill högst 5%.

Regeringen anser det rimligt, mot bakgrund av den ekonomiska förbättring som uppnätts, att löntagarna nu får del av denna förbättring genom en uppgång av reallönerna. Under förutsätining atl lönekostnadsstegringen begränsas till 57i 1985 och att ulrikesbalansen inte allvarligt försämras är regeringen beredd att om sä behövs vidta ålgärder som ger löntagarna okade realinkomster.

Kampen mot inflationen ställer bestämda krav på den ekonomiska politiken. Finans- och penningpolitiken måste även fortsättningsvis ges en slram inriktning. Jag återkommer senare till detta.

För att stödja inflationsbekämpningen men också för att stimulera till en god ekonomisk tillväxt är det angeläget alt marknadernas funktionssätt förbättras och att olika slag av flaskhalsar avlägsnas. Arbetsmarknadens flexibilitet måste sålunda förbättras, bl. a. genom en aktiv arbeismarknads-och utbildningspolitik, så att de tillgängliga arbetstillfällena nås av dem som söker arbete. Detta bör bl. a. ske genom arbetsförmedling och arbetsmarknadsutbildning och genom utbildning av tekniker och andra yrkeskategorier, för vilka det råder en bristsituation. På motsvarande sätt måsle även de finansiella marknadernas funktionssätt förbättras ytterligare. Skattepolitiken måste utformas bl. a. med hänsyn till detta och till kraven pä en lag inflation.

Indexeringar och andra typer av automatik, vilka tenderar att permanenta inflationen, bör ytterligare begränsas. Inflationsbekämpningen befrämjas vidare av den traditionella svenska frihandelspolitiken, i och med att den internationella konkurrensen bidrar till atl dämpa prisutvecklingen.

Del är nödvändigt att företagen tar sin del av ansvaret för att bryta inflationsprocessen. Vinstnivån och lönsamheten inom näringslivet har förbällrats så avsevärt under de senaste två åren, att något behov inte föreligger av att ytteriigare höja lönsamheten genom marginalökningar som driver upp priserna. Prisökningarna har reducerats väsentligt i vår omvärld. Slentrianmässiga prisuppskrivningar i förelagen skulle få mycket negativa konsekvenser för den svenska ekonomin.

En annan avgörande förutsättning för att uppnå balans i den svenska ekonomin är. som jag redan nämnt, att statens budgetunderskott reduceras väsenlligt. Regeringen har antagit som mal att den offentliga sektorns finansiella sparande bör vara i jämvikt 1990. Del kan enligt långtidsutredningens beräkningar översättas till ett statligt budgetunderskott om 40-50

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 16

miljarder kr., motsvarande ca 4% av BNP. En sådan minskning av budget-underskotlet är nödvändig för att ge plals ål en tillräcklig investeringsnivå och ett vissl överskott i bytesbalansen - båda viktiga förutsättningar för stabil tillväxt.

Jag återkommer senare till inriktningen av budgetpolitiken. De åtgärder jag då kommer att redovisa innebär att regeringens hittills förda budgetpolitik ligger väl i linje med vad som krävs för alt återupprätta samhällsekonomisk balans i den svenska ekonomin. Statens budgetunderskott reduceras från 86,6 miljarder kr. budgetåret 1982/83 lill 63,5 miljarder kr. budgetåret 1985/86 eller från 13,1 % till 7,2% av brutlonalionalprodukten.

Jag vill understryka betydelsen av all de förutsättningar jag tidigare nämnt rörande pris- och lönebildningen samt budgetpolitiken infrias. Del skulle öka möjligheterna att uppnå stabil tillväxt, full sysselsättning, stigande reallöner och en stark extern balans. Del skulle också medverka lill en jämnare fördelning av levnadsstandarden, eflersom full sysselsättning och fast penningvärde är två av de viktigaste förulsällningarna för utjämning av välfärden.

3 Utsikter för 1985

3.1 Den internationella ekonomin

Den återhämtning som inleddes i världsekonomin under 1983 fortsatte under 1984 och utvecklades starkare än vänlal. Framför alll ökade efterfrågan i Förenta staterna under första halvåret kraftigare än förutsett, eller med mer än 10% i årstakt. Della innebar en stimulans också för övriga delar av världsekonomin. I Japan blev tillväxten under 1984 närmare 6% lill följd av den starkare externa efterfrågan. Även Västeuropa kunde dra nytta av den kraftiga uppgången i Förenta staterna. Men trots den starka draghjälpen därifrån förblev den europeiska tillväxten med sina knappi 2 1/2% alltför svag för att hejda en ytterligare ökning av arbetslösheten. För OECD-området i sin helhet beräknas BNP under 1984 ha ökat med närmare 5%, en procentenhet mer än vad som förutsågs i den reviderade finansplanen 1984.

Världshandeln expanderade kraftigt under 1984 och beräknas ha visat en samlad volymtillväxt på närmare 9%. Den ekonomiska återhämtningen kom därmed också att spridas fill länderna utanför industrilandskretsen. En del utvecklingsländer, särskilt i Fjärran Östern, kunde uppnå betydande tillväxttal under 1984; för u-länderna samlat växte BNP med inemot 4%.

Uppgången i och utanför Förenta staterna har kunnat ske utan att inflationen återigen skjutit fart. Prisstegringarna har i själva verket dämpats ytteriigare och inflationen i OECD-området är nu den lägsta sedan början av 1970-talet. Till denna utveckling har bidragit att priset på många

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1

råvaror fallit under året och att i åtskilliga länder lönekostnadsutvecklingen varil dämpad och produktiviteten visat en gynnsam utveckling.

Den fortsatt sjunkande inflationen har förstärkt hushållens realinkomster och bidragit till alt den privata konsumtionen visat en betydande ökning under 1984, särskilt i Förenta staterna.

En bidragande orsak till den relativt starka uppgången i OECD-området under andra halvåret 1983 och första halvåret 1984 var emellertid all investeringarna sköt fart ordentligt. Detla gäller inle minst Förenta staterna, där de fasta bruttoinvesteringarna ökade med mer än 20% i årstakt under denna period. Förmånliga skatteregler, en starkt expansiv finanspolitik, en förbättrad lönsamhet i förelagssektorn och ett ökat kapacitetsutnyttjande i industrin ligger bakom denna utveckling, som ägt rum trots den exceptionellt höga realräntenivån i Förenta staterna.

Även i Västeuropa har inflationen förblivit låg och investeringarna börjat öka, men lillväxien har förblivit blygsam. Förbättringar när det gäller inflationen har kunnat vinnas endast till priset av en stigande arbetslöshet. Detta står i kontrast till utvecklingen i Förenia staterna, där arbetslösheten reducerats samtidigt som inflationen nedbringats. Arbetslösheten där ligger dock fortfarande på en hög nivå. Underskollen i bytesbalansen och i statsbudgeten innebär vidare en risk all uppgången i den amerikanska ekonomin inte blir bestående.

Den svagare utvecklingen i Västeuropa sammanhänger säkert lill en del med de svåra slrukturella problem som finns i de flesla västeuropeiska ekonomier. De arbetsmarknadskonflikter som ägt rum i Förbundsrepubliken Tyskland och Storbritannien under årel har också hållit tillbaka tillväxten. Men den låga tillväxten beror i avgörande ulslräckning på den starkt restriktiva finanspolitik, som i flera år förts i de större västeuropeiska länderna.

I Förenta stalerna har däremot den utpräglat expansiva finanspolitik, som blivit resullalel av Reagan-adminislralionens skaltelällnader och expanderande försvarsuigifier, lett till all del federala budgelunderskottel vuxit konlinueriigt. Del beräknas för innevarande budgelår komma all uppgå lill drygt 200 miljarder dollar. Det slora budgelunderskollet har stimulerat lillväxien och således varil en viktig faktor bakom den starka uppgången i Förenta staterna. Den expansiva finanspolitiken har kombinerats med en förhållandevis restriktiv penningpolitik, vilkel givit lill resultat all räntelägel blivii mycket högl och dollarn förslärkts. Medan länder i omvärlden kunnat dra nytta av den kraftiga tillväxten i Förenta staterna och den förstärkta konkurrenskraft som den stigande dollarkursen givit dem, har deras tillväxtmöjligheter å andra sidan hämmats av del höga ränteläget, som tvingat dem atl föra en mer restriktiv penningpolitik än vad som motiverats av inhemska hänsyn.

Den starka tillväxten i den amerikanska ekonomin och dollarkursens ökning har tillsammans lett till en dramatisk försämring av den amerikans-2 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga I

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 18

ka bytesbalansen. Dess underskott beräknas for 1984 ha uppgått lill drygt 100 miljarder dollar och kan komma att öka till nära 130 miljarder under 1985. Underskottet har mer än uppvägts av ett mycket betydande kapital-infiöde, som har kommit lill stånd genom att räntenivån i den amerikanska ekonomin drivits upp. Kapitallillfödet har fått till följd en successiv förstärkning av dollarkursen.

Det höga ränteläget och den starka dollarn återspeglar den obalans som råder i den amerikanska ekonomin. Det inhemska privata sparandet är helt otillräckligt för att täcka både den investeringsökning som nu äger rum och den starka försämringen av den offenlliga sektorns sparande. Endasl genom del kapilalinflöde som det uppdrivna rimteläget ger, har gapet hittills kunnat täckas.

Det växande bytesbalansunderskottet har lett till ihållande förväntningar om en anpassning nedåt av dollarns kurs gentemot andra valutor. Nägon sådan anpassning har emellertid inte skett, trots att underskottet fortsatt att öka. Samtidigt har den amerikanska tillväxten bromsats upp markant under andra halvåret 1984. en utveckling som åtföljts av en sjunkande räntenivå. Under de senaste månaderna har dollarn snarare stärkts ytterligare.

Utvecklingen i industriländerna under det närmaste året är vansklig att bedöma, inte minst på grund av den stora osäkerhet som omger den amerikanska ekonomin. Vissa bedömare fruktai- att den kraftiga uppbromsning av tillväxten som ägt rum i Förenta staterna de senaste månaderna är början till en lågkonjunktur.

Åtskilligt talar emellertid för att aktiviteten i den amerikanska ekonomin ånyo kommer att kunna öka något under 1985, iiven om det sker i betydligt långsammare takt än under uppgångens inledningsläs. Inflationen visar f. n. inga tecken lill att skjuta fart, industrin har alltjämt betydande kapacitetsreserver och räntorna sjunker till följd av den dämpade efterii ägan och av att penningpolitiken gjorts mindre restriktiv. Dessa faktorer talar för att en viss expansion kommer alt ske även under 1985. En tillväxt pä omkring 3% bör vara möjlig all uppnå.

En sådan relativt stabil utveckling för den amerikanska ekonomin förutsätter emellertid att räntan i varje fall inle stiger kraftigt igen och att dollarkursen, om den sjunker, gör så endast gradvis. Ett mer dramatiskt föriopp är emellertid inte uteslutet.

Under alla omständigheler får man räkna med att stimulanserna från den amerikanska ekonomin till omvärlden blir lägre 1985 än 1984. Någon mer betydande förstärkning av tillväxten i Västeuropa är inte sannolik under 1985. Den interna efterfrågan kan visserligen komma att utvecklas något starkare, men med en svagare extern efterfrågan och en bibehållen restrikfiv finanspolitik torde den samlade produklionslillväxten i Västeuropa bli nära 21/2%, dvs. bara något större än 1984. I Japan kan också en viss dämpning av tillväxten förutses, men den kan likväl beräknas uppgä till omkring 5%.

Prop. 1984/85:100 Bilagal

För OECD-området i sin helhet skulle det innebära en genomsnittlig tillväxt under 1985 på omkring 3%', vilket i sin tur beräknas medföra en ökning av väridshandeln med 4-5%'. Återigen bör emellertid framhållas den stora osäkerhet som präglar bedömningarna för 1985.

Den långsammare tillväxten i industriländerna får återverkningar också på utvecklingsländerna. Det finns dock betydande olikheter mellan skilda grupper av u-länder. De asiatiska länder som gynnades så starkt av den amerikanska och japanska expansionen 1984 kan väntas bibehålla en tillväxttakt över genomsnittet tack vare inhemska faktorer, inle minst investeringar inom elektronikindustrin. De oljeexporterande länderna har de senaste åren genomfört betydande omstruktureringar for att minska sill importberoende och torde därigenom åter kunna få en högre inhemsk tillväxt. De mest skuldsatta u-länderna, varav flertalet ligger i Latinamerika, befinner sig i en likartad situation som oljeländerna med omfattande strukturanpassningar och fortsatt svag världsefterfrågan pä råvaror som utgör en betydande del av deras export. De är naturligtvis också i hög grad beroende av hur räntan och valutakursen på deras uteslående skulder utvecklas.

Sammantaget torde utrymmet för u-länderna atl öka sin import från i-länderna bli mindre. Man har kunnal notera avsevärda framgångar när det gäller neddragningen av bytesbalansunderskotten, men det kommer all ställas nya krav på återhållsamhet för atl de inte åter skall öka.

En förutsättning för att de skuldtyngda u-länderna på sikt skall kunna komma tillrätta med sin skuldbörda är vidare att deras produkter finner tillträde till marknaderna i i-länderna. Det är väsentligt även för övriga länders ekonomiska utveckling att de krav pä proleklionisliska åtgärder som växer sig starka i många länder kan stävjas.

I syfte att motverka en protektionistisk utveckling verkar den svenska regeringen för en fortsatt avveckling av handelshinder. Sverige stödjer ansträngningarna att få till stånd en ny sammanhållen förhandlingsomgång i GATT och arbetar inom EFTA, med EG och i det nordiska samarbetet på att undanröja byråkratiska och andra icke-tariffära handelshinder.

Av stor vikt är det nordiska ekonomiska samarbetet. De nordiska finansministrarna arbetar nu med en handlingsplan för att genom gemensamma insatser stimulera sysselsättning och ekonomisk utveckling i de nordiska länderna. Denna handlingsplan vänlas kunna presenteras vid Nordiska Rådets session i mars 1985.

3.2 Den svenska ekonomin

Industrikonjunkturen som vände uppåt under tredje kvartalet 1982 vänlas bli något avmattad under 1985. Även om tillväxten då blir lägre än under 1984, förutses en fortsalt positiv utveckling för produktion, investeringar och sysselsättning.

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 20

För ekonomin som helhet vänlas on kraftigare tillväxi av den inhemska efterfrågan och ett lägre bidrag från utrikessektorn än under 1984. Sysselsättningen förutses öka. Bytesbalansen väntas visa ett litet underskott.

Även med beaktande av alt en avmattning väntas i den internationella konjunkturen 1985, kan exportutsikterna for den svenska mdiistrm bedomas som relativt goda. Marknaden för bearbetade varor, som utgör merparten av vår varuexport, väntas öka med drygt 6';. Företagens konkurrensläge är ocksä fortsatt gott. trots att konkurrenskraften i någon män försvagades under 1984. Detta berodde dels pä alt vi fick hogic nominella löneökningar än i omvärlden, dels pä att kronkursen gick upp något. Denna konkurrenskraftslbrsvagning medförde en höjning av exportens relativpris, vilket erfarenheismiissigi. med viss eftersläpning, leder till marknadsandelsförluster. Om kostnadsutvecklingen hälls tillbaka torde dessa förluster emellertid bli relativt begriinsadc uiidei 1985.

Vid de diskussioner som regeringen fort med arhcismarknadens parter. har dessa delat bedömningen att lönekosinadsuivccklmgen ai en nyckelfaktor i kampen mot inflationen. De har daifOi- foiklaiai sig beredda atl verka för att begränsa den totala lönekosinadsokningen. inkl. avtalsenliga höjningar och löneglidning, till 5% under 1985. En lönestegring av den storleken och en fortsatt god produklivitetstillväM bor göra del möjligt for den svenska industrin alt hålla jämna steg med de viktigaste konkiirrentei-na på världsmarknaden. Andra faktorer som pä sikt också bör bidra till ett gott konkurrensläge är den kraftiga uppgång som nu sker av investeringarna. På något längre sikt bör även de nyligen beslutade s. k. foinvelsefon-derna verksamt bidra till Okad eflektivitei i produktionen genom alt siaika de anställdas kompelens och engagemang.

Sammantaget bedöms exporten av varor och ijänsicr kunna öka med ca 3,5% 1985. Exporten av bearbetade varor böi'. trots relativpnshojningen 1984, i stort sett kunna följa marknadstillväxten. For råvarornas del väntas en konjunktureli nedgång av exporten.

Investeringarna i näringslivet minskade kraftigt i början av 1980-lalel. Produktionstillväxten, den förbättrade lönsamheten och de generellt sett förbättrade utsikterna för den svenska ekonomin har emellertid medföri all investeringsaktiviteten nu tagit fart. Industrins investeringar vände redan 1983 och ökade med ca 20% 1984. För 1985 väntas en lillväxi i ungefar samma storleksordning. Uppgången i industriinvesteringarna har hittills varit starkast i verkstadsindustrin samt i massa- och pappersindustrin. En ökad bredd i investeringsakliviieien kan väntas under 1985. Bl.a. pekar den senaste investeringsenkäten på en upprevidering av småföretagens investeringar. Läget för byggbranschen har förbättrats. Även handelns investeringar har ökat markant under senare år.

Förde offentliga investeringarna väntas en liten minskning 1985,

Bostadsbyggandet förutses bli av ungefär samma omfattning som 1984. dvs. en igångsättning av 30 000 lägenheter. Ombyggnadsinvesteringarna vänlas fortsätta atl öka, om än i lägre takt än under 1984.

Prop. 1984/85:100 Bilagal

Konsiinientprisslegringcn hcriiknas ha uppgått till ca 7.5% under loppet av 1984. Även om denna prisslegringslakt ligger under den inflation som registrerats de närmast föregående åren, så ligger den klart över det mål om en prisstegring på 4% som uttalades inför 1984. Som jag framhållit i det föregående finns det emellertid ett flertal extraordinära faktorer som förklarar detta. Med den utformning som den ekonomiska politiken har fått under senare tid. har inflalionstryckct i vår ekonomi sänkts väsentligt.

Det tidigare uttalade målet att nedbringa prisstegringarna till nivån 3% under loppet av 1985 ligger därtör fast. Vid bedömningen av möjligheten att realisera detta mål måsle man förutom lönekostnaderna också ta hänsyn till hur bl. a. importpriscr. skatter, avgifter och hyror väntas utvecklas.

För den offentliga sektorn kan man konstatera att det tvåårsavtal. som träffiides våren 1984, för 1985 håller sig inom en total lönekostnadsökning av 5%. Detsamma giiller i huvudsak också de avtal för hela 1985 som triiffals på den privata arbetsmarknaden. För övriga delar av den privata arbetsmarknaden pågår f.n. diskussioner mellan parterna om hur man praktiskt skall förverkliga det åtagande man gjort.

Som jag tidigare framhållit vänlas mycket måttliga prishiijningar för varor i internationell handel. Världsmarknadspriserna på råolja och petroleumprodukter väntas ligga stilla under 1985. Övriga importvaror beräknas öka i pris med knappt 4%. Importpriserna i genomsnitt beräknas därför öka med knappt 3% under loppet av året.

Ökningen av kommunalskatterna blir mycket måttlig 1985: en genomsnittlig ökning av utdebiteringen med blott 7 öre. De taxe- och avgiftshöjningar som aviserats av statliga och kommunala affärsverk väntas likaledes bli måttliga. Utöver den föreslagna höjningen av annons- och reklamskatten planeras inga statliga skattehöjningar för 1985. Arbetsgivaravgifterna hålls praktiskt taget oföriindrade.

De centrala rekommendationer om hyrorna, som hyresmarknadens parter utfärdade under hösten 1984, beräknas medföra en hyreshöjning på drygt 3,5%. Till följd av att en stor del av höjningen trätt i kraft mot slutet av 1984. blir emellertid effekten på 1985 en genomsnittlig hyreshöjning med knappt 2%. Det är den liigsta hyreshöjningen på många år.

Det jordbruksavtal som slöts i mitten av december 1984 bör vidare kunna rymmas inom ramen för det uppsatta inflationsmålet på 3%.

Även om produktivitetstillväxten väntas bli lägre 1985 än 1984, torde den ändå bidra till att dämpa behovet av kostnadskompenserande prishöjningar. Det goda vinstlägel i näringslivel motiverar heller inga marginalhöjningar.

Lägger man därtill den strama finans- och penningpolitik som förs, måste förutsättningarna för att nedbringa inflationen till nivån 3% mot slutet av 1985 bedömas som goda. Det bör i detta sammanhang noleras att prisstegringstaklen varit på väg ned under större delen av 1984.

Efler att ha minskat tre år i rad sleg hushållens realinkomster under

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 22

1984. Ell förbättrat sysselsättningsläge och en sänkt inflationstakt är de
faktorer som främst har bidragit lill förstärkningen av hushållens inkoms
ter. Reallönerna sjönk kraftigt mellan 1980 och 1983 men ökade med ca I %■
1984.

Genom att prisökningarna bedöms bli betydligt lägre 1985 än 1984. kommer hushållens köpkraft, de realt disponibla inkomslerna. att utvecklas gynnsamt. Marginalskattereformens tredje steg genomförs 1985. Detta beräknas ge de flesla heltidsarbelande löntagare en förbättrad standard

1985. Barnfamiljer och pensionärer får, till följd av höjda barnbidrag och
pensioner, en klar förbättring av sin standard 1985.

Sammanlaget väntas hushållens realinkomster öka med l,6%< 1985. Del är rimligt att anta att hushållen kommer att försöka spara en del av inkomstförstärkningen. Den privata konsumtionen väntas därför öka något långsammare än disponibelinkomslerna, eller med 1,3%.

Den offenlliga konsumtionen ökade relativt kraftigt 1984. Merparten av ökningen är hänföriig till den kommunala sektorn, där arbete i sk. ungdomslag fått stor omfattning. Under 1985 förutses en dämpning i den offentliga konsumlionstillväxten, bl. a. till följd av alt de arbetsmarknads-politiska åtgärderna inle vänlas få samma omfattning som under 1984.

Den totala produktionen . BNP, väntas öka med drygt 2% 1985. Att inte produktionstillväxten blir högre, trots alt den inhemska efterfrågan förutses öka relativt kraftigt, beror på att imporiiillväxien väntas bli relativt

Tabell 1 Försörjningsbalans 1983-I98S

Procentuell volymförändring

	1983	19S4	1985
	Milj.kr.
	löpande
	priser
BNP	704474	2,8	2,1
Import, varor och tjänster	233 076	5.8	5.8
Tillgång	937 550	3.5	3.0
Bruttoinvesteringar	131470	3.0	1.8
Näringslivet	61 107	10,2	5.7
Därav: industri	19261	20.0	18.0
Slatliga myndigheter och
affärsverk	17 339	-4.4	-0.9
Kommuner	24 557	-3.4	-1.2
Bostäder	28467	-2.2	-3.0
Lagerinvestering	-9629	0.5'	1.5'
Privat konsumtion	362 727	0.8	1.3
Offentlig konsumtion	203 735	2.2	0.8
Statlig	57 379	0,4	-1.0
Kommunal	146 356	2.9	1,5
Inhemsk efterfrågan	688 303	~t -)	2.8
Export, varor och tjänster	249 247	72	3.6
Användning	937 5.SO	3.5	3.0

Lageromslag i förhållande till föregående års BNP.

Prop. 1984/85:100 Bilagal 23

Tabell 2 Bytesbalans 1983-1985

Milj. kr.

1983 1984 1985

: 1048.1	242 400	258900
200 328	220 800	241 100
10 155	21 600	17 800
6016	6 700	7X00
-23 197	-27 300	- 27 800
- 7 026	innn	- 2 200

Exporl varor, fob Import varor, cif Handelsbalans

Tiiinslcbajans

Transrererinpbalans

Bvteshalans

stark. Okad privat konsumtion, ökade investeringar och en lageruppbyggnad i industrin drar med sig ökad import.

Den väntade imporitillvaxten medför alt överskottet på handelsbalansen inte förutses bli tillräckligt stort för att helt uppväga underskottet på iransfereringsbalansen. De slora räntebetalningarna på de utlandslån som tagits upp lidigare och de ökade anslagen lill ii-hj;ilpen medför att vi måsle räkna med ett visst underskott på hyleshalansen 1985. Detta underskott beräknas dock inte bli mer än 2 miljarder kr., eller 0.37r av BNP. Det bör ställas i relation till att resursutnyttjandet i den svenska ekonomin, inte minst investeringarna, vänlas öka ytteriigare 1985. Atl rätta till de strukturella obalanserna i ekonomin tar. som jag framhöll i prop. 1984/85:40 om den ekonomiska politikens långsiktiga inrikining. en avsevärd lid. Gradvis bör emellertid en lugn kostnadsutveckling och ökade industriinvesteringar tillsammans kunna skapa en industrisektor som är tillräckligt slagkraftig för att generera de handelsöverskoit som behövs för att klara räntebetalningar och våra internationella åtaganden. Del bör också betonas atl hyiesbalansprognosen bygger på flera osäkra antaganden, t.ex. beträffande dollarkursens utveckling.

Fr. o.m. 1983 började sysselsäiinihgen åter öka efter atl ha minskat under de närmaste åren dessförinnan. Sysselsättningsökningen väntas fortsätta 19X5. dock i någol lägre takt än 1984. Merparten av ökningen väntas ske inom näringslivel. Inom industrin och den privata tjänstesektorn förutses sysselsättningen öka med ca 25 000 personer. Även i kommunerna väntas sysselsättningen fortsätta att öka.

Arbelskraflsutbudet 1985 bedöms öka något mer än under 1984, eller med 20 000-25 000 personer. Efteri"rågan på arbetskraft väntas emellertid öka så pass myckel atl arbetslösheten minskar jämfört med 1984. Det relativt goda läget på arbetsmarknaden innebär naturiigtvis inle att problem kommer att saknas. Under den nuvarande konjunkturuppgången har vi sell hur en del obalanser har skärpts på arbetsmarknaden. Bl. a. detla föranledde regeringen att i höstas föreslå ytteriigare åtgärder för atl förbättra främsl de långtidsarbelslösas situation (prop. 1984/85:45). Dessa åtgärder väntas få effekt under 1985. Det allmänt förbättrade arbetsmarknadsläget måste utnyttjas för att fortsätta ansträngningarna atl utveckla en

Prop. 1984/85:100 Bilagal 24

mer flexibel arbetsmarknad som underiättar anpassningen av utbud och efterfrågan på arbetskraft lill varandra.

De internationella konjunklurulsikterna är som jag framhållit mycket osäkra, varför naturiigtvis arbetsmarknadsmyndigheterna även fortsättningsvis måste hälla en hög beredskap.

4 Den ekonomiska politiken 4.1 Finanspolitiken

Finanspolifiken har traditionellt varil elt viktigt slabiliseringspoliliskt instrument i vårt land. Slrävan har varit all utjämna konjunktursvängningarna genom atl strama ät finanspolitiken i uppgångsfaser och lätta den i nedgångsfaser. Della lyckades relativt väl under 1950- och 1960-talen, då den långsiktiga ekonomiska utvecklingen var gynnsam med stabil tillväxt, full sysselsättning, låg inflation, balans i utrikesbelalningarna och inga nämnvärda finansiella obalanser. De slora obalanser som uppkommit i den svenska ekonomin sedan mitten av 1970-lalel har emellertid begränsat möjlighelerna att under de närmaste åren använda finanspolitiken som ett slabiliseringspoliliskt instrument. En expansiv finanspolitik skulle så länge obalanserna i ekonomin består medföra all bytesbalansunderskotlet åter började växa med negativa effekter på den utländska skuldsättningen, växelkursförväntningarna och räntelägel. Inflationsbekämpningen skulle också försvåras. Det är därför nödvändigl att finanspolitiken ges en fortsatt stram inrikining. Den strukturella förbättringen av den offentliga sektorns sparande måste fortsätta.

Under den ekonomiska uppgångsfasen 1982-1984 har sparandeunder-skottei i den offenlliga sektorn som andel av BNP minskat med 3 procentenheter, vilket ungefär motsvaras av förbättringen i bytesbalansen (jfr tabell 3). Delta är huvudsakligen resullalel av en mycket slram utgiftspolitik i kombination med en god ekonomisk tillväxt. De totala offentliga utgifterna ökade under 1983 med 2,1% och minskade under 1984 med 0,4%, samfidigt som den ekonomiska tillväxten uppgick lill 2,5% resp. 2,8%. Den offenlliga ulgiftsandelen av BNP minskade därigenom från 67,4% 1982111167,1% 1983 och 65,0% 1984. Genom den goda ekonomiska

Tabell 3 Finansiellt sparande i olika sektorer 1982—1985

Procentuell andel av BNP

	Offentlig	Privat	därav:		Bytes-
	sektor	sektor	hushåll	företag	balans
1982	-6,3	2,7	-0,2	2.9	-3.6
1983	-4,9	3,9	0.1	4.0	-1.0
1984	-3,5	3.6	0.1	3.5	0.1
1985'	-3,1	2,8	0.3	2.5	-0.3

Kassamässigt finansiellt sparande.

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 25

Tabell 4 Finansiellt sparande i den ofTentliga sektorn 1982—1985 Procentuell andel av BNP

Staten Kommunerna Socialför- Totalt

såkringssektorn

1982	-9.5	0.2	3.0	-6.3
1983	-7,6	0.0	2.7	-4.9
1984	-6.0	-0.3	2.8	-3.5
1985'	-4.7	-0.8	2,4	-3.1

Kassamässigl finansiellt sparande.

tillväxten och vissa skattehöjningar har också skatteinkomsterna ökat relativt kraftigt. Skattekvoten har emellertid trots detla i slort sett hållils oförändrad under de senaste åren och uppgick 1984 lill .50,6%.

Finanspolitikens strama inriktning under perioden 1982-1984 kan också illustreras med de finanspolitiska effektberäkningar som traditionellt görs i nalionalbudgeterna. Enligt dessa beräkningar hade finanspolitiken en konlrakliv effekt på ekonomin som motsvarade ca 0,6% av BNP 1983 och 1,5% av BNP 1984,

Förbättringen av den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande kan helt hänföras till staten, vars sparandeunderskott, mätt som andel av BNP, minskal från 9,5 % 1982 lill 6,0% 1984. Såväl kommunernas som socialförsäkringssektorns finansiella sparande försvagades någol mellan 1982 och 1984 (jfi tabell 4).

För 1985 finns det anledning alt räkna med att det finansiella sparandet i den privata sektorn kommer alt minska. Del gäller särskilt om sparandet mäts i kassamässiga termer, såsom skett i tabell 3. Hushållens finansiella sparande beräknas visseriigen öka något, men del motverkas av en väsentligt större minskning av förelagens finansiella sparande. Sparandeminskningen i förelagssektorn beror delvis på atl förelagens investeringar ökar kraftigt, samtidigt som vinstlägel är ungefär oförändrat. Minskningen sammanhänger också med den omläggning som under 1985 sker i uppbörden av arbetsgivaravgifter och källskatt.

Bytesbalansen utgör definilionsmässigt summan av den privata och den offenlliga sektorns finansiella sparande. Försämringen av den privata sektorns sparande 1985 motsvaras till en del av en försämring i bytesbalansen. Huvuddelen av sparandeförsämringen i den privata sektorn uppvägs dock av ett ökat sparande i den konsoliderade offentliga sektorn.

De totala offentliga utgifterna beräknas under 1985 öka med 1.3% i reala termer samtidigt som bruttonationalprodukten ökar med 2,1 %. De offentliga utgifternas andel av BNP fortsätter därigenom att minska från 65,0% 1984 till 64,5% 1985. Skaltekvoten, mätt i traditionella nationalräkenskapstermer, beräknas minska med drygt I procentenhet 1985 till 49,4% av BNP. Mätt i kassamässiga termer sjunker emellertid skattekvoten ej 1985.

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 26

Den konsoliderade offentliga sektorns kassamässiga finansiella sparande förbättras 1985. Underskottet minskar till 26.0 miljarder kr., vilket motsvarar 3,1% av BNP. Delta är lägre än det genomsnittliga underskottet i OECD-området. Mätt som andel av BNP har underskottet i den offentliga sektorn halverats sedan 1982. Finanspolitiken beräknas även under 1985 ha en restriktiv inverkan på ekonomin, motsvarande ca 1,1 % av BNP.

Statens budgetunderskott fortsätter att minska. Genom en mycket stram budgetbehandling har underskottet kunnat nedbringas från 77.1 miljarder kr. för budgetåret 1983/84 till 69,7 miljarder kr. för budgetåret 1984/85 och 63.5 miljarder kr. för budgetåret 1985/86. Om räntorna på statsskulden exkluderas skulle budgeten visa ell överskott.

Saneringen av den offentliga sektorns finanser är inte avslutad i och med den budget som nu läggs fram. En fortsatt stram finanspolitik kommer att vara nödvändig under en följd av år framöver. Ett höjt skattetryck skulle kunna hämma ekonomins funktionsförmåga och försvåra infiationsbe-kämpningen. Del lolala skattetrycket bör därför i stort sett hållas på cn oförändrad nivå. Även i fortsättningen kommer del således att vara nödvändigt att vara mycket återhållsam med offentliga utgifter.

4.2 Kreditpolitiken

Kredilpoliliken har under de senaste åren givits en mer marknadsorien-terad inriktning. Nya instrument för statens upplåning, slopade likviditetskrav för bankerna, anbudsförfarande vid emission av statsskuldväxlar och riksobligationer samt räntestyrning via marknadsoperalioner från riksbanken är viktiga inslag i denna utveckling. Förutsättningar har vidare skapats för en omfattande andrahandsmarknad för obligationer. Del har också skett en uppmjukning av emissionskontrollen och ränteregleringen.

Omläggningen har bl.a. vuxit fram som en konsekvens av den snabbt växande statsskulden och den ökning av likviditeten i ekonomin som detta medfört. I syfte att begränsa budgetunderskottets inflationsdrivande effekter har det blivit nödvändigt att kraftigt öka statens upplåning pä marknaden utanför bankerna. Därigenom har en alltmer omfattande penningmarknad vuxit fram i Sverige.

Genom denna utveckling har förutsättningarna för riksbankens räntc-styrning förändrats. Medan riksbanken tidigare i huvudsak valde att påverka ränteutvecklingen genom att administrativt sätta olika räntor, kan den nu genom marknadsoperalioner påverka ränteläget på ett smidigare sätt.

Del som varit styrande för utformningen av kredilpoliliken under 1984 har varit strävan atl nå balans i valutafiödena med ullandet och att finansiera statsbudgetens underskott, så att likviditetstillväxten i ekonomin begränsas till en acceptabel nivå. Ränteläget spelar därvid en central roll. Enligi de bedömningar som gjorts i långtidsutredningen måste man på grund av de kvardröjande obalanserna i den svenska ekonomin räkna med

Prop. 1984/85:100 Bilagal

Tabell 5 Finansieringen av statens budgetunderskott 1983-1985

Miljarder kr.

	1983	1984	1985
Banksektorn	2	6	-s
Upplåning utanför bankerna	SS	SS	60
Varav kapitalmarknadsinslilul	21	24	20
hushåll	9	14'	20'
övriga	25"	17-	20-
Summa Sverige	57	61	55
Ullandel	26	12	10
Tolall	83	73	65

' Beloppen inkluderar allemanssparande pä 6 miljarder kr. 1984 och 10 miljarder kr.

1985.

- Beloppet inkluderar fondavsällningar i riksbanken på 1 miliard kr. 1983. 9 miljarder

kr. 1984 och ca 1."i miljarder kr. 1985.

Anm: Uppgifterna för såväl upplåningen i utlandet som tolall inkluderar de kursförluster som uppkommer genom atl delar av den ställiga utlandsskulden omsåns lill högre valulakurser. De belopp som angivits för utlandsupplåningen 1984 och 1985 beräknas så gott som hell motsvaras av kursförluster. Killin: Riksbanken.

att ränteläget i Sverige under flera är behöver ligga någol högre än i omvärlden.

Det internationella ränteläget, som under 1982 och 1983 sjunkit något, steg åter i början av 1984. Realräntorna som redan tidigare varit relativt höga steg därmed ytterligare. Ränleuppgången fick lill resultat att den svenska räntan, som sedan devalveringen 1982 legal högre än i omväriden, en lid låg under eurodollarräntan. Ell betydande valulautflöde uppstod.

Diagram 11 Penningmängdens tillväxt 1979—1984

Procentuella 12-månadersförändringar

20-

O |iiiimiiii|iiiiiiliiii|iiiiiiiiiii|iiiiiiiiiiniimiiiiiniiiiiiiiii

1979 1980 1981 1982 1983 1984

Kiilla: Konjunkturinstilutet och riksbanken.

Prop. 1984/85:100 Bilagal 28

men efler marknadsoperationer från riksbanken, åtföljda av höjningar av straffräntan och diskontot med 2 resp. I procentenheter, vände valutaströmmarna under sommaren lill ett nelloinfiöde. Därefter har de internationella räntorna åter sjunkit och de svenska marknadsräntorna har anpassats nedåt.

Påfrestningarna på kreditpolitiken begränsades under 1984 genom att budgetunderskottet minskade. Samtidigt underlättades finansieringen av budgetunderskottet genom införandet av allemanssparandel och genom företagens fondavsällningar i riksbanken. Upplåningen genom statsskuldväxlar och riksobligationer kom därigenom att minska kraftigt jämfört med 1983. Preliminära siffror över budgetunderskottets finansiering under 1984 redovisas i tabell 5. Genom den strama kredilpoliliken har likvidiietstill-växien räknat pä årsgenomsnitt kunnat begränsas till 4-5% (se diagram 11). Därmed har del inflationstryck som härrör frän budgetunderskottets finansiering lättat påtagligt.

Utsikter för 1985

Penningpolitiken måste även under 1985 inriktas på att begränsa likviditetstillväxten i ekonomin och hålla räntelägel på en sådan nivå att ett valutautflöde kan undvikas. En sådan utformning av penningpolitiken är en nödvändig förutsättning för att inflationsbekämpningen skall bli framgångsrik och för att obalanserna i den svenska ekonomin successivt skall kunna avvecklas.

Huvuddelen av budgetunderskottet måsle alltså även under 1985 lånas upp på den inhemska marknaden utanför bankerna. Hur denna upplåning skall fördelas på olika långivarkategorier är dock svårt att nu ange i detalj på grund av den allt större livaktigheten på värdepappersmarknaden. 1 tabell 5 redovisas dock en ungefärlig bild av hur budgetunderskottet kommer alt kunna finansieras under 1985.

Den utlandsupplåning som redovisas i tabellen moisvarar i huvudsak de beräknade bokföringsmässiga valutaförlusterna pä statens utlandslån. Någon egentlig statlig nettoupplåning i utlandet förutsätts således inte ske.

Upplåningen i kapilalmarknadsinstituten 1985 beräknas bli något mindre än 1984. Placeringsplikten har utformats så alt institutens förvärv av prioriterade statsobligationer blir mindre än vad de skulle ha blivit om netto-kvoter hade lillämpals på samma sätt som under de senaste åren, dvs. om innehavet av statspapper hade reglerats. Genom övergången till brullo-kvoter - alt endast/(i/rä/r av prioriterade obligationer föreskrivs - har instituten dessutom möjlighet att sälja ut de statspapper som de förvärvat. Å andra sidan kan naturligtvis instituten komma att utöver sin placeringsplikt förvärva också andra statspapper. Nettoökningen av kapitalmarknadsinstitutens slatspappersinnehav blir alltså i väsentligt slörre utsträckning än tidigare beroende av de portföljanpassningar instituten väljer att göra.

Prop. 1984/85:100 Bilagal 29

Upplåningen frän hushållssektorn bör bl. a. genom de ändrade reglerna för allemanssparandel kunna öka yllerligare. Högsta lillåtna månadsinsältning har hojls från 600 kr. lill 800 kr. Betydande medel bör också kunna lånas upp genom spar- och premieobligationer. Det är bl. a. angeläget att låna upp en del av de medel som vid årsskiftet frigörs ur skattesparandet.

Forelagens höga likvidiiei dras i betydande utsträckning in till staten genom olika fondavsättningar i riksbanken. Netloindragningen beräknas öka från ca 9 miljarder kr. 1984 till ca 15 miljarder kr. 1985. Banksystemets innehav av statspapper skulle mot denna bakgrund t.o.m. kunna minska under 1985. Med hänsyn lill den myckel kraftiga ökning av bankernas slatspappersinnehav som ägde rum mol slutet av 1970-talel och de första åren av 1980-talel torde del finnas en naturlig slrävan hos bankerna alt minska sitt obligationsinnehav. Härtill kommer att en stoi' del av bankernas innehav av statsobligationer förfaller lill inlösen under 1985.

Den strama inriktningen av kredilpoliliken under 1985 kommer ocksä till uttryck i ett snävt utläningsuirymme för olika kreditinstitut. För banker och finansbolag begränsas utlåningsökningen i svenska kronor 1985 lill 4%. Bostadsinslitutens oprioriterade utlåning, exkl. ROT-lån, 1985 får endasl uppgå till högst 80% av utlåningen för 12-mänadersperioden t. o. m. september 1984. Med denna inriktning av kredilpoliliken räknar jag med all likviditelstillväxten under 1985 kommer att bli myckel begränsad. Detla ligger väl i linje med strävandena att bringa ned inflationen till nivån 3%.

Vid en prisslegringslakt på endast 3% kan realräntan bli mycket hög. Nominalränlan bestäms nämligen i stor utsträckning av den internationella lantenivån. som kan förväntas ligga kvar pä en hög nivä. Dessutom är den nominella avkastningen pä obligationsstocken för de narmasle åren i huvudsak ledan bestämd av det rimtelage som rån fram i.o.m. 1984. Jag kommer mol denna bakgrund atl föreslå regeringen att tillsätta en kommitté med uppgift att utreda möjlighelerna atl beskatta realavkastningen över en viss nivä pä vissa finansiella placeringar.

4.3 Sysselsättningspolitiken

Den fulla sysselsättningen ar den ekonomiska politikens viktigaste mål. Sedan regeringsskiftet hösten 1982 har kampen mot arbetslösheten således slån i centrum lorden ekonomiska politiken.

Endast genom alt samtidigt uppnå tillväxt och bättre balans i den svenska ekonomin är del möjligl all långsikiigi trygga den fulla sysselsättningen. Den ekonomiska politiken har de senaste tvä åren varit inriktad pä atl stärka de svenska företagens konkurrenskraft och öka produktion och investeringar för att därigenom stimulera sysselsättningen och minska arbetslösheten. Devalveringen 1982 attackerade både den typ av arbetslos-het som härrör från låg total efterfrågan och den arbetslöshet som kommer av för låg vinstandel och otillräckliga investeringar. Eftersom politikens

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 30

effekter visar sig först med en viss fördröjning och eftersom kapacitetsulnyltjandet i utgångsläget var lågt och arbetslösheten var hög, var del nödvändigt att kombinera denna politik med omfattande sysselsättnings-politiska insatser.

Den nedgång i den lolala sysselsättningen som inträffade i början av 1980-talet har genom denna politik brutits. Sysselsättningen steg något 1983 och första halvåret 1984. Under hösten 1984 har en myckel stark ökning av sysselsättningen ägt rum. Andra halvåret 1984 var drygt 60000 fier sysselsatta än under motsvarande period 1983.

Sysselsättningen i industrin minskade i början av 1980-talet med ca 30000 personer per år. Den utvecklingen vände 1983. Under 1984 har antalet sysselsatta i industrin ökat med drygl 10000 personer. Läget på byggmarknaden har förbättrats kraftigt under 1984. Arbetslösheten bland byggnadsarbetarna, som hösten 1983 uppgick till ca 8%, har reducerats lill ca 5% hösten 1984.

Den privata tjänstesektorn är en expanderande del av näringslivel. Även i början av 198()-talet, när den allmänna ekonomiska situationen var ogynnsam., ökade sysselsättningen i den privata tjänstesektorn med i genomsnitt 15000 personer per år. Denna ökning fortsätter. Sammantaget innebär detta atl näringslivet nu förmår alt bära upp en expansion av sysselsättningen i ett skede när sysselsättningsexpansionen i den offentliga sektorn bromsals in.

Arbetslösheten, som steg kraftigt i början av 1980-talet, nådde sin kulmen i mitten av 1983 och har därefter reducerats. Arbetslösheten steg mätt som årsgenomsnitt från 2,0%' 1980 lill 2,5% 1981, 3,1% 1982 och 3,5% 1983. Den har 1984 reducerats lill ca 3,1 %. I november 1984 värden nere i 2.9%. Särskilt kraftigt har ungdomsarbetslösheten minskat. På etl år -från november 1983 till november 1984 - har ungdomsarbetslösheten reducerats från 53 000 lill 33 000 personer eller från 8,1 % till 5,0%-. Detla är en betydande framgång, även om ansträngningarna måste fortsätta att minska ungdomsarbetslösheten ytteriigare.

Även andra förhållanden visar atl läget på arbetsmarknaden nu förbättras. Antalet vid arbetsförmedlingarna nyanmälda platser har ökat från 34000 per månad hösten 1983 (juli-november) till 44000 hösten 1984. Antalet kvarstående lediga platser har under samma period ökat från 16000 1983 till 22 000. 1 industrin har antalet lediga platser fördubblats. Varsel om uppsägningar, permitleringar och andra personalinskränkningar har minskat väsentligt både 1983 och 1984. Totalt berördes 115 000 personer av sådana varsel 1982. Under 1983 hade denna siffra reducerats lill 69000 personer och under 1984 beräknas 35 000 personer ha varslats.

De bedömningar av den ekonomiska utvecklingen det närmaste året som lidigare har redovisats innebär, alt det finns förutsättningar för en fortsatt förbättring av arbetsmarknadsläget 1985. Sysselsättningen bör kunna öka med 30000 personer och arbetslösheten minska yllerligare.

Prop. 1984/85:100 Bilaga I 31

Sysselsättningspolitiken tillfördes efter regeringsskiftet 1982 väsentligt utökade resurser och inriktades på atl hejda den snabbt växande arbetslösheten. Till en börian var det främsl beredskapsarbetena som ökade i omfattning. Även arbetsmarknadsutbildningen utökades. Samtidigt sattes etl omfattande investeringsprogram igång inom transport-, energi- och byggnadssektorerna. Särskilda insatser gjordes för Norrbotten. Genomgripande insatser i vissa krisdrabbade branscher och företag - främst statliga - har lagl grunden för en bällre utveckling de närmaste åren. Under 1984 har rekryteringsstöd och nyinrättade arbeten i s. k. ungdomslag fått betydande effekter. Samtidigt har antalet beredskapsarbeten minskats kraftigt. Intagningen lill gymnasieskolan har hållits pä en hög nivå.

Industripolitiken har inriktats pä atl medverka till förnyelsen av svenskt näringsliv och att inte hälla olönsamma företag - statliga eller privata -under armarna. Härigenom skapas bättre Ibrutsäitningar för en långsiktigt hållbar sysselsatiningsuppgång. Inför 1985 inriktas arbetsmarknadspolitiken framsi pä att havda arbetslinjen - dvs. alt ersälla ekonomiskt stöd till arbetslösa med arbete - och att bekämpa långtidsarbetslösheten.

Arbetsförmedlingen har särskilt väsentliga uppgifter i nuvarande konjunkturläge, när det galler att underlätta rekryteringen av arbetskraft och atl Ulnytlja näringslivets expansion till alt erbjuda lediga platser lill de arbetssökande. Under senare är haren rad åtgärder vidtagits för att effektivisera arbetsförmedlingens verksamhet. Kontakterna med företagen har förbättrats, ett serviceprogram håller pä atl genomföras och en teknisk upprustning har inletts.

Omläggningen av arbetsmarknadspolitiken har givit utslag i att vakanstiderna vid lillsaiining av lediga platser inom tillverkningsindustrin har kunnat begränsas piuagligi. Trots att kapacitetsulnyltjandet i industrin var högre 1984 ;in under den torra konjunkturuppgången 1979, var vakanstiderna avsevärt lägre 1984.

Ett problem som uppmärksammats nncket undei' senare tid iir bristen pä tekniker. Denna brisi gär iillb;.ka pä dålig framförhällning i utbildningspolitiken i slutet av 1970-talet. Utbildningen av civilingenjörer och av tekniker på gymnasienivå har nu utökats betydligt. Även annan teknikerut-bildnmg har byggts ul. bl. a. inom arbetsmarknadsutbildningen. Genom dessa åtgärder - och genom införandet av de s.k. förnyelsefonderna -kommer den totala tillgången till tekniskt utbildad personal att öka kiaftigt under åren framöver, vilkel bör underlätta en fortsatt expansion av näringslivet.

Arbetsmarknadspolitiken under 1985 är inriktad pä all hävda arbetslinjen. Del innebär alt aktiva insatser för att erbjuda arbete eller arbetsförbe-redande ålgärder skall komma i första hand. Inom ramen för denna allmänna inriktning skall arbetsmarknadspolitiken medverka till all underlätta den fortsatta expansionen a\' näringslivet. Det innebär omfattande insatser för atl underlätta företagens eftertVägan på arbetskraft. Särskilda insat-

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 32

ser krävs för de arbetssökande som har en svag ställning pä arbetsmarknaden. Ytteriigare åtgärder sätts in för alt begränsa långtidsarbetslösheten. Både rekryteringsstöd och enskilda beredskapsarbeten skall i fortsättningen huvudsakligen utnyttjas för långtidsarbelslösa.

Även om sysselsättning och arbetslöshet kan förutses utvecklas i positiv riktning, är del väsentligt atl understryka behovet av en hög handlingsberedskap inom arbetsmarknadspolitiken.

4.4 Fördelningspolitiken

Den viktigaste fördelningspolitiska insats som kan göras i rådande läge är all föra en ekonomisk politik som gör del möjligt alt nå full sysselsättning och stabila priser. Arbetslösheten skapar fördelningsmässiga klyftor såväl ekonomiskt som socialt. Infialionen omfördelar årligen värden för åtskilliga miljarder kr. från sparare till låntagare. Inflationen innebär ocksä ell hot mot den fulla sysselsättningen genom alt den urholkar konkurrenskraften. Att den ekonomiska politiken de båda senaste åren förmått alt minska både arbetslösheten och inflationen är därför en myckel stor för-delningspolitisk framgång.

För alt sanera den svenska ekonomin är det nödvändigt att föra en stram ekonomisk politik. Utrymmet för reformer är myckel begränsat och konsumtionen kan tillålas växa endasl i långsam takt. Föran möta de påfrestningar som krispolitiken innebär och fördela de ofrånkomliga ekonomiska bördorna så rättvist som möjligt, har regeringen vidtagit en rad åtgärder. Hösten 1982 upphävdes de försämringar av del sociala trygghetssystemet som tidigare hade beslutats. Därmed infriades de fyra vallöftena: att riva upp beslutet om karensdagarna i sjukförsäkringen, att upphäva försämringen av arbetslöshetsförsäkringen, all återställa värdesäkra pensioner och atl återställa siatsbidragsnivån i barnomsorgen. Därutöver gjordes särskilda insatser för barnfamiljerna.

Skattesystemet har förändrats så att förmögenheter och aktier beskattas hårdare än tidigare. Arvs- och gåvoskatten har likaså höjts. Det skattemässiga värdet av underskottsavdrag i form av räntor m.m. vid inkomstbeskattningen har begränsats samiidigi som marginalskatterna har sänkts. Avdragsrätt har införts för fackföreningsavgifter. Genom det nya allemanssparandel har del blivit möjligt att minska skattesubventionerna till aktiesparande höginkomsttagare, samtidigt som sparstimulanserna numera går till en bredare grupp vanliga inkomsttagare.

Strävandena att få fart på den svenska ekonomin har gjort det nödvändigt alt väsentligt och varaktigt höja lönsamheten i det svenska näringslivet till de nivåer som rådde under 1960-talet. Därigenom kan den producerande verksamheten stärka sin ställning gentemot finansiella placeringar. De svenska förelagen kan då också hävda sig bättre gentemot utländska företag. Den ökade lönsamheten har varil nödvändig för alt åstadkomma

Prop. 1984/85:100 Bilagal

Tabell 6 Likviditetspäverkande åtgärder, effekter på näringslivet 1983—1985

Miljarder kr., brutto

	1983	1984	1985
Allmänna invesleringskonlon	0,6	T ~>	10,5
Särskilda invesleringskonlon	-	43	2.0
Likvidiietskonton	-	2.0	2,0
Exportdepositioner	-	0.7	0,5
VinstdelningsskaU	-	-	1,5
Uldelningsskatt	0,4	0,6	-
Slopade FoU- och invesie-
ringsavdrag	-	-	2,5
Snabbare skatteuppbörd	3,0	2.8	40
Summa	4,0	12,9	23,0

den expansion och de framtidssatsningar både på hemmamarknaden och på exportmarknaden som på längre sikt krävs för att nä full sysselsättning. Vinsluppgången har emellertid skapat fördelningspolitiska spänningar, vilka förslärkts av att lönlagarnas reallöner sjunkit fiera år i rad fram t. o. m. 1983. Dessa spänningar har regeringen sökt mildra på olika säll.

Vinstuppgången har medföri en betydande likviditetsuppbyggnad i näringslivel. Regeringen har vidtagit en rad ålgärder för alt dra in betydande delar av denna likvidiiei till samhället och för att styra vinsterna mot investeringar och andra ulvecklingsfrämjande insatser. Som framgår av tabell 6 beräknas dessa ålgärder begränsa näringslivets likvidiiei med ca 23 miljarder kr. 1985. Härtill kommer den vanliga bolagsskallen. Den sammanlagda effekten av skatter, fondavsättningar m.m. beräknas brutto uppgå till 36 miljarder kr. 1985.

Under 1984 infördes löntagarfonder, genom vilka ägandet sprids och lönlagarna blir delaktiga i förmögenhetstillväxten. Härigenom ökar också möjligheterna all nå uppslutning från lönlagarnas sida kring den nödvändiga ökningen av lönsamhelen och investeringarna i företagen. De förnyelsefonder som införs 1985 innebär, att förelagens anställda får del i förelagens vinster även i form av förbättrad utbildning.

Vidare genomförs 1985 en stor familjepolitisk reform. Barnbidraget höjs med I 500 kr. lill 4 800 kr. per barn och år. Det är den kraftigaste höjningen någonsin. Även flerbarnstilläggen och studiebidragen höjs. Vidare stärks bostadsbidragen genom ändrade hyres- och inkomstgränser. Garanlinivån i föräldraförsäkringen höjs. Föräldraförsäkringen förenklas och förbättras. Barnstugeutbyggnaden underslöds.

Dessulom kan nämnas au arbetslöshetsersättningen, som hösten 1982 medgav en högsta dagpenning på 230 kr., har höjts två gånger och föreslås bli höjd en Iredje gång den I juli 1985 lill 315 kr.

De sämst ställda pensionärerna har genom riksdagens beslut hösten 1983 fält förstärkta pensioner. För de handikappade har särskilda insatser gjorts och årets budgetförslag innefattar betydande resursförstärkningar och re-3 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga I

Prop. 1984/85:100 Bilagal .34

former inom delta område, hl. a. en kraftig förbäliring av bilstödei lill handikappade i arbetslivet.

4.5 Skattepolitiken

Skattesystemet skall tylla en rad uppgifter. Det skall finansiera en val fungerande offentlig sektor. Del skall uppmuntra arbete, sparande och andra produktiva insatser. Det skall vidare bidra lill en jämnare fördelning av levnadsstandarden. Skattesystemet skall ocksä kunna anvimdas som ett instrument i den ekonomiska politiken, friimst med inriktning pä att stabilisera konjunkturutvecklingen och varna sysselsättningen.

Sedan regeringsskiftet 1982 har skattetrycket mätt som andel av BNP varit i huvudsak otörändrat efter att ha höjts friin 48,4 till 50,99r under perioden 1976-1982. Inom ramen för det oförändrade skattetrycket har emellertid flera viktiga förändringar gjorts på skatteområdet.

Den inkomstskattereform som genomförs för åren 1983-1985 iir den mest omfattande reform av inkomstskatlesystemet som gjorts i modern tid. Härigenom får det stora flertalet inkomsttagare väsentligt lägre marginalskatt och ocksä lägre total inkomstskatt. Efter genomförandet beräknas närmare 90% av alla inkomsttagare ha en marginalskatt om högst 50% (vid en kommunal utdebitering om 30 kr.). Omläggningen av inkomstskattesy-slemet innebär ocksä atl det skattemässiga värdet av de s. k. underskottsavdragen reduceras till högst 50%.

Det är av stort värde att omläggningen kunnat fullföljas enligt de uppdragna riktlinjerna. Skatteomläggningen är det praktiska uttrycket for uppfattningen atl det tidigare beskattningssystemet, så som det hade utvecklats, tenderade att missgynna arbete och sparande samtidigt som del gynnade spekulation och skuldsättning. Genom marginalskattesånkningarna blir det nu lättare att åstadkomma en reell ökning av köpkraften även vid måttliga löneökningar, vilket bör underlätta framtida avtalsrörelser. Samtidigt motverkas genom begränsningen av avdragens värde den urholkning av bärkraflsprincipen i skattesystemet som de stigande underskotts-avdragen inneburit. S. k. nolltaxering har avsevärt försvårats.

Jag har i det föregående redovisat vissa fördelningspolitiskt motiverade åtgärder som genomförts sedan regeringsskiftet hösten 1982. De har syftat till alt jämnare fördela den förmögenhetsökning som uppkommer när tillväxten i ekonomin skjuter fart och värdena på realkapital i samband härmed stiger. Förmögenhels- och gåvoskatten har, som jag lidigare nämnt, höjts. En särskild, tillfällig förmögenhetsskatt har utgått vid 1984 års taxering. Realisationsvinstbeskattningen på aktier har skärpts. Nyligen har tillfälliga regler införts som begränsar möjligheterna att göra förlustavdrag vid lån som förenas med optionsrätt.

På två områden, familjepolitiken och bostadsbeskattningen, genomförs med verkan från 1985 genomgripande fördelningspolitiska omläggningar.

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 35

Det familjepolitiska paketet, vars huvuddrag jag redovisat i det föregående, skall ses mol bakgrund av all urholkningen av köpkraft under perioden 1976-1982 drabbade barnlämiljerna med särskild kraft. I föreliggande statsfinansiella situation måste emellertid det ökade familjestödel finansieras fullt ut, i första hand genom ändringar i beskattningen. Sålunda har förvärvsavdraget slopats och en viss korrigering har också skett i skalleskalans lägre skikt.

Den allmänna fastighetsskatt, som genomförs med verkan fr. o. m. 1985, är på motsvarande sätt en omläggning, där etl solidariskt ultag måsle ske av medborgarna för att finansiera ett oundgängligt behov av nya bostäder liksom ombyggnad m.m. av äldre fastigheter. Skallens konstruktion möjliggör att skilda förvaltningsformer på fastighetsmarknaden påverkas på ett likformigt sätt.

En viktig princip som regeringen arbetar efter är, all beskattningen av produktionsfaktorerna arbete och kapital skall bli mera likformig. Etl uttryck för detta inom företagsbeskattningen är att bredda skattebasen, samtidigt som skattesatsen sänks. Detla är angelägel med hänsyn till riskkapitalets rörlighet och behovet av fortsatt strukturomvandling i näringslivet. Del första steg som togs innebar all rätten lill lagernedskrivningar begränsades från 60 lill 50% samtidigt som den statliga bolagsskallen sänktes från 40 till 32%. 1 samma riktning verkar slopandet av de särskilda investeringsavsdrag och forskningsavdrag, som funnits under en längre lid och som sänkt den fakiiska skattebelastningen i företagen. Stimulanser av detta generella slag är inle längre nödvändiga när företagens lönsamhet allmänt förbättrats till följd av den förda ekonomiska politiken. Därmed har ett viktigt steg tagils i riktning mot del mål, likformighet i beskattningen mellan produktionsfaktorerna arbetskraft och kapital, som angavs för den allmänna produktionsfaktorskallen.

Förändringar genomförs nu fr. o. m. 1985 i fråga om de villkor som gäller för de allmänna investeringsfonderna. Sedan länge har bolagsskallen överstigit den andel som ett företag behövt belala in på särskilt konto i riksbanken. Del har därför kommit alt le sig mer förmånligl alt göra avsättning lill investeringsfond än att betala skalt - även när etl förelag inte haft några aktuella investeringsplaner. Fonderna har därmed förlorat mycket av sin funktion som konjunkturpolitiskt styrinstrument. För att återupprätta denna funktion höjs inbetalningskvoien till riksbanken fr. o. m. 1985 års taxering från 50 lill 75 %. Därmed kommer också mer likviditet att dras in. När fonderna används ökar å andra sidan utbetalningen från riksbanken i motsvarande mån, vilket innebär att behovet av annan finansiering minskar.

Jag har i det föregående redovisat den lolala omfattningen av de likviditetspäverkande åtgärderna på företagens överskott. Bakgrunden lill åtgärderna är att företagens långsiktiga vinstnivå måsle vara tillräckligt hög för all garantera en ökad investeringsaktivitet. Samtidigt måste i skeden av

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 36

myckel snabb vinstuppgång åtgärder vidtas, som säkerstidler alt överskot-len går lill investeringar, inle minst i form av insatser lör forskning och utveckling. Genom de obligatoriska avsättningarna till särskilda investeringsfonder, som sker vid 1984 och 1985 års laxeringar, förs betydande medel direkt till investeringar, forskning och utv-eckling.

Som ett led i denna politik har riksdagen på regeringens förslag nu beslutat atl 10% av företagens vinster på verksamhelen under 1985 skall föras till särskilda förnyelsefonder. Dessa skall användas för forskning, utveckling och utbildning i bl. a. ny teknik. Det är enligt min mening ett gemensamt intresse för företagen, de anställda och samhället atl dessa verksamheter på så sätt skjuts i förgrunden i den förnyelseprocess som nu sker i svenskt näringsliv. Genom atl de anställda ges ett avgörande inflytande över fondernas användning bör förutsättningarna också öka för att ansvarsfulla löneavtal kommer till stånd.

I sammanhanget vill jag erinra om att riksdagen efter förslag frän regeringen, för alt underlätta för nyföretagandet. har beslutat all utvecklingskostnader skall bli avdragsgilla. Avdrag skall medges i efterhand for utvecklingskostnader som hänför sig till samma år som rörelsen påbörjades eller det närmast föregående året. De ändrade reglerna gäller alla rörelseid-kare men är av särskild betydelse för kulturarbetare och uppfinnare. Samtidigt genomförs en utvidgning av avdragsrätten för rörelseidkare som har arbetslokal i den egna bostaden.

Det är angeläget att så långt möjligt förenkla reglerna för beskattningen. För att förenkla hela taxeringsförfarandet inom företagsbeskattningen har riksdagen beslutat atl den kommunala taxeringen av juridiska personer skall slopas fr. o. m. 1986 års taxering. 1 samband härmed befrias företagen från den kommunala garantibeskattningen. Skattesatserna för skilda slag av juridiska personer blir nu endast två - 52% för aktiebolag och ekonomiska föreningar och 40% för stiftelser m.fl. skattskyldiga.

Samma behov av förenklingar finns också i fråga om beskattningen av fysiska personer. Vissa förenklingar har redan gjorts. Sålunda har schablonavdraget vid inkomst av tjänst höjts från 100 till 1 000 kr. Makebeskattningen vid B-inkomster har förenklats väsentligt. Den särskilda självdeklarationen vid innehav av fastighet i annan kommun har slopats. Fr.o.m. 1986 års taxering slopas förvärvsavdragei som elt led i finansieringen av barnbidragshöjningen, vilket förenklar både deklarationsförtä-randet och laxeringsarbetet.

Regeringen avser all i vår lägga fram förslag lill förenklad självdeklaration. Förslaget är tänkt att träda i kraft fr. o. m. 1987 års taxering. Vid full utbyggnad laxeringsåret 1989 bör 4-4,5 miljoner deklaranter kunna använda sig av den förenklade deklarationsblanketten. Vid elt sådant mer scha-bloniseral skattesystem krävs väsentligt mindre resurser för att granska vanliga lönlagardeklarationer. Resurserna kan i ökad utsträckning sättas in på bättre service till deklaranterna och effektivare granskning av mer

Prop. 1984/85:100 Bilagal

komplicerade deklarationer. Härigenom bör rättvisan i beskattningen kunna öka.

5 Budgetpolitiken

Åren 1976-1982 ägde en mycket kraftig försämring av statsfinanserna rum. Budgetåret 1975/76 uppgick budgetunderskottet till 3.7 miljarder kr. Budgetåret 1982/83 hade del sligil lill 86.6 miljarder kr. Det var därför nödvändigt för regeringen alt vånda denna utveckling och successivt bringa ned biidgctunderskollet till cn nivå som långsiktigt är förenlig med en god ekonomisk tillväxt och låga prisökningar, så all sysselsättningen kan hävdas. Uppgiften var desto svårare som den under dessa år ackumulerade statsskulden genererar mycket slora årliga räntekostnader. Obalanserna i ekonomin tenderar, som jag lidigare redovisat, också alt låsa fast räntan på en hög nivå.

5.1 Det aktuella budgetläget

Det var en huvuduppgift för regeringen, när den tillträdde hösten 1982, att bryta utvecklingen mot stiindigl stigande underskott i den slatliga budgeten. Del framstod som uppenbart atl endast en politik inriktad på ekonomisk tillväxt och sysselsättning skulle förmå alt vända utvecklingen in på en annan bana. Härigenom skulle statsinkomsterna öka. Samtidigt var det nödvändigt att genom en strikt utgiflsprövning tillse att de stigande inkomsterna inte användes för atl göra nya utgiftsålaganden utan för att minska budgetunderskottet. Del var emellertid redan från början uppenbart att det också var nödvändigt med direkta utgiftsnedskärningar och vissa skattehöjningar för atl en rejäl rninskning av budgelunderskottel skulle kunna åstadkommas.

Det kan nu konstateras att utvecklingen mot allt större underskott i statsbudgeten har brutits. Budgetåret 1983/84 blev underskottet ca 10 miljarder kr. lägre än budgetåret innan, trots att ränteutgifterna samtidigt steg med hela 12 miljarder kr.

Innevarande hudgetår fortsätter förbättringen av statsfinanserna, dels till följd av den strama budgetpolitiken och de särskilt vidtagna åtgärderna, men också till följd av att statsinkomsterna nu ökar kraftigt.

Underskottet för budgetåret 1984/85 beräknades i kompletteringspropositionen i våras komma atl uppgå lill 67.2 miljarder kr. Sedan statsbudgeten för budgetåret 1984/85 faslslälldes. har hl. a. bensinskallen och elskatten höjts. Dessa åtgärder leder till en förstärkning av budgeten med ca 4 miljarder kr., räknat för helt år. Budgetförstärkningen var angelägen mot bakgrund av att tendenser till stigande budgetunderskott och försämrad bytesbalans kunde iakttas. Dessutom förelåg ett behov av utökade arbelsmarknadspoliliska insatser som måste finansieras.

Prop. 1984/85:100 Bilagal 38

1 samband med förslaget om höjda bensin- och elskatter m.m. angav regeringen att det borde vara möjligl atl hålla budgetunderskottet under 70 miljarder kr. innevarande budgetår. Jag beräknar nu atl underskottet kommer atl bli 69,7 miljarder kr. Jämfört med budgetåret 1983/84 har inkomsterna sligil kraftigt eller med ca 30 miljarder kr. Till en del förklaras detta av tillfälliga inkomstförstärkningar. Inkomsltillväxten är även bortsett från detla väsentligt snabbare än utgiftslillväxten. Utgifterna exkl. slatsskuldräntor ökar med ca 12 miljarder kr. och statsskuldräntorna med ca 10 miljarder kr.

5.2 Budgetutvecklingen 1982/83-1985/86

I del budgetförslag jag nu lägger fram för budgetåret 1985/86 har jag haft atl utgå från en väsentligt långsammare tillväxt av inkomsterna än under innevarande budgelår. På utgiftssidan ökar vidare utgifterna för statsskuldränlorna nu något långsammare än tidigare till följd av att budgetunderskottet kunnat successivt minskas.

Budgetarbetet inför budgetåret 1985/86 har varil ytterligt stramt. Som jag närmare utvecklar i det följande har nya åtaganden fält finansieras genom en neddragning inom andra utgiftsprogram. Statsbidragen till kommunerna har i princip hällils på oförändrad nominell nivå. Slatliga investeringar har efter de tidigare årens expansion hållils tillbaka.

Resultatet av ansträngningarna är en fortsatt betydande nedgång av budgetunderskottet för budgetåret 1985/86. De totala slalsulgifterna (inkl. ränteutgifterna) ligger oförändrade i nominella termer. Eftersom statsinkomsterna ökar med ca 6 miljarder kr., minskar budgetunderskottet med lika myckel jämfört med nu kalkylerat utfall för innevarande budgetär. Delta innebär etl budgetunderskott på 63,5 miljarder kr. Räknat som andel av bruttonationaproduklen fortsäller därmed underskottet att sjunka snabbi och beräknas för budgetåret 1985/86 motsvara 7,2%.

Som framgår av tabell 7 har den förda politiken varil mycket framgångsrik under perioden 1982/83-1985/86. Budgetunderskottet har i löpande priser minskats med drygt 1/4 sedan budgetåret 1982/83. Uttryckt som

Tabell 7 Budgetsaido för budgetåren 1982/83-1985/86

Miljarder kr., löpande priser

	1982/83	1983/84	1984/85	1985/86
	Ulfall	Utfall	Nuv. ber.	Nuv. ber.
Inkomster	191.3	221,2	251.1	2.S6.8
Utgifter exkl.
statsskuldräntor	229.7	237.9	250.2	249.1
Statsskuldränlor	48.2	60.4	" 70.6	71.2
Budgetsaido	-86,6	-77,1	-69.7	-63.5
Budgetsaldot som
andel av BNP	13,1%	10,3%	8.6%	7,2%

Prop. 1984/85:100 Bilagal ,39

1'nderliggande utveckling av statsbudgeten

Miljarder kr., löpande priser

1982/83 I98,V84 1984/85 I98.S/86

66.7	-61.7	-60.6
8.9'~?	7.6%	6.9%

Budgetsaido -81.4

Budgetsaido som andel
av BNP 12.4%

.'tnm. Den underliggande utvecklingen definieras på delvis annat sått än i 1984 års budgcipioposiiion resp. kompletteringsproposition. En niirmare redovisning för beräkningsmetoden ges i avsnitt 5 under särskilda frågor.

andel av den samlade produktionen i samhället, BNP. har budgetunderskottet i det närmaste halverats under samma period. Delta har åstadkommits trots att slatsskuldräntorna under samma period ökat mycket kraftigt. Stalsuigincrna exkl. statsskuldritntor som budgetåret 1982/83 var 38 miljarder kr. slörre än statsinkomsterna, beräknas bli 8 miljarder kr. nästa budgetår klart mindre ;in statsinkomsterna.

Att elt stort underskott i budgeten ändå finns kvar beror således på statsskuldräntorna. Dessa genereras av den stora statsskulden, som i allt väsentligt ackumulerades genom de stora budgetunderskotten under andra hälften av I97n-talet och hörjan av 1980-talet. Den fortsatta tillväxten av statsskuldräntorna förklaras av att statsskulden alltjämt växer, trots att budgetunderskottet minskat påtagligt.

Vid en genomgång av hur statsbudgeten utvecklas över åren är det också av intresse att göra en beräkning, där effekterna av olika tillfälliga utgifts-och inkomstposter och av redovisningstekniska förändringar har exkluderals. En sådan beriikning presenteras i följande tablå. I den har beräkningarna av budgetunderskottet justerats för tillfälliga effekter till följd av ändrade upphördsregler samt för redovisningsmässiga förändringar i den statliga utlåningen m. m.

Även genomgången av den s. k. underiiggande utvecklingen visar på en kraftig saidoförbättring under treårsperioden. Som framgår av tablån minskar detta underskott räknat i BNP-andel under perioden till nästan hälften av vad det var budgetåret 1982/83. Att budgetunderskottet minskar beror således inte på tillfälliga orsaker eller redovisningslekniska förändringar utan är resultatet av den ekonomiska politik som förts och som inneburit en real ökning av statsinkomsterna och en real minskning av siatsutgif-terna.

5.3 Budgetförslaget

Det budgetförslag som nu läggs fram avseende budgetåret 1985/86 har präglats av en konsekvent uppföljning av de principer regeringen och riksdagen lagl fast.

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 40

o Endast på elt fåtal särskilt angelägna områden föreslås reformer som medför utgiftsökningar. Dessa utgiftsökningar är begränsade och har dessutom normalt finansierats genom neddragning av andra utgifter.

o På etl antal områden genomförs utgiflsbegränsningar utöver vad som behövs för all finansiera de föreslagna reformerna.

o Principen för bidragen till kommunsektorn är atl dessa skall ligga kvar på oförändrad nominell nivå. Med tanke på den roll kommunerna spelar för sysselsättning och välfärd, bör emellertid direkta nedskärningar av större omfattning i statsbidragen undvikas.

o Del s.k. huvudförslaget lillämpas för de allra fiesta myndigheter. Detta innebär i normalfallet en minskning av myndigheternas anslag med 2% efter pris- och löneomräkning. För ett antal myndigheter genomförs huvudförslaget som ett flerårsprogram, vilket ger möjlighet till en väsentligt förbättrad planering på myndigheten.

De huvudområden som har prioriterats i budgeten för budgetåret 1985/86 är dels bistånds- och säkerhetspolitiken, dels insatser för vissa särskilt angelägna reformer inom kultur- och handikappområdena, dels ålgärder för all förstärka den svenska ekonomin, bl. a. genom insatser för utbildning samt för teknisk forskning och utveckling.

Jag övergår nu till att kortfattat redovisa några viktigare enskilda förslag i årets budgetproposition

Inom ulrikesdeparlemeniels område innebär statsbudgeten atl målet för utvecklingsbiståndet om I % av bruttonationalintäkten uppnås. Vidare har medel avsatts för det forlsalta fusionsforskningssamarbetei med EG. Verksamhelen finansieras genom omprioriteringar. Inom försvarsdepartementets område fullföljs fyrpartiöverenskommelsen om försvaret. Vidare fortsätter utbyggnaden av det civila totalförsvaret. Inom bl. a. socialdepartementets område ökar stödet till de handikappade. Inom kommunikationsdepartementets område höjs anslaget för drift och underhäll av vägar. Inom finansdepartementets verksamhetsområde föreslås att bankerna fr.o.m. den I januari 1985 övertar administrationen av vinstsparandet, vilket kommer alt minska statens utgifter.

Genom omprioritering inom lotalbudgelens ram har utrymme skapats inom utbildningsdepartementets anslag för ytterligare kulturinsatser, avseende bl. a. stöd till litteratur, teatrar och museer. Vidare förstärks presstödet. En omläggning görs av utbetalningsreglerna för statsbidragen för grundskolan, vilket minskar stålens ränteutgifter. På grundskolan ökas ersättningen för vikarier och på gymnasieskolan las självsludielimmarna bort. Under senare år har en kraftig satsning på leknisk utbildning ägt rum. Ökningen av antalet platser i tekniska utbildningar kommer atl fortsätta.

Inom arbetsmarknadsdepartementets område föreslås att högsta dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen och högsta utbildningsbidraget ökar från 300 till 315 kr./dag. Vidare föreslås ändrade regler för del statliga

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 41

bidraget till beredskapsarbeten, vilkel medför en besparing på statsbudgeten. Ett reducerat huvudförslag tas ut för arbetsmarknadsverket under en fyraårsperiod efter budgetårel 1985/86. Regeringen kommer inom industridepartementets område all återkomma till riksdagen vad gäller de energi- och regionalpoliliska frågorna. Under hösten 1984 lade regeringen fram en proposition angående beredskapslagringen av olja. Förslagen i propositionen innebär stora besparingar för staten.

Utöver de förslag som presenteras i budgetpropositionen kommer regeringen under våren all lägga fram ett antal särskilda propositioner med ulgiftskonsekvenser. Åven för särpropositionerna kommer tidigare nämnda principer för finansiering m.m. att tillämpas.

Jag förutsätter atl riksdagen i sin förestående utgiflsprövning tillämpar samma strikta principer som jag har redovisat här.

På statsbudgetens inkomstsida höjs skattesatserna för annons- och reklamskatten med en procentenhet för att finansiera en förbättring av pressstödet. Della är den enda skattehöjning som föreslås i budgetpropositionen.

5.4 Budgetpolitiken i ett något längre perspektiv

De senaste tre åren har präglats av en mycket slram utgiftsprövning. Delta har gälll alla typer av utgifter och också omfattat den slatliga kassahållningen. Den kraftiga inkomsltillväxten har därmed i stor utsträckning kunnat tas i anspråk för all minska budgetunderskottet. Resultatet framträder i form av etl snabbi minskande budgetunderskott, både i nominella termer och uttryckt som andel av BNP. Erfarenheten frän de senaste åren visar alt en ekonomisk politik inriktad på god tillväxt och ökad sysselsättning leder till en förstärkning av budgeten, om utgiftsprövningen samtidigt är stram.

En ensidig åtstramning har framförts som ell alternativ lill den förda ekonomiska politiken. En sådan ätstramningspolitik tenderar emellertid att inte leda lill någon budgetförstärkning, därför alt den pressar ned aktiviteten i ekonomin med resultat alt tillväxten bromsas upp och arbetslösheten stiger. De senaste årens ekonomiska uppsving har däremot bidragit lill alt förslärka statsbudgeten, främsl genom att inkomstunderiaget vuxit snabbt men också genom att behovet av vissa statsutgifter minskat. En budgetpolitik präglad av ensidig åtstramning skulle därför lika litel som en expansiv utgiftspolitik leda lill en fortsatt förbättring av den svenska ekonomin och de svenska statsfinanserna.

I den proposition som behandlar den ekonomiska politiken på medellång sikt anges, alt den offenlliga sektorns finanser bör vara i balans 1990. En ytterligare minskning av det slatliga budgetunderskottet bedöms vara nödvändig för att uppnå detla. Vidare bör utgiftspolitiken föras utifrån förut-

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 42

sättningen att skattetrycket skall vara i stort sett oförändrai de närmaste åren. De krav som formuleras i nämnda proposition, och som riksdagen anslutit sig till, innebär därmed elt bestämt krav på en synnerligen strikt utgiflsprövning.

Om sparandel i den svenska ekonomin skall kunna återställas till en nivå som är förenlig med samhällsekonomisk balans, mäste kravet på en sparandeökning till stor dei ställas på den offentliga sektorn och då främst på statsbudgeten. Med en påtaglig invesieringsuppgång inom förelagssektorn kan företagens finansiella sparande komma att minska. Huhsållens sparande kommer sannolikl endasl att öka i begränsad omfaUning. Del är mol denna bakgrund nödvändigt att det slatliga budgetunderskottet, mätt som andel av BNP, successivt minskas under återstoden av 1980-talet.

Den nödvändiga budgetförstärkningen kommer emellertid inle alt uppstå av sig själv ens vid en förhållandevis god tillväxt. Med en kraftig årlig ökning av statsskuldräntorna och en långsammare inkomsttillväxt blir ytterligare ålgärder för alt hålla nere utgiftslillväxten nödvändiga. Även om den strama budgetpolitiken de senaste tre åren har gett betydande resultat i form av låga utgiftsökningar, så finns det t.ex. fortfarande bely-dande inslag av automatiskt verkande regler som driver upp utgiftsnivån.

En framgångsrik budgetpolitik måste vara långsiktig, eftersom det är först när flera års samlade ansträngningar slagit igenom som betydande resultat kan avläsas. Den måste ocksä bygga på ell betydande antal samverkande insatser för atl åstadkomma resultat i den storleksordning som är nödvändig. Regeringen avser därför alt fullfölja sin politik med syfte att minska underskottet i statens finanser. Detta innebär att bl. a. följande krav måste ställas:

o En god tillväxt i ekonomin måsle upprätthållas, så atl statsinkomsterna fortsätter att öka i relativt snabb takt.

o Åtgärder måste vidtas för att effektivisera den offentliga verksamheten och i vissa fall förändra dess organisations- och finansieringsformer.

o Endast de allra mest angelägna reformerna bör genomföras. Omfattningen av dessa utgiftsökningar måste hållas nere, samtidigt som de finansieras genom minskning av andra utgifter.

o Utgiftsbegränsningar måste åstadkommas på vissa områden.

o Arbetet med att begränsa automatiken i statsutgifternas tillväxt måste fortsätta.

o Vissa skaltehöjningar blir nödvändiga inom ramen för ett i stort sett oförändrat skattetryck.

De statliga utgifterna, i och utanför statsbudgeten, omfattar ca 330 miljarder kr. per är, om räntorna på statsskulden exkluderas. Många av de utgiftsprogram som i dag är i kraft byggdes upp för etl eller två decennier sedan. Sedan dess har samhället förändrats. Levandsstandarden har stigit

Prop. 1984/85:100 Bilagal 4}

samtidigt som önskemål och behov har förändrats. Det bör således finnas möjligheter atl genom förändringar i existerande regler åstadkomma effektivare utgiftsprogram, som är anpassade till de krav som medborgarna ställer i dag och som samtidigt leder till minskade statsutgifter. En fortgående omprövning av existerande ulgiftsprogram är därför angelägen. Detla måste ske på sådant säll att man slår vakt om välfärdssamhället och undviker negativa verkningar för den sociala irygghelen.

Det fortsatta rationaliseringsarbetet

Ett viktigt led i saneringen av statsfinanserna är atl effektivisera den offentliga verksamheten och i vissa fall förändra dess organisations- och finansieringsformer. De allra flesla arbetsuppgifter som utförs inom statlig och kommunal förvaltning fyller angelägna behov hos medborgarna. Dessutom ställer medborgarna ofta krav pä mer och framför alll bättre service. Resursknappheten i ekonomin och det nödvändiga i all minska budgetunderskottet kräver emellertid alt den offenlliga sektorns resurser utnyttjas bällre. Det är också viktigt för förtroendet för den offentliga verksamheten att den bedrivs på etl effektivt och lill medborgarnas efterfrågan väl anpassat sätl.

Del är genom all den offenlliga verksamhelen bedrivs i former som är resurssnåla och som ger medborgarna en god service ell sådani förtroende kan utvecklas. Detla är också ett centralt motiv för alt den offenlliga verksamheten bedrivs i starki decentraliserade former i Sverige. Detta gäller i hög grad för den statliga verksamheten. En alll större del av den offentliga verksamhelen har dessutom anförtrotts ål kommuner och landsting. Inriktningen är också både vad gäller kommuner och statliga myndigheler att genom minskad detaljreglering öka möjligheterna till elt effektivare resursutnyttjande och en bättre anpassning till de specifika förhållandena i det enskilda fallet. Det är därvid viktigt atl koslnadsdrivande föreskrifter o.dyl. blir föremål för en kontinueriig översyn och alt det iakttas en betydande återhållsamhet med nya sådana normer. Ett systematiskt bedrivet omprövnings- och raiionaliseringsarbete ger också möjligheter till alt satsa på nya angelägna områden.

En offentlig sektor som känntecknas av dessa egenskaper har en avgörande betydelse för den fortsatta utvecklingen av den sociala välfärden. Den offentliga sektorn har som bärare av centrala välfärdsfunktioner ett betydande värde, som vi måste slå vakt om och vidareutveckla. Frågor som hänger samman med den offentliga sektorns utveckling under kommande år bereds f.n. i civildeparlmentel och enligt vad jag har erfarit, avser chefen för civildepartementet att återkomma till regeringen i dessa frågor.

Under en följd av år har det s. k. huvudförslaget tillämpats vid budgeteringen av de statliga myndigheterna. Huvudförslaget innebär i normalfallet att det pris- och löneomräknade anslaget till myndigheten reduceras med

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 44

2 %. Detta krav på real resursminskning är en metod för att få en effektivare verksamhet genom rationaliseringsinsatser i form av ändrade arbetsrutiner, användning av ADB m. m. Metoden ger emellertid även möjligheter alt få en redovisning från myndigheternas sida av vilka omprövningar av verksamheten som kan bli nödvändiga vid en given resurstilldelning. 1 takt med att de närmast till hands liggande rationaliseringsåtgärderna uttöms, torde sådan information få allt större beiydelse för statsmakternas ställningstaganden.

Huvudförslaget har tillämpats med vissa variationer under de senaste åren. 1 det budgetförslag som nu föreligger har huvudförslaget varit utgångspunkt i budgetprövningen. För etl antal myndigheter genomförs huvudförslaget som ett flerårsprogram. vilket ger möjlighet till en väsenlligt förbättrad planering på myndigheterna. Sådana flerårsprogram lillämpas bl. a. för arbetsmarknadsverket, statens energiverk, statistiska centralbyrån, statens planverk och tullverket.

Jag anser alt del även framgent är nödvändigt atl ställa krav på myndigheterna alt fortlöpande effeklivisera sin verksamhel. Det är därvid viktigt att öka myndigheternas engagemang för och medverkan i ett fortgående effektiviseringsarbele. Det finns också skäl att i ökad utsträckning betona olika typer av incitament. Det kan gälla rent ekonomiska incitament, t. ex. att myndigheterna fär tillgodogöra sig viss del av en kostnadsbesparing till följd av planmässigt genomförd rationalisering och omprövning. Vissa inslag av denna typ fanns redan angivna i de budgetanvisningar som gällde för myndigheternas anslagsframställningar för budgetåret 1985/86. Denna typ av incitament finns det anledning att ytterligare utveckla. Del kan dock även gälla andra former av incitament, t.ex. att statsmakterna i högre utsträckning än hittills tar ställning till och fattar beslut på grundval av sådana iakttagelser och effekliviseringsförslag som redovisas av myndigheterna. Della förutsätter att underiagel från myndigheterna är väl genomarbetat och redovisas på ett sådant sätl att del kan ligga till grund för beslut av statsmakterna.

Det finns skäl att beröra behovet av ett mer flexibelt utnyttjande av anslagsmedel och del utredningsarbete som pågår kring denna fråga. Av väsentlig betydelse för myndighelernas möjligheter all planmässigt bedriva sitt effektiviseringsarbele är alt de anlägger elt längre lidsperspektiv än vad det nuvarande ettåriga anslagssystemet ger anledning till. Enligt min mening är tiden nu mogen att ytterligare utveckla olika tekniska lösningar för att pröva medelsbehov för myndighetsverksamhet för längre lid än etl år och i samband därmed utreda frågan om hur fleråriga planeringsramar kan utformas. Förutom att myndigheterna lättare skulle kunna planera och driva sin verksamhet, kan ett system med fleråriga ramar ge utrymme för fördjupade analyser av verksamheterna med några års mellanrum. Dessa fördjupade analyser ger därutöver statsmakterna bättre möjligheter atl i sina prioriteringar slyra resurserna till de mest angelägna verksamhetsom-

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 45

rädena. När det gäller lösningar för att förstärka långsiktigheten i myndigheternas resursanvändning bör också övervägas ökade möjligheter att överföra medel mellan budgetår. En sådan ändring skulle även kunna Ulgöra ett incitament för myndigheterna att hushålla bättre med sina resurser.

Vad gäller såväl flerärsramar som överföring av medel mellan budgelår finns del betydande tekniska problem som gör att eventuella åtgärder mäste föregås av ett grundligi utredningsarbete. Etl arbete kring dessa frågor pågår bl. a. inom regeringskansliet och i verksledningskommittén.

I anvisningarna för myndighelernas anslagsframställningar för budgetåret 1985/86 har gällt att myndigheterna i första hand skall redovisa ett huvudförslag innebärande en med 5% minskad real resursförbrukning fördelad på 3 år i stället för 2% årligen under en treårsperiod. Redan detla ger ett visst incitament atl planera verksamhelen mer långsiktigt. Etl ökande antal myndigheter har visat intresse för detta, även om fiertalet myndigheter fortfarande har valt att redovisa en 2-procentig neddragning av de reala resurserna del närmaste året. Med hänsyn härtill och mot bakgrund av vad jag sagt i det föregående om nödvändigheten av fortsalla effektiviseringskrav på myndigheterna, ökade inslag av olika slag av incitament och värdet av ett långsiktigt synsätt, anser jag att det nuvarande fleråriga 5-procentiga huvudförslaget bör ligga lill grund vid utformningen av de s. k. årliga anvisningarna för budgetåret 1986/87.

Mot bl. a. denna bakgrund finns del skäl att allmänt sett precisera kraven på myndigheternas redovisning av huvudförslaget och konsekvenserna av della. Om ett sådant underlag trots alll inle redovisas, måsle slutsatsen som tidigare år vara att huvudförslaget kan genomföras utan påtagliga konsekvenser för verksamheten.

Jag avser alt senare föreslå regeringen alt besluta om föreskrifter för myndigheternas anslagsframställningar för hudgeiårel 1986/87 med den inriktning som jag här har redovisat.

Jag vill även nämna atl jag avser att i samband med kompletleringsproposilionen våren 1985 återkomma till fiågor som sammanhänger med metoder för omprövning av verksamheter, m.m. och därvid också någol beröra beslutsunderlaget för reformer.

6 Den kommunala ekonomin

När regeringen tillträdde hösten 1982 visade gjorda kalkyler en mycket mörk bild av den kommande finansiella utvecklingen i kommunsektorn med stigande finansiella sparandeunderskotl. En utveckling i linje med de föregående åren skulle obönhörligen ha lett till kraftiga kommunala skatte-

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 46

höjningar eller omfattande nedskärningar i för medborgarna vikliga verksamheter och med allvarliga sysselsättningsproblem som följd.

Dessa farhågor, som byggde på antaganden om fortsatt höga pris- och löneökningar, har inte besannats. Okad tillväxt i ekonomin kombinerad med lägre pris- och löneökningar har, tillsammans med en strävan från regeringens sida all inle ålägga kommuner och landstingskommuner nya omfattande uppgifter, istället medverkat lill att kommunsektorn nu generelll sett har en god ekonomi, trots relativt låga skaltesatshöjningar sedan 1982. Till detta har bidragit bl.a. återställandet av skatteunderlaget från fysiska personer till 100% samt en budgetpolitik i övrigl som inte innehåller några kraftiga reduceringar av statsbidrag. Jag vill också understryka all kommuner och landsting själva i hög grad bidragit lill den nuvarande gynnsamma situationen genom en aktiv omprövning av utgifter och verksamheter. Kommuner och landsting har därmed också fått utrymme att fortsätta sin utbyggnad av verksamheterna pä de prioriterade områdena, om än inte i lika snabb takt som under 1970-talet.

Under senare år har kommuner och landsting även byggt upp betydande finansiella resurser. Finansieringskapilalei uppgick i 1983 års bokslut till över 30 miljarder kr. eller till drygt 15% av de totala externa utgifterna. Bl. a. detta motiverade den likviditetsindragning som genomförs vid årsskiftet.

Allmänt sett har, i fråga om åtgärder av slörre omfattning, eftersträvats en framförhållning från statens sida, så att kommunerna skall kunna beakta förändrade förutsättningar i sitt normala budgetarbete. På så sätl uppnås stabilitet i den kommunala planeringen och möjligheter ges för kommunerna att effektivt genomföra förändringar i sina verksamheter. Sysselsättningsläget har dock lett lill att krav ibland måst ställas på kommunsektorn all med korl varsel medverka för alt öka sysselsättningen. Jag vill i sammanhanget erinra om att del i en god kommunal hushållning bör ingå att underhälla kommunala fastigheter och anläggningar på etl ekonomiskt riktigt sätt. Nuvarande finansiella läge för kommuner och landsting torde medge att kommunerna på egen hand finansierar denna typ av insatser.

Den finansiella situationen i kommunsektorn ler sig inför år 1985 gynnsam, förutsatt att pris- och löneökningarna begränsas i enlighet med regeringens mål. Kommunalskallehöjningarna blir för år 1985 myckel begränsade. Sammanlaget blir ökningen preliminärt sju öre, varav landstingskommunerna svarar för en höjning om sex öre och församlingarna för ett öre. Den genomsnittliga nivån för utdebiteringen i kommunerna är oförändrad. Däremot ökar spännvidden mellan de kommuner som har högst respeklive lägst sammanlagd kommunalskatt. Skillnaden mellan högsta och lägsla sammanlagda kommunalskatt kommer 1985 atl uppgå lill närmare nio kronor. All skillnaden i utdebitering mellan kommunerna ökar på delta säll är mycket oroande. Enligt min mening är det påkallat med snara åtgärder för atl komma tillrätta med de mest extrema skillnaderna.

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 47

Den låga sammanlagda skattesatshöjningen beror framför alll pä en långsammare kostnadsökning än tidigare samt ett systematiskt omprövnings- och effektiviseringsarbele. Centralt i sammanhanget är också atl en snabbare tillväxt av produktion och sysselsättning ökat det kommunala skatteunderlaget.

Den särskilda arbetsgruppen om kommunernas ekonomi (KEA), vari ingår representanter för finans- och civildepartementen. Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet, har i likhet med tidigare år tagit fram kalkyler över den kommunala verksamhets- och sysselsättningsutvecklingen saml den finansiella utvecklingen. Årets kalkyler sträcker sig fram I.o.m. år 1987.

Av KEA-kalkylerna framgår att den kommunala konsumtionsvolymen under vissa förutsättningar beräknas öka med 0,7% år 1985 och med mindre än 0.5% per år för åren 1986 och 1987. Den volymmässiga ökning som sammanhänger med utvecklingen av befolkningens storlek och åldersstruktur uppgår till endast några tiondels procent. Av kalkylerna framgår vida: e att det framför alll är omsorg och värd av barn och äldre som svarar for ökningen i verksamheten, medan etl lägre antal elever i skolan drar ned volymökningen.

Kalkylerna har tidigare underskattat den förväntade konsumlionsökningen. För 1985 har utifrån budgetuppgifter bedömts alt konsumtionen ökar med 1,5% och för 1986 och 1987 har en schablonmässig ökning med 1 % per år lagts till grund för KE.A;s finansiella kalkyler. Denna nivå överensstämmer med den utveckling av den kommunala konsumtionen som förordats i den av riksdagen nyligen godkända propositionen om riktlinjer för den ekonomiska politiken på medellång sikt. Den nämnda utvecklingen av konsumtionsnivän utgör en betydande omsvängning jämfört med den under 1970-talet genomsnittliga volymökningen med ca 4% per år.

Sysselsättningen har av KEA bedömts komma att utvecklas på samma sätt som konsumtionsvolymen. Vid nyss angivna ökningstal för konsumtionen innebår detta att det totala antalet sysselsatta ökar med 15 000 personer 1985 och för åren 1986- 1987 med 10 000 personer per år förutsatt oförändrad medelarbetslid. För de båda sistnämnda åren har ej effekter av sysselsättningsskapande åtgärder beaktats.

KEA:s finansiella kalkyler indikerar. vid löne- och prisökningar i överensstämmelse med regeringens mål. en stabil finansiell situation inom kommunsektorn de närmaste åren. En alternativ kalkyl, beräknad på en högre men successivt avtagande löne- och prisökning, resulterar i en ogynnsammare finansiell situation. Kostnadsutvecklingen är därmed av avgörande betydelse för i vilken utsträckning en kommunal verksamhetsexpansion med åtföljande sysselsättningsökning kan ske 1986 utan kommunalskattehöjningar som följd. Det kan vidare utifrån tidigare gjorda

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 48

kalkyler konstaleras att en beslående snabb pris- och löneutveckling leder till en ännu snabbare urholkning av de kommunala finanserna.

I propositionen om rikllinjer för den ekonomiska politiken på medellång sikt redovisade jag atl utrymmet för såväl privat som offentlig konsumtionsökning kommer atl vara begränsat de närmaste åren. Inom utrymmet för konsumtionsökning förordas en inriktning till fördel för den privata konsumtionen framför den offentliga. Denna avvägning skall ses mol bakgrund av den kraftiga minskning av reallönerna som skedde 1976-1983 och den kraftiga utbyggnad av den kommunala konsumtionen som skedde under samma period.

Prioriteringen ansluter lill alternativ I i långtidsutredningen, där den privata konsumtionen ökar med 1,5% per år och den offenlliga konsumtionen med 0,5% per år. Inom ramen för den sistnämnda förutsätts en ökning av den kommunala konsumtionen med 1 % per år och en minskning av den statliga med I % per år. Den kommunala konsumtionen med bl. a. barnomsorg, äldreomsorg, utbildning och sjukvård prioriteras således framför den statliga. Del är ell ullryck för den slora betydelse som måste tillmätas de kommunala verksamheterna och den vikt de har för möjlighelerna atl åstadkomma en ökad sysselsättning och förbättrad social välfärd.

Jag betonade i den nämnda propositionen, alt en förulsättning för en forisait utbyggnad av den offentliga sektorn är all den sker inom ramen för ett i slort sett oförändrat skattetryck. För kommunsektorns vidkommande får nya resurser för prioriterade områden inom barn- och äldreomsorg i väsentlig grad skapas genom omprioritering av befintliga resurser. Det är därför nödvändigl alt kommuner och landstingskommuner även fragment tillvaratar möjligheter alt ompröva och effektivisera sina verksamheter. Genom en minskad statlig detaljreglering får kommunerna större frihei all anpassa sina verksamheter till lokala förhållanden och möjligheter till effektivare utnyttjande av befinlliga resurser.

Här bör även framhållas möjligheten alt genom förändrade verksamhetsformer och alternativa finansieringsvägar kunna bedriva vissa verksamheter inom kommunsektorn till en lägre kommunal kostnad. Jag vill i sammanhanget erinra om alt del inom stat-kommunberedningen f. n. pågår ett utredningsarbete i syfte att kartlägga och analysera vilka administrativa och institutionella hinder som finns för en mer aktiv avgiftsfinansiering.

Statsfinanserna medger f. n. inte ökade transfereringar till kommunsektorn. Tvärtom är det nödvändigt att fortsatta åtgärder vidtas i syfte alt begränsa automatiken i utgiftsökningarna för staten. Dessa bör kopplas till en minskad detaljreglering genom en ökad schablonisering av bidragssystemen. Härigenom ges möjlighet alt frigöra resurser som kan överföras lill prioriterade områden, där de största behoven finns. Kommunernas och landslingens stora betydelse för sysselsättning och välfärd gör det dock inte möjligl att vidta omfattande nedskärningar i statsbidragen. Sådana åtgärder skulle snabbt kunna leda till kraftigt ökade kommunalskatter med

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 49

åtföljande högre lönekrav eller omfattande neddragningar i angelägna kommunala verksamheter med ökad arbetslöshet som följd. Verkningar av delta slag kan inte accepteras.

Däremot är det som nämnts angelägel att fortsätta arbetet för alt bryta automatiken m. m. i de statliga transfereringarna. Delta behöver inle återverka negativt på verksamheter, sysselsättning och kommunalskatte-salser. Likaså medger den finansiella situationen i kommunsektorn alt vissa smärre bidrag m. m. som nu ulgår på statsbudgeten kan dras ned eller avvecklas. 1 budgetförslaget återfinns vissa åtgärder av delta slag som berör kommunerna bl. a. på skolans område, i fråga om energirådgivning och inom det arbelsmarknadspoliliska områdel.

Jag avser mot bakgrund av vad som nu anförts och efter yllerligare beredning föreslå regeringen atl återkomma med förslag lill åtgärder inom det kommunalekonomiska områdel inför 1986 i en särskild proposition under våren 1985.

7 Avslutning

Sveriges ekonomi har under 1984 tagit flera viktiga steg på vägen mol balans och full sysselsättning. Del stora underskottet i våra utrikes affärer förbyttes i etl mindre överskott. Budgetunderskottet fortsätter atl minska och den offenlliga sektorns underskott, mätt som andel av bruttonationalprodukten, har sedan 1982 halverats. Industriinvesteringarna ökade kraftigt efler flera års fall. En fortsatt produktionsökning och begynnande invesieringsuppgång ledde till alt även lägel på arbetsmarknaden vände. Arbetslösheten minskade efter att oavbrutet ha ökat sedan 1980. Även inflationstakten gick ner, ehuru mindre än vad som varit önskvärt.

Denna påtagliga förbättring av det ekonomiska läget har kommit snabbare och med slörre bredd än vad som allmänt förväntats. Utomordentligt ambitiösa mål hade salts upp för den ekonomiska politiken och den förbättring som nu uppnåtts ligger i linje med dessa mål. Sverige är ell av de ytterst få västeuropeiska länder, som utan reservationer satsar på alt bekämpa både arbetslöshet och inflation och som samtidigt slår vakt om del sociala välfärdssystemet.

Utvecklingen 1984 visar att vi tillhör den ännu mer exklusiva grupp länder, där dessa mål också faktiskt uppnås genom atl arbetslösheten sjunker samtidigt som inflationen dämpas. Även om nedgången i inflationstakten 1984 borde ha varit större med hänsyn lill den internationella prisutvecklingen, bör det noteras att inflationen i Sverige kunde dämpas i ett skede med kraftigt ökad ekonomisk aktivitet i landet och en betydande uppgång i sysselsättningen. Både erfarenheterna från andra länder och 4 Riksdagen 1984/85. I samt. Nr 100. Bilaga I

Prop. 1984/85:100 Bilagal 50

våra egna från tidigare konjunkturuppgångar visar alt detla är en sällsynt kombination.

De ekonomiska utsikterna för det kommande året ter sig förhållandevis goda. Det gäller särskilt mol bakgrunden av att draghjälpen för vår industri från den internationella konjunkturen väntas bli svagare 1985 an den varit del senaste året. Den ekonomiska tillväxten stannar därior vid drygl 2%. Men uppgången av export och industriproduktion, investeringar och sysselsättning fortsätter. Det betyder bl. a. att arbetslösheten väntas minska ytteriigare under 1985. Också i ett annat avseende ter sig utsikterna gynnsammare än tidigare. Om infialionen kan hållas nere kommer de svenska hushållens realinkomster att växa och ge utrymme för en allmiin förbättring av levnadsstandarden.

Det samlade resultatet av den ekonomiska politik som inleddes hösten 1982 visar att den valda strategin varit framgångsrik. Tillväxten av produktion och investeringar har skjutit fart genom stimulans av eftertVägan riktad mol svenska varor och tjänster. En rad riktade insatser har gjorts föi att öka det svenska näringslivets slagkraft och utvecklingsförmåga, inte minst inom den tekniska forskningen. Underskotlen och inflationen har minskats genom en stram finans- och penningpolitik.

Även skatte- och fördelningspolitiken har givits en viktig roll i arbetet för tillväxt och full sysselsättning vid ekonomisk balans. Skattebelastningen har förskjutits från arbete och sparande till konsumtion och stora kapitalvinster. Samtidigt har såväl skattepolitiken som de sociala reformerna utformats så att krispolitikens bördor fördelas så rattvist som möjligl.

De uppnådda resultaten kan dock inte enbart tillskrivas den ekonomiska politiken. En avgörande insats för att 1982 års devalvering blivit såpass framgångsrik gjordes av löntagarna och deras fackliga organisationer, när de accepterade ännu en period av sänkta reallöner. Det svenska näringslivet har överlag visal stor förmåga att utnyttja sill förbättrade konkurrens-och vinslläge genom ökade försäljningsansträngningar, nya investeringar och utvecklingsinsatser. Tillsammans med de slora samhällsinsatser som gjorts för att skapa en ny och slagkraftigare industristruktur ger den starka utvecklingsviljan i näringslivel en god grund för framtida tillväxi av produktion, sysselsättning och levnadsstandard.

Även om oväntade svårigheter aldrig kan uteslutas, kan det mot denna bakgrund med viss tillförsikt hävdas atl Sverige har en internationellt sett nästan unik chans lill ekonomisk tillväxt och hög sysselsättning, samtidigt som utvecklingen mol ekonomisk balans och stabilare priser kan fortsätta. Förutsättningar finns nu att under 1985 slutgiltigt bryta med den långa inflationsepoken. Och även om överskottet i ulrikesbalansen inte kan bibehållas 1985, är underskottet inte slörre än att Sverige numera obestridligen är en nation som kan försörja sig själv.

Detta högt satta mål förutsälter alt regeringens ekonomisk-politiska

Prop. 1984/85:100 Bilagal 51

strategi fullföljs med slor fasthet och konsekvens. Det nu framlagda budgetförslaget har inriktats på en fortsatt neddragning av budgetunderskottet. Med detta förslag kommer underskottet att ha minskat med ca 23 miljarder kr. i löpande priser på tre budgetår. I budgeten för budgetåret 1985/86 uppnås den slalsfinansiella förbättringen genom alt utgifterna inklusive slalsskuldräntorna hålls starkt tillbaka, så att de inle ökar ens i nominella tal. Inom ramen för denna myckel återhållsamma utgiftsutveckling har utrymme skapats genom omprioriteringar för förbättringar på vissa, socialt särskilt angelägna områden samt inom utbildningen och på kulturens område. I budgetens ulgifler ingår också en uppräkning av pensioner och studiestöd enligt principen om full värdesäkring.

Denna strama budgetpolitik bör bli ett viktigt bidrag till en fortsall förstärkning av den samhällsekonomiska balansen, inte minst på prisområ-del. En rad andra faktorer pekar också på att utsikterna är goda för en väsentlig minskning av inflationstakten under 1985. Enighet råder mellan arbetsmarknadens parter om att lönekostnadsslegringen bör begränsas till 5%. Utvecklingen av hyror, matpriser, taxor och avgifier saml importpriser ligger, såvitt nu kan bedömas, väl inom ramen för det uppsatta prismålel.

Regeringen har visal att den är beredd atl utnyttja de resurser som står till den ekonomiska politikens förfogande i kampen mot inflationen. Avgörande är nu all tillräcklig enighet kan uppnås om att ytterst få har något alt vinna på att inflationen ånyo skjuter fart. Med dessa förutsättningar bör det vara möjligl att nå målet, om förnuftet och solidariteten får fortsätta alt styra vårt handlande.

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 52

Särskilda frågor

1 Reklamskatt

Enligt lagen (1972:266) om skalt pä annonser och annan reklam ulgår skatt med 10% av beskattningsvärdet utom för annons i allmän nyhetstidning, där skattesatsen är 3%. Beskattningsvärdet utgörs av vederlaget för reklamen. Den som offentliggör reklamen, t. ex. etl tidningsföretag i fråga om annonser i pressen, är skallskyldig.

Förutom för annonser utgår reklamskatt för reklamlrycksaker och för reklam som återges i Ijuslidningar, på fastigheter m.m. samt genom visning av film eller återgivning av ljud.

I fråga om annonser i dagspress, populärpress och fackpress galler att någon reklamskatt inle belastar en annonsomsäitning om upp lill 9 milj. kr. per år (dagspress) resp. 6milj. kr. per år (populärpress och fackpress).

Statsrådet Göransson kommer i det följande att föreslå att produktionsbidraget inom presstödet höjs med 10%. För att finansiera denna ökning bör enligt min mening nu en mindre höjning av reklamskatten ske. Skattesatsen bör därvid genomgående höjas med 1 procentenhet. Det innebär atl skallen för annonser i dagspressen ökas till 4% av beskattningsvärdet och att reklamskatten i övrigt höjs lill 11 % av beskattningsvärdet. För att åtgärden inle skall bli alltför kännbar för dagstidningar med låga annonsintäkter föreslår jag atl frigränsen höjs från 9 till 12 milj. kr. per år. Därigenom kommer några dagstidningar som nu får betala in reklamskatt au hell bli befriade från skatten och några andra tidningar få en sänkt skalt.

Totalt ger den föreslagna höjningen ökade skatteintäkter om ca 50 milj. kr. per år, varav drygl 20 milj. kr. per år avser dagspressen.

Inom finansdepartementet har utarbetats etl lagförslag om ändring i lagen om skatl på annonser och annan reklam (se bilaga 1.5). Med hänsyn till atl lagstiftningsåtgärden är av enkel beskaffenhet anser jag att det inte finns någon anledning alt inhämta yttrande från lagrådet.

Höjningarna bör träda i krafl den I juli 1985.

2 Statliga kreditgarantier, m.m.

Omfattningen av olika slatliga kreditgarantier framgår inte av statsbudgeten. Bl. a. av detla skäl har riksrevisionsverket (RRV) regeringens uppdrag atl två gånger per år redovisa vissa uppgifter om kreditgarantigivning-en. 1 tabell 1 samman fallas dessa uppgifier. Liksom lidigare år lillämpas en kassamässig redovisning.

Del är främsl exporlkreditgaranlierna, för vilka utfästelse enligt gällande

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1

regler kan lämnas till belopp som överstiger de fastställda garanliramarna, saml riksgäldskontorets garantigivning, som svarar för skillnaden mellan garaniiulfäslelser och garantiramar. Vattenfallsverkets utfästelser överstiger också garantiramen. Orsaken är - som tidigare redovisats - förändringar i valutakurserna som inträffat efter den tidpunkt då garantin ställdes ut.

Den garanterade kapitalskulden uppgick den 30 juni 1984 till 91,7 miljarder kr., vilket är ca 3.8 miljarder kr. mer än ell år lidigare. Då har. som anmäldes i kompletteringspropositionen våren 1984 (prop. 1983/84: 150), hänsyn lagils lill alt skuldförbindelser som är deponerade i riksbanken och som avser internationella utvecklingsfonder inte längre redovisas som kreditgarantier. Inkluderas även dessa förändringar har kapitalskulden under budgetåret 1983/84 ökat med 6.2 miljarder kr. Garantierna till Konungariket Sveriges statshypotekkassa. Sveriges Allmänna Hypoteks-bank. Forsmarks Kraftgrupp AB. Svenska Petroleum, stöd till varvsföretag samt exportkredilnämnden svarar för de största ökningarna. Kapitalskulden har också ökat lill följd av valutakursförändringar. Även minskningar av den garanterade kapitalskulden förekommer, främst när det gäller åtaganden inom industridepartementets verksamhetsområde.

Utgifterna lill följd av infriade garantier uppgick under budgetårel 1983/84 till närmare 1.6 miljarder kr. Exporlkreditgaranlierna och riksgäldskoniorets garantier svarar detta budgelår för de största förlusterna. Exportkreditgarantierna svarar samtidigt för de största inkomsterna från garantiavgifter som tolall uppgår till ca 400 milj. kr. Inkomsterna från garantiavgifterna har jämfört med föregående budgelår ökat med ca 55

Tabell 1. .Statliga kreditgarantier, m.m. per den 30 juni 1984

Milj. kr.

Garantier utfärdade	Av rege-	Gjorda	Garanterad	Utgifter	Inkomster	Inkomster
av	ringen	garanii-	kapital-	p.g.a.	från ga-	p. g. a. åter-
	medgiven	ulfäslel-	skuld	infriade	rantiav-	betalning
	garanti-	ser		garan-	gifter	av tidigare
	ram			tier		infriade garantier
Riksgäldskontoret	63 511	.Mon	52.S92	534.9	61.9	139,4
(varav grundfondför-
bindelser)	(21 145)	(21056)	(2I0.S6)	(-)	(34,6)	(-)
Exportkredilnämnden	51807	67 050	25 932	884.0	318.0	293,0
Statens vattenfalls-
verk	7 886	8 177	7819	-	-	-
Lanlbrukssiyrelsen	3 774	3 774	3 586	39.2	0.4	2,6
-Sialens industriverk	2 300	I.S60	1 107	85,1	12.3	1,2
Sialens energiverk	915	-	-	-	-	-
Televerket	310	310	127	-	-	-
Kommunikationsdepar-
tementet	300	300	-	-	-	-
Övriga	726	581	535	13.6	0.4	0.4
Summa	131 529	135 769	91698	1 556,8	393.0	436,6

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 54

milj. kr. RRV anför i sin redovisning alt även om avgifter tas ut i ökad omfattning på nya garantier får detta inte någon mera betydande effekt på inkomslerna eflersom de äldre, ej avgiftsbelagda, garantierna helt dominerar.

Inkomsler till följd av återbetalning av infriade garantier uppgår för perioden till ca 400 milj. kr. Även dessa inkomster kommer främsl från exportkredilgarantierna.

Statens kassamässiga underskott för kreditgarantiverksamheten uppgick under budgetåret 1983/84 till 727 milj. kr., en ökning jämfört med budgetåret 1982/83 med 66 milj. kr. eller ca 10 procent. Till detla kommer statens koslnader för administration av garantiåtagandena.

I tabell 2 redovisar jag de förslag om förändringar av slatliga kredilga-rantiramar som förelagts riksdagen efter kompletteringspropositionen 1984 eller som berörda statsråd idag kommer att lägga fram förslag om.

Tabell 2. Föreslagna eller beslutade förändringar av ramar för statligt garantiåtagande till budgetårel 1985/86 efter den 30 Juni 1984

Milj.kr.

Ramar för årligt Garantiram Förändring lill

statligt engage- 1985-07-01

mang

1984-06-30 1984-07-01 1985-07-01

Garantier för län
till personal inom
biständsförvalt
ningen 5,5 15 -t- 9,5

4043=	4000'
71,6=	75'
18,9= 160,1=	0" 125'

Garantier för län
till jordbrukets
rationalisering m. m. 3586' 4043= 4000' -43

Garantier för lån
till fiskeföretag m. m. 48,0' 71,6= 75' -i- 3,4

Garantier för lån

till byggande av

skogsvägar 7,9' 18,9= O" - 18,9

Beredskapsgarantier 35,1' 160,1= 125' - 35,1

445,5	0'	-445,5
40	50	-1- 10
16	14"	- 2 -521.6

Ramar för samlat statligt garantiåtagande Strukturgarantier inom industridepartementets verksamhetsområde Garantier för lant-

brevbärariån Garantier till AB Trav och Galopp

Summa förändringar

' Garanterad kapitalskuld 1984-06-30

= Maximalt ianspråktagen ram vid utgången av budgetårel 1984/85 om hela del årliga ramtillskottet skulle

ianspråktas ' Engagemangsram " Garantiramen upphör

' Garantier lämnas i fortsättningen inom ramen för garantier till industrigarantilän m. m. " Ramen nedsätts årligen med 2 milj. kr.

Prop. 1984/85:100 Bilaga I 55

Om riksdagen bifaller regeringens samtliga förslag kommer således ramarna för statens garantiåtaganden att minska från 131 529 milj. kr. den 30 juni 1984 med 521.6 milj.kr. till 131007,4 milj.kr. vid ingången av budgetårel 1985/86. Då har berilknats att hela garantiutrymmet i de årliga ramar som tidigare redovisats utnyttjas under budgetåret 1984/85. Statsrådet Hellström kommer härutöver senare denna dag att föreslå att regeringen bemyndigas att höja garantiramen för statsgarantier för exportkrediter med ytterligare 10 miljarder kronor om så anses erforderligt. Denna ökning av garantiramen har inle beaktats i ovanstående beräkning. Av de 70 miljarder kr. regeringen redan tidigare beviljats medge exportkreditnämnden som garantiram har knappt 52 miljarder kr. lagls ut den 30 juni 1984 (se tabell I).

Vid min anmälan av 1984 års kompletteringsproposition föreslog jag att de garaniisyslem som för innevarande budgelår baseras på årliga ramar borde omvandlas till s.k. engagemangsramar. Som framgår av tabell 2 föreslås nu denna förändring för flera garantisystem med årliga ramar. Som jag tidigare anfört anser jag att systemet med engagemangsramar är mer överblickbari och ger bättre kontroll av tillväxten av det samlade statliga kreditgarantiåtagandet. Ett system med engagemangsramar ställer emellertid särskilda krav på redovisningen av garantiverksamheten. Jag har för avsikt att i annat sammanhang återkomma till regeringen i denna fråga. Jag kommer då också att redovisa mina förslag med anledning av RRVs rapport om verksamheten med slatliga kreditgarantier. Rapporten bereds f. n. i regeringskansliet.

Jag föreslog vid min anmälan av 1984 års kompletteringsproposiiion alt infriande av kreditgaranti i ett system med engagemangsramar skall minska ramen med motsvarande belopp. Della för alt undvika atl ev. förluster leder till all det skapas utrymme för ny garantigivning. Förslaget trädde sedermera i kraft den I juli 1984. Givetvis gäller denna regel även för de garantisystem som nu föreslås bli omvandlade till engagemangsramar.

Av RRV:s redovisning av kreditgarantiverksamheten per den 30 juni 1984 framgår att den av staten garanterade kapitalskulden har ökat med 6,2 miljarder kr. under budgetåret 1983/84, medräknat skuldförbindelser för internationella utvecklingsfonder. Motsvarande siffra för budgetåret 1982/83 var 13,2 miljarder kr.

Som jag tidigare anfört bör den statliga garantigivningen inte innehålla något subventionselement. Den allmänna övergången till s.k. engagemangsramar bör skapa incitament som verkar i denna riktning, även om ökningen av statens kassamässiga underskott för verksamheten är oroande slor. Jag kommer därför atl följa utvecklingen och återkomma lill frågan vid senare tillfälle.

Prop. 1984/85:100 Bilagal 56

3 Försöksverksamheten med ränteincitament på myndigheternas utgiftsanslag

Riksdagen beslutade under våren 1983 (prop. 1982/83: 100 bil. 1 s. 53-54, FiU 30, rskr 143) atl det skulle inledas en försöksverksamhet med atl koppla en räntefaklor fill vissa anslag för att skapa incilamenl för en förbättrad kassahållning vid myndigheterna. Avsiklen var alt studera alternativ eller komplement lill administrativa regleringar.

Försöksverksamheten inleddes i juli 1983 och har omfattat anslaget Inköp av motorfordon m. m. under andra huvudtiteln, vilket disponeras av rikspolisstyrelsen, och anslagen Forskning och utveckling saml Utrustning under tolfte huvudtiteln, vilka disponeras av styrelsen för leknisk utveckling.

De berörda myndigheterna har därvid givits möjlighet atl placera anslagsmedel på räntebärande konto i riksgäldskontoret. Räntefoten har motsvarat statens avkastningsränla under närmast föregående budgelår. Vid anslagsberäkningen har en reduktion gjorts för förväntade medelstillskott i form av ränteinkomster. I den mån medelsförbrukningen senare-lagls har myndigheterna kunnal tillgodogöra sig extra medel till följd av att ränteinkomsterna överstigit vad som ursprungligen budgeterats.

RRV har på uppdrag av regeringen följt och utvärderat försöksverksamheten under föregående budgetår. I uppdraget har även ingått att överväga tekniska lösningar för en mer generell användning av ränleincilament saml att föreslå justeringar i de regler som gäller för affärsverk och uppdrags-myndigheter när del gäller förräntning av statskapital och utrustningslån. Uppdraget rapporterades i augusti 1984.

RRV konstaterar att försöksmyndigheterna har senarelagt utbetalningar. RRV bedömer dock alt myndigheterna borde ha kunnat vidta ytterligare ålgärder. Atl så inle har skett kan enligt RRV: s utvärdering delvis bero på alt vissa betalningsrutiner inle kunnat ändras förrän efler nägon tid. Vidare bedömer RRV atl en påtaglig knapphet på medel erfordras för att myndigheterna skall bli tillräckligt motiverade atl senarelägga betalningarna.

RRV diskuterar i rapporten alternativa tekniska lösningar för ett generellt verkande system med ränteincitament. I rapporten redovisas vidare etl antal förslag till åtgärder för alt öka incitamentet för effektiv kassahållning hos affärsverk och uppdragsmyndigheler. Dessa förslag bör beaklas dels i del ordinarie budgetarbetet, dels inom ramen för utvecklingsarbetet avseende styrningen av myndigheterna.

Av RRV:s rapport framgår att elt system med ränleincilament för atl fungera tillfredsställande kräver bl. a. betydande förändringar av såväl anslags- som betalningssystem. Enligt min mening bör därför ell generellt verkande system med ränleincilament inte aktualiseras nu. Vidare har framkommit att den tekniska lösning som utnyttjats under försöket har

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 57

betydande brister. Bl. a. har ränteinkomster erhållits ulan all faktisk sena-reläggning av utbetalningar från statskassan har skett. Vissa korrigeringar har därför fått göras vid budgeteringen. Jag anser mot denna bakgrund att den pågående försöksverksamheten bör avslutas vid utgången av innevarande budgetår. Cheferna för justitie- och industridepartementen återkommer till detla vid sina anmälningar av berörda anslag.

Jag anser emellertid atl del är viktigt att ta tillvara de synpunkter som RRV framför i sin rapport i det vidare arbetet med att förbättra den statliga kassahållningen. En utveckling inom detla område är också en förutsättning för alt bl. a. frågan om atl skapa någon form av ränleincilament för vissa myndigheter eller anslag åter skall kunna aktualiseras. Det gäller exempelvis en översyn av betalningssystemet. RRV anmäler i sin rapport all ett utvecklingsarbete bedrivs vid verket inom detta område. Arbetet bör enligt min mening ges en sådan inriktning alt del blir möjligl alt följa belalningsprofiler på myndighetsnivå, införa ränleincilament eller en spärr som möjliggör en bättre kontroll av myndighelernas dragningsrätt pä statsverkets checkräkning saml förbättra avsiämningsmöjlighelerna löpande och vid bokslutstillfället mellan redovisnings- och betalningssystemen. Härigenom bör också ett förbättrat underlag för statens upplåningsverksamhet kunna erhållas.

Jag vill understryka alt elt översynsarbele av denna karaktär är omfattande och kommer att ta lid alt genomföra. Det är min avsikt alt i olika sammanhang återkomma lill regeringen med förslag i de frågor som jag här redovisat.

4 Finansiering av vissa affärsverks verksamhet

Regeringen föreslog i 1984 års budgetproposition all televerkets investeringar och behov av rörelsemedel skulle kunna tillgodoses genom lån på den allmänna kapitalmarknaden. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (prop. 1983/84: 100 bil. 1, FiU 1983/84:25, rskr. 142). Finansutskottet ansåg att samarbetet mellan televerkskoncernens centrala finansfunklion och riksgäldskontoret när det gäller upplåningen på kredilmarknaden borde ägnas särskild uppmärksamhet och betonade vikten av att riksgäldskontoret med sin erfarenhet och kompetens samordnar dessa frågor. Klarhet borde enligt ulskoltet också skapas om avgränsningen i upplåningen mellan televerket å ena sidan och dess dotterbolag å den andra liksom vilken typ av verksamhet som de skall finansiera. Utskottet angav vidare att regeringens överväganden och förslag med anledning av dessa frågor borde föreläggas riksdagen för ställningslagande om hur arbetet borde bedrivas framöver. En särskild arbetsgrupp har varil verksam för att närmare studera dessa frågor. Chefen för kommunikationsdepartemen-

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 58

tet kommer senare denna dag all utförligt redovisa resultatet från arbetsgruppen samt överväganden i samband därmed.

Inom regeringskansliet har övervägts möjlighelerna att ge ändrade finansieringsförutsättningar i ytterligare några fall. Utöver televerket finns behov att skapa mer marknadsmässiga förulsättningar för ytterligare några affärsverk. Investeringsvolymerna och behovet av rörelsemedel är i dessa fall var för sig väsentligt mindre än för televerket. Liksom för televerket är det min uppfattning atl ändrade finansieringsformer förutsätter alt en mer ändamålsenlig styrning av verken tillämpas t.ex. genom att långsiktiga investeringsplaner upprättas, särskilda avkastningskrav formuleras och genom en välutvecklad målstyrning av verksamheten. Del kan dessulom i vissa fall finnas anledning atl samtidigt ändra verkens organisation så att en styrning med här angivna medel underlättas.

Förutom att televerket medgetts låna på kredilmarknaden har riksdagen godkänt att vissa delar av televerkets och SJ:s finansiering sker genom finansbolag som ägs av verken. Förslag har framförts även från andra affärsverk alt få bilda liknande bolag. Enligt min mening framsiår del som mindre lämpligt att förfara på detta sätt. En sådan lösning skulle innebära att överblicken över stalsupplåningen försämras och att redovisningen av statsskulden försvåras. En god överblick och fullständig redovisning är nödvändig för all statens upplåning skall kunna ske effektivt.

Jag föreslår därför, som etl alternativ till finansiering på den allmänna kapitalmarknaden, att en möjlighet öppnas för några affärsverk som innebär att riksgäldskontoret tillhandahåller både löpande och långfristiga krediter. Riksgäldskoniorets nuvarande kreditgivning lill affärsverken kan då kompletteras med längre krediter än de nuvarande rörliga krediterna. De rörliga krediterna bör i så fall ses över och göras mer lika affärsbankernas checkräkningskrediter. Räntesättningen för de långa krediterna bör kunna knytas till räntorna på riksgäldskontorets marknadsmässiga upplåning kompletlerad med etl tillägg för att läcka riksgäldskoniorets hanteringskostnader. En upplåningsmöjlighet på detta sätl kan innebära lägre lånekostnader än om upplåningen sker genom respeklive verk. En förutsättning för della är att riksgäldskontoret kan tillhandahålla krediter pä så långt möjligt marknadsmässiga villkor samt åstadkomma en rationell administrativ hantering av låneverksamhelen. Samtidigt skall självfallet utlåningen inte vara subventionerad. Förslaget innebär därutöver den fördelen alt respeklive affärsverks relationer med riksgäldskontoret med avseende på amortering och förräntning av krediterna blir ovillkorliga till skillnad mot nuvarande ordning med statskapital över budgeten. Detta innebär också alt eventuella förluster på verksamheter som finansierats i riksgäldskontoret skall regleras mellan kontoret och affärsverket och inte få belasta statsbudgeten. Dessa krediter bör inte redovisas över statsbudgeten. Upplåningen måste däremot rapporteras och redovisas som statsskuld. En lösning enligt mitt förslag innebär att de nuvarande slordriftsfördelarna för

Prop. 1984/85:100 Bilagal 59

stalsupplåningen kan bibehållas och alt överblicken och rapporteringen av statsskulden inte försvåras.

En utgångspunkt för kreditgivning via riksgäldskontoret är enligt min mening att den skall omfatta investeringar där full förräntning kan påräknas. Investeringar där så inte är fallet bör fortfarande anslagsfinansieras över statsbudgeten. I samband med atl ett enskilt affärsverk av riksdagen medges att direkt låna i riksgäldskontoret bör detta ske inom en angiven ram. En motsvarande ram bör kunna ges för verkets behov av rörelsemedel. För budgetåret 1985/86 förutser jag att denna lånemöjlighet bör kunna utnyttjas för delar av luftfartsverkets och statens järnvägars investeringar. För televerket föreslås ingen ändrad ordning. Avsikten är alt denna låne-verksamhel i avvaktan på resullalel av en utvärdering endast bör omfatta ett begränsat antal affärsverk och, som jag tidigare anfört, med begränsat upplåningsbehov. Möjligheterna och metoderna atl styra affärsverkens verksamhet vid denna typ av finansiering bör successivt utvecklas och utvärderas.

Jag föreslår att riksgäldskontoret efter förslagsvis en period av två år utvärderar sin del av verksamheten och avrapporterar lill riksdagen. Berörda myndigheler bör ges tillfälle atl yltra sig över utvärderingen. Kontoret bör därutöver lämna en regelbunden redovisning för verksamhelen, l.ex. i samband med budgetpropositionen.

Chefen för kommunikationsdepartementet kommer under våren 1985 all återkomma till regeringen med förslag om här nämnda affärsverk.

Fullmäktige i riksgäldskontoret har i en skrivelse den 6 december 1984 yttrat sig över det här redovisade förslaget. Fullmäktige anser att en ordning som innebär atl riksgäldskontoret tillhandahåller krediterna tillgodoser kraven på överblick och redovisning av statsskulden samt att nuvarande stordriflsfördelar bibehålls. En ändrad inriktning på kreditgivningen kräver vissa smärre förtydliganden i lagen (1982:1158) om riksgäldskontoret. Fullmäktige kommer, om riksdagen accepterar här redovisad ordning, att föreslå riksdagen alt lagen om riksgäldskontoret förtydligas i vissa avseenden. I sitt remissvar uppger fullmäktige som sin uppfattning alt riksgäldskontoret har goda förutsättningar att utforma kreditgivningen på ett flexibelt och marknadsanpassat säU. Räntesättningen bör anknyta lill riksgäldskontorets marknadsmässiga upplåning med ett visst mindre tillägg för att täcka kontorets koslnader.

Räntetilläggets storiek och de närmare villkoren för kreditgivningen bör utformas efter överläggningar mellan riksgäldskontoret och vederbörande affärsverk. Därvid bör hänsyn tas till respeklive verks speciella förutsättningar.

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 60

5 Vissa särskilda budgeteffekter samt valutaförluster 5.1 Särskilda budgeteffekter

Som etl led i arbetet med all förbättra statsfinanserna bedrivs ell fortlöpande raiionaliseringsarbete i frågor som rör den statliga kassahällningen, den statliga fondhanteringen och den statliga långivningsverksamheten. Arbetet har berört såväl utgiftssidan som inkomstsidan i budgeten och del har i en rad fall utmynnat i förslag till ålgärder som ger en beslående positiv effekt på statsbudgeten. Vissa av åtgärderna har samtidigt medfört en engångseffekt som innebär att statsbudgetens kassamässiga underskott reduceras under något eller några budgetår. Andra förändringar kan leda till en bestående förändring av inkomst- eller utgiftsnivån ulan atl för den skull ha några realekonomiska effekter.

Effekter av ålgärder som här behandlas kan vara svåra alt beräkna, framför allt kan det vara svårt att särskilja engångseffekter frän mer beslående effekter på statsbudgeten. Det är också svårt all dra gränsen mellan effekter på statsbudgeten som är en följd av bedriven budgetpolitik i etl kärvt slalsfinansielll läge och vad som är att anse som särskilda budgeteffekter. Det är emellertid viktigt atl ändå försöka skilja ut de engångsvisa effekterna så atl ej statsbudgetens underiiggande utveckling undanskyms. I det följande kommer jag därför i korthet atl redovisa de engångsvisa effekter resp. nivåförskjutningar som kan särskiljas fr.o.m. budgetåret 1982/83 t.o.m. föreliggande budgetförslag.

För redovisningen gäller, vad avser ålgärder på inkomstsidan, att enbart den initiala effekten av ändrad skatteuppbörd eller den klart uttalade tillfälliga höjningen av en skatt, avgift eller inleverans betraktas som engångseffekt. På utgiftssidan har en förändrad redovisning av statlig verksamhet i en del fall inneburit betydande nivåförändringar.

Jag vill också understryka att engångsvisa effekter tidigare har förekommit på statsbudgeten utan alt de för den skull särskilt redovisats. Vad som gjort del angeläget alt nu redovisa budgelutveckiingen rensad från engångseffekter, nivåförskjutningar och från de stora valutaförlusterna är dels all omfattningen blivit större, dels all finansutskottet relativt utförligt behandlade de engångsvisa effekterna i sitt betänkande till regeringens budgetförslag 1984 (FiU 1983/84:25).

Effekterna kan indelas i tre huvudgrupper, nämligen

- kassahållningsålgärder

- engångsförslärkningar

- budgetavlastning och redovisningslekniska åtgärder.

Denna uppdelning ansluter till genomgängen i finansutskottets betänkande.

Kassahållningsålgärder består av åtgärder för en stramare statlig kassahållning. Dessa ålgärder ger normalt engångseffekter på budgeten samii-

Prop. 1984/85:100 Bilagal 61

digt som de medför en permanent effekt i form av minskat upplåningsbehov. Effekter av detta slag har uppställ till följd av exempelvis förslaget om samordnad uppbörd av skaller och arbelsgivaravgifter. Den samordnade uppbörden beräknas medföra en positiv engångseffekt på statsbudgeten budgetåret 1984/85 genom en förskjutning i uppbördsterminerna. Omläggningen medför även en permanent bestående positiv budgeteffekt. Andra exempel på kassahållningsålgärder är förändrad uppbörd av mervärdes-, bensin- och energiskatt, omläggning av affärsverkens redovisning av lagstadgade socialavgifter, förkortade kreditlider för vissa punktskatter samt ändrade uibetalningsregler för s. k. bidragsanslag. Även för dessa åtgärder är det svårt att exakt beräkna engångseffekten. 1 viss utsträckning har kompletterande ålgärder på utgiftssidan också måst vidtas.

Rena engång.sförsiärkningar kan vara av vitt skilda slag. Till denna kategori har jag räknat extra inleveranser frän affärsverken, utförsäljning av oljelager m.m. Dessa åtgärder är visserligen av tillfällig natur men ger en långsiktig realekonomisk besparingseffekt genom att de begränsar statens lånebehov och därmed räntekostnaderna.

I finansutskottets betänkande 1983/84:25 definieras biidgeiavlasining som en åtgärd som medför en bestående minskning av det statliga budgetunderskottet men som endast omfördelar långivningen och därmed inle innebär någon realekonomisk besparing. Finansieringen kommer alltjämt alt ta samma utrymme pä kreditmarknaden men upplåningen sker på annat sålt än genom riksgäldskontoret. Ur samhällsekonomisk synvinkel är åtgärden närmasl all betrakta som en bokföringsteknisk omläggning, vars främsta värde ligger i atl budgetunderskottet blir mer rättvisande vid internationella jämförelser och samhällsekonomiska bedömningar. 1 andra länder är det nämligen inte vanligt att redovisa långivning över statsbudgeten.

Till denna kategori kan hänföras det förslag om finansiering av vissa affärsverks verksamhet, som jag nyss framlade. Vidare uppslår effekter på statsbudgeten under innevarande budgetår till följd av ändrad finansiering av televerkets investeringar.

Enligt riksdagens beslut skall bostadslångivningen finansieras genom upplåning via ett särskilt låneinstitut fr. o.m. budgetåret 1985/86. Detta medför ett årligt minskat upplåningsbehov på statsbudgeten om ca 8 miljarder kronor. Denna förändring medför atl molsvarande utgift på budgeten bortfaller, medan ränteinkomsterna från lidigare beviljade lån successivt - i början mycket långsamt - sjunker för alt försvinna helt när samtliga tidigare lån är amorterade. Detla sker först om ca 30 är. I elt långsiktigt perspektiv medför förändringen av bostadslånefinansieringen ingen budgetavlastning eftersom inkomsler och utgifter vid nuvarande byggnadsvolym och byggnadskostnader i stort sett balanserar. 1 etl mer kortsiktigt perspektiv blir budgetavlasiningen emellertid betydande. Mot bakgrund av att bostadslånen fr.o.m. budgetårel 1985/86 definitivt förts bort frän budgeten, har jag valt att betrakta utgifterna för dessa lån under

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 62

perioden 1982/83 - 1984/85 som särskilda budgeteffekter. Jag har dock ej beaktat effekten på budgetens inkomstsida. Skälet till detta är atl denna effekts storlek beror på vilket år som las till utgångspunkt för beräkningen och all valet av utgångsår är godtyckligt. Del bör vidare noleras atl bosladslåneutgiflerna inte exkluderals vid beräkningarna av underliggande utveckling i budget- och kompleileringspropositionerna år 1984.

En annan typ av budgeiavlastning uppslår till följd av vad som kan kallas redovisningslekniska ålgärder. Till denna kategori räknar jag t.ex. vissa förändringar avseende de statliga fonderna. Däremot har jag inte betraktat del löpande saldot för fonder som redovisas över statsbudgeten som en särskild budgeteffekt. Tidigare ingick sjukförsäkringsfondens saldo i de s. k. extraordinära åtgärderna.

De ålgärder jag här har redogjort för avser flera olika områden. Som jag anförde inledningsvis är syftet med denna redovisning all särskilja de engångsvisa och nivåförändrande effekterna så att inte statsbudgetens underliggande utveckling undanskyms. Som jag lidigare nämnt kan avgränsningen av särskilda budgeteffekter diskuteras. Jag vill därför kort beröra etl antal poster i budgeten vars storlek varierar över åren, men som inle ingår i min beräkning av särskilda budgeteffekter. Jag har exempelvis inle räknat in de anslag, främst inom arbetsmarknadsdepartementets område, som är starkt konjunkturberoende. Inte heller ingår anslagen till slöd ät krisdrabbade företag och branscher. Vidare har jag inle räknat in förändringar i riksbankens inleverans av överskoll lill statskassan. Vinsterna har huvudsakligen uppställ lill följd av ökad statsupplåning och de ökade kostnaderna för statsupplåningen — statsskuldränlorna - kan ses som en motposl lill riksbankens vinster. Jag har härulöver inle beaktat variationer i utbetalningen av kommunalskaltemedel som en särskild budgeteffekt. För utgifterna och inkomsterna under posten tillkommande utgiftsbehov, netto, har inle någol belopp förts upp som särskild budgeteffekt, m. h. t. atl beräkningen av denna post är preliminär till sin nalur. För fullständighe-lens skull bör nämnas au del på statsbudgeten finns etl betydande antal anslag av uttalad engångskaraktär. Detla har ej beaktats i beräkningen eftersom de normall inte är av samma karaktär som lidigare nämnda engångseffekter. Över åren torde dessutom summan av engångsanslagen inle variera i särskilt hög utsträckning.

Jag har beräknat de särskilda budgeteffekterna enligt vad som framgår av tabell 3.

Tabell 3. Särskilda budgeteffekter

Miljarder kr.

1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

Inkomsipåver-

kan i-5,9 -1-5,0 -1-10,8 -1-2,9

Ulgiftspåver-

kan -1-6,8 -f7,8 -i- 6,6

Saidopåverkan -0,9 -2,8 -I- 4,2 +2,9

Prop. 1984/85:100 Bilagal 63

5.2 Valutaförluster

Riksgäldskontoret har i den skrivelse som utgör underlag för huvudtitelsbilagan Räntor på statsskulden m.m. pekat på en redovisningsprinci-piell fråga som hänger samman med kontorets metod för värdering av den utländska statsskulden. Ett utländskt lån redovisas under låneperioden till värdet i svenska kronor vid upplåningstillfället. Om lånets värde i svenska kronor vid återbetalning avviker från del bokförda värdel belastar eller gottgörs skillnaden statsbudgeten som en valutaförlust eller valutavinst. Till följd av de svenska devalveringarna åren 1981 och 1982 samt den kraftiga uppgången av dollarkursen, är det bokförda värdet av den utländska statsskulden lägre än värdet uttryckt i aktuella valulakurser (se vidare bilaga 17 Räntor pä statsskulden, m. m.). Detta innebär alt slora valutaförluster realiseras och belastar statsbudgeten dels på grund av planenliga amorteringar och inlösen av lån, dels då lån löses in i förlid och ersätts med lån med fördelaktigare villkor. Valutaförlusterna innebär emellertid inte en ökning av utlandsskulden uttryckt i aktuella valutakurser, ulan endasl en ökning av utlandsskuldens bokförda värde. Valutaförlusterna innebär inte heller någon ökning av likviditeten i ekonomin.

RRV har i beräkningen av statsbudgetens ulfall för innevarande budgelår också behandlat valutaförlusterna, mot bakgrund av att dessa under budgetåret 1984/85 beräknas öka med inemot 9 miljarder kr. jämfört med det i statsbudgeten beräknade beloppet. Verket anför att valutaförlusterna inte medför någon kassamässig belastning på statsbudgeten och då huvudprincipen för redovisningen är kassamässig, kan den nuvarande metoden för bokföringen av valutaförluster diskuteras utifrån redovisningsprincipiella utgångspunkter. Riksgäldskontoret har i sin skrivelse framfört synpunkter av samma slag.

Jag noterar de framförda synpunkterna avseende statlig redovisningspraxis och förlusternas realekonomiska innebörd. Valutaförluster vid omsättning av utlandslän kan, som framgått, betraktas som enbart en bokfö-ringsmässig registrering av en förändring av statens finansiella förmögenhet. Jag noterar också att kursvinster kan förekomma. Denna fräga bör

Tabell 4. Linderliggande slatsskuldräntor

Miljarder kr.

	1982/83	1983/84	1984/85		1985/86
	Utfall	Utfall	Nuv.	ber.	Nuv. ber.
Slalsskuld-
ränlor m.m.	48.2	60.4	70.6		71.2
Valulalorlus-
ler	4.3	7.6	12,2		5.8
Underliggande
slatsskuld-
räntor	43.9	52.8	58.4		65.4

Prop. 1984/85:100 Bilagal 64

utredas vidare. Även svårigheterna atl på ett tillfredsställande sätt prog-nosticera valutaföriuslerna bör beaklas i della sammanhang. Vid en genomgång av den underliggande budgetutvecklingen är det, som tidigare framgått, mofiverat att särskilja valutaförlusterna från ränteutgifterna på statsskulden så att den underliggande trenden vad avser slalskuldränlorna åskådliggörs (se tabell 4). Denna justering gjordes ej vid beräkningen av underliggande budgetsaido i 1984 års budget- och komplelieringsproposi-tioner.

5.3 Underliggande budgetsaido

Den underliggande utvecklingen av statsbudgeten framkommer om statsbudgetens inkomster och ulgifler korrigeras för tillfälliga och redovisningsmässiga budgeteffekter och valutaförluster. Den underliggande utvecklingen framgår av tabell 5. Jämfört med lidigare beräkningar av det underliggande budgetsaldot har denna gång bl. a. utgifterna för bostadslånen och valutaförlusterna exkluderals från den underliggande utvecklingen. Som jag tidigare anfört kan avgränsningen av särskilda budgeteffekter diskuteras. Det bör därför påpekas atl nivån på det underliggande budgetsaldot är av underordnat intresse jämfört med den utveckling som kan utläsas mellan olika budgetär.

Tabell 5. Underliggande budgetsaido för budgetåren 1982/83-1985/86 Miljarder kr; löpande priser

	1982/83	1983/84	1984/85	1985/86
	Ulfall	Utfall	Nuv. ber.	Nuv. ber.
Underliggande
inkomster	185,4.	216,2	240,3	253,9
Underliggande
utgifter
(exkl. stats-
skuldräntor)	222.9	230,1	243,6	249,1
Underliggande
slatsskuld-
räntor	43,9	52,8	58,4	65,4
Underliggande
budgetsaido	-81,4	-66,7	-61,7	-60,6
Saldo som an-
del av BNP	12,4%	8,9%	7,6%	6.9%

6 Bruttoredovisning av statsbudgetens inkomster

Varje beräkning av statsbudgetens inkomsler är av nalurliga skäl osäker. Mellan budgetpropositionen och kompletteringsproposilionen våren 1984 reviderades inkomsterna upp med 3,7 miljarder kronor för budgetåret 1983/84 och med 19,2 miljarder kronor för budgetåret 1984/85. Jag kommer

Prop. 1984/85:100 Bilagal 65

strax alt redovisa hur jag justerar upp beräkningarna för budgetårel 1984/85 med 7,8 miljarder kr. Orsakerna till detta är bl. a. ändrade regler för vissa skatter och avgifter samt förändringar i konstaterad och prognos-ticerad lönesumme- och konsumtionsutveckling.

En annan betydande orsak lill osäkerheten är alt del över statsbudgetens inkomstsida redovisas både inkomsler och utgifter. Bruttoomslutningen på statsbudgetens inkomstsida är mer än dubbelt så slor som neuot. Jämförelsen över åren försvåras även av tidsmässiga förskjutningar vad avser in-och utbetalningar på enskilda inkomsttitlar. Ett förändrat antagande om pris- eller löneutvecklingen kan direkt påverka bruttoinkomsterna medan utgifterna påverkas försl efler en lid.

I tabell 6 redovisas såväl de bruttoinkomster som de utgifter som bokförs på statsbudgetens inkomstsida. Mellan budgetåren 1983/84 och 1984/85 stiger bruttoinkomsterna med ca 10,3% samtidigt som utgifterna endast stiger med ca 7,4%. Detla innebär att nettoinkomsterna som redovisas på statsbudgeten ökar markant mellan dessa budgetår. En molsvarande jämförelse mellan budgetåren 1984/85 och 1985/86 visar däremot all utgifterna stiger snabbare än bruttoinkomsterna, vilket får till följd atl nettoinkomsterna som redovisas på statsbudgeten endast ökar med 2,3%.

I riksrevisionsverkets inkomstberäkning (bilaga 1.2) ges en utförlig beskrivning av bruttoredovisningen samt av inkomstutvecklingen mellan budgetåren.

Tabell 6. Bruttoredovisning av statsbudgetens inkomstsida budgetåren 1983/84— 1985/86

Miljarder kr.

	1983/84	1984/85		1985/86
Inkomstskatt	48,9	64,3		56,1
därav
inkomster	176,8	204,7		207,2
utgifter	127,9	140,4		151,1
Socialavgifter	47,0	45,3		53,4
därav
inkomster	117,4	117,5		130,1
utgifter	70,4	72,2		76,7
Skatt på varor och
tjänster	87,6	99,4		105,2
därav
inkomster	128,4	143,7		153,9
utgifter	40,8	44,3		48,7
Övriga inkomsler	37,7	42,1		42,1
därav
inkomster	41,6	46,1		46,3
utgifter	3.9	4,0		4,2
Summa nettoinkomster pä
statsbudgeten	221,2	251,1		256,8
Procentuell utveckling.
bruttoinkomster		-H0,3	-1-5,0
Procentuell utveckling.
utgifter		+ 7,4	-f7,6
Procentuell utveckling.
nettoinkomster		+ 13,5	+ 2,3

5 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 66

7 Statsbudgeten budgetåren 1984/85 och 1985/86 7.1 Beräkningsförutsättningar

Vid en beräkning av statsinkomsternas utveckling är de antaganden som görs om inkomstutvecklingen i samhället av stor betydelse. Riksrevisionsverkets beräkningar grundas på antagandet alt lönesumman mellan åren 1982 och 1983 ökade med 7,8%. Mellan åren 1983 och 1984 antas lönesumman öka med 9% samt mellan åren 1984 och 1985 med 5,5%. Även är 1986 har verkel antagit ökningen lill 5,5 %, vilkel dock endast påverkar en mindre del av budgetåret 1985/86. Vad avser den genomsnittliga prisutvecklingen mellan åren räknar riksrevisionsverkel med en ökning med 5 % mellan åren 1984 och 1985 samt med 3 % mellan åren 1985 och 1986.

RRV: s beräkningsförutsättningar stämmer i stort sett överens med den löne- och prisutveckling för åren 1984 och 1985 som jag redogjort för i det föregående. För år 1986 har jag inte gjort några egna beräkningar av utvecklingen av lönesumma och priser. Jag utgår därtör kalkylmässigt från de av verkel använda antagandena.

7.2 Statsbudgetens inkomster och utgifter avseende budgetårel 1984/85

Inkomsler

I riksrevisionsverkets beräkning av statsb-dgetens inkomster för budgetåren 1984/85 och 1985/86 har verket tagit hänsyn till beslut som riksdagen fattat före den I december 1984. Verket har ocksä kunnat beakta förslag om förändringar som lagts fram av regeringen i propositioner före denna tidpunkt. I förslaget till statsbudget för nästa budgetår ingår ett antal förslag som påverkar statsbudgetens inkomster. Jag ämnar i det följande redogöra för de justeringar av verkels beräkningar för dels innevarande, dels nästkommande budgetär som jag funnit vara nödvändiga.

RRV beräknar statsbudgetens totala inkomster under budgetåret 1984/85 till 251 111 milj.kr.

RRV har för sina beräkningar antagit att basbeloppet, enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, kommer att uppgå till 21 700 kr. för år 1985. Det av regeringen numera fastställda basbeloppet för 1985 är dock 100 kr. högre. Detta medför att jag räknar upp statsinkomsterna på inkomsttiteln Fysiska personers skalt på inkomst, realisalionsvinsi och rörelse med 40 milj.kr. för innevarande budgetår. Samtidigt räknar jag ned inkomsterna på inkomsttiteln Slatliga pensionsavgifter, netto med 40 milj.kr.

RRV har beräknat inkomsterna pä inkomstiteln Vissa avgifier jör regisirering av körkort och motorfordon till 110,5 milj. kr. för budgetåret 1984/85. Efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet beräknar jag dessa inkomster 2,5 milj.kr. högre än vad RRV har beräknat.

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 67

Vidare kan inkomsterna av fyravgifter och fariedsvaruavgifter för innevarande budgelår beräknas bli 6 milj. kr. större än vad RRV har angett. Efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet räknar jag därför upp inkomsterna under inkomsttiteln Fyravgifter, fariedsvaruavgifter med detta belopp.

Regeringen har ännu inte fastställt domänverkets bokslut för år 1983. I avvaktan på ett sådani beslut beräknar jag, efter samråd med statsrådet R. Carlsson, alt inkomslerna på inkomsttiteln Domänverkets inlevererade överskott för budgetårel 1984/85 blir i enlighet med RRV: s beräkning.

Sammantaget medför mina justeringar av RRV: s beräkningar för budgetårel 1984/85 en beräknad ökning av inkomsterna med 8,5 milj. kr.

Utgifter

RRV har i sin beräkning av budgetutfallet för budgetåret 1984/85 beräknat de totala utgifterna till 320708 milj. kr.

Verket har beaktat förslag lill anslag på tilläggsbudget om sammanlagt 1850 milj. kr. RRV beräknar ulgiflsanslagen exkl. slatsskuldräntor lill 240233 milj.kr., och merbelaslningen på förslagsanslag exkl. slatsskuldräntor till 3 264 milj.kr. Finansfullmakten har inte ulnylljals hittills under budgetåret. Jag kan instämma i dessa konstateranden och bedömningar, dock med tillägget att RRV baserat sina beräkningar på att 1985 års basbelopp skulle bli 21 700 kr. Mot bakgrund av atl basbeloppet blir 100 kr. högre har jag räknat upp merbelaslningen på förslagsanslag med 100 milj.kr. I övrigt ser jag ingen anledning att ändra i RRV:s tolalsiffa för merbelastning på förslagsanslag exkl. statsskuldränlor. Senare denna dag kommer all föreslås anslag på tilläggsbudget II om sammanlagt ca 51 milj. kr. Därmed beräknas ulgiflsanslagen exkl. statsskuldränlor att uppgå lill 240284 milj. kr.

Tabell 7. Anslagsbehållningarna vid utgången av budgetåren 1981/82-1984/85

Miljarder kr.

Huvudtitel	1981/82	1982/83	1983/84	1984/85
	Utfall	Utfall	Utfall	Ber. utfall
Utrikesdeparte-
mentet	4,0	4,6	5,1	5,7
Kommunikations-
departementet	3,4	5.3	4,8	4,4
Arbetsmarknads-
departementet	3,3	3,6	4,1	3,2
Bostadsdeparte-
mentet	1,2	1,0	1,3	0,3
Industrideparte-
mentet	6,1	7,6	8,7	7,8
Övriga huvud-
titlar	1,7	2,4	2,4	2,1
Summa	19,7	24,6	26,4	23,5

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 68

RRV har beräknat utgifterna för statsskuldräntorna till 70600 milj.kr. Jag delar denna bedömning.

Enligt RRV kommer de lolala anslagsbehållningarna under innevarande budgetår att minska med 2943 milj.kr. för atl uppgä till 23461 milj.kr. vid ingången av budgetåret 1985/86. Jag har inget att erinra mot denna bedömning. Utvecklingen av anslagsbehållningarna mellan budgetåren 1981/82 och 1984/85 framgår av tabell 7. Redovisningen koncentreras till de departementsområden där anslagsutvecklingen spelar en särskilt stor roll.

Enligt RRV kommer utnyttandet av rörliga krediter att minska med 1 332 milj.kr., bl. a. till följd av alt televerket i samband med ändrade finansie-ringsföruisällningar för verket betalat tillbaka 1600 milj.kr. av lidigare utnyttjad rörlig kredit. Jag har inget att invända mot RRV: s bedömning på denna punkl.

För tillkommande utgiftsbehov, netto lar riksrevisionsverket upp 5 miljarder kr. Jag kan ansluta mig lill denna bedömning.

Sammanlaget beräknar jag utgifterna 1984/85 lill 320859 milj. kr.

Tabell 8. Statsutgifterna budgetåret 1984/85

Milj. kr.

	1984/85
	Statsbud-	RRV	Föredrag-
	get		anden
Utgifisanslag exkl. slals-	238 383	240233	240 284
skuldräntor
Finansfullmaktsutnylljande	-	-	-
Beräknad merbelastning pä för-	-	3 264	3 364
slagsanslag exkl. slats-
skuldräntor
Slatsskuldräntor	60.S00	70600	70 600
Förändringar i anslagsbehåll-	3000	2943	2943
ningar
Ändrad disposition av röriiga	-500	- 1 332	- 1 332
krediter			o
Beräknat tillkommande ulgifls-	10000	5 000	5 000
behov, netto
Summa statsutgifter	311383	320708	320 859

7.3 Statsbudgetens inkomster och utgifter avseende budgetåret 1985/86

Inkomster

Riksrevisionsverkel har beräknat statsbudgetens totala inkomster under budgetåret 1985/86 till 256701 milj.kr.

RRV har som beräkningsförutsättning utgått ifrån alt basbeloppet för år 1985 kommer alt uppgå till 21 700 kr. Del av regeringen fastställda basbeloppet för år 1985 uppgår emellertid, som jag nyss nämnt, till 21800 kr. Jag har med anledning av detta korrigerat RRV: s beräkningar av inkomsterna för budgetårel 1985/86. För nästkommande budgelår räknar jag sålunda

Prop. 1984/85:100 Bilagal 69

upp inkomsterna under inkomsttitlarna Fysiska personers skall på inkomsl. realisationsvinst och rörelse och Mervärdeskatt med 100 milj.kr. resp. 50 milj. kr. För inkomsttiteln Slutliga pensionsavgifter, netto innebär ett basbelopp för år 1985 på 21 800 kr. alt RRV:s beräkning av inkomsterna netto behöver justeras ned med 90 milj.kr. Jag räknar således med ell underskott på inkomsttiteln som uppgår till 44 milj. kr.

RRV har beräknat inkomsterna på inkomsttiteln Avgifier vid tullverket lill 64.7 milj.kr. Till följd av nya avgiftsuttag inom lullverkels verksam-hetsområde som jag senare denna dag avser att föreslå, räknar jag upp dessa inkomster med 5 milj. kr.

Jag har i det föregående redogjort för milt förslag till höjning av skallen på annonser och reklam. Statens merinkomsler lill följd av skattehöjningen beräknar jag lill 50 milj.kr. Jag riiknar därför upp inkomsterna under inkomsttiteln Skatl på annonser och reklam med detta belopp.

För postverkels del räknar jag - efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet - upp inkomsterna under inkomsttiteln Räntor på postverkets statslån med 44milj. kr. Inkomsttiteln Postverkets inlevererade överskoll räknas på samma gång ned med 6 milj. kr. Ändrade beräkningsgrunder för postverkets statskapital får vidare till följd atl inkomsttiteln Postverkets avskrivningar bör utgå ur statsbudgeten.

Samtidigt beräknar jag - även i detta fall i samråd med chefen för kommunikationsdepartementet - atl inkomslerna under inkomsttiteln Vissa avgifier för registrering av körkort och molorfordon kommer all uppgå till 2,7 milj. kr. mer än vad riksrevisionsverket beräknar för budgetåret 1985/86.

Chefen för kommunikationsdepartementet kommer alt senare under dagen lägga fram ell förslag lill dels extra inleveranser, dels ökade kvartalsvisa inleveranser från statens trafiksäkerhelsverk. Inleveranserna skall ske till inkomsttiteln Övriga inkomsler av statens verksamhel. Efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet räknar jag upp denna inkomsttitel med 78.6 milj. kr.

RRV beräknar inkomsterna under inkomstiteln Inkomsler av uppbörd av felparkeringsavgifter till 45 milj. kr. I denna beräkning ingår inle effekterna av kostnadsrelaterade ökningar av uppbörden av felparkeringsavgifter. Jag justerar därför, även i detta fall efter samråd med kommunikationsministern, riksrevisionsverkets beräkningar med II milj.kr. till 56 milj. kr.

Chefen för arhetsmarknadsdepartementet kommer senare idag atl redovisa sina beräkningar över de totala utgifter som skall läckas av anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag saml av arbetsmarknadsavgiften. Till följd av detla räknar jag upp inkomsterna under inkomsttiteln Övriga socialavgifter, netto med 151 milj.kr.

För inkomsttiteln Sjiikförsäkringsavgifi. netto beräknar riksrevisionsverket inkomslerna till I 558 milj. kr. för nästkommande budgetår. Chefen

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1

för socialdepartementet beräknar alt utgifterna under denna inkomsttitel blir 223 milj. kr. slörre än vad som RRV ulgår ifrån. Jag räknar därför ned inkomslerna under inkomsttiteln med 223 milj. kr.

Inom jordbruksdepartementets område har en översyn av gällande inkomsl- och anslagsregler lett till att elt antal inkomsttitlar bör upphöra eller slås samman. Inkomsttiteln Avgifter för växlskyddsinspektion, som RRV beräknat till 8,6 milj. kr., bör inte las med i statsbudgeten för budgetåret 1985/86. Till den del avgifter för växlskyddsinspektion avser verksamhet inom lantbruksslyrelsens område bör avgifterna tillföras anslaget Lanlbrukssiyrelsen. Den del av avgiftsinkomsterna som avser avgifier för registrering av hälso- och miljöfariiga varor avses tas upp i en särskild proposition om den framtida kemikaliekontrollen under våren 1985. Delta har beaktats under beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto.

Vidare bör inkomsler som redovisas under inkomsttiteln Inkomster vid statens livsmedelsverk och som RRV uppskattar till 2 milj. kr. fr.o.m. budgetåret 1985/86 tillföras anslaget Statens livsmedelsverk. Inkomsttiteln tas därför inle upp i slalsbudgetförslagel för budgetåret 1985/86.

I statsbudgeten för budgetåret 1984/85 har de tidigare anslagen Fiskerilån och Fiskberedningslån förts samman till elt nytt anslag benämnt Lån lill fiskerinäringen. Inkomsttitlarna Ränteinkomster på fiskerilån och Ränteinkomster på fiskberedningslån bör därför föras samman lill en inkomsttitel benämnd Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen. Vidare bör inkomsttitlarna Återbetalning av fiskerilån och Återbetalning av fiskberedningslån föras samman till en inkomsttitel benämnd Återbetalning av lån till fiskerinäringen.

Jag har i dessa frågor samrått med chefen för jordbruksdepartementet.

Tabell 9. Ändringar i RRV:s beräkningar av statsbudgetens inkomster budgetåren 1984/85 och 1985/86

1 OOO-tal kr.

1984/85

1985/86

RRV:s beräkning

Förändring enligt föredraganden

RRV:s beräkning

Förändring enligt föredraganden

Inkomsllilel

lill Fysiska personers skall på inkomsl, realisationsvinst och rörelse

1221 Sjukförsäkringsavgift, netto

1251 Övriga

socialavgifter, netto

50193000 -1-40000 39635000 -1-100000

1558000 -223 000

587000 -1-151000

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1

1984/85

1985/86

RRV:s	Föränd-	RRV:s	Föränd-
beriikning	ring en-	beriikning	rmp en-
	ligt före-		ligt före-
	draganden		draganden

1411 MerviirdeskatI 1452 Skall pA

annonser och

reklam 2111 Poslverkels

inlevererade

överskoll

2314 Rånlemkomsler på lån lill fiskeriniirin-gen

2315 Rimleinkomsler på fiskberedningslån

2325 Rånlor på postverkets slalslån

2518 Fyravgifter, fariedsvaruavgifter

2525 Avgifier för viixlskydds-inspeklion

2534 Vissa avgifter för registrering av körkort och motorfordon

2541 Avgifier vid lullverkel

2622 Inkomster vid statens livsmedelsverk

2624 Inkomsler av uppbörd av felparkeringsavgifter

2811 Övriga inkomster av statens verksamhet

4123 Återbetalning av lån till fiskerinäringen

4124 Återbetalning av fiskberedningslån

5211 Statliga pensionsavgifter, netto

Summa förändringar enligt föredraganden

Summa inkomster

304 000 -(- 6000

IIO.SOO 4- 2.S00

I 162000 -40000

-I- 8500

251 110787

56900000 + 50000

488 000 + 50000

60000 - 6000

5 000 + 1919

1919 - 1919

10000 + 44 ()()()

8 600

121600 -I- 2700 64700 + 5000

2000

45000 -1-11000

420000 + 78600

16000 -1- 4146

4 146 - 4 146

46000 - 90000

+ 162700

256701215

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1

RRV: s beräkningar i övrigt föranleder inte någon erinran från min eller andra berörda slatråds sida. Tolall innebär de av oss förordade avvikelserna från verkets beräkningar en uppräkning av inkomsterna för budgetårel 1985/86 med 162,7 milj.kr. Jag beräknar sålunda statsbudgetens inkomster för budgetåret 1985/86 lill 256864 milj. kr. Ändringarna i RRV;s beräkningar framgår av tabell 9.

Avslutningsvis vill jag redovisa förändringarna i indelningen av statsbudgetens inkomstsida i statsbudgetförslaget för budgetåret 1985/86 (tabell 10).

Tabell 10. Förslag till förändringar i uppställningen av statsbudgetens inkomster 1985/86

Inkomsttitel

Förslag

1453 Tolalisatorskatt Namnändring

2115 Affärsverket FFV; s inlevererade överskott Namnändring

2210 Överskott av fastighetsförvaltning Namnändring

2314 Ränleinkomsler på lån lill fiskerinäringen Namnändring

2315 Ränteinkomster på fiskberedningslån Upphör

2325 Räntor på postverkets statslån Ny inkomsttitel

2512 Vatlendomslolsavgifier Upphör

2513 Avgift för statlig kontroll av läkemedel Upphör 2525 Avgifter för växlskyddsinspektion Upphör 2622 Inkomster vid statens livsmedelsverk Upphör 3112 Televerkets inkomsler av försålda fastigheter

och maskiner Upphör

3115 Affärsverket FFV:s inkomster av försålda fastig
heter och maskiner Namnändring

3120 Statliga myndigheters inkomsler av försålda

byggnader och maskiner Namnändring

3312 Övriga inkomster av försåld egendom Ny inkomsttitel

3362 Inkomster av försålda lager Upphör

4123 Återbetalning av lån till fiskerinäringen Namnändring

4124 Återbetalning av fiskberedningslån Upphör 5111 Postverkets avskrivningar Upphör 5115 Afrärsverkel FFV: s avskrivningar Namnändring

5120 Avskrivningar pä fastigheter Namnändring

5121 Avskrivningar på fastigheter Namnändring

Utgifterna

Mitt förslag till statsbudget uppgår på utgiftssidan till totalt 320325 milj. kr. Därav uppgår utgiftsanslagen exkl. slatsskuldräntor lill 244 125 milj. kr.

Det största anslaget i budgetförslaget är anslaget Räntor på statsskulden m.m. Riksgäldskontoret beräknar belastningen på detta anslag till 71 200milj.kr. under nästa budgetår. Riksgäldskontoret har i sina beräkningar utgått från räntenivån och valutakurserna i början av november 1984. Sedan dess har räntesatserna i stort sett legal stilla samtidigt som dollarskursen har stigit. Av dessa skäl kan slatsskuldräntorna tyckas lågt räknade. Mol deUa skall dock ställas alt riksgäldskoniorets beräkningar baseras på ett underskoll i statens budget om ca 70 miljarder kr. såväl för innevarande budgelår som för budgetåret 1985/86. Vid min beräkning av inkomster och utgifter på statsbudgeten har jag funnit att underskottet

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 73

kommer atl uppgå till elt lägre belopp för nästkommande budgetår. Då beräkningarna av slalsskuldräntorna även i övrigl är behäftade med stor osäkerhet, bl.a. med avseende på statsskuldens placering och valutaförlusternas omfattning, finner jag sammantaget ingen anledning alt gå ifrån riksgäldskoniorets beräkningar för budgetårel 1985/86.

Räntorna på statsskulden beräknas fill 71 200milj.kr. enligt vad som framgår av tabell 11.

Tabell 11. Räntor på statsskulden

Miljarder kr.

Budgetår

1984/85 Nuv. beräkning

Förändring

1985/86 Förslag

Räntor på inhemska lån m. m. Räntor på utländska lån Valulaföriuster

Summa

44,0 14,4 12,2

70,6

-1-7,9 -0.9 -6.4

-t-0.6

51.9

13,5 5,8

71,2

I syfte att få en så långt möjligt rättvisande bild av den totala belastningen på statsbudgeten beräknas, utöver utgiftsanslagen, på statsbudgetens utgiftssida även medel för förändringar i anslagsbehållningar, ändrad disposition av röriiga krediter och beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto.

Det är mycket svårt att beräkna anslagsbehållningarnas utveckling. Della beror bl. a. på det sätt som posten Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto, beräknas på. Denna post avser beräknad kassamässig belastning. Det senare innebär att anvisade anslag kan visa sig bli större än vad som kassamässigl reserverats under denna post, vilket - under i övrigt lika förutsättningar - leder lill att beräkningarna av förändringarna i anslagsbehållningarna bör justeras.

Jag räknar med en nedgång i anslagsbehållningarna om totalt 1 500 milj. kr. budgetåret 1985/86 (tabell 12). Dessa beräkningar beaktar det nyss nämnda förhållandel alt bedömningarna av tillkommande utgiftsbehov, netto, såväl under innevarande som nästkomrriande budgetår avser kassamässig belastning.

Tabell 12, Beräknad förändring av anslagsbehållningarna under budgetåret 1985/86

Miljarder kr.

Huvudtitel

Beräknad anslagsbehållning 1985-07-01

Beräknad förändring 1985-07-01-1986-07-01

Utrikesdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Industrideparlementel Övriga departement

Summa

5,7 3.2 7.8 6,8

23,5

-hO,5 -1,0 -0.5 -0,5

-1,5

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 74

Budgetutfallel, och därmed statens upplåningsbehov, påverkas även av förändringar i utnyttjandet av rörliga krediter hos riksgäldskontoret. Sådana krediter har enligt riksdagens beslut ställts till förfogande för vissa affärsverk, myndigheter och bolag. För nästkommande budgelår brukar en schablonmässigt beräknad ökning av den rörliga krediten om 500 milj. kr. las upp i förslagel till statsbudget. Det har inte kommil några förhållanden lill min kännedom som föranleder mig all frångå denna praxis. Sammantaget räknar jag därför med en ökning av utnyttjandet av rörliga krediter med 500 milj. kr.

För alt erhålla en rättvisande bild av den slutliga belastningen på statsbudgeten måste utöver budgeteringen av ulgiflsanslagen, beräkningar av förändringar i anslagsbehållningar och i utnyttjandet av rörliga krediter, posten Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto beräknas. Normall måste under löpande budgetår anvisas medel på tilläggsbudget för vissa ändamål utöver vad som anvisats i statsbudgeten. Detta sker främst i samlingspropositioner om anslag m.m. på tilläggsbudgetarna 1-111. 1 föreliggande förslag lill statsbudget täcker tillkommande utgiftsbehov, netto, den ändrade belastning som kan komma att uppstå på statsbudgeten till följd av dessa tilläggsbudgetar och andra särskilda propositioner som planeras föreläggas riksdagen senare under vårriksdagen och där motsvarande anslag i budgetpropositionen upptagits med endast beräknade belopp. Dessutom ingår vissa allmänna reserver, och vissa förstärkningar av statsinkomsterna, i beräkningen. Mot bakgrund av vad jag nu anfört har jag beräknat posten Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto till 3 miljarder kr. för budgetåret 1985/86.

Jag beräknar sålunda statsutgifterna för budgetåret 1985/86 i enlighet med vad som anges i tabell 13.

Tabell 13. Statsutgifterna för budgetåret 1985/86

Milj. kr.

1985/86

Förslag till statsbudget

Utgiftsanslag exkl. statsskuldränlor 244 125

Statsskuldräntor 71200

Förändring i anslagsbehållningar I 500

Ändrad disposition av rörliga krediter 500

Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto 3 000

Summa statsutgifter 320 325

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1

7.4 Statsbudgetens saldo för budgetåren 1984/85 och 1985/86

Med hänvisning till min redovisning i det föregående beräknar jag utfallet av statsbudgetens inkomster och utgifter för innevarande budgetår och förslaget til! statsbudget för budgetåret 1985/86 på det sätt som framgår av tabellerna 14 och 15.

Tabell 14. Statsbudgeten för budgetåren 1984/85 och 1985/86

Miljarder kr.

1984/85 Beräknat

utfall

1985/86 Förslag lill statsbudget

Förändring

1984/85-1985/86

Enligt RRV

Enligt föredraganden

Inkomster

Utgifter varav statsskuldräntor

Saldo

251.1 320,7

70,6 -69,6

251,1 320,8

70,6 -69,7

256,8 320,3

71,2 -63,5

-1-5.7 -0.5

-1-0.6 4-6,2

Sammanfattningsvis innebär min redogörelse alt underskottet i statsbudgeten för innevarande budgelår kan beräknas uppgå till 69,7 miljarder kr. För budgetåret 1985/86 beräknar jag alt statsinkomsterna ökar med 5,7 miljarder kr. och att statsutgifterna minskar med 0,5 miljarder kr. Under-skollet i statsbudgeten för budgetåret 1985/86 beräknas därmed bli 63,5miljarder kr.

Prop. 1984/85:100 Bilaga 1

o o

o o o o

o o o — o o ON o o

r O

oooooooo OOOOOOOQ oooooooo
oo 2		5		3	(?s oc r-- rn c " rsi — \o
r*-i	■o		i	O CM		»n — — 00
	ov	On	»o	0\	ri

O o o o o o ri "

oo (N

Tt OO

— Tt

ri OO

\0 r--

o o o o o o o o o r- r-i —

00 \C »o Tt 00 0\ 00 00

— o "O oo rM nO

m — »/ —

o o

o <-

o <

o o

«/- v-,

-C B

. ° C

00 > a

S. 3 2

S S..

5i C - O,

c OJ iJ

E o u c u c E o t- « a> 'w cd Q. t; n o. i; n J<:

§ i

c: t " o

Du.t:

E :rt

T\ OJ

■c c

E E

C C 5 M a. CL

•o 13

3 ,*ii

4> _ w w

y nj

a> .o r:; CO

C r- "

S c (i> -o u u S ffl

T3 c =J c

o. oo

o M u. w

i::D.?<

2tj 2 3 m i u Qä oäO

b	4>
	X)
_J2	00
(	ja
•13	i/i
	c
5	«
,6c	>
	CO
K.
:i	W)
=0	c:

-T3	c
0
k:	in

> -o .2 5 2

.ti t

•a !t? t £? 05 =

lllll	1
M _ — v o r-4 o r-i \o »o r 'T — »n
>/ r-1 ON »o — On gn On w-i ' 0 wn "- O	2 00
	S

1.»

■c

n E E

3 to

i; S E

„ o

I/) "O

. c ,

In I» u

1) 00 "

> OJ ''I

i/i -o -. E

■« i; > .E

> > ÖÖ 00

«- t- c 2

ii "rt c

E.S >.

o 1- .

t- 1 -c

Prop. 1984/85:100 Bilagal 77

Till regeringsprotokollet i detta ärende bör fogas som bilagor: Preliminär nationalbudget 1985 (Bilaga l.l) Riksrevisionsverkets inkomstberäkning (Bilaga 1.2) Riksrevisionsverkets beräkning av budgetutfallet för budgetåret 1984/85 (Bilaga 1.3)

Vissa tabeller rörande den statsfinansiella utvecklingen m. m. (Bilaga 1.4) Lagförslag (Bilaga 1.5)

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen dels föreslår riksdagen atl

1. godkänna de allmänna riktlinjer för den ekonomiska polifiken som jag har förordat i det föregående,

2. godkänna de allmänna riktlinjer för budgetregleringen som jag har förordat i det föregående,

3. anta förslaget till lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,

4. för budgetåret 1985/86, i avvaktan på slutliga förslag i kompletleringsproposilionen och i enlighet med vad jag har förordat i det föregående,

a) beräkna statsbudgetens inkomster,

b) beräkna förändringar i anslagsbehållningar,

c) beräkna förändringar i dispositionen av rörliga krediter,

d) beräkna beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto,

5. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att medge kreditgiv
ning till affärsverk i enlighet med vad jag har förordat,

dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört belräffande

6. den kommunala ekonomin,

7. statliga kreditgarantier, m. m.,

8. försöksverksamheten med ränteincitament.

Prop. 1984/85:100 Bilagal 78
Innehållsförteckning

Finansplanen

1 Den ekonomiska politikens resultat 1982-1984 ....................................... 1

1.1 Den tredje vägen ................................................................................. 2

1.2 Resultaten .......................................................................................... 3

2 Den ekonomisk-politiska strategin .............................................................. .... 11

3 Utsikter för 1985 ....................................................................................... 16

3.1 Den internationella ekonomin ............................................................ 16

3.2 Den svenska ekonomin ....................................................................... 19

4 Den ekonomiska politiken ......................................................................... .... 24

4.1 Finanspolifiken .................................................................................... .... 24

4.2 Kredilpoliliken ................................................................................... .... 26

4.3 Sysselsättningspolitiken .................................................................... 29

4.4 Fördelningspolitiken .......................................................................... .... 32

4.5 Skattepolitiken ................................................................................... ... 34

5 Budgetpolitiken ......................................................................................... 37

5.1 Det aktuella budgetlägel ..................................................................... 37

5.2 Budgetutvecklingen 1982/83-1985/86 ................................................ 38

5.3 Budgetförslaget ................................................................................. 39

5.4 Budgetpolitiken i etl något längre perspektiv .................................... 41

6 Den kommunala ekonomin ........................................................................ ... 45

7 Avslutning ................................................................................................. ... 49

Särskilda frågor

1 Reklamskatt .............................................................................................. ... 52

2 Statliga kreditgarantier, m.m........................................................................ ... 52

3 Försöksverksamheten med ränleincilament pä myndighelernas utgifisanslag 56

4 Finansiering av vissa affärsverks verksamhet ........................................... ... 57

5 Vissa särskilda budgeteffekter samt valulaföriuster ................................... 60

5.1 Särskilda budgeteffekter ....................................................................... ... 60

5.2 Valulaföriuster ................................................................................... ... 63

5.3 Underiiggande budgetsaido ................................................................ ... 64

6 Bruttoredovisning av statsbudgetens inkomster ....................................... ... 64

7 Statsbudgeten budgetåren 1984/85 och 1985/86 ....................................... 66

7.1 Beräkningsförutsättningar .................................................................. .. 66

7.2 Statsbudgetens inkomster och utgifter avseende budgetåret 1984/85 66

7.3 Slalsbudgelens inkomster och utgifter avseende budgetåret 1985/86 .. .. 68

7.4 Statsbudgetens saldo för budgetåren 1984/85 och 1985/86 .... 75

Hemställan ..................................................................................................... .. 77

Prop. 1984/85:100 Bilagal 79

Tabellförteckning

Finansplanen

1 Försörjningsbalans 1983-1985 ................................................................ ...... 22

2 Bytesbalans 1983-1985 ......................................................... .............. ...... 23

3 Finansiellt sparande i olika sektorer 1982-1985 ...................................... 24

4 Finansiellt sparande i den offentliga sektorn 1982- 1985 ........................ 25

5 Finansieringen av statens budgetunderskott 1983-1985 ......................... 27

6 Likviditetspäverkande åtgärder, effekter på näringslivet

1983-1985 ............................................................................................... 33

7 Budgetsaido för budgetåren 1982/83-1985/86 ......................................... 38

Särskilda frågor

1 Statliga kreditgarantier, m. m. per den 30 juni 1984 .............................. 53

2 Föreslagna eller beslutade förändringar av ramar för statligt garantiåtagande lill budgetåret 1985/86 efler den 30 juni 1984 54

3 Särskilda budgeteffekter ........................................................................ ...... 62

4 Underliggande statsskuldräntor ............................................................. ...... 63

5 Underiiggande budgetsaido för budgetåren 1982/83-1985/86 ________ ___ 64

6 Bruttoredovisning av statsbudgetens inkomstsida budgetåren 198.3/84-1985/86 65

7 Anslagsbehållningarna vid utgången av budgetåren 1981/82-

1984/85 .................................................................................................... 67

8 Statsuigdierna budgetåret 1984/85 ......................................................... 68

9 Ändringar i RRV:s beräkningar av statsbudgetens inkomster budgetären 1984/85 och 1985/86 70

10 Förslag till förändringar i uppställningen av statsbudgetens inkomster 1985/86 72

11 Räntor på statsskulden .......................................................................... 73

12 Beräknad förändring av anslagsbehållningarna under budgetåret 1985/86 73

13 Statsutgifierna för budgetåret 1985/86 .................................................. 74

14 Statsbudgeten för budgetåren 1984/85 och 1985/86 ............................... 75

15 Forslag till statsbudget för budgetåret 1985/86 ....................................... 76

Diagramfurteckning

Finaiisptaneii

1 Marknadsandelar och relativpriser lor svensk export av bearbetade varor lill 14 vikliga konkurrentländer 1975-1984 3

2 Bytesbalans 1970-1984 ......................................................................... 4

3 Industriproduktionen i Sverige och OECD-Europa 1970-1984 . . 5

4 Arbetslöshet 1970-1984 ....................................................................... ....... 6

5 Avkastning pä materiellt kapital i tillverkningsindustrin och ränla

pä industriobligationer 1970- 1984 ....................................................... ....... 7

6 Industriinvesteringar 1970- 1984 ........................................................... ....... 7

7 Det Slatliga budgetunderskottet 1970-1984 .......................................... ....... 8

8 Den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande 1970-1984 ... 9

9 Netlosparkvoten 1970- 1984 ................................................................. 10

10 Konsumentprisernas utveckling 1973-1984 ............................................ ...... 11

11 Penningmängdens tillväxt 1979-1984 .................................................. 27

Norsiedts Trycken, Stockholm 1985

Bilaga 1.1

Preliminär nationalbudget för 1985

Prop. 1984/85:100

Bilaga 1.1 Preliminär nationalbudget

Bilaga l.l

PRELIMINÄR NATIONALBUDGET 1985'

Inledning

Den preliminära nationalbudgelen för 1985 som härmed läggs fram är utarbetad inom finansdepartementet och konjunkturinstitutet. Nationalbudgelen bygger på material från fackdepartement och olika verk och institutioner. Vidare har utredningsrådet hörts. Dess ledamöter bär dock ej något ansvar för de bedömningar som görs i nationalbudgelen.

Nationalbudgelen beslår av två delar. 1 den första delen, kapitel 1, sammanfattar finansdepartementet det ekonomiska läget och konjunktur-utsikterna. Den andra delen, kapitel 2-10, behandlar utvecklingen inom olika områden mera i detalj. I appendix till kapitel 1 redovisas arbetsfördelningen mellan finansdepartementet och konjunkturinstitutet.

Ansvaret för bedömningen av Sveriges ekonomi 1985 vilar på finansdepartementet, där arbetet med nationalbudgelen letts av statssekreteraren Erik Åsbrink och planeringschefen Lars Malhlein.

' Kalkylerna avslutades för finansdepartementets del den 20 december 1984. 1 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga l.l

Prop. 1984/85:100 2

1 Sammanfattande översikt' 1.1 Internationell utveckling

I Förenta staterna, som varit motorn i världsekonomin under den senaste uppgången, nådde den ekonomiska tillväxten närmare 4% 1983 och över 8% första halvåret 1984 för att därefter försvagas avsevärt. Under de nära två år den ekonomiska aktiviteten expanderade snabbi i Förenta staterna kunde andra länder i större eller mindre ulslräckning dra nytta av den ökade efterfrågan. Stimulansen förstärktes i hög grad av dollarkursuppgången. Särskilt i Japan och andra länder i Ostasien betydde exportmöjligheterna alt också hemmaefterfrågan så småningom förstärktes, främst vad avser investeringarna.

Även i Västeuropa förstärktes tillväxten, men i långt blygsammare utsträckning. Arbetsmarknadsläget har därför fortsatt all försämras i Västeuropa. Under andra hälften av 1984 var där närmare 20 milj. människor, motsvarande drygt 11 % av arbetskraften, ulan jobb. Tillväxtimpulserna från Förenta staterna dämpades av att många länder fortsall att föra en restriktiv ekonomisk politik. För Västeuropa som helhet ökade BNP med ca 2% under första halvåret 1984. Prisstegringstaklen dämpades som följd av lägre inhemska kostnadsökningar och mycket måttliga rävaruprissteg-ringar på världsmarknaden. Eftersom många råvarupriser noteras i dollar, har flertalet europeiska länder ändå genom dollarkursuppgången fått vidkännas stigande importpriser på råvaror omräknat i nafionell valuta.

Konjunkturutvecklingen i Förenta staterna företer drag som inte utesluter en förnyad tillväxt i efterfrågan efler det relativt svaga andra halvåret

1984. Inflationstakten är fortfarande relativt låg, vilkel bör stärka hushållens realinkomster. Finanspolitiken kan väntas vara fortsalt expansiv, även om vissa budgetförstärkande åtgärder kan komma atl vidtas under

1985. Å andra sidan riskerar de stora underskotten i den federala budgeten och på bytesbalansen att medföra en ränteuppgång och en utveckling av växelkursen som dämpar den inhemska efterfrågan. Den framtida dollarkursen är i del perspektivet särskilt osäker och snabba förändringar härvidlag kan få följder som är svåra att förutse. Med en mera successiv nedgång av dollarkursen, beräknas tillväxttakten i den amerikanska ekonomin 1985 kunna bli ca 3 %.

Jämfört med helåret 1984 innebär detta således mer än en halvering av tillväxttakten. För de Västeuropeiska länderna - liksom för övriga länder med direkta eller indirekta ekonomiska relationer med Förenta staterna -krävs därmed en starkare inhemsk fillväxt för att kompensera för den långsammare amerikanska utvecklingen. De länder som haft den bästa

' I detta kapitel redovisas finansdepartementets bedömning av den ekonomiska utvecklingen. I kapitel 2-10 behandlas utvecklingen inom olika områden mera i detalj. Arbetsfördelningen och prognosavvikelser mellan finansdepartementet och konjunkturinslilutet framgår av appendix till detta kapitel.

Bilaga l.l Preliminär nationalbudget 3

draghjälpen från Förenta staterna beräknas få en viss uppbromsning av tillväxten - i l.ex. Japan med närmare en procentenhet - men ändå bevara en starkare expansion iin i Västeuropa, där BNP-tillväxten hcriiknas bli ungefär oförändrad 1985. dvs. ca 2 1/2'/r. Den förbättrade lönsamheten och del ökade kapacitetsulnyttjandet viintas medfiira cn relativt expansiv investeringsverksamhet. I fiera länder förutses den ekonomiska politiken behålla en övervägande restriktiv inriktning. En försvagning av dollarkursen kan vidga utrymmet för lättnader i penningpolitiken, men det är inte att räkna med att några mer betydande finanspolitiska stimulanser kan få effekt redan under 1985. Risken förcn tilltagande infiation i Västeuropa får bedömas vara liten under detla år.

Produktinn.slillviixlen (BNP) i OECD-området

Årlig proccnUiell förimdring

1983

1984

1985

Förenta staterna

Japan

Förbundsrepubliken Tyskland

OECD - Europa

OECD - totalt

3.7 3

1,3 2.6

6 3/4

5 3/4 2 1/2 2 1/4 4 3/4

2 3/4 2 1/2 3

Även länderna utanför OECD-området torde få känna av den långsammare tillväxten 1985. Förutsättningarna varierar dock avsevärt mellan olika regioner. I de asiatiska liinderna är tillväxtförulsättningarna i allmänhel fortfarande relativt goda. För de skuldtyngda länderna innebär den lägre aktiviletstillväxten i världsekonomin ett bortfall av exportmöjligheter som i värsta fall också förvärras av stigande dollarränlor. För de fiesta råvaruproducenter är marknadssituationen svag med överkapacitet på utbudssidan och låg efterfrågan i förbrukarländerna av såväl konjunkturella som strukturella skiil. Sett från industriländernas horisont innebär denna utvecklingen begränsad importkapacilet i u-länderna också under 1985.

Sammanfattningsvis förutses således tillväxten i den internationella konjunkturen bromsas upp 1985. Osäkerheten om vilka faktorer som skulle kunna bidra till en fortsatt tillväxt in på 1986 är stor. Om inbromsningen i Förenta staterna blir kraftigare än beräknat så är riskerna för en internationell recession betydande.'

Världshandeln, som genomgick en betydande expansion 1984, väntas 1985 återgå lill en lägre tillväxUakt om ca 4-5%. Handeln med bearbetade varor förutses öka med 6 l/29r och priserna för dessa varor med 4% 1985.

' I de kalkyler som redovisas i finansplanen och nationalbudgelen har beräknings-tekniskt anlagils en växelkurs. SEK/dollar. på 8:69 för 1985.

Rättelse: S. 3. tabell kol. 3. rad 3 Slår: 2 1/4 Rättat till; 2 3/4

Prop. 1984/85:100 4

1.2 Utvecklingen i Sverige

Under perioden 1982-1984 beräknas den totala produktionen, BNP, ha ökat med 5.4%. Förutom exporten är det främsl näringslivets investeringar som har givit ett positivt bidrag till produktionstillväxten. Övriga efter-frågekomponenler som privat konsumtion, lagerinvesteringar och bostadsinvesteringar har sammantaget snarast haft en dämpande inverkan på uppgången. Som framgår av tabell 1:1 är efterfrågesammansätmingen i den här konjunkturfasen väsentligen annoriunda är under den föregående uppgången 1978-1980. Då var drivkrafterna privat och offentlig konsumtion saml lager, medan utrikeshandeln gav ett negativt bidrag.

Exporttillväxten och en förhållandevis svag inhemsk efterfrågeutveckling har medfört en kraftig förbättring av bytesbalansen. Förbättringen under de två senaste åren uppgår till drygt 20 miljarder kr.

Lönsamhelen i industrin har också förbättrats. Driftsöverskottet (netto), mätt som andel av förädlingsvärdet, uppskattas till 23% 1984, alt jämföra med 11,8%; 1982. 1978 låg driftsöverskoltsandelen på en rekordlåg nivå, 4,1%.

Sysselsättningen minskade med 10000 personer mellan 1980 och 1982. Under 1983 vände utvecklingen, och ökningen under de senaste två åren uppskattas till närmare 40000 personer.

Utrikeshandeln

De senaste två åren har, som nämnts, inneburit en kraftig tillväxt av exporten. Från 1982 till 1984 har den totala exportvolymen ökat med ca 18,5% och för bearbetade varor var ökningen nära 20%. Exporten till industriländerna har ökat i en ännu högre takt. Närmare hälften av exportökningen har sin grund i ökade marknadsandelar.

Denna andelsvinst är huvudsakligen en effekt av 1982 års devalvering. Sveriges relativpriser för bearbetade varor minskade med inemot 4% mellan 1982 och 1983. Givet vissa observerade samband mellan relativprisförändring och marknadsandelsvolymer (se kapitel 3.1.) beräknas den med devalveringen sammanhängande relativprissänkningen ha medfört en ök-

Tabell 1:1 BNP-ulveckiing 1982-1984 och I978-I980

Förändring i milj. kr., 1980 års priser

1982-1984 1978-1980

BNP 28442 27 719

-2 363	3999
4 952	10255
4 122	7921
466	15 270
21265	-9726
30547	8257
9 282	17983

Privat konsumtion Offentlig konsumtion Bruttoinvesteringar Lagerinvesteringar Utrikeshandeln, netto därav exporl import

Bilaga 1.1 Preliminär nationalbudget 5

ning av de svenska marknadsandelarna med ca 7% i volym fram i.o.m. 1984.

Vid sidan om effekterna av relalivprissänkningen har devalveringen troligen också givit upphov till ytterligare andelsvinster, framför alll genom förbättrade vinstmarginaler. De ökade vinsterna har medföil alt företagen kunnal salsa mer på bl. a. marknadsföring. Förbättringen av vinstlägel har dessulom inneburit möjligheter att utöka varusortimentet och bjuda ut dels nya, dels tidigare olönsamma produkter. Sannolikt ger denna typ av konkurtenskraftsförbällring effekter på andelarna med någol längre tidsef-lersläpning än förändringar i relativpriset.

Sammantaget beräknas devalveringen ha bidragit till en ökning av de svenska marknadsandelarna och därmed exporten av bearbetade varor med ca 8% i volym 1983 och 1984. För rävaruexporten har motsvarande ökning beräknats till 5 %.

Exporten av bearbetade varor ökade enligt preliminära beräkningar med ca 11 1/2% 1984. Exportlillväxten kan i huvudsak föras tillbaka på en myckel stark importökning i industriländerna, framför alll i Nordamerika och Japan där marknadstillväxten beräknas ha uppgått till ca 30%. 1 Västeuropa låg importtillväxltakten kvar på 1983 års nivå kring 7%. 1 de icke-oljeproducerande u-länderna och i statshandelsländerna ökade importen någol 1984 efter att ha varil stagnerande under ett par år. Importefterfrågan från OPEC-området fortsalle däremot att minska.

Tolall sett ökade marknadsandelarna för Sveriges export av bearbetade varor med drygl 1 % 1984. I industriländerna, där den svenska marknadsandelen ökade myckel kraftigt - drygl 8% i volym - 1983, hölls andelen ungefär oförändrad 1984. Å andra sidan ökade andelarna i länderna utanför OECD-området kraftigt 1984 efter en påtaglig minskning 1983. Bakom olikheterna i utvecklingen i olika länderområden kan flera faktorer skönjas. Dels är del tydligt alt effekterna av relalivprissänkningarna i samband med devalveringarna 1981 och 1982 får genomslag med större lidseflersläp-ning i u-länderna än i i-länderna. Del synes vidare vara så att export lill länderna uianför OECD-området av kapacilelsskäl fått slå tillbaka för export till industriländerna 1983. Härigenom har en del marknadsandels-föriuster uppkommit utanför OECD-området som sedan lagits tillbaka 1984.

Konkurtenslägel för den svenska industrivaruproduklionen har försämrats någol under 1984. Della har skell dels genom all lönekostnaderna per producerad enhet har ökat I ä 1 1/2% snabbare än i konkurtenlländerna, dels genom atl kronkursen, konkurrensmässigt sett, har stärkts. De svenska relativa exportpriserna har härigenom ökat med drygt 3% 1984. Eftersläpande, positiva effekter av relalivprissäkningariia i samband med devalveringen 1982, uppväger emellertid de negativa effekterna på marknadsandelarna 1984. 1 OECD-området förutses en andelsförlust med I 1/4%, medan andelarna kan väntas öka lika mycket i övriga världen.

Prop. 1984/85:100 6

Med en timlöneökning på 5% från 1984 till 1985 kan del relativa exportpriset hållas oförändrat 1985. Det förutsätts då vidare all produktivitetsökningen i exportindustrin 1985 kommer att uppgå lill 3 ä 4% och all företagens vinstmarginaler hålls ungefär oförändrade.

Mol bakgrund av den utveckling i omvärlden som beskrivits ovan bedöms marknadstillväxten för svensk exporl av bearbetade varor stanna vid drygl 6% 1985. En påtaglig minskning av efterfrågelillväxten från 1984 är atl vänta i Nordamerika och Japan liksom i de nordiska länderna. Även i de större västeuropeiska länderna förutses marknadstillväxten dämpas från 1984 till 1985. Den totala svenska exportlillväxten för bearbetade varor skulle därmed sjunka till någol under 6% i volym 1985.

Råvaruexporien förutses minska med ca 1 1/2% 1985. En forisatt minskning i utförseln av petroleumprodukter och trävaror är alt vänta. Även exporten av farlyg beräknas fortsätta all minska påtagligt från 1984. Totalt bedöms varuexportens tillväxt minska från 7 1/2% 1984 till ca 3 1/2% 1985.

För importen har devalveringarna 1981 och 1982 inle givit lika stora effekter som för exporten. 1982 års devalvering beräknas ha lett lill atl importvolymökningen 1982-1984 blev ca 3 procenlenheler lägre än den eljest skulle ha blivit. För de bearbetade varorna har molsvarande effekt skattats till 6 procentenheter. Delta har emellertid endast räckt lill att motverka den irendmässiga ökningen av importens andel av den inhemska förbrukningen. Imporiandelen har sålunda varit ungefär oförändrad 1982-1984. Den sjönk något under loppet av 1983 men ökade återigen 1984.

Relativpriset för de bearbetade varorna minskade med drygt 31/2% 1983, varav ca 3 procentenheter beräknas vara en följd av 1982 års devalvering. Uppenbarligen har de utländska leverantörerna och de svenska grossisterna minskat vinstmarginalerna på den svenska marknaden i syfte atl bibehålla konkurtenskraften.

Importen av bearbetade varor ökade preliminärt med 9,5% 1984. Della innebar en påtaglig acceleration från 1983, då imporiiillväxien för bearbetade varor stannade vid knappt 2%.

Den kraftiga importtillväxten 1984 kan huvudsakligen föras tillbaka på ökningar av export, lagerinvesteringar och fasta investeringar. Genom att konkurtenskraften för den svenska produktionen försämrats något under 1984 har importandelen av den inhemska förbrukningen åter ökat.

Importen av bearbetade varor vänlas fortsätta all öka i en förhållandevis hög takt 1985 eflersom den privata konsumtionen, lagerinvesteringarna men även de fasta investeringarna förutses öka kraftigt. Med en lönekostnadsökning i Sverige på högsl 5% förutses relativpriset gentemot utländsk produktion bli ungefär oförändrat, även om tidsförskjutna effekter av konkurtenskraftsförsämringen 1984 väntas bidra lill atl imporiandelen ökar något. Totalt beräknas importen av bearbetade varor stiga med knappt 9%> i volym 1984-1985.

Importen av råvaror beräknas bli ungefär oförändrad 1985. Av råvarorna

Bilaga 1.1 Preliminär nationalbudget 7

väntas importen av råolja och petroleumprodukter fortsätta atl minska. För jordbruks- och livsmedelsprodukler förutses importen öka med omkring 3% i volym.

1 tabell 1:2 sammanfattas'utvecklingen av handeln med varor och tjänster 1983- 1985. Handelsbalansen har förbättrats med drygt 27 miljarder kr. från 1982 till 1984. Hälften av denna förbättring kan beräknas utgöra en effekt av 1982 års devalvering.

Investeringar och produktion

Industrins produktion har ökat kraftigt sedan 1982. Under hösten 1983 passerade produktionen nivån från den senaste konjunkturtoppen 1979/ 1980 och sedan första kvartalet 1984 har produktionen legal över årsgenomsnittet för 1974, det hittills högsta årsgenomsnittet. Produktionsvolymen beräknas 1984 ligga drygt 6,5% över 1983 års nivå.

Industrins kapacitetsutnyttjande har därmed sligil, särskilt inom verkstadsindustrin, järn-, stål- och metallverken samt gruvorna. Flera branscher, bl. a. massa- och pappersindustrin, redovisar nu praktiskt laget fullt kapacitetsutnyttjande.

För 1985 förutses en fortsatt produktionsökning med 4%. Produktionsökningen 1985 beror bl. a. på etl beräknat lageromslag och en fortsatt ökning av exporten. Del höga kapacitetsulnyttjandet talar för en fortsatt hög investeringstakt.

Näringslivet är således åter inne i en expansiv investeringsfas, som bör kunna bli långvarigare än uppgången 1979-1980.

Industrins investeringskvot är stigande men beräknas ännu 1985 ligga elt slycke under toppnivån från mitten av 1970-talel.

Investeringsuppgången under 1984 bedöms ha varit starkast i verkstadsindustrin, järn- och stålverken samt massa- och pappersindustrin. Vissa indikationer, bl. a. den senaste investeringsenkäten, tyder på att en ökad

Tabell 1:2 Sammantattning av utrikeshandeln 1983—1985

Procentuell förändring

	1983		1984	prognos	1985	prognos
	pris	volym	pris	volym	pris	volym
Exptnl
bearbetade varor	11.9	8.0	6.0	11.4	3.3	5.8
tolall varor och
tjänster	12.0	10.5	7.1	7.2	3.3	3.6
linporl
bearbetade varor	14.6	1.8	4.3	9.6	3.7	8.8
totalt varor och
tjänster	13.6	0.0	4.1	5.8	3.2	5.8
Handelsbalans, mili. kr.	10 155		2	1600		17 800
Bytesbalans, milj. kr.		7 026		1000		■2 200

Rälielse: S. 9. tabell 1:3 kol. 3. rad I Står: -20.0 Rattat till -26.0 Rad 2 Står: -37.5 Rättat till: -43.5 Rad 9 Slår: -22.0 Rättat lill: -16.0 Rad 11 Slår: -9.0 Rättat till: -3.0 Första slyckel. rad 2 Slår: 29 Rättat lill: 35 Rad 3 Slår: 20.0 Rällat lill: 26.0 Rad A Ct..r. -) A D;;i,.,t *;n- 1 1

4 Står: 2.4 Rattat lill: 3.1

Prop. 1984/85:100 8

bredd i investeringskonjunkluren är på väg. Sålunda har småförelagens investeringsplaner kraftigt reviderats upp under 1984.

Flertalet faktorer pekar på en fortsatt invesieringsuppgång 1985 i industrin. Visserligen torde de senaste årens mycket kraftiga resultat- och lönsamhetsförbättring inte fortsätta. Fjolårets förhållandevis höga resultat-nivå bedöms dock kunna höjas något ytterligare. Samtidigt har kapacitelsutnyttjandet i stora delar av verkstadsindustrin stigit markant och bör även under 1985 ligga på en hög nivå. Etl fortsalt högt resursutnytfiande i kombination med all goda vinster ökat självfinansieringsgraden stärker, som nämnts, ytteriigare utsikterna till en föriängd invesleringsexpansion. Industriinvesteringarna bedöms därför kunna öka i ungefär samma takt som 1984 eller med 18%.

Utvecklingen i övriga näringslivssektorer väntas bli svagare. Här återfinns bl. a. leasingverksamheten som enligt tillgänglig statistik inte uppvisar samma snabba tillväxt 1984 som tidigare. Delvis kan det kanske förklaras av atl självfinansieringsgraden ökat.

Nedgången i de totala bostadsinvesteringarna väntas fortsätta, även om ombyggnadsinvesleringarna förutses öka.

Finansiell utveckling

Den höga realräntan har hittills inte förhindrat en investeringsuppgång vare sig internationellt eller i Sverige. En förklaring kan åtminstone för svensk del vara den snabba resultatförbättringen efter 1981 och 1982 års devalveringar och den totalt sett mycket höga ackumulerade likviditeten. En real investeringsuppgång har således kunnat ske parallellt med atl en god finansiell placeringskapacitel kunnat bibehållas. Ett stramare likviditetsläge och förväntningen om ell högt realränteläge under de närmaste åren kan dock komma att få ökad betydelse för investeringsbesluten. Det är möjligt all del förhållandel inle hinner få någol slörre genomslag ännu 1985. Att benägenheten att ta långa lån minskat står dock klart: det är f.ö. också elt internationellt fenomen.

Ovanslående problem skall ses mot bakgrund av att företagens samlade finansiella sparande, som varit positivt de senaste åren, nu är pä väg atl försämras. Investeringsuppgängen i byggnader och maskiner fortsätter och ett omslag till lageruppbyggnad beräknas ske samtidigt som driftsöverskotten inte vänlas öka lika kraftigt som tidigare. Det leder lill elt nettoupplåningsbehov 1985. Finansiellt motsvaras det av att tillgångarna inte ökar i takt med skulderna. Företagens skuldökning har kunnat begränsas under senare år. En någol kraftigare upplåningsökning kan nu åter vänlas för 1985.

Den totala offentliga sektorns finansiella sparande som sedan 1978 varit negativt förbättrades 1983 och 1984 (tabell 1:3). Sparandeunderskottet uppgick 1983 till 35 miljarder kr. motsvarande 4,9% mätt som andel av BNP. För 1984 registreras en markant förbättring. Del finansiella sparan-

Bilaga 1.1 Preliminärnationalbudget

Tabell 1:3 Finansiellt sparande 1983-198.':

Miljarder kr.

1983

1984

1985'

Offentlig sektor stal

kommun socialförsäkring

Hushåll bostäder övrigl

Finansiella företag

Icke-finansiella förelag bosläder övrigt (restpost)

Bytesbalans

.34.7	-27.7	-26.0
S3.S	-47.1	-43.5
0,2	- 2.4	- 2.5
19.0	21.9	20.0
0.5	3.1	6.5
1.3	2.7	4.0
0.7	0.4	2.5
27.8	31.9	33.5
0.6	- 6.0	-16,0
10.8	-12.3	-13,0
10.2	6.3	- 3.0

1.0

2.0

7.0

' Avrundade tal. I kalkylerna ingår en omliipgning av uppbördsrulinerna vilket innebär 1 I månaders inbetalning av arbetsgivaravgifler och 13 månaders källskat-leuppbörd.

deunderskottet beräknas uppgå till 28 miljarder kr., eller 3.5% av BNP. 1985 beräknas underskottet till 35 miljarder kr., men det från kreditmark-nadssynpunkt relevanta kassamässiga underskottet begränsas till 26,0 miljarder kr., 3,1% av BNP (se avsnitt 9.1 och 9.4).

Offentlig sektor

1 nedanstående tabell 1:4 sammanfattas några nyckeltal för den offentliga sektorns utveckling. Budgeliinderskollel, som nådde en topp 1982. minskade 1983 och väntas fortsätta alt minska 1984 och 1985 (avsnitt 9.1).

Tabell 1:4 Jämförelse mellan BNP och totala ofTentliga sektorns inkomster, utginer och budgctunderskntt 1978-1985

	1978	1979	1980	198!	1982	1983	1984	1985
Procentuell förändring av offentliga sektorns reala inkomsler reala utgifter	0.9 4,7	2.0 6.3	2,0 3,3	2,8 4,5	1.9 4,0	4.4 2.1	1,7 -0,4	0.2 1.3
Del statliga budgelunderskollet. miljarder kr. andelav BNP	33 7,9	45 9.8	S3 10,1	66 11,6	83 13.2	80 11,4	73 9,3	65 7,7
Skatter och avgifter som andelav BNP	.S0,5	49.5	49,5	.S0,9	50,1	51.0	50,6	49.4
Offentliga utgifter som andel av BNP	59.9	61.3	62,3	65,3	67.4	67.1	65,0	64.5
BNP. procentuell volymutveckling	1,8	3,8	1,7	-0,5	0.8	2.5	2,8	2,1

Prop. 1984/85:100 10

Staten

Den statliga konsumtionsvolymen som minskal 1982 och 1983 väntas öka något 1984, beroende på ökad militär och civil förbrukning. För 1985 förutses ånyo en minskning av konsumlionsvolymen med ca 1 %.

Den stattiga sysselsättningen har minskal med etl par lusen personer per år de senaste åren. Även för 1984 och 1985 förutses en minskning.

De statliga myndighelernas investeringar ökade kraftigt under 1983 och bedöms ligga kvar på denna nivå 1984 och 1985. Affärsverkens investeringar som expanderade kraftigt 1982 och 1983 beräknas minska kraftigt 1984. huvudsakligen beroende på minskade investeringar av Vattenfall efter kärnkraftsutbyggnaden och Luftfartsverket efter utbyggnaden av Arlanda. Även 1985 väntas en minskning av investeringsvolymen. De investeringar som genomförs av arbetsmarknads- eller regionalpoliliska skäl dämpar emellertid denna minskning.

K(}mmunerna

Den kommunala konsumtionen beräknas ha ökat med närmare 3% i volym 1984, vilket är en någol slörre ökning än 1983'. En stor del av ökningen är hänföriig lill sysselsättningsskapande åtgärder.

Totalt ökade antalet sysselsatta i primärkommuner och landsting med 30000 personer 1984. Antalet sysselsatta med arbete i s.k. ungdomslag uppgick till 25000, medan antalet beredskapsarbetare minskade med 5000. Sysselsättningsvolymen mätt i antalet arbetade timmar ökade med 3,2%. vilkel indikerar en viss ökning i sysselsättningsgraden, trots atl flertalet sysselsatta i ungdomslag endast arbetar halvtid. Under 1985 förutses en ökning av antalet sysselsatta med 10000 personer.

De kommunala investeringarna 1984 minskade med drygt 2%. för 1985 förutses en fortsatt minskning av ungefär samma storleksordning.

Kommunernas relativt goda finansiella situation har försämrats något. Underskottet i det finansiella sparandet beräknas bli omkring 2 1/2 miljarder kr. både 1984 och 1985. Likväl höjs den kommunala utdebiteringen bara med 7 öre 1985 - från .30:30 till 30:37 kr. (avsnitt 9.2).

Priser och privat konsumtion

Efter atl ha minskal med sammanlaget nästan 6% under de tre föregående åren har hushållens realinkomster stigit med knappi I % under 1984.

Även den privata konsumtionen ökade med närmare I %, vilket innebar alt sparandel låg kvar på samma låga nivå som 1983. Ökad sysselsättning och sänkt inflationstakt är de faktorer som främst bidragit lill att hushållens inkomsler ökat. Reallönerna (lönesumman efter skatt och prisföränd-

' Enligt de preliminära nationalräkenskaperna. Kommun- och landstingsförbundens bedömningar visar på en lägre ökningstakt.

Bilaga 1.1 Preliminärnationalbudget II

ringar) sjönk med närmare 10% under perioden 1980-1983, men ökade med ca 1 % under 1984.

Konsumentpriserna beräknas ha ökat med ca 7,5% under loppet av 1984. Detta är en något lägre ökningstakt än under föregående år.

Konsumentprisökningar 1980-1985
1980	1981	1982	1983	1984 prognos	1985 prognos
dec-dec 13,7 årsgenomsnitt 13.7	9.4 12.1	9,9 8,6	9,2 8,9	ca 7.5 ca 8	3,0 ca 5

Bedömningen av pris- och inkomslutveckling för hushållen under 1985 har utgått från alt den genomsnittliga limlönen (avtalshöjning och löneglidning) ökar med 5%.

Vid bedömning av konsumentprisutvecklingen måste man förutom lönekostnaderna ta hänsyn till hur importpriser, hyror, slatliga och kommunala taxor, vinstmarginaler och produktivitet utvecklas.

Importpriserna beräknas i genomsnitt öka med knappt 3% under loppet av året. Väridsmarknadspriserna på råolja och petroleumprodukter förväntas ligga stilla under årel och övriga importvaror som påverkar konsumentpriserna beräknas i genomsnitt öka med knappt 4%.

Del jordbruksavtal som slöts i mitten av dec. 1984 bedöms ge en effekt på knappt 0,3% på konsumentpriserna i jan. 1985.

Det centrala hyresavtal som slöts mellan SABO (de allmännyttiga bostadsföretagen) och Hyresgästernas Riksförbund under hösten innebär hyreshöjningar med drygt 3,5%. Eftersom hälften av hyresvärdarna förväntas ha lidigarelagl hyreshöjningarna till december 1984, kommer den ge-nomsnitfiiga hyreshöjningen under loppet av 1985 atl uppgå till knappt 2 %.

De taxehöjningar som aviserats av de slatliga affärsverken är begränsade. Flera affärsverk har bedömt alt de inle alls behöver höja sina priser, vilkel medför all de genomsnittliga laxehöjningarna inom stat och kommun beräknas bli i underkant av 3 %. Arbetsgivaravgifterna höjs endasl marginellt, eller med 0,3 procentenheter.

Produkfivitelsökningen inom industrin bedöms bli lägre än under 1984, 3% jämfört med 5,5%. Till följd av atl bl. a. den privata konsumtionen vänlas öka torde möjligheterna lill produktiviielsvinster i den privata tjänstesektorn vara goda. Genom den väntade volymexpansionen behöver inte heller de näringar som avsätter sina produkter på hemmamarknaden öka marginalerna för att höja vinsterna. Därigenom blir prisstegringen lägre än eljest.

Sammantaget leder en genomgång av de olika faktorerna lill slutsatsen alt det bör vara möjligl atl få ned prisstegringarna lill nivån 3 % vid slutet av 1985.

Prop. 1984/85:100 12

Hushållens sparande sjönk kraftigt mellan 1980 och 1982. Sparkvoten, andelen av de disponibla inkomsterna som sparas, sjönk under denna period från 5% till den rekordlåga nivån 0,5%. Sedan dess har sparkvoten legat kvar på denna nivå. Del är främsl del reala sparandel, i huvudsak småhusinvesteringarna, som minskal. Även del finansiella sparandet har utvecklats svagt. Så t.ex. sjönk hushållens bankinläning 1982 och 1983. Förklaringen lill alt hushållens sparande sjunkit så kraffigi torde främsl vara hushållens önskan att hålla upp konsumtionen trots all realinkomslerna minskat. Under denna period har en ökning av den krediifinansierade konsumtionen noterats, vilket registreras som negativt sparande. En annan orsak lill det låga sparandet kan vara alt de stora kursstegringarna på Stockholms fondbörs höjde förmögenhetsvärdena för hushållen trots fortsatt lågl hushållssparande. Hushållen har alltså höjt sin förmögenhet under denna period trots alt inkomslerna minskal, vilket kan ha minskat behovet all hålla det traditionella sparandet uppe.

Under 1985 bör det finnas elt visst utrymme för hushällen all öka sitt sparande. Samtidigt torde det finnas etl behov alt öka konsumtionen som varit tillbakapressad under de senaste åren. Enligt lidigare erfarenheter, den s.k. permanenta inkomsthypotesen, finns del emellertid en viss tröghet atl omedelbart anpassa konsumtionen lill inkomslutvecklingen. I föreliggande bedömning har därför antagits en viss ökning av sparandet 1985.

Eflersom prisökningarna bedöms avta under 1985 kommer hushållens realinkomster alt stärkas. Förutom den sänkta inflationstakten förutses ökad sysselsättning, tredje stege', av skattereformen samt höjda pensioner och barnbidrag bidra lill all hushållens inkomster ökar.

Totalt beräknas de disponibla inkomsterna öka med 1,6%. Med det anlagande sorn görs angående hushållssparandet bedöms den privata konsumtionen öka någol mindre eller med 1,3%.

Tabell 1:5 Hushållens disponibla inkomster, konsumtion och sparande 1984 och 1985

Procenluell förändring, 1980 års priser

	1984	1985
Löner	1.0	0.5
Enskilda företagares inkomster.
räntenetto m. m.	3,8	2.3
Pensioner	-1,7	2,7
Beskattade sociala förmåner	-0,6	-1,6
Övriga inkomstöverföringar	1,0	12,1
Disponibel inkomst, totalt	0,8	1,6
Privat konsumtion	0,8	1,3
Sparkvot. nivå	0.4	0,7

Bilaga 1.1 Preliminärnationalbudget

Tabell 1:6 Försörjningsbalans 1983-

Procentuell volymförändring

1985

BNP

Import, varor och tjänster

Tillgång

Bruttoinvesteringar

Näringslivet

Därav: industri

Statliga myndigheler och

affärsverk

Kommuner

Bosläder Lagerinvestering Privat konsumtion Offentlig konsumtion

Statlig

Kommunal Inhemsk efterfrågan Export, varor och tjänster

Användning

1983	1984	1985
Milj.kr.,
löpande
priser
704474	2,8	2,1
233076	5,8	5.8
937 550	3,5	3.0
131470	3,0	1.8
61 107	10,2	5,7
19261	20,0	18,0
17 339	-4,4	-0.9
24 557	-3,4	-1,2
28467	_i ->	-3,0
-9629	0.5'	1,5'
362 727	0.8	1,3
203 735	? ->	0,8
57 379	0.4	-1,0
146 3-S6	2.9	1.5
688 303	2,2	2.8
249247	7,2	3,6

3.5

3.0

937 550

Lageromslag i förhållande till föregående års BNP.

Försörjnings- och bytesbalans

Den samlade produktionstillväxten, BNP, väntas uppgå till drygl 2% 1985. Som framgår av tabell 1:6 kommer bidraget lill tillväxten i första hand från lageruppbyggnad och privat konsumtion, medan bidraget från utrikessektorn förutses blir klart lägre än 1984. Export- och imporlprogno-serna har redovisats ovan. Överskottet pä handelsbalansen väntas bli ca 4 miljarder lägre än 1984. Mot bakgrund av de bedömningar som görs av ijänsle- och transfereringsbalansens utveckling förutses elt vissl underskott på bytesbalansen 1985, (tabell 1:7).

Tabell 1:7 Bytesbalans 1983-1985

Milj. kr.

1983

1984

1985

Exporl varor, fob Import varor, cif

Handelsbalans

Tjänstebalans

Transfereringsbalans

Bytesbalans

210483	242400	258900
200 328	220 800	241 100
10 155	21600	17 800
6016	6 700	7 800
-23 197	-27.300	-27 800
- 7 026	1000	- 2 200

Prop. 1984/85:100 14

Sysselsättningen

Mellan 1980 och 1982 minskade sysselsättningen med ca 10000 personer. Under 1983 och 1984 vände emellertid utvecklingen. Sysselsättningen beräknas ha ökat med ca 45000 personer mellan första och andra halvåret 1984. Av denna ökning kan knappi 20000 hänföras till atl industrisysselsättningen åter börjat öka. Antalet anställda har även ökat inom fiänstesek-torn. Inom kommunerna förklaras merparten av ökningen pä 30000 personer av atl arbetslösa ungdomar fåll arbete i s.k. ungdomslag.

Produktions- och produktivitelsprognoserna redovisas närmare i kapilel 5. Sammantaget tyder bedömningarna på en fortsatt sysselsättningsökning, om än i lägre takt än under 1984. Merparten av ökningen förväntas komma inom privata näringslivet. Inom industrin och den privata tjänstesektorn förutses sysselsättningen totalt öka med 20-25000 personer. Ökningen i den offentliga sektorn, exkl. sysselsatta i olika former av arbetsmarknadspolitiska åtgärder, uppskattas lill ca 10000 personer.

Arbetskraftsutbudel vänlas öka något snabbare än under 1984, eller med 20-25000 personer. Sysselsättningsökningen bedöms dock bli större än utbudsökningen varför del bör vara möjligt att minska arbetslösheten mellan 1984 och 1985.

Prognoser och arbetsfördelning mellan finansdepartementet och konjunkturinstitutet redovisas i bifogade appendix

Bilaga 1.1 Preliminärnationalbudget 15

APPENDIX

Prognoser och arbetsfördelning rörande den preliminära nationalbudgelen 1985

Nedan framgår vilka kapitel och avsnill som sammanställs inom finansdepartementet (FiD) resp. konjunkturinslilutet (Kl).

Seklorprognos Prognos. %

FiD	Kl
1,3	1,4
0,8	-
1.8	0,6
1,5	1,5
3,6	2,6
5,8	5,4


3,0	3,3
0,3	0,1
4,0	3,3
3,0	2,1
-2 200	-2750
8:69	8:69

Privat konsumtion Offentlig konsumtion Bruttoinvesteringar Lagerinvesteringar' Export av varor och tjänster Import av varor och ijänster Bruttonationalprodukt

Några nyckeltal Konsumentpriser, dec-dec Sparkvot, förändring Industriproduktion Industrins produktivitet Bytesbalans, milj. kr. Växelkurs SEK/dollar

' Lagerförändring i % av föregående års BNP.

Inom finansdepartementet utarbetas kapilel I, 2, 5 och 9. Konjunkturin-slitulet skriver kapitlen 3, 4, 6, 7, 8 och 10.

Bilaga 1.1 Preliminärnationalbudget 17

UTVECKLINGEN INOM OLIKA OMRÅDEN

2 Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 100. Bilaga l.l

Bilaga 1.1 Preliminärnationalbudget 19

2 Den internationella utvecklingen'

2.1 Allmän översikt

Förenta stalerna fortsatte all vara del dominerande tillväxtcentrumel i väridsekonomin under första halvåret 1984. I fasta priser steg efterfrågan inom landet då med mer än 10%, räknat i årstakt, och BNP med över 8%. Denna expansion utgjorde en stimulans till betydande delar av övriga väriden, som genom att dollarkursen sleg dessutom kunde stärka sin konkurrenskraft på den amerikanska marknaden. Importvolymen till Förenta staterna ökade under första halvåret 1984 i en årstakt om mer än 30 procent. Den höga räntan i Förenta staterna verkade å andra sidan hämmande på tillväxten i andra länder, men netto beräknas den amerikanska ekonomin ändå ha haft en klart expansiv inverkan på världsekonomin. Väridshandeln ökade i början av 1984 i en årstakt om runt 10% i volym.

Japan tillhör de länder som kunde dra den största nyttan av den amerikanska utvecklingen. Den japanska exporten till Förenta staterna steg med mer än 40% och utrikeshandeln beräknas netto ha bidragit med mer än en tredjedel av BNP-tillväxten. De finansiella relationerna mellan de båda länderna utgjorde heller inte någon allvariigare restriktion för tillväxten i Japan där räntan förblev låg och penningmängden utvecklades stabilt och balanserat. Även andra länder i Fjärran östern fick stark draghjälp av den amerikanska konjunkturen, och de s. k. NlC-ländernas tillväxt förstärktes både direkl och indirekt via ökad export till Japan. Flertalet länder i Latinamerika har traditionellt huvuddelen av sin exporl riktad mot Nordamerika och fick därmed en i många fall välbehövlig förstärkning av sina bytesbalanser; de stigande räntorna i Förenta stalerna under första halvåret motverkade dock de positiva effekterna.

Gentemot Västeuropa vidgades räntemarginalen något lill följd av ell vissl ökat utrymme för en mer självständig utformning av penningpolitiken där. Ä andra sidan hade de europeiska länderna i genomsnitt mindre nytta av marknadstillväxten i Förenta staterna, och ulrikesbalansen bidrog netto mycket obetydligt till tillväxten i Västeuropa. För enskilda länder var den amerikanska draghjälpen ändå av betydelse. Totalt sett för de europeiska OECD-länderna ökade den inhemska efterfrågan långsamt, under 2% i årstakt första halvåret, och BNP inte stort snabbare.

Under andra halvåret 1984 skedde en markant uppbromsning av den amerikanska tillväxten. Industriproduktionen planade ut och den ökning av efterfrågan som ägde rum var främsl i form av en ofrivillig lageruppbyggnad. Dollarn fortsatte likväl atl stiga, trots atl räntenivån i Förenta staterna föll och byiesbalansunderskollel fortsatte alt växa. Importen ökade visserligen långsammare än tidigare, men ändå med mer än 10% i

' Kapitlet är utarbetat inom finansdepartementet.

Prop. 1984/85:100

volym. Efterfrågan i industriländerna utanför Förenta stalerna ökade i gengäld något snabbare, bl. a. som följd av lidigare inkomstökningar, och BNP-tillväxten uppgick i genomsnitt där till nära 3 1/2% i årstakt de båda halvåren. För utvecklingsländerna skedde en viss nedgång i tillväxttakten under andra halvåret, både lill följd av den långsammare amerikanska efterfrågeökningen och genom en ogynnsam utveckling av bytesförhållandet. BNP-tillväxten för alla u-länder sammantagna kan uppskattas till nära 4% för helåret 1984.

Den konjunkturella återhämtningen i väridsekonomin efter den lång-dragna recession som följde på den andra oljekrisen har haft en del ovanliga inslag, som bidrar lill en osäkerhet om det fortsatta förloppet. Till sådana inslag hör de höga realräntorna under uppgångsfasen, den svaga råvaruprisutvecklingen, den starka uppvärderingen av dollarn och de stora skillnaderna i ekonomisk utveckling mellan Förenta staterna och Västeuropa. Dessa företeelser påverkar i hög grad bedömningen av huruvida utvecklingen under andra halvåret 1984 var en lillfällig tillväxtsvacka eller inledningen till en mer omfattande recession.

Till de positiva omständigheterna i det senaste årets utveckling hör den starka tillväxten av investeringarna. De privata investeringarna exkl. bostäder steg under 1984 med ca 20% i Förenta staterna, med ca 15% i

Tabell 2:1 Bruttonationalproduktens utveckling i vissa OECD-länder 1983-1985

Årlig procentuell förändring

	Andel av	1983	1984	1985'
	OECD-områ-
	dets lolala
	BNPi%'
De sju stora länderna
Förenta staterna	41,9	3,7	6 3/4	3
Japan	14,8	3,0	5 3/4	5
Förbundsrepubliken Tyskland	8,4	1,3	2 1/2	2 3/4
Frankrike	6,6	0,7	1 1/2	1 3/4
Storbritannien	5,7	3,2	2 1/4	2 3/4
Italien	4,5	-1,2	2 1/2	2 1/4
Canada	4,2	3,3	4 1/4	3
Norden
Danmark	0,7	2,5	4	3
Finland	0,6	2,9	4 1/4	4
Norge	0,7	3,2	3 1/2	1 1/2
Sverige	1,2	2,5	2 3/4	2 1/4
Vissa andra OECD-länder
Belgien	1,0	0,4	1 3/4	1 3/4
Nederländerna	1,7	0,4	I 1/2	1 3/4
Schweiz	1,3	0,7	2 1/2	2 1/4
Österrike	0,9	2,1	2 1/2	3
OECD-Europa	37,0	1,3	2 1/4	2 1/2
OECD-totalt	100,0	2,6	4 3/4	3

' 1983 års BNP, priser och växelkurser. ' Finansdepartementets bedömningar.

Bilaga 1.1 Preliminärnationalbudget ,. 21

Storbritannien och med ca 10% i Japan. I Förbundsrepubliken Tyskland ökade de med ca 5% efler ett svagt första.halvår till följd av upphörande subventioner och osäkerhet i samband med arbetsmarknadskonflikter. Den gynnsamma invesleringsutvecklingen var så myckel mer övertaskande som del allmänt hade befarats att de höga realräntorna skulle förhindra etl dylikt föriopp. Också det inle särskilt ansträngda kapacitetsulnyttjandet och den måttliga tillväxten, åtminstone i Västeuropa, antogs få en avhållande inverkan på investeringsviljan. Mer avgörande tycks emellertid ha blivii den stabilare prisutvecklingen, den markanta förbättringen av förelagens likviditet och lönsamhet och den återhållsamma lönekost-nadsutvecklingen. Genom olika förändringar av företagsbeskattningen har också genomslaget av de höga realräntorna på kapitalkostnaderna begränsats. Investeringarna har i hög grad avsett högteknologisk utrustning som givit snabba produktivitetsvinster och breddat underiagel för att möta framtida ökningar av efterfrågan. Samiidigi synes investeringarna, särskilt i Västeuropa, fortsatt ha haft en tyngdpunkt på ralionaliseringsåigärder som sålunda minskar sysselsättningseffekterna av en given produktionsökning. Investeringsvågen synes inle ha ebbat ut ännu, utan kapitalbildningen kan väntas fortsätta atl öka 1985.

En oväntat positiv utveckling kännetecknar också prisstegringarna som fortsatt alt avta, även i länder som haft en förhållandevis snabb produk-tionsiillväxl. Utvecklingen på arbetsmarknaden har här spelat en viktig

Tabell 2:2 Konsumentprisernas utveckling 1980-1984

Åriig procentuell förändring

	1980	1981	1982	1983	Okt. 1983-Okl. 1984
De sju slora tänderna
Förenta staterna	13,5	10,4	6,1	3,2	4,2
Japan	8,0	4,9	2,7	1,9	2,2
Förbundsrepubliken Tyskland	5,5	5,9	5,3	3,3	2,1
Frankrike	13,6	13,4	11,8	9.6	7.0
Storbritannien	18,0	11,9	8,6	4,6	5,0
Italien	21,2	17,8	16,6	14,6	9,4
Canada	10,2	12,5	10,8	5,9	3,4
Norden
Danmark	12,3	11,7	10,1	6,9	6,0
Finland	11,6	12,0	9,6	8,3	6,8
Norge	10,9	13,6	11,3	8,4	6,1
Sverige	13,7	12,1	8,6	8.9	7,3
Vissa andra OECD-länder
Belgien	6,6	7,6	8,7	7,7	5,8
Nederiändema	6,5	6,7	6,0	2,8	3,1
Schweiz	4,0	6,5	5,6	3,0	2,7
Österrike	6,4	6,8	5,4	3,3	5,2
OECD-Europa	14,3	12,1	10,5	8,3	7,3
OECD-totalt	12,9	10,5	7,8	5,3	5,1

Källa: OECD.

Prop. 1984/85:100 22

roll, men del är att notera atl nedgången i inflationstakten i Västeuropa skett till priset av en ökad arbetslöshet, medan den i Förenta staterna gåtl hand i hand med en fallande arbetslöshet. Om den amerikanska ekonomin nu är på väg in i en lugnare tillväxtfas, kan den rådande inflationstakten där möjligen bli beslående. För detla talar också utsikterna för råvarupriserna som hittills hållit tillbaka infialionsimpulserna i industrivärlden och ser ul atl förbli dämpade. Del alltjämt växande federala budgetunderskottet, möjligheten att dollarkursen faller och följdreaktionerna därav på kreditmarknaden är dock faktorer som skulle kunna öka inflationstrycket i Förenta stalerna. I de västeuropeiska länderna synes riskerna för en åter förvärrad inflation vara mindre. Vissa länder har emellertid fortfarande en hög inflationstakt, vilket bidrar till att genomsnittet för Västeuropa ligger över del för hela OECD. 11, ex. Förbundsrepubliken Tyskland är prisstegringarna dock lägre än i Förenta staterna.

En iredje positiv omständighet i den senaste tidens ekonomiska utveckling är den anmärkningsvärt snabba och omfattande anpassning som skett i de skulddrabbade utvecklingsländerna, vilket gjort det möjligt atl undvika mera vittförgrenade störningar i den internationella kreditförmedlingen. Den politik som bedrivits i de berörda länderna har i vissa fall varil så åtstramande all levnadsstandarden återförts till en nivå som rådde för mer än elt decennium sedan. Resultatet av den åtföljande importminskningen har också synts på bytesbalansen där underskottet för hela gruppen icke-oljeproducerande utvecklingsländer mer än halverades på två år fram lill 1983, och därefter har det inle ökat igen. Under 1984 visade också exporten från dessa länder tecken till all börja stiga igen, innebärande all den ekonomisk-politiska åtstramningen i vart fall inle definitivt och tolall slagit ut användbar inhemsk produktionskapacitet. Finansieringen av bytesbalansunderskotten innebär dock i fiera länder i Latinamerika en fortsatt bräcklig situation, och del är inte att räkna med alt dessa länder i nägon högre grad kan finansiera ökad import från industriländerna genom störte ökningar i skuldsättningen än vad som f. n. sker.

Bland osäkerhetsfaktorerna för den närmaste utvecklingen på det internationella området intar dollarns framlida värde en särställning. Under 1984 var dollarkursutvecklingen stundtals svårförklarligt stark och återspeglade svårfångade värderingar av den amerikanska ekonomins styrka hos internationella kapitalplacerare. De växande strukturella underskotten i den federala budgeten och i bytesbalansen syntes inle rubba delta förtroende. Studier inom OECD antyder att den höga realräntan för långa placeringar i Förenta staterna jämfört med omvärlden kan förklara en god del av utlandets intresse för dollarn. Samtidigt torde det finnas en ömtålig balans mellan hur mycket realräntan kan drivas upp av det offentliga upplåningsbehovet och den återverkan detta kan ha på företagens investeringar, tillväxten i ekonomin och ytterst på intresset för placeringar i dollartillgodohavanden. Statistik över lönsamheten i amerikanska förelag

Bilaga 1.1 Preliminär nationalbudget 23

jämfört med ullandet samt över utländska aktieplaceringar i Förenta stalerna ger inte belägg för något mera avgörande inflytande därifrån på dollarns kursutveckling.

När efterfrågan sviktar i Förenta staterna - som fallet var andra halvåret 1984 - försvagas grunden för näringslivets möjlighet all bära de höga realräntorna, vilket kan komma att inleda en självförstärkande process med resultat all de internationella kapitalflödena mer och mer styrs mot andra valutor. Den hittillsvarande bristen på attraktiva alternativ till dollarplaceringar kan därmed snabbt försvinna. Det förtjänar all uppmärksammas alt del amerikanska bytesbalansunderskotlet övervägande finansierats i den egna valulan, dvs. de utländska långivarna och placerarna har Slätt hela kursrisken, vilkel gör dollarkursen särskilt utsatt för förändringar i förväntningarna på valutamarknaderna. Ell minskande kapilalinflöde lill Förenta stalerna driver upp räntenivån - eller spär på inflationen beroende på om penningpolitiken anpassas eller inle till del stramare likviditelslä-gel - så länge den offentliga sparandebrislen beslår. Om det sålunda dröjer för länge innan budgelunderskottel begränsas, kan åtstramningen -när den väl ofrånkomligen genomförs - komma att inträffa i elt läge när efterfrågan i den privata sektorn är svagare och en recession bli svårare all förhindra. Effekterna av en sådan utveckling torde bli betydande för världsekonomin med både försvagad amerikansk tillväxt och appreciering av egna valutor mot dollarn.

En mer gradvis avtrappning av det amerikanska budgetunderskottet, men som i gengäld inleds omgående, kunde å andra sidan ge underlag för en fortsatt minskning av inflationsförväntningarna och därmed en lägre ränta så atl den privata efterfrågan hålls bättre uppe. Hittillsvarande signaler från den amerikanska administrationen inger emellertid farhågor om atl detla inle är den mest sannolika utvecklingen.

Oavsett hur mycket tillväxten i Förenta staterna mattas under J985 kommer övriga länder att i ökad utsträckning behöva ersätta den draghjälp de kan ha haft av den amerikanska efterfrågan med en inhemsk tillväxt för alt uppnå oförändrad total tillväxt. I flertalet europeiska länder har inriktningen av finanspolitiken under senare år varil myckel restriktiv. Olika strukturella handikapp har man sökt undanröja genom åtgärder riktade mot ekonomiernas utbudssida. En konsolidering av de offentliga finanserna har eftersträvats i de flesta av de störte länderna, och den processen tycks fortsätta med ungefär oförminskad styrka under 1985. Lägre lönekostnadsandel har eftersträvats eller framdriviis av den stigande arbetslösheten, och hushållens köpkraft har utvecklats myckel svagt. Sedan betydande resultat nåtts när del gäller budgetsaido, infiation och bytesbalans torde elt utrymme för lättnader i den ekonomiska politiken finnas i flera europeiska länder. Delta har hittills endast tagit formen av en mindre följsam ränteutveckling gentemot Förenta staterna. Flera länder börjar emellertid planera för atl komplettera de offentliga ulgiflsnedskärningarna

Prop. 1984/85:100 24

med sänkningar av eller strukturella förändringar i skatteuttaget vilka skulle kunna ge en viss finanspolifisk stimulanseffekt. Det ser emellertid f. n. inle ul som om några åtgärder av detta slag skulle bli aktuella redan under 1985. En fortsatt begränsad tillväxt i Västeuropa om nästan 21/2% antas därför för detta år. Det torde medföra en viss ytterligare ökning av arbetslösheten.

Utvecklingen i u-länderna torde även fortsättningsvis bli varierad. Allmänl sett får man räkna med att de alla drabbas av den svagare tillväxten bland industriländerna. De som är mest beroende av råvaruexport måsle befaras få ytteriigare föriuster i sitt bytesförhållande. Det är mycket få faktorer som talar för högre reala, eller ens nominella, råvarupriser för 1985. Överkapacitet, behov av alt öka exportintäkterna i producentländerna, minskad förbrukning i industriländerna och minskad lagerhållning hos köparna vid rådande höga ränteläge bidrar till alt pressa priserna. Det bör observeras att elt fall i dollarkursen kan ge upphov till vissa ökningar i de råvarupriser som noteras i dollar, men marknadsläget är för de flesta induslriråvaror så svagt att en fullständig kompensation inte kan påräknas. Medan råvarupriserna 1984 sjönk i dollar räknat, steg de räknat i europeiska valutor; deflaterat med industriländemas genomsnittliga exportpris för färdigvaror föll realpriset för metaller till 1978 års rekordlåga nivå.

De latinamerikanska länderna löper med den fortsatt osäkra utvecklingen på valuta- och krediimarknaderna stora risker att tvingas till ytteriigare kostsamma anpassningar eller förorsaka akuta kriser i det internationella belalningsystemet. De asiatiska länderna är mindre råvaruberoende och har dessulom genom sin anknytning till den japanska marknaden, som väntas växa snabbast inom OECD-området, goda möjhgheter att undgå störte försvagningar av fillväxten.

De oljeproducerande utvecklingsländerna befinner sig i en liknande situation som övriga råvaruproducenter. Efterfrågan från industriländerna har varit svag trots konjunkturuppgången och externbalanssituationen har framtvingat strukturella anpassningar i deras import. En betydelsefull skillnad gentemot övriga råvaruproducenter ligger emellertid i att OPEC-länderna, som dominerade oljeproduktionen i väriden under hela 1970-talet, på bara fyra år har tvingats nära nog halvera sin produktion medan andra länder, inte minst länder inom OECD-området, fortsatt atl öka utvinningen. OPEC har därigenom mist det mesta av styrkan som prisledare på väridsmarknaden. Den outnyttjade utvinningskapaciteten hos OPEC-länderna sammantagna är nu så stor att det torde dröja länge innan detta förhållande ändras; en faktor som då talar till OPEC:s fördel är att utvinningen i övriga delar av väriden inte beräknas öka särskilt mycket mer. För 1985 är etl fortsatt utbudslryck troligt, inte minst från de länder som har svårt att undvara ökade exportintäkter. Redan under våren, när den säsongmässiga efterfrågan viker, kan priserna komma att pressas nedåt på nytt. En eventuell dollardepreciering kan komma att förstärka

Bilaga 1.1 Preliminärnationalbudget 25

denna press, därför all det sannolikl blir svårt atl höja priserna i dollar i motsvarande grad som växelkursen försvagas. En sådan utveckling kan utgöra en stimulans till de oljeimporterande länderna utanför Förenta staterna men urholkar samtidigt köpkraften för OPEC-länderna.

Världshandeln började redan mol slulet av 1984 atl öka långsammare, och för 1985 kan en volymtillväxt om 4-5% totalt sell möjligen påräknas. Industriländernas sammanlagda importlillväxt avtar sannolikl som en följd av den amerikanska avmatlningen, men de europeiska länderna, som antas få ungefär oförändrad BNP-tillväxt, har en relativt slor handel sinsemellan. Världshandeln med bearbetade varor kan därför antas öka något snabbare än råvaruhandeln. Utvecklingsländerna sammantagna kan antas få svårt atl öka importen lika snabbi som 1984, men bland dem kan NIC-länderna fortsatt öka mer än genomsnittet och de lågabsorberande OPEC-länderna generera en förnyad importlillväxt efter de senaste årens åtstramning.

2.2 Länderöversikter

Förenta staterna

Uppsvinget i den amerikanska ekonomin inleddes mot slulet av 1982. Under de två år som har gått sedan dess har tillväxten i genomsnitt varit 6% i årstakt, vilket är något snabbare än vad som varil normalt under lidigare konjunkturuppgångar i den amerikanska ekonomin. Recessionen under åren 1980 till 1982 var å andra sidan djupare än normalt. En väsentlig faktor bakom det kraftiga uppsvinget har varit den utpräglat expansiva finanspohtik som förts de senaste två åren.

Under det första uppgångsåret 1983 drevs tillväxten främst av en mycket stark ökning av bostadsbyggandet, men också av den privata konsumtionen. Under 1984 växte den inhemska efterfrågan med nära 9%. Näringslivets investeringar, lagerutvecklingen och en fortsatt stark konsum-fionsutveckling var då de faktorer som starkast bidrog till uppsvinget. Samtidigt fortsatte ulrikesbalansen att försämras dramatiskt. Produktionstillväxten 1984 beräknas ha varil 6 3/4%. Efter etl exceptionellt starkt första halvår dämpades aktivitetsökningen betydligt under del andra halvåret 1984. Efterfrågan mattades inte av i samma grad utan tillfredsställdes i allt slörre utsträckning genom ett fortsall slort importläckage.

Den kraftiga ökningen av den privata konsumtionen är resultatet av bl. a. skattesänkningar, reallöneökningar till följd av fallande inflationslakt och en höjd sysselsättning. Den andel av hushållens inkomster som sparas har också minskat samfidigt som hushållskredilerna ökat kraftigt.

Industriproduktionen har ökat med nära 25% under de senaste två åren. Kapacitetsutnyttjandet har stigit kraftigt och uppgick i november 1984 till i genomsnitt 81,5%. Detta värde ligger över den nivå på drygt 80% som traditionellt brukar anges som en kritisk gräns när många företag upplever

Prop. 1984/85:100 26

kapacitelsbrisl och väljer att nyinvestera. Investeringarna i näringslivet har också påverkals av de nya mer förmånliga avskrivningsregler som infördes 1981 och av kraftiga vinstökningar. Investeringsökningen har främst gällt maskiner. Investeringarna i byggnader och anläggningar har inte påverkats av de nya skallereglerna i samma ulslräckning. Den kraftigt stigande realräntan har heller inle verkat mer hindrande än alt investeringarna fortsatt atl stiga i snabb takt. Delta kan bl. a. hänga samman med alt räntor är avdragsgilla vid beskattningen varför realräntan räknat exkl. skall är mer måttlig.

Den höga realräntan och den goda efterfrågan har bidragit lill alt lagerin-vesteringarna minskade kraftigt både 1982 och 1983. Under loppel av 1984 ökade lagren äter, men i stort sett endasl i takt med produktionen. Lagren räknat i produkiionsmänader har sjunkit lill historiskt sett myckel låga värden. Lageromsvängningen under 1984 var dock kraftig och bidrog med nästan 2 procentenheter till tillväxten.

Den amerikanska industrins konkurrenskraft har urholkats genom den kraftiga appreciering av dollarn som ägt rum de senaste åren. Dollarn beräknas sedan 1980 ha ökat med över 65 % i värde när man jämför med etl handelsvägl genomsnitt av övriga valutor. Det relativa efterfrågelägel med en stark hemmaefterfrågan, nästinlill stagnerande marknader i Europa och en minskande import i viktiga latinamerikanska länder har också verkat neddragande på den amerikanska exporten. Trots delta minskade exportvolymen av varor och tjänster bara med ca 6% 1983 och ökade med 4—5% under 1984. Importvolymen däremot steg med hela 25% under 1984. Underskottet i utrikeshandeln har stigit dramatiskt och beräknas för 1984 till 115 miljarder dollar. Importandelen i den amerikanska ekonomin är ändå så låg som 12%. Nettoflödet av tjänstehandeln är fortfarande positivt och tillsammans med övriga transaktioner beräknas underskottet i bytesbalansen för 1984 till strax under 100 miljarder dollar.

Sysselsättningen i den amerikanska ekonomin har ökat med nära 7 milj. personer under konjunkturuppgången. Arbetslösheten har reducerats från nära 11 % av arbetskraften hösten 1982 fill 7 1/2% hösten 1984.

Prisökningarna i Förenta staterna har trots den kraftiga inhemska efterfrågan varit måttliga. Konsumentpriserna har ökat med drygt 4% i årstakt medan producentpriserna flera månader i rad under hösten 1984 i.o.m. varit fallande. Bidragande härtill har varit måttfulla löneavtal, apprecieringen av dollarn, den svaga råvaruprisutvecklingen och en god produktivitetsutveckling. Avregleringar av t.ex. telekommunikationer och inrikesflyg har också verkat prispressande.

Under hösten 1984 mattades fillväxten i den amerikanska ekonomin av högst betydligt. Den privata konsumtionen beräknas bara ha ökat med ca 3% i årstakt och industriproduktionen med ännu mindre till följd av begränsad lageruppbyggnad och den ökande importandelen. De amerikanska räntorna har också fallit med flera procentenheter under hösten. Denna

Bilaga 1.1 Preliminärnationalbudget 27

avsaktning under hösten 1984 innebar sannolikt inte början lill en vändning neråt i konjunkturen. Trots den kraftiga tillväxten under nära två år har den amerikanska ekonomin ännu inte nått de begränsningar som brukar resultera i svagare tillväxi. Mycket outnyttjad kapacitet finns både i form av realkapital och arbetskraft. Prisutvecklingen är fortfarande måttlig.

Investeringarna i näringslivet väntas fortsätta all vara den efterfrågefak-lor som ökar mest, med över 7% 1985. Omstruktureringen av den amerikanska industrin till ny produktionsteknik, nya branscher och nya regioner bidrar fill denna utveckling. Del förbättrade vinstläget och den höga utnyttjandegraden inom mänga industribranscher bygger också under förelagens investeringsplaner. Realräntan torde förbli hög och tillsammans med den svagare efterfrågan verka hämmande på investeringsviljan. Bostadsbyggandet däremot torde förbli på den nivå den hade 1984. Lagertillväxten torde fortsätta men bara i takt med den avtagande produktionsökningen. Härigenom blir lagercykelns bidrag till tillväxten svagt negativt för 1985.

De reala inkomstökningarna, efter skatt, torde inle bli lika kraftiga som tidigare år. Även antalet sysselsatta torde öka något långsammare än lidigare. Genom att också nettosparandel efler flera års fall sannolikl stärks något under 1985 bl. a. till följd av stigande räntor kan den privata konsumtionen bara beräknas öka med 3% under 1985. Stigande försvarskostnader bidrar till att de offentliga utgifterna vänlas öka med närmare 5% realt.

Den stigande efterfrågan i omvärlden vänlas göra del möjligt atl öka exporten med 3% trots de fördröjda effekterna av den kraftiga konkurrenskraftsförsämringen. Importen vänlas öka med nära 10% och ge ett underskott i bytesbalansen pä 110-120 miljarder dollar, vilkel moisvarar ca 3 % av BNP. Ulrikesbalansen skulle härigenom ge etl negativt bidrag till tillväxten med nästan en procentenhet.

Den totala reala tillväxten under 1985 beräknas bli omkring 3%. Den inhemska efterfrågan torde utvecklas något starkare. Tillväxttakten under första halvåret 1985 kan väntas bli 2 1/2% med en viss acceleration under andra halvåret. Den något lättare penningpolitiken under hösten 1984 torde bidra härtill. Under 1986 och 1987 förefaller det rimligt atl anla att en nödvändig finanspolitisk åtstramning och den försämrade konkurrenssituationen bidrar till en viss konjunkturavmallning.

Den forlsalta produktionsökningen skapar visseriigen ny sysselsättning men troligen inte tillräckligt för all hindra atl arbetslösheten ökar något under loppet av 1985.

Prisökningarna torde under den närmaste liden förbli måttliga bl. a. lill följd av den svagare inhemska efterfrågeutvecklingen. Redan en upphörande dollarappreciering ger dock en inflationsimpuls jämfört med utvecklingen 1984 liksom en ändrad riktning på råvaruprisutvecklingen. Hösten 1985 torde inflationen därmed komma att uppgå till 5-6% i årstakt.

Den amerikanska administrationen förutser all aktiviteten ökar med 4%

Prop. 1984/85:100 28

under 1985 och även åren efter. Den genomsnittliga tillväxten under efterkrigstiden har varit 3%, men man menar atl ekonomin idag är flexiblare och atl tillväxtpotentialen därför är störte. Ä andra sidan baseras prognoserna på atl ränteläget fortsäller all sjunka, vilket skulle stimulera både den inhemska efterfrågan men också behovet av åtgärder för alt begränsa budgelunderskottel.

Underskottet i den federala budgeten för budgetåret som slutade den 30 september 1984 blev trots den goda konjunkturen 172 miljarder dollar, vilket motsvarar 4 1/2% av BNP. Om man korrigerar för konjunktur- och priseffekier beräknas den amerikanska offentliga sektorns netloutgifter under perioden 1982-1985 öka med ett belopp som motsvarar totalt ca 4% av BNP, vilket genom mulliplikatoreffekter verksamt bidragit lill den kraftiga aktivitetsuppgången i Förenta Staterna. Del federala budgetunderskottet för innevarande budgelår väntas uppgå lill över 200 miljarder dollar. Till ökningen bidrar både en svagare tillväxt i ekonomin och stigande försvars- och ränteutgifter. Delstaternas och de lokala myndigheternas överskott torde också komma atl reduceras. Del slora federala upplåningsbehovet utgör i dag en väsentlig del av den samlade kredilefterfrågan och bidrar till att hålla ränteläget uppe. Detta fördyrar upplåningen och verkar därmed höjande på de framlida underskotlen. De åtgärder som den återvalde presidenten väntas komma att föreslå vid framläggandet av den nya budgeten i januari 1985 i form av besparingar och förändringar av skattesystemet torde inte få effekt förtän tidigast 1986. Skatteförslagen väntas bli slalsfinansielll neutrala men innebära en omfördelning till förmån för låg- och mellaninkomsttagare. Samtidigt breddas skattebasen genom begränsning av olika avdragsmöjligheter för förelag och höginkomsttagare. Härigenom torde utrymme skapas för störte besparingar på utgiftssidan. Eftersom presidenten bundit upp sig för alt i stor utsträckning undanta försvars- och socialutgifler från besparingsarbelet torde budgetunderskottet förbli högt.

Den mycket kraftiga ökningen av den inhemska efterfrågan under våren 1984 medförde att den amerikanska centralbanken stramade åt penningpolitiken. Penningmängden har sedan försommaren 1984 knappast ökat alls och låg under hösten vid den undre gränsen i del intervall som Federal Reserve satt upp som riktmärke. Efter tecken på en alltför kraftig avmattning i aktivitetstillväxten under tredje kvartalet lättades penningpolitiken åter under senhösten. Ränteläget har sålunda sjunkit med nära två procentenheter under senhösten efter atl tidigare under våren och sommaren ha stigit med lika mycket. I mitten av december var räntan för goda industrilån knappt 11 % och för statlig kortfristig upplåning under 8%. I slutet av året sänkte Federal Reserve diskontot i tvä sleg med totalt en procentenhet till 8%. Det sjunkande ränteläget var också delvis en följd av att tillväxten och därmed kreditefterfrågan något bromsats upp. Den långa räntan har inte sjunkit i samma utsträckning som den korta. För 30-åriga amorterings-

Bilaga 1.1 Preliminär nationalbudget

lån var räntan knappt 13%. Räntesänkningarna kan också ses som etl tecken på att förväntningarna om en kraftig inflalionsuppgång reducerats.

Dollarn har fortsatt att stärkas under loppet av 1984. Från årsskiftet lill mitten av december stärktes dollarn med 6% mot etl vägt i genomsnitt av övriga valutor. En allt större skillnad i ränteläge och tillväxttakt mellan Förenta Staterna i omväriden och kraftigt förbättrat vinslläge är några faktorer som legal bakom dollarns uppgång under den perioden. A andra sidan har inle sjunkande räntor, en myckel måttlig tillväxt under andra halvåret, vinstförsämring och inte minst det kraftigt stigande underskottet i ulrikesbalansen förmått försvaga dollarn mer än marginellt sedan dess.

En försvagning av dollarn förefaller dock på sikt oundviklig. De grundläggande obalanserna i form av de slora underskotten i budgeten och bytesbalansen och den kraftigt försämrade konkurrenskraften måste i ett längre perspektiv verka neddragande på valutakursen. Frågan är när och hur snabbt en sådan kursjustering sker. Det offentliga upplåningsbehovel till följd av del stora budgetunderskottet i förening med både förelagens och hushållens fortsatt stora kreditefterfrågan torde bidra till alt de amerikanska räntorna åter dras uppåt under loppet av 1985. Härigenom skulle ränteskillnaden i förhållande till andra kapitalmarknader öka, vilket skulle kunna bidra till alt dollarkursen ändå hålls uppe på nivån kring 3 D-mark. Den stora amerikanska upplåningen de senaste åren har medfört all utländska kapitalplacerare placerat stora andelar av sina portföljer i dollartillgångar. Om inle ränteskillnaden i förhållande till andra kapitalmarknader åter ökar torde kapitalplacerarna bli mindre intresserade av atl läcka in de accelererande amerikanska underskotten när tillväxten avtar och inflationen åter börjar tillta.

En utveckling där dollarn kraftigt försvagas redan under 1985 kan inle uteslutas. Della skulle föra med sig en ytterligare förhöjd inflationstakt i Förenta staterna genom importprisernas bidrag. Det är troligt att ett dollarfall innebär atl även de amerikanska räntorna skulle pressas uppåt till följd av den stramare penningpolitik som troligen måste föras för att begränsa ett Spekulativt valutautflöde. Både konsumfionen och investeringarna skulle härigenom hållas tillbaka. Den positiva inverkan på ulrikesbalansen av en svagare dollar skulle däremot försl komma på någol längre sikt.

Försörjningsbalans Förenta staterna

Förätidring i volym, procent

1983 1984' 1985

4,8	5	3
0,3	3 1/4	5
9,7	18	7
0,5	2	-1/2
■1,2	-1 3/4	-3/4
3,7	6 3/4	3

Privat konsumtion

Offentlig konsumtion

Investeringar

Lager'

Ulrikesbalansen'

BNP

' Förändring i procent av föregående års BNP. ' Finansdepartementets bedömningar.

Prop. 1984/85:100 30

En annan osäkerhet är om och i så fall hur snabbi åtgärder sätts in för all reducera de stora underskotten i den federala budgeten. De förändringar av skattesystemet som kommer alt föreslås våren 1985 kommer i huvudsak inle all kunna träda i kraft förtän 1986, men kan komma atl påverka både hushållens benägenhet att konsumera och företagens intresse av att investera dessförinnan.

På sikt är det endasl genom att få ner underskotlen i budgeten och bytesbalansen som den amerikanska ekonomin kan nå balans. Det stora sparandeunderskotlel kommer genom en press uppåt på räntan annars att drabba de privata investeringarna och därmed slå mot vitaliteten i den amerikanska ekonomin.

Japan

Bland OECD-länderna är del endast Förenta staterna och Australien som kan redovisa en högre tillväxt än Japan för 1984. Del är också den amerikanska högkonjunkturen som givit de starkaste lillväxlimpulserna till den japanska ekonomin del senaste året. Både andra halvåret 1983 och första halvåret 1984 ökade den japanska exporlvolymen totalt i en årstakt om ca 18 procent. Försäljningen till Förenta staterna svarade för mer än två tredjedelar av denna tillväxt. Den inhemska efterfrågan i Japan har ökat långsammare, men successivt under 1984 bidrog exportuppgången till att stimulera också denna, främst vad avser investeringarna i den privata sektorn. Ökningen i BNP 1984 om 5 3/4 procent överträffas endasl av tillväxten åren före den första oljekrisen. Industriproduktionen beräknas ha sligil med mer än 10 procent.

Konjunkturuppgången resulterade i etl stigande kapaciletsulnylljande och produktiviteten förbättrades markant. Sysselsättningen ökade främsl i form av mer övertid, men arbetslöshetstalen förändrades inte nämnvärt. Lönerna fortsatte atl stiga långsamt, och den privata konsumtionen var förhållandevis svag trots den låga inflationen; i producentledet var priserna näst intill helt stabila. Lönekostnaden per producerad enhet inom industrin minskade med 4 procent 1984, och för företagens lönsamhetsutveckling innebar fiolåret klara förbättringar efter flera års nedgång.

Aktiviietsförstärkningen medförde atl även importen ökade, men inte mer än atl utrikeshandeln netto beräknas ha bidragit med 2 procent av BNP-fillväxten 1984. Handelsbalansen kom därför att uppvisa ett nytl rekordöverskott på över 40 miljarder dollar. Hela bytesbalansen beräknas ha givit 30 ä 35 miljarder dollar i överskott. För årel som helhet följde yenen dollarn i dess appreciering relativt nära, och den effektiva växelkursen höll sig väl uppe. Ändå bidrog elt betydande kapitalulfiöde till att dämpa yenens styrka. Räntenivån föll sakta under årel.

Utvecklingen under 1985 kommer i hög grad atl påverkas av den väntade svagare tillväxten i Förenta stalerna. Utrikesbalansens bidrag till BNP blir uppskattningsvis blott hälften så stort som 1984. Ändå beräknas handels-

Bilaga 1.1 Preliminärnationalbudget 31

balansens överskott kunna fortsätta att öka och bli 5 miljarder dollar störte än 1984. Tillsammans med kvarstående effekter från tidigare kan delta väntas ge fortsatta impulser till den inhemska efterfrågan, särskilt investeringarna som också stimuleras av det stigande kapacitetsulnyttjandet och den förbättrade lönsamheten. Den privata konsumtionen kan fortsätta att öka i ungefär oförändrad takt under inflytande av högre löner, särskilt om inflationen förblir låg. Bostadsbyggandet kan möjligen öka svagt igen. De offenlliga utgifterna, däremot, kommer med nuvarande trender att ge ett minskande bidrag till BNP.

Det officiellt angivna målet för finanspolitiken är all statsbudgeten skall komma i balans på medellång sikt. Della har hittills föranlett en restriktiv utformning av politiken från den japanska regeringen. Enligt beräkningar från OECD blir underskottet netto för den offenlliga sektorn (inkl. socialförsäkringssektorn) mindre än I procent av BNP 1985. Detla underskott är sålunda av relativt måttlig sloriek, och den nyligen ombildade regeringen har markerat sin prioritering av all fä ner överskottet i bytebalansen, som beräknas fortsätta att sfiga. Särskilt gentemot Förenta staterna kan det nå sådana proportioner (mer än 30 miljarder dollar enbart för varuhandeln) att begränsningar i del fria varuutbytet kan komma att tillgripas. De åtgärder som antytts i syfte atl begränsa den externa obalansen berör ökad liberalisering av inhemska marknader, bl. a. jordbruket, saml stimulanser lill den inhemska efterfrågan.

Penningpolitiken har varit inriktad på att begränsa inflytandet från utländska kreditmarknader pä den inhemska ränteutvecklingen, och de förändringar som vidtagits för att liberalisera förhållandena på den japanska kapitalmarknaden tycks ha underlättat möjligheterna all föra en sådan politik. Lågränlepoliliken medför dock samtidigt att den avsedda internationaliseringen av yenen går långsamt.

Av de beskrivna utvecklingstendenserna för 1985 framgår alt den amerikanska konjunkturen spelar en avgörande roll också för de japanska utsikterna. Förutom som den viktigaste avsättningsmarknaden för japansk export utgör Förenta staternas ekonomi den största mottagaren av kapitalut-flödel från Japan. Beroende på den amerikanska ränteutvecklingen förändras kapilalflödenas storlek och riktning, och återverkningarna härav på växelkursutvecklingen innebär ett betydande osäkerhetsmoment. En appreciering av yenen ger små omedelbara effekter på ulrikeshandelsvoly-merna, men den åtföljande dämpningen av den importerade inflationen ger en omedelbar stimulans lill den inhemska efterfrågan.

En annan osäkerhetsfaktor i konjunkturbedömningen gäller oljepriserna. Japan är mer beroende än de flesta andra OECD-länder av alt importera råolja och huvuddelen kommer från OPEC-länder. En depreciering av dollarn eller sänkning av oljepriset får därför särskilt slor effekt på den japanska ekonomin.

Riskerna för en något snabbare inflation kan inte helt ignoreras. Visserli-

Prop. 1984/85:100 32

gen är inflationstakten i Japan f. n. bland de lägsta i OECD-kretsen, och en starkare yen och ett lägre oljepris är mer sannolikt än tvärtom. Dessutom skapar investeringsaktiviteten utrymme för fortsatta produktionsökningar, och känsligheten är stor för hög inflation efler de dåliga erfarenheterna 1975. Men å andra sidan närmar sig den fas där konjunkturen mognar ut och kapacitetsulnyttjandel blir mer ansträngt. Partipriserna har börjat stiga snabbare än tidigare. Bonussystemels roll i lönebildningen drar upp lönekostnaderna efter det goda vinståret 1984.

Sammanfattningsvis torde den japanska ekonomin i hög grad ändå kunna befästa sin starka ställning i världsekonomin under 1985. En avtagande exportlillväxt motverkas av en uppgång inom landel. Prisstegringarna kan komma att bli något snabbare, men utgångslägel från 1984 har varit lågt. Om den ekonomiska politiken inle blir framgångsrik i sin ambition alt begränsa överskottet i bytesbalansen, kan dock extraordinära ålgärder inom det handelspolitiska områdel komma atl sältas in. Detla representerar den allra största osäkerheten i bedömningen av den japanska utvecklingen.

Försörjningsbalans Japan

Förändring i volym, procent

1983 1984- 1985'

Privat konsumtion	3,3	3 1/2	3 1/2
Offentlig konsumtion	2,6	2 1/2	1 1/2
Fasta bruttoinvesteringar	0,3	5	6
Lager'	-0,6	1/2	0
Utrikesbalans'	1,6	1 3/4	1
BNP	3,0	5 3/4	5

' Förändring i procent av föregående års BNP. - Finansdepartementets bedömningar.

Förbundsrepubliken Tyskland

Återhämtningen i den västtyska ekonomin under 1984 har följt ett ojämnt förlopp. Efter det första kvartalets kraftiga uppsving kom ett markerat avbrott under det andra genom de konflikter som ägt rum på arbetsmarknaden. Från halvårsskiftet har emellertid den ekonomiska aktiviteten åter förstärkts och för helåret 1984 torde BNP öka med 2,5 procent, en fillväxt som tydligt ligger över resultatet för 1983. Uppgången har i första hand burits upp av exporten medan den inhemska efterfrågan hittills visat måttliga ökningstal.

Den ekonomiska politiken i Förbundsrepubliken har under 1984 karakteriserats av fortsatt konsolidering av statens finanser i syfte atl pressa ned det federala nettoupplåningsbehovet och skapa förutsättningar för låg inflation, stabil valuta, lägre räntor och därmed vad som brukar kallas gynnsamma ramvillkor för företagens investeringar. Penningpolitiken har inriktats på att möjliggöra en viss expansion i ekonomin under bibehållen

Bilaga 1.1 Preliminärnationalbudget 33

prisstabilitet. Ökningen av penningmängden har hållits i intervallet 4-6%. Inflationen under 1984 har sjunkit ytteriigare och kan uppskattas fill knappt 2,5%' i årsgenomsnitt.

Arbetslösheten har trots den ökade tillväxttakten inte kunnat nedbringas utan ligger kvar på nio-procentsnivån. Dock har en märkbar minskning av antalet korttidspermitterade kunnal noleras.

Under infiytande av fortsatt låg inflation kan den privata konsumtionen under 1985 antas öka något mer än under 1984, eller med 1,5%, och därmed ge ett visst stöd till uppgången. Detla antagande bygger på atl den nuvarande, för tyska förhållanden, låga sparkvoten (11,5%) beslår.

Den offentliga konsumtionen däremot kan förutses ge ett fortsatt svagt bidrag lill tillväxten. En ökning under 1985 om en halv procent är trolig.

Byggnadsinvesteringarna, särskilt bostadsbyggandet, har sedan böijan av 1984 utvecklats mycket svagt. Denna utveckling vänlas fortsätta. De offentliga investeringarna kan däremot länkas öka något till följd av viss återhämtning av kommunala anläggnings- och byggnadsinvesteringar. Industrins maskininvesleringar ulgör del mest dynamiska inslaget i bilden och bidrar väsentligt lill att investeringarna som helhet under 1985 kan vänlas öka med 3 1/2 procent.

Tillväxtbidragel från förändringar i lager förutses under 1985 motsvara en halv procentenhet av BNP, dvs. något lägre än under 1984.

Med en förväntad ökningstakt om drygt 6% kommer exporten atl även under 1985 ulgöra en väsentlig fillväxibefrämjande faktor. Importen förutses öka med i storleksordningen 4%. Bytesbalansens överskott skulle därmed fördubblas till cirka 20 miljarder mark 1985 och utrikeshandelns bidrag lill BNP-lillväxlen bli i storleksordningen en halv procentenhet.

Den samlade bedömningen av den ekonomiska utvecklingen i Förbundsrepubliken skulle därmed utmynna i atl BNP efter en ökning med omkring 2,5% 1984 kan förväntas öka med knappt 3% under 1985. Någon påtaglig förbättring i arbetslöshetssituationen skulle därmed inte vara att vänta. Däremot torde prisstegringstaklen kunna komma all falla ytterligare, ned emot två-procentsnivån, mätt som årsgenomsnitt i konsumentprisledet.

Bedömningarna för 1985 är behäftade med betydande osäkerheter och även i någon mån uppskattningarna av utfallet för 1984. Arbetsmarknadskonflikterna under del andra kvartalet 1984 förorsakade BNP att minska med 1,5% jämfört med första kvartalet. Såväl faktisk orderingång och produktionsutveckling som aktuella företagsenkäter pekar på att det kraftiga uppsvinget sedan halvårsskiftet till slor del kompenserat för detta bortfall. Det är emellertid ännu oklart vilka effekter uppgörelsen om ar-belslidsförkorlning långsikiigi kan få på dels sysselsättning, dels företagens konkurrenskraft. För utvecklingen 1985 är del också värt att peka på att förnyade störningar på arbetsmarknaden, inom andra avtalsområden än 1984, inle helt kan uteslutas.

3 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 1.1

Prop. 1984/85:100 34

För det andra bör påpekas att uppgångens beroende av exporten gör den särskilt känslig för en avmattning i den internationella konjunkturen.

För det tredje bör det övervägas hur Förbundsrepubliken kan påverkas av en förändring i dollarns kursbild. Etl dollarfall, som motsvaras av en appreciering av den tyska marken, skulle kunna ge utrymme för en fortsatt låg, eller till och med sjunkande, räntenivå i Förbundsrepubliken. Frikopplingen från den amerikanska räntenivån skulle därmed befästas.

Till sist kan noteras att enligt regeringens intentioner 1985 kommer att bli det femte året i följd av restriktiv finanspolitik. Utgiftsökningarna i finansplanen är begränsade lill 21/2%. Del samlade underskottet i den offenlliga sektorns finanser skulle därmed nedbringas ytteriigare, lill omkring 20 miljarder mark eller cirka en procent av BNP (1983: 45 miljarder, 1984: 30 miljarder). Bundesbanks vinster till följd av dollaruppgången har även under 1984 spelat en inte obetydlig roll för förbättringen av statens finanser. Försäljningen av delar av vissa statliga bolag kan förväntas ge liknande bidrag under kommande år. Penningmängden förutses öka med 3-5% under 1985 vilket beräknas innebära alt penningpolitiken, vid en antagen infiation om knappt 2%, inle kommer alt bromsa tillväxten.

Den fråga som står i centrum för den aktuella ekonomisk-politiska diskussionen är alltjämt den aviserade skallereformen. Enligt regeringens planer skall denna genomföras i två steg, 1986 respeklive 1988, med tyngdpunkt på skattelättnader för barnfamiljer och andra familjepolitiska åtgärder i sleg ett och minskad progression i skatteskalan i etapp nummer två. Del är inle uteslutet att, under inflytande av rekommendalionerna från bl. a. EG-kommissionen och de fem tyska konjunkturinstituten, ett fidiga-reläggande av sleg två till 1986 kan komma att ske, i synnerhet om konjunkturutvecklingen försvagas påtagligt. Del ekonomisk-politiska utrymme som kan skapas vid en appreciering av marken gentemot dollarn kan i och för sig tänkas användas för finanspolitiska åtgärder av detta slag lika väl som för penningpolitiska lättnader.

De allt kraftigare kraven från oppositionshåll om offenfiigl finansierade investeringsprogram inom miljöområdet har hittills inte vunnit gehör.

Försörjningsbalans Förbundsrepubliken Tyskland

Förändring i volym, procent

	1983	1984-	1985-
Privat konsumtion	l.l	1	1 1/2
Offentlig konsumtion	0	3/4	1/2
Fasta bruttoinvesteringar	3,1	2 1/2	3 1/2
Lager'	0,6	3/4	1/2
Utrikesbalans'	-0,6	1/2	1/2
BNP	1,3	2 1/2	2 3/4

' Förändring i procent av föregående års BNP. - Finansdepartementets bedömningar.

Bilaga 1.1 Preliminärnationalbudget 35

Frankrike

Den franska ekonomin har under 1984 dominerats av effekterna av den strama ekonomiska politik som introducerades under 1982 och senare förstärktes ytteriigare i mars 1983. Betydande förbättringar har sålunda uppnåtts vad avser utrikesbalans och inflation. Samtidigt har företagens vinstmarginaler ökat, bl. a. mot bakgrund av en markant lägre ökningslakt för lönekostnaderna.

Exporten fortsätter, om än i avtagande grad, alt understödja tillväxten. I den inhemska eflerfrågebilden är det huvudsakligen ökande investeringar som, tillsammans med elt positivt bidrag från lagerulvecklingen, lett till all BNP-tillväxten under 1984 i slort sell fördubblats lill 1 l/2%jämfört med 1983 års utfall om 0,7%.

Målsättningen för finanspolitiken under 1984 har varil atl nedbringa budgetunderskottet lill 3 % av BNP. Trots en restriktiv budgetprövning har ökade räntekostnader för slalsskulden och ökade transfereringar medfört all underskottet snarare blivit kring 3 1/2% av BNP. Penningmängdsökningen har hållils kring 6% samtidigt som den reala räntenivån ökat något under senare delen av 1984.

Som elt resultat av den mycket strama ekonomiska politiken har prisutvecklingen under 1984 bromsals yllerligare och inflationen under loppel av året beräknas uppgå till drygt 7%.

Arbetslösheten i Frankrike har fortsalt att öka och uppgår nu lill mer än 10%, motsvarande närmare 2,5 miljoner arbetssökande.

Under 1985 kan den privata konsumtionen förväntas öka med omkring 1 %. Till följd av den sänkning av det samlade skalle- och avgiftstryckel med en procentenhet (lill 43,7%) som regeringen beslutat för 1985, torde hushållens köpkraft förstärkas någol (-1-1,5%) under 1985. Sparkvoten, som fallit under flera år och nu ligger på en historiskt sett låg nivå (14,4%), skulle därmed kunna stabiliseras eller t. o. m. öka svagt.

Ökningstakten i den offentliga konsumtionen kan förutses fortsätta all avla under 1985 under inflytande av regeringens ambition alt nedbringa budgetunderskottet till 3% av BNP. En genomsnittlig ökning för årel med 1/4 procent framstår dock som sannolik.

De totala investeringarna, som minskat under flera år, vände uppåt under 1984 och denna utveckling kan förväntas bli förstärkt under 1985 då investeringarna beräknas öka med 2 1/4%. Byggnadsinvesteringar och offenlliga investeringar kommer sannolikt atl utvecklas negafivl eller svagt positivt medan de privata investeringarna väntas ta fart under inflytande av ökande produktivitet, lönekoslnadsstegringar som bringats bättre i samklang med konkurtenlländernas och en förbättrad vinstnivå i näringslivel. Elt högl ränteläge kan i någon mån motverka denna utveckling och samtidigt bör noteras risken för att ökade investeringar leder till en försämrad utrikesbalans.

Prop. 1984/85:100 36

Även effekten av förändringar i lagren kan förutses lämna etl posilivt bidrag lill tillväxten under 1985, i likhet med vad som var fallet 1984.

Förbättringen av den franska ulrikesbalansen förväntas fortsätta men i långsammare takt allteftersom effekterna av växelkursjusteringarna 1981-1983 ebbar ut. Bytesbalansen skulle därmed kunna visa etl överskott fr. o. m. 1985 och tillväxtbidragel lill BNP från ulrikesbalansen bli knappi 1/4%.

Sammanlaget innebär detla all BNP skulle kunna visa en ytteriigare någol snabbare fillväxt under 1985, kanske uppgående lill drygt 1 3/4%;. Denna tillväxt torde inte vara tillräcklig för alt bryta den uppåtgående trenden i arbetslösheten. En viss avmattning i ökningstakten för arbetslösheten kan dock skönjas under senare delen av 1984 och effekterna av de arbetsmarknadspolitiska åtgärder (utbildningsinsatser m.m.) regeringen vidlagil är ännu svårbedömda. Riskerna för att dessa och eventuellt kommande satsningar visar sig kostsamma gör emellertid all bedömningen av budgetunderskottets storlek 1985 snarare pekar på en ökning till över 3 1/2% av BNP. Till denna bedömning bidrar också den kraftiga stegringen av räntor och amorteringar pä statsskulden.

Inflationsmålet för 1985 är satt fill 4,5% under loppel av årel. Målets förverkligande förutsätter all den dämpning av lönekostnadsutvecklingen som inträtt sedan andra halvåret 1983 fortsäller även 1985.

Risken för höga koslnader till följd av den stigande arbetslösheten har redan berörts. Till detta kommer atl de sänkningar av inkomstskatterna med 22 miljarder francs och arbetsgivaravgifterna med 10 miljarder francs som företas under 1985 ocksä försvagar budgetens inkomstsida. Viss kompensation sker genom att vissa taxor och avgifier höjs men den samlade finanspolitiska effekten på BNP blir likväl restriktiv under 1985.

Del förhållandevis höga ränteläget, såväl nationellt som inlernalionelli, har bidragit fill att öka både budgelunderskottel och räntebetalningarna på utländska lån. Penningpolitiken bedöms även under 1985 ges en sådan utformning alt ökningen av penningmängden begränsas fill 4-6% och alltså understiger den nominella BNP-lillväxlen. Fortsall höga realräntor kan därmed förväntas.

Försörjningsbalans Frankrike

Förändring i volym, procent

	1983	1984-	1985-
Privat konsumlion	1,0	3/4	1
Offentlig konsumtion	1,9	1 3/4	1/4
Fasta bruttoinvesteringar	-1,7	3/4	2 1/4
Lager'	-0,9	1/4	1/2
Utrikesbalans'	1,0	1/4	1/4
BNP	0,7	1 1/2	1 3/4

' Förändring i procent av föregående års BNP. ' Finansdepartementets bedömningar.

Bilaga 1.1 Preliminärnationalbudget 37

En rörelse nedåt i dollarkursen skulle för Frankrikes del dels kunna resultera i lägre räntekostnader för de dollariån man tagit upp i ullandet, dels kunna lätta något på inflationstrycket. Samfidigt skulle delta emellertid ytterligare försvåra konkurtenssilualionen för de franska företagen. Ä andra sidan skulle ell dollarfall sannolikt utlösa påfrestningar inom EMS vilka eventuellt kan leda till ett tryck nedåt på den franska valutan.

Exporten har hittills haft en inte oväsenfiig del i den måttliga uppgång som skett. Därav följer också att en för tidig eller för hastig avmattning i del internationella konjunkturiägel kan störa den förbättring av den ekonomiska utvecklingen som förefaller vara på väg som ett resultat av den strama politiken och den förbättrade konkurrenskraften.

Storbritannien

I Storbritannien inleddes konjunkturuppgången redan sommaren 1981. Under 1983 steg produktionen (BNP) med 3,2% och under 1984 beräknas tillväxten ha blivit 2 1/4%. De faktorer som främst bidrog lill uppgången var under 1983 den privata konsumtionen tillsammans med offentliga inve-stenngaroch bostadsbyggande. Under 1984 har näringslivels investeringar ökat kraftigt medan konsumtionen utvecklats betydligt långsammare bl. a. på grund av att sparandel upphörde att falla.

Produktionen har påverkats av den slora kolslrejken som inleddes i mars och som när den var som störst omfattade ca 130000 arbetare i kolgruvorna. Konflikten medförde ett produktionsavbräck motsvarande I % av BNP under 1984. Kolslrejken har inle stört produktionen i andra branscher nämnvärt genom all den inle varil total och genom atl relativt slora lager hade byggts upp innan konflikten bröt ut. Konflikten har dock bidragit till att priset på lunga oljor stärkts men också till atl nettoexporten av olja reducerats.

Exporten av olja och oljeprodukter ökade under 1984 med 8%. Storbritannien har i likhet med andra oljeproducerande länder som står utanför OPEC utnyttjat OPEC-ländernas frivilliga produktionsbegränsningar till alt ta marknadsandelar. Genom atl olja prissätts i dollar har exportintäkterna omräknat lill pund ökat kraftigt. Exporten av andra varor sleg med ca 7% under 1984 genom atl konkurrenskraften förbättrats till följd av en effektiv depreciering av pundet. Under loppet av 1984 har pundet försvagats med mer än 10% mot elt genomsnitt av övriga valutor. Detla har motverkat den urholkning av den brittiska industrins konkurrensförmåga som annars de jämfört med ett genomsnitt för andra länders stora löneökningar skulle ha förorsakat. Lönerna har under de senaste åren ökat med 8% i genomsnitt per år medan produktiviteten förbättrats med 3% per år. Importen ökade med 9% under 1984. Bytesbalansen försämrades härigenom så att den för 1984 visade elt underskott på ca 1 miljard pund.

Inflafionstaklen nedbringades från 20% under 1980 till 5%; under 1983. Under 1984 uppnåddes ej någon ytteriigare minskning i prisstegringstaklen

Prop. 1984/85:100 38

trots en begränsad penningmängdsiillväxt och en fortsatt ökning av arbetslösheten. Idag gär 3,1 miljoner britter (eller ca 13% av arbetskraften) arbetslösa. Antalet ökar med 15—20 000 personer per månad. Tillväxten i ekonomin räcker inte lill för att hindra en fortsatt ökning.

Den brittiska regeringen följer sedan flera år en ekonomisk-politisk strategi inriktad på medellång sikt. Penningpolitiken inriktas på de målintervall som fortställts för penningmängdens utveckling. De vidare penningmängdsmåtten tenderade all under början av 1984 ligga i överkanlen av dessa intervall, vilkel bl. a. var en följd av stigande offentliga upplåningsbehov. De brittiska basräntorna höjdes med 3 1/2 procentenheter till 12% vid halvårsskiftet 1984 både till följd av den inhemska monetära utvecklingen, och av strejker saml den starka utvecklingen i Förenta staterna. Under hösten har basräntan åter sjunkit till 9 1/2%.

Den brittiska finanspolitiken är restriktiv även om man inle lyckats nä de mål som satts. Budgetårel 1984/85 beräknas det offenlliga upplåningsbehovel reduceras någol till 8 1/2 miljarder pund, motsvarande 2 1/2% av BNP, vilket är drygt 1 miljard pund över vad som angivits i budgeten. Ändå har inkomstsidan kraftigt stärkts genom ökade skatter och avgifier på oljan och genom de stora budgetförstärkningar som erhålls vid försäljning av statliga bolag.

För nästa budgetår har uppläggningan av budgeten nyligen presenterats i regeringens höslrapport. Målet är att få ner upplåningsbehovet lill 7 miljarder pund, motsvarande 2% av BNP. Utgifterna förutses förbli realt oförändrade. Budgeten torde i praktiken komma att bli mer expansiv och i likhet med tidigare år komma att överskridas. Den finansieras i stigande grad genom skatteintäkter på olja och av utförsäljning av statliga bolag. Den stigande arbetslösheten torde också bidra till att budgetunderskottet ökar. Skattesänkningar har utlovats både för individer och företag.

Under 1985 torde konsumtionen fortsätta atl utvecklas relativt svagt och öka med omkring 1 1/2%. Visserligen kan realinkomslerna vänlas öka rätt kraftigt genom att lönerna torde öka med ca 8% och inflationen ligger kvar på knappt 5% men det finns anledning att räkna med att det lidigare nedpressade sparandet åter ökar något. Näringslivels investeringar torde öka med över 5% under 1985 och bli den efterfrågefaktor som visar starkast tillväxt. Till den fortsatta investeringsuppgängen bidrar både ett lägre ränteläge, förbättrad lönsamhet men också bortfallande investeringsbidrag fr.o.m. 1986. Vinstläget är dock fortfarande lågl och realräntorna höga. Bostadsbyggandet torde däremot stagnera. En omfattande återuppbyggnad av kollagren när kolkonfliklen upphör torde medföra att lagercykeln bidrar med drygt en halv procentenhet lill BNP under 1985. Den offenlliga konsumtionen och investeringarna väntas utvecklas relativt långsamt även om den kommunala verksamheten fortsätter att expandera.

Exporten beräknas öka med 5% under 1985, något mindre än 1984, till följd av en svagare marknadstillväxt och en viss konkurtenskraftsförsäm-

Bilaga 1.1 Preliminärnationalbudget 39

ring. Den brittiska ekonomin präglas av att en relativt stor del av efterfrågelillväxten tillfredsställs genom import. Importen torde därför under 1985 öka snabbare än exporten, med 6% och ulrikesbalansen väntas därmed ge ett negativt bidrag till tillväxten.

Den totala produktionen (BNP) väntas öka med knappi 3% under 1985.

Till en måttlig prisökningen under 1984 har fallet i de internationella råvarupriserna bidragit. Pund-deprecieringen under loppet av 1984 har heller ännu inte fått fullt genomslag i priserna. Under 1985 kan därför knappast prisstegringstakten vänlas avta utan inflationstakten torde förbli omkring 5%. Del finns också en påtaglig risk att priserna ökar snabbare, särskilt som löneökningarna inom industrin snarare torde komma atl översliga lidigare års nivå lill följd av del stärkta vinstläget inom industrin.

Del internationella oljepriset påverkar både budget, bytesbalans och konkurtenskraft för Storbritannien. Pundets styrka återspeglar delvis utvecklingen på oljemarknaden. En plötslig förändring i balansen på oljemarknaden kan härigenom få stor effekt på den brittiska ekonomin.

Försörjningsbalans Storbritannien

Förändring i volym, procent

1983 1984- 1985-

4,3	1 1/2	1 1/2
2,6	1	1
4	10	5
0,6	-3/4	1/2
1,1	-1/2	-1/4

Prival konsumlion

Offentlig konsumlion

Investeringar

Lager'

Utrikesbalans'

BNP 3,2 2 1/4 2 3/4

' Förändring i procent av föregående års BNP. ' Finansdepartementets bedömningar.

De nordiska länderna

Danmark, Finland och Norge har haft en tydlig konjunkturuppgång sedan 1983 och fillväxten i dessa länder låg 1984 över genomsnittet för Västeuropa. Den isländska ekonomin har däremot fått en fallande bruttonationalprodukt för tredje årel i rad. I de förstnämnda länderna är det genomgående fråga om en exportledd fillväxt men med ett ökande bidrag från näringslivets investeringar, som har gynnats av god efterfrågan och lönsamhet saml stigande kapaciletsutnyujande. Ingen avgörande förbättring i sysselsättningsläget har kunnat noteras för 1984. Sysselsättningen har visserligen visat en markant ökning i näringslivet men denna har motverkats av etl ökat arbetskraftsutbud och en dämpning i den offentliga sysselsättningsökningen. Arbetslösheten i de nordiska länderna ligger dock klart under genomsnittstalen för övriga västeuropeiska länder. Prisökningarna fortsatte under 1984 att vara högre än för de nordiska ländernas viktigaste handelspartners till följd av kraffigare inhemsk löne- och prisutveckling. En dämpning av inflationen har dock skett under loppet av 1984. Finanspolitiken har, med undantag för Norge, i varierande grad haft en

Prop. 1984/85:100 40

åtstramande effekt på tillväxten och även i kreditpolitiken har under 1984 vissa åtstramningar skett.

Utsikterna för 1985 tyder på en fortsatt tillväxt väl i nivå med övriga västeuropeiska länder. Dock tyder mycket på alt en viss avmattning i tillväxten kommer atl ske under 1985 i jämförelse med 1984. Samtidigt är det troligt atl en förskjutning kommer att ske från export till inhemska efterfrågefaktorer. Genomgående för de nordiska länderna är att den privata konsumtionen, investeringarna och lageruppbyggnaden förväntas bidra lill en relativt stark inhemsk efterfrågan. Den ekonomiska politiken är, med undanlag för Norge, fortsalt stram enligt de budgetförslag som presenterats för 1985, och det verkar därför troligt atl den offentliga konsumtionen endast kommer alt ge ett mindre bidrag till tillväxten. Konkurrenskraften gentemot de nordiska ländernas viktigaste handelspartners ser ut atl försämras något under 1985 till följd av snabbare inhemsk löne- och prisutveckling samt avtagande produktivitetsökning. Även en försämring av bytesbalanserna kan förväntas ske i några nordiska länder till följd av hög skuldfiänst, ökat importläckage genom den högre inhemska efterfrågan samt avmatlningen i exporttillväxten. Vissa fortsatta förbättringar när det gäller inflationstakt och arbetslöshet kan däremot förväntas.

Den inhemska efterfrågan i Danmark har varit myckel stark sedan andra halvåret 1983. Hushållens efterfrågan på främsl varaktiga konsumtionsvaror och bostäder gynnades av en kraftig räntesänkning under första halvåret 1983, en märkbart avlagande inflationstakt, gynnsammare kreditmöjligheter saml etl allmänt stärkt förtroende som bland annal kunnal avläsas i en sänkt sparkvot. Industrins fasta investeringar har av liknande skäl och till följd av en god exportefterfrågan ökat kraftigt. Tillsammans med etl positivt lagerbidrag beräknas detla ha givit en tillväxt av den totala inhemska efterfrågan på 4 1/2% för 1984, trots att den offentliga konsumtionen i stort sett varit oförändrad. Genom den höga inhemska efterfrågan har importen expanderat markant och beräknas ha ökat med 6%, nästan dubbelt så mycket som den beräknade exportökningen. Som en konsekvens härav försämrades underskottet i bytesbalansen med cirka 5 miljarder danska kronor lill omkring 16 miljarder kronor.

För 1985 ser ökningen i den privata konsumtionen i Danmark ut all bli lägre än vad som varit fallet under de senaste åren på grund av ogynnsam inkomstutveckling under de senaste två åren. Ökningen kan dock komma atl bli 1 1/2-2%. Den offentliga konsumtionsökningen kan antas bli högsl någon procent. Investeringarna ser ut atl fortsätta att öka inom både industrin och bostadssektorn. Dessutom verkar de ofTentliga investeringarna återhämta sig någol under 1985. Utrikeshandelsnetlol väntas ge ett bidrag på cirka 1/2% till BNP. Sammantaget bör bruttonationalprodukten kunna öka med 3%.

Löneutvecklingen och bytesbalansen utgör två speciella osäkerhetsmoment för dansk ekonomi under 1985. Regeringens ekonomiska strategi går

Bilaga 1.1 Preliminärnationalbudget 41

ut på att öka den danska industrins konkurtenskraft med hjälp av låga kostnadsökningar och en fast växelkurspolitik. Inför den avtalsrörelse som skall inledas i bötjan av 1985 har regeringen uttryckt en förhoppning om atl löneökningarna i Danmark skall bli lägre än under 1984 men ocksä lägre än i konkurtenlländerna. Del torde innebära löneökningar för 1985 på under fyra procent. Löneindexeringen har suspenderats för en ny ivåårsperiod i syfte all hålla tillbaka ökningstakten. Från fackligt håll har krav rests om en generell arbetstidsförkortning med full lönekompensation för åtminstone de lägre avlönade i syfte atl motverka arbetslösheten och den negativa reallöneulvecklingen under de senaste två åren. Del andra osäkerhetsmomentet gäller utvecklingen av byiesbalansunderskollel. Elt av regeringens ekonomisk-politiska mål är all bytesbalansen skall vara i jämvikt inom tre år. I syfte atl inle bryta den pågående konjunkturuppgången har regeringen hittills avstått från all vidta några ålgärder för alt förhindra den uppkomna försämringen av underskottet.

Försörjningsbalans Danmark

Förändring i volym, procent

	1983	1984=	1985=
Privat konsumlion	2,2	2 1/2	1 3/4
Offentlig konsumtion	1,3	1/4	1/4
Fasta bruttoinvesteringar	2,3	10	8
Lager'	-0,6	1 1/4	0
Utrikesbalans'	1,1	- 1/2	1/2
BNP	2,5	4	3

' Förändring i procent av föregående års BNP. = Finansdepartementets bedömningar.

Tillväxten i Finland beräknas för 1984 ha blivit den högsta i Västeuropa. Bruttonationalprodukten beräknas ha ökat med drygt 4%. Bakom tillväxten slår både en stabil inhemsk efterfrågeutveckling och en ökad utländsk efterfrågan. Exportvolymen ökade med knappi 10%, medan volymtillväxten på importsidan stannade vid drygt 4%. Exportpriserna steg dessutom snabbare än importpriserna, varför handelsbalansen visal en mycket påtaglig förbättring. Bytesbalansen visade endast ett mindre underskott 1984. De privata investeringarna ökade med cirka 2%, vilket var mindre än väntal med tanke på god lönsamhet och hög efterfrågan. Penningpolitiken inriktades på att motverka den starka likviditetsökningen i den finska ekonomin som blev en följd av den förbättrade bytesbalansen och av en stigande kapilalimport.

Ökningstakten i den privata konsumtionen i Finland förväntas beslå även under 1985 som en följd av förstärkta realinkomster. Den privata konsumtionen och en ökad investeringsakfivitel i näringslivet skulle bli de främsta tillväxlfrämjande faktorerna under 1985. Därtill räknar man med atl den inhemska efterfrågan kommer att förstärkas av en förväntad lager-

Prop. 1984/85:100 42

uppbyggnad, medan den offentliga efterfrågan och exporten ökar något svagare än tidigare. Importen beräknas stiga relativt kraftigt. Bruttonatio-nalprodukien skulle därmed kunna öka med 4% mellan 1984 och 1985.

Finland har sedan halvårsskiftet 1983 fört en svagt åtstramande ekonomisk politik. Men det är främst i budgetförslaget för 1985 som en mer konsekvent åtstramning kan märkas. För att hålla fillbaka prisökningarna och förstärka statsfinanserna - regeringens två viktigaste ekonomisk-politiska mål på kort sikt - förutses i budgeten etl minskal stadigt upplåningsbehov samt en svag ökning i skallekvoten. Nivåerna på dessa båda komponenter (ungefär 3 1/2 respeklive 35 procent av BNP) är dock ganska låga i en internationell jämförelse. Viktigare för industrins konkurrenskraft torde vara atl få arbetsmarknadens parter atl visa större återhållsamhet med löneökningarna, vilkel kommer att bli svårt i det läge som nu råder med höga företagsvinster och allmänt god likvidiiei i näringslivel.

Försörjningsbalans Finland

Förändring i volym, procent

1983 1984= 1985=

Privat	2,0	3	3
Offentlig konsumlion	3,9	4	2 1/4
Fasta bruttoinvesteringar	2,5	1 1/2	6
Lager'	0,3	1/4	1
Utrikesbalans'	0,2	1 1/2	0
BNP	2,9	4 1/4	4

' Förändring i procent av föregående års BNP. = Finansdepartementets bedömningar.

En mycket kraftig sänkning av inflationstakten var det främsta kännetecknet för den ekonomiska utvecklingen i Island under 1984. Inflationen har reducerats från en årstakt underförstå halvåret 1983 på 130% Ull under 15% under motsvarande period 1984. Denna kraftiga dämpning av inflationen är ett resultat av ett omfattande ekonomiskt stabiliseringsprogram som lanserades i maj 1983 och vars första fas bestod i etl antal inkomstpolitiska ingrepp. Programmet har under 1984 kompletterats med en restriktiv finans- och penningpolitik. Till följd av den åtstramande ekonomiska politiken och den därav föranledda kraftiga sänkningen av reallönerna väntas bruttonationalprodukten falla med 1 % mellan 1983 och 1984.

Utsikterna för den ekonomiska utvecklingen i Island under 1985 är osäkra efter den storstrejk bland de offentligt anställda som ägde rum i början av hösten 1984 och som så småningom ledde fram till betydande löneökningar. För att återställa kostnadsläget för näringslivel efter lönehöjningarna devalverades den isländska kronan med 12% i slutet av november. Härigenom hoppades man att ånyo skapa förutsättningar för en stabil växelkurs som är en förutsättning för en lugn prisutveckling. Trots

Bilaga 1.1 Preliminärnationalbudget 43

en negativ tillväxt under 1984, för det Iredje året i följd, är det många tecken som tyder på atl recessionens botten är nådd och en moderat konjunkturuppgång är på väg. Enligt nationalbudgelen för 1985 kommer regeringen att föra en fortsatt återhållsam politik i syfte atl förstärka den förbättrade samhällsekonomiska balans som uppnåtts sedan mitten av 1983, då stabiliseringsprogrammel introducerades. I budgeten för 1985 medges en ram för löneutvecklingen som innebär au hushållens disponibla inkomster hålls i det närmaste oförändrade, vilket borde kunna medföra en ökning i den privata konsumtionen med 1 %. Man räknar också med en mindre ökning i offentlig konsumlion och i investeringar. Exporten vänlas dock inle öka myckel eftersom fisket och fiskeindustrin hämmas av fortsatt dålig fångst och låga priser. Bruttonationalprodukten beräknas härigenom öka med cirka 1 1/2% 1985 i jämförelse med 1984.

Den inhemska produktionen och efterfrågan i Norge utvecklade sig relativt svagt under första halvåret 1984, men det förefaller som om en återhämtning har ägt rum under del andra halvåret. Till en del kan detta förklaras av en förändring av exportens sammansättning - från råvaror och halvfabrikat till färdigvaror. En klar återhämtning har också skett för den traditionella norska industrins investeringar, som gynnats av stigande exportpriser, god lönsamhet och högl kapacilelsutnyttjande. Industrins fasta investeringar ökade med 10% från 1983 till 1984. Investeringarna i oljeseklorn var högre än väntat under 1984 efter alt ha ökat med över 100% under 1983. För 1984 beräknas investeringarna i oljeseklorn ha ökat med närmare 50%. Från hösten 1984 och hela 1985 torde tillväxten i den norska ekonomin i betydligt störte utsträckning än i konjunkturuppgångens inledningsfas komma alt baseras på den inhemska efterfrågan. Den främsta impulsen, vid sidan av del traditionella näringslivets investeringar, tycks komma från den privata konsumtionen, som visal en relativt stabil utveckling och beräknas ha ökat med cirka 2% under 1984. Även den offentliga konsumtionen beräknas ha gett etl kraftigt bidrag lill den inhemska efterfrågan genom atl statsbudgeten fått en expansiv karaktär till följd av ökade insatser i arbetsmarknadspolitiken och transfereringar lill kommuner och regioner. Den samlade norska bruttonationalprodukten beräknas ha ökat med närmare 3 1/2% 1984. I Fasllandsnorge (dvs. exklusive olja och sjöfart) beräknas produkfionen ha ökat med cirka 2 1/2%.

Privat och offentlig konsumtion väntas ge de främsta bidragen till den ekonomiska tillväxten i Norge under 1985. Båda dessa efterfrågekompo-nenter väntas öka med cirka 2 1/2%. Den offentliga efterfrågan stimuleras genom en expansiv budgetpolitik. Enligt budgeten för 1985 kommer stals-utgiflerna att öka i reala termer. Tack vare statens oljeinläkter på 35 miljarder norska kronor uppvisar budgeten etl överskott på 7 miljarder kr. Utgiftsökningarna hänför sig till ökade insatser mot arbetslösheten, högre bidrag till kommuner och regioner samt satsningar inom hälso- och socialvården. De samlade fasta bruttoinvesteringarna beräknas minska med

Prop. 1984/85:100 44

cirka 7% till följd av en minskning i investeringarna i oljeulvinningen. Investeringarna inom skeppsbyggnad och i industrins traditionella näringar bedöms kunna svara för en icke obetydlig ökning. Nedgången i bostadsbyggandet väntas upphöra och den offenlliga förvaltningens investeringar beräknas öka måttligt. Exporten av iraditicnella varor beräknas öka i någol lägre takt än under de senaste två åren medan exporten av olja och gas förväntas minska med drygl 4%. Den totala exporten kan därför komma atl minska med uppemot 1 % och eftersom importen bedöms kunna öka med cirka 3%, ser exportnelloi ut alt ge etl negativt bidrag lill tillväxten under 1985. Brulionafionalproduklen bör mot denna bakgrund kunna öka med cirka 1 1/2%, med en betydligt starkare tillväxt för Fastlandsnorge (dvs exklusive olja och sjöfart) på drygl 2 1/2%. Del måsle understrykas att bedömningen av utsikterna för olje- och gasseklorn är myckel osäker och att därför prognosen för denna sektor är försiktigt hållen.

Den norska ekonomin fortsätter alt präglas av den snabbt växande oljesektorn, vilkel förorsakat kraftiga slrukturella problem för landels traditionella näringsgrenar i form av främst en hög kostnadsutveckling. Konkurtenskraften, mätt som arbetskraftskostnaden per producerad enhet, sjönk med 33% mellan åren 1970-1983. Från 1983 lill 1984 väntas-konkurrenskraften ha hållit sig oförändrad. Enligt den norska regeringens beräkningar skulle en smärre konkurtenskraftsförbällring kunna ske under 1985 om lönekostnaderna kan begränsas till 5% mellan 1984 och 1985. Löneökningarna under 1984 bedöms ha uppgått lill cirka 7% och en viss dämpning av löneglidningen har kunnat avläsas.

Försörjningsbalans Norge Förändring i volym, procent

	1983	1984=	1985=
Privat konsumtion	1,0	2	2 1/2
Offentlig konsumtion	3,7	3 1/4	2 1/2
Fasta bruttoinvesteringar	2,7	11 1/2	-7
Lager'	-2,6	-2	3 1/4
Utrikesbalans'	3,8	1	-1
BNP	3,2	3 1/2	1 1/2
BNP, exklusive olja och sjöfart	1,6	2 1/2	2 3/4

' Förändring i procent av föregående års BNP. = Finansdepartementets bedömningar.

Bilaga 1.1 Preliminärnationalbudget 45

3 Utrikeshandeln'

3.1 Exporten

Uivecklingen av Sveriges varuexport under 1984

Den expansiva utvecklingen av exporten av bearbetade varor 1983 fortsatte under första halvåret 1984. Totalt sett ökade exporten av bearbetade varor under första halvåret 1984 med ca 19 1/2% i säsongrensad årstakt. 1 OECD- områdel gynnades de svenska exportföretagen av en kraftig uppdragning av marknadstillväxten lill ca 22% i säsongrensad årstakt ifrån en tillväxt med omkring 5% andra halvåret 1983. Drygl hälften av tillväxten var en följd av all importen i de nordiska länderna ökade påtagligt - i synnerhet genom en kraftig importlillväxt i Norge - saml alt även importen lill Förenia staterna ökade starki. Ökningen av marknadstillväxten i OECD-området motsvarades inle av en lika stark ökning av den svenska exportens tillväxt. Exportökningen lill OECD beräknas ha stannat vid knappt 19% i årstakt under första halvåret 1984. Därmed bröts den positiva utvecklingen av Sveriges marknadsandelar i OECD-området (diagram 3:1).

Exporten lill länderområdena utanför OECD utvecklades under första halvåret 1984 något starkare än lill OECD. I synnerhet ökade den svenska leveransvolymen kraftigt till OPEC-länderna och u-länderna vilket torde ha inneburit betydande andelsvinsler för den svenska exporten lill dessa områden under första halvåret i fiol. Exportlillväxten lill statshandelsländerna blev i gengäld betydligt svagare och kom atl stanna vid knappt 3 % i årstakt.

Från första lill andra halvåret 1984 beräknas marknadsutrymmet för svensk export av bearbetade varor i OECD-området ha dämpats till knappi 4% i årstakt. Tillväxten av den svenska exporten till OECD-länderna bedöms samtidigt ha stannat vid 2%. Mellan helåren 1983 och 1984 beräknas därmed marknadstillväxten i OECD-området ha ökat med 13% och preliminärt beräknas exportvolymen lill dessa länder ha ökat lika mycket. Den negativa utvecklingen för Sveriges marknadsandelar i OECD-länderna under loppet av 1984 molvägs sålunda av de marknadsandelar som erövrades under andra halvåret 1983.

Till länderområdena uianför OECD beräknas exporten av bearbetade varor ha minskal med knappt 10% i årstakt från första lill andra halvåret 1984. Exporten lill samtliga länderområden beräknas därmed ha sjunkit med knappi 1/2% i årstakt mellan halvåren i fiol. I genomsnitt för året i dess helhet beräknas likväl tillväxten i exporten för bearbetade varor ha blivit ca 11 1/2% 1984. Sammantaget kan marknadstillväxten för exporten av bearbetade varor till samlliga länderområden bedömas ha stannat vid

' Kapitlet är utarbetat inom konjunkturinstitutet.

Prop. 1984/85:100

Diagram 3:1 Marknadsandelar och relativa priser för Sveriges export av bearbetade varor till OECD-länderna 1974-1985

INDEX 125

120

MAHKNADSAMOEL VOLYM

115

110

105

100

J____ ,___ I ■ I ■ I

I ' I ' I . I . I

121212121212121212)21212 1974 1975 1976 1977 197B 1979 1980 1981 1982 1983 1961 1965

INDEX 125 _

120

MAHKNAOSANDSANDEL LÖPANDE PHJSEH

115

110

105

100

121212121212121212121212 1974 1975 197B 1977 197B 1979 1980 1981 1982 1983 19B4 1985

Källa: Se tabell 3:

Bilaga 1.1 Preliminär nationalbudget

101/2% 1984, och marknadsandelarna följaktligen totalt sett ha stärkts med drygt 1 %. Dessa marknadsandelsvinster var sålunda helt och hållet hänförliga fill länderområden utanför OECD.

Den förhållandevis snabba ökningen av Sveriges relativpriser alltsedan devalveringen 1982 har av allt att döma verkat återhållande på den svenska exportens andelsutveckling i OECD-länderna under 1984. Devalveringen av kronan i oktober 1982 medförde atl den svenska exportens relativpris för bearbetade varor sänktes med ca 10% från tredje till fjärde kvartalet 1982. Fram t.o.m. fjärde kvartalet 1984 beräknas därefter de svenska företagen ha höjt sina priser på exportmarknaderna med sammanlagl ca 16%, samtidigt som konkurtenternas priser uttryckt i svenska kronor endasl har ökat med drygt 7%. Denna utveckling hade 1983 sin grund i dels atl de svenska producenterna genom växelkursförändringarna fick vidkännas betydligt slörre prisökningar på insalsvaror än sina utländska konkurrenter, dels atl devalveringen gav de svenska förelagen en möjlighet atl öka sina vinstmarginaler snabbare än i omvärlden. Främst på grund av en internationellt sell myckel snabb produklivitelstillväxl steg dock lönekostnaden per producerad enhet i Sverige långsammare än i konkurrentländerna under 1983. De preliminära kalkylerna för 1984 visar emellertid på atl dessa kostnader i Sverige åter skulle ha ökat snabbare än i omvärlden, främsl beroende på en högre ökning av limlönekoslnaderna inom industrin. Dessulom synes de svenska företagens kostnader för insalsvaror till produktionen även 1984 ha ökat avsevärt snabbare än i utlandet genom att prisutvecklingen på hemmaproducerade insalsvaror varil förhållandevis snabb. Däremot torde exportföretagens vinstmarginaler inte ha ökat jämfört med 1983. I genomsnitt beräknas ökningen av Sveriges exportpriser för bearbetade varor till 6% 1983-1984, samtidigt som ökningen av konkurtenternas priser beräknats till drygt 4 1/2% i nationella valutor. Då den svenska kronan undergått en effektiv' revalvering 1984 med knappi 2% stannar prisökningen i svenska kronor vid drygt 2 1/2%. Därmed ökade de svenska relativpriserna med knappt 3 1/2% 1984, nära nog lika mycket som den sänkning av relativpriserna som skedde under 1983.

Den expansiva utvecklingen av råvaruexporien 1983, då en ökning med ca 22% kunde noleras, följdes av en mer dämpad utveckling under 1984. Totalt beräknas rävaruexporten ha ökat med knappi 3 % 1984. Framför allt utvecklades exporten av trävaror och petroleumprodukter svagt. Järnmalmsexporten däremot ökade starki 1984. En närmare genomgång för de olika råvarugrupperna liksom för de varugrupper som ingår i färdigvaruexporten, presenteras som vanligt i produktionskapitlel, (kapitel 4).

Den totala svenska varuexporten beräknas ha ökat med 71/2% 1984. Fråndrages den under 1984 starkt fallande farlygsexporten beräknas ökningen för exporten i övrigl till knappi 9 1/2% i volym.

Prop. 1984/85:100 48

Utsikter för 1985

Den ekonomiska tillväxten i Nordamerika bedöms under 1985 stabili-beras på en alltjämt förhållandevis hög nivå - om än väsentligt lägre än under senare delen av 1983 och början av 1984. Ökningen av den ekonomiska aktiviteten i Västeuropa bedöms fortgå i förhållandevis måttlig takt. Väridshandeln förutses stiga med omkring 5 1/2%, varvid handeln med bearbetade varor beräknas växa snabbare än handeln med olja och råvaror. (Den internationella utvecklingen behandlas närmare i kapilel 2.)

Marknadstillväxten för den svenska exporten av bearbetade varor har totalt sett beräknats till 61/2% 1985. OECD-länderna förutses sammantaget öka sin import volym av bearbetade varor med 7%. Liksom under 1984 förutses den starkaste efterfrågan härtöra från de icke-europeiska länderna — men skillnaden i importvolymens tillväxttakt mellan Förenta stalerna, Canada saml Japan och de västeuropeiska länderna vänlas reduceras avsevärt. Marknadstillväxten för bearbetade varor inom länderområdena utanför OECD beräknas - till följd av alt OPEC-länderna efter neddragningarna under 1983 och 1984 åter bedöms öka sin import 1985 - visserligen bli starkare än under 1984 men likväl stanna vid omkring 4%.

Den internationella inflationstakten vänlas under 1985 bli fortsalt måttlig. Efter den kraftiga nedgången i råvarupriserna under senare delen av 1984 förutses en viss uppgång av dessa äga rum under loppet av 1985. Lönerna inom industrin i OECD kan bedömas öka i ungefär samma takt som 1984 eller med omkring 5 1/2%. Till följd av en lägre produktivitetslill-

Tabell 3:1 Sveriges export av bearbetade varor (exkl. fartyg)' till OECD-området= 1977-1985

Procentuella förändringar

1977- 1978- 1979- 1980- 1981- 1982- 1983- 1984-1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985

prel. prognos

Löpande priser, SEK
Marknad	17,5	17,0	14,5	8,0	21,5	22,5	16.0	10,5
Marknadsandel	1,5	3,5	-3,5	-3,0	-2,5	4,0	3,5	-1,0
Export	19,0	21,0	10,5	5,0	18,5	27,0	20,0	9,5
Volym
Marknad	2.0	9,0	5,0	-0,5	3,0	5,5	13,0	7,0
Marknadsandel	7.5	0,0	-5,0	-3,0	2,5	8,0	0.0	-2,0
Export'	9,5	9,0	-0.5	-3,5	5,5	13,5	13,0	5,0
Pris
Marknad	15,0	7,0	9,0	8,5	18,0	16,0'	2,5	3,5
Relativpris Export	-5,5	3,5	2,0	0,5	-5,0	-3,5	3,5	1,0
Relativpris Export	8,5	11,0	11.0	9,0	12,5	12,0	6,0	4,5

' SITC 5-8, exkl. 68, 793.

= Utom Australien, Nya Zeeland, Grekland, Irland, Island. Portugal, Spanien och

Turkiet.

' Exportvärdet i löpande priser deflaterat med hybridindex av typ Paasche.

'' Enligt hybridindex typ Paasche.

Bilaga 1.1 Preliminärnationalbudget 49

Tabell 3:2 Sveriges export av bearbetade varor (exkl. fartyg)' till olika länderområden 1977-1985

Procentuella volymförändringar

	1977-	1978-	1979-	1980-	1981-	1982-	1983-	1984-
	1978	1979	1980	1981	1982	1983	1984 prel.	1985 prognos
OECD-länderna=	9,3	8.7	-0,3	-3,4	5,3	13,7	13,0	4,8
Övriga OECD-länder'	0,2	13,3	1,6	16,8	1,6	- 8,8	11,8	4,0
OPEC-länderna''	23,7	0,6	-1,5	42,5	5.5	-14,4	0,9	3,5
Statshandelsländerna m. fl.*	7,3	1,2	-8,2	-4,7	-4,0	- 4,3	10,0	4.5
Övriga länder	9,8	9,7	11,4	7,8	-4,8	- 6,6	9,7	4,0
Summa	9,5	8,0	0,1	1,1	3,6	7,6	11,8	4,6
Summa bearbetade varor
enligt SNI-definitionen"	10,5	9.1	0.3	1,0	3,0	8,0	11.4	4,6

I SITC5-8, exkl.68, 793.

= Utom de i not 3 nämnda länderna.

' Australien, Nya Zeeland, Grekland, Irland. Island, Portugal. Spanien och Turkiet.

'' Qatar, Förenade Arabemiraten, Saudiarabien, Kuweit, Irak, Iran. Indonesien. Venezuela och Nigeria.

' Statshandelsländerna samt Israel. Jugoslavien och Sydafrika.

*> Jfr. tabell 3: 4.

Källor: Statistiska centralbyrån samt beräkningar och bedömningar inom konjunkturinstitutet.

växt 1985 jämfört med 1984 förutses dock lönekostnaden per producerad enhet stiga från 1 % 1984 lill 2 1/2% 1985 (i nationella valutor). Samiidigi bedöms vinstmarginalerna öka väsenlligt mindre 1985 än 1984 och ökningen av världsmarknadspriset för bearbetade varor skulle därmed kunna stanna vid 4% (i nationella valutor). Uttryckt i svenska kronor' har Sveriges viktigaste konkurrentländer bedömts öka sina exportpriser med knappt 31/2%.

Givet en svensk lönekostnadsslegring i industrin på drygl 5 % 1985 (5 % i timlön och 0,2 % i lönebikoslnader) och en produklivitelstillväxl på knappt 2 1/2% skulle de svenska lönekostnaderna per producerad enhet stiga med knappi 3% 1985 dvs. någol snabbare än som utomlands. Samtidigt bedöms kostnaderna för insalsvaror i produktionen stiga med 5% 1985, varvid de

Tabell 3:3 Världsmarknadspriserna (enhetsvärdeindex) för bearbetade varor 1974—1985

1970= 100

1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985

US dollar	162	182	183	199	230	263	291	277	272	265	255	250
Genomsnittliga
nationella valutor	136	149	158	167	174	191	210	229	248	256	266	277
Svenska kronor	140	147	155	173	202	219	239	272	333	397	410	424

Anm. Sammanvägt med hänsyn till ländemas betydelse i världshandeln. Källor. FN saml beräkningar och bedömningar inom konjunklurinsiiiutet.

' Vid valutaomräkningen har växelkurserna fram lill slulet av 1985 lästs vid de genomsnittsvärden som noterades i oktober 1984. För dollarns del innebär della en kurs på 8,69 kr.

4 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga l.l

Prop. 1984/85:100 50

hemmaproducerade insatsvarorna föruses stiga snabbare i pris än de importerade. De svenska exportpriserna har mol bakgrund av ovanstående faktorer kalkylerats stiga med 4 1/2% 1985, innefattande elt anlagande om någol höjda vinstmarginaler för exportföretagen jämfört med 1984. De svenska relativpriserna skulle sålunda stiga med yllerligare ca I % 1985.

Den sammantagna effekten av relalivprisförändringarna 1983. 1984 och 1985 bedöms resultera i marknadsandelsföriusier på knappt 2% 1985.' Den lidigare konstaterade irendmässiga förlusten av marknadsandelar bedöms motvägas av en positiv varusammansäiiningseffeki, då den utländska efterfrågan i högre grad än 1984 bedöms komma att inriktas på investeringsvaror av den typ som Sverige producerar. Sammanlaget har marknadsan-delsförluslen på OECD-marknaden bedömts stanna vid 2% 1985 och exportvolymen skulle sålunda stiga med knappi 5%. Marknadsandelarna för svensk export inom länderområdena utanför OECD började öka försl i början av 1984, dvs. betydligt senare än inom OECD-länderna. Denna lidsfördröjning har antagits kvarstå även när utvecklingen kan vänlas tendera mol framtida marknadsandelsförluster till följd av relativprishöjningarna 1984 och 1985. Här har kalkylerats med i stort sell bibehållna marknadsandelar och därmed skulle exportvolymen lill länderområdena utanför OECD stiga med 4%. Den lolala svenska exporten av bearbetade varor beräknas därmed öka med 4 1/2% i volym 1985 innebärande en marknadsandelsföriust på omkring 1 1/2% detta år.

För 1985 har rävaruexporten (exkl. petroleumprodukter) kalkylerats öka med drygl 1%, varvid trävaruexporten skulle minska med 2% och massaexporten stiga med 2%. Exporten av petroleumprodukter bedöms falla tillbaka med 10%.

Den totala svenska varuexporten exkl. fartyg skulle därmed stiga med knappt 3 1/2% 1985. Fartygsexporlen väntas fortsätta minska 1985 och medräknas denna stannar den kalkylerade exportökningen vid drygl 21/2%.

' En förändring av det relativa exportpriset med 1 % har uppskattningsvis beräknats förändra de svenska marknadsandelarna med 0,7 procentenheter samma år relaliv-prisförändringen sker, 0,5 procentenheter året därefter och 0,2 procentenheter två år efter relativprisförändringen. Vissa ytterligare effekter synes troliga även efter de

första tvä åren

Bilaga 1.1 Preliminärnationalbudget 51

Tabell 3:4 Exportutvecklingen för olika varugrupper 1983—1985

	Exportvärde, milj.		kr.	Ärlig procentue		11 förändi	ring
	1983	1984	1985	Volym'			Pris'
	1983	1984	1985	1983	1984	1985	1983	1984	1985
Jordbruksprodukter och
fisk	2 144	2 519	2 501	16.8	7,2	— ? ">	5,8	9,6	1,5
Skogbbruksprodukier	231	284	312	21,2	9,8	0,0	-0,7	12,5	9,0
Mineraliska produkter	3 260	4 037	4 348	6,6	18,3	2,2	7,2	4,6	5,4
därav: Järnmalm	1948	2 374	2 690	15,8	25,0	3!Ö	9,4	-2,5	10,0
Industriprodukter
exkl. farlyg	197006	2.W 138	247625	10.9	9..	3.4	12.0	6,9	4,1
därav:
livsmedelsprodukter	4 519	5 188	5 234	5,3	8,4	- 3,0	15,2	5,9	4,0
irävaror	9398	9 969	9282	14,1	- 4.0	- 2,0	19,6	10,5	-5,0
massa	8 374	10974	12034	25,1	4,0	2,0	4,6	26,0	7,5
papper och papp	16 107	19077	21396	6,8	9,7	5,4	11,4	7,9	6,4
petroleumprodukter	12 979	13312	12 395	39,8	- 2,5	-10,0	8,2	5,2	3,5
järn och släl	11073	13 368	14415	5,4	12,5	0,0	8,0	7,3	7,8
ickejärnmetaller	5 102	5 678	6 392	17,0	9,1	8,0	25,3	2,0	4,2
verksladsprodukler
exkl. fartyg	92 8.7	110 303	120681	6,1	12,6	4,9	12,8	5,5	4,3
övriga industriproduktei	r
inkl. elektrisk ström	36617	42 269	45 790	15,7	9,0	5,0	10,2	5.9	3,1
Export exkl. fartyg	202 641	236978	254 786	10,9	9,4	3,3	11,8	6,9	4,1
Farlyg	7 669	4 859	3 81X)	44,6	-40,5	-24,7	14,0	6,4	3,9
Bearbetade varor
exkl. farlyg=	156 187	184 505	201683	8,0	11,4	4,6	11.9	6,0	4,5
Råvaror'	46454	52 473	53 103	21,6	2,7	- 1,3	11.7	10,0	2,5
Total exporl	210310	241837	258586	11,9	7,5	2,7	11,8	7,0	4,1
Total export enligt NR""	210483	242 378	259 160	12,0	7,6	2.7	11,8	7,0	4,1

' Prisutvecklingen anges enligt "hybridindex" av typ Paasche. Denna index används även som deflator för

export. Volymutvecklingen blir därmed återgiven i enlighet med volymindex typ Laspeyres.

= Papper och papp, järn och stål, verksladsprodukler exkl. fartyg saml övriga industriprodukter ulom

eleklrisk ström.

' Export exkl. farlyg minus de i not 2 nämnda varugrupperna.

■• 1 uppgifterna för handelsbalansen Itabell 3: 7) har NR:s exportvärden används.

Anm. 1983 års exportvården enligt utrikeshandelsstalistikcn. Uppgifterna for 1984 ar preliminära och 1985

avser prognoser. Varugrupperna är definierade i SN I-termer. Detla ar skälet lill au uppgifterna for exporten

av bearbetade varor i denna tabell skiljer sig från uppgifterna i tabell 3: 2 där denna varugiupp ar definierad i

SITC-termer.

KälUn-. Konjunkcurinslitulel och statistiska centralbyrån.

3.2 Importen

Utvecklingen av Sveriges varuimport under 1984

Enligt preliminära beräkningar fortsatte Sveriges totala import av varor att öka andra halvåret 1984, om än i något avtagande takt. Efter en säsongrensad ökning med knappi 5 1/2 % i årstakt första halvåret beräknas importen ha stigit med drygt 3% andra halvåret. Bearbetade varor, som svarade för hela tillväxten av importen båda halvåren, kalkyleras ha ökat med drygl 8% i årstakt andra halvåret, efter en ökning på ca 9 1/2% första halvåret. Importen av råvaror minskade både första och andra halvåret.

Rälielse: S. 61, tabell 3:8 kol. 5. rad 2 nedifrån Står: - 1407 Rällai till: 1407

Prop. 1984/85:100 52

För helåret 1984 jämfört med helåret 1983 beräknas den lolala varuimporten ha ökat med drygt 5 1/2% (se tabell 3: 5). Importen av bearbetade varor steg med ca 9 1/2% medan råvaruimporlen beräknas ha minskal med knappi 3%.

I diagram 3:2 återges såväl importvolymutvecklingen för bearbetade varor som utvecklingen av den efterfrågan som normall riktas mol importen (dvs. importvägd efterfrågan)'. Utvecklingen av efterfrågan i denna bemärkelse utgör huvudfaktorn bakom importens volymtillväxt. (Hemmaproduktionens prisutveckling relativt importpriset har också inverkan på importvolymen och återges likaså i diagrammet.) Den kraftiga ökningen av den importvägda efterfrågan mellan första halvåret 1983 och andra halvåret 1984 sammanfaller nära med och synes därmed vara huvudförklaringen till den påtagliga ökningen av importvolymen under den angivna perioden.

Mellan helåren 1983 och 1984 beräknas den importvägda efterfrågan ha ökat med knappi 7 1/2%. Av ökningen beräknas ca 4 procentenheter kunna tillskrivas ell stigande behov av insalsvaror lill exporiproduklionen under samma period. Exporten av bearbetade varor har nämligen ökat enligt preliminära beräkningar med närmare 11 1/2% mellan 1983—1984 (se avsnitt 3.1). Utöver den exporlgenererade efterfrågan beräknas etl förhållandevis kraftigt lageromslag ha svarat för nära 1 1/2 procenlenheler av efterfrågelillväxten. medan bidraget från maskininvesleringarna och den privata varukonsumtionen beräknas till drygt I procentenhet respektive 3/4 procentenheter. Bidraget från den offentliga konsumtionen och byggnadsinvesteringarna blev endast obetydligt.

I analysen av importvolymen 1984 har importens elasticitet med avseende på efterfrågans volymtillväxt normalberäknats till 1,2 och den årliga Irendmässiga tillväxten till 1,7%. Utöver dessa faktorer kalkyleras eftersläpande effekter av relativprissänkningen 1982-1983 ha haft en tillbakahållande effekt på imporivolymen motsvarande 2 procentenheter av 1983 års import.- Relativpriset för hemmaproduktionen av bearbetade varor försämrades ånyo mellan 1983 och 1984 med drygt 3%, då importprisökningen - i synnerhet vad gäller verksladsprodukler - blev klart lägre än motsvarande prisökning för hemmaproduklionen. Den importökande effekten av relativprisförsämringen 1984 beräknas till ca 3/4 procentenheter

' De komponenter av efterfrågan för konsumtion, fasta investeringar, lagerinvesteringar och export som lill en del tillgodoses av import av heurhclude varor, har vägts samman under beaktande av respektive efterfrägekomponenters genomsnittliga imporlinnehåll av heurhelade varor enligt SCB:s input-outpullabeller för 1980. Utvecklingen av den på så vis erhållna serien skulle sammanfalla med utvecklingen av den faktiska importen om det genomsnittliga importinnehällel hos delkomponenterna förblev oförändrai frän period lill period.

= Importens priselaslicilel för bearbetade varor har skattats till 0,25 för del är som relalivprisföråndringen sker, 0,55 för året därefter och 0,25 för iredje året.

Bilaga 1.1 Preliminärnationalbudget

Tabell 3:5 Importutvecklingen för olika varugrupper 1983-1985

	Imporlvärde, milj. k		;r.	Åriig procenluell förändring
	1983	1984	1985	Volym'			Pris'
	1983	1984	1985	1983	1984	1985	1983	1984	1985
1 Jordbruks-, skogsbruks-
produkter och fisk	7 327	8467	9027	- 3,0	7,5	3,0	15,9	7,5	3,5
därav: skogsbruksprodukter	783	956	1023	-20,1	17,5	0,0	7,1	4,0	7,0
2 Mineraliska produkter	27 196	28449	29081	8,7	1,6	0,3	8,5	3,0	2,0
därav: råolja	23 704	24436	24403	10,0	- 1,0	-1,9	8,7	4,2	1,8
3 Industriprodukter exkl.
farlyg	163587	180 761	198538	0.4	6..?	6,3	13,8	4,0	3,3
därav: livsmedelsprodukler	9 302	10 363	11008	- 0,8	5,0	3,0	16,7	6,1	3,1
trävaror, massa
samt papper och
papp	1410	1659	1802	12,0	6,9	2,0	8,0	10,0	6,5
petroleumprodukter	20587	17 743	16 655	- 8,8	-15,8	-6,6	8,7	2,3	0,5
järn och stål	4 730	5 798	6283	- 7,1	13,0	1,0	8,9	8,5	7,3
ickejärnmetaller	5 082	5 637	6327	5,7	4.0	6,9	22,0	6,6	5,0
verkstadsprodukter
exkl. fartyg	70 740	81305	92 546	2,5	12,0	10,3	15,3	2,6	3,2
övriga industripro-
dukter	51736	58256	63917	1,6	6,0	5,5	14,2	6,2	4,0
4 Elektrisk ström	467	276	322	75,6	-44,9	10,1	-57,5	7,3	6,0
5 Import exkl. fartyg	198577	217953	236 968	1.6	5,3	5,5	12,8	4,2	3,1
6 Farlyg	1648	2 350	3 100	127,9	37,8	28,9	10,8	3,5	2,3
7 Total impon	200225	220303	240068	2,1	5,6	5,8	12,8	4,2	3,0
8 Bearbetade varor
exkl. fartyg"	127 929	146163	163619	1,8	9,6	8,0	14,6	4,3	3,7
9 Råvaror'	70648	71790	73 349	1,2	- 2,9	0,1	9,8	4,6	2,1
10 Total import enl. NR''	200328	220416	240 191	2,0	5,6	5,8	12,8	4,2	3,0

' Importprisema anges enligt en hybridindex av Paaschetyp. Genom alt importvärdet deflateras med denna

index erhålls en volymutveckling uttryckt i enlighel med Laspeyres' indexformel.

= Bearbetade varor består av varugrupperna papper och papp, järn och stål. verksladsprodukler exkl. farlyg

samt övriga industriprodukter.

' Impon exkl. fartyg minus bearbetade varor.

■* 1 tabell 3:7 redovisas importen enligt NR.

Anm. 1983 års importvärden enligt ulrikeshandelsstatistiken. Uppgifterna för 1984 är preliminära och 1985 avser prognoser. Varugrupperna är definierade i SNl-termer. Källor: Konjunkturinstilutet och statistiska centralbyrån.

vad gäller import volymen 1984; största delen av effekten - ca 1 3/4 procentenheter ~ väntas emellertid falla på 1985.

Totalt beräknas importpriserna mätta med hybriddefiatorn' ha ökat med drygt 4% 1983-1984.

Se tabell 3:5, not 1.

Prop. 1984/85:100

Diagram 3: 2 Utvecklingen av importvägd efterfrågan, relativpris och importvolym för bearbetade varor 1973-1985

Säsongrensade halvårsdata

Volym index 1973:1=100

IMPORTVÄGD EFTERFRÅGAN '

Mlli.kr

1980 615 pilse.

60000

Relativprisindex

1973.1=100

IMPORTEN AV BEARBETADE VAROR /
(va;>sterskala) f

120

50000 -

■ 115

45000

110

400 00

105

35000

100

3000O

Z5000

I I I I I I

1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985

' Enligt handelsslatisliken, 1980 års priser, cif. - Importvägd efterfrågan till motlagarpris.

Relalivpriset för importen: producenlprisindex för svenska marknaden i förhållande till importprisindex (HMPI/lMPl).

Anm. Uppgifterna för 1984 är preliminära. 1985:1 och 1985: II avser prognoser. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Bilaga 1.1 Preliminärnationalbudget 55

Diagram 3:3 Importandel av Sveriges inhemska förbrukning av bearbetade varor samt relativprisutveckling 1974—1985

Säsongrensade halvårsdala


	-------------- RELATIVPRIS, 1973:1 = 100 (HMPI/IMPI)
140	-
130		*.rXC''*
120		*-'"'*
110	*_{/ \.J'}*
100 qn	_-- S	.-••.,
100 qn		~"\,'"""""~"

lill

1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985

Anm. Importvägning av förbrukning enligt 1980 års input-outpullabeller. Importen i cif-termer; förbrukning till mottagarpris. 1980 års priser. Uppgifterna för 1984 är preliminära. 1985:1 och 1985: II avser prognoser. Trendlinje för importhandel är beräknad för perioden 1973:1-1984:1. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Utsikter för 1985

För 1985 förutses en ökning av importens volym med totalt knappt 6%, eller obetydligt mer än ökningen mellan 1983 och 1984. Importen av bearbetade varor väntas öka med 8%, medan införseln av råvaror förutses förbli i slort sett oförändrad.

Den skattade ökningen av importen av bearbetade varor 1985 är främst hänföriig lill ell förväntat lageromslag och en fortsatt ökning av exporten av bearbetade varor. Av en beräknad ökning av den lolala importeflerfrå-gan på 6,5 %, är ca 3 procentenheter atl återföra pä en förutsedd uppdragning av lagren av bearbetade varor inom industrin och detaljhandeln. För industrins del väntas den ökning av stockarna av insatsvarulagren, som påböijades andra halvåret 1984, fortsätta. Även lagren av varor i arbete beräknas öka ånyo efter en viss uttömning fjärde kvartalet 1984 (se avsnitt 7.3). Bidraget från vardera exporten och maskininvesteringarna beräknas till ca I 1/2 procenlenheler. Privat konsumtion vänlas lämna ell positivt bidrag lill importeflerfrågan 1985 molsvarande knappi 3/4 procenlenheler, medan inget eflerfrågetillskolt förutses varken från offentlig konsumtion eller byggnadsinvesteringar.

Prop. 1984/85:100

Diagram 3:4 Importpris- och volymutvecklingen 1979-1985 totalt och för vissa varugrupper

Helårsdata

Total Import

Bearbetade varor exkl. fartyg

Petroleumprodukter

Importvolym

Milj. kr., 1980ärs priser

160000 -

ISOOOO

140000

130000

120000

110000

100000

90000

80000

70000

-pi-TT:Hr.

1979 1980 1981 1982 1983 19B4 1985

	Importprisin 1980= 100			dex
180	-
170 160 150

	/
	1					0-
140 130 120 110				/ .■•	*,/.*
	■			y	/••••
	■		/••'	*_/y*
	_k		_u	—	---- ,
100 90 80 70 60 60		_f	-----				1----
		1
	.• 1 ■ 1
	1
	/
40	------

J___ I

1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985

Anm. Importvärden i löpande priser enligt ulrikeshandelsstatistiken. Importpriser enligt hybridindex. Uppgifterna för 1984 är preliminära och 1985 avser prognoser. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Utöver en fortsatt kraftig ökning av importeflerfrågan och en trendmässig tillväxt av importvolymen påverkas importen 1985 av en importuppdra-gande effekt på knappi 1 1/2 procentenheter till följd av ett försämrat relativpris. Relativpriset för hemmaproducerade bearbetade varor väntas försämras ytteriigare något 1985. Försämringen kalkyleras lill drygt 1 1/2 % dvs. ungefär hälften så myckel som den försämring som synes ha inträffat mellan 1983 och 1984.

Importens andel av den inhemska förbrukningen av bearbetade varor förutses öka trendmässigl första halvåret 1985, för atl sedan underskrida sill trendmässiga värde andra halvåret till följd av atl den kraftiga ökningen av industriinvesteringarna beräknas successivt öka utbudet av importkon-kurterande hemmaproducerade varor.

Bilaga 1.1 Preliminär nationalbudget 57

Importprisutvecklingen för råvaror 1985 väntas bli mer dämpad än för bearbetade varor. Medan importpriset för bearbetade varor förutses öka med drygt 3 1/2% väntas prisökningen för råvaror stanna vid 2%. Denna skattning förutsätter en fortsatt svag oljemarknad under 1985; samtidigt beräknas dock den genomsnittliga dollarkursen för 1985 ligga drygl 5% högre än genomsnittet för 1984 (se diagram 3:4 och avsnitt 3.1).

Som framgår av det föregående är en svag utveckling av råvaruimporten att vänta 1985. I huvudsak följer detta av en väntad fortsall minskning av importen av petroleumprodukter. Denna nedgång kan återföras pä en beräknad minskning av förbrukningen av oljeprodukter med ca 4% och fortsalla betydande minskningar av näringslivets lager och statens beredskapslager. Som framgår av tabell 3:6 beräknas den minskade oljeimporten 1985 nu leda lill att såväl nettoimport värdet av råolja och petrolumpro-dukier i procent av BNP som nettoimporten i fasta priser faller yllerligare.

3.3 Bytesbalansen

Bytesbalansen för varor, ijänster och transfereringar beräknas helåret 1984 ha visal elt överskott för första gången sedan år 1973. Det positiva utfallet som är beräknat till 1,4 miljarder kr. innebär i jämförelse med det ännu preliminära utfallet för 1983 en påtaglig förbäliring. Den är i huvudsak atl hänföra till det positiva omslaget i handelsbalansen på 11 miljarder kr. Även tjänstebalansen har stärkts. Till viss del motverkas varu- och

Tabell 3:6 Nettoimport av råolja och petroleumprodukter 1975—1985'

______________________ 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985

Löpande priser, milj. kr.

Import av råolja, netto- 4400 5652 6474 7206 10039 17885 19108 19730 23702 24436 24403

Petroleumprodukter
Import 7944 8323 8805 7421 16012 15244 15887 20776 20586 17743 16655

Export 919 1031 1303 1662 3261 5421 5922 8583 12979 13312 12395

Nettoimport 7025 7292 7 502 5759 12751 9823 9965 12193 7607 4431 4260

Nettoimport av råolja

och petroleumprodukter 11425 12944 13976 12965 22790 27708 29073 31923 31309 28867 28663

Nettoimport av råolja

och petroleumprodukter

i procent av BNP 3,8 3,8 3,8 3,1 4,9 5,3 5,1 5,1 4,4 3,7 3,4

1980 års priser"

Nettoimport av råolja

och petroleumprodukter 31894 31543 31114 28226 31500 27708 22493 21333 19013 16992 16801

Volymindex (1980= 100) 115,11 113,84 112,29 101,87 113,69 100,00 81,18 76,99 68,62 61,33 60,64

' Uppgifterna för 1975-1983 är hämtade från utrikeshandelsstatistiken. Uppgifterna för 1984 är preliminära

och 1985 avser prognoser. Samtliga uppgifter redovisas i SNl-termer.

Expon av råolja förekom endasl 1975 (2 milj. kr.), 1979 (86 milj. kr.), 1980 (58 milj. kr.) och 1981 (4 milj. kr.).

Den uppgick 1982 och 1983 till ca 90 milj. kr. resp. 2 milj. kr.

' BNP till marknadspris.

" Defiatering enligt hybridindex.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1984/85:100 58

ijänslebalansens saidoförbättring av en ökning av underskottet i iransfereringsbalansen om 4 miljarder kr.; för merparten härav svarar ett ökat negativt räntenetto. Tolall skulle bylesbalanssaldot därmed ha förslärkts med 8,4 miljarder kr. 1984.

Överskottet i handelsbalansens saldo beräknas för 1985 försvagas med 3 miljarder kr. Ett tillskott om 700 milj. kr. till tjänstebalansen tillsammans med en ökning av underskottet i iransfereringsbalansen med 1,8 miljarder kr. innebär för del totala bylesbalanssaldot en försvagning med 4,1 miljarder kr. till etl underskott på 2,75 miljarder kr. 1985.

Handelsbalansen

Handelsbalansen har fortsalt atl utvecklas starki under 1984. Exklusive korrigeringar av handelsstatistiken beräknas överskottet för 1984 preliminärt uppgå lill ca 22 miljarder kr. - en förstärkning med närmare 12 miljarder kr. jämfört med 1983.

Förbättringen av handelsbalansen under 1984 kan till betydande del återföras på en förbättring av Sveriges bytesförhållande med ullandel. Den positiva förändringen i Sveriges terms of trade har för 1984 beräknats till 2,7% och har därmed beräknats bidra med ca 6 1/2 miljarder av förbättringen i handelsbalansen. Som framgår av tabell 3:7 har Sveriges handels-underskott med råolja och petroleumprodukter fortsall all reduceras under 1984 och beräknas bidra med ca 3 1/2 miljarder av ökningen i handelsba-lansöverskottel.

På grund av att tillväxten i Sveriges import 1985 bedömts bli starkare än exporttillväxten, vänlas det fastprisberäknade handelsbalanssaldot i år visa mindre överskott än 1984. Tolall beräknas överskottet 1985 realt sett, dvs. fastprisberäknat till 1984 års priser, minska med ca 6 miljarder kr.

Tabell 3:7 Bidrag till förändringar i handelsbalansen 1983-1985

Miljarder kr.

	1983	1984	1985
		prel.	prognos
Bidrag från
Exportvolym	20,0	16,0	6,3
Importvolym	-3,5	-11,2	-12,3
varav: Nettoimport av råolja och
petroleumprodukter	3,3	3,6	0,6
Fartyg	1,3	- 3,7	- 1,9
Terms of trade	-0,9	6,7	3,0
varav: bearbetade varor exkl. farlyg	0,2	4,5	3,0
Förändring i handelsbalansen	15,6	11,5	- 3,0
Förändring i handelsbalansen enligt
nationalräkenskapemas beräkningssäti'	16,0	11,8	- 3,0

' Exkl. korrigering av handelsstatistiken.

Anm. Bidrag från exportvolym resp. importvolym har beräknats genom omräkning av ett års exportvärde resp. importvärde till föregående års exportpris resp. importpris.

Bilaga 1.1 Preliminärnationalbudget

jämfört med 1984. Nelloulförseln av fartyg har bedömts fortsätta atl minska starki 1985. Sveriges exportpriser har 1985 bedömts öka ca I % starkare än importpriserna och väntas därmed påverka utvecklingen av det totala handelsbalanssaldot i betydligt lägre grad än under 1984. Handelsbalansens överskott i löpande priser, exklusive kortigeringar av handelsstatistiken, beräknas uppgå lill ca 19 miljarder kr, 1985. Det skulle därmed bli en försvagning i handelsbalansen 1984-1985 med 3 miljarder kr.

Diagram 3: 5 Handelsbalans' och terms of trade 1973-1985

1980 års priser. Säsongrensade halvårsdata

Terms of trade , index: 1900=100 (nogra skalar.)

Real handelsbalans (vänstra skalan)

1100

-10000

-12000

-14000

J___ \___ L

1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985

' Export- och importvolymer exkl. fartyg. Källa: Konjunkturinstitutet.

Prop. 1984/85:100 60

Tjänste- och iransfereringsbalansen

Efler de tre föregående årens starkt vikande sjöfartskonjunkiur indikerade fraktmarknadsulvecklingen under de tre första kvartalen 1984 en fortgående, om än svag, förbättring för världssjöfarten. Fraktprisernas återhämtning, som redan kunde skönjas i slutet av 1983, var dock ej tillräckligt kraftig för att under 1984 påtagligt förbättra väridssjöfartens allvarliga lönsamhetsläge. Tankmarknadens positiva utveckling under våren för-bytles under sommaren i en nedgång. Under höstmånaderna var utvecklingen för stortank negativ medan mindre fartygsstorlekar i vissa marknadssegment fick vidkännas en efterfrågeökning. För tortlastmarknaden som helhet innebar första halvåret 1984 en stabilisering av fraktpriserna som sedan bibehölls under hösten. En bidragande orsak härtill var de spannmålsinköp i väst som Sovjetunionen gjorde. Handeln i olja och lortlast bedöms utvecklas positivt under vintermånaderna 1984 och 1985. För svenskl vidkommande indikerar preliminära siffror från SCB elt oförändrat sjöfartsneito mellan de första halvåren 1983 och 1984 i nominella termer. Dollaruppgången på 6,5% under samma period kompenserade därmed, tillsammans med en viss fraklprisförbältring, en registrerad volymminskning. För helåret 1984 beräknas det svenska sjöfartsnetlol ha stigit med ca 8% eller 500 milj. kr.

En kalkylerad ökning i världshandeln 1984-1985 pä ca 5% bör ge utrymme för en svag ökning av fraktsatserna och av kapacitelsulnylljandel för världshandelstonnaget under loppet av året. I kombination med en förutsatt oförändrad nivå för US A-dollarn från oktober 1984 torde för svensk del en viss ökning av sjöfalsneltot kunna påräknas även nästa år. I tabell 3:8 har införts en uppgång på 500 milj. kr.

Som en följd av hushållens ökade disponibelinkomst och en solfattig sommar i Sverige ökade charlertesandel mellan de tre första kvartalen

1983 och 1984. Charterresandel för helåret 1984 bedömas ha ökat från den
låga nivån under 1983 till 1982 års nivä. Bruttoutflödel av resevaluta de tre
första kvartalen 1984 motsvarande en ökning om ca 5 % i nominella termer
och innebar en i stort sett oförändrad volym jämfört med motsvarande
period 1983. För helåret 1984 bedöms ökningen till 6% i värde och ca 1 % i
volym.

Antalet utländska gästnätter ökade de tre första kvartalen 1984 ca 10% jämfört med motsvarande period föregående år. Resevalutainkomsterna under 1984 visade dock en successivt avtagande ökningslakt. För sommarmånaderna innebar detta att den förväntade ökningen blev mindre än väntat. Den uppvisade tendensen beräknas ha bestått året ut. För helåret

1984 beräknas därmed inkomsterna öka med 10% i värde motsvarande ca
1 % i reala termer. Resevalutanetlot skulle därmed ha blivit lika negativt
1984 som 1983 dvs. -4,2 miljarder kr.

För 1985 väntas såväl inkomster som utgifter öka med 8% i löpande

Bilaga 1.1 Preliminärnationalbudget

Tabell 3:8 Bytesbalansen 1980-1985'

Milj. kr., löpande priser

1980

1981

1982

1983

1984 prel.

1985 prognos

Exporl av varor, fob Impon av varor, cif

Handelsbalans'

Korrigering av handelsstatistiken

Handelsbalans''

Sjöfarlsnello Resevaluta, netlo Övriga Ijänsler, netto

Bytesbalans för varor och tjänster

Därav: ijänsler

Avkastning av kapital, netto

därav ränlenello: slalen och riksbanken övriga

Övriga transfereringar, netto

Bytesbalans för varor, tjänster och transfereringar

Därav: transfereringar

131001	144 876	168 134	210483	242 378	259 160
141697	146042	173 932	200 328	220416	240 190
-10696	- 1166	- 5798	10155	21962	18970
- 686	- 826	- 1335	- 527	- 975	- 990
-11382	- 1992	- 7133	9628	20987	17980
3 898	4967	4677	6020	6 500	7 000
- 5 284	- 6 252	- 547!	- 4 270	- 4 200	- 4 600
2 771	3 576	4 101	4 793	5 370	5940
- 9997	299	- 3826	-16171	28657	26 320
1 385	2 291	3 307	6 543	7 670	8 340
- 3 779	- 9744	-14005	-16780	-19 799	-21300
- 1 355	- 4111	- 5 947	- 8413	- 9 150	- 11 000
- 3 323	- 6701	-10081	- 9674	-11 136	-10420
- 5 047	- 4 733	- 4930	- 6417	- 7451	- 7 770
-18823	-14178	-22761	- 7 026	1407	- 2750
- 8826	-14477	-18935	-23 197	-27 250	-29070

' Statistiska centralbyrån har reviderat beräkningarna över utrikestransaktionerna för åren 1981-1983 och

därvid håmlal material direkt ifrån den s.k. Ijänsteenkäten. Revideringen berörs i endast obelydlig grad

bytesbalansens saldo, men har lett till en omfördelning mellan framför allt posterna övriga tjänster och övriga

transfereringar.

- Exkl. korrigering av handelsstatistiken.

' Nettot av återutförsel och ålerinförsel, korrigering av SAS flygplansimport, i ullandel direkt landad fisk,

rabaiter och koncernbidrag i samband med oljeimport samt för 1980, 1981, 1982 korrigering för oljeriggar.

■* Inkl. korrigering av handelsstatistiken.

Källor: Konjunkturinstitutet, riksbanken och statistiska centralbyrån.

priser, vilket ger ett negativt resevalulasaldo pä 4,6 miljarder kr. I denna prognos har hänsyn lagits till att de reala disponibla inkomsterna ökar under 1985 samt atl inflationstakten beräknas bli något högre i utlandet än i Sverige.

Nettot av avkastningen på kapital har beräknats till -19,8 miljarder kr. för 1984, dvs. en försvagning med ca 3 miljarder kr. i förhållande lill 1983. Försämringen beror på en ökning av underskottet i räntenettot, huvudsakligen till följd av en genomsnittligt högre internationell räntenivå 1984, större låneslockar och en högre dollarkurs på 8,27 kr. i genomsnitt för 1984.

För 1985 förutses en fortsatt försämring för denna post i negativ riktning med 1,5 miljarder kr., vilket skulle innebära etl netto på -21,3 miljarder kr. Den effektiva dollarräntan är i denna prognos skattad till 10% och dollarkursen till 8,69 kr. 1985. Det bör framhållas att prognoserna är känsliga för förändringar i räntenivån och förskjutningar i räntebetalnings-

Prop. 1984/85:100 62

tidpunkt, medan kursförändringar ger jämförelsevis mindie avvikelser. En ändring av den genomsnittliga rörliga räntesatsen med en procentenhet beräknas sålunda påverka 1985 ärs räntenetto med knappt 1,5 miljarder kr. i årstakt.

Nettot av övriga transfereringar beräknas visa elt okat underskott säväl 1984 som 1985. Det offentliga u-landsbisländet - som utgör merparten av poslen övriga transfereringar netto - väntas öka med 21 % under 1984 till 5,4 miljarder kr. För 1985 förutses en betydligt lägre ökningstakt pä ca 4%.

Bilaga 1.1 Preliminärnationalbudget 63

4 Produktionen

4.1 Sammanfattning av industriproduktionens utveckling

Produktionen i den svenska industrin har stigit markant frän del bottenläge som passerades under hösten 1982. Tillväxttakten var sålunda betydande under loppet 1983 och under våren 1984. En viss avmattning i den dagkorrigerade serien över industriproduktionen redovisas dock därefter ha skett under sommarmånaderna. Del förefaller dock troligt all produk-tionsulfallet då kommit atl underskattas till följd av förekomsten av s.k. klämdagar samt förskjutningar i semestrarnas förläggning. Produktionen ökade nämligen åter i augusti och september och förefaller all döma av förelagens planer i konjunkiurbarometern ha fortsall att öka under fjärde kvartalet. Preliminärt beräknas den faktiska produktionen 1984 ökat 6% jämfört med 1983. Den dagkorrigerade tillväxten beräknas ha varil betydligt slörre eller 7,5% beroende pä atl antalet arbetsdagar under 1984 är mindre än under elt normalår medan det omvända förhållandet rådde under 1983.

Det är inom järnmalmsgruvor, metallverk och verkstadsindustri som de största produktionsökningarna skett, medan tillväxten inom delar av basindustrierna, delvis av kapacilelsskäl, blivit mer begränsad.

För 1985 vänlas ökningen i industriproduktionen stanna vid ca 31/2% jämfört med 1984. Den fortsatta tillväxten väntas i första hand bäras upp av en ökad exportefterfrågan — dock i klart lägre takt än under 1984 - och etl omslag lill en viss lageruppbyggnad. Den inhemska efterfrågan för konsumtion och investeringar förutses däremot uvecklas tämligen långsamt.

4.2 Utvecklingen inom olika delbranscher

En viss knapphet på järnmalm blev under våren 1984 märkbar på väridsmarknaden, främst som en följd av att stålproduktionen, inte minst i Förenta Stalerna, kom att öka snabbare än förutsett. Malmlagren vid stålverken var dessulom mycket små vid ingången av 1984. Knappheten kom all särskilt gälla kulsinter, där LKAB:s konkurrenssituation är stark. Exportleveranserna sköt fart under våren, men leveranskapacitelen kom snart, trots en kraftig uppdragning av produktionen, alt bli begränsad i och med alt möjligheterna till ytterligare lagerneddragningar började avla.

Kulsinlerverket i Svappavaara togs i drift under senhösten 1984 vilket tillsammans med en ökad produktion i övriga anläggningar beräknas göra en produktionsökning 1984— 1985 pä 17% möjlig. Den möjliga ökningen av exporlleveranserna blir emellertid liten - ca 3% - eflersom den myckel

' Kapitlet är utarbetat inom konjunklurinstitulel.

Prop. 1984/85:100 64

Tabell 4:1 Industriproduktionens utveckling 1982-1985

Procentuell volymförändring från föregående är

		Faktisk	produktion			Dagkorri-
						gerad
						gerad
SNl		1982	1983	1984	1985	produk-
		1	prel.	prel.	prognos	tion 1984 prel.
2	Gruvor och mineralbroll	*-n.3*	- 1.2	11,2	9,7	12,8
2301	Järnmalmsgruvor	-28.2	-18,1	32,5	17,0	34,0
2302	Ickejämmalmsgruvor	- 1,5	17,9	-1,5	5,0	0,0
210,220,290	Övriga gruvor och mineral-
	brott	- 2,6	- 8,8	8,1	5,0	9,6
3	Tillverkningsindustrin	- 0.5	6,0	5.9	3,2	7.5
31	Livsmedelsindustri m. m.'	1,9	0,5	2,5	1,5	4.1
33III	Sågverk'	5.2	7,7	2,5	-4,0	4,0
34111	Massaindustri	-12,0	23,4	6,5	1,5	6,6
34112	Pappers- och pappindustri	- 3,7	8,2	7,5	4,0	8,4
353, 354	Petroleumraffinaderier'	1,6	6,5	3,5	-1,3	4,8
371	Järn- och stålverk''	3,1	7,3	8,8	3,0	10,1
372	Ickejärnmetallverk	3,4	10,6	6,2	7,0	7,5
38./.3841	Verkstadsindustri exkl. varv - 1,0		7,2	9,0	5,0	10,7
3841	Varv	4,2	-10,0	-7,0	-5,0	-5,6
3 resterande	Övrig industrisektor	- 1,1	5,0	3,5	2,5	5,1
2,3	Hela industrin	- 0,6	5,8	6,0	3,3	7,5

' Inkl. dryckesvara- och lobaksinduslri.

- Inkl. hyvlerier och träimpregneringsverk.

' Inkl. smörimedels-, asfalt- och kolproduklindustri.

■• Inkl. ferrolegeringsverk.

Källor. Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

stora lagerneddragningen 1984 inle kan upprepas. Även med en troligen endast svagt ökande stålproduktion inom EG - huvudmarknaden för svensk järnmalmsexport - förefaller en sådan exportökning sannolik.

Under hösten har de svenska sågverken fått vidkännas en allt klarare försvagning av marknaden för trävaror utomlands, tydligast framträdande i Storbritannien och Västtyskland. Även vad gäller sortimentet finns betydande skillnader i avsältningsmönstrel. Exportskeppningarna av furu har kunnal bibehållas på en fortsatt hög nivå, medan efterfrågan på granvaror successivt försvagats. Denna skillnad i efterfrågan har gett upphov lill en historiskt sett unikt stor prisdifferans mellan de två iräslagen. Andelen hyvlade irävaror har samtidigt fortsatt att öka. För helåret 1984 beräknas exporten av sågade och hyvlade trävaror sjunka med 4% jämfört med

1983. Exportpriserna synes sammantaget ha kunnat hållas i stort sett
oförändrade under loppel av 1984. En viss press nedåt på granpriserna
ägde dock rum mot slulet av året. För helåret 1984 beräknas exportpri
serna ha stigit 10 1/2% jämfört med 1983.

Produktionen av sågade och hyvlade trävaror har forlsall all stiga under

1984. Då leveranserna till hemmamarknaden samtidigt beräknas ha stigit
endasl måttligt har lagren av irävaror ökat.

Bilaga 1.1 Preliminärnationalbudget 65

Efterfrågelägel på exportmarknaden väntas inte kunna förbättras under 1985. Marknaden för de svenska sågverken skulle istället kunna fortsätta att försvagas - om än i måttlig omfattning. Utbudet av framförallt granvaror kan härigenom komma atl överstiga efterfrågan i Europa under 1985 och följaklligen bör man kalkylera med ell visst prisfall på gran. De svenska exportskeppningarna beräknas minska 2 % 1984-1985 och priserna bedöms totalt sett sjunka 5% under samma period. För att undvika en betydande lageruppbyggnad i producentledet förutses den svenska produktionsvolymen komma all minska 4% 1984-1985.

Kapaciteten inom såväl den västeuropeiska som den nordamerikanska pappersindustrin utnyttjades i det närmaste hell under hösten 1984. Delta gäller även de svenska bruken som under en längre tid fått ta del av en kraftig utländsk efterfrågelillväxt på merparten av sill sortiment. Tillväxten i orderbeläggningen synes dock ha dämpats avsevärt mot slulet av året. Den svenska exportökningen har lill slor del burils upp av en stark importlillväxt på de svenska huvudmarknaderna Storbritannien och Västtyskland. Till USA har pappersexporten stigit mångdubbelt under 1984 och denna marknad blev därigenom den sjätte största under året. Sammantaget beräknas exporten ha stigit 10% 1984-1985. Även priserna har stigit betydligt under loppel av året - drygl 10% mellan fjärde kvartalet 1983 och motsvarande kvartal 1984. Mellan helåren ökade exportpriserna 8%.

Kapacitelsutnyttjandet har sligil till en mycket hög nivä och produktionen har härigenom stigit 71/2% 1983-1984.

För 1985 kan man räkna med en fortsatt men långsammare marknadstillväxt utomlands. Även ökningen av den svenska exporten av papper och papp vänlas därför bli mer dämpad under 1985 jämfört med 1984. Här har antagits att exportvolymen skall kunna stiga 51/2% 1984-1985. Genom kapacitetstillskott vänlas produktionsvolymen samiidigi öka med 4%.

Marknaden för avsalumassa synes under andra halvåret 1984 ha präglats av en viss obalans mellan utbud och efterfrågan. De svenska bruken hade fram till sommarmånaderna fått ta del av en betydande efterfrågetillväxl som inträffade parallellt med höjningen av pappersproduktionen i Västeuropa, men delvis också var en följd av leveransbortfallet från Kanada. Vid halvårsskiftet 1984 befann sig emellertid pappersbruken i flertalet västeuropeiska länder vid etl kapacilelsutnyttjande som översteg 90% och produklionslillväxten gick därefter helt naturiigl in i etl betydligt lugnare skede. Även leveranser från Kanada fanns då att tillgå i normal omfattning. Samtidigt tillkom betydande kvantiteter av ny massa för avsalu. De svenska bruken fick således känna på en kärvare marknad under andra hälften av 1984. Efter första kvartalets exceptionellt höga exportvolym -lill följd av utbudsbortfallet från Kanada - föll sedan skeppningarna tillbaka under sommarhalvåret. Mol slutet av 1984 synes dock en viss återhämtning ha ägt rum och sammantaget beräknas exportvolymen ha ökat 4%) 1984-1985. 5 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga l.l

Prop. 1984/85:100

Exportpriset har i slort sett förblivit oförändrat under andra halvåret 1984 - i svenska kronor räknat. Priset på 540 USD/ton på huvudkvalitelen blekt, långfibrig sulfatmassa som etablerats på senvintern har däremot vikit någol. Mellan helåren 1983 och 1984 beräknas exportpriset i svenska kronor ha stigit hela 26%.

De svenska massabruken har i slort sett utnyttjat hela sin kapacitet under 1984 och produktionsvolymen har sligil 6 1/2% 1983- 1984.

För 1985 förväntas en fortsatt om än måttlig tillväxt i efterfrågan på massa och exportvolymen har antagits stiga med 2% 1984-1985. Massapriserna har beräknats stiga 7 1/2% mellan helårsgenomsnilten 1984 och 1985. Den förutsatta prisökningen är beroende av ett anlagande om oförändrad dollarkurs relativt den svenska kronan räknat från fjärde kvartalet 1984. Genom en måttlig kapacitetstillväxt har produktionsvolymen antagits öka 1 1/2% 1984-1985.

För skogsbruket beräknas den redovisade produktionsutvecklingen inom skogsindustrierna ha medföri en fortsatt tillväxt i avverkningen. Tolall antas virkesförbrukningen inom industrin ha ökat med drygt 4% 1983-1984 (se tabell 4: 2).

Sågverksindustrins råvarubehov synes ha stigit 2 1/2% medan massaindustrins förbrukning ökat drygt 6%. Trots att den inhemska råvarutillför-seln synes ha varit god även under 1984 har importen av massaved sligil avsevärt.

De lolala rundvirkeslagren, som sleg myckel kraftigt under 1981 och 1982, slutade att växa under 1983. Även under 1984 synes de totala lagerförändringarna ha varit marginella.

Tabell 4:2 Försörjningsbalans för rundvirke 1983-1985

Fast mått utan bark (barr- och lövträ)

	1 000 kbm	Förändring från	föregående år.
	1983	% resp. 1 000 kbm
	1983	1984	1985
		prel.	prognos
Produktion	48 190	2,7	0,7
Sågtimmer	22 270	0,3	3,8
massa- och boardved	22720	5,5	5,1
övrigt rundvirke	3 200	0,2	0,0
Import	3 040	24,0	0,0
Summa tillgång	51230	4,0	0,7
Export	630	25,2	0,0
Lagerförändring (1 000 kbm)	-90	-280	365
Förbrukning	50690	4,3	0,0
Sågtimmer	21990	2,5	-4,0
massa- och boardved	25 570	6,3	3,3
övrigl rundvirke	3130	0,2	0,0
Summa användning	51230	4,0	0,7

Källa: Konjunkturinstitutet.

Bilaga 1.1 Preliminärnationalbudget 67

Sågverksindustrins dämpade produktionsutveckling beräknas ha lelt till en endast måttlig höjning i avverkningen av sågtimmer. Massaindustrins fortsatt betydande produktionsökning torde däremot ha medfört en höjning av massavedsavverkningen med ca 5 1/2% 1983-1984. Sammantaget beräknas sålunda skogsbrukets avverkningsvolym ha sligil drygft 2 1/2% 1983-1984.

De produklionsprognoser för skogsindustrin som redovisats i det föregående beräknas innebära alt den totala rundvirkesförbrukningen blir i stort sett oförändrad under 1985 jämfört med 1984. Under förulsällning all såväl importen som lagren av rundvirke blir oförändrade skulle avverkningen därigenom behöva öka endast drygt 1/2% 1984-1985.

Den svenska stålexporten beräknas ha ökat omkring 12% i volym 1983-

1984. Del var främst specialstålet som svarade för en ökning, medan
däremot den lidigare starka tillväxten för handelsstälet bromsades upp. En
mycket stor del av den ökade avsättningen har gåtl lill Förenta Staterna.
Detla gäller i synnerhet handelsstål, medan exporten av specialstål ökat
kraftigt ocksä till EG-marknaderna.

Den inhemska stålförbrukningen kom att öka betydligt under 1984, främst som en följd av en snabb tillväxt av verkstadsproduktionen. Stållagren i handeln ökade dessutom liksom sannolikt också förbrukarlagren. En viss ökning av importandelarna kom all ske, i varje fall under första halvåret. En bidragande förklaring härtill kan vara atl lönsamhelen varil bättre på export- än på hemmamarknaderna varför producenterna - med ansträngd leveranskapacitet - tillfälligt hållit tillbaka hemmaleveranserna. Produktionstillväxten blev stark och kom 1983-1984 att uppgå till ca 9% räknat i volym.

Stålexporten beräknas bli i slort sell oförändrad 1984-1985. Della förklaras främsl därav atl en förhållandevis svag ekonomisk tillväxt väntas både i Västeuropa och i Förenta Stalerna. Till detla kommer en förmodad klar avsaktning i den uppbyggnad som skett av slållagren i Västeuropa samtidigt som stållagren i Förenta Staterna t. o. m. kan börja minska.

Den inhemska stålförbrukningen förutses också öka relativt långsamt

1985. Någon slörre förändring av importvolymen förutses inte ske varför
den inhemska produktionen beräknas komma att öka ca 3%.

Verkstadsindustrins orderslockar har under 1984 successivt förbättrats.

Exportleveranserna ökade ca 10% i volym räknat från andra halvåret 1983 lill första halvåret 1984. Någon slörre förändring av export volymen torde inte ha skett mellan halvåren varför den för hela 1984 beräknas ha blivit 121/2% högre än 1983. Exportpriserna beräknas ha sligil 5 1/2% räknat mellan helårsgenomsnilten.

Den kraftiga exportökningen i kombination med ett betydande posilivt lageromslag kom att svara för huvuddelen av efterfrågelillväxten på verk-siadsvaror 1984. Den inhemska efterfrågan (exkl. lager) beräknas ha ökat med knappt 3%.

Prop. 1984/85:100

Den totala efterfrågan beräknas ha ökat 10% 1983-1984. Utvecklingen mot kraftigt sänkta relativa importpriser på verkstadsvaror alltsedan andra kvartalet 1983 i kombination med den svenska verkstadsindustrins höga kapacitetsutnyttjande medförde atl importen ökade 12% 1983-1984.

Den inhemska produktionen av verksladsprodukler, så som den mäts i SCB:s produktionsvolymindex, beräknas ha ökat 9% 1983-1984. Försörjningsbalansen (se tabell 4: 3) pekar pä en något lägre tillväxt.

För 1985 förutses en fortsatt tillväxt av exportmarknaderna. Exporten hålls troligen tillbaka en del av andelsförlusler men beräknas ändock komma att öka med 5 % 1983-1984.

Den inhemska efterfrågan (exkl. lager) beräknas öka måttligt bortsett från den markanta uppgången i efterfrågan på investeringsvaror. Uttömningen av såväl industri- som handelslager väntas upphöra och ersättas av en viss lageruppbyggnad.

Totah beräknas efterfrågan (inkl. Iager)öka7% 1984-1985. Importvolymen har bedömts öka med drygt 10%. Det sålunda prognoserade förloppet har beräknats innebära en produktionsökning om 5% 1984-1985.

Efterfrågelägel för den svenska varvsindustrin har, med undantag av offshoreverksamheien, under 1984 varit mycket svagt. Orderstocken av handelsfartyg mätt i bruttolön har nära nog halverats under de tre första kvartalen och behovet av nya order är mycket slort inom delar av branschen.

Tabell 4:3 Försörjningsbalans för verkstadsprodukter exkl. fartyg 1983—1985

1980 ärs producentpriser

	Milj. kr.	Förändring från föregående år.
	1983	resp. milj.	kr.
	1983	1984'	1985
	prel.	prel.	prognos
Produktion'	81667	8,3	4,5
Import	50690	12,0	10,3
Summa tillgång	132357	9,8	6,8
Offentlig konsumtion	4911	4,1	-0,6
Privat konsumtion	10704	4,5	5,0
Investeringar	27 354	1,8	9,5
Export	66475	12,6	4,9
Lagerförändring i industrin
(milj. kr.)	-2464	1893	2712
Lagerförändring i handeln
(milj. kr.)	- 571	706	81
Varuinsats	25 948	2,9	0,8
induslri	6973	2,3	0,9
byggnadsverksamhet	8 557	1,1	-1,6
övrigt	10418	4,8	2,5
Summa användning	132357	9,8	6,8

' Produktionen framkommer som saldot i balansen och avviker från statistiska centralbyråns årsberäkningar över produktionsutvecklingen. ' Fakiiska ej dagkorrigerade uppgifier. Källa: Konjunkturinstitutet.

Bilaga 1.1 Preliminärnationalbudget 69

Tabell 4:4 Export av varvsprodukter 1983-1985

Milj. kr.

	Milj. kr. 1983	Förändring milj. kr.	från föregående år.
	Milj. kr. 1983	1984	1985
	prel.	prel.	prognos
Summa nybyggt därav: Nybyggda fartyg Plattformar	5915 3 103 1576	-3 148 -1628 -1576	- 667 - 955 100
övriga varvsprodt	ikter 1 236	56	188
Begagnade fartyg	1754	338	- 392
Summa	7669	-2810	-1059
	Volym (%) Pris (%)	- 40 6	- 25 4

Källa: Konjunkturinstitutet.

Exporten av nybyggda fartyg minskade kraftigt 1983-1984. Under 1984 beräknas 9 fartyg med etl sammanlagl värde om 1,5 miljarder kr. ha levererats. Även exporten av plattformar sjönk då inga störte bostads-eller borrplaltformar färdigställdes för utländska beställare. Försäljningen av begagnade fartyg till ullandel ökade däremot ytterligare något. Totalt beräknas exporten av varvsprodukter ha minskat med 40% i volym 1983 — 1984.

Leveranserna av nybyggda fartyg till inhemska köpare ökade markant 1983-1984, samtidigt som lagren av varor i arbete kom atl minska ytterligare något. Delta beräknas ha varil förenligt med en produklionsnedgång om 7% för de svenska varven 1983-1984.

För 1985 förutses en fortsatt nedgång i exporten av nybyggda fartyg. Sammanlaget beräknas exporten av varvsprodukter minska med 25%. Leveranserna till den inhemska marknaden från svenska varv väntas ocksä reduceras påtagligt. Lagren av varor i arbete bedöms däremot öka någol.

Varvsproduklionen beräknas under dessa förutsättningar komma all minska med 5 %o 1984-1985.

Industribranscherna inom övrigsektorn producerar lill övervägande delen färdigvaror som avsätts på den inhemska marknaden. I huvudsak utgör produkterna konsumtionsvaror eller halvfabrikat som vidareförädlas i and-

' Sektom omfattar textil-, beklädnads-, läder- och lädervaruindustri (SNl 32), trähus och byggnadssnickeriinduslri, möbelindustri saml övrig trävaruindustri utom sågverk (SNl 33 exkl. 33111), träfiberplattindustri (SNl 34113) pappers- och papp-förpackningsindustri (SNl 3412), övrig pappers- och pappvaruindustri (SNl 3419), grafisk industri (SNl 342), kemisk induslri, gummivaru-, plast- och plastvaruindustri (SNl 351, 352, 355, 356) jord- och stenvaruindustri (SNl 36) samt annan tillverkningsindustri (SNl 39).

Prop. 1984/85:100

ra industribranscher eller används i byggnadsverksamhet. En växande andel av sektorns produktionsresultat exporteras.

Den sedan 1982 kraftigt tilltagande exporten av produkter från övrigsektorn mattades något under 1984. Exportvolymen torde ha ökat 9% mellan helåren 1983 och 1984 alltmedan exportpriserna steg med närmare 6% under samma period.

Den inhemska efterfrågan beräknas ha ökat ungefär 4 % för såväl konsumtions- som insalsvaror. Sammantaget synes användningen av varor från övrigseklorn (inkl. lager) ökat med drygt 5% 1983- 1984.

Importvolymen beräknas ha ökat med 6% vilket lämnar utrymme för en produktionshöjning på ca 5% 1983-1984 enligt kalkylerna i balansen (se tabell 4: 5). SCB:s produktionsvolymindex pekar emellertid på en något lägre tillväxt. Övrigseklorns produktionsökning har preliminärt beräknats till 3 1/2% 1983-1984.

För 1985 väntas efterfrågan på övrigvaror ytterligare förslärkas något på exportmarknaderna. Exportvolymen har beräknats öka med 5%. På den inhemska marknaden förutses efterfrågelillväxten bli måttlig. En viss lageruppbyggnad inom såväl industri som handel vänlas emellertid ge ell icke obetydligt efterfrågetillskott.

Importvolymen beräknas öka med 5 1/2 %. Utrymme skulle därmed finnas för en volymökning av den inhemska produktionen med 21/2%.

Tabell 4:5 Försörjningsbalans för övrig industrisektor 1983—1985

1980 års producentpriser

	Milj. kr.	Förändring från föregående år.
	1983	% resp.	milj.	kr.
	1983	1984			1985
	prel.	prel.			prognos
Produktion'	60938	4,9			2.4
Import	36312	6,0			5,5
Summa tillgång	97 250	5,3			3,5
Offentlig konsumtion	5 213	3,5			0,2
Privat konsumtion	23 777	3,3			2,3
Investeringar	959	1,8			9,5
Export	25 665	9,0			5,0
Lagerförändring i industrin
(milj. kr.)	-190	177			491
Lagerförändring i handeln
(milj. kr.)	-331	70			477
Varuinsats	42157	3,8			1,3
induslri	15180	6,5			3.4
byggnadsverksamhet	14 497	1,1			-1.6
övriga sektorer	12481	3,7			2,0
Summa användning	97250	5,3			3,5

' Produktionen framkommer som saldot i balansen och avviker från statistiska centralbyråns årsberäkningar över produktionsutvecklingen. Fakiiska ej dagkorrigerade uppgifier. Källa: Konjunkturinstitutet.

Bilaga 1.1 Preliminär nationalbudget

4.3 Bruttonationalprodukten fördelad på näringsgrenar

Bruttonationalprodukten mätt från användningssidan beräknas 1984 ha ökat med 2,7%. Beräkningar från produktionssidan ger en tillväxt på

3,3%.

Produktionsutvecklingen' 1983-1985 inom olika näringsgrenar redovisas i tabell 4:6.

Produktionen inom jordbruket ökade enligt jordbruksnämndens preliminära beräkningar med 5% 1984. Framförallt ökade vegetabiliska produkter starkt medan däremot animalieproduktionen stagnerade. En normalisering av den vegetabiliska produktionen och viss väntad nedgång i animalieproduktionen förutses leda till en minskning av jordbrukels produktion med ca 2% 1985.

Skogsbrukets produktionstillväxt var knappt 3% 1984 och för 1985 beräknas en starkt begränsad produktionsökning, knappt 1 %, i takt med skogsinduslrikonjunklurens avmattning.

Den totala industriproduktionen beräknas preliminärt ha ökat med 6% 1983— 1984 i fakiiska, ej dagkorrigerade tal.

Den totala industriproduktionsnivån kom 1984 för första gången på tio år att ligga över 1974 års nivä. Tillväxten håller dock på att sakta av och för 1985 förutses produktionsslegringen bli knappi 3 1/2%.

Tabell 4:6 Bruttonationalprodukt fördelad på näringsgrenar 1984—1985

1980 ärs priser

	Andel av	1984	1985
	total-	procentuell	förändring
	produktion	prognos	prognos
	1984
Jordbruk och fiske	2,3	5,0	-1,7
Skogsbruk	1,6	2,7	0,7
Gruvor och tillverkningsindustri	24,4	6,0	3,3
El, gas och vattenverk	3,4	14,0	5,0
Byggnadsindustri	7,8	1,1	-1,6
Näringslivets tjänster	35,5	2,8	2,3
Näringslivet totalt	75.0	4,2	2,2
Offentliga tjänster	25,0	1,8	1,0
därav: staten	5,8	-0,5	-0,8
kommunerna	19,2	2,5	1,5
S:a BNP till faktorvärde	100	3,6	1,9'
Indirekta skatter och subventioner,
netto		0,8	1,2
BNP till marknadspris		3,3	1,8'
från produktionssidan

Finansdepartementets bedömning är här 2,0 resp. 2,1 %, se kapitel i.

Anm. Ej dagkorrigerade uppgifter för näringslivet och dagkorrigerade uppgifter för de offentliga myndigheterna utom för 1985 där även för näringslivet kalendariska olikheter har bortsetts ifrån.

' Beräknad i faktiska, ej dagkorrigerade tal för näringslivet och dagkorrigerade tal för de offentliga myndigheterna fram till och med 1984. För 1985 anges samtliga näringsgrenar i dagkorrigerade tal.

Prop. 1984/85:100 72

Elproduktionen ökade kraftigt 1984 för andra året i rad. Produktionstillväxten var stark både vid kärnkraft- och vattenkraftverken. För 1984 förutses en fortsatt produktionsökning vid kärnkraftverken medan vat-tenkraflsproduklionen vänlas minska något.

Produktionen inom byggnadsindustrin ökade med I % 1984. Nybyggandel av bostäder fortsatte sin tillbakagång medan ombyggnadsverksamheten ökade kraftigt. Samtidigt ökade industrins och handelns byggande påtagligt. En viss ökning vänlas inom industrin och handeln även 1985 medan totalt sett den svaga byggkonjunkluren förutses leda till en minskad produktion.

Produktionen av näringslivets tjänster' ökade 1984 starkare än året innan, eller med 2,8% mot 1,5%. Samfärdseln liksom uppdragsverksamheten är de områden där tillväxten var mest påtaglig men handeln visade en störte ökning än året innan. För 1985 förutses handelns aktivitet bli något livligare än ifjol. Tjänsteproduktionen inom näringslivel sammanlaget väntas öka någol svagare i år än förta årel, i linje med den totala efterfrågans utveckling.

Produktionen av varor och tjänster inom näringslivel ökade totalt sett 4,2% 1984 efter en ökning med 3% 1983. Som framgår av det följande ökade de offentliga myndigheternas tjänsteproduktion betydligt mindre. Tillväxttakten inom näringslivet vänlas 1985 sakta av påtagligt, till 2,2%. Likväl är denna tillväxt störte än den förutsedda ökningen för de offentliga myndigheterna.

De offenlliga myndighelernas produktion av tjänster ökade 1984 med 1,8%. Det är kommunerna som svarade för ökningen medan staten minskade sin produktion, för tredje året i rad. Den kommunala tillväxten beräknas 1984 ha varit 2,5%. Härav hänförs omkring 1/2 procentenhet till arbetsskapande åtgärder - i synnerhet i arbete i s. k. ungdomslag - med avdrag för nedtrappningar inom beredskapsarbeten. En lägre tillväxt väntas 1985, skattad till I 1/2%. Den statliga verksamhelen väntas fortsätta atl minska i år och den offentliga tjänsteproduktionen tolall förutses stiga endasl svagt, eller med 1 %.

För samtliga sektorer sammantagna beräknas produktionen, bruttonationalprodukten skattad från produklionssidan, ha ökat med 3 1/2% till faktorvärde och med 31/4% 1984 lill marknadspris. BNP skattad från användningssidan och beräknad till marknadspris anges ha ökat med 23/4%. För 1985 beräknas tillväxten uppgå till knappt 2% enligt båda BNP-begreppen i kalkylerna.'

' Häri ingår både privata och offentliga näringslivet.

" Enligt konjunkturinstitutels bedömning. I kapitel I redovisas finansdepartementets bedömning av den samlade produktionstillväxten.

Bilaga 1.1 Preliminärnationalbudget 73

5 Arbetsmarknaden'

Sammanfattning

Lägel på arbetsmarknaden har förbättrats under det senaste årel. Arbetslösheten som ökade med nästan 70000 personer mellan 1980 och 1983 minskade 1984 med ungefär 15 000 personer. I genomsnitt beräknas 137000 personer varit arbetslösa under 1984, motsvarande 3,1 % av arbetskraften. Tillströmmningen av lediga platser har ökat under del senaste året men ligger fortfarande på en relativt låg nivå jämfört med tidigare konjunktur-toppar. Det har även uppstått en markant brist på tekniker.

Även under 1985 väntas en viss förbättring av arbetsmarknadsläget. Arbetskraftsutbudel vänlas öka med 20- 25000 personer men efterfrågan förutses öka någol mer vilket möjliggör en minskning av arbetslösheten.

Förändring 1 OOO-tal personer' 1979-

-1984

1980

1981

1982

1983

1984 prel.

Arbetskraften 46 Sysselsättningen 50 Arbetslöshet -4

Arbetslöshet, nivå 84 i % av arbetskraften 1,9

30 6

108

2,5

-11 29

137 3,1

5 14

151

3,5

-14

137 3,1

' Korrigerade AKU-siffror, eftersom mätveckan i juni inle alllid infaller innan sommarloven börial-

5.1 Arbetsmarknaden under 1984

Arbelskraftsutbud

Arbetskraftsutbudel ökade svagt under första halvåret 1984. Under andra halvåret accelererade ökningen vilket medförde atl utbudet för helåret 1984 ökade i ungefär samma takt som de två föregående åren, eller med knappt 20000 personer. Ökningen förklaras av såväl en ökad befolkningstillväxt som en ökad förvärvsfrekvens.

Den kraftiga nedgång av förvärvsfrekvensen för ungdomsgrupperna som noterats sedan 1981 upphörde under andra halvåret 1984. Detla torde kunna förklaras av atl arbetsmarknadsläget förbättrats för ungdomar genom införandel av arbete i s. k. ungdomslag för arbetslösa 18-19 åringar.

Arbetskraftsutbudet räknat i antal timmar har ökat betydligt snabbare än i antalet sysselsatta. Den genomsnittliga arbetstiden ökade således för Iredje årel i rad. En förklaring lill detta kan vara atl den förbättrade induslrikonjunkturen lett till etl ökat övertidsutiag inom industrin. En annan förklaring torde vara atl bl.a. landstingen numera inte tillsätter korttidsvikarier i lika hög ulslräckning som lidigare.

' Kapitlet är utarbetat inom finansdepartementet.

Prop. 1984/85:100

Diagram 5:1 Arbetslöshet, arbetslösa kassamedlemmar och kvarstående lediga platser 1977-1984

1 OOO-tal. Säsongrensade månadsdala

160

140

i20L

lOOL

........... ..I i! Ill I.................. lill............ .Ill........................ lllll................. I................. Ill...................... LiniiiMii!

1977 1978 1979 1980 19B1 1982 1983 1984

' Tre månaders glidande genomsnitt på säsongrensade värden.

Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen, konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Arbetskraftsefterfrågan

Efter att i det närmaste varit oförändrad sedan mitten av 1982 steg sysselsättningen kraftigt under andra halvåret 1984. I fjol beräknas sysselsättningen totalt ha ökat med drygt 30000 personer. Sysselsättningsutvecklingen inom olika näringsgrenar framgår av tabell 5:6 . För första

Tabell 5:1 Relativa arbetskraftstal 1980-tredJe kvartalet 1984

Årsmedeltal och därav förändring i procentenheter

	1980	1981	1982	1983	3 kV. 1983 3 kV. 1984
Män	78,5	-0,9	-0,3	-0,4	0
därav 16-24 år	71,1	-2,1	-1,7	-1,3	1,0
25-54 år	95,5	-0,5	0	0,1	0
55-64 år	78,7	-0,8	-0,4	-0,6	-1,0
65-74 är	14,2	-1,3	0,2	-1,2	-0,4
Kvinnor	64,5	1,4	0,5	0,6	0,9
därav 16-24 år	69,8	-1.0	-2,0	-1,3	1,0
25-54 år	82,8	2,0	1,0	1,1	1,1
55-64 år	55,3	2,4	1,4	0,8	0,1
64-74 år	3,7	0,3	0,1	0	-0,2
Samtliga	71,4	0,2	0,1	0,1	0,5

Källor: Konjunkturinstitutet och Statistiska centralbyrån.

Bilaga 1.1 Preliminär nationalbudget

gången sedan 1980 ökar nu induslrisysselsältningen. Mellan 1980 och 1983 minskade antalet industrijobb med drygt 80000. Under 1984 beräknas antalet sysselsatta inom industrin ha ökat med drygl IO 000 personer. Det är något störte ökning än under den föregående konjunkturuppgången 1979-1980.

Sysselsättningen inom privata tjänstesektorn har ökat med 13000 personer under 1984. Privata tjänster är emellertid en mycket heterogen bransch, vissa sektorer är expansiva andra är kontraktiva. Uppdragsverksamheten har under senare år tillhört de mer expansiva sektorerna inom privata ijänsler. Beroende på turistnäringens positiva utveckling under senare år har sysselsättningen inom hotell- och restaurangverksamhet ökat, t, o.m. i tilltagande takt 1984. Eflersom den privata varukonsumtionen fortfarande ligger på en låg nivå har sysselsättningen inom den största privata tjänstesektorn - varuhandeln - minskat något. Utvecklingen skiljer sig emellertid mellan olika sektorer inom varuhandeln. Partihandeln har utvecklats gynnsamt under senaste årel emedan utvecklingen inom detaljhandeln varit betydligt sämre.

Sysselsättningsökningen 1984 inom kommunerna uppgår till ungefär 30000 personer. Inom kommunerna är sysselsättningsökningen koncentrerad till hälso- och sjukvård samt socialvård. En slor del av uppgången

Diagram 5:2 Antal sysselsatta inom industrin 1978—1984

Säsongrensade kvanalsdata

197B 1979 1980

Källa: Statistiska centralbyrån.

1981

I I I

1982

1983

1984

Prop. 1984/85:100 76

inom kommunerna kan förklaras av arbete i ungdomslag, som i genomsnitt sysselsatt 25000 personer inom kommunala sektorn under 1984. Eftersom de kommunala beredskapsarbetena har minskat med 5000 personer så uppgår den underliggande sysselsättningen till lOOOO personer.

Antalet kvarstående lediga platser har ökat med i genomsnitt nästan 10000 personer mellan 1983 och 1984. En tredjedel av ökningen är hänföriig lill industrin. Det bör dock noleras att antalet lediga platser nu är färte än under föregående konjunkturtopp 1979-1980. En mycket stor del av de lediga platserna kräver utbildning och/eller praktik. Det gäller nu för två tredjedelar av platserna mot ca 45 % under uppsvinget 1979-1980. De ökade kraven kommer främsl från de tekniskt avancerade företagen inom verkstadsindustrin.

Enligt konjunkturbarometern har andelen företag som redovisar brist på yrkesarbetare ökat sedan tredje kvartalet 1982. I september 1984 redovisar vart tredje förelag sådan brist. Della är emellertid betydligt lägre än i september 1980 då över hälften av förelagen redovisade brist. Efterfrågan på arbetskraft synes ha förskjutits från yrkesarbetare lill tekniska tjänstemän under denna konjunkturuppgång. I seplemberbarometern uppgav 40% av företagen brist på tekniska tjänstemän vilket är mer än dubbelt så många som under 1980. Inom verkstadsindustrin var brislen rekordhög, eller drygl 60%.

Såväl konjunkturbarometern som statistiken över antal lediga platser pekar på ett problem som ökat under senare år - strukturarbetslösheten -med andra ord atl efterfrågan och utbud på arbetskraft vid etl givet efter-frågeläge inle passar ihop t. ex. vad gäller krav på utbildning och yrkesfärdighet. En ytterligare bekräftan på detta är atl långtidsarbetslösheten ökat trots en nedgång av den totala arbetslösheten.

Arbetslöshet och arbetsmarknadspolitik

Arbetslösheten sjönk någol under loppet av 1984 och i genomsnitt var 137000 personer arbetslösa, eller 3,1% av arbetskraften. Nedgången i arbetslöshet har varil störst bland ungdomar. Den höga arbetslösheten bland de äldre, — arbetskraften över 54 år - har däremot fortsalt att öka. Arbelslöshelsliderna i medeltal har hittills i år överskridit fjolårets. Förklaringen lill detta är att arbetslösheten främst har minskat bland de som har kortare tid i arbetslöshet.

Tabell 5:2 Vid arbetsförmedlingen kvarstående lediga platser 1978—1984

1 OOO-tal årsgenomsnitt

1978

1979

1980

1981

1982

1983

1984 prel.

Totalt

därav industrin

35 6

50 11

54 12

30 5

29 6

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen och finansdepartementet.

Bilaga 1.1 Preliminär nationalbudget

Tabell 5:3 Arbetslösa och relativa arbetslöshetstal 1980-1984

I OOO-tal

1980

1981

1982

1983

1984 prel.

Arbetslösa, totalt (16-74 år) 16-24 år 25-54 år 55-74 år

Relativa arbetslöshetstal (arbetslösa i procent av arbetskraften) Totalt (16-74 år) 16-24 år 25-54 år 55-74 år Män Kvinnor

Medelantal verkar i arbetslöshet

34 39

1,9

4.9 1,3 1,4 1,7

2,3

108

44 51 13

2,5 6,3 1,8 1,8

2,4 2,6

137

52 65 20

3,1

7,6 2,2 2,8 3,0 3,4

151

54 71 26

3,5 8,0

2,4 3,6 3,4 3,6

137

42 65 30

3,1

6,2 2,2 4,3 3,0 3,2

Källor: Finansdepartementet och Statistiska centralbyrån.

De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna har genom införandet av s. k. ungdomslag och rekryteringsstödet kommit all ligga på en högre nivå än under 1983. Antalet ungdomar sysselsatta i ungdomslag beräknas under året uppgå till 30000, därav var ca 25000 sysselsatta inom kommun eller landsting. Med hjälp av rekryteringsstödet som infördes samiidigi som ungdomslagen vid årsskiftet 1983/84 har i genomsnitt 20000 personer varil sysselsatta. Antal sysselsatta i beredskapsjobb har dock minskat med I5(X)0. Minskningen beror lill slor del på att enskilda beredskapsjobb så gott som upphört när rekryteringsstödet infördes.

En delvis ny inriktning av arbetsmarknadspolitiken har medföri alt de lediga jobben tillsätts betydligt snabbare nu än i tidigare konjunkturuppgångar. Så 1. ex. ökade vakanstiderna för lediga platser inom industrin från 5 till 8 veckor mellan 1972 och 1974 och från 4 till 6 veckor mellan 1978 och 1980. Nu har emellertid vakanstiderna legat kvar på 2 veckor sedan 1982

Tabell 5:4 Antal personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder 1977—1984

Månadsmedeltal, 1 OOO-tal

	1977	1978	1979	1980	1981	1982	1983	1984 prel.
Ungdomslag								30
Arbetsmarknads-
utbildning	45	49	53	44	32	36	38	38
Beredskapsarbete	29	45	48	24	25	43	59	44
Sysselsatta i samhälls-
förelag, sysselsatta
med lönebidrag.
rekryteringsstöd m.m.	43	44	49	54	58	60	65	84
Totalt	117	138	150	122	115	139	162	196

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.

Prop. 1984/85:100

trots den stigande efterfrågan. För att underlätta för företagen att snabbi besätta de lediga platserna har den s. k. starthjälpen för dem som flyttar höjts kraftigt.

5.2 Arbetsmarknaden under 1985

Arbetskraftsutbudel

Utbudet av arbetskraft vänlas öka med ca 20-25000 personer 1985. Utbudsökningen beror i huvudsak på att det relativa arbetskraftstalet förväntas öka något snabbare än lidigare under 1980-talet. Arbetsmarknadsläget har förbättrats och detta bör med viss eftersläpning leda lill ell ökat utbud.

Den genomsnittliga arbetstiden beräknas minska något till följd av all vissa grupper av offentligt anställda fått en längre avtalsenlig semester. Den ökning av den genomsnittliga arbetstiden som ägt rum under de tre senaste åren skulle därmed inte fortsätta under 1985.

Diagram 5:3 Brist pä yrkesarbetare och tekniska tjänstemän 1980—1984

Andel förelag som anger brist enligt konjunkturbarometern

BRI 55 50 4'i	STTAL	1 t 1
40	\
3	\
30		\			/ /
?'=\		YFIKESAHBETAHE
?0		\		/t /1
1'i		\		'J /X
in	-"\ *'''*».»_	> f /	_"~~~-z/
5	TJÄNSTE
			1 1 1	1 , ,	lill

123412341234 12341234

1984

1982

1960

1981

1983

Källa: Konjunklurinstitulel.

Bilaga 1.1 Preliminärnationalbudget

Tabell 5:5 Produktion, produktivitet och sysselsättning 1985

Årlig procentuell förändring

	Produktion	Produktivitet	Sysselsättning (timmar)
Jord- och skogsbruk	1,0	2,0	-1,0
Industrin	4,0	3,0	1,0
Byggnadsverksamhet	-1,0	1,0	-2,0
Privata Ijänster	2,4	1,3	1,1
Offentliga tjänster	0,8	0	0,8
Totalt	2,0	1,3	0,7

Produktionen, produktivilel och sysselsättning

Utifrån produkiionskalkylerna och antagande om produktivitetsutvecklingen erhålls efterfrågan på arbetskraft uttryckt i timmar. Om denna kalkyl ställs mot utbudsprognosen får man en uppfattning om sysselsättning och arbetslöshet under 1985. Sysselsättningskalkylerna fördelad på olika näringsgrenar redovisas i tabellerna 5:5-5:6 .

Industriproduktionen beräknas öka med 4%. Produktivitetsutvecklingen förväntas avta jämfört med 1984 eller från 5,5% till ca 3%. Mätt mellan årsgenomsnitten 1984 och 1985 innebär della alt antalet sysselsatta inom industrin vänlas öka med ca lOOOO personer. Ökningen förutses främst komma inom verkstadsindustrin. Eftersom industrisysselsättningen ökat med nästan 20000 personer mellan första och andra halvåret 1984 innebär detta alt antalet sysselsatta inom industrin blir i det närmaste oförändrat under loppel av 1985. Elt troligare scenario är emellertid alt sysselsättningen fortsätter atl öka någol under början av årel för all sedan minska något under andra halvåret.

Under 1985 väntas bostadsbyggandet fortsätta att minska. Industrins byggnadsinvesteringar som ökade under 1984 vänlas fortsätta öka under 1985. Anläggningsverksamheten dvs. vägar och gator, vatten och avlopp m. m. vänlas minska i volym. Totalt sell beräknas byggnadsproduklionen

Tabell 5:6 Sysselsättningsutveckling i olika branscher 1983-1985

I OOO-tal personer

1983 ' 1984 1985

	Antal	Förändring, antal
	sysselsatta	sysselsatta
Jord- och skogsbruk	230	-12	-2
Industri'	995	12	11
Byggnadsverksamhet	267	- 7	-5
Privata tjänster-	1435	13	16
Offentliga tjänster	1296	26	10
Summa	4224	32	30

' Gruvor och tillverkningsindustri och el, gas-, vatten och värmeverk. - Handel, restaurant- och hotellverksamhet, samfärdsel, banker och fastighetsförvaltning m. m. Källa: Statistiska centralbyrån.

Prop. 1984/85:100 80

minska något vilket med en anlagen svag produktivitetsökning innebär atl antalet arbeten inom byggnadsverksamheten förväntas minska med några lusen personer.

Eflersom ökningen i den privata inhemska efterfrågan bedöms accelerera 1985 är det sannolikl alt även sysselsättningsökningen tilltar något inom den privata tjänstesektorn. Ökningen 1985 uppskattas bli ungefär 15000 personer.

Under 1985 väntas ökningen av antalet sysselsatta inom den offenlliga tjänsteproduktionen bli lägre än under i983 och 1984. Sysselsättningen inom slalen vänlas fortsätta minska något medan antalet sysselsatta inom kommunerna bedöms öka med drygt 10000 personer.

Förändring i antal personer,

1 OOO-tal

1984 1985

-2	-3
2	-3
-4	0
30	12
20	-6
10	18

Siattigt sysselsatta, tolall

därav: beredskapsarbeten, ungdomslag m. m.

underliggande sysselsättning Kommunall sysselsatta, totalt därav: beredskapsarbeten, ungdomslag m. m.

underliggande sysselsättning

Den totala produktionen beräknas öka med 2% 1985. Produktiviteten i hela ekonomin bedöms öka med 1,3 % vilket ger en ökad efterfrågan mätt i timmar med 0,7%. Eftersom den genomsnittliga arbetstiden endast förutses minska marginellt motsvarar delta en ökning av antalet sysselsatta med ca 30000 personer. Eflersom utbudet av arbetskraften väntas öka med 20-25000 skulle del således vara möjligt alt minska arbetslösheten jämfört med 1984.

Bilaga 1.1 Preliminärnationalbudget

6 Hushållens ekonomi

6.1 Sammanfattning

Hushällens disponibla realinkomst beräknas preliminärt ha stigit 3/4% 1983-1984 efter etl fall på nära 2% 1982-1983 (se tabell 6:1). För uppgången svarade faktorinkomsterna, medan pensioner och övriga inkomstöverföringar sjönk realt sell. Som framgår av tabell 6:2 kalkyleras skatteinbetalningarna ha ökat i takt med totala lönesumman - tillväxttakten i lönesumman anges lill 1/2% säväl före som efler skatl. Belräffande pen-sionsinkomslerna syns skatteuttaget ha ökat under senare år, vilkel bl. a. torde vara en följd av det ökade inslaget av ATP-pensioner.

Timlönen,- räknat som ett genomsnitt för samlliga löntagare, beräknas ha stigit mellan 1983 och 1984 med 7,6%. Arbelsgivaravgifter enligt lag och avtal var under förra året oförändrade totalt sett.

Prognoserna för 1985 har som en av sina förutsättningar atl limlönen mellan kalenderåren 1984 och 1985 stiger med i genomsnitt 5,0%.' Under

Tabell 6:1 Hushållens disponibla inkomster, konsumtion och sparande 1983—1985

	Milj. kr.		Procentuell föränd föregående år		iring från
	1983	1984	1983	1984	1985
		prel.		prel.	prognos
Löpande priser
Disponibel inkomst	364011	397459	8,5	9,2	7,2
Privat konsumtion	362727	396 367	8,6	9,3	7,0
Sparande'	1284	1092
Sparkvot	0,4	0,3	-0,1	-0,1	0,1
1980 års priser
Disponibel inkomst	268 227	270 160	-1,8	0,7	1,6
Privat konsumlion	267 287	269425	-1,7	0,8	1,4
Implicitprisindex för privat
konsumlion (1980= 100)	135,71	147,12	10,5	8,4	5,6
Konsumentprisindex
(1980= 100)	132,56	143,17	8,9	8,0	5,7

' Inkl. försäkringssparande. Detta uppgick 1983 till 7 100 milj. kr. och beräknas

uppgå till 10000 milj. kr. 1984 och 10600 milj. kr. 1985.

- Förändring mätt i procentenheter.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

' Kapitlet är utarbetat inom konjunkturinstitutet.

- Med timlönen avses arbetsgivarnas timkostnad, exkl. sociala kostnader, enligt avtal inberäknat icke nivåhöjande belopp och med tillägg för löneglidning. Retroaktivt utbetalad lön 1984 enligt tidigare års avtal innefattas däremot inte i timkostnaden 1984.

- I ett appendix till detla kapitel redovisas i tabellform prognoser över hushällsin-komsler, konsumentpriser och konsumtion under förutsätining av en limlöneökning på 7.0%, dvs. i enlighet med huvudalternativet i konjunkturinstitutets höstrapport, oktober 1984.

6 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.1

Prop. 1984/85:100

Tabell 6:2 Hushällens köpkraftsförändring 1980-1985

1980 års priser

	Milj. kr. 1980	Procenluell förändring'
	Milj. kr. 1980	1981	1982	1983	1984	1985
					prel	prognos
Inkomster, skatter och avgifter
Faklorinkomster*	296931	-3,8	-1,6	-2,5	1,4	0,9
därav:
lönesumma	245924	-2,9	-4,0	-2,4	0,5	0,3
Inkomslöverföringar'	102508	2,5	-0,3	1,7	-0,6	3,9
därav:
pensioner	62 709	4,2	-0,7	2,6	-1,3	4,2
Direkta skatter och avgifter	-115 267	2,8	-0,7	0,4	-1,0	-2,0
Disponibel inkomst	284 172	-1,9	-2,0	-1,8	0,7	1,6
Inkomster efler skatter och
avgifter
Faktorinkomster efter skatt	204 259	-3,2	-1,7	-3,3	1,7	0,7
därav:
lönesumma efter skatt	163 111	-2,0	-5,4	-2,8	0,5	-0,1
Inkomstöverföringar efter
skatter och avgifter	79913	1,3	-2,7	1,8	-1,5	3,5
därav:
pensioner efter skatt	52 497	3,3	-2,6	0,6	-2,1	2,5
Disponibel inkomst	284172	-1,9	-2,0	-1,8	0,7	1,6

' Förändring som sänker disponibelinkomsten anges med minustecken. Inkl. räntor och utdelningar (post 3 i tabell 6:6). ' Inkl. privata inkomstöverföringar, netto (post 4 i tabell 6:6). Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

detta anlagande ger prognoserna en tillväxt i realinkomst på drygt 1 1/2%, främst beroende på atl inkomstöverföringarna ökar. Pensionsinkomsterna stiger åter efler devalveringsreduklionen 1984 och övriga inkomstöverföringar höjs, bl. a. som följd av åtgärderna för barnfamiljer. Lönesumman skulle enligt prognoserna realt öka något före skalt och förblir ungefär oförändrad efter skatl.

Den nominella inkomslutvecklingen har omräknats i reala tal med prisutvecklingen enligt den s. k. implicila prisindexen för privat konsumlion (IPI). Prisstegringen mellan 1983 och 1984 enligt IPI skattas till 8,4% vilkel är en något störte uppgång än för konsumentprisindex (KPI). Årsgenomsnittet för KPI beräknas ligga 8,0% över genomsnittet 1983. Faktorerna bakom denna uppgång redovisas i följande tablå.

Uppgången i KPI från december 1984 lill december 1985 skattas till 3.3%. Prisnivån i december låg 1984 3,5% över ärsmedelialel för samma år till följd av prishöjningarna som inträffade mot slutet av året. Därmed uppstod ett kraftigt överhäng för genomsnittsnivån 1985. Ökningen mellan årsgenomsnitten för KPI 1984-1985 beräknas bli 5,7%. För IPI förutses en obetydligt lägre höjning.

Bilaga 1.1 Preliminärnationalbudget

Tablå 1 Konsumentprisindex uppgång, årsgenomsnitt

1981

1982

1983

1984 prel.

1985 prognos

Konsumentprisindex, totalt 12,1

Ändrade indirekta skatter
och livsmedels
subvenlioner                           2,1
Ändring av internationella
priser                                      3,8
Övriga kostnadsfaktorer         6,2

8,6

-0,2

4,4 4,4

8,9

1,2

3,7 4,0

8,0

1,0

2,0 5,0

5,7

1,0

0,9 3,8

Anm. Tablån är härledd ur tabell 6:9. Automatiska effekter av indirekta värde-skatter har förts till "Ändring av internationella priser" respektive "Övriga kosl-nadsfaktorer". Ändrade livsmedelssubvenlioner har sammanförts med ändrade indirekta skatter. I tabell 6:9 ingår ändrade livsmedelssubventioner i "Ändring av jordbrukspriser".

Konsumlionsvolymen ökade enligt preliminär statistik 0,8% mellan 1983 och 1984. Hushållens disponibla realinkomster beräknas som tidigare nämnts ha sligil ungefär lika myckel. Sparkvoten skulle således ha legal kvar på praktiskt laget samma nivå som 1983. Detta är en något bättre bild av hushållens ekonomi 1983 och 1984 än den som framgått ur tidigare presenterad statistik och prognoser. Sparkvoten ligger dock fortfarande på en synnerligen låg nivå (se diagram 6: 1). Med tanke bl. a. på den svaga

Diagram 6:1 Sparkvoten 1971-1985

Sparandet i procent av disponibel inkomst. Helårsdata (enligt kvarlalsräkenska-pema)

5.5 5.0 4.5 4.0 3.5

3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0

1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 197a 1979 19B0 1981 1982 1983 1984 1985 Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1984/85:100

konsumtionsutvecklingen under senare år förutses sparkvoten 1985 stiga endast marginellt. Realinkomstökningen har skattats till drygt 1 1/2% Konsumtionsvolymen skulle därmed öka med inemot I 1/2% i år.

6.2 Hushållens disponibla inkomster

Den utbetalda lönesumman till samlliga anställda beräknas ha ökat med 9,0% före skatl 1983-1984 (se tablå 2). Därav svarade den avtalsmässiga löneökningen för 5 1/2% och löneglidningen för drygl 2%. Sysselsätt-ningskomponenlen uppskattas ha bidragit med 1 1/2% till lönesummeutvecklingen, bl. a. till följd av ökat antal anställda. Jämfört med institutets höstrapport har lönesumman justerats upp med 0,7%.

För 1985 har lönesummeberäkningarna utgått från etl antagande om en lönekostnadsslegring exklusive sociala kostnader på 5% lill följd av avtal och löneglidning sammantagna. Sysselsätlningskomponenten väntas ge ell bidrag på närmare 1 % och ökningen av den utbetalda lönesumman blir då i enlighet med de gjorda antagandena 5,8%.

Lönesumman beräknas realt sett ha ökat 1/2% före skatl 1984 efter att ha sjunkit under 80-talels fyra första år. Prognoserna för i år tyder på drygt 1/4 procents uppgång.

Tablå 2

	Milj. kr.	,löpande	: priser		Procentuell förändring
	1982	1983	1984	1985	1983	1984	1985
			prel.	prognos		prel.	prognos
Totat lönesumma'
Utbetald lönesumma	281192	303 204	330519	.349822	7,8	9,0	5,8
Koslnadslönesumma	281736	302662	330519	349822	7.4	9,2	5,8
Nivålönesumma	280928	302291	329813	349822	7.6	9,1	6,1
Tolal lönesumma exkl.
sysselsältningsföränd-
ring
Utbetald lön	281 192	299 342	321487	337412	6,5	7,4	5,0
Lönekostnad	281736	298 807	321487	337412	6,1	7,6	5,0
Nivålön	280928	298441	320800	337412	6,2	7,5	5,2

' Avser löner utbetalda av inhemska producenter. I tabell 6: 6 redovisas löner till inhemska hushåll, dvs. lönesumma utbetald av inhemska producenter med avdrag för löner till arbetskraft stadigvarande bosatt i utlandet och tillägg för löner frän utländska producenter till arbetskraft stadigvarande bosatt i Sverige. Total lönesumma omräknad till 1982 års totala sysselsättning. Anm. Utbetald lönesumma för viss period omfattar de lönebelopp som utbetalas under perioden (före skatl) oavsett om de utgör ersättning för arbetsinsatser under perioden eller för arbetsinsatser under annan period. Koslnadslönesumman för en viss period innefattar de lönebelopp som ulgör ersättning för arbetsinsatser under perioden oavsett om utbetalning sker under perioden eller ej. Med nivålönesumma avses kostnadslönesumman reducerad med sädana löneelement om vilka råder överenskommelse att de inte ska beaklas som ingående i beräkningsbas för nya avtalslöner.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Bilaga 1.1 Preliminär nationalbudget

Lönekostnadsökningen mellan 1983 och 1984 beräknas lill 7,6% för samlliga löntagare (se tabell 6: 3). De sociala kostnaderna har varit oförändrade totalt sett under 1984. För arbetare och tjänstemän inom industrin sammantagna beräknas lönekostnadsökningen till drygl 9 1/4% 1983-1984.

Arbetsgivaravgifter enligt lag och avtal höjer timlönekostnaden 1985 med 0,2 procentenheter. Totala lönekostnadsökningen 1984-1985 skulle således uppgå till 5,2%.

Uppgången i de enskilda förelagarnas inkomster mellan 1983 och 1984 beräknas till 13% (se tabell 6:6). Främst noterades en kraftig ökning av jord- och skogsbruksinkomster, men även övriga rörelseinkomster kalkyleras ha stigit. I nu föreliggande definitiva statistik för 1982 har rörelsein-komslerna reviderats upp markant - med 2 miljarder kr. - vilkel motiverat en höjning av nivån även för efterföljande år jämfört med de tal som redovisades i institutets höslrapport.

För 1985 föulses en avsaktande tillväxt för förelagsinkomsterna. Eftersom även prisstegringstakten vänlas avta, skulle rörelseinkomsterna realt sett öka någol före skatt även i år.

Tabell 6:3 Lönekostnadsutveckling 1969—1984 samt arbetskraftskostnader för industriarbetare

Årlig procenluell förändring

	Samtliga löntagare'			Industriarbetare'
	Avtal	Löneglid-	Summa	Avtal Löneglid-	Timför-	Sociala	Timkosl-
		ning		ning	tjånsl	koslnader	nad-
	1	2	3 = (l+2)	4 5	6 = (4-5)	7	8
1969	4,5	2,3	6,8	4,7 4,5	9,2	1,4	10,7
1970	5,5	3,6	9,1	4,5 7,1	11,6	0,7	12,4
1971	7,2	3,1	10,3	6,3 4,2	10,5	1,2	11,8
1972	8,5	0,7	9,2	7,5 4,3	11,8	0,5	12,4
1973	5,5	2,2	7,7	4,1 4,0	8,1	3,1	11,5
1974	7,3	3,1	10,4	5,0 6,8	11,8	5,1	17,5
1975	12,8	2,1	14,9	10,5 7,5	18,0	3,7	22,4
1976	10,1	3,1	13,2	7,9 5,4	13,3	3,1	16,8
1977	7,3	3,3	10,6	3,7 3,5	7,2	3,4	10,8
1978	8,0	3,0	11,0'	4,8 3,2	8,0	-0,7	10,7-'
1979	6,7	3,2	9,9	4,4 3,8	8,2	0,4	8,7
1980	7,4	1,8	9,2	6,1 3,2	9,3	0,8	10,2
1981	6,2	2,7	8,9	5,9 4,2	10,1	0,5	10,7
1982	4,6	1,1	5,7	4,1 3,5	7,6	0,2	7,8
1983	4,8	1,3	6,1	3,8 2,9	6,7	2,4	9,3
prel.
1984	5,5	2,1	7,6	6 4	10	0,0	10,0

' Kol. 1-3 baserar sig på lönesummestatistik. Uppgifterna för industriarbetare (kol. 4-8) grundar sig på

förtjänslstatistik. Förtjänslslalisliken har i förekommande fall kompletterats med engångsbelopp som ej ingår

i SCB:s statistik.

■ Timförtjänslen och de sociala kostnaderna i indexform multiplicerade med varandra.

' Inkl. effekten av införandet av femle semesterveckan.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1984/85:100

Inkomstöverföringarna lill hushållen från den offentliga sektorn beräknas ha ökat 7,5% 1983-1984. Omräknat lill 1980 års prisnivå innebär detla en nedgång med 0,8% (se tabell 6:4). De statliga utbetalningarna lill hushällen har sjunkit realt med drygt 4%, främsl till följd av utvecklingen av den största posten, folkpensionerna. Barnbidragen föll realt i takt med prisstegringen. Av de kommunala transfereringarna var det särskilt socialbidragen som fortsatte atl öka 1984. Inom socialförsäkringssektorn steg sjukförsäkringsutbetalningarna även i fasta priser räknat, bl. a. beroende på ökat sjuktal. Belräffande arbetslöshetsförsäkringen kan noleras alt ersättningsiiderna blivit längre och att dagpenningen höjts under 1984.

Prognoserna för 1985 har gjorls med utgångspunkt från ovan angivna löneanlagande och beslutade ändringar i bidragsregler. I löpande priser räknat förutses en ökning av de totala offentliga inkomstöverföringarna lill hushällen på 9 3/4%, vilket realt sell ger en uppgång med 4%. Det är främsl åtgärderna för barnfamiljer som drar upp ökningslakten. Folkpen-sionsulbetalningarna ökar 1985 åter även realt sett (basbeloppet har därvid

Tabell 6:4 Inkomstöverföringar till hushåll från offentliga sektorn J983—1985

		Milj. kr..	löpande priser		Procent	jell förändring.
					1980 års priser
		1983	1984	1985	1983	1984	1985
			prel.	prognos		prel.	prognos
1	Från stålen	6762/	70/25	76 124	- 0,7	- 4.3	2,8
l.l	Barnbidrag	5 789	5 737	8 297	0,7	- 8,6	37,0
1.2	Studiebidrag, studiecirkelverksamhel	2916	2764	3 392	- 6,6	-12,6	16,2
1.3	Bostadsbidrag	467	483	585	13,9	- 4.7	14,9
1.4	Bidrag vid arbetsmarknadsutbildning	2113	2 235	2 338	19,9	- 2.4	- 0,9
1.5	Arbeisskadeförsäkring	1550	1609	1660	5,0	- 4,2	- 2,3
1.6	Kontant arbetsmarknadsstöd	778	562	574	38,4	-33,3	- 3,1
1.7	Lönegaranti	721	540	560	-17,9	-30,9	- 1,6
1.8	Folkpensioner	43 588	45416	48 316	- 0,5	- 3,9	0,8
1.8.1	Folkpension, statlig	39691	41383	44 276	0,3	- 3,8	1,4
1.8.2	Folkpension, kommunalt bostadstillägg	3 897	4033	4040	- 8,2	- 4,6	- 5,1
1.9	Delpension	1340	1 141	969	-16,8	-21,4	-19,6
l.IO	Pensioner till f. d. anställda	2090	2 152	2 249	- 0,4	-5.0	- 1,0
1.11	Övrigl	6 269	7489	7184	- 5,1	10,2	- 9,1
2	Från kommunerna	12 948	14213	15330	2,9	1.3	2,2
2.1	Bostadsbidrag	2474	2 553	2 661	- 5,5	- 4,8	- 1,3
2.2	Pensioner till f. d. anställda	2 272	2460	2 706	0,5	- 0,1	4,2
2.3	Övrigt	8202	9200	9963	6,4	3,5	2,6
3	Från socialförsäkringsseklorn	56451	62993	70171	4,5	2,9	5,5
3.1	ATP	32471	36164	41884	8,8	1,1	9,7
3.2	Sjukförsäkring m. m.	18653	20829	21951	- 6,2	3,0	- 0,2
3.2.1	Sjukförsäkring	13918	15 585	16 324	- 6,3	3,3	- 0,8
3.2.2	Föräldraförsäkring	4 735	5 244	5 627	- 6,1	2,2	1,7
3.3	Arbetslöshetsförsäkring	5 327	6000	6 336	24,3	3,9	0,1
4	Summa inkomstöverföringar	137020	147334	161625	1,7	- 0,8	3,9

Källor: Konjunkturinstitutet, riksförsäkringsverket, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

Bilaga 1.1 Preliminärnationalbudget

Tabell 6:5 Hushållens direkta skatter, avgifter m. m. 1983-1985

		Milj. kr..	löpande priser		Procentuell förändring.
					1980 års	priser'
		1983	1984	1985	1983	1984	1985
			prel.	prognos		prel.	prognos
1	Direkta skaller	141109	154 187	166323	0,0	0,8	2,2
l.l	Prel. A-skatt	129947	143 186	154 III	- 0,9	1,6	2,0
1.2	Prel. B-skalt	11006	12252	12 800	8.8	2,7	- 1,0
1.3	Slutskattereglering	1634	775	1822
1.3.1	Kvarstående skall	4 362	4 640	4 621	6.4	- 1,9	- 5,7
1.3.2	Fyllnadsinbetalningar	7 599	8756	8909	- 2,3	6,3	- 3.6
1.3.3	Överskjutande skatt	-10 327	-12621	-11 708	11,4	-12,8	12,1
1.4	Avgår: Indirekta skatter-	2 300	2411	2 563	-20,5	3,3	- 0,7
1.5	Övriga direkta skatter, netto	822	385	153	-47,4	-56,8	-62,2
2	Avgifier m. m.	11336	12 761	13451	- 4,7	3,8	- 0,1
2.1	Till staten	3 176	3 726	3 838	4,8	8,2	- 2,4
2.1.1	Arvs- och gåvoskatt, arvsmedel	835	993	1029	6,4	9,8	- 1,8
2.1.2	Egenavgifter och frivilliga social-
	försäkringsavgifter	1428	1657	1787	5,1	7,0	2,2
2.1.3	Övrigt	913	1076	1022	2,9	8,6	-10,0
2 2	Till kommunerna	5 706	6155	6472	- 9,5	- 0,5	- 0.4
22.1	Investeringsbidrag	837	812	806	- 9,3	-10,5	- 6,0
2.2.2	Övrigt	4869	5 343	5666	- 9,6	1,2	0,4
2.3	Till socialförsäkringssektorn	2454	2880	3 141	- 3,9	8,3	3,3
2.3.1	Obligatoriska egenavgifter	2021	2423	2624	- 8,1	10,6	2,6
2.3.2	Frivilliga avgifter	433	457	517	22,2	- 2,5	7,1
3	Summa direkta skatter, avgifter m. m.	152445	166948	179 774	- 0,4	1,0	2,0

' Förändring som sänker skatteinbetalningarna anges med minustecken.

- Allmän löneavgift och bamomsorgsavgifl (egenavgifter), faslighetsskatt, skogsvårdsavgift och hyreshusavgift.

Anm. Kvarstående skall avser inkomster två år tidigare, medan fyllnadsinbetalningarna och överskjutande

skatt avser inkomsler etl år tidigare.

Källor: Konjunkturinstitutet, riksförsäkringsverket, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

beräknats enligt i november 1984 gällande regler'). Även ATP-pensionerna höjs genom den jämfört med 1984 större basbeloppsökningen 1985.

Hushållens inbetalningar av skatter, avgifter m. m. lill del offentliga kalkyleras ha sligil 9 1/2% 1983-1984 - en ökning med realt I % (se tabell 6:5). Inbetalningarna av preliminär A-skatt steg 10%, samtidigt som skatteunderlaget i form av löner och andra beskattade förmåner saml pensioner enligt preliminär statistik beräknas ha sligil drygl 81/2%. Jämfört med prognoserna i institutels höstrapport är detta en kraftig upprevidering av skatteinbetalningarna, med 2 miljarder kr. Skalteunderiaget har uppjus-terals med knappt 2 miljarder kr. Den preliminära B-skatlen ökade drygl 11 % mellan 1983 och 1984. Slutskatteregleringen (tabell 6:5, post 1.3) blev

' Basbeloppet fr. o.m. 1985 skall beräknas genom en jämförelse mellan allmänna prisläget i november 1982 och prisläget i november året före det som basbeloppet avser. Därifrån skall avräknas en beräknad devalveringseffekt på prisnivån vid slutet av 1983 på 4%. Det extra tillägget på 300 kr. till basbeloppet 1983 omvandlades 1984 till extra uppräkningar av folkpensionens grundnivå, pensionstillskotten och handikappersättningarna molsvarande etl tillägg på 200 kr. Någon uppräkning av t. ex. ATP-pensioner gjordes inte.

Prop. 1984/85:100 88

betydligt mer positiv för hushållen än vad som tidigare antagits. Främst beror detta pä att det preliminära utfallet av 1984 års taxering visar ca 2,5 miljarder kr. högre återbetalningar av överskjutande skall än vad som lidigare kalkylerats.

Enligt prognoserna för 1985 skulle de lolala skatte- och avgiflsinbelal-ningarna öka med 7 3/4%, vilket moisvarar 2 procents uppgång i fasta priser räknat.

De direkta skatterna förutses stiga med närmare 8%. Kalkylerna för den största posten, preliminär A-skatt, ulgår frän den ökning av skatteunderlaget som inkomstprognoserna ger. Beträffande slalsskailen för fysiska personer har riksrevisionsverket beräknat alt indexregleringen av skatteskalan 1985 medför en minskning av skatleullaget med 1,6 miljarder kr. jämfört med en i nominella termer oförändrad skatteskala. Den sänkande effekten av övriga förändringar beräknas lill 2,7 miljarder kr. Sammanlagda effekten av omläggningen av statsskatten 1985 kalkyleras således till en lättnad om ca 4,3 miljarder kr. jämfört med ett beräknat utfall enligt 1984 års skatteskala. Drygt 90% därav kan hänföras till A-skatten. Den kommunala utdebiteringen ökar enligt preliminära beräkningar med 9 öre. Kalkylerna ger till resultat atl den preliminära A-skatten 1984-1985 skulle öka med ca 7 1/2%.

Kalkylerna över hushållens disponibla inkomster sammanfattas i tabell 6:6. Som framgår av tabellen beräknas disponibelinkomsten ha ökat drygl 9 % i löpande priser mellan 1983 och 1984. Den genomsnittliga prisstegringen beräknas till 8,4% och realinkomslen skulle således öka 0,7%.

För 1985 ger prognoserna en tillväxt i disponibelinkomslen på nominellt 7,2%. Eftersom prisstegringen enligt implicitprisindex kalkylerats till 5,6% beräknas realinkomslen i år stiga med 1,6%.

Utvecklingen av de olika posterna i den realt disponibla inkomsten efler det att skatteinbetalningarna dragils från respeklive inkomsttyp redovisas i tabell 6:7.'

Genom alt basbeloppet fr. o. m. 1982 inte längre löpande ulan endast en gång om året anpassas till prisstegringen, minskade ökningstakten för pensionerna detta år. 1983 kompenserades omläggningern av etl extra tillägg lill basbeloppet. Fallet i de reala pensionsinkomsterna 1984 är främst en följd av devalveringsavräkningen. För 1985 beräknas pensionsinkomsterna äter öka, realt sett, såväl före som efter skatt. I de icke beskattade inkomstöverföringarna ingår bl. a. barnbidragen som sjönk i realvärde 1984, men ökar kraftigt i år. Nedgången i enskilda företagares inkomster

' Det bör understrykas att de statistiska brislfällighelema och de principiella svårigheterna i kalkylerna gör att redovisningen i tabell 6:7 endast ger en grov indikation på den reala utvecklingen för olika inkomsttyper efter skalt och på inkomstposternas relativa betydelse för den totala ökningen av realinkomslen. 1 Konjunkturlägel april 1981 (Reviderad nationalbudget för 1981) kommenteras beräkningarna i en exkurs i kapitel 6, avsnitt 6:3.

Bilaga 1.1 Preliminär nationalbudget

Tabell 6:6 Hushållssektorns' disponibla inkomster 1983—1985

	Milj. kr.		Procenluell förändring från
			föregående	år
	1983	1984	1983	1984	1985
		prel.		prel.	prognos
Löpande priser
1 Faklorinkomster	379 359	414718	7,6	9,3	6,1
Löner'	303441	330 701	7,8	9,0	5,8
Enskilda företagares inkomster	40014	45 188	1,6	12,9	6,3
Tillräknat driftsöverskott från egna hem 27 384		29569	13,7	8,0	8,8
Tilläggsposl lill disponibel inkomst	8 520	9260	10,6	8,7	5,6
2 Netloinbetalningar till det
offenlliga	- 15 425	- 19614	7,2	-27,2	7,5
Inkomstöverföringar till hushåll från
offentliga sektorn	137020	147 334	12,4	7,5	9,7
Direkta skatter, avgifter m. m.	-152445	-166948	-10,0	- 9,5	-7,7
3 Räntor och utdelningar, netto"	- 7412	- 6009	- 3,4	18,9	18,4
4 Övriga transfereringar, netlo	7489	8 364	11,4	11,7	9,3
5 Disponibel inkomst	364011	397459	8,5	9,2	7,2
1980 års priser
6 Disponibel inkomst	268227	270160	- 1,8	0,7	1,6
7 Implicitprisindex för privat
konsumtion (1980= 100)	135,71	147,12	10,5	8,4	5,6

' Hushållssektorn inkluderar, förutom hushållen, de s. k. ideella organisationerna som betjänar hushållen och som inte helt eller huvudsakligen finansieras och kontrolleras av offenlliga sektom. Hit räknas arbetstagarorganisationer, folkbildningsverksamhet, nykterhetsrörelsen, idrottsorganisationer, Röda korset m.m. samt ej slalsbidragsberätiigade sjukhem, barnhem, bamkolonier, semesterhem. Utöver lönlagarhushåll ingår hushåll som äger personliga förelag dvs. som erhåller sin huvudsakliga inkomst från rörelse. Förändring som sänker disponibelinkomslen anges med minustecken. ' Arbetsgivaravgifter är ej medtagna som löneförmån i denna post. " Inkl. uttag från handelsbolag saml räntor på hushällens livförsäkringssparande. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Tabell 6:7 Realinkomstutveckling efter skaU 1982-1985

1980 års priser

	Förändring i real		iinkomsl	en, %	Bidrag	till disponibelinkomst-
					utveckl	lingen, procenlenheler
	1982	1983	1984	1985	1982	1983	1984	1985
			prel.	progno;	S		prel.	prognos
1 Löner'	-5,4	- 2,8	0,5	-0,1	-3,1	-1,5	0,3	0,0
2 Driftsöverskott	11,5	- 6,0	2,4	1,5	1,6	-0,9	0,4	0,2
därav:
enskilda företagares inkomsler	10,0	-13,5	5,3	0,0	0,8	-1,1	0,4	0,0
tillräknat driftsöverskott
från egnahem	13,3	2,9	-0,4	3,1	0,8	0,2	0,0	0,2
3 Räntor och utdelningar, nello	11,4	6,4	25,2	22,7	0,3	0,1	0,5	0,4
4 Pensioner	-2,6	0,7	-2,1	2,5	-0,5	0,1	-0,4	0,5
5 Beskattade sociala förmåner'	1,2	- 1,3	-1,0	0,2	0,1	-0,1	-0,1	0,0
6 Övriga inkomstöverföringar, netlo	-8,1	11,8	0,6	11,9	-0,4	0,5	0,0	0,5
7 Summa	-2,1	- 1,9	0,7	1,6	-2.0	-1.8	0,7	1,6
8 Tilläggspost till disponibel
inkomst	-0,3	0,2	0,3	0,1	0,0	0,0	0,0	0,0
9 Disponibel inkomst (7-f 8)	-2,0	- 1,8	0,7	1,6	-2,0	-1,8	0,7	1,6

' Hela slutregleringen avseende A-skall belastar i tabellen lönerna.

Råntor och utdelningar har i tabellen inle korrigerats för den fakiiska skattebelastningen. ' Sjukpenning och föräldrapenning, utbetalningar från arbetslöshets- och arbetsskadeförsäkring och lönegarantifond saml vissa bidrag i samband med arbetsmarknadsutbildning. Källor: Konjunkturinslilutet, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

Prop. 1984/85:100

Tabell 6:8 Konsumentprisindex december 1983—oktober 1984

	Väg-	Procen-		Inverkan
	nings-	tuell		på total-
	lal	förändring		index
		dec.	1983-
		okt.	1984
Totalt	100,00	5,8		5,8
Livsmedel	19,90	8.3		1,6
Alkohol och tobak	6,20	2,6		0,2
Kläder och skor	7,70	5,0		0,4
Bostad	21,30	6,4		1,4
Värme och el	5,60	4,3		0.2
Inventarier och husgeråd	6,40	6,5		0,4
Transport och samfärdsel	15,60	2,5		0,4
Fritid, nöjen och kultur	9,70	5,3		0,5
Diverse	7,60	9,1		0,7

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

1983 beror på såväl minskade realinkomster som högt skatteuttag pä grund
av de ändrade debileringsreglerna för preliminär B-skalt. Det bör observe
ras att räntor och utdelningar i kalkylen ej belastats med någon direkl
skatl.

6.3 Konsumentpriser

Under de första tio månaderna steg konsumentprisindex (KPI) med 5,8 %, dvs. två procentenheter mindre än under motsvarande period 1983. Som framgår av tabell 6: 8 har såväl livsmedelspriserna som bostadskostnaderna ökat mer än genomsnittet.

Prisutvecklingen 1984 har klart överskridit den i konjunkturiägel hösten

1984 förutsedda. Prognosen för oktober-december 1984 liksom prognosen
för 1985 grundas på de beräkningar som redovisas i tabell 6:9. Enligt dessa

Tabell 6:9 Konsumentprisförändring 1980—1985 uppdelad på komponenter

Långlidsindex dec.-dec.

	1980	1981	1982	1983	1984 prel.	1985 prognos
Konsumentprisnivåns procentuella
uppgång, totalt	13,7	9,4	9,9	9,3	7,8	3,3
därav hänförs lill:
ändring i indirekta skatter	3,4	-0,7	0,3	2,0	1,2	-
automatiska effekter av indirekta
skatter	1,1	1,0	1,1	1,1	0,8	0,5
ändring av internationellt
bestämda priser	3,3	3,9	4,3	2,3	1,0	0,6
ändring av jordbrukspriser	0,6	1,0	0,8	0,6	0,4	0,5
ändring av bostadsprissällning	2,3	2,2	1,5	0,8	2,0	0,5
ändring av diverse taxor	0,6	0,7	0,4	0,6	0,4	0,2
Irendavvikelse i priserna på
färskvaror	0,1	-0,2	-	-	-0,1	-
restfaktor	2,3	1,5	1,5	1,9	2,1	1,0

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Bilaga 1.1 Preliminärnationalbudget 91

beräkningar skall KPI stiga 2% under årets sista tvä månader. Härav beräknas skattehöjningarna på bensin, elström, alkohol och tobak bidraga med en procentenhet. Vidare beräknas hyresstoppets upphävande 1 november saml det nya hyresavtalet mellan SABO och Hyresgästernas Riksförbund medföra en höjning av den genomsnittliga prisnivån med 1/2%. Dessa åtgärder var - med hänsyn till de förutsättningar som dä var kända - givelvis inte inkluderade i den lidigare prognosen.

Årsgenomsnittet för KPI 1984 kommer enligt ovanslående kalkyler alt översliga 1983 års medelvärde med 8%. Enligt SCB skulle implicitprisindex (IPI) för den privata konsumtionen ha stigit 0,5 procentenheter mer än KPI de tre första kvartalen 1984. Del bör emellertid betonas att SCB de senaste åren överskattat IPI-utvecklingen innan årsberäkningen föreligger. Helårsprognosen för IPI har dock utgått från atl de tre första kvartalen är rätt beräknade vilket medför alt IPI för helåret 1984 beräknas öka med 8,4%.

Prognoserna för 1985 förutsätter oförändrai diskonto saml all varken punktskatter eller subventioner som påverkar KPI kommer all ändras under året. Lönekostnaderna per timme antages stiga 5,2%. Restfaklorn (inkl. diverse taxor) som i beräkningarna representerar lönekostnadernas genomslag inom de för internationell konkurrens skyddade områdena (exkl. bosläder och jordbruk) beräknas härigenom bidraga till en höjning av prisnivån med 1,2%. I kalkylerna antas vidare alt vinstmarginalerna ligger kvar på ungefär samma nivå som 1984.

Importprisprognosen utgår från ell antagande om alt växelkurserna ligger fast vid medelvärdet för oktober 1984. Priserna på råolja och petroleumprodukter väntas bli tämligen oförändrade 1985. För övriga importvaror som påverkar KPI-kalkylen räknas med en genomsnittlig prisupp-gäng om 3,7 %. De internationellt bestämda priserna skulle därmed dra upp konsumentprisnivån med drygt 1/2%.

Prognosen över bostadspriserna 1985 utgår från all merparten av de hyresvärdar som normalt skulle ha höjt hyran i januari 1985 följer hyresavtalets rekommendation och i stället genomför höjningen i december 1984. Hyresavtalet, som innebär en höjning av kallhyrorna med 4,5%, skulle under detta antagande endast höja KPI 0,2% under 1985. Egnahemskoslnaderna beräknas stiga med 3%. Den totala bosladsposlens bidrag lill prisutvecklingen skulle enligt ovanstående kalkyler stanna vid 0,5 procentenheter.

Enligt jordbruksavtalet för 1984/1985 skall 511 milj. kr. tillföras jordbruket I januari 1985. Här antas dessutom atl jordbruket kompenseras fullt ul för den kostnadsutveckling som överstiger den i jordbruksavtalet förutsatta (5,2% ökning från oktober 1983 till oktober 1984). Vidare förutsätts nästa jordbruksavtal bli av traditionell typ. Tolall beräknas under dessa förutsättningar jordbrukspriserna höja KPI 0,5%.

Sammantaget beräknas konsumentpriserna stiga 3,3% under loppel av

Prop. 1984/85:100

1985. Till följd av de kraftiga prishöjningarna mol slulet av 1984 beräknas årsgenomsnittet för KPI ändock stiga 5,7%. Implicitprisindex för privat konsumlion beräknas öka 0,1 procentenhet mindre än KPI-genomsniltet.

6.4 Privat konsumtion

Den privata konsumtionen sleg 1,1 % de tre första kvartalen 1984 jämfört med motsvarande period 1983. Den kraftigaste uppgången noteras som framgår av tabell 6: 10 för varaktiga och delvis varaktiga varor. Särskilt markant är ökningen av bilinköp som uppgår till 9,0%. Livsmedelskon-sumlionen föll däremot yllerligare. Nedgången har i nationalräkenskaperna beräknats till 1,9%, dvs. lika med minskningen 1983. För övriga icke varaktiga varor och ijänsler har en konsumlionsökning om 0,7% kalkylerats. Tjänsternas ökning kan nästan hell återföras på den trendmässigl ökande bosladskonsumtionen.

Fjärde kvartalet 1984 väntas konsumtionen ligga på ungefär samma nivå som motsvarande kvartal 1983; jämfört med tredje kvartalet 1984 förutses sålunda en markant ökning. För helåret innebär detta en ökning om 0,8% i förhållande till 1983. Då hushållens disponibla inkomsler beräknas öka 0,7% implicerar beräkningarna en fortsatt låg sparkvot för hushållen.

Hushållens ekonomi 1983 och 1984 syns nu ha varit någol bättre, totalt

Tabell 6:10 Hushållens konsumtionsutveckling 1975-1984

	Milj. kr.	Andel	Procenluell förändring, 1980 års	I priser
	1983,	av total
	löpande	*C4 VV L.CJ.i** konsum-	1975- 1980- 1981-	1982-	1-3 kv.
	priser	tion	1980' 1981 1982	1983	1983-1-3 kv. 1984
1 Varor	232456	64,1	0,4 -1,7 2,3	- 2,4	L2
1.1 Varaktiga varor	32 320	8,9	-1,2 0,2 9,9	- 6,9	5,6
1.1.1 Bilar	10227	2,8	-5,3 2,4 21,5	-11,6	9,0
1.1.2 Övriga	22093	6,1	0,8 -0,7 5,2	- 4,7	4,1
1.2 Delvis varaktiga varor 56 558		15,6	0,9 0,0 1,8	- 2,0	4,0
1.3 Icke varaktiga varor	143 578	39,6	0,6 -2,8 0,6	- 1,3	-0,9
1.3.1 Livsmedel	85131	23,5	0,4 -2,8 0,1	- 1,9	-1,9
1.3.2 Övriga	58447	16,1	0,8 -2,8 1,5	- 0,5	0,7
2 Tjänster	125493	34,6	1,6 1,2 1,9	1,9	0,7
2.1 Bostäder	74 332	20,5	2,4 1,7 1,3	1,1	1,2
2.2 Övriga	51161	14,1	0,5 0,6 2,8	3,0	0,1
3 Summa	357949	98,7	0,8 -0,7 2,2	- 0,9	1,1
4 Turislutgifier, netto	4 778	1,3	1,2 1,3 -37,1	-56,2	2,3
5 Hushällens totala
konsumtion	362727	100,0	0,8 -0,7 1,3	- 1,7	1,1
6 Hushållens disponibel-
inkomst	364 011		0,8 -1,9 - 2,0	- 1,8

' Årstakt.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Bilaga 1.1 Preliminärnationalbudget 93

sett, än vad lidigare uppskattningar gett vid handen. Sparkvoten anges enligt senaste kalkyler ha legat på en visseriigen mycket låg, men dock positiv nivå 1982-1984. Från detta något förbättrade utgångsläge räknar insliluiet inle nu med samma uppdragning av sparkvoten 1985 som i höstrapporten. Däremot har den genomsnittliga prisökningen för 1985 räknats upp med I 1/4 procentenhet. Hushällens reala disponibelinkomsi beräknas nu öka drygt 1 1/2%. Detla är ca I 1/4 procentenhet mindre än enligt institutels höslrapport men fortfarande en klar ökning av köpkraften. Med tanke på bl. a. den svaga konsumtionsutvecklingen under senare år förutses sparkvoten stiga endast marginellt i år. Även konsumlionsvolymen skulle således öka med inemot 1 1/2%.

Appendix till kapitel 6

Alternativ prognos för 1985

Prognosen för den svenska ekonomin 1985 i den preliminära nationalbudgelen för 1985 har som en av sina förutsättningar att lönekostnaden per timme, exkl. sociala kostnader, stiger med 5,0% räknat som genomsnitt för samlliga löntagare. Förutom denna prognos har konjunklurinstitulel utarbetat en alternativ kalkyl för utvecklingen av hushållens ekonomi 1984-1985 som utgår från förutsättningen atl lönekostnaden stiger med 7,0%.

Hushållens disponibla inkomsler beräknas i den alternativa kalkylen öka med drygt 2% i fasta priser räknat (se tabell 6:11). Hushållens reala köpkraft beräknas därmed ligga 1/2 procentenhet högre 1985 enligt aUerna-tivkalkylen än enligt huvudkalkylen.

Tablå 3

	Procentuell förändring.		löpande priser
	1984	1985	1985 all.
	prel.	prognos	prognos
Tolal lönesumma'
Utbetald lönesumma	9,0	5,8	7,9
Kostnadslönesumma	9,2	5,8	7,9
Nivålönesumma	9,1	6,1	8,1
Tolal lönesumma exkl.
sysselsättningsförändring
Utbetald lön	7,4	5,0	7,0
Lönekostnad	7,6	5.0	7,0
Nivålön	7.5	5,2	7,2

' Avser löner utbetalda av inhemska producenter. I tabell 6: 13 redovisas löner till inhemska hushåll, dvs. lönesumma utbetald av inhemska producenter med avdrag för löner till arbetskraft stadigvarande bosatt i utlandet och tillägg för löner från utländska producenter lill arbetskraft stadigvarande bosatt i Sverige. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1984/85:100

Tabell 6:11 Hushållens disponibla inkomster, konsumtion och sparande 1984—1985

		Milj. kr.	Procer	Ituell förändring frän
		1984	föregående år
		1984	1984		1985	1985
		prel.	prel.		prognos	all. prognos
Löpande priser
Disponibel inkomst		397459	9,2		7,2	8,3
Privat konsumlion		396 367	9,3		7,0	7,9
Sparande'		1092
Sparkvot''		0,3	-0,1		0,1	0,4
1980 års priser
Disponibel inkomst		270 160	0.7		1,6	2,1
Privat konsumlion		269425	0,8		1,4	1,7
Implicitprisindex för privat
konsumtion		147,12	8,4		5,6	6,1
Konsumentprisindex	(1980 =
100)		143,17	8,0		5,7	6,2

' Inkl. försäkringssparande.

Förändring mätt i procentenheter.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

I konsekvensens med delta beräknas också den privata konsumtionen bli någol högre enligt allernativkalkylen. Skillnaden i förhållande till huvudkalkylen skattas till drygt 1/4 procentenhet. Del innebär atl konsumtionen skulle öka 1 3/4% enligt den alternativa prognosen.

Lönesummans realvärde beräknas öka med 1 3/4% I stället för 1/4% enligt huvudkalkylen. Sysselsättningen skattas bli av nära nog samma sloriek i bägge alternativen.

Vid en starkare lönestegring försämras situationen för pensionärer och andra hushåll med stora inkomstöverföringar. Huvuddelen av inkomstöverföringarna är fastställda nominellt intill uigången av 1985 och den reala köpkraften faller därför i alternativkalkylen med dess starkare prisstegring.

Den reala inkomstutvecklingen har framräknats i anslulning till prisutvecklingen enligt impliciletsindex för privat konsumtion. Denna index beräknas visa en uppgång med 6,1% mellan årsgenomsnitten 1984 och 1985 mol 5,6% enligt huvudkalkylen.

Motsvarande uppgång enligt konsumentprisindex beräknas lill 6,2% resp. 5,7%. I nedanstående tablå redovisas faktorerna bakom denna utveckling. Som framgår av tablån är del de inhemska koslnadsfaktorerna som skulle svara för differensen mellan alternativen vad avser den genomsnittliga prisstegringen mellan kalenderåren.

Under loppet av året kalkyleras konsumentprisindex stiga 4,3% enligt allernativkalkylen (se tabell 6: 15). Prisstegringen skulle alltså bh 1 procentenhet slörre lill följd av del starkare lönekostnadsgenomslagei. 1 alter-

Bilaga 1.1 Preliminär nationalbudget

Tablå 4 Konsumentprisindex uppgång, årsgenomsnitt

Konsumentprisindex, totalt

Ändrade indirekta skaller och livsmedelssubventioner Ändringar av internationella priser Övriga kostnadsfaktorer

1984	1985	1985
prel.	prognos	alt, prognos
8,0	5,7	6,2
1,0	1,0	1,0
2,0	0,9	0,9
5,0	3,8	4,3

nalivkalkylen ligger även ell antagande om atl vinstmarginalerna dras upp något mer vid en bällre utveckling av hushållens köpkraft. Vid beräkningen av prisutvecklingen för bosläder har förutsatts all egnahemskoslnaderna dras upp vid störte lönekostnader. Hyresavtalen ändras däremot inte på kort sikt. Beträffande importpriserna har anlagils atl den störte lönekostnadsslegringen i Sverige ger utrymme för de utländska exportörerna lill den svenska marknaden att höja sina marginaler någol. Imporlpriserna för bearbetade varor beräknas öka 0,5 procentenheter mer mellan

Tabell 6:12 Hushållens köpkraftjförändring 1984-1985

	Milj.kr.,	Procentuell	förändring'
	löpande pris 1984	ierl980årspri	ser
	löpande pris 1984	1984	1985	1985
	prel.	prel.	prognos	all. prognos
Inkomster, skatter och avgifter
Faklorinkomster'	408 709	1,4	0,9	2,0
därav:
lönesumma	330 701	0,5	0,3	1,7
Inkomstöverföringar-'	155 698	-0,6	3,9	3,7
därav:
pensioner	96655	-1,3	4,2	3,7
Direkta skaller och avgifter	-166948	-1,0	-2,0	-3,4
Disponibel inkomst	397 459	0,7	1,6	2,1
Inkomster efter skatter och
avgifter
Faklorinkomster efler skalt	281 168	1,7	0,7	1,6
därav:
lönesumma efter skatl	217 503	0,5	-0,1	1,0
Inkomstöverföringar efter
skaller och avgifier	116291	-1,5	3,5	3,2
därav:
pensioner efter skalt	76 621	-2,1	2,5	2,1
Disponibel inkomst	397 459	0,7	1,6	2.1

' Förändring som sänker disponibelinkomsten anges med minustecken. - Inkl. räntor och utdelningar (post 3 i tabell 6:13). ' Inkl. privata inkomstöverföringar, netlo (post 4 i tabell 6:13). Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1984/85:100

årsgenomsnitten 1984 och 1985. Det skulle sålunda i ytteriigare mån bli utrymme för fördröjt genomslag av devalveringarna pä de svenska import-och konsumentpriserna.

Tabell 6:13 Hushållssektorns' disponibla inkomster 1984-1985

	Milj. kr.	Procentuell förändring frän
	1984	föregående	år
	1984	1984	1985	1985
	prel.	prel.	prognos	alt. prognos
Löpande priser
1 Faktorinkomster	414718	9,3	6,1	7,8
Löner'	330701	9,0	5,8	7,8
Enskilda företagares in-
komster	45 188	12,9	6,3	7,9
Tillräknat driftsöverskott
från egna hem	29569	8,0	8,8	7,9
Tilläggspost till dispo-
nibel inkomsl	9260	8,7	5,6	6,0
2 Netloinbetalningar till del
offenlliga	- 19614	-27,2	7,5	-7,4
Inkomstöverföringar lill hus-
håll frän offentliga sektorn	147334	7,5	9,7	10,0
Direkta skatter, avgifier
m. m.	-166948	- 9,5	-7,7	-9,7
3 Räntor och utdelningar, netto''	- 6009	18,9	18,4	19,1
4 Övriga transfereringar, netlo	8 364	11,7	9,3	9,3
5 Disponibel inkomst	397459	9,2	7,2	8,3
1980 års priser
6 Disponibel inkomst	270160	0,7	1,6	2,1
7 Implicitprisindex för privat
konsumlion (1980= 100)	147,12	8,4	5,6	6,1

' För definition av hushällssektorn se tabell 6:6.

Förändring som sänker disponibelinkomslen anges med minustecken.

■'' Arbetsgivaravgifter är ej medtagna som löneförmån i denna post.

■* Inkl. uttag från handelsbolag saml räntor på hushållens livförsäkringssparande.

Källor: Konjunklurinstitulel och statistiska centralbyrån.

Bilaga 1.1 Preliminär nationalbudget

Tabell 6:14 Realinkomstutveckling efter skatt 1984-1985

1980 års priser

	Förändring i realin-			Bidrag lill disponi		belin-
	komslen.	%		komslutvecklinge		n. procent-
				enheter
	1984	1985	1985	1984	1985	1985
	prel.	prog-	alt.	prel.	prog-	alt.
		nos	prognos		nos	prognos
1 Löner'	0,5	-0,1	1.0	0.3	0,0	0,6
2 Driftsöverskott	2,4	1,5	1,5	0,4	0.2	0.2
därav:
enskilda företagares inkomster	5,3	0.0	1.3	0.4	0,0	0.1
tillräknal driftsöverskott från
egna hem	-0,4	3,1	1.8	0,0	0.2	0,1
3 Räntor och utdelningar, netto-	25,2	22,7	23.8	0.5	0.4	0.4
4 Pensioner	-2.1	2.5	2,1	-0,4	0.5	0.4
5 Beskattade sociala förmåner'	-1.0	0.2	0.8	-0.1	0,0	0.0
6 Övriga inkomstöverföringar.
netto	0.6	11,9	11.4	0.0	0,5	0.5
7 Summa	0,7	1,6	2,1	0,7	1,6	2,1
8 Tilläggspost lill disponibel
inkomsl	0.3	0,1	0.0	0,0	0,0	0,0
9 Disponibel inkomst (7-1-8)	0,-'	1,6	2,1	0,7	1.6	2,1

' Hela slutregleringen avseende A-skatl belastar i tabellen lönerna.

- Räntor och utdelningar har i tabellen inle korrigerats för den fakiiska skattebelastningen.

' Sjukpenning och föräldrapenning, utbetalningar från arbetslöshets- och arbetsskadeförsäkring och lönega-

ranlifond samt vissa bidrag i samband med arbetsmarknadsutbildning.

Källor: Konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

Tabell 6:15 Konsumentprisförändring 1984—1985 uppdelad pä komponenter

Långtidsindex dec.-dec.

Konsumentprisnivåns procentuella uppgång, totalt

därav hänförs till: ändring i indirekta skatter automatiska effekter av indirekta skatter

ändring av internationellt bestämda priser

ändring av jordbrukspriser ändring av bostadsprissällning ändring av diverse taxor Irendavvikelse i priserna på färskvaror restfaktor

1984	1985	1985
prel.	prognos	alt. prognos
7,8	3,3	4,3
1,2	-	-
0,8	0.5	0,6
1,0	0.6	0.7
0.4	0,5	0.5
2.0	0,5	0.6
0.4	0,2	0.3
-0,1	-	-
2,1	1,0	1.6

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

7 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga l.l

Prop. 1984/85:100 98

7 Investeringarna'

7.1 Sammanfattning

Enligt nu föreliggande beräkningar ökade de lolala bruttoinvesteringarna med I % 1983 och preliminärt med 2 % 1984. Byggnadsinvesteringarna minskade någol båda åren och uppgången var således hell hänföriig lill ökade maskininvesteringar. Dessa steg med drygt 4% 1983 och med 6 1/2% 1984. Frånräknas de starki varierande investeringarna i handelsflottan uppgick investeringsökningen i maskiner 1983 till 7 1/2% medan uppgången 1984 stannade vid knappt 2%.

Nedgången på byggsidan 1984 är framför alll hänföriig lill kraftigt minskade investeringar i nybyggda bostadshus - såväl vad gäller flerbostadshus som småhus. Antalet påbörjade bostadslägenheter sjönk frän 37 600 1983 till 32700 1984. En markant uppgång av ombyggnadsinvesteringar skedde 1984 — framför allt under första delen av året - dels som en följd av atl energispariånen ej kunde utnyttjas längre än fram till den 1 april 1984 och dels som en följd av att stimulansbidrag till ökad sysselsättning utgick första halvåret 1984 för vissa typer av ombyggnadsinvesteringar. Därmed begränsades nedgången i totala bostadsinvesteringar till drygl 2% 1984. Starka ökningar av byggandet inom induslri och handel medförde alt näringslivets byggnadsinvesteringar steg med 2% 1984 - trots att byggandet inom övriga sektorer av näringslivet minskade. De offentliga myndighelernas byggnadsinvesteringar, vilka sammantaget minskat varje år sedan 1980, sjönk med 3% 1984. Nedgången berörde såväl de statliga som de kommunala myndigheternas byggnadsinvesteringar. Frånräknat bostads-investeringar sjönk de totala offenlliga byggnadsinvesteringarna med 3 1/2% 1984, medan det privata byggandet steg med närmare 10%.

Ett starkt förbättrat eflerfrågeläge pä exportmarknaden och i någon mån på hemmamarknaden saml stigande vinstmarginaler medförde att företagen inom industri och handel 1984 ökade sina maskininvesteringar för andra året i följd. Uppgången inom industrin blev förhållandevis kraftig -13% i volym - varvid de statliga industriföretagen ökade sina maskininköp med hela 55% och de privata industriföretagen med drygt 9%. De preliminära uppgifterna för maskinleasingens omfallning 1984 pekar emellertid nu på en kraftig minskning jämfört med rekordnivån 1983. Posten övrigt näringsliv exkl. handelsflottan, som bl. a. omfattar leasingbolagens investeringar, kalkyleras därför ha minskat med 8% i volym 1984 trots alt övriga företag inom denna post sammantaget ökat sina maskininköp med 3%. Genom en nedgång ocksä i de offentliga affärsverkens maskininvesteringar kom ökningen av näringslivets maskininköp atl stanna vid I 1/2% 1984 (exkl. handelsflottan). De offentliga myndighelernas maskininköp

' Kapitlet är utarbetat inom konjunklurinstitulel.

Bilaga 1.1 Preliminär nationalbudget

Tabell 7: 1 Fasta bruttoinvesteringar 1981-1985 efter kapitaltyp och näringsgren

	Milj. kr.	Årlig procenluell föri		indring.	1980 års priser
	1984, löpande
	1984, löpande	1981	1982	1983	1984	1985
	priser				prel.	prognos
Byggnader oeh anläggningar
Permanenta boslåder	29819	- 4,7	- 1,7	- 2.1	- 2.2	- 4,4
Nybyggnad	16594	-10,1	- 8,8	- 8,3	-I5!6	-12,9
Näringsliv exkl. bosläder'	31024	- 8,6	0,4	0,5	T 2	- 4.0
Privat i jordbruk, skogsbruk och fiske	2072	- 6,3	8,8	- 4,0	- 89	-11,4
Induslri	4 607	-20,6	-25,3	- 9,3	42,8	6,7
Handel m. m.	5 136	- 8,7	7.5	10.5	17,1	7,1
Offenlliga affärsverk	10 788	- 4,7	8.2	7.9	- 5,5	- 5,7
Övrigt näringsliv	8421	- 5.5	1.0	- 6.9	- 7,9	-13,5
Offenlliga myndigheler inkl. militära-	17 122	- 2,6	- 5.5	- 1.4	- 2,9	- 6,1
Summa	77 965	- 5,7	- 1,8	- 0,9	- 0,7	- 4,6
Summa exkl. vägar	73 874	- 5.0	- 1.6	- 1,5	- 0.5	- 4,5
Maskiner ni. m.
Näringsliv'	52086	- 5,7	0,3	4.3	6.6	7.9
Privai jordbruk, skogsbruk och fiske	3 551	- 5,5	4,5	1.2	- 2.0	3.6
Induslri	19008	- 4,6	-15,1	4.5	12.9	21,0
Handel m. m.	5651	- 8,0	0,9	5,1	6,5	7.2
Offenlliga affärsverk	5612	8,0	20,9	-10,8	- 6,6	4,3
Övrigt näringsliv	18264	-10,7	11,0	10,7	6,9	- 2,7
Näringsliv exkl. handelsflottan	49484	- 2,9	- 2,1	7,8	1,4	9,6
Offentliga myndigheter	4 501	- 10.1	- 0,2	2,8	6,6	8.9
Summa	56587	- 6,1	0,2	4,2	6,6	8,0
Summa exkl. handelsflottan	53 985	- 3,5	- 2,0	7.4	1,8	9,5
Toiulf'
Permanenta bosläder	29 819	- 4,7	- 1,7	- 2,1	- 2.2	- 4,4
Näringsliv exkl. bostäder'	83 607	- 6,9	0,3	2.9	4.7	3,5
Privai jordbruk, skogsbruk och fiske"*	5 605	- 6,3	5,9	- 0,7	- 5,1	- 1.9
Induslri	23 615	- 8,5	-17,3	1,8	18,1	18,0
Handel m. m.	10787	- 8,3	3,8	7,5	11,5	7,1
Offentliga affärsverk	16400	- 0,7	12,6	0,9	- 5,9	- 2,4
Övrigl näringsliv	27200	- 8,5	6,7	4,1	1,3	- 5,7
Näringsliv exkl. bosläder och
handelsflottan'	81005	- 5,3	- 1,1	4,9	1,5	4,3
Offenlliga myndigheter-	21623	- 4,0	- 4,6	- 0.7	- 1,2	- 3,1
Summa	135049	- 5,9	- 1,1	1.1	2,1	0,6
Summa exkl. handelsflottan'	132447	- 4,9	- 1,9	2.2	0,2	1,0
Totalt inkl. diskrepans'	142 246	- 5,3	- 1,1	1,1	2,3	0,6
därav: näringsliv enligi def. i kap. l''	69703	- 7,4	- 3,5	3,2	8,8	4,8

Den definition av näringslivel som används i försöriningsbalansen i kap. 1 skiljer sig från denna genom att offentliga affärsverk och kommunala företag utom industriföretag här ingår i näringslivet. - Inkl. offentliga väginvesteringar.

1 handelsflottan innefattas här bosladsplatlformar och andra plattformar inom offshoreverksamheien (fr. o. m. beräkningarna till den preliminära nationalbudgelen 1983).

■* 1 privat jordbruk osv. innefattas här avelsdjur och i övrigl näringsliv, travhästar m. m. Summan av byggnads- och maskininvesleringar överensstämmer därför ej med totala investeringar. Den invesleringsslatistiska diskrepansen fördelas ej pä kapitallyp och näringsgren.

Enligt denna definition av näringslivel exkluderas förutom bostäder även offenlliga affärsverk och kommunala företag ulom de kommunala industriföretagen. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1984/85:100

100

Diagram 7; 1 Byggnads- och maskininvesteringar, totalt och uppdelat på näringsgrenar 1976-1985

l9S0års priser. Säsongrensade halvårsdala. Index 1972= 100

Byggnader och anläggningar

Totalt

100 -

140

120

100

j-	Permanenta bostäde				r
*\--r~~-<7*			szv
	i	'	\	o------- ..
	v>				'	— —	'S

								N

100

140 -

00		Näringsl		v, exkl		bostäde
00		\
80	—		V-	1-	<_;	_h	rn	.N	* —.
80									"

140		Därå	v Industri
120	\	\
100 80		\
	—	\	_\l	—-	_n	p-r—T-.-,-,
			\	/		V				*-..*
60			V	r		\			/	'"
60						\j	S	/	*
40								/
40

		Dffentlig		a myndigheter,
100	inkl militära
80		_r*	r-	—	-	l>—q	F-v-
80								\

120

100

		Däri	v: 1	idustri
140 120	*r A*					\	1 t 1 1	r w'	/ t— f / / ;
140 120				/-/	A			r	t
100		\		1	_n		A	—t-v'
80			_X	r			*_J-*	--------- 1

		Offentliga m			yndigheter
140 120 inn	/		*_J)*	k/	/	ko	1	_Å	fi- .1
140 120 inn	«y	'N	\

76 77 78 79 80 81 82 83 84 85

Anm. I varie deldiagram är resp. total inlagd som en streckad kurva. Källor: Konjunkturinstilutet och statistiska centralbyrån.

Bilaga 1.1 Preliminärnationalbudget

101

anges ha stigit med 6 l/2%f) 1984 - främst genom ökad anskaffning på den slatliga sidan. De privata maskininvesteringarna exkl. handelsflottan öka de sammantaget endast obetydligt 1984, medan inköpen i offentlig verksamhet (myndigheler, affärsverk, företag) sleg med 5% i volym.

Investeringsuppgången i maskiner under 1983 och 1984 har i hög grad varit hänföriig till ökade inköp av datorer. Med hjälp av SCB:s statistik över tillförseln av verkstadsprodukter kan investeringsvolymen för datorer beräknas ha stigit med 30 ä 35% mellan helåren 1982 och 1983 och under första halvåret 1984 synes en fördubbling av leveranserna ha skett jämföri med första halvåret 1983. Investeringarna i datorer svarade 1983 för uppskattningsvis drygt 7% av de totala maskininvesteringarna exkl. handelsflottan.

För 1985 pekar kalkylerna pä en svag uppgång av de totala fasta investeringarna, helt och hållet hänföriigt till en relativt kraftig uppgång i maskininvesteringarna - 8% - medan byggnadsinvesteringarna bedöms fortsätta minska och det i snabbare takt än 1984. Nedgången i bosladsinvesleringarna beräknas nämligen bli snabbare än 1984 till följd av att ökningslakten för ombyggnadsinvesleringar dämpas markant och således inte i samma grad som 1984 mot väger den fortsatta minskningen i investeringsvolymen för nybyggda bosläder. Näringslivets byggnadsinvesteringar bedöms likaså minska 1985 - den beräknade fortsatte uppgången i industrins och handelns byggnadsinvesteringar blir sannolikl avsevärt svagare än 1984 medan

Tabell 7:2 Fasta bruttoinvesteringar 1981 — 1985 inom privat och offentlig sektor

	Milj. kr.	Åriig procentuell		förändring.
	1984.	1980 års	priser
	löpande
	löpande
	priser	1981	1982	1983	1984 prel.	1985 prognos
Privata
inkl. bostäder	79586	- 7,1	-2,8	3,1	5,9	2,4
exkl. bostäder	56816	- 6,8	-1,9	5.1	7,8	5,2
därav: exkl.
handelsflottan	54 214	- 4,4	-4,1	8,4	3,0	6.5
Offenlliga
inkl. bosläder	55 338	- 4,2	1,2	-1,5	-2,8	-2.0
exkl. bosläder	48 289	- 5,6	0.2	-1,0	-1,1	-1,7
därav: statliga	23 054	-11,5	4.6	-1,9	1.7	0,6
kommunala	25 235	- 0,3	-3.3	-0,2	-3,5	-3,6
Summa
inkl. boslåder	134924	- 5,9	-1,1	1,1	2,2	0,6
exkl. bosläder	105 105	- 6,2	-0,9	2,1	3,5	2,0
Enligt national-
räkenskapernas
beräkningsmetoder'
Privata exkl. bostäder	64 138	- 5,5	-1,9	4,8	7,7	4,6
Summa inkl. bostäder	142246	- 5,3	-1,1	1,1	2,4	0,6

' Inkl. s.k. investeringsslaiislisk diskrepans.

Källor: Konjunkturinslilutet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1984/85:100

102

Tabell 7:3 Stadiga investeringar 1981-1985

	Milj. kr.	Årlig procenluell förändring
	1984.	1980 års	priser
	löpande
	löpande
	priser	1981	1982	1983	1984 prel.	1985 prognos
Statliga affärsverk
exkl. industri	11441	- 1,2	22,2	0,2	-6,7	-1.3
Statliga myndigheter
inkl. militära	6056	-13,8	0,5	4,7	0,3	-0,2
Statliga förelag
(industri m. rn.)	5 557	-22,4	-19,4	-14,7	27,6	5,3
Statliga investeringar.
totalt	23 054	-11,5	4,6	- 1,9	1,7	0,6
därav: byggnader	12657	-12,1	11,7	1,0	-1,1	-9,5
maskiner	10397	-10,9	- 3,3	- 5,7	5,7	13,7

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

byggandet inom övriga delar av näringslivel förutses fortsätta minska. Såväl slatliga som kommunala myndigheters byggnadsinvesteringar beräknas likaså falla ytterligare 1985. Sammanlaget beräknas byggandet i offentlig regi falla med 6% 1985 och i privat regi med 2%, räknat exkl. bostadsbyggande.

Maskininvesleringarna inom näringslivel exkl. handelsflottan bedöms 1985 öka med 9 1/2% varvid industrins och handelns maskininköp beräknas stiga med 21 resp. 7%. De statliga myndigheternas maskininvesteringar förutses 1985 stiga med hela 24% medan ökningen på den kommunala sidan beräknas bli relativt obetydlig. Sammanlaget bedöms maskininvesteringarna exkl. handelsflottan stiga med 9 1/2% varvid de privata investeringarna kalkyleras öka med 10% och maskininköpen i offentlig regi med 8 1/2%.

Tabell 7:4 Kommunala investeringar 1983—1985 (exkl. bostäder och industri)

Primärkommuner därav: affärsverk

myndigheter Landsting Övriga'

Summa

därav: byggnader maskiner

Milj. kr.	Ariig procentuell		förändring.
1984,	1980 års	priser
löpande
löpande
priser	1983	1984	1985
		prel.	prognos
13919	-4,1	-3,2	-4,6
4 875	2,8	-4,0	-5,1
9044	-7,4	-2,7	-4,4
5 793	4,5	-0,1	-4,0
5 515	5,4	-7,4	-0,6
25227	-0,2	-3,4	-3,6
20231	-0,7	-4,9	-4,1
4996	1,9	3,4	-1,8

' Häri ingår kommunala företag, församlingar m. m. Kommunal induslri och bostäder ingår däremot inte. Källor: Konjunkturinstilutet och slalistiska centralbyrån.

Bilaga 1.1 Preliminär nationalbudget

103

7.2 Industrin

Industrins investeringar ökade med 1,8% i volym 1982-1983. Därvid sjönk byggnadsinvesteringarna med 9,3%, medan maskininvesleringarna steg med 4,5%. Denna måttliga ökning av investeringarna innebar, då industriproduktionen samtidigt steg med 5,8%, atl invesleringskvoien för industrin föll ytteriigare någol. Om industriföretagens leasing av maskiner och transportmedel, vilken drygt fördubblades i omfattning 1982-1983, inkluderas i industriinvesteringarna, innebär detla dock en viss ökning av invesleringskvoien (diagram 7:2).

Bedömningen av 1984 och 1985 års industriinvesteringar grundar sig på statistiska centralbyråns investeringsenkät från oktober 1984. Utvärderingen av enkäten pekar mol en ökning av investeringarna tolall sell med 18% i volym 1983-1984. Byggnadsinvesteringarna förefaller därvid all ha expanderat kraftigt eller med drygt 40%. Investeringsökningen utgick dock från en myckel låg nivå 1983 efler en avsevärd nedgång i byggnadsinvesteringarna sedan 1980. På maskinsidan fortsalle investeringarna att stiga och det i betydligt högre takt än året innan eller med 13%. Därmed steg industrins invesleringskvot exkl. leasing för första gången sedan 1980.

Investeringsökningen 1983-1984 kan i sin helhet hänföras lill företag

Diagram 7: 2 Industrins investeringskvot 1972-1985

Investeringar/förädlingsvärde. 1980 års priser

J___ L

-L

J-

J___ L

1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 Källor: Konjunklurinstitulel och statistiska centralbyrån.

Prop. 1984/85:100 104

med mer än 200 anställda, medan de mindre företagens investeringar väntas bli oförändrade. Detla bör ses mol bakgrund av atl lönsamhelsför-bätlringen efter devalveringarna 1981 och 1982 varil mest framträdande inom de stora exportföretagen. Leasingfinansieringen av nytillkommande maskinkapacitel inoin industrin, som drygl fördubblades i omfattning 1982-1983 och därmed kom att ulgöra 10% av bruttotillförseln av maskinkapital, synes ha minskal 1983-1984. Statistiska centralbyråns preliminära kalkyler över finansförelagens lolala leasingverksamhet anger nämligen en minskning med drygl 22% i volym. Del har därvid bedömts sannolikt all även industrins leasing, som utgör drygt en tredjedel av den totala leasingen, har minskal i omfallning. I kalkylerna har volymminskningen för industrins leasing av maskiner och transportmedel satts till 16%. En nedgång av denna storlek i en uppåtgående konjunktur kan synas förvånande men kan möjligen förklaras av alt industriföretagens förmåga lill självfinansiering ökat genom den kraftiga vinsluppgången. Om industriföretagens leasingobjekl inkluderas i industriinvesteringarna medför detta endasl en begränsad ökning av industrins invesleringskvot 1983-1984.

Som framgår av tabell 7:5 redovisar ofta förelagen i oktober investeringsplaner som för del framförvarande årel kraftigt understiger del slutliga utfallet. Detla gäller framför alll högkonjunkturåren, vilka kännetecknas av högt kapacitetsutnyttjande och höga vinster. För 1985 anger företagen mer expansiva investeringsplaner än för något lidigare år under den senaste tioårsperioden. Efter en sedvanlig - någol försiktig uppjustering -av investeringsplanerna erhålls en volymökning om 18% 1984-1985. En viss försiktighet i uppjusteringen av investeringsplanerna bedöms vara motiverad bl.a. därav atl industriproduktionens lillväxilaki förutses bli lägre 1985 jämförd med 1984. Byggnadsinvesteringarna beräknas öka med närmare 7%, medan investeringarna pä maskinsidan väntas stiga med 21 %. Därmed förutses investeringsnivån inom industrin 1985 bli högre än 1980 men fortfarande klart lägre än under tidsperioden 1974-1976. Inkluderas industrins leasing av maskiner och transportmedel i industriinvesteringarna reduceras nivåskillnaden mellan 1985 och 1976 med en tredjedel. Omfattningen av industrins leasing har därvid antagits bli oförändrad mellan 1984 och 1985. Produktionstillväxten sedan 1980 medför dock alt inve-

Tabell 7:5 Planerade och faktiska förändringar av industrins totala investeringar 1975-1985

Åriig procenluell förändring, 1980 ärs priser

1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985

5	-13	-15	-1	1	-9	-19	-15	-4	4
0	-18	-22	3	20	-9	-17	1	18	(18)
5	- 5	- 7	4	19	0	-1	16	22	(14)

Planerat i oktober året före' -4
Faktiskt inträffad förändring 1
Differens 5

' Planerna är beräknade som kvoten mellan prognosårels cnkälvärde och föregående års utfall. För planförändringen 1984- 1985 har använts det preliminära utfallet för 1984. Anm. Uppgifterna inom parentes är prognoserade värden. Källor: Konjunkturinstitutet och slalistiska centralbyrån.

Bilaga 1.1 Preliminärnationalbudget

105

Diagram 7:3 Investeringar inom industrin, totalt och uppdelat på branscher 1977-1985

1980 ärs priser. Index 1980= 100

Verkstadsindustri

	Järn- och stålverk
110
100	A
90	_A
80	^/A
70	\ /		\
60 50	*_\ L*		\
		_J	\	\
40 30		\/		\ '"
	.	V		_N	/
20

10 0	•

	M	assa- oc	h pappe	rsindustri
160	( /
150	/
	;
140	1------- /
130	/ ■ . /
	\
	\ A /
	\ /\ '
110 100		/		'
110 100		\ /		A /
		\ /		\'
90 80		_A
90 80
70

	0	i/riga branscher
110	•
100	_A
90 80		-	\
90 80			s	*k. y'"*
70	■			\y
60
60

I I I i

77 78 79 80 81 82 83 84 85

77 78 79

lill

81 82 83 84 85

Anm. Branschuppgiflema för prognosåren har schablonmässig! korrigerats på samma sätt som vad gäller industrin som helhet. Investeringarna i bilar ingår. Källor: Konjunkturinstilutet och slalistiska centralbyrån.

steringskvoten inklusive leasingobjekt 1985 inle väntas nå högre än lill 1980 års nivå.

I diagram 7.3 redovisas invesleringsutvecklingen på branschnivå.' Branschuppgiflema för prognosåren har schablonmässigt korrigerats på samma sätt som vad gäller industrin som helhet. Inom särskilt järn- och

' Inga uppgifter finns för närvarande belräffande leasingfinansieringens omfattning inom industrins delbranscher varför endast delbranschemas egna investeringar redovisas i det följande.

Prop. 1984/85:100 106

stålverken men även inom massa- och pappersindustrin fortsatte investeringarna atl sjunka i volym 1982-1983. Däremot ökade verkstadsindustrins investeringsvolym något och inom övriga branscher blev uppgången totalt sett inle obelydlig. För 1984 förutses en kraftig ökning av investeringarna inom samtliga här särredovisade industribranscher, medan inve-sleringsökningen inom övriga delbranscher totalt sett förutses bli begränsad. Den starka investeringsexpansionen vänlas 1985 fortsätta inom pappersindustrin och verkstadsindustrin. Inom järn- och stålverken saml övriga branscher förutses en mera dämpad invesleringslillväxi. Investeringsnivån inom verkstadsindustrin beräknas därmed 1985 i det närmaste nå upp till 1976 års nivå, medan investeringsvolymen inom övriga delbranscher väntas bli betydligt lägre. Investeringskvoler för olika delbranscher redovisas i följande tablå:

	1976	1980	1983	1984	1985
Basindustrier'	46.5	31,3	19,7	24.9	29.2
Verkstadsindustrin exkl. varv	14,2	11,6	9,8	11,3	13,2
Övrig industri	15,1	14,1	11,4	11,2	12,0
Total industri exkl. leasing	19.6	16.0	12.2	13.5	15,3
Total induslri inkl. leasing	19,9	16,9	13,8	14,8	16,6

' Med basindustrier avses här gruvor, skogsindustrin (sågverk, massa- och pappersindustri) samt gruvor, järn-, stål- och metallverk.

- Skattningar utförda vid konjunkturinstitutet. Statistik över industrins leasing finns endasl fr. o.m. 1981.

Inkl. leasing av maskiner och iransportmedel beräknas investeringskvoten för verkstadsindustrin exkl. varv 1985 uppnå samma nivå som 1976. Därvid har antagits atl industrileasingen fördelar sig på delbranscherna proportionellt mot investeringarna. För basindustrierna förutses investeringskvoten bli någol lägre än 1980 och avsevärt lägre än 1976. Även för övriga industribranscher väntas nivån 1985 bli lägre än 1976 och 1980.

7.3 Bostäder

Enligt preliminära beräkningar minskade bosladsinvesleringarna med sammanlagt ca 2% i volym 1984. Nybyggnadsinvesleringarna sjönk med drygl 15%, varvid nyproduktionen av flerfamiljshus gick ned över 10% och småhusproduktionen sjönk ca 20%. Förskjutningen från ett minskat nybyggande till en ökad ombyggnadsverksamhei fortsatte även 1984. De totala ombyggnadsinvesteringarna beräknas då ha stigit med drygt 20%, vilket innebär fördubblad tillväxt jämfört med 1983.

Påbörjandet av nya bostadslägenheter beräknas under 1984 sjunka lill totah 32700, vilket är nära 5000 lägenheter färre än 1983. De inflyttnings-färdiga bostäderna uppgick till drygl 36000 1984 och var därmed 7300 mindre än året innan. Såväl påbörjade som inflyltningsfärdiga lägenheter fördelade sig relativt jämnt mellan flerfamiljs- resp. småhus.

Bilaga 1.1 Preliminärnationalbudget

107

Tabell 7: 6 Antal påbörjade och inflyttningsfärdiga bostadslägenheter 1981 — 1985

	1981	1982	1983	1984 prel.	1985 prognos
Påbörjade'
Flerbostadshus	17 650	18450	18200	16000	16 000
Småhus	26 800	23 450	19400	16 700	14 000
Totalt	44450	41900	37 600	32 700	30000
lnjlytining.\färdiga'
Flerbostadshus	17 600	18 350	20250	18 200	15 200
Småhus	34000	26750	23 150	17900	15 300
Totalt	51600	45100	43400	36100	.30 500

' Elt bostadshus anses bli påbörjat den månad dä grundbottenbesiklningen ägl rum

och/eller de egentliga byggnadsarbetena påbögats.

- Då minst tre fjärdedelar av lägenheterna i ett bostadshus befinner sig i ett sådani

skick att de kan tas i bruk anses huset vara inflytlningsfärdigl.

Anm. Samtliga siffror är för 1981-1983 avrundade lill närmasl hela femtiotal.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Under 1985 förutses antalet påbörjade bostadslägenheter sjunka lill totalt 30000. Som en följd bl. a. av atl barnfamiljernas storiek tenderar atl minska och atl boendekostnaderna ökar har efterfrågan allt mer riktats mot små bosläder. Mol bakgrund av bl. a. all denna utveckling förväntas fort-sälta beräknas påbörjandevolymen av flerfamiljshus därför vara oförändrad jämfört med 1984, medan antalet påbörjade småhus antas minska lill 14000.

Den markanta uppgången av ombyggnadsinvesleringarna under 1984

Tabell 7: 7 Bostadsinvesteringar 1983-1985

Milj. kr.

1984,

löpande

priser 1983

Ärlig procentuell förändring, 1980 ärs priser

1984 prel.

1985 prognos

Nybyggnad
Flerbostadshus Småhus	7482 9112	2,1 -14,9	-10,8 -19,3	-10,8 -14,6
Summa	16 594	- 8,3	-15,6	-12,9
Ombyggnad
Flerbostadshus Småhus	10983 2242	20,8 -15,7	25,9 3,4	7,5 - 1,3
Summa	13225	11,2	21.4	6,0
därav: med energisparstöd' med annat statligt stöd'- ' utan statligt stöd'	3312 8807 1 106	15,8 11,9 - 2,7	35,9 17,2 16,7	-13,0 12,4 12,0
Totalt	29819	- 2,1	- 2,2	- 4,4

' Med statliga slöd avses här statliga lån och bidrag.

- Häri Innefattas ombyggnadslån, förbättringslån och boendemiljöstöd.

Källa: Konjunkturinstitutet.

Prop. 1984/85:100 108

avsåg nästan uteslutande flerfamiljshusen. Ombyggnaden ökade där med 25% i volym. 1 småhusen sleg ombyggnadsverksamheten däremot endast med några procent. Den mest påtagliga höjningen avsåg energisparåtgärder, vilka gick upp med inle mindre än 35% 1984. Uppgången var en följd av att extra anslag beviljades till energisparlån för atl tillgodose den kraftiga efterfrågan på de särskilda energispariånen innan dessa upphörde den 1 april 1984.

Ombyggnader som skett med hjälp av annal statligt slöd, dvs. ombyggnadslån saml förbättrings- och miljölån. steg med 17% 1984. En betydande uppgång av ålgärder som avsåg förbättringar skedde bl. a. med hjälp av stimulansbidrag till ökad sysselsättning som utgick första halvåret 1984. Under senare lid har det emellertid inom somliga regioner uppstått svårigheter alt finna lediga hantverkare lill vissa förbättringsarbeten. Det är därför inte motiverat atl räkna med en volymökning 1985 inom della verksamhetsområde. För slörre ombyggnadsarbeten har del däremot inle varit några problem att finna arbetskraft. Under 1985 beräknas här kunna ske en relativt slor expansion. Mot bakgrund av vad som här skisserats beräknas de sammanlagda ombyggnadsinvesleringarna stiga rned 6% 1985.

7.4 Lagerinvesteringarna

Den lageravvecklingsfas för den svenska ekonomin som inleddes i början av 1981 pågick alltjämt under hela 1984. Lagerminskningen beräknas då preliminärt ha stannat vid 7,8 miljarder kr. i löpande priser. I 1980 års priser blev lageravtappningen ca 4,7 miljarder kr. Den sammantagna minskningen under hela den angivna perioden blev ca 23 miljarder kr. vilket är ungefär dubbelt så mycket som under föregående avvecklingsfas 1977-1978. Uppbyggnadsfasen 1979-1980 var blygsam - ca 6 miljarder kr. - i jämförelse med den monumentala uppbyggnad som ägde rum på närmare 37 miljarder kr. 1974-1976. Stockarna kom härigenom alt vid utgången av 1984 bli blott 8 miljarder kr. slörre (i 1980 års priser) än vid utgången av 1973. Tillväxten i bruttonationalprodukten uppgick samiidigi lill drygl 90 miljarder kr. eller ca 20%.

Kulmen i den senaste avtappningsfasen inföll under första halvåret 1983 med en minskning av lagerstockarna på 5.1 miljarder kr. säsongrensat sell. Avvecklingen dämpades sedan markant och ser under andra halvåret 1984 ut att ha stannat vid ca 2 miljarder kr. totalt sett.

Det är inom industrin som de starkaste lagerneddragningarna skett 1984. Totalt sett var fallet där (inkl. varven) enligt preliminära beräkningar ca 2,3 miljarder kr. varav merparten var en minskning av färdigvarulagren, mest uttalad under första halvåret. Reduceringarna har i stigande utsträckning kommit aft koncentreras till metall- och verkstadsindustrin medan lagren i t.ex. skogsindustrierna böljade stiga redan under första halvåret. För 1985

Bilaga 1.1 Preliminärnationalbudget

109

Diagram 7:4 Totala industrins lagervolymförändring 1972—1985'

Milj. kr., 1980 års priser. Säsongrensade halvårsdala

1000

•1000

-2000

Insatsvaror exkl varv

k/]

'" ■"

K A

vA /

2000

Varor

arbete ex

var

1000 0

r-1

_r-.

1000

2000

4000 3000-2000	. Färdigvaror exkl varv i			*_f\*	_A
1000 0			/		v	\
i 000	■	•	/			\
3000

J___ L

1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985

' Exkl. varvens lagervolymförändringar.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1984/85:100 110

väntas för industrin som helhet en viss uppdragning av färdigvarulagren ske med tyngdpunkten på andra halvåret. Insatsvarulagren synes ha dragits upp under andra halvåret 1984 - en uppdragning som kan väntas fortgå under 1985. För varor i arbete kom en ökning av lagerstockarna till stånd redan under förslå halvåret och denna fortsatte under iredje kvartalet. En viss uttömning av dessa lager, liksom ocksä en extra reduktion av färdigvarulagren, beräknas dock ha skett mot slutet av 1984. Orsaken härtill är atl förelagen antagils hålla uppe sina leveranser trots del ovanligt långa produktionsuppehåll som kom atl bli följden av att december 1984 innehåller betydligt färre arbetsdagar än normalt. Lagren av varor i arbete beräknas återigen stiga under loppet av 1985.

Induslrilagren, inklusive en förväntad relativt betydande uppbyggnad av varvens lager av varor i arbete, skulle härigenom komma all stiga med 4,3 miljarder kr. 1985.

Handelslagren minskade myckel kraftigt under 1984 eller preliminärt med 1,9 miljarder kr. Nästan hälften av fallet i lagerstockarna kom att ske inom detaljhandeln med tyngdpunkten förlagd till första halvåret. Bakom minskningen inom partihandeln ligger betydande neddragningar av lagren av råolja och petroleumprodukter som skett huvudsakligen som en följd av en revidering av programmet för beredskapslagren av dessa produkter. Partihandelslagren i övrigl steg emellertid, åtminstone under andra halvåret. För 1985 vänlas lagren inom detaljhandeln öka något samtidigt som partihandelns lager förutses minska ytterligare som en beräknad följd av fortsatta minskningar för petroleumprodukter.

El-, gas- och vattenverkens lager berörs också av det ändrade oljelagringsprogrammet. Väsentliga minskningar har skett 1984 och väntas 1985.

Sammanlaget för alla näringsgrenar beräknas därmed lagren stiga med 3,5 miljarder kr. 1985 efter all ha minskat med 4,7 miljarder kr. 1984 och 7,4 miljarder kr. 1983.

Lageromslaget 1983- 1984 gav därmed preliminärt etl positivt bidrag lill den inhemska efterfrågans utveckling med ca 0,5 % och väntas 1984-1985 ge etl bidrag om ca 1,5 %.

Tabell 7:8 Lagervolymförandringar totalt och efter näringsgrenar 1981-1985

Milj. kr., 1980 års priser

	1981	1982	1983	1984 prel.	1985 prognos
Jord- och skogsbruk	92	284	13	- 105	10
induslri	-2 285	-5 023	-5 369	-2 335	4 290
El-, gas- och vattenverk	- 142	- 304	- 329	- 410	-450
Partihandel	-2 202	- 139	-1840	- 975	-505
Detaljhandel (inkl. trans-
ponmedelshandel)	- 775	1	154	- 890	150
Summa	-5312	-5181	-7 371	-4715	3495

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Bilaga 1.1 Preliminärnationalbudget Ul

8 Näringslivets lönsamhet, kostnader och priser'

I avsnitt 8.1 redovisas kalkyler och prognoser över driftsöverskoltens utveckling inom slörre delen av näringslivet." De sektorer inom nänngsli-vet för vilka prognoser utförs framgår av tabell 8.1. Lönsamhelen inom näringslivel mäts i detla avsnitt som driftsöverskoltets andel av förädlingsvärdet. Dessulom redovisas de prognoser över produktionskostnader, produktpriser m. m. som ligger till grund för driftsöverskoltsberäkningarna. Källa för det historiska materialet i detta avsnitt är nationalräkenskaperna. Tillverkningsindustrins vinstutveckling totalt sett analyseras mer utföriigt i avsnitt 8.2. Där har kalkylerna utvidgats till att omfatta även finansiella intäkter och kostnader. 1 enlighet med företagsekonomisk praxis används i della avsnitt olika former av räntabilitet som mått pä lönsamheten dvs. rörelseresultat saml finansiella intäkter och kostnader sätts i relation till del insatta kapitalel. Det historiska materialet har här hämtats från finans-statistiken för företag. En principiell skillnad mellan företagsslatistiken och nationalräkenskaperna är att medan värdena i företagsslatistiken är

Tabell 8:1 Driftsöverskott i vissa delar av näringslivet 1981 — 1985 samt i hela näringslivet 1981 — 1983

Milj. kr., löpande priser

	Förädlings-	Driflsöver;	ikon
	värde 1983
	värde 1983	1981	1982	1983	1984	1985
				prel.	prognos	prognos
Jordbruk, skogsbruk och fiske	21374	9 502	10757	10129	13 636	15 934
Industri exkl. varv	148 573	10798	15212	28 721	39085	42934
Därav: råvaror'	12351	-327	-90	2 249	4494	3447
bearbetade varor"	120229	8021	11519	21750	28 777	32 390
övrig industri'	15 993	3 104	3 783	4 722	5814	7097
Byggnadsindustri	46708	11593	12449	11807	I3I6I	14032
Därav: byggnadsföretag'' Tjänster	42 050	6 903	7 521	7 149	7 253	7 724
Därav: byggnadsföretag'' Tjänster	98018	13 279	16 360	17 590	20 791	23 9.S7
Summa	314673	45172	54 778	68247	5667.?	96857
Övriga sektorer*"	146 847	37355	45524	53651
Totalt	461 520	82 527	100302	121 898

' Gruvor och mineralbroll, sågverk, massaindustri saml ickejärnmetallverk. " Tillverkningsindustri exkl. råvarubranscherna och övrig induslri. ' Livsmedelsindustri och petroleumraffinaderier m. m. " Inkl. egenregibyggandet inom offenlliga sektorn.

' Exkl. varuhandel, bosladsförvaltning saml bank- och försäkringsverksamhet. Däremot inkluderas offentliga affärsverk.

*■ Häri ingår varv, el-, gas-, värme- och vattenverk, varuhandel, bosladsförvaltning, bank- och försäkringsverksamhet saml restpost. Källor: Konjunklurinstitulel och statistiska centralbyrån.

' Kapitlet är utarbetat inom konjunklurinstitulel.

' Driftsöverskott är ett nalionalräkenskapsbegrepp som i företagsekonomi närmasl motsvaras av rörelseresultat exkl. lagerprisvinster och efter kalkylmässiga avskrivningar. Här använda lönsamhetsbegrepp diskuteras mer ingående i konjunkturinstitutets rapport 1979:3.

Prop. 1984/85:100

112

Diagram 8: I Driftöverskottets andel av förädlingsvärdet i vissa delar av näringslivet 1973-1985

Procent

50 ■

1 < Kl	ndusti 5NR2(	1 exkl. varv )00 + 3000 e>	kl. 38	43	^f
1 < Kl	ndusti 5NR2(			43
		*_{i n}*	*_i\/*
		\
		w

1 Jordbruk, skogsbruk och fiske \|
c	5NR K	)00	—=	=	_A
	v				"■""
y	\	\		/ / /

		3yggnadsindustri'					-1
	/. ur SNR 5000 /
'>n	*. lA*
		\ /

	1				r		"
15						/
15
						1
		1				1
			1			1
			t	f	"v	1
10					s, -
10			\	1	V
			\	1
			\	1
			\	1
			\	1
5			\	1
5				"

		Därav	bea
20	/ 1 /	\
15	J	1
15	/	\
10		ni
10			V\ \\
■5			'
■5

ur SNR 3000

I I I I I I

73 75

83 85

' Häri ingår de privata och offenlliga byggnadsföretagen samt egenregibyggandet inom den offenlliga sektorn. Däremot ingår ej "självbyggeri" o. dyl. Anm. De streckade kurvorna avser tillverkningsindustrin exkl. varv. Då deldiagrammen ej rilals med enhedig skala får kurvan olika utseende i de olika deldiagrammen. Belräffande sekloravgränsningarna se noterna lill tabell 8: 1. Källor: Konjunklurinstitulel och statistiska centralbyrån.

Bilaga 1.1 Preliminär nationalbudget

113

Tabell 8: 2 Rörliga produktionskostnader, produktpriser och marginaler per producerad enhet i vissa delar av näringslivet 1978-1985

Åriig procentuell förändring

	1978	1979	1980	1981	1982	1983 prel.	1984 prognos	1985 prognos
Jordbruk, skogsbruk och fiske
Förbrukning Lönekostnad' Lönekostnad per timme Produktivitet	7.3 -3,3 4,4 7.9	11,2 -1,2 1.7 2.9	11.3 1,4 7,9 6,4	12,0 8,5 10,8 2,1	10,0 -0.4 5.9 6,4	9,5 14,0 18.6 4.0	9,8 -0,8 7.9 8.8	5.7 2.6 5,5 2,9
Summa rörlig kosinad' Produklpris Marginal	3.4 1,5 -1,8	6.8 3,9 -2.7	7.9 11.9 3,7	10.5 10,8 0.3	7.1 7,6 0.5	10.9 5.9 -4,5	6,8 12.0 4.9	4.9 9.1 4.0
Industri exkl. varv
Förbrukning Lönekostnad' Lönekostnad per timme Produktivitet	9,3 5,5 10,9 5.2	12,1 0,2 7,9 7.7	14,9 10,4 11,4 0.9	10.5 10,9 10,5 -0,.3	11,7 4.5 7.2 2.6	8,9 0,2 8.1 7.9	7,9 3,5 9.1 5,5	4.7 3,3 5,2 1,9
Summa rörlig kostnaif Produktpris Marginal	7.9 7.9 0.0	8.3 10,6 2,1	13,1 13,4 0,3	10.7 9.8 -0.8	9.7 10,9 l.l	6.5 9.4 2.7	6,7 7.9 l.l	4.4 4.5 0,1
Därav: råvaror
Förbrukning Lönekostnad' Lönekostnad per timme Produktivitet	-0.5 -0.6 10,4 11,1	10,1 0.9 4.8 3,8	18,1 12,3 13,0 0,6	8,0 12,5 10.9 -1,5	6.0 1,5 4,4 2,8	11.7 -2.8 8.6 11.8	11,0 1,9 9,3 7,3	8,6 2,8 5,4 2,6
Summa rörlig kostnad Produktpris Marginal	-0.5 0,2 0,7	7,9 16,7 8,2	/6.7 19,4 2,3	9.0 6,2 -2,6	3.8 5,4 1,5	8,6 14.5 5.4	10,1 13,7 3,3	7.7 4,8 -2,7
Därav: bearbetade varor
Förbrukning Lönekostnad' Lönekostnad per timme Produktivitet	11,6 6.1 10,9 4.6	12.7 -0,4 8,3 8,7	11,9 10,8 11,3 0,5	8,7 10,0 10,3 0,3	11,2 4,7 7,4 2,6	8,7 -0,1 8,1 8,2	7.5 2,9 9,2 6.2	4,9 2,8 5,2 2,3
Summa rörlig kostnad' Produktpris Marginal	9.2 9.0 -0,2	7.8 10,1 2,1	10.8 11,0 0,2	9.2 8,7 -0,5	9.3 10,7 1,3	5.8 8,9 2,9	6.0 6.9 0,8	4,2 4,5 0,3
Byggnadsindustri
Förbrukning Lönekostnad' Lönekostnad per timme Produktivitet	8,3 7,7 10.5 2,6	9,4 5.5 10,8 5.0	16,1 13,2 10,5 -2,4	7,7 11,4 8.1 -3.0	9,2 2,4 4,4 1,9	10,0 9,1 9,2 0,1	6,5 6,0 8,3 2,1	5,0 5,2 5.2 O.Ö
Summa rörlig kostnad' Produktpris Marginal	8.0 6.7 -1,2	7,7 8,9 1,1	14.9 13,4 -1,3	9.3 10.9 1,5	6.3 6,4 0,1	9.7 7,7 -1,8	6.3 6.7 0,4	5,1 5.5 0,4
Tjänster
Förbrukning Lönekostnad' Lönekostnad per timme Produktivilel	11,1 8.1 12,0 3,6	10,0 6,2 8,4 2,1	9,1 8,3 12.4 3,8	14,5 7,1 8.4 1.3	11,4 5,5 6.3 0,8	9,0 9,0 10.5 1.4	8,0 4,7 7,2 2,4	6,5 3,5 S,2 1,7
Summa rörlig kosinad' Produktpris Marginal	9.3 10.7 1,3	8,0 9,2 1,1	8.4 10,1 1,6	10.7 10.2 -0,5	8.4 9,8 1,3	8.8 9,1 0,3	7,3 8,0 0.7	5.6 6,5 0,9

' Lönekostnad per timme avser löner inki. kollektiva avgifter och icke varuankntitna indirekta skatter per arbetad timme. Froduktivitei avser

bruttoproduktion i fasta pnser per arbeiad timme.

~ Med avdrag för subventioner.

Anm. Beträffande sektorsavgransningarna se noterna till iabe!l 8: 1.

Källor. Konjunklurinstitulel och statistiska centralbyrån.

8 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga l.l

Prop. 1984/85:100 114

bokföringsmässiga dvs. kostnaderna för förbrukning av insalsvaror och realkapital är baserade pä anskaffningsvärden så är dessa variabler i nationalräkenskaperna värderade till återanskaffningspriser.

Sedan konjunkturinstitutets höslrapport presenterades i september har slalistiska centralbyrän beräknat det definitiva utfallet över näringslivels driftsöverskott för 1982 och etl preliminärt ulfall för 1983, vilka redovisas i avsnitt 8:1.

8.1 Näringslivets driftsöverskott, produktionskostnader och priser

Statistiska centralbyråns kalkyler för 1983 anger en fortsatt ökning av tlriflsöverskottets andel av förädlingsvärdet inom näringslivel. Uppgången blev myckel kraftig inom industrin men även inom t.ex. varu- och partihandeln sleg driftsöverskoltsandelen inte obetydligt. Däremot sjönk driftsöverskoltsandelen inom t.ex. jord- och skogsbruket, byggnadsindustrin och större delen av ijänstesektorn. Inom industrin har säväl råvarubranscherna som de branscher som producerar bearbetade varor fält en kraftig förbättring av lönsamheten (diagram 8:1 och 8:2). Delta var huvudsakligen en följd av de svenska devalveringarna särskilt den som genomfördes den 8 oktober 1982.

Lönsamheten beräknas ha stigit 1983-1984 inom samlliga de sektorer av näringslivet som kalkylerna omfattar (tabell 8:1). Inom industrin steg vinstnivån ytteriigare. Lönsamhelen inom råvarubranscherna beräknas totalt sett ha fortsatt att öka starki lill följd av en viss ytterligare förstärkning av den internationella råvarukonjunkturen. Tillväxttakten för produktionen och arbetsproduktiviteten, som var mycket hög mellan 1982 och 1983,

Tabell 8:3 Sammanvägda priser på insatsprodukter för bearbetade varor 1984 och 1985

	Andel av	Äriig pri	sförändring
	total förbruk-
	total förbruk-
	ning.
	löpande
	priser
	1983	1984	1985
Importerade insatsvaror	0,320	4,3	3.4
Petroleumprodukter	0,060	2,3	0,5
Järn och stål	0,037	8,5	7,3
Verkstadsvaror exkl. varv	0,121	2,6	3,2
Övriga importerade insatsvaror	0,102	6,0	3,9
Inhemska insalsprodukler	0,680	9,0	5,6
Massaved, massa och papper	0,067	18,6	13,9
Järn och stål	0,059	7,5	6.1
Verkstadsvaror exkl. varv	0,121	8,3	4.5
Övriga inhemska insatsprodukter	0,433	8,0	4,5
Total förbrukning	1,000	7,5	4,9

Källor: Konjunkturinstitutet och stati:tiska centralbyrån.

Bilaga 1.1 Preliminärnationalbudget

beräknas dock i stori sett ha halverats till 5 1/2% respektive drygl 7% 1983-1984 (tabell 8:2). Samtidigt sleg lönekostnaden per timme i någol högre takt, eller med drygl 9%. varför lönekostnaden per producerad enhet bedöms öka med 2% 1984 underdel atl den minskade med drygt 3% året innan. Då samtidigt takten i kostnadsökningen per producerad enhet för förbrukade insalsvaror blev i del närmaste lika hög 1984 som 1983, medförde delta att den röriiga kostnaden tolall sell steg i något högre takt än året innan eller med 10%. Råvaruproducenterna höjde försäljningspriserna med drygl 13'/:% 1983-1984 jämföri med 14'/2% 1982-1983. Detta medförde en inte obetydlig ökning av vinstmarginalerna även 1983-1984. Utrymmet för prishöjningar var dock myckel olika inom råvarusektorns delbranscher. Det är framför alll inom massaindustrin som vinstmarginalerna steg kraftigt (tabell 8:5), Därmed uppnådde massainduslrin, efler sju år med negativt driflsneito, elt betydande driftsöverskott 1984 (tabell 8:4). För sågverken sjönk vinstmarginalerna något. Driflsöverskoiieis andel av förädlingsvärdet blev ändock i stort sett oförändrat då produktionen fortsatte all stiga. Den jämförelsevis svaga prisutvecklingen för ickejärnme-lallverkens produkter medförde såväl sänkta vinstmarginaler som en sänkt driftsöverskottsandel.

När del gäller branscherna som producerar bearbetade varor fortsatte lönsamheten all stiga och kom därmed atl 1984 klart översliga den mycket höga nivån 1974. Produktionsvolymen ökade med 7% 1983-1984, främst till följd av atl exporten till OECD-länderna fortsalle att stiga kraftigt samiidigi som exporten till övriga länder vände starki uppåt 1984 (se avsnill 3:2). Denna kraftiga höjning av produktionsnivån för andra året i följd medförde en viss ökning av den totala arbetsinsatsen i företagen räknat såväl i antalet arbetade timmar som i antal sysselsatta. Produklivi-

Tabell8:4 Driftsöverskott inom industrin 1981-1985

Milj. kr., löpande priser

	Förädlings-	Driftsöverskott
	värde 1981
	v ut U. 1 70 J	1981	1982	1983 prel.	1984 prognos	1985 prognos
Gruvor- och mineralbrott	3 287	- 11	500	1 184	1413	1716
Järnmalmsgruvor	1 169	- 325	163	402	384	653
Övriga gruvor och mineralbroll	2118	314	337	782	1029	1063
Tillverkningsindustri exkl. varv	145 286	10809	14712	27 537	37 672	41218
Livsmedelsindustri	15 237	3496	3 949	4843	5478	6 639
Sågverk	4I.S9	236	22	719	769	- 521
Massaindustri	2 864	- 407	- 541	57	2051	1889
Pappersindustri	7 065	- 233	716	1276	1899	2 595
Petroleumraffinaderier	756	- 392	- 166	- 121	336	458
Järn- och stålverk	7107	-1969	-1040	- 209	789	2086
Ickejärnmetallverk	2041	- 145	- 71	289	261	363
Verkstadsindustri exkl. varv	62490	5928	5471	10 783	13532	15003
Övrig tillverkningsindustri exkl.	varv 43 567	4 295	6 372	9900	12557	12706
Totalt exkl. varv	148573	10 798	15212	28721	39085	42 934

Källor: Konjunkturinslituiel och statistiska centralbyrån.

Prop. 1984/85:100

116

Diagram 8: 2 Driftsöverskottets andel av förädlingsvärdet i skogsbruket och vissa industribranscher 1973-1985

Procent

	Skogsbruk SNR 1200
60	*,--v r*
50 40	*_'-k*	/-	\	_M	_n	-	t
30
20 10		's					y "■""
	/'		'\		—■-	r'
			\_	./"

	Järn- och stålverk
	SNR 3710
20 0 -20 -40 -60 -80 100	-•_						-•—
	y»	"X	-..	*"'']*		...-'	/
	-	_k				/
		\		(	_v	r
		'
			*i ,*	*_1.*
			_V

Verkstadsindustri exkl. varv ,-
/\ SNR 38Ö0"exkl. 3843 /

40		A M	3ssa- och pappersindustri 1
	/\ SNR 3421+3422
20 0 -20 -40	/	- \	2				L-
		->	_Vi	_<'''"	--_,
				^f		r
				₁
			_v

I 1 I I I I I 1 1 1 I I I I

73 75 77 79 81 83 85

I I I I I I I I I i I I I J
73 75 77 79 81 83 85

' Exkl. varv, ickejärnmetallverk och petroleumraffinaderier m. m. Anm. De streckade kurvorna avser tillverkningsindustrin exkl. varv. Då deldiagrammen ej ritats med enhetlig skala får kurvan olika utseende i de olika deldiagram-

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Bilaga 1.1 Preliminärnationalbudget

117

Tabell 8:5 Rörliga produktionskostnader, produktpriser och marginaler per producerad enhet i skogsbruket och vissa industribranscher 1978-1985

Åriig procenluell förändring

	1978	1979	1980	1981	1982	1983 prel.	1984 prognos	1985 prognos
Skogsbruk
Förbrukning	13.2	12,1	10,6	9,1	18.5	10,4	8,5	7,0
Lönekostnad'	-0.8	- 2.3	2.0	7,2	0.2	10,6	2,9	1,3
Lönekostnad per timme	4,0	1.0	5.5	4,7	1,1	16,0	7,8	5,2
Produktivitet	4.8	3.3	3,5	-2,4	0.9	4,9	4,8	3,8
Summa rörlig koslnad'	3,0	2.2	4.8	7.9	6.8	10.5	5.1	3.7
Produktpris	-6.8	2,2	17,4	10,1	1.5	7,8	16,5	18,0
Marginal	-9.5	0,0	12,0	2,0	-5.0	-2,4	10,8	13,8
Sågverk
Förbrukning	-2,6	4,6	16,8	7,9	3,5	12,8	14,0	10,0
Lönekostnad'	6,5	-1,7	13,8	15,1	-4J	1,0	5,6	5,2
Lönekostnad per timme	13,4	0,0	16.0	12,4	2,7	8,4	8,8	5,2
Produktivitet	6,5	1,7	1.9	-2,3	7,1	7,4	3,0	0,0
Summa rörlig kostnad'	-0.5	3.1	16.1	9.5	1.7	10.2	12,3	9.1
Produktpris	1.5	11.3	20.1	2.6	-0.1	15,5	11.5	1,0
Marginal	2,0	8,0	3.4	-6.3	-1,8	4,8	-0.7	-7.4
Massa- och pappersindustri'
Förbrukning	-3,2	11.5	20,1	14,6	6,4	5,0	11,7	8,3
Lönekostnad'	-2.9	- 2,3	12,5	7.7	8,1	-4,4	2,9	1.4
Lönekostnad per timme	12.3	6,4	12,1	10,6	6,3	10,3	10,9	5,2
Produktivitet	15,7	8,9	-0,4	2,7	-1,7	15,4	7,8	3,7
Summa rörlig kostnad'	- 3,1	8.2	18.4	13.2	6,7	3.1	10,0	7.1
Produktpris	0,3	15,0	17,2	13,1	11,2	6,4	15,5	7,1
Marginal	3,5	6.3	-1,0	-0,1	4,2	3,2	5,0	0,0
Järn och stålverk
Förbrukning	12,8	16,5	10,4	2,9	9,3	8,9	5,0	3,0
Lönekostnad'	-10,7	- 9,2	13.4	13,0	-2,0	-6,1	-1.4	-1.4
Lönekostnad per timme	4,1	7.9	10,8	10,9	6,8	6,9	9,5	5,2
Produktivitet	16,6	18,9	-2,3	-1,8	9,0	13,8	11,0	6,7
Samma rörlig kostnad'	3,7	7,9	11.2	5.8	5.8	4.7	3.4	1.9
Produktpris	10,0	16.1	13,5	2,3	12.2	9,0	7,0	6,5
Marginal	6,1	7,6	2,1	-3,3	6,0	4,1	3,5	4,5
Verkstadsindustri exkl. varv
Förbrukning	14,0	10,5	9,3	7,7	14,4	8,7	7,5	5,0
Lönekostnad'	8,5	-2,4	7,8	9,3	6,4	-0,6	1,8	2,4
Lönekostnad per timme	10,4	8,3	11,3	10,6	8.2	8,0	9,3	5,2
Produktivitet	1,8	11,0	3,2	1,2	1.7	8,7	7,4	2,7
Summa rörlig kostnad'	11.5	5.2	8.6	8.3	11.6	5.4	5,6	4.1
Produktpris	10,1	7,9	8.3	8,8	10,8	8,8	6,0	4,2
Marginal	- 1,3	2,6	-0.3	0,5	-0,7	3,2	0,4	0,1
Övrig tillverkningsindustri"
Förbrukning	9,2	10,9	12,1	11,8	11,9	8,3	8,7	4,8
Lönekostnad'	8,5	4,5	12,7	8.9	3.0	3,6	5,5	4,2
Lönekostnad per timme	12,8	8,4	11.4	10.2	6,8	8,3	8,6	5,2
Produktivitet	4,0	3,7	-1.2	1,1	3,6	4,6	3.0	1,0
Summa rörlig kostnad'	8.7	8,9	II.1	11.1	9.7	6,9	7,6	4.7
Produktpris	8,7	9,5	11,8	10.0	11,1	9,1	8,4	A.l
Marginal	0,0	0,6	0,6	-1,0	1,3	2,1	0,7	0,0

Lönekostnad per limme avser löner inkl. kollektiva avgifter och icke varuanknuina indirekta skatter per arbeiad limme. Produktivitei avser bruttoproduktion i fasla priser per arbetad iimme. Med avdrag for subvcnuoner.

SNR 3421 och 3422 dvs. exkl. pappcrsvaruindusin. ** Exkl. varv, ickejärnmetallverk och peiroleumrafTinaderier m. m.

Källor: Konjunkturinstnuiei och statistiska centralbyrån.

Prop. 1984/85:100 118

lelshöjningen kom därmed atl stanna vid 6% jämföri med 8% året innan. Då timlönen samiidigi sleg med 9%, innebar delta alt lönekostnadsökningen per producerad enhet ökade med 3 %, medan den blev i stort sett oförändrad mellan 1982 och 1983. Ökningstakten för den rörliga kostnaden per producerad enhet förutses ändock totalt sett bli obetydligt högre än 1983 eller 6% emedan priserna på företagens insatsvaror ökade i lägre takt. Del senare gällde framför allt för importerade insalsvaror för vilka prishöjningarna blev måttliga (tabell 8:3). Produklpriserna sleg med knappi 7%, varför vinstmarginalen för bearbetade varor totalt sett ökade med I % 1983-1984. Därvid genomförde förelagen betydande höjningar av vinstmarginalerna på hemmamarknaden, medan marginalen på exportmarknaderna blev i stort sett oförändrad. Detla medförde relaiivprishöjningar på såväl hemma- som exportmarknaderna på drygl 3% (se kapitel 3). Lönsamheten ökade 1984 mest inom delbranschen järn- och stålverk, där driftsneltot blev positivt för första gången sedan 1970. Även övriga delbranscher ökade sina driftsöverskottsandelar ytterligare.

Bland övriga näringslivsseklorer som omfattas av kalkylerna ingår typiska hemmamarknadsseklorer såsom byggnadsindustri och slörre delen av tjänstesektorn. Kännetecknande för dessa delar av näringslivet är bl. a. all de avsätter det mesta av sin produktion inom landet. Då den inhemska efterfrågan expanderade någol 1983-1984, medförde detla en viss höjning av produktionen och vinstmarginalerna. Därmed steg lönsamhelen även inom dessa näringslivssektorer 1983-1984. Driftsöverskoltsberäkningar har också utförts för aggregatet jordbruk, skogsbruk och fiske. 1 synnerhet inom skogsbruket sleg lönsamhelen kraftigt 1983-1984, vilket i huvudsak var en följd av betydande prishöjningar på rundvirke. Den starka högkonjunkturen inom skogsindustrin har nämligen inneburit en kraftig förstärkning av efterfrågan på skogsråvaror, vilken drivit upp priserna på dessa. Del senare torde också delvis vara en följd av del starkt förbättrade vinstläget inom skogsindustrin 1983 och 1984.

Kalkylerna för 1985 pekar på en viss ytterligare förstärkning av lönsamhelen inom näringslivet. För samlliga delbranscher har därvid antagits en timlöneökning om 5,2%, vilken är drygl 3 procentenheter lägre än den genomsnittliga limlöneökningen för näringslivet 1984. Inom råvarubranscherna förutses dock lönsamheten sjunka. Detla väntas bli följden av den förväntat svaga prisutvecklingen på de internationella råvarumarknaderna. För sågverkens del förutses della innebära elt inte obetydligt negativt driftsnetlo 1985. En ytteriigare faktor som bidragit till det starkt försämrade vinstläget för sågverken är de höga priserna på insatsvaran sågtimmer. Däremot väntas driftsöverskotlsandelarna inom massainduslrin och ickejärnmetallverken bli i stort sell oförändrade.

Inom aggregat bearbetade varor beräknas lönsamhelen stiga yllerligare 1984-1985. Produktionstillväxten förutses sjunka lill knappi 4% bl. a. lill följd av en betydligt lägre marknadstillväxt och vissa förluster av marknadsandelar inom OECD-länderna 1985. Det senare främst lill följd

Bilaga 1.1 Preliminärnationalbudget 119

av relaiivprishöjningar 1984 och 1985. Arbelsproduktivilelen beräknas öka med drygt 2%, vilkel innebär att lönekostnaden per producerad enhet 1985 vänlas stiga i samma takt som 1984 eller med knappt 3%. Då samiidigi prisökningarna för företagens insatsvaror i genomsnitt väntas uppgå till 5%, innebär detla en ökning av den röriiga kostnaden per producerad enhet med drygl 4%. Produktpriserna förutses stiga med 4 1/2%, varför marginalförändringen vänlas bli svagt positiv 1984-1985. Lönsamheten beräknas fortsätta atl öka kraftigt inom järn- och stålverken och pappersindustrin samt i viss mån även inom verkstadsindustrin. Däremot förutses driftsöverskoltsandelen sjunka någol totalt sell inom industrins övriga delbranscher som producerar bearbetade varor.

8.2 Tillverkningsindustrins vinstutveckling

Driftsöverskott, produktionskostnader och priser

Driflsöverskottets andel av förädlingsvärdet fortsatte all stiga 1983-1984 (tabell 8:6). Taklen i lönsamhetsökningen blev visserligen lägre än årel innan men ändock fullt tillräcklig för all lönsamhelen skulle nå upp lill den höga nivån som förelåg 1974. Även 1984 var del i hög grad den kraftiga tillväxten av produktionen och arbetsproduktiviteten som låg till grund för den positiva vinstutvecklingen.

För 1985 pekar kalkylerna på en viss ytterligare höjning av tillverkningsindustrins lönsamhet. Arbetsproduktiviteten väntas visserligen inle öka med mer än 2% jämföri med 5 1/2% 1983-1984. Med den antagna löne-

Tabell 8:6 Förädlingsvärde i tillverkningsindustrin exkl. varv 1978—1985

Löpande priser

	1978	1979	1980	1981	1982	1983 prel.	1984 prognos	1985 prognos
Milj. kr.
Lönekostnad'	73 349	78481	86533	92401	96061	102 247	112 262	119504
Kapitalförslilning	10 397	11412	12 880	14 227	16 186	18406	19652	21047
Driftsöverskott exkl.
subventioner	2779	9381	9864	7751	12067	24 633	34 138	37 462
därav: driftsöverskott inkl.
subventioner	4 056	10 874	12832	10 809	14712	27 537	37 672	41218
./. subventioner-	1277	1493	2968	3 058	2 645	2904	3 534	3 756
Förädlingsvärde	86525	99274	109277	114379	124314	145286	166 052	178013
Procent av förädlingsvärdet
Lönekostnad'	84.8	79,1	79,2	80,8	77,3	70,4	67,6	67,1
Kapitalförslilning	12,0	11,5	11,8	12,4	13,0	12,7	11,8	11.8
Driftsöverskott exkl.
subventioner	3,2	9,4	9,0	6,8	9,7	16,9	20,6	21,1
därav; driftsöverskott inkl.
subventioner	4,7	10,9	11.7	9,5	11.8	19.0	22.7	23,2
./. subventioner"	1,5	1,5	2,7	2.7	2,1	2,1	2,1	2,1
Förädlingsvärde	100,0	100,0	100,0	100.0	100,0	100,0	100,0	100,0

' Löner inkl. kollektiva avgifter och icke varuanknuina indirekta skatter.

- Icke varuanknuina subventioner.

Källor: Konjunkturinslituiel och statistiska centralbyrän.

Prop. 1984/85:100

120

Diagram 8: 3 Rörliga produktionskostnader, produktpriser och marginaler per producerad enhet i tillverkningsindu-strin exkl. varv 1964—1985

Åriig procentuell förändring

Förbrukning

lllll........................................ I I I I 1 1_________ I 1 1

1964 1966 1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984

' Med avdrag för subventioner. Källor: Konjunklurinstituiet.

Bilaga 1.1 Preliminärnationalbudget 121

kostnadsökningen per timme om 5,2%, innebär delta alt lönekostnaden per producerad enhet väntas stiga med drygl 3%. Den röriiga kostnaden per producerad enhet beräknas emellertid totalt sett stiga med knappi 4 1/2%, då insatsvaruprisernas genomsnittliga ökningstakt väntas begränsa sig till drygt 4 1/2%. Produktpriserna förutses samtidigt öka med 4 1/2%, vilket innebär att vinstmarginalen inom tillverkningsindustrin exkl. varv inle ändras nämnvärt från 1984 till 1985.

Finansiella intäkter och kostnader

Enligt preliminära uppgifier steg ränteiniäkterna med I miljard kr. 1982-1983, medan räntekostnaderna för första gången sjönk och det med ungefär samma belopp (tabell 8: 7). Det senare var främsl en följd av all förelagen använt en betydande del av resultatförbällringen 1983 till att amortera ned sina skulder. Dessulom sjönk den genomsnittliga räntenivån 1982-1983.

Ulförda kalkyler pekar på en fortsatt ökning av ränteiniäkterna 1983-1984, medan räntekostnaderna inte vänlas ha sjunkit ytterligare utan blivit av ungefär samma storlek som 1983. Den investeringsexpansion som väntas inom företagen 1983-1984 (se kapilel 7) förutses nämligen ta i anspråk en betydande del av vinsterna 1984, och därmed begränsa utrymmet för ytteriigare reducering av skuldstocken. För 1985 förutses en viss ökning av såväl intäkts- som kostnadsräntorna.

Tabell 8:7 Förenklad resultaträkning och marginaler för tillverkningsindustrin 1977—1985

Milj. kr., bokföringsmässiga värden

	1977	1978	1979	1980	1981	1982	1983	1984	1985
							prel. prognos prognos
1 Bruttointäkter av
rörelsen	240062	260135	294 703	331456	353 799	402 442	465 700	530900	568000
2 Rörelseresultat
före avskrivningar	12 709	12 732	21924	24 014	236/5	31384	46250	57900	62000
3 Bruttomarginal (2/1)	5,3	4,9	7,4	7,2	6,7	7,8	9,9	10,9	10,9
4 Brutlomarginalförändring'	-1,6	-0,4	2,5	-0,2	-0,5	1,1	2,1	1,0	0,0
5 Bokföringsmässiga
avskrivningar	7405	7501	9 101	10674	10640	11814	11350	12300	14000
6 Resultat efter
avskrivningar (2-5)	5304	5231	12 823	13 340	12 978	19570	34 900	45 600	48000
7 Finansiellt netto	-2228	-2971 ■	- 2730-	- 2 795 ■	- 4708-	- 3 148	- 900	1500	1000
därav: intäkter	6632	7 244	8231	10876	12 324	15419	16600	19000	19500
kostnader	8860	10215	10961	13671	17032	18567	17 500	17 500	18500
8 Resultat efter finans-
netto (6-1-7)	3076	2260	10093	10545	8270	16422	34000	47100	49000
9 Neltomarginal (8/1)	1,3	0,9	3,4	3,2	2,3	4,1	7,3	8,9	8,7
10 Netlomarginalförändring'	-1,5	-0,4	2,5	-0,2	-0,9	1,8	3,2	1,6	-0,2

' Förändring mätt i procentenheter.

Anm. 1 tabellen saknas extraordinära poster, bokslulsdispositioner saml skalt jämföri med en fullständig

resultaträkning.

Källor: 1977-1982 enligt statistiska centralbyrån (SOS Företagen). 1983-1985 enligt Konjunkturinstitutet.

Uppgifterna för 1983 har beräknats utifrån statistiska centralbyråns undersökning av identiska industriföretag

1982 och 1983.

Prop. 1984/85:100

122

Räntabilitet m. m.

Räntabiliteten på totalt kapital steg kraftigt 1982-1983 (tabell 8:8). Därmed uppnåddes en nivå på 11 1/2%. vilken är högre än nivån någonsin var under 1970-talel. Bidraget från arbetande kapital uttryckt i procentenheter var därvid dubbelt så stor som bidraget från finansiellt kapital. Räntabiliteten på eget kapital sleg samiidigi med 11 procentenheter lill 25% varvid finansieringsfaklorn bidrog med 7 1/2 procentenheter.

Kalkylerna för 1984 pekar på att räntabiliteten på totalt kapital fortsatt atl stiga till följd av främst ökad avkastning på arbetande kapital. Även räntabiliteten på eget kapital beräknas ha stigit yllerligare och därmed uppnått den myckel höga nivån drygt 28%, vilken är något högre än nivån rekordåret 1974 (27,6%). Den "reala" räntabiliteten på eget kapital beräknas ha stigit lill drygt 19% 1984. Räntabiliteten på såväl totalt som eget kapital förutses sjunka någol 1984-1985. Däremot väntas den "reala" räntabiliteten på eget kapital öka någol ytterligare på grund av den förvän-tal svaga ökningen av priserna under loppet av 1985. De kraftiga resultatförbättringar som företagen erhållil under tidsperioden 1982-1984, har bl.a. fått till följd alt soliditeten höjts avsevärt och 1984 i det närmaste beräknas nå upp till den jänförelsevis höga nivån i början av 1970-lalet. Soliditeten vänlas ligga kvar på denna nivå även under 1985.

Tabell 8: 8 Tillverkningsindustrins räntabilitet 1977-1985

Procent, bokföringsmässiga värden

	1977	1978	1979	1980	1981	1982	1983 prel.	1984 prognos	1985 prognos
Räntabilitet på totalt kapital (RT)	4,6	4,4	6,8	7,3	7,0	8,7	II.5	12,8	12,3
Bidrag från: arbetande kapital (BA)	2,0	1,9	4,1	4,0	3,6	4,9	7.8	9,0	8.7
finansiellt kapital (BF)	2,6	2,5	2,7	3,3	3,4	3,8	3,7	3,8	3,6
Finansieringsfaktor (F)	0,0	-1.4	5,3	4,7	1,6	6,0	13,7	15,7	15,0
Räntabilitet pä eget kapital (RE)	4,6	-3,0	12,1	12,0	8,6	14,7	25,2	28,5	27,3
Konsumentprisindex (förändring
dec.-dec.)	12,8	7.5	9,7	13,7	9,4	9,9	9,3	7,8	3,3
"Real" räntabilitet på eget kapital	-7,3	-4,2	2,2	-1,5	-0.7	4,4	14,5	19,2	23,2
Finansieringsfaklorns komponenter:
Genomsnittlig skuldränta (RS)	4,6	4,9	4,8	5,6	6,4	6,4	5,6	5,1	5,0
(RT-RS)	0,0	-0,5	2,0	1,7	0,6	2,3	5,9	7,7	7,3
Skuldsättningsgrad (S/E)	2,91	2,77	2.72	2,79	2,78	2,60	2,32	2,04	2,04
Soliditet (E/T)	25,6	26,5	26,9	26,4	26,5	27,8	30,2	32,8	32,9
RT = BA -h BF RE = RT -F F	F = (RT - RS) X S/E

Anm. Räntabiliteten på eget kapital äi beräknad pä resultatet efter finansiellt netto men före extraordinära poster, bokslulsdispositioner och skatt. Skuldsällningsgrad. S/E = (Skulder + hälften av obeskattade re-server)/(egel kapital -¥ hälften av obeskattade reserver).

Källor: 1977-1982 enligt statistiska centralbyrån (SOS Företagen). 1983-1985 enligt Konjunkturinstitutet. Llppgiftema för 1983 har beräknats utifrån statistiska centralbyråns undersökning av identiska industriföretag 1982 och 1983.

Bilaga 1.1 Preliminärnationalbudget 123

9 Den ofTentliga verksamheten'

Den offentliga verksamhelen diskuteras i det följande med utgångspunkt från den finansiella utvecklingen för delsektorerna staten, kommunerna och socialförsäkringssektorn.

Avslutningsvis presenteras beräkningar av finanspolitikens effekter på samhällsekonomin.

9.1 Staten- Under senare hälften av 1970-lalel och början av 1980-lalel var den reala ökningen av slalsulgifterna högre än tillväxten i såväl slatsinkomsterna som BNP. Della medförde att budgetunderskottet ökade mycket snabbt. Fr.o.m. 1983 bröts denna utveckling framför alll genom atl statens inkomster började öka snabbare, men även genom atl den reala utgiftstaklen sjönk markant. Inkomsttakien var 1983 högre än både den reala ökningen av inkomslerna och utvecklingen av BNP. 1984 och 1985 väntas utgiftstak-len sjunka ytterligare. Därmed minskar budgetunderskottet för första gången sedan 1976 säväl i nominella tal som mätt som andel av BNP.

Tablå A Jämförelse mellan BNP och statens inkomster, utgifter och budgetunderskott 1978—1985

		1978	1979	1980	1981	1982	1983	1984	1985
Budgetunderskottet,
miljarder kr.		33	45	53	66	83	80	73	65
Andel av BNP, %		7,9	9,8	10,1	11,6	13,2	11,4	9,3	7,7
Nominell ökning av
BNP, miljarder kr.		42	50	63	48	55	77	78	56
Procenluell förändring av statens
reala inkomsler		-5,7	0,7	0,6	1,6	T ?	9,2	2,9	0,1
utgifter		5,8	6,3	1,3	4,5	5,'5	2,6	-1,3	1.2
utgifter exkl.	räntor	5,4	5,1	-1,9	1,2	1,4	1,3	-4,0	0.0
BNP, proc. volym-
förändring		1.8	3,8	1,7	-0,5	0,8	2,5	2,8	2,1

Flera förändringar av de direkta skaiierna har vidlagils under perioden 1983 till 1985. Den viktigaste var omläggningen av inkomstbeskattningen som innebär en kraftig sänkning av marginalskatterna och en begränsning av det skatiemässiga värdel av underskoltsavdragen. Därmed blir den statliga inkomstskatten drygt 3 miljarder kr. lägre per år än om reformen inle hade genomförts. Della finansierades första årel genom införande av en allmän löneavgift på 2%. Är 1984 finansierades reformen genom höjd

' Kapitlet är utarbetat inom finansdepartementet.

- Beräkningarna över statens inkomster och utgifter har hämtats från nationalräkenskaperna för åren fram I.o.m. 1983. Prognosen för 1984 och l:a halvåret 1985 baserar sig på material från riksrevisionsverket. För andra halvåret 1985 grundar sig prognosen på finansdeparlemenlels och riksrevisionsverkels beräkningar till budgetförslaget 1985/86.

Prop. 1984/85:100

124

skall på villaolja. vilkel vänlas inbringa ca I 600 milj. kr. Resten finansierades genom vissa skärpningar av skatteskalan, vilket inbringade ca 100 milj. kr, samt genom en mindre höjning av basenheten. Genom detta fick slalen in 800 milj. kr. mer i direkt skatl. Basenheten höjdes från 7 300 kr. till 7 600 kr.

Effekter av viktigare skattereformer på statens inkomster av direkt skatt

	Miljarder kr.
	1983	1984	1985
Marginalskatlesänkning	-3,1	-3.4	-3,5
Höjning av basenheten	-3.4	-2,5	-1,6
Avdragsbegränsning'	(0,4)	(0,4)	(0,4)
Fackföreningsavdrag	-1,25
Slopat försäkringsavdrag	0,55
Slopad skattereduktion för
skallesparande och aktieut-
delning	0,7	0,6
Schablonavdrag för inkomst
av tjänst	-1,6
Skärpning av förmögenhets-
skatten'	(0,9)
Fastighetsskatt'			(ca 4,0)

' Påverkar ej statens inkomsler under dessa år.

Ungefär hälften av inkomsterna från indirekta skatter kommer från mervärdesskatten. Denna är beroende av den privata konsumtionens utveckling och den aktuella skattesatsen. Den mycket kraftiga ökningen av de indirekta skatteinkomsterna 1983 berodde huvudsakligen på all mervärdesskattesatsen höjdes med 1,3 procentenheter till 19 procent den 1 januari 1983.

Övriga indirekta skatter består av punktskatter och arbetsgivaravgifler eller löneberoende indirekta skatter. 1 nedanstående tablå framgår vilka viktigare punktskattehöjningar som har skell under 1983 och 1984.

Skau på

1 krafllrädande

Skattehöjning

Vin och sprit

Tobaksskatt

Elenergi

Villaolja

Försäljningsskatt på molorfordon Bensinskatt

1 jan.1983 I nov. 1983 3dec. 1984 5 dec. 1983 3 dec. 1984 I juli 1983 I dec 1984 1 nov. 1983

1 jan. 1984 1 maj 1984 1 dec.1984

2 öre/kWh 2 öre/kWh 120 kr/kubikmeter

90 öre/kg tjänstevikt 6 öre/I 50 öre/liter

Se tablå pä sid 132.

Bilaga 1.1 Preliminärnationalbudget 125

Arbetsavgiflerna' ökade 1983 genom införandet av den allmänna löneavgiften på 2% fr.o.m. den I jan. Denna höjdes tillfälligt lill 3% under perioden 1 juli-31 dec. 1983. Vidare höjdes arbetsmarknadsavgiften med 0,5 procentenheter. För 1984 återställdes löneavgiften till 2%. 1985 höjs arbetsmarknadsavgiften med 0,3 procentenheter. Genom det ändrade upp-bördesförfarandet av arbetsgivaravgiften 1985 går staten miste om en månads uppbörd, (se sidan 128)

Statens inkomsler av socialjörsäkringsavgijier' ökade kraftigt 1983 genom att folkpensionsavgiften höjdes samiidigi som sjukförsäkringsavgiften sänktes inom ramen för totala oförändrade socialförsäkringsavgifier.

1984 och 1985 sker inga ytterligare höjningar av de slatliga socialförsäkringsavgifterna, varför dessa inkomsler i slort sell följer den beräknade lönesummeutvecklingen. Genom ändrat uppbördsförfarande av arbetsgivareavgifter beräknas staten gå miste om en månads uppbörd av socialförsäkringsavgifier under 1985. (se sid 128)

Statens övriga inkomster ökade kraftigt 1983 lill följd av ökade inleveranser från affärsverken och riksbanken. Dessutom ökade statens ränteinkomster. Även 1984 och 1985 vänlas dessa inkomsler öka om än i långsammare takt. Det är huvudsakligen inleveranser från affärsverk saml ökade ränleinkomsler som väntas slå för denna ökning.

Statens ulgifler ökade 1983 för första gången sedan 1976 långsammare än inkomsterna. Ungefär tre fjärdedelar av utgifterna avser transfereringar. Variationer i utgifislakten följer därför relativt väl förändringar i transfereringsulgiflerna. Transfereringar lill hushåll — beslår lill drygt två tredjedelar av pensioner. 1983 ökade folkpensionerna kraftigt till följd av all utöver höjningen av basbeloppet med I 700 kr. även elt särskilt tilläggsbelopp om 300 kr. infördes. Tolall innebar delta atl pensionerna ökade med drygl 10%. För 1984 räknas basbeloppet upp med konsumentprisstegringen nov. 1982-nov. 1983 med ell beräknat avdrag för 1982 års devalvering på 4 procentenheter. Därmed ökade basbeloppet från 19 400 kr. lill 20 300 kr. Del särskilda tilläggsbeloppet på 300 kr. logs bort 1984. Sammantaget höjdes folkpensionerna med drygt 4%. Basbeloppet ökar 1985 med 7,4% till 21 800 kr.

Ökningen av transfereringar lill socialförsäkringsseklorn och minskningen av transfereringar lill kommuner sammanhänger med en omläggning av bidragssystemet, (se kap. 9.2)

Transfereringar till företag inkluderar i enlighet med nationalräkenskapernas principer även livsmedelssubventioner och räntebidrag till bostäder. Dessa ökade kraftigt 1983. En stor del av denna ökning förklaras av all livsmedelssubvenlionerna höjdes med 660 milj. kr. som kompensation för momshöjningen 1 jan. 1983. 1984 kommer dessa emellertid att minska med

Se tablå på sid 132.

' Exkl. utlåningsverksamheten.

Prop. 1984/85:100

126

Tabell 9: I Statens inkom.ster och utgifter 1983-1985

Exkl. statliga affärsverk och aktiebolag

	1983	1984	1985	1982-1983	1983-1984	1984-1985
Löpande inkomsler
1 Inkomsler	218083	242340	254750	19,6	11,0	5,0
l.l Direkta skatter	48 530	55 320	61840	17,8	14,0	12,0
1.2 Indirekta skatter	107 178	118 790	124 720	19,9	11,0	5,0
1.3 Socialförsäkringsavgifter	35 487	38 840	38050	21,8	9,5	- 2,0
1.4 Övriga inkomster	26 888	29390	30 140	18,9	9,5	2,5
2 Utgifter	271574	289480	307 490	12,3	6,5	6,0
2.1 Transfereringar	211 190	225 680	240770	14,7	7,0	6,5
2.1.1 Till hushåll	67 621	70 130	76120	9.7	3,5	8,5
2.1.2 Till socialförsäkringssektorn	8851	10 2.-50	17 170	63,3	16,0	67.5
2.1.3 Till kommuner	48039	52410	51830	9,2	9,0	- 1,0
2.1.4 Till företag	36796	32 590	28870	18,7	-11,5	-11,5
därav: livsmedels-och
räntesubventioner	13 062	13 230	11 580	16,4	1,5	-12,5
induslripolitiska
åtgärder	7 920	34)0	1300	-6,0	-57,0	-62,0
2.1.5 Till internationell
verksamhel	4 801	5 800	6000	9,6	21,0	3,5
2.1.6 Ränteutgifter	45 082	54 500	60 780	19,7	21,0	11,5
2.2 Konsumlion	54 556	58 220	60750	4,6	6.5	4,5
2.3 Investeringar	5 645	5980	6280	15,3	6,0	5,0
2.4 Lagerinvestering	39	- 550	- 460
2.5 Köp och försäljning
av fastigheter	144	150	150
3 Finansiellt sparande	-53491	-47 140	-52740
4 Utlåning och andra
finansiella transaktioner	15620	11720	8660
därav: industripolitiska
åtgärder	2 400	0	0
4.2 Kursförluster	6055	10 800

5 Korrigeringspost

6 Totalsaldo

1980 års priser

Konsumtion Investeringar

42925	43100	42710	-3,5	0,4	- 0,9
4 335	4 346	4 328	5.1	0,3	- 0,4

Anm. Nivån på inkomster och ulgifler skiljer sig något från beräkningarna i budgetförslaget av redovisningstekniska skäl. Källor: Finansdepartementet, konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

850 milj. kr. beroende på att samlliga livsmedelssubvenlioner utom på mjölk avvecklades den 5 dec. 1983.

Det som framför allt förklarar den starka ökningen av transfereringarna lill företagssektorn fram t. o. m. 1983 är emellertid de särskilda induslripolitiska satsningarna inom varvsindustrin, stålindustrin, skogsindustrin m,n. branscher. Till stor del har de induslripolitiska insatserna utgått i form av lån och aktieteckning. Denna del redovisas i tabell 9: I under posten utlåning och andra finansiella transaktioner.

Bilaga 1.1 Preliminärnationalbudget 127

Tabell 9:2 Industripolitiska åtgärder 1978-1985

Milj. kr.

	1978	1979	1980	1981	1982	1983	1984	1985
Statliga förelag	625	1615	1350	1980	3 890	4 050	510	170
Varvsindustri	1638	5 077	3 360	3 000	4 100	4 1.30	2800	1 110
Stålindustri	1770	1652	1 120	1 160	220	40	40	20
Skogsindustri	360	325	60	520	40	2000	-	-
Övriga branscher	413	1969	990	550	1840	100	60	-
Totalt	4 806	10 638	6 880	7210	10090	10320	3410	1300
därav, transferering	2 594	6224	5 2.30	5 080	8430	7 920	3410	1300
lån och aktieteckning	2212	4414	1650	2130	1660	2400	-	-

Anm. Statliga förelag omfattar i huvudsak företag inom Statsföretag, t.ex. NJA, LKAB, ASSl. De fiesta förelag som mottar industripoliliskt stöd inom varvs-, stål- och skogsindustrin är numera slatliga. Branschredovisningen i tabellen baseras pä de institutionella förhållanden som rådde 1976. För att kunna jämföra värdena årsvis har därför denna indelning bibehållits. Källor: Finansdepartementet, industridepartementet och riksrevisionsverkel.

1979 nådde de induslripolitiska åtgärderna en lopp, men även 1982 och 1983 låg de på en hög nivå. (Ifr tabell 9: 2.) Del var framför alll stödet för avveckling av varv och bidrag till LKAB som förklarar della. Under 1984 minskade utbetalningarna av industristöd drastiskt. Under 1985 vänlas inte heller några slörre utbetalningar av industristöd.

Transfereringarna lill inlernaiionell verksamhet utgörs huvudsakligen av gåvodelen i ulandsbislåndet. Enbari ulandsbislåndel vänlas uppgå lill 5,6 miljarder kr. 1985.

Ränteutgifterna på statsskulden ökar myckel snabbt dels till följd av underskottet i statsbudgeten, och dels på grund av alt äldre lån som förfaller måste omplaceras till högre räntesatser. (Däremot ingår inle kursföriuster som görs på utländska lån. (De förs under punkten 5 i tabell 9: I.) Den svenska slalsskulden uppgick den 30 nov. 1984 till 519 miljarder kr. varav 108 miljarder kr. avsåg upplåning utomlands. Uppräknat till aktuella växelkurser är utlandsskulden 26 miljarder kr högre. Den totala skulden blir då 545 miljarder kr., eller ca 70% av BNP.

Procentuell volymförändring

1982

1983

1984

1985

Statlig konsumtion, total volymförändring därav: huvudmannaskapsförändring

beredskapsarbeten

underiiggande volymförändring

-2,1

-1,9

0,3

-0,5

-3,5

-1,7

0.3

-2,1

0,4

0,0

-0,1

0,5

-0,9 0,0 0,0

-0,9

Den statliga konsumtionen ökade långsamt 1983. 1 reala termer innebar det en faktisk minskning. Minskningen 1983 förklaras bl.a. av alt Akademiska sjukhuset i Uppsala övergått till landslingskommunall huvudmannaskap. För 1984 väntas en liten real ökning av den statliga konsumtionen.

Prop. 1984/85:100 128

Bl. a. drogs försvarsanslagen upp vilket innebär en ökning jämfört med tidigare prognoser. Den statliga konsumtionen 1985 vänlas åter minska något i reala termer. 1983 var den underliggande ökningen av antalet sysselsatta i den statliga sektorn ca 400 personer. För 1984 och 1985 förutses en minskning med elt par tusen personer. Häri ingår också en beräknad minskning av antalet sysselsatta i slatliga beredskapsarbeten.

Investeringsverksamheten inom de slatliga myndigheterna beskrivs närmare i kapilel 7. De slatliga myndigheternas investeringar i reala termer ökade kraftigt 1983 bl. a. på grund av ökat vägbyggande. 1984 och 1985 antas de statliga myndigheternas investeringar ligga kvar på denna nivå.

Som framgår av tabell 9: 1 har statens finansiella sparande förbättrats betydligt 1983. För 1984 väntas en fortsall förbättring. Del finansiella sparandel försämras något 1985, vilket helt förklaras av minskade inkomster från arbetsgivaravgifter (se nedan).

Statens egen utlåning — bl. a. till bostadslån och lån lill industrier - och andra finansiella transaktioner ingår inte i del finansiella sparandet, men däremot i del totala budgetsaldot. Täckning av förluster inom varvs- och stålinduslin har ofta gjorls i form av förlust- eller garantilån. Fr. o. m. den I juli 1985 kommer de statliga bostadslånen au överföras till ett särskilt bostadslåneinsiiiut. De kommer då inte längre all ingå i statsbudgeten, vilkel innebär alt statens utgifter för utlåning minskar kraftigt.

Genom de senaste årens devalveringar och kursuppgång av USdollar har de utländska lånen värderade i svenska kr. sligil i värde. Det innebär att kursförluster uppstår. Dessa registreras inte som löpande utgifter förrän vid amortering på eller återbetalning av lånen. Under hösten 1984 har stora utländska lån omplacerats. Därigenom har kursförluster realiserats i förtid, vilket förklarar denna slora post.

Beräkningarna över statens inkomster och utgifter omfattar den statliga verksamhelen såsom den definieras i nationalräkenskaperna. Statsbudgetens saldo baseras på en verksamhet som något snävare avgränsad, varför en korrigeringspost införs. Denna innehåller dessulom den periodiserings-differens som uppstår på grund av ändringarna av inbetalningsrutinerna för skalteuppbörd 1985.

Det kassamässiga budgetunderskottet förbättras kraftigt 1985. Dels beror detla på atl bostadslånen ulgår ur statsbudgeten, dels på att den samordnade skatleuppbörden kassamässigt tillför staten stora inkomster. Källskatien betalas nu in av företagen vaije udda månad avseende de två föregående månaderna. I fortsättningen ska inbetalning göras varje månad av källskatt avseende månaden innan. Det innebär alt staten för 1985 får in en extra källskatteinbetalning, nämligen i december 1985. på 13.3 miljarder kr. som annars inle skulle ha inbetalats förrän i januari 1986. Då hushållen inte vidkänns någon höjd skatt förs detta inte under inkomster av direkta skaller, utan detta registreras enbart som en periodiseringsdifferens eftersom det ju är arbetsgivarna som får kortare kreditlid för inleveranser av dessa källskatler.

Bilaga 1.1 Preliminärnationalbudget

129

För att inle arbetsgivarna ska få för slora likvidilelspåfreslningar ska de i slället göra inbetalningar av arbetsgivaravgifterna något senare. Nu sker inbetalning vatje jämn månad avseende arbetsgivaravgifter för denna månad och månaden innan. 1 stället ska inbetalning göras varje månad med avgifter avseende föregående månad. Därmed inbetalas under 1985 arbetsgivaravgifler avseende endasl 11 månader. Då del är arbetsgivarna och inte hushållen som belalar dessa avgifier registreras delta som ett bortfall av inkomster av socialförsäkringsavgifier och indirekta skaller (s. k. löneskatter). Sammanlaget innebär delta atl budgetsaldot påverkas i positiv riktning. Del finansiella sparandet däremot utvecklas negativt eftersom detta enbart påverkas av senareläggningen av arbetsgivaravgifterna. Tidigareläggningen av källskalleuppbörden kommer förutom i budgetsaldot endast till ullryck i den ovan nämnda periodiseringsdifferensen.

9.2 Kommunerna

Den kommunala sektorns resultat brukar mätas med det finansiella sparandel. Delta definieras som skillnaden mellan löpande inkomsler och utgifter, upplåning och amorteringar ingår inle. Det finansiella sparandel för den kommunala sektorn har som framgår av diagram 9: I varil posilivt varje år under 1978-1982. 1983 försämrades den kommunala ekonomin. Underskottet i det finansiella sparandel uppgick lill 200 miljoner kr. Därefter har ekonomin försämrats ytterligare med beräknade underskott både 1984 och 1985 på cirka 2,5 miljarder kr.

Diagram 9: 1 Kommunernas finansiella sparande 1970-1985

Miljarder kr.

1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 Källor: Statistiska centralbyrån och beräkningar utförda inom finansdepartementet. 9 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga l.l

Prop. 1984/85:100 130

För hela den kommunala sektorn är emellertid likviditetssituationen god. Kommunernas samlade likvida medel, del s. k. finansieringskapilalei, uppgår 1984 till omkring 30 miljarder kr. vilket i relation till utgifterna ger kommunerna en mycket god betalningsberedskap. Det bör dock betonas att förhållandena är mycket olika i olika kommuner.

Som framgår av diagram 9: I har den kommunala sektorns finansiella sparande varierat kraftigt under 1970-talel. Långt större negativa finansiella saldon än de som beräknats för 1984 och 1985 har noterats för åren 1970-1971 och åren 1975-1977.

Inkomsler och transfereringsutgifter

Den kommunala sektorns inkomster steg 1984 med 7,8% och beräknas 1985 öka med 6,4%. Denna lägre inkomsttillväxl beror av en lägre ökning av skaiteinkomslerna 1985 jämfört med 1984. Detta förklaras dels av skalteunderiagets utveckling två år tidigare dels av atl utdebiteringen endasl ökar med 7 öre 1985 vilkel är den lägsta ökningen på många år. Den kommunala beskattningen av juridiska personer upphör helt 1985. Skattebortfallet kompenseras med ett särskilt statsbidrag på 1,8 miljarder kr. 1 tabell 9: 3 ingår denna kompensation i de allmänna statsbidragen, som därigenom ökat kraftigt.

Tabell 9:3 Kommunernas inkomster och utgifter 1982—1985

Exkl. kommunala aktiebolag och stiftelser

	Milj. kr.				Förändring, %
	1982	1983	1984	1985	1982-1983	1983-1984	1984-1985
Löpande priser
1 Inkomster	179602	198 146	213650	227430	10.3	7.8	6,5
l.l Skatter	97 393	107 363	115 550	123 060	10,2	7,6	6,5
1.2 Statsbidrag	43 999	48019	52410	51830	9,1	9,1	-1.0
1.2.1 Allmänna statsbidrag	10092	10315	11340	12910	2 2	9,9	14,0
1.2.2 Speciella statsbidrag	33 907	37 704	41070	38920	1L2	8,9	-5,0
1.3 Övriga inkomster	38210	42 764	45 690	52 540	11,9	6,8	15,0
2 Utgifter	178642	198372	216080	229920	11,0	8,9	6,5
2.1 Transfereringar	29 392	31852	34 250	36 300	8,4	7,5	6,0
2.l.l Till hushåll	11395	12948	14 120	15 040	13,6	9,1	6,5
2.1.2 Till staten	2974	3 129	3 300	3480	5,2	5,5	5,5
2.1.3 Till företag	6624	6934	7 190	7 730	4,7	3,7	7,5
2.1.4 Ofördelat	8 399	8841	9640	10050	5,3	9,0	4,5
2.2 Konsumtion	130540	146 356	160940	171930	12,1	10,0	7,0
2.3 Investeringar	18832	20198	20990	21790	7,3	3,9	4,0
2.4 Netto av mark- och
fastighetsköp	-122	- 34	- 100	- 100
3 Finansiellt sparande enligt
nationalräkenskaperna (1-2)	960	-226	-2430	-2490
1980 års priser
Konsumtion	111 149	114 233	117 520	119280	2,8	2,9	1,5
Investeringar	15941	15 802	15 440	15 220	-0,9	-2,3	-1,5

Bilaga 1.1 Preliminärnationalbudget 131

De speciella statsbidragen beräknas minska från 1984 till 1985. Beräkningen bygger pä au automatisk kompensation utgår för volymökningar men inte för pris- och löneökningar annat än för de statsbidrag där särskilda regler finns om sådan uppräkning. Den negativa utvecklingen förklaras även av alt en del kommunala verksamheter minskar i omfattning, framförallt inom skolans område, till följd av minskande elevunderlag. Vidare har del specialdestinerade bidraget för psykiatrisk sjukvård överförts till so-cialförsäkringsersältningen och redovisas 1985 bland övriga inkomster.

Den kommunala sektorns totala utgifter inkl. investeringar väntas i likhet med inkomsterna öka långsammare 1985 än 1984.

Konsumtion och investeringar

Utbyggnadstakten i den kommunala sektorn har dämpats sedan slulet av 1970-talet. Från en genomsnittlig volymökning per år på ca 4% under 1970-lalel reducerades lillväxttakten lill under 3% i början av 1980-talet. Den underliggande volymökningen, dvs. ökning exkl. sysselsättningsskapande åtgärder och huvudmannaskapsförändringar, vänlas 1985 bli 1,5%. Totalt ökade konsumtionsvolymen betydligt snabbare 1983 och 1984. En slor del av ökningen 1983 förklaras av huvudmannaskapsförändringar och ökat antal beredskapsarbeten i kommunal regi. 1984 minskade antalet beredskapsarbeten med 5 000 personer men istället tillkom omkring 25 000 sysselsatta med arbete i s. k. ungdomslag. Utvecklingen av den kommunala konsumtionen sedan 1983 sammanfallas i nedanstående tablå.

1983 1984 1985

A'ommw/iu/konsumtion, total volymförändring 2.6 2,9 1,5

därav: huvudmannaskapsförändring 0,7 -

beredskapsarbeten och ungdomslag 0,8 0,5

underliggande volymökning 1,1 2,4 1,5

Sysselsättningen inom den kommunala sektorn ökade 1984 med ca. 30000 personer. För 1985 förutses en underliggande sysselsättningsökning med ca 10 000 personer.

De kommunala myndigheternas och affärsverkens investeringar minskade med 2,3% 1984 och vänlas minska med yllerligare 1,5% 1985. En närmare redogörelse för kommunernas investeringar lämnas i kapilel 7.

Prop. 1984/85:100

132

9.3 Socialförsäkringssektorn'

Socialförsäkringssektorns inkomster är till slor del beroende av ATP-och .sjukförsäkringsavgifiernas storlek samt den totala lönesummans utveckling.

Den långsamma utvecklingen av avgifterna 1983 sammanhänger med den lidigare omnämnda minskningen av sjukförsäkringsavgiften med en procentenhet som gjordes i samband med ökningen av folkpensionsavgif-len. ATP-avgiften ökade både 1983 och 1984 med 0,2 procentenheter. Den nya s. k. lönlagariöndsavgiften på 0,2 % har här inräknats i ATP- avgiften för 1984, vilken därmed således ökar 0,4 procentenheter. 1985 görs inga höjningar av socialförsäkringsavgifterna. Genom den samordnade skatleuppbörden (se sid. 128) inbetalas 1985 endast II månaders socialförsäkringsavgifter. Det innebär kassamässigt ett bortfall på drygt 3 miljarder kr. i ATP-avgifter och nästan lika mycket i sjukförsäkringsavgifier.

De lagstadgade socialförsäkringsavgifierna och de löneberoende indirekta skatterna i procent av lönesumman för åren 1980-1985 framgår av nedanstående tablå.

Lönekostnadspåslag i procent av lön 1980—1985

Lagstadgade socialförsäkringsavgifier

	1980	1981	1982	1983	1984	1985
Lagstadgade social-
försäkrini>savgifter
ATP	12,0	12,25	9,4	9,6	10,0	10.0
Sjukförsäkring	10,6	10,5	10.5	9,5	9,5	9.5
Folkpension	8,3	8,4	8,45	9,45	9,45	9,45
Delpension	0,5	0,5	0.5	0,5	0.5	0,5
Sjöfolkspensionering	(0.8	0,8	0.8	0,8	0.8	0,8)
Lönegaranli	0,2	0,2	0,2	0,2	0.2	0,2
Arbetsmarknadsavgift	0,4	0,4	0,4	0,65	0,65	0.8
Arbetsskadeförsäk-
ring	0,6	0.6	0,6	0,6	0,6	0.6
Summa socialförsäk-
ringsavgifter			30,05	30,5	30,9	31,05
Löneberoende indirekta skatter
Bamomsorgsavgifl	1,9	2,2	2,2	2,2	2,2	"> ?
Vuxenutbildnings-
avgift	0,25	0,25	0,25	0,25	0,25	0.25
Arbetsskyddsavgift	O.I	0,155	0,155	0,155	0,155	0,155
Löneavgift	-	-	-	2,5	2.0	2,0
Arbetsmarknadsavgift	0,4	0,4	0,4	0,65	0.65	0.8
Summa indirekta
löneskatter	2,65	3,005	3,005	5,755	5,255	5,405
Totalt lönekostnads-
påslag			33,055	36,255	36,155	.36,455

' Socialförsäkringsseklorn omfattar allmän sjukförsäkring, allmän tilläggspensionering samt erkända arbetslöshetskassor. Till staten räknas kontant arbetsmarknadsstöd (KAS), arbetsskadeförsäkring, folkpensionering, delpensionsförsäkring, frivillig pensionsförsäkring, lönegarantifond och sjöfolkspensionering.

Bilaga 1.1 Preliminärnationalbudget 133

Tabell 9:4 Socialförsäkringssektorns inkomster och utgifter 1982—1985

Löpande priser

Milj.kr. Förändring, %

1982 1983 1984 1985 1982- 1983- 1984-

1983 1984 1985

1 Inkomster 82417 91619 102260 II2130 11,2 11,5 9,5

1.1 Avgifter 57484 60013 66350 65620 4,4 10,5 -1.0

1.2 Bidrag från slalen 5421 8851 10250 17 170 63,3 16,0 67,5

1.3 Ränleinkomsler m.m. 19415 22 168 24820 27640 14,2 12,0 11,5

1.4 Övriga inkomster 97 189 190 200 94.8 0.5 5.5

1.5 Vinstdelningsskall O 398 650 1500 63.5 131,0

2 Ulgifler 63801 72599 80360 91970 13,8 10,5 14,5

2.1 Transfereringar till

hushåll 48896 .S6451 62990 70 170 15,5 11,5 11,5

2.2 Övriga transfereringar 12 139 132.S4 1429(1 18640 9.2 8,0 30,5

2.3 Konsumlion m.m. 2766 2894 3080 3 160 4,6 6,5 2,5

3 Finansiellt sparande 18616 19020 21900 20160

Källor: Finansdepartementet, konjunkturinslituiel. riksförsäkringsverket och statistiska centralbyrån.

Dessulom förekommer frivilliga socialförsäkringsavgifter, t.ex. individuell tilläggspension (ITP). De lagstadgade socialförsäkringsavgifier som räknas in i socialförsäkringssektorn är ATP- och sjukförsäkringsavgifterna. Resterande socialförsäkringsavgifier ingår i statens inkomsler, liksom de löneberoende indirekta skatterna.

Bidrag från slalen kommer all öka kraftigt 1985 beroende på omläggningen av bidragssystemet (jfr kap 9.2). Då transfereringar till kommuner ökar i molsvarande grad påverkas inte socialförsäkringssektorns finansiella sparande av denna omläggning.

Ränteinkomsterna bl. a. från staten visar på kraftiga ökningar för varje år beroende på del höga ränteläget. Ränteinkomsterna vänlas fortsätta atl öka kraftigt under 1984 och 1985.

Fr. o. m. 1983 fick socialförsäkringsseklorn även inkomster av den s. k. vinstdelningsskatien. Denna var tillfällig under 1983 men permanentades under 1984 och 1985.

Transfereringar till hushåll 1980-1985

1980 1981 1982 1983 1984 1985

.TP 19030 23537 27013 32471 36160 41880

Sjukförsäkring inkl.

föräldrapenning 16398 17126 18003 18653 20830 219.50

Erkända arbetslös
hetskassor 1730 2 596 3 880 5 327 6000 6.340

Transfereringarna till hushållen utvecklades mycket snabbi 1983. Denna utveckling dämpades 1984 på grund av den långsammare ulveckingen av ATP-ulbeialningarna.

Prop. 1984/85:100 134

Pensionsulbetalningarna för ATP utgör drygt 50% av de transfereringar till hushåll som redovisas i tabell 9:4 . Under 1983 ökade utbetalningarna av pensionerna kraftigt beroende på den stora ökningen av basbeloppet. För 1984 begränsades däremot ökningen till 3%. (Jämför avsnittet om folkpensioner sid. 125.) För 1985 höjs pensionerna med 7,4%. Utbetalningarna från de erkända arbetslöshetskassorna ökade kraftigt 1983 genom den ökande arbetslösheten. Den maximala arbetslöshetsersättningen höjdes från den I juli 1984, vilkel förklarar atl dessa utbetalningar ökade trots lägre arbetslöshet. 1985 väntas dessa utbetalningar öka myckel långsamt. En sammanställning av iransfereringsulgifterna till hushåll framgår av ovanstående tablå.

Del finansiella sparandet uppgick 1983 till 19 miljarder kr. och väntas 1984 öka till nära 22 miljarder kr. Genom den samordnade skatteuppbörden går socialförsäkringsseklorn miste om en månads uppbörd av ATP-och sjukförsäkringsavgifier 1985. Della är en engångseffekt, men påverkar det finansiella sparandel negativt 1985. Del finansiella sparandel på 20 miljarder kr. 1985 skulle därför egentligen ha blivit mycket högre.

9.4 Den totala offentliga sektorn

Den offenlliga sektorns sloriek kan belysas på många olika säll. I nedanstående tablå redovisas några mått med värden för 1983.

Andelen sysselsatta vid offentliga myndigheler: 32,0%

Offentlig konsumtion och investeringar som andel av BNP: 34,8%

Offenfiiga inkomster' i förhållande till BNP: 62,2 %

Offentliga utgifter' i förhällande lill BNP: 67,1 %

Finansiella sparandeunderskotlel som andel av BNP: 4,9%

' offenlliga inkomsler och utgifter har beräknats med interna betalningsströmmar bortnetlade.

Det totala antalet sysselsatta i statliga myndigheler inkl. värnpliktiga var 305800 år 1983. Inom kommunala myndigheter var samtidigt 1053 300 personer sysselsatta.

Den offentliga sektorns totala konsumtion och investeringar framgår av tabell 9:5 . Den offentliga konsumtionen som under 1970-lalet ökade med 3,2% i genomsnitt härunder 1983 ökat med mindre än en procent. Utvecklingstakten beräknas öka tillfälligt under 1984 bl. a. på grund av införande av arbeten i ungdomslag, men 1985 väntas ånyo utvecklingen dämpas betydligt.

De totala offentliga investeringarna minskade någol i volym 1983. Delta trots kraftiga ökningar av investeringarna i statliga myndigheler och affärsverk. De största ökningarna noterades för vattenfall, televerket, SJ och luftfartsverket.

De offentliga investeringarna beräknas minska i volym 1984 och 1985.

Bilaga 1.1 Preliminärnationalbudget 135

Tabell 9:5 Den offentliga sektorns konsumtion och investeringar 1982-1985

	Milj. kr., 1982	löpande priser 1983 1984		1985	Volymförändring,		%
	Milj. kr., 1982	löpande priser 1983 1984		1985	1982-1983	1983-1984	1984-1985
Statlig konsumtion Socialförsäkringssektorns konsumtion Kommunal konsumtion	52 153 2 686 130625	54 556 2 823 146 356	58 220 2 990 160940	60750 3 070 171930	- 3.5 - 3,7 2,8	0,5 0.5 3,0	-1,0 -2,5 1,5
Offentlig konsumtion	185464	203735	222 150	235 750	0,9	2,0	1,0
Statlig investering' Socialförsäkringssektorns investeringar Kommunala investeringar'	17 307 80 18832	19496 71 20 198	19680 90 20 990	20 280 90 21790	1,3 -25.4 - 1,7	-4,5 8,5 -2,5	-2,0 3,0 -1,5
Offentliga investeringar	36219	39765	40 760	42160	- 0,3	-3,0	-2,0
därav; myndigheler	19061	20 627	21640	22070	- 0,7	-1,0	-3,0
Summa offentlig sektor	221 683	243500	262910	277910	0,7	1,5	0,5

' Inkl. affärsverk saml statliga och kommunala bolag exkl. bostadsinvesleringar.

Källor: Finansdepartementet, konjunkturinstitutet, riksrevisionsverkel och statistiska centralbyrän.

Det är både staten och kommunerna som minskar. Särskilt kraftig är minskningen inom de statliga affärsverken, vilket beror på atl de slora investeringsprojekt som pågick under 1983 inom vattenfall, SJ och luftfartsverket nu är färdiga. De investeringsslimulerande åtgärder som beslutades under hösten 1983 och våren 1984 av arbetsmarknads- och regionalpoliliska skäl bidrar emellertid till att dämpa minskningen i investeringarna.

Tabell 9:6 Den totala offenUiga sektorns inkomster och utgifter 1982—1985

	Milj. kr.				Förändring, %
	1982	1983	1984	1985	1982-1983	1983-1984	1984-1985
1 Inkomsler	382986	437 852	480960	505 930	14,3	10,0	5,0
1.1 Skatter	228025	263 469	290310	311 120	15,5	10,0	7,0
1.2 Socialförsäkringsavgifter	86630	95 500	105 190	103 670	10,2	10,0	-1,5
1.3 övriga inkomster	68331	78 883	85460	91 140	15,4	8,5	6,5
2 Utgifter	422830	472 549	508630	541000	11,8	7,5	6,5
2.1 Transfereringar	213 009	242751	259920	277 500	14,0	7,0	7,0
2.1.1 Till hushåll	122 383	137414	147 240	161330	12,3	7,0	9,5
2.1.2 Till förelag inkl. livsmedels-
och bostadssubventioner	42751	49 388	46090	42930	15,5	-6,5	-7,0
2.1.3 Till internationell verksamhet	4 379	4 801	5 800	6000	9.6	21,0	3,5
2.1.4 Räntor	43 496	51 148	60 790	67 240	17.6	19,0	10,5
2.2 Konsumtion	185 464	203 735	222 150	235 750	9.9	9,0	6,0
2.3 Bruttoinvesteringar	24 363	25 953	26 510	27 700	6,5	2,0	4,5
2.4 Köp och försäljning
av fasligheter	6	110	50	50
3 Finansiellt sparande	-39844	-34 697	-27 670	-35070
4 Över statsbudgeten
finansierad utlåning	13 758	15 620	11720	8660

Källa: Finansdepartementet.

Prop. 1984/85:100 136

I tabell 9:6 redovisas den offentliga sektorns inkomster och utgifter 1982-1985. Transaktionerna mellan de tre delsektorerna har eliminerats varför tabellen endast visar transaktionerna mellan den offentliga sektorn och samhällsekonomin i övrigt.

Investeringar i tabell 9:6 omfattar lill skillnad från tabell 9: 5 ej investeringar i statliga affärsverk och bolag. Merparten av dessa investeringar förs i stället under poslen transfereringar till förelag. Under senare år har dessutom affärsverken börjat finansiera en del av sina investeringar utanför statsbudgeten.

Offentliga sektor	ns nnansiella underskott
	1977	1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985
Miljarder kr. Andel av BNP. procent	6.2 1.7	-1.9 -13,6 -19,7 -28,1 -.39,8 -34,7 -27,7 -35,1 -0,5 - 2.9 - 3.7 - 4,9 - 6,3 - 4,9 - 3,5 - 4,2'

' Kassemässigl -3,1 %.

Sedan 1978 har hela den offenlliga sektorn uppvisat ett sparandeunderskott. Försämringen i offentliga sektorns finansiella sparande är i sin helhet alt hänföra till slalen. 1983 förbättrades det finansiella sparandet väsentligt. Även 1984 väntas en kraftig förbättring vilkel beror på all statens finansiella sparande förbättras. Socialförsäkringsseklorn vänlas dessutom öka sitt finansiella överskott. Delta innebär att den offentliga sektorns finansieringsbehov minskade 1983 och vänlas forlsalta atl minska 1984. För 1985 försämras den offentliga sektorns finansiella sparande någol. Orsaken är den samordnade skatleuppbörden (se sid. 128). Genom all tidigareläggningen av källskalleuppbörden 1985 ej registreras i det finansiella sparandel i enlighet med nationalräkenskapernas definitioner sker ingen förbättring av sparandeunderskotlel. Motiveringen är all del enbari är fråga om en förkortad kredittid för arbetsgivarna atl inleverera källskatien, medan däremot hushållens inbetalning av källskatt inle påverkas. Däremot ger senareläggningen av inbelalningar av arbetsgivaravgifter direkt utslag i det finansiella sparandet. Dessa betalas av arbetsgivarna och registreras därför som etl faktiskt bortfall av arbetsgivaravgifler. Kassamässigl får dock slalen in ca 13 miljarder kr. mer i källskatt. Därmed skulle den offenlliga sektorns finansiella underskott förbättras med ca 9 miljarder kr. Mätt som andel av BNP minskade offentliga sektorns finansiella underskott från 4,9% 1983 och till beräknade 3,5% 1984. För 1985 beräknas delta öka till 4,2% genom bortfallet av en månads arbetsgivaravgifler. Medräknas den extra källskalieinbetalningen blir det kassamässiga finansiella sparandeunderskotlel endast ca 26 miljarder kr. eller 3,1 % av BNP.

I vissa sammanhang kan del vara lämpligl att jämföra den reala utveckhngen av offenlliga inkomster och ulgifler med BNP och dess utveckling i fasta priser.

Bilaga 1.1 Preliminärnationalbudget 137

	1970	1981	1982	1983	1984	1985
	1979
Inkomster	4.2	2,8	1.9	4,4	1,7	0,2
därav; skatter	3.0	1.4	2,1	5,5	2,0	2.1
avgifter	8,8	5.1	-7,1	0,7	2,0	-6,1
Utgifter	5,9	4,5	4,0	2,1	-0,4	1,3
Utgifter exkl.
räntor	5,8	2,7	1,7	1,5	-1,6	0,7
därav; slalen	5,9	4,5	5.5	2,6	-1,3	1,2
staten exkl. slats-
skuldräntor	5,7	1,2	1,4	1,3	-4,0	0,0
socialförsäk-
ringssektorn	12,7	4,2	3,9	3.9	2,5	9,0
kommunerna	4,2	2,3	0,9	1,4	0,8	1,3
BNP, proc. volym-
förändring	2,0	-0.5	0,8	2,5	2,8	2,1

.Anm. De nominella utvecklingstakterna för lolala inkomsler och utgifter med samlliga interna betalningsströmmar bortnetlade har defialerats med BNP-defialorn för att kunna jämföras med utvecklingen av BNP i fasta priser. För delsektorerna har de interna betalningsströmmarna medtagits.

De totala offenlliga utgifterna ökade under 1970-ialen med 5,9% per år, dvs. betydligt snabbare än BNP.

1983 växte de reala utgifterna mycket långsamt och understeg både inkomsttakien och BNP:s volymutveckling. 1984 beräknas de reala offentliga utgifterna i.o.m sjunka något. För staten är denna minskning ännu mer accentuerad och räknat exkl. slalsskuldsränlor väntas en minskning med hela 4%. 1985 väntas en långsam ökning av offentliga sektorns reala utgiftstakt. Delsamma gäller för staten, som mätt exkl. statsskuldsränlor inte vänlas öka sina utgifter alls realt.

Som framgår av ovanstående har den reala utgiftsökningen i den offentliga sektorn varit slörre än BNP-tillväxten under 1970-lalet. Som en följd härav har de konsoliderade offenlliga utgifterna satta i relation till BNP ökat trendmässigl under 1970-talel, från knappt 44% 1970 lill drygt 67%. 1983.

Den totala konsoliderade offentliga sektorns andel av BNP

	1970	1975	1980	1981	1982	1983	1984	1985
Utgifter	43,9	49,6	62,3	65,3	67,4	67,1	65,0	64,5
Utgifter, netto'	43,6	47,4	58,5	61,2	62,9	62,3	60,4	59,5
Inkomster	48,3	52,3	58,6	60,4	61,0	62,2	61,5	60,3
Skatter +
avgifter	40,5	43,7	49,5	50,9	50,1	51,0	50,6	49,4'
Skatter	33,0	35,1	35,3	35,9	36,3	37,4	37,1	37,1
Skatter -■
avgifter, netto-	33,0	42,0	46,5	47,7	46,7	47,3	46,9	45,6

' Exkl. interna räntor och skatt pä beskattade sociala förmåner.

- Exkl. skatt på beskattade sociala förmåner.

' Med samma uppbördsrutiner som 1984 skulle skattekvoten 1985 ha blivit 50,5.

Prop. 1984/85:100 138

Den totala skattekvoten nådde redan 1977 upp till 51 % och har sedan dess legal på denna nivå. Minskningen av skattekvoten 1985 beror hell på att förelagen bara belalar in 11 månaders arbelsgivaravgifter, medan inbetalningen av en månads extra källskatt inle registreras i skattekvoten i enlighel med nationalräkenskapernas definitioner. Justeras för detla blir den kassamässiga skattekvoten 51,0%'. Likaså blir inkomstnivån 1,6 procentenheter högre, dvs. 61,9%.

Eflersom dessa skaller uttrycks som andel av BNP borde enbart skatter på inkomsler som ingår i BNP medtas. Därför redovisas i tablån även skattekvoten exkl. skatt på transfereringar, dvs. på pensioner och övriga beskattade sociala förmåner. För internationella jämförelser kan det också vara lämpligt att redovisa skattekvoten exkl. socialförsäkringsavgifier. Dessa läcks ofta genom privata försäkringar i ullandet, varför skattekvoten därför är molsvarande lägre.

De totala inkomsterna under samma period har också ökat som andel av BNP om än inle lika snabbt. Från 1977 har de legat i stort sett oförändrade på drygt 60% av BNP medan utgifterna ökat från 59 lill drygt 67 % av BNP är 1983.

Ulgiftsandelen nådde en topp 1982 med 67,4% av BNP. Därefter sjönk ulgiftsandelen 1983 och beräknas fortsätta sjunka 1984 och 1985. Den totala nivån bestäms av hur beräkningarna av offenlliga sektorns totala ulgifler görs. Transfereringar mellan de offenlliga sektorerna medräknas inte medan däremot transfereringar till hushåll och företag ingår. Därmed kan utgiftsandelen åtminstone teoretiskt överstiga 100% av BNP. Hänsyn har dock inte lagits till all staten i allt större utsträckning valt all finansiera sitt budgetunderskott via upplåning hos AP-fonderna. Inte heller brukar man justera för skatter på beskattade sociala förmåner. Dessa förmåner är ju en transferering från offentliga sektorn till hushållen, men en del av dessa går tillbaka till stal och kommun i form av skall. I tablån ovan redovisas nivån på inkomst- och utgiftsandelen justerat för detla.

9.5 Beräkning av rinanspolitiska effekter

De finanspolitiska effektberäkningarna syftar lill att belysa hur reala förändringar i de offentliga inkomsterna och utgifterna påverkar hela samhällsekonomin. Som mått på den finanspolitiska effekten utnyttjas de reala förändringarna i procent av BNP i fasta priser.

Förändringar av delposter i de offentliga inkomsterna och utgifterna ger olika effekter på samhällsekonomin. Även om den offentliga sektorns finansiella sparande är oförändrat kan emellertid en finanspolitisk effekt uppstå genom att del sker förskjutningar mellan olika typer av inkomster och utgifter, vilka har olika multiplikativ effekt på samhällsekonomin. Om t.ex. hushållens inkomster ökar leder detta till en slörre privat konsumtion. Detta medför en produktionsökning vilket ger ökade löneinkomster

Bilaga 1.1 Preliminärnationalbudget

139

lill hushållen som därmed kan öka sin konsumtion ytteriigare. Den totala effekten på BNP kan därför bli slörre än ursprungligt initierade förändringen. Detta kallas för multiplikaioreffekt. Denna reduceras dock genom atl hushållen kan välja all spara en del av inkomsökningen och all en del av efterfrågeökningen riktas mot import. Genom atl göra anlaganden om bl. a. de marginella konsumtions-och importbenägenheterna' tas i modellen hänsyn till dessa förhållanden. Till grund för effeklberäkningarna ligger således bedömningar av dels importbenägenheterna för privai konsumlion samt för offentlig konsumlion och investering, dels hushållens konsumtionsbenägenhet för olika slags inkomsler.

Det aktuella konjunkturläget liksom även efterfrågeökningarnas sammansättning påverkar de marginella importbenägenheternas sloriek. För 1984 och 1985 antas den marginella importbenägenhelen för privat konsumtion vara 0,35. Hushållens marginella konsumtionsbenägenhet för 1983-1985 förutsatts vara 0,7.

Med dessa anlaganden om import- och konsumlionsbenägenheler som grund erhålls värden på elt antal multiplikatorer. Därefter kan den totala effekten av förändringar i den offentliga sektorns verksamhel på bruttonationalprodukten räknas fram.

För 1983 lämnade hela den offenlliga sektorn en svagt konlrakliv effekt på ekonomin, och för 1984 väntas denna kontraktiva effekt förstärkas, (tabell 9:7)

Av tabell 9:8 framgår något utföriigare hur olika delposter i den offentliga sektorns inkomsler och utgifter bidrar till den totala finanspolitiska effekten för 1980-1985.

För slalen innebar framförallt ökningarna av de indirekta skatterna 1983 en konlrakliv elTekt på ekonomin. Ökningen av ränleulgifierna medförde

Tabell 9:7 Finanspolitiska effekter 1977-1985

Procent av bruttonationalprodukten i fasta priser

	1977	1978	1979	1980	1981	1982	1983	1984	1985
Staten: direkt effekt indirekt effekt Summa	0.0 2,8 2,8	0,2 3,5 3,7	0,2 2,1 2,3	0,1 -1,1 -1,0	-0,1 0,1 0,0	0,0 1,2 1,2	-0,2 -1.3 -1,5	-0,1 -1,9 -2,0	-0,1 -0,4 -0,5=
Kommunerna: direkt effekt indirekt effekt Summa	1,0 -0,4 0,6	0,6 -1,6 -1,0	0,9 0,3 1,2	0,8 0,5 1,3	0,6 -0,1 0,5	0,3 0,1 0,4	0,5 0.2 0,7	0,4 0,2 0,6	0,2 0,1 0,3
Socialförsäkringssektorn'	0,3	0,4	0,2	0,2	0,1	0,3	0,2	-0,1	0,3
Totalt	3,7	3,1	3,7	0,5	0,6	1,9	-0,6	-1,5	0,1=

' Inkl. allmänna pensionsfonden.

= Om hänsyn las lill de kassamässiga inkomslerna blir den kontraktiva effekten 1,2 procenlenheler kraftigare.

' Med marginell konsumtions- resp. imporlbenägenhet avses hur myckel t.ex. hushållen ökar sin konsumtion resp. impon vid en viss given ökning av sina inkomsler.

Prop. 1984/85:100

140

visserligen en viss expansiv effekt. Denna motverkades dock genom den kotrakliva effekten som minskningen av statlig konsumtion innebar.

Även 1984 uppvisar slalen en konlrakliv effekt, framför allt betingad av den långsamma utvecklingen av transfereringarna. Della beror huvudsakligen på avvecklingen av industristödet och långsammare utveckling av utbetalda pensioner. Ökningarna av de indirekta skatterna bidrar till denna effekt. Även 1985 uppvisar staten också en konlrakliv effekt på samhällsekonomin bl. a. beroende pä reala minskningar av transfereringar till kommuner och företag.

För kommunerna innebär framför allt ökningen av den kommunala konsumtionen expansiva finanspolitiska effekter för samtliga år under perioden 1980-1985.

Automatik och finanspolitiska åtgärders effekt på finansiella sparandet i offentliga sektorn

Slörre delen av de totala utgifterna i statsbudgeten är pris-, löne- eller ränieberoende. Motsvarande är förhållandet på inkomstsidan. 1 högkonjunkturer har statsbudgeten automatiskt en åtstramande effekt genom att inkomsterna ökar på grund av ökad sysselsättning samtidigt som utgifterna för arbetsmarknads- och industripolitik minskar. I lågkonjunkturer får budgeten på motsvarande sätt automatiskt en expansiv effekt. 1 nedan-

Tabell 9:8 Finanspolitiska effekter 1981-1985

Procent av bruttonationalprodukten i fasta priser

	1981	1982	1983	1984	1985
Slalen
Inkomsler därav: direkt skall indirekt skalt	0.1 0,9 -0.6	0,0 0,0 0,1	-1,9 -0,4 -1,0	-0,6 -0,3 -0,3	0,1- -0,3= 0,1
Utgifter därav: transfereringar m. m.' konsumtion investeringar	-0,1 0,4 -0,2 -0,3	1,2 1.2 -0,4 0,4	0,4 0,8 -0,5 0,1	-1,4 -1,1 -0,1 -0,2	-0,6 -0,4 -0,1 -0,1
Summa staten	0,0	1,2	-1.5	-2,0	-0,5=
Kommunerna
Inkomsler därav; skaller	-0,1 -0,1	0,1 -0,2	0,0 0.0	0,1 0,1	0,0 -0,1
Utgifter därav: transfereringar konsumtion investeringar	0,6 0,0 0,7 -0,1	0,3 0,1 0,4 -0,2	0,7 -0.1 0.8 0,0	0,5 0,0 0,7 -0.2	0,3 0,0 0,4 -0,1
Summa kommunerna	0,5	0,4	0,7	0,6	0,3
Summa offenllig sektor	0,6	1,9	-0,6	-1,5	0,1 =

' Ränteutbetalningar för utländska lån antas ej ge någon finanspolitisk effekt. = Om hänsyn las till de kassamässiga inkomsterna blir den kontraktiva effekten 1.2 procentenheter kraftigare. Källa: Finansdepartementet.

Bilaga 1.1 Preliminärnationalbudget 141

stående tablå redovisas förändringen av den offentliga sektorns finansiella sparande i miljarder kr. för åren 1983-1985 med uppdelning på diskrelionära åtgärder och automatik. Med diskrelionära åtgärder avses sådant som beror på direkta finanspolitiska ålgärder, såsom höjning av skattesatser, neddragning av industristöd, höjning av barnbidrag etc.

Förändring av offentliga sektorns flnansiella spai

rande.

miljarder

kr.

1983-1985

1983

1984

1985

Tolall 5,1

därav diskretionära ålgärder 16,3

automatik -11.2

7,0

10,6

-3,6

7.4

8.6

-1.2

I tablån ovan framgår genom inriktningen av den faktiskt förda finanspolitiken effekten på del finansiella sparandel av de diskrelionära åtgärderna. Den offentliga sektorns finansiella underskott har förbätlrals kraftigt under 1983 och 1984. Under 1985 väntas en försämring som beror på omläggningen av skatleuppbörden. 1 ovanstående tablå redovisas förändringen av den offenlliga sektorns finansiella sparande i miljarder kr. De diskrelionära åtgärderna har beräknats som förändringen av det finansiella sparandel i stal och socialförsäkring i miljarder kr. av de direkta finanspolitiska ålgärder som vidlagils på statens och socialförsäkringssektorns inkomst- resp. utgiftssida. På inkomstsidan har värdel beräknats av den inkomstökning som uppstått jämfört med om föregående års skattesatser och arbetsgivaravgifter använts. På utgiftssidan har utgiftsförändringar för de poster som direkt kan påverkas medtagits. Hit hör t.ex. industristöd, transfereringar till hushåll o.dyl., men ej ränteutgifter eller andra utgifter som ökar automatiskt och ej direkt kan påverkas.

Prop. 1984/85:100 142

10 Kreditmarknaden'

Förhållandena på kredilmarknaden har under senare år präglats av de stora finansiella obalanserna, som varil rådande inom svensk ekonomi. Det är från delta utgångsläge, som en fungerande svensk penningmarknad successivt vuxit fram. Nya marknadsinstrument har introducerats. Bank-certifikai är bankernas kortfristiga instrument för upplåning på denna marknad. Statens kortfristiga låneinstrument ulgörs av slalsskuldväxlar, som nu dominerar marknaden. Dessutom förekommer pä penningmarknaden olika s. k. "commercial papers". Gemensamt för denna typ av papper är, att de möjliggör lån till stora belopp med korta löplider och att de kan omsättas på en andrahandsmarknad.

För atl en fungerande andrahandsmarknad i dessa penningmarknadsin-sirumenl skall kunna upprätthållas, vilket är en förutsättning för atl placerarna skall köpa större volymer av slalsskuldväxlar, har olika ålgärder fått vidtagas. I och med likviditetskravens avskaffande för bankerna i september 1983 underlättades bankernas medverkan till en marknad i de nya statliga upplåningsinstrumenten. Vidare har kredilpoliliken fått en mer marknadsorienierad inriktning. Marknadens likviditet och ränteläge har i högre utsträckning kommil alt styras av riksbankens marknadsoperationer.

Framväxten av en fungerande penningmarknad har inneburit förbättrade möjligheter för staten att låna upp medel på den korta marknaden utanför bankerna. Kortfristiga upplåningsinsirument tenderar emellertid atl göra slalsskulden mera kortfristig med de risker som kan vara förknippade härmed. I och med introduktionen av riksobligationer och tillkomsten av en andrahandsmarknad i detta instrument, har förutsättningarna ökat för en bättre fungerande marknad även för längre papper. Under hösten 1984 företogs en övergång lill s. k. bruttokvoler för allmänna pensionsfondens och de sju större försäkringsbolagens prioriterade placeringar. Krav ställs nu enligt riksbankens tillämpningsföreskrifter för dessa på enbart förvärv av nyemitterade prioriterade obligationer, vilket innebär, atl avytlringar ej behöver kompenseras med förvärv. De lidigare använda neltokvolerna ställde däremot krav på innehav. Denna omläggning från neltokvol lill brullokvol tillsammans med slopandet av likviditetskraven för bankerna i september 1983 har frisläppt omfattande obligationsstockar i de slora instituten, varmed den potentiella andrahandsmarknaden för längre papper vidgats väsentligt.

Omläggningen från nettokvoter till bruttokvoter för de större försäkringsbolagens och allmänna pensionsfondens placeringar tillsammans med mycket slora förfall av statslån under de närmaste åren föranledde riks-

Kapitlet är utarbetat inom konjunkturinstitutet.

Bilaga 1.1 Preliminärnationalbudget 143

banksfullmäktige att i en skrivelse till regeringen begära ändringar i den kreditpoiitiska lagsliftningen vid tillämpning av allmän placeringsplikt. Enligt nuvarande lagsliflning uppgår taket för försäkringsinstilulens och allmänna pensionsfondens placeringskrav lill 80%, elt tak som vid bruttokvoler måste höjas, för atl placeringarna netto skall kunna styras lika effektivt som vid nettokvoter.

Riksbanksfullmäktiges skrivelse lill regeringen om ändringar i den allmänna placeringsplikten utmynnade i november i en proposition. I denna föreslår regeringen, i syfte att skapa ökad fiexibililet på kredilmarknaden, att den allmänna placeringsplikten i form av lotalkvot även skall kunna användas på försäkringsinsiitulen och allmänna pensionsfonden. Toial-kvol innebär, atl de prioriterade placeringarna skall ulgöra en viss andel av ett instituts totala placeringar lill skillnad från marginalkvot, där de prioriterade placeringarna relateras till ökningen av ett instituts totala placeringar. I samband med delta lagändringsförslag uttalas även vissa rekommendationer om placeringskravens maximala storlek. Enligt propositionen bör en marginalkvot utformad som brultokvot inle sättas högre än 100% och en lotalkvot inle högre än 15%. Vidare föreslås, all ullåningsreglering skall kunna tillämpas även på försäkringsbolagen.

10.1 Likviditetsutveckling

Penningmängdens tillväxUakt har som diagram 10: I visar dämpats successivt från mitten av 1982. Dämpningen har under 1984 varil myckel påtaglig och i oktober uppgick lillväxtlaklen till 2,7% (pä 12-månadersba-sis). Detta kan jämföras med tillväxttal på drygt 17% vid mitten av 1982 och kring 9% 1983.

Som framgår av tabell 10:1 i slutet av kapitlet minskade penningmängden med 12 miljarder kr. under de tre första kvartalen 1984. Denna nedgång speglar den förda likviditelspolitiken. De nya statliga upplåningsformerna tillsammans med en stramare budget ledde till en statlig likviditetsneutralisering under denna period. Samtidigt fick företagens tillfälliga vinstavsätlningar på räntelöst konto i riksbanken - 20% av 1983 års resultat före skatt, korrigerat för avsättningar till investeringsfonder - en kraftig likvidiletsindragande effekt. Denna förstärktes av elt valulautflöde.

Bankernas likvida tillgångar exkl. kassakvotsmedel sjönk under de tre första kvartalen 1984 med drygt 15 miljarder kr. (tabell 10:2). I huvudsak samma faktorer, som påverkade bankernas skuldsida - penningmängden - hade effekt även pä tillgångssidan - banklikviditeten. Nedgången i bankernas likvida tillgångar tog sig ullryck i avytlringar av i synnerhet statsobligationer men även i statsskuldväxlar. Bankernas försämrade likviditetsläge resulterade ej i någon ökad upplåning i riksbanken under denna period.

Prop. 1984/85:100

144

Diagram 10: 1 Penningmängden 1979—1984

Procentuella 12-månadersförändringar

16 14 12 10 8 6			_A
	*AAaA i*	A /	*_{v v}*
	*r\j*	*_\K/*		i\ _>Ai

					_Vi

2					_b
2		i

1979 1980 1981 1982 1983

Källor: Konjunkturinstitutet, riksbanken samt statistiska centralbyrån.

1984

10.2 Kreditinstitutens utlåning

Utlåningen på den inhemska organiserade kreditmarknaden' (exkl. statens direkta kreditgivning) var 16 miljarder kr. lägre än under de tre första kvartalen 1984 jämfört med samma period 1983 och uppgick till närmare 48 miljarder kr. (tabell 10: 3). Även statens kreditgivning var lägre liksom den lolala svenska upplåningen i utlandet.

Bankerna

Som diagram 10; 2 visar, har taklen i bankernas övrigutlåning i svenska kronor, dvs. utestående krediter till andra ändamål än bostadsbyggande, sjunkit ytterligare under 1984. Även under delta år har bankernas utlå-

' Den inhemska organiserade kredilmarknaden har avgränsats till atl omfatta riksbanken, affärsbanker, spar- och föreningsbanker, enskilda försäkringsinrällningar och offentliga försäkringsinrällningar saml allmänhetens placeringar i förlagsbevis och obligationer och dessutom andra statspapper än obligationer.

Bilaga 1.1 Preliminärnationalbudget

145

Tabell 10:1 Penningmängden 1983-1984

Milj. kr., nettoflöden

	1983	1983	1984
		jan.-sept.	jan.-sept.
Penningmängd, ökning:
Banktillgodohavanden inkl. bank-
certifikat (netto)	27438	10 199	- 9 176
Sedlar och mynt	3 737	- 1593	- 2937
Summa	31 175	8606	-12113
Tillskott genom:
Ullandet	-20739	-15473	- 3 661
valutareservens iransaklions-
förändring	5 092	2	3 476
statens utlandsupplåning (ökning -)	-25 831	-15 471	- 7 137
Staten	28343	24071	- 3566
ulgiftsöverskott	83 113	47 394	32314
upplåning utanför bankerna (ökning -)	-54 770	-23 323	-35 880
Riksbanken	- 3517	- 1879	-11918
investeringskonton (ökning -)	- 613	- 1654	-11347
övriga riksbankslransaktioner	- 2904	- 225	- 571
Banker	27088	1887	7032
prioriterade byggnadskrediter	- 837	- 3453	3078
övrig utlåning i svenska kronor	16361	10 283	4 489
nettoförvärv av bosladsobligationer	6073	10207	4 087
nettofordringar på övriga kreditinstitut	959	- 889	4971
diverse	4 532	-14261	- 9593
Summa	31175	8606	-12113

Källa: Riksbanken.

Tabell 10: 2 Bankernas likvida tillgångar 1983-1984

Milj. kr., förändring

1983 1983 1984

jan.-sept. jan.-sept.

Påverkande faktorer Ullandet

valutareservens Iransaklionsförändring

statens utlandsupplåning (ökning -) Staten

utgiftsöverskott

upplåning utanför bankerna (ökning -) Allmänhetens innehav av sedlar och mynt (ökning —) Riksbanken

investeringskonton (ökning -)

kassakvotsmedel (ökning -)

övriga riksbankslransaktioner

Summa

Bankernas likvida tillgångar

Korta nettofordringar på riksbanken

Korta nettofordringar på riksgäldskontoret

Statsobligationer

Summa

-20 739	-15473	- 3661
5 092	2	3 476
-25 831	-15471	- 7 137
28343	24071	- 3566
83113	47 394	32314
-54 770	-23 323	-35 880
- 3 737	1593	2 937
2808	1506	-11103
- 613	- 1654	-11 347
6 325	3 385	815
- 2904	- 225	- 571

6675

11697

-15393

10249	-13 923	94
543	- 4020	- 2 603
16381	29640	-12 884

6675

11697 -15393

Anm. I statsobligationer ingår premieobligationer, riksobligalioner samt statsskuldförbindelser. Källa: Riksbanken. 10 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga l.l

prioriterade statsobligationer.

Prop. 1984/85:100

146

Tabell 10: 3 Kreditmarknaden under de tre första kvartalen 1983-1984

Milj. kr., nettoförändring

Långivare	Låntagare
	Slalen	Kommuner	Den privata	sekiorn
		Kommuner	Priorilerade bostads-krediter	Övrigl	Summa
1983 1-3 kv.
A. Svensk marknad
Riksbanken Affärsbanker Spar- och föreningsbanker Enskilda försäkringsinrättningar Offentliga försåkringsinrättningar Allmänheten	-17 105 23491 2121 4 645 2088 16684	- 8 -1267 - 84 809 9 56	- 11 5 539 1215 3 516 3 842 -1227	176 6907 5 687 3 772 1378 1312	-16 948 34 670 8 939 12 742 7 299 16 825
Summa	31924	- 503	12874	19 232	63 527
B. Ullandel
Genom valutabanker' (jenom mellanhandsinstitut Övrigt	82 15 389	- 400 - 138 452	-	3 800 3 776 -1 111	3 482 3 638 14 730
Summa	15471	- 86	-	6465	21850
C. Staten	-	150	4 250	7 200	11600
Totalt A-l-B-l-C	47395	- 439	17124	32897	96977
1984 1-3 kV.
A. Svensk marknad
Riksbanken Affärsbanker Spar- och föreningsbanker Enskilda försäkringsinrällningar Offentliga försäkringsinräuningar Allmänheten	4571 -12415 - 2011 9233 7437 18 363	- 46 760 - 641 -1470 76 121	- 102 4641 2524 5461 3231 -3 245	142 6 803 711 2832 3 220 -2535	4 565 - 211 583 16056 13 964 12704
Summa	25178	-1200	12510	11173	47661
B. Ullandet
Genom valutabanker' Genom mellanhandsinstitut Övrigl	- 779 7916	- 100 - 60 276	-	9.S00 4 708 -1508	8621 4 648 6684
Summa	7137	116	-	12700	19953
C. Slalen	-	50	4 450	5 900	10400
Totalt A-l-B-l-C	32315	-1034	16960	29 773	78014

' Uppgifterna avser valutabankernas utlåning till valutainlänning. Anm. Kurseffekterna är exkluderade i uppgifterna avseende utlandet.

Källa: Riksbanken.

ningsexpansion fått anpassas lill riksbankens ullåningsrekommendation för årel, som innebär en genomsnittlig ökning av kredilstockarna på 20% jämfört med 1981. Bankerna uppnår nu rekommendationen. Utvecklingen under loppet av året har varit differentierad för de olika bankgrupperna.

Bilaga 1.1 Preliminär nationalbudget

147

Diagram 10:2 Bankernas utestående krediter till andra ändamål ån bostadsbyggande 1980-1984

Procent

1980 1981 1982

Källor: Konjunkturinstitutet och riksbanken.

1983

1984

Tabell 10: 4 Bankernas utestående krediter till andra ändamål än bostadsbyggande, s. k. övrigutlåning 1983-1984

Milj. kr., förändring

	1983	1983	1984
		1-3 kv.	1-3 kV.
Ovrigutlåning i svenska kronor
Kommuner	- 739	-356	-507
Förelag	4 726	4030	3 967
Hushåll	11 763	5 634	1 134
Övriga	660	972	-167
Summa	16410	10280	4427
Ovrigutlåning i utländsk valuta
Kommuner	- 400	-400	-100
Företag	4 600	3 800	9500
Övriga	2 300	1700	l.')00
Summa	6500	5100	10900
Summa ovrigutlåning	22910	15 380	15327
därav: kommuner	-1 139	-756	-607
förelag	9 326	7 830	13 467
hushåll	11763	5 634	1 134

Anm. Uppgifterna avser transaktionsvärden.

Källor: Konjunkturinstitutet, riksbanken saml statistiska centralbyrån.

Prop. 1984/85:100 148

Bankernas ovrigutlåning i svenska kronor var under de tre första kvartalen 1984 närmare 6 miljarder kr. lägre jämfört med samma kvartal 1983 (tabell 10:4). Det var framför allt utlåningen till hushållen, som minskade. Bankernas utlåning i utländsk valuta, främst lill företagen, växte samtidigt i samma utsträckning, varigenom bankernas totala övrigutlåning blev densamma under de tre första kvartalen 1984 som under samma period 1983.

Sedan bl. a. likviditetskvoterna avskaffats sjönk bankernas nettoinnehav av statsobligationer under de tre första kvartalen 1984 med 13 miljarder kr. (tabell 10: 5). Deras nettoköp av bostadsobligationer, som styrs av överenskommelser i bostadsdelegationen, var samtidigt betydligt lägre än under molsvarande period 1983. Avlyften av bankernas bostadskrediler var väsentligt lägre under de tre första kvartalen 1984 jämfört med samma kvartal 1983. Dessa understeg under de tre första kvartalen 1984 utbetalningarna av nya krediter, varigenom bankernas stock av uteslående bo-sladsbyggnadskrediter kom all öka med 3 miljarder kr. under denna period (labell 10:5).

Försäkringsinstituten (inkl. AP-fonden)

De enskilda försäkringsinrätlningarnas totala nettoplaceringar på kredilmarknaden växte med drygt 3 miljarder kr. under de tre första kvartalen 1984 lill 16 miljarder kr. En omfördelning i försäkringsbolagens kreditgivning ägde rum. Försäkringsbolagen drog under de tre första kvartalen 1984 ner sina placeringar i prioriterade statsobligationer med stora belopp. Under perioden januari—augusti 1984 växte även försäkringsbolagens innehav av statsskuldväxlar i en snabb takt. Tillämpningen av bruttokvoter från september innebar dock all nettoplaceringarna i form av statsskuldväxlar blev betydligt lägre under denna period jämfört med samma kvartal 1983. Samtidigt köpte de i betydande omfattning oprioriterade statsobligationer (riksobligationer).

Tabell 10:5 Bankernas förvärv av prioriterade statspapper och bostadsobligationer samt prioriterade byggnadskrediter 1983—1984

Milj. kr.

	1983	1983	1984
		jan.-sept.	jan.-sept.
Statspapper	17125	25 708	-15 204
Statsobligationer	16381	29640	-12 884
Skatlkammarväxlar, statsskuldväx	;lar
saml kortlidslån	744	-3932	- 2 320
Priorilerade byggnadskrediter netto
inkl. mellankrediter	-837	-3453	3078
Utbetalda'	29271	20544	21076
Avlyft'	30003	23 920	18 235
Prioriterade bostadsobligalioner	6073	10207	4087
Åtagande för helåret	5 750		5400

' Häri ingår uppgifter för de större sparbankerna. Källa: Riksbanken.

Bilaga 1.1 Preliminärnationalbudget 149

Under de tre första kvartalen 1984 översteg pensionsutbetalningarna från allmänna pension.sfonden dess avgifier med drygt 4 miljarder kr. Samtidigt växte ränteinkomsterna i en sådan takt, att fondens kapitaltillväxt kom atl öka med drygl 1 miljard kr. Denna ökning tillsammans med ett avbrott i uppbyggnaden av vissa av fondens kortfristiga placeringar samt en minskning i fondens utestående återlån innebar, alt fondens kreditgivning kom att öka med 5 miljarder kr. under de tre första kvartalen 1984. Del var framför alll fondens köp av riksobligalioner, som ökade. Dessutom växte dess reverslån till de företagsfinansierande instituten. Samtidigt minskade fonden sina priorilerade obligalionsköp. Även allmänna pensionsfondens slalsskuldväxelinnehav ökade betydligt under perioden januari-augusti 1984 för all sjunka med ungefär samma belopp under september till följd av tillämpning av bruttokvoler.

10.3 Den sektorvisa upplåningen

Stålen

En minskning av budgelunderskottel har successivt ägl rum under 1984. Samtidigt har statens inhemska upplåning utanför bankerna tilltagit och kom under 12-månadersperioden i.o.m. september 1984 atl så gott som helt läckta budgelunderskottel (diagram 10: 3).

Beloppsmässigl uppgick statens budgetunderskott till 32 miljarder kr. under de tre första kvartalen 1984 (tabell 10:6). Statens inhemska upplåning uianför bankerna läckte under denna period mer än väl budgetunderskottet.

Under de tre första kvartalen 1984 inlöstes räntebärande statliga obligationslån lill stora belopp och översteg emissionerna härav med 19 miljarder kr. Bakom de låga teckningarna av nyemitterade priorilerade statsobligationer låg problem vid tillämpningen av placeringsplikten för försäkringsbolagen. Dessa fyllde placeringskvoten inför årsskiftet genom förvärv av prioriterade obligationer från bankerna och inte genom kontinueriiga köp direkt från eminent och sålde sedan tillbaka dem efter årsskiftet. Dessutom förklarade sig allmänna pensionsfonden ej längre beredd att medverka i överenskommelser i fråga om fondens köp av priorilerade obligationer på del sätt riksbanken förordade. Under perioden januari-september 1984 emitterade slalen riksobligationer för närmare 13 miljarder kr. på till marknaden anpassade villkor. I och med all staten gör emissioner av både priorilerade och marknadsmässiga obligationer förekommer nu två stats-obligationsräntor. Skillnaden mellan den prioriterade räntan och marknadsräntan var under våren 1984 ringa för alt i samband med räntehöjningar i juni öka lill ca 3 procentenheter. Därefter har den successivt kry ml men är alltjämt beaklansvärd (diagram 10:4). Ränledifferensen bidrog i hög grad till de låga direktköpen av prioriterade statsobligationer. Stalsupplåningen från hushållen i form av det nya allemanssparandel har hittills

Prop. 1984/85:100

150

Diagram 10:3 Statens budgetunderskott samt upplåning 1978—1984

Miljarder kr., I2-månadersnöden

1978 1979 1980 1981

Källor: Konjunkturinstitutet och riksbanken.

1982

1983

1984

Tabell 10: 6 Statens budgetutfall samt upplåningsformer 1983-1984

Milj. kr., nettobelopp

1983 1983 1984

jan.-sept. jan.-sept.

Kassamässigt budgetutfall (nettoutg.-)	-30216	-47394	-32314
Upplåning inom landet	20576	31923	25178
Skatlkammarväxlar och korttidslän	-31527	-23 194	16233
Räntebärande obligationer	21798	27 848	-19338
Riksobligationer			12 600
Premieobligationer	2 800	3 8.50	5 199
Sparobligationer	2997	3 3.59	1608
Statsskuldväxlar	20900	15 790	5099
Allemanssparandel			3 461
Övrigt	3 608	4 270	316
Upplåning utom landet	9640	15471	7136

An/n. För att ernå överensstämmelse mellan uppgifterna för statens upplåning och budgetutfallel har riksgäldskoniorets och statsverkets kassaförändringar dragils av frän skatlkammarväxlar och korttidslån.

Källor: Riksbanken och riksgäldskontoret.

Bilaga 1.1 Preliminär nationalbudget

151

varit betydande. Under perioden januari-oktober 1984 uppgick detla sparande Ull drygt 4 miljarder kr. Enligt regeringens förslag lill nya regler från årsskiftet 1984/1985 skall den maximala månadsinsättningen höjas från 600 kr. till 800 kr.

Kommunerna

Beräknat från löpande inkomsl- och utgiftsredovisningar förefaller kommunernas utgifter ha överstigit deras inkomster under 1984, varvid det finansiella sparandet bedöms ha försämrats med drygl 2 miljarder kr. Sett från den finansiella sidan balanserade under de tre första kvartalen 1984 kommunernas utgifter och inkomsler varandra, vilkel innebar en försämring i det finansiella sparandel jämfört med samma period 1983 (labell 10:7). Samtidigt skedde ett omslag i kommunernas totala upplåning saml en snabbare tillväxt i kommunernas övriga finansiella tillgångar. En kraftig svängning i kommunernas likviditetsutveckling från en uppbyggnad av de likvida tillgångarna under de tre första kvartalen 1983 lill en väsentlig neddragning av dessa under motsvarande period 1984 ägde rum (tabell 10:7).

Under de tre första kvartalen 1984 översteg kommunernas återbetalningar deras bruttoupplåning på den inhemska kreditmarknaden (tabell 10:7). Det var kommunernas nettoskuld i försäkringsbolagen, spar- och föreningsbankerna, som minskade.

Tabell 10:7 Kommunernas finansiella sparande enligt finansräkenskaperna 1983-1984

Milj. kr., nettobelopp

	1983	1983	1984
		jan.-	jan.-
		sept.	sepi.
Likvida tillgångar	806	1668	-2 304
Övriga finansiella tillgångar	3 591	1058	2 155
Summa flnansiella tillgångar (1)	4397	2726	- 149
Upplåning totalt	1215	1485	- 218
därav: på svensk kredilmarknad	52	-503	-1200
hos staten	147	150	50
övrig inhemsk upplåning	1508	1924	816
i utlandet	-492	- 86	116
Övriga skulder	2 167
Summa skulder (21	3382
Finansiellt sparande (l)-(2)	1015	1241	69

Anm. Med likvida tillgångar avses banktillgodohavanden, bank-, kommun- och

företagscertifikat, innehav av slalsskuldväxlar och riksobligalioner saml kassa och

postgiro.

Källor: Riksbanken och statistiska centralbyrån.

Prop. 1984/85:100

152

Bostäder

Färdigställandet av lägenheter var lägre 1984 än 1983 och uppgick till 36 100. Även igångsättningen av bostäder minskade med närmare 5 000 lill 32700. Volymmässigt minskade bosladsinvesleringarna med 2,2%, medan de värdemässigt ökade med 4,7%.

Under de tre första kvartalen 1984 tecknades prioriterade bostadsobligationslån för 10,5 miljarder kr., vilket var 5,5 miljarder kr. lägre än samma period 1983. I synnerhet affärsbankernas nettoförvärv var påtagligt lägre. Bostadssektorns nettoupplåning pä kredilmarknaden (inkl. lån från slalen) kom under de tre första kvartalen 1984 att uppgå till ungefär samma belopp som under motsvarande period 1983 (labell 10:8).

Privai sektor'

Den privata sektorns netloupplåning på den inhemska kredilmarknaden var väsenlligl lägre under de tre första kvartalen 1984 jämfört med samma period 1983 (tabell 10; 10). Denna nedgång kompenserades lill en del av företagens ökade nettoupplåning utomlands, som under de tre första kvartalen 1984 kom att överstiga den inhemska upplåningen någol.

Företagens fasla investeringar var ca 7 miljarder kr. större 1984 jämfört med 1983. Lagren drogs samtidigt ner i en långsammare takt. Finansieringsbehovet från investeringssidan ökade 1984 med drygl 10 miljarder kr.

Delårsresultatet för de större industriföretagen, dvs. med fler än 200 anställda, uppvisade för delaret 1984 etl bättre rörelseresullal (brutto) än samma period 1983. Brultomarginalen - resultat före avskrivningar och finansiellt netto i relation till omsättningen - uppgick under delåret 1984

Tabell 10:8 Prioriterade bostadskrediler 1983-1984

Milj. kr., förändring

	1983	1983	1984
		jan.-	jan.-
		sept.	sept.
Obligationer	19246	16327	9432
därav: banker	6073	10207	4 087
enskilda försäkrings-
inrättningar	6503	3516	5461
offentliga försäkrings-
inrällningar	4868	3 842	3231
övriga	1802	-1238	-3 347
Byggnadskrediter banker, m. m.	-838	-3 453	3 078
Summa	18408	12874	12510
Staten	5 781	4 250	4 450
Summa	24189	17124	16960

Källa: Riksbanken.

Exkl. prioriterade bostadskrediter.

Bilaga 1.1 Preliminärnationalbudget

153

Tabell 10:9 Den privata sektorns upplåning på kreditmarknaden samt hos staten 1983-1984'

Milj. kr., nettobelopp

1983	1983	1984
	jan.-	jan.-
	sepl.	sept.

A. Svensk kredilmarknad
Obligationer och förlagslån
Direkta banklån
Upplåning hos kreditinsiiiul

Summa

B. Utlandet
Genom valutabanker
Genom mellanhandsinstitut
Övrigl

Summa

Totalt A -I- B

C. Staten

Totalt A -I- B + C

4910	4371	3.549
17041	11292	3 972
5966	3 569	3 652
27917	19232	11173
4600	3 800	9500
4 091	3 776	4 708
-1432	-1 111	-1508
7 259	6465	12 700
35176	25697	23 873
9.S02	7 200	5 900

44678

32897

29773

' Exkl. kursförändringar och prioriterade bostadskrediter men inkl. oprioriterade bostadskrediter.

Källor: Konjunkturinstitutet och riksbanken.

till 11,9 %, vilket innebar, att den steg med 0,8 procentenheter jämfört med samma delar 1983. Förbättringen av förelagens brullosparande förefaller 1984 ha blivit lägre än del ökade finansieringsbehovet från investeringssidan. Företagens finansiella sparande torde ha försämrats med några miljarder kr. delta år.

Även förelagens tillfälliga vinstavsätlningar på räntelöst konto i riksbanken saml insättningar på räntebärande likvidiietskonton i riksbanken fick en dämpande effekt på företagens likviditeisutveckling 1984.

Utvecklingen av företagens finansiella sparande samt avsättningar på konto i riksbanken kan, med hänsyn Ull den måttliga ökning som skett av den registrerade totala företagsupplåningen, ha inneburit i stort sett oförändrade likvida tillgångar hos företagen 1984 jämfört med en kraftig uppbyggnad 1983. I denna riktning talar också utvecklingen av vissa av företagens likvida tillgångar under de tre första kvartalen 1984. En omfördelning av företagens likvida tillgångar ägde rum under denna period. Deras banktillgodohavanden drogs ner väsentligt, samiidigi som deras slalsskuldväxelinnehav ökade.

Hushållens banktillgodohavanden blev i stort sett oförändrade under de tre första kvartalen 1984. Allemanssparandel har samtidigt varit betydande sedan starten i april 1984. Utvecklingen av dessa likvida tillgångar tillsammans med växande premieinbetalningar på livförsäkringar (netto) pekar på en förbättring av hushållens finansiella sparande under de tre första kvartalen 1984. Denna tendens bestyrks av en samtidig lägre bankupplåning.

Prop. 1984/85:100 154

Nuvarande uppgifter tyder å andra sidan pä en ökad upplåning i mellan-handsinstiiuten. Utvecklingen av hushållens finansiella sparande från den finansiella sidan 1984 överensstämmer med den bild som beräkningar över hushållens inkomster och utgifter ger.

10.4 Finansiellt sparande

Den offentliga sektorns finansieringsunderskolt blev lägre 1983 än 1982. Samtidigt blev den totala förelagssektorns sparandeöverskotl betydligt större. Minskningen av del löpande underskottet i bytesbalansen kan uppskattas lill 16 miljarder kr.

Finansiellt sparande 1980-1984 Miljarder kr.

	1980	1981	1982	1983	1984
Offentlig sektor	-20	-28	-40	-35	-28
Bosläder	-10	-10	- 9	- 9	-10
Hushåll	10	9	- 1	- 1	0
Finansiella företag	20	26	26	28	32
Icke finansiella
företag	-19	-11	1	10	7
Bytesbalans	-19	-14	-23	- 7	1

Källor: Konjunkturinslilutet och statistiska centralbyrån.

För 1984 tyder nuvarande kalkyler på en fortsall nedgång i finansierings-underskottet för den offenlliga sektorn. Sparandeöverskollet inom företagssektorerna förefaller totalt sett bestå på ungefär samma nivå som 1983. Sammantaget innebär detta en förbättring av bytesbalansen från etl underskott 1983 på 7 miljarder kr. till ell överskoll på 1 miljard kr.

De icke-finansiella företagens finansiella sparande beräknas försämras kraftigt 1985, varvid ett mindre sparandeunderskott förefaller uppkomma. Trots förbättringar i de flesla övriga sektorers finansiella sparande torde del totalt sett bli ett underskott i det inhemska finansiella sparandel 1985 och därmed också i bytesbalansen. Sammantaget resulterar den väntande utvecklingen i etl omslag i bytesbalansen på ca 4 miljarder kr. till ett underskott på ca 3 miljarder kr. 1985.'

' Finansdepartementet bedömer underskottet lill ca 2 miljarder kr. 1985, se kapitel I.

Bilaga 1.1 Preliminärnationalbudget 155

10.5 Utblick mot 1985

Utifrån de inkomsl- och utgiftsprognoser för de olika sektorerna, som presenteras i de övriga kapitlen, framläggs i det följande vissa skattningar för dessa sektorers finansiella variabler 1985.

Under 1985 skulle statens inhemska upplåningsbehov kunna komma atl minska mol bakgrund av en betydande neddragning av budgetsaldot och en försämring av bytesbalansen.

En viss förbättring av kommunernas finansiella sparande förutses 1985, vilkel skulle kunna innebära en lägre neddragning av kommunernas likvida tillgångar jämfört med 1984. I molsatl riktning pekar dock de beslutade insättningarna på likvidiielskonlo i riksbanken senasl sista januari 1985. Dessa uppskattas till 2 miljarder kr.

Under 1985 uppskattas färdigställandet av bostäder sjunka ytterligare till 30500. Igångsättningen beräknas volymmässigt sjunka med 2 700 lägenheter. En fortsalt volymmässig nedgång i bostadsinvesteringarna vänlas således 1985. 1 värde beräknas dessa bli ungefär oförändrade, vilket indikerar etl oförändrai behov av bostadsbyggnadskrediter 1985.

För 1985 förutses en fortsall ökning av företagens fasta investeringar. Etl lageromslag uppskattas ske från en lagerneddragning på 7 miljarder kr. 1984 till en uppbyggnad av lagren på 5 miljarder kr. Företagens finansieringsbehov från investeringssidan förefaller atl komma alt öka med ca 18 miljarder kr. 1985. Nuvarande beräkningar pekar på en kraftig förbättring av företagens brullosparande. Denna förbättring torde dock ej komma alt bli av samma storiek som det ökade finansieringsbehovet från investeringssidan. Detla tillsammans med insättningar på likvidiielskonlo och ökade avsättningar på allmänt investeringskonlo i riksbanken, pekar på en viss neddragning av förelagens likvida tillgångar 1985, vilken delvis kan komma alt motverkas av ökad upplåning utomlands.

Prop. 1984/85:100 156

Innehåll

1 Sammanfattande översikt ................................................................ ........ 2

1.1 Internationell utveckling .................................................................. ........ 2

1.2 Utvecklingen i Sverige ...................................................................... ........ 4

Appendix

Prognoser och arbetsfördelning rörande den preliminära

nationalbudgelen 1985 ..................................................................... 15

2 Den internationella utvecklingen ...................................................... ....... 19

2.1 Allmän översikt ................................................................................ ....... 19

2.2 Länderöversikter ................................................................................ ....... 25

3 Utrikeshandeln ................................................................................. 45

3.1 Exporten ........................................................................................... ...... 45

3.2 Importen ........................................................................................... ...... 51

3.3 Bytesbalansen ................................................................................. 57

4 Produktionen........................................................................................ ...... 63

4.1 Sammanfattning av industriproduktionens utveckling ..................... ...... 63

4.2 Utvecklingen inom olika delbranscher ............................................. ...... 63

4.3 Bruttonationalprodukten fördelad pä näringsgrenar ......................... ...... 71

5 Arbetsmarknaden ............................................................................. 73

5.1 Arbetsmarknaden under 1984 ........................................................... ...... 73

5.2 Arbetsmarknaden under 1985 ........................................................... ...... 78

6 Hushållens ekonomi .......................................................................... 81

6.1 Sammanfattning ................................................................................ 81

6.2 Hushållens disponibla inkomsler ...................................................... 84

6.3 Konsumentpriser ............................................................................... 90

6.4 Privat konsumtion ............................................................................ 92

Appendix

Alternativ prognos för 1985 ............................................................. ..... 93

7 Investeringarna .................................................................................. 98

7.1 Sammanfattning ................................................................................ 98

7.2 Industrin ........................................................................................... 103

7.3 Bostäder ............................................................................................ 106

7.4 Lagerinvesteringarna ........................................................................ 108

8 Näringslivets lönsamhet, koslnader och priser ................................. .... 111

8.1 Näringslivets driftsöverskott, produktionskostnader och priser 114

8.2 Tillverkningsindustrins vinstutveckling ........................................... 119

9 Den offentliga verksamheten ............................................................ 123

9.1 Staten .............................................................................................. .... 123

9.2 Kommunerna .................................................................................... 129

9.3 Socialförsäkringssektorn .................................................................. .... 132

9.4 Den totala offentliga sektorn ............................................................ 134

9.5 Beräkning av finanspolitiska effekter .............................................. 138

Bilaga 1.1 Preliminärnationalbudget 157

10 Kreditmarknaden ........................................................................... ... 142

10.1 Likviditeisutveckling .................................................................... ... 143

10.2 Kreditinstitutens utlåning ........................................................... 144

10.3 Den sektorvisa upplåningen ....................................................... 149

10.4 Finansiellt sparande ..................................................................... 154

10.5 Utblick mot 1985 ............................................................................ 155

Prop. 1984/85:100 158

Tabellförteckning

1:1 BNP-utveckling 1982-1984 och 1978-1980 ...................................... 4

2 Sammanfattning av utrikeshandeln 1983-1985 ................................. ..... 7

3 Finansiellt sparande 1983-1985 ........................................................ ..... 9

4 Jämförelse mellan BNP och totala offenlliga sektorns inkomster, utgifter och budgetunderskott 1978-1985 9

5 Hushållens disponibla inkomster, konsumtion och sparande 1984 och 1985 12

6 Försörjningsbalans 1983-1985 ........................................................... .... 13

7 Bytesbalans 1983-1985 ..................................................................... .... 13

2: 1 Bruttonationalproduktens utveckling i vissa OECD-länder

1983-1985 ........................................................................................ .... 20

2 Konsumentprisernas utveckling 1980-1984 ...................................... 21

3:1 Sveriges export av bearbetade varor till OECD-området

1977-1985 ........................................................................................ .... 48

2 Sveriges export av bearbetade varor lill olika länderområden 1977-1985 49

3 Världsmarknadspriserna för bearbetade varor 1974-1985 ... 49

4 Exportutvecklingen för olika varugrupper 1983-1985 ...................... .... 51

5 Importutvecklingen för olika varugrupper 1983- 1985 .................... 53

6 Nettoimport av råolja och petroleumprodukter 1975-1985 57

7 Bidrag till förändringar i handelsbalansen 1983-1985 ....................... 58

8 Bytesbalansen 1980-1985 ................................................................ 61

4: I Industriproduktionens utveckling 1982-1985 ................................... 64

2 Försörjningsbalans för rundvirke 1983-1985 .................................... 66

3 Försötjningsbalans för verksladsprodukler exkl. fartyg 1983-1985 . 68

4 Export av varvsprodukler 1983-1985 ............................................... 69

5 Försörjningsbalans för övrig industrisektor 1983-1985 .................... 70

6 Bruttonationalprodukt fördelad på näringsgrenar 1984-1985 . 71

5; 1 Relativa arbetskraftstal 1980 - tredje kvartalet 1984 ........................ ... 74

2 Vid arbetsförmedlingen kvarstående lediga platser 1978-1984 76

3 Arbetslösa och relativa arbetslöshetstal 1980-1984 .......................... 77

4 Antal personer i arbelsmarknadspoliliska åtgärder 1977-1984 77

5 Produktion, produktivitet och sysselsättning 1985 ......................... 79

6 Sysselsättningsutveckling i olika branscher 1983-1985 .................... 79

6:1 Hushållens disponibla inkomsler, konsumtion och sparande

1983-1985 ........................................................................................ 81

2 Hushållens köpkraftsförändring 1980-1985 ..................................... ... 82

3 Lönekostnadsulvecklingen 1969-1984 samt arbetskraftskostnader för industriarbetare 85

4 Inkomstöverföringar till hushåll från offentliga sektorn 1983-1985 . .. 86

5 Hushållens direkta skatter, avgifter m. m. 1983-1985 ...................... ... 87

6 Hushållssektorns disponibla inkomster 1983-1985 ......................... 89

7 Realinkomstutveckling efter skalt 1982-1985 ................................... 89

8 Konsumentprisindex december 1983-oktober 1984 .......................... 90

9 Konsumenlprisförändringen 1980-1985 uppdelad på komponenter . 90

10 Hushållens konsumlionsutveckling 1975-1984 ................................. .. 92

Bilaga 1.1 Preliminärnationalbudget 159

7: 1 Fasta bruttoinvesteringar 1981-1985 efter kapitaltyp

och näringsgren ................................................................................. 99

2 Fasla bruttoinvesteringar 1981-1985 inom privat och oflentlig sektor 101

3 Slatliga investeringar 1981 - 1985 .................................................... ..... 102

4 Kommunala investeringar 1983-1985 .............................................. ..... 102

5 Planerade och faktiska förändringar av industrins lolala investeringar 1975-1985 104

6 Änlal påbörjade och inflyltningsfärdiga bostadslägenheter 1981-1985 107

7 Bostadsinvesteringar 1983-1985 ...................................................... 107

8 Lagervolymförändringar totalt och efter näringsgrenar 1981-1985 .. 110

8:1 Driftsöverskott i vissa delar av näringslivet 1981 — 1985 samt i

hela näringslivel 1981-1983 ............................................................. ...... Ill

2 Rörliga produktionskostnader, produktpriser och marginaler

per producerad enhet i vissa delar av näringslivel 1978- 1985 113

3 Sammanvägda priser på insatsprodukter för bearbetade varor 1984 och 1985 114

4 Driftsöverskott inom industrin 1981-1985 ...................................... .... 115

5 Rörliga produktionskostnader, produktpriser och marginaler per producerad enhet i skogsbruket och vissa industribranscher 1978-1985 ............................................................................................................. 117

6 Förädlingsvärde i tillverkningsindustrin exkl. varv 1978-1985 119

7 Förenklad resultaträkning och marginaler för tillverkningsindustrin 1977-1985 121

8 Tillverkningsindustrins räntabilitet 1977-1985 ............................... 122

9:1 Statens inkomster och utgifter 1983-1985 ........................................ 126

2 InduslripoliUska ålgärder 1978-1985 .............................................. 127

3 Kommunernas inkomsler och utgifter 1982-1985 ........................... 130

4 Socialförsäkringssektorns inkomsler och utgifter 1982-1985 . 133

5 Den offenlliga sektorns konsumlion och investeringar 1982-1985 .. 135

6 Den lolala offentliga sektorns inkomster och utgifter 1982-1985 ... 135

7 Finanspolitiska effekter 1977-1985 ................................................. .... 139

8 Finanspolitiska effekter 1981-1985 ................................................. .... 140

10: I Penningmängden 1983-1984 ............................................................ 145

2 Bankernas likvida tillgångar 1983- 1984 .......................................... .... 145

3 Kredilmarknaden under de tre första kvartalen 1983-1984 .. 146

4 Bankernas utestående krediter lill andra ändamål än bostadsbyggande s. k. ovrigutlåning 1983-1984 147

5 Bankernas förvärv av prioriterade statspapper och bostadsobligationer samt prioriterade byggnadskrediler 1983-1984 .. 148

6 Statens budgetulfall saml upplåningsformer 1983- 1984 ................ .... 150

7 Kommunernas finansiella sparande enligt finansräkenskaperna 1983-1984 151

8 Priorilerade bostadskrediter 1983-1984 ........................................... ... 152

9 Den privata sektorns upplåning på kreditmarknaden samt hos Slalen 1983-1984 153

Prop. 1984/85:100 160

Diagramförteckning

3:1 Marknadsandelar och relativa priser för Sveriges export av

bearbetade varor Ull OECD-länderna 1974-1985 ............................. 46

2 Utvecklingen av importvägd efterfrågan, relativpris och importvolym för bearbetade varor 1973- 1985 54

3 Importandel av Sveriges inhemska förbrukning av bearbetade varor samt relativprisutveckling 1974-1985 55

4 Importpris- och volymutvecklingen 1979-1985 totalt och för vissa varugrupper 56

5 Handelsbalans och terms of trade 1973-1985 ................................... 59

5: 1 Arbetslöshet, arbetslösa kassamedlemmar och kvarstående le
diga platser 1977-1984 ..................................................................... 74

2 Antal sysselsatta inom industrin 1978- 1984 .................................. 75

3 Brist på yrkesarbetare och tekniska tjänstemän 1980-1984 . . 78

6:1 Sparkvoten 1971-1985 ....................................................................... 83

7: 1 Byggnads- och maskininvesleringar, totalt och uppdelat på

näringsgrenar 1976-1985 ................................................................... 100

2 Industrins invesleringskvot 1972-1985 ............................................ 103

3 Investeringar inom industrin, totalt och uppdelat på branscher 1977-1985 105

4 Totala industrins lagervolymförändring 1972-1985 ........................ .. 109

8; 1 Driftsöverskottets andel av förädlingsvärdet i vissa delar av

näringslivet 1973-1985 .................................................................... 112

2 Driftsöverskoltets andel av förädlingsvärdet i skogsbruket och vissa industribranscher 1973-1985 116

3 Rörliga produktionskostnader, produktpriser och marginaler per producerad enhet i tillverkningsindustrin exkl. varv 1964-1985 120

9:1 Kommunernas finansiella sparande 1970-1985 ................................. 129

10: 1 Penningmängden 1979-1984 ............................................................. 144

2 Bankernas utestående krediter lill andra ändamål än bostadsbyggande 1980-1984 147

3 Statens budgetunderskott samt upplåning 1978-1984 ..................... 150

Norstedis Tryckeri, Slocitholm 1985

Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

Bilaga 1.2

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning 1

TILL REGERINGEN

Riksrevisionsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1985/86

Enligt riksrevisionsverkets (RRV) instruktion skall RRV varje år till regeringen lämna en beräkning av statsbudgetens inkomster för det kommande budgetåret, avsedd som underlag för inkomstberäkning i budgetpropositionen.

RRV redovisar i denna skrivelse förslag till beräkning av statsbudgetens inkomsler för budgetåret 1985/86. Beräkningarna har gjorls för varje inkomsttitel för sig. I anslulning lill beräkningarna har bedömningar gjorls även av del väntade utfallet för budgetåret 1984/85. Underlag för beräkningarna har hämtats från berörda myndigheler. För beräkningarna av inkomstskatterna har dessulom uppgifier från RRVs laxeringsstatistiska undersökning och aktiebolagsenkäl utnyttjats. Underlaget lill RRVs taxe-ringsstatisliska undersökning ulgör elt urval av 23000 personers självdeklarationer. 1 här presenterade beräkningar ingår resultat baserade på undersökningen för inkomståret 1982.

Inledningsvis presenteras en sammanfattning av beräkningsresultaten. Därefter redovisas de förutsättningar och antaganden beträffande skatteunderlagets framlida utveckling som ligger till grund för beräkningarna. I det sammanhanget redovisas resultaten från RRVs aktiebolagsenkäl.

1 den återstående delen beskrivs beräkningsresultaten för de olika inkomsttitlarna. Inkomsterna på statsbudgeten budgetåren 1981/82-1983/84 framgår av bilaga A. I bilagorna B och C redovisas en specifikation av statsbudgetens inkomster för budgetåren 1984/85 resp. 1985/86. För atl underlätta jämförelse med prognoserna i den preliminära nationalbudgelen presenteras i bilaga D beräkningsresultaten kalenderårsvis för åren 1984, 1985 och 1986.

Den av RRV utgivna Inkomstliggaren för budgetårel 1984/85 kan användas som komplement till RRVs inkomstberäkning. Inkomstliggaren innehåller utförliga beskrivningar av vad de olika inkomsttitlarna avser och vilka bestämmelser som gäller för dem.

Beslut i della ärende har fallals av generaldirektören Berggren i närvaro av avdelningschefen Saneli, revisionsdirektören Danielsson, byrådirektörerna Aronsson, Rahmn och Svahlstedl, revisorn Andersson saml avdelningsdirektören Dalmo, föredragande.

Stockholm den 13 december 1984 G. Rune Berggren

Stig Dalmo

I Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 1.2

Prop. 1984/85:100 2
Innehåll

Riksrevisionsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1985/86 ....... ... 1

Innehållsförteckning ................................................................................. 2

I. Sammanfattning ................................................................................. 6

Förutsättningar .......................................................................................... ... 6

Bruttoredovisning av statsbudgetens inkomsler ................................ ... 7

De beräknade inkomsterna budgetåren 1984/85 och 1985/86 .............. 10

II. Allmänna förutsättningar.................................................................. ... 18

Statsbudgetens utfall budgetåren 1979/80- 1983/84 ............................. 18

Antaganden för fysiska personers inkomster åren 1983- 1986 .......... 19

Antaganden för aktiebolagens inkomster verksamhetsåren 1983,

1984 och 1985 ................................................................................................. ... 20

III. Beräkning av de olika inkomsttitlarna .................................... 26

1000 Skatter.................................................................................................. 26

Samordnat uppbördssystem för källskatt och arbetsgivaravgifter 26

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse ............ 26

lill Fysiska personers skatl på inkomsl, realisations
vinst och rörelse ..................................................... 27

1121 Juridiska personers skatt på inkomst, realisations
vinst och rörelse ..................................................... 40

1131 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst

och rörelse ............................................................... .. 42

1141 Kupongskatt ............................................................. 43

1142 Utskiftningsskatt och ersättningsskatt ............... 44

1143 Bevillningsskatt ....................................................... .. 45

1144 Lollerivinsiskalt ....................................................... 45

1200 Lagstadgade socialavgifter ............................................. .. 46

1211 Folkpensionsavgift ................................................. .. 49

1221 Sjukförsäkringsavgift, netto .................................. 49

1231 Barnomsorgsavgift ................................................. 52

1241 Vuxenutbildningsavgift ......................................... 52

1251 Övriga socialavgifter, netto .................................... 53

1281 Allmän löneavgift ................................................... .. 56

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning 3

1300 Skatt på egendom ................................................................... 57

1311 Skogsvårdsavgifter ..................................................... 57

1312 Hyreshusavgift ........................................................... ...... 57

1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt ........................ 58

1322 Juridiska personers förmögenhetsskatt ....................... ...... 59

1331 Arvsskatt ................................................................... ...... 59

1332 Gåvoskatt ................................................................... ...... 60

1341 Stämpelskatt .............................................................. ...... 60

1342 Skalt på värdepapper .................................................. ...... 61

1400 Skatt på varor och tjänster ..................................................... ...... 62

1411 Mervärdeskatt ........................................................... ...... 62

1421 Bensinskatt .................................................................. ...... 63

1422 Särskilda varuskatter .................................................. ...... 64

1423 Försäljningsskall på molorfordon ............................... ...... 65

1424 Tobaksskall ................................................................ ...... 65

1425 Skalt på spritdrycker ................................................. ...... 67

1426 Skatl på vin ................................................................ ...... 67

1427 Skalt på mall- och läskedrycker .................................... 68

1428 Energiskatt ................................................................... ...... 69

1429 Särskild avgift pä svavelhaltigl bränsle ........................ 72

1431 Särskild avgift för oljeprodukter m. m.......................... ...... 72

1432 Kasseltskatl ................................................................ ...... 73

1433 Skatl på videobandspelare ............................................ ...... 73

1434 Skatl på viss elektrisk kraft .......................................... ...... 74

1435 Särskild avgifl mol försurning........................................ 74

1441 AB Vin & Spritcentralens inlevererade överskott 75

1442 Systembolaget ABs inlevererade överskott ............... 75

1451 Reseskatl ................................................................... 76

1452 Skalt på annonser och reklam........................................ 76

1453 Tolalisatormedel ......................................................... 77

1454 Skalt på spel ................................................................. 77

1461 Fordonsskall .............................................................. ...... 78

1462 Kilometerskatt ............................................................. ...... 79

1471 Tullmedel ................................................................... ...... 80

1481 Övriga skatter pä varor och Ijänster .......................... ...... 81

2000 Inkomster av statens verksamhet...................................................... 82

2100 Rörelseöverskott .................................................................... ..... 82

2111 Postverkets inlevererade överskott ............................ ..... 82

2112 Televerkels inlevererade överskott ............................. ..... 86

2113 Statens järnvägars inlevererade överskott ................... 89

2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott ..................... 91

2115 Förenade fabriksverkens inlevererade överskott 94

Prop. 1984/85:100 4

2116 Statens vatlenfallsverks inlevererade överskoll . 96

2117 Domänverkets inlevererade överskott ....................... 102

2120 Övriga myndigheters inlevererade överskott .... 105

2131 Riksbankens inlevererade överskott .......................... ..... 105

2141 Myntverkels inlevererade överskott ......................... ..... 106

2151 Tipsmedel ................................................................... ..... 106

2152 Lotterimedel ............................................................... 107

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning .......................... 107

2300 Ränteinkomster ................................................................... ..... 108

2325 Räntor pä postverkets statslån .................................. ..... 109

2332   Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande   .............. 109
2371    Räntor på beredskapslagring och förrådsanlägg
ningar   ..................................................................................... .... 109

2396 Ränteinkomster på del av byggnadsstyrelsen för
vallade kapitalet ......................................................... .... 110

2400 Aktieutdelning ..................................................................... 110

2411 Inkomster av statens aktier ........................................ .... 110

2500 Offentligrättsliga avgifter ...................................................... Ill

2512 Vatlendomstolsavgifter .............................................. Ill

2513 Avgift för statlig kontroll av läkemedel ........................ 112

2529 Avgifter vid patent-och regislreringsvåsendel 112

2537 Miljöskyddsavgift ...................................................... 113

2541 Avgifter vid tullverket ................................................ 113

2600 Försäljningsinkomster ............................................................ 114

2611 Inkomster vid kriminalvården ...................................... 114

2625 Utförsäljning av beredskapslager .................................. 114

2700 Böter m. m................................................................................ 115

2711 Restavgifter ................................................................ 115

2800 Övriga inkomster av statens verksamhel ............................. 115

3000 Inkomster av försåld egendom .............................................................. 118

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m. m. .. 118

3200 Övriga inkomster av markförsäljning ..................................... .... 119

3211 Övriga inkomsler av markförsäljning .......................... .... 119

3300 Övriga inkomster av försåld egendom ................................. .... 120

3311 Inkomsler av statens gruvegendom ............................ 120

3312 Övriga inkomster av försåld egendom .......................... .... 120

3362 Inkomsler av försålda lager ........................................... .... 120

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning 5

4000 Återbetalning av lån 122

4212 Återbetalning av lån för bostadsbyggande ................. 122

4300 Återbetalning av studielän

4313 Återbetalning av sludiemedel ..................................... 123

5000 Kalkylmässiga inkomster 124

5100 Avskrivningar ........................................................................ 124

5121 Avskrivningar på civila fasligheler ............................. 124

5131 Uppdragsmyndighelers m.fl. komplementkost
nader .......................................................................... 125

5141 Statens vägverks avskrivningar ................................. 126

5142 Sjöfartsverkets avskrivningar ..................................... .... 126

5143 Avskrivningar på ADB-utrustning ............................. 127

5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar för ekonomiskt försvar 127

5200 Statliga pensionsavgifter, netto ........................................... 127

5211 Statliga pensionsavgifter, netto ................................. 127

Tabellförieckning

Bilaga A. Statsbudgetens inkomsler budgetåren 1981/82-1983/84 132

Bilaga B. Beräkning rörande utfallet av statsbudgetens inkomster

för budgetårel 1984/85 ........................................................ 144

Bilaga C. Specifikation av inkomsterna på statsbudgeten för bud
getåret 1985/86 ..................................................................... ... 155

Bilaga D. Inkomster på statsbudgeten kalenderåren 1984, 1985 och

1986 ....................................................................................... ... 164

Prop. 1984/85:100 6

I. Sammanfattning

Förutsättningar

RRVs förslag lill beräkning av statsbudgetens inkomster under budgetårel 1985/86 och den nu gjorda uppskattningen av inkomsterna under budgetåret 1984/85 har ulförls under antagande om oförändrad ekonomisk politik. Förändringar av ekonomisk-politisk karaktär har beaktats i de fall det föreligger beslut av statsmakterna eller förslag därom har lagts fram av regeringen i propositioner offentliggjorda före den I december 1984. Till grund för beräkningen ligger bl. a. följande förutsällningar:

- Samordnad uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgift fr.o.m. år 1985

- En allmän statlig fastighetsskall införs den 1 januari 1985

- Begränsning i rätten till avdrag för ränla som erlagts i förskott görs permanent

- Införande av vinstdelningsskatt år 1984

- Slopande av den kommunala laxeringen för juridiska personer fr. o. m. den I januari 1985

- Införande av förnyelsefonder fr. o. m. den 1 januari 1985

- Förbättringar inom föräldraförsäkringen m. m.

- Oförändrai avgiftsuttag för ATP och arbeisskadeförsäkringen

- Höjning av skatterna på bensin, el, kol m. m.

- Höjning av skatterna på alkoholdrycker och tobak

- Höjningar av reseskatl, fordons- och kilomelerskatl

- Postverkels avkastning baseras på etl nytt fast statskapital

- Omstrukturering av statens beredskapslager av olja, bensin, kol
Förutom dessa institutionella förutsättningar är bedömningen av kon
junkturutvecklingen betydelsefull för beräkningen av statsbudgetens in
komsler. Den bedömning av det ekonomiska läget som presenterades i
regeringens prop. 1984/85:45 har utgjort det huvudsakliga undertaget för
antagandena om den samhällsekonomiska utvecklingen. RRV har också
haft kontakter med konjunkturinstilutet och finansdepartementet under
det där pågående arbetet med den preliminära nationalbudgelen för år
1985.

På grundval härav har RRV valt att ulgå från följande antaganden för beräkningarna:

Procentuell förändring frän föregående är

	1984	1985	1986
Utbetald lönesumma	9,0	5.5	5,5
Konsumentprisindex, årsmedeltal	7,9	5.0	3,0
Privai konsumlion, volym	0,4	1,0	1,5
Bruttonationalprodukten	2.9	2,0	2,5
Basbelopp, kr.	20 300	21700	22 600
Basenhet, kr.	7 600	7 800	7 800

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning 7

De statligt taxerade inkomslerna för juridiska personer förutses öka med 18% från år 1983 Ull 1984. Underiagel för denna prognos har hämtats frän enkäten till svenska aktiebolag, sparbanker och försäkringsbolag som RRV har genomfört under hösten 1984. Den statligt taxerade inkomsten för år 1985 beräknas öka med 45%jämfört med år 1984. Den höga utvecklingstakten beror främst på att den kommunala beskattningen för juridiska personer upphör fr. o. m. år 1985.

För alt bättre belysa prognoserna över inkomstskatterna redovisas under titeln fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse några resultat ur prognosbearbelningarna av RRVs laxeringsstatistiska undersökning. Det gäller skatteeffekter för åren 1984- 1986.

En specifikation av RRVs beräkningar av statsbudgetens inkomsler under budgetåren 1984/85 och 1985/86 framgår av bilaga B resp. bilaga C. En översiktlig sammanställning av beräkningsresultaten redovisas i tabell 2.

Bruttoredovisning av statsbudgetens inkomster

På de flesta inkomsttitlar på statsbudgeten redovisas endast inkomsler. På ett mindre antal titlar redovisas även utgifter. För dessa titlar sker en nettoredovisning, dvs. saldot av inkomsler och utgifter las upp på statsbudgeten. 1 labell 1 görs en sammanställning av bruttobeloppen budgetåren 1983/84, 1984/85 och 1985/86. 1 RRVs prognosarbete ingår att bedöma utvecklingen av bruttobeloppen för såväl inkomster som utgifter. En närmare redovisning av dessa belopp finns i beskrivningen av resp. inkomsttitel.

Av tabell I framgår atl brulloinkomsierna för budgetåret 1985/86 beräknas uppgå till 537,2 miljarder kr. vilkel är mer än dubbelt så mycket som inkomsterna pä statsbudgeten. Utgifterna på inkomsttitlarna beräknas till 280,5 miljarder kr. för samma budgetår.

Den största differensen mellan brutto- och nettoredovisningen finns på inkomsttypen 1000 Skatter. Inkomslerna på huvudgruppen 1100 beslår till största delen av preliminärskaiter (statlig och kommunal inkomstskatt m.m.). Utgd'ierna ulgörs bl. a. av utbetalningar av kommunalskaltemedel och överskjutande skatt. För huvudgrupp 1100 beräknas bruttoinkomsterna öka med 15,8% mellan budgetåren 1983/84 och 1984/85. Av den totala ökningen på ca 28 miljarder kr. är ca 13 miljarder kr. en engångseffekt till följd av den samordnade uppbörden av källskatt och arbetsgivaravgifter. Engångseffekten medför alt inkomslutvecklingen för budgetårel 1985/86 blir relativt svag, 1,2%. Brutlouigifterna beräknas öka med 7,6% för budgetårel 1985/86.

Inkomslerna på huvudgruppen 1200 beslår i huvudsak av arbetsgivaravgifter. I brultosammanslällningen ingår såväl ATP-avgifter som övriga arbelsgivaravgifter som överförs till fonderade medel utanför stalsbudge-

Prop. 1984/85:100 8

len. Utgifterna ulgörs av utbetalningar till ATP-systemet och olika fonderingar inom den statliga sekiorn. Vidare utbetalas sjukförsäkringsavgifternas andel av sjukförsäkringens kostnader. Bruttoinkomsterna för huvudgruppen 1200 beräknas bli i stort sett oförändrade mellan budgetåret 1983/84 och 1984/85 p.g.a. ovannämnda engångseffekt. Utvecklingen av brulloinkomsierna mellan budgetåren 1984/85 och 1985/86 beräknas lill 10,7%..

Bruttoinkomsterna på huvudgruppen 1400 beräknas till 154 miljarder kr. för budgetåret 1985/86 och brutlouigifterna lill knappi 49 miljarder kr. för samma år. Brultoutgiflerna utgör återbetalningar av mervärdeskatt.

För budgetåret 1985/86 beräknas bruttoinkomsterna på huvudgrupp 5200 bli ungefär lika stora som bruttoutgifterna. Nettot som las upp på statsbudgeten är 46 milj. kr. Omföringar mellan huvudgrupperna 1200 och 5200 av de slatliga arbetsgivaravgifterna liksom omföringar mellan huvudgrupperna 1100, 1200 och 1300 av egenavgifter, förmögenhetsskatter etc. är exkluderade i tabell 1.

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning

_	oc	o	ri
OJ	a	r
c		rr-,	-d-

oc o

o o

\C 00 r-i »Ti

— Os

>. E .2?.2

oo D.

C3 O

o. o.

(U O

> H

t; ? i>

> £ .. o .-

— :P3

a c

c QIj OJ

B O

Prop. 1984/85:100

De beräknade inkomsterna budgetåren 1984/85 och 1985/86

Diagram 1 Statsbudgetens inkomster budgetåret 1985/86

Procent av totala inkomsterna

&.*; OvPr&T

IX RSf.TEIN-

KCI-tTEP 2300 3X RCP.ELSEO>/£S-

?>.'OTT 2 löt)

2 2% INICOMST-SKATT 11.0 8

i< Si; ATT PA VAROR CuH TJÄIETER t.KL hJMe 14ai,-L41.i

21K SGCIAL-AVGIFTER 1288

hEkVmt-.ijE-SV.mTT it-iGHSi 1411

PROGNOS 1985/86 256.701 MKR

Enligt de nu redovisade beräkningarna uppgår statsbudgetens inkomster budgetåret 1984/85 lill 251 111 milj.kr. Det är 29946 milj.kr. eller 13,5% mer än utfallet för budgetåret 1983/84.

För budgetåret 1985/86 är ökningen endast 2,2% eller 5 590 milj.kr. Inkomslerna beräknas således lill 256701 milj. kr.

Den samordnade uppbörden av källskatt och arbelsgivaravgifter tillsammans med förkortning av kredittider för redovisning av punktskatter och konkurrensneutral redovisning av mervärdeskatt medför engångseffekter på siatsbudgelen. En sammanställning av engångseffeklerna redovisas nedan.

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning

Diagram 2. Statsbudgetens inkomster av inkomstskatter, socialavgifter och skatt på varor och tjänster. Budgetåren 1983/84-1985/86 (milj. kr.)

zse-,

250-

25i.lli

256.701

:21. 1E5

42. 11b

42.099

2123-

1.0-I 1

63d

//,■

///,.■•.■./////.//]

///•.-yj:-???///.-///////////// . ///■■///.■ .-/-■"//

57. e57

. > ■■'. ■- v \ •

r-xKv.:iv'

/////////////A /////////////A

_'/z/mv/y/A,

45/.2 5.3. ■

K\v;.\x\>;.:.;-Al V\\\\\v-\\v O J

//////A/////// ///AA///////// ///A/A//A/A///

'//.//.//jy/////.

'Amv//AW

v////////////A

.5 3..-»se.

'-.\\A\\\\\\\\\

S?. '9 +

1 S4/Ö5

S5.'36

7j SKATT FA VARGR OCH TJÄNSTER ItOfl | \ ÖVRI&A INKOMSTER fy") l:*;Gr-.ST5f:ÄTTER IlBO \~\ SOCIALAV&IFTER 1200

Engångseffekter budgetåren 1983/84-1985/86 (miljarder kr.)

	1983/84	1984/85	1985/86
RRVs beräkning, totalt Förändring	221,2	251,1 -1-13,5%	256,7 4-2,2%
Engångseffekter 1100 Skall på inkomst, realisa-
tionsvinst och rörelse 1200 Lagsladgade soclalavgifier 1400 Skall på varor och tjänster 5000 Kalkylmässiga inkomster	1,9 1,8	13,0 - 7,0 2,0 0,8	1,2
Summa engångseffekter	3,7	8,8	1,2
Totala inkomsler justerade m h t engångseffekter Förändring	217,5	242,3 4-11,4%	257,9 4-6,4%'

En rensning av inkomslerna från dessa engångseffekter skulle ge en annan inkomstutveckling på statsbudgeten. För budgetårel 1984/85 skulle utvecklingslakten sänkas till 11,4%. Utvecklingstakten för budgetåret 1985/86 skulle däremot öka lill 6,4%. Antaganden om löne- och prisutveckling har stor betydelse för RRVs beräkningar. Enligt RRVs anlagan-

Prop. 1984/85:100

den blir löne- och prisökningarna lägre åren 1985 och 1986 än lidigare år. Delta är huvudförklaringen lill den lägre utvecklingstakten på inkomsterna mellan budgetåren 1984/85 och 1985/86. Ytteriigare förklaringar till inkomslutvecklingen redovisas nedan.

Diagram 3. Skatt på inkomst, realisationsvinst ocb rörelse (inkomsthuvudgrupp 1100). Budgetåren 1980/81-1985/86 (mi. kr.)

70, cad-,

34,657

;~~)/;.~~i

Z-i:ii.ii

50. 938-

3j, tidc 28. 862-la. O0B_

~!----

53/81

36. 2A'is

. ». ■. v *. ', '.

\\'-.\'vO

p. gl=t

2>.,:75-5

Ö1/Ö2

39, 535

\|.\\\VVJ
8, 478

	:■:

■20; .3	2 A





	■.-.

8i/33

48. 903

■■■VA-V]

1(5, ets

55.i36S

I 83/64

64.	338
V'sy	v v v v
11,	756








:59.	*■i9':*

84/85

5t, 308

'. -I 'i ■■

13. eSB

J9;

85/86

1"" FtSISKh PE.=.SuKER 1111 I I JURIDISKA PERSONER 1121 I g ÖVRIGA

Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse beräknas öka med 15435 milj.kr. mellan budgetåren 1983/84 och 1984/85. Av diagram 3 framgår alt det är fysiska personers inkomstskatter, som ökar med 14625 milj. kr. och uppgår därmed till 50 193 milj. kr. 1 denna ökning ingår en engångseffekt på statsbudgeten till följd av att uppbörden av den preliminära A-skatten kommer att ske månadsvis fr.o.m. inkomståret 1985. Det innebår alt budgetåret 1984/85 innehåller merinkomsler motsvarande en månads uppbörd på ca 13000 milj. kr. Om resultatet rensas från denna effekt, innebär de förhållandevis stora skaltelåttnaderna lill följd av marginalskalterefor-men åren 1984 och 1985 i kombination med en måttfull uppgång i den anlagna lönesummeutvecklingen, alt inkomsttiteln fysiska personers inkomstskatter ökar med ca 6,5%. Tidsprofilen i de anlagna lönesummeökningarna gör med gällande regler för kommunalskalteulbelalningar atl dessa blir förhållandevis höga budgetåren 1984/85 och 1985/86. Vid beräk-

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning 13

ningen av preliminärskatterna har RRV antagit en höjning av den kommunala medelutdebileringen år 1985 med 10 öre. För år 1986 har RRV utgått från en oförändrad kommunal medelutdebitering i förhållande till år 1985, dvs. 30:40 kr.

Budgetåret 1985/86 beräknas titeln fysiska personers inkomstskatter till 39635 milj. kr. Det är en minskning med 10558 milj. kr. Justeras resultatet av beräkningarna med den nämnda engångseffekten under budgetåret 1984/85 blir ökningen ca 6,6%' mellan budgetåren 1984/85 och 1985/86. Vid kalkylerna har hänsyn tagits till bl. a. det preliminära laxeringsutfallet av 1984 års taxering. Delta har bl. a. medföri atl den överskjutande skatten har justerats upp både för budgetåret 1984/85 då dessa utbetalningar beräknas till drygt 11 700 milj. kr. och för budgetåret 1985/86 dä den överskjutande skallen beräknas bli av samma storleksordning. RRV antar all den föreslagna fastighetsskatten kommer alt preliminärdebiteras för flertalet juridiska personer fr. o.m. den 1 juli 1985, medan någon preliminär beskattning för fysiska personer inte beräknas ske i någoin nämnvärd omfattning, ulan kommer in i form av ökade fyllnadsinbetalningar våren 1986 (prop. 1984/85:85). Den omförs sedan till titeln under skatt på egendom när laxeringen år 1986 är klar, dvs. först budgetårel 1986/87.

Juridiska personers skatter beräknas öka med 891 milj. kr. mellan budgetåren 1983/84 och 1984/85. Det beror främst på all de preliminärt debiterade B-skaiterna steg med 1983 milj.kr., vilkel i sin lur beror på alt den slutliga skatten 1982 och 1983 har stigit kraftigt. Dessulom blev den överskjutande skatten 600 milj.kr. högre ån 1983/84 enligt del preliminära laxeringsutfallet. Omföringar till andra inkomsttitlar har stigit med 525 milj.kr. vilket beror på hyreshusavgifien som infördes 1983. Den omförs budgetåret 1984/85.

Mellan budgetåren 1984/85 och 1985/86 beräknas de juridiska personernas skatter öka med 2 142 milj.kr. Preliminär B-skatl beräknas öka med 2703 milj.kr. Del ökade prelimitiärskalteutlaget beror bl.a. på all fastighetsskatten och vinstdelningsskallen lill slor del preliminärdebiteras. Det höga preliminärskalteuttagel medför att fyllnadsinbetalningarna våren 1986 beräknas minska med 1415 milj. kr. jämfört med våren 1985. Kom-munalskalteutbetalningarna beräknas minska med 1206 milj.kr. mellan budgetåren 1984/85 och 1985/86 till följd av atl den kommunala beskattningen för juridiska personer beräknas upphöra fr. o. m. 1985 (prop. 1983/ 84:133, 1984/85:70).

Inkomslerna från de lagsladgade socialavgifterna beräknas minska med 1 806 milj. kr. mellan budgetåren 1983/84 och 1984/85. Nedgången förklaras av atl utfallet för budgetårel 1983/84 innehöll en positiv engångseffekt genom affärsverkens övergång till löpande uppbörd saml en tillfällig inkomstförstärkning genom den tillfälliga höjningen av den allmänna löneavgiften. Vidare har den negativa engångseffekten på inkomsterna från socialavgifterna, som erhålls för budgetåret 1984/85 lill följd av övergången

Prop. 1984/85:100

Diagram 4. Lagstadgade socialavgifter (inkomsthuvudgrupp 1200). Budgetåren 1980/ 81-1985/86 (miU. kr.)

62), Oie-,

53, 486

52, 333-

40, HD-

30, C

oa-j

33, GS0

/////-' (////'/■' /AAA/Ay

.■'//•;////

f / y y.

31,250

■///'.///.■' /-/.-■//A

36, 032

':////>;/

>/,//;

'/aaa/a

47, 059

J//A//X J/A///.

y/////A

45,253

7777777 A/A//A,

a/aa/a.

\v//y//\ yy/A/A

2(a, öaa-

10, iäöB-

;J. 35;

2J,;56S

i:t;:52e

3B.:e6S

5i;:52Ö'

3*,;ö3:9

Si3/61 81/S:

62/83

8 3/8 4

----- 1---

84/8 5

85/86

f~~] FOLKPENSIONSAVGIFT 1211 gT ÖVRIGA

lill samordnad uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgifter, påverkat inkomstutvecklingen mellan budgetåren. Denna engångseffekt beräknas till ca 7 miljarder kr.

Utvecklingstakten på inkomsterna från socialavgifterna mellan budgetåren 1984/85 och 1985/86 blir myckel gynnsam genom ovannämnda engångseffekt. Inkomsterna beräknas öka med 8233 milj.kr., vilket ger en utveckling på 18,2%. Den beslutade höjningen av arbetsmarknadsavgiften till 1,6% av avgiftsunderlaget fr.o.m. den Ijanuari 1985 ger en inkomstförstärkning på ca 525 milj. kr.

Skatl på varor och tjänster uppgick till 87568 milj.kr. för budgetåret 1983/84. Härav svarade mervärdeskatten för ca 55%. För budgetåret 1984/85 beräknas inkomsterna av skall på varor och tjänster till 99404 milj.kr. vilket är en ökning med 13,5%. För budgetåret 1985/86 ökar inkomsterna med 5,7% till 105 109 milj. kr.

Som tidigare nämnts har konkurrensneutral redovisning av mervärdeskatt tillsammans med kortare kredittid vid redovisning av punktskatter medfört kassamässiga förstärkningar av inkomsterna under budgetåren 1983/84-1985/86. Dessa förstärkningar är engångseffekter och har beräknats till 1800 milj.kr., 2000 milj.kr. resp. 1200 milj.kr. för de aktuella

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning

Diagram 5. Skatt på varor och tjänster (inkomsthuvudgrupp 1400), Budgetåren 1980/ 81-1985/86 (milj. kr.)

nz, Oii-,

1Q5. 109

le;

laa.

99. 404

S7, 566

se, £ii30J

\\\\\V

bO, 882-

40, aao-

20, J3B-

4-«li:pB3

4Si*23

45.-5:a:

55.:J5J))3: :5É

a-i_

'I"

6a-'äl

I 31/82

82/83

83/84

84/85

85/86

1 : ] I-ER VAftDESKATT 1411

|.\\; ÖVRIGA

budgetåren. Rensat för dessa engångseffekter ökar ändå inkomslerna i en högre takt mellan budgetåren 1983/84 och 1984/85 än mellan budgetåren 1984/85 och 1985/86. Förklaringen år dels att prisutvecklingen antas bli högre år 1984 än för åren 1985 och 1986, dels höjningar av olika punktskatter.

Den 3 december 1984 höjdes skatterna på tobak och alkoholdrycker. Höjningen beräknas ge ökade inkomsler med ca 300 milj.kr. budgetåret 1984/85 och med ca 700 milj. kr. budgetåret 1985/86. Bensinskatten höjdes med 50 öre per liter den I december 1984. Fr. o.m. den Ijanuari 1985 kommer energiskalten på bensin atl överföras lill bensinskatten. Detla är förklaringen lill inkomstökningen på titeln bensinskatt. Samtidigt med höjningen av bensinskallen höjs energiskatten på el med 2 öre per kWh. Vid årsskiftet höjs också energiskatten på kol och dessutom kommer naturgas och gasol att beskattas. Tillsammans ger energiskattehöjningarna ökade inkomster med ca 750 milj. kr. budgetårel 1984/85 och med ca 2 100 milj.kr. budgetåret 1985/86. Fordonsskallen höjs den Ijanuari 1985 med ca 24%. Vidare höjs kilometerskatlen den 1 mars 1985 i motsvarande grad som bensinskallen. Totalt beräknas höjningen av vägtrafikskatlerna öka inkomsterna med knappi 500 milj.kr. budgetåret 1984/85. För budgetårel 1985/86 beräknas inkomsterna öka med knappi 900 milj. kr.

Prop. 1984/85:100

Inkomsthuvudgruppen försäljningsinkomsler beräknas öka kraftigt för budgetåren 1984/85 och 1985/86. Ökningen beräknas lill 1 046 milj. kr. resp. 676 milj.kr., vilket beror på de försäljningsinkomster som erhålls vid utförsäljning av beredskapslager för olja m. m.

Avskrivningar - huvudsakligen för affärsverken - beräknas minska med 1445 milj.kr. mellan budgetåren 1983/84 och 1984/85. Orsaken till minskningen är alt televerkets avskrivningar upphör fr. o.m. budgetåret 1984/85. För budgetåret 1985/86 beräknas avskrivningarna lill 4106 milj.kr. vilket är en minskning med 195 milj.kr. jämföri med budgetåret 1984/85. Nedgången i inleveransen av avskrivningar förklaras av atl postverkets inleveranser beräknas upphöra fr. o. m. budgetåret 1985/86.

Tabell 2. Sammanställning av beräkningsresultat för budgetåren 1984/85 och 1985/86, (milj. kr.)

	1983/84	1984/85	1984/85	1985/86	Förändring	1984/85-1985/86
	Ulfall	Statsbudget	Prognos	Prognos
	Ulfall	Statsbudget	Prognos	Prognos
					Belopp	Procent
Inkomster	221 165	244 085	251 111	256 701	5 590	2,2
1000 Skaller	187 701	208 707	216299	221868	5 568	2,6
1100 Skatt på inkomst.
realisationsvinst
och rörelse	48903	62423	64 338	56008	-8330	-12,9
1200 Lagstadgade
socialavgifter	47 059	43911	45 253	53486	8 233	18,2
1300 Skatt på egendom	4 172	6589	7 305	7 265	-40	-0,5
därav
1312 Hyreshus-
avgift	-	720	675	1 100	425	63,0
1321 Fysiska
personers
förmögen-
hetsskall	901	2071	2 575	1830	-745	-28,9
1342 Skatt på
värdepapper	367	540	950	1000	50	5,3
1400 Skatt på varor
och Ijänster	87 568	95 784	99404	105 109	5 705	5,7
2000 Inkomsler av
statens verksamhet	23 008	24009	24921	26428	1507	6,0
2100 Rörelseöverskotl	8641	8748	8763	8918	156	1,8
därav
2110 Affärs-
verkens in-
levererade
överskott	2882	3 078	2990	3 086	96	3,2
2131 Riksbankens
inleve-
rerade över-
skott	4 000	4000	4 000	4 000	0	0,0
2200 Överskoll av
statens fastighets-
förvaltning	399	300	364	461	97	26,7
2300 Ränteinkomster	11405	12 236	11903	12 382	479	4,0
därav
2332 Ränlein-
komsler pä
lån för
bostads-
byggande	7987	8100	8000	8 700	700	8,8

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning

	1983/84	1984/85	1984/85	1985/86	Förändring	1984/85-1985/86
	Utfall	Statsbudget	Prognos	Prognos
	Utfall	Statsbudget	Prognos	Prognos
					Belopp	Procent
2400 Aktieutdelning	153	181	256	250	-6	-2,3
2500 Offentligrätts-
liga avgifter	I 221	1496	1529	1605	75	4,9
2600 Försäljnings-
inkomster	265	264	1311	1987	676	51,5
2700 Böter m.m.	424	385	395	405	10	2,6
2800 Övriga inkomster
av statens verk-
samhet	500	400	400	420	20	5,0
3000 Inkomster av för-
såld egendom	52	1816	98	99	1	0,9
3100 Inkomsler av för-
sålda byggnader
och maskiner m. m.	28	40	53	71	18	33,9
3200 Övriga inkomster
av markförsäljning	4	1	I	1	0	-19,8
3300 Övriga inkomster
av försåld egendom	20	1775	44	27	-17	-38,4
4000 Återbetalning av
lån	4 358	3 862	4 330	4 155	-175	-4,0
4100 Återbetalning av
näringslån	547	333	569	400	-169	-29,7
4200 Återbetalning av
bostadslån m. m.	2 223	2 101	2 201	2151	-50	-2,3
4300 Återbetalning av
studielån	957	908	981	1038	57	5,8
4400 Återbetalning av
energispariån	224	215	245	265	20	8,2
4500 Återbetalning av
övriga lån	407	305	334	302	-32	-9,7
5000 Kalkylmässiga
inkomsler	6047	5 691	5 462	4 152	-1311	-24,0
5100 Avskrivningar	5 745	4231	4 300	4 106	-195	-4,5
därav
51II Postverkets
avskrivningar	400	415	398	0	-398	-100,0
5200 Slatliga pen-
sionsavgifter, netto	301	1460	1 162	46	-1 116	-96,0

2 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.2

Prop. 1984/85:100 18

II. Allmänna förutsättningar

Statsbudgetens utfall budgetåren 1979/80-1983/84

Det statliga budgetsystemet moderniserades budgetåret 1980/81. Statsbudgetens inkomster grupperades efler karaktären på inkomsten när den flyter in till den statliga sektorn. Uppdelningen av statsbudgetens utgiftssida i en drift- och en kapiialbudget ersattes av en statsbudget för såväl drift- som investeringsulgifter.

1 tabell 3 presenteras statsbudgetens inkomster och ulgifler för budgetåren 1979/80-1983/84. Statsbudgetens inkomster för budgetåret 1979/80 upptas i tabellen endast med en slutsumma eflersom någon fullständig fördelning enligt den nya grupperingen inte år möjlig.

Inkomslerna på statsbudgeten för budgetåret 1983/84 blev 221 165 milj.kr. Del var en ökning med 29885 milj.kr. eller 13,5% jämföri med budgetåret 1982/83. Statsbudgetens ulgifler uppgick lill 298264 milj.kr. under budgetårel 1983/84. Del var en ökning med 20 385 milj.kr. eller 7,3% jämföri med föregående budgelår. Statsbudgetens underskott, dvs. skillnaden mellan utgifter och inkomster, blev 77099 milj.kr. för budgetåret 1983/84

Tabell 3. Statsbudgetens utfall budgetåren 1979/80-1983/84 (milj. kr.)

Budgetär	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83	I983,'84
Inkomsler
Skall på inkomst, rea-
lisationsvinst och
rörelse		34 057	36 251	39534	48903
Lagstadgade social-
avgifter		33 890	31250	36032	47 059
Skall på egendom		2 358	2741	3 284	4 172
Skatt pä varor och
tjänster (exkl mer-
värdeskatt)		27 208	29 564	35 156	39047
Mervärdeskatt		37 305	40665	45423	48 520
Inkomster av statens
verksamhet		14552	17 762	22407	23 008
Inkomster av försåld
egendom		77	49	190	52
Återbetalning av lån		2406	2 644	2 978	4 358
Kalkylmässiga inkomster		3434	6 205	6275	6047
Summa inkomsler	132491	155 287	167131	191 280	221165
Utgifter
Förslags- och obeteck-
nade anslag	137774	170856	185 844	212478	244 301
Reservationsanslag	25 960	43927	50562	64 553	53 580
Investeringsanslag'	17 683	-	-	-	-
Röriiga krediter
(-1- = ökad disposi-
tion, - = minskad
disposition)	4-1058	-1-455	-1242	-848	-F383
Summa utgifter	182475	215238	235164	277 879	298264
Underskott	49984	59 951	68033	86 599	77 099

' Begreppet slopades fr. o. m. budgetåret 1980/81.

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning 19

En närmare redogörelse för utvecklingen av statens inkomster och utgifter lämnas i RRVs publikation ""Statens finanser 1984"". En detaljerad redovisning av budgetutfallet framgår av RRVs publikation "'Statsbudgetens utfall budgetåret 1983/84"".

Antaganden för fysiska personers inkomster åren 1983—1986

Inkomslutvecklingen för de fysiska personerna har en avgörande betydelse för de direkta skatternas utveckling. På olika sätt påverkar den också förändringarna i de indirekta skatterna liksom inkomsler av statens verksamhel och de statliga affärsverkens inleveranser av överskott till staten.

Utvecklingen för de fysiska personernas inkomstskatter bestäms främsl av förändringar i inkomsl av tjänst, dvs. huvudsakligen av lönesummeutvecklingen. Förändringarna i den totala lönesumman påverkas av avtalsuppgörelserna mellan arbetsmarknadens parter och av ändringar i sysselsättningen för anställda saml av den s. k. löneglidningen, dvs. förljänstui-vecklingen utöver den avtalsmässiga ökningen.

Konjunkturinstitutet beräknade i sin höstrapport 1984 alt den totala utbetalda lönesumman ökade med 7,8% mellan åren 1982 och 1983 och med 8,3% mellan åren 1983 och 1984.

I prop. 1984/85:45 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder redovisar regeringen sin syn på den ekonomiska utvecklingen för år 1984 och år 1985. De antaganden dessa kalkyler bygger på förutsälter en lönekostnadsökning om totalt 5% år 1985 och en prisstegring på 3% under loppel av år 1985.

RRV har haft kontakter med konjunkturinstitutet och finansdepartementet och därvid kunnal stämma av några av de centrala anlaganden som påverkar statsbudgetens inkomsler. Sådana centrala antaganden är förutom lönesummans tillväxt bl. a. konsumentprisutvecklingen, import- och exporlantaganden m.m. Enligt vad RRV erfar antar man i det pågående arbetet med nationalbudgelen att den utbetalda lönesumman ökar med 9% mellan åren 1983 och 1984. Mellan åren 1984 och 1985 beräknas den utbetalda lönesumman öka med 5,5%. Konjunkturinslilutet arbetar också med etl alternativ som bygger på en lönesummeökning på 7,5%. RRV har valt atl göra kalkylerna över statsbudgetens inkomster pä den lägre lönesummeökningen mellan åren 1984 och 1985, dvs. 5,5%,

För år 1986 har RRV vall alt skriva fram lönesummans tillväxt med 5,5%.

De utbetalda pensionerna förutsätts ha ökat med 14,3% mellan åren 1982 och 1983. För är 1984 beräknas ökningstakten till 7,0%. De utbetalda pensionerna beräknas öka med 9,5% år 1985. RRV har förutsatt atl basbeloppet uppgår lill 21700 kr. fr.o.m. den Ijanuari 1985. För år 1986 har RRV skrivit fram de utbetalda pensionerna med 7,0% och antagit atl basbeloppet blir 22600 kr. Pensionerna utgjorde inkomståret 1983 knappt 19% av de sammanräknade inkomsterna.

Prop. 1984/85:100 20

För olika sociala förmåner vilka tas upp lill beskattning såsom sjukpenning, föräldrapenning, dagpenning, utbildningsbidrag m.m. förutses följande ökningstal. Mellan åren 1982 och 1983 ökade dessa förmåner med 14,6%. År 1984 har RRV antagit en ökningstakt på 5%. 1 kalkylen för år 1985 beräknas ökningen bli 5,5%, För år 1986 har RRV skrivit fram dessa inkomsler med 5,4%.

Av fysiska personers sammanlagda inkomst år 1983 svarade inkomsl av jordbruksfastighet för 1,0%. Inkomst av rörelse svarade samma år för ca 2,7%. I beräkningarna har antagits all inkomsl av jordbruksfastighet och rörelse ökar med 24,6% resp. 5,8% mellan åren 1983 och 1984. Mellan åren 1984 och 1985 förutses inkomslerna av rörelse öka med ca 7,8% och inkomsterna av jordbruksfastighet med 7,6%.

Inkomsl av kapital uppgick år 1983 till 14570 milj. kr., vilket är 3,2% av de sammanräknade inkomsterna. Mellan åren 1983 och 1984 förutses en ökningstakt på 14,4% i inkomstslaget kapital. År 1985 antar RRV alt inkomsterna av kapital ökar med 16,3%. Den genomsnittliga räntenivån sänktes från 12,5 procentenheter lill 11,3 procentenheter 1983 och antas öka till 11,6 procentenheter 1984.

Inkomsterna av annan faslighet uppgick lill 3 171 milj.kr. år 1983 och svarade då för mindre än 1 % av de sammanlagda inkomsterna. För år 1984 och framåt har RRV skrivit fram inkomslerna med drygl 2%.

Underskott i förvärvskälla har sedan slutet av 1960-lalet ökat kraftigt varje år med några få undantag. Den mest betydelsefulla avdragsposlen år underskott av annan fastighet som svarar för merparten av underskotten. Underskott av kapital svarar för slörre delen av del resterande underskol-tet.

De sammanlagda underskotten som utnyttjades i olika förvärvskällor uppgick år 1983 till 29995 milj.kr. Det är 6,8% av de sammanräknade inkomslerna.

För år 1984 har RRV skrivit fram underskottsavdragen med knappi 1 %. För år 1985 har underskottsavdragen skrivits fram med 8,2%.

Antaganden för aktiebolagens inkomster verksamhetsåren 1983, 1984 och 1985

RRV genomför årligen i oktober en undersökning av de svenska aktiebolagens, sparbankernas och försäkringsbolagens taxerade inkomsler. Undersökningen bygger på uppgifter från en enkät till ett urval om ca 2400 förelag. Urvalet görs med utgångspunkt i företagens statligt taxerade inkomster och antal anställda. Dessa uppgifier finns hos riksskatteverket och statistiska centralbyråns (SCB) centrala företagsregister. De taxerade inkomslerna avser det föregående verksamhetsåret. Arets undersökning bygger på etl urval som avser de statligt laxerade inkomsterna för verksamhetsåret 1982.

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning 21

1 enkäten ingår frågor om den lill statlig och kommunal skall taxerade inkomsten för verksamhetsåren 1983 och 1984 samt beräknade fyllnadsinbetalningar under våren 1985. Vidare ingår frågor angående vinstdelnings-skatten.

1 det följande redogörs för vissa huvudresullat av undersökningen. Del bör observeras att uppgifterna vad gäller slorieksgruppen 0-19 anställda år mycket osäkra. Urvalet för denna grupp år jämfört med totala antalet förekommande företag mycket litet. Dessutom är bortfallet störst inom denna grupp av företag. Svarsfrekvensen var mycket låg vid årets undersökning, endasl 66%, varför hela undersökningen är mycket osäker. En utförlig beskrivning kommer all publiceras i SCBs Statistiska meddelanden, serie F.

Av labell 4 framgår förelagens statligt taxerade inkomsler enligt del definitiva laxeringsutfallet för verksamhetsåren 1971-1983 (preliminärt utfall för 1983). Enligt enkäten uppgick den lill statlig skatt taxerade inkomsten för verksamhetsåret 1983 till 11267 milj.kr. Det innebär en ökning med endast 6% jämfört med utfallet för verksamhetsåret 1982. Det preliminära utfallet för verksamhetsåret 1983 uppgick lill 12561 milj.kr. vilkel är en ökning med 18% jämföri med utfallet för verksamhetsåret 1982. Detla innebär atl enkätresultatet ligger hela 10% under preliminärt utfall för verksamhetsåret 1983. En förklaring lill detta är den låga svarsfrekvensen. En annan förklaring år atl de flesla förelagen svarar på frågorna om taxerad inkomst utifrån inlämnade deklarationer, vilka senare kan bli upplaxerade av skauemyndigheterna. Den statligt taxerade inkomsten beräknas enligt enkäten öka med 12% mellan åren 1983 och 1984.

Tabell 4. Statligt taxerad inkomst för aktiebolag m. fl. (Bl-längden) åren 1971-1983

Verksamhetsår	Taxerad inkomst		Förändring från
	milj. kr.		föregående år %
1971	2810		-26
1972	3 473		-1-24
1973	3919		-1-13
1974	3 627		- 7
1975	6299		4-74
1976	5 799		- 8
1977	4312		-26
1978	5498		-h28
1979	5 857		-I- 7
1980	5 026		-14
1981	8005		-59
1982	10635		+ 33
1983	12561 (Prel.	utfall)	-H8

Av labell 5 framgår övriga enkätresultat. Den kommunall laxerade inkomsten beräknas bli i del närmaste oförändrad mellan verksamhetsåren 1983 och 1984. Fyllnadsinbetalningarna under våren 1985 beräknas enligt enkäten utgöra ca 21% av den totala bolagsskallen för verksamhetsåret 1984.

Prop. 1984/85:100 22

Förändringar som beräknas påverka de svenska aktiebolagens m.fl. skatleunderiag verksamhetsåren 1984 och 1985.

- Forsknings- och utvecklingsavdraget upphör fr. o.m. 1984 (SFS 1983:986)

- Ändrade regler för lagernedskrivning fr. o.m. I984(SFS 1983:983)

- Ändrad skattesats för år 1984 (SFS 1983: 984)

- Förlängning av inbetalning till särskilt investeringskonlo gäller även 1984 års vinster (SFS 1983:985)

- Införande av vinstdelningsskaU fr.o.m. 1984 (SFS 1983; 1086)
-Inbetalningskvoien för allmänna investeringsfonderna höjs fr. o.m.

bokslut per den 31 december 1984 (prop. 1984/85:86)

- Förnyelsefonder beräknas införas fr.o.m. 1985 (prop. 1984/85:86)
-Kommunal beskattning beräknas upphöra fr. o.m. 1985 (prop.

1984/85:70)

- Garanlibeskatlning av fastighet beräknas upphöra 1985 (prop.
1984/85:70)

-Ändrad skatlesats vid statlig beskattning fr. o.m. 1985 (prop. 1984/85:70)

- Hyreshusavgiften beräknas upphöra 31 december 1984 (prop. 1984/85: 18)

- Fastighetsskatten beräknas tråda i kraft den 1 januari 1985 (prop. 1984/85: 18)

- Ändrade bestämmelser om räntebidrag till följd av fastighetsskatten (prop. 1984/85:85)

Vid bedömningen av statligt och kommunalt laxerade inkomster för verksamhetsåret 1984 har RRV utgått från enkätresultaten. Dessa innebär som tidigare nämnts en ökning på 12% för statligt laxerad inkomsl mellan verksamhetsåren 1983 och 1984 och oförändrad för kommunal taxerad inkomst under samma period.

Den låga svarsfrekvensen och RRVs erfarenhet att företagen underskattar uppgångar har gjort att RRV frångått resultatet av enkäten. RRV räknar med alt den statligt taxerade inkomsten för Bl-längden ökar med 20%. För B2-, C-längden räknas med en ökning på 10%. Detla innebär alt skalteunderiaget förjuridiska personer ökar från 14270 milj. kr. lill 16854 milj. kr., dvs. med 18%, mellan verksamhetsåren 1983 och 1984.

Den kommunalt taxerade inkomsten för Bl-längden beräknar RRV ökar med 5% och B2-, C-längden med 1 % vilket medför en ökning med 4% för del kommunala skatteunderlaget mellan verksamhetsåren 1983 och 1984, dvs. från 24661 milj.kr. lill 25719 milj. kr.

Vid bedömningen av det statliga skatteunderlaget 1985 har RRV utgått från en irendmässig ökning på 10%. Därlill tillkommer de olika effekterna, som kan vara positiva eller negativa, av de föreslagna eller genomförda förändringarna. En korl beskrivning följer.

Fr. o. m. den 1 januari 1984 infördes vinstdelningsskaU (SFS 1983: 1086).

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning 23

Vinstdelningsskallen är 20% av vinsidelningsunderlagel. Detta underlag är företagets reala vinst, med hänsyn lagen till inflationen (8% 1984), till den del vinsten överstiger fribeloppet. Fribeloppet är 6% av företagets lönesumma eller 500000 kr. Vinsldeiningsskatten blir avdragsgill första gången vid 1986 års taxering dvs. verksamhetsåret 1985. Enkäten visade ett vinsldelningsunderlag pä 5949 milj. kr., vilket ger en vinstdelningsskaU på 1 190 milj. kr. Eflersom många företag hade svårigheier med atl beräkna vinsidelningsunderlagel och därför ej besvarade frågan beräknar RRV vinsldeiningsskatten till 1 500 milj. kr.

Företagen har sedan länge rätt att göra frivilliga avsättningar till allmän investeringsfond. För närvarande gäller alt avsättningen är avdragsgill om ell belopp motsvarande 50% av avsättningen betalas in på räntelöst konto i riksbanken. 1 prop. 1984/85:86 föreslås all inbetalningskvoten höjs lill 75% för avsättningar som görs i bokslut per den 31 december 1984 och senare.

I prop. 1984/85:86 föreslår regeringen all aktiebolag, ekonomiska föreningar, sparbanker och ömsesidiga skadeförsäkringsanstalter skall betala in etl belopp molsvarande 10% av företagets justerade årsvinst på ell räntelöst konto i riksbanken, ett s.k. förnyelsekonto. Inbetalningen skall ske under det beskattningsår för vilket taxering i första instans sker år 1986. För företag som inle skall taxeras delta år sker inbetalningen 1987. Företag med en justerad vinst mindre än 500000 kr. behöver ej göra någon inbetalning. Inbetalningen skall göras senast i anslutning till atl företaget lämnar sin självdeklaration våren 1986. Inbetalningen blir avdragsgill om företagel gör en lika stor avsättning lill förnyelsefond. Förnyelsefonden får utnyttjas för utbildning av anställda hos företagel saml för forskning och utveckling.

1 prop. 1984/85: 70 föreslår regeringen att den kommunala beskattningen för juridiska personer upphör. För företag som har räkenskapsår lika med kalenderår föreslås den kommunala beskattningen upphöra fr.o.m. verksamhetsåret 1985. Företag med brutet räkenskapsår beskattas enligt det nya systemet fr. o. m. del verksamhetsår som börjar närmast efter den I januari 1986. I samma proposition föreslås också all garantibeskatlningen av de juridiska personernas faslighetsinnehav upphör.

1 prop. 1984/85: 18 föreslår regeringen att hyreshusavgiften upphör fr.o.m. den 31 december 1984 och ersätts med en fastighetsskatt fr.o.m. den I januari 1985. Fastighetsskatten skall bl. a. tas ut på hyreshus och kontorshus. Skattesatsen för 1985 och framåt på schablontaxerade hyreshus år 1,4% av taxeringsvärdet och på konventionellt beskattade hyreshus fr.o.m. 1985 är den 2%. För konventionellt beskattade fastigheter är skatten en avdragsgill driftkostnad. Fastighetsskatten beräknas preliminärdebiteras (prop. 1984/85:85) fr. o.m. den 1 juli 1985. Fastighetsskatten beräknas uppgå lill 1 358 milj. kr. för schablonlaxerade hyreshus och till 1 700 milj. kr. för övriga hyreshus för år 1985.

Prop. 1984/85:100 24

Det statliga skatteunderlaget för juridiska personer verksamhetsåret 1985 beräknas med anledning av ovanstående effekter på skatteunderlaget öka med 45% från 1984. Den trendmässiga ökningen ökar underiagel med 1,7 miljarder kr. Förslagel om slopad kommunal taxering för juridiska personer beräknas öka skalteunderiaget med ca 8 miljarder kr., då något kommunalskatteavdrag i princip inle får göras vid taxering enligt del nya systemet. De övriga förslagen beräknas minska skatteunderlaget med ca 2,3 miljarder kr.

Skatteunderlaget för juridiska personer beräknas trendmässigt öka med 10% från verksamhetsåret 1985 till 1986.

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning

c c	£	.c
u		E	00
T3		nj	Os
		i/i
tö	u	-j;
C T)			a>

»A, o o " T?- 00 Os

o o rJ " rsi Tt

oo — rJ r- oc rj o-,

— — — irj

13 C JC OO

= 15 >-g _

-.., r u d (D

U. _D Ci in om

r*i On W"i On ON — O r- O sO wn "TT " " oo —

E E«

I 2

i (Ii

.B .E

I- IL* oo

LJ- ._ 2 > ort —

1/-J ■ O r-J - — "O

Tj- \C> - [ en rJ- in

oo w-1 r*-, -rJ- M

I + I + + I I

c			...
3	*«		U
&£	C		, o«
*C C*	E E	■O 2	komsl r verk mhels •83
T)	o	X	komsl r verk mhels •83
tft	iri	33	C :0 ra C

\D r- w-i r4 u fN r- <~, - "Tf ON r-- Csl 00 r- so ON ri Tt — r4 r4 w —

t3 QO ''i _ *- ""

C 1= ra p; 1* I ■2 ra 4> o = p r-.

\D nO r- - rM o

" r4 — oo o

Tf \0 r*-i v£> fsi —

! + + + + I

, ora

•3 CJ o >• c !:i'

sD o\ ON ON o Tf r

\D r- r- — — — \o 00 o o oo o *N

.SF

Ii = 1

s22 <

Os Os Os Os .s

Oc _ os O t> CO

.5 - Os V5

-S I I I I I s

s r~i o o o S- —

- — »ri o o

•o dJ E.

Prop. 1984/85:100 26

III. Beräkning av de olika inkomsttitlarna 1000 Skatter

Samordnat uppbördssystem för källskatt och arbetsgivaravgifter

Fr. o. m. år 1985 gäller nya regler för uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgifter och innehållen preliminär skall. Den samordnade uppbörden skall ske månadsvis. Syftet med de nya reglerna är att få till stånd en säkrare avgiftsberäkning samt en effektivare och snabbare uppbörd.

Reglerna innebär i korthet följande:

Uppbörden av arbetsgivaravgifterna knyts an lill de löpande löneutbetalningarna och samordnas med uppbörden av preliminär A-skatt som också skall ske månadsvis. Arbetsgivarna redovisar varje månad den under föregående månad faktiskt utgivna lönen och räknar ut den avgifl (månadsavgift) som belöper på lönesumman. Redovisningen görs i en uppbörds-deklaration som innefallar såväl skatter som avgifier. Skattebeloppet och månadsavgiften betalas in lill länsstyrelsens skatteposlgirokonto samtidigt som redovisningen lämnas. Förfarandet medför atl de arbelsgivaravgifter som månadsvis betalas under uppbördsåret för de allra flesla arbetsgivare blir definitiva. En samlad redovisning för hela utgiflsåret skall lämnas endast i särskilt angivna fall. 1 sådana fall skall också resterande avgiftsbelopp belalas in.

För avgifter som avser lön för vilken sjömansskall belalas föreslås en samordning med uppbörden av sjömansskall.

Del nya uppbördssystemei skall administreras av de lokala skaltemyndigheterna, länsstyrelserna och riksskatteverket. Det nuvarande systemet för debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifler, som administreras av riksförsäkringsverket, avvecklas.

En av effekterna på statsbudgeten aren s. k. kassamässig engångseffekt. Eftersom redovisningen blir månatlig kommer det alt för källskallerna inrymmas en månadsuppbörd mera budgetåret 1984/85 jämfört med det tidigare systemet. För socialavgifterna kommer det all för samma period inrymmas en månadsuppbörd mindre. Eftersom den årliga källskalleuppbörden överstiger uppbörden av arbetsgivaravgifler blir den sammanlagda effekten positiv på statsbudgeten.

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

Skaller på inkomsl, realisationsvinst och rörelse redovisas under denna inkomsthuvudgrupp som upptar alla skatter som baseras på en aktuell eller presumtiv nettoinkomst. Kontot är etl sarnlingskonlo som redovisar inkomsterna av de skatter och avgifter som debiteras på de slutliga skallsedlarna var för sig, men uppbärs '■preliminärt" gemensamt. Det belopp som

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning 27

skall redovisas under 1100 ulgör statens behållna inkomstskatt för en viss period. Eftersom den samfällda skalteuppbörder. är preliminär sker utbetalningar eller omföringar från kontot när den slutliga taxeringen är klar. Kontot består således av både inkomsler och utgifter. Mot bakgrund av alt beskaltningsreglerna är vitt skilda mellan juridiska personer och fysiska personer sker en uppdelning på dessa kategorier i redovisningen. I de undantagsfall når det inte är möjliga att göra en uppdelning av inkomstskatterna på dessa två kategorier redovisas inkomslerna som ofördelbara skatter. Gemensamt för skatterna för de olika kategorierna är emellertid själva uppbördssystemei. Detla redovisas i den av RRV utgivna inkomstliggaren.

1111 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

I enlighet med gällande uppbördsförfarande redovisas som inkomsler på titeln preliminär skatt, fyllnadsbetalningar, kvarstående skall, restantier m. m. Uppbördsförfarandel förutsätter åven uppkomsten av s. k. överskjutande preliminär skatl. Den redovisas som utgift på titeln. Som utgifter redovisas även de reslitutioner som föranleds av laxeringsändringar m. m. Den största utgiftsposten år utbetalningar av kommunalskattemedel. Kommunalskatterna ingår i den samfällda statligt administrerade skalleuppbörden. Kommunerna erhåller varje år etl förskott på senast kända taxering. Den kända laxeringen ligger också lill grund för slulavråkningen för taxeringsårets erhållna förskott. I redovisningen vid länsstyrelserna är det f n. emellertid inte möjligt att göra uppdelningen mellan fysiska och juridiska personers kommunalskatter. RRV gör därför en ungefärlig beräkning på denna fördelning. En omföring av denna fördelning görs därior från de totalt redovisade utbetalda kommunalskatterna under titeln 1131 ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse lill resp. fysiska och juridiska personers skalt på inkomsl och förmögenhet.

Slutlig debitering av skatter

Tillämpningen av en enda skatteskala och individuella grundavdrag innebär individuell beskattning. Grundavdraget uppgår lill 7 500 kr. vid den kommunala laxeringen, förutsatt all laxerade inkomsten uppgår till minst detta belopp. Grundavdraget vid den statliga laxeringen slopades år 1980. Principen om sambeskatining tillämpas dock i ett avseende, nämligen vad avser beskattningen av s.k. B-inkomster överstigande 5000 kr. dvs. i huvudsak inkomsl av fastighet, lillfällig förvärvsverksamhet och kapital. Härvid gäller atl för gifta som båda haft laxerad inkomst skall beskattningsbar A-inkomst och beskattningsbar B-inkomst beräknas. Med A-inkomst avses inkomsl av ijänsl, utom periodiskt understöd, inkomsl av jordbruksfastighet och inkomsl av rörelse. Med B-inkomst, eller kapitalinkomst, förslås övriga inkomster. Vid skatteberäkningen av B-inkomslen sammanläggs dessa inkomster med den högsta A-inkomsten.

Prop. 1984/85:100 28

Inkomståret 1980 infördes en marginalskatlespärr. Den sammanlagda statliga och kommunala marginalskatten får inle översliga 63% i inkomst-skikt upp till 30 basenheter (= 228000 kr år 1984), 65% på inkomster mellan 30 och 45 basenheter och 62% därutöver vid beräkningen av det slatliga grundbeloppet.

För vissa kategorier skallskyldiga med A-inkomster och hemmavarande barn under 16 år medges förvärvsavdrag. Förvärvsavdrag medges med 25% av inkomsten, dock högst 2000 kr. Avdraget medges den av makarna som har den lägsla A-inkomsien. Om gift skattskyldig med minderårigt barn haft A-inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse och maken utfört arbete i förvärvskällan, får den skattskyldige ålnjula förvärvsavdrag med värdet av makens arbetsinsats, dock med högst 1000 kr. För ensamstående med hemmavarande barn under 16 år och A-inkomst medges förvärvsavdrag med 25% av inkomst av ijänsl, jordbruksfastighet eller rörelse, dock med högsl 2 000 kr. Fr.o.m. inkomståret 1985 slopas emellertid förvärvsavdragei.

Vidare medges avdrag för underhåll av icke hemmavarande barn under 18 år med högst 3000 kr. per barn. Avdrag för frivilliga periodiska understöd slopades helt fr. o. m. inkomståret 1983.

I skattesystemet finns vissa schablonmässigt beräknade minimiavdrag bl. a. för utgifter för fullgörande av tjänsten för skattskyldiga som haft inkomst av tjänst. Ett schablonavdrag på 5% av kontant bruttolön m.m. eller högsl I 000 kr. gäller fr. o. m. år 1983. Vidare finns vissa extra avdrag för fysiska personer, som haft inkomst av kapital eller inkomst av en- eller tvåfamiljsfastighel. Även inkomster av sådan fastighet beräknas enligt schablonmelod.

Extra avdraget för inkomster av kapital uppgår lill maximalt 800 kr. för ensamstående och 1 600 kr. för samiaxerade.

Det extra avdraget som medges i vissa fall för inkomsler av annan fastighet är 1 500 kr.

Statlig inkomstskatt för fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser redovisas på den s. k. A-längden.

De för taxeringsåren 1980-1984 uträknade skattebeloppen framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Taxeringsår

1980 1981 1982 1983 1984

Statlig inkomst-

skau. A-längden 29742 31682 33594 34841 35352

varav grundbelopp - - - - 34032

tilläggs
belopp - - - - 1320

De kommunala skatterna utgörs av allmän kommunalskatt med däri ingående församlingsskatt och landstingsskatt i form av inkomstskall beräknad på grundval av inkomsl och garantibelopp för fastighet.

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning 29

De gällande avdragsreglerna vid statlig taxering som förvärvsavdrag, underhållsavdrag, övriga periodiska understöd m.m. äger motsvarande tillämpning vid taxering lill kommunal beskattning.

Kommunal inkomstskatt uppgick taxeringsåren 1980-1984 till följande belopp (milj. kr.).

Taxeringsår

1980 1981 1982 1983 1984

Kommunal inkomst
skatt: A-längden 66330 78 134 88273 93942 104680

Förmögenheier under 400000 kr. år befriade från förmögenhetsskatt fr. o. m. 1982 års taxering. Skattesatsen är 1,5 % för förmögenheter mellan 400000 kr. och 600000 kr. Den högsta skattesatsen uppgår till 3,0% för förmögenheter överstigande I 800000 kr. Reglerna ändrades lill följd av den allmänna fastighetstaxeringen år 1981 och för 1984 års taxering hösten 1982. En lillfällig skärpning av förmögenhetsbeskattningen skedde år 1983. Skärpningen gällde alla skattepliktiga förmögenheier. Skalteullagel höjdes med 1,0 procentenheter i alla skikt i skalan. Skaitepliklgränsen sänktes från 400000 kr. till 300000 kr. och skatleutlaget var i detla skikt 1%. Förmögenhetsskatt beräknas på den sammanlagda förmögenheten tillhörande föråldrar och barn under 18 år, som bor hos föräldrarna. Gränserna för 1985 års resp. 1984 års taxering framgår nedan.

Beskattningsbar förmögenhet (kr.)	Skattesats	Skattesats vid 1984
	vid 1985 års	ärs taxering
	taxering
300000- 400000	—	1,0%
400000- 600000	1,5%	2,5%
600000- 800000	2,0%	3,0%
800000-1800000	2,5%	3,5%
1800000-	3,0%	4,0%

Debiterad förmögenhetsskatt uppgick laxeringsåren 1980-1984 lill följande belopp (milj. kr).

Taxeringsår

1980 1981 1982 1983 1984

Förmögenhets-

skau 588 702 718 901 2 575

Vissa kategorier skallskyldiga medges reduktion av skatten. För gift skatlskyldig vars make saknar inkomsl medges skattereduktion med högst 1 800 kr. Avtrappning sker med 30% av andra makens inkomsl och rällen lill skallereduktion upphör således när inkomsten uppgår lill 6000 kr. För ensamslående med barn under 18 år ulgör skattereduktionen I 800 kr. utan reducering. Skattereduktion sker vid debitering av den slutliga skallen genom reducering av statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt, skogs-

Prop. 1984/85:100 30

vårdsavgift eller skattetillägg. Vad som genom skattereduktion bortfaller vid debileringen skall hell bäras av slalen, vilket innebår att staten gotigör kommuner och andra för eventuellt reducerade belopp.

Fr.o.m. taxeringsåret 1979 började en särskild skattereduktion på 400 kr. utgå lill samlliga inkomsttagare. Därmed försvann den tidigare skattereduktionen på 250 kr. Den nya skallereduktionen indexreglerades under inkomståret 1979 och uppgick då till 560 kr. För inkomståret 1980 anpassades den till det höjda grundavdraget kommunalt och uppgick lill 320 kr. Ar 1981 uppgick den särskilda skattereduktionen lill 560 kr. Den särskilda skattereduktionen avskaffades fr.o.m. inkomståret 1982.

Våren 1980 beslutade riksdagen om vissa åtgärder i syfte bl.a. alt underlätta elt nytt löneavtal. På skåneområdet omfattade åtgärderna bl. a. en tillfällig höjning av den särskilda skaltereduktionen. Den tillfälliga höjningen av den särskilda skaltereduktionen var avsedd att ge en lättnad främst åt heltidsarbelande med lägre än genomsnittliga inkomster. Den maximala höjningen, 500 kr., gällde inkomsllägena mellan 45000 och 60000 kr. I inkomsllägena 40000-45000 kr. utgjorde höjningen 10% av den del av inkomsten som översteg 40000 kr. Vid inkomster över 60000 kr. avirappades höjningen med 3% av den överskjutande inkomsten. Höjningen av den särskilda skattereduktionen beaktades vid uttaget av preliminär A-skatt och sjömansskatt månaderna september- december år 1980. Den tillfälliga höjningen av den särskilda skattereduktionen förlängdes även under inkomståret 1981. Fr.o.m. inkomståret 1982 avskaffades även den tillfälliga särskilda skattereduktionen och byggdes in i skatteskalan.

Den särskilda skattereduktionen skedde genom reducering av samma skatter och avgifier som gäller för skattereduktion.

I oktober 1978 startade del s.k. skatlesparandet med bl.a. skattefri ränla. Sparskattereduktion utgick med 10% av sparat belopp. Procentsatsen vid sparande i akliesparfond var 20% vid 1984 års taxering. Från inkomståret 1981 medgavs sparskattereduktion på ett sparande pä högsl 7 200 kr. per person och år varav högst 4 800 kr. avsåg banksparande. Avkastning och värdestegring på insättningar i skatlesparandet första kvartalet 1984 år skattefria, medan skattereduktion ej ulgår vid laxeringen år 1985. Avkastning och värdestegring på sparade medel i det s.k. allemanssparandel är befriade från inkomstskatt.

Vid laxeringen 1982 infördes också en skattereduktion vid utdelning på svenska börspapper, vilken maximerades till 2250 kr. för ogift skatlskyldig och 4500 kr. för makar gemensamt. Denna skattereduktion slopades vid 1984 års taxering.

En skattereduktion för fackföreningsavgiften på 40% av erlagd avgifl infördes vid taxeringen 1984. Högsta underiagel för skattereduktionen var 1 200 kr.

De skattereduktioner som medgivits vid laxeringarna 1980-1984 uppgick lill följande belopp (milj. kr.).

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning

Skaiieredukiion Särskild skatte reduktion Sparskalle-reduktion Aktiespar-skallereduktion Skattereduktion för fackföreings-avgift

698

2916

383

Taxeringsår
1980 1981

723

3 298

387

1982 658

4 303

753

193

1983 625

999 208

1984

597

611

I 106

De s.k. egenavgifterna uppgick taxeringsåren 1980-1984 till följande belopp (milj. kr.).

Taxeringsår 1980

Allmän löneavgift -

Socialförsäk-

ringsavgifi lill
sjukförsäkringen        926
folkpensioneringen    904
lilläggspensione-
ringen                        836

arbeisskadeför
säkringen                     25
delpensions
försäkringen                -
barnomsorgen              -

1981

992 939

916

56 211

1982	1983	1984
-	-	353
1048	1 133	1 158
1019	1091	1352
978	1215	1386
69	76	86
60	64	72
262	283	315

Särskilda avgifier, s.k. skattetillägg och förseningsavgift, debileras vid överträdelser mot skatte- och avgiftsförfattningar. Skattetillägg påförs skatlskyldig som lämnal oriktig uppgift vilket skulle leda lill för lågl be-skattningsresullat. Förseningsavgifl tas ut vid försummelse alt i rått tid avge deklaration.

Förseningsavgiften är vad avser inkomst- och förmögenhetsskatterna 1 % av den högsta beskattningsbara inkomsten och 0,3% av den beskattningsbara förmögenheten till den del den överstiger skaltefritt belopp. Förseningsavgiften är maximerad lill 300 kr. eller i de fall då deklarationen inle inkommit trots anmaning till högst 600 kr.

Lagstiftningen omfattar flertalet skatter och allmänna avgifter samt arbetsgivaravgifterna till socialförsäkringens finansiering. Om det sammanlagda beloppet av skatlelillägg och förseningsavgift vid samma taxering understiger 100 kr., påförs inte beloppet.

De debiterade skatlelillägg och förseningsavgifter som bokförts på inkomsttiteln taxeringsåren 1980-1984 uppgick till följande belopp (milj. kr.).

Taxeringsår
1980 1981

Skatlelillägg 227 260

Förseningsavgifter 13 11

1982

258 12

1983

296 12

1984

270 12

Prop. 1984/85:100 32

Skogsvårdsavgift, annuiteler på avdikningslån, utskiftningsskatt och er-sältningsskatl och hyreshusavgifl debiteras i samband med slutlig skatl men omförs eller utbetalas till andra inkomsttitlar eller anslag.

Beräkning av fysiska personers inkomstskatter 1984/85 och 1985/86

Kalkylerna för inkomstskatterna görs i princip i tre etapper med sinsemellan olika utgångspunkter. Dessa utgångspunkter bestäms av institutionella faktorer som t.ex. beskattningsregler och uppbördssyslemets utformning. Vidare påverkas de av konjunkturutvecklingen , speciellt löne-, sysselsättnings- och prisutvecklingen. Dessulom ingår i beräkningarna erfarenhelsmässiga bedömningar av vissa företeelser som t.ex. infiyian-deandel av debilerad kvarskalt. Resultaten av de etappvisa beräkningarna jämförs och analyseras. I den mån resultaten avviker för mycket visar detla all de ursprungliga antagandena är inkonsistenta. Dessa omprövas då successivt och ger genom en iterativ process upphov till nya beräkningar som upprepas till dess resultaten överensstämmer.

I den första etappen beräknas de preliminära skatterna på grundval av antaganden om inkomstutveckling och förändringar i den totala makro-ekonomiska marginalskattekvolen. Dessa anlaganden är avhängiga av löne- och sysselsättningsutvecklingen saml av den allmänna konjunkturutvecklingen. Utvecklingen av skatteunderlaget för preliminärskalteuttagel beror också på i vilken utsträckning de skattskyldiga begår jämkning för exempelvis förändringar av biinkomster, avdragsbeslämmelser eller av diskontot. För bedömningen av preliminärskalteuppbörden under innevarande budgetår lämnar uppbördsstatistiken vägledning. Denna statistik omfattar uppgifier om influtna belopp av preliminär A- och B-skatl. Med hjälp av denna statistik har uppbörden kunnat följas endasl I.o.m. uppbördsterminen i juli år 1984. För september och november månads skatteinbetalningar ger emellertid preliminär statistik från uppbördssystemet en viss vägledning. För de framförliggande åren beräknas preliminärskal-terna med utgångspunkt i den antagna inkomstökningen och makromargi-nalskattekvoten.

1 den andra etappen beräknas den slutligt påförda skatten med utgångspunkt i antaganden om inkomstutveckling och förändring av avdrag och underskott. Som hjälpmedel för dessa beräkningar används de tidigare nämnda taxeringsstatistiska uppgifter avseende inkomståret 1982 som RRV insamlat och bearbetat. På dessa basårsuppgifier tillämpas en prognosmodell som innebär, att för vatje enskild individ i urvalet, inkomst, underskott och avdrag beräknas enligt gjorda antaganden för prognosperioden. Påförda skatter och avgifter beräknas därefter enligt gällande beskattningsregler. Dessa skatter och avgifter summeras och uppräknas till totalnivå. Under förutsättning att inkomstfördelningen varit oförändrad mellan basåret och prognosårel, dvs. alt inkomslförändringarna fördelat

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning 33

sig likformigt mellan inkomstgrupperna, ger beräkningsmodellen förhållandevis goda eslimal för prognosåren. Sett över en längre tidsperiod kan inkomstfördelningen förändras och därmed följer även att eslimaten blir osäkrare.

I den tredje etappen av beräkningarna görs vissa överväganden om förändringar i skatteuttaget, dvs. förändringar av skillnaden mellan preliminär och slutlig skall. Ändringar i utformningen av preliminärskatietabel-lerna som saknar molsvarighel vid debileringen av den slutliga skatten spelar en stor roll för dessa kalkyler. De senaste årens omläggningar av skattesystemet har tillsammans med förändringar av inkomsterna bidragit till kraftiga omslag i skalteullagel. Beräkningarna av storleken på dessa förändringar är mycket svåra atl göra och har därför närmast karaktär av allmänna överväganden i anslutning till kalkylerna.

Preliminärskalieinkomslerna ulgör de dominerande posterna bland inkomsttitelns bruttoinkomster.

RRVs prognos för kalenderårel 1984 ger en ökning på 10,0% jämföri med år 1983. Ökningstakten 10,0% är snabbare än ökningslakten för den tolall utbetalda lönesumman som antagits bli 9,0%.

Vid beräkningarna av den preliminära A-skatten för år 1984 och 1985 har RRV utgått från de tidigare redovisade antagandena om utvecklingen av lönesumman och av andra inkomster under inkomst av tjänst såsom pensioner och sociala transfereringar. Vid beräkningen av preliminär A-skatt för år 1985 har RRV utgått från en höjd kommunal medelutdebilering med 10 öre. RRV har således utgått från den antagna ökningen av lönesumman från år 1984 till år 1985 med 5,5%. Vidare har en förnyad beräkning gjorts på några effekter av de förändringar som har gjorls i skattesystemet för år 1984 och år 1985.

RRV har beräknat enskilda effekter av några av dessa förslag. Förändringar i övrigt har RRV explicil tagit hänsyn lill i de programföruisättningar och framskrivningar som har gjorts i den laxeringsstatistiska undersökningen baserad på 1982 års inkomstfördelning.

De fysiska personernas inkomsler och avdrag har därvid räknats upp till 1983 och 1984 års nivå. Beräkningar har därefter gjorts dels med beaktande av nya skatteregler för år 1984, dels med reglerna i 1983 års skattesystem.

Dessa innebär tillsammans med tidigare beslut i skattelagstiftningen i korthet följande för åren 1984 och 1985.

- Basenheten för år 1984 resp. år 1985 bestämdes till 7600 kr. resp. 7800 kr.

- De slatliga marginalskatlesalserna höjdes i inkomstskikten 18-21 basenheter (136800 - 159600 kr. år 1984) år 1984 av höstriksdagen.

- Förändringar i folkpensionärernas beskattning.

- Allemanssparandel infördes år 1984 och insättningen höjs 1985.

- Räntesatser knyts till diskontot från 1984.

3 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 1.2

Prop. 1984/85:100 34

- Ändrad reavinstberäkning på aktier. 30% av försäljningspriset i slället för 20% tas upp lill beskattning vid användning av schablonregeln.

- Nya regler för resor med bil mellan bostad och arbetsplats.

- Nya beräkningsregler för bilkostnader vid avdrag för resor mellan bostad och arbetsplats.

- Tillfälligt höjd förmögenhetsbeskattning vid 1984 års taxering.

- Skogsvårdsavgiften höjdes från 5 till 80/00 fr. o. m. den I juli 1984.

- Reducering av räntebidrag.

- Statlig fastighelsskall införs från år 1985.

- Samordnad uppbörd av källskatt och arbelsgivaravgifter fr.o.m. den Ijanuari 1985.

- Förvärvsavdraget slopas vid 1986 års taxering.

- Statliga skattesatsen höjs från 3% till 4% i inkomsiskiktet 1-4 basenheter år 1985 (7800 - 31 200 kr. år 1985).

För atl bedöma effekten av skatteomläggningen år 1984 vad avser ändringar i den statliga skatteskalan har RRV dels beräknat den totala skallen som om 1983 års skatteskala i nominella belopp skulle ha gällt år 1984, dels beräknat skatten enligt 1984 års skatteregler.

Den totala skillnaden i slutlig skalt blir knappi 6000 milj, kr. lägre om 1984 års skatteskala appliceras på 1984 års skatteunderlag, jämfört med om 1983 års skatteskala används på samma underlag. Av denna förändring svarar indexregleringen av skatteskalorna för ca 2 550 milj.kr. och övriga marginalskattesatsändringar m.m. i den statliga skatten för ca 3400 milj. kr.

Sänkningen av den slatliga inkomstskatten 1985 beroende på skatteskalans förändring uppgår lill ca 3 500 milj.kr. Den statliga inkomstskatten minskar med ca 1 600 milj. kr. till följd av basenhetens förändring från 7600 kr. år 1984 till 7800 kr. år 1985.

I prop. 1984/85: 18 föreslås bl. a. en statlig fastighetsskatt. SkaUen skall iräffa hyreshus, kontorshus, småhus samt bostadsbyggnader på lantbruk. Underlaget för småhus skall vara en tredjedel av taxeringsvärdet och för övriga fastigheter hela taxeringsvärdet. Skattesatsen föreslås bli 1,4% för schablonbeskattade fasligheter och 2% för övriga fasligheler. Fastighetsskatten föreslås för schablonbeskattade småhus utgå med 0,5%, I % resp. 1,4% under åren 1985, 1986 och 1987. År 1985 beräknas den totala skatten som berör fysiska personer uppgå till 855 milj. kr. År 1987 när skattesatsen är 1,4% beräknas således skallen uppgå till ca 2500 milj. kr (se labell 6).

Det slopade förvärvsavdragei höjer emellertid den totala skatten med ca 750 milj. kr.

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning

— r-->/~. ». ONOOOOO'/'>00-OCTj-Or.

>ri Tj- r-l o W( nC Vi - ■ (i (l r-- nO " o -

_„—._ — rgfjcjrn — — — —

oo\D"r-vor-NDrr-'/"i»n»aoONNO i/i

— 00

"<-

•<-

,_ OO

r*-i r VTi u*i \£) »/ vC On '

■ oo rn "»O m ri

-<-

oors»/-!—"O"oor*-i»o — or~~ 00rjrvi'ONi:'OcooON>i»/"isC'—OON —

J? ON

=03

ra ijD

E E

oooooooooo»/ooo — (Nr*-, Trw-iv£ir-ooaNOr4

I I I I I I I I I I I I I r I

oooooooooo"v-iooo t;

— r4r*-tTt»y-, \or--ooONOr-i»/noo ,'-'

—----------- (N r*"i H

Prop. 1984/85:100 36

Vid kalkylerna av preliminär A-skatt gör RRV en uppdelning på tre olika preliminärskatteunderlag, nämligen pensionsutbetalningar, beskattningsbara sociala transfereringar och på övriga inkomsler under förvärvskällan tjänst. Tolall innebär kalkylen att den preliminära A-skallen vänlas öka från 142 836 milj. kr. år 1984 lill 151 216 milj. kr. år 1985 eller en ökning med 5,9%. Del är en svag ökningstakt som hänger samman, dels med del låga antagandet om lönesummetillväxien som gjorts för år 1985, dels med de skaltelällnader som inkomsttagarna som kollektiv erhåller under år 1985.

För år 1986 utgår RRV från en anlagen utvecklingstakt på den utbetalda lönesumman på 5,5%. Basenheten i skatteskalan är ännu inte beslutad. 1 prop. 1984/85:9 föreslås en ändring av gällande bestämmelser så att den indexuppräkning av basenheten som tillämpades taxeringsåren 1980-1983 inte automatiskt sker inför taxeringsåret 1987. Åtgärden syftar till all etl senare beslut angående basenheten vid 1987 års taxering skall kunna tillämpas även ifråga om skattskyldiga med s.k. brutet räkenskapsår. 1 avsaknad av beslut har RRV antagit all basenheten blir 7800 kr. dvs. samma basenhet som för inkomståret 1985. Vidare har RRV antagit atl den kommunala medelutdebiteringen är oförändrad och att de regler som gäller för förskott och slutreglering av utbetalningarna till kommunerna är desamma år 1986 som för år 1985. Den preliminära A-skaiten beräknas då uppgå till 165 772 milj.kr. vilket är en ökning med 9,6% jämfört med år 1985.

Inkomsterna av preliminär B-skatt under de fyra första uppbördsperioderna år 1984 är 7983 milj.kr. vilket år 4% högre än molsvarande perioder år 1983. Under budgetåret 1984/85 beräknas 12470 milj.kr. erläggas av fysiska personer i form av preliminär B-skalt.

Preliminär B-skatt debileras normalt med del belopp som senasl påförts som tolal slutlig skatt. Del betyder att resultaten av 1983 års taxering ligger till grund för debiteringen år 1984. För år 1983 och därefter har debileringen ökats med ytterligare 20%. RRV beräknar influten B-skatt budgetåret 1985/86 till 14293 milj.kr.

De skattskyldiga som eriägger preliminär B-skatl har emellertid möjlighet att begära jämkningar av den preliminära B-skatlen. Av denna anledning har den debiterade B-skallen brukat avvika från senasl kända slutliga skatt.

Jämsides med beräkningarna av preliminärskalteuppbörden har RRV uppskattat vad som kommer alt påföras de skattskyldiga i slutlig skall vid 1985 och 1986 års taxeringar. Som underlag för kalkylerna har använts den laxeringsstatistiska undersökning som tidigare nämnts.

1982 ärs inkomster och avdrag har framskriviis med de lidigare nämnda inkomsianlagandena. Med tillämpning av resp. års beskattningsregler har motsvarande slutliga skaller och avgifter för fysiska personer kunnat beräknas för inkomståren 1984 och 1985. 1 de kalkyler som ligger till grund för RRVs beräkningar har den påförda statliga skatten, kommunalskatten

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning 37

och förmögenhetsskatten för fysiska personer beräknats till följande belopp för taxeringsåren 1985 och 1986. Som jämförelse har även beräkningarna för motsvarande skaller enligt 1984 års taxering medtagits.

Taxeringsår

1984 1985 1986

Statligskall 35 352 37 852 38 524

Kommunalskatt 104680 116813 125 902

Förmögenhetsskatt 2575 1830 2 107

Den påförda skatten reduceras för vissa skattskyldiga, som framgått lidigare, av skallereduktion. Den s.k. sparskattereduklionen (bank- och aktiefondsparande) uppgick vid 1984 års taxering till 611 milj.kr. och upphör i samband med denna taxering.

En skattereduktion för fackföreningsavgifier infördes fr. o.m. 1984 års taxering. Den uppgick då till I 106 milj. kr.

Nedan framgår skattereduktionen vid 1984 års taxeringjämle de prognoser som RRV gjort för 1985 resp. 1986 års taxeringar.

Taxeringsår

1984 1985 1986

Skattereduktion
inkl. sparskatte
reduktion och
skattereduktion
för fackförenings
avgift 2 314 1795 1826

Vid beräkningarna har, förutom påförda inkomst- och förmögenhetsskatter, räknats med skaltedebilerade socialförsäkringsavgifter lill folkpensioneringen, sjukförsäkringen, arbeisskadeförsäkringen, tilläggspensioneringen, barnomsorgen, delpensioneringen och allmän löneavgift lill följande belopp. Som jämförelse har åven de påförda avgifterna enligt 1984 års taxering medtagits.

	Taxeringsår
	1984	1985	1986
Folkpensionsavgifi	1 352	1483	1600
Sjukförsäkringsavgift	1 1.58	1285	1384
Tilläggspensionsavgift	1386	1 593	1715
Arbetsskadeförsäkrings-
avgifi	86	95	102
Barnomsorgsavgift	315	345	393
Delpensionsavgift	72	79	85
Allmän löneavgift	353	290	305

En jämförelse mellan preliminärskatleuppbörden (exkl. fyllnadsinbetalningar) och den slutliga skatten avseende elt vissl inkomstår belyser preli-minärskalteinbetalningarnas anpassning eller brist på anpassning lill de slutligt debiterade skatterna. Skillnaderna mellan dessa båda belopp be-

Prop. 1984/85:100 38

nämns ultag. Om preliminärskatleuppbörden överstiger den slutliga skatten har det varit etl överuttag av skatt. 1 nedanstående tablå redovisas uttaget för åren 1980- 1985.

Inkomstår Preliminärskalt			SluUig si		Summa		Uttag
							Skillnad
	A-skatt	B-skatt	A-skatt	B-skatt	Prel	Sluti	Skillnad
					skalt	skatt
1980	100399	7 858	99973	10110	108 257	110083	-1826
1981	108 524	8 389	109498	11016	116913	120514	-3 601
1982	117989	9458	120173	11988	127 447	132 161	-4714
1983 p	129816	11926	130 759	14726	141742	145485	-3 743
1984 p	142 836	12 067	144 376	16 330	154 903	160 706	-5 803
1985 p	151216	13 143	154 733	17.588	164 359	172 321	-7962

p = prognos

År 1981 ökade det totala underuttaget vilket till största delen kan förklaras av fastighetstaxeringen. Den påverkade förmodligen inte jämkningarna av den preliminära A-skatten i full skala.

År 1982 har totala underullaget ökat. Del är främsl reseavdragsbegränsningarna som förorsakar detta. År 1983 sjönk underuitaget med ca 1000 milj.kr. En av orsakerna är bl.a. alt schablonavdraget under inkomsl av tjänst inte beaktades i preliminärskatielabellerna. Underuitaget ökar år 1984 bl. a. till följd av alt skattereduktionerna vid skattesparandet upphör. År 1985 ökar också underuitaget till följd av att fastighetsskatten införs. I RRVs kalkyler förutsätts alt den inte i nämnvärd omfattning beaklas i preliminärskalteuttagel.

Slutregleringen av skallen sker, efler frivilliga fyllnadsinbetalningar av skatt, via utbetalningar av överskjutande skatt samt debitering av kvarstående skalt. Fyllnadsinbetalningarna och den inflytande kvarstående skatten ingår bland inkomsttitelns inkomsler, medan utbetalningarna av överskjutande skatt upptas bland titelns utgifter. Omfattningen av fyllnadsinbetalningarna, den kvarstående och den överskjutande skatten framgår av följande tablå.

Inkomstår	Fyllnads-	Överskjutande	Kvarstående
	betalningar	skatt exkl. ränta	skatt
1978	4 564	6413	4405
1979	4449	7469	4485
1980	5 177	8496	5 145
1981	7040	9100	5662
1982	7 594	8 856	5 967
1983 p	8756	10860	5 948
1984 p	9442	10 172	6638
1985 p	10 161	9455	7 357

p = prognos

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning

Fyllnadsinbetalningarna har ökat och väntas öka under hela perioden. Undantaget är år 1979 vilket sammanhänger med del minskade underuttaget av preliminärskalt detta år.

Den kvarstående skatt, som påförs enligt taxeringarna åren 1984 och 1985, skall eriäggas under budgetåren 1984/85 och 1985/86.

Tabell 7 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse (milj, kr,)

	1983/84	1984/85	1984/85	1985/86	Förändring	Förändring
	Ulfall	Statsbudget	Prognos	Prognos	från 1984/85 till 1985/86 (milj. kr.)	i procent
1111 Fysiska per-
soners skatt på
inkomsl. realisa-
tionsvinst och
rörelse	35 568	47 140	50 193	39635	-10558	-21.0
Summa inkomster	159495	180012	185469	186 649	1180	0,6
Preliminär A-skatt	133 993	155 130	159 093	157 049	- 2044	- 1,3
Preliminär B-skatt	11746	12 520	12 474	14 293	1819	14,6
Fyllnadsinbetal-
ningar	9050	7 844	9442	10161	719	7,6
Kvarstående skalt	4 653	4518	4 460	5 146	686	15,4
Övriga inkomster	53	0	0	0	0	0,0
Summa utgifter	123927	132 872	135 276	147014	11738	8,7
Kommunalskatle-
medel	108490	115 704	115 880	128 366	12486	10,8
Överskjutande
skall	10295	9716	11771	11 124	- 647	- 5,5
Omföringar	4 895	7 452	7 625	7 524	- 101	- 1,3
Övriga utgifter	247	0	0	0	0	0,0

Under dessa budgelår utbetalas även den överskjutande skatten enligt nämnda laxeringar. Vid beräkningen av kvarstående skalt får hånsyn tas lill alt en del av de påförda beloppen inte eriäggs i rätl lid utan blir restförda.

RRV beräknar alt den kvarstående skallen blir 4460 milj. kr. budgetårel 1984/85 och 5 146 milj. kr. budgetåret 1985/86.

Den samordnade uppbörden av källskatler och avgifier blir månatlig fr.o.m. februari år 1985. Del innebär att det under budgetåret 1984/85 kommer in en mänadsuppbörd extra jämfört med det tidigare systemet. Denna engångseffekt har RRV beräknat till ca 13000 milj. kr. för inkomsttiteln fysiska personers inkomstskatt.

Skatleuppbörden på titeln har mol bakgrund av vad som redovisats beräknats till 185469 milj.kr. budgetåret 1984/85 och till 186649 milj.kr. budgetåret 1985/86.

Utgifterna på titeln domineras beloppsmässigl av kommunalskaltemedel. Utbetalningarna av kommunalskaltemedel grundar sig dels på förskott, dels på sluiavräkningar beräknade på de kommunala skatieunderla-

Prop. 1984/85:100 40

gen. För kalenderåret 1984 grundas utbetalningarna på skalteunderiaget enligt 1983 års taxering. Samtidigt sker en avräkning av del under kalenderårel 1982 utbetalade förskottet. RRV har beräknat de totala utbetalningarna av kommunalskaltemedel till 115 880 milj. kr. budgetårel 1984/85 och lill 128 366 milj. kr. budgetåret 1985/86. RRV har i denna kalkyl utgått från en kommunal medeluidebiteringshöjning med 10 öre kalenderårel 1985 och för 1986 oförändrad medelutdebilering.

Från inkomsttiteln utbetalas överskjutande preliminär skatt. Som framgått av det föregående förutses denna för budgetåret 1984/85 uppgå lill 11 771 milj. kr. inkl. ränla. För budgetåret 1985/86 har motsvarande belopp beräknats till 11 124 milj. kr.

Från titeln görs vidare omföringar lill andra inkomsttitlar och till allmänna pensionsfonden av utskiftningsskail och ersättningsskatt, skogsvårdsavgifler och vissa annuiteler, förmögenhetsskatt, hyreshusavgifl samt de olika egenavgifterna. Sammanlagl kan de ifrågavarande omföring-arna beräknas uppgå lill 7 625 milj.kr. för budgetårel 1984/85 och 7 524 milj.kr. för budgetåret 1985/86.

Utbetalningarna på titeln uppgår därmed till 135 276 milj.kr. budgetårel 1984/85 och lill 147014 milj. kr. budgetårel 1985/86. Del netto som uppstår på titeln lill fysiska personers skall på inkomsl, realisationsvinst och rörelse beräknas således till 50193 000000 kr. för budgetåret 1984/85 och till 39635000000 kr. budgetårel 1985/86.

1121 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

På inkomsttiteln redovisas de juridiska personernas preliminära skatter. En beräkning görs även på avräkningen av de utbetalningar av kommunalskaltemedel som kan beräknas från de juridiska personernas kommunala skalleunderlag. I prop. 1984/85:70 föreslär regeringen en höjning av skattesatsen till statlig skall för vissa juridiska personer fr. o. m. laxeringen 1986. Den föreslagna höjningen av den statliga skallen fr. o. m. den Ijanuari 1985 beror på att den kommunala beskattningen föreslås upphöra fr.o.m. laxeringen 1986. Nedanstående förteckning visar hur slor statlig skall olika juridiska personer betalar..

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning

Juridiska personer

Statlig skall

laxeringen

1985

Fr. o. m.

taxeringen

1986

Svenska aktiebolag Sparbanker

Sparbankernas säkerhetskassa Andra ekonomiska föreningar än sambruksföreningar

Familjestiftelser (fr. o. m. taxeringen 1986) Svenska aktiefonder

Svenska försäkringsanslalier som inie är aktiebolag Utländska juridiska personer

Sveriges allmänna hypoleksbank Konungariket Sveriges siadshypotekskassa Hypoleksföreningar

Sådana juridiska personer som enligi förfallning eller på därmed jämförligt säll bildals för att förvalta samfällighei och som skall erlägga skall för inkomsl

Livförsäkringsanstalier såvill angår försäkringsrörelsen

Andra juridiska personer än ovan nämnda

32%

10% 15%

52%

40%'

Dessa juridiska personer redovisar sina skatter på de s. k. Bl-, B2-, Cl-och C2-längderna. De juridiska personernas uträknade statliga och kommunala skatter framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Taxeringsår

Statlig inkomstskatt

Kommunal inkomstskatt

1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 2209 2346 2078 3221 4 162 (4836) (5730) (11861) 4 205 4 710 4 266 5 208 6287 (7 257) (7 793)

Vid beräkningen av skatterna har de anlaganden som framkommit i enkäten till svenska aktiebolag, sparbanker och försäkringsbolag legat som grund (se sid. 21). Enligt enkäten väntas den statligt taxerade inkomsten öka med 12% mellan åren 1983 och 1984. RRV har frångått enkålresultatet och räknar med en ökning på 18% mellan åren 1983 och 1984. Den kommunalt taxerade inkomsten beräknas öka med 4% mellan åren 1983 och 1984 (se sid 22).

RRV har beräknat all den statligt laxerade inkomsten för juridiska personer ökar med ca 45% mellan åren 1984 och 1985. Vid beräkningen har RRV utgått från en trendmässig ökning på 10%. Vidare har hånsyn tagils lill förslagel om införandet av förnyelsefonder. Dessulom har RRV räknat med att inbetalningskvoien höjs för allmänna investeringsfonder. Hånsyn har också tagits lill förslagel om fastighetsskatt och vinstdelningsskall saml att den kommunala laxeringen föreslås upphöra.

Den preliminära B-skatlen beräknas öka med 2,7 miljarder kr. mellan budgetåren 1984/85 och 1985/86. Delta beror bl. a. på att den preliminärt

Prop. 1984/85:100

debiterade B-skatten utgör 120% av den slutliga skatten två år lidigare. Dessutom är den slutliga skaUen 1983 ca 2 miljarder kr. högre än år 1982 och år 1984 beräknas den vara ca 3 miljarder kr. högre ån 1983. Därutöver beräknas fastighetsskatten preliminärdebiteras fr.o.m. 1 juli 1985. Detta medför bl.a. att fyllnadsinbetalningarna våren 1986 beräknas bli 1,4 miljarder kr. mindre än inbetalningarna våren 1985. I fyllnadsinbetalningarna våren 1985 ingår också inbelalningar avseende vinsldeiningsskatten.

Kommunalskattemedlen beräknas minska med 1,2 miljarder kr. mellan budgetåren 1984/85 och 1985/86. Minskningen beror på förslaget om att den kommunala beskattningen för juridiska personer beräknas upphöra fr.o.m. inkomståret 1985 (prop. 1984/85:70). Detla innebär all någol förskott för 1985 inle utbetalas. Däremot kommer slutreglering för 1983 och 1984 au ske under 1985 och 1986.

De omföringar som belastar titelns utgiftssida är förmögenhetsskatten, utskiflningsskaiten, skogsvårdsavgiften och fastighetsskatten.

Dessa effekter gör att nettot på titeln ökar med 2 142 milj, kr. mellan budgetåren 1984/85 och 1985/86.

Tabell 8 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse (milj. kr.)

	1983/84 Utfall	1984/85 Prognos	1985/86 Prognos	Förändring frän 1984/85 till 1985/86	Förändring i procent
Inkomster	14 850	16 854	17 990	1 136	6,7
Preliminär B-skatl Fyllnadsinbetalningar Kvarstående skatt Övriga inkomster	9065 5 095 690 0	11048 4 943 863 0	13751 3 528 711 0	2 703 -1415 - 152 0	24,5 -28,6 -17,6 0,0
Utgifter	3 985	5 098	4092	-1006	-19,7
Kommunalskattemedel Överskjutande skatt Omföringar Övriga utgifter	2 594 1 138 158 95	2 574 1738 683 103	1368 1586 1033 105	-1206 - 152 350 2	-46,9 - 8,7 51,2 1,9
Netto på titeln	10865	11756	13898	2142	18,2

RRV beräknar nettot på titeln juridiska personers skalt på inkomst, realisationsvinst och rörelse till 11756000000 kr. för budgetåret 1984/85 och lill 13 898000000 kr. för budgetårel 1985/86.

1131 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse

Till denna inkomsttitel förs de skatteinkomster, som av olika orsaker inte är möjliga att särredovisa på fysiska eller juridiska personer. Den redovisning som sker hos länsstyrelserna på resp. budgetår innebår alt dessa skaller redovisas mot denna inkomsttitel. Skaiteinkomslerna, som till slor del utgörs av fyllnadsinbetalningar, ligger på elt särskilt balans-

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning

konto vilkel således avslutas mot inkomsttiteln 1131 i juni varje år. Förutom nämnda balans redovisades som andra ofördelbara skatter utgifter och inkomster med ungefär samma belopp.

Tabell 9 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse (milj. kr.)

1983/84 1984/85 1984/85 1985/86 Föränd- Föränd-

Utfall Stats- Prognos Prognos ring från ring i

budget 1984/85 procent

till

1985/86 (milj. kr.)

1131 Ofördelbara
skatter på in
komst, realisa
tionsvinst och
rörelse 1484 1 100 1 100 1 100 O 0,0

RRV beräknar inkomsterna på titeln ofördelbara skatter på inkomsl, realisationsvinst och rörelse till 1 100000000 kr. för budgetåret 1984/85 och lill I 100000000 kr. för budgetåret 1985/86.

1141 Kupongskatt

Kupongskau är en statlig inkomstskatt på aktieutdelning i svenska aktiebolag och på andelar i svenska aktiefonder. SkaUen år en definitiv källskatt och eriäggs med 30% av utdelningen av i ullandel bosatt och av vissa med dem likställda utdelningsberäuigade. Från huvudregeln om 30% kupongskatt förekommer undantag. Till följd av ingångna avtal för att undvika dubbelbeskattning nedsätts kupongskatt med varierande skallesatser.

De beräknade och redovisade inkomslerna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår

Statsbudget Redovisat

1980/81

40.0 37,4

1981/82

48,0 43,0

1982/83

45,0

54,7

1983/84

49,0 80,7

1984/85 95,0

I skrivelse den 12 november 1984 har riksskatteverket anfört följande:

Under budgetårel 1983/84 var neuoinkomsten av kupongskatt 80,7 milj. kr., vilket innebår en ökning från 1982/83 med 26,3 milj. kr. eller med 48%. Under tiden juli - september 1983 inflöt 46,4 milj.kr. neuoskau. Under molsvarande tid 1984 inflöt 56,2 milj.kr., innebärande en ökning med 21%.

Den totala aktieutdelningen i Sverige har under 1983 ökat med 1315 milj. kr. eller med 18% och uppgår totalt lill 8689 milj. kr.

Enligt prognosbedömningarna har nuvarande konjunkturtoppen nåtts. Enligt SCBs senaste skattningar är företagsvinsterna på väg atl sjunka igen samiidigi som konjunklurulsikterna nu är sämre än tidigare. 1985 års

Prop. 1984/85:100 44

utdelningsbeslut i aktiebolagen kommer inle att återspeglas konjunkturcykeln, eftersom tillfälligt förbud har ulfärdals mot höjning av vinstutdelning för verksamhetsåret 1984.

Aktiehandel med ullandet för 1983 resulterade i en försäljning lill utlandet på 11 951 milj. kr. och köp från utlandet på 5 840 milj. kr. Nettoförsäljningen av svenska aktier uppgick således lill 6111 milj.kr., varav 3 904 milj. kr. utgjordes av riktade emissioner till utlandet. Under löpande årets åtta första månader uppvisade handeln med svenska aktier elt exportöver-skoll på 445 milj. kr. Då någon större återförsäljning av svenska aktier inle bedöms vara aktuell, beräknas den svenska aktiestocken i utlandet behålla sin volym även under kommande budgetår.

RSV beräknar inkomsten av kupongskall under budgetåret 1984/85 lill 90 milj. kr. och under budgetåret 1985/86 till 92 milj. kr.

RRV ansluter sig lill riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln kupongskatt beräknas lill 90000000 kr. för budgetåret 1984/85 och till 92 000000 kr. för budgetåret 1985/86.

1142 Utskiftningsskatt och ersättningsskatt

Utskiftningskatt skall eriäggas lill slalen av svenskl aktiebolag som i samband med bolagets upplösning eller i samband med nedsättning av aktiekapitalet utskiftar tillgångar. Skatten utgår alltså på besparande vinstmedel som inle delas ut i vanlig ordning och därför inte blir föremål för inkomstbeskattning hos aktieägarna. Utskiflningsskaiten är f n. 40% av beskattningsbart belopp. I samband med ändringen av minimikapitalet hos aktiebolag från 5000 kr. lill 50000 kr. har avvecklingsregler införts för sådana bolag som inte kunnat öka sitt aktiekapital lill minst 50000 kr. den 31 december 1981. Ersåltningsskatt eriäggs av vissa slag av aktiebolag och ekonomiska föreningar för all hindra uppskov med beskattningen av fonderade vinstmedel. Skatten utgör 25% av beskattningsbart belopp.

De beräknade och redovisade inkomslerna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår

1980/81

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

Statsbudgei Redovisat

10,0 15,3

15,0 20,9

22,0 32,0

10,0

4,7

5,0

RRV beräknar inkomsterna på titeln utskiftningsskatt och ersättningsskatt till 4700000 kr, för budgetårel 1984/85 och lill 5000000 kr. för budgetåret 1985/86.

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning 45

1143 Bevillningsskatt

BevillningsskaU utgår för i utlandet bosalt person, som anordnar eller medverkar vid offentlig föreställning i Sverige (SFS 1908: 128 med senaste ändring 1975:1028). Skatten för anordnare utgör 15% av bruttoinkomsten. För medverkande är motsvarande skalt 30%. Av bevillningsskatten tillfaller hälften staten och hälften den kommun, inom vilken föreställningen har givils.

De beräknade och redovisade inkomslerna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1980/81 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85

Statsbudgei 2.5 3.0 3.0 3.0 3.0

Redovisat 3.5 2,9 3.2 4.3

RRV beräknar inkomsterna på titeln bevillningsskatt till 3000000 kr. för budgetåret 1984/85 och till 3000000 kr. för budgetåret 1985/86.

1144 Lotterivinstskatt

Skalt utgår på vinst i svenskt lotteri och på vinst vid dragning på premieobligationer om vinslens värde överstiger 200 kr. Skaitepliklgränsen för varuvinsler höjdes fr. o.m. den I jan 1983 från 200 lill 500 kr. Skallen ulgår för närvarande med 20% på premieobligationsvinst och med 30% av vinstens värde på annan vinst. På annan vinst än sådan i varu- eller lombolalotleri skall skalt dock inle erläggas med högre belopp ån all därefter återstår femlio kronor. Vid beräkning av skattebeloppet skall i vinslens värde inräknas den på vinsten belöpande skallen.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1980/81 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85

Statsbudget 535.0 770.0 735.0 865.0 1065.0

Redovisat 612.9 688.4 752,7 878.8

1 skrivelse till RRV har riksskatteverket anfört följande: Under budgetåret 1983/84 var netioiniäkten av louerivinstskati 879,0 milj. kr. jämfört med 752,7 milj. kr. under budgetåret 1982/83. Under liden juli - september 1984 var nettoinkomsten 319,3 milj. kr. och under samma tid föregående år 219,3 milj.kr., vilkel utgör en ökning med drygt 45%.

AB Tipstjänst räknar med att eriägga 476,8 milj.kr. under budgetårel 1984/85, 528,3 milj.kr. under budgetåret 1985/86 och 545,6 milj.kr. under budgetårel 1986/87. Riksgäldskontoret uppskattar att lollerivinslskatien på premieobligalionslån kommer all uppgå lill 543,0, 569,7 och 647,9 milj. kr. under budgetåren 1984/85, 1985/86 och 1986/87. Under motsvarande tid räknar Svenska Penninglotteriet AB med alt inbetala 153,8, 160,0 och

Prop. 1984/85:100 46

166,4 milj. kr. För innevarande budgetår kan vad avser dessa institutioner inkomsterna beräknas till (476.8 -i- 543,0 -H 153,8 =) 1 173,6 milj. kr. Härtill kommer inkomsterna från andra lotterier, som under föregående budgetår uppgick till 16 milj. kr.

RSV beräknar inkomslerna av lollerivinsiskalt under budgetåret 1984/85 till 1 190 milj. kr och under budgetåret 1985/86 lill 1 275 milj. kr.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln lotlerivinstskatt beräknas lill 1 190000000 kr. för budgetåret 1984/85 och till I 275000000 kr. för budgetårel 1985/86.

1200 Lagstadgade socialavgifter

Under denna inkomsthuvudgrupp redovisas alla avgifter som beräknas som procent av utbetald lön och som eriäggs av arbetsgivare. Egna företagares socialavgifter av rörelse och av jordbruksfastighet debileras på skattsedeln och uppbärs i samband med skatleuppbörden. De omförs från inkomsttiteln 1111 fysiska personers skatt på inkomsl, realisationsvinst och rörelse först sedan den slutliga avgiften kan fastställas, dvs. andra året efler inkomståret.

Uppbördsförfarandel för lagstadgade socialavgifter

En förteckning över alla lagstadgade socialavgifter (arbetsgivaravgifter) och deras storlek redovisas i labell 10.

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning

Tabell 10. Lagstadgade socialavgifter

Avgifter	Procentuellt uttag		; för avgiftsårel
	1981	1982	1983	1984	1985
Socialförsäkringsavgift lill
ATP	12.25	9,40'	9,60	10,00'	10,00'
Allmän löneavgift	-	-	3,00-	2,00	2,00
Socialförsäkringsavgift till
folkpensionering	8,40	8,45	9,45	9,45	9,45
Socialavgift till barnom-
sorgen	2,20	2,20	2,20	2,20	2,20
Socialförsäkringsavgift lill
sjukförsäkring	10.50	10,50	9,50	9,50	9,.50
Avgift till arbetslös-
hetsförsäkring
och kontant arbetsmarknads-
stöd	0.40	-	-	-	-
Avgifl lill arbetsskade-
försäkring	0.60	0.60	0,60	0,60	0,60
Avgifl lill byggnadsforskning	0,70	— »	-	-	-
Avgift till lönegaranli	0,20	0.20	0,20	0,20	0,20
Avgift till arbetarskydd	0,155	0,155	0,155	0,155	0,155
Avgift till sjöfolkspen-
sionering	0,80	0,80	0,80	0,80	0,80
Avgifl till arbetsmarknads-
utbildning	0,40	-	-	-	-
Socialförsäkringsavgifl
till delpensionsförsäkring	0,50	0,50	0,50	0,50	0,50
Avgifl till vuxenutbildning	0,25	0,25	0,25	0,25	0,25
Arbetsmarknadsavgift	-	0,80	1,30	1,30	1,60
Summa**)	-	33,055	36,755	36,155	36,455

' Ändrade regler för fastställande av avgiftsunderlaget

- Tillfälligt höjd från 2,0% lill 3,0%- under perioden 1 juli - 31 december 1983

' Inkl. 0,2% till löntagarfonderna

'' Exkl. avgift till sjöfolkspensionering

Den sammanlagda avgiftssatsen för de lagsladgade socialavgifterna kommer att öka med 0,3 procentenheter mellan kalenderåren 1983 och

1984. Avgiftssatsen för år 1984 kommer alt bli 36,455%.

1 prop. 1984/85:87 föreslås alt ATP-avgiften för år 1985 skall vara oförändrad, d. v. s. 10%. Avgiftsuttaget lill ATP inkluderar 0,2 procentenheter avsedda för finansiering av löntagarfonder.

De lagsladgade socialavgifterna kan med hänsyn till debileringsförfaran-det delas in i:

- direkldebiterade avgifier från förelag och kommuner

- avgifter från statliga myndigheter och affärsverk m. fl.

- egenavgifter från egna företagare.

Övergången till del nya uppbördssystemei sker fr.o.m. den Ijanuari

1985. Det nya uppbördssystemei innebår alt uppbörden av socialavgifter
och skaller samordnas. Den samordnade uppbörden skall ske månadsvis.
Uppbörden av skatter och socialavgifter skall knytas till de löpande utbe
talningarna. Arbetsgivarna skall varje månad deklarera föregående månads
löneutbetalningar och räkna ul den avgifl som belöper på lönesumman. De

Prop. 1984/85:100 48

arbetsgivaravgifter som betalas under uppbördsåret kommer för de flesla arbetsgivare att bli definitiva. En samlad redovisning för hela årel skall lämnas endast i vissa fall. I sådana fall kommer även resterande avgiftsbelopp att inbetalas. En närmare beskrivning av det nya uppbördssystemet finns på sid 26.

I tabell 11 redovisas utfall och prognos över inkomsterna under inkomsthuvudgrupp 1200 som genereras av de lagsladgade socialavgifterna. På slalsbudgelens inkomstsida kommer emellertid ett betydligt lägre belopp statsbudgeten till godo till följd av nettoredovisning.

Tabell 11. Inkomster av arbetsgivaravgifter (milj. kr.)

	Utfall	Prognos	Prognos
	1983/84	1984/85	1985/86
Preliminära avgifier	93 404	93 458	108610
Fyllnadsinbetalningar av
preliminära
avgifter	5 088 '	5 367	1082
Kvarstående avgifier	-5	689	204
Slatliga myndigheters
avgifter	8 090	8 144	9 167
Statliga affärsverks-
avgifter	7071	5 166	5 908
Egenavgifter	3 795	4 630	5 074
Summa	117443	117 454	130045

För budgetåret 1984/85 beräknas 117454 milj. kr. att inbetalas i form av socialavgifter. Den uteblivna ökningen av inbetalningarna mellan budgetåren 1983/84 och 1984/85 förklaras av den engångseffekt som erhålls till följd av omläggningen av uppbördssystemet. Den negativa engångseffekt som uppstår för budgetåret 1984/85 beräknas lill 7,0 miljarder kr.

De statliga affärsverkens inbetalda avgifier beräknas minska kraftigt mellan budgetären 1983/84 och 1984/85. Orsaken till detla ligger i att uppbördsförfarandet för affärsverken ändrades fr. o.m. den I juli 1983. Omläggningen innebar atl tre halvårsdebileringar kom att inbetalas under budgetårel 1983/84.

För budgetåret 1985/86 beräknas 130045 milj.kr. att inbetalas i form av socialavgifter. I del nya uppbördssystemei beräknas de preliminärt inbetalda socialavgifterna att svara för en myckel slor andel av del totala avgiftsbeloppet. Detta är orsaken lill att fyllnadsinbetalningarna endasl beräknas till 1082 milj. kr. under budgetåret 1985/86.

De lagsladgade socialavgifterna har i det följande delats in i olika grupper med avseende på olikheter i den kassamässiga redovisningen över inkomsthuvudgruppen. Beräkningarna har baserats på tidigare nämnda anlagande om den ekonomiska utvecklingen under åren 1984, 1985 och 1986 samt uppgifier som erhållits från riksförsäkringsverket.

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning

1211 Folkpensionsavgift

1 samband med upphävandet av beslutet om olika försämringar av sjukförsäkringen (SFS 1982:1235) höjdes folkpensionsavgiften fr. o.m. den Ijanuari 1983 till 9,45% av avgiftsunderlaget. Samiidigi sänktes avgiften till sjukförsäkringen med motsvarande procentsats i syfte alt åstadkomma båttre kostnadsanpassning inom sjukförsäkringen.

Tabell 12. Folkpensionsavglft (milj.kr.)

1983/84 Ulfall

1984/85 Prognos

1985/86 Prognos

Direkldebiterade avgifier Egenavgifter Avgifter frän statliga myndigheler och affärsverk

Summa inkomsler

25 828 1095

3 942 30 865

26 524 1326

3 678 31528

29 337 1454

4 048 34839

Folkpensionsavgiften redovisas på statsbudgetens inkomstsida. Utgifterna för folkpensioneringen redovisas via anslag på statsbudgetens utgiftssida. Inkomsterna från folkpensionsavgiften beräknas uppgå till 31 528 milj.kr. budgetåret 1984/85. Budgetårel 1985/86 beräknas inkomsterna öka med 10,5% eller 3 311 milj. kr. Den kraftiga ökningen av inkomslerna från folkpensionsavgifien förklaras av den negativa engångseffekt som uppslår budgetårel 1984/85 i samband med övergången lill en månatlig uppbörd av arbetsgivaravgifter och skaller fr. o. m. den Ijanuari 1985.

RRV beräknar inkomsterna på titeln folkpensionsavgift till 31528000000 kr. för budgetåret 1984/85 och till 34839000000 kr. för budgetåret 1985/86.

1221 Sjukförsäkringsavgift, netto

Försäkringstagarnas egna avgifter lill sjukförsäkringen slopades år 1975. I stället höjdes de socialförsäkringsavgifter som arbetsgivarna eriade från 3,8 till 7%. I dag år sjukförsäkringsavgiften som arbetsgivarna belalar 9,5%. Arbetsgivaravgiften år avsedd au bidra lill täckandet av de ulgifler som omfattas av lagen om allmän försäkring (SFS 1982:120). Statsbudgetens utgiftssida skall via anslag bidra med 15% av ovannämnda utgifter.

Förutom sjukförsäkringsavgiften tillförs titeln den ersättning från den allmänna pensionsfonden som de allmänna försäkringskassorna erhåller för kostnader för administrationen av den allmänna tilläggspensioneringen.

Från titeln utbetalas lill de allmänna försäkringskassorna inkomsttitelns andel av kostnaderna för dels sjukförsäkringen, dels försäkringskassornas förvaltningskostnader. Vidare utbetalas lill sjukvårdshuvudmännen och apoteksbolaget olika typer av sjukvårdsförmåner. 4 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.2

Prop. 1984/85:100 50

Den allmänna sjukförsäkringsfonden har till syfte att ulgöra en reserv vid tillfälliga påfrestningar på försäkringens finanser. Riksförsäkringsverket beräknar, enligt särskilda regler, om ålerföring eller avsättning bör komma ifråga. Grunderna för denna ålerföring eller avsättning till fonden fastställs av regeringen. Den årliga avstämningen av inkomsterna och utgifterna för sjukförsäkringen har sedan år 1978 visat elt positivt saldo. Överskottet för åren 1978 och 1979 har använts till att återbetala fondens skuld till statsbudgeten. I och med regleringen av 1980 års överskott gentemot statsbudgeten i juni 1982 fick fonden etl ackumulerat saldo på 1675,3 milj.kr.

Efter regleringen av 1981 års överskott skall tills vidare inte yllerligare överföringar lill fonden ske (prop. 1982/83: 100). Fondbehållningen är efter regleringen av 1981 års överskott 4912.7 milj. kr.

Sjukförsäkringsfonden (milj. kr,I

År	Underskott	Överskoll	Ackumulerat saldo
1977	1735,1		-3 357,4
1978		511,0	-2 846,4
1979		1950,8	- 895,6
1980		2 570,9	-1-1675,3
1981		3 237,4	-1-4912,7
1982		2 819,3	-h49l2,7
1983		686,0	+ 4912,7
1984		390,0	-1-4912,7

Orsaken lill sjukförsäkringsfondens överskott under de senaste åren år den minskade sjukfrånvaron. Riksförsäkringsverket beskriver sjukfrånvarons omfattning bl.a. genom s.k. sjuktal. Sjuktalet definieras som antal under året ersatta sjukpenningdagar per sjukpenningförsåkrad. Till följd av rutinerna för inrapportering av sjukpenningdagar med arbetsgivarinträde bestäms sjuktalet för ett vissl år ca sex månader efter årets slut. För att snabbare få en uppfattning om förändringar i sjukfrånvaron beräknas också ett preliminärt sjuktal av riksförsäkringsverket.

Preliminärt sjuktal, dagar

Kvartal 1980 1981 1982 1983 1984

6,0	5,6	5,0	5,0	5,1
5,2	4,7	4,7	4,5	4,8
4,7	4,3	4,0	4,0	4,2
5,1	4,8	4,7	4,7	( 4,9)

l:a 2:a 3:e 4:e

Hela året 21,0 19,4 18,4 18,2 (19,0)

Under slutet av år 1983 och under hela kalenderårel 1984 har sjukfrånvaron åter börjat öka. Samtliga kvartal under år 1984 uppvisar etl högre sjuktal än motsvarande kvartal föregående år. Sjuktalet för helåret 1984 beräknas till 19,0 dagar. Kostnaden för sjukpenningen beräknas till 15 995

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning

milj.kr. för budgetårel 1984/85 och til 1985/86.

16699 milj.kr. för budgetåret

Tabell 13. Beräkning av sjukförsäkringsavgiftens andel av sjukförsäkringens kostnader (milj.kr.)

1984/85 Prognos

1985/86 Prognos

Sjukpenning 15 872 16690

Sjukvårdsförmåner inkl.

14 235	14324
5 288	5 521
4	4
2.S00	2 599
37 899	39138
5 685	5 871

läkemedelsersältning

Föräldrapenning

Frivillig försäkring

Förvaltningskostnader

Summa utgifter

Statsbidrag

Inkomstlilelns andel av

sjukförsäkringens koslnader 32214 33267

Av tabell 13 framgår sjukförsäkringsavgiftens andel av sjukförsäkringens kostnader. Efter avdrag för det 15-procenliga statsbidraget beräknas utgifterna till 32319 milj. kr. för budgetåret 1984/85 och lill 33 275 milj.kr. för budgetåret 1985/86. Av tabell 14 framgår såväl inkomsler som utgifter under inkomstlileln sjukförsäkringsavgift, netto.

Tabell 14. Inkomster och utgifter under inkomsttiteln sjukförsäkringsavgift, netto (milj.kr.)

	1983/84	1984/85	1985/86
	Ulfall	Prognos	Prognos
Inkomster
Direkldebiterade avgifier	25 662	26 732	29 121
Egenavgifter	1 138	1 135	1260
Avgifter från statliga
myndigheler och affärsverk	4214	3 472	4 284
Övriga inkomsler	159	154	160
Summa inkomsler	31173	31493	34825
Utgifter
Inkomsttitelns andel av
sjukförsäkringens kostnader	30 361	32214	33 267
Avsättning till sjukförsäk-
ringsfonden	0	0	0
Summa utgifter	30 361	32214	33 267
Nello på titeln	812	-721	1558

För budgetåret 1984/85 beräknas etl underskott på inkomsttiteln sjukförsäkringsavgift, nello. Underskottet beräknas till 721 milj.kr. 1 förhållande lill föregående budgetår minskar saldot på titeln med 1 533 milj. kr. Minskningen av saldot mellan budgetåren 1983/84 och 1984/85 beror främst på den negativa engångseffekt som uppslår budgetåret 1984/85 i samband med övergången lill en månatlig uppbörd av arbetsgivaravgifter och skaller fr.o. m. den Ijanuari 1985.

Prop. 1984/85:100

För budgetåret 1985/86 beräknas etl överskoll på titeln. Detla överskott beräknas till I 558 milj. kr.

RRV beräknar elt underskott på titeln sjukförsäkringsavgift, nello för budgetårel 1984/85. Underskottet beräknas lill 721 000000 kr. För budgetårel 1985/86 beräknar RRV inkomsterna lill 1558000000 kr. på titeln sjukförsäkringsavgift, netto.

1231 Bamomsorgsavgifl

För att öka utbyggnaden av barnomsorgen ändrades statsbidragssystemet den Ijanuari 1977, För all finansiera del nya statsbidragssystemet infördes den Ijanuari 1977 en socialavgift till barnomsorgen. Storieken på avgiften var I % av avgiftsunderiagel. Barnomsorgsavgiften har sedan successivt höjts och uppgår fr.o. m. år 1981 lill 2,2%.

1 likhet med folkpensionsavgifien redovisas inkomslerna av barnom-sorgsavgiften på statsbudgetens inkomstsida medan molsvarande utgifter redovisas över anslag på slalsbudgelens utgiftssida.

Tabell 15. Barnomsorgsavgift (milj. kr.)

1983/84 Ulfall

1984/85 Prognos

1985/86 Prognos

Direkldebiterade avgifter Egenavgifter Avgifter frän statliga myndigheter och affärsverk

Summa inkomster

5 989 283

975 7247

6 236
309

758

7 303

6827 338

943 8108

RRV beräknar inkomslerna på titeln barnomsorgsavgift till 7 303000000 kr. för budgetårel 1984/85 och till 8 108000000 kr. för budgetåret 1985/86.

1241 Vuxenutbildningsavgift

Den utvidgade vuxenutbildningen finansieras med en lagsladgad socialavgift till vuxenutbildning. Avgiftens storiek år sedan år 1978 0,25% av avgiftsunderlaget.

Fr.o.m. 1980/81 skall vuxenutbildningsavgiften redovisas brutto över statsbudgeten på samma sätt som folkpensionsavgifien och barnomsorgsavgiften. För budgetåret 1979/80 och lidigare redovisades vuxenulbild-ningsavgiften under övriga socialavgifter.

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning

Tabell 16. Vuxenutbildningsavgift (milj. kr.)

Direkldebiterade avgifter Avgifter från statliga myndigheter och affärsverk

Summa inkomster

1983/84 Utfall	1984/85 Prognos	1985/86 Prognos
677	708	777
111	95	107
788	803	884

RRV beräknar inkomslerna på titeln vuxenutbildningsavgift till 803000000 kr. för budgetåret 1984/85 och lill 884000000 kr. för budgetåret 1985/86.

1251 Övriga socialavgifter, netto

Under inkomstlileln 1251 redovisas de socialavgifter som överför erhållna medel lill särskilda fonder uianför statsbudgeten.

Arbetsmarknadsavgift

Arbetsmarknadsavgiften kan sågas vara en sammanslagning av de tidigare gällande avgifterna för arbetslöshetsförsäkring och arbetsmarknadsutbildning. Den nya arbetsgivaravgiften gäller från den Ijuli 1981. Avgiftens storlek är fr.o.m. den Ijanuari 1983 1,3% av avgiftsunderlaget och höjs till 1,6% av avgiftsunderiagel fr.o.m. den Ijanuari 1985 (SFS 1984/85:526).

Såväl arbeislöshelsfonden som arbeismarknadsutbildningsfonden upplöstes den Ijuli 1981. Behållningen tillfördes ell konto hos riksgäldskontoret. Inkomsterna från arbetsmarknadsavgiften överförs löpande lill samma konto på riksgäldskontoret. Riksförsäkringsverket disponerar ifrågavarande konto hos riksgäldskontoret för överföring lill arbetsmarknadsstyrelsen och de allmänna försäkringskassorna. Riksförsäkringsverket har dessulom en röriig kredit om 100 milj.kr. hos riksgäldskontoret för au kunna klara tillfälliga svängningar för berörda konto. Arbetsmarknadsavgiften skall användas för all läcka 65 % av kostnaderna för följande bidrag:

- kontant arbetsmarknadsstöd

- grundbidrag och progressivbidrag till erkända arbetslöshetskassor

- förvaltningsbidrag till arbetslöshetskassorna samt den del av arbetsmarknadsverkels förvaltningskostnader som avser programmet Kontant stöd vid arbetslöshet

- utbildningsbidrag lill elever i arbetsmarknadsutbildning

- utbildningsbidrag till deltagare i yrkesinriktade rehabilitering.
Riksförsäkringsverket skall vid varje överföring från kontot hos riks
gäldskontoret samiidigi göra molsvarande utbetalning från anslaget Bidrag
till arbetslöshetsersälining och utbildningsbidrag med 35% av de belopp
som behövs för att täcka de ovan angivna kostnaderna. Kontot hos riks-

Prop. 1984/85:100

gäldskonioret hade vid ingången av budgetåret 1984/85 en skuld på 901 milj. kr.

Inkomster av arbetsmarknadsavgiften (milj. kr.)

Direkldebiterade avgifier Avgifter från statliga myndigheter och affärsverk

Summa inkomster

1983/84 Ulfall	1984/85 Prognos	1985/86 Prognos
3 560	4010	4967
577	500	685
4137	4 510	5 652

Arbetsmarknadsstyrelsen beräknar totalutgifterna för ovan angivna bidrag lill 8320 milj.kr. för budgetåret 1984/85 och lill 7792 milj.kr. för budgetåret 1985/86.

Arbetsmarknadsfonden (milj. kr.)

1984/85 Prognos

1985/86 Prognos

Ingående balans Inkomster Utgifter Utgående balans

Netlo på inkomsttiteln

901	-1799
4510	5 652
5408	5 065
1799	-1212

587

- 898

Som framgår av tablån kommer inte inkomslerna från arbetsgivaravgiften all täcka 65% av lolalutgifterna för arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag för budgetåret 1984/85. Fondens underskoll för budgetåret 1984/85 finanseras i sin helhet av statsbudgeten. Underskottet för budgetårel 1984/85 beräknas lill 898 milj.kr. För budgetåret 1985/86 kommer inkomsterna från arbetsmarknadsavgiften att täcka mer än 65% av de beräknade lotalulgtfterna för arbetsmarknadsfonden.

Till följd av alt arbetsmarknadsfonden har en skuld som överstiger det beräknade överskottet för budgetårel 1985/86 kommer överskottet att innehållas av statsbudgeten. Överskottet beräknas till 587 milj. kr. och kommer all reducera fondens skuld till ca 1,2 miljarder kr.

Delpensionsavgift

Delpensionsförsäkringen för arbetstagare irädde i kraft den Ijuli 1976. Fr.o. m. den Ijanuari 1980 har möjligheten atl få delpension utsträckts till att omfatta i princip alla förvärvsarbetande, dvs. även egna företagare och uppdragstagare. De förvärvsarbetande i åldrarna mellan 60 och 65 år har genom denna pensionsform ekonomisk möjlighet atl minska sin arbetsinsats genom alt övergå lill deltidsarbete i kombination med delpension. För atl delpension skall utgå krävs enligt huvudregeln atl den försäkrade har haft ATP-grundande inkomst under sammanlagt minst tio år fr. o. m. 45 års

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning 55

ålder. Vidare krävs alt den försäkrade förvärvsarbetat under fem av de senaste tolv månaderna före övergången lill delpension. Delpensionen till anställda motsvarar fr. o. m. år 1981 50% av inkomstbortfallel, dock högst av skillnaden mellan den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst före och efter arbetstidsminskningen. För bl.a. egna företagare utgör det s.k. pensionsunderlaget hälften av den genomsnittliga förvärvsinkomsten för de tre närmaste åren före arbelslidsminskningen, lill den del inkomsten ligger under 7,5 basbelopp.

Delpensionsförsäkringen finansieras genom en arbetsgivaravgift, som uppgår lill 0,50% av det avgiftsunderlag som gäller för socialförsäkringsavgifierna lill sjukförsäkringen m.m. Avgiften tillförs en särskild fond. De egna företagarnas delpensionsförsäkring bekostas fr. o.m. år 1980 av en egenavgift, vilken motsvarar den arbetsgivaravgift som eriäggs för anställda.

Delpensionsfondens utveckling 1983—1986 (milj. kr.) halvårsvis uppdelning

1983 1984 1985 1986

Inkomsler

Utgifter

Saldo

Ackumulerat saldo

848 705 143

-651

730

635

-556

925 601

324

-232

786 540 246

829 510 319

333

875 450

425

758

966 425 541

1299

1064 410 654

1953

Infiutna avgifter har fram i.o.m. år 1982 inte förmått läcka de löpande utbetalningarna av delpensioner. Underskottet har finansierats genom atl medel från statsbudgetens inkomstsida tillfälligt överförts till fonden för delpensionsförsäkring. Delpensionsfondens ackumulerade underskott uppgick vid utgången av andra kvartalet 1983 till 651 milj. kr.

Sänkningen av kompensalionsnivån fr. o.m. Ijanuari 1981 har medfört en förändrad utvecklingstakt av utgifterna för delpension. RRV beräknar med ledning härav atl delpensionsfonden fr. o.m. år 1983 kommer atl generera eU åriigt överskou, vilket innebär en förstärkning till statsbudgetens inkomstsida så långe delpensionsfonden är behäftad med en skuld till statsbudgeten.

Vid ingången lill budgetårel 1984/85 är delpensionsfondens skuld till statsbudgeten 232 milj.kr. Fondens överskott för budgetåret I984./85 beräknas till 565 milj.kr. Endast del belopp som motsvarar skulden lill statsbudgeten kommer att tillföras inkomsttiteln.

Inkomsterna på titeln övriga socialavgifter, netto beräknas därför tillföras 232,0 milj. kr. budgetåret 1984/85.

Övriga arbetsgivaravgifter som redovisas under titeln övriga socialavgifter, netlo påverkar inle slalsbudgelens saldo ulan omförs i sin helhet till

Prop. 1984/85:100

fonder uianför statsbudgeten. För den intresserade läsaren hänvisas lill RRVs publikation Inkomstliggaren 1984/85.

Sammanfattningsvis redovisas inkomsterna och utgifterna under titeln 1251 övriga socialavgifter, netlo i labell 17.

Tabell 17. Övriga socialavgifter, netto (milj. kr.)

	1984/85	1985/86
	Prognos	Prognos
Inkomsler
1. Arbetsskadeförsäkring 2. Lönegarantiavgift 3. Arbelarskyddsavgifi 4. Avgift för sjöfolks pensionering	1712 619 479 II	1909 694 536 II
Summa inkomster	2 821	3150
Summa utgifter	2 821	3150
5. Delpensionsavgifl, nello 6. Arbetsmarknadsavgift, netlo	232 -898	0 587
Nello på titeln	-666	587

RRV beräknar ett underskott på titeln övriga socialavgifter, netto för budgetåret 1984/85. RRV beräknar underskottet för budgetårel 1984/85 till 6660(X)000 kr. För budgetåret 1985/86 beräknas inkomsterna på titeln till 587000000 kr.

1281 Allmän löneavgift

För att bidra till finansieringen av 1983 års skaltereform infördes den allmänna löneavgiften. Avgiften sattes till 2,0%. På ersättningar som belalas ut under perioden juli-december år 1983 utgår en allmän löneavgift med 3% enligt lag om tillfällig höjning av den allmänna löneavgiften (SFS 1983:58). Fr. o.m. den Ijanuari 1984 är avgiftsuttaget ånyo 2%.

Tabell 18. Allmän löneavgift (milj.kr.)

1983/84 Ulfall

1984/85 Prognos

1985/86 Prognos

Direkldebiterade avgifter Avgifier från statliga myndigheler och affärsverk Egenavgifter

Summa inkomster

6516

1068 0

7584

5 641

700 346

6687

6209

856 290

7355

Även egna företagare skall belala allmän löneavgift. Dessa egenavgifter inflyter i form av preliminärskatter, kvarstående skatter eller fyllnadsinbetalningar. Egenavgifterna omförs från inkomsttitel 1111 fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse till lagstadgade socialavgifter första gången under budgetåret 1984/85.

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning 57

RRV beräknar inkomsterna på titeln allmän löneavgift till 6687000000 kr. för budgetåret 1984/85 och till 7 355000000 kr. för budgetårel 1985/86.

1300 Skatt på egendom

Under huvudgruppen 1300 Skalt på egendom redovisas alla skatter på användningen och/eller ägandet av egendom och förmögenhet. Likaså inkluderas skatt på förbättringar, utvidgningar etc. av egendom. Hår redovisas åven skatt på gåvor och skatt på arv. Skatl på avkastningen av förmögenhet och fasligheler redovisas emellertid under 1100 Skatt på inkomsl, realisationsvinst och rörelse.

1311 Skogsvårdsavgifter

Skogsvårdsavgifl skall med vissa undantag erläggas för jordbruksfastighet, som vid fastighetstaxering åsalts särskilda värden för skogsmark och växande skog. 1 maj år 1981 höjdes avgiften från 3 \o till 6"/oo med verkan fr.o. m den Ijuli 1981. Därefter har skogsvårdsavgifien sänkts från 6 till 5%ofr. o. m. den I juli 1982. Skogsvårdsavgiften används huvudsakligen för sådana ändamål som år lill nytta för skogsbruket.

Fr.o. m. den Ijuli 1984 är avgiften 8 %o- Detta innebär att avgiften vid 1985 års taxering beräknas uppgå lill i genomsnitt 6,5 %o eftersom avgiften år 5"/oo vid 1984 års taxering.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1980/81 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85

Statsbudget	18,1	55,2	348,0	274,0	315,0
Redovisat	16,2	55,0	228,4	312,3	262,0

Enligt preliminär debiteringsstatistik uppgår skogsvårdsavgiften till 262 milj.kr. vid 1984 års taxering. Enligt RRVs bedömning beräknas den uppgå lill 340 milj. kr. vid 1985 års taxering.

RRV beräknar inkomsterna på titeln skogsvårdsavgifter lill 262000000 kr. för budgetåret 1984/85 och till 340000000 kr. för budgetåret 1985/86.

1312 Hyreshusavgift

Hyreshusavgiften som gäller år 1984 är i princip avsedd all träffa de delar av hyreshusbeslåndet som år äldre ån år 1975. Undantagna år de bostadshus som omfattas av räntesubventionssyslemei saml hus som byggts om efler år 1957 med slöd av statliga bostadslån. Avgiften uppgick

Prop. 1984/85:100 58

till I % av taxeringsvärdet vid 1984 års taxering och skall ulgöra 1,5% vid 1985 års taxering. Enligt det preliminära laxeringsutfallet blev hyreshusavgiftens storlek 675 milj. kr. vid 1984 års taxering. Intäkterna från avgiften ingår i den allmänna skalleuppbörden, men omförs till inkomsiiiieln först när 1984 års taxering är definitiv, dvs. under budgetåret 1984/85.

1 prop. 1984/85: 18 aviseras all en statlig fastighetsskatt skall införas från år 1985. 1 samband med att den nya skatten införs skall hyreshusavgiften upphöra. Som inkomsttitel finns den emellertid kvar i.o.m. budgetårel 1985/86. Fastighetsskatten skall träffa hyreshus, kontorshus, småhus samt bostadsbyggnader på lantbruk. Underlaget för skatten skall för småhus vara en tredjedel av taxeringsvärdet och för övriga fastigheter hela taxeringsvärdet. Skattesatsen föreslås vara 1,4% för schablonlaxerade fastigheter och 2% för övriga fasligheter. Fastighetsskatten skall vara avdragsgill ulom för schablonbeskattade fastigheter. FaslighetsskaUen för småhus föreslås införas under tre år. Första åren dvs. år 1985 och 1986 föreslås skattesatsen ulgå med 0,5 % resp. I % för schablonlaxerade hus samt 0,7 % resp. 1,4% för övriga småhus och hyreshus på lantbruksenhet.

RRV beräknar inkomslerna på titeln hyreshusavgifl till 675000000 kr. för budgetåret 1984/85 och till 1 100000000 kr. för budgetåret 1985/86.

1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt

Taxeringen till förmögenhetsskall anknyter i väsentliga hänseenden till inkomsttaxeringen. Förmögenheten fastställs varje år vid beskattningsårets utgång. Fysiska personer är skattskyldiga för hela sin förmögenhet om de varit bosalla här i rikel vid beskattningsårets utgång. Personer som inte varil bosatta i rikel vid beskattningsårets utgång år skattskyldiga endast för här i rikel nedlagd förmögenhet. Reglerna om förmögenhetsbeskattning för i utlandet bosatta personer gäller inte enbart fysiska personer utan även utländska juridiska personer.

Förmögenheter under 400000 kr. är befriade från förmögenhetsskall fr.o. m. 1982 års taxering. Skattesatsen år 1,5% för förmögenheter mellan 400000 kr. och 600000 kr.'Den högsta skauesalsen uppgår till 3% för förmögenheier överstigande I 800000 kr. Den beskattningsbara förmögenheten beräknas för föräldrar och barn under 18 år gemensamt, förutsatt att barnen bor hos föräldrarna. Skattesatserna tillkom hösten 1982, då skatteuttaget höjdes i alla skikt med 0,5 procentenheter. Skatteuttaget höjdes tillfålligl i samband med 1984 års taxering med 1,0 procentenheter i alla skikten i skalan. Skatlepliktgrånsen sänktes också tillfälligt vid 1984 års taxering från 400000 kr. till 300 000 kr. och skatteuttaget i della skikt var 1 %. Vid 1985 års taxering gäller således de tidigare reglerna.

Förmögenhetsskatten uppbärs under inkomsttiteln fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse och omförs till denna titel

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning 59

när laxeringen för senasl kända år är klar. För budgetåret 1984/85 ulgör således inkomsten under titeln den förmögenhetsskatt som debiterades år 1983. Förändringen i skatteskalan påverkar dårtor inte titeln förrän budgetåret 1984/85.

Enligt den preliminära debileringssiatistik som nu föreligger kommer omföringen lill titeln alt bli 2 575 milj.kr. budgetåret 1984/85.

RRV beräknar inkomslerna på titeln fysiska personers förmögenhetsskatt till 2 575000000 kr. för budgetåret 1984/85 och till 1 830000000 kr. för budgetåret 1985/86.

1322 Juridiska personers förmögenhetsskatt

Vissa juridiska personer, dock ej aktiebolag och ekonomiska föreningar, är skyldiga all belala förmögenhetsskatt. Dödsbon, familjestiftelser m.fl. beskattas enligt samma skala som fysiska personer. Vissa samfund, föreningar och andra juridiska personer belalar en proportionell skatl på l,5o/oo överstigande ett förmögenhetsvärde om 25000 kr.

Förmögenhetsskatten uppbärs under inkomsttiteln juridiska personers skalt på inkomsl, realisationsvinst och rörelse och omförs lill denna titel när taxeringen för senasl kända år är klar. För budgetårel 1984/85 utgör inkomsten på titeln den förmögenhetsskatt som debiterades inkomståret 1983.

RRV beräknar inkomsterna på titeln juridiska personers förmögenhels-skatt till 28000000 kr. för budgetåret 1984/85 och till 30000000 kr. för budgetåret 1985/86.

1331 Arvsskatt

Arvsskatt skall erläggas av den som genom arv eller testamente förvärvar egendom. Befriade från skyldighet alt erlägga arvsskatt är slalen och vissa stiftelser. Skatten är progressiv och las ut enligt olika skalor beroende på vem som ärver egendomen. Tre klasser av arv- och gåvotagare finns. Uppbörden av arvsskatt ombesörjs av länsstyrelserna.

De beräknade och redovisade inkomsterna av arvsskatt under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr).

Budgelår 1980/81 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85

Statsbudget 440,0 475,0 520,0 680,0 780

Redovisat 466,9 .S45,6 559,7 757,0

Ar 1983 höjdes skalteullagel i två klasser. Ökningen gjordes främst i de högsta skikten och mellanskikten för skattepliktiga belopp.

Prop. 1984/85:100 60

RRV beräknar inkomsterna på titeln arvsskatt till 780000000 kr. för budgetåret 1984/85 och lill 790000000 kr. för budgetåret 1985/86.

1332 Gåvoskatt

Gåvoskatt skall erläggas av den som genom arv eller testamente eller genom gåva förvärvar egendom. Befriade från skyldighet atl erlägga gåvoskatt år slalen och vissa stiftelser. Dessutom år bl. a. kyrka, landsting, kommuner och hushållningssällskap befriade från atl erlägga gåvoskatt. Uppbörden av gåvoskatt ombesörjs av länsstyrelserna.

De beräknade inkomsterna av gåvoskatt under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetär	1980/81	1981/82	1982/83	1983/84	1984/85
Statsbudget Influlen gåvoskatt ca	50,0 51,4	70,0 92,4	80,0 134,5	110,0 152,8	150,0

Gåvoskatten år progressiv och tas ut enligt de regler om förmånstagare som gäller för arvsskatten. Endast två klasser av gåvoskatt finns. Gåvoskatten höjdes år 1983.

RRV beräknar inkomslerna på titeln gåvoskatt till 150000000 kr för budgetåret 1984/85 och till 150000000 kr. för budgetåret 1985/86.

1341 Stämpelskatt

Stämpelskatt utgår vid förvärv av fast egendom, tomträtter och skepp samt beviljande av inteckningar (1984:404). Stämpelskatt utgår också enligt lagen (1984:405) om stämpelskatt på aklier vid bildande av aktiebolag och vid ökning av aktiekapital.

Enligt stämpelkungörelsen skall influtna stämpelmedel levereras in till riksskatteverket och domstolsverket, som är uppbördsmyndigheler. Centralnämnden för fastighetsdata svarar för uppbörd av slåmpelskatt hos myndigheter som år anslutna till fastighetsdaiasystemet.

De beräknade och redovisade inkomslerna på titeln stämpelskatt framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1980/81 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85

Statsbudget 1545.0 1400,0 1409,2 1729,5 1885

Redovisat 1221,3 1331,2 1620,8 1659.5

Stämpelskatten i inskrivningsärenden är proportionell mot taxeringsvärde/köpeskilling resp. inteckningsbelopp (stämpelskaitelagen 7-11 §§). Stämpelskallen höjdes senast den Ijuli 1980. Respektive myndighel har

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning 61

räknat med oförändrade skattesatser. Skattesatsen för inskrivning av lagfart och tomträtt är 1,5% av taxeringsvärde/köpeskilling och skattesatsen för inteckning utgör I % av inleckningsbeloppet.

Domstolsverket har beräknat uppbörden på titeln lill 980,0 milj. kr. för budgetåret 1984/85 och lill 960,0 milj. kr. för budgetåret 198.5/86. Domstolsverket bygger prognosen på utfallet budgetårel 1983/84 och förutsätter oförändrad skatlesats. I prognosen har hänsyn lagils till att allt fler inskrivningsmyndigheter kommer atl gå över till centralnämnden för faslighets-dala.

Riksskatteverket har beräknat inkomsterna av stämpelskatt budgetåret 1984/85 lill 305 milj. kr. och lill 365 milj. kr. budgetåret 1985/86.

Av 1983/84 års uppbörd svarade stämpelskatten på aklier för 236,3 milj. kr.

Ökningen av stämpleskalleuppbörden vad gäller aklier uppgick under föregående budgelår till nära 55%. Denna ökning förväntas fortsätta — om än i dämpad takt. Riksskatteverket beräknar ökningen för innevarande budgetår till ca 30% och för de två kommande budgetåren med ca 20 resp. 10%.

Stämpelskatten på lotterier slopades den 1 januari 1983.

Centralnämnden för fastighetsdata har beräknat inkomslerna till 600 milj. kr. för budgetåret 1984/85 och lill 700 milj. kr. för budgetårel 1985/86.

RRV ansluter sig lill domstolsverkets, riksskatteverkets och centralnämndens för fastighetsdata beräkningar. Inkomslerna på titeln stämpelskatt beräknas till 1885000000kr. för budgetåret 1984/85 och till 2025 000000 kr. för budgetåret 1985/86.

1342 Skatt på värdepapper

En särskild omsättningsskatt på aklier och vissa andra värdepapper infördes den I januari 1984. Skattesatsen år 1 % på omsättningen.

Enligt nu tillgänglig statistik på omsättningen av aklier på Stockholms fondbörs pekar denna på en omsättning runt 45 miljarder kr. för år 1984. År 1983 var omsättningen 63 miljarder kr. Sådana stora skillnader medför slor osäkerhet i prognoserna för omsättningen av värdepapper. Uppbörden av värdepappersskall under första halvåret 1984 uppgick till 366,8 milj.kr. Under perioden juli-september 1984 uppgick uppbörden till 245,3 milj. kr. Skattskyldiga för värdepappersskati är dels fondkommissionärer dels andra som omsätter värdepapper för minsl 500000 kr. per kalenderår. Fondkommissionärerna redovisar skalt vatje månad. Övriga skattskyldiga däremot redovisar skatt endast två gånger per år.

Riksskatteverket som är uppbördsmyndighet har prognoserai inkomsterna på titeln lill 950 milj.kr. budgetårel 1984/85 och till 1000 milj.kr. budgetåret 1985/86.

Prop. 1984/85:100 62

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln skatt på värdepapper beräknas tdl 950000000 kr. för budgetårel 1984/85 och till I 000000000 kr. för budgetåret 1985/86.

1400 Skatt på varor och tjänster

Under denna inkomsthuvudgrupp redovisas alla skatter som beräknas på produktion, försäljning, varuhanlering, tillhandahållande av ijänsler och tillåtelse alt använda vissa varor. Försäljningsskatter, skatter på enskilda produkter och tjänster samt vägtrafikskallen skall redovisas under denna rubrik. Dessutom skall överskott som uppslår vid bolag eller liknande sammanslulningar där staten har monopol på försäljningen av produktionen redovisas under skalt på varor och tjänster. Även import- och exportavgifier skall redovisas som en skatt på varor och ijänster.

1411 Mervärdeskatt

Mervärdeskall utgår med 19,0% av beskattningsvärdet för de flesta skattepliktiga varor och tjänster. Beskattningsvärdet är lika med varans värde med tillägg av tull, annan statlig avgift eller skatl inkl. mervärdeskall. Skattesatsen 19,0% motsvaras av 23,46% av beskattningsvärdet exkl. mervärdeskatt.

Skattskyldig är den som inom landet i yrkesmässig verksamhet omsätter skattepliktig vara eller tjänst eller importerar mervärdeskaltepliklig vara. Mervärdeskatt utgår inte vid export i syfte alt undanröja en skattebelastning på exporterade varor och tjänster.

Länsstyrelse är beskattningsmyndighet vid försäljning eller annan omsättning inom landet. Vid import år tullverket beskattningsmyndighei. Den som är skattskyldig skall vara registrerad hos länsstyrelsen i resp. län. Den lill tullverket eriagda mervärdeskatten är avdragsgill vid den skatlskyldi-ges redovisning lill länsstyrelsen.

Fr.o.m. den I mars 1984 slopades dispensmöjligheten till en kontanlmässig redovisning av mervärdeskatt. Vidare upphörde särreglerna om en konlantmåssig redovisning av avbetalningshandeln. Redovisning av mervärdeskatt sker nu enligt räkenskapsenliga redovisningsmetoder.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetär 1980/81 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85

Statsbudgei 37 800,0 42 700,0 43.500,0 49100,0 55 100,0

Redovisat 37 305,0 40664,8 45 423,1 48 520,4

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning 63

Till grund för beräkningen av uppbörden av mervärdeskall ligger bl. a. en bedömning av den privata konsumtionens utveckling. Mellan åren 1983 och 1984 beräknas värdet av den privata konsumtionen öka med drygt 8%. För år 1985 och 1986 har ökningen beräknats till 6% resp. 5%.

Uppbörden av mervärdeskatt kan delas upp på tullverkets uppbörd och länsstyrelsernas uppbörd. Länsstyrelsernas uppbörd av mervärdeskatt beslår av inbetald skatt, dvs, den utgående skatten som överstiger den ingående. Dessutom redovisar länsstyrelserna återbetald skatt, dvs. den ingående skatten som överstiger den utgående.

Till grund för beräkningen av tullverkets uppbörd av mervärdeskatt ligger en prognos på imporlvärdet (se 1471 tullmedel). För 1984/85 beräknas importvärdel till 234,7 miljarder kr. och för 1985/86 till 256.5 miljarder kr. Utifrån de prognoserade imporlvärdena uppskattas tullverkets uppbörd till 43600 milj.kr. resp. 47 500 milj.kr. för budgetåren 1984/85 och 1985/86.

Lånsstyrelsernas netlouppbörd av mervärdeskatt beräknas till 11 700 milj. kr. resp. 9400 milj. kr. för budgetären 1984/85 och 1985/86. För budgetåret 1984/85 ingår en beräknad engångseffekt på I 200 milj. kr. lill följd av all den konlantmässiga redovisningen av mervärdeskatt slopades den I mars 1984.

RRV beräknar inkomslerna på titeln mervärdeskatt lill 55 300000000 kr. för budgetåret 1984/85 och lill 56900000000 kr. för budgetåret 1985/86.

1421 Bensinskatt

Bensinskatt skall erläggas för bensin och andra motorbränslen, som innehåller minst 70 viktprocent bensin, för vissa alkoholer (motoralkoholer) och blandningar av dessa avsedda för molordrifl (SFS 1961:372). Inkomslerna redovisas av riksskatteverket och tullverket.

Bensinskatten är fr. o. m. den I december 1984 1: 93 kr. per liter bensin. Tidigare var skallen 1:43 kr. per liter.

De beräknade och redovisade inkomslerna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgelår 1980/81 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85

Statsbudgei 4650,0 5253,0 6590,0 6480,0 6860,0

Redovisat 4 774,0 5 286,1 6 659,6 6 736,7

Prop. 1984/85:100 64

Redovisningsperioden för bensinskatt är kalendermånad. Skatten skall ha kommit in till riksskatteverket senasl den 5:e i andra månaden efler redovisningsperiodens slut. Fr. o.m. den Ijuli 1985 skall skatten ha kommit in senasl den 25:e i månaden efler redovisningsperiodens slut. Till följd härav uppstår en engångseffekt, dvs. under budgetåret 1985/86 kommer inkomsler för 13 uppbördsmånader atl redovisas. Engångseffekten kan uppskattas till ca 900 milj. kr. I prop. 1984/85: 64 föreslås bl. a. atl fr. o. m. den Ijanuari 1985 skall energiskalten på bensin tas bort och föras över lill bensinskallen. Det innebär att bensinskatten totalt kommer atl uppgå till 2: 27 kr. per liter.

Riksskatteverket har i skrivelse lill RRV den 12 november 1984 uppskattat leveranserna av bensin lill 4,95 milj. m"* budgetåret 1984/85 och lill 5,10 milj. m' budgetåret 1985/86. Dessa bedömningar bygger i sin lur på prognoser från statens energiverk gjorda före det all bensinskatten höjdes. Bensinskattehöjningen bedöms av RRV leda till en lägre bensinförbrukning. RRV utgår vid beräkningen av bensinskatt från att leveranserna blir 4,90 milj. m' budgetåret 1984/85. För budgetåret 1985/86 antas leveranserna bli 5,00 milj. m\ Överföringen av energiskatten på bensin beräknas öka ben-sinskauen med ca 500 milj.kr. budgetåret 1984/85 och med ca 1700 milj.kr. budgetåret 1985/86. Höjningen av bensinskatten beräknas öka inkomsterna med ca 800 milj. kr. resp. 2500 milj. kr. för samma budgelår.

RRV beräknar inkomsterna på titeln bensinskatt till 8500000000 kr. för budgetåret 1984/85 och till 12 140000000 kr. för budgetåret 1985/86.

1422 Särskilda varuskatter

Sårskild varuskatt utgår på vissa varor (SFS 1941:251). Skallen är 50% av priset vid försäljning till detaljhandeln på kemisk-tekniska preparat som puder, nagellack, parfymer, hårvatten etc. På choklad- och konfektyrvaror år skatten 5 kr. per kilogram.

Den 1 mars 1984 slopades avgiften på dryckesförpackningar för mall-och läskedrycker. Skatt på vissa dryckesförpackningar infördes den Ijuli 1984. Skattesatsen är för pantförpackning 8 öre per st och för andra förpackningar med en fyllnadsvolym om högst 0,3 liter 10 öre per st, högst 0,7 liter 15 öre per st saml mer ån 0,7 liter 25 öre per st.

De särskilda varuskatterna redovisas huvudsakligen av riksskatteverket. Tullverket redovisar skatl på varor som importeras av annan än den som är registrerad hos riksskatteverket som importör.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetär 1980/81 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85

Statsbudgei 551.0 715.0 599,0 702,0 822,0

Redovisat 661,2 663,1 685,5 739,7

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning 65

Fr.o.m. den Ijuli 1984 är betalningstiden för särskilda varuskatter 25 dagar. Det år en förkortning med 20 dagar. Förkortningen medför alt 13 uppbördsmånader kommer att redovisas under budgetåret 1984/85. Denna engångseffekt uppskattas lill 50 milj. kr.

RRV beräknar inkomsterna på titeln särskilda varuskatter till 840000000 kr. för budgetåret 1984/85 och till 858000000 kr. för budgetåret 1985/86.

1423 Försäljningsskatt på motorfordon

Försäljningsskatt på motorfordon (SFS 1978:69) utgår för personbilar saml vissa bussar och lastbilar med 3: 20 kr. per kg tjänstevikt. För varje fullt femtiotal kilogram tjänslevikt över 1 600 kg utgår ytteriigare skatl med 400 kr. För motorcyklar utgår skallen med 670 kr. om tjänsteviklen inte överstiger 75 kg, med 880 kr. om tjänsteviklen är högre men inle överstiger 160 kg, med I 350 kr. om tjänsteviklen är högre än 160 kg men inte överstiger 210 kg och i annat fall med 2240 kr.

Inkomsterna på titeln redovisas av riksskatteverket och generaltullslyrelsen.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår

1980/81

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

Statsbudgei Redovisat

608,0

522,2

548,0 583,9

549,5 642,5

590,0

725,4

935,0

I skrivelse till RRV den 12 november 1984 har riksskatteverket beräknat inkomsterna till 903 milj. kr. för budgetårel 1984/85 och till 900 milj. kr. för budgetårel 1985/86. Till grund för beräkningarna ligger en prognos på bilförsäljningen på 230000 st 1984/85 och 235000 st 1985/86. Vidare ingår en engångseffekt 1984/85 på 20 milj. kr. till följd av att kredittiden minskar vid betalning av försäljningsskauen på molorfordon.

Generaltullstyrelsens inkomster beräknas lill 13 milj. kr. för vart och eU av budgetåren 1984/85 och 1985/86.

RRV beräknar inkomsterna på titeln försäljningsskatt på motorfordon till 916000000 kr. för budgetåret 1984/85 och till 913000000 kr. för budgetåret 1985/86.

1424 Tobaksskatt

TobaksskaU ulgår efter varans vikt (SFS 1961:394). Den 3 december 1984 höjdes skatten på cigarretter, röktobak, tuggtobak och snus. I följande sammanställning redovisas skattebeloppen före och efter höjningen. 5 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.2

Prop. 1984/85:100 66

-1984-12-02 1984-12-03-

Varuslag Vikt för Belopp för Belopp för

1 st. I st. 1 kg 1 si. 1 kg

gram öre kr. öre kr.

Cigarrer och cigariller grupp 1

I.o.m. 1,7 13,5 13,5

grupp II över 1,7

I.o.m. 3,0 18,0 18,0

grupp 111 över 3,0

t.o.m. 5,0 21,5 21,5

grupp IV över 5,0 30,0 30,0

Cigarretter

grupp 1 t.o.m. 0,85 28 30

grupp II över 0,85

I.o.m. 1,20 35 37

grupp 111 över 1,20

t, o.m. 1,55 40 42

grupp IV över 1,55

t. o.m. 1,90 45 47

grupp V över 1,90 49 51

Röktobak - 100 110

Tuggtobak - 32 35

Snus - 16 18

De beräknade och redovisade inkomslerna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1980/81 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85

Statsbudget 2970,0 3 250,0 2940,0 3 820,0 3 925,0

Redovisat 2999,1 3090,5 3008,2 4057,6

Riksskatteverket har i skrivelse till RRV den 12 november 1984 beaktat höjningen av tobaksskatten genom att räkna på det förslag om höjning som då förelåg i regeringens proposition 1984/85:43, Riksskatteverket har i sin skrivelse anfört följande:

Svenska Tobaks AB, som svarar för 99,5 % av tobaksskatten, räknar för innevarande budgetår med en i stort oförändrad cigarrettkonsumtion.

Med ledning av uppgifter inhämtade från Svenska Tobaks AB om bl. a. beräknad konsumtionsutveckling - och under förulsättning att riksdagen antar de framlagda förslagen till skatteändringar - beräknar RSV inkomsten av tobaksskatt för innevarande budgetår lill 4065 milj. kr., varav 1 820 milj. kr. hänför sig till cigarretter inom grupp I, 1 965 milj. kr. till cigarretter inom grupp II och 280 milj. kr. till övriga tobaksvaror.

RSV beräknar inkomsten av tobaksskatt under budgetåret 1984/85 till 4065 milj. kr. och under budgetåret 1985/86 till 4 120 milj. kr.

Höjningen av tobaksskatten beräknas öka inkomsterna med ca 90 milj. kr. 1984/85 och med drygt 200 milj. kr. 1985/86.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln tobaksskatt beräknas till 4065000000 kr. för budgetåret 1984/85 och till 4 120000000 kr. för budgetåret 1985/86.

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning 67

1425 Skatt på spritdrycker

För spritdrycker utgår skatt dels med en grundavgift för liter, dels med en procentavgift (SFS 1977:306), Grundavgiften är I kr, och 10öre per liter och volymprocent alkohol. Procentavgiften höjdes den 3 december 1984 till 56% av detaljhandelspriset exkl. mervärdeskatt och pant. Tidigare var procentavgiften 54%.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår

1980/81

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

Statsbudget Redovisat

5 000,0

4457,2

4810,0 4633,1

4335,0 4931,0

5 950,0

5 877,3

5 100,0

Riksskatteverket har i skrivelse till RRV den 12 november 1984 beaktat höjningen av skatten på spritdrycker genom all räkna på det förslag om höjning som då förelåg i regeringens proposition 1984/85:43. Riksskatteverket har i sin skrivelse anfört följande:

Enligt AB Vin- och Spritcentralen beräknas försäljningen under 1984 uppgå till 45,8 milj. liter och under 1985 till 44,2 milj. liter, med ledning härav beräknar RSV atl skatt under innevarande budgetår kommer att inflyta för en försäljning av 45 milj. liter. För budgetåret 1985/86 beräknas försäljningen till 44 milj. liter.

Med stöd av den antagna konsumtionen beräknar RSV att 5220 milj. kr. kommer alt flyta in i skatt på spritdrycker under budgetåret 1984/85 under förutsättning att den föreslagna skattehöjningen genomförs. Den genomsnittliga skatten per liter sprit — grundavgift och procentavgifi tillhopa — har härvid antagits uppgå till ca 112:50 kr. före skattehöjningen och till ca 120 kr. efter höjningen.

RSV beräknar skatteinkomsten på spritdrycker under budgetårel 1984/85 till 5 220 milj. kr. och under budgetåret 1985/86 lill 5 280 milj. kr.

Höjningen av procentavgiften beräknas öka inkomsterna med ca 100 milj. kr. 1984/85 och med ca 200 milj. kr. 1985/86.

RRV ansluter sig lill riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln skau på spritdrycker beräknas till 5 220000000 kr. för budgetåret 1984/85 och till 5280000 000 kr. för budgetåret 1985/86.

1426 Skatt på vin

För vin ulgår skatl dels med en grundavgift per liter, dels med en procentavgifi (SFS 1977; 306). Grundavgiften höjdes den 3 december 1984 till 17:50 kr. per liter för vin med en alkoholhalt överstigande 15 volymprocent (starkvin) och för annat vin (lällvin) lill 7 kr. per liter. Tidigare var grundavgiften för starkvin 15:70 kr. och för läitvin 5:50 kr. Procentavgifien moisvarar 36% av detaljhandelsprisel exkl. mervärdeskatt och pant.

Prop. 1984/85:100 68

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetär 1980/81 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85

Statsbudgei 950,0 1100,0 1150,0 1460,0 1590,0

Redovisat 992,1 1147,7 1282,8 1802,7

Riksskatteverket har i skrivelse till RRV den 12 november 1984 beaktat höjningen av skatten på vin genom atl räkna på det förslag om höjning som då förelåg i regeringens proposition 1984/85:43. Riksskatteverket har i sin skrivelse anfört följande:

Med ledning av uppgifter inhämtade från AB Vin- och Spritcentralen om bl. a. beräknad konsumlionsutveckling beräknar RSV alt skatt under innevarande budgetår kommer att inflyta för en försäljning av 97 milj. liter. För budgetåret 1985/86 beräknas försäljningen till 98 milj. liter. Andelen starkvin beräknas för vart och elt av budgetåren uppgå till 10 milj. liter.

Med utgångspunkt från anlagen försäljningsvolym beräknar RSV alt 1790 milj.kr. kommer att inflyta i skatl på vin under budgetåret 1984/85 under förutsätining atl den föreslagna skattehöjningen genomförs. Den genomsnittliga skatten per liter starkvin — grundavgift och procentavgift tillhopa - har därvid antagits uppgå till 33 kr. 5 öre före skattehöjningen och till 36 kr. 10 öre efter höjningen. Motsvarande siffror för lättvin har antagits vara 15 kr. 60 öre resp. 18 kr. 15 öre.

RSV beräknar skatteinkomsten på vin under budgetåret 1984/85 till 1 790 milj. kr. och under budgetåret 1985/86 till 1 960 milj. kr.

Höjningen av grundavgiften på vin beräknas öka inkomslerna med ca

100 milj. kr. 1984/85 och med ca 250 milj. kr. 1985/86.

RRV ansluter sig lill riksskatteverkets beräkning. Inkomslerna på titeln skau på vin beräknas till 1790000000 kr. för budgetåret 1984/85 och till 1 960000000 kr. för budgetåret 1985/86.

1427 Skatt på malt- och läskedrycker

Skatt på malt- och läskedrycker (SFS 1977:306) ulgår enligt följande sammanställning. Inkomsterna redovisas av riksskatteverket och generaltullslyrelsen.

Dryck	Skall per liter
Lättöl	40 öre
Öl	2 kr. 20 öre
Starköl	7 kr. 20 öre
Kolsyrade läskedrycker	40 öre
Övriga läskedrycker	20 öre

Den 3 december 1984 höjdes skatten på starköl från 6:50 kr. per liter till 7:20 kr. per liter.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning 69

Budgetår	1980/81	1981/82	1982/83	1983/84	1984/85
Statsbudget Redovisat	963,0 1013,1	1076,0 1047,6	1033,0 1036,9	1 253,0 1 284,3	1 268,0

Rikskatteverkel har i skrivelse till RRV den 12 november 1984 beaktat höjningen av skatten på starköl genom att räkna på det förslag om höjning som då förelåg i regeringens proposition 1984/85:43. Riksskatteverkets bedömning av försäljningsvolymerna framgår av följande sammanställning (milj. liter).

Budgetår 1984/85 1985/86

99	100
150	148
425	425

Starköl

Öl

Övriga drycker

Utifrån de prognoserade försäljningsvolymerna har riksskatteverket beräknat inkomsterna lill I 165 milj. kr. för budgetåret 1984/85 och till 1 210 milj. kr. för budgetåret 1985/86.

Generaltullslyrelsen beräknar uppbörden av skall på importerade malt-och läskedrycker lill 88 milj. kr. för budgetåret 1984/85 och 90 milj. kr. för budgetåret 1985/86.

Skattehöjningen på starköl beräknas öka inkomsterna med 25 milj. kr. för budgetåret 1984/85 och med 70 milj. kr. budgetåret 1985/86.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets och generaltullstyrelsens beräkning. Inkomsterna på titeln skatl på mall- och läskedrycker beräknas till 1 253000000 kr. för budgetåret 1984/85 och till 1 300000000 kr. för budgetåret 1985/86.

1428 Energiskatt

Allmän energiskaU (SFS 1957:262) skall eriäggas för bensin (I.o.m. 1984-12-31) och gasol, vissa bränslen som naturgas, kol, koks, motor-brännolja, eldningsolja och bunkerolja samt elkraft.

För åren 1984 och 1985 har regeringen beslutat om nedsättning av allmän energiskatt efter prövning i varje särskilt fall. Regeringen har medgett nedsättning av energiskatt på elkraft, eldningsolja och fasta bränslen för viss industriell tillverkning till 1,5% av de tillverkade produkternas försäljningsvärde.

Den 1 december 1984 höjdes energiskalten på el med 2 öre per kWh, Fr.o.m. den 1 januari 1985 överförs energiskatten på bensin till bensinskatten. Energiskatten på bensin år 34 öre per liter. På motsvarande sätt kommer skatten på motorgasol atl enbart regleras i energiskattelagen. Bensinskatten på motorgasol år 39 öre per liter. För övrig gasol införs fr.o.m. den 1 januari 1985 en energiskatt på i allmänhet 70 kr. per ton. Vidare kommer också naturgas att energibeskattas. Slutligen höjs skatten på kolbränslen från 97 kr. per ton till 140 kr. per ton.

Prop. 1984/85:100 70

De skattesatser som gäller fr. o. m. den 1 januari 1985 framgår av nedanstående sammanställning.

Eleklrisk kraft 7,2 öre per kWh

för industriell verksamhet för den del

av förbrukning som överstiger 40000 kWh/är 5 öre per kWh

inom vissa kommuner i norra Sverige 6,2 öre per kWh

Kolbränslen 140 kr. per ton

Tunna och tjocka oljor 411 kr. per m'

Gasol för molordrifl 92 öre per liter

Gasol för stadsgasframställning 24 kr. per ton

Gasol för annat ändamål 70 kr. per ton

Naturgas 308 kr. per I 000 m

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste

budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetär 1980/81 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85

Statsbudget 5599,0 7319,0 8710,0 9 155,0 9980,0

Redovisat 5854,3 6906,9 8272,2 9214,0
Därav på

Elektrisk krafl 2495,6 2626,5 2875,6 3358,3

Bensin och gasol 1 584,3 1 545,0 1 734,6 1 670,3

Andra bränslen 1772,2 2734,0 3662,0 4 185,4

1 skrivelse till RRV den 12 november 1984 har riksskatteverket beräknat inkomsterna av energiskalt, I skrivelsen antar verkel att skatlenedsättningen vid industriell tillverkning gäller lills vidare och den beräknas uppgå till 360 milj. kr. för budgetåret 1984/85. För budgetåret 1985/86 beräknas den till 400 milj. kr. En Qärdedel belastar elkraften och resten eldningsoljorna.

Energiskatt på el

Ett sammandrag av riksskatteverkets beräkning redovisas i följande sammanställning.

1984/85 1985/86

Skattepliktig förbrukning, TWh

Inom industrin	45,0	46,5
Inom övrigsektorn '	61,2	63,6
Totalt	106,2	110,1
Uppbörd, milj. kr.
För industrin	1725	2 325
För övrigseklorn	3 590	4 579
Bruttouppbörd	5315	6904
-1- Högre skatt för industriförbruk-
ning upp till 40000 kWh	10	10
- Reducerad skatt inom vissa kom-
muner i norra Sverige	50	50
- Skatteavdrag för samfärdsel	140	166
- Skatteavdrag för industrin	188	235
- Skallenedsättning för industriell
tillverkning	90	100
- Återbetalning av skatt pä el-
pannekraft	180	300
-1- Kortare kredittid	275	-

Nettouppbörd 4952 6063

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning 71

Den höjda energiskalten på el beräknas öka inkomsterna med drygt 700 milj. kr. för budgetåret 1984/85 och med 1900 milj. kr. för budgetåret 1985/86. För budgetåret 1984/85 tillkommer en engångseffekt på knappt 300 milj. kr. till följd av aU krediuiden vid redovisning av energiskatt på el förkortas.

Energiskatt på bensin

Energiskatt på bensin utgår I.o.m. den 31 december 1984. Därefter sammanförs energiskatten på bensin rent tekniskt med bensinskatten. Uppbörden under budgetåret 1984/85 beräknas till 1 264 milj. kr.

Energiskatt på andra bränslen ån bensin

I sammanställningen nedan redovisas riksskatteverkets beräkning av

energiskatt på andra bränslen än bensin.

1984/85 1985/86

3 535	3 644
12 300	11600
7	7
176	179
0	100
381	510
5055	4 768
6	6
4	13
0	31
5 446	5 328
-	250
280	275
180	190
130	130
200	225

Skattepliktig förbrukning och försäljning Kolbränslen, I 000 ton Eldningsoljor, motorbrännoljor, I 000 m Gasol för motordrift, I 000 m' Gasol för annat ändamål, 1 000 ton Naturgas, milj. m'

Uppbörd, milj. kr.

Kolbränslen

Eldningsoljor, motorbrännoljor

Gasol för motordrift

Gasol för annal ändamål

Naturgas

Brullouppbörd

-f Engångseffekt, minskad betalningstid

- Skatteavdrag för fanygsdrift

- Skatteavdrag för elkraftprod

- Skatleavdrag för bränsleprod

- Skalleavdrag för metallurgiska processer

- Skallenedsättning för industriell tillverkning 270 300

Netlouppbörd 4386 4458

Till följd av en förkortning av kredittiden uppstår en engångseffekt under budgetåret 1985/86 på ca 250 milj, kr. De höjda skatterna på kol, naturgas och gasol beräknas öka inkomslerna med 40 milj. kr. för budgetåret 1984/85. För budgetåret 1985/86 beräknas inkomsterna öka med 200 milj. kr.

Den totala energiskatten för budgetåren 1984/85 och 1985/86 redovisas i tabell 19.

Tabell 19, Energiskatt budgetåren 1984/85 och 1985/86, milj. kr.

1984/85 1985/86

4 952	6063
1264	0
4 386	4458

Elkraft Bensin Andra bränslen

Totalt (avrundat) 10600 10520

Prop. 1984/85:100

RRV beräknar inkomsterna på titeln energiskatt till 10600000000 kr. för budgetårel 1984/85 och till 10520000000 kr. för budgetåret 1985/86.

1429 Särskild avgift på svavelhaltigt bränsle

För att motverka utsläpp i luften av svavelföreningar har regeringen meddelat föreskrifter för användningen av svavelhaltigt bränsle. Regeringen eller förvaltningsmyndighet som regeringen utser kan medge undantag från bestämmelse om den högsta mängd svavelföreningar som får släppas ut i luften. I dessa fall får en särskild avgift tas ut med belopp som faslslälls av regeringen eller utsedd förvaltningsmyndighet (SFS 1976: 1054).

Statens naturvårdsverk utövar den centrala tillsynen över efterlevnaden av lagen. Lånsstyrelsen utövar fortlöpande tillsyn inom länet. Den särskilda avgiften utgår enligt taxa som fastställs av statens naturvårdsverk efter samråd med RRV (SFS 1976:1055).

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste
budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
Budgetår 1980/81 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85

2,0

2,0 4,8

1,5 4,0

1,5 0,4

1,5 1,7

Statsbudgei Redovisat

RRV beräknar inkomsterna på titeln särskild avgift på svavelhaltigt bränsle till 2000000 kr, för budgetåret 1984/85 och till 2000000 kr. för budgetåret 1985/86.

1431 Särskild avgift för oljeprodukter m. m.

Särskild avgift för oljeprodukter m. m. utgår för olja, bensin, kolbrånslen och för elkraft framställd i kärnkraftverk. I följande sammanställning redovisas avgiftens storlek och fördelning dels på fyra särskilda fonder, dels på inkomsttiteln 1435 särskild avgift mot försurning.

	Olja	Bensin	Kol	Elkraft
	kr.,m'	kr., liier	kr., lon	öre per käm- kraftsproducerad kWh
OljeersäUnings-
fonden	54	1	—	-
Energiforsknings-
fonden	33	3	10	0,2
Oljeprospekterings-
fonden	12	2	—	-
Kolmiljöfonden
(redovisas uianför
statsbudgeten)	10	-	-	-
Inkomsttitel 1435	9	—	—	—
Summa avgift	118	6	10	0,2

Fr.O.m. innevarande budgetår redovisas inkomsterna av den särskilda avgiften för oljeprodukter m. m. på statsbudgeten. Ett undantag är den del

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning 73

av avgiften som går till kolmiljöfonden. En del av avgiften skulle ha redovisats på statsbudgeten redan under budgetåret 1983/84 men kommer att redovisas på statsbudgeten först under innevarande budgetår. I samband med att inkomsterna redovisas på statsbudgeten kommer även sal-dona på oljeersättningsfonden, energiforskningsfonden och oljeprospek-teringsfonden att redovisas på statsbudgeten 1984/85. Tillsammans med vissa försäljningsinkomster beräknar RRV inkomsterna till 1980 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

För budgetåret 1985/86 beräknas inkomsterna till 1450 milj. kr. En förkortning av kredittiden vid betalning av avgiften sker fr. o. m. den 1 juli 1985. Den därvid uppkomna engångseffekten på statsbudgeten beräknas till drygl 80 milj. kr.

RRV beräknar inkomsterna på titeln särskild avgift för oljeprodukter m.m. till 1980000000 kr. för budgetåret 1984/85 och till 1450000000 kr. för budgetåret 1985/86.

1432 Kassettskatt

Fr.o.m. den 1 september 1982 utgår skatt på vissa kassettband (SFS 1982:691). Skatt skall erläggas vid omsättning eller uthyrning inom landet eller vid införsel till landet av inspelade eller oinspelade videokassettband och oinspelade ljudkassettband. Skatten är 25 öre per spelminut för videokassettband och 2 öre per spelminut för Ijudkasettband. Skatt tas inte ut för kassettband vars speltid är högst 30 minuter. Inkomsterna skall redovisas av riksskatteverket och tullverket. Enligt en sårskild avdragsbeståm-melse avlyfts skatten på inspelade videokassettband som hyrs ut om s.k. filmavgift eriäggs till Svenska Filminstitutet.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste

budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1982/83 1983/84 1984/85

Statsbudget 80,0 80,0 55,0

Redovisat 15,0 32,4

RRV beräknar inkomslerna på titeln kassettskatt till 45000000 kr. för budgetåret 1984/85 och till 55000000 kr. för budgetåret 1985/86.

1433 Skatt på videobandspelare

Fr.o.m. den 1 januari 1983 utgår skatt på videobandspelare (SFS 1982:1200). Skatten är 600 kr. per bandspelare. Inkomsterna redovisas av riksskatteverket och generaltullstyrelsen.

De beräknade och redovisade inkomslerna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Prop. 1984/85:100 74

Budgetår 1982/83 1983/84 1984/85

Statsbudget - 90,0 105,0

Redovisat 3,1 57,6

RRV beräknar inkomsterna på titeln skatt på videobandspelare till

108000000 kr, för budgetåret 1984/85 och till 108000000 kr. för budgetåret
1985/86.

1434 Skatt på viss elektrisk kraft

Skalt på viss elektrisk kraft (SFS 1982: 1201) trädde i kraft den I januari 1983. Den skall betalas för elkraft som inom landet framställs i elt vattenkraftverk med en installerad generatoreffekt av minst I 500 kW. Skatten är 2 öre per kWh om kraftverket har lagits i drift före år 1973. Har kraftverket tagits i drift under åren 1973-1977 är skatten I öre per kWh. Har kraftverket tagils i drift senare tas ingen skatt ul.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgelår 1982/83 1983/84 1984/85

Statsbudget - 935,0 925,0

Redovisat 429,1 1020,6

I skrivelse till RRV den 12 november 1984 har riksskatteverket anfört följande:

Med ledning av produktionen av vattenkraft under 1983 beräknar RSV att inkomsten blir 15,7 milj, kr. för varje TWh som produceras. Normalårsproduktionen i landel är 57 TWh. För budgetåret 1984/85 beräknar RSV atl 62 TWh vattenkraft kommer att produceras. Värdet är högre än normalt p. g. a. välfyllda vattenmagasin. För kommande budgetår grundar RSV beräkningen på normalårsproduktionen. För budgetåret 1984/85 beräknar RSV inkomsten till (62 x 15,7 =) avrundat 970 milj. kr. och för budgetåret 1985/86 till (57 x 15,7 =) avrundat 895 milj. kr.

RRV ansluter sig lill riksskatteverkets beräkning. Inkomslerna på titeln skatl på viss elektrisk kraft beräknas till 970000000 kr. för budgetåret 1984/85 och till 895000000 kr. för budgetåret 1985/86.

1435 Särskild avgift mot försurning

Fr. o. m. den 1 april 1983 omförs inkomster av den särskilda avgiften för oljeprodukter till inkomsttiteln 1435 särskild avgift mot försurning. Omföringen motsvarar 9 kr. per m' olja.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste

budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1982/83 1983/84 1984/85

Statsbudget - 62,0 97,0

Redovisat 5,2 79,6

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning 75

RRV beräknar inkomslerna på titeln särskild avgift mot försurning till 94000000 kr. för budgetårel 1984/85 och lill 92000000 kr. för budgetåret 1985/86.

1441 AB Vin- & Spritcentralens inlevererade överskott

Inkomsterna på titeln avser AB Vin- & Spritcentralens årsvinst efter avskrivningar, fonderingar och utdelning till aktieägarna.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste

budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1980/81 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85

Statsbudget 100,0 100,0 140,0 185,0 120,0

Redovisat 114,7 139,7 175,5 221,4

Riksskatteverket har meddelat all AB Vin- & Sprilcentralen beräknar bolagets vinstinleverans till statsverket till 220 milj. kr. för budgetåret 1984/85 och till 250 milj. kr. för budgetåret 1985/86.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln AB Vin- & Spritcentralens inlevererade överskott beräknas till 220000000 kr. för budgetåret 1984/85 och till 250000000 kr. för budgetåret 1985/86.

1442 Systembolaget ABs inlevererade överskott

Detaljhandeln med spritdrycker, vin och starköl handhas av ett för hela riket gemensamt företag. Systembolaget AB. Inkomsterna på titeln avser bolagets årsvinst efter avskrivningar, fonderingar och utdelning till aktieägarna.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste

budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1980/81 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85

Statsbudgei 60,0 70,0 60,0 100,0 100,0

Redovisat 86,1 92,4 107,0 113,3

Riksskatteverket har meddelat all Systembolaget AB beräknar bolagets vinstinleverans till statsverket till 80 milj. kr. för budgetåret 1984/85 och till 100 milj. kr. för budgetåret 1985/86.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln Systembolaget ABs inlevererade överskoll beräknas lill 80000000 kr. för budgetåret 1984/85 och lill 100000000 kr. för budgetåret 1985/86.

Prop. 1984/85:100 76

1451 Reseskatt

Skatt på charterresor med flyg till utlandet utgår för passagerare som fyllt 12 år (SFS 1978:144). SkattepUklen gäller åven för s. k. IT-resor med reguljärt flyg. Skatten år 150 kr. per passagerare t. o. m. den 31 december 1984 därefter höjs skallen lill 200 kr.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgelår 1980/81 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85

Statsbudget 123,0 129,0 159,0 148,0 152,0

Redovisat 123,8 159,6 150,8 143,8

De beräknade inkomsterna av reseskatt bygger på luftfartsverkets långtidsprognos på charterresandet, där den årliga ökningen i resandet antas bli 4%. För budgetåret 1984/85 beräknas den höjda skatten öka inkomsterna med 25 milj. kr. För budgetåret 1985/86 ökar inkomsterna med ca 50 milj. kr. En förkortning av kredittiden beräknas ge en engångseffekt på 5 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

RRV beräknar inkomsterna på titeln reseskatt till 163000000 kr. för budgetåret 1984/85 och till 188000000 kr. för budgetåret 1985/86.

1452 Skatt på annonser och reklam

Skatt utgår på annonser och reklam (SFS 1972:266). Skatten beräknas på underlaget exkl. skatt. Den är 3% för annons i allmän nyhetstidning, annars 10%. Skattskyldig är den som i yrkesmässig verksamhet inom landet offentliggör skattepliktig annons eller skattepliktig reklam i annan form än annons eller framställer skattepliktig reklamtrycksak.

Beskattningsmyndighet för reklamskatt är riksskatteverket eller, i fråga om reklamskatt vid införsel, generaltullstyrelsen.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste

budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgelår 1980/81 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85

Statsbudget 223,0 249,0 285,0 331,0 409,0

Redovisat 221,3 249,8 300,3 375,4

I skrivelse till RRV den 12 november 1984 beräknar riksskatteverket inkomsterna för budgetåret 1984/85 till 425 milj, kr, och till 465 milj. kr. för budgetåret 1985/86. Generaltullstyrelsen beräknar sin uppbörd av skatt på annonser och reklam till 23 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1984/85 och 1985/86.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets och generaltullstyrelsens beräkningar. Inkomsterna på titeln skau på annonser och reklam beräknas till 448000000 kr. för budgetåret 1984/85 och till 488000000 kr. för budgetåret 1985/86.

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning 77

1453 Totalisatormedel

Fr. o.m. den Ijuli 1984 skall totalisalorskaU (SFS 1984:351) redovisas månadsvis. De tidigare totalisatormedlen redovisades dagen efter varje tåvlingsdag. Tolalisalorskatten tas ut med 11 % av de sammanlagda insatserna upp till

2600 milj. kr.	år 1984
2600 milj. kr.	år 1985
2750 milj. kr.	år 1986
3 050 milj. kr.	år 1987

och med 8% pä överskjutande insatser. De tidigare totalisatormedlen

motsvarade 10% av lotalisatoromsätlningen.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste

budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1980/81 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85

Statsbudget 266,0 260,0 260,0 310,0 345,0

Redovisat 233,7 250,7 279,0 306,1

I skrivelse till RRV den 12 november 1984 har riksskatteverket beräknat inkomsterna till 320 milj, kr. för budgetåret 1984/85 och till 380 milj. kr. för budgetåret 1985/86. Riksskatteverket har räknat med en omsättningsökning på ca 10% per budgetår. Senareläggningen av redovisningen beräknas ge ett inkomstbortfall på 20 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

Till följd av att tolalisatorskatt utgår fr.o.m. den 1 juli 1984 föreslår RRV att rubriken på inkomsttiteln ändras och benämns tolalisatorskatt.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln totalisatormedel beräknas lill 320000000 kr. för budgetåret 1984/85 och till 380000000 kr. för budgetåret 1985/86.

1454 Skatt på spel

Spelskatt (SFS 1972:820) utgår på roulett- och bingospel, som kräver lillstånd enligt lotteriförordningen. Skatten på rouletlspel är en fast avgift för varje kalendermånad då skattskyldighet råder. För rouletlspel utgår avgiften med 6000 kr. för tillstånd som innebär rätt till spel minst tre dagar varje vecka. Avgiften är 2000 kr. för lillstånd i annal fall. Om tillstånd avser fler än ell spelbord höjs beloppen med 3 000 kr. resp. I 000 kr. per ytterligare spelbord. Skatt på bingospel utgår med 5,5% av värdet av eriagda spelinsatser.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste

budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgelår 1980/81 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85

Statsbudget 74,0 79,0 78,0 85,0 100,0

Redovisat 71,3 73,1 81,8 91,7

Prop. 1984/85:100 78

I skrivelse till RRV den 12 november 1984 har riksskatteverket beräknat inkomsterna till 100 milj, kr, för vart och ett av budgetåren 1984/85 och 1985/86. Hänsyn har då tagits till all inkomsterna ökar med ca 5 milj. kr. budgetårel 1984/85 till följd av kortare kredittid vid redovisning av skatt på spel.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln skatt på spel beräknas till 100000000 kr. för budgetåret 1984/85 och till 100000000 kr. för budgetåret 1985/86.

1461 Fordonsskatt

Fordonsskatt utgår för molorfordon, traktor, motorredskap eller släpvagn (SFS 1973:601). Skattepliktigt fordon är fordon som är eller bör vara registrerat och som inte är avställi.

Fordonsskatten utgår med ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp för varje påbörjat 100-tal kilogram av skatteviklen över en mol grundbeloppet svarande skattevikt. Den ordinarie uppbörden av fordonsskatt sker enligt ett rullande system. Rullande skalteuppbörd innebär att slutsiffran i fordonets registreringsnummer anger i vilken månad fordonsägaren skall betala skatten. Skatten omfattar etl år fr. o. m. den följande månaden. För fordon med en årsskatt överstigande 1 5(X) kr. delas skatten upp i tre lika delbetalningar.

Trafiksäkerhetsverket får för sina kostnader med anledning av uppbörd av vägtrafikskatt avräkna 21 kr. per debiterad fordonsskatt. Avräkningen får göras en gång per fordon och år i samband med att registerhållningsavgift tas ut.

Den 1 januari 1985 höjs fordonsskatten med i genomsnitt ca 24%. Höjningen skall finansiera en ökning av anslagen till drift av vägarna. Samtidigt med höjningen slopas skatten på påhängsvagnar och en motsvarande höjning görs av skallen för dragbilarna lill sådana släpvagnar. Skattehöjningen beräknas öka inkomsterna med 440 milj. kr. för budgetåret 1984/85 och med 570 milj. kr. för budgetåret 1985/86.

Som en följd av atl skatten på bensin höjs den I december 1984 kommer kilometerskallen all höjas den 1 mars 1985. Som stöd för glesbygden år fordonsskatten för personbilar, vars ägare är bosatta inom vissa stödområden f. n. nedsatt med 120 kr. per år. För att kompensera dessa bilägare för bensin- och kilometerskattehöjningen har riksdagen beslutat all höja nedsältningen lill 276 kr. per år.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste

budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetär 1980/81 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85

Statsbudget 2287,0 2360,0 2385,0 2270,0 2938,0

Redovisat 2 295,8 2 272,3 2 302,6 2 303,8

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning

Från centrala bilregistret har RRV erhållit uppgifter om fordonsslagens fördelning på skattevikter. Med ledning av dessa har genomsnittliga och totala fordonsskatter beräknats för de i landet registrerade fordonsslagen. I tabell 20 visas resultaten för budgetåren 1984/85 och 1985/86.

Tabell 20. Fordonsskatt budgetåren 1984/85 och 1985/86

Fordonsskatt	1984/85		1985/86
	Genomsniulig	Total	Genomsnittlig	Total
	årsskatt	skatt,	årsskatt	skatt.
	per fordon.	milj. kr.	per fordon.	milj. kr.
	kr.		kr.
Personbilar	600	1777	640	1879
Lastbilar	2975	645	3 200	713
Släpvagnar	480	227	490	241
Bussar	4 740	66	5 070	71
Traktorer	209	61	221	66
Motorcyklar	116	4	123	5
Summa		2780		2975

RRV beräknar inkomsterna på titeln fordonsskatt till 2780000000 kr. för budgetåret 1984/85 och till 2975000000 kr. för budgetåret 1985/86.

1462 Kilometerskatt

Kilomelerskatl utgår för personbil, lastbil eller buss, som drivs med annat drivmedel än bensin eller gasol (SFS 1973:601). Dessutom utgår kilometerskatt för släpvagn med skattevikt över 3000 kilogram, som dras av kilometerskatleplikligt fordon.

Kilometerskatten beräknas efter antal körda kilometer och utgår med ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp för varje påbörjat lOO-ial kilogram över en mot grundbeloppet svarande skaiievikt.

Kilometerskalt betalas i efterhand för skalleperiod som normalt omfattar fyra kalendermånader. Uppbörden av kilometerskall sker i anslulning till uppbörden av fordonsskatt.

Tullverket uppbär kilometerskatt för brännoljedriven lastbil och buss saml för vissa släpvagnar, som inle är registrerade i Sverige och som förs in från utlandet för att tillfälligt brukas här i landet (SFS 1976:338).

Fr.o.m. den 1 januari 1985 slopas skallen på påhångsvagnar och en motsvarande höjning görs av skatten på dragbilar lill sådana släpvagnar.

Som en följd av atl skallen på bensin höjs den 1 december 1984 kommer kilometerskatten atl höjas den I mars 1985. Skaltehöjningen beräknas öka inkomsterna med 35 milj. kr. för budgetåret 1984/85 och med 300 milj. kr. för budgetårel 1985/86.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Prop. 1984/85:100

Budgetår	1980/81	1981/82	1982/83	1983/84	1984/85
Statsbudgei Redovisat	1 353,0 1 472,9	1640,0 1 634,2	1 700,0 1687,0	1 720,0 1735,2	1 780,0

Från centrala bilregistret har RRV erhållit uppgifter om fordonsslagens fördelning på skattevikter och körsträckor. Med ledning av dessa har genomsnittliga och totala kilometerskatter beräknats för de i landet registrerade fordonsslagen. I labell 21 visas resultaten för budgetåren 1984/85 och 1985/86.

Tabell 21. Kiiometerskatt budgetåren 1984/85 och 1985/86

Kilomelerskatl

1984/85

1985/86

Genomsnittlig Total

skall per skatt,

10 km och milj. kr.
fordon, kr.

Genomsnittlig Total

skalt per skatt.

10 km och milj. kr.
fordon, kr.

Personbilar 1	60	440	2:09	560
Lastbilar 2	82	963	3:40	1 130
Släpvagnar 1	90	222	2:16	238
Bussar 1	62	100	1:93	114
Summa		1725		2042

Generallullstyrelsen har i skrivelse den 25 oktober 1984 till RRV beräknat sin uppbörd av kilometerskatt för budgetåret 1984/85 till 85 milj. kr. och till 88 milj. kr. för budgetåret 1985/86.

RRV beräknar inkomsterna på titeln kilometerskau till 1 810000000 kr. för budgetåret 1984/85 och till 2 130000000 kr. för budgetårel 1985/86.

1471 Tullmedel

För vara som importeras utgår tull enligt tulltaxan (SFS 1977:975). Tull utgår i regel med vissa procent av varans tullvärde.

Tullmedlen utgörs av tull samt särskild avgift enligt 39 § tullagen (SFS 1973:670), respitränta, extra inkomst m. m. Den influtna bruttouppbörden minskas med återbetalade och restituerade tullmedel.

De beräknade och redovisade inkomslerna av tullmedel under de senas
te budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.)
Budgetår 1980/81 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85

Statsbudget Redovisat

1 150,0 1315,1

1 305,0 I 361,6

1.585,0 I 659,4

1 705,0 1 654,5

1 800,0

Generaltullstyrelsen har i skrivelse till RRV den 9 november 1984 beräknat inkomsterna av tullmedel. Styrelsen har i sin beräkning utgått ifrån följande importvärden i milj. kr.

1984:222500 1985: 246700 1986: 266400

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning 81

På grundval av dessa importvärden har generaltullslyrelsen beräknat nettouppbörden av tullmedel lill 1 800 milj. kr. för budgetåret 1984/85 och till 1905 milj. kr. för budgetåret 1985/86.

RRV ansluter sig till generaltullstyrelsens beräkning. Inkomsterna på titeln tullmedel beräknas till 1 800000000 kr. för budgetåret 1984/85 och till 1 905000000 kr. för budgetåret 1985/86.

1481 Övriga skatter på varor och tjänster

Under titeln övriga skaller på varor och tjänster redovisas inkomsterna av sårskild avgift på bly och bensen i motorbensin. Regeringen har meddelal (SFS 1979: 348) föreskrifier om högsta hall av bly och bensen i motor-bensin. Produklkontrollnåmnden får medge undanlag om särskilda skål föreligger. Om undantag medges skall avgift erläggas enligt särskild taxa som faslslälls av produklkontrollnåmnden.

RRV beräknar inkomslerna på titeln övriga skatter på varor och tjänster till I 000 kr. för budgetåret 1984/85 och till 1 000 kr för budgetåret 1985/86.

6 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 1.2

Prop. 1984/85:100 82

2000 Inkomster av statens verksamhet

Under inkomsttypen inkomster av statens verksamhet redovisas bl. a. rörelseöverskott, ränteinkomster, offentligrättsliga avgifter och försäljningsinkomster.

Regeringen har föreskrivit au statens utlåningsränta och statens avkastningsränla skall vara 13% under såväl budgetåret 1983/84 (SFS 1983:204) som under budgetåret 1984/85 (SFS 1984:243). Denna räntesats har även använts i beräkningarna för budgetåret 1985/86.

2100 Rörelseöverskott

Överskott från statliga affärsverk och vissa myndigheter redovisas under denna huvudgrupp.

Affärsverken redovisar i skrivelser till RRV sina beräknade inkomster på statsbudgeten. De presenterar sina beräkningar på följande sätt. I en huvudtabell redovisas det förväntade resultatet av rörelsen, bokslulsdispositioner, överskott och inleverans. Uppdelning av intäkter på rörelsegrenar och av kostnader på huvudgrupper redovisas i särskilda tabeller. Övriga faktorer av väsentlig betydelse för bedömning av det förväntade ekonomiska resultatet skall anges.

Nedan följer en sammanställning av affärsverkens skrivelser samt RRVs förslag till beräkning av affärsverkens inlevererade överskott för budgetåren 1984/85 och 1985/86. Dessutom redovisas överskott och inleveranser på inkomsttitlarna för den senaste femårsperioden.

2111 Postverkets inlevererade överskott

Postverkets överskott och till staten inlevererat överskott för de senaste fem budgetåren framgår av följande tabell.

Tabell 22. Postverkets överskott budgetåren 1979/80-1983/84 (milj. kr.)

Budgelår Överskott Därav inlevererat till staten under budgetåret

1979/80 1980/81 1981/82 1982/83 1983/84

1979/80 53,8 40,0 13

1980/81 64,6 48

16,6

1981/82 86,5

1982/83 78,9

1983/84 74,0

65,0 21,5

60,0 18,9

54,9

I statsbudgeten för budgetåret 1984/85 har inkomsterna på denna titel tagits upp med 55 milj. kr.

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning 83

Postverket har i skrivelse till RRV den 25 oktober 1984 beräknat inleveransen av överskott under budgetåren 1984/85 och 1985/86 till 39,1 milj. kr. resp. 60,0 milj. kr.

Utdrag ur postverkets skrivelse:

För budgetåren 1984/85 och 1985/86 räknar Postverket nu med att kunna leverera etl överskott på 30 milj. kr. resp. 65 milj. kr. Vid beräkning av avkastningskravet fr. o. m. budgetåret 1985/86 har hånsyn tagits till förslagen i Postens treårsplan 1985/86-1987/88. Postverkets inleveranser av överskottsmedel framgår av tabell 22.

I beräkningen har vi lagl in effekterna av den föreslagna porlohöjningen den 3 december 1984. För att klara den långsikliga resultatutvecklingen räknar vi med att det blir nödvändigl alt höja den allmänna portonivån åven nästa budgetår. Enligt beräkningen skulle vi i så fall kunna göra insättningar i konsolideringsfonden (motsv.) på sammanlagt ca 100 milj. kr. under tvåårsperioden. Hänsyn har då åven tagits till den extra avskrivning på preliminärt 300 milj. kr. som regeringen beslutat om för budgetåret 1984/85.

Post volymen beräknas öka med 3% under vartdera budgetåret 1984/85 och 1985/86.

Personalvolymen beräknas öka med 1,0% under 1984/85 och med 0,3% under 1985/86. Ökningen sammanhänger främst med speciella satsningar av engångskaraktär som görs i samband med införandel av Postens nya organisation. Den genomsnittliga prisökningen på personalkostnaderna beräknas till 6,0% 1984/85 och till 9,5% 1985/86. Hela prisökningen 1984/85 beror på redan träffade avtal m. m. Även av prisökningen 1985/86 år större delen - 8% - en effekt av redan träffade avtal m. m.

Sakkostnaderna beräknas öka med 12,0% under 1984/85 och med 9,0% under 1985/86.

Diskontot förutsätts ligga kvar på nuvarande nivå på 9,5% under hela perioden.

Prop. 1984/85:100

Tabell 23. Postverkets resultaträkningar budgetåren 1983/84-1985/86 (milj. kr.)

	1983/84		1984/85		1985/86
	Drift-	Utfall	Drift-	Ny be-	Beräkning
	stat		stat	räkning
Rörelseintäkter'	8 773	9130	9616	9870	10624
Rörelsekoslnader'	-8454	-8693	-9 345	-9 387 •	-10287
Rörelseresullal före
avskrivningar	319	437	271	483	337
Avskrivningar enl. plan	-189	-184	-218	-201	-220
Rörelseresullal efler
avskrivningar	130	253	53	282	117
Finansiellt netto	88	105	110	115	115
Resultat efler finan-
siellt nello	218	358	163	397	232
Extraordinära kostna-
der'		-60
Resultat före boksluts-
dispositioner	218	298	163	397	232
Avskrivningar utöver
plan"	-355	-361	-363	-362	-68
Skillnad mellan faktisk
pensionskostnad och
bokförd pensions-
utgift	(213)	(211)	(224)	(225)	(246)
Konsolideringsfond,
insättning				-5	-99
Konsolideringsfond,
uttag	242	137	225
Överskott alt inleve-
rera till statsverket	105	74	25	30	65
Inleverans	99	74	79	39	60
Därav:
Av föregående års
överskott	19	19	19	19	10
Av årets överskott	80	55	60	20	50
Överskoll i procent av
i medeltal disponerat
statskapital	13,00	13,00	13,00	13,00	13,00

' Rörelseintäkler och rörelsekoslnader specificeras i tabell 24. Rörelsekostnaderna inkluderar här liksom i Postverkets officiella redovisning utbetalade pensioner. Försäkringsmässig merkostnad för pensioner redovisas som vanligt under särskild rubrik.

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning

1983/84

1984/85

1985/86

	Drift-	Ulfall	Drift-	Ny be-	Beräkning
	stat		stat	räkning
- Finansiellt netto
Utdelning på aktier	1	1	1	1	1
Ränla på konsolide-
ringsfonden	87	104	109	114	124
Ränta på statslån*	-	—	-	-	-10
Summa	88	105	110	115	115
- Extraordinära koslnader
Kostnad för ej utlösta
utbetalningskort	-	-60
" Avskrivningar över plan
Skillnad mellan kalkyl-
mässigt beräknade av-
skrivningar och av-
skrivningar enligt
plan	-55	-61	-63	-62	-68
Extra avskrivning
enligt regerings-
beslut	-300	-300	-300	-300

Summa —355 —361 -363

* enligt förslag i Postens ireårsplan 1985/86-1987/88

-362

-68

Tabell 24. Postverkets rörelseintäkter och rörelsekostnader (milj. kr.)

	1983/84		1984/85		1985/86
	Drift-	Utfall	Drift-	Ny be-	Beräkning
	stat		slat	räkning
Rörelseintäkter
Försändelseintäkter'
exklusive driftbidrag	5 830	5 922	6352	6481	7 001
Driftbidrag, tidningar	48	48	42	42	36
Uppdrag åt staten	196	200	208	214	270
Räntenetto	1007	1089	1037	1 124	1 171
Ersättning från PKbanken'	686	766	832	836	869
Postavgifter, betal-
ningsförmedling	354	359	380	379	399
Särskilda affärsområden	339	335	384	384	423
Övriga intäkter	313	411	381	410	455
Summa rörelseintäkler	8773	9130	9616	9870	10624
Rörelsekostnader
Lön och lönetillägg	4403	4483	4 768	4 786	5 232
Sociala avgifter m. m.	1809	1885	1972	2006	2 226
Övriga personalkostnader	159	184	182	197	215
Summa personalkost-
nader	6371	6552	6922	6989	7 673
Sakkostnader	2083	2141	2423	2398	2614
Summa rörelsekostnader	8454	8693	9345	9387	10287

' Skillnaden mellan driftstat och ulfall 1983/84 beror på större försändelsevolym än beräknat.

' Skillnaden mellan driftstat och utfall 1983/84 beror på högre medelsaldoutveckling och högre förräntning än beräknat.

' Skillnaden mellan driftstal och ulfall 1983/84 beror bl. a. pä atl ersättningen grundar sig på det nya avtalet med PK-banken.

" Skillnaden mellan driftstat och utfall 1983/84 beror främst pä högre ökning av personalvolymen och högre löneökning än beräknat.

Skillnaden mellan driftstat och utfall 1983/84 beror på högre koslnader för för-brukningsinvenlarier, förbrukningsmaterial och främmande Ijänster än beräknat.

Prop. 1984/85:100 86

Postverkets skrivelse till RRV baseras på postverkets ireårsplan. Enligt förslaget i treårsplanen uppvärderas vissa av postens fastigheter. Ett molsvarande belopp - beräknat till 500 milj. kr. - redovisas som ett nytl fast statskapital fr. o. m. den Ijuli 1985. Avkastningsräntan på detta statskapital inlevereras till inkomsttiteln 2111 postverkets inlevererade överskott. Inleveransen under budgetårel 1985/86 beräknas uppgå lill 60 milj. kr. varav 10 milj. kr, hänför sig till resultatet för budgetårel 1984/85. Den återstående delen, 50 milj. kr., utgör drygt tre fjärdedelar av årsräntan på 500 milj. kr.

Vidare föreslås i planen att statskapitalet den 30juni 1985 omvandlas till elt amorteringsfritt statslån den Ijuli 1985. DeUa belopp beräknas uppgå till 80 milj. kr. Räntan på det nya statslånet beräknas med nuvarande ränteläge uppgå till 10 milj. kr. per budgetår. Räntan betalas in på den nya inkomsttiteln 2325 räntor pä postverkets statslån.

Regeringen har ännu inte tagit ställning till treårsplanen, som innebär en radikal förändring av postverkets nuvarande ställning. Något annal underlag för RRVs inkomstberäkning föreligger emellertid inte. RRV har därför, utan atl självt bedöma förslagen i planen, i beräkningarna av statsbudgetens inkomster för budgetåret 1985/86 tagit upp postverkets inkomster enligt postverkets skrivelse.

Inkomsterna på titeln postverkets inlevererade överskott beräknas till 39 114000 kr. för budgetåret 1984/85 och till 60000000 kr. för budgetåret 1985/86.

2112 Televerkets inlevererade överskott

Televerkets överskott och till staten inlevererade överskott för de senaste fem budgetåren framgår av följande tabell.

Tabell 25. Televerkets överskott budgetåren 1979/80-1983/84 (milj. kr.)

Budgelår	Överskott	Därav ir	ilevererat till staten under budgetåret
		1979/80	1980/81	1981/82	1982/83	1983/84
1979/80	160,4	119,5	41,0
1980/81	180,7		135,5	45,1
1981/82	208,3			156,0	52,3
1982/83	258,3				194,4	63,9
1983/84	294,0					220,5

I statsbudgeten för budgetåret 1984/85 har inkomsterna på denna titel tagits upp med 345,0 milj. kr.

Televerket har i skrivelse till RRV den 14 november 1984 beräknat inleveransen av överskott under budgetåren 1984/85 och 1985/86 lill 346 milj. kr. resp. 329 milj. kr.

Utdrag ur televerkets skrivelse:

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning 87

För 1984/85 bygger beräkningarna på bedömningar som gjorts vid månadsskiftet oktober/november 1984. Budgetåret 1985/86 baseras på beräkningar i teieverkskoncernens treårsplan 1985/86-1987/88.

Fr.o. m. den Ijuli trädde de nya finansieringsreglerna i kraft, som riksdagen fattade beslut om den 25 april 1984. All kapitalanskaffning till televerkskoncernen kommer således fr. o. m. 1984/85 att ske utanför statsbudgeten.

Televerkets statskapital per den 30juni har omvandlats till ett amorteringsfritt statslån, som skall förräntas med 13% enligt fastställd utlånings-ränta. Vidare har ett nytt fast statskapital bildats genom att vissa fastigheter uppvärderats med 1 760 milj. kr. Detta fasta statskapital skall förräntas med 13% enligt fastställd avkastningsränta.

Enligt statsmakternas beslut skall televerket utöver avkastningskravet på det fasta statskapitalet leverera in ytterligare 100 milj. kr. under de på varandra följande budgetåren 1984/85 och 1985/86.

Fr.o.m. den Ijuli 1984 sker all nyuthyrning av ej konkurrensutsatta abonnentanläggningar, såsom telex och kontorsväxlar, via televerkets dotterföretag Telefinans AB. Detta sker genom att televerket säljer anläggningarna till Telefinans varefter Telefinans hyr ut anläggningarna till kunderna.

Redan fr.o.m. budgetåret 1983/84 sker nyuthyrning av konkurrensutsatta abonnentutrustningar via Telefinans.

Under 1984/85 överförs till Telefinans även vissa befintliga abonnentanläggningar som f. n, uthyrs av televerket. Försäljningsbeloppet vid överföringen redovisas under "rörelseintäkler". På kostnadssidan medför överföringen bortskrivning av anläggningstillgångar, vilket ökar "avskrivningar enligt plan" under 1984/85. Redovisningsmässigt innebår detta att "rörelseresultatet före avskrivningar" ej är jämförbart med övriga år.

I intäktsberåkningarna har inga generella taxehöjningar lagts in budgetåret 1984/85. För budgetårel 1985/86 har inlagts en generell taxehöjning i början av 1986.

Prop. 1984/85:100

Tabell 26. Televerkets driftstat budgetåren 1983/84-1985/86 (milj. kr.)

	1983/84		1984/85		1985/86
	Drift-	Utfall	Drift-	Beräk-	Beräkning
	stat		stat	ning
Rörelseintäkter'	12948	13719	15 572	15690	16040
Rörelsekoslnader	-7 884	-8759	-10350	-10 345	-10906
Rörelseresullal före
avskrivningar	5064	4960	5 222	5 345	5134
Avskrivningar enligt
plan	-2235	-2611	-3059	-3031	-2514
Rörelseresultat efler
avskrivningar	2 829	2 349	2 163	2314	2620
Finansiella intäkter
och kostnader-	-338	-187	-504	-551	-553
Resullal efler finan-
siella intäkter och
kostnader	2491	2162	1659	1763	2 067
Extraordinära intäkter
och kostnader'	2	-885	-2	-36	2
Resultat före boksluls-
dispositioner	2493	1277	1657	1727	2069
Bokslulsdispositioner''	-2195	-961	-1328	-1398	-1740
Årets resultat	298	316'	329	329	329
Resultat i procent av i
medeltal disponerat
statskapital	13	13	13	13	13
Inleverans	287	284	345	346	329
Därav
Av föregående års
resultat	63	64	74	74	57
Av årets resultat	224	220	271	272	272
' Fördelning av rörelsei;	ntäkter på rörelsegrenar
	1983/84		1984/85		1985/86
	Drift-	Ulfall	Drift-	Ny be-	Beräkning
	stat		stat	räkning
Ljud (telefon)	10852	11465	13 138	13 256	13 534
Text	659	564	540	540	556
Data	436	509	686	686	706
Rundradio	387	366	376	376	387
Övrig radio	396	406	554	554	571
Div. inkomsler	218	409	278	278	286
Summa rörelseintäkler	12948	13719	15 572	15 690	16040
2 Finansiella poster
	1983/84		1984/85		1985/86
	Drift-	Utfall	Drift-	Ny be-	Beräkning
	stat		stat	räkning
Ränteintäkter	5	16	5	5	5
Räntekostnader	-343	-203	-509*	-556	-558
Finansiellt netto	-338	-187	-504	-551	-553

* Ökade räntekostnader pä grund av att tidigare statskapital omvandlas till ell statslån.

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning

3 Extra ordinära poster

1983/84

1984/85

1985/86

Driftstat

Utfall

Drift- Ny be- Beräkning
stal räkning

Extra ordinära intäkter 47 101 48 48 49

Extra ordinära kostnader -45 -47 -50 -84 -47

Bortskrivning av

standardtelefoner Extra ordinärt, netto	2	-939 -885	-2	-36	2
4 Bokslulsdispositioner
	1983/84		1984/85		1985/86
	Drift-stal	Utfall	Drift-stat	Ny beräkning	Beräkning

Avskrivningar utöver plan

Extra avskrivning av

statskapital

Ålerföring av bortskrivna standard-telefoner

Förändring av konsolideringsfond

Summa bokslulsdispositioner

-2057 -1556 -1150 -| 150

-50 -50

- 939 - -

-88 -294 -178 -248

-2195 -961 -1328 -1398

-1200

-540 -1740

5 Resultatet 1983/84 uppgår lill 316 milj. kr. varav de 294 milj. kr. som utgör statens avkastningskrav skall inlevereras till statskassan.

Enligt riksdagsbeslut den 25 april 1984 (SFS 1984:485) omvandlades televerkets statskapital den 30juni 1984 till ett amorteringsfritt statslån som skall förräntas enligt fastställd ullåningsränta. Detta belopp redovisas under inkomsttiteln 2324 räntor på televerkets statslån.

RRV ansluter sig till televerkets beräkning. Inkomsterna på titeln televerkets inlevererade överskott beräknas lill 346000000 kr. för budgetåret 1984/85 och till 329000000 kr. för budgetåret 1985/86.

2113 Statens järnvägars inlevererade överskott

Statens järnvägars överskott och till staten inlevererat överskott för de senaste fem budgetåren framgår av följande tabell:

Tabell 27. Statens järnvägars överskott budgetåren 1979/80-1983/84 (milj. kr.)

Budgelår	Överskott	Därav i	nievererat till staten under budgetåret
		1979/80	1 1980/81	1981/82	1982/83	1983/84
1979/80	0,0	0,0	0,0
1980/81	0,0		0,0	0,0
1981/82	0,0			0,0	0,0
1982/83	0,0				0,0	0,0
1983/84	109,3				0,0	109,3

Prop. 1984/85:100 90

I statsbudgeten för budgetåret 1984/85 har inkomsterna på denna titel tagils upp med 30 milj, kr.

Statens järnvägar har i skrivelse till RRV den 12 november 1984 beräknat inleveransen av överskott till 109,3 milj. kr. under budgetåret 1984/85. Under budgetåret 1985/86 beräknas ingen inleverans kunna ske.

Utdrag ur statens järnvägars skrivelse:

De prognoserade trafikintäkterna bygger i huvudsak på budgetutfallet under de senaste månaderna, konjunkturinstitutets senaste bedömning av konjunkturutsikterna och den ekonomiska utvecklingen i samhållet. Intäktsberåkningarna förutsälter en fortlöpande inflationsanpassning av taxorna och kostnadsberoende ersättningar.

Kostnaderna har beräknats med beaktande av bl. a. föreliggande rationaliseringsplaner. Personalkostnaderna har kalkylerats enligt gällande löneavtal för 1984 och 1985. I prognosen har ej förutsatts alt avtalets garantiklausuler utlöses. Beslutade förändringar av arbetsgivaravgifterna har beaktats.

Prisnivån för material, energi och externa tjänster har med hänsyn till SJ:s kostnadsstruktur beräknats stiga något mer än vad som anges för konsumentprisernas utveckling enligt RRV.

Enligt beräkningarna blir resultatet för 1984/85 före bokslutsdispositioner ett överskott om ca 505 milj. kr. För 1985/86 beräknas enligt den preliminära budgeten motsvarande överskott bli ca 235 milj. kr.

Efter avskrivningar utöver plan blir resultatet O för 1984/85 och ett underskott om 300 milj. kr. för 1985/86.

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning

Tabell 28. Statens järnvägars driftstat för budgetåren 1983/84-1985/86 (milj. kr.)

	1983/84		1984/85		1985/86
	Drift-	Ulfall	Drift-	Ny be-	Beräkning
	stat		stat	räkning
Rörelseintäkler	8661	8 885	9177	9232	9713
Därav:
Rörelsekostnader	-7725	-7983	-8149	-8259	-89.38
Rörelseresultat före
avskrivningar	936	902	1028	973	775
Avskrivningar enligt
plan	-424	-435	-450	-450	-523
Rörelseresullal efler
avskrivningar	512	467	578	523	252
Finansiella poster	10	19	-18	-28	-28
Extraordinära poster	14	64	II	II	II
Resultatföre boksluts-
dispositioner	536	550	571	506	235
Bokslutsdispositioner	-466	-441	-521	-506	-535
Årets resultat	70	109	50	0	-300
Resultat i procent av
i medeltal disponerat
statskapital	2,4	3,7	1,3	-	—
Statskapital	2 967	2 957	3 900	3 900	4 640
Inleverans	—	-	—	109	-
Därav:
Av föregående års
resultat	-	-	-	109	—
Av årets resultat	_	_	_	_	_
Avskrivningar på
statskapitalet	890	876	971	956	1058
Därav:
Avskrivningar enligt
plan	424	435	450	450	523
Avskrivningar utöver
plan	466	441	521	506	535

Statens järnvägars resultat för budgetåret 1983/84 uppgick lill 109 milj. kr. Detta belopp har enligt riksredovisningen bokförts under budgetåret 1983/84. Beloppet kommer emellertid att betalas in till statsverket först under budgetåret 1984/85. Eftersom beloppet redan bokförts i riksredovisningen under budgetårel 1983/84 beräknas någon inleverans inte au bokföras i riksredovisningen under budgetåret 1984/85.

Någon inleverans av överskott på titeln statens järnvägars inlevererade överskott beräknas inte ske under budgetåret 1984/85 och budgetåret 1985/ 86.

2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott

Luftfartsverkets överskott och till staten inlevererat överskott för de senaste fem budgetåren framgår av följande tabell

Prop. 1984/85:100 92

Tabell 29. Luftfartsverkets överskott budgetåren 1979/80-1983/84 (milj. kr.)

Budgetår	Överskott	Därav in	ilevererat till staten ui		ider budgetåret
		1979/80	1980/81	1981/82	1982/83	1983/84
1979/80	17,1	9,0	8,1
1980/81	41,3		30,0	11,3
1981/82	72,9			55,0	17,9
1982/83	78,9				61,0	17,9
1983/84	76,4					53,9

I statsbudgeten för budgetåret 1984/85 har inkomsterna på denna titel tagits upp med 112,4 milj. kr.

Luftfartsverket har i skrivelse till RRV den 6 november 1984 beräknat inleveransen av överskott under budgetåren 1984/85 och 1985/86 lill 99,0 milj. kr. resp. 102,0 milj. kr.

Utdrag ur luftfartverkeis skrivelse:

Intäkterna för 1984/85 uppgår i driftbudgeten lill 1063 milj. kr. I delta belopp ingår beräknade pris- och taxehöjningar om totalt 27 milj. kr. vilket motsvarar en genomsnittlig taxehöjning på ca 7%.

Kostnaderna har för budgetåret 1984/85 beräknats totalt till 961,0 milj. kr. Beloppet inkluderar räntekostnader till kommuner m.fl. motsvarande 133,2 milj. kr. 48 milj. kr. av detta belopp avser en påbörjad återbetalning av tidigare underförräntning till kommunerna. Denna rånteskuld avses vara helt reglerad vid uigången av budgetåret 1986/87.

Överskottet, för inleverans till staten, blir enligt ovanstående 102 milj. kr. Full förräntning, räknat efter en räntesats på 13%, skulle ha krävt 198 milj. kr. Inleveransen till staten påverkas dock starkt av den tidigare beskrivna återbetalningen av kommunala ränteskulder.

Intäkterna för budgetåret 1985/86 beräknas nu till 1 139 milj. kr. varvid en genomsnittlig volymökning av antalet landningar och antalet passagerare på ca 5% har inräknats. Prisutvecklingen på verkets taxor och avgifter antas följa den allmänna kostnadsutvecklingen.

Kostnaderna för budgetåret 1985/86 har totalt beräknats till 1037 milj. kr. förutsatt att den genomsnittliga prisutvecklingen i samhället stannar vid ca 3%. Vidare har en generell volymminskning av resurserna med 0,5% inräknats. Liksom för budgetåret 1984/85 gäller alt den påbörjade återbetalningen av tidigare ränteskulder till kommunerna skall fullföljas. Detta innebär i sin tur att det statliga överskottet blir oförändrai 102 milj. kr. för 1985/86. Full förräntning av statskapitalet skulle ha krävt 202 milj. kr.

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning

Tabell 30. Luftfartsverkets driftbudget för budgetåren 1983/84-1985/86 (milj. kr.;

	1983/84		1984/85	1985/86
	Drift-	Utfall	Drift-	Beräkning
	budget		budget
Rörelseintäkler	949,9	951,3	1063,0	1 139,0
Rörelsekostnader	-721,1	-744,5	-834,9	-906,8
Rörelseresullal före
avskrivningar	228,8	206,8	228,1	232,2
Avskrivningar	-96,0	-116,6	-126,0	-130,0
Rörelseresultat	132,8	90,2	102,1	102,2
Kommunala skatter	-0,2	-0,1	-0,1	-0,2
Årets överskott	132,6	90,1	102,0	102,0
Inleverans	122,4	90,5	99,0	102,0
Därav:
Av föregående års
resultat	22,9	22,9	22,5	25,5
Av årets överskött	99,5	67,6	76,5	76,5
Överskott i procent av
i medeltal disponerat
statskapital	9,2	6,8	6,7	6,6
Tabell 31. Luftfartsverkets intäkter (milj. kr.)
	1983/84		1984/85	1985/86
	Drift-	Ulfall	Drift-	Beräkning
	budget		budget
Trafikintäkler
Landningsavgifter	194,6	192,0	208,4	223,0
Passageraravgifter	162,6	157,2	170,3	184,0
Terminaltjänslavgifter	52,9	50,9	51,1	54,5
Hangar och parkering	6,5	4,8	6,0	6,3
Undervägsavgifter	184,1	185,3	193,1	210,5
Summa trafikintäkter	600,7	590,2	628,9	678,3
Övriga intäkter	239,7	251,5	287,4	308,5
Ersällning för flygtrafik-
tjänst m. m.	86,4	81,8	90,3	93,0
Luftfartsinspektionens
avgifier	18,7	21,6	17,7	18,2
Finansiella och extraor-
dinära intäkter	4,4	6,2	11,7	12,2
Effekt av planerade laxe-
höjningar	-	-	27,0	29,0
Intäkter totalt	949,9	051,3	1063,0	1 139,0

Prop. 1984/85:100

Tabell 32. Luftfartsverkets driftbudget, kostnader (milj. kr.)

	1983/84		1984/85	1985/86
	Drift-	Utfall	Drift-	Beräkning
	budget		budget
Personalkostnader
Löner	287,4	286,1	303,9	311,4
Sociala kostnader	97,2	97,7	103,2	105,8
Div. personalomkost-
nader	30,3	28,8	34,1	34,9
Avgår: Ersättning från
försäkringskassan	-9,1	-9,7	-9,6	-9,8
Summa personalkost-
nader	405,8	402,9	431,6	442,3
Sakkostnader
Materialkostnader	73,4	72,0	82,9	85,0
Tjänster åt utomstående	70,3	76,2	79,1	81,0
Administrativa kostnader	10,1	21,6	12,9	12,2
Ersättningar till andra
myndigheler m. m.	86,2	92,3	94,5	96,9
Summa sakkostnader	240,0	262,1	269,4	275,1
Externa räntor	75,0	77,7	133,2'	187,0
Avskrivningar	96,0	116,6	126,0	130,0
Finansiella och extraor-
dinära kostnader	0,5	1.9	0,8	2,6
Kostnader totalt	817,3	861,2	961,0	1 037,0

' 48 milj. kr. avser återbetalning av tidigare underförräntning till kommunerna. - 103 milj. kr. avser återbetalning av tidigare underförräntning lill kommunerna.

RRV ansluter sig till luftfartsverkets beräkning. Inkomsterna på titeln luftfartsverkets inlevererade överskott beräknas till 99000000 kr. för budgetåret 1984/85 och till 102000000 kr. för budgetåret 1985/86.

2115 Förenade fabriksverkens inlevererade överskott

Förenade fabriksverkens överskott för de senaste fem räkenskapsåren och till staten inlevererat överskott för de senaste fem budgetåren framgår av följande tabell.

Tabell 33. Förenade fabriksverkens överskott (milj. kr.)

Räkenskapsår	Överskott	Budgetår	Inlevererat lill staten
1979/80 (18 mån)	47,2	1979/80	61,0
1981	50,3	1980/81	48,7
1982	49,1	1981/82	50,3
1983	55,2	1982/83	40,4
1984	66,5'	1983/84	67,3

Prognos.

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning

Förenade fabriksverken har fr. o. m. år 1981 kalenderår som räkenskapsår. Räkenskapsåret 1979/80 omfattade perioden den Ijuli 1979 - 31 december 1980.

Förenade fabriksverken har i skrivelse till RRV den 29oktober 1984 beräknat inleveransen av överskott under budgetåren 1984/85 och 1985/86 till 66,5 milj. kr. resp. 73,4 milj. kr.

Utdrag ur förenade fabriksverkens skrivelse:

Utfallet för år 1984 har beräknats med utgångspunkt från vårt halvårsbokslut. Nya prognossiffror kommer att tas fram under första hälften av november i samband med utarbetandet av vårt bokslut för tredje kvartalet och har således tyvärr ej kunnat beaktas.

Beräkningen för 1985 bygger i huvudsak på vår operativa långsiktsplan. Budget- och LSP-arbelel pågår och beräkningen kan komma att justeras. Resultatet härav framkommer i driftstaten som kommer att avlämnas enligt instruktion före den 1 december.

Antalet heltidsanställda beräknas vid utgången av 1984 uppgå till ca 5 600.

Investeringarna för 1984 beräknas uppgå till 79,8 milj. kr.

Inleveranskravet 1984 har enligt fastställd driftstat reducerats med 2,8 milj. kr avseende startkostnader för civil tillverkning vid Gevärsfaktoriet. Genom upplösning av reserver beräknas inleveranskravet kunna täckas. Medel saknas däremot för täckning av överavskrivningarna.

Tabell 34. Förenade fabriksverkens driftstat för räkenskapsåren 1983 — 1985 (milj. kr.)

	1983		1984		1985
	Drift-stat	Ulfall	Drift-slal	Beräkning	Beräkning
Rörelseintäkler Rörelsekostnader	1917,7 -1754,2	1 878,6 -1765,1	1 870,4 -1764,3	1 908,8 -1798,8	2171,0 -2025,6
Rörelseresultat före avskrivningar Avskrivningar enligt plan	163,5 -47,7	113,5 -47,7	106,1 -53,2	110,0 -50,6	145,4 -54,5
Rörelseresullal efter avskrivningar Finansiella intäkter och kostnader	115,8 -12,0	65,8 5,9	52,9 5,5	59,4 9,5	90.9 20,0
Resulial efler finansiella inläkler och kostnader Extraordinära intäkter och kostnader	103,8 -8,5	71,7 12,0	58,4 -8,5	68,9 -8,5	110,9 -8,5
Resultat före bokslulsdispositioner och skall Bokslulsdispositioner Resultat före skatt Skalt	95,3 -36,1 59,2 -1,0	83,7 -26,9 56,8 -1,6	49,9 16,4 66,3 -1,0	60,4 7,7 68,1 -1,6	102,4 -27,4 75,0 -1,6
Årets resultat	58,2	55,2	65,3	66,5	73,4

Prop. 1984/85:100

	1983		1984		1985
	Drift-	Utfall	Drift-	Beräk-	Beräkning
	siat		stat	ning
Resultat i procent av
i medeltal disponerat
statskapital	12-13	12-13	13	13	13
Inleverans	61,2	53,1	63,3	64,1	71,6
Därav:
Av föregående års
resultat	13,5	12,1	14,3	14,2	16,6
Av årets resultat	47,7	41,0	49,0	49,9	55,0
Avskrivningar pä
statskapitalet	60,2	61,8	48,2	45,6	72,9
Därav.
Avskrivningar enligt
plan	43,1	46,0	48,2	45,6	49,5
Avskrivningar utöver
plan	17,1	15,8	(22,9)'	(26,7)'	23,4 (38,2)'

Överavskrivningar vilka ej beräknas kunna inlevereras.

Tabell 35. Förenade fabriksverkens rörelseintäkter (milj. kr.)

1983

1984

1985

Driftstat

Utfall

Drift-siat

Ny beräkning

Beräkning

Försvarsmateriel

Underhåll

Övrigt

Summa

763,8

1 147,9

6,0

1917,7

841,7

1 030,2

6,7

1878,6

862,4

1001,5

6,5

1 870,4

928,0

957,2

23,6'

1 908,8

1 035,0

1 100,0

36,0'

2171,0

' Varav sektor materielleknik 19,0 milj. kr. resp. 29,0 milj. kr.

RRV ansluter sig till förenade fabriksverkens beräkning. Inkomslerna på titeln förenade fabriksverkens inlevererade överskott beräknas till 66500000 kr. för budgetåret 1984/85 och lill 73400000 kr. för budgetåret 1985/86.

2116 Statens vattenfallsverks inlevererade överskott

Statens vattenfallsverks överskott och till staten inlevererat överskott för de senaste fem budgetåren framgår av följande tabell.

Tabell 36. Statens vattenfallsverks överskott 1979/80-1983/84 (milj. kr.)

Budgetår	Överskott	Därav inlevererat till staten under budgetåret
		1979/80 1980/81	1981/82	1982/83	1983/84
1979/80	1 147,9	869,0 278,9
1980/81	1474,7	973,8	500,9
1981/82	1 428,6		977,6	451
1982/83	1 679,0			1 197	482
1983/84	1881,0				1384

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning 97

I statsbudgeten för budgetåret 1984/85 har inkomsterna på denna titel tagits upp med 2 397,0 milj, kr.

Statens vattenfallsverk har i skrivelse till RRV den 23 oktober 1984 beräknat inleveransen av överskott under budgetåren 1984/85 och 1985/86 till 2 297,0 milj. kr. resp. 2452,0 milj. kr.

Utdrag ur statens vattenfallsverks skrivelse:

Kraftverksrörelsen

Budgetåret 1984/85

Vattenfalls beräkningar i driflslaten för 1983/84 grundades på vissa antaganden belräffande prisnivån, belastnings- och kraflbalansutvecklingen m.m. Vissa förändringar av förutsättningarna har skell, men dessa be-dömes inte komma atl påverka årets resultat.

Den fasta kraftförsäljningen beräknas öka med 1,1 TWh jämfört med driflslaten. Engrosförsäljningen ökar med 0,9 TWh, medan detaljförsäljningen ökar med 0.2 TWh.

Vattenfalls netioförbrukning (egen kraftproduktion plus inköpt kraft minus försåld lillfällig kraft) beräknas öka med 1,2 TWh som en följd av den högre belastningen. Vatienkraflproduktionen beräknas bli 0,4 TWh högre ån i driftstaten. Kärnkrafiproduklionen beräknas öka med 0.1 TWh. Det tillfälliga kraftulbylel beräknas uppvisa en minskad nettoförsäljning (försäljning minus inköp) med 0,7 TWh.

Totalt beräknas rörelseinläkierna öka med 158 milj. kr. jämföri med fastställd driflslat. Intäkterna från fast engrosförsäljning vänlas öka med 155 milj. kr. och detaljförsäljningen med 62 milj. kr. Den tillfälliga kraftförsäljningen väntas minska med 59 milj. kr.

Kostnaderna för egen kraftproduktion beräknas öka med 9 milj. kr. och för främmande produktion med 147 milj. kr., varav 100 milj. kr. har avsatts för kraftinköp från Forsmark med hänsyn till osäkerhet om valuiautveck-ling och om initialkostnader, som kan komma all belasta budgetåret, i samband med idrifttagningen av Forsmark block 3.

Totalt innebår detla ökade rörelsekostnader med 156 milj. kr.

De kalkylmässiga avskrivningarna (avskrivningar beräknade på nuan-skaffningskoslnader) beräknas bli lika som i driflslaten och uppgå lill 1 956 milj. kr. Avskrivning enligt plan, dvs. på historisk anskaffningskostnad beräknas bli 800 milj. kr.

Finansiella och extraordinära poster väntas uppgå till samma belopp som i driflslaten.

Avsättningen till lagerreserv ökar med 2 milj. kr. p.g.a. den högre kärnkraftproduktionen.

Resultat före ränta på statskapitalet uppgår till 2402 milj. kr.

Räntan på statskapitalet har bedömts till 2 148 milj. kr., vilket överensstämmer med driflslaten och moisvarar fastställt förräntningskrav på 13 %.

Årets resultat uppgår därmed lill 254 milj. kr. Under förutsättning all beräkningarna infrias kommer verket att föreslå att resultatet får avsättas till disponibla medel. 1 beslutet om de femåriga högspänningstarifferna som infördes den Ijanuari 1984 låg som förulsällning möjligheten all bygga upp reserver som kan utnyttjas för resultatutjämning under senare delen av kontraktsperioden.

7 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 1.2

Prop. 1984/85:100 98

Budgetåret 1985/86

Beräkningarna bygger på en inom verkel upprättad intern budget som utgår ifrån normalårstillrinning till de vattenkraftproducerande älvarna, bedömd tillgänglighet för kärnkraft saml en belasiningsökning med ca 3%. Beräkningarna har skett i prisnivå K = 145, vilkel är bedömd prisnivå för 1984/85.

Block3 i Forsmarks kärnkraftstation beräknas tas i drift i maj 1985. Detla innebär att kostnaderna för block 3 får fullt genomslag under budgetåret 1985/86. Kostnaderna för denna typ av kapitalintensiva anläggningar är högsl de första åren efter idrifttagningen varför Vallenfalls resultat kommer atl belastas hårt under senare delen av 80-talet.

Utgående från dessa förutsättningar ulvisar beräkningarna en föriust på 466 milj. kr. För att klara statens förräntningskrav på beräknat 2 245 milj. kr. måste en upplösning ske av disponibla medel med ell belopp motsvarande årets förlust.

Kanalrörelsen

Budgetåret 1984/85

Kanalrörelsen beräknades i driftstaten för innevarande budgetår ge en ränla på statskapitalet på 3,1 milj. kr. De förutsättningar som låg till grund för driflslaten gäller fortfarande varför inga ändringar skett.

Beräknat resultat och beräknad inleverans

Del bör framhållas att den allmänna ekonomiska utvecklingen, valutakursutvecklingen, kärnkraflsblockens drifttillgänglighet, vattentillrinning och belastningsutveckling är faktorer som starki påverkar del ekonomiska resultatet.

Nedan angiven inleverans för budgetåret 1984/85 överstiger den redovisade räntan med 146 milj. kr., eftersom inleveransen avser ränta på totalt statskapital, dvs. åven ränta på kapital bundet i anläggningar under uppförande. Denna ränla finansieras genom anslag. För budgetåret 1985/86 beräknas inleveransen överstiga resultatet med 204 milj. kr.

Beräknad Beräknad

ränla inleverans

1984/85 2 151 2 297

1985/86 2 248 2 452

Enligt beslut av regeringen kommer Vattenfall att fr. o. m. 1985 tillämpa kalenderår som räkenskapsår. Ny driftstat för 1985 kommer atl fastställas av regeringen i december 1984.

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning

Tabell 37. Statens vattenfallsverks driftstat för budgetåren 1983/84-1985/86 (milj. kr.)

	1983/84		1984/85		1985/86
	Drift-	Utfall	Drift-	Ny be-	Beräkning
	stat		stat	räkning
Kraftverksrörelsen
Rörelsens intäkter	10847	11 504	12233	12391	11744
Rörelsens koslnader	-6903	-7 498	-7 862	-8018	-8075
Rörelseresultat före
avskrivningar	3 944	4 006	4371	4 373	3 669
Avskrivningar enl. plan	-850	-807	-800	-800	-850
Rörelseresultat efter
avskrivningar	3 094	3 199	3 571	3 573	2819
Finansiella intäkter	445	511	504	504	521
Finansiella koslnader	-LM	-138	-101	-101	-81
Extraordinära intäkter	139	133	10	10	-
Extraordinära kostnader	-30	-128	-	-	-
Resultatföre boksluts-
dispositioner	3494	3 577	3984	3 986	3 259
Bokslulsdispositioner	-1 354	-1370	-1452	- 1 454	-1 350
Resultat före skatt	2 140	2 207	2 532	2 532	1909
Kommunalskatt	-175	-80	-130	-130	-130
Resultat före rama på
statskapitalet	1965	2 127	2402	2402	1779
Ränta på statskapitalet	-1 965	-1879	-2 148	-2 148	-2 245
Årets resultat	0	248	254	254	-466

Ränla på disponerat statskapital i procent av i medeltal disponerat kapital

12,5

Kraftverks- och kanal-
rörelsen
Inleverans
Därav:
Av föregående års ränla	482	482	497	497	611
Av årets ränta på
statskapital för anl.
i drift	1466	1384	I.S40	1540	1591
Av årels ränla pä stats-
kapital för anl. under
uppf	280	362	260	260	250
Egna avskrivningsmedel	1893	1775	1956	1956	2000
Därav:
Avskrivningar enligt
plan'	850	r 807- j	800	800	850
Avskrivningar utöver		1 1
plan'	1043	1 1 004 J	1 156	1 156	1 150

' Enligi resultaträkningen.

- Av avskrivningarna inbetalas ej 36 milj. kr. lill statsverket.

Prop. 1984/85:100

Tabell 38. Driftstat för kraftverken (milj. kr.)

100

	1983/84		1984/85		1985/86
	Drift-	Utfall	Drift-	Ny be-	Beräkning
	siat		stat	räkning
Rörelsens intakter
Elförsäljning m. m.
Fast kraftförsäljning
Engrosförsäljning	6 723	7 394	7 834	7 989
Detaljförsäljning	1031	1043	1 126	1 188
Tillfällig kraft	636	837	752	693
Transitering	461	473	515	515
Engångsavgifter	25	25	28	28
Värmeförsäljning	22	21	50	50
Summa elförsäljning m. m.	8898	9 793	10305	10463	10553
Arbeten åt utomstående	1874	I 590	1847	1847	1 111
Övriga rörelseintäkler	75	121	81	81	80
Summa rörelsens intäkter	10847	11504	12 233	12 391	11744

Rörelsens kostnader
Produktions- och di-
stributionskostnader
Egen produktion
Vattenkraft	-757	-853	-800	-805
Kärnkraft	-1297	-1399	-1 643	-1647
(varav bränsle)	(-278)	(-275)	(-371)	(-373)
Annan värmekrafl	-171	-177	-162	-162
(varav bränsle)	(-391	(-38)	(-24)	(-24)
Övriga produktions-
anläggningar	-1	-	-	-
Summa	-2 226	-2429	-2 605	-2614
Främmande produktion
Fast kraft	-1 654	-2 102	-2 140	-2 240
Tillfällig kraft	-142	-270	-153	-200
Summa	-1796	-2372	-2 293	-2 440
Distribution	-472	-512	-541	-541
Fastighetsskötsel	-40	-42	-38	-38
Stamnäts- och
transileringsavgifter	-75	-79	-79	-79
Summa produktions- och
distribulionskosmader	-4609	-5 434	-5 556	-5712	-6485
Arbeten åt utomstående	-1874	-1590	-1847	-1847	-1 111
Förstudier, administra-
tions- och utvecklings-
kostnader
Adminislralion	-159	-161	-159	-I.S9
Förstudier	-72	-60	-85	-85
Forskning, utveckling.
demonstration (FUD)	-197	-186	-218	-218
Övriga koslnader	-1-8	-67	-3	-1-3
Summa	-420	-474	-459	-459	-479
Summa
rörelsens kostnader	-6903	-7 498	-7 862	-8018	-8075
Rörelseresullal före
avskrivningar	3 944	4 006	4 371	4 373	3 669
Avskrivningar enligt plan	-850	-807	-800	-800	-850
Rörelseresullal efler
avskrivningar	3 094	3 199	3571	3 573	2819

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning

101

	1983/84		1984/85		1985/86
	Drifi-	Utfall	Drift-	Ny be-	Beräkning
	stal		stat	räkning
Finansiella inläkler
Utdelning på aktier i
dotterföretag	12	12	13	13
Utdelning på aktier och
andelar i andra företag	2	1	2	-)
Räntor från dotter-
företag	396	379	394	394
Övriga finansiella
intäkter	35	117	95	95
Kursvinster	-	2	-	-
Summa	445	511	504	504	521
Finansiella kostnader
Ränta på röriig kredit	-5	-	-10	-10
Övriga räntekostnader	-149	-138	-91	-91
Summa	-154	-138	-101	-101	-81
Extraordinära intäkter
Realisationsvinster	-	11	-	-
Ersättning för för-
senad idriftlagning
av kärnreaktorer	107	16	10	10
Invesleringsavdrag	30	102	-	-
Övrigl	2	4	-	-
Summa	139	133	10	10	-
Extraordinära kostnader
Nedskrivning motsva-
rande investerings-
avdrag	-30	-	-	-	-
Lämnade rabaiter till
FKA avseende uran-
anskaffning	-	-38	-	-	-
Extra kraftavgift
till FKA	-	-87	-	-
Övrigt	-	-3	-	-
Summa	-30	-128	-	-	-
Resultat före boksluts-
dispositioner och skatt	3 494	3 577	3 984	3 986	3 259
Bokslutsdispositioner
Avskrivning utöver
plan'	-1043	-1004	-1 156	-1 156	-1 150
Avsättning till
lagerreserv	-311	-404	-296	-298	-200
Upplösning av
lagerreserv	-	38	-	-	-
Summa	-1354	-1370	-1452	-1454	-1350
Resultat före skatl	2140	2 207	2 532	2532	1909
Kommunalskatt	-175	-80	-130	-130	-130
Resultat före ränla
på statskapitalet	1965	2 127	2402	2 402	1779
Ränta på statskapitalet	-1 965	-1879	-2 148	-2 148	-2 245
Årets resultat	0	248	254	254	-466
Förränlningspliktigt
statskapital vid
årets slut	18020	18139	19500	19 500	20 300
' Inkl. engångsavskriv-
ningar motsvarande in-
täktsbokförda engångs-
avgifter med	25	25	28	28	28

Prop. 1984/85:100

102

Tabell 39. Driftstat för kanalrörelsen (milj. kr.)

	1983/84		1984/85		1985/86
	Drift-	Utfall	Drift-	Ny be-	Beräkning
	stat		stat	räkning
Rörelsens inläkler
Ersättning för viss
kanaltrafik	37,2	37,2	39,9	39,9	40,1
Övriga trafikintäkter	7,0	7,2	7,3	7,3	7,3
Arbeten ål utomstående	0,2	0,3	0,2	0,2	0,2
Övriga rörelseintäkter	1,4	1,6	1,5	1,5	1,6
Summa rörelsens
intäkter	45,8	46,3	48,9	48,9	49,2
Rörelsens koslnader
Drift och underhäll	-36,2	-34,7	-37,9	-37,9	-37,7
Arbeten åt utomstående	-0,2	-0,3	-0,2	-0,2	-0,2
Administrativa kostnader	-6,8	-9,0	-7,5	-7,5	-7,5
Summa rörelsens
kostnader	-43,2	-44,0	-45,6	-45,6	-45,4
Rörelseresultat före
avskrivningar	2,6	2,3	3,3	3,3	3,8
Avskrivningar	-0,4	-0,4	-0,5	-0,5	-0,6
Rörelseresullal efler
avskrivningar	2,2	1,9	2,8	2,8	3,2
Extra ordinära
intäkter	-	0,3	0,3	0,3	-
Resultat före ränta
på statskapitalet	2,2	2,2	3,1	3,1	3,2
Ränta på statskapitalet	-2',2	-2 2	-3,1	-3,1	-3,2
Årets resultat	0	0	0	0	0

RRV ansluter sig till statens vatlenfallsverks beräkning. Inkomsterna på titeln statens vattenfallsverks inlevererade överskott beräknas till 2297000000 kr. för budgetåret 1984/85 och lill 2452000000 kr. för budgetåret 1985/86.

2117 Domänverkets inlevererade överskott

Domänverkets överskott för de fem senaste räkenskapsåren och till staten inlevererat överskott för de fem senaste budgetåren framgår av följande tabell.

Tabell 40. Domänverkets överskott (milj. kr.;

Räkenskapsår	Överskott	Budgetår	Inlevererat lill staten
1979	72,0	1979/80	41,6
1980	135,0	1980/81	110,5
1981	180,0	1981/82	97,4
1982	132,5	1982/83	89,3
1983	61,2	1983/84	48,0

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning 103

1 statsbudgeten för budgetåret 1984/85 har inkomslerna på denna litel tagils upp med 73 milj. kr.

Domänverket har i skrivelse till RRV den 1 november 1984 beräknat inleveransen av överskott under budgetåren 1984/85 och 1985/86 lill 93 milj. kr. resp. 70 milj. kr. Inleveransen under budgetåret 1983/84 utgörs av 30% av årsvinsten för år 1983 (18 milj. kr.) och den fasta delen för år 1984 (30 milj. kr.). Under budgetåret 1984/85 består inleveransen av 30% av årsvinsten för år 1984 (63 milj. kr.) och den fasla delen för år 1985 (30 milj. kr.). Inleveransen under budgetåret 1985/86 består av 30% av årsvinsten för år 1985 (40 milj. kr.) och den fasla delen för år 1986 (30 milj. kr.).

Uidrag ur domänverkels skrivelse:

Enligt 1968 års riksdagsbeslut skall regeringen fastställa etl avkastningskrav (inleverans av överskottsmedel) grundat på en flerårsplan. För femårsperioden 1980-1984 har regeringen föreskrivit att domänverket, som avkastning på domänfonden, skall för vart och ell av åren 1980- 1984 lill staten inleverera dels en fast del på 30 milj. kr., dels en rörlig del motsvarande 30 procent av överskottet efter skall, dock minst 40 milj, kr. Under 1981 har dessutom regeringen vid två skilda tillfällen beslutat om en höjning av utdelningen för 1980 och 1981 med totah 30 milj. kr.

1 domänverkets årsredovisning för 1983 lämnas en närmare redogörelse för verksamheten under detta år. Överskottet för 1983 blev 61 milj. kr. Årsbokslutet är ej ännu fastställt av regeringen.

Beräkningen för 1985 grundar sig på en preliminär budget. Arbetet med denna kommer att fortgå under hösten.

Rörelseintäkter

Rörelseinläkierna för 1984 väntas öka i förhållande Ull 1983 lill följd av ökade virkespriser. Ökningens sloriek motverkas av atl försålda virkes-kvantiteter beräknas minska.

Rörelsekoslnader

Rörelsekostnaderna för 1984 beräknas öka i snabbare takt än rörelsein-täklerna bl. a. lill följd av ökade skogsvårdskoslnader.

Resultat

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt beräknas 1984 öka något jämfört med 1983. Resultatet för 1983 belastades för en extraordinär nedskrivning av aktier med 66 milj. kr. För 1985 beräknas resultatet bli 166 milj. kr.

Under 1984 inlevereras 48 milj. kr. lill statsverket. Inleveransen under 1985 beräknas uppgå till 93 milj. kr.

Prop. 1984/85:100

104

Investeringar

Investeringarna under åren 1984-1985 beräknas lill följande (milj. kr.):

1984

1985

Aktier

Maskiner och inventarier Mark, byggnader och markanläggningar

Summa

9	-
111	100
101	135
221	235

Personal

Antalet anställda (personår) var 1983 5 241 och beräknas under 1984 uppgå lill ca 5950. En fortsatt minskning är alt vänta kommande år.

Tabell 41. Domänverkets resultatrakning för åren 1983-1985

	1983		1984		1985
	Beräk-	Utfall'	Beräk-	Beräk-	Beräk-
	ning		ning	ning	ning
	okt.		dec.	okt.	okt
	1983		1983	1984	1984
Rörelseinläkter	1889	1952	1946	2001	2004
Rörelsekostnader	-1569	-1538	-1618	-1630	-1686
Rörelseresultat före
avskrivningar	320	414	328	371	318
Räkenskapsenliga av-
skrivningar	- 133	- 131	- 150	- 145	- 157
Rörelseresullal	187	283	178	226	161
Finansiellt netto	1	4	4	-	5
Resultat efler finan-
siella poster	188	279	174	226	166
Extraordinära poster	-	- 66'	-	-	-
Resultat före boksluts-
dispositioner	188	213	174	226	166
Bokslutsdispositioner	_ 2	- 117'	3	19	18
Resultat före skalt	186	96	177	245	184
Kommunala skatter	- 34	- 35	- 34	- 34	- 51
Årets överskott	152	61	143	211	133
Inleverans	89	89	76	48	93
Överskott i procent av
i medeltal disponerat
statskapital	13,4	5,5	11,6	18.1	10,8

' Årsbokslutet för 1983 har ännu ej fastställts av regeringen. - Avser nedskrivning av aktier i Domänföretagen AB. Härav avser 100 milj. kr. avsättning till skogsvårdsfond.

RRV anför i sin revisionsberättelse för domänverket, (RRV dnr 1983:524), atl nedskrivningen av aktierna i Domänföretagen AB med 66 milj. kr. inte är i överensstämmelse med god redovisningssed i staten.

Eftersom regeringen ännu ej fastställt årsbokslutet har regeringen ej heller lagit ställning lill avsättningen av 100 milj. kr. till en skogsvårdsfond. Domänverkets resultat exkl. dessa avsättningar 1983 blir då 227,2 milj. kr. vilket betyder en inleverans på 68,1 milj. kr. Av della belopp har 18,3 milj.

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning 105

kr. inlevererats under budgetåret 1983/84. Domänverket beräknar inkomsterna för budgetåret 1984/85 till 93000000 kr. Dessa inkomster hänför sig till resultatet för 1984.

RRV beräknar inkomsterna på titeln domänverkets inlevererade överskou lill 142800000 kr. för budgetåret 1984/85 och till 70000000 kr. för budgetåret 1985/86.

2120 Övriga myndigheters inlevererade överskott

RRV har erhållil uppgifter från statens vägverk, sjöfartsverket och statskontoret, om de beräknade överskollen. Överskotten har beräknats efler en avkastningsränla på 13%. Utfallet på titlarna för budgetåret 1983/84 och de beräknade inkomslerna för budgetåren 1984/85 och 1985/86 framgår av tabell 42.

Tabell 42. Övriga myndigheters inlevererade överskott, tusental kr,

1983/84 1984/85 1985/86

2121 Statens vägverks inlevererade överskott 29517 34 000 37000

2122 Sjöfartsverkets inlevererade överskoll 63 699 62000 61000

2123 Inlevereral överskott av uthyrning

av ADB-utrustning 43 157 49 160 63000

Summa 136373 145160 161000

RRV ansluter sig lill myndigheternas beräkningar. Inkomsterna på titeln övriga myndigheters inlevererade överskott beräknas till 145160000 kr. för budgetåret 1984/85 och till 161 000000 kr. för budgetåret 1985/86.

2131 Riksbankens inlevererade överskott

Riksdagen har genom lag (1934:437) för Sveriges riksbank förordnat bestämmelser för riksbanken. Enligt lagen äger riksdagen förfoga över riksbankens behållna årliga vinst med det undantaget atl om riksbankens reservfond inte uppgår till 500 milj. kr. skall minst 10% av vinsten avsättas till densamma.

Riksbankens resultat för kalenderårel 1982 blev 6949 milj. kr. varav 4000 milj. kr. inlevererades till titeln budgetåret 1982/83. Resultatet för år 1983 blev 6359 milj. kr. varav 4000 milj. kr. inlevererades till titeln budgetårel 1983/84.

Riksbanken har i skrivelse lill RRV den 25 oktober 1984 schablonmässigt beräknat inkomsterna på titeln till 4000 milj. kr. för budgetåret 1984/85 och till 4000 milj. kr. för budgetåret 1985/86.

Prop. 1984/85:100 106

RRV ansluter sig lill riksbankens beräkning. Inkomsterna på titeln riksbankens inlevererade överskott beräknas till 4000000000 kr. för budgetårel 1984/85 och lill 4000000000 kr. för budgetåret 1985/86.

2141 Myntverkets inlevererade överskott

Inkomsterna på titeln härrör från mynlningsverksamheien. Inkomslerna ulgörs av nominella värdel av präglade mynt med avdrag av kostnaden för inköpta metaller och halvfabrikat. Färdiga mynt levereras alll efler behovet till riksbanken som sätter in motsvarande belopp på statsverkets checkräkning i riksbanken för myntverkets räkning. I mindre utsträckning sker försäljning direkt till samlare m. fl.

I skrivelse till RRV den 22 oktober 1984 beräknar myntverket inkomslerna lill 138 milj. kr. för budgetåret 1984/85 och till 60 milj. kr. för budgetåret 1985/86. Fr.o.m. den Ijuli 1985 upphör 5- och 25-öresmynlen alt gälla (SFS 1984:331). Inlösningen av utelöpande 5- och 25-öresmynt beräknas minska myntverkets inkomsler med 3 milj. kr. resp. 67 milj. kr. budgetåren 1984/85 och 1985/86. Detta är den huvudsakliga förklaringen till atl myntverkets överskott beräknas sjunka mellan budgetåren.

RRV ansluter sig till myntverkets beräkning. Inkomsterna på titeln myntverkels inlevererade överskott beräknas till 138000000 kr. för budgetåret 1984/85 och till 60000000 kr. för budgetåret 1985/86.

2151 Tipsmedel

AB Tipstjänst anordnar tips, lotto och joker. På stryktipset år radpriset 60 öre och på måltipset I kr. På lotto utgör insatsen 1 kr. per spelfält. Fr. o. m. vecka 37 år 1984 anordnas det nya spelet joker där insatsen är 3 kr. per kupong.

På stryklips och måltips fördelas 60% av insatserna bland vinnarna fr.o. m. vecka 37 år 1984 mot tidigare 50%. På lotto och joker fördelas 50% av insatserna bland vinnarna. Vid vinster över 50 kr. frånräknas vinstskalt. För att bestrida sina koslnader får bolaget la i anspråk del av insatserna. På inkomsttiteln redovisas överskottet av AB Tipsijänsts verksamhel.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetär

1980/81

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

Statsbudget Redovisat

624,0 610,8

827,0

777,5

795,1 874,6

937,0 1 027,3

1 036,9

1 skrivelse till RRV den 30 oktober 1984 har AB Tipstjänsl beräknat inkomsterna på titeln till 1064,5 milj, kr. för budgetåret 1984/85 och till

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning 107

1 168,8 milj. kr. för budgetåret 1985/86. På spelformerna lotto och joker beräknas vinstöverskottet lill 33,5% av spelinsatserna. På stryktips och mållips höjdes vinnarnas andel från 50% till 60% av spelinsatserna. Delta medför all vinstöverskottet beräknas sjunka från 33,5% lill 23,5% av spelinsaiserna.

RRV ansluter sig lill AB Tipstjänsts beräkning. Inkomsterna på titeln tipsmedel beräknas lill 1064 500000 kr. för budgetårel 1984/85 och till 1168800000 kr. för budgetåret 1985/86.

2152 Lotterimedel

Svenska Penninglotteriet AB skall i mån av tillgång i lotteriet inom en månad efter den dag då dragning förrättats lill kammarkollegiet betala in elt belopp som motsvarar försäljningssumman för sålda lotter efler avdrag av dels den totala vinstsumman inkl. vinstskalt, dels del belopp bolaget har tagit i anspråk för att bestrida sina koslnader.

De beräknade och redovisade inkomslerna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1980/81 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85

Statsbudget 360.8 415,4 403,7 396,4 436,2

Redovisat 378,9 382,3 396,7 420,0

1 skrivelse lill RRV den 19 oktober 1984 har Svenska Penninglotteriet AB beräknat inkomsterna på titeln lolterimedel lill 424,5 milj. kr. för budgetåret 1984/85 och lill 442,0 milj. kr. för budgetårel 1985/86. Beräkningarna baseras på faktisk försäljning t. o. m. den 15 oktober 1984.

RRV ansluter sig till Svenska Penninglotteriet ABs beräkning. Inkomsterna på titeln lolterimedel beräknas till 424 517000 kr. för budgetårel 1984/85 och lill 442000000 kr. för budgetårel 1985/86.

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning

Under denna rubrik redovisas de överskou som statens fastighetsförvaltning ger upphov till.

RRV har erhållit uppgifter från kriminalvårdsstyrelsen, byggnadsstyrelsen och generaltullslyrelsen om de beräknade överskotten av statens fastighetsförvaltning. De beräknade inkomsterna på titlarna för budgetåren 1984/85 och 1985/86 framgår av tabell 43.

Prop. 1984/85:100 108

Tabell 43, Överskott av fastighetsförvaltning budgetåren 1984/85 och 1985/86, tusental kr,

1984/85 1985/86

500	500
358 877	458000
4371	2 524
363 748	461024

2211 Överskott av kriminalvårdsstyrelsens fastighetsförvaltning

2214 Överskou av byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning

2215 Överskott av generaltullstyrelsens faslighetsförvallning

Summa

Byggnadsstyrelsens årsbokslut skall inlämnas lill regeringen före den I november varje år med förslag lill disposition av överskott resp. täckning av underskoll. Verksamhetens överskott inlevereras med ett års eftersläpning till inkomsttiteln överskott av byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning. Verksamhetens överskoll budgetåret 1983/84 beräknas till 358,9 milj. kr. Medlen inlevereras budgetåret 1984/85. Verksamhetens överskott budgetåret 1984/85 beräknas lill 458,0 milj, kr. Medlen inlevereras budgetåret 1985/86.

RRV ansluter sig till myndigheternas beräkningar. Överskott av fastighetsförvaltning beräknas uppgå till 363 748000 kr. för budgetåret 1984/85 och till 461 024000 kr. för budgetåret 1985/86.

2300 Ränteinkomster

Under denna rubrik redovisas statens ränteinkomster vid statlig utlåning. För vissa inkomsttitlar redovisas ränta (ofta statens normalränta) på kapitalbehållningen för verksamheten utan atl någon utlåning ägl rum. Kapitalbehållningen för dessa verksamheter ulgörs i många fall av realkapital dvs. inle fordringar som är fallet vid utlåningsverksamhel.

Inkomsterna vid denna inkomsthuvudgrupp är indelade i sju inkomstgrupper, vilket framgår av nedanstående uppställning.

Ränteinkomster (milj. kr.)

			1983/84	1984/85	1985/86
			Utfall	Prognos	Prognos
2310,	2320	Räntor på näringslån	479	879	787
2330		Räntor på bostadslån	7987	8001	8701
2340		Räntor pä studielån	40	21	17
2350		Räntor på energispariån	442	440	450
2360		Räntor pä medel avsatta
		till pensioner	8	7	7
2370		Räntor pä beredskaps-
		lagring	951	989	884
2380,	2390	Övriga ränteinkomster	1498	1567	1537
		Summa	11405	11903	12 382

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning 109

RRV kommenterar i det följande några av de inkomsttitlar som ingår i inkomslhuvudgruppen ränteinkomster.

2325 Räntor på postverkets statslån

1 postverkets Ireårsplan föreslås all statskapitalet per den 30juni 1985 omvandlas lill ett amorteringsfritt slalslån den Ijuli 1985.

Postverket beräknar detla belopp till 80,0 milj. kr. vilkel med nuvarande ränteläge betyder en ränta på 10 milj. kr.

Om regeringen följer postverkels ireårsplan föreslår RRV alt räntan på statslånet redovisas på den nya inkomsttiteln 2325 räntor på postverkels statslån.

Inkomsterna på titeln räntor på poslverkels statslån beräknas till lOOOOOOO kr. för budgetåret 1985/86.

2332 Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande

Inkomsterna redovisas av bostadsstyrelsen. Den utgående balansen på lånefordringar för lån lill bostadsbyggande var ca 69 395 milj. kr. per den 30 juni 1984. För ca 95% av dessa lånefordringar gäller den statliga bostads-låneräntan. För resterande lånefordringar gäller lägre räntesatser.

Räntan på statliga bostadslån är 11,75% för kalenderåret 1984 (SFS 1983:975). Denna räntesats, tillsammans med etl anlagande om en nyul-låning på 6 miljarder kr. under budgetårel 1984/85, ligger till grund för beräkningen av ränteinkomster på lån för bostadsbyggande.

Bosladsstyrelsen beräknar inkomslerna på titeln till 8 miljarder kr. för budgetåret 1984/85 och lill 8,7 miljarder kr. för budgetåret 1985/86.

RRV ansluter sig lill bosiadsstyrelsens beräkning. Inkomsterna på titeln ränteinkomster på lån för bostadsbyggande beräknas lill 8000000000 kr. för budgetåret 1984/85 och till 8700000000 kr. för budgetåret 1985/86.

2371 Räntor på beredskapslagring och förrådsanläggningar

Inkomsterna redovisas av statens jordbruksnämnd och överstyrelsen för ekonomiskt försvar. Räntan beräknas efter statens avkastningsränla. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar och statens jordbruksnämnd erhåller anslagsmedel för räntekostnaderna. Räntorna inlevereras i juni avseende hela budgetårel. Räntan som avser varulagret beräknas utifrån värderingen av varulagret vid resp. budgetårs ingång. Värdet på anläggningstillgångarna antas vara oförändrat under perioden, dvs. avskrivningar och nyinvesteringar balanserar varandra. Räntesatsen är för hela prognosperioden satt till 13%.

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar och statens jordbruksnämnd be-

Prop. 1984/85:100 110

räknar inkomsterna på titeln till 988,5 milj. kr. för budgetåret 1984/85 och till 883,5 milj. kr. för budgetårel 1985/86.

RRV ansluter sig lill myndigheternas beräkning. Inkomsterna på titeln räntor på beredskapslagring beräknas till 988 541000 kr. för budgetåret 1984/85 och till 883 500000 kr. för budgetårel 1985/86.

2396 Ränteinkomster på det av byggnadsstyrelsen förvaltade kapitalet

Fr.o. m budgetårel 1981/82 redovisas förråntningen av det förvaltade kapitalet hos byggnadsstyrelsen under denna inkomsttitel. Tidigare redovisades dessa inkomster under inkomsttiteln för överskott av byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning. Räntekostnaderna beräknas med hjälp av statens avkastningsränta. För budgetåret 1984/85 har en räntesats på 13% använts (SFS 1984:243). För budgetårel 1985/86 har en avkastningsränla om 12,25% använts i prognosen.

Byggnadsstyrelsen beräknar inkomslerna på titeln till ca I 355 milj. kr. för budgetårel 1984/85 och ca I 350 milj. kr. för budgetåret 1985/86.

RRV ansluter sig till byggnadsstyrelsens beräkning. Inkomsterna på titeln ränteinkomster på det av byggnadsstyrelsen förvaltade kapitalet beräknas till 1 355000000 kr. för budgetårel 1984/85 och till 1 350000000 kr. för budgetåret 1985/86.

2400 Aktieutdelning

Inkomslerna utgörs av avkastningen på statens aktieinnehav. Inkomsterna redovisas av kammarkollegiet.

2411 Inkomster av statens aktier

Utfallet för budgetårel 1983/84 saml beräknade inkomster (utdelning) för budgetåren 1984/85 och 1985/86 enligt aktiebolagens uppgifter framgår av tabell 44.

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning

III

Tabell 44, Inkomster av statens aktier budgetåren 1983/84-1984/85, tusental kr

	1983/84	1984/85
	Ulfall	Prognos
AB Aerolransport	17 625	17 625
Apoteksbolaget AB	1500	1500
Cementa AB	1409	2 100
Förelagskapital AB	500	500
AB Industrikredit	3 600	3 600
Lanlbrukskredil AB	300	300
Post- och Kreditbanken	101 344	101344
Statskonsult AB	180	180
AB Svensk Bilprovning	29	29
AB Svensk Exportkredit	10500	10500
Swedair AB	450	450
Svenska Penninglotteriet AB	5
Systembolaget AB	25	25
AB Tipstjänst	5
AB Vin- & Sprilcentralen	750	750
Värdepapperscentralen AB	180	180
Svenslca Elektriska Materiel-
kontrollanstalten	99	0
Övriga	14179	116900
Totalt	152 680	255 993

RRV beräknar inkomsterna på titeln inkomster av statens aktier till 255993000 kr, för budgetårel 1984/85 och till 250000000 kr. för budgetårel 1985/86.

2500 Offentligrättsliga avgifter

De offentligrättsliga avgifterna tas ut av myndigheler med reglerande verksamhet beslående av tillsyn, konlroll, tillståndsgivning etc. Avgifterna faslslälls vanligen av regeringen. Efterfrågan på de ijänsler som produceras styrs av lagar, förordningar eller liknande, Inkomslerna av denna verksamhel betraktas som offenlligrättsliga avgifter oavsett om del finns koppling mellan inkomsler och utgifter i form av etl uttalat ekonomiskt mål för verksamhelen.

RRV har erhållil uppgifter från olika myndigheter på flertalet inkomsttitlar under offenlligrättsliga avgifter. RRV kommenterar i det följande några av dessa inkomstlillar.

2512 Vattendomstolsavgifter

På titeln redovisades lidigare de avgifier som sökande i vatlenmål avlade såsom bidrag till kostnaden för vallendomstolarnas organisation och verksamhel. Avgiften var vanligen av engångskaraktär. Den Ijanuari 1984 trådde en ny vattenlag i kraft (SFS 1983:291, 1983:292) och i samband därmed upphörde vattendomstolsavgiflerna.

Prop. 1984/85:100 112

RRV föreslår atl inkomsttiteln 2512 vatlendomstolsavgifter upphör fr.o.m. budgetåret 1985/86.

2513 Avgift för statlig kontroll av läkemedel

Vid socialstyrelsen finns en läkemedelsavdelning med ansvar för den statliga läkemedelskonlrollen m. m.

Hittills har på denna inkomsttitel redovisats avgifter som har haft samband med den statliga läkemedelskonlrollen t.ex. avgifier för regisirering och kontroll av farmacevtiska specialiteter, avgift för godkännande av ny indikation, avgift för kontroll av diabeieslest och avgift för kontroll av naturmedel.

Socialstyrelsens läkemedelsavdelning har fr.o. m. budgetåret 1984/85 övergått till s. k. I 000-kronors anslag enligt uppdragsmodell vilket innebär atl inkomslerna numera redovisas direkl på program.

RRV föreslår att inkomsttiteln 2513 avgift för statlig kontroll av läkemedel upphör fr.o. m. budgetårel 1985/86.

2529 Avgifter vid patent- och registreringsväsendet

Inkomsterna på titeln beslår huvudsakligen av patentavgifter, varumärkes-, mönster- och bolagsregistreringsavgifter samt avgifter vid ansökan om namn.

I skrivelse till RRV den 2 oktober 1984 beräknar patent- och registreringsverket inkomsterna lill 129,7 milj. kr. för budgetårel 1984/85 och till 136,2 milj. kr. för budgetårel 1985/86.

För ärendekategorin årsavgifter i palentärenden ökar inkomsterna fr.o. m. den 1 november 1984 med anledning av en ny avgiftsnivå. Belräffande övriga kategorier utgår patent- och registreringsverket från nu gällande avgifts- och taxenivåer.

De beräknade inkomsterna fördelade på resp. ärendegrupp framgår av nedanstående uppställning (milj. kr.)

1984/85 1985/86

Patentärenden 64,8 69,7

Varumärkes- och

12,6	13,3
1,3	1,2
51,0	52,0

mönsterärenden

Namnärenden

Bolagsärenden

Summa 129,7 136,2

RRV ansluter sig till patent- och registreringsverkets beräkning. Inkomsterna på titeln avgifier vid patent- och regislreringsväsendel beräknas till 129700000 kr. för budgetåret 1984/85 och lill 136200000 kr. för budgetåret 1985/86.

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning 113

2537 Miljöskyddsavgift

Miljöskyddslagen (ML) har till syfte all förebygga vattenförorening, luftförorening, buller och andra miljöstöringar frän fast egendom. Lagen anger vilka krav som skall uppfyllas för att en miljöfariig verksamhel skall få bedrivas.

Avgift på prövning och tillsyn enligt miljöskyddslagen

Enl. förordningen (SFS 1984:30) om avgift på prövning och tillsyn enligt miljöskyddslagen skall koncessionsnämndens, statens naturvårdsverks och lånsstyrelsernas kostnader för prövning och tillsyn enligt miljöskyddslagen täckas genom avgifter. Avgifterna utgår enligt en timtaxa som faslslälls i förordningen. Avgifterna tas ut fr.o. m. den Ijuli 1984 och redovisas av koncessionsnämnden, länsstyrelserna och statens naturvårdsverk.

Miljöskyddsavgifl enligt 52 §ML

Mål om miljöskyddsavgift prövas av koncessionsnämnden på lalan av statens naturvårdsverk. Talan väcks genom ansökan. Miljöskyddsavgiften påminner till sin karaktär om en straffrätlslig sanktion. Avgiften syftar till alt eliminera ekonomiska fördelar för den som övertråder miljöskyddslagen. Avgiftens karaktär av sanklionsavgift medför viss osäkerhet i beräkningarna.

Statens naturvårdsverk har i skrivelse till RRV den 18 oktober 1984 beräknat inkomslerna för avgifl på prövning och tillsyn till 30 milj. kr. och miljöskyddsavgtften till 4.5 milj. kr. för budgetåret 1984/85. För budgetåret 1985/86 beräknas inkomsterna till 40 milj. kr. för avgiften på prövning och tillsyn och i intervallet 1.0-5,0 kr. för miljöskyddsavgiften. RRV har i inkomstberäkningen tagit upp inkomsterna av miljöskyddsavgiften budgetåret 1985/86 lill 2,5 milj. kr,

RRV ansluter sig lill statens naturvårdsverks beräkning. Inkomsterna på titeln miljöskyddsavgift beräknas till 34500000 kr. för budgetåret 1984/85 och till 42500000 kr. för budgetåret 1985/86.

2541 Avgifter vid tullverket

På denna inkomsttitel redovisas fr.o.m. 1984-07-01 vissa äldre och nytillkomna avgifter vid tullverket. Avgifterna avser bl. a. lullförräitnings-avgift, lullråkningsavgifl, provianleringslageravgift, kreditlageravgift och förseningsavgift.

Enl. regeringsbeslut 1984-11-22 kommer tullverket atl i ökad utsträckning ta ut avgifter för tullförtältning som utförs på obekväm lid och plals. Dessa nya avgifter, som regleras av en fastställd limlaxa, påverkar inkomsterna på titeln fr, o, m. budgetåret 1985/1986.

8 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.2

Prop. 1984/85:100 114

RRV beräknar inkomsterna på titeln avgifter vid tullverket lill 13 700000 kr. för budgetåret 1984/85 och till 64 700000 kr. för budgetåret 1985/86.

2600 Försäljningsinkomster

Försäljningsinkomsler redovisas av myndigheter som säljer varor eller tjänster lill enskilda personer, förelag eller offenlliga institutioner. Priserna bestäms vanligen av myndighelen själv (efler samråd med RRV). Det finns ofta konkurrerande företag inom verksamhetsområdet. Det pris som köparen får belala läcker vanligtvis hela kostnaden eller en inte obetydlig del därav. RRV kommenterar i det följande några av de inkomstlillar som ingår i försäljningsinkomsler.

2611 Inkomster vid kriminalvården

Inkomsterna på denna litel härrör huvudsakligen från försäljning av varor och tjänster vid kriminalvårdens arbetsdrift. Budgetåret 1983/84 uppgick inkomslerna till 120,1 milj. kr. 1 statsbudgeten för budgetåret 1984/85 upptogs inkomslerna lill 125,0 milj. kr.

Kriminalvårdsstyrelsen beräknar inkomsterna för budgetårel 1984/85 till 133,3 milj. kr. och för budgetåret 1985/86 till 145,8 milj, kr.

RRV ansluter sig till kriminalvårdsstyrelsens beräkning. Inkomslerna på titeln inkomster vid kriminalvården beräknas till 133 300000 kr. för budgetåret 1984/85 och till 145 800000 kr. för budgetårel 1985/86.

2625 Utförsäljning av beredskapslager

Inkomsterna på titeln, som redovisas av överstyrelsen för ekonomiskt försvar, avser erhållna försäljningsintäkter från utförsäljning av beredskapslager av olja, kol m. m.

I prop. 1984/85:53 Beredskapslagring av olja och kol m. m. föreslås nya försäljningar av bl. a. råolja och kol till förmån för produkter i lager, främsl motorbensin och gasol. Denna omstrukturering av statens beredskapslager beräknas tillfälligt öka inkomsterna på titeln budgetåret 1985/86 och budgetåret 1986/87.

Det faktum alt såväl tidpunkten för försäljningen som dollarkursutvecklingen är av betydelse för försäljningsintäkterna, medför en viss osäkerhet i beräkningarna.

RRV beräknar inkomsterna av utförsäljning av beredskapslager lill I 039000000 kr. för budgetåret 1984/85 och till 1 700000000 kr. för budgetåret 1985/86.

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning 115

2700 Böter m. m.

1 denna inkomstkategori ingår böter, viten och andra straffavgifter som inte är knutna till någon typ av skatt. Inkomsthuvudgruppen Böter m.m. är underindelad i tre inkomsttitlar, restavgifter, bötesmedel och vatlenför-oreningsavgifter.

2711 Restavgifter

Restavgifter redovisas av riksskatteverket, tullverket och trafiksåker-hetsverket. På inkomsttiteln redovisas restavgifter och tilläggsavgifter enligt uppbördslagen och uppbördskungörelsen samt avgifter och räntor i vissa andra fall. Uppbörden av restavgifter har överförts successivt från länsstyrelserna lill riksskatteverket i och med all kronofogdemyndigheterna ansluts till REX-systemet. Först från ingången av budgetåret 1984/85 är samlliga kronofogdemyndigheter anslutna lill REX-syslemel, vilkel medför en viss osäkerhet i beräkningarna.

RRV beräknar inkomsterna på titeln restavgifter lill 218000000 kr. för budgetåret 1984/85 och lill 223000000 kr. för budgetåret 1985/86.

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet

På denna inkomsthuvudgrupp finns endasl inkomsttiteln 2811 med samma namn som huvudgruppen.

Tillfälliga inkomster samt andra inkomsler, som ej är hånförliga till annan litel i statsbudgeten, redovisas på denna inkomsttitel. Inkomslerna på titeln uppgick lill 500,1 milj. kr. för budgetåret 1983/84 och redovisades av hundratalet myndigheter. I labell 45 redovisas några av de största inkomstposterna på titeln under de tre senaste budgetåren.

Prop. 1984/85:100

116

Tabell 45. Övriga inkomster av statens verksamhet (milj. kr.)

1981/82 1982/83 1983/84

Försäljningsinkomsler av anläggningstillgångar, forlifikationsförvallningen Särskild rättsverkan Förlustläckningsavgifter Trafiksäkerhetsavgifter Övriga inkomsler. Trafiksäkerhets verket Revers till Statsföretag AB Revers lill Eriksson Överiålelse av aklier i AB ASEA-ATOM lill ASEA AB Försäljning och inlösen av aklier. Kammarkollegiet Övriga inkomster. Kammarkollegiet Återbetalning från Exportkreditnämnden Ränteintäkter. Styrelsen för teknisk utveckling Inkomster från Svenska Varv Slutredovisning BT-Kemi Oljeskadeersättningsfonden Ersättning för skyddade verkstäder Arbetslöshetsfonden Avveckling av vissa statliga fonder Överförda medel från reservationsanslag Diverse

Summa

11,2

6,3 13,3	9,6 11,5 44,5	19,8 45,1
5,5	44,6	22,9
-	50,0	-
-	-	126,5
-	-	18,9
27,3	11,9	-
-	-	23,4 16,9

4,1 0,6

775,0

290,8

93,1

122,3 500,1

I 495,6

108,6 139,2

65,0 146,4

1 079,9 2 169,9

Budgetåret 1979/80 övertog staten det kommunala kostnadsansvaret för skyddade verkstäder, arbetsvårdsinslitul m. m. Som kompensation för övertagandet har staten erhållit sammanlagt 2 325,1 milj. kr. av landstingen och av vissa kommuner. Ersättningarna upphörde fr.o.m. budgetårel 1982/83.

Arbeislöshelsfonden och arbelsmarknadsuibildningsfonden löstes upp vid utgången av budgetåret 1980/81. Av behållningen på arbeislöshelsfonden har 309,2 milj. kr. använts för eftersläpande utgifter för arbetsmarknadsutbildningen. Resterande del, 290,8 milj. kr. levererades in på denna inkomsttitel under budgetåret 1982/83.

Under budgetåret 1982/83 slutfördes i stort sett avvecklingen av vissa statliga fonder i enlighet med riksdagens beslut den 1 december 1982 (prop. 1982/83:213). De medel som frigjordes under budgetåret 1982/83 uppgick till 1495,6 milj. kr. Under budgetåret 1983/84 frigjordes 93,1 milj. kr. genom avveckling av fonder hos kammarkollegiet.

Överförda medel från reservaiionsanslag är sådana medel som i enlighet med regeringsbeslut eller på grund av au dispositionstiden gåtl ut inte längre får disponeras. Dessa medel har omförts från statsbudgetens utgiftssida till denna inkomsttitel.

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning 117

RRV beräknar inkomsterna på titeln övriga inkomsler av statens verksamhel till 400000000 kr. för budgetåret 1984/85 och till 420000000 kr. för budgetåret 1985/86.

Prop. 1984/85:100 118

3000 Inkomster av försåld egendom

Med inkomster av försåld egendom menas realkapitalpåverkande inkomster, vilka staten erhåller i utbyte för en motprestation.

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m. m.

Huvudgruppen avser försäljning av byggnader, maskiner och apparater saml Iransportmedel.

Vid försäljning av en anläggningstillgång som utgör en del av myndighetens förränlningsplikliga statskapital skall de medel som motsvarar tillgångens bokförda värde tillföras vederbörlig inkomsttitel inom inkomsthuvudgruppen 3100 inkomsler av försålda byggnader och maskiner. Från delta undantas försäljning av anläggningstillgång för vilken gäller atl medel molsvarande avskrivningar inte skall inlevereras till slalsverkel. Med en anläggningstillgångs bokförda värde förstås i detla sammanhang tillgångens anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar på anskaffningsvärdet (SFS 1982:49).

Tabell 46. Affärsverkens inkomster av försålda byggnader och maskiner budgetåren 1984/85 och 1985/86, tusental kr.

1984/85 198.S/86

3111 Postverkets inkomster av försålda

byggnader och maskiner I

3113 Statens järnvägars inkomster av försålda

byggnader och maskiner 30000 30000

3114 Luftfartsverkets inkomster av försålda

byggnader och maskiner - -

3115 Förenade fabriksverkens inkomster av försålda byggnader och maskiner 1000 1000

3116 Statens vatlenfallsverks inkomster av försålda byggnader och maskiner 10000 30000

3117 Domänverkets inkomster av försålda

byggnader och maskiner - -

Summa 41001 61000

I skrivelser lill RRV har domänverket, förenade fabriksverken, luftfartsverket, postverket, statens järnvägar och statens vatlenfallsverk lämnal uppgifier om affärsverkens inkomsler av försålda byggnader och maskiner.

De beräknade inkomslerna på titlarna för budgetåren 1984/85 och 1985/86 framgår av tabell 46.

Kriminalvårdsstyrelsen, statens vägverk, sjöfartsverket, statskontoret, byggnadsstyrelsen och generaltullslyrelsen har lämnal uppgifter lill RRV om statliga myndigheters inkomsler av försålda byggnader och maskiner. De beräknade inkomsterna på titlarna för budgetåren 1984/85 och 1985/86

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning 119

framgår av labell 47. 1 de fall markvärdet inte har gått aU särskilja från värdet av den sålda egendomen har hela försäljningssumman förts till inkomsttitlarna 3121 - 3126.

Tabell 47 Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner budgetåren 1984/85 och 1985/86, tusental kr. •

1984/85 1985/86

3121 Kriminalvårdsstyrelsens inkomsler av försålda byggnader och maskiner 400 600

3122 Statens vägverks inkomsler av försålda

byggnader och maskiner 5 300 4 500

3123 Sjöfartsverkets inkomster av försålda byggnader och maskiner 50 50

3124 Statskontorets inkomster av försålda datorer m.m. 100 100

3125 Byggnadsstyrelsens inkomster av försålda

byggnader och maskiner 5000 5 000

3126 Generaltullslyrelsens inkomster av försålda

byggnader och maskiner 1400 50

Summa 12250 10300

RRV ansluter sig lill myndigheternas beräkningar. Statliga myndigheters inkomsler av försålda byggnader och maskiner beräknas lill 12 250000 kr. för budgetåret 1984/85 och lill 10300000 kr. för budgetåret 1985/86.

3200 Övriga inkomster av markförsäljning

Inkomsthuvudgruppen omfattar försäljning av mark, skog, insjöar och underjordiska tillgångar. Om markvärdet inle kan särskiljas från värdet på den försålda egendomen skall hela försäljningssumman föras till huvudgruppen 3100 Inkomsler av försålda byggnader och maskiner m. m.

3211 Övriga inkomster av markförsäljning

I skrivelse till RRV har byggnadsstyrelsen, generaltullstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen, sjöfartsverket och statens vägverk lämnat uppgifterom övriga inkomster av markförsäljning.

De beräknade inkomsterna på titeln budgetåret 1984/85 och 1985/86 framgår av följande sammanställning (tusental kr.).

1984/85 1985/86

1000	1000
60	100
312	0

Byggnadsstyrelsen Kriminalvårdsstyrelsen Övriga myndigheter

Summa 1372 1100

Prop. 1984/85:100 120

RRV ansluter sig till myndighelernas beräkningar. Inkomslerna på titeln övriga inkomsler av markförsäljning beräknas till I 372000 kr. för budgetåret 1984/85 och lill 1 100000 kr. för budgetåret 1985/86.

3300 Övriga inkomster av försåld egendom

Under denna huvudgrupp redovisas inkomster vid försäljning av immateriella tillgångar som brytningsråtligheter och fiskeråtligheler, andra koncessioner och arrenden med avseende på marken saml patent och Copyright.

3311 Inkomster av statens gruvegendom

På inkomsttiteln redovisas arrendeinkomster för upplåtna gruvfyndig-heler. Under budgetåret 1983/84 var inkomsterna på titeln 20,4 milj. kr. 1 skrivelse till RRV beräknar nämnden för statens gruvegendom inkomsterna på titeln till 25,0 milj. kr. för budgetåret 1984/85 och till 27,0 milj. kr. för budgetåret 1985/86.

RRV ansluter sig lill nämndens för statens gruvegendom beräkning. Inkomsterna på titeln inkomster av statens gruvegendom beräknas till 25000000 kr. för budgetårel 1984/85 och till 27000000 kr. för budgetåret 1985/86.

3312 Övriga inkomster av försåld egendom

I regeringsbeslut 1984-11-08 uppdrar regeringen åt kammarkollegiet att omföra resterande medel på anslaget XII F20 teckning av aktier i aktiebolag inom det marintekniska området, 18864200 kr., till inkomsttiteln 3312 övriga inkomster av försäld egendom.

RRV föreslår att den nya inkomsttiteln även införs i statsbudgeten för budgetåret 1985/86.

Inkomsterna på titeln övriga inkomsler av försåld egendom beräknas till 18864 200 kr. för budgetåret 1984/85 och till 1000 kr. för budgetårel 1985/86.

3362 Inkomster av försålda lager

1 prop. 1983/84:110 om vissa oljefrågor föreslogs ett ändrat oljelagrings-program. Del minskade lagringsbehovei som föreslås i propositionen kommer att leda till ökade inkomster av utförsäljning av beredskapslager. I prop. 1983/84:150 föreslogs aU dessa inkomster skulle redovisas på denna inkomsttitel.

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning 121

1 regleringsbrev (1984-06-20) för del ekonomiska försvarels delprogram bränslen och drivmedel sägs alt inkomslerna från utförsäljningen skall redovisas pä inkomsttiteln 2625 utförsäljning av beredskapslager.

RRV föreslår med hänvisning lill ovanstående att inkomsttitel 3362 inkomster av försålda lager utgår ur statsbudgeten budgetårel 1985/86.

Prop. 1984/85:100 122

4000 Återbetalning av lån

Till återbetalning av lån räknas återbetalningar till slatliga ullåningsor-gan, som erhåller alla sina medel från slalen och som inle har någon räii all ta på sig skulder gentemot andra. Exkluderade är finansiella institutioner som lar emot insättningar eller inlåningar.

För budgetåret 1979/80 och lidigare redovisades slörre delen av den statliga utlåningen på statens utlåningsfonder och fonden för låneunderstöd. Inom statens ullåningsfonder var utlåningen till stor del revolverande, dvs. återbetalningarna återfördes till resp. fond. I och med budgelom-läggningen budgetårel 1980/81 har revolveringen avskaffats för etl slort antal fonder.

Inkomsttypen återbetalning av lån indelas i fem inkomslhuvudgrupper, vilket framgår av nedanstående uppställning.

Återbetalning av lån (milj. kr.)

		1983/84	1984/85	1985/86
		Utfall	Prognos	Prognos
4100	Återbetalning av nä-
	ringslån	547	569	399
4200	Återbetalning av bo-
	stadslån m. m.	2 223	2201	2151
4300	Återbetalning av stu-
	dielån	957	981	1038
4400	Återbetalning av ener-
	gisparlån	224	245	265
4500	Återbetalning av övriga
	lån	407	334	302
	Summa	4358	4330	4155

RRV kommenterar i det följande några av de inkomsttitlar som ingår ovanstående inkomsthuvudgrupper.

4212 Återbetalning av lån för bostadsbyggande

Bostadsstyrelsen har beräknat återbetalningarna av lån för bostadsbyggande till 2200 milj. kr. för budgetårel 1984/85 och 2 150 milj. kr. för budgetåret 1985/86. En närmare redogörelse för kapitalbehållningen återfinns under rubriken 2332 ränteinkomster på lån för bostadsbyggande.

RRV ansluter sig till bostadsstyrelsens beräkning. Inkomsterna på titeln återbetalning av lån för bostadsbyggande beräknas till 2200000000 kr. för budgetåret 1984/85 och till 2 150000000 kr. för budgetåret 1985/86.

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning 123

4313 Återbetalning av studiemedel

Inkomster på titeln utgörs dels av amorteringar av studiemedel, dels av återbetalning av felaktigt uppburet studiestöd. 1 statsbudgeten uppfördes inkomsterna med 887,0 milj.kr. Centrala studiestödsnämnden (CSN) beräknar nu inkomsterna till 960,0 milj. kr. för budgetårel 1984/85 och 1 024,0 milj. kr. för budgetåret 1985/86.

RRV ansluter sig lill centrala studiestödsnåmndens beräkning. Inkomslerna på titeln återbetalning av sludiemedel beräknas lill 960000000 kr. för budgetåret 1984/85 och lill I 024000000 kr. för budgetåret 1985/86.

Prop. 1984/85:100 124

5000 Kalkylmässiga inkomster

De kalkylmässiga inkomslerna beslår av avskrivningar och slatliga pensionsavgifter, netto.

5100 Avskrivningar

Med avskrivning menas en kalkylerad kosinad för elt kapitalobjekts värdeminskning under en viss period. Värdeminskningen, som kan bero på fysisk förslitning, benämns också kapitalkonsumiion. De avskrivningar som redovisas på dessa inkomsttitlar avser avskrivningar på affärsverkens och myndighelernas statskapital.

Tabell 48. Affärsverkens avskrivningar, tusental kr

1984/85 1985/86

398 000	-
956000	10.S8000
126000	130000
44 400	97 600
1 955 500	2000000
3479900	3 285600

5111 Postverkets avskrivningar

5113 Statens järnvägars avskrivningar

5114 Luftfartsverkets avskrivningar

5115 Förenade fabriksverkens avskrivningar

5116 Statens vattenfallsverks avskrivningar

Summa

I skrivelse till RRV har förenade fabriksverken, luftfartsverket, postverket, statens järnvägar och statens vatlenfallsverk lämnal uppgifier om affärsverkens avskrivningar. Utdrag ur skrivelserna redovisas i samband med beräkningarna av affärsverkens inlevererade överskott (inkomsttitel-grupp 2110). De beräknade inkomslerna på titlarna för budgetåren 1984/85 och 1985/86 framgår av tabell 48.

Postverkets avskrivningar under budgetårel 1984/85 beräknas uppgå till 398 milj. kr. varav 300 milj. kr. utgör en extra avskrivning på statskapitalet.

Om regeringen följer förslagen i postverkets ireårsplan, som omnämns under inkomsttiteln 2111 postverkets inlevererade överskott, upphör avskrivningarna mot statsbudgeten från budgetåret 1985/86.

5121 Avskrivningar på fastigheter

1 skrivelse till RRV har byggnadsstyrelsen, generaltullstyrelsen och kriminalvårdsstyrelsen beräknat inkomslerna av avskrivningar på civila fastigheter för budgetåren 1984/85 och 1985/86.

De beräknade inkomsterna på titeln framgår av följande sammanställning (tusental kr.).

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning 125

1984/85 1985/86

228000	244000
1200	1 100
6000	6000

Byggnadsstyrelsen

Generaltullstyrelsen

Kriminalvårdsstyrelsen

Summa 235200 251 100

RRV ansluter sig till myndigheternas beräkningar. Inkomsterna på titeln avskrivningar på fastigheter beräknas till 235 200000 kr. för budgetåret 1984/85 och till 251 100000 kr. för budgetåret 1985/86.

513J Uppdragsmyndigheters m. n, komplementkostnader

Uppdragsmyndigheter som tillämpar programbudgelering redovisar inkomster och utgifter för uppdragsverksamheten pä förslagsanslag som tas upp med formellt I 000 kr. Särskilda uiruslningsanslag har införts vid dessa myndigheler.

Utgifter motsvarande avskrivning och förtänlning av det kapital som lagls ned i utrustning skall lill den del de avser uppdragsverksamheten i den omfattning det framgår av regleringsbrev tas från uppdragsinkom-slerna. Dessa medel skall omföras till denna inkomsttitel. Till titeln skall i vissa fall även omföras medel som motsvarar ersättning för portokostnader och medel som moisvarar räntekostnaden på disponerat rörelsekapital.

Nedanstående tablå visar myndigheternas beräkningar (tusental kr.).

1984/85 1985/86

20	0
4 500	7 000
40	40
965	800
29000	42000
752	801

Allmänna advokatbyråer Arbetsmarknadsstyrelsen Konsumentverket Myntverket Skogsvårdsstyrelserna Socialstyrelsen

143	143
413	421
35	35
7 004	7 584
7 065	7 600
365	400
740	750
16000	19000
1500	1500
100	100
73842	93374

Statens bakteriologiska labora
torium 5 200 5 200
Statens institut för personal
administration och personal
utbildning

Stålens geotekniska institut Statens lantbrukskemiska laboralorium

Statens lantmäteriverk Statens provningsanstall Statens utsädeskontroll Statens väg- och Irafikinstilut Styrelsen för leknisk ulveckling Sveriges geologiska undersökning Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Summa

Prop. 1984/85:100 126

Budgetåret 1983/84 inlevererades 77,9 milj. kr. på titeln. För budgetåret 1984/85 beräknas inleveransen bli 73,8 milj.kr. Den beräknade minskningen beror på att myndigheten marinlekniska institutet SSPA upphörde den Ijuh 1984.

RRV ansluter sig till myndighelernas beräkningar. Inkomslerna på titeln uppdragsmyndigheters m.fi. komplemenlkostnader beräknas lill 73 842000 kr. för budgetåret 1984/85 och till 93 374000 kr. för budgetårel 1985/86.

5141 Statens vägverks avskrivningar

Statens vägverks avskrivningar beräknas efter åieranskaffningsvärdet för anläggningar resp. maskiner. För anläggningar görs en normalavskrivning på anskaffningsvärdet med varierande procentsatser för olika anläggningsdelar. För maskiner görs en normalavskrivning som beräknas med hänsyn lill återstående livslängd och anskaffningsvärde. För både anläggningar och maskiner görs dessutom en indexuppräkning av normalavskrivningen.

1 skrivelse till RRV den 26 oktober 1984 beräknar statens vägverk avskrivningarna till 225,5 milj.kr. för budgetåret 1984/85, varav 69 milj.kr. avser budgetåret 1983/84 men har bokförts budgetåret 1984/85, för budgetåret 1985/86 beräknas inkomsttiteln uppgå till 156,4 milj. kr.

RRV ansluter sig till statens vägverks beräkning. Inkomslerna på titeln statens vågverks avskrivningar beräknas lill 225500000 kr. för budgetåret 1984/85 och till 156400000 kr. för budgetårel 1985/86.

5142 Sjöfartsverkets avskrivningar

På titeln redovisas avskrivningar på de anläggningstillgångar som belastar sjöfartsverkets anslag. Verkets avskrivningar beräknas efter tillgångarnas återanskaffningsvärde. Avskrivningarna beräknas för vatje tillgång som summan av planenlig avskrivning och indexavskrivning. Planenlig avskrivning beräknas på anskaffningsvärdet. Indexavskrivning år en uppräkning av planenlig avskrivning. Uppräkningen baseras på konsumentprisindex.

I skrivelse till RRV den 19 oktober 1984 beräknar sjöfartsverket inkomsterna till 92,0 milj.kr. för budgetåret 1984/85 och till 103,0 milj.kr. för budgetåret 1985/86.

RRV ansluter sig till sjöfartsverkets beräkning. Inkomsterna på titeln sjöfartsverkets avskrivningar beräknas lill 92000000 kr. för budgetåret 1984/85 och till 103000000 kr. för budgetårel 1985/86.

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning 127

5143 Avskrivningar på ADB-utrustning

Till denna titel överförs ett belopp som svarar mot planmässig avskrivning av ADB-utrustning som finansierats över reservationsanslaget XIII D2 Anskaffning av ADB-utrustning.

Statskontoret har i skrivelse till RRV den 18 oktober 1984 beräknat inkomslerna till 136,8 milj.kr. för budgetåret 1984/85 och till 162,1 milj.kr. för budgetårel 1985/86.

RRV ansluter sig lill statskontorets beräkning. Inkomsterna på titeln avskrivningar på ADB-utrustning beräknas lill 136815000 kr. för budgetåret 1984/85 och lill 162075 000 kr. för budgetårel 1985/86.

5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar för ekonomiskt försvar

Till denna liiel har t. o. m. budgetåret 1981/82 inlevererats avskrivningsmedel för vissa äldre förrådsanlåggningar. Fr. o. m. budgetåret 1982/83 har alla anläggningar invärderats. Avskrivningarna sker enligt plan. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar erhåller anslagsmedel för avskrivningskosl-naderna.

I skrivelse lill RRV den 22 oktober 1984 beräknar överstyrelsen för ekonomiskt försvar inkomslerna på titeln lill 57,1 milj. kr. för budgetåret 1984/85 och til! 54,0 milj. kr. för budgetåret 1985/86.

RRV ansluter sig till överstyrelsens för ekonomiskt försvar beräkning. Inkomsterna på titeln avskrivningar på förrådsanläggningar för ekonomiskt försvar beräknas lill 57100000 kr. för budgetåret 1984/85 och lill 54017000 kr. för budgetåret 1985/86.

5200 Statliga pensionsavgifter, netto

Under denna rubrik redovisas nettot av de på titeln redovisade inkomsterna och utgifterna. På titelns inkomstsida bokförs de statliga myndigheternas lönekostnadspälägg och ersättningar från de allmänna försäkringskassorna lill riksförsäkringsverket avseende personalsjukpenningar på grund av arbetsgivarinträde enligt lagen om allmän försäkring. Här redovisas även de inkomster som lidigare redovisades under uppbördstiteln Bidrag till koslnader för polis-, domstols- och uppbördsväsendel m. m.

5211 Statliga pensionsavgifter, netto

Vid beräkning av titelns inkomster för innevarande budgetår och del nästkommande har uppgifter inhämtats från riksförsäkringsverket och statens löne- och pensionsverk. Inkomster och utgifter under inkomstlileln redovisas fördelade på tre program.

Programindelning

Prop. 1984/85:100 128

Program I avser lönekostnadspålägg och de sociala ulgifler lönekosi-nadspåläggen är avsedda att läcka i de fall oreducerai lönekostnadspälägg utgår.

Program 2 avser lönekosinadspålågg och de sociala utgifter lönekost-nadspålåggen år avsedda att läcka i de fall reducerat lönekostnadspälägg utgår.

Program 3 avser avsättningar till framtida pensioner och utbetalning av utgående personalpensionsförmåner.

Flertalet statliga myndigheter redovisar lönekostnadspålägg i program 1. För program I gäller alt under inkomstposten personalsjukpenningar redovisas ersättningar från de allmänna försäkringskassorna lill riksförsäkringsverket på grund av arbetsgivarinträde enligt lagen om allmän försäkring. Förutom statliga myndigheter omfattar inbetalningarna fr. o. m. den 1 juli 1977 åven vissa lärarkategorier. Dessa inkomster särredovisas i labell 49.

De myndigheter som utbetalar lön från anslag där reducerat lönekostnadspålägg skall Ulgå, redovisar del reducerade lönekoslnadspåläggel i program 2. De största inkomsterna i program 2 kommer från bidragsanslagen lill driften av grundskolor och gymnasieskolor samt från statens järnvägar.

Med undanlag för de affärsdrivande verken, riksbanken och dess industrier samt riksdagens ledamöter utbetalas från inkomsttiteln de arbelsgivaravgifter som staten år skyldig alt erlägga.

Socialavgifterna omförs till inkomsthuvudgruppen 1200 lagstadgade socialavgifter. Vissa socialavgifter omförs vidare lill fonder utanför statsbudgeten, exempelvis socialförsåkringsavgifien till försäkringen för tilläggspension.

Utgiftsposten avsättning lill framlida kompletteringspensioner utgör en saldoposl under program I och 2. Motsvarande medel redovisas som inkomst i program3. Under utgiftsposten personalpensionsförmåner m.m. redovisas pensioner åt f. d. statstjänstemän m. fl. som betalas ut av försvarets civilförvaltning, riksförsäkringsverket, sjöfartsverket och statens löne- och pensionsverk.

Överskottet i program 3 är en saidopost och utgör det totala överskottet på inkomsttiteln. För budgetårel 1984/85 är lönekoslnadspåläggel oförändrat 39%. Arbetsmarknadsavgiften höjs fr.o.m. den Ijanuari 1985 med 0,3 procentenheter till 1,6% (SFS 1984:526), För år 1985 beräknas avgiftsuttaget för den allmänna tilläggspensionen till 10,0% och avgiftsuttaget lill arbeisskadeförsäkringen till 0,6% av avgiftsunderiagel (prop, 1984/85:87).

RRV har mol bakgrund av det överskott som beräknats för budgetåret 1984/85 och budgetåret 1985/86 vall att räkna med ett oförändrai lönekostnadspälägg på 39% även för budgetåret 1985/86. Omläggningen av uppbördssystemet för skatter och socialavgifter beräknas innebära minskade omföringar från inkomstlileln på ca 750 milj.kr. under våren 1985. Omläggningen ger således en positiv engångseffekt på inkomsttiteln på molsvarande belopp.

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning

129

Tabell 49. Statliga pensionsavgifter, netto (milj. kr.)
1983/84	1984/85	1985/86
Utfall	Prognos	Prognos

domslois- och uppbördsväsendel 3 Vissa pensionsavgifter	53 5	27 12	0 13
Summa	4 231	5136	4 205
Utgifter
1 Personalpensionsförmåner m. m. 2 Överskon	3930 301	3 974 1 162	4 159 46
Summa	4231	5136	4 205

Program 1 Inkomster

1 Lönekostnadspålägg

2 Personalsjukpenning m. m.

därav vissa lärarkategorier

Summa

Utgifter

1 Socialförsäkringsavgift lill försäkringen för tilläggspension

2 Socialförsäkringsavgift till den allmänna sjukförsäkringen

3 Socialförsäkringsavgifl till folkpensioneringen

4 Lönegarantiavgifl

5 Delpensionsavgift

6 Vissa yrkesskadeersättningar m. m.

7 Ersättning från grupplivförsäkring

8 Vuxenutbildningsavgift

9 Arbetarskyddsavgift

10 Barnomsorgsavgift

11 Arbetsmarknadsavgift

12 Allmän löneavgift

13 Avsättningar till framtida kompletteringspensioner

Summa

Program 2 Inkomsler Lönekostnadspålägg m. m.

Utgifter

1 Ersättning från grupplivförsäkring

2 Avsättningar till framtida kompletteringspensioner

Summa

Program 3 Inkomsler

1 Avsättningar till framtida kompletteringspensioner

2 Bidrag till kostnader för polis-.

9060	9 245	9611
1269	1670	1380
441	580	480

10329

10991

10915

2 198	2187	2 472
2 130	2077	2 348
2119	2 066	2 337
45	44	50
112	110	124
48	47	49
76	80	83
56	54	62
35	34	38
493	481	544
292	315	396
558	437	494
2 167	2983	1994
10329	10915	10991

2034

2006 2 034

2 144

2114 2144

2230

2 198 2 230

4 173

5 097

4 192

RRV beräknar inkomslerna på titeln statliga pensionsavgifter, netlo till 1 162000000 kr, för budgetåret 1984/85 och lill 46000000 kr. för budgetåret 1985/86.

9 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.2

Prop. 1984/85:100 130
Tabellförteckning

1 Bruttoredovisning av statsbudgetens inkomster budgetåren 1983/84-1985/86 9

2 Sammanställning av beräkningsresultat för budgetåren 1984/85 och 1985/86 16

3 Statsbudgetens utfall budgetåren 1979/80-1983/84 ......................... 18

4 Statligt taxerad inkomst för aktiebolag m.fl. åren 1971-1983 _____ 21

5 Statligt och kommunalt taxerad inkomst, fyllnadsinbetalningar och forsknings- och utvecklingsavdrag fördelat på företagsstoriek verksamhetsåren 1983 och 1984 ........................................................ 25

6 Allmän fastighetsskatt ........................................................................ 35

7 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse 39

8 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse 42

9 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse ... 43

10 Lagstadgade socialavgifter ................................................................ 47

11 Inkomster av arbetsgivaravgifter ...................................................... 48

12 Folkpensionsavgift ............................................................................. 49

13 Beräkning av sjukförsäkringsavgiftens andel av sjukförsäkringens kostnader 51

14 Inkomster och utgifter under inkomsttiteln sjukförsäkringsavgift, neuo 51

15 Barnomsorgsavgift .............................................................................. .... 52

16 Vuxenutbildningsavgift ...................................................................... .... 53

17 Övriga socialavgifter, netto ................................................................ 56

18 Allmän löneavgift ................................................................................ 56

19 EnergiskaU budgetåren 1984/85 och 1985/86 .................................. 71

20 Fordonsskatt budgetåren 1984/85 och 1985/86 ................................ 79

21 Kilometerskatt budgetåren 1984/85 och 1985/86 ............................ 80

22 Postverkets överskott budgetåren 1979/80-1983/84 ....................... .... 82

23 Postverkets resultaträkningar budgetåren 1983/84-1985/86 .......... 84

24 Postverkets rörelseintäkter och rörelsekostnader ............................ 85

25 Televerkets överskou budgetåren 1979/80-1983/84 ......................... 86

26 Televerkets driftstat budgetåren 1983/84-1985/86 .......................... 88

27 Statens järnvägars överskott budgetåren 1979/80-1983/84 ............ 89

28 Statens järnvägars driftstat budgetåren 1983/84-1985/86 .............. 91

29 Luftfartsverkets överskott budgetåren 1979/80-1983/84 ................ .... 92

30 Luftfartsverkets driftbudget för budgetåren 1983/84-1985/86 ... 93

31 Luftfartsverkets intäkter ...................................................................... 93

32 Luftfartsverkets driftbudget, kostnader ........................................... 94

33 Förenade fabriksverkens överskott ................................................... 94

34 Förenade fabriksverkens driftstat för räkenskapsåren 1983-1985 95

35 Förenade fabriksverkens rörelseintäkter .......................................... 96

36 Statens vattenfallsverks överskott 1979/80-1983/84 ....................... 96

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning 131

37 Statens vattenfallsverks driftstat för budgetåren 1983/84-1985/86 99

38 Driftstat för kraftverken ........................................................................ ... 100

39 Driftstat för kanalrörelsen .................................................................... 102

40 Domänverkets överskott .................................................................... ... 102

41 Domänverkets resultaträkning för åren 1983-1985 ......................... 104

42 Övriga myndigheters inlevererade överskott .................................. ... 105

43 Överskott av civil fastighetsförvaltning budgetåren 1984/85 och 1985/86 108

44 Inkomster av statens aktier budgetåren 1983/84-1985/86 ............... 111

45 Övriga inkomster av statens verksamhet ......................................... 116

46 Affärsverkens inkomster av försålda byggnader och maskiner budgetåren 1984/85 och 1985/86 118

47 Civila myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner budgetåren 1984/85 och 1985/86 119

48 Affärsverkens avskrivningar .............................................................. 124

49 Statliga pensionsavgifter, netto ....................................................... 129

Prop. 1984/85:100

BILAGOR

132

Bilaga A

Statsbudgetens inkomster budgetåren 1981/82-1983/84

Tusental kronor

1981/82

1982/83

1983/84

1000 Skatter: 140471359 159429220 187701189

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och

rörelse: 36250572 39534121 48902680

1110 Fysiska personers skall på inkomst,

realisationsvinst och rörelse: 29759479 28923502 35590215

1111 Fysiska personers skatl på in
komst, realisationsvinst och rörel
se 29759479 28923 502 35 590 215

1120 Juridiska personers skatl på inkomsl,

realisationsvinst och rörelse: 3074392 8477811 10842823

1121 Juridiska personers skatt på in
komst, realisationsvinst och rörel
se 3074 392 8477811 10842823

1130 Ofördelbara skaller på inkomst, realisa
tionsvinst och rörelse: 2661465 1290215 1484255
1131 Ofördelbara skatter på inkomst,

realisationsvinst och rörelse 2661465 1290215 1484255

755236	842593	985387
42998	54 745	80613
20921	31964	21744
2854	3179	4271
688463	752 705	878759
31250374	36032151	47058528
23 567835	26 527797	30865036
1096909	-642 137	812235
6110731	6569521	7247 175
672 314	716103	788287
-317434	84114	-377 634

1140 Övriga inkomstskatter:

1141 Kupongskatt

1142 Utskiftningsskatt och ersättningsskatt

1143 Bevillningsskatt

1144 Lotterivinstskatt

1200 Lagstadgade socialavgifter:

1211 Folkpensionsavgifi

1221 Sjukförsäkringsavgift, netlo

1231 Barnomsorgsavgift

1241 Vuxenutbildningsavgift

1251 Övriga socialavgifter, netto

1261 Bidrag till förvaltningskostnader

58 850

för arbeisskadeförsäkringen 51267 54544

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning

133

1981/82

1982/83

1983/84

1271 Inkomsler av arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsslyrelsens och yrkesinspektionens verksamhel

1281 Allmän löneavgift

1300 Skatt på egendom:

1310 Skatt på fast egendom: 1311 Skogsvårdsavgifter

1320 Förmögenhetsskatt:

1321 Fysiska personers förmögenhels-skatt

1322 Juridiska personers förmögenhels-skatt

1330 Arvsskatt och gåvoskatt:

1331 Arvsskatt

1332 Gåvoskatt

1340 Övrig skatt på egendom:

1341 SlåmpelskaU

1342 Skatt på värdepapper

1400 Skatt på varor och tjänster:

1410 Allmänna försäljningsskatter: 1411 Mervärdeskatt

1420,1430 Skatt på specifika varor:

1421 Bensinskau

1422 Särskilda varuskatter

1423 Försäljningsskatt på motorfordon

1424 Tobaksskatt

1425 Skatt på spritdrycker

1426 Skau pä vin

1427 Skatl på malt- och läskedrycker

1428 EnergiskaU

1429 Särskild avgift på svavelhaltigt bränsle

1431 Sårskild avgift för oljeprodukter m.m.

1432 Kassettskau

1433 Skatt på videobandspelare

1434 Skatt pä viss eleklrisk kraft

1435 Sårskild avgift mol försurning

68752	73 256	80642
-	2648953	7 583 937
2 741360	3 284062	4172316
55046	228416	312309
55 046	228416	312309
717027	740603	923939
702216	717871	901402
14811	22732	22537
638077	694263	909854
545643	559722	757027
92434	134 541	152827
1331210	1620780	2026214
1331210	1620780	1659460
-	-	366754
70229052	80578886	87567664
40664843	45423102	48520384
40664 843	45423 102	48520 384
23330707	28412443	32102181
5 286118	6659601	6736710
663 112	685 526	739737
583851	642473	725429
3090460	3008235	4057638
4633131	4931025	5 877 340
1 114746	1282771	i 802 723
1047626	1036888	1284 288
6906891	8 272155	9213971

4775

1736

4006

1437319	472 399
15044	32410
3085	57626
429076	1 020610
5 239	79564

Prop. 1984/85:100

134

1981/82

1982/83

1983/84

1440 Överskott vid försäljning av varor med statsmonopol:

1441 AB Vin- & Spritcentralens inlevererade överskou

1442 Systembolaget ABs inlevererade överskott

232131

139724

92407

282504

175472

107032

334700

221406

113 294

1450 Skatt på tjänster:	733176	811823	916891
1451 Reseskatt	159551	150778	143 765
1452 Skatt på annonser och reklam	249810	300251	375376
1453 Totalisatormedel	250730	278958	306079
1454 Skatt på spel	73085	81836	91670
1460 Skatt på vägtrafik:	3906536	3989569	4039038
1461 Fordonsskatt	2272345	2302608	2303 843
1462 Kilometerskatt	1634 191	1 686961	1735 195
1470 Skatt på import:	1361656	1659444	1654468
1471 Tullmedel	1361656	1659444	1654468

1480 Övriga skatter på varor och tjänster: 1481 Övriga skatter på varor och tjänster

2000 Inkomster av statens verksamhet: 2100 Rörelseöverskott:

2110 Affärsverkens inlevererade överskott:

2111 Postverkets inlevererade överskott

2112 Televerkets inlevererade överskott

2113 Statens järnvågars inlevererade överskott

2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott

2115 Förenade fabriksverkens inlevererade överskott

2116 Statens vattenfallsverks inlevererade överskott

2117 Domänverkets inlevererade överskott

17761976	22407433	23007789
5553578	8068046	8640783
2162527	2436810	2882154
81564	81504	73874
201 137	246680	284405
-	-	109289
66272	78880	71878
50317	40400	67313
1665858	1900046	2227716
97 379	89300	47679

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning

135

1981/82

1982/83

1983/84

2120 Övriga myndigheters inlevererade överskott:

2121 Statens vågverks inlevererade överskott

2122 Sjöfartsverkets inlevererade överskott

2123 Inlevererat överskott av uthyrning av ADB-utrustning

2130 Riksbankens inlevererade överskott:

2131 Riksbankens inlevererade överskott

2140 Myntverkets inlevererade överskott:

2141 Myntverkets inlevererade överskott

2150 Överskott från spelverksamhet:

2151 Tipsmedel

2152 Lotterimedel

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning:

2210 Överskott av civd fastighetsförvaltning: 2211 Överskou av kriminalvårdsstyrelsens fastighetsförvaltning

2112 Överskott av karolinska sjukhusets fastighetsförvaltning

2113 Överskott av akademiska sjukhusets fastighetsförvaltning

2214 Överskou av byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning

2215 Överskott av generahullslyrelsens fastighetsförvaltning

140049	129503	136373
31274	29249	29517
73608	62203	63699
35167	38051	43157
2000000	4000000	4000000
2000000	4000000	4000000
91204	230394	174 986
91204	230394	174986
1159798	1271339	1447270
777493	874621	1027306
382305	396718	419964
317141	135034	398557
317141	135034	398557
408	198	71
25954	-	-
3 591	-	-
286606	134064	397929
582	772	557

Prop. 1984/85:100

136

1981/82

1982/83

1983/84

2300 Ränteinkomster:

2310,2320 Räntor på näringslån:

2311 Räntor på lokaliseringslån

2312 Ränteinkomster pä jordbrukets lagerhuslån

2313 Ränteinkomster på statens avdikningslån

2314 Ränteinkomster på fiskerilån

2315 Ränteinkomster på fiskberedningslån

2316 Ränteinkomster på vattenkraftslån

2317 Ränteinkomster på luftfartslån

2318 Ränteinkomster på statens lån lill den mindre skeppsfarten

2319 Ränteinkomster på kraftledningslån

2321 Ränteinkomster på skogsväglån

2322 Räntor pä övriga näringslån, Kammarkollegiel

2323 Räntor på övriga nåringslån. Lantbruksstyrelsen

2330 Räntor på bostadslån:

2331 Ränteinkomster på egnahemslån

2332 Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande

2333 Ränteinkomster på lån för bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer

2334 Räntor på övriga bostadslån. Bostadsstyrelsen

2340 Räntor på studielån:

2341 Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier

2342 Ränteinkomster på allmänna studielån

2343 Räntor på övriga studielån. Kammarkollegiet

2350 Räntor på energisparlån: 2351 Räntor på energispariån

8793973	10251525	11405093
418035	424 764	478 729
338653	313141	297 398

1898	521	416
2 322	3 587	3 972
338	424	1037
204	294	182
2 157	2065	1979

14 369

5 71

55257

2760

6294208

6293 360

17 995

3 63

152745

2938

7987143 I

7986671

17467

4 53

84160

3048

7229368 1

307

359

7228705 334

487	328	164
37896	41446	39595
15	8	6
37881	41438	39589

295 796 295796

372953 372953

442017 442017

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning

137

1981/82

1982/83

1983/84

127924	180010	8246
91364	144 115	6977
3 397	3 503	-
430	321	-
10315	10290	-
22350	21720	1269
68	61	_______
437379	667195	951637
437 379	667195	951637
/182 735	1335 789	1497724
674	880	1321
265	347	439
26667	20522	13256
113807	105 500	82268
170	173	140
9060	10466	11013
372	162

6802	5 301	4451
37 662	30741	21659
58806	75635	94007

3475

656

534

924975

1085406

1268636

2360 Räntor på medel avsatta till pensioner:

2361 Ränteinkomster på medel avsatta till folkpensionering

2362 Ränteinkomster på medel avsatta till civila tjänstepensioner

2363 Ränteinkomster på medel avsatta till militära pensioner

2364 Ränteinkomster på medel avsatta till allmänna familjepensioner

2365 Ränteinkomster på medel avsatta vid statens pensionsanstalt

2366 Ränteinkomster på medel avsalta till pensioner för vissa av riksdagens verk

2370 Räntor på beredskapslagring:

2371 Räntor på beredskapslagring och förrådsanläggningar

2380,2390 Övriga ränteinkomster:

2381 Ränteinkomster på lån till personal inom utrikesförvaltningen m.m.

2382 Ränteinkomster på lån lill personal inom biståndsförvaltningen m.m.

2383 Ränteinkomster på statens bosättningslån

2384 Ränteinkomster på lån för kommunala markförvärv

2385 Ränteinkomster på lån för studentkäriokaler

2386 Ränteinkomster pä lån för allmänna samlingslokaler

2387 Ränteinkomster på krediter till utlandet

2388 Ränteinkomster på mark för naturskydd

2389 Ränteinkomster på lån för inventarier i vissa specialbostäder

2391 Ränteinkomster på markförvärv
för jordbrukets rationalisering

2392 Räntor på intressemedel
2394 Övriga ränteinkomster

2396 Ränteinkomster på det av byggnadsstyrelsen förvaltade kapitalet

Prop. 1984/85:100

138

1981/82

1982/83

1983/84

122110	123404	152680
122110	123404	152680
122110	123404	152680
1005622	1072680	1221386
285 190	358972	379799
92	1289	630
43 722	44 348	46643
46	100	20
33091	-	-
159425	—	—
234188	289259	315961
2483	2517	2 397
4818	5671	7062

103921

2400 Aktieutdelning:

2410 Inkomster av statens aktier:

2411 Inkomster av statens aktier

2500 GfTentligrättsliga avgifter:

2511 Expeditionsavgifter

2512 Vattendomstolsavgifter

2513 Avgift för statlig kontroll av läkemedel

2514 Elevavgifter vid styrelsen för vårdartjänst

2516 Körkortsavgifter

2517 Avgifter för registrering av motorfordon

2518 Fyravgifter, fariedsvaruavgifter

2519 Skeppsmätningsavgifter

2521 Farlygsinspektionsavgifier

2522 Avgifier för granskning av biograffilm

2523 Avgifter för särskild prövning och fyllnadsprövning inom skolväsendet

2524 Avgifter vid statens jordbruksnämnd

2525 Avgifter för växlskyddsinspektion

2526 Avgifter vid köttbesiktning

2527 Avgifter för statskontroll av krigsmateriellillverkning

2528 Avgifter vid bergsstalen

2529 Avgifter vid patent- och registreringsväsendet

2531 Avgifter för registrering i förenings m.fl. register

2532 Exekutionsavgifter

2533 Avgifter vid statens planverk

2534 Vissa avgifter för registrering av körkort och motorfordon

2535 Avgifter för statliga garantier

2536 LoUeriavgifter

1506

2474

2054

798

811

850

2169	1922	2750
7033	8666	8496
28293	32949	32157
440	522	590
6691	5182	4595

115836

131819

20947	21889	22469
70092	82862	85 837
677	659	910
-	97133	105184 67994 2 788

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning

139

	1981/82	1982/83	1983/84
2600 Försäljningsinkomster:	602632	241703	265432
2611 Inkomster vid kriminalvården	102517	106288	120137
2612 Inkomster vid statens rättskemiska
laboratorium	6186	7312	8484
2613 Inkomster vid Karohnska sjukhu-
set	308241	-	-
2614 Inkomster vid statens vårdan-
stalter för alkoholmissbrukare	447	121	—
2615 Inkomster vid arbetarskyddssty-
relsen	5683	8228	11457
2616 Försäljning av sjökort	9712	9042	7036
2617 Lotsavgifter	38 126	50631	61225
2618 Inkomster vid Sveriges meteorolo-
giska och hydrologiska institut	54128	-	—
2619 Inkomster vid riksantikvarieämbe-
tet	20001	17 383	338
2621 Inkomster vid lantbruksnämn-
derna	6781	7818	6712
2622 Inkomster vid statens livsmedels-
verk	1786	1515	1654
2623 Inkomster vid statens veterinärme-
dicinska anstalt	12221	—	_
2624 Inkomster av uppbörd av felpar-
keringsavgifter	36803	33 365	48389
2625 Utförsäljning av beredskapslager	-	-	-
2700 Böter m.m.:	287056	345178	423780
2711 Restavgifter	148664	170969	245 710
2712 Bötesmedel	138392	174209	178020
2713 Vattenföroreningsavgift	-	-	50
2800 Övriga inkomster av statens verksamhet:	1079864	2169863	500077
2811 Övriga inkomster av statens verk-
samhet	1079864	2169863	500077

Prop. 1984/85:100

140

1981/82

1982/83

1983/84

48975

29633

3000 Inkomster av försåld egendom:

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m.m.:

3110 AJfärsverkens inkomster av försålda jas-tigheter och maskiner:

3111 Postverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3112 Televerkets inkomster av försålda fasligheter och maskiner

3113 Statens järnvägars inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3114 Luftfartsverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3115 Förenade fabriksverkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3116 Statens vattenfallsverks inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3117 Domänverkets inkomsler av försålda fastigheter och maskiner

3120 Civila myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner:

3121 Kriminalvårdsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3122 Statens vägverks inkomster av försålda byggnader och maskiner

3123 Sjöfartsverkets inkomster av försålda byggnader och maskiner

3124 Statskontorets inkomster av försålda datorer m.m.

3125 Byggnadsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3126 Generaltullstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3130 Försvarets myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner: 3131 Försvarets myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner

52433

190100

28019

184192

22421	169842	13896
1456	-1298	314
3 156	9340	7756
-	132759	-46440
___	_	1781

5 599

29041

44886

17809

7272

14350

14123

50	108	326
5 398	3.540	4803
1698	8024	752
66	224	1 163
-	2413	6815
_	41	264

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning

141

1981/82

1982/83

1983/84

3200 Övriga inkomster av markförsäljning:

3211 Övriga inkomster av markförsäljning

4340

4 340

1219

1219

4061

4061

3300 Övriga inkomster av försåld egendom:

3311 Inkomster av statens gruvegendom

4000 Återbetalning av lån:

4100 Återbetalning av näringslån:

4110 Återbetalning av industrilån:

4111 Återbetalning av lokaliseringslån

4120 Återbetalning av jordbrukslån:

4121 Återbetalning av jordbrukets lagerhuslån

4122 Återbetalning av statens avdikningslån

4123 Återbetalning av fiskerilån

4124 Återbetalning av fiskberedningslån

4130 Alerbeialning av övriga näringslån:

4131 Återbetalning av valienkraftslän

4132 Återbetalning av luftfartslån

4133 Återbetalning av statens lån till den mindre skeppsfarten

4134 Återbetalning av kraftledningslån

4135 Återbetalning av skogsväglån

4136 Återbetalning av övriga nåringslån, Kammarkollegiel

4137 Återbetalning av övriga näringslån. Lantbruksstyrelsen

4138 Återbetalning av lidigare infriade statliga garantier

4200 Återbetalning av bostadslån m.m.:

4211 Återbetalning av lån till egnahem

4212 Återbetalning av lån för bostadsbyggande

4213 Återbetalning av lån för bostadsförsörjningen för mindre bemedlade barnrika familjer

4214 Återbetalning av övriga bostadslån, Bosladsstyrelsen

15002	4689	20353
15002	4689	20353
2643500	2978390	4357530
337022	365558	546664
283808	290197	414 788
283 808	290197	414788
11423	20365	21968
22	-	-
1584	1367	1298
8952	17662	16354
865	1336	4316
41791	54 996	109908
181	269	161
2072	1957	2041
15 773	16811	28484
19	19	20
104	93	82
19286	33189	72975
4 356	2 658	1938
-	-	4 207
1 231137	1417 654	2222954
27	3	4
1230313	1416900	2 222 064
797	744	886
_	7

Prop. 1984/85:100

142

1981/82

1982/83

1983/84

4300 Återbetalning av studielån:

4311 Återbetalning av statens lån för universitetsstudier

4312 Återbetalning av allmänna studielån

4313 Återbetalning av studiemedel

4400 Återbetalning av energisparlån:

4411 Återbetalning av energispariån 4500 Återbetalning av övriga lån:

4511 Återbetalning av lån lill personal inom utrikesförvaltningen m.m.

4512 Återbetalning av lån till personal inom biståndsförvaltningen m.m.

4513 Återbetalning av lån för kommunala markförvärv

4514 Återbetalning av lån för studentkårlokaler

4515 Återbetalning av lån för allmänna samhngslokaler

4516 Återbetalning av utgivna startlån och bidrag

4517 Återbetalning av u-landslån

4518 Återbetalning av krediter till utlandet

4519 Återbetalning av statens bosättningslån

4521 Återbetalning av lån för inventarier i vissa specialbostäder

4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor

4526 Återbetalning av övriga lån

710636

956773

612333

117

36361	32746	39642
575855	677831	917101
109761	153159	224494
109761	153 159	224494
353247	331383	406645
4446	4683	5826
2968	3311	3 994
140652	172440	195567
124	899	126
4634	5517	5671
13657	13 391	14851
7082	7069	18202
6961	7172	-
58071	54270	46713
7431	1836	1866
33090	26887	31096
74132	33908	82733

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning

143

1981/82

1982/83

1983/84

5000 Kalkylmässiga inkomster: 5100 Avskrivningar:

5110 Affärsverkens avskrivningar:

5111 Postverkets avskrivningar

5112 Televerkets avskrivningar

5113 Statens järnvägars avskrivningar

5114 Luftfartsverkets avskrivningar

5115 Förenade fabriksverkens avskrivningar

5116 Statens vattenfallsverks avskrivningar

5120 Avskrivningar på civila fastigheter:

5121 Avskrivningar på civila fastigheter

5130 Uppdragsmyndighelers komplementkostnader:

5131 Uppdragsmyndighelers m.fl. komplementkostnader

5140 Övriga avskrivningar:

5141 Statens vägverks avskrivningar

5142 Sjöfartsverkets avskrivningar

5143 Avskrivningar på ADB-utrustning

5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar för ekonomiskt försvar

6204975	6275045	6046551
4913174	5358716	5745249
4387379	4739667	5126923
367181	84720	400277
1440388	1531089	1946456
938298	896061	848529
65727	72479	90642

45 846

1529939

204223 204223

49482 49482

65861

1775158

216056 216056

77921 77921

53970

2101348

194830 194830

52586 52586

272090	371633	324349
113432	162899	81023
66253	72121	79249
91343	99996	108664

1062

55413

36617

5200 Statliga pensionsavgifter, netto: 1291801 916 329 301302

5211 Statliga pensionsavgifter, netto 1291801 916329 301302

STATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER 167130785 191280188 221165492

Prop. 1984/85:100 144

Bilaga B

Beräkning rörande utfallet av statsbudgetens inkomster för budgetåret 1984/85

1984/85

1000 Skatter:

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse:

1110 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse: lill Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1120 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1121 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1130 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1131 Ofördelbara skaller på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1140 Övriga inkomstskatter:

1141 Kupongskatt

1142 Utskiftningsskatt och ersättningsskatt

1143 Bevillningsskatt

1144 Lotterivinstskatt

1200 Lagstadgade socialavgifter:

1211 Folkpensionsavgift

1221 Sjukförsäkringsavgift, netto

1231 Barnomsorgsavgift

1241 Vuxenutbildningsavgift

1251 Övriga socialavgifter, netto

1261 Bidrag till förvaltningskostnader

för arbetsskadeförsäkringen 1271 Inkomster av arbelsgivaravgifter till arbetarskyddsslyrelsens och yrkesinspektionens verksamhet 1281 Allmän löneavgift

I statsbud-	Beräknat
geten be-	utfall
räknat be-
lopp
Tusental	Tusental
kr.	kr.
208706801	216299301
62423000	64337700
47140000	50193000
47140000	50193 000
13010000	11756000
13010000	11756000

1101000

/100000

101000

1 100000

1173000	1287700
95000	90000
10000	4 700
3000	3000
1065000	1 190000
43910800	45252600
30538000	31528000
-786000	-721000
7089000	7 303000
780000	803000
-447000	-666000

59500

61700

79100 6867000

83100 6 592000

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning

145

	1984/85
	I statsbud-	Beräknat
	geten be-	utfall
	räknat be-
	lopp
	Tusental	Tusental
	kr.	kr.
1300 Skatt på egendom:	6589000	7305000
1310 Skalt på fast egendom:	1035000	937000
1311 Skogsvårdsavgifter	315 000	262 000
1312 Hyreshusavgifl	720000	675 000
1320 Förmögenhetsskatt:	2094000	2603000
1321 Fysiska personers förmögenhets-
skatt	2 071000	2 575 000
1322 Juridiska personers förmögenhets-
skatt	23000	28000
1330 Arvsskatt och gåvoskatt:	930000	930000
1331 Arvsskatt	780000	780000
1332 Gåvoskatt	150000	150000
1340 Övrig skatl på egendom:	2530000	2835000
1341 Stämpelskatt	1990000	1885000
1342 Skatt på värdepapper	540000	950000
1400 Skatt på varor och tjänster:	95784001	99404001
1410 Allmänna försäljningsskatter:	55100000	55300000
1411 Mervärdeskatt	55 100000	55 300000
1420,1430 Skatt på specifika varor:	32 940000	36383000
1421 Bensinskatt	6860000	8500000
1422 Särskilda varuskatter	822000	840000
1423 Försäljningsskatt på motorfordon	935000	916000
1424 Tobaksskatt	3 925 000	4065000
1425 Skalt på spritdrycker	5100000	5 220000
1426 Skatt på vin	1590000	1790000
1427 Skatt på mall- och läskedrycker	1268 000	1253000
1428 Energiskatt	9980000	10600000

2000

1429 Särskild avgift på svavelhaltigt bränsle

1 276000	1980000
55000	45 000
105000	108000
925 000	970000
97000	94 000

1431 Särskild avgift för oljeprodukter m.m,

1432 Kassettskatt

1433 Skatl på videobandspelare

1434 Skatt på viss elektrisk kraft

1435 Särskild avgift mot försurning

10 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 1.2

Prop. 1984/85:100

146

	1984/85
	I statsbud-	Beräknat
	geten be-	utfall
	räknat be-
	lopp
	Tusental	Tusental
	kr.	kr.
1440 Överskoll vid försäljning av varor med
Slalsmonopol:	220000	300000
1441 AB Vin- & Sprilcentralens inleve-
rerade överskott	120000	220000
1442 Systembolaget ABs inlevererade
överskou	100000	80000
1450 Skalt på tjänster:	1006000	1031000
145) Reseskatl	152 000	163 000
1452 Skalt på annonser och reklam	409000	448 000
1453 Tolalisatormedel	345 000	320000
1454 Skall på spel	100000	100000
1460 Skall på vägtrafik:	4 718000	4590000
1461 Fordonsskatt	2938000	2 780000
1462 Kilometerskall	1780000	1810000
1470 Skatl på impon:	1800000	1800000
1471 Tullmedel	1800000	1 800000

1480 Övriga skaller på varor och Ijänsler:

1481 Övriga skatter på varor och tjänster

2000 Inkomster av statens verksamhet: 2100 Rörelseöverskott:

2110 Affärsverkens inlevererade överskoll:

2111 Postverkels inlevererade överskoll

2112 Televerkets inlevererade överskott

2113 Statens järnvägars inlevererade överskott

2114 Luftfarlsverkels inlevererade överskott

2115 Förenade fabriksverkens inlevererade överskott

2116 Statens vatlenfallsverks inlevererade överskoll

2117 Domänverkets inlevererade överskon

24009146	24920701
8747630	8762591
3077 700	2 990414
55 000	39 114
345000	346000
30000	-
112400	99000
65300	66500
2 397000	2 297 000
73 000	142800

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning

147

	1984/85
	1 statsbud-	Beräknat
	geten be-	utfall
	räknat be-
	lopp
	Tusental	Tusental
	kr.	kr.
2120 Övriga myndighelers inlevererade över-
skoll:	156800	145 160
lill Statens vägverks inlevererade
överskott	34 800	34000
2122 Sjöfartsverkets inlevererade över-
skott	68000	62000
2123 Inlevererat överskott av uthyrning
av ADB-utrustning	54000	49160
2130 Rikshankens inlevererade överskott:	4000000	4000000
2131 Riksbankens inlevererade över-
skott	4000000	4000000
2140 Myntverkets inlevererade överskoll:	40000	138000
2141 Myntverkets inlevererade över-
skott	40000	138000
2150 Överskott från spelverksamhet:	1473130	1489017
2151 Tipsmedel	1036900	1064500
2152 Lolterimedel	436230	424517
2200 Överskott av statens fastighetsförvalt-
ning:	299527	363748
2210 Överskon av faslighelsförvallning:	299527	363 748
2211 Överskott av kriminalvårdsstyrel-
sens faslighetsförvallning	520	500
2214 Överskott av byggnadsstyrelsens
fastigbelsförvaltning	295 225	358877
2215 Överskott av generaltullslyrelsens
faslighetsförvallning	3 782	4371

Prop. 1984/85:100

148

1984/85

2300 Ränteinkomster:

2310,2320 Räntor på näringslån: 2311 Räntor på lokaliseringslån

2313 Ränteinkomster på statens avdikningslån

2314 Ränteinkomster på fiskerilån

2315 Ränteinkomster på fiskberedningslån

2316 Ränteinkomster på vattenkrafislån

2317 Ränteinkomster på luftfarislån

2318 Ränteinkomster på statens lån till den mindre skeppsfarten

2319 Ränleinkomsler på kraftledningslån

2321 Ränteinkomster på skogsväglån

2322 Räntor på övriga nåringslån, Kammarkollegiel

2323 Räntor på övriga näringslån. Lantbruksstyrelsen

2324 Räntor på televerkets statslån

2330 Ränior på bostadslån:

2331 Ränteinkomster på egnahemslån

2332 Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande

2333 Ränteinkomster pä lån för bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer

2334 Ränior på övriga bostadslån, Bosladsstyrelsen

2340 Räntor på studielån:

2341 Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier

2342 Ränteinkomster på allmänna studielån

2350 Räntor på energisparlån: 2351 Räntor på energisparlån

2360 Ränior på medel avsatta lill pensioner: 2361 Ränteinkomster på medel avsatta lill folkpensionering

2370 Ränior på beredskapslagring:

2371 Ränior på beredskapslagring och förrådsanlåggningar

1 statsbud-	Beräknat
geten be-	utfall
räknat be-
lopp
Tusental	Tusental
kr.	kr.
12236038	11902815
899571	878701
295000	280000
330	330
4500	4 500
1366	1307
209	209
1889	1889

20787

24218

52	63
281637	272434
3 800	3 750
290 000	290000

8100591 I

8100000

290

300 24010

24000

8000591 1

8000000

290

300 21007

21000

447000	440000
447000	440000
6000	7000
6000	7000
/151 768	988541

151768

988541

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning

149

1984/85

2380,2390 Övriga ränleinkomsler:

2381 Ränleinkomsler på lån till personal inom utrikesförvaltningen m.m.

2382 Ränteinkomster på lån lill personal inom biståndsförvaltningen m.m.

2383 Ränteinkomster på statens bosättningslån

2384 Ränteinkomster på lån för kommunala markförvärv

2385 Ränteinkomster på lån för siudent-kåriokaler

2386 Ränteinkomster på lån för allmänna samlingslokaler

2389 Ränteinkomster på lån för inventarier i vissa specialbostäder

2391 Ränteinkomster på markförvärv
för jordbrukets rationalisering

2392 Räntor på intressemedel
2394 Övriga ränteinkomster

2396 Ränteinkomster på del av byggnadsstyrelsen förvallade kapitalet

2400 Aktieutdelning:

2410 Inkomsler av statens aktier:

2411 Inkomster av statens aktier

2500 Offentligrättsliga avgifter:

2511 Expeditionsavgifter

2512 Vattendomstolsavgifter

2513 Avgift för statlig konlroll av läkemedel

2514 Elevavgifter vid styrelsen för vårdartjänst

2517 Trafiksäkerhelsavgift

2518 Fyravgifier, fariedsvaruavgifter

2519 Skeppsmälningsavgifter

2521 Farlygsinspektionsavgifter

2522 Avgifter för granskning av biograffilm

2523 Avgifter för särskild prövning och fyllnadsprövning inom skolväsendet

2524 Avgifter vid statens jordbruksnämnd

11 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 1.2

1 statsbud-	Beräknat
geten be-	utfall
räknat be-
lopp
Tusental	Tusental
kr.	kr.
/607098	1566975
1000	1500
525	300
9000	9000
62 950	59000
175	175
10412	12000
375	500
5 300	4 500
30 800	25 000
133061	100000
1353 500	1355000
181494	255 993
181494	255 993
181494	255 993
1495 726	15293.58
389300	414000
150	150

47782

32	32
43000	43000
304000	304000
2 445	2500
7100	6230

2630

900 2900

2656

900 2000

Prop. 1984/85:100

150

1984/85

1 statsbud-	Beräknat
geten be-	utfall
räknat be-
lopp
Tusental	Tusental
kr.	kr.

8600

560 5400

119401

2525 Avgifter för växlskyddsinspektion

2527 Avgifter för slatskonlroll av krigsmateriellillverkning

2528 Avgifter vid bergsstaten

2529 Avgifter vid patent- och regislreringsväsendel

2531 Avgifier för registrering i förenings m.fl. register

2532 Ulsökningsavgifter

2533 Avgifier vid statens planverk

2534 Vissa avgifier för regisirering av körkort och molorfordon

2535 Avgifter för statliga garantier

2536 Lotteriavgifter

2537 Miljöskyddsavgift

2538 Miljöavgift på bekämpningsmedel och handelsgödsel

2539 Täklavgift

2541 Avgifier vid tullverket

2542 Patientavgifter vid tandläkarutbildningen

2600 Försäljningsinkomster:

2611 Inkomsler vid kriminalvården

2612 Inkomster vid statens rättskemiska laboralorium

2615 Inkomsler vid arbelarskyddsstyrelsen

2616 Försäljning av sjökort

2617 Lotsavgifter

2619 Inkomsler vid riksantikvarieämbetet

2622 Inkomster vid statens livsmedelsverk

2624 Inkomsler av uppbörd av felparkeringsavgifter

2625 Utförsäljning av beredskapslager

2700 Böter m.m.:

2711 Restavgifter

2712 Bötesmedel

2713 Valtenföroreningsavgift

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet:

2811 Övriga inkomsler av statens verksamhet

8600

703 3 700.

129702

23000	23 000
90500	90 500
700	590
105000	110500
130000	180321
3 200	3 200
30000	34 500
120000	110000
16000	16000
16000	13 700
28000	28000
263730	1311495
125000	133 300

!500

9030

13 500	14095
8000	7400
60000	62000
300	300
1500	1900
46400	45 000
-	1039000
385001	394 701
209000	218000
176000 1	176700 1
400000	400000
400000	400000

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning 151

1984/85

1 statsbud-	Beräknat
geten be-	utfall
räknat be-
lopp
Tusental	Tusental
kr.	kr.
1815903	98487
39803	53251
32001	41001

3000 Inkomster av försåld egendom:

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m.m.:

3110 Affärsverkens inkomsler av försålda jäs-tigheler och maskiner:

3111 Postverkels inkomsler av försålda

fastigheter och maskiner I 1

3112 Televerkets inkomster av försålda

fasligheter och maskiner 1000 -

3113 Statens järnvägars inkomster av

försålda fastigheter och maskiner 20000 30000

3114 Luftfartsverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner - —

3115 Förenade fabriksverkens inkomster av försålda fasligheter och maskiner 1 000 I 000

3116 Statens vatlenfallsverks inkomster av försålda fastigheter och maskiner 10000 10000

3117 Domänverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner - -

3120 Statliga myndighelers inkomster av för
sålda byggnader och maskiner: 7802 12250

1200	400
4 152	5 300
50	50
100	100
2000	5000
300	1400
1100	1372

3121 Kriminalvårdsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3122 Statens vägverks inkomster av försålda byggnader och maskiner

3123 Sjöfartsverkets inkomster av försålda byggnader och maskiner

3124 Statskontorets inkomster av försålda datorer m.m.

3125 Byggnadsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3126 Generaltullslyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3200 Övriga inkomster av markförsäljning:

3211 Övriga inkomster av markförsälj
ning 1 100 1 372

Prop. 1984/85:100

152

1984/85

1 statsbud-	Beräknat
geten be-	utfall
räknat be-
lopp
Tusental	Tusental
kr.	kr.
1775000	43864
15000	25000

3300 Övriga inkomster av försåld egendom:

3311 Inkomster av statens gruvegendom

3312 Övriga inkomster av försåld egendom - 18864

3362 Inkomster av försålda lager 1760000

3861984	4329941
332766	568 769
235000	300000
235 000	300000
15123	20074
1000	1000
11000	16000
3123	3074
82643	248695
226	225
2129	2128
24703	23700
11	10
93	82
25931	66000
1500	1700
28050	154850
2100808	2200808

4000 Återbetalning av lån:

4100 Återbetalning av näringslån:

4110 Återbetalning av industrilån:

4111 Återbetalning av lokaliseringslån

4120 Återbetalning av jordbrukslån:

4122 Återbetalning av statens avdikningslån

4123 Återbetalning av fiskerilån

4124 Återbetalning av fiskberedningslån

4130 Återbetalning av övriga näringslån:

4131 Återbetalning av valtenkraftslån

4132 Återbetalning av luftfartslån

4133 Återbetalning av statens lån lill den mindre skeppsfarten

4134 Återbetalning av kraftledningslån

4135 Återbetalning av skogsväglån

4136 Återbetalning av övriga näringslån. Kammarkollegiel

4137 Återbetalning av övriga näringslån. Lantbruksstyrelsen

4138 Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier

4200 Återbetalning av bostadslån m.m.:

4211 Återbetalning av lån till egnahem 8 8

4212 Återbetalning av lån för bostadsbyggande 2 100 000 2 200 000

4213 Återbetalning av lån för bostadsförsörjning för mindre bemedlade

barnrika familjer 800 800

4214 Återbetalning av övriga bostads
lån. Bostadsstyrelsen - -

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning

153

1984/85

4300 Återbetalning av studielån:

4311 Återbetalning av statens lån för universitetssludier

4312 Återbetalning av allmänna studielån

4313 Återbetalning av studiemedel

4400 Återbetalning av energisparlån:

4411 Återbetalning av energisparlån

4500 Återbetalning av övriga lån:

4511 Återbetalning av lån till personal inom utrikesförvaltningen m.m.

4512 Återbetalning av lån till personal inom biståndsförvaltningen m.m.

4513 Återbetalning av lån för kommunala markförvärv

4514 Återbetalning av lån för sludenl-kårlokaler

4515 Återbetalning av lån för allmänna samlingslokaler

4516 Återbetalning av utgivna starllån och bidrag

4517 Återbetalning av u-landslän

4519 Återbetalning av statens bosättningslån

4521 Återbetalning av lån för inventarier i vissa specialbostäder

4525 Återbetalning av lån för svenska FN-slyrkor

4526 Återbetalning av övriga lån

5000 Kalkylmässiga inkomster:

5100 Avskrivningar:

5110 AJfärsverkens avskrivningar: 5111 Poslverkels avskrivningar

5113 Statens järnvägars avskrivningar

5114 Luftfartsverkets avskrivningar

5115 Förenade fabriksverkens avskrivningar

5116 Statens vatlenfallsverks avskrivningar

1 statsbud-	Beräknat
geten be-	utfall
räknat be-
lopp
Tusental	Tusental
kr.	kr.
908060	981040
60	40
21000	21000
887000	960000
215000	245000
215000	245 000
305350	334324
6000	6400
4400	2400
170000	170000
160	190
6500	6100
13000	16000
7069	7069
40000	40000
1700	1700
30000	35 600
26521	48865
5690903	5462357
4230903	4300357
3514 600	3479900
415000	398000
960000	956000
122000	126000
62 100	44400
1 955 500	1955500

Prop. 1984/85:100

154

1984/85

5120 Avskrivningar på civila fasligheter:

5121 Avskrivningar på civila fastigheter

5130 Uppdragsmyndighelers komplementkostnader:

5131 Uppdragsmyndigheters m.fl. komplementkostnader

5140 Övriga avskrivningar:

5141 Statens vägverks avskrivningar

5142 Sjöfartsverkets avskrivningar

5143 Avskrivningar på ADB-utrustning

5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar för ekonomiskt försvar

5200 Statliga pensionsavgifter, netto

5211 Statliga pensionsavgifter, netto

STATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER

1 statsbud-	Beräknat
geten be-	utfall
räknat be-
lopp
Tusental	Tusental
kr.	kr.
235100	235200
235 100	235 200

78886

73842

78886

73842

402317	511415
141700	225 500
97 000	92000
127000	136815
36617	57 100
1460000	1162000
1460000	1 162000
244084737	251110787

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning 155

Bilaga C Specifikation av inkomsterna på statsbudgeten för budgetåret 1985/86

1985/86 Tusental kr.

1000 Skatter:

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse:

1110 Fysiska personers skatl på inkomsl, realisationsvinst och rörelse: 1111 Fysiska personers skall på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1120 Juridiska personers skall på inkomsl, realisalionsvinsi och rörelse: 1121 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1130 Ofördelbara skaller på inkomsl, realisationsvinst och rörelse: 1131 Ofördelbara skaller på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1140 Övriga inkomstskatter:

1141 Kupongskatt

1142 Utskiftningsskatt och ersättningsskatt

1143 Bevillningsskatt

1144 Louerivinstskati

1200 Lagstadgade socialavgifter:

1211 Folkpensionsavgifi

1221 Sjukförsäkringsavgift, netlo

1231 Barnomsorgsavgift

1241 Vuxenutbildningsavgift

1251 Övriga socialavgifter, nello

1261 Bidrag till förvaltningskostnader

för arbetsskadeförsäkringen 1271 Inkomsler av arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhet 1281 Allmän löneavgift

1300 Skatt på egendom:

1310 Skall på fast egendom:

1311 Skogsvårdsavgifter

1312 Hyreshusavgift

1320 Förmögenhelsskall:

1321 Fysiska personers förmögenhels-skatt

1322 Juridiska personers förmögenhets-skall

39635000

39635000

13898000

13 898000

1100000

I 100000

92000

5 000

3000

1275 000

1375000

56008000

34 839000

1 558000

8 108000

884000

587000

66000

88500
7 355000	53485500	53485500
340000
1 100000	1440000
1 830000
30000	1860000

Prop. 1984/85:100

156

1985/86 Tusental kr.

1450 Skatt på ijänsler:
1451 Reseskatl	188000
1452 Skatl på annonser och reklam	488000
1453 TotalisalorskaU	380000
1454 Skatt på spel	100000	1156000
1460 Skatt på vägtrafik:
1461 Fordonsskatt	2975000
1462 Kilometerskalt	2130000	5105000
1470 Skalt på import:
1471 Tullmedel	1905000	1905000

1330 Arvsskatt och gåvoskatt:

1331 Arvsskall

1332 Gåvoskatt

1340 Övrig skatt på egendom:

1341 Stämpelskatt

1342 Skalt på värdepapper

1400 Skatt på varor och tjänster:

1410 Allmänna försäljningsskatter: 1411 Mervärdeskatt

1420 1430 Skatt på specifika varor:

1421 Bensinskatt

1422 Särskilda varuskatter

1423 Försäljningsskatt på motorfordon

1424 Tobaksskatt

1425 Skatt på spritdrycker

1426 Skatt på vin

1427 Skall på malt- och läskedrycker

1428 Energiskatt

1429 Särskild avgift på svavelhaltigt bränsle

1431 Särskild avgift för oljeprodukter m.m.

1432 Kassettskau

1433 Skall på videobandspelare

1434 Skatl på viss elektrisk kraft

1435 Särskild avgifl mol försurning

1440 Överskott vid försäljning av varor med statsmonopol:

1441 AB Vin-& Sprilcentralens inlevererade överskott

1442 Systembolaget ABs inlevererade överskoll

790000
150000	940000
2025000
1 000000	3025000
56900000	56 900000
12 140000
858000
913000
4 120000
5 280000
1960000
1 300000
10520000

2000

1450000

55000

108000

895 000

92000

39693000

250000 100000

350000

7265000

1480 Övriga skatter på varor och tjänster: 1481 Övriga skatter på varor och tjänster

10510900:

Summa skatter 22186750

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning

1.57

1985/86 Tusental kr.

2000 Inkomster av statens verksamhet: 2100 Rörelseöverskott:

2110 Affärsverkens inlevererade överskott:

2111 Postverkets inlevererade överskott

2112 Televerkels inlevererade överskott

2113 Statens järnvägars inlevererade överskott

2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott

2115 Affärsverket FFVs inlevererade överskott

2116 Sialens vatlenfallsverks inlevererade överskott

2117 Domänverkets inlevererade överskott

2120 Övriga myndigheters inlevererade överskott:

2121 Statens vägverks inlevererade överskott

2122 Sjöfartsverkets inlevererade överskott

2123 Inlevererat överskott av uthyrning av ADB-utrustning

2130 Riksbankens inlevererade överskott:

2131 Riksbankens inlevererade överskott

2140 Myntverkets inlevererade överskott:

2141 Myntverkets inlevererade överskou

2150 Överskott från spelverksamhet:

2151 Tipsmedel

2152 Lotterimedel

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning:

2210 Överskott av fastighetsförvaltning:

2211 Överskott av kriminalvårdsstyrelsens fastighetsförvaltning

2214 Överskott av byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning

2215 Överskott av generaltullstyrelsens fastighetsförvaltning

60000 329000

102000

73400

2452000

70000

37000 61000 63000

4000000

60000

1 168800 442000

500 458000

2524

3086400

161000

4000000

60000

1610800

461024

8918200

461024

12 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.2

Prop. 1984/85:100

158

1985/86

Tusental kr.

786598

7000

883500

2300 Ränteinkomster:

2310,2320 Räntor på näringslån:

2311 Råntor på lokaliseringslån 265000

2313 Ränteinkomster på statens avdikningslån 275

2314 Ränteinkomster på fiskerilån 5000

2315 Ränteinkomster på fiskberedningslån 1919

2316 Ränteinkomster på valtenkraftslån 199

2317 Ränteinkomster på luftfartslån 1 795

2318 Ränteinkomster på statens lån till

den mindre skeppsfarten 23718

2319 Ränteinkomster på kraftlednings
lån -

2321 Ränteinkomster på skogsväglån 63

2322 Räntor på övriga näringslån. Kammarkollegiet 184629

2323 Råntor på övriga näringslån, Lanlbrukssiyrelsen 4000

2324 Ränior på televerkets statslån 290000

2325 Räntor på postverkets statslån 10000

2330 Ränior på bostadslån:

275
300	8700576
7
17000	17007
450000	450000

2331 Ränteinkomster på egnahemslån 1

2332 Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande 8700000

2333 Ränteinkomster på lån för bostads-försötjning för mindre bemedlade bamrika familjer

2334 Räntor på övriga bostadslån. Bostadsstyrelsen

2340 Räntor på studielån:

2341 Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier

2342 Ränteinkomster på allmänna studielån

2350 Räntor på energisparlån: 2351 Räntor på energisparlån

2360 Räntor på medel avsatta till pensioner: 2361 Ränteinkomster på medel avsatta

7000

till folkpensionering _________

2370 Räntor på beredskapslagring:

2371 Räntor på beredskapslagring och

förrådsanläggningar 883 500

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning

159

1985/86 Tusental kr.

2380,2390 Övriga ränteinkomster:

2381 Ränteinkomster på lån till personal

inom utrikesförvaltningen m.m. I 700

2382 Ränteinkomster på lån till personal

inom biståndsförvaltningen m.m. 100

2383 Ränteinkomster på statens bosäU-

ningslån 5000

2384 Ränteinkomster på lån för kommunala markförvärv 36000

2385 Ränteinkomster på lån för studentkårlokaler 175

2386 Ränteinkomster på lån för allmänna samlingslokaler 14000

2389 Ränteinkomster på lån för inventa
rier i vissa specialbostäder 475

2391 Ränteinkomster på markförvärv

för jordbrukets rationalisering 4500

2392   Räntor på intressemedel                       25 000
2394 Övriga ränteinkomster                             100000
2396 Ränteinkomster på det av bygg
nadsstyrelsen förvaltade kapitalet         I 350000

2400 Aktieutdelning:

2410 Inkomster av statens aktier:

2411 Inkomster av statens aktier 250000

2500 Offentligrättsliga avgifter:

2511 Expeditionsavgifter 444000

2514 Elevavgifter vid styrelsen för vår
dartjänst 26

2517 Trafiksäkerhelsavgift 45 000

2518 Fyravgifter, fariedsvaruavgifter 310000

2519 Skeppsmälningsavgifter 2500

2521 Fartygsinspeklionsavgifter 6 230

2522 Avgifter för granskning av biograffilm 2 761

2523 Avgifter för sårskild prövning och fyllnadsprövning inom skolväsendet 900

2524 Avgifter vid statens jordbruksnämnd 2 900

2525 Avgifter för växlskyddsinspektion 8600

2527 Avgifter för statskontroll av krigsmateriellillverkning 800

2528 Avgifter vid bergsstaten 3 300

2529 Avgifter vid patent- och regislreringsväsendel 136202

2531 Avgifter för registrering i förenings

m.fl. register 24000

2532 Ulsökningsavgifter 92500

1536950

250000

12381631

250000

Prop. 1984/85:100

160

1985/86 Tusental kr.
2533 Avgifter vid statens planverk	600
2534 Vissa avgifter för registrering av
körkort och motorfordon	121600
2535 Avgifter för statliga garantier	131901
2536 Lotteriavgifter	3 200
2537 Miljöskyddsavgift	42500
2538 Miljöavgift på bekämpningsmedel
och handelsgödsel	115000
2539 Täklavgift	16000
2541 Avgifter vid tullverket	64700
2542 Patientavgifter vid tandläkarutbild-
ningen	29400	1604620	1604620
2600 Försäljningsinkomster:
2611 Inkomster vid kriminalvården	145800
2612 Inkomster vid statens rättskemiska
laboratorium	9 350
2615 Inkomster vid arbelarskyddssty-
relsen	14 300
2616 Försäljning av sjökort	7400
2617 Lotsavgifter	63000
2619 Inkomster vid riksantikvarieämbe-
tet	300
2622 Inkomsler vid statens livsmedels-
verk	2000
2624 Inkomster av uppbörd av felpar-
keringsavgifter	45000
2625 Utförsäljning av beredskapslager	1700000	1987150	1987150
2700 Böter m.m.:
2711 Restavgifter	223000
2712 Bötesmedel	182000
2713 Vattenföroreningsavgift	1	405001	405001
2800 Övriga inkomster av statens verksamhet:
2811 Övriga inkomsler av statens verk-
samhet	420000	420000	420000

Summa inkomster av statens verksamhet 26427626

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning 161

1985/86 Tusental kr.

3000 Inkomster av försåld egendom;

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m.m.:

3110 Affärsverkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner: 3111 Postverkets inkomster av försålda

fastigheter och maskiner -

3113 Statens järnvägars inkomster av

försålda fastigheter och maskiner 30000

3114 Luftfartsverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner -

3115 Affärsverket FFVs inkomster av

försålda fastigheter och maskiner I 000

3116 Sialens vattenfallsverks inkomster av försålda fastigheter och maskiner 30000

3117 Domänverkets inkomsler av försålda fasligheter och maskiner 61000

3120 Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner:

3121 Kriminalvårdsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner 600

3122 Statens vägverks inkomster av försålda byggnader och maskiner 4500

3123 Sjöfartsverkets inkomster av försålda byggnader och maskiner 50

3124 Statskontorets inkomster av försålda datorer m.m. 100

3125 Byggnadsstyrelsens inkomster av

försålda byggnader och maskiner 5000

3126 Generaltullstyrelsens inkomster av

försålda byggnader och maskiner ________ 50________ 10300 71300

3200 Övriga inkomster av markförsäljning:

3211 Övriga inkomster av markförsälj
ning I 100_________ IJOO 1100

3300 Övriga inkomster av försåld egendom:

3311 Inkomster av statens gruvegendom 27 000

3312 Övriga inkomster av försåld egendom_______ _________ 1_____________ 27001 27001

Summa inkomster av försåld egendom 99401

Prop. 1984/85:100

162

1985/86

Tusental kr.

4000 Återbetalning av lån:

4100 Återbetalning av näringslån:

4110 Återbetalning av industrilån:

4111 Återbetalning av lokalisenngslån 280000 280000

750
16000
4 146	20896
235
2213
29700
11
82
60000
1700
4 750	98691

4120 Återbetalning avjordhrukslån:

4122 Återbetalning av statens avdikningslån

4123 Återbetalning av fiskerilån

4124 Återbetalning av fiskberedningslån

4130 Återbetalning av övriga näringslån:

4131 Återbetalning av vattenkraftslån

4132 Återbetalning av luftfartslån

4133 Återbetalning av statens lån till den mindre skeppsfarten

4134 Återbetalning av kraftledningslån

4135 Återbetalning av skogsväglån

4136 Återbetalning av övriga näringslån. Kammarkollegiet

4137 Återbetalning av övriga näringslån. Lantbruksstyrelsen

4138 Återbetalning av tidigare infriade slatliga garantier

4200 Återbetalning av bostadslån m.m.:

2150000

700

4211 Återbetalning av lån till egnahem

4212 Återbetalning av lån för bostadsbyggande

4213 Återbetalning av lån för bostadsförsörjningen för mindre bemedlade barnrika familjer

4214 Återbetalning av övriga bostadslån. Bostadsstyrelsen_____ _ - 2150 705

4300 Återbetalning av studielån:

14000 1024000

1038040

4311 Återbetalning av statens lån för universitetsstudier

4312 Återbetalning av allmänna studielån

4313 Återbetalning av sludiemedel

4400 Återbetalning av energisparlån:

4411 Återbetalning av energispariån 265 000_______ 265 000

399587

2150705

1038040 265000

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning

163

1985/86 Tusental kr.

4500 Återbetalning av övriga lån:

4511 Återbetalning av lån lill personal inom utrikesförvaltningen m.m.

4512 Återbetalning av lån till personal inom biståndsförvaltningen m.m.

4513 Återbetalning av lån för kommunala markförvärv

4514 Återbetalning av lån för student-kåriokaler

4515 Återbetalning av lån för allmänna samlingslokaler

4516 Återbetalning av utgivna startlån och bidrag

4517 Återbetalning av u-landslån

4519 Återbetalning av statens bosått-

ningslån 4521 Återbetalning av lån för inventarier

i vissa specialbostäder

4525 Återbetalning av lån för svenska FN-slyrkor

4526 Återbetalning av övriga lån

7040

800

150000

160

6500

15000 7069

30000

1700

39000 44520

301 789

301789

Summa återbetalning av lån 4155121

5000 Kalkylmässiga inkomster:

5100 Avskrivningar:

5110 Affärsverkens avskrivningar: 5111 Postverkets avskriviiingar

5113 Statens järnvägars avskrivningar

5114 Luftfartsverkets avskrivningar

5115 Affärsverket FFVs avskrivningar

5116 Statens vattenfallsverks avskrivningar

5120 Avskrivningar på fastigheter:

5121 Avskrivningar på fastigheter

5130 Uppdragsmyndigheters komplementkostnader:

5131 Uppdragsmyndigheters m.fl. komplementkostnader

5140 Övriga avskrivningar:

5141 Statens vägverks avskrivningar

5142 Sjöfartsverkets avskrivningar

5143 Avskrivningar på ADB-utrustning

5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar för ekonomiskt försvar

5200 Statliga pensionsavgifter, netto:

5211 Slatliga pensionsavgifter, netto

1058000

130000

97 600

2000000 251100

93 374

156400 103000 162075

54017

46000

3285600 251100

93374

475492

46000

4105566 46000

Summa kalkylmässiga inkomster

4151566

STATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER

256701215

Prop. 1984/85:100

164

Bilaga D

Inkomster på statsbudgeten kalenderåren 1984, 1985 och 1986 Tusental kr.

1984

1985

1986

kesinspektionens verksamhet		79987	85242	91900
1281 Allmän löneavgift		7805837	7020000	7519000
1300 Skatt på egendom:		4809558	7451093	7348000
1310 Skatt på fast egendom:		312309	937000	1440000
1311 Skogsvårdsavgifter		312309	262000	340000
1312 Hyreshusavgift		-	675000	1100000
1320 Förmögenhetsskatt:		923939	2603000	1860000
1321 Fysiska personers	förmögenhets-
skatt		901 402	2575000	1830000
1322 Juridiska personers	förmögenhets-
skatt		22537	28000	30000

197143102 49482367

36560471

36560471 10509567

10509567 / 281255

222 705993 65810726

50836000

50836000 12556000

12556000 1104000

1000 Skatter:

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse:

1110 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1111 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

/120 Juridiska personers skatt på inkomst, realisalionsvinsi och rörelse: 1121 Juridiska personers skalt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1130 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1131 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1140 Övriga inkomstskatter:

1141 Kupongskau

1142 Utskiftningsskatt och ersättningsskatt

1143 Bevillningsskatt

1144 Lotterivinstskatt

1200 Lagstadgade socialavgifter:

1211 Folkpensionsavgifi

1221 Sjukförsäkringsavgift, netto

1231 Barnomsorgsavgift

1241 Vuxenutbildningsavgift

1251 Övriga socialavgifter, netto

1261 Bidrag till förvaltningskostnader

för arbetsskadeförsäkringen 1271 Inkomster av arbetsgivaravgifter

lill arbetarskyddsstyrelsens och yr-

226343601 58163000

40063 000

40063000 15537000

15 537000 /100000

1281255	1 104 000	1 100000
/ 131074	1314726	1463000
90957	93036	90000
21744	4700	5000
3818	987	3000
1014556	1216002	1365000
48427807	47415996	55159100
31807836	32668000	35 712000
878435	-344000	1905000
7479875	7542000	8311000
792446	853 341	908000
-475 534	-472000	644000

63414

58924

68200

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning

165

1984

1985

1986

1330 Arvsskatt och gåvoskatt:

1331 Arvsskall

1332 Gåvoskatt

1340 Övrig skatt på egendom:

1341 Stämpelskatt

1342 Skatt på värdepapper

1400 Skatt på varor och tjänster:

1410 Allmänna försäljningsskatter: 1411 Mervärdeskatt

1420,1430 Skatt på specifika varor:

1421 Bensinskatt

1422 Särskilda varuskatter

1423 Försäljningsskatt på motorfordon

1424 Tobaksskatt

1425 Skatt på spritdrycker

1426 Skalt på vin

1427 Skatt på malt- och läskedrycker

1428 Energiskatt

1429 Särskild avgifl på svavelhaltigl bränsle

1431 Särskild avgift för oljeprodukter m.m,

1432 KasseUskatt

1433 Skatt på videobandspelare

1434 Skatt på viss elektrisk kraft

1435 Särskild avgifl mot försurning

1440 överskott vid försäljning av varor med statsmonopol:

1441 AB Vin- & Spritcentralens inlevererade överskoll

1442 Systembolaget ABs inlevererade överskott

1450 Skatt på tjänster:

1451 ReseskaU

1452 Skatt på annonser och reklam

1453 Totalisatormedel

1454 Skatt på spel

1460 Skatt på vägtrafik:

1461 Fordonsskatt

1462 Kilometerskalt

1470 Skatt på import: 1471 Tullmedel

1480 Övriga skatter på varor och tjänster: 1481 Övriga skatter på varor och tjänster

940368	941328	970000
790505	794 355	815000
149863	146973	155000
2632 941	2969 766	3078000
1805 187	1973766	2085000
827754	996000	993000
94423370	102028178	105673501
52436384	54 788000	58250000
52436384	54 788000	58250000
34 738401	39138319	38 751000
7053110	11490000	11340000
782626	859211	878000
880329	893 000	963000
4322138	4025000	4120000
6181740	4 930000	5280000
1977 523	1855 000	1970000
1300888	1 250000	1311000
10267371	10444000	10334000

1713

2000

2662

753 699	2208000	1404000
30761	65 349	60000
89526	108000	108000
1010910	922000	895000
86067	86097	86000

300000

350000

334 700

220000

250000

221406

80000

100000

113 294

959978	1094858	1222500
152970	170314	190000
402930	475034	514500
302335	355 875	416000
101743	93635	102000
4116038	4877000	5145000
2359843	2962000	3005000
1 756 195	1915000	2140000
1837868	1830000	1955000
1837868	1830000	1955000

Prop. 1984/85:100

166

1984

1985

1986

2000 Inkomster av statens verksamhet: 2100 Rörelseöverskott:

2110 Affärsverkens inlevererade överskott:

2111 Postverkets inlevererade överskott

2112 Televerkets inlevererade överskott

2113 Statens järnvägars inlevererade överskott

2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott

2115 Förenade fabriksverkens inlevererade överskott

2116 Statens vattenfallsverks inlevererade överskott

2117 Domänverkets inlevererade överskott

2120 Övriga myndighelers inlevererade överskott:

2121 Statens vägverks inlevererade överskott

2122 Sjöfartsverkets inlevererade överskou

2123 Inlevereral överskott av uthyrning av ADB-utrustning

2130 Riksbankens inlevererade överskott:

2131 Riksbankens inlevererade överskott

2140 Myntverkets inlevererade överskott:

2141 Myntverkets inlevererade överskott

2150 Överskott från spelverksamhet:

2151 Tipsmedel

2152 Lotterimedel

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning:

2210 Överskott av fastighetsförvaltning:

2211 Överskott av kriminalvårdsstyrelsens fastighetsförvaltning

2214 Överskott av byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning

2215 Överskott av generaltullstyrelsens fastighetsförvaltning

25674400	24821992	26493073
10160199	8958085	8973900
3933604	3109007	3066300
64993	39121	65000
351500	330000	329000
109289	-	-
80511	89989	102000
66616	69097	78300
3 243016	2438000	2422000
47679	142800	70000
135189	182134	158000
29517	71000	39000
62515	61974	56000
43157	49160	63000
4000000	4000000	4000000
4000000	4000000	4000000
156622	88172	100 000
156622	88172	100000
/ 904 784	1578772	1649600
1489306	1 119500	1 199800
415478	459272	449800
398557	363748	461024
398557	363 748	461024
71	500	500
397929	358877	458000
557	4371	2 524

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning

167

1984

1985

1986

2300 Ränteinkomster:

2310 2320 Räntor på näringslån: 2311 Räntor på lokaliseringslån

2313 Ränteinkomster på statens avdikningslån

2314 Ränteinkomster på fiskerilån

2315 Ränteinkomster på fiskberedningslån

2316 Ränteinkomster på vattenkraftslån

2317 Ränteinkomster pä luftfartslån

2318 Ränteinkomster på statens lån till den mindre skeppsfarten

2319 Ränteinkomster på kraftledningslån

2321 Ränteinkomster på skogsväglån

2322 Räntor på övriga näringslån. Kammarkollegiet

2323 Räntor på övriga näringslån. Lantbruksstyrelsen

2324 Räntor på televerkets statslån

2325 Räntor på postverkets statslån

2330 Räntor på bostadslån:

2331 Ränteinkomster på egnahemslån

2332 Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande

2333 Ränteinkomster på lån för bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer

2334 Räntor på övriga bostadslån. Bostadsstyrelsen

2340 Ränior på studielån:

2341 Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier

2342 Ränteinkomster på allmänna studielån

2350 Räntor på energisparlån:

2351 Räntor på energispariån

2360 Räntor på medel avsatta till pensioner: 2361 Ränteinkomster på medel avsatta till folkpensionering

2370 Ränior på beredskapslagring:

2371 Räntor på beredskapslagring

11492477	12361770	12347059
645837	867635	781067
271673	278500	265000
416	460	270
4003	5922	5000
1240	1900	1737
212	202	192
1979	1888	1795

17995

32218

23718

1	1	_
56	67	63
199898	251366	179141
3 363	5112	4150
145000	290000	290000
-	-	10000
7962 722 1	8412687 1	8700566 1

8412100

8700000

265

300 13006

7962171

288

298 28328

28315

454500 454500

7749

7749

988541 988541

234

316 37321

423

13000

445000 445000

7000

36 898

437417 437417

6978

7000

883500 883 500

6978

951637 951637

Prop. 1984/85:100

168

1984

1985

1986

2380,2390 Övriga ränleinkomsler:

2381 Ränteinkomster på lån till personal inom utrikesförvaltningen m.m.

2382 Ränteinkomster på lån lill personal inom biståndsförvaltningen m.m.

2383 Ränteinkomster på statens bosätlningslän

2384 Ränteinkomster på lån för kommunala markförvärv

2385 Ränteinkomster på lån för studentkäriokaler

2386 Ränteinkomster på lån för allmänna samlingslokaler

2389 Ränteinkomster på lån för inventarier i vissa specialbostäder

2391 Ränteinkomster på markförvärv
för jordbrukets rationalisering

2392 Räntor på intressemedel
2394 Övriga ränteinkomster

2396 Ränteinkomster på det av byggnadsstyrelsen förvaltade kapitalet

2400 Aktieutdelning:

2410 Inkomster av statens aktier:

2411 Inkomster av statens aktier

2500 Offentligrättsliga avgifter:

2511 Expeditionsavgifter

2512 Vattendomstolsavgifter

2513 Avgift för statlig kontroll av läkemedel

2514 Elevavgifter vid styrelsen för vårdartjänst

2517 Trafiksäkerhelsavgift

2518 Fyravgifter, fariedsvaruavgifter

2519 Skeppsmätningsavgifter

2521 Fartygsinspeklionsavgifter

2522 Avgifter för granskning av biograffilm

2523 Avgifier för särskild prövning och fyllnadsprövning inom skolväsendet

2524 Avgifter vid statens jordbruksnämnd

2525 Avgifter för växlskyddsinspektion

2526 Avgifter vid köttbesiktning

2527 Avgifter för statskontroll av krigsmateriellillverkning

2528 Avgifter vid bergsstaten

1450565	1602330	1516920
1417	1581	1820
365	272	100
11009	6 247	4000
35464	51400	15950
129	235	175
8746	13185	15 000
534	491	475
4657	5310	4400
21 112	32645	25000
98496	135964	100000
1268636	1355000	1 350000
216286	251907	250000
216286	251907	250000
216286	251907	250000
1351 550	1642603	1612243
392445	439498	455000
492	105	—

4 703

12	44	21
20000	39400	45000
318637	316956	311000
2460	2691	2500
7008	6343	6230

2781

2603

2487

882

857

900

2702	2935	2900
8971	9616	8600
17719	-	-
590	703	800
4 348	5098	3259

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverket inkomstberäkning

169

1984

1985

1986

124627

2529 Avgifter vid patent- och registreringsväsendet

2531 Avgifter för regisirering i förenings m.fl. register

2532 Ulsökningsavgifter

2533 Avgifter vid statens planverk

2534 Vissa avgifier för registrering av körkort och motorfordon

2535 Avgifter för statliga garantier

2536 Lolteriavgifter

2537 Miljöskyddsavgift

2538 Miljöavgift på bekämpningsmedel och handelsgödsel

2539 Täklavgift

2541 Avgifter vid lullverkel

2542 Patientavgifter vid tandläkarutbildningen

2600 Försäljningsinkomster:

2611 Inkomster vid kriminalvården

2612 Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium

2615 Inkomster vid arbelarskyddsstyrelsen

2616 Försäljning av sjökort

2617 Lotsavgifter

2619 Inkomster vid riksaniikvarieämbe-let

2621 Inkomster vid lantbruksnämnderna

2622 Inkomster vid statens livsmedelsverk

2624 Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter

2625 Utförsäljning av beredskapslager

2700 Böter m.m.:

2711 Restavgifter

2712 Bötesmedel

2713 Valtenföroreningsavgift

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet:

2811 Övriga inkomster av statens verksamhet

138749

136502

22636	24638	24 500
86498	97 164	92500
775	543	600
106538	113242	124650
146257	181166	145 700
3 262	2453	3 200
13000	42 750	42500
36000	131000	115 000
6000	18000	17500
8500	37 550	40200
14000	28500	30400
100713	487649	1995845
124730	139491	153000

8678

8515

9425

12525	14526	14720
7614	7447	7400
61707	62258	64000
334	266	300
4733	_

1764

2252

2000

47 628 831000	44 894 208000	45000 1 700 000
424672 246979 177643 50	420332 240633 179698 1	413002 226000 187000 2
529946	335898	440000
529946	335 898	440000

Prop. 1984/85:100

170

1984

1985

1986

3000 Inkomster av försåld egendom:

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m.m.:

3110 Affärsverkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner:

3111 Postverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3112 Televerkets inkomster av försålda fastigheter och maskir\er

3113 Statens järnvägars inkomster av försålda fasligheter och maskiner

3114 Luftfartsverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3115 Förenade fabriksverkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3116 Statens vattenfallsverks inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3117 Domänverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3120 Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner:

3121 Kriminalvårdsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3122 Statens vägverks inkomster av försålda byggnader och maskiner

3123 Sjöfartsverkets inkomster av försålda byggnader och maskiner

3124 Statskontorets inkomster av försålda datorer m.m.

3125 Byggnadsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3126 Generaltullstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3200 Övriga inkomster av markförsäljning:

3211 Övriga inkomster av markförsäljning

3300 Övriga inkomster av försåld egendom:

3311 Inkomster av statens gruvegendom

3312 Övriga inkomster av försåld egendom

3362 Inkomster av försålda lager

171738	93258	99401
128267	67153	71300
115633	50797	61000
314	1	-
7756	-	-
73460	30000	30000
1781	______	_______

5 599

1000

2000

26723

18796

30000

12634

16356

10300

326	400	600
4775	9356	4500
-709	100	50
1163	100	100
6815	5000	5 000
264	1400	50
4254	1105	1100
4 254	1 105	1 100
39217	25000	27001
20353	25000	27000

18864

Bilaga 1.2 /Riksrevisionsverket inkomstberäkning

171

1984

1985

1986

4000 Återbetalning av lån:

4100 Återbetalning av näringslån:

4110 Återbetalning av industrilån:

4111 Återbetalning av lokaliseringslån

4120 Återbetalning av jordbrukslån:

4122 Återbetalning av statens avdikningslån

4123 Återbetalning av fiskerilån

4124 Återbetalning av fiskberedningslån

4130 Återbetalning av övriga näringslån:

4131 Återbetalning av vattenkraftslån

4132 Återbetalning av luftfartslån

4133 Återbetalning av staleps lån till den mindre skeppsfarten

4134 Återbetalning av kraftledningslån

4135 Återbetalning av skogsväglän

4136 Återbetalning av övriga näringslån. Kammarkollegiet

4137 Återbetalning av övriga näringslån. Lantbruksstyrelsen

4138 Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier

4200 Återbetalning av bostadslån m.m.:

4211 Återbetalning av lån till egnahem

4212 Återbetalning av lån för bostadsbyggande

4213 Återbetalning av lån för bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer

4214 Återbetalning av övriga bostadslån. Bostadsstyrelsen

4300 Återbetalning av studielån:

4311 Återbetalning av statens lån för universitetsstudier

4312 Återbetalning av allmänna studielån

4313 Återbetalning av studiemedel

4400 Återbetalning av energisparlån:

4411 Återbetalning av energisparlån

4658137	4357634	4243619
576518	537215	410057
400709 400709	284300 284 300	280000 280000
21041	27316	21338
1298 16140 3603	1375 22588 3 353	700 16000 4638
154 768 219 2041	225599 304 2121	108719 241 2213
26194 20 74	28980 10 90	32700 II 82
102571	54164	67000
1888	1869	1700
21761	138061	4772
2278953 4	2149525 8	2110655 5

2278264

2110000

2148700

817

685

650

1167567	1080024	1172035
26	72	35
35 240	25952	11000
1132301	1054000	1 161 000
246294	253100	275000
246294	253 100	275000

Prop. 1984/85:100

172

1984

1985

1986

4500 Återbetalning av övriga lån:

4511 Återbetalning av lån till personal inom utrikesförvaltningen m,m.

4512 Återbetalning av lån till personal inom biståndsförvaltningen m.m.

4513 Återbetalning av lån för kommunala markförvärv

4514 Återbetalning av lån för studentkårlokaler

4515 Återbetalning av lån för allmänna samlingslokaler

4516 Återbetalning av utgivna startlån och bidrag

4517 Återbetalning av u-landslån

4519 Återbetalning av statens bosättningslån

4521 Återbetalning av lån för inventarier i vissa specialbostäder

4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor

4526 Återbetalning av övriga lån

5000 Kalkylmässiga inkomster: 5100 Avskrivningar:

5110 Affärsverkens avskrivningar:

5111 Postverkets avskrivningar

5112 Televerkels avskrivningar

5113 Statens järnvägars avskrivningar

5114 Luftfartsverkels avskrivningar

5115 Förenade fabriksverkens avskrivningar

5116 Statens vattenfallsverks avskrivningar

5120 Avskrivningar på fasligheler:

5121 Avskrivningar på fastigheter

5130 Uppdragsmyndighelers komplementkostnader:

5131 Uppdragsmyndigheters m.fl. komplemenlkostnader

5140 Övriga avskrivningar:

5141 Statens vägverks avskrivningar

5142 Sjöfartsverkets avskrivningar

5143 Avskrivningar på ADB-utrustning

5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar för ekonomiskt försvar

5200 Statliga pensionsavgifter, netto:

5211 Statliga pensionsavgifter, netto

STATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER

388805	337770	275872
6 384	6 354	7360
3403	1844	100
187567	158400	140000
132	216	160
5682	6974	6700
15 296	16235	15000
13047	9518	7 398
43264	34449	17000
1861	1561	1700
31606	36306	39600
80563	65913	40854
5503102	6595971	4258806
5529800	4063971	4154806
4 789603	3297858	3331100
400277	98000	-
1475440	-	-
964483	1032000	1079000
90642	126000	130000

122 100

2000000

251100 251100

55 883

1802878

216056 216056

60258

1981600

235200 235 200

94114

78062

80195 80195

78062

94 114

446079	450718	478492
197766	157400	156400
84236	99403	106000
108664	136815	162075
55413	57100	54017
-26698	2532000	104000
-26698	2532000	104000
233150480	258574847	261438500

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984

Bilaga 1.3

Riksrevisionsverkets beräkning av budgetutfallet för budgetåret 1984/85

Prop. 1984/85:100

Bilaga 1.3 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1984/85

RIKSREVISIONSVERKET 1984-12-07

REGERINGEN FINANSDEPARTEMENTET

Beräkning över utfallet av statsbudgeten för budgetåret 1984/85

Riksrevisionsverkel (RRV) lämnar härmed en beräkning över utfallet av statsbudgeten för budgetåret 1984/85.

1 beräkningarna ingår begärda anslag på tilläggsbudget 1 (prop. 1984/85: 25, 45). Sammanlagt uppgår de medtagna anslagen på tilläggsbudget till I 850 milj. kr.

I statsbudgeten anvisades 10000 milj. kr. för beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto. Beloppet var avsett för tilläggsbudgetar och finansfullmakt samt 1000 milj. kr. för valutaförluster som kan uppkomma när lån som staten tagit i utlandet löses i förtid. I denna beräkning har hänsyn lagils till utgifter på tilläggsbudget I enligt ovan angivna propositioner. För att undvika dubbelräkning, sedan anvisade medel på tilläggsbudget I lagils med, har det i statsbudgeten anvisade beloppet för beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto justerats ned med 2000 milj. kr. till 8000 milj. kr. Detla belopp är avsett att täcka utgifter enligt tilläggsbudget II och III, finansfullmakl och valutaförluster.

Statsbudgetens inkomsler beräknas uppgå till 251 111 milj. kr. för budgetåret 1984/85 vilkel är 7026 milj. kr. mer än beräkningen i statsbudgeten. Utgifterna beräknas uppgå till 320708 milj. kr, I detta belopp ingår 5000 milj. kr. för beräknat tillkommande utgiftsbehov, nello, vilkel år lägre än vad som tidigare beräknats. Det beräknade utfallet för statsbudgetens utgifter blir 9475 milj. kr. större än vad som anvisats i statsbudgeten (inkl. tilläggsbudget I). Statsbudgetens underskott för budgetårel 1984/85 blir därmed 69597 milj. kr. vilket är 2449 milj. kr. större än beräkningen i statsbudgeten (inkl. tilläggsbudget I och 8000 milj. kr. för beräknat tillkommande utgiftsbehov, netlo). I bilagal redovisas statsbudgetens inkomster och utgifter fördelade på inkomsttyp och huvudtitlar.

Riksdagen 1984185. I saml. Nr 100. Bilaga 1.3

Bilaga 1.3 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1984/85

Tabell I. Statsbudgeten fur bud)>etäret 1984/85 tniilj. kr.)

Inkomster	Statsbudgei	Beiaknal	Differens
		ulläll	beräknat ulläll och slalsbudgel
Skaller	2l)K 707	2ih:yy	-1- 7 .S92
Inkomster av statens
verksamhet	24t)t)9	24 921	-t- 912
Inkomster av forsuld
egendom	ISI6	48	-1717
Återbetalning av län	.862	4 }M)	-1- 46S
Kalkylmässiga inkomster	.S69I	.S4f)2	- 229
Summa	244085	251111	4-7 025
Utgifter	Anvisat	Beräknat	Differens
	t. o. m.	ulläll	beräknat
	lilläggs-		Ullall och
	budget 1		anvisat

Förslags- och obelecknade

anslag Reservationsanslag Röriiga krediter!-t- = ökad

disposition. - = minskad

disposition) Beräknat tillkommande

utgiftsbehov, netto

Summa

Statsbudgetens saldo

(inkomster-utgifter)

2.S9()46 44 687

- .SOt)

8 000 311233

-67 148

272 410 4-16.10

- I .132

5 000 320708

-69.S97

I.V164

.S7

- 8.12

- 3000 -I- 9475

- 2 449

Inkomster

Det beräknade utfallet för inkomsterna i förhällande till beräkningen i statsbudgeten framgår av bilaga2. Inkomsterna beräknas bli 7026 milj. kr. större än beräkningen i statsbudgeten. De största förändringarna hänför sig till följande inkomsthuvudgrupper.

Tabell 2. Differens beräknat utfall och statsbudget för inkomsthuvudgrupper budgetåret 1984/85 (milj. kr.)

Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse (1100)

Lagstadgade socialavgifter (1200)

Skatt på egendom (1300)

Skatt på varor och ijänster (1400)

Ränteinkomster (2300)

Försäljningsinkomster (2600)

(Dvriga inkomster av försåld egedom (3300)

Återbetalning av näringslån (4100)

Statliga pensionsavgifter, netto (5200)

Övriga

Summa

-I-I9I.S -t I .142 -t 716 -t-3 620

- 333 -(-1048 -1731 -F 236

- 298 -F .SI I

4-7026

Bilaga 1.3 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1984/85 3

Antaganden om utvecklingen av den totala lönesumman i statsbudgeten och denna beräkning framgår nedan.

Tabell 3. Lönesummans utveckling åren 1984—1985

Procentuell förändring
från föregående år
1984 1985

Statsbudget	8,0	5,5
Beräkning över utfallet
budgetåret 1984/85	9,0	5,5

Inkomsterna inom inkomsthuvudgruppen skatt på inkomsl, realisationsvinst och rörelse beräknas bli I 915 milj, kr. större än beräkningen i statsbudgeten. Det beror bl. a. på att inkomslerna på titeln fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse beräknas uppgå lill 50193 milj. kr. under budgetåret 1984/85 vilket är 3053 milj. kr. mer än i statsbudgeten. Den preliminära A-skatten beräknas bli 3963 milj. kr. störte än i statsbudgeten. Uppbörden av preliminärskatt i september och november 1984 har varit större än beräknat. Till följd av högre antagande om den totala lönesummans utveckling under år 1984 och ökningar av andra inkomstslag beräknas fyllnadsinbetalningarna bli 1598 milj. kr. större än i statsbudgeten. Enligt det preliminära taxeringsutfallet beräknas den överskjutande skatten bli 2055 milj. kr. större än i statsbudgeten.

Prognosen för juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse har räknats ned med 1 254 milj. kr. i förhållande till statsbudgeten. Utbetalningarna av kommunalskattemedel beräknas bli 712 milj. kr. större ån i statsbudgeten. Det beror till största delen på att det kommunala skalteunderiaget för år 1983 blev större ån beräknat i statsbudgeten. Enligt det preliminära taxeringsutfallet för år 1983 blev den överskjutande skatten 532 milj. kr. större än i statsbudgeten.

De lagstadgade socialavgifterna beräknas uppgå till 45253 milj. kr. under budgetåret 1984/85 vilket är 1 342 milj. kr. mer än enligt statsbudgeten. Uppräkningen beror på det högre antagandet om lönesummans utveckling för år 1984. Detta leder till ökade fyllnadsinbetalningar våren 1985.

Inkomsterna av skatt på egendom har räknats upp med 716 milj. kr. i förhållande till statsbudgeten. Av uppräkningen hänför sig 410 milj. kr. till omsättningsskatten på aktier och vissa värdepapper som infördes den Ijanuari 1984. Ökningen beror på att omsättningen utanför Stockholms fondbörs tidigare underskattats. Fysiska personers förmögenhetsskatt beräknas uppgå till 2575 milj. kr. vilket är 504 milj. kr. störte ån i statsbudgeten. Denna förmögenhetsskatt avser inkomståret 1983 då skatten tillfälligt var höjd och gränsen för skatteplikt sänkt.

Prognosen för inkomstgruppen skatt på varor och tjänster har höjts till 99404 milj. kr. vilket är 3620 milj. kr. mer än enligt statsbudgeten. Inkomsterna av mervärdeskatt beräknas bli 200 milj. kr. högre än i statsbud-

Bilaga 1.3 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1984/85 4

geten. Bensinskatten beräknas bli I 640 milj. kr. större an i statsbudgeten. Cirka 500 milj. kr. av ökningen beror på all energiskatten på bensin från den Ijanuari 1985 förs över till denna inkomsttitel från titeln energiskatt (prop. 1984/85:64). Skattehöjningen den I december 1984 (prop. 1984/85:45) och viss volymökning förklarar återstoden av ökningen. Inkomsterna på titeln energiskatt ökar med 620 milj. kr. i förhållande till statsbudgeten trots atl ca 500 milj. kr. förs över till bensinskatten. Ökningen beror till största delen på skallehöjningen pä elkraft den 1 december 1984 och på kol den Ijanuari 1985 men även på viss volymökning. Den särskilda avgiften för oljeprodukter m. m. beräknas bli 704 milj. kr. större än i statsbudgeten. Della beror på alt vissa inkomsler och fondbehållningar kommer att tillföras titeln utöver vad som förutsattes i statsbudgeten. Skatten på sprit, vin och tobak beräknas bli 120 milj. kr.. 200 milj. kr. respektive 140 milj. kr. slörre än i statsbudgeten. Dessa ökningar beror i huvudsak på skattehöjningarna den 3december 1984 (prop. 1984/85: 43).

Ränteinkomster beräknas uppgä till 11 903 milj. kr, vilket är 333 milj. kr. mindre än i statsbudgeten. Av minskningen hänför sig 100 milj. kr. till ränteinkomster på lån för bostadsbyggande och 163 milj. kr. till räntor på beredskapslagring och förrådsanläggningar.

Enligt statsbudgeten för budgetårel 1984/85 skulle inkomsterna av utförsäljning av oljelager (1760 milj. kr.) redovisas på inkomsttiteln 3362 inkomster av försålda lager. 1 regleringsbrevet för tolfte huvudtiteln H Ekonomiskt försvar: bränslen och drivmedel sägs all inkomsterna skall redovisas på inkomsttiteln 2625 utförsäljning av beredskapslager (regeringsbeslut 51, industridepartementet 1984-06-20). I denna beriikning tas dessa inkomster upp med 1039 milj. kr. under inkomsttiteln 2625 utförsäljning av beredskapslager. Denna förändring förklarar större delen av avvikelserna från statsbudgeten för inkomsthuvudgrupperna försäljningsinkomster och övriga inkomster av försåld egendom.

Inkomsterna under inkomstgruppen återbetalning av näringslån har räknats upp med 236 milj. kr. i förhållande till statsbudgeten. Av detta belopp hänför sig 65 milj. kr. till titeln återbetalning av lokaliseringslån och 127 milj. kr. till titeln återbetalning tidigare infriade statliga garantier. Återbetalningarna av tidigare infriade garantier bruttoredovisas fr. o.m. budgetåret 1984/85. En stor del av dem hänför sig lill Johansson- gruppen (stöd till varv m.m.). Statliga pensionsavgifter, netto har justerats ned med 298 milj. kr. i förhållande till statsbudgeten.

Utgifter

Förslags- och obetecknade anslag

Utgifterna på förslagsanslag och obetecknade anslag beräknas uppgå till 272410 milj. kr. (bilaga3). Utgifterna på dessa anslag blir dä 13 364

Bilaga 1.3 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1984/85 5

milj. kr. större iin beräkningen i statsbudgeten (inkl. tilläggsbudget 1). De största differenserna mellan beriiknat utftill och statsbudget anges nedan.

Tabell 4, Differens beräknat utfall och statsbudgei fiir f<)rslags- och obelecknade anslag budgetårel 1984/85 (milj, kr.)

Anslag Ökning (-I-)

Minskning (-)

Ränior på statsskulden m. m. + 10 100

Täckning av merkostnader for löner och pensioner m.m. - I 800

Lokala polisorpanisalionen; Ftirvallningskosinadcr -l- 157

Försvarsdeparlemenlel -t- 516

Folkpensioner -t- 605

Bidrag lill sjukforsiikringen + .110

Bidrag lill kommunal barnomsorg 4- 116

Bidrag lill driften av grundskolor ni. m. + 470

Bidrag till driften av gymnasieskolor -I- 416

Bidrag lill arhelsloshelsersallning och iiltiildninpsbidrag + 149

Lån lill bostadsbyggande - JiTS

Räntebidrag m. m. + 400

Övriga -i- I 640

Summa 4-1.1.164

Råntorna på statsskulden beriiknas uppgå till 70600 milj. kr. budgetåret 1984/85. Det är 10 100 milj. kr. mer än beriikningen i statsbudgeten. Ökningen beror främst på realiserade valutaförluster vid förtidsinlösen av äldre utlandslån vilket görs tidigare iin vad som förutsattes vid anslagsberäkningen. De äldre utlandslånen byts ul mot nya lån med fördelaktigare villkor. I statsbudgeten togs valutaförluster upp med 2 300 milj. kr. Därutöver togs 1000 milj. kr. upp under beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto. Valutaföriuslerna beräknas nu uppgå till 12 200 milj. kr. Valutaförluster medför emellertid ingen kassamiissig belastning av statsbudgeten. Eftersom huvudprincipen för redovisningen mol statsbudgeten är kassamässig kan den nuvarande metoden för bokföring av valulaföriuster diskuteras utifrån redovisningsprincipiella utgångspunkter.

1 statsbudgeten för budgetåret 1984/8.5 anvisas 2000 milj. kr. för täckning av merkostnader för löner och pensioner. Statsbudgeten beräknades med utgångspunkt i löneläget den I maj 1983. Därefter har avtal träffats om statstjänstemannens löner för år 1984 och 1985. De avtalsmässiga lönehöjningarna har beräknats och fördelats på de anslag som innehåller lönekostnader. Utgifterna på anslaget täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m. har därför räknats ned med 1 800 milj. kr. till 200 milj. kr. och avser främsl löneökningar på reservaiionsanslag inom universilets-och högskoleområdet. Mot bakgrund av detta bar bl. a. förvaltningskostnaderna för den lokala polisorganisationen räknats upp med 357 milj. kr. till 4 125 milj. kr.

Utgifterna under försvarshuvudtiteln beräknas till 23 287 milj. kr. vilket är 516 milj. kr. mer än vad som anges i statsbudgeten. Ökningen beror främst på att kompensationen för prisstegringen för del militära försvaret blir större än beräknat.

Bilaga 1.3 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1984/85 6

Utgifterna för folkpensioner beräknas lill 42055 milj. kr. vilket är 605 milj. kr. mer än vad som anges i statsbudgeten. Ökningen beror på att beräkningen i statsbudgeten baserades på antagandet att basbeloppet för år 1985 skulle uppgå lill 21 300 kr. Nu beräknas basbeloppet uppgå till 21 700 kr. Vidare beror ökningen på höjda pensionstillskott fr. o.m. Ijanuari 1984 (SFS 1983:961).

Bidrag till sjukförsäkringen beräknas öka med 310 milj. kr. i förhållande till vad som anges i statsbudgeten. Anslagsbelastningen blir 4590 milj. kr. istället för 4 280 milj. kr. Den främsta orsaken till ökningen är ökade sjukpenningkostnader lill följd av all sjuktalet beräknas öka. Utgifterna för bidrag lill kommunal barnomsorg beräknas till 6831 milj. kr. vilkel är 316 milj. kr. mer än i statsbudgeten. Ökningen beror på en ökning av antalet inskrivna barn.

Bidragen till drift av grundskolor och gymnasieskolor blir större än beräknat i statsbudgeten. Bidrag för grundskolor m. m. beräknas uppgå till 13360 milj. kr. (4-470 milj. kr.) och för gymnasieskolor 4240 milj. kr. (4-436 milj. kr.). Ökningarna beror dels på att slutregleringen av statsbidragen för verksamheten under föregående budgetår blev större än beräknat och dels på höjda löner jämfört med beräkningarna i statsbudgeten.

Enligt beräkningar kommer utgifterna för arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag inom arbetsmarknadsutbildningen m.m. atl bli större än vad som anvisas i statsbudgeten för budgetåret 1984/85. Den del av dessa utgifter som finansieras över statsbudgetanslag beräknas uppgå till 2912 milj. kr. vilket är 349 milj. kr. mer än vad som anges i statsbudgeten.

Vad gäller statens utgifter för lån till bostadsbyggande så beräknas nedgången i besluten om bostadslån bli större ån vad som beräknats i statsbudgeten. Anslagsbelastningen har till följd därav räknats ned med 335 milj. kr. från 8360 milj. kr. till 8025 milj. kr. för budgetårel 1984/85. Utgifterna för räntebidrag ökar däremot. Totalt beräknas de lill 9400 milj. kr. vilket är 400 milj.kr mer än vad som anges i statsbudgeten. Ökningen beror på eftersläpande utbetalningar av retroaktiva räntebidrag.

Reservationsanslag

Anslagsbehållningarna beräknas uppgå till 23461 milj. kr. vid budgetårets slut (bilaga4). Det är en minskning med 2943 milj. kr. jämföri med behållningarna vid början av budgetåret. De största förändringarna av anslagsbehållningarna anges nedan.

Bilaga 1.3 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1984/85 7

Tabell 5. Förändringar av anslagsbehållningar på reservationsanslag budgetårel 1984/85 (milj. kr.)

Anslag Ökning (-f)

Minskning (-)

+	2.19
+	.1,9
+	244
-	4.10
-	155
-	691
-	94.1
+	164
+	100
-	601
-	146
+	415
-	160
_	200
-	1 1,16

Bidrag till internationella biståndsprogram

Övriga u-landspolitiska insatser

Drift av slatliga vägar

Byggande av statliga vägar

Särskilda väginvesteringar (1982/83)

Sysselsättningsskapande åtgärder

Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m.

Regionalpolitiskl stöd: Vissa lokaliseringsbidrag m.m.

Regionalpolitiskl stöd: Lokaliseringslån

Tillskott till Zenil Shipping AB (1982/81)

Avskrivningslån lill svensk varvsindustri (1981/84)

Program för prospeklering efler olja och naturgas

Slöd lill utbyggnad av distributionsanläggningar för fjärrvärme (1982/8?)

Stöd för ålgärder i samband med upphandling inom energiområdet (1982/8.1)

Övriga

Summa —2 943

De största förändringarna av anslagsbehållningarna hänför sig lill utrikes-, kommunikations-, arbetsmarknads-, bostads- och industridepartementen.

Utrikesdepartementets anslagsbehållningar beräknas öka med 594 milj. kr. till 5 703 milj. kr. vid budgetårets slut. Av ökningen hänför sig 359 milj. kr. lill anslaget övriga u-landspolitiska insatser m. m. Ökningen beror på att det tar lång tid från beslut om u-kredit till dess atl kontrakt tecknats, förbindelse utfärdats och utbetalning gjorts. Vidare hänför sig 239 milj. kr. till anslaget bidrag till internationella biståndsprogram.

Kommunikationsdepartementets anslagsbehållningar beräknas minska med 358 milj. kr. till 4422 milj. kr. vid budgetårets slut. I statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisas 3 961 milj. kr. för drift av statliga vägar. Förbrukningen beräknas nu till 3 717 milj. kr. varvid behållningen på anslaget ökar med 244 milj. kr. För byggande av statliga vägar anvisas 900 milj. kr. i statsbudgeten. Anslagsbelastningen beräknas bli I 330 milj. kr. Detta innebär all anslagsbehållningen minskar med 430 milj. kr. till 630 milj. kr. 1 tilläggsbudget 1 för budgetåret 1982/83 anvisades 268 milj. kr. för särskilda väginvesteringar. Vid ingången av budgetåret 1984/85 uppgick reservationsmedelsbehållningen på della anslag lill 224 milj. kr. Därav beräknas 155 milj. kr. förbrukas varvid behållningen minskar till 69 milj. kr.

Arbetsmarknadsdepartementets anslagsbehållningar beräknas minska med 888 milj. kr. lill 3210 milj. kr. vid slutet av budgetårel 1984/85. För budgetåret 1984/85 anvisas i statsbudgeten 2 748 milj. kr. för sysselsättningsskapande åtgärder. Regeringen har föreslagit att ytteriigare 17.50 milj. kr. anvisas i tilläggsbudget I (prop. 1984/85:45). Anslagsförbrukningen beräknas till 5 191 milj. kr. Därmed minskar anslagsbehållningen med 693 milj. kr. till 2 349 milj. kr. vid budgetåret slut.

Bilaga 1.3 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1984/85 8

Bostadsdepartementets anslagsbehållningar beräknas uppgå till 327 milj. kr. vid budgetårets slut. Det innebär en minskning med totalt 947 milj. kr. varav 943 milj. kr. avser vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m.m. Under budgetåret 1983/84 har vissa stödformer ifråga om energisparålgärder upphört alt gälla. Vid ingången av budgetåret 1984/85 uppgick anslagsbehållningen till 946 milj. kr. I statsbudgeten anvisas 500 milj. kr. för hudgetåret 1984/85. Både del anvisade beloppet och behållningen kommer atl utnyttjas under budgetåret 1984/85.

Industridepartementels behållningar beräknas minska med 932 milj. kr. till 7811 milj. kr. Riksdagen har i statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisat 264 milj. kr. för regionalpolitiskl stöd: Vissa lokaliseringsbidrag. Utbetalningarna beräknas uppgå till 100 milj. kr. Behållningen på detla anslag uppgår därmed lill 164 milj. kr. vid budgetårels slut. Vidare anvisas 500 milj. kr. för regionalpolitiskl stöd; Lokaliseringslån. Utbetalningarna under budgetåret 1984/85 beräknas uppgå till 200 milj. kr. Det innebär atl anslagsbehållningen uppgår till 2 576 milj. kr. vid budgetårets slut. I tilläggsbudget 111 för budgetåret 1982/83 anvisades 3000 milj. kr. i kapitaltillskott lill Zenil Shipping AB. Därav återstår 601 milj. kr. vid ingången av budgetårel 1984/85. Hela detta belopp beräknas belalas ut under budgetårel 1984/85. Budgetåret 1983/84 anvisades 465 milj. kr. för avskrivningslån lill svensk varvsindustri med syfte alt stärka de svenska varvens konkurrensförmåga gentemot utländska konkurrenter. Behållningen på detta anslag var vid ingången av budgetåret 1984/85 464 milj. kr. och beräknas minska med 346 milj. kr. under budgetårel 1984/85.

Under budgetåret 1984/85 anvisas 600 milj. kr. för program för prospeklering efler olja och naturgas. Av detta belopp beräknas 185 milj. kr. förbrukas under budgetåret 1984/85. Där blir anslagsbehållningen 415 milj. kr. 1 tilläggsbudget I för budgetåret 1982/83 anvisades 300 milj. kr. för slöd till utbyggnad av distributionsanläggningar för fjärrvärme. Under budgetåret 1984/85 beräknas en minskning av anslagsbehållningen med 160 milj. kr. från 295 milj. kr. till 135 milj. kr. Vidare anvisades i tilläggsbudget I för budgetåret 1982/83 medel för slöd för åtgärder i samband med upphandling inom energiområdet. Av det anvisade beloppet (700 milj.kr) återstod vid ingången av budgetåret 1984/85 579 milj. kr. Under budgetåret 1984/85 beräknas 200 milj. kr. förbrukas, vilket innebär att anslagsbehållningen blir 379 milj. kr. vid budgetårels slut.

Rörliga krediter

Beräknad disposition av rörliga krediter redovisas i bilaga 5. I statsbudgeten beräknades dispositionen av rörliga krediter minska med 500 milj. kr. Det utestående beloppet på röriiga krediter beräknas nu uppgå till 2078 milj. kr. vid budgetårets slut. Det aren minskning med 1 332 milj. kr.

Vid ingången av budgetåret 1984/85 uppgick den utestående rörliga

Bilaga 1.3 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1984/85 9

krediten för televerket till 75 milj. kr. och för televerkets abonnentutrustningar lill 1525 milj.kr. Fr.o.m. budgetåret 1984/85 skall televerkets rörliga krediter upphöra och ersättas med upplåning på kreditmarknaden. De utestående beloppen vid ingången av budgetåret, sammanlagt 1600 milj. kr., har återbetalats ijuli 1984. Vid budgetårets slut beräknar EKN -Exportkreditnämnden — utnyttja 1 278 milj. kr. av den rörliga krediten för förluster på exportkreditgarantier. Vid budgetårets ingång var den utestående krediten I 087 milj. kr. vilket innebåren ökning med 191 milj. kr.

Beslut

Beslut i detta ärende har fatlats av generaldirektören Berggren i närvaro av avdelningschefen Saneli, revisionsdirektören Danielsson, byrådirektören Hansson, föredragande, och byrådirektören Hellman.

G Rune Berggren

Jörgen Hansson

Bilaga 1.3 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1984/85

10 Bilaga 1

Statsbudgeten för budgetåret 1984/85 (milj. kr.)

Inkomster

1000 Skatter

2000 Inkomster av statens verksamhet

3000 Inkomsler av försåld egendom

4000 Återbetalning av lån

5000 Kalkylmässiga inkomsler

Summa inkomsler

Underskoll

Summa

Statsbudget	" Beräknat	Differens
	utfall	beräknat utfall och statsbudget
208707	216299	-F7 592
24 009	24921	-t- 912
1816	98	-1717
3 862	4 330	-1- 468
5691	5462	- 229
244085	251111	+7 026
67148	69597	-1-2 449
311233	320708	+9475

Utgifter

Anvisat

Beräknat utfall

Differens beräknat utfall och anvisat

Utgiftsanslag

Kungl. hov- och sloltsstalerna

Jusliliedepartemenlel

Utrikesdepartementet

Försvarsdepartementet

Socialdepartementet

Kommunikalionsdepartemeniel

Finansdepartementet

Utbildningsdepartementet

Jordbruksdepartementet

Arbetsmarknadsdepartementet

Bostadsdepartementet

Industridepartementet

Civildepartementet

Riksdagen och dess verk m. m.

Räntor pä statsskulden m. m.

Oförutsedda utgifter

III

VII

VIII

XII

XIII

XIV

XVI

Summa

Beräknad övrig medelsförbrukning

I Minskning av anslagsbehållningar'

II Andrad disposition av röriiga krediter

Summa

Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto

Summa

29	30	4-	1
8591	9296	4-	705
8615	8043	-	572
23026	23 543	-1-	517
73024	74 721	+	1697
12123	12431	+	108
14 977	15 164	4-	188
36211	37 430	+	1219
6205	6 246	+	41
18 374	19836	+	1462
20717	21949	4-	1232
12470	13439	+	969
5449	3 839	-	1610
422	472	+	50
60500	70600	+ 10100
1	1		-

317040

300733

+ 16 307

3000	_	- 1000
-500	-1 332	- 832
2500	-1332	- 3832
8000	5 000	- 3000
311233	320708	+ 9475

I denna beräkning anges förändringar i anslagsbehållningar under respektive anslag (bilaga 4).

Bilaga 1.3 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1984/85 II

Bilaga 2

Beräkning av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1984/85 (milj. kr.)

Statsbudgei Beräknat utfall

Differens beräknat ulfall och statsbudget

1111 Fysiska personers skatl på inkomst,

realisationsvinst och rörelse 47140 50193 +3 053

1121 Juridiska personers skatl på inkomst,

13010	11 756	-1 254
1065	1 190	+ 125
30 538	31528	+ 990
-786	-721	+ 65
7089	7 303	+ 214
-447	-666	- 219
6592	6867	+ 275
315	262	- 53
720	675	- 45
2071	2575	+ 504
1990	1885	- 105
540	950	4- 410
55 100	55 300	+ 200
6860	8500	+ 1640
3925	4065	+ 140
5 100	5 220	+ 120
1590	1790	+ 200
9980	10600	+ 620
1276	1980	+ 704
925	970	+ 45
120	220	+ 100
2938	2 780	- 158
1780	1810	+ 30
30	-	- 30
2 397	2297	- 100
73	143	+ 70
40	138	+ 98
295	359	+ 64
8100	8000	- 100
1 152	989	- 163
181	256	+ 75
130	180	+ 50
235	300	+ 65
28	155	+ 127
2 100	2200	+ 100
887	960	+ 73
215	245	+ 30
142	226	+ 84
1460	1 162	- 298
27 189	26469	- 720

realisationsvinst och rörelse 1144 Lotterivinstskatt 1211 Folkpensionsavgift 1221 Sjukförsäkringsavgift, netto 1231 Bamomsorgsavgifl 1251 Övriga socialavgifter, netto 1281 Allmän löneavgift

1311 Skogsvårdsavgifter

1312Hyreshusavgift 1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt

1341 Stämpelskatt

1342 Skatt på värdepapper 1411 Mervärdeskatt 1421 Bensinskatt

1424 Tobaksskatt

1425 Skatt på spritdrycker

1426 Skatt på vin 1428 Energiskalt

1431 Särskild avgift för oljeprodukter 1434 Skatt på viss eleklrisk kraft 1441 AB Vin- & Spritcentralens inlevererade överskott

1461 Fordonsskatt

1462 Kilometerskatt 2113 Statens järnvägars inlevererade överskott

2116 Statens vatlenfallsverks inlevererade överskott

2117 Domänverkets inlevererade överskott 2141 Myntverkets inlevererade överskott 2214 Överskott av byggnadsstyrelsens

fastighetsförvaltning 2332 Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande 2371 Räntor på beredskapslagring och

förrådsanlåggningar 2411 Inkomster av statens aktier 2535 Avgifter för statliga garantier 4111 Återbetalning av lokaliseringslån 4138 Återbetalning av lidigare infriade statliga garantier 4212 Återbetalning av lån för bostadsbyggande 4313 Återbetalning av studiemedel 4411 Återbetalning av energisparlån 5141 Statens vägverks avskrivningar 5211 Slatliga pensionsavgifter, netlo Övriga

Summa 244085 251111 +7026

Bilaga 1.3 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1984/85

Förslags- och obelecknade anslag under budgetåret 1984/85 (milj. kr,)

12 Bilaga 3

	D 2
	E 2
V	C 1
	C 4
	D 1
	D 2
	F 1
	G 3
	1 4
	J 3
VI	E 10
VII	B 2
	D 3
	E 2
VIII	B 11
	B 18
	B 20
	C 4
	C 7
	E 3
	E 4
X	B 3

c 4

D 2

B 3

B 4

B 5

B 7 B 8 B 9 B 10

XII

B 7

B 15

E 6

G 5

XIII

H 1 B 1

H 4

XV A I Övriga

Summa

Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader Allmänna domstolarna Kriminalvärdsanstalterna Försvarsdepartementet Allmänna barnbidrag Bidragsförskott Bidrag till sjukförsäkringen Folkpensioner

Bidrag till kommunal barnomsorg Bidrag till driften av särskolor m. m. Bidrag till kommunala undervisningssjukhus

Bidrag till driften av hem för vård eller boende

Stöd till svenska rederier Lokala skaltemyndigheter Tullverket: Förvaltningskostnader Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m.

Bidrag till driften av grundskolor m. m. Bidrag till driften av gymnasieskolor Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 är m. m.

Bidrag till kommunal utbildning för vuxna Bidrag till driften av folkhögskolor m. m. Sludiehjälp m. m. Studiemedel m. m.

Bidrag lill arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag

Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning Åtgärder för flyktingar Län lill bostadsbyggande Räntebidrag m. m.

Åtgärder i bostadsområden med outhyrda lägenheter Bostadsbidrag m. m. Viss bostadsförbättrings verksamhet Bidrag till förbättring av boendemiljön Anordningsbidrag till allmänna samlingslokaler

Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit Täckande av föriuster vid viss garantigivning

Ersättning för försenad idriftlagning av kärnreaktorer

Föriusttäckning till följd av statliga garantier till svensk varvsindustri och beställare av fartyg Drift av beredskapslager Länsstyrelserna

Täckning av merkostnader för löner och pensioner m.m. Räntor på statsskulden m. m.

Statsbudget

3 768
889
1 335
22 771
6990
1310
4 280
41450
6515
449
1000
618
200
751
671
11 166
12 890
3 804
257
745
421
1221
4 429
2563
2 337
186
8 360
9000
125
1608
225
85

980 160 290

637

1865

2 000 60 500 40140

259 046

Beräknat utfall

4 125
921
1176
23 287
7 022
1377
4 590
42055
6831
572
1 110
710
125
783
707
II 197
13 360
4 240
3-';o
872
466
1372
4 287
2912
2 427
290
8025
9400
50
1640
i.';o
145
40
1037
90
3.15
19
680
1910
200
70600
40 505

272410

Differens
beräknat ut-
fall och
stal	sbudget
+	357
+	32
+	41
4-	516
+	32
+	67
4-	310
+	605
4-	316
-H	121
-t-	110
4-	92
-	75
4-	32
4-	16
+	11
4-	470
+	436
+	93
+	127
4-	45
4-	151
-	142
+	349
4-	90
4-	104
-	315
+	400
_	75
+	32
+	125
4-	60

+ 57

+ 45

31 + 43 + 65

- 1800 + 10 100

+ 365

+ 13.364

Bilaga 1.3 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1984/85 13

Bilaga 4

Beräknade förändringar av anslagsbehållningar på reservationsanslag under budgetåret 1984/85 (milj. kr.)

Reservation Reservation Ökning ( + )

1984-07-01 1985-06-30 Minskning (-)

B 10
E	7
C	1
C	8
F	5
B	2
B	3
B	4

148	38	- 110
196	110	- 86
2544	2783	+ 239
978	1337	+ 359
_	35	+ 35
1745	1989	+ 244
1060	630	- 430
545	673	+ 128
224	69	- 155
40	_	- 40
82	33	- 49
110	72	- 38
50	-	- 50
35	_	- 35
3042	2 349	- 693
69	29	- 40

Byggnadsarbeten för polisväsendel Byggnadsarbeten för kriminalvärden III C I Bidrag till internationella biståndsprogram Övriga u-landspolitiska insatser m. m. Bidrag till anordnande av daghem och fritidshem

VI B 2 Drift av statliga vägar
Byggande av slatliga vägar
Bidrag lill drift av kommunala vägar och

gator B 10 Särskilda väginvesteringar (82/83) D 7 Särskilda järnvägsinvesteringar m. m. i

Norrbollen (82/83) F I Flygplatser m. m. G 4 Särskilda investeringar for poslväsendel

VII F 9 Teckning av aktier i kredilakliebolagel

(83/84)

VIII I 2 Byggnadsarbeten inom utbildnings-

departementets verksamhetsområde

X B 4 Sysselsättningsskapande åtgärder
B 11 Sysselsäilningsskapande ålgärder i BD län

(82/83)
B 16 Medel för särskilda insatser för överlaliga
inom Luossavaara-Kiirunavaara AB
(LKAB) (8.1/84) 252 140 - 112

XI B 17 Vissa energibesparande åtgärder inom

946	3	- 943
-	39	+ 39
60	-	- 60
-	164	+ 164
276	2 576	+ 300
265	363	+ 98
36	-	- 36
240	176	- 64
627	571	- 56
120	199	+ 79
-	415	+ 415
295	135	- 160
579	379	- 200
350	290	- 60
33	-	- 33
196	67	- 129
50		- 50
601	-	- 601

bostadsbeståndet m.m.

XII      B 14     Småföretagsutveckling
B 25     Bidrag lill fariygsexport till u-lander (78/79)
C   2     Regionalpolitiskl stöd;

Vissa lokaliseringsbidrag m. m. C 3 Regionalpolitiskl slöd:

Lokaliseringslån C 4 Regionalpolitiskl stöd:

Regionala utvecklingsinsatser C 5 Åtgärder för ökad sysselsättning i

Norrbottens län (82/83) D 8 Program for utökad prospeklering m. m.

(82/83) Ell Statens vatlenfallsverk;

Kraftstationer m. m. E 17 Stöd för oljeersättande åtgärder E 19 Program för prospeklering efter olja och

naturgas E 14 Stöd till utbyggnad av dislributionsanlägg-

ningar för fjärrvärme (82/83) E 15 Stöd för åtgärder i samband med upphandling inom energiområdet (82/83) E 15 Investeringar inom energiområdet (83/84) G 13 Finansiering av stirlingmotorutveckling

(82/83) G 18 Lån till SSAB Svenskt Stål AB för rekon-

struklionsändamål (82/83) G 20 Kapitallillskoil till Svenska Varv AB

(82/83) G 21 Tillskott till Zenit Shipping AB (82/83) G 8 .Avskrivningslån lill svensk varvsindustri

(83/84) 464 118 - .146

Bilaga 1.3 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1984/85 14

Reservation	Reservation	Ökning	( + )
1984-07-01	1985-06-30	Minskning	(-)
115		- 115
133	58	- 75
43	4	- 39
7855	7617	- 238

G 13 Ersällning lill Statsföretag AB för kostnader för marknads- och produktutveckling m. m. inom Regioninvestgruppen (83/84)

XIII E I Byggnadsarbeten för statlig förvaltning

XIV A 8 Riksdagen: Nytl riksdagshus Övriga

Summa 26404 23461 -2943

Bilaga 1.3 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1984/85 15

Bilaga 5 Beräknad disposition av rörliga krediter

Televerket

Televerket, Abonneniutrusiningar

Statens järnvägar

Luftfartsverket

Riksförsäkringsverket

Lanlbrukssiyrelsen

Föriuster på exportkreditgarantier

Övriga

Summa

Utestående	Beräknat	Beräknad
belopp	utestående	förändring
1984-06-30	belopp 1985-06-30	1984/85
75	_	- 75
1525	-	-1525
400	500	+ 100
-	40	+ 40
100	100	-
60	-	- 60
1087	1278	+ 191
163	160	3

3410

2078

-1332

Norstedts Trycken. Stockholm 1984

Bilaga 1.4

Vissa tabeller

rörande den statsfinansiella

utvecklingen m.m.

Prop. 1984/85:100

Bilaga 1.4 Den statsnnansiella utvecklingen

Bilaga 1.4

x-~-

r-i

IX)

	ITi	»/~.	o
*ö	fS	n
00	f		ITi
\o	O	Vi
m	(N
fS	f	rr-.	+

2 -

On — 00

3 ?

r « >/ r Si Tt o —

r* 9 r-

OD TT ly-

* tn

iTi irt v-i

i I

I I

tu k-	-	00	rj
tu k-		s m
il	in	f<1	00 oo
il			oo o\ r4
	2		oo oo
			On
	o 9fi	Os	m

I I

iTi OD oo

+ I

5--0 tn t O fN -rr i —

— -- o — 00

— Tf sO

•-* *S (N

I I

00 oo

00 r OO

+ I

»N U ITi

«	r	v£)
o\	00	00
2		*m m*
r»

m	r	*KT-,*	_
	*fSl*	ri	+
1	00	O	-
?<		r-i r-t

f* 00 r

S 2 2:

+ I

-g-s

o a

1- TD

ii-o "I

c o

i I

5 5

1/3

c* E ra o

1 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 1.4

Bilaga 1.4 Den statsfinansiella utvecklingen

1 op m

— O Tj-

O O O

Oo c rJ

oo r-----

c v£) Tt

r lo —

o o o o o o o

rvl >0 C4 Os "Tf I/-1 o

rn On •>-) 04 r-

m rJ -O Os O ri r-

VC »o r*-i "O Tt —

o o o o

00 rg u-,

fN 00 sC OO

r %c —

On T5- — n",

';i o o ■ in ON

o o o <=: o o o

lO \D — O »o TT —

r m in rj O r-- "

O O O O

rn 0\ OO O

— Ov Tt >0

t2 00 — \D

00 o t

*n i: 0\

f# so —

o o o i o o O
o\ r- — csj TT nd rj
— — «-n tv.-------- Tt

w-i »n Tf t\ ON r- —

»n TT m Csi —

C3 o o r.) o t -T "1- t

o o o

VO o

-- 1 1

O O rn N Tj- \c> r-~- oo 00 r-- r-s 'rt m ON

CM O r Os r

VO U-. o Ii-, , —

ON —' oo f>-i OO Tt - KT 04 rs| —

O ON	\|2g Os On v"i	©	O O O —. 11~- OO — vC	§	o o o o o o o oo--------- --, o oo rn -cr o On i. r-- r-	g
(*1	00 ND rn r- —	00	1 rs Os* 'rs "T	s	— \£> - >g- ( — TT m n "-- —	rv)
1	( O o r- yO m " m sO	©	§§8 VO 00 oo	1	O O O O O O r*-i 'Tj- r-- <::b — »1 ''f NC oo — oo oo On	5
ON	r-i ra ' rn r- —	00 Vi	t\ OO OO	s	NO CN» - OO r--m ri r4	OO
O	o o r.i (N r ■T rsi	o	rvn ov - CS i<-i	1	O O O = O O 1 nD »n r-- (N T oo m r-J r*~. 0\ >/-\| r,	"1
M	Os o r4 rg r- —.		fvri - OO	K	r4 oo oo NO NC p*-i rs —	00

■a

o o rj oo nd rn - »n

o o o .— ( (/-I v, o

O O O O O CZi .— Os rst r IOsts

rn o o

rn NC —

tx o oo

rv-, r4

VO VO

r-- r*-i - 1.-1 in

<-j n —

O o o o Ov — r~- O

Q= o o

cc r4 ND

•n —

o o o <:=) o — m oo fN-j rn NO r-~ — -- —

rn ND r-

m ON — -»h -

I I

o o o o

2; rj I/-, r4

•n Os rf, r4

M -q- o oo

< r,i r.->

O o o in r oo rvj r

o o o < o r r- o > -

m o ON tv. r~-

On Csl nO CN r4

— NO ND fNn rn

(N —

I I

I i

E.2

P i/i 1- c (U

Wi
B
0

"S
M	-o
•a	nj
s	•D
.s	C
a	2
5	>
(Zl	ra
	c
r4	Cl
~	a
.s	O

H ca

1 tj

a E

■) CO c

-i "

- >

5 Q

>< i- ■ o « o r;

232 t c ca cd .« — S E

COoM100u;i/l3

S w u 3 t£ C C

3 t: :

i2'M_ffl

(/) c/3 4

.-. __ c/3 .

ra .■= t:

atl c tj

> c/: :CC :CtJ ra

■.z: b

M a 3 Ä

S ra S H S i-Ö S (2 (2 > _

H OT Öc o

00 Ov	=

	u
E	ra
o	c
[1:	'C
	u
E c <	c2i C ra

Bilaga 1.4 Den statsfinansiella utvecklingen

r-ir-riv-iONfNNDoo-O

— r4 — — r-ooONOmr4

oo r) »/"i o Cn »/-, o - r- -

r-ijir-oOTj-r-mri

— r4 (N TT m

ONO>nmTrm"tteNNONO fN — OOONOOrNtNOOOO

— Ttr-iw-. ONNO-r-ir.

— — — -»nooftoo

+ + + + + + + + + +

>	hnc
o	-._«

	cu
ocn	_ -a
a	»J
n.	»J
D	C 3

r--ND"Tj-oommn — -

O NO

NO 00

ONr4>crnNOvi — »nr-r- ocjNNOOr-oramrg- — — oroo-tinON

1/-1 nO 00 00

I + 1 + I

rmTTrr-, 0Nr4O

r~-oor--mr--rst — — ONfN

00 — >0r4\00000»n, ■NCrr-Tfinoo —

+ + + + + + + + + +

c/3 j«: E '

ON — NOONrimin — oor— — r-i oo oo »/"i 00 " nO

r4r-~ooooooc — r-oo-*
r-ir-im-mm-NO r
—                                                    — - r*-i                             —

m oo in, rn t rr-, o - m «-,

ooo" — Tor----r*—'

— ■rslOOONOr-tr. OnnO \DOn        mrslOOr->n —

+   I    + +   I   + +

c/3 "O _ra ra 3 ><

lllll

28

r~- 00

lllll

I     I

O o

— On

r- o

1 c a

Sä

I      I      I      I      I    r

I      I      I      I      I      t      I      I   r

II

o

u.

u 11

c ,i2

-a

-I -

C

0=1

,   rt

ora

1-   ot

!/5

c

D.X)

o

t/: O

0 "O

c

IJ

U)

lyi

c/3 ■;;; Ci -o

NO00m00r--00NDNDrJ-ON

ooQo — *ONor--r--NDNOr4 or-~m — — oor<-, o>no — — (virar-i-j-vor-in

w-, mo-ONr-r-Tj-r—

rr-, o — OnO — -nOOO-*

Tj-r4mrn»nmmmrnoo sOr-in — — NONOmfN r-1 no r~- »n NO >ni r-i r m r*~r r-i —" r4 rs) rJ r-i — —

oon>n, sooooooooin

tn, or-O-OnOnOs-

— r-ii — or-TTNOTrTj-

+ + +   I   + + + + + +

Ooor--Tro«nooor--rn ttnoooo — — nri-NO

inONOfNOONONrnNC

- — r4 *— " m »Ti r-4

+ + + + + + + + + +

m ra — o ra y ~ r-t r-i   tn

- NO — ri       — ri

I    +   I   +   I     I

'f

Oi;

c/3

O

Ci

CL

o

01

1>

n

O

\x.

o

0»nOOOO Vi >ninO TT r4 o O <. O r-i r4 n m [■rn — <—'ONfNtNOO rON — msooN — mNO" _ — _„CjfS)fNlr*-t

0»n»n, oOOmOO»-! ■oor--oininriooca

r--NO0000Ot--r*~iO00O — — — — mm — rinoo + + + + + + + + + +

I      I      I      I

(U    —    ty —

Or*-ir--oo»/-i»ooor-moo oor)»noor-ioor--rrm —

ONfOOOOrr-, ooOrnm NDOOr-ir40NOOr--0 — On

r-in\oooo-r--ooo

TTTj-TT-ooom, 0\NO»n

r- TT r*-) m-, r*~i nD On NO 00 —

-r-rnoo — mrr — rao

ra — rnoONONri — rg

—       — ra —      >r. m —

+ + + + + + + + +   I

ra 3

CO   [/:

OOO00N00000ND>n\0 oONOmoooONOooram sOr-mr-iooONsornND r*-, oo r-4 m, On r>l r-l On r~- r-l NOoOOrnONin, — OOO — ,— _ (V) rr T:f rr

»n, oor~-oonoooON — oooqoon-Ooo-m — O0»nocooooor-N0rn - m. m n m r*-, o "O r-- »n —       — rm>nNONOoo--

tu    OJ)

>     1/3   X>

■mNDr--ooONO — nm rr-r--r--tr--oooooooo

OsOnOnOnOnOsOnOnO'

, 'C (L> 00 -O T3 -O O C C 3 U- :ra   3 -D

nNO~-ooONO—ramTT r-.r-r-~r-r--oooooooooo TtwNor-~ooONO-r4m r-r-h--r--r--rvoooooooo

On On On On O Os On On On 0\

olm 1984

No.stedts Tryckeri, Stockh,

^Lagförslag

Bilaga 1.5

Prop. 1984/85:100

Bilaga 1.5

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam

Härigenom föreskrivs att 12 ocii 24 §§ lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Skatten utgår för annons i allmän nyhetstidning med 3 procent av beskattningsvärdet och annars med 10 procent av beskattningsvärdet.

Föreslagen lydelse

12 §

Skatten utgår för annons i allmän nyhetstidning med 4 procent av beskattningsvärdet och annars med // procent av beskattningsvärdet.

24

Till skattskyldig, som redovisat reklamskatt för annonser i självständig periodisk publikation, som har karaktär av dagspress, populärpress eller fackpress, återbetalar riksskatteverket så stor del av den eriagda skatten för ett beskattningsår som svarar mot en skattepliktig omsättning om, såvitt gäller dagspress, högst 12 miljoner kronor för helt år och, såvitt gäller annan press, högst 6 miljoner kronor för helt år. .återbetalningen sker efter utgången av varje halvt beskattningsår. För första halvåret av ett beskattningsår får återbetalat belopp ej överstiga skatten på en omsättning om hälften av de nämnda beloppen. Är ett beskattningsår längre eller kortare än tolv månader skall de angivna gränserna räknas upp eller ned i motsvarande mån.

Till skattskyldig, som redovisat reklamskatt för annonser i självständig periodisk publikation, som har karaktär av dagspress, populärpress eller fackpress, återbetalar riksskatteverket så stor del av den eriagda skatten för ett beskattningsår som svarar mot en skattepliktig omsättning om, såvitt gäller dagspress, högst 9 miljoner kronor för helt år och, såvitt gäller annan press, högst 6 miljoner kronor för helt år.Återbetalningen sker efter utgången av varje halvt beskattningsår. För första halvåret av ett beskattningsår får återbetalat belopp ej överstiga skatten på en omsättning om hälften av de nämnda beloppen. Är ett beskattningsår längre eller kortare än tolv månader skall de angivna gränserna räknas upp eller ned i motsvarande mån.

Föreligger rätt till återbetalning enligt första stycket får riksskatteverket, om den skattepliktiga omsättningen kan förväntas med säkerhet icke överstiga det högsta belopp för helt år som anges i första stycket, medge befrielse från skyldighet att inbetala reklamskatt.

Om synnerliga skäl föreligger, kan riksskatteverket återbetala skatt tidigare än som anges i första styckel.

(Se vidare anvisningarna.)

' Lagen omlryckt 1984: 156.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975: 117.

I    Riksdagen 1984185. I saml. Nr 100. Bilaga 1.5

Prop. 1984/85:100    Bilaga 1.5

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985. 24 § i den äldre lydelsen tillämpas fortfarande i fråga om beskattningsår eller del därav som ligger före ikraftträdandet.

Norstedts Trycken, Stockholm 1984

^{Innehållsförteckning}

Innehållsförteckning

Finansplanen (bilaga 1)

1 Den ekonomiska politikens resultat 1982-1984   ....................................... ....... 1

1.1   Den tredje vägen   ................................................................................ ....... 2

1.2   Resultaten   .......................................................................................... ....... 3

2   Den ekonomisk-politiska strategin ............................................................ ....... 11

3   Utsikter för 1985   ...................................................................................... ...... 16

3.1         Den internationella ekonomin   ............................................................ ...... 16

3.2   Den svenska ekonomin .......................................................................        19

4 Den ekonomiska politiken ......................................................................... ...... 24

4.1          Finanspolitiken .................................................................................... ...... 24

4.2    Kreditpolitiken   .................................................................................. ..... 26

4.3    Sysselsättningspolitiken   .................................................................... ..... 29

4.4    Fördelningspolitiken   .......................................................................... ...... 32

4.5    Skattepolitiken   .................................................................................. ...... 34

5 Budgetpolitiken   ........................................................................................        37

5.1         Det aktuella budgetläget   .....................................................................        37

5.2   Budgetutvecklingen 1982/83-1985/86   ............................................... ...... 38

5.3   Budgetförslaget    .................................................................................       39

5.4   Budgetpolitiken i elt någol längre perspektiv   ....................................        41

6   Den kommunala ekonomin   ....................................................................... ...... 45

7   Avslutning    ............................................................................................... ..... 49

Särskilda frågor

1   Reklamskatt   .............................................................................................. ...... 52

2   Statliga kreditgarantier, m. m....................................................................... ...... 52

3   Försöksverksamheten med ränteincitament på myndigheternas utgifisanslag                   56

4   Finansiering av vissa affärsverks verksamhet   ...........................................        57

5   Vissa särskilda budgeteffekter samt valutaförluster   ................................. ..... 60

5.1         Särskilda budgeteffekter ...................................................................... ..... 60

5.2   Valutaförluster   ................................................................................... ...... 63

5.3   Underliggande budgetsaido   ................................................................ ..... 64

6   Bruttoredovisning av statsbudgetens inkomster   ....................................... ..... 64

7   Statsbudgeten budgetåren 1984/85 och 1985/86   ....................................... ..... 66

7.1         Beräkningsförutsättningar   ..................................................................       66

7.2   Statsbudgetens inkomster och utgifter avseende

budgetåret 1984/85   ............................................................................       66

7.3 Statsbudgetens inkomster och ulgifler avseende

budgetårel 1985/86 .............................................................................        68

7.4 Statsbudgetens saldo för budgetåren 1984/85 och

1985/86 ...............................................................................................       75

Hemställan   ....................................................................................................       77

Tabellförteckning   ..........................................................................................      79

Diagramförteckning   ...................................................................................... .... 79

1    Riksdagen 1984185. I saml. Nr 100. Bilaga 1 Innehåll

Bilagor

Bilaga 1.1     Preliminärnationalbudget för 1985

Bilaga 1.2   Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

Bilaga 1.3   Riksrevi.s/onsverkets beräkning av budgetutfallel för budget
året 1984/85

Bilaga 1.4   Vissa tabeller rörande den statsfinansiella utvecklingen m. m.

Bilaga 1.5   Lagförslag

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984

Bilaga 2 ti» budgetpropositionen 1985                        Prop. 1984/85:100

Bilaga 2

Gemensamma frågor

Utdrag
CIVILDEPARTEMENTET                           PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-12-20

Föredragande: statsrådet Holmberg

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1985/86, såvitt avser frågor som är gemensamma för flera huvudtitlar

1    Den allmänna lönenivån för statsanställda m.m.

Lönerna för det stora flertalet statstjänstemän och för vissa andra arbetstagare i offentlig verksamhet bestäms genom förhandlingar mellan statens arbetsgivarverk (SAV) och de statsanställdas huvudorganisationer. Den 21 maj 1984 träffade SAV saml Centralorganisationen SACO/SR, Statsanställdas förbund och TCO:s statstjänstemannasektion (TCO-S) avtal om löner 1984-85 för statstjänstemän m.fl. (ALS 1984-85).

I ALS 1984-85 ingår bl. a. allmänt avlöningsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän (AST), allmänt tjänsteförteckningsavtal (ATF), tjänste-förteckningsavtal för undervisningsområdet (TFU), tjänsteförteckningsavtal för kyrkliga tjänster (TFK), avtal om system för lönesättning av chefstjänstemän (chefslöneavtalet) och allmänt pensionsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän (pensionsavtalet). F.n. gäller de lönevillkor som framgår av AST den 21 juni 1984. Enligt pensionsavtalet gäller statens allmänna tjänstepensionsreglemente (1959:287, SPR) med anslutande föreskrifter i väsentliga delar som kollektivavtal i den omfattning de avser berörda tjänstemän.

Enligt ett den 19 juni 1984 träffat avtal gäller ALS 1984-85 till viss del samt vissa av övriga i föregående stycke nämnda avtal som kollektivavtal även mellan SAV och Sveriges Arbetsledareförbund (SALF).

Pensionsförmånerna för de icke-statliga arbetstagare med statlig pensionsrätt som faller utanför SAV:s förhandlingsområde regleras i SPR med anslutande föreskrifter.

För vissa statligt anställda läkare har förmånerna bestämts genom avtal mellan SAV och Sveriges läkarförbund. F.n. gäller för denna personal de 1    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 2

Prop. 1984/85:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor                                              2

lönevillkor som framgår av uvial den 5 september 1984 om allmänna bestämmelser för vissa slatliga läkare m. fl. (ABL).

Samlliga hittills nämnda avtal gäller för tiden den Ijanuari 1984-den 31 december 1985.

Till grund för beräkningen av anslagen lill avlöningar och pensioner under nästa budgelår har lagls de löne- och pensionsbelopp som gäller fr.o.m. den 1 maj 1984. Anslagsberäkningen innefattar ett lönekostnadspälägg med 39%.

I förhållande till del löneläge som låg till grund för beräkningen av lönekostnaderna i budgetpropositionen 1984 har medräknats ändringar som skell fr.o.m. den 1 januari 1984 dels till följd av uppgörelsen den 6 december 1983 i fråga om förtjänsiutvecklingsgarantin enligt avtal om löner 1983 för statstjänstemän m.fl. (ALS 1983). dels lill följd av ALS 1984-85. Förtjänsiutvecklingsgarantin innebar en höjning med 0,8Cr. ALS 1984-85 innebar en höjning av lönerna för 1984 i genomsnitt för statsförvaltningen med 4.47r.

Avtalen har beaktats i löneomräkningen, liksom de ramar, som myndigheterna disponerar under liden den Ijuli 1984-den 30juni 1985 enligt avtal den 12 september 1978 om lokala löneförhandlingar m.m. inom ATF-omrä-det (L-ATF) saml senare träffade ändringsavial.

Genom SAV:s försorg har regeringskansliet i höstens budgetberedning haft tillgång till elt mer detaljerat underlag för beräkning av myndighelernas lönekostnader budgetåret 1985/86. Med utgångspunkt i SAV:s uppgifter har i budgetförslaget kostnadseffekterna av ALS 1984-85 på löne-planslönerna beräknats utifrån resp. myndighets faktiska löneprofil.

Enligt ALS 1984-85 ersätts löneplanerna T och F av en ny löneplan N den 1 juli 1985. Det är därför inte nu möjligt att ange vad som kommer atl gälla i fråga om anställningsvillkor för budgetåret 1985/86. Dessa frågor torde senare få anmälas för regeringen.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.

2   Lönegradsplaceringen för vissa tjänster m.m.

I allmänt tjänsteförteckningsavtal (ATF) den 6 juni 1984 har statens arbetsgivarverk (SAV) samt Centralorganisationen SACO/SR, Statsanställdas förbund och TCO:s statstjänstemannasektion (TCO-S) fastställt lönegradsplaceringen för de statligt reglerade tjänsterna. Enligt avtal den 19 juni 1984 gäller ATF som kollektivavtal även mellan SAV och Sveriges arbetsledareförbund (SALF). Sedan budgetårel 1978/79 har parterna förfogat över ett årligt löneutrymme enligt bestämmelserna i avtalet den 12 september 1978 om lokala löneförhandlingar m. m. inom ATF-områdel (L-ATF) samt senare träffade ändringsavtal.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 2   Gemensamma frågor                          3

Enligt ATF får under avtalsperioden ändring av anställningsvillkoren för en tjänst ske dels i den utsträckning och på del sätt som föreskrivs i L-ATF, dels vid slörre organisationsförändringar, dels vid andra tillfällen om arbetsgivaren finner särskilda skäl föreligga. När en ny myndighet inrättas eller om en organisationsförändring innebär att etl större antal nya Ijänster måste inrättas skall arbetsgivaren lämna berörda huvudorganisationer tillfälle till förhandling om anställningsvillkoren för de nyinrättade tjänsterna. I andra fall prövas frågan om anställningsvillkoren för en nyinrättad tjänst av arbetsgivaren. När arbetsgivaren beslutar om anställningsvillkoren för en ny tjänst, skall hänsyn tas till vad som gäller för andra tjänster inom det aktuella myndighetsområdet. Beslutet får meddelas först sedan berörda arbetstagarorganisationer underrättats. Den organisation som vill kan påkalla förhandling i dessa fall. Sådan förhandling förs under fredsplikt.

Enligt tjänsteförteckningsavtalet den 28 juni 1983 för undervisningsområdet (TFU) och tjänsteförteckningsavtalet den 16 november 1984 för kyrkliga tjänster (TFK) gäller i huvudsak motsvarande regler när en ny tjänst inrättas inom dessa områden.

Enligt tjänsteförteckningsavtalet den 5 september 1984 för vissa statliga läkare m.fl, (TFL) kan part påkalla förhandling om anställningsvillkoren när en tjänst nyinrättas eller direkt berörs av en ändrad förvaltningsorganisation. Sådan förhandling förs under fredsplikt.

Tjänstemän som omfattas av chefslöneavtalet uppbär i regel lön i form av baslön jämte etl antal tjänstelillägg och eventuellt etl personligt tillägg. Antalet tjänstetillägg och storleken av det personliga tillägget bestäms av regeringen eller statens chefslönenämnd. Vissa tjänster är emellertid inom ramen för chefslöneavtalei placerade i lönegraderna F 30-F 35.

Lönesättningen för de tjänster som regeringen i budgetpropositionen begär riksdagens bemyndigande att inrätta sker enligt de regler som framgår av avtalen. Även när det gäller tjänster, som kan inrättas utan riksdagens medverkan men för vilka regeringen beräknar medel under de olika huvudtitlarna, har anslagsberäkningen skett med utgångspunkt i lönesättning enligt gällande regler.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.

3   Bemyndigande för regeringen att godkänna vissa löneavtal

I prop. 1984/85:83 om ändringar i regeringsformen m.m. föreslås bl.a, alt riksdagens lönedelegation avskaffas och att dess uppgifter förs över till finansutskottet fr.o.m, den 1 januari 1986. Det gäller godkännande på riksdagens vägnar av kollektivavtal på det statligt reglerade området,

Prop. 1984/85:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor                               4

Förslagen i propositionen grundas pä betänkandet (DsC 1983: 2) Riksdagen och statstjänstemannens anställningsvillkor, som har lagts fram av utredningen (Fi 1972:06) om underslällning av avtal. Betänkandets sammanfattning och en sammanställning av remissyttrandena över betänkandet finns i propositionen.

I propositionen aviserar jag atl jag skall iiierkomma med forslag om all inhämia riksdagens bemyndigande lill ökade befogenheter för regeringen att godkänna kollektivavtal om anställningsvillkor för bl. a. arbetstagare vid myndigheterna under regeringen och för lärare. Jag tar nu upp denna fråga.

Mitl förslag är alt riksdagen i stor ulslräckning delegerar lill regeringen atl godkänna kollektivavtal på del statligt reglerade området.

Utredningens förslag överensstämmer med milt.

Remissinstanserna lämnar genomgående utredningsförslaget ulan erinran på denna punkl.

Skälen för mitt förslag är följande.

Riksdagens lönedelegation tillkom år 1965 i samband med atl riksdagen fattade beslut om den förhandlingsrättsreform för de offentligt anställda som innebar att dessa fick rätt att träffa kollektivavtal om sina anställningsvillkor. Delegationens uppgift skulle vara atl överlägga i förhandlingsfrä-gor som skall gälla för statens arbetstagare eller som i övrigt tillhör riksdagens prövning. Med det senare uttrycket avsägs bl. a. lärare, präster och vissa andra arbetstagare med statligt reglerade ijänsler. Lönedelegaiionen fick rätt att på riksdagens vägnar godkänna avtal i sådana frågor eller, om frågan undantagits från avtal, förslag till reglering av den. Under åren 1965-1983 har inemot 1 000 avtal godkänts av delegationen.

Av skäl som redovisats av utredningen har delegationens roll som samrådsorgan inför förhandlingar ej blivit den tänkta. Godkännande av avtal har i stor utsträckning skett rutinmässigt och utan någon mer ingående prövning. Även sådana omständigheter som 1976 års arbelsräitsreform och ändringar av det avtalsbara området har haft viss betydelse för delegationens funktion.

Som exempel härpå har nämnts atl lönedelegaiionen numera - efler tillkomsten av det s, k. chefslöneavtalet - inle längre lar ställning till lönesättningen av bl. a. verkschefstjänster. Som en följd härav har lönedelegationen fört vissa resonemang om sin ställning. Vissa aktiveringssträvanden har gjorts men inte lett till någon nämnvärd förändring.

Förslaget om en omfattande delegering till regeringen att godkänna avtal skall ses mot denna bakgrund. Det kan inte anses främja nägra intressen att underställa riksdagen avtal för godkännande, om detta endast är en ren formalitet.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att regeringen bemyndigas att utan alt höra riksdagens lönedelega-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor                                            5

tion godkänna dels avtal om de anställningsvillkor som skall gälla för statens arbetstagare, dels de avtal i övrigt som nu tillhör riksdagens prövning, nllt under förutsättning att avtalen inte gäller generell reglering av ifrågavarande tjänstemäns anställningsvillkor i samband med de allmänna avtalsrörelserna eller annars är av mer avsevärd, självständig siatsfinansiell betydelse.

4   Tjänstledighet för statsanställda "UD-makar" m. fl.

En arbetstagare, vars make är anställd inom utrikesförvaltningen och i den anställningen stationerad utomlands, bör i regel medges tjänstledighet under högsl 12 år för atl vistas tillsammans med maken på stationeringsor-ten. Det har regeringen föreskrivit i tjänstledighetsförordningen (1984: 111), som trädde i kraft den I april 1984 och som är tillämplig på det statligt reglerade områdel. dvs. för statsanställda och för lärare, försäkringskasseanställda m. fl.

Tidigare har för riksdagen anmälts atl tjänstledigheter av här angivet slag borde omfatta sammanlagt högst sex år (prop. 1975: I bil. 2 s. 8, InU 4, rskr 218).

I fortsättningen bör enligt min mening dessa frågor - som för övrigt alltsedan år 1979 kan bli föremål för kollektivavtal — kunna avgöras genom föreskrifter av arbetsgivaren ulan atl riksdagen underrättas (jfr punkt 6 i övergångsbestämmelserna till lagen 1976:600 om offentlig anställning, omtryckt 1982: 100. ändrad senast 1983: 1074).

Jag hemställer atl regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.

5   Verksamheten i Offentliga sektorns särskilda nämnd

Offentliga sektorns särskilda nämnd inrättades genom det särskilda hu-vudavialel den 29 november 1976 (SHA) - ett led i 1976 års arbetsrättsreform (prop. 1975/76: 105, InU 45, rskr 404).

Nämnden består av sju riksdagsledamöter och sex företrädare för avtalsparterna. Den är beslutför bara när den är fulltalig. Den kan enligt SHA kopplas in, när det gäller förhandlingar om kollektivavtal som rör anställningar hos staten, kommunerna, landstingen, försäkringskassorna eller svenska kyrkan. Om en förhandlingspart invänder att ett begärt kollektivavtal i något visst ämne inte bör träffas, eftersom det skulle kränka den politiska demokratin, kan denna fråga hänskjutas till nämnden för etl utlåtande, som utgör en rekommendation till parterna.

Av förarbetena till arbetsrältsreformen framgår all frågor som gäller den offentliga verksamhetens mål. inriktning, omfattning eller kvalitet hör till

Prop. 1984/85:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor                              6

det politiska beslutsområdet (anf, prop, bil 2 s. 151), Avsikten har varit att det i första hand skall ankomma på parterna att inom förhandlingarnas ram lösa hithörande gränsdragningsproblem och atl hänskjulande till nämnden sålunda skall ske bara i undantagsfall (anf. prop. bil. 2 s. 155, anf, InU s, 58).

Enligt riksdagens beslut (prop. 1977/78:176, AU 37, rskr 336) skaM verksamheten i SHA-nämnden årligen redovisas för riksdagen.

Jag får därför upplysa att det hittills - fram till denna dag - inte har hänskjutits något enda ärende till nämnden.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.

6    Nordisk utbytestjänstgöring

Ordningen med nordisk utbytestjänstgöring är nu inne på sitt sjunde år. För svenska deltagare regleras den i förordningen (1980:848) om utbytestjänstgöring i andra nordiska länder (omtryckt 1984:32). Statens arbetsmarknadsnämnd svarar bl. a. för att sprida information om utbytestjänstgöringen till myndigheter, anställda och personalorganisationer.

Intresset för utbytestjänstgöringen har under de allra senaste åren ökat kraftigt såväl i Sverige som i de andra länderna. Både anställda och myndigheter synes bli alltmer uppmärksamma pä de praktiska möjligheter till förnyelse och breddade erfarenheter som tjänstgöringen erbjuder.

Regeringen har i mars 1984 utsett ytterligare tre svenska deltagare till 1984 års utbytestjänstgöring. De kommer från regeringskansliet och har under året tjänstgjort i ett annat nordiskt regeringskansli. I september 1984 har regeringen vidare utsett de 17 svenska deltagare som under är 1985 skall tjänstgöra i Danmark, Finland, Island och Norge.

I och med detta är antalet svenska stipendiater sedan år 1979 uppe i 81. Samtidigt har ett antal tjänstemän från de andra länderna tjänstgjort i Sverige.

Jag vill i detla sammanhang ocksä nämna att Nordiska ministerrådet har beslutat att fr.o.m. år 1985 ställa medel till förfogande för utbytestjänstgöring för sädan personal utanför del statligt lönereglerade området som särskilt arbetar med narkotikafrågor. Beslut om vem som skall delta från svensk sida i den utbytestjänstgöringen tas av Nordiska kontaktmannaor-ganet för narkotikafrågor.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor                                       7

7    Samhällsinformation

En viktig del av de offentliga myndigheternas service till medborgarna är den informationsverksamhet som myndigheterna hedriver. Informationsdelegationen (B 1982:01) har i sitt betänkande (SOU 1984:68) Samordnad samhällsinformation lagl fram förslag om en sådan samordning av de befinlliga informationsresurserna att allmänheten lättare kan få tillgäng till samhällets service och svar på sina frågor. I belänkandet behandlas bl. a. myndigheternas telefonservice och service genom lokala informationscentraler samt myndigheternas interna information. Betänkandet remissbehandlas f. n.

1983 års demokraliberedning (C 1983: 03) skall undersöka vilka svårigheter och problem som finns för enskilda människor när del gäller all komma i kontakt med kommunala organ eller serviceinrättningar. Den skall också kartlägga den utbildning kommunerna ger sina anställda i syfte all öka serviceinriktningen i den kommunala verksamheten. Ansvaret för den kommunala informationen och för det kommunala förenklingsarbelet vilar enligt 3 kap. I § kommunallagen (1977: 179. ändrad senasl 1984:507) på kommunstyrelsen resp. förvaltningsutskottet. Beredningen skall studera vilken effekt detla har haft. Beredningen skall lämna sitt slutbetänkande senast den I juni 1985.

Jag hemställer alt regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.

8    Myndigheternas externa tidskrifter

Informalionsdelegalionen (B 1982:01) har under 1984 överiämnat sitt betänkande (SOU 1984:68) Samordnad samhällsinformation. Delegationen har enligt sina tilläggsdirektiv (Dir 1983:29) hafi att överväga vilken roll de externa tidskrifterna i framliden skall spela för samhällsinformationen samt belysa tidskrifternas möjligheter alt hell finansiera sina kostnader med prenumerations- och eventuellt annonsintäkter.

Delegationen har vid sin analys av tidskrifierna funnit alt de inte främst är avsedda för allmänheten ulan för handläggare i andra myndigheter, forskare och andra som yrkesmässigt behöver information från myndigheterna. Tidskrifterna skall enligt delegationen närmasl ses som bransch-tidskrifier med aktuella upplysningar om ändrade regler, nya arbetsmetoder, aktuell faktainformation etc. Mot denna bakgrund anser delegationen att det inte är möjligt att sätta generella ekonomiska ramar för tidskrifterna som att t.ex. kräva att samtliga tidskrifter skall vara självfinansierade.

Tidskrifternas prenumerationspris bör enligt delegationens mening sättas med hänsyn till mottagarnas förväntade villighet atl betala, inle efter

Prop. 1984/85:100    Bilaga 2   Gemensamma frågor                               8

enbart självkostnaderna. Delegationen har pekat på vissa problem med annonsfinansiering av tidskrifter, bl. a. att myndigheternas ställning kan göra del olämpligt med kommersiella annonser och atl Irycksaker som innehåller sådana annonser inte får distribueras som tjänstepost. Varje myndighet måste enligt delegationen själv ta ställning till lämpligheten av att införa annonser.

Delegationen anser att många tidskrifter skulle kunna förbättra sin ekonomi genom t. ex. gemensam upphandling av vissa tjänster.

Jag utgår från att de statliga myndigheterna fortsätter sin översyn av sina övergripande planer och kostnader för information och att de därvid noggrant analyserar sin produktion av tidskrifter och annan tryckt information från kostnads- och effektivitetssynpunkt. Dessa frågor bör också ägnas uppmärksamhet i det normala budgetarbetet.

Informationsdelegationens betänkande remissbehandlas f. n.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.

9    Redovisning av statsförvaltningens ADB-användning m. m.

I prop. 1978/79; 121 om användningen av ADB i statsförvaltningen redogjordes för olika frågor om statsförvaltningens användning av datorer för administrativa ändamål. Bl. a. påtalades svårigheterna att snabbt och enkelt skaffa en överblick över den statliga databehandlingen. Riksdagens behov av information anfördes särskilt. Denna fråga berördes även under riksdagsbehandlingen (FiU 1978/79:34). Riksdagen fann det därvid ändamålsenligt att en årlig redovisning över ADB i statsförvaltningen bifogades budgetpropositionen med hänsyn till de viktiga principfrågor och de betydande effekter för medborgarna som införandet av ADB ofta medför.

Regeringen har mot denna bakgrund uppdragit åt statskontoret att åriigen utarbeta en redovisning efter vissa riktlinjer över användningen av ADB i statsförvaltningen. Nu föreliggande redovisning, som bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.1, bygger sålunda på uppgifter som statskontoret ställt samman. Redovisningen avser främst användning av ADB för administrativa ändamål. Den innehåller också information om pågående och under budgetären 1983/84 och 1984/85 avslutat utredningsarbete på dataområdet.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle atl ta del av redovisningen.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 2   Gemensamma frågor                          9

10   Datadelegationen

I förra årets budgetproposition (prop. 1983/84: 100 bil. 2 s. 10) redogjordes för datadelegationens verksamhetsplan för budgetåren 1983/84 och 1984/85. Enligt denna plan skall datadelegationen koncentrera sina insatser på vissa områden, nämligen användningsområdet för s. k. telematik (datateknik i kombination med telekommunikation), användning av hemdatorer m. m., utveckling och användning av programvaror i den offentliga förvaltningen, i näringslivet och i hushållen, kartläggning av dataforskning vid högskolor och myndigheter, bred utbildning i datafrågor samt datateknikens inverkan på yrkesutbildningsplaneringen.

Datadelegationen har i enlighet med sin arbetsplan överlämnat rapporten (Ds C 1984: 10) Datoranvändning i hushållen. I bilaga 2.1, avsnitt 3.3, redovisas ytterligare rapporter och skrivelser från delegationen.

Under våren 1985 kommer en beredning och redovisning att ske av vissa datapolitiska frågor. Det är naturligt att i detta sammanhang göra en utvärdering av datadelegationens arbete och att la ställning till inriktningen av fortsatt verksamhet på området i enlighet med vad som sades vid riksdagsbehandlingen av 1983 års budgetproposition (FiU 1982/83: 33).

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 2   Gemensamma frågor                          10

Innehåll

1   Den allmänna lönenivån för statsanställda m.m................................ ...... 1

2   Lönegradsplaceringen för vissa tjänster m.m.................................... ...... 2

3   Bemyndigande för regeringen att godkänna vissa löneavtal   ....... ...... 3

4   Tjänstledighet för statsanställda "UD-makar" m.fi........................... ...... 5

5   Verksamheten i Offentliga sektorns särskilda nämnd ...................... ..... 5

6   Nordisk utbytestjänstgöring   .............................................................. ..... 6

7   Samhällsinformation .............................................................................       7

8   Myndigheternas externa tidskrifter   ................................................... ..... 7

9   Redovisning av statsförvaltningens ADB-användning m.m........... ..... 8

10 Datadelegationen ................................................................................... ..... 9

BILAGA 2.1

Prop. 1984/85:100    Bilaga 2   Gemensamma frågor                                            13

Användningen av ADB i statsförvaltningen

1 föreliggande redovisning, som utarbetats av statskontoret, presenteras översiktlig information om användningen av ADB i statsförvaltningen. Redovisningen bygger till stor del på den särredovisning av ADB-verksam-heten som gjorts av myndigheterna enligt särskilda anvisningar. Annan information som utnyttjats är framför allt uppgifter tillgängliga hos statskontoret. Redovisningen behandlar i huvudsak utnyttjandet av ADB för administrativa ändamål. Den ADB-verksamhet som gäller reglering av processer och förlopp av leknisk nalur berörs därför i princip inle. För att mer utförligt beskriva den ADB-användning som avser rationalisering av kontorsarbetets olika basfunktioner, t.ex. ord- och textbehandling, har statskontoret under år 1984 i likhet med år 1983 genomfört en särskild kartläggning.

Redovisningen inleds med en översiktlig information i avsnitt 1 i syfte att ge en helhetsbild av statsförvaltningens ADB-användning. Därefter redovisas i avsnitt 2 kostnaderna för ADB-verksamheten för de myndigheter som har en mer omfattande ADB-användning samt dessas huvudsakliga inriktning av ADB-verksamheten. Planerade förändringar anges huvudsakligen som anskaffningsbehov av utrustning. Viktigare ADB-system beskrivs mer detaljerat i avsnitt 2.2. Avslutningsvis ges i avsnill 3 en översikt över pågående och under budgetåren 1983/84 och 1984/85 avslutat utredningsarbete på dataområdet.

1 Översiktlig information

De fem första avsnitten behandlar användningsområden, koslnader, organisation, personal och utrustning för ADB-verksamheten inom statsförvaltningen. Redovisningen omfattar huvudsakligen myndigheter inom den civila statsförvaltningen och försvaret men även affärsverken ingår.

1.1 Användningsområden

Etl begränsat antal ADB-tillämpningar svarar för merparten av statsförvaltningens ADB-kostnader. De större tillämpningarna inom den civila statsförvaltningen, affärsverken och försvaret återfinns inom de verksamhetsområden som är uppräknade i labell 1. Redovisningen baseras på uppgifter frän huvudmännen inom resp. verksamhetsområde. En närmare beskrivning av insamlingen och avgränsningen av kostnadsuppgifterna återfinns i avsnitt 1.2. Uppräknade verksamhetsområden inom den civila statsförvaltningen svarade budgetårel 1983/84 för 73 Ve eller 766 milj. kr. av de totala kostnaderna för ADB-tillämpningarna i denna sektor, vilka uppgick till 1047 milj. kr. För affärsverken och försvaret uppgick de totala ADB-kostnaderna lill 633 milj. kr. resp. 132 milj. kr.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 2    Gemensamma frågor

14

Tabell 1. Verksamhetsområden med de större \DB-tiliämpningarna inom statsförvaltningen

Andel (%) av de   ADB-kostnader
totala ADB-kosl- i milj. kr.
naderna i resp.     budgetåret
sektor                   1983/84

Civila statsförvaltningen

- Administration inom polis-

väsendet (rikspolisstyrelsen)

6

67

- Administration av allmän för-

säkring (riksförsäkringsverket)

11

118

- Bil- och körkortsregislrering

(trafiksäkerhelsverkcl)

3

33

- Administration av skaller, folk-

bokföring saml exekutionsväsendet

(riksskatteverket)

22

230'

- Administration av arbetsförmed-

lingsverksamhet

(arbetsmarknadsstyrelsen)

12

125=

- Fastighetsregistrering och

inskrivning (centralnämnden för

fastighetsdata)

4

40

- Ekonomisk redovisning

(riksrevisionsverket)

2

21'

- Statistikproduktion (statistiska

centralbyrån)

8

81

- Löneuiräkning m. m.

(statens löne- och pensionsverk)

5

51

- Övriga

27

281

Totalt

Affärsverken

-    Postverket

-    Televerket

-    Stålens järnvägar

-    Luftfartsverket

-    Statens vatlenfallsverk

-    Domänverket

-    Förenade fabriksverken

Totalt

Försvaret

-    Operativ ledning (överbefälhavaren)

-    Personal- och ekonomiadministration (försvarets civilförvaltning)

-    Materieladministration (försvarets materielverk)

-    Övriga

Totalt

100

34

34

12

1

12

3

4

100

15

39 38

100

1047

213

215

8)

5 75 19

25

633"

20'

51' 50'

132'

' Inkl. personal- och utrustningskostnader för länsstyrelsemas dataenheter. • Inkl. kostnader för den ADB-framslällda platslislan. ■' Inkl. myndighelernas koslnader för system S.

■• Kostnaderna för affärsverken avser i huvudsak den administrativa databehandlingen vid de centrala ADB-funktionerna. ' Beräknade kostnader enligt anslagsframställningarna för budgetåret 1983/84.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 2   Gemensamma frågor                        15

Ett annat sätt alt betrakta statsförvaltningens ADB-verksamhet är att studera förekomsten av ADB-tillämpningar för olika ändamål. I tabell 2 redovisas den procentuella andelen myndigheter som har egna ADB-till-lämpningar inom några användningsområden. Således räknas inte t. ex. det statliga lönesystemet (SLÖR) som ett eget system för vatje ansluten myndighet utan endast för statens löne- och pensionsverk. Valet och indelningen i olika användningsområden är inte entydig utan får ses som ett exempel pä hur ADB-användningen kan beskrivas. De olika områdena utesluter inle heller varandra utan en myndighet kan använda ADB för olika ändamål. Områden som är specifika för i huvudsak en myndighel eller en förvaltningssekior, som skatteadministrationen eller administrationen av den allmänna försäkringen, har inte medtagits. Redovisningen är hämtad från statskontorets rapport (1982:11) Statliga ADB-system. Rapporten omfattar ADB-system för administrativa och statistiska ändamål vid 125 myndigheter (motsv.).

Tabell 2. Användningsområden för ADB i statsförvaltningen år 1982

Användningsområde                                              Andel (%) av myndighelerna

med egna ADB-system inom användningsområdet

Personal- och löneadminislration                           33

Ekonomiadministralion                                          43

Malerieludminislralion                                            21

Dokument- och ärendehunlering                             58

Slalistikproduklion                                                  38

Personal- och löneadminislration innefattar personalplanering, personalregistrering, löneberäkning, löneregisirering m. m. De större tillämpningarna inom detta område är det statliga lönesystemet SLÖR (för försvaret F/SLÖR) samt det personaladministrativa systemet Pl. För SLÖR och PI är statens löne- och pensionsverk huvudman.

Ekonomiadministralion innefallar ekonomisk redovisning, fakturering, kostnadsberäkningar m.m. Inom detta område finns bl.a. det slatliga redovisningssystemet (system S) för vilkel riksrevisionsverket är huvudman.

Materieladministration avser administration av lager, förråd, materiel eller inventarier av olika slag. Exempel på slörre tillämpningar inom detta område återfinns bl. a. inom vägverket och försvarets materielverk.

Dokument- och ärendehantering är en samlingsbeteckning för hantering av dokument i diarier, arkiv, bibliotek m. m. En av de större tillämpningarna inom detta område är ADB-systemet för forskningsbiblioteken (LIBRIS) med kungliga biblioteket som huvudman.

Statistikproduktion avser ADB-system vars huvud- eller delsyfte är att framställa statistik. De största tillämpningarna inom delta område handhas av statistiska centralbyrån.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 2    Gemensamma frågor                                             16

Ett viktigt och snabbt växande användningsområde för databehandlingen inom statsförvaltningen är databehandlingsleknik för kontorsändamäl. De senaste årens datorisering av olika kontorsfunktioner har i stort sett inneburit att ett relativt stort antal skrivmaskiner har ersatts av skrivautomater och att införandet av persondatorer ökat alltmer. Vid budgetårsskiftet 1984 fanns det ca 2 100 arbetsplatser för skrivautomater och ca 4300 persondatorer. Uppgifterna om skrivautomater och persondatorer baserar sig pä en enkätundersökning genomförd av statskontoret är 1984. Definitioner m. m. samt en närmare redogörelse för resultatet av enkätundersökningen framgår av avsnitt 1.5. Tabell 3 visar de vanligaste användningsområdena för statsförvaltningens persondatorer.

Tabell 3. Andel av persondatorerna i statsförvaltningen den 30 juni 1984 som utnyttjades för olika användningsområden

Användningsområde

Civila

Universitet

Affärs-

Försvaret

Totalt

myndig-

och

hög-

verken

heter

skolor'

%

%

%

%

%

Kalkylering

42

34

43

22

35

Ord- och textbehandling

40

29

33

22

32

Terminalanslulning till

andra datorsystem

26

23

26

3

22

Regisierhantering och

annan databehandling

46

44

45

81

50

Utbildning av personalen

29

38

29

55

36

' Räknat exkl. tekniska högskolan i Stockholm, Karolinska insliluiet saml universiteten i Göteborg, Stockholm och Uppsala.

■ Räknat exkl. 73 persondatorer för vilka användningsområde ej specificerats.

' 1 motsvarande tabell i 1984 års redovisning noterades för höga andelsvärden för försvaret. Del berodde pä att föregående års kartläggning av persondatorer i denna sektor, i motsats till övriga sektorer, till stor del grundade sig på tidigare insamlat material med en annorlunda disposition.

Skrivautomaterna används inte bara för ord- och textbehandling. Tabell 4 visar andelen arbetsplatser för skrivautomater som utnyttjas för andra ändamål.

Tabell 4. Andel av arbetsplatserna för skrivautomater i statsförvaltningen den 30juni 1984 som användes även för andra ändamål än ord- och textbehandling

Användningsområde                         Civila              Universitet     Affärs-          Försvaret       Totalt

Civila

Universitet

Affärs-

Försvaret

myndig-

och hög-

verken

heter

skolor'

%

%

%

%

Kommunikation via telelinje

med annan utrustning                   31                    25                    15                     4                   21

Annan databehandling som

t. ex. regisierhantering                   17                    29                     9                  24                    18

' Räknal exkl. tekniska högskolan i Stockholm, Karolinska institutet samt universiteten i Göteborg, Stockholm och Uppsala.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 2    Gemensamma frågor                                             17

Ett stort antal av statsförvaltningens ADB-system omfattar register med personuppgifter, personregister. Enligt datalagen (1973:289) definieras personregister som register, förteckning eller andra anteckningar som förs med hjälp av automatisk databehandling och som innehåller personuppgift som kan hänföras till den som avses med uppgiften.

För att inrätta och föra ett personregister krävs enligt datalagen att den registeransvarige har licens och i vissa fall tillstånd från datainspektionen (DI). Registeransvarig är den för vars verksamhet registret förs om han förfogar över registret. Det totala antalet licenser som utfärdats uppgår till drygt 16000. Det finns ca 2100 personregister i statsförvaltningen som beviljats tillstånd av DI. Tolall i Sverige har del beviljats tillstånd för ca 30000.

1.2 Kostnader

Koslnadssammanställningen baseras i huvudsak på den redovisning av ADB-kostnaderna som myndigheterna redovisat enligt de särskilda anvisningarna för anslagsframställningarna för budgetåren 1981/82, 1982/83, 1983/84 och 1984/85 samt anvisningar i samband med anslagsframställningen för budgetåret 1985/86. Materialet har kompletterats genom förfrågningar hos myndigheterna. Affärsverkens kostnadsuppgifter bygger på svaren på en speciell förfrågan från statskontoret. Sammanställningen omfattar den civila statsförvaltningen, affärsverken och försvaret men inte regeringskansliet eller riksdagens verk. Myndighelerna inom den civila statsförvaltningen och försvaret har haft skilda anvisningar för redovisningen. De behandlas därför separat i framställningen.

ADB har karaktären av hjälpmedel och är integrerad med övrig verksamhet vilket gör att det är svårt att särskilja och identifiera ADB-kostnaderna. Sättet att avgränsa dessa har därför varierat hos myndigheterna. Allmänt kan sägas att man vanligen endast redovisat särkostnader för ADB såsom servicebyråavgifter, utrustningskostnader och kostnader för personal som är direkt sysselsatt i datordriften eller i systemutvecklingen. Vidare har myndigheterna i huvudsak endast redovisat kostnaderna för den administrativa databehandlingen. I allmänhel ingår inte kostnader för persondatorer och skrivautomater. Även när det gäller att särskilja olika typer av ADB-kostnader har gränsdragningen mellan dessa visat sig svår för myndigheterna. Detta beror främst på svårigheterna att avgränsa kostnader för drift och löpande underhåll av ADB-system från systemutvecklingskostnaderna. Enligt anvisningarna skall underhållskostnaderna hänföras till driftkostnaderna.

Med hänsyn till angivna begränsningar och brister i underlaget bör det betonas att kostnadsuppgifterna som redovisas är osäkra.

Totalkostnaderna för ADB inom den civila statsförvaltningen, affärsverken och försvaret har enligt myndigheternas uppgifter uppgått till ca 2000 2   Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 100. Bilaga 2

Prop. 1984/85:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor                                           18

milj. kr. för budgetåret 1983/84. I beloppet ingår kostnader för drifi och utveckling av ADB-system. Däremot är kostnadeina för registrering endast delvis inräknade.

I det följande redovisas hur kostnaderna fördelar sig pä ADB-drift resp. systemutveckling samt på olika kosinadsslag.

1.2.1 ADB-kostnader jör den civila stalsjorvaltniiigcn

ADB-kostnaderna för den civila statsförvaltningen (exkl. affärsverken) har för budgetåret 1983/84 uppgått till ca 1 270 milj. kr.

Tabell 5 visar hur ADB-kostnaderna är fördelade på ADB-drifi och systemutveckling. För atl undvika dubbelrakning har inle kostnader för de uppdragsfinansierade dalacentralerna i den civila stalsförvaliningen - datamaskincentralen för administrativ databehandling och iiniversitetsdata-cenlralerna - medräknats. Datacentralernas kostnader är i slället delvis inräknade genom att myndighelernas avgifter för erhållna ADB-ljänsler, som avser antingen ulveckling eller drift av ADB-system, ingår.

Tabell 5. ADB-kostnader för den civila statsförvaltningen (exkl. affärsverken) fördelade på .AUB-drift och systemutveckling

1979/80'

1980/81'

1981/82'

19X2/83'

1983/84'

1984/85-

198.5/86'

milj. kr.%

milj.

kr.%

milj. kl. o;

milj. kl. '"r

milj. kr. '"r

milj. kr. '~r

mil.i. kr. '','r

ADB-drift

inkl. un-

derhåll

517       70

572

71

681        77

704       77

836    m

914    m

1048     82

Systemut-

veckling

204       27

198

25

101        20

185       20

170     16

195      17

196      16

Ej förde-

lade

20         3

36

4

25          3

26         3

41       4

36       3

29       2

Totalt

741      100

806

100

807      100

915      100

1047    100

1 145   100

1 273   100

' Utfallna koslnader.

' Budgelerade kostnader.

' Beräknade kostnader.

Av tabellen framgår atl ADB-drifien svarar för ca 809f och syslemul-vecklingen för ca 20% av ADB-kostnaderna.

Tabell 6 visar hur ADB-kostnaderna är fördelade på olika kostnadsslag. Myndigheternas avgifter till de slatliga datacentralerna motsvaras av personal- och utrustningskostnader m. m. för dessa. Därför har datacentralernas koslnader medtagits i tabellen. För att undvika dubbelräkning har i stället myndigheternas avgifter lill de statliga datacentralerna fränräknats. Skälet till att totalsummorna för tabell 5 är lägre än för tabell 6 beror bl. a. pä att universitetens och högskolornas avgifter till universitetsdatacenira-lerna inte framgått av redovisningarna. Totalsummorna i labell 6 motsvarar därför bäst de verkliga totalkostnaderna för ADB i den civila statsförvaltningen (exkl. affärsverken).

Prop. 1984/85:100   Bilaga 2   Gemensamma frågor                              19

Tabell 6. ADB-kostnader för den civila statsförvaltningen (exkl. affärsverken) fördelade på olika kostnadsslag

1980/81'

1981/82'

1982/83'

1983/84'

1984/85-

1985/86'

milj. kr.

%

milj. kr.

%

milj. kr.

%

milj. kr.

%

milj. kr.

%

milj. kr.

%

Personal

429

46

462

45

486

45

502

40

542

39

557

35

ADB-utruslning"

274

30

282

27

300

27

338

26

414

29

509

32

Annan service-

byrå än statlig

19

2

16

2

18

2

36

3

38

3

39

3

Datorbearbetning'

23

3

8

1

33

3

8

1

9

1

1

0

Konsulter'

32

3

23

2

28

3

28

2

34

2

30

2

Övrigt

101

II

113

n

137

12

189

15

192

14

215

14

Ej fördelade

48

5

119

12

88

8

166

13

172

12

221

14

Totalt

926

100

1023

100

1090

100

1267

100

1401"

100

1572"

100

' Utfallna kostnader.

- Budgeterade kostnader.

' Beräknade kostnader.

" Kapitalkostnader i form av avgifter lill statskontoret m. m., hyra till leverantörer och avgifter för tekniskt

underhåll.

' Kostnader för försöksdrift vid systemutveckling som ej kan fördelas mellan koslnader för ADB-utrustning

och avgifier till servicebyråer.

*■ Konsulter i huvudsak utanför servicebyråavial.

Kostnader för lokaler, avgifter till televerket, förbrukningsmateriel m. m.

' För universilelsdatacentralerna har koslnaderna för budgelåren 1984/85 och 1985/86 räknats fram genom all

anla samma koslnadsulveckling som från budgetåret 1982/83 lill 1983/84.

1.2.2 ADB-kostnader för affärsverken

ADB-kostnaderna för affärsverken har för budgetåret 1983/84 uppgått fill ca 630 milj. kr.

Tabell 7. ADB-kostnader' för affärsverken fördelade på ADB-drift och systemutveckling

1981/82               1982/83                 1983/84

milj. kr. %           milj. kr. %            milj. kr. %

ADB-drift inkl. underhåll Systemutveckling Ej fördelade

389

117

6

76

23

1

406

148

12

72

26

2

448

174

II

71

27

2

Totalt

512

100

566

100

633

100

' Kostnaderna omfattar huvudsakligen den administrativa dalabehandlingen vid de cenirala ADB-funktionema.

Tabell 8. ADB-kostnader' för affärsverken fördelade på olika kostnadsslag

1981/82

1982/83

1983/84

milj. kr.

%

milj.

kr.

%

milj.

kr.

%

Personal

189

37

198

35

212

33

ADB-utruslning

220

43

247

44

267

42

Servicebyråavgifler

13

2

14

2

16

3

Konsuller

30

6

39

7

49

8

Övrigt

54

11

56

10

71

II

Ej fördelade

6

1

12

2

18

3

Totalt

512

100

566

100

633

100

Se fotnot till tabell 7.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 2   Gemensamma frågor                         20

1.2.3 ADB-kostnader jör försvaret

ADB-kostnaderna för försvaret har för budgetåret   1983/84 beräknats uppgä lill ca 130 milj. kr.

Tabell 9. ADB-kostnader för forsvaret' fördelade på drift och ulveckling

1980/81-milj. kr.

7r

1981/82' milj. kr.

r;

1982/83-' milj. kl.

' i

I98.V84' niilj. kr.

'/<

1984/85" milj. kl".

'.;

198.5/86' milj. kr.

'/r

ADB-dritl inkl.

underhåll Systemutveckling

Totalt

85 43

128

66 34

100

97 55

152

64 36

100

93 54

147

63

37

100

88 44

132

67 33

100

101

38

139

73 27

100

104

55

159

65 35

100

' Exkl. fortifikalionsförvallningen och civilförsvarsslyielsen. Biidgelaien 1983/84. 1984/85 och 1985/86 är även exkl. försvarels radioanstalt.

- Utfallna koslnader. För överbefälhavaren och armén budgelerade koslnader enligi anslagslranislällningarna för budgetåret 1981/82. För försvarels ralionaliseringsinsliiul, försvarels ladioansuill och mannen budgelerade koslnader enligt överbefälhavarens informationssystem- och dauikialtplan 1980 (OpL I nr 310). ' Budgeterade kostnader enligi anslagslViimslällningarna för budgelåiel 1982/83. For försvarets ralionaliseringsinsliiul. försvarels radioanstalt och marinen beräknade koslnadei enligi överbefälhavarens intoinialions-system- och datakraflplan 1980 (OpL 1 nr 310).

-* Beräknade kostnader enligt anslagsframställningarna för budgclaiel 1982/83. For lörsvarels ladioanslall. marinen och värnpliktsverkel enligt överbefälhavarens piograniplan. ' Beräknade koslnader enligt anslagsframställningarna for budgelårcl 1983/84. •■ Beräknade koslnader enligt anslagsframställningarna för budgetårel 1984/85. ' Beräknade koslnader enligt underlag för överbefälhavarens progiamplan för perioden 1985/86- 1989/90.

För att undvika dubbelräkning har inle koslnaderna för försvarets datacentral (FDC) medräknats vid beräkning av försvarets ADB-kostnader fördelade pä drift och systemutveckling. Molsvarande gäller vid beräkningen av ADB-kostnaderna fördelade på olika kosinadsslag. Försvarsmyndigheternas redovisningssätt möjliggör inte motsvarande redovisning som i tabell 6 för den civila statsförvaltningen.

Tabell 9 visar att driftkostnaderna utgör 65-709f och systemuiveck-lingskostnaderna 30-35'%' av totalkostnaden.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor                                            21

Tabell 10. ADB-kostnader för försvaret' fördelade på olika kostnadsslag

1980/81-

1981/82'

1982

/s-*

1983/84'

1984/85"

mi||.

kr.

n-,

milj. kr.

'"r

milj.

kr.

rr

milj.

kr.

7r

milj. kr. %

Datorkraft

43

38

47

34

48

35

70

54

57          41

Personal (egen. annan

myndighet!

26

23

41'

29

W

24

24'

19

24           17

Konsulter

18

16

20"

14

20"

15

16"

12

30"         22

Övrigt (lokaler, ex-

penser m. m.)

7

6

9

7

8

6

4

3

12             9

Ej fördelade

19

17

T-»

16

27

20

16

12

16          II

Totalt

113

100

1.39

100

1.36

100

1.30

100

139         100

' Exkl. marinen (gäller ej btidpelårel 19K4/85). försvarets radioanstalt, fortifikalionsförvallningen och civil-

försvarsslyrelsen.

■ Utfallna koslnader. För (iverhefälhavarcn och armén budgelerade koslnader enligt anslagsframställningarna

för hudgeiårel 1981/82. För försvarets ralionaliseringsinsliiul budgelerade koslnader enligi överbefälhavarens

informalionssyslem- i>ch dauikraflplan 1980 (OpL I nr 310).

Budgeterade koslnader enligi anslagsfranislällninparna for hudgeiårel 1982/83. För försvarels ralionaliseringsinsliiul och marinen beräknade koslnader enlipl överbefälhavarens informationssystem- och datakraft-plan 1980 (OpL 1 nr 310).

Beräknade kostnader enlipi anslapsfnimslällninparna för budgelåret 1982/83. För värnpliktsverkel enligt överbefälhavarens propramplan.

Beriiknade koslnader cnlipi anslapsframslällningarna för budgetårel 1983/84. " Beräknade koslnader enlipl anslagsframställningarna för budgelåret 1984/85.

' Vissa myndigheler har inkluderat konsullkoslnader i della belopp. I beloppet för budgetårel 1983/84 ingår 10 milj. kr. som är ofördelal mellan konsuller och personal.

" Uinyttjade personalresurser hos FDC benämnt FDC resurspool har av myndighelerna i varierande grad inkluderats i kostnader för konsuller och koslnader för personal på annan myndighel. Identifierade kostnader för personal hos FDC har inkluderats i kostnaden för personal på annan myndighel.

• •3 Organisation

I avsnitt 1.3.1 och 1.3.2 redovisas hur ADB-driften resp. systemutveck-lingen är organiserad i stalsförvaliningen. I anslutning till beskrivningarna ges vissa kostnadsuppgifter.

/..'./ ADB-drift - organisation in. in.

Dalordriflen kan i princip organiseras på två olika sätt i förhållande till den ADB-användande myndigheten. Det ena är att ombesörja datordriften med egna resurser. Det andra är att mot ersättning föriägga datordriften till privai eller statlig servicebyrå eller till andra myndigheters driftenheter.

Tabell 11 visar hur myndigheter med egna ADB-system hade driften organiserad år 1982. Redovisningen är hämtad från statskontorets rapport (1982; 11) Statliga ADB-system. Totalt omfattas 125 myndigheter (motsv.). Som egen anläggning har endasl räknats större datorer. Persondatorer är således inte inräknade.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor                                           22

Tabell II, Datordriftens organisation i statsförvaltningen (exkl, affärsverken) år 1982

Typ av datordrifl                                                                             Andel (%) av

myndighelerna

Egen anläggning                                                                                  25

Annan statlig anläggning                                                                     35

Privai servicebyrå                                                                               10

Egen och annan statlig anläggning                                                       15

Egen anläggning och privai servicebyrå                                               2

Annan slatlig anläggning och privai servicebyrå                                  7
Egen anläggning, annan statlig anläggning och privat servicebyrå       6

100

Av tabellen kan utläsas att 48% av myndigheterna (motsv.) år 1982 utnyttjade egen anläggning för hela eller delar av driften, 63% andra slatliga anläggningar och 25% privat servicebyrå.

För den civila statsförvaltningen (exkl. affärsverken) var de ADB-användande myndigheternas avgifter till servicebyråer ca 135 milj. kr. budgetåret 1983/84 enligt myndigheternas särskilda ADB-redovisningar för år 1984. Figur I visar hur dessa avgifter fördelar sig pä statliga resp. övriga servicebyråer.

Figur I. Användningen av servicebyrå i den civila statsförvaltningen (exkl. affärsverken) fördelat på statliga resp. övriga servicebyråer budgetårel 1983/84 räknat på redovisade servicebyråavgifler. Räknal exkl. arbetsmarknadsstyrelsens servicebyråavgifter.

Flertalet myndigheter som har en omfattande ADB-verksamhet har driften föriagd till egna anläggningar. Tabell 12 visar några ADB-användande myndigheter som har större driftenheter. Datordriften gäller huvudsakligen egna tillämpningar.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 2    Gemensamma frågor                                           23

Tabell 12. .Större dalordriflenheter inom myndigheter i den civila statsförvaltningen (exkl. affärsverken) år 1984

Myndighel                                           Personal-        Ulriisininps-   Totalkostnader'

kostnader'      koslnader'      för personal

och ulruslning
milj. kl.            milj. kr.            milj. kr.

Rikspolisstyrelsen

24.9-

19.8

44.7

Riksforsäkrinpsverkel

35.4

29.5'

64.9

Vägverket

18.2

17.0

35.2

Trafiksäkerhets verkel

4.9

17.5

22.4

Sveriges meleorolopiska

och hvdrolopiska inslitul

2.5

4.9

7.4

Riksskatteverket

110.7"'

57.7

168.4-*

Slaiisliska centralbyrån

13.3

16.4

29.7

' Redovisade kostnader fcir ADB-drifl biidpclårel 1983/84. Med ulrusiningskosl-nader menas kapitalkostnader (avpificr lill slalskonioret m. m.) och hyra lill leverantör saml tekniskt underhåll.

" Inkl. viss personal på repislcrbyrån och syslemseklionerna. " Tillfiillipl lägre kapilalkoslnader före byle av daloriilruslninp. -* Inkl. koslnader for ADB-drifl för riksskalleverkcls svsicm hos liinsstyrelscrna.

Inom statsförvaltningen finns flera datacentraler som erbjuder dator-drifttjänster i huvudsak genom uppdragsfinansierad verksamhet till övriga myndigheter. I den civila statsförvaltningen finns datamaskincenlralen för administrativ databehandling (DAFA) och imiversitetsdatacentralerna. DAFA består av två driftenheter föriagda lill Stockholm och Gävle. DAFA är uppdragsfinansierad och upplagen i statsbudgeten med etl formellt anslag på 1 000 kr. Andelen intäkter från uppdrag från statsförvaltningen var budgetårel 1983/84 ca 79%.

Universitetsdatacenlralernas uppgift är atl tillgodose behovet av databehandlingskapacitet för den högre utbildningen och forskningen men de åtar sig även uppdrag från kunder utanför högskoleområdet. Verksamheten finansieras dels genom intäkter från uppdragen, dels genom avgifter från de samverkande myndigheterna, främsl användare inom den egna högskoleregionen. Stockholms datorcentral är upplagen i statsbudgeten med ett formellt anslag på 1 000 kr.

Inom försvaret finns försvarets datacentral (FDC) vars verksamhet är uppdragsfinansierad och upptagen i statsbudgeten med ett formellt anslag på I (K)0 kr. Utrustningsinköpen finansieras dock via anslag. FDC består av tre driftenheter föriagda till Stockholm, Karistad och Arboga saml två driftställen som fmns i Kristianstad och Östersund, Av intäkterna från uppdrag kommer 0,5 9f från organisationer utanför försvarsdepartementets ansvarsområde.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor                       24

Tabell 13. Kostnadsfördelning för huvudsakligen uppdragsfinansierade datacentraler i statsförvaltningen budgetåret 1983/84

Datacentral

Personal-

Ulrust-

Övriga

Toial-

kostna-

nings-

koslna-

koslna-

der

kostna-der

der

der

%

%

%

milj. kr.

Stockholms datorcentral (QZ)

37

53

10

49.5

Uppsala datacentral (UDAC)

52

30

18

45,7

Göteborgs datacentral (GD)

41

37

22

24,0

Umeå högskoleregions

datorcentral (UMDAC)

33

51

16

13,7

Lunds datacentral (LDC)

41

45

14

14,9

Universitetets i Linköping

datacentral (LIDAC)

26

68

7

8,1

Tolall universiletsdala-

centralema

41

44

15

156,1

Datamaskincenlralen för

adminislraliv dalabe-

handling (DAFA)

46

32

22

160,8

Försvarels dalacenlral (FDC)

53

28

19

87,8

Av tabellen framgår att totalkostnaderna för DAFA budgelåret 1983/84 uppgick till ca 161 milj, kr. Del är en ökning från budgetåret 1982/83 med drygt 16%. Universitetsdatacentralernas kostnader uppgick till ca 156 milj. kr., en ökning med ca 11%. Kostnaderna för försvarets datacentral uppgick i likhet med budgetåret 1982/83 till ca 89 milj. kr. Totalkostnaderna för denna grupp datacentraler var därmed omkring 406milj. kr. för budgetåret 1983/84, en ökning med ca 10% från budgetåret 1982/83.

1.3.2 Systemutveckling — organisation

Arbetet med att utveckla och införa ADB-system för administrativa ändamål i statsförvaltningen sker i olika organisatoriska former. Som huvudregel gäller att myndigheterna själva har hand om systemutvecklingen i enlighet med principen att myndigheten själv ansvarar för sin verksamhet. Civila myndigheter bör dock vid utveckling av ADB-system så tidigt som möjligt samråda med statskontoret i frågor som är av större omfattning eller av principiell betydelse enligt förordningen (1975:567, omtryckt 1981:478, ändrad 1982:273) om rationaliseringsverksamhet inom den civila statsförvaltningen, Sädant samråd bör även omfatta frägor som avses i 15 kap, 9§ sekretesslagen (1980: 100) om hur myndigheterna skall ordna sin ADB med beaktande av offentlighetsprincipen. Rationaliseringsförordningen föreskriver vidare att en myndighet i syfte att begränsa kostnaderna vid införande eller förändring av ADB-rutiner i första hand skall använda de färdiga program för ADB-system eller delar av ADB-system som finns på marknaden om dessa i rimlig grad tillgodoser myndighetens behov.

Genom den rätt till medbestämmande i arbetslivet som tillkommer de anställda enligt medbestämmandelagen och de avtal om medbestämmande som har träffats i enlighet med denna lag har de anställda möjligheter att

Prop. 1984/85:100   Bilaga 2   Gemensamma frågor                                            25

genom sina fackliga organisationer påverka beslut om att utveckla och införa ADB-system.

Enligt förordningen (1981:266) om investeringar i statliga ADB-system skall vissa ADB-system i den civila statsförvaltningen förutom affärsverken särskilt prövas av regeringen vid flera tillfällen under utvecklingsarbetets gång. Den särskilda prövningen gäller stora eller på annat sätt viktiga investeringar i ADB-system. Regeringen har förbehållit sig rätten att avgöra vilka investeringar som skall omfattas av denna prövning. Särskild prövning skall emellertid alltid ske när de totala kostnaderna för utveckling (utredning och konstruktion) och genomförande beräknas överstiga 5 milj. kr. eller de totala koslnaderna för drift överstiger 2milj. kr. per år. Regeringen har den 11 juli 1984 givit statskontoret i uppdrag att utreda och lämna förslag till en ny handläggnings- och beslutsordning för de statliga ADB-investeringama. Utgångspunkten för den nya ordningen skall vara att myndighets- eller verksamhetsvisa investerings- och finansieringsplaner för ADB-system faslslälls. Dessa ADB-planer skall vara grundade på AU/ADB-strategier. Statskontoret har också samtidigt fått i uppdrag atl utforma och lämna förslag till rutiner m. m. för myndigheternas arbete med efterstudier av ADB-invesleringar. Uppdragen skall avrapporteras ijanuari 1985.

Systemutvecklingskompetens i den civila statsförvaltningen hos andra än de myndigheter som använder ADB, finns förutom hos statskontoret även hos datamaskincentralen för administrativ databehandling. Vissa myndigheter, bl. a. riksförsäkringsverket och riksskatteverket, har egen systemutvecklingspersonal i större omfattning. 1 några fall har särskilda organ inrättats för utveckling och införande av ADB-system som berört flera myndigheter. Som exempel kan nämnas centralnämnden för fastighetsdala.

Myndigheterna anlitar dessutom i varierande utsträckning konsultföretag för utveckling av ADB-system.

Det finns fiera föreskrifter speciellt gällande för försvaret. Överbefälhavaren (ÖB) leder och samordnar informationssystemutvecklingen inom försvarsmakten. Regeringen beslutade våren 1982 att försvarets rationaliseringsinstituts rapport Struktur 90 skall ligga till grund för utveckling av datasystem inom försvarsdepartementets verksamhetsområde. Vidare har regeringen uppdragit åt ÖB alt inkomma med förslag till en rad åtgärder i syfte all omstrukturera och effektivisera ADB-verksamheten inom försvaret. Detta arbete beräknas påverka det nuvarande regelverket inom försvaret.

1.4 Personal

Statskontoret har under är 1984 med två undersökningar belyst några frågorom personal och ADB i statsförvaltningen.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor                                            26

För atl undersöka omfattningen av statsanställdas användning av ADB har en särskild bearbetning gjorts av underlaget lill en undersökning av datoranvändning. Resultatet redovisas i avsnitt 1.4.1.

I avsnitt 1.4.2 redovisas resultatet av några frågor om avgång, rekrytering och utbildning av ADB-personal som ställts av statskontoret till ett antal myndigheter med omfattande ADB-användning.

1.4.1 Daloranvändningsundersökning

En undersökning av datoranvändningen i Sverige genomfördes av statistiska centralbyrån i samarbete med datadelegationen som en tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen (AKU) i juni 1984. Syftet med undersökningen har varit att kartlägga befolkningens kunskaper, erfarenheter och användning av ADB-ulrustning. Vidare har frägor ställts om dalautbildningsbehov, attityder till datorisering m. m. Resultatet av undersökningen kommer att presenteras i en särskild rapport. För alt särskilt belysa några frågor om statsanställda och ADB har statskontoret gjort en separat bearbetning av underlaget till undersökningen. Resultatet av denna bearbetning redovisas nedan.

Vid bedömningen av undersökningsresultatet får hänsyn tas till att vissa felkällor finns. De typer av fel som kan medföra atl undersökningsresultatet skiljer sig från det sanna värdet är väsentligen bortfallsfel. slickprovsfel och mätfel. Det totala bortfallet var 13,7% på ett totalt urval av 18273 personer. Antalet tillfrågade statsanställda var ca 1 300. Osäkerhet på grund av stickprovets storlek är i stort ±2-3 procentenheter pä del fram-räknade värdet. Vidare får man beakta att för fiera av frågorna har svaren varil beroende av den tillfrågade personens subjektiva uppfattning eller bedömning. Ett svarsalternativ kan ha haft olika innebörd för olika personer vilket kan ha lett lill mätfel i undersökningen.

1.4.1.1   Personalens erfarenhet av datorer

Erfarenheterna av datorer är omfattande i statsförvaltningen och ökar snabbi. Över hälften av de statsanställda har någon gång använt någon typ av ADB-utrustning eller i övrigt haft ADB-arbete. Som ADB-utrustning har då även räknats skrivautomater, kassaterminaler m. m. Mer än 2/5 av de statsanställda har fått mer betydande erfarenheter på området genom att i mer än etl år någorlunda regelbundet använt någon typ av ADB-utrustning eller haft ADB-arbete. Antalet anställda i statsförvaltningen som har någon erfarenhet av ADB-användning ökade med ca 50000 under budgetåret 1983/84 vilket motsvarar ca 1/10 av de ca 440000 statsanställda.

1.4.1.2   ADB-användare, ADB-personal och behov av datautbildning

Antalet anställda i statsförvaltningen som i juni 1984 var användare av någon typ av ADB-utrustning eller hade arbetsuppgifter med ADB-inslag

Prop. 1984/85:100   Bilaga 2   Gemensamma frågor                                             27

var ca 175000 vilket motsvarar ca 2/5 av totala antalet statsanställda. Ca 2/3 av dessa ADB-användare och därmed var Ijärde statsanställd använde eller arbetade år 1984 dagligen med någon typ av ADB-utrustning. Av totala antalet ADB-användare i statsförvaltningen har ca 1/7. motsvarande ca 25000 statsanställda (osäkerhet p.g.a. begränsad stickprovsstorlek ± ca 5 500), yrken eller arbetsuppgifter som har direkl samband med datoriseringen. Till denna grupp har räknats personal som är helt eller delvis sysselsatt med programmering/systemering, drift, konstruktion/tillverkning, reparation/service, försäljning/konsultverksamhet eller utbildning/forskning inom ADB-området. De övriga ADB-användarna har arbetsuppgifter där ADB ingår som ett hjälpmedel lill arbetsuppgifterna.

Behovet av ADB-utbildning i statsförvaltningen bedöms som stort av de statsanställda. Över hälften anser nämligen att de behöver utbildning eller mer utbildning inom dataområdet.

1.4.2 Avgång, rekrytering och utbildning av viss ADB-personal

Under senare år har det påtalats svårigheter med avgång och rekrytering av viss ADB-personal inom statsförvaltningen. För all belysa dessa frågor har statskontoret under augusti 1984 gjort ett antal intervjuer med personalchefer (motsv.) vid sex statliga myndigheter. De tillfrågade myndigheterna, vilka samtliga har en omfattande ADB-användning, är rikspolisstyrelsen, försvarets datacentral, televerket, riksskatteverket, statistiska centralbyrån och datamaskincenlralen för administrativ databehandling. Uppgifterna om televerket avser endast personalen vid cenirala anläggningen i Farsta.

Intervjuerna avsåg endast den ADB-personal som huvudsakligen arbetar med utveckling, konstruktion och underhäll av ADB-system eller drift av datoranläggning, dvs. de som har arbetsuppgifter som kräver mer kvalificerat dator- eller databehandlingskunnande. Med denna definition är ADB-personalen hälften av antalet anställda hos den tillfrågade myndighet som har störst andel och ca I/IO hos den som har minsl andel. Nedan redovisas resultatet av statskontorets intervjuer.

1.4.2.1 Personalavgång

Personalavgången bland ADB-personalen hos tillfrågade myndigheter var budgetåret 1983/84 mellan ca 1/10 och ca 2/10. 1 genomsnitt var detta mer än dubbelt sä slor andel jämfört med molsvarande uppgift för hela personalen.

Majoriteten av den ADB-personal som slutade gick till privai anställning.

Det främsta skälet för att övergå till annan anställning anges vara högre lön och i övrigt bättre anställningsförmåner. Även andra orsaker som annorlunda arbetsuppgifter och bättre möjligheter till personlig utveckling framförs som betydelsefulla.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor                                           28

Bland åtgärder för att minska personalavgången nämns prioritering av kvalificerat ADB-kunnande vid L-ATF-förhandlingar, kontraktsanställningar och tillhandahållande av förmånliga utbildningsmöjligheter. Televerket har sedan år 1978 haft möjlighet lill friare lönesättning genom del s.k. L-TVT-avtalel. Införandet av L-TVT har bidragit till att avgången minskal. Fortfarande har del dock i vissa fall varit svårt alt konkurrera med privata arbetsgivare som utöver en hög lön erbjuder särskilda anställningsförmåner. De tillfrågade myndighelerna kommer att använda sig av möjligheten alt ge s.k. marknadslönetillägg (MLT) till ADB-personalen. MLT är ett centralt avtal mellan statens arbetsgivarverk och personalorganisationerna och skall användas för särskilt konkurrensutsatta personalgrupper.

Del finns ingen annan enskild personalgrupp hos de tillfrågade myndigheterna som är lika stor och har samma avgång som ADB-personalen.

1.4.2.2 Rekrytering och utbildning

Rekrytering av ADB-personal hos de tillfrågade myndigheterna sker lill stor del genom internrekrytering. Det är i allmänhet svårt att rekrytera ADB-personal med längre erfarenhet. Det huvudsakliga skälet till delta anges vara alt privata arbetsgivare erbjuder högre löner.

Den snabba utvecklingen inom datatekniken medför vanligen krav på en omfattande fortbildning för ADB-personalen. I allmänhet utarbetas särskilda utbildningsplaner för denna personal hos de tillfrågade myndigheterna. Vanligen är också utbildningen för ADB-personal prioriterad.

Kraven pä ADB-kompetens har delvis ändrats under de senaste åren från främst kunskap om ADB-teknik mot kombinationer av ADB-teknik och annan specialistkunskap om t.ex. ekonomi och organisation.

1.5 Utrustning

Följande uppgifier om ADB-utrustning i statsförvaltningen är huvudsakligen en sammanställning av uppgifter från en enkätundersökning genomförd av statskontoret år 1984. Undersökningen omfattade ADB-utruslning inkl. skrivautomater hos myndigheterna den 30 juni 1984.

Redovisningen avser generellt användbar ADB-utrustning. Därmed omfattas inte ADB-utrustning som ingår i avgränsade processtyrande, labora-tiva eller rent tekniska system eller speciella datorer för tidredovisning, bevakning och dylikt. Definitionen på persondator har varit en dator med en mikroprocessor med 8 eller 16 bits ordlängd. Exempel pä en persondator är Luxor ABC 800. En skrivautomat har definierats som en specialdator som i första hand är avsedd för inskrivning, redigering och automatisk utskrift av text.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 2   Gemensamma frågor                                            29

1.5.1 Antal datorer m. m.

1 statsförvaltningen fanns det vid budgetärsskiftet 1984 ca 26000 dataskärmsterminaler och skrivmaskinsterminaler anslutna till datorer. Dessutom fanns det ca 4 300 persondatorer och ca 2 100 arbetsplatser för skrivautomater. Summerar man antalet persondatorer, arbetsplatser för skrivautomater, dataskärmsterminaler och skrivmaskinsterminaler fanns del år 1984 drygl 32000 sådana ADB-utrustningar i statsförvaltningen varifrån en användare kunde utföra automatisk databehandling. Hur utrustningen var fördelad mellan olika förvaltningssektorer framgår av tabell 14. Knappt hälften av persondatorerna tillhörde universitet och högskolor. Största delen eller drygt 1/3 av antalet arbetsplatser för skrivautomater fanns hos civila myndigheter. Av tabellen framgår också alt största delen av antalet terminalutrustningar i statsförvaltningen tillhörde affärsverken.

Tabell 14, ADB-utrustning i statsförvaltningen den 30 Juni 1984

Civila

Univer-

Affärs-

För-

Tolall

myndig-

sitet

verken

svaret

heler

och högskolor'

anla!

antal

antal

antal

anial

Anial persondatorer

978

1783

919

605

4 285

Skrivaulomaler

- antal enslalions-

utruslningar

538

318

454

296

1606

- anial flersla-

lionsulrustningar

48

13

25

20

136

- lolall antal

arbelsplalser

785

395

566

3.54

2 100

Terminal- och dala-

regisireringsutruslning

- anial dalaskärms-

lerminaler och skriv-

maskinslerminaler

7 642

4 2''2

11513-

2 4.59

25 886

- anial skrivare

3 978

729

16.50

610

6 967

' Ulrusiningsbeslåndel för universilei och högskolor är i huvudsak enligt uppgifier från förda invenlarieregister. Anlalel ulrusiningar vid tekniska högskolan i Stockholm. Karolinska insliluiet samt universiieien i Göteborg, Stockholm och Uppsala har uppskattats genom att anta ati dessa moisvarar lika slor del av totala anlalel Ulrusiningar den 30 juni 1984 som de gjorde den 30 juni 1983. - Inkl. poslverkels kassalerminalarbeisplaiser (3842 st.) och SJ:sbiljettbokningsler-minaler (520 si.).

Ökningen av antalet persondatorer och arbetsplatser för skrivautomater är betydande. Av de persondatorer och arbetsplatser för skrivautomater som fanns i statsförvaltningen den 30 juni 1984 hade ca 1/3 anskaffats under budgetåret 1983/84, vilket framgår av tabell 15. Anskaffningarna under detta budgetår bör till övervägande del representera en nettoökning av antalet. Hälften av de civila myndighelernas persondatorer anskaffades under budgetåret 1983/84 vilkel bör innebära att antalet fördubblades i denna sektor under detta budgetår.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor

30

Tabell 15. Ökningen av antalet ADB-utrustningar' under budgetåret 1983/84

Civila

Univer-

Affärs-

För-

Totalt

myndig-

sitet

verken

svaret

heter

och högskolor

Antal anskaffade

utrustningar under

budgetåret 1983/84

- persondatorer

488

522

336

214

1560

- arbetsplatser

för skrivautomater

192

148

211

103

654

— dataskärmster-

minaler och skriv-

maskinsterminaler

1 140

1007

1689

396

4 232

Antal anskaffade

utrustningar under

budgetåret 1983/84

i procent av lolala

anlalel

- persondatorer

50

29

37

35

36

- arbetsplatser för

skrivaulomaler

24

37

37

29

31

- dalaskärmstermi-

naler och skriv-

maskinsierminaler

15

24

15

16

16

' Se fotnoter till labell 14.

1.5.2 Köpvärde på anskajjäd ulruslning

Statsförvaltningen anskaffade under budgetårel 1983/84 ADB-utrustning till ell totalt köpvärde av över 700 milj. kr. Hur totala köpvärdet fördelar sig på anskaffade persondatorers och skrivautomaters resp. annan ADB-utrustnings köpvärde framgår av labell 16. Köpvärdet pä anskaffade persondatorer och skrivautomater har ökat i andel av totala köpvärdet för anskaffad ADB-utrustning och var för budgetåret 1983/84 ca 20%.

Tabell 16. Totala köpvärdet (inkl, mervärdeskatt) för ADB-utrustning anskaffad av statsförvaltningen

1979/80 1980/81 1981/82 1982/83 1983/84

1982/83 1983/84

Civila myndigheler, universitet och högskolor och försvaret

Affärsverken

Budgelår

Köpvärdet'

Köpvärdet-

Totalt

för person-

för annan

datorer och

ADB-ul

skrivautoma-

rustning

ter

milj. kr. %

milj. kr.

%

milj. kr.

%

15           7

194

93

209

100

19           8

208

92

227

100

43          16

233

84

276

100

71          22

247

78

318

100

108         22

372

78

478

100

28          15

L54

85

182

100

40          17

201

83

241

100

' Köpvärdet för en persondator och en arbetsplats för en skrivautomat har beräknats lill 45 000 kr. resp. 120000 kr. per ulruslning resp. budgetår. Uppgifterna om antal anskaffade ulrusiningar för resp. budgelår perioden 1979/80-1982/83 är enligi stalskonlorels enkätundersökning år 1983, lidigare redovisad i 1984 års redovisning.

- Uppgifter för civila myndigheler, universitet och högskolor samt försvaret är enligt redovisning hos statskontoret och utruslningsnämnden för universilei och högskolor (UUH). Avser ulruslning anskaffad av statskontoret och UUH. Köpvärdet för utrustning anskaffad av statskontoret avser beslutade anskaffningar resp. budgelår. Uppgifterna om UUH:s anskaffningar avser beställningar av utrustning. Uppgifterna om totala köpvärdena är därför inte hell jämförbara med de i tabell 17. Affärsverkens uppgifter är enligi svaren på en särskild förfrågan från statskontoret.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 2   Gemensamma frågor

31

1.5.3 Marknadsandelar jör olika fabrikat på ADB-utrustning

Tabell 17 visar marknadsandelar i statsförvaltningen för olika fabrikat pä ADB-utrustning (exkl. persondatorer och skrivautomater) räknat på köpvärdet på den utrustning som anskaffats budgetåren 1982/83 och 1983/84. Av tabellen framgår all etl litet antal fabrikat dominerar marknaden i statsförvaltningen. Vid bedömning av de enskilda fabrikatens marknadsandelar bör dock betänkas att en enstaka större upphandling, exempelvis utbyte av ett centralt datorsystem, kan innebära att ett fabrikat får en tillfälligt mycket hög marknadsandel under ett budgetår.

Tabell 17, Köpvärdet (inkl, mervärdeskatt) på ADB-ulrustning (exkl, persondatorer och skrivautomater) som anskaffatii av statsförvaltningen budgetåren 1982/83 och 1983/84 fördelat på olika fabrikat

Fabrikat

Digilal Equipmenl

Ericsson

Honeywell Bull

IBM

ICL

Norsk Dala

Sperry

Tandem

Övriga

Totalt

225

Civil

a m

yndigheier. univer

-

Affä

rsve

:rken-

silel och hogskol

or saml

forsvarel'

1982

/83

1983/84

1982

/83

1983/84

milj.

kr.

%

milj. kr.

%

milj.

kr.

%

milj. kr.

%

39

18

28

7

3

->

8

4

29

13

41

11

12

8

II

6

56

25

20

5

13

8

9

4

12

5

58

15

45

29

68

34

0

0

T

1

51

33

20

10

7

3

20

5

1

1

0

1

23

10

55

15

8

5

65

32

0

0

0

0

9

6

3

T

59

26

158

41

13

8

15

7

155

100

201

100

100

100

382

' Stalskonlorels anskaffningar och anskaffningar gjorda av ulruslningsnäninden för universilei och högskolor(UUH) i samråd med slalskontorel. UUH:s anskaffningar av ulruslning med ell kopvarde under 100000kr. ingår därmed inle. Se folnol 2 lill labell 16. Uppgiflerna avser beslulade anskaffningar resp. budgelår. Uppgifterna hänför sig lill leveranloren av ulruslningen. Leverantörens namn är vanliglvis liktydigt med fabrikalnamnel men delar av den utrustning som levereras kan vara av annal fabrikat.

- .Affärsverkens uppgifier är enligi svaren pä en särskild förfrågan från slalskonioret.

Av tabell 18 framgår att del dominerande fabrikatet på statsförvaltningens persondatorer är Luxor. Nästan hälften av persondatorerna var av detta fabrikat.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor

32

Tabell 18. Persondatorer i statsförvaltningen den 30 Juni 1984 fördelade på olika fabrikat

Fabrikat

Civila

Univer-

Affärs-

För-

Totalt

myndig-

sitet

verken

svaret

heter'

och hög skolor

antal

%

antal

%

antal

%

antal

%

antal

%

Apple

29

3

127

9

20

2

8

1

184

5

Commodore

9

1

88

6

15

T

38

6

150

4

Ericsson

24

3

66

5

34

4

26

4

150

4

Hewlett Packard

60

6

110

7

52

6

25

4

247

6

IBM

104

11

29

2

76

8

II

1

220

5

Luxor

336

34

595

40

443

48

427

73

1801

45

Övriga

404

42

458

31

279

30

70

10

1211

31

Totalt

966

100

1473

100

919

100

605

100

3 963

100

' Räknat exkl. 12 persondatorer för vilka fabrikat ej specificerats.

■ Räknat exkl. tekniska högskolan i Stockholm, Karolinska institutet samt universiteten i Göteborg, Stockholm och Uppsala.

Arbetsplatserna för skrivautomater i statsförvaltningen var vid budgetårsskiftet 1983 till mer än 70% av något av fem olika fabrikat, vilket framgår av tabell 19. Del vanligaste fabrikatet var IBM som svarade för ca 20% av arbetsplatserna för skrivautomater.

Tabell 19. Arbetsplatser för skrivautomater i statsförvaltningen den 30Juni 1984 fördelade på olika fabrikat på utrustningen

Fabrikat

Civila

Univer

Affärs-

För-

Totalt

myndig-

sitel

verken

svaret

heter

och hög-

skolor'

antal

%

antal

%

antal

%

antal

%

anial

%

IBM

133

17

58

22

34

6

164

47

389

20

Philips

87

11

18

7

169

30

64

18

338

17

Rank Xerox

126

16

21

8

95

17

43

12

285

15

Scribona

175

22

22

8

77

13

63

18

337

17

Wang

136

17

II

4

4

1

6

2

157

8

Övrigt

128

17

135

51

187

33

14

3

464

23

Totalt

785

100

265

100

566

100

354

100

1970

100

' Räknal exkl. tekniska högskolan i Stockholm, Karolinska inslitulel samt universiteten i Göteborg, Stockholm och Uppsala.

1.5.4 Behov av ADB-utruslning

Tabellerna 20 och 21 visar det beräknade anskaffningsbehovet av ADB-utrustning för den civila statsförvaltningen resp. försvaret. Uppgifterna för den civila statsförvaltningen är enligt statskontorels anslagsframställning för budgetåret 1985/86 avseende reservationsanslaget Anskaffning av ADB-utrustning. Uppgifterna avseende försvaret är enligt undertaget till överbefälhavarens programplan.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 2   Gemensamma frågor                                      33

Tabell 20. AnskalTningsbehov av ADB-utrustning för den civila statsförvaltningen' (exkl. affärsverken) budgetåren 1984/85-1989/90 (milj. kr.)

1984/85

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

278

386

399

356

405

230

' Inkl. flygtekniska försöksanstalten.

Erfarenheten visar att rätt stora förskjutningar av anskaffningar sker mellan åren.

Tabell 21. Anskaffningsbehov av ADB-utrustning för försvaret budgetären 1984/85— 1989/90 (milj. kr.)

1984/85            1985/86

1986/87            1987/88           1988/89           1989/90

96                    156

138                  88                   64                   46

Tabell 22 visar investeringarna i ADB-utrustning uppdelat.pä olika kategorier. Uppgifterna avser endast den civila statsförvaltningen (exkl. affärsverken) och är enligt statskontorets anslagsframställning för budgetåret 1985/86 avseende reservationsanslaget Anskaffning av ADB-utrustning.

Tabell 22, Anskaffningsbehov av ADB-utruslning i den civila statsförvaltningen (c.xkl. affärsverken) budgetåren 1984/85—1985/86 uppdelat på olika kategorier

Kategori                                                                        Andel

Ersättningsanskaffningar                                                 32

Kompletteringsanskaffningar                                          36

Övriga anskaffningsbehov                                               32

Totalt                                                                            100

2    Information om enskilda myndigheter och ADB-system

Redovisningen omfattar två avsnill. Det första, avsnitt 2,1, innehåller uppgifter om ADB-verksamhelens kostnader och huvudsakliga inriktning för de myndigheter som har en mer omfattande ADB-användning. 1 avsnitt 2.2 beskrivs viktigare ADB-system i drift eller under utveckling. Med viktigare ADB-system avses de som medför höga kostnader, "aktivt" berör större grupper i samhället eller kan anses väsentliga av andra skäl,

2.1 De ADB-användande myndigheterna

Här sammanställt material bygger huvudsakligen på myndigheternas särskilda ADB-redovisningar år 1984. Materialet har kompletterats genom förfrågningar hos myndigheterna eller via andra informationskällor. En närmare beskrivning av insamlingen och avgränsningen av kostnadsuppgifterna återfinns i avsnitt 1.2. Myndigheter med en ADB-kostnad som

3    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 2

Prop. 1984/85:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor

34

uppges överstiga 200000 kr. for något av budgetåren 1983/84, 1984/85 eller 1985/86 redovisas.

Sammanställningen avser främst ADB-verksamhctens kostnader. Slörre förändringar i verksaniheien de närmaste åren avspeglas delvis i beloppet för anskaffning av utrustning. Vidare anges koi-tfaltal huvudsakliga användningsområden. En hänvisning ges till tivsniti 2.2 vid viktigare ADB-system.

Myndigheternas avgifter för det statliga redovisningssysiemct (syslem S) och det statliga löneuträkningssysiemet (SLOR) har oni n"iöjligt avräknats från kostnaderna.

Sammanställningen är utformad som en tabell, där rubrikerna har följande innebörd:

Rubrikiexl

Innebord

Myndighel

ADB-kostnader:

-    Drift

-    Ulveckling

-    Ofördelal

-    1983/84

-    1984/85

-    1985./86

Den myndighel som har ansvar tor verksamhelen.

Uppdelning av ADB-koslnadcrn.i enligi myndigheternas uppgifier. For forsvarels dalacenlral och datamaskincenlralen for adminislraliv dalabehandling redovisas lolalkoslnaden för veiksamhelcn. Ulfall (eller i vissa fall anvisade eller budgelerade medel) för budgetårel 1983/84.

Budgeleral eller anvisat belopp lor budgetårel iyS4.'85. Begärl belopp för budgetårel 1985/86. Vid flera alier-nativ redovisas beloppet enligi den hogsia anibilionsni-vån.

Anskaffningsbelopp för utrustning:

-   1984/85- 1985/86              Belopp för anskaffning av ulruslning under budgelåren

1984/85-1985/86 ull civila myndigheler enligi slaiskontorels bedömning i anslagsfianislallningen for budgelåret 1985/86 avseende reservalionsanslagel .'\n-skaflning av ADB-utruslning.

-   1984/85- 1989/90              Belopp för anskaffning av utrustning under budgeläien

1984/85-1989/90 lill forsvarels myndigheler enligt underlaget lill överbefälhavarens programplan.

Huvudsakliga använd-             ADB-verksamheiens huvudsakliga inrikining.

ningsområden

Noier lill redovisningen återfinns efier redovisningen av varje depariemenis (huvudtitels) myndigheter.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor

35

II, Jtislitiedepartcnientet

•- x;

i2

S"

,1-

1)

"L*

c "

■~'

E c

'C

;

OJ

ra c

Q

—    rj

■O

fL> h:

r-t

cz i:

u-,

> (/i

   t/>

-.7

ri

r 'ti "5   £f

Cl

C

'B

o"

C

<-3

OJ

CJjiT-

'c

~o

C    -i

t-re

a

o 2

_2

rn   O to 1/5

c/J

c 'c

:2 o

1/1

U o

ss3

1l

>

CJ

s-5

5

_Ii

OJ

o

.Iii   c

00

■£ ■>

-o

c/!    VI

o

CO

Q

C

c

c

ir.

o

o

c

O

2

o

"O

3J

(/i

OJ

E

(U

>

■O

L-

5

c -a

c

n:

Oj

>

's

~

c

c

OIj

x:

o

QJ

o

Cii

O

4J

O

O-   4

1-

cfi--

i2

E 1 -rä

c-

Q.

sS

O

S oo o

"ÖJ

w ON _

< JD    13 —   w

o

D/J ra

oo o r-- Wj — r r- 'Ä

O CN                     O

r*-, OO                  M

-sD —                    00

\D ir-|                       <—*

o      ■::;

3 ra i: OJ 2 c ra ■-c .b

Cf)

C —

   1>   i_   - 'C « t2   O

\0 CC O "

CN o r~- r

r o      00

oo ri

rr-, rr> OO -

r *n, \o as

i ri

o

oc —H

o

eij

C   —

- i;

Q30H

;i: ra Q30H

— ra

c — Ii o D30H

an :::; cd

C *- (i: o D=>OH

1- v

j=-e

o ra °-

» :

o-rä "ra .

Zé

ra [/o 1" >,

■o CQ ■= Q

■s<

i> r-

£ >.

ra c

.E >

E ">

> 2

ra u 00 JJ

-c =

ra 5

.i !

I- >,

o

;— 03

oOJ

t»

C '

U   of

.   bo

ra — t/1 .

ra c:

>-> 2 -a c

3   >   3 T3 >   O   >   fi

Prop. 1984/85:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor 111. Utrikesdepartementet

36

E ra o

oo   1/5

::: oo .:«: c

CO ■ = '' ■D-2

££.=   1 "5

>" o 3 3; o

o o 00 o

5

o o      o

00 o        00 — Os        o

u w 02   O

oo

c —

•zz ra

• "C

" -o .=:

h3 > :o 2

C — c; o

Q30H

u -o - o u ra

u w c:i O Q30H

:0

      r.

4j

ÖD

00

C   C

1) •-

J2

•5

OJ c/

c

u; (u

>,

>

2

<> =

Prop. 1984/85:100   Bilaga 2   Gemensamma frågor IV. Försvarsdepartementet

37

c o

ra o

DO '/n ■ZZ DO Z    C

1

—   i   c

s §1 Oo-Q

00

c

ta.                               ,w

c o c »J

ra o g-o

■2 c .:£ j=

ca S-E ;:i ■= 1/ E   ,

S   .'I S 00-5 i2 OJ

o c.g E

"C i; ra o :a: EQ

u x:

c   U   r-

i2 ° o Cl-.:. ";: c E 2 .2 g.5 9 E ■iE

1-1 o c-

:a: E

po.-

o S i:

o

5o c.' ■c o.E • E -c . -a CJ _:. ra o ra t;

iTcS E

o E

« E

° g

C o

lU

,= £ c

O T

1

X Os

o oo

sO ri

X

r sC

1/-1 O       t/1

•00      n mm       r

Kn v~i sC r*-. rr*~,

82     2

—        fS

00 '•n 0 (1

00 0

2

rn K/-,

00

r-J (

O O            O

rn r*',          \0

O OC         00

r- o

C O

et   1/-I

0 0 00 0

;=> 0

0 00 0

sO v-,

0

r3

— r\

f

u-. Os

iri

00      © — ri      f

-l-l —'

3'

r*   ',/i

oc

c — :=: ™

i— c: O Q20H

DO

■. ra
I------- "—o

01-

q5

OIj

c

cg

15

OJ

a

-a

■-;

tr; "w

«

ft: >

:0

(m

0

QDOH

c — c; o

O'i:

c ■4/

e <

Prop. 1984/85:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor Försvarsdepartementet forts.

38

E ra o

DO C/1

:= 00

ra ■ = ' .E

u

OiJ

c

c

c

o

ra

c

—

ra

c

x:

OJ

1/1

ora

L.

.2 *"

">

-Se

t/)

ou c

ra

c

OJ

1-

OJ

1

c

"c

'e

T3

:ra x:

O

- E 1.|

CL>    (U

.ii 'C

DIJ

C     i'

OJ

c

c

C -JZ

a>

ra

OJ

■    D.

"S   C

n

E

c

E

> E

o   OJ

£

a

o

i:

u -.d

x: u o

o Q

t/i

OJ

cu

O

a

   >

00

1/ ra w

>    DO c

;t2 .E IJ c/1 c E 'E =

_ :ra .:.; OJ 1, O [— xj Q

ra         >,

i P i£ 1

c/1 —     ra -

00 ra     > ,L)

ra "         i/i t'!

■a "H :0   1-'

■                  o

-J i/i       c:: jz

Os

--..

0

00      •

Os   »-

u

OO--

o

C   1   —

._   '    ra

O,

t= V

a.

*-* ° o

o

3 o C 00 O

U

■ ON —

<£=

O ri

rs as

— ■sD

00

2

m Kn

as

o o

\D >/"i

2

""

On o

— o\ rsj r-J

ON   O

oo o

ON   11

r- r-i

o

so r4

tiT CO

00

c w

::; ra

- "äj

o -o .=;

h= > :o S

C — c: o

Q30H

oo

q:3o

00

c ,-<

— ra

t-: «j t; ro i- — u:: o QDOH

"C ::ch; ö QDOH

'C — C; C QDOH

c

Q.

-S

T3

u

Yt

x:

1. (3

.00

i

■5

Co

c

£

(U   Ol

■■O ra U. -d

Prop. 1984/85:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor

39

Försvarsdepartementet forts.

o

1.

-"2

II

ra c 11

a-Q

< x:   = — c

t. o r) r

sC r Os

.JZ "-, — r-J

--------- f

r- -r ri ■

u". o ri r- o r. 1- r- oc r — so

S-S I- !;

o5c

cT J    ra

q:

"<

ä'E

Prop. 1984/85:100    Bilaga 2   Gemensamma frågor V, Socialdepartementet

40

E

ra o

00 cfl

■s: 00 .x: c

-6 "2

x;

- c

. ■ —

O

6

ning

samhe

rmalio

avsnit neadm ion

x:

- -£

vning i och lö irodukl

I-. >

k for rieve elsin

C/l    0

•c ~L   sz.

J

c   —   0/

"5 2 E

■-   o   OJ

lA

OJ   O .c£

ra

•a jD J w rara 2-1-I

Seh Pers Slali

"S is

x:'s " 5

2l

ra .2

o c ■o «J

Ii

>l 'O .z.

.:£ c

00 o a> ,:

Oi LU

.t   t.   DO--------

ce.E I rä

I ° 5SS

rsi o r-- —

Kr\ o

X* — On >Ä TJ- oo \X Xi " " Wi

O O o 00 a\ r- r~- rst      o

"I o o

E £

3   O

O J2 ra «

    4      •

ra jai    p

.E:ra E

■ !; M

=1 c/1    É

ri —    rsi 1/1

oo —   \o *rt

m —    oo rn

r- a\     r-* Tt

oo —   rs) m

m        r*

i —.          so

\o rJ          00

rsj rNj

c/1   o -

c ra D

:2 o.

c w x: o QDOH

ON ON

ON -rr

00

— _ra t-* -o .=:

>£

■<1- »n TT -X) so m rvi '— r

>:t o r-i o

m O

fi i Ov r r- — r 1

r-J —

00

: ra C w ti: o

q:30h

00

: JS ö

..I .E ■" ..X

U   S   CO

■?- ra ra.E-

J:   (~> SZ

X3   flj   C)

O     C     L,

E:g    K OJ ;—1 O

;a E "

,S:5   "

ha"

c   D. 60

K o c o-r,-C

CU

DO

O

O

■c

,-0 X)

E

C

O

c/1

c

ra

(U

o

ra

z:

c*-   OO OJ

   ra jw-

S c o •i= ra o

Prop. 1984/85:100   Bilaga 2   Gemensamma frågor VI. Kommunikationsdepartementet

41

5. =

'i "2

o ra

.' É Of

Ji -o.E c ra c

oo

cu a :? Q. o > T

g   CL)   c

-2   BD'

E o

o zx:

Ie

. .t?- > ca

o -cic:

j<: o U Q

v U. H

00

ra -z: 00 c c

•S-0.2 c >.q

■.a    . 3 H Sizi

oox: o •C   =   -

§ .9 3 ="5 o - c: i_

1/1

DO

C

v-1

1-

Os h; 00— -

a

s

E 1 -S

ra

D.

a

S 00

c <

_o

5S8

cu X)

32-

o o o o o o o o 00 - 00 o

oo rsi

so 'Z>        00

ON Kn m

csl O

— ■*

so QO

5

o o

o 00 — r*-i

o o o o

o o o ©

r--. ON oo ©

O O VO O

O O O © O O O ©

O tt r-

00 c ■—

x; «

c: i: S ra

o rn oo r- — ri OO TT

00

C   ■

ra < -o x;

QDOH

( r*-l           so

— O            -"

>/-l (-1           t

rsj —         rn

00

c: — ra

S:S2 c- *- cl   O

Q301-

oo

c .- L3 ra zi 13

CJ T3 r: " t- 15

QDOf-

ra

c/1 'ÖÖ

_o

o ra o -

S-a

E o

"i-

00 >- 3 'C •= .- <" x: — > CJ £ c/5 o .=

O o

(SI \D r*-t VD — (N

00 C   —

— ra .k: oj u -o i;

i_ — cs; o ODOh

u —

S-g

c/5 o

CJ T3 ii

G ra "a

ra

00

c

'        C (U     .   o

S SI

o. c — C- ra t_ o -o -; ra aj x: - CJ

2lS

lä-

■ oo S =ra c "'

00

E "C ,_

1/1   aj   .y.

> ~ ro

-0   3

Prop. 1984/85:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor VII. Finansdepartementet

42

E

czi. c

ra o 00 5i

■-   3 -r-

E -O E

:= DO

T3 O e;

z c

S'E

■2   .? p J   00

-1

|l

3. ra

Ekonoi Stalisti Varure

E-ä o E

00 c

_il

i/l c

d) o

JZ   c/

OJ OJ

CO o.

UJC/)

-DO a f-=

oo-S !:: D, -"2

ci; (U := E K -o "j: 3 -c c ■- c

ra JJ ro cu

o o

o o

ON Os

—   Ui

o o

O 1/-.

ON oo      t

m ri       lO

5

   > :0 2

L-    *J   C    O

q::30h

O

o © Os r

TJ-                \0

o 1/1

C-l   VO

00 C   —

■zz ra

e:fe2

QDOh

u-, X.        0

sD rn o ON

00

c —

:= ra

>:ö   2

DO

c — ■zz ra

:x ra 1 -3 x:

'= E

oo r- »/i — r os ri —       d

-_= ra

e > :o 2

DDOH

ra- S c u.: ra

:-o

.28 — "b ? t= g§ °

00

'oo

cu i/-,   o

— o ra ra — i- •0-"£

c/1    lJ    4/

ra CJ

E o > OJ o ra

JC =   00

i:?.E

>iO   t

'

cn 00

-a —

3

.2

III

—   O   >

J OO    3

C   ON   -p

— o -

—   OCn

Prop. 1984/85:100   Bilaga 2   Gemensaninia frågor VIII. Ulhildningsdcpartementet

43

::= DO Z£ c

■ -E

"O 3

ra r-00 b c

'c c j«; .-

:0 O/J OJ    O

"2:5

O/J'■ra

ii

. ra

a E

(U o >.E

E

r-i     O

'    H B

              t/)

> >> tio

ra   (/i     c

■ -             y        "B

•>:   E    =1

l-      t     (u

OJ          c           -

•                          oo

OJ         b         :0

cn    O   x:

c 2? ■ES5

"=gg ,° -ö

-y) c- -J V C -,.—    1/1

CU    t :0

t/5 O x;

C 0

c

Zl

■0

j_,

ra

OJ

:3

•0

0

0 0

c

OJ

l/l

C

00

■ra

-

c

>

0

lij

OJ

c

i/>

ra

ra

>

~n

O,

ra

■.c

50

'/ .

00

OO

.E - oo2-i c£i2.S,l rö

Cl o 3 >0- S
C -TT i_ 00 O
-Z   1>   *~ os _

00 r*         —

x> Kn

—

rr s£3

r- o

rj- o

oo o

Os r-i rf rf

CO vo — vO r 1 r

rx>       00

r*-| O

O   O

r    r-1

r\   —

VO -»■

3

ON 0 0 Os Kn 00 r rJ Tf

—

rr ri         00

II

5(2

00 c —

u: ra - "u CJ -o ,=:

.'r > :o ™ 1- — ci: o QDOH

00

    OJ

X) x;

.   5; :S 2

I------ c:i O

Q O O H

DO c: .-

■— ra J<: 1; CJ -o -

.=5      :S   2

1------ ■ (*-,   O

L- —' c;:: o QDOH

-j    0/

x:

1>

0

CJ

to

X)

fU

:ra

OJ

l-

0

«

c E

Prop. 1984/85:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor Utbildningsdepartementet forts.

44

Q S

a

Q

< 2

jj

<

sa

E

ra o

O/J 7,

•.zz    DO

Z£   C

cu

ora

_ii

'5. > S,«

c oo E.E

•3: c/1

O   c LU

DO     •

E   cu c Z

Z£ JZ

"C E o -.a

s

2

00-

££e     ..

lliii

:x ra

"o;

ji i! .iC o

o 15 2"S

C/1 .Q.

00

c —

x: ra

S   :S2

i_ - (X   O

o I--

»o   Tf

o n

o r-

c/-,    Tf

00

c .-

:;: ra

i; q5oh

:ra __. c    OJ

c:rai S-

c   DO

°.s

t§

i_ c>o

4j r

> x: -£ xr

°e|

E    u    O    (U

■ra (u p "

E >.i5 a

!> C E ra

.= f ■"

00

OJ

r* XJ

Jd —

ra -o

■- ra

00 -

10 i:

a>

-•c'O

t/) -----

E~

> 2 ra u

DO :£!

-=.ra x: S CJ 00

°o

|< ."H c.E .E g.: ra

5 S'»E

1/1   C    '3J

=1 Ho £

U              Jl

D. E -o   c/1

tll.-

i/i r: -* — 00

O -o — 3 uXi

ra

lo

ii >

-   3

00

= 5-

Z   CzC

ra 3 > "O   ra

c   :0 .-

.E

c/1    c/1    1/

ra > Qi

lO-l   £

:ra«

O- c Q. E

ra<

E   --.2

- ra cu i

c «J o ra

s -

■o "o a

Prop. 1984/85:100   Bilaga 2   Gemensamma frågor IX. Jordbruksdepartementet

45

—   3

3   O

u

E ra o oo Ji ■zz oo

z   c

S'E -o"2

X i

'u oo ra

T3 .""

ITj

(U

OJ

E-a-■ra != E 3 > -a "C Ji c'

U DO U —   o   3

OJ .i.ra >c/5-l

00

O •- (u

o ti 'j.i oij

:§2i

-J oo c/5

in   u E "

>i|e

ra a> "

ra ,0 ;3

E 3

.:3 j _. 3 -EJjS "ö E

(U     ;>     -,   TJ

ai ra ra <

-a

DO-a

OJ JD

c/1 x:

c-        o ._ -c

-r    1=:   00 o

>     ro -3 .CJ

"           " <_1

O c -

e E I

-3 .S   D.

Et •a o o ■2 fe. 00 E- E

C    c/1    OJ

i ra_ro LU cn Q.

00

Os

oo-

él"ES

rr o

oc o

ON   „

I/;   O

<£

oo OO

Tf    (

oo -

00 r*-,

— r- oc
rl Tf vC
O cr.          »i-.

L   ra

QDOH

0/j

C   — LX    -T

Q30(-

QDOt-

såi

DO

c   -

L3 ra

-     "iJ

   -o .=

QDOr

Prop. 1984/85:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor Jordbruksdepartementet forts.

46

s

ra

o

CJ)

i.n

,!£.

c:

ra

C

-6

>

-0

1

c rt

O

t-_ Cl.

00

.E c 5.2

;ra — 3   3

•ål-

"O -    ra < ra

t/1

4J

'c

-D

ra

OJ

tu

H

Xj

.E .v- Do--»= cH.E I rä

S-2 5S8

OO -rr

o o r-- m

rt

Kn O r-J Ol

Os rr 00 rr

o o o o

sC- O

v-1 —       r

r- r\

Os v-i ri »/'i m rr

ra

Tv x:

iJ ■- ra

'u. *- u_   o

QDOH

OO

C   —

x: _ra

0-0 3=

: 5;;,fe2

Q301-

oo

3   -.

■ZZ ra - "S

S   5:fe2

u - *-   o

00

c — :x ra

    OJ S    5:0   2

QDOH

00

c .-

x: ra

. t;

CJ -o —

s ?;,fe2

Q30H

c/i 2 c ra

X

ra

u

>

tyi

t/j

,E

c;

o

tu

■5

ra

CJ

c/)

E

(/5

Prop. 1984/85:100   Bilaga 2   Gemensamma frågor X. Arbetsmarknadsdepartementet

47

ra

Ofj

:ra

E

c

U--

o

'E

ra

L/

E

.ra

E

CO

c

Öj

X)

u

ra

i/n

ra

OJ

>.

c

i/i C

C

o

Cl

ra

o/J

oox .E E

ra >, ra CJ

E S

—   >./ Di

o.-ä

D CQ

00

oo

DO---------

■2

c   1 —

.3 ci.

c c/-.

- cxo cr ~- S

i/i   o

3 S S

< XJ

d OC O

— ov _

3

<

c/5

r- K/-, oc x;

r-i ON

sC 00 sO —

rr   rt          CO

Ot   ON                   —

Os rr        Tf

rr ON r cc o

C c

u

00

L/

"O

CJ

■y,

C

0

ra

00 ra

— X      r r- Tj-      -.

ON   KT,                 W,

QDO

r-- X.         iTi

rr o      in

as X          ir»

rr H-.                    00

00

c .

*=    .Jr   ra "i- — u:i o

Ofi

-    OJ

q:30

"-33: I— '   '-   ra

:= > o 5

i_ — c_   r Q30f-

v/        U,        l-

"E-E

ra OJ --

"-J   c/J   -1 ____ :

:q >. o

■ra   o _   r-I     =■    -

r,' nn —   . 3Q   5

ra L-i.E C

cqE i:

c ra o £ .E v' o ■ Ect ra .0

a ""

|5S|

D/J DO ra

= 23-ji ra .-: <

z~: . 3 3 <

-3   >   > t/5

33 —

O

Prop. 1984/85:100   Bilaga 2    Gemensamma frågor XI. Bostadsdepartementet

48

       E

on         o

u o

v       .a

ra '—

■        ra

oo ra

c        S.

c   1-

och boe ADB adminisl

'c.

.i: c

_II

JSe

c/1 .1 ra

•o c« c

c/i   o

2 -= o

'= 5

o   (U   o

u .:«:

oaHCL.

HW

a

-a

vO OO

DO 3

od     ■ Os b

|£.eT

c/1   o   3 S g

■O

B

o

£

c o

aj

QJ

?

t/J

i2

Q

oo

c

E

<

'c

E

=;    D

Kn   KTt

Kn o

1

r-J r-i v-, -o

SC- —

Tt ÖÖ

rsi r«-i

\o

X) o

00 rt

sO OO

IT.

r-i rt

r-

O »n

a      —      ~

Tf   Tf

n rj

Ov — Tf r/

o r-      r-

Ov (           CO

VD r-      •q'

m,      in

o (      ( ■ xn,       —

2      E

ON   —

ri m

§

rsi —

oo m rr. r-i

—. —

t

rr, o          frj

n Tf            e

rr, vr,       06

oo r*-,

j:      u

H c/.

00 3   —

'ZZ ra • cu

UT3   -

£.52 u — c: o

— ra TO x;

>£| QDOi-

c — i ra

S:fe2

n - cii o Q30H

:t: > :b 2

1----- vi.   o

00

c —

• ra

Q5of2

c3

X

XJ

ra

TJ

ora

'

E

C/5

ra

C   J

c

Sl2

'B

.5 =«

2f E

w   qJ, >   DO 0/

ca

."2.2

u

1/5

ra

C

c

aj

00

ra

00

3i

U   00

ra MJ — .>,

c/1 j;

OJ

E

ra -V

:ra    c/J

ra x:

i   DO

U<

a

u

OJ

,r   4/

o

cr

00 -

ra ■a

(U

>

Cl

C   >

"E ra

o 2 >!

Prop. 1984/85:100   Bilaga 2   Gemensamma frågor XII. Industridepartementet

49

E

ra

O

op

VI

OO

15

.E

ra

'c

T3

•o

3

c

>

ira

h o

II

ut)            OIJ

O         C

c

"5     'C

o

U           OJ 00       -

t;l

>       ra

-i "

ra     x:

.;;; o

ntenng

idata

kument

oo i; 1)   Q. l- Z£

•si

'?? —'

ra :ra o

c ra

X EQ

(X (y5

:«]

v

>

Öj

ra XJ

.E

ra

t/)

C

oo

c

ra

'c

>

j«i

u

:«

■om

rag

E rä

E S ■So

LU Q

QJ T3

o Dox; — c 3: E-c2

_ill

.2." > p 5 ™ g 2 c

3 3 >, LU .5 H

_ili_é_l

o = ■ <

Tf o rj VO in 1/-1 O O Ov m — Tf —       — t<1

o o o o

o o »o u sO Os r-

C3V O O Ov

ra i/, 1/-1 rv| o n      n

o o .o —

O o o r- rj VO rr —

ii

o o >n li so ui r- 00 so r-- OJ so

ON TT        -

m o r.4 1/1

Ov rJ o — —      ~ m

SS8§

cTv VO r- f*l rt —      I/i

o o o o - r »/-, VO

Ov rr        n

o o n r*s

Tf —

.,8S

1/1   i   — so

1 —.

o o

o o o o o o un lO

>v-l 00 04 lO

oo             o 1

Ov         ir;. v,

vO            O 1

—           — M

o o o o

I/-1 o C/I o vO VO VD ri —.

oo u-, o r« lo iri «/-! Om      n

— o n VO

o r-- o r-

— Ol lo 00

m - Ol so

> ra j-

H c«

oo :i ra

QDOiS

Ei3 J3 ra

t- — t*— o QDOH

- 1)

■= >l2 ■c äi2 -Q QDOh

00

:i ra DDOH

00

:j= ra

>.fe2

QDOH

   > :0   ■

>i

ra j«:

'ÖÖ

Ig äc

c/1 "Ä

•C U «-o

C/5   3

"ca

:nj

c

j«:

,o

c/5

C

j:*;

OJ

u

Cu

rt

v;

c

J

(D

Ul

:0

(*X

00

C

c

0)

(/3

E

o

c:

Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 2

Prop. 1984/85:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor XIII.    Civildepartementet

.-50

E ra o

00 c/1 13 OO zt   c

ra •=

c/1   c

■a-a

ra

j=

c

oo

.E E

> o o -o ■o j:

ra

C - g.

.Sos

-1 E

•C

OJ

!S'e

L/:

c/1   o

OJ

C

11 E

X)

c/)

>

-o   G

1>

ra

u

CA

c/5 LU

ri

T3           .   C

S m c: S'

u _; <; ra

1   Ji £   c

,/!-*>

Dt) ra DO-r-

g;:.ra -X. 3 < i!

»ri __ .

00

1/1 o   3 ®

r- --    C_ OO o

88

c=i o o o

Tf (T-, C3 t Oc — rvi rl

o o c o r 1 r- OO t

88    §

— »o         NO

oo vC o TT — Tf o vC Tf r- n r*)

n r.1      V)

t/. O o Vj rr O c

os r«i OO o
ON O         —

r           00

rl - 00 oo Tf ov r» r-. 00 — oc

rt    rt    «/-, rTi

>0 r*-,              r*", (

Tt   O   rM r

»o rr   — o

o?3:

s5;:fe2

Q30H

DO

: ra

c: — ii: o QDOH

00

c -. ■.zz ra - 1)

> lO 2

c- — cX   o

q:doh

OO

c: w — ra

e|2
1----- . c: O

Q30H

DO

c -■zz ra

?=|2

.--- ci; o

Q30H

_I

XJ

c

ra i: >

3 ".=   00

y S.E .E =ä

i:E

ra ra ig

aal

Prop. 1984/85:100    Bilaga 2   Gemensamma frågor

51

Civildepartementet forts.

>

:0

—         cr

■C

as

•zz   00 Z£   3

S'E

X ra

.o zi

c

ora

00

o      " m Q <

E

1   s

S      3

00 C

-C

W

c

—   fes-

—   Ägo I- ;?;

■~      -g-lr

■5    >■>: 2-

> raoS8

3 28 ?io

£,   T)0   "ov

_     3 o   OO

    ra o 3

     TJ o -g oo

       'C —   ji

2   -o

oo

00

.E c-

!§ ra

OO      -

--ill

< XJ   3 — c

Q30H

O» lo OO ir*

>0 oo 00 04 r< Os 00 «N rt    — f*

»/-.             SO

so r- «/-. 00

rn sO oo 00 ON sO 00 rt O so — Os

Ol r- rr m r-- r-i rt u

\0 o SD f« ( \0 — -"

QDOH

00

c -

:;: ra

q55

ra C

E

E

c

'-*'   • c o

c o. o o       1=

> » :0 rt

—      OO ' OO                              t/5

e|eS -i

OJ

>.   . ra -* ra (/)

"iS822 So o° 2 3

Tf      US      >,    >,

> OO ::;oo J=x3

" >.EiJ=   r:

p oo C" c !j f:
« — -o .---- °

2i: feg u

cr       XI S ra .3 I- o ra 00-g

_mim

- o - — -E c

■ o " D, ra c c

Q. _    c   *-    QJ    OJ

° &£ o.sp.sf

• 13 .3 S- ra ra

= •3,, O   3   3

Prop. 1984/85:100    Bilaga 2   Gemensamma frågor                             .S2

2.2 Viktigare ADB-tillämpningar (system) inom statsförvaltningen

I det följande beskrivs några slörre användningsområden för ADB inom statsförvaltningen. ADB-tillämpningarna (sysiemen) beskrivs kortfattat med avseende på bakgrund, syfte, användningsområden, omfattning, systemstruktur och planerad utveckling. Dessutom redovisas i vissa fall kostnader hämtade ur myndigheternas särskilda ADB-redovisningar år 1984.

Rättsväsendets informationssystem IRI)

Syftet med rättsväsendets informationssystem (RI) är främst alt förenkla och förbättra informationsutbytet mellan myndigheterna inom rättsväsendet samt mellan dessa myndigheter och andra myndigheter med vilka de har etl frekvent utbyte av information. I samband därmed söker man också på olika sätt rationalisera kontorsarbetet inom myndigheterna. Ett annat huvudsyfte är att skapa underlag för planeringen inom rättsväsendet. Rl-systemet har utvecklats och utvecklas etappvis och beslår av en rad delsystem och rutiner. Olika myndigheter ansvarar för driften av olika delsystem. Ett särskilt organ - samarbetsorganet för rättsväsendets informationssystem (SARI) - svarar för samordningen. Dalordriflen är förlagd till flera datacentraler, framför allt till rikspolisstyrelsen (RPS) och datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA).

Systemen i RI kan hänföras till följande tre slörre områden:

-     System för brottsmålsförfarandet i vid mening hos polis, åklagare och de allmänna domstolarna samt för förfarandet inom kriminalvården (BROTTSRI).

-     System för diarieföring, beslutsregistrering, textbehandling och informationssökning i departement och vissa myndigheter och därmed sammanhängande frågor (LAGRI/ RÄTTSDATA).

-   System för planering och uppföljning inom rättsväsendet (PLANRl).
Inom BROTTSRI finns en rad rutiner i drift. RPS ansvarar för den

automatiska databehandlingen av flertalet rutiner. Vid styrelsen databehandlas dom och slutligt beslut i brottmål, strafföreläggande och ordningsbot, brottsanmälan, uppgift som i särskild ordning lämnas angående person som är misstänkt för brott (personblad) saml annan handling med uppgifter för det allmänna kriminalregistret eller centrala polisregistret. Vid databehandlingen framställs meddelanden till olika myndigheter. Samtidigt registreras automatiskt data som skall ingå i det allmänna kriminalregistret, de centrala polisregistren och körkortsregistrets belastningsdel.

Även delsystem för kriminalvården är i drift. De ingår i BROTTSRI. DAFA svarar för datordriften i denna del.

Det huvudsakliga syftet med LAGRI är att förenkla och förbättra vissa kontorsrutiner i departement och domstolar och att i samband därmed skapa bättre rutiner för information om besluten i lagstiftningsförfarandet

Prop. 1984/85:100    Bilaga 2   Gemensamma frågor                                            53

och om rättspraxis till såväl departement, domstolar och andra myndigheter som enskilda. De första ADB-systemen med detta syfte infördes år 1972 i justitiedepartementcl, regeringsrätten och kammarrätterna. Dessa finns nu inom ytterligare ett imtal myndigheter, bl. a. domstolsverket och generaltullstyrelsen. DAFA svarar för den tekniska drifien.

Förordningen (1980:628) om riittsdatasystemet innebär bl. a. att allmänheten kan få tillgång via terminal till alla de dataregister i LAGRI som inte enbart innehåller anteckningar för diarieföring. Dessa dataregister — som räknas upp i förordningen - innehåller uppgifier om överenskommelser med främmande makter, kommittéväsendet, förfaltningar i Svensk författningssamling (SFS) och vissa myndigheters författningssamlingar samt viktiga avgöranden i högsta domstolen och hovrätterna, regeringsrätten och kammarrätterna, arbetsdomstolen och bostadsdomstolen. Registren har förts samman under beteckningen RÄTTSDATA. Riksdagens förvaltningskontor samarbetar med SARI. Kontoret har särskilda databaser med uppgifier om riksdagsarbetet (propositioner, motioner och utskotts-betänkanden m. m.). Allmänheten får tillgång till dessa på samma sätt som databaserna i RÄTTSDATA.

Till LAGRI/RÄTTSDATA och riksdagens databaser är omkring 250 terminaler anslutna, varav en del via uppringbara teleförbindelser.

Polisväsendets system

Som lidigare nämnts svarar rikspolisstyrelsen (RPS) för driften av en stor del av BROTTSRI.

Utöver Rl-rutinerna har RPS elt stort antal ADB-rutiner avseende bl. a.

-     efterlysta personer samt personer som inte får vistas i landet

-     signalement och särskilda kännetecken

-     fingeravtryck

-     spaningsverksamhel

-     efiersökta fordon

-     stulet och förkommet gods

-     passregistrering

-     personaladministration

-     meddelandeväxling

-     larmdislribution

-     stulna vapen

-     ekonomiadministration

-     registerföring vid omfattande brottsutredningar

-     narkotikaanalyser

-     verksamheten vid larmcentralerna i Stockholm och Göteborg.

RPS svarar för den tekniska driften av så gott som alla ADB-rutiner inom polisväsendet.

Till det centrala datorsystemet finns f.n. ca 520 textskärmsterminaler, ca ?60 skrivare och ca .300 teletexapparaler anslutna. Dessa är placerade

Prop. 1984/85:100   Bilaga 2    Gemensamma frågor                                             54

dels centralt vid RPS, dels ute i polisdistrikten. Flera centrala register kan uppdateras via terminalerna. Dessa används emellertid främst för frågor till dataregistren. Terminalerna är via RPS dator anslutna till de centrala bil- och körkortsregistren. Frågor kan alltså ställas även till dessa register. Vid RPS och i de största polisdistrikten har dessutom installerats ett 10-tal terminaler direkt till det statliga person- och adressregistret (SPAR). Dessa planeras komma att ersättas av en koppling mellan RPS- och DAFA-dato-rerna varigenom samtliga polislerminaler ges SPAR-åtkomst.

ADB-system inom försvarsmakten m.m.

Inom försvaret används ADB på många sätt. En mycket stor del utgörs av administrativ databehandling. Många ADB-system är avsedda för enskilda myndigheters verksamhetsområden.

De större ADB-systemen i försvaret är följande:

-     System för operativ och taktisk ledning i krig saml för krigsplanläggning i fred.

-     System med data om krigs- och fredsorganisationen som är avsedda att betjäna förbandsproduktionen inom resp. försvarsgren och redovisar organisationens uppbyggnad samt dess personella och materiella innehåll. Utveckling av nya system pågår inom alla tre försvarsgrenarna.

-     Personaladministrativt system (PAF) för anställd personal inom främst försvarsgrenarna. Systemet innehåller data om personal, organisation och befattning, tjänster och löner, utbildning samt historik. Som komplement till centrala PAF utvecklas lokala PA-system.

-     Värnpliklsverkets syslem för inskrivning, planering och redovisning av värnpliktig personal. Ett omarbetat system med lokal drift vid värnpliktskontoren har införts under år 1984.

-     System för förnödenhetsförsörjning och materielunderhåll. Ettfiertal sådana ADP-system finns i drift. Ett för försvarsmakten gemensamt redovisningssystem för förnödenheter (TOR) bygger på användning av 56 lokala datorer. Systemet har ersatt de hittills förvarsgrensvisa förnödenhetsredovisningssystemen. En modernisering av befintligt reservdelsredovisningssystem har genomförts. Försök pågår med datorstöd för planering av materielunderhåll på fiera lokala myndigheter. För fiygburen materiel finns ett avancerat system för redovisning och uppföljning av driftdata.

-     System för ekonomisk redovisning, bl. a. kassaredovisning, kostnadsredovisning, "koncernredovisning", tidredovisning, revision och ekonomisk statistik. Systemet är en försvarsspecifik variant av system S. Decentralisering av vissa funktioner i systemet pågår.

-     System för att underlätta budgetarbete avseende preliminär och slutlig budget i första hand på lokal nivå (DAPU, DAlorstöd i Planering, budgetering och Uppföljning).

-     System för produktionsplanering vid försvarets materielverk under perspektiv- och programplaneperioden, budgetering av verksamheten för

Prop. 1984/85:100    Bilaga 2   Gemensamma frågor                                           55

genomförandeåret samt regisirering och redovisning av genomförd verksamhet. En revidering har påbörjats.

-     System för verkstadsdrifi som bl. a. beslår av tidredovisning, löneuträkning, redovisning/fakturering, produktions- och likviditetsuppföljning samt budget. Utveckling av tillämpningar för lokalt datorstöd i verksläder pågår.

-     System för information om fastigheter för central, regional och lokal instans. Datorstödet utvecklas lokall och anviindarnära.

-     System för materiel- och personalredovisning, krigsorganisation samt för övningsverksamhelen inom civilförsvaret.

Drifimässigt iir databehandlingen i huvudsak förlagd till försvarets datacentral. Huvuddelen av den nyuiveckling som sker inriktas dock mot drift på lokala datorer.

Den långsiktiga inriktningen av verksamhelen på ADB-området inom försvaret har fastställts genom elt regeringsbeslut från mars 1982. Detta beslut innebär atl försvarets rationaliseringsinstituts rapport Struktur 90 skall ligga till grund för arbetet med utveckling av ADB-system.

Inriktningen innebär i stort all ADB-systemen skall decentraliseras eller distribueras till anviindarna, att regionala och lokala nivåns behov av datorstöd skall förbättras saml all kunskaper om ADB och dess möjligheter skall ökas i organisationen. Förbättrade metoder för systemutveckling saml standardiseringsålgärder skall ägnas särskild uppmärksamhet i syfte atl sänka koslnaderna för ADB-verksamheten.

Inom försvaret har arbetet med övergång till Struktur 90 påbörjats. Ett särskilt projekt som leds av överbefälhavaren finns organiserat för genomförandearbetet. Under år 1985 kommer de första tillämpningarna inom ramen för det nya konceptet att tas i bruk.

Genom ett regeringsbeslut i oktober 1984 är den första delen av upphandlingen för Struktur 90 nu genomförd. Beslutet innebär elt bemyndigande att teckna avropsavtal för en första etapp - Struktur 90 PRIM -avseende ca 100 syslem.

ADB-system inom överstyrelsen för ekonomiskt försvar

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) har under lång tid använt sig av ADB i sin verksamhet. En egen datorkapacitet för att hantera informationen vid ÖEF håller nu på att byggas upp. Följande system är i drift eller under utveckling:

-     Inom BUSA-systemets ram förs register för lagringsverksamhelen. Datamaskincentralen för administrativ dalabehandling (DAFA) ansvarar för systemets drifi. Registret skall ge underlag för planeringen för uppbyggnad av beredskapslager m. m.

-     Etl särskilt ekonomiadministrativt projekt - EA-projektet - bedrivs inom ÖEF. Inom dess ram har utvecklats ett system för affärsredovisning i en första etapp. Systemet har under år 1984 ersatt motsvarande delsystem

Prop. 1984/85:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor                             56

inom BUSA-systemet. Övriga EA-system är systemet för industriella åtgärder, som syftar till att underlätta hanteringen av bl.a. avtal med näringslivet och systemet för budgetuppföljning för hela ÖEF: s verksamhet inkl. ett reskontrasystem. För driften används ÖEF: s egen datorutrustning.

-     Ett planerings- och statistiksystem som används för planering främst inom ÖEF men även för det ekonomiska försvaret i övrigt. DAFA ansvarar för systemets drift.

-     System för oljerapportering som syftar bl. a. till att underiätta uppföljning av försörjningsläget. Sammanställningar ur systemet utgör dessutom underiag för rapporteringen till International Energy Agency (lEA). Driften av systemet är förlagd till ÖEF.

-     Beräkningsmodeller för att räkna fram underiag för bedömning av beredskapslagringen. För detta ändamål utnyttjas Stockholms datorcentral (QZ).

-     Utveckling av ransonerings- och regleringssystem har påbörjats inom energi-, kemi- och beklädnadsprogrammen. Systemen utvecklas för drift på ÖEF:s datorutrustning.

-     Vissa register för administrativ service har utvecklats för drift på ÖEF:s datorutrustning.

ADB-system inom den allmänna försäkringen

ADB-systemen böljade införas år 1973 och omfattar f.n. rutiner för administration av pensioner, allmänna barnbidrag och bidragsförskott samt sjukförsäkring m. m. I sjukförsäkringssystemet ingår förutom sjuk-och föräldraförsäkringen även delsystem för bl. a. studiestöd vid vuxenutbildning, utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning och dagpenning till vissa värnpliktiga.

Systemen utgör ett viktigt hjälpmedel för den löpande administrationen av socialförsäkrings- och bidragssystemen hos de allmänna försäkringskassorna och riksförsäkringsverket (RFV). De ger också tillgång till statistik som förbättrar förutsättningarna för planering och personaldimensionering vid kassorna.

ADB-systemen omfattar hela befolkningen. Systemet för den allmänna pensioneringen omfattar 1,9 milj. pensionärer, medan systemet för barnbidrag och bidragsförskott omfattar 1,6 milj. barn. Sjukförsäkringssystemet omfattar 6,6 milj. försäkrade.

Vissa registerdata utnyttjas gemensamt i de tre systemen: bidrag, pension och sjukförsäkring. Det är emellertid i princip fråga om tre separata system med skilda register. Systemen utnyttjar RFV:s datoranläggning och driftorganisation i Sundsvall. Terminalutrustning på försäkringskassornas central- och lokalkontor ute i landet används för samtliga system. Till systemet är f. n. omkring 1400 textskärmsterminaler anslutna.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 2    Gemensamma frågor                                            57

Under budgetåren 1983/84-1984/85 installeras successivt ny central datorutrustning.

Regeringen gav i juni 1983 RFV i uppdrag att i samråd med statskontoret och i nära samarbete med försäkringskassorna genomföra utrednings- och utvecklingsarbete samt praktisk försöksverksamhet för att få underiag för ställningstagande om den långsiktiga inriktningen av ADB-verksamheten inom den allmänna försäkringen m. m. (FAS 90-utredningen).

RFV har överiämnat FAS 90-utredningens lägesrapport I till regeringen. I denna föreslås en närmare genomgång av följande områden i det fortsatta utredningsarbetet:

-     Lokalt/regionall ADB-stöd för administration och försäkring. Häri bör ingå försök med sammanhållen ärendehandläggning, exempelvis sammanhållen sjukfallshantering, spridning av register, interna uppföljnings-och utvärderingssystem samt kontorsinformationssystem.

-     Kommunikation — meddelandedistribution. Här bör utredas behoven av meddelandedistribution och vilka möjligheter som finns att tillgodose dem inom ramen för socialförsäkringens nya kommunikationsnät.

-     Kommunikation med andra datorsystem. Detta är både en teknisk och en datapolitisk fråga. Tekniskt bör utredas vilka möjligheter till sammankoppling av olika datorer som finns om socialförsäkringens nya kommunikationsnät utnyttjas. Den datapolitiska delen berör datalagstiftning, integritet, sårbarhet m. m.

Postverkets ADB-verksamhet

Inom postverket används sedan länge ADB i olika produktionssystem. Ett stort system är postgirosystemet. Det är uppbyggt kring optiska läsare för inbetalningskort samt ett stort datasystem som bokför betalningar och sköter postgirokonton. Omfattande serviceåtaganden gentemot postgirots kunder finns också genom en lång rad tilläggstjänster. Postgirot sköter också på entreprenad PK-bankens personkontosystem samt vissa reskon-tra för sparkonton.

Postkontoren är utrustade med sammanlagt ca 3600 postkassamaskiner anslutna Ull minidatorer. Dessa står i sin tur i förbindelse med det centrala systemet.

För redovisning och dataregistrering finns separata system vid postverkets åtta redovisningsterminaler. Dessa system står i förbindelse med det centrala systemet via telenätet.

Postverket är en stor organisation med över 2000 tjänsteställen och mer än 60000 anställda. En stor mängd olika system finns utvecklade särskilt inom det administrativa området bl. a. för löner, personalredovisning och ekonomisk redovisning. Resultatenheterna Postens adressregister. Postverkets industrier. Postens Inköpscentral och Frimärksavdelningen har också egna minidatorbaserade system. Systemutveckling, programmering och datordrifl sysselsätter ca 450 personer.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor                                           58

Postverket håller f. n. på att utveckla vissa tjänster baserade pä telekommunikation och datateknik.

Televerkets ADB-verksamhet

Televerket använder ADB för fiera olika ändamål inom områdena konstruktion, tillverkning och administration. De viktigaste administrativa rutinerna berör arbetsområden såsom

-     beställningsmottagning och orderhantering

-     fakturering

-     kataloginformation och nummerupplysning

-     beräkningar, prognoser och statistikbearbetning för telenätet

-     ekonomi- och resultatredovisning

-     materielfiöde och lagerhantering

-     personaladministrativa rutiner inkl. lönerutiner.

Dalabehandlingen bedrivs på tre orter (Stockholm. Göteborg och Kalmar). Dessutom finns ett växande antal lokala minidatorer. Systemutvecklingen bedrivs huvudsakligen i Stockholm. Databehandlingsvolymerna är genomgående höga beroende på att det finns över 6 milj. telefonapparater i landet. Som exempel kan nämnas att mer än 24 milj. telefonräkningar hanteras årligen och atl nya abonnemang och fiyttningsärenden uppgår till ca I milj. per år. Antalet terminaler uppgår lill mer än 6000.

I sammanhanget bör nämnas alt televerket inom ramen för telekommunikationerna även svarar för dataöverföring, bl. a. det allmänna datanätet. Verket tillhandahåller även vissa andra tjänster med anknytning till lele-överföring och datateknik.

SJ:s ADB-verksamhet

ADB inom SJ används som hjälpmedel för

-     platsbokning och färdbiljettförsäljning (ca 90000 bokningar och försäljningar per dag under vardagar utom lördag och 50000 per dag under lördagar och sön- och helgdagar)

-     kostnads- och intäktsredovisning

-     materialredovisning (ca 110000 artiklar i förråd, 5 000 lagerförändringar/vardag)

-     personal- och avlöningssystem

-     lokledning

-     vagnefierforskning/transportövervakning (godsvagnar)

-     framställning av tidtabeller, tågplaner

-     budget och bokföringssystem

-     maskinell frakträkning m. m.

Databehandlingen bedrivs med hjälp av tre stordatorer. Ute i landet är f. n. ca 1 500 terminaler anslutna till de centrala datorerna. Installation av ytterligare terminaler pågår. Utveckling, underhäll och drifi av datasystemen är koncentrerade till SJ-Data under Finans- och Inköpsavdelningen.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 2   Gemensamma frågor                                            59

SJ-Data har 175 anställda varav omkring 80 svarar för drifi och 95 svarar för utveckling och underhåll av ADB-system.

F.n. moderniseras och vidareutvecklas systemen för materialredovisning samt platsbokning och färdbiljettförsäljning, som samtidigt integreras med system hos flygbolagen SAS och Braathens Safe för användning av gemensam terminal vid försäljning av SJ:s biljetter.

Dessutom pågår en installation av bildskärmar som ger användarna tillgång till vissa register för att erhålla snabb information om bl. a. kostnadsuppföljning och trafikutveckling.

Bil-, körkorts- och yrkestrafikregistren

Riksdagen beslutade år 1969. i samband med ändrade riktlinjer för fordonsregistreringen, att inrätta ett ADB-baserat riksomfattande fordons-register. Två år senare beslöts att införa ett körkortsregisier som tekniskt och organisatoriskt skulle samordnas med bilregistret. Etl särskilt organ — bilregisternämnden - inrättades samma år för planering, utveckling och idriftlagning av de nya bil- och körkortsregistren. Omläggningen av registren påbörjades år 1972 och slutfördes under år 1973. Under år 1973 flyttades även den datoranläggning som används för regislerföringen från Stockholm lill Örebro. Bilregisternämnden upphörde år 1975. Regisleransvaret och driften av datoranläggningen överfördes då lill trafiksäkerhetsverket (TSV), som också är central förvaltningsmyndighet för yrkestrafikregistren.

Bil- och körkortsregistren syftar till atl underlätta handläggningen av fordonsregistrering, körkort m. m. samt tillhandahålla information för utrednings- och planeringsaktivileter på en rad områden, bl. a. trafiksäkerhetsområdet.

Bilregistret används som hjälpmedel för administration av bl. a. kontrollbesiktning av fordon, fordonsskatt, kilometerskatt, irafikförsäkringskon-troll. parkeringsanmärkningar och kontroll av försäkringsinnehav samt för beredskapsplanläggning. Dessa arbetsuppgifter med undantag för parkeringsanmärkningar, utförs främst på länsstyrelserna.

Registren är vidare en förutsätining för länsstyrelsernas arbete vid en drivmedelsransonering och viktiga hjälpmedel för polisen i Irafikövervak-nings- och spaningsarbetet. Polisen kan från terminal via rikspolisstyrelsens dator hämta upplysningar ur registren.

Länsstyrelserna svarar för registrering och TSV för registerhållning. I bilregistret fanns ijuli 1983 uppgifier om 5,5 milj. fordon och i körkortsregistret uppgifter om 4,6 milj. körkortsinnehavare.

Till systemet är ca 460 textskärmsterminaler anslutna. Av dessa är 380 placerade hos länsstyrelserna. Resterande terminaler är placerade vid TSV. Rikspolisstyrelsen har direktförbindelse med TSV: s system. Utöver nyss nämnda terminaler kan därigenom ca 435 textskärmsterminaler och ca 400 telexutrustningar hos bl. a. polismyndigheter kommunicera med

Prop. 1984/85:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor                              60

TSV: s datorsystem. Några av de större försäkringsbolagen är anslutna via en datorväxel direkt till TSV: s datoranläggning. Detta resulterar i att ytterligare ca 4 500 terminaler har tillgång till vissa registeruppgifter från TSV. Tullen, vissa kommunala gatukontor m.fl. har via telexförbindelse frågemöjlighet gentemot systemet.

TSV: s framtida dalorbehov har utretts av TSV i samråd med statskontoret. Utbyte till nya datorer slutfördes under våren 1982. Under våren 1984 har statskontoret och trafiksäkerheisverket gemensamt utrett behovet av komplettering av ADB-utrustning och i april 1984 avslutades upphandlingen av terminaler för bil- och körkortsregistrens räkning.

Kostnaderna för ADB-driften var budgetåret 1983/84 28milj. kr. och beräknas för budgetåret 1984/85 till 32 milj. kr. För budgetåret 1985/86 begärs 40 milj. kr.

Luftfartsverkets ADB- verksamhet

Luftfartsverket utnyttjar ADB för såväl administration som tekniska ändamål. Luftfartsverket har ett tiotal administrativa system i drift på egna anläggningar. För den närmaste perioden planeras utveckling av ytterligare ett tiotal system, varav flertalet nu är under utredning. Dessa system blir lokalt tillgängliga och gäller företrädesvis tillämpningar inom områdena materiel- och investeringsadministration, ekonomistyrning och kontorsautomation.

För den satsvisa databehandlingen inom ekonomi- och personaladministration anlitas datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA). Vid DAFA finns även elt samnordiskt system för analys av flyghaveri/störningsinformation, som luftfartsverket är huvudman för. Luftfartsverket har en geografiskt spridd verksamhet, där varje flygplats är en självständig produktionsenhet. Detta medför att verkets informationssystem ställer krav på decentraliserad och användarnära databehandling som närmare beskrivits i en nyligen fastlagd ADB-strategi.

Befintlig utrustning är hårt belagd och har sommaren 1984 förstärkts. För att förverkliga del distribuerade datorkonceptet behöver ytterligare utrustning anskaffas under budgetåret 1984/85.

Luftfartsverkels tekniska datortillämpningar förekommer dels inom flygtrafiktjänstens verksamhetsområden, dels inom fiygplatstjänsten vid de större flygplatserna.

Inom flygtrafiktjänsten används datorer vid områdeskontrollcentralerna för bearbetning och presentation av radarinformation från aktuellt kontrollområde. Samtidigt bearbetas information från anslutna terminaler vid flygplatsers kontrolltorn och samverkande flygvädertjänster. I vissa delsystem förekommer mindre datorer för fjärrmanövrering av radar- och kommunikationsstationer, larmindikeringar samt vissa väderdalagivare.

En ny kontrollcentral i Sturup för flygtrafikledningen i södra Sverige har tagits i drifi budgetåret 1982/83. Centralen innehåller bl.a. radar- och

Prop. 1984/85:100   Bilaga 2   Gemensamma frågor                    61

färdplandatautrustning (ATCAS 2) samt ett nytt datoruppbyggt talkom-munikationssysiem.

I en första etapp installeras på fem flygplatser utrustning för halvauto-malisk väderobservation. Datorer för automatisk ritning av väderkartor har installerats vid fyra regionala flygvädertjänster.

Inom flygplatstjänsten används datorer vid Arlanda, Landvetters och Sturups flygplatser för visuell presentation av passagerarinformation, bagagesortering samt manövrering och övervakning av el-, VVS- och fältljus-anläggningar.

Nytl datoriserat passagerarinformationssystem installerades på Arlanda inför utflyttningen av jeltrafiken från Bromma.

ADB-system jör folkbokföring och beskattning (RS/AFB)

ADB har använts som hjälpmedel inom folkbokföringen och skatteadministrationen sedan mitten av 1960-talet. Riksdagen beslutade år 1975 att ett nytt syslem, AFB-systemet, skulle utvecklas och införas. Inom ramen för detta infördes ett utvidgat ADB-stöd vid taxering i första instans år 1979. Nya uppbördsruliner infördes under åren 1980-1981. Folkbokfö-ringssysiemel har programmerats om och logs i drift år 1980. För faslig-hetstaxering och faslighetsredovisning har successivt ett nytt ADB-system tagits i drift i samband med den allmänna fastighetstaxeringen år 1981. Nya kontrollrutiner har successivt införts inom företagsbeskaltningsomrädet fr.o.m. år 1979. ADB-system för mervärdeskatt har införts fr.o.m. år 1983.

ADB-systemet för folkbokföring och beskattning syftar lill atl genom utnyttjande av ADB förenkla och effeklivisera administrationen inom dessa områden. Systemet innehåller följande delsystem; faslighetsredovisning inkl. fastighetstaxering, personredovisning, allmänna val, registrering av juridiska personer, debitering av preliminär skatt, uppbörd av skatt och slutlig skalt, omräkning av slutlig skalt, underlag för kontroll och revision samt mervärdeskatt. Vidare finns ADB-system för arbetsgivaravgifter.

De cenirala och regionala skatteregistren omfattar alla skattskyldiga (ca 8 milj.). Därutöver finns register över företag och ett antal korsreferensregister. Folkbokföringsregistren omfattar samtliga folkbokförda fysiska personer (ca 8,3 milj.).

Fastighetsregistren innehåller uppgifier om samtliga levande fastigheter (ca 3 milj.) och deras ägare (ca 3,5 milj.).

Systemstrukturen för folkbokföring och fastighetsredovisning är regional (bearbetning på 21 länsanläggningar). För skattesystemet är systemstrukturen central/regional med bearbetningar dels på länsdatorerna, dels på central dator hos riksskatteverket (RSV). Tekniskt består systemet bl. a. av följande delar:

- en central datoranläggning vid RSV

Prop. 1984/85:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor                                           62

-     regionala datoranläggningar vid 21 länsstyrelser

-     en testanläggning

-     ca 910 textskärmsterminaler

-     ca 575 arbetsplatser för dataregistrering.

Den centrala datoranläggningen hos RSV används för det centrala skatteregistret. 1 registret finns uppgifter om fysiska personer och organisationer som är aktuella i olika skallefunktioner. Registret är tillgängligt via terminal hos skattemyndigheter på olika nivåer.

De regionala datoranläggningarna används för kontroll av indata och utskrift av produkter i skattesystemet. I slutet av taxeringsperioden erhåller de regionala anläggningarna ett färdigställt skatteregister som för varje län har motsvarande registeruppgifter som det centrala registret med undanlag för vissa administrativa uppgifter.

Samtliga länsstyrelser och lokala skattemyndigheter har dataregistre-ringsutrustning för registrering av deklarationer, kontrolluppgifter m. m.

ADB-stöd för administration och redovisning av punktskatter har böQat genomföras år 1984. För dessa system används en mindre dator hos RSV.

Vidare har ett åttiotal mikrodatorer upphandlats för användning bl. a. vid konlroll och revision inom skatteområdet.

RSV:s och länsstyrelsernas sammanlagda kostnader för ADB-driften var budgetåret 1983/84 186 milj. kr. och beräknas för budgetårel 1984/85 till 208 milj. kr. För budgelåret 1985/86 begärs 232 milj. kr.

Redovisningssystem jör exekutionsväsendet (REXj

Genom beslut år 1966 uppdrog Kungl Maj: t åt dåvarande exekutionsväsendets organisationsnämnd (EON) all i samarbete med statskontoret göra en förstudie om möjligheterna att utnyttja ADB för vissa arbetsuppgifter inom exekutionsväsendet. Riksskatteverket (RSV) övertog är 1973 från EON exekutionsväsendets centrala myndighetsuppgifter, inkl. ADB-verksamheten. 1 regleringsbrev för budgetåret 1975/76 förordnade regeringen att RSV i samarbete med statskontoret och RRV skulle bedriva fortsatt utvecklings- och försöksverksamhet med etl riksdatasystem för exekutionsväsendet (REX). I budgetpropositionen 1981/82: 100 bil. 18 förordade regeringen att REX skulle genomföras vid samtliga kronofogdemyndigheter (KFM). Genomförandet var avslutat budgetåret 1983/84.

REX är terminalorienierat. All datordrift utförs centralt vid datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) i Stockholm.

REX skall medverka till rationellare arbetsformer och därigenom förbättra indrivningsresultatet. Genom ADB-rutiner för bl. a. ekonomisk redovisning frigörs personalresurser som i stället kan användas i det direkta indrivningsarbetet.

Systemet används bl. a. för automatisk uppdebitering av nya mål och avisering till gäldenärer, bevakning, kontroll och redovisning. Kronofogdemyndigheterna kan härigenom koncentrera sig på de gäldenärers mål.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 2   Gemensamma frågor                                            63

som är mest angelägna att bearbeta. REX har gett KFM bättre möjligheter till styrning av det exekutiva arbetet än vad man skulle ha haft i ett manuellt system.

Målet är att rutiner skall utvecklas även för de enskilda målen, för vilka begäran om verkställighet sker genom att sökanden ger in dom, utslag eller annan exekutionsurkund.

System har utvecklats för att REX-lerminalerna skall kunna användas för regisiersökning även i andra ADB-system, exempelvis i det centrala skatteregislret.

Länsstyrelserna i Göteborg och Stockholm har pä prov installerat bildskärmsterminaler som är anslutna lill REX. RSV har i skrivelse till regeringen i maj 1983 hemställt om att få utveckla och införa ett system som medger åtkomst till REX-registret från terminaler i skattesystemet.

Systemets centralregister innehåller uppgifier om ca 1 milj. gäldenärer med ett sammanlagl skuldbelopp om ca 13,5 miljarder kr. Dessutom finns i registret uppgifter om bl. a. de ålgärder kronofogdemyndigheterna vidtagit i samband med handläggningen av de olika målen.

KFM - med sammanlagt ca 3 500 anställda - är anslutna lill ADB-systemet via 950 textskärmar och lerminalskrivare. Antalet lerminalhän-delser är i medeltal ca 100000 per arbetsdag.

I budgetpropositionen 1982/83: 100 bil. 9 förordar regeringen att ADB-system som idag omfattar de allmänna målen byggs ut till att även omfatta de enskilda målen.

Riksdagen har fattat beslut i enlighet med budgetpropositionen.

En Ulredning har föreslagit alt REX-systemet författningsregleras genom en särskild utsökningsregisierlag.

RSV:s kostnader för ADB-drifien inkl. utruslningskosinader för KFM var budgelåret 1983/84 35 milj. kr. och beräknas för budgetåret 1984/85 till 34 milj. kr. För budgelåret 1985/86 begärs 38 milj. kr.

Informalionssyslem inom högskoleutbildning m.m. Centralt antagningssystem (CA)

Statskontoret fick hösten 1975 i uppdrag att utveckla ett system för anmälan och antagning till grundläggande högskoleutbildning. Systemet utvecklades i samarbete med Statskonsult AB och datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) samt representanter for de blivande användarna. Systemet överlämnades till universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) Under våren 1977, då det togs i drift.

Syftet med systemet är i första hand att administrera antagningen till grundläggande högskoleutbildning och systemet innehåller bl. a. funktioner för

-     konlroll och poängberäkning av anmälningar

-     kvotering och antagning av sökande

-     utskrift av kontrollbesked och antagningsbesked till sökande

Prop. 1984/85:100    Bilaga 2    Gemensamma frägor                              64

—       utskrift av resultatlistor till de lokala högskoleenheterna

-   statistik.

I systemet behandlas ca 75000 anmälningar per år, därav ca 60000 anmälningar till höstterminen. Antagningsbyrän vid UHÄ har tillgång till systemet genom 18 bildskärmsterminaler. UHÄ ansvarar för systemet. Drifien är föriagd till DAFA.

Efter riksdagsbeslut om vissa förändringar av tillträdesreglerna för grundläggande högskoleutbildning, genomfördes en översyn av systemet våren 1982. Inför antagningen till höstterminen 1984 har systemet anpassats ytterligare till förändrade regler.

Lokalt system för studiedokumentation, statistik och lokal antagning
(STUDOK)                           ,,

STUDOK började utvecklas av UHÄ på uppdrag av regeringen år 1976. UHÄ svarar ocksä för vidareutvecklingen av systemet. Driftstart skedde år 1977 och huvudsyftet är att dokumentera studieresultat för enskilda studerande. Funktioner för lokal antagning till enstaka kurser och vissa utbildningslinjer administreras också med hjälp av STUDOK. Uppgifterna i systemet ulgör dessutom bl. a. underlag för planering och statistikfram-slällning vid lokala högskoleenheter, statistiska centralbyrån och UHÄ.

STUDOK används av de sex universiteten samt ytterligare sju högskoleenheter och omfattar studieresultat från såväl enstaka kurser som flertalet utbildningslinjer vid dessa. Vid högskoleenheter som inte använder STUDOK har i några fall utvecklats egna system för studiedokumentation.

Varje högskoleenhet ansvarar för informationsinnehållet i resp. register. Datordriften är förlagd till motsvarande universitetsdatacenlral och bekostas till större delen av resp. högskoleenhet. Antalet registrerade personer i de 13 registren är ca 350000. Ca 70 terminaler är vid normal drift i daglig kontakt med de lokala systemen.

Konlinueriigt sker en anpassning av STUDOK fill högskolans krav. Bl. a. mol bakgrund av en förordning (1981:516) om studiedokumentation m.m. avser UHÄ att utveckla ett nytt terminalbaserat studiedokumentationssystem - LADOK - som beräknas vara i drift vid samtliga STUDOK-användande högskoleenheter senast vårterminen 1989. Parallellt med denna nyuiveckling diskuteras förslag till en förändrad driftorganisation. Vid högskoleenheterna pågår arbete med att överföra fler utbildningar till systemet och att bygga ut terminalverksamheten.

Studiestödets informationssystem (STIS)

Centrala studiestödsnämnden (CSN) startade år 1973 ett projekt för administrationen av studiestöd inom CSN och studiemedelsnämnderna. Utvecklingsprojektet, som har bedrivits i samråd med statskontoret, avslutades år 1978 i samband med att det nya ADB-systemet (STudiestödets Informationssystem - STIS) togs i full drift.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 2    Gemensamma frågor                                            65

Syftet med STIS har i första hand varit att effektivisera administrationen av studiestödet och ge de studerande bättre service bl. a. genom kortare behandlingstider. Behandlingstiden för ansökan om studiemedel skall inte behöva överstiga fyra veckor ens under den brådaste tiden. Systemet syftar även till att uppnå större säkerhet i verksamheten genom bättre informationshantering, kontroller m. m.

STIS-systemet innehåller bl. a. funktioner för

— registrering via terminal av studiemedelsansökningar, ansökningar om återbetalningspliktiga studiemedel inom studiehjälpen, uppskovsansökningar, återkravsbeslut, principtillstånd för utländsk medborgare om svenskt studiestöd

— utskrift av förifyllda studiemedelsansökningar

— beräkning och kontroll av siudiemedelsbelopp m. m. samt utskrift av beslutsmeddelanden och studieförsäkranintyg

— återkrav av studiestöd inkl. rutiner gentemot kronofogde och tingsrätt

— bevakning av inbetalningar (avgifter och återkrav)

— utskrift av in- och utbetalningskort m. m.

— återkrav av felaktigt uppburet studiestöd.

Systemet har direktförbindelse med det statliga person- och adressregistret (SPAR) samt med allmänna försäkringens system.

I systemet administreras både utbetalning (ca 3 700 milj. kr. per år) och återbetalning (ca 750 milj. kr. per år) av sludiemedel. Antal studiestödsta-gare i registret är ca 800000 och omfattar nu såväl svenska som utländska studerande. CSN, de sex studiemedelsnämnderna samt fyra vuxenutbildningsnämnder har tillgång till systemet och registren via drygl 130 lext-skärmsterminaler. CSN ansvarar för ulveckling, underhäll och förvaltning av STIS. Datordriften är förlagd DAFA.

En fortsatt utveckling pågår av STIS-systemet. Under budgetåret 1983/84 har ett terminalsystem för ärendegruppen "extra studiemedel" utvecklats. Systemet har tagits i drift under april 1984. Ärendegruppen "äldre studielån" har fr.o.m. den 1 januari 1984 överförts från postgirot till CSN. För detta ändamål har ett terminalsystem utvecklats som tagits i drift den 1 mars 1984. Slutligen har ett terminalsystem för vuxenstudie-stödshandläggningen utvecklats och tagits i drift successivt under år 1984. Utvecklingskostnaderna budgetåret 1983/84 har uppgått till ca 3 milj. kr. exkl. egen personal.

CSN har påböijat en förstudie med syfte att klariägga hur den fortsatta informationshanteringen skall byggas.

ADB-system inom arbetsmarknadsverket

ADB utnyttjas sedan länge för olika ändamål inom arbetsmarknadsverket (AMV). Ett antal administrativa ADB-system används som stöd för olika verksamhetsgrenar inom arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) eller som underlag för verksamhetsplaneringen. Andra system utgör hjälpmedel i 5    Riksdagen 1984185. I saml. Nr 100. Bilaga 2

Prop. 1984/85:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor                                           66

den plalsförmedlande verksamheten vid arbctstörmedlingskontoren. Inom sistnämnda område har under ett antal år pägäti ett omfiittande utvecklingsarbete med olika försöksverksamheter. Försöksverksamheten ar nu avslutad.

Ansvaret för den hittillsvarande uivecklingen av ADB-systemen för platsförmedling inom arbetsmarknadsverket har legal hos AMS i samråd med statskontoret. Ansvaret för drifi, underhåll och leknisk utveckling regleras i avtal mellan AMS och den servicebyrå som anlitas. För huvuddelen av de administrativa systemen utnyttjas en egen mindre datoianlägg-ning. Den fortsatta utvecklingen av plalsförmedlingssysiemet sker genom en s.k. "turn-key-upphandling".

System för framställning av plaislistor

Sedan några år används ett ADB-system lör framställning av platslisior över alla lediganmälda platser. Systemet omfattar funktioner för registrering och statistikföring av lediga platser, framställning av platslisior samt inkodning och uttag av statistik över arbetssökande.

Platslistorna (i huvudsak en per län) framställs på fem produktionsorter dit uppgifier om nya platser och andra torändringar dagligen samlas in för fotosättning, tryckning och distribution.

För den dagliga registreringen används 225 terminaler med lokal lagringskapacitet. Underlaget för platslistorna framställs bl. a. vid datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA).

System för terminalsökning och automatisk bevakning

Systemet omfattar följande funktioner:

-     sökning via terminal bland lediga platser

-     bevakning av nytillkommande platser för arbetssökandes räkning

-     uppdatering av registren varje natt med de nytillkomna platserna. Systemet har prövats sedan budgelåret 1976/77. Uppgifier övertors varje

dygn frän de fem produktionsorterna för platslislan till systemets cenirala databas. För ändamålet utnyttjas en privat servicebyrå.

Modellkontor

I anslutning till ovannämnda sök- och bevakningssystem har försök genomförts vid ett antal s. k. modellkonlor i Södermanlands län med syfie att använda ADB för atl ytteriigare effektivisera den plalsförmedlande verksamheten. Målsättningen har bl. a. varit att ge personalen bättre information, dels om resultatet av förmedlingens insatser för de arbetssökande, dels om de lediga platserna. Detta system, som är uppbyggt kring information om platser, sökande och arbetsgivare, kommer under budgetåret 1984/85 att byggas ut till andra delar av landet, bl. a. Stockholms län.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 2    Gemensamma frågor                                            67

Genom den utbyggnad av antalet terminaler som sker budgetåret 1984/85 kommer två län att kunna arbeta med det s.k. modellkontorssyslemet varvid varje platsförmedlare är försedd med egen terminal. 1 landet i övrigt kommer samtliga arbetsförmedlingar atl ha minst en terminal för alt arbeta med sök-/bevakningssystemet. På kontor som är sektionsindelade kommer varje sektion att ha en terminal.

Fastighetsdatasystemet

Riksdagen beslutade år 1968 att ett centralt ADB-baserat fastighetsregister som ersätter tidigare manuellt förda jord- och stadsregisler och som är enhetligt för land och stad skulle byggas upp. Vidare beslutade riksdagen år 1970 att ett centralt inskrivningsregister som ersätter tidigare manuellt förda fastighets- och tomträlisböcker skulle införas med användande av ADB. De båda registren är tekniskt samordnade.

Centralnämnden för fastighetsdala inrättades år 1968 och har till uppgift atl tillsammans med myndigheterna inom fastighetsregister- och inskrivningsväsendena genomföra fastighetsdatareformen.

Det nya systemet - fastighetsdatasystemet - är nu infört i Stockholms, Uppsala, Malmöhus och Gävleborgs län samt i delar av Göteborgs och Bohus län och Skaraborgs län. Systemet innehöll i september 1984 uppgifter om ca 1,1 milj. fasligheter (nära 30 % av landets fastighetsbestånd). Till systemet var då anslutna ca 400 terminaler hos berörda inskrivnings-och fastighelsregistermyndigheter saml hos vissa faslighetsbildningsmyn-digheter, kommuner, banker m.fl. För driften av systemet anlitas datamaskincentralen för administrativ databehandling i Gävle.

Riksdagen (prop. 1981/82:123, CU 37, rskr 318) lade under våren 1982 fast en femårig etapp för det fortsatta reformarbetet. Beslutet innebär bl. a. att arbetet med alt genomföra reformen i nya områden skall prioriteras.

Reformarbete pågår under budgetåret 1984/85 i Södermanlands, Hallands, Skaraborgs och Örebro län samt i Göteborgs och Bohus län. Vid uigången av budgelåret 1984/85 beräknas systemet omfatta ca 1,3 milj. av landels ca 4 milj. levande och döda fastigheter.

Kostnaden för ADB-driften var budgetåret 1983/84 35milj. kr. och beräknas för budgetåret 1984/85 till 36milj. kr. För budgetåret 1985/86 begärs 40milj. kr.

ADB-verksamhet inom statens vatlenfallsverk

Vattenfall använder ADB för flera olika ändamål. Bland de viktigaste användningsområdena är följande:

- Övervakning av elproduktion och nätdrift, varvid informationssystemen skall utgöra stöd för central och regional driftledning att klara uppställda mål för leveranssäkerhet och driftekonomi. Vattenfall har sedan är 1977 ett informationssystem för övervakning av landets storkraftnät och produktionsplanering. Under 1980-talet kommer successivt system att tas i drift för operativ styrning och övervakning på regional nivå.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor                                            68

-     Säkerhetsmässig övervakning av kärnkraftverk. Myndigheterna kräver en fortlöpande, säkerhetsmässig övervakning av kärnkrafiverken liksom en öppen redovisning av densamma. Vattenfalls eget krav är, med beaktande av myndigheternas krav, all driva kärnkraftverken efiekiivt. Installation av ett nytt blockdatorsyslem för Ringhals ingår.

-     Nät- och produklionsberäkningar.

-     Ekonomi- och resultatredovisning.

-     Kundinformationssystem med uppgifter om abonnenter.

-     Underhållsverksamheten i kraftverken.

-     Viktigare administrativa rutiner såsom personaladministration, kassahantering, kraftförsäljning, lagerredovisning m. m.

Den administrativa delen av databehandlingen bedrivs huvudsakligen i Stockholm men en viss decentralisering pågår, vilket bl. a. resulterat i egna ADB-enheter vid kärnkrafiverken och regionala enheter. Produktions- och driftledningssystemens databehandling bedrivs i anslulning lill den enhet systemen stöder.

En alll större del av användarnas dialog med ADB-systemen sker via bildskärmsterminaler. F.n. är ca 1000 terminaler anslutna lill de slörre daiorinstallalionerna, vilka i sin tur är förbundna i ett datanät.

ADB-verksamhet inom domänverket

Domänverket använder ADB i administrativa tillämpningar och för planering av den skogliga verksamhelen. Inom administrationen finns ADB-system inom bl. a. följande områden:

-     fakturering

-     ekonomisk redovisning

-     hantering av leverantörsfakturor

-     order-lager

-   personaladministration inkl. löner.
Inom skoglig planering finns bl. a. följande:

-    beskrivning av samtliga skogstillgångar som underlag för korl- och långsiktig planering

-    beräkning av skoglig tillväxt

-    långsiktig avverkningsberäkning.

Vidare finns system som stöder den omfattande arrendeverksamheien. Den pågående utvecklingen har bl. a. som mål att

-    i de administrativa systemen föra ut den operativa verksamhelen (t.ex. kortsiktig planering, avverkning och skogsvård)

-    ge hjälpmedel som tillåter spontan användning av datorkraften för t. ex. registeranalyser och uppbyggnad av egna ekonomiska modeller.

Domänverket har en ADB-enhet som sysselsätter 30 personer och omsätter under år 1984 ca 22 milj. kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 2   Gemensamma frågor                       69

ADB-verksamhet inom förenade fabriksverken

Förenade fabriksverken (FFV) utnyttjar ADB-tekniken inom såväl tekniska som administraliva områden. En för koncernen gemensam ADB-enhet finns inom huvudkontoret i Eskilstuna.

Administrativa system finns utvecklade inom följande områden:

-    material- och produktionsstyrning

-    ekonomisk planering och konlroll

-    löne- och personaladministration

-    marknads- och försäljningsadministration.

Ett antal större realtidssystem inom området material- och produktionsstyrning har utvecklats under senare år. Koncernens användare som i huvudsak finns på de olika enheterna iir med hjälp av ett omfattande datanät knutna lill den gemensamma dalacentralen samt lill lokalt placerade datorer. Inom koncernen har installerats ca 500 bildskärmsterminaler.

Under senaste åren har decentralisering av vissa datarutiner genomförts med gott resultat. En forlsall satsning på decentralisering av ADB-rutiner har beslutats. I första hand avser detta de produktionsnära systemen. Utveckling och underhåll av dalasystemen är emellertid fortfarande i huvudsak koncentrerade till koncernens ADB-enhet.

Inom bolagsgruppen bedrivs den administrativa databehandlingen huvudsakligen decenlralt.

Inom olika enheter finns ett antal minidatorer företrädesvis för teknisk/ vetenskaplig databehandling installerade. Verksamhet inom området datorstödd konstruktion/tillverkning (CAD/CAM) pågår sedan flera år inom koncernen.

Den administraliva ADB-enheten som organisatoriskt är inplacerad inom FFV Koncernservice drivs med lönsamhetsansvar. En intern styrelse har del övergripande ansvaret för sektorns verksamhet.

Inom FFV finns en kommitté som har det övergripande ansvaret för koncernens policy inom AU/ADB-områdel.

Del statliga redovisningssystemet, syslem S

Riksrevisionsverkel (RRV) fick år 1967 regeringens uppdrag att genomföra en omorganisation av redovisnings- och revisionsverksamheten inom den civila delen av statsförvaltningen. Uppdraget innebar också att utveckla och införa ett ADB-baserat redovisningssystem vilket kom att benämnas system S. En första version av systemet togs i drift vid ett antal myndigheter år 1968. Därefter har myndigheterna successivt anslutits till systemet som numera - i en eller annan form - omfattar hela statsförvaltningen.

Syftet med systemet är atl effektivisera den statliga redovisningen och atl göra den mer enhetlig samt alt samordna olika delar av den.

System S består av tre delsystem: Ett är i huvudsak avsett för myndighetens redovisning gentemot anslag, tillgångar och skulder samt för utbe-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor                                           70

lalning via postgirot. Till systemet är knutet vissa hjälprutiner för reskon-trabokföring.

Ett annat delsystem är avsett för kostnads- och intäktsbokföring och innefattar också rutiner för kostnadsfördelning.

Det tredje delsystemet är väsentligen avsett att betjäna den centrala riksredovisningen vid RRV.

Delsystemen är intregrerade med varandra på så sätt att en transaktion kan ge upphov till registrering i samtliga delsystem.

Till delsystemet för riksredovisning är samtliga myndigheter anslutna. Försvarsmyndigheterna liksom affärsverken och vissa större myndigheter har egna redovisningssystem för internt bruk och utnyttjar följaktligen inte "myndighetsdelen" i system S. I system S registrerades under budgetåret 1983/84 14,4 milj. (budgetåret 1982/83 14,3 milj.) transaktioner.

Dataregistreringen före den egentliga databehandlingen sker normalt vid ett antal redovisningscentraler (f. n. 26 st.). Systemet är ett s. k. satsvis och sekventiellt arbetande syslem. All databehandling sker centralt vid datamaskincentralen för administrativ databehandling.

Regeringen har ijuli 1982 uppdragit åt RRV alt genomföra en leknisk modernisering av systemet samt att utreda den långsiktiga utvecklingen.

Den första etappen i konstruktionen av ett moderniserat system avslutades planenligt den 30 juni 1983 och resulterade i etl produktionsklan grundsystem förberett för fortsatt etapputbyggnad. Denna grundversion utnyttjades i drift av sju myndigheter under budgetåret 1983/84. Under det första året togs nya systemdelar i drift. Den 1 juli 1984 övergick drygt 100 myndigheter till den nya systemversionen. Resterande myndigheter kommer enligt nu föreliggande planer att övergå till den nya versionen den I juli 1985. En beskrivning av pågående utredningsarbete återfinns i avsnitt 3.2. RRV: s och myndigheternas ADB-kostnader för system S uppgick till ca 21 milj. kr. budgetåret 1983/84.

SCB:s statistiska informationssystem

Statistiska centralbyrån (SCB) har informationsproduktion som sin centrala uppgift. ADB-tekniken är sedan lång tid det dominerande hjälpmedlet i verksamheten. SCB har ett stort antal stalislikgrensanpassade ADB-system, som i varierande grad är integrerade med varandra. Grunduppgifter hämtas dels från egna insamlingar och dels i ökande utsträckning frän de administrativa ADB-systemen som finns inom resp. verksamhetsområde. Vissa uppgifter utnyttjas gemensamt av flera statistikgrenar. Statistikproduktionen är ämnesvis uppbyggd kring ett antal centrala register. Dessa är för individsidan registret över totalbefolkningen (RTB), för företagssidan det centrala företagsregistret (CFR) och för den areella sidan lantbruksregistret (LBR). Den statistiska informationen används i forskningen, som beslutsunderiag i bl. a. den sektoriella övergripande samhällsplaneringen samt är ett underlag för den allmänna samhällsdebatten.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor                                           71

Statistiska informationssystem karaktäriseras av att uttagen ur systemen alltid är i aggregerad eller sammanställd form. dvs. statistiska tabeller. Etl undantag från denna princip är uttag från lanlbruksregistret. Detta register används förutom för statistikproduktion även för beräkning och utbetalning av skördeskadeersällning. Ett annat undantag är ett nytt register över företag och organisationer, det allmänna företagsregistret, som SCB enligt riksdagens beslut nyligen fått ansvarel för. Registret beskrivs närmare nedan.

SCB:s statistikproduktion domineras av traditionella satsvisa ADB-system. Systemering och programmering sker dock numera i huvudsak interaktivt, dvs. med hjälp av terminal.

Det pågår sedan lång tid ett omfiittande utvecklingsarbete inom det statistiska daiabehandlingsområdel inom SCB. I detla arbete ligger bl. a. en strävan mol ökad samordning mellan de olika ADB-systemen och en ökad användning av slandardprogram inom den statistiska datainsamlingen, tabellframslällningen och presentationen av statistisk information. Arbetet syftar lill atl i olika avseenden få till stånd en effektivare och mer rationell statistikframslällning. Ett omfattande utvecklingsarbete har t. ex. lagts ned på etl syslem (AXIS) för presentation av slalistisk information via terminaler hos slatistikanviindarna. SCB:s regionalstatistiska databas (RSDB), delområdesstatistiska databas (DSDB) och tidsseriedalabas (TSDB) utnyttjar AXIS-systemet. Databaserna är sedan en lid i reguljär drifi. F.n. har ca 100 användaravial slutits med bl. a. departement och myndigheter, länsstyrelser, landsting, kommuner, högskolor och företag. Databaserna marknadsförs aktivt mol skilda användarkategorier.

SCB:s datorcentral är förlagd till Örebro. Till de två centrala datorerna är f. n. ca ISO terminaler anslutna.

SCB har i skrivelse till regeringen (1984-06-29) redovisat förslag till rikllinjer för ulveckling av SCB:s datorkapacitet och dalorkraflstruklur under tidsperioden 1985-1990. Bland SCB:s ställningstaganden där kan speciellt nämnas:

-     SCB skall planera för en successiv och något snabbare utbyggnad av datorkapaciteten och ADB-ulrusiningen i övrigl än f. n.

-     Datorkrafistrukturen skall ändras genom att lokalt utplacerade datorer infors i SCB:s organisation som komplement lill nuvarande cenirala datorer. En första lokaldator med 8 terminaler har installerats under sommaren 1984 för försöksverksamhet.

Allmänt företagsregister

Regeringen gav år 1980 statskontoret i uppdrag all utarbeta ett förslag till hur ett för samhället gemensamt basregister över landels förelag och organisationer skulle utformas och byggas upp.

Statskontoret avrapporlerade slutligt regeringens uppdrag i augusti 1983 i en huvudstudierapport (1983:31) Basregister över företag och andra organisationer - förslag till system, organisation och författningsreglering.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 2   Gemensamma frågor                             72

Regeringen har fastställt hur registret skall vara utformat m. m. i förordningen (1984:692) om det allmänna företagsregistret. I förordningen sägs att statistiska centralbyrän (SCB) skall föra det allmänna företagsregistret och vara registeransvarig enligt datalagen (1973: 289).

Registret marknadsförs av SCB och datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) gemensamt. Ett register med samma innehåll kommer att finnas hos DAFA, där kunder via terminal kan göra förfrågningar mot registret.

Uppgifterna till det allmänna företagsregistret inhämtas från SCB:s centralaföretagsregister, riksskatteverkets centrala skatteregister, patent- och registreringsverkets bolagsregister, länsstyrelsernas handelsregister, postverket samt på försök från televerket.

Registret omfattar uppgifter om dem som tilldelats organisationsnummer, enskilda näringsidkare som har förts i ett handelsregister samt fysiska personer och dödsbon som regelbundet bedriver näringsverksamhet eller som regelbundet har någon anställd.

Registret innehåller uppgifter om företagets identitet, juridiska form, adresser, huvudnäringsgren, arbetsställen, huruvida företaget är aktivt, vilande eller avregistrerat, antal anställda m. m.

Uppgifterna i det allmänna företagsregistret skall användas av registerföraren för att

-   avisera andra register om ändringar av uppgifterna i registret (änd-
ringsavisering)

-     göra urval av uppgifter ur registret (urvalsdragning). Uppgifterna i registret skall dessutom kunna utnyttjas av andra för att

-     komplettera och kontrollera uppgifter i andra register

-   komplettera och kontrollera uppgifter i övrigt om de fysiska och
juridiska personer som omfattas av registret.

Uttag av uppgifter ur registret till myndigheter och enskilda kommer successivt att ske frän den 1 januari 1985.

Statligt person- och adressregister (SPAR)

Riksdagen beslutade år 1976 att införa ett centralt befolkningsregister, SPAR. I beslutet gjordes datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) totalansvarig för SPAR, dvs. även registeransvarig i datalagens (1973: 289) mening. SPAR togs i drift år 1978.

Syftet med registret är bl. a. aktualisering av adresser i andra personregister och urvalsdragningar för direktadresserad reklam. Därigenom begränsas behovet av andra befolkningsregister inom såväl den statliga som den privata sektorn med sådana ändamål.

Bestämmelser om SPAR finns numera i 26-28 §§ datalagen och i en särskild förordning (1981:4) om SPAR. Regleringen i datalagen innebär bl. a. att de som begär att få uppgifter ur en myndighets personregister för

Prop. 1984/85:100   Bilaga 2   Gemensamma frågor                              73

ett sådant ändamål som kan tillgodoses genom SPAR skall hänvisas till detta register. Uppgifterna i SPAR används för

-     aktualisering, komplettering och kontroll av uppgifter i andra personregister

-     komplettering och kontroll av personuppgifter i övrigt

-     uttag av urval av personuppgifter (urvalsdragning).

Registret innehåller uppgifter om personnummer, namn, adress, civilstånd, medborgarskap, barn, taxerad inkomst, fastighetsinnehav m. m.

Utvecklingen av SPAR har under det senaste året alltmer koncentrerats till atl förbättra åtkomstmöjligheten till SPAR via terminaler.

F.n. är transaktionsvolymen 10000 frägor per dag men den förväntas öka kraftigt de närmaste åren.

SPAR utnyttjas säväl av den offentliga sektorn som av näringslivet, där banker och försäkringsbolag utgör en slor kundkrets.

Statens löne- och personaladministrativa system

Statens löne- och pensionsverk (SPV) är huvudman för statens centrala löneuträkningssystem (SLÖR) och personaladminislrativa informationssystem (PI).

SLÖR har funktioner för

-     löneberäkning, kontering av löneutgifter, framställning av lönespecifi-kalioner till de anställda och överföring av uppgifter till utbetalande bank

-     beräkning av retroaktiv lön

-     semester- och ledighetsredovisning

-     skatteredovisning

-     bevakning och aviseringar

-     intresseavdrag

-     framställning av utdata pä ADB-media för samverkan med andra ADB-system

-     rutin för revisorer.

Ca 350 myndigheter inom den civila statsförvaltningen är i huvudsak obligatoriskt anslutna till SLÖR.

Under budgetåret 1983/84 uppgick antalet löneutbetalningar genom SLÖR till drygt 165000 per månad och de utbetalade nettolönerna till ca 750 milj. kr. per månad.

Maskinell bearbetning sker vid datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) i Stockholm och Gävle samt vid Uppsala datacentral (UDAC). Mellan SPV och dess driftställen finns avtal som reglerar samarbetet. Systemutvecklingsarbetel sker i sin helhet vid SPV med terminaler kopplade till DAFA i Stockholm.

Pl är ett datorbaserat hjälpmedel för SLÖR-anslulna myndigheter. Systemet sammanställer olika typer av personaladministrativa rapporter

Prop. 1984/85:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor                                           74

till myndigheterna och kan ses som ett komplement till SLÖR. Anslutningen till PI är frivillig och systemet är liksom SLÖR avgiftsfinansierat.

Standardutdata från PI beslår av listor som indelats i ett antal utdata-block:

-    personaluppgifter

-    personalstruktur

-    personalrörlighet

-    jämställdhetsredovisning

-    utbildningsuppgifter

-    tjänste- och bemanningsuppgifter

-    lokala löneförhandlingsunderlag

-    frånvarostatistik.

Det är också möjligt att beställa myndighetsspecifika utdata från Pl.

Ett antal myndigheter som använder SLÖR har sedan länge i olika former arbetat med att utveckla s. k. för- och efiersystem till SLÖR. SPV utvecklar f. n. tillsammans med DAFA och UDAC ett för- och efiersystem (PIR), som enligt nuvarande planer kommer att tas i provdrift under budgetåret 1984/85. En beskrivning av pågående utredningsarbete återfinns i avsnitt 3.2.

SPV har också ansvaret för pensionsberäkning och pensionsutbetalningar. För utbetalning av pensioner till statspensionärer finns ett särskilt ADB-system (U-systemet). Systemet används i SPV:s verksamhet för maskinell utskrift av pensionsbevis (för ålders- och familjepension) samt för samordning och utbetalning av pensionsförmåner (statlig kompletteringspension, folkpension, ATP, bostadsstöd m.m.). Under år 1983 uppgick utbetalningarna av de olika pensionsförmånerna till ca 14,7 miljarder kr., fördelade pä ca 251 000 pensionstagare.

I verksamheten använder SPV också ett särskilt ADB-system för registrering av tjänstematriklar (MAREG). Registrets ändamål är att lagra och bearbeta uppgifter som behövs för att vid arbetstagares pensionering räkna ut den statliga tjänstepensionen i form av brutlopension. Registrets uppgifter kommer också atl användas för atl besvara frågor om pensionens sloriek m.m. vid framtida pensionering. Registret kommer atl uppdateras genom ärliga överföringar från de lönesystem som administrerar anställda som omfattas av statliga pensionsbestämmelser.

F. n. är SLÖR anslutet och under år 1985 kommer K-PAl Kommundata. förenade fabriksverken, vägverket och F-SLÖR att anslutas.

Under tiden fram lill den 30 juni 1987 beräknas även lönesystemen hos SJ, televerket, posten, vattenfall, PLM Göteborgs kommun, K-PAI Stockholm och M-PAl Malmö komma att anslutas.

MAREG beräknas komma att innehålla uppgifier om ca 700000 personer i fullt utbyggt skick. För att MAREG skall bli fullständigt och kunna användas vid automatisk pensionsberäkning måste registret kompletteras med "historiska" pensionsuppgifier beträffande tiden före anslutningen

Prop. 1984/85:100   Bilaga 2   Gemensamma frågor                                            75

fill registret. Som hjälp till detta s. k. aktualiseringsarbete finns ett särskilt ADB-system.

Driften för såväl U-systemet som MAREG sker på riksförsäkringsverkets (RFV) dator i Sundsvall. För inmatning av och åtkomst lill uppgifier har SPV 25 bildskärmsterminaler i kommunikation med RFV:s dator. Utbetalning sker genom överföring av de uträknade pensionsbeloppen till PK-banken. Kostnaden för datorproduktionen hos RFV är ca 4,5 milj. kr. per år. Drifien för aktualiseringssystemet sker på en egen anläggning.

Uträkning av pensionens storiek (pensionsbeviljande) har tidigare gjorts helt manuellt. Sedan en tid tillbaka har en viss automatisering införts. Vissa belopp räknas fram maskinellt och i en separat ADB-rutin skrivs pensionsbeslut för ålderspensioner. Här avsedda rutiner skall enligt planerna vidareutvecklas och ocksä anslutas till MAREG.

3   Översikt över pågående och under budgetåren   1983/84 och 1984/85 avslutat utredningsarbete på dataområdet

Följande redovisning är en översikt över det utredningsarbete inom dataområdet som pågår eller har bedrivits under budgetåren 1983/84 och 1984/85 på uppdrag av regeringen.

Redovisningen gör inte anspråk pä att vara fullständig. De utredningar som beskrivs är i stort kommittéutredningar som berör flera förvaltningssektorer. Utredningar som avser datafrågor inom enskilda myndigheter eller berör sakområden där datafrågor delvis kan förekomma har som regel inte medtagits.

Översikten omfattar tre delar. Avslutat utredningsarbete redovisas i avsnitt 3.1. Pågående utredningsarbete presenteras i avsnitt 3.2. Avslutningsvis förtecknas i avsnitt 3.3 avgivna och planerade betänkanden. rapporter etc. från de beskrivna utredningarna samt frän datadeiegalionen.

3.1 Avslutat utredningsarbete

Daialagstiftningskommittén (DALK)

(Utredningen om översyn av lagstiftningen om personorienterad ADB-informalion m.m. Ju 1976:05. Tilläggsdirektiv 1980: 14 och 1980:82.)

DALK tillkallades år 1976 för att dels göra en allmän översyn av dalalagen (1973:289). dels utreda datoriseringens inverkan på offentlighetsprincipen, dels överväga åtgärder för att förbättra allmänhetens tillgång till myndigheternas ADB-material, dels slutligen lägga fram förslag till lagbestämmelser som föranleds av internationella överenskommelser m.m. DALK har därefter fått vissa tilläggsuppdrag. År 1979 fick man i uppdrag att ytteriigare överväga frågan om författningsreglering av det statliga person-och adressregistret (SPAR). Enligt tilläggsdirektiv (1980: 14) skulle

Prop. 1984/85:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor                             76

möjlighelerna att införa en mera generell personregisteriagstifining utredas. Enligt tilläggsdirektiv (1980:82) skulle DALK med förtur dels undersöka vilka åtgärder som kunde vidtas för att på korl sikt rationalisera verksamheten hos datainspektionen, dels kartlägga och analysera dalalagens ekonomiska och administrativa konsekvenser. 1 maj 1981 erhölls tilläggsuppdraget att utreda och inkomma med förslag om elt nytt avgiftssystem för verksamheten vid datainspektionen.

Kommittén har avgivit delbetänkanden. Förslagen har lett till lagstiftning (SFS 1979: 334, 1980: 1074, 1982:103 och 1982:939).

1 september 1981 avgavs promemorian (Ds Ju 1981: 15 och 16) Tillstånd och tillsyn enligt datalagen. I denna redovisar DALK olika åtgärder som kan vidtas för att på kort sikt rationalisera datainspektionens verksamhet. Dessutom diskuteras datalagens ekonomiska och administrativa konsekvenser för de registeransvariga och möjligheterna atl mildra dessa effekter. Förslaget har lett fill lagsfiftning (SFS 1982:446). I december 1981 presenterades promemorian (Ds Ju 1981:23) Nya avgifter för datainspektionens verksamhet. Regeringen har på grundval härav beslutat om förordningen (1982:481) om avgifter för datainspektionens verksamhet.

DALK:s återstående huvuduppgift var att pröva behovet av en generell personregisterlagstiftning. Sedan DALK våren 1984 anmält lill regeringen att det enligt kommitténs mening inte fanns behov av en sådan lagstiftning har DALK:s arbete avslutats.

Massmediekommittén

(Utredning av vissa massmediefrågor. Dir. 1982:62. Tilläggsdirektiv 1983:19.)

Massmediekommittén tillkallades ijuli 1982 av den dåvarande regeringen för att följa utvecklingen på massmedieområdet under de närmaste åren. Kommiltén har haft till uppgift att lägga fram förslag till beslut om principer för utbyggnad och utnyttjande av ny teknik för massmedieändamål.

Massmediekommittén överlämnade ijuli 1984 sitt slutbetänkande (SOU 1984:65) Via satellit och kabel.

En bärande tanke i massmediekommitténs förslag är att de nya medierna skall kunna utnyttjas så att en vid yttrande- och informationsfrihet skapas. Här sammanfattas några av kommitténs förslag som har anknytning lill dataområdet.

Kommittén föreslår att etableringsfrihet skall råda också i fortsättningen när det gäller anläggning av kabelnät. Var och hur kabelnät kommer att anläggas beror således på de ekonomiska bedömningar som nätanläggare gör. Televerket har dock förklarat sig berett att på sikt bedriva sin verksamhet så att bästa möjliga geografiska rättvisa uppnås.

Kommittén har funnit det mest ändamålsenligt att som grund för rundradioverksamhet i kabelnät ha ett system som bygger på tillståndsgivning.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 2   Gemensamma frågor                   77

Kommittén föreslär att tillståndsgivningen skall handhas av en slatlig myndighet, kabelnämnden. De regler som föreslås gälla för användning av kabelnät bör enligt kommittén tas in i en särskild lag om kabelsändning.

Kommittén föreslår vidare att etableringsfrihet skall gälla på teledataom-rådet. Kommittén konstaterar att det inte är meningsfullt att avgränsa teledata från annan form av datakommunikation och databehandling som är tillgänglig för allmänheten.

Dataeffektutredningen

(Datateknikens effekter på sysselsättning och arbetsmiljö. Dir. 1978: 76. Tilläggsdirektiv 1982:67.)

Dataeffektutredningen tillsattes ijuli 1978. Uppdraget gällde en samlad utredning av datateknikens framlida effekter på sysselsättning och arbetsmiljö.

Kommitténs arbete inleddes med studier av effekter inom verkstads-och processindustrin med utgångspunkt från det material som samlades in av data- och elektronikkommittén. Ett antal branschstudier har genomförts inom områdena bank, försäkring, handel och kontorsarbete inom den offenlliga och privata sekiorn.

Daiaeffekiuiredningens ditiillsvarande arbete behandlades av riksdagen under våren 1982 i anslulning till regeringens proposition Samordnad datapolitik (prop. 1981/82: 123, bil. 4; AU 15 resp. 29, rskr 376). Riksdagen beslutade bl. a. om statsbidrag till utbildning i mindre och medelstora företag i samband med datorisering.

Enligt tilläggsdirektiv i september 1982 genomfördes ett antal studier och projekt i enlighet med tilläggsdirektiven. Resultaten har presenterats i etl antal rapporter.

Kommittén avslutade sitt arbete ijanuari 1984. Slutbetänkandet (SOU 1984:20) Datorer och arbetslivets förändring har remissbehandlats och eventuella förslag övervägs f. n. av regeringen. De förslag till åtgärder som presenteras är i huvudsak följande:

-     initiering av regionala utvecklingsprogram

-     inrättande av ett "Centrum för administrativ datautveckling"

-     strukiuromvandlingsulbildning av anställda

-     genomförande av ett åtgärdsprogram för kvinnor i samband med datoriseringen

-     genomförande av ett utvecklingsprogram för atl göra datatekniken tillgänglig för handikappade

-     forskning om arbetslivets datorisering.

Dala- och eleklronikkommiltén iDEK)

(Dalateknikens och elektronikens effekter på näringslivets utveckling. Dir. 1978:66.)

DEK tillsattes 1978 för att utreda datatekniken och elektronikens effek-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor                                           78

ter på näringslivels utveckling. Kommittén har under utredningsperioden publicerat fem skrifter i SOU-serien och 17 andra skrifter i bokform, flertalet i Ds 1-serien. Arbetet avslutades genom avlämnandet av slutbetänkandet (SOU 1984: 51) Datateknik och industriell förnyelse.

DEK:s arbete fram till år 1981 mynnade främst ut i tvä rapporter (SOU 1981: 10 resp. SOU 1981: 11) om datateknikens användning i verkstadsindustrin resp. processindustrin. Rapporterna innehöll beskrivningar och analyser av användningen av olika slags datorstyrd produktionsutrustning, t.ex. numeriskt styrda verktygsmaskiner, industrirobotar och processtyr-system. De följdes av ett betänkande (SOU 1981:59) vari DEK föreslog vissa statliga åtgärder med anledning av vad som hade redovisats i de tidigare rapporterna. Det gällde bl. a. en utbyggnad av institutets för verkstadsteknisk forskning (IVF) verksamhet med fem Verkstadstekniska utvecklingscentra samt ett motsvarande centrum för processindustrin.

Efter att ha behandlat datatekniken inom egentlig tillverkning genomförde DEK också ett antal studier med syfie alt sätta in datatekniken i ett sammanhang som omfattade förelaget som helhet. 1 olika rapporter behandlades ADB-strategier (Ds 1 1983: 10), styrning av moderna storförelag (Ds 1 1984: 3), personaladministrativa frågor (Ds I 1983: 3) samt datateknikens andel av industrins investeringar (Ds I 1983:9 och 28).

1 en stencil (Ds I 1983:6) föreslog DEK ett antal åtgärder med syfte att främja spridning av industrirobotar. 1 tvä promemorior, som senare publicerades i stencilen Ds I 1983: 27, föreslog DEK dels en ny typ av ingenjörsutbildning för personer med erfarenhet av industriellt arbete, dels åtgärder för att främja spridning av flexibla tillverkningssystem (EMS). De sistnämnda åtgärderna bestod främst av ett stöd till referensanläggningar samt en fortsatt utbyggnad av lVF;s verksamhet.

I slutbetänkandet gav kommittén en kortfattad redovisning av sina samlade överväganden och förslag.

Utredningen om Sveriges datakommunikationer med utlandet

(Dataflöden över Sveriges gränser. Dir. 1982:81.)

En särskild utredare tillkallades i september 1982 för att utarbeta ett brett inledande material om dataflödena över Sveriges gränser och dessa flödens betydelse. Arbetet inleddes i april 1983.

Utredningen avser de dataflöden som sker vid datakommunikation över gränserna med hjälp av teleförbindelser av skilda slag, men också dataflöden där register, program m.m. som finns lagrade på magnetband, skivminnen och andra databärare förs över Sveriges gränser. Utredningens syfte har varit att snabbt få fram ett faktamaterial om dataflödenas omfattning och karaktär som underlag för att belysa de växande flödenas betydelse för individer, företag och samhälle. Dataflöden inom massmediasektorn omfattades inte.

Utredningen är sålunda en första kartläggning som översiktligt beskriver

Prop. 1984/85:100   Bilaga 2   Gemensamma frägor                                            79

användningen av datakommunikationer med utlandet inom offentlig förvaltning, i olika branscher och företagstyper samt tar upp vissa aspekter på utlandskommunikationen. Andra frågor som behandlas är juridiska frågor samt säkerhets- och integritetsfrågor. Dessutom redovisas uppgifter om trafikvolymer m.m. baserade på televerkets statistik. Slutligen ges synpunkter på fortsatt utredningsarbete.

Materialet har redovisats i en huvudrapport (Ds C 1984:4 A) Sveriges datakommunikationer med utlandet - en inventering. 1 en separat bilaga till rapporten behandlas utlandskommunikationen för informationssökning.

Nordisk handlingsplan på dalaleknologiområdel

En nordisk handlingsplan på dalaleknologiområdel antogs av Nordiska ministerrådet den 10 april 1984. Handlingsplanen skall under den närmaste femårsperioden bilda grundvalen för en nordisk samarbetspolilik på dataområdet.

Handlingsplanen är resultatet av en omfattande beredning som inleddes redan år 1980. Nordiska rådet antog då en rekommendation till Nordiska ministerrådet atl inleda ett forsknings- och uiredningssamarbete i fråga om datateknikens effekter på sysselsättning, arbetsmiljö och näringsliv. Som en följd därav tillsatte ministerrådet en arbetsgrupp (Datateknologigrup-pen) som skulle kartlägga och analysera utrednings-, forsknings- och lag-stiflningsarbeiet i Norden inom dalaleknologiområdel. Gruppen avslutade sitt arbete hösten 1982 efier atl ha lämnat tvä rapporter - "Datateknologi i Norden" (NU 1981:9) och "Dataieknologi i Norden - På väg mol en nordisk datapolitik" (NU 1982:7).

Arbetet med att formulera handlingsplanen inleddes vid årsskiftet 1982-1983 i en särskild styrgrupp, som lämnade sitt förslag (NU 1984: 1) Nordisk handlingsplan på dalaleknologiområdel till Nordiska ministerrådet i augusti 1983.

Efler beredning i ministerrådet under hösten presenterades elt minisler-rådsförslag om en nordisk handlingsplan på dalaleknologiområdel lill Nordiska rådets 32:a session i Stockholm (februari-mars 1984).

Det nordiska regeringssamarbetei på dalaleknologiområdel skall nu bedrivas inom sju huvudsakliga lemaområden:

-     industriell utveckling

-     dala- och telekommunikationer

-     standardisering; handelsprocedurer; lagstiftning

-     arbetslivet

-     utbildning och grundläggande forskning

-     det socialpolitiska området

-     den offentliga förvaltningen.

På flera av dessa områden har nordiskt samarbete redan pågått en tid, i vissa fall under flera år. Inom andra av de priorilerade områdena behövs en del förberedelser innan samarbetet kan komma igång på allvar.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 2    Gemensamma frågor                                             80

3.2 Pågående utredningsarbete

Data- och offentlighetskommittén (DOK)

(Användningen av personnummer. Dir. 1984:27.)

Regeringen tillsatte i september 1984 en kommitté för alt kartlägga användningen av personnummer i samhället, både inom den offenlliga och den enskilda sektorn. Kommittén har i december 1984 fått tilläggsdirektiv för att utreda frägor om offentlighetsprincipen och ADB.

Utredningen bör kartlägga den nuvarande användningen och belysa de för- och nackdelar som är förenade med bruket av personnummer.

Kommittén bör också kunna ta ställning till om användningen av personnummer inom den offentliga och den enskilda sektorn i något avseende kan utgöra etl hot mot den personliga integriteten.

Vidare bör kommittén överväga om det kan finnas skäl alt på grund av personnummeranvändningen föreslå ändringar eller kompletteringar av de regler som gäller i dag till skydd för den personliga integriteten, i första hand vad gäller bestämmelserna i datalagen och sekretesslagen.

Kommittén bör särskilt studera om det finns behov av att införa begränsningar i användningen av personnummer inom den enskilda sektorn.

Kommittén bör samråda med 1983 års folkbokföringskommitté (Fi 1983:04).

Enligt tilläggsdirektiven skall kommittén undersöka hur tryckfrihetsförordningens bestämmelser om allmänna handlingars offentlighet har fungerat vid tillämpningen på ADB-upptagningar och föreslå de ändringar som kan vara befogade. Vidare skall kommittén överväga frågor om massuttag ur myndigheternas ADB-register, rättelse av felaktiga uppgifter i register m. m.

Sårbarhetsberedningen (SARB)

(Information och rådgivning i frågor om säkerhet och sårbarhet på dataområdet. Dir. 1981:48. Tilläggsdirektiv 1984:29.)

Regeringen tillkallade ijuli 1981 en beredning för säkerhet och sårbarhet pä dataområdet. Beredningen inrättades som en följd av de förslag som hösten 1979 lades fram av särbarhetskommittén (SÅRK).

Beredningen skulle ha följande uppgifter:

-     närmare precisera vilka sårbarhetsfaktorer och problem som kräver särskild uppmärksamhet och åtgärder från samhällets sida

-     vara remissinstans och rådgivande organ med representation för berörda statliga myndigheter, kommuner och näringsliv.

En handlingsplan för beredningens arbete (Ds Fö 1981:17) överlämnades till regeringen i december 1981.

Enligt tilläggsdirektiv som beslutades av regeringen i juni 1984 skall SÅRB:

Prop. 1984/85:100   Bilaga 2    Gemensamma frågor

il

-     fullfölja handlingsplanen från år 1981

-     under år 1984 slutredovisa sitt arbete med SBA-metoden

-     senast den 2 maj 1985 till regeringen redovisa de erfarenheter från sitt arbete som kan utnyttjas som ett av de underlag som regeringen ställer

.   till försvarskommitténs (Dir. 1984: 14) förfogande

-     inventera hittillsvarande arbete inom ADB-säkerhetsområdet, analysera användbarheten av detta material samt i samverkan med främst statskontoret föreslå förbättringar och kompletteringar i de fall SÅRB anser det vara motiverat

-     i sin planering ulgå från att beredningens arbete skall avslutas under år 1985.

SÅRB har i ett samarbetsprojekt med riksdataförbundet (RDF) tagit fram en metod för att myndigheter, företag och organisationer själva skall kunna analysera sin egen sårbarhet på ADB-området. Denna s.k. SBA-metod presenterades i september 1983.

I september 1983 överiämnades delbetänkandet (Ds Fö 1981:8) Undan-försel och förstöring av ADB-register. En rapport om Nyckelpersoner i datordriften (SÅRB rapport 1983:12) presenterades under november 1983.

Utrednings- och utvecklingsarbete avseende ADB-verksamheten inom den allmänna försäkringen

ALLE A-kommittén (Dir. 1977:52) med uppgift att utreda frågor om ADB inom allmänna försäkringen m.m. överlämnade år 1981 betänkandet (SOU 1981:24) Socialförsäkringens datorer - decentralisering av verksamheten.

Beslut har sedermera fattats om ett successivt utbyte av befintligt dator-och kommunikafionssystem med början under sommaren 1983. Denna anskaffning av ADB-utrustning kommer inte att i nämnvärd grad förändra nuvarande struktur på ADB-systemet, som därmed kan förväntas bestå under 1980-talet. Inom riksförsäkringsverket (RFV) och försäkringskassorna pågår också olika utrednings- och försöksaktiviteter med syfte att klarlägga behov av och former för teknikstöd på försäkringskassorna för administrativa ändamål.

Regeringen gav i juni 1983 RFV i uppdrag att i samråd med statskontoret och i nära samarbete med försäkringskassorna genomföra ett utrednings-och utvecklingsarbete samt praktisk försöksverksamhet för att bl. a. få underlag för ett ställningstagande i frågan om den långsiktiga inriktningen av ADB-verksamheten inom den allmänna försäkringen m. m.

Tidsperspektivet för utredningen är 1990-talet och därefter. Enligt uppdraget bör utrednings- och utvecklingsarbetet belysa olika alternafiv med spridning av register och datorresurser pä regional och lokal nivå. För- och nackdelar från olika synpunkter, effekter på personalbehovet samt kostnadsskillnader mellan de olika alternativen och ett bibehållande av nuvarande ADB-struktur skall redovisas. Utgångspunkten för arbetet bör vara 6   Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 100. Bilaga 2

Prop. 1984/85:100    Bilaga 2    Gemensamma frägor                                           82

samhällets och de försäkrades intressen i form av krav på effekiiviiel och rättssäkerhet i handläggningen, servicen till allmänheten samt det därav uppstående behovet av ADB-stöd som hjälpmedel lör personalen. För-söksaklivileterna bör byggas upp kring och utifrån de enskilda arbetsplatserna på regional och lokal nivå. Möjlighelerna att med tekniska hjälpmedel rationalisera koniorsproduklionen och all integrera denna med ärendehandläggningen skall tillvaratas i utvecklingsarbetet.

RFV har i oktober 1983 till regeringen redovisat uppläggningen av och tidsplan m.m. för utredningen. Arbetet (FAS 90-utredningen) inleds med en analys av eventuella förändringar i den allmänna försäkringen som kan påverka ADB-behovet samt en bred genomgång av socialförsäkringssystemen och administrationen av dessa i syfie att ideniifiera önskvärda förändringar och utvecklingsmöjligheter. I en lägesrapport, som länmades till regeringen den I oktober 1984, beskrivs de anställdas och de e.\ierna intressenternas syn pä förandringsbehovet av ADB-stödet för RFV och försäkringskassorna samt allmanheiens uppfattning om kassornas service. Förändringsanalysen, som fortsätter med kravspecificering. beräknas pågå I.o.m. utgången av budgelåret 1984/85, varefter följer utformning av systemförslag och försöksverksamhet.

RFV bedömer att slutlig avrapportering till regeringen av F.AS 90-utredningen sker tidigast under år 1987. Lägesrapporiering av arbetet till regeringen planeras ske omkring den I september varje år.

Elt nationellt injörmationsteknologiprograni

1 föregående års redovisning beskrevs det utredningsarbete som utgjort underlag lill propositionen 1983/84:8 om ett femårigt nationellt mikroelek-Ironikprogram. Underlaget hade utarbetats av styrelsen for teknisk utveckling (STU). Försvarets materielverk biträdde STU i planeringsarbetet. Vidare avslutade statens industriverk år 1982 etl utredningsarbete om elektronikindustrin i Sverige (se rapporlförteckningen i avsnill 3.3).

Vid behandlingen av regeringens proposition 1983/84: 8 om ett naiionellt mikroelektronikprogram framhöll riksdagen att det var angeläget atl programmet utvidgades till etl samlat informationsteknologiprogram. Ett sådant program skulle utöver komponentteknologiomrädel omfatta såväl systemteknik och programmeringsmetodik som relationerna mellan människa, maskin och samhälle. Riksdagen fann det också önskvärt med balans i de framtida statliga insatserna mellan de olika områdena. Regeringen uppmanades att under budgetåret 1984/85 presentera ett förslag till ett sådant sammanhållet informationsteknologiprogram.

Med informationsteknologi avses den teknik som används för alt med hjälp av datateknik och elektronik effektivisera produktion, hantering och utnyttjande av information.

Regeringen har gett följande myndigheter i uppdrag att utarbeta underiag för ett sådant program:

Prop. 1984/85:100   Bilaga 2   Gemensamma frågor                   83

televerket, universitets- och högskoleämbetet, forskningsrådsnämnden, humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, naturvetenskapliga forskningsrådet, delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning, skolöverstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen, arbetarskyddsfonden, arbetsmarknadsstyrelsen, styrelsen för teknisk utveckling, statens industriverk och statskontoret.

Överbefälhavaren skulle redovisa ett underlag från def militära försvaret.

Regeringen uppdrog ät arbetarskyddsstyrelsen, STU och universitets-och högskoleämbetet att svara för samordningsarbetet och efter kontakt med övriga berörda myndigheter sammanställa underlag till ett förslag om ett samlat program. I regeringens direktiv angavs att programmet skulle rymmas inom de anslag och ramar som står till förfogande för de berörda myndigheterna. Det förutsattes också vara uppdelat på mikroelektronik, systemteknik och informationsteknologins användning.

Ett samlat förslag presenterades för regeringen i oktober 1984. Det genomförda utredningsarbetet har resulterat i en kartläggning av statlig verksamhet på området, "Svensk informationsteknologi — utgångsläge och underlag för ett nationellt program".

Utredningen pekar på atl del inom vart och ett av de områden som undersökts finns ett flertal insatser som inte kunnat beredas utrymme, exempelvis:

-     ökade insatser för utbildning

-     bättre balans inom forskningen

-     ökade utvecklingsinsatser inom områdena konstruktionssystem, standardisering, teleinformalik, informationssystem och avnämarstyrd utveckling.

Dessutom bör enligt utredningen en öppen och saklig debatt stimuleras genom en ökad information om den nya informationsteknologin.

Inom utbildningsområdet redovisar utredningen en stegrad efterfrågan pä fortbildning och vidareutbildning. För att höja ambitionsnivån i dataundervisningen i grund- och gymnasieskolan fordras enligt utredningen utbildning och fortbildning av lärare i ADB samt datorutrustning och programvara. Ett ökat antal utbildningsplatser pä fler civilingenjörslinjer, liksom fler integrerade kurser i informationsteknologi inom högskoleutbildningen anses också nödvändigt.

Vad beträffar pågående och planerad forskning redovisas att en viss obalans råder mellan mikroelektronik, systemteknik och informationsteknologins användning. En successiv ökning av basresurser och stöd till målinriktad forskning anses kunna rätta till denna obalans.

Ärendet bereds f. n. inom regeringskansliet.

Uivecklingen av sialens redovisningssystem Riksrevisionsverket (RRV) har på uppdrag av regeringen (1982-07-22)

Prop. 1984/85:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor                                            84

utrett och lämnat förslag till en leknisk modernisering av det slatliga redovisningssystemet, system S. Enligt förslagel skulle del moderniserade systemet genomföras i tre sleg. Arbetet har följt de uppgjorda planerna och RRV har hemställt om alt få slutföra konstruktion och genomförande av förslaget. Regeringens ställningstagande redovisades i förra årets budgetproposition (prop. 1983/84: 100 bil. 15 s. 114).

Regeringen uppdrog också åt RRV att i ett långsiktigt perspektiv klargöra i vilken utsträckning statliga myndigheter i sin ekonomiska redovisning borde använda ett gemensamt ADB-system resp. borde kunna medges atl utveckla egna ADB-system. 1 RRV:s rapport "Utvecklingen av den statliga redovisnings- och revisionsverksamheten, okloberrapport 1984", anges att den mera långsiktiga utvecklingen av statens redovisningssystem främst gäller

-   alternativ för dess tekniska utformning vad gäller centralt och lokalt
dalorstöd

-   RRV:s grad av engagemang i utvecklingen av lokala system för redovis
ning eller - om begreppet utvidgas — ekonomiadministration.

En diskussion om innehåll och former för samverkan har inletts med datamaskincentralen för administrativ databehandling, statens löne- och pensionsverk och statskontoret.

RRV beräknar att kunna göra en avrapportering till regeringen före Utgången av år 1984 avseende den långsiktiga utvecklingen av statens redovisningssystem.

Utredning om de personaladminislraliva injormalionssysiemen

Regeringen uppdrog ijanuari 1981 ät statskontoret att tillsammans med statens löne- och pensionsverk (SPV) och i kontakt med övriga berörda myndigheter utreda dels uppgiftsfördelningen mellan anslutna myndigheter m. fl. i fråga om de personaladminislrativa informationssystemen hos staten, dels behovet av för statsförvaltningen gemensam personalstaiisiik, dels möjligheterna till effeklivisering och kostnadssänkning av statens generella löneuträkningssystem (SLÖR).

Frågan om uppgiftsfördelningen mellan berörda myndigheter m.fi. när det gäller de personaladministrativa informationssystemen samt möjligheterna till effeklivisering och kostnadssänkning av SLÖR har redovisats av statskontoret och SPV i rapporten SLÖR - effeklivisering och uppgiftsfördelning (statskontorets rapport 1982:28).

Möjlighetenia att med uppgifter från SLÖR och andra statliga löneuträkningssystem tillgodose behovet av för förvaltningen gemensam personalstatistik har beskrivits av statskontoret i rapporten (1982: 17) Gemensam personalstatistik.

Statskontoret och SPV föreslog vid redovisningen av uppdraget sammanfattningsvis att regeringen i en särskild registerförordning om SLÖR och det personaladminislraliva informationssystemet PI reglerar ansvars-

Prop. 1984/85:100   Bilaga 2   Gemensamma frågor                                             85

fördelningen mellan myndighelerna vad gäller de datorbaserade informationssystemen. Vidare föreslås att SPV får svara för fortsatta effektiviserande och kostnadssänkande åtgärder avseende SLÖR.

Frågan om för- och eftersyslem till SLÖR har därefier utretts av SPV. Utredningen har avrapporterals i en lägesrapport (1984-01-10) och en huvudstudierapport (1984-04-01) "Personaladministrativ Information och Rapportering - PIR - För- och efiersystem till SLÖR". 1 rapporten redovisar SPV del utredningsarbete som hittills gjorts i samarbete med datamaskincenlralen för administrativ databehandling (DAFA) och Uppsala dalacenlral (UDAC) inom ramen för det s.k. PIR-projeklet och planerna för det fortsatta arbetet samt efiekter av ett genomförande.

Enligi huvudsiudierapporten skall PlR-projektet utveckla och tillhandahålla ell s.k. för- och efiersystem lill SLÖR. För- och efiersyslemel PIR skall finnas i tre olika modeller kallade PIR-1, PlR-2och PIR-3, anpassade till skilda krav beroende på myndigheternas storiek, behov, erfarenheter, tillgång till utrustning och ekonomiska möjligheter. PIR skall kunna användas pä olika datorutrustningar. Enligt rapporten beräknas försöksverksamhet med PIR-I komma alt bedrivas under andra halvåret 1984, t. v. hos fyra myndigheler, varav hos två myndigheler med mikro- resp. minidator, hos en myndighet med drifien föriagd lill UDAC samt hos en myndighet med driften förlagd till DAFA. Försöksverksamhet med PlR-2 kommer enligt rapporten alt bedrivas hos tvä myndigheter, varav hos en myndighet i kombination med PIR-3.

Regeringen har godkänt alt SPV fortsätter arbetet med utveckling och försöksverksamhet med för- och efiersyslemel PIR i enlighet med vad som redovisats i huvudsiudierapporten. Arbetet bör enligt regeringen ske i samråd med statskontoret och övriga berörda myndigheter. Resultatet av försöksverksamheten skall redovisas till regeringen senast vid utgången av december 1985.

3.3 Förteckning över avgivna och planerade betänkanden, rapporter etc.

A. Avgivna belänkanden, rapporter etc.
Kommitlé/myndighet           Publicering

Datnlagstifinings-                  Personregister-Dalorer-lntegrilel. Översyn av datala-

kommittén(DALK)              gen (SOU 1978: .S4)

Författningsreglering av SPAR m. m. (Ds Ju 1979: 19)

Offenllighelsprincipen och ADB. Insyn i - tillgång till

informalion hos myndigheterna (SOU 1980: 31)

Tillsiånd och lilKyn enligt dalalagen (Ds Ju 1981: 15

och 16)

Nya avgifter för datainspektionens verksamhet (Ds Ju

1981:2.1)

Prop. 1984/85:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor

86

Kommitté/myndighet

Publicering

Särbarhetsberedningen (SÅRB)

Massmediekommitlén

Dataeffektutredningen (DEU)

Handlingsplan förarbetet (Ds Fö 1981: 17) SBA-projekl (SÅRB rapport 1983: I) SBA-utveckling(SÅRB rapport 1983:2) Undanförsel och förstöring av ADB-register (DS Fö 1983: 8; SÅRB rapporl 1983: 3) SBA-start (SÅRB rapport 1983: 4) SBA-beroende (SÅRB rapport 1983: 5) SBA-system (SÅRB rapport 1983:6) SBA-scenario(SÅRB rapport 1983:7) SBA-plcin (SÅRB rapporl 1983: 8) SBA-rapporl (SÅRB rapporl 1983:9) SBA-nyckelpersonal (SÅRB rapport 1983: 10) SBA-revision (SÅRB rapport 1983: II) Nyckelpersonal i dalordriflen (SÅRB rapporl 1983: 12) Praktisk katastrofplanering - val av reservdriflaller-naliv (SÅRB rapport 1984: I)

Läckande datorer - en information från RÖS. utarbetad i samarbete med Brottsförebyggande rådet

Via satellit och kabel. Slutbetänkande (SOU 1984:65)

1 SOU-serien

Industrins datorisering - effekter på sysselsättning och arbetsmiljö (SOU 1981: 17) Datorer och arbetslivets förändring. Slutbetänkande (SOU 1984:20)

I Ds-serien

Bankdatorisering i 80-talsperspektiv (Ds A 1981: 13) Datorisering i försäkringsbranschen (Ds A 1981: 14) Kontorsautomation    i    statsförvaltningen    (Ds    A 1981: l-S)

Kontorens datorisering - effekler på sysselsättning och arbetsmiljö (Ds A 1981: 16) Bra affärer med datorer? (Ds A 1982: 7) Datoriseringen i små och medelstora företag (Ds A 1982:10)

Effekter av ny leknik på produktivitet, sysselsättning och arbetstid (Ds A 1983: I)

ADB i kommuner och landsting - effekter på sysselsättning och arbetsmiljö (Ds A 1983; 5) Systemutvecklingsmodeller för bra teknikanvändning - om behovet av forskning och resultalspridning (Ds A 1983:7)

Kontorsautomation och   kvinnors framlida arbetsmarknad (Ds A 1983:9) Datorer och decentralisering (Ds A 1983: 11) Datatekniken och handikappades arbetsliv - om möjligheter   till   en   positiv   teknikanvändning   (Ds   A 1983:13)

Regionala utvecklingsprogram - försöksverksamhet i Värmlands och Malmöhus län (Ds A 1983: 16) Utvecklingen av produktion och produktivitet i svensk ekonomi 1963-1981 (Ds A 1983: 17)

Debattböcker

Bättre eller sämre med datorer? Fem arbetsplatser och

datoriseringens problem. Publica 1982

Jobb i framtid? Tankar om industriarbetet i 90-talets

datorsamhälle. Akademilitteratur 1983

Kvinnojobb i framtid? Om kontorsautomation och

kvinnors framlida arbetsmarknad. Akademilitteratur

1984

Prop. 1984/85:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor

87

Kommitlé/myndighet

Publicering

Data- och elektronik-kommittén (DEK)

I SOU-serien

Datateknik och industripolitik. Induslri- och forsk-ninpspoliliska program inom data- och eleklronik-områdel i olika länder (SOU 1980: 17) Dalateknik i verkstadsindustrin. Datorstödd konstruktions-och lillverknlngsteknik (SOU 1981: 10) Datateknik i processindustrin. Datorstödda produktions-och processiyrsysiem (SOU 1981:II) Dalaleknik i industriproduktionen. Förslag till induslripolitiska ålgärder (SOU 1981:."59) Dalaleknik och industriell förnyelse. Slulbelänkande (SOU 1984: .M)

I Ds-serien

Induslri- och forskninpspolitiska program inom dala-och eleklronikområdel. Reserapporter från USA. Fin-lancJ. Slorbrilannicn. Västtvskland. Japan och Frankrike (Ds I 19X0:7)

The Promotion of Robolics and CAD/CAM in Sweden. Reporl from Ihe Compulers and Electronics Commis-sion. Ministry of Induslry (Ds I 1981:26) Reserapport. I Ith Inlernalional Symposium on Indus-Irial Robots. Tokvo 7-9 Oclober 1981. saml förelags-besök i Japan (Ds 1 1981:29)

I2th Inlernalional Symposium on Industrial Robots. Paris 9-12 Juni 1982 saml kommentarer lill den franska satsningen på robolleknik. Reserapport gemensamt ul-arbeiad av Insliluiet för Verksladsleknisk Forskning (IVF) och data- och eleklronikkommiltén (DEK) (Ds I 1982:9)

Yrkeskunnande och uppliirning i induslriförelag. En siudie av rekrvleringsproblem och möiligheler all lösa dem (Ds I 1983:3)

Teknikspridningsprogram för industrirobotar och da-lorsliidd produklionsleknik (Ds I 1983:6) I3lh International Symposium on Industrial Robots. Chicagc) 17-21 april 1983. Reserapport gemensamt utarbetad av Inslitulel för Verksladsleknisk Forskning (IVF) och data- och eleklronikkommillén (DEK) (Ds I 1983:7)

Induslripoliliken inom data- och eleklronikområdel. En jämförelse mellan Frankrike och Sverige. Reserapport gemensaml ularbelad av sialens industriverk (SIND) och dala- och eleklronikkommiltén (DEK) (Ds I 1983:8)

Inveslering i industrirobotar - en studie av motiv, beslutsunderlag och lönsamhet (Ds I 1983:9) Planering och sivrning av ADB i induslriförelag (Ds I 1983: 10)

Production and Use of Industrial Robols in Sweden in 1982: Skill Slructures and Job Learning in Manufac-luringlDs I 1983: II)

Förslag lill ålgärder avseende: Flexibla lillverknings-svslem PM I. Ingenjörsutbildning för industriarbetare PM 2 (Ds I 1983:27)

Industrins dalorinvesleringar 1980-1982 (Ds 1 1983:28)

Förslag till ålgärder för all främja inhemsk produktion och spridning av datorstödd produklionsleknik. DEK. PM I. 1983-10-01. Förslag av DEK till ingenjörsutbildning för personer med praktisk erfarenhet av industriellt arbete. DEK. PM 2. 1983-10-01. (Ds 1 1983:27)

Prop. 1984/85:100   Bilaga 2   Gemensamma frågor

Kommitté/myndighet

Publicering

Det moderna företaget — studier av organisation och styrsystem (Ds I 1984:3)

Investments in Compulers and Computer Controlled Machinery in the Swedish Induslry 1980-1982 by Jan Carlsson. Anders Reuterswärd. Compulers and Electronics Commission, Ministry of Induslry (Ds I 1983:29)

Det moderna företaget - studier av organisation och styrsystem (Ds I 1984: 3)

Övriga rapporter

Dalateknik, ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Tre uppsatser sammanställda av data- och elektronikkommittén. September 1980. Liber Föriag. Elektroniken i fabriken - hot eller hopp? Oktober 1981. Liber Förlag.

Trends in the Development of Numerically Controlled Machine lools and Industrial Robots in Sweden. Conference paper, London, June 1980 Reserapport från fjärde internationella konferensen om produktionsteknik, Tokyo, augusti 1980 Entwicklungstendenz    bei    NC-Werkzeugmaschinen und   Industrirobotern   in   Schweden.   Särtryck   ur Zeitschrifl fur industrielle Ferligung, Maj 1981 The Swedish Computer and Electronics Induslry -Structure and Policies. Conference Paper, Stockholm, November 1980

La CFAO suédoise: un moyen essentiel pour raliona-liser la production dans les Industries mécaniques. Särtryck ur Mackine-Outil, N° 389, Octobre 1981 Automation in Manufacluring; Effects on Producti-vity. Employment and Worklife. Paper presented al IBM Work shop, Järfälla Plant, Stockholm March 30-31, 1982

Swedish Industries Robot Experience. Conference paper presented al Brilish Robot Association 5th An-nual Conference, Stratford-upon-Avon, May 10-12, 1982

Die Integration von Industrierobotern in dem CAD/ CAM-system. Konferenspapper, oktober 1982 The Diffusion of Industrial Robots in Sweden. Conference paper presented al lFAC"s symposium on Real Time Digital Control Applications, Mexico, January 15-22, 1983

Datadelegationen                   I Ds-serien

Samordnad dalapolitik (Ds B 1981:20)

RS-svslemet    -    En    genomgång   och    utfrågning

1981-11-12 (Ds B 1981:21)

Teknikupphandling inom dataområdet med offenlliga

sekiorn som beställare (Ds C 1983:8)

Telematik, kontorsautomation, elektroniska Ijänsler

till individen (Ds C 1983:13)

Datorisering och arbete - Frågor atl diskutera inför

systemutveckling (Ds C 1983: 17)

Katalog över utbildningsmaterial m.m. i dalafrågor

(Ds C 1983: 19)

Datoranvändning i hushållen (Ds C 1984: 10)

Övriga rapporter och skrivelser

Förslag lill åtgärdsprogram för ""datorn i skolan" (skrivelse maj 1981)

Prop. 1984/85:100   Bilaga 2   Gemensamma frågor

89

Kommitté/myndighet

Publicering

Utredningen om Sveriges datakommunikationer med utlandet

Riksförsäkringsverket

Statens industriverk (SIND)

Styrelsen för teknisk ulveckling (STU)

Statskontoret

Riksrevisionsverket

Statens löne- och pensionsverk (SPV)

Synpunkter på STU:s ramprogram inom del datatekniska området (skrivelse juni 1981, komplettering aug. 1981 och juni 1982)

Bred utbildning i datafrågor till allmänheten - förslag till riktlinjer för samhällets stöd (skrivelse juni 1982) En beskrivning av ADB-personalen i Sverige (skrivelse + rapport juni 1982)

Bred utbildning i datafrågor - redovisning av verksamheten budgetårel 1982/83 och förslag om fortsatta insatser (rapport juni 1983)

Remissyttrande över SCB:s ulredning om alternativa metoder för framtida folk- och bostadsräkning (FOB ALT) 1983-10-03

Remissynrande över Dataeffektutredningen och Da-taelektronikkommitténs slutbetänkanden (1984-08-22 och 1984-09-25)

Sveriges datakommunikationer med utlandet — en inventering (Ds C 1984:4 A, huvudrapport) Datakommunikationer med ullandet för informationssökning (Ds C 1984:4 B, bilaga)

Framtida ADB-verksamhet för socialförsäkringen på 90-lalel och därefter, FAS 90. Lägesrapport 1

Komponenter och utbildning (SIND 1979:6)

Elektronikanvändningen i svensk verkstadsindustris

produkter (SIND 1980:20)

Den mindre elektronikindustrin (SIND 1981: 1)

Utvecklingsmöjligheter och utvecklingskrav till 1990

- en sammanfattande rapport. Slutrapport (SIND

1981:5)

Fordonselektronik (SIND 1981:6)

Kommunikationselektronik (SIND 1982: I)

Konsumentelektronik (SIND 1982: 11)

80-talels givarteknik - behov och möjligheter (STU-informalion nr 296-82)

Nationellt mikroeleklronikprogram (STU-informalion nr 376-83)

Gemensam personalstaiisiik - delrapport (rapport 1981:13)

SLÖR - effeklivisering och uppgiftsfördelning (rapporl 1982:28)

Huvudstudie gällande teknisk modernisering av system S.

Utvecklingen av den statliga redovisnings- och revisionsverksamheten, Okloberrapport 1984

SPV:s långsikliga behov av datorkraft - en förstudie

Prop. 1984/85:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor

B. Planerade betänkanden, rapporter etc.

90

Kommitté/myndighet

Publicering

Tidpunkt

Särbarhetsberedningen

SBA-metoden för mindre och

slutet av

medelstora företag

1984

Rapport om utnyttjande av upp-

slutet av

ringda förbindelser

1984

Datadeiegalionen

Försludierapport om programvaror

dec. 1984

PM Handikappade och datateknik 4 rapporter inom områdel Bred

våren 1985

budgetårel

datautbildning

1984/85

Riksförsäkrings-

Utredning avseende ADB-verk-

verket

samhet inom den

allmänna försäkringen (FAS 90)

- lägesrapport

sept. 1985 och 1986

- slutredovisning

1987

Styrelsen för teknisk

Optoelektronik (rapport)

våren 1985

utveckling

Statskontoret

Rapport om utvärdering av försöksverksamhet med PIR

dec. 1985

Riksrevisionsverket

Långsiktiga utvecklingen av

slutet av

statens redovisningssystem

1984

Prop. 1984/85:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor                                        91

Innehåll

1 Översiktlig information   ................................................................................. 13

1.1 Användningsområden ..................................................................... ...... 13

1.2        Kostnader   .......................................................................................... ....... 17

1.2.1    ADB-kostnader för den civila statsförvaltningen    .................. ....... 18

1.2.2    ADB-kostnader för affärsverken   ............................................ ....... 19

1.2.3    ADB-kostnader för försvaret   .................................................        20

1.3   Organisation   ...................................................................................... ....... 21

1.3.1    ADB-drift - organisation m. m..................................................         21

1.3.2    Systemutveckling - organisation ............................................... ...... 24

1.4   Personal ............................................................................................... ....... 25

1.4.1 Datoranvändningsundersökning ............................................... ...... 26

1.4.1.1    Personalens erfarenhet av datorer   .............................        26

1.4.1.2    ADB-användare. ADB-personal och behov av datautbildning                           26

1.4.2 Avgång, rekrytering och utbildning av viss ADB-
personal    ..................................................................................         27

1.4.2.1    Personalavgång   ......................................................... ....... 27

1.4.2.2    Rekrytering och utbildning   .......................................         28

1.5   Utrustning ........................................................................................... ....... 28

1.5.1    Antal datorer m.m.....................................................................        29

1.5.2    Köpvärde på anskaffad utrustning .......................................... ...... 30

1.5.3    Marknadsandelar för olika fabrikat pä ADB-utrustning .                  31

1.5.4    Behov av ADB-utrustning ...................................................... ....... 32

2 Information om enskilda myndigheler och ADB-system   .........................        33

2.1 De ADB-användande myndigheterna ................................................... ...... 33

Justitiedepartementet   ........................................................................ ...... 35

Domstolsverket   .................................................................................        35

Rikspolisstyrelsen   ............................................................................. ...... 35

Kriminalvårdsstyrelsen ...................................................................... ...... 35

Brottsförebyggande rådet ................................................................... ...... 35

Datainspektionen   ..............................................................................        35

Utrikesdepartementet   .......................................................................        36

Styrelsen för internationell utveckling   ...............................................        36

Stiftelsen svenska institutet   ..............................................................       36

Kommerskollegium   ............................................................................       36

Försvarsdepartementet ........................................................................ ...... 37

Överbefälhavaren    .............................................................................. ...... 37

Armén   ................................................................................................ ...... 37

Marinen   .............................................................................................        37

Flygvapnet   .........................................................................................       37

Försvarets civilförvaltning ..................................................................       37

Försvarels sjukvårdsstyrelse ..............................................................       38

Försvarets materielverk   ..................................................................... ..... 38

Värnpliktsverket   ................................................................................       38

Försvarels forskningsanstalt   ..............................................................       38

Försvarets datacentral    ......................................................................       38

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar   ..............................................       39

Försvarets rationaliseringsinstitut    ....................................................       39

Prop. 1984/85:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor                                              92

Socialdepariemenlel   ..........................................................................         40

Socialstyrelsen   ..................................................................................   '40

Riksförsäkringsverket   ....................................................................... ....... 40

Statens bakteriologiska laboratorium ................................................. ....... 40

Kommunikalionsdepartemeniel   ........................................................         41

Vägverket   ..........................................................................................         41

Trafiksäkerheisverket   ....................................................................... ....... 41

Sjöfartsverket   ................................................................................... ....... 41

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut   ...........................         41

Statens väg- och trafikinstilut   ........................................................... ....... 41

Statens geotekniska institut   .............................................................. ....... 41

Finansdeparlemeniel    ........................................................................ ...... 42

Generallullstyrelsen    ......................................................................... ....... 42

Byggnadsstyrelsen ............................................................................ ....... 42

Riksskatteverket   ............................................................................... ....... 42

Konjunkturinstitutet   ........................................................................ ....... 42

Statens pris- och kartellnämnd   ......................................................... ....... 42

Konsumentverket   .............................................................................        42

Utbildningsdepartementet   ................................................................ ...... 43

Kungliga biblioteket   .......................................................................... ...... 43

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer ........................ ...... 43

Naturhistoriska riksmuseet   .............................................................. ...... 43

Universitets- och högskoleämbetet   .................................................. ...... 43

Cenirala sludiestödsnämnden   ........................................................... ...... 43

Skolöverstyrelsen   ............................................................................. ...... 43

Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek   ......................................       44

Forskningsrädsnämnden ..................................................................... ...... 44

Kiruna geofysiska institut    ............................................................... ...... 44

Stiftelsen nordiska museet   ................................................................ ...... 44

Jordbruksdepartementet .....................................................................       45

Lanlbrukssiyrelsen   ...........................................................................        45

Skogsstyrelsen   ..................................................................................        45

Statens livsmedelsverk   .....................................................................        45

Fiskeristyrelsen   ................................................................................ ...... 45

Statens jordbruksnämnd .................................................................... ..... 45

Statens naturvårdsverk ....................................................................... ..... 46

Statens strålskyddsinstitut ................................................................       46

Statens lantbrukskemiska laboratorium .............................................. ..... 46

Sveriges lantbruksuniversitet    ...........................................................       46

Statens veterinärmedicinska anstalt   ..................................................       46

Arbelsmarknadsdeparlemenlet   ..........................................................       47

Arbetsmarknadsstyrelsen ..................................................................        47

Arbetarskyddsstyrelsen   ................................................................... ...... 47

Statens invandrarverk ........................................................................       47

Arbetslivcentrum   .............................................................................. ...... 47

Bostadsdepartementet   ......................................................................       48

Bostadsstyrelsen   .............................................................................. ..... 48

Prop. 1984/85:100    Bilaga 2   Gemensamma frågor                                            93

Statens råd för byggnadsforskning   ...................................................        48

Statens institut för byggnadsforskning ..............................................        48

Statens lantmäteriverk   ......................................................................        48

Centralnämnden för fastighetsdata .................................................... ...... 48

Indiistndepartementet    ..................................................................... ...... 49

Statens industriverk    ........................................................................ ...... 49

Sveriges geologiska undersökning   .................................................... ...... 49

Statens energiverk   ............................................................................ ...... 49

Statens kärnkraftsinspekiion   ........................................................... ...... 49

Styrelsen för leknisk utveckling   ....................................................... ...... 49

Statens provningsanstall ................................................................... ...... 49

Patent- och registreringsverket   ........................................................ ...... 49

Civildepartementet    .......................................................................... ...... 50

Statskontoret    ................................................................................... ...... 50

Kammarkollegiel   .............................................................................. ...... 50

Riksrevisionsverket   ......................................................................... ...... 50

Statistiska centralbyrån   ................................................................... ...... 50

Datamaskincentralen för administrativ dalabehandling   .................... ...... 50

Statens arbetsgivarverk   .................................................................... ....... 51

Statens löne- och pensionsverk ......................................................... ....... 51

Statens arbetsmarknadsnämnd   ...................................................... 51

2.2 Viktigare ADB-tillämpningar (system) inom statsförvaltningen                 52

Rättsväsendets informationssystem (RI) .........................................        52

Polisväsendets system    ....................................................................        53

ADB-system inom försvarsmakten m.m............................................        54

ADB-system inom överstyrelsen för ekonomiskt försvar   ....                  55

ADB-system inom den allmänna försäkringen   ................................ ...... 56

Postverkets ADB-verksamhet   .........................................................       57

Televerkels ADB-verksamhet ...........................................................       58

SJ:s ADB-verksamhet .......................................................................        58

Bil-, körkorts- och yrkestrafikregistren   ...........................................       59

Luftfartsverkets ADB-verksamhet   ..................................................       60

ADB-system för folkbokföring och beskattning (RS/AFB)   ...                 61

Redovisningssystem för exekutionsväsendet (REX) ........................       62

Informationssystem inom högskoleutbildning m.m............................        63

ADB-system inom arbetsmarknadsverket ........................................        65

Fastighetsdaiasystemet ..................................................................... ..... 67

ADB-verksamhet inom statens vatlenfallsverk   ............................... ...... 67

ADB-verksamhet inom domänverket ................................................ ..... 68

ADB-verksamhet inom förenade fabriksverken ............................... ..... 69

Del statliga redovisningssystemet, system S   ...................................       69

SCB:s statistiska informationssystem   ............................................. ..... 70

Allmänt företagsregister   ................................................................... ...... 71

Statligt person- och adressregister (SPAR)   ......................................       72

Statens löne- och personaladminislrativa system    ...........................       73

3 Översikt över pågående och under budgelåren 1983/84 och 1984/85

avslutat utredningsarbete pä dataområdet   ...............................................       75

3.1 Avslutat utredningsarbete   .................................................................       75

Datalagsiifiningskommiitén (DALK) ................................................       75

Prop. 1984/85:100   Bilaga 2   Gemensamma frågor                               94

Massmediekommittén ......................................................................    76

Dataeffektutredningen    ..................................................................    77

Data- och elektronikkommittén (DEK)   .........................................    77

Utredningen om Sveriges datakommunikationer med utlandet      78

Nordisk handlingsplan på dalaleknologiområdel   .......................    79

3.2    Pågående utredningsarbete    .........................................................    80

Data- och offentlighetskommittén (DOK)   ...................................    80

Sårbarhetsberedningen (SÅRB)    .................................................. .. 80

Utrednings- och utvecklingsarbete avseende

ADB-verksamheten inom den allmänna försäkringen ................ .. 81

Ett nationellt informationsteknologiprogram   .............................. .. 82

Utvecklingen av statens redovisningssystem   ........................... .. 83

Utredning om de personaladminislraliva informations
systemen   ..........................................................................................    84

3.3    Förteckning över avgivna och planerade betänkanden,
rapporter etc........................................................................................    85

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984

Bilaga 3 till budgetpropositionen 1985                       Prop. 1984/85:100

Bilaga 3

Kungl. hov- och slottsstaterna

Utdrag
CIVILDEPARTEMENTET                                     PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-12-20

Föredragande: statsrådet Holmberg

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 såvitt avser de kungl. hov- och slottsstaterna

FÖRSTA HUVUDTITELN

A. KUNGL. HOVSTATEN

A 1. Hans Maj:t Konungens och det Kungl. Husets hovhållning. Anslaget är för innevarande budgetär uppfört i statsbudgeten med 11,2 milj. kr.

Jag förordar att anslaget förs upp med 11850000 kr. i förslagel lill statsbudget för nästa budgetår. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

all lill Hans Maj:i Konungens och del Kungl. Husets hovhållning för budgetåret 1985/86 anvisa etl anslag av 11 850000 kr.

B. KUNGL. SLOTTSSTATEN

B 1. De kungl. slotten: Driftkostnader

1983/84 Utgift                14 350413

1984/85 Anslag               14027000

1985/86 Förslag              15 375 000

Stockholms slott används av konungen och som representations- och kontorslokaler. I Stockholms slott är bl. a. riksmarskalksämbeiet, ståthål-larämbetet, husgerådskammaren och Bernadoitebiblioteket inrymda. Vissa delar av slottet visas även för allmänheten. I    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 3

Prop. 1984/85:100    Bilaga 3                                                                                   2

Drottningholms slott begagnas av konungen som bostad och visas för allmänheten. Ulriksdals slott utnyttjas för vetenskapliga konferenser m. m. Haga sloii används som bostad för prominenta personer från ullandel, vilka är den svenska regeringens gäster. Gripsholms sloit utnyttjas som museum och för utställning av en del av svenska statens porträtlsamling. Strömsholms slott visas för allmänheten. För användningen av hela Strömsholms kronoegendom finns en samarbetsgrupp, tillkallad av länsstyrelsen i Västmanlands län med representanter för bl. a. byggnadsstyrelsen, domänverket, kommunen och landstinget samt Ridfrämjandet. Ro-sersbergs slott disponeras sedan år 1966 till slörre delen av civilförsvarsstyrelsen. De två övervåningarna i slottet har dock fått behålla sin ursprungliga karaktär och visas för allmänheten. Också TuUgarns slott är upplåtet för visning.

Under detta anslag avlönas f. n. ca 80 lönegradsplacerade anställda, varav ca 25 i park- och trädgårdsvård och tolv för lokalvård. Härtill kommer ett tjugotal arvodister med uppdrag av deltids- eller bisysslekaraktär. Från anslaget utbetalas vidare andra omkostnader än för fastighetsunderhåll av de kungl. slotten.

Riksmarskalksämbeiet har - i anslulning till en framställning från ståt-hållarämbetet - hemställt alt 15 375 000 kr. anvisas för driften av de kungl. slotten under nästa budgetår.

Trots stigande krav på visningsservice och omvårdnad vid slotten har budgetarbetet inom ståthällarämbetet i enlighet med regeringens anvisningar för myndigheternas anslagsframställningar bedrivits med utgångspunkt i att söka finna möjligheter till reella besparingar. I syfte atl anpassa verksamhelen till nya behov och samtidigt bedriva verksamheten så rationellt som möjligt har ståthällarämbetet undersökt vilka besparingsmöjligheter som föreligger sedan hänsyn lagits lill avtalsenliga löneökningar samt stigande lokalkostnader och allmänna omkostnader. I enlighet med anvisningarna innebär ståthällarämbetets förslag att anslaget minskas med 2% realt.

Konungahuset och verksamheterna vid de kungl. slotten har hittills åtnjutit fria telefontjänster av televerket. Televerket har tagit upp frågan om debitering av dessa tjänster på samma säll som gäller för statliga myndigheter i allmänhet. Enligt överenskommelse med televerket kommer teleförbindelserna vid framför allt Stockholms slott nu att moderniseras och en automatväxel att installeras. Abonnemangskostnaderna för den nya ordningen kan beräknas till drygt 400000 kr.

Medelsbehovel för drift av de kungl. slotten framgår av följande sammanställning:

Prop. 1984/85:100    Bilaga 3

Anvisat

Beräknad ändring

1984/85

1985/86

Utgifter

Lönekostnader

8683 000

-t-   684 000

Sjukvård

27 000

+       1000

Reseersättningar

70000

■+      3 000

Lokalkostnader

5 183 000

-h   316000

Expenser

184 000

-t-      4000

Parkers och trädgårdars underhåll

780000

7000

Telekommunikationer

-

-1- 413 000

14 927 000

-1-1414000

Inkomster

Uppbördsmedel

900000

-(-     66000

Ncttoutgift

14027 000

-1-1348 000

Föredragandens överväganden

Jag godtar riksmarskalksämbetets förslag till anslag för nästa budgetär. Jag hemsläller atl regeringen föreslär riksdagen

alt till De kungl. slotten: Driftkostnader för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 15 375000 kr.

B 2. Kungl. husgerådskammaren

1983/84 Utgift

4 395907

1984/85 Anslag

3 958000

1985/86 Förslag

4 243000

Husgerådskammarens uppgift är atl svara för underhäll och värd av de konstverk, möbler och andra inventarier i de kungl. slotten som tillhör staten men disponeras av konungen, atl vetenskapligt bearbeta samlingarna samt atl genom skrifter och visningsverksamhet presentera samlingarna för allmänhel och forskare. Dessutom förvaltar husgerådskammaren de Bernadolteska familjestiftelsernas bestånd av möbler, konst och konsthantverk samt administrerar Bernadottebiblioteket och skattkammaren, där riksregalierna är utställda. Slutligen biträder husgerådskammaren vid tillfällig möblering för representation o. dyl.

Under delta anslag avlönas ca 30 lönegradsplacerade anställda.

Riksmarskalksämbeiet har - i anslutning till en av kungl. husgerådskammaren gjord framställning - hemställt att för ifrågavarande ändamål under nästa budgetär anvisas ett anslag av 4 843 000 kr.

En förstärkning av husgerådskammarens resurser är enligt kammaren synnerligen angelägen och välmotiverad, både vad avser dess utåtriktade verksamhet och värden av de förvaltade samlingarna. Mot bakgrund av regeringens anvisningar för budgetåret avstår husgerådskammaren emellertid frän att nu aktualisera sina tidigare framförda och vissa nytillkomna önskemål. Under anslagsposten till lokalkostnader har däremot medel nu

Prop. 1984/85:100    Bilaga 3                                                                                  4

även beräknats för skattkammarens bevakningskostnader och lokalvård m. m.

Medelsbehovel under nästa budgetär framgår av följande sammanställning:

Anvisat

Beräknad ändring 1985/86

1984/85

Riksmarskalks-ämbetet

■ Föredraganden

Utgifter

Lönekostnader

3 226000

-1-263000

-F 263 000

Sjukvård

17000

-1-     1000

-t-    1000

Reseersättningar

30000

-   10000    -

- 10000

Lokalkostnader

375000

+635000

+ 35 000

Expenser

245000

-

-

Nyanskaffning av textilier

108000

4-    2000

-1-    2 000

Omkostnader för Berna-

dottebiblioteket

37 000

-t-    3 000

-t    3000

4038000

-t-894 000

-1-294000

Inkomster

Uppbördsmedel

80000

+    9000

-1-    9000

Nettoutgift

3958 000

4-885 000

H-285 000

Föredragandens överväganden

Såsom framgår av sammanställningen har jag i huvudsak ansett mig kunna godta riksmarskalksämbetets anslagsberäkning. Jag har emellertid inle beräknat några medel under anslaget för de särskilda lokalkostnaderna vid skattkammaren. Dessa bör lills vidare även i fortsättningen bestridas direkt ur verksamhetens intäkter och inte anvisas över statsbudgeten. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kungl. husgerådskammaren för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 4 243000 kr.

Vid bifall till mina förslag till medelsberäkning för nästa budgetär kommer första huvudtitelns slutsumma för budgelåret 1985/86 att uppgä till 31468 000 kr. Detta betyder en ökning i jämförelse med det för budgetåret 1984/85 anvisade beloppet med 2283000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 3                                                        5

Register

sid.                                                                                Anslag kr.

A. Kungl. hovstaten

I      Hans Maj:t Konungens och det Kungl.

Husets hovhållning                                                     11850000

B. Kungl. slottsstaten

1      De kungl. slotten: Driftkostnader                                    15375000

3      Kungl. husgerådskammaren                                            4243000

19618000

Totalt för kungl. hov- och slottsstalerna                         31468000

Norstedts Trvckeri, Stockholm 1984

Bilaga 4 till budgetpropositionen 1985                      Prop. 1984/85:100

Bilaga 4

^{Justitiedepartementet}

ÖVERSIKT

Justitiedepartementet svarar för beredning av lagstiftningsärenden på många områden av samhällslivet.

Till justitiedepartementet hör polisen och åklagarväsendet, domstolsverket, de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, bosladsdomstolen, hyres- och arrendenämnderna, rättshjälpsnämnderna, de allmänna advokatbyråerna, kriminalvården och brottsförebyggande rådet. Inom departementets område faller också den verksamhet som utövas av justitiekanslern, datainspektionen, bokföringsnämnden och brottsskadenämnden.

Utgifterna inom justitiedepartementets område beräknas under budgetårel 1985/86 komma atl öka med 568,6 milj. kr. till 9 096,2 milj. kr.

Budgetförslagets huvudsakliga inriktning

De förslag till anslag inom justitiedepartementets område som läggs fram för budgetåret 1985/86 präglas av stor återhållsamhet. Anslagen inom departementets område har i allmänhel beräknats med utgångspunkt i det s.k. huvudförslaget.

Huvuddelen av verksamheten inom justitiedepartementets verksamhetsområde avser uppgifier som direkt eller indirekt regleras genom lagstiftning. Myndigheterna har begränsade möjligheteratt själva påverka verksamhetens omfattning. Denna bestäms till stor del ytterst av brotlsulvecklingen och inom de olika delområdena av sådana faktorer som antalet anmälda brott, mängden anhängiga mål och dessas svårighetsgrad samt inom kriminalvården av antalet utdömda frihetsstraff och strafftidernas längd.

Polisen och åklagarväsendet

Anslagen till polisväsendet har i huvudsak beräknats med utgångspunkt i huvudförslaget.

Inom polisväsendet finns vissa verksamhetsgrenar som måste prioriteras framför andra. Det gäller främsl kampen mot den ekonomiska brottsligheten, narkotikabrottsligheten och våldsbrotlsligheten. I budgetpropositionen har för polisens bekämpning av den ekonomiska

I     Riksdagen 1984/85. I samt. Nr 100. Bilaga 4

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                          2

brottsligheten medel beräknats för sammanlagt 40 ijänsler, varav 15 polismanstjänster, fem tjänster för revisorer och 20 tjänster för övrig adminislraliv personal. Ålgärder mot narkotikabrottsligheten har redovisats i en särskild proposition (prop. 1984/85; 19) om en samordnad och intensifierad narkotikapolitik.

I en särskild proposition om polisens arbetsformer på lokal och regional nivå, utbildning och rekrytering (prop. 1984/85:81) föreslås ett antal reformer som skall genomföras den 1 juli 1985. I enlighel med förslagen i denna proposition redovisas anslagen till polisväsendet med utgångspunkt från den föreslagna nya anslagskonstruktionen.

Det föreslås att 150 polisaspiranter får tas in på polishögskolan.

Riksåklagarens kansli förstärks med två ijänsler som avdelningsdirektör och verksamheten ges en delvis annan inrikining. Genom att en rådgivande nämnd inrättas förstärks medborgarinfiytandet inom åklagarväsendet.

Den omorganisation av åklagarväsendet på regional nivå som riksdagen fidigare har beslutat om genomförs den I juli 1985. Samtidigt inrättas en statsåklagarmyndighet för speciella mål.

I enlighet med de ställningstaganden som redovisades i prop. 1984/ 85:32 om riktlinjer för det framtida arbetet mot ekonomisk brottslighet m.m. föreslås en förstärkning med sex nya åklagartjänsler, en tjänst för en revisor samt fyra administrativa tjänster. Vidare föreslås medel för särskild utbildning.

Domstolsväsendet

Anslagen har i huvudsak beräknats med utgångspunkt i huvudförslaget.

Under 1983 och 1984 har den tidigare ökningen av antalet mål och ärenden i de allmänna domstolarna brutits.

Den tidigare förstärkningsorganisationen i länsrätterna avvecklas. En del av den besparing som härigenom uppstår reserveras för tillfälliga förstärkningar av kammarrätterna.

En höjning av nämndemannaarvodena kommer atl ske.

Kriminalvården

Beläggningen vid kriminalvårdsanstalterna har under senare tid minskat påtagligt. Med hänsyn härtill föreslås att ett antal mindre ändamålsenliga anstaltsplatser stängs.

1 enlighet med den av riksdagen godkända principplanen för förändringar i lokalanstaltsorganisationen byggs f.n. lokalanslaller i Gävle, Härnösand, Malmö, Nyköping och Ystad. De nuvarande lokalanstalterna i Nyköping, Ystad och Gävle läggs samtidigt ned. För budgetåret 1985/86 föreslås att en ny lokalanstalt uppförs i Sigtuna kommun.

1 enlighet med narkotikakommissionens förslag föreslås bl.a. att kri-

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet

minalvårdsanstallen Mariefred avdelas för unga förstagångsdömda intagna med relativt långa frihetsstraffi Den omfattande personalutbildning om narkotikamissbruk som påbörjades 1983/84 föreslås fortsätta även under nästa budgetår. Detsamma gäller den pågående aniidrog-kampanjen. Inom frivården föreslås bl.a. en utökad projektverksamhet som riktar sig till narkotikamissbrukare.

Sammanfattning

Förändringarna inom justitiedepartementets område i förhållande till budgelåret 1984/85 framgår av följande sammanställning. Beloppen anges i milj. kr.

I sammanställningen ingår ej anslaget lill centralnämnden för fastighetsdata. Det tas upp under bostadsdepartementets huvudtitel.

Anvisat    Förslag Förändring 1984/85    ia85/86

Andra huvudtiteln

A. Justitiedepartementet m. m.

83,7

66.6

17,1

B. Polisväsendet

4 752,6

5 086, 9

+

334,3

C. Åklagarväsendet

259,0

274,6

+

15,6

D. Domstolsväsendet m.m.

1 314,6

1 406,7

+

92,1

E Kriminalvården

1 707,8

1 768,1

+

60,3

F. Rättshjälp m. m.

277,0

274,1

2,9

G. Övriga myndigheter

23,7

25,1

+

1,4

H. Diverse

109,2

194,1

+

84,9

Summa för justitiedepartementet

8 527,6

9 096,2

+

568,5

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet

Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET                                     PROTOKOLL

vid regerinRssam mani rade

1984-12-20

Föredragande: statsrådet Wickbom

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 såvitt avser

Justitiedepartementets verksamhetsområde

Andra huvudtiteln

I Lagstiftningsfrågor

1.1 Inledning

Justitiedepartementet svarar för beredningen av lagstiftningsfrågor på många områden av samhällslivet. Försl och främst bör nämnas grundlagarna. Departementet handlägger också i övrigt en viktig del av den lagstiftning som reglerar de enskilda medborgarnas förhällande lill staten och andra offentliga organ. Hit hör bl.a. slrafnagstiflningen och reglerna om förfarandet vid våra domstolar. Ett annal betydelsefullt område är lagregler om enskildas inbördes förhållanden, t.ex. inom familjerätten, köprätten och upphovsrätten.

Allmänt gäller på såväl dessa som andra områden att lagstiftningen mäste ses som elt viktigt medel i samhällsbyggandet. Men man får ä andra sidan inte överskatta lagstiftningens betydelse. Lagstiftning bör användas med urskillning och endast i fall då den bedöms som nödvändig eller i varje fall som del bäst verksamma medlet för alt man skall nå del mål som har salts upp. När det sker, måsle lagarna utformas så att man så långt möjligt kan förutse resultatet i tillämpningen och så att lika fall behandlas lika.

Jag ämnar i detla avsnitt beröra några av de viktiga lagstiftningsärenden som är aktuella f.n. När det gäller siraffrättsområdel kommer jag atl behandla aktuella lagar och lagförslag i det följande avsnittet om ålgärder mot brott.

I delta sammanhang vill jag särskilt framhålla att samhällsekonomiska och statsfinansiella aspekter givetvis har anspråk på att vinna beaktande även i lagstiftningsarbetet. I första hand får detla lill konsekvens att lagstiftningen måste utformas så att man i möjligaste mån undviker att belasta staten och kommunerna med ökade koslnader. I vissa fall kan del också bli nödvändigt att genomföra lagändringar i syfte att åstadkomma angelägna besparingar. Över huvud taget är det angeläget att man tar lill vara alla möjligheter att rationalisera och effektivisera verksamhelen inom rättsväsendet.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                           6

Detta fär dock inte leda lill alt rättssäkerheten eller medborgarnas krav på rimlig service från de rätlsvårdande myndigheterna åsidosälls. Självfallet måste man i lagsliftningen sträva efter en bättre rättstrygghet för enskilda medborgare. Etl annat viktigt intresse är att det finns erforderliga resurser för kampen mol brottsligheten.

Slora delar av lagstiftningen på centrala rättsområden, t.ex. inom familjerätten och på del konsumenträttsliga området, har tillkommit i nordiskt samarbete. Delta har resulterat i all vi på fiera områden har överensstämmande lagregler i de nordiska länderna. Denna rättslikhet är enligt min uppfattning av stor betydelse. Vikten av att lagstiftningen så långt möjligt är densamma i de nordiska länderna har också ökat i takt med den tilltagande Hyttningen över gränserna. Det finns därför anledning att vidmakthålla etl nära nordiskt samarbete på lagstiftningsområ-del.

1.2 Grundlagsfrågor

Under år 1984 har en parlamentarisk kommitté tillkallats med uppgift att utreda cenirala frågor om folkstyrelsens villkor. Utredningsarbetet syftar framför allt till att förbättra medborgarnas möjligheter atl göra sitt inflytande gällande i politiken, att stärka riksdagens ställning som centralt politiskt forum och att skapa ökade förutsättningar för handlingskraftiga regeringar. En viktig uppgift för kommittén är alt överväga åtgärder för att effektivisera och vitalisera riksdagens arbete. Kommiltén skall också ta upp bl.a. frågor om den gemensamma valdagen och mandatperiodens längd liksom frågor om valkretsindelningen. Kommiltén har nyligen genom tilläggsdirektiv fått till uppgift att lägga fram förslag med syfte att motverka ett kringgående av den s.k. småpartispärren.

Vissa grundlagsfrågor har tagils upp i en särskild proposition som nyligen har lagts fram för riksdagen. Det gäller bl.a. frågor om kommunernas beslutsformer under krig eller liknande utomordentliga förhållanden och om avskaffande av riksdagens lönedelegation samtidigt som dess uppgifter förs över lill finansutskottet. Vidare har föreslagits en grundlagsändring i syfte atl videogram för offenllig visning skall kunna underkastas förhandsgranskning på samma sätt som film, en fråga lill vilken jag strax återkommer. I en annan proposition med förslag till grundlagsändringar har föreslagils vissa ändringar i regeringsformens regler om hur Sverige ingår överenskommelser med andra stater och med mellanfolkliga organisationer.

Frågan om förstärkt skydd för yttrandefriheten i massmedierna har utretts av yttrandefrihetsutredningen, som i sitt huvudbetänkande (SOU 1983:70) Värna yttrandefriheten har lagt fram ett förslag till ytlrandefrihelsgrundlag. Utredningen fortsätter sitt arbete med följdlagstiftning till yttrandefrihetsgrundlagen.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                          7

Belänkandet har remissbehandlats. Med hänsyn till alt förslagel är omfattande och avser ett fiertal komplicerade frågor och med hänsyn till den korta tid som har stått till buds för att bereda förslaget har det inte varit möjligt att anmäla frågan om en proposition på grundval av hela det omfattande förslaget i sådan tid atl ett första beslut skulle kunna fattas vid innevarande riksmöle. Arbetet har i stället inriktats på att lägga fram ett förslag i anslutning lill 1988 års val. Därigenom kan behandlingen av grundlagsförslaget samordnas med det kommande förslagel till följdlagstiftning.

En av de frågor som ytirandefrihetsutredningen har behandlat har emellertid tagils upp med förtur. Det gäller frågan om åtgärder mol våldsskildringar i filmer och videogram. Den frågan har blivit föremål för stor uppmärksamhet i den allmänna debatten under senare tid. Avsikten är atl frågan om förhandsgranskning av filmer och videogram med våldsskildringar skall utredas i särskild ordning. I avvaktan på resultatet av utredningsarbetet kommer inom kort förslag all läggas fram till en provisorisk lösning, som innefattar ändringar i den s.k. biografförordningen (1959:348) och i lagen (1981:485)om förbud mot spridning av filmer och videogram med våldsinslag. Eftersom de tilltänkta ändringarna förutsätter en mindre ändring i övergångsbestämmelserna till regeringsformen, har som jag redan nämnt ett förslag härom lagls fram i en proposition lill riksdagen.

I detta sammanhang vill jag också nämna att 1983 års rösträttskom-mitlé under år 1984 har lagt fram ett betänkande som bl.a. innehåller förslag om rösträtt vid riksdagsval för invandrare som inte är svenska medborgare och om begränsning av rösträtten för utlandssvenskar. Remissbehandlingen av betänkandet har visat att det inte finns tillräcklig enighet i frågan för att ett förslag skall kunna läggas fram till riksdagen beträffande dessa frågor. Rösträttsfrågorna kommer emellertid att tas upp lill fortsatt diskussion i samband med den verksamhet som har satts i gång för alt se över frägor om dubbla medborgarskap.

1.3 Offentlighet och sekretess

Nära samband med yttrandefriheten har principen om allmänna handlingars offentlighet. Offentlighetsprincipen begränsas genom regler om sekretess. En ny sekretesslag (1980:100) antogs av riksdagen år 1980. Lagen innefattar en samlad reglering av sekretess för allmänna handlingar och tystnadsplikt för offenfiiga funktionärer. Den nya lagens tillämpning följs alltjämt med stor uppmärksamhet från justitiedepartementets sida. Med hänsyn till ämnesområdets natur läggs förslag till ändringar i regleringen fram fortlöpande i mån av behov.

Offentlighetsprincipens tillämpning på ADB-upptagningar har under senare år gett upphov till en del såväl teoretiska som praktiska problem. Regeringen har beslutat att låta utreda dessa frågor. Uppdraget har getts

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                           8

åt data- och offentlighetskommittén, som också skall utreda frågan om användningen av personnummer. En primär uppgift för kommittén är att ta ställning till om de grundläggande begreppen i tryckfrihetsförordningen även i fortsättningen kan användas som grund för offentlighetsprincipens tillämpning på ADB-upptagningar. Kommittén skall vidare bl.a. utreda frågor om rättelse i myndigheternas dataregister, om myndigheternas rätt atl sälja uppgifter i sina register och om lagreglering av särskilt integritelskänsliga ADB-register.

Kommunalförelagskommittén har i sitt slutbetänkande (SOU 1983:61) Handlingsoffentlighet utanför myndighetsområdet föreslagit att offentlighetsprincipen i viss utsträckning skall bli tillämplig även hos privaträttsliga organ som har tillagts statliga eller kommunala förvaltningsuppgifter. Betänkandet har lill den del det berör kommunerna lämnats över till stat-kommunberedningen (C 1983:02) och övervägs i övrigt inom regeringskansliet.

1.4 Större rättstrygghet för den enskilde

Ett av de viktigaste målen för lagstiftningsarbetet är rättssäkerhet och rättstrygghet i övrigt för de enskilda medborgarna. Dessa aspekter är vägledande i många lagstiftningsärenden.

Tvångsmedelskommittén har nyligen avlämnat sitt slutbetänkande (SOU 1984:54) Tvångsmedel- Anonymitet- Integritet. I betänkandet har kommittén lagt fram förslag om hur avvägningen bör göras mellan på ena sidan den enskildes behov av skydd för sin personliga integritet och på den andra samhällets intresse av atl i vissa situationer, l.ex. när del föreligger misstankar om grövre brotl, kunna ingripa med olika tvångsåtgärder. Betänkandet remissbehandlas f.n.

De personella tvångsmedlen, främst häktning och anhållande, ses över av 1983 års häktningsutredning. Tanken är bl.a. atl man skall söka åstadkomma en större resiriktivitet i användningen av dessa tvångsmedel och atl avkorta de tidsfrister som gäller, framför allt den tid under vilken en person kan vara berövad sin frihet ulan alt frihetsberövandet måste prövas av domstol.

Från både enskilda och allmänna synpunkler är det självfallet av stor vikt att alla former av myndighetsutövning sker på ett riktigt sätt. Tjäns-teansvarskommittén (Ju 1979:13) har sett över reglerna om disciplinära och straffrättsliga åtgärder mot tjänstemän och har lagt fram promemorian (Ds Ju 1983:7) Tjänsteansvar i offentlig verksamhet. Resultatet av översynen ger vid handen att det nuvarande systemet på del hela laget fungerar tillfredsställande. Det är min avsikt atl inom kort anmäla frågan om en lagrådsremiss med förslag lill vissa smärre lagändringar på grundval av kommitténs förslag.

Som jag lidigare har berört har en kommitté tillkallats för att utreda frågor om användningen av personnummer i samhället. Kommittén

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                         9

skall kartlägga den nuvarande användningen och belysa de fördelar och nackdelar som är förenade med bruket av personnummer. Om utredningen finner att en viss användning av personnummer kan medföra risk för integritetskränkningar, skall den föreslå lämpliga åtgärder för att motverka detla.

I detta sammanhang bör också nämnas den nya polislag (1984:387) som nyligen har trätt i kraft (se avsnitt 2.6).

1.5 Rättegångsförfarandet

Förfarandet vid de allmänna domstolarna ses över av rättegångsulred-ningen. En viktig målsättning för utredningsarbetet är att handläggningen i både brottmål och tvistemål skall bli så enkel och smidig som möjligt utan alt rättssäkerheten sätts åt sidan. Utredningen lade år 1982 fram omfattande förslag beträffande processen i tingsrätt (SOU 1982:25 och 26). Vissa förslag har också lagts fram såvitt gäller processen i överrätt (Ds Ju 1983:1).

De angivna förslagen har remissbehandlats och i vissa delar redan lett till lagstiftning (SFS 1984:131). Huvuddelen av de förslag som gäller tingsrätterna är emellertid föremål för fortsatta överväganden i departementet. Samtidigt fortsätter utredningen sitt arbete med att se över hovrätternas och högsta domstolens verksamhet. En särskild fråga som - vid sidan av förenklings- och rationaliseringsaspekter - skall övervägas av utredningen är därvid hur man skall kunna få fram fiera vägledande domstolsavgöranden än i dag. 1 utredningsarbetet kommer enligt vad jag har inhämtat även hyresnämndsorganisationen alt las upp.

Som elt led i strävandena att koncentrera rättsväsendets resurser till bekämpandet av allvarligare brottslighet, bl.a. ekonomisk brottslighet saml vålds- och narkotikabrottslighet, har en proposition om vidgade möjligheter till åtalsunderiätelse och förundersökningsbegränsningar lagts fram (prop. 1984/85:3). Den har nyligen antagits av riksdagen.

Förslag om en effeklivisering av domslolsförfarandet i mål om ekonomisk brottslighet har under året lagts fram dels av kommissionen mot ekonomisk brottslighet (SOU 1984:3) och dels av rätlegångsutredningen (Ds Ju 1984:1). Det har bl.a. föreslagits att juristdomarna skall få en bällre utbildning vad gäller handläggningen av mål om ekonomisk brottslighet och att ekonomisk och skatterättslig expertis skall kunna medverka i sådana mål som ledamöter av rällen. Förslagen har remissbehandlats. I mitt budgetförslag för domstolsväsendet kommer jag att föreslå medel för en förbättrad utbildning av domarna. Min avsikt är att inom kort anmäla frågan om en remiss till lagrådet i de delar som kräver lagreglering.

Etl enklare och snabbare rättegångsförfarande innebär också atl kostnaderna kan hållas nere, såväl för domstolarna som för de inblandade parterna. Alt åstadkomma detla är en angelägen uppgift i dagens an-

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                         10

slrätigda budgetläge. Av betydelse i detla sammanhang är atl delgivning av handlingar, kallelser till förhandlingar m.m. k;

1.6 Konkurslagstiftningen

Konkurslagstiflningen reformeras etappvis. Bl.a. har nya regler införts om konkursförvaltning och tillsyn i konkurs. Vidare gäller att en näringsidkare som har gått i konkurs under vissa förutsättningar kan förbjudas av domstol att bedriva näringsverksamhet efler konkursen. Näringsförbudskommittén har i betänkandet (SOU 1984:59) Näringsförbud föreslagit utvidgade regler om näringsförbud. Förslaget övervägs efter remissbehandling i finansdepartementet tillsammans med ell betänkande från kommissionen mot ekonomisk brottslighet med förslag lill regler om näringstillstånd (SOU 1984:8).

Konkurslagskommittén har under år 1983 lagt fram sitt slutbetänkande med förslagtill en ny konkurslag (SOU 1983:24). Kommittén harbl.a. gjort en formell översyn och språklig modernisering av 1921 års konkurslag. Vidare har kommissionen mot ekonomisk brottslighet lagt fram ett delbetänkande med förslag till förstärkning av ålervinningsinslilutel (SOU 1983:60). Betänkandet har remissbehandlats och arbetet med en gemensam lagrådsremiss pågår fin.

1.7 Familjerätten

På familjerättens område pågår sedan flera år ett omfattande reformarbete. De tidigare etapperna i detta arbete har bl.a. gällt giftermål och skilsmässa, faderskap och vårdnad om barn samt underhåll till barn och frånskilda. År 1981 lade familjelagssakkunniga fram ett betänkande med förslag till en ny äktenskapsbalk m.m. (SOU 1981:85). De sakliga nyheterna i betänkandet gäller bl.a. äktenskapets ekonomiska rättsverkningar, samboende utan äktenskap och olika arvsfrågor. Förslagen har varit

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                         11

föremål för en grundlig remissbehandling och har diskuterats vid elt flertal överläggningar med företrädare för de andra nordiska länderna liksom vid en särskild av justitiedepartemenlet anordnad hearing. Avsiklen är att en proposition i ämnet skall överlämnas till riksdagen under år 1985.

Utredningen om barnens rätt har lill uppgift alt utarbeta förslag som kan stärka barnens rättsliga ställning. Riksdagen har under år 1983 antagit nya regler om vårdnad och umgänge m.m. som delvis grundar sig på etl betänkande från utredningen. Del fortsatta arbetet inom utredningen gäller bl.a. reglerna om adoption och talerätt för barn vid dom-Stol. Utredningens uppgift i denna del har preciserats genom tilläggsdirektiv i augusti 1984. En annan utredning har samtidigt fått i uppdrag alt göra en översyn av bestämmelserna om förmynderskap och godman-skap.

Riksdagen har nyligen antagit en ny lagstiftning om artificiella inse-minaiioner som grundar sig på ett förslag av inseminationsutredningen. Utredningen kommer inom kort alt avge etl betänkande om provrörsbefruktning m.m. Avsikten är att förslag i sistnämnda fråga skall föreläggas riksdagen hösten 1985. Utredningen fortsätter sitt arbete med frågor som rör skydd för ofödda.

När det gäller familjerättens inlernalionelllrältsliga regler har de tidigare nämnda familjelagssakkunniga till uppgift atl föreslå nya bestämmelser om äktenskap och arv. Vidare förbereds en proposition om internationella faderskapsfrågor. Slutligen kan nämnas att en departementspromemoria med förslag till lagrtiftning om erkännande och verkställighet av utländska värdnadsavgöranden m.m. kommer att remissbehandlas inom kort.

1.8 Konsumentlagstiftningen

Sedan början av 1970-talet har fiera viktiga områden av betydelse för konsumenterna reglerats genom lagstiftning. Jag vill som e.xempel på sådan lagstiftning nämna konsumenlköplagen, avtalsvillkorslagen, hem försäljningslagen, konsumenlkredit lagen, konsumentförsäkringsla-gen och marknadsföringslagen.

Arbetet på all förslärka konsumenternas ställning har intensifierats under mandatperioden. I en nyligen beslutad proposition föresläs en ny konsumenttjänstlag, som innehåller regler om bl.a. reparations- och servicearbeten. Under propositionsarbelet har ett nära samarbete skett med de andra nordiska länderna.

Nya regler planeras också om rätt för näringsidkare som har tagit emol saker för reparalion eller förvaring alt sälja sakerna, om de inte hämtas. Reglerna, som skall ersätta en lag frän år 1950 i samma ämne, är avsedda alt med beaktande av konsumenternas skyddsiniressen för-

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartemenlet                                         12

enkla möjligheterna lill försäljning och att anpassa försäljningsförfarandet till nutida förhållanden.

Konsumenlköpsulredningen lade i april 1984 fram ett betänkande med förslag till en ny konsumeniköplag som f.n. remissbehandlas. Avsiklen är att en proposition i ämnet såvitt möjligt skall kunna föreläggas riksdagen under år 1985.

En sårskild kommitté har till uppgift alt utreda frågor om förbättrat konsumentskydd på fastighetsområdei. Kommittén skall bl.a. överväga om entreprenadföretag och andra som säljer småhus bör åläggas ett större ansvar för fel o.d.

Här kan slutligen nämnas au försäkringsrättskommitién, vars första betänkande låg till grund för konsumentförsäkringslagen, fortsätter sitt arbete med atl i nordiskt samråd se över försäkringslagstiftningen. När-inasl på programmet står en revision av reglerna om personförsåkring.

1.9 Den allmänna köprätten

Pä den allmänna köprättens område föreligger sedan några år tillbaka ett förslag till ny köplag(SOU 1976:66). Förslaget har fått vila i avvaktan på bl.a. det arbete belräffande internationella köp som har bedrivits inom FN. Del arbetet har resulterat i en konvention som har undertecknats av bl.a. Sverige. Min avsikt är atl anmäla frågan om en proposition med förslag till lagstiftning om internationella köp av lösa saker, grundad på FN-konventionen, under år 1985. Vidare kommer en nordisk arbetsgrupp i dagarna alt avge ett betänkande med förslag till nya nordiska köplagar. Förhoppningen är att vi i Sverige liksom i de andra nordiska länderna inom inte alltför lång tid skall ha en modern köprättslig lagstiftning och att vi också skall kunna bevara den betydelsefulla nordiska rättslikheten på detta område.

1 detla sammanhang kan nämnas atl kominissionslagskommiltén nyligen har avgelt ett betänkande om handelsagentur och kommission (SOU 1984:85). Kommittén fortsätter sitt arbete med bl.a. frågor om kommissionärsbolag. En annan utredning har lagt fram ett betänkande om skydd för företagshemligheter (SOU 1983:52). Belänkandet har remissbehandlats och övervägs f.n. i justitiedepartementet.

l.IO Transporträtt och ersättningsrätt

Arbete pågår fn. på en proposition om ersättning för miljöskador. Syftet är att förbättra de skadelidandes ställning när en miljöskada har inträffat. Avsikten är att propositionen skall föreläggas riksdagen under år 1985.

Sedan år 1977 arbetar en kommitté, sjölagsutredningen, med att se över sjölagen (1891:35 s.l). Sjölagsutredningens första betänkande (SOU 1981:8) Översyn av sjölagen I låg till grund för de ändringar i

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                        13

sjölagens bestämmelser om redaransvarets begränsning och om befordran av passagerare som antogs av riksdagen år 1983. Dessa lagändringar, som genomfördes i samråd med Danmark, Finland och Norge, kommer att träda i kraft den I april 1985. Arbetet inom sjölagsutredningen inriktas nu på en genomgripande revision av sjölagens bestämmelser om godsbefordran i syfte bl.a. att anpassa reglerna till den tekniska och ekonomiska utveckling som har ägl rum sedan reglerna utformades. Utredningen har vidare alt överväga om Sverige skall tillträda 1978 års internationella konvention om sjötransport av gods samt att i så fall också lägga fram förslag till de lagändringar som behövs.

I della sammanhang vill jag också nämna att 1969 års oljeansvarig-helskonvention och 1971 års konvention rörande den internationella oljeskadefonden har reviderats i maj 1984. Inom justitiedepartementet övervägs fin. vilka lagstiftningsåtgärder som revisionen föranleder.

På sjörättens område bör slutligen nämnas att FN:s sjölarisorgan, IMO, under år 1984 har påbörjat arbete med atl se över de internationella överenskommelser som behandlar frågor om bärgning. Sverige deltar i detta arbete.

En proposition med förslag till en ny järnvägstrafiklag behandlas fin. av riksdagen. Vidare har lagts fram en proposition med förslag till en lag om internationell järnvägstrafik. Den senare propositionen är föranledd av en omfattande revision av de internationella konventionerna på området.

Också i de lufträttsliga reglerna om transport av passagerare och gods förbereds ändringar på grundval av ändringar i internationella konventioner. I avvaktan på att konventionsändringarna skall tråda i kraft för den internationella luftfarten har i nordiskt samarbete lagts fram förslag om en höjning av det begränsningsbelopp som gäller för de inhemska lufltrafikföretagen i respektive land vid skador på passagerare. När det gäller lufträtten kan vidare nämnas atl det inom justitiedepartementet övervägs dels en samlad reglering av frågan om ansvarsförsiikring för den som bedriver luftfart, dels en ordning med obligatorisk försäkring för passagerare i yrkesmässig luftfart.

1.11 Fastighetsområdet m.m.

När det gäller arrende träder nya regler i kraft vid årsskiftet 1984/85. Vissa frågor är föremål för utredning. Bl.a. överväger friköpsutredning-en frågan om friköpsrätt för vissa arrendaiorer.

I en proposition som inom korl överlämnas till riksdagen föreslås bl.a. lagstiftningsåtgärder mot vissa kringgåenden genom bulvan. Bl.a. föreslås att en ny lag om vissa bulvanförhällanden skall ersätta 1925 års lag om bulvanförhållande i fråga om fast egendom och 1934 års lag om bulvanförhållande i fråga om aklier i vissa bolag. Den nya lagen kompletterar gällande förvärvslagstiftning och innebär att ett bulvanförhäl-

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                           14

lande skall upplösas genom att kronofogdemyndigheten säljer den egendom som bulvanförhållandet avser. Både bulvanen och den s.k. huvudmannen skall vidare kunna straffas. Vissa ytterligare bulvanfrågor år föremål för ulredning.

Vid årsskiftet 1985/86 träder lagen om förelagshypotek i krafi. Lagen går bl.a. ut på att områdel för företagsinteckningar utvidgas och att ett riksomfattande, datorbaserat inteckningsregisler inrällas.

1 en proposition som nyligen har överlämnats till riksdagen föreslås vissa ändringar i lagstiftningen om panträtt i fast egendom och fartyg.

På fastighetsområdei fortsätter fastighetsbildningsutredningen sitt arbete. Utredningen har under år 1983-1984 lagt fram tre delbetänkanden (SOU 1983:37 och 38 saml 1984:72). Byggnadspaniuiredningen, som prövat frågor om pantsättning av byggnader på annans mark. har lagt fram betänkandet (SOU 1984:22) Panträtt i registrerad nyttjanderätt. Betänkandet SOU 1984:72 remissbehandlas f.n. Övriga betänkanden har remissbehandlats och ärendena bereds nu i departementet.

1.12 Bolagsrätt och annan associationsrätt

Reformarbetet fortsätter också inom associationsrätten. Elt första sleg togs genom tillkomsten av den nya aktiebolagslagen och bokföringslagen. Ny lagstiftning har också genomförts såvitt gäller handelsbolag och koncerner samt redovisningen i ekonomiska föreningar. Vidare har kraven på kvalificerad revision skärpts. Riksdagen har också nyligen beslutat regler om effektivare företagsrevision (prop. 1984/85:30, LU 13, rskr 65).

Kooperationsulredningen har slutfört sitt arbete. Belänkandet (1984:9) Kooperativa föreningar har remissbehandlats och ärendet bereds nu i departementet. Även frågan om en reglering av stiftelsernas verksamhet övervägs i departementet.

Under år 1984 har fiera utredningar tillkallats på det associationsrältsliga området. En av utredningarna har i uppdrag alt se över beslämmelserna om röstvärdet för aktier. En annan behandlar frågor om s.k. franchising. En tredje skall utreda frågor om betalningsansvaret för juridiska personers skulder (s.k. ansvarsgenombrott) m.m. samt vissa spörsmål med anknytning till bulvanförhällanden.

1.13 Immaterialrätten

På immaierialräitsområdei pågår utredningsarbete i upphovsrältsutred-ningen. Utredningens delbetänkande (SOU 1983:65) Översyn av upp-hovsrättslagstiflningen har remissbehandlats och övervägs fin. i regeringskansliet. 1 betänkandet behandlas kopiering för enskilt bruk, frågor om videogram samt reglerna om s.k. närstående rättigheter. Utredningen fortsätter sitt arbete som bl.a. avser datorerna och upphovsrätten.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                        15

Patentprocessutredningen har avslutat sitt arbete och har avlämnat betänkandet (SOU 1983:35) Patentprocessen och sanktionssystemei inom patenträtten. Utredningens förslag innebär bl.a. ätt en särskild domstol - palenldomslolen - inrättas för prövning av besvär över patenl-och registreringsverkets beslut i patentärenden och för prövning av s.k. patentmål. Vidare föreslås att straff utmönstras som sanktion för patentintrång och ersätts med en ny sanktion i form av förbud vid vite att fortsätta ett påbörjat intrång. Förslaget har emellertid utsatts för stark kritik under remissbehandlingen. Inom justitiedepartementet övervågs fin. vilka reformer som kan aktualiseras i fråga om patentprocessen.

Mikrobiologin och särskilt gentekniken har fått allt större industriell betydelse. Uppfinningar på detta område kan representera stora värden. Frågan om det finns lillfredsslåilande möjligheter lill immaterialrättsligl skydd för sådana uppfinningar tilldrar sig uppmärksamhet internationellt. Justitiedepartementet deltar bl.a. inom FN-fackorganet WIPO i internationella överläggningar i denna fråga liksom när det gäller andra spörsmål om harmonisering och utveckling av patenträtten.

1.14 Förvaltningsrätt

Förvallningsrätlsutredningen avlämnade i slulet av år 1983 sitt betänkande (SOU 1983:73) Ny förvaltningslag. Betänkandet har remissbehandlats. Det är min avsikt atl under våren 1985 anmäla frågan om en lagrådsremiss med förslag lill lagstiftning i ämnet. Ökad service gentemot allmänheten och fördjupad rättssäkerhet för den enskilde är viktiga huvudpunkter i arbetet.

Som ell led i strävandena att minska och förenkla den statliga regel-givningen förelade regeringen i våras riksdagen en proposition (1983/ 84:119) om förenkling av myndigheternas föreskrifier, anvisningar och råd. Propositionen godtogs av riksdagen.

Riksdagen antog år 1984 också en proposition (1983/84:120) med riktlinjer för en översyn av möjlighelerna att överklaga myndighetsbeslut till regeringen. Syftet är alt minska antalet besvärsärenden hos regeringen.

Arbetet med att förenkla myndigheternas regelgivning och minska antalet besvärsärenden hos regeringen fortsätter. Inom statsrådsberedningen har man påbörjat en uppföljning av de båda riksdagsbesluten. Bl.a. kommer en handbok för myndigheternas regelgivning att utarbetas i statsrådsberedningen.

1 detta sammanhang vill jag nämna atl ordningsstadgeulredningens arbete på alt modernisera del regelsystem som fin. finns i lagstiftningen om allmänna sammankomster och allmänna ordningsstadgan inom korl beräknas vara slutfört.

Inom departementet pågår även arbete på en ny lagstiftning om de offentliga organens verksamhet vid krig eller krigsfara. Denna lagstift-

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                           16

ning avses ersätta den s.k. administrativa fullmaktslagen frän år 1942 och 1957 års särskilda rättegångslag. Som jag redan nämnt har i en proposition nyligen föreslagils en mindre ändring i regeringsformen i fråga om kommunernas beslutsformer under utomordentliga förhållanden.

I anslutning härtill kan nämnas att en översyn av de straffrättsliga immunitetsfrågor som aktualiserats vid de s.k. ubåtsalTärerna pågår inom departementet. En departementspromemoria i ämnet (Ds Ju 1984:6) har nyligen remissbehandlats.

En under år 1983 tillkallad kommitté har fått i uppgift atl utreda möjlighelerna att stärka samernas rättsliga ställning i frågor som rör rennäringen och överväga behovet av ett samiskt organ som kan företräda samerna i olika sammanhang.

1.15 Dataområdet

Datatekniken vinner allt bredare tillämpning i samhållet. Dess ekonomiska betydelse är stor. Det förhållandet all datatekniken tas i bruk på allt fler områden och i allt mer vidgad omfattning för med sig åtskilliga frågor om behov av ny eller ändrad lagstiftning. Flera av dessa frågor faller inom justitiedepartementels ansvarsområde. Utvecklingen på dataområdet liksom de juridiska frågor som denna utveckling medför följs därför uppmärksamt av justitiedepartementet. Denna bevakning av frågorna innebär bl.a. alt justitiedepartementet deltar i arbetet i olika internationella organ med rättsliga frågor som har anknytning till datorer.

Datatekniken har redan påverkat lagstiftningen. Så kan t.ex. nämnas att den ökande användningen av datateknik i den offentliga förvaltningen har föranlett ändringar i regleringen av handlingsoffentligheten hos myndighelerna. Problemen på det området år dock inte lösta med dessa ålgärder. Nyligen har som redan sagls vissa av dessa frågor genom tilläggsdirektiv anförtrotts åt en särskild utredning (se avsnitt 1.3).

Från det offentligrättsliga områdel i övrigt kan nämnas att frågan om rätten att tillhandahålla datatjänster liksom frågan om ett ""utgivaransvar" för sådana tjänster har behandlats först i ytirandefrihetsutredningens betänkande (se avsnitt 1.2) och senare i massmediautredningens betänkande (SOU 1984:65) Via satellit och kabel.

På det civilråltsliga området aktualiserar datorerna fiera olika spörsmål. Som exempel kan jag nämna de upphovsrätlsliga frågorna om skydd för material som distribueras i datakommunikalionssystem och om skydd för datorprogram (se avsnitt 1.13). Ett annal problem gäller ansvarsförhållanden i samband med datatjänster i allmänhet och sårskilt i samband med elektronisk betalningsförmedling. Internationellt samarbete pågår för att lösa problemen på områdel.

Civilrättsliga aspekter finns också i det arbete som fin. bedrivs för att klarlägga frågor kring användningen av ADB-teknik som ersättning för

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                         17

traditionella frakt- och handelsdokument. Detta arbete bedrivs både på ett nordiskt och på ett vidare internationellt plan.

Användningen av datateknik väcker också frågor om ändringar pä straffrättens område. Till dessa frågor återkommer jag i det följande avsnittet om åtgärder mot brott.

2 Åtgärder mot brott

2.1 Brottsutvecklingen

Antalet brott som kommer till polisens kännedom år 1984 synes bli ungefär lika stort som året innan. Därmed skulle nivån ha varit tämligen konstant under de tre senaste åren. Det är i och för sig tillfredsställande att talen inte har gäll upp. Men del måste slås fast atl brottsligheten ligger på en alltför hög nivå.

Frågan i vilken mån den anmälda brottsligheten ger en riklig bild av den verkliga brottsligheten är omdiskuterad. Jag behandlade själv frågan vid min anmälan till förra årets budgetproposition och vill hänvisa till mina uttalanden där. Låt mig här bara framhålla att statistikens fillförlitlighet beror på en lång rad olika faktorer och att den varierar beroende på vilka brott det är fråga om.

När det gäller den mera traditionella brottsligheten som tillgrepps-och våldsbrott bygger statistiken så gott som uteslutande på de anmälningar som görs av dem som utsatts för brotten. Om det inte gär att peka på något som uppenbart påverkat benägenheten att anmäla brott som man blivit utsatt för, ligger del nära lill hands atl anta att antalet anmälda brott från det ena året till det andra ger en förhållandevis riktig bild av hur det faktiska antalet brotl har utvecklats. Del är en annan sak atl denna statistik inte talar om för oss hur många brott som har begåtts.

Vid annan brottslighet, t.ex. narkotikabrott och skattebrott, är förhållandena annorlunda. Sådana brolt kallas ibland för spaningsbrotl. Därmed avses att myndigheterna får kännedom om dem genom egna aktiviteter och mera sällan genom anmälningar frän allmänheten. Det betyder att statistiken över sådana brott inle behöver ge någon rättvisande bild av brotlsulvecklingen utan snarare är ett mått på myndighelernas aktiviteter. Vad jag har sagt nu har i stor utsträckning tillämpning även på irafikbrottsligheten.

Den skillnad jag har beskrivit har också betydelse för hur stor del av den anmälda brottsligheten som klaras upp. Andelen uppklarade spaningsbrott är avsevärt högre än motsvarande siffra för anmälningsbrotten. Det beror på att ett spaningsbrott ofta klaras upp praktiskt taget samtidigt som det upptäcks. Som exempel kan nämnas all uppklarings-procenten för brott mot trafikbrollslagstiftningen ligger omkring 90 procent medan den för brolt mot brottsbalken är cirka 30 procent.

2    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 4

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                         18

Även om den anmälda brottsligheten varil konstant under några år, är brottsligheten givetvis ett allvarligt samhällsproblem som måste angripas på bred front. Därvid får man dock inte överskatta betydelsen av de åtgärder som kan vidtas inom rättsväsendet. Frågan måste ses i ett betydligt vidare perspektiv än så.

Genom all fortsätta arbetet på att bygga ett mer rättvist ocb jämlikt samhälle kan vi undanröja många anledningar till brott. Särskilt viktigt är det att skapa goda förutsättningar för barn och ungdom atl växa upp och finna en plals i samhället. Genom insatser inom bostads- och familjepolitiken, i skolan, i arbetslivet och i fritidsverksamheten kan vi motverka social ulslagning och ta ett aktivt ansvar för dem som drabbas av sociala och personliga problem. 1 dessa strävanden måste vi bygga på samverkan mellan föräldrar, andra enskilda, kommunala och statliga myndigheler och folkrörelserna.

Detta betyder självfallet inte all åtgärder inom rättsväsendets ram skulle sakna betydelse. Samhället har en skyldighet att verka för atl de regler som finns också upprätthålls. Det är nödvändigt att medborgarna upplever all rättsväsendet fungerar på ett rättvist och korrekt sätt. Om straffsystemet framstår som ineffektivt och orättvist, kommer också de grundläggande normer som systemet är till för att upprätthålla att förlora sin legitimitet. 1 längden är detta förödande för den allmänna laglydnaden.

När det gäller sådana åtgärder från samhällets sida som mera direkt inriktas på att motverka brottslighet brukar man vid fördelningen av resurserna ofta använda en indelning i sex åtgärdsgrupper. Man talar då om förebyggande åtgärder, övervakande åtgärder, brottsutredning och andra åtgärder i brottmålsförfarandet, verkställandet av påföljder, rehabiliterande åtgärder samt forskning och utveckling (se närmare underbilaga 4.3). Vad jag uttalade i anslutning till förra årets budgetproposition om inriktningen av dessa olika åtgärder har i stort fortfarande giltighet. Detsamma gäller det allmänna ställningstagande angående inriktningen av rättsväsendets resurser som riksdagen ställde sig bakom vid sin behandling av 1983 års budgetproposition och som innebär att narkotikabrottsligheten, den ekonomiska brottsligheten och våldsbrottsligheten hör till de områden där insatserna måste prioriteras.

Det finns emellertid anledning att redan här understryka att den prioriteringen inte får leda till att man eftersätter kampen mot annan mera traditionell brottslighet som ofta drabbar den enskilde medborgaren hårt. Jag tänker då inte minst på brott som exempelvis villa- och lägenhetsinbrott.

För de människor som drabbas av traditionell brottslighet av angivet slag ter sig dessa vid sidan av de direkta skadeverkningarna ofta som allvarliga angrepp på den personliga integriteten. De drabbade har rätt att kräva att samhället ger dem sitt stöd. Jag återkommer till den frågan

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet                           H

i det följande. Priorileringsfrågorna behandlas också i anslutning til anslagen för polisväsendet.

2.2 Strafflagstiftningen

De grundläggande kriminalpoliliska prioriteringarna görs vid besluten om vad som skall vara straffbart och om hur stränga slraff som skall gälla för olika brott. Det är en viktig uppgift att arbeta för att anpassa strafflagstiftningen till nutida värderingar i dessa avseenden.

Redan vikten av all straffbud efterlevs talar för att man är sparsam med dem, så atl människor inle vänjer sig vid att straffbestämmelser kan överträdas utan att något händer. Den enskilda människan skall inte heller behöva stämplas som brottslig vid varje oönskat beteende. Vid all ny lagstiftning bör därför straffbestämmelser undvikas, om de inle är nödvändiga, och onödiga straffbestämmelser som redan finns skall efterhand rensas bort. Straffet kan ibland ersättas av andra sanktioner som skadestånd, avgifter och viten. Ibland behövs ingen formell reaktion över huvud laget.

Å andra sidan kan nya förhållanden och ändrade värderingar medföra behov av straffskärpningar eller kriminalisering av gärningar som tidigare lämnats ostraffade. Ett område där sådana behov fiinns är den ekonomiska brottsligheten.

Den centrala lagen på straffrättens område, brottsbalken, är visserligen från år 1962 men reformarbetet i fråga om brottsbeskrivningarna hade då pågått under lång tid och genomförts successivt. De flesta centrala regier i balken antogs under 1940-talet och bygger till stor del på utredningar ända från 1910-och 20-talen. Brottsbalken är sålunda egentligen till sitt innehåll en ganska gammal lag.

Vi är också i full gång med betydelsefulla förändringar av brottsbalkens brottskatalog. Våren 1984 beslutade riksdagen om en total revision av sexualbrotten. Det var ett långvarigt och mödosamt arbete som därmed fördes i hamn. Vi har nu på detta område fått en modern reglering som tillgodoser strävandena efter jämställdhet mellan kvinnor och män och som erbjuder det skydd för människornas sexuella integritet man kan begära att en strafflagstiftning skall göra. Vad gäller de processuella reglerna har som jag redan nämnt rättshjälpskommittén nyligen fått tilläggsdirektiv att se över formerna för biträde åt kvinnor som utsatts för övergrepp. Vidare har riksåklagaren och andra myndigheter fått i uppdrag att utarbeta lämpligt material för information och utbildning om det rättsliga förfarandet i sådana mål.

Inom ramen för det arbete som bedrivits av förmögenhetsbrottsutredningen och kommissionen mol ekonomisk brottslighet har det också lagts fram förslag om en total nygestaltning av brottsbalkens regler om förmögenhetsbrott. Förslagen har remissbehandlats. Jag räknar med att

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                         20

kunna presentera en lagrådsremiss med förslag till vissa förenklingar och utvidgningar av brottsbeskrivningarna för gäidenärsbrott under våren 1985. Detta arbete grundar sig på kommissionens betänkande (Ds Ju 1983:17) Gäidenärsbrott. Ett huvudsyfte år att minska de bevis- och tillämpningsproblem som nu gör sig gällande vid den här typen av brott.

Förmögenhetsbrottsutredningen har i sitt arbete behandlat övriga förmögenhelsbroll. Remissutfallet ger hår inle underlag för alt nu genomföra en så omfattande reform som utredningen har föreslagit. 1 en rad särskilda frågor - inte minst sådana som är av betydelse för kampen mot den ekonomiska brottsligheten - bör emellertid förslagen kunna läggas till grund för omedelbara reformer. Jag tänker här främst på utredningens förslag rörande datorbedrågerier och ocker. Jag räknar med all kunna presentera en remiss till lagrådel under våren 1985. Jag kan tillägga atl frågan om lagstiftning mol datorrelaterade brott är aktuell också i våra grannländer och att nordiska överläggningar pågår. Förhoppningsvis kan vi i Norden åstadkomma nationella regleringar som nära överensstämmer med varandra.

Många remissinslanser har emellertid framhållit att förmögenhets-brottsutredningens betänkande innehåller en mängd värdefulla synpunkler och uppslag som bör las tillvara i det fortsatta reformarbetet. Del har även pekats på andra angelägna reformbehov på detta område. Som ett exempel kan nämnas de problem som den tekniska utvecklingen har medföri när det gäller förfalskningsbroiten. Jag överväger fin. vilken inriktning och vilka former som bör väljas för ett eventuellt fortsatt arbete på området.

Också ijänsteansvarskommitléns betänkande (Ds Ju 1983:7) Tjänsteansvar i offenllig verksamhet har remissbehandlats. Betänkandet har allmänt betecknats som en förtjänstfull och klargörande genomgång av detta besvärliga rättsområde. Kommittén har inte funnit anledning alt gå ifrån de grundläggande motiv på vilka det nuvarande ansvarssyslemel bygger ulan stannat för att de gränser som dragits i brottsbalken kring det straffbara området bör lämnas i allt väsenlligl oförändrade. Som jag redan nämnt avses ett förslag till vissa smärre ändringar som kommiltén föreslagit på andra punkter bli remitterat till lagrådet.

En fråga som har viss anknytning till strafflagstiftningen är den som gäller lagstiftningen om skydd för företagshemligheter. Industrispionage och illojala förfaranden från den egna personalen eller samarbetspar-ler kan allvarligt skada ett företag. Användningen av ADB-teknik för många väsentliga uppgifter har medföri att industrin ofta har blivit mer sårbar för sådana angrepp. Ett utredningsförslag till en ny lagstiftning på detta område, (SOU 1983:52) Företagshemligheter, övervägs som jag redan har nämnt fin. i justitiedepartementet.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet                                   21

2.3 Narkotikabrottslighet och ekonomisk brottslighet

Det är tillfredsställande att kunna konstatera att regeringens målmedvetna satsning på atl la fram underlag för åtgärder mot narkotikabrottsligheten och den ekonomiska brottsligheten nu har gett resultat. Hösten 1982 tillkallades två särskilda kommissioner för atl snabbt arbeta fram förslag till samlade program på dessa båda områden. Kommissionerna avslutade sitt arbete i början av år 1984.

Åtskilliga förslag från kommissionerna har redan kunnal genomföras. Regeringen har i oktober 1984 i två särskilda propositioner presenterat sina program på dessa högt prioriterade områden.

Vad särskilt gäller den ekonomiska brottsligheten kommer riksdagen under våren 1985 att få ta ställning till åtskilliga lagförslag som bygger pä det arbete som har utförts av kommisionen mot ekonomisk brottslig-hel. På mitt område gäller del bl.a. propositioner om kontroll av juridiska och ekonomiska rådgivare och om åtgärder för atl effeklivisera domslolsförfarandet vid ekonomisk brottslighet. Jag hänvisar i den delen till den redovisning som lämnades i prop. 1984/85:32.

2.4 Den traditionella brottsligheten

Regeringen genomför alltså fin. särskilda program mol narkotikabrottslighet och ekonomisk kriminalitet. De formerna av brottslighet har också från många synpunkter speciellt svåra skadeverkningar.

Brottsnivån är emellertid oroande hög även när det gäller sådan mera traditionell kriminalitet som exempelvis våldsbrotlslighel, inbrollsstöl-der, bulikstillgrepp och olika former av vandalism. För de människor som drabbas av sådana brott har dessa ofta allvarliga följder av både direkt och indirekt slag. Medborgarna har som jag lidigare nämnde rätl att kräva att effektiva åtgärder vidtas för att motverka också denna form av brottslighet. Framför alll gäller naturligtvis detta våldsbrotten.

Det är därför angeläget att - parallellt med de särskilda satsningar som fin. görs mot narkotikabrottslighet och ekonomisk brottslighet - överväga olika sätt att söka bedriva kampen mol den traditionella brottsligheten mer effektivt. Samtidigt måste det konstateras alt man sedan lång lid har sökt efter metoder att begränsa denna brottslighet. Del är knappast möjligt att finna några radikalt nya och hittills oprövade grepp som skulle få klart gynnsamma verkningar på brotlsnivän. Till stor del blir del i slället fråga om atl arbeta vidare med kända metoder i ljuset av de erfarenheter man har gjort.

Som jag redan har varit inne på styrs brottsnivån väsentligen av vad som sker på andra områden ån del begränsat kriminalpolitiska. Organ uianför rällsväsendel har därför viktiga uppgifier i det brottsförebyggande arbetet. Myndigheterna inom socialtjänsten är naturligtvis av central betydelse. Men också insatser t.ex. inom bostads- och familjesek-

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet                                         22

torn, i skola, arbetsliv och fritidsverksamhet har stor betydelse för alt brottsligheten på sikt skall kunna begränsas. Etl framgångsrikt brottsförebyggande arbete förutsätter en nära samverkan mellan många myndigheter, organisationer och enskilda på central men kanske framför allt lokal nivå.

För att stimulera arbetet på del här områdel anordnade jag i november 1984 en konferens med en lång rad myndigheter och organisationer. Ett viktigt ändamål var att se om det går atl fiinna bättre former och rutiner för det brottsförebyggande samarbetet på lokal nivå än dem vi nu har. Ett annat var att stimulera till ell brett engagemang i den egna närmiljön. Till grund för överläggningarna låg en promemoria om del brottsförebyggande samarbetet på lokal nivå som utarbetats inom justitiedepartementet.

1 promemorian redovisas de regler och rutiner som nu gäller på detla område och det förslag om brottsförebyggande nämnder som en utredning om brottsförebyggande rådet (BRÅ) lade fram i sitt betänkande (Ds Ju 1980:7) Ulveckling av BRÅ. Det konstateras att insikten om behovet av brottsförebyggande samarbete har lett till åtskilliga initiativ under framför allt de senaste 15 åren. Frågor med anknytning till sådan verksamhel har också varil föremål för fortlöpande uppmärksamhet, särskilt naturligtvis inom ramen för BRÅ:s verksamhet men också av ansvariga cenirala myndigheter som riksåklagaren, rikspolisstyrelsen och socialstyrelsen. Också lokalt har det efter hand utvecklats livskraftiga samarbetsformer. Inte minsl intressanta år de kommunala samarbelsorgan som vuxit fram i samband med arbetet på lokala handlingsprogram mot droger.

På en betydelsefull punkt har underlag skapats för en förändring - och förbättring - av förutsättningarna för det lokala brottsförebyggande arbetet. Genom den polisreform som nu är på väg att genomföras ökar del lokala infiytandet över polisens verksamhet väsentligt. Genom ett system med fria resurser över vilka de lokala och regionala ledningsorganen skall råda kan polisiära resurser smidigare styras till ändamål som ter sig särskilt angelägna inom ett visst område.

Efter ett resonemang kring exempel på ålgärder som kan vidtas lokalt behandlas i promemorian hur sådana insatser kan utvecklas. Det framhålls att det är angelägel att finna lämpliga former för ett fördjupat lokalt engagemang på det brottsförebyggande området. Etl framgångsrikt förebyggande arbete kräver naturligtvis en viss samordning av de lokala insatserna. Delta har också förutsatts i samband med att den nya socialtjänst- och polislagstiftningen antogs.

Klart är vidare att strävanden från företags och organisationers sida att bidra till det brottsförebyggande arbetet i samverkan med det allmänna bör tas tillvara. Det är över huvud taget mycket angeläget att handeln, företagarorganisationer, försäkringsbolagen, bostadskooperationer och

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                        23

övriga fastighetsägare m.fi. organ medverkar i arbetet på lokal nivå. Delta underlättas, om ett kontaktnät mellan del allmännas företrädare finns utbyggt. Om så är fallet, ökar också förutsättningarna för att de förslag och modeller på det brottsförebyggande områdel som tas fram av Svenska kommunförbundet och av centrala myndigheler - främst rikspolisstyrelsen, socialstyrelsen, skolöverstyrelsen och BRÅ - skall kunna prövas på fältet.

Slutligen måste intresset av samverkan pä della område ses mot bakgrund av den allmänna strävan moi en större effektivitet och en ökad lyhördhet för människors behov som numera gäller som målsättning för den offentliga sektorns utveckling. Verksamheten med lokala organ inom kommunerna och del nyligen påbörjade försöket med en friare kommunal nämndorganisation (se SFS 1984:382 och 644) är viktiga element i del arbetet.

1 de allra fiesta kommuner fmns redan i dag organ som har ett mer eller mindre formellt samarbete med bl.a. polisen för förebyggande verksamhel av olika slag. 1 allmänhet är skolans och socialtjänstens myndigheter engagerade i detta samarbete. Strukturen på samarbetsorganen varierar dock åtskilligt.

När det gäller de närmare formerna för det lokala arbetet framhålls i promemorian att man hela tiden bör vara beredd att pröva nya vägar för atl komma lill rätta med problem och att la kontakt med andra myndigheter och organisationer än dem som ursprungligen ingått i samarbels-gruppen. Självfallet är det naturligt alt socialnämnden, polisen och skolan bildar själva kärnan i verksamheten. Del finns emellertid många andra organ som bör medverka, däribland naturligtvis fritidsnämnd, kulturnämnd, arbetsförmedling och kanske även försäkringskassan. Vidare bör särskilt nämnas den psykiska barn- och ungdomsvården, alkohol- och narkomanvårdsklinikerna, den slutna psykiatriska vården, kriminalvården och arbetsvärden. All folkrörelser och arbelsmarknadspar-ter deltar i detta samarbete är naturligtvis myckel väsenlligt.

Enligt promemorian är det av stor vikt att erfarenheterna av det arbete som BRÅ bedriver når ut till fältet. Det är över huvud tagel önskvärt all förutsättningar skapas för att BRÅ:s arbete i ännu högre grad än hittills skall kunna tas tillvara inom ramen för lokala - liksom naturligtvis i förekommande fall regionala - insatser på det brottsförebyggande området.

I promemorian diskuteras avslutningsvis dels insatser mol butiksstölder, dels hur stödet till personer som har utsatts för brolt kan förbättras.

Vid konferensen kunde en betydande enighet uppnås i fråga om grundsynen på de aktuella problemen. Del innebår att det i alll väsentligt bör ankomma på de lokala organen själva att finna formerna för det intensifierade samarbete på lokal nivå med brottsförebyggande frågor som allmänt ansågs önskvärt. Vikliga uppgifter ankommer emellertid

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                         24

även på de centrala instanserna bl.a. inom områdena för metodutveckling och erfarenhetsförmedling. Min avsikt är atl låta sammanställa en dokumentation från konferensen och sörja för att denna sprids. Inom departementet kommer vidareutvecklingen av de olika uppslag som kom fram vid konferensen att bevakas särskilt. Jag avser också att ta de initiativ som behövs för atl intensifiera och effektivisera den stödjande verksamheten från centrala myndigheter.

2.5 Begränsning av straffrättens tillämpningsområde

Jag har nu berört de områden där regeringen fin. gör särskilda insatser. Inte minst i del nuvarande statsfinansiella läget måste man emellertid vara beredd atl också ange vad som inte skall prioriteras. Om polisen och andra myndigheler skall kunna arbeta mer intensivt mot den grövre brottsligheten, måste de därför avlastas mindre angelägna uppgifter. För tilltron till rättsväsendel på längre sikt är del dessutom mycket väsentligt alt samhället inte upprätthåller straffsanktioner på andra områden än där det är tillräckligt motiverat.

Sedan åtskilliga år tillbaka har också en av huvudlinjerna vid reformarbetet på rättsväsendets område varit att rationalisera verksamheten. De rättsvårdande organens resurser kan därigenom i slörre utsträckning las i anspråk för lagföring av allvarligare brottslighet. Utvecklingen har följt olika linjer. Dels har lagföringen av mindre brott stegvis fiyttats över från handläggning vid domstol till summariska reaktionsformer som handhas av åklagare och polis. Dels har man genom kriminalpolitiska åtgärder sökt begränsa utrymmet för straffrättsliga ingripanden.

För att driva denna utveckling vidare beslutade regeringen sommaren

1983 om ett särskilt program för alt utnyttja rättsväsendets begränsade
resurser mera rationellt. Detta program har nu börjat ge resultat.

Genom en systematisk genomgång av olika straffbestämmelser skall onödiga regler efter hand tas bort. Riksåklagaren fick i uppdrag att genomföra den kartläggning som behövdes och har redovisat uppdraget i två etapper.

I den första lade han fram en rad förslag på trafikrältens område. Bl.a. föreslog han att gränsen för straffbar vårdslöshet i trafik skall sättas högre än i dag och att man skall avkriminalisera en del enklare överträdelser av bestämmelser i vägtrafikkungörelsen. Viss ytterligare kartläggning på detta område äger nu rum inom kommunikationsdepartementet där också riksåklagarens förslag övervägs närmare.

1 en avslutande rapport som överlämnades till regeringen i oktober

1984 har riksåklagaren fört fram vissa ytterligare förslag. Dessa rör bl.a.
särskild åtalsprövning vid vissa brott och avkriminalisering av några
mindre förseelser. Dessutom diskuteras möjligheten att minska antalet
utvisningar av nordbor pä grund av brott och att ge åtalsunderiätelse vid
nordbors olovliga vistelse i Sverige efter utvisning. Riksåklagaren fram-

prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                        25

håller vidare att det är angeläget aU det nordiska samarbetet på sikt leder till att utvisning av nordiska medborgare avskaffas.

Rapporten remissbehandlas f.n.

En annan del av programmet var det regeringsförslag om vidgade möjligheter till åialsunderlålelse som riksdagen nyligen har antagit på grundval av prop. 1984/85:3. Genom dessa lagändringar blir det möjligt att ge åtalsunderiätelse också vid förväntad villkorlig dom. Dessutom har möjligheterna till åialsunderlålelse ökat bl.a. vid seriebrottslighet. Genom den koppling som numera finns mellan reglerna om åialsunderlålelse och reglerna om förundersökningsbegränsning innebär denna reform arbetsbesparingar också för polisen.

Programmet för atl begränsa straffrättens tillämpningsområde och utnyttja rättsväsendets resurser bättre har också andra inslag. Jag kan här särskilt nämna att polisens möjligheter att ge rapporteftergift har utvidgats genom lagstiftning som trädde i kraft den 1 oktober 1984.

2.6 Polis- och åklagarväsendet

Riksdagen fattade år 1981 ett principbeslut om polisens uppgifter, utbildning och organisation. Till grund för beslutet låg 1975 års polisutrednings betänkande (SOU 1979:6) Polisen. 1 enlighet med riksdagsbeslutet anförtroddes det åt en särskilt kommitté — 1981 års polisberedning — att utarbeta de mera detaljerade förslag som behövs för reformens praktiska genomförande. Reformfrågorna inom polisväsendet har därefter behandlats i två olika propositioner.

1 prop. 1983/84:89 om polisens organisation, m.m. som lämnades till riksdagen ijanuari 1984 lades i elt första sleg i reformarbetet fram förslag om ett förstärkt medborgarinfiytande på lokal nivå, en ändrad organisation och ändrade uppgifter för rikspolisstyrelsen och för vissa län en ny regional polisorganisation — länspolismäslarallernalivel. Slutligen föreslogs en ändrad organisation av rekryterings- och utbildningsverksamheten. Förslagen godtogs av riksdagen (JuU 1983/84:16, rskr 182) och har genomförts den 1 oktober 1984. Samtidigt med de organisatoriska förändringarna inom polisväsendet trädde en ny polislag i kraft (prop. 1983/84:111, JuU 27, rskr 331, SFS 1984:387). Polislagen innehåller de grundläggande bestämmelserna för polisverksamheten.

Regeringen har nyligen i prop. 1984/85:81 om polisens arbetsformer på lokal och regional nivå, utbildning, m.m. lagt fram förslag om en fortsatt reform av polisväsendet. Förslagen som syftar till en demokratisering och en decentralisering av polisväsendet innebär i korthet följande.

De lokala och regionala polismyndigheterna ges en väsentligt ökad frihet och ett avgörande inflytande över verksamhetens inriktning och fördelningen av ekonomiska och personella resurser med utgångspunkt från de allmänna riktlinjer för verksamheten som riksdagen har beslutat.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                        26

Elt system införs med en basorganisation, som beslutas av regeringen, och i övrigt fria resurser, som den tekniska termen lyder. Detta förutsätter också en ny utbildningsordning för polispersonalen. Vidare behandlas frågan om en närmare anknytning mellan polishögskolan och den allmänna högskolan. En satsning på polisforskning föreslås också. Slutligen tas frågan upp om hur medborgarinfiytandet skall stärkas även på regional nivå inom polisväsendet. Enligt förslaget skall förändringarna genomföras den Ijuli 1985. Propositionen har ännu inte slutligt behandlats av riksdagen.

1 juni 1984 har polisberedningen överlämnat betänkandet (Ds Ju 1984:9) Tjänsteförslagsnämnd inom polisväsendet. Betänkandet har remissbehandlats. Jag avser alt i ett senare sammanhang återkomma till regeringen med en redovisning av min inställning till de förslag som polisberedningen har lämnat.Jag vill i sammanhanget slutligen också nämna alt polisberedningen nyligen har överlämnat betänkandet (Ds Ju 1984:10) Anmälningar mot polismän. 1 betänkandet behandlas frågor som rör handläggningen av anmälningar mol polismän om brott och av disciplinärenden. Betänkandet remissbehandlas fin.

Även åklagarväsendet är sedan en tid tillbaka föremål för översyn i organisatoriskt hänseende. Riksdagen har tidigare beslutat om riktlinjerna för en ändrad regional organisation (prop. 1982/83:158, JuU 1983/ 84:6, rskr 35). Förändringen genomförs den 1 juli 1985. Jag kommer strax att ta upp vissa frågor som har samband med genomförandet av den nya organisationen.

Riksåklagarens kansli har setts över av en särskild utredare, som har överlämnat belänkandet (Ds Ju 1983:19) Riksåklagaren och hans kansli. Jag kommer i det följande också att behandla förslagen i det betänkandet.

Som etl sista steg i översynen av åklagarväsendet har en ny kommitté, åklagarkommittén (Ju 1984:04), nyligen påbörjat en översyn av åklagarväsendets lokala organisation.

2.7 Domstolsväsendet

Jag har tidigare (avsnitt 1.5) redogjort fördel aktuella läget när det gäller reformer beträffande rättegångsförfarandet. 1 detta sammanhang vill jag i all korthet ta upp några särskilda frägor med anknytning till domstolarnas viktiga roll i kampen mol brottsligheten.

1 den av riksdagen antagna prop. l982/83:134om snabbare handläggning av skattebrottmål föreslogs på föredragning av min företrädare åtgärder för att påskynda avgörandena av skattebrotlmålen. Till följd av den nya lagstiftningen behöver tingsrätten endast i undantagsfall avvakta skattedomstolens prövning av skallefrågan innan den dömer i brottmålet. 1 de fall där tingsrätten ändå måste invänta ett avgörande av skattefrågan är det självfallet angeläget att detta kommer så snart som

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet                                         27

möjligt. Jag räknar med att arbetsläget i de fiesta av länsrätterna skall vara tillfredsställande vid ingången av det nya budgetåret.

Bl.a. de utvidgade möjligheterna att använda strafföreläggande har lett till att antalet brottmål i tingsrätterna har minskat både under år 1983 och 1984. Såväl åklagarnas som domstolarnas resurser kan härigenom mer än tidigare inriktas på prövningen av de kvalificerade brottmålen. Som jag nyss har redovisat måste emellertid denna utveckling drivas vidare.

Avsikten är att i enlighet med förslag från kommissionen mot ekonomisk brottslighet juristdomarna skall få en bällre utbildning i fråga om ekonomisk brottslighet. En första insats är avsedd att göras kommande budgetår. Jag har redan nämnt atl min avsikt är att på grundval av förslag från kommissionen och rättegångsutredningen ta upp frågorna om möjlighet för tingsrätterna att knyta ekonomisk och skatterättslig expertis till sig som ledamöter i mål som kräver särskild sakkunskap.

2.8 Påföljdssystemet

Har man väl bestämt sig för atl straffbelägga en viss handling måsle man också vara beredd att döma ul påföljder när förbudet överträds. Annars mister kriminaliseringen på sikt sin trovärdighet och kriminalpolitiken sin genomslagskraft. Rättsväsendets brottsförebyggande effekter blir också mindre. Däremot skall inte betydelsen av stränga straff överdrivas, särskilt inte för broll som begåtts ulan närmare kalkylerande. Det är också viktigt atl bruket av straff bringas alt överensstämma med de värderingar som bör styra straffiagstiftningen och alt straffen uppfattas som rättvisa av medborgarna.

En viktig utvecklingslinje inom kriminalpolitiken är att minska bruket av fängelse när del kan ske utan fara för den allmänna laglydnaden. Det är en inriktning som det råder bred politisk enighet om, även om meningarna ibland kan vara mer delade om vilka vägar som bör väljas. Man är också överens om att frihetsstraff inle år ägnade alt ha några positiva effekter för de personer som utsätts för dem.

År 1979 tillsattes två kommittéer för att arbeta med påföljdsfrågor, frivårdskommillén och fängelsestraffkommittén. De fick tillsammans som uppgift alt i princip se över hela vårt påföljdssyslem.

Båda kommittéerna har lagt fram delbetänkanden som lett lill lagstiftning. Frivårdskommillén slutförde sitt uppdrag i juni 1984 och fängel-seslraffkommittén beräknas avge sitt slutbetänkande under hösten 1985. Kommittén kommer då atl behandla frågor om slraffskalorna för olika brott och om regler för påföljdsbesiämning. Men också den livligt diskuterade frågan om den villkorliga frigivningens utformning kommer att tas upp pä nytt.

Frivårdskommillén häri sitt slutbetänkande (SOU 1984:32) Nya alternativ till fängelsestraff gjort en genomgång av tänkbara nya påföljder i

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                         28

vårt sanklionssystem. Kommittén har stannat för att möjlighet bör öppnas att döma alkohol- och narkotikamissbrukare som begått brott till s.k. kontraktsvård i stället för fängelse. Däremot avvisar kommittén tanken på att införa samhällstjänst som ny påföljd. Betänkandet har remissbehandlats under hösten och övervågs nu i justitiedepartementet. Som jag ser det finns det anledning alt beakta detla förslag även i samband med de överläggningar mellan riksdagspartierna som jag förutskickat i anslutning till att prop.1984/85:21 rörande påföljder för irafiknykierhets-brott återkallades (regeringens skrivelse 1984/85:91).

Påföljderna för psykiskt avvikande lagöverträdare år en fråga som ständigt är aktuell i den kriminalpolitiska debatten. Nu har socialberedningen i betänkandet (SOU 1984:64) Psykiatrin, tvånget och rättssäkerheten föreslagit en total reform av den psykiatriska tvångslagstiftningen och därvid även behandlat det straffrättsliga systemet i berörda delar. En utgångspunkt för kommittén har varit atl vanliga påföljdsregler skall lillämpas i så slor utsträckning som möjligt även för psykiskt avvikande lagöverträdare. Bl.a. föreslås alt en domstol skall kunna döma till fängelse men förordna om verkställighet inom den rättspsykiatriska vården tills vidare. En längsta tid för rätispsykialrisk vård skall alllid bestämmas. Betänkandet remissbehandlas fin.

På päföljdsomrädet vill jag slutligen nämna det förslag om en ny sanktion för brolt begångna i näringsverksamhet som kommissionen mol ekonomisk brottslighet har lagl fram (DsJu 1984:5) Företagsbot. Sanktionen, kallad företagsbot, är konstruerad som en särskild rättsverkan av brotl och skall kunna ådömas ett förelag eller en företagare när ett brott har begåtts i utövningen av verksamhelen. Enligt förslaget skall förelagsboten kunna bestämmas till lägst 10 000 kr och högsl 3 milj. kr.

Belänkandet har remissbehandlats och fått etl positivt mottagande. Jag räknar med att jag under våren skall kunna anmäla för regeringen ett förslag till lagrådsremiss som bygger på promemorian. Det är tillfredsställande att den segslitna frågan om effektiva straffrättsliga sanktioner mol brott som begås i näringsverksamhet och om ett slraffrättsligt ansvar som skall kunna drabba även juridiska personer nu tycks vara nära en lösning.

Sammantaget talar alltså mycket för att vi snart åter kan tycka oss stå inför en omvandling av påföljdssysiemel. Många har ju också menat att grundtankarna bakom brottsbalkens påföljdssystem skulle ha övergetts redan nu. Själv kan jag inte se del så. Vad som hänt är att vi harblivit mer medvetna om fängelsestraffets negativa verkningar. Vi har också fått överge de mest optimistiska föreställningarna om möjligheten att genom behandling av enskilda lagöverträdare motverka återfall i kriminalitet. Samtidigt kvarstår uppfattningen att frihetsstraff i vissa fall är elt nödvändigt led i brottsbekämpningen.

Att vi anpassar oss efter dessa insikter får självfallet inte hindra att vi

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                       29

behäller viktiga ambitioner i fråga om humanitet och social rättvisa. Inom ramen för både anstallsvård och frivård måste vi se till atl åstadkomma bästa möjliga behandlingsresultat. För mig blir ledorden när det gäller påföljdsdelen i kriminalpolitiken fasthet och konsekvens i straffmätning och behandling parad med respekt för den dömdes integritet och människovärde.

2.9 Kriminalvården

De principer som kännetecknar kriminalvårdsreformen från åren 1973-74 ligger i huvudsak fast. En väsentlig grundtanke är att kriminalvårdens klienter skall ha samma rätl till samhällets service som andra medborgare och att de i princip skall få denna i samma former som andra, den s.k. normaliseringsprincipen. Jag återkommer till detla under anslaget E 3 Frivården.

En annan viktig princip är att verkställighet av frihetsstraff inte skall ske i mer slutna former än nödvändigt och att de intagnas kontakter med omvärlden skall stimuleras. Lagstiftningen ger också goda möjligheter till bl.a. permissioner och frigång.

Delta är bra principer och bra regler som del finns all anledning atl slå vakt om. Kriminalvårdsmyndigheterna måste kunna anpassa verkställigheten till de förhållanden som råder i enskilda fall.

När det gäller personer som dömts till frihetsberövande påföljd för ekonomiska brolt har i den allmänna debatten förekommit påståenden om att detta klientel, som ofta har en förhållandevis stabil personlig och social situation, i praktiken skulle få en oberättigat positiv särbehandling i förhållande lill andra . Så mycket står också klart som att de regler för kriminalvård i anstalt som nu gäller utformades utan särskilda överväganden om den speciella kategori intagna som många av dem som dömts för ekonomiska brott tillhör. Jag har därför tillkallat en särskild arbetsgrupp inom departementet med företrädare även för kriminalvårdsstyrelsen för att pröva om några ändringar i nuvarande regler eller praxis är påkallade.

Beläggningen på kriminalvårdens anstalter steg kraftigt under budgetåret 1982/83 och åren närmast dessförinnan. Den höga beläggningen begränsade möjlighelerna alt bedriva en ändamålsenlig kriminalvård. Den gjorde det inte möjligl för kriminalvården att t.ex. tillgodose rimliga anspråk pä differentiering. Belåggningstrycket i förening med de skärpningar i lagstiftningen som skett för att förbättra möjligheterna att hålla kriminalvårdsanslalterna fria från narkolika har medfört att arbetsförhållandena blivit mycket pressande för personalen.

Del var inte i syfte atl minska belåggningstrycket som statsmakterna beslöt om den reform i fråga om villkorlig frigivning och kriminalvård i frihet som trädde i kraft den 1 juli 1983. Reformen bars upp av andra skäl, främst önskemålet att av allmänt humanitära skäl minska använd-

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                        30

ningen av frihetsstraff och inlressel av att öka förulsebarhei och rättvisa saml avveckla onödig byråkrati. Rent faktiskt kan del emellertid konstateras att medelbeläggningen efler halvtidsreformen har minskat med ca 350 platser under budgelåret 1983/84 jämfört med föregående budgelår. Det är i dag för tidigt atl säga om denna minskning blir bestående. Det finns emellertid nu - efter fiera år av överbeläggning - bättre möjligheter atl åter bedriva den kriminalvård i anstalterna som statsmakterna har avsett. Tillfredsställande är också atl den uppstramning av frivården som också var etl viktigt syfte med reformen så snabbt har slagit igenom på fältet.

I enlighet med den av riksdagen godkända principplanen för förändringar inom lokalanstaltsorganisationen har under år 1984 nya lokalan-ställer färdigställts i Karlskoga, Kristianstad och Täby. F.n. byggs nya lokalanstalter i Ystad, Härnösand, Malmö och Gävle. Nya anstalter projekteras i Göteborg och Vänersborg.

Antalet klienter inom frivården har minskal frän 17 541 den 30 juni 1983 till 12 846 den 30 juni 1984. Räknat per tjänsteman barden genomsnittliga ärendemängden minskal från 39 lill omkring 30. Denna minskning har gjort det möjligl att intensifiera övervakningen under det första året av prövotiden då återfallsrisken är som störst.

3 Budgetförslagets huvudsakliga inriktning

Anslagen inom departementets område har i allmänhet beräknats med utgångspunkt i det s.k. huvudförslaget. Detta gäller bl.a. polis- och domstolsväsendet. 1 några fall har bedömningen gjorts att huvudförslaget ej kan tillämpas på grund av rådande arbetsbelastning. Så är fallet med det lokala och regionala åklagarväsendet. Inom kriminalvården har stängning av platser bedömts som det för närvarande bästa sättet att genomföra besparingar och anpassa organisationen till den minskade beläggningen till följd av bl.a. halvtidsreformen. Någol traditionellt huvudförslag har därför ej tillämpats. Detta har ej heller skett inom frivården. En förnyad bedömning av medelsbehovet, med hänsyn till klientutvecklingen, kommer där att ske i samband med uifärdande av regleringsbrev.

Inom rättsväsendet, som inom annan verksamhet, måste även mera omfattande åtgärder vidtas för att minska kostnaderna och anpassa behoven till de begränsade resurser som förutses för de kommande åren. De möjligheter som härvidlag står til! buds är dels att ändra lagstiftningen i olika avseenden, dels att ge olika verksamheter en effekfivare organisation. Ett omfattande arbete med denna inriktning pågår fin. inom justitiedepartementet och i olika kommittéer under departementet.

Av de åtgärder som förbereds och som jag räknar med kommer att minska utgifterna inom justitiedepartementets område de närmaste bud-

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet                           31

getåren eller inom samma period kommer all leda till en effektivare organisation vill jag först nämna den av 1981 års polisberedning föreslagna omorganisationen av polisväsendet. Åklagarväsendet är också föremål för översyn.

Vad gäller domstolsväsendet räknar jag med att genomförda och planerade reformer med anledning av bl.a. rättegångsutredningens arbete leder till vissa rafionaliseringar för de allmänna domstolarna. 1 samma riktning verkar de vidgade möjligheterna att använda strafföreläggande, atl underlåta åtal och att begränsa förundersökningarna. Jag vill också erinra om att resurser kontinuerligt frigörs inom lingsrällsor-ganisationen genom den datorisering som pågår inom fastighetsdataprojektet och som innebär atl uppemot 40 procent av inskrivningsärendena numera hanteras med hjälp av ADB. Även på andra områden har ADB-stöd gett rationaliseringsvinster inom domstolarna.

Den under finansdepartementet hörande skatteförenklingskommillén har vittgående direktiv för en reform av taxeringsförfarandei och skatteprocessen. Om de förenklingar m.m. i skattesystemet och av skatteprocessen som kommittén har föreslagit kan genomföras kommer belastningen på de allmänna förvaltningsdomstolarna atl minska.

På rättshjälpens område har rättshjälpskommittén lagt fram ett förslag med genomgripande förändringar av rättshjälpssystemet.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                     32

A. JUSTITIEDEPARTEMENTET M.M.

A 1. Statsrådsberedningen

1983/84 Utgift 14 446 620 1984/85 Anslag 14 688 000 1985/86 Förslag    15 840 000

1984/85                   Beräknad ändring

1985/86

Personal

Summa

62

-

Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader)

Representationsbidrag

14 650 000

(13 114 000)

38 000

+ 1 152 000 (+ 727 000)

Summa

14 688 000

+ 1 152 000

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetär till 15 840 000 kr. Anslaget har beräknats med utgångspunkt i en tvåproceniig minskning av resurserna i enlighet med den princip som tillämpas generellt i årets budgetförslag.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att till Statsrådsberedningen för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 15 840 000 kr.

A 2. Justitiedepartementet

1983/84 Utgift                        42 402 487

1984/85 Anslag                      45 997 000

1985/86 Förslag                     32 435 000

1984/85                        Beräknad ändring

1985/86

Personal

Summa                                             157

Anslag

Förvaltningskostnader             30 997 000                       + 1 438 000

(därav lönekostnader)      |27 575 000)                         (+1 333 000)

Hedel för kampen mot
narkotikan                          15 000 000                     - 15 000 000

Summa                                   45 997 000                      - 13 562 000

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                        33

För föregående och innevarande budgetår har medel för vissa insatser mot narkotikan beräknats under detta anslag. För nästa budgetår anvisas medel för kampen mot narkotikan under andra anslag.

Med hänvisning fill sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgelår till 32 435 000 kr. Jag har därvid beaktat att i departementet under budgetåret 1983/84 tillkommit en tjänst som statssekreterare för frågor rörande ekonomisk brottslighet m.m. och en biträdestjänst. Anslaget har beräknats med utgångspunkt i en tvåproceniig minskning av resurserna i enlighet med den princip som lillämpas generellt i årets budgetförslag.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl till Juslitiedeparlementet för budgetårel 1985/86 anvisa ell förslagsanslag av 32 435 000 kr.

A 3. Kommittéer m.m.

1983/84 Utgift    22 096 502    Reservation      2 172 1984/85 Anslag    21 000 000 1985/86 Förslag    16 500 000

Nio nya kommittéer har tillsatts under år 1984. Dessa är friköpsutred-ningen, råntelagsutredningen, röstvärdeskommitlén, åklagarkommittén, folkstyrelsekommittén, data- och offentlighetskommittén (DOK), utredningen med uppdrag att se över lagstiftningen om förmynderskap och godmanskap, utredningen med uppdrag atl utreda frägor om franchising och kommittén med uppdrag att utreda frågor om betalningsansvaret för juridiska personers skulder m.m.

Under år 1984 har följande elva kommittéer avslutat sina uppdrag, nämligen daialagstiftningskommittén (DALK), byggnadspaniuiredningen, konsumenlköpsulredningen, ivångsmedelskommiitén, kommittén rörande marknadsanpassad ersättning för intagna i kriminalvårdsanstalt m.m. (MAlK-kommittén), frivårdskommillén, utredningen om godtrosförvärv av stöldgods m.m., näringsförbudskommiiién, utredningen med uppdrag atl göra en översyn av 10 kap. 5 § regeringsformen, kommissionen mot ekonomisk brottslighet och 1983 års röslrättskom-mitté.

Jag beräknar högsl 0,8 milj kr. under anslaget för fortsatt utredning om rättsväsendets informationssystem (RI).

Med hänsyn till den beräknade omfattningen av utredningsverksamheten bör anslaget uppgä till 16 500 000 kr. under nästa budgetår.

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen att till Kommilléer m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa etl reservationsanslag av 16 500 000 kr.

3     Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 4

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                  34

A 4. Extra utgifter

1983/84 Utgift

1 744 182

Reservation

1 052 515

1984/85 Anslag

1 050 000

1985/86 Förslag

1 050 000

Anslagsbeloppet bör för nästa budgetår vara oförändrat. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till E.xira utgifter för budgetårel 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av I 050 000 kr.

A 5. Information om lagstiftning m.m.

1983/84 Utgift

506 089

Reservation

2 225 616

1984/85 Anslag

1 000 000

1985/86 Förslag

750 000

Anslagsbeloppel bör för nästa budgetår uppgå till 750 000 kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att till Information om lagsliflning m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 750 000 kr.

Prop. 1984/85: 100   Bilaga 4   Justitiedepartementet                                   35

B. POLISVÄSENDET

Inledning

Anslagskonslruklionen

Regeringen har nyligen till riksdagen överlämnat en proposition om polisens arbetsformer på lokal och regional nivå, utbildning och rekrytering (prop. 1984/85:81). Förslagen innebär bl.a. atl en ny anslagskon-struklion införs för den lokala polisorganisationen (avsnitt 2.1.3). Avsikten är all ge de lokala polismyndigheterna en ökad frihet att bestämma över den egna resursanvändningen. I det följande redovisas anslagen lill polisväsendet med utgångspunkt i den föreslagna nya ordningen. Detla innebär all vissa av de nuvarande anslagen har upphört och alt posterna har förts över lill andra anslag. Till den nya s.k. medelsramen på anslaget till den lokala polisorganisationen har också förts över delar av vissa poster. Slutligen har vissa av de kvarstående anslagen gells nya beteckningar. Den nya anslagskonstruktionen medför att anvisade medel för budgetårel 1984/85 och rikspolisstyrelsens yrkanden inte alltid kan direkt hänföras till de nya anslagsposterna. Den nya anslagskonslruklionen redovisas närmare i en bilaga underbilaga 4.2.

Riktlinjer för resursanvändningen inom polisväsendel Såsom närmare har redovisats i prop. 1984/85:81 om polisens arbetsformer på lokal och regional nivå, utbildning och rekrytering, avsnitt 2.1, bör statsmakterna i samband med budgetprocessen ta ställning lill hur resurserna inom polisväsendel totalt sett skall användas. Slalsmaklernas prioriteringsbeslut ulgör rikllinjer för den resursanvändning och resursfördelning som i den nya polisorganisationen beslutas av de regionala och lokala polismyndigheterna. Som underlag för statsmakternas ställningstaganden i dessa frågor skall bl.a. finnas de uppgifier om den faktiska och planerade verksamheten inom polisväsendet, som har redovisats i de nya planeringsdokumenten (se vidare 4 kap. polisförordningen (1984:730) om det nya planeringssystemet som har genomförts under våren 1984).

I fråga om resursfördelningen under budgetåret 1985/86 vill jag till en början erinra om att det ännu inte finns något fullgott underlag för en diskussion om priorileringsfrågor. Det beslutsmaterial som nu finns fillgängligt genom planeringsprocessen har av naturiiga skäl vissa brister och materialet tar inte heller i tillräcklig grad sikte på verksamheten under budgetåret 1985/86. Jag vill också peka på alt polisväsendet står inför omfattande organisationsförändringar och att verksamheten övergångsvis måste inriktas på att finna de nya arbetsformerna.

En naturlig utgångspunkt för myndigheternas prioriteringsbeslut bör emellertid vara de ställningstaganden som regeringen har redovisat i särskilda propositioner till riksdagen under hösten 1984. Som jag tidi-

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                        36

gare har nämnt (avsnitt 2.3) har regeringen i dessa presenterat sina program rörande bekämpningen av narkotikabrottsligheten och den ekonomiska brottsligheten (prop. 1984/85:19 och 1984/85:32). Riksdagen har i huvudsak godtagit regeringens förslag rörande narkotikabrottsligheten (JuU 12, rskr 103). Propositionen om den ekonomiska brottsligheten har ännu inle slutligt behandlats av riksdagen.

Jag vill erinra om atl regeringen i den förstnämnda propositionen uttalat atl narkotikabrottsligheten även i fortsättningen borde prioriteras och att delta också borde komma lill uttryck vid statsmakternas ställningstaganden till resursanvändningen inom polisväsendet under budgetåret 1985/86. 1 prop. 1984/85:32 har regeringen föreslagit att polisväsendet för bekämpning av den ekonomiska brottsligheten skall tillföras vissa nya resurser, till vilket jag återkommer i det följande. Också detta område bör enligt regeringens uppfattning i propositionen om den ekonomiska brottsligheten prioriteras högt.

Det år uppenbart all resursanvändningen inom polisväsendel måsle ses mot denna bakgrund. Polisens insatser på dessa områden bör alltså om möjligt översliga den nuvarande nivån. Vad som har sagls om bekämpningen av narkotikabrottsligheten och den ekonomiska brottsligheten bör som jag lidigare framhållit även gälla för bekämpning av olika former av väldsbrottslighet. I ett tidigare avsnitt (2.1) har jag emellertid framhållit vikten av att denna prioritering inte leder till att man eftersätter kampen mot sådana mera traditionella brotl som exempelvis in-broltsstölder. Jag har också i det föregående (avsnitt 2.4) pekat på vikten av en samverkan mellan olika instanser för alt söka förebygga den traditionella brottsligheten.

Prioriteringar av vissa verksamhetsgrenar innebär givetvis alt viss annan verksamhet får ägnas mindre uppmärksamhet. De rationaliseringsvinster som är förenade med det andra steget i den föreslagna polisreformen (avsnitt 2.6) bör emellertid enligt min mening göra det möjligt atl genomföra de omprioriteringar som jag nu har förordat ulan att något annat verksamhetsområde eftersatts på ett allvarligt sätt.

B 1. Rikspolisstyrelsen

1983/84 Utgift            233 095 000

1984/85 Anslag           541 430 000

1985/86 Förslag        558 468 000

Rikspolisstyrelsen är enligt 7 § polislagen (1984:387) central förvaltningsmyndighet för polisväsendet och har tillsyn över detta. Inom rikspolisstyrelsen finns fyra avdelningar, en för polisfrågor, en för teknik-och datafrågor, en för administrativa frågor saml en för säkerhetsfrågor. Inom avdelningen för polisfrågor finns tre byråer, två polisbyråer och registerbyrån, inom avdelningen för teknik- och datafrågor finns två

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet                           37

byråer, teknikbyrån och databyrån, inom avdelningen för administraliva frågor finns två byråer, ekonomibyrån och personalbyrån samt vidare en polishögskola. Inom avdelningen för säkerhetsfrågor finns tre byråer (anslaget B 2).

1984/85       Beräknad ändring 1985/86

Rikspolis-    Före-styrelsen     draganden

Personal

Summa                                           510                             -                      +5

Anslag

Utgifter

Förvaltningskostnader 114 627 000    +16 440 000   + 7 193 000 (därav lönekostnader) (94 121 000)   (+ 11 626 000) (+ 5 136 000)

Lokalkostnader        70 087 000     + 3 054 000   - 1 643 000

Löner och utrustning till extra polismän m. fl. 312 525 000    + 80 205 000   + 7 713 000

Avgifter till datamaskinfonden m. m.    36 123 000    + 12 791000   + 722 000

Bidrag till kostnader för gemensam kontorsdrift 111. m. 1 kv. Kronoberg   8 068 000    + 6 286 000   + 4 253 000

Summa                              541 430 000    +118 776 000   +18 238 000

Inkomster

Inkomster från ut
bildningsverksamhet                       -                               -             -    1 200 000

Nettoutgift                         541 430 000            + 118 776 000        + 17 038 000

Rikspolisstyrelsen

1. Huvudförslag 599 644 000 kr.

2.      Pris- och löneomräkning m.m. 70 452 000 kr.

3.      Huvudförslaget innebär enligt rikspolisstyrelsen en medelsminskning med 12 238 000 kr. Huvudförslaget har lidigare regelmässigt tillämpats på anslaget. För varje budgetår under perioden 1982/83 - 1984/85 har anslaget belastats även med den del som beräknas falla på statens kriminaltekniska laboratorium. En ny organisation för rikspolisstyrelsen beräknas träda i krafl den I oktober 1984 och en viss överlalighel i anledning av detta förutses. Överlaligheten hanteras enligt trygghetsavtalels regelsystem. Därför bör huvudförslaget inte tillämpas på anslaget för budgetåret 1985/86.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                          38

4.        Rikspolisstyrelsen föreslår att antalet elever i grundutbildningen ökas från 200 till 460. Styrelsen föreslår vidare att kompletteringsutbildning anordnas för de polismän som — inför utbildningsreformen som väntas träda i kraft den 1 juli 1985 — inte har genomgått assistentkursen. Vidare föreslår styrelsen en polischefskurs med 30 aspiranter. De föreslagna åtgärderna innebär att lönekostnaderna till lärare ökar med ca 6 457 000 kr. och all omkostnaderna för den centralt anordnade utbildningen ökar med ca 969 000 kr.

5.        Under anslagsposten Avgifier till datamaskinfonden m.m. föreslår styrelsen en ökning från 36 123 000 kr. till 48 914 000 kr. Styrelsen föreslår vidare atl anslagsposten tillförs ytterligare en delpost, benämnd "Utbildning i ADB". Av anslagsökningen ulgörs 595 000 kr. av den nya delposten.

Föredragandens överväganden

Enligt riksdagens beslut har rikspolisstyrelsen getts en ny organisation och nya uppgifter från den 1 oktober 1984 (prop. 1983/84:89, JuU 16, rskr 182 och prop. 1983/84:111, JuU 27, rskr 331). Den nya organisationen innebär en minskning av personalen på styrelsen med ganska betydande övergångsproblem.

Mot denna bakgrund bör enligt min mening rikspolisstyrelsen för budgelåret 1985/86 undantas från tillämpning av huvudförslaget.

Vid beräkning av medel för lokalkostnader har jag tagit hänsyn till att verksamheten vid polishögskolan i Solna och utbildningsverksamheten i Strängnäs och i Sollefteå i enlighel med riksdagens beslut skall föras över lill polishögskolan i Ulriksdal senast den I juli 1985.

Vid min anmälan till 1984 års budgetproposition (prop. 1983/84:100, bil. 4 s. 35) konstaterade jag att personalläget inom polisväsendel successivt hade förbällrats. Del fanns då ca I 000 polismän som hade genomgått grundutbildningen och fullgjort allerneringstjänstgöringen men som ännu inle hade fått en ijänsl vid en polismyndighet. Dessa polismän tjänstgör således vid myndigheterna utöver gällande personaltablå. Mot bakgrund av bl.a. detla bedömde jag atl antagningen av aspiranter till polishögskolan kunde begränsas till 200 under innevarande och de följande två budgetåren.

Under det senaste året har personalläget förbättrats ytterligare. F.n. finns del ca I 200 polismän som tjänstgör utöver gällande personaltablå. Med hänsyn främst lill delta finner jag nu att antagningen av aspiranter bör begränsas lill 150.

Antalet aspiranter som har antagits till grundutbildning har under budgetåren 1978/79-1984/85 varierat mellan 800 och 200. Dessa stora variationer har inneburit vissa olägenheter för polisväsendet. Jag har för avsikt att undersöka hur man — samtidigt som man undviker större

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet                                        39

skillnader mellan åren — på bästa sätl kan anpassa aspirantantagningen till behovet av poliser i samhället.

Jag föreslår att en polischefskurs med 20 aspiranter genomförs under nästa budgetår (4).

1 prop. 1984/85:81 om polisens arbetsformer på lokal och regional nivå, utbildning och rekrytering har regeringen föreslagit en satsning på polisforskning. Jag beräknar mot denna bakgrund medel för två tjänster som forskare i ämnet polisforskning vid polishögskolan samt till en administrativ tjänst.

Den nya polisutbildningen skall enligt förslaget i den nyss nämnda propositionen börja genomföras den I juli 1985. Den äldre utbildningsordningen kommer att upphöra vid samma tidpunkt. Jag beräknar medel för alt under nästa budgetår utbilda omkring I 600 av de ca 3 500 polismän som behöver kompletteringsutbildning (4).

1981 års polisberedning har i betänkandet (Ds Ju 1980:15) Rekrytering och utbildning inom polisväsendet föreslagit elt system för interndebitering av vissa kostnader för central funktionsinriktad utbildning (specialkurser och konferenser som anordnas av rikspolisstyrelsen). Ordningen har som syfte att underlätta för myndigheterna att väga behovet av utbildning mot andra krav på verksamheten. Jag har funnit att ett sådant system nu bör genomföras. Till följd av detta bör medel för kostnader för central funktionsinriktad utbildning föras över lill anslaget B 4. Lokala polisorganisationen anslagsposten 2 Förvaltningskostnader. Under anslaget B I. bördetta motsvaras av en inkomstpost.

Till lönekostnader för sådan personal från den lokala polisorganisationen som kommenderas in för tjänstgöring vid rikspolisstyrelsen har jag beräknat 2 milj. kr.

I prop. 1984/85:32 om riktlinjer för del framtida arbetet mot ekonomisk brottslighet m.m. (s. 61) har regeringen stannat för att polisväsendet bör tillföras nya resurser för bekämpning av ekonomisk brottslighet. Propositionen har ännu inte slutligt behandlats av riksdagen. Under detta anslag har jag beräknat medel för en tjänst som revisor samt för en administrativ tjänst för all på della område förstärka rikskriminalen inom rikspolisstyrelsen. Jag återkommer i övrigt till frågan om bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten under anslaget B 4. Lokala polisorganisationen.

Mot bakgrund av den ytterligare satsning på bekämpning av den ekonomiska brottsligheten som nu görs krävs ökade utbildningsresurser. Jag beräknar ca 1,3 milj. kr. för särskild utbildning av polismän.

Med hänvisning lill sammanställningen hemsläller jag alt regeringen föreslår riksdagen

att till Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1985/86 anvisa ell förslagsanslag av 558 468 000 kr.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                     40

B 2. Polisverksamheten rörande brott mot rikets säkerhet m.m.

1984/85 Anslag       137 156 000 (1) 1985/86 Förslag     148 503 000

(1) Anslaget B 2. Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet.

Rikspolisstyrelsen föreslår att anslaget förs upp med 150 766 000 kr.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör uppgå lill 148 503 000 kr. under nästa budgetär.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen all till Polisverksamheten rörande brott mol rikets säkerhet m.m. för budgetårel 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 148 503 000 kr.

B 3. Statens kriminaltekniska laboratorium

1983/84 Utgift              18 743 000

1984/85 Anslag            18 490 000

1985/86 Förslag           19 676 000

Rikspolisstyrelsen är chefsmyndighet för laboratoriet som är beläget i Linköping.

Chef för laboratoriet är en professor. Laboratoriet är organiserat på tre avdelningar.

Laboratoriets arbetsuppgifter består huvudsakligen i att utföra kriminaltekniska undersökningar åt polis- och åklagarmyndigheter samt domstolar och att bedriva självständig forskning inom sitt verksamhetsområde.

1984/85   Beräknad ändring 1985/86

Rikspolis-           Före
styrelsen draganden

Personal

Summa                                                         73                                          +1

Anslag

Förvaltningskostnader        14 649                              000         + 1 260 000   + 769 000

(därav lönekostnader)      (12 481                            000)            (+ 706 000) (+ 600 000)

Lokalkostnader             3 246                                     000         + 347 000   + 327 000

Övriga utgifter              610                                      000         + 190 000   + 90 000

18 505 000 + 1 797 000   + 1 186 000

Ersättning för utförda

undersökningar m. m.          - 15           000

Summa                 18 490 000 + 1 797 000   + 1 186 000

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet                      41

Rikspolisstyrelsen

1. Huvudförslag 19 525 000 kr.

2.      Pris- och löneomräkning m.m. 1 418 000 kr.

3.      Rikspolisstyrelsen begär att statens kriminaltekniska laboratorium skall undantas från tillämpning av huvudförslaget. En tillämpning av huvudförslaget skulle enligt styrelsen innebära alt två-tre tjänster inte kan återbesättas när vakanser uppkommer samt att kostnaderna för utrustning måste skäras ned.

4.      Antalet ärenden till den skrifitekniska avdelningen har ökat kraftigt de senaste åren. Avdelningen bör därför tillföras en tjänst som förste byråingenjör/byråingenjör (-i- 144 000 kr.).

5.   Styrelsen yrkar bl.a. 400 000 kr. för en mikrospektrofolometer,
340 000 kr. för en gaskromatograf samt 160 000 kr. för en multikanalde-
teklor för välskekromatografi.

Föredragandens överväganden

Under budgetåret 1983/84 har antalet inkomna ärenden minskal någol, för andra året i följd. Antalet oredovisade ärenden har däremot ökat och uppgår lill knappt 700. Antalet narkotikaärenden har minskat medan en stadig ökning har skett av skrifitekniska ärenden.

Laboratoriet fyller en viktig uppgift i samhällets insatser mot framför allt den grövre brottsligheten. Personalläget är liksom tidigare bekymmersamt, varför del är angeläget att uppkomna vakanser kan återbesättas. Med hänsyn härtill bör enligt min mening etl reducerat huvudförslag tillämpas.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 19 676 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen all till Statens kriminaltekniska laboralorium för budgetårel 1985/86 anvisa elt förslagsanslag av 19 676 000 kr.

B 4. Lokala polisorganisationen

1983/84 Utgift 4 422 969 000(1) 1984/85 Anslag(2) 3 768 291 000(1) 1985/86 Förslag 4 159 687 000

(1) Anslaget B 4. Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader.

(2) Härav har 457 000 kr. anvisats genom tillaggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 (prop. 1984/85:25, JuU 13, rskr 76).

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet

42

Länen är indelade i polisdistrikt. Antalet polisdistrikt är 118. 1 varje polisdistrikt finns en polismyndighet som ansvarar för polisverksamheten inom distriktet.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Rikspolis-

Före-

styrelsen

draganden

Personal

Tjänstemän i polischefs-

karriären

278

-

Övriga polismän (exkl. per-

sonal i rekryteringskåren)

15 927(1)

-

+ 25

Annan personal

4 812,5(1)

+ 20

+ 32

Summa

21 017,5

+ 20

+ 57

Anslag

Lönekostnader till polis-

personal

2 390 435 000(2) +

138 526 000

+ 109 867 000

Förvaltningskostnader

- (3)

- (31

997 690 000(41

(därav lönekostnader)

- (3)

- (3)

(682 871 000)(4)

Ersättningar till

sakkunniga

19 637 000   +

2 945 000

+   982 000

Vissa kostnader för for-

undersökning m. m.

9 885 000   +

10 657 000

+ 9 228 000

Lokalkostnader

502 942 000   +

55 744 000

+ 35 280 000

Kostnader för förpassning.

polititransporter samt för

kost och sjukvård för om-

händertagna personer m. m.

17 907 000   +

2 686 000

+ 1 433 000

Passf orrtiulär m. m.

7 670 000

+ 1 150 000

+ 614 000

Bidrag till kostnader för

gemensam kontorsdrift

m. m. i kv. Kronoberg

22 703 000

+ 168 000

- 1 378 000

Kostnader för åtgärder en-

ligt L-ATF (hela polis-

väsendet)

-

34 792 000

Summa

-13)

-(3)       -(3)

(1)         Fem polismanstjänster och en administrativ tjänst har genom regeringsbeslut den 20 december 1984 inrättats vid polismyndigheten i Katrineholm för utredning av främst asylärenden.

(2)         Härav har 392 000 kr. anvisats genom tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1984/85.

(3)         Se inledningen; avsnittet om anslagskonstruktionen.

(4) Anslaget för förvaltningskostnader (lönekostnader) redovisas med hänsyn till de gjorda förändringarna i anslagskonstruktionen med absoluta belopp.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet                                  43

Samanfattning

Anvisade belopp 1984/85

utom anslagsposten 2

Förvaltningskostnader                                  2 971 179 000

Beräknad ändring 1985/86

utom anslagsposten 2

Förvaltningskostnader                                     156 026 000

Kostnader för åtgärder
enligt L-ATF (hela polis
väsendet)                                                        34 792 000

Anslagsposten 2 Förvalt
ningskostnader                                               997 690 000

Summa                                                        4 159 687 000

Rikspolisstyrelsen

1.       Huvudförslag 3 968 344 000 kr.

2.       Pris- och löneomräkning 281 496 000 kr.

3.       Rikspolisstyrelsen begär att anslaget till den lokala polisorganisationen skall undantas från tillämpning av huvudförslaget. Om huvudförslaget skulle tillämpas på anslaget drabbar detla enligt styrelsen till allra största delen kostnaderna för personal, vilket skulle innebära att ca 575 tjänster inte kan återbesättas när vakanser uppkommer.

4.   För budgetåret 1985/86 yrkar rikspolisstyrelsen att 20 tjänster som vaktkonstapel inrättas genom omfördelning av medel. För att förstärka polismyndigheternas kanslier föreslås alt tretton tjänster som polisinspektör inrällas genom omfördelning från andra verksamhetsområden.

Föredragandens överväganden

Tunnelbaneövervakningen i Stockholm

Den 2 november 1973 beslöt regeringen alt medge rikspolisstyrelsen att ta i anspråk disponibla vakansmedel för polismyndigheten i Stockholm för ersättning lill Allmänna Bevaknings AB (ABAB) för bevakning av vissa tunnelbanestationer i Stockholms kommun. Regeringen har därefter årligen godkänt denna ordning. F.n. får högst 80 vakter samtidigt anlitas från ABAB för dessa uppgifter. Bakgrunden lill regeringens beslut är 1973 var dels de svära ordningsstörningarna i tunnelbanan dels det besvärliga vakanslägel avseende polismanstjänster i Stockholm.

Genom beslut den 6 maj 1982 bemyndigades dåvarande chefen för justitiedepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag all

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                         44

utreda behovet och effekterna av att använda ordningsvakter för dessa bevakningsuppgifler. Utredningen, som antog namnet utredningen om tunnelbanebevakningen, överlämnade i mars 1983 belänkandet (Ds Ju 1983:4) Ordningshållningen i Stockholms tunnelbana. Betänkandet har remissbehandlats. Inom justitiedepartementet har en sammanställning över remissyttrandena upprättats. Denna, liksom en förteckning över remissinstanserna, finns tillgänglig i justitiedepartementets ärende dnr 897-83. Jag avser alt i det följande redovisa några av de principiella frågor som har tagits upp i betänkandet.

Utredningen konstaterar alt systemet med ordningsvakter i tunnelbanan är förenligt med de rättsregler som gäller för bevakningsförelag och anlitande av ordningsvakter. Enligt utredningen har den allmänna ordningen under senare år förbättrats avsevärt. En orsak lill detta har otvivelaktigt varit de utökade insatserna av polis och ordningsvakter i tunnelbanan. Enligt utredningen finns det inte skäl att nu minska nivån på bevakningsverksamheten.

Utredningen har också funnit atl den nuvarande avvägningen mellan insatser av polismän och av ordningsvakter är lämplig. Mot bakgrund av detta, och med hänsyn till vissa överväganden om kostnaderna för en avveckling av ABAB:s insatser, har utredningen stannat för att inle föreslå några grundläggande förändringar i den nuvarande ordningen. Utredningen har däremot föreslagit vissa ändringar om hur tunnelbaneövervakningen i framtiden bör utformas.

De fiesta remissinstanserna har i huvudsak godtagit utredningens förslag i denna del. Till dessa hör rikspolisstyrelsen och länsstyrelsen i Stockholms län liksom fiertalet polismyndigheter i Stockholms län. Till de kritiska hör Stockholms kommun, polismyndigheten i Stockholm saml de fackliga organisationerna och intresseorganisationerna inom polisväsendet.

Jag vill för egen del först framhålla vikten av att allmän ordning och säkerhet upprätthålls i Stockholms tunnelbana. Det är ett oavvisligt krav att medborgarna skall kunna använda de allmänna kommunikationsmedlen utan alt behöva känna obehag eller utsättas för brotl eller andra faror. Som utredningen har funnit har den nuvarande övervakningen av tunnelbanan bidragit till att förbättra ordningsläget. Jag anser del därför inte möjligt att nu sänka nivån på övervakningen. Skärs övervakningen ner, skulle detta kunna orsaka allvarliga problem.

Som har framhållits i motiven till 3 § lagen (1980:578) om ordningsvakter bör bevakning inom områden som fortlöpande frekventeras av allmänheten (prop. 1979/80:122 s. 66-67) ordnas endast undanlagsvis genom ordningsvakter. Sådan övervakning skal! i princip ske genom polisens försorg. Man kan inte heller bortse från att det bekymmersamma vakanslägel vid polismyndigheten i Stockholm år 1973 fin. har ersatts av ett läge där det råder ett visst överskott på polispersonal och alt

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet                                         45

således elt av de grundläggande skälen för den diskuterade ordningen nu har försvunnit.

Jag anser dock inte all det är möjligt att nu ersätta de insatser som görs genom ordningsvakter från ABAB med polispersonal. En strävan bör emellertid vara att på sikt avveckla den bevakning som sker genom ABAB lill förmån för bevakning genom polisens försorg.

Jag återkommer i ett senare sammanhang till regeringen med en redovisning av de övriga förslag som utredningen har lämnat.

Medelsberäkningen

Såsom jag tidigare har redovisat (avsnitt 2.6 och inledningen på avsnittet B. Polisväsendel) har regeringen föreslagit riksdagen en ny anslagskonstruktion för den lokala polisorganisationen. Riktlinjerna för utformningen av denna konstruktion framgår av propositionen om polisens arbetsformer på lokal och regional nivå, utbildning och rekrytering (avsnitt 2.1.3). Jag får vidare hänvisa till underbilaga 4.2 i fråga om den närmare utformningen av denna konstruktion.

För innevarande budgetår tillfördes inle polisväsendet några nya ijänster utöver de som har tagits upp i tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetårel 1984/85. I stället skedde en begränsad omfördelning av tjänster till vissa angelägna verksamhetsområden. Som framgår av det följande bör den lokala polisorganisationen för nästa budgetår tillföras vissa nya resurser. 1 övrigt får behoven inom olika angelägna områden tillgodoses inom ramen för det system med fria resurser som jag berört i det föregående (jfr avsnitt 2.6).

I fräga om insatserna mot narkotikabrottsligheten får jag hänvisa till vad jag har anfört i prop. 1984/85:19 om en samordnad och intensifierad narkotikapolitik samt vad jag inledningsvis har anfört om prioritering av della verksamhetsfält.

För bekämpning av den ekonomiska brottsligheten inrättades med verkan fr.o.m. den I juli 1983 inom polisorganisationen sex nya rotlar med ett trettiotal polismanstjänster. Samtidigt förstärktes de befintliga ekonomiska rotlarna med etl tjugotal ijänsler. Den 1 juli 1984 inrättades en ny eko-rotel vid polismyndigheten i Östersund med tre tjänster. Samtidigt tillfördes befintliga rotlar eller enheter 46 polismanstjänster. Dessutom avdelades en befattningshavare vid polismyndigheten i Visby för sådan verksamhet.

I prop. 1984/85:32 om riktlinjer för det framtida arbetet mol ekonomisk brottslighet m.m. framhölls att det finns ett kvarstående behov av spanings- och utredningsresurser inom polisen för bekämpning av denna brottslighet (s. 60). 1 enlighet med dessa ställningstaganden har jag nu beräknat medel för 15 polismanstjänster, avsedda att sättas in i kampen mol den ekonomiska brottsligheten. Jag har vidare beräknat medel för fyra ijänster för revisorer. Medel har också beräknats för en utökning av

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                          46

den administrativa personalen med 19 ijänster. Under anslaget B 5. Utrustning m.m. för polisväsendel har jag beräknat medel bl.a. för inköp av datorer för ADB-stöd vid främst utredningsverksamhet.

Beträffande medel för särskild utbildning av den personal som skall syssla med bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten får jag hänvisa till vad jag har anfört i anslutning till anslaget B 1. Rikspolisstyrelsen.

För polisens personalbehov vid SAS:s svåvarterminal i Malmö har jag beräknat medel för tio polismanstjänster samt nio tjänster för pass- och säkerhetskontrollanler(prop. 1983/84:173, TU 31, rskr 335).

Fr.o.m. den 1 oktober 1984 har för de valda ledamöterna i polisstyrelserna införts ett månadsarvode. Jag har för detta ändamål räknat upp anslaget med 4 milj. kr.

Arbetssituationen i den lokala polisorganisationen är fortfarande allvarlig. Polisen slår också inför betydande organisationsförändringar som emellertid samtidigt innebär en effektivare resursanvändning. Jag bedömer med hänsyn till dessa omständigheler att ett reducerat huvudförslag kan tillämpas på den lokala polisorganisationen.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om

tunnelbaneövervakningen i Stockholm dels föreslår riksdagen atl till Lokala polisorganisationen för budgetårel

1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 4 159 687 000 kr.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet                      47

B 5. Utrustning m.m. för polisväsendet

1983/84 Utgift

- Hl

Reservation

15 746 000

1984/85 Anslag

- Hl

1985/86 Förslag

90 767 000

1984/85            Förslag 1985/86

Rikspolis-              Före-

styrelsen               draganden

Inköp av motorfordon m.m.                       - (1)                             - (1) 66 706 000
Inventarier och annan

utrustning till nya

polislokaler                                  25 000 000           21 517 000          15 296 000

Telefonväxlar                                                -          20 700 000            8 700 000

Utveckling av ny utrustning                   50 000               65 000                  65 000

Summa                                                                                   - (1)                                   - (1)                90 767 000

(1) Se inledningen, avsnittet om anslagskonstruktionen.

Anslaget är nytt och bildat genom en sammanslagning av huvuddelarna av de nuvarande anslagen B 5.   Lokala polisorganisationen: Utrustning   och B 6. Inköp av motorfordon m. m. Hindre delar av   dessa anslag har förts över till anslaget B 4.   Lokala polisorganisationen. Se vidare underbilaga 4. 2.

Rikspolisstyrelsen

1 a. På grund av personalökning vid ekonomiska roUar och narkoti-karofiar yrkar styrelsen att sammanlagt 30 nya bilar anskaffas.

I b. Fr.o.m. budgetåret 1977/78 t.o.m. budgetåret 1983/84 har ca 150 personbilar, avsedda för patrullering med en polisman, bytts mot bilar som är avsedda för patrullering med två polismän. Styrelsen anser att frågan om fortsatta byten till större fordonstyp bör överiåias åt styrelsen.

Styrelsen föreslår att sammanlagt 580 bilar och 40 motorcyklar byts ut för en kostnad av 66 860 000 kr.

1 c. Styrelsen beräknar att sex båtar bör bytas ut under de närmaste åren. För budgetåret 1985/86 föreslår styrelsen att en båt byts ut till en beräknad kostnad av I 500 000 kr.

2 a. För viss modifiering och komplettering av polisväsendets radiosystem 70 begär styrelsen 750 000 kr. För komplettering med 25 reservbasstationer begär styrelsen 500 000 kr. För anskaffning av 50 bärbara radiostationer begärs 500 000 kr. Styrelsen begär vidare 11 850 000 kr. för utbyte av vissa radiostationer som tillhör civilförsvaret.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                        48

2 b. För radiosystem 80, som håller på att installeras i polisdistrikten i Stockholm, Göteborg och Malmö, begär styrelsen sammanlagt 5 250 000 kr., varav 2 000 000 kr. har beräknats för fortsatt utbyggnad av lalkrypio.

2 c. För nya och lättare radiostationer till polisens motorcyklar begär styrelsen 1 000 000 kr.

2 d. För anskaffning av viss radioutrustning för passpolisen i Trelleborg och Helsingborg har styrelsen yrkat 156 000 kr.

2 e. För utrustning till en reservledningsceniral i kvarteret Kronoberg begär styrelsen 600 000 kr.

2 fi För driftbidrag till det multinationella projektet SARSAT (Search and rescue satellile) har styrelsen beräknat 200 000 kr. Systemet skall användas för att ta emot nödsignaler från fartyg och fiygplan och bl.a. även brukas i fjällräddningsverksamheten.

2 g. För ulbyte av manöverutrustning till trafikövervakningssystemet i Stockholm begär styrelsen I 200 000 kr.

2 h. För annan radioutruslning begär styrelsen sammanlagl 1 320 000 kr.

3. Styrelsen yrkar 300 000 kr. för all byta ut tio hästar, 2 760 000 kr. för utbyte av 60 övervakningshundar och 390 000 kr. för atl byta ut fem narkotikahundar. Bidraget till Svenska brukshundklubben för avelsbe-främjande åtgärder föreslås utgå med oförändrat belopp, 50 000 kr.

4 a. För anskaffning av 250 transportabla fordonsvågar yrkar styrelsen 10 000 000 kr.

4 b. För komplettering, utökning och utbyte av annan trafikövervak-ningsmateriel begär styrelsen totalt 3 570 000 kr., varav 2 400 000 kr. för alkoholmätningsutrustning.

5.       För ulveckling av ny utrustning inom polisområdet yrkar styrelsen 65 000 kr.

6.       För sådan övrig utrustning som bör tas upp under detta anslag har styrelsen begärt sammanlagt 9 352 000 kr., varav ca 3 milj. kr. för inköp av sex röntgenapparater för bagagekontroll vid fiygplatser, 420 000 kr. för utbyte och utökning av anläggningar för telefonkontroll, 500 000 kr. för utbyte av en microficheutrustning saml 5 432 000 kr. för inköp av viss särskild materiel såsom kroppsskyddsutrustningar, vapen och räddningsbåtar.

7.   För inköp av inventarier och annan utrustning lill nya polislokaler beräknar styrelsen 21517 000 kr., varav 2 milj. kr. som reserv för oförutsedda lokalbehov.

8.   För utbyte av telefonväxlar begär styrelsen 20 700 000 kr., varav bl.a. I 300 000 kr. för polisväsendets andel i en för fiera myndigheter gemensam växel i Sundsvall.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet                                   49

Föredragandens överväganden

Behållningen på de nuvarande anslagen B 5. Lokala polisorganisationen : Utrustning (beräknad lill 2 259 000 kr.) och B 6. Inköp av motorfordon m.m. (beräknad lill 13 487 000 kr.) bör föras över till detta anslag.

Rikspolisstyrelsen får under innevarande budgetår placera sina medel för anslaget B 6. Inköp av motorfordon m.m. räntebärande i riksgäldskontoret och därvid tillgodoräkna sig ränta på den del av anslaget som inte förbrukats. Denna försöksverksamhet upphör vid utgången av innevarande budgetår. Jag har tagit hänsyn lill detta vid beräkningen av anslagets storlek.

Under delta anslag redovisas medel för sådan utrustning som bör anskaffas av rikspolisstyrelsen. För utrustning som polismyndigheterna själva får anskaffa har medel beräknats under anslaget B 4. Lokala polisorganisationen (se vidare underbilaga 4.2).

Jag har — efler samråd med chefen för socialdepartementet — under detla anslag beräknat I 540 000 kr. lill driftbidrag för statens hundskola i Sollefteå.

För ulbyle av ca 500 bilar beräknar jag omkring 56 milj. kr. Jag beräknar ocksä medel för ulbyle av 20 motorcyklar (1 b).

För radioutruslning utom montagekostnader för utbylesfordon har jag beräknat 3 milj. kr. (2 a - h).

Jag beräknar medel för utbyte av lio hästar och sammanlagl 35 hundar, varav fem narkotikahundar (3). Vidare beräknar jag 800 000 kr. för anskaffning av alkoholmätningsutrustning (4 b).

För anskaffning av två röntgenapparater för bagagekontroll beräknar jag 1 milj. kr. För utbyte och utökning av anläggningar för lelefonkon-troll beräknar jag 420 000 kr. Vidare tar jag upp 1,3 milj. kr. för särskild materiel och 1 164 000 kr. för inköp av datorer för ADB-stöd vid främst utredningsverksamhet(6).

För inköp av inventarier och annan utrustning lill nya polislokaler för jag upp 15 296 000 kr., varav 2 milj. kr. som reserv för oförutsedda lokalbehov (7).

För utbyte av telefonväxlar beräknar jag 8,7 milj. kr. (8).

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget lill 90 767 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Ulruslning m.m. för polisväsendet för hudgeiårel 1985/86 anvisa etl reservationsanslag av 90 767 000 kr.

4    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 4

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                      50

B 6. Underhåll och drift av motorfordon m.m.

1983/84   Utgift               198 052 000(1)

1984/85   Anslag             201 903 000(1)

1985/86   Förslag             105 442 000

(1) Anslaget B 7.   Underhåll och drift av motorfordon m m

Under detta anslag anvisas medel huvudsakligen för underhåll av polisväsendets fordon m.m. Medel för drift av motorfordon, för underhåll och drift av bålar samt för underhåll och vård av sådan utrustning som polismyndigheterna själva får anskaffa har emellertid beräknats under anslaget B 4. Lokala polisorganisationen anslagsposten 2 Förvaltningskostnader. 1 övrigt överensstämmer anslaget med del lidigare anslaget B 7. Underhåll och drift av motorfordon m.m. (se vidare underbilaga 4.2).

Jag beräknar anslaget till 105 442 000 kr.

Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen att lill Underhåll och drift av moiorjordon m.m. för hudgeiårel 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 105 442 000 kr.

B 7. Gemensam kontorsdrift m.m. inom kvarteret Kronoberg

1984/85 Anslag     1 000(1) 1985/86 Förslag    1 000

(1) Anslaget B 8. Gemensam kontorsdrift m.m. inom kvarteret Kronoberg

1984/85      Beräknad ändring 1985/86

Rikspolis-    Förestyrelsen     draganden

Personal

Summa                                                155

Förvaltningskontoret för kvarteret Kronoberg ingår som en sektion i rikspolisstyrelsens ekonomibyrå. Kontorets huvuduppgift är atl svara för samordning och ledning av kontorsdriflen för de olika lokalnytljarna i kvarteret. Förvaltningen avser följande myndigheter: rikspolisstyrelsen, polismyndigheten i Stockholm med vaktdistrikt, kriminalvårdsver-kels allmänna häkte i Stockholm, åklagarmyndigheten i Stockholms åklagardistrikt, delar av Stockholms tingsrätt samt byggnadsstyrelsens fastighelsdrift. Dessutom ingår brottsförebyggande rådet, datainspektionen och länsåklagarmyndigheten i Stockholms län och Gotlands län

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                        51

i den gemensamma telefonväxeln. Antalet tjänstemän inom kvarteret uppgår lill ca 3 000. I kontorsdriften ingår telefontjänst, lokalvård, post-och godsmottagning, tele- och svagströmsservice, inventarieservice, re-produklionscenlral, simhall och bevakning samt förvaltning av sport-och motionshallar, hör- och filmsalar, restaurang och cafeteria, garage och parkeringsutrymmen.

Kostnaderna för kontorsdriften fördelas! förhållande till den lokalyta som varje myndighet disponerar. Den ersättning som myndigheterna belalar tillförs anslaget, som i statsbudgeten förs upp med ett formelli belopp av 1 000 kr. Regeringen fastställer i regleringsbrevet en stal för verksamheten.

Rikspolisstyrelsen

1.      Inom ramen för lokalkostnaderna yrkar styrelsen medel för ytterligare fem lokalvårdare (-(- 580 018 kr.) för städning av lokalytor där städning p.g.a. andra angelägna städuppgifter hittills har eftersatts. Vidare yrkar styrelsen medel för två lokalvårdare (-1- 227 381 kr.) för städning av nya lokaler som är belägna utanför kvarteret Kronoberg.

2.      Styrelsen yrkar sammanlagl 1 425 000 kr. som engångsanvisningar för bl.a. möbler, larmanläggningar saml dalaterminaler för inpasserings-kontroll.

De av rikspolisstyrelsen beräknade koslnaderna för förvaltningskontoret och reproduktionscentralen framgår av följande sammanställning (reproduklionscentralens koslnader för expenser debiteras nyttjarna i förhållande till utfört arbete).

Utgifter                                      Beräknad kostnad
Lönekostnader                   21 640 000
Sjukvård                                        60 000
Reseersättningar                      10 000
Lokalkostnader                 13 767 000
Expenser                               12 032 000
Engångsanvisning               1 425 000
Kostnader för reproduktionscen
tralen (endast expenser) 1 010 000

Summa                                      49 944 000

Inkomster

Bidrag till kontorsdriften från

lokalnyttjarna              47 955 000

Ersättning för vid reproduktions
centralen utfört arbete 1 010 000

Ersättning från vissa nyttjare av badanläggningen, telefonväxeln

m. m.                                             979 000

Summa                                      49 944 000

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                  52

Föredragandens överväganden

Koslnaderna för kontorsdriften och reprodukiionscentralen beräknar jag med utgångspunkt från en begränsad tillämpning av huvudförslaget till ca 46,6 milj. kr.

Jag har beräknat 500 000 kr. som en engångsanvisning för renovering och byte av möbler för åklagarmyndigheten i Stockholms åklagardistrikt.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl till Gemensam kontorsdrifi m.m. inom kvarteret Kronoberg för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av I 000 kr.

B 8. Diverse utgifter

1983/84   Utgift                   3 665 000(1)

1984/85   Anslag                  3 321 000(1)

1985/86   Forslag                 4 321 000

(1) Anslaget B 9. Diverse utgifter

Från detta anslag betalas bl.a. bidrag till föreningar för anställda vid polisväsendet. 1 övrigt betalas från anslaget bl.a. kostnader för efterspaning av försvunna personer.

Kostnader för sådan polisverksamhet som inte skall belalas från annat anslag betalas från detla anslag efter särskilda beslut av regeringen.

Rikspolisstyrelsen föreslår att anslaget förs upp med 3 321 000 kr.

Föredragandens överväganden

Till förevarande anslag bör föras över medel för kostnader för s.k. övriga utgifter. Medel för dessa kostnader beräknades innevarande budgelår under anslaget B 4. Lokala Polisorganisationen: Förvaltningskostnader anslagsposten 13.

Jag beräknar anslaget till 4 321 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till DiveriP w/gi/ier för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 4 321 000 kr.

B 9. Byggnadsarbeten för polisväsendet

1983/84   Utgift             125 092 966(1)         Behållning                    147 942 352

1984/85   Anslag                     1 000(1)

1985/86   Förslag                    1 000

(1) Anslaget B 10. Byggnadsarbeten för polisväsendet

Från anslaget betalas utgifter för investeringar i byggnader för främst polisväsendet samt för inlösen av polishus.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet                                  53

Byggnadsstyrelsen

Efter polisväsendets förstatligande den 1 januari 1965, då staten åtog sig att svara för lokaler till polisväsendet, har ett stori antal polishus uppförts efter kommunala och enskilda åtaganden.

Denna del av polishusbyggandet, som har skett i samarbete med byggnadsstyrelsen, har avvecklats. Staten har löst in ett antal av dessa hus. Enligt beslut av regeringen får styrelsen träffa köpeavtal för förvärv av färdigställda polishus enligt vilka betalningen av köpeskillingen delas upp på fiera budgetår. Avtal som träffas under budgetårel 1984/85 samt under tidigare budgetår träffade avtal får medföra koslnader om tillsammans högst 10 milj. kr. för innevarande budgetår. Avtalen skall godkännas av regeringen. Styrelsen föreslår alt 30 milj. kr. får disponeras för budgetåret 1985/86 för förvärv av färdigställda enskilt eller kommunalt byggda polishus.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår beräknar jag 10 milj. kr. för inlösen av polishus som har uppförts efter kommunala eller enskilda åtaganden.

Regeringen har med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1982/ 83:150 bil. 1, FiU 50, rskr 392) den 12april 1984 uppdragit ål byggnadsstyrelsen att utföra dels en nybyggnad av förvaltningsbyggnad i Lidingö inom en kostnadsram av 35 900 000 kr. dels en om- och tillbyggnad av förvaltningsbyggnad i Årjäng inom en kostnadsram av 5 360 000 kr. Jag för upp kostnadsramarna och beräknar medel för byggnadsobjekten i mitl förslag lill investeringsplan.

I förslaget till investeringsplan har jag beaktat av byggnadsstyrelsen föreslagna ramhöjningar som föranleds av den allmänna stegringen av byggnadskostnaderna.

Jag förordar alt medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                           54

Investeringsplan (1 OOO-tal kr. )

Projekt                 Kostnadsram              Hedelsförbrukning             Bygg-   Färdig-

----------------------------------------------------     start    stäl-

83 01-01 84-01 01 Faktisk Beräknad för         år -        lande

t. o m.   -------- - månad              år -

84-06-30 1984/85 1985/86            månad

Projekt färdigställda före 1983-07-01 men ännu ej

slutredovisade 152 015 151290 138 737 11440 1116 Ombyggnad av polishögskolan i Ulriksdal, etapp I    4 300   4 600   4 459 1 000    - 83-03 83-11

Förvaltningsbyggnad 1 Lidingö     35 900 37 900   2 302 9 000 15 000 84-10 86-06

Förvaltningsbyggnad i Katrineholm 29 600 29 000 20 607 5 000 3 000 83-02 84-06

Om och tillbyggnad av forvaltningsbygg nad i Eskilstuna 29 500 28 000   6 184 11 600 8 000 84-03 85-12

Förvaltningsbygg-nad i Mjölby   20 000 20 500 14 816 5 000   500 82-11 84-06

Förvaltningsbyggnad 1 Nässjö   14 900 14 000   4 873 5 000 4 000 83-10 85-01

Ombyggnad av förvaltningsbyggnad i Växjö       6 400   6 400   5 183   800   400 83-10 84-05

Om- och tillbyggnad av förvaltningsbyggnad i Västervik 10 500   9 500   4 626 4 000   800 83-10 84-10

Förvaltningsbyggnad i Trelleborg 45 000 46 000 29 146 13 000 2 000 83-02 84-12

Förvaltningsbyggnad 1 Mölndal 42 000 42 000 31 886 8 000 2 000 83-01 84-08

Förvaltningsbyggnad för vaktdistrikt 6 inom Göteborgs polisdistrikt 19 300 18 000 12 701 4 300 1 000 83-04 84-08

Ombyggnad av allmänna häktet i Karlstad 2 900   2 900   2 152   600   100 83-03 83-07

Förvaltningsbyggnad i Filipstad    20 200 17 000   7 031 7 000 2 500 83-12 85-04

Ombyggnad av Årjängs tingshus för polismyndigheten m. fl.    5 360   5 700    548 4 000 1 100 84-09 85-03

Förvaltningbyggnad 1 Bräcke      3 750   3 400   2 371 1 000   20 83-10 84-06

Förvaltningsbyggnad i Bollnäs     35 000 33 500 14 102 15 000 3 000 83-10 85-02

Inköp av förvalt
ningsbyggnader för
polisen m.fl.                                          10 000 10 000

Projekterings
kostnader                                       15 524 5 000 5 000

Erfarenhetsmässig
reduktion av
medelsbehovet                                          23 240 9 536

Summa        476 625 469 690 317 248 97 500 50 000

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet

55

Anslagsberäkning (1 OOO-tal kr.

Medelstillgäng

Beräknad medelsförbrukning

Behållning 1984-07-01 Anslag för 1984/85

statsbudget Anslag för 1985/86 (förslag)

Summa

147 942

1

1

147 944

1984/85     97 500 1985/86     50 000

147 500

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen att

1.        bemyndiga regeringen alt beslula om byggnadsarbeten för polisväsendel inom de kostnadsramar som jag har förordat i det föregående

2.        till Byggnadsarbeten för polisväsendel för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet

C. ÅKLAGARVÄSENDET C 1. Riksåklagaren

56

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

11 828 000

10 371 000

11 308 000

Riksåklagaren är under regeringen den högste åklagaren och leder åklagarväsendet i riket. Riksåklagarens kansli är organiserat på två byråer, kanslibyrån och tillsynsbyrån. Vid sidan härav finns viss personal för riksåklagarens egen åklagarverksamhet.

1984/85     Beräknad ändring 1985/86

Riksåklagaren Föredraganden

Personal

Summa

44

+ 5

r 2

Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

8 688 000

(7 635 000)

1 683 000

-1- 1 430 000 (■ 1 188 000) + 37 000

+

( + -t-

900 000

789 000)

37 000

Summa

10 371 000

■i- 1 467 000

+

937 000

Riksåklagaren

1. Huvudförslag 10 633 000 kr.

2.       Pris och löneomräkning 479 000 kr.

3.       Under hänvisning främst till den översyn som nyligen har skett av organisationen i riksåklagarens kansli bör huvudförslaget inte lillämpas på anslaget C 1. Riksåklagaren.

4.       I samband med omorganisationen bör riksåklagarens kansli tillföras dels de av utredningen föreslagna två tjänsterna som byråchef respektive byrådirektör (personalkonsulent), dels därutöver en tjänst som avdelningsdirektör, en tjänst som förste byråsekreterare och en tjänst som förste byråassistent.

5.       En uppräkning bör ske av förvaltningskostnaderna med 150 000 kr. Motsvarande minskning kan då göras på anslaget C 2. Läns- och di-slriktsåklagarmyndigheierna. IVledlen år avsedda atl användas för en utökad intern tryckning av blanketter m.m. för de regionala och lokala åklagarmyndigheternas behov.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                  57

Föredragandens överväganden

Övcrsvn av riksåklagarens kansli

Inledning

Utredningen (Ju 1982:04) om en översyn av riksåklagarens kansli' (RÅ-

ulredningen)överlämnade i december 1983 betånkandet(Ds Ju 1983:19)

Riksåklagaren och hans kansli.

Betänkandet har remissbehandlats. Remissyttranden har kommit in från justitiekanslern, hovrätten över Skåne och Blekinge, domstolsverket, riksåklagaren, rikspolisstyrelsen, åklagarmyndigheterna i Stockholms åklagardistrikt, Malmö åklagardistrikt och Halmstads åklagardistrikt, länsåklagarmyndighelerna i Gävleborgs län, Kopparbergs län, Västerbottens län och Örebro län, statskontoret, riksdagens ombudsmän, TCOis statstjänstemannasektion, Sveriges advokatsamfund. Föreningen Sveriges statsåklagare. Föreningen Sveriges åklagare och Centralorganisationen SACO/SR, som har som eget yttrande bifogat elt yttrande av förbundet för jurister, samhällsvetare och ekonomer (JUSEK). En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i justitiedepartementets akt, dnr 3735-83.

Utredningens förslag berör främst tre frågor: organisationen av riksåklagarens kansli, medborgarinflytande på central nivå inom åklagarväsendet och formerna för tillsynsverksamheten.

Organisationen av riksåklagarens kansli

Den nuvarande organisationen av riksåklagarens kansli speglar riksåklagarens tre huvudfunktioner, nämligen funktionen som åklagare i högsta domstolen, funktionen som rikets högste åklagare och funktionen som centralmyndighet för åklagarväsendet. 1 verksledningen ingår förutom riksåklagaren en biträdande riksåklagare.

För riksåklagarens verksamhet som åklagare i högsta domstolen finns en ålalsenhet med tre byråchefer.

Riksåklagarens funktioner som rikets högste åklagare utövas inom ramen för en tillsynsbyrä. För de administrativa uppgifterna som hör samman med riksåklagarens funktion som central förvaltningsmyndighet finns en kanslibyrå. Kanslibyrån är uppdelad i en personal-, en ekonomi- och en planerings- och utbildningssektion.

RA-uiredningen anser att den största svagheten i den nuvarande organisationen i riksåklagarens kansli är avsaknaden av en resurs för mera övergripande juridiska uppgifier uianför den egentliga tillsynssektorn. En förändring av organisationen måste därför enligt utredningen ta sikte på en förstärkning av den judiciella planeringsfunktionen inom kansliet.

' Särskild utredare lagmannen Lars-Olov Hillerudh. Experter: byråchefen Uno Hagelberg, överåklagaren Sven-Olof Håkansson och organisationschefen Göran Andrén.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                         58

Åklagarna på fältet skulle härigenom kunna få ökad service och mera stöd av centralmyndigheten, bl.a. i form av information, rådgivning, handböcker och rätlsfallssamlingar. Enligt utredningen ställs det också ökade krav på planeringsfunktionen när det gäller arbetsbelastningen inom åklagarväsendet. Utredningen nämner frågor som antalet åklagare och var de skall vara placerade, arbetsuppgifterna och tillgången lill hjälpmedel. Mol den bakgrunden har utredningen föreslagit att riksåklagarens kansli delas upp i fyra enheter i stället för de nuvarande tre enheterna.

Åtalsärendena bör, i motsats till vad som nu är fallet, enligt utredningen föras upp som en stabsfunktion. Utredningen har inte ansett det möjligt alt föra samman åialsårendena och tillsynsverksamheten lill en samlad juridisk enhet. Skälet till detta är enligt utredningen att riksåklagarens verksamhet i högsta domstolen måsle hållas uianför den övriga verksamheten. Däremot förordar utredningen en slörre flexibilitet när det gäller de juridiska arbetsuppgifterna så all ålalsbyråcheferna kan utnyttjas för andra uppgifter än atl föra talan i högsta domstolen. Detla förutsätter emellertid atl riksåklagaren i betydligt slörre utsträckning än vad som nu är fallet använder sig av andra åklagare än åtalsbyråcheferna för verksamheten i högsta domstolen.

Tillsynsbyrän bör enligt utredningen oförändrad bilda en ny juridisk enhet. 1 fråga om tillsynsbyråns verksamhet föreslår utredningen vissa förändringar i formerna för tillsynsverksamheten. Jag återkommer till detla i ett senare avsnitt. Utredningen föreslår vidare att vissa övergripande planeringsfrågor av judiciell natur förs över till en nyinrättad organisationsenhet.

Kanslibyrån bör enligt utredningen delas upp i en kanslienhet, som består av de nuvarande personal- och ekonomisektionerna, samt i en organisationsenhet. Planerings- och utbildningssektionen bör enligt utredningen brytas ut ur kanslibyrån och i stället bilda basen i den nya organisationsenheten. När det gäller kanslibyrån har utredningen vidare föreslagit att personalsektionen utökas med en tjänst som personalkonsulent, någol som idag helt saknas inom åklagarväsendet. 1 del sammanhanget pekar utredningen bl.a. på åklagarnas arbetsmiljö, inte minst de hot och övergrepp som åklagarna utsätts för.

Utredningen har övervägt om de långsiktiga planeringsuppgifterna kan fullgöras inom ramen för den nuvarande verksamheten på tillsynsbyrån. Denna byrå skulle i så fall delas upp i en planeringsdel och en tillsynsdel. Utredningen anser inte det vara en lämplig lösning, eftersom man riskerar att en blandning av löpande och långsiktiga uppgifter leder lill att de senare blir eftersatta. Utredningen anser sålunda att plane-ringsfunktionerna bör samlas på en nybildad organisationsenhet. Detta innebär dels att man betonar vikten av dessa frågor, dels att man skapar en garanti för att tillräckliga resurser avsätts för ändamålet.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                       59

Den nya organisationsenheten bör enligt utredningen utgöra riksåklagarens resurs för övergripande frågor av planeringskaraktär inom huvudsakligen den juridiska sektorn. Arbetsuppgifterna bör bestå främst i verksainhetsplanering, långsiktig planering på den administrativa sidan, statistik, anslagsframställning, ADB-frågor, ralionaliseringsfrågor, planering av utbildning, informations- och samordningsfrågor. En viktig uppgift blir också att ansvara för riksåklagarens utvecklingsarbete när det gäller den juridiska verksamheten, l.ex. genom att ta fram handböcker och liknande. Utredningen har föreslagit att en ny tjänst som byråchef och chef för den nybildade enheten inrättas i riksåklagarens kansli.

Enligt direktiven för RÅ-utredningen skulle utredningen också behandla frågan om förhållandet mellan riksåklagarens och biträdande riksåklagarens funktioner. Utredningen menar att det inle finns något behov av en närmare reglering av förhållandet mellan riksåklagarens och biträdande riksåklagarens funktioner. Det lämpligaste torde enligt utredningen vara alt det överlämnas lill riksåklagaren att Iräffa en överenskommelse med sin ställföreträdare om hur arbetsfördelningen dem emellan skall vara. Däremot förordar utredningen atl biträdande riksåklagaren får elt samordningsansvar mellan åtalsbyråcheferna och tillsynsbyrän. Man skulle genom detta enligt utredningen nå en tillräcklig samordning av de juridiska funktionerna inom kansliet.

Remissinstansernas reaktion på förslaget om att inrätta en organisationsenhet har varit blandad. Genomgående betonar remissinstanserna behovet av ökade insatser när det gäller planerings- och ledningsfunktionen inom den juridiska sektorn. De allra flesta framhåller del angelägna i att skapa resurser för detla. Remissinstanserna är också eniga om behovet av de föreslagna personalförstärkningarna. Flera instanser framhåller all man för den juridiska verksamhelen behöver förstärkningar utöver vad utredningen har föreslagit.

Meningarna bland remissinstanserna är däremot delade om utredningens förslag innebär att man når det eftersträvade syftet alt stärka den juridiska verksamheten i kansliet. De som tillstyrker förslagel framhåller att det ligger en fördel i atl ha en särskild enhet som bara skall syssla med planeringsfrågor. De som är kritiska till förslaget framhåller i första hand atl del är fråga om en liten myndighet som splittras upp i ännu ller delar än vad som nu är fallet. Man pekar vidare på alt det är svårt att avgränsa den nya enhetens arbetsuppgifter från de uppgifier som åvilar kanslienhelen respektive den juridiska enheten. Någol som också framhålls är risken för samarbetssvårigheter.

Riksåklagaren konstaterar atl arbetsuppgifterna inom riksåklagarens kansli inte kan ulföras på elt tillfredsställande sått inom ramen för de nuvarande personella resurserna med nuvarande arbetsrutiner och organisation. 1 fråga om tillsynsbyrän och åtalsbyråcheferna framhåller riksåklagaren atl han, om man bortser från den rationalisering som

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                        60

ligger i en begränsning av överprövningsverksamheten, har svårt att finna någon metod att rationalisera arbetet. I fråga om kanslibyrån påtalar riksåklagaren atl han är medveten otn att planeringsarbetet på den administrativa sidan borde ha en bättre framförhållning vilket skulle underlätta och effektivisera del dagliga arbetet. Han pekar framför allt på alt det varit önskvärt att utveckla bättre personaladminislrativa rutiner och all få en bättre konlroll av personalsituationen nu och på längre sikt. Mot denna bakgrund tillstyrker riksåklagaren förslaget om alt inrätta en organisationsenhet. Riksåklagaren framhåller att han är medveten om all detta kommer atl splittra en redan liten myndighet och att man i den nya organisationen bygger in en svaghet genom samordningsbehovet. Riksåklagaren anser emellertid alt fördelarna med förslaget väger över.

Riksåklagaren anser alt behovet av personalförstärkningar är slörre än vad utredningen har funnit. Han föreslår atl sex nya ijänsler tillförs kansliet, varav en på den juridiska enheten, två på kanslienhelen och tre på den nybildade organisationsenheten.

När det gäller förslaget att utnyttja andra åklagare än åtalsbyråcheferna för processverksamheten i högsta domstolen är riksåklagaren i huvudsak negativ. Skälet lill delta är alt den som företräder riksåklagaren i högsta domstolen måste ha god kännedom om riksåklagarens praxis och värderingar i olika frågor. Beredningen av målen och utförandet av talan i högsta domstolen kräver fortlöpande och nära kontakt med riksåklagaren eller biträdande riksåklagaren personligen. Personalen på tillsynsbyrån bör enligt riksåklagaren emellertid kunna användas för bl.a. vissa beredningsuppgifler.

Föregen del kan jag först konstatera atl samlliga nivåer inom åklagarväsendet är eller har varit föremål för översyn. Åklagarväsendets regionala organisation har nyligen setts över. 1 den delen har riksdagen under förra riksmötet fatlat beslut om bl.a. en ändrad regional indelning som skall gälla från den I juli 1985 (prop. 1982/83:158, JuU 1983/84:6, rskr 35). Den centrala nivån har nu också setts över och vad beträffar åklagarväsendets lokala organisation arbetar f.n. en kommitté (Ju 1984:04) med en översyn. 1 arbetsuppgifterna (Dir. 1984:19) för sistnämnda kommitté ingår bl.a. att, mol bakgrund av de skilda förslag som har lämnals om hur de administrativa frågorna skall hanleras inom åklagarväsendets olika nivåer, på nytt se över denna fråga.

Riksåklagaren som centralmyndighet skiljer sig i flera avseenden på ett avgörande sätt från andra centralmyndigheter. Detta har sin grund i riksåklagarens judiciella funktioner; hans roll som åklagare i högsta domstolen och rollen som rikets högste åklagare. Det ligger i sakens natur att riksåklagarens uppgifter när det gäller rättssäkerhetsfrågor, frågor som rör enhetlighet i rättstillämpning och frågor som har samband med processen i högsta domstolen, inte kan föras ned på någon

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                        61

lägre nivå inom åklagarväsendet. De förstärkningar av personalstaten i riksåklagarens kansli som jag i det följande förordar kan alltså inte ses som ett steg mot en ökad centralisering. Förstärkningarna behövs för att riksåklagaren skall kunna fullgöra de vikliga judiciella funktioner som han redan har och som man, som jag redan har nämnt, inte gärna kan decentralisera. Når det gäller riksåklagarens administrativa funktioner skiljer sig verksamhelen knappast från den på andra centralmyndigheter. Frågan om några uppgifier i den delen kan decentraliseras är, som jag redan har nämnt, föremål för översyn och las därför inte upp nu.

Jag delar utredningens uppfattning att man med den nuvarande organisationen inom riksåklagarens kansli inie i tillräcklig utsträckning har kunnat tillgodose det behov av mer långsiktiga insatser främst inom den juridiska verksamhelen som har blivit alltmer framträdande. Inte minst bör nämnas de ökade krav på insatser från den centrala myndigheten som utvecklingen av den ekonomiska brottsligheten och narkotikabrottsligheten har ställt.

Dessa frågor hör närmasl till verksamheten på tillsynsbyrån. Utredningen har i övrigl när det gäller denna byrå föreslagit att de arbetsuppgifter som avser planering av mer övergripande slag skall föras över till den nya organisationsenheten.

Arbetsläget på tillsynsbyrän har under de senaste åren varil mycket ansträngt. Sedan flera år tillbaka har byrån stadigvarande förstärkts med minst en jurist. Del är sett mot den bakgrunden inte förvånande alt juridiska projekt av mera långsiktig natur har fått läggas åt sidan lill förmån för löpande arbetsuppgifter. Enbart det förhållandet all man med hånsyn lill arbetsläget inte har kunnat fullgöra planeringsuppgifterna på det sätt som skulle ha varil önskvärt är emellertid inte ett tillräckligt skäl för att välja en annan organisation.

Även när det gäller kanslibyrån anser jag, i likhet med riksåklagaren, att man borde ha kommit längre med planeringsarbetet på den administrativa sidan, vilket skulle underlätta och effeklivisera det dagliga arbetet. Riksåklagaren uttalar att han främsl önskar atl det varit möjligl att utveckla bättre personaladminislraliva rutiner. Frågan är emellertid även här om den föreslagna nya organisationen skullebota dessa brister.

Ser man till vilka frågor av övergripande planeringskaraktär som det kan röra sig om år dessa av två slag. Det är dels fråga om planering av långsiktigt slag som är regelbundet återkommande och som förekommer inom all statlig verksamhet, dels planering som är specifik för åklagar-verksamheten och till sin nalur mera har karaktären av engångsinsatser. Den förra är uteslutande av administrativ natur. Den senare är i huvudsak av juridisk natur men kan ha administrativa inslag i större eller mindre ulslräckning.

Remissinstansernas reaktioner på förslaget om atl inrätta en organisationsenhet har, som jag tidigare har berört, varit blandade. Bland

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                        62

svagheterna i förslaget nämns i första hand alt det rör sig om en redan från början liten organisation som nu splittras upp ytterligare. Vidare framhålls alt de frågor som organisationsenheten förutsätts handlägga går in på de andra enheternas områden och alt samarbetssvårigheter därmed kan bli följden. Även riksåklagaren varnar för den effekten, även om han har ansett atl fördelarna med förslagel väger över.

För egen del vill jag instämma i de kritiska uppfattningar som har kommit fram. En ytterligare uppspaltning av riksåklagarens kansli leder till att man binder resurserna inom små enheter i stället för att i större ulslräckning utnyttja personalen över de administrativa gränserna. Redan nu finns en viss stelhet i organisationen. De farhågor som har uttryckts för att samarbelssvårigheler kan bli följden är inle heller utan fog. Jag vill vidare framhålla alt de arbetsuppgifter som har förutsatts höra till organisationsenheten lill betydande del har karaktären av löpande uppgifier, såsom anslagsframställning, statistik, utbildningsfrågor m.m. Man riskerar då atl redan från början få en organisation där de löpande frågorna tar överhanden. En annan konsekvens kan bli att planeringsverksamheten med den föreslagna uppdelningen till övervägande delen får en administrativ prägel.

Jag anser mol bakgrund av del sagda alt man redan inom ramen för den nuvarande uppdelningen av arbetsuppgifterna inom kansliet i en enhet för åtalsfrågor, en tillsynsbyrå och en kanslibyrå bör kunna skapa det utrymme för planering som behövs.

1 fråga om planeringen på den administraliva sidan vill jag betona behovet av att utveckla planeringarbetei på kanslibyrån, alt rationalisera den administrativa verksamheten och att verka för bättre arbetsrutiner. Att skapa goda arbetsrutiner är nämligen inte enbart en fråga som berör riksåklagarens kansli. Tungrodda rutiner leder till etl merarbete även på de regionala och lokala åklagarmyndigheterna.

Vad därefter gäller den judiciella planeringsfunktionen, som alltså enligt min mening fortfarande bör finnas inom tillsynsbyrån, bör verksamheten bedrivas med större inriktning på en planmässig information och övergripande insatser. 1 vissa övergripande frågor, särskilt sådana som rör åklagarnas arbetsmetoder, kommer emellertid även andra överväganden än de rent juridiska in. Som utredningen har funnit innebär detta att man i vissa projekt bör engagera personal från andra enheter. När del gäller komplicerade juridiska frågor är det enligt min mening naturligt att ulnyttja den kunskap som finns bland åtalsbyråcheferna. Likaså måsle givetvis personal från kanslibyrån kunna medverka bl.a. då frågor om arbetsbelastning, utbildning och liknande aktualiseras i samband med t.ex. ändrad lagstiftning.

Även om alltså resurserna och huvudansvaret för alt ta initiativ lill och genomföra olika långsiktiga projekt med judiciell inriktning bör ligga på tillsynsbyrån krävs i vissa fall en samordning av mer övergripande slag.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                        63

Biträdande riksåklagaren skall som verkschefens ställförelrädare ha en god kunskap om och inblick i alla områden inom kansliet. Han är vid sidan av riksåklagaren den ende som har den fulla överblicken över verksamhelen, även den administrativa. Det är enligt min mening en naturlig uppgift för biträdande riksåklagaren att bära samordningsansvaret för den planeringsverksamhet av i huvudsak judiciell natur som man nu bör satsa på. Biträdande riksåklagaren kan också genom sin slällning förfoga över personal över enhetsgränserna och på ett lämpligt sätt fördela uppgifterna om flera enheter berörs.

De planeringsuppgifler av i huvudsak juridisk karaktär som jag nu har talat om är till sin natur mera av typen engångsinsatser. Det kan l.ex. gälla alt skriva en handbok eller att utfärda föreskrifier eller allmänna råd med anledning av ändrad lagstiftning. Något som jag också särskilt vill framhålla är behovet av att se på möjlighelerna att få fram riktlinjer, arbetsmetodik, rättsfallsöversikter och liknande när det gäller nya brottsformer eller bekämpningen av sädana typer av brottslighet som statsmakterna prioriterar högl.

Särskilt när del gäller bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten, ett område som man under de senaste åren har satsat slora resurser på, är del angelägel atl finna arbetsformer och hjälpmedel som tillgodoser åklagarnas behov av slöd från centralmyndigheten. Ett visst sådant arbete bedrivs inom ramen för riksåklagarens arbetsgrupp för kvalificerad ekonomisk brottslighet. Jag vill emellertid betona att huvudansvaret för alt driva denna verksamhet framåt ligger på tillsynsbyrån.

Behovet av rådgivning och information har kraftigt ökat under senare år. Även detta faller på tillsynsbyrån. Jag anser det angeläget att informalion om bl.a. rättspraxis och riksåklagarens bedömningar i olika frågor når ul till åklagarna på fältet. Likaså är det av värde att sådana idéer om hur arbetet skall kunna bedrivas rationellare som fångas upp l.ex. i samband med inspektioner förs ut. Jag fäster därför stor vikt vid denna del av tillsynsbyråns verksamhel. Som jag ser det bör en ytterligare satsning ske på en systematisk informalion och bearbetning av rättsfrågor som är cenirala för åklagarväsendet. Hår kan nämnas l.ex. praxis när del gäller åialsunderlåtelser, användningen av förundersök-ningsbegrånsning och andra synpunkter på förundersökningsverksamheten.

Det ligger i sakens natur att tillsynsbyrån inte kan dimensioneras efter det engångsbehov av insatser på det juridiska området som växlar kraftigt över tiden. Jag ser det därför som naturligt att riksåklagaren — såsom f.ö. nu sker — lid efter annan utnyttjar åklagare på fältet för olika uppdrag, antingen genom atl de tjänstgör som extra personal i riksåklagarens kansli eller genom att de på sina ordinarie arbetsplatser utför uppdrag för riksåklagarens räkning. För större projekt kan man också behöva bilda särskilda arbetsgrupper. Genom en sådan lösning vinner

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                         64

man de ytterligare fördelar som ligger i alt riksåklagarens verksamhet blir känd för fler åklagare på fältet och alt åklagarna får tillfälle att bredda sitt verksamhetsområde. Som jag redan har framhållit förutsätter jag också att personal från andra enheter inom riksåklagarens kansli utnyttjas i vissa fall.

Jag är medveten om alt man med de begränsade personalresurser som finns till förfogande på tillsynsbyrån inte kan lösa alla uppkommande arbetsuppgifter av del slag som jag har berört. Mot den bakgrunden föreslår jag att tillsynsbyrån tillförs ytterligare två tjänster för handläggare. Den av mig i ett senare avsnitt föreslagna förändringen av formerna för riksåklagarens tillsynsverksamhet medför vidare att man frigör viss arbetskraft inom lillsynsbyrån.

Utredningen har belräffande riksåklagarens verksamhet i högsta domstolen föreslagit den förändringen att åialsenheien förs upp som en stabsenhet. Skälet till delta skulle vara att verksamheten i fråga kräver alt byråcheferna på enheten har en direkt tillgång till riksåklagaren och inte bör inlemmas i organisationen i övrigl.

1 den nuvarande organisationen utgör åtalsbyråcheferna en enhet vid sidan av tillsynsbyrån och kanslibyrån. Förslaget från utredningen går enligt min mening inte särskilt väl att förena med tanken på alt åtalsby-rächeferna i större utsträckning skall kunna utnyttjas för andra juridiska uppgifter inom kansliet. Några olägenheter med den nuvarande organisationen har inle påståtts föreligga. Med den syn som jag har redovisat vad gäller samarbetet mellan enheterna i kansliet är del tvärtom naturligast alt behålla den nuvarande organisationen för åtalsbyråcheferna.

Jag biträder utredningens uppfattning alt man i större utsträckning än vad som nu är fallet bör kunna ulnyttja andra åklagare än ålalsbyråcheferna för riksåklagarens verksamhet i högsta domstolen. Detla gäller i första hand åklagare som tjänstgör på tillsynsbyrån. I övrigt bör i viss mån åklagare från linjen kunna utnyttjas för verksamheten i högsta domstolen. Utrymmet härför är dock begränsat, eftersom, som riksåklagaren har framhållit, processverksamheten i högsta domstolen kräver förtrogenhet med riksåklagarens praxis och värderingar i olika frågor och dessulom förutsätter nära och fortlöpande kontakter med riksåklagaren eller biträdande riksåklagaren under målets handläggning.

Jag har haft vissa synpunkter på biträdande riksåklagarens arbetsuppgifter i del föregående. Utöver detta anser jag inte att man bör göra någon formell uppdelning mellan riksåklagaren och biträdande riksåklagaren utan att det i första hand får bli en fråga om intern arbetsfördelning mellan chefen och hans ställföreträdare.

Av vad jag har sagt i det föregående framgår att jag fäster stor vikt vid vissa mera övergripande planeringsuppgifler av framför allt judiciell men även administrativ natur. Mina förslag innebär också en ökad satsning på rådgivning och information. 1 gengäld bör enligt min mening

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet

65

vissa inskränkningar kunna ske när det gäller de löpande arbetsuppgifterna. Detta leder till en i viss mån ändrad inrikining av arbetet inom riksåklagarens kansli. När det gäller administrationen anser jag att hos riksåklagaren bör administrationen av åklagarväsendet inskränkas lill sådan verksamhet som av rationella skäl bör ligga centralt. Jag vill i delta sammanhang erinra om att regeringen i direktiv för översynen av det lokala åklagarväsendet m.m. framhållit att kommittén bör göra en samlad översyn av rutinerna för ekonomioch personaladministration inom åklagarväsendet och att utgångspunkten bör vara alt varje myndighet så långt det är möjligt skall svara för sin egen administration.

Medborgarinlly lande

En av utredningens huvuduppgifter har varil alt föreslå lämpliga former

för medborgarinflytande på central nivå inom åklagarväsendet.

Utredningen har föreslagit att en rådgivande nämnd inrättas i riksåklagarens kansli. Nämnden föreslås beslå av fem ledamöter med parlamentarisk förankring. Riksåklagaren bör enligt utredningen inte vara ledamot av nämnden. Riksåklagaren bör vara skyldig atl inhämia yttrande från nämnden innan han fattar slutligt beslut i en fråga som ligger inom nämndens kompetensområde. Ärenden som rör etl särskilt fall där riksåklagaren utövar sina funktioner som åklagare skall tas undan. De ärenden som riksåklagaren anmäler bör vara av större eller allmän betydelse för åklagarväsendet och dess roll inom rättsväsendet.

I fråga om den närmare avgränsningen av nämndens kompetensområde anser utredningen att administrationen av åklagarväsendet, riksåklagarens verksamhet när del gäller alt utfärda föreskrifier och allmänna råd och riksåklagarens tillsynsverksamhet bör ingå. Undantag skall göras för den egentliga åklagarfunklionen. Beträffande urvalet av de mål som förs till högsta domstolen anser utredningen all särskilda svårigheter föreligger, eflersom riksåklagarens överväganden i fråga om fullföljd grundar sig på överväganden i del enskilda fallet. Utredningen föreslår därför att nämndens inflytande i denna del skall begränsas lill överläggningar med riksåklagaren om allmänna principer för riksåklagarens beslut i fullföljdsfrågor.

Utredningen har ansett att personalföreträdare inle bör ingå i nämnden. Personalinflytandel bör enligt utredningen tillgodoses genom vanliga regler i avtal och författningar. Om en rådgivande nämnd inrättas torde enligt utredningen det för riksåklagarens del innebära alt han i åtskilliga frågor som han ämnar föra till nämnden först får lov alt förhandla med eller informera arbetstagarorganisationerna. Delta leder till att riksåklagaren någon gång kan behöva atl på nytt kontakta personalföreträdarna om riksåklagaren efler alt ha hört nämnden avser att falla ett beslut som avviker från den uppfattning i frågan som riksåklagaren tidigare har redovisat för personalen.

5     Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 4

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                        66

Remissutfallet har varit blandat. Några remissinstanser tillstyrker förslaget. Ell betydande antal är emellertid i huvudsak negativa eller tveksamma lill utredningens förslag om medborgarinflytande. Även vissa remissinslanser som i och för sig godtar förslaget uttrycker sin tvekan. De kritiska synpunkterna grundar sig främst på atl verksamhelen inle anses lämpad för medborgarinflytande och på all de få frågor som kan komma alt ligga inom nämndens kompetensområde inte motiverar att man inför en rådgivande nämnd. Elt flertal remissinstanser framhåller dock all om man likväl skall ha någon form av medborgarinflytande inom åklagarväsendet är en rådgivande nämnd den lämpligaste formen.

Från de fackliga organisationerna har kritik riktats mot att de inte föreslås få någon företrädare i nämnden. De har framhållit all del blir en onödig omgång om riksåklagaren i vissa frågor kan tvingas rådgöra med nämnden två gånger om samma sak.

För egen del ser jag det som angeläget att den centrala nivån inom åklagarväsendet tillförs etl medborgarinflytande. Belräffande formerna för medborgarinfiytandet vill jag anföra följande.

Jag delar utredningens och remissinstansernas uppfattning att en lekmannamedverkan i arbetet i riksåklagarens kansli måsle begränsas lill vissa frågor. Skälet för delta är atl åklagarverksamheten i det enskilda fallet inte lämpar sig, lika lite som polisverksamheten i motsvarande situationer, för en lekmannamedverkan. Genom att riksåklagarens arbete till stor de! har karaktär av processföring eller andra åklagarupp-gifter faller därför betydande delar av verksamheten utanför vad som bör omfattas av en lekmannamedverkan. För övriga delar av verksamheten är däremot som jag ser det ett medborgarinflytande av värde. Med hänsyn till verksamhetens karaktär kan det vara lämpligt att, som utredningen föreslår, ge medborgarinfiytandet den formen att en rådgivande nämnd inrättas. Jag godtar utredningens förslag om storleken av nämnden och hur den bör rekryteras.

De fackliga organisationerna har pekat på all utredningens förslagom hur personarmflytandel skall tillgodoses kan leda till ett dubbelarbete i vissa fall. Denna fråga löses emellertid enligt min mening lämpligast så atl riksåklagaren rådfrågar nämnden om dess uppfattning innan han enligt de vanliga reglerna om informalion och förhandling tar kontakt med personalorganisationerna.

I fråga om den närmare avgränsningen av nämndens kompetensområde delar jag utredningens uppfattning alt administrationen av åklagarväsendet och riksåklagarens verksamhel när det gäller att utfärda föreskrifter och allmänna råd bör höra dit. Även tillsynsverksamheten i övrigt, i den mån den ligger utanför den egentliga åklagarfunklionen, bör höra till verksamhetsområdet. Jag delar också utredningens uppfattning att nämnden bara bör ta befattning med frågor av större vikt eller av principiell betydelse. Nämnden eller någon ledamot av denna bör själv kunna ta upp en principiell fråga i nämnden.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet                                         67

En särskild fråga är om riksåklagarens överväganden när det gäller fullföljdsfrågor bör höra till nämndens kompetensområde. Jag vill då först erinra om att riksdagen för en kort tid sedan behandlade frågan om lekmannamedverkan vid högsta domstolens ställningstagande till om prövningstillstånd skall meddelas (prop. 1980/81:154, JuU 1981/82:10, rskr 25). Riksdagen fann då alt en fråga om tillstånd för enskild att få fullfölja talan i högsta domstolen bör prövas utan lekmannamedverkan.

Riksåklagaren har rätt alt utan prövningstillstånd föra upp mål under högsta domstolens prövning. Vid den formella bedömningen av vilka mål som riksåklagaren skall föra lill högsta domstolen följer riksåklagaren helt de regler och den praxis som lillämpas vid högsta domstolen i frågor om tillstånd till fullföljd. Det bör också framhållas all varje mål i materiellt hänseende bedöms för sig och alt några generella riktlinjer, utöver de som högsta domstolen tillämpar för prövningstillstånd, inte förekommer. Mot bakgrund av del sagda anser jag alt det inte finns något utrymme för att låta frågor som rör riksåklagarens verksamhet i högsta domstolen i någon del höra lill nämndens kompetensområde. Jag vill emellertid framhålla att det kan vara lämpligl alt riksåklagaren med jämna mellanrum informerar nämnden om hur han ser på vissa frågor i samband med fullföljd till högsta domstolen. Detla bör då ses som etl led i riksåklagarens information till nämnden om hur verksamheten i kansliet bedrivs.

Tillsynsverksamheten

RA-uiredningen har även föreslagit vissa förändringar när det gäller riksåklagarens tillsynsverksamhet. 1 4 § åklagarinsiruktionen (1974:910) anges bl.a. att riksåklagaren har tillsyn över åklagarnas verksamhet och skall genom inspektioner och andra ålgärder hålla sig underrättad om åklagarväsendets lillstånd och behov samt om de förhållanden i övrigt som tillhör området för hans tjänsteutövning. Etl led i tillsynen år överprövningsverksamheten. Rätlen alt överpröva en underordnad åklagares beslut härleds ur bestämmelsen i 7 kap 2 § rättegångsbalken all riksåklagaren är högste åklagare och i denna egenskap har ansvaret för och ledningen av åklagarväsendet samt bestämmelsen i 7 kap. 5 § rättegångsbalken atl riksåklagaren och statsåklagare får överta uppgift som tillkommer lägre åklagare.

Överprövningarna är alltså bara ett utflöde av riksåklagarens allmänna tillsynsverksamhet. Förfarandet är inte förfaitningsreglerat. Genom att förfarandet inte finns reglerat i någon författning kan riksåklagaren i princip självständigt avgöra hur överprövningsverksamheten bör utövas och vilka begränsningar som eventuellt kan vara lämpliga.

Frågan om överprövningsförfarandet kan begränsas har lidigare behandlats av en av riksåklagaren tillsatt arbetsgrupp (åklagarutredning-en) i promemorian den 22 april 1982 Åklagarväsendets organisation. De

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                        68

förslag som åklagarutredningen lade fram överensstämmer i allt väsentligt med RÅ-ulredningens förslag.

RÅ-utredningen anser alt överprövningsverksamheten i riksåklagarens kansli bör begränsas dels genom att beslut alt väcka åtal normalt inle bör överprövas, eftersom sakfrågan i dessa fall kommer att prövas av domstol, dels genom atl åklagarbeslul som har överprövats av en statsåklagare normalt inte bör överprövas ytterligare en gång av riksåklagaren. Däremot bör elt beslut som primärt har fattals av en statsåklagare liksom nu kunna överprövas av riksåklagaren. Man skulle på detla sätt även när det gäller åklagarprövningen få ett tvåinstanssystem. Detta får emellertid enligt utredningen givetvis inte hindra riksåklagaren atl i förekommande fall som ett led i sin tillsynsverksamhet överpröva ett ärende som kommer från den lokala nivån. Utredningen anser att någon särskild författningsreglering inle behövs när det gäller överprövningsförfarandet men föreslår atl institutet omnämns i åklagarinsiruktionen.

RÅ-utredningen har även tagit upp frågan om riksåklagarens inspektionsverksamhet bör förändras. I den delen har utredningen ansett atl riksåklagarens nuvarande inspektionsverksamhet har ett alltför stort omfång. Utredningen anser atl inspektionerna bör vara mindre frekventa och genomföras med en mindre personalinsats. Utredningen framhåller bl.a. att den inspektionsverksamhet som förekommer inom åklagarväsendet saknar motsvarighet inom rättsväsendet i övrigt. Den ger också enligt utredningen det felakiiga intrycket att åklagarna utför sina uppgifter på etl sådant sålt att de ofta måsle inspekteras. Utredningen menar vidare att någon skillnad inte bör göras mellan inspektioner på regional och lokal nivå.

Remissinstanserna har genomgående ställt sig bakom förslaget att begränsa överprövningarna. Man anser att överprövningarna nu har fått en omfallning som inle kan anses rimlig med hänsyn till det rätlssäker-helsintresse som förfarandet skall tillgodose. Riksåklagaren framhåller att utöver de begränsningar i överprövningsförfarandet som utredningen har föreslagit kan ytterligare begränsningar göras. Riksåklagaren pekar på möjligheten att begränsa överprövningarna genom atl man normall inte tar upp ett mål till överprövning om prövningen inte begärs endera av den åtalade eller av målsäganden, eller av någon myndighel som har tillsynsfunktioner på det område som överprövningen berör. Förslaget att omnämna överprövningsförfarandet i åklagarinsiruktionen utan att samtidigt författningsreglera det har genomgående mottagits negativt av remissinstanserna.

Remissinstanserna har haft delade meningar i frågan om riksåklagarens inspektioner kan begränsas. De som anser atl inspektionerna bör hållas på nuvarande nivå framhåller behovet av en stark central styrning och kontroll. Riksåklagaren anser inte att någon minskning kan ske av anlalel inspeklionslillfällen men delar utredningens uppfattning all in-

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                       69

speklionerna kan genomföras med en mindre personalinsats än vad som nu är fallet. De remissinstanser som anser att en begränsning av inspek-tionsverksainheten bör ske stöder sig i huvudsak på de skäl som utredningen anför.

Föregen e/vill jag framhålla följande. Riksåklagaren utövar i huvudsak sin tillsyn genom tre olika funktioner; inspektionerna, överprövningsverksamheten och rätten att utfärda föreskrifter och ailmätma råd. 1 sainmanhanget bör också nämnas handläggningen av ärenden som rör klagomål mol åklagare. Att utöva tillsyn är emellertid bara en av många aktiviteter inom riksåklagarens kansli. Tillsynsverksamheten måste därför vägas mot andra arbetsuppgifter och mol den totala tillgången på resurser. De resurser som kan avdelas för renodlad tillsynsverksamhet får fördelas på de olika tillsynsfunktionerna. En viktig fråga är då hur man skall få ul största möjliga effektivitet av de insatser som kan göras.

Riksdagen har vid flera tillfällen framhållit att riksåklagarens tillsynsverksamhet fyller en viktig funktion. Bl.a. har nämnts att rätten all få en åklagares beslut överprövai utgör en rätlssäkerhetsgaranti. Även vikten av de övriga tillsynsformer som riksåklagaren tillämpar har emellertid betonats i dessa sammanhang.

Mol bakgrund av vad som nu har sagls och med tanke på det ansträngda resursläget inom kansliet när det gäller tillsynsverksamheten vill jag här redovisa min syn på denna verksamhet.

Jag vill lill en början när det gäller överprövningsjörfarandel framhålla att rätten alt påkalla ändring av en lägre åklagares beslut, framför allt då del gäller beslut att lägga ned eller beslut alt inte inleda förundersökning, innebär en garanti för målsäganden att fä sin sak allsidigt prövad. Jag vill också betona att säväl riksåklagaren som statsåklagare givelvis liksom nu alllid kan la upp frågan om att överpröva ett mål mol bakgrund av den allmänna tillsynsskyldigheten.

I likhet med utredningen och remissinstanserna anser jag emellertid atl vissa inskränkningar i överprövningsverksamheten bör kunna göras. Sådana åklagarbeslul i skilda frågor som innebär atl saken kommer atl prövas av domstol bör normalt inte överprövas. Jag tänker då i första hand på åtalsbesluten. Detsamma bör gälla beslut av åklagare vilka omedelbart kan bringas under rättens prövning, l.ex. beslut om beslag. Det sistnämnda tillämpas i viss mån redan nu. 1 enskilda fall kan det naturligtvis finnas skäl atl överpröva även sådana beslut, t.ex. om ett åtalsbeslut framstår som uppenbart felaktigt.

När del så gäller frågan om man bör begränsa prövningen av åklagar-besluten i övrigt lill i princip två instanser visar genomgångar av över-prövningsärendena i riksåklagarens kansli att riksåklagaren mera sällan ändrar på beslut som redan har överprövais av en statsåklagare. Detla förhållande tyder på att behovet av alt överpröva åklagares beslut mer än en gång är begränsat. Man bör vidare hålla i minnet atl varje åklagare

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                        70

så snart nya omständigheter ger anledning til! det kan ompröva etl beslut som han tidigare har fattat; för detta behövs inte någon överprövning. Det innebär all t.ex. en målsägande, som begär att åklagarens beslut skall ändras under åberopande av material som inte tidigare har förekommit, får sin rätt tillgodosedd genom möjligheten lill omprövning. Mot den bakgrunden kan jag inte finna att det skulle medföra några nackdelar ur rätissåkerhelssynpunkt om riksåklagaren i princip inte överprövar etl lidigare fatlat överprövningsbeslut. Tvärtom skulle denna förändring leda till resursbesparingar i riksåklagarens kansli som är nödvändiga för att kunna tillgodose kraven på atl tillsynsverksamheten i sin helhet bedrivs rationellt och målinriktat. Jag ställer mig således bakom utredningens förslag även i denna del.

Frågan är då om ytterligare begränsningar i överprövningsverksamheten kan vara tänkbara. En möjlighet är att, som riksåklagaren har föreslagit, begränsa överprövningarna till sådana som begärs av någon av parterna i målet eller eljest av någon som kan anses ha elt berättigat intresse av alt få saken prövad. Med dagens praxis inleds elt överpröv-ningsförfarande så snart nägon påkallar del. Några grunder för alt beslutet bör överprövas behöver inle anges. För egen del vill jag framhålla att det måste bli en allmän bedömning om ett överprövningsförfa-rande alls skall inledas. En viktig fräga måsle då givetvis vara om den som begär saken prövad kan anses ha ett berättigat intresse av att få sitt önskemål tillgodosett inom ramen för de begränsade resurser som står till förfogande för överprövningsverksamheten. Jag delar riksåklagarens uppfattning att begäran om överprövning av andra än den misstänkte eller tilltalade eller av målsäganden normall inte bör föranleda överprövning om inle del finns särskilda skäl för atl ta upp saken.

Verksamheten med all utfärda jöreskrifier och allmänna rådhar under de senaste åren haft en ganska blygsam omfattning. Riksåklagaren har endast i begränsad utsträckning utnyttjat sig av sina möjligheter att utfärda föreskrifter, någol som ligger i linje med den syn som man numera har på hur centralmyndigheter skall använda sig av bemyndiganden. 1 samband med reformer inom åklagarverksamheten och inte minsl mot bakgrund av ändringar i sådan lagstiftning som ingående berör åklagarna fordras uppenbarligen från tid till annan en ökad satsning på denna verksamhet. Även när det gäller allmänna råd och annan mer allmän information har insatserna varit begränsade. I den delen vill jag än en gång understryka vikten av att åklagarna på fältet får en fortlöpande och god information i olika frågor. Som jag i elt tidigare avsnitt har framhållit bör della medföra alt verksamheten på tillsynsbyrån i högre grad inriktas på en planmässig information och målinriktad satsning på atl få fram rikllinjer i olika frågor. Till en del bör detta kunna ske genom att riksåklagaren utfärdar allmänna råd.

När det gäller inspektionsverksamheten på central nivå måsle man

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                        71

enligt min mening bedöma den frågan mot bakgrund av de funktioner som de regionala myndigheterna i framtiden kommer att ha, något som jag återkommer til) i det följande. Vidare måste man väga in de förslag lill förändringar i tillsynsverksamheten i övrigl som jag nyss har redo-gjort för.

Riksåklagarens tillsynsfunktioner tar inte bara sikte på en tillsyn som gäller handläggningen av åklagaruppgifler i del enskilda fallet. Riksåklagaren har vitala judiciella funktioner inle minst när del gäller rättssäkerhetsfrågor. Det åligger riksåklagaren att verka för en enhetlig rättstillämpning i hela riket. Riksåklagaren har också rätt att utfärda föreskrifter och allmänna råd för åklagarnas verksamhel. Som jag redan har framhållit bör en ökad satsning ske bl.a. på en planmässig informalion och utfärdande av rikllinjer i olika för åklagarväsendet centrala frågor, l.ex. genom uifärdande av föreskrifter och allmänna råd. Sådana insatser minskar enligt min bedömning i viss mån behovet av inspektioner.

De förslag jag i det följande lägger fram när det gäller de regionala åklagarmyndigheterna innebär bl.a. att cheferna för dessa myndigheler befrias från skyldighelen atl inspektera underlydande myndigheler, detla som elt led i strävandena alt öka effektiviteten och alt frigöra resurser för renodlad åklagarverksamhet. En sådan förändring får givetvis vissa återverkningar pä den cenirala inspektionsverksamheten.

Mot bakgrund av vad jag nu har sagt anser jag inle alt del finns något skäl atl öka riksåklagarens inspektionsverksamhet i förhållande lill nuläget. Å andra sidan kan knappast heller några minskningar vara aktuella, även om jag i många avseenden ställer mig bakom utredningens principiella syn på inspektionsverksamheten. Jag delar emellertid riksåklagarens uppfattning alt resursbesparingar kan göras genom att inspektionerna genomförs med mindre personalinsatser. Det är också angeläget att även denna del av tillsynsverksamheten bedrivs under flexiblare former.

De synpunkter som jag nu har redovisat innebär alltså sammanfattningsvis att en minskning av överprövnings- och, om man ser lill resursinsatsen, inspektionsverksamheten bör ske till förmån för en tillsynsverksamhet som bedrivs under friare former och som är inriktad på att ge åklagarna på fältet ett ökat stöd och ökad information.

De förslag till förändringar i verksamheten vid riksåklagarens kansli som jag nu har behandlat föranleder vissa ändringar i åklagarinsiruktionen. Jag avser atl senare återkomma till regeringen i dessa frågor.

Anslagsberäkningen i övrigl

För nästa budgetår bör medel för riksåklagarens verksamhet beräknas med utgångspunkt i ett begränsat huvudförslag. Jag har, mol bakgrund av mina förslag när det gäller organisationen av riksåklagarens kansli, beräknat medel för två tjänster som avdelningsdirektör vid tillsynsby-

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                          72

rån. Medel har också beräknats för att inrätta en rådgivande nämnd. Detla har kunnal ske genom alt ta i anspråk vissa rationaliseringsvinster inom åklagarväsendet.

Hemslällan

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag alt regeringen

dels föreslår riksdagen alt godkänna de av mig förordade riktlinjerna för verksamhelen i riksåklagarens kansli dels föreslår riksdagen atl till   Riksåklagaren för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 11 308 000 kr.

C 2. Åklagarmyndigheterna

1983/84   Utgift           240 146 000(1)

1984/85   Anslag          248 609 000(1)

1985/86   Förslag        263 343 000

(1) Anslaget C 2 Läns- och distriktsäklagarmyndigheterna   Det nya anslaget omfattar de regionala och lokala åklagarmyndigheterna samt statsäklagarmyndigheten för speciella mål.

Den I juli 1985 förändras åklagarväsendets organisation pä regional nivå(seprop. 1982/83:158, JuU 1983/84:6, rskr 35) genom att l3region-åklagarmyndigheter inrättas samtidigt som de nuvarande 21 länsåklagarmyndigheterna upphör. Regionåklagarmyndigheterna omfattar i flertalet fall två län vardera. Vid dessa myndigheler, som leds av en överåklagare, tjänstgör andra statsåklagare samt distriktsåklagare som handlägger vissa typer av mål, främsl sådana som rör ekonomisk brottslighet. Chefen för en regional myndighet skall handlägga mål som är särskilt krävande. Han utövar dessutom ledningen över åklagarverksamheten inom sin region.

Från den 1 juli 1985 inrättas vidare en statsåklagarmyndighet för speciella mål. Åklagare vid den myndigheten handlägger mål i hela riket, i första hand mycket omfattande mål eller mål som berör flera regioner.

Riket är indelat i 86 åklagardistrikt. Åklagarmyndigheterna i 83 av dessa distrikt lyder under de regionala åklagarmyndigheterna och leds av en chefsåklagare. Åklagarmyndigheterna i Stockholms, Göteborgs och Malmö åklagardistrikt, som var och en leds av en överåklagare, står däremot utanför den regionala åklagarorganisationen. Överåklagarna i sistnämnda distrikt fullgör i princip samma uppgifter som chefen för en regional åklagarmyndighet.

Prop. 1984/85: 100   Bilaga 4    Justitiedepartementet

73

1984/85

Vid omorganisationen 1.7.1985

Beräknad ändring 1985/86

Riksåkla-

Föredra-

garen

ganden

Personal

Överåklagare

3

17

Länsåklagare

35

Statsåklagare

20

-

Chefsåklagare, kammar

åklagare och

distriktsåklagare

437

438

+31

+11

Assistentåklagare

130

130

-15

-5

Åklagaraspiranter/

assistentåklagare

till förfogande

35

35

Övrig personal

533

526

+U

+5

Summa

1 173

1 166

+27

+11

Anslag

Förvaltningskost-

213 502 000

+14 732 000

+12 484 000

nader

(därav löne-

kostnader)

(208 127 000)

(+13 758 000)

(+12 044 000)

Lokalkostnader

26 681 000

+ 2 248 000

+ 2 248 000

Resekostnader

4 381 000

+ 570 000

+ 387 000

Kostnader för gemensa

im

kontorsdrift

2 270 000

+ 341 000

+ 540 000

Engångsanvisning

1 775 000

+ 850 000 - 1 775 000

+ 850 000 - 1 775 000

Summa

248 609 000

+16 966 000

+14 734 000

Riksåklagaren

1. Huvudförslag 254 166 000 kr.

2.      Pris- och löneomräkning 12 520 000 kr.

3.      En tillämpning av huvudförslaget skulle innebära en minskning med 5 187 000 kr. En så kraftig anslagsminskning skulle stå i direkl motsatsförhållande till de satsningar på åklagarverksamheten som statsmakterna har gjort under de senaste åren. Mol den bakgrunden yrkar riksåklagaren, som även hänvisar till de osäkerhetsfaktorer som ligger i den förändrade regionala organisationen och utredningen som ser över åklagarväsendets lokala organisation, att huvudförslaget inte skall till-lämpas på anslaget.

4.      Sex tjänster för distriktsåklagare avsedda för bekämpning av ekonomisk brottslighet bör inrättas. Tjänsterna bör placeras vid de nya regionåklagarmyndigheterna i Linköping, Malmö, Göteborg, Gävle, Härnösand och Luleå.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                         74

5.      För att öka insatserna mol våldsbrotlsligheten bör en tjänst för kammaråklagare inrättas vid envar av åklagarmyndigheterna i Stockholms, Göteborgs och Malmö åklagardistrikt.

6.      På grund av hög arbetsbelastning bör en tjänst för kammaråklagare inrättas vid envar av åklagarmyndigheterna i Göteborgs och Malmö åklagardistrikt.

7. Vissa större åklagarmyndigheter bör förstärkas för att kunna lokall handlägga bl.a. vissa mål om ekonomisk brottslighet. En tjänst för distriktsåklagare bör inrättas vid envar av åklagarmyndigheterna i Örebro, Uppsala, Borås och Västerås åklagardistrikt.

8.      På grund av hög arbetsbelastning bör en tjänst för en distriktsåklagare inrättas vid åklagarmyndigheten i Gävle åklagardistrikt, alternativt en tjänst för en assistentåklagare inrättas vid den nya regionåklagarmyndigheten i Gävle.

9. En tjänst för en revisor bör inrättas vid regionåklagarmyndigheten i Västerås.

10.       Femlon tjänster för kammaråklagare eller distriktsåklagare bör inrättas i utbyte mol samma antal tjänster för assistentåklagare enligt följande. Vid åklagarmyndigheten i Stockholms åklagardistrikt bör två tjänster för kammaråklagare inrättas. Vid åklagarmyndigheterna i Göteborgs och Malmö åklagardistrikt bör i vartdera distriktet en tjänst för en kammaråklagare inrättas. Vidare bör en tjänst för en distriktsåklagare inrättas vid åklagarmyndigheterna i följande distrikt: Huddinge, Sollentuna, Solna, Nyköping, Norrköping, Helsingborg, Uddevalla, Karlstad, Västerås, Umeå och Luleå.

11.       Medel yrkas för inrättande av tio biträdesljänsler, varav tre vid åklagarmyndigheten i Stockholms åklagardistrikt, två vid var och en av åklagarmyndigheterna i Göteborgs och Malmö åklagardistrikt samt en tjänst vardera vid åklagarmyndigheterna i Uppsala, Örebro och Västerås åklagardistrikt.

12.       Förvaltningskostnadsanslagel bör räknas upp med 400 000 kr.

13.       För utbildning angående ekonomisk brottslighet yrkas en engångsanvisning med 650 000 kr. Vidare yrkas en engångsanvisning för en extra grundkurs för åklagare med 200 000 kr.

Föredragandens överväganden

De nva regionala åklagarmyndigheterna

Från och med den I juli 1985 genomförs en ny organisation för åklagarväsendets regionala nivå (prop. 1982/83:158, JuU 1983/84:6, rskr 35). Några av skälen till att förändra den regionala organisationen var att få slagkraftigare enheter och att vinna fördelar vid bekämpning av kvalificerad ekonomisk brottslighet. Utformningen av de nya myndighelerna innebär alt varje myndighet får betydligt fler åklagartjänsler än vad som

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                         75

är fallet med de nuvarande regionala myndigheterna. Stora, tidskrävande och komplicerade brottmål, frainför allt inål om ekonomisk brottslighet skall, som framgår av propositionen, handläggas vid de regionala myndigheterna. För chefen för myndigheten blir i fortsättningen den viktigaste uppgiften att vara åklagare. Som framgår av 7 kap. 2 § rättegångsbalken har emellertid chefen samtidigt funktioner därutöver.

När det gäller beslut i olika åklagarfrågor vill jag erinra om alt utvecklingen under de senaste åren har gått i riktning mot att åklagarna på de lokala myndigheterna har behörighet alt handlägga de allra flesta typer av mål och att fatta nära nog alla typer av beslut. Det senaste inslaget i denna utveckling är prop. 1984/85:3 som behandlar vissa ändringar när det gäller beslut om åialsunderlålelse. Åklagarna på en regional myndighet förutsätts numera främst handlägga sådana mål som i del enskilda fallet är svårbemästrade, antingen på grund av atl de är särskilt juridiskt komplicerade eller därför atl de är så omfattande att de av det skälet inte kan handläggas på en lokal myndighet.

Den ulredning beträffande den lokala åklagarorganisationen som tillsattes under våren 1984 förväntas avsluta sitt arbete i slutet av år 1985. Utredningen ser bl.a. över hur de administraliva frågorna skall hanleras på samtliga nivåer inom åklagarväsendet. Sotn jag tidigare har varit inne på har en målsättning i direktiven varit atl inga beslut skall ligga på en högre nivå än vad som är sakligt motiverat. Utvecklingen kan alltså åven i den delen förväntas gå mot en ökad självständighet för de lokala myndigheterna.

Den ulveckling som jag ovan har skisserat påverkar givelvis de regionala myndighelernas roll. Verksamheten där bör i viss utsträckning ges en annan inriktning än som nu är fallet. Vissa av de nuvarande ledningsfunktionerna bör tonas ner till förmån för den renodlade åklagarverksamheten.

Jag har när det gäller riksåklagarens kansli förespråkat i viss mån nya former och en ny inriktning för tillsynsverksamheten. Vad jag där har sagt om inskränkningar i överprövningsverksamheten, bl.a. då det gäller begäran om överprövning av frågor som kommer att prövas av domstol, gäller på motsvarande sätt även för de överprövningar som sker på den regionala nivån.

1 fråga om inspektionsverksamheten på central nivå inom åklagarväsendet har jag, främst mot bakgrund av de förändringar jag i det följande förordar, inte ansett att någon större förändring är aktuell. När det gäller inspektionsverksamheten på regional nivå inom åklagarväsendet vill jag framhålla följande.

Under de senaste åren har, som jag redan lidigare har nämnt, utvecklingen inom åklagarväsendet gått mol atl allt fler arbetsuppgifter har förts ner från regional till lokal nivå. Bakgrunden till detla är bl.a allmänna krav pä effektivitet. Ett beslut bör givetvis inte ligga på en

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                        76

högre nivå än vad som är sakligt motiverat. En fortsatt sådan utveckling ligger i linje med bl.a. de direktiv till en översyn av den lokala åklagarorganisationen som jag har berört i det föregående. Denna ökade självständighet för de lokala åklagarmyndigheterna bör emellertid inle leda till atl ökade resurser läggs på kontroll av sådana beslut.

Statsåklagare har, i likhet med riksåklagaren, vissa tillsynsiunktioner över åklagarverksamheten, i huvudsak av judiciell art. Bl.a. har en statsåklagare enligt 7 kap. 5 § rättegångsbalken rätt att överta mål från underordnad åklagare. Han skall också, enligt en bestämmelse i åklagar-instruktionen, verka för enhetlighet i rättstillämpningen. Det ligger emellertid i sakens nalur alt en statsåklagares funktioner i del senare fallet är av betydligt mer begränsat slag än riksåklagarens. Som högste åklagare har riksåklagaren etl ansvar för rältssäkerhelsfrågor och skall enligt sin instruktion verka för en enhetlighet i rättstillämpningen i hela riket. Riksåklagaren har vidare rätt atl utfärda föreskrifter och allmänna råd. Som part i högsta domstolen har riksåklagaren också en central roll i rättslillämpningsfrågor, som helt saknar motsvarighet på den regionala nivån. Statsåklagarnas tillsynsfunktion kan alltså sägas vara inriktad på en tillsyn av handläggningen av åklagaruppgifler i del enskilda fallet.

Skyldigheten för en regional chef atl inspektera underlydande myndigheter måste också ses i ett historiskt perspektiv. Den hade säkerligen sitt berättigande vid förstatligandet av åklagarväsendet då myndighelerna var nybildade och arbetsuppgifterna i många avseenden blev förändrade. Vid den tiden saknade också en stor del av åklagarkåren fullständig jurisiutbildning.

Jag anser atl den nuvarande inspektionsverksamheten på regional nivå bör kunna begränsas. Del behov som finns av systematisk inspektionsverksamhet bör kunna tillgodoses genom riksåklagarens försorg. Den nuvarande skyldigheten för chefen för en regional myndighet att varje år inspektera de lokala myndigheterna inom en region bör därför upphöra.

En chef för en regional myndighet bör som regel kunna uppdaga om påtagliga missförhållanden råder på en myndighet genom sin övriga verksamhet av lillsynskaraktär och den allmänna kännedom om förhållandena lokalt som den regionala myndigheten får. Med verksamhet av lillsynskaraktär avser jag bl.a. rätten att överta handläggningen av mål och skyldigheten för lokala åklagare att underrätta den regionala myndighelen i vissa frågor. När förhållandena i elt distrikt undanlagsvis påkallar en inspektion bör emellertid överåklagaren inom ramen för sin allmänna tillsynsverksamhet också kunna företa en sådan. Det ligger vidare inom ramen för det arbete som bedrivs av åklagarkommittén att överväga olika möjligheter till en effektivare resursanvändning och att se över de administrativa rutinerna på alla nivåer inom åklagarväsendet. Mot den bakgrunden anser jag att yllerligare förändringar av den regio-

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                        77

nala inspektionsverksamheten inte nu bör genomföras. Den av mig föreslagna förändringen innebär en väsentlig minskning av inspektionsverksamheten till förmån för den rena åklagarverksamheten.

Den delvis ändrade inriktning som jag har föreslagit beträffande verksamheten på tillsynsbyrån i riksåklagarens kansli bedömer jag också kan bidra till att minska behovet av informalion och rådgivning från de regionala myndighelerna.

1 motion 1981/82:664 togs frågan upp om lekmannamedverkan på regional nivå inom åklagarväsendet. Justitieutskottet framhöll vid behandlingen av frågan (JuU 1982/83:2) att, även om det finns betydande olikheter mellan de lednings- och tillsynsuppgifter som åvilar riksåklagaren respektive de regionala myndigheterna, del kunde finnas skäl alt överväga förutsättningarna för någon form av lekmannainflytande även på regional nivå inom åklagarväsendet. Övervägandena borde enligt utskottet inie ta sikte på åklagarfunkiionens utövande i det enskilda fallet. Riksdagen biföll utskottets hemslälhin (rskr 1982/83:22).

Jag har tidigare behandlat frågan om lekmannainflytande när det gäller verksamheten i riksåklagarens kansli. När det gäller frågan om medverkan av lekmän på de regionala åklagarmyndigheterna vill jag försl framhålla att dessa myndigheter inte utfärdar föreskrifter eller allmänna råd för de underlydande myndigheterna. Vad som kan vara aktuellt är råd och upplysningar i ett enskilt ärende.

De lednings- och tillsynsfunktioner som förekommer på en regional myndighet är alltså inriktade antingen på åklagarfunkiionens utövande i del enskilda fallet eller på administrativa frågor. De synpunkter jag i det föregående har lämnat på den framtida inriktningen av verksamheten på de regionala åklagarmyndigheterna innebär atl tyngdpunkten där kommer att ligga på den renodlade åklagarverksamheten och all de lokala myndigheterna får en ökad självständighet. Som jag ser det saknas det därför någol egentligt utrymme för ett medborgarinflytande inom åklagarväsendets regionala nivå.

Sammanfattningsvis innebär mina förslag i del föregående följande. 1 enlighel med de riktlinjer som riksdagen har godkänt för omorganisationen av det regionala åklagarväsendet förskjuts tyngdpunkten på de regionala åklagarmyndigheterna mot den egentliga åklagarverksamheten. 1 stort sett motsvarande inskränkningar som föreslås när det gäller överprövning av riksåklagaren skall gälla för de regionala myndigheterna. Cheferna för de regionala myndigheterna befrias vidare från skyldighelen att inspektera underlydande myndigheter.

Jag avser att senare ålerkomina till regeringen med förslag till de författningsändringar som krävs i anledning av de frågor som jag har berört här.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                         78

Anslagsberäkningen i övrigt

Personallägel inoin åklagarväsendet har under en följd av år varit mycket bekymmersamt. Under de senaste åren har betydande satsningar skett på denna sektor av rättsväsendet. Bl.a. har i 1983 och 1984 års budgetpropositioner föreslagits sammanlagt 24 nya tjänster för åklagare för bekämpning av den ekonomiska brottsligheten. Undersamma tid har fem tjänster för revisorer också föreslagits för delta ändamål. Riksdagen har godkänt förslagen (JuU 1982/83:21, rskr 191, JuU 1983/84:17, rskr 201). Vidare har genom regeringsbeslut år 1983 och 1984 tillkommit sammanlagt lio nya åklagartjänsler avsedda för narkolikabekämpning. 1 1984 års budgetproposition föreslogs även en förstärkning rned fem åklagartjänsler för alt man skall kunna öka insatserna mot våldsbrottsligheten. Också sistnämnda förslag har godkänts av riksdagen (JuU 1983/84:17, rskr 201).

I prop. 1984/85:32 om riktlinjer för det framtida arbetet mot ekonomisk brottslighet m.m. (s. 62) uttalade regeringen alt arbetsläget inom åklagarväsendet alltjämt är ansträngt och att något utrymme för omfördelningar inte finns. Regeringen framhöll vidare atl de ytterligare resurser som åklagarväsendet behöver för atl bemästra problemen med de komplicerade, svårutredda och tidsödande målen om ekonomiska brott därför mäste tillskapas genom att åklagarväsendet tillförs nya tjänster. Riksdagen har ännu inle slutbehandlat förslaget.

Mot bakgrund av vad jag här har anfört bör anslaget för budgetåret 1985/86 undantas från tillämpningen av huvudförslaget.

Jag har beräknat medel för sex tjänster för distriktsåklagare, avsedda främst för bekämpning av den ekonomiska brottsligheten (4). Vidare har jag beräknat medel för en tjänst som revisor (9). Medel har också beräknats för en utökning av den administrativa personalen med fyra tjänster

(11).

Tre tjänster för kammaråklagare saml två tjänster för distriktsåklagare bör inrättas i utbyte mot fem ijänster för assistentåklagare (10).

På samma sätt som har skett under de senaste budgetåren, och mot bakgrund av den ytterligare satsning på bekämpning av ekonomisk brottslighet som görs nu, bör medel anslås för kvalificerad ekonomisk utbildning för åklagare. Jag beräknar 650 000 kr. för detta ändamål. Jag beräknar vidare medel för anordnande av en extra åklagarkurs, 200 000 kr. (13).

Med hånvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget lill 263 343 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen

dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört

om verksamheten på de regionala åklagarmyndigheterna dels föreslår riksdagen att till Åklagarmyndigheterna för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 263 343 000 kr.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet

79

D. DOMSTOLSVÄSENDET M.M. D I. Domstolsverket

1983/84 Utgift 47 771 682 1984/85 Anslag 47 140 000 1985/86 Förslag   51 730 000

Domstolsverket är central förvaltningsmyndighet för de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, bostadsdomstolen, arrende- och hyresnämnderna, rättshjälpsnämnderna och de allmänna advokatbyråerna. Domstolsverket har också till uppgift att på del allmännas vägnar föra talan mot beslut i råltshjälpsfrågor.

Domstolsverket leds av en styrelse. Chef för domstolsverket är en generaldirektör. Inom verkel finns en organisationsenhet, en ekonomienhet, en personalenhel och en juridisk enhet. Dessulom finns ett sekretariat och en disciplinnämnd.

Från anslaget belalas ocksä kostnaderna för verksamheten vid notarienämnden, tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet och besvärsnämnden för rättshjälpen.

1984/85               Beräknad ändring 1985/86

Domstolsverket     Föredraganden

Personal

Summa

144

-

Anslag

Förvaltningskostnader

27 890 000

+1

805 000

+1

385 000

(därav lönekostnader)

(19 821 000)

(+1

299 000)

(+1

090 000)

Efterutbildning inom

domstolsverkets

verksamhetsområde

3 225 000

+

279 000

+

155 000

Blanketter m.m. inom

domstolsverkets

verksamhetsområde

5 350 000

+

475 000

+

425 000

Datorbearbetning

9 785 000

+1

585 000

+

895 000

Rättsfallspublicering

890 000

-

22 000

+

30 000

Engångsanvisning

+

600 000

+1

700 000

Summa

47 140 000

+4 722 000

+4 590 000

Domstolsverket

1. Huvudförslag 49 204 000 kr.

2.      Pris- och löneomräkning m.m. 2 824 000 kr.

3. Huvudförslaget innebär att anslaget efter pris- och löneomräkning minskas med 760 000 kr. Elt genomförande av huvudförslaget skulle

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                         80

medföra en minskning av den administraliva service som verkel ger myndighelerna inom sitt verksamhetsområde och av det ulvecklings-och rationaliseringsarbete som verket bedriver. Domstolsverket yrkar därför atl verkel tilldelas oförändrade resurser i förhållande till budgelåret 1984/85.

4.      Domstolsverket yrkar att anslagsposten Förvaltningskostnader räknas upp med etl engångsbelopp på 100 000 kr. för informalion i samband med företagsinteckningsreformen den I januari 1986 samt med 200 000 kr. som tidigare år har ställts lill verkets förfogande genom samarbels-organet för rättsväsendets informationssystem (SARI).

5.      Domstolsverket begär atl anslagsposten Datorbearbetning utöver vad som följer av prisomräkning räknas upp med ca 1,7 milj. kr. för datorstöd vid handläggning av mål om lagsökning och betalningsföreläggande vid Malmö tingsrätt och för datorstöd vid företagsintecknings-registret.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör anslaget beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget. Som engångsanvisningar bör anvisas 800 000 kr. för utbildning av domare som ett led i kampen mot den ekonomiska brottsligheten — jfr prop. 1984/85:32 s. 63 — och 100 000 kr. för information i samband med företagsinteckningsreformen. Härutöver bör anslaget räknas upp med medel motsvarande dem som tidigare har ställts lill förfogande genom SARI.

Anslagsposten Datorbearbetning bör efter pris- och löneomräkning räknas upp med 1,5 milj. kr., varav 800 000 kr. som engångsanvisning för övergången till ADB vid handläggningen av ärenden om företagsinteckning.

Chefen för socialdepartementet kommer i sin anmälan till budgelpro-postionen att behandla frågan om publicering av rättsfall från försäkringsdomstolarna. Jag beräknar medel för den medverkan av domstolsverket som planeras för detta ändamål.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört och lill sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

atl till Domstolsverket för budgetårel 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 51 730 000 kr.

D 2. Allmänna domstolarna

1983/84 Utgift 905 099 111 1984/85 Anslag 889 390 000 1985/86 Förslag   940 580 000

Allmänna domstolar är tingsrätterna, hovrätterna och högsta domstolen.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet

81

Tingsrätterna är allmänna underråtler. Det finns 97 tingsrätter.

Hovrätterna är överrätter i de mål som fullföljs från tingsrätleiiia. Hovrätterna är Svea hovrätt (15 avdelningar, varav 13 för allmänna inål och två för vatten- och fastighetsmål). Göta hovrätt (fyra avdelningar), hovrätten över Skåne och Blekinge (fem avdelningar), hovrätten för Västra Sverige (sex avdelningar), hovrätten för Nedre Norrland (två avdelningar) och hovrätten för Övre Norrland (två avdelningar).

Högsta domstolen är överrätt i de mål som fullföljs från hovrätterna. Domstolen är indelad i tre avdelningar. I domstolen finns 25 justilieråd. Fem av dessa tjänstgör f.n. i lagrådet. För högsta domstolen finns ett särskilt kansli lill vilket revisionssekreterare år knutna.

Från anslaget betalas också kostnaderna för de kansligöromål för statens ansvarsnämnd som fulluörs av Svea hovrätt.

1984/85                Beräknad ändring 1985/86

Domstolsverket     Föredraganden

Personal

Högsta domstolen

Justitieråd, kanslichef

och revisionssekreterare

64

Ovrig personal

57

Hovrätterna

Domare och hovrättsfiskaler

329

Ovrig personal

270

Tingsrätterna

Domare

647

Tingsnotarier

632

Ovrig personal

2 346

Summa

345

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader)

Engångsanvisning

Reseersättningar

Lokalkostnader

Ersättning till nämndemän

Summa

723 230 000 + 36 478 000 + 28 340 000

(681 370 000) (+ 31 991 000| (+ 26 900 000)

+ 730 000 + 730 000

7 497 000            +       750 000        +       500 000

132 453 000              +15 345 000          +15 330 000

26 210 000            +       341 000         +   6 290 000

889 390 000             + 53 644 000         +51 190 000

6    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 4

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                          82

Domstolsverket

1. Huvudförslag 927 110 000 kr.

2.       Pris- och löneomräkning m.m. 52 914 000 kr.

3.       Huvudförslaget innebär atl anslagsposten Förvaltningskostnader efter pris- och löneomräkning minskas med omkring 15 milj. kr. Etl genomförande av huvudförslaget skulle medföra en väsentlig ökning av antalet oavgjorda mål och ärenden i domstolarna. Domstolsverket yrkar därför oförändrat anslag för de allmänna domstolarna budgelåret 1985/86.

4.       Domstolsverket begär 730 000 kr. som engångsanvisning för koslnader i samband med genomförandel den 1 januari 1986 av företagsinteckningsreformen.

Föredragandens överväganden

Domstolarnas arbetsläge m.m.

Under år 1983 och 1984 har den tidigare ökningen av antalet mål och ärenden i de allmänna domstolarna brutits. Minskningen av antalet mål torde dock inle fullt ut motsvaras av en minskning av domstolarnas arbetsbörda. En fortsatt ökning av förhandlingstiderna tyder sålunda på att målen har blivit färre men av mer komplicerad arl. Vid en samlad bedömning — där jag också väger in del fortlöpande rationaliseringsarbetet — finner jag emellertid att en begränsad tillämpning av huvudförslaget (IO milj. kr.) kan ske ulan atl effektiviteten och rättssäkerheten vid domstolarna sätts i fara.

Övergång till ADB har nu skett vid 24 av landets 94 inskrivningsmyndigheter. Detta innebär att uppemot 40 procent av inskrivningsärendena numera handläggs med ADB-stöd. Utbyggnaden avses fortsätta i oförändrad takt nästa budgetår. De medel som beräknas på delta anslag för den särskilda överföringsorganisationen bör emellertid reduceras med 480 000 kr. för fyra tjänster som bör flyttas över till centralnämnden för fastighetsdata.

Chefen för bostadsdepartementet kommer att i sin anmälan till budgetpropositionen ta upp frågan om planläggningen av fastighetsdatareformen efter den nuvarande femårselappens utgång den 1 juli 1987.

ADB-stöd vid handläggning av mål om lagsökning och betalningsföreläggande införs under innevarande budgetår vid Malmö tingsrätt.

Som jag tidigare har berört träder en ny lagstiftning om förelagshypotek i kraft den 1 januari 1986. En central, ADB-stödd inskrivningsmyndighet knyts till Malmö tingsrätt. För kostnader i samband med övergången till ADB bör som engångsanvisning anslås 730 000 kr.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                        83

Domarbunan

Frågor som hänger samman med karriärmöjligheterna för de icke ordinarie domarna - fiskalerna och assessorern;i har behandlats i eii promemoria som har upprättats inoin justitiedepartementet.

Bakgrunden till promemorian är att antalet icke ordinarie domare som under tjänstledighet från sin domslolsljänst har ett annat uppdrag eller en annan tjänst har ökat. Sådan tjänstledighet kan enligt gällande ordning förekomma av olika skäl. Domstolsverket beslutar om tjänstledighet för fiskaler, medan regeringen beslutar om tjänstledighet för assessorer om del sker i samband med ett förordnande om offentligt uppdrag. Vidare kan tjänstledighet förekomma utan särskilt beslut härom genom reglerna om förening av tjänster i anställningsförordningen (1965:601). En fiskal eller assessor, som utövar annan högre extra tjänst inom statsförvaltningen, är enligt dessa regler automatiskt ledig från domstolsväsendet.

Promemorian

Promemorians innehåll kan sammanfallas enligt följande:

Antalet icke ordinarie domare som utnyttjas för uppdrag utanför domstolarna har under den senaste tioårsperioden ökat kraftigt — från 224 lill 411 — och alltså nära nog fördubblats. Detta kommer atl medföra alt den genomsnittliga tiden från inträdel i hovrätt eller kammarrätt till ordinarie tjänst kommer atl öka drastiskt under den närmaste tioårsperioden. Detta ger anledning lill oro. Den negativa utvecklingen har redan börjat såvitt gäller tiden fram lill adjunktion i hovrätt.

Man måste komma fram lill en rimlig proportion mellan antalet ordinarie och antalet icke ordinarie domare. Antalet icke ordinarie domare för andra ändamål än domstolarnas egna behov måste minskas kraftigt. Rekryteringen för sådana ändamål bör begränsas lill alt avse lagstiftningsarbete i kommittéer, regeringskansliet och riksdagen samt behovet av domarpersonal inom specialdomstolarna. För förvaltningen i övrigl bör domslolsjurister kunna tas i anspråk bara om det finns särskilda skäl. Som en riktlinje anges i promemorian att antalet icke ordinarie domare som är tjänstlediga för offentligt uppdrag bör halveras. Bara assessorer, inte fiskaler, bör komma i fråga för uppdragen. Frågan om tjänstledighet för offentliga uppdrag och annan statlig anställning skall prövas av regeringen med justitieministern som föredragande.

I promemorian föreslås ingen ändring av de regler i ijänstledigheisför-ordningen (1984; III) som ger möjlighet till tjänstledighet under en kortare lid för atl pröva annan anställning. Det framhålls att fiskalerna, som i fortsättningen bör tjänstgöra längre tid i hovrätten/kammarrätten efler fiskalsförordnandet och uteslutande kommer att få ägna sig åt

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                         84

domstolsarbete, måste få en allsidig och meningsfull utbildning. Slutligen sägs också att effekterna av den föreslagna ordningen år långsiktiga.

Remissbehandlingen

Promemorian har remissbehandlats. Yttranden har kommit in från högsta domstolen, regeringsrätten, justiliekanslern, riksåklagaren och domstolsverket samt från samtliga överrätter, samtliga centrala verk, övriga förvaltningsmyndigheter och specialdomstolar som berörs av den föreslagna ordningen, de juridiska fakulteterna, ell antal tingsrätter och länsrätter och bl.a. vissa intresseorganisationer.

De cenirala verken och övriga berörda förvaltningsmyndigheter är till den övervägande delen negativa till förslagen i promemorian.

De juridiska fakulteterna avstyrker förslagen. Bland specialdomstolarna och de domstolsliknande nämnderna är remissutfallet blandat.

Högsta domstolen finner, såvitt gäller verksamheten i den domstolen, ingen anledning till erinran mot promemorians förslag. Regeringsrätten lillslyrker i princip förslagen. Justiliekanslern och domstolsverket är positiva medan riksåklagaren är negativ.

Bland hovrätterna är Svea hovrätt negativ medan Göta hovrätt inle har någon erinran mol riktlinjerna i promemorian. Hovrätten över Skåne och Blekinge motsätter sig i princip inte atl de föreslagna åtgärderna genomförs men pekar på atl åtgärderna är otillräckliga. Hovrätten för Västra Sverige accepterar en begränsning av antalet tjänstlediga icke ordinarie domare. De båda norrländska hovrätterna är i princip positiva till promemorians förslag.

Av kammarrätterna är kammarrätterna i Stockholm, Göteborg och Sundsvall i alll väsentligt negativa lill förslagen medan kammarrätten i Jönköping anser sig delvis kunna godta förslagen.

Bland de tingsrätter som har yttrat sig är ungefär hälften för förslagen i promemorian medan den andra hälften är kritisk. Bland länsrätterna är flertalet negativa.

Vad slutligen gäller intresseorganisationerna har Sveriges Industriförbund tillstyrkt förslagen. Centralorganisationen SACO/SR och Förbundet för jurister, samhällsvetare och ekonomer (JUSEK) avstyrker förslagen men motsätter sig inte att del inom ramen för gällande ordning införs en mera restriktiv praxis vid prövning av tjänstledighet för fiskaler och atl fiskalernas tjänstgöring i överräit förlängs. Sveriges domareförbund medger atl en viss minskning av domarnas tjänstgöring utanför domstolsväsendet är nödvändig.

Flertalet remissinstanser delar den oro inför utvecklingen på domarbanan som kommer lill uttryck i promemorian. Många - även bland dem som är kritiska till förslagen i promemorian - anser alt man inle kan behålla den nuvarande ordningen och att provisoriska ålgärder bör vidtas i avbidan på ytterligare överväganden.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                        85

Den kritik som förs fram mot promemori;m kan sammanfattas på följande sätt.

1 promemorian anläggs ett allt för snävt perspektiv på frågan om domarbanans attraktionskraft. Vid sidan av befordringslidens längd är det en rad andra faktorer som är av betydelse. Man pekar på sådani som lönen, arbetsuppgifternas art, möjligheterna till omväxling i arbetet, ökat ansvar o.d., tvånget att Hytta mellan olika orter under utbildning och tjänstgöring samt överhuvudtaget den sociala situationen för de yngre domarna. Vidare pekar man på de negativa effekter från rekryle-ringssynpunkt som förlängningen av överrättstjänstgöringen skulle medföra. Möjligheten att få tjänstgöra på andra ställen i statsförvaltningen anses vara en väsentlig fördel med yrket.

En rad principiella aspekter tas också upp, såsom förvaltningens behov av juridisk kompetens och den betydelse detta har för rättssäkerheten i myndighetsutövningen, vilka effekter de föreslagna begränsningarna får för förvaltningsmyndigheterna samt behovet av en öppen domarbana.

Frågorna om domarbanan och domarbanans attraktionskraft måste alltså enligt remissinstanserna ses i ett vidare perspektiv än det som har anlagts i promemorian. Från många håll förordas en allsidig utredning. Som argument för en utredning nämns också den situation som har uppkommit genom domarnas ökade arbetsbörda samt rätlegångsutred-ningens och skalteförenklingskommilténs arbete, som kan få slor betydelse för domstolsväsendet och därmed åven domarkarriären.

Överväganden

v

1972 års domarutredning (Ju 1972:08) lade år 1974 fram betänkandet (SOU 1974:96) En öppnare domarbana. När belänkandet behandlades i 1976 års budgetproposition (prop. 1975/76:100 bil. 4 s. 46 ) anförde dåvarande chefen för justitiedepartementet atl utredningens modell för en förändrad doinarbana hade mötts av myckel stark kritik vid remissbehandlingen och att den bl.a. på grund av detta inle kunde läggas lill grund för en ny domarkarriär. Ett mycket stort antal remissinslanser, uttalade departementschefen vidare, hade emellertid ställt sig bakom grundtankarna i betänkandet om att domarkåren behöver tillföras ökad erfarenhet från andra samhällsområden än domstolsväsendet och om ärderingar och uppfattningar som gäller inom skilda delar av samhället. Frågan hur sådana önskemål bäst skall tillgodoses fick övervägas ytterligare. Den forlsalta utvecklingen inom ramen för vårt nuvarande syslem torde också böra anpassas härtill.

Jag vill för egen del framhålla atl jag helt ansluter mig till de nyss återgivna uttalandena om värdet av en så öppen domarbana som möjligt inom ramen för del system som finns för utbildning och tjänstgöring.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                        86

Samtidigt måste jag konstatera atl den utveckling som beskrivs i promemorian med etl stort antal icke ordinarie domare sysselsatta på olika ställen i statsförvaltningen är oroväckande.

Alt den oro inför utvecklingen på domarbanan som kommer till ullryck i promemorian är befogad vitsordas också av det slora fiertalet remissinslanser. Inom justitiedepartementet övervägs nu inriktningen av det mera långsiktiga arbetet för att lösa problemen. För mig år det emellertid klart att man i avbidan härpå inte kan godta den nuvarande ordningen, enligt vilken de icke ordinarie domarna har en närmasl obegränsad rätt till tjänstledighet för alt fullgöra uppdrag inom statsförvaltningen. Med tanke på de verkningar detta får för domarkarriären och därmed för domarrekryteringen är det ofrånkomligt atl något måste göras redan nu.

Regeringen har därför, på min föredragning, beslutat om vissa ändringar i de domstolsinslruktioner som berörs. Ändringarna träder i I;raft den 1 januari 1985. Innebörden av ändringarna är att reglerna i anställningsförordningen (1965:601) om automatisk tjänstledighet i vissa fall av tjänsteförening inte kommer att gälla för domarpersonal Frågan om tjänstledighet för offenlliga uppdrag och för annan liknande anställning inom statsförvaltningen skall i slället fortsättningsvis prövas av regeringen efter beredning i justitiedepartementet. Rätlen till ledighet för atl under en begränsad tid (sex-tolv mänader) pröva annan anställning enligt 3 § tjänstledighetsförordningen (1984:111) berörs inte av ändringarna. Frågor om sådan ledighet skall som hittills prövas av domstolsverket.

Genom den nya ordningen räknar jag med alt kunna få en samlad bild av situationen för de icke ordinarie domarna. Jag kan också verka för en praxis som innebär att man åtminstone på sikt kommer fram till en rimlig proportion mellan antalet ordinarie och icke ordinarie domare. De riktlinjer som har angetts i promemorian för möjlighelerna atl få tjänstledighet kommer därvid att vara vägledande för min bedömning. Jag har emellertid lagit intryck av remisskritiken i så måtto att jag förordar en mindre restriktiv linje i fråga om de tjänstledigheter som skall prövas av regeringen. Remissutfallet visar också alt det finns vissa uppdrag som är mer lämpade för en fiskal än för en assessor. Även om de offentliga uppdragen i princip bör styras över till assessorerna bör alltså fiskalerna inle vara helt uteslutna från sådana uppdrag.

Den nya ordningen innebär inga förändringar när det gäller lagstiftningsarbetet i regeringskansliet, i riksdagsutskotten eller i kommittéerna. Också i andra hänseenden måste i det fortsatta arbetet skälig hänsyn tas till dessa organs särskilda ställning i statsförvaltningen.

Inom regeringskansliet pågår ett fortlöpande arbete med att begränsa regeringens befattning med löpande förvaltningsärenden. När tjänslie-dighetsärendena under en tid prövats av regeringen och en fast praxis

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet

87

hunnit etableras, bör förutsättningarna vara goda för att delegera beslutanderätten till någon myndighet under regeringen.

Sådana fiskaler och assessorer som före den 1 januari 1985 är tjänstlediga, antingen automatiskt till följd av ijänsleförening eller på grund av särskilt tjänstledighetsbeslut, berörs inte av den nya ordningen såvitt gäller del uppdrag eller den anställning de då är lediga för. Detta innebår att det är möjligl alt genomföra de angivna begränsningarna efter hand och att rimlig hänsyn kan tas till de övergångsproblem som kan uppkomma för den enskilde, domstolarna och de berörda förvaltningsmyndigheterna.

A vdelningsindelningen i Stockholms. Göteborgs och Malmö tingsrätter I min anmälan till 1984 års budgetproposition redovisade jag mitt ställningslagande till domstolsverkets dittills föreliggande utredning om avdelningsindelningen av tingsrätter. Verket har numera slutfört sin utredning med två rapporter (1983:4 och 1984:1) om avdelningsindelningen i de tre största tingsrätterna. Rapporterna har remissbehandlats.

De frågor som behandlas i domstolsverkels ulredning år till övervägande del frägor som ankommer på de tre tingsrätterna själva att besluta om i arbetsordningen och i övrigt frågor som faller under regeringens ansvar. Med hänsyn till frågornas betydelse för effektiviteten och rättssäkerheten i de tre största tingsrätterna vill jag dock i korthet redogöra för domstolsverkets förslag, remissutfallet och de principer som enligt min uppfattning bör vara vägledande.

Domstolsverkets förslag utgår från atl man — inom ramen för den hittillsvarande uppdelningen i tvistemåls- och brottmålsavdelningar — bör öka avdelningarnas självbärighet, dvs. deras förmåga atl med egna resurser möta skiftningar i arbetsbördan. Della innebär en minskning av den reserv av icke ordinarie domare, som f.n. står till lagmannens förfogande för förstårkningsändamål. Självbärighelsprincipen leder enligt verkets uppfattning till en normalorganisation om sex domarrollar på en Ivistemålsavdelning och fem domarrollar på en brollmålsavdelning. Denna mer decentraliserade organisation medför ett slörre ansvar för chefsrådmannen i fråga om den judiciella arbetsledningen och utbildningen av främsl de icke ordinarie domarna.

Utöver den grundläggande indelningen i tvistemåls- och brottmålsavdelningar bör enligi domstolsverkels mening en viss specialisering av målen ske. Vissa mål bör sålunda speciallottas lill en enda avdelning. Dit hör mål där tingsrätten är specialforum, arbetstvister, konkursmål och mål som rör rikels säkerhet. Prakliska skäl talar vidare för att även bötesmål handläggs på en enda avdelning. Däremot anser domstolsverket all mål om ekonomisk brottslighet (eko-mål), narkotikamål, militärmål, familjemål och mål enligt lagen (1974:8) om handläggningen av tvistemål om mindre värden (smämål) kan spridas på fier avdelningar än

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                          88

f.n. är vanligt. Skiilet för en ökad spridning av målen är att detta skulle kunna ge en mera jämnt fördelad börda och främja självbärigheien.

För atl domarna skall kunna vidmakthålla sina kunskaper över hela sitt verksamhetsområde förutsätter verkel atl de som hittills cirkulerar mellan olika avdelningar med bestämda tidsintervaller, för rådmän två och för chefsrådmän fem år.

Mol bakgrund av de principiella överväganden som nu har redovisats föreslår domstolsverket att antalet avdelningar minskas, vid Stockholms tingsrätt med två (en ivistemålsavdelning — vattendomstolen — och en brollmålsavdelning) och vid Göteborgs tingsrätt med en (en tvistemåls-avdelning). För Malmö tingsrätt föreslås ingen ändring av antalet avdelningar.

De fiesta remissinstanserna godtar den av domstolsverket uppställda självbärighelsprincipen och delar också verkets uppfattning om lämpligt antal domarrollar på avdelningarna. Bl.a. de tre tingsrätterna framhåller dock atl principerna bör tillämpas med urskillning, eflersom även andra faktorer än antalet rotlar är av betydelse för en effektiv organisation. Som sådana faktorer nämns målslrukluren, personalsammansältningen och lokalerna. Flera remissinstanser, bl.a. statskontoret, menar att självbärighelsprincipen inle bör drivas så långt atl varje domare indelas på rotel utan lagmannen bör ha en viss reserv lill sitt förfogande.

De fiesta remissinstanserna utgår från alt de tre tingsrätterna bör vara indelade i tvistemåls- och brottmålsavdelningar men har kritiska synpunkler mot verkets förslag att sprida vissa mål på fler avdelningar än nu. Många menar alt domstolsverket har underskattat värdel av specialisering. 1 synnerhet gäller detta eko-målen, narkotikamålen och familjemålen. Däremot godtar man i allmänhel att småmålen sprids på fler avdelningar än nu.

Stockholms tingsrätt godtar för sin del alt antalet tvistemålsavdelning-ar minskas med en, dock försl den I januari 1987, då tingsrättens nya lokaler i kvarteret Klamparen kan tas i bruk. Tingsrätten är också beredd alt minska antalet brottmålsavdelningar, om en motsvarande minskning sker i fråga om antalet åklagarkamrar. Göteborgs tingsrätt motsätter sig den föreslagna indragningen av en ivistemålsavdelning.

För egen Je/vill jag inledningsvis erinra om vad jag anförde i 1984 års budgetproposition i fråga om avdelningsindelningen av andra tingsrätter än de tre största. Jag framhöll där att lio domarrollar är den nedre gräns vid vilken avdelningsindelning bör övervägas, att en avdelnings-indelad tingsrätt i princip skall vara specialiserad, alt domarna med ett par års intervall bör cirkulera inellan avdelningarna och atl chefsrådmannen bör ha ett direkl arbetsledningsansvar för den avdelning han förestår. Dessa principer bör enligt min mening ha giltighet också vid avdelningsindelningen av de tre största tingsrätterna.

Jag kan mol denna bakgrund ansluta mig lill domstolsverkets uppfäll-

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                       89

ning alt en brollmålsavdelning i allmänhel bör ha minsl fem och en tvistemålsavdelning minst sex domarrollar vid de tre största tingsrätterna.

När det gäller specialisering vill jag erinra om att avdelningsindelningen i första hand syftar till arbetsfördelning och överblick men alt den också bör användas som elt instrument för atl bygga upp en ökad kompetens och vana hos domare och kanslipersonal. Detta gäller inte minst på sådana områden där särskild utbildning har meddelats ett begränsat antal domare som fallet år i fråga om eko-brott. Hänsyn bör också tas till vad jag skulle vilja kalla för serviceaspekten. 1 en mindre domstol är det i allmänhet inle svårt för allmänheten, ombud eller myndigheler alt söka sig fram till dem som inom domstolen sysslar med eller har erfarenhet av en viss typ av mål. Dessa möjligheter minskar emellertid i takt med domstolens sloriek. Inte bara effektivitets- och rättssäkerhetsskäl utan också serviceskäl talar därför för alt man i de stora domstolar som det här är fråga om bör specialisera målen i förhållandevis slor utsträckning. En sådan specialisering mellan avdelningarna moisvarar för övrigl den specialisering som kan förekomma på mindre domstolar genom att vissa måltyper lottas endast på vissa domarrollar.

Enligt min mening bör man därför — förutom de mål som enligt verkets förslag bör speciallotlas — också söka hålla samman ekomålen och narkotikamålen till ett begränsat antal avdelningar, särskilt om en motsvarande specialisering förekommer på åklagarsidan. Inte heller familjemålen bör spridas på ell stort antal avdelningar.

När del gäller antalet avdelningar råder enighet om att en tvistemålsavdelning kan dras in vid Stockholms tingsrätt. Jag delar tingsrättens uppfattning att indragningen bör anslå' till dess de nya lokalerna i kvarteret Klamparen kan tas i bruk.

I likhet med domstolsverket anser jag alt starka skäl talar för atl också antalet brottmålsavdelningar i Stockholms tingsrätt kan minskas med en. En viktig fråga i det sammanhanget är om en sådan minskning också bör leda lill en motsvarande omorganisation på åklagarsidan. Eflersom den lokala åklagarorganisationen f.n. ses över av åklagarkommittén (Ju 1984:04) anser jag det naturligt atl den frågan behandlas av kommittén. Hänsyn bör också tas till den förestående ombyggnaden av rådhuset. Det är därför varken nödvändigt eller lämpligt all redan nu ta slutlig ställning till antalet broilmålsavdelningar.

Antalet avdelningar i Göteborgs tingsrätt minskades år 1980 med en. Den nuvarande organisationen synes fungera väl, och en ytterligare minskning av antalet avdelningar skulle inte medföra en från alla synpunkler idealisk lösning. Anlalel avdelningar vid Göteborgs tingsrätt bör därför lämnas oförändrat.

Mot bakgrund av de överväganden som jag nu har redovisat har

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                        90

regeringen på min föredragning den 8 november 1984 beslutat om återbesättande av elt antal chefsrådmanstjänster vid de tre berörda domstolarna.

Nämndemännens ersällning och tjänsigöringsförhåtlanden Under hösten 1984 har en inom justitiedepartementet upprättad promemoria om nämndemännens ersättning och tjänstgöringsförhållanden reinissbehandlats. 1 promemorian diskuteras olika alternativ för att förbättra nämndemännens arvode. Under remissbehandlingen har del stora fiertalet remissinstanser stannat för promemorians alternativ B, som innebär att det nuvarande dagarvodet. 220 kr., behålls som grundarvode och att de nämndemän som på grund av nämndemannauppdragel får vidkännas en inkomstförlust får ell tilläggsarvode för den del av inkomstförlusten som inte täcks av grundarvodet.

I promemorian diskuteras också de effekter som en förkortning av nämndemannauppdragen från sex lill tre år skulle kunna ha för en mer allsidig rekrytering. Vidare berörs tjänstgöringslälheten och antalet nämndemän vid de olika domstolarna.

En majoritet av remissinstanserna avvisar tanken på kortare mandatperioder. Däremot är de flesta ense om att den tjänstgöringstäthet som anges i promemorian — åtta till lio dagar per år — är ett lämpligl riktmärke. De flesta remissinstanserna delar också promemorians ståndpunkt alt frågan om anlalel nämndemän som bör knytas till varje domstol bör lösas först efter en utvärdering av 1983 års domförhetsreform.

För egen del anser jag att inan i arvodesfrågan bör välja den lösning med grundarvode och individuellt tilläggsbelopp som majoriteten av remissinstanserna har stannat lör. Jag finner det därvid mer angeläget inte minst från rekryteringssynpunkt atl utnyttja de begränsade ekonomiska resurserna för atl kompensera dem som lider inkomstförlust på grund av nämndemannauppdragel än atl göra en generell höjning av grundarvodel. Eftersom del är fråga om ett helt nytt system för arvoderingen med den osäkerhet detta innebär i fråga om kostnadsberäkningarna anser jag att man åtminstone inledningsvis bör sätta elt tak för den sammanlagda summan av grundarvodet och tilläggsbeloppet. Den i promemorian antydda nivån, som anknyter till brytpunkten i skattesystemet, kan enligt min mening vara lämplig i detta sammanhang.

Det är betydelsefullt att det nya systemet blir enkelt och smidigt att lillämpa för nämndemännen, domstolarna och domstolsverket. De ytterligare överväganden som kan behövas i det hänseendet bör emellertid inle hindra att de nya ersättningsreglerna kan införas fr.o.m. den 1 juli 1985. 1 mitt budgetförslag beräknar jag därför 6 milj. kr. för förbättrade arvoden åt nämndemännen.

Beträffande mandattiderna finner jag i likhet med fiertalet remissin-

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                        91

stanser att de inte har en sådan betydelse för rekryteringen atl det finns skäl att förkorta dem.

I fråga om tjänstgöringstätheten och antalet nämndemäri delar jag promemorians uppfattning.

Hemslällan

Med hänvisning lill vad jag hur anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen

föreslår riksdagen att till Allmänna domslolarna för budgetårel 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 940 580 000 kr.

D 3. Allmänna förvaltningsdomstolarna

1983/84   Utgift            304 072 287

1984/85   Anslag          300 055 000

1985/86   Forslag        308 427 000

Allmänna förvaltningsdomstolar är länsrätterna, mellankoinmunala skalterätlen. kammarrätterna och regeringsrätten.

Lånsråtterna och mellankommunala skatterätten är allmänna förvaltningsdomstolar närmast under kammarrätterna. Det finns 24 länsrätter.

Kammarrätterna är överräit i de mål som fullföljs från bl.a. länsrätterna. Det finns fyra kammarrätter, kammarrätten i Stockholm (sju avdelningar), kammarrätten i Göteborg (sju avdelningar), kammarrätten i Sundsvall (fyra avdelningar) och kammarrätten i Jönköping (tre avdelningar).

Regeringsrätten är högsta allmänna förvaltningsdomstol. Regeringsrätten är överräit i de mål som fullföljs från kammarrätterna och högsta instans i patentmål. Domstolen är delad på tre avdelningar. I domstolen finns 22 regeringsråd. Fyra av dessa tjänstgör f.n. i lagrådet. För regeringsrätten finns ett kansli till vilkel regeringsrätlssekrelerare är knutna.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet

92

1984/85

Beräknad ändring

1985/86

Domstolsverket

Föredraganden

Personal

Regeringsrätten

Regeringsråd, kanslichef

och regeringsrätts-

sekreterare

60

Övrig personal

53

Kammarrätterna

Domare och fiskaler

171

Övrig personal

179

Länsrätterna och mellan-

kommunala skatterätten

Domare

209

Personal med berednings-

och föredragandeuppgifter     345

Övrig personal

413

-

-

Summa

1 430

-

Anslag

Förvaltningskostnader

244 610 000

+ 9 059 000

+ 4 232 000

(därav lönekostnader)

1230 100 000)

(+ 7 521 000)

1+ 4 014 000)

Reseersättningar

2 720 000

+ 272 000

+ 245 000

Lokalkostnader

44 135 000

+ 2 769 000

+ 2 765 000

Ersättning till nämndemän

8 590 000

+ 146 000

+ 1 130 000

Summa

300 055 000

+12 246 000

+ 8 372 000

Domstolsverket

1. Huvudförslag 309 738 000 kr.

2.      Pris- och löneomräkning m.m. 14 808 000 kr.

3.      Enligt regeringens beslut i regleringsbrev för innevarande budgetår skall domstolsverket vidta åtgärder för att till den I juli 1985 successivt avveckla förstärkningsorganisalionen för balansavarbetning i länsrätterna. Domstolsverket anser emellertid all de besparingar som under budgetåret 1985/86 kan göras genom denna avveckling till viss del bör användas till förstärkning av kammarrätterna där arbetsläget fortfarande är ansträngt. Verket har därför — utöver huvudförslaget, som innebär en minskning av anslagsposten Förvaltningskostnader med 2 procent — redovisat etl begränsat huvudförslag som innebär atl anslagsposten Förvaltningskostnader i stället minskas med I procent eller 2 562 000 kr.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                 93

Föredragandens överväganden

Domstolarnas arbeisläge m.m.

1 regleringsbreven för de senaste budgetåren har föreskrivits alt domstolsverket skall vidta åtgärder för att till den 1 juli 1985 successivt avveckla förstärkningsorganisationen för balansavarbetning i länsrätterna. Flertalet länsrätter bör vid den tiden ha nått ner till godtagbara målbalanser, vilket enligt min inening innebär att skattemåleii i allmänhet bör ha en omloppslid på högst ett år. Jag är medveten om att del för vissa länsrätter är svårt att redan då uppfylla denna målsättning. Anski-get bör likväl efter pris- och löneomräkning kunna minskas med 9 milj. kr. som motsvarar kostnaderna för återstoden av förstärkningsorganisationen. Härutöver bör en begränsad tillämpning av huvudförslaget kunna ske.

Emellertid inger kammarrätternas arbetsläge alltjämt oro. Det år därför nödvändigt atl reservera en del av den besparing som följer av vad jag tidigare sagt för atl kunna behålla och, om del behövs, något utöka de tillfälliga förstärkningar som för innevarande budgetår har tillförts kammarrätterna.

Sammanfattningsvis innebär mitt förslag att anslaget efter pris- och löneomräkning minskas med 8 milj. kr.

1 prop. 1984/85:70 har föreslagits alt den kommunala taxeringen av juridiska personer slopas. Om förslaget genomförs kommer mellankommunala skatterättens arbetssituation atl i grunden förändras, dock först under budgetåret 1986/87.

När det gäller frågor som hänger samman med karriärmöjligheterna för de icke ordinarie domarna får jag hänvisa lill vad jag har anfört under anslaget Allmänna domslolarna.

På skäl som jag har redovisat under anslaget Allmänna domstolarna beräknar jag medel (I milj. kr.) för en förbättring av nämndemännens ersättning.

Byråsekrelerarna

Domstolsverket har i en rapport (1983;2) kartlagt och analyseiai de problem som föreligger när det gäller rekryteringen, lönesättningen och utvecklingsmöjligheterna för byråsekreterarna i länsrätterna. I rapporten uttalas all det inom ramen för del nuvarande systemet med en sluten och begränsad karriär inom länsrätterna inte finns några förutsättningar att förändra byråsekreterarnas ställning. 1 promemorian diskuteras i stället andra lösningar soin går ut på en viss samordning av handlåggar-karriärerna i länsrätterna och länsstyrelserna.

Domstolsverkels rapporl har remissbehandlats. Yttranden har kommit in från riksskatteverket, statskontoret, statens arbetsgivarverk, länsstyrelsernas organisationsnämnd, kammarrätten i Stockholm, sex läiis-

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                        94

rätter, sex länsstyrelser, Sveriges domareförbund samt de berörda fackliga organisationerna. Flertalet av remissinstanserna anser det värdefullt atl byräsekreterarnas situation uppmärksammas och tas upp till diskussion. En majoritet av instanserna ställer sig dock kritisk lill den samordnade karriär som har skisserats.

Även jag finner det värdefullt att domstolsverket har belyst de problem som uppenbarligen kan förekomma beträffande byråsekrelerarna. Jag anser dock atl del f.n. inte är rätta tiden att söka en lösning som innebär en mer ingripande organisatorisk förändring. Hånsyn måste bl.a. tas lill del pågående reformarbetet på skatteområdet. Jag iir därför inle beredd alt nu föra fram några förslag till förändringar för byråsekrelerarna.

Hemslällan

Med hänvisning lill vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

atl till Allmänna jörvaliningsdoinstolarnaför hudgeiårel 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 308 427 000 kr.

D 4. Bostadsdomstolen och hyresnämnderna m.m.

1983/84 Utgift 34 448 649 1984/85 Anslag 35 170 000 1985/86 Förslag    36 020 000

Hyresnämnderna har till uppgift bl.a. atl medla och vara skiljenämnd i hyrestvister saml atl avgöra vissa typer av sådana tvister. Arrendenämnderna har motsvarande uppgift i arrendetvister. Flerialet av nämnderna har två eller tre län som verksamhetsområde. Hyresnämnderna har gemensaml kansli med arrendenämnderna. Sådana kanslier finns på tolv orter. Chef för kansliet är det hyresråd som har utnämnts eller förordnats till det.

Bosladsdomstolen är fullföljds- och slutinstans i de ärenden som avgörs av hyresnämnderna.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet

95

1984/85

Beräknad ändri

"9

1985/86

Domstolsverket

1

-öredraganden

Personal

Bostadsdomstolen Domare och föredragande

13

Ovrig personal

8

Hyresnämnderna Hyresråd Ovrig personal

31 98

Summa

150

-

Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Reseersättningar Lokalkostnader

29 555 000

(24 970 000)

680 000

4 935 000

+ 668 000 (+ 521 000) + 68 000 + 297 000

( + + +

470 000

460 000)

60 000

320 000

Summa

35 170 000

+1 033 000

+

850 000

Domstolsverket

1. Huvudförslag 36 203 000 kr.

2.       Pris- och löneomräkning m.m. 1 650 000 kr.

3.       Huvudförslaget innebär att anslagsposten Förvaltningskostnader efler pris- och löneomräkning minskas med 617 000 kr. Domstolsverket bedömer det möjligt att åstadkomma dessa besparingar.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår kan anslaget beräknas enligt huvudförslaget.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att lill   Bosladsdomstolen och   hyresnämnderna   m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 36 020 000 kr.

D 5. Utrustning till domstolar m.m.

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86   Förslag

9 814 000

14     300 000

15     900 000

Reservation

761 000

Från anslaget betalas koslnader för inköp av ulruslning och inventarier för myndighelerna inom domstolsverkets förvaltningsområde — med undantag av de allmänna advokatbyråerna —, konsultkostnader i samband därmed samt kostnader för fiyttning.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                        96

Domstolsverket beräknar medelsbehovet för budgelåret 1985/86 lill 19 300 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar anslagsbehovet lill 15 900 000 kr.

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen att lill Ulruslning lill domsiolar m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa etl reservaiionsanslag av I 5 900 000 kr.

D 6. Byggnadsarbeten för domstolsväsendet

1983/84   Utgift            61 329 000           Reservation           3 937 000

1984/85   Anslag           28 500 000

1985/86   Förslag        54 000 000

Från anslaget betalas utgifter för investeringar i byggnader för domstolsväsendet.

Byggnadsstyrelsen beräknar den sammanlagda medelsförbrukningen under budgetåren 1984/85 och 1985/86 lill 116 milj. kr. För budgelåret 1985/86 beräknar byggnadsstyrelsen medelsbehovel till 61 milj. kr., vilket innebär en ökning med 32,5 milj. kr. i förhållande till anslaget för innevarande budgetår. Den allmänna byggnadskostnadsutvecklingen för liden den I januari 1983 - den 1 januari 1984 beräknar styrelsen till 6 procent.

Medelsförbrukningen under budgetåret 1983/84 blev 17 milj. kr. högre än beräknad. Den högre medelsförbrukningen är enligt byggnadsstyrelsen ell resultat framför allt av nytillkomna projekt, förskjutningar i betalningsutfallet mellan budgelåren och engångseffekter vid övergång till redovisning enligt bokföringsmässiga principer. För att täcka den ökade medelsförbruknihgen har byggnadsstyrelsen begärt ett tilläggsanslag av 22 milj. kr. för budgetårel 1984/85.

Föredragandens överväganden

Regeringen har med slöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1982/ 83:150 bil. 1, FiU 50, rskr 392) den 12 april 1984 uppdragit åt byggnadsstyrelsen atl utföra en nybyggnad för Stenungsunds tingsrätt inom en preliminär kostnadsram av 17,9 milj. kr. Jag för upp kostnadsramen och beräknar medel för byggnadsobjektet i milt förslag till investeringsplan.

Jag har inte något atl erinra mot de ändringar av kostnadsramarna för pågående byggnadsobjekt som byggnadsstyrelsen har föreslagit. Ändringarna föranleds i huvudsak av den allmänna byggnadskosinadsut-vecklingen.

Med anledning av atl medelsförbrukningen blir högre än anslaget för innevarande budgetår kommer nedanstående sammanställning att visa ett underskott.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet

97

Jag återkommer till frågan om ytterligare anslag för budgetårel 1984/ 85-i samband med förslag om tilläggsbudget.

Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.

Investeringsplan (1 OOO-tal kr. |

Kostnadsram

83-01-01 84-01-01 Faktisk Beräknad för
t 0. m   ------

Projekt

Hedelsförbrukning

Bygg-                                            Färdig
start                                            stål
ar -                                              lande
månad                                          år -
84 06-30 1984/85 1985/86        månad

36 110

10 409

18 113 16 820

29 747 1 668

4 120 1 334

90

1 83-02 84-03

30 000 50 000 83-11                      86-11

5 000 1 000 82-12   84-04

8 000 2 000 83-02                   84-10

6 500 1 500 84-01 85-05

1 108   4 500 2 500 84-10 85-09

000

7 506

4 000

- 8 810 - 8 335 53 400 54 000

Objekt färdigställda före 1983-07-01 men ej slutredovisade 42 000 41 600

Svea hovratt, ombyggnad av Hessen-steinska huset    10 400 10 500

Stockholms tingsrätt, nybyggnad i kv. Klamparen    140 300 148 400

Nyköpings tingsrätt m m., nybyggnad   22 500 23 000

10 100 10 100 7 900 8 400

Halmö tingsrätt m. m., nybyggnad i kv von Conow    39 700 41 700

Karlskoga tingsrätt.

nybyggnad Stenungsunds tingsrätt, om- och till byggnad

Projekteringskostnader

Erfarenhetsmässig reduktion av medelsbehovet

272 900 283 700 121 481

Summa

Anslagsberäkning (1 OOO-tal kr.

Hedelstillgång

Beräknad medelsförbrukning

Behållning 1984-07-01

3 900

1984/85

Anslag för 1984/85

28 500

1985/86

Anslag för 1985/86 (förslag)

54 000

53 400

54 000

Summa

86 400

107 400

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att lill Byggnadsarbeten för domstolsväsendet för budgelåret 1985/86 anvisa elt reservationsanslag av 54 000 000 kr.

7     Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 4

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet

E. KRIMINALVÅRDEN

E I. Kriminalvårdsstyrelsen

98

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

81 856 545 81 368 000 85 159 000

Kriminalvårdsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden om kriminalvård. Styrelsen är chefsmyndighet för rcgionkanslierna, kriminalvårdsanslalterna, de allmänna häktena och skyddskonsulentorganisationen. Styrelsen är huvudman för övervakningsnämnderna. Styrelsen tillhandahåller personal och annan service för den verksamhet som bedrivs av kriminalvåidsnämnden. Nämnden handlägger vissa ärenden rörande dem som har dömts lill fängelse eller internering.

Kriminalvårdsstyrelsen leds av en styrelse. Inom kriminalvårdsstyrelsen finns två avdelningar, en för klienlfrågor och en för adminislralion. Dessulom finns en planerings- och samordningsenhet.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Kriminalvärds-styrelsen

Före draganden

Personal

Summa

Anslag Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader Förhyrd datamaskintid m. m. Revisionskontor -

särkostnader

Summa

366,5

63 953 000

+ 3 443 000

+ 2 336 000

54 848 000)

(+ 2 452 000)

(+ 1 949 000)

7 508 000

+ 418 000

+ 1 087 000

8 492 000

+ 2 523 000

+ 300 000

1 415 000

+ 85 000

+ 68 000

81 368 000

+ 6 469 000

+ 3 791 000

Kriminalvårdsstyrelsen

1.       Huvudförslag budgetårel 1985/86 87 837 000 kr.

2.       Pris- och löneomräkning m.m. 7 012 000 kr.

3.   Kriininalvårdsstyrelsen föreslår ett begränsat huvudförslag under en treårsperiod. Förslaget innebår en neddragning med sammanlagt 18 tjänster. Styrelsen föreslår vidare alt dessa tjänster får användas för de förstärkningar av linjeorganisationen som kommer att behövas i samband med en decentralisering från styrelsen.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                       99

Fijredragandens iiverväganden

Statsmakterna har under senare år siråvat efter att i allt större utsträckning nytta över beslutsbefogenheter från central nivå till regionala och lokala organ. Målsättningen är att genom deceniraliseringsäigärderna ge de centrala myndigheterna möjlighet att använda sina resurser för uppgifter av mera övergripande slag såsom frågor rörande inriktningen av verksamheten, utvecklingsarbete, utbildning och rådgivning.

Inom justitiedepartementet tillsattes under år 1983 en arbetsgrupp med uppgift att övervåga möjligheterna till en decentralisering på kriminalvårdens område.

Företrädare för olika avdelningar och enheter inom kriminalvårdsstyrelsen har under år 1983 berett. tillfälle alt inför arbetsgruppen redovisa sina arbetsuppgifter i den nuvarande organisationen.

Inom arbetsgruppen har särskilt medelsförvaltningen, rätisvårds- och registerärenden samt arbetsdriften diskuterats som möjliga områden för en decentialisering från kriminalvårdsstyrelsen ul till linjeorganisationen.

Jag kommer inom kort att ge kriminalvårdsstyrelsen i uppdrag att undersöka möjligheterna att genomföra en decentralisering i enlighel med de riktlinjer som arbetsgruppen har diskuterat. I den utsträckning som kriminalvårdsstyrelsen inle själv har befogenhet att genomföra de olika decentraliseringsåtgärderna, får styrelsen komma in med förslag till regeringen.

Med hänsyn till det decenlraliseringsarbete som skall bedrivas förordar jag att anslaget under de kominatide fem budgetåren enligt huvudförslaget räknas ned med sammanlagt tio procent. För budgetåret 1985/ 86 bör en reduktion göras med två procent. Jag avser att i näst;i års budgetproposition återkomma till fördelningen av huvudförslaget under de följande åren. Av den sammanlagda besparing som tillämpningen av huvudförslaget kommer att ge under femårsperioden bör högst 40 procent få användas för att förstärka linjeorganisationen.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget lill 85 159 000 kr.

Jag hemsiällei atl regeringen föreslår riksdagen att till Kriminalvårdsstyrelsen för hudgeiårel 1985/86 anvisa etl förslags-anslaaav 85 159 000 kr.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet E 2. Kriminalvårdsanstalterna

100

1983/84 Utgift 1 290 179 767 1984/85 Anslag 1 335 335 000 1985/86 Förslag 1 402 688 000

Den I oktober 1984 fanns inom kriminalvården 19 riksanstalter med 1 392 slutna och 484 öppna platser, 55 lokalanslaller med I 078 slutna och 1 184 öppna platser samt 24 häkten med I 295 platser. Riksanslalter-na är direkt underställda kriminalvårdsstyrelsen medan häktena, lokal-anstalterna och skyddskonsulentdistriklen är organiserade i 13 regioner. I ledningen för varje region finns en kriminalvårdsdirektör.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Kriminalvärds- Före-

styrelsen    draganden

Personal

Styresmän m fl

304

+ 13

Läkare, psykologer

24,5

+ 1

Sjukvårdspersonal

87,5

+ 1,5

Tillsynsperscnal

2 943

+ 43

Personal i arbetsdrift

580

+ 11

Kontorspersonal

289,5

+ 3,5

Haskinpersonal

57

Förråds- och ekonomipersonal

338

+ 5

Summa

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader)

Lokalkostnader

Gemensamma funktioner i kvarteret Kronoberg

Vårdkostnader

Arbets- och studieersättningar

Råvaror m. fl. utgifter för sysselsättning av de intagna

Diverse utgifter

Summa

4 623, 5

911       592            000

(859      481            000)

132      382             000

3       867           000

152      100           000

37       469          000

95 034 000

2 891 000

1 335 335 000

+ 78

+ 91 802 000   + 52 909 000

(+ 90 919 0001               (+ 60 514 000)

+ 14 349 000   + 6 129 000

+ 348 000       + 851 000

+ 29 473 000   + 7 438 000

+ 9 260 000

+ 1 901 000 +   26 000

+ 336 000

+147 469 000 + 67 353 000

(1) Hedel beräknas för 53 nya tjänster. Den planerade stängningen av anstaltsplatser kommer dock att medföra att ett antal tjänster, som inte nu kan redovisas, dras in.

Intäkter inom arbetsdriften redovisas på statsbudgetens inkomstsida under Försäljningsinkomster, Inkomster vid kriminalvården.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                       101

Kriminalvårdsstyrelsen

1. Huvudförslag budgelåret 1985/86 I 438 924 000 kr.

2.     Pris- och löneomräkning tn.m. 130 268 000 kr.

3.     Styrelsen föreslår etl huvudförslag om fem procent under en treårsperiod, v;irvid merparten tas ut under budgetåret 1987/88. Förslagel föruisäuer en minskad användning av frihetsstraff för vissa brott.

4.     Nya slutna lokalanstalter, var och en med 42 platser, tas i bruk i Härnösand, Malmö och Gävle under budgetåret 1985/86. Samtidigt läggs den nuvarande anstalten i Gävle ned. Medel yrkas för sammanlagt 71 tjänster (-f- 13 460 000 kr.).

5.     Den nuvarande öppna lokalanstallen Svartsjö med 80 platser delas enligt tidigare beslut upp i den slutna lokalanstallen Färingsö med 44 platser och den öppna lokalanstalten Svartsjö med 47 platser. För ökade driftkostnader genom omorganisationen beräknas I 294 000 kr.

6.     Regeringen har under budgetåren 1983/84 och 1984/85 anvisat 1,6 resp. 2 milj. kr. för att genomföra en personalutbildning med syfte atl intensifiera narkotikabekämpningen vid kriminalvårdsanstalterna. Kriminalvårdsstyrelsen föreslår att utbildningen får fortsätta under budgetåret 1985/86 och har beräknat 2 milj. kr. för detta under anslaget E 6. Utbildning av personal m.fi.

7.     För att bekämpa narkotikan på anstalterna yrkar styrelsen vidare två tjänster. Tjänsterna behövs för atl aktivera de unga intagna med narkotikaproblem vid kriminalvårdsanstalten Mariefred. Arvodesmedel till psykologkonsulier beräknas för atl ge personalen vid anstalterna handledning i arbetet med de intagna. Särskilda medel beräknas även för handledning av personal vid Österåkerprojektet. Medel beräknas vidare för en fortsättning av den antidrogkampanj vid anstalterna som har pågått sedan budgetåret 1983/84 (-H 968 000 kr.).

8.     Vid vart och ett av narkotikaleamen i Stockholm och Göteborg bör en tjänst inrälL-is för atl man skall kunna söka upp och motivera missbrukare för behandling (-h 448 000 kr.).

9.   De tre storstädernas kriminalvårdsregioner behöver var och en
förstärkas med en tjänst för alt fritidsverksamheten inom regionerna
skall kunna göras effektivare (-1-671 000 kr.).

10. Vid var och en av kriminalvårdsanstalterna Skenas. Malmö och
Tillberga bör genom tjänsleutbyte inrällas en tjänst som fritidsassistent.
Vidare bör medlen till frivillig kontaktverksamhet räknas upp (4-
360 000 kr.).

Förvalming a v fasligheler

Kriminalvårdsstyrelsen förvaltar fastigheter för kriminalvårdsändamål till etl vid utgången av budgelåret 1983/84 sammanlagt bokfört värde av ca 586 milj. kr.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                         102

Resuliatuijämning för fastigheter sotn förvaltas av kriminalvårdsstyrelsen:

1984/85               Beräknad ändring 1985/86

Kriminalvärds-      Före
styrelsen              draganden

Intäkter

Ersättning för lokaler som upplåts till statsmyndigheter   45 100 000   + 3 600 000 + 1 800 000

Hyror och arrenden för lokaler
och markområden som upplåts
till enskilda                      6 800 000   + 200 000 + 200 000

Diverse inkomster                   100 000

Summa                                          52 000 000   + 3 800 000 + 2 000 000

Kos t nåder

Orift- och underhållskostnader              41 500 000          + 3 964 000   + 2 164 000

Hyres   och arrendekostnader m.m.    4 000 000           -      164 000    -      164 000

Avskrivningar                                                                                      6 000 000

Summa                                                                       51 500 000                    + 3 800 000    + 2 000 000

Överskott att tillföras
statsbudgeten                                    500 000

Ersättning för lokaler som upplåts till statsmyndigheter redovisas som utgift under anslagsposten Lokalkostnader för kriminalvårdsanslalterna.

Under posten Drift- och underhållskostnader beräknar kriminalvårdsstyrelsen 22,8 milj. kr. för åtgärder som avser fastighetsunderhåll och 38.4 milj. kr. för ombyggnad och komplettering.

Avskrivningarna beräknas på gällande fastighetsbestånd och med beaktande av verkställda grundavskrivningar till 1,25 procent av det bokförda byggnadsvärdet.

Föredragandens överväganden

Antalet verkställbara fängelsedomar har under år 1984 legal på ungefär samma nivå som under åren 1982 och 1983. De nya reglerna om villkorlig frigivning som irädde i kraft den I juli 1983 har dock medfört alt medelbeläggningen vid kriminalvårdsanstalterna har minskal med ca 350. Den under senare år tämligen konstanta överbeläggningen har därigenom upphört och förbytts i ett vissl plalsöverskott.

Under år 1984 har nya lokalanstalter färdigställts i Karlskoga, Kris-

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartemenlet                                      103

tianstud och Täby. F.n. byggs nya lokalanstaiter i Ystad. Härnösand, Malmö och Gävle. Beträffande byggnadsverksamheten i övrigt inom kriminalvården återkommer jag under anslaget E 7. Byggnadsarbeten för kriininalvården.

Vid de slutna riksanstalterna har under det gångna budgetåret funnits ett platsöverskott. Detla kommer all minskas genom tillkomsten av beslutade småavdelningar och stängning av tillfälligt öppnade platser.

Antalet platser vid lokalanstalter och öppna riksansialter har under budgetåret 1983/84 motsvarat behovet. Genom den pågående utbyggnaden av lokalanstaltsorganisationen får denna under budgetåren 1984/85 och 1985/86 ett neltotillskott av sammanlagt ca 220 platser. Härav följer enligt min mening att mindre ändamålsenliga anslaltsplalser i den befinlliga organisationen kan stängas i takt med atl nya platser tas i bruk. allt under förutsätining atl del nuvarande beläggningslåget består.

Mot denna bakgrund har jag för avsikt att inom kort föreslå regeringen att elt antal anstaltsplatser stängs.

På grund av del starka beläggningstrycket har anslaget under en följd av är inte beräknats enligt huvudförslaget. Ej heller delta år har denna teknik lillämpals. Jag har bedömt atl stängning av platser är del f.n. mest ändamålsenliga sättet att göra besparingar inom kriminalvården. Sålunda har på grund av den av mig förordade stängningen av anslaltsplalser anslaget räknats ned med 16 milj. kr.

Jag har beräknat medel för sammanlagt 99 ijänsler till de nya lokalanstalterna i Härnösand, Malmö och Gävle, varvid 28 ijänsler vid den nuvarande Gävleanslalten dras in (3). Medel har vidare beräknats för ökade koslnader till följd av omorganisationen av kriminalvårdsanstalten Svartsjö (4).

För att bekämpa narkotika vid anstalterna har jag beräknat medel för två tjänster vid kriminalvårdsanslalten Mariefred saml arvoden lill psykologkonsulter för handledning av personalen i arbetet med de intagna. Medel har också beräknats för att den pågående antidrogkampanjen vid anstalterna skall kunna fortsätta under budgetåret 1985/86(6).

Riksdagen har på förslag av regeringen i 1984 års budgetproposition beslutat atl en bostadspaviljong med 30 platser skall uppföras vid kri-minalvårdsanslalier, Hall. I enlighet med vad jag förordar under anslaget E 7 bör denna paviljong f.n. inle byggas. Jag har därför räknat ned förevarande anslag med medel för 20 ijänsler.

Från den 1 januari 1985 erhåller sjukvårdshuvudman ersättning från sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för öppen sjukvård lill bl.a. anhållna, häktade och intagna vid kriminalvårdsanstalter. För dessa personer skall inte heller erläggas någon patientavgift. Någon ersättning från kriminalvården till sjukvårdshuvudman för sådan öppen sjukvård skall således inte utgå fr.o.m. nämnda tidpunkt.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                       104

Med anledning härav har anslagsposten Vårdkostnader räknats ned med 2 milj. kr.

Med hänvisning till vad jag har anfört och lill sammmanställningarna beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 1 402 688 000 kr. och hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att

I. godkänna den av mig beräknade driftstaten för förvaltning av

fasligheler, 2. till Kriminalvårdsanslalterna för budgetåret 1985/86 anvisa ell förslagsanslag av 1 402 688 000 kr.

E 3. Frivården

1983/84 Utgift 199 263 192 1984/85 Anslag 200 166 000 1985/86 Förslag   212 794 000

Från anslaget betalas kostnaderna för frivårdsorganisationens och övervakningsnämndernas verksamhet samt ersättningar till övervakare.

Frivårdsorganisationen består av 65 skyddskonsulentdisirikl. Antalet övervakningsnämnder är 29.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Kriminalvärds

Före-

styrelsen

draganden

Personal

Konsulent- och assistent-

personal

508

Läkare, psykologer

4

Sjukvårdspersonal

3

Kontorspersonal

241

-

Personal på vårdavdelning

5

-

Personal på hotell och

inackorderingshem

12

Summa

773

.

Anslag

Förvaltningskostnader

143 182 000

+ 9 786 000

+ 8 978 000

(därav lönekostnader)

(130 680 000)

(+ 8 521 000)

(+ 8 412 000)

Ersättning åt ledamöter m.

fl

i övervakningsnämnderna

3 429 000

-

Lokalkostnader

20 773 000

+ 1 441 000

+ 2 024 000

Vårdkostnader

24 694 000

+15 854 000

+ 921 000

Bidrag till enskild frivåi

•ds-

verksamhet

7 088 000

+ 631 000

+ 1 705 000

Till regeringens disposition

1 000 000

- 1 000 000

- 1 000 000

Summa

200 166 000

+26 712 000

+12 528 000

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet

105

Kriminalvårdsstyrelsen

1.     Anslag budgelåret 1985/86 226 878 000 kr.

2.     Pris- och löneomräkning m.m. I I 212 000 kr.

3.     Styrelsen anser alt det för närvarande inle är möjgligl atl tillämpa huvudförslaget.

4.     För att bekämpa narkotikan begär styrelsen medel för handledning av personal i arbetet med de tunga missbrukarna (-I- 100 000 kr.). Vidare beräknas under anslagsposten Vårdkostnader ytterligare 600 000 kr. för atl man i olika projekt i samarbete med andra myndigheler skall kunna aktivera missbrukare inom frivården.

5.     För ytterligare projektverksamhet för att få lill stånd olika aktiviteter för frivårdens klienter beräknas 1 milj. kr. under anslagsposten Vårdkostnader. Vidare beräknas under samma anslagspost 200 000 kr. för köp av tio bostadsrättslägenheter.

6.     Styrelsen föreslår att ersättningen lill lekmannaövervakare höjs från 100 lill 200 kr. per månad, varav liksom tidigare hälften utgör arvode och hälften ersättning för kostnader. Kostnaderna för den höjda ersättningen beräknas till 13,6 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Antalet klienter per tjänsteman har minskal från omkring 39 till omkring 30 sedan den I juli 1983, då nya regler för villkorlig frigivning och kriminalvård i frihet trädde i kraft. Denna minskning har medföri alt frivården kunnal effektivisera tillsynen och öka insatserna för förmedling av stöd och hjälp till klienterna. Den från den 1 juli 1983 gällande beslämmelsen alt skyddstillsyn i regel skall vara förenad med övervakning från dagen för domen har vidare medföri, att ökad vikt lagts vid kurativa åtgärder under personundersökningstiden. 1 många fall har direkta behandiingsätgärder initierats. Detla gäller speciellt när det finns förulsättningar för en dom på skyddstillsyn. En sådan inriktning av personundersökningsverksamheten är särskilt viktig när del gäller narkotikamissbrukare, då snabba och adekvata behandlingsåtgärder kan vara direkt avgörande för hur övervakningstiden skall utfalla. Behovet av olika behandlingsinsatser under personundersökningstiden har fått till följd all bl.a. socialtjänsten i ökad ulslräckning kunnat fånga upp fier narkotikamissbrukare i ett tidigare skede. 1 många fall har behandlingen, kanske i form av en placering i familjehem eller pä behandlingshem, kunnat påbörjas innan domstolen tagit ställning i påföljdsfrågan. Eflersom del är angelägel att övervakningen kan komma igång omedelbart efler skyddstillsynsdomen är det viktigt att elt väl genomarbetat övervakarförslag kan lämnas i personundersökningen. Enligt min mening underlättas detta arbete om man i ökad utsträckning använder sig av förtroendeman under personundersökningsiiden.   Förtroendemannen

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                      106

kan då förordnas till iivervakaie och han är genom sitt tidigare arbete med klienten väl insatt i dennes situation.

Frivårdens samarbete med andra samhällsorgan har under de senaste åren ökat i omfattning och fått mer fasta former. En sådan ulveckling är helt i linje med den s.k. normaliseringsprincipen. I syfte att bl.a. underlätta denna utveckling har regeringen i prop. 1984/85:19 om en samordnad och intensifierad narkotikapolitik för budgetåret 1983/84 anvisat .4,5 milj. kr. lill projektverksamhet i 15 kommuner för atl förbättra den kommunala socialtjänstens metoder all nå bl.a. narkotikamissbrukare inom kriminalvården. Av dessa medel har 1,1 milj. kr. anvisats för projekt i fem kommuner där kriminalvårdens klienter har uppmärksammats särskilt. För innevarande budgetår har regeringen anvisat 300 000 kr. som är avsedda för narkomanvärdsprojekl inom frivården. Projekten skall läggas upp i samverkan med socialstyrelsen, som även fått i uppdrag att till socialdepartementet inkomma med förslag bl.a. till utvecklingsinsatser avseende samarbetet mellan socialtjänst, polis och kriminalvård.

Det är enligt min mening angeläget all det sker en fortlöpande ulveckling av kriminalvårdens samarbete med andra myndigheter. Därför är det viktigt att de metoder för samverkan och samarbete som utvecklats genom här nämnda projekt kan spridas. Jag har för sådana samverkansprojekt beräknat ytterligare 600 000 kr. under budgelåret 1985/86 (2).

För handledning av personal i arbetet med de lunga missbrukarna har jag beräknat medel lill psykologkonsulier (2).

Anslaget har inle beräknats med tillämpning av huvudförslaget. Med hänsyn lill klientelutvecklingen har anslaget räknats ned med ett belopp av I milj. kr., som under innevarande år har ställts till regeringens disposition för lönekostnader. Under förutsättning atl antalet klienter fortsätter atl minska avserjag all föreslå regeringen atl medel för lönekostnader skall innehållas i regleringsbrev.

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen beräknar jag anslaget till 212 794 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Frivården för budgelåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 212 794 000 kr.

E 4. Maskin- och verktygsutrustning m.m.

1983/84 Utgift      . 17 502 497        Behållning               5 906 913

1984/85 Anslag        26 900 000 1985/86 Förslag      21 900 000

Kriniinalvårdssiyrelsen yrkar en höjning av anslaget med 400 000 kr.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                      107

Föredragandens överväganden

Jag beräknar behovet av medel under anshiget för nästa budgetår till 21 900 000 kr. och hemställer alt regeringen föreslår riksdagen alt till Maskin- och verklygsulrustning m.m. för hudgeiårel 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 21 900 000 kr.

E 5. Engångsanskaffning av inventarier m.m.

1983/84 Utgift           15 160 459          Behållning         23 142 502

1984/85 Anslag        28 300 000 1985/86 Forslag       20 400 000

Kriminulvårdssiyrelsen yrkar en höjning av anslaget med 500 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar behovet av medel under anslaget för nästa budgetår till 20 400 000 kr. och hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Engångsanskaffning av Inventarier m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa elt reservaiionsanslag av 20 400 000 kr.

E 6. Utbildning av personal m.fl.

1983/84   Utgift              11 462 176        Behållning              795 865

1984/85   Anslag            12 151 000

1985/86    Förslag          15 200 000

Från anslaget betalas vissa utgifter för utbildning av kriminalvårdsverkets personal, personundersökare och övervakare saml ulgifler för praklikcenlra för studerande vid högskoleenhet.

Kriminalvårdsstyrelsen

1.      Huvudförslag budgetåret 1985/86 13 500 000 kr.

2.      Prisomräkning 1 549 000 kr.

3.      Huvudförslaget innebär en reduktion med totalt fem procent under en treårsperiod.

4. För fortsatt utbildning av all personal vid kriminalvårdsanslalterna beräknas 2 milj. kr. Utbildningen syftar till att förbättra möjligheterna att bekämpa förekomsten av narkotika.

5.      För informations- och utbildningsinsatser som avser utbyte av kunskaper mellan frivård och socialtjänst beträffande klienternas missbruk beräknas 200 000 kr. Vidare beräknas 100 000 kr. för utbildning av frivårdspersonal i sanering av klienternas ekonomi.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                        108

Föredragandens t>verväganden

Jag godtar kriminalvårdsstyrelsens förslag beträffande huvudförslaget. Reduktionen om fem procent bör fördelas på de tre budgelåren med 1.7, 1,7 resp. 1,6%.

1 fråga om åtgärder mot narkotikan har jag beräknat medel i enlighel med styrelsens förslag (4 och 5).

Jag beräknar behovet av medel under anslaget för nästa budgelår lill 15 200 000 kr. och hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att till Ulbildning av personal m.fl. för budgelåret 1984/85 anvisa etl reservationsanslag av 15 200 000 kr.

E 7. Byggnadsarbeten för kriminalvården

1983/84   Utgift            125 628 639          Behållning       196 037 535

1984/85   Anslag            23 600 000

1985/86   Förslag           10 000 000

Från anslaget betalas ulgifler för större byggnadsföretag inom kriminalvården.

Kriminahårdssiyrelsen föreslår alt nya lokalanstalter byggs i Rosers-berg, Göteborg och Vänersborg för sammanlagt 99,4 milj. kr. samt atl en ny huvudbyggnad utförs vid kriminalvårdsanslalten Haparanda för 18,9 milj. kr. Vidare planeras ny- och ombyggnadsarbeten för sammanlagt 118,5 milj. kr. vid kursbyn Gruvberget samt vid kriminalvårdsantallerna Hällby, Kalmar, Kumla, Lerbäck, Lindome, Lärbro, Mäshult. Norrköping, Norrtälje, Roxtuna, Skenas, Skogome, Stångby, Tidaholm, Tor-hult, Tygeisjö, Valla, Viskan, Vångdalen, Västervik, Västerås, Ödevata och Österåker.

För mindre byggnadsobjekl vid olika anstalter beräknas 11,1 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Riktlinjer i fråga om utformningen av kriminalvårdens anstalter antogs genom 1973 års kriminalvårdsreform. Riksdagen har vid behandlingen av 1980 års budgetproposition godkänt en principplan för förändringar i lokalanstaltsorganisationen (prop. 1979/80:100 bil. 5 s. 68 - 72, JuU 34, rskr 282). Planen innebår alt nya lokalanstalter uppförs i områden som f.n. har brist på lokalansialtsplatser. Vidare förutsätts i planen atl elt antal anstalter från 1800-lalet samt vissa andra anstalter som är i myckel dåligt skick byts ut.

Under år 1984 har nya lokalanstalter färdigställts i Karlskoga, Kristianstad och Täby. F.n. byggs lokalanslaller i Ystad, Härnösand, Malmö och Gävle. En lokalanstalt benämnd Rosersberg har projekterats i Sigtuna kommun. Regeringen har vidare lämnat projekteringsuppdrag för nya lokalanstalter i Göteborg och Vänersborg.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                       109

Beläggningen vid de slutna riksanstalterna har minskat betydligt efter halviidsreformen. Bristen på lämpliga lokalansialtsplatser i Stockholmsområdet är däremot fortfarande stor. Jag anser därför att den nya lokal-anstalten Rosersberg bör prioriteras före den bostadspaviljong med 30 platser som enligt riksdagens beslut år 1984 skall uppföras vid riksanslal-ten Hall. Enligt min mening bör denna paviljong tills vidare inte byggas. När Rosersberg öppnas bör lokalanstalten Uppsala, som logs i bruk år 1858 och som år i myckel dåligt skick, läggas ned. Jag har beräknat en preliminär kostnadsram av 33,5 milj. kr. för lokalanstallen Rosersberg.

För de nya lokalanslalterna i Malmö och Gävle, som har tidigarelagis med stöd av finansfullmaklen, beräknar jag kostnadsramar om 27,6 resp. 31,3 milj. kr. För tidigarelagda byggnadsobjekl \id kriniinalvårds-ansialierna Hällby, Mariefred och Sörbyn beräknas kostnadsramar om sammanlagt 19,7 milj. kr.

Under Diverse objekt beräknas 15,8 milj. kr. för pågående objekt. För eventuella byggnadsobjekt, som av särskilda skä! bör kunna siittas i gång skyndsamt, beräknas 5 milj. kr. Jag förordar alliså an kosin;idsramen Diverse objekt förs upp med 20,8 milj. kr.

Jag förordar alt medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga4    Justitiedepartementet                                 110

Investeringsplan (1 OOO-tal kr. j

Byggnadsobjekt Kostnadsram     Hedelsförbrukning             Bygg- Färdig-

-----------------------------      start stal-

83 01-01 84-01-01 Faktisk Beräknad för         år - lande

tom.-----------    månad är -

84-06 30 1984/85 1985/86     månad

Fastighetsforvarv 15 000 15 000 6 350 8 000 7 000 Färdigställda, ännu 85 000 85 200 80 608 4 000   100

ej slutredovisade

objekt Gävle(lokalanstalt) 29 600 31 300 2 450 7 000 16 000 84-11 86-03 Hall(larmsystem)    3 100   3 600 3 593    7    - 83-04 83-09 Hall(ombyggnad av

paviljong)      2 375   2 500     9 2 000   400 84-09 85-04 Haparanda{fri-

tidsbyggnad,

tillbyggnad av

garage)        2 125   2 000   646 1 250   104 83-11 84-06 Hinseberg(vakt-,

inskrivnings- och

förrådsbyggiiad)   4 650   4 900 4 743   150    7 83-05 84-05
Hln5eberg(fri
tidsbyggnad)     4 900   5 000 3 111 1 500   300 83-11 84-09
Huddinge(lokalan
stalt)                      31 500 29 800 27 553 1 750   497
Häilbyltillbyggnad

av administration) 4 900   6 300     - 2 000 3 000 84-12 85-12 Härnösand(lokal-

anstalt)       29 000 30 700 1027 20 000 6 000 83-11 85-04 Härnösand(verk-

stadsbyggnad)    11 300 13 700   262 6 000 2 000 84-09 85-06 Karlskoga(lokal-

anstalt)       30 400 32 000 25 812 4 000 1 000

Kristianstad (lokal-anstalt)       22 500 23 350 15 588 6 500   500 82-12 84-05

Kumla (skärmtak, omläggning av industrigård)    2 650   2 750 1 023 1 500   200 84-01 84-10

Luleå (förlägg-ningsbyggnad)    5 700   3 800 3 133   500   100

Hajorshagen (vakt-, inskrivnings-, sjukvårds- och personallokaler) 2 650   2 800 1 898   700   100 84-01 84-08

Hajorshagen (ny småindustri)     3 650   3 850   463 3 000   200 84-03 84-10

Halmö (lokalanstalt) 26 100 27 600 2 017 10 000 15 000 84-11 86-02

Hariefredi(tillbygg
nad av administra
tion)                      4 900   6 300     - 2 000 3 000 84-12 85-12

Häshiilt (ny huvudbyggnad)       8 750   8 750 3 422 5 000   500 83-05 85-06

Häshult (vakt-, inskrivnings- och kontorslokaler)   6 580   6 580 3 510 3 000   100 83-09 84-11

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet

Investeringsplan(1 OOO-tal kr)

Byggnadsobjekl Kostnadsram

Hedelsförbrukning

Bygg-

Färdig-

start

stäl-

83 01-01 84-01-01 Faktisk

Beräknad

för

år -

lande

t. 8'

piänaH

år

1-06-30

1984/85 1985/86

illa i 'dU

månad

Norrköpinglperso

nalbyggnad)

2 180

2 180

1 597

500

100

83-11

84-08

Norrtälje (om- och

tillbyggnad av

administrations-

lokaler)

8 400

7 029

1 300

Norrtälje (ombygg-

nad av fyra

paviljonger)

5 800

6 200

162

4 000

1 000

84-08

86-06

Nyköping (lokal-

anstalt)

30 000

28 000

6 010

20 000

2 000

83-10

85-02

Rosersberg (lokal-

anstalt)

33 500(1) 2 298

2 000

12 000

85-08

86-12

Singeshult (perso-

nal- och verk-

stadslokaler)

2 600

2 850

393

2 000

300

84-04

84-11

Smälteryd (köks- och

matsalsbyggnad)

3 350

2 620

700

30

Svartsjö (ombyggnad)

28 900

32 900

10 094

12 000

5 000

83-08

85-10

Sörbyn (vakt- och

fritidsbyggnad)

6 700

7 100

4 000

2 500

84-11

85-08

Tidaholm (ombyggnad

av fyra pavil-

jonger)

5 400

6 200

23

3 000

2 000

85-06

87-02

Tidaholm (förrådslo-

kaler)

4 850

3 558

1 200

Tidaholm (ny pavil-

jong)

13 800

16 300

302

9 000

3 000

84-10

85-08

Tillberga (köks-

och matsalsbygg-

nad)

4 500

4 750

1 231

2 500

1 000

83-12

84-08

Täby (lokalanstalt)

32 700

32 000

22 161

9 000

1 000

82-10

84-05

Umeå (förläggnings-

byggnad)

5 700

5 200

4 672

500

Ystad (lokalanstalt)

31 300

30 000

4 658

20 000

4 000

83-10

84-12

Diverse objekt

41 785

20 800

29 838

7 300

1 955

.

Projekteringskost-

nader

6 000

Erfarenhetsmässig

reduktion av

medelsbehovet

37 659

"19 554

Summa

565 295

575 760

283 864

151 198

78 440

(1) Preliminär kostnadsram

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                      112

Anslagsberäkning (1 OOO-tal kr )

Hedelstillgång                                     Beräknad medelsför-

brukning

196 038

1983/84

151 198

23 600

1984/85

78 440

10 000

Behållning 1984-07-01

Anslag för 1984/85

Anslag för 1985/86 (förslag)

Summa                                      229 638                                         229 638

1 enlighet med nu gällande principer för avskrivning av nya kapitalinvesteringar i fastigheter som förvaltas av kriminalvårdsstyrelsen bör endasl   50 procent av   investeringskostnaderna   för   nyiillkommande objekt tas upp som tillgångsvärde i förmögenhetsredovisningen. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen att

I. bemyndiga regeringen att beslula om byggnadsarbeten för kriminalvården inom de kostnadsramar som jag har förordat i det föregående,

2.        bemyndiga regeringen alt fastställa tillgångsvärden i enlighel med vad jag har anfört i det föregående,

3.        till Byggnadsarbeten för kriminalvården för budgetåret 1985/ 86 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 000 kr.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet

I 13

F. RÄTTSHJÄLP M.M.

F 1. Rättshjälpskostnader

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86   Förslag

237 973 000 221 000 000 221 000 000

Från anslaget betalas de räitshjälpskostnader som enligt råttshjälpsla-gen (1972:429; omtryckt 1983:487) skall betalas av allmänna medel, d.v.s. framför allt ersättningar till offentliga försvarare och biträden vid allmän rättshjälp.

Domstolsverket

Domstolsverket beräknar medelsbehovet för budgetårel 1985/86 till 221 830 000 kr.

Föredragandens överväganden

Rättshjälpskommittén (Ju 1982:01) har i september 1984 avgivit sitt huvudbetänkande Den allmänna rättshjälpen (SOU 1984:66).I betänkandet föreslår kommiltén genomgripande förändringar i rättshjälps-systemet. Betänkandet är f.n. under remissbehandling. I avbidan på resultatet av kommitténs arbete beräknar jag anslaget lill oförändrat belopp.

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen alt till Räitshjälpskostnader för budgetårel 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 221 000 000 kr.

F 2. Rättshjälpsnämnderna

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86    Förslag

8 858 000 8 220 000 8 330 000

Rättshjälpsnämnderna handlägger ärenden om rättshjälp.

1984/85             Beräknad ändring 1985/86

Domstolsverket   Föredraganden

Personal

Summa

38

-

Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

6 841 000

(5 773 000)

1 379 000

+

( +

■I-

62 000 21 000) 77 000

+ 62 000 (■f 47 000) -1- 48 000

Summa

8 220 000

-f

139 000

+ 110 000

8     Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 4

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet

114

Domstolsverket

1.       Huvudförslag 8 359 000 kr.

2.       Pris- och löneomräkning m.m. 280 000 kr.

Föredragandens överväganden

För innevarande budgetår har anslaget kunnat nedbringas med närmare 1,5 milj. kr. till följd av en vikande ärendetillströmning till rättshjälps-nämnderna. Antalet ärenden fortsätter alt minska. Rätlshjälpskommil-lén avser alt återkomma till organisatoriska frågor beträffande den allmänna rättshjälpen i sitt slutbetänkande. I avbidan härpå beräknar jag anslaget enligt huvudförslaget.

Med hänvisning lill vad jag har anfört och sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

alt till Rättshjälpsnämnderna för hudgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 8 330 000 kr.

F 3. Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet

1983/84 1984/85 1985/86

Utgift Anslag Förslag

0 1 000 1 000

■ag

1983/84 Utfall

1984/85 Beräknat

1985/86

Domstolsverket

Domstolsverket

Föredraganden

Resultat

Intäkter Kostnader Resultat Driftbidi

52 156 000

55 437 000

-3 281 000

2 045 000

53 480 000

53 980 000

- 500 000

2 030 000

53 000 000

52 500 000

+ 500 000

2 030 000

53 000 000

52 500 000

- 500 000

2 000 000

De allmänna advokatbyråernas främsta uppgift är att lämna biträde och rådgivning enligt rättshjälpslagen (1972:429; omtryckt 1983:487). Om det kan ske utan hinder för den verksamhel som bedrivs enligt rättshjälpslagen, skall byråerna även lämna annat biträde i rättsliga angelägenheter. De allmänna advokatbyråerna skall i princip vara självbärande och konkurrera på lika villkor med enskilda advokatbyråer.

Det finns 33 allmänna advokatbyråer. Tre av byråerna har filialkontor på annan ort. Vid de allmänna advokatbyråerna finns 287,5 tjänster, varav 149 för advokater och annan juristpersonal samt 138,5 för övrig personal.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                       115

Domstolsverket är central förvaltningsmyndighet för de allmänna advokatbyråerna.

Anslaget Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet är ett förslagsanslag som las upp med ett formellt belopp på 1 000 kr. Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för verksamheten vid de allmänna advokatbyråerna. Anslaget får i princip inte belastas. För all lösa likviditelsproblem för uppdragsverksamheten förfogar de allmänna advokatbyråerna över en rörlig kredit i riksgäldskontoret. Till följd av ett ökat likviditetsbehov har den röriiga krediten i oktober 1984 höjts från 7 till 10 milj. kr.

Nedgången i anlalel ärenden om allmän rättshjälp och rådgivningar vid de allmänna advokatbyråerna har fortsalt under budgelåret 1983/84. 1 någon mån har detta ärendebortfall kompenserats av en ökning av uppdragen uianför rättshjälpsområdel. Kosinadstäckningsgraden för byråerna sammantagna sjönk dock budgelåret 1983/84 lill 94 procent, en nedgång med två procentenheter. För all minska kostnaderna har domstolsverket under budgetårel 1983/84 genomfört rekonstruktioner och organisationsförändringar vid vissa byråer. Verket räknar med att effekterna av delta arbete tillsammans med liknande åtgärder vid andra byråer under innevarande budgelår skall leda till en resultatförbättring så att självfinansieringsmålet kan uppnås under budgetårel 1985/86.

Domstolsverket föreslog hösten 1983 atl personalen vid vinstgivande allmänna advokatbyråer skall få disponera en del av vinslen i form av s.k. bonuslön. Detta skulle enligt verkel kunna vara elt medel för alt åstadkomma minskad personalomsättning och bättre lönsamhet vid byråerna. Förslaget övervägs f.n. i regeringskansliet.

Sedan domstolsverket lade fram sitt förslag har systemet med mark-nadslönelillägg tillkommit. Jag har erfarit atl sådana tillägg kommer att utgå till vissa av juristerna vid de allmänna advokatbyråerna och utgår från alt de tas till vara för att tillgodose också de intressen som bonus-lönesystemet avses tillgodose. En lämplig ordning kan vara all följa upp effekterna av marknadslönetilläggen innan slutlig ställning tas till förslaget om bonuslön.

För egen del anser jag det tveksamt om advokatbyråerna redan nästa budgetår kan nå upp till självfinansieringsmålet. Del är därför angeläget att domstolsverket med krafl fullföljer arbetet med rekonstruktioner och organisationsförändringar vid de byråer där det behövs. Det kan emellertid enligt min mening visa sig nödvändigt atl företa mera radikala åtgärder, särskilt vid de byråer som har visat ett negativt rörelseresultat under en följd av år.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl till Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av I 000 kr.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                       116

F 4. Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag

1983/84   Utgift            2 045 000

1984/85   Anslag          2 200 000

1985/86   Förslag        2 000 000

Från anslaget utgår driftbidrag till de allmänna advokatbyråerna, framför allt för vissa prestationer som byråerna utför av sociala skäl.

Dtnnsiolsverket beräknar medelsbehovet för budgelåret 1985/86 till 2 030 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar anslaget till 2 milj. kr. och hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Allmänna advokaibyräer: Drifibidrag för budgetåret 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av 2 000 000 kr.

F 5. Vissa domstolskostnader m.m.

1983/84   Utgift               33 466 000

1984/85   Anslag              37 600 000

1985/86   Förslag             34 800 000

Från anslaget betalas vissa kostnader för rättegångsväsendet vid de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, bosladsdomstolen samt arrende- och hyresnämnderna. Bland dessa koslnader kan nämnas ersättning av allmänna medel till vittnen, målsägande, tolkar och konkursförvaltare samt kostnader för personundersökning i brottmål.

Domstolsverket

Domstolsverket beräknar medelsbehovet för budgetåret 1985/86 lill 34 800 000 kr.

Föredragandens överväganden

Inom justitiedepartementet förbereds f.n. en promemoria på grundval av riksrevisionsverkets rapport (1983:661) Personundersökning i brottmål. Promemorian avses bli remissbehandlad.

Jag biträder domstolsverkets medelsberäkning och hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa domstolskostnader m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 34 800 000 kr.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet                    117

F 6. Diverse kostnader för rättsväsendet

1983/84 Utgift

8 593 000

1984/85 Anslag

8 000 000

1985/86 Förslag

8 000 000

Från anslaget betalas en rad kostnader för rättegångsväsendet i den mån de inte hör under anslaget F 5. Vissa domstolskostnader m.m. 1 vissa fall betalas från anslaget utgifter för rättegångar där staten är part.

Jag beräknar medelsbehovet till 8 milj. kr. och hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

atl till Diverse koslnader för rällsväsendel för hudgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 8 000 000 kr.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet

G. ÖVRIGA MYNDIGHETER G 1. Justitiekanslern

118

1983/84

Utgift

2 686 138

1984/85

Anslag

2 864 000

1985/86

Förslag

2 930 000

Justitiekanslern (JK) år regeringens jurist, bevakar statens rätt och har tillsyn över dem som utövar offenllig verksamhet. Han fullgör också vissa uppgifter enligt bl.a. tryckfrihetsförordningen, 8 kap. rättegångsbalken, datalagen (1973:289) och lagen (1977:20) om TV-övervakning.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

JK

Föredraganden

Personal

Summa

10

-

Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) lokalkostnader

2 473 000

(2 266 0001

391 000

+ 31 000 {* 23 000) + 37 000

t 29 000 (+ 23 000) + 37 000

Summa

2 864 000

68 000

66 000

JK

Verksamhelen hos JK har under budgetåret 1983/84 drivits i samma former som tidigare.

1. Huvudförslag 2 932 000 kr.

2.      Pris- och löneomräkning m.m. 120 000 kr.

3.      Besparingarna enligt huvudförslaget innebäratl JK tvingas att hålla sin inspektionsverksamhet på en förhållandevis låg nivå.

4.   För köp av ADB-utrustning för anslutning till rättsdatasyslemel
begär JK ett engångsbelopp.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör medel för JK:s verksamhet beräknas med utgångspunkt i JK:s huvudförslag.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

att till Justitiekanslern för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 2 930 000 kr.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet

19

G 2. Datainspektionen

1983/84   Utgift            2 916 206

1984/85   Anslag                 1 000

1985/86   Förslag                1 000

Datainspektionen har som central förvaltningsmyndighet att utfärda licens enligt datalagen (1973:289) samt att pröva frågor om tillstånd och att utöva tillsyn enligt datalagen, kreditupplysningslagen (1973:1173) och inkassolagen (1974:182).

Datainspektionen leds av en styrelse. Chef för inspektionen är en generaldirektör. Inom inspektionen finns en enhet för licens- och lill-ståndsärenden, en enhet för tillsynsärenden samt ett sekretariat för information och administrativa uppgifier.

1983/84 Utfall

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Datainspek- Före-tionen    draganden

Personal

Summa

Anslag

31

31

-I-4

Utgifter

1. Licens- och

tillstånds-

verksamhet

3 578 429

3 373 000

+941 000

+247 000

2. Tillsyns-

verksamhet

3 611 183

3 675 000

+941 000

+252 000

3, Information

299 974

301 000

+326 000

+ 22 000

Summa

7 489 586

7 349 000

+2 208 000

+521 000

Uppbördsmedel

Inkomster vid

datainspektionen

-4 573 380

-7 348 000

-2 207 000

-520 000

Nettoutgift

2 916 206

1 000

1 000

1 000

Tillståndsverksamhelen innefattar tillståndsprövning enligt datalagen, kreditupplysningslagen och inkassolagen samt handläggning av de anmälningar för licens som avses i 2 § dataförordningen (1982:480).

Tillsynsverksamheten omfattar tillsyn enligt de tre nämnda lagarna. Informationsprogrammet omfattar information om främst innebörden av de tre lagarna lill de regisleransvariga, allmänheten och utlandet.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet                                        120

Datainspektionen

Till datainspektionen kom under budgelåret 1983/84 in tolall 3 067 ärenden av alla slag jämföri med 3 01 I ärenden under budgetåret 1982/ 83. Under 1983/84 avgjordes 3 021 ärenden.

Under budgetåret 1983/84 har datainspektionen slutligt genomfört den anpassning av organisationen som påkallades av 1982 års ändring av dalalagen. Organisationsförändringarna har bidragit lill en både kvantitativ och kvalitativ förbättring av ärendehanteringen hos inspektionen. Vid uigången av budgetåret 1983/84 hade inspektionen I 128 ärenden i balans. Det var 46 ärenden fier än året dessförinnan. Den stigande balansen beror på all tillströmningen av nya ärenden alltjämt år hög. Rationaliseringsarbelel inom inspektionen har i huvudsak berört tillståndshanteringen. Några nämnvärda ytterligare rationaliseringsvinster torde knappast längre finnas vad gäller dessa ärenden. En utökad tillsynsverksamhet tar alltmer av inspektionens resurser i anspråk. Inspektionen kommer därför atl granska effektiviteten i inspektionsarbetet och hanteringen av de klagomål som kommer in till inspektionen. Därvid kommer nya inspeklionsmetoder atl prövas. I klagomålshanteringen kommer en effektivare informaiionsåtervinning atl prövas.

Kostnaderna för datainspektionens verksamhel skall fr.o.m. den I juli 1982 täckas genom avgifter. Inspektionens inkomster under budgetåret 1983/84 var ca 4 570 000 kr. Inkomslerna under budgetåret 1982/83 var ca 3 578 000 kr. Datainspektionen har under budgetårel 1983/84 vidtagit ytterligare åtgärder för att sprida kännedom om skyldighelen att ha licens enligt datalagen. Den I juli 1984 hade drygl 15 000 registeransvariga anmält sig för licens. Arbetet med att sprida information om licens-skyldigheten kommer atl fortsättas. Förutom del problem som beslår i all åtskilliga regisleransvariga inte gör föresj

För budgetåret 1985/86 begär datainspektionen en personalförstärkning med fyra tjänster för handläggare (-f 676 000 kr.) Vidare begär inspektionen ytterligare medel för personalutbildning (-)- 200 000 kr.), konsulter (-I- 200 000 kr.), information (-t- 300 000 kr.) och för resor (-i-100 000 kr.). Dalainspektionen begär dessutom att medel beräknas för kostnaderna för driften av inspektionens licensregisier (-1- 350 000 kr.).

Föredragandens överväganden

Under budgetåret 1983/84 har datainspektionens organisation anpassats till den förändrade verksamhet som inspektionen har fått genom 1982 års ändringar i datalagen. Inspektionens arbete med att rationalisera och effeklivisera ärendehanteringen måsle fortsätta.

Inte heller under budgetåret 1983/84 nådde datainspektionen full

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet

121

kostnadstäckning. Detla har berott på att antalet licenser understigit del antal som är en förutsättning för alt inspektionen skall få full kostnadstäckning. Jag avser att föreslå regeringen att riksrevisionsverket får i uppdrag att se över denna del av verksamheten. Målsättningen för riksrevisionsverkets arbete skall vara att full kostnadstäckning uppnås så snart som möjligt.

För nästa budgetår bör utgifterna för datainspektionens verksamhet beräknas med utgångspunkt i elt begränsat huvudförslag. Jag har därvid beaktat kostnaderna för inspektionens licensregister.

Med hånvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att lill Daiainspekiionen för budgetåret 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av 1 000 kr.

G 3. Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader

1983/84 Utgift 6 075 525 1984/85 Anslag 6 049 000 1985/86 Förslag   7 190 000

Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har till uppgift att främja brottsförebyggande insatser inom olika områden av samhällsverksamheten saml all verka för en samordning av samhällets och enskildas insatser mot brolt.

BRÅ leds av en styrelse. Hos rådet finns etl kansli, soin förestås av en kanslichef. Inom kansliet finns en utredningsenhet och en forskningsenhet. Till rådet år knutna en vetenskaplig grupp samt ett varierande antal arbetsgrupper.

1984/85     Beräknad ändring 1985/86

Brottsföre-    Förebyggande rådet draganden

Personal

Summa

19

+ 5

Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) lokalkostnader

4 865 000

(3 742 000)

1 184 000

+193 000 (+ 93 000) + 47 000

+1 094 000 (+ 990 000) + 47 000

Summa

6 049 000

+240 000

+1 141 000

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                          122

Brottsförebyggande rådet

1. Huvudförslag 6 289 000 kr.

2.       Löne- och prisomräkning m.m. 240 000 kr.

3.       Rådet förordar att besparingen enligt huvudförslaget, 126 000 kr., görs under anslaget G 4. Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader.

4.       Fem personliga extra ordinarie tjänster som har inrättats vid rådet bör ingå i den fasla personalorganisationen.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör anslaget beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget.

BRÅ har fått i uppdrag all ansvara för elt särskilt forsknings- och utvärderingsprojekt om ekonomisk brottslighet. Arbetet avses pågå under en treårsperiod med början i januari 1985. För nästa budgelår beräknar jag därför medel för arvoden lill fyra kvalificerade forskare.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår lill 7 190 000 kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att till Brolisförebyggande rådei: Förvaltningskostnader för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 7 190 000 kr.

G 4. Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader

1983/84 Utgift    3 709 398    Reservation     94 483 1984/85 Anslag    3 803 000 1985/86 Förslag   3 767 000

Från anslaget betalas koslnader för utrednings- och utvecklingsarbete samt för information.

Brottsförebyggande rådet

1. Huvudförslag 3 824 000 kr.

2.     Prisomräkning m.m. 228 000 kr.

3.     Huvudförslaget innebär enligt rådet en minskning av verksamhelen, som skulle ge en besparing med 81 000 kr.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår anser jag att anslaget bör räknas upp med 114 000 kr. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) skall i fortsättningen ansvara för en del av det metodutvecklingsarbete beträffande drogproblemens förändringar som hittills har genomförts av BRÅ. Anslaget räknas därför ned med 150 000 kr.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet

123

Med hänsyn till vad jag har anfört beräknar jag behovet av medel under anslaget för nästa budgetår lill 3 767 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 3 767 000 kr.

G 5. Bokföringsnämnden

1983/84 Utgift 1 153 132 1984/85 Anslag 1 401 000 1985/86 Förslag   1 454 000

Bokföringsnämnden, som inrättades den Ijuli 1976, härtill uppgift atl främja utvecklingen av god redovisningssed i företagens bokföring och offenlliga redovisning.

Nämnden består av en ordförande och nio andra ledamöter. För varje annan ledamot än ordföranden finns en ersättare. Hos nämnden finns ett kansli med en chef.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Nämnden

Föredraganden

Personal Summa

4

-

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader

1 326 000

(714 000)

75 000

+ 73 000 (+191 000) + 8 000

+ 45 000 (+ 93 000) + 8 000

Summa

1 401 000

+ 81 000

+ 53 000

Bokföringsnämnden

1. Huvudförslag I 482 000 kr.

2.      Pris- och löneomräkning m.m. 111 000 kr.

3.      De besparingar som nämnden har redovisat enligt huvudförslaget innebär bl.a. att nämnden inte kan avsätta tillräckliga resurser för det mera långsiktiga arbetet med att utveckla god redovisningssed.

Föredragandens överväganden

Regeringen har den 20 december 1984 beslutat att del hos nämnden under budgetåret 1984/85 i ulbyte mot medel för konsulter skall få finnas ytterligare en tjänst för handläggare.

Prop, 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet

124

För nästa budgelår bör medel för bokföringsnämndens verksamhel beräknas med utgångspunkt i nämndens huvudförslag.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen

atl till Bokföringsnämnden för budgetårel 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 1 454 000 kr.

G 6. Brottsskadenämnden: Förvaltningskostnader

1983/84 Utgift 2 259 835 1984/85 Anslag 2 494 000 1985/86 Förslag   2 554 000

Brottsskadenämnden har lill uppgift att pröva ärenden enligt brotts-skadelagen (1978:413) om ersättning för skador på grund av brolt. Nämnden består av en ordförande, två vice ordförande och tre andra ledamöter. Nämnden biträds av ett kansli.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Brottsskadenämnden

Föredraganden

Personal

Summa

10

-

Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

2 189 000

(1 613 000)

305 000

+ 62 000 (+ 43 000) + 5 000

+ 49 000 (+ 44 000) + 11 000

Summa

2 494 000

+ 67 000

+ 60 000

Brottsskadenämnden

1. Huvudförslag 2 561 000 kr.

2.       Pris- och löneomräkning m.m. 119 000 kr.

3.       De besparingar som brottsskadenämnden redovisar innebär att anslaget efter pris- och löneomräkning minskas med 52 000 kr.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör medel för verksamheten vid brottsskadenämnden beräknas med utgångspunkt i nämndens huvudförslag.

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag anslaget till 2 554 000 kr.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet

125

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl till    Brottsskadenämnden:    Förvaliningskosinadcr   för   budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 2 554 000 kr.

G 7. Brottsskadenämnden: Ersättning för skador på grund av brott

1983/84   Utgift            6 006 863

1984/85   Anslag          7 000 000

1985/86   Förslag        7 210 000

Från anslaget belalas ersättning av statsmedel enligi brottsskadelagen (1978:413) för skador på grund av brotl.

Brottsskadenämnden yrkar en höjning av anslaget med 300 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

att till Brollsskadenämnden: Ersättning för skador på grund av broll för budgetåret 1985/86 anvisa elt förslagsanslag av 7 210 000 kr.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                         126

H. DIVERSE

H 1. Svensk författningssamling

1983/84   Utgift           6 053 526

1984/85   Anslag          7 700 000

1985/86   Forslag        8 160 000

Från anslaget betalas kostnaderna för bl.a. tryckning av Svensk författningssamling.

Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen alt till Svensk författningssamling för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 8 160 000 kr.

H 2. Bidrag till utgivande av litteratur på förvaltningsrättens område

1983/84   Utgift             6 058            Reservation                 76 464

1984/85   Anslag          70 000

1985/86   Förslag        70 000

Från anslaget belalas bidrag lill nämnden för utgivande av förvali-ningsrättsliga publikationer. Nämnden skall enligt sin instruktion (1946:412) främja tillkomsten av vägledande litteratur på förvaltningsrättens område. Statens inkomster av verk, som har utarbetats eller utgetts med bidrag från detta anslag, avräknas från anslaget.

Nämnden för utgivande av förvaltningsrältsliga publikationer beräknar medelsbehovet till 70 000 kr.

Föredragandens överväganden

Med hänsyn till den beräknade omfattningen av nämndens verksamhel bör anslagsbeloppet för nästa budgelår vara oförändrat.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Bidrag till utgivande av litteratur på förvaltningsrättens område för budgetåret 1985/86 anvisa etl reservationsanslag av 70 000 kr.

H 3. Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m.m.

1983/84   Utgift           1 641 877

1984/85   Anslag          2 050 000

1985/86   Förslag       2 300 000

Från anslaget utgår bidrag till Världsorganisationen för den intellektuella ägenderätten, till internationella institutet i Rom för unifiering av privaträtten och till permanenta byrån för Haagkonferensen för internationell privaträtt. Från anslaget betalas även Sveriges kostnader med anledning av FN:s konvention om avskaffande av rasdiskriminering.

Från anslaget utgår vidare medel till Sveriges bidrag till kostnaderna

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                       127

för Nordiska samarbetsrådet för kriminologi samt medel lill ett svenskt bidrag lill del FN-anknutna kriminalpolitiska institutet i Helsingfors.

Anslaget bör för nästa budgelår uppgå till 2 300 000 kr.

Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen att till Bidrag lill vissa inlernaiionella sammanslulningar m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa ell förslagsanslag av 2 300 000 kr.

H 4. Stöd till politiska partier

1983/84 Utgift 79 421 840 1984/85 Anslag 79 500 000 1985/86 Förslag   95 500 000

Medelstilldelning sker enligt lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier.

Genom ett riksdagsbeslut år l984(prop. 1984/85:25 bil. I, KU 17. rskr 55) har del statliga partistödet höjts. 1 samband med höjningen anmälde jag min avsikt atl senare föreslå en annan ändring i partislödslagen som innebär atl utbetalningen av stödet sker kvartalsvis i slället för som f.n. årsvis. En sådan ändring skulle innebära en anpassning till vad som numera i allmänhet gäller vid utbetalning av statliga bidrag av olika slag.

Jag föreslår nu atl reglerna om utbetalning av partisiöd ändras. Ett förslag till den lagändring som behövs bör fogas till protokollet i detta ärende som underbilaga 4.1.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

1.   att anta ett inom justitiedepartementet upprättat förslag till lag
om ändring i lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska
partier,

2. att till Stöd lill politiska partier för budgetåret 1985/86 anvisa
ett förslagsanslag av 95 500 000 kr.

H 5. Allmänna val

1983/84 Utgift 817 339 1984/85 Anslag 19 922 000 1985/86 Förslag   88 040 000

Från anslaget betalas statsverkets del av kostnaderna för valsedlar, valkuvert och andra vallillbehör samt betalas ersättning till vissa myndigheter och verk för biträde i samband med allmänna val.

Riksskatteverket, som är central valmyndighet, föreslår att anslaget för budgetårel 1985/86 tas upp med 88 040 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag biträder riksskatteverkets förslag.

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen att till Allmänna val för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 88 040 000 kr.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                       128

Underhilaga 4.1

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska

partier

Härigenom föreskrivs att 14 S lagen (1972:625) om stadigt stöd til politiska partier skall ha nedan angivna lydelse.

14i?'

Nuvarande lydelse

Ansökan om stöd enligt denna lag göres skriftligen varje år hos riksgäldskontoret. Ansökan bör göras före utgången av oktober.

Partistöd och kanslistöd betalas såvitt möjligl ut samtidigt och med hela sina belopp. Utbetalningen göres av riksgäldskontoret inom en månad efter del att ansökan gjorts. Ulbeialningen sker till respeklive partis riksorganisation. Pä begäran av parti kan dock kanslislödet eller del därav betalas till riksdagsgruppens kansli.

Föreslagen Ivdelse

Ansökan om slöd enligt denna lag gr)/s-skriftligen varje år hos riksgäldskontoret. Ansökan bör göras före uigången av oktober.

Partistöd och kanslistöd belalas såvill möjligl ul samtidigt. Utbetalningarna görs av riksgäldskontoret kvartalsvis med en fjärdedel varje gång. Första ulbeialningen görs inom en månad efter del att ansökan har gjorts. Ulbeialningarna sker till respeklive partis riksorganisation. På begäran av paniei kan dock kanslislödet eller del därav betalas till riksdagsgruppens kansli.

Denna lag Iräder i kraft den I juli 1985.

Senaste lydelse 1974:563.

Prop. 1984/85: 100   Bilaga 4   Justitiedepartementet                          129

Underbilaga 4.2

Jämförelse mellan den nuvarande och föreslagna anslagskonstruktionen för anslagen under B. Polisväsendet

Nuvarande anslag

B I BikspolisstYrelsen Stat

1 Förvaltningskostnader

2. Lokalkostnader

3. Löner och utrustning till extra polismän m. fl.

4. Avgifter till datamaskinfonden

5. Bidrag till kostnader för gemensam kontorsdrift m m. 1 kv. Kronoberg

Föreslagna anslag

B 1. Rikspolisstyrelsen

Stat

Utgifter

1. Förvaltningskostnader

Posten motsvarar anslaget B 1. Rikspolisstyrelsen anslagsposten (ap) 1 Förvalt ningskostnader med följande förändringar.

-    från anslagsposten förs medel avseende kostnader för funktionsinriktad utbildning över till anslaget B 4. Lokala polisorganisationen anslagsposten 2

-    till anslagsposten fors frän anslaget B 7. Underhåll och drift av motorfordon m. m. över medel för drift av fordon som disponeras av rikspolisstyrelsen

2. Lokalkostnader

3. Löner och utrustning till extra polismän m. fl.

4. Avgifter till datamaskinfonden

5. Bidrag till kostnader för gemensam kontorsdrift m.m. i kv. Kronoberg

Inkomster

6. Inkomster från utbildnings
verksamhet

B 2. Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet m. m.

B 2.   Polisverksamheten rörande brott mot rikets säkerhet m. m

9    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 4

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet

130

Nuvarande anslag

B 3. Statens kriminaltekniska laboratorium

Föreslagna anslag

B 3. Statens kriminaltekniska laboratorium

Stat Utgifter

1. Förvaltningskostnader

2. Lokalkostnader

3. Övriga utgifter Inkomster

Inga förändringar

4. Ersättning för utförda undersökningar m.m.

B 4.   Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader

B 4.   Lokala polisorganisationen

1. Lönekostnader till polispersonal

2. Lönekostnader till administrativ personal m. fl.

3. Ersättningar till sakkunniga

4. Sjukvård

5. Reseersättningar, expenser

m. m.

6. Reseersättningar för övervaknings- och utredningsverksamhet

7. Lokalkostnader

8   Kostnader för förpassning, polititransporter samt för kost och sjukvård för omhändertagna personer m. m.

1. Lönekostnader till polis
personal

- frän anslagsposten förs kost
nader för arvoden till leda
möter i polisstyrelse och
kostnader för arrestantbe-
vakning över till ap 2 under
detta anslag

2. Förvaltningskostnader

Anslagsposten är ny. Genom anslagsposten skapas en ekonomisk ram för polismyndigheterna. Till posten förs från anslaget B4 följande anslagsposter eller delar av anslagsposter:

- del av ap 1 Lönekostnader
till polispersonal avseende
kostnader för arvoden till
ledamöter i polisstyrelse
och kostnader för arrestant-
bevakning

- ap 2 Lönekostnader till
administrativ personal m.fl.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet

131

Nuvarande anslag

9. Ersättning för skador på
polismans egendom

10. Ersättning till enskilda för biträde åt ordningsmakten

11. Vissa kostnader för förundersökning m. m.

12       Passformulär m. m.

13       Övriga utgifter

14. Bidrag till kostnader för gemensam kontorsdrift m m 1 kv. Kronoberg

Föreslagna anslag

-    ap 4 Sjukvård

-    ap 5 Reseersättningar, expenser m.m.

-    ap 6 Reseersättningar för övervaknings- och utredningsverksamhet

-    del av ap 7 Lokalkostnader avseende hyreskostnader för lokaler med hyresgrundande area om högst 150 kvm samt kostnader för bevakning av polishusen i Göteborg och Halmö

-    ap 9 Ersättning för skador på polismans egendom

-    ap 10 Ersättning till enskilda för biträde ät ordningsmakten

Från andra anslag under B. Polisväsendet förs över följande anslagsposter eller delar av anslagsposter:

-    frän anslaget B 1. Rikspolisstyrelsen del av ap 1 Förvaltningskostnader avseende kostnader för funktionsinriktad utbildning

-    från anslaget B 5 Lokala polisorganisationen Utrustning ap 2 Möbler, kontorsmaskiner och andra inventarier, ap 3 Personlig utrustning samt den del av ap 4 Övrig utrustning som inte avser sådan utrustning som bör upphandlas centralt

-    från anslaget B 6. Inköp av motorfordon m.ra. del av ap 1 Inköp av motorfordon m.m. avseende viss radioutrustning

-    från anslaget B 7. Underhåll och drift av motorfordon mm. dels de delar av ap 1 Underhåll och drift av fordon m. m. som avser driftskostnader för fordon som disponeras

9* Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 4

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet

132

Nuvarande anslag

Föreslagna anslag

av lokala polisorganisationen, dels kostnader för underhåll och drift av båtar m. m., dels underhåll och vård av arrestut-rustning samt ap 2 Underhåll och vård av materiel m. m. förutom driftbidrag för statens hundskola i Sollefteå.

3. Ersättningar till sakkunniga

4. Vissa kostnader för förundersökning m. m.

5. Lokalkostnader (se dock ovan under ap 2)

6. Kostnader för förpassning, polititransporter samt för kost och sjukvård för omhändertagna personer m.m.

7. Passformulär m. m.

8. Bidrag till kostnader för gemensara kontorsdrift m. m. i kv. Kronoberg

Nuvarande ap 13 Övriga utgifter förs över till anslaget B 8. Diverse utgifter.

B 5. Lokala polisorganisationen: Utrustning

Stat

1. Inventarier och annan utrust
ning till nya polislokaler

2. Möbler, kontorsmaskiner och andra inventarier

3. Personlig utrustning

4. Övrig utrustning

B 5.   Utrustning m. m.   för polisväsendet

Stat

1. Inköp av motorfordon m.m.

Till posten förs:

-    från anslaget B 5. Lokala polisorganisationen: Utrustning del av ap 4 Övrig utrustning

-    från anslaget B 6. Inköp av motorfordon m.m. ap 1 Inköp av motorfordon m.m. (se B 4 ap 2)

Prop. 1984/85: 100   Bilaga 4   Justitiedepartementet

133

Nuvarande anslag

Föreslagna anslag

- från anslaget 8 7. Underhåll och drift av motorfordon mm del av ap 1 Underhåll och drift av fordon m. m (se B 4 ap2)

2. Inventarier och annan ut
rustning till nya polis
lokaler

Anslagsposten motsvarar anslaget B 5. Lokala polisorganisationen. Utrustning ap 1 Inventarier och annan utrustning till nya polislokaler

3. Telefonväxlar

4. Utveckling av ny utrustning

Anslagsposten motsvarar anslaget B 6. Inköp av motorfordon m.m. ap 2 Utveckling av ny utrustning

8 6.   Inköp av motorfordon m. m

Stat Utgifter

1. Inköp av motorfordon m.m.

2. Utveckling av ny utrustning

Inkomst

3. Räntor

B 6. Underhåll och drift av motorfordon m. st.

Anslaget motsvarar anslaget B 7. Underhåll och drift av motorfordon m m. med följande förändringar:

-   kostnader för drift av motorfordon förs över till de föreslagna anslagen B 1. Rikspolisstyrelsen, B 4 Lokala polisorganisationen och B 7. Gemensam kontorsdrift m. m. inom kvarteret Kronoberg

-   kostnader för underhåll och drift av båtar m.m. samt kostnader för underhåll och vård av arrestutrustning förs över till anslaget B 4. Lokala polisorganisationen

ap 2 Förvaltningskostnader

- medel för driftbidrag till
statens hundskola i Sollefteå
förs över till anslaget B 5.
Utrustning m.m. för polis
väsendet ap 1 Inköp av motor
fordon m. m.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet

134

Nuvarande anslag

Föreslagna anslag

- ap 2 Underhåll och vård av materiel m m. förs över till anslaget B 4. Lokala polisorganisationen ap 2 Förvaltningskostnader

B 7. Underhåll och drift av motorfordon m. m.

Stat

1. Underhåll och drift av fordon m. m

2. Underhåll och vård av materiel

m. m

B 7. Gemensam kontorsdrift m. m. inom kvarteret Kronoberg

Anslaget motsvarar anslaget B 8. Gemensam kontorsdrift m.m inom kvarteret Kronoberg med följande för ändring:

- från anslaget B 7 Underhäll och drift av motorfordon m. m. förs över medel för drift av motorfordon som disponeras av förvaltningskontoret för kv. Kronoberg

B 8. Gemensam kontorsdrift m. m. mom kvarteret Kronoberg

Stat

Utgifter

1. Lönekostnader

2. Sjukvård

3. Reseersättningar

4. Lokalkostnader

5. Expenser

6. Engångsanvisning

7. Kostnader för reproduktions-centralen

Inkomster

B 8.   Diverse utgifter

Anslaget motsvarar anslaget B 9. Diverse utgifter med följande förändring:

- från anslaget B 4. Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader förs ap 13 Övriga utgifter över till detta anslag

8. Bidrag till kontorsdriften frän lokalnyttjarna

9.   Ersättning för vid reproduktionscentralen utfört arbete

Prop, 1984/85: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet                          135

Nuvarande anslag                    Föreslagna anslag

10 Ersättning från vissa nyttjare av badanläggningen, telefonväxeln m. m.

B 9. Diverse utgifter                          B 9. Byggnadsarbeten för

polisväsendet

B W. Byggnadsarbeten för polisväsendet

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                    136

Underbilaga 4.3

Statistiska uppgifter jämte kommentarer om brottsutvecklingen samt om verksamheten inom polisen, åklagarmyndigheterna, de allmänna domstolarna och kriminalvården m.m.

1 Brottsutvecklingen

Del antal brotl mot brottsbalken som har kommil till polisens kännedom har ökat under 1960- och 1970-ialen. Under den senaste tioårsperioden har ökningen varit mycket kraftig. År 1974 uppgick antalet brott mol brottsbalken till omkring 570 000 medan anlalel år 1983 uppgick lill nästan 800 000, d.v.s. en ökning med 40 procent. Antalet anmälda brott mot annan lagstiftning har också ökat under denna tid. Av brotten mol annan lagstiftning svarar trafik- och narkotikabrotten för ungefär tre fjärdedelar.

År

Antal anmälda

Antal anmälda brott

brottsbalksbrott

mot annan lagstiftning

1971

614 150

99 672

1972

598 681

92 448

1973

547 542

107 841

1974

570 610

104 666

1975

643 405

112 000

1976

683 279

115 949

1977

716 367

127 993

1978

683 646

119 629

1979

698 171

117 937

1980

760 911

167 366

1981

760 614

175 211

1982

805 569

178 189

1983

799 457

159 670

1984(1)

841 000

137 000

(1) Värdena för 1984 har beräknats pä grundval av utvecklingen t. o.m. oktober 1984

Brott mot brottsbalken har under den senaste tioårsperioden ökat med i genomsnitt 3,9 procent per år medan brotl mol annan lagstiftning ökat med omkring 5,6 procent per år. För antalet registrerade brott mot lagstiftning utanför brottsbalken kan mycket starka variationer iakttas mellan olika år.

Den årliga förändringen i antalet anmälda brott mot brottsbalken under perioden 1974 - 1983 resp 1979 - 1983 är i genomsnitt

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet

137

1974

1979 -

+

1983

-1-

1983

Våldsbrott

4,2

la

5, 8 7.

därav misshandel

-1-

4,5

X

i

6, 2 %

därav rån

+

6,0

%

+

3,3 7;

Tillgreppsbrott

+

3,5

%

+

2,8 I

därav inbrottsstöld

-1-

2,4

1

+

0, 0 %

därav bostadsinbrott

+

5,6

7.

+

8,4 7.

därav inbrott i vind,

källare

+

4,7

1

+

1 1 7.

därav motorfordonstillgrepp

+

0,3

%

1,0 X

Checkbedrägeri

+

11,4

7.

-f-

19,6 7.

Bedrägeribrott (utom checkbedr)

+

8,1

7.

+

7,3 7.

Övriga brottsbalksbrott

+

4,2

0/ (0

+

3, 0 1

därav skadegorelsebrott

+

4,7

7.

+

2,9 7.

Av tabellen kan man utläsa atl för bostadsinbrott och checkbedrägerier är den genomsnittliga årliga ökningslakten under den senaste femårsperioden klart högre än under tioårsperioden 1974 - 1983.

Forskningsenheten inom brottsförebyggande rådet (BRÅ) har utarbetat en rapport över brotlsulvecklingen (BRÅ rapport 1984:5). 1 denna rapport ges bl.a. en översikt över utvecklingen under senare år i fråga om olika broll som har kommil lill polisens kännedom. Rapporten innehåller däremot inle några prognoser över antalet brolt som kan väntas komma till polisens kännedom under de närmaste åren. Hänsyn har tagits till denna rapporl i den följande redogörelsen.

Planerings- och budgetsekrelariatet inom justitiedepartemenlet följer utvecklingstendenserna i fråga om vissa punkter i förfarandet hos myndighelerna, främst brottmålsprocessen i vid mening. Härvid studeras uppgifier i brotlsanmälan, åtalsbeslut, dom och beslut om intagning i anstalt i kriminalvården. Hänsyn har också tagits till sekretariatets studier.

I del följande kommenteras utvecklingen för olika grupper av brott mot brottsbalken samt narkotikabrott. 1 tabeller redovisas uppgifter om brotl anmälda är 1971 och senare. Siffrorna för perioden 1971 - 1983 är tagna direkt ur statistiska centralbyråns (SCB:s) definitiva årsstatistik. De siffror som anges för år 1984 är preliminära beräkningar som bygger på statistik för tiden januari - oktober 1984.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                          138

1.1 Våldsbrott

hr             Totalt   Därav rån Därav misshandel

1971

45 607

1 701

17 651

1972

46 442

2 027

18 119

1973

47 053

2 150

17 487

1974

53 094

2 296

19 899

1975

55 127

2 336

21 509

1976

55 248

2 697

21 378

1977

59 047

3 374

23 596

1978

60 158

3 461

22 868

1979

61 170

3 075

23 171

1980

64 733

3 427

24 668

1981

65 986

3 228

24 314

1982

74 724

3 530

28 200

1983

75 487

3 473

29 220

1984(1)

81 000

3 500

31 000

(1) Värdena för 1984 har beräknats på grundval av utvecklingen t.o m. oktober 1984

Begreppet våldsbrott används här i en vid bemärkelse. Till våldsbrott räknas som i den officiella statistiken brott mot liv och hälsa samt andra gärningar som innebär direkt fara för individen. 1 dessa brott inräknas, förutom fullbordade gärningar, även försök och förberedelser.

Våldsbrotten har uppvisat en relativt jämn ökningstakt under åren 1971 till 1983. År 1983 utgjorde dessa nära en tiondel av broltsbalksbrot-len.

Särskilt om rån

År 1983 anmäldes 3 473 rån. Av dessa var 87 procent riktade mot privatpersoner. Antalet rån utgör knappi en halv procent av samlliga anmälda brottsbalksbrott. Under 1970-talet skedde en fördubbling av rånen. Hitintills under 1980-talet har antalet legat still kring 3 400.

Gaturån är den dominerande formen av rån. Andelen rån med skjulvapen har legat på omkring 10 procent under de senaste tio åren.

Bank- och postrånen är få i förhållande lill övriga rån. Under år 1983 var dessa 159, inbegripet försök och förberedelse. Dessa slag av rån har visserligen inle ökat under senare år men de förorsakar mycket stora förluster och är allvarliga eftersom de ofta begås med hjälp av skjutvapen. Huvuddelen av rånen, ca 80 procent, klassificeras i statistiken som "annal rån". Denna grupp är mycket heterogen.

Särskilt om misshandel

Antalet misshandelsbrott har ökat i relativt långsam takt under hela 1970-talet och i början av 1980-talet. År 1982 skedde dock en kraftig ökning med nästan 4 000 (16 %).

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                       139

Enligt BRÅ-rapporten finns det skäl atl tro alt den kraftiga ökningen av de registrerade misshandelsbrotten inle motsvaras av en verklig ökning av samma storlek. En del av ökningen anser BRÅ bero på att kravet på angivelse för alt åklagare skall kunna åtala misshandel på enskilt område slopades den 1 januari år 1982. Antagandet anser BRÅ styrkt av det faktum att antalet fall av misshandel inomhus mot kvinna ökade med 29 procent från år 1981 till år 1982.

Anlalel fall av misshandel utomhus där offret inte tidigare har träffat eller på annat sätt känt den som utförde misshandeln har ökat kraftigt under senare år. Antalet steg med närmare I 500 fall eller ungefär 15 procent under åren 1976-1980. År 1983 registrerades 8 372 misshandelsbrott av delta slag. Av dessa avser 497 grov misshandel vilkel är något mindre än föregående år.

Antalet fall av misshandel utomhus där offret inte har känl gärningsmannen är högst i Storstockholm. Där är anlalel fall 19 per 10 000 invånare. Molsvarande siffra är för Göteborg 12, för Malmö 14 och för övriga riket 7. Samtliga siffror avser situationen år 1983 enligt SCB:s preliminära årsstatistik.

1.2 Tillgreppsbrott

Totalt       Därav in-    Inbrott i       Inbrott i     Därav mo-
brotts-       lägenhet        vind eller   torfordons-
stöld          eller villa   källare        tillgrepp

1971

460 154

135 088

14 833

24 673

62 862

1972

455 545

128 310

16 223

21 453

54 466

1973

402 532

115 899

14 956

17 058

47 549

1974

411 466

115 391

15 787

17 930

47 475

1975

473 337

134 470

20 124

24 453

55 279

1976

511 196

150 180

22 250

34 253

62 352

1977

528 900

155 863

22 247

31 017

62 703

1978

501 050

144 944

21 244

22 207

56 706

1979

495 472

140 054

17 678

22 107

49 265

1980

524 313

139 944

20 385

22 516

48 914

1981

522 407

137 168

20 014

22 845

46 672

1982

553 745

139 168

21 063

25 096

49 809

1983

551 510

139 789

24 160

22 931

47 036

1984(1)

582 000

140 000

24 400

25 700

49 000

(1) Värdena för 1984 har beräknats på grundval av utvecklingen t.o.m, oktober 1984

Särskilt om inbrott

Inbrotten har under 1960- och 1970-ialen uppgått till ungefär en femtedel av samtliga brottsbalksbrott. År 1983 var andelen inbroilslölder ca 17 procent. Förutom villa- och lägenhelsinbrotl och inbrott i vind eller källare ingår i här redovisade siffror även inbrottsstöld i butiker, kiosker och skolor m.m.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                         140

Antalet inbrottsstölder under 1970-talet uppvisar slora svängningar men har under de senaste fem åren legat på en nivå omkring knappt 140 000. Även för år 1984 pekar de preliminära siffrorna på att antalet inbrottstölder kommer atl stanna på ungefär denna nivå.

Särskilt om moiorfordonsiillgrepp

Flertalet motorfordonstillgrepp avser fullföljt tillgrepp av personbilar

eller försök härtill.

Antalet tillgrepp per 10 000 registrerade molorfordon har sjunkit något under det senaste decenniet. En del av billillgreppen torde kunna ses som inslag i en yrkesmässig och organiserad hantering av begagnade bilar.

1.3 Bedrägeribrott

Är

Checkbedrägeri

Övriga bedrägeribrott

1971

23 810

38 846

1972

7 315

43 845

1973

4 926

44 561

1974

5 800

45 449

1975

7 069

43 930

1976

8 279

45 064

1977

9 228

48 676

1978

5 667

47 202

1979

6 394

65 599

1980

10 867

92 911

1981

10 685

89 288

1982

10 117

88 453

1983

11 680

81 868

1984(1)

12 900

85 000

(1) Värdena för 1984 har beräknats på grundval av utvecklingen t.o.m. oktober 1984

Under 1960-ialet skedde en dramatisk ökning av antal checkbedrägerier. När kreditinstilutionerna år 1971 ändrade sina regler om checkga-ranli, reducerades antalet mycket snabbt. Därefter har det återigen skett en viss ökning av antalet checkbedrägerier.

Bland bedrägeribrotlen svarar fortfarande checkbedrägerierna för en slor andel, även om ökningen under senare år varit starkast för andra former av bedrägeri och bedrägligt beteende, t.ex. överskridande av eget konto och bedrägerier med kontokort.

För den kraftiga ökningen år 1979 och 1980 av andra bedrägeribrott än checkbedrägerier svarar flera olika brottsliga förfaranden. En stor roll spelar bedrägerier för att erhålla bostadsbidrag.

Särskilt intresse tilldrar sig bedrägerier som begås med hjälp av konto-

Prop. 1984/85: 100   Bilaga 4   Justitiedepartementet                                        141

och kreditkort. Från och med år 1979 särredovisas dessa i statistiken. Kredit- och koniokortsbedrägerierna tredubblades från år 1979 till år 1982. År 1983 minskade dock antalet kredit- och kontokortsbedrägerier med nästan 5 000 (23 procent) jämfört med året innan. Antalet kredit-och koniokortsbedrågerier år 1983 är 16 717 vilket är mer ån dubbelt så många som år 1979. Kredit- och koniokortsbedrägerierna är numera den största enskilda gruppen bland bedrägeribrotten. Andelen sådana bedrägerier uppgår nu till nära 20 procent av samtliga bedrägerier.

1.4 Övriga brottsbalksbrott

År

Övriga brotts-

Därav skadegörelse-

balksbrott

brott

1971

45 733

37 102

1972

45 534

37 007

1973

48 470

39 338

1974

54 801

45 771

1975

63 942

54 760

1976

63 492

54 901

1977

70 516

62 330

1978

69 569

61 305

1979

69 536

60 877

1980

68 087

59 057

1981

72 248

62 873

1982

78 530

68 278

1983

77 912

67 955

1984(1)

80 000

70 000

(1) Värdena för 1984 har beräknats på grundval av utvecklingen t. o m.   oktober 1984

Till övriga brottsbalksbrott räknas förutom skadegorelsebrott också etl stort antal olika grupper av brottsliga beteenden som inle faller inom någon av de tidigare berörda kategorierna.

Särskilt om skadegörelse

Ökningstakten för skadegörelsebrolten har varil kraftig t.o.m. år 1977. Därefter stannade den av och gick t.o.m. tillbaka någol. I början av 1980-talet har antalet skadegörelsebrott återigen ökat.

En myckel stor andel av dem som döms för skadegörelsebrott är tonåringar. En betydande del av skadegörelsen drabbar skolorna.

Närmare 20 procent av de registrerade skadegörelsebrolten drabbar stat, landsting och kommuner. Denna form av skadegörelser orsakar samhället betydande kostnader. 1 en rapport, som har gjorls på uppdrag av rikspolisstyrelsen, beräknas denna kostnad uppgå lill minst 100 milj. kr. redan år 1976.

10    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 4

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                          142

1.5 Narkotikabrottslighet

Ar'

Antal

Antal personer

Därav antal som

anmälda

som lagförts

godkänt straff-

narkotika-

för narkotika-

föreläggande

brott

brott

eller dömts

1971

18 880

1972

19 700

1973

21 872

3 839

2 326

1974

20 153

3 654

2 523

1975

22 015

4 368

2 601

1976

18 845

4 457

2 688

1977

22 127

4 750

2 994

1978

21 763

4 957

3 166

1979

23 956

4 517

3 315

1980

62 011

6 420

5 219

1981

69 923

8 196

6 838

1982

70 612

8 173

6 926

1983

51 397

7 074

5 991

1984(1]

38 000

(1) Värdet för 1984 har beräknats på grundval av utvecklingen t.o.m. oktober 1984

Tabellen avser brotl mot narkotikastrafflagen (1968:64), narkotika-förordningen (1962:704) och narkotikabrott enligt varusmugglingslagen (1960:418).

Antalet anmälda narkotikabrott har legal på en relativt stabil nivå under hela 1970-talet. År 1980 ökade antalet anmälda brott kraftigt. Enligt BRÅ tycks riksåklagarens nya anvisningar för användning av åialsunderlåtelser vid narkotikabrott samt den ökade serieuppklaringen (antal brott per misstänkt) vara de faktorer som haft en avgörande roll för denna ökning. En annan förklaring till ökningen kan vara polisens insatser mot den s.k. galulangningen under åren 1981 och 1982.

År 1983 gick antalet registrerade narkotikabrott ner med 27 procent. I BRÅ:s rapporl redovisas en diskussion om huruvida denna minskning innebär att den fakiiska narkotikabrottsligheten har reducerats i motsvarande grad. BRÅ konstaterar att en viss minskning troligvis har skett om än inte i samma omfattning som siffrorna visar. Man påpekar dock att förändringen under ett enskilt år inle kan tjäna som underlag för slutsal-ser om en bestående trendförändring.

År 1983 minskade antalet personer som lagförts för narkotikabrott med drygt 13 procent jämfört med året innan.

Totala antalet personer som har meddelats åtalsunderiätelse - i tabellen skillnaden mellan det antal personer som har lagforts och de som godkänt strafföreläggande eller dömts - har minskat succesivt under de tre senaste åren.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                      143

Huvuddelen av 1983 års domar och strafförelägganden avseende narkotikabrott avser cannabispreparai. Antalet brott där s.k. ceniralstimu-lantia ingår har ökat de senaste åren.

1.6 Ekonomisk brottslighet

När det gäller den ekonomiska brottsligheten föreligger inte någon statistik. Under det senaste året har emellertid elt flertii! rapporter publicerats, bl.a. av den s.k. eko-kommisionen, som belyser omfaltningen av den ekonomiska brottsligheten.

I en av dessa rapporter har eko-kommisionen gjort en "försiktig" skattning av den ekonomiska brottslighetens omfattning. Enligt denna beräkning medförde eko-brottsligheten under år 1983 att inkomster på 16-20 miljarder kr. undandrogs beskattning, vilket moisvarar elt skattebortfall på 1 I - 14 miljarder kronor.

1.7 Den fortsatta utvecklingen

Inom departementet gjorda beräkningar pekar på en fortsatt uppåtgående trend för huvuddelen av brotlsbalksbrolten med någon eller några procent per år.

Beräkningarna bygger på en analys av utvecklingen av antalet anmälda brott under den senaste femtonårsperioden. Hänsyn har också tagits lill den väntade befolkningsutvecklingen i olika åldersgrupper. Andra faktorer har inte kunnat beaktas.

Det bör framhållas all det är en mycket vansklig uppgift att göra prognoser på detla område. Brottslighetens utveckling beror av en mängd olika faktorer inom samhället som inle har kunnat tas med i beräkningen.

2 Verksamheten inom polisen, åklagarna, de allmänna domstolarna och kriminalvården

1 det följande redovisas vissa siffror avseende verksamhet och arbetsbelastning inom rättsväsendet. Uppgifterna härrör i huvudsak från de analyser som regelbundet görs i justiliedepartenientet. Siffrorna tas därvid i stor utsträckning från rättsväsendets informationssystem (RI). Vissa siffror är tagna direkt ur myndighetelernas anslagsframställningar.

Arbetet inom de olika myndigheterna inom rättsväsendel hänger mycket intimt samman. 1 huvudsak går kedjan från polis, via åklagare och domstolar lill kriminalvård.

Antalet brotl som anmäls till polisen är nära 1 milj. per år. Den siffran omfattar inte brolt för vilka polisen direkt utfärdar ordningsförelägganden. Antalet sådana förelägganden utgjorde omkring 220 000 är 1983.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                        144

Siffran omfattar inte heller flertalet strafförelägganden.

Endast en del av de brott som anmäls till polisen klaras upp. I ungefär 40 procent av fallen kan en misstänkt person knytas till brottet. Andelen uppklarade brott varierar med olika brottstyper. Uppklaringen vä.xlar åven mellan skilda delar av landel. För misshandel och andra våldsbrott uppgår andelen uppklarade fall till drygl 55 procent, medan endast 15 procent av inbrotisstölderna klaras upp. Ungefär vart tredje rån och tre av fyra bedrägeribrott blir uppklarade.

Åklagarna fattar beslut om åtal mot ungefär 80 000 personer ärligen. Till delta kommer drygt 90 000 personer för vilka åklagare meddelar strafförelägganden. Åklagarna beslutar om åialsunderlåtelser i drygt 20 000 fall per år. Antalet avskrivna och nedlagda mål är omkring 60 000 per år.

Allmän domstol dömer årligen 16-17 000 personer till frihetsberövande påföljd, varav knappt två tredjedelar omfattar högst två månader. .Antalet personer som döms lill böter är drygt 40 000. Andelen frihetsstraff varierar starkt mellan olika brottstyper. Vid rattfylleri ådöms fängelse i tre fall av fyra. Samma andel gäller för rån och grovt rån samt för grov misshandel. För grovt narkotikabrott döms lill frihetsberövande påföljd i mer än 90 procent av fallen. Andelen domar med frihetsberövande påföljd har ökat för flera olika brotlskategorier under senare tid.

År 1983 var den genoinsnitiliga längden av ådömda frihetsstraff i första instans omkring fem månader. Variationerna år dock avsevärda mellan olika slag av brolt. För grovt narkotikabrott ligger i.e.x. genomsnittet på knappt tre år och för narkotikabrott i övrigt på omkring fem månader. För rån och grovt rån är motsvarande siffra ett och halvt år, för grov misshandel ett år och tre månader, samt för rattfylleri drygl en månad.

Brottsutredning och lagföring lar vanligen ganska lång tid. Genom-.snitlsliden från det atl ell brott har begåtts till dessalt dom har avkunnats är närmare elva månader. Tiden mellan dom och intagning i anstalt inom kriminalvården är i genomsnitt drygl fyra månader för icke häktade personer.

2.1 Polisväsendet

Statistiken över antalet ingripanden och utryckningar inom polisväsendet bygger på de s.k. ingripandemeddelandena (IM). Statistiken utgör ett komplement till siffrorna för antalet anmälda brott när det gäller att bedöma arbetsbelastningen inom polisväsendet, och då främst inom övervakningsverksamheten. IM utfärdas så snart ett polisingripande sker. Antalet ingripanden framgår av nedanstående sammanställning.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                       145

Antal ingripandemeddelanden

1977

1 115 570

1978

1 130 534

1979

1 161 375

1980

1 184 211

1981

1 161 470

1982

1 185 291

1983

1 195 708

2.2 Åklagarna

Arbetsbelastningen vid åklagarmyndigheterna och de allmänna domstolarna påverkas av antalet anmälda brott och andelen därav som klaras upp. Den är vidare beroende av bl.a. förändringar i lagstiftningen. Till belysning av arbetsbelastningen hos åklagarna anges i följande tabell antalet misstänkta personer i mål hos åklagare under de senaste åren.

Period

Antal persone

r i

Antal mål

i utgående balans

Hål om brott

Övriga

Totalt

Därav mål om

på vilket

mål

brott på vil-

fängelse

ket fängelse

kan följa

kan följa

1977

139 400

202 300

55 100

36 700

1978

144 400

133 300

61 000

38 100

1979

146 400

107 700

53 800

41 000

1980

173 000

112 400

63 700

50 800

1981

178 100

121 300

65 800

50 500

1982

172 100

118 000

64 600

48 600

1983

159 800

114 400

59 400

43 700

1983 första

84 900

55 700

1984 halvåret 82 500

49 300

Som framgår av tabellen har antalet bötesmål (övriga mål) minskal kraftigt under de senaste åren fram t.o.m. år 1979. Delta förklaras i första hand av att felparkering och fylleri har avkriminaliserats. För dessa brott användes tidigare strafförelägganden i viss utsträckning. Efter avkrimi-naliseringarna har emellertid antalet strafförelägganden i andra fall ökat, eftersom möjligheten att använda strafföreläggande har vidgats.

Den stora ökningen av anlalel mål om brott på vilket fängelse kan följa fr.o.m. 1980 beror lill stor del på mål om bostadsbidragsbedräge-rier. Bortser man från dessa mål föreligger ändå en ökning i antalet mål om brotl på vilket fängelse kan följa.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                 146

2.3 Domstolsväsendet

2.3.1 Domstolarnas arbeisläge

(1 uppgifterna om tingsrätterna och länsrätterna är antal över 1 000

avrundade till jämna hundratal)

1981

1982

1983

83-01-01 -06-30

84-01-01 -06-30

Allmänna domstolarna

Högsta domstolen

Inkomna mål (1)

3 364

3 491

3 732

1 956

2 014

Avgjorda mål (2)

3 262

3 389

3 591

1 840

2 073

Utgående balans

1 800

1 893

2 025

2 001

1 963

Hovrätterna

Inkomna mål

16 256

17 716

18 645

9 669

9 899

Avgjorda mål

15 868

17 359

18 182

9 235

9 559

Utgående balans

5 386

5 701

6 129

6 115

6 451

Tingsrätterna

Inkomna tvistemål och

brottmål

151 100

157 400

151 000

76 600

72 500

Avgjorda tvistemål och

brottmål

147 800

153 800

153 500

80 000

75 400

Utgående balans tvistemål

och brottmål

59 600

62 700

59 700

58 800

56 300

Inkomna fastighetsmål

5 300

7 500

7 200

3 500

4 000

Avgjorda fastighetsmål

5 200

6 300

7 000

3 600

3 600

Utgående balans

fastighetsmål

3 100

4 300

4 600

4 400

5 100

Inkomna mål om lagsökning

86 300

91 800

90 900

44 200

47 200

Inkomna mål om betalnings

föreläggande

444 900

440 700

395 400

197 400

189 300

Inkomna domstolsärenden

20 800

19 800

19 400

9 900

10 800

Avgjorda domstolsärenden

20 700

19 100

18 100

9 000

9 200

Utgående balans domstols-

ärenden

6 400

7 000

8 200

7 800

9 900

Inskrivningsärenden

1 902 700

2 008 400

1 965 400

950 900

1 010 700

Gravations- och

äganderättsbevis

597 000

599 400

545 500

272 600

259 400

(1)    inkl. skrifter

(2)   utom skrifter

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet

147

1981

1982

1983

83-01-01 84-01-01

01

-06-30 -06-30

30

Allmänna förvaltning

sdomstolarna

Regeringsrätten

Inkomna mål

4 390

4 794

5 337

2 678   3 248

Avgjorda mål

4 269

4 469

4 597

2 148   2 892

Utgående balans

3 232

3 552

4 284

4 081   4 685

Kammarrätterna

Inkomna mål

25 263

30 798

32 829

17 344 17 412

Avgjorda mål

22 559

25 888

28 196

13 914 16 720

Utgående balans

15 147

20 115

24 849

23 586 25 578

-

1979/80 1980/81 1981/82 1982/83 1983/84

Länsrätterna

Inkomna mål

173 600 162 400 238 500 163 600 169 800

Avgjorda mål

143 000 199 000 189 500 200 400 188 500

Utgående balans

262 600 224 400 274 000 236 400 217 400

-

1981

1982

1983

83-01-01 -06-30

84-01-01 -06-30

Bostadsdomstolen och

hyresnämnderna m.m.

Bostadsdomstolen

Inkomna mål

596

638

567

290

291

Avgjorda mål

669

573

587

324

332

Utgående balans

201

271

245

237

205

Hyresnämnderna

Inkomna ärenden

35 577

30 719

30 122

17 324

17 565

Avgjorda ärenden

40 360

34 230

31 143

15 312

14 404

Utgående balans

13 978

9 977

8 956

11 989

12 680

Arrendenämnderna

Inkomna ärenden

1 137

1 774

2 579

1 962

972

Avgjorda ärenden

1 152

1 424

2 440

1 526

1 221

Utgående balans

747

1 046

1 185

1 482

935

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                          148

2.3.2 Särskili om broiimålen

Period              Tingsrätterna

Antal brott-    Inkomna        därav mål som enligt mål 1 balans   brottmål       tingsrättsinstruktionen (1979:572) kan handläggas av notarie

1977

27 913

86 255

21 457

1978

24 461

79 625

15 854

1979

23 941

74 863

10 185

1980

25 035

77 586

10 834

1981

26 587

80 312

11 792

1982

28 501

83 927

13 220

1983

26 400

79 036

13 684

1983 första

26 109

40 575

6 677

1984 halvåret

23 515

37 317

6 337

Av tabellen framgår atl antalet brottmål som kan handläggas av lingsnotarie ligger förhållandevis konstant under åren 1983 och 1984 medan antalet övriga brottmål vid tingsrätterna har minskat under samma period. Antalet mål som fullföljs till hovrätt ökade något under år 1983 men ligger stilla under år 1984.

Ar

Hovrätterna

Antal brottmål i

Inkomna brottmål

balans

1977

5 684

4 248

1978

5 864

4 637

1979

6 199

2 151

1980

6 613

2 155

1981

6 948

2 327

1982

6 996

2 387

1983

7 252

2 504

1983 första

3 930

2 496

1984 halvåret 3 889

2 658

2.4 Kriminalvården

Antalet intagna i kriminalvårdsanstalter minskade successivt fram till år 1976, vilket medförde atl ett stort antal anslaltsplalser lades ned.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet                                       149

År   Kriminalvårdsanstalter      Häkten            Frivård

-------------- -- Högsta    Antal klienter

Nyintagna Högsta beläggning     den 1 okt
under året beläggning

1976 10 920   3 285      809    16 293

1977

10 521

3 330

776

16 168

1978

11 208

3 479

832

16 298

1979

11 414

3 601

887

15 741

1980

12 272

3 603

1 003

15 750

1981

13 346

3 750

1 099

16 612

1982

13 835

3 783

1 108

17 767

1983

15 177

4 137

1 102

14 092

1984

3 659

916

12 076(1

(1) Preliminär uppgift, som på grund av eftersläpning i registreringen kan vara något för låg.

Under åren 1978 - 1982 har intagningarna i kriminalvårdsanslalterna ökat kraftigt. Köproblem har uppstått under vissa perioder då antalet lillgängliga platser inte har räckt lill. Den I juli 1983 genomfördes den s.k. halvtidsfrigivningen. Medelbeläggningen minskade därmed med ca 350 platser under budgetårel 1983/84 jämfört med föregående budgetår. Juslitiedeparlementet har i samarbete med kriminalvårdsstyrelsen studerat metoder för beräkning av behovet av anstaltsplatser inom kriminalvården på kort och lång sikt. En metod för bedömning av behovet på fem års sikt har sedermera redovisats i SARI rapport 1983:1 Beläggningen vid kriminalvårdsanstalter sett i ett medelsikiigt tidsperspektiv. Med utgångspunkt i denna metod har behovet för den närmaste femårsperioden beräknats i departementet. Beräkningarna visar en myckel svag uppåtgående trend för den genomsnittliga ansialtsbeläggningen under den närmaste femårsperioden.

3 Rättsväsendets resurser för åtgärder mot brott 3.1 Olika typer av åtgärder

Samhällets åtgärder mot brott kan indelas på olika sätt beroende på syftet med indelningen. För en beskrivning av hur resurserna fördelas mellan olika ändamål kan en gruppering göras på följande sätl.

Förebyggande ålgärder riktade mot personer som inte är föremål för rättsväsendets åtgärder på grund av brolt. Del är här fråga även om sådana ålgärder som är avsedda att förbättra miljön i samhället i förebyggande syfte. Åtgärder av detta slag ankommer främst på andra än rättsväsendets myndigheler, bl.a. skolväsendel och socialtjänst- och arbetsmarknadsmyndigheterna.

Övervakning av regelefierlevnaden. Den syftar lill att dels förhindra brott, dels upptäcka brott. Hit hör polisens övervakande verksamhet.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                       150

Gruppen omfattar även e.Kempelvis tull- och beskaltningsmyndigheter-nas konlroll av att slraffsanklionerade bestämmelser inom deras resp. verksamhetsområden efterlevs.

Brollsuiredning och andra ålgärder i broiimåtsjörfarandei som krävs för alt fatta beslut om reaktion mot brolt.

Verkställandet av påföljder Ålgärder av detla slag hör hemma i kriminalvården. Även andra organ har uppgifter på områdel. t.ex. exekutionsväsendet i fråga om böter.

Rehabiliterande ålgärder. Härmed avses ålgärder som syftar lill att ge personer som har begått brotl bättre förutsättningar för anpassning i samhället. Ålgärder av detta slag vidtas av kriminalvårdsmyndighelerna och av organ inom socialvårds-, arbetsmarknads- och utbildningsområdena.

Utvecklingsarbete som är direkt målinriktat mot problem som rör åtgärder mol brott.

Samhället satsar stora belopp på åtgärder mot brott. Det är dock inte möjligt alt presentera en fullständig beräkning av kostnaderna för åtgärder av detla slag. Förutom inom justitiedepartementets område satsas slora resurser inom annan statlig verksamhet som, åtminstone delvis, har lill syfte att förebygga och bekämpa brotl. Även kommuner, landsting och näringsliv lägger ut avsevärda belopp årligen för ändamålet.

Koslnaderna för ålgärder mot brott inom rättsväsendet, dvs. i första hand inom polis- och åklagarväsendet, de allmänna domstolarna och kriminalvården, har emellertid kunnat beräknas.

De har fördelals på de tidigare berörda åigärdsgrupperna. I vissa fall har schabloner använts eftersom beräkningsunderlaget är osäkert.

All polisverksamhet ulom den som har samband med tillståndsgivning, passärenden och andra uppgifter av servicekaraktär kan ses som ett led i samhällets ålgärder mot brolt. Hit hör också åklagarväsendets och kriminalvårdens funktioner liksom den del av domstolsväsendets verksamhet som rör brottmål. Den del av anslagen inom rättsväsendet som var avsedd för åtgärder mot brott uppgår till 6,4 miljarder kr. för budgetåret 1984/85. I figur I är della belopp fördelat på åtgärdsgrupper. Beloppet omfattar inte medel som förbrukas inom departementet och statliga kommittéer eller anslag för byggnadsverksamhet.

Som framgår av figur I uppgår kostnaderna för förebyggande åtgärder till drygt 61 milj. kr. Största posten utgör kostnaderna för polisens undervisning i skolorna i lag och rätt samt i trafik. Hit hör också BRÅ:s verksamhet utom den rena forskningen och utvecklingen. 1 detta sammanhang bör framhållas alt kostnaderna för brottsskadenämnden inte till någon del har medräknats.

Övervakningen av regelefterlevnaden avser polisens övervakningsverksamhet och beräknas kosta 2 542 milj. kr.

Det redovisade beloppet för brottsutredning och andra åtgärder i

Prop. 1984/85: 100   Bilaga 4   Justitiedepartementet

151

brottmålsförfarandet omfattar åtgärder inom polis- och åklagarväsendet samt domstolarna. Av beloppet 2 141 milj. kr. faller I 457 milj. kr på polisväsendet, 259 milj. kr. på åklagarväsendet och 425 milj. kr på domstolsväsendet, inklusive räitshjälpskostnader.

Kriminalvården svarar för de koslnader som i figuren har redovisats som verkställandet av påföljder. Denna grupp av koslnader beräknas lill 1616 milj. kr.

Del utvecklingsarbete inom departementets område som tar sikte på åtgärder mot brolt beräknas lill sammanlagt 14,5 milj. kr., varav omkring 9,0 milj. kr avser anslag lill brottsförebyggande rådets (BRÅ;s) verksamhet. I beloppet ingår inte den forskning eller annat utvecklingsarbete som bedrivs i departementets kommittéer.

1 jämförelse med föregående år har det totala beloppet för rättsväsendets ålgärder mol brott ökat med 7,1 procent.

Förebyggande ■ åtgärder 61 nnilj. kr.

Utvecklingsarbete ■ 14,5 milj. kr.

Fig. 1: Kostnader för åtgärder mol brott inom justitiedepartementets område budgelåret 1984/85.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                  152

3.2 Personalresurserna

Den I juli 1965 då polisväsendet förstatligades var antalet polismanstjänster 11 700 och antalet tjänster för övrig personal i polisväsendet 2 100. Motsvarande siffror för budgetåret 1983/84 var 16 100 resp. drygl 4 800.

Antalet polismanstjänster har alltså ökat med över 4 000 efter förstatligandet. För att få en bild av den faktiska utvecklingen i fråga om personalläget måste man emellertid ta hänsyn lill en rad faktorer. En av dessa är arbetstidsförkortningen. Uttryckt i årsarbetskrafter har omkring 2 200 polismanstjänster fallit bort sedan förstatligandet på grund av arbetstidsförkortning.

Utbildningsverksamheten har ökat kraftigt sedan år 1965. Det finns emellertid inle uppgifter som belyser detta för hela perioden efter förstatligandet.

De uppgifier som har älergetts nu ger vid handen alt resursförstärkningen sedan år 1965 har varit begränsad när det gäller personal som är tillgänglig för faktisk polistjänstgöring. Samtidigt måsle naturligtvis beaklas atl polisens arbete i hög grad har underlättals genom att utrustningen och utbildningen har förbättrats. Den renodling av polismannens arbete som har skett genom att uppgifter i stor utsträckning har flyttats över lill administrativ personal har ocksä haft betydelse. Elt annat led i utvecklingen som bör nämnas är de större bevakningsföretagens kraftiga expansion under början och mitten av 1970-talet.

En polisaspirant antas som extra polisman (epm) och genomgår under de första tio månaderna en grundläggande utbildning, den s.k. grundkursen, vid polishögskolan i Ulriksdal.

Under de andra och tredje utbildningsåren fullgör polisaspiranten praktikljänstgöring, s.k. allerneringstjånstgöring.

Praktiktjänstgöringen fullgörs på olika enheter i polisdistriktet. Först mot slutet av ijänslgöringen på en enhet anses aspiranlen böra anförtros alt ulföra enklare ärenden mera .självständigt. Den som fullgör alterne-ringstjänstgöring kan därför inte las i anspråk i samma ulslräckning som en fullt utbildad poHsman.

Sedan allerneringstjänstgöringen har avslutals, är polisaspiranten fär-digulbildad. Han är behörig att söka extra ordinarie polismanstjånst tre år efler det atl han började som aspirant.

Balans bör i princip föreligga mellan rekryteringen av polisaspiranter å den ena sidan och tjänster och avgångar på grund av pension eller av annan orsak å den andra. 1 1978 års budgetproposition redovisades en metod för att beräkna behovet av polisaspiranter. Lägel i september 1984 framgår av följande labell.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet                                      153

Sainmansiällning över personallägel m.m. vid polisväsendel 1984-09-03 (polispersonal ulom chefskarriären}

Antal        Antal         Epm med     Brist/        Alt-tjg vid

tjänster   vakanser    fullgjord överskott        -----------------------------

inkl.         alt-tjg     exkl             Krim - Ordn -   S a

omsätt-     (motsv )    alt-tjg       avd       avd Itg

ningsva-

kanser

Sthlms pd

2 951

86

271

+ 185

120

157

277

Gbgs pd

1 381

22

174

+ 152

25

66

91

Malmö pd

899

30

105

+ 75

5

15

20

Ovnga pd

10 691

286

561

T 375

171

353

524

Summa

15 922

424

1 211

+ 787

321

591

912

Antalet anställda inom åklagarväsendet har ökat i begränsad utsträckning efier förstatligandet år 1965. Antalet tjänster är nu drygt I 200, varav ca 640 är åklagartjänsler.

När det gäller de allmänna domstolarna saknas en löpande redovisning som visar hur slor del av personalresurserna som las i anspråk för brottmålen. Stickprovsundersökningar har emellertid lett fram till atl denna andel är omkring 35 procent. Även om uppgifier saknas om hur andelen har förändrats under de senaste tio åren är det sannolikt alt variationerna inte har varit särskilt stora. Antalet tjänster vid de allmänna domslolarna är nu omkring 4 300, varav omkring I 000 domarljäns-ter.

Kriminalvården har nu drygt 5 700 tjänster. Av dessa är omkring 4 550 placerade vid kriminalvårdsanslalterna och omkring 800 inom frivården. Under den senaste tioårsperioden har kriminalvården tillförts drygt 900 ijänsler. Av dessa har omkring 275 placerats inom frivården. Antalet lekmannaövervakare inom frivården uppgår f.n. till omkring 6 700.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet Register

154

Sid.

17 30

Översikt

ANDRA HUVUDTITELN

1   Lagstiftningsfrågor

2   Åtgärder mot brott

3   Budgetförslagets huvudsakliga inriktning

Ansiaa kr.

32 32 33 34 34

A. Justitiedepartementet m. m.

Statsrådsberedningen

Justitiedepartementet

Kommittéer m. m.

Extra utgifter

Information om lagstiftning m. m.

Summa

I 5 840 000

32 435 000

16 500 000

I 050 000

750 01)0

66 575 000

36 40 40 41

47 50 50

52 52

B. Polisväsendet

Rikspolisstyrelsen

Polisverksamheten rörande broU mot rikels säkerhet m.m.

Statens kriminaltekniska laboratorium

Lokala polisorganisationen

Utrustning m. m. för polisväsendet

Underhåll och drift av molorfordon m. m.

Gemensam konlorsdrift m. m. inom kvarteret Kronoberg

Diverse utgifter

Byggnadsarbeten för polisväsendet

558 468 000

148 503 000

19 676 000

. 1.59 687 000

90 767 000

105 442 000

1 000

4 321 000

1 000

Summa      5 086 866 000

C. Åklagarväsendet

56

Riksåklagaren

72   Åklagarmyndigheterna

II 308 000 263 343 000

Summa        274 651000

D. Domstolsväsendet m. m.

79    Domstolsverket

80    Allmänna domstolarna

91 Allmänna förvaltningsdomstolarna

94     Bostadsdomstolen och hyresnämnderna m. m.

95     Utrustning till domstolar m. m.

96     Byggnadsarbeten för domstolsväsendet

51 730 000 940 580 000 308 427 000 36 020 000 15 900 000 54 000 000

Summa       1406 657 000

E. Kriminalvården

98 Kriminalvårdsstyrelsen

100 Kriminalvårdsanstalterna

104 Frivården

106    Maskin- och verktygsutrustning m. m.

107          Engångsanskaffning av inventarier m. m.

107          Utbildningavpersonalm.fi.

108          Byggnadsarbeten för kriminalvärden

Summa

85 159 000 I 402 688 000 212 794 000 21 900 000 20 400 000 15 200 000 IO 000 000

1 768 141 000

Prop. 1984/85: 100   Bilaga 4   Justitiedepartementet                      155

F. Rättshjälp m. m.

13   Räitshjälpskostnader                                                                     221000 000

13         Riittshjiilpsnumnderna                                                                          S .VO 000

14         Allmänna advokatbyråer: Uppdragsvcrksunihel I 000 16   Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag      2 OOO 000

16         Vissa domstolskostnader m. m.                                                           34 SOO 000

17         Diverse kostnader för rättsväsendet                                                    S 000 000

Summa       274 131 000

G. Övriga myndigheter

118   Justitiekanslern                                                                                 2 9.10 000

I 19   Datainspektionen                                                                                     1 OOo

121          Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader                                7 190000

122          Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader                                3 767 000

123          Bokföringsnämnden                                                                            1454 000

124          Brottsskadenämnden: Förvallningskostnader                                      2 554 000

125          Brottsskadenämnden: Ersättning för skador på grund av

broll                                                                                                   7 210 000

Summa              25 106 000

H. Diverse

126   Svensk förfatmingssamling                                                                 8 160 000
126   Bidrag till utgivande av litteratur på förvallningsrättens

område                                                                                                      70 000

126          Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m.                    2 300 000

127          Stöd till politiska partier                                    95 500 000 127   Allmänna val              88 040 000

Summa         194 070 000

Summa för juslitiedeparlementet      9 096 197 000

Datoriserad fotosättning

Liber Tryck Stockholm 1984   346908

Bilaga 5 till budgetpropositionen 1985                                      Prop. 1984/85:100

Bilaga 5

_{Utrikesdepartementet}

ÖVERSIKT

Verksamhetsområde

Utrikesdepartementets verksamhetsområde omfattar ärenden som rör förhållandel till och överenskommelser med andra stater, utrikeshandel och exportfrämjande, Sveriges deltagande i FN och andra internationella organisationer, svenska insatser i del internationella utvecklingssamarbetet, nedrustningsfrågor, nordiskt samarbete, kontroll av tillverkning och utförsel av krigsmateriel, information om Sverige i utlandet samt skydd av svenska medborgares intressen i främmande länder. Dessa ärenden spänner över ämnesområden av allmänpolitisk, handelspolitisk, bislåndspoli-lisk, ekonomisk, kommersiell, rättslig, social, humanitär och kulturell nalur.

Till utrikesdepartementet hör utrikesrepresenlationen med 112 lönade utlandsmyndigheter (ambassader, delegationer och konsulat) och 452 olönade konsulat. Under departementet sorterar bl. a. styrelsen för internationell utveckling (SIDA), kommerskollegium, exportkredilnämnden, importkontoret för u-landsprodukter, Sveriges exportråd och handelssekre-lerarna samt Svenska institutet. Vissa andra statsunderstödda organ såsom Stockholms internationella fredsforskningsinstilut (SIPRI), utrikespolitiska institutet och Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet erhåller anslag över tredje huvudtiteln.

Med hänsyn till det slalsfinansiella läget präglas budgetförslaget av resiriktivitet. Huvudförslaget har tillämpats med bara någol enstaka undantag. Biståndsanslagen ökar dock kraftigt och biståndsramen når åter upp till 1 % av bruttonationalinkomsten (BNI). För anslagen i övrigt har alla förstärkningar åstadkommits genom omprioriteringar inom huvudtiteln.

Utrikesförvaltningen

Den internationella utvecklingen under senare år har understrukit Sveriges beroende av omvärlden. I detta läge ställs alll större krav pä utrikesförvaltningen.

1    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                           2

Inom ramen för ell långsikiigi besparings-och rationaliseringsarbete sker en ständig omprövning av resursanvändningen. En rad reformer och utredningar de senaste åren har inriktats på att höja förvaltningens effektivitet. Av särskild betydelse i detta sammanhang är förvaltningens administrativa utveckling och införandet av dalorstöd i verksamhelen.

Den under år 1984 genomförda ADB-slralegiulredningen med stöd av statskontoret kommer atl bli utgångspunkten för ell långsiktigt föränd-ringsarbele som berör hela förvaltningen. Utredningens handlingsplan kommer under år 1985 all bearbetas och omsättas i ett program för den administrativa utvecklingen. Dess genomförande leder på sikt till rationaliseringar men kan under en övergångstid komma atl kräva ökade insatser.

Som etl led i strävan atl utnyttja lillgängliga resurser på bästa sätt förtjänar personalutveckling och utbildning särskild uppmärksamhet. Bl. a. framläggs i början av år 1985 en ulredning om utbildningsverksamheten. Vidare sker en kontinuerlig omfördelning av tjänster för atr tillgodose skiftande behov av insatser för bevakning, rapportering och analys på olika områden. Särskild uppmärksamhet ägnas i delta sammanhang det exportfrämjande arbetet.

Handläggningen av invandrar-och ftyktingärenden år en ärendegrupp som ökat mycket starkt vid flera utlandsmyndigheter. I huvudsak har arbetsuppgifterna kunnat genomföras utan personalförstärkning. För att övrig verksamhel inte skall åsidosättas, är det dock nödvändigt atl hårt belastade myndigheter under längre eller kortare perioder förstärks för att möta den ökande tillströmningen av bl.a. asylsökande. Genom omfördelning avsätts ytterligare 1 milj. kr. för detta ändamål.

Förändringar i form av nedläggningar, minskningar och nyetableringar har under senare är berört flera utlandsmyndigheter. För del kommande budgetåret planeras en ny beskickning i Maseru mot bakgrunden av det utökade utvecklingssamarbetet med Lesotho. Vidare kommer verksamheten i Nederländerna atl omstruktureras, vilket får till följd atl konsulatet i Amsterdam återgår till olönad myndighet. Ambassaden i Beirut hölls stängd under halva år 1984 och ambassadören är sedan hösten 1984 stationerad i Amman.

Sverigeinformation, nedrustningssträvanden m.m

För information om Sverige i ullandel anvisas medel för informationsverksamhet som bedrivs av i första hand utrikesdepartementet. Svenska institutet och Sverige Riksradios utlandsprogram.

Svenska institutet administrerar flera olika stipendieprogram, som spelar en slor roll för det svenska samhällets kontakter med utlandet. Särskilt har vid flera lillfällen framhållits all möjlighelerna för utländska forskarstuderande atl utbilda sig i Sverige bör öka. Omfördelning av ytterligare 0,8

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                          3

milj. kr. till gästsiipendieprogrammet gör det möjligl alt åter dela ut 100 årsstipendier budgetåret 1985/86.

Genom värdskapet för Stockholmskonferensen om förtroende-och så-kerhetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa slår Sverige i det internationella blickfångei. Sveriges förmåga atl spela en aktiv och brobyggande roll mellan stormaklsblocken förutsätter bl.a. en hög kompelens i nedrustnings-och ruslningsbegränsningsfrågor. Forskningen vid försvarels forskningsanstalt (FOA) och SIPRI är betydelsefull i sammanhanget. Vissa extra resurser kommer alt tilldelas dessa organ för att möjliggöra en långsiktig kunskapsuppbyggnad och anordnande av särskilda seminarier och symposier om bl.a. verifikation i fråga om förtroende-och säkerhets-skapande åtgärder m.m.

Därtill kommer elt fortsalt starki engagemang hos allmänheten för freds-och nedrustningsfrågor manifesterat av den slora tillströmningen ansökningar om projektstöd från folkrörelser och andra ideella organisationer. Mol denna bakgrund föreslås en höjning av anslagsposten för sådana informationsinsatser lill 1,6 milj. kr.

Internationellt utvecklingssamarbete

De ekonomiska problemen i många u-länder är idag besvädigare än på länge. De fattigaste u-länderna har drabbats hårdast. Afrika befinner sig i den värsta svältkatastrofen i modern tid. Det internationella gåvobiståndet har stagnerat under 1980-lalets första hälft. Del är viktigt att Sverige trots det ansträngda budgetläget fortsätter alt la sitt internationella ansvar och slår fast vid enprocentmålet.

De lolala anslagen för internationellt utvecklingssamarbete för budgetåret 1985/86 har beräknats som I % av Sveriges bruttonationalinkomst (BNI). För budgetåret 1985/86 ökar biståndsramen med 1 014milj. kr. till 8060milj. kr. Av detla belopp avser 153 milj. kr. bislånds-och u-landsin-salser som finansieras över andra anslag än biståndsanslagen.

Av biståndsanslagen går drygt 28% till bistånd via de internationella organisationerna (multilateralt bistånd) och knappt två tredjedelar till landdestinerat bistånd (bilateralt bistånd).

Ökningen av biståndet kommer främst atl utnyttjas för att förbättra betalningsförmågan hos svårt skuldtyngda länder och för att hjälpa afrikanska länder som drabbats av försörjningskris. Ett sårskilt bislåndspoli-liskt instrument inrättas för betalningsbalansstöd åt sådana länder. Ökningen kommer också alt utnyttjas för all bl. a. utvidga stödet till enskilda organisationers biståndsverksamhet saml för alt förstärka det tekniska och ekonomiska samarbetet genom BITS (beredningen för internationellt tek-niskt-ekonomiski samarbete).

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                           4

Tonvikt läggs ocksä fortsättningsvis på biståndels kvalitet och flexibilitet saml på en effektivare bislåndsadminislration. Landsbygdsutveckling har fortfarande mycket hög prioritet. Biståndet inriktas på alt öka kapacitetsulnyttjandel av befintliga resurser.

På det multilaterala området går de största bidragen till Internationella utvecklingsfonden (IDA), FN:s utvecklingsprogram (UNDP) och FN:s barnfond (UNICEF). En särskild tonvikt läggs också på det multilaterala livsmedelsbiståndet som budgetåret 1985/86 föreslås få en avsevärd ökning.

Del bilaterala biståndet genom SIDA föreslås öka bl.a. på anslagsposterna Katastrofer m.m.. Enskilda organisationer och Humanitärt bistånd. Nära hälften av det totala biståndet genom SIDA avser insatser i södra Afrika.

Utrikeshandel och exportfrämjande

För ett exportberoende land som Sverige är frihandeln av avgörande betydelse. Ungefär halva industriproduktionen säljs uianför landels gränser.

Utvecklingen av Sveriges exporl har under senare år varil positiv. För perioden januari-oktober år 1984 redovisas ett överskott i handelsbalansen på 19200 milj. kr., atl jämföras med ett överskott på 10900 milj. kr. under samma period år 1983.

Förbättringen beror till en del på att den internationella handeln nu åter börjat skjuta fart. Sverige har fortsall att öka sina marknadsandelar på de viktigaste exportmarknaderna åven under år 1984.

För den exportfrämjande verksamheten som främst bedrivs genom Sveriges exportråd, föreslås för budgetåret 1985/86 224,5milj.kr., en ökning med ca 22 milj. kr.

För kommerskollegiums verksamhel föreslås 33,5 milj. kr., vari bl.a. ingår ökade medel för undersökningar av eventuell dumping vid import till Sverige.

Exportkredilnämnden (EKN) har en viktig roll i exportfrämjandet genom att utfärda försäkringar mot förluster i samband med exportaffärer. 1 takt med att riskerna tilltagit på många marknader, har garantigivningen ökat i betydelse.

Den s. k. ijänsteexportutredningen har lämnat sina förslag i betänkandet (SOU 1984:33) Handla med tjänster. Betänkandet bereds f.n. inom regeringskansliet. Regeringen räknar med alt lägga fram en proposition för riksdagen våren 1985.

Sverige log initiativet till två viktiga mölen under år 1984; dels första gemensamma minislermötel mellan EG- och EFTA-länderna, som ägde rum i Luxemburg i april, dels mötet mellan EFTA:s statsministrar i Visby i

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                           5

maj. Avskaffandet av kvarstående handelshinder, nödvändigheten att stimulera tillväxt och sysselsättning i Västeuropa saml strävanden all bekämpa prolektionismen och bidra lill friare handel kom till klart uttryck. Som ett resultat av Luxemburgmötet är nu experter från EG och EFTA-sidan gemensamt i full gång med att söka vägar alt avskaffa i första hand onödiga gränsformalileter och tekniska handelshinder.

Vid de nordiska utrikeshandelsministrarnas möte i november 1984 redogjordes för det pågående arbetet, som hittills koncentrerats lill s.k. tekniska handelshinder och tullbehandlingsfrågor. Båda dessa områden är samtidigt under behandling i EFTA-EG.

OECD beslutade under år 1984 bl.a. att länderna skulle tidigarelägga avtrappningen av tullmedgivanden från den senaste GATT-rundan. Sverige har genomfört samtliga tre återstående tullavtrappningar per den 1 januari 1985. Sverige har också varit pådrivande för att lägga grunden till en ny multilateral förhandlingsrunda i GATT.

Inom UNCTAD övervägs ett styrelsemöte på ministernivå under år 1985.

Sammanställning

Förändringarna inom utrikesdepartementets verksamhetsområde i förhållande till statsbudgeten för budgelåret 1984/85 framgår av följande sammanställning. Beloppen har avrundats och anges i milj. kr.

Anvisat          Förslag           Förändring

1984/85            1985/86

960,5

1050,5

-t-    90,0

256,2

254,5

-       1,7

6895,0'

7907,0

-f 1012,0

82,8 248,0 150,9'

86,4 279,4 135,9'

-t-      3,6 -■    31,4 -     15,0

A. Utrikesdepartementet m.m.

B.   Bidrag lill vissa internationella

organisationer

C.   Internationellt utvecklings-

samarbete

D. Information om Sverige

i utlandet

E.   Utrikeshandel och exportfrämjande   248,0

F.   Diverse

Totalt för ulrikesdepartementel             8593,4            9713,7            4-1120,3

' Exkl. utgifter (151,0 milj.kr.) för biståndsändamål under andra anslag.

- Exkl. utgifter (153,0 milj.kr.) för biständsändamäl under andra anslag.

' Inkl. anslag för forskningssamarbete med europeiska gemenskaperna 44 resp. 42

milj.kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet

Utdrag
UTRIKESDEPARTEMENTET                      PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-12-20

Föredragande: Statsrådet Bodström samt statsrådet Lundkvist såvitt avser frågor under littera A. punkt 8 och littera B. punkt 2 och statsrådet Hellström såvitt avser frågor under littera B. punkterna 6-7, littera E. och littera F. punkt 9.

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 såvitt avser utrikesdepartementets verksamhetsområde.

Tredje huvudtiteln

A.    UTRIKESDEPARTEMENTET M.M.

Inledning

Del internationella läget kännetecknas av djupa motsättningar med politiska och militära samt ekonomiska och sociala dimensioner. Ömsesidig misstro råder mellan de ledande stormakterna Förenta Staterna och Sovjetunionen. Detta förhållande består även om steg nu tagits i riktning mot en återupptagen dialog dem emellan om cenirala nedrustningsfrågor. Motsättningarna mellan supermakterna återverkar på etl flertal internationella problem. Della återspeglas även på det ekonomiska planet och försvårar möjligheterna atl genom konstruktivt internationellt samarbete söka förbättra utvecklingsländernas situation. Kapprustningen fortgår i accelererad takt. Särskilt oroande är den fortsatta utvecklingen på kärnvapenområdet.

Det försämrade våridsläget kastar sin skugga också över vår del av Europa. Under en följd av år har supermakterna visat elt ökande strategiskt intresse för norra Europa. Militära aktiviteter i Sveriges nårområde har ökat. Denna utveckling bör i första hand vårderas utifrån ett större strategiskt sammanhang, men får självfallet konsekvenser åven för de nordiska länderna. Till denna bild hör också de allvarliga kränkningar av vårt eget territorium som ägt rum under de senaste åren.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                            7

Samtidigt finns skäl att understryka atl det grundläggande säkerhetspolitiska mönstret i Norden kvarstår oförändrat. De nordiska länderna förenas, trots att de vall skilda säkerhetspolitiska lösningar, av ett gemensaml intresse att slå vakt om stabiliteten i regionen. Vi utgår från att även stormaktsblocken ser delta som etl centralt mål och mot denna bakgrund iakttar återhållsamhet i sitt militära uppträdande i områdel.

Sveriges alliansfria politik, stödd av elt efter våra förhållanden starkt försvar, syftar till att värna vårt lands oberoende och vår rätt atl själva, i demokratisk ordning, bestämma över vår framlid.

Den svenska neutralitetspolitiken har en lång historia och en stark folklig förankring. 1 tider av internationell spänning är det av sårskild betydelse all omvärldens förtroende för vär traditionella hållning inte rubbas. Del fär inle skapas vare sig farhågor eller förväntningar om alt vi, ens under starkt yttre tryck, skulle avvika från den valda handlingslinjen. En fästoch konsekvent utrikespolitik är därvid vår första försvarslinje.

Säkerhet kan i kämvapenåldern inte definieras uteslutande i ett snävt regionalt perspektiv. Sverige är i ökande grad beroende av den internationella utvecklingen i stort. Elt målmedvetet svenskt arbete för nedrustning och avspänning, för respekt för folkrättens principer, för fredlig lösning av konflikter och för mänskliga rättigheter ligger i vårt eget nationella intresse. Vår obundna ställning ger oss särskilda möjligheter att på dessa och andra områden föra en aktiv politik.

Sedan ett flertal år har förhållandet mellan Förenta Staterna och Sovjetunionen varil kyligt. Del sena 1960-talets och det begynnande 1970-talets avspänning med bl.a. SALT I (Stralegic Arms Limitation Talks) och ESK-mötet i Helsingfors har avlösts av en tilltagande politisk konfrontation. Ett uttryck för den djupa misstron mellan supermakterna gavs när Sovjetunionen, som etl svar på amerikanska utplaceringar av medeldis-lansmissiler i Västeuropa, lämnade Genéveförhandlingarna om kärnvapen och tillkännagav egna motåtgärder i form av bl. a. utplaceringar av kärnvapen i Tyska Demokratiska Republiken och Tjeckoslovakien.

För första gången på över tio år ägde under år 1984 inle några förhandlingar om kärnvapen rum mellan supermakterna eller deras allianser. Förenta Staterna och Sovjetunionen har sedermera tillkännagivit att samtal i första hand om formerna för sådana förhandlingar inleds ijanuari 1985.

Från svensk utgångspunkt finns anledning att välkomna atl förhandlingar nu förefaller komma igång. Samtidigt finns ingen grund för förväntningar om omedelbara och avgörande resultat. Nägra väsentliga förändringar i supermakternas inställning till de centrala frågorna kan ännu inte skönjas. Den snabba vapentekniska utvecklingen innehåller i sig element som undergräver förtroende och försvårar överenskommelserom nedrustning och rustningsbegränsning.

Kärnvapen är unika som vapen genom att de utgör ett hot mol mänsklighetens överlevnad. Kärnvapenfrågorna intar därför en central plats i vår nedrustningspolitik.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                           8

I FN och vid nedrustningskonferensen i Geneve (CD) har Sverige, ofta i samarbete med stater i den alliansfria gruppen, lagt fram förslag som syftar till att förhindra en accelererande kärnvapenkapprustning och i stället få lill stånd väsentliga reduktioner av arsenalerna. Sverige verkar aktivt för bl. a. förslag som gäller frysning av kärnvapen, etl fullständigt provslopps-avtal och moratorium för ulplacering av kärnvapen. Inför icke-spridnings-fördragets tredje granskningskonferens år 1985 betonar Sverige särskilt sambandet mellan framsteg beträffande kärnvapennedrustning och arbetet för att förhindra spridning av kärnvapen.

1 FN och CD arbetar Sverige vidare för att fä till stånd ett avtal som förhindrar en hotande kapprustning i rymden. Under år 1984 påbörjades i CD, under svenskt ordförandeskap, förhandlingar om elt totalförbud mol och förstörelse av kemiska vapen.

Sverige fortsätter atl verka för all åstadkomma en kärnvapenfri zon i Norden. Syftet med zonen är all förbättra de nordiska ländernas säkerhet. Samtidigt skulle den ulgöra etl bidrag till strävandena att minska kärnvapnens roll i Europa. Sverige stöder vidare förslaget om en korridor fri från slagfältskärnvapen i Centraleuropa. Upprättandet av en korridor skulle höja kärnvapentröskeln och allmänl utgöra en förtroendeskapande åtgärd.

Sverige står värd för och deltar aktivt i Stockholmskonferensen om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa. Tillsammans med andra neutrala och alliansfria stater har Sverige i konferensen lagt fram ett omfattande förslag. Det genombrott som gjorts vad gäller konferensens arbetsordning skapar förutsättningar för sakförhandlingar om väsentliga politiska och militära frågor.

Sveriges traditionella engagemang i freds-och nedrustningsfrågor åtnjuter ett starkt folkligt stöd i vån land. Det understöds av aktiva fredsorganisationer, kyrkor, fackliga, politiska och andra organisationer.

Det är för Sverige av avgörande betydelse att folkrättens principer för del internationella umgänget strikt iakttas. Av grundläggande karaktär är här staternas förpliktelser enligt FN:s stadga. Stadgan ålägger stater att lösa internationella tvister med fredliga medel och att avstå frän hot eller användning av våld riktat mot en annan stats territoriella integritet eller politiska oberoende.

För Sverige förblir vårt medlemsskap i FN, och de förpliktelser detta medför, en hörnsten i vår utrikespolitik. Sverige deltar aktivt ; diskussionen om hur FN skall stärkas. Vi anser det vara väsentligt atl FN:s universella karaktär upprätthålls. Sverige fäster stor vikt vid att FN ges bättre möjligheter all fullgöra sin huvuduppgift atl upprätthålla internationell fred och säkerhet. Vår medverkan i ett flertal av FN:s fredsbevarande operationer i internationella konfliktsituationer är ett konkret uttryck för vårt engagemang på detla område.

Internationella konflikter, även utanför Europa, kan få säkerhetspolitiska konsekvenser även för Sverige. Särskilt vad gäller konfiikthärdarna

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                          9

kring Mellanöstern finns en tydlig risk för att supermakterna kan komma i direkl konfrontation med varandra. Det är av grundläggande betydelse för regionen att den palestinska frågan ges en rättvis och hållbar lösning och att de inblandade staternas säkerhet respekteras. I området förekommer också en rad andra religiöst, etniskt och politiskt betingade motsättningar, som utlöst, eller kan komma att utlösa, konflikter med långtgående återverkningar. Tydligaste exemplen på della är Iran/lrak-krigel och situationen i Libanon.

Sverige söker i dessa och andra fall ge sitt stöd till andra folks rätl att själva forma sin framlid. När möjlighet ges, söker vi bidra till atl finna fredliga lösningar på konfiikter. Därigenom försvarar vi principer som måste upprätthållas också för alt trygga Sveriges säkerhet.

Sverige har t.ex. fördömt den militära interventionen i Afghanistan. Sverige stöder den s. k. Conladoragruppens fredsslrävanden i Centralamerika och har tagit avstånd från folkrättsslridiga aktioner som motverkar delta arbete och ökar spänningen i regionen. Sedan länge kräver Sverige att säkerhetsrådet fattar beslut om omfattande och bindande sanktioner mot apartheidpolitikens Sydafrika. Sydafrikas olagliga ockupation av Namibia måste bringas att upphöra.

Ett annat centralt inslag i den svenska utrikespolitiken är arbetet för mänskliga rättigheter. Staterna är, gentemot sina medborgare och gentemot varandra, skyldiga atl efterieva de internationella åtaganden de ingått på detla område bl.a. inom ramen för FN, den europeiska säkerhetskonferensen (ESK) och Europarådet. Sverige söker förstärka det internationella skyddet för mänskliga rättigheter och arbetar bl.a. för avskaffandet av dödsstraffet. På svenskt initiativ antog generalförsamlingen hösten 1984 en konvention mot tortyr.

Ofrihet och orättvisor föder också konflikter som kan få återverkningar långt utanför det enskilda landels gränser. Brott mot de mänskliga rättigheterna måste påtalas var de än äger rum. Enligt trovärdiga källor fängslas människor för sina politiska åsikter i en majoritet av väridens stater. Mot denna bakgrund är demokratins framsteg, inte minst i vissa latinamerikanska länder, särskilt glädjande.

Kapprustningen och supermakternas tävlan om infiytande och makt har såväl ekonomiska som säkerhetspolitiska konsekvenser för u-låndema. Dessa har ett stort behov av ett effektivt internationellt samarbete för att lösa ekonomiska och sociala problem och för att åtgärder vidtas mot t.ex. del långsiktiga hot mot människans levnadsbetingelser som miljöförändringar, såsom ökenutbredning, utgör. Jag kommer att under avsnitt C. Internationellt utvecklingssamarbete behandla dessa problem och betydelsen av en generös svensk biståndspolitik som en del i Sveriges arbete för fred och ulveckling.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                         10

A 1. Utrikesförvaltningen

1983/84 Utgift              807478639

1984/85 Anslag            837860000

1985/86 Förslag        924495000

Sveriges lönade utlandsmyndigheter samt ackredileringar för de stock-holmsbaserade ambassadörerna redovisas i förteckning som fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5.2

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Föredraganden

Personal

Handläggande personal Övrig personal

701' 592'

+ 10

+ 2

1293

-H2'

Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Utlandstillägg m. m. Lokalkostnader Engångsanvisning

445 560000

(297 605000)

97 250000

294 350000

700000

+48 558000'' ( + 29171000) + 11760000 + 27017000 -    700000

837860000

+86635000

' Inkluderar följande ijänster som ej upptagits i budgetpropositionen 1984:

-     2 handläggare vid handelsavdelningen

-     I biträde vid handelsavdelningen

-     I handläggare vid rällsavdelningen för samordning av invandrar- och flyktingfrågor

-     I   handläggare vid ambassaden i Mexico för bevakning av kai.astrof- och flyktingbistånd

-     I handläggare vid ambassaden i Abidjan (Afrikanska utvecklingsfonden)

Siffran inkluderar inte befallningar för lokalanställd personal vid utkindsmyndig-hetema (819 personer).

' Ökningen avser:

-     5 tjänster (4 handläggare och 1 biträde) för vilka medel överförs från exportfräm-jandeanslaget (E 2.)

-     4 tjänster vid kansliet för stockholmsbaserade ambassadörer

-     1 tjänst för verksamhetsplaneringen

-     2 tjänster (1 handläggare och 1 biträde) vid den planerade beskickningen i Maseru i Lesotho

Samtliga ijänster besätts av personer i den nuvarande organisationen.

" Inkluderar 3 140000 kr. som överförts från anslaget A 4. Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat.

Den internationella utvecklingen under senare år har understmkil Sveri
ges beroende av omvärlden. Den fortsatta spänningen mellan stormak
terna ställer stora krav på vår säkerhetspolitik och på vår förmåga att följa
utvecklingen i närområdet. Samtidigt måste vi intensifiera våra traditionel
la strävanden alt verka för internationellt förtroende och rustningsbegrän-
sande åtgärder.                                '

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                          11

På det utrikesekonomiska och handelspolitiska området möter Sverige idag nya utmaningar. Genom en kraftig satsning på exportfrämjande och etl aktivt deltagande i internationella ekonomiska förhandlingar måste vi understödja näringslivets ansträngningar att öka exporten.

1 detta läge ställs allt slörre krav på vår utrikesförvaltning. Ambassadernas rapportering och kontaktskapande verksamhet måste vara av hög klass. Utrikesförvaltningens personal på alla nivåer möter nya uppgifier. Samtidigt innebär det statsfinansiella lägel att ytterligare resurser inle kan påräknas.

Alll detta betyder att en härd prioritering och ständig omprövning av verksamhelen blir nödvändig. I budgetpropositionen 1984 underströks betydelsen av det arbete som pågår för alt öka förvaltningens effektivitet. En serie reformer har genomförts under de senaste åren. Dessa syftar till att möta de krav som riksdag och regering ställer pä förvaltningen som ett instrument för den svenska utrikespolitiken.

Detla arbete måste fortsätta med oförminskad krafl under de närmaste åren. Inom ramen för det besparingsarbete som fullföljs enligt en 5-årsplan för perioden 1982/83-1986/87 har ett antal åtgärder vidtagits. Arbetet fortskrider planenligt, varför sparmålet för 5-årsperioden om 50milj.kr. i fast penningvärde (1981/82 års prisläge) kommer att uppnås.

Med oförändrade reala resurser blir det i fortsättningen än mer angeläget atl bedriva ett aktivt förändrings-och förnyelsearbete inom utrikesförvaltningen. Den administrativa utvecklingen i vid bemärkelse inkl. införandet av ADB är i detta sammanhang av största betydelse. En kontinuerlig omfördelriing av resurser måste inbegripa en förstärkning av den operativa verksamheten. Genom omdisponeringar av tjänster mellan i första hand utlandsmyndigheterna räknar jag med att tillgodose särskilt de exportfrämjande behoven. Besparingssträvandena får även personalpolitiska konsekvenser Och det är angeläget att ökade ansträngningar görs för atl utnyttja alll det kunnande som finns inom förvaltningen.

Utrikesförvaltningens verksamhet måste i alla avseenden vara grundad i den svenska verkligheten. Samtidigt är det uppenbart att arbetet sker i en internationell miljö, som ställer stora krav på förmågan att möta förändringar i omvärlden. Budgeten 1985/86 är utformad med sikte på att göra det möjligt för utrikesförvaltningen att på ett effektivt sått lösa sina mångskiftande uppgifter.

Valutakursutvecklingen

Genom verksamhetens karaktär och utbredning är utrikesförvaltningen extra känsligt för förändringar i valutakurserna. Merparten av utrikesdepartementets kostnader bestäms direkl eller indirekt i utländsk valuta och påverkar därigenom anslagsbelastningen. Detta gäller givetvis för sådana kostnadsslag som lokalhyror och lokalanställdas löner utomlands m. m.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                         12

men också en rad andra poster som rör exempelvis tjänstemännens utlandslöner, sjukvård, rese-och flyttkostnader. Därutöver får valutakursförändringarna fullt genomslag vad beträffar bidragen till internationella organisationer och påverkar även elt antal andra utlandsberoende anslag under tredje huvudtiteln.

Utvecklingen av valutakurserna efter 1982 års devalvering har inneburit påfrestningar på anslagen under tredje huvudtiteln. Detta gäller i synnerhet den amerikanska dollarn som är en i sammanhanget mycket tung valuta.

Utrikesdepartementet

Den förstärkning av de handelspolitiska insatserna och den effeklivisering av de exportfrämjande åtgärderna som departementsreformen markerade, har under år 1984 följts upp genom en utökning av antalet enheter inom handelsavdelningen från fem till sex. Därigenom uppnås i första hand en bättre styrning och bevakning av de bilaterala handelsförbindelserna samt en rationellare arbetsfördelning mellan enheterna. Vidare kan konstateras att den i budgetpropositionen 1984 aviserade försöksvericsamheten för att samordna mer långsiktiga ansträngningar för att främja handelsutbytet med vissa u-länder har påbörjats. Fyra s. k, koordinaiörer kommer att ingå i den fullt utbyggda försöksverksamhet som skall pågå i tre år och därefter utvärderas.

Fortsatta överväganden blir under det kommande året aktuella beträffande kontakterna med forskarvärlden och behovet av specialistkompetens vid departementet. På detta område bör flexibla arrangemang eftersträvas för att möjliggöra en växelverkan mellan å ena sidan UD-tjänste-män som under vissa perioder tjänstgör vid akademiska institutioner eller liknande (t.ex. utrikespolitiska institutet) och forskare/experter (säkerhetspolitik m.m.), å den andra, som under kortare eller längre tid knyts till utrikesdepartementet.

Konferensen om förtroende-och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa (Stockholmskonferensen) medför betydande påfrestningar på utrikesdepartementets organisation och personalplanering. Ett antal tjänstemän frigörs ur den ordinarie organisationen och ingår under åren 1983-86 i det särskilda konferenssekrelariatet eller i den permanenta svenska delegation som kommer att finnas så länge konferensen pågår.

Utrikesrepresenlationen

Det instabila läget i Libanon och omsorgen om personalens säkerhet har medfört att inga utsända tjänstemän varit placerade vid ambassaden i Beirut under perioden februari-september 1984. Frän hösten 1984 är beskickningschefen stationerad i Amman med sidoackreditering i Beirut, där beskickningen förestås av en t.f. chargéd'affaires.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                         13

Upprättandet av nya konsulat har skett planenligt i Malaga den 1 november 1984 samt i Jeddah den I december 1984 i anslutning till ambassadens överflyttning till Riyadh i början av år 1985.

Exekutivdirektörskontoret för de nordiska länderna och Schweiz vid den Afrikanska utvecklingsbanken i Abidjan har, säsom förulskickades i budgetpropositionen 1984, förstärkts från hösten 1984 för en 2-3 årsperiod med en svensk utsänd tjänsteman på posten som biträdande exekutivdirek-lör.

Under budgetåret 1985/86 kommer en beskickning atl upprättas i Maseru i Lesotho. Ambassadkansliet skall föreslås av en t.f. chargé d'affaires underställd ambassadören i Gaborone. Kostnaderna för myndigheten kommer att avräknas mol ramen för det internationella utvecklingssamarbetet. Syftet är att understödja del starkt ökande svenska utvecklingssamarbetet med Lesotho, att kunna lämna exportfrämjande, konsulär och annan service till det stigande antalet svenskar verksamma i landel saml att vidga bevakningen av den politiska utvecklingen i södra Afrika.

Vidare planeras en återgång av konsulatet i Amsterdam till olönad myndighet under budgetåret 1985/86. Åtgärden motiveras av att de små avstånden i Nederländerna medger en kraftsamling av de konsulära resurserna till Haag. Därigenom möjliggörs uppbyggandet av en mer slagkraftig konsulär organisation för Nederländerna. Nedläggningen kommer alt medföra en viss netlobesparing även efter omdisponering av tjänster vid berörda myndigheter.

Resurser för invandrar-och flyktingärenden

Jag vill åter rikta uppmärksamheten på den ytterligare arbetsbelastning som de nya reglerna för handläggning av utlänningsärenden medför. Vid flera utlandsmyndigheter har denna ärendegrupp fäll stor omfattning. I huvudsak har arbetsuppgifterna klarats utan någon personalförstårkning, vilket i sig innebär en betydande produktivitetsvinst.

I budgetpropositionen 1983 underströks utlandsmyndigheternas betydelse för det nya systemets effektivitet och det överenskoms i samförstånd med berörda myndigheter att utrikesdepartementet skulle tilldelas vissa extra resurser, 1,5 milj.kr., för att säkerställa en effektiv handläggning vid utlandsmyndigheterna.

Detta tillskott har visat sig vara av slor betydelse men är i nuvarande situation otillräckligt. Bakgrunden till detta är bl. a. all under senare år har elt ovanligt stort antal asylsökande - företrädesvis från Mellanöstern, men också från andra delar av väriden - sökt sig lill Sverige i hopp om alt få en fristad här. Den instabila situationen i många länder lyder på att vi har atl räkna med en bestående, och sannolikl ökande, tillströmning.

Delta förhållande medför behov av extra utredningsinsatser vid berörda utlandsmyndigheter. Under är 1984 har myndigheterna i Pakistan och i Bangladesh varit speciellt utsatta.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                            14

För att klara dessa arbetsuppgifter finner jag det motiverat att ytterligare 1 milj. kr. avsätts för förstärkningar vid särskild hårt belastade myndigheter. Erfarenheten visar alt säväl tillfälliga som mer långsiktiga förstärkningar bidrar till en effektivare handläggning av invandrar-och flykting-ärenden.

Aktuella utredningsfrågor m.m.

Villkoren för utrikesförvaltningens verksamhet är under snabb förändring. År 1982 framlades därför ett reformprogram, i huvudsak baserat på förslag från utredningen om utrikesrepresenlationen (UD 1978:02), vilken lade fram fyra delbetänkanden. Detta program har i stor utsträckning genomförts men en del utredningar återstår ännu. Inom ramen för föränd-ringsarbetel har också en del nya frågor tagits upp till granskning. Några områden förtjänar att omnämnas.

Ett enkelt och flexibelt syslem för verksamhetsplanering (VP) vid utlandsmyndigheterna infördes hösten 1982. Erfarenheterna är goda. Styrning av verksamhetens inriktning samt en bedömning av resursbehovet underlättas.

Försök med planeringssamtal omfattande hela utrikesförvaltningen avslutades under år 1983. Då erfarenheterna varit goda kommer planeringssamtal att införas på permanent basis under innevarande budgetår.

Förändrade och ökande krav på utrikesförvaltningen nödvändiggör stora insatser på utbildningssidan. Bl. a. är en närmare samordning av långsiktig personalplanering och utbildningsinsatser önskvärd. En särskild utredningsman har under är 1984 sett över hela utbildningsverksamheten inkl. de särskilda behov som uppkommer genom satsningen på ny teknik och ADB-verksamheten i stort. Utredningens förslag kommer att behandlas under år 1985.

En försöksverksamhet med stockholmsbaserade ambassadörer inleddes år 1979. Verksamheten har efterhand utvidgats och omfattar idag fem ambassadörer som tillsammans täcker 28 stater. En fast organisation och ett eget kansli (KSA) har byggts upp. Tillräckliga erfarenheter och underlag finns därmed för en utvärdering. Denna syftar till att lämna underlag för beslut om den fortsatta utformningen av systemet. En utredningsman skall avge sin rapport under första halvåret 1985.

Vidare avserjag ägna särskild uppmärksamhet under år 1985 åt vissa bemanningsfrågor som hänger samman med förvaltningens långsiktiga personalbehov och nuvarande personalstruktur. Dessa frågor skall behandlas utifrån kravet på flexibilitet vad gäller bemanning och organisation samt mol bakgrunden av det nära sambandet mellan besparingar och personalpolitik. I detta perspektiv förutses endast en begränsad rekrytering av handläggare för innevarande och nästa budgetår.

Slutligen kan nämnas att förhandlingar pågår om ett nytt utlandslönesystem.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                     15

Teknisk utveckling och rationalisering

I utrikesförvaltningen utgör hanteringen av information ett mycket viktigt inslag. Detta ställer stora krav på säkra och snabba kommunikationer. Det år därför angeläget atl departementet nära följer och tillgodogör sig den tekniska utvecklingen pä såväl kommunikations-och ADB-som kon-lorsautomatikens områden.

För närvarande bedrivs etl antal tekniska utvecklingsprojekt inom departementet. På kommunikationssidan har datorer för kryplo-och telexlra-fik installerats liksom moderna lelexapparater med bildskärm. Utbyggnaden av utrikesförvaltningens eget radionät fortsätter och leder till både minskade kostnader och höjd beredskap i krislägen. Erfarenheterna från försöksverksamheten med telefax är goda och en utbyggnad av telefaxnätet pågår. Datoriseringen av arkivfunktionerna fortskrider planenligt. Ord-och textbehandlingstekniken får en allt större användning. Erfarenheterna hittills är goda både inom departementet och vid de utlandsmyndigheter, bl.a. i New York och Geneve, som fått tillgång till detta hjälpmedel.

Under är 1984 har statskontoret biträtt utrikesdepartementet med utarbetandet av en långsiktig ADB-strategi. Detta har inneburit ett omfattande arbete som engagerat hela UD-organisationen. Utredningen och dess handlingsplan har nyligen framlagts och kommer under år 1985 att bearbetas och omsättas i ett program för administrativ ulveckling. Dess genomförande leder på sikt till rationaliseringar men kan under en övergångstid komma att kräva ökade insatser. För att möjliggöra etl snabbt genomförande av vissa prioriterade åtgärder har 0,8 milj. kr. reserverats för 1985/86.

Rationaliseringar och produktivitetsvinster åstadkoms dock inte enbart genom ny teknik utan också genom förenklingar och kostnadsbesparande åtgärder i de dagliga rutinerna.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag i del föregående anfört, hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Utrikesförvaltningen för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 924495000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                    16

A 2. Utlandstjänstemännens representation

1983/84 Utgift                10509877                  Reservation                         895070

1984/85 Anslag              12630000

1985/86 Förslag              13 880000

Från anslaget bestrids koslnaderna för den kontaktskapande verksamhet, som bedrivs av utomlands stationerade tjänstemän i utrikesförvaltningen och av tjänstemän i utrikesdepartementet som, utan atl omstalione-ras, tas i anspråk för tjänstgöring utomlands. Ersättningsbeloppen fastställs av departementschefen.

Anslaget bör med hänsyn till stigande kostnader och valulakursföränd-ringar räknas upp med 1 250000 kr.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att   till   Ullandsljänslemännens   representaiion   för   budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 13 880000 kr.

A 3. Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresenlationen

1983/84 Utgift               47505496                  Reservation                       4971317

1984/85 Anslag              74000000'

1985/86 Förslag             42000000

' Varav 16 milj. kr. anvisats på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 och yllerligare 16 milj.kr. föreslagils på tilläggsbudget II.

Från anslaget bestrids koslnader för kanslilokaler för beskickningar, delegationer och konsulat saml för bosläder ål tjänstemän inom utrikesrepresenlationen i enlighel med riktlinjerna i prop. 1952: 152. Större delen av föreslagna medel avses tas i anspråk för att bygga nya kanslilokaler och bostäder saml för vissa om- och tillbyggnader. Härutöver beräknas medel för köp av fastigheter och vissa uppruslningsarbeten samt för oförutsedda behov och projekteringsarbeten.

Byggnadsstyrelsen

Det av regeringen beslutade uppförandel av en ambassadanläggning samt fyra personalbostäder i Riyadh påbörjades i september 1933. Arbetet följer tidplanen och inflyttning beräknas kunna ske januari-februari 1985.

Regeringen uppdrog åt byggnadsstyrelsen den 18 augusti 1983 att genomföra ombyggnad av ambassadfastigheten i Helsingfors. Ombyggnaden påböljades i september 1983. Inflyttning sker under tiden oktober 1984 till januari 1985.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                         17

Byggnadsstyrelsen erhöll den 11 juli 1984 regeringens uppdrag all genomföra ombyggnad och upprustning av fasiighetskomplexel vid Park Avenue i New York. Byggnadsstyrelsen beräknade i juni 1983 alt kostnaderna för ombyggnaden skulle kunna begränsas lill 28 milj.kr. i prisläge 1983-01-01. Den fortsatta projekteringen visar trots omsorgsfull planering och besparingar att koslnaderna i prisläge 1984-01-01 och kursen 7:50 kr./USD blir ca 38 milj.kr. Byggnadssarbelet har påbörjats i augusti 1984. För att möjliggöra tidigare inflyttning har byggnadstiden sänkts från 18 till 14 månader. Med hänsyn till kortare byggtid och ökade kostnader för projektet uppkommer ett ökat medelsbehov för 1984/85 om 13 milj.kr.

Regeringen uppdrog åt byggnadsstyrelsen den 28 juni 1984 att uppföra nytl ambassadkansli i Luanda. Byggnadsarbetet har påbörjats i augusti 1984 och inflyttning beräknas ske under november-december 1985. Med slöd av lyftningsplan från entreprenör beräknas elt ökat medelsbehov för 1984/85 om 3 milj.kr.

Nuvarande ambassadkansli i Alger är t. o. m. juni 1987 inrymt i temporärt förhyrd villafastighet. Med hänsyn lill rådande brist på förhyrningsobjekt i Alger föresläs uppförande av kansli och bostäder på den statsägda tomt där nuvarande chefsbostad är belägen. Regeringen har den 4 oktober 1984 uppdragit ät byggnadsstyrelsen att utföra projektering av ny ambassadanläggning i Alger. I god tid före hyrestidens utgång för de temporära kanslilokalerna i juni 1987 bör inflyttning ske i de nya lokalerna. Byggnadsarbetet måste därför påbörjas senast under juli 1985.

För Diverse objekt budgetåret 1985/86 föreslås en oförändrad kostnadsram om 5 milj.kr. Kostnadsramen avser köp av bosläder samt genomförande av mindre uppruslningsarbeten.

Under rubriken Tillkommande projekt, nya myndigheler m.m. föresläs en kostnadsram om 9 milj.kr. atl ställas lill regeringens förfogande, varav 5 milj.kr. avser köp av lägenheter och fastigheter för utrikesrepresenta-tionen och 4 milj.kr. för biständsförvaltningen, innebärande en ökning med

1 milj.kr. av sistnämnda belopp. Byggnadsstyrelsen framhåller alt kontors-
och bostadsfrågan för biständskontoren ulgör ett allt större problem.

Medlen under rubriken Diverse objekt samt Tillkommande projekt, nya myndigheter m. m. disponeras av regeringen. Byggnadsstyrelsen får dock utan regeringens bemyndigande disponera medel ur kostnadsramarna dels för arbeten av upprustnings- och iståndsätlningskaraktär, dels - efler samråd med utrikesdepartementet - för köp av fastigheter för vilka kostnaderna i varje enskilt fall inte överstiger I milj.kr. Byggnadsstyrelsen framhåller att en höjning av beloppsgränserna är nödvändig för atl tillräckligt snabbi kunna verkställa förmånliga fastighetsköp. Byggnadsstyrelsen föreslår all bemyndigandegränsen, i likhet med vad som gäller för inrikes verksamhet, höjs till 2 milj.kr. för köp och byggnadsåtgärder i utrikesverk-samhet men i övrigt med oförändrade villkor om samråd m.m.

2   Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5

Prop. 1984/85:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet                             18

Föredragandens överväganden

För ombyggnad och upprustning av fasiighetskomplexel i New York har riksdagen på tilläggsbudget I till statsbudgeten 1984/85 godkänt en ökad medelsförbrukning för budgetåret 1984/85 om 13 milj.kr. Kostnadsramen har höjts frän 28 till 38 milj.kr. i prisläge 1984-01-01 och kursen 7:50 kr./USD. Med en beräknad dollarkurs på 8:50 kr. föreslår jag en ytterligare höjning av kostnadsramen till 43 milj.kr.

Uppförande av ambassadanläggningen i Luanda har påbörjats. Riksdagen har på tilläggsbudget I til! statsbudgeten 1984/85 godkänt en ökad medelsförbrukning för 1984/85 om 3 milj.kr. Den preliminära kostnadsramen har höjts från 10 till 13 milj.kr.

Inom byggnadsstyrelsen pågår för närvarande projektering av ny ambassadanläggning i Alger. Det är viktigt att byggnadsarbetet kommer igång så att inflyttning kan ske i god tid före hyrestidens utgång för nuvarande, temporära lokaler. Jag beräknar en preliminär kostnadsram om 18 milj.kr.

Under rubriken Diverse objekt 1985/86 har medel beräknats för bl. a. mindre upprustningsarbeten samt förvärv av bostäder för utsänd personal. Jag föreslår att för dessa ändamål anvisas ett oförändrat belopp, 5 milj.kr., för budgetåret 1985/86.

Den under rubriken Tillkommande projekt, nya myndigheter m.m. föreslagna köpramen år avsedd att pä sikt minska utrikes- och biståndsförvaltningarnas lokalkostnader. Medlen avses stå till regeringens föribgande och endast utnyttjas för köp av fastigheter eller hyresrätter för personal inom utrikesförvaltningen och SIDA när regeringen bedömer sädana köp särskilt gynnsamma och medel för köp inom övriga anslag saknas. Jag föreslår en oförändrad kostnadsram om 8 milj.kr., varav 5 milj. kr. reserveras för utrikesrepresenlationen och 3 milj.kr. för köp av bostäder åt biståndspersonal.

För att snabbt kunna göra förmånliga fastighetsköp bör den gräns inom vilken byggnadsstyrelsen kan agera utan regeringens bemyndigande höjas. Jag avser att senare återkomma till regeringen och föreslå att bemyndigandegränsen inom anslagen för Diverse objekt samt Tillkommande projekt, nya myndigheter m.m. höjs från 1 lill 2 milj.kr.

Jag förordar att medel för budgetåret 1985/86 anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet

19

Investeringsplan (1 OOO-tal kronor)

Byggnadsobjekl

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Bygg start

år/mån

Färdigställande

83-01-01

84-01-01

Faktisk t.o.m. 84-06-30

Beräknad för

84/85

85/86

år/mån

Projekt färdigställda

före 83-07-01 men

ännu ej slutredovisade

48 655

48955

47045

1909

-

Riyadh, ny ambassad-

anläggning

37 400

37 400

27 148

9000

1252

83/09

84/12

Riyadh, uppförande av

4 bostäder

7950

7950

4916

2750

284

83/09

84/12

Helsingfors, ombygg-

nad ambassadfaslig-

heten

21800

23 000

13447

8500

1053

83/09

84/11

New York, ombyggnad

Park Avenue

28000

43 000

3 468

22 000

17 000

84/08

85/10

Luanda, nybyggnad

ambassadkansli

10000

13 000

886

6000

5000

84/09

85/11

Alger, nybyggnad kans-

li och bostäder

—

18000'

-

-

10000

85/07

87/03

Div. objekt t.o.m. 83/84

9465

6775

2313

4400

62

Div. objekt 84/85

5000

5 000

-

5000

-

Div. objekt 85/86

-

5000

-

-

5000

Tillk. projekt

nya mynd. m.m.

t.o.m. 83/84

14 000

9232

6033

2844

200

Tillk. projekt

nya mynd. m.m. 84/85

8000

24000-

24000

Tillk. projekt

nya mynd. m.m. 85/86

-

8000

-

-

8000

Projekteringskostnader

3 000

3000

Erfarenhetsmässig reduk-

tion av medelsbehovet

-10403

-8851

190270

249312

105256

79000

42000

' Preliminär kostnadsram

Tilläggsbudget II 1984/85, 16 milj. kr., avser köp av kanslifastighel i London.

Anslagsberäkning (1 OOO-tal kr.)

Medelstillgång

Beräknad medelsförbrukning

Behållning

1984-07-01

5 000 (avrundat)

Anslag

1984/85

42000

Tilläggs-

budget

1984/85

32000

Förslag

1985/86

42000

121 000

Summa

1984/85

1985/86

79000

42000 121000

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen attl. bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten m.m. inom de kostnadsramar som jag har förordat i det föregående, 2. till Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresenlationen för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 42000000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                   20

A 4. Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat

1983/84 Utgift                13816063                  Reservation                     4244098'

1984/85 Anslag               12140000

1985/86 Förslag                9810000'

' Anslaget har minskats med utrikesförvaltningens andel, 3 140000 kr., som överförts till förvaltningskostnader under anslag A I. - Varav byggnadsstyrelsens andel 2099979 kr.

Medel som anvisas under detla anslag används för nyanskaffning, ersättning och underhåll av kansli- och bostadsinventarier för utrikesrepresenlationen. Jag beräknar ell ökat medelsbehov för dessa ändamål med 810000 kr. Anslaget disponeras av byggnadsstyrelsen. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat för budgetårel 1985/86 anvisa etl reservationsanslag av 9810000 kr.

A 5. Kursdifferenser

1983/84 Inkomst

137 380

1984/85 Anslag

1000

1985/86 Förslag

1000

I samband med utlandsmyndigheternas valutaförsöijning uppkommer kursförluster och kursvinster som redovisas under detta anslag. Anslaget bör föras upp med ett formellt belopp av I 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Kursdifferenser för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

A 6. Ersättning åt olönade konsuler

1983/84 Utgift

6768538

1984/85 Anslag

8100000

1985/86 Förslag

8700000

Anslaget används för s.k. kontorskostnadsbidrag lill vissa olönade konsuler samt för anskaffning av utrustning som enligt författningar och praxis skall finnas på svenska olönade konsulat. Från anslaget bestrids även s.k. tjänsteuigifter som de olönade konsulerna har i fullgörandet a\' sina uppgifter.

De olönade konsulerna gör värdefulla insatser för Sverige bl.a. med bistånd till sjöfolk, nödställda turister och andra svenska medborgare samt

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                        21

i luristfrämjandet och informationsverksamheten m.m. Inte minst för utrikeshandeln och exportfrämjandet har de olönade konsulerna visal sig vara en slor tillgång som bör tas tillvara mer systematiskt. Det förtjänar i sammanhanget att påpekas att de olönade konsulerna inle erhåller några ersättningar för sina arbetsinsatser.

Jag finner det angeläget atl departementet även fortsättningsvis kan ordna ett antal konsulskonferenser utomlands, särskilt i länder med omfattande turism. Det är vidare av stor betydelse atl kunna anordna en konsulskonferens i Sverige per budgetår. Förutom att departementet på delta sätt kan visa sin uppskattning för de olönade konsulernas stora engagemang och deras ofta myckel kvalificerade arbete, är det önskvärt all i utbildnings- och effeklivitelssyfte informera om Sverige och svenska förhållanden.

Anslaget bör med hänsyn lill stigande kostnader och valutakursförändringar räknas upp med 600000 kr.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning åt olönade konsuler för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 8700000 kr.

A 7. Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell organisation

1983/84 Utgift               31656244

1984/85 Anslag              29550000

1985/86 Förslag              31050000

Anslaget används för att bestrida kostnader för förhandlingar med andra stater och svenskt deltagande i internationella konferenser och möten. Anslaget administreras och disponeras av utrikesdepartementet för hela regeringskansliets räkning.

En översyn av gällande riktlinjer och deras praktiska tillämpning har företagits under år 1984. Resultatet av denna översyn år alt en fortsatt restriktiv prövning av förhandlingsresandel kommer all ske. I göriigaste mån bör utsänd personal vid utlandsmyndigheterna användas för deltagande i och bevakning av internationella möten och förhandlingar.

Med hänsyn till kostnadsstegringarna beräknar jag en ökning av anslaget med 1500000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all lill Särskilda förhandlingar med annan stal eller inom internationell organisation för budgetårel 1985/86 anvisa elt förslagsanslag av 31 050000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                       22

A 8. Nordiskt samarbete

1983/84 Utgift

764181

1984/85 Anslag

800000

1985/86 Förslag

1000000

Från anslaget bestrids kostnader för Sveriges deltagande i samarbetet inom ramen för nordiska ministerrådet (samarbetsministrarna) och nordiska ministerrådets ställföreträdarkommitté samt för deltagande i vissa andra former av nordiskt samarbete, däribland det svensk-norska samarbetet. Jag beräknar medelsbehovet för nästa budgetår till 1 000000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Nordiskt samarbete för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 1 000000 kr.

A 9. Vissa nämnder m.m.

1983/84 Utgift

398 776

1984/85 Anslag

500000

1985/86 Förslag

600000

Anslaget används för att bestrida kostnaderna för bl.a. utrikesdepartementets antagningsnämnd, möbleringsrådet, det tekniskt-vetenskapliga råd för klassificeringsfrägor som ställts till krigsmaterielinspektionens förfogande samt den rådgivande nämnden i krigsmalerielexportfrågor.

Av anslagsbeloppet avser 400000 kr. bidrag till handelsprocedurrådel.

Handelsprocedurrådel

Handelsprocedurrådel drivs gemensamt av svenska staten och av näringslivet, representerat av Sveriges Industriförbund. Rådet skall som centralt organ utarbeta och befordra utarbetandet av lösningar, som innebär förenkling av handelsprocedurer. Med handelsprocedurer förstås de ålgärder, rutiner och formaliteter som är förknippade med insamling, presentation, överföring och behandling av information som är nödvändig i nationell och internationell handel. Rådet skall verka för att sådana lösningar kommer till användning inom den offentliga förvaltningen och inom näringslivet.

Rådet inrättades den 1 juli 1975 genom avtal mellan svenska staten och Sveriges Industriförbund. Ett nytt avtal, som reglerar rådets verksamhet, trädde i kraft den 1 juli 1980 och gäller t.o.m. den 30 juni 1985 (prop. 1979/80: 100 bil. 14, NU 34, rskr 224). Enligt avtalet åtar sig staten att

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                          23

medverka i finansieringen av den avtalade verksamheten genom atl tillskjuta 300000 kr. per budgetär. Sveriges Industriförbund skall bidra till rådels finansiering genom att tillskjuta lägst 260000 kr. per statligt budgetår.

Handelsprocedurrådel har i skrivelse den 24 april 1984 överlämnat förslag beträffande verksamheten under perioden 1985-1990. Rådet föreslår att förhandlingar skall tas upp om den fortsatta verksamheten och att ett nytt avtal bör avse femårsperioden 1985-90. Rådet utgår frän att verksamheten bör bygga på samma principer som under innevarande avtalsperiod. Rådet anser att verksamheten bör tillföras ytterligare resurser och föreslår därför att förhandlingarna som utgångspunkt bör ta en höjning av de kontanta bidragen till sammanlagt i 200000 kr. per år.

Föredragandens överväganden

Vid överläggningar mellan staten och Sveriges Industriförbund har enighet nåtts om ett förslag till nytt avtal om handelsprocedurrådets verksamhet. Det nya avtalet skall enligt förslagel gälla fr.o.m. den Ijuli 1985 t.o.m. den 30 juni 1990. Senast ett år före utgången av avtalet förutses parterna inleda överläggningar om förlängning av avtalet.

Handelsprocedurrådets verksamhet förutsätts bedrivas i stort sett efter samma riktlinjer som tidigare. Enligt avtalsförslaget skall staten bidra med 400000 kr. per budgetår. Industriförbundet svarar i samverkan med övriga näringslivsorganisaiioner för ett kontantbidrag med lägst 742000 kr. per är. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 1. bemyndiga regeringen att, i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag förordat, träffa nytt avtal med Sveriges Industriförbund om handelsprocedurrådel, 2. till Vissa nämnder m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av 600000 kr.

A 10. Kommittéer m. m.

1983/84 Utgift

4190958

1984/85 Anslag

3 200000

1985/86 Förslag

4635000

Reservation                 336184

Anslaget används för atl bestrida kostnader för bl.a. folkrättsdelegationen, nedrustningsdelegalionen, brådskande utredningar och andra insatser på nedrustningsområdet saml för forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse. En stor del av anslaget används f.n. för kommittéer och utredningar inom utrikeshandeln och exportfrämjandet, bl.a. beredningsgruppen för översyn av tullagsstiftningen samt utredningen om handelshinder i Västeuropa.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                          24

Nägra nya kommittéer av större omfattning är inte planerade. Erfarenhetsmässigt finns dock behov av all hålla god beredskap och reservera visst medelsutrymme för utredningar/kommittéer som kan komma atl beslutas med kort varsel.

Jag förordar att regeringen inom anslaget anvisar en ram om 675000 kr. för brådskande utredningar och andra insatser på nedrustningsområdet.

För budgelåret 1985/86 föreslås en oförändrad medelsram om 1 milj.kr. för forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse.

Ur de sistnämnda kostnadsramarna avserjag vidare ta medel i anspråk för anordnande av ett symposium i Stockholm år 1985 om verifikation i fråga om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder, rustningsbegränsning och nedrustning.

Sammanlagt beräknar jag en ökning av anslaget med I 435000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kommittéer m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 4 635 000 kr.

All. Extra utgifter

1983/84 Utgift                    629132                  Reservation                          103 745

1984/85 Anslag                   600000

1985/86 Förslag                   600000

Anslaget bör under nästa budgetår vara oförändrai. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Extra utgifter för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 600000 kr.

A 12. Officiella besök m. m.

1983/84 Utgift                  9047720

1984/85 Anslag                 5400000

1985/86 Förslag                6000000

Anslaget utnyttjas företrädesvis för kostnader i samband med besök i Sverige av statschefer, regeringsmedlemmar och andra personer, som bör visas uppmärksamhet och gästfrihet frän officiellt svenskl häll. Del används även i samband med motsvarande svenska officiella besök i utlandet och i samband med svenskt deltagande i vissa förhandlingar utomlands. Den ökade belastningen avser bl.a. kostnader i samband med statsbesök och Stockholmskonferensen. Anslaget bör räknas upp med 600000 kr.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att till Officiella besök m.m. för budgelåret 1985/86 anvisa elt förslagsanslag av 6000000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                   25

A 13. Lån till personal inom utrikesförvaltningen m.m.

1983/84 Utlåning             8664737                  Reservation                      4 329329

Amortering     5 826000

Ränteinkomst 1321000
1984/85 Anslag               7700000

1985/86 Förslag               7700000

Utlandslönesyslemet förutsätter alt tjänstemännens behov av kredit i samband med omstationering skall kunna tillgodoses genom lån (prop. 1963:75 s. 100, SU 125, rskr 298).

Merparten av medlen disponeras för s.k. allmänna län om högst 40000 kr. i samband med tjänstemans förflyttning utomlands eller mellan två utrikes slationeringar. Då synnerliga skäl föreligger fär län beviljas även. för medelsbehov som har uppkommit under stalioneringen utomlands. Länen skall amorteras inom tre år och löper f.n. med en räntesats på riksbankens diskonto plus tre procentenheter.

En mindre del av anslaget disponeras för särskilda län om högsl 15000 kr. till tjänstemän i utrikesförvaltningen för inköp av möbler och andra inventarier (s.k. möbellän). Längsta amorteringstid är fem år, men i övrigt gäller samma villkor som för de s.k. allmänna länen. Det totala lånebeloppet för de två låneformema får normalt ej överskrida 55 000 kr.

Lånens högstbelopp fastställdes per den 1 januari 1983. Jag anser att dessa lån utgör ett betydelsfullt personalpolitiskt instrument. Lånebehoven betingas helt av utlandstjänstens krav och uppkommer genom det förflyttningssystem som är en förutsättning för utrikesförvaltningens verksamhet.

Diskussioner pågår rörande en övergång till etl system med statlig kreditgaranti och lån via affärsbank. Om en tillfredsställande lösning kan nås i detta sammanhang, avser jag senare anmäla att särskilda medel över statsbudgeten inte behöver anvisas.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Lån till personal inom utrikesförvaltningen m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 7700000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                    26

B. BIDRAG TILL VISSA INTERNATIONELLA ORGANISATIONER

B 1. Förenta nationerna

1983/84 Utgift                95 758860

1984/85 Anslag             115000000

1985/86 Förslag             115000000

Sveriges ordinarie bidrag till FN:s reguljära budget för kalenderåret 1985 har ännu inte fastställts men beräknas lill 82 milj.kr. med en bidragsandel om 1,32 procent. Under samma förulsättning kan det svenska bidraget för är 1986, dvs. budgetåret 1985/86, uppräknas till ca 85 milj.kr.

Kostnaderna för den vaktstyrka i Mellersta Östern (UNDOF), som på beslut av FN;s säkerhetsråd upprättades i oktober 1973, har beräknats till ca 35 milj. dollar för är 1984. För budgetåret 1985/86 beräknas kostnaderna för Sveriges del uppgä till ca 4,5 milj.kr.

I mars 1978 beslutade FN:s säkerhetsråd atl sända en fredsstyrka till södra Libanon (UNIFIL). Den totala kostnaden har för år 1984 ireliminärt beräknats till 139 milj. dollar. På grund av den rådande situationen i Libanon kan inget säkert sägas om fredsstyrkans framtida ställning och uppgifter. Sveriges bidrag för budgetåret 1985/86 kan f.n. beräknas uppgå till ca 16 milj.kr. Därvid förutsätts att styrkan numerärt förblir pä en reducerad nivä. En utveckling som skulle medföra utökade uppgifter och därmed högre kostnader för UNIFIL skall inte uteslutas.

Finansieringen av FN:s fredsbevarande verksamhet pä Cypern (UNFI-CYP) sker - till skillnad från de tidigare nämnda - med frivilliga bidrag och har länge varit otillfredsställande. FN har ett växande underskott för denna verksamhet. Under de senaste sex åren har kostnaderna för UNFI-CYP mer än fyrdubblats, trots att vissa kostnadsbesparingar och rationaliseringar genomförts. Totala kostnaden år 1984 beräknas till närmare 130 milj. dollar. Det svenska bidraget var under en läng tid oförändrat 400000 dollar per år, men ökades för budgetåret 1983/84 till 450000 dollar. För budgetåret 1985/86 räknas med ett oförändrai bidrag på 450000 dollar motsvarande knappt 4 milj.kr. Det svenska bidraget utnyttjas uteslutande för avräkning mol Sveriges krav gentemot FN för koslnader avseende den svenska truppkontingenten.

FNis plan för ett fritt Namibia kan komma att förverkligas, i vilket fall en fredskår (UNTAG) med både civila och militära enheter kommer att insättas för övervakning av vapenstillestånd, genomförande av val m.m. Kostnaderna för UNTAG torde komma att ligga i storieksordningen 400 milj. dollar för ett år efter initialkostnader på ca 220 milj. dollar för de två

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                        27

första månaderna. Del svenska bidraget lill UNTAG skulle då komma all uppgå till ca 6 milj. dollar under del första året. Några medel för budgetåret 1985/86 beräknas inte i detta skede. Jag avser att återkomma till denna fråga när en förhandlingslösning är nära förestående.

Jag förordar vidare att inom anslaget avsätts en oförändrad medelsram pä 2,6 milj kr att användas dels för insatser lill stöd för del allmänna FN-arbelet, dels för insatser på nedruslningsområdel. På dessa områden händer det ofta all Sverige tar initiativ och stödjer satsningar som kräver särskilda resurser. Det kan exempelvis gälla förberedelser för världskonferenser av olika slag (t. ex. FN:s kvinnokonferens 1985, FN:s världsfredsår 1986 och FN:s internationella ungdomsår 1985) eller nationella förberedelser och bidrag lill genomförandet av seminarier och möten i anslutning lill olika FN-studier (t.ex. FN-studierna om säkerhetsbegrepp, marin kapprustning och kärnvapenfria zoner).

Eftersom Sveriges åtaganden om bidrag till FN alltid görs i US dollar är anslaget svärberäknat. Anslaget bör föras upp med oförändrai belopp.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Förenta nationerna för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 115000000 kr.

B 2. Nordiska ministerrådets allmänna budget

1983/84 Utgift               68 342820

1984/85 Anslag              83 872000

1985/86 Förslag              83872000

För innevarande budgetår har till Nordiska ministerrådets allmänna budget anvisats ett förslagsanslag av 83 872000 kr. Nordiska ministerrådets allmänna budget omfattar ett budgetår som sammanfaller med kalenderåret. Nordiska ministerrådet fastställde den 15 mars 1984 ministerrådets allmänna budget för är 1985. I statsbudgeten för budgetårel 1984/85 har medel anvisats för att bestrida Sveriges andel av kostnaderna för ministerrådets allmänna budget under är 1985 (prop. 1983/84:185, UU 19, rskr 319). Budgeten för år 1986 kommer att behandlas i början av år 1985 inom Nordiska ministerrådet. Jag avser senare atl föreslå regeringen att vid 1984/85 års riksmöte lägga fram en särskild proposition om anslag för att bestrida Sveriges andel av kostnaderna för ministertädeis allmänna budget under år 1986. I avvaktan härpå bör anslaget föras upp med oförändrat belopp.

Jag hemsläller därför att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan pä särskild proposition i ämnet, till Nordiska ministerrådets allmänna budget för budgetåret 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av 83 872000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                     28

B 3. Europarådet

1983/84 Utgift                10932580

1984/85 Anslag               13 500000

1985/86 Förslag              12300000

Storleken av Sveriges bidrag lill den ordinarie budgeten för budgetåret 1985/86 kan beräknas till drygt 10 milj.kr.

Förutom bidrag till Europarådets ordinarie budget tillkommer utgifter för pensionsbudgeten, för amortering av byggnadslån, obligatoriska och frivilliga bidrag till europeiska ungdomsfonden, del europeiska farmakopé-samarbetet, åriiga löpande kostnader för deltagande i Europarådels fond för bosättning och regional utveckling samt för bidrag till den s.k. Pompi-dougruppen för narkolikabekämpning.

Anslaget kan med ledning av tillgängligt beräkningsunderlag minskas med 1200000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Europarådet för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 12300000 kr.

B 4.    Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)

1983/84 Utgift                13090706'

1984/85 Anslag               21000000

1985/86 Förslag              19000000

' En fjärdedel av ärsbidraget till OECD 1984, ca 3 milj. kr., belastar budgetåret 1984/85.

Sveriges bidrag till OECD avser aktiviteter som redovisas under två huvudavdelningar i OECD;s budget. Dels upptas kostnader för organisationens sekretariat saml arbetet i dess olika kommittéer angående ekonomiskt och handelspolitiskt samarbete, miljövård, utvecklingssamarbete m.m. Sveriges andel i detta arbete, vari samtliga medlemsländer deltar, utgör knappt 1,8%. Häri ingår ocksä kostnaderna för verksamhelen inom vissa till OECD anslutna organ säsom det internationella energiorganet (lEA), OECD:s utvecklingsinstitut (Development Centre), atomenergiorganet (NEA) samt dess programbibliotek och centrum för sammanställning av neutrondata, centrum för utbildningsforskning (CERI) och europeiska Iransportministerkonferensen (ECMT) samt vissa andra program, såsom vägforskningsprogrammel, skolbyggnadsprogrammel och del speciella programmet för kemikaliekontroll. 1 dessa organ krävs ej obligatoriskt medlemsskap och utdebiteringarna varierar sålunda med olika procenttal

Prop. 1984/85:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                         29

beroende på antal deltagare i projekten. Genomsnittligt bidrar Sverige med 2,0%.

Under den andra huvudavdelningen upptas det europeiska bolaget för kemisk behandling av bestrålat atombränsle (Eurochemic).

Anslagsbelastningen budgetåret 1983/84 uppgick lill 13,1 milj.kr., varav 4,3 milj.kr. avsåg Eurochemic-projeklet och återstoden ca 8,8 milj.kr. utgjorde merparten av Sveriges ordinarie bidrag till OECD för verksamhetsåret 1984. För budgetåret 1984/85 uppskattas OECD-bidragel numera lill ca 12 milj.kr. och bidraget till Eurochemic till ca 5 milj.kr.

Organisationens budget för verksamhetsåret 1986 har ännu inle faslställts. Med ledning av tillgängligt beräkningsunderlag bör anslaget för budgetåret 1985/86 kunna minskas med 2 milj.kr.

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

alt till Organisationen för ekonomiskt samarbete och ulveckling (OECD) för budgetåret 1985/86 anvisa elt förslagsanslag av 19000000 kr.

B 5. Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

1983/84 Utgift

9283492

1984/85 Anslag

11500000

1985/86 Förslag

11500000

Enligt gällande bidragsskala skall Sverige betala 26,71% av den fastställda budgeten för EFTA för budgetåret 1984/85. Detta motsvarar en anslagsbelastning av ca 11,5 milj.kr.

Organisationens budget för budgetåret 1985/86 fastställs i juni 1985. Jag beräknar ett oförändrat anslag för detta budgetår. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) för budgetåret 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av 11 500000 kr.

B 6. Byråer för handels- och råvarufrågor m. m.

1983/84 Utgift

7 140206

1984/85 Anslag

7844000

1985/86 Förslag

8487000

Från anslaget bestrids utgifter för Sveriges deltagande i vissa internationella organ. För budgetåret 1985/86 torde medel beräknas enligt följande.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet

30

1984/85

Beräknad

ändring

1985/86

10

11

1.     GATT-organisationen

2. Internationella rådet för samarbete på tullområdet

3. Internationella tulltaritfbyrän

4. Internationella kafTeorganisationen (ICO) (prop. 1962: 1 bil. 12 s. 281)

5. Internationella kakaoorganisationen (ICCO) (prop. 1973: 36)

6. Internationella rådgivande bomullskommittén (ICAC) (prop. 1951:47)

7. Internationella gummistudiegruppen (IRSG) (prop. 1966-. 1 bil. 12 s. 168)

8. Internationella naturgummi-organisalionen (INRO) (prop. 1979/80: 107)

9. Organisationen för de järnmalms-exporterande länderna (APEF) (prop. 1975/76: 24) Internationella studiegruppen för bly- och zinkfrågor (LZ) (prop. 1960:1, bil. 12 s. 284) Internationella tennrådet

(ITT) (prop. 1981/82:117)

12.   Internationella juteorgani-salionen (IJO) (prop. 1982/83: 106)

13.   Internationella organisationen för tropiskt timmer (ITTO) (prop. 1983/84; 121)

14.   Organisationen för intellektuell äganderätt, internationella byrån (WIPO/BIRPl) (prop. 1956: 1 bil. 12 s. 161, 1963: l,bil. 12s. 152)

15.   Internationella byrån i Paris

för utställningar (prop. 1947: 1 bil. 12 s. 156)

16. Övrigt

3 600000

+ 300000

573000

of

120000

+ 36000

535 000

of

78000

of

70000

-(- 7000

77000

of

35 000

of=

410000

-1- 60000

86000

of

78000

of

30000

of

of

50000

-1-240000

2050000

of of

-1-643000

42 000 10000

7844000

' Om förhandlingarna om ett nytt kakaoavtal slutförs under våren 1985, kan proposition komma alt föreläggas riksdagen hösten 1985. - Avtalet löper ut i oktober 1985. Troligen kommer det att förlängas med tvä år.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

att till Byråer för handels- och råvarufrågor m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa elt förslagsanslag av 8487000 kr.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet                       31

B 7. Internationell råvarulagring

1983/84 Utgift

744

1984/85 Anslag

2500000

1985/86 Förslag

3 700000

Sverige deltar i två internationella rävaruavtal, som syftar till att stabilisera råvarupriserna genom bl.a. internationella buffertlager som finansieras genom bidrag frän medlemsländerna.

1979 års internationella naturgummiavtal trädde i kraft definitivt år 1982 (prop. 1979/80:107, NU 40, rskr 273). Avtalet löper ut i oktober 1985 men kommer sannolikt att förlängas med tvä är. Förberedelser för en omförhandling har inletts. Förhandlingarna beräknas bli påbörjade under våren 1985. Sammanlagt har Sverige bidragit med ca 4,1 milj.kr. till buffertlager-kontot. 0,5 milj.kr. av tidigare bidrag återbetalades i juni 1984. Under budgetåret 1983/84 har inga bidrag erlagts till buffertlagerkonlol. Nya bidrag kan dock komma att aktualiseras. Härför avsätts 2 milj. kr.

Det sjätte internationella tennavtalet trädde provisoriskt i kraft den 1 juli 1982 (prop. 1981/82:117, NU 32, rskr 247). Sverige deltar för första gängen i detta avtal. I enlighel med avtalet har Sverige bidragit med ca 3,4 milj.kr. till tennrådels bulfertlagerkonto. Genom de stora överskotten som ackumulerats och svårigheterna att nedbringa tillflödet av tenn kommer sannolikl den besvärliga situationen atl bestå ännu en tid och eventuellt leda till atl ytterligare medlemsbidrag kan aktualiseras. Härför avsätts 1,7 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Internationell råvarulagring för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 3700000 kr.

B 8. Övriga internationella organisationer m. m.

1983/84 Utgift              474970

1984/85 Anslag          1000 000'

1985/86 Förslag            700000

' Varav engångsanvisning 400000 kr.

Under detta anslag beräknas bidrag till verksamheter och organisationer av delvis helt olika karaktär. Bl.a. beräknas bidrag till Permanenta skiljedomstolens internationella byrå i Haag, det internationella institutet för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg (Fondation René Cassin), Haag-akademien för internationell rätt, del internationella institutet för humanitär rätl i San Remo och den internationella juristkommissionen i Geneve.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                         32

Vidare utgår ersällning för vissa koslnader för COST-samarbetet inom den europeiska gemenskapen (tekniskt-veienskapligt samarbete).Totalt beräknar jag dessa bidrag till 200000 kr. för budgetåret 1985/86.

Sedan budgetåret 1977/78 har över detta anslag även anvisais medel att användas för ekonomiskt slöd lill vissa internationella, icke-statliga organisationer (NGO) samt forsknings- och studiegrupper m.m. (jff- prop. 1976/77: 100 bil. 6, s. 14). Stödet går i första hand till enskilda organisationer och rörelser som verkar för mänskliga rättigheter, fred och nedrustning. Den årliga medelsramen för dessa bidrag sänktes budgetåret 1981/82 i besparingssyfte frän 500000 kr. till 300000 kr. Den har därefter med hänsyn till kostnadsutvecklingen och valutakursförändringarna uppräknats till 400000 kr. Jag förordar att denna medelsram höjs lill 500000 kr. för budgelåret 1985/86.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Övriga internationella organisationer m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av 700000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                        33

C.   INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE

U-LÄNDERNAS SITUATION

U-ländernas aktuella situation

U-ländernas utveckUng under efterkrigstiden

De djupa ekonomiska problemen består i flertalet u-länder. Utvecklingen har varil mycket ojämn i olika länder och regioner. Den har gått långsammare i de fattigaste länderna än i de rikare och klyftan mellan dem har stadigt ökat. Mätt i inkomst per invånare har även klyftorna växt mellan i- och u-länder p. g. a. den snabbare befolkningstillväxten i iredje väriden.

Trots denna dystra bild har u-länderna som grupp uppvisat betydande framgångar med en relativt snabb ekonomisk tillväxt under senare årtionden. Före 1950 var den genomsnittliga tillväxttakten bara hälften sä hög som under de därpå följande decennierna. Utvecklingen har varit särskilt snabb inom tillverkningsindustrin men åven jordbrukets produktionsökning har varil flerfaldigt högre än under den koloniala epoken. Dessa omvälvande förändringar har sin grund i en betydande intern resursmobilisering kompletterad med kapitalöverföringar frän i-länderna, inklusive bistånd.

Utvecklingsanslrängningarna har varil framgångsrika på många viktiga områden. Effektivare bekämpning av epidemiska sjukdomar och förbättrad hygien har resulterat i väsentligt sänkta dödstal. Medellivslängden i mänga u-länder har på nägra decennier stigit med mer än 20 är. Analfabetismen har drastiskt kunnat nedbringas genom en väldig uppbyggnad av skolväsendet.

Fortfarande lider mer än en femtedel av världens befolkning brist på mat, rent vatten, kläder och andra livsviktiga förnödenheter. Den brist på utjämning som kännetecknar förhällandet mellan u- och i-länder har sin motsvarighet också inom flertalet u-länder. Decennier av hög tillväxt har inte lyckats bryta underutvecklingen på landsbygden eller nämnvärt förbättra de fattigaste folkgruppernas levnadsvillkor.

De omvälvande händelser som inträffade i världsekonomin under 1970-talet i form av stora oljeprisökningar, fluktuerande växelkurser och tilltagande inflation drabbade främst produklionslillväxten i industriländerna. I början av 1980-talet ledde emellertid de externa påfrestningarna och den bristande anpassningen till tidigare strukturförändringar även till att tillväxten i u-länderna föll drastiskt. 3    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                           34

Afrika

I Afrika söder om Sahara, där flertalet av Sveriges programländer för bistånd ligger, är situationen sårskilt allvarlig. Inkomsten per invånare är i många länder nu lägre än när den politiska självständigheten vanns.

Delar av Afrika genomgår den värsta svältkatastrofen i modern lid. Orsakerna får sökas i en kombination av inre och yttre omständigheter. Den snabba folkökningen har skärpt konkurrensen om odlingsbar mark, betes- och skogstillgångar. Det afrikanska jordbruket har ytteriigare drabbats av den mest förödande torkan på femton år. En viktig orsak till den djupgående krisen i jordbruket har ocksä varit den lågprispolitik som gynnat stadsbefolkningen på böndernas bekostnad. En annan är alt moderniseringen inriktats pä vissa grödor och teknologier, som inte varit anpassade till afrikanska förhållanden. Resultatet har blivit att den inhemska jordbruksproduktionen per capita sjunkit under en 20-årsperiod och beroendet av importerade livsmedel blivit alltmer markerat. Kostnaden för import av livsmedel uppgår till ca en fjärdedel av allt bist.ånd Afrika erhåller.

Recessionen i världsekonomin har hårdast drabbat de fattiga afrikanska länderna med sämst förmåga att klara anpassningen till försämrade ekonomiska villkor.

En kombination av stagnerande exportvolym och myckel låga världsmarknadspriser på råvaror har lett till att exportintäkterna sjunkit kraftigt. Samtidigt har det internationella biståndet värdemässigt sjunkit och räntebetalningarna på lånen stigit. Under 1980-talet har nettokapitalflödet till de afrikanska staterna halverats.

Bland de fattigare u-länderna har de afrikanska länderna totalt sett en förhållandevis liten skuldbörda men den ulgör en utomordentligt allvarlig belastning på deras redan mycket bräckliga ekonomier. I flera programländer för svenskt bistånd har pä senare tid kraftfulla åtgärder vidtagits i syfte att anpassa ekonomin till de negativa externa faktorer som hindrar en ekonomisk uppgång. Möjligheterna att ta upp nya kommersiella krediter för import av nödvändiga insatsvaror, olja och reservdelar är dock ytterst begränsade på grund av dessa länders låga kreditvärdighel. Delta hotar atl lamslå produktionen i bäde industri- och jordbrukssektorn. En reglering av deras utlandsskulder så att utländsk valuta frigörs är därför angelägen om hittills vidtagna och kommande anpassningsätgärder skall ge resultat.

Asien

De asiatiska länderna har i ett globalt perspektiv klarat sig bättre än många andra under de senaste åren. Mycket stora inkomstskillnader finns dock i flertalet av dessa länder och det är ovisst i vad mån tillväxten kommit de fattiga till del.

De rikare s.k. nya industriländerna som huvudsakligen baserar sina ekonomier på tillverkningsindustri och handel har kunnal dra nytta av återhämtningen i västvärlden och öka sin export och tillväxt.

Prop. 1984/85; 100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                        35

Även många medel- och låginkomstländer i regionen har åtnjutit en betydande ekonomisk tillväxt. Flera länder har lyckats nedbringa koslnaderna för oljeimporten och i vissa fall på initiativ från Världsbanken bedrivit en restriktiv ekonomisk politik som resulterat i minskade budgetunderskott och ökade valutareserver.

Särskilt i Sydasien har jordbruksproduktionen ökat kraftigt beroende på såväl rika monsunregn som på ökad och mer effektiv användning av konstgödsel, högavkastande utsäde och konstbevattning.

Medan utvecklingen således ter sig tämligen ljus för merparten av de asiatiska länderna, har länderna i Indokina p.g.a. torka och fortsatta politiska problem haft betydande ekonomiska svårigheter.

Latinamerika

Den djupa recessionen i industriländerna i början av 1980-talel spreds lill u-länderna genom lägre exportpriser och minskad efterfrågan på deras råvaror. Samtidigt som exportintäkterna sjönk steg räntorna på utlandslånen. För att komma tillrätta med dessa finansiella obanlanser har flertalet länder i Latinamerika tvingats vidta genomgripande åtstramningsåtgärder.

Under 1980-talets tre första år sjönk inkomsten per invånare. En drastisk nedskärning av offentliga utgifter har genomförts i mänga av länderna genom avskaffande av subventioner på baslivsmedel och samhällstjänster. De fattigare befolkningsgruppernas redan tidigare utsatta situation har härigenom ytterligare försämrats.

Privata investeringar har hämmats av svag inhemsk efterfrågan och höga räntesatser. Kapacitetsutnytljandet har fallit och arbetslösheten ökat. Företagskonkurserna har visat en snabb ökning.

De sammanlagda kort- och långsiktiga ekonomiska effekterna av denna utveckling kan idag svårligen överblickas. Klart är emellertid att de ekonomiska problemen i många länder underminerat en redan bräcklig social och politisk stabilitet.

Inte på flera decennier har så mänga demokratiskt valda regimer suttit vid makten i Latinamerika. Kontinentens ekonomiska utveckling och dess relationer till industriländerna kommer i hög grad att bestämma förutsättningarna för en fortsatt demokratiseringsprocess.

Världskonjunkturen

Under 1984 ökade den ekonomiska aktiviteten markant i världen. Starkast blev tillväxten i Nordamerika, vilket i särskilt hög grad stimulerade aktiviteten i Japan och flera andra länder i Sydostasien. I Europa skedde en viss förbättring som dock var otillräcklig för att förhindra att arbetslösheten fortsatte att växa.

Trots begränsad inflation i industriländerna förblev realräntorna pä en mycket hög nivå. Oron på valutamarknaderna var stor och dollarn stärkte ytterligare sin ställning.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                         36

Konjunkturuppgången i industriländerna har haft en relativt begränsad effekt på råvarumarknaderna och därmed också för u-länderna. Det höga ränteläget dämpade lageruppbyggnaden och vissa strukturella fijrändringar medförde en lägre råvaruförbrukning. Råvarupriserna ligger fortfarande under 1980 års nivå och olika handelsbegränsande åtgärder, ofta med udden riktad mot u-landsimporlen, växer.

Dessa faktorer i kombination med en påtaglig nedgång i kreditgivningen till u-länderna har under senare år försatt ett växande antal u-länder i akuta betalningssvårigheter. Trots atl u-länderna sammantagna mer än halverat underskottet i bytesbalansen sedan 1981 utgör finansieringen av de återstående underskotten en mycket besvärlig restriktion för mån];a enskilda länder.

Idag exporterar u-ländema kapital till industriländerna. I form av räntebetalningar går ungefär dubbelt så myckel tillbaka till i-länderna som u-länderna får i bistånd.

U-ländernas skuldbörda har ökat femfaldigt under den senaste lO-års-perioden och uppgår nu lill mer än 800 miljarder dollar. Under 1983 tvingades ett 30-tal u-länder till omförhandlingar av utlandsskulder på över lOOmiljarderdollar. Beloppet av statsgaranterade skulder som togs upp lill förhandlingar var samma år 20 gånger högre än året innan.

Ömsesidigt beroende

U-ländernas svårigheter atl återbetala lånen och samiidigi upprätthålla ekonomisk tillväxt och politisk stabilitet har gjort atl det ömsesidiga beroendet mellan i- och u-länder ställts pä sin spets.

Genom den internationella handeln, växelkurser, räntenivåer och kapitalflöden knyts i- och u-länder allt fastare samman. Skuldkrisen motverkar härigenom inte bara utvecklingsansträngningarna i de låntagande länderna. Den utgör även ett fortsall hot mot stabiliteten på de internationella kapitalmarknaderna. Efterfrågebortfallet i världsekonomin till följd av skuldländernas neddragna import ger också negativa effekter på i-ländernas export, sysselsättning och tillväxt.

Omvänt gäller att industriländernas tillväxttakt och väridshandelns expansion behöver komma tillbaka till 1950- och 60-talens höga nivåer om u-länderna skall återfå en tillväxttakt som överstiger den accelererande befolkningsökningen. Annars kommer även på sikt utrymmet för standardhöjningar i många u-länder att bli mycket begränsat eller obefintligt.

Det internationella biståndet

Det internationella biståndet har stagnerat under 1980-talets första hälft. Aktuell statistik från OECDis biståndskommitté (DAC) visar att u-länderna under 1983 mottog bara 90% av 1980 års bistånd, mätt i fasta 1982

Prop. 1984/85: lOO    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                      37

års priser och valutakurser. Den senaste statistiken visar också att bislän-del 1981-1983 varit ungefär konstant i fasta priser och kurser.

Av ett sammanlagt bistånd 1983 om strax under 35 miljarder dollar svarade de länder som ingår i DAC (jämför tabell 1) för omkring 28 miljarder dollar, vilket i fasta priser och valutakurser är ungefär samma belopp som för 1982. Den andel av bruttonationalinkomsten (BNI) som DAC-ländernas bistånd utgör, sjönk dock mellan 1982 och 1983 från 0,38% av BNI lill 0,36%. FN:s biständsmäl, som uttryckts i bland annal utvecklingsstrategierna, är alt varje givarlands biståndsulbetalningar bör uppgå till minst 0,7% av BNI. DAC:s ordförande väntar sig i sin årsrapport för 1984 att biståndet mätt som en andel av de samlade resurserna i DAC-län-derna, som procent av BNI, framöver - på sin höjd - kommer att kunna ligga kvar på nuvarande låga nivä.

Särskilt oroande i utvecklingen av del internationella biståndet är, all den konjukturuppgång som sedan en tid pägäti i vissa DAC-länder -främst USA - inte lett till ett ökat bistånd från den ojämförligt största marknadsekonomin - USA. USA:s bistånd har fortsatt att falla mätt som andel av BNI. 1983 var BNI-relationen endasl 0,24%. Detta ger anledning till oro, dels på grund av det amerikanska biståndets stora absoluta volym, 22% av det internationella biståndet, dels eftersom det politiska trycket mot andra svaga biståndsgivare att uppnå 0,7%-målet kan komma att minska. De övriga stora DAC-ländernas bistånd visar, med undantag för Japan där biståndet ökar från en låg nivä, tecken på stagnation. Del finska biståndet fortsätter atl öka, och de övriga nordiska länderna ligger kvar på en hög nivä.

Sovjetunionens och de östeuropieska staternas biståndsulbetalningar ligger enligt DAC:s beräkningar kvar pä en mycket låg nivä. 1 andel av BNI har det över åren legat kring 0,15% och är 1983 0,17%. Volymen mätt i dollar var i stort sett oförändrad mellan 1982 och 1983, omkring 2,5 miljarder.

Biståndet från givariändema inom OPEC uppgick 1983 lill 5,5 miljarder dollar, jämfört med 5,8 miljarder 1982, 8,5 miljarder 1981 och väl över 9 miljarder 1980, allt i 1982 års priser och valulakurser. Tillbakagängen i biståndet från OPEC fortsätter alltså, om än i långsammare takt. De två givare inom OPEC som håller genomsnitten uppe är fortfarande Saudiarabien och Kuwait - med biståndsulbetalningar om 3,53 % respektive 4,46 % av BNI under 1983. Kuwait har en inkomsl per capita högre än något land i OECD, och Saudiarabiens inkomsl per capita är ungefäriigen densamma som Sveriges. Sammantaget har OPEC:s bistånd över åren 1982-1983 fallit från 1,22% av BNI till 1,05% av BNI, fortfarande etl långt högre genomsnitt än den rikare DAC-kretsen kan uppvisa.

Bördefördelningen mellan olika givariänder fortsätter alltså atl vara myckel ojämn. De traditionella fyra största bislåndgivarna inom DAC -Norge, Nederiändema, Sverige och Danmark - fortsäller atl vara de enda

Prop. 1984/85:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet

38

OECD-länder som uppnått 0,7 %-mälet. Frankrikes siffra på 0.74 % i tabell 1 inkluderar överföringar till de franska översjöiska provinserna. Frankrike har dock tillkännagivit sin avsikt att 1988 nä upp till 0,7%-målel utan att räkna med överföringarna till dessa provinser. Bland de DAC-länder som ännu inte uppnått 0,7 %-målet visar statistiken en påtaglig och mer långsiktig tillväxt endast i Finland, Japan, och Italien. Det norska biståndet, störst i DAC-kretsen med 1,06% av BNI, fortsätter också atl öka.

Till följd av att tvä ärs IDA-bidrag utbetalades under samma redovisningsperiod steg siffran för Sveriges andel 1982 över 1% men återgick därefter till en mer långsiktig nivå kring 0,9% av BNI. Skälet till alt siffran understiger det svenska I %-mälet är att utbetalningarna p. g. a. eftersläpningar i medelsutnytljandet normalt understiger anslagen.

Biståndet utgör något över en tredjedel av de sammanlagda resursströmmarna till u-länderna. Biståndets andel av de totala resursströmmama har minskat kraftigt sedan 1970-talet, men biståndet utgör fortfarande en helt avgörande inkomst för särskilt de fattigaste länderna, som i stor ulslräckning saknar möjligheter atl dra till sig privata flöden.

Tabell 1: Biståndsutbetalningar 1983 från DAC-länderna, OPEC, Sovjetunionen och Östeuropa samt samma länders per capita-inkomster

Andel

Volym

Per

av BNI

capita

(%)

(milj. $)

inkomst

($)

DAC-länderna

Norge

Nederiändema

Sverige

Danmark

Belgien

Förbundsrepubliken

Tyskland

Australien

Frankrike

Canada

Storbritannien

Japan

Finland

Schweiz

Nya Zeeland

USA

Italien

Österrike

OPEC-länderna (varav) Kuwait Saudi-Arabien

Sovjetunionen och Östeuropa

0,36

27 458

11010

1,06

584

13 320

0,91

1195

9140

0,85

754

10650

0,73

395

10630

0,59

480

8270

0,49

3 176

10650

0,49

753

10030

0,74

3815

9460

0,45

1429

12660

0,35

1605

8 160

0,33

3 761

9700

0,33

153

9590

0,32

320

15430

0,28

61

6780

0,24

7992

14 120

0,24

827

6160

0,23

157

8860

1,05

5 476

2610

4,46

995

17 240

3,53

3916

10680

0,17

4 520

2939

Prop. 1984/85:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet                                     39

PRIORITERINGAR I SVERIGES BISTÅND

Samtidigt med de senaste årens ekonomiska kriser har det internationella säkerhetsläget präglats av omvälvningar och skärpta motsättningar som både skapats av och bidragit till väpnade konflikter sedan andra världskriget. De flesta av dessa har utspelats i tredje världens länder. Svält, undernäring, ohälsa, fattigdom och en ojämn fördelning av välstånd och resurser bidrar lill alt öka spänningarna i världen och därmed också riskerna att dessa spänningar leder till väpnade urladdningar. Om resurser pä detta sätt fortsätter att avdelas för militär uppbyggnad i slället för social och ekonomisk utveckling, ökar osäkerheten och spänningarna. Fortsatt snabb befolkningstillväxt i u-länderna bidrar yllerligare till atl trycket pä resurserna ökar och därmed spånningsriskema. Alla länders fred och gemensamma säkerhet hotas av okunnighet, fattigdom och ekonomisk ojämlikhet. Konkurrensen mellan militär uppbyggnad å ena sidan och social och ekonomisk ulveckling å den andra kan blott leda lill all den senare försenas och förlorar i kraft. Ansträngningar atl aktivt förebygga militarisering och väpnade konflikter i u-länderna är därför en viktig del i arbetet pä att säkra resurser för ulveckling. Ökat ekonomiskt oberoende är ett viktigt komplement till den politiska självständighet som mänga stater uppnått under efterkngsiiden. Stormakterna fortsätter att göra sill inflytande gällande i u-länderna och lokala väpnade konflikter tenderar att bli i allt högre grad indragna i spänningsfältet mellan supermakterna och därmed allt svårare att lösa. Biståndet, som ulgör en väsentlig del av Sveriges utrikespolitik, är etl led i ansträngningarna all främja social och ekonomisk ulveckling i tredje världen och därmed också all minska konfliktriskerna.

Bistånd till u-länder i kris

Mänga u-länder, däribland flertalet programländer, befinner sig i en strukturell kris med stora utlandsskulder och betydande underskott i såväl betalningsbalans som statsbudgei. Situationen är särskilt allvarlig i de afrikanska länderna söder om Sahara. Pä många håll breder svälten ul sig. Det föreligger stora svårigheter alt trygga livsmedelsförsörjningen. För människorna i dessa länder har den ekonomiska krisen inneburit att deras redan tidigare låga levnadsstandard försämrats ytteriigare. Utvecklingsoptimismen under 1970-talet har förbytts i pessimism och bristande framtidstro.

Som framhålls i SIDA:s anslagsframställning samverkar en rad faktorer till denna allvarliga stagnation i utvecklingsansträngningarna. Jag vill särskilt peka på några företeelser som är av betydelse för utformningen av utvecklingssamarbetet. Störte delen av de afrikanska länderna har under tre år i följd drabbats av torka, som allvarligt har försämrat försörjnings-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                         40

möjligheterna. Bakom denna akuta kris döljer sig emellertid en långvarig försämring av jordbrukets avkastning. Sedan 1970 har jordbruksproduktionen per invånare i länderna söder om Sahara ökat långsammare än befolkningen. De betydande investeringar inom induslri och infrastruktur som genomfördes under 1970-talel har givit låg avkastning och uppråtlhål-landet av gjorda investeringar har i många fall brustit. Den sydafrikanska destabiliseringspolitiken har för länderna i södra Afrika, som erhåller nära hälften av del svenska bilaterala biståndet, medfört ekonomiska avbräck och politisk instabilitet. Bistånds volymen har stagnerat samtidigt som återbetalningar av lån och krediter ökar. Nettotillskottet av utländsk valuta kommer under den närmaste femårsperioden sannolikt att minska.

I denna mörka bild av situationen i Afrika söder om Sahara finns dock vissa ljuspunkter. Flera av mottagarländerna har vidtagit långtgående åtgärder för att komma tillrätta med de grundläggande interna lUrukturella problem som hämmar ekonomisk tillväxt, särskilt när del gäller småbrukarnas bidrag till livsmedelsförsöijningen. Jag syftar dä på åtgärder som devalveringar, höjda producentpriser på jordbruksprodukter, avskaffande av livsmedelssubventioner saml liberalisering av handel och distribution av spannmål. För att dessa åtgärder skall kunna ge positiva ekonomiska resultat bör biståndet anpassas till det ekonomiska reformarbetet, bedrivas på etl flexibelt sätl och i vissa fall ökas. De fördelningspolitiska effekterna av vidtagna åtgärder måste ocksä uppmärksammas. Del år ini:e bara vad som produceras som är viktigt, utan även vilka som medverkar i och får del av produktionen.

Gemensam aktion genom internationella program

Den kritiska situationen i Afrika har under det senaste året varit föremål för betydande uppmärksamhet. FN:s generalsekreterare har tagit initiativ till internationella hjälpaktioner och till förbättrad samordning av bistånd genom FN-syslemet.

FN:s utvecklingsprogram (UNDP) har koncentrerat en stor del av sin verksamhet till de fattigaste länderna. 80 % av programmets allmänna länderfördelade resurser går till dessa länder. UNDP har vidare hand om ett antal fonder och program med särskild inriktning på minst utvecklade länder och länder i Afrika. Det föll sig bl. a. därför naturligt att ge UNDP en samordnande uppgift när det gäller uppföljningen av generalsekreterarens initiativ för Afrika. Organisationen har inom ramen för sina begränsade resurser utarbetat handlingsprogram och projekt för att på både kort och längre sikt bekämpa hungerkatastrofen i Afrika, bl.a. vägbyggen i Sahelområdel, förstärkning av meteorologiska institutioner i Botswana, bevattningsanläggningar, jordbruksforskning och ålgärder på Jordbruks-, hälso-och miljöområdena.

FN:s barnfond (UNICEF), som ägnar sig åt både långsiktigt utvecklingsbistånd och åt katastrofinsatser för att lindra omedelbar nöd. har

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                         41

också hörsammat generalsekreterarens uppmaning till ökade och samordnade insatser lill hjälp åt krisdrabbade länder i Afrika. Del redan omfattande samarbetet med andra FN-organ har därför förstärkts. UNICEF har också nyligen tagit initiativet till elt särskilt Afrika-program med kort-och långsiktiga insatser i tretton länder, utöver de reguljära landprogrammen, med särskild inriktning på barns överlevnad, vatten, mal och transporter.

Under 1984 avslutades förhandlingar om en påfyllnad av Afrikanska utvecklingsfondens resurser. Därvid nåddes enighet om en nära 50-procen-tig höjning. Delta innebär en real ökning på drygt 15 %. Härigenom ges fonden möjlighet att expandera sitt ullåningsprogram under de närmaste åren.

Världsbanken har nyligen presenterat etl aktionsprogram med anledning av krisen i Afrika. Programmet innehåller förslag till åtgärder som baseras pä gemensamma ansträngningar av de afrikanska länderna, bilaterala givare och internationella organisationer. Världsbanken bör därför i samverkan med givarländerna mobilisera ytterligare resurser för atl genomföra aktionsprogrammet. Sverige har aktivt utderstött ansträigningar att få \\\\ stånd elt ökat resursflöde genom insatser av bredast möjliga krets givare inom ramen för IDA. Biståndet till Afrika bör ges i smidiga former och anpassas till Afrikas särskilda behov. Väridsbanken bör spela en aktiv roll för att förslärka samordningen av biståndsinsatserna. Det råder allmän enighet om att det finns behov av en bättre lokal samordning av olika biståndsgivares insatser i varje enskilt land. Ansvaret för denna koordinering bör ligga hos mottagarlandet, men Världsbanken och UNDP kan bidra till atl förstärka dess kapacitet för sädan givarsamordning.

Flera av de afrikanska länder som har drabbats av den ekonomiska krisen och av extremt ogynnsamma våderieksförhällanden fär också la emot betydande flyktingströmmar. Ländernas redan förut ansträngda ekonomi gör att de inte har möjlighet alt avsätta särskilda resurser för projekt som syftar till integrering av flyktingar eller av återvändande flyktingar. Under de senaste åren har FN:s flyklingkommissarie (UNHCR) och UNDP särskilt uppmärksammat behovet av samordning av flyktinghjälp och utvecklingsbistånd. Sommaren 1984 hölls den andra konferensen om hjälp lill flyktingar i Afrika (ICARA II). Härvid antogs en aktionsplan som bl.a. fastslog atl biståndsgivarna vid utformning av utvecklingsprojekt också bör ta hänsyn lill flyktingsituationen i det berörda landet. Mot denna bakgrund bör därför i de regelbundna överläggningarna med i första hand programländerna prövas huruvida särskilda kalastrofmedel kan användas för atl utvidga vissa pågående utvecklingsprojekt lill all även komma flyktingar till del.

Sveriges direkta bidrag lill krisdrabbade länder

En stor del av Sveriges bilaterala bistånd har under många år särskilt inriktats på att höja den falliga landsbygdsbefolkningens levnadsnivå och

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                           42

att öka dess säkerhet i försörjningskriser. Genom mångårigt samarbete har Sverige medverkat till att bl. a. tre av fyra tanzanier idag har tillgång till en hälsocentral, atl sju av lio människor pä landsbygden i Botswana har tillgång lill rent vatten och att nästan vartannat etiopiskt barn har en skola alt gå till. Del svenska biståndet medverkar vidare till bl.a. plantering av skog, uppbyggnad av små och medelstora industriföretag, förbättrade transportsystem och utbyggd kraftförsörjning. Till följd av krisen inriktas ansträngningarna nu mer på att underhälla och rehabilitera redan gjorda investeringar än på att bygga nya. Utan det svenska biståndet skulle den djupa krisen i flera länder ha varit än allvarligare för befolkniingen. Idag finns en fysisk infrastruktur och en utvecklingsnivå i samhällena som det svenska biståndet medverkar till att upprätthålla och vidareutveckla. Dessa förutsättningar utgör en viktig bas i försöken att övervinna den ekonomiska krisen.

Afrikas försörjningskris har medfört att betydande svenskt katastrofbistånd lämnats till lorkdrabbade länder söder om Sahara. Härvid har särskild uppmärksamhet givits programländerna. Riksdagen beslutade våren 1984 om en extra höjning av anslagsposten Katastrofer m. m. för särskilda insatser i Afrika. Vid ingången av innevarande budgetår fattade regeringen beslut om användning av kalastrofmedel lill ett belopp av 80 milj.kr. för snabbt verkande åtgärder i åtta programländer. Ytterligare sådana insatser förbereds i programländerna men också i andra länder.

Pä samma sätl som i de internationella organisationernas pro:2ram ägnas i det bilaterala biståndet störte uppmärksamhet åt samverkan mellan katastrofbistånd och långsiktigt utvecklingssamarbete. Katastrofbistånd lämnas i ökande omfattning till förebyggande verksamhet och naturkatastrofberedskap i syfte att mildra verkningarna av missväxt, torka och andra naturkatastrofer. Torkkatastrofer tenderar ofta atl utvecklas gradvis som etl resultat av att allt fattigare befolkningsgrupper tvingas utnyttja allt magrare jordar. Härigenom skärps effekterna av pågående klimatförändringar. Förebyggande åtgärder som bör stödjas med katastrofmedel kan vara atl upprätta spannmålslager, att tillhandahålla fordon för distribution av förnödenheter och att utbilda människor på lokal nivä. Förebyggande insatser bör kopplas samman med det långsiktiga utvecklingssamarbetet, i synnerhet åtgärder som syftar lill atl förbättra jordbrukets avkastning och den ekologiska miljön. Denna sammankoppling av kalastroftiistånd och långsiktigt utvecklingssamarbete bidrar till atl minska ländernas sårbarhet för naturkatastrofer.

Biståndet utnyttjar medel som verkar både på kortare och längre sikt. För att främja de biståndspolitiska målen krävs därför ofta en kombination av en rad varierande biståndsinsatser med olika tidsperspektiv. Jag finner det angeläget att stödja såväl verksamhel som främjar produktion och tillväxt som sociala insatser av typ primärskoleutbildning och hälsovård på landsbygden, vilka inriktas på atl vidmakthålla och höja levnadsstandar-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                        43

den bland de fatliga befolkningsgrupperna. Den strukturanpassning som påkallas av krisen behöver inle innebära någon social nedrustning. Biståndet till t ex. undervisning, hälsovård, nutrition och vattenförsörjning måsle inriktas på effektiva metoder som tillfredsställer landsbygdsbefolkningens behov på dessa områden till lägre kostnader för statens budget och valuta-tillgångar.

Många av de allra fattigaste u-länderna befinner sig i akuta betalningssvårigheter och deras utlandsskulder har vuxit kraftigt. Sverige bör, tillsammans med sä mänga som möjligt av de övriga industriländerna, verka för all långsiktiga och realistiska lösningar på dessa problem kommer till stånd.

Lanlbruksutveckling och forskning

Minskad jordbruksproduktion för avsalu och en alltmer hotad livsmedelsförsörjning i etl flertal länder söder om Sahara är, som framhållits inledningsvis, etl sammansatt problem. Torka och externa faktorer kan lill en del förklara produktionsminskningen. Men orsaker måste också sökas i den jordbrukspolitik som förts. Ensidiga satsningar på stora kapitalintensiva jordbruk med otillräcklig teknisk och administrativ personal eller pä införande av enstaka s. k. mirakelgrödor har gett otillfredsställande avkastning. Politiken har också inneburit avsaknad av stimulans till småbönderna att producera ett överskott för rrrarknaden. Myndigheternas avvägning av småböndernas och stadsbornas intressen har ofta utfallit till de förtas nackdel. Della har i sin tur lett till atl småbönderna riktat in sig på självhushållsproduklion och byteshandel snarare än produktion för avsalu.

Det räcker oftast inte att priserna på jordbrukarnas avsaluprodukter höjs. Den brist småbönderna känner rör inle bara pengar ulan varor som de kan inhandla. En prishöjning kan i etl sådant läge rentav leda lill minskad produktion, om den inte kombineras med ett ökat varuutbud. Del kan i vissa fall vara motiverat alt genom importstöd finansiera inköp av enkla jordbruksredskap och insatsvaror samt alt pä samma sått stödja industrier som producerar konsumtionsvaror för landsbygdens behov. Undantagsvis kan även stöd lill inköp av vissa konsumtionsvaror av basbe-hovskaraktär prövas som en av fiera åtgärder för att stimulera jordbruksproduktionen i krisdrabbade länder.

Jag vill i detta sammanhang understryka behovet av en genomlysning och utvärdering av de erfarenheter, som redan vunnits beträffande den sjunkande jordbruksproduktionen i Afrika. I forskning kring jordbruksnäringens kris är en tvärvetenskaplig ansats nödvändig, som gör det möjligl att beakta en lång rad faktorer avseende ekonomi, agronomi, teknikval, ekologi, politiska maktstrukturer, jordägandeformer samt kulturella system och värderingar. Sådan forskning måste syfta till att ge underlag för ulveckling av realistiska metoder för landsbygdsutveckling. SAREC:s slöd till forskning av delta slag bör byggas ut. Del är vidare angeläget alt SIDA

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                          44

stödjer denna ansats genom insatser för rådgivning, utbildning, distribution och kommunikationer. 1 detta sammanhang bör kvinnans roll i jordbruket och hennes avgörande betydelse för smäbrukarfamiljens livsmedelsförsörjning uppmärksammas.

Den enda långsiktiga lösningen på livsmedelskrisen är atl länderna får hjälp alt bygga upp sin egen kapacitet för livsmedelsproduktion. Regelbundet återkommande bistånd i form av spannmålssändningar kan leda till att den lokala marknaden för småböndernas avsaluproduktion upphör alt fungera och att inkomster till investeringar i produktionskapacitet elimineras. I nuvarande krissituation måste dock livsmedelsbiståndet öka. Del måsle lämnas i sådana former att inte ansträngningarna atl öka livsmedelsproduktionen i mottagarländerna motverkas. Om livsmedelsbistånd ges till utblottade människor eller i form av lön för arbete kan sådana negativa effekler undvikas.

Jag anser att ett utökat bistånd till u-ländernas jordbruk äi- motiverat. Stödet mäste vara väl avvägt och samordnat med ekonomiska reformer i landet i syfte att bryta strukturella obalanser ocb negativa produktionstrender inom jordbruket. De försök som görs av regeringar i vissa länder i södra Afrika att genom en ändrad jordbrukspolitik stimulera till ökad produktion bör stödjas. Den dialog om politikens och slödels utformning som inletts bör fortsätta. Betydelsen av sädana faktorer som pris-och växelkurspolitiken, utbudet av insats- och konsumtionsvaror, slöd till småindustri och förbättrad infrastruktur på landsbygden bör betonas frän svensk sida.

Förstärkning av programländernas jörvaltning

SIDA framhåller i sin anslagsframställning att flera programländer är illa rustade ifråga om administrativ kapacitet och att bristen på administrativt utbildad personal utgör ett allvarligt utvecklingshinder. Utan sådan personal i ländernas förvaltning är det svårt att bedriva effektivt bistånd i samklang med de biståndspoliliska målen. Jag delar SIDA:s uppfattning att stöd utifrån fill att förbättra administrativa system och rutiner kan vara lika väsentligt som bistånd lill exempelvis projekt för landsbygdsutveckling och industrirehabilitering. Då den ekonomiska krisen begränsar samar-betsländernas handlingsmöjligheter finns en betydande risk att administrationen av alltfler viktiga verksamhetsgrenar i praktiken omhändertas av biståndsgivarna. Det ligger i båda parters intresse att motverka en sådan utveckling.

FN har genom i första hand UNDP en av sina viktigaste uppgifier på detta område. Utöver det slöd som kan erhållas genom FN har flera av Sveriges programländer efterfrågat svensk förvaltningspersonal till viktiga befattningar inom ländernas centrala administration. Den intensifierade dialogen om utvecklingssamarbetets utformning och ökad svensk medverkan i olika biståndsprojekt underlättas, om personal sätts in på cenirala

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                           45

funktioner. Sådana personalinsatser ställer krav pä medverkan från SIDA men kan samtidigt innebära lättnader för biståndskonior och hemmamyndighet. Förvaltningsstödet stärker vidare moltagarkapaciteten för bistånd i samarbetslandet, vilket ökar effektiviteten i samarbetet. Läromedel och viss utrustning kan förutom personal ingå i paket av insatser som syftar till att effektivisera administrativa system, förenkla beslutsrutiner samt utbilda och utveckla personal i programländernas förvaltning.

I Mozambique har svenskrekryterad personal placerats inom den centrala planmyndighelen, jordbruksministeriet samt transport- och undervisningsministerierna. Liknande insatser av förvaltningspersonal har gjorts på olika poster i Tanzanias, Angolas, Nicaraguas och Lesothos förvaltningar. I andra fall har insatser gjorts i samarbete mellan SIDA och ITC för all bistå Tanzania, Mozambique, Zimbabwe och Angola att förbättra sina rutiner för hantering av viktig import. Insatserna syftar till atl överföra kunnande i internationell upphandling och materieladministration.

I dialogen med programländerna bör betydelsen av insatser för all stärka administrationen på central och lokal nivå framhållas. Svenskt slöd till sädana insatser bör erbjudas företrädesvis inom sektorer till vilka svenskt bistånd i övrigt är koncentrerat inom respektive land. Det allvarliga finansiella läget i vissa programländer motiverar vidare att stöd övervägs lill centrala finansiella funktioner, t. ex. i fråga om administrationen av skuld-och räntebetalningar. Krisen har på många håll försvagat de biståndsmottagande ländernas medverkan i genomförandet av biståndsinsatser. Förvaltningsbistånd i kombination med utbildning av inhemsk personal kan motverka en sådan utveckling.

Det internationella samarbetets kris

Mot bakgrund av den inledningsvis redovisade ekonomiska situationen ter det sig lika angeläget som någonsin att dialogen och samarbetet mellan rika och fattiga länder intensifieras. Så har dock inte skett.

De två största mer betydande förhandlingstillfållena av nord/syd-karak-tär under 1984 var befolkningskonferensen i Mexico och den fjärde allmänna industrialiseringskonferensen (UNIDO IV) i Wien. Den förstnämnda var pragmatisk och sakinriktad och har allmänl bedömts som en relativ framgång. Den redovisas utförligare i ett senare avsnitt. UNIDO IV kom att omfatta frägor som spände över stora delar av nord/syd-fältet. Dess betydelse är avhängig av de insatser som u-ländernas själva men också i hög grad i-Iändema på sikt är redo göra. 1984 ägde också en översyn rum av FN:s internationella utvecklingsstrategi för del tredje utvecklingsårtiondet, dvs. 1980-lalet. Översynsförhandlingarna avslutades under hösten 1984 utan resultat och kom därigenom all illustrera nord/syd-dialogens nuvarande stillestånd.

Detta stillestånd kan te sig paradoxalt eflersom de ömsesidiga fördelarna

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                        46

av inlernalionelli samarbete liksom det ömsesidiga beroendet numera allmänl erkänns och borde uppmuntra lill intensifierat internationellt samarbete. Paradoxen blir om möjligt än mer anmärkningsvärd om man beaktar att den ekonomiska återhämtningen borde erbjuda möjligheter lill en avveckling av handelshinder och protektionistiska tendenser liksom till andra åtgärder, som framstått som ogörliga under den ekonomiska recessionens förlorade år.

U-ländernas problem har blivit alltmer svårhanterliga. Pä gnind av bristande vilja att nyttja de internationella samarbetsmekanismema har dessa ä sin sida inte utvecklats att svara mot de ökade kraven på ell resultatgi-vande samarbete. Förutom de ekonomiska svårigheter som gjort i-länderna mindre benägna all tillmötesgå u-ländernas krav har del mer frusna klimatet i ösl-västkonflikten bidragit till ett skärpt tonläge i internationella fora, vilket också påverkat nord-sydsamarbetet.

Problemen har inte blott ökat i komplexitet. De varierar liksom utvecklingsnivån allt mer påtagligt mellan olika länder. Del inlernaiionella samarbetet i FN och dess fackorgan har inte förmått anpassa sig härtill utan bevarar ett gruppsystem baserat på geografiska regioner och begrepp som BNP per capita. Detta gruppsystem är visserligen uttryck för u-ländemas inbördes politiska solidaritet i strävan efter en ny ekonomisk världsordning, kännetecknad av störte jämlikhet och rättvisa, men försvårar samtidigt sökandet efter lösningar anpassade till förhållandena i de enskilda länderna. U-ländernas krav blir mer generella och återspeglar den största gemensamma nämnaren samtidigt som i-länderna i sitt gensvar endast kan enas om den minsta gemensamma nämnaren.

Kraven på ekonomisk-politiska ålgärder har skärpts i ljuset av de krympande resurserna och i insikt om att insatser inom många områden inklusive biståndet krävs för att åstadkomma de eftersträvade förbättringarna i mottagarländerna. Deras interna resursmobilisering ställer krav pä den ekonomiska politiken. Den måsle dock kompletteras med finansiellt stöd utifrån, vilket särskilt i de fattigaste länderna bör lämnas som gåvobistånd. Dessa krav aktualiseras i både multilateralt och bilateralt utvecklingssamarbete.

De internationella utvecklingsorganen har inte undgått att påverkas av de nya stämningarna, inklusive de krav på effektivitet, kvantitativt mätbara resultat och strukturanpassning som åtföljt de reducerade resursfiö-dena. Viljan hos vissa givarländer inklusive några av de störte att bidra till de centrala finansieringsorganen såsom Världsbankens utvecklingsfond IDA och UNDP har minskat och resulterat i sjunkande kapacitet för dessa organ. I ell läge där betydelsen av samordnade och effektiva insatser är stor och där dessa organ borde spela en viktig roll underlåter givarländerna atl rusta dem så all de kan fylla sin funktion.

Krisen i det internationella ekonomiska samarbetet innebär således att viktiga instrument inte utnyttjas fullt ul. Konsekvenserna av vissa länders.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                        47

särskilt Förenta Staternas, motstånd mol all tillföra IDA ytterligare resurser, utöver den överenskommelse som träffades i böijan av 1984, är atl dess kapacitet inte används och att mottagarländerna inle fär tillgång till resurser för sin utveckling. Det är oförsvarligt att det internationella finansieringssystemet på detta sått försvagas när de kritiska förhållandena i u-länderna motiverar ökade insatser i samverkan mellan de bidragsgivande och de mottagande länderna. I kretsen av internationella utvecklingsbanker har dock den Afrikanska bankens motsvarighet till IDA, Afrikanska utvecklingsfonden, nyligen fått ökade resurser, men den utgör snarare etl undanlag än en regel i sammanhanget. F. n. pågår förhandlingar om nya resurser till den internationella jordbruksutvecklingsfonden, IFAD, en institution som genom sin fördelning av kapitaltillförsel och röstetal utgjort det hittills främsta exemplet på försöken att avvika från etablerade mönster till förmån för u-länderna och med ett aktivare engagemang frän de oljeproducerande staterna. Utsikterna är dock inle ljusa. Återigen spelar återhållsamhet hos vissa stora givarländer en olycklig roll. OPEC-ländernas ekonomiska förutsättningar har förändrats sedan IFAD:s tillkomst vilket i någon utsträckning borde få återspeglas i bördefördelningen. Krav på en ökad insats av OPEC kan inte annat än uppfattas som att IFADrs värde som samarbetsorgan och bisländsinstitution får stä tillbaka för krav som inte är biständspolitiskt motiverade.

Sverige har traditionellt lämnat etl kraftigt stöd till internationellt samarbete och de multilaterala organen. Jag är övertygad om alt det är i bäde värt eget och i u-låndemas intresse att bevara ett starki nätverk av internationella organisationer. För att bidra härtill och för att hjälpa särskilt länderna i Afrika söder om Sahara beslöt riksdagen i våras att öka bidragen till vissa organisationer. Jag förordar att denna utveckling fullföljs under den kommande perioden.

För närvarande pågår diskussioner inom Världsbanken och IDA om hur ökade insatser skall kunna åstadkommas till förmän för länderna i Afrika söder om Sahara. IDA:s egna resurser år otillräckliga och hittills har förslag om ett särskilt fmansieringsarrangemeng för Afrika inte erhållit tillräckligt stöd. Bl.a. har Förenta Staterna markerat preferens för egna bilaterala insatser. Därigenom skapas ovilja också hos andra givarländer atl stödja gemensamma aktioner genom t. ex. IDA. Del s. k. bördefördel-ningsresonemanget, som ursprungligen tillkom för alt hjälpa till att pressa motsträviga givare till ökade biståndsinsatser, har fått motsatt verkan och blir nu en ursäkt för andra alt hålla igen, när slora givare inte önskar medverka eller vill begränsa sin medverkan. Sä skedde i päfyllnadsför-handlingarna avseende IDA-7. Denna utveckling har starkt bidragit till samarbelskrisen pä det ekonomiska områdel. Sverige bör därför verka för atl andra länder bidrar i en utsträckning som bällre svarar mot deras förmåga.

Inle bara en förbättrad resurssiluation för de cenirala finansieringskäl-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                            48

lorna är av vikt. Förbättrad samordning ocksä mellan multilaterala och bilaterala givare, skulle öka mottagarländernas nytta av insatserna. U-Iän-dernas redan i utgångsläget svaga administrationer kan nu tvingas avsätta resurser för att ta emol och förhandla med företrädare för alla de institutioner, multilaterala och bilaterala, mellanstatliga, statliga eller privata, som önskar engagera sig i varje enskilt land. Det förekommer att smiå u-länder i Sahelområdel fått motta 300 sådana besöksdelegationer pä elt år, vilkel är en orimlig börda för etl u-land. Det är på sitt sätt ocksä etl exempel pä det internationella samarbetets brister. Det är en angelägen uppgift för Sverige att i samarbete med andra likatänkande stater aktivt verka för förbättrad samordning. Dels måsle de redan etablerade formerna för samordning t.ex. Världsbankens konsultativa grupper och UNDP:s s.k. mndabords-mölen användas effektivt och vid behov inrättas i länder där de f. n. saknas, dels måsle andra former prövas t.ex. när katastrofsituationer av stor omfattning kräver samordning på nationell eller regional nivä. Det är därvid av största vikt all mottagarländernas huvudansvar och centrala roll respekteras och vid behov ges stöd t.ex. genom de internationella organisationerna eller i form av förvaltningsstöd.

Sverige bör också verka för atl biståndets inriktning mot de fattigaste och mest behövande länderna och befolkningsgrupperna återspeglas i organisationernas verksamhet. Härför fordras inte nya institutioner utan bättre och effektivare insatser saml samverkan mellan existerande organ i stället för konkurrens och splittring. UNDP:s styrelse har intensifierat sin programbehandling. Vidare har utvärderingens betydelse kraftigt betonats för atl framtida insatser skall bättre utnyttja de resurser som ställs till UNDP:s förfogande. Sverige bör stödja sådana stävanden och måste agera kraftfullt i de olika organisationerna utifrån en genomtänkt och väl samordnad politik. De svenska biståndsmålen och de erfarenheter som ligger till grund för Sveriges egna bilaterala insatser bör liksom hittills utnyttjas som grund för utformandet av det multilaterala samarbetet. På samma sätt bör vårt bilaterala bistånd söka dra nytta av de multilaterala organens insatser där så kan vara till gagn för båda parter och påskynda och effektivisera utvecklingsprocessen i u-länderna. I vissa situationer kan dessa insatser, liksom erfarenhetsutbyte och koordinering i övrigt, spela en viktig roll för att underlätta för mottagarländerna atl planera och genomföra en effektiv utveckling. Likaså kan detta underlätta verkställigheten av de svära ekonomiska och politiska beslut som fordras när ett land ingår avtal om betalningsbalansstöd med IMF, och det kortfristiga IMF-stödet behöver kompletteras med andra långsiktigare och mer direkt utvecklingsinriktade insatser.

Bilateralt och multilateralt bistånd kompletterar varandra. Det är för mottagaren väsenlligt att insatserna anpassas till varandra och sker i samverkan. I en framtid där fortsatt resursknapphet kan förutses är detla givelvis ocksä en förutsätining för effektivitet i resursanvändningen. Det

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                         49

är angelägel att Sverige i enlighel med sin lidigare roll fortsätter att verka för alt de cenirala multilaterala finansieringsorganen ges resurser och politiskt stöd som svarar mol de krav som kriser i u-länderna ställer på snara och omfattande insatser.

Befolkningsfrågor

FN anordnade i augusti 1984 en befolkningskonferens i Mexico som en uppföljning av den befolkningskonferens som ägde rum i Bukarest 1974.

Konferensen i Mexico hölls mot bakgrund av all världens befolkning alltjämt ökar snabbi trots en mindre nedgång i den genomsnittliga ökningslakten. För många u-länder är ökningstakten i slort sett oförändrad. Detta gör atl världens befolkning i absoluta tal ökar snabbt - f.n. med 78milj. människor per år och omkring år 2000 med 89milj. människor per år. Våridens befolkning kan komma att öka med 1,3 miljarder personer från 4,8 miljarder lill 6,1 miljarder är 2000 varav 90% kommer att bo i u-länder.

En befolkningstillväxt av den storieksordningen får allvarliga följder för livskvaliteten i många länder, som redan har svåra ekonomiska och sociala utvecklingsproblem. Den fortsatt höga befolkningstillväxten leder till stora svårigheier beträffande bl.a. livsmedelsförsörjning, ulbildning, hälsovård och sysselsättning. Dessulom påskyndar befolkningstillväxten ökenutbredning, avskogning, jordförstöring och andra ekologiska förändringar som försämrar den nalurliga miljön och förutsättningarna för livsmedelsproduktionen. Dessutom medför befolkningstillväxten en snabb tillväxt av städerna.

Vid konferensen i Mexico, som hölls på u-ländernas förslag, rådde stor enighet om befolkningsfrågornas vikt och om angelägenheten av att genom olika direkta åtgärder inkl. familjeplanering och hälsovårdsinsatser minska befolkningstillväxten för all kunna förbättra livskvaliteten.

Konferensens huvudresultat blev dels ett stort antal rekommendationer om ytterligare ålgärder pä befolkningsområdet som komplement till Bukarestplanen frän 1974, dels en deklaration i vilka vissa viktigare befolkningsfrågor betonats. Dessa dokument spänner över ett mycket brett område och behandlar bl.a. på etl framskjutet sått sambandet mellan befolkning, resurser, miljö och utveckling, kvinnans ställning, vikten av att minska barnadödligheten, familjeplanering och forskning. Sverige verkade aktivt för rekommendationerna på dessa områden. Den breda enighet som rådde vid konferensen och innehållet i rekommendalionerna och deklarationen innebär atl elt väsentligt framsteg gjorts i förhållande till Bukarestkonferensen och att konferensen kan betecknas som en framgång.

Jag finner det särskilt värdefullt att konferensen slog fast befolkningstillväxtens betydelse för många länder och underströk att befolkningsproblemen måsle lösas både genom ekonomisk och social utveckling och genom

4    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 5

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                           50

åtgärder som direkl påverkar olika befolkningsfaktorer. Sverige: bör därför bidra till atl de rekommendationer som antogs vid Mexico-konferensen genomförs.

En viktig del av del svenska biståndet på befolkningsområdel har under många är utgjorts av vårt stöd lill internationella befolkningsprogram, främst FN:s befolkningsfond (UNFPA) och Internationella familjeplaneringsfederationen (IPPF). Sverige är en av dessa organisationers största bidragsgivare. Jag kommer senare under anslaget C I. Bidrag lill internationella biståndsprogram atl föreslå en ökning av Sveriges bidrag till dessa organisationer.

Även ökade insatser på del bilaterala området är nödvändiga eftersom befolkningsutvecklingen, som SIDA anför i sin anslagsframställning, är grunden för all samhällsplanering och därför viktig såväl för u-ländemas allmänna utveckling som för biståndet. Det är också uppenbart att befoJk-ningsproblemen mäste angripas på bred front och att en lång rad olika samverkande åtgärder måste vidtas vilket understryks i de rekommendationer som antogs vid Mexico-konferensen. I många länder är en förbättrad tillgång på familjeplaneringsljänster en förutsättning för alt befolkningstillväxten skall kunna dämpas. Också i det bilaterala biståndet bör därför ökad uppmärksamhet ägnas åt befolkningsfrågorna och stöd bör lämnas för åtgärder som både främjar efterfrågan på familjeplaneringstjänster och utbyggnaden av dessa. Jag anser det därför vara värdefullt atl SIDA i höstas, kort efter Mexico-konferensen, antog riktlinjer för SIDA:s insatser pä befolkningsområdet som har detta mål.

Genom förstärkta insatser på befolkningsområdet genom SIDA och ökat stöd till de internationella befolkningsprogrammen kan Sve:rige pä ett effektivt och påtagligt sätt bidra till att de rekommendationer, som antogs vid Mexico-konferensen, kan genomföras.

Mål och medel i biståndet

Det svenska biståndet skall bidra till resurstillväxt, ekonomisk och social utjämning, ekonomisk och politisk självständighet samt demokratisk utveckling i mottagarländerna.

Som flera gånger framhållits i vär biståndsdebatt är målen också medel i utvecklingen. Så är tillväxt etl väsentligt medel för ekonomisk och social utjämning, och en tillväxt vars frukter fördelas rättvist blir ett medel för fortsall tillväxt. Utjämningen är i sin tur etl medel i demokratiseringen.

Biståndets fyra huvudmål är vägledande för val av samarbetsländer och organisationer som förmedlar svenskt bistånd liksom för utformningen av bilaterala insatser. Målen bör ses som en enhet. Ingel av dem bör ställas framför de övriga.

Att de fyra målen är lika viktiga betyder inte att del saknar betydelse,

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                        51

vilket av dem som i ett landprogram eller etl seklorslöd främsl bör vara vägledande. Detta val mäste träffas utifrån en helhetsbedömning av alla de omständigheter som påverkar resultatet av mottagarlandets utvecklingsansträngningar. Del dominerande problemet i flera av de afrikanska programländerna ulgörs av brislen på livsmedel, men detta innebär inte att del är likgiltigt vem som producerar livsmedlen eller vilka som kan tillgodogöra sig förtjänsterna av en ökad livsmedelsproduktion. Om stödet lill landsbygdsutvecklingen inriktas på en liten grupp lantbrukare med särskilt god tillgång till marknader och insatsvaror, kan resultatet bli en utarmning av små och mer avlägset belägna jordbruk. Följden kan bli att alltför fä människor fär råd atl köpa de marknadsförda livsmedlen och att produktionsökningen snart kommer att avstanna. Både med hänsyn lill tillväxt-och uljämningsmålen år del nödvändigt alt särskild uppmärksamhet ägnas åt grupper som inte med lätthet kan tillgodogöra sig den leknik och de finansiella resurser som ställs till förfogande genom biståndet. Vilken vikt som i varje särskilt fall skall tillmätas tillväxt- och utjämningsmålen måsle bedömas i elt sammanhang och med hånsyn till ulvecklingsmönstrel i dess helhet.

I fråga om demokratimålet vill jag hår betona de demokratiska strävandenas betydelse som en självständig kraft lill ekonomisk och social ulveckling. Öppen debatt och kritisk granskning av regeringsmakten förstärker denna kraft och befordrar viljan och förmågan lill gemensamma ansträngningar för alt lösa samhällsproblem.

Biståndet bör förenas med medvetna ansträngningar i demokratisk riktning. Ett viktigt led i dessa ansträngningar är atl stärka respekten för de mänskliga rättigheterna och att befordra det fria ordet genom självständiga massmedia och förenings- och församlingsfrihet. Det innebär att biståndet bör gynna utvecklingen av folkrörelser och ett rikt organisationsväsende i u-länderna och en offentlig maktutövning som ger utrymme för kritik och avvikande meningar utan risk för repressalier.

De senaste åren har gett flerfaldiga exempel från u-länder på de demokratiska strävandenas livskraft även under förtryck och fattigdom. Vårt eget lands utveckling under detla århundrande år grundläggande för vår uppfattning om demokratins utvecklingskraft, och vi bör anstränga oss för att möjliggöra för u-länder, som söker nya vågar bort från stagnation och tillbakagång, att pröva metoder som vi varit med om att utveckla i vårt eget land.

Det svenska biståndets demokratimäl är formulerat som en rörelseriktning snarare än som etl idealtillstånd, vilket innebär atl biståndet kan verka för demokratisering även i samhällen som saknar institutioner och rättsliga garantier som vi vanligen förknippar med begreppet demokrati. Även i sädana fall bör regeringen och bislåndsmyndigheterna noga följa utvecklingen för all med sina insatser stödja tendenser, organisationer och institutioner som kan bidra till alt öka medborgarnas frihet, initiativkraft och deras inflytande i samhället.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                          52

Oberoendemälet har särskild betydelse för länderna i södra Afrika. Biståndet främjar dessa länders ansträngningar alt stärka sin ekonomi och sin politiska sammanhållning, sä atl de lättare kan hävda sin ställning som självständiga stater gentemot Sydafrika. Den senaste tidens utveckling i regionen som bl. a. lett till planer på ett utvidgat samarbete mellan några av fronlslaterna och Sydafrika kan på sikt ändra förutsättningarna för strävandena att tillgodose oberoendemälet i biståndet. Oberoendemålets innebörd har också kommil atl diskuteras med utgångspunkt i globala tendenser som skuldkrisen och de fattigaste ländernas starki ökade biståndsberoende. Ökad uppmärksamhet pä dessa tendenser och samband är påkallad.

Biståndets huvudmål bör i varje särskilt fall preciseras i landprogrammen. ,'v dessa bör framgå vilka utvecklingstendenser och vilka sektorer som bör stödjas genom biståndet. Mol bakgrund av en analys av samar-betslandets utvecklingsbehov och Sveriges möjligheter att tillgodose dessa bör särskilda mål för projekt eller samarbetssektorer kunna uppställas. Målen bör bygga på en realistisk bedömning av tillgängliga resurser hos givare och mottagare och etl rimligt tidsperspektiv. Genom en sådan precisering kan konflikter mellan allmänt formulerade biständsmäl undvikas och fastare riktlinjer för biståndsinsatsernas utforming och genomförande erhållas. Ett landsbygdsutvecklingsprogram kan exempelvis innehålla flera delprojekt av vilka några tillgodoser lillväximälet och oberoendemälet genom ökad jordbruksproduktion, andra uljämningsmälei genom slöd åt eftersatta grupper och ytterligare några demokralimålet genom insatser för jordbrukskooperationen.

Del ankommer på regeringen alt godkänna målen för landprogrammen. Detta kan ske bl. a. när regeringen utfärdar instruktioner för förhandlingar med programländerna och i budgetpropositioner lämnar förslag till riktlinjer för utvecklingssamarbetet. Genom en mer utförlig behandling av avvägningarna mellan mål och medel inom landprogrammen kan båttre överensstämmelse uppnäs mellan programmålen och de resurser i form av förvaltningspersonal, expertis och tid som står till SIDArs förfogande. I avtal med programländerna om biståndsinsatser bör målen för dessa presenteras. Realistiska och väl definierade mål bidrar lill effektiviteten i biståndet. Anvisade medel ulgör en ram för biståndet och får inle ses som elt utbetalningsmål. De svenska administrativa resurserna miåste också påverka valet mellan projektbistånd och mindre arbelskråvande biståndsformer som u-krediter, vissa slag av importstöd eller bistånd genom internationella organisationer.

En fortsall effeklivisering av biständsmyndigheternas administration liksom en ändamålsenlig utformning av biständsmyndigheternas organisationsstruktur i stort är nödvändiga förutsättningar för att det bilaterala utvecklingssamarbetet skall kunna bedrivas i enlighel med upp:;tällda mål. Jag ämnar behandla tillhörande frågor i det närmast följande avsnittet.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                   53

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att godkänna de riktlinjer för del internationella utvecklingssamarbetet som jag förordat under rubriken Prioriteringar i Sveriges bistånd.

EFFEKTIVARE BISTÅNDS ADMINISTRATION

Regeringen beslulade i mars 1983 alt tillkalla en särskild utredare' med uppdrag att göra en översyn av del bilaterala utvecklingssamarbetets organisation (dir 1983:31). Utredningen framlade sitt betänkande ijanuari 1984. Betänkandet (Ds UD 1984:1) Effektivare bislåndsadminislration har remissbehandlats. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig pä ulrikesdepartementel.

Sammanfattning av biståndsorganisationsutredningens betänkande m.m.

Utredningen framhåller inledningsvis att biståndets förutsättningar och möjligheter idag ter sig annorlunda ån under sextio- och sjuttiotalen. Den internationella ekonomiska krisen har drabbat u-lånderna hårt och del gäller särskilt de fattigaste länderna i Afrika. Samtidigt som många u-länders svårigheter har ökat har också biståndet blivit alltmer ifrågasatt.

De påtagliga svårigheterna och trögheten i genomförande av biståndsprojekten och de frekventa rapporterna om olika misslyckanden bidrar till att skapa en känsla av atl biståndet är föga verksamt eller i varje fall inte når fram till de särskilt utsatta målgrupperna.

Utredningen har i möten med representanter för andra länders bilaterala biståndsorganisationer kunnat konstatera att biståndet och biståndsorganisationerna står inför ungefärligen likartade problem.

Det är en allmän uppfattning att uppgiflen alt förmedla bistånd överhuvud taget försvårats. I vissa regioner, framför allt södra Afrika, beskrivs situationen ofta som katastrofal. Särskilda villkor måste gälla för fortsatt bistånd till dessa länder. Behovet av ett personalintensivt bistånd ökar. Del råder vidare en gemensam uppfattning om atl ambitionerna för biståndet, åtminstone som de kom till uttryck under sjuttiotalet, "målens och strategiernas årtionde", varit alltför höga.

Man konstaterar också att de ekonomiska problemen i industriländerna liksom ideologiska förändringar har påverkal det politiska stödet för bi-ståndssalsningarna. En konsekvens av detta är alt många i-länder prioriterar det exportfrämjande biståndet. Kraven på biståndets effektivitet ökar delvis som en följd av det växande motståndet mot biståndet. Detta leder till en omprioritering av biståndsprogrammen men också omorganisation 'Numera generaldirektören Carl Tham.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                           54

av själva biständsadminislralionerna. Genomgående är atl dessa anser sig ha kapacitetsproblem.

Utredningen behandlar två huvudfrågeslällningar. Den ena är biståndspolitikens samordning och politiska ledning. Denna fråga innefattar dels relationerna mellan utrikesdepartementet och bislåndsmyndigheterna, dels den inbördes samordningen av myndigheterna. Den andra huvudfrågan avser SIDAis effektivitet och organisation, dvs. SIDA:s kapacitet.

Vad gäller den första huvudfrågan understryker utredningen bl.a. att regeringen har ansvar för u-landspolitiken och att den har lill sitt förfogande en lång rad instrument för att styra och leda politiken.

Utredningen uttalar atl det vore en fördel om regeringen gav SIDA klarare anvisningar, särskilt i kontroversiella frägor, samtidigt som den erinrar om SIDA:s informations- och samrådsskyldighet.

Den hävdar ocksä att ansvarsfördelningen mellan berörda organ inte alltid är klar. Det gäller bl.a. förhållandet mellan departement och verk, mellan beskickningschefer och biståndskontorschefer och inom SIDA. Utredningen tar avstånd från tanken att slå samman myndigheterna på biståndsområdet men förordar däremot lokalgemenskap mellan SIDA och övriga biständsmyndigheter. Den föreslår vidare en del ålgärder som skulle skapa klarare ansvarsfördelning; bl. a. förordar den att gällande riktlinjer för arbetet på ambassader med biståndskontor preciseras och iakttas bättre. Den pekar också på åtgärder som kan leda till ett förbättrat informationsutbyte mellan berörda myndigheter liksom på de fördelar som kan nås med gemensam utbildning och personalplanering och med utbytestjänstgöring.

SIDA:s kapacitetsbrist är den huvudfråga som behandlas mest utföriigt i betänkandet. En ingående analys av verket läggs till grund för en rad förslag till förbättringar. Analysen bygger pä en konsultrapport i vilken beskrivs en rad problem — men också positiva drag - som kännetecknar SIDA:s organisation m. m. Utgångspunkten för utredningens förslag är att kapacitetsproblemet är en kvalitetsfråga och att problemet väsentligen är en fråga om organisation och ledningsresurser. Men samtidigt betonas att biståndets inriktning och arbetsmetoder måste få påverka administrationens storlek.

En av de åtgärder, som utredningen anvisar som medel att komma till rätta med SIDA:s kapacitetsbrist, är en ändrad organisation för SIDA. Regionavdelningar bör inrättas med operativt ansvariga avdelningschefer vilka äger beslutanderätt i ärenden inom sina avdelningar och år föredragande i styrelsen. I avdelningarna ingår regionsekretariat och biståndskontor och eventuellt projektledare. Vidare bör del inrättas en administrativ avdelning. SIDA:s ledning bör förstärkas med två avdelningschefstjänster. Det föreslås att en av avdelningarna leds av en överdirektör. Särskilda projektledare bör tillsältas med omfattande befogenheter. Utredningen förordar ocksä alt byråorganisationen delvis görs om, bl. a. att länder- och

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                         55

personalbiståndsbyråerna avskaffas och att en byrå för samverkan med enskilda organisationer inrättas. Funktionen för långsiktig planering liksom utvärderingsfunklionen bör stärkas. Inköpsbyrån bör omorganiseras och de tjänster den utför delvis avgiftsbelåggas. Informalionsbyrån bör ocicså omorganiseras och dess verksamhet i ökad grad styras av SIDA:s insatser. Utredningen tar vidare upp SIDA:s tjänstesystem och personalplanering. Den föreslär alt det vid SIDA införs elt tjänstesystem som liknar det som tillämpas av utrikesdepartementet, dock utan plikt till förflyttning till biständskontoren. Förordnandena att tjänstgöra vid dessa bör tidsbegränsas. Utredningen påtalar ocksä behovet av förstärkt personalplanering och personalutveckling. Den förordar slutligen atl det skapas vidgade möjligheter till tjänstledighet för biståndsarbetare och deras medföljande saml all anställningsavtalen med fällpersonalen förenklas. Utredningen räknar med all dess olika förslag ryms inom verkels nuvarande administrativa kostnadsram.

Vid sidan av bislåndsorganisalionsulredningens belänkande berörs i detta sammanhang tvä förvaltningsrevisioner som riksrevisionsverkel (RRV) slutförde 1984. Den ena av dem avsäg en granskning av SIDA:s hantering av imporlslödel (Dnr 1983:173). Den andra revisionsrapporten avsäg en granskning av SIDA:s s.k. uikontraklering, dvs. anlitande av extern expertis (Dnr 1983:172).

Föredragandens överväganden

En rad samverkande omständigheler har bidragit till atl biståndsverksamhetens effektivitet ifrågasatts alltmer under senare år. En sådan omständighet är de senaste årens ekonomiska kris i u-länderna, som allvarligt har försämrat betingelserna för utvecklingssamarbetet. En annan omständighet är att del ställts orealistiska krav och förväntningar på biståndsverksamheten och dess resultat. Resultaten har ofta bedömts utifrån mål som inle hade ställts upp när verksamheten inleddes och med måttstockar som inte är tillämpliga i u-landsmiljön. Inte minsl har det tidsperspektiv som anlagts varit verklighetsfrämmande. Ytterligare en omständighet är alt motlagariändemas kapacitet att förvalta biståndet missbedömts. De har inte alltid förmått bära det huvudansvar för verksamheten som vilar på dem. Del bör ocksä hållas i minnet att biständsmyndigheierna har mindre möjligheter än andra delar av förvaltningen atl påverka rambetingelserna för verksamheten och därmed att rätta till missgrepp och felbedömningar. Verksamheten styrs av händelseutvecklingen i andra länder och av andra länders och internationella organisationers beslut och ålgärder. Verksamhetens åmnesmässiga bredd och geografiska spridning skapar dessutom en större sårbarhet än den som kännetecknar andra delar av statsförvaltningen.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                           56

De nu nämnda omständigheterna i förening med stagnerande anslag till biståndsorganisationernas administration har medfört alt deras administrativa kapacitet kommit atl uppmärksammas .allt mer. Som utredningen päpekar tycks givarorganisationerna i andra länder stå inför likartade problem trots de skilda politiska förutsättningarna för verksamhelen.

Som utredningen har funnit är SIDA:s administrativa kapacitet och biståndspolitikens samordning och ledning huvudfrågorna på det bistånds-organisatoriska området.

Biståndspolitikens samordning och ledning

Utredningen, som understryker att samordningen av den svenska u-landspolitiken i allt väsentligt är en fräga för regeringskansliet, anser atl regeringen klarare bör precisera de rikllinjer efter vilka bislåndsmyndigheterna bör arbeta. Jag instämmer i utredningens uppfattning. De anvisningar som lämnats SIDA har enligt min mening inte alllid gett tillräcklig vägledning ifråga om de mål och den ambitionsnivå som bör gälla för SIDA. De anvisningar, som jag lämnat i ett tidigare avsnitt om biståndets mål och medel, syftar till en mer precis formulering av verksamhetens mål och en precisering av ambitionsnivån. De bör ge SIDA en klarare uppfattning om de krav som ställs på verket. De leder också till en klarare ansvarsfördelning mellan verk och departement. Härigenom skapas förutsättningar för en effektivare resursanvändning.

Utredningen vill inle förorda någon sammanslagning av biståndsmyndigheterna. Jag delar ocksä den uppfattningen. Som jag underströk i budgetpropositionen för innevarande budgetär har myndigheterna skilda mål och arbetsuppgifter. Effektiviteten befordras bäst av att var och en av dem renodlar sina uppgifter. En sammanslagning av dem kan inte förväntas ge ökad effektivitet.

Det är inte bara tillämpningen av ansvarsfördelningen mellain verk och departement som i enskilda ärenden kännetecknats av en viss oklarhet. Inom de beskickningar som har biståndskontor råder viss oklarhet om hur den rådande ansvarsfördelningen mellan beskickningschef och biståndskontorschef skall tolkas och tillämpas. De rikflinjer som gäller för verksamheten går tillbaka på 1973 års beslut om s. k. förstärkt integration av biständskontoren i beskickningarna. En sådan förstärkt integration infördes med hänvisning till behovet av att gentemot värdlandet markera den svenska representationens enhetliga karaktär och för att åstadkomma ell rationellt utnyttjande av personalen. I prop. 1973:1 uttalade departementschefen följande om de dä nyligen utfärdade riktlinjerna:

"De nya riktlinjerna för verksamheten innebär bl.a. atl biständskontoren görs till sektioner av berörda beskickningar. Personalen blir därmed underställd utlandsmyndighetens chef. I frågor inom SIDA:s kompetensområde ges SIDA instruktionsråll gentemot utlandsmyndigheten. Genom

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                        57

dessa riktlinjer markeras den svenska representationens enhetliga karaktär såväl gentemot värdlandet som hemmamyndigheterna. Möjligheterna till ett rationellt utnyttjande av personalen förbättras och oklarheter rörande de olika ansvarsområdena elimineras. De nya riktlinjerna träder i kraft i böljan av år 1973".

Riksdagen framförde ingen erinran mol uttalandet.

Genomförandel av inlegrationsbeslulel har visal sig vara mer problematiskt än vad som förutsågs.

Utredningen om utrikesrepresenlationen (UD-utredningen; Ds UD 1982:1) menar atl den största svagheten i 1973 ärs riktlinjer ulgör bristen på preciseringar av de två chefsfunklionerna, beskickningschefens och bi-ståndskonlorschefens. UD-utredningen föreslår etl antal kompletteringar av de gällande riktlinjerna. Den föreslår bl.a. att 1973 års anvisningar för standardarbelsordning blir föremål för översyn och lämnar anvisningar för innehållet i en sådan arbetsordning.

Biståndsorganisationsutredningen ansluter sig i allt väsenlligl till UD-utredningens överväganden och instämmer i den utredningens slutsats att vad som behövs är en tillämpning och en precisering av de riktlinjer som riksdagen ställt sig bakom. Preciseringarna bör införas dels i instruktionen för utrikesrepresenlationen och dels i den standardarbetsordning som fastställs av utrikesdepartementet.

För egen del vill jag anföra följande. Effektiviteten i biståndsverksamheten och biständskonlorschefens beslulförhet förutsätter en långtgående grad av självständighet för denne. Också biständskonlorschefens ansvar inför SIDA:s verkschef motiverar en självsländig ställning. Å andra sidan innebär kravet pä elt enhetligt uppträdande från svensk sida gentemot värdlandet och vikten av att Sveriges samlade intressen tas väl lill vara all beskickningschefens övergripande ansvar inte får förvandlas till en formalitet vad avser biståndsverksamheten. I likhet med utredningarna finner jag att de gällande riktlinjerna bör preciseras särskilt med hänsyn lill behovet av att de bägge chefernas ansvarsområden preciseras. Utgångspunkten bör därvid vara att såväl utrikesdepartementets som SIDA:s instruktioner i bi-slåndsärenden riktas till utlandsmyndigheten. Enligt arbetsordningen för denna skall ärenden, som rör sädant bistånd lill verksamhelslandet som förvaltas av SIDA, delegeras lill biständskontorschefen. Normalt bör även andra biståndsärenden handläggas inom biståndskontoret. Biståndskontorschefen skall ha skyldighet att hälla beskickningschefen undertätlad om viktigare biståndsärenden. Skulle biståndskontorschefen och beskickningschefen vara oense om hur elt sådant ärende skall avgöras, äger beskickningschefen besluta i detta. Om biståndskonlorschefen så önskar och ärendel inle är brådskande bör del hänskjutas till utrikesdepartementet och SIDA för avgörande.

Vid sidan av behovet av en precisering av ansvarsförhållandena på utlandsmyndigheterna, vill jag peka på angelägenheten av en effektiv ope-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                            58

rativ samordning av ambassadens allmänna avdelning och biständskon-loret. Det kan lämpligen ske genom samverkan i verksamhets])laneringen och genom regelbundna samrådsmöten.

Såsom utredningarna föreslagit bör de sålunda preciserade riktlinjerna tas in i tillämpliga delar i instruktionen för utrikesrepresenlationen och i standardarbetsordningen. Varje utlandsmyndighet förutsätts utarbeta en arbetsordning som stämmer överens med riktlinjerna. Utrikesdepartementet fastställer arbetsordningarna efler samråd med SIDA.

En väsentlig aspekt på biståndspolitikens samordning och ledning är en fortlöpande granskning av verksamhetens resultat. Utrikesdepartementets utvärderingsfunktion har förstärkts. Syftet är bl.a. alt fä till stånd en samordnad och systematisk utvärdering över hela det biståndspolitiska fältet. En sådan ligger i linje med de rekommendationer om en förstärkning av utvärderingsverksamheten som utredningen lämnat.

Utredningen förordar atl det inrättas en arbetsgrupp mellan utrikesdepartementet och SIDA med ansvar för gemensamma utbildnings- och personalfrågor. Etl sådant samordningsorgan har informellt varit i funktion sedan flera år tillbaka och resultaten bedöms som goda. Utredningens förslag motiverar att verksamheten i framtiden ges en något fastare struktur men i övrigt fortgår på samma sätt som tidigare.

Utredningen förespråkar all utbildningen av utrikesdepartementets personal i biståndsfrågor intensifieras. Vidare sägs att SIDAis biståndskontorspersonal bör ges en viss utbildning om utrikesdepartementet. Jag finner förslaget värdefullt. På ömse häll görs redan i dag avsevärda ansträngningar för att åstadkomma bättre utbildningsinsatser. En gemensam arbetsgrupp har tillsatts. Självfallet kan en samordning på detta område få betydelse för arbetet på att effeklivisera biståndsverksamheten.

Utredningen har vidare föreslagit en vidgad växeltjänstgöring mellan departementet och SIDA. Sådan tjänstgöring har redan ägt rum under de senaste åren i ett antal fall. Avsikten är alt fortsätta på denna väg. Det nyss nämnda samordningsorganet bör pröva förutsättningarna och formerna för vidgad växeltjänstgöring.

SIDA:s kapacitet

Utredningen, som särskilt belyst SIDA:s kapacitetsproblem, anser att delta år en kvalitetsfråga och atl problemet väsentligen är en fråga om organisation och ledningsresurser. Jag håller med om att detta är viktiga faktorer men vill samtidigt understryka att den bristande kapaciteten är ett sammansatt problem, som måsle angripas från flera skilda utgångspunkter.

Biståndspolitikens inriktning i stort är en sädan. Biståndsmyndighetens arbetssätt är en annan och administrationens sloriek äter en annan. Det är dessa faktorer som - vid sidan av organisationen och ledningsresurserna - är bestämmande för SIDA;s kapacitet att fullgöra de uppgifter som statsmakterna förelagt verket.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                        59

Biståndspolitikens inrikining i stort var under en följd av år sädan alt det ställdes gradvis ökade krav på SIDA:s administrativa resurser. Den multilaterala andelen av biståndet var sjunkande. Antalet programländer ökade. Det humanitära biståndet och stödet till befrielserörelser gavs en mer framträdande plats. Importstöd och andra former av programstöd visade sig vara administrativt långt mer krävande än lidigare antagits. 1 takt med att den insikten spred sig, ökade kraven på administrationen av sådana insatser. Alll fler satte ifråga om biståndet nådde de fatliga och uppfyllde de övriga mål som statsmakterna ställt upp. Del ledde till en strävan alt bedriva etl utvecklingssamarbete som i vissa hänseenden hade andra och högre ambitioner än mottagarländernas egen utvecklingspolitik.

De slutsatser som kan dras av detta är följande. SIDA:s - liksom de andra biständsmyndigheternas - kapacitet kan inle bedömas isolerat från biståndspolitikens inrikining i stort. Verkan av de administrativa och organisatoriska åtgärder, som föreslagils för alt komma till rätta med SIDA:s kapacitetsbrisl, är avhängig av denna inrikining. Biståndspolitiken måsle i högre grad än hittills utformas med hänsynstagande lill SlDA:s och de andra biståndsorganens administrativa kapacitet. Såväl fjolårets som årets budget har också en sådan inriktning. Exempel pä det år atl SIDA:s andel av biståndet minskar någol, all de enskilda organisationernas andel ökar, alt kreditbiständel ges betydande utrymme och atl importslödet riktas in mol bulkvaror och andra enklare produkter. Hit kan också räknas de rikllinjer för precisering av målen och ambitionerna för verksamhelen som lämnades i ett tidigare avsnitt.

SIDA:s arbetssätt är, som jag nämnde, en annan omständighet som är bestämmande för verkets kapacitet att fullgöra sina uppgifier. SIDA har sedan länge - och med betydande framgång - förenklat och rationaliserat sill arbetssätt. Verket bör fortsätta på den inslagna vägen.

En fortsatt ämnesmåssig koncentration kan spara åtskillig kapacitet. Möjligen är det svårt att reducera antalet sektorer för projektbiständet i de enskilda länderna. Såsom RRV framhåller i sin rapport om importstödet går det däremot att minska det antal sektorer till vilka importslöd lämnas. Vidare bör antalet insatser kunna skäras ned.

En närliggande åtgärd är att styra valet av samarbetssektorer och insatser mot områden inom vilka Sverige besitter expertis och andra resurser. Det ger i längden ett utvecklingssamarbete som är mindre krävande för SIDA. Det leder också till all svenska resurser i ökad grad kan las till vara i samarbetet.

Del är kännetecknande för SIDA:s arbetssätt att verket litar lill en omfattande uikontraklering av de uppgifter för vilka verket saknar kapacitet eller kompetens. Utredningen, som kartlagt utkonlrakteringen, räknar med att denna kommer att fortsätta atl växa. Jag har förståelse för atl sä sker. Det synes vara ofrånkomligt om biståndets kvalitet skall kunna upprätthällas på de områden där SIDA saknar erforderlig kompelens. Det

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                           60

finns emellertid gränser för hur långt utkonlrakteringen kan diivas. Framför alll sätts en sådan gräns av det ansvar som SIDA har för all de biståndspoliliska målen uppfylls. Uppgifter som innefattar myndighetsutövning fär inte utkonlrakteras. Men också en mängd uppgifter som faller utanför det området - vilkel f.ö. är myckel litet om man ser till SIDA:s hela verksamhet - bör i princip förbehållas SIDA:s tjänstemän. Det gäller l.ex. de åtgärder och beslut som avser projektval, projektinriklning, uppföljning och kontroll av verksamhelen, bedömning av dess resultat och styrning av externa resurser. Utkonlrakteras sådana uppgifier mäste det ske pä ell väl avgränsat sätt så att SIDA inte i realiteten avhänder sig möjligheten att la sitt ansvar för atl biståndspolitiken verkställs enligt statsmakternas anvisningar. RRV har i den tidigare nämnda revisionsrapporten om SIDÄ:s uikontraklering lämnal en rad rekommendationer om hur denna kan förbättras. Dessa har i huvudsak tillgodosetts genom interna anvisningar om konsultupphandling som SIDA nyligen utfärdat. Vid lill-låmpningen av anvisningarna bör RRV:s rekommendationer särskilt beaktas.

Som jag tidigare påpekat finns det vidare goda skäl att bygga ul förvaltningsbiståndet. Sådant bistånd stärker mottagarnas kapacitet, vilket på sikt minskar de anspråk som ställs pä SlDA:s administration.

SIDA utmärks av en långtgående decentralisering. Inle minst decentraliseringen till utlandsmyndigheterna år av betydelse för verkets förmåga all lösa sina uppgifier. Det decentraliserade arbetssättet förutsätter atl verksledningen har väl utvecklade instrument för kontroll och uppföljning. I del hänseendet kan förbättringar uppnås.

Utredningen understryker betydelsen av en väl fungerande utvärde-ringsfunklion. SIDA har under senare år förstärkt sin utvärderingsverksamhet. Inle minst verkets arbete på att säkra en systematisk ålerföring av vunna erfarenheter är enligt min mening angelägel.

En viktig del av SIDA:s arbete är regleringen av utvecklingssamarbetet. Flerårsutfåslelser och flerårsavtal har därvid sparat administrativ kapacitet. Rätt att ingå tvååriga avtal också utanför det landprogrammerade området skulle kunna ge ytterligare besparingar. Utredningen har pekat på möjligheten att öka antalet ramavtal med enskilda organisationer liksom pä andra förenklingar som kan övervågas för samverkan med dessa organisationer. Dessa möjligheter bör tas lill vara. Kvar står dock att avtalsregleringen borde kunna användas som etl mer verksamt styrinstrument. RRV efterlyser i sin revisionsrapport om importslödet avtal och rikllinjer för detta som skapar klarare spelregler. Enligt min mening kan kapacitelsbe-sparingar näs ocksä inom andra delar av biståndet om avialsregleringen förbättras. Det kan undanröja oklarheter rörande den roll- och ansvarsfördelning som skall gälla mellan SIDA, mottagarlandets myndigheter och tredje part. I rapporten om uikontraklering har RRV pekat på vissa oklarheter som inle sällan föreligger i del hår hänseendet.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5   Utrikesdepartementet                                         61

RRV har i sin granskning av importstödets hantering pekat på behovet av all se över betalningsrutinerna så att utbetalning inle sker förtån medlen skall tas i anspråk. Jag har erfarit att SIDA redan är i färd med all göra en sädan översyn. Del år väsentligt atl utbeialningsrulinerna för SIDA:s hela verksamhetsområde utformas så att utbetalning sker försl när behov föreligger samtidigt som det undviks att rutinerna ställer stora krav på administraliva resurser.

Såvitt gäller SIDA:s arbetssätt vill jag slutligen betona vikten av att SIDA fortsätter arbetet med administrativ ulveckling och personalutveckling. SIDA har bl. a. i sin anslagsframställning redovisat en läng rad åtgärder som vidtagits för att öka effektiviteten. Inle minst verksamhetsplaneringen och de nya metod- och konsulthandböckerna är enligt min bedömning föredömliga. Men åtskilligt kvarstår alt göra. Bl. a. bör forlsall datorisering kunna spara administrativ kapacitet. Regeringen har därför gett SIDA i uppdrag att utarbeta en ADB-plan i samarbete med statskontoret.

Om storleken på SIDA:s administration kan jag fatta mig kort. Utredningen uttalar att den administrativa apparaten måste utformas och dimensioneras efter biståndets och mottagarländernas behov.

Jag kan instämma och vill tillägga att avvägningen mellan myndighetsanslag och verksamhelsanslag bör göras så alt elt optimalt medelsutnyttjande uppnäs inom den givna medelsramen. Som strax skall framgå skall en arbetsgrupp under våren se över SIDA:s organisation m.m. Jag räknar med atl i budgetpropositionen till nästa riksmöte återkomma till den administraliva apparatens dimensionering och kan då bygga bl.a. pä arbetsgruppens överväganden.

Jag övergår nu till att behandla SIDA:s organisation och ledningsresurser. Som framgått anser utredningen att SIDA:s kapacitetsproblem väsentligen är en fråga om just dessa faktorer. Utredningen har lagt fram en rad förslag som syftar lill all förbättra organisationen och stärka ledningsresurserna. Förslagen redovisades i den inledande redogörelsen för utredningens betänkande.

Remissinstanserna har haft litet all invända mol utredningens analys av kapacitetsproblemen och utredningens förslag har överlag mottagits väl av remissinstanserna.

Två interdepartementala arbetsgrupper har tillsatts för atl arbeta med den konkreta utformningen av de åtgärder som bör vidtas. Den ena gruppen behandlar främst de organisatoriska frågorna. Den andra gruppen behandlar SIDA:s tjänstesystem.

1 avvaktan på att resultatet av arbetsgruppernas överväganden föreligger vill jag inle redovisa någon uppfattning om de enskilda förslagen. Jag kan däremot redovisa vissa riktlinjer för del arbete som skall bedrivas av arbetsgrupperna.

Den förstnämnda gruppen skall ta som sin utgångspunkt den analys som utredningen gjort. Den bör särskilt beakta de svagheter i organisationen som utredningen belyst. Den bör således bl. a. söka åstadkomma snabbare

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                         62

beslutsprocesser, klarare ansvarsförhållanden och förbättrad uppföljning. Gruppens uppdrag är alt ge en konkret utformning åt de åtgärder som bör vidtas med sikte på att ett regeringsbeslut skall kunna fattas under innevarande budgetår. Gruppen bör ta fasla på det förbättringsarbete som pågår inom SIDA. Arbetet bör bedrivas i samverkan med SIDA och beakta de bägge tidigare nämnda revisionsrapporter som RRV lagt fram. SIDA är företrätt i gruppen.

Också den andra arbetsgruppen har i uppdrag att - i anslutning till utredningens analys - lämna förslag till åtgärder. Gruppen bör bl. a. pröva de arbetsrällsliga förutsättningarna för tjänstesystemets utformning och systemets kostnadsaspekter. SIDA och statens arbetsgivarverk har företrädare i gruppen.

Jag avser att i budgetpropositionen till nästa riksmöte redovisa huvuddragen av de beslut som fattats på grundval av utredningens och arbetsgruppernas överväganden.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl godkänna vad jag förordat under rubriken Effektivare bistånds-administration.

BISTÅNDSANSLAGEN M. M.

På grund av budgetläget beslulade riksdagen hösten 1983 att behälla biståndsanslagen vid oförändrad nivå 1984/85 (prop. 1983/84:40; UU4; rskr87). Del underslröks att utgiflsbegränsningen, som innebar att bi-sländsvolymen uppgick till 0,94% av bruttonationalinkomsten (BNI), fick betecknas som tillfällig och att enprocentsmålet borde kunna åieruppnås så snart som den ekonomiska situationen medgav del. P.g.a. den alll svårare krisen i Afrika och internationella utvecklingsfondens (IDA) resursproblem beslulade riksdagen sedermera att anslå ytterligare 300milj.kr. (prop. 1983/84:154; UU 15; rskr334).

Regeringen står fast vid enprocentsmålet för biståndet. !>verige har spelat en ledande roll i ansträngningarna alt öka det internationella bi-ståndsflödel till de fattigare länderna och det är viktigt alt vi inte sviktar i det läge som nu råder. De svåra kriser som drabbat u-länderna och som beskrivits i föregående avsnitt, både vad avser livsmedelsförsörjningen och de ökade skuldbördorna, motiverar att enprocentsnivån återuppnås redan under det kommande budgetåret.

Biståndsramen för budgetåret 1985/86 föresläs uppgå lill 8060milj.kr. Del motsvarar 1 % av den beräknade bruttonationalinkomsten (BNI) för 1985. Det nämnda beloppet utgör en ökning med lOMmilj.kr. i jämförelse med biståndsramen för innevarande budgetär.

Ökningen av biståndet kommer främst att utnyttjas för att stärka betal-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                        63

ningsförmågan hos svårt skuldlyngda bislåndsmottagande länder och för att bistå afrikanska länder som drabbats av försörjningskriser. För att hjälpa skuldtyngda programländer och BlTS-länder till förbättrad betalningsförmåga inrättas ett biståndspolitiskt instrument i form av ett stöd till reglering av krediter som tidigare lämnals för utvecklingsåndamål. Ökningen kommer också att utnyttjas för att utvidga stödet till enskilda organisationers biståndsverksamhet saml för atl förslärka det tekniska och ekonomiska samarbetet genom BITS. Biståndsanslagens fördelning på ändamål innebär all del multilaterala anslagets andel av den totala biständsvolymen uppgår till drygt 28%.

Vissa utgifter för bistånds- och u-landsverksamhet, som i statsbudgeten belastar andra anslag än biståndsanslagen, bör på samma sätl som under lidigare budgetär räknas av mot biståndsramen. För budgetåret 1985/86 föreslår jag alt 153 milj. kr. för sådana ändamål räknas av mot biståndsramen. För innevarande budgelår har motsvarande utgifter beräknats till 151 milj.kr. Förutom de utgiftsposter, som specificerats i tidigare års budgetpropositioner och omräknats till aktuellt prisläge, ingår följande poster i det nämnda beloppet om 153 milj. kr;

—kostnader för om- och tillbyggnad av den anläggning i vilken Sandö U-Centrum är inrymt (8 milj. kr.) och

—kostnader för utbildning av specialenheten för katastrofhjälp inom beredskapsstyrkan för FN-tjänsl (0,5 milj. kr.). Planeringsramarna för utvecklingssamarbetet under budgetåren 1986/87

och 1987/88 bör ulgöra en i förhållande till budgetåret 1985/86 oförändrad andel av bruttonationalinkomsten.

De administrativa anslagen har prövats med slor resiriktivitet. BITS föreslås få en personalökning, vilket kunnat ske genom en omdisponering av personalresurserna inom utrikesdepartementets huvudtitel. I övrigt har huvudförslaget tillämpats på myndighelsanslagen.

Riksdagen har bemyndigat regeringen all göra fleråriga utfästelser lill internationella organisationer och till programländerna för svenskt bistånd. SIDA föreslår att flerårsutfåslelser får göras också under anslagsposterna för humanitärt bistånd, katastrofbistånd, försöksverksamhet och metodutveckling, insalsförberedelser och resultatvärdering samt enskilda organisationer. SIDA menar att flerårsutfästelser också under dessa anslagsposter skulle underlätta planeringen och bidra till bättre medelsutnyttjande. Jag delar SIDA:s uppfattning atl motiven för flerårsutfåslelser gör sig gällande ocksä utanför del landprogrammerade biståndet. Det finns inom de nämnda anslagsposterna exempel pä insatser för vilka fleråriga utfästelser är befogade. Strävan att öka biståndets flexibilitet talar emellertid för en viss försiktighet vad gäller framtida åtaganden. Jag förordar alt riksdagen föreslås bemyndiga regeringen alt göra bidragsutfästelser för tvä budgelår under de nämnda anslagsposterna. Bidragsutfästelser för det andra budgetåret får inte överstiga belopp som anvisats eller utfästs för det första året. Bemyndigandet bör utnyttjas med återhållsamhet.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet

64

Tabell 2. Biståndsanslag 1982/83-1985/86 (milj. kr.)

C I. Bidrag till internationella biståndsprogram

C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA

C 3. Information

C 4. Styrelsen för internationell utveckling (SIDA)

C 5. Nämnden för u-landsutbildning

C 6. Styrelsen för u-landsforskning (SAREC)

C 7. Nordiska afrikainstitutel * Lån till personal inom bi-ståndsförvaltningen

C 8. Övriga u-landspoUliska insatser m. m.

Biståndskostnader som finansieras över andra huvudtitlar eller anslag

Anvisat 1982/83

Anvisat 1983/84

Anvisat 1984/85

Förslag 1985/86

Förändring

1984/85 1985/86

1767

1807'

2 088

2 280

-f

192

3 677.6 22,0

3 669,6-23,0

3967,6' 23,8

4196,7 24,6

-1--1-

229,1 0,8

130,7 13.9

147 17.8

164,5 16,9

181,6 17,8

-t-

4-

17.1 0,9

149.9 2.3

160

2.7

162,4 2,8

173,7 3,2

-1-

11,4 0,4

4,5

4,7

-

-

-

377,2

563.2-'

4()9

1029,4

-1-

560,3

6145,1

6 395-'

6 8')5-'

7 907

4-1012

82,9

145

151

153

-t-

2

6228

6540

7046

8060

-H014

* Tidigare C 8.

' Härutöver kom 40 milj. kr. av ointecknade reservationsmedel efter budgetåret 1981/82 och 27.6 milj. kr. efter

budgetåret 1982/83 - totalt 67.6milj.kr. varav 40 milj. kr. ingående i biståndsramen - att tas i anspråk för

bidrag under anslaget C 1. De totala bidragen uppgick därmed till I 874,6 milj. kr.

- Härulöver kom 130 milj. kr. av ointecknade reservationsmedel efier budgetåret 1981/82 att under 1983/84 tas

i anspråk för bidrag under anslaget C2. De totala bidragen uppgick därmed till 3 799.6milj. kr.

' Härutöver kom yllerligare 30milj. kr. av ointecknade reservationsmedel efler budgelåret 1981/82 att under

1983/84 tas i anspråk för bidrag under anslaget. De totala bidragen upfigick därmed till 593.2 milj. kr.

'' Härutöver kom 55 milj. kr. av ointecknade reservationsmedel efter budgetåret 1982/83 att under 1984/85 tas i

anspråk för bidrag under anslaget C 2. De totala bidragen uppgick därmed lill 4022,6 milj. kr.

Härutöver togs av ointecknade reservationsmedel ytterligare 200 milj. kr. i anspråk under budgetårel 1983/84

enligtnoierna 1-3(40-1- 130-t- 30 milj. kr).

Hemställan

Jag hemsläller att regeringen förslår riksdagen

att godkänna vad jag förordat under rubriken Bisiåndsanslagen

C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram

1673957925 2088000000 2 280000000

1983/84 Utgift           1673957925                   Reservation

544699513'

1984/85 Anslag

1985/86 Förslag

' Varav ca 2,44 miljarder kr. är skuldsedlar lill IDA, de regionala utvecklingsbankerna och Internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD).

De föreslagna bidragen till internationella biståndsprogram framgår av labell 3. Denna visar atl huvuddelen av del multilaterala biståndet går lill Internationella    utvecklingsfonden    (IDA),    FN:s    utvecklingsprogram

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                           65

Tabell 3. Multilateralt bistånd budgetåren 1984/85 och 1985/86 fördelat på organisationer (milj. kr.)

Anslag

Förslag

Föränd-

1984/85

1985/86

ring

FN:s operativa verksamhel

FN;s utvecklingsprogram (UNDP)

446,0

475,0

+ 29,0

varav

- ordinarie bidrag

360.0

375,0

-1- 15,0

- extra bidrag

16,0

30,0

-t- 14,0

- UNDP:s verksamhet i de

minst utvecklade länderna

50,0

50,0

0

- Sahelkontoret(UNSO)

20,0

20,0

0

FN:s kapitalulvecklingsfond

32.0

32,0

0

FN;s befolkningsfond (UNFPA)

48,0

53,0

4-    5,0

FN:s barnfond (UNICEF)

170,0

190,0

4- 20,0

- ordinarie bidrag

140.0

160,0

+ 20.0

- extra bidrag

30.0

30.0

0

696,0              750,0            -t- 54,0

Internationella finansieringsorgan Inlernaiionella utvecklingsfonden (IDA) Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB) Afrikanska utvecklingsfonden (AfDF)

Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB)

Asiatiska utvecklingsfonden (AsDF)

Internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD)

Inlernalionelli livsmedelsbistånd Världslivsmedelsprogrammet (WFP)

1980 års konvention om livsmedelshjälp (FAC) Internationella beredskapslagret av livsmedel för katastrofinsatser (lEFR)

Övriga organisationer

FN:s hjälpprogram för palestina-

nyklingar (UNRWA)

FN:s flyklingkommissarie (UNHCR)

Internationella federationen

för familjeplanering (IPPF)

UNCTAD/GATT:s internationella

handelscentrum (ITC)

Importkonloret för

u-landsprodukter (IMPOD)

Övriga multilaterala bidrag Totalt

660,9

650,9

- 10,0

-

18,3

-1- 18,3

134,9

152,0

4- 17,1

-

-

0

63,1

63,1

0

50,0

57,0

-h    7,0

908,9

941,3

-1- 32,4

81,0

88,0

-H    7,0

81,0

79,0

-    2,0

108,0

135,0

-h 27,0

270,0

302,0

-1- 32,0

55,0 60,0

60,0 75,0

-h    5,0 4- 15,0

60,0

67,0

-1-    7,0

10,0

12,0

-F    2,0

6,0

6,8

+    0,8

191,0

220,8

4- 29,8

22,1'

65,9

4- 43,8

2088,0

2280,0

-1-192,0

' överensstämmer ej med det belopp som upptagits under denna anslagspost i förra årets budgetproposition eflersom 16 milj. kr. flyttats över till UNDP, 10 milj. kr. till UNICEF och 81,82 milj. kr. lill IDA.

5    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 5

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                         66

(UNDP) och FN:s barnfond (UNICEF). En särskild tonvikt läggs också på det multilaterala livsmedelsbiståndet som budgetåret 1985/86 föreslås få en avsevärd ökning.

Sverige har sedan länge gjort utfästelser om fleråriga bidrag till i första hand de störte multilaterala utvecklingsorganisationerna. Detla ger dessa organisationer större säkerhet beträffande bidragen och underlättar deras planering. Sverige bör därför fortsätta att göra flerårsutfåslelser. Samtidigt begränsar flerårsutfåslelser Sveriges möjligheter all reglera storleken av bidragen. Av denna anledning föreslås i det följande i flera fall att de svenska bidragen skall delas upp i dels ordinarie bidrag av mer långsiktig natur och dels extra bidrag avseende endasl ell är.

FN;s utvecklingsprogram (UNDP), kapitalutvecklingsfond (UNCDF) och befolkningsfond (UNFPA)

Budgetåret 1984/85                                            526000000'

Budgetåret 1985/86                                             560000000
varav

Ordinarie bidrag till UNDP                             375000000

Extra bidrag till UNDP                                     30000000

Bidrag till UNDP:s verksamhet

i de minst utvecklade u-länderna                       50000000

Sahelkontoret (UNSO)                                     20000000

Kapitalulvecklingsfonden (UNCDF)       32000000

Befolkningsfonden (UNFPA)                           53000000

' lömilj. kr. av detta belopp togs i prop 1983/84:100 upp under anslagsposten Övriga multilaterala bidrag och 20milj. kr. i prop 1983/84:154

FN:s utvecklingsprogram (UNDP) är FN-systemets centrala källa för finansiering av tekniskt bistånd. UNDP har även etl ansvar föi att FN-systemets tekniska biståndsverksamhet samordnas i de olika mottagarländerna. Under de senaste åren har inflation, stigande dollarkurs och stagnerande bidrag försall organisationen i en myckel allvarlig resurskris. Resurskrisen har lelt till atl UNDP:s roll både som central fond och som samordningsorgan för fackorganens biståndsverksamhet har undergrävts.

Under 1970-talet sjönk andelen UNDP-finansierat tekniskt biistånd inom FN-familjen frän 56 % till 33 %. Samtidigt har s. k. multi/bi-airangemang ökat i omfattning. Även om sådana i vissa situationer har sitt värde mäste också vissa avigsidor uppmärksammas: de kan vara både resurskrävande för givaren och splittrande för FN-syslemet liksom för mottagarlandet vars möjligheter till en samordnad och prioriterad utvecklingsplanering kan försvåras. En fortsatt minskning av UNDP:s resurser skulle medföra en återgång till del splittrade FN-bistånd som rådde under 1960-lalet och som ledde till att UNDP fick en samordnande roll för FN-systemets tekniska

Prop. 1984/85:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                         67

bistånd. UNDP har nu tvingats dra ned sin organisation betydligt. En ytterligare neddragning skulle leda till en än mer undergrävd roll för UNDP inom FN-syslemet, och della i etl läge då behovet av samordnande biståndsinsatser blir allt tydligare inte minst i Afrika.

På svenskt initiativ genomförs f. n. en nordisk studie om UNDP:s arbete på fältet varvid särskilt UNDP:s samordnande funktioner kommer all granskas. Utredningen beräknas vara avslutad i maj 1985.

För all på kort sikt få fram ökade resurser till UNDP lämnade ell fåtal länder, däribland Sverige, exlrabidrag under åren 1983 och 1984. Sverige lämnade exlrabidrag på 20milj.kr. 1983 och 36milj.kr. 1984 varav 20milj.kr. lill FN:s Sahelkonior för dess verksamhet i de lorkdrabbade länderna i Afrika. Under 1983 bromsades den nedåtgående utvecklingen av bidragen till UNDP någol men på längre sikt ter sig den finansiella situationen fortfarande kritisk. UNDP:s styrelse har rekommenderat att bidragsgivarna minsl skall vidmakthålla sina bidrag i reala termer. UNDP:s bistånd, som till en betydande del ulgörs av förvallningsbistånd, går främsl lill de fattigaste u-länderna. Det är en inriktning som har svenskt stöd och som jag anser det angeläget att UNDP behåller i framliden. Jag anser det motiverat att Sveriges ordinarie bidrag höjs till 375 milj. kr. Därutöver anser jag att Sverige även del kommande budgetåret bör lämna exlrabidrag på 30 milj. kr. till UNDP för alt medverka till atl avväija akuta krissituationer. För att understödja UNDP:s handlingsprogram förde lorkdrabbade länderna i Afrika bör vidare ett bidrag på 20milj.kr. lämnas till FN:s Sahelkonior i likhet med vad som skedde under 1984.

Med förbehåll för riksdagens godkännande har Sverige därför utfäsl etl bidrag om 375milj. kr. per är lill UNDP för vart och ett av budgetåren 1985/86 och 1987/88. Med samma förbehåll har Sverige därutöver utfäst ett exlrabidrag om 30milj. kr. till UNDP för budgetåret 1985/86 och etl bidrag lill FN:s Sahelkonior på 20milj. kr. för samma budgetår.

UNDP spelar en viktig roll i uppföljningen av FN:s konferens om de minst utvecklade länderna som hölls i Paris 1981. Genom särskilda medel finansieras biståndsinsatser i dessa länder utöver ordinarie anslag inom UNDP. UNDP medverkar också lill att få till stånd och samordna bi-ständsflöden till de minst utvecklade länderna. Sverige har, med förbehåll för riksdagens godkännande, utfäsl ett bidrag om 50 milj. kr. för budgetåret 1985/86.

Även FN:s kapitalutvecklingsfond (UNCDF) ger finansiellt och tekniskt bistånd lill de minst utvecklade länderna. Sverige har utfäsl etl bidrag på 32 milj. kr. för budgetåret 1985/86.

FN:s befolkningsfond (UNFPA) är den cenirala finansieringskällan inom FN-syslemet för bistånd på befolkningsområdel.

Sverige har traditionellt spelat en pådrivande roll för att få till stånd internationella insatser når det gäller familjeplanering i u-länder. Det svenska biståndet på detta område har i allt slörre utsträckning lämnals

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                         68

genom internationella program i vars uppbyggnad Sverige spelat en framträdande roll. Den internationella befolkningskonferensen i Mexico 1984 framhävde behovet av ökade resurser för befolkningspoliiiska åtgärder och betonade särskilt UNFPA:s roll.

Det svenska bidraget för 1984/85 är 48 milj. kr. Med förbehåll för riksdagens godkännande har Sverige med hänsyn till behovet av förstärkta insatser på befolkningsområdel utfäst bidrag lill UNFPA med 53milj. kr. för vart och ell av budgetåren 1985/86 och 1986/87.

FN:s barnfond (UNICEF)

Budgelåret 1984/85                                       170000000'

varav               30000000 extra bidrag

Budgetårel 1985/86                                        190000000

varav               30000000 extra bidrag

' 10 milj. kr. av detla belopp togs i prop 1983/84:100 upp under anslagsposten Övriga multilaterala bidrag och 20milj. kr. i prop 1983/84:154.

UNICEF:s verksamhel vänder sig till de fattigaste barnen och deras mödrar i u-länderna. Antalet barn under 15 år — hälften av befolkningen i u-länderna - uppgår till ca 1,4miljarder, "det största av alla u-länder" enligt UNICEF.

En allvarlig försämring av barnens levnadsstandard pågår i \ ärlden, som en följd av konjunkturnedgång och sjunkande inkomster. Studier som gjorts på UNICEF:s uppdrag har visat att barnen drabbas försl och hårdast av den ekonomiska nedgången.

UNICEF:s arbete för barns överlevnad och utveckling, för minskad barnadödlighet och bättre hälsa bör fä fortsatt starkt svenskt stöd.

Med förbehåll för riksdagens godkännande har Sverige utfäsl elt ordinarie bidrag till UNICEF med 160milj.kr. för vart och ett av budgelåren 1985/86-1987/88. För att göra det möjligt för UNICEF att förstärka sin kapacitet och utöka sin verksamhet främst i de krisdrabbade länderna i Afrika har med samma förbehåll ett extra bidrag på 30milj. ki-. utfästs för 1985/86.

Internationella utvecklingsfonden (IDA)

Budgetårel 1984/85    660900000'

Budgetåret 1985/86   650900000

'499080000 (prop. 1983/84:100) 80000000 (prop. 1983/84:154)

6820000 (prop. 1983/84:100, övriga multilaterala bidrag) 75000000 (prop. 1983/84:100, övriga multilaterala bidrag)

Förhandlingarna om den sjunde påfyllnaden av IDA:s resurser (IDA 7) avslutades i januari 1984. Resultatet blev en påfyllnad med 9miljarder

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                           69

dollar trots alt samtliga givarländer utom USA hade förordat 12 miljarder dollar. Påfyllnaden innebär en avsevärd sänkning av realvärdet av IDA:s resurser och därmed en sänkt utlåningsnivå.

I syfte att tillföra IDA resurser utöver påfyllnadsbeloppet 9 miljarder dollar fick IDA-ledningen i uppdrag atl söka uppnå en överenskommelse om ett specialartangemang baserat på ett brett deltagande av givarländerna. IDA:s verksamhet överensstämmer väl med de svenska bislåndspo-litiska målen och fungerar på ett effektivt sätt. Sverige förklarade sig därför berett atl bidra till etl specialartangemang för atl förslärka IDA:s resurser under förutsättning att samtliga givarländer bidrar, - dock med undantag för USA som från början förklarat sig inte avse delta i något arrangemang utöver den nu beslutade påfyllnaden. Trots intensiva ansträngningar har IDA-ledningen ännu inte lyckats samla något brett stöd för ett specialarrangemang. Förutsättningarna för andra alternativ, inklusive inrättandet av en särskild fond för de hårt drabbade länderna söder om Sahara som skulle administreras av IDA, har också diskuterats. Vissa länder, däribland Nederländerna, Norge och Australien har redan nu lämnat eller aviserat exlrabidrag lill IDA utöver sina ordinarie IDA 7-bidrag.

Vid slutförhandlingen om IDA 7 angavs Sveriges bidragsandel till 2,3 %. Genom riksdagens beslut med anledning av prop 1983/84:154 (UU 15; rskr 334) ökades anslaget för IDA, vilket möjliggjorde en höjning till 2,5%. Detta är dock är en sänkning jämfört med vår andel i den sjätte påfyllnaden, som var 3 %. IDA 7-bidragel motsvarar ett åtagande om totalt 1757,68 milj.kr. vilket utfästs för påfyllnadsperioden 1984/85-1986/87. Betalning kan ske under tre eller fyra är. Avsikten är att för svensk del verkställa utbetalningarna under en fyraårsperiod, vilkel innebår 439,42 milj. kr. per år under budgetåren 1984/85, 1985/86, 1986/87 och 1987/88.

För att undvika en kraftigt ökad budgetbelaslning då den åttonde IDA-påfyllnaden inleds (budgetåret 1987/88) avsätts 75 milj. kr. i reserv för IDA-8 under budgetåret 1984/85 och 65 milj. kr. under budgetåret 1985/86.

Jag anser del vidare angeläget att Sverige bidrar till att IDA:s utlåningskapacitet ytterligare förstärks, varigenom en ökad ID A-utlåning kan möjliggöras framför allt till Afrika söder om Sahara. Elt belopp på 146,5 milj. kr. finns tillgängligt för ett svenskt exlrabidrag under budgetåret 1984/85. Även budgetåret 1985/86 bör IDA 7-bidraget kompletteras med ett exlrabidrag om 146,5 milj. kr. Dessa bidrag bör ingå i en samordnad aktion med bredast möjliga deltagande. Sverige har som jag tidigare redovisat verkat för atl en sädan aktion kommer till stånd som en del av uppföljningen av Världsbankens särskilda handlingsprogram för Afrika söder om Sahara. Formerna för della är för närvarande föremål för diskussioner med banken och andra givariänder.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                        70

Regionala utvecklingsbanker

Budgetårel 1984/85                                             167910975

Budgetåret 1985/86                                           233 336879
varav

Afrikanska utvecklingsbanken                         18281 704

Afrikanska utvecklingsfonden                        152000000

Asiatiska utvecklingsfonden                           63 055 175

Överenskommelsen om medlemskap för icke-regionala länder i Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB) trädde i kraft den 30december 1982 varvid Sverige omedelbart blev medlem. Bankens auktoriserade kapital uppgår numera till ca 5,5 miljarder dollar.

Sverige har åtagit sig atl inbetala 25 % av sin andel i bankens kapital, vilket moisvarar 91 408518kr. Inbetalningarna sker i fem lika stora årsbi-drag varav de tre första har företagits. Den fjärde inbetalningen görs i januari 1986. Medelsbehovet för denna uppgår till 18281 704 kr.

AfDB:s ledning har nyligen anmält behov av en ökning av bankens kapitalresurser för perioden 1986-1991. Förhandlingar om en sådan kapitalökning kommer sannolikt alt inledas under 1985.

Som framgick i förta årets budgetproposition har Smilj.kr. avsatts för att finansiera experter i Afrikanska utvecklingsbanken. Sedan andra hälften av 1984 tjänstgör tre svenska experter i banken under en Ivåårsperiod. Experterna representerar skogs-, infrastruktur inkl. transport-, respektive miljösektorn. Det är min bedömning all banken även framdeles kan komma att ha behov av externt finansierade experter.

Inom Afrikanska utvecklingsfonden (AfDF) har man under 1984 träffat överenskommelse om en Oärde påfyllnad. Denna innebär att cirka 1,5 miljarder dollar kommer atl tillföras fonden under treårsperioden 1985-87 vilket är en real ökning med 16,9 % jämfört med föregående påfyllnad. Det kan noteras att förhandlingarna inför denna påfyllnad genomfördes osedvanligt snabbt och i genomgående positiv anda. Sveriges bidragsandel i påfyllnaden uppgår till 4,76 %. Trots att detta innebär en sänkning jämfört med föregående påfyllnad år Sverige fortfarande en av de största bidragsgivarna. Sverige har med förbehåll för riksdagens godkännande utfäsl ett bidrag på 545,5 milj. kr. fördelat pä tre budgetår vilket skulle innebära ca 182milj. kr. per budgetår. Med hänsyn tagen till att riksdagen redan under våren 1984 beviljade 30 milj. kr. fördetta ändamål blir härmed medelsbehovel för den första utbetalningen under budgetåret 1985/86 dock endast 152000000 kr.

Diskussionerna om en tredje allmän kapitalökning i Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB) avslutades i april 1983. I enlighet med den överenskommelse som slöts ska Sverige inbetala drygt 4 milj. kr. fördelat på fyra år. Den första utbetalningen gjordes under föregående budgetiir.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                         71

Av skäl som redovisats i förta årets budgetproposition avbröts förhandlingarna med AsDB om en särskild kapitalökning för Sverige. Den svenska begäran om en ökad andel kan dock vid ell senare tillfälle åter komma att aktualiseras. Budgetåret 1983/84 beviljade riksdagen medel om sammanlagl 14,5 milj. kr. för de två kapitalökningarna. Eftersom den särskilda kapitalökningen f. n. inte är aktuell och beredskap för det fall sä äter skulle komma att ske lämpligen kan hällas inom ramen för ointecknade reservationer är medelsbehovet för de återstående betalningarna till den allmänna kapilalhöjningen ungefär 3 milj. kr. Beloppet, som skall utbetalas under en treårsperiod, kan därför finansieras med tidigare anslagna medel.

För budgetåret 1985/86 ser jag således inget behov av yllerligare medel för Asiatiska utvecklingsbanken under denna anslagspost.

Enligt beslut 1982 skall Asiatiska utvecklingsfonden (AsDF) under fyraårsperioden 1983-86 tillföras 3,2miljarder dollar. Efler godkännande av riksdagen utfäste Sverige 1982 etl totalt bidrag pä 252220700 kr vilkel moisvarar 1,37 % av påfyllnaden. De två första inbetalningarna har gjorts under budgetåren 1983/84 resp. 1984/85.

För den tredje inbetalningen som ska verkställas budgetåret 1985/86 är medelsbehovet 63055 175 kr.

Förhandlingar om en fjärde påfyllnad av AsDF avses inledas senare i år.

Internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD)

Budgetåret 1984/85    50000000 Budgetåret 1985/86   57000000

Förhandlingar om en andra påfyllnad av IFAD:s resurser inleddes under 1983 och pågår fortfarande. Diskussionerna har främsl gällt fördelningen av bidragen mellan de tvä givarkalegorierna — OECD-länderna och OPEC-länderna - och totalvolymen för påfyllnaden.

Den första påfyllnaden avsäg 1981-1983 och den andra påfyllnaden skulle således gälla de tre påföljande åren. P. g. a. förseningar i förhandlingarna blev emellertid 1984 etl "förlorat" är och nu kommer istället 1985-1987 atl gälla som den nya perioden.

Den totala bidragsvolymen till den första påfyllnaden uppgick till 1,1 miljarder dollar. För den andra påfyllnaden kommer den totala volymen att vara avsevärt lägre, förmodligen 700-800 milj. dollar, vilkel främst beror på OPEC-ländernas förändrade situation.

Del största hindret för att nå en uppgörelse har utgjorts av oenighet om hur stor andel respektive kategori skall bidra med. USA har hävdat all fördelningen mellan OECD- resp. OPEC-länder borde ändras sä alt de senare log på sig en större andel ån nu (42 %). OPEC-länderna å sin sida har hänvisat lill sin förändrade situation och ansett atl deras nuvarande andel måsle sänkas.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5   Utrikesdepartementet                            72

Med hänsyn till vikten av IFAD:s verksamhel och då del visat sig att den totala påfyllnadsnivän kommer att minska väsentligt jämfört med den förta påfyllnaden har Sverige deklarerat sin avsikt att delta i påfyllnaden med oförändrad andel trots att denna är relativt hög. Det kan dessutom komma att bli angeläget att stödja IFAD i dess nuvarande finansiella situation genom t.ex. bidrag för samfinansieringsprojekt.

Medel har avsatts budgelåren 1983/84 och 1984/85 med 50milj. kr. per är för Sveriges deltagande i påfyllnaderna. För budgetåret 1985/86 beräknar jag medelsbehovet till 57 milj. kr. En del av dessa medel kan användas för extra slöd till IFAD genom bidrag till t.ex. samfinansieringar. I den mån ytterligare medel för sådant stöd behövs kan anslagsposten Övriga multilaterala bidrag utnyttjas.

Internationellt livsmedelsbistånd

Budgetåret 1984/85                              270000000

Budgetårel 1985/86                              302000000

varav

Våridslivsmedelsprogrammel (WFP)       88000000

Bidrag enligt 1980 års konvention

om livsmedelshjälp (FAC)                    79000000

Internationella beredskapslagrei

av livsmedel för katastrofinsatser

(lEFR)                                            135 000000

Världslivsmedelsprogrammei (WFP)

Förutom med det ordinarie bidraget stödjer Sverige progranimet genom att kanalisera övrigt multilateralt livsmedelsbistånd samt viss katastrofhjälp genom WFP.

Sverige verkar för alt en störte andel av världens sammanlagda livsmedelsbistånd skall gå genom WFP och för att WFP skall spela en aktiv roll i katastrofsammanhang. Det är en allmän uppfattning bland givariändema atl WFP:s samordning av livsmedelsleveranser i de internationella hjälpaktionerna i t. ex. Kampuchea och Mojambique genomförts effektivt.

En studie av WFP:s verksamhet, inklusive Sveriges samarbete med programmet, genomfördes under 1984 inom utrikesdepartementet. Dess slutsats är atl WFP inom givna ramar utför ett effektivt utvecklings- och biståndsarbete samt atl Sveriges stöd till WFP bör byggas ut.

WFP:s bidragsmål för perioden 1985-86 är 1 350 milj. dollar. Sverige har, med förbehåll för riksdagens godkännande, utfäst 78milj.kr. åriigen för budgetåren 1985/86-1986/87. Två tredjedelar av bidraget är bundet till upphandling i Sverige.

Mottagarländerna skall normalt svara för kostnaderna för ttansportfor-don, jordbruksredskap, köksutrustning m. m. Enligt WFP:s regler får detta

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                        73

inte finansieras över de reguljära resurserna för den händelse mottagarlandet inle kan svara för dessa kostnader. 1 sådana fall måste WFP förlita sig på särskilda bidrag. Sverige har sedan budgetåret 1982/83 anslagit 3 milj. kr. årligen till detta ändamål. Medlen, som huvudsakligen använts till inköp av svenska iransportmedel till WFP:s verksamhet i några av de allra fattigaste länderna, har enligt samstämmiga rapporter gjort stor nytta. Den ovan nämnda studien rekommenderar ökat svenskt stöd till detla ändamål. Jag föreslår därför atl del separata koniantbidraget till sådana särskilda koslnader höjs lill 10milj. kr. för 1985/86.

1980 års konvention om livsmedelshjälp (FAC)

Samtliga länders åtaganden uppgår till 7,6milj. ton spannmål årligen. Konvenlionen föriängdes 1983 med ireårl.o. m. den 30juni 1986.

Del svenska bidraget kanaliseras genom WFP och består av 40000ton vete, som levereras i form av mjöl. För täckande av frakt-och administrationskostnader får WFP etl särskilt bidrag.

Jag föreslår etl anslag för budgetåret 1985/86 på 79 milj. kr.

Internationella beredskapslagrei av livsmedel för katastrofinsatser (lEFR) Enligt FN:s rekommendationer skall lEFR uppgå till minst 500000 ton spannmål. Sverige har bidragit till lagret alltsedan dess tillkomst 1975. De senaste fyra åren har Sverige hållit 40000 ton svenskt vete och 1 250 ton svensk vegetabilisk olja i beredskap för akuta nödhjälpsinsatser. Sveriges bidrag ställs i huvudsak lill WFP:s förfogande. Sverige lämnar även WFP ersättning för fraktkostnaderna. Vid en bidragskonferens i böijan av 1984 utfäste Sverige, med förbehåll för riksdagens godkännande, oförändrade kvantiteter livsmedel för budgetåren 1985/86 och 1986/87. Behoven av akut livsmedelshjälp ökade emellertid snabbt under 1984, framförallt i Afrika. Efter särskilda framställningar från WFP gjorde Sverige under 1984 extra påfyllningar av lagret med ca 10000 ton vete och ca 1 500 ton olja. Kostnaderna för dessa extra bidrag inklusive frakt har belastat katastrofanslaget. Behoven av livsmedel i katastrofhjälpen förutsätts vara stora även nästa budgetår. Jag anser därför atl Sverige tillfälligt bör öka sina bidrag till lEFR. Ifråga om vete föreslår jag en ökning med 5000 ton till 45000 och oljekvantiteten föreslås fördubblas till 2500 ton. Det sammanlagda medelsbehovet för dessa livsmedelskvantiteter inkl. lagring och frakt m. m. beräknar jag till 135 milj. kr.

Sveriges åtaganden inom livsmedelsbiståndet är till stor del kvantitativa, varför den exakta kostnaden inkl. frakt är svår atl förutsåga. Eventuella extra medelsbehov bör bestridas frän anslagsposten Övriga multilaterala bidrag.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                          74

Övriga organisationer

Budgetårel 1984/85                                            190972000

Budgetåret 1985/86                                            220800000

varav

FN:s hjälpprogram för

Palestina-flyktingar (UNRWA)                       60000000

FN:s flyktingkommissarie (UNHCR)      75000000

Internationella federationen

för familjeplanering (IPPF)                              67000000

UNCTAD/GATT:s internationella

handelscentrum (ITC)                                      12000000

Importkontoret för

u-landsprodukter (IMPOD)                              6800000

FN:s hjälpprogram för paleslina-flyktingar (UNRWA)

Organisationen har under många år haft stora ekonomiska problem. Situationen försämrades ytterligare i juni 1982 i samband med Israels invasion i Libanon, då flera flyktingläger förstördes.

UNRWA uppskattar medelsbehovet för 1985 till 260milj. dollar, vilket innebär en ökning med 11 % jämfört med 1984 ärs reviderade budget på 235milj. dollar.

Sveriges bidrag till UNRWA:s reguljära program budgetåret 1984/85 (verksamhetsåret 1984) uppgick till 55 milj kr. Desulom gav Sverige ett extra bidrag pä 5 milj. kr.

Sverige har med förbehåll för riksdagens godkännande utfäst ett ordinarie bidrag för budgelåren 1985/86 (verksamhetsåret 1985) och 1986/87 (verksamhetsåret 1986) på 60milj. kr. per år. En del av bidraget för 1984/85 (35 milj. kr.) betalades ut som förskott i början av 1984, eftersom organisationen befann sig i ett akut krisläge. Ett liknande förskott för budgetåret 1985/86 kan komma att aktualiseras.

FN:s flyktingkommissarie (UNHCR)

Organisationen växte kraftigt i samband med de mycket stora flyktingströmmarna under senare hälften av 1970-talel och början av 1980-lalel.

Flyktingsituationen är fortfarande allvarlig och komplicerad. Det beräknas idag finnas lOmilj. flyktingar, inkl. personer som tvingats lämna sina hem av andra ån politiska skäl. Varaktiga lösningar för den stora majoritet som befinner sig i u-länder mäste i mänga fall sökas genom insatser som anknyter till värdländernas utvecklingsansträngningar.

UNHCR:s totala budget för verksamhetsåret 1985 beräknas uppgä till drygt 400milj. dollar, dvs. ungefär samma belopp som för 1984.

För verksamhetsåret 1984 lämnade Sverige ett bidrag pä öOmilj.kr. till UNHCR:s   reguljära   program.   Dessutom   utgick   extra bidrag på ca

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                         75

30milj.kr. för verksamhetsåret. Även kommande år förutses behov av extra bidrag bl.a. från katastrofanslaget, i första hand lill det reguljära programmet som under senare år svarat för en ökande del av verksamheten. Sverige har för budgetåret 1985/86 (verksamhetsåret 1986) med förbehåll för riksdagens godkännande utfäsl ett bidrag på 75 milj. kr. varav 67 milj. kr. som reguljärt bidrag och 8milj. kr. som exlrabidrag.

För budgetåret 1986/87 (verksamhetsåret 1987) har Sverige med samma förbehåll utfäsl elt reguljärt bidrag om 67 milj. kr.

Internationella familjeplaneringsfederalionen (IPPF)

Sverige slöt år 1981 etl avtal med IPPF om fortsatt stöd med sammanlagl 150milj.kr. för perioden 1981/82-1983/84. Dellaavtal harföriängls med ett år för 1984/85 då ett bidrag om 60milj. kr. utgår till IPPF.

Vid den internationella befolkningskonferensen i Mexico 1984 betonades frivilligorganisalionernas roll i befolkningssammanhang. IPPF är den enda världsomspännande frivilligorganisalionen för familjeplanering och ansvarigt föräldraskap. Jag finner det angeläget atl fortsätta samarbetet med IPPF och föreslår ett bidrag om 67 milj. kr. för budgelåret 1985/86.

UNCTADlGATT.s internationella handelscentrum (ITC)

Sveriges bidrag till UNCTAD/GATT:s internationella handelscentrum (ITC) har under den senaste treårsperioden 1982/83-1984/85 ärligen uppgått till lOmilj. kr. För budgetåret 1985/86 föreslår jag etl bidrag pä 12 milj. kr., varav 1 milj. kr. lill ITC:s rävaruprogram. Vidare föreslär jag att Sverige lämnar en motsvarande utfästelse för budgetåret 1986/87.

Importkonloret för u-landsprodukter (IMPOD)

För budgetåret 1984/85 ställdes ett belopp pä 6300000 kr., varav 328000kr. utgjordes av en ointecknad reservation, lill förfogande för importkontoret för u-landsprodukter (IMPOD). Efler samråd med statsrådet Hellström föreslår jag för budgetåret 1985/86 ell belopp på 6800000 kr. Det är möjligt att efterfrågan på insatser inom kontorets verksamhetsområde kommer att öka ytterligare. Begränsade insatser i länder av biståndspolitiskt intresse kan därför bli motiverade och kräva medel utöver vad som angivits ovan. Jag är beredd pröva eventuella ansökningar från importkonloret om ytterligare medel till ett totalt belopp om högsl 1,5 milj. kr. för sädana insatser som inte nu kan förutses i detalj.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                   76

Övriga multilaterala bidrag

Budgetåret 1984/85   22217025'

Budgetåret 1985/86   65 900000

' 1 prop. 1983/84:100 beräknades elt högre belopp under denna anslagspost. I denna proposition har emellertid 16 milj. kr. förls över till anslagsposten för FN:s utvecklingsprogram (UNDP), lOmilj. kr. lill FN:s barnfond (UNICEF) och 81,82 milj. kr. till Intemalionalla utvecklingsfonden (IDA).

Anslagsposten Övriga multilaterala bidrag används för bidrag lill en rad olika organisationer. Den år också en reserv i den multilaterala budgeten, som är nödvändig för alt Sverige skall kunna finansiera multilaterala insatser som inte kan förutses idag eller som kan ha betydelse för den internationella uppfattningen om Sveriges inställning till nord/syd-samarbetet.

Under budgetåret 1985/86 behövs medel för all finansiera bl. a. följande insatser:

Sverige har utfäst sig atl finansiera en tredjedel av driftskostnaderna -dock högsl 1 milj. dollar per år- för det internationella sjöfart.suniversite-lel i Malmö, som drivs i regi av den internationella sjöfartsorganisationen (IMO). Medelsbehovel för 1985/86 beräknas lill 8,5 milj. kr.

Liksom under tidigare är bör också vissa andra mindre multilaterala bidrag belasta denna anslagspost. Som exempel kan nämnas Röda Korsels internationella kommitté, FN:s utbildnings-och forskningsinstitut (UNI-TAR), FN:s center för transnationella förelag (UNCTC), FN:s boen-de-och bebyggelsecenier (HABITAT), FN-universitelet, F>J:s kvinnofond och FN:s narkotikafond. Från anslagsposten bekostas åven ytterligare stöd till det internationella handikapprogrammet.

Jag beräknar att ca 25 milj. kr. behövs för bidrag till dessa mindre fonder och organisationer.

Behov av medel kan också uppkomma för deltagande i Internationella finansieringsbolagels (IFC) kapitalökning. Sverige har erbjudits en andel av kapitalhöjningen motsvarande 8,27milj. dollar att tecknas före den I februari 1986. Betalning kan erläggas i fem lika stora årsbidrag, dvs. ca 1,65milj. dollar per år. Medelsbehovel för budgetåret 1985/86 skulle därmed uppgä till ca 14milj. kr.

Som tidigare nämnts kan behov av medel uppstå för extra slöd till IFAD och för att täcka eventuella extra kostnader för livsmedelsbiståndet. Dessa koslnader får i så fall bestridas från denna anslagspost.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att 1. godkänna de rikllinjer för multilateralt utvecklingssamarbete, som jag har förordat i det föregående,

2.    godkänna de gjorda utfästelser som jag angivit i det föregående,

3.    bemyndiga regeringen att göra de utfästelser, åtaganden och utbetalningar som jag härutöver har föreslagit i det föregående,

4.    till Bidrag till internationella biståndsprogram för budgetåret 1985/86 anvisa elt reservationsanslag av 2 280000000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                     77

C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA

1983/84 Utgift        3802962099              Reservation          1576112493

1984/85 Anslag       3967660000 1985/86 Förslag      4196735000

SIDA:s anslagsframställning

Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) föreslår för budgetåret 1985/86 en höjning av biståndet genom SIDA med 469,4milj. kr. lill 4492 milj. kr. SIDA har därvid utgått från att de totala anslagen lill internationellt utvecklingssamarbete skall öka med 801 milj. kr.

Förslaget baseras på antagandet att bisiåndsanslagen för budgetåret 1985/86 skall motsvara I % av bruttonationalinkomsten (BNI) år 1985 såsom den beräknades ijuli 1984. SIDA har vidare utgått ifrån atl anslaget C 2 skall utgöra en oförändrad andel av de totala biståndsanslagen. Därutöver redovisar SIDA ett alternativt förslag enligt vilket biståndet genom SIDA ligger fast på samma nominella nivå som under budgetåret 1984/85, dvs. 3994,6milj. kr.

1 sitt huvudförslag föreslår SIDA höjningar av medelsramarna för flertalet programländer. För Bangladesh och Kenya föreslär styrelsen oförändrade belopp och för Vietnam en sänkning av medelsramen. SIDA:s förslag innebär vidare alt avtalade insatser inom det långsikliga bilaterala utvecklingssamarbetet med Swaziland avslutas med användning av lidigare anvisade medel och att fortsatt stöd därefter lämnas bl.a. genom regionala insatser.

SIDA förordar att en ny anslagspost Särskilda projekt inrättas för störte projekt, för insatser inom energi och markvård samt för stöd i anslutning till atl samarbetslandet genomför strukturförändringar i sin ekonomi.

Behovet av bistånd är, framhåller SIDA, oförändrai slort, bl. a. lill följd av nedgången i kommersiell kreditgivning till flertalet u-länder. Biståndets huvuduppgift är att stödja långsiktiga utvecklingsslrävanden i u-länderna snarare än kortsiktiga ingripanden för all lindra skuldkriser eller katastrofsituationer, även om sädant bistånd också är elt väsentligt inslag i den svenska biståndspolitiken. Den akuta krisen får dock inte undanskymma de betydande framsteg som gjorts, bl.a. med hjälp av bistånd utifrån. Tillgången pä resurser år dock inte avgörande för ell lands utvecklingsmöjligheter. Minst lika viktiga är etl lands möjligheter all driva en ändamålsenlig utvecklingspolitik.

SIDA framhåller Sveriges ansvar som biståndsgivare att åstadkomma högsta möjliga effekt av insatta resurser i linje med de biståndspoliliska målen. Både i landprogrammen och de enskilda insatserna ges utrymme för utvärdering och dialog om biståndets innehåll.

Den nu tillämpade landprogrammeringslekniken innebår alt mottagare

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                          78

och givare har ell finansiellt underlag för sin planering, och att de svenska resurserna kan integreras i mottagarlandets ulvecklingsplanering. Inom ramen för bibehållen landprogrammering finns möjlighet all tillmötesgå önskemål om ökad flexibilitet avseende biståndets fördelning mellan länder och i fråga om koncentration pä angelägna ämnesområden.

SIDA framhåller alt importstöd i form av varor och Ijänster t många fall haft stor betydelse och även i framtiden kommer att behövas i många programländer. Styrelsen väntar sig inte atl framtida stöd genom varor och tjänster skall vara mindre administrationskrävande än andra biståndsinsatser. Benämningen importstöd föresläs successivt utgå och ersättas av varubisländ, projektstöd och konsultverksamhet. Bindning av biståndet, som tidigare huvudsakligen omfattat importstödet, bör enligt SIDA utformas oberoende av biståndsformen.

En hög grad av svensk medverkan och deltagande av SIDA krävs i biståndet för att svenskfinansierade resurser skall komma till god nytta. Kraven på ökad medverkan gäller samtliga biståndsformer. Styrelsen strävar att i största möjliga utsträckning engagera svenska resurser för att höja kvaliteten i biståndsarbetet.

SIDA framhåller att styrelsens förslag till medelsramar för samarbetet med programländerna är grundade på de olika landprogrammens förutsättningar att utnyttja medel.

Beträffande övrigl bistånd genom SIDA framhåller styrelstm bl.a. alt behovet av katastrofbistånd är oförändrat slort. För samarbetet med enskilda organisationer föreslås en betydande höjning. Vidare anförs atl SIDA har fått i uppdrag att göra en översyn av samarbetet med särskild hänsyn lill kapacitetsfrågorna.

För all öka verkels egen kapacitet avser SIDA koncentrera biståndet, lägga ut uppgifter utanför SIDA och rationalisera administrationen.

Föredragandens överväganden

För budgetåret 1985/86 föreslår jag att 4 I96,7milj. kr. ställs till förfogande för utvecklingssamarbete genom SIDA. Det innebär en anslagsökning med 229milj. kr. i förhällande till budgetåret 1984/85.

Jag förordar att det långsiktiga utvecklingssamarbetet med Swaziland avvecklas enligt SIDA:s förslag. Ett begränsat fortsatt stöd till landet kommer att lämnas, bl.a. genom regionala insatser.

Några andra förändringar av kretsen av samarbetsländer förutses inte.

Förslaget till fördelning av anslaget innebär en i huvudsak oförändrad andel för det landinriktade biståndet. Förutom medelsramar för de enskilda programländerna räknar jag med att även övriga poster på anslaget i betydande utsträckning liksom lidigare kommer atl användas för insatser i programländerna.

Beträffande landprogramineringen beslöt riksdagen vid det senaste riks-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                           79

mötet att regeringen bemyndigas alt i vissa fall göra utfästelser om sjunkande bidrag och landramar. Samtidigt efterlystes överväganden om hur en sådan procedur, men även andra metoder, kan bidra till en bättre samordnad medelsanvändning och medelsförbrukning. Under hösten 1984 utredde en arbetsgrupp inom SIDA, med deltagande av utrikesdepartementet, frågor med anknytning till landprogrammeringssystemet. Denna utredning har av SIDA:s styrelse tillställts departementet.

Jag delar utredningens slutsals att elt landorienlerat planeringssystem erbjuder betydande fördelar framför andra system. Det viktigaste skälet är alt man genom landprogrammering åstadkommer störte jämställdhet mellan parterna i utvecklingssamarbetet. Landprogrammeringssystemel har under den lid del varit i krafl modifierats i vissa viktiga avseenden. De problem som uppmärksammats i bl. a. riksdagens biståndsdebatt har redan i stor utsträckning beaktats inom systemets ram. SIDA:s utredning utmynnar i förslag om vissa ytterligare ändringar inom planeringssystemet. Ett av dessa förslag berör inrättandet av en sårskild anslagspost för slora projekt. Ett annat förslag innebär att medelsramarna beräknas mer strikt efter medelsbehov och att rambeloppen skall kunna sänkas tillfälligt så att reservationsmedel förbrukas. Jag finner att sädana möjligheter föreligger inom ramen för nuvarande landprogrammeringssystem. Vidare pekar utredningen pä möjligheten att Sverige avstår från atl göra uttalanden om belopp eller planeringsramar för perioder efter gällande samarbetsavtals giltighetstid. Jag förordar atl denna möjlighet utnyttjas efler prövning i varje särskilt fall. Denna förändring skulle innebära att regering och riksdag skulle vara mindre bundna om man finner skäl alt sänka rambeloppet efter utgången av det normalt tvååriga samarbetsavtalet.

1 detta sammanhang vill jag erinra om att även om höjningar av medelsramar i del förgångna varil vanligast har även sänkningar gjorts, t.ex. av rambeloppen för Cuba, Pakistan, Somalia, Swaziland, Tunisien och Vietnam.

Den flexibilitet i landprogrammeringslekniken som förslagel om en ny anslagspost för särskilda projekt syftar till är tillgodosedd genom atl slörre möjligheter har införts att sänka medelsramar. Jag finner därför inte skäl atl bifalla SIDA:s förslag om alt inrätta en sådan anslagspost. Den verksamhet som denna post är avsedd för kan inrymmas i befintliga anslagspos-ler, främst medelsramama för programländerna och anslagsposten Katastrofer m. m.

Ca 40 % av det landinriktade biståndet ulgår i form av importslöd. SIDA och - inom ramen för en förvaltningsrevision - riksrevisionsverkel (RRV) har nyligen genomfört studier av importslödet. Av studierna framgår atl importslödet är en värdefull biståndsform som medger ell flexibelt utvecklingsbistånd för mottagare och givare. Studierna visar behovet av noggrann bedömning av hur importslödet påverkar mottagarlandets ekonomi i slort och vikten av att för varje mottagarland utforma importstödet

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                         80

sä att det främjar landets utvecklingssträvanden. 1 studierna har närmare behandlats SIDA:s roll i handläggningen av importslödet bl.a. vid prövning av vad som skall upphandlas. Dessutom har i studierna pekats på behovet av fortsatta överväganden om importstödets inriktning och utformning.

Jag finner att importstöd är en flexibel biståndsform som utgör ett värdefullt komplement till del ändamälsbestämda projektstödet. Import-stödet har traditionellt lagit mindre av SIDA:s administraliva resurser i anspråk än projektbiståndet. Det omfattade till en början huvudsakligen belalningsbalansslöd lill länder med betydande budget-och betalningsbalansunderskott. Under det senaste decenniet har dock Sverige alltmer kommit atl påverka valet av varor och tjänster som upphandlas med importstödsmedel, inte minst sedan SIDA:s nu gällande riktlinjer för importslöd trädde i kraft 1981.

Jag finner del angeläget att importstödets verkningar för mottagarländernas ekonomi på kort och lång sikt och i relation lill andra biståndsformer, t. ex. projektstöd, närmare analyseras. Sådana studier bör syfta till medel-fristiga planer avseende importstödet för de olika programländeina. De bör kunna utformas i linje med de sektorstudier som SIDA nu genomför avseende det ändamålsinriktade biståndet och ingå i undertaget för SIDA:s förslag till landprogram.

Den diskussion som förts om importslödet har huvudsakligen avsett handläggningen och inriktningen av detta och inte importstödet som biståndsform. Jag finner det angeläget att slå fast, alt importstödet har sitt särskilda värde som biståndsform för länder som befinner sig i en akut försörjningskris och när det inriktas pä verksamhetsområden, där mottagarlandet har kapacitet att självt ombesöija att stödets slutliga g.nvändning stämmer med de ändamål som parterna kommit överens om. Om importstödets fördelar för både givare och mottagare skall bevaras bör en effeklivisering av stödets förvaltning därför inte ske genom att importslödets inriktning och handläggning alltmer närmar sig projektbiständet. Den bör i stället ske genom att stödet till flertalet länder inriktas på enklare varor, reservdelar och standardiserade produkter, som mottagaren har godtagbar kapacitet att själv hantera. Denna kapacitet bör SIDA bedöma med hjälp av förstudier och stickprovsundersökningar. SIDA bör däremot endast undantagsvis påtaga sig etl direkt ansvar för enskilda produkters slutanvändning enligt de regler som gäller för projeklbistånd. Pä detta säll bör SIDA kunna effektivisera sin hantering av importslödet utan att detta behöver medföra starkt ökade krav på verkels personalresurser eller minskad användbarhet för mottagarsidan.

Belräffande bindning lill upphandling i Sverige i del landprogrammerade biståndet förordar jag att denna liksom tidigare endast omfattar importstödet och konsultfonderna. Om finansieringen av elt på förhand definierat projekt skulle bindas till upphandling i Sverige, riskerar mun att låsa

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                        81

mottagarlandet till ett mycket litel antal svenska leverantörer och även till elt begränsat teknologival vilket kan innebära mindre fördelaktiga priser, leveransvillkor eller service.

Riksdagen och regeringen har vid upprepade tillfällen framhållit vikten av att den övervägande delen av biståndet förblir obunden. Ursprungligen omfattade bindningen endast det bilaterala varubiståndet. Senare har även livsmedelsbiståndet kommit att räknas in i det bundna biståndet. Genom tillkomsten av u-kreditsystemet och det tekniska samarbetet genom BITS 1981 har andelen bundet bistånd ökat ytterligare och bindningsnivån är därför nu högre än lidigare. Mot bakgrund bl. a. av behovet atl säkerställa största möjliga affärsmässighet i upphandlingen inom biståndet, särskilt i ett läge när flertalet programländer befinner sig i en akut försörjningskris, förordar jag en mindre sänkning av andelen bundet bistånd inom det landinriktade biståndet.

Inom det landprogrammerade biståndet bör bindning till upphandling i Sverige huvudsakligen ske i fråga om länder som har god kapacitet att tillgodogöra sig svenska varor och tjänster. Obundet importstöd bör främst lämnas till länder som har drabbats av akuta försörjningskriser och som präglas av brist pä utländsk valuta och lågt kapacitetsutnyttjande inom industri, transportväsen och lantbruk. Reservdelar, insalsvaror, drivmedel eller livsmedel som behövs för att upprätthålla dessa länders produktion mäste i mänga fall upphandlas på annat håll än i Sverige.

Jag välkomnar den översyn som SIDA inlett av verkets rikllinjer för importstöd. De överväganden i ämnet som jag redovisat bör tjäna till ledning vid arbetet med översynen.

Ett landprograms omfattning kan ses som en funktion av landels behov, landets förmåga att uppfylla de biståndspolitiska målen, utvecklingssamarbetets inriktning och möjligheterna att effektivt genomföra biståndet. Anvisade medel utgör en ram för biståndet och inle ett utbetalningsmål. I det långsiktiga utvecklingssamarbetet är det enligt min mening ofta ofrånkomligt att medel kvarstår oförbrukade vid budgetårets slut. Särskilt kan reservationer uppkomma, när inriktningen av enskilda landprogram förändras. Del ligger i säväl givarens som mottagarens intresse att hellre acceptera reservationer än alt försämra biståndets kvalitet genom atl öka utbetalningstakten. Förseningar i utbetalningarna uppgår för landprogrammens del sällan till ett belopp som överstiger medelsramen för en fyramå-nadersperiod.

Programländer

Jag förordar att medelsramarna för samarbetsländerna ökas med sammanlagt 45 milj. kr. Förslagen till medelsramar för mottagarländerna och andra ändamål framgår av tabell 4. Enligt min mening bör dock det icke landprogrammerade biståndet genom SIDA, främst anslagsposterna Regionala insatser och Katastrofer m.m. även fortsättningsvis i betydande utsträckning kunna användas för insatser i programländerna. 6    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 5

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                          82

Utvecklingssamarbetet med Angola ligger väl i linje med landets kris-plan som är inriktad på befolkningens basbehov och på återuppbyggnad. Biståndet bör även fortsättningsvis omfatta betydande stöd fbr fiske och primärhälsovård samt import bl. a. av reservdelar till fordon och utrustning för eldistribution. Även transportsektorn bör komma i fråga för svenska insatser. Med hänvisning till krissituationen och de nu något förbättrade möjligheterna för Angola att tillgodogöra sig biståndet bör medelsramen för Angola ökas med lOmilj. kr. till 115milj. kr.

Biståndet till Bangladesh syftar i första hand lill atl bistå och aktivera de fattigaste grupperna. Det är emellertid svårt att på kort sikt väsentligt öka biståndet till de mest eftersatta utan att biståndets kvalitet försämras. Importslödet som omfattar över hälften av medelsramen bör koncentreras till enkla produkter och insatsvaror som förstärker landets infrastruktur. Det bör endast i begränsad utsträckning komma ifråga för industriprojekt. Inom ramen för insatser avseende infrastruktur och industri bör prioritet ges åt reservdelar och underhäll. Endast en mindre del av importstödet bör vara obunden. Jag förordar en oförändrad medelsram för Bangladesh.

Utvecklingssamarbetet med Botswana syftar främst till att stödja Botswanas strävanden till oberoende och ekonomisk utveckling. Insatserna avser att främja landsbygdens utveckling genom vattenprogram, utbildning och stöd till regional förvaltning. Botswanas förvaltning har på ett effektivt sått utnyttjat svenska biståndsmedel. Den rådande svåra torkan i södra Afrika ställer stora krav på fortsatt utbyggnad av vatienförsörjningspro-grammet. Jag föreslär en höjning av medelsramen för Botswana med 5 milj. kr. till 85 milj. kr.

Torkan i Afrika söder om Sahara har fått svåra konsekvenser för Etiopiens livsmedelsförsörjning särskilt som en slor del av landet;» befolkning bor i områden där jorden kraftigt eroderas. Situationen i landet motiverar en utökning av del pågående långsiktiga svenska stödet till bl. a. markvård och livsmedelsförsörjning. Jag föreslår en höjning av medelsramen för Etiopien med 15 milj. kr. till 115 milj. kr.

I Guinea-Bissau genomförs en rad reformer inom ramen för ett ekonomiskt stabiliseringsprogram och efter överenskommelse med IMF. Reformerna syftar lill att övervinna landets ekonomiska kris. I ett övergångsskede innan reformerna burit frukt krävs dock särskilt stöd från en rad givare bl.a. Sverige. För att möjliggöra ökad import av insalsvaror som behövs för jordbruksproduktionen förordar jag en höjning av medelsramen med 5 milj. kr. till 70milj. kr.

I jämförelse med flertalet andra programländer litar Indien till övervägande del till sina egna resurser. Del utländska biståndet spelar en förhållandevis liten roll i landets ekonomi. Sveriges utvecklingssamarbete med Indien bör i ökad utsträckning inriktas på de mest eftersatta grupperna. Importstödet bör i högre grad kunna bindas och inriktas på särskilda sektorer, främst det energisamarbete som inleddes 1983/84. Därigenom kommer såväl utjämningsmålet som tillväxtmälel att tillgodoses i utveck-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                        83

lingssamarbetet med Indien. Jag förordar en höjning av medelsramen med lOmilj.kr. till 350milj. kr.

Medelsramen för utvecklingssamarbetet med Kap Verde bör höjas med 5milj.kr. till 50milj. kr. Den ökade medelsramen bör göra det möjligl atl katastrofbiståndet som pä grund av ihållande torka utgått under en följd av är i fortsättningen ersätts av stöd för import av livsmedel. Höjningen är även motiverad med hänsyn till det stora importberoendet i fråga om livsmedel och insatsvaror och landets förmåga att effektivt tillgodogöra sig bistånd.

Biståndet lill Kenya syftar huvudsakligen lill atl förbättra försörjningen av den fattigaste delen av landsbygdsbefolkningen. Jag finner skäl att även fortsättningsvis inrikta biståndet pä landsbygdsutveckling inom områdena vattenförsörjning, hälsovård med familjeplanering och jordbruk saml konsulttjänster och bundet importstöd. Dessa prioriteringar ligger väl i linje med kenyansk ulvecklingsplanering. Medelsramen för Kenya, 130 milj. kr., bör lämnas oförändrad.

Utvecklingssamarbetet med Laos bör även fortsättningsvis omfatta dels projekt som bl. a. syftar lill att utveckla landets skogstillgångar och till alt förbättra de bristfälliga kommunikationerna. Importstöd bör användas för att möta landets akuta försötjningsproblem och brist pä reservdelar m. m. Därutöver bör lämnas utrymme åt insatser för att förbättra utnyttjandet av vattenkraftsresurserna i landet. Jag finner skäl att öka medelsramen för Laos med 5 milj. kr. till 65 milj. kr.

Biståndet till Lesotho syftar till att minska beroendet av Sydafrika genom att öka landets produktion av livsmedel och brännved och genom alt skapa arbetstillfällen för arbetskraft som nu är sysselsatt i Sydafrika. Insatserna bör därför bl. a. inriktas på att hejda jorderosionen genom t. ex. skogsplanteringsprojekt och pä användning av arbetskraftintensiv leknik. Jag föreslår en höjning av medelsramen för biståndet till Lesotho med lOmilj.kr. fill 35 milj. kr.

Anpassning och flexibilitet i biståndet till Mogambique är nödvändiga för att hjälpa landet i den nuvarande akuta krissituationen. Det svenska biståndet syftar till att minska beroendet av den sydafrikanska ekonomin och lill atl förbättra livsmedelsförsörjningen. Biståndet bör därför inriktas främst pä upprustning och underhäll av infrastruktur och industri saml på stöd lill familjejordbruken. Men hänsyn till den akuta försörjningskrisen bör etl omfattande och flexibelt importstöd ulgå i form av enkla basvaror och insatsvaror. Jag föreslår att medelsramen för Mozambique höjs med 15 milj. kr. till 270milj. kr.

I biståndet lill Nicaragua prioriteras utvecklingen främsl inom gruv- och skogssektorerna. Syftet är alt bidra till landets oberoende och atl på sikt öka kapaciteten för atl få exportinkomster. I den krissituation där Nicaragua nu befinner sig är flexibilitet i biståndet påkallad. Insatser som syftar till att bäde på kort och lång sikt lindra livsmedelsbristen bör kunna ges utrymme i samarbetet. Nicaraguas kapacitet atl ta emot utländskt bistånd

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                        84

är god. En ökning av stödet med 15milj.kr. till 90milj.kr. är motiverad bl.a. mot bakgrund av den akuta försörjningskrisen i landel.

Stödet till Sri Länka har sedan 1978 dominerats av vatlenkiaftprojeklel Kolmale. Enligt den av riksdagen beslulade fördelningen av medelsanvisningarna för projektet under budgetåren 1984/85-1987/88 (UU 1983/84:15; rskr 334) utgör behovet av nya medel för budgetårel 1985/86 190milj.kr. Därjämte beräknar jag 20 milj. kr. för slöd åt landsbygdsutveckling och undervisning. Medelsramen för Sri Länka föreslås därför under budgetåret 1985/86 till 2l0milj.kr. Jag välkomnar alt SIDA inlett förberedelser för ökade insatser till förmån för de fattigaste befolkningsgrupperna.

Del svenska biståndet syftar lill att underlätta Tanzanias slrukluromda-ning och till att vidmakthålla samhällsviktig induslri-och jordbruksproduktion. Det bör också bidra till att upprätthålla vissa sociala sektorer och atl göra landel mindre beroende av utländsk expertis och valuta. Biståndet bör under den närmaste liden främst inriktas på stöd ål livsmedelsproduktion, exportgrödor och induslri som är av betydelse för jordbruket. Ell omfattande och flexibelt importslöd är nödvändigt för att upprätthålla utnyttjandet av produktionskapaciteten. Jag förordar en oförändrad medelsram om 460 milj. kr. för Tanzania.

Bislåndsbehoven i Vietnam är stora och Sveriges engagemang i pappersproduktion och hälsovård kräver fortsatt svensk finansiering. För alt komma tillrätta med den produklionshämmande bristen på energi bör vietnamesiska satsningar på småskaliga energiprojekt ges ökat stöd. Jag finner åven elt fortsall importstöd moliveral. Importslödet bör främsl syfta lill ökad tillväxt, bl. a. genom insatser, som bidrar till all förbättra kapacitelsutnyttjandet vid befinlliga anläggningar. En sänkning av medelsramen från 365 milj. kr. till 300milj. kr.är motiverad med hänsyn till atl de stora investeringsprojekten inom pappersproduklion och hälsovård färdig:slållts.

Utvecklingssamarbetet med Zambia syftar till atl bidra lill landets ansträngningar att öka livsmedelsproduktionen, förbättra den fattiga landsbygdsbefolkningens levnadsförhållanden och skapa förutsällningar för ökad folklig medverkan. Bl.a. stöd lill utsädesprogram, till kooperationen och till samhällstjänster för smäbrukarfamiljerna bör kunna bidra till en effeklivisering av jordbruket. Jag föreslår en ökning av medelsramen med 15 milj.kr. till 190milj.kr.

Biståndet till Zimbabwe bör i första hand tillgodose utjäniningsmålet och oberoendemälet. Genom insatser inom primärhälsovård och undervisning bör stöd lämnas till eftersatta befolkningsgrupper på landsbygden. Importslöd och konsulljänster bör främst inriktas pä all stödja Zimbabwes ansträngningar att minska landels ekonomiska beroende av Sydafrika. Importslödet bör företrädesvis ulgå i bunden form. Jag föreslår en oförändrad medelsram om 125 milj. kr. för Zimbabwe.

Anslagsposten Vissa landprogramkosinader upptar skatter och sociala avgifter för fällpersonal som eriäggs i Sverige. I enlighet med SIDA:s förslag föreslår jag alt kostnader för försäkringsavgifter vid varusändning-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet

85

ar fortsättningsvis fär belasta denna anslagspost. Medelsbehovet för 1985/86 beräknas lill ell oförändrai belopp om 30milj. kr.

Tabell 4. Utvecklingssamarbete genom SIDA budgetåren 1984/85-1985/86

(milj. kr.; avrundade belopp)

Medelsram

Förslag till

medelsram

1984/85

1985/86

SIDA

Före-

Föränd-

draganden

ring

Utvecklingssamarbete

med länder

Angola

105

115

115

+ 10

Bangladesh

145

145

145

0

Botswana

80

85

85

-t-    5

P-tiopien

100

115

115

4- 15

Guinea-Bissau

65

70

70

+    5

Indien

340

360

350

+ 10

Kap Verde

45

50

50

-i-    5

Kenya

130

130

130

0

Laos

60

65

65

4-     5

Lesotho

25

35

35

4-   10

Mogambique

255

285

270

4-   15

Nicaragua

75

90

90

4   15

Sri Länka

210

120

210

0

Tanzania

460

460

460

0

Vietnam

365

300

300

- 65

Zambia

175

200

190

+   15

Zimbabwe

125

125

125

0

Vissa landprogram-

kostnader

30

30

30

0

Totalt landprogram-

meral bistånd

2790,0

2 780,0

2 835,0

+ 45

Regionala insatser

145

165

165

4- 20

Humanitärt bistånd i

Latinamerika

110

125

125

+ 15

Humanitärt bistånd i

södra Afrika

160

180

180

4- 20

Katastrofer m. m.

360,8

370

393

•+• 32,2

Ensk. organisationer'

262

312

300

4- 38

Försöksverksamhet och

metodutveckling m. m.'

140,6

163,0

145,6

4-    5

Rekrytering och utbild-

ning av fältpersonal-

49,2

55,0

53

4-    3,8

Totall övriga anslags-

poster

1227,7

1 370,0

1361,7

-1-134,0

Totalt utvecklingssamarbete

genom SIDA'

4022,7

4520,0

4196,7

4-179,0''

' Anslagsposten Försöksverksamhet och metodutveckling m. m. omfattar även insalsförberedelser och resultatvärdering. Delposten Internationella enskilda organisationer har förts över till anslagsposten Enskilda organisationer. - Anslagsposten omfattar Biträdande experter och FN-volontärer. ■' Den totala medelsramen för 1984/85 inrymmer 5 milj. kr. avseende samarbete med Swaziland. I den medelsramen ingår ointecknade reservationsmedel uppgående till 55 milj. kr. SIDA:s anslagsframställning omfattar förslag om en ny anslagspost "Särskilda projekt" om 370 milj. kr. Denna summa ingår i totalbeloppet för SIDA:s framställning.

'' Anslaget ökar med 229 milj. kr. De disponibla medlen under anslaget ökar med 179 milj. kr. som en följd av att 55 milj. kr. av ointecknade reservationsmedel togs i anspråk budgetåret 1984/85 utöver anslaget.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                         86

Regionala insatser

Under anslagsposten Regionala insatser lämnas i första hand stöd till det regionala samarbetet mellan de majoritetsstyrda staterna i södra Afrika inom ramen för samarbetsorganisationen Southern African Development Coordination Conference (SADCC). Samarbetet syftar till att minska det ekonomiska beroendet av Sydafrika. Vidare har anslagsposten utnyttjats för stöd till den Östafrikanska utvecklingsbanken (EADB), Mekongkom-mittén och ett regionalt program för fiske i Bengaliska buklen.

Samarbetet mellan SADCC-staterna och det svenska stödet har hittills huvudsakligen koncentrerats till transporter och kommunikationer. Även inom andra områden som energiförsörjning, utbildning samt miljö-och markvård har Sverige goda möjligheter att lämna bistånd. Inom ramen för SADCC-ländernas prioriteringar av sektorer och projekt bör SIDA även i fortsättningen främsl bereda insatser där behov kan förväntas, av svensktillverkad utrustning eller svenska tjänster. Om det är påkallat av särskilda skäl kan användningen av biståndsmedel bindas lill upphandling i Sverige av utrustning eller tjänster. Så långt som möjligt bör upphandling i Sydafrika undvikas.

Vid SADCC:s givarkonferens 1983 gjordes en svensk utfästelse om 330 milj. kr. för treårsperioden 1983/84-1985/86.

Jag förordar att anslagsposten Regionala insatser höjs med 20 milj. kr. till 165 milj. kr. för budgetåret 1985/86 och atl 135 milj. kr. härav utnyttjas för fortsatt stöd till regionala insatser inom ramen för SADCC.

Humanitärt bistånd i Latinamerika

Det humanitära biståndet i Latinamerika utgörs till stor del av långsiktigt stöd för mänskliga rättigheter och politiskt förföljda. Särskilt utvecklingen i Centralamerika har ställt krav på omfattande nödhjälpsinsatser för ett ökande antal flyktingar och hemlösa. Bl.a. till följd av den utveckling i demokratisk riktning som inletts i Argentina, Bolivia och Uruguay har ett växande antal flyktingar återvänt till sina hemländer. Jag förutser etl ökat medelsbehov för humanitärt stöd åt dessa grupper under en övergångstid.

Biståndet lämnas genom svenska och internationella organisationer som Diakonia/Frikyrkan hjälper. Kyrkornas världsråd och World University Service till enskilda grupper och organisationer i mottagarländerna. De förmedlande och mottagande organisationernas kapacitet är av avgörande betydelse för Sveriges möjligheter att lämna bidrag och tillmötesgå de behov som finns. Även om den politiska situationen i flera av länderna ofta försvårar det humanitära biståndet, har möjligheterna att lämna effektivt bistånd - framför allt i Centralamerika - förbättrats underdel senaste året till följd av ökad kapacitet hos mottagande och förmedlande organisationer. Jag finner att situationen i Latinamerika motiverar fortsatta och kraftfulla humanitära biståndsinsatser. Anslagsposten bör höjas med 15 milj. kr. till 125 milj. kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                        87

Humanitärt bistånd i södra Afrika

Mer än hälften av det humanitära biståndet i södra Afrika utgår till befrielserörelserna African National Congress (ANC), som verkar för elt Sydafrika fritt från apartheid, och South-West African People's Organizo-lion (SWAPO), som arbetar för ett självständigt Namibia. Med hänsyn till den betydande omfattningen av det humanitära biståndet till befrielserörelserna bedrivs detla numera i former som så långt som möjligt anpassats till samarbetet med programländerna. Då situationen för rörelserna och flyktingarna ständigt förändras är flexibiliteten inom samarbetet med befrielserörelserna av särskild vikt. Strävandena att bidra till att öka mottagningskapaciteten hos befrielseförelserna bör fortsätta.

Humanitärt bistånd till södra Afrika förmedlas också genom FN, andra internationella organisationer och svenska enskilda organisationer. På grund av situationen i och kring Sydafrika har behoven av humanitärt bistånd ytterligare ökat vilket ställer större krav på förmedlande och mottagande organisationers kapacitet. Flera svenska organisationer har påtagit sig betydande nya uppgifter som förmedlande organisationer. Jag välkomnar denna utveckling.

Jag erinrar om regeringens förslag i prop. 1984/85:56 all 1 milj.kr. av medlen under anslagsposten Humanitärt bistånd i södra Afrika skall fä användas för politiska partiers, fackföreningars och folkrörelsers information utomlands om Sydafrikalagen och om den svenska Sydafrikapolitiken i övrigt.

För insatser under budgetåret 1985/86 anser jag att anslagsposten bör höjas med 20milj. kr. till 180 milj. kr. Utöver detta belopp kan medel från anslagsposten Katastrofer m. m. vid behov utnyttjas för humanitära insatser i södra Afrika.

Katastrofer m.m.

Försöijningsläget i Afrika har visat nödvändigheten av att kortsiktigt och förebyggande katastrofbistånd samordnas närmare med långsiktigt utvecklingssamarbete. Flera insatser för katastrofhjälp i programländerna utgör stödåtgärder för det reguljära utvecklingsbiståndet och är av mer långsiktig karaktär. Det bör eftersträvas alt sådana katastrofinsatser sleg för steg inordnas i det reguljära programsamarbetet och bekostas med härför avsatta medel. Jag välkomnar i delta sammanhang SIDArs förslag att katastrofbiståndet till Kap Verde, som regelbundet ulgåll varje är sedan 1974 p.g.a. torka, omvandlas till stöd för livsmedelsförsörjning inom ramen för det reguljära samarbetet.

De strukturella problem som ligger bakom försörjningskrisen främst i Afrika kan förväntas bestå under lång lid. Behov av slora katastrofinsatser förutses därför också för budgetåret 1985/86. Beredskap bör finnas för slörre insatser bl. a. i Etiopien och Mozambique. Anslagsposten Katastrofer m. m. bör även kunna utnyttjas för långsiktiga insatser för livsmedels-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                            88

försörjning och markvård. Därigenom kan mottagarländernas sårbarhet för naturkatastrofer minskas. SIDA:s förslag om inrättande av en ny anslagspost för särskilda projekt åsyftar bl.a. atl skapa ökade möijligheter till markvårdsinsatser i och utanför programländerna. Sådana insatser är i linje med gällande föreskrifter om katastrofbistånd, enligt vilka detta kan utnyttjas för katastrofförebyggande åtgärder. Jag vill även erinra om all medlen för katastrofbistånd ocksä utgör en reserv inom det bilaterala biståndet. Därigenom bör även övriga syften med SIDA:s förslag kunna tillgodoses med katastrofmedel. Särskilt bör i detta sammanhang pekas på behovet av atl utnyttja anslagsposten Katastrofer m.m. i fall där störte strukturförändringar i programländernas ekonomi påkallar stöd i form av extra medel.

En översyn av den svenska FN-styrkans specialenhet för katastrofhjälp har utförts av SIDA. Översynen har lett till att regeringen den (> september 1984 utfärdat vissa föreskrifier för ulnylljande av specialenheten. Enligt föreskrifierna skall framställning om specialenhetens utnyttjande härtöra från FN eller något av dess specialorgan som har operativt ansvar för biståndsverksamhet. Specialenhelen kan åven om särskilda skiil föreligger utnyttjas för katastrofinsatser inom ramen för det bilaterala utvecklingssamarbetet. Personal och utrustning från specialenhelen ställs till förfogande för att genomföra en närmare bestämd hjälpinsats som skall tillmötesgå omedelbara hjälpbehov eller inriktas på katastrofförebyggande åtgärder. Vidare skall specialenheten tjänstgöra i grupp under normall högst sex månader. Insats av specialenheten skall som regel föregås av rekognoscering på plats av personal från specialenheten.

Beslut om katastrofinsatser föregås av samråd mellan ulrikesdepartementel, SIDA och Svenska röda korset inom den 1972 inrättade kalastrof-gruppen. Denna bar atl bedöma angelägenheten av katastrofinsatser och den utformning som dessa bör ges. I betänkandet Effektivare biståndsorganisation (Ds UD 1984:1) har biståndsorganisationsutredningen lämnat förslag om katastrofgruppen. Jag anser att katastrofgruppens organisation och verksamhetsformer visat sig vara ändamålsenliga. Jag biträder utredningens uppfattning att katastrofgruppen bör ägna särskild uppmärksamhet åt erfarenhetsredovisning av katastrofbistånd och åt granskning av långsikliga orsaker till biståndsbehov. Som utredningen anfört bör gruppen när så bedöms lämpligt lämna förslag om ändringar i riktlinjerna för katastrofbiståndet.

Jag förordar att anslagsposten Katastrofer m. m. höjs med 32,2milj. kr. till 393 milj. kr.

Enskilda organisationer

Bistånd med medel från anslagsposten Enskilda organisationer är ett effektivt redskap i utvecklingssamarbetet och elt värdefullt komplement till del av statliga organ administrerade biståndet. Enskilda organisationers

Prop. 1984/85:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                         89

insatser erbjuder ofta goda möjligheter att nå de mest utsatta grupperna i u-länderna. Administrationskostnaderna kan hållas låga bl.a. p.g.a. atl det ofta finns ett nåt av systerorganisationer i mollagarlånderna. De enskilda organisationerna bidrar även lill uppbyggnaden av nya organisationer och institutioner t u-länderna. De kan därigenom skapa förutsättningar för ett aktivt folkligt deltagande i samhällsbyggandet. Stöd ges bl. a. till initiativ som avser atl befordra folkbildningen, atl förbättra förutsättningarna för en fri åsiktsbildning i en miljö av politiskt och ekonomiskt förtryck, alt stärka fackliga och kooperativa rörelser och andra organisationer med ideell och kulturell inriktning. De enskilda organisationerna står mänga gånger friare än de statliga biståndsorganen när det gäller att pröva nya metoder, småskalig teknologi och beslutsformer som ger utrymme för folklig medverkan.

Enskilda organisationer genomför även biståndsprojekt med medel som anvisas under anslagsposterna för katastrofbistånd och humanitärt bistånd. Stödet under anslagsposten Enskilda organisationer är av mer långsiktig karaktär och ägnas i betydande utsträckning ät hälsovård, undervisning och landsbygdsutveckling.

De enskilda organisationernas arbete och engagemang bidrar lill ökad förståelse för utvecklingsfrågor bland allmänheten i Sverige. Genom sill arbete som bygger på en hög grad av offervilja och egna insatser bidrar de till etl ökat resursflöde lill u-länderna och till att mänga människor i Sverige engageras för insatser i iredje världen. Som en följd av att enskilda organisationer sänder ut egen personal får ett växande antal svenskar erfarenhet av praktiskt arbete i u-land.

Genom att teckna ramavtal med de störte organisationerna har SIDA vunnit administraliva lättnader. Regeringen har på riksdagens uppmaning uppdragit åt SIDA att verkställa en översyn av de enskilda organisationernas kapacitet att ta emot och förmedla statliga bidrag för bislåndsändamäl. Utredningen har den 15 oktober 1984 avgivit en preliminär rapport om sitt arbete. I anslutning till denna har jag haft överläggningar med företrädare för organisationerna. Den preliminära rapporten och överläggningarna har givit vid handen att de enskilda organisationernas arbete väl motsvarar de av statsmakterna fastställda målsättningarna och att organisationernas kapacitet att förmedla bistånd förbättrats på senare är. Utredningens slutrapport beräknas föreligga vid utgången av juli 1985.

Medel under anslagsposten får användas för barnbidrag för barn lill biståndsarbetare (prop. 1984/85: 39; SoU 6; rskr 66).

Jag förordar att beloppet för anslagsposten Enskilda organisationer höjs med 38milj.kr. lill 300milj.kr. Därvid har beaktats all anslagsposten fr.o.m. budgetårel 1985/86 kommer att innefatta också sådani bistånd genom internationella enskilda organisationer som f.n. upptas under en sårskild delpost inom anslagsposten Särskilda program.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                         90

Försöksverksamhet och metodutveckling m. m.

En ny anslagspost för försöksverksamhet och metodutveckling föreslås ersätta delposten Ämnesinriktad verksamhet och delposten Insatsförberedelser och resultalvärdering under den tidigare anslagsposten Särskilda program.

Slöd från anslagsposten Försöksverksamhet och metodutveckling m. m. bör företrädesvis inriktas på experimentell och nyskapande verksamhet på områden som bedöms som angelägna men som är underförsörjda i fråga om resurser. Bland sådana områden där ökade insatser kan vara påkallade vill jag framhålla miljö och markvärd, energiförsörjning, befolkningsfrågor och familjeplanering, åtgärder för att främja kvinnans roll och insatser för massmedia och kultur. Stöd bör lämnas främst för insatser i programländerna. Därvid bör en nära anknytning till de reguljära samarbetsprogrammen eftersträvas. Särskild uppmärksamhet bör ges åt möjlighelerna alt utnyttja den svenska resursbasen. Ökad användning av den svenska resursbasen förbättrar förutsättningarna atl erfarenheter från samarbetet med FN:s fackorgan kan utnyttjas i de bilaterala programmen.

Anslagsposten Försöksverksamhet och metodutveckling m. m. är även avsedd för insatsförberedelser och resultatvärdering, vilka ger SIDA vidgade möjligheter alt förstärka sin fackkompeiens för beredning och uppföljning av biståndet, bl. a. genom att anlita konsulter.

Jag föreslår att 145,6milj. kr. avsätts för insatser under anslagsposten Försöksverksamhet och metodutveckling m.m.

Rekrytering och utbildning av fältpersonal

Anslagsposten Rekrytering och ulbildning av fällpersonal utnyttjas bl. a. för att finansiera vissa programländers egen rekrytering av svensk och annan utländsk personal. Därigenom bidrar Sverige lill att förstärka och utveckla mottagarländernas egen organisation och kapacitet för personal-rekrytering. Fr.o.m. budgetåret 1985/86 bör även stöd till biträdande experter och FN-volontärer som nu utgår från en delpost under anslagsposten Särskilda program belasta posten för Rekrytering och ulbildning av fältpersonal. Jag förordar att 53 milj. kr. avsätts för anslagsposten Rekrytering och utbildning av fältpersonal.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt 1. godkänna de riktlinjer och bidrag för utvecklingssamarbete genom

SIDA som jag i det föregående har förordat, 2. till Utvecklingssamarbete genom SIDA för budgetårel 1985/86

anvisa ett reservationsanslag av 4 196735000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                   91

C 3. Information

1983/84 Utgift               23 100679                  Reservation                           13248

1984/85 Anslag              23 800000

1985/86 Förslag             24600000

Från anslaget bestrids kostnader för att sprida upplysning i Sverige om situationen i u-länderna saml om Sveriges insatser för att bidra lill ulveckling i dessa länder. Ungefär en tredjedel av anslaget används för SIDA:s egen informationsverksamhet och ungefär tvä tredjedelar gär lill enskilda organisationers u-landsinformation.

SIDA

SIDA upplyser att SIDA gjort den utvärdering av sin informationsverksamhet som statsmakterna förordat. En följd av utvärderingen är att verkel under del innevarande budgetåret kommer atl genomföra en omorganisation av informalionsbyrån liksom att nya målgrupper kommer att bearbetas. Vidare utarbetas en ny informationsstrategi.

SIDA betonar att informationsanslaget under den senaste femårsperioden ökat med drygt 13 % medan kostnaderna för SIDA:s egen informationsverksamhet har ökat med 45 %. Styrelsen förordar atl anslaget höjs från 23,8milj. kr. till 26milj. kr. och att ökningen till störte delen tillfaller SIDA:s egen information. Förta årets höjning pä 800000kr. tillföll i sin helhet de enskilda organisationernas del av informationsanslaget.

Styrelsen föreslär vidare beträffande bidragsgivningen till enskilda organisationer att kategorin "årliga fasta bidrag" utgår och atl Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer (LSU) som enda bidragsmottagare i den kategorin överförs till kategorin "generella bidrag".

Föredragandens överväganden

Jag välkomnar att SIDA söker komma till rätta med den organisatoriska sårbarhet som kännetecknat informalionsbyrån. SIDA bör lägga upp arbetet sä atl verket kan beakta de överväganden, som den tidigare nämnda arbetsgruppen för översyn av SIDA:s organisation kommer att göra. Resultatet av arbetet på en ny informationsstrategi bör redovisas i den kommande anslagsframställningen. Det är lämpligt att etl utförligt målgrupps-resonemang ingår i den redovisningen och att verket beaktar behovet all bearbeta nya målgrupper, såsom näringslivel. Jag vill i detta sammanhang uttrycka min tillfredsställelse över atl SIDA i sin informationsverksamhet i ökande utsträckning uppmärksammar de konkreta resultaten av svenska biståndsinsater. En sådan inrikining av verksamheten kan vara väl förenlig med SIDA:s uppdrag att lämna information om u-landsfrågor och utvecklingsproblem i vid mening.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet

92

Informalionsanslagels storlek måste noga avvägas mol andra angelägna behov inom biståndet. Della informalionsanslag år högt i förhållande lill andra informationsanslag inom statsförvaltningen. Anslaget bör dock räknas upp med 800000kr. Ökningen bör fördelas mellan SIDA:s egen informationsverksamhet och enskilda organisationers informationsverksamhet i förhållande lill respektive verksamhels nuvarande andel av anslaget.

Riksdagen beslutade 1979 om en viss utvidgning av kretsen av mottagare av s. k. generella bidrag för enskilda organisationers informationsverksamhet (prop 1978/79:113; UU30; rskr395). Samtidigt beslutades att Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer (LSU) skulle motta s. k. stående årligt bidrag. Sedermera har riksdagen beslutat atl Stiftelsen Afro Art skall tilldelas generellt bidrag. Enligt min mening finns inle längre anledning alt behålla beteckningen stående årligt bidrag som i praktiken inle skiljer sig från generelll bidrag. Landsrådet bör fortsättningsvis ingå I kategorin mottagare av generella bidrag.

Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att   I. godkänna de riktlinjer för Information som jag förordat i det föregående, 2. lill Information för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 24600000kr.

C 4. Styrelsen för internationell utveckling (SIDA)

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

144 527 837 164475000 181605 000

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Före-

SIDA

draganden

Personal

421

-t-8

of

Anslag

Förvaltningskostnader

109353000

4- 9683 000

+ 3409000

(varav lönekostnader)

(75 528000)

(4- 4 847 000)

(+ 1780000)

Lokalkostnader.

hemmamyndighelen

11359000

4- 5001000

+    799000

Lokalkostnader,

biständskontoren

22613000

4- 5023000

•f 5087000

Ullandstillägg m. m.

20500000

4- 4 085 000

+ 3 485 000

Till regeringens

förfogande

+ 5 000000

Engångsanvisning

650000

4- 4 100000

-    650000

164475000

4-27892000

-f 17130000

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                   93

SIDA

SIDA eftersträvar all i största möjliga ulslräckning engagera svenska resurser för att höja kvaliteten i biståndet. En hög grad av svensk medverkan och dellagande av SIDA krävs i biståndet för atl svenskfinansierade resurser skall komma lill god nytta.

SIDA anser sin kapacitet otillräcklig för verkets uppgifter. En ökning av kapaciteten är nödvändig för all bibehålla och öka biståndets effektivitet. SIDA eftersträvar därför att förbättra sin kapacitet såväl kvantitativt som kvalitativt. SIDA begär därför medel för åtta nya tjänster i sin anslagsframställning. I en skrivelse lill regeringen har SIDA dessulom begärt en tjänst som överdirektör, en tjänst som byråchef och en kanslitjånst. Vidare äskar SIDA 4000000kr. för inköp och installation av en ny telefonväxel, 500000 kr. för utbyte av en minidator och 250000 kr. för en gradvis datorisering av biståndskontoren.

SIDA hemställer atl kreditgaranti fär lämnas för lån till bisländspersonal om 5,5 milj. kr.

Föredragandens överväganden

SIDA:s kapacitetsproblem bör lösas enligt de riktlinjer som jag angett i avsnittet om effektivare bislåndsadminislration. Det statsfinansiella läget kräver stor resiriktivitet vid prövning av alla myndighetsanslag, också SIDA:s. Jag kan därför inte tillmötesgå SIDA:s begäran om fler tjänster. För nästa budgetår bör medel för SIDA:s förvaltningskostnader beräknas enligt ett ettårigt huvudförslag med en reduktion om 2 %. Jag har dock beräknat medel för SIDA:s kontor vid den nyinrättade beskickningen i Maseru. Ett belopp om 5000000kr. bör ställas till regeringens förfogande atl användas för kontoret i Maseru och för de kostnader som kan komma att uppstå som en följd av den organisatoriska översynen av SIDA.

Regeringen har gett SIDA i uppdrag att i samråd med statskontoret utarbeta en handlingsplan för ADB-verksamheten inom SIDA. I avvaktan på resultatet av utredningsarbetet är jag inte beredd atl biträda SlDA:s krav på medel för datorisering. Jag kan heller inte nu föreslå alt medel anvisas för en ny telefonväxel. Införskaffning bör ske enligt den plan som statskontoret har inkommit med lill regeringen.

Jag bilråder SIDA:s förslag om att kreditgaranti för lån till biståndspersonalen bör få lämnas också fortsättningsvis. Del bör ske genom atl en engagemangsram om 15 milj. kr. förs upp för ändamålet. Eventuella kostnader bör belasta myndighetsanslaget.

Hemställan

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

att   1. till Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) för budgetåret 1985/86 anvisa ell förslagsanslag av 181 605000 kr., 2. fastställa en ram om 15 000 000 kr. för statlig garanti för Lån till personal Inom bisiåndsförvaltningen.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet

94

C 5. Nämnden för u-landsutbildning

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

17825000 16890000 17800000

1984/85

Beräknad ändring

1985/86

Nämnden

Föredraganden

Personal Anslag

Förvaltningskostnader

(varav lönekostnader) Elevförmåner Lokalkostnader Utbildningsbidrag Engångsanvisning

34

8825000

(6435 000)

2 290000

5 275 000

500 000 16890000

of

- 817000 (4-633000) 4-   113000 -      5000 4-2 500000 4-     30000

4-3455000

of

4-272000 (4-200000) 4-113000 -    5 000 4-500000 4- 30000

4-910000

Nämnden

Nämnden för u-landsutbildning för i sin anslagsframställning etl mäl-gruppsresonemang som leder till att nämnden skall prioritera kurser för dem som inom kort skall resa ut för u-landstjänstgöring, för opinionsbil-dare och för u-landsmedborgare. Nämnden menar att kursutbudet bör anpassas till en sådan inriktning av verksamhelen. Nämnden framhåller vidare behovet av ändamålsenliga lokaler liksom av en översyn av organisationen och ekonomiadministrationen vid Sandö U-Centrum. Nämnden begär 360000kr. för samarbetet med statens skola för vuxna (SSVH) i Härnösand, 2000000kr. för utbildningen av Svensk Volontär Samverkans (SVS) volontärer och 500000kr. för utbildning av mindre enskilda organisationers volontärer vid U-Centrum.

Föredragandens överväganden

Säsom förutskickades i budgetpropositionen för innevarande budgetår har verksamheten vid U-Centrum utvärderats. Utvärderingen, som remissbehandlats, har utmynnat i en rad rekommendationer. Flertalet av dessa rör frägor till vilka nämnden och U-Centrums ledninj; har att ta ställning. Det gäller bl. a. vissa förslag beträffande U-Centrums inre organisation, elevrekrytering och ekonomiadministrationen. Vissa centrala förslag - bl.a. beträffande nämndens slällning och en eventuell :5kolslyrelse - bör beredas vidare, varför jag nu inte år beredd alt ta ställning till dem.

Ulvärderarna framhåller behovet av all se över terminskursen och kursutbudet i övrigt. De pekar också pä möjligheten atl bearbeta nya målgrup-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                         95

per, bl. a. lärare och studieledare, men döljer inte svårigheterna vad gäller andra målgrupper, l.ex. näringslivet. Jag inslämmer i utvärderarnas överväganden i den hår delen och noterar att de därvid ansluter till tankegångar som diskuterats inom nämnden och skolledningen. Nämnden bör således fortsätta arbetet med att revidera kursutbudet och analysera tänkbara målgrupper. Den bör i den kommande anslagsframställningen utförligt redovisa sin syn på målen för den avgiftsfinansierade verksamheten. Jag delar också utvärderarnas åsikt att verksamheten behöver en pedagogisk förstärkning. En tjänst som rektor bör därför inrättas. Den kan delvis finansieras med utnyttjande av medel för en lärartjänst.

Ulvärderarna föreslår att det träffas en överenskommelse mellan U-Centrum och SIDA som reglerar samarbetet dem emellan. Jag är inle övertygad om atl en sådan överenskommelse är ändamålsenlig. Jag utgår ifrån att SIDA också fortsättningsvis kommer att anlita U-Cenlrum i betydande omfattning så som angetts av statsmakterna (prop. 1980/81:117; UU23; rskr271). SIDA bör emellertid slå formellt fritt atl köpa sina utbildningstjänster från de institutioner och de företag som är mest konkurrenskraftiga. Såvitt gäller relationen mellan U-Centrum och SIDA:s kursgård vill jag framhålla att del kan verka hämmande pä verksamhetens fortsatta utveckling om man alltför strikt avgränsar de båda institutionernas ansvarsområden. En viss arbetsfördelning är dock önskvärd, så alt ej en klar dubblering sker. Gränsdragningsproblemen har främst avsett ulbildning för dem som står inför ett uppdrag i ett u-land. U-Centrum har här en given roll vad gäller utbildning av volontärer och språkutbildning. Men U-Centrum bör också kunna lämna annan s.k. förberedelseutbildning. I den mån denna kräver nära samverkan med berörda byråer pä SIDA finner jag det emellertid naturligt att kursgården svarar för utbildningen.

Ulvärderarna understryker atl särredovisningen av intäkterna från den avgiftsfinansierade verksamhelen behöver förbättras. Jag inslämmer och avser atl återkomma lill regeringen i frågan i samband med atl regleringsbrev utfärdas.

Skolans lokalbehov och kostnaderna för olika alternativ har utretts under del senaste året. Av det föreliggande materialet drar jag slutsatsen all en om- och tillbyggnad av Sandö U-Centrum bör genomföras i enlighel med den projektering som byggnadsstyrelsen företagit på regeringens uppdrag. En sådan om- och tillbyggnad ger enligt min mening ändamålsenliga lokaler och förläggningsbyggnader som väl tillgodoser skolans behov. Chefen för försvarsdepartementet har i sin anmälan till statsbudgeten för 1985/86 upptagit 8000000kr. för om- och tillbyggnaden. Beloppet bör belasta biståndsramen i form av en s. k. avräkning. Kostnadsramen för investeringen är preliminärt beräknad till 20milj. kr. i prisläge 1984-01-01. Jag vill inte utesluta en framtida höjning av del beloppet för all lokalernas standard skall kunna förbättras ytterligare. Vidare beräknar jag preliminärt 530000kr. för de inventarier som kan komma att behövas.

Jag kan inte tillmötesgå nämndens begäran att särskilda medel anvisas

Prop. 1984/85:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet

96

för samarbetet med SSVH i Härnösand. Konsekvenserna av att anslagsvägen finansiera utbildningen av SVS volontärer är inte tillräckligt belysta för alt jag skall kunna biträda det förslaget. Jag ställer mig däremot positiv till förslaget att ställa 500000 kr. till U-Centrums förfogande atl användas för utbildning av mindre organisationers volontärer. Detta bör ske försöksvis. De organisationer, för vilkas räkning medlen används, förutsätts utnyttja utbildningskomponenten i volontårschablonen för atl täcka en del av utbildningskostnaderna.

Det är ännu oklart om de förmåner som utbetalas lill eleverna vid Sandö U-Cenlrum är att betrakta som skattepliktig inkomsl. För den händelse elevförmånerna kommer att bedömas som skallepliktiga bör i likhet med innevarande budgetår etl belopp om 725 000 kr. reserveras på poslen Elevförmåner.

Med hänsyn till vad jag tidigare har anfört om behovet av pedagogisk förstärkning vid U-Centrum bör nämnden tilldelas medel molsvarande ett modifierat eilårigl huvudförslag.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl   1. godkänna de riktlinjer för u-landsutbildning som jag förordat i det föregående,

2.         godkänna förslaget atl del vid nämnden för u-landsuibildning fär finnas en extra ordinarie tjänst som rektor,

3.         till Nämnden för u-landsutbildning för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 17800000 kr.

C 6. Styrelsen för u-landsforskning (SAREC)

1983/84 Utgift

161558000                Reservation

33 283179

1984/85 Anslag

162360000

1985/86 Förslag

173715000

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

SAREC

Föredraganden

Personal Anslag

19

4-2

of

Förvaltningskostnader                        5 485 000

(varav lönekostnader)                    (3 231 000)

Programverksamhet                        156875000

4-    715 000

(4-    496000)

4-21925000

4-    355 000

(4-     105000)

4-11000 000

162 360000

4-22 640000

-t-11355 000

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                        97

SAREC

Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) föreslär en höjning av anslaget till 185 milj. kr. för budgetåret 1985/86. Del innebär en ökning med 22640000 kr. i förhållande lill innevarande budgetår.

SAREC är inrättat med två huvudmotiv: strävan atl inom ramen för Sveriges utvecklingsbistånd ge forskningen en mer framträdande plats än u-länderna själva funnit det möjligt atl tillmäta denna; och önskan att tillförsäkra forskningsårendena vetenskaplig kompetens och enhetlig prövning. Enligt sin instruktion skall SAREC främja forskning som kan underlätta för u-länderna alt utvecklas mot ekonomisk och social rättvisa. Elt centralt mål för verksamheten är därvid atl stärka nationell forskningskapacitet i u-länder.

SAREC:s verksamhel innefattar stöd till fjorton särskilt utvalda u-länder, stöd till forskningssamarbete mellan u-lånderoch stöd till särskilda projekt, stöd till internationella forskningsprogram samt stöd till svensk u-landsforskning.

Under budgetåret 1983/84 uppgick de totala utbetalningarna till ca 162 milj. kr. Utbetalningstakten i synnerhet inom det bilaterala samarbetet har ökat väsentligt. För 1984/85 beräknas den ingående reservationen till 33,3milj.kr., varav 24,2milj.kr. intecknats. Under 1984/85 beräknas den ointecknade reservationen helt tas i anspråk. Kostnaderna för sekretariatet och SAREC:s adminislralion ligger kvar pä samma nivå som tidigare, dvs. 3 % av budgeten.

SAREC föreslår att det inrättas tvä nya forskningssekreterartjänster, med inriktning på hälso- och nutritionsområdet respektive teknik och industrialisering, särskilt energiforskning.

SAREC redovisar i sin anslagsframställning etl huvudalternativ pä förvaltningskostnaderna uppgående till 5733000 milj. kr.

Översyn av SAREC:s verksamhet

Pä uppdrag av riksdagen har regeringen låtit påbörja en särskild översyn av SAREC:s verksamhet. Resultatet av utredningen skall föreligga under sommaren 1985, så att det kan presenteras för riksdagen i budgetpropositionen avseende budgetårel 1986/87.

Utredningens arbete är koncentrerat kring kartläggning och analys av verksamhetens inriktning och stödets fördelning på olika stödformer. I den analys som skall utföras ingår diskussion av kriterier för val av projekt och ämnesområden, avvägningen mellan institutionsstöd, projektstöd och institutionssamarbete samt frågor rörande samarbetslåndernas utvecklingsprogram.

Graden av måluppfyllelse och svårighelerna att mäta denna ingår ocksä i utredningsarbetet, liksom en diskussion om en eventuell ämnesmåssig koncentration av landprogrammen.

Det bilaterala samarbetet har inte hittills utvärderats. Därför koncentreras huvuddelen av utredningens arbete till landprogrammen. Detta stu-7    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                         98

dium kommer att ske bland annat genom ett antal fallstudier. Utredningen avser emellertid också diskutera frågan om de internationella programmens och de svenska projektens andel av SAREC:s resurser är väl avvägd, och om vilka andelar som på sikt synes lämpliga.

Utredningen avser också genomföra vissa internationella jämförelser. Det är utredningsmännens förhoppning alt de internationella jämförelserna skall kunna bidraga till en diskussion om de olika ländemas förutsättningar att nyttiggöra forskningsresultaten.

Föredragandens överväganden

I avvaktan på resultatet av översynen av SAREC och riksdagens behandling av denna i samband med behandlingen av budgetpropositionen för budgelåret 1986/87, bör inga avgörande förändringar av inriktningen av SAREC:s verksamhet göras. Delta är också utgångspunkten i SARECrs anslagsäskande. Tyngdpunkten förutsätts ligga kvar vid en successiv fördjupning av det bilaterala forskningssamarbetet, utan all länderkreisen utvidgas. Också under budgetårel 1985/86 kommer SAREC:s bidrag lill internationella forskningsprogram att vara den mest resurskrävande delen av SARECis verksamhet, om än dess sammanlagda andel av resurserna minskar något.

I ett annat sammanhang har jag haft anledning att beröra jordbruksnäringens kris i Afrika. Det fordras ökad kunskap om de existerande jordbrukssystemen i Afrika söder om Sahara, för att dessa länders egna ansträngningar och biståndsinsatserna på området skall kunna leda till en ökad självförsörjningsgrad och till en jordbruksproduktion för avsalu. Inom ramen för den återhållsamhet som indikerats avseende nya program och aktiviteter, bör SAREC under det kommande budgetåret sträva efter att finna effektiva former, såväl inom del bilaterala som det multilaterala programmet, att stödja forskning av omedelbar relevans för Afrikas jordbruksproblem. SAREC bör ocksä fortsättningsvis uppmärksamma forskningsinsatser inriktade mot u-ländernas övriga egna naturtesurser.

1 enlighet med den allmänna resiriktivitet som gäller för myndighetsanslagen och med hänsyn till den pågående översynen, kan jag inle biträda SAREC:s förslag att inrätta två forskningssekreterartjänster. För nästa budgetår bör medel för SAREC:s förvaltningskostnader beräknas enligt etl ettårigt huvudförslag med en reduktion om 2 %. Anslaget för forskningssamarbete bör räknas upp med 9milj.kr. Därutöver avsätts 2milj.kr. för Beijerinslitutet.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att   1. godkänna   de   riktlinjer för   verksamhelen   vid   styrelsen för u-landsforskning (SAREC) som jag förordat i del föregående, 2. till   Styrelsen för   u-landsforskning   (SAREC) för   budgetårel 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 173715000kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet

99

C 7. Nordiska afrikainstitutet

1983/84 Utgift

2754000

1984/85 Anslag

2 835000

1985/86 Förslag

3 195000

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Personal Anslag

Förvaltningskostnader

(varav lönekostnader) Lokalkostnader Engångsanvisning

Institutet

Föredraganden

10

of

of

2 180000

4-406000

4-390000

(1360000)

(4-237 000)

(4-259 900)

605 000

4- 41000

4- 20000

50000

- 50000

- 50000

2 835 000

4-397 000

4-360000

Institutet

Institutet framhåller i sin anslagsframställning att etl allt störte intresse för Afrika märkts på senare lid och att institutets verksamhetsinriktning år väl ägnad att möta efterfrågan på dokumentation och information rörande situationen i Afrika.

För att kunna tillgodose del ökade behovet av information om Afrika anser institutet del angeläget att det tillförs ökade resurser för modernisering av biblioteket i form av ADB-utrustning. Den föreslagna moderniseringen skulle kunna igångsättas med elt ökat anslag på - utöver institutets huvudförslag - 80000 kr. enligt uppskattningar som gjorts i samarbete med statskontoret.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör medel för Nordiska afrikainstitutets verksamhel beräknas enligt ett ettårigt huvudförslag med en reduktion om 2 %. En myckel värdefull tillgäng för såväl det svenska som det övriga nordiska u-landskunnandet är institutets centralbibliolek. Jag delar institutets uppfattning att biblioteket bör moderniseras och har beräknat 80000 kr. härför. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Nordiska afrikainstitutel för budgelåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 3 195000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                         100

C 8. Övriga u-landspolitiska insatser m. m.

1983/84 Utgift          155626000               Reservation            978308460

1984/85 Anslag       468980000

1985/86 Förslag      1029 350000

I ett bredare perspektiv på Sveriges relationer med u-länder utgår bisländsmedel genom en rad samarbetsorgan. Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS), fonden för industriellt samarbete med u-länder (SWEDFUND) och importkontoret för u-landsprodukter (IMPOD), har inrättats särskilt för att främja ekonomiskt och tekniskt samarbete med u-länder bl.a. uianför programlandskrelsen. Genom svenska institutet förmedlas biständsmedel för stipendieprogram som främjar person- och erfarenhetsutbyte inom samhällsområden av väsentlig betydelse för u-ländernas ulveckling. Kunskapsöverföring intar en central plats i samtliga nämnda program. I svenska institutets biståndsfinansierade verksamhel främjas även kulturellt samarbete med u-länder.

Den bredare u-landspolitiska verksamheten har givit goda erfarenheter och bör därför utvecklas vidare. Det bör i detta sammanhang vara möjligt att ytterligare samordna verksamheter inom och utanför biståndsområdet i deras allmänpolitiska och biståndspoliliska aspekter. De u-landspolitiska instrumenten under anslaget bör fr. o. m. budgetåret 1985/86 kompletteras med en sårskild medelsanvisning för betalningsbalansstöd. Med hänsyn till skuldsituationen i många u-lånder är del angeläget att Sverige har beredskap atl stärka betalningsförmågan, särskilt hos programländer och vissa BITS-länder.

BITS anslagsframställning

BITS föreslår att anslaget för tekniskt samarbete inklusive finansiellt stöd för budgetåret 1985/86 skall uppgå till 135 milj. kr. Förslaget innebår en ökning med ca 47 milj. kr. från budgetåret 1984/85. Härav föreslås att ca 6,5 milj. kr. används till expert-, kultur- och stipendiatutbyte och 2 milj. kr. till konsulter för medverkan i granskning och utvärdering av projektförslag.

Beredningen föreslär vidare etl anslag pä 375 milj. kr. för u-krediter, vilket innebär oförändrad volym jämfört med budgetåret 1984/85. Därtill begär BITS bemyndigande atl göra utfästelser om sammanlagt högst 1 000 milj. kr. för att anslagsmedlen skall kunna utnyttjas effektivt.

För atl bestrida BITS administrativa kostnader föreslås elt belopp om 3,8 milj. kr. Tvä nya handläggartjänster föreslås.

Samarbete av en regelbunden karaktär pågår nu med omkring 15 länder vartill kommer andra länder i vilka enstaka insatser gjorts eller håller på att genomföras. U-kredilgivningen omfattar dessutom vissa av programlän-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                         101

derna. Ett begränsat samarbete med ett slort antal u-länder har möjliggjorts genom de internationella kurser som anordnats genom BITS.

I några fall har BITS bidragit till utbildningsprogram i anslutning till industriprojekt där SWEDFUND är engagerad.

BITS anser att det bör vara möjligl att med tillämpning av de internationella reglerna på området om särskilda skäl föreligger bidra lill utbildningsinsatser i anslutning lill enstaka störte kommersiellt finansierade investeringsprojekt.

Svenska institutet administrerar dels ett program för expertulbyte mellan Sverige ocb u-länderna, dels en försöksverksamhet med kulturutbyte med u-länder och dels ett särskilt u-stipendieprogram för sökande från u-länder för högre studier i Sverige.

BITS beräknar preliminärt alt 3 milj. kr. behövs för expertutbytesprogrammet för budgetårel 1985/86. I väntan på utvärdering beräknar BITS elt behov av 2 milj. kr. för kulturutbyiesprogrammet och av 1,5 milj. kr. för det nyligen påbörjade u-stipendieprogrammet. BITS föreslår att det slutliga beloppet för de tre programmen och beloppets fördelning mellan dem får fastställas av BITS under våren 1985.

U-krediter

U-krediter är stalsstödda krediter som med utnyttjande av biståndsmedel kan lämnas på mjuka villkor till vissa u-länder för att finansiera svenska varor och tjänster i projekt som främjar dessa länders ekonomiska och sociala utveckling. I förta årets budgetproposition redovisades en utredning av det system för u-krediter som infördes 1981, och vissa förslag till ändringar i systemet framlades. Riksdagen beslöt våren 1984 om sädana ändringar atl gälla från och med 1 januari 1985. Dessa innebär att u-kredi-ternas karaktär av utvecklingspolifiskt instrument förstärks samtidigt som hela kostnaden för de uppmjukade kreditvillkoren kommer att belasta anslaget C 8. Övriga u-landspolitiska insatser m. m. Huvudansvaret för kreditbesluten läggs på BITS

Under förberedelserna för införandet av det ändrade systemet har BITS övervägt olika möjligheter att undvika kursrisker. En intern utredning som BITS låtit genomföra utmynnar i slutsatsen att kursrisker kan medföra stora variationer i belastningen på anslaget. BITS saknar f.n. kompetens för den bankmässiga och för BITS övriga verksamhet främmande arbetsuppgiften att följa växelkursutvecklingen och föreslå eller vidta de åtgärder som erfordras för att minimera framtida anslagsbelastning p. g. a. valutaförändringar. Risken till följd av växelkursförändringar skulle bortfalla om riksgäldskontoret fick möjlighet atl för BITS:s räkning föra konto i annan valuta än svenska kronor.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                          102

BITS administrativa kostnader

I sin anslagsframställning anför BITS atl utbetalningarna ökat med i genomsnitt närmare 100% per är under den senaste femårsperioden och atl de administrativa kostnadernas andel av utbetalningarna under den perioden sjunkit från 6,2% till 1,6% och beräknas minska till 1 % 1984/85.

Beredningen framhåller atl dess kapacitet inte motsvarar vei-ksamhetens omfattning. Administrationen av tekniskt samarbete och ini.ernationella kurser år särskilt resurskrävande. Beredningen föreslär därför att den tillförs en tjänst som förste byråsekrelerare för internationella kurser och en enhetschef för tekniskt samarbete. Därutöver begär beredningen 50000 kr. för databehandling inklusive ordbehandlingsutrustning.

Beredningen förordar all drygt 3,8 milj. kr. anvisas för budgetåret 1985/86 för bestridande av de administrativa kostnaderna.

SWEDFUND:s anslagsframställning

SWEDFUND inledde sin verksamhet ijanuari 1979. En utvärdering av resultat och erfarenheter från den inledande femårsperioden har utförts av fonden. Fonden har i anslagsframställningen redovisat den gjorda utvärderingen och pekat på behov av åtgärder från statsmakternas sida för att öka fondens kapacitet. Framställningen utmynnar i ett förslag om att fondens grundkapital ökas med 200 milj. kr. till 300 milj. kr och att kapitaltillskottet utbetalas med 65 milj. kr. under vardera budgetåret 1985/86 och 1986/87 och med 70 milj. kr. under budgetåret 1987/88 under den kommande femårsperioden. SWEDFUND anför vidare att det, även i framtiden, kommer att fmnas behov av stöd till utbildningsinsatser i anslulning till projektens inledande driftfas samt komplettering av SWEDFUND:s utlåningsmöjligheter med mjuka lån.

SWEDFUND anser sig kunna konstatera att efterfrågan finns på en ökad verksamhetsvolym från intressenter både i u-Iänderna och i Sverige. Samtidigt pekar hittillsvarande erfarenheter på att större insatser kan komma att behöva göras av fondens personal än man tidigare räknat med för att gjorda investeringar skall kunna leda till lönsam drift. Detta slag av insatser ställer speciella krav på erfarenhet och kunskap hos SWED-FUND:s personal. Fonden anser sig böra begränsa sig lill en verksamhetsnivå som innebär atl årligen 6—8 ärenden om nya projekt eller tilläggsinvesteringar förs fram till beslut. Den genomsnittliga insatsen i dessa beräknas till 7 milj. kr. Vid slutet av nästa femårsperiod skulle därmed antalet projekt under förvaltning uppgå till ca 50. De finansiella åtagandena för dessa skulle vara drygt 400 milj. kr. För att genomföra ett sådant program behövs ell kapitaltillskott på 200 milj. kr.

För tekniskt bistånd och mjuka lån står redan idag medel till förfogande, framför allt inom anslag som disponeras av BITS men också inom ramen för del av SIDA förvaltade bilaterala biståndet.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                       103

Tekniskt bistånd

En av SWEDFUND:s huvuduppgifter är att överföra kunnande lill u-ländema om ledning och drift av industriell verksamhet. SWEDFUND:s insatser riktar sig till länder med en förhållandevis låg utbildningsnivå och outvecklad infrastruktur. I sådana projekt kan det vara svårt atl inrymma finansiering av de insatser för utbildning och förelagsledning som krävs för en framgångsrik drift av de färdiga anläggningarna. I den mån tekniskt bistånd från svensk partner behöver tillgripas i sådana projekt, tvingas projektförelaget bära personalkostnader som är förhållandevis höga, särskilt i jämförelse med vad som är normall vid avlöning av lokal personal. Projektföretagen står därför ofta inför problemet atl under en inledningsfas bära de särskilda koslnader som sammanhänger med tekniskt bistånd från svensk partner eller eventuellt annan extern expertis - in lill dess atl projektföretagets ordinarie personal kan självständigt ombesörja drifien. Projektföretaget kan vanligen inte finansiera sädana koslnader ur sitt rörelseresultat.

I några projekt har behovet av finansiering för detta ändamål kunnat tillgodoses av BITS genom förmedling av SWEDFUND. Medelsbehovet för ändamålet har av SWEDFUND uppskattats till 5-10 milj. kr. per år. För projekt i programländerna är del under vissa förutsättningar möjligl all ordna finansiering inom del av SIDA administrerade bilaterala biståndet.

SWEDFUND framhåller alt fondens projekt kräver specifik utbildning l.ex. i tekniska frägor samt driftledningskunnande. Behovet av utbildning och driftledningskunnande utifrån har enligt SWEDFUND visat sig vara betydligt störte till såväl tidslängd som omfattning än vad som tidigare antagits. Tidigare förutsattes alt dessa kostnader skulle kunna inkluderas i projektens investerings- och driftskostnader. Framför allt i fattigare länder och i mindre projekt saknas inte sällan sådana förutsättningar. När nu ell växande antal projekt går in i sitt genomförandeskede förutser SWEDFUND etl väsentligt ökat behov av tekniskt bistånd. Det stöd som kan erhållas genom BITS bör härvid enligt fonden utvidgas lill alt omfatta även olika former av stöd lill driftledningsinsatser. BITS har lämnat utfästelse om bidrag med sammanlagt ca 9 milj. kr. till utbildningsinsatser i fem sådana projekt.

BITS, SIDA och riksbanken som lämnat synpunkter pä SWEDFUND:s framställning anser att det principiella resonemanget bakom SWED-FUND:s bedömning år riktigt och att det därför är rimligt att med biståndsmedel under en begränsad lid bidraga till utbildnings- och driftledningsinsatser som är nödvändiga för alt få igång en verksamhel. BITS delar SWEDFUND:s uppfattning all projekt bör väljas och utformas sä alt de normalt förmår bära sina egna koslnader. Undantag bör ske i särskilda fall, t. ex. när projekten är förhållandevis små och därför har svårt att bära utbildningskostnader eller när mottagarlandet ingår bland de fattigaste länderna. BITS tillstyrker användning av biståndsmedel för driftlednings-stöd av det slag SWEDFUND föreslagit.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                        104

Komplettering av SWEDFUND:s utlåningsmöjligheter

Lån frän SWEDFUND till projektföretagen lämnas i princip till marknadsmässiga villkor som ger täckning för SWEDFUND:s kosinad jämle skälig marginal för risk och administration. SWEDFUND:s ullåningsränta utgör f. n. ca 13%.

Förstudierna beträffande hittills gjorda insatser har pekat på att projekten i och för sig kan bära marknadsmässiga lånevillkor. Om generella subventioner införs för atl reducera kapitalkostnaderna föreligger risk för snedvridning i projektvalet ur samhällsekonomisk synpunkt. Däremot har krav på förmånliga villkor kommil till alll starkare uttryck frän de valutavårdande myndigheterna i flera länder. SWEDFUND prövar f.n. olika alternativ för ränlesällning som i någon mån tar hänsyn till dessa önskemål utan atl principen om marknadsmässighet i långivningen behöver överges. I några fall har det visat sig möjligt att utnyttja u-krediter i anslutning till SWEDFUND-projekt.

I sin framställning redovisar SWEDFUND överväganden om en kreditform med koncessionella villkor som är bättre anpassade lill utvecklingsländernas situation än SWEDFUND;s nuvarande långivning. En sådan läneordning skulle kunna liknas vid Nordiska investeringsbankens projekt-investeringslån som medger finansiering — dock utan koncessionella inslag — av t.ex. infrastmktur, rörelsekapital och igångkörningskoslnader i projekt i vilka det föreligger ett intresse från minst tvä nordiska länder. SWEDFUND anser det vara lämpligt att frågan om att införa ett sådant kreditsystem närmare utreds.

Förstärkning av SWEDFUND:s kapital

SWEDFUND:s finansiella åtaganden överstiger redan nu fondens grundkapital om 100 milj. kr. Utbetalningarna uppgår till ca 60 milj. kr. och beräknas nå 100 milj. kr. vid årsskiftet 1985. SWEDFUND:s bemyndigande att med statsgaranti låna upp medel pä kapitalmarknaden kommer därför att behöva tas i anspråk inom en nära framtid med mindre ytteriigare kapitaltillskott lämnas. SWEDFUND anser sig behöva eti. kapitaltillskott under femårsperioden 1984/85-1988/89 på 200 milj. kr. Efter atl ha övervägt olika sätt alt tillföra SWEDFUND detta fillskott, har fonden stannat för utvägen att begära en höjning av grundkapitalet i kombination med att länebemyndigandet utnyttjas.

SWEDFUND finner därför att grundkapitalet bör ökas med 200 milj. kr. från nuvarande 100 milj. kr. till 300 milj. kr. Härigenom erhålles en bas för investeringsverksamheten under den kommande femårsperioden som gör att möjligheten till upplåning pä kapitalmarknaden endast behöver utnyttjas i begränsad omfattning.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                       105

Föredragandens överväganden

Den hittills förda bilaterala u-landspolitiken inom ramen för BITS, SWEDFUND och IMPOD har visat sig vara ändamålsenlig. Det har visal sig vara effektivt för ekonomisk utveckling alt genom användning av biståndsmedel knyta svenska institutioner och företag till u-landssamarbe-tet och utnyttja deras intresse och kapacitet för alt utveckla elt brett samarbete mellan Sverige och de berörda u-länderna. Det finns goda skäl all yllerligare utveckla denna verksamhet dels genom atl i vissa fall öka tilldelningen av biständsmedel och dels genom att genom mindre förändringar i verksamhetens inrikining bidra till ett effektivare utnyttjande av befintliga resurser på ett samordnat sätl. Även med programländerna som mottar bistånd genom SIDA bör i ökad utsträckning samarbete av det slag som bedrivs av BITS, i synnerhet inom ramen för del tekniska samarbetet, vidare utvecklas. Delta har redan skett genom användning av medel för konsulttjänster inom ramarna för utvecklingssamarbete med programländerna. Jag föreslår att SIDA under budgetåret 1985/86 vidare utvecklar denna samarbetsform och i samråd med BITS, SWEDFUND och IMPOD framlägger förslag om hur denna verksamhel i fortsättningen bör bedrivas.

I konsekvens med att en betydande del av BITS verksamhel numera utgörs av u-kreditgivningen har regeringen beslutat att ändra myndighetens namn till beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete. Förkortningen BITS bibehålls.

Tekniskt samarbete

Den av BITS föreslagna allmänna inriktningen pä det tekniska samarbetet förefaller väl motiverad. Del tekniska samarbetet har fungerat väl och visal sig vara en värdefull biståndsform genom att andra resurser än biståndsmedel kan tillföras mottagariandet. Genom sin karaktär av bilateralt samarbete med inslag av givande och tagande på ömse sidor har del blivit en i u-länderna mycket uppskattad biståndsform. I många fall har dessutom det tekniska samarbetet fungerat som en inledning eller ett komplement till u-kreditsamarbelel. Jag delar BITS uppfattning att en ökad satsning bör göras på utbildning för enskilda länder och internationella kurser liksom att finansiellt stöd bör kunna lämnas i större omfattning än hittills och att stödet till försöksutrustning ökas. Under innevarande budgetår beräknas tillgängliga medel kunna utnyttjas. Jag föreslår mot denna bakgrund att ett belopp om 122,6 milj. kr. anvisas för tekniskt samarbete under budgetåret 1985/86. Däri bör inkluderas medel som beviljas av BITS för insatser för utbildning och driftledning i anslutning lill SWEDFUND-projekt. Jag beräknar ell medelsbehov i storieksordningen 10 milj. kr. för detta ändamål. Vidare bör 2 milj. kr. fä utnyttjas för konsultmedverkan för granskning och utvärdering av projektförslag inom det tekniska samarbetet och u-kreditsystemet.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                        106

BITS anser att det bör vara möjligl att, om särskilda skäl föreligger, bidra lill insatser i samband med enstaka större kommersiellt finansierade investeringsprojekt. Jag föreslår att dessa möjligheter prövas i ökad utsträckning, dä en sådan insats kan fä en stor utvecklingsfrämjande effekt. Samtidigt bör Sverige medverka i utvecklingen av de internationella reglerna pä della område för alt förhindra all sädana utbildningsinsatser primärt används i exportfrämjande syfte och därmed snedvrider den internationella handeln.

Enligt BITS förslag bör medel för tekniskt samarbete kunna användas för Svenska institutets program för expertutbyte mellan Sverige och u-länderna, för kulturutbyiesprogrammet och för u-slipendieprogrammet. I avvaktan på alt finansieringen av stipendieprogrammen vidare utreds, föreslär jag all högst 2 milj. kr. får användas för all läcka kostnaderna för u-landsdelen av det gästsstipendieprogram som förvaltas av Svenska institutet. Del samlade beloppet för insatser genom Svenska institutet bör uppgä till högst 8,5 milj. kr. för budgetåret 1985/86. Det slutliga beloppet och dess fördelning mellan de olika programmen bör fastställas av regeringen.

U-krediter

Utvecklingen av u-kredilgivningen har under budgetåret 1983/84 varit tillfredsställande. Den förstärkning av den biståndspolitiska inriktningen som förordats i prop. 1983/84:100, bilaga 5 har genomförts i praktiken. Jag räknar med att u-krediterna som biständspolitiskt instrument skall verksamt bidra lill en breddning av Sveriges relationer med vis:ia u-länder samtidigt som den ekonomiska och sociala utvecklingen i länderna främjas.

Delposten för u-krediter har av BITS föreslagits till ett oförändrat belopp om 375 milj. kr. för budgetåret 1985/86. Den föreslagna oförändrade nivån beror bl. a. på att de administrativa resurserna för en ökad verksamhetsnivå varit för små samtidigt som lid fått utsättas för omläggningning av systemet och att den utvecklingspolitiska orienteringen av u-krediterna stärkts vilket medgivit godkännande av färte kreditförslag än planerat. Efter en genomgången konsolideringsfas räknar jag ändå med utt anslaget för u-krediter under det nästkommande budgetårel skall kunna ytteriigare ökas. Som BITS angivit i sin framställning finns det skäl att räkna med en viss ökning av kretsen av mottagarländer för u-krediter. En sådan utökning bör kunna uppnås genom att u-kreditsamarbete inleds med elt begränsat antal nya länder och framför allt genom att möjligheter undersöks att i samarbete med internationella finansieringsorgan och andra biståndsgivare finansiera projekt, bl.a. i länder som hittills inte erhållit u-krediter. Det kan i sädana fall röra sig om större projekt som genom sin omfattning inte lämpar sig för enskilda biståndsgivare. Ökad medelstilldelning kan även visa sig vara nödvändig för att upprätthålla nuvarande kreditvolymer om

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                       107

pågående internationella överläggningar i vilka Sverige deltar leder till en överenskommelse om en höjning av gåvoelementei i u-krediterna. För budgetåret 1985/86 föreslär jag ett belopp om 475 milj. kr.

BITS har begärt bemyndigande atl göra utfästelser om gåvoelement om sammanlagt 1000 milj. kr. Jag finner del mer ändamålsenligt alt BITS bemyndigande alt göra utfästelser bestäms i förhållande till de anslagsmedel som BITS har tillgängliga. Ungefär hälften av utfäsla belopp las erfarenhetsmässigt inte i anspråk för förbindelser. Utfästelser om biständsmedel för u-krediter bör därför få göras med belopp som sammanlagl ulgör två gånger de vid varje tillfälle tillgångliga medlen.

Ändringarna i u-kreditsystemet trädde i kraft vid årsskiftet. Arbetet med atl detaljplanera och förbereda ändringarna i del lidigare systemet har bedrivits under 1984. I detla arbete har det visal sig nödvändigl alt utreda vissa ytterligare mindre tekniska modifieringar och förenklingar av systemet.

Inom ramen för OECD diskuteras bl.a. frägor rörande lägsta tillåtna gävoelement för u-krediter och liknande former av stalsstödda krediter (associated financing, tied aid credits). I delta sammanhang har bl.a. dryftats frågan om frän vilken tidpunkt kredittiden bör räknas. De svenska u-krediterna redovisas f. n. enligt regler som innebär att gåvoelementet i en kredit blir störte ån om kredittidens början bestäms enligt de normer som antagits av OECD:s biståndskommitté (DAC). I proposition 1983/84:100, bilaga 5 har anförts att kredittiden enligt dessa normer bör räknas frän tiden för kredilavtalets ikraftträdande. Med hänsyn lill det pågående arbetet för att nä en ny internationell överenskommelse om beräkning av kredittidens början anser jag att hittillsvarande praxis bör bibehållas.

I internationella överläggningar har även en allmän höjning av gåvoelementen i u-krediter eller liknande kreditartangemang diskuterats. Del kan därför visa sig nödvändigl alt utreda förutsättningarna för en sädan höjning av gåvoelementei i u-krediterna. Jag förutsätter atl BITS gör erforderliga utredningar för atl vid behov kunna höja förmänlighetsgraden. Inom ramen för det internationella samarbetet pä biståndsområdet har omständigheter framkommit som pekar på att del vore önskvärt atl del svenska systemet tekniskt utformas så att det bättre anpassas lill det internationella regelsystemets pågående och planerade utveckling. En möjlighet alt tekniskt förändra systemet är att utforma detta som två komponenter, en biståndsdel som gåva och en återbelalningsbar kredil i stället för nuvarande ordning där gåvo- och länemedel lämnas i en integrerad transaktion. Jag förutsätter att BITS genomför de utredningar som myndigheten bedömer som lämpliga i syfte alt i detta sammanhang förslärka systemets karaktär av utvecklingspoliliskl instrument.

Skulle tekniska förändringar av det slag jag angivit bli erforderliga, kan dessa efter beslut av regeringen genomföras av BITS och andra berörda myndigheter och institutioner.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5   Utrikesdepartementet

108

Del har visal sig alt en betydande kursrisk kan komma all uppstå i det konto i kronor som riksgäldskontoret för för BITS räkning och där avsättningar ur biståndsanslaget görs för varje u-kredil.

Större delen av u-krediterna ges fr.o. m. 1984 i andra valutot än svenska kronor. Avsättningarna pä riksgäldskoniorets konton görs i svenska kronor. En kursvinst eller kursförlust realiseras dä dessa medel omvandlas till annan valuta i samband med amorteringar och räntebetalningar pä u-krediterna. De kursdifferenser som uppslår debileras/krediteras BITS i samband med att avräkning sker. BITS har i sin anslagsframställning fäst regeringens uppmärksamhet på olika möjligheter att undvika kursrisker, bland annat alt ge riksgäldskontoret rätt att föra konto i annan valuta än svenska kronor för BITS räkning. Enligt gängse praxis skall riksgäldskontoret föra kontot i svenska kronor. Jag år inte nu beredd alt föreslå nägon annan ordning. Om systemet visar sig få oförutsedda effekler får frågan tas upp till förnyad prövning.

BITS administrativa kostnader

1984/85

Beräknad ändring

1985/86

Beredningen

Föredraganden

Personal

12

4-2

-1-1

Anslag

Förvaltningskostnader

(varav lönekostnader) Lokalkostnader

2 920000

(2089000)

240000

4-630000

(4-454000)

4- 50000

4-399000

(4-282000)

- 29000

3160000

-1-680000

4-370000

Säväl u-kreditsystemet som det tekniska samarbetet utvecklas mycket gynnsamt. Mina förslag rörande BITS verksamhet innebär er expansion av denna och att beredningen fär ytteriigare uppgifter. Beredningen bör därför tillföras ett mindre medelspäslag samt en tjänst som byråchef med ansvar för det tekniska samarbetet. Medel för tjänsten ställs till förfogande genom en omfördelning inom utrikesdepartementets huvudtitel. Jag beräknar vidare 50000 kr. för datorisering. BITS administrativa kostnader för budgetåret 1985/86 beräknas till 3 530000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                       109

Tekniskt bistånd till SWEDFUND-projekt

Jag finner atl utbildning i driftledning i projekt där SWEDFUND medverkar ocksä i fortsättningen bör stödjas med biståndsmedel. Sådana projekt bedrivs enligt kommersiella principer men kan i vissa fall inte bära sådana kostnader, eftersom u-landspartnern saknar nödvändiga utbildningsresurser. I biståndsverksamheten i sin helhet har en växande insikt utvecklats om atl ett långsiktigt stöd till förvaltningsverksamhet är nödvändigl. Denna insikt har vunnits inte endast inom svensk biståndsverksamhet ulan åven inom t.ex. Världsbanken. Särskilt de minsl utvecklade u-ländernas synes ha behov av ell sådant långsiktigt förvaltningsstöd. När det gäller SWEDFUND:s kommersiellt motiverade verksamhet är det dock rimligt att koslnaderna för elt mer långsiktigt driflledningsstöd belastar investeringskalkylerna och atl varje projekt ger tillräcklig avkastning för atl kunna bära utbildningsinsatser. Slöd med biständsmedel bör därför normalt inte lämnas för längre tid än tre år. Samtidigt bör en inle obetydlig del av den utländska personalinsatsen finansieras inom ramen för projektbudgeten. Utbildnings- och driftledningsinsatserna bör inte fä dominera i förhällande till övriga projektkostnader. Investeringar där sä blir fallet lämpar sig bättre för traditionell biståndsverksamhet, där utbildningsbehoven i ett land kan bedömas i ett vidare sammanhang.

Jag finner att beslut om biståndsinsatser för SWEDFUND-projekt bör fattas utanför SWEDFUND. Skulle fonden själv få ansvar för denna verksamhet genom en särskild myndighetsfunktion skulle risk för en sammanblandning av olika funktioner inom stiftelsen SWEDFUND kunna uppkomma. BITS bör liksom tidigare fatta beslut om utbildningsinsatser i SWEDFUND-projekt och beräkna kostnaderna härför i sin anslagsframställning. Atl verksamheten i hög grad påminner om annan verksamhet inom utbildningsområdet som bedrivs av BITS talar härför.

1 fråga om projekt i programländerna finner jag det naturligt alt BITS vid prövning av bidrag lill SWEDFUND-projekt ges möjlighet atl utnyttja SIDA:s och i synnerhet biståndskontorens erfarenheter. SIDA har ställt sig positivt till att BITS utnyttjar biständskontorens kapacitet för analys och uppföljning av BITS-finansierade projekt i programländerna. I vissa fall, då projekten har anknytning till verksamhet som SIDA stödjer, bör SIDA svara åven för eventuellt bidrag till utbildnings- och driftledningsinsatser.

Komplettering av SWEDFUND:s utlåningsmöjligheter

Belräffande SWEDFUND:s förslag atl frågan om en särskild kreditform med koncessionella villkor av u-kredilkaraktår utreds finner jag med slöd av remissyttranden frän riksbanken och BITS atl vidare erfarenheter av användning av de nu existerande u-krediterna för leveranser till projekt vari SWEDFUND samarbetar bör avvaktas före ell ställningstagande.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                         110

Förstärkning av SWEDFUNDis kapital

Jag finner skäl för en höjning av fondens grundkapital. SWEDFUND har visat sig ha goda möjligheter atl bidra till industrialisering av u-länder. De svårigheter som SWEDFUND har mött i sin verksamhet ät av samma karaktär som vatje organ som ägnar sig åt u-landssamarbele möter. Detla gäller bl. a. brist på teknisk och administrativ kompetens i u-landet liksom kapitalbrist. Med hänsyn hårtill mäste SWEDFUND;s insatser liksom annan u-landsverksamhet ses i ett långt perspektiv där omfattande och långsiktig medverkan från biståndsgivarens sida år oundgänglig.

Höjningen av SWEDFUND:s kapital bör uppgå lill 150 milj. kr. Grundkapitalet kommer därefter att utgöra 250 milj. kr. Höjningen bör ske steg för steg med hänsyn tagen till de erfarenheter som fortlöpande förvärvas inom ramen för fondens verksamhel. I synnerhet bör erfarenheterna av utvecklingen av det industriella samarbetet med u-länder studeras, bl.a. mot bakgrund av fondens avsikter atl låna ut medel till dessa med grundkapitalet som bas.

Jag föreslår all 25 milj. kr. avsätts för budgelåret 1985/86 för förstärkning av SWEDFUND:s grundkapital.

Betalningsbalansstöd

Såsom framhölls inledningsvis är belalningsbalansproblemen i de fattigare u-länderna besvärligare än på flera decennier. Sjunkande exportintäkter och det höga ränteläget har försämrat ländernas förmåga atl erhålla kommersiella krediter. Nedgången i kreditgivningen i förening med ett stagnerande biståndsfiöde har försatt ett växande antal u-länder i akuta betalningsbalanssvårigheter både i fräga om importen av nödvändighetsvaror och betalningar av räntor och amorteringar på utlandslån. Från u-länderna har under senare är allt starkare krav rests på långsikliga lösningar av deras belalningsproblem, varvid bl. a. ökad hänsyn borde las till deras återbetalningsförmåga samtidigt som en rimlig ekonomisk utveckling skulle kunna bibehållas. Inle minst för fiera av de länder, med vilka Sverige samarbetar genom SIDA och BITS, har dessa svårigheter blivit ett avgörande utvecklingshinder. Dessa länders upplåning beslår till övervägande del av statsgaranterade krediter och av konces;iionella lån från multilaterala finansieringsinstitutioner. Därför måste internationella stödaktioner företas främst av de långivande regeringarna och de offenlliga institutionerna liksom av de internationella finansieringsinstiludonerna.

Det är mot den här bakgrunden angelägel att Sverige kan stödja fattigare länder som har akuta betalningsbalanssvårigheter pä grund av en svär skuldbörda. Ett särskilt biståndspolitiskt instrument bör inrättas för sådant betalningsbalansstöd.

Stöd skall kunna lämnas till programländer för svenskl bistånd och till länder med vilka ett reguljärt ekonomiskt samarbete sker genom BITS. En förutsätining för stödet är att del kan räknas som bistånd enligt DAC:s

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                       111

kriterier och står i överensstämmelse med internationella regler och överenskommelser som Sverige har biträtt. Avsiklen är alt stödet skall kunna användas för gemensamma aktioner med andra industriländer för alt stärka de berörda u-ländernas betalningsförmåga.

Så kallade u-garanlerade krediter och andra biståndsprövade skulder skall kunna läckas med medlen i den mån de ifrågavarande premierna inte förslår. Stödet skall vidare kunna utnyttjas för reglering av ulvecklingskre-diter som Sverige har lämnat till programländer och regionala utvecklingsbanker. Även andra ändamål, som varit föremål för en biständsprövning, bör kunna komma ifråga.

Del år svårt atl beräkna medelsbehovet för det kommande budgetåret eftersom utnyttjandet blir beroende av överenskommelser med de berörda länderna. Jag föreslår atl del förs upp en medelsram på 400 milj. kr. inom anslaget C8. Övriga u-landspolitiska insatser m. m.

Övrigt

För FN-stipendier m. m. och för utredningar m. m. beräknar jag 750000 kr. resp. 2500000 kr. under budgetåret 1985/86.

Jag föreslår att ett belopp om 1029350000 kr. anvisas för Övriga u-landspolitiska insatser m. m. under budgetåret 1985/86.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt   1. godkänna de riktlinjer och bidrag som jag förordat i det föregående under rubriken Övriga u-landspolitiska insatser m. m..

2.    godkänna förslaget atl BITS bemyndigas att göra utfästelser om biständsmedel för u-krediter med belopp som sammanlagt utgör tvä gånger de vid varje tillfälle tillgängliga medlen,

3.    godkänna elt kapitaltillskott för SWEDFUND om 150000000 kr. i enlighel med vad jag förordat i del föregående,

4.    till Övriga u-landspolitiska insatser m.m. för budgetårel 1985/86 anvisa etl reservaiionsanslag av I 029350000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                        112

D.   INFORMATION OM SVERIGE I UTLANDET

Inledning

Informalion om Sverige i utlandet omfattar en mångfald olika kontakter och verksamheter. Syftet är att sprida kännedom om det svenska samfiäl-lel samt väcka intresse och förståelse för svenska lösningar på olika samhällsproblem. Det är elt utrikespolitiskt intresse atl svenska ståndpunkter får gehör i utlandet. Informationsverksamheten gör det möjligt för Sverige att aktivt delta i ett ökat erfarenhetsutbyte mellan olika länder och kulturer. Sverige tillhör ett litet språkområde vilket gör del nödvändigt för det svenska samhället att avsätta tillräckliga resurser för all främja utbytet av idéer och erfarenheter över gränserna. Del svenska kuliurli\'et är starkt beroende av kontakter och impulser utifrån. Forskning och vetenskapligt arbete förutsätter ett fritt utbyte av erfarenheter. Ett mångsidigt person-och kultumtbyte bidrar också på sikt till en ökad förståelse mellan olika länder och folk. I ett hårdnande internationellt klimat blir informationen om Sverige och kontakterna med utlandet en allt viktigare del av svensk utrikespolitik.

D 1. Svenska institutet

1983/84 Utgift              36429800                    Reservation                       1527200

1984/85 Anslag             38860000

1985/86 Förslag            40353000'

' Inkl. engångsanvisning om 250000 kr.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Institutet               Föredraganden

Personal

Handläggande personal Ovrig personal

53,0' 37,5

90,5

of                         of of                         of

Varav 2 ijänsler avser utsända vid Svenska kulturhuset i Paris.

Svenska institutet

Svenska institutet är en statligt finansierad stiftelse med uppgift att främja kultur- och erfarenhetsutbyte med andra länder och genom informationsverksamhet i utlandet förmedla kunskap om svenskt samhälls- och kulturliv, saml svara för verksamhelen vid Svenska kulturhuset i Paris (Centre Culturel Suédois).

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                       113

Institutet sprider information om del svenska samhället genom publikationer, filmer, utställningar saml en dokumenlalionsljänsl och besöksservice i Sverige. Kulturutbytet främjas genom publikationer, översättnings-stöd, filmvisningar, utställningar, seminarier och personulbyte. Studier och forskning stöds genom stipendier, person- och forskarutbyte, kurser, konferenser samt bidrag lill undervisning i svenska vid utländska läroanstalter. Institutet får inom sitt verksamhetsområde mot ersättning ulföra uppdrag och tillhandahålla produkter och tjänster. Institutet har bl. a. fått ansvaret för olika program som syftar till atl öka kontakterna mellan del svenska samhållet och länderna i tredje väriden i form av person- och erfarenhetsutbyte saml kulturutbyte.

Institutet leds av en styrelse bestående av institutets direktör och tio ledamöter, som utses av regeringen. Bland ledamöterna ingår företrädare för utrikes- och utbildningsdepartementen samt för universiteten, kulturii-vet, folkrörelserna, de fackliga organisationerna och näringslivet. För kontakt med samhällsinstitutioner och andra organ, som har beröring med institutets verksamhet, finns rådgivande referensgrupper som tillsatts av styrelsen.

Svenska institutet begär för budgetårel 1985/86 etl anslag på 45 171 000 kr. under anslaget D 1.

Därutöver begärs 7932000 kr. under anslaget C 8. Övriga u-landspolitiska insatser m. m. samt I 355000 kr. över åttonde huvudtiteln.

Det begärda anslaget under D 1. skulle innebära en ökning med 6311 000 kr. jämfört med innevarande budgetär. Ökningen avser pris- och löneomräkning med 2755000 kr., driftskostnader för Sverigehuset med 278000 kr., engångsbidrag om 498000 kr. samt höjd ambitionsnivå med 2 780000 kr.

I pris- och löneomräkningen ingår ökning av lokalkostnader med 353 000 kr. samt av lönekostnader med 835000 kr. Pä övriga koslnader har huvudförslaget tillämpats med en prisomräkning av 10,2%.

Efter förslag av utredningen om det svenska kultur- och informationsutbytet med utlandet, den s. k. SIK-utredningen, infördes budgelåret 1979/80 försöksverksamhet med stöd till översättningar utomlands av svensk litteratur, främst skönlitteratur efler 1945 (prop. 1977/78:99, KrU 22, rskr 274). Stödet avsägs för översättningar i syfte all presentera verk för utländska förlag m.fl. Statens kulturråd har ansvarat för verksamheten som inneburit dels ersättning för del av översällningskostnader för utgivna verk, dels presentationsstöd. Även försök med stödköp har förekommit. Kulturtådet har i samråd med Svenska inslitulel utvärderat verksamheten. Rådet föreslär att den fortsatta verksamhelen sker i form av slödköp av översatt svensk litteratur.

Institutet är berett all administrera ett sådant system, som skulle utgöra en del av dess verksamhet med information om och presentation av svensk litteratur i utlandet.

Institutet bedriver sedan budgetåret 1982/83 tillsammans med universi-8    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 5

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                       114

tets- och högskoleämbetet en försöksverksamhet av mindre omfattning med s.k. integrerad utlandsutbildning. Verksamheten innebär att man underlättar svenska högskolestuderandes möjligheter att fullgöra en del av sin utbildning vid universitet i annat land, f.n. Förbundsrepubliken Tyskland. Med hänvisning lill erfarenheterna av det första försöksåret begär institutet en anslagsförstärkning för ändamålet.

Behovet av sådana informationsinsatser som faller mellan exportfrämjande och allmäninformation, har hittills inle lillgodosetts på ett tillfredsställande sätt. De anslag institutet f.n. disponerar las i anspråk för s.k. efterfrågestyrd verksamhet, medan medel saknas för särskilda informationsaktiviteter i samband med svenska handels- och lurismfrämjande insatser i utlandet. Institutet anser det angeläget att den erfarenhet som institutet förvärvat och de resurser som finns inom institutet utnyttjas i anslutning till den handelsfrämjande verksamheten genom atl uppdrag och medel härför ges till institutet.

Institutet framhåller i detta sammanhang också det önskvärda i en översyn av hur Sveriges framtida deltagande i världsutställningar skall organiseras.

Institutet betonar att gäststipendieverksamheten, som enligt riksdagsbeslut år 1971 skall omfatta 100 läsårsslipendier, har reducerats till 84 stipendier till följd av kostnadsstegringar. Institutet anser att den av riksdagen beslutade volymen bör återställas. Institutet fäster vidare uppmärksamheten på att de bUaterala stipendieprogram som administreras av institutet också urholkats till följd av prisstegringar. Antalet stipendier kan av hänsyn till utländska samarbetspartners inte reduceras. Institutet begär därför en anslagsförstärkning.

En av institutets huvuduppgifter är att främja undervisningen i svenska som främmande språk utomlands. Detta sker genom förmedling av svenska lektorer till utländska universitet, anordnande av sommarkurser i Sverige och av lärarkonferenser i olika spräkregioner samt gästföreläsarbesök vid utländska universitet. Institutet sänder ocksä ut undervisningsmaterial och framställer läromedel i svenska som främmande språk. Verksamhelen innefattar idag stöd till ca 240 universitetsinstitutioner i 29 länder saml till närmare 400 studieförbund, andra organisationer och skolor för vuxenutbildning i 24 länder.

Enligt institutet erfordras en förstärkning av svenskundervisningsstödet med 1,6 milj. kr. Institutet föreslår att de nya resurserna fcirdelas i tre etapper under tre budgetår enligt en särskild plan.

Institutet föreslår vidare bl.a. inrättande av gästbosiäder i Sverige för utländska kulturarbetare och ett ökat antal svenska deltagare i den nordiska folkhögskolekursen i Manchester.

Institutet konstaterar att vissa beslut som fattas inom institutet utgör en form av myndighetsutövning och anhåller att föreskrifter härom meddelas genom lag.

Institutet anhåller om täckning av kostnader som kommet alt påföras

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                       115

institutet enligt förslag till ändrad finansiering av gemensamma driftskostnader i Sverigehuset.

Slutligen anhåller institutet om elt engångsbidrag om 498000 kr. för kostnader för inredning och utrustning i Sverigehuset.

Föredragandens överväganden

Svenska institutet har redan nu en mångskiftande verksamhet för atl främja kännedom om svensk litteratur utomlands, exempelvis genom för-fatlarturnéer och översätlarseminarier samt genom kontakter med översättare och föriagsrepresentanter. Dessutom har institutet kontakter med de svenska utlandsmyndigheter och institutioner som kan förmedla informalion om svensk skönlitteratur på främmande språk. Efter samråd med statsrådet Göransson föreslår jag därför att ansvarel för stöd till svensk litteratur i ullandet i fortsättningen helt läggs på institutet. I enlighet med vad kulturrådet och institutet förordar anser jag atl institutets insatser i första hand skall utgöras av stödköp av svensk skönlitteratur pä främmande språk. Möjligheten atl ge bidrag till provöversättningar i syfte att presentera verk för utländska förlag m. fl. bör emellertid bibehållas.

Under försöksverksamheten uppgick de medel som stod till förfogande för ändamålet till 150 000 kr. per budgetår. Statsrådet Göransson avser att i samband med proposition till årets riksmöte om litteratur- och biblioteksfrågor föreslå atl elt belopp av 100000 kr. för ändamålet överförs från åttonde huvudtiteln lill förevarande anslag. Ytterligare 100000 kr. bör ställas till förfogande för ändamålet inom ramen för Svenska institutets anslag lill informationsverksamhet och allmän kulturutbytesverksamhet budgetåret 1985/86. Del sammanlagda beloppet för ändamålet skulle därmed uppgå till 200000 kr. för budgetåret 1985/86.

Försöken med integrerad utlandsutbildning ulgör ett led i ansträngningarna all bidraga lill utbildningens internationalisering och tillhör i allt väsentligt utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet föreslår jag därför att 100000 kr. av anslaget III D 1. Svenska institutet överförs till åttonde huvudtiteln. Beloppet motsvarar vad som hittills beräknats för verksamhelen under detla anslag.

Chefen för utbildningsdepartementet avser senare denna dag föreslå alt medel för försöksverksamheten fr. o. m. nästa budgetår i sin helhet anvisas institutet frän åttonde huvudtiteln.

SIK-utredningen konstaterade all det inle fanns något organ som hade ansvarel för den allmänna ekonomiska informationen om Sverige, den s. k. gråzonen. 1 prop. 1978/79: 147 fömtsaltes att frågan skulle kunna lösas genom samråd mellan berörda organ, i första hand Svenska institutet, Sveriges exportråd och Sveriges turistråd. Emellertid ulgör informationen inom den s. k. gråzonen fortfarande etl problem vid svenska satsningar i samband med väridsutställningar, export- och turisimanifesiationer samt symposier i utlandet. Främst saknas informationsmaterial om Sverige som

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                       116

modernt industriland, pålitlig handelspartner och tekniskt och vetenskapligt avancerat land. Dessutom saknas medel för gemensamma insatser av berörda organ. Jag beräknar för särskilda insatser inom den allmänna Sverige-informationens område i samband med handels- och lurismfrämjande insatser utomlands ett belopp av 200000 kr.

1 detta sammanhang vill jag vidare hänvisa till vad statsrådet Hellström kommer att anföra senare denna dag om översyn av Sveriges deltagande i framtida världsutställningar.

Svenska institutet administrerar flera olika stipendieprogram som spelar en stor roll för del svenska samhällets kontakter med utlandet. Stipendierna gör del möjligl för svenska specialister alt studera utomlands och för utländska forskare atl studera i Sverige. Det kunskaps- och erfarenhetsutbyte som på della sätt tillförs det svenska samhället kan inle överskattas. Kostnadsutvecklingen har emellertid varil sädan att flera av stipendieprogrammen urholkals och alt anlalel stipendier skurits ned.

Riksdagen beslöt i anledning av propositionen om gäststuderande i högskolan (prop. 1983/84: 115, UbU 1984/85: 3, rskr 20) att öka möjlighelerna för bl. a. utländska forskarstuderande atl utbilda sig i Sverige inom ramen för gästsiipendieprogrammet. Som utgångspunkt angavs alt 100 årsstipendier skulle delas ut budgetåret 1985/86 jämfört med 84 under budgelåret 1983/84.

Eftersom elt slort antal stipendiater under programmet för gåslstipen-dier kommer från u-lånder bör den del av slipendiekostnaderna som avser u-landsslipendialer, dock högst 2 milj. kr., belasta anslaget C 8. Övriga u-landspolitiska insatser m. m. Genom denna omfördelning förutsätter jag att riksdagens målsättning uppnås budgelåret 1985/86.

Programmet för bilaterala långtidsstipendier är till största delen avtals-bundet. Antalet stipendiemånader har på grund av kostnadsutvecklingen minskat frän 518 till 480. Genom omprioritering bör programmet tillföras 100000 kr., vilkel möjliggör en ökning av anlalel stipendiemånader.

Jag har i det föregående, vid min anmälan av anslagen lill internationellt utvecklingssamarbete, tagit upp frågan om utveckling av kulturutbytet med u-länder.

Jag avser vidare att, i samråd med chefen för utbildningsdepartementet, tillsätta en arbetsgrupp inom regeringens kansli för att studera förslaget till utbyggnad av stödet till svenskundervisning i ullandet. I avvaktan härpå bör lönestödet till det svenska lektoratet i Reykjavik höjas till !;amma nivå som tillämpas för de lektorat som finansieras av Danmark och Norge.

Statsrådet Göransson kommer senare denna dag att framlägga förslag till ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Ändringen avser rätt för Svenska institutet atl utöva myndighets befogenhet når det gäller prövning av frågor om statliga stipendier för att främja utbyte av forskarstuderande och forskare mellan Sverige och andra länder m.m. Institutet fullgör emellertid också inom utrikesdepartementets verksamhetsområde uppgifter som innebär myndighetsutövning, nämligen när del gäller dels

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet

117

beslut om bidrag och stipendier till enskilda i andra fall än det nyssnämnda, dels tillämpning av vissa bestämmelser i lagen (1976:600) om offenllig anställning. Fullgörandet av dessa uppgifier kräver lagstöd. Förslag till lag om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utrikesdepartementets verksamhetsområde bör fogas lill detta protokoll som bilaga 5.3. Med hänsyn lill frågans enkla beskaffenhel anser jag atl lagrådet inle behöver höras i ärendet.

Efter samråd med chefen för jordbmksdepartementet föreslår jag en höjning av grundbidraget för gemensamma driftskostnader i Sverigehuset under förevarande anslag med 278000 kr. Medlen kommer alt tillföras anslaget från nionde huvudtiteln.

Vad beträffar kostnader för inredning och utrustning i Sverigehuset föreslår jag ett engångsbidrag om 250000 kr. Ytteriigare medelsbehov får täckas av befinlliga medel.

För nästa budgetår bör medel för Svenska institutets verksamhet beräknas enligt ell 1-årigi huvudförslag innebärande en reduktion om 2%. För vissa anslagsposter har därvid en uppräkning med en bidragsschablon lillämpals. Genom omprioritering inom huvudtiteln kan institutet tillföras ytterligare medel. Jag föreslår en sammanlagd ökning av anslaget för institutets verksamhet om 1493000 kr.

Vad gäller de anslag som Svenska institutet disponerar under åttonde huvudtiteln hänvisar jag till vad chefen för utbildningsdepartementet kommer att anföra senare denna dag.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att 1. anta ett inom utrikesdepartementet upprättat förslag till lag om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utrikesdepartementels verksamhetsområde, 2. till Svenska institutet för budgetårel 1985/86 anvisa elt reservationsanslag av 40353000 kr.

D 2. Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet

1983/84 Utgift

29890850

Reservation

2657 850

1984/85 Anslag

32092000

1985/86 Förslag

33600000

1984/85 Anslag

Beräknad ändring 1985/86

Anslags-

Före-

framställning

draganden

1. Programverksamhet

och driftskostnader

20 332000'

4-11233000

4-1608000

2. Investeringar

200000

of

of

3. Kompensation för

prisutveckling

3 160000

of

4. Televerkets

kostnader

8 400000

-    600000

-   100000

Genomsnittligt prisläge 1982/83

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                          118

Sveriges Riksradio AB

Utlandsprogrammel (UTP) år den enhet inom Sveriges Riksradio AB som svarar för programverksamheten för utlandet. UTP skall enligt avtalet mellan staten och Sveriges Riksradio AB producera och på annat sätt anskaffa och sända ljudradioprogram avsedda för mottagning i utlandet. UTP:s program skall ge i utlandet bosatta svenskar möjlighet atl få informalion om och upprätthålla kontakt med hemlandet samt hos utländsk publik sprida kunskap om Sverige. Radions sändningar till utlandet sker på sju olika språk och riktar sig till alla världsdelar.

Sveriges Riksradio AB begär för budgetårel 1985/86 ett anslag, exkl. priskompensalion, av 31765 000 kr. för programverksamheUm för utlandet. Därutöver begär televerket ersällning med 7800000 kr., vilkel inkluderar andel av kapitalkostnader för den nya mellanvägssåndaren i Blekinge, benämnd Sölvesborg MV (tidigare Skåne MV). För;>laget skulle innebära en anslagsökning om totalt 10633000 kr., exklusive priskompensalion.

För anslagsposten 1. Programverksamhet och driftskostnader begärs en ökning med 11 233000 kr., varav 1 783000 kr. avser en höjning av anslaget till 1983/84 års prisnivå och 1200000 kr. återställande av verksamhetens omfattning lill 1978/79 års nivä. Resterande 8250000 kr. avser ökad ambitionsnivå avseende utvidgning av transkription och telefonservice (350000 kr.), förbättring av program- och programexportverksamhet till Afrika och Asien (250000 kr.), sändningar på polska (1500000 kr.), utnyttjande av MV-sändaren i Sölvesborg för speciella program (4100000 kr.), försöksverksamhet med distribution av program över en reläsåndare i Afrika (750000 kr.) och förberedelser för att distribuera och sända program via satellit (100000 kr.).

En arbetsgrupp inom UTP har under hösten 1984 framlagt en rapport kallad "UTP och framtiden". I rapporten föreslås åtgärder för att effeklivisera verksamhelen och för all anpassa den till de krav som ställs av den nya utvecklingen inom teknik och distribution.

Föredragandens överväganden

Sveriges Riksradio AB begär en avsevärd anslagsförslårkning för programverksamheten för ullandel. Den berör säväl omfattningen som inriktningen av ullandsprogrammets verksamhet. Vidare har förslag väckts om införande av uppdragsverksamhet för UTP inom export- och turismfrämjandet. Förutsättningarna för verksamheten har också förändrats i olika avseenden. Del gäller t. ex. på teknikens område nya distributionsmöjligheter via satellit. Även lyssnargruppens sammansättning förändras, l.ex. på så sätt alt anlalel svenskar bosatta utomlands ökar. Det kan därför ifrågasättas om inte en del av koslnaderna för UTP borde bekostas av licensmedel i stället för över statsbudgeten.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                       119

Avtalen mellan staten och Sveriges Radio-koncernens olika bolag löper ut den 30 juni 1986. I samband med förberedelserna för en ny avtalsperiod bör även frågor som rör ullandsprogrammens omfattning och inriktning bli föremål för en samlad översyn. Regeringen har därför bemyndigat mig alt tillkalla en särskild utredare med uppgift att se över UTP-verksamhelen.

Mot denna bakgrund förordar jag att ett reducerat huvudförslag tillämpas.

För UTP, liksom för Sveriges Radios övriga verksamhel, beräknar jag kompensation för kostnadsutvecklingen enligt ell kombinerat pris- och löneindex. Fr.o.m budgetåret 1984/85 beräknas dock andelen personalkostnader till 80% och övriga kostnader till 20% istället för fördelningen 60/40. som gäller för Sveriges Radio-koncernen i övrigl.

Jag beräknar sålunda en ökning av anslagsposten 1. Programverksamhet och driftskostnader med I 608000 kr. till 21 940000 kr. (1983/84 års prisnivå).

UTP får ur posten 3. tillgodogöra sig kompensation för budgelåren 1984/85 och 1985/86 enligt nämnda index. Liksom budgetåret 1984/85 beräknar jag denna anslagspost lill 3 160000 kr. Basen för beräkning av kompensation för prisutvecklingen kommer under budgetåret 1985/86 att utgöras av dels anslagsposten 1. dvs. 21 940000 kr., dels kompensationen för prisutveckling under budgetåret 1984/85. Vidare skall 50% av kapitalkostnaderna för Sölvesborg MV belasta tredje huvudtiteln även 1985/86. Ersättningen till televerket kommer därför att uppgå till 8300000 kr. 1985/86, varav 2000000 kr. avser andel av kapitalkostnader för Sölvesborg MV.

Jag beräknar en sammanlagd ökning av anslaget med 1 508000 kr.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt till Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 33600000 kr.

D 3. Övrig information om Sverige i utlandet

1983/84 Utgift                9779000                  Reservation                       I 165000

1984/85 Anslag              11870000'

1985/86 Förslag             12420000-

I Inkluderar engångsbidrag på 250000 kr. - Inkluderar engångsbidrag på 200000 kr.

Från anslaget finansieras sådant informations- och erfarenhetsutbyte med ullandel som sker genom utrikesdepartementets press- och informationsenhet (anslagsposten I. Samordnad informationsverksamhet) samt bidrag till Svensk-internationella pressbyrån (SIP) och Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA).

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                        120

1984/85 Anslag

Beräknad ändring 1985/86

Anslagsfram-         Före-

Samordnad informations-

ställning                draganden

1.

verksamhet

8 960000'

4-385 000-

2.

Bidrag till Svensk-internationella

pressbyrån

1810000

4-150000             4-110000

3.

Bidrag lill Ingenjörsvetenskaps-

akademien

1 100000

- 321000             -h 55 000

'Inklusive engångsbidrag på 250000 kr. för press- och informationsinsatser i samband med Stockholmskonferensen.

- Inklusive engångsbidrag på 200000 kr. för presservice i samband med 1985 års val lill riksdagen.

Inom press- och informationsenheten fördelar informalionsbyrån medel från delta anslag främst lill de svenska utlandsmyndigheterna för informationsinsatser och kulturutbyte, såsom personulbyte, seminarier, lokala kostnader i samband med film- och utställningsverksamhet m.m. Vidare finns medel bl.a. för olika regionala insatser, utländska journalistbesök, uppföljning av konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) samt prenumeration på tidskrifter med allmän Sverige-information. Informalionsbyrån ställer också medel främsl till Svenska institutets förfogande för särskilda uppdrag av intresse för utrikesdepartementet. Informationsbyrån svarar därutöver för långsiktig informalion om utrikespolitiska frägor i Sverige i form av trycksaker, föredrag, seminarier m. m.

SIP distribuerar nyhetsbulletiner på nio språk till ca 7000 utländska tidningar och facktidskrifter. Bulletinerna innehåller dels nyheter inom de industriella, tekniska och vetenskapliga sektorerna i Sverige, dels nyheter om svenska politiska, samhälleliga och ekonomiska frägor. SIP begär för budgetåret 1985/86 ett bidrag med 1 960000 kr.

IVA begär bidrag med sammanlagt 1421000 kr. för avtalsbundet samarbete, främsl forskarutbyte, mellan IVA och vetenskapsakademier eller molsvarande organisationer i östeuropeiska länder och i Kina.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar enligt huvudförslaget sammanlagt 600000 kr. i prisomräkning för budgetåret 1985/86. Därutöver föresläs under poslen för samordnad informationsverksamhet ett engångsbelopp om 200000 kr. för särskilda insatser i samband med 1985 ärs val till riksdagen. Med hänsyn till engångsbidraget för Stockholmskonferensen blir den totala anslagsökningen för budgetåret 1985/86 därmed 550000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all lill Övrig informalion om Sverige i utlandet för budgelåret 1985/86 anvisa ett reservaiionsanslag av 12 420000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                       121

E.    UTRIKESHANDEL OCH EXPORTFRÄMJANDE

Inledning

Världsekonomin och internationell handel

Under år 1983 vände den internationella konjunkturen uppåt. Uppgången accentuerades under år 1984. USA har uppvisat den snabbaste tillväxten. Också i Europa har konjunkturen förbätlrals, även om uppgången hittills varil långsam och tvekande. I flertalet u-länder har den negativa eller stagnerande utvecklingen vänts. Tillväxten i del asiatiska stilla havsområdet har varit påfallande stark.

Världshandeln ökade med 2% i volym under år 1983, vilket var den första ökningen sedan år 1980. År 1984 beräknas ökningen bli 9%. Väridshandeln har alltså återtagit sin roll som motor i den ekonomiska utvecklingen, även om förhållandena i olika länder i detla avseende varit klart olika. Men allmänt sett har internationaliseringen av produktionen fortsall och ländernas ömsesidiga beroende har blivit ännu mera påtagligt. Detta ställer ökade krav pä ekonomiskt samarbete. En förbättrad samordning mellan ekonomisk politik, valutapolitik och handelspolitik behövs, såväl inom nationerna som internationellt. Likaså skärps kraven på fortsall utveckling mol frihandel med varor och tjänster mellan länderna.

Sveriges utrikeshandel

Sveriges handelsbalans förbättrades med nästan 16 miljarder kr. mellan åren 1982 och 1983. Förbättringen har fortsatt under år 1984 och utvecklingen pekar nu på att den svenska handelsbalansen gått frän ett underskott pä nära 6 miljarder kr. till ett överskott på drygl 20 miljarder kr. Denna utveckling innebär atl Sverige lyckats återta marknadsandelar. Detla har skett framför alll under år 1983 men beräkningar tyder på att fortsatta andelsvinster kunnat nås även under år 1984.

Det är väsentligt att befästa den svenska exportens position på våra stora traditionella marknader. För att långsiktigt kunna generera de överskoll i handelsbalansen som Sverige behöver framöver blir det angeläget att även la andelar på nya snabbt växande marknader, bl.a. i stilla havsområdet.

Utrikeshandeln har varit och förblir ett cenlrall inslag i regeringens krispolitik. En förbättrad utrikesbalans ulgör en viktig grund för en rad viktiga mål på den ekonomiska politikens område — inte minst för sysselsättningen. Del gäller nu atl fortsätta denna framgångsrika politik, även i perspektiv av alt världskonjunkturen åter kan mattas av. En utvidgad

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                        122

frihandel bör kunna befrämja fortsatta svenska framgångar på exportmarknaderna. På samma gång bör en starkare utländsk konkurrens på den svenska marknaden kunna leda till en ökad svensk konkurrenskraft, samtidigt som svenska konsumenter ges ökade och mer förmånliga valmöjligheter.

Nordiskt samarbete

Dominerande inslag i det nordiska samarbetet är f. n. åtgärder på det ekonomiska områdel och sysselsättningsfrågor. Regeringen verkar för att tillsammans med övriga nordiska länder öka ambitionen härvidlag. I enlighet med en rekommendation frän Nordiska rådet förbereds nu gemensamma åtgärder under ledning av de nordiska ländernas finans- och arbetsmarknadsministrar. Avsikten är atl elt minislerrådsförslag om nordisk handlingsplan för ekonomisk utveckling och full sysselsättning skall behandlas vid Nordiska rådets session år 1985.

Att utveckla Norden som hemmamarknad är elt av huvudmålen för det nordiska regeringssamarbetei. Det är elt fortlöpande arbete som bl.a. syftar lill all ge de nordiska förelagen bättre tillgäng lill den nordiska marknaden och alt därmed skapa förutsättningar för en förbättrad konkurrensförmåga på världsmarknaden. Detla gäller inle minst de små och medelstora företagen. Nordiska ministerrådet kommer i sitt arbete med "Norden som hemmamarknad" att lägga särskild vikt vid att avveckla tekniska och administrativa handelshinder. Det arbete som redan har satts igång nationellt förs nu vidare på nordiskt plan. Vid de nordiska ulrikes-handelsministrarnas möte i november 1984 framlades en rapporl om det pågående arbetet. Detta har hittills koncentrerats lill s.k. tekniska handelshinder och tullbehandlingsfrågor. Båda dessa områden år samtidigt under behandling i den Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA). Ett närmare nordiskt samarbete kan ge värdefulla bidrag till likartade strävanden i andra internationella sammanhang. De nordiska handelsministrarna betonade i etl gemensamt uttalande frän sitt möte vikten av atl arbetet med att ta bort handelshinder i Norden ges en konkret inrikining och bedrivs snabbi.

Etl nytt och omfattande samarbetsområde mellan de nordiska länderna är dalateknologin. Denna påverkar utvecklingen inom praktiskt taget alla samhällssektorer. I vissa fall är de nordiska länderna alltför små för att var för sig kunna satsa pä utveckling av sädan ny avancerad teknik som kräver omfattande investeringar och hög teknologisk kompelens. Även om förutsättningarna i vissa avseenden skiljer sig ål finns del ändå betydande fördelar med en samverkan. Det samarbete som sker inom ramen för den dataieknologiska handlingsplanen är därför mycket betydelsefullt.

Vid Nordiska rådels session i Stockholm år 1984 diskuterades en rapport (NU 1983:9) "Arbeidsformerne på nordisk samarbeid" ularbelad av en

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                       123

grupp parlamentariker. Rådet antog en rekommendation som uppmanar Nordiska ministerrådet alt lägga fram de förslag inom ministerrådets verksamhetsområde som kommitténs rapport ger anledning till. En sårskild organisationskommitté utreder närmare olika organisatonska frågor som uppkommer vid den sammanläggning av de två ministerrådssekretariaten som föreslås i utredningsrapporten (NU 1984:7) "En budget - etl sekretariat?". Ministerrådet har framlagt ell förslag härom till Nordiska rådets session år 1985. En förändring i de organisatoriska formerna för del nordiska samarbetet kräver vissa justeringar i de nordiska samarbetsavtalen som senare kommer att föreläggas riksdagen.

Västeuropa

Även i Västeuropa i övrigt har de icke-tariffära handelshindren alltmer uppmärksammats. En undersökning har visat atl i handeln mellan de enskilda länder som ulgör de europeiska gemenskaperna (EG) kvarstår hinder av olika slag som innebär en fördyring av varorna med i genomsnitt 6-8%. Det är mot denna bakgrund som man inom EG nu gör stora ansträngningar för all stärka "den interna marknaden".

För EFTA-länderna, som avsätter ungefär hälften av sin export inom EG, år det givetvis av slor betydelse att det fortsatta arbetet på att stärka frihandeln inom EG inte sker på bekostnad av utomstående utan att i stället de lösningar som förhandlas fram hålls öppna för deltagande ocksä för EFTA-länderna. Detta skulle konsolidera hela den västeuropeiska frihandelsordningen.

Vid det första gemensamma mötet mellan EG och EFTA-länderna, som hölls i Luxemburg i april 1984 under svenskt-franskt ordförandeskap, visade EG en klar beredvillighet atl samarbeta med EFTA-länderna för atl ytterligare underlätta handeln inom den stora tullfria marknaden i Västeuropa med dess över 300 miljoner konsumenter. Framsteg härvidlag ansågs vara av väsentlig betydelse för att återge den europeiska industrin en nödvändig dynamik.

Vid mötet mellan EFTA-ländernas regeringschefer i Visby i maj 1984 bekräftades den stora betydelse som EFTA-länderna fäster vid avskaffandet av kvarstående handelshinder inom EFTA och mellan EFTA och EG. Samtidigt antog EFTA:s handelsministrar ett arbetsprogram där tillskapandet av en "genuin europeisk hemmamarknad" slod i centrum. Som särskilt angelägna områden för kontakter med EG nämndes urspmngs-regler, tekniska handelshinder, gränsformalileter och det s. k. enhetsdoku-mentel, dvs. det inom EG framtagna förslagel till dokument att användas inom EG vid såväl export och import som transitering.

Vid elt gemensamt möte mellan EFTA-länderna och EG-kommissionen i början pä hösten överenskoms också att till att börja med koncentrera uppföljningen av Luxemburg-mötet till dessa frågor. Arbetet härmed är nu i full gång pä expertnivå.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                          124

1 samband med EFTA:s minislermöle i Geneve den 5-6 november 1984 ägde diskussioner rum mellan EFTA-ministrarna och EG-kommissionens ordförande Thorn och den för ulrikesfrågor ansvarige kommissionsledamoten Haferkamp. Härvid mottogs rapporter om experternas arbete och riktlinjer lämnades för genomförandet av Luxemburgdeklarationens målsättningar också pä andra områden.

I det interna EFTA-samarbetet kommer ökad uppmärksamhet att ägnas åt medlemsländernas tillämpning av statsstöd. En nyinrättad kommitté för tekniska handelshinder ger bättre förutsättningar att hantera sådana hinder. Det är också viktigt att se till att övergångsarrangemangen för handeln når Portugal och Spanien ansluter sig till EG får en sådan utformning atl uppnådd frihandel bibehålls och diskriminerande effekter undgås. EFTA-länderna kommer all intensifiera sitt samråd i bredare ekonomiska och handelspolitiska frågor som behandlas i bl.a. organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och allmänna tull- och handelsavtalet (GATT).

Multilaterala handelsfrågor

Den ekonomiska uppgången i de industrialiserade länderna har tyvärr ännu inte lett till att det protektionistiska trycket minskat. Tvärtom, i flera viktiga handelsnationer hotar ytterligare begränsningar av handeln samtidigt som handelskonflikterna mellan enskilda länder skärps. Den internationella skuldkrisen, som i särskilt hög grad drabbat u-länder, har lett till ökade problem i handelsrelationerna mellan u-länder och i-länder. Allt oftare har ingrepp i handeln skett genom s. k. gråzonsåtgärder vid sidan av internationellt överenskomna regler, vilket påtagligt bidragit till att undergräva frihandelssystemets trovärdighet. Detta är en allvarlig utveckling för elt frihandelsberoende land som Sverige. Den svenska regeringen verkar därför aktivt för att genom olika åtgärder, bl. a. inom ramen för internationella organisationer som GATT, OECD och Förenta Nationernas organ för handel och utveckling (UNCTAD) motverka prolektionismen samt lägga grunden för ytterligare frigörelse av handeln.

Inom ramen för UNCTAD har bl.a. genom aktiv svensk medverkan antagits ett arbetsprogram angående protektionism och strukturanpassning. I OECD togs beslut under år 1984 att bl. a. tidigarelägga lullavirapp-ningen frän Tokyo-rundan med etl år.

För att ytterligare understryka betydelsen av förtroendeskapande ålgärder på det handelspolitiska området har Sverige beslutat gå längre än OECD-beslutet och tidigarelägga även den sista återstående tullavlrapp-ningen från Tokyo-rundan, varigenom samtliga återstående steg har genomförts per den 1 januari 1985. Sverige har ocksä aktivt verkat för alt ytteriigare framsteg bör göras i del arbetsprogram som beslutades vid GATT:s ministermöte är 1982 och som utvärderades vid ett möte med Conlracling Parties (GATT:s högsta beslutande organ) i november 1984.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                        125

Sverige har särskilt prioriterat skyddsklausulfrågan. där vi bl.a. önskat få till stånd procedurer för bättre insyn i och disciplin över de ovan omtalade gråzonsåtgärderna. Framstegen med arbetsprogrammet har dock hittills varit blygsamma. Sverige har tillsammans med ell mindre antal andra länder deltagit i olika informella handelsministermöten, vilka bl.a. syftat till atl på politisk nivå lösa de motsättningar som uppstått i Geneve.

Dessa olika ansträngningar bör syfta lill alt lägga grunden för en ny multilateral förhandlingsrunda, som bör inledas snarast möjligl. 1 en sådan runda bör skyddsklausulfrågan ges prioritet om den ej lösts dessförinnan. Andra viktiga frågor är tjänslehandelns inlemmande i regelsystemet samt ökat marknadstillträde för u-länderna. För många u-länder, som är svårt skuldsatta, är ökat marknadstillträde en nödvändighet för all de skall klara återbetalningarna av sina skulder. En annan viktig förhandlingsfråga blir sannolikt handeln med jordbruksprodukter. Oklarheten i GATT-reglerna på della område har bidragit till allvarliga motsättningar mellan framför allt EG och USA. Dessa kan sannolikl inle biläggas utan atl vikliga tolkningsfrågor blir föremål för förhandlingar.

I den svenska regeringens program i nio punkter för att följa upp Förenta Nationernas sjätte konferens för handel och ulveckling (UNCTAD VI) i Belgrad utgjorde råvarorna en väsentlig del.

Förhandlingarna om ett nytl sockeravlal, atl ersätta 1977 års avtal som löpt ut i och med år 1984, har misslyckats pä grund av oenighet mellan de största producenterna. Etl s.k. administrativt avtal, dvs. ulan pris- eller andra marknadsstabiliserande ålgärder, kommer att ersätta del gällande avtalet. Även om det bland de viktigaste producenterna återfinns ett antal i-länder, däribland EG, riskerar i den rådande internationella ekonomiska situationen elt mycket stort antal u-länder, för vilka socker är den dominerande exportvaran, att drabbas hårt av frånvaron av prisstabiliserande åtgärder. Frän u-landspolitiska synpunkter är det därför angeläget atl verka för alt förhandlingar om ett nytt sockeravlal inleds så snarl som förutsättningar härför föreligger. Sverige åtog sig under förhandlingarna atl på sikt sträva efler alt skapa utrymme för en import av socker svarande mot 10- 15% av konsumtionsbehovet. Då den nuvarande produktionen av socker ger underlag för frän regionalpoliliska synpunkler värdefulla arbetstillfällen måsle hånsyn härtill tas när det gäller den takt i vilken delta importutrymme kan stå till förfogande. Åtagandet kvarstår som riktlinje för vårt arbete inom GATT och UNCTAD.

Pågående förhandlingar om ett nytt kakaoavtal och förestående förhandlingar om ell nytt naturgummiavtal inger oro eftersom viktiga producenter och konsumenter kan komma atl ställa sig utanför.

För mineral, såsom järnmalm, och metaller fortsätter Sverige atl förespråka bildandet av råvaruorganisationer med primär uppgift all främja informations- och åsiktsutbyte mellan producenter och konsumenter. När rävaruavtal inle kan uppnås visar sig sådana lösningar vara goda bidrag till stabilare marknadsutveckling.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet                          126

Den s. k. Gemensamma Fonden - som skall finansiera buffertlagring och utveckling inom råvaruavtalen - når i år av allt att döma det ena villkoret för sitt ikraftträdande: 90 länders ratificering. Däremot är det osäkert om det andra villkoret, att anslutna länders bidrag skall motsvara 2/3 av fondens kapital, kommer all uppfyllas.

Även uppföljningen av övriga delar av niopunktsprogrammet, som också omfattar andra åtgärder än de rent handelspolitiska, har gått trögt. Regeringen kommer atl fortsätta sina ansträngningar att få gehör för de framlagda förslagen.

Elt styrelsemöte på ministernivå under år 1985 övervägs inom UNCTAD. Ell väl förberett sådant skulle enligt svensk uppfattning kunna bidra lill alt effektivisera UNCTAD:s arbete och samtidigt ge impulser fill framsteg i sakfrågor av central betydelse i UNCTAD:s arbete.

Exportfrämjande insatser

Svensk export har under åren 1983 och 1984 utvecklats utomordentligt gynnsamt. Mot bakgrund av de långsiktiga behov av överskott i handelsbalansen som svensk ekonomi har finns det skäl att från statens sida fortsatta atl befrämja exporten. Elt led i detta arbete år atl verka för att minska hindren för en fri handel i Norden och i Västeuropa. Del är även väsenlligt alt öka ansträngningarna på stilla havsområdet där tillväxten :?enomsnitt-ligl är mycket stark och där behoven i hög grad passar den svenska industrins produktionsprofil.

Genom de statliga insatserna skapas bättre förutsättningar för företagen atl öka sina egna exportsatsningar. Mol denna bakgrund föreslås ökade resurser till den exportfrämjande verksamhel som bedrivs genom Sveriges exportråd.

Sverige har en betydande potential i sina små och medelstora förelag. Den betydande satsningen på exportfrämjande slöd till sådana företag kommer att fortsätta. Inte minsl för dessa förelag är arbetet på att undanröja handelshindren i Norden av stor betydelse.

Vad gäller marknadsinriktningen av det exportfrämjande arbetet ges fortsatt stor uppmärksamhet ät OECD-området, där våra största handelspartner finns. Den särskilda prioriteringen av ASEAN-området fortsätter och utvidgas till att omfatta också hela stilla havsområdet.

Mer långsiktiga ansträngningar kommer alt göras för all främja handelsutbytet med vissa u-länder med en relativt sett god betalningsförmåga. En begränsad försöksverksamhet i delta syfte har nyligen inletts.

Med all sannolikhet kommer branschvisa insatser atl få ökad betydelse i framtiden. Energisektorn och byggsektorn är två sådana sektorer. Mot denna bakgrund har inom Sveriges exportråd bildats en styrgrupp. Svensk bygg- och energiexpori (SWEBEX), med syfte atl öka svensk export inom bygg- och energiområdena.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                       127

Tjänstesektorn har internationaliserats och kommer alt få än slörre betydelse i framliden. Tjänsteexportutredningen har i sitt belänkande (SOU 1984: 33) Handla med tjänster lämnal en rad förslag i syfte att ytterligare stimulera och utveckla den svenska tjänsteexporten. En proposition planeras till våren 1985.

Det nordiska samarbetet på exportfrämjandeområdet kommer alt utvidgas ytterligare i framliden.

Exportfmansiering

Finansiering av exporten blir ett alll mer betydelsefullt konkurtensmedel speciellt på u-landsmarknaderna och i statshandelsländerna. Den försämrade betalningssitualionen i en lång rad länder har snabbt förändrat förutsättningarna på exportfinansieringsområdel. Riskvilligheten omprövas och nya former för risktagande utvecklas. Den stalsstödda kreditkonkurtensen har begränsats genom gradvisa skärpningar av de internationellt överenskomna reglerna på området (Consensus). Nya former utvecklas dock, framför alll genom utnyttjande av biständsmedel.

Från svensk sida läggs stor vikt vid de ansträngningar som görs i olika fora atl stävja den internationella kreditkonkurrensen. Mest angeläget nu är atl nå ökad öppenhet i informationen om olika länders villkor saml en skärpt disciplin när det gäller krediter uppmjukade med bistånd.

Kapitalvaror och projekt utgör en stor del av den svenska exporten. Del är viktigt all svenska exportförelag kan erbjudas stöd som i huvudsak är jämförbart med vad de utländska konkurrenterna erhåller. Exportkredit-nämndens (EKN) garantigivning är av stor betydelse härvidlag. Genom successiva förändringar av riktlinjerna för nämndens verksamhel, har EKN givits möjlighet alt bl.a. ta risker på länder med akuta belalningsproblem under förutsätining atl trovärdiga åtgärder vidtas för alt komma till rätta med problemen och utsikterna ler sig gynnsamma i elt längre perspektiv. Med hänsyn lill den förändrade risksiiuationen är det dock angeläget att ökade ansträngningar görs i syfte alt dela riskerna mellan exportörer, banker, privata försäkringsinstitut och EKN. Formerna för detta bör utvecklas ytterligare. Viktigt är också all riskdelning med utländska parter eftersträvas.

Under budgetåret 1983/84 har Sverige deltagit i sju multilaterala överenskommelser om skuldkonsolideringar och tre bilaterala avtal. Under innevarande år beräknas skuldkonsolideringarna ligga på en fortsatt hög nivå även om den internationella konjunkturuppgången och det sjunkande internationella ränteläget medfört alt antalet länder som tvingats begära konsolidering tills vidare ej ökat. Ökade insatser förutses ägnas ål återvinning av fordringar som ej berörs av de mululaterala och bilaterala skuldkonsolideringarna.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                           128

Bilateralt samarbete

Bilaterala kontakter mellan Sverige och andra länder i handelspolitiska och kommersiella frägor ökar stadigt. Ministerbesök och dele:gationsresor med officiell medverkan m. m. har alll oftare kommil alt anv.ändas i handelsfrämjande syfte. Med bl.a. slalshandelsländer i Östeuropa och vissa u-länder har Sverige ingått särskilda handels- eller samarbetsavtal.

Antalet u-lånder med vilka Sverige ingått samarbetsavtal eller handelsavtal har fortsall atl stiga. Under det gångna året har samarbet;iavtal slutits med Brasilien och Colombia och elt handelsavtal har ingåtts med Albanien. Flertalet av dessa avtal förutser periodiska möten. Under år 1984 har sådana hållits med Egypten, Indien, Irak och Mexico. Vidare har ett möte inom ramen för det tekniska samarbetet hållits med Cuba.

Även utbyggnaden av handelsfrämjandet utomlands fortsåder. Yllerligare resurser på della område har tillförts ambassaden i Abu Dhabi, och i Oman har en utökad marknadsbevakning inletts. Vidare har handelsfrämjandet på de expansiva marknaderna i Ost- och Sydostasien utökats, bl. a. genom personalförstärkning vid ambassaden i Seoul. Som elt led i utvecklingen av del snabbi växande ekonomiska samarbetet med denna region har förhandlingar om olika typer av samarbetsformer inletts med Singapore och Sydkorea.

Handeln med statshandelsländerna i Östeuropa har påverkals av den ansträngda ekonomiska situationen i dessa länder. Den svenska exporten till Östeuropa utom Sovjetunionen har återhämtat sig. Vår stora import särskilt av oljeprodukter frän Sovjetunionen och Tyska Demokratiska Republiken har fortsatt. Det stora svenska underskottet i h.andeln med dessa länder kvarstår. I de officiella kontakterna t.ex. i samband med de regelbundna kommissionsmölena understryks från svensk sida särskilt behovet att öka den svenska exporten till Östeuropa.

FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE)

ECE, som omfattar såväl Väst- som Östeuropa, behandlar frågor om handel, ekonomiska prognoser, statistik, energi, olika industribranscher, miljövård, byggnadsfrågor och transportfrågor. Under årel har företagils en utvärdering av verksamhetens prioriteringar, vilka antogs år 1969. På grundval av denna har exekulivsekreleraren lagl fram förslag lill ändringar av arbetsformerna och i arbetsprogrammet. Dessa förslag kommer alt behandlas vid kommissionens nästa årssession.

Förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia m. m.

Den 1 juli 1979 trädde lagen (1979:487) om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia i kraft. Syftet med lagen var alt öka det politiska

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                        129

trycket på den sydafrikanska regimen och därigenom bidra till en genomgripande samhällsförändring i Sydafrika, att inspirera andra stater lill efterföljd samt att öka trycket på FN:s säkerhetsråd att vidta ytterligare åtgärder. Sydafrikakommitlén. som haft i uppdrag all göra en genomgång av lagens tillämpning och en kartläggning av möjligheterna för Sverige att vidta åtgärder även på andra områden, lämnade i juni 1984 betänkandet (SOU 1984:52) Svensk Sydafrikapolitik. Regeringen har därefter i prop. 1984/85:56 lagt fram förslag lill dels skärpningar av invesleringsför-budslagen, dels ytterligare åtgärder avsedda alt skärpa den svenska Syd-afrikapoliliken i övrigt.

Skärpningarna innebår bl.a. all del gällande invesleringsförbudet kompletteras med elt förbud mot finansiell leasing och mol lån och krediter lill den sydafrikanska slalen och dess myndigheter. Vidare föreslås en uppgifisskyldighei belräffande upplåtelser och överlåtelser av patent och till-verkningsrätler.

Även gällande förbud mol exporl av krigsmateriel m.m. lill Sydafrika föreslås bli utvidgat till att också omfatta viss materiel och utrustning som inköps av militär eller polisiär myndighel eller för sådan myndighels räkning, nämligen datautrustning och därlill hörande programvara samt terränggående fordon och drivmedel.

Tullfrågor m. m.

Sverige deltar i del internationella tullsamarbetet, främsl inom ramen för Tullsamarbelsrådet (Cusloms Co-operation Council-CCC) i Bryssel. Rådet antog i juni 1983 en konvention om en ny, gemensam varunomenklatur (Harmonized System). Detla syslem avses träda i kraft den I januari 1987. Del myckel omfattande arbetet med atl överföra denna nomenklatur till svensk lagstiftning och utarbetandet av andra bestämmelser i samband härmed pågår.

Det handelspolitiska regelsystemet bygger på att konkurtensen inle snedvrids genom dumping eller statlig exportsubventionering. Reglerna ger således Sverige vissa möjligheter att skydda sig mol sådan dumpad eller subventionerad import som skadar den inhemska industrin.

Inom utrikesdepartementet har utarbetats ett förslag lill svensk procedur för dumping- och subventionsundersökningar. Förslaget innebår att det utredningsarbete som aktualiseras i denna typ av undersökningar bör ges ökat utrymme i kommerskollegiels verksamhel. Förslaget innebär också all klarhet skapas när del gäller ansvarsfördelningen mellan regering och myndigheler vid handläggning av detla slag av ärenden.

9    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 5

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                       130

Skyddssystemet på tekoområdet

Sverige anslöt sig i augusti 1982 till del föriängda mullifiberavtalet, det s.k. MFAIII med en reservation, nämligen alt tillfredsställande bilaterala avtal skulle kunna uppnås.

Med hånvisning härtill förutskickades i prop. 1982/83:130 om åtgärder för tekoindustrin atl en utvärdering av skyddssystemet på lekoområdet skulle ske så snart då pågående och föreslående förhandlingar hade slutförts. Sverige har nu slutit 17 nya bilaterala begränsningsavial på lekoområdet. Avtalen har i tillämpliga fall ingåtts inom ramen för MFA. Flertalet avtal är långsiktiga med en löplid på 4-5 år och försedda med uppsägningsklausul.

Sedan kommerskollegium i juni 1984 fåll i uppdrag atl redovisa effekterna från skyddssynpunkt liksom de handelspolitiska konsekvenserna av nuvarande skyddssystem inom MFA:s ram jämföri med ell globalkonlin-gentsystem, har kollegiel i elt yttrande anfört att ett globalkontingenlsy-stem endast kunde motiveras om det ger tekoindustrin bättre skydd än nuvarande syslem med bilaterala avtal inom MFA:s ram. Med hänsyn till att så inte syntes bli fallet fann kommerskollegium ingen anledning att ändra sin tidigare framförda uppfattning atl ett globalsystem inte borde införas.

Regeringen avser mol bakgrund härav inte ompröva anslutningen lill MFA III utan lillämpa nuvarande bilaterala skyddssystem på tekoområdet.

Krigsmaterielkontroll

Krigsmaterielinspektionens kontroll av tillverkningen av krigsmateriel i landet omfattade vid årsskiftet 1983/84120 enskilda tillverkare. Tillverkningsvärdet för är 1983 var4218 milj.kr. (1982 - 4 582 milj.kr.).

Under år 1984 har ca 1750 ansökningar om utförsel behandlats. (I genomsnitt utgjorde krigsmaterielexporten under åren 1979-1983 1,17% av den lolala exporten.)

Värdel för under år 1984 beviljade utförseltillstånd, som i en del fall också avser export för flera följande år, uppgår till ca 2240 milj. kr.

Den faktiska exporten uppgick för det senast redovisade året (1983) till 1563 milj. kr., vilket innebär en minskning med 25 milj. kr. i förhållande till år 1982. Räknal i fasta priser har krigsmaterielexporten minskat med 46% sedan år 1980. Den utgjorde år 19830,74% av den totala exporten, vilket är betydligt mindre än genomsnittet för de senaste tio åren.

Under år 1984 har ett tekniskt vetenskapligt råd inrättats för atl bistå krigsmalerielinspektören vid bedömningen av frågor om avgränsning mellan civil och militär materiel.

Riksdagen har i december 1984 godkänt inrättandet av en parlamentariskt sammansatt rådgivande nämnd för frågor som rör export av krigsmateriel (prop. 1984/85:82, UU5,rskr61).

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet

131

För atl öka riksdagens och allmänhetens insyn i krigsmalerielexportfrågor har regeringen ocksä beslutat att vidga den statistiska redovisningen.

E 1. Kommerskollegium

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

31637000 31861000 33452000

Kommerskollegium är central förvaltningsmyndighet med uppgift alt handlägga frågor om handelspolitik och utrikeshandel samt vissa frågor i samband med näringsrättsliga regleringar och inrikeshandel. Kollegiet leds av en styrelse. Chef för kollegiel är en generaldirektör, som är styrelsens ordförande.

Till kollegiet är knutet ett handelspolitiskt råd och en CECA-nåmnd samt rådgivande nämnder för frägor rörande auktorisation och godkännande av revisorer samt för frågor rörande godkännande av tolkar och auktorisation av översättare.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Kommerskollegium

Föredraganden

Personal

159

of

of

Anslag

1.   Förvaltningskostnader

27629000

4-1412000

4-1454 000

(därav lönekostnader)

(24 819000)

(4-1 364 000)

(+1433 000)

2.   Lokalkostnader

3 550000

4-   106000

4-   106 000

3.   Kontantbidrag till

Stiftelsen Öst

Ekonomiska Byrån

617000

4-     67 000

4-     26000

4.   Stipendier avseende

europeiska integra-

tionsfrågor

65000

4-       6000

4-      5 000

31 861 000

4-1591000

4-1591000

Inkomster vid kommerskollegium, som redovisas pä statsbudgetens inkomstsida under inkomsttitel, beräknas till sammanlagt 8,5 milj. kr. för budgetåret 1985/86 (1983/847,4 milj. kr.).

Kommerskollegium

Kommerskollegium har i anslutning lill anslagsframställningen redovisat bl.a. resultat av verksamheten 1983/84 och den förväntade utvecklingen

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                        132

framöver. Enligt kollegiets mening är en härd prioritering nödvändig om verksamheten skall kunna utföras på nöjaktigt säll under kommande verksamhetsår. Det är därför enligt kollegiet uteslutet all kollegiel kan ta på sig nya arbetsuppgifter utan molsvarande resurstillskott. Bl.a. anför kollegiet all förslagen i Sydafrikakommilténs betänkande (SOU 1984:52) kan komma atl medföra nya arbetsuppgifter för kollegiet. Vidare kan verksamheten vad gäller ärenden rörande marknadsstörande import få en ändrad karaktär beroende på resultatet av den utredning som en arbetsgrupp inom utrikesdepartementets handelsavdelning förväntas lägga fram, varvid behov av ökade resurser förutses.

Kollegiel bedömer alt etl uppfyllande av besparingsmålet, 5% under en treårsperiod, vilkel endast delvis kan genomföras genom rationaliserings-åtgärder, leder lill ambilionsnivåsänkningar. Den personalreducering som blir aktuell förutses kunna genomföras i samband med naturlig avgång.

Kommerskollegium föreslär i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1.      Huvudförslag 33 107000 kr.

2. Pris- och löneomräkning 1743000 kr. I beloppet ingår medel som budgetåret 1984/85 anvisais från reservationsanslaget E2. Elxportfräm-jande verksamhel.

3.   Tilläggsförslag 345 000 kr. Beloppet motsvarar kostnaden för två tjänster för förstärkning av kollegiets revisorsverksamhet.

4.   Besparingarna enligt huvudförslaget innebär en minskning av anslaget med 497000 kr. under budgelåret 1985/86 och sammanlagl 1636000 kr. under en treårsperiod. Kollegiel har beräknat 5%' besparing under kommande treårsperiod. Därvid beräknas för resp. budgetär 1,5%, 2,5% och 1 %. Reduceringen föreslås genomföras dels genom rationaliseringar, dels genom omprioriteringar och omprövningar med viss ambitionsnivåsånk-ning som följd. Besparingarna vad gäller den personalminskning som blir aktuell är tidsmässigt planerade atl kunna genomföras i samband med naturlig avgång.

5.   Budgetåret 1984/85 anvisades 100000 kr. under kollegiets anslag och 300000 kr. under reservationsanslaget E2. Exportfrämjande verksamhel för framtagande av en årlig översikt av den svenska utrikeshandelns ulveckling. För fortsalt framtagande av översikten beräknar kollegiet molsvarande belopp för budgelåret 1985/86 och hemställer att beloppet anvisas i sin helhet under anslaget E 1. Kommerskollegium.

6.   För anslagsposten Kontantbidrag till stiftelsen Öst Ekonomiska Byrån beräknar kollegiet, i enlighel med av stiftelsen till kollegiel ingiven anslagsframställning, 684000 kr.

7.   För anslagsposten Stipendier avseende europeiska integrationsfrågor hemställer kollegiel all medel anvisas förslagsvis.

8.   För sin beredskapsplanering hemställer kollegiet atl 50000 kr. anvisas under fjärde huvudtiteln, anslaget H3. Beredskapslagring och industriella åtgärder.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                       133

Föredragandens överväganden

Kollegiet har redovisat ell besparingsförslag för en treårsperiod. Jag finner förslaget väl genomarbetat och fullt acceptabelt. Planen, som sammanlagt innebär en tolal besparing av 5%, bör således kunna faslslällas alt gälla för den kommande treårsperioden med fördelningen 1.5, 2,5 och 1% för första, andra resp. tredje budgetårel. Utgångspunkten för mitt förslag är alt kollegiel senast till budgetåret 1987/88 skall ha genomfört en real minskning av anslaget med 1 636000 kr.

Efter samråd med chefen för finansdepartementet kan jag konstatera att belastningen på kollegiets revisorsverksamhet har ökat avsevärt. Jag delar därför kollegiets bedömning angående behovet av resursförstärkning för verksamheten. För detta ändamål beräknar jag 345000 kr., vilket motsvarar kostnaden för tvä ijänsler. De nya tjänsterna skall finansieras genom höjda avgifier för ansökningar om auktorisation och godkännande av revisorer. Ansökningsavgifternas storiek regleras i förordningen (1973:221) om auktorisation och godkännande av revisorer. Chefen för finansdepartementet kommer senare alt föreslå ändring i förordningen i detta avseende.

I 1983 års handelspolitiska deklaralion och i 1984 ärs budgetproposition har regeringen uttryckt sin avsikt atl se över tillämpningen i Sverige av de regler som överenskommits i GATT rörande åtgärder till skydd mot skadlig dumping och subventionering i samband med import. Syftet är alt utforma en klarare svensk procedur för dumping- och subventionsundersökningar. En arbetsgrupp inom utrikesdepartementets handelsavdelning har ulfört en sädan översyn och därvid funnit atl övervägande skäl talar för atl höja beredskapen när del gäller utnyttjande av de möjligheter de s. k. GATT-koderna ger. Gruppen har utarbetat förslag till procedur för genomförande av dumping- och subventionsundersökningar. För kollegiets del innebår förslagel bl.a. ökat utredningsarbete.

Den föreslagna proceduren för dessa undersökningar samt vissa andra arbetsuppgifter, som avses tillföras kollegiet, kräver förstärkning av kollegiets resurser. För detla har beräknats 300000 kr.

Under år 1982 avslutades tre utredningar rörande tolk- och översättar-frägor. En inlerdepartemental arbetsgrupp har bearbetat de olika utredningsförslagen och remissyttrandena. Arbetsgruppen presenterar sina förslag i rapporten (Ds A 1984:11) Tolk- och översällarservice i ulveckling. Chefen för utbildningsdepartementet kommer senare denna dag atl anmäla sin avsikt atl lägga fram en särskild proposition i ämnet. För kollegiets del innebär arbetsgruppens förslag alt verksamheten rörande godkännande av tolkar och auktorisation av översättare i slort sett skall bibehållas. Förslagen innebär dock att kollegiets medel för provverksamheten budgetåret 1985/86 skall minskas med 100000 kr. jämfört med innevarande budgetär saml all motsvarande belopp anvisas för tolkulbildning m.m. inom särskild post till regeringens disposition under åttonde huvudtiteln, anslaget

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                          134

D 12. Utbildning för kultur- och informationsyrken. Jag har vid min beräkning av anslaget beaktat delta förslag.

För försöksprojektet avseende framtagande av en årlig översikt över den svenska utrikeshandelns ulveckling beräknar jag, i likhet med innevarande budgetår, 100000 kr. under anslaget. Övriga medel för projektet, 300000 kr. beräknas under anslaget E2. Exportfrämjande verksamhet

Medel för kollegiets beredskapsplanering beräknas under Qärde huvudtiteln, anslaget H 3. Beredskapslagring och industriella åtgärder.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

all lill Kommerskollegium för budgetåret 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av 33452000 kr.

Ursprungsmärkning av kläder m. m.

Bestämmelser om skyldighet all ursprungsmärka kläder finns i lagen (1982:736) resp. förordningen (1982:910) om ursprungsmärkning av kläder. Bestämmelserna gäller från den 1 juli 1983 och innebär att kläder, när dessa saluhålls yrkesmässigt, skall vara märkta med uppgift om i vilkel land de har tillverkats. Enligt övergångsbestämmelser skall förordningen inte tillämpas i fråga om kläder som före den 1 juli 1983 har tillverkats inom landet eller införts till landet.

Näringsutskottet uttalade (NU 1981/82:50) med anledning av prop. (1981/82: 148) om ursprungsmärkning av kläder att del fanns skäl som talade för att märkningssystemel borde kompletteras med krav på ursprungsmärkning vid införsel till landet, s.k. gränsmodell, och att regeringen snarast borde undersöka förutsättningarna för en sådan komplettering. Riksdagen godkände utskottets uttalande (rskr 1981/82:402).

Förutsättningarna för en komplettering av reglerna om ursprungsmärkning av kläder med krav på märkning vid införseln har undersökts och redovisas i en promemoria (Ds UD 1983:4) Ursprungsmärkning av kläder.

I promemorian framhålls att bestämmelserna om ursprungsmärkning av kläder har tillkommit av konsumentpoliliska skäl, dvs. konsumenten skall vid köp av kläder fä uppgift om ursprungslandet. Del konstateras vidare atl redan med nuvarande bestämmelser sker märkningen av tekniska och ekonomiska skäl i regel i samband med tillverkningen. Då märkning saknas ankommer det dock på detaljisten att tillse alt plaggen blir märkta.

Från handelspolitiska synpunkter är det angelägel all märkningssystemet medför sä små hinder för handeln som möjligt. Ändrade regler måste motiveras av den konsumentpolitiska målsättningen.

Författningsmässigt är det relativt enkelt att anpassa nuvarande regler till en gränsmodell. Den praktiska tillämpningen skulle dock medföra administrativa problem.

Utredningen pekar slutligen pä atl hittillsvarande erfarenheter av ursprungsmärkningen av kläder är begränsade och att det därför är lämpligl att avvakta med att ta slällning till behovet av att införa gränsmodellen.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                       135

Promemorian har remissbehandlats. Många remissinslanser inslämmer i atl erfarenheterna hittills är begränsade och alt man därför bör avvakta med ett ställningstagande. Vissa remissinstanser förespråkar dock införande av gränsmodellen under det atl andra avvisar ett sådant förslag.

Reglerna om ursprungsmärkning av kläder har varil i krafl under endast etl och etl halvt år. Övergångsbestämmelserna har under denna lid medfört att en del plagg inle är märkta i affärerna. Nägon effektiv konlroll har därför inle kunnal genomföras. Vissa, visserligen mer begränsade, undersökningar på senare tid har dock gett intrycket att eflerievnaden av bestämmelserna är god. Kommerskollegium avseratt öka sin kontrollaktivi-let.

För egen del vill jag efter samråd med cheferna för finans- och industridepartementen anföra följande.

Den nuvarande ordningen för ursprungsmärkning av kläder har varit i kraft under en kortare tid. Erfarenheterna av systemet år därför begränsade, vilket försvårar en allsidig bedömning. Del underlag som nu har samlats in ger dock, enligt min mening, inte anledning lill en annan bedömning än den som gjordes när statsmakterna år 1982 fattade beslut om ursprungsmärkningen. Kommerskollegium följer löpande efterlevnaden av reglerna. Kontrollen kommer att utökas inom ramen för nuvarande resurser. Skulle kollegiet i sin tillsyn finna behov av förändringar i systemet förutsälter jag att saken anmäls till regeringen.

Jag vill i detta sammanhang ta upp en näraliggande fråga. Riksdagen har i samband med behandlingen av en motion (1981/82:824) om ursprungs-märkning av möbler anmodat regeringen att i lämpligt sammanhang låta utreda för- och nackdelar med en lagstiftning om ursprungsmärkning av mer generell räckvidd än den som nu finns (NU 1982/83:13, rskr69). Vid en sädan kartläggning borde enligt riksdagen erfarenheterna av ursprungsmärkning av kläder kunna beaklas.

Erfarenheterna frän regleringen på tekoområdel visar all del är oklart vilka effekter en obligatorisk ursprungsmärkning har. Av handelspolitiska skäl bör man vara utomordentligt återhållsam med regler som kan försvära importen och därmed ytterst ocksä konsumenternas möjligheter atl välja mellan varor till olika pris, olika kvalitet m. m. Förhållandena på tekoområdet har varit särpräglade vilket ligger bakom regleringen där.

Enligt min mening saknas omständigheter som bör föranleda att en mera generell lagstiftning om urspmngsmärkning övervågs. Jag vill också peka på de allmänna strävandena att minska regleringar i samhället. Om förhållandena pä något särskilt varuområde skulle utvecklas i riktning sä alt otillräcklig ursprungsangivelse leder till problem för konsumenterna, kan frågan om ursprungsmärkning pä delta område givetvis aktualiseras, i första hand inom ramen för nuvarande marknadsföringslag.

Med hänsyn till det anförda avserjag således efter samråd med cheferna

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                       136

för finans- och industridepartementen att någon särskild ulredning om generell ursprungsmärkning inte bör komma till stånd. Jag hemställer

all regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu anfört om generell ursprungsmärkning.

E 2. Exportfrämjande verksamhet

1983/84 Utgift              182418338                  Reservation                   83531518'

1984/85 Anslag            202660000

1985/86 Förslag        224500000

' Varav ca 65 milj. kr. är disponerade genom tidigare beslut.

Inledning

Under förevarande anslag beräknas medel för den exportfrämjande verksamhet som Sveriges exportråd antingen själv utövar eller planerar och leder inom handelssekreterarorganisalionen och utrikesrepresenlationen.

Följande myndigheter/organ och anslag omfattas av exportfrämjande verksamhet.

Departement                      Anslag   Myndighet/organ/verksamhel

Ulrikesdepartementel        A I         Utrikesförvaltningen (del av anslaget)

E 2          Exportfrämjande verksamhet

E 3          Exportkreditnämnden, täckande av vissa för-

luster
E 5          Interamerikanska utvecklingsbanken

Finansdepartementet         F 5          Exportkreditbidrag

Jordbruksdepartementet    1 2         Slöd till turism och rekreation (del av anslaget)

Industridepartementet        B 7        Koslnader för sialsstödd exportkreditgivning

genom AB Svensk Exportkredit
B 8          Kostnader för sialsstödd exportkreditgivning

avseende exporl av fartyg m. m.
B 9         Ersättning för extra kostnader för förmånliga

krediter till u-länder B 11       Induslripolitiska åtgärder för tekoindustrin (del

av anslaget) B 13       Branschfrämjande åtgärder (del av anslaget) B 14       Bidrag till regionala utvecklingsfonder mm.

(del av anslaget)
G 3         Nämnden för fartygskreditgarantier (del av an-

slaget)

För budgetåret 1985/86 har ca 430 milj. kr. beräknats för exporlfräm-jande verksamhel under tredje huvudtiteln. Av utrikesförvaltningens verksamhel kan i storleksordningen 20% beräknas avse åtgärder med exportfrämjande inslag. Delta moisvarar omkring 185 milj. kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                      137

Under sjunde huvudtiteln har I 000 kr. förts upp under anslaget lill Exportkredilbidrag avsett för stöd till exportföretag som har orsakats ränteförluster i samband med exportkrediter.

Under nionde huvudtiteln har förls upp 75,8 milj. kr. under anslaget Stöd till turism och rekreation. Ca hälften härav utgör en direkl stimulans av tjänsteexport.

Under tolfte huvudtiteln har ca 21 milj. kr. förts upp för branschfrämjande åtgärder för bl. a. träbearbetande industrin. Vidare finns medel anvisade för särskilda industripolitiska insatser för tekoindustrin, ca 96 milj. kr. Båda dessa program har exporlfrämjande inslag. Statens industriverk, som har ansvar för branschinsatserna, skall enligt föreskrifterna samråda med Sveriges exportråd i fråga om exportfråmjande åtgärder. Sveriges exportråd verkställer delvis de beslutade insatserna. Under anslagen till Koslnader för sialsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit beräknas 860 milj. kr., till Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export av fartyg m. m. 450 milj. kr. och till Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-lånder 90 milj.kr. Vidare tas delar av anslaget fill nämnden för fartygskreditgaraniier och delar av statens bidrag till regionala utvecklingsfonder m. m. i anspråk för olika exportfråmjande aktiviteter.

De på detta sätt beräknade samlade utgifterna för exportfrämjande åtgärder över statsbudgeten för budgetårel 1985/86 uppgår till ca 2025 milj. kr.

Organisation

Sveriges exportråd inrättades den 1 juli 1972 genom avtal mellan svenska staten och Sveriges allmänna exportförening. Inom exportrådet är tillsatt en särskild nämnd med uppgift all beslula om slöd till svensk projektexport. Vidare har tillsatts en styrgrupp för Svensk bygg- och energiexport.

Exportrådets uppgift är att som centralt organ planera, samordna, marknadsföra och genomföra åtgärder för atl främja svensk export. Sveriges exportråd planerar och leder den exportfråmjande verksamheten dels vid den specialiserade kommersiella ullandsrepresentationen, dvs. handels-sekreterama och den handelskammare i utlandet som har slutit samarbetsavial med rådet, dels inom utrikesrepresenlationen.

25 handelssekreterartjänster finns f. n. inrättade. Av dessa är sex placerade i Nordamerika, i Atlanta, Chicago, Detroit, Los Angeles, New York och Toronto. I Europa finns 14 handelssekreterare, nämligen i Bryssel, Budapest, Dusseldorf, Haag, Helsingfors, Köpenhamn, London, Madrid, Milano, Oslo, Paris, Prag, Wien och Ziirich. På övriga industrilandsmarknader finns handelssekreterare i Melbourne och Tokyo. Tre handelssekreterare arbetar i utvecklingsländer, nämligen de i Caracas, Jeddah och

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                           138

Mexico City. Filialkontor finns i Hamburg, Montreal, Stuttgart, Sydney och Vancouver. Filialkontoret i Houston och försöksverksamheten i Calgary har lagts ned under innevarande budgetår. Etl antal ambassader i länder med särskilt intressanta marknader har givits en särskild kommersiell kompetens och lar - liksom handelssekreierarna - betalt för vissa av sina exportfrämjande ijänster. Samtliga övriga ambassader, liksom även vissa konsulat, ger allmän exportfrämjande service.

En handelskammare i utlandet, Sao Paulo, har slutit samarbetsavtal med Sveriges exportråd.

Sveriges exportråd och handelssekreierarna sysselsätter 192 resp. 250 anställda. Hos handelssekreierarna utgörs personalen, förutom av handelssekreterare, av marknadssekreterare, praktikanter (marknadsassistenter) och biträdespersonal.

Finansiering

Enligt avtalet om Sveriges exportråd (prop. 1979/80: 16, NU 20, rskr 95) skall exportrådet planera och leda handelssekreterarnas verksamhel och exportfrämjande verksamhet inom utrikesrepresenlationen. Denna uppgift finansieras med medel som staten ställer till förfogande. Vidare skall enligt avtalet staten bidra till exportrådets finansiering med ett belopp som motsvarar beräknad skillnad mellan rådets kostnader för exportservice till företag med export av mindre omfattning och exportrådets abonnemangsavgifter från dessa företag.

Näringslivets bidrag till finansieringen av Sveriges exportråd ulgörs av abonnemangsavgifter. Exportrådet bedriver därutöver uppdragsverksamhet för sina abonnenter mot särskild avgift. Abonnemang är en förutsättning för att få tillgäng till exportrådets, handelssekreterarnas och utrikesre-presentationens tjänster. Abonnemang är också en förutsättning för atl erhålla tjänster från stalsstödda handelskammare i utlandet som har slutit samarbetsavtal med rådet. Exportrådet kan dock lämna vissa inledande tjänster till annan än abonneni. Abonnemang påverkar inte prövningen om stöd till svensk projektexport.

Verksamhet

Exportrådets och handelssekrelerarnas verksamhet indelas i följande verksamhetsgrenar eller program, nämligen exportservice, exportaktioner och exportuppdrag. Med exporiservice avses de tjänster som utförs avgiftsfritt, t.ex. rådgivning till besökande affärsmän, enklare varuförfråg-ningar och rutinkorrespondens liksom viss uppsökande och initiativtagande verksamhet. Som lidigare nämnts finansieras exportrådels exportservice säväl av slalen som av näringslivel. Handelssekreterarnas exportservice finansieras helt av staten.

Prop. 1984/85; 100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                      139

Exporiaktioner omfattar bransch- eller temabundna kollektiva aktiviteter som stödjer företagens exportansträngningar. Exportaktionsprogrammet omfattar även åtgärder som särskilt stödjer små och medelstora företags exportanslrängningar. Flertalet exportfrämjande aktioner finansieras av slalen och näringslivel gemensamt. Medlen disponeras av Sveriges exportråd i samarbete med den exportfrämjande utlandsorganisalionen.

Uppdragsverksamheten omfattar de Ijänster som exportrådet och handelssekreierarna utför pä särskild beställning och mot sårskild avgift för enskild uppdragsgivare. De myndighetsuppgifter som exportrådet har ålagts gentemot handelssekreierarna och utrikesrepresenlationen och som finansieras av slalen har fördelals på exportservice och exporiaktioner fr.o.m. budgelåret 1985/86.

Medlen under förevarande anslag är vidare avsedda för alt främja den svenska exporten av systemleveranser till slora induslri- och anläggnings-projekt (prop. 1978/79: 123 bil. 2, NU 59, rskr4l5), saml för statligt slöd lill sådana konsultföretag som arbetar med förstudier eller anbud rörande vissa utvecklingsprojekt i u-länder.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet

140

Sveriges exportråd

Medelsbehov (IOOO-tal kr.)

Verksamhet

1983/84

1984/85      Beräknad ändring

budget      utfall

budget       Exportrådet

Föredraganden

Exporiservice

Anslag

Övriga inkomster

Exportaktioner

Anslag

Övriga inkomster

ExporUippdrag

Anslag

Övriga inkomster

Stöd till svensk projekt- exporl m. m. Anslag

Till regeringens disposition Anslag

Ränteinkomster m.m. Övriga inkomster

Outnyttjade medel

Anslag

Summa medelsbehov

Anslag

Övriga inkomster

67000   67000   72570 4- 5 330 19400   22 200   21000 +   O

74000   74 900- 91440* 4-15 070' 62000   46200 50000 4- 5 000

10500   10500   10920 4- 650 58000   56400 65000 4-   O

5 000' 25 972-' 15 200 4-10000

5000   4046' 12 530 4- 1250

1672

5 646"

164 500 182418' 202 660* 4-32300' 139400 123128 136000 4- 5000

4- 3 350 4-   O

4- 9650" 4- 5 000

4- O 4-10000 - 1 160

+21840" 4- 5000

' Härtill kommer 35 milj. kr. för dispositioner avseende stöd till svensk projektexport för budgetåret 1983/84 från under anslaget reserverade medel.

- Varav 14,9 milj. kr. från budgetåret 1982/83. Härtill kommer 14 milj. kr. för vilka Sveriges exportråd har fattat
beslut men inte lyft från anslaget.

' Avser inkomster från säväl företag som från statliga myndigheter (2800000 kr.), t. ex. statens industriverk inom ramen för de s. k. branschstödsprogrammen.

" Härtill kommer 31 370000 kr. i lämnade utfästelser budgetåret 1983/84 som belastar reserverade medel per 1984-07-01. Dessa reserverade medel belastas ocksä av lämnade utfästelser om totalt 17 287000 kr. från tidigare budgetår.

- Härtill kommer 6336000 kr. som utgör utbetalningar från anslagets reservation varav 2,5 milj.kr. till
Sveriges turistråd.

" Avser överföringar frän ingående reservation och från anslag till statsbudgetens inkomsttitel.

' Ett överskott på 58803 kr. i handelssekreterarnas samlade verksamhet har inlevererats till statsverket och

tillförts reservationsmedel under anslaget.

* Härtill kommer 5 milj.kr. från annan huvudtitel och 5 milj.kr. på anslaget genom tilläggsbudget I för

budgetåret 1984/85.

' Beloppet enligt fotnot 8 har begärts under detta anslag för budgetårel 1985/86.

'" Har fördelats på exportservice och exportaktioner.

" Härtill kommer 5 milj. kr. från annan huvudtitel.

Sveriges exportråd utgår i sin anslagsframställning från anslagsnivån för budgetåret 1984/85 vid sin prisomräkning om totalt 9,4 milj. kr Härutöver begärs 12,9 milj.kr. varav merparten består av medel för slöd lill svensk projektexport för atl under budgetåret kunna fylla tidigare gjorda åtaganden. Till detta skall läggas 10 milj.kr. för exportaktioner för bygg- och

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                       141

energisektorerna, vilka för budgelåret 1984/85 dels belastar annan huvudtitel, dels anvisas över anslaget genom tilläggsbudget 1 för budgetårel. Exportrådet föreslår således en ökning av anslaget med 32,3 milj. kr. inkl. 10 milj. kr. till 235 milj. kr. för budgetåret 1985/86.

Exportrådet anför följande om verksamhetens marknadspriorilering. Inriktningen mot OECD-området avses fortsätta, liksom hittills med huvudinriktning på Västeuropa. Den särskilda prioriteringen av ASEAN-området utvidgas till atl omfatta också Fjärran Östern inkl. Kina. Vidare kommer en särskild beredskap att hällas för insatser på den indiska marknaden.

En prioritering av branscher/produktområden kan enligt exportrådet aldrig bli särskilt precis i en organisation av rådets och utlandsorganisationens bredd. Vissa produktområden vilka anses särskilt intressanta all satsa på fastställs i samband med verksamhetsplaneringen. Några sådana produktområden utgörs av bygg- och energiområdet, offshore. komponenter för bilindustrin, högförädlade livsmedel m. fl.

Exportrådet svarar också för vissa särskilda insatser inom exportfrämjandet. En sådan är programmet för små och medelstora företag, vilkel kommer alt fortsätta. Ett antal olika samverkansgrupper arbetar i syfte alt underlätta samverkan mellan förelag i kompletterande branscher. Projekt-bevakning har fått allt störte tyngd under senare år. Vidare bedrivs program för tjänsteexport. Slutligen anges den nyligen startade tekniska exportservice som ell särskilt arbetsområde.

Programmet exporiservice i handelssekrelerarverksamhelen har hittills bokförts till internkoslnad. Övriga program bokförs lill taxepris. Exportrådet föreslår att även exportservice bokförs till taxepris. Därigenom skulle rådets styrning och resultatredovisning och därmed effektiviteten i denna svårbedömda verksamhetsgren avsevärt kunna förbättras. Enligt rådet kan ersättning av exporiservicetimmar till laxepris reducera risken för underskoll i handelssekrelerarverksamhelen. Den uppskattade merkostnaden vid en övergång till taxepris uppgår lill 2,9 milj. kr.

Den nuvarande rörliga krediten hos riksgäldskontoret för handelssekreterareverksamheten bestämdes lill 10 milj.kr. budgelåret 1980/81.Sedan dess har verksamheten ökat väsentligt. Exportrådet hemställer därför atl den rörliga krediten ökar med 5 milj. kr. till 15 milj. kr.

Exportrådets hemslällan om anslagsmedel för verksamhelen med svensk projektexport grundar sig på en uppskattning av storieken på utbetalningar under budgetåret 1985/86 med 20 milj.kr. Garantiramen för anslagsåret föreslås uppgå lill oförändrat 35 milj. kr.

Grunden för ett utvidgat exportfrämjande är nu enligt rådet lagd för ell par år framåt i och med förslagen från de många utredningar som presenterats under budgelåret 1983/84 och statsmakternas ställningslagande därtill. Exportrådet presenterar därför en prognos för anslagsbehoven även för de två åren efter anslagsårel.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                        142

Mot bakgrund av det höga kostnadsläget i vissa länder har en anpassning av utlandsorganisalionen påböijats. Förslag kommer all lämnas lill regeringen.

Föredragandens överväganden

Handelsbalansen har under senare lid utvecklats i positiv riktning. Framgångarna pä exportmarknaderna har emellertid ännu inte fört Sverige tillbaka lill etl tillstånd av långsiktig, strukturell balans i utrikesaffärema. Mol den bakgrunden är del angelägel att även fortsättningsvis stödja näringslivets exportansträngningar. Helt naturligt ligger huvudansvaret pä företagen för all exporten utvecklas tillfredsställande. Den av regeringen förda allmänna ekonomiska politiken har bl. a. till syfte att skapia gynnsamma förulsällningar för förelagen i deras exportansträngningar. De mer direkta statliga insatserna för atl främja och stimulera svensk export är dock av väsentlig betydelse.

Sveriges exportråd har i sin verksamhetsplan angett vissa prioriterade marknader liksom produktområden. Jag delar i huvudsak exportrådets bedömning på dessa punkter. Samtidigt vill jag understryka ntidvändighe-ten av etl genomtänkt samspel mellan olika aktiviteter inom hela det område som påverkar våra exportansträngningar. Jag vill ocksä peka på betydelsen av långsikliga insatser på olika områden utan att nödvändig flexibilitet försväras. Insatserna bör vidare koncentreras till betalningsstarka marknader.

Jag finner mol denna bakgmnd exportrådels prognos för anslagsbehoven för de två åren efter anslagsåret vara en intressant grund för diskussion om exportfrämjande insatser på sikt. Detla gäller såväl marknadsinriktningen som utlandsorganisationens omfattning och geografiska inrikining liksom produktområdesinriklningen av verksamhelen. Den rullande verksamhetsplan med etl treårsperspektiv som exportrådet i dcig tillämpar torde enligt min mening i ån störte grad möjliggöra en långsiktig medverkan från näringslivets sida vad gäller den samlade verksamheten. Satsningar på nya marknader eller produktområden bör därmed kunna planeras bällre utifrån näringslivels önskemål. Långsiktigheten i satsningarna bör enligt min mening särskilt eftersträvas.

Förslag frän exportrådets sida vad avser ev. förändringar i utlandsorganisalionen kommer all prövas i sedvanlig ordning. Jag räknat med atl del kan bli förändringar i handelssekreterarorganisalionen under anslagsårel med anledning av de förslag exportrådet lämnar. Jag noterar också att rådet och handelssekreterarna under innevarande budgelår har inlett etl datoriseringsprogram till hjälp i det exportfrämjande arbetet.

Jag beräknar pris- och löneomräkning minskal med huvudalternativets 2% till 8740000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                       145

EKN:s skrivelse om verksamheten m. m.

EKN konstaterar atl de totala garantiåtagandena vid slulet av verksamhetsåret 1983/84 uppgick lill ca 67 100 milj. kr. Garantigivningen under året minskade med ca 10% jämfört med föregående år både vad avser nya förbindelser och utfästelser. Denna utveckling har främsl orsakats av det allvarliga skuldlåget i många u-länder och vissa öststater. Importefterfrågan har minskat i dessa länder, särskilt på kapitalvaror. EKN har till följd av ländernas försämrade belalningsläge tvingats inta en ganska restriktiv inställning till ny garantigivning. Det förbättrade konjunkturläget i vissa industriländer med en ökad svensk export till sådana marknader som följd har inle medfört någon motsvarande efterfrågan på EKN-garanlier.

EKN:s garantigivning bedrivs inom två i princip skilda system - n-gar-anlisystemel och s/u-garantisystemet - för vilka gäller separata riktlinjer och ramar för risktagande. S/u-systemel är avsett för risker som det är samhällsekonomiskt eller utvecklingsmässigl motiverat att täcka, men som bedöms för stora atl läcka inom n-syslemel.

Den försämrade kredilvårdigheten i många länder har bidragit till en förskjutning av garantigivning frän n- till s/u-systemet. Huvudorsaken till denna förskjutning är dock all kravet pä affärsmässighet inom n-syslemet har skärpts. Garantiåtagandena inom n-systemel uppgick vid verksamhetsårets slut lill ca 36400 milj. kr., vilket innebar en minskning med ca 8800 milj.kr. jämfört med föregående är. Inom s/u-sysiemet uppgick åtagandena samtidigt till ca 30000 milj. kr., vilket innebaren ökning med ca 8500 milj. kr. jämföri med föregående är.

Utfallet av EKN:s verksamhet blev något bättre än vad som förutsågs i föregående års skrivelse. Enligt normalprognosen för 1983/84 beräknades verksamheten ge ett underskott på ca 500 milj.kr. 1983/84 års underskott visade sig bli ca 300 milj. kr. Premier och återvinningar uppgick till ca 600 milj. kr. Skadeersättningar har utbetalats med knappi 900 milj. kr.

Vid utgången av verksamhetsåret 1983/84 hade EKN utestående fordringar fill ett belopp av ca 2900 milj. kr., vilkel var ca 600 milj. kr. mer än vid verksamhetsårets böljan. Samtidigt uppgick EKN:s ackumulerade underskott till ca 900 milj. kr. EKN anser att de utestående fordringarna även vid en försiktig värdering torde representera ett betydande realvärde. Det påpekas att dessa inte behöver representera högre värde ån en tredjedel av sitt nominella belopp för att balans skall föreligga.

EKN redovisar olika prognoser för utfallet under det innevarande verksamhetsåret och de tvä närmast följande åren. Enligt normalprognosen, i vilken hänsyn tagits lill skaderegleringar för garantiåtaganden, tillkomna genom särskilda regeringsbeslut, förutses underskott med ca 100 milj.kr. för 1984/85, 500 milj.kr. för 1985/86 och 400 milj.kr. för 1986/87. Det noteras här all tidigare omfattande skaderegleringar pä Polen och Nordkorea nu minskar betydligt, resp. har helt upphört. I stället kan ökade 10   Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 5

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                       144

Utredningen (H 1982:07) om ålgärder för atl främja export av ijänster har lämnat sitt betänkande i maj 1984. Betänkandet (SOU 1984: 33) Handla med tjänster har remissbehandlats och bereds f. n. inom regeringskansliet. En proposition avses föreläggas riksdagen i början av år 1985.

Genom en omläggning av skatteuppbörden den I januari 1985 förorsakas Sveriges exportråd en merkostnad som uppskattas lill 3,5 milj.kr. för budgetåret 1984/85. En kompensation härför har beräknats under denna anslagspost.

Jag beräknar ett totalt medelsbehov om 11,4 milj. kr. för atl möjliggöra genomförandet av de utredningsförslag m.m. som nyss beskrivits. Till detta kan läggas atl medel ur den ointecknade reservationen under anslaget också kan användas för konkreta insatser, exempelvis för tjänsteexport.

För budgetåret 1985/86 beräknar jag etl ökat medelsbehcv av totalt 21 840000 kr. Därtill kommer 5 milj.kr. atl tillföras verksamhelen genom omprioriteringar inom industridepartementets verksamhetsområde.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att 1. lill Exportfrämjande verksamhel för budgelåret 1985/86 anvisa ett reservaiionsanslag av 224 500000 kr.,

2.    godkänna att den rörliga kredit, som ställts lill förfogande för handelssekrelerarnas verksamhet och utnyttjas av Sveriges exportråd, höjs med 5000000 kr. lill 15000000 kr.,

3.    bemyndiga regeringen alt medge alt utfästelser om stöd till svensk projektexpori får lämnas till elt belopp av högst 35000000 kr.

E 3. Exportkreditnämnden, täckande av vissa förluster

1982/84 Utgift

103057 856

1984/85 Anslag

1000

1985/86 Förslag

1000

Exportkredilnämnden (EKN) har till uppgift alt erbjuda svenska exportörer skydd mol förluster i exporlaffärer mot erläggande av premie.

EKN har i skrivelse, dalerad den 15 oktober 1984, inkommit med en redogörelse för nämndens verksamhel under verksamhetsåret 1983/84, bedömning av det aktuella riskläget samt en prognos över verksamhetens framtida utfall. I skrivelsen föreslås att garantiåtaganden enligt särskilda regeringsbeslut redovisas utanför normal- och s/u-garantisy:;temen, all garantigivning pä särskilda villkor vid exporl av betydelse för u-ländernas ekonomiska ulveckling (u-garantier) avskaffas saml att den rörliga krediten i riksgäldskontoret höjs.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                       145

EKN:s skrivelse om verksamheten m. m.

EKN konstaterar aU de totala garantiåtagandena vid slutet av verksamhetsåret 1983/84 uppgick till ca 67 100 milj. kr. Garantigivningen under årel minskade med ca 10% jämfört med föregående år både vad avser nya förbindelser och utfästelser. Denna utveckling har främst orsakats av del allvariiga skuldlägel i många u-lånder och vissa öststater. Importeflerfrågan har minskat i dessa länder, särskilt på kapitalvaror. EKN har till följd av ländernas försämrade betalningsläge tvingats inta en ganska restriktiv inställning till ny garantigivning. Det förbättrade konjunkturiägel i vissa industriländer med en ökad svensk export till sådana marknader som följd har inte medfört någon motsvarande efterfrågan på EKN-garanlier.

EKN:s garantigivning bedrivs inom två i princip skilda system - n-gar-anlisystemet och s/u-garanlisystemet - för vilka gäller separata rikllinjer och ramar för risktagande. S/u-syslemei är avsett för risker som det är samhällsekonomiskt eller utvecklingsmässigl motiverat att täcka, men som bedöms för stora att täcka inom n-systemei.

Den försämrade kredilvårdigheten i mänga länder har bidragit till en förskjutning av garanfigivning från n- fill s/u-syslemet. Huvudorsaken till denna förskjutning är dock aU kravet på affärsmässighet inom n-systemel har skärpts. Garantiåtagandena inom n-systemet uppgick vid verksamhetsårets slut lill ca 36400 milj. kr., vilket innebar en minskning med ca 8800 milj. kr. jämfört med föregående år. Inom s/u-syslemet uppgick åtagandena samtidigt till ca 30000 milj.kr., vilket innebaren ökning med ca 8500 milj. kr. jämföri med föregående är.

Utfallet av EKNis verksamhel blev något bättre än vad som förutsågs i föregående års skrivelse. Enligt normalprognosen för 1983/84 beräknades verksamhelen ge eU underskott på ca.500 milj.kr. 1983/84 års underskott visade sig bli ca 300 milj. kr. Premier och återvinningar uppgick till ca 600 milj. kr. Skadeersättningar har utbetalats med knappt 900 milj. kr.

Vid utgången av verksamhetsåret 1983/84 hade EKN utestående fordringar till ett belopp av ca 2900 milj. kr., vilket var ca 600 milj. kr. mer ån vid verksamhetsårets början. Samtidigt uppgick EKN:s ackumulerade underskott till ca 900 milj. kr. EKN anser att de utestående fordringarna åven vid en försiktig värdering torde representera ett betydande realvärde. Del påpekas att dessa inte behöver representera högre värde än en tredjedel av sitt nominella belopp för atl balans skall föreligga.

EKN redovisar olika prognoser för utfallet under det innevarande verksamhetsåret och de tvä närmasl följande åren. Enligt normalprognosen, i vilken hänsyn lagits lill skaderegleringar för garantiåtaganden, fillkomna genom särskilda regeringsbeslut, förutses underskott med ca 100 milj.kr. för 1984/85, 500 milj.kr. för 1985/86 och 400 milj.kr. för 1986/87. Del noteras här alt tidigare omfattande skaderegleringar pä Polen och Nordkorea nu minskar betydligt, resp. har helt upphört. I stället kan ökade 10   RiLsdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                       146

återvinningar från dessa länder påräknas. Betydande skaderegleringar kan dock vänlas pä Brasilien.

Den garantigivning som motiveras av u-skäl har på senare tid fått allt mindre omfattning. De senare årens underskott i EKN:s verksamhet har lett lill att utrymmet för särskilda bisländsskål i garantigivningen minskat betydligt. På grundval härav och med hänsyn till del utvidgade systemet för u-krediter anser EKN all exportens betydelse för u-ländemas ekonomiska utveckling inte längre bör kunna utgöra ensamt skäl för extra risktagande inom s/u-syslemet och föreslår att u-garantigivningen avskaffas.

När det gäller ramar för verksamheten anför EKN atl riksdagen har medgivit alt statens betalningsansvar för exportkreditgarantier får uppgå till etl belopp av 70000 milj.kr., varav 17000 milj.kr. reiierveras för s/u-garantier. Därutöver har riksdagen bemyndigat regeringen alt överföra ytterligare 5000 milj. kr. för sådan garantigivning. Della bemyndigande har utnyttjats. EKN har av regeringen bemyndigats lämna garantier till elt belopp av 49000 milj.kr, varav 20000 milj.kr. reserverats för s/u-garantier.

Vid avräkning mot ramarna tas garantiutfästelse upp med 40% och förhandsbesked med 20%. Vid slutet av verksamhetsåret 1983/84 uppgick de utestående garantiåtagandena lill 25400 milj. kr. på n-sidan all jämföra med ramen på 29000 milj. kr. På s/u-sidan hade 15 800 milj. kr. av de 20000 milj.kr. utnyttjats.

EKN påpekar att det i nyss nämnda garantiåtaganden ingår åtaganden som tillkommit efter särskilt regeringsbeslut med 2900 milj.kr. under n-systemet och 1 500 milj. kr. under s/u-systemei. Vidare nämns alt ell par mycket slora affärer har aktualiserats för vilka regeringsbeslut kan bli aktuella. Förekomsten av sådana affärer gör det enligt EKN angelägel alt utrymme finns tillgängligt för regeringens egna beslut i garanliärenden. EKN anser inte atl det år lämpligt att registrera dem inom vare sig n- eller s/u-systemet och föreslår därför att garantier som beslutas av regeringen, och som inte faller under biståndsgarantisystemet, redovisas separat utanför n- och s/u-syslemet.

Om regeringsårenden fortsättningsvis redovisas separat, anser EKN att något behov av ramhöjningar inte föreligger.

Beträffande den röriiga kredil som ställts till EKN:s förfogande i riksgäldskontoret skriver EKN att knappt 1 100 milj.kr. av beviljade 2700 milj. kr. lagils i anspråk vid slutet av verksamhetsåret 1983/84. Om skadereglering för åtaganden som tillkommit efter särskilt regeringsbeslut skall ske genom ianspråktagande av den rörliga krediten, torde behov föreligga atl höja krediten med 600 milj. kr. till 3 300 milj. kr. Om krediten ej utnyttjas för sådan skadereglering anser EKN att redan medgivna 2700 milj. kr. bör räcka.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                      147

Remissyttranden

Efler remiss har yttranden över EKN:s skrivelse avgivits av fullmäktige i Sveriges Riksbank och av fullmäktige i riksgäldskontoret. Vidare har yttrande avgivits av beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete, BITS.

När del gäller regeringsgarantier delar riksbanksfullmäktige EKN:s uppfattning atl slalen bör ta det finansiella ansvaret för risker som är förknippade med garantigivning som genom särskilda regeringsbeslut ålagts EKN. Fullmäktige anser dock atl detla borde medföra att premier för sådana garantier, ev. med avdrag för administrationskostnader, inlevereras till statsverket eflersom del är fräga om en verksamhel som finansiellt faller utanför EKN:s rörelse.

Riksbanksfullmäktige anser inte att någon höjning av den rörliga krediten bör vara aktuell eftersom regeringen bör ta betalningsansvaret i händelse av skadefall avseende regeringsgarantier. Om det av prakliska skäl är lämpligast alt EKN förskotterar skadeutbetalningar på sådana har dock fullmäktige intet att erinra mot den begärda höjningen.

Riksbanksfullmäktige har inte heller något att erinra mot att systemet med u-garantier avskaffas.

Riksgäldsfullmåktige godtar höjningen av den rörliga krediten med 600 milj.kr. till 3 300 milj.kr. Fullmäktige har ingen erinran mol förslagen atl avskaffa u-garantisystemel och att redovisa garantiåtaganden enligt särskilda regeringsbeslut inom den av riksdagen godkända ramen för de totala garanliåtagendena men utanför n- och s/u-systemen.

BITS finner atl ett avskaffande av u-garantigivningen kan leda lill olyckliga konsekvenser. BITS pekar på att EKN:s nuvarande garantigivning inom säväl n-systemel som s/u-systemet huvudsakligen är inriktad pä u-länder. Det förhållande att ärenden bedöms utifrån ett brett utvecklings-politiskt och -ekonomiskt perspektiv innebär enligt beredningens mening att behandlingen av ärendet tillförs en viktig nyans. Projekt som leder lill negativa effekter i u-länderna kan undvikas medan positiva konsekvenser av projekt vägs in bland argumenten för en föreslagen s/u-garanti.

Sammanfattningsvis finner BITS att tillräckliga skäl inte föreligger för ett avskaffande av u-garantigivningen.

Föredragandens överväganden

EKN:s garantigivning är av stor betydelse för den svenska exporten, framför allt störte projekt och systemleveranser vilka ulgör en viktig del av vår export. En EKN-garanti är ofta en avgörande förutsätining för alt sädan export skall komma till stånd, speciellt till u-lands- och öststatsmarknader. Det är mot den bakgrunden väsentligt att EKN även fortsättningsvis fär möjlighet alt ge garantier i betydande omfattning avseende

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                          148

sådana länder. EKN:s verksamhet innebär dock en svår avvägning mellan uppgiflen att ge ett rimligt stöd till exporten, i huvudsak jämförligt med del som det slora flertalet utländska konkurrenter erhåller, och uppgiflen att begränsa statens förlustrisk. Riskerna i garantigivningen har ökat väsentligt under senare är.

Många länder slår inför mer eller mindre akuta belalningsproblem. Antalet länder som tvingats konsolidera sina skulder har ökat betydligt. Den belastning som dessa konsolideringar medfört och kommer all medföra har lett till stor försiktighet hos den industrialiserade världens långivare. Risk finns för att alltför stor äterhällsamhel med krediter och garantier fördjupar belalningsproblemen och leder till en minskning av den internationella handeln. Jag anser att Sverige i samverkan med andra länder bör ta sin del av ansvaret för att i första hand försöka nä bättre samordning vid hantering av komplicerade skuldkriser och realistiska konsolideringar samt för atl undvika negativa återverkningar på den internationella handeln. Chefen för utrikesdepartementet föreslår alt ett särskilt biständspolitiskt instrument inrättas med syfte att stödja fattigare länder som har akuta betalningsbalanssvårigheter på grund av en svår skuldbörda.

Genom riskdelning med exportföretag och banker kan EKN medverka till fortsatt garantigivning på vissa marknader som är av stor betydelse för de svenska exportföretagen. Chefen för EKN har i en sårskild rapport redovisat olika sätt att sprida och dela riskerna i garantigivningen. Det är enligt min mening viktigt atl fortsatta ansträngningar görs i syfte att finna lämpliga former för riskdelning. Jag anser också atl EKN bör sträva efler etl närmare samarbete med andra institut, särskilt med instituten i de andra nordiska länderna, i syfte atl dela risker och att samordna villkoren för garantigivningen så att bättre förutsättningar skapas på detta område för samnordisk export.

Ökade återvinningar av utestående fordringar har bidragit till att förbättra nämndens resultat. Jag anser det viktigt att fortsatta ansträngningar görs på detta område.

När det gäller riktlinjer för garanfigivningen, har EKN föreslagit att möjligheten till garantigivning av u-skäl skall avskaffas. Jag är inte beredd all ta ställning till detta nu utan anser att frågan bör övervägas ytterligare.

EKN har i sin skrivelse tagit upp frågan om redovisning av garantiärenden i vilka regeringen fattat beslut. Jag vill här erinra om all EKN enligt sin instruktion (SFS 1983:536) får hänskjuta ärenden till regeringens prövning om dessa är av störte vikt. Hänskjutandel äger mm efter sedvanlig beredning hos EKN. Regeringen har i ett fåtal fall fattat beslut om g.iranti. Som EKN påpekar i sin skrivelse skulle dock det för EKN fillgängliga utrymmet för garantigivning kunna bli helt ianspråktaget om affärer lill myckel betydande belopp skulle bli aktuella.

Jag delar EKN:s uppfattning att de garantier som beslutals a\' regeringen bör redovisas separat i EKN:s räkenskaper. Jag anser också att EKN bör

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                        149

redovisa hur stor del av garantiåtagandena inom n- resp. s/u-syslemet som ulgörs av sädana garantier som beslutats av regeringen. Däremot anser jag inte atl det generellt bör fastställas att regeringsgarantierna skall falla utanför n- respeklive s/u-ramarna. Liksom lidigare bör gälla atl regeringen, om speciella skäl föreligger, bör ha möjlighet atl besluta om atl högsta engagemang för ett visst land fär överstiga 10 ä 15% av EKN:s totala engagemang.

I syfte att bereda utrymme för eventuellt uppkommande större affärer anser jag alt s/u-ramen bör höjas med 10000 milj. kr.

Garantier beslutade av regeringen utfärdas på sedvanligt sålt av EKN. Garantilagaren inbetalar premie till nämnden. Då garantiförbindelsen löpt ut, bör premien, efter avdrag för skäliga administrationskostnader, inbetalas lill statskassan. För det fall skadeersättning blir aktuell, bör i första hand premiebeloppet utnyttjas för ersättning. I den män detta ej är tillräckligt bör nämnden inkomma med begäran om ersättning från regeringen av vilken framgår hur stora belopp som kan bli aktuella atl reglera över förbindelsens löplid. Om inle regeringen beslutar annat, får EKN ulnyttja den rörliga krediten hos riksgäldskontoret för de likviditetsbehov som kan uppkomma till följd av skadefall på regeringsgaranlier. När krediten ianspråktas för regeringsgarantier, äger dock EKN fä sina kostnader täckta, dvs. administrationskostnader, räntekostnader och eventuella kursförluster.

Om skadereglering för åtaganden som tillkommit genom särskilt regeringsbeslut skall ske genom ianspråktagande av den rörliga krediten, anser EKN all den rörliga krediten bör höjas med 600 milj. kr. till 3 300 milj. kr. Jag instämmer i detla. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl 1. medge all staten åtar sig betalningsansvar i form av stalsgaranti för exportkrediter till eU belopp av högst 70000000000 kr., varav 22000000000 kr. reserveras för garantigivning vid särskilt samhällsintresse, samt bemyndiga regeringen att överföra ytterligare 10000000000 kr. för sådan garantigivning om sä anses erforderligt,

2.    godkänna atl den rörliga kredil i riksgäldskontoret som slällls lill EKN:s förfogande för all vid behov användas för utbetalning av ersättningar för förluster i garantiverksamheten höjs med 600000000 kr. till 3 300000000 kr.,

3.    till Exportkreditnämnden, läckande av vissa förluster för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr. för vissa förluster som kan uppstå vid garantigivning enligt de riktlinjer jag förordat.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                       150

E 4. Krigsmaterielinspektionen

1983/84 Utgift

1014062

1984/85 Anslag

1000

1985/86 Förslag

1000

Krigsmaterielinspektionen utövar kontroll över tillverkningen av krigsmateriel och handlägger ärenden rörande tillstånd till export och import av sådan materiel.

Kostnaderna för kontrollmyndighetens organisation och verksamhel skall bestridas genom avgifter från tillverkare av krigsmaleriel saml genom expeditionsavgifter för tillstånd att utföra krigsmaleriel från riket.

Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

1984/85

Beräknad

ändring

1985/86

865 000

(815 000)

85000

950000

4-147 000

(4-142 000)

4-    6 000

4-153 000

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

all lill Krigsmaterielinspektionen för budgelåret 1985/86 anvisa elt förslagsanslag av 1000 kr.

E 5. Interamerikanska utvecklingsbanken

1983/84 Utgift               37199230

1984/85 Anslag              13 500000

1985/86 Förslag             21500000

Sveriges åtaganden i banken

Under våren 1983 slutfördes förhandlingarna om den sjätte allmänna kapitalpäfyllnaden i Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB). Som en följd härav kommer det intertegionala kapitalet att tillföras 15 miljarder dollar. Del svenska åtagandet i den sjätte kapitalpäfyllnaden innebär all Sverige skall inbetala motsvarande 1,1 milj. dollar i svenska kronor saml därutöver utställa garantier för 23,4 milj. dollar. Fonden för särskild verksamhet, som ställer ut län på mjuka villkor, får genom påfyllnaden 700 milj. dollar i nytillskott. Sverige skall inbetala 30,1 milj.kr. lill fonden för

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                        151

sårskild verksamhel, vilket innebår att vår andel av den sjätte påfyllnaden av fonden för särskild verksamhet blir något lägre än vär andel av den femte påfyllnaden. Utbetalningarna lill den sjätte kapitalpäfyllnaden beräknas belasta statsbudgeten fram till är 1993.

Efler avslutad sjätte kapitalpåfyllnad kommer Sveriges totala finansiella engagemang i IDB att vara så fördelat atl lill del interregionala kapitalet har 4,5 milj. dollar betalats in samt därutöver ett garanlikapilal om 52,1 milj. dollar ställts till förfogande. Till fonden för särskild verksamhet kommer 27,8 milj. dollar atl ha belalals in.

Sveriges röstandel i banken grundar sig pä bidraget till kapitalet och är f.n. 0,16%.

Beräknade utbetalningar under budgetåret 1985/86

För budgetåret 1985/86 beräknas utbetalningarna till banken bli 21,5 milj. kr. Dessa hänför sig lill både den femte och den sjätte kapitalpäfyllnaden. 2,7 milj.kr. avser inbetalningar till kapitalet varav 390000 kr. avser den sjätte kapitalpäfyllnaden och 18,8 milj.kr. avser inbetalningar lill fonden för särskild verksamhet. Härav ulgör bidraget lill den sjätte påfyllnaden 1,9 milj. kr. Samlliga bidrag till IDB t. o. m. den femte kapitalpäfyllnaden är garanterade mol förändringar av dollarkurs i förhållande lill den svenska kronan, och i september 1983 utbetalades med anledning härav 22 milj. kr.

lDB:s utlåning

Banken beviljar lån till projekt i de latinamerikanska medlemsländerna dels på kommersiella villkor från kapitalet, dels på sårskilt förmånliga villkor från fonden för särskild verksamhel.

Vid slulet av är 1983 hade IDB, räknat från verksamhetsslarien år 1961, beviljat lån om totalt 25035 milj. dollar varav 8800 milj. dollar pä mjuka villkor från fonden för särskild verksamhel. Under år 1983 beviljades lån om totalt 3045 milj. dollar varav 412 milj. dollar från fonden för särskild verksamhel.

Beträffande lånens fördelning på sektorer kan noleras atl andelen för den sociala sekiorn under hela 1970-lalet låg på omkring 15 %. För är 1983 utgjorde andelen 16%. Jordbruksektorns andel har traditionellt varierat mellan 20 och 25% men sjönk år 1983 lill 16%. Energisektorn hade under 1970-talet ungefär samma andel som jordbruket, knappi 25%. men dess andel har under 1980-talel ökat. Efler en loppnotering på 40%' år 1981 låg den på 32% år 1983. Industrisektorns andel varierar starki övertiden. Den sleg något under 1970-talet för all sedan sjunka under åren 1980 och 1981. Ar 1983 ökade den däremot lill 24%, vilket är högre än genomsnillet på 16% under 1970-talel. Även transportsektorn har en varierande andel med

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                       152

elt genomsnitt strax under 15%. Under år 1983 gick dock endast 6% av lånen lill denna sektor.

I bankens riktlinjer för utlåningen anges att de lån som beviljas i göriigaste mån bör vara utformade så all de kommer de lägre inkomstgrupperna i resp. motiagariand lill nytta. Enligt svensk uppfattning uppfylls emellertid inle alltid detla mål i praktiken. IDB:s utvärdering i efterhand pekar visserligen mot att målet uppfylls men Sverige, liksom många andra länder, har riktat kritik mot utvärderingsmetoderna och mot den oklara definitionen av läginkomslbegreppel.

De medel från fonden för särskild verksamhel, vilka tillförs under den sjätte kapitalpäfyllnaden, kommer endasl atl vara lillgängliga för de minst utvecklade stalerna i regionen. IDB ger även tekniskt bistånd och år 1983 uppgick detla slöd lill 54 milj. dollar, vilkel är 11% mer än under år 1982. Inom ramen för IDB:s program för små projekt har 8,8 milj. dollar beviljats under år 1983. Programmet riktar sig lill låginkomstgrupper sijm har liten eller ingen tillgång till kommersiella kreditresurser och uppgår hittills totalt till 44,4 milj. dollar.

Liksom lidigare är samarbetar banken nära med andra internationella och inler-amerikanska institutioner i sina strävanden atl öka resursflödet till de minst utvecklade områdena och de fattigaste befolkningsgrupperna.

Upphandling från Sverige

Enligt IDB:s statistik levererade svenska företag för 51,8 milj. dollar till av IDB finansierade projekt under perioden 1979-83. Av den redovisning som nyss har lämnals framgår att hittills gjorda åtaganden innebär svenska inbetalningar till banken om 32,3 milj. dollar fram till är 1993.

Föredragandens överväganden

Riksdagens beslut (prop. 1982/83: 100 bil.5, NU50, rskr375) att delta i den sjätte kapitalpäfyllnaden i IDB grundade sig bl. a. på en bedömning av bankens ökade betydelse för låntagarländerna i Latinamerika mot bakgrund av deras försämrade möjligheter alt på de vanliga kapitalmarknaderna låna medel lill utvecklingsprojekt. IDB har i likhet med övriga utvecklingsbanker, t. ex. Världsbanken, beslutat att inom ramen för "Special Operating Program" under etl par ärs tid tillämpa mer flexibla ullå-ningsvillkor så att vederbörlig hänsyn kan tas till den i många fall extra ordinära situationen i Latinamerika.

Sveriges bidrag till IDB skall också ställas i relation till övriga svenska insatser i regionen. Det bilaterala biståndet till Nicaragua har höjts och uppgår till 75 milj. kr. för budgetårel 1984/85. Biståndet till hela Latinamerika budgetåret 1983/84 uppgick till 280 milj. kr. Chefen för utrikesdepartementet föreslår att biståndet lill Nicaragua höjs lill 90 milj. kr. och det humanitära biståndet i Latinamerika lill 125 milj. kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                       153

Del är angeläget för Sverige alt aktivt stödja latinamerikanska integra-lionsslrävanden som främjar ett ekonomiskt oberoende i regionen. Inom utrikesdepartementet karlläggs därför f. n. vilka möjligheter som finns till ekonomiskt samarbete med regionala organisationer i Latinamerika utöver IDB. Tänkbara samarbetspartners är andinska paktens finansieringsinstitut Corporaciön Andina de Fomenlo (CAF) och dess utvecklingsorgan saml de aktionskommittéer som finns inom ramen för den latinamerikanska samarbelsorganisationen Sislema Econömico Latinoamericano (SELA). I avsikt all etablera kontakter besökte därför en svensk delegat dessaorganisationer i juli månad 1984.

Jag anser det viktigt atl man från svensk sida även i fortsättningen noga följer IDB:s verksamhel och motverkar lån lill länder där det på goda grunder kan antas att projekten inle kommer att få önskad effekt. Exempel på länder som Sverige har motverkat län till är Chile, El Salvador och Guatemala. Samtidigt bör Sverige åven fortsättningsvis aktivt stödja lån till länder där behovet av medel till utvecklingsåndamål är stort och där man för en politik som år förenlig med övergripande svenska biståndspolitiska intressen. Som lidigare sagls är det angeläget att banken förbättrar utvärderingen av projekt. I syfte all öka andelen län som kommer de mest utsatta grupperna i samhället tillgodo bör banken lämna bl.a. en bättre information om hur läginkomslbegreppel definieras.

Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

att till Interamerikanska utvecklingsbanken för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 21 500000 kr.

E 6. Importkontoret för u-landsprodukter

1983/84 Utgift

1000

1984/85 Anslag

1000

1985/86 Förslag

1000

Importkontoret för u-landsprodukter har till uppgift att främja import lill Sverige från u-ländema och därigenom bidra till dessa länders utveckling. Den verksamhet som bedrivs av kontoret finansieras enligt riksdagens beslut med biståndsmedel (reservationsanslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram, anslagsposten7. Övriga organisationer m.m.). Kontoret har möjlighet atl bedriva viss uppdragsverksamhet.

Kontoret leds av en styrelse. Chef för kontoret är en direktör. Importkontoret har antagit benämningen Import Promotion Office for Products from Developing Countries (IMPOD).

11    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 5

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet

154

Importkontoret för u-landsprodukter

Importkontoret framhåller atl den väridsekonomiska krisen har accentuerat det ömsesidiga beroendet mellan i- och u-länder. Den minskade efterfrågan på u-ländernas exportprodukter har successivt förvärrat dessa länders betalningsproblem.

Behovet av insatser frän importkontorets sida har enligt kontoret ökat markant sedan kontorels fillkomst, bäde pä biståndspolifiska och handelspolitiska grunder. Det ligger i såväl i-länders som u-lånders intresse atl undanröja olika hinder för export. Betydelsen av åtgärder för att främja u-landsimport ökar även i ett mer begränsat svenskl perspektiv. Sverige har både frän allmänna utrikespolitiska och kommersiella utgångspunkter anledning atl vidga samarbetet med dessa länder. Inom ramen för en samordnad u-landspolilik är imporlfrämjande elt av flera vikliga instrument. Målsättningen bör vara att ulnyttja detta instrument i störte omfattning än hittills. Del gäller framför allt landsamarbele och utbildningsinsatser.

Huvudförslaget för budgetåret 1985/86 uppgår till 6674000 kr. Importkontoret beräknar en medelsökning med 800000 kr. för budgetåret.

Importkontoret föreslår att kontoret får möjlighet atl undantagsvis och då särskilda skäl föreligger lämna stöd till marknadsföring av produkter inom ramen för Swedfund-projekt, även om marknadsföringen gäller andra marknader än den svenska.

1984/85

Beräknad ändrin;

; 1985/86

Mynd

Före-

draganden

Personal

Handläggande personal

8

of

of

Övrig personal

3

of

of

11

of

of

Anslag

Ulgifler

Marknadsinformation

2 995 000

4-455 000

4-274000

Landsamarbete

3 305000

4-345000

4-226000

6300000

4-800000

4-500000

Inkomster

Från anslag under littera C

6298000'

4-500000

U ppdragsverksamhet

-1000

of

Netloutgifl

1000

of

Varav 328000 kr. består av en ointecknad reservation.

Föredragandens överväganden

Importkonloret bistår u-lånderna med att öka deras exportinkomster och bidrar därmed lill deras ulveckling. Mot bakgrund av kontorets strävan att vidga samarbetet med u-länderna i syfte alt hjälpa dessa att öka

prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                          155

exportmöjligheierna anser jag alt verksamhelen bör öka med 500000 kr. för budgetårel 1985/86. Av beloppet beräknar jag 274000 kr. för programmet marknadsinformation och 226000 kr. för programmet landsamarbele.

Som nämns under anslaget C I. Bidrag till internationella biståndsprogram, anslagsposten?. Övriga organisationer m.m. är chefen för utrikesdepartementet beredd att pröva eventuella ansökningar från importkonloret om ytterligare medel.

Jag delar importkonlorets uppfattning atl kontoret bör kunna medverka i Swedfund-projekt genom marknadsföring av de produkter Swedfund-pro-jeklet leder till. Delta bör dock ske endast i undanlagsfall och ta sig uttryck i att kontoret kan stå för vissa marknadsföringskostnader i andra i-länder. Importkonloret bör således enligt min mening inte bygga upp en kunskap om andra i-länder ulan samarbeta med ITC (UNCTAD/GATT:s internationella handelscenlrum) saml anlita organisationer i det aktuella landel för de konkreta insatserna.

Med hänvisning till sammanställningen förordar jag, efter samråd med chefen för utrikesdepartementet, att 1 000 kr. tas upp under anslaget.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Importkonloret för u-landsprodukter för budgetårel 1985/86 anvisa ell reservationsanslag av 1 000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                          156

F.    DIVERSE

F 1. Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m. m.

1983/84 Utgift

3 539036

1984/85 Anslag

3800000

1985/86 Förslag

3600000

Anslaget används huvudsakligen för periodiskt understöd lill vissa i utlandet, främst i Sydamerika, bosatta svenska medborgare. Därutöver bestrids från anslaget eftergifter och avskrivningar av fordringar för utgivet tillfälligt ekonomiskt bistånd åt nödställda saml för bistånd i brottmål och kostnader vid dödsfall. Jag beräknar medelsbehovel för nästa budgetår till 3 600000 kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl till Ekonomiskt bistånd lill svenska medborgare i utlandet m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa elt förslagsanslag av 3 600000 kr.

F 2. Resekostnader för inom Förenta nationerna utsedda svenska stipendiater

198.3/84 Utgift                  38 280              Reservation                   68685

1984/85 Anslag                 75000

1985/86 Förslag             75000

Från anslaget betalas resekostnader för stipendiater från Sverige som utses av Förenta nationerna i Geneve och New York. Anslagsbeloppet bör under nästa budgetär vara oförändrat. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Resekostnader för inom Förenta Nationerna utsedda svenska siipendiater för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 75000 kr.

F 3. Information om mellanfolkligt samarbete, nedrustnings-strävanden och andra utrikespolitiska frågor

1983/84 Utgift               6564000              Reservation                   56000

1984/85 Anslag             7440000'

1985/86 Förslag          8470000

' Varav 100000 kr. i engångsanvisning till Svenska FN-förbundet.

Information om svensk utrikespolitik i Sverige bedrivs pä flera olika säll. Utrikesdepartementet ger ut skrifter saml lar emot studiebesök. Utri-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet

157

kesdepartementel ger även bidrag, efter ansökan, till enskilda svenska organisationer som ägnar sig ål information och opinionsbildande verksamhel inom områdel mellanfolkligt samarbete, nedrustningsslrävanden och andra utrikespolitiska frågor. Störte delen av anslaget avser organisa-tionsslöd. Därutöver ställs medel till förfogande för bidrag till särskilda projekt som syftar lill att informera om nedrustning och fredsfrågor.

På detla sätt kan debatten och kunskaperna om utrikespolitiska och internationella frågor stimuleras. Genom bidrag lill organisationer med olika inrikining och skilda målgrupper säkras mångfalden i utbudet. Utrikespolitiska institutet bör genom sin bredd och inriktning kunna spela en särskilt viktig roll i detla avseende.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Anslagsfram-

Före

ställning

draganden

Utrikespolitiska

institutet

3 620000

-H579000

4-300000

Svenska FN-förbundet

1830000

- 209 000

of

Stiftelsen Svenska UNICEF-

kommittén

233 000

4-161000

4-161000

Europainstilutet

108000

+ 32000

4-

5 000

Svenska sektionen av

Internationella kvinno-

förbundet för fred

och frihet

56000

4-244 000

4-

5 000

Svenska freds- och

skiljedomsföreningen

100000

4-200000

4-

30000

Utrikespolitiska före-

ningarnas FN-förbund

51000

4- 69000

4-

4000

Kristna fredsrörelsen

50000

4-140000

4-

20000

Kvinnor för fred

30000

4-210000

4-

15000

Arbetsgruppen för svensk

folkriksdag för nedrustning

62 000

+ 225 000

4-

20000

Sveriges Fredsråd

-

4- 60000

4-

40000

Arbetarrörelsens Fredsforum

-

-h 200 000

4-130000

Information om freds-

och nedrustningssträvanden

1300000

4-300000

Summa

7440000

4-2329000

4-1030000

Anslagsframställningar

Utrikespolitiska institutet begär för sin informationsverksamhet för budgetåret 1985/86 ett statsbidrag om 4199000 kr., en ökning jämfört med anslaget för innevarande budgetår med 579000 kr., varav hyreshöjning svarar för 183000 kr. och delfinansiering av en ny tjänst för 125000 kr.

Svenska FN-förbundet begär ell statsbidrag på sammanlagl 2039000 kr. för budgelåret 1985/86, vilket skulle innebära en ökning i förhällande lill bidraget för innevarande budgelår med 209000 kr., efter avräkning av 50000 kr. för extra ralionaliseringsmedel 1984/85.

Stiftelsen Svenska UNICEF-kommittén anhåller om statsbidrag för bud-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                        158

getåret 1985/86 om 394000 kr., en ökning med 161 000 kr. i jämförelse med innevarande budgetär. Ökningen motiveras av extra kostnader för inrättandet av tjänsten som generalsekreterare år 1984 i samband med förändringar i kommitténs status.

Europainstitutet begär för budgetårel 1985/86 elt statsbidrag om 140000 kr. Institutet grundades är 1980 pä initiativ av de fyra största politiska partierna och nägra av arbetsmarknadens organisationer i syfte alt bedriva informationsverksamhet avseende aktuella europeiska frågor.

Svenska sektionen av Internationella kvinnoförbundet för fred och frihei anhåller om statsbidrag för budgetåret 1985/86 med 300000 kr. Anslagsökningen skulle bli 244000 kr. i förhållande till innevarande bud;getår.

Svenska freds- och skiljedomsföreningen anhåller om elt statsbidrag för budgetåret 1985/86 om 300000 kr, en ökning med 200000 kr.

Utrikespolitiska föreningarnas FN-förbund begär etl statsbidrag för budgetårel 1985/86 på 120000 kr., en ökning med 69000 kr. jämfört med innevarande budgelår.

Kristna fredsrörelsen anhåller om ell statsbidrag för budgetåret 1985/86 på 190000 kr., vilkel skulle innebära en höjning med 140000 kr. i förhållande lill innevarande budgetår.

Kvinnor för fred anhåller om ett bidrag på 240000 kr. för budgetåret 1985/86, en ökning med 210000 kr.

Arbetsgruppen för svensk folkriksdag för nedrustning anhåller om 287000 kr. i statsbidrag för budgetåret 1985/86. Arbetsgruppen, som är ell samarbels- och kontaktorgan för informationsspridning och opinionsbildning i nedrustningsfrågor, har för innevarande budgelår erhållit 62000 kr., varför ökningen skulle bli 225000 kr.

Sveriges Fredsråd och Arbetarrörelsens Fred.sforum anhåller om statsbidrag för första gången med 60000 kr. resp. 200000 kr.

Föredragandens överväganden

I förhållande till det totala anslagsbeloppet för budgetåret 1984/85 föreslär jag atl anslaget för budgetåret 1985/86 ökas med 1030 000 kr. Den föreslagna ökningen bör fördelas enligt följande.

Bidraget till Utrikespolitiska institutet bör ökas med 300000 kr. med hänsyn till stigande koslnader för institutels administration och verksamhet vid nuvarande nivä. Framförallt gäller detla den fördubbling av hyran som genomförs under perioden 1982-85.

Till Svenska FN-förbundet föreslås utgå etl oförändrat bidrag. Detla innegär i realiteten en höjning med 150000 kr. med hänsyn till förbundets ökade administrativa kostnader vid oförändrad verksamhelsnivå. Från denna summa avräknas 50 000 kr som återbetalning av engångsanvisningen 1984/85 på 100000 kr. för införandet av datorstöd.

För Stiftelsen Svenska UNICEF-kommittén beräknar jag en höjning av

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                        159

bidraget med 161000 kr. Med hänsyn till karaktären och inriktningen av kommitténs verksamhet finner jag det motiverat att hela bidraget avräknas mot ramen för del internationella utvecklingssamarbetet.

Europainstilutet föreslås erhålla en höjning med 5000 kr. Jag förutsälter emellertid att inslitulel verkar för atl aktivera kretsen av bidragsgivare i enlighet med de rikllinjer som framlades vid institutets tillkomst.

De senaste åren har engagemanget i fredsfrågan forlsall all öka. Ell aktivt folkligt intresse för nedruslningssträvandena är en viktig förulsättning för effektiva svenska insatser vid internationella förhandlingar. Jag har vid bedömningen av anslagsäskandena frän de organisationer som ägnar sig åt informalion och opinionsbildning pä delta område tagit särskild hänsyn lill dessa förhållanden och bl. a. sökt uppnå en bättre balans i bidragens storlek.

För bidragen till Svenska sektionen av Internationella kvinnoförbundet för fred och frihei och Utrikespolitiska föreningarnas FN-förbund föreslås höjningar med 5000 kr resp. 4000 kr.

Jag föreslår vidare att Svenska freds- och skiljedomsföreningen får en ökning med 30000 kr.

Kristna fredsrörelsen föreslås få en ökning med 20000 kr.

Kvinnor för fred bör få en ökning med 15000 kr.

För Arbetsgruppen för svensk folkriksdag för nedrustning föresläs en ökning med 20000 kr.

Med hänsyn till den breda kontaktytan hos Sveriges Fredsråd och Arbetarrörelsens Fredsforum finner jag del vidare motiverat alt dessa organisationer fär bidrag om 40000 kr. resp. 130000 kr.

Vad gäller anslagsposten Informalion om freds- och nedrustningssträvanden , som tilldelats I 300000 kr. för innevarande budgelår, kan konstateras att dessa projektmedel mötts av ett utomordentligt starkt intresse från folkrörelsernas och andra ideella organisationers sida. Prövningen av ansökningar avseende bidrag lill avgränsade informationsprojekt sker huvudsakligen tvä gånger ärligen inom en särskilt tillkallad beredningsgrupp. Det är därvid väsenlligl att göra en rimlig avvägning mellan störte och mindre organisationers projekt.

Med tanke pä det stora behov som visat sig föreligga, förordar jag en ökning av anslagsposten med 300000 kr.

Övriga ansökningar som inkommit, bör anses behandlade genom de förslag som jag nu lagl fram.

Med hänvisning lill vad jag i del föregående anfört, hemsläller jag att regeringen föreslår riksdagen

alt till Information om mellanfolkligt samarbete, nedrustningssträvanden och andra utrikespolitiska frågor för budgetåret 1985/86 anvisa etl reservaiionsanslag av 8470000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                          160

F 4. Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)

1983/84 Utgift

13 380000'

Reservation

0

1984/85 Anslag

14000000-

1985/86 Förslag

14 500000

' Inkl. engångsbidrag pz -Inkl. engångsbidrag på

L 500000 kr. [500000 kr.

för datorutrustning.

för forskningsprogrammet europeis

ik säkerhet.

1984/85             Beräknad ändring

1985/86

Institutet

Före-dragand(

5n

Personal'

Handläggande personal Övrig personal

4 6

10

of of

of of

' Därutöver finns vid institutet 14 forskare jämte ett tiotal assistenter samt drygt 20 arvodes- eller kontraktsanställda (i vissa fall på deltid).

SIPRI

Stockholms internationella fredsforskningsinstilut (SIPRI) är en stiftelse, för vilken regeringen fastställt stadgar den 12 juni 1980. Sfiftelsen har till ändamål att i enlighet med de grunder för bidrag som riksdagen godkänt (prop. 1966:76, SU 88, rskr 203, prop. 1979/80:106, UU 21, SKU 48, rskr 304) bedriva vetenskaplig forskning i konflikt- och samarbelsfrågor av betydelse för internationell fred och säkerhet i syfte att söka ge bidrag till förståelsen av betingelserna för fredliga lösningar av mellanstatliga konflikter och för en stabil fred.

Stiftelsen leds av en internationell styrelse, som har sitt säte i Stockholm. Hos stiftelsen finns en institutsdirektör, som är institutels chef, och en biträdande direktör. Hos stiftelsen finns i övrigt personal enligt särskilda föreskrifter eller andra beslut som regeringen meddelar saml forskare och annan personal i mån av behov och tillgäng pä medel.

SIPRI begär för budgetåret 1985/86 elt anslag av 17090000 kr., vilkel skulle innebära en ökning i förhållande lill innevarande budgelår med 3090000 kr. Del begärda beloppet avser kompensation för automatiska kostnadsökningar, medel för personalförstärkningar och för ökade pensionskostnader för den arvodesanställda personalen (prop. 1983/84:74, SFS 1984:219). Av SIPRI för personalförstärkning begärda medel avser dels en redaktör och en dalaexpert, dels tvä forskartjänster för all som etl led i en gradvis utvidgning av forskningsverksamheten bättre kunna möta de krav som ställs pä institutet.

Budgetåret 1983/84 var institutets intäkter från försäljning av publika-fioner m. m. 360000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet

161

Föredragandens överväganden

1 pris- och löneomräkning beräknar jag sammanlagt 690000 kr. med utgångspunkt i ett 1-ärigl huvudförslag innebårande en reduktion om 2%. För den arvodesanställda personalens pensionsinbetalningar beräknas ytterligare 310000 kr. Jag är dock inte beredd att förorda medel för begärda nya tjänster.

Jag fäster stort avseende vid att SIPRFs administrativa kapacitet stärks. Underlag och riktlinjer för detla arbete utgörs av statskontorets ulredning år 1982 om SIPRI:s administrativa rutiner. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

att lill Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstilut (SIPRI) för budgelåret 1985/86 anvisa ett reservaiionsanslag av 14 500000 kr.

F 5. Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

9459415

9805000'

10855000-

' Inkl. engångsbidrag om 175 000 kr. för utbyte av deiektorer. Inkl. engångsbidrag om 200000 kr. för utbyte av deiektorer.

Anslaget bekostar verksamhet vid försvarets forskningsanstalt (FOA) inom det forskningsprogram avseende vissa åtgärder för rustningsbegränsning och konlroll som består av fyra i del följande angivna programdelar.

Personal i befintlig organisation för budgetåret 1984/85, som finansieras över anslaget, uppgår till sammanlagt 28 personår.

1984/85

Beräknad ändring

1985/86

FÖA

Före-

draganden

Anslag (forsknings-

programdelar)

1.   Seismologisk mulli-

pelstation

5 505000

4-   715000

4- 280000

2.   Insamling och analys

av luftburen radio-

aktivitet

1240000'

+   740000

4-    75 000-

3.   Vetenskaplig under-

lagsverksamhet

2810000

+ 1450000

4- 685 000

4.   Särskilt inhumana vapen

250000

4-     15 000

4-     10000

9 805000'

4-2920000

4-1050000

' Inkl. engångsbidrag om 175 000 kr. - Inkl. engångsbidrag om 200 000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                         162

Försvarets forskningsanstalt (FOA)

FOA framhåller i sin anslagsframställning alt Sverige tradiitionellt har varil mycket aktivt i del internationella nedrusiningsarbetet. Nedrustnings- och rustningskonirollfrågorna har under senare år fått allt slörre politisk vikt och allmänheten har inte minst i Sverige i växande utsträckning engagerat sig i dessa frågor. Detla ställer ökade krav på expertmedverkan från FOA:s sida. Därför är det betydelsefullt att FOA har tillräckliga resurser för att vidmakthålla nuvarande bredd och djup i verksamhelen och för att kunna möta de ökande behoven av underlag inom områden som aktualiseras i olika förhandlingar och internationella konferenser.

FOA har för varje programdel dels angivit en anslagsnivå enligt huvudförslaget och en besparingsplan för perioden 1982/83 - 1987/88, dels en nivå som också omfattar elt antal tilläggsprojekt. FOA begär enligt det högre alternativet för budgetåret 1985/86 etl anslag av 12725000 kr., vilkel skulle innebära en ökning med 2 920000 kr. i förhållande till anslaget för innevarande budgelår.Denna ökning inkluderar tilläggsprojekl om totalt 2190000 kr. Därtill kommer 200000 kr. i engångsbidrag för utbyte av deiektorer. Pris- och löneomräkningen anges till 705 000 kr. Anslagsökning enligt huvudförslaget beräknas av FOA till 730000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar i enlighet med huvudförslaget en pris- och löneomräkning om 475000 kr. Därtill kommer 200000 kr. i engångsbidrag för utbyte av deiektorer, vilket medför en nettoökning för budgetåret 1985/86 med 25 000 kr. (engångsanvisning 1984/85 uppgår lill 175000 kr.).

Jag delar FOA;s uppfattning om vikten av att Sveriges stora aktivitet för nedrustning och rustningskonlroll är baserad, på ett gott tekniskt och vetenskapligt underlag. Detta gör del möjligt att utforma realistiska förslag, vilkel är en förutsättning för trovärdighet och därmed framsteg i nedrustningsarbetet. FOA har en central roll att spela för utarbetandet av elt sådani underlag.

I sammanhanget anser jag det angeläget att FOA, såsom hittills skett, fäster särskild vikt vid för svensk del väsentliga insatser i fråga om rusl-ningsbegränsning, nedrustning och förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder saml att långsiktig kapacitet skapas på följande områden; militarisering av rymden, kemiska vapen, konventionella styrkor och den militära balansen i Europa, inklusive frågor rörande med konventionella styrkor integrerade kärnvapen, samt doklrinfrågor.

I mitt förslag har genom omprioriteringar inom tredje huvudtiteln avsatts 550000 kr. för en utvidgad verksamhel inom dessa områden. Den sammanlagda anslagsökningen skulle därför bli I 050000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 10855 000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                       163

F 6. Forskningsverksamhet vid utrikespolitiska institutet

Reservation                                   O

1983/84 Utgift

1 780000

1984/85 Anslag

1810000

1985/86 Förslag

1 885 000

Utrikespolitiska institutet

Forskningsavdelningen vid utrikespolitiska institutet (UI) startade år 1962 och omfattar idag sex forskartjänster. Genom utbytesverksamhet har UI tillförts gästforskare som möjliggjort en avse vård ökning av forskningsvolymen. Forskningsresultaten redovisas och sprids genom vetenskapliga publikationer och internationella lidskrifter, genom utgivning av böcker saml genom seminarier och konferenser.

UI påpekar att dess ekonomi negativt har påverkats av en urholkning av anslagen under flera år, sänkning av del statliga lönebidragei till vissa kategorier av anställda och övergängen till kvartalsvisa utbetalningar av anslagen.

I sitt äskande för budgetåret 1985/86 begär Ul en höjning av statsbidraget för forskningsverksamheten med 386000 kr. En heltidstjänst föresläs bli inrättad för UI:s avgående direktör. Av den till 250000 kr. preliminärt beräknade kostnaden härför föreslås hälften belasta forskningsverksamheten.

Föredragandens överväganden

I regleringsbreven för budgetåren 1983/84 och 1984/85 har angivits att UI bör bedriva forskning inom området internationella relationer med tyngdpunkt pä för Sveriges utrikes-, säkerhets- och nedrustningspolitik särskilt relevanta regioner och problem. Verksamheten bör syfta lill att utveckla en kvalificerad kompelens inom ett fätal sakområden.

Jag beräknar en ökning av anslaget med 75000 kr. för budgetårel 1985/86. Jag är inle beredd alt biträda UI:s förslag om extra medel för en ny heltidstjänst.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Forskningsverksamhet vid utrikespolitiska institutet för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservaiionsanslag av I 885000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                        164

F 7. Stockholmskonferensen: Förvaltningskostnader

1983/84 Utgift                39644887

1984/85 Anslag               70000000

1985/86 Förslag              54 500000

Regeringen har i prop. 1983/84:55 redovisat kostnadsberäkningar för de finansiella åtaganden som följer av det svenska värdskapet för konferensen om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedmstning i Europa (Stockholmskonferensen). Riksdagen har behandlat regeringens förslag och pä tilläggsbudget till statsbudgeten för budgelåret 1983/84 anvisat medel under tredje huvudtiteln på två nya anslag (JuU II, UU 5, rskr 71).

För budgetårel 1985/86 beräknar jag ca 6 milj.kr. i förskottsmedel för konferensens bedrivande samt ca 1,7 milj.kr., utgörande Sveriges del av konferensens gemensamma kostnader. Vidare beräknar jag ca 31,8 milj. kr. i löpande förvaltningskostnader (personal, bevakning, drift m. m.) som åvilar värdlandet. Dessutom kommer anslaget att belastas med avskrivningskostnader i storleksordningen 15 milj.kr. avseende investeringar i konferensbyggnaden, i inredning och utrustning av lokaler m. m. Medel för dessa investeringar har lidigare anvisats under anslaget F8.

Anslaget bör sålunda kunna minskas med 15 500000 kr.

Med hänvisning till det anförda hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

atl till Stockholmskonferensen: Förvaltningskostnader för budgetåret 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av 54 500000 kr.

F 8. Stockholmskonferensen: Investeringskostnader

Reservation                     10 535628

1983/84 Utgift

39464371

1984/85 Anslag

1000

1985/86 Förslag

1000

Riksdagen har på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1983/84 anvisat 50 milj. kr. avseende kostnader i samband med Stockholmskonferensen för investeringar i konferensbyggnad, i inredning och utrustning av lokaler m.m. (prop. 1983/84:55, JuU 11, UU5, rskr7l). Jag beräknar t. v. inga ytterhgare medel för budgetåret 1985/86. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Stockholmskonferensen: Investeringskostnader för budgetåret 1985/86 anvisa elt reservationsanslag av I 000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                       165

F 9. Forskningssamarbete med europeiska gemenskaperna'

1984/85 Anslag              44000000

1985/86 Förslag             42000000

' Nytt anslag fr. o. m. budgetåret 1984/85.

Inledning

Sverige är sedan år 1976 genom ett samarbetsavial med den europeiska atomenergigemenskapen (Euralom) anslutet lill EG:s fusionsforskningsprogram, i vilket det s. k. JET-projeklet ingår. Kostnaderna för detta grundforskningsinriktade samarbete har fram t.o.m. budgetårel 1983/84 redovisats över industridepartementets anslag för energiforskning. Fr. o. m. budgetårel 1984/85 bestrids avgifterna för deltagandet i det europeiska fusionssamarbetet från ett särskilt anslag under utrikesdepartementet benämnt F9. Forskningssamarbete med europeiska gemenskaperna (prop. 1983/84:107 bil. 1, NU45, rskr407). Budgetåret 1984/85 anvisades 44 milj. kr. under anslaget.

Det nuvarande forskningssamarbetet med EG

Riksdagen godkände år 1976 (prop. 1975/76:86, NU 29, rskr 172) ett samarbetsavtal mellan Sverige och den Europeiska atomenergigemenskapen (Euralom) inom området för styrd lermonukleär fusion och plasmafysik. Genom avtalet anslöts den svenska forskningen inom områdel fusionsenergi till det gemensamma europeiska forskningsprogram som bedrivs av Euratom. Även Schweiz deltar i detla samarbete.

Enligt de av riksdagen våren 1981 beslutade riktlinjerna för energipolitiken skall Sverige, som ett led i en internationell arbetsfördelning, ta etl medansvar för utvecklingen inom fusionsenergin. Målet anges härvid vara att utforma den svenska verksamheten så att den utgör ett effektivt bidrag till och ger erforderlig insikt i Euratomprogrammet.

Fusionsutvecklingen i världen bedrivs främst inom ramen för fyra stora program: del europeiska inom Euratom, del amerikanska, det japanska och det sovjetiska. Det internationella samarbetet sker dels inom del internationella energiorganet (lEA), dels inom det internationella atom-energiorganet (lAEA). Del europeiska programmet är koncentrerat till utvecklingen av "tokamaker". Programmets största enskilda projekt är försöksanläggningen Joint European Torus (JET), som i april 1984 invigdes i Culham utanför Oxford i Storbritannien. Nästa stora steg i Euralomsam-arbetet är alt undersöka förutsättningarna för uppförandet av ytterligare en försöksreaklor på 1990-talet (Nexl European Torus), NET. Först därefter kan man börja planera för byggandet av en kraftproducerande reaktor.

Den svenska fusionsverksamheten bedrivs huvudsakligen vid Tekniska

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                           166

högskolan i Stockholm, vid Chalmers tekniska högskola och \'id Studsvik Energiteknik AB. Smärte aktiviteter förekommer vid Forskningsinstitutet för Atomfysik (AFl) och vid universiteten i Lund och Uppsala. Denna verksamhet finansieras via anslag över utbildnings- resp. industridepartementet.

Formerna för etl närmare forskningssamarbete mellan Sverige och EG med sikte pä ett ökat industriellt samarbete har under är 1984 studerats av en gemensaml tillsatt arbetsgrupp. Elt avtalsutkast har utarbetats där olika tänkbara samarbetsområden definierats. Fusion är ett sådani område.

I samband med de förda diskussionerna med EG om forskningssamarbetet tillsatte regeringen den 30 maj 1984 en särskild utredare med uppdrag alt göra en förutsättningslös utvärdering av det hittillsvarande fusionsforskningssamarbetet mellan Sverige, Euratom och Schweiz (prop. 1983/84: 107 bil. 1, NU45, rskr407). Utredningen, som log namnet fusionskommittén, framlade sitt belänkande (DsUD 1984:5) Fusionsenergi den I oktober 1984. Betänkandet har remissbehandlats.

Fusionskommitténs betänkande

Utredningen utgår i sina ställningstaganden från att målet för det längsik-figa fusionsforskningssamarbetet inom Euralom är detsamma som vid tecknandet av avtalet är 1976, nämligen att konstruera prototyper till fusionsreaktorer för produktion av elkraft till konkurtenskraftiga priser. Genom avtalet anslöt sig Sverige till detta mål. Utredningen konstaterar därvid all inget har inträffat som från EG:s synpunkt väsentligen ändrat de förutsättningar som då gällde. JET-projeklet är tidsbegränisat och väl skön.

Del är utredningens uppfattning att Sverige bör fortsätta fusionssamarbetet med EG, i vart fall så långe som JET-projektet pågår. Utredningen anger tre skäl för denna uppfattning. Sverige skulle genom att avbryta samarbetet förlora trovärdigheten som samarbetspartner gentemot EG. Detla skulle vara till skada för Sveriges totala samarbete med EG. Detta samarbete är gott och till nytta för Sverige och dess industri och för svensk forskning och utveckling.

Vidare grundar utredningen sin uppfattning på att de resultat som förväntas under åren fram till är 1990, torde ge väsentligt ökade möjligheter all bedöma fusionsenergins framtid. Atl lämna verksamheten pä tröskeln till ell vetenskapligt genombrott år olyckligt.

För det tredje står den kunskap och de patent som skapas inom JET-projeklet till förfogande endast för medlemmar i JET. Att avstå från dessa skulle i framtiden kunna få allvarliga ekonomiska följder inom vida teknikområden.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                       167

Sammanfattning av remissvaren

Utredningen får ett myckel posilivt mottagande av Forskningsinstitutet för Atomfysik, Chalmers tekniska högskola och Kungliga Vetenskapsakademin, som samtliga anser att utredningen mycket snabbi framlagt elt utmärkt underlag för ställningstagande rörande Sveriges fortsatta engagemang på fusionsomrädet. Instämmer i allt väsentligt i de överväganden och slutsatser, som utredningen kommil lill, och lillslyrker alt Sverige fortsätter fusionssamarbetet med EG, minst så länge som JET-projektet pågår, gör också statens vattenfallsverk. Kraftsam, Kungliga Tekniska Högskolan, TCO, LO, energijörskningsnämnden (EFN), statens energiverk, och FOA. EG-samarbeiet på fusionsomrädet har ur Siudsviks synvinkel varit av slor betydelse och pä ett effektivt säll skapat och vidmakthållit stimulerande vetenskapliga och tekniska kontakter med samtliga fusionsprogram i världen. Bl.a. därför vill Studsvik med kraft yrka på etl fortsatt svenskl engagemang. Delegationen i Biyssel framför alt det är viktigt vid ställningslagande till frågan om fortsatt fusionssamarbete med EG atl till fullo inse dess följdverkningar för forskningssamarbetet med EG i övrigt och de konkreta svenska ekonomiska intressen vi söker tillvarata i våra relationer till Gemenskapen och EFTA-länderna. Industriförbundet instämmer i dessa synpunkter.

Naturvetenskapliga forskningsrådet anser alt utredningen är mycket kortfattad, stundom lakonisk, och att den skulle ha kunnat utvecklas betydligt, men finner ä andra sidan att rapportens bedömningar överensstämmer väl med rådets syn på de frågor som behandlas.

STU anser att utredningen i flera avseenden är bristfällig. För flera av sina ställningstaganden redovisar utredaren ingen grund. STU framför sammanfattningsvis att utredningen visar att enbart forskningspolitiska skäl inle kan motivera en fortsatt svensk medverkan i det europeiska fusionssamarbetel. STU vill dock inte utesluta fortsatt medverkan dä sädan kan ha betydelse för Sveriges medverkan i annan gemensam europeisk forskning och säger att vid dessa möjligheter bör slor vikt fästas.

Föredragandens överväganden

Övervågande skäl talar enligt min mening för alt Sverige bör stanna kvar i fusionsforskningssamarbetei med EG, i vart fall sä länge som JET-projektet pågår. Inför beslut om nästa utvecklingssteg, byggandet av NET, bör en ny utvärdering av svensk medverkan i EG-samarbetet göras. Då är det naturligt atl ta upp Sveriges fortsatta deltagande till prövning. All avbryta samarbetet mitt i en nu pågående fas vore olyckligt. Kostnaderna för den kommande femårsperioden kommer i genomsnitt all uppgå lill ca 42 milj. kr. per år.

Sveriges deltagande i fusionssamarbetel med EG har ingående prövats

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                         168

av fusionskommitlén. Slutsatsen av denna prövning är att en ensidig svensk uppsägning av det gällande avtalet i nuvarande situation allvarligt skulle kunna skada vär trovärdighet som samarbetspartner i internationella sammanhang. Jag delar den uppfattningen. Sveriges framgång som industrination är beroende av goda relationer med omvärlden. Vi har våra mest betydelsefulla handelsrelationer med EG. Sverige har valt atl stå utanför EG. Ändå har vi lyckats etablera etl väl fungerande samarbete med EG. EG inbjuder oss att delta i olika rådgivande organ och till samarbete inom t.ex. fusionsforskningen. Dessa relationer med EG är myckel betydelsefulla för Sverige. Jag anser del därför vara av största vikt föt Sverige att också i fortsättningen delta i det europeiska forskningssamarbetet.

Det råder enighet om atl det kommer atl dröja myckel länge innan fusionstekniken kan få betydelse för försörjningen med energi. Fusionsforskningen är således alt betrakta som en långsiktig forskningsuppgift av mer allmän karaktär. Den kräver slora resurser av elt slag som Sverige ensamt inte förfogar över. Atl på egen hand bära dessa krävande utgifter ligger inte inom möjligheternas ram för Sverige. Om vi vill fortsätta atl ta del av den internationella tekniska utvecklingen på detta område, vill jag starkt förorda att vi stannar kvar i forskningssamarbetet med EG. Indirekt har fusionsverksamheten också betydelse för svensk industri genom den effekt den har pä den tekniskt vetenskapliga forskningen och på utbildningen av svenska tekniker och forskare.

Sverige bidrar enligt samarbetsavtalet till Euratom-programmet med ett belopp som förhäller sig till Euratoms kostnad för fusionsprogrammet som Sveriges BNP till summan av EG:s, Sveriges och Schweiz BNP under året närmast före föregående år. Bidraget betalas i ECU (European Curtency Units). Den direkta avgiften lill JET är beräknad till ca 1 milj.kr. per är. Det är inte möjligt att exakt ange hur stora betalningarna kommer att bli under den närmaste femårsperioden. En av EFN gjord uppskattning år 40-44 milj. kr. om året.

Anslag för budgetåret 1985/86

För budgetåret 1984/85 finns 44 milj. kr. anvisat för forskningssamarbete med EG under anslaget F9. Enligt de beräkningar som EFN har gjort kommer för budgetåret 1985/86 ca 41 milj. kr. atl behöva anvisas för den allmänna, avtalsbundna delen av forskningssamarbetet saml 1 milj. kr. för den direkta avgiften till JET. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Forskningssamarbete med europeiska gemenskaperna för budgetåret 1985/86 anvisa eU förslagsanslag av 42000000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                          169

Bilaga 5.1

Fakta om Sveriges bistånd

-     Statliga myndigheler och organ för Sveriges bistånd

-     Internationella utvecklingsprogram

-     Livsmedelsbistånd

-     Övriga organisafioner

-     Bistånd till enskilda programländer

-     Andra anslagsposter

-     Biståndet fördelat pä enskilda länder

-     Nordiskt biståndssamarbete

12    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                        170

Innehållsförteckning                                               Sid

Statliga myndigheter och organ för Sveriges bistånd

UD:s avdelning för internationelh utvecklingssamarbete   ............................. ... 172

Styrelsen för internationell utveckling (SIDA)   ............................................. ... 172

Beredningen för internationellt tekniskt samarbete (BITS) ........................... ... 172

Fonden för industriellt samarbete med u-länder (SWEDFUND)   _________ _ 173

Nämnden för u-landsutbildning   .................................................................... ... 174

Styrelsen för u-landsforskning (SAREC)   ..................................................... ... 174

Nordiska afrikainstitutet   ...............................................................................    175

Importkontoret för u-landsprodukter (IMPOD) ...........................................    175

Det multilaterala utvecklingssamarbetet

Internationella utvecklingsprogram

FN:s utvecklingsprogram (UNDP)   ..............................................................    177

FN:s kapitalulvecklingsfond (UNCDF)   ....................................................... .. 179

FN:s befolkningsfond (UNFPA)    ................................................................. .. 180

FN:s barnfond (UNICEF) ............................................................................. .. 181

Väridsbanksgruppen och de regionala utvecklingsbankerna i Afrika

och Asien   ...................................................................................................... .. 183

Internationella jordbruksulvecklingsfonden (IFAD) ...................................... .. 189

Livsmedelsbistånd

FN:s/FAO:s väridslivsmedelsprogram (WFP) .............................................. .. 191

1980 års konvention om livsmedelshjälp (FAC)   ......................................... .. 192

Internationella beredskapslagret av livsmedel för katastrofinsatser

(lEFR) ............................................................................................................    193

Övriga organisationer

FN:s flykfingkommissarie (UNHCR)   ..........................................................    195

FN:s hjälpprogram för Paleslina-flykfingar (UNRWA)   ...............................    196

Internationella federationen för familjeplanering (IPPF)   ..............................    197

UNCTAD/GATTS:s internationella handelscenlmm (ITC)   ........................    198

Det bilaterala utvecklingssamarbetet

Biståndet till enskilda programländer

Angola ............................................................................................................. 199

Bangladesh ..................................................................................................... 203

Botswana   ...................................................................................................... 207

Etiopien    ....................................................................................................... 211

Guinea-Bissau   ............................................................................................... 215

Indien   ............................................................................................................ . 219

Kap Verde   .................................................................................................... 224

Kenya   ........................................................................................................... 227

Laos ................................................................................................................ . 231

Lesotho .......................................................................................................... 234

Mozambique    ............................................................................................... 237

Nicaragua   ...................................................................................................... 242

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                         171

Sri Länka   .................................................................................................... 246

Swaziland   ................................................................................................... 250

Tanzania   ..................................................................................................... 253

Vietnam    ..................................................................................................... 258

Zambia   ....................................................................................................... 262

Zimbabwe ................................................................................................... 266

Andra anslagsposter

Regionala insatser ..................................................................................... 270

Humanitärt bistånd i Latinamerika   ......................................................... 272

Humanitärt bistånd i södra Afrika   ......................................................... 273

Katastrofbistånd m.m................................................................................. 274

Försöksverksamhet och metodutveckling   ........................................... 283

Enskilda organisationer   ........................................................................... . 289

Tekniskt samarbete och u-krediter    ....................................................... 291

Biståndet fördelat på enskilda länder Nordiskt biståndssamarbete

Vissa förkortningar ................................................................................... 304

Landregister ................................................................................................ . 308

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                          172

STATLIGA MYNDIGHETER OCH ORGAN FÖR SVERIGES BISTÅND

UD:s avdelning för internationellt utvecklingssamarbete

Ar 1970 samlades ansvaret inom regeringskansliet för det svenska biståndet till en avdelning i utrikesdepartementet, avdelningen för internationellt utvecklingssamarbete, i dagligt tal "u-avdelningen".

U-avdelningen bereder regeringens beslut och förslag lill riksdagen både i fråga om det direkta (bilaterala) biståndet lill mottagarländerna, och det bistånd som ges via olika FN-organ, utvecklingsbanker eller andra internationella organisationer (multilateralt bistånd). Huvuddelen av det bilaterala biståndet genomförs och administreras av SIDA.

Avdelningen är organiserad på två enheter (multilaterala enheten och bilaterala enheten) och hartotall ca 50tjänslemän. Den leds av en statssekreterare.

Styrelsen för internationell utveckling (SIDA)

SIDA, som inrättades 1965, är elt centralt ämbetsverk under regeringen med uppgift att planera, genomföra och administrera det direkta (bilaterala) utvecklingssamarbetet med u-länderna. Della bistånd omfattar dels samarbetet med 18 huvudmottagarländer, dels andra typer av bistånd, t. ex. katastrofinsatser, bidrag till utvecklingsprojekt via enskilda svenska organisationer, bistånd till flyktingar och befrielserörelser, rekrytering av biståndspersonal m. m.

SIDA leds av en styrelse, som utses av regeringen. Den består av SIDA:s generaldirektör, som är ordförande, och elva andra ledamöter, som representerar riksdagspartier, folkrörelser och intresseorganisationer.

SIDA år organiserat pä 11 byråer. I 15mottagariänder har SIDA biståndskontor, som är knutna till den svenska ambassaden. På SIDA finns drygt 500anställda, varav ca90 vid biståndskontoren.

Beredningen   för   internationellt   tekniskt-ekonomiskt   samarbete (BITS)

Utbildningsberedningen inrättades 1975 och fick 1979 ställning som självständig myndighet under utrikesdepartementet. Beredningens namn är numera beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS).

Beredningen har som uppgift att utvidga och stärka Sveriges relationer med vissa u-länder. Samarbetet skall främja ekonomisk och social utveck-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                       173

ling i mottagarländerna samtidigt som Sveriges relationer med dessa länder fördjupas. BITS:s roll är begränsad till medverkan i planeringen av och att lämna bidrag till genomförandet av olika projekt. Verksamheten omfattar tekniskt samarbete, inklusive internationella kurser, och u-krediter. Det tekniska samarbetet skall huvudsakligen ske med vissa u-länder uianför kretsen av huvudmottagarländer för del bilaterala biståndet. Sädant samarbete bedrivs med bl.a. Algeriet, Bolivia, Costa Rica, Cuba, Dominikanska republiken, Ecuador, Egypten, Jamaica, Kina, Nigeria, Pakistan, Sudan och Tunisien.

Det tekniska samarbetet skall grundas pä ömsesidigt intresse och skall i första hand bestå av kunskapsöverföring pä områden där Sverige år väl rustal med kunnande och kapacitet.

BITS bereder och fattar beslut om hur anslaget för tekniskt samarbete skall utnyttjas. Ekonomiskt slöd ges främsl till:

-     svenska konsultinsatser och förinvesteringssludier,

-     samarbete mellan institutioner i Sverige och i u-länder,

-     utbildningsinsatser och korta specialkurser i Sverige, saml

-     kulturellt samarbete och personutbyte.

BITS har också till uppgift att bereda och besluta om ansökningar om förmånliga u-landskrediter, s.k. u-krediter.

U-krediter erbjuder mottagarländerna möjlighet att till förmänliga villkor finansiera angelägna projekt inom sektorer som är av stor betydelse för ländernas utvecklingssträvanden.

U-krediter kan utgå till kreditvärdiga länder bland huvudmoltagarlän-derna för svenskt bilateralt bistånd, länder med vilka Sverige bedriver tekniskt samarbete eller andra länder vars utvecklingspolitik ligger i linje med de svenska biståndspoliliska målsättningarna.

U-krediterna kan utnyttjas till finansiering av sädana projekt som ökar mottagande u-lands betalningsförmåga eller har annan utvecklingsfrämjande effekt, främst inom energisektorn, infrastruktur och industri.

Beredningen leds av en styrelse som utses av regeringen. Vid beredningen finns 12 anställda.

Fonden för industriellt samarbete med u-länder (SWEDFUND)

Fonden för industriellt samarbete med u-länder (SWEDFUND) är en statlig stiftelse, som inrättades 1978. Fonden, vars grundkapital är 100milj. kr., har rätt att ta upp län eller utfärda lånegarantier till ett belopp som moisvarar högsl tre gånger grundkapitalet.

Fondens huvuduppgifter är:

-     att medverka till etablering av samägda förelag, s. k. joint ventures, tillsammans med u-landspartner och svenska företag,

-     att förmedla kontakter mellan intressenter i u-länder och svenska företag.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                        174

-   att medverka till att förinvesteringssludier genomförs och bidra till
finansiering av dem, saml

—        att bidra med aktiekapital och län samt ge garantier vid genomförande
av projekt.

SWEDFUND skall i första hand samarbeta med länder med vilka Sverige bedriver långsiktigt utvecklingssamarbete. I den mån andra länder blir aktuella, bör endasl sådana komma ifråga vars utvecklingspolitik är förenlig med målsättningen för svensk biståndspolitik.

Fonden leds av en styrelse som utses av regeringen. Vid fondens kansli finns I8tjänslemän.

Nämnnden för u-landsutbildning

År 1981 omvandlades biständsulbildningsnämnden (BUN) dll nämnden för u-landsutbildning. Den nya nämnden har övertagit BUN:s huvuduppgift - att vid Sandöskolan i Kramfors bedriva utbildning i språk och u-landsutbildning som förberedelse för uppdrag i u-land. Nämnden för u-landsutbildning har även getts en rad nya uppgifier, framför allt en vidgad utåtriktad verksamhet. Nämnden skall bl.a. samarbeta med myndigheter, organisationer och företag när det gäller förberedelseulbildning för u-landsuppdrag.

Nämnden skall

-     anordna allmänna enterminskurser i u-landskunskap,

-     ge förberedelseutbildning för fredskärsdeltagare,

-     anordna språkutbildning som förberedelse för uppdrag i u-länder,

-     anordna speciella kurser i u-landsfrågor och språk, saml

-     i samarbete med SIDA bistå myndigheler och andra med information och rådgivning om lämplig förberedelse-och språkutbildning inför uppdrag i u-länder.

Till enterminskursen antas sådana sökande, inklusive vapenfria tjänste-plikiiga, som bedöms lämpliga för utbildningen. All övrig utbildning vid Sandöskolan är avgifisbelagd.

Nämnden utses av regeringen och har sitt kansli vid Sandöskolan i Kramfors. Vid nämnden och skolan finns ett 50-tal anställda.

Styrelsen för u-landsforskning (SAREC)

Beredningen för u-landsforskning inrättades 1975 och ombildades 1979 till en självständig myndighel under utrikesdepartementet - styrelsen för u-landsforskning (SAREC).

SAREC har till uppgift att främja forskning som kan underlätta för u-länderna all utvecklas mol ökat självbestämmande och mol ekonomisk och social rättvisa.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                      175

Huvudmålet för SAREC:s verksamhet är att ge stöd till u-ländernas stråvan alt bygga upp och stärka en egen kapacitet inom vetenskap och leknik. SAREC:s verksamhel är uppdelad på fyra olika program:

-     direkt stöd till vissa u-länder, f.n. 14stycken,

-     stöd till samarbete mellan u-lånder, t.ex. regionala forskningsorgan, och lill särskilda forskningsprojekt,

-     stöd till internationella forskningsprogram, bl.a. inom världshälsoorganisationen (WHO), konsultativa gruppen för jordbruksforskning (CGIAR) och till internationella stiftelsen för vetenskap (IFS), samt

-     stöd till svensk u-landsforskning, f.n. drygl lOOolika forskningsprojekt.

SAREC leds av en styrelse som utses av regeringen. I styrelsen ingår representanter för forskarvärlden, biståndsadministrationen och riksdagspartierna. SAREC är adminislrafivt knutet fill SIDA. Vid SAREC:s kansli finns ett 20-tal anställda.

Nordiska afrikainstitutet

Nordiska afrikainstitutel tillkom 1962 pä initiativ av Nordiska Rådet. Institutet har till uppgift att i Norden främja studier av afrikanska förhållanden genom att:

-     främja och driva vetenskaplig forskning och undervisning om Afrika,

-     utgöra ett dokumentationscentrum för afrikaforskningen,

-     genom kurser, föreläsningar, seminarier och eljest sprida information om Afrika och aktuella afrikanska förhållanden, samt

-   stödja utbildningen av personal för u-landsuppdrag i Afrika.
Verksamhelen leds av en styrelse, som utses av regeringen. Ledamöter

är bl.a. rektorn vid universitetet i Uppsala, som ocksä är styrelsens ordförande, samt överbibliotekarien vid universitetsbiblioteket i Uppsala. I styrelsen ingår åven representanter för de övriga nordiska länderna. Vid institutet finns ungefär 25 anställda, varav 10 tjänster finansieras över biståndsanslagen.

Importkontoret för u-landsprodukter (IMPOD)

Importkonloret för u-landsprodukter (IMPOD) tillkom år 1975.

Kontoret har till uppgift all ge exportörer i u-länder hjälp med atl avsätta sina varor i Sverige. Det sker genom information och handledning om avsättningsmöjligheter och marknadsförhållanden i Sverige. IMPOD skall även förmedla kontakter mellan u-landsexportörer och företag i Sverige. IMPOD deltar också i konkreta marknadsföringsprojekt.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                          176

IMPOD har dessutom till uppgift att vara svensk kontaktpunkt för UNCTAD/GATT:s internationella handelscentrum (ITC) i konkreta frågor, som rör avsättning av u-landsprodukter på den svenska marknaden.

IMPOD leds av en styrelse och chef för IMPOD är en direktör. Kontoret har ett liolal anställda.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                        177

INTERNATIONELLA UTVECKLINGSPROGRAM

FN:s utvecklingsprogram (UNDP)

FN:s utvecklingsprogram (UNDP), som bildades 1966 då två mindre biståndsfonder slogs samman, har som mål alt vara FN-systemets centrala källa för finansiering av tekniskt bistånd. Projekten genomförs främst av FN:s fackorgan. Programmet har ocksä ansvar för att FN:s verksamhet samordnas i de mottagande länderna.

Verksamhel

UNDP:s uppgift är att främja mottagarländernas utveckling genom olika former av kunskapsöverföring och förinvesteringssludier. UNDP:s huvudsakliga biståndsformer är expertrådgivning, stipendier, ulrustningsleve-ranser och konsulttjänster. Expertbiståndel dominerar. Verksamheten omfattar omkring 4500 projekt i 140 länder.

UNDP:s verksamhel bygger i huvudsak på landprogrammering. Denna innebår alt man för varje mottagarland fastställer hur mycket UNDP-bi-ständ landet kan räkna med under en femårsperiod. I samarbete med mottagarlandet och UNDP:s plalsrepresenlant utarbetas sedan ett detaljerat landprogram för hur medlen skall utnyttjas. Detta program fastställs av UNDP:s styrelse.

Storleken på varje mottagarlands program bestäms främst av bruttonationalinkomsten per capita och befolkningens storlek.

De fattigaste u-ländema - med en bmttonationalinkomst per capita på högst 500 dollar - kommer under programperioden 1982-1986 att fä nästan 80% av programmets länderfördelade resurser jämfört med drygt 66% under programperioden 1977-1981, en ökning med 21%. Rikare u-länder, med en per capita-inkomst över 1 500 dollar, skall ha som mål att, efter en med per capita-inkomsten stigande skala, återbetala en del av sitt bistånd till UNDP vid programperiodens slut.

UNDP har sedan 1972 elt särskilt program för de minst utvecklade länderna. Genom de utfästelser om ytterligare bidrag som gjordes av bl. a. Sverige vid FN-konferensen 1981 om de minst utvecklade länderna ökade bidragen till programmet från 12,9milj. dollar år 1981 till 16,1 milj. dollar förär 1983.

En mindre del av UNDP:s resurser används för program som berör flera u-länder - regionala, intertegionala och globala program.

Organisation

UNDP:s högsta beslutande organ är styrelsen, som har 48 medlemmar. Av dessa är 27 u-länder, 17 västliga i-länder och 4 socialistiska i-länder. Styrelsen beslämmer bl.a. fördelningen av UNDP:s resurser och godkän-

Prop. 1984/85:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                        178

ner landprogrammen. UNDP:s styrelse är också beslutande organ för FN;s reguljära tekniska biståndsprogram, FN:s kapitalutvecklingsfond, FN:s befolkningsfond, FN:s naturtesursfond samt en rad mindre specialfonder.

UNDP:s sekretariat ligger i New York och har f. n. omkring 675 anställda. Det leds av administratorn Bradford Morse från USA. Bitr. administratör för administration och finanser är svensken Pierte Vinde.

Under 1970-talel ägde en omfattande decentralisering av U>JDP:s verksamhel rum. Tyngdpunkten i arbetet med att förbereda och genomföra landprogrammen förlades till 116 fältkontor med f. n. omkring 3 275 anställda. Fältkontoren leds av s.k. "resident representatives" (platschefer), som även har till uppgift att samordna andra FN-organs verksamhel i landet. De är oftast också FN:s fasla representant i respektive land.

Finansiering

UNDP:s verksamhel finansieras genom frivilliga bidrag. De uppgick 1972 till 268milj. dollar, 1975 lill 419milj. dollar och 1980 till 693milj. dollar. För programperioden 1977-1981 var bidragsmålet totalt 3,5miljarder dollar, vilkel fömlsatte all bidragen ökade med 14% per år. Bidragen stagnerade under 1981, men programperiodens mål uppnåddes i stort seU.

För programperioden 1982-1986 har UNDP:s resurser också förutsatts öka med 14% per år och sammanlagt uppgå till 6,7 miljarder dollar. Stagnerande bidrag och stigande dollarkurs innebar emellertid atl bidragen under 1981 och 1982 sjönk även nominellt. 1982 hade de sjunkit till 680milj. dollar. Under 1983 kunde emellertid en ökning äter konstateras. Under detla är uppgick bidragen till 697,8 milj. dollar.

UNDP:s verksamhet försväras av att programmet i praktiken gör femåriga biståndsutfästelser gentemot mottagarländerna medan givarländerna, med få undantag, lämnar ettåriga biståndsutfåstelser. Sverige har därför sedan långe verkat för att alla bidragsgivare, liksom Sverige, skall lämna fleråriga bidragsutfäslelser, vilket dock flera stora givarländer motsätter sig. En särskild arbetsgrupp behandlade under 1982-1983 dels UNDP:s akuta resurskris, dels mer långsiktiga lösningar. Arbetsgmppens arbete ledde inte till några väsentliga förändringar. Endast ett litel fåtal stater följde uppmaningen att lämna extra bidrag för att lätta den omedelbara resursbristen. Sverige lämnade etl bidrag pä 20milj.kr. under 1983 vilket 1984 följdes av ytterligare elt extra bidrag pä 36milj. kr. 20milj. kr. av dem är avsedda för de lorkdrabbade länderna i Afrika genom FN:s Sahel-kon-tor(UNSO).

De största enskilda bidragsgivarna är USA och Japan. Sverige bidrog 1984 med 360milj.kr. som grundbidrag. För åren 1985-1987 har utfästs 380milj. kr. per år. Det svenska bidraget under 1984 utgjorde knappt 7% av UNDP:s resurser jämfört med en ärlig procentuell andel på ca 11 % åren

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                       179

1976-1980. Sverige har från en tredjeplats bland givarna sjunkit till en 5-6-plats. Sverige gav dessutom 1984 50milj.kr. till UNDP:s särskilda program för de minst utvecklade u-länderna. Elt lika slort bidrag för detla ändamål har ullovals för 1985. De fyra nordiska länderna svarade 1984 för ca 20% av de ordinarie bidragen lill UNDP.

Samordning

Från alt ha finansierat knappt tvä tredjedelar av FN-systemets tekniska bistånd i böijan av 1970-talel svarar UNDP numera endasl för ca en tredjedel. Förklaringen är att det s.k. mullibi-biståndet, dvs. biståndsinsatser som genomförs av fackorganen men finansieras med bilaterala biständsmedel, och fackorganens egna biståndsprogram ökat myckel snabbt under 1970-lalel.

UNDP:s styrelse har med tilltagande oro sett denna ökade uppsplittring av FN:s biståndsverksamhet, som i viss mån innebär elt underkännande av landprogrammeringsprincipen. Styrelsen har därför vid flera tillfällen betonat att den FN-resolution från 1970 som ger UNDP den ledande och samordnande rollen i FN:s biståndsverksamhet skall respekteras. UNDP-sekretariatet har ocksä föreslagit att UNDP skall la över del administrativa ansvaret för olika sårfonder inom FN-systemel. Detta skulle minska de administrativa kostnaderna, samtidigt som det skulle kunna ge givar-och mottagarländer en bättre överblick över FN-biståndel. Sverige stödjer dessa tankar.

FN:s kapitalutvecklingsfond (UNCDF)

FN:s kapitalutvecklingsfond tillkom 1966 med uppgift att ge gåvobistånd eller lån på förmänliga villkor lill investeringsprojekt i u-länderna. De västliga industriländerna motsatte sig atl fonden skulle inrättas med motiveringen att den föreslagna verksamheten kunde skötas av andra organ. Under läng tid bidrog dessa länder inte heller till fondens finansiering.

Hösten 1973 beslöt generalförsamlingen att kapitalutvecklingsfonden i fortsättningen endast skulle finansiera projekt i de minsl utvecklade u-länderna, inriktade på folkflertalets basbehov (bostad, kläder, mat, undervisning, grundläggande hälsovård).

Verksamhet

Fondens mål är att nä de fattigaste människorna i de minst utvecklade länderna. Projekten skall utformas så alt befolkningen aktivt deltar i de projekt som genomförs. Fonden kan ta hand om projekt som andra givare bedömer vara för små. Fonden finansierar f. n. 193 projekt i 35 länder.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                        180

Organisation

Fonden är underställd UNDP:s styrelse och arbetar främst genom UNDP:s fältorganisation.

Finansiering

Fonden finansieras genom frivilliga bidrag. Bidragen för 1984 beräknas lill ca 22milj. dollar jämfört med drygl 28milj. dollar för år 1980. De viktigaste bidragsgivarna är några mindre givarländer. Sveriges bidrag för 1984 uppgår till 32 milj. kr. Sverige och Nederiändema är de största bidragsgivarna.

FN:s befolkningsfond (UNFPA)

Ända fram till 1960-talet var del svårt all nä fram till en överenskommelse om FN:s Insatser på befolkningsområdet. Efter beslut av generalförsamlingen inrättades emellertid 1967 en särskild fond för sådana insatser. 1969 fick fonden beteckningen FN:s befolkningsfond.

Verksamhet

Fonden hade till en början nästan uteslutande en finansiell och rådgivande funktion. FN:s ekonomiska och sociala råd antog 1973 nya riktlinjer för fondens verksamhet enligt vilka fondens övergripande uppgift är atl leda och samordna FN-systemets insatser på befolkningsområdel.

Mer än tvä tredjedelar av de totala programresurserna avsätts för 53 s. k. prioritetsländer med tillsammans 75% av u-ländernas befolkning. Av dessa ligger 30 i Afrika.

Fondens centrala verksamhetsområde är familjeplanering. 1983 användes 46% av budgeten till familjeplaneringsprojekt. I övrigt lämnas stöd till folkräkningar, uppbyggande av folkbokföringssyslem, befolkningsstatistik, utbildning och information, forskning m. m. Merparten av projekten verkställs av FN:s fackorgan. En växande andel genomförs emellertid av mottagariänderna själva, 1983 30%.

Organisation

Fonden är underställd UNDP:s styrelse, som godkänner det långsiktiga arbetsprogrammet, de finansiella planerna m.m. Exekutivdirektör sedan fonden grundades är Rafael M. Salas från Filippinerna.

Huvudkontoret i New York har 165 anställda. I mottagarländerna finns ca 40 UNFPA-representanter med ansvar för ett eller flera länder.

Finansiering

UNFPA:s verksamhel finansieras genom frivilliga bidrag. För 1984 beräknas inkomsterna komma atl uppgå lill ca 140 milj. dollar, en ökning med

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                         181

5 miljoner jämfört med 1983. De största bidragsgivarna är USA, Japan, Förbundsrepubliken Tyskland, Norge, Nederländerna, Canada och Sverige. Det svenska bidraget för 1984 är 48 milj. kr.

FN:s barnfond (UNICEF)

UNICEF upprättades av FN:s generalförsamling 1946. Fondens uppgift var dä all lämna katastrofhjälp till barn och mödrar i det krigshärjade Europa. Mandatet ändrades senare lill all främsl omfalla långsiktig utvecklingshjälp lill barn i u-lånder. UNICEF arbetar idag i 113 länder. Ca 60% av biståndet går till de hårdast drabbade och minsl utvecklade länderna.

Verksamhet

UNICEF spelar fortfarande en viktig roll som förmedlare av katastrofbistånd. Tyngdpunkten i fondens verksamhel ligger emellertid numera pä långsiktiga biståndsprogram. Bistånd utgår i form av pengar, personal, tekniskt kunnande och varor. Målet år att tillgodose de mest grundläggande behoven hos barn och mödrar, framför alll i länder där samhällelig social service saknas. Bäde långsiktigt bistånd och katastrofbistånd behövs idag i de lorkdrabbade länderna i Afrika. UNICEF håller på atl förstärka sin kapacitet både personellt och finansiellt i de mest behövande afrikanska länderna.

UNICEF:s programverksamhet omfattar insatser inom hälso- och sjukvård, vattenförsörjning, åtgärder för att förbättra näringsstandarden hos barn och mödrar, familjeplanering, grundläggande utbildning m. m.

Fonden samarbetar såväl på central som lokal nivå med andra FN-organ, däribland UNDP, UNFPA, UNESCO, FAO, WFP och UNHCR. Särskilt nära samarbetar UNICEF med WHO för alt bygga ut primärhälsovården i u-länderna. Insatserna omfattar olika förebyggande ålgärder, vaccinationer, kontroll av diartésjukdomar, distribution av basläkemedel m.m.

En viktig uppgift för UNICEF har under de senaste åren varit att söka finna nya metoder för att tillgängliga resurser skall komma nödlidande barn runt om i världen till godo. Ett uppmärksammat initiativ har därvid varit alt lyfta fram enkla och billiga metoder för att radikalt minska spädbarnsdödligheten. UNICEF har lyckats föra ut sitt budskap om en revolution för barnens överlevnad och utveckling (Child Survival and Development Revolution) i vida kretsar och skapat ett medvetande om möjligheten att med relativt enkla åtgärder halvera barnadödlighelen och därmed också pä sikt medverka lill en begränsning av födelsetalen. Samarbetet med WHO är i det sammanhanget av största betydelse.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                          182

Organisation

UNICEF:s styrelse består av representanter för 41 stater. Av dessa är 24 U'länder, 12 västliga i-länder och 4 socialistiska i-länder. Den återstående platsen skall rotera mellan de fem regionala grupperna. Mandattiden är tre är. Styrelsen granskar och drar upp riktlinjer för verksamheten och fördelar medel lill fondens program. Sverige har varil medlem av UNICEF:s styrelse under störte delen av dess existens men har i år inte kandiderat till omval, som en följd av nordisk rotation.

Verkställande direktör för UNICEF är sen 1980 James Grant, USA. Biträdande direktör är svensken Karl-Erik Knutsson. UNIC.EF:s huvudkontor som är förlagt till New York har jämte Europa-kontoret i Geneve 500 anställda. Vid sex regionalkontor och ett sjuttiotal lånderkontor arbetar ca2000 personer - 80% av UNICEF:s personal finns alltså pä fältet.

Finansiering

UNICEF:s verksamhet finansieras genom frivilliga bidrag, huvudsakligen från regeringar. Regeringsbidragen har under senare år ut;äjort ca 75% av fondens resurser. Nationalkommittéer, enskilda organisationer och andra privata bidragsgivare svarar för återstoden. Inkomsterna från nationalkommittéer kommer främst från försäljningen av UNICEF:s kort. Med hjälp av särskilda bidrag finansieras speciella hjälpinsatser. De sammanlagda inkomsterna för 1984 beräknas uppgå till ca350 milj. dollar.

Det svenska ordinarie bidraget för 1984 är 140milj. kr. För åren 1985-1987 har Sverige utfäsl 760 milj. kr. per är. Därtill kommer 1985 ett engångsbidrag pä 30 milj. kr. Under en lång följd av år svarade det svenska bidraget för drygt 20% av de totala regeringsbidragen till UNICEF. Bl.a. som en följd av dollarkursens utveckling motsvarar del f.n. ca 10%. Bidraget frän Svenska UNICEF-kommiilén är drygt 5,5 milj.kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                        183

Världsbanksgruppen och de regionala utvecklingsbankerna i Afrika och Asien'

De internationella utvecklingsbankerna och-fonderna har till uppgift atl lämna finansiellt bistånd i form av obundna lån. Därtill kommer ett omfattande tekniskt bistånd, som komplement till del finansiella. Den äldsta och största utvecklingsbanken är Världsbanken (IBRD), som kommit alt utgöra modell för uppbyggnaden av övriga utvecklingsbanker.

Tabell 1: Fakta om de internationella utvecklingsbankerna och -fonderna

Tillkom

Antal

Antal

år

medlems-

an-

länder

ställda

Huvudkontor

Väridsbanken

1944

148

(IBRD)

5 700

Washington

Internationella

1960

131

utvecklingsfonden

(IDA)

Afrikanska ut-

1963

74

vecklingsbanken

(AfDB)

805

Abidjan

Afrikanska ut-

1972

74

vecklingsfonden

(AfDF)

Asiatiska ut-

1966

45

vecklingsbanken

(AsDB)

1470

Manila

Asiatiska ut-

1974

45

vecklingsfonden

(AsDF)

Utvecklingsbankerna fungerar som ett mellanled mellan den internationella kapitalmarknaden och u-länderna. De kan genom sin goda ställning låna upp och vidareförmedia lån pä villkor, som är förmånligare ån vad de allra flesta u-lånder själva skulle kunna fä.

Mänga av de fattigare u-länderna saknar den nödvändiga återbetalningsförmågan även när det gäller utvecklingsbankernas relativt förmånliga län. För att kunna bistå ocksä dessa länder har utvecklingsfonderna uppräilals som ett komplement lill bankerna. De lämnar ulvecklingskrediter på näst intill gåvobasis. De svenska bidragen har koncentrerats till dessa fonder. Föregångare och alltjämt hell dominerande är Internationella utvecklingsfonden (IDA), som är knuten lill Världsbanken.

Organisation

Bankernas/fondernas högsta beslutande organ är guvernörsstyrelsen (Board of Governors). Den år sammansatt av representanter för samtliga medlemsländer och håller elt möte per år. Däremellan handhas del löpande

' Den Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB). som tillkom år 1959, behandlas inte i detta sammanhang, emedan det svenska bidraget inle finansieras över biståndsanslagen.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                       184

arbetet av en direktörsstyrelse (Board of Direclors). Eftersom antalet medlemsländer överstiger antalet platser i direklörsstyrelsen har man fåll gå samman i röslgrupper. En direktör representerar således i regel flera länder.

De nordiska länderna ingår i samma röstgrupp. Medan de i IBRD/IDA bildar en egen röstgmpp har de i AfDB/AfDF slutit sig samman med Schweiz och Indien och i AsDB/AsDF med Canada och Nederiändema.

Rösträtten är i princip vägd i förhållande till andel tecknat kapital/bidrag. För atl ge små länder, i första hand små u-länder, ett störte inflytande filldelas varje medlemsland också ett visst antal röster, oberoende av landets kapital- och bidragsandelar. De svenska andelama framgår av tabellerna 3 och 4.

U-länderna har störst röststyrka i Afrikanska utvecklingsbanken och Afrikanska utvecklingsfonden — två tredjedelar resp. hälften av röslstyr-kan. I IBRD/IDA och AsDB/AsDF är molsvarande siffror ca 40%.

Enligt en mer eller mindre uttalad regel har chefskapet i Världsbanken alltid tillfallit en amerikan, i AsDB alllid en japan och i AfDB naiurligen en afrikan. A W Clausen är chef för Världsbanken sedan juli 1981, Wila D Mung'omba från Zambia utnämndes till AfDB:s president i september 1980 och Masao Fujioka tillträdde chefsposten i AsDB i november 1981.

Finansiering och lånevillkor

Utvecklingsbankernas utlåningsverksamhel är baserad pä det av medlemsländerna tecknade kapitalet. Av det tecknade kapitalel inbetalas endasl en mindre del. Resterande del fungerar som en garanti för utvecklingsbankernas upplåning på den internationella kapitalmarknaden. Detta innebär att utlåningen till stor del finansieras med hjälp av upplåtiade pengar och att utläningsvillkoren därför blir bestämda av upplåningsvillkoren.

Tabell 2: Utvecklingsbankernas utlåningsvillkor

Bank                    Löptid

Ränta per 1 juli 1984

IBRD                   15-20 år AfDB                    12-20 år AsDB                   15-25 år

9,9% 10,8% 10,3%

Spännvidden i löptiderna beror på skillnader i låntagarlåndernas utvecklingsnivå och/eller i projekfinriklningen.

Tabell 3: Utvecklingsbankernas tecknade kapital, den inbetalda andi.>len och ute
stående upplåning per 31 december 1983

IBRD                AfDB              AsDB

Tecknat kapital (milj. dollar)                       54896              5285                II510
Inbetald andel (procent)                                      9               25                      14,5
Utestående upplåning (milj. dollar)             36 105                425                 3429
Sveriges andel av tecknade kapitalet (pro
cent)                                                                     1,40         1,37                  0,11
Sveriges röstandel (procent)                                1,36           1,45                  0,53

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5   Utrikesdepartementet                                        185

Till skillnad från bankerna finansieras fondernas verksamhet inte genom upplåning utan genom bidrag från i första hand i-länderna. Sedan mitten av 1970-talel har också vissa OPEC-länder och andra rikare u-länder tillkommit som bidragsgivare. Bidragens sloriek fastställs i samband med s.k. påfyllnadsförhandlingar. En påfyllnad sker genom en internationell överenskommelse, där bidragsgivarna gör en utfästelse för tre eller fyra år. En del av Världsbankens vinst överförs varje årdessutom till IDA.

Utlåningen från fonderna sker på mycket gynnsamma villkor. IDA och AfDF lämnar räntefria ulvecklingskrediter med en löplid på 50 är till en administrationsavgift pä 0,75%. AsDFs likaså räntefria utvecklingskrediter löper på 40 är med en avgift av 1 %. De lio första åren är amorterings-fria i samtliga fonder.

Tabell 4: Bidragen till utvecklingsfonderna per 31 december 1983

IBRD              AfDB              AsDB

Totala bidrag (milj dollar)                           30 212                    1675         3 990
Sveriges samlade bidrag

(milj dollar)                                                   810 103                   28,4

Sveriges bidragsandel (procent)                          2,82 6,14                0,71

Sveriges röstandel (procent)                               2,41 3,13                0,53

Utlåningsvolym

Storleken av det tecknade kapitalet i respektive utvecklingsbank och av bidragen till respeklive utvecklingsfond avspeglar samiidigi deras utlåningskapacitet.

Tabell 5: Utvecklingsbankernas och -fondernas utlåningsvolym

Total utlåning per 31 december 1983 (milj. dollar)

Utlåning 1983 (milj. dollar)

IBRD

IDA

IBRD/IDA

70748

29670

100418

11 949'

3 575'

15524'

AfDB AfDF AfDB/AfDF

2741 2061 4802

586 344 930

AsDB AsDF AsDB/AsDF

9174

4221

13395

1 190

703

1893

' Avser budgetårel 1983/84.

Fördelning av utlåningen på länder

Även om utvecklingsbankerna och-fonderna riktar sig lill olika mottagarländer, beroende på utvecklingsnivå och kreditvärdighet, strävar både bankerna och fonderna efter all bistå de fattigare länderna. Säväl Världsbanken som IDA har under 1970-talet i ökande utsträckning förskjutit utlåningen till länder med lägre BNI per capita. För de afrikanska och 13    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 5

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                           186

asiatiska regionalbankerna ledde det växande behovet av atl bättre kunna bistå de fattigare länderna till bildandet av respektive utvecklingsfond. I följande tabell visas den långsiktiga förskjutningen i bankernas utlåning efter BNI per capita.

Tabell 6: Den procentuella länderfördelningen av utvecklingsbankerna och -fondernas utlåning

IBRD/IDA

BNI/capita i dollar år 1982

1975-79 (procent)

1980-84 (procent)

1984 (procent)

-410

IBRD IDA

9,7 82,0

12,5 87,0

22,1 91,5

411-805

IBRD IDA

17,6 14,3

17,8 11,6

14,5 8,5

806-

IBRD IDA

72,7 3,7

69,7 1,4

63,4

AfDB/AfDF

BNI/capita i dollar år 1979

1971-

73

1980-

-82

-400 401-700 701-

54 33 13

61 25 14

AsDB/AsDF

BNI/capita i dollar år 1979

1971-

•73

1980-

-82

-500' 501-780 781-

30

25 45

55 26 19

' inkl ö-medlemsländema i Stilla Havet med högre BNI per capita.

Fördelning av utlåningen på sektorer

Utlåningen har inle bara i ökad utsträckning gått till de fattigare u-länderna. Under senare är har strävan varit att en störte del av utlåningen skulle komma de fattigare befolkningsgrupperna till del (se tabell 7). Detta framgår av att andelen projekt inom jordbruk och landsbygdsutveckling och social infrastruktur har ökat i jämförelse med andelen för industri och ekonomisk infrastruktur. Till social infrastruktur hänförs i allmänhet hälsovård, stadsutveckling, utbildning och vallenförsörjning. Med ekonomisk infrastruktur menas energianläggningar, transport och kommunikation.

Bakom den ökade satsningen på jordbruks-och landsbygdsutveckling och på sociala projekt ligger den förändrade inställningen till dessa sektorers betydelse för utvecklingen. Denna förändrade syn grundar sig på insikten att det inle föreligger något motsatsförhållande mellan satsningen på basbehov, som i hög grad tillfredsställs genom sociala projekt, och ekonomisk tillväxt. Därtill kommer att de fattigaste befolkningsgrupperna främst återfinns på landsbygden.

För en allsidig utveckling krävs emellertid även fortsatt satsning på industri, energi, transport och kommunikation. Inte minsl kommer ökade

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                        187

insatser för energiulvinning i de oljeimporterande u-länderna att spela en viktig roll i framtiden för att förbättra betalningsbalansen.

Den i längden ofrånkomliga stmkturomvandlingen av de oljeimporterande u-låndernas ekonomier kräver stora investeringar även inom andra sektorer än energin. Världsbankens/IDA:s styrelse beslöt därför i maj 1980 att bistå de oljeimporterande u-länderna även med s.k. strukturanpassningslån, som inte är knutna till specifika projekt. Genom denna modifierade form av programlän har Världsbankens rådgivningsfunktion ytterligare markerats.

Världsbanken har spelat en central roll för att, i samråd med berörda u-länder, upprätta biständskoordinerande grupper, s.k. konsortier och konsultativa grupper. Det finns f.n. ett tjugotal sådana grupper under ordförandeskap av Världsbanken. Sverige är medlem i de grupper som berör länder som mottar svenskt bilateralt bistånd. Världsbanken leder också den konsultativa gruppen för internationell jordbruksforskning (CGIAR).

Tabell 7: Den procentuella fördelningen av utvecklingsbankernas och -fondernas utlåning på sektorer

IBRD/IDA________________________________________________________

1970/71-        1981/82-

Sektor                                                                           1972/73            1983/84

21

22

12

13

33

35

43

41

16

14

59

55

8

10

100

100

Jordbruks- och landsbygdsutveckling Social infrastruktur

Delsumma:

Ekonomisk infrastruktur Industri

Delsumma:

Programlån och tekniskt bistånd Totalt:

AfDB/AfDF___________________________________________________

Sektor                                                                           1971-73         1981-83

20,1

31,2

53,0

21,5

17,4

26,0

9,5

9,2

-

12,1

Jordbruk

Transport

Offentlig service

Industri

Utbildning och hälsovård

Tolall:                                                                          100,0               100,0

AsDB/AsDF__________________________________________________

Sektor                                                                           1971-73         1981-83

15,8

34,2

32,2

27,3

0,4

2,3

15.5

10,5

23,9

7,6

11,2

6,9

1,0

11,2

100,0

100,0

Jordbruk och agroindustri Energi

Industri och mineraler Utvecklingsbanker Transporter och kommunikationer Vattenförsörining och sanitet Stadsutveckling, utbildning, hälsovård och befolkning

Totalt:

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                       188

Internationella finansieringsbolagel (IFC)

Internationella finansieringsbolagel, som upprättades 1956, är en del av Världsbanksgruppen. Dess syfte är att främja ekonomisk utveckling i u-länder genom atl, tillsammans med privai kapital, medverka till upprättande och expansion av privata förelag i u-länder.

För medlemskap i IFC krävs alt man är medlem i Världsbanken. IFC har 125 medlemsländer, varav 104 u-länder. Guvernörs- och direktörsstyrelserna är desamma för IFC som för Världsbanken och IDA. Världsbankens chef fungerar som ordförande i IFC:s direktörsstyrelse. Rösträtten är liksom i Världsbanken vägd i förhållande till andelen tecknat kapital. Verksamheten leds av en verkställande vice-president, f. n. engelsmannen Sir William Ryrie. Antalet anställda uppgår till drygt 400.

IFC:s tecknade kapital uppgick den 30 juni 1984 till 544 milj. dollar. Sveriges kapitalandel utgör 6,9milj. dollar. IFC:s verksamhet finansieras även av ackumulerade vinster och lån från Världsbanken. I juni 1984 beslutades om en kapilalhöjning med 650milj. dollar för att finansiera en utvidgad verksamhel under den kommande femårsperioden.

IFC:s investeringar sker i allmänhel i form av en kombination av aktieteckning och långfristiga lån. Investeringsobjekt skall enligt stadgan vara privata företag. Statligt delägande utesluts inle men förelajjet skall ha "privai karaktär" och inte vara regeringskontrollerat. Varje investering måste uppfylla tvä grundläggande krav:

1)     den mäste bidra till utvecklingen av ekonomin i mottagarlandet och

2)     den mäste med hög sannolikhet vara vinstgivande.

IFC:s investeringar under verksamhetsåret 1983/84 uppgick lill 770milj. dollar. Detta belopp utgjorde emellertid endast ca en femtedel av de totala kostnaderna för de investeringar, i vilka IFC dellog. Fyra femtedelar kom från andra finansieringskällor, i första hand privata banker.

Någon motsvarighet till IFC finns inle i AfDB och AsDB. Den senare har emellertid 1983 beslutat atl i begränsad omfattning göra investeringar av riskvilligt kapital inom ramen för den ordinarie utlåningen. Del sker genom ärliga avsättningar om 5 milj. dollar från bankens vinst. Riktlinjerna följer i stort sett vad som gäller för IFC:s verksamhet. Till skillnad från IFC kan AsDB också erbjuda riskvilligt kapital indirekt via de nationella finansieringsinstitutionerna.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                      189

Internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD)

Den internationella jordbmksuivecklingsfonden (IFAD) är ett av FN:s fackorgan och upprättades 1977 efter rekommendation frän världslivsme-delskonferensen 1974. IFAD:s uppgift är atl stödja projekt och utvecklingsprogram för livsmedelsproduktion och livsmedelshantering i u-länderna. 1 synnerhet uppmärksammas de fattigaste u-länderna med livsmedelsbrist och u-länder med goda förutsättningar att öka livsmedelsproduktionen. Särskild vikt skall läggas vid näringsstandard och livsvillkor för de fattigaste befolkningsgrupperna.

Verksamhet

Under åren 1978-83 beviljade IFAD 135 lån till 77 länder på sammanlagt 1 577milj. dollar. 67% av lånen gavs på synnerligen mjuka villkor till de fattigaste u-länderna. Räntan på dessa lån år 1 %, amorteringstiden är femtio år, varav de första tio är amorteringsfria. Av de län som ges på de gynnsammaste villkoren går huvuddelen till länder med en per capita-inkomst pä 300 dollar eller mindre. Omkring 32% av IFAD:s resurser går till kategorin minst utvecklade länder. Av de totala resurserna har ungefär 30% gåtl till asiatiska u-länder, 34% till afrikanska, 20% till latinamerikanska länder och 16% till länder i Mellanöstern och Nordafrika. Utöver lån förekommer även ett visst tekniskt bistånd. Av IFAD:s projekt har 68 utarbetats av fonden, medan övriga 67 genomförts i samarbete med andra internationella utvecklingsorgan.

Organisation

IFAD:s medlemsländer - f. n. 139 - är indelade i tre kategorier: OECD-länder, OPEC-länder och mottagarländer. Samtliga länder ingår i en styrande församling. Varje kategori har 600 röster. Inom de bidragsgivande kategorierna fördelas rösträtten i stor ulslräckning i relation lill bidragsandel.

IFADrs styrelse består av 18 medlemmar, sex från varje kategori, och den väljs för en treårsperiod. Danmark år fr. o. m. 1984 ordinarie styrelsemedlem för de nordiska länderna. Sekretariatet, som har knappt 200 anställda, leds av en person från OPEC-gmppen, fr. o. m. 19 november 1984 Idriss Jazairy, Algeriet.

Finansiering

Fonden hade för sin första verksamhetsperiod 1061 milj. dollar till sitt förfogande, varav 57% kom från OECD-länderna och 43% från OPEC-länderna. Sveriges bidrag uppgick lill sammanlagl 115 milj. kr. Delta utgjorde 2,5 % av den totala summan.

En påfyllnad om 1 lOOmilj. dollar för treårsperioden 1981-83 irädde i kraft försl i juni   1982. OECD-ländernas bidrag under påfyllnaden är

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                           190

620milj. dollar, OPEC-ländernas 450milj. dollar medan övriga u-länder svarar för 30 milj. dollar. Sverige bidrog under perioden med 148,3 milj. kr. vilket är 3,1 % av det totala påfyllnadsbeloppet

Inbetalningen till den första påfyllnaden har gåtl långsammare än väntat och IFAD har därför fått lov att skära ned utlåningen under 1983 jämfört med 1982.

Förhandlingar om en andra påfyllnad av IFAD:s resurser påböijades under 1983 men har ännu inte resulterat i en slutlig överenskommelse. Det stora hindret utgörs av frågan om bidragsfördelningen mellan OECD-länderna och OPEC-länderna. Del står emellertid klart att det totala påfyllnadsbeloppet kommer att bli avsevärt lägre än till den första påfyllnaden, troligen mellan 700-800 milj. dollar för perioden 1985-87.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                        191

LIVSMEDELSBISTÅND

FN:s/FAO:s världslivsmedelsprogram (WFP)

Under årtiondena efter andra världskriget använde vissa länder, främst USA, sina stora spannmålsöverskott för bilateral livsmedelshjälp i vida störte än nuvarande omfattning. Efterhand växte krav fram pä ett internationellt komplement till den bilaterala hjälpen. År 1963 inrättades WFP som en multilateral kanal för livsmedelshjälp, underställd FN och FAO.

Verksamhet

WFP lämnar bistånd i form av livsmedel främst lill jordbmksutveck-lingsprojekt, där matransoner delas ut fill de anställda vid anläggningsarbeten, s.k. food-for-work. WFP ger ocksä hjälp till från näringssynpunkt särskilt behövande grupper, t.ex. kvinnor och spädbarn, skolbarn samt flyktingar etc. Vidare används ca 25% av WFP:s totala resurser för katastrofbistånd.

En medveten satsning sker pä de fattigaste u-länderna, som mottar ca 80% av WFP:s utveckhngshjälp.

Organisation

WFP:s styrande organ är Committee on Food Aid Policies and Programmes (CFA), som består av 30 medlemsländer, varav hälften u-länder. Sverige har deltagit i WFP:s styrelse under större delen av perioden sedan 1963. Innevarande treårsperiod går ul 1985. Danmark och Norge sitter ocksä i CFA f. n. medan Finland avslutade sin första mandatperiod i och med utgången av 1984.

Kommiltén sammanträder två gånger per år i Rom, där WFP har sitt högkvarter. CFA skall, utöver sin slyrelsefunklion för WFP, vara etl forum för debatt och ge rekommendationer om biständsmetoder och biståndspolitik på livsmedelsområdet. Sammanlagl drygt 900 personer arbetar för WFP. I 76 mottagarländer finns 165 FN-handläggare och 500 lokal-anställda. I huvudkontoret i Rom arbetar 100 handläggare och 160 lokalan-ställda biträden. Chef för programmet är för närvarande James C. Ingram, Australien.

Finansiering

WFP finansieras med frivilliga bidrag, dels i form av livsmedel, dels i form av kontanter för att betala administration, frakt, försäkringar etc.

Bidragen lill WFP har ökat från några tiotal milj. dollar per år under de första åren lill 770 milj. dollar under tvåärsperioden 1981-82. Bidragsmålet för WFP:s reguljära resurser är 1200 milj. dollar för perioden 1983-84. I slutet av mars 1984 hade målet uppfyllts till 82%. 91 länder hade givit eller utlovat bidrag. Bidragsmålet för nästa tväårsperiod är 1 350milj. dollar.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                        192

Därtill kommer bidragen till del internationella beredskapslagret av livsmedel för katastrofinsatser (International Emergency Food Reserve, lEFR) som till största delen kanaliseras via WFP. 1983 uppgick lEFR-bi-dragen till 534000 ton livsmedel till en kostnad inkl. frakt av 149 milj. dollar. Vidare slussades en mindre del av de spannmälsgåvor som omfattas av livsmedelshjälpskonventionen (Food Aid Convention, FAC) genom WFP. 1983 filifördes WFP härigenom 188000 ton spannmål till en kostnad inkl. frakt av 44 milj. dollar.

WFP förmedlar alltmer bilateral livsmedelshjälp. Inte minst utnyttjas WFP i s. k. triangelaffärer, där ett givariand begär WFP:s bistånd att köpa upp livsmedel i ett u-land för gåva till ett annat, ofta närbeläget, mottagarland. 1982 förmedlade WFP 380000 lon bilateral livsmedelshjälp och 1983 hela 750000 ton.

Sammantaget har WFP under vart och ett av åren 1982, 1983 och 1984 levererat ca 2 milj. ton livsmedel, dvs. mellan 20 och 25% av den globala livsmedelshjälpen. Av dessa 2milj. föll 45% pä WFP:s reguljära program, 23% på lEFR, 13% på FAC och 19% på livsmedelssändningar för bilaterala givare och andra FN-organ. Huvuddelen av WFP:s leveranser eller 82% bestod av spannmål med mejeriprodukter, främst mjölkpulver, pä andra plats (6,5 %).

1983 uppgick kontantbidragen lill 127,5 milj. dollar. Huvuddelen av dessa pengar användes lill frakter.

Den svenska andelen av de reguljära WFP-medlen uppgick under bidragsperioden 1983-84 till ca 2,2%. Dominerande bidragsgivare är USA och Canada med 26 resp. 21 %.

För vardera 1985 och 1986 har Sverige utfäst elt bidrag pä 78 milj. kr. Det svenska bidraget är till två tredjedelar bundet till upphandling i Sverige. Bland erbjudna svenska livsmedel har WFP på senare år nästan uteslutande valt vegetabilisk olja. 1983/84 levererades ca 6000 ton olja. Därutöver har Sverige under de senaste budgetåren ställt 3 milj. kr. till WFP:s förfogande för att täcka vissa kostnader för kompletterande utrustning i samband med WFP-projekt. Dessa bidrag har till största delen använts för upphandling av transportmedel i Sverige.

1980 års konvention om livsmedelshjälp (FAC)

Konventionen om livsmedelshjälp (FAC) är en del av det isedan 1971 gällande internationella veteavtalet. Tanken var att komplettera detta avtal med ett bidrag till u-ländernas livsmedelstrygghet genom att i en biståndskonvention göra åtaganden om ärliga spannmålsleveranser.

1980 ärs konvention har föriångls i tvä omgångar och gäller nu till den 30 juni 1986.

Prop, 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                       193

Syftet med konventionen äran bidra till aU nå det mål på 10 miljoner ton spannmålsbistånd per år, som uppställdes av 1974 års världslivsmedels-konferens.

Finansiering

De 12 medlemmarna (varav EG är en) har åtagit sig att leverera sammanlagl minst 7,6milj. ton per är. De största andelarna faller på USA (4470000ton), EG (1650000ton), Canada (600000lon), Australien (400000ton) och Japan (300000lon). Sveriges åriiga bidrag är 40000lon.

Bidragen utgår i form av spannmål, inklusive ris, eller kontantbidrag, omräknade enligt världsmarknadspris. Leveranserna sker som gåva eller som förmånlig kredil, bilateralt eller multilateralt enligt givarens bestämmande.

Av de totala åtagandena gär ca 5% genom WFP. Det svenska bidraget levereras i form av mjöl. Det kanaliseras i sin helhet genom WFP, som även får ett fraktbidrag. De totala svenska kostnaderna beräknas till 81 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

Styrande organ

Del Internationella velerådets sekretariat och en under konvenlionen upprättad kommitté för livsmedelshjälp (Food Aid Committee) är ansvariga för konventionens tillämpning. Alla tolv medlemmarna ingår i kommiltén.

Internationella beredskapslagret av livsmedel för katastroflnsatser (lEFR)

FN:s generalförsamlings sjunde extra möte år 1975 antog en resolution, vari medlemsländerna uppmanas att ställa pengar eller livsmedel till WFP:s förfogande för katastrofinsatser i u-länder. Målet sattes vid en reserv på minst 500000 lon spannmål. Det internationella beredskapslagrei (lEFR) upprättades 1976. Sedan 1978 har beredskapslagret en mera permanent karaktär med ärliga påfyllnader.

Finansiering

Utfästelserna till lEFR är frivilliga. Enskilda länder ålar sig att hålla en viss kvantitet livsmedel i lager som med kort varsel kan användas i katastrofinsatser. Bidragsmålet har uppnåtts 1981 och 1983, samt åven 1982 om andra livsmedel än spannmål medräknas. 1983 uppgick bidragen till 501000 ton spannmål och 33000 ton andra livsmedel. 89% av bidragen kanaliserades genom WFP.

Bidragsgivare till lEFR är i stort sett samma länder som till FAC.

Prop, 1984/85:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet                            194

Diskussioner har förts om hur lEFR skall kunna förstärkas. Som ett resultat härav görs numera separata utfästelser till lEFR i samband med WFP:s ordinarie bidragskonferens.

Sverige var en av initiativtagarna till lEFR och har stött lagret sedan dess tillkomst. Det svenska åtagandet består av 40000 lon svenskt vete eller vetemjöl, 1250 ton matolja samt bidrag för att täcka fraktkostnaderna. Sveriges bidrag ställs till WFP:s förfogande. Kostnadem beräknas för budgetåret 1984/85 uppgå till 108milj. kr. Därutöver lämnades i oktober 1984 ett extra bidrag på 10 milj. kr., som användes till ca 900 ton matolja.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                         195

ÖVRIGA ORGANISATIONER

FN:s flyktingkommissarie (UNHCR)

Syfte och verksamhet

FN:s flyktingkommissarie böljade sin verksamhel 1951. UNHCR:s uppgift är att ge rättsligt skydd och bistånd ät flyktingar och ät människor som befinner sig i en motsvarande situation. En stor del av UNHCR:s arbete är inriktat på att i internationella överenskommelser och nationell lagstiftning främja flyktingars rättigheter, och se till att dessa tillämpas av de enskilda staterna.

På grund av kraftigt ökade flyktingströmmar i synnerhet mellan u-länder sedan mitten av 70-talet har UNHCR:s verksamhet fått en mycket snabb tillväxt och kommit atl domineras av stora biståndsprogram.

I en akut massflyktingsitualion söker UNHCR i första hand tillhandahålla hjälp för överlevnad i form av livsmedel, tält och filtar. Hjälpen kan vid behov utvidgas till att omfatta bostäder, vattenförsörjning, hälsovård, utbildning, utmsining för viss självförsöijning etc. Redan pä ett tidigt stadium söker UNHCR finna varaktiga lösningar för flyktingarna. Frivillig repatriering anses vara den bästa lösningen. Alternativt kan lokal integra-fion och omplacering i tredje land komma ifråga. På senare år har flyktingläger tenderat att permanentas och därmed ta i anspråk en stor del av UNHCR:s resurser för bistånd under en följd av är.

Organisation

UNHCR:s verksamhet granskas av en rådgivande kommitté, den s. k. exekutivkommittén. Kommittén har 41 medlemmar. Sverige är medlem sedan 1958.

Kommittén sammanträder en gång per år i Geneve. Dämtöver äger informella möten mm ett par gånger per år. Detta sker för att bidragslän-dema löpande skall kunna fä insyn i UNHCRts verksamhet. Flyktingkommissarie är sedan 1978 dansken Poul Hartling.

Finansiering

Flyktingkommissariens verksamhet finansieras genom frivilliga bidrag medan kostnaderna för sekretariatet i Geneve inklusive fältkontoren, f. n. ca 1 600 personer, till en dryg fjärdedel bestrids via FN:s ordinarie budget.

UNHCRis verksamhet växte explosionsartat under senare delen av 1970-talel. 1975 uppgick totala budgeten till 69 milj. dollar och 1980 till 497 milj. dollar. En viss stabilisering har därefter inträtt samtidigt som UNHCR kunnat dra nytta av dollarkursutvecklingen. För 1985 räknar UNHCR med en budget på drygt 400milj. dollar.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                       196

De största bidragsgivarna år USA. Japan, Västtyskland, Canada och Sverige. Sveriges reguljära bidrag för verksamhetsåret 1984 uppgick till 60milj. kr. Därutöver gavs omfattande extra bidrag från bl. a. katastrofanslaget lill UNHCR:s särskilda program. Pä senare år har merparten av dessa program förts in under den reguljära budgeten med påföljd all medelsbehovet ökar för denna.

Liksom de flesta andra organisationer inom FN-syslemet har UNHCR svårt att nä de fastställda bidragsmålen. På grund av vikande inkomster fömtser UNHCR särskilt stora problem med att finansiera 1985 års program. Ett annat problem är den ökade specialdestineringen av bidrag vilket minskar flyktingkommissariens möjligheter att på ett rättvisi sätt fördela resurserna mellan de olika flyktinggrupperna.

FN:s hjälpprogram för palestinaflyktingar (UNRWA)

FN:s hjälpprogram för palestinaflyktingar började sin verksamhet 1950. UNRWA bistår de flyktingar som 1948 lämnade Palesfina vid Israels tillkomst samt dem som blev flyktingar efter junikriget 1967. I dag är ca 1,9milj. palestinier registrerade som flyktingar hos UNRWA. Ungefär en tredjedel av dessa befinner sig i läger i Jordanien, Libanon, Syrien saml Gaza-remsan och pä Västbanken.

Verksamhet

Programmet för palestinaflyktingar omfattar ulbildning, hälsovård och livsmedelshjälp. Genom utbildningsprogrammet vilket omfattar två tredjedelar av budgeten, utbildas drygl 340000 palestinska barn i 650 skolor. Ca 10000 lärare, nästan samtliga palestinska flyktingar, tjänstgör inom utbildningsprogrammet.

Organisation

UNRWArs chef, med titel generalkommissarie, rapporterar varje år till generalförsamlingen om organisationens verksamhet. Sedan 1979 är svensken Olof Rydbeck generalkommissarie. En rådgivande kommitté deltar i planeringen av organisationens verksamhet.

Finansiering

UNRWA:s budget för 1985 är beräknad till 260milj. dollar. De största bidragsgivarna är USA, EG, Japan, Sverige och Norge. Det svenska bidraget för 1984 uppgick till 55 milj. kr. Extra bidrag pä 5 milj. kr. har av Sverige lämnats för vardera av de senaste tre åren. Vidare har Sverige lämnat extra bidrag för UNRWA:s insatser i Libanon till följd av Israels invasion i juni 1982.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                         197

Organisationen har under flera års tid haft finansiella svårigheter, vilka ytteriigare förvärrades under del gångna året. Svårigheterna beror bl. a. pä att koslnaderna för programmet automatiskt ökar genom stigande matpriser och löner men framför allt genom att antalet barn i skolålder ständigt växer.

Bidragen till programmet ökar däremot inle i samma takt. Hotet om att tvingas skära ned utbildningsprogrammet eller t.o.m. stänga samlliga skolor vilar ständigt över organisationen och har avvärjts flera gånger endasl genom betydande extra bidrag i sista stund.

Internationella federationen för familjeplanering (IPPF)

IPPF hade när federationen gmndades 1952 endast åtta medlemsorganisationer, däribland Riksförbundet för Sexuell Upplysning (RFSU). IPPF har idag medlemsorganisationer i ett hundratal länder, och är den största enskilda internationella organisationen efter Röda Korset.

Verksamhet

Det övergripande målet för verksamheten är atl främja familjeplanering och ansvarigt föräldraskap, dvs. människors rätt att själva besluta om hur många barn de vill ha och hur tätt de skall komma. Federationen verkar för att öka medvetenheten om befolkningsfrågans betydelse och för att den beaktas i nationella och internationella utvecklingsplaner. Samtidigt satsar man pä att utveckla och förbättra tillgången på familjeplaneringsservice. Särskilda ansträngningar görs för att förändra attityderna hos männen. Genom att vidga samarbetet med andra organisationer, enskilda säväl som olika FN-organ, söker man skapa en bredare förankring för sin verksamhet. Federationen har elt nära samarbete med WHO i frägor som rör sexualundervisning, nutrition och familjeplaneringsservice inom ramen för mödra- och barnavård.

Organisation

Representanter för samtliga medlemsorganisationer sammankallas vart tredje år till den s. k. medlemsförsamlingen. Då fastställs en arbetsplan för tre år framåt. Ansvaret för verksamheten i övrigt ligger på styrelsen, som har 48 medlemmar frän olika medlemsorganisationer, valda på regional basis.

Arbetet leds av federationens generalsekreterare, lankesen Bradman Weerakoon, som tillträtt 1984. En medicinsk panel under ledning av professor Ulf Borell vid Karolinska Institutet fungerar som rådgivare till IPPF:s styrelse och till medlemsorganisationerna bl.a. i frågor som rör preventivmedel.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                          198

Federationens huvudkontor är beläget i London och har ca 130 anställda. IPPF har under de senaste åren vidtagit en rad åtgärder i syfte att minska personalen och rationalisera verksamheten.

Finansiering

IPPF:s verksamhet finansieras genom frivilliga bidrag från regeringar, organisationer och privata bidragsgivare. Därtill kommer inkomster från medlemsorganisationerna i form av medlemsavgifter, inkomster från försäljning av preventivmedel, lokala bidrag m.m. De sammanlagda inkomsterna för 1984 beräknas att komma att uppgä till drygt 80milj. dollar varav ca50milj. i form av statliga bidrag. USA, Japan, Sverige, Canada, Storbritannien och Norge är de största bidragsgivarna. Det är stor risk att det amerikanska bidraget, ca25% av de frivilliga bidragen f.n., kommer att dras in som en följd av USA:s nya riktlinjer för befolkningsbistånd. För treårsperioden 1981/82-1983/84 var Sveriges bidrag sammanlagt 150milj. kr. Det svenska bidraget för 1984 är 60milj.kr. Enligt avtal med IPPF skall 10%därav användas för särskilda ändamål, bl.a. projekt för kvinnors utveckling och för ungdomsprojekl.

UNCTAD/GATT:s internationella handelscentrum (ITC)

UNCTAD/GATT:s internationella handelscenlrum (ITC) bildades 1964. Dess syfte är bl.a. att främja u-ländernas export genom marknadsundersökningar, utveckling av nya produkter, marknadsföring samt medverkan till uppbyggnad av nya insfitufioner för export. I enlighet med nordiska rekommendationer har ITC i ökande grad uppmärksammat de minst utvecklade ländernas behov.

Organisation

Riktlinjerna för ITC:s verksamhet fastställs av de beslutande organen i UNCTAD och GATT på gmndval av rekommendationer från en rådgivande grupp (Joint Advisory Group on ITC) i vilken representanter för alla medlemsländer deltar.

För den löpande verksamheten svarar ett sekretariat i (jenéve med ca230 anställda, vartill kommer ca 500 på fältet. Sedan maj 1981 är svensken Göran Engblom chef för sekretariatet.

Finansiering

ITC:s sammanlagda utbetalningar för verksamhetsåret 1983 uppgick till 25,7 milj. dollar. Sverige är den störste enskilde bidragsgivaren. Det svenska bidraget uppgick budgetårel 1984/85 till lOmilj.kr. Dessutom samarbetar Sverige med ITC inom ramen för det bilaterala utvecklingssamarbetet.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet

199

BISTÅNDET TILL ENSKILDA PROGRAMLÄNDER

ANGOLA

Cabinda

ZAMBIA

Mocamedes

BOTSWANA

600 km

Befolkning

Befolkningstillväxt/år

BNP/invånare

8-9 milj (1984) 2,4% (1981) 475 dollar (1983)

Offentligt nettobistånd/person

-     totalt (exkl. östländer)

-     Sverige

26 kr. (1979) 12,5 kr. (1983/84)

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                          200

Ekonomisk och social utveckling

Med sina naturtillgångar olja, diamanter, järnmalm, rika fiskevatten och bördiga jordar har Angola en betydande utvecklingspotential pä längre sikt. Efler problem under lidigare tvä år försämrades landets ekonomi ytterligare under 1983 och delvis även under 1984. Utvecklingen försvårades allvarligt av främsl rebellrörelsen UNITA:s sabotage verksamhet. Jordbruket har drabbats av torka, och priserna på flera av landets exportprodukter har sjunkit. Utvinningen av bland annat järnmalm har tidigare stoppats p.g.a. sydafrikanska attacker. Som en följd av de senaste årens krig och en alll störte brist på enkla konsumtionsvaror samt låga producentpriser har majoriteten av småbönderna återgätl till en självhushåll-ningsekonomi. Behoven av reservdelar lill industrin, livsmedel och försvarsmateriel har ökat. P.g.a. det besvärliga läget antogs en ekonomisk krisplan för 1983, vilken senare förlängts för 1984. Enligt planen skall en koncentration av resurser ske till dels försvar, dels produktion av basvaror och livsmedel för landets försörjning samt exportvaror. Importen har skurits ned och nyinvesteringar skjutits på framtiden. Befintliga produktionsanläggningar skall rustas upp. Landets externa skuldsättning kontrolleras hårdare. Flera av de prioriterade programmen inom krisplanen avser primärhälsovård och ulbildning. Familjejordbmkets roll i livsmedelsproduktionen försöker man på olika vägar stimulera, något som dock försvåras av krigssituationen. Man försöker stärka industrins produktion av enkla jordbruksredskap och andra insatsvaror för jordbruket.

Även om valulasituationen 1984 något förbättrades har försörjningsproblemen ytterligare förvärrats. Trots stora satsningar på hälsoomrädet beräknas barnadödligheten ha ökat väsenlligt. Krigsförhällandena har hindrat produktion och distribution. Därtill kommer problem med en kraftigt övervärderad valuta, växande inflation och svart marknad.

Många angolaner har p. g. a. kriget tvingats lämna sina hem och odlingsområden, vilket inneburit ytterligare påfrestningar för landet.

Förutom problem orsakade av torka och stridigheter på landets bördiga centrala högplatå, har huvudstaden Luanda med omnejd under 1984 drabbats av svåra slagregn, vilka förstört bostäder och vägar saml förvärrat hälsosiluationen. Även om lägel således är mycket allvarligt, har dock ekonomin i vissa avseenden förbättrats något. Främst har detta berott på växande exportintäkter från oljesektorn samt hårda begränsningar av importen vilket lett till balans i den externa ekonomin.

Angola deltar i förhandlingarna om ett tredje Lomé-avtal och överväger medlemsskap i IMF och Världsbanken. Regeringen har en öppen attityd till investeringar av företag frän västländer.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                      201

Sveriges bistånd

Samarbelsavtalet för kalenderåren 1983 och 1984 omfattar totalt 205 milj.kr., varav 65 milj. kr. år bundna till upphandling av varor och ijänster i Sverige. Sverige är därmed en av de största biståndsgivarna i Angola. Biståndet koncentreras på fiske och hälsovård. Det omfattar dessulom importslöd och en personal-och konsultfond. Ett nytt samarbetsavial avseende kalenderåren 1985 och 1986 förutses ingås ijanuari 1985. Samarbetet avses under den nya avtalsperioden utvidgas med insatser inom transportsektorn saml upprustning av industrianläggningar med anknytning lill nuvarande samarbetsomräden.

Brislen på administrativt utbildad och erfaren förvaltningspersonal är stor. Personalbistånd och förvaltningsslöd är en förulsällning för ell effektivt svenskt bistånd. Angola har begärt svenskt stöd till insatser för utbildning inom finans-och induslriminislerierna. Vidare har en insats inletts i samarbete med ITC vilken syftar lill atl förbättra Angolas importrutiner.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell:

Disponibelt                                               1984                  1985

Anslag                                                         105                      105

Ingående reservation                                     76                     3

Summa                                                      181                      108

Fördelning                                                  Utbetall          Planerat

1984                 1985

Fiske (hantverksfiske

och fiskeriundersökningar) Fiskeskola Hälsovård Importstöd

Importutbildning (ITC) Landsbygdselektrifiering Personal- och konsultfond Fällarbetarbostäder Transportsektorn

Summa

Utgående reservation

13

18

44

15

27

15

48

40

-

3

32

-

4

5

10

15

-

2

178

113

3

Den ingående reservationen 1984 förklaras av försenade utbetalningar under importstödet samt hälso-och fiskeprogrammen. Dessa förseningar är av tillfällig natur och reservationen 76 milj. kr. i januari 1984 väntas bli reducerad lill ca 3 milj. kr. vid ingången av den nya avtalsperioden.

Importslöd och stöd till landsbygdselektrifiering

Strävandena all öka del ändamälsbestämda biståndet pä importslödets bekostnad har försvårats av del försämrade ekonomiska lägel och säkerhetssituationen i landet. Importslödet har inriktats på iransporl- och en-14    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                       202

ergiseklorerna bl.a. eleklrisk utrustning och ett projekt för elektrifiering av landsbygden (Dembos) som huvudsakligen finansieras med en u-kredit.

Importutbildning ITC

En särskild insats genomförs i samarbete med ITC för förbättring av importhanteringen i landet.

Fiske

Inom fiskesektorn stöds hantverksfiske och fiskeriundersökningar. Stödet till hanlverksfisket omfattar bl.a. försöksverksamhet med svenska fiskebåtar och fiskeutrustning till fiskeföreningar. Målet med hanlverksfis-keslödel är att öka fångsterna och förbättra livsmedelssitualionen i landet. Ett forskningsfartyg har reparerats i Sverige och påbörjat sin verksamhet i Angola. Målet med fiskeriundersökningarna är att förbättra Angolas förmåga atl rationellt utnyttja och skydda sina fiskeresurser.

Fiskeskola

Stöd till en fiskeskola i Cacuaco syftar till atl utbilda angolansk besätl-ningspersonal lill fiskeflottan. Sverige hjälper till atl bygga en skola med fem ulbildningsgrenar för 300 elever.

Hälsovård

Programmet omfattar primärhälsovård, nutritionsinsatser, vaccinationskampanjer, förbättring av vatten och avlopp samt transporter.

Personal- och konsultfond

Fonden har utnyttjats för upphandling av tjänster inom undervisning och energi från Portugal och Sverige. Studier av förmansutbildning inom vissa industrier samt av möjligheter till industrirehabilitering inom övriga samarbetsområden planeras.

Fältarbelarbosläder

Personalbistånd inom koncentrationssektorerna för biståndet är stort. Genom uppförande av 26 fältarbetarbostäder under 1984-1985 kan perso nal- och förvallningsbiståndet utvidgas.

Bislånd uianför landramen

Stöd har utgått till enskilda organisationers projekt i Angola, bl.a. till Röda korset. Rädda barnen. Frikyrkan hjälper och Svenska kvinnors vänsterförbund. Vidare har under 1984 katastrofbistånd lämnats som slöd till hemlösa i mellersta och södra Angola samt till inköp av utsäde och andra insatsvaror för småbönder.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet

BANGLADESH

203

A,

\

~Z------- "vv-.NvRangamatiY I                    ■

INDIEN

BURMA

Befolkning

Befolkningstillväxt/är

BNP/invånare

Offentligt nettobiständ/person

-   totalt

—           Sverige

96milj. (1983) 2,5% (1982) 140 dollar (1982)

113 kr. (1982/83) 1,15 kr. (1983/84)

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                         204

Ekonomisk och social utveckling

Under 1984 präglades Bangladesh av förberedelser för de val som skall avlösa det undantagstillstånd som rått i landel sedan våren 1982.

Liksom 1982/83 åtnjöt Bangladesh under 1983/84 rekordskördar och då ekonomin i sin helhet är beroende av jordbmket ledde detta lill en avsevård tillväxt för ekonomin i stort. Den ekonomiska återhämtningen har därmed fortsatt efter nägra besvärliga är i början på 1980-talet.

Regeringen har fortsatt all föra en restriktiv budgetpolitik, vilket har lett lill begränsningar av statsutgifterna — bl.a. i form av minskade subventioner lill jordbmket. I förening med sjunkande priser på den importerade oljan har delta bidragit till en något förbättrad budget- och bytesbalans. Vidare har överföringarna frän bangladeshiska gästarbetare utomlands fortsalt att öka kraftigt. Höjda världsmarknadspriser på råjute har förbättrat landets exportinkomster.

En kraftig ökning av penningmängden har drivit upp priserna bl.a. pä jordbruksvaror.

Jordbruket är nyckelseklorn i Bangladeshs ekonomi med en andel om ca 60% av BNP. Regeringen eftersträvar självförsöijning på spannmål (ris och vete) och betydande satsningar har gjorts på konstbevattning, högavkastande sädesslag och handelsgödsel. Livsmedelsproduktionen i stort förblir dock huvudsakligen beroende av rådande väderförhållanden. Trots ett gynnsamt skördeutfall har landet 1983/84 måst importera nära 15% av sin livsmedelskonsumtion.

Industriulvecklingen har ännu inte tagit sig upp ur sin stagnation, trots regeringens försök att överföra ett antal stora, lidigare statliga textil- och jutefabriker i privat ägo. Många av dessa har haft stora lager som sålts av innan produktion påbörjats i privat regi.

Bangladeshs skuldsitualion fortsätter att försämras då landet nu måste bölja återbetala de län som upptogs strax efter självständigheten.

Bangladeshs befolkning ökar med ca 2 milj. per år, vilket bidrar till att allt fler blir jordlösa och all arbetslösheten förvärtas. Mer än en fjärdedel av befolkningen beräknas vara undersysselsatt. Försök görs nu att stärka artendatorernas ställning och en ny jordreform har diskuterats.

Biståndsberoendet ökar och 1983/84 finansierades landets utvecklingsbudget lill ca 90% med biständsmedel.

Sveriges bistånd

Sveriges utvecklingssamarbete med Bangladesh regleras av ett tvåårsavtal för budgetåren 1983/84-1984/85 och omfattar totalt 290milj. kr., varav 145 milj. kr. avser 1984/85. Sverige står för en mindre del av det bistånd Bangladesh erhåller. De största givarna är Japan, USA och Världsbanken.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                      205

Avsiklen är alt del svenska biståndet under 1984/85 lill minst 50% skall inriktas på all nå den fattigare delen av landsbygdsbefokningen, främst genom insatser för jordlösa och småbönder.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

Disponibelt

1983/84

1984/85

Anslag

Ingående reservation

Summa

145

42

187

145 76

221

Fördelning

Utbetalt 1983/84

Planerat

1984/85

Landsbygdsutveckling Hälsovård/familjeplanering Yrkesutbildning Konsultfond Importslöd, bundet Importstöd, obundet

Summa

Utgående reservation

25 20 9 1 44 12

111

76

46

25 10

1 73 57

212

9

Reservationen vid utgången av budgetåret 1983/84 var osedvanligt stor vilket främsl förklaras av atl Sverige innehöll medel som tidigare avsatts för upphandling av gasturbiner under importslödet.

Landsbygdsutveckling

Sysselsättningsprogram för offentliga arbeten av beredskapskaraktår har förekommit i landet sedan början på 1960-talet. I syfte att än mer inrikta sädana insatser pä jordlösa bönder och fattigbönder, har Sverige och Bangladesh inlett samarbete för att öka sysselsättningen för dessa grupper. Projekten, som påbörjats i liten skala 1982 för att sedan gradvis expandera, omfattar anläggning av vägar, broar, fördämningar, dräneringskanaler och fiskedammar. Särskilda program planeras för kvinnor. Programmet skall utformas så att kapitalintensiva projekt undviks.

Fr.o.m. 1981/82 lämnas svenskt stöd till ett program för flodreglering och dränering. Stödet, som samordnas med en pågående nederländsk insats, inriktas på atl höja livsmedelsproduktionen. Valet av områden sker efter en analys av de sociala konsekvenserna och med beaktande av biståndets inriktning pä den fattiga landsbygdsbefolkningen.

Hälsovård och familjeplanering

Sverige stöder, tillsammans med en rad andra biståndsgivare, del bangladeshiska familjehälsovärdsprogrammei. Det syftar till att förbättra bas-hälsovården i landet genom förebyggande insatser, spridande av bättre sjukvärdsrutiner och byggnation och ulruslning av hälsostationer, läkar-ceniraler och enheter för mödra- och barnavård på landsbygden. Sverige har i olika sammanhang framfört atl alltför slor vikt i familjeplaneringen

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                       206

läggs vid steriliseringar på bekostnad av andra preventivmetoder. Genom det ökade antalet ingrepp har den medicinska kvaliteten blivit lidande. Ekonomiska bidrag till sjukvårdspersonal och patienter premierar steriliseringar och minskar därmed den valfrihet som bör gälla i fråga om olika preventivmetoder. Utformningen av programmets nästa fas får avgöra i vad mån svenskt stöd kan bli aktuellt åven fortsättningsvis.

Sverige finanserar vidare delar av ett program som drivs .av UNICEF avseende inköp och distribution av basläkemedel och vitaminer.

Yrkesutbildning

Yrkesskoleinsatsen har pågätt sedan 1976/77 i syfte att avhjälpa brislen på yrkeskunnig arbetskraft. En praktisk inriktning av utbildningen eftersträvas. Förutom ett begränsat personalbistånd består det svenska stödet av utrustning till ett trettiotal skolor och inrättande av en yrkeslärarskola. Under 1982/83 utvidgades och förlängdes insatsen till att bl.a. omfatta renovering av gamla undervisningslokaler.

Importstöd

Under 1983/1984 användes det obundna importstödet huvudsakligen till råvaror och reservdelar för den privata industrin och till modernisering av ett pappersbruk. Den bundna delen av importstödet har använts för att köpa bl. a. aluminiumtråd, telefonväxlar, lastbilar och rapsolja samt till att modernisera landets största massa- och pappersfabrik.

Våren 1984 enades Sverige och Bangladesh om alt importstiidet fortsättningsvis skall inriktas pä enklare produkter än tidigare och på ett mer begränsat antal vamslag. SIDA:s medverkan i handläggningen fömtses öka.

Bistånd utanför landramen

Under budgetåret 1983/84 beviljades bidrag om totalt ca 15 milj. kr. till svenska enskilda organisationer för verksamhet i Bangladesh. Den största mottagaren är Frikyrkan hjälper som bl. a. driver projekt för familjeplanering och byutveckling. På ön Bhola i södra Bangladesh är Pingstmissionens u-landshjälp verksam med bl.a. en yrkesskola och ett byutvecklingspro-jekt med tonvikt på fiske. Föreningen Svalorna får stöd till två byutveck-lingsprojekt.

SAREC stöder ett internationellt forskningscentrum för diarrésjukdomar i Bangladesh.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                          207

BOTSWANA

Befolkning

Befolkningsullväxt/år

BNP/invänare

Offentligt nettobistånd/person

-     totalt (exkl. östländer)

-     Sverige

1 milj. (1983) 3,5% (1982) 1010 dollar (1981)

353 kr. (1980) 79,80 kr. (1983/84)

Prop. 1984/85:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet                                        208

Ekonomisk och social utveckling

Botswana med ett utsatt läge i södra Afrika är en av Afrikas få demokratier med parlamentariskt flerpartisystem.

Botswanas ekonomiska tillväxt har sedan självständigheten 1966, då landet var etl av jordens fattigaste länder, varit hög jämfört med många andra u-länders. Botswanas ekonomi kännetecknas av dualismen mellan de traditionella och moderna sektorerna. 73 % av landets invånare är för sin försörjning beroende av jordbruk och boskapsskötsel medan dessa näringar endast svarar för 13% av BNP. Den moderna industrisektom sysselsätter endast 6% av arbetskraften men svarar för 48% av BNP. Under 1970-lalel skedde en snabb utveckling inom gmvnäririgen. Denna utveckling kulminerade 1978-1980 dä försäljningen enbart av diamanter svarade för nästan 60% av landets totala export och efterfrågan på koppar och nickel också var tillfredsställande. Under 1970-talet skedde en kraftig ökning av antalet sysselsatta med lönearbete inom industri, gruvnäring och förvaltning från 38000 1971 fill nästan 100000 vid 1980-talets början.

De första åren av 1980-talet hann den internationella lågkonjunkturen ifatt Botswana. Försäljningsvärdet av diamanter halverades på bara ett är, 1981. Priser och försäljning av koppar och nickel har följt samma trend. Utvecklingen har varit fortsatt negaliv under 1982 och 1983. Regeringen i Botswana har försökt minska de negativa konsekvenserna för landets ekonomi av sammanbrottet inom gruvnäringen med satsning på jordbruk och småindustri. Sedan 1980 har 2500 småbönder fått förmånliga lån för bl.a. bevattning, andra investeringar, och stöd för övergäng till modern boskapsskötsel. Denna satsning på jordbruk och boskapsskötsel har dess-värte inle fåll den betydelse som avsågs eflersom Botswana drabbats av ihållande torka redan 1981. Stora delar av landet som tidigare var halvöken och torta områden är i det närmaste utbrända och omöjliga att använda för jordbmk och boskapsskötsel om inle stora belopp investeras i konstbevattning.

Sveriges bistånd

Svenskt bislånd lämnas till Botswana sedan 1966. T.o.m. budgelåret 1983/84 har 614milj. kr. utbetalats. Utvecklingssamarbetet med Botswana regleras av etl tvåårsavtal för budgetåren 1984/85 och 1985/86 omfattande 160milj. kr. Sverige tillhör tillsammans med Storbritannien och Förbundsrepubliken Tyskland de största biståndsgivarna.

Det svenska biståndet är orienterat mot landsbygdens utveckling och koncentrerat till sektorerna ulbildning, distriktsulveckling, vattenförsöij-ning, småindustri saml personalbistånd.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                      209

Disponibelt                                                  1983/84            1984/85

80 1

80 1

81

81

Utbetalt

Planerat

1983/84

1984/85

20

->->

14

12

24

23

8

4

17

14

1

3

Anslag

Ingående reservation

Summa Fördelning

Undervisning

Distriktsulveckling

Vattenförsörining

Småindustri

Personalbistånd

Konsultfond

Summa                                                         84                   78

Undervisning

Undervisningsstödet har främst använts till atl bygga och utrusta primärskolor på landsbygden. Totalt har ca 1 600 klassrum byggts. Andra betydande insatser har varit nybyggnad och utbyggnad av sekundärskolor, stöd till vuxenutbildning och iredjelandsstipendiering. Under perioden 1974-1981 svarade Sverige för en dryg tredjedel av Botswanas utvecklings-budget för undervisningsinsatser. Med svenskt bistånd har ocksä 15 landsbygdsbibliotek byggts. Uppförandet av ett riksarkiv har delvis finansierats med svenska medel. Stödet har från 1982 mer inriktats mot att förbättra kvaliteten i undervisningen.

Dislriktsutveckling

Stödet till landets nio distriksförvaltningar utgör en fortsättning av Sveriges tidigare engagemang för att stärka landsbygdens ulveckling. De lokala förvaltningarna behöver förstärkas för att klara underhåll och skötsel av skolor, sjukstugor, vattenanläggningar m. m. Insatsen omfattar sju delprogram, varav det viktigaste och mest tidskrävande är att planera och genomföra utbildning av distriktspersonal. I övrigl utgår stöd till bl.a. arbetsintensiv anläggningsverksamhel, uppbyggnad av underhåll för vattenförsörjning i distrikten och byggande av bosläder och arbetslokaler.

Vattenförsörjning

Programmet för vattenförsörjning har som mål att förse landets byar med rent vatten. Sedan 1972 och fram till mars 1983 har landels 17 storbyar och 173 av totalt 337 övriga byar försetts med vattenanläggningar. Utbyggnadstakten är f. n. omkring 40 byar per år. Programmet omfattar även delprojekt såsom moderniserad vattenlagstiftning, system för uppföljning av en acceptabel vattenkvalitet, hygienkampanj och utnyttjande av kol och solenergi för atl pumpa upp vallen.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                        210

Småindustri

Stödet till smäindustriutveckling syftar bl.a. till att utveckla producerande småföretag. Sedan 1974 har bl.a. företagare blivit oberoende med egen verksamhel och 37 stöds i sin ulveckling genom olika former av ulbildning. Programmet innehåller bl.a. kunskapsöverföring genom studiebesök i Sverige. En fond för lån till småföretagare sköts av National Development Bank (NDB). En utvärdering genomförs under hösten 1984 för all utreda förulsåtlningarna för eventuellt fortsatt svenskt stöd.

Personalbistånd

Personalbiståndet omfattar personal som arbetar inom de fyra angivna sektorerna. Ca 40 kontraktsanställda utgör det viktigaste inslaget varav hälften inom vatlenprogrammet. Stödet innehåller vidare löneförstärkning av direktanställd personal (omkring 30 personer, huvuddelen svenskar), utbildning för nationalisering av tjänster, som nu innehas av utländska experter, och en fond för uppköp av konsulttjänster i Sverige.

Konsulifond

En konsultfond har inrättats som ger möjligheter till konsultinsatser även inom andra sektorer än koncenlrationsektorema.

Sverige stödjer Botswanas strävan att importera från andia länder än Sydafrika. Samrådsplikt har införts vid konsultupphandling för svenska biståndsmedel. Del svenska stödet till Botswana är helt obundet. Återflödet har hittills varit mindre än från flertalet andra programländer.

Pä grund av den svåra torkan i Botswana har sedan 1982/83 ca ISmilj.kr. utgått ur katastrofanslaget för vatteninsatser, främst inköp av utmstning för bmnnsborrning.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet ETIOPIEN

211

Befolkning

Befolkningstillväxt/år

BNP/invånare

Offentligt nettobistånd/person

-    totalt (exkl. östländer)

-    Sverige

42 milj. (1983) 2,3% (1983) 115 dollar (1983)

39 kr. (1983) 2,4 kr. (1983/84)

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                          212

Ekonomisk och social utveckling

Etiopien är Afrikas tredje folkrikasle stal och erhåller ett bistånd om ca 6 dollar per invånare. Genomsnillet för Afrikas u-länder är 20 dollar.

Den svåra torka som sedan en följd av är råder i Afrika söder om Sahara har drabbat Etiopien hårdare än någol annat svenskt programland. F. n. beräknas ca 7 miljoner etiopier vara nödlidande inom katastrofområden spridda över hela landet.

Alltsedan revolutionens genomförande för tio år sedan har inbördes strider pågått, främst i landels nordliga delar. Försök att nå en fredlig lösning pä inbördes konflikter har hittills misslyckats.

Ett stalsbärande arbetarparti har bildats i landel i samband med revolutionsjubileet. Statsledningens politik har kännetecknats som en balansgång mellan ösl och väst, avseende politiskt respektive ekonomiskt inflytande. Som statens fönster mot väst betecknas dess ledande bilaterala biståndsgivare: Sverige, Västtyskland och Italien. Världsbanken/IDA och EG är landels största biståndsgivare. Samarbetsformerna med östländer kan karaktäriseras som långivning mol återbetalning i konvertibel valuta.

Utländsk egendom i landet nationaliserades i samband med revolutionen. Förhandlingslösningar om kompensation härför har redan uppnåtts med flera stater. Sedan kontakter med USA inletts i denna fräga har US Eximbank beviljat Etiopien en kredil om drygl 100 milj. dollar för inköp av passagerarflygplan. En ny lagstiftning om joint venlure-förelag i Etiopien har utarbetats som skydd för nya utländska investeringar i landets industri.

Det låga internationella kaffepriset har försämrat landets ekonomiska läge och föranlett växande underskott i bytesbalansen. Valutareserven uppgick i maj 1984 till ca två månaders import.

Jordbruket utgör en hörnsten i landets ekonomi. Det svarar för hälften av BNP, för 90% av exporten saml för 85% av sysselsättningen. Över 60% av exportinkomsterna avser kaffe.

Sveriges bistånd

Utvecklingssamarbetet med Etiopien regleras av ett tvåårigt avtal för budgelåren 1984/85 och 1985/86. Avtalet omfattar 200milj.kr. varav 105 milj. kr. avser budgetårel 1984/85. Biståndet utgår i form av stöd till sektorerna lantbruk, skogsbruk, undervisning, vattenförsörjning och hälsovård. Importstöd förekommer ej.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                       213

DisponibeU                                                 1983/84            1984/85

Anslag

Ingående reservation

Summa Fördelning

Lantbruk

Skogsbruk

Undervisning

Vattenförsörining

Hälsovård

Övrigt

Summa

Utgående reservation

100

100

17

15

117

115

Utbetalt

Planerat

1983/84

1984/85

31

32

22

20

27

30

9

10

5

10

8

13

102

115

15

2

Störte delen av reservationen har uppkommit som följd av all planering för nytt jordbrukssamarbele har visat sig la längre tid än vad som förul-setts.

Lanlbruk

Ett projekt för integrerad landsbygdsutveckling, ARDU, står som modell för jordbmksminisleriets program för utveckling av bondejordbruket, PADEP. Stödet till lantbrukssektorn omfattar vidare personalbistånd, ett markvärdsprojekt, jordbmksminisleriets Minimum Package Programme samt en kartinsals. Inom svenska stödområden har livsmedelsproduktionen ökat.

Skogsbruk

Sverige är efter WFP den största bidragsgivaren till landets skogsprogram. Huvudmålen är att minska skogs-och jordförstöring saml förbättra landsbygdsbefolkningens försörjning med brännved. Stödet avser skydd och nyplantering av statsskogar saml ulveckling av byskogsbruk. En skogsskola - landets enda - saml elt träforskningscentrum ingår i programmet.

Undervisning

Slörre delen av landsbygdens primärskolor har byggts upp med stöd av svensk delfinansiering. Inköp av skolbokspapper och läromedel leder till upphandling i Sverige. Undervisningens kvalitet kräver utökad lärarutbildning, läromedelsutveckling m. m.

Vattenförsörjning

Vatlenprogrammet i Hararghe-regionen har fungerat väl. Tonvikten ligger vid att ordna vatlenanläggningar med enkla tekniska lösningar.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                         214

Hälsovård

Programmet omfattar personalbistånd, utbildning av sjukvårdslärare, stöd till näringsinslitutet ENI samt utrustning till ett barnsjukhus.

Övrigt

Etl rehabiliteringsarbete för barnmatsfabriken Faffa pågår. Fabrikens produkter används för katastrofhjälp. En fond för konsultstudier och speciella utbildningsinsatser har varit verksam.

Bislånd uianför landramen

I samarbete med WFP genomförs elt markvårdsprojekl i Wollo. Slöd utgår även till en försöksanläggning för produktion av byggnadsmaterial, s.k. PLG-block, till lägre kostnader. Den ämnesinriktade vt;rksamheten omfattade tolall 6,6 milj. kr.

SAREC har genomfört etl tvåårigt forskningssamarbete med den eliopiska forskningskommissionen. Ell nytt avtal för perioden 1984—86 avser miljö-, hälso-och botanisk forskning. Avtalet för perioden omfattar totalt 10,2 milj. kr.

För insatser genom enskilda organisationer utbetalades budgetåret 1983/84 17 milj. kr. Rädda barnen genomför en omfattade mödra-och barnavårdsinsats. Svenska missionsrådet bedriver en volontärverksamhet inriktad på lantbruk, undervisning, sjukvård och hälsa. Ett kvinnoprojekt för vattenförsörjning i Dodota som syftar till att låta befolkningen fä tillgång till dricksvatten på gångavstånd genomförs framgångsrikt.

Katastrofbistånd

Specialenheten för katastrofhjälp inom beredskapsstyrkan för FN-tjänsl genomför en insats för iordningställande av lastfordon för effektivare distribution av förnödenheter till drabbade områden. En treårig insats för alt förstärka transportväsendets funktion i katastrofsituationer har under budgetåret finansierats från katastrofanslagel.

För katastrofinsatser och flyktinghjälp har genom enskilda organisationer beslut fatlats till elt värde av 12 milj. kr. under budgetåret 1983/84.

Sammanlagda utbetalningar för katastrofhjälp under budgetåret 1983/84 omfattar 16,2milj. kr.

Biståndet utanför landramen, inkl. katastrofhjälp, uppgick lill sammanlagt 37,9 milj. kr. under 1983/84.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5   Utrikesdepartementet

GUINEA-BISSAU

215

ATLANTEN

7/ n   BISSAU
___ Bolamay

ARQUIPELAGO

DOS

BIJAGÖS

50

100 km

Befolkning

Befolkningsfillväxl/är

BNP/invånare

0,9milj. (1983) 1,8% (1979) 220 dollar (1982)

Offentligt netlobistånd/person

- totalt (exkl. östländer)                 168 kr. (1982)

-Sverige                                    78 kr. (1983)

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                          216

Ekonomisk och social utveckling

Under de senaste tvä åren har BNP ökat efter en kraftig nedgång 1978-1981. Uppgången beror lill stor del pä god nederbörd, vilket lett lill stora skördar de senaste tvä skördesäsongerna.

Landet har sedan självständigheten 1974 haft underskott i betalningsbalansen. Landel hade 1982 ett underskott som uppgick till 50milj. US dollar. Detta skall ses mot bakgmnd av att exporten under samma är uppgick till 14,6milj. US dollar. Underskottet utgjorde ca 30% av BNP. Klyftan mellan intern produktion och konsumtion har finanserats av bistånd och krediter. Landet har erhållit ett omfattande bistånd men kapitalimporten har i allt ökande grad kommit att bestå av krediter.

På grund av återkommande underskott och en ökande grad av kreditfinansiering har utlandsskulden vuxit kraftigt. Den utestående skulden uppgick 1982 lill 81 % av BNP och skuldtjänsten tog i anspråk 37% av exportinkomsterna. Av den uteslående skulden utgjorde 53 milj. USdollar inställda betalningar av ränior och amorteringar på utlandsskulden.

Till följd av de inställda betalningarna har flödet av krediter lill landet minskat kraftigt. Det har resulterat i en akut finansieringskris i landet under 1983 och 1984. 1 syfte att komma fillrätla med obalanserna har regeringen vidtagit ett flertal åtgärder.

Regeringen har genomfört elt stabiliseringsprogram pä kort sikt. Priserna pä jordbmksvaror har höjts, valutan devalveras fortlöpande och en omfattande omorganisering av distributionssystemet har genomförts som bl.a. innebär att butiker tas över av privata köpmän från staten, för all försäkra tillgängen på konsumtionsvaror pä landsbygden.

Regeringen har ocksä genom tvä rundabordskonferenser som genomförts under del sista årel vänt sig till bi-och multilaterala biståndsgivare med begäran om extra resurser. Man har särskilt vänt sig till Internationella Valutafonden och Världsbanken och ett nära samarbete med dessa har inletts. Med IMF har redan överenskommelse uppnåtts om en V.redit för att hjälpa ekonomin att komma i balans och med Världsbanken pågår förhandlingar om ett strukturanpassningslån.

Jordbruket står för drygt hälften av BNP och 80% av sysselsättningen. En stor del av befolkningen lever dessutom inom ramen för självhushållning. Jordbrukets verkliga bidrag till nationalhushällningen år därför slörre. Jordfördelningen är jämn, vilket ger landsbygden en jämlik grundstruktur.

Sveriges bistånd

Det svenska utvecklingssamarbetet regleras av etl avtal för åren 1984-1985 och omfattar totalt 130milj. kr. av vilka 65 milj. kr. avser 1985.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                       217

Sverige är sedan självständigheten den största enskilda biståndsgivaren till Guinea-Bissau. Det svenska biståndet är i samma storleksordning som landets exportinkomster. Andra störte biståndsgivare är Nederländerna, Norge, EG och Sovjetunionen. Del svenska biståndet lill Guinea-Bissau karakteriseras av ett omfattande projeklbistånd som i ökande utsträckning inriktas på att tillfredsställa landsbygdens behov. Guinea-Bissau och Sverige är eniga om att i det fortsatta utvecklingssamarbetet prioritera landsbygden och jordbruket.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

DisponibeU                                                    1983/84            1984/85

65

65

5

19

70

84

Utbetalt

Planerat

1983/84

1984/85

7

5

5.

6

13

17

12

19

4

4

2

3

4

5

4

6

52

65

18

18

Anslag

Ingående reservation

Summa Fördelning

Telekommunikationer

Energi

Kust- och flodfiske

Landsbygdsutveckling

Småindustri

Ulbildning

Hälsovårdslaboralorium

Personalfond

Importslöd

Summa

Utgående reservation

Reservationen var vid uigången av budgetåret 1983/84 19 milj. kr.

Importslöd

Importstödet utgör ca 10% av landramen. Importslödet är en viktig komponent i biståndet pä grund av landels allvarliga betalningsbalanssituation. Det kan därför komma att öka. Importslödet används lill mediciner, sjukhusutrustning samt utmstning och insalsvaror för jordbruket.

Industriprogrammet

Induslriprogrammel består av slöd till uppbyggnad och drift av ett tegeibmk, två verkstäder, en träförädlingsindustri samt ett mindre repara-lionsvarv med tillhörande gjuleri. Insatserna har en småinduslrikaraktär och bygger till viss del på samarbete med förelag i Sverige. Induslriprogrammel består dels av industrier som vidareförädlar råvaror som finns i landet, och dels av anläggningar för atl underhälla transportsystemet som utgör en allvarlig flaskhals i den guineanska ekonomin.

15    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                          218

Landsbygdsutveckling

Ett omfattande bistånd lämnas till ett program för landsbygdsutveckling i den norta delen av landet. Programmet har flera delkompo:nenter som bevattning, rådgivningsverksamhet, distribution och försäljning av utsäde och konstgödsel, byskogsbruk, primärhälsovård samt byggands av grundskolor.

Projektområdet är landets viktigaste för produktion av livsmedel.

Personalbistånd

Ett 50-tal svenskar tjänstgör i landet. Förutom personalbistånd till projekt kan Guinea-Bissau finansiera ett 40-tal utländska experter inom förvaltningen via en personalfond.

Bistånd utanför landramen

SWEDFUND stöder uppförandel och drift av en fanérfabrik i Guinea-Bissau. Under 1984 har landet erhållit 2 milj.kr. i katastrofbistånd atl användas för inköp av matolja från Sverige. I september 1983 beslutades även om etl särskilt bidrag lill landels ansträngningar att uppnå ekonomisk balans. Del särskilda bidraget uppgår lill 8,5 milj. kr. och skall användas lill konsumtionsvaror till landsbygdsbefolkningen och insalsvaror lill jordbruket i syfte all stimulera jordbmksproduktionen efter de prishöjningar pä jordbruksprodukter som genomfördes under 1984.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet INDIEN

219

"     /KASHMIR    \

Befolkning

Befolkningstillväxt/är

BNP/invånare

730 milj. (1983) 2,2% (1971-82) 250 dollar (1982)

Offentligt nettobistånd/person

-   totalt

—            Sverige

12 kr. (1981/82) 0,50 kr. (1982/83)

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                           220

Ekonomisk och social utveckling

Indiens ekonomiska tillväxt har sedan millen på 1970-lalet legal på 6-7% av BNP, med undantag för 1979/80, när landet utsattes för torka och kraftiga oljeprishöjningar. Budgetårel 1982/83 drabbades Indien ånyo av svär torka, vilket ledde lill atl BNP-tillväxten det året endasl uppgick till 2%. En kraftig återhämtning ägde dock rum under 1983/84 lack vare en rekordstor spannmålsskörd - ca 150 milj. lon - och tillväxt inom industrin om ca 4%.

Indiens export, som är starkt diversifierad, i synnerhet i förhållande till andra u-länders export, ökade kraftigt 1981/82 men har sedan stagnerat något. Exporten slär dock bara för ca hälften av importvärdet. Eftersom tjänster, bl.a. turism, och remitteringar frän indiska gästarbetare utomlands endast uppgår till ca en tredjedel av importen, sä finansieras återstående ca 20% av importen genom lån och gåvobistånd. Oljeimporten fortsätter att minska men tar fortfarande i anspråk slora delar av Indiens exportinkomster. En positiv faktor för bytesbalansen är ett betydande överskott i landets växande handel med Östeuropa. Sammantaget ökar dock underskottet i bytesbalansen.

Budgetunderskottet i Indien uppgick 1982/83 till nära 25% av statsutgifterna bl. a. beroende på en expansiv, liberal och tämligen invesleringsvän-1ig politik. Den under 1984 avslutade översynen av Indiens sjätte femårsplan innebar dock betydande nedskärningar och delvis ändrade prioriteringar. Särskilda satsningar görs ända på energiområdet som får en stor del av alla statliga investeringar, bl. a. för utveckling av egna energikällor som olja, kol och gas.

Prisstegringarna ökade igen 1983/84, trots en stram penningpolitik och minskade offenlliga utgifter.

Jordbruket står för ca 40% av BNP i Indien och sysselsätter ca 70% av befolkningen. År 1983/84 var ett gott monsunår vilkel bidrog till landets rekordskörd. En förbättrad och ökad användning av konstgödsel och högavkastande sädesslag bidrog i hög grad till det goda skörderesultatet.

Industri, gruvdrift och transporter står för ca 20% av Indiens BNP. Vikande efterfrågan på indiska industriprodukter och bristande tillgäng pä elkraft och kol har lett till atl ökningen av tillväxten inom industrin föll ytteriigare från 5%> 1982/83 till ca 4% 1983/84.

Indien har ell av världens lägsta inkomsler per capita och erhåller förhållandevis lite bistånd per person. Sverige står för en tämligen ringa del av det bistånd Indien erhåller. Totalt sett spelar biståndet en begränsad roll för Indiens ekonomi. Upplåningen på den kommersiella länemarknaden dämpades något 1983/84 men Indiens skuldtjänst uppgår till ca 10%.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet                         221

Sveriges bistånd

Utvecklingssamarbetet regleras av ett tvåårigt avtal för budgetären 1983/84 och 1984/85 och omfattar 340milj.kr. för vart och elt av de tvä avtalsåren. En växande andel av det svenska biståndet, ungefär en tredjedel, är projekl-och programstöd, s.k. åndamålsbestäml bistånd, medan två tredjedelar är importstöd. Del ändamälsbestämda biståndet koncentreras till stora långsiktiga program och projekt, som direkt skall gynna de fattiga. Koncentration sker samtidigt lill tre huvudområden: hälsovård, skogsbmk och markvård saml dricksvaltenförsörjning. För perioden 1983/84-1984/85 planeras inom importstödet vidare ett vidgat samarbete pä energiområdet.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

Disponibelt                                                  1983/84          1984/85

340-

340

144

89

484

429

Utbetalt

Planerat

1983/84

1984/85

35

20

81

82

35

40

175

175

45

45

24

28

395

390

89

39

Anslag

Ingående reservation

Summa Fördelning

Hälsovård

Skogs- och markvård

Dricksvatten

Importslöd, bundet

Importstöd, obundet

Övrigt

Summa

Utgående reservation

Utbetalningsläget inom Indienprogrammet förbättrades ytteriigare markant under 1983/84 jämfört med tidigare är och utbetalningarna översteg kraftigt landramen vilket minskade reservationen. Ökningen i utbetalningstakten har sin grund i att den ändamålsinriktade verksamheten nu kommit igång.

Hälsovård

Stöd lämnas till de nationella programmen för att bekämpa malaria, tuberkulos och spetälska. Bidragen, som omfattar medicin, utmstning, utbildning och konsulttjänster, kanaliseras via WHO. Utöver dessa program har på försök avtal träffats om skolhälsovård. Vidare planeras stöd till något eller några modellprojekt för alt pröva en ny indisk hälsovårds-strategi, med tyngdpunkten på primärhälsovård samt stöd till en s.k. kylkedja för distribution av vaccin.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                       222

Skogs- och markvård

Skogs- och markvårdsprogrammet har tidigare i huvudsak omfattat stöd till utbildning av indiska skogsarbetare i modern avverkningsteknik. Idag koncentreras det till stora långsiktiga projekt för sysselsättningsintensivt byskogsbmk. Projekten inriktas på den lokala befolkningens behov, fömtsätter dess aktiva deltagande och syftar till att öka tillgången på brännved, virke och foder samt till att främja markvård genom trädplantering. Fleråriga byskogsinsatser har inletts i Tamil Nadu och Orissa. Ytterligare en byskogsinsats i delstaten Bihar förbereds nu.

Sverige kommer vidare alt vidga sitt stöd till olika institutioner och forskningsanstalter inom skogssektorn i Indien.

Dricksvattenförsörjning

Till följd av den svära torkan 1979 lämnade Sverige under budgetåren 1979/80 och 1980/81 stöd till vattenförsörjningen på landsbygden, främst i form av borrutmstning. Som en uppföljning av detta bistånd ger Sverige nu ett långsiktigt stöd till den indiska regeringens program för att förse den indiska landsbygdsbefolkningen med rent dricksvatten. Stödet kanaliseras genom UNICEF och omfattar leverans, installation och underhåll av handpumpar jämte utbildningsinsatser, bl. a. avseende reparation och hygien.

Importstöd

Det bundna importslödet utnyttjades under 1983/84 för att upphandla utmsining för industri, infrastmktur och energiändamål samt stål, papper och konsulttjänster. Det obundna importstödet används för inköp av industriell utrustning.

Energisamarbete

Under perioden 1983/84-1984/85 har 100milj. kr. av del bundna importstödet avsatts för störte projekt eller program inom energisektorn, främst avseende vattenkraft, kraftöverföring och förnybara energikällor. En u-kredit har också beviljats för detta ändamål.

Grundvattenundersökningar

Projektet omfattar bl.a. kartläggning av hur grundvattenlillgången utnyttjas samt utveckling av metoder för bästa möjliga utnyttjande av grundvattnet i delstaterna Kerala och Tamil Nadu.

Undervisning utanför skolsystemet

Sverige stöder sedan 1979/80 ett program för att barn som inle nås av det allmänna primärskolesystemel skall få lära sig att läsa och skriva. Stödet omfattar inköp av papper fill skolböcker och undervisningsmaterial.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet                          223

Exportfråmjande

Sedan mänga år lämnar Sverige stöd genom Inlernalional Trade Center (ITC) för att förstärka den indiska exportorganisationen.

Bistånd utanför landramen

SAREC stöder etl projekt för svenskl-indiskt forskningssamarbete om oljeväxter.

Ett 20-tal enskilda organisationer fick under 1983/84 stöd för sin verksamhet i Indien. De största bidragen gick till Svenska Missionrädet, LO/TCO och Swedish Cooperative Center. Verksamheten bedrivs huvudsakligen inom undervisning och hälsovård. Vid sidan härav ulgår stöd direkt till olika kvinnoorganisationer.

Vidare erhöll Indien 1983/84 katastrofbistånd till elt sammanlagt värde av ca 1 milj.kr.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet

KAP VERDE

224

0                       50                100 km

1            .1.             1                    1

_./r

_\J

SANTO ANTÄO .»"S-Mbttrt Grande

t->yMrnd6lo SÄOtiJ? SANTA LUZIA VICENTE          "                                                                               '■

''*'"'°Ra'sQ   (rV2*° ""                         PalmairaJPedra Lume SAO NICOLAU                                   wTriå

Sal ReS

AT L AN T E tJ                                                                                      —S"

BO A VISTA

SAN TIAGO            MAIO

roGO       """1\         {

             Assomada,                K%i oe   z*   \                        Si                   Porto Ingles Villa de Nova SintraO     (jFiMpe                  V.>ft/pRAIA BRAVA

Befolkning

Befolkningstillväxt/är

BNP/invänare

Offentligt nettobistånd/person

-   totalt (exkl. östländer)

-   Sverige

0,3 milj. (1980) 2,8% (1978/81) 2IOdollar(198l)

880 kr. (1982) 148 kr. (1983/84)

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                      225

Ekonomisk och social utveckling

Kap Verde är ett extremt importberoende land och den egna exporten täckte 1983 endast 3% av importen. De kroniska underskotten i handeln gentemot utlandet har till hälften finansierats av överföringar från kap-verdiska emigranlarbetare och den andra hälften har finaniserats av gåvobistånd och bislåndskrediter. Myndighelerna har, trots del svåra försörjningsläget, lyckats undvika en minskning av valutareserven som ökat varje år sedan 1978.

Utlandsskulden har ökat och motsvarade 1981 60% av BNP. Skuldtjåns-ten log dock i anspråk endast 5 % av inkomslerna i utländsk valuta 1982 till följd av all utlandsskulden beslår av krediter på gynnsamma villkor. Kap Verde är kreditvärdigl och hade fram till 1982 inte lagit upp några rent kommersiella medelfrisliga och långa lån.

Med undantag för 1978 och 1981 har sedan självständigheten budgeten för löpande utgifter och investeringsbudgeten balanserats med faktiska interna och externa inkomster.

Till följd av att regeringen kunnat balansera ekonomin och dra nytta av ett stort resursflöde från utlandet, har tillväxttakten i ekonomin varit tämligen hög och uppgick 1981 lill 5%.

Sedan självständigheten har en tredjedel av investeringarna gjorls inom jordbmket. Arbetskraftsinlensiva beredskapsarbeten på landsbygden har under flera år gett sysselsättning lill 20000 personer om året. Dessa faktorer, samt den jordreform som håller på atl genomföras, har till viss del motverkat den nuvarande resursfördelningen, främst avseende investeringar, som är till stadsbefolkningens fördel.

Av den totala ytan är under normala förhållanden endast 15% odlingsbar. De simkturellt betingade försörjningsproblemen har ytterligare förvärtats av atl landet under de senaste 15 åren har drabbats av en ihållande torka.

Ulveckling av en hemmamarknadsinriktad induslri hämmas av att landet saknar råvaror för industriell produktion, inhemska konventionella energikällor och en tillräckligt stor hemmamarknad.

Sveriges bistånd

Det svenska utvecklingssamarbetet med Kap Verde regleras av etl tvåårsavtal för kalenderåren 1985 och 1986 och omfattar totalt 90milj.kr. av vilka 45 milj. kr. avser 1985. Sverige är en av de största biståndsgivarna till Kap Verde och har svarat för upp lill 1/5 av biståndsöverföringarna. De har dock, relativt sett, minskat i takt med att biståndet från Frankrike, Holland, Västtyskland och USA ökat.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                       226

Disponibeh                                                   1983/84            1984/85

Anslag

Ingående reservation

Summa

Fördelning

Importstöd, obundet Importstöd, bundet Konsulttjänster

Summa

Utgående reservation

45

45

1

2

46

47

Utbetalt

Planerat

1983/84

1984/85

24

25

17

16

3

5

44

46

2

1

Importstöd

Del obundna importslödet har använts till import av bl.a. byggnadsmaterial, Irävaror och järn.

Del bundna importslödet har använts lill lastbilar, byggnadsmaskiner, matolja, papper och sprängämnen.

Importslödet bidrar till att Kap Verde kan överkomma den stora bristen på utländsk valuta för landets importbehov. De kapverdiska myndigheterna har visal god kapacitet alt använda importstödet på ett effektivt sätt. Av landramen har en tredjedel använts till inköp av varor och tjänster i Sverige.

Kap Verde har slutit avtal med svenska konsultfirmor om planerings-, utrednings-och inköpstjänster inom industriområdet samt uppföring och drift av en verkstad för tunga fordon.

Bislånd utanför landramen

Under budgetåret 1983/84 erhöll Kap Verde 6milj. kr. i katastrofbistånd. Kap Verde har använt hälften av medlen till inköp av matolja i Sverige.

För insatser mot torkan erhöll Kap Verde etl särskilt bidrag omfattande 5 milj. kr. för aktiviteter inom mark-och vattenvård.

SAREC stöder bl.a. geotermisk forskning, i samarbete med Lunds universitet vid det nationella tekniska forskningsinstitutet. Rädda Barnen bedriver sedan 1977 ett barna- och mödravårdsprojekt. Projektet har förlängts i nytt avtal till 1987/88. Av projektets budget bidrar Sverige med 6,5 milj. kr. Afrikagrupperna har ett tiotal volontärer på Kap Verde.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                          227

KENYA

Befolkning

Befolkningstillväxt/år

BNP/invånare

Offentligt nettobistånd/person

-     totalt (exkl. östländer)

-     Sverige

18,8milj. (1983) ca 4% (1983) 420dollar(1981)

130 kr. (1982) 5,45 kr. (1983/84)

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                       228

Ekonomisk och social utveckling

Kenyas ekonomi böljade mot slulet av 1983 visa tecken på återhämtning efter flera års nedåtgående trend. De främsta orsakerna hårtill är en slram ekonomisk politik, sänkningen av oljepriserna 1982, omfattande belalningsbalansslöd frän såväl multilaterala som bilaterala givare samt höjda producentpriser pä jordbmks-och industriprodukter.

Valutareserven ökade betydligt under budgetåret 1983 och motsvarade i februari 1984 drygt fyra månaders import. Detta beror i stor utsträckning på höga väridsmarknadspriser på te och kaffe samt utbetalningar på län från Internationella Valutafonden och Världsbanken. Utlandsskulden stiger dock kraftigt. Skuldtjänstkvoten har under 1983 stigit till ca 25% av exportinkomsterna.

Under 1984 har Kenya drabbats av svår torka, varigenom de relativt gynnsamma utsikterna för ekonomisk återhämtning kan komma att kullkastas.

I november 1983 nådde presidenterna från Kenya, Uganda och Tanzania en uppgörelse i den sex är gamla tvisten om fördelningen av tillgångar och skulder i den Östafrikanska gemenskapen, som i praktiken varit upplöst sedan 1977. I samband med uppgörelsen öppnade Tanzania åter gränsen fill Kenya, vilken varit stängd sedan februari 1978.

För atl minska oljeberoendet planeras en utbyggnad av vattenkraften. Etl vattenkraftverk är under uppförande i Kiambere vid Tanafloden, delvis med svensk finansiering.

Kenya var under lång tid politiskt stabilt. Den negativa ekonomiska utvecklingen 1979-1982 ledde dock fill försämrade levnadsförhållanden för stora delar av befolkningen, vilket medförde etl ökat och mei öppet politiskt missnöje. Soldater i flygvapnet gjorde ett försök till statskupp i augusti 1982, vilkel slogs ned av armén och polisen, som förblev lojala fill regeringen.

Av Kenyas befolkning lever 85% pä landsbygden. Endast omkring en fjärdedel av landets yta är odlingsbar. Den ojämna jordfördelningen - en fjärdedel av landsbygdsbefolkningen är jordlös - försvårar produktivitetsförbättringar inom jordbruket. En fortsatt befolkningsökning med 4% per är innebär en fördubblad folkmängd fram till är 2000. Arbetslösheten är hög och mindre än en femtedel av den nytillkommande arbetskraften kan beredas arbete.

Sveriges bistånd

Sveriges utvecklingssamarbete med Kenya regleras av ett tvåårigt avtal för budgetåren 1983/84 och 1984/85 och omfattar 130milj.kr. för vardera budgetåret. Kenyas beroende av utländskt bistånd har under de senaste åren ökat. 1982/83 finansierades 62% av utvecklingsbudgelen rned bistånd.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                         229

De största givarna idag år Världsbanksgruppen, USA, Storbritannien, Västtyskland, EG och Sverige. Av elt beräknat biståndsflöde 1982/83 stod Sverige för ett par procent.

I syfte att i ökad utsträckning nä den fattigaste delen av landsbygdsbefolkningen kom Sverige och Kenya 1978 överens om atl koncentrera del svenska biståndet lill vattenförsörjning, hälsovård och jordbruk. Därutöver utgår en del i form av bundet importstöd.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

Disponibelt

1983/84

1984/85

Anslag

Ingående reservation

Summa

130 95

225

130

127

257

Fördelning

Utbetalt 1983/84

Planerat 1984/85

Jordbruk m. m.

Vattenförsörining

Hälsovård och familjeplanering

Övrigt

Importstöd, bundet

Summa

Utgående reservation

23 12 21 17 25

98

127

25 38 50 21 95

229

28

Genomförandet av samarbetsprogrammet har försenats, vilkel geil upphov lill betydande reservationer. Förseningarna förklaras av omläggningen av de svenska insatserna, den gradvis försämrade kenyanska ekonomin och revideringar av utvecklingsplanen, administrativa brister i den kenyanska förvaltningen saml omständliga upphandlingsrutiner. Dessa problem förväntas bestå yllerligare något är. Andelen svenska varor och tjänster i biståndet till Kenya beräknas uppgä till 50% av lolala utbetalningar.

Jordbruk m.m.

Den svenska insatsen inom jordbruksområdet syftar lill atl öka kunskapen om behovet av markvårdsåtgärder. Av de ca 750000 småjordbruk som beräknas vara i behov av sådana kunskaper har hittills ca 200000 nåtts av programmet. Huvuddelen av markvärdsinsatserna genomförs av bönderna själva. För närvarande beräknas ärligen ca 55000 småbönder näs. Verksamheten är i första hand inriktad pä all genom arbetsintensiva metoder öka gårdarnas produktivitet. Insatsen har betydelse för såväl livsmedels-som energiförsörjningen.

Genom slöd till en landsbygdsutvecklingsfond finansieras utvecklingsprojekt pä by- eller distriktsnivå. Stödet till jordbrukssektorn har utökats med elt program inom våxtodlingsområdet, slöd till jordbruksministeriels adminislralion samt bidrag lill en konsulifond.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                       230

Vattenförsörjning

Stödet till landsbygdens vattenförsörjning har gått till etl program för att ge 800000 människor tillgång till rent vatten. Det svenska stödet år idag inriktat på drift och underhåll saml uppmstning av befintliga anläggningar.

Hälsovård

Sverige finansierar uppförande och utrustning av 27 hälsovårdsenheter och tre skolor för utbildning av hälsopersonal. En viktig del av programmet utgörs av barna- och mödravård med familjeplanering.

Personalfond

Personalfonden möjliggör direkirekryiering, konsullupphamJling, utbildning och finansiering av säväl kenyanska som utländska experter utanför del ändamälsbestämda biståndet.

Importslöd

Importstödet har sedan 1978/79 använts för upphandling av järnvägsvagnar och handelsgödsel. Innevarande importslöd savtal uppgår lill 70milj.kr. Därav utgör 50milj.kr. del av gävoelement i en u-kredit som ställts till Kenyas förfogande för ett vattenkraftverk i Kiambere.

Bistånd utanför landramen

Under budgetårel 1983/84 har 8milj. kr. utbetalats till enskilda organisationers verksamhet, främst för hälsovård och undervisning. Slödet lämnas i huvudsak genom olika missionsorganisationer. En biståndskredit beviljades under 1983/84 för uppförande av vattenkraftverket vid Tana-floden -Kiambere. Sverige finansierar en del av projektet. Andra delar finansieras av Världsbanken och u-krediter frän Västtyskland. U-krediten frän Sverige - som uppgår till 300milj. kr. - är den största som beviljats från anslaget för u-krediter. Projektet medför omfattande leveranser av svenska varor och tjänster.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet

LAOS

231

KAMPUCHEA

Befolkning

Befolkningsfillväxt/år

BNP/invänare

Biständ/år och person Bistånd frän Sverige

3,8milj. (1983) 2,4% (1983) 80 dollar (1981)

40 kr. (1981/82) 16 kr. (1983/84)

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                       232

Ekonomisk och social utveckling

Liksom i Vietnam hölls den ekonomiska utvecklingen tillbaka i Laos p. g, a. den fortsatt spända politiska situationen i regionen i kombination med ogynnsamma väderförhållanden. Samarbetet med Vietnam förblir nära men relationerna till väst - Japan, Australien, Sverige m.fl. - fick under 1984 ökad betydelse. Medan socialism är regeringens långsiktiga mål ges betydande frihet och ibland även uppmuntran till den privata sektorn.

Betalningsbalansen i Laos har försämrats, trots större exportinkomster genom ökade intäkter från exporten av elkraft. Exporten är idag endasl en fjärdedel av importen. Den interna handeln har expanderat under de två senaste åren. Prisnivån har samtidigt stigit och den inhemska valutans köpkraft minskat. Jordbruket, som sysselsätter 85% av arbetskraften, lyckades är 1984 inte medge en fortsatt ökning av livsmedelsproduktionen vilket var regel i början av 1980-talet. I stället tvingades Laos p. g. a. torka m.m. be om internationell hjälp i form av livsmedelsleveranser. Enskilda familjejordbruk står ännu för störte delen av produktionen. Ambitionen är all inrätta kooperativ för att möjliggöra rationella och delvis mekaniserade brukningsmetoder och därigenom öka den nu låga avkastningen. Industrin, som domineras av elkraftproduktion och skogsutvinning har haft tämligen god tillväxt de senaste åren.

15% av Laos BNP härrör från bistånd. Sverige tillhör de sKörsla västerländska givariändema jämte Japan, Australien och Nederiändema. En stor del av Laos bistånd kommer från SEV-lånderna.

Sveriges bistånd

Sveriges utvecklingssamarbete med Laos regleras av ett tvåårigt avtal för 1984/85-1985/86 pä sammanlagt 120milj.kr., varav 60milj.kr. för det första året och 60milj. kr. för det andra. Det långsiktiga samarbetet koncentreras till att utveckla Laos stora naturtillgångar på trä genom satsningar pä skogsbruk och träindustri, samt kommunikationer och transporter med särskild tonvikt på underhäll. Importstöd för finansiering av enklare insatsvaror och konsumtionsvaror fortsätter i begränsad omfattning. Härtill kommer konsulttjänster.

Upphandling av svenska varor och tjänster uppgick 1982/83 till ca en tredjedel av de totala utbetalningarna.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                       233

Disponibelt                                                  1985/84            1984/85

60

60

5

4

65

64

Utbetall

Planerat

1983/84

1984/85

29

10

30

27

-

20

2

3

61

60

4

4

Anslag

Ingående reservation

Summa Fördelning

Importstöd

Skogsbruk och träindustri

Transport/kommunikationer/underhåll

Konsulttjänster

Summa

Utgående reservation

Imporlslöd

Importslödet har huvudsakligen använts för bulkvaror som cement, asfalt och bensin saml i mer begränsad utsträckning baskonsumtionsvaror som enklare verktyg, skor, takplål och cyklar. Upphandling sker enligt en av parterna överenskommen upphandlingsplan och enligt riktlinjer utfärdade av SIDA. Laos upphandlingsorganisalion har förstärkts genom anlitande av konsulter.

Skogsbruk

Stödet till skogsektorn avser såväl finansiering av utrustning som bistånd avseende utbildning för skogsbruk och företagsledning. Den laotiska skogsstyrelsen får åven hjälp med inventering och plantering. Åtgärder har vidtagits för att underlätta den svenska personalens arbete, som försvårats genom säkerhetsproblem. Det svenska biståndet till de tvä skogsföretagen i Muong Mai och Tha Bok kommer atl avvecklas i takt med att skogsföretagen blir lönsamma och kommer igång med sin export. En mindre regional insats för att förbättra förhållandena för främst svedjejordbmkare i Muong Paksane-området stöds av Sverige.

Transporter, kommunikationer och underhåll

Bristfälliga kommunikationer utgör en betydande hämsko för utvecklingen i Laos och svenskt slöd ges därför åt vägunderhåll, broar och fordon. I biståndet ingår även en reparations-och underhållsverkstad för i första hand laslfordon och entreprenadmaskiner. Organisatoriska och administrativa svårigheter samt brist på yrkesutbildad arbetskraft har medfört ett hittills lågt kapacitetsutnyttjande av verkstaden. Utbildningen av mekaniker och förmän har utvidgats.

Övrigt

Etl begränsat stöd ges lill en syrgas-och acelylenfabrik för all säkerställa driften av anläggningen.

Utanför landramen har bidrag utgått till UNHCR för hjälp lill återvändande laotiska flyktingar. 16    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 5

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet

LESOTHO

234

• Oachas Nek

S-.

■,""'

SYDAFRIKA

----- flod

........järnväg

100

2O0I

Befolkning

Befolkningstillväxt/år

BNP/invänare

1,5 milj. (1982) 2,3% (1980) 540 dollar (1981)

Offentligt nettobistånd/person

-     totalt (exkl. östländer)

-     Sverige

300 kr. (1981) 10,6 kr. (1983/84)

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                      235

Ekonomisk och social utveckling

Lesothos export motsvarar knappast mer än 10% av importen. Den totala transfereringen av valutor är emellertid i balans då landet förutom internationellt utvecklingsbistånd får in betydande inkomsler från tullunionen med Sydafrika och pengar som migrantarbeiarna sänder hem till sina familjer. Huvuddelen av befolkningen lever på traditionellt jordbruk, som ger otillräcklig försöijning. En majoritet av invånarna är beroende av inkomsler som kommer från arbete i Sydafrika. Över 100000 personer beräknas arbeta där, medan endasl ca 40000 har lönearbete i hemlandet. Anlalel migrantarbetare minskar då Sydafrika i ökad utsträckning rekryterar arbetskraft från de s.k. hemländerna.

Landel går en svår balansgång mellan å ena sidan avståndstagande från Sydafrikas apartheidpoliiik och å andra sidan beroende av det slöd som Sydafrika erbjuder genom arbetstillfällen, varor och ijänsler och möjligheten till exportintäkter.

Lesotho har få utvecklingsbara naturtillgångar men en betydande potential för utbyggnad av vattenkraft. Lesotho och Sydafrika har förhandlat om att tillsammans utnyttja vattentillgångarna för energiproduktion, bevattning, industriändamål och dricksvaltenförsörjning.

Sveriges bistånd

Utvecklingssamarbetet med Lesotho inleddes 1967. Till och med 1983/84 har ca 132 milj. kr. utbetalats. Avtal om biståndssamarbete ingicks för första gången mellan Sveriges och Lesothos regeringar inför budgetåret 1983/84. Avtalet omfattar 50milj.kr. avseende budgetären 1983/84 och 1984/85 fördelat lika mellan de båda åren.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

Disponibeh                                                 1983/84            1984/85

25,0

25,0

2,3

11,4

27,3

36,4

Utbetalt

Planerat

1983/84

1984/85

1,4

2,6

0,6

-

4,2

3,8

1,0

8,0

4,0

3,5

-

5,0

3.0

0,5

1,7

13,0

Anslag

Ingående reservation

Summa Fördelning

Förvallningsbistånd Kvinnobyrån Telekommunikationer Skogsutbildning Markanvändning Markvård

Personalbistånd OPAS Arbetsintensiva projekt

Summa                                                          15,9                 36,4

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                          236

Det svenska biståndet skall koncentreras till skogs-och markvärd, sys-selsältningsfråmjande insatser med användande av arbelskraftsinlensiv teknik saml förvallningsbistånd.

Landsbygdsutveckling samt markvård

Det svenska biståndet till landsbygdsutveckling används till ett skogsplanterings-och markanvändningsprojekt, som administreras av FAO. Projektet bidrar lill alt minska markförstöringen, ge brännved och virke samt skapa sysselsättning inom landel. Insatsen medför dessulom att Lesotho fär hjälp med att skapa en egen skogsadminislration samt en markvårdsenhel, som skall ge service och rikllinjer för mark vät dsarbetet i landet.

Telekommunikationer och arbetsintensiv leknik

Erfarenheterna är goda från del stöd, som lämnats till telesekiorn och programmet för sysselsättningsfrämjande åtgärder. Den första har bidragit till att Lesotho inte längre behöver koppla sina samtal via Sydafrika. Medelstilldelningen ökar till programmet för arbetsintensiv leknik. Programmet skapar arbetstillfällen inom Lesotho och ger därmed alternativ till migrantarbetarna i Sydafrika.

Bistånd utanför landramen

Utanför landprogrammet erhöll Lesotho under 1983/84 3 milj.kr. i katastrofbistånd för att lindra verkningarna av de senaste årens svåra torka. Vidare utgår stöd från anslaget Regionala insatser för att upprätta en enhet för markvård i SADCC-länderna.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet

MOQAMBIQUE

237

Befolkning

Befolkningstillväxt/är

BNP/invånare

Offentligt netlobistånd/person

-     totalt (exkl. östländer)

-     Sverige

13 milj. (1983) 2,6% (1980) 155 dollar (1983)

55 kr. (1979) 19,6 kr. (1983/84)

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                      238

Ekonomisk och social utveckling

Med sina mineraltillgångar, vattenkraftsresurser och bördiga jordar har Mogambique en betydande utvecklingspotential på längre sikt. Landels ekonomi har dock sedan 1981 kraftigt försämrats vilket bl. a. resulterat i en katastrofal brist pä utländsk valuta. Liksom många andra u-länder har landel drabbats av ökade kostnader för oljeimport och nedgång av världsmarknadspriserna på viktiga exportprodukter. Krisen som dramatiskt förvärrades under 1983-1984 har flera inslag som är karaktäristiska för afrikanska länder: valulabrist, låg produktion och produktivitet incim industri, med hög andel outnyttjad kapacitet. Ekonomin präglas vidare av stort importöverskott, ont om mat, brist eller tolal avsaknad av producerade konsumtionsvaror samt reservdelar och råvaror. Den fleråriga torkan i landet samt en tyfon och följande översvämningar har förvärrat den redan allvarliga situationen. Under 1983 och 1984 förvärrades även säkerhetssituationen som en följd av all rebellrörelsen RNM trappade upp sina sabotagehandlingar riktade mot Iransportleder, elförsörjning, oljeledningar, spannmålslager, skolor, kliniker, utvecklingsprojekt och annan ekonomisk verksamhel. Krig, ekonomiskt sabotage och torka har lelt lill hungersnöd och sväll i stora delar av landet. Den mogambikiska regeringens lidigare satsning på högmekaniserat jordbruk (staisfarmer) pä bekostnad av småjordbruken har gett ringa avkastning och bidragit till krissitualicmen liksom bristfällig distribution inom landet och den pris-och valutapolitik som förts.

Mozambiques politiska ledning har mol bakgrund av krissituationen vidtagit olika åtgärder. Inom jordbruket försöker man finna vägar att stödja familjesektorn. Producentpriserna har ökats samtidigt som man i mån av tillgäng försöker distribuera enkla redskap, insatsvaror och enkla konsumtionsvaror som kan stimulera till ökad produktion för avsalu. Från alt tidigare främsl har litat lill socialisllånderna för bistånd och personalul-byte söker Mogambique nu alltmer slöd i Europa och USA. I september 1984 blev landet medlem i IMF och Världsbanken och man söker även anslulning till Lomé III. Med Sydafrika träffade Mogambique i mars 1984 den s. k. Nkomatiöverenskommelsen om icke-aggression och goda grannskapsförhållanden, vilken i oktober följdes upp med kontakter med Sydafrika och (indirekt) rebellrörelsen RNM om eldupphör. Ett närmande till detla land i form av investeringar och bistånd kan komma atl leda till starkare bindningar lill den sydafrikanska ekonomin. Den mogambikiska ledningens strävan är dock alt diversifiera sina relationer till omvärlden för alt undvika ett ensidigt beroende.

Under sommaren 1984 har förhandlingar förts om konsolidering av Mozambiques utländska skulder. 1 oktober nåddes en konsolideringsuppgörelse. Utländska investeringar skall underlättas genom en ny investeringslag. Joint ventures med utländska företag uppmuntras inom vissa

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                       239

branscher. Pris-och subventionssystemet ses över i syfte att åstadkomma ökad marknadsanpassning. Parisklubbens medlemmar har betonat nödvändigheten av ett förändrat prissystem, växelkursjuslering samt reformer för att effektivisera den offenlliga sektorn och minska statsföretagens beroende av budget-och centralbanksfinansiering.   ,

Sveriges bistånd

Sverige är den största biståndsgivaren och en av de få som ger delvis obundet bislånd. Sedan utvecklingssamarbetet inleddes har t.o.m. budgetåret 1983/84 lolall drygl 1,3 miljarder kr. utbetalats. Nu gällande samarbetsavial med Mogambique avser budgetåren 1983/84 och 1984/85 och omfattar totalt 5IOmilj.kr., varav 255milj.kr. för 1983/84. Av dessa 255 milj. kr. är 70milj.kr. bundna lill upphandling i Sverige. Biståndet avser fortsall samarbete inom jordbruk, undervisning, skogsindustri och elektrifiering, importstöd, konsult-och personalbistånd saml förvaltnings-stöd. Vidare ges svenskt slöd till upprustning av existerande industrianläggningar saml till transporter och kommunikationer.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

Disponibelt

1983/84

1984/85

Anslag

255

255

Ingående reservation

43

29

Summa

298

284

Fördelning

Utbetalt

Planerat

1983/84

1984/85

Civiinyg

3

6

Telekommunikationer

I

11

Jordbrukssektorn

44

77

Skogsindustri

14

20

Energi

8

8

Upprustning av industrier

II

24

Undervisning

7

9

Importslöd

137

105

Konsultfond

15

7

Personalfond

15

15

Kostnader för uppmjukning av kredit

14

Förvallningsbistånd (ITC)

-

2

Summa

269

284

Utgående reservation

29

Imporlslöd

Hittills har drygt hälften av biståndet inom landramen utgjorts av importstöd. Genom detta har Mogambique erhållit utländsk valuta i en svår betalningsbalanssitualion. Importstödet har främsl utnyttjats för produktiva sektorer. En mindre del har använts för import av livsmedel.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                        240

Jordbriiksseklorn

Det svenska stödet till jordbrukssektorn ulgår huvudsakligen genom det s.k. MONAP-programmet. Del beslår av delprojekt inom fiske, skog, kooperation, marknadsföring, ulsädesproduktion, mjölkproduktion, jordbruksutbildning och reservdelsförsörjning. Förseningar har uppstått i programmets genomförande lill följd av bristande administrativ kapacitet, naturkatastrofer och säkerhetsproblem. En koncentration av antalet insatser med ökad tonvikt på stöd till småbrukarseklorn genomförs inom programmet.

Undervisning

Stödet inom undervisningssektorn har främsl använts för att köpa in Ulruslning till nya yrkesskolor och till insatser inom alfabetisering och annan vuxenutbildning. Mogambique har haft svårigheter att ta hand om utrustningen, men resurser har avsatts för atl komma tillrätta med detta problem.

Konsultfond

Konsullfonden har utnyttjats för finansiering av ell trettiotal studier inom sektorerna transporter och kommunikationer, energi, skogsindustri samt geologi och mineralogi. De insatser som bekostas via konsultfonden har successivt minskat i antal och belopp.

Skogsindustri

En av studierna inom konsultfonden ledde till beslut att genomföra ett skogsindustriprojekt för tillverkning av sågade trävaror och spånskivor. Invesleringsfasen av detla projekt år nu avslutad och både sågen och spånskivefabriken har satts i drift.

Energi

Bistånd utgår lill elt projekt för utbyggd energidistribution och elektrifiering i landet. Projektets genomförande har försenats till följd av säkerhetsproblem i projektområdet.

Upprustning av industrier

Olika insatser genomförs för att med svenskt slöd via samarbete med s. k. syslerföretag rusta upp befinlliga industrianläggningar, vilka stått stilla eller haft outnyttjad kapacitet lill följd av brist på reservdelar, insatsvaror, råvaror m. m.

Personalfond

Denna fond används för att bidra lill atl finansiera rekryteting av ett stort antal biståndsarbetare från i första hand Portugal och Latinamerika.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                       241

Telekommunikationer och civilflyg

Inom telesekiorn finns ett avtal om tekniskt bislånd. Tidigare har medel för finansiering av konsultinsatser inom sekiorn utgått frän konsultfonden. Mogambique prioriterar sektorn inom vilken det finns en god svensk resursbas. Stödet lill civilflygel planeras atl avvecklas då gällande insatsavtal löper ut under år 1985.

Förvallningsbistånd via ITC

Bistånd lämnas via ITC för att hjälpa Mogambique förbättra rutinerna för internationell upphandling och materialadministration.

Bislånd utanför landramen

SAREC lämnar stöd lill forskningsverksamheten vid universitetet i Ma-puto. Afrikagruppernas rekryteringsorganisalion (ARO) har ca 40 volontärer i Mogambique rekryterade med finansiellt stöd från SIDA. Genom Socialdemokratiska Kvinnoförbundet lämnas slöd lill den mogambikiska kvinnoorganisationen OMM:s sociala verksamhet. Genom SIDA kanaliseras det nordiska biståndet till de tekniska enheterna i transportkommissionen SATCC i Mapulo, ansvarig för samordningen av det regionala samarbetet på transportområdet i södra Afrika. Under år 1984 utgick omfattande extra katastrofbistånd lill Mogambique.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet

NICARAGUA

242

Befolkning

Befolkningstillväxt/är

BNP/invånare

3 milj. (1983) 3,7% (1975-80) 920dollar(l982)

Offentligt netlobistånd/person

-     totalt (exkl. östländer)

-     Sverige

345 kr. (1980) 22,50kr. (1983/84)

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                      243

Ekonomisk och social utveckling

Nicaraguas strävanden att bygga upp landet efter inbördeskrig och naturkatastrofer har mött växande svårigheter. Under 1984 intensifierade regeringsfientliga grupper med utländskt stöd sina attacker mot Nicaragua. Dessa har kommit att alltmer inriktas mol ekonomiska mål. Ekonomin försämras fortlöpande p. g. a. de slora resurser som går åt för krigsskador och försvar. Koslnaderna för försvaret beräknas ta i anspråk 25% av budgeten.

Under åren närmasl efler den nya regeringens tillträde 1979 skedde en ekonomisk återhämtning. BNP ökade med 10% 1980 och 8,5% 1981. Under denna period genomfördes bl.a. en skattereform och ålgärder vidtogs för atl reglera utrikeshandeln och valutahandeln. Under 1982 hämmades den ekonomiska tillväxten, bl.a. till följd av brist på utländsk valuta, torka och översvämningar saml sänkta priser på de viktigaste exportvarorna. Till följd av god tillväxt, framför allt inom jordbruket, ökade BNP 1983 med ca 5%. Utrikeshandeln uppvisade under 1983 ett kraftigt underskott. Handelsbalansunderskottet uppgick lill 430 milj. dollar, vilket innebar en ökning med drygt 20% jämföri med 1982.

Nicaragua hade i slutet av 1983 en utlandsskuld pä ca 3 miljarder dollar och skuldtjänsien har successivt stigit jämfört med tidigare år. Möjlighelerna att fä stöd utifrån i form av krediter och bistånd har minskal. De viktigaste biståndsgivarna har varit Världsbanken och IDB som dock pä senare tid beviljat nya lån i minskande omfattning. De största bilaterala biståndsgivarna är Sverige, Italien och Nederländerna.

Nicaraguas utsatta situation har framtvingat en omdisponering av den ekonomiska politiken, frän uppbyggnad till överlevnad. Bland de ål-stramningsälgärder som regeringen aviserade under våren 1984 märks bl. a. en aktiv finanspolitik, ökade resurser till produktiva sektorer, stimu-lering av produktion för export inom jordbruket samt slopandet av prissubventioner på vissa baslivsmedel.

Privata företag utgjorde under 1983 omkring 60% av näringslivet medan 40% tillhörde den offentliga sektorn. I denna ingår gruvindustrin, el-och vattenförsörjningen saml bank-och försäkringsväsendet. Investeringarna inom näringslivet har under flera är varit låga och sker främst inom den offentliga sektom. Under 1983 har investeringar gjorts framför allt inom del statligt och kooperativt ägda jordbruket, medan det privata näringslivets investeringsvilja inom induslri och andra näringar varit svag. Investeringarna utgjorde 1983 19% av BNP mol 18% 1982. Arbetet på en jordreform har fortskridit och i juli 1984 hade omkring 720000 hajord utdelats. Målet är atl 50% av jorden skall överlämnas till småbönder, medan 25% skall tilldelas statliga och 25% privata produktionsenheter.

Arbetslösheten har efter en nedgång 1979-1981 stigit till ca 20% 1982 och 1983. Inflationen har ökat sedan 1981 och uppgick 1983 lill 36%.. De

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet

244

otillräckliga lönepåslagen har lett lill att reallönerna sjunkit under del senaste året.

Trots de ekonomiska svårigheterna har betydande satsningar gjorts beträffande utbildning och hälsovård. Analfabetism och barnadödlighet har kunnat nedbringas. Pä arbetsmarknaden har reformer genomförts för atl öka arbetstagarnas inflytande och ge anställningstrygghet.

Sveriges bistånd

I maj 1984 slöts etl tvåårsavtal om utvecklingssamarbetet för budgetåren 1984/85 och 1985/86 omfattande 150milj. kr. För innevarande budgetår har 75 milj. kr. anslagits.

Biståndet utnyttjades lill en början främst för hälsovård och skogsinsatser. I den långsiktiga planeringen ges ökat utrymme ål slöd till produktionsinriktade sektorer såsom gruvdrift och skogsbruk, medan stödet till sociala sektorer — främst hälsovård - upphört med budgetåret 1983/84. Nicaraguas administrativa kapacitet att tillgodogöra sig biståndet är god. Insatserna inom gruv- och skogsbruk samt skatteadministration genomförs i nära samarbete mellan svenska konsultföretag och nicaraguanska myndigheter. Etl 20-tal personer är anställda inom institutionssamarbetet och erfarenheterna av denna form av utvecklingssamarbete är goda

Allteftersom biståndet vuxit i omfattning har SIDA:s medverkan ökat. Under budgetåret 1983/84 inrättades ett biståndskonior vid ambassaden i Managua. Den försämrade säkerhetssituationen i de norta delarna av Nicaragua har medfört atl några skogsinsatser har flyttats till andra delar av landet.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr,):

Disponibelt

1983/84

1984/85

Anslag

Ingående reservation

Summa

75 14

89

75

22

97

Fördelning

Utbetalt 1983/84

Planerat

1984/85

Gruvseklorn Skogssektorn Energisektorn Förvaltningsbistånd inkl.

skatteuppbördsstudie Energi, förvaltningsbistånd

eller importstöd

Summa

37

24

2

5 68

57

32

4

3

2

97

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5   Utrikesdepartementet                                       245

Gruvindustri

Insatsen omfattar mineralprospektering, ulbildning av personal på olika nivåer, personalbistånd till ansvariga myndigheter, utrustning samt uppbyggande av elt minerallaboratorium. Biståndet bidrar lill all säkra produktionen samiidigi som insatsen beträffande malmprospeklering visat all del finns tillräckliga resurser för atl motivera en utbyggnad av befintliga anrikningsverk. Upptäckten av en slörre malmförekomst utgör grunden för pågående studier om alt öppna en ny gruva.

Hälsovård

Biståndet inom hälsovården har använts för atl färdigställa ett barnsjukhus i huvudstaden, återuppbygga etl dislriktssjukhus i provinsen Rivas, bygga om och utrusta olika hälsostationer samt bygga etl kylrum för förvaring av vaccin och mediciner m.m. Genomförandet av det svenska slödet till hälsovården i Nicaragua avslutades under budgetåret 1983/84.

Skogsbruk

Insatsen avser en karlläggning av Nicaraguas skogstillgångar, uppförande av ett skogslekniskt institut, förbäliring av underhåll vid skogsindustrier, utbildning av skogstekniker och skogsplantering. Ell irätekniskt laboralorium togs i bruk i februari 1984.

Övrigt

Inom energiområdet går svenskl stöd till projektering av mindre kraftverk på landsbygden i områden dit det nationella eldistributionsnätet inte när.

Ett skatteprojekt, som inleddes 1980, syftar till atl effeklivisera landets skatteuppbörd, bl.a. genom att införa ell enhetligt personnummersystem.

En svenskstödd siudie om biståndsgivare har väckt intresse i andra länder, vilka tillskjutit medel för en utvidgning av insatsen. Tekniskt slöd till förberedelser för de allmänna val som genomfördes den 4 november 1984 har utgått i form av experthjälp.

Bistånd utanför landramen

SAREC har för budgetåret 1984/85 träffat avtal om fortsalt stöd med 5,3 milj. kr.

Svenska enskilda organisationer har under budgelåret 1983/84 erhållil statligt stöd med 7,8 milj. kr. för insatser i Nicaragua. De största bidragen har gått till Utbildning för biståndsverksamhet (UBV) för ca 20 volontärer. Svensk Volontärsamverkan (SVS) och Metallarbetarförbundet. SVS har etl 30-tal volontärer verksamma i Nicaragua under budgetåret 1984/85.

Sverige levererade under budgelåret 1983/84 ca 7000 ton svenskl vete till Nicaragua lill en kostnad av lOmilj. kr. Därutöver levererades svenskt papper lill ett värde av 3 milj. kr. i samband med det tekniska stödet lill valprocessen saml kompletterande sjukvårdsulrustning lill etl värde av 1 milj.kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet

SRI LÄNKA (Ceyion)

246

Befolkning

Befolkningstillväxt/år

BNP/invånare

Offentligt netlobistånd/person

-   totalt (exkl. östländer)

—           Sverige

15,4milj. (1983) 1.7% (1983) 320 dollar (1983)

172 kr. (1982) 13,30kr. (1982/83)

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                       247

Ekonomisk och social utveckling

Efter oroligheterna sommaren 1983 lyckades man pä Sri Länka bl.a. genom indisk medling, dämpa motsättningarna mellan de olika etniska och sociala grupperna på ön. De av regeringen initierade rundabordssamtalen bar til! en början frukt men under våren och sommaren 1984 vidgades klyftorna äter mellan de olika grupperingarna. Detla har lett till en känsla av osäkerhet inför framliden vilkel bl. a. synes minskat allmänhetens investeringsvilja.

Medan perioden 1977-1982 innebar en hög BNP-tillväxt om i genomsnitt 6,5% per år så blev såväl 1982/83 som 1983/84 mellanår med minskad tillväxt om 2-3% per år. Tillväxten hänförs lill byggnads- och servicesektorerna samt risproduktionen. Däremot har industriproduktionen stagnerat och plantagesektom, med odling av gummi, te och kokos har gåtl tillbaka.

Bytesbalansen i landet påverkas starki av regimens omfattande investeringsprogram som främst inriktas på kraftverks-och bevattningsanläggningar, byggande av bostäder, hotell m. m. och tull-och skattefria industrizoner. Importen har ökat och är ungefär dubbelt så stor som exporten vilken trots olika stimulansåtgärder legal kvar pä en tämligen konstant nivä. Exportintäkterna ökade dock väsentligt 1984 på gmnd av höjda tepriser vilket minskade landet betalningsbalansunderskott. Remittering-arna från lankesiska gästarbetare fortsätter att utgöra en viktig inkomstkälla för landet. Budgetunderskottet som var mycket stort under den mest intensiva investeringsperioden 1978-80 har nu minskat. Investeringsprogrammet har hjälpt Sri Länka att fä ner arbetslösheten. Inflationen steg kraftigt under investeringsboomen men dämpades när regeringen 1981 skar ner på investeringar och stalssubventioner pä ris, socker, fotogen m. m. Under åren 1983-84 har dock inflationen ökat igen vilket torde få tillskrivas det osäkra politiska läget.

På Sri Länka står jordbmket och industrin för samma andel av landets BNP - 27% medan servicesektorn tar 46%. Jordbruket sysselsätter ca hälften av den arbetsföra befolkningen. Trots torka fick landet 1983/84 liksom 1982/83, en rekordskörd och närmade sig målet att bli självförsörjande avseende basfödan ris. Omfattande investeringar planeras för all göra plantageodlingar med le, gummi och kokos mer lönsamma.

Sri Länkas stora investeringsprogram finansieras i ökande grad med kommersiella lån vid sidan av biståndet. Utlandsskulden har således ökat kraftigt och skuldtjänsien ökade från 11 % 1982/83 lill det dubbla 1983/84.

Sveriges bistånd

Sveriges utvecklingssamarbete med Sri Länka regleras av etl tvåårigt avtal för perioden 1984/85-1985/86 och omfattar totalt 5.50milj.kr. Av beloppei går 5IOmilj.kr. lill vattenkraftprojektet Kolmale, som är en del av Mahaweli-programmet. Medelsramen för 1984/85 uppgår lill 270milj. kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                       248

Vid sidan av det omfattande biståndet lill Kolmale ges stöd bl.a. till landsbygdsutveckling och ulbildning.

Medelsfördelningen framgår av följande labell (milj. kr.):

Disponibelt

1983/84

1984/85

Anslag (jämte anspråktagande av outnyttjade övriga anslag) Ingående reservation

Summa

210

25

235

270 30

300

Fördelning

Utbetalt 1983/84

Planerat 1984/85

Landsbygdsutveckling

Undervisning

Konsultfond

Importslöd, bundet (Kotmale)

Övrigt

Summa

Utgående reservation

2

10

-)

190

1

215

30

12 16

2 250

->

282

18

Reservationen var vid utgången av 1983/84 30milj.kr. mol 25 milj. kr. året dessförinnan. Reservationen som helt hänförs lill icke-Kotmale projekt, förväntas sjunka sedan utbetalningarna avseende landsbygdsutveckling ökat igen.

Vattenkraft

Sveriges bistånd lill Sri Länka domineras sedan 1978 av slöd till vatten-kraftsprojektei Kotmale. Della projekt är en del av Sri Länkas stora satsning på att minska sitt beroende av oljeimport, atl säkra energiförsörjningen, bl.a. till industrin, att öka landels bevattnade jordbruksområden, all medge en tredje risskörd per år och därmed höja livsmedelsproduktionen samt främja sysselsättningen. Kotmale, som omfattar en dammanläggning, tunnelsystem, turbiner m. m. kommer atl producera ca 200 MW sedan en tredje turbin installerats.

Ijuli 1982 ingicks ett sexårigt insalsavtal mellan Sri Länka och Sverige om del totala svenska stödet till Kotmale som, i enlighel med riksdagens beslut, får uppgå till högsl 1 395 milj. kr. Merparten av slödel är bundet till upphandling i Sverige.

Sri Länka skall svara för samtliga lokala kostnader, projeklets räntekostnader samt ocksä kostnaderna för de elektriska och mekaniska leveranser som ingår i projektet. Den kommersiella kredil som Sri Länka upptagit i Sverige för finansieringen av dessa leveranser garanteras med biståndsanslaget som säkerhet. Den iredje turbin som installeras finansieras på kommersiell basis.

En av Sverige tillsatt oberoende exportgrupp följer projektgenomförandet. Projektet kommer nu all färdigställas ca elt halvår tidigare än beräknat och invigningen planeras nu till april 1985.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                      249

Landsbygdsutveckling

I syfte att nå ut med biståndet lill de fattigaste, stöder Sverige sedan 1979 ett distriktsulvecklingsprogram i Mataradislriktet i den södra lättbefolkade delen av landel, som bl. a. bebos av tamiler. Under 1983/84 utnyttjades det svenska slödet främsl lill jordbruksrådgivning, till ulbildning av småbrukare, upprustning av småfabriker, förbättring av vägar, bevattningsanläggningar, skolor och hälsocentraler m.m. Sedan januari 1984 ger Sverige ocksä slöd pä hälso-och undervisningsområdet i Badulladislriklet.

Undervisning

I syfte att förbättra sysselsättningen i landet bidrar Sverige lill yrkesutbildning och ger slöd till ell förmansinslitut och lärarutbildning på Sri Länka. Vidare ges undervisningsslöd lill handikappade barn.

Bistånd utanför landramen

SAREC finansierade 1983/84 ett forskningsprojekt avseende vatlenbuf-felsavel i syfte att fä fram bättre dragdjur för det lankesiska jordbruket saml projekt rörande sötvaltensfisket.

Bland de enskilda organisationer som är verksamma i Sri Länka finns Ungdomens Nykterhetsförbund, Swedish Co-operative Centre och Synskadades Riksförbund. Insatserna omfattar bl.a. undervisning och hälsovård.

17    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet

SWAZILAND

250

- vag -flod .. jarnvag

SYDAFRIKA

50                          100 km

_J_______________ I

Befolkning

Befolkningstillväxt/år

BNP/invänare

0.55 milj. (1981) 2,8% (1981) 760 dollar (1981)

Offentligt netlobistånd/person

-     totalt (exkl. östländer)

-     Sverige

410 kr. (1980) 10,40 kr. (1983/84)

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                         251

Ekonomisk och social utveckling

BNP per capita ökade från 650 dollar 1979 till 760 dollar 1981. Bytesbalansen var positiv 1979 men förbyttes i underskott 1980 och 1981. 116 resp. Il8milj. USdollar

Swazilands ekonomiska tillväxt har varit anmärkningsvärt hög sedan självständigheten 1968. Ekonomin växte i genomsnitt med 7% i reala termer under 1970-lalel. Swazilands höga BNP och tillväxtsiffror är bl.a. resultatet av lyckosamma investeringar för exporlprodukiion, främst socker men även pappersmassa. Sedan 1980 har tillväxttakten emellertid stagnerat. Nedgången beror på all Swazilands största exportprodukt, socker, har tjänat in mindre valuta än tidigare saml utdragen torka och andra naturkatastrofer. Valutareserven har minskat drastiskt och motsvarade drygl en månads import 1982.

De stora investeringsprojekt som genomförts har inte påverkal sysselsättningen i någon slörre grad. Inkomstklyftorna är därför fortfarande stora mellan människor verksamma i den moderna och den traditionella sektorn. Trots regeringens ambition alt väsentligt öka stödet till den traditionella sekiorn, speciellt jordbruket, hårdess ekonomiska betydelse minskat. Detta betyder atl inle heller den traditionella sekiorn slår öppen för nya arbetssökanden. Landels arbetslöshet fortsätter därför alt öka liksom utflyttningen av arbetskraft till Sydafrika. Ca 60% av Swazilands offentliga inkomster härrör från tullunionen med bl.a. Sydafrika. Ekonomin i landel är hell öppen i förhållande till Sydafrika, varför möjlighelerna all skydda den inhemska produktionen är begränsad.

Efter kung Sobhevzas II:s död har den politiska makten förskjutits till traditionalisterna som anses vara nära knutna till sydafrikanska intressen. Efter det s. k. Nkomati-avtalet mellan Sydafrika och Mogambique offentliggjorde Sydafrikas och Swazilands utrikesministrar i mars 1984 atl etl "säkerhetsavtal" ingåtts mellan de bägge länderna redan i februari 1982. Genom avtalet förbinder de sig att "bekämpa terrorism, uppror och omstörtande verksamhet" och förbehåller sig "rätten att begära assistans av varandra" i detta syfte.

I mars 1984 förklarade länderna vidare att de skulle utväxla handelsrepresentanter, vilket uppfattas som ett första steg mot upprättande av fullständiga diplomatiska relationer.

Sveriges bistånd

Utvecklingssamarbetet med Swaziland inleddes 1969. Fram till 1983/84 har ca 94milj.kr. utbetalats. Medelsramen för samarbetet har sedan 1977/78 varit lOmilj.kr. om året, men minskades 1984/85 till 5milj. kr.

Medelsfördelningen 1983/84 framgår av följande tabell (milj. kr.):

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                       252

Disponibelt                                                    1983/84

Anslag                                                           10,0

Ingående reservation                                     10,8

Summa                                                          20,8

Fördelning                                                     Utbetalt

1983/84

Undervisning                                                  3,1

Småindustri                                                     0,3

Jordbruk(FAO)                                                6.0

Förvaltningsbistånd (UNDP)                          2,1

Utbildningsplanering                                      3,5

Regionall vägprojekt                                      3,6

Summa                                                            18,6

Huvuddelen av biståndet har gått lill undervisningssektorn, lantbruks-fakulleien har fått svenskl slöd genom FAO sedan 1974. Fakulteten har ca 300 elever. Sverige finansierar drygl hälften av etl 20-lal utländska lärare/ forskare. Anlalel inhemska lärare har gradvis ökat i projektet.

Sedan 1977 har SIDA stött ett program som skall förse Swa:riland med klassrum och lärarbostäder för primärskolan. Hittills har sammanlagt 15,2milj. kr. beviljats. En del av det svenska stödet har administrerats av UNESCO. Inom ramen för detla slöd har Swaziland fåll resurser atl sätta upp en skolbyggnadsenhet inom undervisningsministeriet. Stödet har främst ulgåll som personalbistånd, fordon och kontorsutrustning. Under perioden 1976/77-1980/81 har 6milj. kr. av stödet utbetalats direkl till Swaziland för alt rusta upp och bygga lokaler för primärskolan.

För perioden 1977/78-1981/82 har vidare 8,1 milj. kr. använts fill en insats för läroplansulveckling för sekundärskolans lägre klasser. Arbetet omfattar ämnena hemkunskap, slöjd, samhällskunskap och naturkunskap. Svenska experter har deltagit i delta arbete.

Etl treårigt avtal har ingåtts om slöd till utbildningsplanering omfattande 9milj. kr. Insatsen administreras av UNESCO.

Genom småindustriprogrammet lämnas stöd lill ell glasbruk, elt företag för tillverkning av mätinstrument, ett möbelsnickeri och ett företag för tillverkning av stängselduk.

Sedan 1969 lämnas svenskt förvallningsbistånd genom UNDP. Sedan 1980/81 har 3,2 milj.kr. utbetalats. Insatsen upphörde vid uigången av budgetåret 1983/84.

Swaziland och Mogambique samarbetar om en väg mellan hamnstaden Matola i Mogambique och Swazilands vägnät. Förbättringen av vägen har av prakliska skäl delats upp i två projekt. Det svenska biståndet på den swaziska sidan av gränsen är 24milj. kr., varav hälften tas frän anslagsposten Regionalt samarbete och hälften från anslagsposten Swaziland. Vägbygget beräknas vara slutfört under 1985.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet

TANZANIA

253

UGANDA

Iteasy

MOCAMBIQUE

\

0         100      200

\

300 k

___ 1

Befolkning

Befolkningstillväxt/år

BNP/invånare

I9,8milj. (1982) 3,3% (1980-82) 280 dollar (1982)

Offentligt netlobistånd/person

-   totalt (exkl. östländer)

-   Sverige

240 kr(1982) 23,00 kr (1983/84)

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                       256

Reservationen, som är justerad med hänsyn till förskottsbetalningar, förklaras till stor del av förseningar inom stödet till pappers-och massafabriken i Mufindi.

Importslöd

Bristen på utländsk valuta föriamar Tanzanias utvecklingsslrävanden. Sverige och Tanzania har därför överenskommit atl en betydande del av biståndssamarbetet tills vidare skall utgöras av import av varor för bestämda ändamål som kan säkerställa prioriterad produktion och underlätta en ekonomisk återhämtning. Importstödets andel av utbetalningarna har under de senaste åren uppgått till en tredjedel. Denna biståndsform samverkar med del övriga biståndet och har bl. a. använts för atl förbättra transportsystemet och på annat sätt möjliggöra export av jordbruksprodukter. Även insatser för ökad produktion av baskonsumtionsvaror och till svenskslödda biståndsprojekt har åstadkommits genom importslöd. Av detta slöd är 80milj. kr. bundet lill upphandling i Sverige.

Induslri

Även inom industrisektorn används en alll störte del av biståndet för alt säkra drifien i utvalda befintliga industrier genom rehabiliteringsälgärder och inköp av råvaror. Produktionen inom den av bl. a. Sverige finansierade pappers-och massafabriken i Mufindi igångsattes under 1984. Svenskt bistånd har anslagits för driften av fabriken. Inom småindustriprogrammet har 25 förelag etablerats med stöd frän svenska systerföretag. Bidraget lill serviceinstitutioner för industrin saml till utvecklingsbanken, TIB, har trappats ned.

Undervisning

Med hjälp av främst svenskt slöd har Tanzania lyckats minska analfabetismen från 35% vid slutet av 1960-talet till ca 80%. Det svenska biståndet till primärutbildningen har under de senaste åren bl. a. bidragit lill produktion av 9 milj. läroböcker samt utbildning av 35000 primärskolelärare. Yrkesutbildningscentrat i Moshi invigdes 1984. Den ekonomiska krisen har allmänt sett lett till en försämring av utbildningskvaliteten.

LandsbygdsulveckUng

För att direkt förbättra levnadsvillkoren för de fattiga pä den tanzaniska landsbygden har biståndssamarbete sedan en längre tid bedrivits för att förbättra vattenförsörjningen och hälsovården. Genom della bistånd har mänga tanzanier fält tillgäng till vallen och lill hälsocentraler. Del svenska slödet till vattenförsörjning koncentreras nu lill regionerna vid Victoriasjön medan det reguljära biståndssamarbetet inom hälsovårdsområdet avslutas när de överenskomna hälsocentralerna färdigslsällts. Samarbete bedrivs också för att förbättra försörjningen pä brännved och effektivt utnyttjande och skötsel av skogsplanteringen.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                         257

Bislånd uianför landramarna

Svenska enskilda organisationer är engagerade i elt trettiotal projekt inom bl.a. hälsovårds-, undervisnings-och landsbygdsområdena i Tanzania.

Genom SAREC stödjs Tanzanias cenirala forskningsråd och forskning inom boskapsskötsel, skogsodling och näringsfrågor.

Under 1984 har Tanzania erhållit 5 milj. kr. i katastrofbistånd.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet

VIETNAM

258

\   '

.'O

ll.

₅

...r'

V.

TLang Son Bd) Bång

Hai Phong •/Värn Djnh Tt)anh Hoa

THong <2bi     \   V

Hoå Binh

Tonk/n bukten

V

Da Nang

tu

KAMPUCHEA

Nha Träng

J~Phan Thiel HO CHI MINHS STAD

-vag ■ larnvag flod

200

Befolkning

Befolkningstillväxt/år

BNP/invånare

58 milj. (1983) 2.3% (1982) 190 dollar (1982)

Offentligt neftobistånd/person

-   Totalt (exkl. östländer)

—            Sverige

25 kr(1982)

ca 8 kr. (1983/84)

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                      259

Ekonomisk och social utveckling

Den politiskt låsta situationen i Indokina bidrar till att i hög grad isolera Vietnam från ekonomisk samverkan med flertalet länder i närområdet. Denna isolering jämte torka ledde lill alt Vietnam, liksom Laos, åtnjöt avsevärt sämre ekonomisk utveckling än övriga länder i Asien år 1984. I relation lill landets egen ekonomi i slutet på 1970-talet ter sig dock 1980-talel ljust ut hittills. Den nya ekonomiska politiken innebär mestadels en liberalisering och decentralisering i förhållande till tidigare. Ökade satsningar görs på jordbruk och lätt induslri. Vidare ges materiella incitament till såväl myndigheter som företag, arbetare och bönder i syfte atl stimulera produktionen. Återigen visas intresse för samarbete med utländska företag, bl.a. på kommersiell basis.

Vietnam har ell stort underskott i sin utrikeshandel. Satsningen på en extraordinär exportökning, främst uppbyggd på jordbruksprodukter, har inte hell förverkligats men ändå resulterat i en ökning på 10%. Samiidigi ökar dock importen stadigt och uppgick 1983 till I 150 milj. dollar. Vietnams skuldtjänst är med hänsyn lill landets fattigdom mycket stor; ca 60 % - vilket bl. a. utgör ett betydande hinder för landel all erhålla nya utländska lån. Inflationen har varil kraftig under de senaste åren, 80-90% under 1981 - 1982 saml ca 50% 1983. Delta har lett lill allt större skillnader mellan marknadspriser och de subventionerade priser som statligt anställda åtnjuter inom ransoneringssyslemet - särskilt på basvaran ris - vilkel medföri försämrade levnadsvillkor för de offentligt anställda.

Jordbruket dominerar den vietnamesiska ekonomin då denna sektor sysselsätter nära 2/3 av arbetskraften och står för nästan hälften av BNP. Jordbruksproduktionen har främsl kunnal ökas genom införandet av elt koniraktssystem som givit producenterna möjlighet alt utöver de kontraktsbundna leveranserna till staten förfoga över och sälja sitt överskott med slörre förtjänst. Under 1984 förklarade Vietnams regering atl landet i huvudsak uppnått självförsörjning med livsmedel för första gången i modern tid med en produktion om 17 milj. ton spannmål. Med hänsyn till befolkningsökningen blev emellertid den genomsnittliga tillgången på baslivsmedel i praktiken lägre än föregående är. Befolkningstillväxten är fortfarande relativt hög, ca 2,3%, och kampanjen för familjeplanering har under den senaste tiden intensifierats.

Industrin arbetar generelll med lågt kapacitetsutnyttjande till följd av brist på råvaror och reservdelar liksom brister i elförsörjning och transporter. En stor del av industrins problem gäller företagsledning och organisation.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                       260

Sveriges bistånd

Utvecklingssamarbetet med Vietnam regleras av ett tvåårigt avtal för 1983/84-1984/85 som omfattar 365 milj. kr. för vartdera budgelåret. Sverige är det västland som ger störst bislånd lill Vietnam som dock erhåller merparten av sitt bistånd från socialistländerna.

Huvuddelen av biståndet omfattar fortsatt stöd till skogsinduslriprojek-lel i Vinh Phu (Bai Bång), sjuk- och hälsovård, energisamarbete saml importstöd och en konsultfond.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

Disponibel!                                                  1983/84            1984/85

365

365

278

186

643

551

Utbetalt

Planerat

1983/84

1984/85

TT

60

131

180

157'

120

141

120

6

5

457

485

186

66

Anslag

Ingående reservation

Summa Fördelning

Sjuk- och hälsovård Vinh Phu och kringliggande aktiviteter Importstöd bundet Importstöd obundet Konsultfond

Utgående reservation

' Inkluderar 55 milj. kr. för återbetalning lill Sverige av u-garanterade kommersiella skulder.

Reservationen har minskal avsevärt, frän 278 milj. kr. till 186 milj.kr. på etl år. År 1984/85 förväntas reservationen sjunka i samma eller t.o.m. snabbare takt än 1983/84.

Sjuk- och hälsovård

Del svenska slödel på hälsoomrädet koncentrerades länge pä barnsjukhuset i Hanoi vilkel år planerat både som centralt remissjukhus och nationellt utbildnings-och forskningscentrum för barnsjukdomar samt allmän-sjukhusel i Uong Bi vilket skall ge värd och behandling ät befolkningen i den omgivande kolgruve-och industriregionen. Del fortsatta hälsobistån-del gäller driftsstöd till de två sjukhusen med tonvikt pä utbildning av sjukhuspersonalen, en förstärkning av primärhälsovården på landsbygden i norr, användning och tillverkning av läkemedel saml stöd till en medi-cinsk-teknisk verkstad. En växande del av hälsobiståndel planeras, genomförs och följs upp med hjälp av svensk expertis.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                      261

Skogsindustri

Pappers-och massafabriken i Vinh Phu (Bai Bång) invigdes i november 1982. Det forlsalta slödet till Vinh Phu-projektet regleras av ell tvåårigt insalsavtal för 1983/84 och 1984/85 som omfattar drygt 300milj.kr. inom ramen för del för projektet anvisade totalbeloppet på 2 miljarder kr. Sedan investeringarna slutförts kommer antalet utländska experter att minska avsevårt. Tillförseln av virke och transporter av råvaror jämle yrkesutbildning ägnas särskild uppmärksamhet inom det fortsatta skogsindustribistän-del. Projektet beräknas ge arbete åt 20000 människor i fabriksanläggningarna och i skogsbruket.

Inom ramen för Vinh Phu-projektet ges även slöd till ett bostadsområde för vietnamesisk arbetskraft med familjer, vägförbältringar, råvarutrans-porler och lokal framställning av alun.

Energi

I södra delen av Vietnam har samarbete inom energiområdet inletts då bristande energiförsörjning och annan infrastruktur är allvarliga ulveck-lingshinder för Vietnam. I en första fas renoveras elt värmekraftverk och i en andra fas planeras stöd för renovering av tre vattenkraftverk.

Imporlslöd

Importslödet uppgår under budgelåret 1984/85 till 240milj. kr., varav 120 milj.kr. är bundna lill upphandling i Sverige. Det bundna biståndet har under 1983/84 främst använts för reservdelar till två pappersbruk i södra Vietnam, import av papper och pappersmassa, stål för byggverksamhet och råvaror för läkemedelsframställning. Del obundna importslödet har i första hand gälll textilier, garn och råvaror för framställning av insekisbe-kåmpningsmedel.

Bistånd utanför landramen

Vietnam har under 1983/84 erhållit ca 1 milj. kr. i katastrofbistånd. Forskningssamarbete genom SAREC pågår sedan 1977, främst genom institutionssamarbete inom mikrobiologi och geoteknik.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet ZAMBIA

262

Befolkning

Befolkningstillväxt/är

BNP/invånare

6milj. (1982) 3,1% (1970-80) 600 dollar (1981)

Offentligt nettobiständ/person

-     totalt

-     Sverige

206 kr (1979) 28,40 kr (1983/84)

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                        263

Ekonomisk och social utveckling

BNP per capita ökade frän 510 US dollar 1979 till 580 US dollar 1980.

De ekonomiska förhållandena i Zambia är mycket svåra. Under 1970-ta-let reducerades den reella per capita-inkomsten till ca hälften. Sedan slutet av 1970-talel lider landet akut brist pä utländsk valuta, vilket leder till minskad försörjning med insatsvaror och därmed minskad totalproduktion. Underskottet i bytesbalansen och statsbudgeten är fortfarande slora trots en förbättring sedan föregående år.

Inom mänga statliga institutioner tar lönerna i anspråk en allt störte del av resursutrymmet på bekostnad av andra nödvändiga insatser.

Landet är i behov av län och bidrag frän utlandet. Zambia har uppfyllt IMF-kraven frän 1983 men har ej lyckats leva upp till Paris-klubbens krav frän samma tid. För att stärka ekonomin har valutan devalverats, prisstegringarna minskat, skatterna höjts, statsutgifterna minskats realt samt stimulansåtgärder vidtagits för jordbruk och exportindustrin.

Landets ekonomiska svårigheier har återspeglats i social oro och konflikter mellan landets relativt starka fackföreningsrörelse och regeringen.

Grunden lill Zambias ekonomiska svårigheter är att efterfrågan på landels två viktigaste exportprodukter, koppar och kobolt, kraftigt försvagats och atl priserna på dessa produkter minskal drastiskt. Med 100 som bas 1970 hade Zambias bytesförhållande 1981 sjunkit till endast 31.

Sveriges bistånd

Sedan utvecklingssamarbetet inleddes 1965/66 har t.o.m. budgetåret 1983/84 ca 1,1 milj. kr. utbetalats i bislånd till Zambia. Därutöver har ca 80milj. kr. lämnats i katastrofbistånd och för biståndsinsatser genom enskilda organisationer samt forskningssamarbete. Utvecklingssamarbetet med Zambia regleras av ett tvåårsavtal avseende kalenderåren 1984 och 1985 omfattande totalt 350milj. kr.

Medelsfördelningen framgår av följande labell (milj. kr.):

Disponibelt

Anslag

Ingående reservation

Summa Fördelning

Jordbruk

Hälsovård

Utbildning

Importslöd

Personal

Summa

Utgående reservation

1984/85

1983/84

175

175

3

7

178

182

Utbe tall

Planerat

1983/84

1984/85

78

105

16

28

27

29

41

13

9

8

171

183

7

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                       264

Jordbruk

Stödet omfattar integrerad landsbygdsutveckling, kooperation, produktionsrådgivning och lanlbruksutbildning, ulsädesproduktion och lantmäteriverksamhet.

Seklorslöd påbörjades inom jordbrukssektorn år 1978. Slödel expanderade kraftigt fram till 1982, varefter en konsolidering har ägt rum. En stor del av biståndet går via s. k. institutionellt samarbete. Detta gäller kooperation, ett uisädesprogram och lantmäteri. I övrigt lämnas slöd lill främsl integrerad landsbygdsutveckling, utbildning och rådgivning. Stor vikt läggs vid alt småbönder nås inom de statliga delprogrammen.

Programmet för landsbygdsutveckling har höjt produktionen. Den kooperativa rörelsen har fält växande betydelse och svarar nu för merparten av den saluförda mängden majs i landet. Den kooperativa skolain i Lusaka och jordbruksinstitutet i Mpika är färdigbyggda och i full verksamhet. Under 1980 har stödet lill jordbruksutbildningen utvidgats till atl omfalla också andra skolor samt den nationella rådgivningsverksamheten, med särskild inrikining på småbrukare. Elt ulsädesbolag med bl.a. SvalöfAB och Swedfund som delägare har bildats.

På grund av stödets relativa storlek, kontinuitet och karaktären har också en dialog kunnat föras i olika frågor inom jordbrukspolitiken, säsom prisfrågor, kooperationens inköps-och försäljningsmarginaler m. m.

Lantmäteriet i Zambia har i samarbete med lantmäteriverket i Sverige tagit fram kartor för planering av landsbygdsutvecklingen.

Hälsovård

Inom hälsoseklorn har slöd främst lämnats till uppbyggnad av primärhälsovården på landsbygden. Stöd har därvid lämnats till byggande och upprustning av hälsocentraler liksom till utbildning av personal för primärhälsovården. Stöd har givits på områdena hålsoplanering, nutrition, transporter och medicinförsörjning.

Under året har byggnadsdelen gåtl långsammare än beräknat, medan utbildningsdelen har fungerat utmärkt. Man har snart utbildat ca 1000 byhålsovårdare.

Undervisning

1980 ingicks avtal om seklorslöd på undervisningsområdet om koncentration till primärundervisning och till undervisning av handikappade elever. Biståndet har möjliggjort en bättre försörjning av material och utrustning till skolorna. Avsikten med seklorslödel och dess huvudinriktning på primärundervisning är att det skall stå i samklang med de svenskstödda insatserna på jordbruksområdet och inom hälsovården. Det skall därmed bidra till att bättre tillgodose basbehoven på den hittills eftersatta zambiska landsbygden.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                         265

Personalbistånd

Det svenska biståndet till Zambia har varil myckel personalintensivt. Under de senaste åren har dock personalbiståndet minskat, bl.a. lill följd av en strävan att avveckla personalinsatser utanför de tre koncentrations-områdena. Personal- och konsultfonden används huvudsakligen för stipendier, vilka möjliggör för ett stort antal zambier att få vidareutbildning utomlands. Härigenom kan främsl den zambiska statsapparaten stärkas på sikt. Den zambiska plankommissionen, som förvaltar fonden, har under året lagt störte vikt vid stipendieprogrammet ån under tidigare år. Fonden används även för institutionellt samarbete med Sverige inom krafl-och transportområdena.

Importslöd

Importslöd infördes 1977. I början avsattes betydande belopp till imporlslöd men frän 1980 har dess andel sjunkit. För vart och elt av åren 1982 och 1983 har 20milj. kr. avsatts för importslöd. En höjning skedde i och med del nuvarande samarbelsavtalet till 25 milj. kr. per år. Det bundna import-stödet används i sin helhet för alt bygga upp landets kapacitet för tillverkning av järnvägsvagnar i Zambia.

Zambia är det av samarbetsländerna i Afrika som under 1970-talet haft den största handeln med Sverige. Landet har genom åren gjort betydande upphandlingar i Sverige med biståndsmedel. Upphandlingen har främst gällt leleutmstning, järnvågsvagnar, fordon, reservdelar och papper saml konsulttjänster. Återflödet av biståndsmedel från Zambia till Sverige har därför genomgående legal på en hög nivå. Under budgetåret 1982/83 minskade återflödet emellertid från tidigare 70% till under 50%. En stor del av återflödet är personalbistånd.

18    Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                          266

ZIMBABWE

SYDAFRIKA

Befolkning

Befolkningstillväxt/är

BNP/invänare

7,5 milj. (1982) 3,2% (1970-1982) 850 dollar (1982)

Offentligt nettobiständ/person

-     lolall (exkl. östländer)

-     Sverige

200 kr(1982) 16,7 kr (1982/83)

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                          267

Ekonomisk och social utveckling

Motsättningarna mellan Zimbabwes bägge största partier ZANU och ZAPU har inte kunnat överbryggas utan förstärkts. Oroligheler har under 1984 förekommit i Matabeleland och även i andra områden av Zimbabwe. Vid det regerande ZANU-partiets första partikongress sedan 1963 förstärkte premiärminister Mugabe sin ställning. ZANU klargjorde målsättningen att bilda en enpartistat. Detla skall ske i enlighet med ingångna lagar och överenskommelser, vilket i realiteten innebär att en formell enpartistat inte kan inrättas förrän tidigast 1990. Riksval planeras att äga rum under våren 1985.

Även om den ekonomiska utvecklingen under 1984 inom flera områden varit positiv, kvarstår allvarliga obalansproblem. De första självständig-hetsärens rekordartade tillväxt av bruttonationalprodukten har under 1982 och 1983 vänts till en negativ ulveckling med 2-3%. Med beaktande av befolkningstillväxten har denna utveckling inneburit att BNP per capita minskat med 15% sedan 1981. Orsaken till denna nedgång står bl.a. att finna i att landet under denna period drabbats av torka. Det har medfört en kraftig tillbakagäng inom jordbmksproduktionen, som under 1983 minskade med 20%.

Nedgången inom jordbmksproduktionen, den intemationella recessionen och försämrade bytesförhållanden har tillsammans skapat underskott i betalningsbalansen. För att råda bot på detta har importtillstånden kraftigt begränsats med i reala termer över 60% under de senaste tre åren. Den akuta bristen på importerade reservdelar och insatsvaror har lett till stora problem för industriproduktionen.

Vissa positiva tecken föreligger emellertid för 1984. Larmrapporterna under våren om ett förväntat kraftigt underskott på basfödan majs visade sig förhastade. Tack vare sena men goda regn har årets skördar av bomull, kaffe, te och tobak blivit rekordslora. Volymen och värdel av gruvproduktionen har ökat. I utrikeshandeln noterades för första gången sedan 1980 ett överskott.

Det statsfinansiella läget är prekärt. Kombinationen fortsatta ekonomiska svårigheter och reformiver har skapat ett kraftigt budgetunderskott, som uppgår till 10-12% av bruttonationalprodukten.

Det ökande budgetunderskottet var huvudorsaken till att IMF stoppade utbetalningarna av ett kreditavtal på nästan 3 miljarder kr. Nya förhandlingar har upptagits med IMF.

De som drabbats hårdast av den ekonomiska tillbakagången och regeringens åtgärder att få bukt på denna har varit lönearbetarna och de arbetslösa. Dessa har särskilt drabbats av att inflationen har skjutit i höjden, att sysselsättningen har minskat och att reallönerna sjunkit under nivån vid självständigheten.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                         268

Sveriges bistånd

Det svenska biståndet till slalen Zimbabwe inleddes i och med atl landet blev självständigt 1980. Totalt har t. o. m. 1983/84 ca 300milj. kr. utbetalats för utvecklingssamarbetet. Det nuvarande biståndsavtalet avser budgetären 1983/84-1984/85 och uppgår till 125 milj. kr. vardera året.

Samarbetet syftar till att förbättra levnadsvillkoren för de fattiga på landsbygden, genom stöd till undervisnings- och hälsovårdsområdena, samt till alt bidra till ekonomisk tillväxt och minskat beroende av Sydafrika, genom bl. a. slöd till import och lill en personal-och konsultfond.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

Disponibelt

1983/84

1984/85

Anslag

Ingående reservation

Summa

125 79

204

125 81

206

Fördelning

Utbetalt 1983/84

Planerat 1984/85

Hälsovård

Undervisning

Personal- och konsulifond

Importslöd

Summa

Utgående reservation

33 37 17 36

123

81

45 72 35 36

188

18

Alltsedan biståndssamarbetet inleddes har betydande reservafioner uppstått som en följd av de problem den nya administrationen si;ällts inför. Utbetalningstakten har successivt ökat och uppgick under 1983/84 till den anslagna landramens nivå.

Hälsovård

Tonvikten inom biståndet fill hälsoseklorn ligger på att förbättra primärhälsovården på landsbygden. På gmnd av den långvariga torkar har undernäringen bland barn och vuxna ökat. Det svenska biståndet har därför i högre utsträckning än lidigare riktats mot ett tilläggskostprogram för barn under fem är. Ca 200-250000 barn beräknas genom programmet få till-läggskosl. Det landsomfattande vaccinationsprogrammet bedrivs med svenskt stöd. För att bygga ul utbildningen av hälsovårdspersonal inrättas två vårdskolor. Biståndet används också för att förbättra villkoren för de handikappade i samhället. I övrigt utnyttjas biståndet för utbyggnad av decentraliserade läkemedelsförtåd och personalbostäder.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet                                        269

Undervisning

Biståndet syftar till att bygga ut och förbättra standarden inom primär-och sekundärskolan. Hittills har en stor del av stödet använts för en åtemppbyggnad av ca 4000 skolor och över 400 lärarbostäder samt till 8 flyktingskolor med försöksverksamhet i produktionsinriktad pedagogik. Åtgärder vidtas för atl förbättra kvaliteten inom undervisningen bl. a. genom det svenska stödet till produktion av lokalt anpassade naturvetenskapliga läromedel som spritts till över tusen skolor främsl genom lärarutbildning och byggande av lärarbostäder. Etl omfattande samarbete bedrivs inom förvaltningsutbildningsområdet vilkel syftar lill att höja effektiviteten inom den statliga förvaltningen.

Importstöd

Importslödet har i sin helhet varil bundet lill inköp i Sverige. Detla bistånd utnyttjas, mot bakgrund av landets f. n. kärva betalningsbalanssitualion, för stöd till landsbygdsutveckling och till upprätthållande av väsentlig produktion inom näringslivet. Viss del av stödet har använts som komplement till övriga svenskfinansierade biståndsinsatser, inklusive u-krediter. Bland användningsområdena kan nämnas, vattenbortningar, lastbilar, televäxlar och matolja.

Personal- och konsultfond

Denna fond är till största delen bunden till svensk personal. Den störte delen av fonden används för vägsektorn genom personal inom vägförvalt-ningen och konsultstudier för att förbättra transportnätet. Svensk personal direktanställs av Zimbabwe med viss biståndsfinansiering för att fylla väsentliga luckor inom Zimbabwes offenlliga sektor. Fonden används också för statistiksamarbetet och konsultstudier på gruvområdet samt till en utredning av skattesystemet.

Bistånd utanför landramen

Ett flertal svenska organisationer bl. a. Svenska Missionsrådet, Sveriges Kyrkliga Studieförbund, Sveriges Socialdemokraliska Kvinnoförbund, Svensk Volontärsamverkan och Svenska Scoutrådel bedriver utvecklingssamarbete i Zimbabwe och erhåller bistånd. SAREC lämnar stöd till etl utvecklingsinstitut och till forskningsprojekt. Genom det svenska biståndet till det regionala samarbetet i södra Afrika kommer en mikrovägslänk, en internationell televäxel och finansiering av studentbostäder i Harare, Zimbabwe till godo. Olika kulturprojekt främjas genom medel från anslagsposten Särskilda program. Som en följd av torkan beviljade regeringen under sommaren katastrofbistånd med 9,5 milj. kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                        270

ANDRA ANSLAGSPOSTER

Regionala insatser

Regionalt ekonomiskt samarbete i södra Afrika

Södra Afrika präglades under 1970-talet av kampen för självständighet i Angola, Mogambique och Zimbabwe och mol rasism och minoriletsstyre i Sydafrika och Namibia. Ett nära politiskt samarbete utvecklades mellan de s. k. fronlstaterna i regionen (Angola, Botswana, Mogambique, Tanzania och Zambia), framför allt i kampen för Zimbabwes självständighet. Efter Zimbabwes frigörelse förbättrades förutsättningarna för etl ekonomiskt samarbete mellan staterna i regionen. Etl sådani samarbete inleddes 1980 inom ramen för samarbelsorganisationen Southern African Development Coordination Conference (SADCC). Förutom fronlstaterna deltar åven Lesotho, Malawi och Swaziland.

Målet är bl. a. atl minska det starka beroendet av Sydafrika när det gäller transporter, sysselsättning, kapital, teknologi och handel. Bildandel av SADCC måsle anses som etl bakslag för Sydafrikas egna planer på alt förstärka sin roll i regionen. Sydafrika har svarat med väpnade attacker eller stöd till sabotageaktioner i grannländerna. En del av dessa sabotage har varit direkt riktade mol traiisportleder, som är centrala i SADCC-samarbetet. I mars 1984 ingick Mogambique ett icke-angreppsavtal med Sydafrika. Ett liknande avtal har tidigare ingåtts mellan Swaziland och Sydafrika.

SADCCis arbetsmetod är att samarbeta om konkreta projekt utan atl bygga upp slora mellanstatliga institutioner. En transportkommission etablerades i Maputo 1981 och ett SADCC-sekretariat i Gaborone 1982. För de övriga sektorerna sköts samordningen av de olika länderna med hjälp av enheter i respektive fackministerier. Tretton samarbetsområden har hittills fastlagts, av vilka transporter och kommunikationer är del viktigaste. Trots atl SADCC endast har existerat i några få år omfattar verksamheten redan etl stort antal projekt. Utvecklingen har varit imponeiande snabb med tanke på att länderna i södra Afrika under 1980-talet hafl att brottas med stora ekonomiska problem, torka och andra naturkatastrofer samt -inte minst - Sydafrikas aggressionspolitik. Några anledningar lill att SADCC-samarbelet har kunnat byggas upp så väl är dels att del har hög politisk prioritet i medlemsländerna, dels att den pragmatiska projekfinriklningen har inneburit att lönsamhels- och effektivitetskriterier lyfts fram, under det all ideologiska skillnader tonats ned. Till detta kommer atl hotet från Sydafrika tvingat länderna samman.

Inom det mest centrala samarbetsområdet - transporter och kommunikationer - var i böljan av 1984 drygt 100 projekt under genomförande eller beredning. Dessa projekt har en total kostnad av ca 6 miljarder kronor.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                       271

Redan i mitten av 1983 fanns regionala projekt under genomförande i samtliga SADCC-länder och inom alla delområden av transport- och kommunikationssektorn. De gällde vägar, järnvägar, hamnar och sjötransporter, civilflyg och telekommunikationer. Bidragande till dessa resultat är det tekniska bistånd som Sverige och övriga nordiska länder ställt till transportkommissionens förfogande.

Sveriges bislånd

En särskild anslagspost för stöd till regionalt samarbete infördes 1981/82 då 60milj.kr. anslogs. Budgetårel 1982/83 höjdes anslagsposten till lOOmilj.kr., varav 15milj.kr. för Östafrikanska utvecklingsbanken, EADB. För 1983/84 höjdes anslagsposten lill 115 milj. kr., samfidigt som det angavs atl SIDA i sin fortsatta beredning av SADCC-insatser borde räkna med en planeringsram på 1 lOmilj. kr. för budgetåren 1984/85 och 1985/86. Vid givarkonferensen i Lesotho ijanuari 1983 gjordes en svensk utfästelse om 330milj. kr. för treårsperioden 1983/84-1985/86. För 1984/85 uppgår anslagsposten till 120 milj. kr., varav 110 milj. kr. fömtsälts utnyttjas för fortsatt stöd till regionala insatser inom ramen för SADCC. Genom regeringens tilläggsproposition i mars 1984 anslogs ytterligare 25 milj.kr. för regionala insatser i södra Afrika.

Det svenska stödet inriktas pä projekt som länderna inom SADCC-gmp-pen presenterar inom sina samarbetsområden. Målet med insatserna är atl minska SADCC-ländernas beroende av Sydafrika och omvärlden saml stärka den ekonomiska utvecklingen och samarbetet i regionen. Insatserna motiveras sålunda huvudsakligen av tillväxt-och oberoendemälen, medan övriga mål för biståndet kommer i andra hand.

Inom transport- och kommunikationssektorn har framför alll två principer varit vägledande vid val av insatser. För det första har en bedömning gjorts av de olika projektens betydelse för att snabbt förbättra transporterna och kommunikationema mellan länderna. För det andra har Sverige koncentrerat sitt stöd till områden, där svenskl näringsliv besitter god internationell konkurtenskraft.

I böljan av 1984 hade beslut fattats om sju slörre insatser och ett antal studier pä transport-och kommunikationsområdet. Insatserna gäller tekniskt bistånd till transportkommissionens tekniska enheter, mikrovågslänkar mellan Botswana, Zimbabwe och Zambia i samfinansiering med Norge, en internationell telefonväxel i Zimbabwe, en väg i Swaziland fram till gränsen mot Mogambique i samfinansiering med Afrikanska utvecklingsbanken, fortsättning av vägen på den mogambikanska sidan till Maputo, leleutmstning till järnvägen i Botswana samt mikrovågslänkar mellan Tanzania och Malawi i samfinansiering med Norge. De svenska bidragen till dessa projekt uppgår till ca 290milj. kr. Vidare har ett antal studier om ytterligare projekt genomförts bl. a. avseende rullande järnvägsmate-riel, elektrifiering av järnvägarna i Swaziland och södra Mogambique, stöd

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                          272

till Lesothos trafikflyg, rehabilitering av navigationshjälpmedel längs Mo-gambiques kust och förbättringar av Dar es Salaams hamn och Tazara-järnvägen. Utanför sektorn transporter och kommunikationer har svenskfinansierade insatser och studier avsett stöd till ett regionalt markvårds-sekretariat och till regional lärarutbildning samt samarbete på energiområdet.

Humanitärt bistånd i Latinamerika

Anslaget för humanitära insatser i Latinamerika var budgetåret 1983/84 110 milj. kr. Därav utnyttjades ca 44 milj. kr. för ändamål i Centralamerika. För budgetåret 1984/85 har 1 lOmilj. kr. anslagits.

Det svenska stödet till humanitära insatser i Latinamerika inleddes efter militärkuppen i Chile, 1973, och syftade då främst till att bistå chilenska flyktingar. Det humanitära stödet har sedermera utvidgats till att omfatta utsatta grupper och familjer i flertalet länder i Latinamerika där mänskliga rättigheter kränks. Betydande belopp kanaliseras lill offer för förtryck i södra Latinamerika samt lill centralamerikanska länder såsom El Salvador och Guatemala.

Stöd lämnas till insatser för försvar av mänskliga rättigheter och för verksamhet som direkl eller indirekt bidrar till en demokratisk samhällsutveckling. Bl. a. används medel för stöd till flyktingar och hemlösa, rättslig och medicinsk hjälp till politiska fångar och deras anhöriga, efterforskning av fängslade och försvunna, dokumentation av brott mot de mänskliga rättigheterna, för stipendier samt underhällsbidrag till familjer, vilkas för-söijare har fängslats eller dödats. I några fall lämnas stöd till mindre verkstäder för att främja sysselsättning samt till barnbespisningeir och s. k. folkmalsalar i slumområden. Under de senaste åren har en ulveckling i demokratisk riktning inletts i Argentina, Bolivia och Uruguay, varför behoven av humanitära insatser förändrats. För att under en övergångsperiod underlätta återanpassningen lämnas stöd till frigivna fångar, anhöriga till försvunna, psykiskt skadade barn samt till återvändande flyktingar, bl. a. i Argentina och Bolivia.

Efter förslag av beredningen för humanitärt bistånd lämnas medlen till mottagarna genom svenska och internationella enskilda organisationer, som ansökt om bidrag för humanitära insatser i Latinamerika. Bland dessa kan nämnas Arbetarrörelsens Internationella Cenlmm, Frikyrkan Hjälper, Kyrkornas Världsråd, Lutherhjälpen, Rädda Barnen, Röda Korset, Svenska Amnestyfonden och Worid University Service.

Situationen i Centralamerika har de senaste åren påkallat insatser av nödhjälpskaraktär för att hjälpa ett ökande antal flyktingar att överleva. Som en följd av inbördeskriget i El Salvador har under de senaste fem åren över 50000 civila dödats. Därtill kommer hundratusentals hemlösa som är

Prop. 1984/85:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet                                        273

på flykt i del egna landet. Följderna av kriget i Guatemala börjar anta samma proportioner, även om antalet människor som flyr landel år lägre. Enligt en beräkning av FN:s flyktingkommissarie var antalet centralamerikanska flyktingar utanför hemlandet i juni 1984 ca 340000, varav 250000 var salvadoraner, 47000 gualemalaner och 30000 nicaraguaner. Av dem bislods endast 100000 av flyktingkommissarien. Av dessa var 34 300 frän El Salvador, 43500 frän Guatemala och 23400 frän Nicaragua. FN:s flyktingkommissarie har inte mandat atl bistå de människor i regionen som är hemlösa i det egna landel. I El Salvador och Guatemala uppgår antalet hemlösa människor lill ca en halv miljon i vardera landel. Hjälpbehoven bland dessa människor är stora samtidigt som de i hög grad måste lita till humanitär hjälp från andra länder och hjälporganisationer.

1 synnerhet beträffande Centralamerika har de mottagande gruppernas och de förmedlande organisationernas kapacitet utgjort begränsningar för del humanitära hjålparbetel. Kapaciteten på båda dessa nivåer har utvecklats, vilkel innebär fömtsättningar för ökade hjälpinsatser. Del bör också finnas en beredskap för nya insatser som kan föranledas av förändringar i den politiska utvecklingen i Latinamerika.

Humanitärt bistånd i södra Afrika

Det humanitära biståndet i södra Afrika syftar till att ge stöd i och utanför Sydafrika ät människor som är motståndare mot och offer för apartheidsystemet. Bidragen kanaliseras direkt genom de bägge befrielserörelserna South West Africa Peoples Organizalion (SWAPO) och African National Congress (ANC) och dels genom FN-organ saml enskilda svenska och intemationella organisationer.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr):

1983/84            1984/85

1. Befrietserörelser

SWAPO (Namibia)

47

50

ANC (Sydafrika)

32

37

2. Slöd genom enskilda organisationer

71

73

3. Stöd genom FN

10

-

160                 160

Sverige har lämnat bistånd till SWAPO sedan 1970/71. Biståndet utgör ett stöd till SWAPO:s humanitära verksamhet, främst för försöijning av de ca 50000 namibiska flyktingar som finns i Angola och Zambia. Detta sker genom leveranser av bl.a. fordon, livsmedel och mediciner.

Under senare år har en ökande del av biståndet använts för utvecklingsprojekt i flyktingläger. En undervisnings- och hälsovårdsinsats har finansierats i SWAPO:s flyktingläger i Kwanza Sul i Angola innehållande bl.a. färdigställande av byggnader, lärarfortbildning samt hälsovårdsulbildning.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                        274

Slöd ges också till jordbruks- och transportsektorerna i form av leveranser, rådgivning saml uppbyggnad av verkstad. Utbildning sker bl.a. i Sverige av administrativ personal inom SWAPO.

ANC har erhållit svenskt bistånd sedan 1972/73. Även detta bistånd avser stöd till befrielserörelsens humanitära verksamhel. Huvudsakligen används delta bislånd för inköp och leverans av främst livsmedel, kläder och mediciner för det ökande antalet sydafrikanska flyktingar.

Särskilda insatser pä jordbruksområdet finasieras i syfte all öka flyktingarnas självförsörjning i Zambia och Tanzania.

Biståndet innefattar också utbildning i Sverige samt bidrag för ANC:s administration, och informationsverksamhet.

Sverige är den största bidragsgivaren lill FN:s fonder för södra Afrika bl.a. till FN:s Namibiainstitut som är beläget i Lusaka, Zambia. Nami-biainsfitutel bedriver adminislraliv ulbildning för namibier samt ombesörjer korrespondensundervisning till flyktingläger. Slöd ges vidare till FN:s Namibiafond som bl.a. finansierar stipendialutbildning och annan undervisning saml olika konsultationer om väsentliga delar av det namibiska samhället. Svenska bidrag ulgår också lill FN:s utbildningsprogram för södra Afrika (UNETPSA) och till FN:s fond för apartheidpolitikens offer (UNTP)

En betydande del av det humanitära bistånd som lämnas till enskilda svenska och internationella organisationer avser ulbildning och stipendier.

Bland de organisationer som erhåller bidrag för denna verksamhet finns World University Service, Africa Educaiional Trust, och Samväldessekre-larialet. LO/TCO erhåller vidare bidrag för facklig utbildning och slipen-diering. Stöd till rättshjälp ges bl.a. genom International Defence and Aid Fund. Medel ur denna anslagspost används också för informationsspridning om och forskning kring apartheidpolitiken och dess konsekvenser. Vissa svenska organisationer som Brödet och Fiskarna, Emmausrörelsen samt U-landshjälp från Folk till Folk, får bidrag för frakt av insamlade kläder till flyktingläger i södra Afrika. Bland övriga svenska organisationer som erhåller bidrag för insatser för stöd till aprtheidpolitikens offer kan nämna'; Lulherhjälpen, Svenska Ekumeniska Nämnden, Svenska Kyrkans Mission, Folkpartiets Kvinnoförbund, Centerns Ungdomsförbund, Afrikagrupperna i Sverige, Arbetartörelsens Internationella Centrum och Svenska Lärarförbundet.

Katastrofbistånd m. m.

Anslaget för katastrofbistånd m.m. uppgick under budgetåret 1983/84 till220,6milj.kr. Härav har nästan hela anslaget - 219,5 milj. kr. - tagits i anspråk för ell 80-tal insatser.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                      275

Den förvårtade försörjningssituationen i Afrika har motiverat ökat katastrofbistånd med både kortsiktig och långsiktig verkan till en rad afrikanska länder. Insatser med långsiktig och förebyggande verkan inriktas i första hand på programländerna och år avsedda att också komplettera det reguljära utvecklingssamarbetet. Afrikas dominerande ställning som mottagare av svenskt katastrofbistånd har under året därmed förstärkts ytterligare.

Drygt 27% av under året beviljade medel för katastrofbistånd har avsett bilaterala insatser direkl till mottagarländernas regeringar. Mottagarna av sådant bilateralt bistånd har med två undantag - Bolivia och Sao Tomé och Principe - varit programländer för svenskt bistånd.

Enskilda organisationer ulgör den viktigaste kanalen för katastrofbistånd. Något mindre än hälften av anvisade medel har avsett insatser av varierande storlek i svenska enskilda organisationers regi. Svenska röda korset, inkl. dess internationella moderorganisalion, år den i särklass största bidragsmotlagaren med ca 53 milj. kr., vilket är något mer än vad som utgått till övriga enskilda organisationer tillsammans.

Drygl 23% av under årel anvisade medel har gällt FN-adminislrerade insatser. Bislånd lill flyktingar och hemlösa utgör alltjämt ett viktigt inslag i del svenska katastrofbiståndet, med ungefär 28% av anvisade medel för ändamålet. Härtill kommer Sveriges reguljära bidrag till UNHCR och UNRWA.

Av under året beviljade medel för katastrofbistånd har 36% avsett insatser i programländerna. Medlen har lämnats dels direkt till mottagarländernas regeringar dels genom enskild svensk organisation dels genom FN.

Specialenhelen för katastrofhjälp inom beredskapsstyrkan för FN-tjänsl har under året avslutat sitt arbete för UNDP i Bolivia, genomfört tvä insatser i Etiopien och Sudan för UNDP/UNDRÖ samt tillsammans med UNICEF inlett en insats i Mali på 12 mänader avseende hälsovård - inkl. vaccineringar- för och utdelning av livsmedel lill nödlidande i synnerhet mödrar och barn. Specialenheten har under året utvärderats av en refe-rensgmpp under SIDA:s ledning. På basis av utvärderingens slutsatser har regeringen beslutat om kompletterande föreskrifter för specialenhelens utnyttjande utöver vad som tidigare fastställts. Enligt dessa kompletterande föreskrifter skall framställning om utnyttjande av specialenheten härröra från FN eller något av dess specialorgan som har operativt ansvar för biståndsverksamhet i u-länder. Om särskilda skäl föreligger kan specialenheten även utnyttjas för katastrofinsats inom ramen för det bilaterala samarbetet med programländerna. Specialenheten ställs vidare lill förfogande med personal och utrustning för atl under en begränsad lidsperiod -normalt sex månader - genomföra en definierad hjälpinsats som skall tillmötesgå omedelbara hjälpbehov eller inriktas pä katastrofförebyggande åtgärder.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                          276

Beslutade insatser (milj. kr.)

Destination

Budgetåret           1 juli -1983/84                 1 dec. 1984

AFRIKA

Svenska röda korsel/Röda korsföreningarnas förbund för hjälp till lorkdrabbade

10

World Food Programme
livsmedel från intemationella
beredskapslagret för katastrof
insatser till lorkdrabbade
länder                                                                15

World Food Programme
vegetabilisk olja från intema
tionella beredskapslagret för
katastrofinsatser till tork-
drabbade länder                                                   5

Svenska röda korset/Internationella
Röda Korskommittén för katastrofhjälp
och katastrofberedskap i södra och
östra Afrika                                                        5,5

Svenska röda korset/Internationella
Röda Korskommittén för skydds
arbete                                                                 2,5

Svenska röda korset/Internationella
Röda Korskommiltén för hjälp och
skydd till konfliktdrabbade                                                             13

UNHCR för flyktingbistånd                                                              17

Algeriet

Rädda barnen för hjälp till

Västra Saharas flyktingar                                                                8

Angola
iransportinsats                                                    5

utsäde                                                                                             2

insalsvaror                                                                                      3

nödhjälp för hemlösa och

krigsdrabbade                                                                                  5

Svenska Röda Korset/Internationella
Röda Korskommittén för hjälp och skydd
åt konfliktdrabbade                                                                         2

Botswana

Lutherhjälpen till lorkdrabbade

0,6

vatteninsats

2,5

Lutherhjälpen vatteninsats

1,9

vatteninsats

8

Burkina Faso

Pingstmissionen för livsmedels-

insats

0,1

Etiopien

transportinsats

15

Evangeliska fosterlandsstif-

telsen livsmedelshjälp till tork-

drabbade ligreaner

2

Evangeliska fosteriandsstift-

elsen livsmedelshjälp till

eritreaner

4

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5   Utrikesdepartementet

277

Beslutade in

isatser (milj. kr.)

Budgetårel

1 juli -

Destination

1983/84

1 dec. 1984

Lutherhjälpen för nödhjälp åt

lorkdrabbade i Eritrea och Tigré

0,6

Lutherhjälpen för nödhjälp till

lorkdrabbade och flyktingar i

provinserna Wollo, Tigré och Gambelo

3

Svenska röda korset/lntema-

lionella Röda Korskommittén

för nödhjälps-och skyddsin-

satser

2

Svenska röda korset/Röda Kors-

föreningamas förbund/FN:s flyk-

tingkommissariat för repatrie-

ringsprogram

0,4

Specialenheten för katastrofhjälp/FN :s

kalastrofkoordinator för transport-

insats

0,4

insatsvaror för miljö- och

vattenvård

5

Svenska röda korset för distri-

bution av nödhjälp

4

Lutherhjälpen för spannmålsin-

sats

9

Lulherhjälpen för transport och

distribution av förnödenheter

5,5

transportinsats

3

Lutherhjälpen för nödhjälp

2

Worid University Service (WUS)

för utbildningshjälp ål flyk-

tingar som återvänt från Djibouli

0,23

Evangeliska Fosleriandssliftelsen livs-

medelshjälp till lorkdrabbade eritreaner

4

Evangeliska Fosterlandsstiftelsen livs-

medelshjälp till lorkdrabbade ligreaner

4

Svenska röda korset/Internationella

röda korskommiuén för hjälp ål

konfliktdrabbade

2

Livsmedelsbistånd

10

Guinea-Bissau matolja p.g.a. torka material för oljefalstillverkning belalningsbalansslöd

Kap Verde hjälp p. g. a. torka mark- och vatienvårdsinsatser

Kenya livsmedelsbistånd Svenska röda korsel/Röda kors-föreningamas förbund för nödhjälp ål lorkdrabbade

Lesotho utsäde

Madagaskar Svenska röda korset/Röda kors-föreningamas förbund för hjälp efler cyklon

O ,4

5 3

0,55 3

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                          278

Beslutade insatser (milj. kr.)

Budgetåret

1 juli -

Destination

1983/84

1 dec. 1984

Marocko

Svenska röda korset/Röda kors-

föreningamas förbund, livs-

medelsinsats

1

Mali

specialenheten för katastrof-

hjälp/UNICEF för hälsovårds-

insats

7,5

Frikyrkan hjälper för nödhjälp

ät lorkdrabbade (inkl. insats

i Tchad)

2

Svenska röda korset/Röda korsför-

eningamas förbund för inköp av

matolja

1,35

Diakonia spannmål (inkl. insats i

Tchad)

2

Mogambique

fordon för distribution av förnödenheter.

utsäde

5

hjälp efter cyklon (MONAP)

5

Frikyrkan hjälper för hjälp

till lorkdrabbade                                                  1

Lutherhjälpen för hjälp till

lorkdrabbade                                                       0,6

Lutherhjälpen för hjälp till

lorkdrabbade                                                       I

Svenska röda korset för förnödenheter

till översvämningsdrabbade                                 I

handverktyg för småbrukare                                                         10

veteleverans                                                                                   9

Lutherhjälpen för nödhjälp

till torkdrabbade/utsäde                                                                   1,4

utsäde                                                                                             9

Sao Tomé och Principe

utvecklingsändamål                                            3

livsmedelsinsats                                                  I

Seychellerna

matolja                                                                                           2

Somalia

Evangeliska fosleriands
sliftelsen för sjukvårds
insatser till eliopiska
flyktingar                                                           I

Sudan

Evangeliska fosterlands
stiftelsen för flyktinginsatser                             9
UNDP/UNDRO specialenheten för
katastrofhjälp, logistikinsats                              0,065

Svi>aziland
rehabiliteringsinsats efter
cyklon                                                                1

Lutherhjälpen hjälp till översvämnings-
drabbade                                                             0,4

Tanzania FAO/Regeringen

för bekämpning av skadeinsekter                        3

lastfordon inkl. reservdelar                                                             5

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                    279

Beslutade insatser (milj. kr.)

Budgetårel            I juli -

Destination                                                         1983/84               I dec. 1984

Tchad Rädda barnen/UNICEF

sjukvårdsinsats                                                    0,5

Frikyrkan hjälper för nödhjälp åt lorkdrabbade (se Mali) Svenska röda korset/ Röda korsföreningamas förbund hjälp

åt lorkdrabbade                                                                               2

Diakonia hjälp åt lorkdrabbade (se Mali)

Uganda
UNICEF för vatteninsals                                    2,8

Pingstmissionen för flykting-
insats                                                                  1.31

Zambia
utsäde                                                                                             3

Lulherhjälpen för vatten-
insats och distribution av livs
medel                                                                                              1.3
produktionsmedel för små-
bmkare                                                                                            5

Zimbabwe

Lutherhjälpen för livsmedelsbistånd
åt lorkdrabbade                                                   2

Lutherhjälpen för livsmedelsinsats
för skolbarn p. g. a. torka                                   0,7

utrustning för beredskapsarbeten                                                     5

Lutherhjälpen för fömödenhets-

och vatteninsals                                                                             4,5

Svenska röda korsel/Röda korsför
eningamas förbund utspisning av flyk
tingar från Mozambique                                                                   1,3

ASIEN Afghanistan

Svenska afghanistankommiltén

för hälsovårdsinsatser och livs
medel                                                                  3

Svenska afghanistankommittén

för hälsovårdsinsatser                                                                      1,5

Svenska afghanistankommiltén för

hälsovårdsinsatser                                                                           5

Lutherhjälpen för nödhjälp åt

mödrar och barn                                                 0,9

Bangladesh

Diakonia hjälp till översvämnings-
drabbade                                                                                          1,376

Filippinerna
Svenska röda korset/Inter
nationella Röda korskommiltén
nödhjälp åt hemlösa                                                                        1,5

Indien
Tyresö u-landsförening för
insats åt översvämnings-
drabbade                                                              0,165
Svenska röda korset

kalastrofberedskapsinsals                                     1,3

Lulherhjälpen hjälp åt översvämnings-
drabbade                                                                                         0,6

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet

280

Beslutade insatser (milj. kr.)

Budgetåret

Ijuli -

Destination

1983/84

1 dec. 1984

Iran/Irak

Svenska röda korset/lnter-

nationella Röda korskommittén

för hjälp och skydd åt kon-

fliktdrabbade

5

Kampuchea

FN:s program för Kampuchea

12

FAO

(5,5)

UNICEF

(3)

WFP

(2)

UNHCR

(1,5)

Svenska röda korset för

hjälpinsats

2,25

Frikyrkan hjälper för re-

habiliteringsinsats

0,8

FN:s program för Kampuchea

12

FAO

(5,5)

UNICEF

(3)

UNHCR

(2)

WFP

(1,5)

Nepal
Svenska röda korset för nöd
hjälp åt översvämningsdrabbade                          0,32

Pakisian
Svenska röda korset/Röda Kors
föreningamas förbund för
sjukvårdsinsatser för afghan
flyktingar                                                           2
Svenska röda korsel/Iniema-
tionella Röda korskommiltén
flyklinginsats                                                      4,5
Lutherhjälpen flyktinginsats                               2,7
Regeringens program för afghan
flyktingar

UNHCR för insatser för afghanflyktingar UNHCR/Världsbanken

Sri hanka
Svenska röda korset/Sri Länkas
Röda kors för nödhjälp åt hemlösa
tamiler                                                               0,7

Erikshjälpen för nödhjälp ät hemlösa
tamiler                                                               0,264

Thailand
Svenska röda korset/Internationella
Rödakorskommitien för sjukvårdsinsals
för gränsflyktingar                                             0,6

Vietnam
Svenska röda korset för hjälp efter
tyfon                                                                 0,65

Folkrepubliken Yemen
Rädda Barnen för vatteninsals efter
översvämning                                                     1,7195

Östra Timor
Svenska röda korset/Internationella
Rödakorskommitien för nödhjälp                       1,4

0,45

4 2

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet

281

Beslutade insatser (milj. kr.)

Destination

Budgetårel

1983/84

Ijuli 1 dec.

1984

Mellanöstern

Libanon
Svenska röda korset/Internationella
Rödakorskommitien för krigsdrabbade              4.3

Svenska röda korset/Internationella
rödakorskommitien för krigsdrabbade               4

Rädda Barnen för hjälp åt krigsskadade
barn                                                                   1,6

Palestinagrupperna för sjukvårdsinsats              0.19

LATINAMERIKA

Argentina
Tältmissionen för översvämningsdrab
bade indianer                                                     0.4

Bolivia

UNDP/Specialenheten för katastrofhjälp för valteninsatser i torkdrabbde områ-

den

5,5

Frikyrkan hjälper för hjälp med utsäde

efter torkan

0,765

UNDP/Specialenheten för katastrofhjälp

förlängning av insatsen

0,4

Svenska röda korset

katastrofberedskapsinsats

1

Svalorna nödhjälp

p.g.a torka

0.107

Brasilien

Svenska röda korset/Rödakorsförening-

amamas förbund

livsmedelshjälp p. g. a. torka

1

Frikyrkan hjälper för hjälp till tork-

drabbade

0,5

Nicaragua

livsmedelsinsats

10

konsultinsats

0,280

Pappersleverans

3

hälsoinsats

1

Svalorna tält lill hemlösa

0,19

livsmedelsinsats

15

CENTRALAMERIKA

UNHCR för flyklinginsatser

4

Peru

Frikyrkan hjälper för insats i

tork- och översvämningsdrabbade

områden

0,75

Pingstmissionen för insats efter

översvämning

0,467

Rädda barnen för hjälp till tork-

drabbade

0,75

Svenska röda korset för hjälp efter

översvämning

0,66

EUROPA

Turkiet

Svenska röda korset för jordbävnings-

drabbade

3

19   Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet

282

Beslutade insatser (milj. kr.)

Budgelåret

Ijuli -

Destination

1983/84

1 dec. 1984

Övrigt

Extra bidrag till UNHCR

5

Svenska röda korsel för smärre

kalastrofer

2

SIDA:s ulredning om specialenheten

för katastrofhjälp

0,055

SIDA för beredskapslager av tält.

filt m. m.

5,2

Svenska röda korset för katastrofbered-

skap

0,95

Fraklfond

0,1

Nordiska Afrikainstitutel seminarium

0,04

Svenska Röda Korset

Utredning om katastrofutveckling

0,35

Svenska Röda Korset

katastrofberedskapslager

2

Svenska Röda Korset för

smärre katastrofer

3

Svenska Röda Korset

adminislrationsbidrag 1983/84

1,024

World Food Program

Extra matolja till intemationella

beredskapslagret

10

Independenl Commission on

International Humanitarian issues

(ICIHI)

1

Utvärdering av katastrofbiståndet

0,095

219,442

263,33

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                         283

Försöksverksamhet och metodutveckling

För att klarare ange vad anslagsposten omfattar kommer posten Ämnes-inriktad verksamhet atl fr.o.m. 1985/86 benämnas Försöksverksamhet och metodutveckling.

Delposten Biträdande experter och FN-volontärer överförs till anslagsposten Rekrytering och utbildning av fältpersonal och delposten Internationella enskilda organisationer lill anslagsposten Enskilda organisationer.

Ämnesinrikiad verksamhel/Försöksverksamhei och meioduiveckling

Denna verksamhet har successivt knutits fastare till det landprogrammerade biståndet och koncentrerats lill alll färte ämnesområden och insatser. Den ger utrymme för en experiment- och försöksverksamhet, som normalt inte kan rymmas inom enskilda landprogram.

Samarbetet bedrivs med FN-organ, andra mellanstatliga organ samt institutioner och företag i Sverige. Verksamheten år avsedd för områden, där de internafionella insatserna bedömts vara otillräckliga. De flesta insatserna syftar till att förbättra situationen för den fattigare delen av landsbygdsbefolkningen.

Planerad fördelning av medel för den ämnesinriktade verksamheten (milj. kr.)

Ämnesområde

1983/84

1984/85

Miljö-och markvård

19,0

37,0

Energi

17,2

16,8

Lantbmk och livsmedelsförsöoning

18,8

19,1

Landsbygdens vattenförsörining

3,8

1,4

Hälsovård

11,5

17,8

Byggnads-, anläggnings- och industriell leknik

6,4

8,6

Undervisning

14,6

13,5

Massmediaulveckling och kulturslöd

2,2

4,6

Kvinnor och utveckling

7,1

7.5

Intemalionell upphandling'

-

2,6

Sparfrämjande verksamhet

1,0

1,4

ytvecklingsaltemativ

3,3

4,0

Övrigt

10,7

0,7

Summa

114,6

135,0

Tidigare redovisat under mbriken Övrigt

Miljö-och markvård

U-ländemas miljö är som regel mer ömtålig ån i-ländernas och en aktiv vård av existerande naturteurser är ofta en fömtsättning för utveckling. Miljöförstörelse påverkar direkt möjligheterna alt tillfredsställa basbehov som mat, vatten och bränsle.

Verksamhetens målsättning är att som ett komplement till övrigt utvecklingsarbete öka förståelsen för miljö-och markvård, initiera nya aktiviteter och erbjuda alternativa lösningar. Arbetet har hittills inriktats på att ut-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                       284

veckla metoder och leknik inom olika fällprogram, utbilda personal, medverka lill att miljöförhållandena beaktas samt atl förslärka u-ländernas förmåga att planera för ett långsiktigt utnyttjande av nalurtesur;ierna.

Förutom fortsalt stöd till ännu inle avslutade insatser, t.ex. markvårds-och byskogsprogrammet i Sahel, kommer nya insatser under 1984/85 alt avse miljöeffekter av eucalyptusplantering, miljökonsekvensutredningar, nalurtesursinventering avseende markanvändning och byskogsplantering i Etiopien, markvård i Etiopien i anslutning till del ordinarie landprogram-mel, miljövård i Botswana i samarbete med UNEP saml handläggningskapacitet i form av en kortsiktig förstärkning inom ramen för samarbetet med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Energi

Oljeimportens höga andel av exportintäkterna är för de flesta u-länder elt av de allvarligaste utvecklingsproblemen och har i hög grad bidragit till att öka skuldbördan. Landsbygdens energibehov och -problem.underskattades länge, men nu ökar insikten om att u-länderna behöver kostnadsef-fektiv energi, ofta från alternativa källor samt ny leknik och en integrerad energiplanering.

Under 1984/85 kommer biståndet att inriktas på följande huvudområden: a) Energianalys och energiplanering, b) Energihushållning, c) Teknikutveckling och -överföring, d) Kurser, seminarier och publikationer

Lantbruk och livsmedelsförsörjning

Landsbygdsutvecklingens betydelse för de flesla u-länder kan knappast överdrivas. Under de senaste tio åren har förutsättningarna för livsmedelsförsörjningen i Afrika försämrats. Endast fem av 41 länder söder om Sahara har lyckats öka livsmedelsproduktionen i takt med folkökningen. Till försöijningens problem hör konsumtionen av brännved och det minskande skogsbeståndet, som medför erosion med negativ inverkan på jordbruket, liksom svårigheterna att åstadkomma elt balanserat utnyttjande av tillgången på fisk.

Fortsatt slöd kommer 1984/85 att lämnas till ännu inte avslutade insatser t.ex. för all förbättra böndernas lagringslokaler m.m. i olika delar av Afrika. En ny insats under 1984/85 blir främjande av akvakullur i u-länderna i avsikt att förbättra proteinförsörjningen.

Landsbygdens vattenförsörjning

Sverige har sedan SIDA:s tillkomst givit ett omfattande stöd ät landsbygdens vattenförsörjning. Avsevärda erfarenheter har vunnits och en omprövning av vatlenförsörjningsprogrammets inrikining och utformning har ägt rum under senare är.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                       285

Verksamheten har på vattenförsörjningens område hittills inriktats på förstärkning av u-ländernas planering, ökat folkligt dellagande, anpassad leknik, upprustning av befintliga anläggningar samt utbildning, drift och underhåll.

För 1984/85 begränsas verksamhelen till tre projekt som fär fortsatt slöd: hygienkampanjen i Kenya i samarbete med UNICEF, utbildning av ledningspersonal avseende administration av vattenförsörjning i programländer som fär svenskt vattenbiständ i samarbete med CEFIGRE-institutet i Frankrike samt syslemanpassad utbildning i administration av vattenförsörjning i samarbete med WHO.

Hälsovård

SIDA:s erfarenheter av hälsobistånd pekar mol ett brett, integrerat synsätt som den nödvändiga gmnden för konkreta aktionsprogram inom hälsoomrädet. Del år viktigt alt ha tillgång lill enkel och effektiv leknik, som snabbi kan ge synbara resultat. Men den måste tillämpas inom ramen för långsiktiga primärhälsovårdsprogram, som också syftar till atl förändra människors grundläggande livsvillkor. Tidigare års biständssatsningar på en snabb kvantitativ utbyggnad av hälsoservicen har avlösts av en starkare betoning av kvalitativa faktorer. Det gäller inte minsl familjeplaneringsom-rådel.

Insatser planeras inom följande fyra ämnesområden: utveckling av strategi för primärhälsovård, informalion och attitydpåverkan, läkemedelshantering samt handikappinsatser.

Ännu inte avslutade insatser kommer att få fortsatt stöd under 1984/85 t.ex. avseende primärhälsovård genom WHO. De nya insatserna 1984/85 avser insatser pä befolkningsområdel, metodutveckling för utvärdering av hälsoinsatser, seminarium om handikappfrågor samt utveckling av den svenska resursbasen.

Byggnads-, anläggnings- och industriell teknik

En mycket stor del av det svenska biståndet gär till infrastruktur och industriell verksamhel. En långsiktig sädan verksamhet är en fömtsättning för att öka produktion och produktivitet i våra mottagarländer och därmed på sikt minska fattigdomen.

Viktiga områden för biståndet är anpassad teknik, ulbildning av småföretagare, tekniköverföring inom prioriterade industrigrenar, ulbildning i underhåll och kvalitetskontroll, industriellt rättsskydd och standardisering.

Fortsall slöd kommer atl lämnas under 1984/85 lill ännu inte avslutade insatser t.ex. utveckling av arbetsintensiva metoder för vägunderhåll i Afrika i samarbete med ILO. Bl. a. följande nya insatser planeras 1984/85:

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                          286

rehabilitering av fabrik i Swaziland för tillverkning av handgjort glas och regionalt seminarium i Sri Länka för att främja utvecklingen av alternativa och billigare processer för tillverkning av pappersmassa.

Undervisning

En rad studier på senare år pekar pä ett väsentligt samband mellan basutbildning, ökad jordbmksproduktion och bättre hälsa. Gmndläggande utbildning bör alltså betraktas som en integrerad del av utvecklingsprocessen och inte endast som en fråga om social rättvisa, dvs. allas rätt till ulbildning.

Den ämnesinriktade verksamheten inom detta område koncentreras nu till fem delområden: utbildningsplanering och administration, yrkesinriktad utbildning på landsbygden, idéspridning, förvallningsulbildning i portugisisktalande länder och utveckling av den svenska resursbasen.

Under 1984/85 kommer bl. a. följande insatser att få fortsatt stöd: forskning och utbildning inom ramen för UNESCO:s och IIEP:s (International Institute for Educaiional Planning) verksamhet, kurser för utbildningsplanerare och administratörer i Afrika i samarbete med UNESCO, utveckling av utbildningsmetoder för landsbygdens behov i Östafrika och Asien i samarbete med ILO och utbildning i statistik för undervisningsväsendet i samarbete med UNESCO.

Massmedieutveckling och kulturstöd

Utvecklingen på massmediaomrädet bar studerats ingående under de senaste åren. SIDA har utarbetat tvä rapporter/utvärderingar, "Den nya informationsordningen. Idéutveckling och bistånd" mars 1982 och "Bistånd pä kommunikationsområdet — utvärdering av svenska insatser" januari 1983. Vidare har en av regeringen tillsatt arbetsgrupp presenterat en rapporl (Ds UD 1983:3) med förslag till riktlinjer för svenskt bistånd på kommunikations- och informationsområdena.

SIDA planerar försätta beredningen av stödet till journalistutbildning i södra och sydöstra Afrika samt fortsätta stödet till Inter Press Service (IPS) under 1984/85.

På kulturområdet har verksamheten expanderat under de senaste åren. Insatserna är små, vilket medfört att totalkostnaderna kan hållas låga. Exempel pä sådana insatser är upprustning av National Museum, Dar es Salaam, stöd till folkteater i Zimbabwe och stöd till restaurering av Ilha de Mogambique.

Kvinnor och utveckling

Biståndet på området befinner sig fortfarande i etl uppbyggnadsskede, som karaktäriseras av ett stort antal rätt små insatser, kontaktskapande

Prop. 1984/85:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                        287

och sökande efter lämpliga kanaler och försöksprojekt. Fortlöpande ansträngningar görs nu för att koncentrera verksamhelen och utveckla en lämplig strategi. Elt viktigt led i detta arbete var bildandet hösten 1982 av en referensgrupp för kvinnobistånd, Kvinnorådet för Internationellt bistånd (KIB), med företrädare för samtliga riksdagspartier.

Ett framträdande inslag i programmet för 1984/85 är förberedelserna för FN:s kvinnokonferens i Nairobi 1985 och det stöd som därvid kommer atl lämnas av SIDA ät olika enskilda internationella organisationers arbete, som skall kulminera i en s. k. allernalivkonferens i samband med FN-konferensen.

Bl. a. fär följande insatser fortsatt slöd under 1984/85; det panafrikanska utbildnings- och studiecentrum för kvinnor som upprättats av FN:s ekonomiska kommission för Afrika (ECA), ulveckling av metoder för all nå och aktivera fattiga kvinnor i Karibien, produktion och spridning av informalion genom slöd ål International Women's Tribune Center (IWTC) i New York, Women's Information and Communication Service (ISIS) i Geneve och Rom samt tidskriften Famille et Développement i Dakar.

Internationell upphandling

En effektiv anskaffning, hantering och distribution av varor är en grundförutsättning för produktion, konsumtion och därmed för utveckling. Bris-ler i den offentliga upphandlingen och imporlhanteringen utgör i de flesta av Sveriges programländer dels ett allvarligt hinder allmänt sett för deras försörjning med oumbärliga varor, dels en svårighet för att genomföra planerade biståndsinsatser. Genom en bättre inköpsplanering och inköpsteknik samt lagerhållning skulle u-länderna således kunna göra stora besparingar i sin import och därmed hushälla bättre med sin myckel knappa utlandsvaluta, samtidigt som biståndinsatsernas genomförande underlättades.

UNCT AD/G ATT: s internationella handelscentrum (ITC) har med stöd av SIDA under de gångna åren förvärvat erfarenheter och kunskaper och skapat mfiner som SIDA nu drar nytta av i sina egna utbildningsinsatser i programländerna. Avtal tecknades av SIDA med ITC i december 1982 om bistånd på upphandlingens område genom vilket ITC agerar som exekutivorgan på uppdrag av SIDA. Samarbetet har hittills lett till elt treårigt utbildningsprogram i Tanzania, ett fyraårigt program för importhantering i Mogambique och en framställning från Angola avseende ett treårigt program för utbildning av inköpare och materialadminislralörer.

Sparfrämjande verksamhet

Många u-länders skuldbörda har nu nått en nivå som gör det nödvändigt alt i ökad ulslräckning förlila sig på inhemskt sparande. Detta försvåras

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                       288

dock av bristen på institutioner och kunskap. Det gäller särskilt landsbygdens befolkning som behöver stimuleras lill regelbundet sparande och pä sä säll även kunna lättare få tillgång lill kredit. Erfarenheten visar alt potentialen för personligt sparande trots fattigdomen i u-länderna är stor.

Den sparfrämjande verksamhel som med stöd av SIDA bedrivits av Svenska Sparbanksföreningen (SSBA) har skapat förbättrade förutsättningar för insatser i enskilda länder och regioner. Ett framgångsnkt arbete har ägl mm för att väcka medvetande om det inhemska sparandets betydelse för utvecklingssamarbetet och skapa opinion för biståndsgivning.

Fortsatt slöd kommer alt lämnas 1984/85 lill ännu inle avslutade insatser. Nya insatser för 1984/85 avser förberedelser för projektverksamhet i Kenya och Sri Länka.

Utvecklingsalternativ

Den ämnesinriktade verksamheten pä detta området beslår huvudsakligen av studier, utredningar och annan verksamhet — i egen regi eller genom andra - som har samband med viktiga problem i utvecklingsprocessen och utvecklingssamarbetet.

1984/85 kommer följande insatser alt få fortsatt stöd: Dag Hammarskjöldfonden och Inlernalional Foundation for Development Alternalives (IFDA). Nya insatser 1984/85 avser bl. a. International Federation of Insti-tutes for Advanced Study (IFIAS), Stockholm. Slödet avser ett projekt med titeln "Adapting Economic Thinking lo Changing Global Conditions" och stöd ät tidskriften Raw Materials Report avseende en studie om gruvindustrin i södra Afrika.

Övrigt

Under denna rubrik avsätts ell belopp för förberedelser och insatser som bedöms angelägna men för vilka behovet ännu inte i detalj analyserats. Ett högl prioriterat område avser sädana insatser som kan stödja olika typer av verksamhet inriktade på att främja demokralimålet. Behovet av sådana insatser anmäler sig ofta med kort varsel men kräver som regel noggranna överväganden och förberedelser, bäde med avseende på insatsens utformning och valet av kanal och/eller samarbelspart. Enskilda organisationer torde komma alt bli aktuella i de flesta fall som förmedlare av biståndet.

Internationella enskilda organisationer

Stöd till dessa organisationer har tidigare redovisats under Ämnesinriktad verksamhet. Budgetårel 1982/83 inrättades emellertid en särskild delpost för detta ändamål. Medlen anslås för stöd till Internationella Kooperativa Alliansen (IKA) och Kyrkornas Världsråd (KVR). För budgetåret 1984/85 anslås ca6milj. kr. till IKA och ca 6milj. kr. till KVR. Stödet avser insatser främsl inom utbildning, rådgivning och hälsovård.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                      289

Biträdande experter och FN-volontärer

Under budgetårel 1983/84 har 25 biträdande experter påbörjat och 42 avslutat sina anställningar. 25 nya bilrådande experlljänster är under rekrytering. SIDA har beslutat alt i princip begränsa alla biträdande expert-tjänster till två år. Målet är att ha ca 75 biträdande experter i fält.

United Nations Volunleers (UNV) har tidigare utlovats svensk finansiering av lio Ijänster. Av dessa är nu fem tillsatta och rekrytering pågår till de övriga tjänsterna.

För budgelåret 1984/85 har 25,2 milj. kr. anslagits för denna delpost.

Insatsförberedelser och resultalvärdering

Under denna delpost disponerar SIDA medel avsedda all i första hand tillfälligt förstärka SIDA:s och biständskontorens personalresurser. De kan behövas för atl bereda, kontrollera och utvärdera program och insatser som finansieras eller avses finansieras med svenska bisländsmedel. En slor del av verksamhelen sker i samarbete med s. k. institutionella konsulter, bl.a. Sveriges lantbruksuniversitet, Fiskeristyrelsen, Stockholms Universitet, Akademiska sjukhuset i Uppsala och Nordiska hälsovårdshögskolan i Göteborg.

Delposten uppgår budgelåret 1984/85 lill 23 milj. kr. och kommer atl utnyttjas för bl. a. utvärdering av Vinh Phu-projektet i Vietnam, utvärdering av insatsen för rehabilitering av Karnaphuli pappersbruk i Bangladesh, medverkan i projektledning av MONAP-byggen i Mogambique och vailensektorstudie på nationell nivä i Tanzania.

Enskilda organisationer

Stödet lill de enskilda organisationerna har flerdubblats sedan 1974/75. Denna ökning har skett i takt med atl organisationernas kapacitet ökat.

Under 1983/84 utbetalades sammanlagl 235,8milj. kr. av lolall tillgängliga 258 milj. kr. Reservationerna har under senare år varit omkring 15 % av anslaget.

Bidragen fördelades på 68 olika länder, främsl i Afrika. De 6 största motlagarländema var:

1983/84 milj. kr.

Tanzania                                           19

Etiopien                                           17

Indien                                               14

Zimbabwe                                          10

Zaire                                                  9

Nicaragua                                           8

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                        290

Missionsorganisationerna mottog den största delen av bidragen, 106milj. kr. De humanitära organisationerna erhöll 35 milj. kr. Bidragen till fackliga och kooperativa insatser var 32milj. kr. respektive lOmilj. kr.

Liksom lidigare år har stödet i huvudsak använts till hälsovårds- och utbildningsprojekt. Stödet till landsbygdsutvecklingsprojekt har ökat. Slöd har utgått för investeringar och till drifts- och underhållskostnader i lokal valuta.

Regeringen har gett SIDA i uppdrag att genomföra en utredning om de enskilda organisationernas kapacitet att bedriva biståndsverksamhet. Utredningen kommer att presentera sin rapport vid halvårsskiftet 1984.

Ramavlal

Genom atl teckna ramavtal med de störte organisationerna har SIDA vunnit administrativa lättnader i hanteringen av de snabbt växande anslagen. Från och med budgelåret 1983/84 har ramavtal ingåtts med följande tio organisationer: Afrikagruppernas Rekryteringsorganisalion (ARO), Frikyrkan Hjälper, LO/TCO, Handikapprörelsens Internationella Bi-ständssekrelariat (SHIA), Pingstmissionens u-landshjälp. Rädda Barnen, Swedish Co-operative Centre (SCC), Svenska Missionsrådet (SMR), Svensk Volontärsamverkan (SVS) samt Utbildning för Biståndsverksamhet (UBV) samt från och med budgetåret 1984/85 även med Arbetartörelsens Internationella Centrum (AIC). Av det totala anslaget går omkring 85% lill dessa organisationer.

Under 1983/84 planerar även AIC teckna ramavlal med SIDA.

Volontärbidrag

Genom stödet till enskilda organisationer får också etl allt störte antal svenskar möjlighet till praktisk erfarenhet av arbete i u-land. Vid budget-årsskiftet 1983/84 finansierades 662 volontärer med biständsmedel. Volontårschablonen är 85000 kr. under 1983/84, men kommer att höjas till 90000kr. från och med budgetåret 1984/85. Volontärbidragens andel av anslaget beräknas uppgå till drygt 20%.

Organisationerna har erhållit bidrag till en utredning för att kartlägga volontärernas villkor och organisationernas behov av statligt stöd som beräknas bli slutfört under budgetåret 1983/84.

Direktstöd lill kvinnoorganisationer

Slöd har även lämnats direkt till kvinnoorganisationer i u-länder, huvudsakligen inom programlandskretsen. Stödet är inriktat på atl ge försörjningsmöjligheter åt kvinnor och underlätta deras arbete.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                        291

Tekniskt samarbete och u-krediter

Beredningen jör internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS) Verksamhetens utveckling under femårsperioden 1979/80-1983/84

Efter en försöksverksamhet bildades BITS som en myndighet år 1979.

BITS anslag ökade under den gångna femårsperioden kraftigt, från 50 milj.kr. 1979/80 till 590 milj.kr. 1983/84. Merparten av ökningen eller 500 milj.kr. kom under 1983/84 och var avsedd för gävoelement i u-krediter. Utbetalningarna av medel avsatta för u-kreditgivningen sker till följd av systemets konstruktion i en långsammare takt än anslagstilldelningen.

BITS verksamhetsformer har utvecklats gradvis under femårsperioden. Inledningsvis avsåg verksamheten i huvudsak slöd till konsultstudier och utbildningsinsatser i enskilda länder. Därefier började BITS medverka lill ett växande antal internationella kurser i Sverige. Vidare tillkom slöd lill insututionssamarbete, försöksutrusining liksom särskilt finansiellt stöd. Ell samarbete med Svenska institutet utvecklades avseende personulbyte, kultursamarbete och u-slipendier. BITS inledde ocksä ett samarbete med SWEDFUND avseende ulbildning av personal för industriprojekt, där SWEDFUND medverkar.

Frän 1981 fick BITS ansvar för användningen av biståndsmedel i u-kre-ditverksamheten. Denna verksamhet utgör nu en väsentlig del av BITS verksamhet.

De olika verksamhetsformer som utvecklats möjliggör en samverkan dem emellan, som ökar genomslagskraften av samarbetet med de berörda u-länderna i enlighet med riktlinjerna för BITS verksamhel.

Förinvesteringssludier avseende projekt som erhållit stöd inom det tekniska samarbetet följdes i några fall upp med utfästelser om u-kredit för projektens genomförande. Inom ramen för del tekniska samarbetet kombinerades konsultinsatser med institutionssamarbete i bl.a. Cuba och Egypten. 1 länder som erhöll finansiellt stöd (Cuba och Dominikanska Republiken) kopplades sådant stöd i normalfallet till pågående konsuli-eller utbildningsinsatser.

Utbetalningarna för verksamheten har utvecklats enligt följande (milj.kr.):

1979/80

1980/81

1981/82

1982/83

1983/84

Tekniskt samarbete U-krediter (gåvoelement)

14,0

21,8

41,6 14,9

53,5 59,0

74,8 78,4

Summa

14,0

21,8

56,5

112,5

153,2

Ökning

-1-55%

-1-160%

+ 100%

-35%

Utbetalningarna avseende tekniskt samarbete ökade med i genomsnitt ca 55 % per är. Vad gäller u-krediterna var utbetalningarna 1983/84 låga. Flera stora

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                      292

krediter var klara under budgelåret, men av tekniska skäl kommer utbetalningarna att belasta anslaget först 1984/85. För BITS lolala verksamhel ökade utbetalningarna med genomsnittligt närmare 100 % per år under femårsperioden.

Samarbete inleddes inom många olika sektorer i en rad olika verksamhetsformer med framför allt Egypten, Tunisien och Kina, vilka också erbjudits u-krediter. Det tekniska samarbetet med dessa länder men också med bl.a. Algeriet, Cuba, Dominikanska Republiken, Pakisian och Ecuador har lagl grunden för en fortsatt expansion under den närmaste tiden.

När det gäller u-krediterna fortsätter uppbyggnaden av verksamheten. Under tiden I januari 1981 till 30 juni 1982 tillstyrktes en u-kreditvolym på 1.200 milj.kr. Under budgetåret 1982/83 fillslyrktes en volym på 1.300 milj.kr. och under 1983/84 tillstyrktes 1.500 milj.kr.

U-kreditgivningen var under 1983/84 föremål för översyn och utvärdering geom den s.k. u-kredilulredningen (Ds UD 1983:2) som följdes av beslut av regeringen och riksdagen (prop. 1983/84:100, bil 5, UU 15, skr 334). Som en följd härav ändras u-kreditsystemet i framför alll tvä avseenden. Krediternas biståndspolitiska motivering förstärks. Huvudansvaret för kredilbeslulen läggs på BITS, vilkel föranleder vissa administraliva och tekniska förändringar. Det modifierade u-kreditsystemel trädde i kraft Ijanuari 1985.

Med de ytterligare personella resurser som ställts till beredningens förfogande för u-kreditgivningen kan BITS i störte utsträckning än hittills skaffa sig kunskap om de enskilda projekten och den miljö i vilken de skall fungera. BITS kan föra mer direkta diskussioner med samarbetsländerna om u-kreditgivning än vad som lidigare var fallet.

BITS har eller förbereder finansieringssamarbele med bl.a. Världsbanken, Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB), Arabfonden för ekonomisk och social utveckling, FN:s barnfond (UNICEF) och Nordiska Investeringsbanken (NIB).

Tekniskt samarbete

Det tekniska samarbetet syftar till att överföra kunnande från Sverige till samarbetsländerna. I detta inbegrips atl skapa kontakter, planera projekt och ge utbildning inom områden där Sverige har god konipetens och kapacitet. BITS medverkan i det tekniska samarbetet utgörs av bidrag till konsultinsatser, utbildning för enskilda länder, institutionssamarbete, finansiellt slöd, försöksutrusining, internationella kurser saml personutbyte och kultursamarbete. Det finns en övervikt för industriområdet inom samarbetet som en följd av atl fiera av de internationella kurserna berör detta område. Slödel till insatser inom områdena vatten och avlopp samt miljövård har ökat starkt under senare år, bl.a. som ett resultat av samarbetslåndernas efterfrågan på insatser inom dessa områden.

Det tekniska samarbetet omfattar en rad olika verksamhetsformer och

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                          293

mänga små insatser. BITS avser att under innevarande budgetår genomföra en studie av de konkreta effekterna av denna verksamhel.

Med utgångspunkt från hittillsvarande erfarenheter förordar BITS i sin anslagsframställning ökad tonvikt vid konsultinsatser, ulbildning för enskilda länder och internationella kurser under budgetåret 1985/86. Mol bakgrund av att flera av BITS samarbetsländer tvingats till ekonomisk åtstramning under senare är förordas även en ökning av omfattningen av det finansiella stödet. Vidare föreslås en ökning av verksamheten med försöksutmstning.

Vad gäller utbildningsinsatser i anslutning till kommersiellt finansierade projekt i samarbete med svenska företag anmäler BITS att viss efterfrågan på sådana från svenska förelag har förekommit. I flera fall har del varil fräga om stora och relativt komplicerade investeringar där utbildningsbehovet vant stort. BITS hävdar all det finns anledning att inte belasta den företagsekonomiska bedömningen av projekten med stora utbildningskostnader. Vissa internationella regler har överenskommits för att hindra användningen av tekniskt bistånd i kombination med enskilda kommersiellt finansierade investeringsprojekt.

U-krediter

U-krediter är stalsstödda krediter som med utnyttjande av biständsmedel kan lämnas på mjuka villkor till vissa u-länder för att finansiera svenska varor och tjänster i projekt som främjar u-ländernas ekonomiska och sociala utveckling. I förra årets budgetproposition redovisades en utredning av det system för u-krediter som introducerades 1981, och vissa förslag på modifikationer av systemet framlades. Riksdagen beslöt våren 1984 om sädana modifieringar i u-kreditsystemet från och med 1 januari 1985. Dessa innebär all u-kredilernas karaktär av utvecklingspoliliskl in-slmment förstärks samtidigt som hela kostnaden för de uppmjukade kreditvillkoren kommer att belasta biståndsanslaget. Huvudansvaret för kreditbesluten läggs på BITS.

Den totala kreditvolymen för sädana krediter som har lett lill kontrakt eller sädana som var under förhandling belöpte sig vid utgången av budgelåret 1984/85 Ull drygt 2800 milj. kr. med ett totalt beräknat gävoelement på drygt 830 milj. kr. Den 30 juni 1984 hade kontrakt tecknats för 32 u-krediter omfattande en total länevolym av ca 1500 milj.kr. och gåvoelement om totalt ca 400 milj. kr. Av de 32 u-kreditfinansierade affärer som har lett till kontrakt har i 13 fall krediterna helt eller nästan helt utbetalats dvs. prestationen frän det svenska företagets sida har i det närmaste fullgjorts. U-kreditgivningen har nästan hell inriktats på programländerna för svenskl bislånd och de länder med vilka BITS bedriver tekniskt samarbete. De beviljade och aktuella krediterna fördelar sig på 20 länder med en tyngdpunkt i kreditgivningen på Algeriet, Egypten, Indien, Kenya, Kina och Tunisien. Av de länder som hittills har aktualiserats för u-kredilgivning

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                       294

tillhör samtliga ulom Algeriet och Portugal låg- och lägre medelinkomstländer enligt Världsbankens klassificering. Portugal är inte längre aktuellt för u-kredilgivning. I vissa av de länder som beviljats u-krediter begränsas möjligheterna till nya krediter av en försämrad kreditvärdighet. Kreditgivningen har främst inriktats pä projekt inom energiförsörjning, transporter och kommunikationer samt industriell verksamhet.

En kreditutfäslelse för etl projekt i Dominikanska Republiken fömtsätter samfinansiering med Interamerikanska utvecklingsbanken. I finansieringen av vattenkraftprojekt i Kenya deltar flera olika biståndsgivare, bl.a. SIDA och Världsbanken. I två projekt i Indien förväntas Nordiska Investeringsbanken delta i finansieringen. Både ett eltransmissionsprojekt i Indien och ett lelekommunikationsprojekt i Algeriet anknyter till omfattande utvecklingsprogram som finansieras av Världsbanken. U-kreditgivning i samverkan med internationella finansieringsorgan som Världsbanken, regionala utvecklingsbanker och arabfonder är också aktuella för ett antal andra projekt. Sådan samfinansiering har möjliggjort u-kredilgivning till störte projekt. I vissa fall kan samfinansieringen ske i sådana former alt risken för skadefall kan anses minska, vilket kan öppna möjligheter till viss kreditgivning i länder med begränsad kreditvärdighet.

I det fidigare gällande systemet garanteras samtliga de u-krediter, som går till programländerna, mot biståndsanslagen. Om särskilda skäl föreligger kunde sädan s k biståndsgaranti medges också i samband rned u-kredil lill annat land. Regeringen beviljade på förslag från BITS under 1983/84 nio u-kredilutfästelser med risktäckning mot bisiåndsanslagen. De totala utestående garantiförbindelserna mol biståndsanslagen uppgick per den 30 juni 1984 till 613 milj.kr. I detla belopp ingår, utöver garantiengagemang för sex u-krediter, biständsgaranterade engagemang för krediter till Tanzania och Sri Länka (Kotmale-projektet) som ej avser u-krediter. samt en del av den kreditram lill Mogambique som garanteras mol biståndsanslagen.

Den inom u-kreditsystemel inrättade säkerhetsreserv, som i första hand skall tas i anspråk i samband med skadeersättningar på krediter som omfattas av biståndsgarantier, uppgick per den 30 juni 1984 till 72 milj. kr. vilket motsvarar 12 % av det utestående garantiengagemanget. Säkerhetsreserven har under det gångna budgetaret tagits i anspråk för skadeersättningar på 10,5 milj. kr.

"Blandade krediter" i internationella fora

S. k. blandade krediter och biståndskrediter utgör numera ofta konkurrensmedel på en rad utlandsmarknader. Risken för kapplöpning med subventioner och utgröpning av biståndets kvalitet har lett lill atl användningen av blandade krediter ägnats slor uppmärksamhet i internationella fora. Diskussionerna resulterade 1983 bl.a. i en överenskommelse inom OECD:s biståndskommitté DAC om allmänna riktlinjer för utnyttjande av offentligt bistånd i kombination med statssiödd exportkreditgivning.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                         295

Riktlinjerna syftar till alt stärka bisländsinriktningen på de kombinerade krediterna, begränsa denna form av kreditgivning till fattigare u-länder samt höja gåvoelementei i sädana krediter.

Överenskommelsen har under 1984 föranlett en kartläggning i OECD:s biståndskommitté DAC av de olika ländernas syslem för kombinerad kreditgivning. Den strävan som märkts frän flera länder att skärpa reglerna att bl. a. höja den lägsta tillåtna gåvoelementgrånsen, har hittills ej lett lill resultat, förutom en överenskommelse om utökade och mer preciserade former för ömsesidiga konsultationer.

Även om det svenska u-kreditsystemet inle är tekniskt utformat som en kombination av en separat biständsdel och en exportkredit, har det från svensk sida deklarerats atl systemet är att betrakta som kombinerad kreditgivning och atl Sverige avser alt följa de överenskomna riktlinjerna i sin u-kredilgivning. Det svenska u-kreditsystemet torde ha en klarare bi-ständsinriktning än motsvarande system i flertalet andra DAC-länder. I de fortsatta diskussionerna i OECD/DAC avser Sverige verka för att kraven pä disciplin, öppenhet, rapportering och insyn följs, och att formerna härvidlag ytterligare preciseras.

SWEDFUND tillkom mol bakgrund av de u-landskrav pä stöd till industrialisering som återfanns bl.a. i den s. k. Lima-deklarationen 1975 enligt vilken mötet för i- och u-låndernas gemensamma ansträngningar skulle vara att öka u-ländernas andel av världens industrikapacitet från dåvarande 7 % till 25 % år 2000. Mot bakgrund av u-låndemas önskemål om utvecklat industriellt samarbete och med hänsyn till atl det bilaterala svenska biståndet delvis ändrat karaktär under 1970-talet föreslog 1977 års industribiståndsutredning bl. a. inrättandet av en fond för industriellt samarbete. Regering och riksdag beslöt inrätta en fond som kunde medverka finansiellt i samägda fillverkande förelag tillsammans med u-landspartners och svenska företag. Riksdagen har senare avlägsnat avgränsningen till tillverkande företag. SWEDFUND:s verksamhel skall idag främja industriell utveckling i u-ländema inom ramen för alla slags företag oavsett om dessa sysslar med tillverkning eller någon form av tjänsteproduktion. Fondens uppgift är att genom en relativt begränsad insats med statliga medel stimulera svenska företag att gå in i elt samarbete i u-länder och att satsa egna resurser häri. Sumulansen skall särskilt inriktas på de fattigare u-länder som tidigare endast i begränsad utsträckning försökt engagera svenska företag i industrisatsningar.

SWEDFUND är enligt sina stadgar en självständig slatlig stiftelse. De huvuduppgifter som ålagts fonden är förmedling av kontakter, medverkan till och finansiering av investeringsstudier samt finansiell medverkan i långsiktiga samverkansprojekl genom aktiesatsningar saml genom lån och garantigivning.

Fondens gmndkapital uppgår lill 100 milj.kr. Därtill har fonden fått statsgaranlier för lån inom en ram motsvarande högsl tre gånger det vid

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                        296

varje tillfälle inbetalda beloppet i SWEDFUND:s grundfond. Del totala utestående åtagandet för aktiesalsningar, län och garantigivning uppgick den 27 februari 1984 lill 131,1 milj.kr. Utbetalningarna uppgick vid samma tidpunkt till ca 57 milj. kr. Fondens löpande koslnader har hittills täckts i huvudsak av avkastning från det egna grundkapitalet. Under verksamhetens tre första år erhölls dock administrativa bidrag frän statsbudgeten pä tillsammans 9,2 milj. kr.

SWEDFUND har t.o.m. första kvartalet 1984 beslutat medverka i sammanlagt 31 projekt. Av dessa befann sig 23 under förhandling om genomförande, under uppbyggnad eller i produktion.

Det totala värdet av investeringarna i de 23 pågående projekten beräknas uppgå till ca 1 100 milj.kr. SWEDFUND:s totala finansiella åtagande i dessa projekt uppgår till 131,1 milj.kr. fördelat med 45 % på vardera aktiesalsning respektive långivning samt 10 % i garantiåtaganden. Övriga finansiärer är projektens svenska och lokala intressenter, nationella och regionala utvecklingsinslilulioner, exportkrediiorgan, affärsbanker m.fl. I genomsnitt uppgår SWEDFUND:s finansiella insats till ca 12 % av projektens totala investeringskostnader medan övriga intressenter och finansiärer bidrar med återstående genomsnittliga 88 %.

Av de 23 pågående projekten ligger 16 i nuvarande eller tidigare programländer, medan de återstående sju avser projekt i länder med vilka Sverige önskar utveckla ett bredare samarbete eller vars utvecklingspolifik i övrigl ligger i linje med kriterierna för länderval enligt de grundläggande kriterierna för SWEDFUND:s verksamhet. Del faktum att ca 2/3 av projekten finns i programländer svarar väl mot statsmakternas prioritet för insatser i de fattigare länderna. Tendensen för den kommande femårsperioden pekar mot en fortsatt koncentration till de länder där SIDA och BITS också är verksamma.

Genomsnittsstorleken på SWEDFUND:s insats i varje projekt är i Afrika 4,7 milj. kr. och i Asien 8,1 milj. kr. och de genomsnittliga totala investeringarna för projekten i deras helhet förhåller sig i liknande proportioner. Med hänsyn till den relativt ringa storleken på projekten i Afrika och den allmänt sett mer begränsade industriella erfarenheten där, blir arbetsinsatsen från SWEDFUND:s sida relativt stor.

De pågående projekten vänlas skapa 4 300 nya arbetstillfällen i värdländerna. Flertalet projekt kommer atl producera för avsättning på internationella marknader och därmed bidra positivt till respektive lands valulaba-lans. Urvalet av projekt inriktas mol sådana som baserar sin tillverkning pä lokala råvaror och resurser. Ansträngningar görs för att utveckla projekt med en produktionsteknik som bedöms kunna fungera i länder med outvecklad infrastruktur och med liten tillgäng till service- och underhålls-tjänster. Samtidigt läggs vikt vid projekt som medför atl ny och någol mer avancerad teknik än vad som tidigare funnits, introduceras i landel.

Som svenska partners förekommer både stora och små företag, statliga.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                          297

kooperativa och privata. Den svenska exporten till projektens investeringsfas beräknas uppgå till ca 300 milj. kr. De svenska företagens intresse är emellertid inte genomgående kopplat lill exporl från Sverige. Andra incitament gäller utnyttjandet av en befintlig materiell eller personell överkapacitet, marknadsföring av en ny intressant produkt saml ulveckling av ny teknik.

20    Riksdagen 1984185. I saml. Nr 100. Bilaga 5

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                       298

BISTÅNDET FÖRDELAT PÅ ENSKILDA LÄNDER

Den följande statistiken avser de utbetalningar som gjorts budgetårel 1983/84 av biståndsorganen SIDA, SAREC, BITS, IMPOD och SWEDFUND. Utbetalningar som inte kunnat länderfördelas, har förts till de regionala posterna eller övrigposien. Så har också skett med bidragen till de länder som totalt erhållit mindre ån 1 milj. kr. Också vissl forskningsbistånd och humanitärt bistånd redovisas på det sättet. Utbetalningarna för u-krediter avser avräkningar mol biståndsanslaget för gävoelement för kreditförbindelser som utfärdats under 1983/84. SWEDFUND:s utbetalningar särredovisas eftersom de inle ulgör bistånd enligt vedertagna definitioner. Utgifterna för den cenirala bisländsadminisirationen fiar utelämnats. Med hänsyn till IMPOD:s arbetssätt ingår dock i dess utbetalningar lönekostnader för personal med undanlag av chefen för kontoret saml viss administrativ personal. Det multilaterala biståndet (under anslaget Cl) ingår inte i statistiken emedan del inte visat sig möjligt att på ett rättvisande sätt fördela det biståndet på enskilda länder.

Botswana

Ecuador

Egypten

Guinea-Bissau

Indien

Kenya

Kina

Sri Länka

Sudan

Tunisien

Zimbabwe

Utbetalningar av SWEDFUND 1983/84. Land

Aktie-

Län

Totalt

kapital

(tkr)

1054

950

2004

788

788

1039

1039

263

1232

1495

3 864

3 864

2 854

2 854

10734

10 734

49

49

10678

10678

853

853

17 042             17 404              34446

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet

299

c3   OJ r*"i

H 3 —

r-i 0\ tx> */".       oo rM Tj- r-i o

— r-so*".      r*-, oorroO" '—       ■               ri — O

o 00 TT   r*-, oc

ON - 00 « r-

Tf o — — W? y"i r4 m — — - »o

rn o     W-t

On '     O

\0 r   a\

Tj- »y-i     »/-i

D

o o o O

— 00

" OO

E ra K

V] .D

i/-QO

m

o o

rsi

\0 «0

»o —

— rr

w

O   Vi

OO — •T)- oo

vO - "O !?\ O O

— O rj r- c »c rt »r-, r-i — i/

O nc rr \o         o

ON nD                 rr 0\               —

rr o      — «/~i      ■

r-J m —

o         o » ON

rr       no NO r-J

rr       (0\ rr r-i

—       rJ — \D

E°S

o o — o o o — o

—   »o r -

—   -»r (M

—        m

'O rr m o o

"O yD CT\ o o rv-1 \C lO — sO ON —

«      u ra

=            c

!"      c ra

:co     £ lä

c/5     00 c

— \0 rt

rr oo o

o         ON

i = É

1-: äH

O

o

00

.C   OJ jO0_0fl

<<

<<

lades

ia

A-ana

lien

ina F;

ndi

ntralafri

publikei

ile

lombia

sta Rica

ba

pern

« 5

E -D

o 5.1

t».i Ul 5 .: 3

Eä

ra Q. Q.

t= — — ra >- 1-

3   >> O

M o o E: 3 3

o 4> x: o o 3 >,

o   u

u oo'«

(Tt rn rn m rn rn

UDCUUUUU

Qds

UJPJUJ

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet

300

■t=r X) OC

(—   3 —

rrry:30—                          oommr-

». rrOQO/-. "t                             —r-iOr-i

»'rrvnoNrJrrrr                               rrr-t»/-,

C4mrOs — —-r                    —'ly-jU-ON

r-   m lOs r

—     n-j rj- —

     rsi rr \0

rr »/-I oo —

o   r-i —

rr r-- ri .D

m o On ir O O oo m — rr oo sO

—        ON

r4

=>'-B

C   ™   .,

ii! j<

t—'   i/i X3

r~~ as

—

rr r*i

j e:e

r- (N oo

o ON \o o oo r- rr oo oo

PJ o s i-5 ,

w   O

S-° St: c3 c — e r- 1:: t/i —

.2.2 ra.2 3. x> j<: XI

00 fy r- — '

m rn — rJ

O "

O OO ( b — oo

o o r--

— c r4 ON O — rr m

ro on r

>o

oo r- —

r

Tj- vo

ON

m rn

"   c   CO

ca Slä iz) DO c

• 9 S — o

r-4 r-J

S-ges

OO rr rf \D O

m

rt   — rt O

rr r-

ri- O

oo O O

E §.E ca .c 3 OOO

■:   CO .ii

.i! o "■ -a T3 c c c ra

CO   OJ     4J   o

E E

>, u            u.   OO

c0c0cd

:::u.[b

-IJ-JJ

CO   O

l>   3

.S   C   3   O.

J2 £

O

SS

(fl cd

SS

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet

301

o .o oo

H32:

un       tjl       »       fSj       -M

m 1 OO Tt r- o '»o O v-i r

r- T — f

r*~\ ' \0 \o rj rt OO f

r m m «-,

ONr~ orvifNvsOi »/"j »r — ON

r«-( — rtONOO-rri/n —

r--Tr— — rrrrCT\r-~\o

r-4 — rr

r4

o r- OO ov rr -rr — <— \£i rn — m rsi — rr OO

m —       —

■•ä

«J ra OJ H t/1 X)

rJ t/-i r~- r- rJ CT\ \D rJ —

Vi \C

OO \o m —

NO o NO —

m t/-) rt OO

o w ND r-J

v,

ON — r-i ra

'      ■" S

.-                aj Ul

-1 ES

jZ     ■= £

To CO o

c    CIO';:

UJ o S

o oo o o o w-1 r- ' rj- rn

00 oo rn rr

r-i r-       r-J

oo r- — r-J

On m C ri — oo oo m

r-J

— (N r-- m

o m »vn r-J O r- m —

OJ

r-

o — w-i scj

ON

Vi       c          oo r~- O O

—       —        '— i/ oo o

           rr         On 0\ sO »/n

NO      —        —   NO

's-a 2-a

m C ■ C

S -2 iS •«

■—   ca   " X X) ..ii lE

1.2 fe " oo •; •3 " ra

2»: S i 1.2

:ra   S-M C/3   00 C

rsj O 00 oo r — »/n m 00

o

ON

o rj

o nO

Vi

rr rr r4 o ON

m ON — rJ- r~-

w-i O O

— o o

o » rr

— r-

rr

r-J r-J

rr

—    ON    —

m —

— m 1/-1 a\ oo rr w~i oo ON rsi rsi

£■?

Si .

- 5) »•gSö

P- ON

v~i m rt m

Cu

X) _   rt

E 0-3

rt 4j

.2? o ZZ

3      CO       ra

2 3 a

VI 00      .3

■-   ra 3 .p

CO                                     CO   (U   O

Cu    CL o. Cu

o   c -u o

rt

E iJ

CO

N .W   (U

:.; >-' 1) - ._ ' 5 ■■'-= ra.Jiou:33>.>, ait/2cntoc/:i/3(/3on[/3

.2 T3 c
c                   c   QJ

c " i5 'ul N ra .~ .- c j= CO c

cO   CJ JZ   3

HS-HH

■o

c

CO 00

Prop. 1984/85:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet

302

„

rt oo

"rt

OJ »~

Xj oo

Q

O

o-

S

— rr r*-,

\D QO 00

m ON Csl

rt oo v, — rt I/n

oo rj

ON OO 00 On

Os Vi n O o r-J n

rs» —

rr —

—       o

—          rr

D

c " .. . E ii

H Ul Xi

Vi r-

r4

?

00

(N nO

§

■*t

s£, r

■»

sO rs

Vi Vi

V) rsj

.i   OJ   Ul

-1 E3

00 On rr ON rr \o

rr 00

oo oo rn r-~-

O      M

o    « o

u

'J2 <= S ■ S,-2

PJ o S

— o ON

NO t

m r- r-~

— ON ■ rt

m rr

r- v\

2

ON '— ON

— rt

— ,-.

«

Cfl    C   "    C

E-2 S°«

3 wo ti c/1 ,_,._- CO .— X X> -id X>

■ 00 "

i" E ra b =M 215

rr oo un r-J

rr o

V) o

— un

SS

i

rJ rr rsi

ON m

rt

vO

00 ND

un 00

m NO

ON — '— 00

m Csl

un ON r-- un r-i r-

r*%

r-i

D — nD

'— un rsi

lli.

«- £ S

— r--

ON rn r- r-J rr m r-~ rsi

E

CO C

>

co .o

.b E E

ra co .5

OJ

I .H -S - -

—,u- '« Cd rt >    ■©

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                         303

Nordiskt biståndssamarbete

De nordiska länderna har sedan början av 1960-talel samarbetat på biståndsområdet. I samarbetet ingår gemensamma biståndsprojekt, som administreras av något av de nationella biståndsorganen. SIDA administrerar den nordiska insatsen för stöd till jordbruket i Mogcambique. På samma sätt administrerar Danmark kooperativa projekt i Tanzania och Kenya, och Finland ett projekt i Tanzania för utbildning på jordbruksområdet.

Projektverksamheten inom del nordiska biståndssamarbetet har reglerats i en konvention mellan samtliga nordiska länder, vilken undertecknades i mars 1981. Enligt denna skall ärenden av principiell karaktär, såsom utvidgning, förlängning och revision av insatserna, beslutas av det nordiska ministerrådet, som även fastställer ekonomiska ramar. Den löpande granskningen av biståndsprojekten sker genom den 1976 inrättade ämbetsmannakommittén för bislåndsfrågor. Genom konventionen upprättades även en rådgivande kommitté med lekmannarepresentalion.

Förutom samarbetet på projektområdet sker regelbundna överläggningar i ämbetsmannakommittén i multilaterala och bilaterala ärenden mellan tjänstemän i de nordiska ländernas biståndsadministrationer och utrikesministerier.

Det nordiska samarbetet i biståndsärenden omfattar även informella överläggningar, l.ex. i anslutning till internationella möten, där de nordiska länderna ofta uttrycker en gemensam hållning. De nordiska länderna har även en gemensam representation i Världsbanken, de regionala utvecklingsbankerna och den internationella jordbruksulvecklingsfonden (IFAD).

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet

304

VISSA FÖRKORTNINGAR

AfDB

African Development Bank

Afrikanska utvecklingsbanken

Afrikanska utvecklingsfonden

Arbetarrörelsens Interna-

AfDF

African Development Fund

AIC

tionella Centrum

ANC

African National Congress

ARO

Afrikagruppernas Rekryteringsorganisation

AsDB

Asian Development Bank

Asiatiska utvecklingsbanken

Asiatiska utvecklingsfonden

Karibiska utvecklingsban-

AsDF

Asian Development Fund

CDB

Caribbean Development

Bank

ken

CFA

Committee on Food Aid

Kommittén för livsmedels-

Policies and Programmes

bistånd

CGIAR

Consultative Group on In-

Konsultativa gruppen för

ternational Agricultural

internationell jordbruks-

Research

forskning

CILSS

Committee Inter-Elats de

Koordinerande kommittén

Lutte contre la Sécher-

för utveckling i Sahelom-

ess au Sahel

rådel

CTC

United Nations Centre for

FN:s center för transna-

Transnational Corpora-

tionella företag

tions

DAC

Development Assislance

OECD:s kommitté för bi-

Committee

ståndsfrågor

EADB

Easl African Development

Östafrikanska utvecklings-

Bank

banken

ECOSOC

Economic and Social

FN:s ekonomiska och soci-

Council

ala råd

EG

The Common Märket

De europeiska gemenskaperna

EKN

Swedish Export Credil Guarantee Board

Exportkreditnämnden

FAC

Food Aid Convention

Livsmedelshjälpskonventionen

FAO

Food and Agricultural Or-

FN:s livsmedels-och jord-

ganizalion

bruksorganisation

GATT

General Agreement on Ta-

Allmänna tull- och handels

riffs and Trade

avtalet

HABITAT

United Nations Center for

FN:s boende-och bebyg-

Human Settlements

gelsecenter

lAEA

International Aiomic En-

Internationella atomener-

ergy Agency

giorganet

IBRD

International Bank for Re-

Världsbanken

conslruclion and Development

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet

305

lEA

International Energy

Inlernalionella energimyn-

Agency

digheten

ICA

International Co-operative

Internationella kooperativa

Alliance

alliansen (IKA)

IDA

International Development

Internationella utvecklings-

Association

fonden

IDB

Inleramerican Develop-

Interamerikanska utveck-

ment Bank

lingsbanken

lEFR

International Emergency

Internationella katastrof-

Food Reserve

lagret för livsmedel

IFAD

International Fund for

Internationella jordbruks-

Agricultural Develop-

ulvecklingsfonden

ment

IFC

International Finance

Internationella finansie-

Corporation

ringsbolagel

HED

Inlernalional Institute for

Internationella miljö- och

Environment and

naturvårdsinstitutet

Development

ILO

International Labour

Internationella arbetsorga-

Organizalion

nisationen

IMF

International Monetary

Internationella valutafon-

Fund

den

IMO

International Maritime

Internationella sjöfartsor-

Organizalion

ganisationen

IMPOD

Import Promotion Office

Importkontoret för u-lands-

for Products from

produkter

Developing Countries

IPPF

International Planned

Internationella familjepla-

Parenthood Federation

neringsfederationen

ISO

Internationel Standardiza-

Internationella standardi-

tion Organizalion

seringsorganisationen

ITC

International Trade Center

UNCTAD/GATTs internationella handelscentrum

MONAP

Mozambique Nordic

Det nordiska jordbrukspro-

Agricultural Programme

grammet för Mogambique

NIB

Nordiska Invesleringsban-

ken Organisationen för ekono-

OECD

Organizalion for Economic

Co-operation and Deve-

miskt samarbete och ut-

lopemenl

veckling

OMM

Organizagäo da Maulhfer Mozambicana

OPEC

Organizalion of Petroleum

De oljeexporterande län-

Exporting Countries

dernas organisation

RNM

Resistencia Nacional de Mozambique

SADCC

Southern Africa Develop-

ment Coordination Conference

SAREC            Swedish Agency for Re-

search Co-operation with Developing Countries

21    Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5

Styrelsen för u-landsforskning

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet

306

SATCC

Southern African Transport and Communications Commission

SDR SEK

SHIA

Special Drawing Rights

Swedish Export Credil Corporation

SIDA SLU SWAPO SWEDFUND

SVS

Swedish Organizalion of the Handicapped International Aid Foundation

Swedish International Development Authority

South-West Africa Peo-ple's Organizalion

Swedish Fund for Industrial Co-operation with Developing Countries

Swedish Volunleer Service

TIB

Tanzania Industrial Bank

UBV

UNCDF

United Nations Capital De-

velopment Fund

UNCTAD

United Nations Conference

on Trade and Develop-

ment

UNDP

United Nations Develop-

ment Programme

UNDRO

United Nations Disaster

Relief Co-ordinator

UNEP

United Nations Environ-

ment Programme

UNESCO

United Nation Educa-

iional, Scienlific and

Cultural Organizalion

UNFDAC

United Nations Fund for

Drug Abuse Control

UNFPA

United Nations Fund for

Population Activities

UNHCR

United Nations High Com-

missioner for Refugees

UNICEF

United Nations Children's

Fund

UNIDO

United Nations Industrial

Development Organiza
lion
UNITA                Uniao National para la In-

dependencia Total de Angola/National Union for the total Liberation of Angola

Speciella dragningsrätter AB Svensk Exportkredit

Svenska handikapporganisationernas internationella biståndsstiftelse

Styrelsen för internationell ulveckling

Sveriges Lantbruksuniversitet

Fonden för industriellt samarbete med u-länder

Svensk Volontärsamverkan

Utbildning för biståndsverksamhet

FN:s kapitalutvecklingsfond

FN:s konferens för handel och utveckling

FN:s utvecklingsprogram

FN:s katastrofhjälpskoor-

dinator FN:s miljöprogram

FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur

FN:s fond för kontroll av beroendeframkallande medel

FN:s befolkningsfond

FN:s flyktingkommissarie

FN:s barnfond

FN:s organisation för industriell utveckling

Prop. 1984/85:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet

307

UNITAR

United Nations Institute

for Training and Re-

search

UNRWA

United Nations Relief and

Works Agency for Pales-

tine Refugees in the Near

Easl

UNSO

United Nations Sudano-Sa-

helian Office

UNV

United Nations Volunleers

Programme

WCC

World Council of Churches

WEP

World Employment Pro-

gramme

WFP

Worid Food Programme

WHO

Worid Health Organizalion

WIPO

Worid Intellectual Property

Organizalion

WMU

World Maritime University

ZANU

Zimbabwe African Natio-

nal Union

ZAPU

Zimbabwe African Peoples

Union

FN:s utbildnings- och forskningsinstitut

FN:s hjälporganisation för Palestina-flyktingar

FN:s särskilda organ för

Sahelområdel och Sudan FN:s volontärprogram

Kyrkornas Världsråd ILO:s väridssysselsäll-

ningsprogram Världslivsmedelsprogrammei Världshälsoorganisationen Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten Internationella sjöfartsuni-versiletel

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet

308

LANDREGISTER

I registret upptas u-länder som, direkl eller indirekt, tar emol svenskt bistånd.

Afghanistan 279,299

Algeriet 173, 276, 292-294. 299

Angola 45, 82, 199, 270, 273, 276,

299

Argentina86, 272, 281,299

Bangladesh 77, 82, 203, 279, 289,

299

Bolivia 86, 173,272,275,281,299

Botswana 82, 207,270-271,276,

284, 298-299

Brasilien 281, 299

Burkina Faso 279, 299

Burundi 299

Chile 272, 299

Costa Rica 173,299

Cuba 79, 173,291-292,299

Dominikanska Republiken 173, 291-292,294,299

Ecuador 173,292,298-299 Egypten 173, 291-293, 298-299 El Salvador 272, 273 Etiopien 82, 87, 211, 275-276, 284, 289, 299

Gambia 300 Guatemala 272-273 Guinea-Bissau 82, 215, 277, 298, 300

Indien 82, 219, 279, 289, 293, 298,

300

Indonesien 300

Irak 280

Iran 280

Jamaica 173, 300 Jordanien 300

Kampuchea 72, 280, 300 Kap Verde 82, 87, 224, 277, 300 Kenya 77, 83, 227, 277, 285, 288, 293-294, 298, 300, 303 Kina 173, 292-293, 298, 300

Laos 83, 231, 259, 300

Lesotho 45, 83, 234, 270-272, 277,

300

Libanon 74, 300

Malawi 270-271

Mogambique 45, 72. 83, 87, 237-241, 251-252, 270-272, 278, 286, 289, 294, 300, 303

Namibia 87, 270, 301

Nepal 280, 301

Nicaragua 45, 83, 242-245, 273,

281,289,301

Nigeria 173, 301

Nordjemen 301

Pakistan 79, 173, 280, 292, 301 Peru 281, 301 Portugal 294, 301

Ruanda30l

Sao Tomé och Principe 275, 278,

301

Seychellerna 278

Somalia 79, 278, 301

Sri Länka 84, 246-249, 280, 286,

288, 294, 298, 301

Sudan 173, 275, 278, 298, 301

Swaziland 77, 79, 250-272, 270,

278, 286, 301

Sydjemen 301

Syrien 301

Tanzania 45, 84, 228, 253-257,

270-271, 274, 278, 287, 289, 294,

301,303

Thailand 280, 301

Tunisien 79,173, 292-293,298, 301

Turkiet 281

Uganda 279, 301 Uruguay 86, 272

Vietnam 77, 79, 84, 232, 258-261, 280, 289, 302

Zaire 289, 302

Zambia 84, 262-265, 270-271,

273-274, 279, 302

Zimbabwe 45, 84, 266-271, 279,

286, 298, 302

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet

309

Bilaga 5.2

Förteckning över Sveriges lönade utlandsmyndigheter samt ackredi-teringar för de stockholmsbaserade ambassadörerna per den 1 januari 1985.

I. Beskickningar (subsidiära ackrediteringsorter inom parentes)

Abidjan

Guatemala

(Lomé, Ouagadougou, Porto Novo

)     (San Salvador, Tegucigalpa)

Abu Dhabi*

Haag

Addis Abeba

Hanoi

(Djibouli)

Harare

Alger

Havanna

Amman

(Kingston)

(Beirut)

Helsingfors

Ankara

Islamabad

Athen

(Malé)

Bagdad

Jakarla

Bangkok

Kairo

(Vientiane)

(Khartoum)

Beijing

Kinshasa*

(Pyongyang)

Kuala Lumpur

Beirut*

(Rangoon)

Belgrad

Kuwait

(Tirana)

(Abu Dhabi, Doha, Manarna)

Beriin

Köpenhamn

Bern

Lagos

Bissau*

(Accra)

Bogoiä

Lima

(Panama)

(La Paz)

Bonn

Lissabon

Brasilia

(Bissau, Praia)

(Asunciön)

London

Bryssel

Luanda

(Luxemburg)

(Sao Tomé)

Budapest

Lusaka

Buenos Aires

(Lilongwe)

(Montevideo)

Madrid

Bukarest

Managua

Canberra

(San José)

(Honiara, Port Moresby, Port Vila;

1 Manila

Caracas

Mapulo

(Bridgetown, Port of Spain)

(Mbabane)

Colombo*

Mexico

Damaskus

Monrovia*

Dar es Salaam

Moskva

Dhaka

(Ulan Balor)

Dublin

Gaborone

(Maseru)

* beskickningen föresläs av en t. f. chargé d'affaires

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet

310

Nairobi

Santiago de Chile

(Bujumbura, Kampala, Kigali)

Seoul

New Delhi

Singapore

(Colombo,

Kathmandu)

(Bandar Seri Begawan)

Oslo

Sofia

Ottawa

Teheran

(Nassau)

(Kabul)

Paris

Tel Aviv

Prag

(Nicosia)

Pretoria

Tokyo

Pyongyang*

Tripoli

Quito

Tunis

Rabat

Vientiane*

Riyadh

Warszawa

(Muscat, Såna)

Washington

Reykjavik

Wellington

Rom

(Apia, Nuku alofa, Suva)

(Valetia)

Wien

11. Delegationer

Sveriges ständiga representation vid Förenta nationerna i New York Sveriges ständiga delegation vid de internationella organisationerna i Ge-

Sveriges nedrustningsdelegation i Geneve

Sveriges delegation vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och ulveckling (OECD) i Paris

Sveriges delegation vid de Europeiska gemenskaperna (EG) i Bryssel

Sveriges delegation vid Europarådet i Strasbourg

III. Lönade konsulat

a) Generalkonsulat

Amsterdam

Beriin

Chicago

Frankfurt

Hamburg

Hongkong

Istanbul

Leningrad

Los Angeles

Marseille

Minneapolis

Montreal

MiJnchen

New York

Rio de Janeiro

Sydney

b) Konsulat

Barcelona

Jeddah

Las Palmas

Malaga

Mariehamn

Palma de Mallorca

Szczecin

Vancouver

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                    311

Stockholmsbaserade ambassadörer

De fem sändebuden har följande ackredileringar:

1. Bamako (Mali), Banjul (Gambia), Conakry (Revolutionära Folkrepubliken Guinea), Dakar (Senegal), Freelown (Sierra Leone), Monrovia (Liberia), Niamey (Niger) och Nouakchott (Mauretanien).

2.         Belmopan (Belize), Castries (St Lucia), Georgetown (Guyana), Para-märibo (Surinam), Port-au-Prince (Haiti), Santo Domingo (Dominikanska Republiken) och St Georges (Grenada).

3.         Aden (Demokratiska Folkrepubliken Yemen), Mogadishu (Somalia), Moroni (Comorerna), Port Louis (Maurilius), Anlananarivo (Madagaskar) och Victoria (Seychellerna).

4.         Bangui (Centralafrikanska Republiken), Brazzaville (Folkrepubliken Kongo), Kinshasa (Zaire), Libreville (Gabon), Malabo (Ekvatorial-guinea) och Yaoundé (Kamerun).

5.         Vaiikanslaten/Heliga Stolen.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                         312

Bilaga 5.3

Förslag till

Lag om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utrikesdepartementets verksamhetsområde

Härigenom föreskrivs följande.

1 §    Stiftelsen Svenska institutet prövar

1. frågor om statliga stipendier för atl främja journalistulbyle, internationellt kulturutbyte, internationellt utbyte inom studier och forskning samt internationellt erfarenhetsutbyte,

2.         frågorom statsbidrag till internationellt kulturutbyte inklusive kulturutbyte med utvecklingsländer, svensk litteratur i ullandet, internationellt utbyte inom studier och forskning samt internationellt erfarenhetsutbyte.

2 §    Institutet får, i fråga om vid institutet anställd personal, fatta sådana beslut som avser myndighetsutövning i den mån inle annal är föreskrivet.

3 §    Förvaltningsuppgifter som avses i denna lag utövas enligt föreskrifter som regeringen beslutar.

Regeringen kan besluta om undanlag från föreskrifierna i denna lag.

Denna lag Iräder i kraft den I juli 1985.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet Register

313

A.     Utrikesdepartementet m.m.

A   I. Utrikesförvaltningen,/ö«/«i«/7j/fl    ............................... ......... 924495000

A 2. Ullandsljänslemännens representaiion, reserva
tionsanslag   .................................................................             13 880000

A 3. Inköp, uppförande och iståndsättande av fastig
heter för utrikesrepresenlationen, reservations
anslag    ........................................................................             42000000

A   4. Inventarier för beskickningar, delegationer och

konsulat, reservaiionsanslag     .....................................               9810000

A   5. Kursdifferenser, jörslagsanslag   ...................................                      1 000

A   6. Ersättning åt olönade konsuler,/öri/ög5a«.v/(7.g   .                      8700000

A   7. Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom

internationell organisation, förslagsanslag   .................             31 050000

A   8. Nordiskt samarbete,/öri/agian.s/«g    ............................. ............. 1 000000

A   9. Vissa nämnder m.m., förslagsanslag     .........................                 600000

A 10. Kommittéer m.m., reservationsanslag    ....................... ............. 4635 000

All. Extra utgifter, reservationsanslag    .................................. ................ 600000

A 12. Officiella besök m.m., förslagsanslag   .......................... ............. 6000000

A 13. Lån till personal inom utrikesförvaltningen m.m.,

reservationsanslag    .....................................................               7 700000

1050471000

B.     Bidrag till vissa internationella organisationer

B   1. Förenta 'Nationerna, förslagsanslag    ...........................           115000000

B 2. Nordiska ministerrådets allmänna budget, för
slagsanslag   ...................................... '..........................             83 872000

B   3. Europarådet,förslagsanslag   .........................................             12300000

B 4. Organisationen för ekonomiskt samarbete och ut
veckling (OECD), förslagsanslag     ............................. ........... 19000000

B   5. Europeiska frihandelssammanslutningen

(EFT A), förslagsanslag   .............................................             11500000

B 6. Byråer för handels- och råvarufrågor m.m., för
slagsanslag   .................................................................               8487000

B   7. Internationell råvarulagring,/öw/flgja«5/fl.g     ............... 3700000
B   8. Övriga internationella organisationer m.m., för
slagsanslag   ............................................................................ ............. 700000

254559000

C.     Internationellt utvecklingssamarbete

C   1. Bidrag till internationella biståndsprogram, rei(?/--

vationsanslag   .............................................................        2280000000

C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA, reserva
tionsanslag   .................................................................       4196735000

C   3. Information, reservaiionsanslag     .................................             24600000

C   4. Styrelsen för internationell utveckling (SIDA),

förslagsanslag................................................................ .......... 181 605 000

C   5. Nämnden för u-landsutbildning,/ör.j/ag.sa«i/ag.............. 17800000
C   6. Styrelsen för u-landsforskning (SAREC), reser
vationsanslag   ........................................................................           173 715 000

C   7. Nordiska afrikainstitutet./örj/aiöAii/ag    ...................... ............. 3195000

C 8. Övriga u-landspolitiska insatser m.m., reserva
tionsanslag   .................................................................        1029350000

7907000000

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                       314

D.     Inrormation om Sverige i utlandet

D   I. Svenska institutet, reservationsanslag    .......................             40353000

D 2. Sveriges Riksradios programverksamhet för ut
landet, reservationsanslag   .......................................... ........... 33600000

D 3. Övrig information om Sverige i utlandet, reserva
tionsanslag   ................................................................. ............ 12420000

86373000

E.      Utrikeshandel och exportfrämjande

E   I. Kommerskollegium,förslagsanslag    ..............................             33452000

E 2. Exportfrämjande verksamhet, reservationsan
slag    ............................................................................           224500000

E 3. Exportkredilnämnden, täckande av vissa förlus
ter,/öo7flgia«i/ag    .......................................................                      1000

E 4. Krigsmatelerielinspektionen,jörslagsanslag   ...                                     1000

E   5. Interamerikanska utvecklingsbanken,/öri-/flgia«-

slag    ............................................................................             21500000

E 6. Importkonloret för u-landsprodukter, reserva
tionsanslag   .................................................................                      1000

279455000

F.     Diverse

F 1. Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i ul
landel m.m., förslagsanslag    .......................................               3 600000

F 2. Resekostnader för inom Förenta Nationerna ut
sedda svenska stipendiater, reservationsanslag                                75 000

F 3. Informalion om mellanfolkligt samarbete, ned
rustningssträvanden och andra utrikespolitiska
frågor, reservationsanslag   ...........................................               8470000

F 4. Bidrag till Stockholms internationella fredsforsk
ningsinstilut (SIPRI), reierva/(o«iflni/a.?    ..................              14500000

F 5. Vissa åtgärder för ruslningsbegränsning och kon
trollförslagsanslag    .....................................................              10855000

F 6. Forskningsverksamhet vid utrikespolitiska insti
tutet, reservationsanslag    ...........................................                1855000

F   7. Stockholmskonferensen: Förvaltningskostnader,

förslagsanslag    ............................................................ ........... 54 500000

F 8. Slockholmskonferensen:   Investeringskostnader,

reservationsanslag    .................................................... ..................... 1000

F 9. Forskningssamarbete med europeiska gemenska
perna,/            42000000

135886000

Summa kr.      9713744000

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                   315
Innehållsförteckning

Översikt ......................................................................................................          I

A.       Utrikesdepartementet m. m................................................................         6

Inledning   ........................................................................................... ....... 6

A   I. Utrikesförvaltningen   ......................................................................        10

A   2. Ullandsljänslemännens representation   ..........................................        16

A   3. Inköp, uppförande och iståndsältande av fastigheter för ufri-

kesrepresentalionen    .....................................................................        16

A   4. Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat                         20

A   5. Kursdifferenser   .............................................................................        20

A   6. Ersällning åt olönade konsuler   .......................................................        20

A   7. Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internatio
nell organisation    .......................................................................... ...... 21

A   8. Nordiskt samarbete    ...................................................................... ...... 22

A   9. Vissa nämnder m.m..........................................................................        22

A 10. Kommittéer m.m..............................................................................        23

All. Extra utgifter   .....................................................................................        24

A 12. Officiella besök m. m........................................................................        24

A 13. Lån till personal inom utrikesförvaltningen m.m.............................        25

B.        Bidrag till vissa internationella organisationer     ............................... ..... 26

B I.    Förenta nationerna   ........................................................................ ..... 26

B 2.    Nordiska ministerrådets allmänna budget    .................................... ...... 27

B 3.    Europarådet   ..................................................................................       28

B 4.   Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling

(OECD)   ........................................................................................ ...... 28

B 5.    Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)   ........................ ...... 29

B 6.    Byråer för handels- och råvarufrågor m.m    ...................................        29

B 7.    Internationell råvarulagring   ........................................................... ...... 31

B 8.    Övriga internationella organisationer m. m...................................... ...... 31

C.        Internationellt utvecklingssamarbete    ...............................................       33

U-ländernas situation   .......................................................................       33

U-ländernas aktuella situation    .....................................................       33

Det internationella biståndet   ........................................................       36

Prioriteringar i Sveriges bislånd   ........................................................       39

Bistånd till u-länder i kris    ............................................................ ..... 39

Del internationella samarbetets kris    ............................................ ..... 45

Befolkningsfrågor   .........................................................................      49

Mål och medel i biståndet   ............................................................       50

Effektivare bislåndsadminislration    ..................................................       53

Sammanfattning av biståndsorganisalionsutredningens be
tänkande m. m.................................................................................       53

Föredragandens överväganden   ...................................................... ..... 55

Biståndsanslagen m.m......................................................................... .... 62

C I.    Bidrag lill internationella biståndsprogram   .................................... .... 64

C 2.    Utvecklingssamarbete genom SIDA    ............................................ ..... 77

C 3.    Information    .................................................................................. ..... 91

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                       316

C 4.    Styrelsen för internationell utveckling (SIDA)    ............................. ...... 92

C 5.    Nämnden för u-landsutbildning    .................................................... ...... 94

C 6.    Styrelsen för u-landsforskning (SAREC)    ......................................       96

C 7.    Nordiska afrikainstitutel    ...............................................................        99

C 8.    Övriga u-landspolitiska insatser m.m............................................... .... 100

D.       Information om Sverige i utlandet   ..................................................... .. 112

D \.   Svenska institutet    ............................................................................    112

D 2.   Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet    ................... .. 117

D 3.   Övrig information om Sverige i utlandet   ......................................... .. 119

E.        Utrikeshandel och exportfrämjande    ..................................................    121

Inledning   ............................................................................................    121

Världsekonomin och internationell handel   ....................................    121

Sveriges utrikeshandel   ................................................................... .. 121

Nordiskt samarbete    ...................................................................... 122

Västeuropa   .................................................................................... 123

Multilaterala handelsfrågor   ............................................................ 124

Exportfrämjande insatser    .............................................................. 126

Exportfinansiering    ........................................................................ 127

Bilateralt samarbete   ....................................................................... 128

FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE)   ......................... .. 128

Förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia m.m.   ..               128

Tullfrågor m. m................................................................................. 129

Skyddssystemet på tekoområdel    ................................................. 130

Krigsmaterielkontroll   ..................................................................... 130

E 1.    Kommerskollegium   ........................................................................ . 131

E 2.    Exportfrämjande verksamhet    ........................................................ . 136

E 3.    Exportkreditnämnden, täckande av vissa förluster    ....................... . 144

E 4.    Krigsmaterielinspektionen   .............................................................. 150

E 5.    Interamerikanska utvecklingsbanken    ............................................. 150

E 6.    Importkontoret för u-landsprodukter    ........................................... . 153

F.        Diverse   ..............................................................................................    156

F I.    Ekonomiskt bislånd lill svenska medborgare i ullandet m.m.    156 F 2.    Resekostnader för inom Förenta nationerna utsedda svenska

stipendiater   ....................................................................................    156

F 3.    Informalion om mellanfolkligt samarbete, nedrustningsslrä
vanden och andra utrikespolitiska frågor    ..................................... .. 156

F 4.    Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut

(SIPRI)    .........................................................................................    160

F5.    Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och konlroll    ..................... .. 161

F6.    Forskningsverksamhet vid utrikespolitiska institutet   .....................    163

F 7.    Stockholmskonferensen: Förvaltningskostnader    ........................... .. 164

F 8.    Stockholmskonferensen: Investeringskostnader   ............................ .. 164

F9.    Forskningssamarbete med europeiska gemenskaperna    ....                  165

Bilaga 5.1 Fakta om Sveriges bistånd ............................................................      169

Statliga myndigheter och organ för Sveriges bistånd   ....................................      172

Internationella utvecklingsprogram   ..............................................................      177

Livsmedelsbistånd   ........................................................................................ .... 191

Övriga organisationer .....................................................................................      195

Biståndet till enskilda programländer   ...........................................................      199

Prop. 1984/85:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet                                      317

Andra anslagsposter   ..................................................................................... 270

Biståndet fördelat på enskilda länder   ............................................................ 298

Nordiskt biståndssamarbete   ......................................................................... 303

Vissa förkortningar ........................................................................................ . 304

Landregisier .................................................................................................... . 308

Bilaga 5.2 Förteckning över Sveriges lönade utlandsmyndigheter samt ackredileringar för de stockholmsbaserade ambassadörerna per den 1

januari 1985   ................................................................................................... 309

Bilaga 5.3 Förslag till lag om överlämnande av förvaltningsuppgifter

inom utrikesdepartementets verksamhetsområde   ........................................ .. 312

Register (Anslagsförteckning)   ....................................................................... 313

Innehållsförteckning   ..................................................................................... . 315

Norstecits Tryckeri, Stockholm 1984

Bilaga 6 till budgetpropositionen 1985

Prop. 1984/85: 100 Bilaga 6

Försvarsdepartementet

översikt

Till försvarsdepartementet hör

-    det militära försvaret

-    civilförsvaret

-    det ekonomiska försvaret

-    det psykologiska försvaret

-    övrigt totalförsvar

-    räddningstjänsten i fred.

I departementet bereds dessutom ärenden rörande samordning mellan totalförsvarets olika grenar.

Det militära försvaret

Försvarsmaktens nuvarande resurser

Försvarsmaktens resurser efter mobilisering framgår av följande sammanställning.

Armén

Fältförband

23 infanteri- och norrlandsbrigader

(motsvarande)

4 pansarbrigader (motsvarande)

1 mekaniserad brigad

Ca 100 självständiga infanteri-,

pansar-, artilleri- och luftvärns (ro-

bot)bataljoner m. m.

Fördelningsstaber med stabs- och

sambandsförband

Totalt ca 300000 man

Lokalförsvarsförband

Ca 100 bataljoner

400-500 självständiga kompanier

Totalt ca 300000 man

Hemvärnet ca 100000 man Armén totalt ca 700000 man

1    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 6

Prop. 1984/85:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet

Marinen

2 ytattackflottiljer (I jagare , 2 kustkorvetter och 10 robotbålar) 1 självständig robotbåtsdivision (2 robotbåtar, 4 torpedbåtar) 4 patrullbåtsdivisioner (16 patrullbåtar)

4 helikopterdivisioner Ubåtsflottiljer (12 ubåtar) Minfartygsflottiljer (3 minfartyg saml hjälpminfartyg) Minröjningsflotliljer

5 kustartilleribrigader Kustartilleribataljoner Spärrbataljoner och spärrkompanier (fasta och rörliga) Artilleri- och robotbatterier Kustjägarkompanier Minutläggningsdivisioner

Ca 30 lednings- och basförband

Flygvapnet

12 jaktflygdivisioner 5,5 medeltunga altackflygdivi-sioner, 4 lätta attackflygdivisioner 6 spaningsflygdivisioner

5 transportfiyggrupper och en
transportflygdivision

4 sambandsflygdivisioner 10 helikoptergrupper 50 lednings-, stridslednings- och luftbevakningsförband   samt   flygbasbataljoner

Operativ ledning m. m.

Högkvarteret

6 militärområdesstaber m. m.

Totalt kan försvarsmakten mobilisera ca 850000 man (inkl. hemvärn).

Det militära försvarets fortsatta utveckling

1982 års försvarsbeslut ligger lill grund för del militära försvarets fortsatta utveckling. Inträffade ubåtsincidenter har lett till att statsmakterna beslutat om åtgärder inom ubåtsskyddsområdet som höjer ambitionsnivån över försvarsbeslutets intentioner.

På grundval av en bred parlamentarisk uppgörelse mellan de partier som är företrädda i riksdagens försvarsutskott, beslutade riksdagen vidare att öka utgiftsramen för det militära försvaret med 600 milj. kr. per budgetår fr.o.m. budgetåret 1984/85. Dessutom beslutades att försvarsprisindex under återstoden av innevarande försvarsbeslutsperiod skall kompletteras så att hänsyn tas till växelkurser och prisutveckling i utlandet.

Nu föreslås att planeringen för de två sista budgetåren i försvarsbeslutsperioden sker inom en planeringsram av 20909 milj.kr. för budgetåret 1985/86 och 20908 milj. kr. för budgetåret 1986/87 i prisläget februari 1984.

Krigsorganisationen utvecklas i huvudsak enligt 1982 års försvarsbeslut och i enlighet med den inriktning som förordades i prop. 1983/84: 112 om det militära försvarets fortsatta utveckling m.m. Utbildningen av värnpliktiga genomförs i huvudsak enligt 1982 års försvarsbeslut. Det innebär bl. a.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                          3

atl grundutbildningskontingenlens sloriek anpassas till de relativt stora vämpliktskullar som finns nu.

1982 års försvarsbeslut innebar i flera avseenden omfattande förändringar av fredsorganisationen. Förband inom alla försvarsgrenar berörs av nedläggningar, omlokaliseringar och sammanslagningar. De långsiktiga besparingsmål som sattes upp för fredsverksamhelen bedöms kunna nås.

Förbättrade värnpliktsförmåner

Regeringen föreslår förbättringar av värnpliktigas förmåner från den 1 juli 1985 med sammanlagt ca 60 milj. kr. Dagersättningen höjs från 23 till 25 kr. och utryckningsbidraget från 1500 till 2000 kr. Höjningen av utryckningsbidraget föreslås gälla fr.o.m. den I januari 1985. Maximibeloppet för familjepenning för maka höjs från I 560 till I 860 kr. för månad och maximibeloppet för familjepenning för barn från 780 lill 855 kr. för månad. Tillägget till bostadsbidrag för vissa ensamstående höjs från 60 till 150 kr. för månad.

Civilförsvaret

Civilförsvarets nuvarande resurser

Civilförsvarets resurser efter mobilisering framgår av följande sammanställning.

Ledning

Centrala, regionala och lokala ledningsenheter

12 alarmeringsledningar grupperade i luftförsvarscentraler 30 flyggrupper

Skydd

Organisation för utrymning och inkvartering

55000 skyddsrum med ca 6 miljoner platser

4,3 miljoner skyddsmasker och motsvarande skydd för barn

Räddning

268 fältstaber 718 undsältningsplutoner 350 sjukvårdsplutoner 434 vattengrupper för brandljänst 244     specialplutoner    för     bl.a. skyddstjänst 474 observationsgrupper 117 förvaltningsenheter 791 underhålls-, förråds- och teknikerenheter

5231 ordnings- och bevakningsenheter (skall överföras till polisväsendet resp. försvarsmakten) 790 verkskyddsenheter

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                           4

I kommunerna organiseras dessutom drygt 1 500 självständiga brandgrupper för lokal brandtjänst.

Totalt ingår ca 250000 personer i civilförsvarets krigsorganisation, varav ca 45000 personer i verkskyddet. Omfattande ändringar i krigsorganisationen har genomförts. Ytterligare sådana skall genomföras under den pågående femårsperioden.

Civilförsvarets fortsatta utveckling

Civilförsvarets ulveckling under perioden 1985/86-1989/90 skall ha den inriktning som anges i 1982 års försvarsbeslut. Huvudinriktningen skall vara att ge befolkningen skydd mot verkningarna av konventionella stridsmedel. Skyddet mot kärnvapen och kemiska stridsmedel skall dock ägnas ökad uppmärksamhet. Förmågan att möta verkningarna av etl överraskande angrepp skall ökas.

Kommunerna övertar den 1 januari 1987 ansvaret för ledningen av civilförsvarsverksamheten i krig på lokal nivå och det planläggningsansvar i fred som hänger samman därmed. Kommunerna påbörjar redan nu sin planläggning.

Hemskyddsorganisationen byggs upp under planeringsperioden och införs i krigsorganisationen den 1 januari 1987. Den skall när den är färdig bestå av 8000 hemskyddsgrupper om vardera tre personer, alla rekryterade och utbildade i fred, samt närmare 100000 hemskyddsombud under civilförsvarsberedskap. Minst 60% av personalen i hemskyddsgruppema beräknas vara krigsplacerad den 1 januari 1987.

I avvaktan på att kommunerna har utarbetat lokala skyddsplaner föreslås för 1985/86 att beställningen av nya skyddsrum i småhusområden starkt begränsas. Regeringen föreslår en bemyndiganderam på 545 milj. kr. (i prisläget februari 1984) för skyddsrum för budgetåret 1985/86.

Skyddsmasker och motsvarande skydd för barn föreslås bli anskaffade enligt en plan som innebär att behoven för hela civilbefolkningen täcks under budgetåret 1994/95.

För civilförsvar (utom skyddsrum) föreslås en planeringsram på 2271,3 milj. kr. (i prisläget februari 1984) för perioden 1985/86-1989/90. För budgetåret 1985/86 föreslås en utgiftsram om 450,5 milj. kr. i samma prisläge.

Det ekonomiska försvaret

Det ekonomiska försvarets resurser skall inriktas på att klara oundgängliga behov vad gäller livsmedel, beklädnad, värme samt hälso- och sjukvård. Den dyrbara lagringen minskas till förmån för främst satsningar på inhemska substitut och förberedelser för omställning till inhemsk produktion i ett krisläge.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet                          5

Regeringens budgetförslag för det ekonomiska försvaret finns på flera huvudtitlar och omfattar tillsammans ca 1 504 milj. kr. Över försvarsdepartementets huvudtitel beräknas 432,5 milj. kr.

Övrigt totalförsvar inkl. psykologiskt försvar

Övrigt totalförsvar omfattar de delar av totalförsvaret som inte ingår i det militära försvaret, civilförsvaret eller det ekonomiska försvaret. Övrigt totalförsvar indelas i programmen Ledning m.m.. Psykologiskt försvar. Telekommunikationer, Viss polisverksamhet samt programmet Hälso- och sjukvården samt socialtjänsten i krig.

Verksamheten skall bidra till att nödvändiga samhällsfunktioner skall kunna hållas i gång i kris och under krig och att de andra totalförsvarsgrenarna skall kunna understödjas.

Regeringens budgetförslag uppgår till ca 494 milj.kr. Över försvarsdepartementets huvudtitel beräknas 97 milj. kr.

Räddningstjänst

Kustbevakningens beredskap för bekämpning av olje- och kemikalieutsläpp förstärks genom fortsatt anskaffning av materiel. Förslagen för räddningstjänsten uppgår till totalt 35 milj. kr.

Sammanfattning

Förändringarna inom försvarsdepartementets verksamhetsområde i förhållande till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Prop. 1984/85:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet

Anvisat 1984/85

Förslag 1985/86

Förändring

A.     Försvarsdepartementet m. m.

43,3

45,1

-1-      1,8

B.      Arméförband

C.      Marinförband

D.      Flygvapenförband

E.      Operativ ledning m. m.

F.      Gemensamma myndigheter m. m.

7 225,0 3031,0 6825,4 818,6 3 285,7'

7 772,0 3 354,6 7187,2 868,6 3876.1'

-t- 547,0 -1-   323,6 -F   361,8 -t    50,0 -1-   590,4

Summa B-F (det militära försvaret)

21185,7

23058,5

4-1872,8

G.     Civilförsvar (inkl. skyddsrum)

1083,0

1246,5"

-1-   163,5

H.    Ekonomiskt försvar

386,1

432,5

4-    46,4

I.      Övrigt totalförsvar

136,8

97,0

-     39,8

J.      Räddningstjänst

33,3

34,9

-1-       1,6

K.     Övriga ändamål

157,6

167,2

-1-      9,6

Totalt för försvarsdepartementet

23025,9

25081,7

4-2055,8

' Inkl. 1650 milj.kr. för beräknade pris- och löneökningar till medelprisläget för

budgelåret 1984/85.

" Inkl. 2150 milj.kr. för beräknade pris- och löneökningar till medelprisläget för

budgetåret 1985/86.

Inkl. 100 milj.kr. för beräknade pris- och löneökningar till medelprisläget för

budgetåret 1984/85.

" Inkl. 113 milj.kr. för beräknade pris- och löneökningar till medelprisläget för

budgetåret 1985/86.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

Utdrag
FÖRSVARSDEPARTEMENTET                   PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-12-20

Föredragande: statsrådet Thunborg

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 såvitt avser försvarsdepartementets verksamhetsområde

1   Huvudtitelns utformning

Bilagan har i huvudsak disponerats på samma sätt som bilaga 6 till 1984 års budgetproposition. Efter littera A. Försvarsdepartementet m. m. följer avsnitt om förberedelser för 1987 års försvarsbeslut, säkerhetspolitik samt strukturförändringar och samordning. Dessa avsnitt är gemensamma för totalförsvaret. Propositionen har efter dessa delar avsnitt om det militära försvaret, civilförsvaret, det ekonomiska försvaret och övrigt totalförsvar m. m. Det sistnämnda avsnittet innehåller littera I. Övrigt totalförsvar, littera J. Räddningstjänst och littera K. Övriga ändamål.

Ett nytt anslag E4. Operativ ledning m.m.: Forskning och utveckling föreslås tillkomma. Det nuvarande anslaget 11. Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar föreslås fr.o.m. budgetåret 1985/86 benämnas II. Styrelsen för psykologiskt försvar (jfr prop. 1983/84: 166, FöU 21, rskr 349).

Prop. 1984/85:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet                                          8

Fjärde huvudtiteln

A. Försvarsdepartementet m. m.

A 1. Försvarsdepartementet

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

32093539 27 300000 30200000

Kostnader och medelsbehov (I OOO-tal kr.)

1984/85

Beräknad

ändring

1985/86

144

27096

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader Därav

personalkostnader Lokalkostnader Till regeringens disposition

1,5

H-2958

191

-H2343

124

-1-    22

80

-    80

27300

-1-2900

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 30,2 milj.kr. Vid min bedömning av försvarsdepartementets medelsbehov har jag tagit hänsyn till den reducering av anslaget med 2% som en tillämpning av huvudförslaget medför. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Försvarsdepartementet för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 30200000 kr.

A 2. Vissa nämnder m. m. inom totalförsvaret

1983/84 Utgift

7049424

1984/85 Anslag

6870000

1985/86 Förslag

6150000

Från anslaget täcks utgifter för bl. a. totalförsvarets chefsnämnd, delegationen för efterforskningsbyråns verksamhet, oljekrisnämnden och riksnämnden för kommunal beredskap.

Från anslaget utgår vidare bidrag till Centralförbundet Folk och Försvar och till Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum saml till Svenska röda korset.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet

Kostnader och medelsbehov (I OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Nämnden

Före-

draganden

Anslag

1. Totalförsvarets upp-

lysningsnämnd

1510

-1510'

-1510'

2. Övriga nämnder

435

-H 722

-1-   640

Bidrag till

3. Centralförbundet

Folk och Försvar

2035

-1- 601

-    65

4. Stiftelsen Gällöfsta

kurscentrum

2500

4- 550

■i-    75

5. Svenska röda korset

390

-f    35

-1-     10

Medelsbehov

6870

-1- 398

- 720

' Totalförsvarets upplysningsnämnd uppgår den I juli 1985 i styrelsen för psykologiskt försvar (anslaget II).

1.   Övriga nämnder

Pris- och löneomräkningen samt vissa volymförändringar inom de övriga nämnderna medför att kostnaderna ökar med 722 000 kr.

2. Bidrag

Centralförbundet Folk och Försvar, Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum och Svenska röda korset begär sammanlagt 1 186000 kr. mer i bidrag för verksamheten.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 6 150(KX) kr. Vid min bedömning av nämndemas medelsbehov har jag tagit hänsyn till den reducering av anslaget med 2% som en tillämpning av huvudförslaget medför. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa nämnder m.m. inom totalförsvaret för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 6150000 kr.

A3. Kommittéer m.m.

1983/84 Utgift

8778340

1984/85 Anslag

8600000

1985/86 Förslag

8200000

Med hänsyn till den beräknade omfattningen av utredningsverksamheten bör anslaget för nästa budgetår uppgå till 8,2 milj. kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet                           10

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Kommittéer m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 8200000 kr.

A 4. Extra utgifter

1983/84 Utgift               547293               Reservation 411517

1984/85 Anslag             535000

1985/86 Förslag             535000

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 535000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 535000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                         11

2   Förberedelser för 1987 års totalförsvarsbeslut

Till grund för totalförsvarels långsiktiga utveckling ligger 1982 års total-försvarsbeslul (prop. 1981/82: 102 bil. 2, FöU 18, rskr 374) med den inriktning som statsmakterna gav detta beslut under våren 1983 (prop. 1982/83:100 bil. 6, FöU 9, rskr 271). Riksdagen har därtill beslutat om särskilda åtgärder för atl förbättra vår ubåtsskyddsförmåga (prop. 1983/84:25 bil. 2, FöU 9, rskr 118) och om vissa begränsningar av utgifterna för civilförsvaret (prop. 1983/84: 100 bil. 6, FöU 15, rskr 219). Vidare beslulade riksdagen om inriktningen av det militära försvaret våren 1984 (prop. 1983/84:112, FöU 20, rskr 348), varvid utgiftsramen för budgelåren 1984/85-1986/87 höjdes med 600 milj. kr. per år. Detta senare beslut grundades bl.a. på särskilda analyser av situationen till följd av den ogynnsamma utvecklingen av främst dollarkursen och i anslulning härtill på överläggningar mellan företrädare för de partier som är representerade i försvarsutskottet. Vidare har riksdagen beslutat att med hänsyn till det rådande samhällsekonomiska och statsfinansiella läget skall ambitionsökningarna i 1982 års försvarsbeslut rörande civilförsvaret inte till alla delar genomföras i den takt som tidigare hade planerats (prop. 1983/84:40 bil. 2, FöU 7, rskr 88).

Regeringen avser att efter årsskiftet 1986-1987 förelägga riksdagen förslag till säkerhetspolitikens inrikining och totalförsvarets fortsatta utveckling efter budgetåret 1986/87. Arbetet med att ta fram erforderligt underlag för detta förslag och för riksdagens beslut med anledning härav har pågått sedan år 1982. Orientering om arbetet har lämnats till riksdagens utrikes-och försvarsutskott.

Regeringen har i mars 1984 beslutat tillkalla en kommitté med uppdrag att överväga och lämna förslag om säkerhetspolitikens inriktning och totalförsvarets fortsatta utveckling m. m. efter budgetåret 1986/87. Kommittén, som har antagit namnet 1984 års försvarskommitté, skall lämna sitt förslag till regeringen efter årsskiftet 1985-1986. Under våren avser kommittén redovisa sina analyser och överväganden om svensk säkerhetspolitik. Underlag för försvarskommitténs arbete tas fram bl.a. av 1983 års värn-pliktsutbildningskommitté och av myndigheterna. Vämpliktsutbildnings-kommittén har i augusti 1984 överlämnat betänkandet (SOU 1984:71) Vämphkten i framtiden. I tilläggsdirektiv (Dir 1984:15) har utredningen fått i uppdrag att se över dels utbildningen av vapenfria tjänstepliktiga, dels den nuvarande ordningen för frikallelse från värnpliktens fullgörande. Kommitténs överväganden och förslag i dessa frågor skall vara avslutade under år 1985.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet                           12

Myndigheterna har i juni 1984 överlämnat den första delen av sina rapporter. Det nu pågående studie- och planeringsarbetet vid myndigheterna skall rapporteras senast den 1 oktober 1985.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om förberedelser för 1987 års totalförsvarsbeslut.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet                          13

3   Säkerhetspolitiska överväganden

Förhållandet mellan supermaktema har under de senare åren varit mycket kyligt. Den konstruktiva dialog som inleddes under avspänningsperioden i böljan av 1970-talet avstannade i stort sett i slutet av 1970-talet. Allt färre kontaktvägar har under senare år hållits öppna. Mot slutet av år 1984 kunde dock en viss ljusning skönjas i och med tillkännagivandet att USA och Sovjetunionen enats om ett sammanträffande på utrikesministernivå för att diskutera viktiga nedrustningsfrågor. Det är ännu ovisst vad detta kan leda till och svårt att se hur spänningen och misstänksamheten inom en nära framtid skulle kunna vändas i samarbete och en konstruktiv dialog.

De spända relationerna mellan supermakterna sätter sin prägel på hela det internationella klimatet. Eftersom supermaktema uppfattar att deras intressen är direkt berörda i många regionala och lokala konflikter i världen, kan även geografiskt begränsade oroligheter få vittomfattande säkerhetspolitiska konsekvenser. Ett exempel på detta är utvecklingen i Mellersta Östern, där de djupa motsättningarna mellan Israel och flertalet av dess grannar på senare år centrerats kring Libanon. Kriget mellan Iran och Irak fortsätter på femte året med mycket stora offer på båda sidor utan att någon lösning kan skönjas. Tillförsel av mer avancerade vapensystem och anfall mot tankfartyg och oljeanläggningar innebär en fara för ytterligare upptrappning av konflikten.

Den sovjetiska interventionen i Afghanistan går in på sitt sjätte år, medan befolkningens motstånd och omvärldens protester mot detta grova övergrepp mot folkrättens principer och ett litet lands suveränitet fortsätter. Sverige har uttryckt en bestämd reaktion mot de brott som begåtts mol de folkrättsliga reglerna för skyddet av befolkningen. I Centralamerika möts folkliga krav på en drägligare tillvaro efter århundraden av nöd och förtryck med fortsatt militärt våld och förtryck. Yttre inblandning i form av vapenleveranser och militärt bistånd innebär samtidigt ökade risker för öppet krig i regionen. I södra Afrika och Sydostasien har utvecklingen visat hur stormakternas engagemang på grund av strategiska intressen fördjupar lokala konflikter och försvårar fredliga lösningar baserade på respekt för folkens oberoende och rätt till självbestämmande.

Tid efter annan har motsättningar mellan folkliga frihetssträvanden och regimemas kontrollkrav skapat spänning i Östeuropa.

Inom båda maktblocken har under senare år försvarsstrategin varil föremål för intensiva diskussioner. Inom Warszawapakten diskuteras i ökad grad möjligheten av utdragna konventionella operationer i samband med ett krig i Europa. Sovjetunionen har deklarerat att man inte kommer att vara först att använda kärnvapen. Inom NATO förefaller det vara en allt mera utbredd åsikt att det upplevda beroendet av tidig kärnvapeninsats bör minskas genom förstärkning av det konventionella försvaret.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet                           14

Den kvalitativa kappmstningen har fortsatt i ett uppdrivet tempo, medan obetydliga framsteg gjorts under året i rustningskontroll- och nedrustningsfrågor. Den växande fredsrörelsen utgör en sund reaktion mol regeringarnas oförmåga att bryta de etablerade mstningsmönstrens onda cirkel. Huvudansvaret för de uteblivna resultaten i nedmstningsarbetet får bäras av de båda supermakterna. Samtalen om begränsning av de strategiska kämvapnen, de s. k. START-förhandlingarna, har efter avbrottet i slutet av 1983 helt legat nere. Mot bakgrund av den snabba militärtekniska utvecklingen är det angeläget att snarast få till stånd förhandlingar om stopp för rymdvapenutvecklingen. De sonderingar som hittills gjorts har dock inte lett till något resultat.

Supermakternas förhandlingar i Geneve om de regionala kärnvapnen i Europa avbröts på senhösten 1983. NATO: s ulplacering av nya medeldi-stansraketer i Västeuropa har följts av ulplacering av nya sovjetiska käm-vapensystem i DDR och Tjeckoslovakien. Ett nytt och farligt skede i kärnvapenkapprustningen i Europa har sålunda inletts.

Även andra pågående förhandlingar av betydelse för Europas säkerhet präglas av låsningar och djupa motsättningar. Wiensamtalen om militära styrkereduktioner i Centraleuropa (MBFR) avbröts i slutet av år 1983 men åtemppiogs i mars 1984. Några påtagliga framsteg har emellertid inte gjorts sedan dess. Inte heller vid nedrustningsförhandlingama i Geneve har man nått överenskommelser på senare år. Beträffande frågan om förbud mot C-stridsmedel har dock vissa framsteg gjorts under året. I fråga om förbud mot militärt angrepp mot kämkraftverk har Sverige tagit ett nytt initiativ.

Konferensen om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedmstning i Europa inleddes i Stockholm ijanuari 1984. Därmed har etablerats ett viktigt fomm för en fortsatt dialog mellan öst och väst i syfte att minska misstron mellan maktblocken, minska risken för en väpnad konflikt och på sikt ge bidrag till en nedrustningsprocess. Konferensen är också viktig därför att arbetet i så många andra fora legat nere. Värdskapet för Stockholms-konferensen lägger ett speciellt ansvar på Sverige att bidra till framsteg i förhandlingarna. Tillsammans med andra neutrala och alliansfria stater söker Sverige bidra med konstruktiva förslag till lösningar, som även tillgodoser våra egna säkerhetsintressen. I slutet av 1984 kunde slutligen en uppgörelse träffas om formerna för konferensens arbete. Därmed har vägen öppnats för mera konkreta förhandlingar.

De nordiska länderna kan inte undgå att beröras av de stormaktsmotsättningar som gäller Europa. Härtill kommer dessutom att det nordiska området i sig successivt vuxit i strategisk betydelse. Huvudorsaken till denna utveckling är utbyggnaden av de sovjetiska marinbaserna på Kolahalvön, vilkas lokalisering till stor del är betingad av globalslrategiska och geografiska faktorer i förening med den vapentekniska utvecklingen. Denna utbyggnad har följts av det norska beslutet om förhandslagring i mellersta Norge av viss utmstning för amerikanska marinkårsförband. Den

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                         15

ökning av den militära aktiviteten i det nordiska området som ägt mm på båda sidor bör i första hand ses som ett led i supermakternas bevakande av sina globala intressen och som en del av den strategiska maktbalansen dem emellan. Utvecklingen får dock på olika sätl återverkningar också för Nordens del. Vårt land befinner sig inte längre i periferin av stormakternas militärstrategiska intressekonflikter. Ett tecken härpå är de allvariiga kränkningar av svenskt territorium som ägt mm under de senaste åren.

Respekten för vår säkerhetspolitiska linje kräver att vi redan i fredstid ingriper med största fasthet mot kränkningar av vårt territorium. Betydande resurser har anslagits för atl påskynda en förstärkning av ubåtsskyddel. Vår förmåga att upptäcka och ingripa mot främmande ubåtar stärks nu efterhand. Det är vår skyldighet och vår bestämda föresats atl med alla till buds stående medel hävda Sveriges territoriella integritet. Regeringen kommer inte att tveka att ingripa mot den eller dem som kränker svenskt territorium. Målet är och förblir att förmå främmande makter alt avstå från kränkningar.

Det är etl globalt intresise att kärtvapnens roll i stormakternas relationer reduceras. I de nordiska länderna finns inte några kärnvapen. Det är viktigt att detta förhållande består. Regeringen önskar därför att få till stånd en kärnvapenfri zon i Norden. Syftet med ett zonarrangemang är alt främja avspänningen i vår del av väriden och att minska risken för kärnvapenanvändning mot det nordiska området. Arbetet för en korridor i Centraleuropa fri från slagfältskärnvapen är också ett led i strävanden att minska spänningen mellan stormaktsblocken. Samtidigt syftar det till att minska risken för atl en väpnad konflikt snabbt trappas upp till ett för alla parter förödande kärnvtipenkrig. Regeringen avser att fortsätta arbetet med dessa förslag i förvissningen att ett genomförande av dem verksamt kan bidra till att lindra (notsättningarna mellan blocken och därmed öka vår egen säkerhet.

De senaste årens allvariiga utveckling i världen förändrar inte de gmndläggande slutsatser som drogs i 1982 års försvarsbeslut. Trots skärpta stormaktsmotsättningar och ökad militär aktivitet i vårt närområde är det gmndläggande mönstret i norra Europa oförändrat. De senaste årens kränkningar av svenskt territorium har föranlett förstärkta insatser för ubåtsskydd. 1 övrigt kvarstår förutsättningarna för de överväganden som redovisades i samband med det senaste försvarsbeslutet oförändrade. Den svenska säkerhetspolitiken, gmndad på vår alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig och stödd på ett för våra förhållanden starkt försvar, ligger fast. Regeringen kommer att fullfölja denna politik med kraft, klarhet och konsekvens. Förtroende för vår vilja och vår förmåga all i krig bevara neutraliteten måste vidinakthållas. Del får varken skapas farhågor eller förväntningar om att Sverige ens under starkt yttre tryck skulle överge sin neutralitetspolitik. Det råder bred uppslutning kring den syenska säkerhetspolitikens principer. Detta är en väsentlig nationell tillgång.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet                     16

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om säkerhets- och försvarspolitiken.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                    17

4   Strukturförändringar och samordning

4.1 Inledning

I prop. 1980/81:20 (bil. 3) anmälde dåvarande chefen för försvarsdepartementet att han avsåg att låta kartlägga de besparingar som skulle kunna uppnås genom samverkan mellan försvaret och övriga samhällssektorer. Vidare anmälde han i prop. 1980/81: 100 (bil. 7) att ett översynsprojekt hade startats. Jag vill här redovisa arbetsläget beträffande de delar som nu återstår av projektet.

4.2 Försvarsmaktens transportflyg

Som jag anmälde i prop. 1983/84: 100 (bil. 6) har överbefälhavaren med regeringens medgivande bedrivit försök med försvarsmaktens transportflyg för bl. a. värnpliktsresor. Jag anmälde också att jag avsåg att föreslå regeringen att bereda riksdagen tillfälle att ta del av de erfarenheter som hade vunnits under försöken när överbefälhavarens redovisning av dem förelåg. Överbefälhavaren har i december 1983 lämnat en sådan redovisning till regeringen.

Försöken har bedrivits fr.o.m. den 1 januari 1983 t.o.m. den 31 mars 1984 med varierande inriktning och omfattning. Syftet var att få erfarenheter av ett ökat utnyttjande av försvarets transportflygplan Herkules för transport av värnpliktiga. I viss utsträckning skulle man även analysera möjligheterna att utnyttja egna resurser vid tjänsteresor. Ett mål i vid mening för försöken var att få underlag för ett ställningstagande i frågan om utnyttjande av försvarsmaktens egna flygresurser som komplement till de vanliga transportföretagen skulle göra det möjligl att begränsa kostnadsökningarna för värnpliktigas ledighetsresor. Försöken har gällt värnpliktiga som tjänstgjort på Gotland.

Överbefälhavarens slutsats av försöken är att det behövs ytteriigare undersökningar och analyser. I det fortsatta arbetet deltar försvarets rationaliseringsinstitut. Rapport från den fortsatta studien beräknas föreligga under år 1985.

4.3 Flygplan för havsövervakning

På regeringens uppdrag har överbefälhavaren i samråd med generaltullstyrelsen utrett frågan om gemensamt utnyttjande m. m. av flygplan för övervakning till sjöss. Regeringen har i juni 1984 givit överbefälhavaren i

2   Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 6

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                         18

uppdrag att redovisa kostnadsjämförelser vid anskaffning eller leasing av nya eller begagnade flygplan. Överbefälhavaren skall också i samråd med generaltullstyrelsen redovisa kostnaderna för drift och underhåll i de olika allernafiven.

4.4 Samordning mellan kommuner, landsting och fredsförband

I prop. 1981/82: 102 om säkerhets- och försvarspolitiken samt totalförsvarets fortsatta utveckling (bil. 1) anmälde dåvarande departementschefen att en inventering har gjorts av möjligheterna till ett ökat samutnyttjande av försvarets och det övriga samhällets resurser. Han anmälde vidare att arbetet med atl undersöka möjligheterna till en ökad samordning mellan kommuner och fredsförband borde drivas vidare med hänsyn till de besparingar som kunde förväntas. Riksdagen (FöU 1981/82:18, rskr 374) hade inte något att erinra mot vad departementschefen anförde. I april 1983 gav regeringen försvarets rationaliseringsinstitut i uppdrag att kartlägga möjligheterna till en ökad samordning mellan försvarets fredsförband och övriga delar av samhället.

Försvarets rationaliseringsinstitut har i febmari 1984 överlämnat rapporten (29 (48): I) — Sambmk av resurser mellan förband, kommun, landsting - en förstudie.

Av förstudien framgår bl.a. att förband, kommuner och landsting i allmänhet har egna resurser såväl för utövande av sin verksamhet som för de stödfunktioner som verksamheten kräver. Detta innebär att i den offentliga förvaltningen inom en kommun där fredsförband och landsfing är representerade finns resurser i form av personal, organisation och utrustning på två eller flera ställen för administrativt och tekniskt liknande funktioner.

Vidare bedöms i förstudien det samutnyttjande av resurser som finns i dag som ringa. När det förekommer sker huvudsakligen detta i form av "köp av tjänster, gratistjänster och byte av tjänster" mellan de olika enheterna.

I förstudien redovisas dessutom de hinder som anförs mot vidgat samutnyttjande bl.a. i form av överordnade myndigheters bestämmelser, bristande resurser för att delta i förberedelser för samutnyttjande, ålagda personalramar m. m.

I förstudien redovisas inte några ekonomiska konsekvenser av vad ett vidgat samutnyttjande av resurser kan innebära. Rafionaliseringsinstitutet utgår dock med stöd av erfarenheter från andra områden ifrån att ett vidgat samutnyttjande kan ge väsentliga fördelar, i form av såväl direkta besparingar i drift- och kapitalkostnader som möjligheter till ökad tillgänglighet hos resurserna.

Regeringen uppdrog i augusti 1984 åt försvarets rationaliseringsinstitut

Prop. 1984/85:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet                          19

att, efter överenskommelse med ell lämpligt antal kommuner, landsting och fredsförband, genomföra ett antal studier och försök med syfte all dels lämna förslag på hur ett vidgat samutnyttjande av resurser mellan kommuner, landsting och fredsförband kan åstadkommas, dels initiera praktisk tillämpning av etl sådant vidgat samutnyttjande. De generella erfarenheter som därvid förvärvas bör sammanfattas och redovisas i form av en "idékatalog" som andra kommuner, landsting och fredsförband har möjlighet all utnyttja. Vidare skall redovisas ekonomiska och andra konsekvenser av ett vidgat samutnyltjande samt behov av ändringar i nuvarande regler för atl underiätta ett vidgat samutnyttjande.

De genomförda fallstudierna och försöken skall redovisas senast den 31 december 1985.

4.5 Totalförsvarets ledning

I 1982 års försvarsbeslut uttalades att totalförsvaret inte utgör någon organisation utan är ett samlingsbegrepp för alla nödvändiga åtgärder i syfte att förbereda samhällets omställning till kris- och krigsförhållanden. Vidare uttalades att den som leder en verksamhet i fred skall leda samma verksamhet i krig och ansvara för de fredstida beredskapsåtgärderna.

Försvarets rationaliseringsinstitut har i enlighet med regeringens uppdrag lämnat förslag till en ny ledningsstmktur för de civila delama av totalförsvaret. Förslaget har remissbehandlats och bereds f. n.

Jag återkommer till ledningsfrågorna under avsnittet Övrigt totalförsvar, programmet Ledning m. m. (s. 265).

4.6 Utredningen om försvarets gemensamma myndigheter

I prop. 1982/83:100 (bil. 6) anmälde föredragande departementschefen att en utredning (Hpg 5-kommittén) pågick om försvarets gemensamma myndigheter (Fö 1982:06). Kommittén har haft i uppdrag att göra en förstudie om möjlighetema till dels stmkturförändringar och ytterligare kostnadsreduceringar inom försvarets s. k. gemensamma myndigheler, dels ökad samordning med övriga statliga myndigheter. Kommittén har i september 1983 överlämnat betänkandet (Ds Fö 1983:5) Stmkturförändringar och samordning.

Flera av kommitténs förslag berör verksamhet utanför försvarsdepartementets område. Förslagen innebär i regel att fortsatta utredningar behövs. Jag vill här redovisa vissa delar av det arbete som nu bedrivs med anledning av kommitténs förslag.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                     20

4.6.1   Samordning av förplägnadsverksamheten

Kommittén föreslår att en tolal översyn genomförs av den offentliga storhushållssektorn. I en sådan bör enligt kommittén bl. a. ingå en granskning av hur statliga medel fördelas till olika forsknings- och utvecklingsorgan och vilka samordningsåtgärder som därvid skulle kunna vidtas.

Flertalet remissinstanser förordar fortsatta studier i någon form. Däremot bedöms inte en total branschöversyn nödvändig. Statskontoret har därför under hösten 1984 fått i uppdrag att i samverkan med försvarets rationaliseringsinstitut senast i slutet av år 1985 lämna förslag till åtgärder för att öka samordningen inom den offentliga storhushållssektom i fråga om teknisk forskning, utveckling, utbildning samt informations- och erfarenhetsutbyte. Hämiöver skall nuvarande rollfördelning mellan statliga och statligt finansierade organ inom storhushållssektorn granskas. Förslag i anslutning härtill skall ge förutsättningar för ett rationellare utnyttjande av de statliga insatserna.

4.6.2 Samordning mellan myndigheter i Karlstad

Kommittén föreslår en fördjupad studie av möjligheterna lill ökad samordning mellan försvarsmyndigheterna och de civila myndigheterna i Karlstad i fråga om administrativ service. Möjligheterna till samordning med landsting och kommun bör också prövas.

Även jag anser atl samordning av det administrativa stödet till myndigheterna i Karlstadsområdet bör utvecklas vidare. En fördjupad studie härav bör genomföras när resurser för en sådan kan avdelas. Oaktat detta bör försvarets materielverk, som huvudman för förvaltningskontoret i ämbetsbyggnaden Karolinen, ta initiafiv till och genomföra administrativa samordningsåtgärder för de myndigheter som har lokaler i Karolinen.

4.6.3 Samordning av telekommunikationerna

Kommittén föreslår att möjligheterna till en bättre samordnad organisation för att tillgodose totalförsvarets behov av telekommunikationer undersöks i en huvudstudie.

Ett flertal remissinstanser förordar en begränsad studie för att klarlägga om förutsättningar finns för en ökad samordning.

Sedan lång tid tillbaka pågår samarbete mellan försvarsmakten och televerket inom telekommunikationsområdet. Samarbetet regleras i avtal och överenskommelser samt genom deltagande i gemensamma utredningar och arbetsgmpper. Bl.a. har en arbetsgmpp med representanter för försvarsmakten och televerket i oktober 1983 lämnat förslag till ett övergripande avtal om samordnat utnyttjande av försvarets och televerkets trans-missionslinjenät (SAFT). Förslaget syftar bl.a. till att ett samarbete skall

Prop. 1984/85:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet                          21

ske vid planering, utbyggnad och användning av såväl de analoga som de digitala linjenäten så att den totala kostnaden kan minimeras.

Förslaget har fått elt i huvudsak positivt mottagande vid remissbehandlingen. Det kompletteras f. n. inom televerket.

Jag utgår från att detta arbete resulterar i att intentionerna i SAFT kan genomföras så snart som möjligt och med berörda myndigheters positiva medverkan.

Enligt min uppfattning bör vinster totalt sett kunna uppnås genom en ökad samverkan t. ex. vid anskaffning och utnyttjande av transmissionslin-jenäten. Mol bakgmnd av det arbete som pågår inom detta område är jag inte nu beredd att förorda en sådan särskild studie som Hpg 5-kommittén föreslår.

Jag anser emellertid att det är väsentligt, att samverkan inom telekommunikationsområdet följs upp fortlöpande. Totalförsvarets teleberedning (TTB), som är ett beredningsorgan under totalförsvarets chefsnämnd, har till uppgift att svara för samordning av televerksamheten inom lotaLför-svaret. Mot bakgmnd av dels att TTB bör ges en mer aktiv roll inom detta område, dels att samverkansbehovet i operaUvi hänseende har förstärkts under senare år, är det lämpligt med något ändrade regler för verksamheten. Jag avser därför att återkomma till regeringen med förslag till uppdrag till totalförsvarets chefsnämnd att ändra beredningens inriktning och sammansättning i syfte att i TTB få ett effektivt organ för samordning, uppföljning m. m. av televerksamheten.

Jag har i dessa frågor samrått med chefen för kommunikationsdepartementet.

4.6.4 Samordning av byggnadsverksamheten

Kommittén rekommenderar en huvudstudie som i första hand skall belysa konsekvenserna av en sammanslagning av fortifikationsförvaltningen och byggnadsstyrelsen samt av ett genomförande av övriga samordningsåtgärder mellan dessa myndigheter.

Flertalet remissinstanser anser att möjligheterna att utvidga redan pågående besparings- och samordningsarbete mellan fortifikationsförvaltningen och byggnadsstyrelsen bör prövas och att huvudstudien således inte i första hand bör inriktas mot en sammanslagning utan mot en kartläggning av samordningsmöjligheter mellan fortifikationsförvaltningen och byggnadsstyrelsen och statsförvaltningen i övrigt samt att belysa konsekvenserna av en sådan samordning.

Regeringen har tillkallat en särskild utredare (Dir. 1984: 32) för alt utreda statsförvaltningens lokalförsöijning. Avsikten är att bedriva utredningsarbetet i två etapper.

I den första etappen är inriktningen att granska systemet för den statliga

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                       22

lokalförsörjningen, dvs. de processer som omfattar behovsanalys, projektering och byggande samt förvaltning.

I en andra etapp skall, om skäl härför finns, analyser göras och förslag lämnas till samordningsåtgärder och organisatoriska förändringar inom byggnads- och anläggningsförsörjningen inom statsförvaltningen.

Utredningens förslag i den första etappen redovisas under våren 1985.

4.6.5 Översyn av forskningsverksamheten

Kommitténs förslag angående försvarsforskningen avser främst tre områden nämligen programsamordningen inom försvarssektom och med andra sektorer, produkiionssamordningen med andra sektorer samt ambitionsnivån för försvarsforskningen.

Regeringen anmälde i prop. 1982/83: 100 (bil. 6) vissa frågor om försvarsforskningens ställning, långsiktiga utveckling och finansiering. Riksdagen hade inte något att erinra mot dessa. Regeringen har därefter beslutat om erforderliga ändringar i instmktionema för berörda myndigheter. Dessa innebär bl.a. att försvarets forskningsanstalt fortfarande har programansvaret för den gemensamma försvarsforskningen men har fått en ställning utanför försvarsmakten. Härigenom betonas ytterligare att totalförsvarets myndigheter har ett likställt inflytande över försvarsforskningens inriktning.

Regeringen har i juni 1983 och i september 1984 gett försvarets forskningsanstalt i uppdrag att i samråd med överbefälhavaren, civilförsvarsstyrelsen, överstyrelsen för ekonomiskt försvar, socialstyrelsen och beredskapsnämnden för psykologiskt försvar lämna förslag till en samlad syn på försvarsforskningens långsiktiga utveckling efter budgetåret 1986/87. Enligt anvisningarna skall såväl ambitionsnivån för försvarsforskningen som möjligheter till utökad produktionssamordning med andra sektorer utredas. Jag anser därför att någon huvudstudie enligt kommitténs förslag inte behöver genomföras.

4.6.6 Civilförsvarets materielanskalTning

Frågan om ansvaret för civilförsvarets materielanskaffning har behandlats av kommittén för samordning av den centrala ledningen av räddningstjänsten i fred och civilförsvarsverksamheten (CESAM) och av försvarets rationaliseringsinstitut i rapporten (nr 3.83-4401) Civilförsvarets maleriel-försörjning.

Jag avser att återkomma i denna fråga i anslutning till regeringens ställningstagande till förslagen från CESAM-kommittén och FRl-ulred-ningen.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet                     23

4.6.7 Utökad samverkan inom hälso- och sjukvårdsområdet

Samarbetet mellan socialstyrelsen och försvarets sjukvårdsstyrelse utvidgas kontinuerligt. Som exempel kan nämnas studier rörande vårdprinciper och behandlingsnormer i krig. Gemensamma studier rörande personalförsörjningen för totalförsvarets sjukvård kommer att påbörjas. Vidare samarbetar man inom utbildningsverksamheten. Dessa olika samverkansformer bör ytterligare kunna breddas och fördjupas.

Hösten 1983 träffades en principöverenskommelse mellan staten och Landstingsförbundet om uppbyggnaden av beredskapslager av sjukvårdsspecifik förbmkningsmateriel. Under år 1984 har förhandlingarna fortsatt med syfte att träffa separata avtal med de enskilda sjukvårdshuvudmännen och sådana har också träffats med vissa av dem. Upphandling har påbörjats. Fömtsättningar har därvid skapats för att anskaffa de artikelslag som huvudmännen själva normall utnyttjar i sin normala fredssjukvård. Anskaffningarna sker enligt en materielplan som har utarbetats gemensamt av socialstyrelsen och Landstingsförbundet och som godkänts av förhandlingsparterna.

4.7 Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om arbetet med stmkturförändringar och samordning inom försvaret och mellan försvaret och andra delar av den offentliga verksamheten.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet                      24

5    Det militära försvaret

5.1 Det senast förflutna budgetåret (1983/84)

5.1.1 Verksamheten

Försvarsekonomin utsattes under budgetåret 1983/84 för stora påfrestningar särskilt till följd av den stigande dollarkursen som allvarligt försämrade försvarets köpkraft. Detta konstaterades bl. a. i den slutliga programplan som överbefälhavaren presenterade under hösten 1983 och i vilken han också redovisade konsekvenserna av de ändrade planeringsfömtsätt-ningama för försvarets utveckling under de återstående åren av försvarsbeslutsperioden. De beslut om försvarets ekonomi och fortsatta inriktning som statsmakterna fattade på gmndval av den fyrpartiuppgörelse som träffades på våren 1984 omfattade emellertid inte det då innevarande budgetåret. I den ansträngda ekonomiska situation som sålunda rådde under budgetåret 1983/84 blev det nödvändigt att begränsa försvarets verksamhet i förhållande till den då gällande planeringen. I viss utsträckning inverkade denna ekonomiska åtstramning på utbildningen av de värnpliktiga samt på underhållet av materiel och anläggningar vid förbanden. Den ekonomiska åtstramningen ledde dock framför allt fill att etl stort antal materielbeställningar och betalningar för redan lagda beställningar inte kunde göras såsom planerats utan fick skjutas till budgetåret 1984/85 eller senare.

En omfattande verksamhet har likväl genomförts. Ca 45000 värnpliktiga har grundutbildats och ca 90000 har repetitionsutbildats. Brister förekommer inom vissa områden men ett i huvudsak godtagbart resultat har uppnåtts.

Under hösten 1983 genomfördes en större gemensam försvarsmaktsövning i östra Mellansverige. I övningen deltog ca 20000 man ur alla tre försvarsgrenarna. ssutom deltog i mindre omfattning totalförsvarets civila delar, fr'' ivilförsvaret. Erfarenheterna från denna övning såväl som från tidigart jrsvarsmaktsövningar visar på behovet av sådana större övningar där även det operativa ledningssystemet kan övas.

Flera materielbeställningar har fått senareläggas. En betydande mate-rielförnyelse har ägt mm under budgetåret 1983/84. Exempel härpå är för arméns del moderniseringen av stridsvagnar och fortsatta leveranser av bandvagnar. Till marinen levererades ett nytt minjaktfartyg och fortsattes leveranserna av rörliga kustartilleripjäser. Inom flygvapnet omskolades ytterligare en jaktdivision till JA 37 (Viggen) samtidigt som utvecklingen av det nya JAS 39 Gripensystemet fortsatte i huvudsak planenligt.

Inom byggnadsområdet följde verksamheten i allt väsentligt de uppgjorda planerna.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                      25

5.L2 Det ekonomiska utfallet

Utgiftsramen för det militära försvaret uppgick för budgelåret 1983/84 till 17988520000 kr. i prisläget februari 1982 (prop. 1982/83: 100 bil. 6 s. 55, FöU 9, rskr 271). Regeringen bemyndigades att justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1983/84 med hänsyn till prisutvecklingen enligt försvarsprisindex (FPI). I annal sammanhang beslöt riksdagen (prop. 1983/84:40 bil. 2 s. 1-2, FöU 7, rskr 88) att priskompensafionen under år 1984 skulle begränsas till högsl den förutsatta inflationsnivån, dvs. till 4%. Denna begränsning skulle utformas så att den bara berörde omräkningen av utgiftsramarna från planeringsprisläget till det prisläge som rådde när verksamheten genomfördes. Den borde vidare utformas så att FPI under år 1984 ersattes av ett index som följde FPI upp till nivån 4 % och — om FPI ökade mera - låg kvar på denna nivå.

FPI för ett budgetår beräknas som etl genomsnitt av indextalen för augusti, november, febmari och maj. Under år 1984 ökade FPI i sådan takt att redan majindex kom att ligga över 4%, vilkel medförde en viss begränsning av priskompensafionen under budgetåret 1983/84. Denna begränsning har beräknats till 30580000 kr. Medel-FPI för budgetåret uppgick till 111,62 med febmari 1982=100,0. Efter kompensation för prisökningar uppgick den militära utgiftsramen under budgetåret 1983/84 sålunda till (17988520000 x 1,1162 - 30580000) 20048206000 kr. Detta belopp har emellertid justerats enligt följande.

Tillkommer

Löner till personal med s. k.
NOM-garanti                                                +    1700000

Omlokaliseringskostnader                                +    2170000

Ubåtsskyddsålgärder enligt till-
läggsbudget för 1983/84                             4-250000000        -1-253870000

Avgår.

Överutnyttjande av utgiftsramen

för budgetåret 1982/83 (prop.

1983/84: 100 bil. 6 s. 33, FöU 20,

rskr 348)                                                       -    8405000

Finansiering av ulredning hos

flygtekniska försöksanstalten                  -    1500000         -   9905000

Summa korrigering                                                                        -f 243 965 000

Till postema i sammanställningen vill jag lämna följande kommentarer.

I prop. 1978/79:100 (bil. 7, FöU 23, rskr 327) anförde dåvarande departementschefen att särskilda medel inte borde beräknas för personal med s. k. NOM-garanti. Han utgick från att berörd personal skulle kunna omplaceras inom de angivna myndigheterna eller vid andra myndigheter, öm denna omplacering i något fall inte lyckades, borde frågan om hur och i vad mån kostnaderna skulle täckas få prövas när säkrare underlag för ställningstagande förelåg. Kostnader för personal med NOM-garanti har under budgetåret 1983/84 uppkommit vid myndigheterna överbefälhavaren, för-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                       26

svarets materielverk och fortifikalionsförvallningen. Ett belopp som motsvarar nämnda kostnader har lagts till utgiftsramen genom ökning av prisregleringsmedlen.

Kostnaderna för investeringar, flyttningar och särskilda förmåner till personalen i samband med att vissa myndigheter inom försvarsmakten omlokaliseras skall enligt riksdagens beslut (prop. 1972:1 bil. 6 s. 11, FöU 17, rskr 231) beräknas utanför utgiftsramen. För budgetåret 1983/84 togs endast en del av omlokaliseringskostnaderna upp i ramberäkningen för det militära försvaret. Ett belopp som motsvarar tillkommande omlokaliseringskostnader har därför lagts till utgiftsramen genom att prisregleringsmedlen har ökats.

Hänsyn har vidare tagits till riksdagens beslut (prop. 1983/84:25 bil. 2, FöU 9, rskr 118) att 250 milj.kr. skall användas för ubåtsskyddsåtgärder utöver den fastställda utgiftsramen för budgetåret 1983/84.

Överutnyttjandet av utgiftsramen för budgetårel 1982/83 skall (prop. 1982/83:100 bil. 6 s. 57, FöU 9, rskr 271) dras av från ramen för budgetåret 1983/84. Detta har skett genom att prisregleringsmedlen har minskats i motsvarande mån.

Regeringen har med hänsyn till behovet av resurser för flygteknisk forskning (prop. 1983/84:107 bil. 2 s. 8-10) uppdragit åt flygtekniska försöksanstalten att utreda möjlighetema till anskaffning av en ny s. k. mätsträcka. Regeringen har medgivit att myndighetens anslag får överskridas med högst 1,5 milj. kr. för ändamålet. Detta överskridande har finansierats genom att tillgängliga prisregleringsmedel minskats med motsvarande belopp.

Enligt den redogörelse som jag har lämnat i del föregående blir den tillgängliga utgiftsramen för det militära försvaret budgetåret 1983/84 (20048206000 -1-243 965000) 20292 171 000 kr. Enligt riksrevisionsverkets budgetredovisning uppgick utgifterna under de rambundna anslagen inkl. ianspråktagna prisregleringsmedel till 20406448384 kr. Utgifterna var alltså (20406448 384 - 20292 171 000) 114277 384 kr., avmndat 114,3 milj.kr., större än utgiftsramen. Regeringen kommer med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1983/84: 100 bil. 6 s. 57, FöU 15, rskr 219) att beakta överutnyttjandet när utgifterna för det militära försvaret för budgetåret 1984/85 prisregleras.

5.1.3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om det militära försvaret under budgetåret 1983/84.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                     27

5.2 Innevarande budgetår (1984/85)

5.2.1 Verksamheten

Verksamheten under budgetåret 1984/85 bedrivs enligt de riktlinjer som finns angivna i prop. 1983/84; 100 bil. 6, och 1983/84:112, FöU 15 och 20, rskr 219 och 348 samt i regleringsbreven för budgetåret.

Riksdagens beslut innebar bl. a. atl utgiftsramen för det militära försvaret ökades med 600 milj. kr. per år t. o. m. budgetåret 1986/87. Dessa ökade resurser har budgetåret 1984/85 utnyttjats för åtgärder som till del återför utvecklingen mot den som bestämdes i 1982 års försvarsbeslut.

Riksdagen beslöt (prop. 1983/84:40 bil. 2, FöU 7, rskr 88) att bl.a. det militära försvarets utgiftsram under 1984 skulle kompenseras med högst fyra procent. Pris- och löneförändringar har emellertid överstigit denna nivå. Omplaneringar blir därför nödvändiga under innevarande budgetår. Åtgärderna kommer att beröra såväl lednings- och förbandsverksamheten som materielanskaffningen.

Inom huvudproduktionsområdena Lednings- och förbandsverksamhet och Anskaffning av anläggningar fortsätter strävandena atl minska koslnaderna för fredsdriften. Rationaliseringar, samordningsåtgärder m. m. samt avveckling av förband i enlighet med 1982 års försvarsbeslut fortsätter.

Den ökade satsningen på ubåtsskydd medför dels konsekvenser för den normala utbildningsverksamheten inom marinen under budgetåret 1984/85, dels att åtgärder som syftar till att vidmakthålla den långsiktiga beredskapen inom marinen eftersatts.

Inom huvudproduktionsområdet Materielanskaffning beställs för armén bl.a. pansarvämshelikoptrar, televapen, olika slags ammunition samt vissa hjälpmedel för strid i mörker. Inom marinen fortsätter nybyggnad och modernisering av övervattensfartyg och ubåtar. Anskaffning av sjömålsro-botar, luftvärn och tunga rörliga batterier fortsätter. Ubåtsskyddsfräm-jande åtgärder genomförs. Inom flygvapnet sker beställningar för fortsatt utbyggnad av stridslednings- och luftbevakningssystemet. För flygplan 37 anskaffas moderna jaktrobotar. Utbyggnaden av bassystemet sker i huvudsak enligt tidigare lagd plan. Provningsverksamheten omorganiseras.

Inom huvudproduktionsområdet Anskaffning av anläggningar anskaffas mark, byggnader och anläggningar samt genomförs centralt beslutade ombyggnads- och underhållsarbeten för ca 900 milj.kr. Anskaffningen av mark fortsätter för Skövde och Visby garnisoner samt för en utvidgning av artilleriskjutfältet i Boden. Ett av de störte byggnadsobjekten under året är färdigställandet av lokaler för arméns tekniska skola och försvarets förvaltningsskola i Östersund. Vidare fortsätter utbyggnaden av anläggningar för fredsorganisafionen med anledning av 1982 års försvarsbeslut. Inom

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet                         28

flygvapnet fortsätter utbyggnaden för nya radarstationer, utbyggnaden av basanordningar på flygbaser och anpassning av flygbaserna lill ett nytt flygbassystem.

Som ett led i strävandena atl decentralisera verksamheten har regeringen till överbefälhavaren delegerat en stor del av besluten beträffande ombyggnads- och underhållsarbeten. Detta innebär att överbefälhavaren har beslutanderätt för ca 30 % av den årliga byggnadsvolymen.

Inom huvudproduktionsområdel Forskning och utveckling görs försök och utvecklingsinsatser med nya pansarvärnsvapen. Utveckling har påbörjats av slutfasstyrd granatkastarammunition och planeras för ett nytt lätt stridsfordon. Inom marinen fortsätter systemutvecklingen för övervattensfartyg och ubåtar samt för amfibieförbanden med lätt kustrobot. Inom flygvapnet fortsätter utvecklingen av flygplan JAS samt studierna av en ny stridslednings- och luftbevakningscentral och av flygburen radar.

5.2.2 Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om det militära försvaret under budgetåret 1984/85.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet                      29

5.3 Det militära försvarets fortsatta utveckling

5.3.1 Inledning

I oktober 1984 inlämnade överbefälhavaren sin programplan för perioden 1985/86-1989/90, en analys av flygvapnets ekonomi fram till år 2000 samt en samlad plan för utbyggnaden av ubåtsskyddet. I det följande sammanfattar jag de två första av dessa tre planeringsdokument. Därefter redovisar jag mina ställningstaganden lill det militära försvarets fortsatta utveckling. Beträffande ubåtsskyddsplanen hänvisar jag till det särskilda avsnittet om ubåtsskydd.

5.3.2   Överbefälhavaren m. fl.

Krigsorganisationens utveckling m.m.

Överbefälhavaren anger i sin programplan att invasionsförsvar enligt 1982 års försvarsbeslut också i framfiden är försvarsmaktens viktigaste uppgift. Ett angrepp mot Sverige skall fordra så stora resurser och uppoff"-ringar samt ta så lång tid att de fördelar som står att vinna med angreppet rimligen inte är värda insatserna. Att upprätthålla krigsorganisationens operativa styrka och beredskap är därför det centrala i försvarsmaktens fredstida verksamhet.

Överbefälhavaren anför vidare att fortsatta kränkningar får konsekvenser för Sveriges säkerhetspolitiska situation oavsett kränkningarnas syfte. Försvarsmaktens förmåga atl demonstrera en trovärdig vilja och förmåga att hävda territoriet mot alla typer av kränkningar måste säkerställas. Försvarsmakten måste balanseras mot olika typer av hot som kan riktas mot oss i ett brett spektmm av situationer, från fred till krig.

Överbefälhavaren konstaterar att den operativa förmåga som 1982 års försvarsbeslut gav uttryck för inte helt kan åstadkommas inom de av statsmaktema angivna ekonomiska ramama trots de medel som tillfördes försvaret efter den politiska överenskommelsen i mars 1984.

De verksamheter och funktioner som enligt överbefälhavaren är särskilt angelägna att förstärka utöver den nivå som kunnat nås i programplanen 1985-1990 är repetitionsutbildningen, pansarvärnsfunklionen, sjömine-ringsfiinktionen, flygbaser och attackflygets beväpning samt sambands-och stridsledningssystem inom samtliga huvudprogram. Överbefälhavaren beräknar kostnaderna för de viktigaste åtgärderna inom ovannämnda områden till ca 600 milj. kr. per budgetår.

Beträffande arméstridskrafterna anför överbefälhavaren att de i samverkan med andra stridskrafter skall kunna genomföra främsl anfalls- och avvärjningsstrid i gräns- och kustområden. Därutöver skall de ha förmåga

Prop. 1984/85:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet                                          30

att föra fördröjningsstrid under lång tid. Förband under utbildning skall i ökad omfattning medverka i beredskapen.

Överbefälhavaren anser att särskild vikt under utbildningen skall läggas vid samträning i krigsorganiserade brigader och bataljoner, förmåga till strid mot mekaniserade förband och luftlandsättningsförband saml skydd i vid bemärkelse.

Förmågan att föra strid i norra Sverige skall enligt överbefälhavaren förbättras. Beredskapen i norra Sverige och möjlighetema att snabbi tillföra stridskrafter från övriga delar av landet förbättras. Andelen mekaniserade förband ökas. Underrättelse- och luftvärnsfunktionen moderniseras och antalet förband utökas.

Överbefälhavaren anger att moderniseringen av tio infanteribrigader (IB 77) slutförs. Rörligheten förbättras genom fortsatt tillförsel av bandvagn 206. Sex infanleribrigader (IB 66 M) modifieras och resterande två utgår ur krigsorganisationen. För att förbättra terrängrörligheten vid IB 66 M organiseras iransportförband med bandvagn 202. En IB 77 omorganiseras till en femte norrlandsbrigad.

Fyra pansarbrigader samt pansarförbanden i Övre Norrland och på Gotland behålls. Nuvarande pansarorganisation inom östra Mellansverige jämte vissa pansarförband i södra Sverige omorganiseras till en mekaniserad brigad och ett antal fristående mekaniserade bataljoner. Samtliga strids- och pansarbandvagnar renoveras och modifieras. Nya lätta stridsfordon för bl.a. pansarvärnsuppgifter och personaltransporter utvecklas och tillförs krigsorganisationen under 1990-talet.

Arméflyget utökas fill två bataljoner på 1990-talet.

Anskaffning av televapenförband påbörjas.

Marinstrtdskrafterna skall enligt överbefälhavaren i samverkan med andra stridskrafter kunna bekämpa en angripares sjötransporter och sjöstridskrafter samt försvara viktiga skärgårdsområden och kustavsnitt. De skall skydda vår kustsjöfart och övriga förflyttningar tUl sjöss saml medverka i övervakningen av vårt sjöterritorium och ingripa vid brott mot våra tillträdesbestämmelser. Förbanden skall ha hög fillgänglighet redan i fred och snabbt kunna sättas in i olika områden.

Ytattackförbanden har förmåga till strid på långa avstånd och i telestörd miljö. Förbanden kan lägga ut minor. Tillkommande enheter ges ubåtsjakt-kapacitet. Två kustkorvetter typ Stockholm anskaffas i böijan av perioden. Ytterligare fyra kustkorvetter 90 beställs budgetåret 1985/86. Robot 15 för dessa fartyg är under anskaffning.

Ubåtsförbanden prioriteras bl. a. genom att antalet enheter hålls så högt som möjligt samt att deras operativa och taktiska uthållighet ökas. Deras förmåga alt lägga ut minor förbättras på sikt. Under perioden utvecklas ubåt 90 och anskaffning påbörjas.

Minröjningsflottiljerna omorganiseras och reduceras till åtta. Sex min-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                         31

röjningsfartyg typ Landsort levereras under perioden. Antalet hjälpmin-svepare reduceras kraftigt.

Kustartilleriförbandens eldkraft och rörlighet ökas. Tunga rörliga kustartilleribataljoner organiseras. Rörliga spärr- och kustjägarförband omorganiseras till amfibiebataljoner och lätta kustartilleribataljoner. Amfibieförbanden tillförs modern materiel. Ombeväpning av kustrobotfunktionen med robot 15 påbörjas.

Antalet helikopterdivisioner behålls. Samtliga tunga helikoptrar i marinen ges komplett vapenutmstning för ubåtsjakt. Fyra helikoptrar ur flygvapnet byggs om till ubåtsjakthelikoptrar och förs över till marinen.

Flygstridskraflerna skall enligt överbefälhavaren i samverkan med andra stridskrafter kunna bekämpa en angripares tilllransporter genom luften, över havet och över landgränsen. Flygstridskrafterna skall kraftsamlat kunna möta angriparens flygbekämpning. Förbanden har hög tillgänglighet redan i fred och kan snabbt sättas in i olika områden. De medverkar i övervakning och incidentberedskap, varvid en till beredskapssituationen anpassad flygräddningstjänst upprätthålls. JA37-systemets införande i krigsorganisationen prioriteras. Handlingsfrihet att behålla tre J 35-divi-sioner till mitten av 1990-talet upprätthålls. Utveckling och anskaffning av en första delserie av JAS 39-systemet har påböijats. Målet är att krigsor-ganisera den första JAS-divisionen budgetåret 1992/93. Antalet medeltunga attackflygdivisioner AJ 37 nedgår i samband med att JAS-divisioner tillförs. De lätta attackflygdivisionerna SK 60 reduceras successivt. Antalet spaningsflygdivisioner bhr oförändrat.

Flygplan SK 60 gångtidsförlängs. Möjligheterna atl utnyttja ett nytt skolflygplan för stridsuppgifter utreds. Flygbassystemets uthållighet och skydd ökas. Nya radarstationer tillförs snarast krigsorganisationen. Utveckling av ett flygburet radarspaningssystem påbörjas och anskaffning sker på 1990-talet. Ny materiel till strilbataljonerna ingående i strilcen-traler utvecklas.

Det operativa ledningssystemet skall enligt överbefälhavaren medge en samordnad och kraftsamlad insats av stridskrafterna och övriga resurser under beredskap och krig. De upprepade kränkningarna ställer ökade krav i fred på förmågan tdl kontinuerlig operativ ledning.

Nedanstående tabell visar krigsorganisationens utveckling enligt överbefälhavarens planering.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                       32

Förband/enheter                                          1984/85      1989/90      1991/92      1994/95

II

10

10

10

8

7

6

6

4

5

"i

5

4

1

4 1

4 1

4

1

:alOO

115

115

115

ca 90

85

85

85

2

2

2

2

3

3

3

3

4

4

4

4

12

12

12

12

II

8

8

8

6

6

6

6

30

30

30

30

7

3

3

3

5

8

8

8

6

6

6

6

5,5

5,5

5,5

2,

4

3

3'

_ 1

3 45

ca 50

45

45

Infanteribrigader 77

Infanteribrigader 66

Norrlandsbrigader

Pansarbrigader

Mekaniserade brigader

Fältförband i övrigt (bataljoner)

Lokalförsvarsskytte-ba taljoner

Ytattackflottiljer

Självständiga torped-/ robol-/patrullbåts-divisioner

Helikopterdivisioner

Ubåtar

Minröjningsflottiljer

Minfartygsflottiljer

Kuslartilleribataljoner

Jaktflygdivisioner 35

Jaklflygdivisioner 37

Spaningsflygdivisioner

Medellunga attackflygdivisioner

Lätta attackflygdivisioner

Flygdivisioner JAS 39

Stril- och basbataljoner

' Organisation och antal utreds.

Sammanfattningsvis anför överbefälhavaren att den av statsmakterna beslutade ramhöjningen om 600 milj. kr. per budgetår fr. o. m. budgetåret 1984/85 har inneburit att flera väsentliga återföringar kunnat ske i planeringen i enlighel med inriktningen i vårens riksdagsbeslut.

Överbefälhavaren konstaterar dock att det fortfarande råder betydelsefulla brister i förhållande till inriktningen enligt 1982 års försvarsbeslut. Inom armén gäller detla främsl pansarvärnsförmågan. Inom marinen skjuts moderniseringen av mineringsfunktionen på framtiden, samtidigt som en kraftig reducering av repetitionsutbildningen har varit nödvändig att göra. Inom flygvapnet kan planerad förbättring av attackflygets beväpning inte genomföras.

Mot bakgmnd av det alltjämt spända internationella läget medför nämnda brister en säkerhetspolitisk risktagning som enligt överbefälhavaren inte bör tas. Det finns därför starka skäl anser överbefälhavaren för att nu fatta beslut om en inriktning av försvarsmakten som minst motsvarar ambitionerna i 1982 års försvarsbeslut.

I sin analys av flygvapnets totala ekonomi under perioden 1984/85-2001/02 anför överbefälhavaren att den samlade avvägningen mellan olika funktioner är rimlig och anpassad till avsedd krigsorganisation vid sekelskiftet. De prisuppskattningar som gjorts är de i dag bästa lillgängliga. Enligt överbefälhavaren visar analysen att flygvapnets långsiktiga planering, med givna förutsättningar, är balanserad och innehåller rimlig säkerhet. Dessa förutsättningar är dels att ett rättvisande priskompensationssy-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet

33

stem tillämpas, dels att försvaret tilldelas medel som innebär en i huvudsak bibehållen köpkraft.

Besparingsprogrammet

Beträffande budgetåret 1983/84 anför överbefälhavaren i sin programplan för perioden 1985/86-1989/90 atl besparingsmålen för budgetåret i stort uppnåtts. Överbefälhavaren anger att personalminskningarna har varil störte än planerat och understryker vikten av att personalminskningarna inte får innebära att den totala resursåtgången ökas genom konsultutnyttjande eller andra kostnadskrävande åtgärder. Konsekvenserna av personalminskningen måste fortlöpande följas upp så att inte omslagspunkter passeras, där det inte längre är lönsamt att mot bakgmnd av aktuella uppgifter bibehålla minskningsmålet. Det tidigare utfallet samt de ekonomiska besparingsmålen för budgetåret 1983/84 och preliminärt utfall för detta budgetår sammanfattar överbefälhavaren enligt nedanstående sammanställning (prisläge febmari 1984; milj. kr.).

Huvudprogram

Tidigare utfall

Mål 1983/84

Preliminärt utfall 1983/84

Arméförband

Marinförband

Flygvapenförband

Operaliv ledning m. m.

Gemensamma myndigheter m. m.

Summa

200 7

154 20 24

405

186

13

241

58

71

549

157 44

302 49 59

611

Rationaliseringsplaneringen för tioårsperioden

Överbefälhavaren redovisar i sin programplan för perioden 1985/86-1989/90 planerad kostnadsminskning för de olika huvudprogrammen (prisläge febmari 1984;milj. kr.) enligt följande sammanställning atl uppnås under tioårsperioden 1982/83-1991/92.

Huvudprogram

1

2

3

4

5

Summa 1-5

Kostnadsminskningsmål

2686

794

3 243

503

1874

9100

Av OB anbefalld reserv

10%

(268)

(79)

(324)

(50)

-

(721)

Inplanerad reserv

268

141

365

57

-

831

Summa planerad kost-

nadsminskning

2954

935

3608

560

1874

9931

Varav inom

huvudproduklionsom-

råde 1

2595'

802

3315

378

1874

8964

huvudproduktionsom-

råde 3

359

133

293

182

-

967

' Varav 175 milj. kr. inom huvudproduktionsområde 2. 3    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 6

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

34

Överbefälhavaren anger i detta sammanhang att kostnadsminskningsmålen ligger fast och anför beträffande de olika huvudprogrammen följande.

-     För arméns del har bristerna för perioden efler budgetåret 1986/87 om ca 415 milj. kr. och 550 personår i huvudsak täckts genom ökade besparingar i de s. k. fack- och funktionsprojekten samt genom en allmän reducering av byggnadsverksamheten. Dessa besparingar åstadkoms främst genom samordningsåtgärder inom garnisoner med flera förband. Fortfarande återstår att identifiera minskningar om ca 200 personår för perioden 1986/87-1991/92.

-     För marinen bedöms planeringen ha en tillfredsställande säkerhet.

-     För flygvapnets del täcks fidigare brister om ca 210 milj.kr. och 230 personår genom åtgärder inom bl.a. markmålskjutning och verksamhetsförändringar vid krigsflygskolan i Ljungbyhed (F5).

-     För huvudprogrammet Operativ ledning m.m. har en ny planering genomförts. En ytterligare bearbetning och fördjupning behövs dock innan säkerheten kan anses tillfredsställande. Åtgärder för att säkerställa att personalminskningsmålel kan uppnås måste identifieras. Nuvarande planering ligger ca 40 personår över målet för budgetåret 1991/92.

-     För huvudprogrammet Gemensamma myndigheter m. m. fullföljs de personalminskningar som har föreskrivits. Personalminskningarna får inte innebära att den totala resursåtgången ökas genom konsultutnyttjande eller andra kostnadskrävande åtgärder.

När det gäller personalvolymer vid myndigheterna inom huvudprogrammet Gemensamma myndigheter m. m. framgår av överbefälhavarens programplan för perioden 1985/86— 1989/90 det högsta antal avlönade personår (exkl. externt intäktsfinansierad personal, lönebidragsanställd personal och beredskapsarbetare) som myndigheterna får ha under budgetåret 1986/87 resp. den inriktning som myndigheterna skall ha i detta avseende för budgetåret 1991/92. Dessa mål och denna inriktning samt tidigare utfall sammanfattas enligt överbefälhavaren i följande sammanställning.

Myndighet

Utfall (personår)

Högst antal anställda

budgetåret

(personår) budgetåret

1982/83

1983/84

1986/87

1991/92

Försvarels civilförvaltning

188

169

170

170

Försvarels sjukvårdsstyrelse

75

72

64

61

Fortifikalionsförvallningen

843

830

788

743

Försvarets materielverk

3317

3 145

2932

2472

Försvarets forskningsanstalt

1 166'

1084'

1079'

999'

Vämpliktsverket

367

370

351

350

Försvarets rationaliserings-

institut

83

86

71

62

Övriga

461

473

477

426

Summa

6511

6229

5932

5283

' Avser anslaget F5. Gemensam försvarsforskning (inkl. personal för fortifikalorisk forskning).

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                       35

1 prop. 1983/84: 100 (bil. 6 s. 41) angavs det högsta antal anställda i personår som myndigheterna får ha under budgelåret 1986/87 resp. den inriktning för personalutvecklingen som skall ligga till gmnd för den framlida planeringen mol budgetåret 1991/92.

En jämförelse mellan de i den tabellen angivna högsta antalet anställda (personår) och överbefälhavarens redovisning så som den ålergivits i det föregående uppvisar följande skillnader vad gäller mål och inriktning.

Myndighet

Prop. 1983/84: 100

Överbefälhavarens program-

(bil. 6)

plan l985/8(

)-1989/90

1986/87

1991/92

1986/87

1991/92

Försvarets civilför-

valtning

175

175

170

170

Försvarets sjukvårds-

styrelse

64

64

64

61

Forlifikationsför-

valtningen

777

732

788

743

Försvarets materiel-

verk

2 860

2470

2932

2472

Försvarets forsk-

ningsanstalt

1078'

998'

1079'

9991

Värnpliktsverket

350

350

351

350

Försvarets rationa-

liseringsinstitut

71

62

71

62

Övriga myndigheter

466

416

477

426

Summa

5841

5264

5932

5283

' Avser anslaget F5. Gemensam försvarsforskning (inkl. personal för fortifikations-förvaltningens forskningsenhet).

Skillnaderna under budgetåret 1986/87 hänför sig enligt överbefälhavaren till främsl följande förändringar.

Försvarets civilförvaltning har kunnat minska sitt personalbehov med ytterligare 5 personår på grund av rationalisering och decentralisering.

Fortifikationsförvaltningen har tillförts 11 personår för bergrensning vilka intäktsfinansieras med medel från anslagen till anskaffning av anläggningar.

Försvarets materielverk har tillförts sammanlagt 77 personår för bl.a. reservmaterielfunktionen och samordning av lokalvård. Samtidigt har 4 personår överförts tdl chefen för marinen och 1 personår till chefen för flygvapnet, dvs. en sammanlagd nettoökning om 72 personår.

Försvarets forskningsanstalt har tillförts 1 personår för explosivämnes-laboratoriet.

Vämpliktsverket har tillförts 1 personår för psykologer.

Övriga myndigheter har tillförts 11 personår varav 2 för lärare vid försvarets förvaltningsskola, I för en kontorist vid statens försvarshistoriska museer samt 8 för lärare vid militärhögskolan.

Vissa av de nyss redovisade förändringarna har även påverkat planeringsinriktningen för myndigheternas personårsramar mot budgetåret 1991/92.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                       36

Av ovan redovisade förändringar är enligt överbefälhavaren huvuddelen resultat av atl uppgifter förts mellan myndigheter och mellan olika huvudprogram. Det är endasl 5 personår som tillförts som reell utökning och detta har skett till den nyinrättade reservmaterielfunktionen vid försvarets materielverk.

Försvarets rationaliseringsinstitut (FRI) anför i sin rationaliseringsplan bl.a. att det underlag som hittills redovisats för budgelåret 1983/84 pekar på att både penningmässiga besparingar och personalminskningar med något undantag uppnås i stort i avsedd takt. En sammanfattande bedömning ger således vid handen att besparingsresultaten budgetåret 1983/84 ligger huvudsakligen i nivå med eller högre än vad som planerats inom alla huvudprogram. FRI konstaterar att personalminskningar åstadkommits inom samtliga huvudprogram och att dessa är större än vad som planerats. FRI anför i detla sammanhang nödvändigheten av att en balanserad personalavveckling görs. Etl självklart led i delta bör, enligt FRI, vara atl alla myndigheter har en så långsiktig planering att de möjligheter som ges i trygghetsavtalet (TRA-S) kan utnyttjas om personalavveckling behövs. FRI understryker vikten av en redovisning som gör del möjligt atl följa upp utnyttjandet av konsulter.

FRI anför vidare att inom samtliga huvudprogram utom huvudprogrammet Gemensamma myndigheter m.m. finns en tendens att minska på byggnadsverksamheten för att uppnå besparingsmålen. De långsiktiga effekterna för rationaliseringsprogrammets genomförande och för ambitionen i verksamheten i sin helhet är inte utredda.

Fredsorganisationens utveckling

Överbefälhavarens inriktning av fredsorganisationens utveckling utgår från 1982 års försvarsbeslut och riksdagsbeslut därefter. Planeringen innehåller vissa fredsorganisatoriska förändringar utöver dem som anges i riksdagens beslut. Dessa förändringar är i huvudsak följande.

Gemensamma informationscentraler för havsövervakning för marinen och kustbevakningen planeras i Malmö och Göteborg.

Förvaltningsansvaret för Bråvalla flygflottiljs detachement i Malmslätt (F 13) övergår från flygvapnet till armén den 1 juli 1985. Flygvapnets Södertörnsskolor (FI8) i Tullinge avvecklas den 30 juni 1986. Förnyade rationaliseringar och reduceringar i verksamheten vid krigsflygskolan (F 5) tillkommer som etl nytt projekt i fredsorganisationsplanen.

Personalfrågor

Beträffande sin principiella inrikining av personalpolitiken hänvisar överbefälhavaren till det av honom i september 1984 utsända reviderade personalpolitiska programmet. Inplanerade kostnadssänkningar tas ut bl.a. genom personalminskning. För att uppnå planerad minskning under

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                       37

personalpolitiskt riktiga former är det nödvändigt att skapa så gynnsamma omplacerings- och avgångsbetingelser som möjligt.

Rekryteringen av yrkesofficerare skall enligt överbefälhavaren ökas främsl inom armén och marinen jämfört med lidigare planering. Detta är möjligt inom armén då förtidsavgångarna varit större än beräknat samt då rekryteringen under några år varit starkt begränsad. Marinens ökning har föranletts av de ökade ubåtsskyddsåtgärderna. Nu planerad rekrytering bedöms tillgodose det långsiktiga behovet av yrkesofficerare i krigsorganisationen. Brister kan dock uppstå i flygvapnet till följd av avgångar till civila flygbolag. Konsekvenserna kan bli allvarliga om inga åtgärder vidtas. För att på längre sikt skapa en balanserad personalstmktur och tillgodose krigs- och fredsorganisalionens behov av yrkesofficerare bör avgångar bland äldre militär personal stimuleras.

1 takt med reduceringar och kostnadsbesparingar i fredsorganisationen måste även den civila personalen minskas. Detta medför ökade krav på flexibilitet i personalutnyttjandet och på personalens yrkesskicklighet och utvecklingsmöjligheter.

Överbefälhavaren understryker vikten av personaladministrativt stöd för alt möjliggöra ökad personalrörlighet inom ramen för det nya trygghetsavtalet.

Enligt överbefälhavaren är ett antal viktiga frågor ännu olösta. Bl. a. krävs förbättringar inom förmånsområdet vid flyttning och omplacering. Möjligheterna till frivillig tjänstgöring inom utbildningsverksamheten måste också förbättras. Den delegering av kollektivavtals- och anvisningsrätt samt arbetsgivarbeslut som statens arbetsgivarverk gör för ÖB-området bör göras till överbefälhavaren och därefter i största möjliga utsträckning till ijänstetillsättande myndighet.

Frivilliga försvarsorganisationer

De frivilliga försvarsorganisationernas utbildning prioriteras av överbefälhavaren när den syftar till att tillföra krigsorganisationen avialsbunden personal samt avser befordrings- och kompletteringsutbildning av värnpliktigt befäl. Den prioriterade utbildningen genomförs på minst oförändrad nivå.

Utveckling av informationssystem

Överbefälhavaren anger i sin programplan för perioden 1985/86-1989/90 bl.a. att utvecklingen inom informationsområdet i dag innehåller betydande svårigheter som lett till förseningar och fördyringar av arbetet samt att bristen på kvalificerad personal, t.ex. projektledare, är stor. Det centrala samordnings- och ledningsarbetet har enligt överbefälhavaren inte kunnat säkerställas i den omfattning som varit önskvärt på gmnd av bristande resurser. Rationaliseringsområden som den tekniska utvecklingen skapat har inte kunnat bearbetas t.ex. inom kontorsautomationsområdet. Över-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                       38

befälhavaren anger också att ell slort antal utvecklingsprojekt nu drivs samtidigt, vilket beroende på bristen på personal har lett fill långa projekttider. Bristema leder enligt överbefälhavaren till att en omprövning av de principer som hitintills gällt för samordnings- och ledningsarbelet skall göras.

Åtgärder skall enligt överbefälhavaren vidtas för att förbättra ledning och samverkan inom ADB-verksamheten. Detta skall ske genom ökad gemensam beredning och genom ändrade styr- och ledningsprinciper för ADB-verksamheten. En gemensam handläggningsordning skall införas liksom enhetliga systemutvecklingsprinciper. Indirekt stöd till ADB-verksamheten skall planläggas och en informations- och datordriftplan (IDP) skall utarbetas som gmnd för den framtida prioriteringen inom ADB-området.

För budgetåret 1985/86 har överbefälhavaren planerat dels utveckling av ADB-system med sammanlagda beräknade kostnader om 77 milj. kr., dels systemdrift och underhåll med sammanlagda årskostnader av 43 milj. kr. Den planerade anskaffningen av ADB-utmstning inkl. vissa byggnadsåtgärder uppgår till 226 milj. kr. under budgetåret.

5.3.3 Föredragandens överväganden

Inledning

Till gmnd för det militära försvarets fortsatta utveckling ligger 1982 års försvarsbeslut (prop. 1981/82:102 bil. 2, FöU 18, rskr 374) med den inriktning som statsmakterna gav detta beslut våren 1983 (prop. 1982/83: 100 bil. 6, FöU 9, rskr 271). Denna inriktning innebär bl.a. att ett efter våra förhållanden starkt militärt försvar skall vidmakthållas. Försvar mot invasion är liksom tidigare försvarsmaktens främsta uppgift. För att försvarsmakten skall vara fredsbevarande måste den vara uppbyggd så att ett angrepp mot Sverige fordrar så slora resurser och uppoffringar samt tar så lång tid att de fördelar som står atl vinna med angreppet rimligen inte är värda insatserna.

Det militära försvaret gmndas på allmän värnplikt för män. Den allmänna värnplikten gör det svenska försvaret till ett folkförsvar och är en nödvändig förutsättning för att kunna mobilisera det antal förband som behövs med hänsyn till landets yta och militärgeografiska läge. För försvarets trovärdighet och därmed för dess fredsbevarande förmåga har den allmänna värnplikten avgörande betydelse.

Den tekniska utvecklingen ger en angripare ökade möjligheter att påbörja ett anfall på sådant sätt att vår förvarningstid blir kort. Detta ökar kraven på ledningsorganisationen och på en väl fungerande underrättelsetjänst. För att ett sådant angrepp inte skall framstå som fördelaktigt för angriparen, krävs bevakning och skydd i fred av viktiga anläggningar, hög mobiliseringsberedskap och förmåga att uppta försvarsstrid under på-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet                         39

gående mobihsering. 1 fred organiserade stridskrafter, förband med hög inkallelseberedskap, snabbmobiliserade förband och hemvärn samt förberedda fältarbeten skall kunna försvåra angriparens styrketillväxt, åsamka honom förluster och skydda vår mobilisering. Denna utveckling ställer också ökade krav på de andra totalförsvarsfunktionernas förmåga att med kort varsel understödja försvarsmakten. Respekt för vår neutralitet i krig och för det svenska territoriets integritet måste gmndläggas och upprätthållas redan i fredstid bl. a. genom att vårt militära försvar har förmåga atl upptäcka och avvisa kränkningar.

Statsmakterna har vidare under våren 1984 (prop. 1983/84:100 bil. 6 och 1983/84:112, FöU 15 och 20, rskr 219 och 348) beslutat om särskilda åtgärder beträffande det militära försvarets fortsatta utveckling bl.a. på grundval av den överenskommelse som träffades mellan företrädare för de partier som är representerade i försvarsutskottet om anslagen för det militära försvaret budgetåret 1984/85 och om planeringsramen för återstående del av försvarsbeslutsperioden. Dessa åtgärder syftade till att i väsentliga avseenden återföra utvecklingen till den inriktning som angavs i 1982 års försvarsbeslut.

Krigsorganisationens utveckling m.m.

Under programplaneperioden slutförs moderniseringen av arméns elva infanteribrigader 77 som härigenom ges ökad rörlighet och större eldkraft. Andelen förband som är särskilt utbildade och utmstade för strid i norra Sverige ökar genom att en av dessa 77-brigader omorganiseras till en femte norrlandsbrigad. Sex äldre infanteribrigader får en i vissa avseenden förbättrad beväpning och utmstning och benämns därmed 1B66M. Bl.a. ökar deras pansarvärnsförmåga och lerrängrörlighet. Deras operativa användbarhet förblir emellertid begränsad. Två äldre infanteribrigader kommer efterhand att avvecklas. Antalet pansar- och mekaniserade brigader förblir oförändrat.

Marinens moderna ytattackenheter beväpnas under perioden med långräckviddiga svensktillverkade sjömålsrobotar. Samma typ av robot tillförs vissa kustartilleriförband. Nya kustkorvetter beställs. Dessa ersätter äldre torpedbåtar. Ubåtsskyddsfunktionen, som jag återkommer till i särskilt avsnitt (s. 52-56), förbättras inom flertalet marina huvudsystem. Antalet helikopterdivisioner bibehålls liksom antalet ubåtar. Ubåtar av typ Sjöormen moderniseras och fyra nya ubåtar av typ Västergötland anskaffas. Minröjningsflottiljema omorganiseras och reduceras till antalet. Nya minröjningsfartyg typ Landsort levereras under perioden. Flera av kustartilleriförbanden moderniseras och omorganiseras. Bl.a. organiseras amfibiebataljoner med början i slutet av perioden. Antalet bataljoner förändras dock inte.

Inom flygvapnet slutförs under perioden ombeväpningen av åtta jaktflygdivisioner till flygplan JA 37 (Viggen). Vid utgången av innevaran-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                          40

de budgetår nedgår det totala antalet jaktflygdivisioner från tolv till elva. Antalet spaningsflygdivisioner S 37 och medeltunga attackflygdivisioner AJ 37 förblir oförändrat. Däremot minskas antalet lätta attackflygdivisioner SK 60. Även stril- och basbataljonerna reduceras något till antalet. Utvecklingen av det nya JAS 39-systemei (Gripen) fortsätter med oförändrad inriktning.

Mot denna bakgmnd finner jag att den av överbefälhavaren intill år 1992 planerade krigsorganisatoriska utvecklingen i fråga om förbandstyper och deras antal i allt väsentligt överensstämmer med målen i 1982 års försvarsbeslut med den inriktning som detta gavs genom 1983 års riksdagsbeslut. Jag kan sålunda i stort godta överbefälhavarens inriktning av krigsorganisationens utveckling i nämnda avseenden. Ställning till utvecklingen därefter bör enligt min mening inte tas före nästa försvarsbeslut.

Som jag tidigare har nämnt gav 1984 års riksdagsbeslut uttryck för en ökad ambition från statsmakternas sida i förhållande till den planering som redovisades i överbefälhavarens programplan för perioden 1984/85-1988/89. Riksdagen ville genom sitt beslut främst förstärka luftförsvaret och möjlighetema till teknisk förnyelse av krigsorganisationen inom samtliga huvudprogram. Beslutet innebar vidare att försvaret erhöll ett årligt tillskott om 600 milj. kr. under perioden 1984/85-1986/87 som i första hand skulle användas till att finansiera utveckling och anskaffning av vissa särskilt angivna materielobjekt, främst inom marinen och flygvapnet.

Jag kan nu konstatera att den inriktning som statsmakterna beslutade under våren 1984 rörande krigsorganisationens fortsatta utveckling har fått genomslag i överbefälhavarens planering. Med vissa undantag har de objekt och verksamheter som särskilt angavs i prop. 1983/84: 112 planerats på det sätt som regeringen har föreskrivit.

Inom armén har sålunda planerats för anskaffning av televapen och underrättelsemateriel, bl.a. artillerilokaliseringsradar, samt en förstärkning av arméns pansarvärnsförmåga.

Inom marinen har planerats för en fortsatt utbyggnad av ubåtsskyddsfunktionen, tidigarelagd anskaffning av kustkorvetter och en ökad satsning på amfibiebataljoner. Trots att resurser tillförts marinen från armén och flygvapnet har förnyelsen av ett antal materielobjekt måst utgå eller senareläggas. Betydande nedskärningar har även gjorts inom lednings- och förbands verksamheten, främst repetitionsutbildningen.

1 prop. 1983/84:112 konstaterade jag att den tekniska utvecklingen medför att sjöminkrigföringen bör tillmätas stor betydelse. Jag förordade därför att anskaffningen av minsyslem för ubåtsskydd samt av mingördlar till våra ubåtar åter skulle planeras i enlighet med 1982 års försvarsbeslut. Detta har överbefälhavaren inte gjort. Jag kan heller inte finna att han redovisat tillräckliga skäl för att på denna punkt frångå den av statsmakterna anvisade inriktningen. Jag vidhåller därför att utveckling och anskaffning av mingördlar och minsystem för ubåtsskydd skall genomföras.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                        41

Överbefälhavaren har planerat för anskaffning av nya tunga kustrobotar under senare delen av planeringsperioden. Jag anser denna planeringsinriktning vara tillfredsställande och räknar med att systemet är operativt tillgängligt i början av 1990-talet.

Inom flygvapnet har handlingsfrihet skapats att vid 1987 års försvarsbeslut kunna bibehålla tre J 35-divisioner (Draken), dvs. sammanlagt elva jaktflygdivisioner, till in på 1990-talet. Vidare har moderna jaktrobotar beställts och planeringen av vapensystem för JAS 39 (Gripen) återförts till anbefalld nivå. Medel har avsatts så att uppsättning och fortifikalorisk utbyggnad av låg- och höghöjdsspaningsstationer inom stridslednings- och luftbevakningssystemet så långt möjligt kan ske ulan förseningar. Utvecklingen av flygburen radar påbörjas under programplaneperioden. Anskaffning av förnödenheter till flygvapnets beredskapslager har planerats. Därutöver har basutbyggnaden och lypstödet för system 37 kunnat återföras till en rimlig nivå.

I prop. 1983/84:112 anmälde jag att den kraftiga omplanering som överbefälhavaren tvingades göra i föregående års programplan med anledning av försvarets minskade köpkraft krävde åtgärder särskilt inom flygstridskrafterna för att säkerställa en långsiktigt balanserad utveckling. Överbefälhavaren har på regeringens uppdrag i anslutning till programplanen redovisat en långsiktig analys av flygvapnets ekonomi och likviditet. Jag delar i allt väsentligt överbefälhavarens bedömning att den långsiktiga planeringen inom flygvapnet avvägts på ett sätt som är rimligt med nu kända ekonomiska fömtsättningar.

För att snabbt kunna förstärka ubåtsskyddsfunktionen har regeringen medgivit överbefälhavaren att under en övergångsperiod ge avkall på de åtgärder inom marinen som syftar till att upprätthålla den långsiktiga beredskapen för invasionsförsvaret. Det är emellertid angeläget att sådan verksamhet inom de marina stridskrafterna som är väsentlig för invasionsförsvarets långsiktiga utveckling snarast möjligt åter får en normal omfattning.

Jag avser föreslå regeringen att i anvisningama för programplanen för perioden 1986/87-1990/91 och anslagsframställningarna för budgetåret 1986/87 närmare ta upp frågan om marinens långsiktiga beredskap, bl.a. ökad repefitionsutbildning under perioden samt anskaffning av mingördlar och minsystem för ubåtsskydd. Jag räknar med att dessa problem skall lösas i samband med kommande programplan och genom en total avvägning inom försvarsmaktens ekonomiska ram.

Jag vill emellertid i detta sammanhang erinra om att regeringen den 26 juni 1984 gav överbefälhavaren anvisningar för perspektivplaneringen för perioden efter budgetåret 1986/87. Överbefälhavarens rapport med förslag fill långsiktig avvägning och inriktning av det militära försvaret skall redovisas hösten 1985 samtidigt med programplan för perioden 1986/87-1990/91.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                       42

Säkerheten i planeringen

Under innevarande budgetår (1984/85) är det militära försvarets ekonomi hårt ansträngd. Bl. a. beror detta på kvardröjande effekter från budgetårel 1983/84 av den kraftigt ökade kursen på dollar, på merkostnader för ubåtsincidenter och ökade värnpliktsförmåner, på stora kostnadsökningar för vissa materielobjekt samt på statsmakternas beslut om en begränsning av försvarets priskompensation under år 1984. Med hänsyn till den inriktning som f. n. gäller och de åtaganden som gjorts och kommer att göras under innevarande år så bedömer jag att försvarels ekonomi kommer att vara ansträngd ocksä under nästa budgetår. Vissa ingrepp i planeringen kan därför inte uteslutas.

Inom anslagen för materielanskaffning och för forskning och utveckling lillämpas elt system där verksamhet planeras i en omfattning som inte ryms inom tilldelade resurser, s. k. överplanering. Eftersom materielanskaffningen alltid innehåller osäkerheter kan inte i detalj fömtses vilka uppdrag som leder till beställning och när beställningarna kan ske. Överplaneringen är till för att möta dessa osäkerheter så att tilldelade resurser kan utnyttjas på bästa sätt. Enligt min mening är det därför nödvändigt med en viss överplanering inom dessa anslag. Detta gäller också i fråga om anslagen för byggnadsinvesteringar.

Även om hänsyn tas till att överbefälhavaren på särskilda gmnder kunnat motivera en något ökad överplanering, konstaterar jag att överplaneringen är mycket stor, främsl för armén och marinen. Jag ser risker med denna stora överplanering. Bl.a. innebär den osäkerheter beträffande överbefälhavarens prioriteringar av verksamheten under programplaneperioden. Den innebär också att mycket stora krav måste ställas på styrningen av verksamheten.

Mot bakgmnd av den stora överplaneringen bedömer jag att bl.a. utveckling och anskaffning av materiel inte kan ske fullt ut i den takt och omfattning som överbefälhavaren föreslår. Jag förordar därför att överplaneringens totala omfattning skall begränsas i nästa programplan.

En annan omständighet av betydelse är alt statsmakterna ännu inte beslutat om det ekonomiska utrymmet efter 1986/87. Detta kan heller inte förväntas ske förtän i samband med nästa försvarsbeslut, vilket skall fattas år 1987. Av den period om fem år som den aktuella programplanen omfattar ligger emellertid tre av åren efter 1986/87. För dessa tre år har överbefälhavaren räknat med en högre ram än f n. vilket enligt hans mening innebär en på sikt bibehållen köpkraft. Denna princip för planeringen medgavs i vårens partiöverenskommelse dock utan att denna innebär några bindningar inför nästa försvarsbeslutsperiod.

I enlighet härmed har överbefälhavaren i sin planering efter 1985/86 avdelat för vart år växande prisreserver för att på så vis möta en av honom förväntad skillnad mellan försvarets framtida prisutveckling och dess priskompensation. För att kompensera för den reducering av det reala plane-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                       43

ringsutrymmel som de avdelade prisreserverna innebär har överbefälhavaren förutsatt att det sker en viss nominell ökning av ramen vid ingången till varje ny försvarsbeslulsperiod. Han har sålunda förutsatt en ökning fr. o. m. budgetåret 1987/88 och beräknat denna till ett belopp om 305 milj. kr.

För egen del ifrågasätter jag värdet av att överbefälhavaren beräknar långsiktiga prisreserver och däremot svarande ramlyft utifrån prognoser om försvarets prisutveckling och priskompensation, vilka med nödvändighet måste vara mycket osäkra. Jag anser därför att denna metod bör ses över så att principen om att planering enligt förutsättning av en på sikt oförändrad köpkraft kan tillämpas på ett bättre sätt än f. n. Av detta följer att jag nu varken är beredd att ta ställning lill storleken av den ökning av ramen efter budgetåret 1986/87 som överbefälhavaren har beräknat eller till de av honom avdelade prisreservernas storlek. På denna punkt kvarstår därför t. v. en viss osäkerhet beträffande planeringsutrymmel efter budgetåret 1986/87.

I detta sammanhang vill jag erinra om vad finansministern tidigare denna dag har redovisat beträffande budgetpolitiken i samband med sin anmälan av finansplanen, för att åstadkomma långsiktig ekonomisk balans i samhällsekonomin. Några nya statliga utgiftsålaganden som inte är finansierade kan inte göras. En restriktiv utgiftsprövning är nödvändig i budgetarbetet även i ett långsiktigt perspektiv. Försvarssektorn kan härvidlag inte utgöra något undantag. Regeringen kan därför vid sina ställningstaganden lill det militära försvarets planering inte fömlsätla större resurser än vad som f. n. disponeras.

Eftersom det underlag som redovisas i överbefälhavarens programplan beträffande den av honom fömtsatta ökningen av ramen fr. o. m. budgetåret 1987/88 inte är av sådan natur att jag anser mig kunna ta ställning till det aktuella beloppet, måste jag f. n. utgå från att verksamheten t. v. bedrivs så att den även efter budgetåret 1986/87 kan genomföras i en nominellt oförändrad ram. Materielbeställningar får exempelvis inte läggas ut i en sådan omfattning och med så långsikfiga bindningar att riksdagen binds till att göra ett rampåslag i samband med nästa försvarsbeslut. Jag anser det sålunda viktigt att planeringen och verksamheten genomförs så att riksdagen inför detta beslut har en tillfredsställande grad av handlingsfrihet.

Med anledning härav finner jag det t. v. motiverat med en viss återhållsamhet i fråga om nya beställningar i förhållande till överbefälhavarens nuvarande planering. Jag är därför inte nu beredd att föreslå regeringen att av riksdagen begära alla de beställningsbemyndiganden för budgetåret 1985/86 som överbefälhavaren föreslagit. Beslut om vilka ytteriigare bemyndiganden som bör inhämtas bör fattas först när del ekonomiska läget klarnat och ett fördjupat underlag föreligger.

I syfte att säkerställa att ett sådant underlag tas fram avserjag att inom

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                       44

kort återkomma till regeringen med förslag till anvisningar för överbefälhavarens fortsatta planering. Dessa anvisningar bör bl. a. innehålla riktlinjer för överplaneringens storlek samt för beräkningen av prisreserver och eventuell ramhöjning så att principen om planering under förutsättning av en på sikt bevarad köpkraft tillgodoses. Dessutom bör det föreskrivas att överbefälhavaren i ett alternativ genomför sin planering i en även efter budgelåret 1986/87 oförändrad nominell ram inkl. erforderiiga reserver. Jag förutsätter därmed att överbefälhavarens nästa programplan utgör ett tillräckligt underlag för de prioriteringar som behöver göras i genomförandet av verksamheten under budgetåret 1985/86 saml så att nya beställningsbemyndiganden kan begäras av riksdagen på tilläggsbudget för de objekt som då är aktuella och i den omfattning som då synes lämplig. Därigenom bör också en rimlig handlingsfrihet kunna upprätthållas inför 1987 års försvarsbeslut.

Besparingsprogrammet

Enligt den preliminära redovisningen i överbefälhavarens programplan för perioden 1985/86-1989/90 har det uppsatta besparingsmålet för budgetåret 1983/84 uppnåtts både i ekonomiska termer och vad gäller personalreduceringar.

Denna uppfattning delas av försvarets rationaliseringsinstitut.

Dessa preliminära redovisningar grundar sig på bedömningar som är relaterade till målen i överbefälhavarens programplan för perioden 1984/85-1989/90.

Den bedömning som jag gjorde av det ekonomiska utfallet för budgetåret 1982/83 (prop. 1983/84: 112) gmndade sig på myndigheternas årsredovisningar för detta år. Motsvarande underlag för budgetåret 1983/84 föreligger ännu inte men min preliminära bedömning är ändå att de besparingar som gjorts under budgetåret 1983/84 är förenliga med de mål som angetts.

Vad gäller planeringen för det fortsatta besparingsarbetet bedömer jag att de ekonomiska besparingsmålen för den första femårsperioden t.o.m. budgetåret 1986/87 kan uppnås genom definierade rationaliseringsprojekt inom samtliga huvudprogram.

Fömlom de ekonomiska besparingsmålen för de olika huvudprogrammen angav statsmakterna i 1982 års försvarsbeslut även personalminskningsmål för huvudprogrammen Operativ ledning m. m. och Gemensamma myndigheter m. m. Ställning till försvarsgrenarnas personalvolymer tas årligen av regeringen i regleringsbrev.

Personalförändringarna mellan huvudprogram 1 -4 och de gemensamma myndighelerna och mellan dessa myndigheter inbördes följs upp av överbefälhavaren. En sammanställning grundad på överbefälhavarens redovisning i del föregående (s. 33) samt vad jag har anfört i anslutning till vissa anslag får därmed följande lydelse vad gäller personalmål för budgetåret 1986/87.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                       45

Myndighet                                                                      Högsta antal anställda

(personår) budgetåret 1986/87

Försvarets civilförvaltning                                              170

Försvarels sjukvårdsstyrelse                                            64

Forlifikalionsförvaltningen                                             777

Försvarets materielverk                                               2930

Försvarets forskningsanstalt                                        I 079'

Vämpliktsverket                                                             351

Försvarets ralionaliseringsinsliiul                                      71

Övriga myndigheter                                                        477

Summa                                                                           5921

' Avser anslaget F5. Gemensam försvarsforskning (inkl. personal vid fortifikations-förvaltningens forskningsenhet).

När det gäller inriktningen av det högsta antal personår för dessa myndigheter budgetåret 1991/92 finner jag inte nu någon anledning att frångå den inriktning som lades fast i 1983 års budgetproposition (prop. 1983/84:100 bil. 6). Ställning till förändringar av denna inriktning bör tas i samband med 1987 års försvarsbeslut då resultaten från ett flertal utredningar föranledda av bl. a. Hpg-5 kommitténs betänkande föreligger.

För huvudprogrammet Operativ ledning m. m. återstår att identifiera 40 personår för att nå inriktningen budgetåret 1991/92 om 1 761 personår.

När det gäller den ekonomiska planeringssäkerheten efter budgetåret 1986/87 syns den numera i huvudsak vara godtagbar för de olika huvudprogrammen. Jag anser dock att uppföljning och realiserbarhetsprövning av de enskilda projekten måste fortsätta. Samtidigt måste analyser göras för att identifiera nya besparingsprojekt syftande till att säkerställa att de planerade besparingsmålen nås.

För att fördjupa kunskaperna om analysmetoder m. m. har regeringen i augusti 1984 givit försvarets forskningsanstalt i uppdrag att särskilt granska konsekvenser m.m. av etl antal avgränsade besparingsprojekt bl.a. nedläggningen av Smålands artilleriregemente (A 6). Resultatet av denna granskning skall redovisas senast den 1 oktober 1985.

Fredsorganisationens ulveckling

Överbefälhavarens inriktning av fredsorganisationens utveckling utgår från 1982 års försvarsbeslut och från statsmakternas beslut därefter, bl. a. våren 1984 (prop. 1983/84:100 bil. 6 och 1983/84: 112, FöU 15 och 20, rskr 219 och 348). I det föregående (s. 36) har jag redovisat överbefälhavarens planering beträffande fredsorganisationens utveckling. Planeringen kan enligt min mening godtas.

Jag vill här dels ge min syn på frågan om eventuella beslut före år 1987 om ytterligare fredsorganisatoriska förändringar, dels redovisa vissa regeringsbeslut m. m. som berör fredsorganisationens utveckling.

Jag aviserade i prop. 1983/84:112 (s. 20) förslag fill riksdagen år 1985 om

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet                                        46

ytteriigare fredsorganisatoriska förändringar. Därefter har överbefälhavaren redovisat sin perspektivplan del I och 1983 års värnpliktsutbild-ningskommilté redovisat betänkandet (SOU 1984:71) Värnplikten i framfiden. På grundval av bl.a. dessa dokument har regeringen i juni och oktober 1984 beslutat om anvisningar för fas B av perspektivplaneringen för det militära försvarets utveckling efter budgetåret 1986/87.

Överbefälhavaren har i sin perspektivplan del I inte redovisat någon långsiktig plan för fredsorganisationen som kan ligga till gmnd för beslut om ytterligare förändringar. Värnpliktsulbildningskommittén har i sill betänkande bl.a lämnat förslag om sådana förändringar i värnpliktsutbildningen som om de genomförs torde få långtgående konsekvenser för fredsorganisationen. Regeringen har uppdragit ål överbefälhavaren alt pröva värnpliktsutbildningskommitténs förslag och att i sin perspektivplan del 2 under hösten 1985 redovisa en långsikfig plan för fredsorganisationens ulveckling. Av dessa skäl är jag inte nu beredd att förorda ytteriigare fredsorganisatoriska förändringar.

Jag anförde i prop. 1983/84: 112 (s. 20) att arméns utbildningskapacitet undemtnyttjas. Strävan bör vara atl utnyttja kapaciteten helt, dels av värnpliktssociala skäl, dels av arbetsmarknadsskäl. Överbefälhavaren har på regeringens uppdrag redovisat fömtsättningar för och konsekvenser av att under programplaneperioden 1985/86-1989/90 öka grundutbildnings-konfingenten. Redovisningen innebär att en ökning om ca 3400 värnpliktiga kan ske inom armén, varav 900 under budgetåret 1985/86, om medel ställs till förfogande. Jag förordar att en sådan ökning görs, och beräknar i det följande (s. 82) medel härför under anslaget B I. Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet.

Jag går så över lill att redovisa vissa regeringsbeslut m. m. som berör fredsorganisationens utveckling.

Arméflyget

Riksdagen (FöU 1983/84: 20, rskr 348) har som sin mening gett regeringen till känna att regeringen snarast bör fatta beslut om all arméflygskolan skall flytta fill Malmen. Regeringen har i juni 1984 beslutat att arméflygskolan skall upphöra den 30 juni 1985, att en andra arméflygbataljon skall organiseras och lokaliseras till Malmslätt den I juli 1985 samt att fortifikationsförvaltningen snarast skall hos koncessionsnämnden för miljöskydd låta pröva den förändrade verksamheten i Malmslätt.

Indragningen av Livgardets dragoner(K l/Fo44)

Enligt 1982 års försvarsbeslut skulle Livgardets dragoner (Kl/Fo44) dras in år 1985, varvid försvarsområdesansvaret och utbildningsuppgifterna m.m. övertas och inordnas som en del i myndigheten Il/Fo44. Denna organisationsförändring har - på förslag av chefen för armén och efter beslut av regeringen i september 1984 - genomförts redan den 1 oktober 1984.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                         47

Grundutbildningen för kustartilleriet på västkusten

Riksdagen (mot. 1983/84:2207, 2750, 2753, 2756, FöU 20, rskr 348) har som sin mening gett regeringen till känna att planeringen av antalet värnpliktiga vid Västkustens militärkommando med Älvsborgs kuslarlillerire-gemente (MKV/KA4) borde inriktas mot att de vämplikfiga som skall ingå i krigsförband på västkusten, gmndutbildas där. En förutsättning var att man inte måste göra några investeringar i Göteborg av detta skäl och att beredskapen vid övriga kustartilleriförband inte blir lidande. Jag kan konstatera att riksdagens uttalande har beaktats i planeringen.

Försvarsmaktens centrala ledning

I 1983 års budgetproposition (prop. 1982/83: 100 bil. 6) tog min företrädare upp frågan om att sammanföra försvarsstaben och försvarsgrenssta-bema till en gemensam myndighet. Han uttalade därvid förståelse för att förslag om ny organisation borde anstå till dess pågående omorganisation av de centrala staberna har utvärderats.

Jag vill också erinra om att riksdagens beslut om försvarsmaktens centrala ledning m.m. (prop. 1977/78:63, FöU 9, rskr 174) bl.a. innebar att överbefälhavarens programsamordnande roll skulle stärkas.

I prop. 1983/84:112 (s. 21) anmälde jag att regeringen i december 1983 uppdragit åt överbefälhavaren att redovisa sådana förändringar i organisation och arbetsformer inom och mellan de centrala staberna som bör vidtas för att stärka överbefälhavarens programsamordnande roll.

Överbefälhavaren har i september 1984 redovisat sitt uppdrag och föreslagit, utöver åtgärder som det ankommer på överbefälhavaren atl själv besluta om, bl.a. att ett nytt anslag för forskning och utveckling inrättas inom huvudprogrammet Operativ ledning m. m., ändrade former för programplaneringen och anslagsframställningar, samt att befogenheter inom byggnads- och anläggningsområdet delegeras. Mot bakgrund av detta hemställer jag i det följande (s. 139) alt regeringen föreslår riksdagen att ett nytl förslagsanslag för forskning och utveckling inom huvudprogrammet Ope-rafiv ledning m. m. fr. o. m. budgetåret 1985/86 förs upp på statsbudgeten. Regeringen har dessutom i december 1984 uppdragit åt överbefälhavaren att lämna närmare underlag till precisering av de åtgärder som kräver regeringens ställningstagande.

Dessa åtgärder syftar sålunda till att stärka överbefälhavarens programsamordnande roll. En samlad utvärdering av de åtgärder som vidtas beträffande de centrala staberna kommer att redovisas för regeringen i början av år 1986.

Behovet av yrkesbefäl

I prop. 1981/82: 102 om säkerhets- och försvarspolitiken samt totalförsvarets fortsatta utveckling (bil. 2 s. 94) anförde dåvarande statsrådet beträffande överbefälhavarens fredsorganisationsplan att det var nödvän-

Prop. 1984/85:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet                                         48

digt all minska rekryteringen av yrkesbefäl bl. a. för att anpassa befälstill-gångama till framtida behov och att en fördjupad undersökning snabbt borde göras av krigs- och fredsorganisationens behov av yrkesbefäl inom de tre försvarsgrenarna. Regeringen tillkallade i september 1982 en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av kraven på utbildning och kvalitet hos militära chefer m. m. Översynen som urspmngligen främst inriktades mot de befattningsskikt som är styrande för rekrytering och utbildning har genom tilläggsdirektiv i december 1983 (Dir. 1983:71) vidgats till atl omfatta beräkningar av minimibehovet av yrkesofficerare på alla nivåer i krigsorganisationen. Utredningen som har antagit namnet befälsbehovsutredningen beräknas komma att avge ett betänkande under febmari 1985.

I avvaktan på utredningens förslag är jag inte beredd att ta ställning till den planerade utvecklingen på lång sikt av antalet yrkesofficerare.

Avgångar av flygförare

Jag vill i detta sammanhang också något beröra de problem som sammanhänger med de civila flygbolagens rekrytering av flygförare från försvaret och som berör bemanningen av såväl stridsflygplan som helikoptrar.

Riksdagen beslutade i november 1980 (prop. 1980/81:6, TU 2, rskr 36) om riktlinjer för utbildningen av piloter för den civila luftfartens behov. Avsikten med utbildningen är att flygvapnet skall få behålla sina flygförare samtidigt som behovet av svenska civila piloter tillgodoses, främsl för flygbolaget Scandinavian Airlines System (SAS).

Regeringen har sedermera beslutat att en trafikflygarhögskola (TFHS) skall inrättas vid krigsflygskolan i Ljungbyhed. Skolan påbörjade sin verksamhet den 1 april 1984. De första eleverna (ca 15) kommer att utexamineras från skolan under senare delen av 1985. Kostnaderna för utbildning av dessa elever, för budgetåret 1984/85 beräknade till 18,4 milj.kr., bestrids helt i vad avser verksamheten vid TFHS av medel inom försvarets ram.

Under hösten 1984 har de civila flygbolagen visat väsentligt ökade behov att rekrytera flygförare från det svenska försvaret under 1985 och 1986. Avgångar av flygförare enligt de anmälda behoven leder till oacceptabla konsekvenser för försvaret. Såväl incidentberedskapen som förmågan till insatser vid övertaskande angrepp riskerar att i väsentlig grad nedgå. Vidare försämras utbildningsbetingelserna vid flygförbanden. Även flygsäkerheten kan komma att påverkas negativt. En översyn pågår nu av de problem som uppstår vid stora avgångar av flygförare från försvaret. Hur problemen skall lösas på såväl kort som lång sikt övervägs f. n. Jag har tagit initiativ lill överläggningar med berörda parter i denna fråga.

I detta sammanhang vill jag också anmäla att överbefälhavaren i mars 1984 har tillsatt en utredning avseende tjänstgöringsförhållanden och lönebestämmelser för flygtjänstgörande personal inom försvarsmakten. Vidare

Prop. 1984/85:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet                          49

har statens arbetsgivarverk under hösten 1984 fattat beslut om särskilda löneåtgärder för vissa flygförare. Under hand har också meddelats att statens arbetsgivarverk och överbefälhavaren i 1984 års L-ATF-förhandlingar ytteriigare har behandlat flygförarnas löneförhållanden.

En åtgärd för att minska övergångarna är enligt min mening att bättre anpassa elevantalet vid TFHS till de verkliga behoven. Det är härvid angeläget att i god fid få besked om de civila flygbolagens behov.

Utbildningen vid TFHS bör mot bakgmnd av det anförda utökas. Jag har därför under anslaget Dl. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet beräknat medel för en utökning av antalet elever vid TFHS för att möta de civila flygbolagens ökade rekryteringsbehov. Jag avser att i samarbete med berörda parter fortlöpande pröva ytterligare lösningar för att komma till rätta med problemen.

Personalfrågor

Jag tar här upp frågor som rör anställd personal,

Vid min anmälan av regeringens proposition 1983/84:112 om det militära försvarets fortsatta utveckling, m.m. utvecklade jag mina synpunkter på personalpolitiken inför 1980- och 1990-talen. Jag anförde bl.a. att genom en medveten och målinriktad satsning på personalåtgärder skapas en utvecklingspotential och en beredskap för att möta de krav som kommer att ställas på försvaret och dess personal på 1980- och 1990-talen. Jag anmälde också att det nu är angeläget att personalpolitiken inriktas mot att underlätta den nödvändiga personalminskningen.

Enligt min mening skulle en övergripande personalpolitik utgöra ett värdefullt instmment för ett fortsatt praktiskt arbete med utveckling av de personella resurserna. Jag anmälde i detta sammanhang att jag inom ramen för det personalpolitiska arbete som pågår i samhället i övrigt skulle låta utarbeta en övergripande personalpolitik inom främst områdena personalutveckling, personalrörlighet, arbetsmiljö samt samverkansformer. Under våren 1984 har jag därför tagit initiativ till en långsiktig, samordnad och principiell behandling av personalfrågorna inom hela försvarsdepartementets verksamhetsområde. I del fortsatta arbetet med dessa frågor kommer närmare kontakter att tas med berörda personalorganisationer och myndigheter, bl. a. i form av en brett upplagd konferens.

Arbetet inom utredningen om personal- och ekonomiadministrationen inom försvaret väntas avslutas under år 1985.

Frivilliga försvarsorganisationer

De frivilliga försvarsorganisationerna bidrar till försvarets trovärdighet och till dess fredsbevarande förmåga. Verksamheten stärker vårt totalförsvar och ger uttryck för folkets försvarsvilja. Intresset för den frivilliga försvarsverksamheten fortsätter att stiga och flera organisationer noterar ökat medlemsantal. Det är enligt min uppfattning viktigt att verksamheten 4    Riksdagen 1984185. I saml. Nr 100. Bilaga 6

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet                                        50

understöds och uppmuntras främst avseende de organisationer som rekryterar och utbildar personal för placering i totalförsvarets krigsorganisation. Härvidlag fyller den utredning som behandlar frivilligförsvarets förmåner m. m. en viktig funktion. Kommitténs arbete beräknas vara slutfört den 30 juni 1985. Jag vill i detta sammanhang även anmäla att Flygfältsingenjörs-föreningama genom beslut av regeringen har upptagits som frivillig försvarsorganisation.

Utveckling av informationssystem

Regeringen har i mars 1982 beslutat att försvarets rationaliseringsinstituts rapport Stmktur 90 med förslag till långsiktig inriktning av försvarets administrativa databehandling skall utgöra gmnden när del gäller utveckling av nya informationssystem och modernisering av äldre system. Förslaget innebär en standardisering och decentralisering av datorsystemen. Denna datakraftsstmktur benämns Stmktur 90. En första upphandling av datomtmstning för Stmktur 90 har genomförts under hösten 1984.

Regeringen har i mars 1982 också gett överbefälhavaren i uppdrag att redovisa möjligheterna att upprätta en förmedlingsfunktion för terminaler, smådatorer, skrivautomater m.m., att lämna förslag fill standardisering, handlingsregler för metodstöd, upphandlingsbestämmelser och utbildning inom ADB-området samt att redovisa planerade åtgärder inom området teknikupphandling.

Överbefälhavaren har mot bakgmnd av regeringens beslut om Stmktur 90 gett ut anvisningar för den tekniska inriktningen av ADB-verksamheten och i programplanen angett att den nya informationssystem- och dator-driftstmkturen skall vara väl etablerad år 1987.

1 samband med avrapporteringen av några av uppdragen till regeringen har överbefälhavaren aviserat förändringar beträffande roller och ansvarsfördelningen inom den centrala ADB-verksamheten. Av överbefälhavaren har försvarets materielverk fått ett samlat ansvar för samordning gentemot statskontoret för upphandling av ADB-utmstning inom försvarsmakten. Försvarets rationaliseringsinstituts samordningsroll gentemot statskontoret i anskaffningsfrågor upphörde därmed.

Regeringen gav i mars 1984 överbefälhavaren i uppdrag att komma med förslag till hur ADB-verksamhetens ledning och stöd skall organiseras inom det militära försvaret. Härvid skall bl. a. redovisas förslag till hur det nuvarande stora konsultberoendet inom ADB-området vad gäller ledning och utveckling av viktigare projekt skall kunna minskas. Uppdraget skall redovisas den 1 april 1985. Jag räknar med att förslag skall kunna föreläggas riksdagen i anslutning till 1986 års budgetproposition.

Överbefälhavaren fick också i uppdrag i mars 1984 att redovisa en samlad plan för utveckling och revidering av administrativa datasystem. Av planen skall det bl. a. framgå hur äldre system bör behandlas i samband med övergång till Struktur 90 och hur de olika systemen inom disponibla

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                         51

resurser bör användas. Överbefälhavaren beräknas redovisa en sådan plan i mars 1985.

Regeringen har i juli 1984 gett statskontoret ett uppdrag om planer för administrativ utveckling och ADB-användning. Bl.a. omfattar uppdraget att utarbeta ett förslag till ny handläggnings- och beslutsordning för statliga ADB-invesleringar. Avrapportering skall ske den 31 januari 1985.

5.3.4 Hemställan

Jag hemställer atl regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört i fråga om krigsorganisationens utveckling m.m., besparingsprogrammet, fredsorganisationens utveckling, personalfrågor, frivilliga försvarsorganisationer och utveckling av informationssystem.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet                                    52

5.4 Ubåtsskydd

5.4.1 Bakgrund

Ubåtsskyddet utvecklas och förstärks f. n. med den inriktning som riksdagen godkände i december 1983 (prop. 1983/84:25 bil. 2, FöU 9, rskr 118).

1 prop. 1983/84:112 om det militära försvarets fortsatta utveckling, m. m. anmälde jag min avsikt att föreslå regeringen att ge överbefälhavaren anvisningar om alt utarbeta en samlad plan för den fortsatta uppbyggnaden av ubåtsskyddel.

Den 28 juni 1984 lämnade regeringen uppdrag och anvisningar för denna planering av ubåtsskyddets fortsatta uppbyggnad och inriktning. Överbefälhavaren redovisade detta uppdrag den 26 oktober 1984.

5.4.2 Överbefälhavarens plan för ubåtsskyddets inriktning

Överbefälhavaren konstaterar i sin plan för ubåtsskyddels inriktning att ubåtshotet i fred riktar sig mol vår territoriella integritet och trovärdigheten i vår säkerhetspolitik och kan också påverka förutsättningarna för vårt invasionsförsvar.

För försvarsmaktens möjligheter att stödja svensk säkerhetspolitik är förmågan att upprätthålla ett trovärdigt invasionsförsvar av gmndläggande betydelse. För detta krävs att försvarsmakten fortlöpande anpassas till utvecklingen i omvärlden. Ubålshotet i vid mening ställer därvidlag nya krav på försvarsmaktens förmåga.

Situationen i vårt närområde präglas enligt överbefälhavaren bl. a. av den sedan lång tid pågående undervattensverksamheten innanför vår territorialgräns. Verksamhetens omfattning och de risker främmande makt uppenbarligen är beredd att ta kan lyda på att motiven inte endast är av begränsad art. Om verksamheten ingår i krigsförberedelser är den en del i en väsentligt störte verksamhet. Ubåtsskyddsåtgärder i fred kan då bidra till att försvåra en invasion men måste värderas inom ramen för vårt samlade invasionsförsvar.

Indikationer på främmande undervattensverksamhet under åren visar tydliga tecken på att stora ubåtar har uppträtt inom svenskt terrilorialhav och att främst miniubåtar tränger långt in på sjöterritoriet. Indikationer har erhållits som visar på undervattensverksamhet i anslulning till och i våra hamnar, marina basområden samt i övrigt inom kust- och skärgårdsområden. Undervattensverksamheten har även indikerats inom andra områden.

Oavsett syftena med denna verksamhet på vårt territorium har inträffade incidenter på ett tydligt sätt visat att vi i dag har otillräckliga resurser att hävda vår territoriella integritet. Det är av gmndläggande säkerhetspolitisk

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet                                        53

betydelse att vi så snabbt som möjligt skapar ett sådant ubåtsskydd att vår avhållande förmåga mot främmande undervattensverksamhet står i rimlig proportion till hur vi löser andra uppgifter för försvarsmakten.

Enligt överbefälhavaren är det i dag inte möjligt att klarlägga vilka ubåtsskyddsresurser som på sikt kommer att erfordras för att uppnå en tillräckligt avhållande förmåga. Ytterst avgörs detta av den eller de makter som kränker vårt territorium. Det kommer att erfordras ytterligare studier för att närmare klarlägga vilken långsiktig ambitionsnivå som bör gälla för ubåtsskyddet. Sådana studier måste genomföras inom ramen för perspek-tivplanearbetet.

De långsiktiga avvägningsproblemen får dock inte hindra oss atl i närtid vidta åtgärder som så snabbt och effektivt som möjligt leder till påtaglig effekthöjning i vårt ubåtsskydd. Överbefälhavaren konstaterar att de åtgärder som hittills vidtagits är rikfiga men otillräckliga.

Vår långa kust tillsammans med ett svårbemästrat hot innebär att behovet av ubåtsskyddsresurser är stort i fred, under beredskapstillstånd och i krig. Begränsade ekonomiska resurser innebär atl endast del av behoven kan tillgodoses. Detta medför även att en prioritering av ubåtsskyddsresur-serna till tid och plats blir nödvändig.

Möjligheterna att upptäcka kränkande ubåtar är störst när de uppehåller sig på eller passerar lertitorialhavet. Vi måste dock enligt överbefälhavaren räkna med att ubåtar även fortsättningsvis oupptäckta kan tränga in på inre vatten och indikeras först där. Behov föreligger därför att kunna lokalisera, identifiera och avvisa ubåtar över hela sjöterritoriet.

Ubåtsskyddet måste ha en sådan flexibilitet att en avskräckande effekt kan skapas varhelst kränkningar indikeras. Vissa områden är av sådan betydelse att ständig övervakning med hög upptäcktssannolikhet krävs redan i fred.

Överbefälhavaren prioriterar mot denna bakgmnd ubåtsskyddssystem som kan övervaka territorialhavet och särskilt viktiga områden samt som kan lokalisera och göra vapeninsats över hela sjöterritoriet. Systemet måste byggas upp genom en kombination av rörliga och lokalt bundna system.

Överbefälhavaren har inriktat planeringen så att helikoptrar, flygplan och ubåtar förses med nya spaningssystem. Den planerade anskaffningen av ytterligare fyra kustkorvetter tidigareläggs. De förses med system som gör dem lämpade att verka i alla omgivande farvatten. Palrullbåtar och vedettbåtar förses med hydrofonsystem och kustartilleriförbandens bevaknings- och mineringssystem byggs ut med ubåtsskyddskapacitet. Utvecklingen av nya upptäcktsmetoder och vapen forceras.

Samordningen mellan olika vapensystem i det direkta ubåtsskyddel måste även förbättras enligt överbefälhavaren.

Överbefälhavarens planering för förstärkning av ubåtsskyddet utgår från förslag som chefen för marinen redovisat. Trots betydande omplaneringar

Prop. 1984/85:100   Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                        54

inom marinen har enligt överbefälhavaren inte en tillräcklig nivå för ubåtsskyddet kunnat nås. Överbefälhavaren har därför kompletterat chefens för marinen åtgärder så att huvuddelen av den befinlliga och planerade organisationen av röriiga enheter kan ges en likartad kvalitetsnivå och att vissa ytteriigare satsningar görs inom de lokalt bundna systemen. Med hänsyn till angelägenhetsgraden i dessa åtgärder har överbefälhavaren omfördelat resurser från främst armén och flygvapnet.

Överbefälhavaren anser att snabba och kraftfulla åtgärder inom ubåtsskyddet är så viktiga att det blir nödvändigt atl acceptera ambitionssänkningar inom andra funktioner. De åtgärder som nu föreslås syftar dock till att förstärka det samlade invasionsförsvaret saml försvarets förmåga att på etl trovärdigt sätt stödja den svenska säkerhetspolitiken.

Möjliga samverkansformer med civila myndigheter kommer att studeras i det fortsatta arbetet och redovisas till regeringen i särskild ordning.

Inom området forskning, försök och utveckling kommer överbefälhavaren att ge berörda myndigheter i uppdrag att utarbeta planer för priorilerade åtgärder i närtid.

5.4.3 Föredragandens överväganden

Kränkningar av svenskt territorium kan aldrig accepteras.

Trovärdigheten för vår alliansfria politik syftande till neutralitet i krig grundläggs i fred. Vårt militära försvar skall redan i fred genom sin styrka och sitt agerande bidra lill omvärldens respekt för vår förmåga och vilja all försvara vårt territorium och våra vitala intressen.

Det kan mot denna bakgrund oberoende av bakomliggande motiv aldrig accepteras att främmande stridskrafter uppträder på svenskt territorium i strid med våra tillträdesbestämmelser. Ubåtsskyddsåtgärderna måste ges ett innehåll som i närtid säkerställer respekt för och tilltro lill vår vilja och förmåga alt slå vakt om våra säkerhetspolitiska intressen.

Som jag har angett i avsnitt 3 angående säkerhetspolitiska överväganden kräver respekten för vår säkerhetspolitiska linje att vi redan i fredstid ingriper med största fasthet mot kränkningar av vårt territorium. Det är vår bestämda föresats att med alla till buds stående medel hävda Sveriges territoriella integritet. Regeringen kommer inte att tveka att ingripa mot den eller dem som kan komma att kränka svenskt territorium. Målet är och förblir alt förmå främmande makter att avstå från kränkningar, under fred såväl som under krig då Sverige är neutralt.

Det är enligt min mening särskilt angelägel att motverka sådan främmande illegal undervattensverksamhet som kan försvaga totalförsvarets förmåga att verka under neutralitet och i krig. Därvid måste särskild uppmärksamhet ägnas våra viktigaste kustområden.

Jag finner det viktigt, utifrån dessa överväganden, att åtgärder för alt förbättra ubåtsskyddet snabbt vidtas. Hittills fattade beslut kommer att

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                      55

medföra en betydande förstärkning. Jag anser dock att osäkerheten om nu föreslagna ubåtsskyddsåtgärders effekt i förhållande till kostnaderna och den framtida omfattningen och karaktären av främmande illegal undervattensverksamhet på svenskt område gör att det inte är möjligt atl i dag binda sig för en långsiktig avvägning mellan ubåtsskydd och andra funktioner inom försvaret.

Enligt min mening kan den plan som överbefälhavaren nu har redovisat i sina huvuddrag ligga till gmnd för planeringen av ubåtsskyddsverksamhe-len på kort sikt. Jag finner det särskilt angelägel all förmågan lill spaning och övervakning ges hög prioritet samt att resurserna i övrigl för ubåtsskyddsverksamhet vidareutvecklas. Jag utgår vidare från att planen kommer att revideras i takt med atl forskning och utveckling, fortsatt ubåtsskyddsverksamhet m.m. ger ökade kunskaper om hur ubåtsskyddet bäst bör utformas. Jag delar överbefälhavarens bedömning att det inte är möjligt all nu klarlägga vilka ubåtsskyddsresurser som på sikt kommer att erfordras för att uppnå en tillräckligt avhållande förmåga. 1984 års försvarskommittés förslag bör vara utgångspunkter för en bedömning av det långsiktiga behovet av resurser för ubåtsskydd. Jag förutsätter att försvarskommittén även bedömer vilka resurser som bör inriktas mot ubåtsskydd i relation till andra funktioner inom försvaret.

En viktig grund för fortsatta ställningstaganden inom ubåtsskyddet kommer att utgöras av framtida forskningsrön. Forskningen kring nya upptäcktsmetoder och vapen bör därför enligt min mening prioriteras i närtid.

Enligt min mening bör slutlig ställning till utbildningssystemet inom marinen tas i samband med 1987 års försvarsbeslut, då den långsiktiga inriktningen av ubåtsskyddel har studerats yllerligare. Ubåtsskyddel tillförs dock successivt ny materiel. Enligt min mening är det angeläget all utbildningen av personal för de nya systemen och den nya materielen bedrivs med en sådan ambitionsnivå att materielens operativa tillgänglighet inle fördröjs av utbildningsskäl.

Överbefälhavaren konstaterar atl gällande personal- och värnpliktsramar för marinen inte är dimensionerade för den utökade freds- och krigsorganisatoriska verksamhet som ubåtsskyddel innebär. Överbefälhavaren föreslår att behovet av personal tillgodoses genom att personalramen successivt fram till budgetåret 1991/92 utökas med 125 personår. Mot detta ökade behov måste dock vägas ytterligare möjliga rationaliseringar och uppgiftsförändringar inom marinen i övrigt. Bl.a. måste förslagen från befälsbehovsutredningen om det långsikliga behovet av befäl i krigs- och fredsorganisafionen beaktas. Jag är därför inte nu beredd att ta ställning till den utökning av yrkesofficerare inom marinen som framgår av överbefälhavarens planering.

Jag anser i likhet med överbefälhavaren, all ubåtsskyddsverksamheten bör ledas inom ramen för försvarsmaktens ordinarie ledningssystem. En av cheferna på lägre regional nivå bör, beroende på lägel i varje särskilt

Prop. 1984/85:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet                          56

fall, av militärbefälhavaren utses att med befalsrätt ansvara för samordning av ubåtsskyddet.

Överbefälhavaren har även i uppdrag att studera vissa frågor som inte behandlats i överbefälhavarens plan, bl. a. samverkan mellan militära och civila myndigheter, säkerhets- och sekretessfrågor inom ubåtsskyddet, informationsfrågor mellan myndigheter och gentemot allmänheten. Dessa frågor kommer att redovisas för regeringen under våren 1985.

5.4.4 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bereder riksdagen tillfälle

atl ta del av vad jag har anfört om ubåtsskydd.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                     57

5.5 JAS-projektet

5.5.1 Bakgrund

I enlighet med riksdagens beslut i juni 1982 (prop. 1981/82; 102 bil. 2, FöU 18, rskr 374) om riktlinjer för utveckling och anskaffning av JAS-systemet skall regeringen årligen i anslutning till budgetpropositionen orientera riksdagen om läget inom JAS-projektet. Grunden för JAS-projek-tets värdering är riksdagsbeslutet om riktlinjer för JAS-projektet fram till år 2000 (prop. 1982/83:119, FöU 9, rskr 271). I propositionen om det militära försvarets fortsatta utveckling, m.m. våren 1984 (prop. 1983/84:112, FöU 20, rskr 348) redovisades läget inom JAS-projektet efter den första projekt värderingen. Överbefälhavaren har med underlag från chefen för flygvapnet och försvarets materielverk lämnat en rapport till regeringen om läget inom JAS-projektet för tiden fram till den 1 juh 1984.

5.5.2 De ekonomiska förutsättningarna för projektet

I enlighet med riksdagens beslut våren 1983 (prop. 1982/83; 119, FöU 9, rskr 271) är planeringsramen för projektet fram till år 2000 24,9 miljarder kr. i prisläget februari 1981. JAS-projektet följer vidare samma regler för priskompensation som all annan materiel inom försvarsmakten. Enligt riksdagens beslut under våren 1984 om det militära försvarets fortsatta utveckling m. m. (prop. 1983/84:112, FöU 20, rskr 348) skall den militära ramen ökas med 600 milj. kr. i prisläget febmari 1983 för att bl. a. kompensera försvaret för den kraftiga ökning av vissa växelkurser, särskilt kursen på dollar, som har skett efter 1982 års försvarsbeslut.

Överbefälhavaren anger i sin rapport att planeringsramen för JAS-projektet inkl. prisreserver enligt gällande beräkningsmetoder uppgår till 36,6 miljarder kr. i prisläget febmari 1984. Överbefälhavaren anför vidare alt planeringen för JAS-projektet i likhet med övrig planering ulgår från en dollarkurs om 8:00 kr. De av överbefälhavaren presenterade kostnaderna för JAS-projektet beräknas uppgå till 37,3 miljarder kr. i prisläget febmari 1984. Dessa kostnader utgår från en planeringsram för projektet som i prisläget februari 1981 är 800 milj. kr. större än den ram som riksdagen har fastställt. Överbefälhavaren har fått i uppgift att lämna förslag till åtgärder för att reducera kostnaderna med motsvarande belopp samt övriga nödvändiga anpassningsåtgärder. I prop. 1983/84; 112, efter den första projektvärderingen, redovisades exempel på åtgärder som kan vidtas för atl anpassa projektet fill den fastställda planeringsramen. I likhet med överbefälhavaren anser jag att beslut inte ännu behöver fattas om sådana åtgärder.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                        58

5.5.3 Teknisk värdering av projektet

I överbefälhavarens rapport redovisar försvarets materielverk den tekniska värderingen av projektet. Rapporten bygger på ett slort antal granskningar av del tekniska underiagel för utvecklingsarbetet och visar sammanfattningsvis atl JAS-projektet i stort följer uppgjorda planer samt all avsedda flygtekniska prestanda i allt väsentligt kan uppnås.

Flygplanets yttre geometri har fastställts. Vindtunnelprov har genomförts med gott resultat. Preliminära beräkningar av flygplanets flygegenskaper är tillfredsställande. Flygplanets vikt överstiger f n. något specifi-kafionskraven. Ett speciellt program för att minska vikten har därför påbörjats.

Arbetet med motorn (RM 12) fortsätter enligt plan. Fågelkollisionsprov med modifierad fläkt har genomförts med gott resultat. Under juni 1984 påbörjades prov med den första RM 12-motorn. Uppmätta värden från proven är i vissa avseenden bättre än vad motorspecifikationen kräver.

En viss ökning av leveranstiderna för elektronikkomponenter kan konstateras. Industrin försöker motverka detta genom att söka alternativa leverantörer. Gemensamma rutiner för kvalitetsstyrning av programvara har tagits fram.

Underieverantörer har valts till nästan samtliga i flygplanet ingående delsystem. Detaljtillverkning för provföremål har påbörjats. Kontrakte-rade direktleverantörer följer i alll väsentligt uppgjorda planer.

I den föregående redovisningen (prop. 1983/84:112) konstaterades bl. a. en viss försening av projektet. Jag framhöll därvid att det är väsentligt att Industrigmppen JAS (IG JAS) ökar sina ansträngningar för att återta de inträffade förseningarna. Av överbefälhavarens rapport framgår dock att projektet ytterligare har försenats något. Överbefälhavaren framhåller, att kraftfulla åtgärder måste vidtas för att återta förseningarna. Även jag vill kraftigt understryka behovet av att projektet återförs till den fastställda tidsplanen. Jag fömtsätter också att försvarets materielverk noga följer industrins ansträngningar i detta avseende. En forcering av arbetet får emellertid inte medföra att den tekniska målsättningen eftersatts.

Beträffande programmet för beväpning av flygplan JAS 39 redovisas i rapporten vissa svårigheter att uppnå en väl avvägd integration för vissa planerade vapen. För några av vapenalternativen saknas nämligen f.n. erforderliga data för integrationsarbetet. Jag vill erinra om att förseningar och förändringar i integrationsarbetet kan komma att medföra ökade kostnader inom JAS-programmet. Jag utgår från att staber och myndigheter noga beaktar detta i planeringen för beväpning av flygplanet.

Jag konstaterar mot bakgmnd av det presenterade underlaget att projektet i stort följer uppgjorda planer om än med vissa förseningar. Beträffande de tekniska problem som här har redovisats delar jag överbefälhavarens, chefens för flygvapnet och försvarets materielverks bedömning att dessa i

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                         59

huvudsak är av normal omfattning för det tidsskede i vilket projektet nu befinner sig. För vapenprogrammet krävs dock en målmedveten satsning av staber och myndigheter så atl underlag för integralionsarbetet kan tas fram i tid. Det är härvid väsenlligl atl inom ramen för detta arbete alternativa lösningar för den planerade beväpningen noga prövas och värderas.

5.5.4 Vissa industripolitiska aspekter på projektet

Av de 800 nya arbetstillfällen som utlovades fram lill år 1987 av företagen bakom Industrigruppen JAS (IG JAS) i samband med JAS-beslutet har, enligt den årsrapport som är överlämnad till min kollega i industridepartementet, ca 320 hittills inrättats. Totalt har beslut fatlats om 870 nya arbetstillfällen, varav ca 560 skall tillkomma genom att arbetsuppgifter förs från utlandet till Sverige. Investeringar pågår för bl. a. dessa.

I början av 1985 kommer en ny bilglasfabrik, med 45 arbetstillfällen, att inleda sin verksamhet i Svappavaara. Vidare har i Luleå datorprogramverksamhet påbörjats i ett nytt förelag som skall ge sysselsättning ål ca 50 personer.

I övrigt har avtal slutits om industriell samverkan och en rad nya kontakter etablerats mellan svenska företag och utländska underleverantörer till IG JAS. Dessa avtal och kontakter kommer all leda fill framtida samarbete och exportaffärer.

5.5.5 Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om JAS-projektet.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                     60

5.6 Vissa frågor rörande försvarsindustrin

5.6.1 Överbefälhavaren

Överbefälhavaren framhåller i sin programplan för det militära försvaret för perioden 1985/86-1989/90 att förmågan att inom landet utveckla, tillverka och underhålla försvarsmateriel har stor betydelse för vår säkerhetspolitiska trovärdighet. Tillgången till en kvalificerad svensk försvarsindustri gör det möjligt att utforma förband och system med särskild hänsyn fill våra försvarsbetingelser. Trots stark utländsk konkurrens har beställningarna till övervägande del kontrakterats hos svensk industri.

Överbefälhavaren bedömer att det ekonomiska utrymmet för nya materielbeställningar inom försvaret är litet. Detta försvårar för svensk industri att behålla bredden på försvarsmaterielproduktionen. Orsaken härtill är det förändrade ekonomiska utrymmet för försvaret sedan slutet av 1960-ta-let i kombination med allt dyrare teknik. Materielens livslängd ökar. Dessutom förlängs livslängden av ekonomiska skäl i stället för att ny materiel anskaffas. Detta medför att längre tid förflyter mellan anskaffningsfillfäl-lena. Konkurrenssituationen för svensk industri försvåras därmed.

Den internationella handeln med teknik har ökat i omfattning. Denna handel har i ökande grad kommit att integreras med utrikes- och säkerhetspolitiken och omges med olika restriktioner. Beträffande vissa komponenter och delsystem kommer vi i högre grad att bli beroende av den internationella marknaden. Att kunna värdera möjhgheterna till och betydelsen av framtida tekniköverföring — tekniskt, ekonomiskt, säkerhetspolitiskt -innebär därför delvis nya och ökade krav på såväl försvarssektorns myndigheter som på industrin.

I de fall där inhemsk kapacitet för utveckling och produktion av försvarsmateriel är särskilt angelägen har planeringen, med beaktande av försvarsmaktens behov, därför så långt möjligt tidsmässigt anpassats till företagens aktuella beläggningssituation. Sålunda har t. ex. beställningar till varvsindustrin tidigarelagis och leveranstakten av granater minskats för att bättre passa industrins behov av kontinuerlig produktion och leveranser av bandvagnar förändrats för att medge export.

Överbefälhavaren framhåller att robotindustrin har fått beställningar för att säkerställa viss kompetens. Överbefälhavaren kommer att i särskild ordning till regeringen redovisa beslutsunderlag avseende fortsatt robotanskaffning och de åtgärder, som överbefälhavaren anser erfordras för att säkerställa en lämplig inhemsk kompetens inom detta område.

Inom området elektronik och telemateriel får den allmänt sett minskande materielanskaffningen för merparten av företag med bred inrikining inte några stora konsekvenser. För vissa företag med smal flygelektronisk

Prop. 1984/85:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet                          61

inriktning blir neddragningarna mer kännbara och kan snabbt medföra allvarliga problem. Enligt överbefälhavaren bör dock pågående utredningar inom bl. a. informationsteknologi- och mikroelektronikområdet bidra fill att vinna ökad klarhet om erforderlig framtida kompetens.

Överbefälhavaren anger att beställningsvolymen av fartyg och båtar har ökat sedan föregående års programplan genom att kustkorvett 90 tidigarelagis ett år och att transportbåtar till amfibieförbanden anskaffas i en snabbare takt. Däremot minskas beställningarna av fartygsunderhåll redan fr.o.m. budgetåret 1985/86.

Enligt överbefälhavaren har vissa insatser gjorts för att behålla en fortsatt och jämn produktionskapacitet inom kmt- och sprängämnesindustrierna. Kraven på produktionen i krig och fred kommer att granskas närmare. Överbefälhavaren anser att nuvarande planering kan innebära en omställning för ammunitionsindustrin i framtiden.

Även om vissa industrisektorers beläggningssituation till del har kunnat beaklas i planeringen, kan enligt överbefälhavaren en jämn och kontinuerlig beläggning inte garanteras. Försvarsindustrins överlevnadsmöjligheter blir vid en minskad beställningsvolym i hög grad beroende av dess förmåga att anpassa sig till försvarets behov, exportfömtsättningar och civila behov.

5.6.2 Föredragandens överväganden

Till gmnd för inriktningen av den svenska försvarsindustrin ligger 1982 års försvarsbeslut (prop. 1981/82; 102 bil. 2, FöU 18, rskr 374) med den inriktning som statsmaktema gav detta beslut under våren 1983 (prop. 1982/83:100 bil. 6, FöU 9, rskr 271).

För vår säkerhetspolitiska trovärdighet och för försvarsmaktens utformning är det enligt min mening väsentligt att Sverige kan bedriva forskning samt ha en industriell kapacitet för att inom landet utveckla, fillverka och underhålla försvarsmateriel. Svensk försvarsindustri har således betydelse för våra strävanden att upprätthålla neutraliteten och integriteten. En egen försvarsindustri ger oss också möjligheter att välja en svensk försvarsprofil, där vi kan utveckla vapensystem som är anpassade till våra särskilda behov och förhållanden. En inhemsk försvarsindustri ger oss vidare möjligheter att inom vissa områden utveckla och tillverka försvarsmateriel när vi är avskurna från leveranser från utlandet. All upphandling av försvarsmateriel måste bedömas även med hänsyn lill dessa faktorer.

Det är väsentligt att i planeringen beakta konsekvenserna för industrin. Jag vill erinra om att 1984 års försvarskommitté särskilt skall överväga vilken framtida omfattning den inhemska kompetensen i fråga om forskning, utveckling och tillverkning för totalförsvaret bör ha.

I anvisningar till överbefälhavaren för perspektivplaneringen avseende det militära försvarets ulveckling efter budgetåret 1986/87 har regeringen

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet                                        62

med utgångspunkt i den militärtekniska utvecklingen närmare angett de områden inom vilka forskning, utveckling och tillverkning i första hand bör eftersträvas.

Jag delar i huvudsak överbefälhavarens syn på försvarsindustrins fortsatta utveckling.

De flesta systemen i försvaret är beroende av elektronik. För vissa system är elektronikandelen hög och den successiva tekniska förnyelsen avgörande för en godtagbar systemfunktion. Vapensystemens anpassning till våra speciella förhållanden bygger också på elektroniken. Jag anser mot denna bakgmnd att det är angeläget atl svensk elektronikindustri också i framtiden har kompetens för att utveckla och fillverka viktigare försvarsmateriel eller delar därav och kan göra det i konkurrens med utlandet. Enligt min mening bör därför möjlighetema för svensk industri att delta i störte upphandlingar av försvarsmateriel noga övervägas.

Det är vidare myckel viktigt att svensk industri har förmågan att utveckla kvalificerade robotar eller delsystem till robotar, t.ex. målsökare och styrsystem, som är anpassade för våra speciella förhållanden. Kostnaderna för utveckling och anskaffning av robotsystem är emellertid så höga att det kan bli nödvändigt att överväga dels en ökad specialisering vid val av robotar och funktioner inom robotsystemen, dels ett ökat industriellt samarbete inom detta område inom och utom landet. Vid utveckling av robotsystem är det angeläget att likartade behov så långt möjligt samordnas i robotfamiljer. 1 planeringen för kommande robotsysiem bör också noga studeras möjligheterna att vidareutveckla eller modifiera befinfiiga robotsystem inom försvarsmakten.

Jag vill i detta sammanhang nämna frågan om den kommande beväpningen av JAS-flygplanet. Enligt min mening måste mot bakgmnd av vad jag nyss har sagt svenska alternativ till beväpning noga studeras och prövas. En reell handlingsfrihet inför val av beväpningssystem skall finnas. Underlag för val av beväpning av flygplanet måste vara tillgängligt senast i samband med 1987 års försvarsbeslut. Inför detta beslut är det angeläget att berörda svenska försvarsindustrier presenterar reaUstiska alternativ, som kan utgöra underiag för fortsatt utveckling m. m.

5.6.3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om försvarsindustrin.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                    63

5.7 Försök med decentraliserad produktionsledning (DEPROL)

5.7.1 Inledning

I propositionen om försvarsmaktens centrala ledning m.m. (prop. 1978/79:111 bil. 3, FöU 25, rskr 331) angav dåvarande chefen för försvarsdepartementet att regeringen avsåg påbörja försöksverksamhet under budgetåret 1979/80 vid de fem arméförbanden inom Nedre Norrlands militärområde. Avsiklen var att förbanden skulle få betydligt större befogenheter att själva bestämma över den interna organisationen, fördelningen av personal, utbildningens uppläggning, vissa materielinköp och den lokala byggnadsverksamheten. Försöken skulle läggas upp så atl även förband ur marinen och flygvapnet skulle kunna anslutas.

Dåvarande departementschefen anförde också att antalet handläggare på central nivå inom försvarsmakten i hög grad skulle komma att minska under den kommande femårsperioden och att detta förhållande skulle medföra att åtskiUiga uppgifter måste lösas lokalt. Därigenom skulle besluten kunna fattas snabbare. Detta borde medföra ett ökat ansvarstagande och ett ökat engagemang, vilket i sin tur borde leda till ökad arbetstillfredsställelse och effektivitet. Det ökade lokala ansvaret skulle också medföra att möjligheter skulle skapas att förlägga tyngdpunkten i personalens medbestämmande till lokal nivå.

Regeringen gav den 18 januari 1979 ett uppdrag till överbefälhavaren beträffande försök med decentraliserad ledning av produktionen vid myndigheterna i Nedre Norrlands militärområde. Sedan överbefälhavaren i enlighet med uppdraget givit in en plan för utvidgat försök med decentraliserad produktionsledning inom Nedre Norrlands mihtärområde beslöt regeringen den 27 mars 1980 om fortsatt utveckling av försvarets ledningssystem - decentraliserad produktionsledning.

I propositionen om organisationen av försvarsmaktens högre regionala ledning m.m. (prop. 1979/80; 135, FöU 15, rskr 318) anförde dåvarande departementschefen bl. a. att en samlad utvärdering av försöken inte skulle vara klar förrän i början av år 1984.

5.7.2 Överbefälhavarens utvärdering av försöksverksamheten

Överbefälhavaren redovisade den 20 mars 1984 sina erfarenheter av försöksverksamheten där han bl. a. framhöll att DEPROL-försöken varit av värde för det totala decentraliseringsarbetet, och atl försöken kunde sägas ha verkat som en katalysator, dvs. de |hade gett upphov lill nya ideér och metoder. Vissa resultat i form av ekonomiska vinster och ökad arbetstillfredsställelse hade uppnåtts. De ekonomiska vinsterna var dock svåra

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                          64

atl konkretisera på grundval av föreliggande material. Vissa försök pågår fortfarande som överbefälhavaren avser att återkomma till i kommande årsredovisningar. Försökens påverkan på arbetssättet vid centrala myndigheter hade varit begränsad medan den varit större på regional nivå. Den centrala organisationen hade också haft svårt att hantera ett militärområde på ett avvikande sätt. Överbefälhavaren framhöll också att andra faktorer såsom överbefälhavarens fredsorganisationsplan, den nya befälsordningen (NBO), det generella organisationsbemyndigandet och verksamhetsförordningen hade påverkat decentraliseringen inom försvarsmakten i högre grad än försöken med DEPROL. Detta hade medfört att befogenheterna endast i begränsad omfattning var unika för Nedre Norrlands militärområde.

Överbefälhavaren bedömde att fortsatta försök inom Nedre Nortlands militärområde inte skulle komma atl leda till några radikalt nya idéer om decentraliseringsåtgärder. Med hänsyn till behovet att med kraft fortsäUa decentraliseringsarbetet inom hela försvarsmakten föreslog överbefälhavaren att försöksverksamheten skulle avslutas den 30 juni 1985.

Överbefälhavaren framhöll att erfarenheterna från försöken bör tas till vara i det allmänna decentraliseringsarbetet genom att de befogenheter som nu kan decentraliseras ges direkt och övriga befogenheter efter en snabb utvärdering, samt att de kunskaper och erfarenheter som samlats i Nedre Nortlands militärområde skulle ges spridning. Vidare ansåg överbefälhavaren att revideringen av anvisningarna för försvarets planerings- och ekonomisystem skulle ske bl. a. mot bakgrund av erfarenheterna av decentraliseringen inom Nedre Norrlands militärområde. Lämpligheten av decentralisering skulle komma att markeras, samt större uppmärksamhet skulle ägnas möjlighetema till delegering inom myndigheterna. Dämtöver skulle en utveckling ske av samverkan mellan produktions- och fackmyndigheter som syftade till en ökad decentralisering inom fackområdena, och hindrande regler klarläggas och avvecklas så långt som möjligt.

5.7.3 Föredragandens överväganden

Försvarets planerings- och ekonomisystem (FPE) är det grundläggande styrsystemet för försvarsmakten. Detta system medför stora möjligheter till decentralisering av beslutsbefogenheter. För att i praktiken få dessa möjligheter till decentralisering av beslutsbefogenheter, bl.a. till lokal nivå, belysta har försök genomförts inom Nedre Norrlands militärområde med syfte att bl. a. undersöka om ekonomiska vinster och ökad arbetstillfredsställelse kan erhållas. Överbefälhavaren redovisar att dessa mål har uppnåtts även om det varil svårt att konkretisera de ekonomiska vinsterna. Under försöksperioden har regeringen utfärdat förordningen (1983:276) om verksamheten inom försvarsmakten samt förordningen (1983: 277) om handläggning av ärenden, tjänstetillsättning m. m. inom försvarsmakten.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                        65

Genom dessa förordningar har en stor del av de beslutsbefogenheter som varil föremål för försöken utökats till att gälla hela försvarsmakten. Överbefälhavaren pekar på detta faktum och framför alt det vikliga nu är all genomföra decentraliseringen inom hela försvarsmakten. Han föreslår därför att försöken avslutas den 30 juni 1985. Jag delar överbefälhavarens uppfattning. Det är av stor vikt att de uppnådda resultaten och erfarenheterna omsätts till åtgärder inom hela försvarsmakten och att decenlralise-ringssträvandena i fortsättningen även inriktas mot att gälla hela försvarsmakten.

Det är min uppfattning att tyngdpunkten i del fortsatta arbetet bör läggas på att förändra synsättet i centrala staber och myndigheler. Jag anser att det fortfarande finns goda möjligheter atl reducera insamling av information och förenkla mtiner i övrigl, varvid arbetskraftsbehovet på den centrala nivån bör minskas ytterligare.

Den av överbefälhavaren föreslagna revideringen av anvisningarna för försvarets planerings- och ekonomisystem är angelägen och bör genomföras skyndsamt.

5.7.4 Hemställan

Jag hemställer alt regeringen bereder riksdagen tillfälle

atl ta del av vad jag har anfört om försök med decentralisering av produktionsledning.

5    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 6

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet                     66

5.8 Värnpliktsutbildning

Grundutbildningen av vämplikfiga genomförs enligt den inriktning som bestämdes i 1982 års försvarsbeslut. VärnpliktskuUama är f.n. relativt stora, varför fredsorganisationens grundutbildningskapacitet utnyttjas i huvudsak fullt ut.

Regeringen tillkallade i juni 1983 en särskild kommitté med uppdrag att lämna förslag till utgångspunkter för de fortsatta studiema av vämpliktsut-bildningens utformning inför 1987 års försvarsbeslut. Kommittén har i augusti 1984 till regeringen inlämnat betänkandet Värnplikten i framtiden (SOU 1984:71). I anslutning härtill redovisade kommittén också en av statistiska centralbyrån genomförd enkätundersökning bland värnpliktiga, publicerad under benämningen "Värnpliktiga tycker".

Kommittén har förordat fortsatta överväganden bl.a. vad gäller förslag om s. k. mllande utbildning, förstegsutbildning, mer "flexibel" värnpliktslagstiftning och — under viss del av utbildningen — ändrad veckoutbild-ningsrytm. Regeringen har genom beslut i oktober 1984 överlämnat kommitténs rapport och dess betänkande till 1984 års försvarskommitté samt utfärdat kompletterande anvisningar för fas B av perspektivplaneringen avseende det militära försvarets utveckling efter budgetårel 1986/87 enhgt vilka värnpliktsutbildningskommitténs förslag skall utgöra en utgångspunkt för överbefälhavarens analyser och överväganden härvidlag.

Regeringen har vidare gett försvarsgrenschefema i uppdrag att bedriva försök med s. k. förstegsulbildning för kompani- och pluionsbefälsuttagna värnpliktiga. Inom armén får försöksverksamheten bedrivas vid vissa förband som tillämpar utbildningsalternativ 2 med utryckning i slutet av augusti och utbildningsaltemativ 1 a med utryckning i slutet av mars. Försöken beräknas beröra ca 350 värnpliktiga. Inom marinen skall försöksverksamheten främst avse kustartilleriförbanden. Inom flygvapnet skall försöksverksamheten ske inom markförsvarsutbildningen. Försöksverksamheten får bedrivas under utbildningsåren 1985/86, 1986/87 och 1987/88, varvid erfarenheterna av de under utbildningsåret 1985/86 bedrivna försöken skall redovisas senast den 1 september 1986.

Repetitionsutbildningen måste bedrivas i den omfattning som fömtsaltes i 1982 års försvarsbeslut. Med vår relafivt sett korta gmndutbildning är detta nödvändigt bl.a. för alt befasta inlärda färdigheter och samträna förbanden så att dessa kan lösa sina uppgifter omedelbart efter mobilisering. Repetitionsutbildning i fillräcklig omfattning är också en fömtsättning för trovärdigheten i vårt vämpliktsförsvar.

Överbefälhavarens planering för repetitionsutbildningen är tillfredsställande beträffande armén och flygvapnet. Som jag tidigare konstaterat är däremot planeringen för marinens repetitionsulbildning otillräcklig. Ytter-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                         67

ligare resurser bör därför avsättas för repetitionsutbildning inom marinen under budgetårel 1985/86 och jag beräknar i det följande (s. 99) medel härför under anslaget C 1. Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet. Det är därvid mest väsentligt atl öva de förband, som inte normalt uppträder i en organisation liknande krigsorganisationen.

Som jag tidigare har anfört måste också den långsiktiga beredskapen för marinstridskrafterna tillgodoses. Därmed avserjag bl.a. repetitionsutbildningen, vilken under perioden i huvudsak måste återföras till den omfattning som angavs i 1982 års försvarssbeslul.

Den uppoffring som repetitionsutbildningen innebär för den enskilde måste motsvaras av väl förberedda och genomförda övningar. Enligt min mening kan bl.a. ett ökat medinflytande och medansvar genom ett förstärkt engagemang hos det krigsplacerade befälet också förbättra effektiviteten. Jag vill därför erinra om de försök med uppdelade krigsförbandsöv-ningar som riksdagen efter förslag i prop. 1983/84:59 har godtagit (FöU 10, rskr 119). Dessa försök, som berör högst 750 värnpliktiga och som genomförs fr.o.m den 1 mars 1984 t.o.m. den 30 juni 1986, bör förbättra det krigsplacerade befälets möjligheter att påverka planläggningen av krigsför-bandsövningen. Uppdelade krigsförbandsövningar bör också kunna minska behovet av anstånd för den värnpliktige.

Överbefälhavaren har anmält som sitt mål att göra repetitionsövningarna effektivare. Jag anser det vara angeläget att stödja denna strävan och avser att noga följa utvecklingen i detta avseende.

Jag övergår nu till att behandla frågan om utbildning av värnpliktiga för en musikpluton. Riksdagen biföll ijuli 1979 (FöU 1979/80:7, rskr 68) en hemställan från försvarsutskottet att ge regeringen till känna vad utskottet hade anfört om försöksverksamhet med musikplutoner. Av försvarsutskottets betänkande med anledning av en motion i ärendet (mot. 1978/79: 252) framgår bl. a. att utskottet inte hade någon erinran mot att en sådan försöksverksamhet anordnades i begränsad omfattning, under fömtsättning alt vämpliktsutbildningens primära mål inte åsidosattes. Försöksverksamheten borde inte förläggas fill Stockholm utan bedrivas på annan ort.

Med anledning av riksdagens beslut och med beaktande av skrivelser i ämnet från chefen för armén och regionmusiken uppdrog regeringen i augusti 1980 åt chefen för armén att genomföra försöken under tre budgetår och att senast den 1 september 1984 redovisa erfarenheterna av försöken och lämna förslag med anledning av dessa. Försöksverksamheten skulle förläggas fill Strängnäs, påbörjas senasl under budgetåret 1981/82 samt genomföras inom ramen för utbildning till krigsbefattning. Urvalet av värnpliktiga skulle ske efter frivilligt åtagande.

Regeringen har sedermera i avvaktan på chefens för armén redovisning föreskrivit att försöksverksamheten skall fortsätta under budgetåret 1984/85.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                         68

Chefen för armén har numera redovisat sina erfarenheter av försöken och anför därvid bl. a. att de varit mycket positiva. Musikaliskt har resultatet blivit över förväntan. Möjligheterna alt tillvarata och utveckla militär-musiklraditionen har med musikplutonens verksamhet avsevärt förbättrats. Plutonerna har med gott resultat utbildats även i vakttjänst. Arméchefen framhåller hämiöver bl.a. att plutonens framträdanden, såväl inom landet som i våra nordiska grannländer väckt berättigat uppseende och därvid framstått som en symbol för värnpliktsförsvarets kvalitet.

Mol bakgrund av de positiva resultaten av de genomförda försöken anser chefen för armén att den åriiga utbildningen av värnpliktiga för en musikpluion bör fortsätta även efter budgelåret 1984/85.

Chefen för armén har i sin rapport även redovisat erfarenheterna av försökens lokalisering. Erfarenheterna från verksamheten i Strängnäs visar att förutsättningarna för musikutbildning där inte motsvarar de möjligheter som finns i Stockholm. Möjlighelerna till musikframträdanden har huvudsakligen funnits i Stockholm eller i landet i övrigt.

På grund av det stora antalet högvaktsframträdanden och andra ceremonier i Stockholm har verksamheten åriigen under tre till fyra månader bedrivits därifrån. Eftersom dagliga resor under aktuell tid mellan Strängnäs och Stockholm dels innebär så stor tidsåtgång att nödvändiga förberedelser inte kan medhinnas med försämrad musikalisk kvalitet som följd, dels medför kostnader för resor och traktamenten anser chefen för armén att verksamheten i vart fall under nämnda del av året permanent bör organiseras i Stockholm. Regionmusiken betonar enligt chefen för armén för sin del att Stockholmsområdet är det enda lämpliga lokaliseringsalternativet. Med hänsyn till dels regeringens beslut som grundades på riksdagens uttalande i lokaliseringsfrågan, dels till det förhållandet att verksamheten fungerat väl i Strängnäs samt med beaktande av att kostnaderna för nödvändiga investeringar i Stockholmsområdet i vart fall på kort sikt innebär att verksamheten kan bedrivas billigare i Strängnäs, vill chefen för armén dock inte nu omlokalisera arméns musikpluton.

Jag har inte något att erinra mot chefens för armén uppfattning atl en musikpluton åriigen bör utbildas inom armén och vill understryka den positiva effekten av dess framträdanden såväl inom som utom landet bl. a. i vad avser synen på vårt värnpliktsförsvar. Beträffande lokaliseringen av utbildningen anser jag att det ankommer på chefen för armén att fatta de beslut som erfordras.

5.8.1 Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om värnpliktsutbildningen.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                    69

5.9 Värnpliktigas medinflytande

Enligt min mening är det av stor betydelse att den enskilde ges möjlighet att påverka sin utbildningssituation. De värnphktiga som vid inryckningen kommer från arbetslivet eller skolan har där vant sig vid arbetsformer som innehåller medinflytande och medansvar. Denna erfarenhet bör vi enligt min uppfattning ta till vara inom försvaret, även om också andra ledningsmetoder bör kunna tillämpas när situationen kräver det.

I syfte att ge de värnpliktiga ett förbättrat medinflytande har efterhand utvecklats ett system av speciella former och organ. Som etl resultat av den pariamentariskt sammansatta värnpliktsinflytandekommitténs arbete och betänkanden (Ds Fö 1979:2, 1981:3) gav den dåvarande regeringen 1982 vissa uppdrag i frågan till överbefälhavaren. Överbefälhavaren har nu inkommit med en redovisning av genomförda vidareutvecklingsåtgärder och förslag till vissa ändringar av de värnpliktigas medinflytande på central nivå. Överbefälhavarens arbete har bedrivits i en arbetsgrupp där representanler för försvarsgrenarna och för Sveriges centrala värnpliktsråd, f d. värnpliktiga arbetsgmppen, ingått.

För värnpliktigas medinflytande på lokal nivå har överbefälhavaren meddelat nya föreskrifter under våren 1984 att börja tillämpas efter hand som de värnpliktiga rycker in under innevarande utbildningsår. Strävan har därvid varit att föra ned medinflytandet så långt som möjligt i organisa-fionen och att utforma det så att det direkt berör de värnpliktiga och kan omsättas i deras egen utbildningsmiljö. De samverkansorgan som inrättas skall inte ersätta den ordinarie linjeorganisationen, utan ses som ett komplement till den kontinuerliga dialog som där fömtsälts äga rum. På plutonsnivå skall finnas en plutonens förtroendeman som utses i direkta val bland de värnpliktiga. Vidare skall i princip en gång per vecka plutonens timme genomföras. På kompaninivå skall utses en kompaniassistent och en ersättare för denne. Vid varje kompani skall finnas en kompaninämnd där de värnpliktiga är i majoritet. Vid varje förband eller skola skall finnas en förbandsnämnd där de värnpliktiga är i majoritet. De värnpliktiga skall ges möjlighet att förbereda sig inför förbandsnämndssammanträdet genom elt s. k. förmöte. De slag av frågor som skall vara föremål för samverkan i de olika organen finns förtecknade varvid också graden av medinflytande för de värnpliktiga redovisas. Härvid anges tre graderingar, som också närmare definieras, nämligen självbestämmande/beslutanderätt, obligatorisk samverkan och information.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                          70

Vad gäller värnpliktigas medinflytande i arbelsmiljöfrågor har överbefälhavaren meddelal särskilda föreskrifter. Härav framgår bl.a. att antalet värnpliktiga skyddsassistenter kraftigt har utökats till följd av att sådana numera skall utses plutonsvis.

Sedan år 1982 har de tidigare militärområdeskonferenserna för värnpliktiga, i enlighet med värnpliktsinflytandekommitténs förlag, ersatts med speciella försvarsgrensvisa konferenser. Av praktiska skäl genomförs chefens för armén konferenser militärområdesvis.

Den på riksnivå förekommande värnpliktskonferensen har utvärderats och dess former har diskuterats. Härvid har bl.a. diskuterats antalet ombud, hur dessa skall utses och i vilken mån valdeltagande vid väljande myndighet skulle påverka förbandets representation vid konferensen. Överbefälhavaren finner emellertid, bl.a. efter samråd med värnpliktsrådet, att hittillsvarande system i huvudsak är ändamålsenligt. En smärre ändring av regeringens bestämmelser om fördelning av ombud till konferensen förordas och innebär att det maximala antalet ombud minskas från ca 195 till ca 160. I övrigl förordar överbefälhavaren att de värnpliktiga själva, lokalt i samband med valverksamheten och centralt vid själva värnpliktskonferensen, stimuleras till att genomföra de åtgärder som kan förbättra konferensens effektivitet utan att bestämmelserna behöver förändras.

Det vid värnphktskonferensen valda värnplikisrådets verksamhet och organisation har diskuterats. Olika förslag bl.a. för förbättrad kontinuitet och förstärkta kansliresurser, har framförts under överbefälhavarens arbete. Överbefälhavaren föreslår härvid att en vid kansliet befintlig halvtidstjänst utökas till heltidstjänst och att medel härför anvisas. I övrigt menar överbefälhavaren att kontinuitetsproblem och resursfrågor bör kunna lösas av de värnpliktiga själva inom ramen för gällande bestämmelser och anvisade medel.

Jag har valt att här göra en tämligen fyllig redovisning av överbefälhavarens rapport över gjorda förändringar och förslag till åtgärder då jag, som jag sade inledningsvis, fäster stor vikt vid frågan om de värnpliktigas medinflytande. Enligt min uppfattning är vidtagna förändringar en utveckling av tidigare system och väl ägnade att föra medinflytandearbetet vidare. Jag avser att föreslå regeringen att vidta de förändringar vad gäller fördelning av ombud till värnpliktskonferensen som överbefälhavaren föreslagit.

De värnpliktigas medinflytande är ett område som måste kunna utvecklas och förändras i takt med att fömtsättningarna ändras. Utvecklingsarbetet får därför inte på något sätt betraktas som avslutat i och med vidtagna och av mig föreslagna åtgärder. Alltsedan år 1973 har överbefälhavarens olika utvecklingsuppdrag och bemyndiganden från regeringen rörande fördjupad företagsdemokrafi resp. medinflytande för värnpliktiga benämnts försöksverksamhet. Då hittillsvarande erfarenheter av bedrivna försök

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                         71

sålunda är goda anser jag nu tiden mogen atl med bibehållet sakinnehåll avsluta försöksverksamheten och därmed låta värnpliktsinflytandet ingå som en naturlig del i värnpliktsutbildningen.

5.9.1 Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

atl ta del av vad jag har anfört om de värnpliktigas medinflytande.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                     72

5.10 Värnpliktsförmåner

Ett värnpliktsförsvar medför med nödvändighet uppoffringar för den enskilde tjänstepliktige och dennes närmaste omgivning. De ekonomiska uppoffringarna får dock inte bli sådana att den tjänstepliktige och hans anhöriga tvingas leva på en nivå som understiger vad som kan uppfattas som rimlig. Del skulle enligt min mening motverka ett gott utbildningsresultat och verka hämmande på försvarsviljan i samhället.

De mål för värnpliktsförmånernas utveckling som regeringen angav i prop. 1982/83; 115 står fast och min strävan är att, inom ramen för de ekonomiska resurser som kan avsättas härför, fortlöpande förbättra de värnpliktigas förmåner.

Jag föreslår att värnpliktiga under grundutbildning får höjd dagersättning med 2 kr. Dagersättningen blir därmed 25 kr. Efter 230, 300 och 360 tjänstgöringsdagar utgår som tidigare tillägg till dagersättningen med 15, 30 resp. 60 kr. Vidare föreslår jag att det sedan år 1979 oförändrade utryckningsbidraget höjs med 500 kr. från 1 500 till 2 000 kr.

Efter förslag i prop. 1982/83; 115 infördes ett tillägg till bostadsbidraget. Detta tillägg är 60 kr. per månad och betalas till den som är berättigad till bostadsbidrag men ej uppbär familjepenning. Tillägget är tänkt som en ersättning för till följd av bostadsinnehavet nödvändiga kringkostnader såsom exempelvis hemförsäkring, fasta avgifter för telefon, el m. m. Enligt vad jag har inhämtat räcker inle hittillsvarande belopp för att täcka avsedda ändamål. Jag förordar därför en höjning av tillägget lill bostadsbidrag från 60 lill 150 kr. Den behovsprövade familjepenningens maximibelopp bör höjas med 300 kr. per månad för hustm och 75 kr. per månad för barn till 1 860 resp. 855 kr. Förordade förbättringar av familjepenning och ullägg till bostadsbidrag kräver ändring i familjebidragslagen (1978:520).

Förslag till lag om ändring i familjebidragslagen har upprättats inom försvarsdepartementet och bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 6.1. Med hänsyn till att lagstiftningsfrågan är av tekniskt enkel beskaffenhet torde lagrådets hörande i ärendet sakna betydelse.

De förbättringar av värnpliktsförmånerna som jag förordar kostar ca 60 milj. kr. och bör genomföras den I juli 1985.

Beträffande utryckningsbidraget förordar jag dock atl det högre beloppet får tillämpas räknat fr. o. m. den 1 januari 1985. Detta kostar ca 16 milj. kr. under innevarande budgetår och bör täckas genom omfördelning inom utgiftsramen för det militära försvaret.

I lillämpliga delar bör förbättringarna också gälla andra som uppbär ersättning enligt samma gmnder som de vämplikfiga.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 6    Försvarsdepartementet                     73

5.10.1 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen alt

1.         antaga   förslaget   till   lag   om   ändring   i   familjebidragslagen (1978:520),

2.         godkänna vad jag i övrigt har förordat om förmåner åt värnpliktiga.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                     74

5.11 Ekonomiska resurser för det militära försvaret

5.11.1 Planeringsram för perioden 1985/86-1989/90

Överbefälhavaren

Överbefälhavaren konstaterar i sin programplan för perioden 1985/86-1989/90 (ÖB 85-90) att riksdagen beslutat om en höjning av utgiftsramen för det militära försvaret med 600 milj. kr. i prisläget febmari 1983 fr. o. m. budgetåret 1984/85 samt att detta beslut också innebar atl försvarsprisindex (FPI) för återstoden av innevarande försvarsbeslutsperiod kommer att kompletteras med hänsyn till växelkurs- och prisutvecklingen för de inköp som görs utomlands. Överbefälhavaren hänvisar också till den politiska överenskommelse som låg till gmnd för regeringens proposition och till den metod för komplettering av FPI som utarbetats inom regeringskansliet. Under överiäggningarnas gång tog man enligt överbefälhavaren ställning till principerna för kompletteringen men konstaterade att justeringar skulle kunna göras för att få en beräkningsmetod som överensstämde med intenfionema i överenskommelsen. Överbefälhavaren har därför valt att vid sin prisuppräkning använda en i vissa avseenden modifierad beräkningsmetod som innebär att det militära försvarets planeringsram räknats upp med 5,56% mellan pris- och lönelägena i febmari 1983 och febmari 1984.

Överbefälhavaren har vidare som grund för sin planering för perioden efter budgetåret 1986/87 förutsatt en höjning av den årliga ramen med 305 milj.kr. Denna höjning syftar till att utifrån överbefälhavarens föreställningar om försvarets faktiska prisutveckling säkerställa en på sikt oförändrad köpkraft. Detta ger följande av överbefälhavaren redovisad planeringsram i pris- och löneläge febmari 1984 (exkl. 1984 års löneavtal).

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

1985/90

1990/95

20616

20616

20921

20921

20921

103995

105517

Överbefälhavaren konstaterar sammanfattningsvis att de reella ekonomiska resurser i form av köpkraft som nu ligger till grund för programplanen fortfarande är mindre än vad som i 1982 års försvarsbeslut och 1983 års riksdagsbeslut ansågs erforderligt för att uppfylla våra försvarspolitiska mål. Den kraftiga minskning av försvarsmaktens resurser innebär att flera av de mål som uppsattes av statsmakterna i försvarsbeslutet inte kan nås. Överbefälhavaren har därför hemställt om att utgifts- och planeringsramarna för vart och ett av budgetåren 1985/86 och 1986/87 höjs med ytterligare 600 milj.kr. samt att utgiftsramen för 1984/85 dessutom kompenseras för "den oväntade inflationen under år 1984".

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                      75

Föredragandens överväganden

1 den politiska uppgörelsen om försvaret våren 1984 överenskoms atl utgiftsramarna för del militära försvaret skulle prisregleras under budgetåren 1984/85-1986/87 med utgångspunkt i gällande försvarsprisindex kompletterat med ett hänsynstagande till utvecklingen av vissa växelkurser och till viss utländsk prisutveckling enligt en i regeringskansliet ularbelad metod. Jag delar överbefälhavarens uppfattning att uppgörelsen innebar etl ställningstagande i princip till att försvarsprisindex skulle kompletteras på nyss angivet sätt men att den för detla ändamål angivna metoden behövde ses över i sina detaljer för atl eventuellt justeras något. En sådan översyn har nu skett inom regeringskansliet.

På den gmnden förordar jag en uppräkning av basbeloppet för det militära försvaret med 7.19 % från pris-, löne- och växelkursläge februari 1983 till motsvarande läge februari 1984 (inkl. 1984 års löneavtal). Detta är i överensstämmelse med den beräkningsmetod som överbefälhavaren föreslagit. Med basbeloppet och utgiftsramen som gmnd beräknar jag sålunda planeringsramen för perioden 1985/86-1989/90 enligt vad som framgår av följande tabell (pris-, löne- och växelkursläge febmari 1984; milj. kr.).

Budgetår

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

1985/86-1989/90

Basbelopp Justering

Planeringsram

20908

1

20909

20908 20908

20908 20908

20908 20908

20908 20908

104 540

1

104541

SlabUileten i försvarsplaneringen är i betydande utsträckning beroende av de planerings- och budgeteringsrutiner som tillämpas. Möjligheten att enligt försvarsbeslutet överföra outnyttjade medel från ett budgetår till nästa i en omfattning som svarar mot högst två procent av utgiftsramen har härvid betydelse.

5.11.2 Ramberäknuig för budgetåret 1985/86 m. m.

Överbefälhavaren

Överbefälhavaren beräknar utgiftsramen för det militära försvaret till 20616 milj.kr. i prisläget febmari 1984. Han fömtsäuer därvid aU medel för anställda med s. k. NOM-garanti och anställda med lönebidrag täcks utanför utgiftsramen.

Föredragandens överväganden

I enlighet med gällande metod för ramberäkningama (prop. 1974; 1 bil. 6 s. 60, FöU 19, rskr 190) och med hänvisning till vad jag har anfört i det

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

76

föregående (s. 75) beräknar jag utgiftsramen för del militära försvaret för budgetårel 1985/86 till 20908525000 kr. i prisläget februari 1984.

Basbelopp (prisläge februari 1983)

Tillkommer:

Prisomräkning februari 1983-

februari 1984 Vissa koslnader för

narkotikabekämpning

195299SS000

-1-1404205000

-I-        200000      -1-1404 405000

Avgår.

Överföring av personal till FN-verksamheten

-       1325 000

Finansiering av vissa kostnader för FN-verksamhet

500000

Kostnader för värnpliktigas öppensjukvård ersätts i annan ordning

-    25000000

-    26825000

Basbelopp (prisläge februari 1984)

20907535000

Tillkommer.

Omlokaliseringskostnader för vissa myndigheter

-F        990000

Utgiftsram (prisläge februari 1984)

20 908 525 000

Tillkommer:

Beräknad priskompensation februari 1984 - medelprisläget 1985/86

-2 150000000

Beräknat utfall den 30 juni 1986

23058525000

I anslulning till ramberäkningen vill j,ag.anföra följde.

Medel till överbefälhavaren att användas av Sveriges centrala väm-pliktsråd för arbete till förebyggande av drogmissbruk har tidigare betalats över femte huvudtiteln, men skall fr.o.m. budgetåret 1985/86 belasta anslaget El. Operativ ledning: Ledning och förbandsverksamhet. Basbeloppet bör därför ökas med motsvarande belopp.

Lönerna för viss personal som under budgetåret 1984/85 skall belasta anslaget B 1. Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet bör fr. o. m. budgetåret 1985/86 belasta anslaget K 3. Beredskapsstyrka för FN-tjänst. Basbeloppet bör minskas med ett belopp som motsvarar lönerna för den nämnda personalen beräknade i löneläget febmari 1984.

Resurserna för FN-verksamheten behöver även i övrigl viss förstärkning, av de skäl som jag anger under anslaget K 3. Beredskapsstyrka för FN-tjänst. Dessa utökade resurser bör finanseras genom att basbeloppet minskas med 500000 kr.

Kostnader för värnpliktigas öppensjukvård har hittills i full utsträckning belastat utgiftsramen. Fr.o.m. den 1 januari 1985 kommer ersättning till sjukvårdshuvudmännen att ske i annan ordning. Särskilda ersättningsbelopp utges bl.a. för personer under värnpliktstjänstgöring. För den värnpliktige är all sjukvård liksom tidigare helt fri. Basbeloppet bör minskas

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                         77

med ett belopp som motsvarar de kostnadsreduceringar som reformen medför för det militära försvaret.

Kostnaderna för investeringar, flyttningar och särskilda förmåner till personalen i samband med att vissa myndigheter inom försvarsmakten omlokaliseras skall enligt riksdagens beslut (prop. 1972; 1 bil. 6 s. 11, FöU 17, rskr 231) beräknas utanför utgiftsramen. För nästa budgetår har jag beräknat kostnader av denna art för arméns tekniska skola och försvarets förvaltningsskola till ett sammanlagt belopp av 990000 kr. Utgiftsramen bör tillfälligt ökas med motsvarande belopp.

Medel för sysselsättningsskapande åtgärder under nuvarande tionde huvudtiteln har under en följd av år i vissa fall ställts till förfogande för atl betala byggnadsarbeten, materiel m. m. för försvarsmakten. Efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet förutsätter jag att medel får disponeras under budgetåret 1985/86 för sysselsättningsskapande åtgärder i form av byggnadsarbeten utöver utgiftsramen till ett belopp av 50 milj. kr.

För budgetåret 1984/85 har riksdagen vid 1983/84 års riksmöte (prop. 1983/84:112 s. 49, FöU 20, rskr 348) bemyndigat regeringen aU justera utgiftsramen för det militära försvaret med hänsyn till prisutvecklingen enligt försvarsprisindex, med beaktande av växelkursförändringar m.m. och vissa åtgärder för begränsning av automatiska utgiftsökningar under år 1984 som riksdagen beslutat. Jag förordar att regeringen begär motsvarande bemyndigande för budgetåret 1985/86, varvid justeringen fömtsätts ske med beaktande av de växelkursförändringar m.m. som inträffar efter februari 1984.

Genom del nyss nämnda beslutet vid 1983/84 års riksmöte har riksdagen bemyndigat regeringen att justera de beställningsbemyndiganden som har lämnats för prisreglering med hänsyn till skillnaden mellan den prognosti-cerade prisutvecklingen enligt nettoprisindex och den verkliga. Ett motsvarande bemyndigande bör begäras för budgetåret 1985/86.

Genom det nämnda beslutet vid 1983/84 års riksmöte har riksdagen bemyndigat regeringen att justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1984/85 på gmnd av över- eller underutnyttjande av ramen för budgetåret 1983/84. Jag förordar att regeringen begär bemyndigande för budgetåret 1985/86 enligt samma principer.

För budgetåret 1984/85 har riksdagen genom nämnda beslut vid 1983/84 års riksmöte även bemyndigat regeringen att av konjunkturskäl medge överskridande av utgiftsramen för det militära försvaret. Elt sådani överskridande regleras genom motsvarande justering av utgiftsramen för etl eller flera efterföljande budgetår. Ett motsvarande bemyndigande för regeringen behövs också för budgetåret 1985/86 och bör därför begäras.

För budgetåret 1984/85 har riksdagen vidare genom nämnda beslut bemyndigat regeringen att överskrida utgiftsramen för det militära försvaret samt lämnade beställningsbemyndiganden om beredskapsbudgeten för totalförsvaret sätts i kraft, dvs. vid krigsfara eller krig. Bemyndigandet

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                         78

omfattar också beredskapsåtgärder i andra situationer än direkt krigsfara eller krig. Här avses sådana åtgärder som att värnpliktiga av beredskapsskäl kallas in till krigsförbandsövning eller beredskapsövning eller att andra särskilda åtgärder måste vidtas av samma skäl. Ett motsvarande bemyndigande behövs för budgetåret 1985/86. Jag förordar därför att regeringen begär riksdagens bemyndigande att överskrida utgiftsramen för det militära försvaret samt lämnade beställningsbemyndiganden, om det behövs av beredskapsskäl.

5.11.3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.   godkänna vad jag har förordat i fråga om planeringsram för det
militära försvaret under perioden 1985/86-1989/90,

2.        för budgetåret 1985/86 fastställa utgiftsramen för det militära försvaret till 20908525000 kr. i prisläget febmari 1984,

3.        bemyndiga regeringen att justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1985/86 med hänsyn till prisutvecklingen enligt försvarsprisindex med beaktande av växelkursförändringar m. m. efter febmari 1984,

4.        bemyndiga regeringen att justera lämnade beställningsbemyndiganden med hänsyn till prisutvecklingen enligt nettoprisindex,

5.        bemyndiga regeringen att justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1985/86 på gmnd av över- eller undeml-nyttjande av utgiftsramen för budgetåret 1984/85,

6.        bemyndiga regeringen att under budgetåret 1985/86 medge överskridande av utgiftsramen för del militära försvaret samt av lämnade beställningsbemyndiganden, om det behövs av konjunktur- eller beredskapsskäl.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet                      79

5.12 Anslagsfrågor för budgetåret 1985/86

Betr. anslagsberäkningarna m.m. för budgetåret 1985/86 vill jag anföra följande.

De anslag som jag i det följande föreslår regeringen att förelägga riksdagen har beräknats i pris-, löne- och växelkursläget februari 1984. Lönekostnaderna inkluderar 39% lönekostnadspålägg och har, till skillnad från myndigheternas anslagsframställningar, beräknats med hänsyn tagen till de allmänna löneökningar för statsanställda (ALS 84-85) som fastställdes våren 1984 med retroaktiv verkan fr. o. m. den 1 januari 1984.

Ett nytt anslag E4. Operativ ledning: Forskning och utveckling föreslås.

Summan av de förordade anslagen inom utgiftsramen för det militära försvaret uppgår till 20908525000 kr. Härtill kommer ett prisregleringsanslag (F19) om 2 150000000 kr. Sammanlagl begärs alltså (20908525000 -I-2 150000000) 23058525000 kr. för det militära försvaret.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 6    Försvarsdepartementet                          80

Fjärde huvudtiteln

B.    Arméförband

Chefen för armén är programmyndighet för huvudprogrammet Arméförband som omfattar följande delprogram.

1.1      Fördelningsförband m.m.

1.2              Infanteribrigad m. m.

1.3              Norrlandsbrigad m. m.

1.4              Pansarbrigad m. m.

1.5              Centrala och högre regionala lednings- och underhållsförband

1.6              Lokalförsvarsförband

1.7              Hemvärnet

1.99 Gemensamma produktionsresurser

Arméns fredsorganisalion består den 1 januari 1985 av följande stabsmyndigheter, förband och skolor. Chefen för armén Rikshemvärnschefen Ett försvarsområde Tjugoen försvarsområdesförband Tjugotre utbildningsförband Arton skolor

Lokaliseringen den 1 januari 1985 av arméns myndigheler framgår av följande karta (intagen på s. 81). Verksamheten leds centralt av chefen för armén och regionalt av militärbefälhavare (se s. 129).

Verksamheten under huvudprogrammet Arméförband budgeteras på etl antal primäruppdrag inom huvudprodukfionsområdena Ledning och förbandsverksamhet, Materielanskaffning, Anskaffning av anläggningar samt Forskning och utveckling. Verksamheten finansieras från följande anslag.

B1. Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet B 2. Arméförband: Materielanskaffning B 3. Arméförband: Anskaffning av anläggningar B 4. Arméförband: Forskning och utveckling

Prop. 1984/85:100   Bilaga 6    Försvarsdepartementet

81

= försvarsområde! digheter        —'     förband

*t?SMSifeSS =militärområdesgräns

O/-N   = försvars-     /"                                                                              , _____

-stabsmyn- m/jM   områdes-    (     )= utbildnings- |                            | = skolor

. försvarsomrädesgräns

diaheter        v_/     förband           förband

6   Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 6

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet

82

B 1. Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

5 536200206 5 200000000 5 592000000

Under anslaget bedrivs dels allmän ledning och förbandsverksamhet, operativ och krigsorganisatorisk verksamhet, utbildning till och av fast anställd personal m.fl. samt gmndutbildning och repetitionsutbildning av värnpliktiga inom armén, dels allmän ledning och förbandsverksamhet inom hemvärnet.

Verksamhetens omfattning

Verksamhet                                 1983/84

1984/85

1985/86

Planerat

Utfall

Planerat

Chefen för armén

Antal utexaminerade officerare exkl. reservofficerare

Grundutbildning av värnpliktiga Antal man

Antal tjänstgöringsdagar (1000-tal dagar)

Repetitionsutbildning Antal man

Antal tjänstgöringsdagar (I OOO-tal dagar)

320

38800

9831

93 340

1258

328

40500

10115

80500

1 150

220

37 100 9547

85 230 1244

220

36600 9413

79350 1 175

Kostnader och medelsbehov (I OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m.m.

1983/84

1984/85      1985/86

Planerat    Utfall

Planerat    Chefen förFöredra-armén       ganden

522630     443 000      401000      230000

Arméförband:

Allmän ledning och förbandsverksamhet

Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet

Utbildning till och av fast anställd personal m.fl.

Grundutbildning av värnpliktiga

Repetitionsutbildning

Allmän ledning och förbandsverksamhet för delprogrammet Hemvärnet

Kostnader

Tillkommerlavgår: Överplanering, reserver m. m. Medgiven prisreglering

Medelsbehov

1285 974    1623000 195951      243 500

2158527   2 364 500 707234     729000

116480        133 000

4986796   5536000

-30796          -1-200

4956000   5536200

1526000   3055900      1599400 267000        88600        299600

444 100

2131000 1329700 2 326200 740000 662600   785 500

135000   83 200   137 200 5200000 5450000 5592000

- -1-45 000 5200000 5495000 5592000

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

83

Personal

Personalkategori

Antal ans

tällda omräknat till personår

1983/84

1984/85

1985/86

Planerat

Utfall

Planerat

Chefen

för

armén

Föredraganden'

Militär personal' Civil personal''

10591 7 850

18441

9699 7916'

17615

9947 7 930

17877

10050 7 385

17435

9750-' 7 319''

17069

' Beräkningen utgår från överbefälhavarens programplan.

' Inkl. yrkesofficersaspiranter och frivilligt tjänstgörande personal.

' Varav 600 personår för yrkesofficersaspiranter och ca 100 personår för frivilligt

tjänstgörande personal.

"* Exkl. lönebidragsanslällda och beredskapsarbetare.

' Härtill kommer 328 personår för lönebidragsanslällda och 38 personår

för beredskapsarbetare.

*" Inkl. 11 personår för bergrensare (jfr s. 35).

Budgetårel 1983/84

Chefen för armén anger i sin preliminära redovisning atl givna primäruppdrag i stort har genomförts som planerat och med ett i huvudsak godtagbart resultat.

Den ekonomiska situationen har emellertid medfört begränsningar i verksamheten. Trots en strävan att rikta begränsningarna mot stödproduktionen har många förbandschefer sett sig tvingade atl även införa restriktioner i primärproduktionen.

Denna utveckling är särskilt allvariig inom utbildningssektorn, eftersom viktig verksamhet som utgår av ekonomiska skäl riskerar att efter ett tag bli accepterad som undgänglig.

Budgetåret 1984/85

Enligt chefen för armén överensstämmer inriktningen i allt väsentligt med vad som planerats.

Verksamheten inriktas på atl i första hand säkerställa förbandsproduktionen i enlighet med militärbefälhavarnas förbandsomsättningsplaner. Utbildningen anpassas till de förändrade krav som följer av det nya taktiska reglementet.

För att säkerställa aU den direkta utbildningsverksamheten kan upprätthållas på en godtagbar nivå följer chefen för armén upp begränsningar som beordrats avseende främst materiel- och byggkostnader.

Budgelåret 1985/86 Chefen för armén

Förbandsproduktionen skall säkerställas i enlighet med niilitärbefälha-varnas förbandsomsättningsplaner. All verksamhet inriktas på all skapa

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                        84

och vidmakthålla krigsförband med god anda och disciplin. Den skall bedrivas så att de ökade kraven på insats- och mobiliseringsberedskap saml miljöutbildning kan uppfyllas.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att koslnaderna ökar med 305,3 milj.kr.

B. Budgeltekniska förändringar

Budgetlekniska förändringar föreslås som syftar till att skapa bättre överensstämmelse mellan budgetering och redovisning. Förändringarna innebär främsl atl samtliga personalkostnader budgeteras på primärupp-dragel Allmän ledning och förbandsverksamhet.

C. Uppgiftsförändringar

1.       Kostnaderna för allmän ledning och förbandsverksamhet minskar med 51 milj. kr. som en följd av bl.a. personalminskning.

2.   Kostnaderna för operativ och krigsorganisatorisk verksamhet ökar med 7,5 milj. kr. som en följd av bl. a. ökad mobiliseringsberedskap.

3.   Kostnaderna för utbildning till och av fast anställd personal m.fl. ökar med 13,1 milj.kr. som en följd av bl.a. ökat antal elev- och tjänstgörings-dagar.

4.   Kostnaderna för gmndutbildning av värnpliktiga ökar med 2 milj. kr. som en följd av minskad utbildningsvolym (- 8,8 milj.kr.) och ökad anskaffning av standardfordon (-1- 10,8 milj. kr.).

5.   Koslnaderna för repetitionsulbildning av värnpliktiga minskar med 1,3 milj. kr. som en följd av minskad utbildningsvolym.

6.   Koslnaderna för allmän ledning och förbandsverksamhel för hemvärnet minskar med 4,2 milj. kr. som en följd av bl. a. viss rationalisering.

7.   Förbättringar av värnpliklsulbildningen ökar kostnaderna med 45
milj.kr. på s.k. tilläggsrad, utöver vad överbefälhavaren har anvisat för
huvudprogrammet Arméförband. Ökningen har inte fördelats på primär
uppdragen.

Överbefälhavarens yttrande m. m.

1 sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar föreslår överbefälhavaren att medel för åtgärder inom ramen för "Stmktur 90" överförs till anslag inom huvudprogrammet Operativ ledning. Vidare föreslår han all lönemedel för en tjänst förs över till anslaget Fil. Militärhögskolan, samt att personalramarna korrigeras i enlighet härmed.

Överbefälhavaren redovisar i sin programplan alt antalet anställda (personår) som finansieras över anslaget bör minska under budgetåret 1985/86 med ca 125 mera än vad chefen för armén har föreslagit.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 6    Försvarsdepartementet                         85

Överbefälhavaren har inte tagit ställning till chefens för armén förslag på tilläggsrad belräffande förbättringar av värnpliklsulbildningen.

Överbefälhavaren har, som jag har anfört i det föregående (s. 46), redovisat atl gmndutbildningen inom armén kan ökas med 900 värnpliktiga under budgetåret 1985/86.

Föredragandens överväganden

Beträffande inriktningen av verksamheten under programplaneperioden får jag hänvisa till vad jag har anfört i avsnittet om det militära försvarets fortsatta ulveckling (s. 29).

Jag kan i huvudsak godta chefens för armén förslag till uppgifter under budgetåret 1985/86. Vid min beräkning av kostnader för primäruppdragen och medelsbehov för anslaget har jag

-     utgått från chefens för armén beräkning, ulan tilläggsrad,

-     reviderat pris- och löneomräkningen och därvid bl. a beaktat avtalet om löner 1984-85 för statstjänstemän m.fl. (ALS 1984-85),

-     godtagit överbefälhavarens förslag vad gäller överföring av lönemedel till anslaget Fil. Militärhögskolan,

-     beräknat personalkostnaderna utgående från överbefälhavarens uppfattning om hur antalet anställda bör förändras från budgetåret 1984/85 till budgetåret 1985/86,

-     beräknat kostnaderna för värnpliktigas sjukvård med beaktande av att kostnader för de värnpliktigas öppensjukvård ersätts i annan ordning, som jag har berört i det föregående (s. 76),

-     beräknat medel för en, i förhållande lill chefens för armén förslag, med 900 man ökad grundutbildningsvolym.

Beträffande chefens för armén förslag om budgeltekniska förändringar i syfte att skapa bättre överensstämmelse mellan budgetering och redovisning vill jag anföra att jag bejakar syftet att åstadkomma en sådan överensstämmelse. Den av chefen för armén föreslagna förändringen som innebär att samtliga personalkostnader budgeteras på primäruppdraget Allmän ledning och förbandsverksamhet bör emellertid prövas i elt vidare sammanhang. Jag har därför inte i min beräkning av kostnader för primämpp-dragen godtagit förslagen i den delen. Det ankommer på regeringen att besluta i denna fråga.

Min beräkning av del totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Med hänvisning till denna hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 5 592000000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

86

B 2. Arméförband: Materielanskaffning

198.3/84 Utgift          1426481616'

1984/85 Anslag 1310000000 1985/86 Förslag 1260858000 ' Varav 76,3 milj. kr. i prisregleringsmedel.

Verksamheten under anslaget omfattar materielunderhåll - utom sådant underhåll som är en direkt följd av materielens förrådshållning eller utbildning och övning vid förbanden - samt anskaffning av materiel för krigsorganisationen och av viss materiel för fredsbruk. Verksamheten inriktas genom tilldelning av beställningsbemyndiganden medan anskaffningstidpunkt och anskaffningstakt bestäms av medelstilldelningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1984 5220909204 kr. För budgetåret 1984/85 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndi-gande om 1332,5 milj.kr. och anvisat ett anslag av 1310 milj. kr. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1985 blir därmed (5220909204 -I- 1 332500000-1 310000000) 5243409204 kr.

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (I OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1984/85

1985/86

Chefen för

armén

Föredraganden

Bern.

Bet.

Bern.

Bet.

Bem.           Bet

Arméförband: Cenlrall vidtaget materielunderhåll m, m. för delprogrammen 1.1-1.99 (se s. 88)

19200

54 900

45400

60400

45 000

60000

Arméförband:

Centralt vidtagen materielanskaffning m. m. (inkl. sjuk-vårdsmateriel) för delprogrammen 1.1-1.99 (ses. 88)

1089600

1457400

2 252600

1426800

350000

1 391 858

Till regeringens disposition

200000

Kostnader

1108800

1512300

2298000

1487 200

595000

1451858

Prisreglering

-t-393 700

-

-h 289 300

-

-1-153600

-

Justering på grund av

-    betalnings-
förskjutningar

-    inkomsler

-170000

- 32 300 -170000

-215000

-h 24000 -215 000

-215 000

H- 24000 -215 000

Medelsbehov Bemyndigandebehov

1332500

1310000

2372300

1296000'

533600

1260858

' Härulöver begärs 40 milj. kr. för förbättringar av pansarvärnssystemet.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet                                          87

Budgetåret 1983/84

Chefen för armén anger i sin redovisning av verksamheten under budgetåret 1983/84 att renoverings- och/eller modifieringsåtgärder har beställts för stridsvagn 101/102 (Centurion) och 103 (S) samt för centralinstmmen-tering 760 vid luftvärnet. Vidare har materiel för pansarvärnsrobotsyste-met 55 (TOW) beställts liksom ett flertal olika ammunitionstyper för pansarvärn, artillen' och luftvärn. Anskaffning har påbörjats av materiel till televapenförband. Automalkarbiner och kulsprutor har beställts. Under budgetåret har bl. a. levererats renoverade stridsvagnar 101/102, luftvärnsrobotar, bandvagnar och bromateriel.

Budgetåret 1984/85

Bemyndigandeplan har fastställts i regleringsbrevet för budgetåret 1984/85 och ändrats genom beslut den 13 december 1984. Under budgetåret beställs bl.a. seriekonstruktion av lätt pansarvämsrobot (robot 56 BILL), ytterligare pontonmateriel, hjälpmedel för strid i mörker, materiel till televapenplutoner, pansarvämshelikoptrar, viss modifiering av luft-värnsrobotsystem 77 (Hawk) samt olika typer av ammunition.

Budgetåret 1985/86 Chefen för armén

Anslaget bör föras upp med 1 296 milj. kr. och ett beställningsbemyndi-gande om 2372,3 milj. kr. inhämtas. Dämtöver begär chefen för armén 40 milj.kr. till pansarvärnsfunklionen utöver den medelsram som överbefälhavaren har tilldelat armén.

Under budgetåret kommer pansarvärnssystemet atl förstärkas genom beställning av bl.a. en lätt pansarvämsrobot, ett lätt pansarskott och ytterligare stridsvagnsminor. Den övriga eldkraften förbättras genom anskaffning av nya 12 cm. granatkastare och viss artilleriammunition. Delar av sambandssystemet kommer att förnyas genom beställning av etl nytt tmppradiosystem (tmppradio 8000).

Fördelningen på funktioner (motsvarande) av de beställningsbemyndiganden som begärs för budgetåret 1985/86 samt vilka viktigare objekt som avses beställas framgår av följande sammanställning (prisläge febmari 1984; 1000-tal kr.).

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

Primäruppdrag Funktion/objekt (motsvarande)

Bemyndigande

Cenlrall vidtaget malerielunderhåll m. m.

Pansarväm

Luftvärn

Övrig eldkrafl

Rörlighet

Underrättelsetjänst och telekrigföring

Ledning och samband

Skydd

Inlendenturmateriel

Övrigl

Centralt vidtagen malerielanskaffning m. m. (inkl. sjukvårdsmateriet)

13 100 3 700 8 200 6400

11300

2 700

Pansarväm

1520700

Viktigare objekt:

Lätt pansarskott

Lätt pansarvämsrobot (robot 56 BILL)

Luftvärn

145 500

Ovrig eldkraft

80 300

Viktigare objekt:

Ny 12 cm. granatkastare Finkalibrig ammunition Artilleriammunition

Rödighet

Viktigare objekt: Underrättelsetjänst ocl Ledning och samband

Viktigare objekt:

Observations- och skolhelikopter \\ telekrigföring

Truppradio 8000

Materiel för milolänkförband

48400

2 200 173 800

Skydd Inlendenturmateriel

2 300 142 800

Sjukvårdsmateriel Övrigt

88400 48 200

Dämtöver har bemyndiganden om 289,3 milj.kr. begärts för prisreglering.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar föreslår överbefälhavaren att förevarande anslag reduceras med 32,7 milj. kr. för att finansiera åtgärder för ubåtsskydd samt med 600000 kr. för s. k. elmiljöåt-gärder. Överbefälhavaren tillstyrker i övrigt planeringen och föreslår att anslaget förs upp med 1 262,7 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovel framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel. Jag har därvid tagit hänsyn till den inriktning som jag har förordat i avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling (s. 38) samt till vad jag har anfört om säkerheten i planeringen (s. 42). Jag är således inle nu beredd att förorda slutligt behov och fördelning av beställningsbemyndiganden för budgetåret 1985/86. Jag avser därför att senare återkomma till regeringen i denna fråga.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet                                        89

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen bhr bemyndigandeskulden den 30 juni 1986 (5243409204 -I- 533600000-1260858000) 4516151204 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgelåren 1984/85 och 1985/86. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1986 blir därmed ca 4410 milj. kr.

Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen alt ta ställning till vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det beställningsbe-myndigande som riksdagen kan komma alt lämna.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.       bemyndiga regeringen att medge att beställningar av materiel m. m. för arméförband får läggas ut inom en kostnadsram av 533600000 kr.,

2.   till Arméförband: Materielanskaffning för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 1 260858000 kr.

B 3. Arméförband: Anskaffning av anläggningar

1983/84 Utgift              385328101

1984/85 Anslag             415000000

1985/86 Förslag        444200000

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad m. m. av och centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder i lokaler m. m., befästningar och ammunitionsförråd för armén samt markförvärv för dessa ändamål och för övnings- och skjutfält m. m.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

90

Kostnader och medelsbehov (I OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1984/85

198J/86

Chefen för armén

Föredraganden

Arméförband: Markanskaffning för delpro-

grammen Lokalförsvarsförband Gemensamma produktionsresurser

250 6000

300 5 500

300 5 500

Nybyggnad m. m. för delprogrammen Fördelningsförband m. m.

2000

Gemensamma produktionsresurser

312890

367 900

367 900

Centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder för delprogrammet

Gemensamma produktions-

resurser

I13II0

132400

127400

Summa

434240

506 100

501100

Utrednings- och projekteringskostnader

Inkomster från bostäder, försäljning av mark och byggnader samt vissa ränteinkomster

-1-27000 -12000

-1-20000 -13 000

-t-20 000 -13 000

Reducering på grund av överplanering

-34 240

-63900

-63 900

Beräknat medelsbehov

415000

449200

444200

Budgetåret 1983/84

Forlifikalionsförvaltningen anmäler att mark i huvudsak har kunnat anskaffas i planerad omfattning. Bl. a. har anskaffningen av det av riksdagen år 1979 beslutade nya övnings- och skjutfältet för Hallands regemente i huvudsak slutförts. Det nya fältet omfattar ca 3 300 ha och anskaffningskostnaden uppgick till ca 40 milj. kr. Den planerade markanskaffningen för att få ett störte övningsområde till Visby garnison har dock hittills endast kunnat genomföras i begränsad omfattning.

Befästningsobjekt har i huvudsak anskaffats enligt planerna. Detsamma gäller i stort för nybyggnad och ombyggnad av kaserner m. m.

Av störte kasernobjekt har bl.a. en stabs- och förvaltningsbyggnad vid Hallands regemente (116) i Halmstad, en militärområdesverkstad vid Skaraborgs regemente (P4) i Skövde samt smörj- och tvätthallar vid Bergslagens artilleriregemente (A 9) i Kristinehamn resp. vid Gävleborgs regemente (114) i Gävle färdigställts. En föriäggningskasern och ett sjukhus vid Värmlands regemente (12) i Karlstad, ett elevhotell vid artilleriskjutskolan (ArtSS) i Älvdalen och en gymnastikbyggnad vid Norrbottens regemente (119) i Boden har byggts om.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                       91

Utbyggnad för arméns tekniska skola (ATS) i Östersund har pågått under budgetåret.

Under budgetåret har nybyggnad påbörjats av fjärrvärmeanslutning av Eksjö garnison (112/Ing2), en tillbyggnad av kanslihuset vid Svea livgarde (1 l/Fo44) i Kungsängen, en militärrestaurang vid 119, två förläggningsbyggnader vid Lapplands regemente (122) i Kiruna samt uppställningsplai-lor för helikoptrar vid Norrbottens arméflygbataljon (AF 1) i Boden.

Ombyggnad har påbörjats av en mekanikerskola vid Norra Skånska regementet (P6) i Kristianstad, en verkstadsbyggnad vid Bodens artilleriregemente (A 8) i Boden samt renovering av fasaderna på slottet vid krigsskolan (KS) i Solna.

Därutöver har elt antal mindre ny- och ombyggnader och tekniska försörjningsobjekt avslutats vid etl flertal förband.

Budgelåret 1984/85

Under budgetåret beräknas bl.a. markanskaffningen fortsätta'för det nya övnings- och skjutfältet i Skövde samt för utvidgning av artilleriskjutfältet i Boden och för utvidgning av övningsmarken för Visby garnison. Avvecklingen av byggnader och mark som inte längre används för försvarsändamål kommer att fortsätta.

Av större kasernobjekt, vilka påbörjats före budgetåret 1984/85, kan nämnas ombyggnaden av fyra kaserner vid Svea artilleriregemente (A 1) i Linköping och en militärområdesverkstad vid P4 liksom utbyggnaden för ATS.

Under budgetåret beräknas nybyggnad påbörjas av bl.a. en militärrestaurang och ett tmppserviceförråd vid Göta luftvärnsregemente (Lv6) i Göteborg, en militärrestaurang och en smörj- och tvätthall vid Södermanlands regemente (P 10) i Strängnäs, en skolbyggnad för lolkskolan (TolkS) i Uppsala och en hangar vid AF I samt byggnadsarbeten med anledning av de beslutade fredsorganisatoriska förändringarna bl. a. vid Skånska dragonregementet (P2) i Hässleholm (militärrestaurang, kasern, skolhus m.m.), P4 (militärrestaurang, skolhus m.m.) och vid Gotlands militärkommando (MKG) i Visby (militärrestaurang, övnings- och vårdhall m. m.).

Budgetåret 1985/86 Chefen för armén

Medelsbehovet beräknas till 449,2 milj. kr. enligt vad som framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

För nybyggnadsobjekt som har påbörjats eller avses bli påbörjade före den I juli 1985 beräknas medelsåtgången under budgetåret 1985/86 till 192,2 milj. kr. I övrigt föreslås medel få tas i anspråk under budgetåret 1985/86 för att påbörja bl. a. byggnadsåtgärder föranledda av samlokaliseringen av förbanden i Linköping och Skövde saml nybyggnad av lokaler för medicinalfackskolan inför flyttningen till KS i Solna.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                       92

1 övrigt fortsätter ny- och ombyggnader föranledda av 1982 års försvarsbeslut. Byggnadskostnadema för genomförande av de olika projekten i 1982 års försvarsbeslut beräknas för nedläggningen av Livgardets dragoner (K 1) och avvecklingen av Frösunda till 57,9 milj. kr. för Göta trängrege-mentes (T2) flyttning inom Skövde och trängofficershögskolans i Linköping flyttning till Skövde till 101 milj. kr., för Skånska trängregementets (T4) flyttning till Skånska dragonregementet (P2) i Hässleholm till 139,6 milj. kr. och för nedläggningen av Smålands artilleriregemente (A6) i Jönköping lill 14,2 milj. kr. samt för Livregementets husarers (K3) i Skövde flyttning till Karlsborg Ull 4 milj. kr., dvs. sammanlagt 316,7 milj. kr. I beräkningsunderlaget inför 1982 års försvarsbeslut bedömdes byggnadskostnaderna för dessa åtgärder fill 355,8 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1981 vilket motsvarar 460 milj. kr. enligt prisläget den 1 febmari 1984. Skillnaden (ca 140 milj. kr.) mellan numera beräknat belopp och tidigare kalkylerat belopp hänför sig främst till ett säkrare kalkylunderlag men även till större noggrannhet i analysen av lokalbehoven i kombination med hårdare besparingskrav.

För ombyggnads- och underhållsobjekt som påbörjats eller avses påbörjas före den I juli 1985 beräknas medelsbehovel till 10,9 milj. kr. för budgetåret 1985/86. För centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder som avses påbörjas under 1985/86 beräknas ett medelsbehov av 121,5 milj. kr.

Överbefälhavarens yttrande Överbefälhavaren föreslår atl anslaget förs upp med 449,2 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt sammanställningen över kostnader och medelsbehov (inlagen på s. 82.) och följande anskaffningsplan.

Fortifikafionsförvaltningen skall redovisa huvudhandlingar för de nya byggnadsobjekt som finns intagna i anskaffningsplanen. Om riksdagen inte har något att erinra, bör det få ankomma på regeringen eller i förekommande fall överbefälhavaren att, efter prövning av huvudhandlingarna och inom ramen för det anslag som riksdagen anvisar, besluta om de redovisade byggnadsföretagen.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

93

Anskaffningsplan (1 OOO-tal kr.)

Objekt

Kostnad;

iram

Medelsförbrukning

Byggstart år-mån.

Färdigställande ar-män.

Faktisk     Beräknad för

83-02-01

84-02-01

84-06-30    1984/85

1985/86

A. Markanskaffning

Delprogram 1.6

1. Mark för förråd samt

mindre markförvärv

-

550

250

300

-

-

Delprogram 1.99

2. Utökning av Toftä

skjutfält m. m.

Visby garnison

5000

3 100

2000

1 100

-

-

3. Utökning av artil-

leriskjuifältei

Bodens garnison

4000

2100

1000

1 100

-

-

4. Diverse mindre

markförvärv

-

6300

3 000

3 000

-

-

Summa A

9000

12050

6250

5800

-

-

B. Nybyggnad m.m.

a.   Förelag påbörjade

före 1984-07-01

405920

409 700

316800        91900

1000

-

-

b.   Företag påbörjade

eller avsedda atl

påbörjas 1984185

413470

456590

222990

191200

-

-

c.   Förelag avsedda all

påbörjas 1985/86

Delprogram l.l

1. Betongförråd

-

5000

-.

5 000

-

-

Delprogram 1.99

2. 14. Nybyggnad av

smörjhall m. m.

-

16500

-               -

8000

85-11

87-01

3. P4. Nybyggnad av

en sjukvårdsskola

—

10000

—               -

6000

85-10

86-09

4. KS. Nybyggnad av

en skolbyggnad

för MedfackS

-

11800

-               _

6300

85-08

87-01

5. 1 19. Nybyggnad av

ett kallförråd

-

6000

—               -

6000

85-09

86-06

6. A 8. Nybyggnad av ett

saniletshus

-

9300

—               -

4 500

85-09

86-10

7. 120. Nybyggnad av ett

saniletshus

-

9600

—               -

4000

85-08

87-02

8. T3. Nybyggnad av en

smörjhall m. m.

-

11300

-                -

8000

85-10

87-05

9. Lv6.Nybyggnad av en

smöijhaM m. m.

-

14 600

-

6000

85-10

86-12

10. Lv7. Nybyggnad av en

smörjhall m. m.

-

13 300

_                _

6300

85-07

86-11

11. Mobfön-åd

-

25 000

-                _

25000

_

_

12. Diverse projekt samt

projekt för teknisk

försörjning

-

115 100

-

90600

-

-

Summa c

-

247500

-

175700

-

—

Summa B (a—c)

819390

1113790

316 800       314890

367 900

_

_

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

94

Kostnadsram

Objekt

Medelsförbrukning

Faktisk t. o. m.

Beräknad för

83-02-01    84-02-01    84-06-30     1984/85      1985/86

Bygg-        Färdig
start          stäl-
år-mån.     lande
år-mån.

6800

85-10

86-06

5 500

85-10

87-04

12000

85-08

86-07

21700

-

-

42000

-

-

3 500

_

_

10000

85-10

87-03

C. Centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder

a. Förelag påbörjade
före 1984-07-01

b. Förelag påbörjade
eller avsedda alt
påbörjas 1984/85

c. Förelag avsedda alt
påbörjas 1985/86

Delprogram 1.99

1. 111. Ombyggnad av
malinrättningen

2. A 9. Villingsberg Ombyggnad av matinrättningen

3. InfSS. Ombyggnad av kasern nr 1—3

4. ArtSS. Ombyggnad av två kaserner

5. Diverse projekt samt projekt för leknisk försörjning

6. Underhåll av kaserner m. m.

7. Underhäll av befästningar

8. Underhåll av övnings- och skjutfält

9. Avveckling av byggnader och anläggningar

Summa c

Summa C (a-c)

Summa A-C

Utrednings- och projekteringskostnader

Inkomsler från bostäder och försäljning av mark och byggnader

Reducering på grund av överplanering

Beräknat medelsbehov

60600

15100

61500     46400

98000

10900

105300      108900

19000

6800 11 000 13 500

26700

42000

3 500

12000

3000 107 500 127400 501 100

12000

113100 434240

3 000 137 500 162720      307 900      46400 997470    1433740    363200

+ 27 000 -f 20 000

-12000 -13000

-34 240     -63900 415000      444200

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Arméförband: Anskaffning av anläggningar för budgetårel 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 444200000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

95

B 4. Arméförband: Forskning och utveckling

1983/84 Utgift         315 164221'

1984/85 Anslag           300000000

1985/86 Förslag        475 000000 ' Varav 94,8 milj. kr. i prisregleringsmedel.

Verksamheten under anslaget omfattar utveckling av materiel för armén. Verksamheten inriktas genom tilldelning av beställningsbemyndiganden medan anskaffningstidpunkt och anskaffningstakt bestäms av medelstilldelningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1984 1 000871 195 kr. För budgetåret 1984/85 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndi-gande om 647,5 milj. kr. och anvisat ett anslag av 300 milj. kr. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1985 blir därmed (1000871 195 -I- 647500000-300000000) 1 348371 195 kr.

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1 OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1984/85

1985/86

Chefen för armén

Föredraganden

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.            Bet.

Arméförband: Utvecklingsarbete för

delprogrammen 1.1-

1.99

540 100

297 800

340600

463 800

340000

463 800

Kostnader

540100

297800

340600

463800

340000

463800

Prisreglering Justering på grund av betalnings-förskjutningar

-t-107 400

H-2 200

+41 500

+11 200

+ 42800

+11 200

Medelsbehov

-

300000

-

475000

-

475000

Bemyndigandebehov

647 500

-

382100

-

382800

-

Budgetåret 1983/84

Chefen för armén anger i sin redovisning för budgetåret 1983/84 att verksamheten i stort sett har följt uppgjorda planer. Studier har genomförts inför utvecklingen av slutfasstyrd granatkastarammunition för pansarbekämpning. Försöken för att få underlag för beslut om utveckling av eft nytt lätt stridsfordon har fortsatt liksom utvecklingen av en ny läu pansarvämsrobot. Utveckling av fördelningsluftväm med mörkerkapacitet samt ett sikte för pansarvämshelikoptrar har beställts.

Budgetåret 1984/85

Bemyndigandeplan har fastställts i regleringsbrevet för budgetåret 1984/85 och ändrats genom beslut den 13 december 1984. Planen innebär

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                         96

bl.a. fortsatt utveckling av pansarvämsrobot 56 och truppradio 8000. Vidare beställs utveckling av en ny stridsvagnsmina, slutfasstyrd granatkastarammunition och av ett nytt lätt stridsfordon.

Budgetåret 1985/86 Chefen för armén

Anslaget bör föras upp med 475 milj.kr. och ett beställningsbemyndi-gande om 382,1 milj.kr. inhämtas.

Under budgetåret avses utveckling beställas av en artillerilokaliseringsradar samt av zonrör till artilleriet. Försök kommer atl bedrivas med det nya telesystemet och med hjälpmedel för strid i mörker. Studierna av ett nytt artillerisystem kommer att fortsätta.

Av begärda bemyndiganden avser 41,5 milj. kr. prisreglering.

Överbefälhavarens yttrande

1 sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar godtar överbefälhavaren chefens för armén planering och föreslår att förevarande anslag förs upp med 475 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel. Jag har därvid tagit hänsyn till den inriktning som jag har förordat i avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling (s. 38).

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1986 (1348371 195 + 382 800000-475000000) 1256171195 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1984/85 och 1985/86. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1986 blir därmed ca 1 200 milj. kr.

Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen alt ta ställning till vilket utvecklingsarbete som bör beställas inom ramen för det beställnings-bemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att medge att utvecklingsarbete för armé
förband får beställas inom en kostnadsram av 340080000 kr.,

2. till Arméförband: Forskning och utveckling för budgetåret
1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 475000000 kr.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                       97

C.    Marinförband

Chefen för marinen är programmyndighet för huvudprogrammet Marinförband som omfattar följande delprogram.

2.1                För flera delprogram gemensamma lednings-, bas- och underhållsförband m. m.

2.2       Helikopterförband

2.3       Ytattackförband m. m.

2.4       Ubåtsförband

2.5       Minröjningsförband

2.6       Fasta kustartilleriförband

2.7       Rörliga kustartilleriförband

2.99 Gemensamma produktionsresurser

Marinens fredsorganisation beslår den I januari 1985 av följande stabsmyndighet samt förband och skolor. Chefen för marinen Åtta områdesförband Ett utbildningsförband Fyra skolor

Lokaliseringen av marinens myndigheler den I januari 1985 framgår av följande karta (inlagen på s. 98). Verksamheten leds cenlrall av chefen för marinen.

Verksamheten under huvudprogrammet Marinförband budgeteras på etl antal primäruppdrag inom huvudprodukiionsområdéna Ledning och förbandsverksamhet, Materielanskaffning, Anskaffning av anläggningar samt Forskning och utveckling. Verksamhelen finansieras från följande anslag.

Cl. Marinförband: Ledning och förbands verksamhet C 2. Marinförband: Materielanskaffning C 3. Marinförband: Anskaffning av anläggningar C 4. Marinförband: Forskning och utveckling

7   Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 6

Prop. 1984/85:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet

98

-HÄRNÖSAND—(NK/KA 5

KSS

#"

KAS

MKV/KA4

VAXHOLM

,-(sK/KA1 HÄRSFJÄRDEN—I gfls

'>?". r-"   v'-

GOTEBDRG

MAIMO

_O

' militärkommando örlogsbaser och kustartilleriförsvar

regementen utbildningsanstalter m. m.

ir;: :=militärområilesgräns

=f örsvarsområdesgräns

prop. 1984/85:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet

99

C 1. Marinförband: Ledning och förbands verksamhet

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

1749286982 1645000000 1798600000

Under anslaget bedrivs allmän ledning och förbandsverksamhet, operaliv och krigsorganisatorisk verksamhet, ulbildning lill och av fast anställd personal m. fl. samt grundutbildning och repetitionsutbildning av värnpliktiga inom marinen.

Verksamhetens omfattning

Verksamhet

1983/84

1984/85

1985/86

Planerat

Utfall

Planerat

Chefen för marinen

Antal utexaminerade officerare

exkl. reservofficerare

122

115

172

118

Grundutbildning av värn-

pliktiga

Antal man

6250

5 749

6200

6100

Antal tjänslgöringsdagar

(1000-tal dagar)

1820

1871

1805

1890

Repetitionsulbildning

Antal man

12532

7 900

4894

7 265

Antal tjänstgöringsdagar

(1 OOO-tal dagar)

120,4

108,3

69,9

103,0

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1983/84

1984/85      1985/86

Planerat Utfall        Planerat    Chefen för

Föredra-

mannen

ganden

Marinförband:

Allmän ledning och för-

bandsverksamhel

579525

601432

610820

641227

652262

Operativ och krigsorga-

nisatorisk verksamhet

219501

194 852

230430

245 451

247 047

Utbildning till och av

fast anställd personal

m.fl.

167831

218545

171303

189180

191 847

Grundutbildning av

värnpliktiga

592343

629567

669447

705092

720672

Repetitionsulbildning

92000

89450

34 700

52400

74616

Koslnader

1651200

1733846

1716700

1833350

1890650

Tillkommer/a vgår:

Intäkter av isbrytar-

verksamhet

-20000

-17 747

-20000

-18000

- 18000

Övriga intäkter/ut-

gifter

-36200

-18852

-51700

-69850

-69850

Betalningsmedelsför-

skjutningar (netlo)

-

-12151

-

-

_

Överplanering, reser-

ver m. m.

-10000

+64191'

—

_

_

Medgiven prisreglering

155 100

-

-

-

-

Medelsbehov

1740100

1749287

1645000

1745 500

1798600

Saldo mellan koslnader lill intempriser och faktiska utgifter.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

100

Personal

Personalkategori

Antal anställda omräknat till pe

rsonår

1983/84

1984/85

1985/86

Planerat

Ulfall

Planerat

Chefen

för

marinen

Föredraganden

Militär personal' Civil personal-

3 402 3 133

6535

3474 3 122'

6596

3 532 3 053

6585

3465 2924

6389

3465 2925

6390

' Inkl. yrkesofficersaspiranter.

Exkl. lönebidragsanslällda och beredskapsarbetare.

■* Härtill kommer 51 lönebidragsanslällda och 5 beredskapsarbetare (personår).

Budgetåret 1983/84

Chefen för marinen anger all den planerade verksamhelen i slort har kunnat genomföras. Verksamhelen har genomförts under hänsynstagande till kraven på utökad ubåtsskyddsberedskap. Detta innebär att kraftiga eftergifter gjorts i förhållande till uppsatta mål avseende materielunderhåll, fastighetsförvaltning samt vissa utbildningsområden.

Den decentraliserade styrningen av produktionen har ytterligare utvecklats.

Ubålsincidenternas omfattning har inneburit en stor belastning på hela fredsorganisationen. Detta har bl.a. resulterat i alt det planerade krigs-planläggningsarbetel inte helt har kunnat genomföras. Beslulade bered-skapshöjande åtgärder har vidlagits.

Budgetåret 1984/85

Verksamheten inriktas främst mot att genomföra förbandsproduktionen samt mot att förbättra beredskapen. Som ett led i denna slrävan ändras grundutbildningens inriktning i viss mån, bl. a. för att nya ubåtsskyddsupp-gifter skall kunna lösas. Utbildningen till och av befäl prioriteras. Rekryteringen till yrkesofficer ökas i förhållande till den nivå som angavs i programplanen för perioden 1984/85-1988/89. Sjöbevakningssystemel utvecklas och studeras ytterligare.

Avvecklingen av Nya varvet i Göteborg fortgår planenligt.

Budgetåret 1985/86 Chefen för marinen

Verksamheten har planerats inom en ram för anslaget på I 745,5 milj. kr. Ytterligare 18 milj. kr. behövs under anslaget som ramjustering.

Liksom tidigare inriktas verksamheten på att producera förband med förmåga att lösa huvuduppgiften omedelbart efter mobilisering. Härutöver vidtas omfattande åtgärder för att förbättra beredskapen, bl. a. mot ubåtskränkningar.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                     101

Förändringarna i förhällande till budgetåret 1984/85 detaljmoiiverar chefen för marinen på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär alt kostnaderna ökar med 96,8 milj. kr.

B.   Förändringar enligt regeringens beslut

1.       Beredskapsåtgärder m. m. innebär att kostnaderna ökar med 53 milj. kr.

2.       Överföring av medel för lokal anskaffning av standardfordon från huvudproduktionsområde 2 till huvudproduktionsområde 1 ökar kostnaderna med 4,5 milj. kr.

C. Uppgiftsförändringar

1. Planerade fredsorganisatoriska förändringar minskar medelsbehovet
(-29,4 milj. kr.).

2. Förändring av gränsdragningen i förhållande till huvudprogrammet
Operativ ledning medför atl kostnaderna ökar med 19,3 milj. kr.

3.     Kostnaderna för övnings- och utbildningsverksamheten ökar
(+14 milj. kr.).

4.   Ökade avgångar bland militär personal minskar medelsbehovet
(-7 milj. kr).

5. Besparingar på bl.a. malerielunderhåll och fastighetsunderhåll i syfte alt finansiera höjning av gmndberedskapen (beredskapssystem 85) och den utökade ubålsskyddsverksamheten minskar kostnaderna med 68 milj. kr.

6. Övriga verksamhetsförändringar, avseende bl. a. marint hemvärn och datasyslemutveckling medför ökade kostnader (+15,4 milj. kr.)

Överbefälhavarens yttrande

Medel för åtgärder inom ramen för "Struktur 90" bör överföras till anslag inom huvudprogrammet Operativ ledning. Lönemedel för personal som överförs till reservmaterielenheien vid försvarets materielverk bör överföras Ull anslaget F4. Försvarets materielverk. Personalramarna bör korrigeras i enlighel härmed. Överbefälhavaren tillstyrker i övrigt chefens för marinen planering och förslag till anslagsbelopp, men anger all besparingarna på materielunderhåll och fastighetsunderhåll inte kan accepteras på sikt.

Föredragandens överväganden

Beträffande inriktningen av verksamhelen under programplaneperioden får jag hänvisa till vad jag har anfört i avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling (s. 38).

Jag kan i huvudsak godta chefens för marinen förslag till uppgifter under budgetåret 1985/86 liksom hans beräkning av kostnaderna under primär-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                     102

uppdragen. Jag har emellertid inte nu beräknat medel för en utökad rekrytering av yrkesofficersaspiranter som syftar till en sådan långsikiigi utökad personalram som jag tidigare har berört i avsnittet Ubåtsskydd. Jag har dock tillfört medel till anslaget i syfte alt utöka repetilionsuibildningen. Överföring av personal till försvarets materielverk beaklas på del sätl som överbefälhavaren har angett. Till följd av att kostnader för värnpliktigas öppensjukvård ersätts i annan ordning som jag tidigare har berört (s. 76) minskar kostnaderna för värnpliktigas sjukvård.

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Med hänvisning lill denna hemsläller jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Marinförband: Ledning och förbandsverksamhel för budgetåret 1985/86 anvisa elt förslagsanslag av 1 798600000 kr.

C 2. Marinförband: Materielanskaffning

1983/84 Utgift            1283420472'

1984/85 Anslag 1 140000000 1985/86 Förslag 1 315 000 000 ' Varav 2734 000 kr. i prisregleringsmedel.

Verksamheten under anslaget omfattar översyner av stridsfartyg, åtgärder på grund av haverier m. m., materielunderhåll - utom sådant underhåll som är en direkt följd av malerielens förrådshållning eller utbildning och övning vid förbanden — saml anskaffning av materiel för krigsorganisationen och av viss materiel för fredsbruk. Verksamheten inriktas genom tilldelning av beställningsbemyndiganden medan anskaffningstidpunkt och anskaffningstakt bestäms av medelstilldelningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1984 4051 866835 kr. För budgetåret 1984/85 har riksdagen lämnat etl beställningsbemyndi-gande om 1 026000000 kr. och anvisat ett anslag av 1 140000000 kr. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1985 blir därmed (4051866835 + 1026000000- 1 140000000) 3937866835 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

103

Besiällningsbemyndigandcn och belalningsmedel (I OOO-ial kr.)

Primäruppdrag m. m.

1984/85

1985/86

Chefen för marinen

Föredraganden

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

66000

94 000

Marinförband:

Centralt vidtaget materielunderhåll m. m. för delprogrammen 2.1-2.99 (se s. 104)

Marinförband:

Centralt vidtagen malerielanskaffning m.m. (inkl. sjukvårdsmateriel) för delprogrammen 2.1-2.99 (ses. 104)

Till regeringens disposition

Koslnader

Prisreglering

Justering på grund av inkomster, överplanering m. m.

Medelsbehov

Bemyndigandebehov

79000

66900

82 500

52000

711000       1311000       1599600       13.56600

45000                 _                    _                 _         940000

808 000       1 390 000           1 666 500      1 439 100      1 100 000

+ 220000                 -       +322200                  -      +275 300

-    2000      -250000         -    2000      -160300      -    2000

1140000                   -     1278800'

1026000                  -         1986700                  -       1373300

82 000

1 393 000

1475000

-160000 1315000

' Härutöver begärs 135 milj. kr. för bl. a. ytterligare förbättringar av ubåtsskyddet.

Budgetåret 1983/84

Chefen för marinen anger i sin redovisning av verksamheten under budgetårel 1983/84 att materielunderhållet och materielanskaffningen i huvudsak har följt uppgjorda planer.

Konstruktion och byggande av kustkorvetter typ Stockholm och minröjningsfartyg typ Landsort, av ubåtar typ Västergötland pågår. Minröjnings-fartyget Landsort, bevakningsfartygel Orion, minutläggaren Furusund, två bastransportbåtar och en trossbåt har levererats. Materiel för ubåts-skyddsverksamhet har beställts.

Budgetåret 1984/85

Bemyndigandeplan har fastställts i regleringsbrevet för budgetåret 1984/85 och ändrats genom beslut den 13 december 1984. Nybyggnad och modernisering av övervattensfartyg och ubåtar fortsätter. Anskaffningen av trossbålar, sjömålsrobotar, luftvärnssystem 75 M och tunga röriiga batterier fortsätter. Ubåtsskyddsfrämjande åtgärder genomförs.

24

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                        104

Budgelåret 1985/86 Chefen för marinen

Anslaget bör föras upp med I 278,8 milj. kr. och ett beställningsbemyn-digande om 1 986,7 milj. kr. inhämtas. Chefen för marinen begär ytteriigare 135 milj. kr. under anslaget som ramjustering för anskaffning av ubåts-skyddsmateriel samt återtagning av materiel på gmnd av inplanerade ubåtsskyddsåtgärder.

Beställningsbemyndigandena är avsedda bl.a. för anskaffning av kustkorvetter, modifiering av helikoptrar, anskaffning av torpeder, luftvärnssystem 75M, sambands- och stridsledningsmateriel samt ubåtsskyddsma-teriel.

Fördelningen på funktioner (motsvarande) av de bemyndiganden som begärs för budgetåret 1985/86 samt de viktigare objekt som avses beställas framgår av följande sammanställning (prisläge febmari 1984; 1 OOO-tal kr.).

Primäruppdrag

Bemyndigande

Funktion/objekt (motsvarande)

Cenlrall vidtaget malerielunderhåll m. m.

Översyner av stridsfartyg

36600

Haverier

27300

Övrigt

3 000

Cenlrall vidtagen malerielanskaffning m.m.

(inkl. sjukvårdsmateriel)

Fartygsobjekt m. m.

1014100

Viktigare objekt:              kustkorvetter

skeppsteknisk materiel m.m.

Vapenmateriel för flottan

388900

Viktigare objekt:              helikoptermateriel

torpeder

ubåtsskyddsmateriel

Vapenmateriel för kustartilleriet

155 100

Viktigare objekt:              luftvämssystem 75 M

ubåtsskyddsmateriel

Inlendenturmateriel

24 200

Sjukvårdsmateriel

8 500

Övrigt

8800

Dämtöver har bemyndiganden om 322,2 milj. kr. begärts för prisreglering.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar föreslår överbefälhavaren att förevarande anslag skall tillföras 35 milj. kr. för att förstärka ubåtsskyddsverksamheten. Behovet av bemyndiganden ökar härmed med 278 milj. kr. Härutöver föreslås en reducering med 450000 kr. för elmiljöåtgärder samt 800000 kr. som ramanpassning.

I övrigt lämnar överbefälhavaren chefens för marinen anslagsframställning ulan erinran.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet                                      105

Föredragandens överväganden

Min beräkning av del totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel. Jag har därvid tagit hänsyn till den inriktning som jag har förordat i avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling (s. 38) saml till vad jag har anfört om säkerheten i planeringen (s. 42). Jag är således inte nu beredd all förorda slutligt behov och fördelning av beställningsbemyndiganden för budgetåret 1985/86. Jag avser därför alt senare återkomma lill regeringen i denna fråga.

I min beräkning av betalningsmedel har jag också lagit hänsyn till behovet av att förstärka ubåtsskyddsfunktionen.

Med utnyttjande av de belopp som jag har tagit upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1985 (3937866835 +1373 300000 -1315000000) 3996166835 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1984/85 och 1985/86. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1986 blir därmed ca 3730 milj. kr.

Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen atl ta ställning till vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det beställningsbe-myndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.        bemyndiga regeringen att medge att beställningar av materiel m. m. får läggas ul inom en kostnadsram av I 373 300000 kr.,

2.        till Marinförband: Materielanskaffning för budgetåret 1985/86 anvisa ell förslagsanslag av 1 315000000 kr.

C 3. Marinförband: Anskaffning av anläggningar

1983/84 Utgift             162013346

1984/85 Anslag            136000000

1985/86 Förslag        116000000

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad m. m. av och centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder i lokaler m. m.. befästningar och ammunitionsförråd för flottan och kustartilleriet samt markförvärv för dessa ändamål och för övnings- och skjutfält m. m.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

106

Kostnader och medelshehov (I OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Chefen för marinen

Föredraganden

Marinförband:

750 750

750 750

750 750

Markanskaffning för delprogrammen

Fasla kustartilleriförband

Gemensamma produktionsresurser

Nybyggnad m. m. för delprogrammen

24 000 11700

44 000

17900 28300

17900 28 300

För flera delprogram gemensamma lednings-, bas- och underhållsförband m. m.

Fasla kustartilleriförband

Gemensamma produktionsresurser

Centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder för delprogrammen

För flera delprogram gemensamma lednings-, bas- och

underhållsförband m.m.

-

30000

30000

Fasta kustartilleriförband

36 300

24 500

24 500

Gemensamma produktionsresurser

24 200

33 100

33 100

Summa

141 700

135300

135300

Utrednings- och projekteringskostnader

+ 8500

+ 8000

+ 8000

Inkomster från bostäder

och försäljning av mark och byggnader Reducering på grund av överplanering

-5 500 -8700

- 5 000 -22 300

- 5 000 -22 300

Beräknat medelsbehov

136000

116000

116000

Budgetårel 1983/84

Forlifikalionsförvaltningen anmäler att behovet atl förvärva ny mark har varit av begränsad omfattning. Ny- och ombyggnad har genomförts av etl antal minstationer, ett antal äldre kustartilleribatlerier och stabsplatser. Nybyggnad har genomförts av en skolbyggnad med förråd, tillbyggnad av en kasern samt värmeförsöijning vid Karlskrona kustartilleriregemenle (KA 2) i Kariskrona, en hamnanläggning och två skolbyggnader vid Berga öriogsskolor (BÖS) i Hårsljärden saml en skolbyggnad vid Gotlands kustartilleriregemente (KA 3) i Fårösund färdigställts. Nybyggnad av värmeförsörjning vid Vaxholms kustartilleriregemente (KAl) i Vaxholm, en kasern samt tillbyggnad av skolhuset vid BÖS, ett kanslihus vid Härnösands kustartilleriregemente (KA 5) i Härnösand samt en tvätt- och smörjhall vid KA 3 har påbörjats och beräknas färdigställas under budgetåret 1984/85.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                     107

Budgelåret 1984/85

Mark för övningsändamål vid Slile på Gotland beräknas kunna anskaffas. Planerad produktion av befästningar omfattar fortsatt anskaffning av minstationer och ombyggnad av ett antal äldre minslationer, kustartilleribatlerier och stabsplalser. Av slörre kasernprojekl beräknas nybyggnad av en torpedverkstad vid Ostkustens öriogsbas (ÖrlBO) på Muskö, en kansli-och skolbyggnad vid KA 2 saml en slabsbyggnad vid BÖS påbörjas.

Under budgetåret påbörjas ombyggnad av en kasern samt slutförs ombyggnad av en kasern vid BÖS.

Budgetåret 1985/86 Chefen för marinen

Medelsbehovel beräknas till 116 milj. kr. enligt vad som framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Chefen för marinen begär ytterligare 5 milj. kr. under anslaget som ramjuslering.

För nybyggnadsprojekt som har påbörjats eller avses bli påbörjade före den 1 juli 1985 beräknas medelsåtgången under budgetåret 1985/86 till 15 milj. kr. 1 övrigl avses medel tas i anspråk under budgelåret 1985/86 för att påbölja bl. a. nybyggnad av en idrottshall vid KA2 samt en tillbyggnad av kanslihuset vid Västkustens militärkommando (MKV) i Göteborg. För ombyggnads- och underhållsarbeten som har päbörjats eller avses bli på-böijade före den I juli 1985 beräknas medelsbehovel lill 6,7 milj. kr. för budgetåret 1985/86. För centralt beslulade ombyggnads- och underhållsåtgärder som avses påbörjas under budgetåret 1985/86 beräknas etl medelsbehov under nämnda budgetår av 80,9 milj. kr. Av detta belopp avses 5 milj. kr. för modernisering av äldre lunga kustartilleribatterier.

Överbefälhavarens yttrande Överbefälhavaren föreslår att anslaget förs upp med 116 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Jag förordar atl medel för nästa budgetår anvisas enligt sammanställningen över koslnader och medelsbehov och följande anskaffningsplan.

Fortifikalionsförvallningen skall redovisa huvudhandlingar för de nya byggnadsobjekt som finns intagna i anskaffningsplanen. Om riksdagen inle har något att erinra bör det få ankomma på regeringen och i förekommande fall överbefälhavaren att, efter prövning av huvudhandlingarna och inom ramen för det anslag som riksdagen anvisar, besluta om de redovisade byggnad sföretagen.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

108

Anskaffningsplan (1 OOO-tal kr.)

Kostnadsram

Objekt

Medelsförbrukning

Faktisk t. o. m.

Beräknad för

83-02-01    84-02-01    84-06-30    1984/85      1985/86

Bygg-        Färdig
start          släl-
år-mån.      lande
år-mån.

127 100

A. Markanskaffning
Delprogram 2.6

1.    Mark för kustartilleribatterier samt diverse mindre markförvärv Delprogram 2.99

2.    Diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter

Summa A

B. Nybyggnad m.m.

a. Företag påbörjade
före 1984-07-01

b. Förelag påbörjade
eller avsedda att
påbörjas 1984185

c. Företag avsedda alt
påbörjas 1985186
Delprogram 2.6

1.     Minstationer

2. Diverse objekt Delprogram 2.99

3. KA2. Nybyggnad av en idrottshall

4. MKV/KA 4. Tillbyggnad av kanslihuset

5. Diverse projekt samt projekt för teknisk försörjning

Summa c

Summa B (a-c)

500

750           750

-

1500

-

750

750

—

3000

—

1500

1500

54400

45400

25 500

19900

-

72700

64900

_

59800

5100

5 800

-

-

5 800

-

-

10500

—

—

10500

-

—

7 000

-

-

3 500

86-02

86-10

12000

-

-

6000

85-10

86-12

15 300

—

_

15 300

-

-

50600

-

-

41100

-

-

60900

25500

79 700

46200

—

-

Prop. 1984/85:100   Bilaga 6    Försvarsdepartementet

109

Kostnadsram

Objekt

Medelsförbrukning

Faktisk t. o. m.

Beräknad för

83-02-01    84-02-01    84-06-30    1984/85      1985/86

Bygg-        Färdig
start          släl-
år-mån.     lande
år-mån.

C. Cenlrall beslulade ombyggnads- och underhållsåtgärder

a.   Projekt påbörjade
före 1984-07-01

b.   Företag påbörjade
eller avsedda atl
påbörjas 1984/85

c.   Företag avsedda att
påbörjas 1984/85
Delprogram 2.1

1. Ombyggnad av elkraft-
försörjning

2.     Ombyggnad av en stabsplats

3.     Nybyggnad av en stabsplals

4.     Utbyggnad av skjutplats Mälsten

5.     Diverse projekt Delprogram 2.6

6.     Modernisering av tunga kustartilleribatterier

7.     Diverse objekt Delprogram 2.99

8.     BÖS. Ombyggnad av en kasern

9.     Diverse projekt samt projekt för teknisk försöijning

Summa c

Summa C (a-c)

Summa A-C

Utrednings- och projekteringskostnader

Inkomster från bosläder och försäljning av mark och byggnader

Reducering på grund av överplanering

Beräknat medelsbehov

17200

44800       46900     29700

43300

6 700

32400       50000

21800 8500 2700

11800

8 500

2 700

5000 2000

5000 2000

12000 12800

5 000 12 800

4400

4400

-

32 200

-

-

28700

-

101400

-

-

80900

77 200

198300

29700

60500

87600

204300

362200

55 200

141 700

135300

+ 8500 +8000

-5 000

-5 500

-8700 -22300 136000 116000

85-09

86-06

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Marinförband: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1985/86 anvisa eU förslagsanslag av 116000000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                      110

C 4. Marinförband: Forskning och utveckling

1983/84 Utgift              129965442'

1984/85 Anslag             I lOOOOOOO

1985/86 Förslag            125000000

' Varav 48 milj. kr. i prisregleringsmedel.

Verksamheten under anslaget omfattar utveckling av materiel för marinen. Verksamheten inriktas genom filldelning av beställningsbemyndiganden medan anskaffningstidpunkt och anskaffningstakt bestäms av medelstilldelningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1984 281693856 kr. För budgetåret 1984/85 har riksdagen lämnat ell beslällningsbemyndi-gande om 269 milj. kr. och anvisat eU anslag av 110 milj. kr. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1985 blir därmed (281693 856 + 269000000 - 1 lOOOOOOO) 440693 856 kr.

Besiällningsbemyndiganden och belalningsmedel (I OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1984/85

1985/86

Chefen för

marinen

Föredraganden

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Marinförband: Utvecklingsarbete för

delprogrammen 2.1-

2.99

235 000

143 300

141 200

170000

140000

169000

Kostnader

235 000

143 300

141 200

170000

140000

169000

Prisreglering Justering på grund av överplanering m. m.

+ 34 000

-33 300

+ 20900

-44400

+ 21700

-44 000

Medelsbehov

-

110000

-

125600

-

125000

Bemyndigandebehov

269000

-

162100

-

161 700

-

Budgetåret 1983/84

Chefen för marinen anger i sin redovisning av verksamhelen under budgetåret 1983/84 att planerat utvecklingsarbete för marinförbanden i stort sett har kunnat genomföras.

Budgetåret 1984/85

Bemyndigandeplan har fastställts i regleringsbrevet för budgetåret 1984/85 och ändrats genom beslut den 13 december 1984. Planen innebär bl.a. att systemutveckling projektering av övervattensfartyg, ubåtar och vapenmateriel fortsätter.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                      111

Budgetåret 1985/86

Chefen för marinen

Anslaget bör föras upp med 125,6 milj. kr. och elt beställningsbemyndi-gande om 162,1 milj. kr. inhämtas. Under budgetåret 1985/86 inriktas verksamhelen främsl på fortsatt systemutveckling och projektering av övervattensfartyg och ubåtar samt på allmän utveckling och projektering av vapenmateriel.

Av begärda bemyndiganden avser 20,9 milj. kr. prisreglering.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar lillslyrker överbefälhavaren marinchefens anslagsframställning.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel. Jag har därvid tagit hänsyn lill den inriktning som jag har förordat i avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling (s. 38).

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1986 (440693 856 + 161700000 -125000000) 477393 856 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1984/85 och 1985/86. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1986 blir därmed ca 450 milj. kr.

Liksom tidigare bör del få ankomma på regeringen att ta slällning till vilkel utvecklingsarbete som bör beställas inom ramen för del bemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att

1.   bemyndiga regeringen att medge att utvecklingsarbete för marin
förband får beställas inom en kostnadsram av 161 700000 kr.,

2. till   Marinförband: Forskning   och   utveckling   för budgetåret
1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 125000000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                     112

D. Flygvapenförband

Chefen för flygvapnet är programmyndighet för huvudprogrammet Flygvapenförband som omfattar följande delprogram.

3.1         För flera delprogram gemensamma lednings- och slrilförband

3.2   Jaktförband

3.3   JAS-förband

3.4   Attackförband

3.5   Spaningsförband

3.6   Flygtransportförband

3.7   Basförband

3.99 Gemensamma produktionsresurser

Flygvapnets fredsorganisation består den 1 januari 1985 av följande stabsmyndigheter, förband och skolor. Chefen för flygvapnet Chefen för första flygeskadern Fyra luftförsvarsseklorförband Fem utbildningsförband Tre skolförband Två skolor

Lokaliseringen av flygvapnets myndigheter den I januari 1985 framgår av följande karta (intagen på s. 113). Verksamheten leds centralt från chefen för flygvapnet och i vissa fall av chefen för första flygeskadern.

Verksamheten under huvudprogrammet Flygvapenförband budgeteras på etl antal primäruppdrag inom huvudproduktionsområdena Ledning och förbandsverksamhet, Materielanskaffning, Anskaffning av anläggningar samt Forskning och ulveckling. Verksamheten finansieras från följande anslag.

D 1. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet

D 2. Flygvapenförband: Materielanskaffning

D 3. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar

D 4. Flygvapenförband: Forskning och utveckling

Prop. 1984/85:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet

113

I   SÄTENAS       J(ARLSB5Bii           -V .r-

"fm"!       %• Göteborg   '         '"■■     FV   T---'

''Almin    *\                       ■■ '-                                                          t:         ,:    V.. \&.       ■',%'

."»■.kV-* ;'R*iV#     "å

F13M

= attack

^{0=i-. o}

3E«s«fflBrär«Sis = militärområdesgräns       ()

1) Avvecklas till sin huvuddel senast 1986-06-30

■ spaning

stabsmyndighet

I           I = utbildningsförband m.m.

HHj = sektorflottilj

8    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 6

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

114

D 1. Flygvapenförband: Ledning och förbands verksamhet

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

2850663441 2775900000 2976700000

Under anslaget bedrivs allmän ledning och förbandsverksamhet, operativ och krigsorganisatorisk verksamhet, utbildning till och av fast anställd personal m. fl. samt grundutbildning och repetitionsutbildning av värnpliktiga inom flygvapnet.

Verksamhetens omfattning

Verksamhet

1983/84

1984/85         1985/86

Planeral

t       Utfall

Planerat       Chefen för

flygvapnet

Antal flygtimmar

80690

70323

81400          78100

Antal utexaminerade officerare

exkl. reservofficerare

195

157

168

167

Grundutbildning av värn-

pliktiga

Antal man

4458

4 985

4600

4 550

Antal tjänslgöringsdagar

(1 OOO-tal dagar)

1414

1543

1417

1400

Repetitionsulbildning

Antal man

8725

2157

7100

8300

Antal tjänslgöringsdagar

(1 OOO-tal dagar)

69,4

24,9

64,7

73,2

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1983/84

1984/85

1985/86

Planerat    '

Ulfall        Planerat

Chefen

Föredra-

för fiyg-

ganden

vapnet

Flygvapenförband:

För flera delprogram

gemensamma lednings-

och slrilförband

310710

317423

326968

367909

375 250

Jaktförband

411788

426276

487 230

533 389

529520

Attackförband

276 204

355 274

287608

311 185

308550

Spaningsförband

133008

175474

145 975

155 694

154715

Flygtransportförband

89487

92074

96349

101723

101 345

Basförband

624464

663 853

681024

715216

728815

Gemensamma produktions-

resurser

718339

873 064

770746'

774 684

798505

Koslnader

2564000

2903438

2795900

2959800

2996700

Tillkommerlavgår:

Intäkter

- 20000

- 52775

- 20000

- 20000

- 20000

Överplanering, reser-

ver m. m.

-

-

-

-

-

Medgiven prisreglering

+ 28I2II

-

-

-

-

Medelsbehov

2 825 211

2850663

2 775900

2 939800

2 976700

Inkl. trafikfiygarhögskolan 18,4 milj. kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

115

Personal

Personalkategori

Antal an:

ställda on

iräknat till personår

1983/84

1984/85

1985/86

Planerat

Ulfall

Planerat

Chefen för flygvapnet

Föredraganden

Militär personal' Civil personal-

4 367 3983

8350

4 326 3871

8197

4 324 3 934

8258

4244 3 884

8128

4251 3916

8167

Inkl. yrkesofficersaspiranter.

Exkl. lönebidragsanslällda och beredskapsarbetare.

Budgetåret 1983/84

Chefen för flygvapnet anger bl. a. atl likviditetslägel har krävt stor återhållsamhet under hela året. Inom huvudproduktionsområde 1 vidtogs under planeringsfasen omfattande reduceringar i syfte att begränsa behovet av betalningsmedel. Reduceringar inom övningsverksamheten och inom förbands verksamheten i övrigt genomfördes varvid kurser inställdes, underhållsverksamhet senarelades samt fastighetsunderhåll och lokal anskaffning begränsades och senarelades.

Försöksverksamheten med ändrad flygslagsutbildning s.k. kompletteringsflygning med flygplan SK 60 har utvidgats och har under året omfattat samlliga divisioner med flygplan AJ37, S37 och J35. Försöken har medfört minskad drivmedelsförbrukning och bidragit till att kostnadsutvecklingen för underhåll av flygmateriel har dämpats. Även övriga åtgärder inom ramen för försvarsbeslutets besparingsprogram har genomförts planenligt. Planerade besparingar bedöms ha uppnåtts.

Möjligheterna att återta brister från föregående år anges som begränsade.

Följande större fredsorganisaloriska förändringar har genomförts.

-    Flygvapnets kadett- och aspirantskola vid flygvapnets Södertörnsskolor (F18) har avvecklats.

-    Trafikfiygarhögskolan (TFHS) har organiserats vid krigsflygskolan (F5).

-    Flygvapnets flygbefälsskola har omlokaliserats från Linköping till Uppsala.

-    Tre lätta helikoptergrupper har avvecklats.

Budgetåret 1984/85

Chefen för flygvapnet anför att likviditelsläget kräver begränsningar av verksamheten med omkring 50 milj. kr. i förhållande lill vad som ursprungligen planerats. FlygtidsuUagel begränsas fill etl absolut minimum per flygförare.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                     116

Projektering av ell nytt låghöjdsradarsystem och införande av flygbassystem 90 fortsätter. Organisationsförändringar inom verkstads- och underhållsorganisationen genomförs. Tolkavdelningen ur arméns stabs- och sambandsskola (TolkS) överförs till flygvapnet och lokaliseras till Uppsala. Förvaltningsansvaret för Bråvalla flygflottiljs detachement på Malmslätt (F13M) överförs fill armén. Stödfunktioner vid flygvapnets Södertörnsskolor (F 18) för den tolfte jaktflygdivisionen avvecklas.

Budgetårel 1985/86 Chefen för flygvapnet

Likviditetsläget leder till begränsningar främst inom utbildnings- och övningsverksamheten, materielunderhållet och anskaffning av förnödenheter. Brist på medel försenar rationaliseringar.

Projektering av ell nytt låghöjdsradarsystem fortsätter. Del av flygutbildningen genomförs på flygplan SK 60. Införande av flygbassystem 90 fortsätter. Flygvapnets Södertörnsskolor (F18) avvecklas till sin huvuddel.

Chefen för flygvapnet har i skrivelse den 5 november 1984 hemställt att få öka antalet elever vid trafikfiygarhögskolan för att möta de civila flygbolagens ökade rekryteringsbehov av piloter.

Förändringarna i förhållande lill budgelåret 1984/85 detaljmotiveras på följande sätt.

A. Pris-och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 178,6 milj. kr.

B. Förändringar enligt regeringens beslut
Organisationsförändringar minskar personalkostnaderna med 16,5 milj.

kr.

C. Uppgiftsförändringar

1. Vissa kostnader för incidentberedskapen förs över till flygvapnet
vilket medför atl koslnaderna ökar med 16,5 milj. kr.

2.      Flygvapnets Södertörnsskolor (F 18) avvecklas till sin huvuddel vilket minskar kostnaderna med 15,5 milj. kr.

3. Repetilionsuibildningen ökar vilket medför att kostnaderna ökar med 6,7 milj. kr.

4. Ammunitionskostnaderna ökar med 15 milj. kr.

5. Organisafionsförändringar (exkl. personalkostnader) medför att kostnaderna minskar med 20,9 milj. kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                      117

Överbefälhavarens yllrande

Lönekostnaderna är något för högt uppräknade. Medel för drivmedelshantering bör föras över från anslaget E I. Operativ ledning m.m.: Ledning och förbandsverksamhet. Vidare bör 7 230000 kr. föras över lill samma anslag för ålgärder inom "Struktur 90".

Föredragandens överväganden

Beträffande inriktningen av verksamheten under programplaneperioden får jag hänvisa till vad jag har anfört i avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling (s. 38).

Jag kan i huvudsak godta chefens för flygvapnet förslag till uppgifter under budgetåret 1985/86 liksom hans beräkning av kostnaderna under primäruppdragen. Jag har dock räknat med en högre lönekostnadsökning än chefen för flygvapnet. Vid min beräkning av kostnaderna har jag vidare tagit hänsyn till överbefälhavarens förslag beträffande överföring av medel för drivmedelshantering från anslaget El. Operativ ledning m.m.: Ledning och förbandsverksamhet saml det minskade resursbehov för de värnpliktigas sjukvård som följer av att kostnader för värnpliktigas öppensjukvård ersätts i annan ordning vilket jag tidigare har berört (s. 76). Jag har dessutom beräknat medel för den utökning av antalet elever vid trafikfiygarhögskolan som nödvändiggörs av de civila flygbolagens ökade behov all nyrekrytera piloter.

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över koslnader och medelsbehov.

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhel för budgetåret 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av 2976700000 kr.

D 2. Flygvapenförband: Materielanskaffning

1983/84 Utgift 2648101486' 1984/85 Anslag 2521528000 1985/86 Förslag 2613000000 ' Varav 608,8 milj. kr. i prisregleringsmedel.

Verksamheten under anslaget omfattar materielunderhåll - ulom sådant underhåll som är en direkt följd av materielens förrådshållning eller utbildning och övning vid förbanden - samt anskaffning av materiel för krigsorganisationen och av viss materiel för fredsbruk. Verksamheten inriktas genom tilldelning av beställningsbemyndiganden medan anskaffningsfid-punkt och anskaffningstakt bestäms av medelstilldelningen.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet

118

Bemyndigandeskulden under anslaget värden 30 juni 1984 13 509728878 kr. För budgetåret 1984/85 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndi-gande om 1 540,9 milj. kr. och anvisat ett anslag om 2521,5 milj. kr. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1985 blir därmed (13 509728878+ 1540900000-2521528000) 12529100878 kr.

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1 OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1984/85

1985/86

Chefen för flygvapnet      Föredraganden

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Flygvapenförband:

Centralt vidtaget materielunderhåll m. m. för delprogrammen 3.1-3.99 (se s. 120)

Flygvapenförband:

Centralt vidtagen materielanskaffning m.m. (inkl. sjukvårdsmateriel) för delprogrammen 3.1-3.99 (ses. 120)

Till regeringens disposition

Kostnader

Prisreglering Reducering på

grund av - inkomsler,

överplanering

m. m. Medelsbehov Bemyndigandebehov

88800           87700         94 400           109900            94000        110000

723900      2457328        1225 100      2508300     366000      2483000

360000
812700     2545028       1319500     2618200         820000      2593000

+731200                  -       +454 600                 -       +469000

-    3000       -23500       + 80000       +20000      + 80000       -80000
-      2521528                   -      2638200'                  -      2613000

1540900                  -        1854100'                -        1369000

' Härutöver begärs 94,8 milj. kr. samt atl ett till regeringens disposition stående bemyndigande om I 621 828000 kr. för flygplan 39 JAS ställs till förfogande.

Budgetåret 1983/84

Chefen för flygvapnet anger i sin redovisning av verksamheten under budgetåret 1983/84 att materielanskaffningen för flygvapenförbanden har präglats av stora omplaneringar och att flera objekt har reducerats, upp-skjutits eller helt utgått ur planeringen i förhållande till vad som angavs i regleringsbrevet.

Utbyggnaden av spaningsradarsystemet PS 870 och installationen av systemet PS 860 har fortsatt liksom utbyggnaden av flygbassystem 90. Begränsad utbyggnad av försvarets telenät har skett.

Under budgetåret har beställts absolut nödvändig verksamhet på flygplan JA 37. Inom JAS-programmet har gjorda beställningar berört JAS-vapenprogram.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet                                     119

Budgetåret 1984/85

Bemyndigandeplan har fastställts i regleringsbrevet för budgetåret 1984/85 och ändrats genom beslut den 13 december 1984. Planen innefattar fortsatt utbyggnad av spaningsradarsystemet PS 870 och kompletteringar till systemet PS 860. Gångtidsföriängning av flygplan 35 beställs så att handlingsfrihet finns att behålla de tre återstående J35-divisionerna fram till mitten av 1990-taIet. Inom JA 37-programmel beställs fortsatt typförbättring samt ny jaktrobot, robot 74. Inom JAS-programmet planeras beställning av delserie 2 och 3 av robot 15 F.

Budgetårel 1985/86 Ch ef en för flyg vapnet

Anslaget bör föras upp med 2638,2 milj. kr. och ett beställningsbemyn-digande om 1854,1 milj. kr. inhämtas. Chefen för flygvapnet begär som ramjustering ytterligare 94,8 milj. kr.

Beställningsbemyndigandena för delprogrammet Gemensamma lednings- och slrilförband avser viss fortsatt anskaffning av utrustning för radaranläggningarna PS 870.

Inom delprogrammet Jaktförband avser huvuddelen av beställningsbemyndigandena nödvändig typservice m. m.

Inom JAS-programmet inriktas verksamheten på beställningar till delserie 1.

Beställningsbemyndigandena för delprogrammet Attackförband avser kompletterande beställningar till samt underhåll av flygplan AJ 37. Verksamhet avseende förlängd drifttid av flygplan SK60 beställs.

Inom delprogrammet Basförband planeras en reducerad anskaffning av fordon och sambandsutrustning samt materiel för den nya basorganisationen. Viss lageruppbyggnad av drivmedel sker.

Fördelningen på funktioner (motsvarande) av de beställningsbemyndiganden som begärs för budgetåret 1985/86 samt vilka viktigare objekt som avses beställas framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1984; 1 OOO-tal kr.).

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                        120

Primäruppdrag Funktioner/objekt (motsvarande)

Bemyndigande

Centralt vidlagel materielunderhåll m. m.

Jakt

2 300

Attack

1000

Transportflyg m. m. Bas

1700

Övrigt

89400

Centralt vidtagen malerielanskaffning m. m. {inkl. sjukvårdsmateriel)

Ledning samt stridsledning och luftbevakning Jakt

294800 336000

JAS

-

Attack

66500

Spaning

Transportflyg m.m. Bas

2600

14 100

302500

Sjukvårdsmateriel

4 500

Övrigt

204100

Därutöver har bemyndiganden om 454,6 milj. kr. begärts för prisreglering.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar föreslår överbefälhavaren att förevarande anslag skall minskas med 12150000kr. som ramanpassning och föras upp med 2626050000 kr.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel. Jag har därvid tagit hänsyn till den inriktning som jag har förordat i avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling (s. 38) samt till vad jag har anfört om säkerheten i planeringen (s. 42). Jag är således inte nu beredd att förorda slutligt behov och fördelning av beställningsbemyndiganden för budgetåret 1985/86. Jag avser därför att senare återkomma till regeringen i denna fråga. Jag har också särskilt beaktat behovet av bemyndiganden och medel för utbyggnad av försvarets telenät.

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1986 (12529100878 + I 369000000 - 2 613 000 000) 11285 100 878 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1984/85 och 1985/86. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1986 blir därmed ca 10720 milj. kr.

Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen att ta ställning fill vilka anskaffningar m.m. som bör ske inom ramen för det beställningsbe-myndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

121

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.        bemyndiga regeringen att medge att beställningar av materiel m. m. för flygvapenförband får läggas ut inom en kostnadsram av 1369000000 kr.,

2.        till Flygvapenförband: Materielanskaffning för budgetåret 1985/86 anvisa eft förslagsanslag av 2613000000 kr.

D 3. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

205740113 220000000 262500000

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad m. m. av och centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder i lokaler m. m., befästningar, flygfält och ammunifionsförråd för flygvapnet samt markförvärv för dessa ändamål och för övnings- och skjutfält. Verksamheten omfattar vidare kompletteringsarbeten m. m. på eller i anslutning till befinfiiga flygbaser, anläggningar för el- och teleutrustning vid baserna samt inlösen av flygbullerstörda fastigheter.

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m.m.

1984/85

1985/86

Chefen för

Före-

flygvapnet

draganden

Flygvapenförband:

Markanskaffning för delpro-

grammen

För flera delprogram gemen-

samma lednings- och slril-

förband

-

_

_

Basförband

-

_

—

Gemensamma produktions-

resurser

1000

1000

1000

Nybyggnad m. m. för delpro-

grammen

För flera delprogram gemen-

samma lednings- och slril-

förband

39000

55 400

54600

Basförband

31700

78 800

89800

Gemensamma produktions-

resurser

97600

60300

60300

Centralt beslutade ombygg-

nads- och underhållsåtgär-

der för delprogrammen

För flera delprogram gemen-

samma lednings- och slril-

förband

2800

16000

16800

Basförband

21100

14800

14800

Gemensamma produktions-

resurser

38700

35 900

35900

Summa

231900

262200

273200

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

122

Primäruppdrag m. m.

1984/85

1985/86

Chefen för flygvapnet

Föredraganden

Utrednings- och projekteringskostnader

Inkomsler

Reducering på grund av överplanering

Beräknat medelsbehov

+ 12000 - 3500

-20400 220000

+ 13 300

-      3000

-      5000
267500

+ 13 300 - 3000

-21000 262500

Budgetåret 1983/84

Forlifikalionsförvaltningen anmäler att behovet av mark för främst befästningar har ökat. Uppkomna behov har i huvudsak kunnat tillgodoses. Avvecklingen av mark och byggnader som inte längre behövs har fortsatt i ökad omfattning.

Avveckhngen av f.d. Södermanlands flygflottilj (Fil) har slutförts genom att mark och byggnader, som försvaret inte längre behöver, har överlåtits till Nyköpings kommun. Även avvecklingen av f.d. Kalmar flygflottilj (F12) har slutförts genom dels överlåtelse fill Kalmar kommun av vissa byggnader och markområden, dels överförande till luftfartsverket av mark och byggnader som behövs för den fortsatta civila flygverksamheten.

Anpassning av flygbaser till flygbassystem 90 samt utbyggnad av radarstationer och radiolänkstationer har skett. Utbyggnad av en luftförsvars-central har fortsatt planenligt. En hangar vid Jämtlands flygflottilj (F4) i Östersund, en tvätt- och smöijhall vid Skaraborgs flygflottilj (F7) i Sätenas, en skolbyggnad vid flygvapnets Halmstadsskolor (F 14) i Halmstad, en servicehangar vid Bråvalla flygflottilj (F 13) i Norrköping, en hangar vid Upplands flygflottilj (F16) i Uppsala, en drivmedelsutrustningsverkstad vid Nortbottens flygflottilj (F21) i Luleå och ett kontrolltorn och en mafinrättning vid robotavdelningens försöksplats i Nortland (RFN) i Vid-sel har blivit färdiga. Nybyggnad har påbörjats av bl. a. en fordonsverkstad vid F4, en simulatorbyggnad vid F7, en hangar vid F21 och en radarsta-fion vid RFN. Renovering av fyra kaserner vid Skånska flygflottiljen (F 10) i Ängelholm samt ombyggnad av kanslihuset vid F4 har slutförts. Ombyggnad av en skolbyggnad vid F14 och en föriäggningsbyggnad vid F 16 har påbörjats.

Budgetåret 1984/85

Behovet av mark väntas bli i stort sett oförändrat. Avvecklingen av byggnader och mark som inte längre behövs kommer att fortsätta.

Anpassning av flygbaserna till flygbassystem 90 samt utbyggnad av radarstationer, radioanläggningar och el- och teleanläggningar fortsätter. Takten för utbyggnaden av radarstationer ökar. Nybyggnad av en fordons-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet                                      123

verkstad vid F4, en simulatorbyggnad vid F7, ett kontrolllorn vid FI6 saml en radarstation vid RFN beräknas komma att slutföras. Nybyggnad av en skolbyggnad och Qärrvärmeanläggning vid F 14, en servicehangar vid F 16 och en militärreslaurang vid F2I beräknas påbörjas. Ombyggnad av en skolbyggnad vid F 14 och en förläggningsbyggnad vid F 16 beräknas bli färdiga. Ombyggnad av militärrestaurangen vid Hälsinge flygflottilj (F 15) i Söderhamn kommer att påböijas.

Budgetåret 1985/86 Chefen för flygvapnet

Medelsbehovet beräknas till 267,5 milj. kr. enligt vad som framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov (intagen på s. 121). Härutöver begär chefen för flygvapnet 5 milj. kr. under anslaget som ramjustering.

Medelstillgången för nybyggnadsprojekt och för ombyggnads- och underhållsarbeten, som har påbörjats eller avses komma atl påbörjas före den 1 juli 1985, beräknas till sammanlagt 104 milj. kr. För projekt som planeras att igångsättas nästa budgetår beräknas ett medelsbehov av 156,5 milj. kr., varav för nybyggnadsprojekt 99,5 milj. kr. och för ombyggnads- och underhållsarbeten 57 milj. kr.

Överbefälhavarens yttrande Överbefälhavaren föreslår att anslaget förs upp med 267,5 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt sammanställningen över kostnader och medelsbehov (intagen på s. 121) och följande anskaffningsplan.

Fortifikationsförvaltningen skall redovisa huvudhandlingar för de nya byggnadsobjekt som finns intagna i anskaffningsplanen. Del ankommer på regeringen eller i förekommande fall överbefälhavaren att, efter prövning av huvudhandlingarna och inom ramen för del anslag som riksdagen anvisar, besluta om de redovisade byggnadsföretagen.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

124

Objekt

Kostnadsram              Medelsförbrukning

Faktisk     Beräknad för
t.o.m.      -----------------

83-02-01    84-02-01    84-06-30    1984/85      1985/86

Byggstart år-mån.

Färdigställande

år-mån

172600      223300

4600

A. Markanskaffning
1.   Delprogram 3.99

Diverse mindre markförvärv

Summa A

B. Nybyggnad m.m.

a. Förelag påbörjade
före 1984-07-01

b. Förelag påbörjade
eller avsedda all
påbörjas 1984/85

c. Företag avsedda all
påbörjas 1985/86
Delprogram 3.1

1.         Grupperingsplatser för radaranläggningar

2.         Diverse objekt

Delprogram 3.7

3.    Anpassning för flygbassyslem 90

4.    Diverse objekt

5.    El-och teleanläggningar

Delprogram 3.99

6.    F 17. Öm-och tillbyggnad av en skolbyggnad till gymnastikhall

7.    Diverse byggnadsobjekt och tekniska försöijningsanord-ningar

Summa c

Summa B (a-c)

2000 2000

I 000         I 000

1 000        1 000

209600      279300    169 200     65100        10000

103 200        90 200

20200 5 400

57000 13 200

18000 25 300

7000

60000 27300

7000

4 600

24 000 104500

24000 193 100

382200      695 700    169200       168300      204 700

85-10

86-06

Prop. 1984/85:100   Bilaga 6    Försvarsdepartementet

125

Objekt

Kostnadsram              Medelsförbrukning

Faktisk     Beräknad för
t.o.m.      -----------------

83-02-01    84-02-01    84-06-30    1984/85      1985/86

Bygg-        Färdig-
slart           stäl-

år-mån.     lande år-mån.

C. Centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder

a. Företag påbörjade
före 1984-07-01

b. Företag påbörjade
eller avsedda atl
påbörjas 1984/85

c. Företag avsedda alt
påbörjas 1985/86

Delprogram 3.1

1.         Större ombyggnader av befästningar m. m.

2.         Diverse projekt

Delprogram 3.7

3.         Reparation och underhåll av flygfält

4.    Smärre ombyggnads-och underhållsåtgärder på flygfält

Delprogram 3.99

5.    Diverse ombyggnads-och underhållsåtgärder m.m.

6.    Underhåll av byggnader och övnings-och skjulfält

Summa c

Summa C (a-c)

Summa A-C

Utrednings- och projekteringskostnader

Inkomster från bostäder och försäljning av mark och byggnader

Reducering på grund av överplanering

Beräknat medelsbehov

18200        15050       8250         6200           600

56400        10100

60550       67 000

8800 6300

18700 6400

8500

17 500

4200

5 200

14000

19300

15 000             -                -        15 000

82110              -                -       56800

78750      164150       8250       62600      67 500

460950      861850   177450     231900     273200

-               -                 -         12000        13 300

-3000

-3 500

-20400     -21000 220000      262500

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar för budgetårel 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 262500000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet                                      126

D 4. Flygvapenförband: Forskning och utveckling

1983/84 Utgift 1065016201' 1984/85 Anslag 1308000000 1985/86 Förslag 1335000000 ' Efler omfördelning av prisregleringsmedel.

Verksamheten under anslaget omfattar ulveckling av materiel för flygvapnet. Verksamheten inriktas genom tilldelning av beställningsbemyndiganden medan anskaffningstidpunkt och anskaffningstakt bestäms av medelstilldelningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget värden 30 juni 1984 10093 275074 kr. För budgetåret 1984/85 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndi-gande om I 184,1 milj. kr. och anvisat ett anslag av 1 308 milj. kr. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1985 blir därmed (10093 275074+1 184100000 - 1 308000000) 9969375074 kr.

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (I OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m.m.

1984/85

1985/86

Chefen för flygvapnet

Föredraganden

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Flygvapenförband: Utvecklingsarbete för delprogrammen 3.1 - 3.99

745400

1377100

364000

1874 000

364000

1889000

Kostnader

745400

1377100

364000

1874000

364000

1889200

Prisreglering Justering på grund av

-    överplanering m. m.

— inkomster

+438800 100

-69000 -     100

+ 302100 - 29 300

+ 30000 -584 200'

+ 341500 + 29 300

+ 30000 -584 200

Medelsbehov

-

1308000

-

1319800

-

1335000

Bemyndigandebehov

1184100

-

695400

-

734800

-

' Egenfinansiering av flygplan JAS 39 enligt avtal den 30 juni 1982 mellan försvarets materielverk och IG JAS. Härutöver begärs att ett till regeringens disposition stående bemyndigande om 441 079000 kr. för flygplan JAS 39 ställs lill förfogande.

Budgetåret 1983/84

Chefen för flygvapnet anger i sin redovisning för budgetåret 1983/84 att verksamheten främst har omfattat typarbete för system JAS, integrationsarbete samt viss vapenutveckling. Projektering av bl.a. StrilC 90 samt för projektering av Stridata 90 RSD har fortsatt.

Budgetåret 1984/85

Bemyndigandeplan har fastställts i regleringsbrevet för budgetåret 1984/85 och ändrats genom beslut den 13 december 1984. Planen innebär bl. a. att utvecklingsarbetet för flygplanssystemet JAS samt stridslednings-och luftbevakningsförbanden fortsätter.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                      127

Budgetåret 1985/86 Chefen för flygvapnet

Anslaget bör föras upp med I 319,8 milj. kr. och ett beslällningsbemyn-digande om 695,4 milj. kr. inhämtas.

Inom delprogrammet Gemensamma lednings- och slrilförband fortsätter projekteringen av stridslednings- och luftbevakningscentralerna (StrilC 90) samt Stridata 90.

Verksamheten inom delprogrammet JAS-förband avser i huvudsak utveckling av JAS-flygplanet, beställning av flygplan SK 39 samt vissa vapen.

Beställningsbemyndigandet för delprogrammet Gemensamma produktionsresurser är främsl avsett för drift och underhåll av försöksplatser saml forskning, försök och prov. Beställning sker avseende typarbete på standarddatorsystem 80 (SDS 80).

Av begärda bemyndiganden avses 302,1 milj. kr. för prisreglering.

Överbefälhavarens yttrande

1 sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar föreslår överbefälhavaren att förevarande anslag ökas med 2 milj. kr. och förs upp med 1321,8 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel. Jag har därvid tagit hänsyn till vissa investeringar vid flygtekniska försöksanstalten och den inriktning som jag har förordat i avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling (s. 38).

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1986 (9969375074 +734800000 -1335000000) 9369175074 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1984/85 och 1985/86. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1986 blir därmed ca 9080 milj. kr.

Liksom tidigare bör del få ankomma på regeringen att ta ställning till vilket utvecklingsarbete som bör ske inom ramen för det beställningsbe-myndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.   bemyndiga regeringen att medge att utvecklingsarbete för flygva
penförband får beställas inom en kostnadsram av 734800000 kr.,

2. till Flygvapenförband: Forskning och utveckling för budgetårel
1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 1 335000000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                     128

E.    Operativ ledning m. m.

överbefälhavaren är programmyndighet för huvudprogrammet Operativ ledning m. m. som omfattar följande delprogram.

4.1       Operativ planläggning m. m.

4.2       Beredskap m. m.

4.3       Krigsorganisation av centrala och högre regionala staber m. m. 4.99 Gemensamma produktionsresurser

Huvudprogrammet omfattar i fred i stort följande stabsmyndigheter och mililärområdesförvaltningar den Ijanuari 1985. Överbefälhavaren Sex militärbefälhavare Tolv militärområdesförvaltningar

Lokaliseringen av nämnda stabsmyndigheter m.m. den 1 januari 1985 framgår av följande karta (intagen på s. 129).

Verksamheten under huvudprogrammet Operativ ledning m.m. budgeteras på ett antal primäruppdrag inom huvudproduktionsområdena Ledning och förbandsverksamhet, Materielanskaffning, Anskaffning av anläggningar samt Forskning och utveckling. Verksamheten finansieras från följande anslag.

E 1. Operativ ledning m. m.: Ledning och förbandsverksamhet E 2. Operativ ledning m.m.: Materielanskaffning E 3. Operativ ledning m. m.: Anskaffning av anläggningar E 4. Operativ ledning m. m.: Forskning och utveckling

Prop. 1984/85:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet

129

'.

BODEN

ÖSTERSUND

k- 1.-

■%.-.

''%i,..

Hl.,

éV :.'}    ->

/,,, KARLSTAD

MBB

MFB

VFB

MB V

ClNKOfW

%   IftälBfl     ®

%,     ,>* STRÄNGNÄS       .fOCKHOLM

SKÖVDE     ''"-''                     '-'"'"'

-—•   >• KARLSBORG

öbJ

iJy       '        V-.' ''•    "

MFV

Xu                           -i--K/                           S

VFV

KRISTIANSTAD                - *'

is:        t."'

MBS

MFS

VFS

ssaSÄffiassa* =militärQmrådesgräns

9   Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Biläga 6

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet E 1. Operativ ledning m. m.: Ledning och förbandsverksamhet

130

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

692 300698 588600000 572300000

Under anslaget bedrivs dels allmän ledning och förbands verksamhet, dels operaliv och krigsorganisatorisk verksamhet.

Kostnader och medelsbehov (I OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.       1983/84

1984/85      1985/86

datakraftstruktur

-

-

16000

-

8360

Kostnader

569615

683279

613520

595914

600733

Tillkommer/avgår:

Intäkter

-10255

- 3781

-12088

-12900

-12900

Saldo

-

+ 13 949

-

-

-

Kostnader att utbeta-

las senare år

-

- 1 146

-

-

-

Overplanering, reser-

ver m. m.

-10900

-

-12832

-15533

-15533

Medgiven prisreglering

+ 83 490

-

-

-

-

Medelsbehov

631 950

692301

588600

567 481

572300

Operativ ledning m. m.:

Operativ planläggning m. m.

Beredskap m. m.: Särskild verksamhet

Beredskap m. m.: Insatsberedskap

Beredskap m. m.; Beredskapsåtgärder vid SJ m. m.

Krigsorganisation av centrala och högre regionala staber m. m.

Gemensamma produktionsresurser: Överbefälhavarens och militärbefäl-havamas fredsorganisation m. m.-

Gemensamma produktionsresurser: Borttagande av pansarhinder o. d.

Gemensamma produktionsresurser: Genomförande av ny

Planerat

Utfall

Planerat

Överbefälhavaren

Föredraganden

66775

62 509

71 100

77 561

79116

28197

30948

30380

36086

36148

88 256

148065

91720

53214

54 829

11770

13 100

12420

13 296

13 245

106749

124618

106680

123818

123465'

285 570

262 908      299895      285 220      291939

4 144

4 960

' Varav 3 575 000 kr. avseende LEO 85 till regeringens disposition. ' Under primäruppdraget har beräknats kostnader för bidrag till soldathemsverk-samhet. tidningen Vämpliktsnytt och för Sveriges centrala värnpliktsråds (f.d. värnpliktiga arbetsgruppen) verksamhet.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                     131

Personal

Personalkategori

Antal ans

itällda omräknat till personår

1983/84

1984/85

1985/86

Planerat

Utfall

Planerat

Överbefälhavaren

Föredraganden

Militär personal Civil personal

713 1266'

1979

649 1250'

1899

717 1261

1978"

712 1 148'

1860

662 1 194"

1856

' Inkl. beredskapspersonal.

' Inkl. personal som överförts från byggnadsområdena till huvudprogram 4 (20 personår).

' Exkl. lönebidragsanslällda och beredskapsarbetare.

Tolal minskning fr. o. m. budgetåret 1985/86 med 6 personår på grund av överföringen lill andra huvudprogram.

Budgetåret 1983/84

Överbefälhavaren anger i sin redovisning att den planerade verksamhelen i stort har kunnat genomföras.

Ubåtsincidenterna har under budgetåret tagit stora personella och materiella resurser i anspråk.

Budgetåret 1984/85 Överbefälhavaren

Den planerade verksamheten beräknas i huvudsak kunna följas.

Under budgetåret kommer bl. a. följande aktiviteter att genomföras:

— Försvarsmaktsövning

— Utökning av "Förråd 90"-försöken

— Förstudie till nytt operativt verk

Vidare slutförs lokaliseringen av Bergslagens materielförvallning och Bergslagens verkstadsförvaltning till Karolinen i Karistad.

Budgetårel 1985/86

Överbefälhavaren anför som programansvarig myndighel för huvudprogram 4 följande huvudmotiveringar för den föreslagna verksamheten.

Verksamheten inriktas i första hand på atl säkerställa den operativa ledningen under beredskap och krig.

De administrativa kostnaderna skall begränsas till förmån för operativt krigsförberedelsearbete.

Personaltjänsten prioriteras i syfte att möta negativa verkningar för de anställda av de fredsorganisatoriska förändringarna, personalminskningarna m.m.

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1984/85 motiverar överbefälhavaren på följande sätt.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                     132

A. Pris- och löneomräkning
Kostnaderna ökar med 32922000 kr.

B.   Uppgiflsförändringar

1.        Överföring av del av uppgifter för incidentberedskapen till försvarsgrenarna. Kostnaderna minskar med 38070000 kr.

2.        Hyra av förråd för reabensin samt pumpkostnader utgår. Kostnaderna minskar med 12040000 kr.

3.        Bedömda personalavgångar minskar kostnaderna med 3470000 kr.

4.   Samlokaliseringen i Bergslagens militärområde ökar kostnaderna med 2465 000 kr.

5.   Övriga volymförändringar gör att kostnaderna minskar med 10754000 kr.

6.   Medelsbehovel under anslaget minskar på grund av ökade intäkter (812000 kr.) och ökad överplanering (2701 000 kr.).

7.   Utveckling av nytt datasystem för personal (PAF ny) ökar koslnaderna med 2654000 kr. på s.k. tilläggsrad utöver för huvudprogrammet anvisad ram.

8.   Fortsatt ulveckling av datasystem för operativ ledning (LEO 85) ökar kostnaderna med 3575000 kr. på s.k. tilläggsrad utöver för huvudprogrammet anvisad ram.

9.   Övriga uppgiftsförändringar ökar kostnaderna med 5 111 000 kr. på s. k. tilläggsrad utöver för huvudprogrammet anvisad ram.

Vid sammanvägningen mellan huvudprogrammen föreslår överbefälhavaren atl 46 personår och 6440000 kr. förs över till anslaget F4. Försvarels materielverk för en reservmaterielavdelning. Vidare bör anslaget ökas med 10360000 kr. för atl säkerställa utvecklingen av försvarsmaktens nya datakraflslrukiur och för det projekt som rör ulveckling av teknikstöd (Kontorsleknik) i fred och krig, samt 3 575000 kr. för ledningssystemet LEO 85. Övriga tilläggsäskanden avstyrks.

Försvarets underrättelsenämnd fillstyrker den särskilda verksamhelen vid försvarsstaben i överbefälhavarens anslagsframställning.

Föredragandens överväganden

Beträffande inriktningen av verksamhelen under programplaneperioden får jag hänvisa lill vad jag har anfört i avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling (s. 38).

Upplysningar om primäruppdraget Beredskap m.m.: Särskild verksamhet kommer att lämnas riksdagens försvarsutskott.

Jag kan i huvudsak godta överbefälhavarens förslag till uppgifter under budgetåret 1985/86. Vid min beräkning av kostnaderna för primäruppdragen har jag utgått från överbefälhavarens sammanvägning mellan huvudprogrammen. Jag har dock räknat med något mindre kostnad för ny data-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                     133

kraftstruktur än överbefälhavaren. Beträffande den fortsalla omfattningen och inriktningen av LEO liksom för det projekt som rör utveckling av teknikstöd (Kontorsteknik) i fred och krig är jag ännu inte beredd att föreslå regeringen etl ställningstagande. 1 min beräkning har jag vidare tagit hänsyn till att vissa koslnader för narkotikabekämpning som tidigare betalals över femte huvudtiteln fr.o.m. budgetåret 1985/86 skall belasta anslaget.

Min beräkning av del totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över koslnader och medelsbehov.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Operativ ledning m.m.: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 572300000 kr.

E 2. Operativ ledning m.m.: Materielanskaffning

1983/84 Utgift            106859914'

1984/85 Anslag 122000000 1985/86 Förslag 174000000 ' Varav 11,2 milj. kr. i prisregleringsmedel.

Verksamheten under anslaget omfattar bl. a. anskaffning av telemateriel för försvarets telenät och för försvarets gemensamma stabsplatser samt uppbyggnad av signalförbindelser. Verksamheten inriktas genom tilldelning av beställningsbemyndiganden medan anskaffningstidpunkt och anskaffningstakt bestäms av medelstilldelningen.

Bemyndigandeskulden var den 30 juni 1984 232432865 kr. För budgetåret 1984/85 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 214,4 milj. kr. och anvisat ett anslag om 122 milj. kr. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1985 blir därmed (232432865 +214400000-122000000) 324832865 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

134

Beställningsbemyndiganden och belalningsmedel (I OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m.m.

1984/85

1985/86

Överbefälh;

avaren

Föredragar

iden

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Operativ ledning m.m.: Materielanskaffning för delprogrammen 4.1-4.99

186400

118000

119600

153 900

110000

159000

Kostnader

186400

118000

119 600

153900

110 000

159000

Prisreglering Justering på grund av överplanering m. m.

+ 28000

+4 000

+ 13 700

+ 15 200

+ 12 300

+ 15 000

Medelsbehov

-

122000

-

169100'

-

174000

Bemyndigandebehov

214400

-

133 300

-

122 300

-

' Härutöver begär överbefälhavaren som programansvarig för huvudprogrammet 4. Operativ ledning m.m. 29,3 milj. kr.

Budgetåret 1983/84

Överbefälhavaren anger i sin redovisning av verksamhelen under budgetårel 1983/84 att den materielanskaffning som var planerad i stort sett har kunnal genomföras.

Budgelåret 1984/85

Bemyndigandeplan har fastställts i regleringsbrevet för budgetåret 1984/85 och ändrals genom beslut den 13 december 1984. Planeringen innebär bl.a. atl verksamheten under budgetårel främst inriktas mot en fortsall anskaffning av materiel och installationer för försvarsmaktens gemensamma sambandsnät och sambandsnätet för vissa staber. Sedan anslaget återfått vissa medel kan tidigare planlagd anskaffning påbörjas.

Budgetåret 1985/86 Överbefälhavaren

Överbefälhavaren har som programansvarig myndighet för huvudprogram 4 anfört att anslaget bör föras upp med 169,1 milj. kr. och ett beställningsbemyndigande om 133,3 milj. kr. inhämtas. Härutöver begärs som ramjustering 29,3 milj. kr., varav 26 milj. kr. för försvarets telenät, 2,8 milj. kr. för ledningssystemet LEO 85 samt 500000 kr. för personalredovisningssystemet PAF ny.

Verksamheten inriktas främst mol en fortsalt anskaffning av materiel för utbyggnad och komplettering av försvarets telenät, transportabel sam-bandsutruslning samt signalskyddsmateriel för försvarsmaktens gemensamma staber m. m. Ersättning för det gemensamma freds- och krigsfjärt-skriftsnätel börjar tas i drift.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                    135

Av begärda bemyndiganden avser 13,7 milj. kr. prisreglering.

Överbefälhavaren har sedan vid avvägningen mellan huvudprogrammen avstyrkt tilläggsäskandena för försvarets telenät och PAF ny. Överbefälhavaren föreslår att anslaget tillförs 7,7 milj. kr. för "Struktur 90", 2,8 milj. kr. för LEO 85 samt 1,8 milj. kr. för samordning av elmiljöåtgärder. Därutöver bör anslaget minskas med 5,7 milj. kr. för teknikutveckling. Överbefälhavaren tillstyrker i övrigt planeringen och föreslår att anslaget förs upp med 175,7 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av det lolala bemyndigande- och medelsbehovel framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel. Jag har därvid tagit hänsyn lill den inriktning som jag har förordat i avsnittet om del militära försvarets fortsatta ulveckling (s.38). Jag har särskilt beaktat behovet av bemyndiganden och medel för utbyggnad av försvarels telenät. Vissa bemyndiganden och medel bl.a. för bevakning och utveckling av ny teknik samt för teknikutveckling, har förts till del nybildade anslaget E4. Operativ ledning m. m.: Forskning och utveckling.

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1986 (324832865 +122300000 -174000000) 273 132865 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1984/85 och 1985/86. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1986 blir därmed ca 240 milj. kr.

Liksom fidigare bör det få ankomma på regeringen atl ta ställning till vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.        bemyndiga regeringen att medge all beställningar av materiel m. m. för operativ ledning m. m. får läggas ul inom en kostnadsram av 122 300000 kr.,

2.        lill Operativ ledning m.m.: Materielanskaffning för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 174000000 kr.

E 3. Operativ ledning m.m.: Anskaffning av anläggningar

1983/84 Utgift             102391 178

1984/85 Anslag            108000000

1985/86 Förslag        112300000

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad m. m. av och centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder i lokaler m. m. och befästningar för huvudprogrammen Operativ ledning m. m. och Gemensamma myndigheter m. m. samt markförvärv för dessa ändamål.

Prop, 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

136

Kostnader och medelsbehov (I OOO-tal kr.)

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Överbefälhavaren

Föredraganden

Operaliv ledning m. m.:

Markanskaffning för delprogrammen

400 200

400 200

400 200

Krigsorganisation för centrala och högre regionala staber m. m.

Försvarets radioanstalt

Nybyggnad m. m. för delprogrammen

62 800 9100

56700 12000

61700 12000

Krigsorganisation för centrala och högre regionala staber m.m.

Gemensamma produktionsresurser

Centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder för delprogrammen

22 500

19100

20100

Krigsorganisation för centrala och högre regionala staber m. m.

Gemensamma produktions-

resurser

15 000

27410

27410

Summa

110000

115810

121810

Utrednings- och projekteringskostnader

Reducering på grund av överplanering

+4000 -6000

+5 300 -9770

+ 5 300 -14810

Beräknat medelsbehov

108000

111340

112300

Budgelåret 1983/84

Fortifikationsförvaltningen anmäler i sin redovisning att planerad verksamhet i huvudsak kunnat genomföras. Anskaffningen av truppbefästningar och förråd samt ny- och ombyggnad av stabsplatser har fortsatt. En apteringsverkstad för försvarets materielverk (FMV) i Karlsborg och en expeditionsbyggnad för försvarets radioanstalt (FRA) på Lovön i Stockholm har blivit färdiga.

Budgetåret 1984/85

Ett stort antal nyttjanderäusavtal träffades omkring år 1940 för att fillgodose behovet av mark för uppförande av försvarsanläggningar i Nortland. Många av dessa avtal kommer att löpa ut under de närmaste åren. Arbete med att förlänga resp. nyteckna sådana avtal kommer alt påböijas under budgetåret. Avveckling av anläggningar och markområden, som inte längre behövs, kommer också att påböijas.

Nybyggnad av en stabsplats avses påbörjas. Ombyggnaden av befintliga stabsplatser fortsätter liksom anskaffningen av truppbefästningar, förråd m.m.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

137

Ombyggnadsarbetena i ämbetsbyggnaden Tre Vapen fortsätter, varvid bl. a. ombyggnaden av restaurang Vingen kommer att avslutas.

Budgetåret 1985/86 Överbefälhavaren

Medelsbehovet beräknas till 111 340000 kr. enligt vad som framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov (intagen på s. 136). Härutöver begärs 1 milj. kr. som ramjustering för byggnadsåtgärder för ledningssystemet LEO 85.

För nybyggnadsprojekt saml ombyggnads- och underhållsarbeten som har påbörjats eller avses komma att påbörjas före den 1 juli 1985 beräknas medelsåtgången under budgetåret 1985/86 till 44 milj. kr. För att påbörja nybyggnad av mindre objekt beräknas 38,2 milj. kr. samt för atl starta ombyggnads- och underhållsarbeten 33 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt sammanställningen över kostnader och medelsbehov (intagen på s. 136) och följande anskaffningsplan.

Fortifikationsförvaltningen skall redovisa huvudhandlingar för de nya byggnadsobjekt som finns intagna i anskaffningsplanen. Det ankommer på regeringen eller i förekommande fall överbefälhavaren att, efter prövning av huvudhandlingarna och inom ramen för det anslag som riksdagen anvisar, besluta om de redovisade byggnadsföretagen.

Anskaffningsplan (I OOO-tal kr.)

Objekt

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Byggstart

Färdigstäl-

Faktisk     Beräknad för

år-mån.

lande ar-mån.

83-02-01    84-02-01

84-06-30     1984/85

1985/86

A. Markanskaffning

Delprogram 4.3

1.   Diverse mindre

markförvärv

800           800

400

400

-

-

Delprogram 5.6

2.   Diverse mindre

markförvärv för

försvarets radio-

anstalt

400           400

200

200

-

-

Summa A

1200          1 200

600

600

—

—

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

138

Kostnadsram

Objekt

Medelsförbrukning

Faktisk t. o. m.

Beräknad för

83-02-01     84-02-01     84-06-30     1984/85      1985/86

Byggstart år-mån.

Färdigställande

ar-man

B. Nybyggnad m. m.

a. Företag påbörjade
före 1984-07-01

b. Förelag påbörjade
eller avsedda all
påbörjas 1984/85

c. Förelag avsedda alt
påbörjas 1985/86
Delprogram 4.3

1.   Stabsplalser

2.    Drivmedelsförråd

3.    Diverse projekt Delprogram 4.99

4.    Diverse projekt

Summa c Summa B (a-c)

C. Centralt beslutade
ombyggnads- och
underhållsålgärder

a. Företag påbörjade
före 1984-07-01

b. Förelag påbörjade
eller avsedda atl
påbörjas 1984/85

c. Företag avsedda all
påbörjas 1985/86

Delprogram 4.3

3.    Stabsplatser

4.    Diverse ombyggnads-och underhållsåtgärder Delprogram 4.99

5.    Diverse ombyggnads-och underhållsåtgärder

Summa c

Summa C (a-c)

Summa A-C

Utrednings- och projekteringskostnader

Reducering på grund av överplanering

Beräknat medelsbehov

39600       21000

115800      127 500      66900

31300

9500

40800

5000

7 500

I 000        22 700

8000

1000        43200

71900        73700

30000

7 500

23700

8000 69 200 115800      237 500      66900

6500

8700

20800        15200

44200

28800        14400

38700

3400 15050

21200

39650

59 500        99050

176500      337 750

2 900

14 700

15510

33110

6500        37 500        47 510

73400       110000      121810

+4000     + 5 300

-6000     -14810 108000      112300

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

atl lill Operaliv ledning m.m.: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 112300000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                    139

E 4. Operativ ledning m. m.: Forskning och utveckling

1985/86 Nytt anslag (förslag)     lOOOOOOO

Verksamheten under anslaget är gemensam för försvarsmakten och omfattar dels inledande system- och malerielarbele, dels bevakning och ulveckling av intressanta teknikområden. Verksamhelen inriktas genom tilldelning av beställningsbemyndiganden medan anskaffningstidpunkt och anskaffningstakt bestäms av medelstilldelningen.

Besiällningsbemyndiganden och belalningsmedel (1000-lal kr.)
Primäruppdrag m. m.                 1985/86

Överbefälhavaren           Föredraganden

Bem.             Bet.              Bem.             Bet.

Operativ ledning m. m.:
Utvecklingsarbete för del
programmet 4.99                   -                     -               10000           10000

Kostnader                                -                     -               10000           10000

Prisreglering                              - -                     900           -

Medelsbehov                           _                    _               _                  10000

Bemyndigandebehov                 -                     -               10900           -

Budgetårel 1985/86 Överbefälhavaren

Överbefälhavaren har i september 1984 lämnat vissa förslag till åtgärder för att stärka överbefälhavarens programsamordnande roll. Överbefälhavaren har därvid hemställt alt elt nytt anslag E4. Operaliv ledning m. m.: Forskning och ulveckling inrättas i syfte att tillförsäkra överbefälhavaren möjligheter alt slyra bevakning och utveckling samt leda syslem-och malerielsamordning inom intressanta teknikområden.

Föredragandens överväganden

1 enlighel med vad jag har anfört i avsnillet om det militära försvarets fortsatta utveckling (s. 38) bör ell nytl anslag för forskning och utveckling inrättas inom huvudprogrammet Operativ ledning m.m. Anslagets syfte skall vara alt tillförsäkra överbefälhavaren möjligheter dels att styra bevakning av viktiga teknikområden, dels atl leda viss försvarsmaklsgemen-sam tidig syslem- och malerielsamordning.

Min beräkning av del totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel. Jag har därvid beaktat dels försvarsmaktens dellagande i del av riksdagen fastställda nafionella mikroelektronikprogrammel, dels forsk-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet                        140

ning och prov rörande s.k. elektromagnetisk puls (EMP), dels bevakning och utveckling av försvarsmaktens nya datakraftstruktur (Struktur 90).

Överbefälhavaren skall vid sin inriktning av verksamheten särskilt beakta kompetensen vid försvarets forskningsanstalt.

Det bör få ankomma på regeringen att ta ställning fill vilket utvecklingsarbete som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.   bemyndiga regeringen att medge att utvecklingsarbete för opera
tiv ledning m. m. får beställas inom en kostnadsram av 10900000
kr.,

2.   till Operativ ledning m. m.: Forskning och utveckling för budget
året 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av lOOOOOOO kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet                                  141

F.    Gemensamma myndigheter m. m.

Försvarets civilförvaltning

Försvarets civilförvaltning har produktionsansvar i fråga om förmåner till anställda och värnpliktiga, ekonomisk redovisning, juridik och patentverksamhet. Civilförvaltningen handhar vidare redovisningsrevision inom försvaret och övervakar att den ekonomiska redovisningen är rättvisande och medelshanteringen säker. Förvaltningen har också fackansvar inom sakområdet Kameraltjänst.

Försvarets civilförvaltning leds av en generaldirektör. Civilförvaltningen är organiserad på en lönebyrå, en kameralbyrå, en revisionsbyrå, en juridisk byrå, en patentenhet och en administrativ enhet.

Huvuddelen av försvarets civilförvaltning ligger i Karlstad. Patentenheten ligger i Stockholm.

Verksamheten under delprogrammet budgeteras på tre primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet, nämligen ett för försvarets civilförvaltning, ett för revision och ett för vissa ersättningar m.m.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets civilförvaltning. Som uppbördsmedel redovisas bl. a. ersättningar för datorkostnader vid drift av ekonomiska redovisningssystem samt inkomster av viss avlöningsuträkning och av tjänster inom ekonomi- och patenlområdena.

Planering för perioden 1985/86-1989/90

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarets civilförvaltning bl. a. följande.

Delprogrammet bör i förhållande till programplanen för perioden 1984/85 - 1988/89 i stort ha en oförändrad inriktning. Civilförvaltningens roll som försvarsmaktens expertmyndighet i bl.a. personal-, ekonomiadministrativa och juridiska frågor kommer alt prägla verkets handlande under perioden. Verksamheten inom förmåns- och patentområdena samt det allmänt juridiska området kommer alltjämt alt inriktas på att ge en tillfredsställande service samtidigt som rättssäkerhetskraven tillgodoses. Möjligheter till rationalisering skall tas till vara inom samtliga områden.

Den av civilförvaltningen beräknade utvecklingen av anslaget Försvarets civilförvaltning framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1984; 1 OOO-tal kr.).

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

142

1984/85

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

Summa 1985/90

102 870'

104 160

101960

100460

98960

97 460

503000

' Prisläge februari 1983.

Den av försvarets civilförvaltning planerade personalutvecklingen (antal anställda omräknat till personår) inom civilförvaltningen framgår av följande sammanställning.

1984/85

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

185'

175'

170'

170'

170'

170'

Exkl. externt intäktsfinansierad personal.

F 1. Försvarets civilförvaltning

1983/84 Utgift              106575461

1984/85 Anslag            102870000

1985/86 Förslag        104470000

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1983/84

1984/85      1985/86

Planeral    Utfall

Planerat    Försvå-     Föredra-rets ci-      ganden vilför-valtning

Försvarets civilförvaltning: Allmän ledning och förbandsverksamhet Försvarets civilförvaltning Revision Vissa ersättningar m. m.

Kostnader

Tillkommer/a vgår: Avlöningsuträkning m. m.

för vissa civila

myndigheler Tjänster för militära

myndigheler Externa tjänster Medgiven prisreglering

Medelsbehov

46989      50023

4980       4 574

56306      63925

47 503        48137        48 318

5 146          5 332          5461

60386   61286   61286

108275 118522 113035 114755 115065

-1838

•1953

■1600

-1600

- 1895

-7 955 -8740 -8740 - 257 - 255 - 255

- 8120   -9739

- 250 - 370
+ 10465     _      _     _      _

108475 106575 102870 104160 104470

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                     143

Personal

Personalkategori                    Antal anställda omräknat till personår

1983/84                    1984/85      1985/86

Planerat    Ulfall        Planerat    Försvå-     Föredra-

rets ci-      ganden vilför-valtning

Civil personal'                        191            169            185            175            175

' Exkl. personal som finansieras genom intäkter från myndigheter utanför det militära försvaret.

Budgetårel 1983/84

Försvarets civilförvaltning anger bl. a. att arbetet med att vidareutveckla det ekonomiska redovisningssystemet F/S har fortsatt. Åtgärder har vidtagits för att förbättra redovisningens aktualitet och tillgänglighet.

Systemet för decentraliserad kontroll och rättning vid lönerapportering har börjat tillämpas under budgetårel 1983/84.

Arbetet med att höja myndigheternas förmåga att med hjälp av system F/S följa upp, prognosticera och styra resursförbrukningen har fortsatt i nära samverkan med försvarsgrenscheferna.

Budgetåret 1984/85

Den planerade inriktningen av verksamheten beräknas i huvudsak kunna följas.

Budgetåret 1985/86 Förs vare t s civilförvaltning

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1984/85 motiveras på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär atl kostnaderna ökar med 5830000 kr.

B.   Förändringar enligt regeringens beslut

Planerade personalminskningar medför att lönekostnaderna minskar med 726000 kr.

C.   Uppgiftsförändringar

1.         Civilförvaltningen föreslår en personalminskning, utöver vad som ålagts den, om 5 personår, under förulsättning att viss reseräkningsgranskning överförs till chefen för armén (-700000 kr.).

2.    Datorkostnaderna beräknas minska med I milj. kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                      144

3.    Hyreskostnaderna beräknas minska med 650000 kr.

4.    Datorutrustning för 400000 kr. behöver anskaffas för utveckling och försök med lokala tillämpningar av redovisningssystemet F/S.

5.    Civilförvaltningen föreslår alt koslnader för intrång i fiske, till följd av fiskeskyddsnämndernas avgöranden, överförs till försvarsgrenarna. Ersättning i anledning av kroppsskada beräknas minska (-1,6 milj. kr.).

6.    Kostnader för hjälpmedel i revisionen beräknas öka med 166000 kr.

7.    Intäkterna beräknas sammanlagt öka med 430 000 kr.

Överbefälhavarens yttrande

Anslagsyrkandet bör minskas med 3,2 milj. kr. som avser ersättning i anledning av kroppsskador och 300000 kr. som avser personalkostnader. Överföringen till försvarsgrenarna av kostnader för intrång i fiske tillstyrks.

Överbefälhavaren tillstyrker i övrigt planeringen.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad försvarets civilförvaltning har anfört om verksamheten under programplaneperioden.

Jag förordar att kostnader för intrång i fiske överförs till försvarsgrenarna.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. I likhet med överbefälhavaren har jag räknat med ett lägre belopp för personalkostnader än vad civilförvaltningen begärt. I min beräkning ingår ett engångsbelopp om 400000 kr. för konsultmedverkan och datoranskaffning.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Försvarets civilförvaltning för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 104470000 kr.

Försvarets sjukvårdsstyrelse

Försvarets sjukvårdsstyrelse har fackuppgifter och tillsynsansvar för försvarsmaktens hälso- och sjukvård, miljö- och hälsoskydd, djurhälsovård, djursjukvård och djurskydd. Styrelsen har vidare produktionsansvar för anskaffning av sjukvårdsförnödenheter för försvaret.

Chef för försvarets sjukvårdsstyrelse är en generalläkare som också är chef för försvarets medicinalkår. Styrelsen är organiserad på en enhet för hälso- och sjukvård i krig, en enhet för hälso- och sjukvård i fred, en personalförsörjningsenhet, en enhet för förnödenhetsförsörjning samt en administrativ enhet.

Försvarets sjukvårdsstyrelse ligger i Karlstad.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet                        145

Verksamheten under delprogrammet Försvarets sjukvårdsstyrelse budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets sjukvårdsstyrelse.

Planering för perioden 1985/86-1989/90

Försvarets sjukvårdsstyrelse anför bl. a. följande.

Verksamheten inriktas mot försvarspsykiatri samt frågor rörande A-, B-och C-stridsmedel med viss prioritet för medicinska motmedel mot kemiska stridsmedel. Tillsammans med övriga lolalförsvarsmyndigheter genomförs samordnade sjukvårdsstudier.

Den av sjukvårdsstyrelsen beräknade utvecklingen av anslaget Försvarets sjukvårdsstyrelse framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1984; 1000-tal kr.).

1984/85

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

Summa 1985/90

26280'

28150

27 100

26650

26650

26650

135200

' Prisläge februari 1983.

Den planerade personalutvecklingen (antal anställda omräknat till personår) inom sjukvårdsstyrelsen framgår av följande sammanställning.

1984/85

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

66

65

64

61

61

61

10   Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 6

Prop. 1984/85:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet

146

F 2. Försvarets sjukvårdsstyrelse

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

30224852 26280000 28200000

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1983/84

1984/85

1985/86

Planeral

Utfall

Planeral

Försvarets sjukvårdsstyrelse

Föredraganden

Försvarels sjukvårds-

styrelse: Allmän led-

ning och förbands-

verksamhet

24 840

30225

26425

28 150

28250

Kostnader

24840

30225

26425

28150

28250

Tillkommer/avgår:

Förskottsförändringar

-

-2255

-

-

-

Medel från tredje

huvudtitelns anslag

A 10. Kommittéer m. m.

-

-

-145

-

-50

Medgiven prisreglering

+2870

-

-

-

-

Medelsbehov

27710

27970

26280

28150

28200

Personal

Personalkategori

Antal an;

ställda omräknat lill personår

1983/84

1984/85

1985/86

Planerat

Utfall

Planerat

Försvarets sjukvårdsstyrelse

Föredraganden

Militär personal Civil personal

22 47

69

16

57

73'

22 44

66

22 43

65

22 43

65

' Inkl. lönebidragsanslällda, reservsjukskölerskor, beredskapsarbetare m. fl. (5 personår).

Budgetåret 1983/84

Försvarets sjukvårdsstyrelse anger att den planerade verksamheten i stort har kunnat genomföras.

Ett datorbaserat system för beräkning av sjukvårdsförnödenheter grundat på såväl sjukdoms- som skadepanoramor har tagits fram. Standardiserade behandlingsmetoder anpassade till krigets krav har tagits fram och

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet                                      147

krigssjukvårdsplanen har reviderats. Ny författning om hörselskydd samt nya bestämmelser för epidemiplan har tagits fram. Planering för och försörjning av FN-sjukhuset i Libanon har genomförts som planerat. Sjuk-vårdsfömödenheter har anskaffats enligt försvarsgrenarnas produktionsplaner.

Budgetåret 1984/85

Den planerade verksamheten beräknas i huvudsak kunna följas. Planeringen för och försörjningen av FN-sjukhuset i Libanon kommer även under budgetåret 1984/85 att kräva resurser avsedda för andra uppgifter, eftersom sjukvårdsstyrelsens organisation inte är anpassad för att lösa de uppgifter som följer av åtagandet.

Budgetåret 1985/86 Försvarets sjukvårdsstyrelse

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1984/85 motiveras på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning
Kostnaderna ökar med I 120000 kr.

B.   Förändringar enligt regeringens beslut

Bedömda personalavgångar minskar kostnaderna med 150000 kr.

C.   Uppgiftsförändringar

1.         Skottskadesymposiet (Wound Ballistics) ökar kostnaderna med 100000 kr.

2.    Inköp av datorutrustning ökar kostnaderna med 800000 kr.

Överbefälhavarens yttrande

Sjukvårdsstyrelsens anslagsyrkande bör minskas med 390000 kr., varav 300000 kr. utgör en minskning av sjukvårdsstyrelsens grundanslag och 40000 kr. ett schablonavdrag för administrativa kostnader. Anslagsyrkandet bör vidare minskas med 50000 kr. för symposiet Wound Ballistics, vilket bör bekostas utanför den militära utgiftsramen.

Anslaget bör föras upp med 27760000 kr. vilket även innefattar inköp av ADB-utrustning för ett system för operafiv ledning av sjukvård i krig om 800000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad försvarets sjukvårdsstyrelse har anfört om verksamheten under programplaneperioden.

Vid min beräkning av kostnaderna för primäruppdraget har jag utgått från sjukvårdsstyrelsens pris- och löneomräkning. Jag har dock minskat

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                        148

grundanslaget med 100000 kr. mot bakgrund av vad överbefälhavaren har angett. 1 min beräkning ingår vidare etl engångsbelopp om 800000 kr. för anskaffning av datorutrustning, samt lOOOOO kr. för symposiet Wound Ballistics.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all till Försvarets sjukvårdsstyrelse för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 28200000 kr.

Fortifikationsförvaltningen

Fortifikalionsförvallningen har produktionsansvar för försvarsmaktens anskaffning av fortifikatoriska anläggningar, byggnader och mark saml för sådana ombyggnads- och reparationsarbeten som kräver särskild kompetens. Förvaltningen har fackuppgifter inom sakområdet Fastighetsförvaltning. Förvaltningen skall i fred organisera byggnads- och reparationsberedskapen, vilken består av företag från den civila byggnadsindustrin som förbereds för uppgifter i krig.

Chef för fortifikationsförvaltningen är en generaldirektör med en överdirektör som ställföreträdande chef. Fortifikationsförvaltningen är organiserad på femton enheter, nämligen en planeringsenhet, sex sakenheter, byggnads- och reparalionsberedskapens centralkontor, en administrativ enhet samt sex byggnadsområden.

Fortifikaiionsförvaltningens huvuddel ligger i Eskilstuna. Del av forskningsbyrån ligger i Sigtuna saml byggnads- och reparationsberedskapens centralkontor ligger i Stockholmsområdet. Byggnadsområdenas huvuddelar ligger i Kristianstad, Skövde, Strängnäs, Karlstad, Östersund och Boden. Därutöver finns ett antal lokalkontor.

Verksamheten under delprogrammet Fortifikationsförvaltningen budgeteras på två primäruppdrag inom delproduktionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet och Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.

Huvuddelen av verksamheten finansieras från förslagsanslaget Fortifikalionsförvallningen. Verksamheten vid forskningsenheten finansieras från anslaget Gemensam försvarsforskning.

Kostnaderna för konsulter som utför projektering täcks från resp. anslag till anskaffning av anläggningar.

Planering för perioden 1985/86-1989/90

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför fortifikationsförvaltningen bl.a. följande. Inriktningen är att antalet årsanställda som avlönas från anslaget F3.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                       149

Fortifikationsförvaltningen får utgöra högst 733 budgetåret 1989/90 exkl. personal som undergår arbetsvärd och personal som intäktsfinansieras.

Fortifikations- och byggnadsförvallningen på alla nivåer inom del militära försvaret skall anpassas till försvarets planerings- och ekonomisystem.

Försvarets bostäder och andra byggnader som inte behövs skall avvecklas.

Etl informationssystem för fortifikations- och byggnadsverksamheten införs på olika nivåer inom försvarets organisation.

Åtgärder för atl spara energi skall ägnas särskild uppmärksamhet. Eldning med inhemska fasta bränslen skall införas när del är lämpligl. Forlifikalionsförvaltningen har i detta sammanhang på regeringens uppdrag redovisat en oljereduktionsplan för perioden 1980 - 1990.

Planeringen för byggnads- och reparationsberedskapen skall anpassas lill utvecklingen inom de civila byggnadsföretagen och till ändringarna i totalförsvarets byggnadsbehov i krig.

Den av fortifikationsförvaltningen beräknade utvecklingen av anslaget Fortifikalionsförvallningen framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1984; I OOO-tal kr.).

1984/85

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

Summa 1985/90

159850'

168655

157 505

152685

148695

148695

776245

' Prisläge februari 1983.

Den av fortifikationsförvaltningen planerade personalutvecklingen för de anställda som förvaltningen har arbetsgivaransvar för (antal anställda omräknat till personår) framgår av följande sammanställning.

Anslag

1984/85

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

F3 F5

Summa

827 26

853

803

25

828

778

25

803

753 24

777

733 24

757

733 24

757

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet F 3. Fortiflkationsförvaltningen

150

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

164181333 159850000 171750000

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1983/84

1984/85

1985/86

Planeral

Utfall

Planerat

Fortifi-kalions-förvalt-ningen

Föredraganden

Fortifikationsförvaltningen:

Allmän ledning och förbandsverksamhet

Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.

Kostnader

Tillkommer/avgår: Medgiven prisreglering Intäkter Medelsbehov

158 850

1760 160610

+5 570 -2000 164180

160185

1500 161685

5 570 -3074 164181

161650

1700 163350

-3 500 159850

170465

1700 172165

-3 500 168665

173 900

1700 175600

-3 850 171750

Personal

Personalkategori

Antal ans

tällda omräknat till personår

1983/84

1984/85

1985/86

Planeral

Utfall

Planerat

Fortifi-kalions-förvalt-ningen

Föredraganden

Militär personal Civil personal

22 857

879'

20 828

848*

22 831

853'-

21 807

828'-

21 807

828'-'

' Härav är personal molsvarande 26 personår avlönad från anslaget F5. Gemensam

försvarsforskning.

Personal motsvarande 20 personår har förts över till anslaget E I. Operativ ledning

m. m.: Ledning och förbandsverksamhet.

' Härav är personal motsvarande 25 personår avlönad från anslaget F 5. Gemensam

försvarsforskning.

Budgetåret 1983/84

Fortifikationsförvaltningen anmäler att förvaltningen i stort har genomfört den markanskaffning, nybyggnad m.m. samt de centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder som planerats.

Möjligheterna att elda med helved vid försvarets förband har undersökts. Resultatet har varit positivt. Vidare fortsätter försök med eldning med inhemska bränslen i övrigt.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                       151

Försök med långtidsplanerat fastighetsunderhåll har bedrivits vid förbanden inom Bodens garnison.

Utveckling av ett informationssystem för försvarets fastigheter har påbörjats.

Utbildningen har haft stor omfattning. Bl. a. har förbandschefer fått viss utbildning inom fortifikations- och byggnadsområdet.

Budgetåret 1984/85

Den planering av verksamheten som anges i prop. 1983/84: 100 bil. 6 (FöU 15, rskr 219) beräknas i stort kunna genomföras.

Budgetåret 1985/86 Fortiflkationsförvaltningen

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1984/85 motiverar fortifikationsförvaltningen på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 4975000 kr.

B.   Förändringar enligt regeringens beslut

Kostnaderna (50000 kr.) för att slutföra omlokaliseringen till Eskilstuna kvarstår.

C.   Uppgiftsförändringar

1.         Byggnadsområdet i Bergslagens militärområde skall omlokaliseras till Karolinen i Karlstad, varvid hyreskostnaden m. m. ökar med 290000 kr. utöver tidigare beräknad ökning med 600000 kr.

2.         För att kunna ge nyanställd personal erforderlig utbildning behövs ytteriigare 125000 kr.

3.         För att kunna erbjuda praktikanter anställning vid förvaltningen och därmed kunna brygga för en framtida rekrytering behövs 275000 kr.

4.         För att påböija införandet av ett datorstött system för information om försvarets fastigheter behövs 6 150000 kr.

5.         För anskaffning av generell ADB-utrustning behövs 1 milj. kr.

6.         Enligt riksdagens beslut (FöU 18, rskr 374) skall fortifikationsförvaltningen minska personalstyrkan. I förhållande till budgetåret 1984/85 beräknas minskningen till 25 personår vilket motsvarar 4 milj. kr. inkl. omkostnader m.m.

Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren fillstyrker i stort fortifikafionsförvaltningens anslagsyrkande. Överbefälhavaren anser dock inte aft medlen för prakfikanter och personalutveckling behövs. Överbefälhavaren anser vidare att även

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet                        152

inkomsterna bör omräknas i likhet med kostnaderna samt att ett högre avdrag för administrativa kostnader skall tillämpas vid personalminskningar. Överbefälhavaren föreslår alt myndighetens personalram ökas med 11 personår omfattande personal för bergrensning och att denna verksamhet finansieras med medel från anslagen till anskaffning av anläggningar.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad fortifikationsförvaltningen har anfört om verksamheten under programplaneperioden.

Min beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. I beräkningen ingår 50000kr. i kvarvarande kostnader för aft genomföra fortifikationsförvaltningens omlokalisering till Eskilstuna. Jag har vidare beräknat ett engångsbelopp om 6 milj. kr. för anskaffning av ADB-utrustning till informationssystem för fastighetsunderhåll m.m. Jag har inte beräknat ytterligare medel för att tillgodose behovet av personalutveckling m.m. för personalen inom förvaltningen.

Jag instämmer i överbefälhavarens syn på att den personal som f. n. avlönas för bergrensning bör redovisas. Däremot bör om inte synnerliga skäl föreligger undvikas att låta verkställighetsresurser inordnas i de gemensamma myndigheternas verksamhet. Dessa personår har i stället tillförts chefen för armén och anslaget Allmän ledning och förbandsverksamhel och verksamheten finansieras med medel från de olika huvudprogrammens anslag Anskaffning av anläggningar.

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Fortifikationsförvaltningen för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 171750000 kr.

Försvarets materielverk

Försvarets materielverk har produktionsansvar för materielanskaffningen inom försvarsmakten utom i fråga om viss sjukvårdsmateriel och fortifi-katorisk materiel. Materielverket har även produktionsansvar för större underhålls- och reparationsarbeten på försvarets materiel. Verket har fackuppgifter inom sakområdena Förplägnad, Förtådsverksamhet, Materielunderhåll och Verkstadsdrift. Verket svarar vidare för fördelningen i krig av landets samlade fordonsresurser och för reparationstjänsten för dessa.

Materielverket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör. Verket är organiserat på sex huvudavdelningar, nämligen en huvudavdelning för central ledning, en för kommersiell verksamhet, en för armémate-riel m. m., en för marinmateriel m. m., en för flygmateriel m. m. samt en för gemensamma fackfrågor m. m.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                     153

Huvudavdelningarna för central ledning, kommersiell verksamhet, ar-mémateriel m.m., marinmateriel m.m. samt flygmateriel m.m. ligger i huvudsak i Stockholmsområdet medan huvudavdelningen för gemensamma fackfrågor är lokaliserad till Karlstad. Andra delar av materielverket ligger bl. a. i Linköping, Arboga, Karisborg och Vidsel.

Verksamheten under delprogrammet Försvarets materielverk budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduklionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets materielverk.

Planering för perioden 1985/86-1989/90

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarets materielverk bl.a. följande.

Under perioden kommer de organisationsförändringar och den anpassning av resurserna som är en följd av riksdagens beslut (prop. 1981/82: 199, FöU 1982/83: 5, rskr 21 och prop. 1982/83: 138, FöU 15, rskr 324) om försvarets materielverks organisation m.m. fortlöpande att genomföras.

En ny organisation på huvudavdelnings- och avdelningsnivå har fastställts av regeringen den 10 juni 1982 med ändringar den 10 november 1983, den 5 april 1984 och den 20 september 1984. De viktigaste organisatoriska förändringarna avser övergång till enheter som är gemensamma för verket, den tekniska beredningsfunktionen och inom inköpsfunktionen m. m. Härigenom avses bl. a. uppnås en förbättrad intern samordning. Andra förändringar avser breddning av verkets kompetensprofil samt utveckling av verkets relationer till de militära staberna och lill industrin.

Inom facken Materielunderhåll, Verkstadsdrift, Förrådsverksamhet och Förplägnad prioriteras ralionaliseringsåigärder och övrig medverkan vid genomförandet av de besparingar som ingår i 1982 års försvarsbeslut.

Den av materielverket beräknade utvecklingen av anslaget Försvarels materielverk framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1984; 1000-tal kr.).

1984/85

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

Summa 1985/90

568 150'

562010'

546290

530440

514 500

498130

2651370

' Prisläge februari 1983.

- Häri ingår 9,1 milj. kr. för verksamhet som inte medräknats i den av överbefälhavaren anvisade ramen. 890000 kr. för anställda med s. k. NOM-garanti tillkommer.

Den av materielverket planerade personalutvecklingen (antal anställda omräknat till personår) inom verkel framgår av följande sammanställning.

1984/85

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

3 107'

3 052

2932

2 832

2 732

2632

Exkl. den successiva uppbyggnaden av reservmaterielavdelningen.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet F 4. Försvarets materielverk

154

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

602953573 568150000 578000000

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m.m.

1983/84

1984/85

1985/86

Planerat

Ulfall

Planerat

Försvarets Föredra-

materiel-

ganden

verk

Försvarets materielverk:

Allmän ledning och

förbandsverksamhet

571950

614 290

587905

582621

599045

Kostnader

571950

614290

587905

582 621

599045

Tillkommer/avgår:

Intäkter av extern

provning

- 1900

-1900

-6000

-4 320

-4470

Intäkter av förvalt-

ningskontoret

- 6100

-7 061

-7 840

-8030

-8310

Intäkter av lokalvård

-     150

—

-    40

-    75

-    80

Intäkter av admini-

stration av ackord-

hästorganisalionen

-      50

-   275

-   275

-   275

-   275

Medgiven prisreglering

+58460

-

-

-

-

Kapitalkostnader för

anläggningar

- 2100

-2100

-5600

-7910

-7910

Medgivet överskridande

- 6000

-

-

-

-

Medelsbehov

614110

602954

568150

562011'

578 OOO'

' Häri ingår 9,1 milj. kr. som äskats utöver överbefälhavarens ram. Försvarets materielverk begär därutöver 890000 kr. för anställda med s. k. NOM-garanti. ' Häri ingår 9410000 kr. för reservmaterielavdelningen.   Därutöver beräknas 920000 kr. för anställda med s. k. NOM-garanti.

Personal

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

1983/84

1984/85

1985/86

Planeral

Utfall

Planerat

Försvarets materielverk

Föredraganden

Militär personal Civil personal

Varav intäktsfinansierade

285 2975

3260'

(60)

281 2856

3137 (56)

285 2822

3107'

(70)

3052'

3052

(70)

3 050'

3050'

(70)

' Fördelningen kan inte anges pä grund av pågående omorganisation. I enhghet med

regeringsbeslut den 10 juni 1982 får materielverket besätta högst 285 tjänster med

militär personal.

' Exkl. ca 30 personår för intäktsfinansierad extern provning.

' Personalminskningen är 120 personår. Utökad organisation genom tillkomsten av

den för försvarsmakten gemensamma reservmaterielavdelningen (+ 65 personår)

ger en nettominskning med 55 personår.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                       155

Budgetåret 1983/84

Försvarets materielverk anger i sin redovisning för budgetåret 1983/84 all den verksamhel som planerades i alll väsenlligt har genomförts.

Malerielanskaffning samt forskning och ulveckling har i huvudsak genomförts enligt uppgjorda planer. Fackverksamheten har i hög grad inriktats mol direkt stöd till regionala och lokala myndigheter, t.ex. genom deltagande i förbandsanalyser.

Verket har genomfört flera organisationsförändringar. Bl.a. har en särskild ekonomiavdelning inrättats vid huvudavdelningen för central ledning. Riksdagen beslutade våren 1983 att en för försvarsmakten gemensam reservmaterielenhel skall organiseras vid försvarets materielverk. Regeringen har i april 1984 föreskrivit att enheten skall ingå i huvudavdelningen för kommersiell verksamhet och inrättas den 1 juli 1984. Materielverket har förberett enhetens införande.

Ett internt revisionsprojekl har inletts i syfte atl granska uppgiftsfördelningen mellan materielverket och industrin.

Arbetet med att utveckla ett verksgemensamt system för verksamhels-planering har fortsatt. En samlad verksamhetsplan har utarbetats.

Budgetåret 1984/85

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1983/84: 100 bil. 6 (FöU 15, rskr 219) och i regleringsbrevet för budgetåret 1984/85 beräknas i stort sett kunna följas.

Enligt regeringens beslut skall försvarets materielverk i samband med årsredovisningen för budgetåret 1984/85 redovisa erfarenheterna från den genomförda omorganisationen och resursanpassningen. Arbetet med denna utvärdering (kontroll 85) har hög prioritet.

Arbetet med att samordna metoder och rutiner för materielplanering och ekonomisk uppföljning fortsätter. De viktigaste åtgärderna för en materielplanering som är gemensam för försvarsmakten bedöms genomförda så att de kan tillämpas i programplanearbetet inför nästa försvarsbeslut.

Reservmaterielenheien, som enligt regeringens beslut skall utgöra en avdelning, skall färdigorganiseras under budgetåret.

Inom fackverksamheten fortsätter stödet till produktionsmyndigheterna med tyngdpunkt i genomförandet av de stora rationaliseringsprojekten.

Budgetåret 1985/86 Försvarets materielverk

Förändringarna i förhållande fill budgetåret 1984/85 motiverar försvarets materielverk på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 19475000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                     156

B.   Förändringar enligt regeringens beslut

Den personalminskning som del åligger materielverket alt genomföra minskar medelsbehovet för budgetårel 1985/86 med 18,2 milj. kr.

C.   Uppgiftsförändringar

1.   Vissa lönekostnader vid lelelaboratoriet överförs till försvarets ma
terielverk (+3430000 kr.).

2.         Hyrorna minskar med I 307000 kr.

3.         Datorkostnaderna minskar med 10395000 kr., varav 10095000 kr. beror pä alt uppgifter förs över till huvudprogrammen 1-3.

4.    Konsultkostnaderna ökar med 1916000 kr., bl.a. till följd av att medel som avser genomförande av "Struktur 90" återförs lill berörda anslag.

5.    Övriga inköp av ijänsler minskar med 640000 kr. och investeringar med 9498000 kr.

6.    Inkomsterna minskar med 1 455000 kr.

7.    Utöver den av överbefälhavaren givna ramen äskas 9,1 milj. kr. för tillkommande uppgifter för den nyinrättade reservmaterielavdelningen.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndighelernas anslagsframställningar föreslår överbefälhavaren alt personalramen för försvarels materielverk räknas upp med 65 personår och anslaget med 9,1 milj. kr. för all kunna organisera reservmaterielavdelningen. Överbefälhavaren föreslår vidare en höjning av personalramen med 4 personår med hänsyn till atl vissa uppgifter övertagits från 1 2/Fo 52. Överbefälhavaren tillstyrker överföring av medel lill huvudprogrammen 1-3 för utveckling, drift och underhåll av administraliva datasystem.

Överbefälhavaren tillstyrker även i övrigt planeringen.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad försvarets materielverk har anfört om verksamheten under programplaneperioden.

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har därvid tagit hänsyn till en överföring av uppgifter för utveckling, drift och underhåll av administrativa datasystem till huvudprogrammen 1-3 molsvarande 10095000 kr. samt en överföring från huvudprogrammen 1-3 av lönekostnader för personal vid lelelaboratoriet inom materielverkels provningsavdelning. Jag har vidare räknat upp anslaget med 9410000 kr. till följd av att organisationen för försvarsmaktens reservmaterielförsöijning utökats med 65 helårsan-ställda. Jag har även räknat med något högre kostnader för personal till följd av 1984 ärs löneavtal.

Jag anser att personårsramen för budgetåret 1985/86 skall vara 3050,

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                       157

räknat som helårsanställda. Jag har därvid beaktat vissa personalöverföringar mellan materielverket och andra myndigheter.

Liksom föregående budgetår bör regeringen inhämia riksdagens bemyndigande att medge att förnödenheter för fredsutbildningen inom det militära försvaret får läggas ul inom en kostnadsram av 700 milj. kr.

Med hänvisning lill vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att medge atl för budgetåret 1985/86 förnödenheter för fredsutbildningen får beställas så att vid varje tillfälle uteliggande skuld inte överstiger 700000000 kr.,

2.        till Försvarels materielverk för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 578000000 kr.

Gemensam försvarsforskning

Delprogrammet Gemensam försvarsforskning omfattar tillämpad forskning och grundforskning för tolalförsvarsändamål främst inom de naturvetenskapliga, tekniskt-vetenskapliga, medicinska och beleendevelenskapli-ga forskningsgrenarna. Verksamheten är indelad i lio programelement (forskningsprogram).

Försvarets forskningsanstalt har programansvar för delprogrammet samt produktionsansvar för huvuddelen av den forskning som bedrivs inom delprogrammet. Fortifikalionsförvallningen har produklionsansvar för den fortifikatoriska forskningen och försvarets materielverk har molsvarande ansvar inom programelemenlei Övrig försvarsteknisk forskning.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Gemensam försvarsforskning.

Under rubriken Försvarets forskningsanstalt (s. 307) beskrivs försvarets forskningsanstalts organisation och lokalisering saml den intäktsfinansierade verksamheten.

Planering för perioden 1985/86-1989/90

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarels forskningsanstalt bl.a. följande.

Anslaget Gemensam försvarsforskning har sedan slulet av 1960-talet minskat med drygt 30 % i fast penningvärde. Den personal som finansieras från anslaget har gradvis reducerats. T. o. m. budgetårel 1988/89 förutsätts ytteriigare minskningar av personalen. Forskningsanstalten anför all behovet av forskningsunderiag är beroende av statsmakternas ambition att tidigt upptäcka förändringar som påverkar vår säkerhetspolitiska situation och av slrävan atl upprätthålla vår handlingsfrihet. Försvarsforskningen är

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                       158

ett medel att dels bedöma hotet, dels förse försvaret med effektiva vapen-och skyddssystem. De planerade minskningarna av delprogrammet Gemensam försvarsforskning leder enligt forskningsanstalten till att Sveriges möjligheter att följa med i den militärtekniska utvecklingen minskar.

Överbefälhavaren har i samråd med civilförsvarsstyrelsen, socialstyrelsen och överstyrelsen för ekonomiskt försvar utfärdat rekommendationer för inriktningen av försvarsforskningen under perioden 1982/83-1988/89. Förändringar av resursramen har framtvingat en förnyad översyn av forskningsprogrammet, vilken har resulterat i tilläggsrekommendationer för inriktningen av försvarsforskningen under perioden 1985/86-1988/89.

Den av forskningsanstalten beräknade utvecklingen av anslaget Gemensam försvarsforskning framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1984; 1000-tal kr.).

1984/85

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

Summa 1985/90

301 950'

322 125

314195

309450

303 560

300700

1550030

' Prisläge februari 1983.

Den av forskningsanstalten planerade personalutvecklingen (antal anställda omräknat till personår) för den personal vid försvarets forskningsanstalt och fortiflkationsförvaltningen som finansieras över anslaget Gemensam försvarsforskning framgår av följande sammanställning.

1984/85

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

1 125

1 103

1083

1026

1003

998

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

159

F 5. Gemensam försvarsforskning

1983/84 Utgift             311271369

1984/85 Anslag            301950000

1985/86 Förslag        320800000

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m.m.

1983/84

1984/85      1985/86

Planerat    Ulfall

Planerat    FörsvarelsFöredra-forsk-       ganden nings-anstalt

286900     312907

Gemensam försvarsforskning:

Tillämpad forskning inom försvarets forskningsanstalt

Grundforskning inom försvarets forskningsanstalt

Tillämpad forskning för programelemenlei Fortifikalorisk forskning

Grundforskning för programelementet Fortifikalorisk forskning

Tillämpad forskning för programelemenlei Övrig försvarsteknisk forskning

Grundforskning för programelemenlei Övrig försvarsleknisk forskning

Koslnader

Tillkommer/a vgår:

Intäkter

Medgiven prisreglering

Medelsbehov

195345     212589      205720      219670      218740

75 360      82230

79545        84955       84 550

4 830

5 566

4735         4 755        4850

765

760

873

745           745

3900

4 290

4 125        4415         4400

6700

7 359

7080         7 585         7500

301950      322125      320800

-      -1 636

+21780

308680    311271      301950      322125'    320800

Häri ingår tilläggsäskande om 5,5 milj. kr. för bl. a. forskning om sjukvård i krig.

Personal

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

1983/84

1984/85      1985/86

Planerat    Utfall

Planeral    Försvarets   Föredra-
forsk-          ganden

nings-anstalt

Civil personal

1154

1130

1125

1103'

1104'

' Varav 25 personår för fortifikalorisk forskning. ' Varav I personår för explosivämneslaboratoriet.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                     160

Budgetåret 1983/84

Försvarets forskningsanstalt anger i sin redovisning för budgetåret 1983/84 bl. a. följande.

Forskningsverksamheten har fortskridit i stort enligt tidigare planering, men krav på deltagande i akuta projekt, bl. a. i samband med ubåtsjakt, har inneburit viss omprioritering.

Utöver den verksamhet som beskrivs i forskningsprogrammen har forskningsanstalten medverkat i lotalförsvarsmyndigheternas studieverksamhet och lämnal forskningsresultat till dem. På överbefälhavarens uppdrag har forskningsanstalten bedrivit utredningar rörande systemfrågor såsom bl.a. pansarvärn, sjömålsbekämpning och skydd mol icke-konven-tionella stridsmedel.

På regeringens uppdrag utarbetar forskningsanstalten i samverkan med andra lolalförsvarsmyndigheter en samlad syn på försvarsforskningens långsiktiga utveckling. Resultatet av den första etappen av arbetet redovisades i juni 1984.

Budgetåret 1984/85

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1983/84: 100 bil. 6 (FöU 15, rskr 219) och i regleringsbrevet för budgetårel 1984/85 bedöms i stort sett kunna följas. Vissa tillfälliga omdispositioner inom forskningen och en längre omsättningstid för materielen måsle godtas med hänsyn till den ekonomiska ram som har tilldelats anstalten. Verksamheten kommer dock i slort sett att kunna följa överbefälhavarens rekommendationer från år 1981 saml tilläggsrekommendationerna från den 20 maj 1983.

Forskningsanstalten kommer att i samverkan med andra totalförsvarsmyndigheter fortsätta arbetet med en samlad syn på försvarsforskningens långsiktiga utveckling.

Budgetåret 1985/86 Försvarets forskningsanstalt

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1984/85 motiverar försvarets forskningsanstalt på följande sätl.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 16020000 kr.

B.   Uppgiftsförändringar

1.   planerade personalreduceringar medför att kostnaderna minskar med
4,7 milj. kr.

2.   Koslnaderna för hyror beräknas minska med 850000 kr. på grund av
ökad andel intäktsfinansierad verksamhel.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                     161

3.    Forskning inom sambandsområdet kommer atl läggas ut på industrier och högskolor. Detla beräknas öka koslnaderna med 790000 kr.

4.    Koslnaderna för inredning och utrustning under budgetåret beräknas minska med 125 000 kr.

5.    Anskaffning av datorutrustning ökar kostnaderna med 3,6 milj. kr.

Utöver den ram som överbefälhavaren har tilldelat försvarels forskningsanstalt begär forskningsanstalten på s. k. tilläggsrader ytteriigare medel.

6.    Utlagd forskning inom området sjukvård i krig ökar kostnaderna med 500000 kr.

7.    Basulrustning för sjukvård i krig ökar kostnaderna med 1,5 milj. kr.

8.    Övriga investeringar i forskningsmaleriel beräknas öka kostnaderna med 3,5 milj. kr.

Forskningsanstaltens bemyndigande alt utöver anvisade medel lägga ut beställningar av materiel bör ökas till 11 milj. kr.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar avslyrker överbefälhavaren forskningsanstaltens tilläggsäskanden för investeringar i forskningsmaleriel om 3,5 milj. kr. saml utlagd forskning och viss basutrustning för sjukvård i krig om 2 milj. kr. Överbefälhavaren tillstyrker i övrigt forskningsanstaltens planering och föreslår att anslaget förs upp med 316625000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad försvarets forskningsanstalt har anfört om verksamhelen under programplaneperioden.

Min beräkning av medelsbehovel framgår av sammanställningen över koslnader och medelsbehov. Jag har därvid bl. a. räknat med något högre kostnader för personal samt något lägre kostnader för inredning och utrustning.

Jag är inle nu beredd atl förorda att ytterligare medel anvisas för utlagd forskning och basulrustning inom området hälso- och sjukvård i krig saml för övriga investeringar. Behovet av medel kommer all belysas och avvägning mellan olika forskningsinsatser kommer alt ske inför kommande försvarsbeslut. Mot bakgrund av angelägenheten i föreslagna projekt inom områdel hälso- och sjukvård i krig bör dock forskningsanstalten i samråd med överbefälhavaren och övriga lolalförsvarsmyndigheter kunna överväga om det är möjligt atl t. v. göra viss omfördelning inom ramen för befintliga resurser.

Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande att medge beställningar av materiel för forskningsändamål utöver anvisade medel. Kostnadsramen bör bestämmas lill 11 milj. kr.

11    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 6

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

162

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen all

1.        bemyndiga regeringen atl under budgetåret 1985/86 medge alt materiel för forskningsändamål beställs inom en kostnadsram av 11 000000 kr.,

2.        lill Gemensam försvarsforskning för budgetåret 1985/86 anvisa elt förslagsanslag av 320800000 kr.

F 6. Anskaffning av anläggningar för försvarets forskningsanstalt

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

I 820000 16600000 36500000

Verksamhelen under anslaget omfattar nybyggnad av lokaler m.m. för försvarels forskningsanstalt.

Koslnader och medelsbehov 11 OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1984/85

Beräknad ändring

1985/86

Försvarets

Före-

forsknings-

draganden

anstalt

Nybyggnad m.m. för del-

programmet

Gemensam försvarsforskning

Smärre objekt

1600

1500

1500

Grindsjöprojektet

13 000

30 000

30000

Ursviksprojektet

2 000

5 000

5 000

Beräknat medelsbehov

16600

36 500

36 500

Budgetåret 1983/84 Den planerade verksamheten har i stort sett genomförts.

Budgelåret 1984/85

Den planerade verksamhelen beräknas kunna genomföras. Ny- och ombyggnader av lokaler i Grindsjön (beräknad totalkostnad 79 milj. kr.) påbörjas under januari 1985. Regeringen har ijanuari 1984 givit byggnadsstyrelsen i uppdrag att i samråd med försvarets forskningsanstalt genomföra en förprojektering av anläggningarna i Ursvik (beräknad totalkostnad 185 milj. kr.) innefattande generalplan, byggnadsprogram och inventering av försörjningsålgärder. Projekteringsarbetet för Ursviksprojektet redovisas för regeringen under slutet av år 1984.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet

163

Budgetåret 1985/86 Försvarets forskningsanstalt

Medelsbehovet beräknas till 36,5 milj. kr. enligt vad som framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Överbefälhavarens yllrande

I sitt yttande över myndighelernas anslagsframställningar föreslår överbefälhavaren all anslaget förs upp med 36,5 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Jag förordar att medel för nästa budgelår anvisas enligt sammanställningen över kostnader och medelsbehov (intagen på s. 162) och följande anskaffningsplan.

Byggnadsstyrelsen skall redovisa huvudhandlingar för de nya byggnadsobjekt som finns intagna i anskaffningsplanen. Del ankommer på regeringen eller i förekommande fall överbefälhavaren all, efter prövning av huvudhandlingarna och inom ramen för del anslag som riksdagen anvisar, besluta om de redovisade byggnadsföretagen.

Anskaffningsplan (1 OOO-tal kr.)

Objekt

Kostnadsram            Medelsförbrukning

Faktisk t.o.m.

Beräknad för

83-01-01 84-01-01 84-06-30   1984/85    1985/86

A. Nybyggnod m.m.

Delprogram 5.5

a.   Förelag påbörjade
före 1984-07-01

Smärre objekt                                                     3 819

Grindsjöprojektet           75 000        77 500            9 754'

Ursviksprojektet                                                  152

b.   Företag påbörjade
eller avsedda alt
påbörjas 1984/85
Smärre objekt

c.   Förelag avsedda att
påbörjas 1985/86
Smärre objekt

Summa A (a-c)               75000        77500        13725

600
13 000        30000
2000          5 000

1000

500

1000 36 500

16 600

' Inom kostnadsramen 77,5 milj. kr. efter bortskrivning av 1,5 milj. kr. i projekteringskostnader som inte är hänförbara till projektets nuvarande omfattning.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Anskaffning av anläggningar för försvarets forskningsanstalt för budgetåret 1985/86 anvisa ell förslagsanslag av 36500000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

164

Försvarets radioanstalt

Försvarets radioanstalt svarar för signalspaning inom totalförsvaret.

Försvarets radioanstalt leds av en generaldirektör. Anstalten är organiserad på en produktionsavdelning, en administrativ enhet, en teknisk enhet, en utbildningsenhet och elt planeringssekretariat.

Radioanstaltens huvuddel ligger i Stockholmsområdet.

Verksamhelen under delprogrammet Försvarets radioanstalt budgeteras på två primäruppdrag inom delproduktionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet och Centralt vidtagen malerielanskaffning m. m.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets radioanstalt.

Planering för perioden 1985/86-1989/90

Den av radioanstalten angivna utvecklingen av anslaget Försvarets radioanstalt framgår av följande tabell (prisläge februari 1984; I OOO-tal kr.).

1984/85

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

Summa 1985/90

182 000'

190710

200 390

195 270

189780

188 850

965000

' Prisläge februari 1983.

1 övrigt är verksamheten av sådan nalur alt närmare redogörelse inle bör lämnas till regeringsprotokollel. Ytterligare upplysningar kommer atl lämnas riksdagens försvarsutskott.

F 7. Försvarets radioanstalt

1983/84 Utgift              202190492

1984/85 Anslag            182000000

1985/86 Förslag            195600000

Koslnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1983/84

1984/85

1985/86

Planerat

Utfall

Planerat

Försvarets Föredra-

radioan-

ganden

stalt

Försvarets radioanstalt:

Allmän ledning och

förbandsverksamhet

128 100

141 190

137 860

141520

145 510

Centralt vidtagen ma-

terielanskaffning m. m.

45 600

61000

46140

52 370

52 370

Kostnader

173700

202190

184000

193890

197880

Tillkommer/avgår:

Overplanering. reserver

m. m.

- 2 000

-

-2 000

-2 280

-2 280

Medgiven prisreglering

+ 28570

-

-

-

-

Medelsbehov

200270

202190

182000

191610

195600

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                    165

Budgetårel 1985/86 Försvarets radioanstalt

A.   Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att koslnaderna ökar med 9750000 kr.

B.   Uppgiftsförändringar

Upplysningar beträffande föreslagna uppgiftsförändringar kommer atl lämnas riksdagens försvarsutskott. Totalt innebär uppgifisförändringarna atl kostnaderna minskar med 140000 kr.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndighelernas anslagsframställningar lillslyrker överbefälhavaren radioanstaltens planering och föreslår alt anslaget förs upp med 191613000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad försvarets radioanstalt har anfört om inriktningen av verksamhelen under programplaneperioden.

Min beräkning av medelsbehovel framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Med hänvisning till denna hemsläller jag alt regeringen föreslår riksdagen

all lill Försvarets radioanstalt för budgetårel 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 195600000 kr.

Värnpliktsverket

Värnpliklsverkets produklionsansvar omfattar inskrivning av personal enligt värnpliklslagen, ultagning, fördelning och inkallelse av värnpliktiga samt redovisning och medverkan vid krigsplacering av försvarsmaktens personal.

Verket leds av en verkschef och har sitt huvudkontor i Karlstad. Den regionala verksamhelen bedrivs i huvudsak mililärområdesvis av sju värn-pliktskonlor som lyder direkt under verkschefen.

Verksamhelen under delprogrammet Värnpliktsverket budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduklionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhel.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Vämpliktsverket.

Planering för perioden 1985/86-1989/90

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför värnpliktsverkel bl. a. följande.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                     166

Samarbetsrutinerna mellan verkel och överbefälhavaren, försvarsgrenscheferna, arbetsmarknadsstyrelsen m. fl. kommer att utvecklas ytterligare.

Metoder för ett mera rationellt tillvaratagande av värnpliktiga kommer alt utvecklas. Härvid skall regeringens beslut med anledning av utredningen "Personal i totalförsvaret" (ÖB/AMS-ulredningen) omsättas till hanter-bara rutiner.

Metoder för handläggning av uppskovsärenden skall utvärderas och utvecklas.

Verkets planerings- och uppföljningssystem skall utvecklas med målsättningen all ytterligare inarbeta marinen och flygvapnet i systemet.

Statistiska metoder för produktionsuppföljning skall vidareutvecklas.

Verket skall della i studieverksamhet avseende bl.a. försvarels fredsorganisation.

Etl nytt inskrivningssyslem, med reviderade prövnings- och urvalsmetoder utvecklas och tas i bruk efler hand.

Västra värnpliklskoniorel skall omlokaliseras från Säve till MKV/KA 4 (Käringberget) i Göteborg.

Den av överbefälhavaren beräknade utvecklingen av anslaget Värnpliktsverket framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1984; 1000-tal kr.).

1984/85

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

Summa 1985/90

94 500'

99125

96035

96035

96035

94 985

482 215

' Prisläge februari 1983.

Den av överbefälhavaren planerade personalutvecklingen (antal anställda omräknat till personår) för vämpliktsverket framgår av följande sammanställning.

1984/85

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

359

358

351

351

351

350

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

167

F 8. Värnpliktsverket

1983/84 Utgift

125 881329

1984/85 Anslag

94 500000

1985/86 Förslag

107000000

Koslnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1983/84

1984/85

1985/86

Planeral

Utfall

Planerat

Värnplikts-verket

Föredraganden

Värnpliktsverket: Allmän ledning och förbandsverksamhet

97 200

125 881

94 500

99 125

107000

Kostnader

97 200

125881

94 500

99125

107000

Tillkommer/a vgår: Medgiven prisreglering

+ 29525

Medelsbehov

126725

125881

94 500

99125

107 000

Personal

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

1983/84

1984/85

1985/86

Planerat

Utfall

Planerat

Värnplikts-verket

Föredraganden

Militär personal Civil personal

106

256

99

271

106

253

106

252

106 250

Summa

362

370

359

358

356

Budgetåret 1983/84

Värnpliktsverkel anger i sin redovisning för budgetåret 1983/84 alt den verksamhel som planerades i allt väsentligt har genomförts. Inskrivningsverksamheten besväras dock fortfarande av läkarvakanser. Inskrivningarna har dock kunnat genomföras med hjälp av inkallade värnpliktiga läkare.

Verket har medverkat i arbetet med överbefälhavarens värnpliklsplan 83-93 som avslutades under våren 1983. Ett omfattande arbete har genomförts för atl ta fram underlag rörande värnpliktstillgångarna under de närmaste 15 — 20 åren samt alt anpassa dessa tillgångar till den planerade krigs- och fredsorganisationen.

Under budgetåret har systemomläggning till en ny datakraflslrukiur påbörjats. Härvid har bl.a. sju nya datorer installerats. Arbetet har medfört avsevärd arbetsbelastning. Trots detta har en i huvudsak tillfredsställande servicenivå kunnat upprätthållas.

Anståndssituationen för vissa värnpliktskategorier är alltjämt elt pro-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                     168

blem. Värnpliktsverkel har diskuterat lämpliga åtgärder med chefen för armén.

Värnpliktsverkets omställning till verksamhet under mobilisering och krig har hittills grundat sig på fredsorganisalionens resurser och kompletle-ringsåtgärder av provisorisk art. Dessa har bl. a. grundats på övningsverksamhelen, som har varil omfattande. Erfarenheter har efler hand inarbetats i verkets rutiner. Ell omfattande arbete med verkets krigsorganisation m. m. i eft nytt datorsystem återstår dock.

Budgetåret 1984/85

Den inriktning av verksamhelen som anges i prop. 1983/84: 100 bil. 6 (FöU 15 och 20, rskr 219 och 348) och i regleringsbrevet för budgetåret 1984/85 beräknas i slort sett kunna följas.

Budgetårel 1985/86 Värnpliktsverkel

Förändringarna i förhållande lill budgelåret 1984/85 motiverar värnpliktsverkel på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 4 350000 kr.

B.   Uppgiftsförändringar

1.         Den personalminskning som verket ålagts genomföra minskar lönekostnaderna med 500000 kr.

2.         Verkel hemsläller att personalramen utökas med tre personår för dels handläggning av vissa ärenden överförda från regeringen och dels komplei-leringsprövning av värnpliktiga (450000kr.).

3.         Övriga förändringar innebär alt kostnaderna ökar med 325 000kr.

1 en särskild framställning har verkel härutöver anmält ell preliminärt medelsbehov av 6385000kr. för omläggningen lill del nya datorsystemet.

Verket hemställer vidare atl den funktion inom huvudkontoret som utgör truppregistreringsmyndighel för högkvarterets personal (TRM 9) omlokaliseras från Solna till Karlstad och organisatoriskt tillförs redovisningsenheten vid huvudkontoret. Särskilda resurser för omlokaliseringen erfordras ej.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndighelernas anslagsframställningar tillstyrker överbefälhavaren omlokaliseringen av TRM 9 och atl värnpliktsverkel tilldelas anslag i enlighet med verkets yrkande.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                    169

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad värnpliktsverket har anfört om verksamhelen under programplaneperioden.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har därvid beräknat medel dels för särskilda av syslemomläggningen föranledda åtgärder, dels för en årsanslälld förde ytterligare uppgifter som ankommer på verket. Yllerligare behov av resurser för dessa uppgifier bör kunna tillgodoses genom omfördelning inom personalramen.

Med hänvisning till vad jag har anfört och lill sammanställningen över kostnader och medelsbehov hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Värnpliktsverkel för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 107000000 kr.

Försvarets rationaliseringsinstitut

Försvarets rationaliseringsinstitut har produktions- och fackansvar för ralionaliseringsverksamhelen inom försvarsdepartementets område.

Institutet leds av en styrelse. Chef för institutet är en generaldirektör. Vid institutet finns dessulom en samrådsdelegalion med företrädare för de cenirala personalorganisationerna.

Försvarets rationaliseringsinstitut ligger i Stockholm.

Verksamhelen under delprogrammet Försvarels rationaliseringsinstitut budgeteras på etl primäruppdrag inom delproduklionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras huvudsakligen från förslagsanslaget Försvarels rationaliseringsinstitut. Medverkan i myndigheternas rationaliseringsarbete finansieras i begränsad utsträckning genom medel från resp. myndighels anslag.

Planering för perioden 1985/86-1989/90

Belräffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarels rationaliseringsinstitut bl. a. följande.

Den fredsorganisationsplan som riksdagen har godtagit genom 1982 års försvarsbeslut ligger i allt väsenlligt lill grund för planeringen. Inriktningen av institutets verksamhet grundar sig i huvudsak på de uppdrag institutet erhållil i samverkan med berörda myndigheter med anledning av överbefälhavarens fredsorganisationsplan. Huvuddelen av uppdragen är av långsiktig karaktär och förväntas resultera i rationaliseringsförslag som åstadkommer väsentliga, bestående besparingar i fredsorganisaiionen. Ytterligare krav på såväl strukturella förändringar som rationaliseringsverksam-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                      170

hel inom totalförsvaret förutses. Institutets planering under programplaneperioden inriktas i huvudsak på att medverka lill att nå besparingsmålen i fredsorganisationsplanen genom redan planerade och nya åtgärder samtidigt som institutet räknar med en viss ökning av slödet lill övriga delar av totalförsvaret.

För medverkan i direkt rationalisering kommer höga krav alt ställas på institutet under perioden. På grund av de minskande personalresurserna måste verksamheten under perioden minska totalt sett trots de ökade kraven.

Institutet räknar med en relativt sett minskad andel för kompelens och teknikutveckling.

Den personal som är placerad vid främst de cenirala staberna minskar någol. Ralionaliseringsplaneringen saml analysen av genomförda och planerade rafionaliseringar bedöms däremot få en oförändrad omfattning.

Den beräknade utvecklingen av anslaget Försvarets rationaliseringsinstitut framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1984; I OOO-tal kr.).

1984/85

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

Summa 1985/90

21 860'

23 770

21860

20080

18 260

18260

102050

' Prisläge februari 1983.

Planerad personalutveckling (antal anställda omräknat till personår) inom rationaliseringsinstitutet framgår av följande sammanställning.

1984/85

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

79

75

71

67

62

62

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

171

F 9. Försvarets rationaliseringsinstitut

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

23 621976 21860000 20800000

Koslnader och medelsbehov (I OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m.m.

1983/84

1984/85

1985/86

Planerat

Utfall

Planeral

Försvarets ra-tionali-serings-instilut

Föredraganden

Försvarets rationa-

liseringsinstitut: Allmän ledning och förbandsverksamhet

23 200

28 473

23 860

25 770

23 000

Kostnader

23200

28473

23860

25 770

23000

Tillkomtner/a vgår:

Intäkter

Medgiven prisreglering

-3 250 + 3 500

-4 851

-2 000

-2000

-2 200

Medelsbehov

23450

23622

21860

23 770

20800

Personal

Personalkategori

Antal an:

ställda omrÉ

iknat lill pe

rsonår

1983/84

1984/85

1985/86

Planerat

Utfall

Planerat

Försvarets ra-tionali-serings-institut

Föredraganden

Militär personal Civil personal

6

77

83

6

77

83

6

73

79

6 69

75

6 69

75

Budgetåret 1983/84

Försvarets rationaliseringsinstitut anger atl personal har tjänstgjort vid de centrala staberna i planerad omfattning. Den externa rationaliseringsul-bildningen m. m. har omfattat ca 2000 utbildningsdagar.

Studier avseende förutsättningarna för rationaliseringar har genomförts vid 12 garnisonsorter. Institutet har lämnal särskilt stöd lill försöken med decentraliserad produktionsledning och garnisonssamordning inom Nedre Norrlands militärområde saml lill ell flertal projekt inom ramen för utveckling och införande av "Struktur 90"-system för olika fack och funktioner.

Vidare har försvarets ralionaliseringsinsliiul avrapporterat vissa regeringsuppdrag bl. a. inom civilförsvarels verksamhetsområde. Inslitulel har liksom tidigare år lämnal en försvarets rationaliseringsplan lill regeringen.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                     172

Budgetåret 1984/85

Den planering av verksamheten som anges i prop. 1983/84: 100 bil. 6 (FöU 15, rskr 219) beräknas kunna genomföras. Detla innebär alt verksamheten i stort sett är oförändrad jämfört med föregående budgetår.

Budgetårel 1985/86

Försvarets rationaliseringsinstitut

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1984/85 motiverar försvarets rationaliseringsinstitut på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär all kostnaderna ökar med I 190000 kr.

B. Uppgiflsförändringar

Förändrade uppgifier medför ökade koslnader med 720000 kr.

Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren lillslyrker i slort försvarets rationaliseringsinstituts anslagsyrkande. Överbefälhavaren finner alt den av institutet föreslagna försvarsanpassningen av framtidsinriklad kontorsteknik är en angelägen verksamhet som institutet bör genomföra. Den bör emellertid budgeteras centralt av överbefälhavaren.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad försvarets rationaliseringsinstitut har anfört om verksamheten under programplaneperioden.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över koslnader och medelsbehov. Jag har liksom överbefälhavaren inle räknal med särskilda medel för det av rationaliseringsinstitutet föreslagna kon-lorsuivecklingsprojektel under della anslag.

Med hänvisning lill vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Försvarets rationaliseringsinstitut för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 20800000 kr.

Försvarshögskolan

Försvarshögskolan har till uppgift att utbilda personal för verksamhet i ledande befattningar inom totalförsvaret.

Försvarshögskolan är organiserad på en chef, en lärarstab och en adminislraliv enhet.

Försvarshögskolan ligger i Stockholm.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                     173

Verksamhelen under delprogrammet Försvarshögskolan budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Ulbildning lill och av fast anställd personal m.fl.

Verksamhelen finansieras från förslagsanslaget Försvarshögskolan.

Planering för perioden 1985/86 - 1989/90

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarshögskolan bl. a. att skolan årligen skall anordna en chefskurs om ca sex dagar och två allmänna kurser om vardera elva veckor. Därutöver skall anordnas specialkurser avsedda huvudsakligen för deltagare från de civila delarna av totalförsvaret.

Del beräknade elevantalet för vart och ell av budgetåren 1984/85 -1989/90 framgår av följande tabell.

Elevantal

1984/85

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

1 chefskurs

2 allmänna kurser
Övriga kurser'

40 80

45

165

40 80 40

160

40 80 40

160

40 80 40

160

40 80 40

160

40 80 40

160

' Antalet kursdeltagare är preliminärt.

Den av försvarshögskolan beräknade utvecklingen av anslaget Försvarshögskolan framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1984; 1000-tal kr.).

1984/85

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

Summa 1985/90

2895'

3 145

3 125

3 125

3 125

3 125

18 540

' Prisläge februari 1983.

Den av försvarshögskolan planerade personalutvecklingen (antal anställda omräknat lill personår) inom skolan framgår av följande sammanställning.

1984/85

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

11

II

11

II

II

II

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

174

F 10. Försvarshögskolan

1983/84 Utgift

3461646

1984/85 Anslag

2895000

1985/86 Förslag

3050000

Koslnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1983/84

1984/85

1985/86

Planerat

Utfall

Planerat

Försvars- Föredra-högskolan ganden

Försvarshögskolan:

Utbildning till och

av fast anställd

personal m. fl.

2 760

3 461

2895

3 145

3 050

Kostnader

2 760

3461

2895

3145

3 050

Tillkommer/a vgår: Medgiven prisreglering

+ 350

_

_

_

_

Medelsbehov

3110

3461

2895

3145

3050

Personal

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

1983/84

1984/85

1985/86

Planerat

Utfall

Planerat

Försvarshögskolan

Föredra-1 ganden

Militär personal Civil personal

6

5

6

5

6

5

6

5

6

5

11

11

11

11

11

Budgetårel 1983/84

Försvarshögskolan anger i sin redovisning för budgetåret 1983/84 att den planerade verksamheten har genomförts. Sammanlagt 157 deltagare har utbildats vid skolans kurser.

Budgetåret 1984/85

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1983/84: 100 bil. 6 (FöU 15, rskr 219) och i regleringsbrevet för budgetårel 1984/85 bedöms kunna följas.

Budgelåret 1985/86 Försvarshögskolan

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1984/85 motiverar försvarshögskolan på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 165000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                     175

B. Uppgiftsförändringar Övriga kostnader ökar med sammanlagt 85 000 kr.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar föreslår överbefälhavaren alt försvarshögskolans anslagsyrkande minskas med 95000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad försvarshögskolan har anfört om verksamheten under programplaneperioden. Vid min bedömning av försvarshögskolans medelsbehov har jag lagit hänsyn lill den reducering av anslaget med 2 % som en tillämpning av huvudförslaget pä myndighetens administration m.m. medför.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över koslnader och medelsbehov. Med hänvisning lill denna hemsläller jag att regeringen föreslår riksdagen

alt lill Försvarshögskolan för budgetårel 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 3 050000 kr.

Militärhögskolan

Militärhögskolan har till uppgift att utbilda yrkesofficerare för kvalificerade befattningar i krigs- och fredsorganisaiionen. Militärhögskolan svarar också för den militärhistoriska forskningen inom försvarsmakten.

Militärhögskolan är organiserad på en stab och fyra linjer, nämligen armé-, marin- och flyglinjerna samt en särskild linje för arméns allmänna kurser. Till skolan är knulen en militärhistorisk avdelning.

Militärhögskolan ligger i Stockholm.

Verksamhelen under delprogrammet Militärhögskolan budgeteras på två primäruppdrag inom delproduklionsområdena Utbildning lill och av fast anställd personal m. fi. samt Grundforskning.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Militärhögskolan.

Planering för perioden 1985/86 - 1989/90

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför militärhögskolan bl.a. följande.

Verksamheten vid militärhögskolan kommer alt kännetecknas av ett flertal linjevisa särlösningar beroende på blandningen av elever från den gamla och den nya befälsordningen. Utbildningen vid allmänna och högre kurser kommer successivt att anpassas till de principer som fastställts av överbefälhavaren och som grundas på militärhögskolans förslag till den nya chefsutbildningen som skall tillämpas på samlliga kurser från 1986.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                     176

Det elevantal som nu kan förutses vid de ordinarie allmänna och högre kurserna framgår av följande sammanställning.

Elevantal

1984/85

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

Allmänna kurser

Armén

134

115

110

110

110

110

Marinen

50

43

45

45

45

45

Flygvapnet

47

40

35

35

35

35

231

198

190

190

190

190

Högre kurser

Armén

83

94

118

108

93

93

Marinen

29

33

28

14

19

14

Flygvapnet

40

56

47

26

32

26

152

183

193

148

144

133

Den av militärhögskolan (MHS) beräknade utvecklingen av anslaget Militärhögskolan och det av delegationen för militärhistorisk forskning (DMF) bedömda medelsbehovel framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1984; I OOO-tal kr.).

1984/85

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

Summa 1985/90

MHS   33 585 DMF       415

34000'

39540 500

40040

38485 600

39085

37635 700

38335

37 635 800

38435

37 635 900

38535

224465 3915

228380

' Prisläge februari 1983.

Den av militärhögskolan planerade personalutvecklingen (antal anställda omräknat till personår) inom skolan framgår av följande sammanställning.

1984/85

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

110

113

120

119

119

119

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

177

Fil. Militärhögskolan

1983/84 Utgift

36431410

1984/85 Anslag

34000000

1985/86 Förslag

35860000

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1983/84

1984/85

1985/86

Planeral

Utfall

Planerat

Militärhögskolan

Föredraganden

Militärhögskolan: Utbildning lill och av fast anställd personal m.fl. Grundforskning Varav delegationen för militärhistorisk forskning

29920 1720

(385)

34 429 2002

(373)

32 180 1820

(415)

38041 1999

(500)

33 940 1920

(430)

Kostnader

31640

36431

34000

40040

35860

Tillkommer/avgår: Medgiven prisreglering m. m.

+ 3 000

Medelsbehov

34 640

36431

34000

40040

35860

Personal

Personalkategori

Antal ans

;tällda omräknat till personår

1983/84

1984/85

1985/86

Planeral

Utfall

Planerat

Militärhögskolan

Föredraganden

Militär personal Civil personal

83 26

83 26

84 26

86

27

85 26

109

109

110

113

111

Budgetårel 1983/84

Militärhögskolan anger i sin redovisning för budgetåret 1983/84 att högskolans verksamhet förändras endast obetydligt från ett budgelår till etl annat. Givna primäruppdrag har genomförts.

Budgetåret 1984/85

Den inriktning av verksamhelen som anges i prop. 1983/84: 100 bil. 6 (FöU 15, rskr 219) och i regleringsbrevet för budgetårel 1984/85 bedöms kunna följas.

12    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 6

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                        178

Budgelåret 1985/86 Militärhögskolan

Förändringarna i förhållande lill budgetåret 1984/85 motiverar militärhögskolan på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 2695000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

1. Högskolan föreslår inrättande av ijänster för biträdande lärare för arméUnjens högre tekniska utbildning (ATKF), biträdande lärare i ADB och biträdande lärare i matemafik m.m. (+525000 kr.).

2.       Kostnaderna för utrikes resor bör räknas upp med 150000 kr.

3.       Kostnader för reservofficerskurser, vilken lidigare betalats av resp. försvarsgrenschef, 950 000 kr.

4.       Högskolan föreslår slutligen att I 635 000 kr. ställs lill förfogande för diverse engångsanskaffningar.

Delegationen för militärhistorisk forskning Uppgiftsförändringar För alt kunna stödja olika forskningsprojekt krävs ytterligare 85000 kr.

Överbefälhavarens yllrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar tillstyrker överbefälhavaren inrättande av en tjänst för biträdande lärare vid ATKF.

Överbefälhavaren föreslär vidare att militärhögskolan tillförs medel för S-90 dator.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad militärhögskolan har anfört om verksamheten under programplaneperioden.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Vid min bedömning av militärhögskolans medelsbehov har jag lagit hänsyn till den reducering av anslaget med 2% som en tillämpning av huvudförslaget medför.

Jag har under anslaget beräknat medel för en Ijänsl för lärare vid ATKF, för vilken medel tidigare har budgeterats under anslaget B I. Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet. Jag har också beräknat medel för anskaffning av storbildskopiator och utbyte av bordsdatorer.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att lill Militärhögskolan för budgetåret 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av 35 860000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                     179

Försvarets förvaltningsskola

Försvarets förvallningsskola har lill uppgift att utbilda personal inom försvarsmakten i allmän administration, personaladministration, kameraltjänst, förplägnad m. m.

Försvarels förvaltningsskola leds av en styrelse. Under en skolchef är skolan organiserad på en administrativ enhet, en utbildningsenhet samt en planerings- och utvecklingsdetalj.

Försvarets förvaltningsskola ligger i Östersund. Personalljänslulbild-ningen är förlagd till Karlstad.

Verksamheten under delprogrammet Försvarets förvallningsskola budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduklionsområdet Ulbildning lill och av fast anställd personal m. fl. Elevberoende koslnader budgeteras på sekundäruppdrag.

Verksamhelen finansieras från förslagsanslaget Försvarets förvaltningsskola saml från sekundäruppdrag från överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna m. fl.

Planering för perioden 1985/86 - 1989/90

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarets förvaltningsskola bl.a. följande.

Förvallningsskolan bedömer atl överlagandel av bl.a. personaltjänslul-bildningen inom försvaret medför en ökning totalt av såväl antalet kurser som elevdagar.

Den av skolan beräknade utvecklingen av anslaget Försvarels förvallningsskola framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1984; I OOO-tal kr.).

1984/85

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

Summa 1985/90

9760'

11220

10800

10800

10 800

10 800

54420

' Prisläge februari 1983.

Den av försvarels förvaltningsskola planerade personalutvecklingen (antal anställda omräknat lill personår) inom förvaltningsskolan framgår av följande sammanställning.

1984/85

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

29

31

31

31

31

31

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

180

F 12. Försvarets förvaltningsskola

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

10255 804 9760000 9825000

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1983/84

1984/85

1985/86

Planerat

Utfall

Planerat

Försva-

rets-

förvalt-

nings-

skola

Föredraganden

Försvarets förvaltningsskola: Utbildning till och av fast anställd personal m. fl.

8050

10 255

9760

11220

9825

Kostnader

8050

10255

9 760

11220

9825

Tillkommer/avgår:

Medgiven prisreglering m. m.

1065

_

_

—

_

Medelsbehov

9115

10 255

9 760

11220

9825

Personal

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

1983/84

1984/85      1985/86

Planerat    Utfall

Planerat    Försvå-     Föredra-
rels-          ganden

förvaltnings-skola

Militär personal

19

19

19

22

19

Civil personal

II

II

10

9

9

30

30

29

31

28

Budgetåret 1983/84

Försvarets förvaltningsskola anger i sin redovisning av verksamheten under budgetåret 1983/84 aft skolans kapacitet har varit helt utnyttjad och delvis överutnyttjad. De uppsatta utbildningsmålen har i stort sett nåtts. Sammanlagl har hållits 62 kurser om 41 000 elevdagar.

Budgetåret 1984/85

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1983/84:100 bil. 6 (FöU 15, rskr 219) och i regleringsbrevet för budgetåret 1984/85 bedöms kunna följas. Totalt planeras 55 kurser om sammanlagl 33000 elevdagar.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                     181

Budgetåret 1985/86 Försvarets förvaltningsskola

Enligt regeringens anvisningar redovisar försvarets förvallningsskola fr.o.m budgetåret 1985/86 etl nollbasbudgeteral anslag. Uppgiftsförändringar i förhållande till budgetåret 1984/85 motiverar försvarels förvallningsskola på följande säu.

1.      För att genomföra utbildningsplanering m.m. inom området ADB behövs en tjänst som huvudlärare (+210000 kr.) och en tjänst för operatör (+130000 kr.).

2.      För utvecklingsarbete krävs två tjänster för yrkesofficer (+400000 kr.).

3.      För ADB- och TV-utveckling behövs ytteriigare 1 320000 kr.

Överbefälhavarens yttrande

1 sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar tillstyrker överbefälhavaren den begärda tjänsten för huvudlärare i ADB.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad försvarets förvaltningsskola har anfört om verksamheten under programplaneperioden.

Min beräkning av medelsbehovel framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har härvid beräknat medel för en civil tjänst för huvudlärare i ADB.

Med hänvisning lill sammanställningen hemsläller jag aU regeringen föreslår riksdagen

all lill Försvarets förvaltningsskola för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 9825 000 kr.

Försvarets läromedelscentral

Försvarets läromedelscentral har till uppgift att framställa publikationer och läromedel åt myndigheter inom i första hand försvarsdepartementels verksamhetsområde. Läromedelscenlralens verksamhel skall huvudsakligen intäktsfinansieras.

Försvarels läromedelscentral är organiserad på en chef, en administrativ och ekonomisk enhet, en produktionsenhet och en driftenhet.

Försvarets läromedelscentral ligger i Stockholm.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                       182

Planering för perioden 1985/86-1989/90

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarets läromedelscentral bl. a. all strävan är all nå en i det närmaste fullständig intäktsfinansiering av uppdragsverksamheten under perioden. Belräffande organisation och utveckling av antalet anställda skall flexibilitet eftersträvas för atl möta växlande behov bland kunderna.

Den av läromedelscenlralen beräknade utvecklingen av anslaget Försvarels läromedelscentral framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1984; I OOO-tal kr.).

1984/85

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

Summa 1985/90

lOOl'

2001

2001

2001

2001

2001

11005

' Prisläge februari 1983.

Den av försvarels läromedelscentral planerade personalutvecklingen (antal anställda omräknat till personår) inom läromedelscentralen framgår av följande sammanställning.

1984/85

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

76

73

73

73

73

73

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

183

F 13. Försvarets läromedelscentral

1983/84 Utgift

6548970

1984/85 Anslag

1001 000

1985/86 Förslag

1000

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1983/84

1984/85      1985/86

Planerat        Utfall    Planeral    Försvå-     Föredra-

rets           ganden

läromedels-central

Försvarets läromedelscentral:

Allmän ledning och förbands verksamhet

Tillämpad forskning

Kostnader

Tillkommer/ avgår:

Intäkter av uppdragsverksamhet

Intäktsbokförda fordringar m. m.

Medgiven prisreglering

Medelsbehov

25000        31558        27 000       30000       30000
150            150              -               -                -

25150        31708        27 000        30000        30000

-22650     -25 159     -25999     -27999     -29999

1260

1

3760         6 549          1001          2001

Budgetåret 1983/84

Försvarets läromedelscentral anger i sin redovisning för budgelåret 1983/84 att den verksamhet som planlagts för budgetåret har kunnal genomföras.

Budgetåret 1984/85

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1983/84: 100 bil. 6 (FöU 15, rskr 219) och i regleringsbrevet för budgetårel 1984/85 bedöms kunna genomföras.

Budgetårel1985/86 Försvarets läromedelscentral

Verksamhelen kommer alt ha ungefär samma omfattning som under budgetåret 1984/85.

Läromedelscentralen begär för budgetåret 1985/86 ett anslag om 2 milj. kr., avsell atl läcka kostnaden för myndighetsuppgifter saml ell I 000-kronorsanslag för att finansiera övrig verksamhet.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                      184

Överbefälhavarens yttrande

1 sitt yttrande över myndighelernas anslagsframställningar föreslår överbefälhavaren att läromedelscentralen tilldelas ett I 000-kronorsanslag.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta inriktningen av verksamhelen under programplaneperioden.

Inriktningen mot en fullständig intäktsfinansiering av läromedelscentralens verksamhel bör fullföljas. Med hänsyn härtill bör inte någon personalram för läromedelscentralen redovisas gentemot riksdagen.

Jag vill erinra om att det ankommer på regeringen atl fastställa omfaltningen av den rörliga krediten.

Min beräkning av medelsbehovel framgår av sammanställningen över koslnader och medelsbehov. Med hänvisning till denna hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

all lill Försvarets läromedelscentral för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av I 000 kr.

Krigsarkivet

Krigsarkivet har produktionsansvar för depåtjänslen och forskarservi-cen i Stockholm och för arkivservicen till myndigheterna inom försvarsdepartementets verksamhetsområde. Krigsarkivet är arkivmyndighet enligt allmänna arkivstadgan (1961: 590).

Chef för krigsarkivet är en krigsarkivarie. Arkivet är organiserat på sex sektioner.

Krigsarkivet ligger i Stockholm.

Verksamheten under delprogrammet Krigsarkivet budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduklionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Krigsarkivet. Som uppbördsmedel redovisas inkomsler av kopieringsverksamhet.

Planering för perioden 1985/86-1989/90

Krigsarkivet anför bl.a. följande.

Servicen åt forskare och utbildningen i arkivfrågor kommer atl bedrivas i oförändrad omfattning. Myndighetsservice kommer atl prioriteras.

En förutsättning för atl leveranser av handlingar skall kunna las emol är att lokaler som övertas i Solvallaområdet kan iordningställas.

Den av överbefälhavaren beräknade utvecklingen av anslaget Krigsarkivet framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1984; 1 000-lal kr.).

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet

185

1984/85

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

Summa 1985/90

6105'

7 760

7760

7 760

7760

6150

37190

' Prisläge februari 1983.

Den av överbefälhavaren planerade personalutvecklingen (antal anställda omräknat till personår) inom arkivet framgår av följande sammanställning.

1984/85            1985/86            1986/87            1987/88            1988/89            1989/90

29

29

28

28

28

F 14. Krigsarkivet

1983/84 Utgift

6429247

1984/85 Anslag

6105000

1985/86 Förslag

7950000

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1983/84

1984/85

1985/86

Planerat

Ulfall

Planerat

Krigsarkivet

Föredraganden

Krigsarkivet: Allmän ledning och förbandsverksamhel

5665

6484

6165

8208

8015

Koslnader

5665

6484

6165

8 208

8015

Tillkommer/avgår:

Intäkter av foto Medgiven prisreglering

- 40 +660

-55

-60

-65

-65

Medelsbehov

6285

6429

6105

8143

7950

Personal

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

1983/84

1984/85

1985/86

Planeral

Utfall

Planerat

Krigsarkivet

Föredraganden

Civil personal'

292

30

292

29

292

' Exkl. lönebidragsanslällda och beredskapsarbetare.

Varav ett personår för ulbildning lill arkivbokbindare och papperskonservator.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                     186

Budgetåret 1983/84

Krigsarkivet anger all planerad verksamhel i stort har genomförts. Bl. a. har uppbyggnaden av moderna tälpackningsanläggningar för försvarets arkivhandlingar fortsalt. Kurser för arkivvårdare och arkivföreslåndare har genomförts.

Budgetåret 1984/85

Den planerade inriktningen av verksamheten bedöms i huvudsak kunna följas.

Budgetåret 1985/86 Krigsarkivet

Förändringarna i förhållande till budgetårel 1984/85 motiveras på följande säll.

A. Pris- och löneomräkning
Kostnaderna ökar med 449000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

1.      Ökade intäkter minskar medelsbehovet med 5000 kr.

2. För lokaler behövs ytterligare 480000 kr.

3. Anskaffning av tälpackningshyllor ökar koslnaderna med 1 260000 kr.

4. Övriga volymförändringar gör atl kostnaderna minskar med 146000 kr.

Överbefälhavarens yttrande

Krigsarkivets anslagsyrkande bör minskas med 200000 kr. på grund av uppkomna vakanser och med 183000 kr. för felaktig löneuppräkning.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad krigsarkivet har anfört om verksamheten under programplaneperioden.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Vid min bedömning av krigsarkivets medelsbehov har jag tagit hänsyn till den reducering av anslaget med 2% som en tillämpning av huvudförslaget innebär. Jag har vidare beräknat medel för engångsanskaffning av tälpackningshyllor.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Krigsarkivet för budgetåret 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av 7950000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                187

Statens försvarshistoriska museer

Statens försvarshistoriska museer omfattar armémuseum, marinmuseum och flygvapenmuseum och har bl. a. till uppgift alt bevara föremål av betydelse för kunskapen om det svenska försvarets verksamhet och ulveckling genom tiderna, all verka för information härom samt att främja studier och forskning i ämnen inom sitt område.

Försvarsmuseerna leds av en styrelse. Varje museum föreslås av en chef.

Armémuseum ligger i Stockholm, marinmuseum i Kariskrona och flygvapenmuseum i Linköping.

Verksamheten under delprogrammet Statens försvarshistoriska museer budgeteras på fyra primäruppdrag inom delproduklionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhel, ett för resp. museum saml ett för den cenirala ledningen.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Statens försvarshistoriska museer. Som uppbördsmedel redovisas inkomsler av inträdesavgifter.

Planering för perioden 1985/86-1989/90

Belräffande utvecklingen av delprogrammet anför statens försvarshistoriska museer bl. a. följande.

Museerna skall bedriva insamlande, bevarande, bearbetande, offentliggörande samt rådgivande och stödjande verksamhet.

Den av statens försvarshistoriska museer beräknade utvecklingen av anslaget Statens försvarshisloriska museer framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1984; 1 OOO-tal kr.).

1984/85

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

Summa 1985/90

10420'

12270

11670

11670

11670

11670

58950

' Prisläge februari 1983.

Den av försvarsmuseerna planerade personalutvecklingen (antal anställda omräknat till personår) inom museerna framgår av följande sammanställning.

1984/85

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

45,5

45,5

45

45

45

45

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet F 15. Statens försvarshistoriska museer

1983/84 Utgift

11259335

1984/85 Anslag

10420000

1985/86 Förslag

11350000

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

Verksamhet

1983/84

1984/85

1985/86

Planerat

Utfall

Planerat

Statens försvars-historiska museer

Föredraganden

Statens försvarshisto-

riska museer: Allmän

ledning och förbands-

verksamhet

Central ledning

415

417

440

450

840

Armémuseum

5 500

6533

6100

7 505

6710

Marinmuseum

1905

2 353

2000

2 190

2155

Flygvapenmuseum

1740

2005

1910

2 155

1840

Kostnader

9 560

11308

10450

12300

11545

Tillkommer/avgår:

Inträdesavgifter vid

a)   Armémuseum

-

-

-

—

-155

b) Marinmuseum

-30

-49

-30

-30

-40

c)   Flygvapenmuseum

-

-

-

-

-

Medgiven prisreglering

+ 1775

-

-

-

-

Medelsbehov

11305

11259

10420

12270

11350

Personal

Primäruppdrag

Antal anställda omräknat till personår

1983/84

1984/85

1985/86

Planerat

Utfall

Planerat

Statens försvars-historiska museer

Föredraganden

Central ledning

0,5

_

0,5

0,5

3

Armémuseum

27,5

27

29

29

27,5

Marinmuseum

7

8

8

8

8

Flygvapenmuseum

8

7

8

9

8

43

42

45,5

46,5'

46,5

' Härutöver finns 18 lönebidragsanslällda.

Budgetåret 1983/84

Statens försvarshistoriska museer anger i sin redovisning av verksamhelen under budgelåret 1983/84 att styrelsen medverkat i en utredning avseende försvarsmuseernas organisation m.m.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                    189

Armémuseum har fortsatt projekteringen för ombyggnad, renovering och överflyttning av vissa verksamheter till flyglarna.

Marinmuseum har utnyttjat resurser för magasinsflyttning.

Flygvapenmuseum har inlett en utställningsverksamhel i nyuppförd mu-seibyggnad.

Budgetåret 1984/85

Den inrikining av verksamheten som anges i prop. 1983/84: 100 bil. 6 (FöU 15, rskr 219) och i regleringsbrevet för budgetåret 1984/85 bedöms i stort sett kunna följas.

Budgetåret 1985/86 Statens försvarshistoriska museer

Förändringarna i förhållande till budgetårel 1984/85 motiverar statens försvarshisloriska museer på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär alt koslnaderna ökar med I 115000 kr.

B. Uppgiflsförändringar

I. Vid flygvapenmuseum föreslås en ijänsl för byråsekreterare (+135000 kr.).

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar anger överbefälhavaren atl statens försvarshisloriska museers ram för budgetårel 1985/86 enligt regeringens anvisningar skall minskas med 2% i förhållande lill budgetåret 1984/85. Överbefälhavaren anser all en tvåproceniig minskning skulle medföra orimliga konsekvenser. Han föreslår därför all museerna fritas från detla krav. Överbefälhavaren godtar museernas planering för budgetåret 1985/86 och föreslår alt anslaget förs upp med 10660000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad statens försvarshisloriska museer har anfört om verksamheten under programplaneperioden.

Försvarels rationaliseringsinstitut har på regeringens uppdrag under budgetåret 1983/84 redovisat en översyn av statens försvarshistoriska museers verksamhet. Jag delar institutets uppfattning att en förstärkning av den cenirala ledningen bör ske bl.a. genom att en tjänst för myndighels-chef inrättas. Tjänsten bör delvis finansieras genom alt entréavgifter införs vid armémuseum. Även vid flygvapenmuseum bör entréavgifter införas så snart ulställningsverksamhelen medger delta. Jag bedömer emellertid alt detla inle är möjligl redan under budgelåret 1985/86.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                     190

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över koslnader och medelsbehov. Jag har därvid utöver nämnda tjänst för myndighetschef beräknat medel för armémuseums flyttning fill nya förrådslokaler.

Vid en samlad bedömning av museernas medelsbehov har jag funnit atl anslaget bör reduceras med 2%.

Med hänvisning lill sammanställningen hemställer jag alt regeringen föreslär riksdagen alt

1. bemyndiga regeringen atl inrätta en extra ordinarie tjänst för chef
för statens försvarshisloriska museer,

2. till Statens försvarshistoriska museer för budgetåret 1985/86 an
visa eft förslagsanslag av 11 350000 kr.

Frivilliga försvarsorganisationer m. m.

De frivilliga försvarsorganisationerna bedriver försvarsupplysning och rekryteringsverksamhet, medverkar vid och leder viss utbildning av frivillig personal samt tecknar avtal med, registrerar och krigsplacerar viss sådan personal.

Verksamheten under delprogrammet Frivilliga försvarsorganisationer m.m. budgeteras på två primäruppdrag inom delproduktionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet samt Utbildning till och av fast anställd personal m.fl.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Frivilliga försvarsorganisationer m. m.

Planering för perioden 1985/86-1989/90

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför överbefälhavaren bl.a. följande.

Frivilligverksamheten är så betydelsefull att den även i fortsättningen kommer aft prioriteras. Stor uppmärksamhet behöver ägnas åt såväl rekrytering som utbildning av medlemmar.

Verksamheten inom de frivilliga försvarsorganisationerna styrs av försvarsgrenarnas personal- och utbildningsbehov. F.n. råder i första hand brist pä frivillig sambandspersonal och sjukvårdspersonal (hemvärnssamariter) inom hemvärnet samt lottor och bilkårister inom samtliga försvarsgrenar. Härutöver finns behov av frivillig utbildning avseende värnpliktiga plutonchefer inom armén.

Den av överbefälhavaren beräknade utvecklingen av anslaget Frivilliga försvarsorganisationer m. m. framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1984; 1 OOO-tal kr.).

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

191

1984/85

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

Summa 1985/90

72 800'

78 250

78 250

78 250

78 250

78 250

391 250

Prisläge februari 1983.

F 16. Frivilliga försvarsorganisationer m. m.

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

74300000 72800000 75000000

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1983/84

1984/85      1985/86

Planerat    Utfall

Planerat    Overbe-     Föredra-fälhava-    ganden ren

Frivilliga försvarsorganisationer m. m.:

Allmän ledning och förbands verksamhet

Utbildning till och av fast anställd personal m. fl.

Kostnader

Tillkommer: Medgiven prisreglering Medelsbehov

19197         19197       20127      21882        20720

50103        50103        52 673      56368        54 280

69300        74300       72800      78250      75000

+ 5 000                -

74300       74300       72 800      78250      75000

Budgetåret 1983/84

Överbefälhavaren anger att verksamheten i slort hållils vid lidigare nivå eller tvingats nedgå något till följd av bristande resurser. Genom alt koslnaderna inte kunnal hållas inom ursprungligen anvisade ramar, har tillskott av prisregleringsmedel varit en förutsättning för verksamhetens genomförande. Intresset för frivillig försvarsverksamhet fortsätter att stiga. Flera organisationer noterar ökat medlemsantal.

Budgetåret 1984/85

För budgetårel har något större resurser ställts till förfogande än tidigare. Trots fortsatt rationalisering, slörre kostnadsmedvetande hos organisationerna och en ökad insats av frivilligt arbete finner dock överbefälhavaren de för budgetåret 1984/85 anvisade medlen för små. För alt undgå allvarliga konsekvenser för krigsorganisationen och bibehålla nuvarande starka engagemang från många frivilliga är det nödvändigt att kunna tillföra ytterligare medel.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                       192

Budgetåret 1985/86 Överbefälhavaren

Med hänsyn lill vad som har anförts om budgetåret 1984/85 saml till den beräknade pris- och löneutvecklingen hemsläller överbefälhavaren att anslaget ökas med 5 450000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad överbefälhavaren har anfört om verksamheten under programplaneperioden.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Med hänvisning lill sammanställningen hemsläller jag atl regeringen föreslår riksdagen

all   till   Frivilliga försvarsorganisationer   m.m.   för   budgetåret 1985/86 anvisa ell förslagsanslag av 75000000 kr.

Försvarets datacentral

Försvarels datacentral skall på uppdrag utföra databehandling åt myndigheler inom försvarsdepartementets område samt medverka vid utveckling, modifiering och ADB-teknisk förvaltning av datorbaserade informalionssyslem.

Försvarels datacentral leds av en styrelse. Under chefen för datacentralen lyder enheter för teknik, produktion, systemutveckling och administration.

Driftledningen är i huvudsak lokaliserad lill Stockholm. Lokala produk-lionsorgan finns i Arboga, Karlstad, Kristianstad, Stockholm och Östersund.

Verksamhelen inom delprogrammet Försvarels datacentral budgeteras pä två primäruppdrag inom delproduktionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet och Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.

Verksamheten under primäruppdragel Försvarets dalacenlral: Allmän ledning och förbandsverksamhet redovisas som självbärande.

Planering för perioden 1985/86-1989/90

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför jörsvareis dalacenlral bl.a. följande.

Datacentralens planering påverkas slarkt av alt en ny datakraftstruktur börjar införas (Struktur 90).

Vid införandet av "Struktur 90" har försvarels datacentral del direkta ansvarel för alt organisera del centrala stödet till ADB-användarna och utbilda dalapersonalen i nya metoder och ny teknik.

prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                    193

Det är naturiigl alt datacentralens verksamhel måste anpassas till de förändrade krav som kan komma att ställas med anledning av vad "Struktur 90-projeklet" ger men det är inle möjligt att redan nu avgöra vilka förändringar som bör genomföras.

Inriktningen mot decentralisering av ADB-verksamheten får konsekvenser även för vad som brukar betecknas som slordalorverksamhel. Inte så att den försvinner eller i absoluta tal minskar i omfattning, men den ändrar karaktär. De lokala datorerna kan inte fungera isolerade. De måste samverka med andra datorer och andra syslem, inte minst de bassyslem av olika slag som under överskådlig tid kommer att utnyttja centrala datorresurser. Samverkan och kommunikation blir huvudfrågor inom ADB-verksamheten under hela planeringsperioden. Försvarels datacentral ser som en av sina väsentligaste uppgifter att bidra lill goda lösningar inom dessa områden.

Den av dalacentralen beräknade årsomslutningen under anslaget Försvarets datacentral (exkl. primäruppdraget Försvarets datacentral; Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.) framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1984; I OOO-tal kr.).

1984/85

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

Summa 1985/90

91091

96 831

92001

91001

90001

89001

458835

Den av försvarets datacentral planerade personalutvecklingen (antal anställda omräknat lill personår) inom datacentralen framgår av följande sammanställning.

1984/85

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

260

255

250

240

230

220

13    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 6

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet F 17, Försvarets datacentral

194

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

17 236000

12 151000

7021000

Beställningsbemyndiganden och belalningsmedel (I 000-lal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1984/85

198.5/86

Försvarets datacentral     Föredraganden

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Ben

Bei.

Försvarels datacentral: Allmän ledning och

förbands verksamhet Cenlrall vidtagen malerielanskaffning m. m.

Kostnader

Tillkommer/avgår:

Intäkter

Medelsbehov

Bemyndigandebehov

91091

12 150 103 241

-91090 12151

96 331

13 020 109 351

-96 330 13021

96 331

7020 103351

-96 330 7 021

Koslnader och intäkter (1 000-lal kr.)

1983/84

Kostnader/intäkter för primäruppdraget Försvarets datacentral: Allmän ledning och förbandsverksamhet

1984/85      1985/86

Planerat        Utfall     Planerat     Försvå-     Foredra-

rels           ganden

datacentral

Ingående balans den

1 iuli resp. år

7 473

7 473

3 000

3 000

3 000

Utgifter

-91 1.59

-94 384

-91091

-96 331

-96331

Summa utgifter

-83686

-86 911

-88091

-96 331

-96 331

Tillkommer/avgår:

Inkomster

89485

89910

91090

96 830

96 830

Medelsbehov

1

1

1

1

1

Utgående balans den

30 juni resp. är

5800

3000

3000

3500

3500

Personal

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

1983/84

1984/85      1985/86

Planerat    Utfall

Planerat    Försvå-     Föredra-
rets           ganden

datacentral

Civil personal

265

250

260

255

255

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                      195

Budgetåret 1983/84

Försvarets dalacenlral anger i sin redovisning av verksamhelen atl produktionen vid datoranläggningarna har fungerat väl. Verksamheten har ökat ytteriigare och beläggningen har varit hög.

Förmedling av persondatorer startade den 1 juli 1982. Under budgetårel har ca 140 datorer, ca 185 terminaler och ca 10 ordbehandlingsutrustningar förmedlats.

Slordatordriften i Kristianstad och Östersund har planenligt avvecklats i och med uigången av år 1983.

Behovet av dataregistrering har minskat planenligt. Stansenheten i Kristianstad har avvecklats den I september 1983.

Utvecklingen av försvarels datacentrals kommunikationsnät har fortsalt.

EftertVägan på tjänster för systemutveckling har varit hög men har inte alltid kunnat täckas. Nyrekrytering av såväl uppdragsledare som systemerare/programmerare har dock kunnat ske. Andelen uppdrag inom små-datorområdel och med inrikining mot "Struktur 90" har successivt ökat.

Dalacentralens priser har, utom vad gäller vissa persontjänster, genom ökat utnyttjande och fortgående produkliviletshöjning kunnat hållas oförändrade.

Budgetåret 1984/85

Den planerade inriktningen av verksamheten bedöms kunna följas.

Organisationen kommer i stort att vara oförändrad.

En lokall integrerad organisation som bättre svarar mol kundernas behov kommer alt prövas i Arboga och Karlstad. En platschef med ansvar för datacentralens totala verksamhel på dessa orter kommer att tillsältas. Lämplig organisation i Stockholm, där verksamhelen är mer mångskiftande, utreds senare.

För slordatordriften byts datorutrustningar i Karlstad. Viss överföring av datorbearbetningar sker lill Arboga och Karlstad från Stockholm.

En funktion för marknadsföring inrällas försöksvis.

Budgetåret 1985/86 Försvarets dalacenlral

Datacentralen begär etl anslag om 13020000kr. för anskaffning av datorutrustning m. m.

Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren tillstyrker datacentralens planering och föreslår att anslaget förs upp med 13 021 000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

196

Föredragandens överväganden

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningarna över beställningsbemyndiganden och belalningsmedel saml kostnader och intäkter. Jag har beräknat 7020000 kr. för anskaffning av datorutrustning. För att finansiera förmedlingen av datorutrustning utgår jag från att datacentralens rörelsekapital utnyttjas och att den rörliga krediten hos riksgäldskontoret kan utökas.

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningarna .hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Försvarels dalacenlral för budgetåret 1985/86 anvisa ell förslagsanslag av 7021 000 kr.

F 18. Vissa nämnder m. m. inom det militära försvaret

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

12078 389 12500000 12 890000

Från anslaget täcks fr.o.m. budgelåret 1983/84 koslnader för vapenfrinämnden, värnpliklsnämnden, försvarets faslighetsnämnd, försvarets personalnämnd, riksvärderingsnämnden, de lokala värderingsnämnderna, försvarets skaderegleringsnämnd, försvarets personalvårdsnämnd, försvarets skolnämnd, sakkunniga för rådgi\ning i publicilelsfrågor, militära arbets-tidsdelegalionen. fiskeskyddsnämnder inom försvarsdepartementets verksamhetsområde, försvarets arbetsiidsnämnd, försvarels underrättelse-nämnd, militärledningens rådgivande nämnd och försvarets centrala för-slagskommitlé.

Koslnader och medelsbehov (1 000-lal kr.)

Primäruppdrag m.m.

1983/84

1984/85

1985/86

Planeral

Ulfall

Planerat

Nämnden

Föredraganden

1. Vapenfrinämnden

8 365

8291

8 560

8711

8 500

2. Värnpliktsnämnden

1660

1915

1925

2646

2 375

3. Försvarets fastig-

hetsnämnd

655

617

680

690

680

4. Försvarets personal-

nämnd

625

617

660

710

700

5. Övriga nämnder

595

638

675

698

635

Kostnader

11900

12078

12500

13455

12890

Tillkommer/avgår:

Medgiven prisreglering

800

-

-

-

-

Medelsbehov

12700

12078

12500

13455

12890

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

197

Personal

Personalkategori

Antal ani

»tällda on

iräknat till personår

1983/84

1984/85

198.5/86

Planerat

Utfall

Planerat

Nämnden

Föredraganden

Vapenfrinämnden Handläggande personal Övrig personal

17 6

17 6

17 6

17 6

17 6

Värnpliklsnämnden Handläggande personal Övrig personal

4 4

4 4

4 4

6 6

5

5

Försvarels faslighetsnämnd

Handläggande personal Övrig personal

1 1

1

1

1

1

1 1

1 1

Försvarets personalnämnd Handläggande personal Övrig personal

2 1

2

1

2

1

2 1

2 1

36

36

36

40

38

/. Vapenfrinämnden

a) Pris- och löneomräkningen medför atl koslnaderna ökar med 190000 kr.    .

b) Nämnden beräknar alt kostnaderna för köp av datakraft minskar med 40000 kr.

2. Värnpliklsnämnden

a) Pris- och löneomräkningen ökar kostnaderna med 125 000 kr.

b) För personalförslärkningar erfordras ytteriigare 532000 kr.

c) För ordbehandling erfordras ytterligare 64000 kr.

3. Försvarels faslighelsnämnd

Pris- och löneomräkningen ökar kostnaderna med 10000 kr.

4. Försvarets personalnämnd

Pris- och löneomräkningen medför att kostnaderna ökar med 50000 kr.

5. Övriga nämnder

Pris- och löneomräkning saml vissa volymförändringar inom de övriga nämnderna medför att kostnaderna ökar med 23000 kr.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen över kostnader och medelsbehov beräknar jag anslaget för nästa budgetår lill 12890000 kr. Vid min bedömning av nämndernas medelsbehov har jag lagit hänsyn lill den reducering

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                    198

av anslaget med 2% som en tillämpning av huvudförslaget medför. För värnpliklsnämnden har jag beräknat medel för en ordbehandlingsmaskin, en handläggartjänst samt en bilrädesljänsl. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Vissa nämnder m.m. inom del militära försvaret för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 12 890000 kr.

F 19. Reglering av prisstegringar för det militära försvaret

1983/84 Utgift                             -'

1984/85 Anslag       1650000000

1985/86 Förslag      2 150000000

' Utgifterna redovisas under övriga anslag inom utgiftsramen för det militära försvaret.

Anslagen inom utgiftsramen för det militära försvaret är för budgelåret 1985/86 beräknade i pris- och lönelägel februari 1984. Anslaget Reglering av prisstegringar för del militära försvaret är avsett atl läcka sådana pris-och löneökningar som inträffar från februari 1984 till det genomsnittliga prisläget budgetåret 1985/86. Anslaget är ell s. k. läckningsanslag som inle skall belastas.

Budgetårel 1985/86

Under avsnittet 5.11.2 Ramberäkning för budgetåret 1985/86 m.m. (s. 75) har jag angett hur jag har beräknat kompensationen för pris- och lönestegringar för nästa budgelår. Med hänvisning lill vad jag har anfört där hemsläller jag atl regeringen föreslår riksdagen

atl lill Reglering av prisstegringar för del militära försvaret för budgetåret 1985/86 anvisa elt förslagsanslag av 2 150000000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                     199

6   Civilförsvaret 6.1 Inledning

Civilförsvarels verksamhel har lill syfte att vid väpnade angrepp mot landel skydda och rädda civilbefolkningens liv saml enskild och civil allmän egendom. Uppgiften att skydda och rädda liv kommer naturligtvis i första hand. Under fredstid planläggs verksamhelen, byggs skyddsrum, anskaffas och förrådshålls materiel, utbildas personal osv.

Civilförsvarsstyrelsen utövar under regeringen den cenirala ledningen av civilförsvaret och är central förvaltningsmyndighet för civilförsvaret. På regional och lokal nivå handhas civilförsvarsuppgifterna av civilbefälhavarna och länsstyrelserna samt till viss del av kommunerna.

Försvarets planerings- och ekonomisystem tillämpas inom civilförsvarsstyrelsens verksamhetsområde. Planeringen är inriktad på underhåll och utveckling av enheter i krigsorganisationen för ledning och undsättning m. m. samt på vidtagandet av skyddsåtgärder, främsl genom byggande av skyddsrum och anskaffning av andningsskydd.

Civilförsvaret bildar ett huvudprogram. Inom detla finns delprogram för skydd för befolkningen, räddningstjänst och adminislralion. Verksamheten indelas i följande produktionsområden.

-     Administration

-     Utbildning

-     Underhåll och förrådsverksamhet

-     Malerielanskaffning

-     Anskaffning av anläggningar för krigsorganisationen

-     Anskaffning av anläggningar för fredsorganisaiionen

-     Skyddsrum för befolkningen

-     Forskning och utveckling

-     Kommunal planläggning m. m.

Målen för verksamheten har angetts i 1982 års försvarsbeslut. Huvudinriktningen skall enligt beslutet även i fortsättningen vara att ge befolkningen skydd mot verkningarna av konventionella stridsmedel, men ökad uppmärksamhet skall ägnas skyddet mol kärnvapen och kemiska stridsmedel. En slrävan skall vara all åstadkomma en stark samhällsanknytning, och förutsättningar skall skapas för befolkningens aktiva dellagande i civilförsvarsverksamheten. Riksdagen (prop. 1983/84:40 bil. 2, FöU 7, rskr 88) har därefier med hänsyn till det rådande samhällsekonomiska och slalsfinansiella lägel beslutat alt ambitionsökningarna i 1982 ärs försvarsbeslut inte till alla delar skall genomföras i den takt som lidigare hade planerats.

Försvarsbeslutet innebär också alt kommunerna skall ta över ansvaret

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                     200

för ledningen av civilförsvarsverksamheten på lokal nivå i krig och det planläggningsansvar i fred som hänger samman härmed. Riksdagen (prop. 1984/85:49, FöU 5, rskr 93) har nyligen beslutat om sådana ändringar i civilförsvarslagen (1960:74) och lagen (1964:63) om kommunal beredskap som behövs för alt kunna genomföra beslutet om kommunernas ansvar för civilförsvars verksamheten. Tidigare reglering av civilförsvarschefernas-verksamhet har ersatts med i slort sell motsvarande bestämmelser för kommunerna. I civilförsvarslagen regleras nu också kommunernas planläggningsansvar. Reglerna för skyddsrumsbyggandet har ändrals på så sätl all skyddsrumsplanen har ersatts av en skyddsplan som bl. a. skall innehålla uppgifier om tillgången på och behovet av skydd och om andra skyddsåtgärder inom kommunen. Lagändringarna iräder i kraft den I januari 1987. Enligt övergångsbestämmelserna gäller dock reglerna om kommunernas planläggningsansvar och om den ersättning som skall utgå lill kommunerna för planläggningen från den Ijanuari 1985.

Genom försvarsbeslutet infördes också en hemskyddsorganisation. Denna organisation skall ha till uppgift all genom information, rådgivning och praktiska insatser biträda allmänheten vid genomförandet av olika skyddsåtgärder samt att ulgöra en kontaktlänk mellan främsl kommunen och civilbefolkningen.

Kommittén för samordning av den centrala ledningen av räddningstjänsten i fred och civilförsvarsverksamheten (CESAM-kommittén) har den 8 mars 1984 avgett betänkandet (DsFö 1984:2) Räddningsverket. Kommittén föreslår alt nuvarande civilförsvarsslyrelsen, statens brandnämnd, sprängämnesinspeklionen och riksnämnden för kommunal beredskap avvecklas och alt en ny central myndighet - räddningsverket - byggs upp. Den samordningsfunktion avseende beredskapsplaneringen mot kärnkraft-olyckor som ligger på statens strålskyddsinslitut föreslås bli knuten lill verkel. Kommiltén föreslår ocksä alt sjöfartsverkets uppgifter avseende land- och sjötransporter av farligt gods skall föras över lill det nya verket. Ulbildning i räddningstjänst för freds- och krigsuppgiflerna skall enligt förslagel ske integrerat och i första hand vid civilförsvarels ulbildnings-och förrådsanläggningar (CUFA).

CESAM-kommitléns förslag innebär i övrigl en förskjutning av viss verksamhet från central till regional och lokal nivå. Övningsverksamhelen vid CUFA skall enligt förslagel successivt avvecklas och i stället bedrivas lokalt. Kommittén ser fördelar i att hanteringen av civilförsvarets materiel förs över till kommunerna och föreslår atl så sker redan nu med s. k. akut-och förstärkningsmateriel.

1982 års kommitté om försvarets gemensamma myndigheter m.m., den s.k. Hpg 5-kommiltén, har i sill betänkande (DsFö 1983:5) Strukturförändringar och samordning lagit upp frågan om att lill försvarets materielverk föra över civilförsvarsstyrelsens produktionsuppgifler för ulveckling, anskaffning och redovisning av materiel. Denna fråga måsle enligt kommit-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                     201

léns mening noga prövas mol bakgrund av andra pågående utredningar angående samordning i olika instanser av den fredslida räddningstjänsten, kommunanknutet civilförsvar och civilförsvarsverksamhet i övrigt. Kommittén har också tagit upp frågan om det kan anses motiverat att behålla den nuvarande tekniska kompetensen inom styrelsen för produktion av skyddsrum och anläggningar. Statens planverk och fortifikalionsförvallningen skulle enligt kommittén kunna utnyttjas i ökad omfallning när det gäller skyddsrumsproduklionen resp. produktionen av anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation.

Försvarets rationaliseringsinstitut (FRI) har i rapporten (nr 3.834401) Civilförsvarets malerielförsörjning redovisat resultatet av sina studier av effekten av att produktionsuppgiflerna för ulveckling, anskaffning och redovisning övertas av materielverket och försvarels sjukvårdsstyrelse. FRI anser atl den samverkan i malerielförsörjningen som har förekommit mellan civilförsvarsstyrelsen samt materielverket och sjukvårdsstyrelsen har haft positiva effekter och att ytteriigare positiva effekter kan uppnås även i framtiden om denna samverkan utvecklas på elt målmedvetet sätt. FRI förordar således en ökning av den samverkan som redan finns och inle ett överförande av produktionsuppgifterna från civilförsvarsstyrelsen.

Kommittéförslagen har remissbehandlats och bereds f. n. Jag avser atl under våren 1985 återkomma till regeringen med förslag till proposition i de frågor som tas upp i betänkandena och rapporten från FRI.

För att kommunerna skall kunna leda bl.a. civilförsvarsverksamheten på lokal nivå i krig fordras en ny beslutsordning i kommunerna. Utredningen om den kommunala beslutsprocessen m. m. under beredskap och krig har lagl fram belänkandet (Ds Fö 1984:3) Kommunal beslutsordning under beredskap och krig. Förslaget remissbehandlas f. n. Vidare har provplan-läggningskommittén - civilförsvaret och kommunerna (ProCK) i sitt belänkande (SOU 1984:57) Kommunerna i totalförsvaret lämnat förslag om bl.a. samordning mellan civilförsvarsplanläggning och annan kommunal planläggning samt om totalförsvarsutbildning för förtroendevalda och tjänstemän i kommunerna. Jag behandlar denna fråga under littera I Övrigt totalförsvar, kommunal beredskap.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                    202

6.2 Föregående budgetår (1983/84)

6.2.1   Verksamheten

Den verksamhet som planerades för budgetåret 1983/84 har i stort sett kunnat genomföras. Bl.a. har förberedande ålgärder vidlagils inför övergången den I januari 1987 till kommunal ledning av civilförsvarsverksam-heien pä lokal nivå i krig. Vissa ålgärder har också vidlagils för att förbättra krigsorganisationens beredskap.

Tillgängliga resurser har medgett att s. k. skyddsrumsbesked har kunnat lämnas för produktion av ca 150000 skyddsrumsplatser. Skyddsrumsbesked för byggande av skyddsrum i småhusområden har lämnats i kraftigt reducerad omfattning under budgetåret 1983/84.

6.2.2   Det ekonomiska utfallet

Utgiftsramen för civilförsvar utom skyddsrum var i prisläget februari 1982 380680000 kr. (prop. 1982/83:100 bil. 6 s. 185, FöU 9, rskr 271). Efter omräkning till medelprisläget för budgetåret 1983/84 med försvarsprisindex motsvarar detta (1,1145x380,68) avrundat 424,3 milj.kr. Utgiftsramen för budgetårel 1982/83 överulnyttjades med 2,1 milj.kr. Enligt de regler som gällde för budgetåret 1982/83 (prop. 1976/77:74 bil. I s. 138, FöU 13, rskr 311) skall beloppet dras från utgiftsramen för budgetåret 1983/84. Detta har skell genom alt prisregleringsmedlen har minskals i molsvarande mån. Del lillgängliga utrymmet inom utgiftsramen för civilförsvar utom skyddsrum budgelåret 1983/84 var alltså (424,3-2,1) 422,2 milj. kr.

Enligt riksrevisionsverkets budgelredovisning uppgick utgifterna inom utgiftsramen för civilförsvar ulom skyddsrum till 412,6 milj.kr. under budgelåret 1983/84. Utgifterna var alltså 9,6milj.kr. mindre än den tillgängliga ramen. Regeringen kommer med slöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1983/84:100 bil. 6 s. 131, FöU 15, rskr 219) all beakta underutnyltjandet när utgiftsramen för civilförsvar ulom skyddsrum för budgetåret 1984/85 prisregleras.

Utgiftsramen för skyddsrum uppgick budgetåret 1983/84 lill 363,8 milj.kr. i prislägel februari 1982 (prop. 1982/83: 100 bil. 6 s. 185, FöU 9, rskr 271). Till delta belopp tillkommer 150 milj. kr. pä tilläggsbudget 1 för år 1983/84 (prop. 1983/84:25, FöU 9, rskr 118). Efler omräkning fill medelprislägel för budgetårel 1983/84 med neiioprisindex motsvarar della (1,1236x513,8) avrundat 577,3 milj.kr. Enligt riksrevisionsverkets budgetredovisning uppgick utgifterna för skyddsrum till 588,3 milj.kr. Utgifterna var alltså II milj.kr. slörre än tillgängliga medel. Delta överutnyttjande kan beaktas när anslaget för skyddsrum för budgetårel 1984/85 skall prisregleras.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                      203

6.2.3 Hemställan

Jag hemställer all regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om civilförsvaret under budgetåret 1983/84.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                        204

6.3 Innevarande budgetår (1984/85)

6.3.1 Verksamheten

Verksamheten under budgetåret 1984/85 bedrivs enligt riksdagens (prop. 1983/84:100 bil. 6, FöU 15, rskr 219) beslut om rikfiinjer för civilförsvarets fortsalla utveckling och om ekonomiska resurser för civilförsvaret samt enligt regleringsbrevet för budgelåret. Förberedelserna för övergången lill kommunal ledning av civilförsvarsverksamheten på lokal nivå i krig och för införandet av en till den kommunala ledningen anpassad krigsorganisation (Org 80 K) prioriteras före annan verksamhet. Utbildningen i Bränne-brona har överförts till en ny utbildningsanläggning i Skövde.

6.3.2 Hemställan

Jag hemställer atl regeringen bereder riksdagen tillfälle

atl ta del av vad jag har anfört om civilförsvaret under budgetårel 1984/85.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                    205

6.4 Civilförsvarets fortsatta utveckling

6.4.1 Civilförsvarsstyrelsen

Civilförsvarsslyrelsen har i sin programplan för perioden 1985/86-1989/90 utgått från den inriktning som anges i 1982 års försvarsbeslut och regeringens beslut den 15 mars 1984 om anvisningar för programplaneringen. Programplanen är den tredje programplanen efler försvarsbeslutet och planeringsperioden sträcker sig tre år bortom nästa försvarsbeslut år 1987. Några stora förändringar av planeringsförutsättningarna har inle inträffat sedan försvarsbeslutet. Tidigare inriktning ligger därför i huvudsak fast.

Innehållet i den lagrådsremiss som föregick riksdagens beslut om de ändringar i civilförsvarslagen (1960:74) och lagen (1964:63) om kommunal beredskap som behövs för att kunna genomföra beslutet om kommunernas ansvar för civilförsvarsverksamheten har beaktats i planeringen. Civilförsvarsstyrelsen har dock endast beräknat medel för ersättning till kommunerna för civilförsvarsplanläggningen och förutsatt alt riksnämnden för kommunal beredskap läcker de kostnader som översynen av övrig kommunal planläggning för med sig. Kommitténs för samordning av den centrala ledningen av räddningstjänsten i fred och civilförsvarsverksamheten (CESAM-kommittén) förslag har inte lagts lill grund för programplanen. Vissa ålgärder som avser den centrala administrationen har emellertid inplanerats för att förbereda etl genomförande av förslaget.

I programplanen redovisas en slutlig plan för förberedelserna för kommunernas övertagande av ansvarel för ledningen av civilförsvarsverksamheten på lokal nivå i krig och för genomförande av civilförsvarsplanläggningen. Det förutsätts alt kommunerna påbörjar sin planläggning snarast efter den I januari 1985 och övertar ledningsansvaret den 1 januari 1987.

Samiidigi som kommunerna övertar ledningen av den lokala civilförsvarsverksamheten i krig införs en till den kommunala ledningen anpassad krigsorganisation (Org 80 K). Org 80 K innebär att varje kommun tilldelas minsl en civilförsvarsstab, en eller flera kommunala brandgrupper och ett antal hemskyddsgrupper. En kommun kan dessutom tilldelas andra resurser t. ex. en eller flera undsältningsplutoner. Den nya krigsorganisationen ryms inom en personalram på ca 150000 personer. Org 80 K baseras i huvudsak på de lidigare priorilerade A- och B-enheterna. Personal och materiel koncentreras till dessa enheter. C-enheierna avvecklas den I januari 1987. Med Org 80 K införs hemskyddsorganisationen i krigsorganisationen. Övningsverksamheten inriktas mol all samtliga A-enheter övas vart tredje år och B-enheter vart fjärde år. Mobiliseringsövning genomförs vart fjärde år. Civilförsvarsstabernas övningsverksamhet samordnas med ledningsövningarna av totalförsvaret pä lokal nivå.

Under planeringsperioden avvecklas ordnings- och bevakningsenheter-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                     206

na inom civilförsvaret. Programansvaret för sjukvårdspluionerna förs över till socialstyrelsen. Produklionsansvaret för plutonerna ligger dock kvar pä civilförsvarsstyrelsen. Chefen för flygvapnet övertar produklionsansvar m.m. för alarmeringstjänsten i flygvapnets stridsledningscentraler. Programansvaret för alarmeringstjänsten ligger kvar hos civilförsvarsstyrelsen.

Vad gäller skyddet för befolkningen fortsätter arbetet med alt förbättra alarmeringssysiemet. Möjligheterna atl bygga skyddsrum skall så långt möjligl tillvaratas i samband med nybyggnation i skyddsrumsorterna. Civilförsvarsstyrelsen föreslår i programplanen nya riktlinjer för prioritering av skyddsrumsproduklionen i samband med nybyggnad. Förutsättningar för atl göra avgränsningar inom skyddsrumsorterna och för alt begränsa skyddsrumsproduktionen i vissa områden med lägre risk skapas genom de skyddsplaner som nu skall utarbetas av kommunerna. Ökade insatser avses bli genomförda för atl läcka allvarliga skyddsrumsbrister genom produktion ulan samband med nybyggnad.

Produktionen av skyddsrum i samband med ny- och ombyggnad planeras ge ca 190000 skyddsrumsplatser varje budgetår under perioden. Antalet producerade skyddsrum utan samband med ny- eller ombyggnad beräknas öka från 88 objekt under budgetårel 1985/86 till 130 objekt om årel under periodens två sista år. Sammanlagt innebär delta en skyddsrumsproduktion under perioden om ca I milj. skyddsrumsplalser.

Hemskyddsorganisationen, som vid planeringsperiodens slut skall vara helt uppbygd, kommer atl bestå av 8000 hemskyddsgrupper med tre befattningshavare i varje grupp. Uppbyggnaden av grupperna, som beräknas ha genomförts till 60% den I januari 1987, inriktas mol alt del vid denna tidpunkt finns minsl en grundulbildad befattningshavare i varje grupp. Hemskyddsgruppema avses bli kompletterade med s. k. hemskyddsombud som pä sikt beräknas uppgå lill etl antal av ca 100000 under civilförsvarsberedskap. Så många som möjligt av dessa ombud avses bli rekryterade och utbildade redan i fredstid. Under programplaneperiodens inledning avses försök bli genomförda i Sveriges civilförsvarsförbunds regi med information om hemskyddsombudsverksamhelen saml med rekrytering och utbildning av ombud. Försöken skall ligga till grund för beslut om framlida inriktning.

Civilförsvarsstyrelsen redovisar följande plan för anskaffning av andningsskydd som innebär att full behovstäckning nås under budgetåret 1994/95 (prisläge februari 1984).

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

207

CO X)

ov   ot,

I     I

8   £

o o

o    °

o   22

o o

s

o

o    oc.

o o

o o

o

o

> z

■5.2

.-a w

11

■T3

c o

CQ   tu •JU -O

5 E i

111 1   O.

■o

Ja:   C

O ■ ii

SE >

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                     208

På regeringens uppdrag redovisar styrelsen även följande alternativa program där befolkningens behov är täckt år 1992 (prisläge februari 1984).

Budgetår

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

1990/91

1991/92

Summa   Totalt tillgång    behov

Skyddsmask 33/NY

produktion

380000

380000

380000

380000

380000

380000

380000

7300000 7 300000

Kosinad milj. kr.

40.5

40.5

40,5

• 40.5

40.5

40.5

40,5

Skyddsjacka 36 B

(storiek mindre)

produktion

15 000

35 000

35 000

35 000

35 000

30000

30 000

230000    230000

Kostnad milj. kr.

11.3

26.3

26,3

26.3

26.3

22.5

22,5

Småbarnsskydd

produktion

15 000

15 000

15 000

15 000

15 000

10000

10000

100000    100000

Kostnad milj. kr.

11,3

11.3

11,3

11.3

11.3

7,5

7.5

Kostnad utveck-

ling milj. kr.

1,0

1.0

1.0

1.0

Verktygskostnad

milj. kr.

-

3.0

3.0

-

-

Summa milj.kr.

64,1

82,1

82,1

79,1

78,1

70,5

70,5

Enligt program-

plan 1985/90

56,0

62,3

62,3

59.3

58.3

58,3

58,3

Behov av ytter-

ligare medel i

förhållande till

programplan

1985/90

8,1

19,8

19.8

19.8

19,8

12,2

12.2

Della alternativ kan enligt styrelsen inte rymmas inom den ekonomiska planeringsramen utan atl grundläggande ominriklning av övrig civilförsvarsverksamhet framtvingas. Del alternativa programmet kräver atl 87,3 milj.kr. utöver den ekonomiska planeringsramen ställs lill civilförsvarsstyrelsens förfogande under programplaneperioden.

Inom produktionsområdet Underhåll och förrådsverksamhel föreligger enligt genomförda utredningar slora brister. Civilförsvarsstyrelsen föreslår därför atl resurser omfördelas lill detta produktionsområde. Della anses nödvändigl för alt civilförsvarsmalerielen skall kunna underhållas och värdas på etl tillfredsställande säll samt för atl erforderlig omläggning av materiel för Org 80 K skall kunna ske.

I enlighet med regeringens anvisningar redovisar civilförsvarsslyrelsen krigsorganisationens tillstånd och en plan för hur de allvarligaste bristerna skall rältas lill. En värdering av krigsorganisationen med avseende på användbarhet direkl efter mobilisering genomförs med hjälp av etl datorbaserat system (SKROT). Länsstyrelserna kompletterar systemet med sina värderingar av beredskapsläget.

Bristerna i krigsorganisationen hänför sig främsl lill malerielen. En kontinuerlig förbättring sker dock genom pågående organisalionsomlägg-ning saml genom omfördelning och nyanskaffning av materiel. Personallägel har förbättrats genom överföring av personal från C-enheterna lill de priorilerade A- och B-enhelema. Vakanser kvarstår dock i chefsbefallning-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

209

ar samt i sjukvårds- och specialplutoner. Två länsstyrelser har redovisat brister i sin mobiliseringsplanläggning lill följd av bristande personella resurser vid sina försvarsenheter. Civilförsvarsstyrelsen redovisar en rad åtgärder som planeras för alt höja beredskapen på kort sikt.

Civilförsvarsslyrelsens fördelning av koslnaderna på delprogram och betalningsmedlen på anslag framgår av följande sammanställningar (prisläge februari 1984; milj. kr.).

Delprogram

1984/85'

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

Summa 1985/90

Skydd för befolkningen

Räddningstjänst

Administration

695,5 116,9

187,5

841,9 147.6 208.8

854,7 146.1 217.2

886,8 137,1 213,2

874,7 149,9 202.7

860,6 162,2 194,1

4318,7

742,9

1 036,0

Kostnader

999,9

198,3

1218,0

1237,1

1227,3

1 216,9

6097,6

Avgår:

Till regeringens

disposition Överplanering Intäkter

-h 0,1 -13,1 -15,9

-11,2

-27,4

-11.2 -30,6

-10,2 -31.0

- 9.4 -31,2

- 8,7 -31,5

- 50,7 -151,7

Summa-

971,0

1 159,7

I 176,2

1 195,9

1 186,7

1176,7

5895,2

Pris- och löneläge februari 1983.

Exkl. investeringar för nämnden för u-landsutbildning.

1984/85-    1985/86      1986/87      1987/88      1988/89      1989/90     Summa

1985/90

431,1

Anslag'

G 1. Civilförsvar G 2. Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar

Summa civilförsvar utom skyddsrum

G 3. Civilförsvar: Skyddsrum

Totalt

420,3

372,6

18,9             19,1           21,8

391,5          439,4         452,9

579,5            720,3         723,3

971,0        1 159,7     1176,2

431,6

437,9

442,9      2 163,8

21,3            15,0            10,0           87,2

452,9           452,9          452,9      2251,0

743,0           733.8          723,8      3644,2

1195,9         1186,7        1176,7      589S,2

' Exkl. investeringar för nämnden för u-landsutbildning. - Pris- och löneläge februari 1983.

6.4.2 Föredragandens överväganden

Grunderna för civilförsvarels utveckling har lagts fast genom 1982 års försvarsbeslut. Perioden 1985/86-1989/90, som jag nu behandlar, innefattar tre budgelår utöver försvarsbeslutsperioden.

1 försvarsbeslutet anges bl.a. att huvudinriktningen av civilförsvarsverksamheten skall vara all ge befolkningen skydd mol verkningarna av konventionella stridsmedel. Ökad uppmärksamhet skall dock enligt beslutet ägnas ål skyddet mot kärnvapen och kemiska stridsmedel samt åt förmågan att möta verkningarna av överraskande angrepp. 14   Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 6

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                    210

Civilförsvarsstyrelsen föreslår i sin programplan för perioden en inriktning som stämmer överens med försvarsbeslutet. Enligt 1982 års försvarsbeslut skall bl. a. ledningen på den lokala nivån av civilförsvarsverksamheten i krig föras över till kommunerna, en hemskyddsorganisation införas och skyddsplaner upprättas för alla kommuner. Kravet i beslutet på ökad förmåga all möta verkningarna av ett överraskande angrepp innebär bl. a. skärpta krav på civilförsvarsorganisalionens mobiliseringsberedskap och förmåga till insatser omedelbart efter mobilisering.

Jag kan - utom vad gäller finansieringen av koslnaderna för kommunal beredskapsplanläggning - i allt väsentligt ansluta mig till de överväganden och förslag som civilförsvarsstyrelsen redovisar i programplanen. 1 det följande behandlar jag några frågor utförligare.

Riksdagen (prop. 1984/85:49, FöU 5, rskr 93) har beslutat om de ändringar i civilförsvarslagen och lagen om kommunal beredskap som behövs för all kommunerna skall kunna ta över ledningen på den lokala nivån av civilförsvarsverksamheten i krig och del planläggningsansvar i fred som hänger samman med della. 1 civilförsvarslagen regleras även kommunernas rätt lill ersättning för sin planläggning för civilförsvarsverksamheten.

Kommunerna kommer nu att genomföra sin civilförsvarsplanläggning. Arbetet skall vara genomfört den 1 januari 1987 då kommunerna övertar ansvaret för ledningen av civilförsvarsverksamheten på lokal nivå i krig. Kostnaderna för reformen redovisas under anslagen G I. Civilförsvar och G 3. Civilförsvar: Skyddsrum.

För att avhjälpa de redovisade bristerna i krigsorganisationen genomförs bl.a. en omläggning av organisationen genom all personal och materiel överförs lill A- och B-enheterna. Krigsorganisationen blir även anpassad lill den kommunala ledningen och till den nya personalramen på ca 150000 personer. Jag anser atl arbetet med de nu berörda ändringarna bör ges hög prioritet. Detsamma bör gälla de andra åtgärder som civilförsvarsstyrelsen avser att genomföra för all höja krigsorganisationens beredskap. Till skillnad från civilförsvarsslyrelsen räknar jag dock med alt såväl A-enheter som B-enheter skall övas vart fiärde år. Jag kan ansluta mig till styrelsens förslag att civilförsvarsstabernas övningsverksamhet samordnas med ledningsövningarna av totalförsvaret på lokal nivå.

Hemskyddsorganisationen, som är en resurs för hela totalförsvaret, byggs upp under planeringsperioden och införs i krigsorganisationen den I januari 1987. Enligt min mening bör information om verksamhelen saml försök med rekrytering och utbildning av hemskyddsombud genomföras av Sveriges civilförsvarsförbund. Slutligt ställningstagande lill verksamhetens inriktning samt till formerna för rekryteringen och utbildningen bör tas i anslutning till det kommande försvarsbeslutet. Jag räknar med att dessa frågor behandlas inom ramen för civilförsvarsstyrelsens perspekliv-planearbete i nära samarbete med övriga berörda myndigheter, bl. a. överstyrelsen för ekonomiskt försvar.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                    211

Inriktningen i fråga om anskaffning av andningsskydd var i 1982 års försvarsbeslut alt hela civilbefolkningens behov av andningsskydd skulle vara tillgodosett vid utgången av budgelåret 1992/93. Riksdagen (prop. 1983/84:40 bil. 2, FöU 7, rskr 88) beslöt år 1984 atl ambitionsökningarna i försvarsbeslutet inle till alla delar skulle genomföras i den takt som tidigare hade planerats. Riksdagen uppdrog åt regeringen att redovisa en plan för behovstäckning, om möjligl i denna budgetproposition.

Civilförsvarsslyrelsen redovisar nu en plan för anskaffning av andningsskydd som innebär atl behoven för hela civilbefolkningen täcks under budgetåret 1994/95. Etl alternativt program som innebär atl befolkningens behov är läckt redan år 1992 kan enligt styrelsen inte inrymmas inom den ekonomiska planeringsramen. Enligt min mening bör civilförsvarsslyrelsens plan läggas lill grund för anskaffningen av andningsskydd.

Enligt 1982 års försvarsbeslut skall den årliga bemyndigandetilldelning-en för skyddsrum bl. a. ge täckning för byggande av skyddsrum i takt med den förväntade nyproduktionen av anläggningar och byggnader i skyddsrumsorterna. Vidare anges i försvarsbeslutet att en hårdare styrning av skyddsrumsbyggandet till riskområden bör vara möjlig. Etl system med skyddsplaner skall enligt beslutet införas.

Skyddsplanerna upprättas av kommunerna under det nu påbörjade planeringsarbetet. Den riskanalys som ingår som ett led i arbetet med skyddsplanen leder till en revidering av de skyddsrumsplaner som nu ligger lill grund för byggandet av skyddsrum i skyddsrumsorterna. Undanlag kommer atl kunna göras från kravet på skyddsrumsbyggande i vissa lågriskområden inom sådana orter. Detla leder till minskningar av behoven av skyddsrum, främsl i områden med småhusbebyggelse. Vissa områden med småhusbebyggelse kommer emellertid även i fortsättningen alt behöva förses med skyddsrum med hänsyn till att de ligger i högriskområden. Detla bör i vissa fall kunna ske även ulan samband med nybyggnad. Skyddsrum i områden med småhusbebyggelse kan t.o.m. i vissa fall komma atl prioriteras före skyddsrum i områden med flerbostadshus och arbetsplatser.

En konsekvent genomförd begränsning av skyddsrumsbyggandel går inle atl genomföra förrän skyddsplanerna har upprättals. I avvaktan pä att skyddsplanerna upprättas bör emellertid med hänsyn lill den nuvarande ekonomiska situationen beställningen av nya skyddsrum i småhusområden starki begränsas.

Som jag tidigare har framhållit avserjag all återkomma under våren 1985 till regeringen med förslag till proposition med anledning av bl. a. CESAM-kommitléns förslag Räddningsverket.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                     212

6.4.3 Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

all godkänna de riktlinjer för civilförsvarets fortsatta ulveckling som jag har angett i det föregående.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                       213

6.5 Ekonomiska resurser för civilförsvaret

6.5.1 Planeringsram för civilförsvar utom skyddsrum under perioden 1985/86-1989/90, m.m.

Civilförsvarsslyrelsen

Civilförsvarsslyrelsen har med utgångspunkt i regeringens anvisningar för programplaneringen beräknat en planeringsram för civilförsvar utom skyddsrum för perioden 1985/86-1989/90 som framgår av följande tabell (prisläge februari 1984; milj. kr.).

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

Summa 1985/90

447,4'

452,9

452,9

452,9

452,9

2259,0

' Utgiftsram.

För skyddsrum har styrelsen beräknat etl bemyndigande om 887,5 milj.kr. och en utgiftsram om 720,3 milj.kr. i prisläget februari 1984 för budgetåret 1985/86.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar planeringsramen för civilförsvar utom skyddsrum för perioden 1985/86-1989/90 enligt följande labell (prisläge februari 1984; milj. kr.).

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

Summa 1985/90

4.50,5'

455,2

455,2

455,2

455,2

2 271,3

' Utgiftsram.

Planeringsramen är mindre än vad som svarar mot 1982 års lotalför-svarsbeslut. Jag har tidigare (avsnitt 6.4.2) förordat att en något senare lidpunkt än vad som fömtsaltes i försvarsbeslutet väljs för när behovet av skyddsmasker och motsvarande skydd för barn skall vara tillgodosett för hela civilbefolkningen. I övrigt räknar jag med att den planeringsram som jag har förordat skall vara tillräcklig för alt kunna fullfölja den inrikining som anges i försvarsbeslutet. Detta innebär bl.a. atl någon ändring av tidigare planering inte skall behöva göras för hemskyddsorganisationen, den kommunala ledningen eller för de regelbundet återkommande övningarna för civilförsvarets krigsorganisation.

För att främja stabiliteten i planeringen bör liksom f. n. ell undemtnytt-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                     214

jande om högsl 2% av utgiftsramen få föras över från ett budgetår till nästa. Etl överskridande bör avräknas under nästkommande budgelår.

Jag förordar ett bemyndigande för skyddsrumsbyggande m.m. under budgetårel 1985/86 om 545 milj.kr. samt 91,5 milj.kr. för prisreglering i prisläget februari 1984. Jag kan inle nu ta slällning lill bemyndigandenas sloriek under de därpå följande budgelåren.

6.5.2 Ramberäkningar för budgetåret 1985/86 m. m.

Civilförsvarsstyrelsen

Civilförsvarsstyrelsen beräknar utgiftsramen för civilförsvar utom skyddsrum lill 439374000 kr., vartill kommer 8 milj. kr. som avser investeringar i Sandö för nämnden för u-landsutbildning, saml utgiftsramen för skyddsrum lill 720,3 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar utgiftsramarna för civilförsvar utom skyddsrum och skyddsrum för budgetåret 1985/86 till 450,5 resp. 683 milj.kr. i prislägel februari 1984. Till della kommer beräknad kompensation för pris- och löneökningar enligt försvarsprisindex med 47 milj. kr. för civilförsvar ulom skyddsrum och enligt nettoprisindex med 66 milj. kr. för skyddsrum.

Beräkningen för civilförsvar utom skyddsrum framgår av följande sammanställning.

Civilförsvar utom skyddsrum

Basbelopp (prisläge februari 1983)                                                          411 900000

Tillkommer:

Prisomräkning februari 1983-februari 1984                                             -1-29600000

Basbelopp (prisläge februari 1984)                                                          441 500 000

Tillkommer:

Investeringar för u-landsutbildning                                    4- 8 000 000

Utbildning av förtroendevalda i
kommunerna                                                                    -l-l 000000      -i-9000000

Utgiftsram (prisläge februari 1984)                                                     450500000

Tillkommer:

Beräknad priskompensation februari 1983-
medelprislägel 1985/86                                                                         4-47000000

Beräknat utfall den 30 juni 1985                                                              497500000

Liksom tidigare bör utgiftsramen för civilförsvar ulom skyddsrum tillfälligt höjas med ett belopp som svarar mot planerade investeringar för u-landsutbildning i Sandö. Medel för investeringarna anvisas av praktiska skäl under anslaget Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar men skall enligt riksdagens beslut (prop. 1973: I bil. 6 s. 44, FöU 16, rskr 95) inle belasta civilförsvarels utgiftsram.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                    215

För all genomföra ulbildning av förtroendevalda i kommunerna för ledning av bl. a. civilförsvarsverksamheten i krig bör utgiftsramen för civilförsvar ulom skyddsrum ökas med 1 milj. kr.

Medel för sysselsättningsskapande åtgärder under tionde huvudtiteln har under en följd av är i vissa fall ställts lill förfogande för att belala byggnadsarbeten, materiel m. m. för civilförsvaret. Efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet förutsätter jag alt sådana medel under budgetårel 1985/86 får disponeras utöver utgiftsramarna lill elt belopp av 5 milj. kr.

Vid 1983/84 års riksmöle (prop. 1983/84:100 bil. 6 s. 131, FöU 15, rskr 219) har riksdagen bemyndigat regeringen alt justera utgiftsramarna för budgetåret 1984/85 för civilförsvar ulom skyddsrum med hänsyn till prisutvecklingen enligt försvarsprisindex och för skyddsrum med hänsyn till prisutvecklingen enligt neiioprisindex. Jag förordar alt motsvarande bemyndigande begärs för budgetåret 1985/86.

Genom det nyss nämnda beslutet vid 1983/84 års riksmöle har riksdagen bemyndigat regeringen atl justera de beställningsbemyndiganden som har lämnals för prisreglering med hänsyn lill skillnaden mellan den prognosli-cerade utvecklingen av neiioprisindex och den verkliga. Motsvarande bemyndigande bör begäras för budgetåret 1985/86.

Genom nyssnämnda beslut har riksdagen vidare bemyndigat regeringen atl justera utgiftsramen för civilförsvar utom skyddsrum för budgelåret 1984/85 på grund av över- eller underutnyttjande av utgiftsramen för budgelåret 1983/84. Jag förordar alt regeringen begär bemyndigande för utgiftsramen för civilförsvar utom skyddsrum för budgelåret 1985/86 enligt samma principer.

För innevarande budgetår har riksdagen genom nämnda beslut vid 1983/84 års riksmöle även bemyndigat regeringen att av konjunkturskäl medge överskridande av utgiftsramarna för civilförsvaret och av lämnade beställningsbemyndiganden. Ett sådant överskridande regleras genom motsvarande justering av utgiftsramarna för etl eller flera efterföljande budgelår. Ett molsvarande bemyndigande för regeringen behövs för båda utgiftsramarna för budgetåret 1985/86 och bör därför begäras.

Genom nämnda beslut har riksdagen vidare bemyndigat regeringen atl under budgetåret 1984/85 överskrida utgiftsramarna för civilförsvaret saml lämnade beställningsbemyndiganden om beredskapsbudgeien för totalförsvaret sätts i krafl, dvs. vid krigsfara eller i krig. Ell motsvarande bemyndigande behövs för budgetårel 1985/86. Jag förordar därför atl regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande atl överskrida utgiftsramarna för civilförsvar samt lämnade beställningsbemyndiganden, om det behövs av beredskapsskäl.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                       216

6.5.3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag har förordat i fråga om planeringsram för civilförsvar utom skyddsmm under perioden 1985/86-1989/90,

2.        för budgetåret 1985/86 fastställa utgiftsramen för civilförsvar ulom skyddsrum till 450500000 kr. och utgiftsramen för skyddsmm till 683000000 kr., båda i prisläget febmari 1984,

3.        bemyndiga regeringen att för budgetåret 1985/86 justera utgiftsramen för civilförsvar utom skyddsrum med hänsyn till prisutvecklingen enligt försvarsprisindex samt utgiftsramen för skyddsrum med hänsyn till prisutvecklingen enligt nettoprisindex,

4.        bemyndiga regeringen atl justera lämnade beställningsbemyndiganden med hänsyn till prisutvecklingen enligt nettoprisindex,

5.        bemyndiga regeringen att justera utgiftsramen för civilförsvar utom skyddsrum för budgetåret 1985/86 på grund av över- eller undemtnyttjande av utgiftsramen för budgetåret 1984/85,

6.        bemyndiga regeringen att under budgetåret 1985/86 medge överskridande av utgiftsramarna för civilförsvaret samt av lämnade beställningsbemyndiganden, om det behövs av konjunklur-eller beredskapsskäl.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                   217

6.6 Anslagsfrågor för budgetåret 1985/86

De anslag som jag i det följande föreslår regeringen alt förelägga riksdagen har beräknats i prisläget februari 1984 och i löneläget februari 1984 inkl. 39 % lönekostnadspälägg.

Summan av de förordade anslagen inom utgiftsramarna för civilförsvaret uppgår till I 133,5 milj. kr. Härtill kommer ett prisregleringsanslag om 113 milj.kr. Sammanlagt begärs alltså (1133,5 -I- 113) 1246,5 milj.kr. för civilförsvaret.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                     218

Fjärde huvudtiteln

G.    Civilförsvar

Civilförsvarsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för civilförsvaret och har programansvar för huvudprogrammet Civilförsvar.

Civilförsvarsstyrelsen leds av en styrelse. Chef för civilförsvarsstyrelsen är en generaldirektör. Inom styrelsen finns en planeringsenhet, en produktionsavdelning och en administrativ byrå. Inom produktionsavdelningen finns tre byråer.

Civilförsvarsstyrelsens centrala del ligger i Karlstad. Inom styrelsen finns vidare fem skol- och förrådsanläggningar där personal för krigsorganisationen utbildas och övas och där förrådsverksamheten handhas. Lokaliseringen av skol- och förrådsanläggningarna framgår av följande karta (intagen på s. 219).

Verksamheten under huvudprogrammet Civilförsvar budgeteras pä ett antal primäruppdrag inom produktionsområdena Administration, Ulbildning, Underhåll och förråds verksamhet, Materielanskaffning, Anskaffning av anläggningar för krigsorganisationen. Anskaffning av anläggningar för fredsorganisationen. Skyddsrum för befolkningen. Forskning och utveckling samt Kommunal planläggning m. m.

Verksamheten finansieras från följande anslag.

Gl. Civilförsvar

G 2. Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar

G 3. Civilförsvar: Skyddsrum

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                    219

, KRAMfOfiS   . . • CUFA SANDÖ

;   , UPPSALA
KARLSTAD,                                          CUFA ROSERSBERG

9                •STOCKHOLM

CUFA KÄIfiWEHGLM CUFA SKÖVDE •

GÖTEBORG

•

MALMÖ, •CUFÄKV»IGEBY

civilområdesgräns                        ,    v               -länsgräns

G 1. Civilförsvar

1983/84 Utgift             393062441

1984/85 Anslag            372600000

1985/86 Förslag        425 500000

Bemyndigandeskulden för anskaffning av civilförsvarsmaleriel var den 30 juni 1984 182577965 kr. För budgetåret 1984/85 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 144 milj. kr. och anvisat 99333000 kr. i betalningsmedel. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1985 blir därmed (182577965-H44000000-99333000) 227244965 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

220

Tidigare åtaganden beträffande ersällning lill kommuner för anskaffning av anläggningar för civilförsvarels krigsorganisation moisvarar en bemyn-digandeskuld den 30 juni 1984 av 88577 764 kr. För budgetåret 1984/85 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 46,5 milj. kr. För samma budgelår har 28,4 milj. kr. anvisais i betalningsmedel. Med utnyttjande av dessa belopp blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1985 (885777644-46500000-28400000) 106677 764 kr.

Besiällningsbemyndiganden och belalningsmedel (1 OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1984/85

1985/86

Civilförsvarsstyrelsen     Föredraganden

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

146400'

130737'

78800'"

192900

Civilförsvar:

Administration

Utbildning

Underhåll och förrådsverksamhet

Materielanskaffning

Anskaffning av anläggningar för krigsorganisationen

Forskning och utveckling

Kommunal planläggning m. m.

Koslnader

Tillkommer/avgår:

Reducering på grund av överplanering

- Materielanskaffning

Anskaffning av anläggningar för krigsorganisationen

Intäkter m. m.

Outnyttjade bemyndiganden

Reserv

Medelsbehov Bemyndigandebehov

57 157 185 753

43 281 112470

53488 157 322

124995-

38 557 III 733

46500-*

78686'

50800

4600

5200 459261

28400 4 300

5000 398800

203681

209 537

■10000   -10737    -7787   -10737

-    -3 800 -2400   -16200    -2000   -27 400    -2000

-137 800

-137 800

372600       -   420274 190500       -    53144       -    59000

56 225 183 849

41043 116470

47 700 4 600

13 200 463087

7 787

-3 800 -27400

1400 425500

' Varav 21 765000 kr. i prisregleringsbemyndiganden. - Varav 9875 000 kr. i prisregleringsbemyndiganden. ' Varav 11 617000 kr. i prisregleringsbemyndiganden.

" Varav 2 307000 kr. för korrigering av bemyndiganderedovisningen och 7 993 000 kr. i prisregleringsbemyndiganden.

Varav 3 186000 kr. i prisregleringsbemyndiganden. '' Varav 3 300000 kr. i prisregleringsbemyndiganden.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                     221

Personal

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

1983/84

1984/85

1985/86

Planerat

Utfall

Planerat

Civilförsvarsslyrelsen

Föredraganden

Civil personal

512

522

522

549,5

534

Tillkommer:

Civilförsvarslärare

114

106

123

130

128

Arvodesanställda

19

4

19

7

7

Tillfälligt anställda förrådsmän

2

->

2

12

12

647

634

666

698,5

681

Budgetåret 1983/84

Civilförsvarsstyrelsen har i slort sett kunnat genomföra den planerade verksamheten.

Vissa åtgärder för atl höja krigsorganisationens beredskap har vidtagits. En prioritering av krigsorganisationen har slutförts som underiag för styrning av produktionen.

Övningsverksamhet i länsstyrelsernas regi har genomförts i mindre omfattning än som var planerat. I övrigl har de planerade målen inom produktionsområdena Ulbildning, Underhåll och förrådsverksamhet, Malerielanskaffning och Anskaffning av anläggningar för civilförsvarels krigsorganisation i stort seft uppnåtts under budgetårel.

Budgelåret 1984/85

Verksamheten under budgetåret 1984/85 bedrivs enhgt de rikllinjer som finns angivna i prop. 1983/84:100 (bil. 6, FöU 15, rskr 219) och i regleringsbrevet för budgetårel.

De ålgärder som syftar till atl ge underlag för övergången lill kommunal ledning i krig på lokal nivå och till att höja krigsorganisationens beredskap ges företräde framför annan verksamhet.

Verksamheten påbörjas vid den nya utbildningsanläggningen i Skövde.

Förberedelser görs för atl ändra krigsorganisationen till organisation 80 K.

Den planerade verksamheten beräknas i huvudsak kunna genomföras.

Budgetåret 1985/86 Civilförsvarsstyrelsen

Medelsbehovet för budgetåret 1985/86 beräknas fill 420274000 kr. För malerielanskaffning behövs ett beställningsbemyndigande om 52258000 kr. Dessutom behövs ett bemyndigande att medge ersättning lill kommuner för alt anskaffa anläggningar för civilförsvarels krigsorganisation om 886000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                    222

Förändringarna i förhållande lill budgetåret 1984/85 motiverar civilförsvarsslyrelsen på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär all koslnaderna ökar med 26522000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

1. Administration

a) En begränsning med 2% av den pris- och löneomräknade omslutningen inom produktionsområdet har inte inplanerats på grund av alt beslutade och föreslagna förändringar av civilförsvarsverksamheten kräver omfattande administraliva förberedelser under budgetåret.

b) På grund av tillkommande arbetsuppgifter behövs en ny tjänst vid riksnämnden för kommunal beredskap (RKB). En omdisponering av en handläggare från civilförsvarsslyrelsen bedöms vara möjlig.

2. Ulbildning

a) Ökade elevvolymer, främsl med anledning av den snabba utbyggnaden av hemskyddsorganisationen, medför att det behövs ytteriigare sex civilförsvarslärare (-1- 900000 kr.).

b) För alt möta de krav på utbildningsservice som de ökade elevvolymerna medför behövs det en ny ijänsl (4-130000 kr.).

c) Vid den nya anläggningen i Skövde behövs tre ijänster för förrådsmän (-h375000 kr.).

d) Utökad vapenfriulbildning medför att det behövs en halvtidstjänst för
administratör vid resp. anläggning i Katrineholm, Revinge, Sandö och
Skövde (-h260000 kr.).

e) En organisationsöversyn vid anläggningen i Rosersberg har visat all
det behövs en ny tjänst som administrativ chef och en ny tjänst som
inlernatföreslåndare (-1-300000 kr.).

f) För atl administrera besöksverksamhet vid anläggningen i Rosersberg
behövs två nya tjänster, varav en halvtidstjänst (-1-200000 kr.).

g)   Tillkomsten av nya lokaler medför behov av två nya tjänster för
lokalvårdare (-h 240000 kr.).

h) Genom ralionaliseringsåigärder m.m. beräknas reduceringar om ca fem personår kunna genomföras (-700000 kr.).

i) Nya lokaler tas i bruk vid anläggningarna i Skövde och Rosersberg. Detla medför atl hyreskostnaderna ökar (-t- 778000 kr.).

j) Dagskostnaderna för elever som genomför civilförsvarsutbildning ökar, bl. a. på grund av ändrade administrativa rutiner för vapenfria ijäns-iepliktiga(-H 15 162000 kr.).

k) Några särskilda medel för etablering i Skövde behövs inle för budgetåret 1985/86 (-2419000 kr.).

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                    223

I) Vissa kostnader för fordon och transporter förs över från produktionsområdet Underhåll och förrådsverksamhet (-f 2900000 kr.).

m) Ansvarel för personalförsörjningen till alarmeringsavdelningarna vid flygvapnets luftförsvarscentraler förs över lill chefen för flygvapnet. Kostnaden för detla ändamål ökar under budgetåret 1985/86 (4- 240000 kr.).

n) Kostnaderna för resor och transporter ökar med anledning av en ökning av utbildningen av personal i hemskyddsorganisationen som sker lokalt ute i länen (-H 810000 kr.).

o) Försök med lokall bedrivna övningar ökar koslnaderna med 250000 kr.

p) Medverkan vid ulbildning av maskinister ökar resekostnaderna med 100000 kr.

q) Koslnaderna för anskaffning av inventarier och utrustning ökar med 2215000 kr.

r) Koslnaderna för underhåll av utbildnings- och övningsanläggningar ökar med 968000 kr.

s) Några särskilda medel för ulbildning av förtroendemän och tjänstemän i kommunerna erfordras inle för budgetåret 1985/86 (- 3 387000 kr.).

t) Några medel för publicering av utrymningsplanläggning i telefonkataloger erfordras inle under budgetåret 1985/86 (- 1 340000 kr.).

u) Några särskilda medel lill Kungl. Svenska Areoklubben (KSAK) för atl genomföra rikstävling för frivilliga flygkåren erfordras inte under budgetåret 1985/86 (- 168000 kr.).

v) Bidraget till Sveriges civilförsvarsförbund behöver ökas för att förbundet skall kunna genomföra en försöksverksamhet med rekrytering m. m. av frivilliga hemskyddsombud (4- 210000 kr.).

x) Bidraget till Svenska brukshundklubben för ulbildning av räddningshundar behöver ökas med 40000 kr.

y) Medverkan vid bedömning och godkännande av räddningshundar ökar resekostnaderna med 50000 kr.

z) För alt inrätta etl civilförsvarsmuseum vid anläggningen i Rosersberg behövs 450000 kr.

å) Enligt CESAM-kommitléns förslag skall fredsbrandutbildning förläggas till utbildnings- och förrådsanläggningarna. För att kunna vidareutbilda ett antal civilförsvarslärare så att de kan tjänstgöra inom fredsbrandutbild-ningen behövs medel för att kunna anställa ersättare under den tid ordinarie lärarpersonal genomgår utbildning (4- 600000 kr.).

3, Underhåll och förrådsverksamhet

a)   För all täcka bristen på arbetskraft inom produktionsområdet behövs tio nya Ijänster för förrådsmän (4- 1 230000 kr.).

b) En ny krigsorganisation (ORG 80 K) skall införas den I januari 1987. För alt kunna genomföra malerielomläggning för denna nya krigsorganisation behövs tio tillfälliga Ijänsler som förrädsmän under budgelåren 1985/86 och 1986/87 (4- I 230000 kr.).

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                     224

c) Den personalförstärkning som begärts medför ökade resekostnader
(4-520000 kr.).

d) Hyrorna för vissa förråd beräknas minska med 143000 kr.

e) Några medel för ökade drtftskostnader i samband med flyttningen av
förrådsverksamheten från Hällingsjö till Göteborg behövs inte för budget
året 1985/86 (-214000 kr.).

O Terminalanslutning till reservdelsredovisningssystem (DELTA) ökar kostnaderna med 60000 kr.

g) En ny traktor med laslredskap och utrustning behövs vid centralförrådet i Malmby (4-250000 kr.).

h) Nyinstallation av larmaggregal medför ökade drifts- och underhållskostnader (- 240 000 kr.).

i) Förbättringar av underhållet av civilförsvarets trådsamband medför ökade kostnader (4- 400000 kr.).

j) Koslnaderna för drift och underhåll av seklorlarmnälet beräknas öka med 150000 kr.

k) Vissa koslnader för underhåll av sambandssystem förs över från länsstyrelser och kommuner lill produktionsområdet (4- 115000 kr.).

I) Vissa koslnader för fordon och transporter förs över till produktionsområdet Utbildning (-2900000 kr.).

m) Förbättring av förrådshanteringsutrustning och anskaffning av kylut-rymmen medför att koslnaderna ökar med 330000 kr.

n) Förbättringar av förråden i Runsten och Simonsiorp ökar kostnaderna med 300000 kr.

o) En ny kraftledning erfordras vid ett förråd i Österåker (4- 100000 kr.).

4. Materielanskaffning

För budgetåret 1985/86 behövs bemyndiganden om 52 258000 kr. och belalningsmedel lill ett belopp av 102683 000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                     225

Fördelningen på materielslag av de besiällningsbemyndiganden som begärs för budgetårel 1985/86 framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1984; I OOO-tal kr.).

Materielslag                                                                                        Bemyndigande

10950

58 300

5 000

7 580

3 000

100

14 255

6200

5 600

1620

300

2 140

75

-60000

- 2000

-10737

4- 9875

Alarmeringsmateriel

Skyddsutrustning för allmänheten

Sjukvårdsmateriel

Brandmaleriel

Fordonsmateriel

Skydds- och saneringsmateriel

Radiomateriel

Räddningsmateriel

Telefonmateriel

Diverse materiel

Frakter

Datorutrustning

Utrikes resor

AvgurlTillkommer Outnyttjade bemyndiganden Inkomster Överplanering Prisreglering

Summa                                                                                                               52258

5. Anskaffning av anläggningar för krigsorganisationen

För budgetåret 1985/86 behövs bemyndiganden om 886000 kr. och betalningsmedel lill ell belopp av 47 milj. kr.

Fördelning på objektgrupper av de bemyndiganden som begärs för budgetårel 1985/86 framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1984; I OOO-tal kr.).

Objeklgrupp                                                                                       Bemyndigande

Nybyggnad av ledningscentraler                                                                      14 700

Modernisering av ledningscentraler                                                                 41 700

Ledningsplatser för organisation 80 K                                                             19 100

AvgårlTillkommer

Outnyttjade bemyndiganden                                                                         -77800

Prisreglering                                                                                                   4- 3 186

Summa_________________________________________________________ 886

6. Forskning och utveckling

Inga ökade studie- och forskningsinsatser är planerade för budgetåret 1985/86.

7. Kommunal planläggning m. m.

Ersättning till kommunerna för den planläggning som behövs för att kommunerna skall kunna la över ledningen av civilförsvarsverksamheten på lokal nivå beräknas minska med 141 000 kr. 15    Riksdagen 1984/85. 1 .saml. Nr 100. Bilaga 6

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                    226

Föredragandens överväganden

Jag har tidigare i samband med mina ställningstaganden till civilförsvarels programplan (avsnitt 6.4 Civilförsvarets fortsatta utveckling, s. 209) redogjort för de riktlinjer som civilförsvaret bör utvecklas efter i fortsättningen. Beträffande medelsbehovet för budgetåret 1985/86 och beställningsbemyndiganden som behövs för verksamhelen vill jag anföra följande.

Civilförsvarsstyrelsen har beräknat atl pris- och löneomräkningen ökar koslnaderna med 26522000 kr. Jag beräknar kostnadsökningen lill 25 814000 kr.

Civilförsvarsslyrelsen har efler anmodan lämnat ett underlag beträffande konsekvensen av en begränsning med 2% av den pris- och löneomräknade omslutningen under produktionsområdet Administration. Jag har till skillnad från civilförsvarsslyrelsen räknal med en sådan begränsning. Behovet av resurser för en eventuell omorganisation av myndigheterna behandlas i det följande.

Under produktionsområdet Ulbildning har jag beräknat medel för fyra nya ijänsler för civilförsvarslärare och för ivå nya tjänster för förrådsmän. Jag har räknal med alt detta skall vara tillräckligt för alt tillgodose behovet om befintlig personal utnyttjas effektivare. Jag har inle räknal med några nya Ijänster för adminislralion av vapenfria tjänsleplikliga, för utbildningsservice eller för administration m. m. av besöksverksamhet vid anläggningen i Rosersberg. Enligt min mening skall förulsällningen för alt bedriva viss övningsverksamhel i Luleå i stället för vid anläggningen i Sandö vara att totalkostnaderna inom civilförsvarsramen blir lägre. Jag har räknal med att bidraget till Sveriges civilförsvarsförbund bör ökas med 400000 kr. med hänsyn till uppbyggnaden av hemskyddsorganisationen och alt bidraget till Svenska brukshundklubben bör ökas med 5000 kr. Jag anser att några särskilda medel inle behövs för alt iordningställa ell civilförsvarsmuseum i Rosersberg eller för atl anställa vikarier för civilförsvarslärare då ordinarie personal genomför viss utbildning. Jag har beräknat 2 milj. kr. för ökad inventarieanskaffning som en engångsanvisning för budgetårel. Jag har vidare räknat med lägre kostnader för underhåll av ulbildningsanläggning-ar och för resor än vad styrelsen beräknat. För grundutbildning av förtroendevalda i kommunerna har jag beräknat 3 milj. kr. Milt ställningstagande lill utbildning av förtroendevalda i kommunerna redovisas under avsnitt 8.3.2 Kommunal beredskap (s. 270). 1 övrigt biträder jag vad civilförsvarsstyrelsen föreslagit för della produktionsområde liksom för produktionsområdet Forskning och ulveckling.

Under produktionsområdet Underhåll och förtådsverksamhet föreslår civilförsvarsstyrelsen att 20 nya tjänster för förtådsmän inrällas. Jag beräknar med hänsyn lill de föreslagna förändringarna av civilförsvarsverksamheten medel för tio tillfälliga sådana Ijänsler. Jag beräknar vidare att del är möjligl atl genom ralionaliseringsåigärder m. m. minska övriga koslnader under produktionsområdet med 640000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                    227

Under produktionsområdet Malerielanskaffning räknar jag med atl ökade insatser är nödvändiga bl.a. för att förbättra sambands- och alarme-ringssäkerheten. Jag beräknar elt medelsbehov under produktionsområdet lill 106683000 kr.

Under produktionsområdet Anskaffning av anläggningar för krigsorganisationen utgår jag från atl det är möjligt att genomföra planerad produktion lill lägre kostnader. Jag beräknar medelsbehovet under produktionsområdet till 43,9 milj. kr.

1 enlighet med vad jag lidigare har anfört i samband med mina ställningstaganden till civilförsvarets programplan (avsnitt 6.4.2 Civilförsvarets fortsatta utveckling, s. 209) beräknar jag för produktionsområdet Kommunal planläggning ell medelsbehov av 13,2 milj. kr.

Jag har räknal med alt en reserv om 1,4 milj. kr. behöver ställas lill regeringens förfogande för att det skall bli möjligt att möta de krav på tillfälliga resurser som kan aktualiseras vid en omorganisation av myndighelen.

För budgetåret 1985/86 beräknar jag att civilförsvarsslyrelsen för materielanskaffning behöver disponera ett beställningsbemyndigande om 58 milj. kr. Härvid har jag beaktat atl 60 milj. kr. redan står till civilförsvarsstyrelsens förfogande i form av outnyttjade bemyndiganden. Behovet av betalningsmedel beräknar jag till 106683000 kr. Vid bifall till vad jag har förordat kommer bemyndigandeskulden för materielbeställningar den 30 juli 1986 att uppgå lill 178561 965 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn lill den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgelåren 1984/85 och 1985/86. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juli 1986 blir därmed ca 155 milj. kr.

Jag beräknar atl bemyndiganden alt medge ersättning lill kommuner för alt anskaffa anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation behövs lill ell belopp av I milj. kr. Härvid har jag beaktat alt 77,8 milj. kr. redan står lill civilförsvarsslyrelsens förfogande i form av outnyttjade bemyndiganden. Medelsbehovet beräknar jag lill 43,9 milj. kr. Med bifall av vad jag har förordat kommer bemyndigandeskulden för ersättning för anskaffning av anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation den 30 juli 1986 all uppgå lill 63 777764 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn lill den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1984/85 och 1985/86. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juli 1986 blir därmed ca 56 milj. kr.

Min beräkning av bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och belalningsmedel (s. 220). Med hänvisning till vad jag har anfört och lill sammanställningen hemsläller jag att regeringen föreslår riksdagen att

I. bemyndiga regeringen all medge att civilförsvarsmaleriel beställs inom en kostnadsram av 58000000 kr..

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

228

bemyndiga regeringen alt medge att ersättning utgår för anskaffning av anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation inom en kostnadsram av 1 000000 kr.,

lill Civilförsvar för budgetårel 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av 425 500000 kr.

G 2. Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

19572401 30900000 25000000

Verksamhelen under anslaget omfattar nybyggnad av lokaler, ulbild-ningsanordningar m.m. vid civilförsvarels skol- och förrådsanläggningar och nybyggnad av förråd för civilförsvarets mobiliseringsmaleriel.

Koslnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m.m.

1984/85

1985/86

Civilförsvarsstyrelsen

Föredraganden

Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar för delprogrammet Räddningstjänst

Projekteringskostnader

Reducering på grund av överplanering

Beräknat medelsbehov

35412 -fl 000

-5512 .30900

24 488 -f2 300

+   312 27 100

24        488
4-2.300

-1788

25    000

Budgetåret 1983/84

Den planerade verksamheten har i stort sett kunnat genomföras. Planerade investeringar för u-landsulbildningen i Sandö har dock senarelagls på grund av rådande osäkerhet om framtida lokalisering.

Budgetåret 1984/85

Den planerade verksamheten beräknas i stort sett kunna genomföras. Osäkerheten rörande den framtida lokaliseringen av nämnden för u-landsutbildning har medfört all planerade investeringar vid anläggningen i Sandö senarelagls till budgetåret 1985/86.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                    229

Budgetåret 1985/86 Civilförsvarsstyrelsen

Civilförsvarsstyrelsen beräknar ell medelsbehov av 27.1 milj. kr. för budgelåret 1985/86 enligt vad som framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. För objekt som har påbörjats eller avses påbörjas före den I juli 1985 beräknas ca 9.5 milj. kr. För projekteringskostnader beräknas 2,3 milj. kr. Återstående medelsbehov hänför sig till de nya objekt som avses påbörjas under budgetårel 1985/86, bl.a. ell ulbild-ningsförråd i Rosersberg. Av del beräknade medelsbehovel hänför sig 8 milj. kr. fill koslnader för investeringar i Sandö för den utbildningsverksamhet som nämnden för u-landsutbildning bedriver där. Denna kostnad bör inte belasta utgiftsramen för civilförsvaret.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över koslnader och medelsbehov. 1 enlighet med vad jag har förordat under avsnittet 6.5 Ekonomiska resurser för civilförsvaret (s. 213) bör 8 milj. kr. som avser anskaffning av lokaler för den utbildningsverksamhet som nämnden för u-landsutbildning bedriver vid skol- och förrådsanläggningen i Sandö inte belasta utgiftsramen för civilförsvaret. Jag förordar att medel anvisas enligt följande anskaffningsplan.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

230

Anskaffningsplan (1 000-lal kr.)

Kostnadsram

Objekt

Medelsförbrukning

Faktisk t. o. m.

Beräknad för

83-01-01    84-01-01    84-06-30    1984/85      1985/86

Bygg-        Färdig
start          stäl-
år-mån.     lande

år-mån.

A. Förelag påbörjade
före 1984-07-01

1.          Slutförda men ännu inte slutredovisade objekt

2.    Skövde. Nybyggnad av en utbildningsanläggning

3.    Diverse objekt

Summa A

B. Företag påbörjade
eller avsedda alt
påbörjas 1984/85

4.    Rosersberg. Nybyggnad av en matinräti-ning

5.    Diverse objekt

Summa B

C. Företag avsedda
all påbörjas
1985/86

6.    Sandö. Nybyggnad av två föriäggningsbygg-nader och tillbyggnad för administrations-och undervisningslokaler

7.    Sandö. Nybyggnad av en förläggningsbyggnad med fritidslokaler

8.    Rosersberg. Nybyggnad av utbildningsförråd

9.   Diverse objekt
Summa C

Summa A-C

Projekteringskostnader Reducering pä grund av överplanering

Beräknat medelsbehov

31580

16600

25 780

73960

729

3 000 4961

8 690

35

217 336

588

31580      30 254

14 383 20 573

83-02

84-09

17 600 25 870

75050      65 210

2861

15 100 12400

27 500

9500 4 650

14150

84-08

85-11

4 500 4400

8900

17 500 10250

27 750

2 861

8 000

18 900

839

1300

86-12

85-08

20000

5 100

5400

391

-

1600

86-01

86-12

_

5 700

_

600

3 600

85-08

86-08

-

3 100

-

-

1800

-

-

24000

34 200

1230

1900

15 000

-

-

125460

137 000

69 301

24740

24488

-

-

-

-

-

-

-1-2 300

-

-

-

-

-

-3040

-1788

-

-

_

_

_

21700

25000

—

—

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

alt lill Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av 25000000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet G 3. Civilförsvar: Skyddsrum

231

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

588278992 579500000 683000000

Verksamheten under anslaget omfattar utbetalning av ersättning m.m. för anordnande av skyddsrum för skydd av befolkningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30juni 1984 1 089 139395 kr. För budgetåret 1984/85 har riksdagen lämnat ell beställningsbemyndigande om 783 milj. kT. och anvisat etl anslag om 579,5 milj. kr. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1985 blir därmed (1089139395 4-783000000-579500000) 1 292639395 kr.

Bemyndiganden och belalningsmedel (1 000-lal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1984/85

1985/86

Civilförsvarsstyrelsen

Föredraganden

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.

Bei.

Skyddsrum

484 500

569500

720 500

707 500

535 000

673 000

Kommunal planläggning m. m.

10000

10000

12800

12 800

10000

10000

Kostnader

494500

579500

733300

720300

545000

683000

Korrigering av bemyndigande-redovisningen

Prisreglering

167 364 4-121 136

-

4-99200

-

-H9I 500

-

Till regeringens disposition

-

-

-r 55 000

-

Medelsbehov

-

579500

-

720 300

-

683000

Bemyndigandebehov

783000

-

887500

-

636500

-

Budgetåret 1983/84

Civilförsvarsstyrelsen anmäler atl tilldelade resurser har medgett en produktion av ca 175000 skyddsrumsplatser, vilket i huvudsak överensstämmer med behovet för atl vara i takt med nybyggnaden av anläggningar och byggnader. På grund av brist på resurser har dock skyddsrumsbesked inte kunnat lämnas i samband med viss planerad byggnadsverksamhet i småhusområden.

Budgetårel 1984/85

Civilförsvarsstyrelsen räknar med all del inom ramen för tilldelade resurser blir möjligt all producera det antal skyddsrumsplatser som behövs för all i stort sett vara i takt med den beräknade nybyggnaden av anläggningar och byggnader i riskområden. Under budgetårel 1984/85 beräknas

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                    232

skyddsrumsbesked i samband med planerad nybyggnad i småhusområden endast kunna lämnas i myckel begränsad omfattning.

Budgetåret 1985/86 Civiljörs va rssly relsen

För budgetåret 1985/86 behövs bemyndiganden om 887,5 milj. kr. och betalningsmedel till etl belopp av 720,3 milj. kr.

Fördelningen på objektgrupper av de bemyndiganden som begärs för budgetåret 1985/86 framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1984; I OOO-tal kr.).

Objektgrupp                                                                                      Bemyndigande

Ersättning för skyddsrumsbyggande enligt

32 § civilförsvarslagen                                                                                  590000
Ersättning för skyddsrumsätgärder enligt

40S civilförsvarslagen                                                                                   107000

Funktionsskydd för sjukvården i krig                                                                7000

Tillrättande av fel och brister                                                                            11 000

Underhållsbesiktning av skyddsrum                                                                   5 500

Skyddsplaner                                                                                                     12800

Summa                                                                                                           733 300

Del sammanlagda behovet av bemyndiganden är således 733,3 milj. kr. enligt prislägel den 1 februari 1984. Av begärda bemyndiganden avses därutöver 99,2 milj. kr. för prisreglering.

I enlighel med regeringens anvisningar redovisas behovet av prisregleringsmedel som uppkommer vid en prisutveckling för år 1984 med 4% och för år 1985 med 3%. Om prisutvecklingen överstiger dessa formulerade mål bör möjlighet finnas all redan under löpande budgelår korrigera för lågl erhållna prisregleringsbemyndiganden. För detta ändamål föreslås atl 55 milj.kr. i bemyndiganden avsätts lill regeringens disposition.

Betalningsmedlen avses för alt belala ersättning m. m. för den anskaffning av skyddsrum som har beställts med slöd av tidigare lämnade bemyndiganden.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över bemyndiganden och belalningsmedel.

Jag har tidigare under avsnittet 6.4.2 Civilförsvarets fortsatta utveckling (s. 209) förordat en stark begränsning av nya bemyndiganden för skyddsrum i småhusområden. 1 övrigt räknar jag med att de bemyndiganden som jag har beräknat skall vara tillräckliga för all del skall bli möjligt att bygga skyddsrum i slort sett i takt med nyproduktionen av anläggningar och Isyggnader och för att därutöver bygga ett antal skyddsrum utan samband med sådan nyproduktion för att avhjälpa en del av de allvariigaste bristerna pä skyddsrumsplatser i högriskområden, främst i de största städernas innerområden.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                    233

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1986 I 246 139395 kr. Delta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade tilldelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1984/85 och 1985/86. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1986 blir därmed ca 1 100 milj. kr.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen atl

1.      bemyndiga regeringen alt medge att ersättning utgår för anskaffning av skyddsrum för befolkningen inom en kostnadsram av 636500000 kr.,

2.      till Civilförsvar: Skyddsrum för budgetåret 1985/86 anvisa elt förslagsanslag av 683000000 kr.

G 4. Reglering av prisstegringar för civilförsvaret

1983/84 Utgift                              -'

1984/85 Anslag             100000000"

1985/86 Förslag            113 000000'

' Utgifterna redovisas under övriga anslag inom utgiftsramarna för civilförsvar ulom skyddsrum och skyddsrum.

- Härav avser 38 milj. kr. civilförsvar utom skyddsrum och 62 milj. kr. skyddsrum. Härav avser 47 milj. kr. civilförsvar utom skyddsrum och 66 milj. kr. skyddsrum.

Anslagen inom civilförsvaret är för budgetårel 1985/86 beräknade i pris-och lönelägel februari 1984. Anslaget Reglering av prisstegringar för civilförsvaret är avsett all täcka sådana pris- och löneökningar som inträffar från februari 1984 intill uigången av budgetåret 1985/86. Detla innebär att ungefär tvä års pris- och löneökningar räknas in i anslaget. Anslaget är etl s. k. läckningsanslag som inte skall belastas.

Budgetårel 1983/84

Riksdagen har för budgelåret 1983/84 anvisat 110 milj. kr. lill reglering av prisstegringar för civilförsvaret, varav 53 milj. kr. för civilförsvar ulom skyddsrum och 57 milj. kr. för skyddsrum.

Riksdagen har vid 1981/82 års riksmöte beslulal atl elt nytt priskompen-sationssyslem - försvarsprisindex (FPI) - skall införas för civilförsvar utom skyddsrum (prop. 1981/82: 102 bil. 2 s. 47, FöU 18, rskr 374). För anslaget G 3. Civilförsvar: Skyddsrum sker prisregleringen under löpande budgetår enligt nettoprisindex (NPl).

Resultatet av beräkningarna av NPl och FPI för budgetåret 1983/84 framgår av följande sammanställning (februari 1982= 100).

Augusti          November      Februari         Maj'                Medeltal

1983                 1983                1984                1984                1983/84

NPl           109,17              111,22              112,91             116.15             112,36

FPI            108,50              109,84              112,92             114,54             111.45

' NPl och FPI för maj 1984 är beräknade med hänsyn till den beslulade begränsningen av priskompensationen av utgiftsramarna för civilförsvaret.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                      234

Bortsett från prisregleringsanslaget var summan av de rambundna anslagen fill civilförsvar utom skyddsrum för budgetåret 1983/84 380680000 kr. För prisreglering av anslagen inom utgiftsramen för civilförsvar ulom skyddsmm disponerades alltså (1,1145x320,68) avrundat 424,3 milj. kr. Från della belopp skall emellertid dras 2,1 milj. kr. på grund av överutnyttjande av utgiftsramen för budgetåret 1982/83.

För prisreglering av anslagen inom utgiftsramen för civilförsvar ulom skyddsrum disponerades alltså totalt (424,3-2.1)422,2 milj. kr.

Reeeringen har i november 1983 samt mars och juni 1984 beslutat om överskridande av anslaget Gl. Civilförsvar och G2. Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar på grund av pris- och löneökningar m.m. Genom besluten har sammanlagl 36 milj. kr. ställts till förfogande för ändamål som avses med anslagen.

Utgiftsramen för skyddsmm (anslaget G 3. Civilförsvar: Skyddsrum) uppgick lill 513,8 milj. kr. För prisreglering av anslaget fill skyddsrum disponerades alltså (1,1236x513,8) avrundat 577,3 milj. kr.

Regeringen har i november 1983 samt mars och juni 1984 beslutat om överskridande av anslaget G 3. Civilförsvar: Skyddsrum på grund av pris-och löneökningar m.m. Genom besluten har sammanlagt 63,1 milj. kr. ställts till förfogande för ändamål som avses med anslaget.

Budgelåret 1984/85

Med anledning av regeringens proposition om vissa ekonomisk-politiska ålgärder m. m. (prop. 1983/84:40 bil. 2 s. 2, FöU 7, rskr 88) beslöt riksdagen bl.a. att för år 1984 begränsa priskompensationen av utgiftsramarna för civilförsvaret till högst den förutsatta inflationsnivån, dvs. till 4%.

Budgetåret 1985/86

Under avsnittet 6.5.2 Ramberäkningar för budgelåret 1985/86 m.m. (s. 214) nar jag angett hur jag har beräknat kompensationen för pris- och löneökningar för nästa budgelår. Med hänvisning lill vad jag har anfört där hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

att till Reglering av prisstegringar för civilförsvaret för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 113000000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                    235

7   Det ekonomiska försvaret 7.1 Inledning

Försörjningsberedskapen är ett samlingsbegrepp för landels försörjningsförmåga vid kriser och krig. Försörjningsberedskapen bygger i alll väsenlligt på det fredslida samhällets resurser. En stark samhällsekonomi och ett konkurrenskraftigt, differentierat näringsliv är därför av grundläggande betydelse för försöijningsberedskapen.

Särskilda ålgärder krävs för atl förbereda och underlätta samhällets anpassning till skilda krissituationer. Dessa åtgärder brukar sammanfallas i begreppel ekonomiskt försvar.

Verksiimhelen inom det ekonomiska försvaret skall skapa en sådan försörjningsberedskap att individens överlevnad och samhällets funktion kan tryggas om vi hell eller delvis blir hänvisade lill egna försörjningsresurser. Näringslivets egen förmåga skall i största möjliga ulslräckning utnyttjas för att lösa förekommande uppgifter under kriser och i krig.

Riksdagen har genom 1982 års försvarsbeslut (prop. 1981/82:102 bil. 3, FöU 18, rskr 374) fastställt följande övergripande mål för del ekonomiska försvaret.

"Verksamheten inom det ekonomiska försvaret skall, genom komplellering av det fredstida samhällets resurser och förberedelser för dess omställning, skapa en sådan försörjningsberedskap alt individens överlevnad och samhällets funktion kan tryggas om vi helt eller delvis blir hänvisade lill egna försörjningsresurser.

Tillgången på oundgängligen nödvändiga förnödenheter och tjänster skall säkerställas genom en väl avvägd beredskap inom och mellan de olika försörjningsområdena.

Samhällets resurser skall kunna sältas in på del sätt som i varje enskilt läge bedöms ge den bästa effekten, när det gäller atl mildra påfrestningarnas konsekvenser för landel. Resurserna skall härvid fördelas med beaktande av all befolkningens och de olika samhällsfunktionernas behov av resurser kan förändras efter hand som ell kris- eller krigsläge utvecklas."

Försvarsbeslutet innebar vidare all en utgångspunkt för planeringen skall vara alt samhällets minimibehov skall kunna tillgodoses med hög säkerhet. Del innebär atl försörjningsförmåga i första hand skall säkerställas för livsmedel, beklädnad, värme, hälso- och sjukvård saml härför erforderiiga stödfunktioner i form av insatsvaror, arbetskraft, energi och transporter. Övriga varor och ijänsler är inte oviktiga, men för dem måste en lägre grad av säkerhet accepteras.

En annan utgångspunkt för planeringen skall vara att söka andra och mindre kostsamma metoder än lagring. Slor vikt bör därvid läggas vid förberedelser för anpassning av produktion och konsumtion lill krisförhållanden.

När det gäller fredskriser begränsades det ekonomiska försvarets uppgifter i försvarsbeslutet.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                     236

7.2 Det ekonomiska försvarets fortsatta utveckling

7.2.1 Inledning

Regeringen utfärdade i mars 1984 anvisningar för programplanering för perioden 1985/86 - 1988/89 och för anslagsframställningar för budgelåret 1985/86 för del ekonomiska försvaret. Planeringen skulle syfta liu*äll ge underlag för inriktningen av det ekonomiska försvaret under den kommande femårsperioden.

Kommerskollegium, överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF), riksförsäkringsverket, postverket, statens järnvägar, vägverket, sjöfartsverket, luftfartsverket, transportrådel, generaltullslyrelsen, försäkringsinspeklionen, statens krigsförsäkringsnämnd, statens krigsskadenämnd, statens pris- och kariellnämnd, lanlbrukssiyrelsen, statens jordbruksnämnd, statens livsmedelsverk, arbetsmarknadsstyrelsen, nämnden för vapenfriutbildning och statens vattenfallsverk skulle delta i programplaneringen. Riksbanken skulle beredas tillfälle alt delta.

Del uppdrogs åt ÖEF att leda och samordna programplaneringen. Programplaneringen skulle dokumenteras av ÖEF i en programplan för ekonomiskt försvar.

Planeringen skulle omfatta all verksamhet inom det ekonomiska försvaret oavsett finansieringsform. I fråga om drift- och förvaltningskostnader skulle planeringen ulgå från vad som angavs i regeringens anvisningar den 15 mars 1984 för myndigheternas anslagsframställningar. 1 avvaktan på regeringens ställningstagande till resultatet av den särskilda översynen av oljelagringsprogrammet skulle ÖEF och riksdagen planera i enlighet med förslagen i prop. 1983/84: 110 om vissa oljefrågor. För övriga ålgärder -industriella åtgärder, anskaffning av varor, materiel och anläggningar samt åtgärder för att förbättra handlingsberedskapen - angav regeringen en särskild medelsram för budgetåret 1985/86 på 268 milj. kr. Del uppdrogs åt ÖEF alt i samråd med övriga myndigheter lämna förslag lill fördelning av medelsramen och redovisa behov av bemyndiganden för perioden. För programmet Beklädnad m.m. skulle av medelsramen reserveras 127 milj. kr. För budgetåren 1986/87 - 1989/90 skulle för varje budgetår planeras åtgärder inom en motsvarande medelsram som för budgetåret 1985/86 i genomförandeprisläget 1984/85. Härutöver skulle redovisas en analys av konsekvenserna av en i förhållande till medelsramen 268 milj. kr. minskad resp. ökad medelsram om 35 milj.kr. På beklädnadsområdet skulle dock ÖEF för budgetåren 1986/87 - 1989/90 endasl översiktligt redovisa medelsbehovel.

När del gäller de säkerhetspolitiska utgångspunkterna för programplaneringen hänvisades i anvisningarna för denna lill 1982 års försvarsbeslut och lill det särskilda underlag avseende konfliklkalegorierna, angreppsfall

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                    237

m.m. som överlämnas till myndighelerna av regeringen för all ligga till grund för deras perspeklivstudier inför nästa försvarsbeslut.

Myndighelerna skulle i programplanerna redovisa resultatet av de analyser om försörjningsuthällighet, försörjningsstandard och kristida utrikeshandel inom de olika försöijningsområdena som används som utgångspunkt för beredskapsplaneringen. Faktaunderlag av övergripande karaktär, l.ex. försörjningsanalyser, borde enligt anvisningarna biläggas programplanerna.

7.2.2 Överstyrelsen för ekonomiskt försvar

Översyn av planeringsförutsättningarna

Regeringen uppdrog i mars 1983 åt ÖEF att se över gällande planeringsförutsättningar. I programplanen för perioden 1984/85 - 1987/88 lämnades vissa preliminära förslag. Regeringen föreskrev i mars 1984 att det underlag om konfliktkategorier m. m. som används i perspeklivsiudierna i tillämpliga delar också skulle användas i programplaneringen. ÖEF har i september 1984 lämnal en rapport om den utvärdering av detta underlag som pågår som ell led i arbetet med planeringsnormerna.

Inrikining av beredskapsåtgärderna

ÖEF föreslår atl försörjningsberedskapen inriktas mot åtgärder som syftar till att upprätthålla handlingsberedskapen och inhemsk produktionskapacitet, att förbereda omställningar vid kris och att anskaffa sådan materiel som inte efterfrågas i fred men som snabbt erfordras i krig. Ett minskat beroende av beredskapslagring eftersträvas, även om sådan lagring också i fortsättningen blir betydelsefull.

Den f. n. högst priorilerade beredskapsälgärden är all öka den administrativa, organisatoriska och personella handlingsberedskapen hos berörda myndigheter och i näringslivel. Detla innebär att personal både i myndigheter och i förelag med ansvar för verksamhelen i kriser och krig skall utbildas. Personalen måste ges ökad förmåga atl utnyttja de samlade resurserna efter lägets krav. Denna förmåga måste övas redan i fred vid återkommande övningar och spel av skilda slag. På så sätt skapas också en bättre förståelse för försörjningsberedskapens krav i den fredslida verksamhelen. Resultatet av den övning med det ekonomiska försvaret som genomförs hösten 1984 kommer atl påverka utformningen av beredskapsåtgärderna under perioden.

Särskild malerielanskaffning kommer alt ges hög prioritet för transportsektorns olika grenar, bl. a. för atl trygga försvarsmaktens behov av transporter vid mobilisering och koncentrering. I övrigt måsle viss materiel anskaffas för prioriterade delar av tjänstesektorn (post, bank, socialförsäkringsväsende m. m.).

Den bästa försörjningsförmågan nås om vi själva inom landel kan fram-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                     238

ställa det vi behöver. Det är därför särskilt angelägel att säkerställa försörjningsviktig inhemsk produktionskapacitet inom de viktigaste områdena. Detta kräver ekonomiska insatser inom vissa branscher som i dag har lönsamhetsproblem.

Sveriges behov av varor tillgodoses i normala fall lill stora delar genom import. Önskvärd försörjningsförmåga i kriser och krig måsle i största möjliga utsträckning uppnås genom att utnyttja inhemska resurser. Detta bör vara möjligt inom många områden, men kräver omställningar av varierande omfattning. En viktig beredskapsålgärd är därför att söka finna inhemska substitut lill insatsvaror som normalt importeras. Det är viktigt att erforderliga omställningar för kriser och krig förbereds i fred.

I de fall försörjningen inle hell kan tryggas med inhemska resurser eller genom handelsutbyte som bedöms möjligt i kriser, blir det nödvändigl alt bygga upp beredskapslager. Det är av kostnadsskäl viktigt atl hålla bered-skapslagernivån så låg som möjligl och söka ytterligare alternativ till lagring. Beredskapslagring kommer emellertid under överskådlig tid fortfarande att vara nödvändig och av betydande omfattning. Det är alltid nödvändigt att beredskapslagra sådana viktiga varor för vilka inhemska substitut saknas. Dessutom kan behov av viktiga insats- och råvaror under den inledande perioden av en kris endasl tillgodoses genom lagring, innan omställning har kunnal ske lill inhemsk produktion.

7.2.3 Föredragandens överväganden

En översyn pågår f.n. av de planeringsförutsättningar som gäller för det ekonomiska försvaret. Översynen sker med anledning av de uttalanden som gjordes i prop. 1982/83: 130 om åtgärder för tekoindustrin, m.m. om atl del för de prioriterade försörjningsområdena, dvs. livsmedel, beklädnad, värme samt hälso- och sjukvård, finns en oenhetlighet i förutsättningarna om försörjningsulhållighei, krislida utrikeshandel m. m.

ÖEF har i programplanen saml i särskild skrivelse i oktober 1984 redovisat arbetsläget i översynen.

Jag avser återkomma till regeringen i denna fråga våren 1985 i anvisningarna för programplaneringen inom det ekonomiska försvaret. Enligt sina direktiv kommer 1984 års försvarskommitté att överväga frågan om planeringsförutsättningar för det ekonomiska försvaret.

Jag kommenterar i det följande de olika programmen utifrån det förslag som har lämnats i programplanen för ekonomiskt försvar. Mer detaljerade ställningstaganden görs under resp. huvudtitlar vid behandlingen av de berörda myndigheternas anslagsframställningar.

Programmet Livsmedel

Programmet omfattar frågor om försörjningen med livsmedel, fodermedel, utsäde, feltråvaror samt handelsgödsel- och bekämpningsmedel. Statens jordbruksnämnd har programansvar.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdejsartementet                                    239

Den grundläggande beredskapsåtgärden enligt programplanen är atl förbereda en omställning av livsmedelsproduktionen. Beredskapslagring genomförs bl.a. för atl tillgodose jordbrukets behov av importerade insatsvaror under den tid del tar att bygga upp en inhemsk ersätlningsproduktion. En huvuduppgift blir atl utreda möjlighelerna alt igångsätta en ersätlningsproduktion i Sverige.

Förhandlingar pågår mellan de svenska och norska regeringarna om en överenskommelse om krishandelsavtal för all bidra lill den svenska försörjningen med kvävegödselmedel.

Chefen för jordbruksdepartementet kommer senare denna dag att föreslå atl 46,4 milj. kr. ur den särskilda medelsramen för ekonomiskt försvar anslås för beredskapslagring av livsmedel, fodermedel samt gödsel- och bekämpningsmedel. Jag tillstyrker förslaget.

Programmet Beklädnad m.m.

Programmet omfattar frågor om försörjningen med beklädnadsvaror samt övriga textil-, läder- och skinnvaror. ÖEF har programansvar.

Enligt programplanen skall bl.a. förhandlingarna med förelag om fleråriga beredskapslån fortsätta. Målet är att stärka försöijningsberedskapen, främst inom den grundtexlila industrin och skoindusirin.

Genomförda utredningsuppdrag

Regeringen uppdrog våren 1983 ål ÖEF all lämna förslag om försörjningsstandarden på beklädnadsområdet.

ÖEF har ijanuari 1984 lämnal rapporten krisslandarden på beklädnads-området. 1 rapporten föreslås i enlighet med uttalanden i prop. 1982/83: 130 att det av statsmakterna övergripande försörjningsmålet för beklädnads-området formuleras på etl allmännare sätt än det nu gällande målet. Begreppet krisgarderob som ullryck för krisslandarden föreslås slopas och ersättas med en för viss tidsperiod fastställd minimitilldelning. Vidare föreslås bl.a. vissa ändringar om antaganden avseende omfattningen av utrikeshandeln i kris. Rapporten har remissbehandlats.

Jag har i det föregående redogjort för del arbete som pågår med översyn av planeringsförutsättningarna inom det ekonomiska försvaret. ÖEF: s förslag om försörjningsstandard m. m. på beklädnadsområdet bör behandlas i detla vidare sammanhang.

Regeringen uppdrog våren 1983 vidare åt ÖEF all genomföra en studie avseende de hinder som i en kris föreligger för ökning av skiftgången inom leko- och skoindustrierna.

ÖEF har i september 1984 redovisat resultatet av studiearbetet. I studien har undersökts möjlighelerna alt i en krissituation öka produktionen förutom genom ökad skiftgång även genom förenkling av produkterna och ökade serielängder. Problem avseende bl.a. tillgången på arbetskraft har analyserats. Sammanfattningsvis innebär resultatet av studien att del för

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                    240

flertalet produktområden torde vara möjligt att i en kris öka produktionen i slörre utsträckning än vad ÖEF lidigare bedömt vara möjligl. ÖEF betonar emellertid all denna mer optimistiska bedömning förutsätter alt erforderliga utbildningsresurser skapas redan i nuläget. Studien bereds f. n.

Åtgärder för all trygga försörjningsberedskapen

För beklädnadsprogrammet kommer jag i det följande att för budgetåret 1985/86 förorda en bemyndiganderam för beredskapslån om 45 milj.kr. Jag kommer vidare all beräkna 119525000kr. ur den särskilda medelsramen för ekonomiskt försvar för olika slag av industriella ålgärder m.m. Härav beräknar jag 102,5 milj. kr. för tekoområdel, varav 72,5 milj. kr. för främst spinning och vävning.

Jag finner atl de ålgärder som inom den angivna planeringsramen föreslås i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamhelen.

Programmet Energi

Programmet indelas i två delprogram. Bränslen och drivmedel m. m. och Elkraft. ÖEF har samordnande programansvar.

Delprogrammet Bränslen och drivmedel m.   m.

Delprogrammet omfattar frågor om försörjningen med bränslen och drivmedel saml smörjmedel. ÖEF har programansvar.

Enligt programplanen skall fortsatt arbete ägnas åtgärder som syftar lill alt i kris möjliggöra ökad användning av inhemskt framställda bränslen och drivmedel. En översyn skall göras av planerna för framställning av vedbränslen. Frågorna om reservanordningar och om krigsskydd för Qärrvärmeverken avses prioriteras.

Statsrådet Dahl kommer våren 1985 att i särskild proposition lämna förslag om riktlinjerna för energipolitiken. I avvaktan härpå kommer statsrådet Dahl senare denna dag atl ur den särskilda medelsramen för ekonomiskt försvar för budgetårel 1985/86 föreslå ell jämfört med innevarande budgetår oförändrat belopp av 7455000 kr.

Delprogrammet Elkraft

Delprogrammet omfattar frågor om försörjningen med elektrisk energi. Statens vatlenfallsverk har programansvar.

Enligt programplanen skall bl.a. beslutsunderlag las fram angående kärnkraftens utnyttjande under beredskapstillstånd och krig. Vidare avses kärnkraftens uthållighet under långvariga kriser studeras.

Jag finner, efter samråd med statsrådet Dahl, alt de ålgärder som föreslås i programplanen ger ullryck för en lämplig inrikining av verksamheten.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                     241

Programmet Övriga försörjningsvikliga varor

Programmet indelas i två delprogram. Kemiska produkter m.m. och Metaller m. m. ÖEF har programansvar.

Delprogrammet Kemiska produkter m.   m.

Delprogrammet omfattar frågor om försörjningen med andra mineraler än metaller, trävaror, massa, papp och papper, grafiska produkter, nafta, gummi och plaster samt övriga kemiska produkter, dock ej läkemedel.

Enligt programplanen kommer arbetet atl inriktas på utredningar om möjligheterna atl finna andra beredskapsåtgärder än lagring, främst ersätlningsproduktion saml ökad handlingsberedskap. Försök med inhemskt tillverkade varor som ersättning för importerade varor kommer alt avse både tillverkning och användning.

Riksdagen beslöt våren 1982 om en utökad beredskapslagring av nafta för fredskris- och avspärrningssitualioner (prop. 1981/82: 102 bil. 3. FöU 18, rskr 374). Beslutet innebar atl 100000 m' skulle inlagras vart och ett av budgelåren 1982/83 - 1985/86 och 55000 m' budgetåret 1986/87, dvs. totalt 455000 m-'. För ändamålet har riksdagen för budgelåren 1982/83 och 1983/84 beviljat 139 resp. 160 milj. kr.

ÖEF har under budgetåret 1984/85 reviderat försöijningsplanen för nafta. Bakgrunden härtill har bl. a. varit strävan alt söka andra metoder än beredskapslagring för att tillgodose behoven i kristid. Resultatet av revideringen är all ytterligare nafta inte behöver inlagras för budgetåret 1985/86. Della innebär en besparing på ca 140 milj. kr.

Jag kommer i del följande att för budgetåret 1985/86 förorda en bemyndiganderam för beredskapslån om 30 milj.kr. samt att 31675000 kr. ur den särskilda medelsramen för ekonomiskt försvar beräknas för industriella ålgärder och omslällningsålgärder som bl. a. syftar till alt i en kris minska det petrokemiska beroendet.

Jag finner att de åtgärder som föreslås i programplanen ger ullryck för en lämplig inriktning av verksamheten.

Delprogrammet Meial ler m .   m.

Delprogrammet omfattar frågor om försörjningen med malmer, stål, järn och andra metaller samt verksladsprodukler ulom sjukvårdsmateriel.

Enligt programplanen är en av de viktigaste beredskapsåigärderna alt upprätthålla och förstärka handlingsberedskapen inom vissa basbranscher som ulgör en allmän grund för såväl nyproduktion som reservdelsproduktion inom verkstadsvaruområdet. Försörjningen med elektroniska komponenter är ell särskilt prioriterat område. Åtgärder för omställning lill krisproduktion och utveckling av inhemska ersättningsprodukter är ett annal prioriterat område.

16    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 6

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                     242

Jag kommer i det följande att för budgetåret 1985/86 förorda att 15,6 milj kr. ur den särskilda medelsramen för ekonomiskt försvar anslås för industriella ålgärder.

Jag finner att de åtgärder som föreslås i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamhelen.

Programmet Transporter

Programmet Transporter omfattar frågor om försörjningen med transporter samt konsumtionsbegränsning av flytande drivmedel. Programmet indelas i delprogrammen Transportsamordning. Järnvägstransporter, Landsvägstransporter, Vägar, Flyglransporter och Sjötransporter. Transportrådel, statens järnvägar, vägverket, luftfartsverket och sjöfartsverket har programansvar för resp. delprogram.

Delprogrammet Trän sport samord ning

Delprogrammet omfattar uppgifier som hör samman med transporlrå-dels ansvar all samordna beredskapsplanläggningen av den civila transportverksamheten och förbereda drivmedelsransonering. Transportrådel har programansvar.

Enligt programplanen skall bl.a. utvecklingen av ett nytl ransonerings-syslem för drivmedel fortsättas.

Efler samråd med mig kommer chefen för kommunikationsdepartementet senare denna dag att förorda atl för budgetårel 1985/86 anslås 610000 kr. ur den särskilda medelsramen för ekonomiskt försvar för fortsall ulveckling av ransoneringssystem m. m.

Delprogrammet Järnvägstransporter

Delprogrammet omfattar frågor om bl. a. olika former av fortifikatoriskl skydd, anskaffning av reservmateriel och utrustning av verkskydd och driftvärn samt utbildning för all säkerställa erforderlig insatsberedskap. Statens järnvägar har programansvar.

Enligt programplanen skall bl.a. en fortsatt utbyggnad av krigstelenäiet genomföras och skyddsåtgärder vidtas främsl för ledningsorgan och sam-bandsfunklioner.

Efler samråd med mig kommer chefen för kommunikationsdepartementet senare denna dag atl förorda all för budgetåret 1985/86 för malerielanskaffning m.m. anslås 13050000 kr. ur den särskilda medelsramen för ekonomiskt försvar. Härvid har I milj.kr. beräknats för anskaffning av telexutmsining (millex).

Delprogrammet Landsvägstransporter

Delprogrammet omfattar frågor om förberedelser för transportledande åtgärder för landsvägstransporter. Transportrådet har programansvar.

Enligt programplanen avses bl.a. sårbarhetsfrågor som hänger samman

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                    243

med utvecklingen av datoriserade transportplaneringssystem hos transportföretag m.fl. atl studeras.

Efter samråd med mig kommer chefen för kommunikationsdepartementet senare denna dag att förorda alt ur den särskilda medelsramen för ekonomiskt försvar för budgelåret 1985/86 70000 kr. anslås för delprogrammet.

Delprogrammet Vägar

Delprogrammet omfattar frågor om fortifikatoriskl skydd, anskaffning av reservmateriel och reservdelar samt planläggning av krigsorganisationen och genomförande av försvarsutbildning. Vägverket har programansvar.

Enligt programplanen planeras bl.a. ulbildning i byggandet med reserv-bromateriel. Lokala behov av reservbromaleriel avses studeras.

Efter samråd med mig kommer chefen för kommunikationsdepartementet senare denna dag alt förorda att för budgetåret 1985/86 för anskaffning av reservbromaleriel m.m. anslås 20,1 milj.kr. ur den särskilda medelsramen för ekonomiskt försvar.

Delprogrammet Flyglransporter

Delprogrammet omfattar frågor om malerielanskaffning, beredskapsplanläggning m.m. för försörjningen med flyglransporter. Luftfartsverket har programansvar.

Enligt programplanen planeras inom ledningsfunktionens införande av datorstöd för den centrala ledningen. 1 fråga om marksyslemet kommer under programplaneperioden brister alt undanröjas på viktiga områden medan för flygsystemet reservdelar m.m. på sikt mäste anskaffas i nu okänd omfattning.

Efter samråd med mig kommer chefen för kommunikationsdepartementet senare denna dag atl förorda atl för budgetårel 1985/86 för fortifikatoriska åtgärder, malerielanskaffning m. m. anslås 12 milj. kr. ur den särskilda medelsramen för ekonomiskt försvar.

Delprogrammet Sjötransporter

Delprogrammet omfattar frågor om beredskapsplanläggning, viss materielanskaffning m. m. för sjötransporter. Sjöfartsverket har programansvar.

Enligt programplanen avses bl.a. rekognosering och sjömälning av re-servlossningsplalser genomföras.

Efter samråd med mig kommer chefen för kommunikationsdepartementet senare denna dag att förorda atl för budgetåret 1985/86 för viss malerielanskaffning anslås 910000 kr. ur den särskilda medelsramen för ekonomiskt försvar.

Jag tillstyrker alt förslag lämnas under programmet Transporter i enlig-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                     244

het med vad jag här har redogjort för och finner efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet att de åtgärder som föreslås i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamhelen.

Programmet Arbetskraft

Programmet omfattar frågor om totalförsvarets försörjning med civil arbetskraft. Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) har programansvar.

Enligt programplanen kommer åtgärderna att inriktas på all bl.a. fortlö-'pande planlägga och förbättra arbetskraftslillgången inom prioriterade sektorer saml atl utveckla metodiken för personalplanläggningen.

Efter samråd med mig kommer chefen för arbetsmarknadsdepartementet senare denna dag att föreslå alt antalet tjänstgöringsdagar för vapenfria tjänsleplikliga skall uppgå lill 650000. Del föreslagna antalet tjänslgöringsdagar kan om det är arbetsmarknadspolitiskl motiverat komma att överskridas. Möjligheten att i första hand inkalla vapenfria ijänstepliktiga som är arbetslösa kommer därvid all prövas.

Jag räknar med att frivilligverksamhelen skall kunna bibehållas på en i huvudsak oförändrad nivå.

Jag lillslyrker förslagen och finner i övrigl, efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet, alt de ålgärder som föreslås i programplanen ger uttryck för en lämplig inrikining av verksamheten.

Programmet Övriga försörjningsvikliga tjänster

Programmet indelas i delprogrammen Penningmedel och betalningsförmedling. Postal kommunikation. Socialförsäkring och Övrig försäkringsverksamhet.

Delprogrammet Penningmedel och betalningsförmedling Beredskapsåigärderna inom delprogrammet är främst av adminislraliv och planläggande karaktär. Riksbanken har programansvar.

Enligt programplanen kommer riksbanken bl. a. atl anpassa sin krigsorganisation lill sin nya regionala fredsorganisalion.

Delprogrammet Poslal kommunikation

Beredskapsåigärderna inom delprogrammet är främsl av administrativ och planläggande karaktär. Postverket har programansvar.

Enligt programplanen skall inriktningen vara atl behålla nuvarande administraliva planeringsnivå med fortlöpande anpassning lill organisationsändringar.

I del följande kommer jag efler samråd med chefen för kommunikationsdepartementet all för budgetåret 1985/86 beräkna vissa medel ur den särskilda medelsramen för ekonomiskt försvar i enlighel med förslaget i programplanen.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                    245

Delprogrammet Socialförsäkring

Beredskapsåigärderna inom delprogrammet är främst av administrativ och planläggande karaktär och omfattar verksamhel vid de allmänna försäkringskassorna och riksförsäkringsverket. Riksförsäkringsverket har programansvar.

Enligt programplanen skall bl.a. manuella rutiner för socialförsäkringsförmånernas adminislralion i daloriösl tillstånd utvecklas och vidmakthållas.

I det följande kommer jag efter samråd med chefen för socialdepartementet alt för budgetåret 1985/86 beräkna vissa medel ur den särskilda medelsramen för ekonomiskt försvar i enlighel med förslaget i programplanen.

Delprogrammet Övrig försäkrings verk sam het

Beredskapsåtgärderna inom delprogrammet är främsl av administrativ och planläggande karaktär och omfattar verksamhet vid försäkringsinspeklionen, statens krigsförsäkringsnämnd och statens krigsskadenämnd, vilka har programansvar.

Enligt programplanen kommer beredskapsplanläggningen av försäkringsbolag atl ses över, bl. a. när det gäller möjlighelerna att tillgodose del oundgängliga behovet av datorstöd i krig.

Efler samråd med cheferna för social-, finans- och kommunikationsdepartementen finner jag att de åtgärder som i programplanen föreslås för programmet Övriga försörjningsviktiga tjänster ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamhelen.

Programmet Ledning och samordning m. m.

Beredskapsåtgärderna inom programmet är främsl av administrativ och planläggande karaktär.

Programmet Ledning och samordning m. m. omfattar tre delprogram inom ÖEF: s ansvarsområde nämligen

—            Samordning

-   Informationsbehandling

—            Ledning och administration

Programmet omfattar dessulom tre delprogram inom kommerskollegiels, statens pris- och kartellnämnds resp. generallullstyrelsens ansvarsområde, nämligen

-   Utrikeshandelsregleringar

—            Prisregleringar

-   Tullverksamhel

Jag kommer i del följande att för budgetårel 1985/86 förorda all 5 385000 kr. ur den särskilda medelsramen för ekonomiskt försvar anslås för åtgärder som syftar till all förbättra handlingsberedskapen m. m.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                       246

7.2.4 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna de rikllinjer för det ekonomiska försvarels ulveckling som jag har förordat.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet                                       247

7.3 Ekonomiska resurser för det ekonomiska försvaret

7.3.1 Överstyrelsen för ekonomiskt försvar

Det totala medelsbehovet över statsbudgeten för atl genomföra den beredskapsverksamhel som ÖEF har föreslagit i programplanen framgår av följande sammanställning.

Medelsbehov över statsbudgeten (milj. kr.)

Kostnadsslag

1985/86

1985/86-1989/90

Drift- och förvaltningskostnader (exkl. räntor)

201

978

Räntor

1061

5 278

Särskild medelsram

279

1395

Summa

1541

7651

Särskilda yrkanden

54

473

Totalt

1595

8124

Utöver koslnader som finansieras över statsbudgeten har kostnaderna över affärsverkens budgetar beräknats till 600 milj. kr. för perioden 1985/86

-   1988/89.

Som särskilda yrkanden utöver de för planeringen angivna ekonomiska restriktionerna föreslås vissa ytteriigare ålgärder.

-     Inom programmet Livsmedel begärs medel för utbyggnad av beredskapslagren av gödselmedel och bekämpningsmedel.

-     Inom programmet Bränslen m.m. begärs medel för utbyggnad av reservanordningar och krigsskydd vid fjärrvärmeverk.

-     Inom delprogrammet Kemiska produkter m. m. begärs medel för industriella ålgärder.

-     Inom delprogrammet Metaller m. m. begärs medel för industriella åtgärder och beredskapslagring av legeringsmetaller.

ÖEF: s förslag till fördelning på program av den särskilda medelsramen över statsbudgeten för budgetårel 1985/86 framgår av följande sammanställning. 1 förslagel har hänsyn lagits lill restriktioner för fördelning på program enligt regeringens anvisningar för programplaneringen.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

248

Fördelning av särskilda medel över statsbudgeten jör budgetåret 1985186 (1 OOO-tal kr. i prisläge 1985/86)

Program/delprogram

Belopp

Livsmedel

Beklädnad m. m.

Bränslen och drivmedel m. m.

Kemiska produkter m. m.

Metaller m. m.

Transporter

Övriga försörjningsviktiga tjänster

Ledning och samordning m. m.

Summa

46 379

129800

9860

28450

9 730

48 380

300

5 550

278449

7.3.2 Föredragandens överväganden

Anslagsfrågor för det ekonomiska försvaret avseende budgetåret 1985/86 kommer senare alt anmälas av cheferna för berörda departement. Jag redovisar här en sammanställning av dessa anslag. För budgetårel 1985/86 beräknas sålunda ett totalt medelsbehov över statsbudgeten pä ca 1504 milj.kr. för verksamheten inom del ekonomiska försvaret. 1 driftkostnaderna inräknas räntekostnader och övriga kapitalkostnader för beredskapslagringen på ca 951 milj. kr. Den särskilda medelsramen för investeringar m.m. upptas med ca 273 milj.kr. Under försvarsdepartementets huvudtitel beräknas 432.5 milj. kr.

Utöver här redovisade anslag bekostas viss verksamhet inom det ekonomiska försvaret av de affärsdrivande verken och näringslivel.

Jag vill i detta sammanhang framhålla atl bedömningen av resursbehoven för återstoden av programplaneperioden får göras budgetårsvis vid prövning av förslag i anslagsframställningar och programplaner.

Anslag budgetåret 1985/86 (1 OOO-tal kr.)

Departe-

Anslagsrubrik

Särskild

Drift- och

Totalt

ment,

medels-

förvalt-

littera

ram för investeringar m. m.

ningskostnader

Fö:H 1

ÖEF: Förvaltnings-

kostnader

36730

36730

H2

Drift av bered-

skapslager

223 290

223 290

H3

Beredskapslagring oth industriella

ålgärder

172485

172485

H4

Särskilda koslnader för lagring av nafta

1

1

H5

Föriuster pä beredskapsgarantier m. m.

1

1

K: B 9

Vägverket: För-

svarsuppgifter

20100

8600

28700

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

249

Departe-

Anslagsrubrik

Särskild

Drift- och

Totalt

ment.

medels-

förvalt-

littera

ram för investeringar m. m.

ningskostnader

D3

Försvarsinvesteringar vid sta-

tens järnvägar

13 0.50

13 050

E 1

Sjöfartsverket:

Fariedsverksamhet (del)

260

1729

1989

E5

Övrig verksamhet (del)

650

650

F2

Beredskap för

civil luftfart

12000

12000

I 1

Transportrådet (del)

680

2 370

3 050

Fi: D 13

Statens krigsför-

säkringsnämnd m. m.

69

69

Jo: B 1

Lanlbrukssiyrelsen (del)

110

110

B2

Lantbruksnämnderna (del)

420

420

C 1

Statens jordbruks-

nämnd (del)

2496

2496

C4

Inköp av livsmedel m. m. för bered-

skapslagring

46 379

46 379

C 5

Kostnader för beredskapslagring

av livsmedel m. m.

211808

211808

F 1

Statens livsmedels-

verk (del)

120

120

F4

Bidrag till statens veterinärmedicinska

anstalt (del)

20

20

F 14

Bidrag till djurens

hälso- och sjukvård (del)

185

185

A: B 5

Försvars- och beredskapsplanering: Bidrag till fri-

villigorganisationer

6762

6762

B 13

Nämnden för vapen-

friutbildning

4513

4513

B 14

Vapenfria tjänste-

pliktiga

93 875

93 875

I:    H 1

Drift av bered-

skapslager

637 381'

637 381'

H2

Beredskapslagring och industriella

åtgärder

7 455'

7 455'

H3

Särskilda kostnader för lagring av råolja och flygdrivmedel

r

1'

Summa

273059

1230481

1503 540

Beräknade belopp.

7.3.3 Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om ekonomiska resurser för det ekonomiska försvaret.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                     250

7.4 Anslag under fjärde huvudtiteln för det ekonomiska försvaret

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) är central förvaltningsmyndighet för det ekonomiska försvaret. ÖEF leds av en styrelse med nio ledamöter. Chef för ÖEF är en generaldirektör som också är ordförande i styrelsen.

ÖEF har lill uppgift att samordna förberedelserna inom det ekonomiska försvaret så all enskilda individers överlevnad och samhällets funktioner kan tryggas om landel vid krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden helt eller delvis blir hänvisat till egna försörjningsresurser. ÖEF skall i den mån det inte ankommer på annan myndighet själv vidta sådana förberedelser. 1 den mån det inle ingår i någon annan myndighets uppgifter skall ÖEF vidare förbereda åtgärder för att mildra verkningarna av importbortfall av varor, som är av vikt för folkförsörjningen, utan atl det är krig eller krigsfara i rikets närhet (fredskris).

Följande programindelning gäller.

Program

Delprogram inom fjärde huvudtiteln

1. Livsmedel

1.2 Gödsel och bekämpningsmedel

2. Beklädnad m. m.

3. Energi'

3.1 Bränslen och drivmedel m. m.'

4. Övriga varor

4.1    Kemiska produkter m. m.

4.2    Metaller m.m.

5. Transporter

6. Arbetskraft

7. Övriga försörjningsvikliga

Ijänster

8. Ledning och samordn

ing m. m.

8.1 Samordning

8.2        Informationsbehandling

8.3        Ledning och administration Läkemedel och sjukvårdsmateriel (Tillhör i planeringssammanhang totalförsvarsgrenen Övrigt totalförsvar, ej det ekonomiska försvaret)

' Förvaltningskostnader.

Verksamheten inom programmen består huvudsakligen av försörjningsanalyser, förberedelser för reglering, ransonering och annan planläggning, anskaffning av material, tryggande av försörjningsviktig inhemsk produktion, utveckling av inhemska substitut samt beredskapslagring.

ÖEF är uppdragsmyndighel gentemot statens jordbruksnämnd och socialstyrelsen när det gäller beredskapslagring av gödsel- och bekämpningsmedel resp. läkemedel och sjukvårdsmateriel.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

251

7.4.1 Överstyrelsen för ekonomiskt försvar

ÖEF begärde i anslagsframställningen medel över följande anslag på försvarsdepartementets huvudtitel

-     förslagsanslaget Hl. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar: Förvaltningskostnader

-     förslagsanslaget H2. Drift av beredskapslager

-     reservationsanslaget H 3. Beredskapslagring och industriella åtgärder

-     förslagsanslaget H4. Särskilda koslnader för lagring av nafta

-     förslagsanslaget H 5. Förluster på beredskapsgarantier m. m.

-     förslagsanslag. Lagringsförlusler/vinster vid drift av beredskapslager

Sammanställning av anslag under fjärde huvudtiteln (1 OOO-tal kr.)'

samt H5. av bered-

Program/

Anslag

1984/85

För 198.5/86 beräk

:narÖEF

delprogram

H 1

H2

H3

Totalt

H 1

H2

H3

Totalt

Gödsel och

bekämpningsmedel

-

1

-

1

-

1

-

1

Beklädnad m.m.

3 339

50113

122400

175 852

3 507

48610

99000

151 117

Bränslen och

drivmedel m. m.

5 508

-

-

5 508

5 270

-

-

5 270

Kemiska pro-

dukter m. m.

5 044

107972

31.545

144 561

4 969

110331

37000

152 300

Metaller m.m.

2430

66 973

1 100

70503

2 732

64 896

35 600

103 228

Ledning och

samordning m. m.

18544

-

4 245

22789

20090

-

5 055

25 145

Läkemedel och

sjukvårdsmateriel

-

1

-

1

-

1

-

1

Till regeringens

disposition

-

-

14046

14 046

-

-

-

-

Summa betal-

ningsmedel

34865

225 060

173336-

433261 =

36568

223839

176655

437 062

Från depo-

nerade medel

-

-

24000

24 000

-

-

-

-

Summa anslag

34865

225060

126 200

386 125

36568

223839

176655

437 062'

' Dessutom finns de båda I 000-kronorsanslagen H4. Särskilda kostnader för lagring av nafta

Förluster på beredskapsgarantier m. m.

Härav utgör sammanlagt 23 136000 kr. reservation från budgetåret 1983/84.

' Därutöver beräknar ÖEF 15782000kr. för täckande av kostnader för lagringsförluster vid drift

skapslager.

Av den av regeringen anvisade medelsramen för ekonomiskt försvar för budgelåret 1985/86 på 268 milj. kr. har ca 168 milj. kr. fördelats pä program inom ÖEF: s ansvarsområde exkl. programmet Energi, delprogrammet Bränslen och drivmedel. Inom programmen har medlen fördelats på prioriterade beredskapsåtgä.'-der.

Regeringens anvisningar innebär all 127 milj.kr. av den särskilda medelsramen skall avsättas för beklädnadsprogrammel. ÖEF har lämnat förslag lill medelsfördelning på basis av denna restriktion (huvudförslaget A). Enligt ÖEF medför restriktionen betydande brister inom främst energi-.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                    252

kemi- samt metall- och verksladsprogrammen. 1 jämförelse med dessa program får försörjningsberedskapen inom beklädnadsområdel anses vara god. Mot bakgrund härav redovisar ÖEF elt alternativt förslag till fördelning av den av regeringen anvisade medelsramen (aliernativförslagel B). Förslaget innebär atl beklädnadsprogrammel tilldelas 99 milj. kr. och alt energi-, kemi- resp. metall- och verkstadsprogrammen förstärks med 11,2, 3,3 resp. 6.3 milj. kr. 1 elt tredje alternativ (tilläggsförslaget C), som ulgör ÖEF: s budgetförslag för 1985/86. föreslås utöver den anvisade medelsramen ytteriigare 26,4milj.kr., varav 6,4milj.kr. för beredskapslån inom 'kemiprogrammet och 20milj.kr. för beredskapslagring inom metall- och verkstadsprogrammet.

I enlighet med regeringens anvisningar för programplaneringen avser ÖEF: s förslag genomförandeprisläge 1984/85. Behovet av prisomräknings-medel beräknar ÖEF för alternativ A till 5,6 milj. kr. och för alternativen B och C 3,7 milj. kr.

Den beloppsram inom vilken ÖEF får ingå nya avtal om beredskapslån som medför utbetalningar under flera budgelår föreslås för budgetårel 1985/86 uppgå till 110 milj. kr. För kreditgarantier inkl. säsongkrediigaran-lieriill läderskoföretag beräknar ÖEF en oförändrad ram, dvs. 125 milj.kr.

När del gäller besparingskraven på förvaltnings- och driftanslagen framhåller ÖEF att det finns ett klart ullalat samband mellan dessa anslag å ena sidan och anslagen till investeringar m. m. å andra sidan. Genom de senare åläggs ÖEF vidgade uppgifter i form av bl.a. ett större beredskapslager och fler avtal om beredskapslån med försörjningsviktiga förelag. Ständigt minskade resurser på drift- och förvaltningsområdet ökar enligt ÖEF risken för misshushållning med resurser genom otillfredsställande skötsel av beredskapslagren och ineffektivt utnyttjande av reservalionsanslagen. ÖEF har i årels anslagsframställning vall alt redovisa del besparingsaller-nativ som innebär en minst femprocenlig besparing fördelad över en treårsperiod.

På anslaget Hl. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar: Förvaltningskostnader beräknar ÖEF löne- och prisomräkningen på befintliga resurser lill tolall 1 596000 kr. och besparingarna till totalt 736000 kr.

På anslaget H2. Drift av beredskapslager beräknar ÖEF löne- och prisomräkningen på befintliga resurser, exkl. kapitalkostnadsomräkning, fill 2536000 kr. och besparingarna fill 2 748000 kr.

ÖEF föreslår alt till anslaget H5. Föriuster på beredskapsgaranfier knyts ett generellt medgivande att göra överskridanden med ett belopp molsvarande utgifter för under budgetåret infriade kreditgarantier.

Livsmedel

Gödsel och bekämpningsmedel

Delprogrammet omfattar frågor avseende handelsgödselmedel och bekämpningsmedel. Verksamheten bedrivs i samråd med statens jordbruksnämnd som lämnar erforderliga anvisningar.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                    253

Beklädnad m.m.

För programmet beräknas ett totalt anslag på 163 568000 kr.

För ingående av fleråriga avtal om beredskapslån begärs bemyndiganden på 50 milj. kr. För industriella åtgärder föresläs i alternativ A sammanlagt 124 milj.kr. varav 10 milj.kr. i försörjningsberedskapsslöd. Vidare föreslås för branschuiredningar 2 milj.kr. och för handlingsberedskap saml forskning och utveckling I milj. kr.

1 alternativ B föreslås för industriella ålgärder 99 milj. kr.

Energi

Bränslen och drivmedel m. m.

För programmet beräknas under fjärde huvudtiteln ett anslag pä 5 270000kr. för förvaltningskostnader.

Delprogrammet redovisas härulöver under tolfte huvudtiteln, industridepartementet.

Övriga försörjningsvikliga varor Kemiska produkter m. m.

För programmet beräknas ett totalt anslag pä 155 321 000 kr.

För förbättrad handlingsberedskap begärs 1,1 milj.kr.

ÖEF föreslår all ett bemyndigande på 30 milj.kr. lämnas för alt ingå fleråriga avtal om beredskapslån. I alternativ A föreslås 6,6 milj.kr. för omslällningsålgärder och 19,4 milj. kr. för beredskapslån. 1 alternativen B och C föreslås härulöver 3,3 resp. 6,6 milj. kr.

Metaller m . m.

För programmet beräknas ett totalt anslag på 103 538000 kr.

För alt kompensera för neddragningen enligt huvudförslaget begär ÖEF på anslaget H I. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar: Förvaltningskostnader 165000 kr. för en tjänst på elektronikområdet.

För ökad handlingsberedskap beräknas 500000kr. och för försörjningsanalyser 600000kr.

I alternativ A föreslås 1,2 milj. kr. för industriella åtgärder och 7 milj. kr. för lagring av elektronikkomponenter m. m. I alternativ B föreslås 6,3 milj. kr. för industriella ålgärder och i alternativ C 20 milj. kr. för lagring av legeringsmelaller.

Ledning och samordning m. m. Samordning

För programmet beräknas ell totalt anslag på 6674000 kr.

För atl kompensera för neddragningen enligt huvudförslaget begär ÖEF på anslaget H I. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar: Förvaltningskostnader 165000 kr. för lillsäUning av en vakanthållen tjänst.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                     254

ÖEF föreslår för funktionsövningar, fackutbildning, konferenser, föreläsningar, regional handlingsberedskap, utbildningspakel Hemskydd saml studier inför 1987 års totalförsvarsbeslul sammanlagl 3,4 milj. kr.

Informationsbehandling För delprogrammet beräknas etl totalt anslag på 3 952000 kr. För ökad handlingsberedskap beräknas 1,1 milj.kr.

Ledning och administration

För delprogrammet beräknas elt tolall anslag på 14019000 kr.

Därutöver krävs för överförande av personal från investeringsanslag till förvaltningsanslag 500000 kr. utgörande lönekostnader.

Läkemedel och sjukvårdsmateriel

Delprogrammet omfattar frågor rörande sjukvårds- och läkemedelsförnödenheter. Verksamheten bedrivs i samråd med socialstyrelsen som lämnar erforderliga anvisningar.

7.4.2 Föredragandens överväganden

Jag kommer i det följande att beräkna medel till ÖEF under anslagen Hl. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar: Förvaltningskostnader, förslagsanslag

H2. Drift av beredskapslager, förslagsanslag

H 3. Beredskapslagring och industriella åtgärder, reservationsanslag H 4. Särskilda koslnader för lagring av nafta, förslagsanslag H5. Förluster på beredskapsgarantier m. m., förslagsanslag

Som jag har anfört i det föregående kommer statsrådet Dahl senare denna dag att förorda alt medel för ÖEF: s delprogram Bränslen och drivmedel m. m. utom vad gäller förvaltningskostnader begärs i en särskild proposition våren 1985.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                     255

Sammanställning av totala anslag (1 OOO-tal kr.)

Program/delprogram

1984/85

För 1985/86 beräknar

Anslag

ÖEF

Före-

draganden

Ulgifler

Gödsel och bekämpningsmedel

1

1

1

Beklädnad m. m.

175 852

151 117

171546

Bränslen och drivmedel m.m.'

5 508

5 270

5 324

Kemiska produkter m. m.

144.561

152 300

1466-54

Metaller m. m.

70503

103 228

83 177

Ledning och samordning m. m.

22 789

25 145

25417

Läkemedel och sjukvårds-

materiel

1

1

1

Till regeringens disposition

14 046

-

385

Särskilda kostnader för

viss lagring

1

1

1

Garantiföriuster

1

1

1

Summa

433 263=

437064

432 507

Finansiering

Anslagsmedel

386 127

437064

432507

Från deponerade medel

24 000

-

-

Summa

433 263

437 064

432507

' Förvaltningskostnader.

= Härav utgör sammanlagt 23 136000 kr. reservation frän budgetåret 1983/84.

Jag beräknar pris- och löneomräkning på anslaget H I. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar: Förvaltningskostnader till 1 773000 kr. och på anslaget H2. Drift av beredskapslager fill I 987000 kr. Jag häri mina beräkningar utgått från ett besparingsalternativ som innebär en besparing fördelad över en treårsperiod i enlighet med regeringens anvisningar. För anslaget H I. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar: Förvaltningskostnader har en besparing beräknats om 736000 kr. och för anslaget H2. Drift av beredskapslager har en besparing beräknats om 2 748000 kr.

Jag beräknar under anslaget H 2. Drift av beredskapslager kapitalkostnaderna för budgetåret 1985/86 till 194573 000 kr. för programmen Beklädnad m.m. och Övriga varor. Härav utgör ca 185 761000 kr. ränior på beredskapslager och ca 8811 000 kr. kapitalkostnader för anläggningar.

Riksdagen har för innevarande budgelår beviljat en bemyndiganderam på 170 milj. kr. för beredskapslån som medför utbetalningar under flera år. Jag föreslår att ramen under budgetåret 1985/86 utgör 110 milj. kr., varav 35 milj. kr. lill regeringens disposition.

Jag kommer i det följande försl att redovisa medelsbehovet under anslagen Hl - H3 uppdelat på olika program. Därefter övergår jag till alt redovisa medelsbehovel under varje anslag. Regeringen har möjlighet att göra omfördelningar av anslagna medel mellan olika program.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                    256

Livsmedel

Gödsel- och bekämpningsmedel

Chefen för jordbruksdepartementet kommer senare denna dag all ta upp frågan om medelsbehovel för beredskapslagring av gödsel- och bekämpningsmedel.

Under anslaget H2. Drift av beredskapslager har jag lagit upp en I 000-kronorsposl för alt markera ÖEF: s funktion som uppdragsmyndighet gentemot statens jordbruksnämnd inom delprogrammet.

Beklädnad m. m.

Under anslaget Hl. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar: Förvaltningskostnader beräknar jag 3 528000 kr.

Under anslaget H 2. Drift av beredskapslager beräknar jag 48493000 kr., varav 42 596000 kr. utgör kapitalkostnader.

1 bemyndiganderam för beredskapslån beräknar jag 45 milj.kr. och för anslaget H 3. Beredskapslagring och industriella åtgärder av den särskilda medelsramen 119525000 kr. Av del senare beloppet beräknar jag för tekoområdel 102,5 milj.kr., varav 72.5 milj.kr. för främsl spinning och vävning, och för skoområdet 13 milj.kr. Av de beräknade medlen bör högsl 8 milj.kr. få omfördelas till försörjningsberedskapsstöd. Jag beräknar vidare 800000 kr. för ökad handlingsberedskap, 200000 kr. för FoU insatser och 2 milj. kr. för branschuiredningar.

Energi

B rän slen och drivmedel m .   m.

Under anslaget Hl. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar: Förvaltningskostnader beräknar jag, efter samråd med statsrådet Dahl, 5 324 000 kr.

Övriga försörjningsvikliga varor Kemiska produkter m .   m.

Under anslaget Hl. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar: Förvaltningskostnader beräknar jag 5 006000 kr.

Under anslaget H2. Drift av beredskapslager beräknar jag 109973 000 kr., varav 91 024000 kr. ulgör kapitalkostnader.

I bemyndiganderam för beredskapslån beräknar jag 30 milj.kr. och under anslaget H3. Beredskapslagring och industriella åtgärder 31 675000 kr. ur den särskilda medelsramen för ekonomiskt försvar. Av dessa medel beräknar jag 1,1 milj.kr. för förbättrad handlingsberedskap, 6,6 milj.kr. för att förbereda en kristida omställning av industrin som bl. a. syftar till att minska det petrokemiska beroendet samt ca 24 milj. kr. för beredskapslån lill försötjningsvikliga företag.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                      257

Metaller m .   m .

Under anslaget H I. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar: Förvaltningskostnader beräknar jag 2 755000 kr. Jag har därvid beräknat medel för en handläggartjänst på elektronikområdet.

Under anslaget H2. Drift av beredskapslager beräknar jag 64822000 kr., varav 60953000 kr. ulgör kapitalkostnader.

Under anslaget H3. Beredskapslagring och industriella ålgärder beräknar jag 15,6 milj. kr. ur den särskilda medelsramen för ekonomiskt försvar. Av medlen beräknar jag 500000 kr. för förbättrad handlingsberedskap, 600000 kr. för försörjningsanalyser, 7 milj. kr. för försökslagring av elektronikkomponenter m. m. samt ca 7,5 milj. kr. för industriella åtgärder.

Ledning och samordning m.m. Samordning

Under anslaget Hl. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar: Förvaltningskostnader beräknar jag 3 309000 kr. Jag har därvid beräknat medel för tillsättning av en vakanthållen tjänst på utbildningsområdet.

Under anslaget H3. Beredskapslagring och industriella åtgärder beräknar jag 3525000 kr. av den särskilda medelsramen för utbildnings- och informationsverksamhet med berörd personal inom myndigheter och näringsliv i syfte att skapa ökad handlingsberedskap i elt krisläge. Härulöver beräknar jag för dessa ändamål av den särskilda medelsramen 385000 kr. till regeringens disposition.

Informationsbehandling

Under anslaget H I. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar: Förvaltningskostnader beräknar jag 2861 000 kr.

Under anslaget H3. Beredskapslagring och industriella åtgärder beräknar jag 1 145000 kr. av den särskilda medelsramen för fortsatt ulveckling av nytt ekonomiadministrativt syslem saml för ökad handlingsberedskap.

Ledning och administration

Under anslaget H 1. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar: Förvaltningskostnader beräknar jag 13947000 kr. Jag har därvid beräknat 498000 kr. i merkostnader under budgetårel 1985/86 på grund av f. d. byggnadsenhetens avveckling.

Under anslaget H3. Beredskapslagring och industriella åtgärder beräknar jag 630000 kr. av den särskilda medelsramen.

17    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 6

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                        258

Läkemedel och sjukvårdsmateriel

Statsrådet Sigurdsen kommer senare denna dag att la upp frågan om medelsbehovet för beredskapslagring av läkemedel m. m.

Under anslaget H2. Drift av beredskapslager har jag tagit upp en I 000-kronorspost för all markera att ÖEF är uppdragsmyndighet gentemot socialstyrelsen inom delprogrammet.

Jag övergår nu till att redovisa de beräknade medelsbehoven under varje anslag.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                    259

Fjärde huvudtiteln

H Ekonomiskt försvar

H 1. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar: Förvaltningskostnader

1983/84 Utgift               36484319

1984/85 Anslag             34865000

1985/86 Förslag             36730000

Anslaget omfattar centrala myndighetskoslnader och upptar främst koslnader för personal, resor, konsulter och övriga expenser.

I OOO-tal kr.

Program/del program

1984/85 Anslag

För 1985/86 beräknar

ÖEF

Före drag

anden

Beklädnad m. m.

Bränslen och drivmedel m. m.

Kemiska produkter m. m.

Metaller m. m.

Ledning och samordning m. m.

Summa anslag

3 339 5 508 5 044 2430 18 544

34865

3     507
5 270

4     969
2 732

20090

36 568

3 528 5 324 5006 2 755 20117

36 730

Hemställan

Med hänvisning lill vad jag har anfört i del föregående och till programsammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

all lill Överstyrelsen för ekonomiskt försvar: Förvaltningskostnader för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 36730000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

260

H2. Drift av beredskapslager

1983/84 Utgift              202773 569

1984/85 Anslag             225060000

1985/86 Förslag        223 290000

Anslaget omfattar driftkostnader för beredskapslagring, exkl. inlagringskostnader och cenirala myndighetskoslnader.

1 OOO-tal kr.

Program/delprogram

1984/85 Anslag

För 1985/86 beräknar

ÖEF                      Föredraganden

225 060

Gödsel och be'cämpningsmedel Beklädnad m. m. Kemiska produkter m. m. Metaller m. m. Läkemedel och sjukvårdsmateriel

Summa

50 113

48610

48493

107972

110331

109973

66973

64 896

64822

I 223839

I 223 290

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående och till programsammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Drift av beredskapslager för budgelåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 223 290000 kr.

H 3. Beredskapslagring och industriella åtgärder

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

304459785 126200000 172 485000

Reservation 253826645

Anslaget omfattar samtliga investeringar i varor inkl. inlagringskosl-nader samt olika former av industriella åtgärder. Under anslaget beräknas också medel för investeringar i förråd samt ålgärder för ökning av handlingsberedskapen.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                     261

1 OOO-tal kr.

Program/delprogram

1984/85

För 1985/86 beräknar

Anslag

ÖEF

Föredraganden

Alt A

Alt B

Alt C

Beklädnad m. m.

I2240Ö

127 000

99000

99000

119525

Kemiska produkter m. m.

31545

27100

30 390

37000

31675

Metaller m. m.

1 100

9300

15 600

35 600

15 600

Samordning

2845

3 3.55

3 355

3 355

3 525

Informationsbehandling

1 100

1 100

1 100

1 100

1 145

Ledning och administration

300

600

600

600

630

Till regeringens disposition

14 046

-

-

-

385

Summa ulgifler

173336'

168455

150045

176655

172485

Från deponerade medel

24 000

-

-

-

-

Summa anslag

126200

168455

150045

176655

172485

' Härav utgör sammanlagt 23 136000kr. reservation frän budgetåret 1983/84.

Hemslällan

Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående och till programsammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1.      bemyndiga regeringen atl inom en kostnadsram av 1 lOOOOOOO kr. medge avtal om nya beredskapslån som medför utbetalningar under senare budgetår,

2.      till Beredskapslagring och industriella åtgärder för budgelåret 1985/86 anvisa ell reservationsanslag av 172485000 kr.

H 4. Särskilda kostnader för lagring av nafta

1984/85 Anslag                       1000

1985/86 Förslag                      1000

Anslaget slår till regeringens disposition för täckande av uppkomna merkostnader under reservationsanslaget H3. Beredskapslagring och industriella åtgärder vid beredskapslagring av nafta.

Hemslällan

Med hänvisning till vad jag har anfört i del föregående hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

att till Särskilda kostnader för lagring av nafta för budgelåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av I 000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                     262

H S. Förluster på beredskapsgarantier m. m.

1984/85 Anslag                       1000

1985/86 Förslag                      1000

För beredskapsgarantier bör beräknas en engagemangsram på 125 milj. kr. Garantiramen är f. n. årlig men bör enligt min mening ombildas till en engagemangsram. Anslaget bör tas upp med ett formellt belopp av I 000 kr. Även förluster på sådana garantier som har lämnats t. o. m. budgetåret 1983/84 gällande den tidigare ramen om 125 milj. kr. bör belasta anslaget.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen all

1.       fastställa en ram för statliga beredskapsgarantier enligt förordningen (1982:517) om beredskapslån och beredskapsgaranfier som uppgår lill 125000000 kr.,

2.   lill Förluster på beredskapsgarantier m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av I 000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                       263

8    Övrigt totalförsvar m. m. 8.1 Inledning

Övrigl totalförsvar har av tradition ansetts omfatta de delar av totalförsvaret som inle ingår i del militära försvaret, civilförsvaret eller det ekonomiska försvaret. Övrigt totalförsvar är sålunda inte någon enhetlig totalförsvarsgren utan ulgör elt samlande begrepp för den försvarsverksamhet som bedrivs av elt antal olika myndigheler och för vilken verksamhel medel anvisas under särskilda anslag eller delar av anslag. Övrigt totalförsvar indelas i programmen Ledning m. m.. Psykologiskt försvar. Telekommunikationer, Viss polisverksamhet samt programmet Hälso-och sjukvård saml socialtjänsten i krig.

Verksamhelen inom Övrigt totalförsvar skall bidra till alt nödvändiga samhällsfunktioner skall kunna hållas i gång i kris och under krig, och atl de andra totalförsvarsgrenarna skall kunna understödjas. Det är av största betydelse med en effektiv samordning i fred så att konsekvens och sammanhang uppnås i alla beredskapsåtgärder.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                        264

8.2 Det övriga totalförsvarets fortsatta utveckling 8.2.1 Föredragandens överväganden

Bakgrund

1 1982 års försvarsbeslut (prop. 1981/82: 102, FöU 18, rskr 374) angavs de grundläggande principerna för och inriktningen av den fortsatta utvecklingen för övrigt totalförsvar. Del fastlades att grundläggande för försvarsplaneringen måste vara att ansvar i fred för en verksamhet behålls även i krig. När samhället skall ställas om för kris eller krig måste ändringar i ledningsförhållande, organisation och arbetssätt undvikas i så stor utsträckning som möjligt. Jag anser att det är väsentligt att det tas hänsyn till totalförsvarels intressen i den fredstida samhällsplaneringen. Totalförsvaret och dess olika grenar bör behandlas som delar av samhället och en ökad samordning mellan totalförsvarets freds- och krigsfunktioner i samhället bör eftersträvas. I detta syfte uppdrog regeringen i september 1983 ål totalförsvarets chefsnämnd att utreda hur beredskapshänsyn skall kunna tas i samhällsplaneringen. Nämnden har i oktober 1984 till regeringen lämnat betänkandet (Ds Fö 1984:4) Beredskapshänsyn i samhällsplaneringen. Betänkandet remissbehandlas f. n.

Den administrativa beredskapen bidrar till stabilitet i vårt samhälle när det är omställt för kris eller krig och skapar därmed respekt för totalförsvaret. Den bör i all möjlig mån omfatta ett system av såväl beredskapsförfattningar som organisationsplaner för myndighelerna. Systemet bör redan i fred ha prövats vid övningar.

Jag anser att det från totalförsvarssynpunkl är nödvändigl att man i alll arbete med förfaltningar, utredningsdirektiv m.m. beaktar hur svårigheterna under kris eller i krig skall bemästras. Jag anser att detla i regel bör ta sig uttryck i redan i fred utfärdade beredskapsförfattningar eller i särskilda beredskapsföreskrifter i den ordinarie författningstexten.

Alll fler samhällsfunktioner blir beroende av datorstöd. Möjlighelerna blir successivt mindre att ersätta detta stöd med manuella reservmetoder. Det är stor risk att resurserna för underhåll och drift kommer att sätta gränserna för datasystemdriftens omfattning i kris eller krig. Det är därför ett totalförsvarsintresse att få klariagt vilka datasystem som oundgängligen måste vara i drift i krig och vilka resurser som då kan disponeras för underhåll och drift av systemen. Arbete på detta område pågår.

För att säkerställa en effektiv samordning och samverkan mellan totalförsvarets olika delar och en god beredskap är det av stor betydelse att utbildning och övning bedrivs regelbundet i fred. 1 syfte att förbättra denna verksamhet beslutade regeringen våren 1984 om nya föreskrifter för verksamheten. Beslutet innebar bl. a. att totalförsvarets chefsnämnd samordnar de centrala övningarna med de regionala och lämnar årligen förslag till regeringen i ärendet.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                       265

Hos totalförsvarets chefsnämnd har fr. o. m. den I juli 1984 inrättats etl kansli i syfte all ytterligare aktivera verksamheten när det gäller samordningsfrågor och gemensamma tolalförsvarsintressen såsom övningsverksamheten, beredskapshänsyn m. m.

Genom beslut den 18 december 1980 bemyndigade regeringen chefen för försvarsdepartementet all tillkalla en särskild utredare med uppgift att överväga och lämna förslag om uppgifter m. m. för ell svenskl icke-mililärt motstånd som komplement till övriga totalförsvarsålgärder. Utredningen, som antog namnet Motståndsutredningen överiämnade den 29 februari 1984 belänkandet (SOU 1984: 10) Kompletterande motståndsformer. Betänkandet har remissbehandlats. Ärendet bereds f. n.

Programmet Ledning m. m.

Ledningen på central nivå av totalförsvarets civila delar sker inte genom något samlat organ utan genom elt flertal centrala myndigheter. På regional nivå sker ledningen genom civilbefälhavarna och länsstyrelserna.

Civilbefälhavarna och länsstyrelserna verkar i fred för atl totalförsvaret inom resp. civilområde och län planläggs så att det i krig och vid krigsfara kan föras med en enhetlig inriktning samt så att största möjliga försvarseffekt uppnås. På lokal nivå utgör kommunerna viktiga ledningsorgan.

Försvarets rationaliseringsinstitut fick i september 1983 i uppdrag alt utreda ledningsstmkturen inom totalförsvarets civila delar. Institutet har i oktober 1984 till regeringen lämnat rapporten Ledningen av det civila totalförsvaret (nr. 3/84). Rapporten har remissbehandlats och bereds f. n. Länsstyrelsernas försvarsenheter behandlas även i andra studier. Således har en av chefen för civildepartementet tillsatt arbetsgrupp sett över planeringsavdelningarna vid länsstyrelserna. Vidare har regeringen uppdragit åt statskontoret att studera en samordnad statlig länsförvaltning i Norrbottens län.

Sedan år 1978, när organisationen för länsstyrelsernas försvarsenheter fastställdes, har försvarsenheternas resurser minskat från drygt 600 tjänster till f. n. ca 520. Jag anser därför och med hänsyn till försvarsenheternas kommande arbetsuppgifter att några riktade besparingsåtgärder som gäller försvarsenheternas personal inte bör aktualiseras detta år. Jag har i denna fråga samrått med chefen för civildepartementet.

För att kommunerna skall kunna leda bl.a. civilförsvarsverksamheten på lokal nivå i krig fordras en ny beslutsordning i kommunerna. Utredningen om den kommunala beslutsprocessen m. m. under beredskap och krig (KBK-utredningen) har lagt fram betänkandet (Ds Fö 1984: 3) Kommunal beslutsordning under beredskap och krig. Förslaget remissbehandlas f. n.

När det gäller prioritering av de personella resurserna inom totalförsvaret föreslogs fördjupade studier av de prioriteringar som fastställdes i försvarsbeslutet 1982. Dessa pågår f. n.

Jag avser att under våren 1985 återkomma till flertalet av ledningsfrågorna.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                       266

Efter samråd med mig kommer chefen för bostadsdepartementet senare denna dag att föreslå åtgärder för försvarsberedskapen inom lantmäteriet. Jag finner att de åtgärder som föreslås ger ullryck för en lämplig inrikining av verksamheten.

Programmet Psykologiskt försvar

Genom psykologiskt försvar skall vår försvarsvilja och motståndskraft mot främmande propaganda vid krigsfara och i krig byggas upp och vidmakthållas. Detla åstadkoms i fred genom den inneboende styrkan i vår demokrati med fri åsiktsbildning, yttrandefrihet och tryckfrihet i förening med fria massmedier.

Riksdagen har i maj 1984 (prop. 1983/84:166, FöU 21, rskr 349) beslutat atl en central förvaltningsmyndighet för psykologiskt försvar inrättas den I juli 1985. Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar och totalförsvarets upplysningsnämnd liksom statens upplysningscentral upphör samtidigt.

Styrelsen för psykologiskt försvar blir central förvaltningsmyndighet för psykologiskt försvar och informalionsberedskap. Den huvudsakliga uppgiften är att leda och samordna planläggningen av landets psykologiska försvar, att bevara och stärka befolkningens försvarsvilja och motståndsanda i kriser och krig samt att i fred bedriva upplysning om säkerhetspolitiken och totalförsvaret.

Försvarets rationaliseringsinstitut har i december 1984 lämnat förslag till verksamhetsinriktning, organisation och instmktion för den nya myndigheten. Förslaget bereds f. n.

Jag avser att under våren 1985 föreslå regeringen att ge den nya styrelsen för psykologiskt försvar föreskrifier för sin verksamhet. Jag behandlar styrelsen under anslaget 11. Styrelsen för psykologiskt försvar.

Programmet Telekommunikationer

Telekommunikationerna utgör ett viktigt stödsystem för många och viktiga funktioner i samhället. Inom teleområdet har tekniken blivit alltmer komplicerad och koncentrerad. Övergången till digitala system påverkar beredskapsfunktionen. Regeringen föreskrev i december 1983 att i avvaktan på bl.a. televerkels översyn i samband med perspektivplanearbetet skall projekteringen bedrivas på ett sätt som möjliggör att tekniskt beakta beredskapssynpunkter i det nya digitala telesystemet.

Televerket har i sin verksamhetsplan redovisat olika åtgärder för att trygga totalförsvarets oundgängliga behov av telekommunikation i krig. Efter samråd med mig kommer chefen för kommunikationsdepartementet senare denna dag att föreslå att 11 330000 kr. anslås för bl. a. förstärkning av lokaler, radio och reservtelefonnät.

Jag tillstyrker förslaget och finner efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet atl de åtgärder som föreslås ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                    267

Programmet Viss polisverksamhet

Polisen har stor betydelse för all förhindra saboiage och andra former av störningar, för gräns- och kustbevakningen saml för kuppförsvarel.

Jag tillstyrker del förslag som lämnals under programmet och finner efler samråd med chefen för juslitiedepartementel atl de ålgärder som föreslagils ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten.

Programmet Hälso- och sjukvård samt socialtjänsten i krig

1 1982 års försvarsbeslut angavs att del bl. a. var angeläget atl förbättra försörjningsberedskapen på området hälso- och sjukvård i krig, främsl vad gäller sjukvårdsmateriel av förbrukningskaraktär, läkemedel och utbildning. Uppbyggnaden av denna beredskap har försenals på grund av all förhandlingar mellan staten och sjukvårdshuvudmännen har pågått. 1 och med alt dessa nu är avslutade är det viktigt att en uppbyggnad sker snarast. Statsrådet Sigurdsen kommer senare denna dag alt föreslå att 76,6 milj. kr. anslås för förbättring av beredskapen inom detta område.

Jag tillstyrker förslaget och finner efter samråd med statsrådet Sigurdsen att de åtgärder som föreslås ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten.

Den fortsatta utvecklingen av de olika verksamheterna som Övrigl totalförsvar omfattar anmäls dels i det följande under resp. anslag, dels av ansvarigt statsråd i vederbörande departements bilaga till budgetpropositionen.

8.2.2 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna de riktlinjer för del övriga totalförsvarets utveckling som jag har förordat.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                     268

8.3 Kommunal beredskap 8.3.1 Allmänt

Bakgrund

1 1982 års totalförsvarsbeslut (prop. 1981/82: 102, FöU 18, rskr 374) beslutade riksdagen all kommunerna skall överta ansvarel för ledningen av civilförsvarsverksamheten på lokal nivå i krig och del planläggningsansvar i fred som hänger samman härmed. 1982 års provplanläggningskommitté överlämnade i oktober 1983 sitt betänkande (Ds Fö 1983: 10) Kommunerna och Civilförsvaret - Ledning och planläggning på lokal nivå - till regeringen. Riksdagen har tidigare i år beslutat i ämnet. Genom beslut den 17 november 1983 lämnade regeringen tilläggsdirektiv till kommittén. Uppdraget omfattade bl. a. frågor om samordning av civilförsvarsplanläggningen med annan kommunal beredskapsplanläggning, behov av ulbildning för förtroendevalda och tjänstemän i kommunerna samt frågan om ekonomisk ersättning till kommunerna härför. Kommittén överlämnade i juli 1984 betänkandet (SOU 1984: 57) Kommunerna i totalförsvaret. Betänkandet har remissbehandlats.

Kommittén anser att syftet med den kommunala beredskapsplanläggningen främst bör vara atl skapa ett grundläggande beslutsunderlag för ledningen av kommunens verksamhet under beredskap och i krig, att ange de åtgärder som behöver vidtas när beredskapen behöver höjas samt att utgöra en grund för övriga förberedelser i fredstid, t.ex. att bedriva övningsverksamhet. Enligt kommittén kan en samordning av den kommunala beredskapsplanläggningen och civilförsvarsplanläggningen åstadkommas genom en enhetlig utformning av centrala myndigheters inriktning och allmänna råd för kommunernas beredskapsförberedelser i en gemensam och enhetligt utformad publikation samt genom att i planläggningsarbetet använda en arbetsgång, som tillgodoser att styrande faktorer och krav på samordning för olika planläggningsområden klarläggs tidigt i arbetet. Dessutom anser kommittén att gemensamma förutsättningar främst beträffande riskbedömning samt befolknings- och skyddsläge bör beaktas. Kommittén anser vidare att en för kommunens alla totalförsvarsuppgifter samlad redovisning av planläggningen bör utformas saml att en till innehållet samordnad utbildning före planläggningsstarten för personal vid länsstyrelserna samt för förtroendevalda och tjänstemän i kommunerna bör genomföras.

Genom kommunernas övertagande av ledningen av civilförsvarsverksamheten på lokal nivå påverkas annan kommunal beredskapsplanläggning och ledningen av kommunernas övriga krigslida verksamhet. Mot den bakgrunden anser kommittén att nuvarande utbildningsverksamhet är otillräcklig. Kommittén föreslår därför att utbildningsbehovet bör bedömas utifrån de tilläggskrav som ställs på personalen under beredskap och i krig.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 6    Försvarsdepartementet                      269

vilkel innebär dels utbildning all handha del egna förvaltningsområdet utifrån de ändrade fömtsättningar som bedöms komma att råda, dels utbildning att kunna samordna och leda totalförsvarsverksamheten inom den egna kommunen samt samordna verksamhelen med sidoordnade myndigheler och organisationer på lokal nivå. Enligt kommittén kan detta uppnås genom att förtroendevalda och tjänstemän som ingår i kommunens krigsorganisation genomgår en grundutbildning av engångskaraktär, deltar i återkommande övningsverksamhet samt åriigen genomför en beredskapsdag. Kommiltén föreslår alt ca 3200 förtroendevalda och ca 2 500 tjänstemän totalt i landets 284 kommuner skall delta i föreslagen grundutbildning.

Grundutbildningens huvudsyfte bör vara atl till nuvarande och nytillkommande förtroendevalda och tjänstemän i kommunens krigsorganisation ge en god introduktion i totalförsvaret och dess verksamhet. Kommittén föreslär att totalt 2 000 förtroendevalda i kommunerna erhåller grundutbildning under budgetåren 1985/86 och 1986/87. Under innevarande budgelår genomförs ulbildning av I 200 förtroendevalda och 2 500 tjänstemän i kommunerna i vilken särskilt det fredslida planläggningsarbetet behandlas. 1 elt fortlöpande system uppstår genom omsättning av förtroendevalda och tjänstemän ytterligare behov av grundutbildning. Sådan grundutbildning av nyvalda och nyanställda bör genomföras i början av varje mandal-period.

Beträffande övningsverksamheten föreslås att den påbörjas under budgelåret 1987/88. Den bör lämpligen anpassas till mandatperioderna och genomföras som en tvådagars ledningsövning för totalförsvaret på lokal nivå. Den föreslås komma att genomföras kommunvis. Möjlighet bör dock finnas att genomföra övningarna regionvis om länsstyrelsen och berörda kommuner finner detta lämpligare. Därutöver föreslås atl en beredskapsdag årligen anordnas då, förutom företrädare för kommunen och länsstyrelsen, även representanler för försvarsområdesbefälhavarna och landstingskommunerna regelmässigt deltar. De årliga beredskapsdagarna bör alltid genomföras kommunvis. Enligt kommittén bör såväl den gemensamma ledningsövningen som den åriiga beredskapsdagen tids- och innehållsmässigt samordnas med övningarna för kommunens civilförsvarsstab.

Enligt kommittén bör riksnämnden för kommunal beredskap samordna utbildnings- och övningsverksamheten samt den kompletterade sektorutbildning som olika cenirala myndigheter bedriver. Riksnämnden bör därvid i samarbete med Svenska kommunförbundet och berörda cenirala myndigheler upprätta treåriga rullande planer för utbildningsverksamheten. Central myndighet som avser atl bedriva sektorutbildning av personal i kommunernas krigsorganisation bör årligen anmäla della till riksnämnden som sedan i samarbete med Svenska kommunförbundet och berörda myndigheter samordnar planerad ulbildning med avseende på utbildningsbehoven och belastningen på kommunala och berörda regionala myndigheter och organisationer.

Prop, 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                     270

Kommittén föreslår vidare atl riksnämnden ges i uppdrag att närmare utarbeta rekommendationer för innehållet i utbildningen samt hur den bör planeras och genomföras.

Beträffande övningsverksamheten anser kommittén atl huvudansvaret för att planera och genomföra övningarna bör ligga på länsstyrelserna. Dessa bör upprätta treåriga mllande övningsplaner i samarbete med berörda regionala myndigheter och kommuner och redovisa planläggningen till riksnämnden. Kommittén anser att det bör ankomma på riksnämnden för kommunal beredskap atl äska medel för föreslagen grundutbildning och övningsverksamhet, medan övriga centrala myndigheter äskar medel för sektorsutbildningen inom resp. område.

1 fråga om ekonomisk ersättning till kommunerna för utbildning av kommunalt förtroendevalda och tjänstemän förordar kommittén, med hänsyn till alt utbildningen påbörjas före den löpande revideringen av planerna, en ersällning om ca 11 500 kr. per år och kommun för budgetåren 1985/86 och 1986/87, motsvarande ca 3,2 milj. kr. i prisläget 1984.

8.3.2 Föredragandens överväganden

Jag delar kommitténs uppfattning att syftet med den kommunala beredskapsplanläggningen främst bör vara att skapa etl gmndläggande beslutsunderlag för ledningen av kommunens verksamhet under beredskap och i krig, att ange de åtgärder som bör vidtas när beredskapen behöver höjas samt att den bör utgöra en gmnd för övriga förberedelser i fredstid. I likhet med kommittén anser jag att planläggningen inte bör drivas så långt att den styr verksamheten för olika situationer och låser handlandet i detaljer och fasta mönster.

Kommiltén anser att en samordning av den kommunala beredskapsplanläggningen och civilförsvarsplanläggningen kan åstadkommas genom en enhetlig utformning av centrala myndigheters inrikining och allmänna råd för kommunemas beredskapsförberedelser i en gemensam och enhetligt utformad publikation. Jag delar den uppfattningen. Jag anser att inriktningen av den kommunala beredskapsplanläggningen och utformningen av den gemensamma publikationen bör utformas av riksnämnden för kommmunal beredskap som är centralt samordningsorgan för all kommunal beredskapsplanläggning.

Kommiftén konstaterar vidare att bestämmelsen i 4 § lagen om kommunal beredskap som reglerar kommunens skyldighet att under vissa förhållanden genomföra befolkningsregistrering under beredskapstillstånd inte har någon fredstida motsvarighet. Enligt den ansvarsprincip som allmänt sett gäller för totalförsvaret bör ansvarel under beredskap och i krig ligga kvar på den myndighet som har uppgiften i fred.

Flertalet remissinstanser biträder kommitténs förslag. Riksskatteverket konstaterar att i kungörelsen (1958: 388) med vissa bestämmelser rörande

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                       271

taxering, uppbörd och folkbokföring under krigsförhållanden anges all flyttning inom riket inte skall föranleda ändring i kyrkobokföringen om inle särskilda skäl föreligger. Verket konstaterar vidare atl tillfällig adressändring, som inte skall medföra ändring av kyrkobokföringen, registreras i fred endast hos posten.

Jag delar kommitténs uppfattning att befolkningsregislrering under beredskap och krig bör genomföras av de kyrkliga myndighelerna som redan i fred har denna uppgift. Mot bakgmnd härav anser jag att 4§ lagen (1964: 63) om kommunal beredskap bör upphävas vid uigången av juni månad 1985.

Förslag fill lag om ändring i lagen (1964: 63) om kommunal beredskap har upprättats inom försvarsdepartementet och bör fogas till protokollet som bilaga 6.2.

Mol bakgmnd av kommunernas övertagande av civilförsvarsverksamheten på lokal nivå föreslår kommittén att 2000 förtroendevalda i kommunernas krigsorganisation erhåller gmndutbildning under budgetåren 1985/86 och 1986/87. Huvudsyftet bör enligt kommittén vara att ge en god introduktion i totalförsvaret och dess verksamhet. Flertalet remissinslanser biträder kommitténs förslag. Jag anser att det är myckel väsentligt atl ett erforderligt antal förtroendevalda i landets kommuner erhåller totalförsvarsutbildning. Den av mig förordade utbildningen innebär således ett fullföljande av de förslag jag redovisade i propositionen 1984/85:49 om kommunerna och civilförsvaret.

Jag beräknar kostnaderna för utbildning av förtroendevalda i kommunerna för budgetåret 1985/86 i huvudsak enligt kommitténs förslag. Som jag tidigare har framhållit bör kostnaderna för utbildningen betalas av medel från anslaget G 1. Civilförsvar. Del bör ankomma på regeringen att meddela närmare bestämmelser för hur medlen skall utnyttjas.

I likhet med kommittén anser jag att riksnämnden för kommunal beredskap bör ansvara för samordning av utbildningen i samråd med berörda myndigheter och organisationer saml för erforderliga rekommendationer för utbildningens innehåll m.m. Det bör dock ankomma på civilförsvarsstyrelsen att svara för den ekonomiska administrationen som sammanhänger med utbildningen samt även i övrigt lämna riksnämnden erforderligt stöd. Båda myndigheterna bör kunna lösa de tillkommande administrativa uppgifterna inom ramen för anvisade resurser.

När det gäller den föreslagna övningsverksamheten samt utbildningen av tillkommande förtroendevalda och tjänstemän föreslås den komma atl påbörjas först under budgetåret 1987/88, varför jag inte nu finner anledning att ta ställning till förslaget.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 6    Försvarsdepartementet                       272

8.3.3 Hemställan

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

all anla förslagel till lag om ändring i lagen (1964: 63) om kommunal beredskap. Vidare hemsläller jag alt regeringen bereder riksdagen tillfälle

atl ta del av vad jag har anfört om riktlinjerna för den kommunala beredskapen.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

273

8.4 Ekonomiska resurser för övrigt totalförsvar m. m.

8.4.1 Föredragandens överväganden

Anslagsfrågor för det övriga totalförsvaret avseende budgetårel 1985/86 anmäls i dag av cheferna för berörda departement. Jag redovisar här en sammanställning av dessa anslag. För budgetåret 1985/86 beräknas sålunda ett totalt medeisbehov över statsbudgeten på ca 494 milj. kr. för verksamheten inom Övrigt totalförsvar. 1 driftkostnaderna inräknas räntekostnader och övriga kapitalkostnader för beredskapslagring på sjukvårdsområdet. Under försvarsdepartementets huvudtitel beräknas 97 milj. kr.

Anslag budgetåret 1985/86 (1 OOO-tal kr.)

Departe-

Anslagsrubrik

Investe-

Drift- och

Totalt

ment,

ringar

förvaltnings-

littera

m. m.

kostnader

Ju:   B 2

Polisverksamheten rörande brott mot rikets säkerhet

m.m.

148 503

148 503

Fö: 11

Styrelsen för psykologiskt

försvar

5 455

5 455

12

Civilbefälhavama

15 765

15 765

13

Signalskydd

6800

6800

14

Vissa teleanordningar

57 000

57000

15

Identitetsbrickor

1 119

1 119

16

Vissa skyddsrumsanlägg-

ningar

2800

2 800

17

Anläggningar m.m. för

vissa militära ändamål

8000

8000

18

Bidrag till kostnader för

kommunal beredskap

40

40

S:     El

Socialstyrelsen (del av

anslaget)

5614

5614

E21

Statens bakteriologiska laboratorium: Försvars-

medicinsk verksamhet

3 791

3 791

E22

Beredskapslagring och utbildning m. m. för hälso-

och sjukvård i krig

76600

76600

EI4

Drifticostnader för bered-

skapslagring m. m.

52400

52400

K:    Hl

Försvarsinvesteringar vid

televerket

11330

11330

Bo: D4

Lantmäteriet: Försvars-

beredskap

2886

2886

C:    Bl

Länsstyrelserna m. m. (del

av anslaget)

96275

96275

Summa

163649

330729

494378

I del följande las upp sådana anslag som hör till försvarsdepartementets verksamhetsområde men som inle inordnas under det militära försvaret, civilförsvaret, del ekonomiska försvaret eller övrigt totalförsvar. 18    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 6

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                      274

Anslag budgelåret 1985186 (1 OOO-tal kr.)

Anslag   Anslagsrubrik                                                                                    Totalt

JI          Statens brandnämnd                                                                             17 500

J 2          Beredskap för oljebekämpning till havs m.m.                                     11050

J3          Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m. m.                           5 445

J 4          Strandbekämpningsbålar                                                                        880
K 1         Försvarets forskningsanstalt: Intäktsfinansierad

uppdragsverksamhet                                                                                 1

K 2        Flygtekniska försöksanstalten                                                            6920

K 3         Beredskapsstyrka för FN-tjänst                                                        30765

K4         FN-siyrkors verksamhet utomlands                                                 126500

K 5         Övervakningskontingenten i Korea                                                     3 000

Summa                                                                                                             202061

8.4.2 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om ekonomiska resurser för övrigt totalförsvar m. m.

Jag övergår nu till att redovisa de beräknade medelsbehoven under varje anslag.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                     275

Fjärde huvudtiteln

I. Övrigt totalförsvar

Styrelsen för psykologiskt försvar

Riksdagen har i maj 1984 (prop. 1983/84:166, FöU 21, rskr 349) beslutat att en central förvaltningsmyndighet för psykologiskt försvar inrättas den 1 juli 1985. Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar och totalförsvarets upplysningsnämnd liksom statens upplysningscentral upphör samtidigt.

Styrelsen för psykologiskt försvar är central förvaltningsmyndighet för psykologiskt försvar och informationsberedskap. Den huvudsakliga uppgiften är atl leda och samordna planläggningen av landels psykologiska försvar, att bevara och stärka befolkningens försvarsvilja och motståndsanda i kriser och krig samt atl i fred bedriva upplysning om säkerhetspolitiken och totalförsvaret.

Regeringen uppdrog ål försvarets rationaliseringsinstitut att i samråd med berörda myndigheter lämna förslag till verksamhetsinriktning, organisation och instmktion för den nya myndigheten senast den I december 1984. Förslagel bereds f. n.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Styrelsen för psykologiskt försvar.

Planering för perioden 1985/86-1989/90

Mot bakgmnd av regeringens anvisningar och målen för verksamheten anger beredskapsnämnden för psykologiskt försvar följande inriktning för det psykologiska försvaret.

Avsikten med den nya organisationen för psykologiskt försvar är att underlätta övergången mellan freds- och krigsorganisation samt att tillvarata olika centrala, regionala och lokala myndigheters egna resurser för information.

Huvuduppgifterna för den nya myndigheten blir planläggning, utbildning och forskning samt information. Freds- och krigsorganisationen kommer att successivt byggas upp och anpassas till förändrade arbetsuppgifter.

Planläggningsarbetet kommer främst att ta sikte på att bygga upp och utveckla en ändamålsenlig organisation för styrelsen för psykologiskt försvar både för fred och krig samt atl biträda centrala, regionala och lokala myndigheter samt pressen och folkrörelserna med en övergripande samordning och rådgivning i deras planläggning för informationsberedskap. Styrelsen kommer också alt ansvara för att tekniska beredskapsförberedelser genomförs.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                       276

Utbildningsverksamheten kommer atl inriktas på atl öva personalen i deras krigsuppgifter saml alt ge kompletterande utbildning och informalion för den personal som enbart ingår i krigsorganisationen.

En större övning för det psykologiska försvaret planeras att genomföras hösten 1985 med syfte alt vinna erfarenheter rörande samordning av centrala, regionala och lokala myndighelers informalion lill allmänhelen.i krig. Denna övning ingår i en siudie som avses bilda underlag lill nästa fleråriga försvarsbeslut.

Forskningen kommer främsl att inriktas på studier av opinionsutvecklingen i Sverige rörande försvarsvilja, attityder till försvar, samhälle och massmedia samt främmande propaganda, psykologisk krigföring och masskommunikation. Vidare kommer aktuell händelseutveckling att följas med avseende på informalion och massmediernas funktion.

I fred kommer styrelsen all främja upplysningen om totalförsvaret och samordna upplysningsverksamheten för totalförsvarets myndigheter. Styrelsen kommer alt informera om säkerhetspolitik och totalförsvar.

Beredskapsnämnden framhåller att vilken nivå som del psykologiska försvaret kommer att verka på är en resursfråga. Två alternativ har därför redovisats, för en oförändrad resp. utökad verksamhel (inom parentes).

Den av beredskapsnämnden beräknade utvecklingen av anslaget Styrelsen för psykologiskt försvar utom informationsberedskap framgår av följande sammanställning (prisläge juli 1984, löneläge 1984; 1 OOO-tal kr.).

1984/85

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

Summa 1985/90

3 170' (3 170')

4033 (5425)

3 291

(4518)

3 225 (4427)

3 161

(4 339)

3 097

(4 252)

16807 (22 961)

' Prisläge juli 1983, löneläge 1983.

Planerad personalutveckling (antal anställda omräknat till personår) inom styrelsen (utom informationsberedskap) framgår av följande sammanställning. Inom parentes anges alternativet med utökad verksamhet.

1984/85

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

9

(9)

9

(13)

9

(13)

9

(13)

8 (12)

8 (12)

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

277

11. Styrelsen för psykologiskt försvar

1983/84 Utgift                3080543'

1984/85 Anslag              3 170000'

1985/86 Förslag               5 455 000

' Anslaget Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar.

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1983/84

1984/85      1985/86

Planeral    Utfall

Planerat    Bered-      Föredra-skaps-       ganden nämnden för psykologiskt försvar

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar

Totalförsvarets upplysningsnämnd

Medelsbehov för styrelsen för psykologiskt försvar

3055         3081          3 170          5425

1460           1453          1510           1646

4515         4534         4680         7071

5455

Personal

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

1983/84

1984/85      1985/86

Planerat    Utfall

Planerat    Bered-      Föredra-skaps-       ganden nämnden för psykologiskt försvar

Civil personal

10

10

10

14

10'

' Inkl. totalförsvarels upplysningsnämnd.

Budgetåret 1983/84

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar anger i sin redovisning beredskapsläget den 1 juli 1984. Nämnden har hållit beredskapsplanerna för statens upplysningscentral aktuella t. o. m. den 1 juli 1984. Personal har rekryterats och lokaler förberetts liksom teletekniska installationer. Landets samtliga dagstidningar har krigsplanlagts.

Olika samarbetsformer har förberetts med centrala, regionala och lokala myndigheter rörande informafion.

Utbildningsintervallerna har förlängts.

Beredskapsnämnden har särskilt studerat teknik och sårbarhet med avseende på informationen i kris och krig som ett led i förberedelserna för nästa fleråriga försvarsbeslut.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                    278

Totalförsvarets upplysningsnämnd anger i sin redovisning bl.a. följande. Nämnden har utgivit och distribuerat skriften "Till Freds" i samverkan med Centralförbundet Folk och Försvar. Skriften "Varför har vi ell försvar" utsändes efter omarbetning hösten 1983 till alla som under årel fyllde 17 år. Skriften "Jorden" utsändes i ca 120000 exemplar. En ny utgåva av katalogen över skrifter, läromedel och film om säkerhetspolitik och totalförsvar utkom hösten 1983. Totalförsvarsinformation publicerades i telefonkatalogen. En stillfilm "Frihet och fred" producerades under våren 1984.

Budgetåret 1984/85

Den inriktning av verksamheten som anges i prop 1983/84: 100 bil. 6 (FöU 15, rskr 219) och regleringsbrevet för budgetåret 1984/85 bedöms kunna följas.

Budgetåret 1985/86 Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1984/85 motiverar beredskapsnämnden på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 255 000 kr. Besparingarna är 67 000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

För att styrelsen för psykologiskt försvar skall kunna genomföra en utökad verksamhet begär beredskapsnämnden 727000 kr. samt för fyra nya tjänster 665000 kr. För att kunna genomföra en vertikal informationsstudie erfordras 675 000 kr.

Totalförsvarets upplysningsnämnd

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1984/85 motiverar upplysningsnämnden på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 136000 kr.

Föredragandens överväganden

Riksdagen har i maj 1984 (prop. 1983/84:166, FöU 21, rskr349) beslutat att en central förvaltningsmyndighet för psykologiskt försvar och informa-fionsberedskap inrättas den 1 juli 1985. Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, totalförsvarets upplysningsnämnd och statens upplysningscentral upphör.

Den nya myndigheten styrelsen för psykologiskt försvar kommer i stort

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                    279

atl ha samma uppgifter och inrikining som de tidigare myndigheterna hade. Den huvudsakliga uppgiflen är således att leda och samordna planläggningen av landets psykologiska försvar, atl bevara och stärka befolkningens försvarsvilja och motståndsanda i kriser och krig samt att i fred bedriva upplysning om säkerhetspolitiken och totalförsvaret.

Försvarets ralionaliseringsinslilul har i samråd med beredskapsnämnden för psykologiskt försvar och totalförsvarels upplysningsnämnd på regeringens uppdrag i december 1984 lämnat förslag till verksamhetsinriktning, organisation och instmktion för den nya myndighelen. Förslaget bereds f. n.

Jag har i mina beräkningar utgått från en tillämpning av huvudförslaget. Vidare har jag beräknat medel för genomförande av en informationsövning under hösten 1985.

Jag avser att under våren 1985 föreslå regeringen att ge den nya styrelsen för psykologiskt försvar närmare föreskrifter för sin verksamhet.

Med hänvisning lill sammanställningen över kostnader och medelsbehov hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

att till Styrelsen för psykologiskt försvar för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 5455000 kr.

Civilbefälhavarna

Landets sex civilbefälhavare verkar i fred för att totalförsvaret inom resp. civilområde planläggs så att det i krig och vid krigsfara kan föras med en enhetlig inriktning samt så att största möjliga försvarseffekt uppnås. Fömlom uppgiften att samordna viss planläggning skall civilbefälhavaren leda övningar, utbilda eller verka för utbildning av viss personal för uppgifter i krig samt planera för den egna verksamheten i krig och vid krigsfara.

För dessa uppgifter biträds civilbefälhavaren av ett kansli, vilket i vissa administrativa hänseenden replierar på en länsstyrelse.

Civilbefälhavarkansliema har inemot 40 anställda. Medelsanvisningen för budgetåret 1984/85 uppgår till 13,3 milj. kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

280

I 2. Civilbefälhavarna

1983/84 Utgift                12303711

1984/85 Anslag               13 300000

1985/86 Förslag              15765000

Civilbefälhavarnas anslagsframställningar

Civilbefälhavarnas anslagsframställningar för budgetåret 1985/86 innehåller en anslagsnivå som utgör pris- och löneomräknat anslag med vissa besparingar för budgetåret 1984/85, vissa behov av ökade förvaltningskostnader och en beräkning av utbildnings- och övningsverksamheten för det närmaste budgetåret. Medelsbehovet enligt detta alternativ innebär en ökning med 3 568000 kr. Civilbefälhavarna lägger också fram etl alternativ som innebär en förstärkning av organisafionen med 8,5 tjänster. Sex av tjänsterna begärs i enlighet med 1982 års försvarsbeslut. Medelsbehovet enligt detta alternativ innebär en ökning med ytterligare 1 783000 kr., dvs. eft anslag om totalt 18651 000 kr.

Sammanställning av anslagsberäkningarna (I OOO-tal kr.)

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Civilbefäl-

Före-

havama

draganden

Personal

29

-1-10

-1-3

Anslag

Förvaltningskostnader

8410

-h2910

-f- 969

Därav

lönekostnader

7 241

-1-2235

-1- 819

övriga förvalt-

ningskostnader

1 169

-1-   157

+   150

engångsulgifler

-

-1- 518

-1-

Lokalkostnader

1027

-1-   137

+    54

Utbildnings- och övnings-

verksamhet

3 583

-1-2 304

+ 1562

Till regeringens disposition

280

-

-   120

13300

-1-5351

-1-2465

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen förordar jag att anslaget fill civilbefälhavarna förs upp med 15765000 kr. 1 1982 års försvarsbeslut framhölls vikten av civilbefälhavarnas verksamhet. Min beräkning av anslaget utgår från huvudförslaget. För att på sikt fullfölja försvarsbeslutet har jag beräknat medel för tre nya handläggartjänster vid kanslierna i Södra, Östra och Övre Norrlands civilområden samt medel för förvaltningskostnader för dessa. Kostnaderna för utbildnings- och övningsverksamheten varierar med hänsyn fill övningsrytmen. Budgetåret 1985/86 ökar kostnaderna för verksamheten av denna orsak.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

281

Jag övergår nu till att redovisa de beräknade medelsbehoven för resp. civilbefälhavare.

Civilbefälhavaren i Södra civilområdet

1984/85

Beräknad ändring

1985/86

Myndig-

Före-

heten

draganden

Personal

6

4-2

4-1

Anslag

Förvaltningskostnader

1876

-1-

577

-1-224

Därav

lönekostnader

1520

-1-

462

4-230

övriga förvaltnings-

koslnader

356

-1-

45

-    6

engångsulgifler

-

-t-

70

-

Lokalkostnader

174

-1-

90

-i- 10

Utbildnings- och

övningsverksamhet

730

-1-

688

-1-456

2780

-1-1355

-1-690

1.      Pris- och löneomräkning (-1-187000 kr.).

2. Civilbefalhavaren begär medel för två tjänster för handläggare i enlighet med 1982 års försvarsbeslut (-1-300000 kr.).

3. Om de begärda tjänsterna erhålls, krävs ytterligare inventarier m.m. (engångskostnad 20000 kr.). De löpande kostnaderna ökar också (4-20 000 kr.).

4. Lokalkostnaderna beräknas öka (-1-90000 kr.). Av detta belopp är 80000 kr. en engångskostnad som beror på de begärda tjänsterna.

5. Civilbefälhavaren begär medel för inköp av en ordbehandlingsmaskin (+50000 kr.).

6.   Utbildnings- och övningsverksamheten för krigsplacerad personal
beräknas öka (+688000 kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet till 3470000 kr. Jag fömtsätter att erforderliga ombyggnader kan genomföras genom omplanering av medel inom delanslaget.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet

282

Civilbefälhavaren i Väslra civilområdel

1984/85

Beräknad

ändring 1985/86

Myndigheten

Föredraganden

Personal

4

+2

_

Anslag

Förvaltningskostnader Därav

1 147

+ 307

+63

lönekostnader

967

+ 265

+48

övriga förvaltnings-koslnader

180

+ 32

+ 15

engångsulgifler Lokalkostnader

128

+ 10

+    5

+ 5

Utbildnings- och övningsverksamhet

360

- 40

-48

1635

+272

+20

1.     Pris- och löneomräkning (+63000 kr.).

2.     Civilbefälhavaren begär medel för en tjänst för byrådirektör (+158000 kr.). Vidare begärs medel för en tjänst för assistent, halvtid (+56000 kr.).

3. Om de begärda tjänsterna erhålls, ökar de löpande förvaltningskostnaderna (+20000 kr.) och engångsulgifler (+10000 kr.).

4. Lokalkostnaderna beräknas öka (4-5000 kr.).

5.   Utbildnings- och övningsverksamheten för krigsplacerad personal
beräknas minska (-40000 kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet till 1655000 kr.

Civilbefälhavaren i Östra civilområdet

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Myndigheten

Föredraganden

Personal

7

+3

-n

Anslag

Förvaltningskostnader

1946

+ 781

+280

Därav

lönekostnader

1775

+   570

+ 240

övriga förvaltnings-

kostnader

171

+    25

+ 40

engångsulgifler

-

+   186

-

Lokalkostnader

474

+    29

+ 29

Utbildnings- och

övningsverksamhet

985

+ 660

+491

3405

+ 1470

4-800

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                    283

1.      Pris- och löneomräkning (+167000 kr.).

2. Civilbefälhavaren begär medel för två Ijänster för handläggare i enlighet med 1982 års försvarsbeslut (+316000 kr.) och en tjänst för assistent (+112000 kr.).

3.       För verksamheten erfordras en ordbehandlingsutmstning
(+100000kr.), nya möbler och inventarier (-1-50000kr.), städmaterial
(+6000kr.) och en kopieringsmaskin (+30000kr.), samtliga engångskost
nader.

4.   Lokalkostnaderna beräknas öka ( + 29000 kr.).

5.   Utbildnings- och övningsverksamheten för krigsplacerad personal beräknas öka (+660000kr.).

'öredragandens överväganden Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovel til 205 000 kr.

Civilbefälhavaren i Bergslagens civilområde

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Myndig-

Före-

heten

draganden

Personal

4

+2

-

Anslag

Förvaltningskostnader

1035

+

617

+ 91

Därav

lönekostnader

945

+

469

+ 50

övriga förvaltnings-

kostnader

90

+

28

+ 41

engångsulgifler

-

+

120

-

Lokalkostnader

42

+

2

+    2

Utbildnings- och

övningsverksamhet

658

+

385

+227

1735

+ 1004

+320

1.       Pris- och löneomräkning (+51 000 kr.).

2.   Civilbefalhavaren begär medel för skillnaden mellan lönekostnader och erhållna lönemedel för anställd personal (+231000kr.). Vidare begärs medel för en byråsekreterare (+135 000kr.) och en assistent på halvlid (+57000 kr.).

3.   Civilbefalhavaren begär medel för en ordbehandlingsutmstning
(-1-75000kr.), en destmktör (+45000kr.) och en uppräkning av övriga
förvaltningskostnader utöver prisomräkningen (+22000kr.).

4. Lokalkostnaderna beräknas öka (+2000 kr.).

5.   Utbildnings- och övningsverksamheten för krigsplacerad personal
beräknas öka (+385000 kr.).

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

284

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet till 2055000 kr.

Civilbefälhavaren i Nedre Norrlands civilområde

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Myndigheten

Föredraganden

Personal '

4

-

-

Anslag

Förvaltningskostnader Därav lönekostnader

1 194 1014

+ 197 + 184

+ 71 + 51

övriga förvaltningskostnader

180

+ 13

+ 20

engångsulgifler Lokalkostnader Utbildnings- och

övningsverksamhet

126 350

+    5 + 500

+    5 +384

1670

+702

+460

1.      Pris- och löneomräkning (+129000kr.).

2. Civilbefälhavaren begär lönemedel för utökad tjänstgöringstid (från 50% till 75%) för två deltidsanställda assistenter (+68000 kr.).

3. Lokalkostnaderna beräknas öka (-1-5000 kr.).

4.   Utbildnings- och övnings verksamheten för krigsplacerad personal
beräknas öka (+500000 kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet till 2130000 kr.

Civilbefälhavaren i Övre Norrlands civilområde

1984/85

Beräknad

ändring 1985/86

Myndig-

Före-

heten

draganden

Personal

4

+ 1

+1

Anslag

Förvaltningskostnader

1212

+431

+240

Därav

lönekostnader

1020

+ 285

+200

övriga förvalt-

ningskostnader

192

+ 14

+ 40

engångsulgifler

-

+ 132

-

Lokalkostnader

83

+    6

+    3

Utbildnings- och

övningsverksamhel

500

+ 111

+ 52

1795

+548

+295

prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                       285

1. Pris- och löneomräkning (+99000 kr.).

2.     Civilbefalhavaren begär medel för en tjänst för byrådirektör i enlighel med 1982 års försvarsbeslut ( + 200000 kr.).

3.     För aft kunna rationalisera verksamhelen begärs medel för en ordbehandlingsmaskin (4-75000kr.), en destmktör (+45000kr.) och för tryckkostnader (+12000 kr.).

4.     Lokalkostnaderna beräknas öka (-1-6000kr.)

5.     Utbildnings- och övningskostnaderna för krigsplacerad personal beräknas öka (-1-111 000 kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovel till 2090000 kr.

Hemställan Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Civilbefälhavarna för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 15765000 kr.

Signalskydd

Verksamheten under delprogrammet Signalskydd omfattar resor och traktamenten för elever vid totalförsvarets signalskyddsskola samt anskaffning och underhåll av särskild signalskyddsmateriel för totalförsvarets civila sektor.

Verksamheten budgeteras på tre primäruppdrag inom delproduktionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhel. Centralt vidtaget materielunderhåll m. m. och Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.

Verksamheten finansieras från reservationsanslaget Signalskydd.

Planering för perioden 1985/86-1989/90

Verksamhetens planerade omfattning och inriktning är av sådan natur att närmare redogörelse inte bör lämnas lill regeringsprotokollel. Ytteriigare upplysningar kommer att lämnas riksdagens försvarsutskott.

Den av överbefälhavaren beräknade utvecklingen av anslaget Signalskydd framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1984; 1000-tal kr.).

1984/85

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

Summa 1985/90

5940'

6850

1719

2040

2 350

2 390

15349

Prisläge februari 1983.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet

286

Det beräknade behovet av beställningsbemyndiganden för signalskyddsmateriel samt bemyndigandeskuldens storlek under programplaneperioden framgår av följande sammanställning (1 OOO-tal kr.).

1984/85   1985/86   1986/87   1987/88   1988/89   1989/90   Summa

1985/90

Bemyndigande
behov                  2 390      475            260         290         3 500          340      4865

Bemyndigande-
skuld vid ut
gången av resp.
budgetår              5 824      709       550            O        2400       1600

I 3. Signalskydd

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

4247063 5940000 6800000

Reservation

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (I OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1984/85

1985/86

Överbefälhavaren

Föredraganden

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Signalskydd:

Allmän ledning och
förbandsverksamhet                    -                950               —

Centralt vidtaget
malerielunderhåll
m.m.                                          290              290              25

Centralt vidtagen
materielanskaff
ning m.m.                                2100             4700            450

Kostnader = medels
behov                                           -             5940                -

Bemyndigandebehov                  2390                  -             475

1250

—

1200

250

25

250

5 350

450

5 350

6850

6800

475

Överbefälhavaren

Anslaget bör föras upp med 910000 kr. och etl beställningsbemyndigande om 475000 kr. inhämtas.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                       287

Föredragandens överväganden

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel. Med hänvisning till denna hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att medge all beställningar av signalskyddsmateriel får läggas ut inom en kostnadsram av 475 000 kr.,

2.       till Signalskydd för budgetåret 1985/86 anvisa etl reservationsanslag av 6800000 kr.

Vissa teleanordningar

Verksamheten under delprogrammet Vissa teleanordningar omfattar vidmakthållande och anskaffning av vissa teleanordningar för den civila försvarsberedskapen i länen och för teleanläggningar inom hälso- och sjukvården samt anskaffning av viss teleteknisk utmstning.

Verksamheten budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Centralt vidtagen materielanskaffning m.m.

Verksamheten finansieras från reservationsanslaget Vissa teleanordningar.

Planering för perioden 1985/86-1989/90

Verksamheten under programelementet Teleteknisk utrustning för vissa statliga myndigheter är av sådan natur att närmare redogörelse inte bör lämnas till regeringsprotokollet. Ytterligare upplysningar kommer att lämnas riksdagens försvarsutskott.

Beträffande planeringen av programelementet Teleanordningar för den civila försvarsberedskapen i länen anför televerket bl. a. följande.

Televerket fördelar anslagna medel mellan länsstyrelserna och utför inkomna beställningar av teleanordningar. Fyra centrala myndigheter är närmast berörda, nämligen socialstyrelsen, rikspolisstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen och vägverkets centralförvaltning. De behov som f.n. kan förutses är i allt väsentligt tillgodosedda. Anslaget belastas därför huvudsakligen av abonnemangsavgifter.

Den av televerket beräknade utvecklingen av anslaget Vissa teleanordningar framgår av följande sammanställning (prisläge december 1984; 1000-tal kr.).

1984/85

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

Summa 1985/90

91100'

59508

43648

8 365

8695

9155

129371

Prisläge december 1983.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                        288

I 4. Vissa teleanordningar

1983/84 Utgift             44176845

Reservation

278154

1984/85 Anslag            91 100000

1985/86 Förslag          57000000

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr

.)

1984/85

Beräknad ändring

1985/86

Televerket

Föredraganden

Vissa teleanordningar: Centralt vidtagen malerielanskaffning m.m.              91100

59508

57000

Koslnader = medelsbehov                 91 100

59508

57 000

Televerket

För budgetåret 1985/86 föreslås att anslaget reduceras med 31 592000 kr. Av anslagsbeloppet utgör ca 4,2 milj. kr. abonnemangsavgifter för tidigare utförda teleanläggningar eller sådana som avses bli utförda under budgetåret 1985/86. Ca 55,3 milj. kr. avser kostnader för att anskaffa teleteknisk utmstning.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta televerkets förslag till inriktning av verksamheten under programplaneperioden.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Med hänvisning lill denna hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa teleanordningar för budgetåret 1985/86 anvisa ett reser-vafionsanslag av 57000000 kr.

Identitetsbrickor

Länsstyrelsen i Kristianstads län svarar för framställning och distribution av identitetsbrickor m. m. som kostnadsfritt tilldelas nyfödda och barn till invandrare eller till självkostnadspris tillhandahålls andra personer, allt enligt riktlinjer som har godkänts av riksdagen (prop. 1962:1 bil. 13, SU 11, rskr II).

Verksamheten under delprogrammet Identitetsbrickor budgeteras på elt primämppdrag under delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Identitetsbrickor.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

289

Planering för perioden 1985/86-1989/90

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför länsstyrelsen i Kristianstads län atl framställning och distribution av identilelsbrickor skall genomföras i enlighet med det uppdrag som riksdagen har gett.

Den av länsstyrelsen beräknade utvecklingen av anslaget Identitets-brickor framgår av följande sammanställning (prisläge juli 1984; I OOO-tal kr.).

1984/85

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

Summa 1985/90

910'

1 119

784

784

784

784

4225

Prisläge juli 1983.

I 5. Identitetsbrickor

1983/84 Utgift

896747

1984/85 Anslag

910000

1985/86 Förslag

1 119000

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1983/84                       1984/85

1985/86

Planerat    Utfall        Planerat

Länsstyrelsen i Kristianstads län

Föredraganden

Identitetsbrickor: Allmän ledning och förbandsverksamhet

Kostnader = medelsbehov

865            896            910 865             896            910

1 119 1119

1 119 1 119

Personal

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

1983/84                       1984/85

1985/86

Planerat    Utfall        Planeral

Länstyrelsen i Kristianstads län

Föredraganden

Civil personal

5               5               5

4

4

19   Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bdaga 6

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                       290

Budgetårel 1983/84

Under budgetåret 1983/84 har 110000 identilelsbrickor tillverkats för nyfödda och invandrarbarn. Länsstyrelsen har tillhandahållit 7000 brickor till självkostnadspris.

Budgelåret 1984/85 Verksamheten bedöms få i slort sett oförändrad omfattning.

Budgetåret 1985/86 Länsstyrelsen i Kristianstads län

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 121 000 kr.

Länsstyrelsen begär att inför budgelåret 1985/86 få lägga om präglingsm-linerna från manuellt förfarande till ett automatiskt sådant. Omläggningen medför engångsutgifter på 235000 kr. för anskaffande av erforderlig utrustning men förväntas samtidigt på sikt ge besparingar som överstiger merkostnaden. Besparingarna utgörs dels av minskad personalkostnad med två årsarbetskrafter - en årsarbetskraft 1985/86 och ytteriigare en 1986/87 - dels av minskade materielkostnader. Besparingen för budgetåret 1985/86 beräknas bli 127000 kr.

B.    Uppgiftsförändringar

Kostnaderna för schablonmässigt beräknad besparing (2%) innebär en minskning med 20000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag kan godta vad länsstyrelsen i Kristianstads län har föreslagit om

omläggning av rutinerna fill automatisk prägling under budgetåret 1985/86.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över

kostnader och medelsbehov. Med hänvisning till denna hemsläller jag att

regeringen föreslår riksdagen

att till Ideniitetsbrickor för budgetårel 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 1 119000 kr.

Vissa skyddsrumsanläggningar

Verksamhelen under delprogrammet Vissa skyddsrumsanläggningar omfattar anskaffning av andelar för statliga myndigheter i anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation, anskaffning och underhåll av viss sambandsutrustning samt anskaffning av inventarier för vissa gemensamma stabsplatser.

Verksamheten under delprogrammet Vissa skyddsrumsanläggningar budgeteras på tre primäruppdrag inom delproduktionsområdena Centralt vidtaget materielunderhåll m.m.. Centralt vidtagen materielanskaffning m. m. och Nybyggnad m. m.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

291

Verksamheten finansieras från reservationsanslaget Vissa skyddsrumsanläggningar.

Planering för perioden 1985/86-1989/90

Civilförsvarsstyrelsen anför all omfattningen och inriktningen av verksamheten under delprogrammet helt är beroende av den avvägning som är gjord inom huvudprogrammet Civilförsvar samt av andra myndighelers programmässiga mål.

Den av civilförsvarsslyrelsen beräknade utvecklingen av anslaget Vissa skyddsrumsanläggningar framgår av följande sammanställning (prisläge juli 1984; I OOO-tal kr.).

1984/85

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

Summa 1985/90

6535'

4 285

11785

16 595

11785

14 785

59235

Prisläge juli 1983.

I 6. Vissa skyddsrumsanläggningar

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

3 801 148 6535 000 2800000

Reservation

148852

Koslnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m.m.

1983/84

1984/85

1985/86

Planerat     Utfall

Planerat

Civilförsvars-styrelsen

Föredraganden

Vissa skyddsrumsanläggningar:

Centralt vidtaget materielunderhåll m. m.

Centralt vidtagen malerielanskaffning m.m

Nybyggnad m.m.

Kostnader = medelsbehov

75

60 3815

3950

33

55     . 3712

3800

75

60 6400

6 535

80

65 4 140

4 285

80

65 4 140

4285

Anslagsberäkning (I OOO-tal kr.)

Medelslillgäng

Beräknad

medelsförbrukning

Reservation 1984-07-01 Anslag för 1984/85 Anslag för 1985/86 (Förslag)

150 6535 2 800 9485

1984/85 1985/86

5 200 4 285

9485

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                     292

Budgetårel 1983/84

Civilförsvarsstyrelsen anmäler att den planerade verksamhelen i stort har kunnal genomföras.

Budgetårel 1984/85 Den planerade verksamheten beräknas kunna genomföras.

Budgetåret 1985/86 Civilförsvarsstyrelsen

1.      För'underhåll av viss sambandsulmslning beräknas etl medelsbehov av 80000 kr. för budgelåret 1985/86.

2.      För anskaffning av viss sambandsulmslning och inventarier för vissa gemensamma stabsplalser beräknas etl medelsbehov av 65000 kr. för budgetåret 1985/86.

3.      För anskaffning av andelar för statliga myndigheler i anläggningar för civilförsvarels krigsorganisation beräknas ett medelsbehov av 4 140000kr. för budgetåret 1985/86 (-2260000 kr.).

Föredragandens överväganden

Min beräkning av medelsbehovel framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Med hänvisning till denna hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa skyddsrumsanläggningar för budgetåret 1985/86 anvisa ell reservationsanslag av 2800000 kr.

Anläggningar m. m. för vissa militära ändamål

Verksamheten under delprogrammet Anläggningar m.m. för vissa militära ändamål omfattar sådana ändamål som bekostas av medel utanför utgiftsramen för det militära försvaret. I verksamheten ingår för budgelåret 1985/86 den projektilröjning som enligt avtal ankommer på staten inom de delar av Järvafältet som har överlåtits till Stockholms m.fl. kommuner, anskaffning av mark i anslutning till pansarövningsfältel i Skövde som kompensation för övningsmark som har överlåtits till Skövde kommun samt nybyggnad av diverse befästningsobjekt.

Av verksamheten under delprogrammet budgeteras projektilröjningen på etl primäruppdrag inom delproduklionsområdet Centralt vidtagen materielanskaffning m.m., markanskaffningen på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Markanskaffning saml nybyggnaden av befästningsobjekt på ett primämppdrag inom delproduklionsområdet Nybyggnad m.m.

Verksamheten finansieras från reservationsanslaget Anläggningar m. m. för vissa militära ändamål.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                       293

Planering för perioden 1985/86-1989/90

Belräffande utvecklingen av delprogrammet anför överbefälhavaren bl. a. följande.

Enligt avtalet mellan staten och Stockholms m. fl. kommuner om överiålelse av vissa delar av Järvafältet skall s. k. blindgångare inom de överlåtna områdena tas bort genom statens försorg. Röjningsarbetena har försenats på gmnd av bl. a. de svåra arbetsförhållandena och beräknas fortsätta även under budgetårel 1985/86. Totalkostnaderna från arbetets början år 1963 beräknas f n till ca 36 milj. kr. Kostnaderna kan dock komma atl öka och tidpunkten för arbetenas slutförande förskjutas framåt i liden på grund av att krav rests från kommunalt håll om en mer omfattande röjning inom det s. k. Hanstaområdel.

Genom beslut i maj 1970 godkände Kungl. Maj: t en mellan försvarels fastighetsnämnd och dåvarande Skövde stad träffad överenskommelse om försäljning till staden av ett område om ca 27 ha i anslulning till K3:s fömtvarande kasernområde och om att dra en slörre trafikled över P4: s övningsområde. Ersättningen för den försålda marken m.m. uppgick lill avmndat 2,7 milj. kr. Beslut har fattats (prop. 1972: 75, FöU 17, rskr 231) att försvarsmakten skall kompenseras för de försämrade övningsmöjlighe-ler som har blivit en följd av överlåtelsen. Kompensationsmarken omfattar ca 180 ha i anslutning till pansarövningsfältet med en beräknad anskaffningskostnad av 4,2 milj. kr. Förvärv av denna mark får ske endast genom frivilliga uppgörelser med markägarna och i syfte all åstadkomma en lämplig gränsdragning i övningsfältets östra del.

Den av överbefälhavaren beräknade utvecklingen av anslaget Anläggningar m. m. för vissa militära ändamål framgår av följande sammanställning (prisläge febmari 1984; I OOO-tal kr.).

1984/85

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

Summa 1985/90

15 800'

12 200

3 500

500

500

500

17 200

Prisläge februari 1983.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

294

I 7. Anläggningar m. m. för vissa militära ändamål

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

39211006

15 800000

8000000

Reservation

15916934

Koslnader och medelsbehov (I OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1984/85

Beräknad ändring

1985/86

Överbefäl-

Före-

havaren

draganden

Anläggningar m.m. för

vissa militära ändamål:

Centralt vidtagen materiel-

anskaffning m. m.

3 500

3 500

3 500

Markanskaffning

500

500

500

Nybyggnad m.m.

13 000

8200

8 200

Kostnader = medelsbehov

17 000

12 200

12 200

Budgetåret 1983/84

Fortifikationsförvaltningen anmäler att något förvärv av kompensationsmark i Skövde inte har kunnat genomföras. Förhandlingar har inletts mellan försvarsmakten, berörda markägare och lantbruksnämnden i länet om slufiig avgränsning av kompensalionsmarkområdel. Projektilröjningen på Järvafältet har i huvudsak kunnat genomföras i planerad omfattning.

Budgetåret 1984/85

Kompensationsmark i Skövde beräknas kunna förvärvas i begränsad omfattning. Projektilröjningen på Järvafältet beräknas kunna genomföras enligt planerna.

Budgetåret 1985/86 Överbefälhavaren

Medelsbehovet för budgetåret 1985/86 beräknas till 12,2 milj.kr. enligt vad som framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Föredragandens överväganden

Jag godtar vad överbefälhavaren har anfört om verksamheten under budgetåret 1985/86. Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag förordar att medel anvisas enligt följande anskaffningsplan och anslagsberäkning.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

295

Anskaffningsplan (1 OOO-tal kr.)

Objekt

Kostnad

Isram

Medelsförbrukning

Faktisk

Beräknad för

83-02-01

84-02-01

84-06-30

1984/85

1985/86

A. Cenlrall vidtagen malerielanskaffning

m. m.

1.   Projektilröjning på Järvafältet

32700

35 800

28 800

3 500

3 500

Summa A

32 700

35800

28800

3500

3 500

B. Markanskaffning

1.   Förvärv av kompensationsmark i Skövde

4 200

4 200

600

500

500

Summa B

4 200

4200

600

500

500

C. Nybyggnad m. m.

Företag påbörjade före 1984-07-01

215 900

217400

184 200

22 000

8 200

Summa C

215 900

217400

184200

22000

8200

Totah A-C

252 800

257400

213600

26000

12 200

Anslagsberäkning (1 OOO-tal kr.)

Medelslillgång

Beräknad medelsförbrukning

Reservation 1984-07-01 Anslag för 1984/85 Anslag för 1985/86 (förslag)

15917 15 800

8000

1984/85

1985/86

Beräknad

reservation

1986-06-30

26000 12200

1517

39717

39717

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Anläggningar m.m. för vissa militära ändamål för budgetårel 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 8000000 kr.

Kommunal beredskap

Riksnämnden för kommunal beredskap är centralt samordningsorgan för den kommunala, landstingskommunala och kyrkliga beredskapen.

Verksamheten finansieras från reservationsanslaget Bidrag till kostnader för kommunal beredskap.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                       296

Planering för perioden 1985/86-1989/90

Riksnämnden för kommunal beredskap anger följande inriktning för huvuduppgifterna planläggning, utbildning och övning.

Planläggningsarbetet skall främsl ta sikte på den primärkommunala beredskapen mot bakgmnd av kommunernas övertagande av ledningsansvaret för civilförsvarsverksamheten i krig och det planläggningsansvar i fred som hänger samman härmed samt en integrering av övrig kommunal beredskapsplanläggning med civilförsvars verksamheten.

Utbildning genomförs av förtroendevalda och tjänstemän i kommunerna mot bakgrund av kommunernas ökade ansvar vad avser det civila totalförsvaret på lokal nivå.

Under senare delen av programplaneperioden genomförs såväl gemensamma ledningsövningar som åriiga beredskapsdagar för krigsplacerade förtroendevalda och tjänstemän i kommunen.

Den av riksnämnden beräknade utvecklingen av anslaget Bidrag till kostnader för kommunal beredskap framgår av följande sammanställning (prisläge juli 1984; I OOO-tal kr.).

1984/85

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

Summa 1985/86

40'

11610

16860

15 110

15110

115110

73 800

Prisläge juli 1983.

I 8. Bidrag till kostnader för kommunal beredskap

1983/84 Utgift                15000              Reservafion                 386143

1984/85 Anslag              40000

1985/86 Förslag              40000

Från anslaget betalas bidrag till kommuner, landstingskommuner och kyrkliga kommuner för den planläggning, ulbildning och de andra förberedelser som de enligt länsstyrelsens förordnande enligt 6 och 7§§ lagen (1964: 63) om kommunal beredskap ålagts all genomföra.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdejpartementet                                   297

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

Andamål                                               1984/85              1985/86

Planerat            Riksnämnden        Före-

för kommunal       draganden beredskap

Bidrag lill kommuner för
beredskapsplanläggning                       -                        8000                         -

Bidrag lill kyrklig beredskap                  40                           60

Utbildning av kommunala för
troendemän                                          -                        3 200                        -

Framställning av informations
material                                                -                          300                       40

Kurser och konferenser för

länsstyrelsemas personal                        -                            50                        -

Kostnader = medelsbehov                      40                     11610                       40

Riks nämnden för kommunal beredskap

1.      För genomförande av en kommunal beredskapsplanläggning inkl. civilförsvarsplanläggningen erfordras för budgetåret 1985/86 8 milj. kr.

2.      För bidrag till kyrklig beredskap och omarbetning av allmänna råd för begravningsverksamheten i krig äskas 60000 kr. för budgetåret 1985/86.

3. För att kunna samordna den kommunala beredskapsplanläggningen och planläggningen av civilförsvarsverksamheten på lokal nivå erfordras utbildning av kommunalt förtroendevalda. För detta ändamål äskas för budgetåret 1985/86 3 200000 kr.

4.   Med anledning av bl.a. överförandet av ansvaret för den lokala ledningen av civilförsvaret till kommunerna erfordras nytt informationsmaterial. För detta ändamål behövs 300000 kr. för budgelåret 1985/86.

5.       För att betala kostnaderna för konferenser för personal inom sakområdet Övrigt totalförsvar vid länsstyrelsernas försvarsenheler behövs 50000 kr. för budgelåret 1985/86.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Med hänvisning till denna hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

atl till Bidrag till kostnader för kommunal beredskap för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 40000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                     298

J.    Räddningstjänst

Under littera J. Räddningstjänst täcks kostnader för statens brandnämnds verksamhet. Anslagen under J. avser också ersättningar för verksamhet vid räddningstjänst enligt brandlagen och kostnader för skogsbrandbevakning. Vidare anvisas medel för generaltullslyrelsens beredskap för olje- och kemikaliebekämpning till havs.

Frågor med anknytning fill samhällets räddningstjänst berör såväl kommunerna och länsstyrelserna som flera andra myndigheter. Resurser för räddningstjänst finns uppbyggda på många olika håll i samhället. Genom en förbättrad samordning av resurserna kan räddningstjänsten effektiviseras. Dessa frågor har under de senaste åren fått stor aktualitet. Räddnings-tjänslkommillén (Kn 1979:01) har behandlat frågorna. Kommittén överlämnade den 15 december 1983 sitt slutbetänkande (SOU 1983:77) Effektiv räddningstjänst. Belänkandet har remissbehandlats och bereds f n. i regeringskansliet.

Med syfte alt följa upp allvarliga olyckshändelser och tillbud till sådana händelser har regeringen tillkallat en kommitté (Kn 1981:02), som har fått till uppgift att göra kompletterande undersökningar beträffande säkerhetsåtgärder och räddningsinsatser. Kommittén har genomfört undersökningar av flera allvarliga olyckshändelser som har inträffat och redovisat resultatet av undersökningarna i särskilda rapporter. Erfarenheterna och förslag till ålgärder för att samhällsinsatserna skall kunna förbättras har lämnats av kommittén. Detta har lett fill uppdrag lill ansvariga myndigheter från regeringens sida. Kommittén beräknas under år 1985 redovisa sina erfarenheter av undersökningsverksamheten och lägga fram förslag som kan ligga till grund för en prövning av den framtida inriktningen av verksamheten.

CESAM-kommittén (Kn 1982:03) har utrett frågan om en samordning av den centrala ledningen av räddningstjänsten i fred och civilförsvarsverksamheten. Kommittén har prövat fömtsättningarna för en samordning av verksamheten på central nivå, belyst konsekvenserna av en sådan samordning och angett principerna för hur den skall komma till stånd. Kommittén har dessutom fortsatt översynen av utbildningen i allmän räddningstjänst. Kommittén har den 8 mars 1984 överlämnat principbetänkandet (Ds Fö 1984:2) Räddningsverket med den till betänkandet bifogade rapporten (Ds Fö 1984: 1) Utbildning för räddningstjänst och sotningsväsende. Som jag redan har framhållit under huvudprogram 6 Civilförsvaret avserjag att lägga fram förslag till en proposition i frågan denna vår.

Statens brandnämnd har i samråd med generaltullslyrelsen och Svenska kommunförbundet på regeringens uppdrag utrett frågan om organisation av personalberedskapen för kemikaliebekämpning till sjöss. Brandnämnden har slutfört utredningsuppdraget och föreslagit att räddningsstyrkor

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                       299

från vissa brandförsvar i kommuner med omfattande hamnverksamhel skall kunna rycka ul med en insatsgrupp för att förstärka tullverkets kustbevaknings kemikalieskyddsberedskap. Fem större brandförsvar skall upprätthålla beredskap för insatser mot kemikalieuisläpp till sjöss, nämligen brandförsvaren i Göteborg, Helsingborg, Malmö, Stockholm och Sundsvall. Brandnämnden har också lagl fram förslag om kompletterande utbildning och övning av personal för uppgiflen. Förhandlingar pågår mellan statens förhandlingsnämnd och de aktuella kommunerna i frågan. Utbildningen beräknas bli påböijad under budgetåret 1985/86.

Regeringen har uppdragit åt statens brandnämnd att inom ramen för befintliga anslag utreda förutsättningarna för och att utarbeta förslag till ett program dels för kunskapsuppbyggande forskning och studier för den långsiktiga inriktningen av beredskapen för bekämpning av kemikalieolyckor på land och till sjöss, dels för ulveckling av teknik för bekämpning av kemikalieolyckor. Arbetet har bedrivits i samråd med överbefälhavaren, försvarels forskningsanstalt, civilförsvarsstyrelsen, generaltullstyrelsen, styrelsen för leknisk utveckling och Svenska kommunförbundet. Brandnämnden har nu redovisat sitt uppdrag. Vid överläggningar med ansvariga i de övriga nordiska länderna för kemikaliebekämpning lill sjöss har enighet rått om atl ett initiativ bör tas till att försöka få till stånd ett gemensamt nordiskt forsknings- och utvecklingsarbete om bekämpning av kemikalieolyckor. Frågan har därefier på svenskl initiativ anhängiggjorts hos Nordiska ministerrådet.

På regeringens uppdrag har överbefälhavaren i samråd med generallullstyrelsen utrett frågan om gemensaml utnyttjande m. m. av flygplan för övervakning till sjöss. Överbefälhavaren har i mars 1984 redovisat ett preciserat förslag till gemensamt utnyttjande i civil form av tre flygplan med integrerad utrustning för övervakning av vårt havsområde. Regeringen har i juni 1984 givit överbefälhavaren i uppdrag att redovisa kostnadsjämförelser vid anskaffning eller leasing av nya eller begagnade flygplan. Överbefälhavaren skall också i samråd med generaltullstyrelsen redovisa kostnaderna för drift och underhåll i de olika alternativen. Jag avser att återkomma till regeringen med förslag till beslut i frågan. Jag har beräknat medel för flygplansanskaffningen under anslaget C 2. Marinförband: Malerielanskaffning.

Inom räddningstjänstområdet pågår elt betydande internationellt samarbete. Bl. a. förekommer samverkan i fråga om åtgärder mol förorening av den marina miljön mellan de nordiska länderna inom ramen för 1971 års Köpenhamnsavtal, mellan Nordsjöstaterna enligt 1969 års Bonnöverenskommelse och mellan Östersjöstaterna enligt 1974 års Helsingforskonven-tion. En översyn av Bonnöverenskommelsen har avslutats under år 1983, och en ny överenskommelse undertecknades den 13 september 1983 i Bonn. Den nya Bonnöverenskommelsen har ratificerats av Sverige, och den beräknas träda i krafl under år 1985. Vidare pågår ett samarbete med

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                     300

övriga nordiska stater som syftar lill atl underiätta och öka räddnings-ijänstsamverkan över riksgränserna.

Sverige deltar aktivt i det internationella samarbetet inom räddnings-tjänstområdel. Genom detta samarbete får länderna tillfälle att utbyta erfarenheter och tillgodogöra sig forskningsresultat i andra länder. Del blir också möjligt atl samla olika länders resurser vid slora olyckor och för atl bekämpa oljeutsläpp till sjöss. Praktisk samverkan i fråga om oljebekämpning mellan de nordiska länderna övas regelbundet.

J 1. Statens brandnämnd

1983/84 Utgift                17615 711

1984/85 Anslag               16820000

1985/86 Förslag              17500000

Statens brandnämnd har som central förvaltningsmyndighet tillsynen över brandförsvaret. I nämndens uppgifter ingår att utbilda brandpersonal och skorslensfejare. Genom annan utbildningsverksamhet samt försöks-och utvecklingsarbete skall brandnämnden främja sådan räddningstjänst som ankommer på kommunerna. Brandnämnden skall lämna råd och anvisningar till länsstyrelser, kommuner och enskilda i frågor om räddningstjänst och om förebyggande åtgärder mol brand. Vidare skall brandnämnden bl.a. biträda länsstyrelserna vid handläggning av sådana frågor saml verka för att brandförsvarets utmstning standardiseras och atl brandförsvaret ordnas ändamålsenligt i olika delar av riket.

Nämnden skall också verka för samordning av olika delar av samhällets räddningstjänst.

Nämnden består av en överdirektör, som är nämndens ordförande, och fyra särskilt utsedda ledamöter. Överdirektören är chef för nämnden. Hos nämnden finns ett kansli som består av en administrativ enhet, en enhet för räddningstjänst och en utbildningsenhet. Till nämnden är knutna dels etl utbildningsråd, dels en särskild ledningsgrupp för utbildning och övning av personal i beredskapsorganisationen för kärnkraftsolyckor. Nämnden fullgör också sekretariats- och kansliuppgifterna för rådet för räddningstjänst.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

301

1984/85

Beräknad ändring

1985/86

Statens

Före-

brandnämnd

draganden

Personal

44,5

+2

-

Anslag

Ulgifler

Förvaltningskostnader

12 200000

+ 1705000

+ 634000

(därav lönekostnader)

(9567 000)

(+1099000)

(+460000)

Lokalkostnader

2025000

+    76000

+ 76000

Ersättning lill kommuner

för lokaler och materiel.

drivmedel m. m.

345000

+    23 000

-

Visst försöks- och ut-

vecklingsarbete m. m.

320000

+    50000

+ 20000

Regionala förråd

2050000

+   140000

- 50000

16940000

+ 1994000

+680000

Vppbördsmedel

Försäljning av publika-

tioner m. m.

120000

-

-

Nettoutgift

16820000

+ 1994000

+680000

Statens brandnämnd Nämnden föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande.

1.      Pris- och löneomräkning m. m. 999000 kr.

2. Brandnämnden yrkar medel för två tjänster som byrådirektör till sektionerna för oljeutflöden saml hälso- och miljöfarliga varor och farligt gods (+168000 kr.).

3. Medel yrkas under lönekostnader för att kunna genomföra utbildning för förstärkning av personalberedskapen för kemikaliebekämpning till sjöss (+400000 kr.) samt för materiel, resor och traktamenten för de som deltar i denna utbildning (+200000 kr.).

4. Under förvaltningskostnader hemställs vidare om medel för utbyggnad av den videoutrustning som används vid utbildning av instruktörer och elever (+197000 kr.).

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör medel för brandnämndens verksamhet beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget. Jag har beräknat medel för ersättningsanskaffning av materiel för praktisk utbildning i räddningstjänst och vidare för regionala räddningstjänstövningar dels till lands, dels för samordning av insatserna såväl till lands som lill sjöss enligt det femåriga övningsprogram som regeringen fastställt år 1983. Det är enligt min mening angeläget att övningsverksamheten inom ramen för befinlliga resurser särskilt inriktas på beredskapen mot kemikalieolyckor. Jag har också beräknat medel för fortsatt uppbyggnad av regionala förråd i enlighel med

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                     302

tidigare riktlinjer. Denna bör inriktas på atl inom anslagsramen komplettera förråden med de nya hjälpmedel för insatser mot oljeutsläpp som utvecklas inom styrelsens för teknisk ulveckling forskningsprojekt TOBOS 85.

Som jag inledningsvis har nämnt har statens brandnämnd i samråd med generaltullslyrelsen och Svenska kommunförbundet på regeringens uppdrag utrett frågan om organisationen av personalberedskapen för kemikaliebekämpning till sjöss. Mol denna bakgrund har regeringen uppdragit åt statens förhandlingsnämnd att teckna avtal med berörda kommuner om deras medverkan i kemikaliebekämpningen till sjöss. Jag har därför beräknat medel för nämndens egna kostnader för den utbildning som behövs för att brandförsvarels personal skall kunna ingå som förstärkning i personalberedskapen för kemikaliebekämpning till sjöss. Jag har därvid förutsatt alt kommunerna och tullverket skall svara för sina egna kostnader.

Med hänvisning lill sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

atl till Statens brandnämnd för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 17500000 kr.

J 2. Beredskap för oljebekämpning till havs m. m.

1983/84 Utgift               16599487

1984/85 Anslag              10400000

1985/86 Förslag             11050000

Enligt instruktionen (1973:884, ändrad senast 1984:719) svarar tullverket för ålgärder till havs och i kustvattnen, Vänern och Mälaren för alt avvälja eller begränsa skada till följd av utflöde av olja eller annat som är skadligt. Från anslaget belalas bl. a. anskaffning av bekämpningsmaleriel, vissl tekniskt utvecklingsarbete saml underhåll av materiel för bekämpning av miljöfarliga utsläpp och övningar. Vidare får tullverket förskottsvis betala bekämpningsåtgärder som har utförts av tullverket eller på uppdrag av generaltullstyrelsen. Förskottsmedel som återbetalas tas upp som uppbörd under anslaget.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

303

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Generaltull styrelsen

Föredraganden

Kostnader för bekämpningsoperationer

Koslnader för anlitande av konsuller och annan expertis

Anskaffning av bekämpnings-anordningar och bekämpningsmedel m. m.

Tekniskt utvecklingsarbete och forskning belräffande medel och metoder för bekämpning av miljöfarliga utsläpp lill havs samt i kustvattnen, Vänern och Mälaren

Underhåll av materiel för bekämpning av miljöfarliga utsläpp samt övningar

+600000

1000
468000             +    47000

7051000

+ 7 599000

1680000

+   600000

—

1200000

+   870000

+ 50000

10400000

-1-9116000

+650000

Generallullstyrelsen Generaltullslyrelsen föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande.

1.       Pris- och löneomräkning m. m. 1 040000 kr.

2.   Huvudförslaget medför en icke godtagbar försämring av beredskapen mol miljöfarliga föroreningar lill sjöss samtidigt som den ännu pågående uppbyggnaden av organisationen skulle försenas.

3.   Anslagsposten Kostnader för anlitande av konsulter och annan expertis prisomräknas endast.

4.   Fortsalt nyanskaffning av oljebekämpnings- och kemskyddsmateriel m. m. samt ersättning av föråldrad och försliten bekämpningsmaleriel med ny sådan medför ökat medelsbehov. Medel har beräknats för bl. a. ersättningsanskaffning av oljeupplagningsanordningar, oljeupptagare, gripsko-por, skyddsdräkter m. m. samt nyanskaffning av kustlänsor, utrustning för land- och sjötransporter, mellanlagring samt materiel för Ijärranalys m. m. (+7599000 kr.).

5.   Under anslagsposten Tekniskt utvecklingsarbete och forskning beträffande medel och metoder för bekämpning av miljöfarliga utsläpp till havs saml i kuslvattnen, Vänern och Mälaren har beräknats medel främsl för vidareutveckling av fjärranalysleknik saml av befintlig oljebekämp-ningsmateriel och leknik för kemikaliebekämpning (+432000 kr.).

6.   För underhåll av Qärranalysulruslning och äldre bekämpningsmaleriel saml för ökad prov- och övningsverksamhet bl. a. inom ramen för kemika-liebekämpningsområdet begärs 750000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Följsvarsdepartementet                                    304

Föredragandens överväganden

Riksdagen har fastställt den mera långsiktiga inriktningen av och formerna för en fortsatt förstärkning av den svenska beredskapen (prop. 1980/81:119, CU 38, rskr 376). Jag har mot denna bakgmnd beräknat medel bl. a. för en fortsatt ny- och ersättningsanskaffning av oljebekämpnings- och kemikalieskyddsmateriel och arbetsbåiar saml för ytterligare utbyggnad av den i Sverige utvecklade Qärranalysutmstningen för spaning efler oljeutsläpp.

Med den flygburna fjärranalysutmstningen kan olagliga oljeutsläpp upptäckas. Fartyg som gör sig skyldiga till sädana kan identifieras med denna utrustning och utrustningen gör det också möjligt all följa oljan under en bekämpningsoperalion. Den svenska utrustningen har väckt stor internationell uppmärksamhet och har kunnat säljas lill andra länder.

Kustbevakningens flygspaning har emellertid betydelse även i andra avseenden, t.ex. för fiskeövervakning, isövervakning och allmän övervakning av det svenska sjöterritoriet. Verksamhelen bedrivs således i samverkan med andra myndigheter.

Som jag inledningsvis har nämnt har överbefälhavaren i samråd med generaltullstyrelsen utarbetat ell preciserat förslag till gemensamt utnyttjande i civil form av flygplan för övervakning av vårt havsområde. För denna verksamhet fordras fyra operatörer inom kustbevakningens organisation. I avvaktan pä ett slutligt ställningstagande till denna fråga har jag under anslagsposten Koslnader för anlitande av konsulter och annan expertis beräknat medel för dessa operatörer.

Jag har tidigare tagit upp frågan om insatser för att förstärka personalberedskapen för kemikaliebekämpning till sjöss. Jag har därför här beräknat medel för kustbevakningens kostnader vid samövning med berörd brandpersonal. Kostnader för insatser vid bekämpning betalas från anslagsposten Kostnader för bekämpningsoperationer.

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen

alt lill Beredskap för oljebekämpning till havs m. m. för budgelåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 11 050000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

305

J 3. Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m. m.

1983/84 Utgift

26158169

1984/85 Anslag

5 300000

1985/86 Förslag

5445000

Från anslaget betalas kostnader för skogsbrandbevakning. Vidare utgår från anslaget ersättning dels enligt 20 § brandlagen (1974; 80, ändrad senast 1983:1001) när länsstyrelsen har övertagit ledningen av ett räddningsingripande, dels enligt 21 § första stycket 1 och 2 p. för räddningstjänst vid oljeutflöde och för sanering av oljeskada, dels enligt 21 § första stycket 3 p. för räddningsinsatser vid annat nödläge.

1984/85

Beräknad ändring

1985/86

Statens

Före-

brandnämnd

draganden

Skogsbrandbevakning

2100000

+400000

+ 145 000

Ersättning enligt 20 §

brandlagen

100000

-

-

Ersättning enligt 21 §

första stycket 1 och 2 p.

brandlagen

3000000

_

-

Ersättning enligt 21 §

första styckel 3 p.

brandlagen

100000

-

-

5300000

+400000

+ 145000

Statens brandnämnd

Brandnämnden har de senaste åren föreslagit i stort sett oförändrade anslag. För att möjliggöra fortsatt skogsbrandbevakning med flyg på 1983 års nivå anser brandnämnden det nödvändigl atl anslagsposten Skogsbrandbevakning uppräknas med 20%.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 5445000 kr.

20   Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 6

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                    306

J 4. Strandbekämpningsbåtar

1983/84 Utgift                 1694573                  Reservation                       I389i77

1984/85 Anslag                  800000

1985/86 Förslag                 880000

GeneraltuUstyrelsen

Det är angeläget all kustbevakningen ges möjlighet lill viss anskaffning av strandbekämpningsbålar. Enligt kustbevakningens nuvarande plan erfordras totalt tolv båtar. Anskaifning av ytterligare två strandbekämpningsbålar medger placering av tre sådana bålar i varje tullregion.

Föredragandens överväganden

Enligt min mening bör medel anvisas för fortsatt anskaffning av strandbekämpningsbålar. Båtarna bör i största möjliga utsträckning också kunna användas för andra ändamål. Det får ankomma på generallullstyrelsen alt finna former för sådan användning ulan att beredskapen för den skull äventyras. Jag beräknar därför 880000 kr. för anskaffning av en strandbe-kämpningsbåt under budgetåret 1985/86. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all fill Strandbekämpningsbåtar för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 880000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                       307

K.    Övriga ändamål Försvarets forskningsanstalt

Försvarets forskningsanstalt är totalförsvarets gemensamma forskningsinstitution. Forskningsanstalten har programansvar för delprogrammet Gemensam försvarsforskning saml produklionsansvar för huvuddelen av den forskning som bedrivs inom detta delprogram. Forskningsanstalten bedriver vidare forskning m. m. för utrikesdepartementets behov saml intäktsfinansierad forsknings- och utredningsverksamhet för bl.a. avnämare uianför totalförsvarsseklorn.

Försvarets forskningsanstalt leds av en styrelse. Chef för forskningsanstalten är en generaldirektör. Anstalten är organiserad på etl centralt kansli för planering och administration och fem huvudavdelningar. Varje huvudavdelning svarar för forskningen inom ell eller flera områden (forskningsprogram).

Forskningsanstalten är lokaliserad till flera orter. Sålunda är enheter ur huvudavdelning 5 förlagda till Karlstad, huvudavdelning 3 och enheter ur huvudavdelning 5 lill Linköping saml huvudavdelning 4 lill Umeå. Övriga delar av forskningsanstalten ligger i Stockholmsområdet.

Huvuddelen av forskningen m. m. vid försvarets forskningsanstalt finansieras från Ijärde huvudtitelns anslag F5. Gemensam försvarsforskning. En mindre del finansieras från iredje huvudtitelns anslag F5. Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll.

Den forsknings-, utrednings- och utvecklingsverksamhet vid forskningsanstalten som bedrivs på uppdrag skall vara ekonomiskt självbärande. Den finansieras fr. o. m. budgetåret 1983/84 över förslagsanslaget K 1. Försvarets forskningsanstalt: Intäktsfinansierad uppdragsverksamhet.

Planering för perioden 1985/86-1989/90

Beträffande utvecklingen av den intäktsfinansierade uppdragsforskningen anför försvarets forskningsanstalt bl.a. följande.

Försvarets forskningsanstalt biträder myndigheterna inom försvarsmakten, övriga myndigheter inom totalförsvaret, myndigheler utanför totalförsvaret, forskningsråd och företag med intäktsfinansierade forsknings-, utrednings- och utvecklingsuppgifter. Ungefär hälften av uppdragsvolymen utgörs av insatser för totalförsvaret, främsl försvarels materielverk. Uppdragsvolymen till civila sektorer ökar.

Den intäktsfinansierade uppdragsverksamheten vid forskningsanstalten befinner sig ännu i ett uppbyggnadsskede. Den har tillmätts ökad betydelse i strävandena att vidmakthålla och vidareutveckla kompetensen inom så-

Prop. 1984/85:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet                                       308

dana vetenskaps- och teknikområden som är betydelsefulla för totalförsvaret. Forskningsanstalten avser att utveckla sin marknadsföring. Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt möjligheterna för huvudavdelningen i Umeå att nå en högre beställningsvolym.

Forskningsanstalten avser atl successivt planera för en organiserad samverkan med andra intressenter och forskningsproducenter. Interdepartementala insatser och samarbete med exempelvis styrelsen för teknisk ulveckling och utvecklingsfonderna kan klarlägga den intressegemenskap som finns och ge utgångspunkter för arbetet.

Tillväxten i ekonomisk volym bedöms bli ca åtta procent per budgetår under den del av planeringsperioden som är möjlig alt överblicka. Med nuvarande utveckling av anslaget Gemensam försvarsforskning innebär della att den andel av forskningsanstaltens gemensamma koslnader som skall täckas från förevarande anslag ökar under perioden.

Den av försvarets forskningsanstalt bedömda årsomslutningen under anslaget Försvarets forskningsanstalt: Intäktsfinansierad uppdragsverksamhet framgår av följande sammanställning (medelprisläge för budgelåret 1985/86; 1 OOO-tal kr.).

1984/85

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

Summa 1985/90

57 001'

65 501

71001

--

_2

2

_2

' Medelprisläge 1984/85.

- Belopp kan f. n. inte anges. Tillväxten väntas bli ca åtta procent.

Den av försvarets forskningsanstalt bedömda personalutvecklingen (antal anställda omräknat till personår) inom forskningsanstalten - finansierad helt genom uppdragsverksamhet - framgår av följande sammanställning.

1984/85

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

160

170

185

_ 1

_ 1

_ 1

Antalet kan f. n. inte anges.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

309

K 1. Försvarets forskningsanstalt: Intäktsfinansierad uppdragsverksamhet

1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

1000 1000

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1984/85'

Beräknad ändring

1985/86

Planerat

Försvarets

Före-

forsk-

draganden

nings-

anstalt

Försvarets forskningsanstalt:

Utvecklingsarbete (uppdrags-

verksamhet)

13000

14 500

14 500

Tillämpad forskning (uppdrags-

verksamhet)

33 001

33 501

33 501

Grundforskning (uppdragsverk-

samhet)

17 500

17 500

17 500

Kostnader

63501

65501

65501

Avgår

Intäkter av uppdragsverksamhet

-63 500

-65 500

-65 500

Medelsbehov

1

1

1

' Medelprisläge för budgetåret 1984/85. Medelpnsläge för budgetåret 1985/86.

Budgetåret 1983/84

Försvarets forskningsanstalt anger i sin redovisning av verksamheten under budgetåret 1983/84 bl.a. atl en översyn av mål och former för den intäktsfinansierade verksamheten har genomförts och att aktuella problem har kartlagts.

Ca hälften av verksamhelen under budgetåret utgjorde uppdrag från totalförsvaret. Den återstående delen dominerades av uppdrag från den övriga offentliga sektorn, bl.a. styrelsen för teknisk utveckling, nämnden för energiproduktionsforskning, energiforskningsnämnden, arbetarskyddsfonden, statens kärnkraftsinspekiion och statens vattenfallsverk. Samarbetet med universitet och högskolor har varil speciellt utvecklat i Linköping och Umeå.

Eftersom forskningsrådens normer för ersättning inte medger full kostnadstäckning, har anslag från dessa endast kunnat utnyttjas i den mån resultaten fömtsälts vara av så stor betydelse för totalförsvaret atl en delfinansiering varit motiverad.

Insatserna för kommuner och landsting ökade under budgetårel. De ledde i flera fall till samarbete med svensk induslri. Övriga industriuppdrag hade ofta anknytning till försvarsindustrin. Totalt omfattade industriuppdragen ca 11 % av verksamheten.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                     310

Budgelåret 1984/85

Resultaten av det utredningsarbete som budgetårel 1982/83 genomfördes inför övergången till ell särskilt anslag för den intäktsfinansierade verksamheten omsätts stegvis i konkreta åtgärder. Successivt kommer marknadsplanering och kundkontakter atl förbättras. Budgetering och ekonomisk analys genomförs med ökande noggrannhet.

Andelen totalförsvarsuppdrag minskar något. Inom svensk forskningspolitik läggs ökad vikt vid nyttiggörande av forskningsresultat, bl.a. genom samarbete över myndighels- och sektorsgränser. Denna inrikining skall tillvaratas genom initiativ från försvarssektorn och från forskningsan-stallen.

Olika möjligheter att engagera fler kvalificerade projektledare kommer atl prövas, bl.a. genom förbättrad och målinriktad internutbildning.

Budgetåret 1985/86 Försvarets forskningsanstalt

Tillväxttakten mellan 1984/85 och 1985/86 beräknas bli någol lägre än planerat beroende på en viss minskning av uppdragen från totalförsvaret.

Insatserna för ett utvidgat forskningssamarbete över myndighets- och seklorsgränser fortsätter. Resultaten av de tidigare årens marknadsanalys och kundkontakter följs, kompetensprofil och uppdragsstmktur anpassas till önskvärda marknader, allt med inriktningen alt den intäktsfinansierade verksamheten samtidigt kan komplettera och stödja forskningen för totalförsvaret.

Forskningsanstalten avser att försöka behålla uppdragsvolymen inom totalförsvaret och utöka volymen inom den offentliga sekiorn med särskild tonvikt på teknikutveckling och teknikupphandling i del offentligas tjänst, bl.a. i fråga om övergripande elektronikutveckling, energifrågor, arbetarskydds- och miljöproblem.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad försvarets forskningsanstalt har anfört om den intäktsfinansierade uppdragsverksamhetens omfattning och inriktning under budgetåret 1985/86.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

att till Försvarets forskningsanstalt: Intäktsfinansierad uppdragsverksamhet för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                     311

Flygtekniska försöksanstalten

Flygtekniska försöksanstalten (FFA) har till uppgift att främja utvecklingen av flygtekniken inom landet. Fömlom den s.k. uppdragsforskningen bedriver försöksanstalten egen, främsl grundläggande forskning av allmän flygteknisk karaktär.

Flygtekniska försöksanstalten ligger i Stockholm. Den leds av en styrelse. Chef för försöksanstalten är en generaldirektör. Försöksanstalten är organiserad på ett kansli och en aerodynamisk avdelning, en hållfasthets-avdelning och en teknisk avdelning.

Verksamheten under delprogrammet Flygtekniska försöksanstalten budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduklionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhel samt två primämppdrag inom huvudproduktionsområdel Forskning och utveckling. Denna verksamhet finansieras från förslagsanslaget Flygtekniska försöksanstalten. Uppdragsverksamheten redovisas som självbärande verksamhel under detta anslag.

Planering för perioden 1985/86-1989/90

Beträffande utvecklingen under delprogrammet anför fiygtekniska försöksanstalten bl.a. följande.

Under perioden skall verksamhelen inriktas på alt stödja dels ulveckling och genomförande av försvarets materielplaner dels den svenska flygindustrins förmåga att utveckla och tillverka flygplans- och robotsystem.

För att på lång sikt säkerställa dessa funktioner förutsattes del nyinrättade flygtekniska rådet ta ställning till inrikining och omfattning av erfor-deriig modernisering av de experimentella resurserna.

Förändringar i efterfrågan och utebliven resursulveckling - främst avsaknaden av moderna vindtunnlar — har nödvändiggjort en successiv förskjutning av tyngdpunkterna i FFA: s verksamhet. Framför alll har beräkningssidan, med kvalificerat ADB-arbete, ökat snabbt i betydelse. Den kompetensposition FFA här nått bör bibehållas och utvecklas, inte minst som förutsättning för etl ökat internationellt samarbete. Dessutom bedöms vissa programvaror kunna säljas och därmed i viss mån kompensera för minskad efterfrågan inom andra områden. Materiella och personella resurser härför måste säkerställas.

De minskade beställningarna från försvaret bedöms inte kunna kompenseras med arbete avseende civila iransportflygplan.

Under anslagsåret och för den närmaste femårsperioden kommer utvecklingsarbetet på flygplan JAS 39 att successivt minska men fortfarande vara av betydande omfattning då projektet befinner sig i ett kritiskt skede. Ny teknik belräffande främst material och styrsystem kommer att tillämpas och dessutom mol bakgrund av en krävande prestandaspecifikation. Oväntade problem kan behöva lösas, många gånger med kort varsel. Kapacitet härför måste finnas.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                    312

I fråga om civilflyg förväntas forsknings- och utvecklingsarbetet intensifieras genom Saab-Scania AB särskilda satsningar och genom styrelsens för teknisk ulveckling medverkan. Stor vikt bör därvid komma att läggas på ökad tillämpning av kompositmaterial, styrsystem, aerodynamisk utformning och akustisk dämpning.

De resurser som FFA i dag förfogar över och det investeringsprogram som nu planeras och på sikt förväntas bli utökat med tyngre investeringar genom bl. a. det flygtekniska rådets förslag utgör en god grund för FFA:.s fortsatta verksamhet och utveckling.

Den av flygtekniska försöksanstalten beräknade årsomslutningen under anslaget framgår av följande sammanställning (prisläge febmari 1984; 1000-tal kr.).

1984/85

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

Summa 1985/90

80810'

82600

82580'

83080'-

83 580=

84080=

415920

Prisläge februari 1983. 1985/86 - 1989/90 i bedömt prisläge 1985/86. Beroende på inriktningen av den flygtekniska forskningen.

Planerad personalutveckling (antal anställda omräknat till personår) inom försöksanstalten framgår av följande sammanställning.

1984/85

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

250

240'

230=

230

230

230

' Behov av minskning utöver naturiig avgång under budgetåret (8). = Behov av minskning utöver naturiig avgång under budgetåret (4).

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

313

K 2. Flygtekniska försöksanstalten

1983/84 Utgift

3 540000

1984/85 Anslag

9400000

1985/86 Förslag

6920000

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1983/84

1984/85      1985/86

Planerat    Utfall

Planerat    Flygtek-    Föredra-niska        ganden försöksanstalten

Flygtekniska försöksanstalten:

Allmän ledning och förbandsverksamhet

Utvecklingsarbete (uppdragsverksamhet)

Tillämpad forskning

Bidrag til! utrustning

Kostnader

Avgår:

Inläkler av uppdragsverksamhet

Balanserat över/ underskott

Avgår engångsanvisningar

Medelsbehov

840

750   1740

800   1 190'

70895   65 292   64000       66570      66170

1800   1800   5900         6360        6080

2700

73445   68832   73400 74120*    73090'

-70895   -65678' -64000 -66 170 -66170

-    + 386

(1500)           990

2550          2550          9400          7550          6920

' Inkl. sekretariatet för flygtekniskt råd.

= Verksamheten kommer enligt flygtekniska försöksanstalten atl ge ett underskott

budgetåret 1985/86 om 400000 kr.

' Överskottet i uppdragsverksamheten balanseras till budgetåret 1984/85.

Personal

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

1983/84

1984/85      1985/86

Planerat    Utfall

Planerat    Flygtek-    Föredra-niska        ganden försöksanstalten

Civil personal

265

256

250'

240

240'

Anpassas till verksamhetens utveckling.

21    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 6

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                     314

Budgetårel 1983/84

Flygtekniska försöksanstalten anger i sin redovisning för budgetåret 1983/84 all verksamheten har genomförts med den inriktning och enligt de handlingsregler som har föreskriviis i regleringsbrevet.

Av intäkterna under budgetårel 1983/84 om 69218000 kr. utgjorde 3540000 kr. direkta anslag, varav 990000 kr. i form av medgivet överskridande för särskilt projekt. Resultatet av budgetårets verksamhel blev ett överskoft om 386000 kr.

Av osäkra fordringar från tidigare budgetår har som extraordinära intäkter under budgetåret 1983/84 erhållits 2749000 kr. Årets resultat blev elt överskott om 3 217000 kr. I regleringsbrevet har meddelats att eventuella överskott av verksamheten skall användas för att bygga upp etl verkskapital. FFA föreslår därför att överskottet om 3217000 kr. balanseras.

Budgetåret 1984/85

Verksamheten kommer atl förskjutas mol ett ytterligare ökat inslag av uppgifter avseende civila iransportflygplan, vindkrafi och övrig verksamhet. Dessutom kommer den egna tillämpade forskningen atl ges större utrymme.

Efterfrågan förändras mol en ökad analytisk verksamhet och en minskad provningsverksamhet. För att säkert kunna möta denna förändring måste en systematisk anpassning av resurserna och organisationen ske, vad avser inriktning och omfattning. Därför tillsätts en särskild arbetsgmpp med uppgift att föreslå FFA: s organisation på sikt.

En omställningsgrupp har tillsatts för att smidigt kunna handlägga erforderliga omställningsåtgärder.

Ökad egen tillämpad forskning och utökade investeringsresurser, för komplettering och modifiering av befintliga resurser, ger förutsättningar för en effektivare och rationellare verksamhet. Härigenom kommer delar av de forsknings- och utvecklingsprogram för flygplan som utarbetats vid FFA att kunna genomföras i egen regi.

Flygtekniska försöksanstalten har, enligt särskilt uppdrag, till regeringen redovisat förslag till utbyggnad av transsonisk mätsträcka.

Under verksamhetsåret skall marknadsföringen mot övriga beställare ökas, utan att därför ändra huvudinriktningen i FFA: s verksamhet. Fortsatt ökad vikt kommer att läggas vid internationellt utbyte och utbildning. Konsulter kommer atl utnyttjas i minskad omfattning.

Budgetåret 1985/86 Flygtekniska försöksanstalten

Verksamhetens inriktning och omfattning under budgetåret 1985/86 bestäms främst av arbetet för JAS-projektet och de militära och civila forskningsprogrammen. Modelltillverkningen och vindtunnelprovningen får minskad arbetsvolym medan aerodynamik- och strukturberäkningar lik-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                     315

som komponentprovning väntas fortsätta som tidigare. För den icke-flyg-lekniska verksamhelen bedöms marknadsföringen kunna ge någol ökade inkomsler.

Förändringarna i förhållande till budgetårel 1984/85 motiverar flygtekniska försöksanstalten på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning för primäruppdragen

Pris- och löneomräkningen ökar kostnaderna med 550000 kr., varav 90000 kr. för allmän ledning och förbandsverksamhel och 460000 kr. för tillämpad forskning.

Koslnader för adminislralion, sekretariat m. m. ökar koslnaderna med 300000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

Tillämpad forskning

Anstalten föreslår ett anslag om 6360000 kr. för atl kunna initiera egna forskningsuppdrag och för atl kunna behålla kompetensen hos försöksanstaltens forskare.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av det totala medelsbehovel för allmän ledning och förbandsverksamhet och tillämpad forskning framgår av sammanställningen över koslnader och medelsbehov. Kostnader för sekreterare och administration för det nyligen inrättade flygtekniska rådet ingår i dessa koslnader.

1 enlighel med ett särskilt uppdrag utreder flygtekniska försöksanstalten i samråd med försvarets materielverk etl alternativ till nyanskaffning av transsonisk vindtunnel. Alternativet som närmasl avser en tillbyggnad av en ny mätsträcka till befinfiigt system kommer att granskas bl.a. av det fiygtekniska rådet. Tidsförhållandena är sådana att elt eventuellt beslut snabbt bör kunna tas efter denna granskning, under förulsättning att projektet ej kräver ökade tillskott av statsmedel. Det bör ankomma på regeringen atl besluta om en eventuell tillbyggnad av en ny mätsträcka vid flygtekniska försöksanstalten.

Med hänvisning till vad jag har anfört och lill sammanställningen hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen atl

lill Flygtekniska försöksanstalten för budgelåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 6920000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

316

FN-styrkor m. m.

Verksamheten under delprogrammet FN-styrkor m.m. omfattar bl.a. rekrytering, organisation och utbildning i Sverige av beredskapsstyrkan för FN-tjänst. Denna verksamhet budgeteras på elt primämppdrag inom delproduklionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet och finansieras från förslagsanslaget Beredskapsstyrka för FN-tjänst. Delprogrammet omfattar vidare FN-styrkors tjänstgöring utomlands m. m. Denna verksamhet finansieras fr.o.m. budgetåret 1984/85 från förslagsanslagen FN-styrkors verksamhet utomlands och Övervakningskontingenten i Korea.

Verksamheten under delprogrammet leds av chefen för armén.

K 3. Beredskapsstyrka för FN-tjänst

1983/84 Utgift                24532075

1984/85 Anslag              25 200000

1985/86 Förslag              30765000

Koslnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1983/84

1984/85

1985/86

Planerat

Ulfall

Planerat

Chefen för armén

Föredraganden

Beredskapsstyrka för FN-tjänst: Allmän ledning och förbandsverksamhet

Kostnader = medelsbehov

21300 21300

24 532 24532

25 200 25200

34 900 34900

30 765 30765

Personal

Personalkategori

Antal ans

tällda omräknat till personår

1983/84

1984/85

1985/86

Planerat

Utfall

Planerat

Chefen

för

armén

Föredraganden

Militär personal Civil personal

9 19

28

9 19

28

II

28

39

12

37

49

12

37

49

Prop. 1984/85:100   Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                    317

Budgetåret 1983/84

Under budgetåret 1983/84 har två beredskapsbataljoner om vardera ca 600 personer rekryterats och utbildats vid l4/Fo4l i Linköping och P10/Fo43 i Strängnäs. Av dessa har totalt omkring 800 personer tagils i anspråk för tjänstgöring vid den svenska bataljonen i Republiken Cypern.

För tjänstgöring vid det svenska sjukhuskompaniet i södra Libanon har rekryterats och utbildats omkring 300 personer.

För tjänst i FN: s observatörsstyrkor i Mellersta Östern resp. Indien och Pakistan har rekryterats och ulbildats 36 resp. 8 observatörer.

Till specialenhelen för katastrofhjälp har rekryterats och utbildats ca 50 personer.

Nya bestämmelser för FN-personalens förmåner har införts (FES 1984:31).

En centralisering fill Ing 1 av beredskapsbataljonernas m. m. ulbildning har genomförts.

Budgetåret 1984/85

Under budgetåret 1984/85 kommer verksamheten att få något slörre omfattning än föregående budgetår och omfatta bl.a. rekrytering, organisation och utbildning av omkring I 800 personer.

Beredskapsslyrkornas utmstning moderniseras under budgetårel med bl.a. skyddsvästar.

Budgelåret 1985/86 Chefen för armén

Två beredskapsbataljoner om vardera ca 700 personer kommer att rekryteras och utbildas. Under förutsättning atl mandatet förlängs kommer under budgetåret totalt omkring 800 personer atl tas i anspråk för tjänstgöring vid den svenska bataljonen i FN: s fredsbevarande styrka i Republiken Cypern.

Om mandatet förlängs, kommer omkring 300 personer atl rekryteras och utbildas för del sjukhuskompani som tjänstgör i södra Libanon.

Rekryteringen och utbildningen av observatörer m.fl. förutsätts få oförändrad omfattning.

Omkring 100 personer kommer att rekryteras och utbildas till specialenheter för katastrofhjälp.

Centraliseringen av beredskapsbataljonernas m. m. ulbildning lill Ing I i Almnäs medför att kostnaderna för vissa fasla tjänster bör belasta förevarande anslag i stället för anslaget B 1. Arméförband: Ledning och förbandsverksamhel.

Om deltagande i en ny fredsbevarande FN-insats beslutas under budgetåret, kan det krävas en utökad rekrytering och ulbildning av FN-slyrkor.

Riksdagen beslöt vid 1979/80 års riksmöte med anledning av motionen 1979/80:1140 (FöU 1979/80: 12, rskr 189) att det skall uppföras en minnes-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                      318

vård över svensk personal som omkommit i FN-tjänst. Regeringen gav samma år uppdrag till överbefälhavaren all lämna förslag till utförande och plats för minnesvården. Överbefälhavaren har redovisat sitt förslag och beräknat den totala kostnaden till 500000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad chefen för armén har anfört om verksamheten under budgetårel 1985/86.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Medlen bör liksom tidigare anvisas utanför utgiftsramen för det militära försvaret.

Med hänsyn till de redovisade behoven av resurser för utbildning, materiel m. m. finner jag atl anslaget behöver räknas upp något. Under avsnittet 5.11.2 Ramberäkning för budgetåret 1985/86 m. m. (s. 75) har jag angett hur detta skall finansieras.

Jag biträder i princip överbefälhavarens förslag till utförande av en minnesvård över svensk personal som omkommit i FN-tjänst men beräknar inte nu några medel för utförandet.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen .

atl till Beredskapsstyrka för FN-tjänst för budgetårel 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 30765000 kr.

K 4. FN-styrkors verksamhet utomlands

1983/84 Utgift             122000000'                   Reservation                                    O

1984/85 Anslag        120000000' 1985/86 Förslag       126500000'

' Reservaiionsanslag, anvisat på tilläggsbudget I. = Förslagsanslag.

Medel för en svensk militär styrka i FN-tjänst anvisades första gången på tilläggsstat till riksstalen för budgetårel 1956/57 (prop. 1956:198, SU 179, rskr 539). Därefter har årligen ytterligare medel anvisats för svenska FN-styrkors verksamhet.

Sedan budgetåret 1965/66 har anvisats medel för FN-styrkornas verksamhet ulom Sverige under anslaget Kostnader för svenska FN-styrkor m.m., fr.o.m. budgetårel 1972/73 benämnt FN-styrkors verksamhet utomlands.

Sammanlagt har för den svenska verksamheten utomlands t. o. m. budgetåret 1984/85 anvisats 1788065000 kr.

Del av ifrågavarande kostnader avses bli ersatt av FN. Intill den 23 september 1984 har från FN återbetalats 659965238 kr. Vid den tidpunkten uppgick Sveriges återstående fordran hos FN enligt dittills framlagda

Prop. 1984/85:100   Bilaga 6    Försvarsdepartementet                       319

krav till 144 787188 kr. Ersättningar frän FN tillgodogörs statsbudgetens inkomsttitel Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor.

Kostnader och medelsbehov (I OOO-tal kr.)

Pnmäruppdrag m. m.           1983/84                   1984/85      1985/86

Planerat    Utfall        Planerat    Chefen      Föredra-

för armén ganden

FN-styrkors verksamhet
utomlands: Allmän led
ning och förbandsverk
samhel                        122000      122000      120000      130300      126500

Kostnader = medels
behov                        122000      122000      120000      130300      126500

Budgetåret 1984/85

Under budgelåret fär verksamhelen i slort sett samma omfattning som tidigare.

Enligt tidigare regeringsbeslut deltar Sverige i de nedan angivna fredsbevarande FN-missionerna.

-    UNTSO (United Nations Tmce Supervision Organizalion) i Mellersta Östern med 36 observatörer.

-    UNMOGIP (United Nations Military Observer Group in India and Pakisian) i Kashmir med åtta observatörer.

-    UNFICYP (United Nafions Force in Cyprus) på Cypern med en bataljon.

-    UNIFIL (United Nations Interim Force in Lebanon) i Libanon med ett sjukhus.

En ny förordning (FES 1984:31) som reglerar löner, traktamenten och familjeförmåner har börjat tillämpas.

Budgetåret 1985/86

Om mandaten förlängs kommer en bataljon alt tjänstgöra i FN: s fredsbevarande styrka i Republiken Cypern.

Om mandatet förlängs, kommer ett sjukhuskompani atl tjänstgöra i FN: s fredsbevarande styrka i södra Libanon.

Om deltaganden med ytterligare en fredsbevarande styrka beslutas under budgetåret, krävs ytterligare medel.

Föredragandens överväganden

Medel för svenska FN-styrkors verksamhet utomlands har t. o. m. budgelåret 1983/84 anvisats under ett reservationsanslag. Behov av ytterligare medel under den period för vilken anslaget anvisats har läckts från anslaget Ofömtsedda utgifter. De belopp som på detta sätl har belastat sistnämnda anslag har i efterhand budgeterats under anslaget FN-styrkors verksamhet utomlands och tillgodoförts Ofömtsedda utgifter.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                       320

T.o.m. budgetåret 1983/84 har anslaget Ofömtsedda utgifter belastats med sammanlagt 15262705:88 kr. - som inte lidigare reglerats — för FN-styrkors verksamhet utomlands. Regeringen har därför genom beslut den 13 december 1984 medgeft alt anslaget K4. FN-styrkors verksamhet utomlands får överskridas med molsvarande belopp. Medlen skall fillgodo-föras anslaget Ofömtsedda utgifter.

Genom beslut i juni 1982 förordnade regeringen all ett sjukhuskompani omfattande högst 150 personer jämte viss slabspersonal skulle ställas till FN: s förfogande för fortsatt tjänstgöring i Mellersta Östern t. v.

Genom beslut i juni 1983 förordnade regeringen att tiden för den svenska FN-insatsen i Republiken Cypern skulle förlängas t. v. Styrkan på Cypern uppgår till ca 400 personer.

Genom beslut i augusti 1984 medgav regeringen alt observatörer i FN-tjänst får avlösas under budgetåret 1985/86. Anlalel observatörer uppgår till 44.

Jag kan f.n. inte bedöma hur länge de svenska FN-styrkorna behöver fortsätta sin verksamhet. Medel för verksamhelen bör emellertid anvisas för budgetåret 1985/86.

För en fortsatt verksamhet utomlands av nuvarande omfattning räknar jag med ett medelsbehov av 126,5 milj. kr. för budgetårel 1985/86. Medlen bör liksom lidigare anvisas uianför utgiftsramen för det militära försvaret.

Beräkningen av medelsbehovel för budgetårel 1985/86 måsle betraktas som ungefärlig med hänsyn till svårigheterna atl beräkna vissa utgiftsposter samt möjligheten atl regeringen fattar beslut om nya svenska FN-insatser eller atl de nuvarande kontingenterna avvecklas.

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

all lill FN-sryrkors verksamhet utomlands för budgetåret 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av 126 500000 kr.

K 5. Övervakningskontingenten i Korea

1983/84 Utgift            2408827'              Reservation 91 172

1984/85 Anslag          3000000=

1985/86 Förslag          3 000000=

' Reservationsanslag, anvisat pä tilläggsbudget I. = Förslagsanslag.

Medel för övervaknings- och repatrieringskonlingenten i Korea anvisades första gången på tilläggsslat lill riksstalen för budgetåret 1953/54 (prop. 1953:234, SU 196, rskr 431). Den svenska repatrieringskonlingenten upplöstes efter slutfört uppdrag 1954 men övervakningskonlingentens uppgift står alltjämt kvar.

För övervakningskonlingentens fortsatta verksamhet har anvisais medel

Prop. 1984/85:100   Bilaga 6    Försvarsdepartementet

321

under anslaget Svenska övervakningskontingenten i Korea, fr.o.m. budgetåret 1972/73 benämnt Övervakningskontingenien i Korea.

Sammanlagt har för den svenska verksamheten i Korea t. o. m. budgetåret 1984/85 anvisats 45923000 kr.

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m.m.

1983/84

1984/85

1985/86

Planerat

Utfall

Planeral

Chefen för armén

Föredraganden

Övervakningskontingenien i Korea: Allmän ledning och förbandsverksamhet

Koslnader = medelsbehov

2400 2400

2409 2409

3 000 3000

3 100 3100

3 000 3000

Föredragandens överväganden

Medel för övervakningskontingenten i Korea har t.o.m. budgetåret 1983/84 anvisats under ett reservationsanslag. Behov av ytteriigare medel under den period för vilken anslaget anvisats har täckts från anslaget Oförutsedda utgifter. De belopp som på detta sätt har belastat sistnämnda anslag har i efterhand budgeterats under anslaget Övervakningskontingenten i Korea och tillgodoförts Oförutsedda utgifter.

T.o.m. budgetårel 1983/84 har anslaget Oförutsedda utgifter belastats med sammanlagt 58 915:64 kr. - som inte tidigare reglerats - för övervakningskontingenten i Korea. Regeringen har därför genom beslut den 13 december 1984 medgett att anslaget K5. Övervakningskontingenten i Korea får överskridas med motsvarande belopp. Medlen skall tillgodoföras anslaget Ofömtsedda utgifter.

Genom beslut i maj 1984 föreskrev regeringen att del skall finnas en övervakningskontingent i Korea om högst tio personer. Jag kan f n. inte bedöma hur länge övervakningskontingenten i Korea behöver fortsätta sin verksamhet. Medel för verksamheten bör emellertid anvisas för budgelåret 1985/86. Jag anser atl kontingentens personalstyrka även i fortsättningen bör hållas så låg som möjligt.

För den fortsatta verksamheten räknar jag med ett medelsbehov av 3 milj. kr. för budgetåret 1985/86. Medlen bör liksom tidigare anvisas utanför utgiftsramen för det militära försvaret.

Beräkningen av medelsbehovet för budgetårel 1985/86 måste betraktas som ungefäriig med hänsyn till svårigheterna atl beräkna vissa utgiftsposter samt möjligheten att kontingenten avvecklas.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Övervakningskontingenten i Korea för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 3000000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                       322

Bilaga 6.1

Förslag till

Lag om ändring i familjebidragslagen (1978:520)

Härigenom föreskrivs att 9 och 17 §§ familjebidragslagen (1978:520) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                          Föreslagen lydelse

9§'

Familjepenning beräknas för må-    Familjepenning beräknas för må
nad till högsl 780 kronor för barn       nad lill högst 855 kronor för barn
och till högsl / 560 kronor för annan   och till högst / 860 kronor för annan
person. Familjepenning för den         person. Familjepenning för den
som uppbär ersättning för vård som   som uppbär ersättning för vård som
avses i 7§7 eller för den som har        avses i 7§7 eller för den som har
rätl till underhållsbidrag, som Ijäns-    rätt till underhållsbidrag, som tjäns-
tepliklig är skyldig att utge, får          tepliktig är skyldig att utge, får
dock inle överstiga ersättningens      dock inte överstiga ersättningens
eller bidragets belopp för månad.       eller bidragets belopp för månad.

17 §=
Under den tid som bostadsbidrag      Under den lid som bostadsbidrag
utges till den tjänstepliktige, utgår     utges till den tjänstepliktige, utgår
etl tillägg med 60 kronor per må-        ett tillägg med 150 kronor per må
nad. Tillägget utgår dock inte till       nad. Tillägget utgår dock inte till
tjänstepliktig som har beviljats fa-      tjänstepliktig som har beviljats fa
miljepenning,                                 miljepenning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.

' Senaste lydelse 1984:207. = Senaste lydelse 1983:329.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet                        323

Bilaga 6:2

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1964:63) om kommunal beredskap

Härigenom föreskrivs att 4§ lagen (1964:63) om komnunal beredskap' skall upphöra aft gälla vid uigången av juni 1985.

Lagen omtryckt 1977:417.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                                     324

Register

Sid.

I      Översikt

7   1 Huvudtitelns utformning

8   A. Försvarsdepartementet m. m.

8 1. Försvarsdepartementet                                                                  30200000

8   2. Vissa nämnder m. m. inom totalförsvaret                                       6150000

9   3. Kommiftéer m.m.                                                                            8200000

10 4. Extra utgifter                                                                                     535000

45085000

11   2 Förberedelser för 1987 års totalförsvarsbeslut
13 3 Säkerhetspolitiska överväganden

17 4 Strukturförändringar och samordning

17 4.1 Inledning

17 4.2 Försvarsmaktens transportflyg

17      4.3 Flygplan för havsövervakning

18      4.4 Samordning mellan kommuner, landsting och

fredsförband

19 4.5 Totalförsvarets ledning

19 4.6 Utredningen om försvarets gemensamma myndigheter

20         4.6.1 Samordning av förplägnadsverksamheten
20        4.6.2 Samordning mellan myndigheler i Karlstad

20              4.6.3 Samordning av telekommunikationerna

21                             4.6.4 Samordning av byggnadsverksamheten

22                             4.6.5 Översyn av forskningsverksamheten

22                             4.6.6 Civilförsvarets malerielanskaffning

23                             4.6.7 Utökad samverkan inom sjukvårdsområdet

23        4.7 Hemställan

24        5 Det militära försvaret

24 5.1    Det senast förflutna budgetåret (1983/84)

24                                   5.1.1 Verksamheten

25                                   5.1.2 Det ekonomiska utfallet

26                 5.1.3 Hemställan

27   5.2   Innevarande budgetår (1984/85)

27                                   5.2.1 Verksamhelen

28                 5.2.2 Hemställan

29 5.3   Det militära försvarets fortsatta utveckling
29 5.3.1 Inledning

29          5.3.2 Överbefälhavaren m.fl.

38          5.3.3 Föredragandens överväganden

51            5.3.4 Hemställan

52   5.4   Ubåtsskydd

52           5.4.1 Bakgrund

52           5.4.2 Överbefälhavarens plan för ubåtsskyddels inriktning

54           5.4.3 Föredragandens överväganden

56          5.4.4 Hemställan

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

325

57 5.5

57

57

58

59

59

60 5.6

60

61

62

63 5.7

63

63

64

65

66 5.8

68

69 5.9

71

5.10

72

73

5.11

74

74

75

78

5.12

79

JAS-projektet

5.5.1    Bakgmnd

5.5.2    De ekonomiska fömtsättningarna för projektet

5.5.3    Teknisk värdering av projektet

5.5.4    Vissa industripolitiska aspekter på projektet

5.5.5    Hemställan

Vissa frågor rörande försvarsindustrin

5.6.1    Överbefälhavaren

5.6.2    Föredragandens överväganden

5.6.3    Hemställan

Försök med delegering av produktionsledning (DEPROL)

5.7.1    Inledning

5.7.2    Överbefälhavarens utvärdering av försöksverksamheten

5.7.3    Föredragandens överväganden

5.7.4    Hemställan Värnpliktsutbildning 5.8.1 Hemställan Värnpliktigas medinflytande 5.9.1 Hemställan Värnpliktsförmåner

5.10.1 Hemställan

Ekonomiska resurser för det militära försvaret

5.11.1    Planeringsram för perioden 1985/86-1989/90

5.11.2    Ramberäkning för budgelåret 1985/86 m.m.

5.11.3    Hemställan Anslagsfrågor för budgetåret 1985/86

80 B Arméförband

Arméförband: 82 I. Ledning och förbandsverksamhet 86 2. Materielanskaffning 89 3. Anskaffning av anläggningar 95 4. Forskning och utveckling

5592000000

1260858000

444200000

475000000

7772058000

97 C Marinförband

Marinförband: 99 1. Ledning och förbandsverksamhet 102 2. Materielanskaffning 105 3. Anskaffning av anläggningar 110 4. Forskning och ulveckling

1798600000

1315 000000

116000000

125000000

3354600000

112 D Flygvapenförband

Flygvapenförband: 114 I. Ledning och förbandsverksamhet 117 2. Materielanskaffning 121 3. Anskaffning av anläggningar 126 4. Forskning och ulveckling

2976700000

2613000000

262 500000

1335000000

7187200000

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

326

128 E Operativ ledning m. m.

Operativ ledning m. m.: 130 1. Ledning och förbandsverksamhel 133 2. Materielanskaffning 135 3. Anskaffning av anläggningar 139 4. Forskning och utveckling

572 300000

174000000

112300000

lOOOOOOO

868600000

141 F Gemensamma myndigheter m. m.

141

1

144

2

148

3

152

4

157

5

162

6

164

7

165

8

169

9

172

10

175

11

179

12

181

13

184

14

187

15

190

16

192

17

196

18

. Försvarets civilförvaltning                                                        104470000

. Försvarets sjukvårdsstyrelse                                                      28200000

. Fortifikationsförvaltningen                                                       171750000

. Försvarets materielverk                                                            578000000

. Gemensam försvarsforskning                                                   320800000
. Anskaffning av anläggningar för försvarets

forskningsanstalt                                                                        36500000

. Försvarets radioanstalt                                                             195600000

. Värnplikts verket                                                                      107000000

. Försvarets rafionaliseringsinslitut                                               20800000

. Försvarshögskolan                                                                        3050000

. Militärhögskolan                                                                        35 860000

. Försvarets förvaltningsskola                                                         9825000

. Försvarets läromedelscentral                                                              I 000

. Krigsarkivet                                                                                  7950000

. Statens försvarshistoriska museer                                             11 350000

. Frivilliga försvarsorganisationer m. m.                                       75 000000

. Försvarets datacentral                                                                   7021000
. Vissa nämnder m. m. inom det militära

försvaret                                                                                     12890000
198 19. Reglering av prisstegringar för det militära

försvaret                                                                              2 150 000 000

3876067000

Summa för del militära försvaret                                                  23058525000

6.

6.4

6.5

199 199 202 202 202 203 204 204 204 205 205 209 212 213 213

Civilförsvaret

1   Inledning

2   Föregående budgetår (1983/84)

6.2.1     Verksamheten

6.2.2     Det ekonomiska utfallet

6.2.3     Hemställan

3 Innevarande budgetår (1984/85)

6.3.1     Verksamheten

6.3.2     Hemställan Civilförsvarets fortsatta ulveckling

6.4.1      Civilförsvarsstyrelsen

6.4.2      Föredragandens överväganden

6.4.3      Hemställan

Ekonomiska resurser för civilförsvaret 6.5.1 Planeringsram för civilförsvar utom

skyddsrum under perioden 1985/86-1989/90, m. m.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet                       327

214        6.5.2 Ramberäkningar för budgetåret 1985/86 m. m.

216          6.5.3 Hemställan

217        6.6 Anslagsfrågor för budgetåret 1985/86

218        G Civilförsvar

219        I. Civilförsvar 425 500000 228 2. Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar        25000000 231 3. Civilförsvar: Skyddsrum         683000000 233 4. Reglering av prisstegringar för civilförsvaret                         113000000

Summa för civilförsvaret                                                 1246500000

235 7 Det ekonomiska försvaret

235        7.1 Inledning

236        7.2 Det ekonomiska försvarets fortsatta ulveckling

236                             7.2.1 Inledning

237                             7.2.2 Överstyrelsen för ekonomiskt försvar

238                             7.2.3 Föredragandens överväganden

246          7.2.4 Hemslällan

247   7.3 Ekonomiska resurser för det ekonomiska

försvaret

247                             7.3.1 Överstyrelsen för ekonomiskt försvar

248                             7.3.2 Föredragandens överväganden

249                             7.3.3 Hemslällan

250   7.4 Anslag under fjärde huvudtiteln för del

ekonomiska försvaret

251           7.4.1 Överstyrelsen för ekonomiskt försvar
254        7.4.2 Föredragandens överväganden

259 H Ekonomiskt försvar

259   1. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar:

Förvaltningskostnader                                                36730000

260   2. Drift av beredskapslager                                             223 290000

260        3. Beredskapslagring och industriella ålgärder                    172485000

261 4. Särskilda kostnader för lagring av nafta                               1 000

262        5. Förluster på beredskapsgarantier m. m.                                 1000

Summa för det ekonomiska försvaret                                   432507000

263   8 Övrigt totalförsvar m. m.

263 8.1

264 8.2

264

267

268 8.3

268

270

272

Inledning

Det övriga totalförsvarets fortsatta ulveckling

8.2.1             Föredragandens överväganden

8.2.2    Hemställan Kommunal beredskap

8.3.1             Allmänt

8.3.2    Föredragandens överväganden

8.3.3    Hemställan

273 8.4 Ekonomiska resurser för övrigt totalförsvar m.m.

273                             8.4.1 Föredragandens överväganden

274                             8.4.2 Hemställan

Prop. 1984/85:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

328

275 275 279 285 287

I Övrigt totalförsvar

1.   Styrelsen för psykologiskt försvar

2.         Civilbefälhavarna

3.         Signalskydd

4.    Vissa teleanordningar 288 5. Identitetsbrickor

290 6. Vissa skyddsmmsanläggningar

292 7. Anläggningar m. m. för vissa militära ändamål

295 8. Bidrag till kostnader för kommunal beredskap

5 455 000

15765 000

6800000

57000000

I 119000

2800000

8000000

40000

96979000

298 J Räddningstjänst

300 1. Statens brandnämnd

302 2. Beredskap för oljebekämpning lill havs m. m.

305   3. Ersättning för verksamhel vid räddningstjänst

m. m.

306   4. Strandbekämpningsbåtar

17 500000 11050000

5445000 880000

34875000

307 K Övriga ändamål

307 1. Försvarets forskningsanstalt: Intäktsfinansierad uppdragsverksamhet 311 2. Flygtekniska försöksanstalten 316 3. Beredskapsstyrka för FN-tjänst 318 4. FN-styrkors verksamhel utomlands 320 5. Övervakningskontingenten i Korea

Summa för övrigt totalförsvar m. m. Totalt för försvarsdepartementet

322        Bilaga 6.1 Förslag till lag om ändring i familjebidragslagen (1978: 520)

323        Bilaga 6.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1964: 63) om kommunal beredskap

1000

6920000

30765000

126500000

3000000

167186000

299040000

25081657000

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984

Bilaga 7 till budgetpropositionen 1984                              Prop. 1984/85:100

Bilaga 7

^{Socialdepartementet}

översikt

Till socialdepartementet hör del sociala trygghetssystemet i form av ekonomiskt stöd lill barnfamiljer, försäkring vid sjukdom, arbetsskada, handikapp och ålderdom, barnsomsorg och omsorg om äldre och handikappade. Hit hör även hälso- och sjukvård, socialtjänst, alkohol- och narkotikapolitik liksom ansvar för forskning och utvecklingsarbete inom den sociala sekiorn.

De socialpolitiska insatserna är av stor omfattning. Socialhuvudtiteln ger inle ensam en fullständig bild av samhällets insatser på det socialpolitiska områdel. Till totalbilden hör även vissa anslag som redovisas under andra huvudtitlar, kostnader för socialförsäkringen som inte tas upp i statsbudgeten samt landstingens och kommunernas kostnader. De sammanlagda kostnaderna för samhällets socialpolitik under år 1985 kan beräknas uppgå till 240 miljarder kr.

Det samhällsekonomiska läget kräver stor återhållsamhet med samhällsutgifterna. Utrymme finns f.n. inte för nya kostnadskrävande sociala reformer. De resurser som erfordras för angelägna insatser får i detta läge tas fram genom ökad effektivitet och omprioriteringar.

För socialdepartementets område beräknas för budgetåret 1985/86 utgifter i statsbudgeten på sammanlagt 79 210,1 milj. kr. Det är en ökning med 6 187,0 milj. kr. jämfört med innevarande år. Till dessa belopp skall läggas den del av socialförsäkringssystemet som ligger utanför statsbudgeten. Utgiftssumman blir då 155 350 milj. kr. och ökningen 14 500 milj. kr. Den restriklivitet som präglar budgetförslaget är ett led i regeringens ekonomiska politik för att återskapa balans i samhällsekonomin. Efler ett antal år med otillfredsställande utveckling är en ekonomisk förbättring nu för handen. Detta är en följd av en framgångsrik politik för samhällsekonomisk balans. En sådan balans är en förutsättning för att det sociala trygghetssystemet inte skall hotas.

En stark ekonomi med god fillväxt är av grundläggande betydelse för att den sociala tryggheten för äldre, handikappade, sjuka och barnfamiljer skall kunna bevaras. Fortsatta kraftfulla åtgärder är därför nödvändiga för att den positiva ekonomiska utvecklingen skall kunna fortsätta. En av de viktigaste uppgiflerna för den socialdemokraliska regeringen är alt se till att så kan ske. På sikt kan en sådan ekonomisk ulveckling också skapa utrymme för en fortsatt förbättring av den sociala tryggheten.

I Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                       2

Ekonomiskt stöd till barnfamiljerna

Samhällets ekonomiska stöd till barnfamiljerna syftar lill att utjämna skillnader i ekonomiska villkor mellan barnfamiljer och familjer ulan barn samt att skapa en rättvis fördelning mellan olika typer av barnfamiljer. Del ekonomiska stödet lill barnfamiljerna består av allmänna barnbidrag med flerbarnstillägg samt bostadsbidrag, föräldrapenning, bidrag för vård av barn med handikapp, bidragsförskott, barnpension samt ett särskilt stöd lill ensamslående adoptivföräldrar. Dessa stödformer omfattar närmare 18 miljarder kr. under år 1985. Därtill kommer knappt 7,5 miljarder kr. i statligt slöd till barnomsorgen. Det sammanlagda direkta statliga stödet lill barnfamiljerna år 1985 beräknas därmed till drygt 25 miljarder kr. med följande fördelning.

Statens direkta stöd till barnfamiljerna år 1985

Milj.kr.          %

8 260

46.0

1540

8.6

5 605

31.3

430

2,4

1515

8,5

570

3,2

Barnbidrag

Bostadsbidrag (staten)'

Föräldrapenning

Vårdbidrag för handikappade barn

Bidragsförskott

Barnpensioner

Summa                                                                         17 920             100,0

' Kommunernas kostnader beräknas lill 1 360 milj.kr.

Anm. Dessutom tillkommer 7 430 milj. kr. i statsbidrag till barnomsorgen.

Barnbidrag, som utgår med samma belopp till alla barn under 16 års ålder, betalas ut till ca en miljon familjer med ca 1,6 miljoner barn. Familjer med tre eller flera barn får dessulom s.k. flerbarnstillägg. Flerbarnstillägget innebär all en familj med tre barn får ett halvt extra barnbidrag. Familjer med fyra eller flera barn får dessutom ett extra helt barnbidrag för varje barn utöver de tre första.

Barnfamiljernas ekonomiska situation försämrades påtagligt efter år 1976 genom sjunkande reallöner och ett urgröpt familjeekonomiskt siöd. Regeringens ekonomiska politik kan vänlas ge reala löneförbättringar under år 1985. Dessutom genomförs flera betydelsefulla familjepolitiska reformer. Genom de familjepolitiska reformerna gynnas särskilt familjer med många barn och familjer med låg inkomst. En omfördelning sker från familjer ulan barn till familjer med barn.

Från den 1 januari 1985 förbättras stödet lill barnfamiljerna kraftigt. Barnbidraget höjs med 1 500 kr. till 4 800 kr. per barn och år. Flerbarnstill-lägget höjs på motsvarande sätl. Efter höjningen utgår barnbidrag inkl. flerbarnstillägg med följande belopp vid olika barnantal:

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet

Antal barn            Kr. per år             Kr. per månad

1

4 800

400

2

9 600

800

3

16 800

1400

4

26 400

2 200

5

36 000

3 000

Bostadsbidraget är etl inkomstprövat komplement till barnbidrag och utgår lill ca 315 000 familjer med ca 600 000 barn.

Även bostadsbidraget förbättras genom att den övre hyresgränsen och inkomslgränsen höjs. Samtidigt höjs åldersgränsen för statligt bostadsbidrag från 17 år till 20 år för studerande ungdomar.

Från den 1 januari 1985 höjs vidare garantinivån i föräldraförsäkringen från 37 kr. fill 48 kr. per dag.

Barn som fyller 18 år fr. o. m. den I januari 1985 får rätt till bidragsförskott lill 20 års ålder om de studerar i gymnasieskolan.

Frän den 1 januari 1985 införs också etl stöd motsvarande bidragsförskott för barn till ensamstående adoptivföräldrar.

Regeringen har i prop. 1984/85:78 lagt fram förslag till förbättringar inom bl.a. föräldraförsäkringen och havandeskapspenningen. Förbättringarna föreslås bli finansierade genom bl.a. omfördelningar från sjukpenningförsäkringen. Förslagel innebär alt den nuvarande föräldrapenningen i samband med barns födelse och den särskilda föräldrapenningen fr.o.m. den 1 januari 1986 slås samman till en förmån, kallad föräldrapenning. Den får tas ul under barnets första fyra levnadsår. Dessutom föreslås införandel av två konlaktdagar per barn och år främst avsedda för inskrivning och besök i förskola, fritidshem och skola för barn som fyllt 4 år men inte 12 år samt en utvidgad rätt till tillfällig föräldrapenning i vissa fall för barn som fyllt 12 år men inle 16 år.

I den nämnda propositionen föreslås också förbättrade möjligheter för fäder att ta ut föräldraledighet, vissa förbättringar för adopfivföräldrar och utökad räll till havandeskapspenning.

Föräldrar som har hand om handikappade barn i hemmet kan få vårdbidrag. Vårdbidraget, som utgör 192 % av basbeloppet, höjs med 2 880 kr. till 41 856 kr. Det beskattas som inkomst och är ATP-grundande. En del av vårdbidraget kan dock utges som skattefri ersättning för de särskilda kostnader som handikappet medför.

Barn vars föräldrar avlidit får ett ekonomiskt grundskydd genom barnpension från folkpensioneringen och ATP. Barnpensionen från ATP är knuten till den avlidne förälderns arbetsinkomst.

Genom bidragsförskotten ger samhället ett ekonomiskt grundskydd för de barn vars föräldrar lever åtskilda. Bidragsförskotten utgår i dag för drygt 260 000 barn. Detta gmndskydd som utgör 41 % av basbeloppet höjs med 615 kr. och uppgår under år 1985 till 8 938 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                       4

Försäkring vid sjukdom, handikapp och åldrande

Genom socialförsäkringssystemet garanteras medborgarna en allmän grundtrygghet och ersättning för inkomstbortfall vid sjukdom, handikapp och på ålderdomen.

Socialförsäkringen omfattar sjukförsäkring (inkl. tandvårdsförsäkring), föräldraförsäkring, folkpensionering och pensionstillskott, kommunall bostadstillägg, allmän tilläggspension, arbetsskadeförsäkring och delpensionsförsäkring. Den ekonomiska omfattningen under år 1985 beräknas bli följande (milj. kr.).

30 495

5 605

43 680

4 030

42 300

1 740

970

Sjukförsäkring

Föräldraförsäkring

Folkpensionering och pensionstillskott

Kommunall bostadstillägg

Allmän tilläggspension

Arbeisskadeförsäkring

Delpension

Summa                                                                                               128 820

De ersättningar som efter skatteavdrag utgår från socialförsäkringen och vissa andra stödformer moisvarar omkring 25 % av den lolala konsumtionen i landel. Ersättningarna har således en mycket stor betydelse för hushållens ekonomi. Det är av central betydelse all den ekonomiska trygghet som byggts upp för sjuka, handikappade och äldre också kan bevaras under åren framöver. Den svenska socialpolitiken skall även i fortsättningen i sina huvuddrag bygga på generella åtgärder och vara en socialpolitik för hela folkel.

I arbetet med att sanera den svenska ekonomin och komma till rätta med de stora underskotten i den statliga budgeten är det också nödvändigt att försöka begränsa kostnadsutvecklingen inom socialförsäkringens område. Detta måste dock ske med stor varsamhet så att det sociala trygghetssystemets uppbyggnad inte äventyras. Åtgärderna måsle också ges en fördelnings-politiskt rättvis utformning.

Pensionernas värde säkras genom att basbeloppet beräknas utifrån utvecklingen av konsumentprisindex. Basbeloppet för år 1985 har fastställts till 21 800 kr. Pensionerna för år 1985 kommer därigenom atl öka med 7,4 % jämföri med 1984 års pensioner. Genom den tillämpade värdesäkringsme-toden erhåller pensionärerna full kompensation för inträffade prisförändringar.

Det särskilda tilläggsbelopp som gällde vid beräkningen av pensionsförmåner m.m. under år 1983 har omvandlats fill extra uppräkningar av folkpensionernas grundnivå, pensionstillskotten, handikappersättningarna och vårdbidraget för barn med handikapp. Genom dessa ålgärder har de

Prop. 1984/85:100   Bilaga 7   Socialdepartementet                                              5

ekonomiskt svagaste grupperna bland de handikappade och äldre fått en bestående förstärkning av sill ekonomiska grundskydd.

Förslag kommer all läggas fram om att ålderspensionen skall börja utgå från födelsedagen, och inte som f.n., från den första dagen i den månad då den blivande pensionären uppnår 65 års ålder. Härigenom undviks att både lön och pension kan utgå samtidigt under en övergångsperiod.

Del allmänna pensionssystemet har i nuvarande huvudsakliga utformning varit i kraft under drygt 20 år. Ett omfattande reformarbete på den allmänna pensioneringens område har emellertid genomförts även därefter. Som en följd av dessa reformer garanteras alla numera en god ekonomisk trygghet vid pensioneringen. Samiidigi har dock regelsystemet blivit svåröverskådligt och lagtekn'.skt komplicerat. De flesta förvärvsarbetande omfattas dessutom av en eller flera kompletteringsanordningar i form av bl.a. avtalsreglerade pensioner. Tillsammans har delta medföri att det är svårt för den enskilde att överblicka det samlade utfallet av de pensionsförmåner han har rätt till. Samtidigt har en kraftig ökning skett både när det gäller antalet pensionärer och storleken av utbetalda pensioner. Denna utveckling kommer att fortsätta, framför allt när det gäller antalet ATP-pensionärer och utbetalningarna av ATP. Kostnaderna för det allmänna pensionssystemet kommer därför, med nuvarande regler, att fortsätta alt öka även under åren framöver.

En viktig del i systemet har varit värdesäkrade pensioner samt att pensionärer med låg eller ingen ATP genom pensionstillskott skulle tillföras standardhöjningar. Därmed kom pensionärerna atl i slort sett hållas skadeslösa i förhållande till prisutvecklingen när löntagarna samtidigt förlorade en månadslön i reallön under perioden 1976-1982. Vid 1980 och 1981 års riksdagar genomfördes förändringar av basbeloppet vilka urholkade värdesäkringen. Principen att pensionerna skall höjas med utgångspunkt i utvecklingen av konsumentprisindex har numera återinförts.

Riksdagen beslutade hösten 1983 i enlighet med regeringens förslag om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m.m. (prop. 1983/84:40, SfU 10, rskr. 10) atl beräkningen av basbeloppet skulle återknytas till utvecklingen av konsumentprisindex efter viss avräkning för den prishöjande effekten av devalveringen hösten 1982. Genom denna avräkning gjorde pensionärerna samma uppoffring som andra grupper för att sanera Sveriges ekonomi. I nämnda proposition framhölls följande beträffande devalveringseffekten (bil. 3, s 5): "Möjligheterna att i framtiden kompensera för avräkningen av devalveringseffeklen blir beroende av hur snabbt den ekonomiska krisen i landet kan avhjälpas. Jag avser atl i annal sammanhang återkomma till regeringen med förslag om att en parlamentarisk utredning skall tillsättas för att göra en översyn av vissa frågor inom det allmänna pensionssystemet. En av uppgifterna för denna utredning bör vara att - mot bakgrund av de diskussioner som periodvis förekommit - se över det nuvarande värdesäk-ringssystemets utformning. Därmed kommer man också in på frågan om

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                              6

pensionärernas möjligheter alt få del av kommande standardökningar i samhället."

Utredningen är nu tillsatt. Vid prövningen av pensionärernas möjligheter att få del av kommande slandardökningar måste beaktas att pensionärer med ATP har fått del av de skattesänkningar som genomförts under åren 1983— 1985 och som påverkat löntagarnas utrymme för reallöneökningar. Det bör även framhållas alt vid en samlad bedömning av ålgärder på pensionsområdet är en förbättring av delpensioneringen en angelägen fråga.

Den av regeringen nyligen tillsatta parlamentariskt sammansatta kommittén har i övrigt att göra en översyn av del allmänna pensionssystemet i fråga om bl.a. reglerna för intjänande av ATP, möjligheterna lill rörlig pensionsålder saml utformningen av efterlevandepensioneringen.

Närmare 2 miljoner personer har i dag folkpension, varav drygt 1,4 miljoner har ålderspension och ca 325 000 har förtidspension. Av ålders- och förtidspensionärer har 1,2 miljoner även ATP. Ökningen av antalet ATP-pensionärer fortsätter. De folkpensionärer som saknar ATP eller har låg sådan får i stället pensionstillskott. Vidare får 620 000 pensionärer också kommunalt bostadsfillägg (KBT).

Pensionernas storlek under åren 1982-1985 framgår av följande sammanställning. I den framgår också höjningen av pensionerna för år 1985.

1982         1983         1984         1985          Höjning

år 1985

Ogift ålderspensionär med

29 232

31 392

-1-2 160

51 359

55 154

-1-3 795

38 976

41 856

-1-2 880

45 373

48 725

-1-3 352

98 658

105 948

-1-7 290

låg eller ingen ATP              25 098        27 974

Gifta ålderspensionärer

med låg eller ingen ATP 43 966 49 053 Ogift förtidspensionär med

låg eller ingen ATP              33 286       36 839

Ogift ålderspensionär med

genomsnittlig ATP              38 505        42 615

Ogift ålderspensionär med

maximal ATP                      86 330       95 545

Folkpensionerna finansieras dels genom en socialförsäkringsavgifl som betalas av arbetsgivare och egenföreiagare, dels genom skatter. Arbetsgivaravgiften utgör 9,45 % av löneunderlaget. Avgiften, som tillförs statsbudgeten, beräknas vid detta avgiftsuttag täcka ca 75 % av statens utgifter för folkpensioneringen år 1985.

ATP finansieras hell genom avgifter från arbetsgivare och arbetstagare. Avgiften för år 1985 har fastställts till oförändrat 10 % av löneunderlaget. Den ekonomiska situationen för år 1985 kan förväntas uppvisa en för ATP-systemet mycket gynnsam bild med låg inflation, viss reallönetillväxl och hög realränta.

Förvärvsarbetande som är mellan 60 och 65 år och som vill minska sin arbetstid kan få delpension som då täcker 50 % av inkomstbortfallet. För den

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                              7

som beviljades delpension före år 1981 täcks 65 % av inkomstbortfallet. Delpensionens värde är knutet till basbeloppet. Antalet delpensionärer var som störst år 1981 68 500 personer. Under år 1985 beräknas antalet delpensionärer vara 48 000. Delpensionsförsäkringen finansieras genom en avgift från arbetsgivare och egenföreiagare.

Sjukförsäkringen ger rätt lill sjukpenning med 90 % av arbetsinkomsten upp till 7,5 gånger basbeloppet (163 500 kr. år 1985). Det genomsnittliga antalet sjukdagar har minskat under en lång följd av år till 18,4 dagar per försäkrad år 1983. För år 1984 beräknas dock en ökning lill 19,0 dagar per försäkrad.

De långa sjukfallen på sju dagar eller mera svarar för huvuddelen av sjukpenningkostnaderna. Långa sjukskrivningsperioder medför ofta också stora negafiva konsekvenser för den enskilde. Det är därför angeläget från såväl den försäkrades synpunkt som från allmän kostnadssynpunkt att åtgärder vidtas för att underlätta rehabiliteringen av dem som drabbas av sjukdom. Avsikten är därför atl tillsätta en utredning för att se över vissa grundläggande regler bl.a. inom sjukförsäkringen, som kan utgöra hinder i rehabiliteringsarbetet. Utredningen skall också se över sjukförsäkringens ersättningsregler när det gäller åtgärder som syftar till att förebygga framtida nedsättning av arbetsförmågan. Ett syfte med utredningen är atl ge sjukförsäkringen en mera aktiv roll i rehabiliteringsarbetet och när det gäller sjukdomsförebyggande insatser.

Sjukförsäkringen ersätter även de kostnader för läkarvård, läkemedelsinköp, tandvård, sjukhusvård, sjukvårdsbehandling och sjukresor som överstiger de patientavgifter som fastställts. För de personer som behöver mycket sjukvård eller läkemedel finns ett högkostnadsskydd, som innebär befrielse från ytterligare kostnader efter 15 läkarbesök eller läkemedelsinköp under en tolvmänadersperiod.

Tandvårdsförsäkringen ersätter tandvårdskostnader med 40 % upp till 2 500 kr. och med 75 % därutöver. Den som är under 20 år får avgiftsfri tandvård hos landstingens folktandvård. Regeringens förslag fill ny tandvårdslag m.m. behandlas f.n. av riksdagen. En proposition om de framtida ersättningsformerna för tandvården planeras att läggas fram våren 1985.

Arbetsskadeförsäkringen omfattar alla arbetstagare, uppdragstagare och egenföreiagare. Den ger i princip full ersättning för inkomstbortfall till den som drabbas av skador i sill arbete. Försäkringen finansieras helt genom avgifter från arbetsgivare och egenföreiagare. Avgifterna förs till en särskild fond, arbetsskadefonden.

En utredning pågår för att se över vissa frågor inom arbetsskadeförsäkringen. Det gäller bl.a. möjligheterna till en förenklad administration och en ökad samordning med den allmänna försäkringen. Utredningen beräknas avge sitt förslag under våren 1985.

Riksförsäkringsverket svarar tillsammans med försäkringskassorna för väsentliga delar av administrationen och tillämpningen av det sociala

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                             8

trygghetssystemet. Detta innebär för försäkringskassorna omfattande kontakter med allmänheten, varvid stora krav ställs på den service som ges. Som framhållits i prop. 1982/83:127 om vissa administrativa frågor inom den allmänna försäkringen m.m. bör alla ansträngningar tas tillvara för att ytterligare utveckla kontakten mellan allmänheten och socialförsäkringsadministrationen. Avsikten är att ge riksförsäkringsverket i uppdrag att lämna en samlad redovisning av de åtgärder som verkel vidtagit eller-planerar att vidta för atl göra det möjligt alt - utan att äventyra kravet på en enhetlig och rättvis lagtillämpning över hela landet — mönstra ul otidsenliga eller på annal sätt onödiga regler.

I enlighel med riksdagens beslut med anledning av nämnda proposition pågår ett arbete med att föra över arbetsuppgifter från riksförsäkringsverket till försäkringskassorna. Samtidigt prövas möjligheterna alt decentralisera arbetsuppgifter från försäkringskassornas centralkontor till lokalkontoren i avsikt att förbättra servicen till de försäkrade.

Ökade insatser inom försäkringskassorna görs genom att medel som frigörs genom rafionaliseringar utnyttjas för effektiviseringar inom försäkrings- och bidragsområdet. Dessa insatser kan på sikt möjliggöra samhällsekonomiska besparingar. Exempel på områden där ökade insatser sker är sjukfalls- och rehabiliteringsverksamheten och arbetsskadeförsäkringen. Förstärkta insatser inom dessa områden är också av stort värde för de försäkrade. Särskilda projektmedel avsätts också för atl ge försäkringskassorna möjlighet atl bedriva ell utvecklingsarbete som kan leda lill förbättrad adminislralion och enklare regler i försäkrings- och bidragssystemen.

En ulredning pågår för att se över möjligheterna till ökad medverkan av förtroendevalda vid beslut i försäkrings- och bidragsärenden hos försäkringskassorna.

Omsorg om barn och ungdom

Barnomsorgen intar en central plats i samhällets service till barnfamiljerna. Barnomsorgen syftar fill att ge barnen omvårdnad och stimulans i sin utveckling. Den skall stödja föräldrarna i föräldrarollen och förbereda barnen för ett vuxenliv i gemenskap och solidaritet. Barnomsorgen gör det också möjligt för båda föräldrarna att förvärvsarbeta eller studera. Därigenom främjas jämställdheten mellan kvinnor och män.

Barnomsorg bedrivs i olika organisatoriska former. För förskolebarnen finns daghem, familjedaghem, dellidsgmpper och öppna förskolor och för skolbarnen finns fritidshem och familjedaghem.

Nya regler gäller fr.o.m. år 1984 för statsbidrag till barnomsorgen (prop. 1983/84:9, SoU 12. rskr 43). Syftet med de nya reglerna är alt möjliggöra etl bättre utnyttjande av lillgängliga resurser och att begränsa den automatiska ökningen av statsbidragen utan att de pedagogiska och sociala målen åsidosätts. Genom det nya bidragssystemet markeras kommunernas frihei

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                             9

och ansvar när det gäller att ordna verksamheten på ett sätt som bäst svarar mot de lokala förutsättningarna. Statsbidrag ulgår även till alternativa barnomsorgsformer under förutsättning att dessa finns upptagna i kommunens barnomsorgsplan och atl den som driver sådani daghem eller fritidshem är en sammanslutning av föräldrar som gemensamt tar ansvaret för sina egna barn eller har anknytning till en ideell organisation. Statsbidrag lämnas inte till daghem och fritidshem som drivs i uppenbart vinstsyfte.

Beredning pågår om olika frågor kring barnomsorgens utveckling. Avsikten är att en proposition i dessa frågor skall lämnas till riksdagen under våren 1985.

För utveckling och förnyelse av barnomsorgen avsätts årligen 30 milj. kr.

Del slatliga stödet till kommunernas barnomsorg beräknas för nästa budgelår till 7 430 milj. kr. vilket är en ökning med 915 milj. kr. i jämförelse med innevarande budgetår.

Omsorg om äldre och handikappade

Vid sidan av den ekonomiska tryggheten är en bra bostad, god vård och socialtjänst grundläggande förutsättningar för allas delaktighet i samhällsgemenskapen.

Bland äldre människor finns del många fler handikappade än bland yngre. Äldre behöver inte automatiskt samhällets särskilda stöd för att leva och verka under trygga förhållanden, utan därför alt deras funkfioner ofta sätts ner med stigande ålder.

Den snabba ökningen av antalet personer i gruppen 65 år och äldre avlar. Den framlida utvecklingen både när det gäller de äldres andel i befolkningen och antalet äldre kommer atl vara mindre dramatisk än under de senaste årtiondena. Däremot förändras äldregruppens sammansättning. Medan antalet personer i gruppen under 75 år minskar fram lill sekelskiftet, kommer gruppen över 85 år atl öka. 1 den parlamentariskt sammansatta äldreberedningen utarbetas f.n. ett program för den framtida äldreomsorgen.

Äldreomsorgen inriktas alltmer på atl de äldre skall ha ett eget självständigt boende. Att bo kvar i sin invanda miljö förstärker den enskildes integritet och underlättar integrering i samhället. Detta förutsätter emellertid att bostäder och närmiljö anpassas till äldre människors behov och alt de erbjuds god omvårdnad, social omsorg och service.

Social hemhjälp och färdtjänst är viktiga medel för att förverkliga de äldrepolitiska målen. Hemhjälpen har utvecklats till en mångskiftande, serviceinriktad socialtjänst. Exempel på denna utveckling är boendeservice, verksamhet vid dagcentraler och ledsagarhjälp. Statsbidraget till den kommunala hemtjänsten har lagts om för att främja eget boende och ge kommunerna bredare möjligheter att ordna omsorgen efter lokala och individuella förutsättningar. Inom hemhjälpen pågår etl omfattande och

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                            10

differentierat förnyelse- och förändringsarbete med stöd av särskilda statliga medel som anvisats fr.o.m. i år.

Åtgärderna för handikappade har hög prioritet i regeringens politik. Målet inom handikappområdet är att göra samhället tillgängligt för alla människor. Endast så kan samhället erbjuda en fullständig gemenskap, som kan utveckla och förbättra villkoren för alla.

Det system av handikappåtgärder som vuxit fram sedan börj-n av 1960-talet har i grunden förändrat levnadsvillkoren för handikappade. En förändrad syn på handikapp har varit en förutsättning för denna utveckling. Den förnyade synen innebär, att handikappade är resurer i samhället på samma sätt som andra och med samma rättigheter och skyldigheter som de. Handikapp uppfattas alltmer som en otillräcklighet eller en bristande förulsällning i den verksamhel eller i den miljö som uteslänger människor med funktionsnedsättningar.

Genom omprioriteringar har utrymme skapats för förhållandevis slora resursförstärkningar och reformer inom handikappområdet. Insatserna avser olika handikappgrupper och skiftande ändamål. De innebär även ett ökat stöd till handikapporganisationerna och fill handikappforskning inom olika sektorer. Bilstödet till handikappade förstärks, handikappidrotten får ökade bidrag och kulturområdet tillförs nya resurser. De nämnda handikappåtgärderna under social-, utbildnings-, jordbruks- och arbetsmarknadsdepartementen genomförs inom en ram av 75 milj. kr. och finansieras genom bl.a. omprioriteringar i pensions- och sjukförsäkringen.

Landstingens omsorger om psykiskt utvecklingsstörda inriktas på ökad integration i skolan, i boendel och på arbetsmarknaden. En särskild arbetsgrupp har utarbetat förslag till en ny omsorgslag. En proposition med förslag till ny omsorgslag kommer att föreläggas riksdagen under år 1985. Genom den statliga vårdartjänsten bedrivs en viktig verksamhel med kvalificerad boendeservice för svårt handikappade elever vid folkhögskolor, universitet och högskolor. Den nya teletjänsten med förmedling av samtal mellan texttelefoner för döva och vanliga telefoner utvecklas på ett tillfredsställande sätt som en integrerad del av televerkets personliga tjänster åt telefonabonnenterna. Stor betydelse för synskadade har de särskilda insatserna med ledarhundar, tidskrifter på ljudband och i punktskrift samt mottagarutrustningar för radiofidningar. Bidrag ges fill Sveriges dövas riksförbund för förbundets viktiga arbete med att utveckla dövas teckenspråk samt fill hörselteknisk forskning. Statens handikappråd får ökat stöd för arbetet med att förbättra levnadsvillkoren för flerhandikappade och andra svårt handikappade. Bidraget till handikapprörelsens intressepolitiska verksamhet förstärks och kompletteras med stöd för utveckling av organisationernas individinriktade verksamhet för handikappade.

Till åtgärderna för omsorg om äldre och handikappade anslås 2 656 milj. kr., vilket innebär en ökning med 95,3 milj. kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                            11

Hälso- och sjukvård

En hälso- och sjukvård av hög kvalitet är av grundläggande betydelse för medborgarna. Det övergripande målet för hälso- och sjukvården är enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:1080) en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Fortfarande finns regionala och sociala skillnader både vad gäller hälsa och tillgång på hälso- och sjukvård. Det är därför viktigt att ägna särskild uppmärksamhet åt förebyggande insatser som kan öka möjligheterna för utsatta grupper att leva etl hälsosammare liv.

Totalkostnaden för samhällets hälso- och sjukvård är omkring 65 miljarder kr., vilkel motsvarar ca 10 % av BNP. De statliga bidragen och ersättningen från sjukförsäkringen svarar för närmare en fjärdedel av dessa kostnader. Huvuddelen finansieras av landstingskommunala medel.

Under 1970-talet expanderade hälso- och sjukvårdssektorn kraftigt. Under 1980-talet har däremot expansionen begränsats väsentligt. För atl möjliggöra en fortsatt satsning på angelägna områden ställs ökade krav på omfördelning av befintliga resurser.

Elt viktigt led i regeringens arbete för att möjliggöra en hälso-och sjukvård på lika villkor för hela befolkningen är de förändrade regler för statliga bidrag och ersättningar till sjukvårdshuvudmännen för öppen vård som gäller fr.o.m. år 1985. Ersättningen utgår fr.o.m. denna fidpunkt med utgångspunkt i ett enhetligt belopp per invånare och innefattar ersättning för både offentlig och privat vård.

Del nya systemet ökar landstingens möjligheter att utifrån lokala behov fördela resurserna mellan t.ex. förebyggande och vårdande insatser. Bidraget till förebyggande insatser har fördubblats. Särskilda bidrag utgår för hemsjukvård och öppna vårdformer för människor med psykisk sjukdom eller störning.

Antalet vårdplatser inom den slutna psykiatriska vården beräknas minska även i framtiden. Minskningen sker i en takt av ca 1 000 platser per år. Även innehållsmässigt är den psykiatriska vården stadd i snabb utveckling.

De äldre och handikappades behov har uppmärksammats i ett utredningsarbete som redovisats under hösten 1984 i betänkandet (SOU 1984:78) Bo på egna villkor. Det har utarbetats i samverkan i första hand mellan bostadsdepartementet och socialdepartementet. I betänkandet, som f.n. remissbehandlas, föreslås en rad åtgärder som ska öka möjligheterna för äldre och handikappade att få t.ex. vård i hemmet och en bättre service i sitt bostadsområde.

De differentierade vårdavgifterna, som sjukvårdshuvudmännen gavs möjlighet aft tillämpa fr.o.m. den 1 januari 1982 efter en överenskommelse mellan landstingsförbundet och den dåvarande borgerliga regeringen, kommer att avskaffas. Ett nytt och enhetligt avgiftssystem utformas i kontakt med Landstingsförbundet. Det bör utformas så att det tar särskild hänsyn till

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                           12

utsatta grupper, t.ex. handikappade och människor med låg pension.

För att kunna förbättra folkhälsan krävs en större satsning på förebyggande insatser. Socialstyrelsen har lagt fram en femårsplan för det förebyggande arbetet. Nu föreslås en höjning av anslaget till hälsoupplysning med ca 1 milj. kr. till ca 5,3 milj. kr.

Preliminära överläggningar pågår mellan representanter för näringslivet och staten om att bilda en ideell förening med huvudsakligt syfte att stödja och initiera kollektiv forskning rörande samband mellan kost och hälsa.

Utredningen Hälso- och sjukvård inför 90-lalet (HS 90) har i huvudsak slutförts och huvudrapporten (SOU 1984:39) har remissbehandlats under hösten. Detla omfattande utredningsarbete utgör underlag för ett nytt prinicipprogram för den framtida hälso- och sjukvården. Speciell uppmärksamhet ägnas det förebyggande arbetet t.ex. hur man genom en offensiv hälsopolitik kan reducera hjärt-kärlsjukdomar och skador samt minska hälsorisker i boendemiljön och arbetslivet samt främja goda kostvanor.

HS 90-ulredningen belyser vidare möjligheter att omstrukturera länssjukvården och säkerställa den planerade utbyggnaden av primärvården. Även cancerkommitlén har under hösten överlämnat sitt slutbetänkande (SOU 1984:67). Kommittén belyser ingående bl.a. tobaksrökningens och kostvanornas betydelse för totalantalet cancerfall samtidigt som den konstaterar atl ett framgångsrikt förebyggande arbete måste utgå från ett övergripande hälsopolitiskt synsätt som samordnas av regeringen.

Under våren 1985 kommer regeringen alt lägga fram en hälsopolitisk proposition grundad på bl.a. dessa utredningar för att föreslå riktlinjer för utvecklingen av den framtida hälso- och sjukvården.

Regeringen har i november 1984 lämnal elt förslag lill ny tandvårdslag till riksdagen. Även i den läggs särskild vikt vid förebyggande åtgärder. Landstingen föreslås få ett vidgat ansvar för befolkningens tandhälsa. De ska enligt förslaget få ett planeringsansvar för all tandvård inom landstingsområdet, både den egna och de privata vårdgivarnas. I proposifionen anmäler regeringen också sin avsikt att utreda de framtida ersättningsformerna för tandvården. En proposition kommer att läggas fram våren 1985.

Under vårriksdagen kommer även propositioner att läggas om ett nytt avtal mellan Apoteksbolaget AB och staten samt om den framtida organisationen av statens bakteriologiska laboratorium (SBL).

Under hösten har den särskilda utredaren med uppdrag atl göra en översyn av vissa ansvarsfrågor inom hälso- och sjukvården överlämnat sitt betänkande (Ds S 1984:12) Vissa ansvarsfrågor i hälso- och sjukvård. Vidare har journalutredningen avlämnat sitt huvudbetänkande (SOU 1984:73) Patientjournalen med förslag till lag om patientjournaler som avses gälla för all vård av patienter. En särskild arbetsgrupp inom socialdepartementet har i rapporten (Ds S 1984:15) Förtroendenämnder inom hälso- och sjukvården redovisat en utvärdering av pågåpende försöksverksamhet med förtroende-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                            13

nämnder inom hälso- och sjukvården samt avgelt förslag till framtida reglering av verksamhelen. Dessa betänkanden och rapporten har remissbehandlats. Förslagen bereds f.n. inom regeringskansliet.

Socialberedningen har överlämnat ett betänkande (SOU 1984:64) Psykiatrin, tvånget och rättssäkerheten. Betänkandet remissbehandlas f.n. En proposition beräknas kunna läggas fram under år 1985. Utredningen om dödsbegreppet har nyligen överlämnat sitt betänkande (SOU 1984:79) Dödsbegreppet.

1983 års läkemedelsutredning har hösten 1984 avlämnat betänkandet (SOU 1984:82) Apoteksbolaget mot år 2000. Utredningen fortsätter sitt arbete med en översyn av bl.a. läkemedelslagstiftningen. Delta utredningsarbete skall vara slutfört före 1985 års utgång.

Gen-etikkommittén har överlämnat ett betänkande (SOU 1984:88) kallat Genetisk integritet. Belänkandet remissbehandlas f.n.

En ny utredning har tillkallats och skall se över den alternativa medicinens ställning.

En särskild utredare kommer att tillkallas för alt göra en översyn av läkarnas vidareutbildning. Dessutom planeras - i enlighet med förslag i HS 90-ulredningen - en översyn av personalresursernas omfattning, fördelning och utnyttjande i den nya vårdstrukturen. Vårdutbildningarnas anpassning härtill behöver även analyseras.

En särskild utredare kommer också att tillkallas för alt överväga frågor kring den medicin-tekniska säkerheten.

Socialt behandlingsarbete, alkohol- och narkotikapolitik

Socialtjänslreformen skapade nya förutsättningar för det sociala arbetet. För att reformens syfte skall förverkligas i praktiken, krävs en omfattande ulveckling av metoderna. Statens uppgift är bl.a. att stimulera sådan metodutveckling och ställa medel lill förfogande för utvecklingsinsatser och försöksverksamhet. Regeringen föreslår en ökning med 5 milj. kr. för insatser inom narkomanvården. Totalt beräknas 18 milj. kr. för utveckling av både missbrukarvården och annat socialt behandlingsarbete, t.ex. barnavårdsärenden och stöd och hjälp åt misshandlade kvinnor. Därutöver föreslås en höjning av bidraget till alkoholpolikliniker och vårdcentraler med 7,6 milj. kr. lill 97 milj. kr.

Socialtjänstens institutioner kallas hem för vård eller boende. Till de f.d. ungdomsvårdsskolorna och de sociala vårdinstitutionerna inom missbrukarvården utgår särskilda statsbidrag. Statsbidragen för år 1984 är 711 milj. kr. Överläggningar pågår f.n. om elt nytt statsbidragssystem, som skall ge kommuner och landsting större möjligheter att utveckla och förändra vården.

Regeringen har lidigare beslutat om att under en treårsperiod satsa

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                           14

90 milj. kr. ur allmänna arvsfonden på att förbättra barn och ungdomars fritidsverksamhet. Denna 90-miljonerssatsning genomförs nu i form av tre projekt:

-     Utvecklingsarbete vid fritidsgårdar över hela landet.

-     Insatser med anledning av FN:s världsungdomsår.

-     Utvecklingsprojekt inom idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet

Inom delegationen för social forskning (DSF) - som även satsar på forskning om kvinnomisshandel och prostitution - har tillsalts en initiativ-grupp för alt redovisa behoven av forskning om barns och ungdomars levnadsvillkor.

Antalet ivångsomhändertaganden av barn har minskat kraftigt sedan den nya socialtjänstlagen och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) trädde i kraft den 1 januari 1982.

I jämförelse med flertalet industriländer är den svenska alkoholkonsumtionen låg. Alkoholförsäljningen har sjunkit kraftigt sedan mitten av 1970-talel. Den var år 1983 6,1 liter per invånare över 15 år (omräknat i 100-procentig alkohol). Det är den lägsla siffran sedan år 1966 och innebär en minskning med omkring 20 % sedan år 1976.

Hembränning m.m. beräknas ha ökat, men inte i motsvarande grad. Den minskade totalkonsumiionen förefaller även ha lett till en minskning av alkoholskadorna.

Enligt 1977 års alkoholpolitiska beslut skall priserna vara höga och följa den allmänna prisutvecklingen. En ny skattehöjning genomfördes i december 1984. Priserna höjdes med 5 %, med undantag för lättvin som blev 10 % dyrare mot bakgrund av den kraftiga försäljningsökningen första halvåret 1984.

Narkotikasituationen i världen har blivit allt allvarligare. Tillgången på illegal narkolika fortsätter all öka. Särskilt oroande är den kraftiga ökningen av kokainmissbruket i USA och Europa.

Även i Sverige är narkotikasiluationen allvarlig. Till skillnad från många andra länder finns det dock i Sverige tecken på en viss stabilisering.

En proposition om en samordnad och intensifierad narkotikapolitik som riksdagen behandlat i december 1984 redovisar ett 100-tal förslag som innebär en fortsatt förstärkning av insatserna mot narkotikan. Regeringens politik är inriktad på dels att komma åt alla led i narkofikahanteringen - från produktion, införsel och spridning - dels att motverka själva missbruket genom förebyggande insatser, tidiga åtgärder vid upptäckt av missbruk, en aktiv uppsökande vård och en effektiv rehabilitering.

En proposition med förslag till vissa ändringar i bl.a. lagen om vård av unga (LVU) förbereds inom regeringskansliet.

Det förebyggande arbetet är av central betydelse. Där kan folkrörelserna spela en avgörande roll, i samverkan med bl.a. skolan och socialtjänsten.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7   Socialdepartementet                                            15

Riksdagens beslut med anledning av narkolikapropositionen innebär vissa förändringar i organisationen av de statliga informationsinsatserna. Socialstyrelsen skall ha det samlade ansvaret. Centralförbundet för alkohol- och narkolikaupplysning (CAN) får rollen som förmedlare av basfakta. CAN har också fått uppgiften atl följa drogmissbrukets utveckling.

Internationell verksamhet

Internationellt samarbete på det social- och hälsovårdspolitiska området bedrivs inom etl flertal organ - t.ex. världshälsoorganisationen (WHO), FN, Europarådet, OECD och Nordiska ministerrådet.

Som ett viktigt led i arbetet med att förverkliga WHO:s huvudmål Hälsa för alla år 2000 (HFA - 2 000) har i år en europeisk strategi antagits. Det svenska HS 90-arbetet ansluter till denna strategi. I Europa liksom i världen i övrigt betonas primärvårdens utveckling och behovet av hälsofrämjande åtgärder i hela samhället bl.a. för att nå slörre jämlikhet på hälsoomrädet.

Sammanställning

Anslagsförändringarna inom socialdepartementets verksamhetsområde för budgetåret 1985/86 i förhållande till statsbudgeten för budgetårel 1984/85 framgår av följande sammanställning (milj.kr.).

Statsbudget

Förslag

Förändring

1984/85

1985/86

Femte huvudtiteln

A. Socialdepartementet m.m.

71.7

75,8

->r          4,1

B. Administration av socialförsäkring

mm.

734.0

762,2

+    28,2

C. Ekonomiskt stöd till barn-

familjer m.m.

9 690,0

11296.0

-H 1 606.0

D. Försäkring vid sjukdom, handi-

kapp och ålderdom

46 452,9

50 063.2

+ 3 610.3

E. Hälso- och sjukvård

6 050,9

6071,1

-(-      20,2

F. Omsorg om barn och ungdom

6 653,3

7 467.1

4-    813.8

G. Omsorg om äldre och handi-

kappade

2 561.0

2 656,3

+     95,3

H. Socialt behandlingsarbete.

alkohol- och narkotikapolitik

782,8

788.9

-1-       6.1

I.   Internationell samverkan

26.5

29.5

+       3,0

Totalt för socialdepartementet

73 023.1

79 210,1

-1- 6 187.0

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                            16

Uidrag
SOCIALDEPARTEMENTET                                 PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-12-20

Föredragande: statsrådet Andersson, såvitt avser frågor under littera A-D, F, G och 1; statsrådet Sigurdsen såvitt avser frågor under littera E och H.

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 såvitt avser socialdepartementets verksamhetsområde

Huvudtitelns utformning

Propositionen har en ändrad disposition jämfört med prop. 1983/84:100 (bil. 7). Förändringarna framgår av redovisningen i bilagorna 7.1 och 7.2.

FEMTE HUVUDTITELN

A. Socialdepartementet m.m.

A 1. Socialdepartementet

1983/84          Utgift             18 088 619

1984/85          Anslag            19 752 000

1985/86          Förslag           20 757 000

1984/85                  Beräknad ändring

1985/86

Personal                                                              98                                       - 2
Anslag

Förvaltningskostnader                                            19 752 000          -f 1 005 000

(därav lönekostnader)                                     (18 139000)             (-1-    810000)

Summa                                                                     19 752 000        -I- 1 005 000

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår lill 20 757 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för en handläggare

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                            17

för samordning av narkotikafrågor i enlighet med riksdagens beslut (prop. 1984/85:44, SoU:8, rskr 104). I övrigt har anslaget beräknats enligt huvudförslaget i enlighet med den princip som lillämpas generelll för departementen i årets budgetförslag.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Socialdepartementet för budgetåret 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av 20 757 000 kr.

A 2. Kommittéer m.m.

1983/84

Utgift

22 847 471

Reservation

2 969 360

1984/85

Anslag

22 500 000

198.5/86

Förslag

20 000 000

För den utredningsverksamhet m.m. som bekostas från della anslag beräknar jag ett anslagsbehov av 20 milj. kr. för nästa budgetår. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kommittéer m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.

A 3. Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet

1983/84         Utgift             26 607 402            Reservation              10 046 360

1984/85           Anslag            27 417 000

1985/86        Förslag             33 390 000

Från delta anslag ulgår bidrag till forsknings- och utvecklingsarbete, FoU, samt försöksverksamhet inom socialdepartementets verksamhetsområde.

Som beredningsorgan lill regeringen då det gäller att ge bidrag från delta anslag finns delegationen för social forskning (DSF). Delegafionen har också till uppgift att initiera och stimulera FoU inom socialsektorn.

I den av riksdagen antagna propositionen om forskning (1983/84:107, Ubu28, rskr. 401) las ut en treårig forskningsram. Socialdepartementet tillfördes 5 milj. kr. för forskning om viktiga problem inom social- och hälsovårdsområdet. Den prioritering som gjordes i föregående forskningspo-lifiska beslut (prop. 1981:82:106, UbU 37, rskr 397) ligger fast. Det innebär att forskning som avser social- och hälsovårdsområdet skall prioriteras med utgångspunkt i elt samhälls- och beleendevetenskapligl perspektiv.

I 1984 års budgetproposition redovisades utförligt den forskning som bedrivs med stöd från anslaget samt för den iniliativverksamhet DSF bedriver.

Under budgetåret 1983/84 tillfördes anslaget 1,2 milj. kr. för atl främja den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden bl.a. inom ämnet socialt arbete, den barn- och familjepolitiska forskningen, invandringsforskning med socialpoli-

2 Riksdagen 1984185. I saml. Nr 100

Prop. 1984/85:100   Bilaga 7    Socialdepartementet

18

tisk   inriktning, hälso- och sjukvårdsforskning i ett hälsopolitiskt och samhällsvetenskapligt perspektiv samt epidemiologisk forskning.

Delegationen utlyste under budgetåret 1983/84 elt antal forskarstipendier inom de prioriterade områdena. Syftet är att bereda forskare på nivån efler doktorsexamen, möjlighet att under högst sex år odelat få ägna sig åt forskningsarbete inom några av de områden som är väsentliga för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden. Under budgetåret 1984/85 avsattes 3,5 milj. kr. för att inrätta 20 stipendier. Fördelningen av stipendierna på forskningsområden och universitet framgår av nedanstående tabell.

Socialpolitik               5 stipendier varav

3 vid   Umeå universitet 1 "     Göteborgs universitet

4 stipendier varav

Socialt arbete             5 stipendier varav

Barnomsorg och     5 stipendier varav familjepolitik

1 stipendium

Invandringsforskning med socialpolitisk inriktning

Hälso- och sjukvårdsforskning

1 "

Stockholms universitet

2 vid

Stockholms universitet

1 "

Lunds universitet

1 "

Umeå universitet

1 "

Nordiska institutet för

samhällsplanering

3 vid

Göteborgs universitet

1 "

Stockholms universitet

1 "

Högskolan för lärar-

utbildning i Stockholm

vid

Stockholms universitet

1 vid   Göteborgs universitet

2 "     Lunds universitet

1 "     Linköpings universitet

Med hänsyn till betydelsen av att stärka den långsiktiga, riktade kunskapsuppbyggnaden har DSF föreslagit att minst 10 % av anslaget i fortsättningen skall avsättas för sådana ändamål inom högskolan. Det gäller bl.a. det nya ämnet socialt arbete inom socionomutbildningen. Härtill kommer behov av stipendier för forskare inom den generella socialpolitiken och det sociala trygghetssystemet, inom det barn- och familjepolitiska området samt inom hälso- och sjukvårdsforskning med samhällsvetenskaplig inriktning.

Fortsatt stöd har givits till de projekt som redovisades i föregående års budgetproposition. Bland nya projekt som fått medel kan följande nämnas.

Inom socialförsäkringsområdet skall ett projekt starta om strategier inom Socialförsäkring och socialpolitik.   Huvudfrågan gäller vilka strategiska

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                        19

beslut som mejslat fram den nuvarande svenska socialpolitiska modellen. 1 ett annat projekt skall inkomsten och dess fördelning i Sverige och USA studeras. Jämförelsen är intressant eftersom de två länderna representerar helt skilda system då det gäller samhällets inflytande på inkomstbildningen.

Bidrag har getts till en svensk delstudie i etl samnordiskt projekt om invandrares möte med invandringslandet. Syftet är att dels få kunskaper om finländska och turkiska invandrares situation när familjen befinner sig i kris, dels utveckla metoder i socialt arbete för problemlösning bland olika invandrargrupper.

Ett projekt tar upp viktiga frågor om regelsystem och rättstillämpning när det gäller fördelningen av platser i den kommunala barnomsorgen. Del omfattar dels en analys av regler och rättspraxis från rättssäkerhetssynpunkt. dels en karlläggning och analys av kommunala regler för fördelning av barnomsorgsplatser i relation fill arbetsförhållanden samt behov och efterfrågan på barnomsorg bland föräldrarna i kommunen.

En studie syftar bl.a. lill att belysa vilka problem och möjligheter som ett kvinnoperspektiv innebär vid behandling av missbrukare.

Stöd har getts till ett forskningsprogram vid Umeå universitet rörande åldrande, minne och demens. En omfattande epidemiologisk studie förväntas leda lill en större förståelse av medicinska, psykologiska och sociala aspekter på åldrande och senil demens.

Begreppet "Jämställd med sinnessjukdom" - dess teoretiska bakgrund och praktiska tillämpning i svensk rättspsykiatri skall studeras vid Tema Hälso- och sjukvården i samhället vid universitetet i Linköping. Studien kommer att utföras i samverkan mellan samhällsvetare, humanister, jurister och medicinare.

Sedan år 1980 har, på förslag av DSF, stöd givits till den utvärdering som gjorts av behandlingen av schizofrena vid Säters sjukhus. Denna utvärdering avses fortsätta till år 1988. Utvärderingen är förankrad vid forskningskliniken vid Ulleråkers sjukhus. Fr. o. m. år 1983 ges också stöd till en försöksverksamhet med samma inriktning vid Ulleråkers sjukhus.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har i en skrivelse den 12 juli 1984 hemställt att regeringen dels så snart som möjligt fattar etl principbeslut om att föreslå riksdagen alt en försöksutbildning i psykoterapevtisk behandling vid schizofreni skall anordnas fr.o.m. budgelåret 1985/86 i Kopparbergs läns landstingskommun dels föreslå riksdagen att anvisa medel härför i budgetpropositionen för nämnda budgetår.

Det första utbildningsåret kommer enligt planerna alt avslutas hösten 1986. Den totala kostnaden härför beräknas till 900 000 kr. Regeringen har i beslut den 29 november 1984 beviljat 600 000 kr. för detta ändamål för tiden 1 juli 1985 - 30 juni 1986 att utgå från femte huvudtitelns anslag A 3. Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet och jag anser att medel fortsättningsvis bör beviljas för ytterligare två budgetår. Kopparbergs

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7   Socialdepartementet                                             20

läns landstingskommun skall efter den första utbildningsomgången redovisa de vunna erfarenheterna.

Jag föreslår all 5 milj. kr. ur forskningsramen tillförs anslaget under nästa budgetår. Anslaget bör föras upp med 33 390 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 33 390 000 kr.

A 4. Extra utgifter

1983/84          Utgift      I 523 767                     Reservation       690 238

1984/85          Anslag    1 640 000

1985/86          Förslag    1 682 000

Från anslaget utgår bl.a. bidrag till vissa pensionärsorganisationer. För nästa budgetår bör anslaget räknas upp med 42 000 kr. för detta ändamål. Jag beräknar anslagsbehovet för nästa budgetår till 1 682 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 1 682 000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                       21

B. Administration av socialförsäkring m.m.

Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna svarar för administrationen av huvuddelen av samhällets ekonomiska trygghetssystem. Försäkringsrätterna och försäkringsöverdomstolen ulgör besvärsorgan i socialförsäkringsärenden m.m.

Den ekonomiska omfattningen av det trygghetssystem som handhas av denna administration framgår av följande sammanställning.

Beräknade utbetalningar

budgetåret 1984/85

(milj.kr.)

Allmänna barnbidrag

7 020

Föräldraförsäkring

5 350

Vårdbidrag för handikappade barn

410

Bidragsförskott (brutto)

2 060

Barnpensioner, inkl. ATP

560

Sjukförsäkring

30 200

Folkpension och pensionstillskott

42 200

Allmän tilläggspension (ATP)

38 900

Kommunalt bostadstillägg

4 020

Delpension

1070

Arbetsskade- och yrkesskadeersättning

1560

Kontant arbetsmarknadsstöd, utbildnings-

2 750

bidrag

Vuxenstudiestöd, dagpenning till

940

värnpliktiga m.m.

137 040

De olika stödformerna redovisas under C- och D-avsnitten. De ersättningsformer som ingår i de två sista punkterna redovisas under arbetsmarknads-, utbildnings- och försvarsdepartementen.

De här nämnda ekonomiska trygghetssystemens utveckling och relativa andel av samhällsekonomin framgår av följande sammanställning.

Miljarder kr.

1970

1980

1983

De sociala stödformernas

ekonomiska omfattning

14,1

92,3

125,4

BNP till marknadspris

170,8

525,1

695,4

Stödformernas andel av

BNP i %

8,3

17,6

18,0

Transfereringar frän social-

försäkring m.m. till hushållen'

12,3

67,8

89,7

Total privat konsumtion

91,0

270,0

361,3

Transfereringar i % av

privat konsumtion'

13,5

25,1

24,8

' År 1970 brutto före skatt, år 1980-1983 netto efter skatt

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                           22

De ersättningar som efter skatteavdrag utgår från socialförsäkringen m.m. motsvarar omkring 25 % av den totala konsumtionen ilandet och har således slor betydelse för hushållens ekonomi. Det ekonomiska trygghetssystemet omfattar hela befolkningen och är till större delen samordnat i lagen om allmän försäkring, som omfattar sjukförsäkring (inkl. tandvårdsförsäkring och föräldraförsäkring), folkpensionering och ATP.

Handläggningen av ersätlningsärenden m.m. på lokal nivå sköts av de allmänna försäkringskassorna. Det finns en försäkringskassa i varje landstingskommun och kommun som inte ingår i landstingskommun. Lokalkontor finns i varje kommun. Riksförsäkringsverket är central förvaltningsmyndighet för verksamhetsområdet och utövar den centrala ledningen och tillsynen över försäkringskassornas verksamhet. Socialförsäkringsförmånerna betalas i huvudsak ut genom verkets försorg.

Riksförsäkringsverket har också hand om debitering och uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare i.o.m. utgiflsåret 1984. Fr.o.m. utgiflsåret 1985 samordnas uppbörden av arbetsgivaravgifterna med skatteuppbörden och administrationen ankommer på skattemyndigheterna. Omläggningen innebär atl riksförsäkringsverkets medverkan vid uppbörden av arbetsgivaravgifterna under de närmaste åren successivt upphör. Avgifter som betalas av staten skall dock även framdeles hanteras av riksförsäkringsverket.

I anslagsframställningen för budgetåret 1985/86 har riksförsäkringsverket framhållit att man på socialförsäkringsområdet bl.a. avser atl öka decentraliseringen och förbättra servicen till de försäkrade. Vidare pågår ett intensivt arbete för att förbättra insatserna i fråga om rehabilitering. Härigenom uppnår man dels att den försäkrades sociala situation förbättras, dels att behovet av försäkringsersättningar minskar.

Under våren 1985 kommer riksförsäkringsverket atl i enlighet med vad som anfördes i förra årets budgetproposition sända ut särskilda pensionsförsäkringsbesked till alla försäkrade i åldern 55-64 år. Beskeden skall ge information om intjänade pensionspoäng och hur stor vars och ens pension kan beräknas bli.

En förutsättning för atl det omfattande ekonomiska ersättningssystemet skall kunna administreras säkert och med rimliga resursinsatser är att modern ADB-teknik används. Riksförsäkringsverket förfogar över en slor datoranläggning som är placerad i Sundsvall. Försäkringskassorna är genom ett omfattande terminalnät anslutna till denna ADB-anläggning. F.n. byts de äldsta delarna av ADB-systemet ut. Del nya systemet byggs upp så att det skall klara volymmässiga förändringar och rationaliseringar som kan bli aktuella under 1980-talet.

För atl få underlag för ell ställningstagande i fråga om den långsiktiga inriktningen av ADB-verksamheten på socialförsäkringsområdet har riksförsäkringsverket f.n. i uppdrag att i samråd med statskontoret och i nära samarbete med försäkringskassorna genomföra elt utrednings- och utvecklingsarbete samt praktisk försöksverksamhet avseende ADB-verksamheten.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                           23

Utrednings- och utvecklingsarbetet skall bl.a. belysa olika alternativ med spridning av register och datorresurser på regional och lokal nivå. Härvid skall redovisas för- och nackdelar mellan de olika alternativen och ett bibehållande av nuvarande ADB-struktur.

I enlighel med riksdagens beslut med anledning av prop. 1982/83:127 (SfU 24, rskr 342) om vissa administrativa frågor inom den allmänna försäkringen m.m. skall lednings- och tillsynsfunktionerna ges en ökad tyngd i riksförsäkringsverkets verksamhet för atl säkerställa en likformig och rättvis lagtill-lämpning över hela landet. Verket skall också ge de utvärderande inslagen i verksamheten ökad prioritet. Vidare bör riksförsäkringsverket ta lill vara alla möjligheter att flytta över arbetsuppgifter från verket till försäkringskassorna. I anslagsframställningen för budgetårel 1985/86 har verket framhållit att en sådan utveckling pågår. Samtidigt prövas möjligheterna all deceniralisera arbetsuppgifter från centralkontoren till lokalkontoren i avsikt att förbättra servicen fill de försäkrade. Riksförsäkringsverket framhåller därför i sin anslagsframställning vikten av atl inte ytterligare inskränka lokalkontorsnätet.

Hos försäkringskassorna pågår f.n. en viss projektverksamhet med syfte atl få en effektivare försäkringshandläggning. Projektverksamheten, som finansieras med särskilt avsatta medel under anslaget B 4., avser att ge försäkringskassorna möjlighet till etl utvecklingsarbete som kan ge nya och bättre arbetsmetoder eller som på sikt kan innebära samhällsekonomiska besparingar.

En särskild utredning har tillkallats för att se över möjligheterna till ökad medverkan av förtroendevalda vid beslut i försäkringsärenden hos försäkringskassorna.

Besvärsorganisationen för överprövning av försäkringskassornas beslut i socialförsäkringsärenden m.m. består av tre regionala försäkringsrätter och - som högsta instans — försäkringsöverdomstolen. För bevakning av rättspraxis inom ifrågavarande område finns en särskild ombudsenhel vid riksförsäkringsverket som kan gå in som part hos försäkringsdomstolarna.

Försäkringsöverdomstolen och försäkringsrätterna har under flera år haft stora ärendebalanser. Sedan ett nytt omprövningsförfarande hos försäkringskassorna genomförts har balanssiluationen förbättrats avsevärt i försäkringsrätterna medan problemen i stor utsträckning kvarstår i överdomstolen. Försäkringskassornas omprövning av sina beslut har lett till en påtaglig minskning av måltillströmningen hos försäkringsrätterna. Del innebär att ärendebalanserna nu minskar successivt. Den minskade ärende-fillströmningen till försäkringsrätterna kommer sannolikt efter någon tid atl leda fill en minskning även hos försäkringsöverdomstolen. Jag har vid medelsberäkningen tagit hänsyn till balanssituationen hos överdomstolen.

På socialförsäkringsområdet finns inte någon allmänt spridd rättsfallspublikation med domar av prejudikatintresse. Enligt min mening är det angeläget att en årspublikation av referat från försäkringdomstolarna ges ul.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet

24

Genom vissa besparingar på verksamheten vid försäkringsdomslolarna kan en sådan rältsfallssamling finansieras. Som framhölls i nyssnämnda prop. 1982/83:127 bör riksförsäkringsverket efter samråd med försäkringsdomstolarna också se till att information om rättspraxis på lämpligt sätt snabbt når ut fill försäkringskassorna och andra som har behov av sådan information.

B 1. Försäkringsöverdomstolen

1983/84

Utgift

9 788 598

1984/85

Anslag

9 370 000

1985/86

Förslag

10 279 000

Försäkringsöverdomstolen är högsta prövningsinstans för socialförsäkringen . Domstolen har att pröva sådana mål som fullföljs från försäkringsrätt och från arbetsmarknadsstyrelsen eller som styrelsen underställer domstolens prövning. Domstolen har f.n. tio lagfarna och nio andra ledamöter.

1984/85

Beräknad ändring

; 1985/86

Domstolen

Föredra-

ganden

Personal

38

-1-2

-t-2

Anslag

Förvaltningskostnader

8 390 000

-(-    847 000

-1- 724 000

(därav lönekostn.)

(7 072 000)

(-F    614 000)

(- 603 000)

Lokalkostnader

980 000

-t-    185 000

■+ 185 000

Summa

9 370 000

-F 1 032 000

-H 909 000

Försäkringsöverdomstolen

Domstolen har redovisat en resultatanalys för budgetåret 1983/84. Av denna framgår att domstolens måltillströmning, som ökat kraftigt under början av 1980-talet, alltjämt låg på en mycket hög nivå under år 1983. Fr.o.m. år 1984 har tillförseln av nya mål avtagit något. Under år 1983 inkom

2 832 mål och för år 1984 räknar försäkringsöverdomstolen med atl ca 2 300 nya mål skall komma in. Antalet avgjorda mål uppgick år 1983 fill 2 251 och beräknas till ungefär samma antal år 1984. Avverkningen understiger således tillströmningen varför balanssituationen försämrats. Den 1 juli 1983 fanns

3 241 ej avgjorda mål hos försäkringsöverdomstolen och den 1 juli 1984 3 291 mål.

Domstolen föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande.

1. Huvudförslaget (- 176 000 kr.) bör begränsas fill - 99 000 kr. avseende besparing i samband med minskat lokalbehov. En anslagsminskning härulöver skulle enligt domstolen medföra minskad målawerkning och ännu större målbalans än f.n.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                          25

2.       Pris- och löneomräkning -)- 679 000 kr.

3.       Med hänsyn till måltillslrömning och målbalans behövs personalförstårkning med två föredragande (-F 326 000 kr.).

4.       För bl.a. rese- och traktamentskostnader för alt domstolen skall kunna rekrytera föredragande utanför Stockholmsområdet behövs en förstärkning med 50 000 kr.

5.   För ytterligare kopieringsutrustning behövs 60 000 kr.

Föredragandens överväganden

Balanssiluationen i försäkringsöverdomstolen är f.n. bekymmersam. Under år 1984 har mållillströmningen minskal och kan väntas avta ytterligare. På sikt beräknas därför arbetsläget komma att förbättras. Av samma skäl som domstolen anför är det enligt min mening inte möjligt alt för nästa budgetår - utöver viss lokalbesparing - tillämpa huvudförslaget på anslaget lill försäkringsöverdomstolen.

För att målbalansen snabbare skall kunna arbetas av beräknar jag vidare medel för ytterligare två föredragande. Jag beräknar därutöver 50 000 kr. för ökade kopieringskostnader m.m.

På socialförsäkringsområdet finns f.n. inte någon allmänt spridd rättsfallspublikation. I ett betänkande (Ds S 1982:10) Försäkringsdomstolarna föreslog försäkringsdomstolskommiltén bl.a. att en årlig rättsfallspublikation skulle ges ut med referat från försäkringsdomslolarna. Jag finner det angeläget med en sådan rältsfallssamling. Då domstolsverket har hand om utgivningen av rättsfallsreferal från andra domstolar och har väl inarbetade rutiner finner jag efter samråd med chefen för justitiedepartementet att domstolsverket tills vidare bör anlitas även när det gäller försäkringsdom-siolarnas rättsfallspublikation. Jag avser att återkomma till regeringen härom. De kostnader som uppstår hos domstolsverket täcks av de lokalbesparingar som kan göras vid försäkringsdomstolarna.

För atl finansiera det reducerade huvudförslaget, ovannämnda resursförstärkningar samt rättsfallspublikafionen räknar jag med en utgiftsbesparing vid försäkringsrätterna som är större än huvudförslaget.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 10 279 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Försäkringsöverdomstolen för budgetåret 1985/86 anvisa ell förslagsanslag av 10 279 000 kr.

B 2. Försäkringsrätter

1983/84

Utgift

38 113 282

1984/85

Anslag

39 670 000

1985/86

Förslag

39 268 000

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet

26

Försäkringsrätterna är första besvärsinstans för främsl socialförsäkringsärenden m.m. som handläggs av de allmänna försäkringskassorna.

Det finns tre försäkringsrätter, nämligen en för Mellansverige (fem avdelningar), en för Södra Sverige (fem avdelningar) och en för Norra Sverige (två avdelningar).

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Försäkrings-

Föredra-

rätterna

ganden

Personal

197

-3

-7

Anslag

Förvaltningskostnader

34 007 000

-1- 914 000

•¥ 566 000

(därav lönekostn.)

(30 045 500)

(-H 782 000)

(-(- 491 000)

Lokalkostnader

5 663 000

- 579 000

- 968 000

Summa

39 670 000

4- 335 000

- 402 000

Försäkringsrätterna

Försäkringsrätterna har redovisat en resultatanalys för budgetåret 1983/ 84. Av denna framgår att målbalanserna minskat till följd av minskad tillströmning av besvärsärenden. Den 1 juli 1984 fanns ca 16 000 ej avgjorda mål hos försäkringsrätterna. Under innevarande budgelår räknar domstolarna med atl 8 000 nya mål skall komma in och alt man skall kunna avgöra 10 500 mål.

Försäkringsrätterna föreslår i sina anslagsframställningar bl.a. följande.

1.      Huvudförslaget (— 1 100 000 kr.) innebär personalminskning och därmed minskad målavverkning.

2. Pris- och löneomräkning -i- 1 435 000 kr.

3. Försäkringsrätterna har f.n. i princip endast två ordinarie domare per avdelning, nämligen avdelningens ordförande och vice ordförande. Fr.o.m. innevarande budgetår har vid de avdelningar där rätternas chefer är ordförande en tjänst som ordinarie försäkringsrältsråd inrättats i utbyte mot en assessorstjänst. Försäkringsrätterna anser att ett utbyte bör genomföras även vid rätternas övriga ordinarie avdelningar. Organisationsförändringen bör kunna rymmas inom huvudförslaget.

Föredragandens överväganden

Det är tillfredsställande atl arbetsbalanserna minskar hos försäkringsrätterna. Väntetiderna för beslut i besvärsärenden är alltjämt långa men kan beräknas vara nere i normal nivå om något eller några år.

Mot denna bakgrund och med hänsyn till alt bl.a. två av försäkringsrätterna rationaliserat sitt lokalutnyttjande finner jag det möjligt alt vid beräkningen av medel för försäkringsrätternas verksamhet under nästa budgetår räkna

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                            27

med en större besparing än enligt rätternas huvudförslag. Som jag anfört under anslaget B 1. Försäkringsöverdomstolen har jag beräknat medel för en årlig rällsfallspublikalion med referat från försäkringsdomstolarna.

Det är enligt min mening angeläget att öka antalet ordinarie domare vid försäkringsrätterna. Fr.o.m. innevarande budgetår har på en av avdelningarna vid var och en av försäkringsrätterna en assessorsljänst bytts ut mot ordinarie tjänst som försäkringsrältsråd. Jag finner att motsvarande ulbyte av tjänster bör genomföras vid rätternas övriga avdelningar. Utbytena bör göras ulan tillskott av särskilda medel härför.

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag anslaget till 39 268 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Försäkringsrätier för budgetåret 1985/86 anvisa etl för slagsanslag av 39 268 000 kr.

B 3. Riksförsäkringsverket

1983/84          Utgift             302 402 474'

1984/85          Anslag            310115 000

1985/86          Förslag           317 514 000

1             I beloppet ingår anslagen Ersättning lill postverket för utbetalning av allmänna
barnbidrag m.m. och Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar.

2             I beloppet ingår anslaget Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna
barnbidrag, pensioner mm.

Riksförsäkringsverket är central förvaltningsmyndighet främst för ärenden som rör den allmänna försäkringen — dvs. sjukförsäkring inkl. föräldraförsäkring och tandvårdsförsäkring, folkpensionering, tilläggspensionering — samt delpensionsförsäkring och arbetsskadeförsäkring, allmänna barnbidrag och bidragsförskott samt för ärenden som rör utbetalning av studiestöd vid vuxenutbildning, utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning och dagpenning till vissa värnpliktiga.

I verkets uppgifter ingår bl.a. att utöva ledning och tillsyn över de allmänna försäkringskassorna, som är lokala organ för den allmänna försäkringen m.m. Riksförsäkringsverket svarar för utbetalningen av huvuddelen av förmånerna genom sin ADB-central i Sundsvall. Verket handlägger också ärenden enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring m.fl. äldre författningar inom motsvarande område. I verket handläggs även ärenden angående debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter som avser tid före år 1985. För bevakning av rättspraxis inom socialförsäkringsområdet finns en ombudsenhet som fullgör verkels uppgift atl inträda som part i försäkringsdomstolarna. Verket är vidare redovisningscentral och har elt revisionskontor för ett antal myndigheler och de allmänna försäkringskassorna.

Riksförsäkringsverkets styrelse utgörs av en generaldirektör och en

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet

28

överdirektör samt fem särskilt förordnade ledamöter jämte två personalföreträdare. Verket är organiserat på en administrativ avdelning, en tillsynsavdelning, en utvärderingsavdelning och en ombudsenhet. Därjämte finns tre fristående byråer, avgiftsbyrån, yrkesskadebyrån och ADB-centralen. Inom avdelningarna finns byråer och fristående sektioner. ADB-centralen är placerad i Sundsvall.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Riksförsäk-

Föredra-

ringsverket

ganden

Personal

1081

-78

-68

A nslag

Ulgifler

Förvaltnings-

kostnader

155 058 000

-h 11 804 000

+

3 095 000

(därav lönekostnader)

(141 134 000)

(-      125 000)

( +

614 000)

Lokalkostnader

26 089 000

+   2 202 000

-1-

2 191 000

Kostnader för drift av

datamaskinanläggning

m.m.

65 412 000

-1-   6 831000

H-

2 909 000

Engångsanvisning

3 300 000

-   3 150 000

-

3 190 000

Ersättning till post-

verket m.m.

163 790 000'

-1- 17 230 000

+

6 595 000

Revisionskontor

- särkostnader

3 221 000

-1-      173 000

-F

173 000

Summa utgifter

416 870 000

-h 35 090 000

-H1773 000

Inkomsler

Försäljning av

publikationer m.m.

15 000

+        19 000

-1-

19 000

Ersättning frän allmänna

pensionsfonden

37 300 000

-      300 000

-

300 000

Ersättning från de allmänna

försäkringskassorna

63 940 000

-1-   3 090 000

-1-

3 090 000

Ersättning från statens

löne- och pensionsverk

för datadrift m.m.

4 050 000

-1-   1 445 000

-1-

1 445 000

Ersättning frän de

affärsdrivande verken

1450 000

-1-      120 000

-1-

120 000

Nettoutgift

310 115 000

+ 30 716 000

-1-

7 399 000

Bidrag till förvaltnings-

kostnader för arbetsskade-

försäkringen (redovisas

på inkomsttitel)

59 700 000

-1-   6 300 000

-1-

6 300 000

' Inkl. anslaget Ersättning till pensioner m.m.

postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                           29

Riksförsäkringsverket

Riksförsäkringsverket föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande.

1.      Huvudförslaget innebär en medelsminskning med 3 972 000 kr. Med hänsyn till de personaladminislrativa m.fl. problem som den ändrade administrationen av arbetsgivaravgifterna medför (jämför punkl 3) kan riksförsäkringsverket endast klara en besparing med 2 980 000 kr.

2. Pris- och löneomräkning -I- 17 382 000 kr.

3.      Fr.o.m. den 1 januari 1985 samordnas uppbörden av arbetsgivaravgifterna med skatleuppbörden och administrationen ankommer på skattemyndigheterna. Riksförsäkringsverket skall dock svara för debitering och uppbörd av avgifier som avser utgiftsår före 1985. I samband med omläggningen beräknas ca 60 av avgiftsbyråns f .n. 170 tjänster kunna dras in. Härefter kan byrån successivt avvecklas i takt med atl arbetsuppgifterna försvinner. Stora krav på bl.a. personaladministrativa ålgärder kommer härvid att ställas på verket. Avvecklingen av avgiftshanteringen innebär att verkels resurser för budgetåret 1985/86 kan minskas med ca 12,5 milj. kr., varav 2 milj. kr. avser ADB-verksamhet och 1,5 milj. kr. portokostnader.

4.   Till följd av utbyte av viss datorutrustning ökar kostnaderna för ADB-driften med 5 410 000 kr.

5.   Regeringen har uppdragit ål riksförsäkringsverket att genomföra ett utrednings- och utvecklingsarbete avseende den långsiktiga inriktningen av ADB-verksamheten på socialförsäkringsområdet. För utredningens behov krävs för budgetåret 1985/86 en resursförstärkning med 1 945 000 kr.

6.        Vid utbetalning månadsvis av de allmänna barnbidragen beräknas portokoslnadernaöka med 10,6 milj. kr. per årför bidragsutbelalningen och med 7,9 milj. kr. för besked om kontoinsättningar. Genom en kampanj för ökad kontoinsättning av barnbidrag räknar verket med att reducera utbetalningskostnaderna med 4,8 milj kr. per år vid kvartalsutbetalning. Den ekonomiska effekten blir slörre vid övergången lill månadsutbetalning. Kostnaderna för utbetalning av pensioner beräknas minska med ca 4 milj. kr. lill följd av ökad andel ATP-pensioner och ökad andel kontoinsättningar.

7.   Riksförsäkringsverket anser att anvisningar för utbetalning av ersättningar av inlegritetsskäl bör kuverteras. Vid övergång lill värmeförslulna anvisningar ökar kostnaderna med ca 7,5 milj. kr. varav 700 000 kr. utgör investeringskostnad.

8.   För innevarande budgetår har medel anvisats för information och för utsändande av särskilda pensionsförsäkringsbesked lill personer mellan 55 och 64 år rörande intjänade pensionspoäng och om vilken ATP-pension som skulle kunna erhållas. Riksförsäkringsverket föreslår att under nästa budgetår pensionsförsäkringsbesked sänds ut till samlliga försäkrade mellan 25 och 55 år samt till dem som år 1986 fyller 60 eller 64 år och som inte uppbär pension. Kostnaderna beräknas till ca 8,1 milj. kr. varav merparten är

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7   Socialdepartementet                    30

portokostnader. Fortsättningsvis skulle verket varje år sända ut elt besked till personer som det aktuella året fyller 25 år. 30 år etc. t.o.m. det 64:e årel.

9. Enligt beslut av statsmakterna skall riksförsäkringsverket årligen avge
utlåtande över allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses och löntagar
fondsstyrelsernas förvaltning av medel. För denna utvärdering behöver
riksförsäkringsverket 210 000 kr.. varav 120 000 kr. som ett engångsbe
lopp.                                                                                                       '

Föredragandens överväganden

Riksförsäkringsverket svarar tillsammans med försäkringskassorna för administrationen och tillämpningen av väsentliga delar av det sociala trygghetssystemet. Detta innebär, för i första hand försäkringskassorna, omfattande kontakter med allmänheten, varvid stora krav ställs på den service som ges. Den skall bl.a. innefatta en lättbegriplig information om ersättningsreglerna, snabba och korrekta beslut samt - givetvis-etl vänligt och hjälpsamt bemötande. Dessa arbetsuppgifter fullgörs utan tvekan på etl bra sätl redan i dag. 1 prop. 1982/83:127 om vissa administraliva frågor inom den allmänna försäkringen m.m., framhöll jag angelägenheten av atl alla ansträngningar tas tillvara för att ytterligare utveckla kontakten mellan allmänheten och socialförsäkringsadministrationen. Jag anser mol denna bakgrund, i likhet med riksförsäkringsverket, atl det finns anledning att ägna servicefrågorna ökad uppmärksamhet. Därvid är det enligt min mening också angeläget att fortlöpande se över verkets tillämpningsföreskrifter, rekommendationer m.m. för försäkringskassornas arbete med försäkrings-och bidragssystemen, bl.a. i syfte alt få bort onödiga detaljregler. Det är härvid dock viktigt atl rättssäkerheten och beslutens enhetlighet kassorna emellan inte äventyras.

Regeringen har i november 1984 beslutat atl bl.a. riksförsäkringsverket med försäkringskassorna skall delta i ett serviceprojekt inom den statliga förvaltningen.

Regeringen har vidare uppdragit åt riksförsäkringsverket alt redovisa erfarenheterna av tillämpningen av den lagregel som föreskriver anmälningsskyldighet till försäkringskassa för den som uppbär sjukpenning eller föräldrapenning under vistelse utom bostadsorten. Jag avser även att föreslå regeringen att ge riksförsäkringsverket i uppdrag att lämna en samlad redovisning av de åtgärder verket vidtagit eller planerar att vidta för alt göra det möjligt atl - utan atl äventyra kravet på en enhetlig och rättvis lagtillämpning över hela landet - utmönstra otidsenliga eller på annat sätt onödiga regler.

Omläggningen av administrationen av uppbörden av arbetsgivarnas socialavgifter innebär att riksförsäkringsverkets arbete med avgiftsuppbörden successivt upphör. Som jag anförde i prop. 1983/84:167 om nya regler för

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                           31

uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, m.m. innebär omläggningen problem för riksförsäkringsverket. Bl.a. ställs krav på personalpolitiska åtgärder av olika slag. I nämnda proposition framhöll jag därför att hänsyn härtill fick tas när det gäller alt bedöma riksförsäkringsverkets möjligheter alt kunna reducera personalstyrkan i övriga delar av verkel under den tid avvecklingen pågår. Avvecklingen av arbetet med avgiftsuppbörden har jag räknat med skall reducera medelsbehovel med 12,5 milj. kr. Med hänsyn till avvecklingen av avgiftsbyrån har jag i övrigt beräknat medel till riksförsäkringsverket med utgångspunkt i en begränsad tillämpning av huvudförslaget.

För ökade kostnader för ADB-driften i samband med byte av viss utrustning har jag beräknat 2 646 000 kr. Jag har även preliminärt beräknat medel för utredning av den långsiktiga inriktningen av ADB-verksamheten, den s.k. FAS 90-utredningen.

Fr.o.m. den 1 januari 1985 betalas de allmänna barnbidragen ut månadsvis i stället för som tidigare kvartalsvis. Utbetalning kan göras genom kontoinsättning eller särskild barnbidragsanvisning. För att begränsa porto-kostnaderna anser jag det moliveral alt bidragsmoltagare som har konto får underrättelse från riksförsäkringsverket/försäkringskassan om utbetalt bidrag endast vid första utbetalningen och vid ändring av beloppets storlek. Avsiklen är vidare att riksförsäkringsverket skall utarbeta rutiner för att vid varje årsskifte ge bidragsmottagaren besked om utbetalt årsbelopp samt aktuellt månadsbelopp för följande år. Härigenom kan kostnaderna för barnbidragsutbetalningar till kontoinnehavare — trots månadsvisa utbetalningar - minska med ca 4 milj. kr. Insättning av förmånsbelopp på konto har fördelar för mottagarna samtidigt som administrationskostnaderna blir lägre. Genom särskilda informationsinsatser strävar riksförsäkringsverket och försäkringskassorna efter att öka andelen kontoinsättningar. Den kampanj som bedrivits i samband med övergången till månadsvisa utbetalningar av barnbidrag beräknas innebära att utgifterna på huvudtiteln minskarmed 7,6 milj. kr. Då utbetalning genom konto innebär att kraven på integritetsskydd tillgodoses finner jag inle skäl att beräkna särskilda medel för kuvertering av anvisningar.

För innevarande budgelår har medel för utbetalningar genom särskild anvisning av såväl barnbidrag som pensioner beräknats under anslaget B 5. Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag, pensioner m.m. Jag föreslår att medel för dessa ersättningar till postverket i fortsättningen förs upp under den särskilda posten Ersättning till postverket m.m. som redovisas under riksförsäkringsverkels förvallningskosinadsan-slag.

Ersättningen lill postverket under år 1984 utgör för barnbidrags- eller bidragsförskottsanvisning 6:31 kr. samt för pensionsanvisning 7:06 kr. Postverket har i särskilda framställningar begärl att ersättningen för år 1985 skall beräknas till 7:02 kr. för barnbidrags- eller bidragsförskottsanvisning och lill

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                            32

7:83 kr. per pensionsanvisning. Riksrevisionsverket har i remissyttrande förordat att postverkets ersättning per utbetalning bestäms till 6:94 kr. för barnbidrag och bidragsförskott saml lill 7:55 kr. för pension.

Ersättningen för försäkringskassornas sk. FK-anvisningar, som i huvudsak avser retroaktiva utbetalningar av pensioner m.m. fastställs genom förhandlingar mellan riksförsäkringsverket och postverket. Riksförsäkringsverket har beräknat kostnaderna för FK-anvisningarna för budgetårel 1985/86 lill 5 milj. kr., varav 0,5 milj. kr. bekostas av medel ur allm; nna pensionsfonden.

Med hänsyn till postverkets framställning och riksrevisionsverkets bedömning anser jag atl ersättningen för barnbidrags- och bidragsförskoltsanvis-ningar bör fastställas till 6:94 kr. och för pensionsanvisningar lill 7:55 kr. Ersättningsnivån fastställs f.n. av regeringen. Enligt min mening bör dock framdeles - i likhet med vad som lillämpas för FK-anvisningarna -ersättningsbeloppet per utbetalning fastställas genom överläggningar mellan riksförsäkringsverket och postverket. Jag avser att återkomma till regeringen med förslag härom. Jag beräknar de sammanlagda kostnaderna för utbetalning genom anvisning till 85,5 milj. kr. varav 26,9 milj. kr. avser barnbidrag och bidragsförskott samt 58,6 milj. kr. pensioner. Av sistnämnda belopp skall 16,7 milj. kr. bekostas av medel ur allmänna pensionsfonden.

För innevarande budgetår har särskilda medel beräknats för information och utsändande av pensionsförsäkringsbesked till en viss åldersgrupp. I avvaktan på utvärdering av denna informationsinsats har jag inte beräknat några medel för pensionsförsäkringsbesked under nästa budgetär.

Riksförsäkringsverket skall, liksom riksrevisionsverket, i enlighet med riksdagens beslut (prop. 1983/84:50, FiU 20, rskr 122) årligen avge utlåtande över allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses och löntagarfondsstyrelsernas förvaltning av medel. Härvid skall utgångspunkten vara pensionssystemets intresse av en trygg avkastning saml en god tillväxt i ekonomin. Jag har vid medelsberäkningen tagit hänsyn härtill. Jag har förutsatt att analysen skall avse frågor som har direkt samband med riksförsäkringsverkels ordinarie arbetsuppgifter på pensionsområdet.

Regeringen har den 27 september 1984 fattal beslut om anskaffning av en gemensam telefonväxel för etl antal myndigheter i Sundsvall. Berörda myndigheter skall svara för kostnaderna i förhållande till det antal anknytningar som varje myndighet har. Bl.a. skall växeln betjäna riksförsäkringsverket och statens löne- och pensionsverk. Dessa båda myndigheter delar f.n. en telefonväxel för vilken det sistnämnda verket svarar för personalkostnader. I samband med all den nya växeln tas i bruk bör medel, totalt 440 000 kr, föras över till riksförsäkringsverket från löne-och pensionsverket. För budgetårel 1985/86 bör överföringen avse 330 000 kr. Resterande belopp förs över 1986/87. Jag har i denna fråga samrålt med chefen för civildepartementet.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7   Socialdepartementet                                             33

Med   hänvisning   till   sammanställningen   beräknar   jag   anslaget   till 317 514 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Riksförsäkringsverkei för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 317 514 000 kr.

B 4. Allmänna försäkringskassor

1983/84

Utgift

380 640 060

1984/85

Anslag

374 805 000

1985/86

Förslag

395 147 000

Utgifterna för försäkringskassornas administration finansieras till 15 % med statsbidrag och till 85 % med arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Från anslaget finansieras statsbidragsandelen av försäkringskassornas förvaltningskostnader.

Ärenden inom den allmänna försäkringen handläggs i första instans av de allmänna försäkringskassorna. Allmän försäkringskassa finns i varje landstingskommun och i kommun som inte tillhör landstingskommun. Försäkringskassorna är självständiga juridiska personer och leds av styrelser som består av ordförande och vice ordförande som utses av regeringen saml fyra övriga ledamöter som utses av landsfinget eller, i förekommande fall, av kommunfullmäktige. Riksförsäkringsverket är central förvaltningsmyndighet för verksamhetsområdet och utövar den centrala ledningen och tillsynen. Verket utfärdar föreskrifter och rekommendationer för kassornas verksamhet. Anvisade medel fördelas av riksförsäkringsverket på de olika försäkringskassorna.

Bestämmelserna om allmänna försäkringskassor återfinns i lagen (1962:381) om allmän försäkring. Huvuddelen av den verksamhet inom försäkringskassan, som kräver kontakt med de försäkrade, bedrivs vid lokalkontor och filialexpeditioner som finns knutna till vissa lokalkontor. F.n. finns ca 455 lokalkontor och ca 45 filialexpeditioner.

Är                        Förvaltningsut-               Antal årsarbetare'

gifter milj.kr.

1978

1660

15 400

1980

2 236

16 750

1981

2 387

17 050

1981/82

2 504

16 900

1982/83

2 510

16 250

1983/84

2 697

15 900

1984/85

2 663 (anvisat)

15 450

' Föraren t.o.m. 1981 den 1 januari. För de därpå följande budgetåren vid ingången av resp. budgetår.

3 Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 100

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet

34

1984/85

Beräknad ändrin

g 1985/86

Riksförsäk-

Föredra-

ringsverket

ganden

.Anslag

Ulgifler

Förvaltningskostnader

2 160 835 000

+ 167 936 000

+ 131 781 000

(därav lönekostnader)

(1884 100 000)

(-1- 114 476 000)

(-H 100 404 000)

(varav engångsanvisning)

(      5 000 000)

(4-   15 000 000)

(-f     5 000 000)

Lokalkostnader

393 800 000

-1-     4 000 000

-1-     4 000 000

Pensionskostnader

36 300 000

-t-     4 200 000

-1-     4 200 000

Ersättning till postverket

71760 000

-f      1 340 000

4-     1 340 000

Summa utgifter

2 662 695 000

- 177 476 000

-1- 141 321 000

Inkomsler

Ersättning från allmänna

pensionsfonden

154 000 000

-t-     3 000 000

4     5 500 000

Ersättning från centrala

studiestödsnämnden

8 900 000

-f        100 000

-K        100 000

Ersättning för extern

verksamhet

1 100 000

-F        100 000

4-        100 000

Arbetsgivaravgifter m.m.

2 123 890 000

-1- 148 135 000

4- 115 279 000

Nettoutgift

374 805 000

-f   26 141 000

4-   20 342 000

Riksförsäkringsverkei

Riksförsäkringsverkets anslagsframställning bygger på uppgifter som verket hämiat in från försäkringskassorna samt på bedömningar om verksamheten som gjorts centralt inom verket bl.a. med hjälp av det s.k. arbetsredovisningssystemet. Utöver vad som hänför sig till centralt beslutade rationaliseringsåtgärder bedöms några volymförändringar i verksamheten inte ske totalt sett under budgetåren 1984/85 och 1985/86. Riksförsäkringsverket redovisar två alternativ lill budgetförslag för 1985/86, nämligen dels etl huvudförslag, dels ett tilläggsförslag som innebär i huvudsak oförändrade resurser och som upptar enligt verkets mening angelägna resursförstärkningar på vissa delområden.

Riksförsäkringsverket föreslår i anslagsframställningen bl.a. följande.

1.      Pris-och löneomräkning m.m. -I- 146 936 000 kr.

2. Eft genomförande av huvudförslaget (-54 355 000 kr.) skulle, enligt verkets och försäkringskassornas bedömning, framtvinga sådana begränsningar i handläggningen av bl.a. långa sjukfall och kontrollverksamheten alt samhället skulle förorsakas ökade försäkringsutgifter. Vidare skulle försäkringskassorna tvingas lill inskränkningar i lokalkontorsnätet. Riksförsäkringsverket framhåller att ytterligare sådana inskränkningar kan komma att uppfattas som en påtaglig försämring av kassornas service och understryker att en god service i försäkringskassorna är av väsentlig betydelse för

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                          35

medborgarnas förtroende för socialförsäkringssystemet.

3. Riksförsäkringsverket anser att det med ökade insatser på vissa
områden skulle kunna göras effektiviseringar inom försäkrings- och bidrags
området som på sikt skulle ge samhällsekonomiska besparingar. Som
exempel på sådana insatser anges förbättrad sjukfallshantering, effektivise
rad rehabiliteringsverksamhet saml ökad kravverksamhet inom bidragsför-
skottshanleringen. Riksförsäkringsverkei föreslår atl sådana ökade insatser
görs i den takt som resurser frigörs på grund av rationaliseringar.

Därutöver bör enligt verket särskilda medel för projektverksamhet anvisas under anslaget. För innevarande budgetår har 5 milj. kr. anvisats för delta ändamål. Närmare 50 ansökningar uppgående till 13 milj. kr. kom in. Verket skall senast den 1 oktober 1985 till regeringen redovisa hur medlen använts, men gör redan nu den bedömningen att projekten på sikt kommer att medföra sådana samhällsekonomiska effekter som väl motiverar tilldelade medel.

För budgetåret 1985/86 anser verkel all 20 milj. kr. bör anvisas, saml alt möjlighet även skall finnas alt bedriva försöksverksamhet med ändrade förmånsregler.

4. Riksförsäkringsverket framhåller att drygt hälften av försäkringskassor
na har någon form av förelagshälsovård för sina anställda. Kostnaderna
härför har under innevarande budgelår beräknats till 4 milj. kr. Fullt utbyggt
kan kostnaden uppskattas till 10 milj. kr. För statliga myndigheter finansie
ras företagshälsovården över särskilt anslag. Verket anser att kassorna i detta
hänseende bör jämställas med statliga myndigheter och föreslår att totalt
10 milj. kr. anvisas för ändamålet.

Föredragandens överväganden

I prop. 1982/83:127 (SfU 24, rskr 342) angående vissa administrativa frågor inom den allmänna försäkringen m.m. framhöll jag försäkringskassornas betydelsefulla roll som beslutande organ i det absoluta flertalet individuella försäkringsärenden. Med tanke på den stora betydelse som socialförsäkringen har för medborgarna är det väsentligt att försäkringskassorna ges möjlighet att ge en god service och förutsättningar att på ett — för samhället och de försäkrade - fillfredsställande sätl handlägga försäkringsärendena. Jag anser i likhet med riksförsäkringsverkei, att en medelsanvisning till försäkringskassorna fullt ul enligt huvudförslaget kan medföra icke önskvärda konsekvenser för socialförsäkringsadminislrafionen. Jag föreslår mot denna bakgmnd en begränsad tillämpning av huvudförslaget i årets budgetförslag för försäkringskassorna (- 18 455 000 kr.). Begränsningarna har finansierats genom omfördelningar inom huvudtiteln.

Samtidigt är del dock nödvändigl atl även försäkringskassorna omfattas av den noggranna utgiftsprövning som behövs i budgetpolitiken för att långsiktigt sanera statsfinanserna. Det arbete som pågår med atl rationali-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                            36

sera administrationen måste därför fortsätta. För budgetårel 1985/86 har riksförsäkringsverkei beräknat att resurser molsvarande 51250 000 kr. skulle kunna frigöras genom cenirala rationaliseringsåtgärder. En del av delta belopp bortfaller på grund av att förslaget i den av regeringen nyligen lagda propositionen (1984/85:78) om förbättringar inom föräldraförsäkringen, havandeskapspenningen och vissa regler inom sjukpenningförsäkringen avviker från det vid planeringstillfället förväntade. De rationaiiseringsåtgär-der som kan genomföras och som ger effekt under budgetåret 1985/86 avser förenklad administration av arbetsgivarinträde för statsanställda och införandet av ökat ADB-stöd för sjuk- och föräldraförsäkringen. Större delen av de genom rationalisering frigjorda resurserna bör tas i anspråk för förstärkning inom områden där försäkringsmässiga och samhällsekonomiska besparingar kan ske. Riksförsäkringsverket har i sin anslagsframställning redovisat sådana förslag. De mest angelägna områdena är sjukfalls- och rehabiliteringsverksamheten, kravverksamheten avseende bidragsförskott, inkomstprövade pensioner samt arbeisskadeförsäkringen. Även för de försäkrade är förstärkta insatser inom dessa områden av slort intresse. Del finns, som jag tidigare framhållit, också anledning alt ge servicefrågorna ökad uppmärksamhet.

För budgetåret 1984/85 avsattes 5 milj. kr. för projektverksamhet som syftar till atl åstadkomma en effektivare handläggning och som på sikt kan ge en samhällsekonomisk besparing. De projekt som nu pågår bedöms av riksförsäkringsverkei kunna ge den avsedda effekten. Denna skulle enligt riksförsäkringsverket kunna förstärkas yllerligare om försök med ändrade förmånsregler kunde genomföras.

Även jag anser det angeläget att särskilda medel avsätts för fortsatt projektverksamhet, för alt därigenom ge försäkringskassorna möjlighet att bedriva ett utvecklingsarbete som kan ge en bättre socialförsäkringsadministration från såväl den enskildes som samhällets synpunkt. Del bör därvid också finnas möjlighet att, efter särskild prövning, bedriva försöksverksamhet med förändrade förmånsregler. Jag föreslår därför alt 10 milj. kr. avsätts för budgetåret 1985/86 för sådan projektverksamhet. Det ankommer på riksförsäkringsverket atl bestämma hur medlen får användas. Jag vill emellertid även i detta sammanhang framhålla alt jag anser det angeläget att möjligheterna till förenklingar i försäkrings- och bidragshandläggningen och förbättringar i servicen gentemot allmänheten prövas. I den mån försök med ändrade förmånsregler blir aktuella får riksförsäkringsverket göra särskild framställan om ändring hos regeringen.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag det totala medelsbehovet för försäkringskassornas förvaltningsutgifter under nästa budgetår till 2 804 016 000 kr. och anslagsbehovet fill 395 147 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Allmänna försäkringskassor för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 395 147 000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7   Socialdepartementet

37

C. Ekonomiskt stöd till barnfamiljer m.m.

Samhällets direkta ekonomiska stöd åt barnfamiljerna utgörs främst av allmänna barnbidrag inkl. flerbarnstillägg, bostadsbidrag, föräldrapenning, bidragsförskott, barnpensioner samt vårdbidrag för handikappade barn. Elt nytt stöd motsvarande bidragsförskott införs för ensamslående adoptivföräldrar från den 1 januari 1985.

Följande sammanställning visar omfattningen och utvecklingen av samhällets direkta ekonomiska stöd till barnfamiljerna (milj.kr.).

Är

Barn-

Bostads-

Föräldra-

Vård-

Bidrags-

Barn-

Summa

bidrag

bidrag

penning'

bidrag

förskott

pension

1965

1387

220

229

_

68

59

1963

1970

1611

580

367

-

131

105

2 794

1975

2 225

1740

1350

94

445

226

6 080

1980

4 990

2 210

3 540

300

845

425

12 310

19842

5 780

2 900

5 085

400

1300

550

16015

19852

8 260

2 890

5 605

430

1515

570

19 270

' Före år 1974 förmåner från moderskapsförsäkringen. 2 Beräknat.

Om man till dessa belopp lägger studiehjälpen, vissa skatteförmåner och statens bidrag fill barnomsorgen kan statens totala stöd till barnfamiljerna beräknas under år 1985 till drygt 28 miljarder kr.

Genom de allmänna barnbidragen tillförsäkras alla familjer med barn ett grundläggande ekonomiskt stöd. Barnbidraget utbetalas till omkring 1 miljon familjer med ca 1,6 miljoner barn under 16 års ålder. Därutöver utgår flerbarnstillägg för familjer med tre barn med ett halvt barnbidrag extra och med ytterligare ett barnbidrag för varje därpå följande barn. Den allmänna åldersgränsen för flerbarnstillägg är, liksom för barnbidrag, 16 år. Därutöver medräknas vid beräkningen av flerbarnstillägg också I6-19-åringar som studerar.

Från den 1 januari 1985 förbättras stödet till barnfamiljerna kraftigt. Barnbidraget höjs med 1 500 kr. till 4 800 kr. per barn och år. Flerbarnstill-lägget höjs på motsvarande sätt. Efter höjningen utgår barnbidrag inkl. flerbarnstillägg med följande belopp vid olika barnantal:

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                           38

Antal barn           Kr. per år             Kr. per månad

1

4 800

400

2

9 600

800

3

16 800

1400

4

26 400

2 200

5

36 000

3 000

I samband med höjningen av barnbidraget har vissa andra förändringar av reglerna för allmänna barnbidrag gjorts. Således kommer från januari månad 1985 barnbidraget atl betalas ut månadsvis. Rätten lill barnbidrag vid utlandsvistelse begränsas samtidigt så att barnbidrag i normalfallet längst kan utgå under ett år. Överensstämmelse uppnås därigenom med motsvarande regler inom skattesystemet.

Reformen, som också inbegriper förändringar av bidragsförskottet, finansieras bl.a. genom att förvärvsavdraget slopas och genom att den direkta skatten höjs med 234 kr. per år för flertalet skattskyldiga.

Barnbidragshöjningen innebär kraftiga höjningar av stödet till barnfamiljerna. Detta gäller i flertalet fall också då hänsyn tagits fill de skattehöjningar som finansierade reformen. De samlade åtgärderna innebär atl betydande resurser förs över från icke-barnfamiljer till barnfamiljer.

Reformen innebär positiva effekter framför allt för de familjer som har flera barn eller en hemarbetande förälder.

De sammanlagda kostnaderna för barnbidragen och flerbarnstilläggen under nästa budgetår beräknas till 8 245 milj. kr.

Som komplement till de allmänna barnbidragen utgår inkomstprövade bostadsbidrag till barnfamiljer med lägre inkomster. Bostadsbidragen består av dels ett statligt bidrag som utgör ett inkomstprövat konsumtionsstöd utan anknytning till bostadsförhållandena, och dels ett statskommunalt bidrag som är anknutet till bostadskostnaden. Bostadsbidrag utgår fill ca 315 000 familjer med ca 600 000 barn. Som en del av de familjeekonomiska reformåtgärderna förbättras bostadsbidraget från den 1 januari 1985.

Qerxom föräldraförsäkringen - som infördes år 1974 - har alla föräldrar ett ekonomiskt skydd i samband med barns födelse och sjukdom. Den ger också föräldrarna ekonomiska möjligheter att vara hemma hos sina barn under olika perioder. Föräldraförsäkringen består i dag av tre huvuddelar som tillgodoser olika behov av ledighet för vård av barn, nämligen föräldrapenning i samband med barns födelse, särskild föräldrapenning och föräldrapenning för lillfällig vård av barn.

Regeringen har nyligen lagl fram en proposition med förslag till förbättringar inom föräldraförsäkringen, havandeskapspenningen och vissa regler inom sjukpenningförsäkringen (prop. 1984/85:78).

De framlagda förslagen beräknas totalt sett leda till oförändrade kostnader

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                           39

för slalen och den allmänna försäkringen.

1 propositionen läggs fram förslag om bl.a. ändrade och vidgade ersättningsregler inom föräldraförsäkringen och havandeskapspenningen. Förslagen syftar till atl göra förmånerna bättre och regelsystemet enklare.

När det gäller föräldraförsäkringen innebär förslaget att enhetligare regler införs så att den enskildes möjligheter att överblicka försäkringssystemet ökar. Förslagen underlättar en gemensam planering av föräldraledigheten och främjar därmed jämställdheten.

För att förenkla föräldraförsäkringen bör den renodlas till alt omfatta en del som läcker föräldrarnas behov av ledighet och ersättning för att vårda barnet när detta är litet och en del som ger rätt till ledighet och ersättning vid mer akut uppkomna situationer då någon av föräldrarna behöver vårda eller vara med barnet.

Den föräldrapenning som f.n. ges ut i samband med barns födelse och den särskilda föräldrapenningen föreslås fr.o.m. den 1 januari 1986 bli sammanslagna till en förmån, kallad föräldrapenning. Denna föräldrapenning skall utges under 360 dagar. För 270 av dessa dagar lämnas ersättning enligt sjukpenningnivån. Resterande 90 dagar ersätts med belopp enligt den s.k. garantinivån, dvs. med 48 kr. per dag fr.o.m. den 1 januari 1985. Föräldrapenningen får tas ut under barnets första fyra levnadsår.

För att underlätta för framför allt fäder alt öka sitt uttag av föräldrapenning föreslås — till skillnad mol vad som nu gäller — alt föräldrapenningen utges med sjukpenningens belopp oberoende av den andre förälderns sjukpenningnivå.

Den nuvarande föräldrapenningen för tillfällig vård av barn upp till 12 år under högst 60 dagar per år och barn föreslås kvarstå i sin nuvarande form och kallas tillfällig föräldrapenning. Rätlen lill denna förmän föreslås fr.o.m. den 1 juli 1985 vidgad till att omfatta även barn som har fyllt 12 år men inte 16 år i de fall barnet vid sjukdom har ett särskilt behov av vård eller tillsyn.

Vidare föreslås vissa förbättringar av föräldraförsäkringen för hemvändande utlandssvenskar, adoptivföräldrar och fosterföräldrar som får eget barn.

För att ge föräldrarna möjlighet till kontakt med barnens vardagliga miljö i barnomsorg och skola föreslås att två kontaktdagar per barn och år införs fr.o.m. den 1 januari 1986 inom den tillfälliga föräldrapenningen för barn som har fyllt fyra men inte tolv år. Dessa särskilda kontaktdagar är i första hand avsedda för inskolning och besök i förskola, fritidshem och skola.

Vidare föreslås att samboende skall kunna få tillfällig föräldrapenning vid vård av den andre partens barn. Reglerna för tillfällig föräldrapenning föreslås bli generösare vid läkarbesök m.m.

I nyss nämnda proposition föreslås även att havandeskapspenningen byggs ul - fr.o.m. den 1 juli 1985 - så atl gravida kvinnor som har avstängts från sitt arbete enligt föreskrifter med stöd av 3 kap. 16 § arbetsmiljölagen

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                            40

(1977:1160) på grund av atl arbetsmiljön kan medföra risk för fosterskador får rätt till omplacering, eller om omplacering inle kan ordnas, räll till havandeskapspenning.

De totala koslnaderna för föräldraförsäkringens förmåner beräknas för nästa budgetår till närmare 5 760 milj. kr. Enligt de finansieringsregler som gäller täcks 85 % av koslnaderna genom arbetsgivarnas och egenföretagar-nas socialavgifter till sjukförsäkringen och 15 % genom statsbidrag, vilket innebär atl ca 865 milj. kr. faller på statsbudgeten.

Lagen (1978:410) om räll till ledighet för vård av barn m.m. ger föräldrar rätt att vara hell lediga från arbetet eller att förkorta sin dagliga arbetstid till tre fjärdedelar av normal arbetstid. Rätlen till heltidsledighet gäller så länge föräldern vårdar barn under ett och ett halvt års ålder. Rätten fill förkortad arbetstid till i vanliga fall sex timmar per dag gäller till dess barnet är åtta år eller har avslutat det första skolåret. Denna rätt till ledighet är fristående från ersättningsreglerna inom föräldraförsäkringen. I den tidigare nämnda propositionen föreslås att rällen till föräldrapenning - på samma sätt som rätten till ledighet - skall anknytas till normalarbetstiden för en heltidsarbelande inom yrket. Detta underlättar planeringen på arbetsplatserna vid uttag av föräldraledighet.

Föräldrar som har handikappat barn som behöver särskild fillsyn och vård i hemmet kan få vårdbidrag med samma belopp som folkpensionen för en förtidspensionär. Vårdbidraget är graderat i helt eller halvt bidrag (192 resp. 96 % av basbeloppet).

En del av vårdbidraget kan utges som skattefri ersättning för de särskilda kostnader som handikappet medför. I övrigt beskattas vårdbidraget som inkomst och blir ATP-grundande för den förälder som svarar för omvårdnaden av barnet. Vårdbidrag utgår f.n. för ca 12 900 barn.

Genom bidragsförskotten ger samhället ett ekonomiskt grundskydd för barn vars föräldrar lever åtskilda. Den ekonomiska tryggheten för dessa barn är därför inte helt beroende av den underhållsskyldige förälderns förmåga att betala underhållsbidrag. Bidragsförskott utgår med 41 % av basbeloppet vilket innebär 8 928 kr. per år vid basbeloppet 21 800 kr. Antalet barn för vilka bidragsförskott utgår kan beräknas till närmare 260 000.

Ensamförälderkommiftén har i sitt slutbetänkande (SOU 1983:51) Ensamföräldrarna och deras barn, gjort en översyn av samhällsstödet till de ensamstående föräldrarna och deras barn. Betänkandet har remissbehandlats.

Vissa av kommitténs förslag genomförs från den 1 januari 1985 som en del av de omfattande reformåtgärder fill barnfamiljernas förmån som då träder i kraft. Det gäller höjningen av åldersgränsen för bidragsförskott från 18 till 20 år för de ungdomar som studerar. Vidare införs eft stöd motsvarande bidragsförskottet för barn till ensamstående adoptivföräldrar.

Ensamförälderkommitténs betänkande har som helhet fått ett blandat mottagande i remissbehandlingen. Ett betydande antal instanser är helt eller

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                            41

delvis negativa till kommitténs förslag om underhållsbidrag, bidragsförskott och administration av underhållsbidragen. Jag är mot den bakgrunden inle beredd alt nu lämna några ytterligare förslag utifrån Ensamförälderkommil-téns förslag.

Betänkandet och remissvaren visar dock att den nuvarande ordningen inte är tillfredsställande. Ett fortsatt beredningsarbete inom området är enligt min mening nödvändigt.

Barn vars föräldrar avlidil får ett ekonomiskt grundskydd genom barnpension från folkpensionering och ATP. Barnpensionen från folkpensioneringen utgår med lägst 26 % av basbeloppet och högst 41 % av basbeloppet i de fall då inte änkepension eller barnpension från ATP utgår. Barnpensionen från ATP är knuten till den avlidne förälderns arbetsinkomst.

C 1. Allmänna barnbidrag

198-3/84

Utgift

5 776 902 819

1984/85

Anslag

6 990 000 000

1985/86

Förslag

8 245 000 000

Allmänna barnbidrag utgår fr.o.m. den 1 januari 1985 med 4 800 kr. per år och barn under 16 års ålder. Därutöver utgår ett flerbarnstillägg med ett halvt barnbidrag per år fill familjer med tre barn och med ytterligare ett barnbidrag för varje ytterligare barn. Även 16-19-åringar som studerar medräknas vid bedömningen av rätt till flerbarnsfillägg. Kostnaderna täcks helt av statsmedel. Administrationen av barnbidragen handhas av riksförsäkringsverket och försäkringskassorna. Bidragsbestämmelserna finns i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag (omtryckt 1973:449, ändrad senast 1984:1099).

Riksförsäkrings verket

Verket beräknar medelsbehovet för budgetåret 1985/86 till 8 245 milj. kr. Beräkningarna grundas på statistiska centralbyråns befolkningsprognos för riket åren 1983—2025. Med ledning härav beräknas antalet bidragsberättigade barn vara ca 1 608 000 vid utgången av år 1984. Antalet familjer med flerbarnstillägg beräknas lill 151 000.

Föredragandens överväganden

Den 1 januari 1985 höjs, som jag nämnt i avsnittsinledningen, barnbidraget kraftigt från 3 300 kr. till 4 800 kr. per barn och år. Motsvarande höjningar genomförs också för flerbarnstillägget.

Bidragshöjningen ingår i ett samlat reformförslag med förändringar av bostadsbidraget, bidragsförskottet, skatteförmånerna för barnfamiljer m.fl. åtgärder. Förslagen har presenterats i prop. 1983/84:150 och 1984/85:39.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 7    Socialdepartementet                                            42

Reglerna för allmänna barnbidrag ändras, förutom höjningen av nivån, när det gäller bidrag lill barn som vistas utomlands. Reglerna görs från den 1 januari 1985 i huvudsak likformiga med dem som gäller enligt lagen om allmän försäkring och enligt skatlelagssliftningen. Allmänt barnbidrag utgår vid utlandsvistelse som understiger ett år.

Med beaktande av det nya bidragsbeloppet, de nya reglerna för bidrag vid utlandsvistelse, samt del minskade antalet barn i bidragsberättigad ålder beräknar jag anslagsbehovet för nästa budgetår fill 8 245 milj. kr.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Allmänna barnbidrag för budgetårel 1985/86 anvisa elt förslagsanslag av 8 245 000 000 kr.

C 2. Bidrag till föräldraförsäkringen

1983/84

Utgift

745 542 015

1984/85

Anslag

764 000 000

1985/86

Förslag

865 000 000

Från anslaget täcks statens andel (15 %) av kostnaderna för föräldraförsäkringen i form av föräldrapenning vid vård av barn samt havandeskapspenning.

Enligt nuvarande regler gäller följande ersättningsförmåner från föräldraförsäkringen.

Föräldrapenning utges under sex månader i anslutning till barns födelse eller adoptivbarns ankomst lill familjen. Föräldrapenningen utges med samma belopp som sjukpenningen, dvs. med 90 % av den sjukpenninggrundande inkomsten, dock lägst med en garantinivå som är 48 kr. per dag fr.o.m. den 1 januari 1985. Ersättningen utges till den av föräldrarna som stannar hemma och vårdar barnet.

Föräldrarna har f.n. också rätt till särskild föräldrapenning under sammanlagt sex månader för varje barn som har fötts efter den 1 januari 1980. Under tre av dessa månader lämnas ersättning med samma belopp som den egna sjukpenningen, dock lägst garantinivån. Under övriga tre månader lämnas ersättning till alla enligt garanfinivån.

En förälder som behöver stanna hemma och tillfälligt vårda barn under 12 års ålder har också rätt till föräldrapenning under högst 60 dagar per barn och år. Ersättningen utges med samma belopp som sjukpenningen. Föräldrapenning för tillfällig vård av barn kan utges när barnet eller dess ordinarie vårdare är sjuk saml när förälder behöver följa med barnet till barnavårdscentral m.m. Rätten till föräldrapenning för tillfälhg vård av barn gäller också under högst tio dagar för fadern i samband med barns födelse.

Blivande mödrar, som under graviditetens senare del på grund av arbetets art inte kan fortsätta i sitt vanliga arbete och inte kan omplaceras, har rätt till havandeskapspenning. Denna utges tidigast från den sexfionde dagen före

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                           43

den beräknade förlossningen och längst till den tionde dagen före denna tidpunkt, dvs. under högsl 50 dagar. Havandeskapspenning utges med samma belopp som sjukpenningen.

Föräldraförsäkringen är en integrerad del av sjukförsäkringssystemet såväl vad gäller finansieringen som administrationen av försäkringen. Kostnaderna för föräldrapenningen finansieras således till 15 % genom statsbidrag och till 85 % genom socialförsäkringsavgifter från arbetsgivare och egenföreiagare.

Bestämmelserna om föräldrapenning finns i lagen (1962:381) om allmän försäkring (omtryckt 1982:120). Regeringen har nyligen lagt fram förslag om förbättringar inom föräldraförsäkringen, havandeskapspenningen och vissa regler inom sjukpenningförsäkringen (prop. 1984/85:78).

Riksförsäkringsverket

Riksförsäkringsverket beräknar de totala kostnaderna för föräldrapenning och havandeskapspenning till 5 450 milj. kr. för vardera åren 1985 och 1986. Anslagsbehovet för budgetåret 1985/86 beräknas därmed till ca 820 milj. kr. I verkets kostnadsberäkningar har effekterna av den nyligen framlagda propositionen om förbättringar inom föräldraförsäkringen inte medräknats.

Verkets beräkningar av kostnadsutvecklingen för de olika förmånsslagen framgår av följande tabell, milj. kr.

Föräldraförsäkring

1983

1984

1985

1986

Föräldrapenning:

a) i samband med barns födelse

2 420

2 595

2 775

2 775

b) för lillfällig vård av barn

790

850

895

895

Särskild föräldrapenning

1465

1570

1710

1710

Havandeskapspenning

60

70

70

70

Summa

4 735

5 085

5 450

5 450

Statsbidrag 15 %

710

760

820

820

Föredragandens överväganden

Jag har i avsnittsinledningen berört förslagen i den nyligen framlagda propositionen om utvidgade ersättningsregler inom bl.a. föräldraförsäkringen och havandeskapspenningen. Jag bedömer atl de framlagda förslagen totalt sett leder till oförändrade kostnader för staten och den allmänna försäkringen.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                            44

Med beaktande av löneutvecklingens inverkan på föräldrapenningen och en viss volymökning vad gäller tillfällig föräldrapenning och havandeskapspenning beräknar jag de totala kostnaderna för föräldraförsäkringen under nästa budgetår lill närmare 5 760 milj. kr. Därav avser ca 2 875 milj. kr. föräldrapenning i samband med barns födelse, ca 1 025 milj. kr. föräldrapenning för tillfällig vård av barn, ca 1 760 milj. kr. särskild föräldrapenning och ca 100 milj. kr. havandeskapspenning. Slatsbidragskostnaderna blir därmed avrundat 865 milj. kr.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag lill föräldraförsäkringen för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 865 000 000 kr.

C 3. Vårdbidrag för handikappade barn

1983/84          Utgift             387 000 000'

1984/85          Anslag            405 000 000

1985/86          Förslag           439 000 000

' Del av anslaget Folkpensioner

Vårdbidrag lämnas till förälder som i hemmet vårdar barn under 16 års ålder om barnet behöver särskild tillsyn eller vård på grund av sjukdom eller handikapp. Vid bedömning av rätl till vårdbidrag beaktas även merkostnader på grund av barnets sjukdom eller handikapp.

Vårdbidrag beviljas med belopp som motsvarar hel eller halv förtidspension (folkpension jämte pensionstillskott) vilket innebär 192 resp. 96 % av basbeloppet. Bidraget beskattas som inkomst. En viss del av vårdbidraget kan dock bestämmas som skattefri ersättning för merkostnader.

För barn som stadigvarande bor på institution kan s.k. ferievårdsbidrag lämnas när barnet vistas i föräldrahemmet.

Riksförsäkringsverket

Riksförsäkringsverket beräknar anslagsbehovet för vårdbidrag under budgetåret 1985/86 till 410 milj. kr. Vårdbidrag beräknas utges för 12 900 barn.

Föredragandens överväganden

På grundval av riksförsäkringsverkets beräkningar och med hänsyn till utvecklingen av basbeloppet beräknar jag anslagsbehovet för nästa budgetår fill 439 milj. kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att lill Vårdbidrag för handikappade barn för budgetåret 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av 439 000 000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                           45

C 4. Bidragsförskott

1983/84          Utgift              1329 054 100

1984/85          Anslag             1310 000 000

1985/86          Förslag            1 530 000 000

Bidragsförskott utgår för barn som endast en av föräldrarna har vårdnaden om eller som står under vårdnad av annan än föräldrarna. Bidragsförskott kan också utgå när föräldrarna har gemensam vårdnad. Fram till den 1 januari 1985 gäller en 18-årsgräns för bidragsförskott. 18-årsgränsen kvarstår därefter som allmän åldersgräns, men i fortsättningen kan bidragsförskott utgå också för studerande barn i åldern 18-20 år. (Prop. 1984/85:39, SoU 1984/85:10). Dessa barn garanteras elt generelll ekonomiskt bidrag, som i regel motsvarar 41 % av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Bestämmelserna om bidragsförskott finns i lagen (1964:143) om bidragsförskott (omtryckt 1976:277, senast ändrad 1984:1098).

Riksförsäkringsverket

Riksförsäkringsverket beräknar kostnaderna för bidragsförskott under budgetåret 1985/86 fill 1 395 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Antalet barn för vilka bidragsförskott utgår i juli år 1984 kan beräknas fill ca 256 000, vilket motsvarar ca 14 % av samtliga barn. Ca 34 % av de totalt utbetalade bidragsförskotten beräknas bli återbetalda av de underhållsskyldiga föräldrarna. Av det belopp som är möjligt att återkräva av de underhällsskyldiga har ca 79 % betalats in.

Som nämnts i avsnittsinledningen höjs åldersgränsen för bidragsförskott från den I januari 1985 till 20 år för studerande barn.

På grundval av riksförsäkringsverkets beräkningar och med hänsyn tagen till den höjda åldersgränsen samt till utvecklingen av basbeloppet beräknar jag anslagsbehovet för nästa budgetår lill 1 530 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen förslår riksdagen

att till Bidragsförskoii för budgetårel 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 1 530 000 000 kr.

C 5. Barnpensioner

1983/84          Utgift             204 000 000'

1984/85          Anslag            221000 000

1985/86          Förslag            214 000 000

I Del av anslaget Folkpensioner

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                            46

Från detta anslag bekostas barnpension från folkpensioneringen. Barnpension utges till barn som är under 18 års ålder och vars far eller mor eller båda föräldrar har avlidit.

Barnpension från folkpensioneringen utges med 41 % av basbeloppet eller, om barnet uppbär bidragsförskott, med 31 % av basbeloppet. För barn vars båda föräldrar har avlidit ulgör barnpensionen 31 % av basbeloppet efter vardera föräldern. Pensionen minskar om det även utges barnpension från ATP eller om modern får änkepension, men skall alltid utges med minsl 26 % av basbeloppet.

Barnpension från tilläggspensioneringen finansieras direkt genom ATP-avgiften.

Riksförsäkringsverket

Antalet barnpensioner från folkpensioneringen har minskat markant under senare år. I januari 1980 uppgick antalet lill ca 43 000 och beräknas i januari 1986 uppgå lill ca 35 000. Barnpensionens medelbelopp beräknas i januari 1986 uppgå till 27,5 % av basbeloppet.

Riksförsäkringsverket beräknar kostnaderna för barnpensioner från folkpensioneringen under budgetårel 1985/86 till 200 milj. kr.

Föredragandens överväganden

På grundval av riksförsäkringsverkets beräkningar och med beaktande av utvecklingen av basbeloppet beräknar jag anslagsbehovet för nästa budgetår fill 214 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Barnpensioner för budgetåret 1985/86 anvisa elt förslagsanslag av 214 000 000 kr.

C 6. Särskilt bidrag för vissa adoptivbarn

1984/85          Anslag            1 500 000

1985/86          Förslag           3 000 000

Fr.o.m. den 1 januari 1985 utgår till ensamstående föräldrar som adopterat barn ell bidrag motsvarande bidragsförskottet (prop. 1984/85:39, SoU 1984/85:6, rskr 1984/85:66). Reglerna för det nya bidraget ansluter i görligaste mån till dem som gäller för bidragsförskott. Bidraget ulgår således i normalfallet med 41 % av basbeloppet per år för barn under 18 år och för studerande barn i åldern 18-20 år. Beslämmelserna om det särskilda bidraget för vissa adoptivbarn finns i lagen (1984:1096) om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 7   Socialdepartementet                     47

Föredraganden

Jag beräknar kostnaderna för det nya bidraget till 3 milj. kr. för budgelåret 1985/86. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Särskilt bidrag för vissa adoptivbarn   för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 3 000 000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                     48

D. Försäkring vid sjukdom, handikapp och ålderdom

Under detta avsnitt redovisas huvuddelen av den allmänna försäkringen, nämligen sjukförsäkring (inkl. tandvårdsförsäkring), folkpensionering och allmän tilläggspension (ATP). Här redovisas också de kompletterande förmånerna hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg samt arbetsskadeförsäkring och delpensionsförsäkring. (Föräldraförsäkringen, vårdbidrag för handikappade barn samt barnpension redovisas under avsnitt C).

Tillsammans skall dessa ersättningssystem ge en allmän grundtrygghet och ett skydd mot inkomstbortfall vid sjukdom, handikapp och ålderdom. Utbyggnaden och effektiviseringen av della ekonomiska trygghetssystem, som omfattar hela befolkningen, har skett successivt under flera decennier. Det är viktigt att slå vakt om detla grundläggande välfärdssystem inle minst i ekonomiskt kärva tider.

Den ekonomiska situation som landet befinner sig i gör del nödvändigt att försöka begränsa kostnadsutvecklingen även inom socialförsäkringens område. Detla måste emellertid ske med stor varsamhet så alt trygghetssystemets grundläggande drag eller inriktning inle äventyras. Åtgärderna måste också få en fördelningspolitiskt rättvis effekt.

ATP-systemet och folkpensioneringen har i nuvarande huvudsakliga utformning varit i kraft under drygt 20 år. Ett omfattande reformarbete på den allmänna pensioneringens område har emellertid genomförts även under denna tid. Som en följd av dessa reformer garanteras alla numera en god grundtrygghet vid pensioneringen, men samtidigt har regelsystemet blivit svåröverskådligt och lagtekniskt komplicerat. De flesta förvärvsarbetande omfattas dessulom av en eller flera kompletteringsanordningar i form av bl.a. avtalsreglerade pensioner. Tillsammans har detta medföri alt det är svårt för den enskilde atl överblicka det samlade utfallet av de pensionsförmåner han har rätl lill. Samtidigt har en kraftig ökning skett både när det gäller antalet pensionärer och storleken av utbetalade pensioner. Denna utveckling kommer att fortsätta, framför alll när det gäller antalet ATP-pensionärer och utbetalningarna av tilläggspension. Kostnaderna för det allmänna pensionssystemet kommer därför, med nuvarande regler, att fortsätta atl öka även under åren framöver.

En viktig del i pensionssystemet har varil värdesäkrade pensioner saml att pensionärer med låg eller ingen ATP genom pensionstillskott skulle tillföras standardhöjningar. Därmed kom pensionärerna i slort sell alt hållas skadeslösa i torhållande till prisutvecklingen när löntagarna samfidigt förlorade en månads inkomst i reallön under perioden 1976-1982. Vid 1980 och 1981 års riksdagar genomfördes förändringar av basbeloppet vilka urholkade värdesäkringen. Principen att pensionerna skall höjas med utgångspunkt i utvecklingen av konsumentprisindex har numera återinförts. Riksdagen beslutade hösten 1983 i enlighet med regeringens förslag om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m.m. (prop. 1983/84:40, SfU 10, rskr 10) aft

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7   Socialdepartementet                                            49

beräkningen av basbeloppet skulle återknytas fill utvecklingen av konsumentprisindex efter viss avräkning för den prishöjande effekten av devalveringen hösten 1982. Genom denna avräkning gjorde pensionärerna samma uppoffring som andra grupper för att sanera Sveriges ekonomi. 1 nämnda proposition framhöll jag följande beträffande devalveringseffekten (bil. 3, s. 5): "Möjligheterna att i framtiden kompensera för avräkningen av devalveringseffekten blir beroende av hur snabbt den ekonomiska krisen i landet kan avhjälpas. Jag avser att i annat sammanhang återkomma till regeringen med förslag om att en parlamentarisk utredning skall tillsättas för att göra en översyn av vissa frågor inom det allmänna pensionssystemet. En av uppgifterna för denna utredning bör vara att - mol bakgrund av de diskussioner som periodvis förekommit - se över det nuvarande värdesäk-ringssystemets utformning. Därmed kommer man också in på frågan om pensionärernas möjligheter att få del av kommande standardökningar i samhället." Utredningen är nu tillsatt. Vid prövningen av pensionärernas möjligheter att få del av kommande standardökningar måste också beaktas att pensionärer med ATP har fått del av de skattesänkningar som genomförts under åren 1983-1985 och som påverkat löntagarnas utrymme för reallöneökningar. Jag vill även framhålla att vid en samlad bedömning av åtgärder på pensionsområdet är en förbättring av delpensioneringen en angelägen fråga.

Den av regeringen nyligen tillsatta parlamentariskt sammansatta kommittén har i övrigt att göra en översyn av det allmänna pensionsystemet i fråga om bl. a. reglerna för intjänande av ATP, möjligheterna till röriig pensionsålder samt utformningen av efterlevandepensioneringen.

Rätt till ålderspension tillkommer enligt huvudregeln försäkrad fr.o.m. den månad under vilken han fyller 65 år. Detta innebär att blivande pensionärer under 65-årsmånaden i vissa fall kan uppbära dels pension för hela månaden och dels lön för hela eller del av månaden. Del kan inte anses vara motiverat ur försäkringssynpunkt att på detta sätt möjHggöra alt ersättning betalas ut för tid då något inkomstbortfall inte föreligger. En ändring bör därför göras i lagen (1962:381) om allmän försäkring som innebär att ålderspension för den månad under vilken den försäkrade fyller 65 år betalas ut med ett belopp som moisvarar fiden fr.o.m. den dag den försäkrade fyller 65 år och fill månadens slut. Vid övergång från annan pensionsförmån till ålderspension bör däremot nuvarande regler gälla även i fortsättningen. Jag avser att återkomma fill regeringen med förslag i denna fråga.

4 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                            50

Utvecklingen av utgifter och finansiering för den allmänna försäkringen, milj. kr.

1975

1976

1978

1980

1983

1984'

Utgifter

Finansiering

1    Socialförsäkringsavgifter
Andel i %

2    Slatliga medel
Andel i %

33 688

19 006 57

12 916 38

41948

30 115

72 9 871

24

59 678

49 553

83

9 638

16

79 352

66 505 84

12 728 16

108 610

93 220 86

15 390 14

117 860

101 380

86

16 480

14

' Beräknat

Som framgår av sammanställningen finansieras de här upptagna socialförsäkringarna till största delen av socialavgifter från arbetsgivare och egenföreiagare. Den avgiftsfinansierade delen har från år 1975 till år 1984 ökat från 57 fill 86 % av de totala utgifterna.

Försäkringens omfattning

Ersättningarna från den allmänna försäkringen är värdesäkrade genom anknytning till ett basbelopp som fastställs för varje år på grundval av den allmänna prisutvecklingen under föregående år. Basbeloppet har för år 1985 fastställts till 21 800 kr.

Sjukförsäkringen

Sjukförsäkringssystemet omfattar hela befolkningen. Försäkringen ger rätt till dels sjukpenning vid sjukdom med 90 % av arbetsinkomster upp lill 7,5 gånger basbeloppet (163 500 kr. år 1985), dels viss ersättning i samband med läkarvård och läkemedelsinköp, tandvård, sjukhusvård och viss annan sjukvård samt för sjukresor.

Ett nytt ersättningssystem för ersättning till sjukvårdshuvudmännen avseende öppen vård har införts fr.o.m. den 1 januari 1985. Det nya ersättningssystemet innebär att de ersättningar från sjukförsäkringen för läkarvård m.m. inom öppen vård samt statsbidraget till den psykiatriska vården som tidigare utbetalats till sjukvårdshuvudmännen omvandlas till en särskild ersättning per invånare, kallad allmän sjukvårdsersältning. Ersättningen är avsedd främst för primärvård och annan öppen vård. Den skall grundas på ett enhetligt belopp per invånare och år. För åren 1985 och 1986 gäller emellertid särskilda övergångsregler som innebär att den totala ersättningen fördelas i särskild ordning.

Särskilda ersättningsbelopp utges vidare för utveckling av hemsjukvården, för öppna vårdformer för människor med psykisk sjukdom eller störning, för förebyggande insatser inom hälso- och sjukvårdsområdet, för hjälpmedel lill handikappade, för sjuktransporter, för öppen sjukvård för anhållna, häktade och intagna på kriminalvårdsanstalter, för personer under värnpliklsljänst-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                            51

göring saml för öppen vård som föranletts av arbetsskada. Dessa ersättningar utges med ett särskilt belopp per invånare och år. Ersättning för sjukhusvård utges med elt särskilt belopp per vårddag.

Sjukförsäkringens ersättningsregler för öppen sjukvård innebär att patienten vid läkarbesök betalar en enhetlig avgifl på f.n. högst 50 kr. per besök i offentlig vård och vanligen 55 kr. per besök hos privatpraktiserande läkare. Försäkringsersättning utges i form av allmän sjukvårdsersättning till sjukvårdshuvudmännen och enligt särskild laxa till privatpraktiserande läkare. Motsvarande ersättningsregler gäller även för sjukvårdande behandling som utförs av annan personal än läkare. Patientavgiften är där 25 kr. per besök i offentlig vård och 30 kr. per besök hos privatpraktiserande sjukgymnast.

För läkemedel betalar patienten halva kostnaden utöver elt karensbelopp på 20 kr., dock högst 50 kr. för varje läkemedelsinköp. Kostnaderna därutöver betalas direkt från sjukförsäkringen.

Sjukförsäkringens utgifter för läkemedel har ökat kraftigt under senare år. För all komma fill rätta med kostnadsutvecklingen på läkemedelsområdet har regeringen genomfört olika begränsningar då det gäller förskrivningstid och förskrivningsmängd för läkemedel. Vidare har informationsinsatser genomförts för att öka kostnadsmedvetenheten hos de förskrivande läkarna. Inom såväl riksförsäkringsverket som socialstyrelsen bedrivs en omfattande projektverksamhet i detta syfte.

Som elt led i strävandena att begränsa läkemedelskostnaderna kommer också vissa hostmedel att undantas från prisnedsättning enligt lagen (1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader. Denna besparing finansierar vissa angelägna insatser inom huvudtiteln.

För personer med stort behov av sjukvård och läkemedel finns etl högkostnadsskydd. Skyddet gäller för lakar- och tandläkarordinerade läkemedel samt för läkarvård och sjukvårdande behandling i privat och offentlig öppen vård. Det innebär i princip att en person blir befriad från ytterligare kostnader för läkemedel och vårdbesök när han har betalat avgift för 15 inköp eller vårdbesök. Befrielsen gäller under en tolvmänadersperiod räknat från första inköpet eller besöket. För barnfamiljer gäller att inköp eller vårdbesök för samtliga barn under 16 år i en familj får läggas samman.

När en försäkrad vårdas på sjukhus belalar sjukförsäkringen en vårdavgift fill sjukvårdshuvudmannen med 45 kr. per dag. För varje dag som den försäkrade vårdas på sjukhus görs samtidigt avdrag från hans sjukpenning. Avdraget ulgör 45 kr. per dag, dock högsl en tredjedel av den utgående sjukpenningens bruttobelopp.

Sjukförsäkringen innefattar också den allmänna tandvårdsförsäkringen. Den omfattar alla försäkrade fr.o.m. 20 års ålder. Barn och ungdomar under 20 års ålder har rätt till avgiftsfri tandvård genom landstingens folktandvård. Tandvårdsförsäkringen ersätter kostnaderna för tandvård enligt tandvårdstaxan med 40 % upp till 2 500 kr. och med 75 % för kostnader däröver.

Regeringen har nyligen avlämnat en proposition fill riksdagen (prop. 1984/85:79) på grundval av 1978 års tandvårdsutrednings (S 1978:01) huvud-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                            52

betänkande (SOU 1982:4) Tandvården under 80-talet. Utredningens slutbetänkande (SOU 1982:50) Reviderad tandvårdstaxa innehåller förslag till en reviderad tandvårdstaxa. 1 propositionen har regeringen anmält sin avsikt att utreda de framlida ersättningsformerna inom tandvårdsförsäkringen.

Kostnaderna för sjukförsäkringen (exkl. föräldraförsäkringen) beräknas för år 1985 till 30 495 milj. kr. Kostnadsutvecklingen framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

År

Sjuk-

Öppen

Tandvård

Läke-

Övriga

Summa

penning

sjukvård

medel

sjukvårdsutgifter

1965

1 139

280

15

176

160

1770

1970

2 662

584

15

334

334

4tn

1975

8 108

1 181

989

1276

461

12 015

1980

12 635

3 739

2 174

2 326

1721

22 595

1984'

15 525

5 370

3 040

3 550

2 280

29 765

1985'

16 145

4 640

2 865

3 785

3 060

30 495

' Beräknat.

Sjukförsäkringen finansieras lill 15 % av statsbidrag och till 85 % av socialförsäkringsavgifter från arbetsgivare och egenföreiagare. Socialförsäkringsavgiften till sjukförsäkringen ulgör fr.o.m. år 1983 9,5 % av lönesumman.

I följande tabell belyses utvecklingen av antalet sjukdagar, sjukfallsfrek-vens m.m.

Är

Ersatta

sjukdagar

Sjukfallsfrekvens

Genomsnittligt

per försäkrad

Antal fall per

antal dagar per

försäkrad

fall

1965

15,7

0,66

23.9

1970

19,8

1,09

18,2

1975

22,0

1,37

15,6

1978

22,8

1,52

15,2

1980

21,2

1,49

14,9

1981

19,6

1,47

13,6

1982

18,5

1,38

13,4

1983

18,4

1,46

12,5

1984'

19,0

1 Beräknat.

Som framgår av tabellen har antalet ersatta dagar minskat från i genomsnitt 22,8 år 1978 till 18,4 år 1983, varefter en mindre ökning beräknas ske. En förändring av det genomsnittliga antalet ersatta sjukdagar med en dag motsvarar en kostnadsförändring för sjukförsäkringen med totalt drygt 750 milj. kr. per år.

Sjukfallsstatistiken visar på stora regionala skillnader. Således har de tre storstadsområdena markant högre antal ersatta sjukdagar och antal sjukfall

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                           53

per försäkrad. Antalet ersatta sjukdagar per försäkrad år 1983 var i genomsnitt 20,6 för Stockholms län, 24,4 för Göteborg och 21,3 för Malmö jämfört med 14,5 för Skaraborgs län och 15,0 för Kalmar län. Riksgenomsnittet var 18,4 sjukdagar per försäkrad. Antal sjukfall per försäkrad var i genomsnitt 1,84 för Stockholm, 1,63 för Göteborg och 1,60 för Malmö jämfört med 1,17 för Hallands län och 1,18 för Krisfianstads län. Medeltalet för riket var 1,46 sjukfall per försäkrad.

Av följande tabell framgår hur andelen sjukdagar resp. sjukfall fördelar sig på sjukfall av olika längd för åren 1970-1983. De långa sjukfallen svarar för ca 85 % av antalet sjukdagar men endast för ca 25 % av antalet sjukfall. För de korta sjukfallen är förhållandet det omvända. Vidare kan utläsas att de korta sjukfallens andel ökar.

Är

Sjukfallets

varaktighet

1-6 dagar

7 dagar eller

mer

Andel av

Andel av

Andel av

Andel av

sjukfallen

dagarna

sjukfallen

dagarna

%

%

%

%

1970

64

11

36

89

1974

68

12

32

88

1978

70

13

30

87

1980

72

13

28

87

1981

73

15

27

85

1982

73

15

27

85

1983

74

16

26

84

Den kostnadsmässiga tyngdpunkten inom sjukpenningförsäkringen ligger således på de långa sjukfallen. För den enskilde kan långa sjukskrivnings-perioder också föra med sig negativa konsekvenser. Jag anser del därför angeläget både ur kostnadssynpunkt och inte minst ur den försäkrades egen synpunkt att åtgärder vidtas för att underlätta rehabiliteringen av dem som drabbats av sjukdom. Riksförsäkringsverket har utarbetat en aktivitetsplan på rehabiliteringsområdet och försök pågår på flera platser i landet för att uppnå en effektivare rehabilitering.

Regeringen avser att tillsätta en utredning med uppgift att se över vissa grundläggande regler bl.a. inom sjukförsäkringen som kan utgöra etl hinder i rehabiliteringsarbetet. Utredningen skall även se över sjukförsäkringens ersättningsregler när det gäller åtgärder som syftar fill att förebygga framtida nedsättning av arbetsförmågan. Vissa resurs-, ansvars- och samordningsfrå gor när det gäller rehabiliteringsinsatserna behöver också ses över. Syftet med översynen är att ge sjukförsäkringen en mera akfiv roll i rehabiliteringsarbetet och när det gäller sjukdomsförebyggande insatser.

I propositionen 1984/85:78 föreslår regeringen att den nuvarande s.k. hemmamakeförsäkringen avvecklas och ersätts med en förbättrad frivillig

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet

54

försäkring. Särskilda övergångsregler föreslås dock gälla för personer som vid utgången av år 1985 är hemmamakeförsäkrade.

Folkpensioner

Antalet folkpensionärer och utgifterna för folkpensionerna framgår av följande sammanställning. Barnpension redovisas under avsnitt C.

Antalet folkpensionärer

I början

Ålders-

Förtids-

Hustru-

Änke-

Handi-

Summa

Bostads-

av ar

pension

pension

tillägg

pension

kapp-ersättn.

stöd till pensionärer

1965

827 200

150 600

41700

84 400

10 800

1 114 700

580 700

1970

946 600

187 900

53 700

100 700

14 900

1 303 800

657 900

1975

1 061 700

288 900

68 000

105 800

17 600

1 542 000

739 000

1980

1 363 100

293 300

55 500

83 700

39 000

1 834 600

791400

1985»

1 443 000

326 000

50 000

77 100

42 000

1 938 100

620 000

' Beräknat.

Folkpensionsutgifter, milj. kr.

År

Ålders-

Förtids-

Änkepen-

Hustru-

Handi-

Barn-

Summa

Bostads-

pension

pension

sion

tillägg

kapp-ersäll-ning

tillägg

stöd till pensionärer

1965

3 146

577

302

88

20

13

4 146

449

1970

5 180

1040

537

170

33

14

6 974

849

1975

9 945

2 660

910

450

66

19

14 050

1663

1980

21940

5 200

1 148

675

242

50

29 255

3 512

1985'

33 140

8 020

1505

725

420

65

43 875

4 030

' Beräknat

Den första tabellen visar aft antalet personer med olika förmåner inom folkpensionssystemet har ökat successivt under de senaste 20 åren. Orsaken härfill är främst ökningen av antalet äldre i befolkningen. Andelen personer över 65 år av hela befolkningen var 12,7 % år 1965 och har därefter successivt ökat och är f.n. ca 17 %.

Den ekonomiska tryggheten är av avgörande betydelse för de äldres välfärd. Reformerna inom folkpensioneringen har därför varit omfattande under de två senaste decennierna. Tillsamman med det ökade antalet äldre personer har detta medfört kraftigt ökade pensionskostnader. Kostnadsökningen orsakas också av förmånernas anknytning fill basbeloppet och därmed anpassning till förändringarna av penningvärdet. Vidare har de årliga standardförbättringarna i form av höjda pensionstillskott medfört en

Prop. 1984/85:100   Bilaga 7   Socialdepartementet                                             55

ökad kostnad. Av det totala antalet folkpensionärer i januari 1985 beräknas 810 000 eller 41 % ha hell eller reducerat pensionstillskott.

Fr.o.m. januari 1985 kommer folkpensionens årsbelopp - inkl. helt pensionstillskott men exkl. kommunalt bostadsfillägg - att uppgå till 31 392 kr. för ensam ålderspensionär och lill 55 154 kr. för ett pensionärspar. Motsvarande årsbelopp för en ensam förtidspensionär uppgår lill 41856 kr.

Anslagsbehovet för folkpensioner under budgetåret 1985/86 beräknas till 44 700 milj. kr.

Folkpensionerna finansieras delvis genom en socialförsäkringsavgift som betalas av arbetsgivare och egenföreiagare. Denna folkpensionsavgift är f.n. 9,45 % av löneunderlaget. Avgiften, som tillförs statsbudgeten, beräknas vid nämnda avgiftsuttag täcka ca 75 % av statens utgifter för folkpensioneringen år 1985.

Bostadsstöd till pensionärer

Kommunerna bestämmer själva om kommunalt bostadstillägg till folkpension (KBT) skall utgå och vilka grunder som skall gälla. Inkomstprövningsreglerna är dock fastlagda i lag. Samtliga kommuner har beslutat att KBT skall kunna utgå. KBT administreras av riksförsäkringsverket och försäkringskassorna och betalas ut samtidigt med folkpension. KBT utgår f.n. fill ca 620 000 pensionärer.

Statsbidrag utgår fill kommunernas kostnader för KBT under förutsättning att kommunen svarar för minst 80 % av den del av den månatliga bostadskostnaden som ligger mellan 80 kr. och 800 kr. för ogift pensionär samt mellan 80 kr. och 950 kr. för makar. Kommunen får statsbidrag med 25 % av sina statsbidragsberättigande KBT-kostnader.

Statsbidraget har för år 1984 beräknats till 715 milj.kr. och för år 1985 till 705 milj.kr. Kommunernas totala KBT-kostnader har för resp. år beräknats till 4 020 resp. 4 030 milj .kr. Kostnaderna för KBT ökar genom den allmänna hyreskostnadsstegringen men samfidigt har den fortgående ökningen av antalet pensionärer med ATP en återhållande effekt på kostnadsutvecklingen.

Allmän tilläggspension

Antalet ATP-pensionärer och utgiftsutvecklingen framgår av följande sammanställningar. Barnpension redovisas under avsnitt C.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet

56

Antalet A TP-pensionärer

I början

Ålders-

Förtids-

Änke-

Summa

av ar

pension

pension

pension

1965

51300

17 600

19 600

88 500

1970

224 600

70 300

68 100

363 000

1975

419 900

173 700

136 400

730 000

1980

756 700

208 500

217 100

1 182 300

1985'

942 000

264 000

294 000

1500 000

' Beräknat

Utgifterna för ATP, milj.kr.

År

Ålders-

Förtids-

Änke-

Summa

pension

pension

pension

1965

57

47

48

152

1970

560

359

195

1 114

1975

2 450

1 830

610

4 890

1980

12 350

4 640

1780

18 770

1985'

29 050

9 150

3 990

42 190

' Beräknat

ATP:s ålderspension utgör 60 % av den pensionsgrundande inkomsten, räknat på medeltalet av den försäkrades 15 bästa inkomstår i arbetslivet. Pensionsgrundande inkomst beräknades första gången för år 1960. Enligt huvudregeln krävs 30 års förvärvsarbete för full pension. Den årliga pensionsgrundande inkomsten beräknas på inkomster som ligger mellan 1 och 7,5 basbelopp. ATP-poäng för år 1985 beräknas således på inkomster mellan 21 800 kr. och 163 500 kr. Reglerna för pensionsålder m.m. överensstämmer med motsvarande regler inom folkpensioneringen.

Av de redovisade sammanställningarna framgår att ATP-förmånerna successivt fått ökad betydelse. Andelen ATP-pensionärer utgjorde år 1970 33 % av samfliga pensionärer med motsvarande förmåner från folkpensioneringen. Denna andel uppgår nu till ca 67 %. Av de f.n. drygt 1,4 milj. ålderspensionärerna och ca 325 000 förfidspensionärerna med folkpension har drygt 940 000 (65%) resp. 260 000 (81%) också ATP-pension. Ökningen av antalet ATP-pensionärer fortsätter. Utöver denna ökning av andelen folkpensionärer med ATP sker det också en markant ökning av den genomsnittliga ATP-pensionens storlek genom att de nytillkommande pensionärerna vanligen har en högre ATP-poäng.

ATP finansieras genom avgifter från arbetsgivare och egenföreiagare. ATP-avgiften utgör för år 1984 10 % av lönesumman. Avgiften för år 1985 har fastställts till oförändrat 10 % av avgiftsunderiagel. Den ekonomiska situafionen under år 1985 kan förväntas uppvisa en för ATP-systemet myckel

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                           57

gynnsam bild med låg inflation, viss reallönetillväxl och hög realränta. Att ATP-avgiften nu enbart fastställs för ett år är betingat av atl den svenska ekonomin befinner sig i en tid av kraftiga omställningar. Del är därför inte möjhgt att tillräckligt entydigt lägga fast de antaganden som behövs för att beräkna en väl avvägd ATP-avgift för en så lång period som fem år.

ATP-avgiften betalas in till allmänna pensionsfonden (AP-fonden). Fondförvaltningen är uppdelad på nio styrelser. Första — tredje fondstyrelserna förvaltar var sin del av influtna medel från avgifter till tilläggspensioneringen, medan fjärde fondstyrelsen förvaltar en avgränsad del av dessa medel genom placering i aktier m.m. De fem löntagarfondsstyrelserna skall förvalta de medel som inflyter dels från vinstdelningsskaU och vinstskalt, dels från en särskild del (0,2 procentenheter) av ATP-avgiften. Löntagarfondsstyrelserna skall årligen överföra en real kapitalavkastning på minst 3 % till AP-fondens pensionsmedel.

AP-fonden uppgick år 1965 till 7 300 milj. kr. och ökade till 31 343 milj. kr. år 1970 samt 148 312 milj. kr. år 1980. I januari 1985 beräknas AP-fonden uppgå fill 245 000 milj. kr.

Delpensionsförsäkring

Förvärvsarbetande i åldern 60—65 år har möjlighet att minska arbetsinsatsen genom att övergå till deltidsarbete i kombinafion med delpension. Delpensionen fyller då ut en viss andel av det inkomstbortfall som följer av arbetstidsminskningen. För att delpension skall kunna utgå krävs bl.a. att den försäkrade har haft ATP-grundande inkomst under sammanlagt minst 10 år fr.o.m. 45 års ålder och att vederbörande under de senaste tolv månaderna före arbetstidsminskningen förvärvsarbetat under minst fem månader.

För anställda gäller att arbetstiden måste minskas med minst fem timmar i veckan och uppgå till minst 17 timmar i veckan. Egna företagare måste minska sin arbetstid med i genomsnitt minst hälften och därefter arbeta i genomsnitt minst 17 timmar i veckan. För dem som beviljats delpension före år 1981 utgör pensionen 65 % av inkomstbortfallet vid minskningen av arbetstiden. För nytillkommande delpensionärer fr.o.m. den 1 januari 1981 utgör pensionen 50 % av inkomstbortfallet. Delpensionen är knuten till basbeloppet och är pensionsgrundande för ATP.

Av följande sammanställning framgår hur antalet delpensionärer och kostnaderna har utvecklats sedan pensionsformen infördes år 1976. Fr.o.m. år 1981 har den tidigare ökningen ersatts av en klar minskning av antalet personer med delpension.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                           58

Antalet delpensionärer och utgifterna

I början av år                   Antalet delpensionärer           Utgifter per år,

milj.kr.

1978

33 900

1980

50 500

1981

68 500

1983

61 300

1985'

48 000

' Beräknat

687 1239 1558 1340

975

Delpensionsförsäkringen finansieras genom en avgift från arbetsgivare och egenföreiagare. Avgiften förs till en särskild fond. Den från 0,25 % till 0,50 % höjda socialförsäkringsavgiften fr.o.m. år 1980 avsågs alt på sikt ge full täckning för de löpande pensionsutbetalningarna och därutöver lämna successiv täckning av de underskott som uppstått i delpensionsfonden. Underskottet i december 1984 är ca 15 milj. kr. Detta innebär en minskning av fondunderskotlel sedan december 1983 med ca 540 milj. kr.

Sammanfattningsvis kan konstateras att utbetalningarna från de allmänna pensionssystemen uppgår till mycket stora belopp. Statens kostnader under folkpensionsanslaget uppgår således till 44 700 milj. kr. under nästa budgetår. Härtill skall läggas statens och kommunernas kostnader, 4 030 milj. kr. för kommunala bostadstillägg. Vidare tillkommer delpensions- och ATP-utbetalningarna, som för det kommande budgetåret beräknas uppgå till i runda tal 1 000 resp. 42 000 milj. kr. Totalt kommer utgifterna för förmånerna från den allmänna pensioneringen inkl. bostadstillägg därmed att uppgå fill omkring 92 miljarder kr., vilket innebär en ökning med närmare 7 miljarder kr. i förhållande till motsvarande beräkningar för innevarande budgetår.

A rbetsskadeförsäkringen

Arbetsskadeförsäkringen omfattar anställda, uppdragstagare och egenföreiagare. Den ger i princip full ersättning för inkomstbortfall till den som drabbas av skada i sitt arbete.

Arbetsskadeförsäkringen anknyter fill de principer som gäller för invaliditetsbedömning inom den allmänna försäkringen. Det är därigenom den faktiska nedsältningen i den försäkrades förmåga alt skaffa sig inkomst genom förvärvsarbete som bestämmer ersättningens storlek. Ersättningen vid arbetsskada utgår i form av en livränta, som i princip skall utgöra skillnaden mellan den inkomst som den försäkrade kan antas ha haft om han inte hade skadats och den inkomst som han trots skadan kan beräknas få. Arbetsskadeförsäkringen är samordnad med den allmänna sjukförsäkringen på så sätt att ersättning utgår från sjukförsäkringen för de första 90 dagarna sedan skadan uppkom (samordningstiden). Från arbetsskadeförsäkringen

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                           59

utgår efter samordningslidens slut ersättning för sjukvårdskostnader inkl. resor och andra kostnader. Vidare utgår sjukpenning och - som tidigare nämnts — livränta. Livränta kan också ulgå lill efterlevande anhörig. Den ersätter årlig inkomstförlust upp till samma inkomsttak som gäller för ATP dvs. 7,5 gånger basbeloppet vilket för år 1985 motsvarar 163 500 kr.

För år 1983 redovisades ca 180 000 anmälda arbetsskador. Av dessa avsåg 45 500 fall skador som skall prövas enligt arbetsskadeförsäkringen eller motsvarande äldre lagstiftning. För åren 1984 och 1985 beräknas antalet skadefall öka något.

Utbetalningarna från försäkringen var 1 160 milj. kr. under år 1980 och har stigit fill 1 561 milj. kr. år 1983.

Arbetsskadeförsäkringen ligger utanför statsbudgeten och finansieras helt genom avgifter från arbetsgivare och egenföreiagare. Avgiften till arbetsskadeförsäkringen ulgör fr.o.m. år 1980 0,6 % av löneunderiaget och förs fill en särskild fond. Behållningen på denna arbetsskadefond beräknas den 1 januari 1985 uppgå till ca 1 700 milj. kr.

Regeringen har tillsalt en särskild utredare med uppgift att göra en översyn av vissa frågor inom arbetsskadeförsäkringen. Del gäller bl.a. möjligheterna att förenkla administrationen och öka samordningen med den allmänna försäkringen. Utredningsmannen beräknas avge sina förslag under våren 1985.

D 1. Bidrag till sjukförsäkringen

1983/84

Utgift

4 204 495 924

1984/85

Anslag

4 280 000 000

1985/86

Förslag

4 650 000 000

Från anslaget ulgår statsbidrag till försäkringskassornas utgifter för sjukförsäkringsförmåner (utom föräldraförsäkringen, som redovisas under anslaget C 2). Sjukförsäkringen innefattar bl.a. följande förmåner.

Sjukpenning utgår med 90 % av inkomsten upp till 7,5 basbelopp, vilket vid basbeloppet 21 800 kr. motsvarar 163 500 kr. Sjukpenningen är skattepliktig och ATP-grundande.

Vid läkarbesök och viss sjukvårdande behandling betalar den försäkrade en fast patientavgift och sjukförsäkringen betalar övrig ersättning i form av allmän sjukvårdsersättning lill de offentliga sjukvårdshuvudmännen och enligt fastställd taxa till privata vårdgivare. Kostnaden för sjukresor ersätts i princip med det belopp som överstiger 30 kr. Tandvårdsförsäkringen ersätter 40 % av tandvårdskostnader upp till 2 500 kr. och 75 % av kostnader därutöver enligt gällande tandvårdstaxa.

Statsbidrag utgår med 15 % av kostnaderna för den obligatoriska försäkringen, medan 85 % finansieras genom socialavgifter från arbetsgivare och egenföreiagare. Avgiften är 9,5 % av löneunderlaget.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet

60

Bestämmelserna finns i lagen (1962:381) om allmän försäkring (omtryckt 1982:120) och lagen (1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader m.m.

Riksförsäkringsverket

Verkets kostnadsberäkningar för nästa budgetår utgår från del förväntade utfallet för budgetåret 1984/85. Verket beräknar att sjuktalet för år 1984 ökar från 18,4 till 19,0 dagar per sjukpenningförsåkrad. Vidare förutser verket en något förhöjd medelsjukpenning för såväl år 1984 som år 1985. För år 1986 beräknar verket samma sjukpenningkostnader som för år 1985. När del gäller sjukvårdsförmånerna har hänsyn tagits till den för åren 1985 och 1986 träffade överenskommelsen mellan regeringen och sjukvårdshuvudmännen.

Fördelning av de beräknade kostnaderna på förmånsslag framgår av följande sammanställning (milj. kr.)

Förmånsslag

Utgifter

Beräknade utgifter

1983

1984

1985

1986

Sjukpenning

13 738

15 520

16 380

16 380

Läkarvård, allmän regi

2 747

3 010

3 942'

3 942'

Privatläkarvård

424

475

-

-

Tandvård

2 700

3 040

3 015

2 975

Resor

609

630

3802

4002

Sjukvårdande verksamhet

1 775

1885

-

-

Ersättning till arbetsgivaren

413

445

475

510

Födelsekontrollerande verksamhet

63

70

-

-

Sjukhusvård

755

735

712

712

Läkemedel

3 362

3 550

3 625

3 810

Bidrag till primärvård m.m.

236

200

4003

4003

Bidrag till utbyggnad

av öppen psykvård

40

200

200

200

Frivillig sjukpenningförsäkring

4

4

4

4

Hjälpmedel till handikappade

668

668

Ambulanstransporter

242

242

Hemsjukvård

585

585

Totalt

26 866

29764

30 628

30 828

' Avser allmän sjukvårdsersättning som innefattar läkarvård och sjukvårdande behandling i offentlig och privat verksamhet.

2 Exkl. ambulanstransporter.

3 Bidraget avser fr.o.m. år 1985 förebyggande vård.

Utifrån nämnda förutsättningar beräknar riksförsäkringsverket anslagsbehovet under budgetåret 1985/86 till 4 610 milj. kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                           61

Föredragandens överväganden

Med utgångspunkt i riksförsäkringsverkets kostnadsberäkningar och med beaktande av dels en viss löne- och prisutveckling och dels slopad rabattering av vissa hostmediciner beräknar jag de sammanlagda sjukförsäkringskostnaderna (exkl. föräldraförsäkringen) lill 30 990 milj. kr. för nästa budgetår. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till sjukförsäkringen för budgetåret 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av 4 650 000 000 kr.

D 2. Folkpensioner

1983/84         Utgift'            40 537 932 600

1984/85         Anslag            41450 000 000

1985/86         Förslag           44 700 000 000

' Inkl. vårdbidrag och barnpension

Från detta anslag bekostas folkpension i form av ålderspension, förtidspension och änkepension samt hustrutillägg och barntillägg till den som uppbär ålders- eller förtidspension. Härifrån bekostas också handikappersättning.

Folkpensionssystemet omfattar hela befolkningen. Ålderspension ulgår från 65 års ålder. Den enskilde har dock möjlighet att mellan 60 och 70 års ålder själv bestämma fidpunklen för sin pensionering. Vid uttag av ålderspension före 65 års ålder reduceras den utgående pensionen livsvarigt och vid uppskjutet uttag efter 65 års ålder sker i stället en höjning. Det är även möjligt att ta ut halv ålderspension.

Förtidspension utgår till den som fått sin arbetsförmåga varaktigt nedsatt med minsl hälften. Änkepension utgår fill änka fram till den allmänna pensionsåldern. Hustrutillägg, som är inkomstprövat, kan utgå till gift kvinna mellan 60 och 65 års ålder vars make har ålders- eller förtidspension.

Folkpensionsförmånerna är indexreglerade, vilkel innebär att pensionsbeloppen automatiskt ändras i takt med basbeloppets utveckling.

Ålderspension liksom hel förtidspension eller änkepension utgår för år räknat med 96 % av fastställt basbelopp för ensam pensionär och med sammanlagt 157 % för två pensionsberältigade makar. För den som inte har ATP eller har lågt ATP-belopp kompletteras folkpensionen med pensionstillskott, som ulgår med 48 % av basbeloppet för ensam ålderspensionär och med 96 % för makar gemensamt. För en förtidspensionär utgår pensionstillskott med 96 % av basbeloppet. PensionsUllskottet avräknas krona mot krona mot utgående ATP-pension. Däremot görs ingen avräkning mot annan pension eller annat slag av inkomst.

Bestämmelserna om folkpensionsförmånerna finns i lagen (1962:381) om

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                           62

allmän försäkring (omtryckt 1982:120), lagen (1962:392) om hustrufillägg och kommunalt bostadstillägg fill folkpension (omtryckt 1976:1014) samt lagen (1969:205) om pensionstillskott.

Från anslaget bekoslas även vissa läkarundersökningar m.m. för den allmänna försäkringens behov främsl vid riksförsäkringsverkets sjukhus i Nynäshamn och Tranås.

Riksförsäkringsverkei

Vid beräkningen av folkpensionskostnaderna för budgetåret 1985/86 har riksförsäkringsverket utgått från etl uppskattat antal pensionstagare i januari 1986. Verket har därvid gjort följande uppskattning belräffande antalet pensionärer med olika slag av pensionsförmåner.

Pensionsförmån

Antal personer

Jan 1984

Jan 1985

Jan 1986

Förändring under 1985

Ålderspension

1 434 000

1 443 000

1470 000

4- 27 000

Förtidspension

319 000

326 000

330 000

4-   4 000

Hustrutillägg

50 800

50 000

49 000

-   1000

Ankepension, huvudfall

77 000

76 000

75 000

-   1000

övergångsfall

1400

1 100

800

-     300

Handikappersättning

41200

42 000

42 500

-     500

Barntillägg (antal barn)

34 700

34 900

35 000

4-       100

Summa

1 960 300

1 973 000

2 002 300

4- 29 300

På grundval av pensionsbestämmelserna för år 1984 och vid basbeloppet 20 800 kr. beräknar riksförsäkringsverket anslagsbehovet för här aktuella pensionsförmåner budgetårel 1985/86 lill 41 780 milj kr.

Föredragandens överväganden

Folkpensionernas grundbelopp kommer fr.o.m. den 1 januari 1985 och vid basbeloppet 21 800 kr. att uppgå till 20 928 kr. per år för en ensam pensionär och 34 226 kr. för ett pensionärspar. För den som saknar ATP eller har lågt ATP-belopp kompletteras folkpensionen med pensionstillskott som kan uppgå till 10 464 kr. för en ålderspensionär och till 20 928 kr. för en förtidspensionär. Härtill kommer kommunalt bostadstillägg.

Jag har för avsikt att senare föreslå regeringen att en utredare tillsätts för att klarlägga behovet av att i särskild ordning säkerställa de medicinska utrednings- och vårdresurserna som socialförsäkringsorganen behöver ha tillgång till för bedömning av försäkringsärenden. Därvid bör också förutsättningarna för alt föra över riksförsäkringsverkets sjukhus i Nynäshamn

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                            63

och Tranås till landstingskommunalt huvudmannaskap prövas.

För budgetårel 1985/86 beräknar jag de sammanlagda kostnaderna under detta anslag till 44 700 milj. kr. Del innebär en ökning med 3 250 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår. Utgifterna för de olika pensionsförmånerna framgår av följande sammanställning.

Pensionsförmån                                                 Beräknade utgifter, milj. kr.

Ålderspension Förtidspension Hustrutillägg Änkepension

Huvudfall

Övergängsfall Handikappersättning Barntillägg Vissa undersökningar m.m.

1985/86

Förändring

från 1984/85

33 776

4- 2

531

8 142

4-

654

773

-

24

1460

4-

36

13

-

1

433

4-

42

61

4-

1

42

4-

11

44 700                    4-3 250

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Folkpensioner för budgetåret 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av 44 700 000 000 kr.

D 3. Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension

1983/84

Utgift

809 185 064

1984/85

Anslag

720 000 000

1985/86

Förslag

710 000 000

Från detta anslag finansieras statsbidrag till kommunernas kostnader för kommunala bostadstillägg till folkpension (KBT). Statsbidrag utgår under förutsättning att kommunen före avdrag på grund av inkomst täcker minst 80 % av den del av den månatliga bostadskostnaden som överstiger 80 kr. men inte 800 kr. för ogift pensionär och 950 kr. för makar. Kommuner erhåller statsbidrag med 25 % av sina bidragsberättigande kostnader för KBT.

KBT belalas ul av riksförsäkringsverket varje månad gemensamt med folkpension. Koslnaderna förskotteras av staten och påförs kommunerna följande år genom avräkning mot kommunalskattemedel som betalas ut tolv gånger om året. Därvid sker också beräkning av statsbidraget. Anslaget för budgetårel 1985/86 avser halva statsbidragsbeloppen för vardera kalenderåret 1984 och 1985.

Bestämmelserna om statsbidrag lill kommunala bostadstillägg till folkpen-

Prop. 1984/85:100   Bilaga 7    Socialdepartementet                                            64

sion finns i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg lill folkpension och förordningen (1979:830) om statsbidrag till kommunalt bostadsfillägg till folkpension.

Riksdagen har nyligen antagit regeringens förslag (prop. 1984/85:85, SfU 14, rskr 92) om kompensation för den nya fastighetsskatten för de pensionärer som bor i egen fastighet med högt taxeringsvärde och som på grund av låg inkomst uppbär KBT. Förslagel innebär att vid inkomstberäkningen till KBT enligt 5 § lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg tas fastighetens taxeringsvärde upp till en fjärdedel i stället för hälften vid förmögenhetsberäkningen. Ändringen träder i kraft den 1 januari 1986 och påverkar således inle anslaget för budgetåret 1985/86.

Riksförsäkringsverkei

På grundval av nu gällande lagstiftning har riksförsäkringsverket beräknat anslagsbehovet för budgetåret 1985/86 till 710 milj. kr. Detta belopp hänför sig dels lill återstående halv årskostnad på 358 milj. kr. för år 1984, dels halv årskostnad pä 352 milj. kr. för bidragsåret 1985. Minskningen beror bl.a. på den successiva ökningen av utgående ATP.

Föredragandens överväganden

Jag har inget atl erinra mot riksförsäkringsverkets anslagsberäkning. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag lill kommunala bostadstillägg tdl folkpension för budgetårel 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 710 000 000 kr.

D 4. Vissa yrkesskadeersättningar m.m.

1983/84

Utgift

2 881 244

1984/85

Anslag

2 900 000

1985/86

Förslag

3 250 000

Från anslaget bekostas tillägg på vissa äldre livräntor samt ersättning i anledning av skadefall, där ersättningen på grund av speciella författningar eller särskilda beslut helt eller delvis utgår av statsmedel.

Riksförsäkringsverkei

För budgetåret 1984/85 beräknas medelsbehovet för uppräkning av vissa äldre livräntor från arbetsskade- resp. fiskarförsäkringsfonden till ca 0,55 milj. kr. och för ersättning enligt särskilda författningar till ca 2,65 milj. kr., varav kostnaderna för skadefall inträffade före juli 1977

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                          65

beräknas uppgå till ca 1,25 milj. kr. och kostnaderna för nytillkomna skador lill ca 1,4 milj kr. Riksförsäkringsverket föreslår att anslaget förs upp med 3,2 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Jag har med utgångspunkt i riksförsäkringsverkets kostnadsberäkningar och med beaktande av utvecklingen av basbeloppet under åren 1985 och 1986 beräknat kostnaderna för anslaget lill 3 250 000 kr. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Vissa yrkesskadeersättningar m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 3 250 000 kr.

5 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                           66

E. Hälso- och sjukvård m.m.

Under detta avsnitt redovisas statliga myndigheter och vissa andra organ som är verksamma inom hälso- och sjukvården. Vidare redovisas bidrag till utbildning av personal samt till hälsoupplysning. 1 avsnittet redovisas samtliga anslag som behandlar verksamheter inom hälso- och sjukvården förutom statens ersättningar till sjukförsäkringen.

Hälso- och sjukvården är en av de mest omfattande verksamheterna i samhället. De samlade kostnaderna beräknas år 1984 uppgå till ca 65 miljarder kr. vilket motsvarar närmare 10 % av bruttonationalprodukten. Huvuddelen av verksamheten finansieras av landstingskommunala medel. De statliga bidragen och ersättningarna från den allmänna försäkringen svarar sammantaget för närmare en fjärdedel av samhällets kostnader för hälso- och sjukvård.

Hälso- och sjukvårdssektorn sysselsätter mer än 400 000 personer eller ca 8 % av arbetskraften. Över 80 % av de anställda inom hälso- och sjukvården är kvinnor.

Den kraftiga expansion som karakteriserade hälso- och sjukvårdssektorns utveckling under 1970-talet har under 1980-lalet begränsats väsenlligt. Detta har bl.a. medfört ökade krav på omfördelning av befintliga resurser för att säkerställa prioriterade mål för verksamheten.

I hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) anges att del övergripande målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen.

I ett historiskt perspektiv kan konstateras att folkhälsan förbättrats för alla ålders- och samhällsgrupper. Avgörande för denna hälsoutveckling har varit förbättrade livsvillkor i fråga om hygien, bostäder, kost och arbetsmiljö m.m. Samtidigt finns det fortfarande stora möjligheter att ytterligare förbättra folkhälsan. Det återspeglas bl.a. i de skillnader mellan olika social- och yrkesgrupper som fortfarande finns i möjligheterna alt leva ett hälsosamt liv i dagens Sverige. Allmänl sett är arbetare och lägre tjänstemän utsatta för fler och större hälsorisker än befolkningen i övrigl. Speciellt utsatta är de som arbetar inom vissa riskyrken och de som är eller löper risk att bli arbetslösa. Ökade hälsorisker finns också bland vissa grupper av ensamboende, främsl fidigare gifta, och bland invandrare. Orsakerna lill dessa skillnader är främst olika arbetsvillkor och livsvillkor i övrigt samt skillnader i levnadsvanor.

Mot denna bakgrund framstår det som särskilt angelägel att inom ramen för den allmänna folkhälsopolitiken ägna särskild uppmärksamhet åt förebyggande insatser, som kan öka möjligheterna för utsatta grupper att leva ett hälsosammare liv.

Socialstyrelsen har - bl.a. från dessa utgångspunkter - i anslutning till årets anslagsframställning redovisat en femårsplan för det individ- och samhällsinriktade förebyggande arbetet. Styrelsen har vidare en viktig uppgift att stödja landstingens verksamhet vad avser hälsoupplysning. Delta sker genom bl.a. utvecklingsarbete, förmedling av erfarenheter och kunskn-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                            67

per samt genom att initiera insatser för särskilda målgrupper. Jag föreslår i det följande en uppräkning av anslaget till hälsoupplysning med 1 milj. kr.

Cancerkommitlén har i sitt betänkande (SOU 1984:67) Cancer - orsaker, förebyggande m.m. pekat främsl på kosten och rökningen som orsak till många fall av cancer. Som framgår av det följande pågår preliminära överläggningar mellan representanter för näringslivet och staten om att bilda en ideell förening med huvudsakligt syfte att stödja och initiera kollektiv forskning rörande samband mellan kost och hälsa.

Tidig upptäckt av sjukdomar är etl annal led i en offensiv hälsopolitik. Den försöksverksamhet med mammografiundersökningar för att spåra bröstcancer som pågår i Kopparbergs och Östergötlands läns landsting är elt exempel på denna typ av verksamhet som stötts med slatliga medel. Resultaten från denna undersökning kan enligt socialstyrelsen redovisas tidigast år 1986. Medel för denna försöksverksamhet beräknas i del följande under anslaget E 1. Socialstyrelsen. Under detta anslag beräknas även medel för en undersökning om ett eventuellt samband mellan bröstcancer och långvarig användning av p-piller.

Hälso- och sjukvårdspolitiska propositioner år 1984

Regeringen har under år 1984 avlämnat följande propositioner med förslag som bidrar fill att förverkliga de övergripande målen om en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen.

Ett viktigt led i detta arbete utgör de förändrade reglerna för ersättningarna från sjukförsäkringen och för vissa statsbidrag som angavs i proposition 1983/84:190 (StU 31, rskr 393).

Det av riksdagen fastställda ersättningssystemet innebär att huvuddelen av de tidigare statsbidragen och de prestationsrelaterade försäkringsersättningarna sammanförs till en schabloniserad allmän hälso- och sjukvårdsersättning. Ersättningen skall utgå med ett enhetligt belopp per invånare lill respektive sjukvårdshuvudman och innefattar ersättning för såväl offentlig som privat vård. Genom denna reform underlättas en samplanering av den offentliga och den privata vården. Det nya systemet ökar också möjlighelerna atl på sikt uppnå en bättre balans mellan behov av vård och fillgång på läkare såväl mellan som inom olika landstingsområden.

Genom det nya systemet avskaffas den prestationsrelaterade ersättningen per läkarbesök eller per sjukvårdande behandling. Därmed ökar sjukvårdshuvudmännens möjligheter att utifrån lokala behov och förutsättningar fördela resurserna mellan exempelvis förebyggande, vårdande och rehabiliterande insatser. Inom ramen för det nya ersättningssystemet har vidare del särskilda bidraget till förebyggande insatser fördubblats samtidigt som särskilda bidrag ulgår för hemsjukvård och öppnare vårdformer för människor med psykisk sjukdom eller störning.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                          68

En kontinuerlig uppföljning av de statliga ersättningarnas användning kommer att genomföras liksom mer ingående analyser av utvecklingen inom vissa prioriterade verksamhetsformer. Till den 1 oktober 1985 skall socialstyrelsen i samverkan med Landstingsförbundet och Sjukvårdens och socialvårdens planerings-och rationaliseringsinstitut (Spri) klarlägga planerad och faktisk utveckhng av landstingens förebyggande insatser. Under budgetåren 1986/87 och 1987/88 kommer på motsvarande sätt primärvårdens och den psykiatriska vårdens utveckling att utvärderas.

Regeringen har i november 1984 lämnat ett förslag lill ny tandvårdslag till riksdagen (prop. 1984/85:79). Den nya tandvårdslagen anknyter nära till hälso- och sjukvårdslagen. Målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. En god tandvård skall lägga särskild vikt vid förebyggande åtgärder. Den skall vara lätt tillgänglig och av god kvalitet. Vården skall bygga på respekt för patienternas självbestämmande och integritet.

Landstingen ges ett utvidgat ansvar för befolkningens tandhälsa. De skall planera all tandvård inom landstingsområdet, både den egna och de privata vårdgivarnas. Liksom i dag skall landstingen enligt lagen bedriva tandvård i egen regi, folktandvård. Landstingen skall svara för tandvård åt barn och ungdomar under 20 år och för specialisttandvården för vuxna. Enligt propositionen bör landstingen också erbjuda landvård lill människor som är intagna på landstingens vårdinrättningar och fill vissa handikappade.

Till skillnad mot kraven i hälso- och sjukvårdslagen som riktas enbart mot den landstingskommunala hälso- och sjukvården föreslås kraven på tandvården i tandvårdslagen omfatta all tandvård, såväl folktandvården som den privata tandvården. Detta syftar till att garantera patienterna en god tandvård, oavsett vilken tandläkare eller vårdgivare de anlitar.

Regeringen har också förelagt riksdagen en proposition om familjeplanering och abortvård (prop. 1984/85:48). I propositionen föreslås allmänna riktlinjer för abortvårdens innehåU och organisation och för prevenfivme-delsrådgivningen m.m. Vidare redovisas vissa åtgärder som regeringen har beslutat om för att förbättra samlevnadsundervisningen i skolan.

Den 1 juli 1984 har nya bestämmelser om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården trätt i kraft. Genom lagen (1984:542) om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården m.m. jämle tillämpningsförordning (1984:645) har flera äldre lagar och förordningar i detta ämne upphört att gälla. Genom den nya lagen införs dessutom fr.o.m. den 1 januari 1985 krav på legitimation för två nya yrkesgrupper, logopeder och psykoierapeu-ter.

Regeringen har också förelagt riksdagen en proposition (1984/85:89) om företagshälsovård och arbetsanpassning. Som ett led i strävandena att förebygga och eliminera ohälsa och olycksfall i arbetsmiljön läggs i propositionen fram förslag om rikllinjer för företagshälsovårdens framtida inriktning och utbyggnad.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                          69

Differentierade vårdavgifter

Jag tar härefter upp frågan om de differentierade vårdavgifierna. Jag vill i sammanhanget erinra om alt när dessa infördes efter en överenskommelse mellan socialdepartementet under dåvarande socialministern Karin Söder och Landstingsförbundet, och efter en proposition (1981/82:22) om differen-fierade vårdavgifter för pensionärer vid sjukhusvård med dåvarande statsrådet Karin Ahrland som föredragande, uttalades i en socialdemokratisk motion (1981/82:71) att konsekvenserna av de nya differentierade vårdavgifterna inte fick bli sådana att grundprincipen för hälso- och sjukvården att ge sjuka, handikappade och äldre förbättrade möjligheter att stanna kvar i eller återvända lill elt eget boende och där tillförsäkras social och medicinsk trygghet äventyrades. Vidare sades alt sjukhusvistelsen inte får leda till sådana ekonomiska inskränkningar att man inte klarar av de normala utgifter som hänger samman med det egna boendet. Inte heller skulle de nya reglerna få tillämpas så att familjesituationen för den som är beroende av den sjukes inkomst utsattes för svåra påfrestningar. I motionen framhölls att man vid tillämpningen av de differenfierade vårdavgifterna måste ta särskild hänsyn till förtidspensionärernas situation. Tillämpningen skulle inte få ske så att de nya reglerna kom att försvåra deras möjlighet att bygga upp ett eget liv.

Motionärerna framhöll avslutningsvis att man pekat på en rad risker med de nya reglerna och att man förordat en generös tillämpning. Man föreslog därför att regeringen noga skulle följa hur de nya reglerna verkar i prakfiken och inom ett par år återkomma fill riksdagen med en redovisning av denna uppföljning.

Riksdagen beslöt att godkänna propositionen (SoU 1981/82:12, rskr 57) och förutsatte att tillämpningen skulle följas upp och i lämpligt sammanhang redovisas för riksdagen. I januari 1983 tillkallade jag en arbetsgrupp för att göra en redovisning. Gruppen har överlämnat delrapporten (Ds S 1983:13) Tillämpningen av differentierade vårdavgifter och slutrapporten (Ds S 1984:10) Pensionärernas vårdavgifter vid sjukhusvård.

I slutrapporten har arbetsgruppen belyst två grundalternativ för avgifter vid sjukhusvård för pensionärer, dels ett system med fasta avgifter och dels elt system med differentierade vårdavgifter enligt modifierade regler.

Rapporten har remissbehandlats. Remissopinionen visar en klart negativ inställning fill att bevara det nuvarande systemet med differentierade vårdavgifter. Också de remissinstanser som stöder tanken på en differentiering vill ha modifieringar av systemet. Med hänsyn härtill har jag kommit till slutsatsen att det nuvarande systemet med differenfierade avgifter bör avskaffas i och med 1985 års utgång.

Ett nytt och enhetligt avgiftssystem bör utformas i kontakt med Landstingsförbundet. Det bör utformas så alt man tar särskild hänsyn till utsatta grupper, t.ex. handikappade och människor med låga pensioner. För

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                            70

huvudparten av patienterna räknar jag med att avgiften kommer att utgå med etl enhetligt belopp. Avgiftssyslemel bör utformas så, atl sjukvårdshuvudmännens ekonomi inte försämras.

Jag avser att efter närmare överväganden återkomma med förslag lill regeringen om en proposition i dessa frågor lill riksdagen under år 1985.

Planerade hälso- och sjukvårdspolitiska propositioner våren 1985

Under hösten 1984 har till regeringen överlämnats en rad betänkanden av slor betydelse för den framlida hälso- och sjukvårdens inriktning.

Hälso- och sjukvård inför 90-talet (HS 90) - projektet har i huvudsak slutförts och huvudrapporten (SOU 1984:39) har remissbehandlats under hösten. Detta omfattande utredningsarbete som - förutom huvudrapporten - omfattar etl tiotal underiagsstudier och expertrapporter (SOU 1984:40-49) utgör ett underiag för ett nytl principprogram för den framfida hälso- och sjukvården. Speciell uppmärksamhet ägnas det förebyggande arbetet på såväl nationell, regional som lokal nivå. Särskilda s.k. hälsopolitiska handlingsprogram redovisas som belyser hur man genom samlade hälsopolitiska insatser kan reducera hjärl- och kärlsjukdomar och skador, minska hälsorisker i boendemiljön och arbetslivet samt främja goda kostvanor.

HS 90-utredningen har utifrån etl omfattande empiriskt material belyst möjligheter att omstrukturera länssjukvården och säkerställa den planerade utbyggnaden av primärvården.

HS 90-arbetet har under hälso- och sjukvårdsberedningen letts av en arbetsgrupp med företrädare för staten. Landstingsförbundet, Spri och de fackliga centralorganisationerna. Socialstyrelsen har svarat för utredningsarbetet.

Cancerkommittén har som framgår av det föregående under hösten presenterat sitt betänkande Cancer - orsaker, förebyggande m.m. Betänkandet remissbehandlas f.n.

I betänkandet konstateras att ett flertal av de stora folksjukdomarna har vissa gemensamma orsakssamband. Ett framgångsrikt förebyggande arbete måste därför enligt kommittén utgå från ett övergripande hälsopolitiskt synsätt och samordnas av regeringen. Kommittén föreslår att ett rådgivande organ for information och samordning i hälsofrågor inrättas och knyts till socialdepartementet.

Cancerkommittén konstaterar att de stora yttre orsakerna till cancer har samband med våra levnadsvanor. Förutom tobaksrökning har kosten stor betydelse för totalantalet cancerfall. Även andra faktorer som har samband med våra levnadsvanor kan bidra till utvecklingen av cancer. Specifika kemiska faktorer som utpekats som starkt cancerframkallande uppskattas däremot ge upphov till endast några enstaka cancerfall per år. Kommittén föreslår en rad åtgärder för att begränsa cancersjukdomarna. En intensifie-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                           71

rad hälsoupplysning framstår därvid som en av de viktigaste åtgärderna.

De äldres och handikappades behov av en god vård och omsorg har också uppmärksammals i det utredningsarbete som redovisats under hösten. 1 betänkandet (SOU 1984:78) Bo på egna villkor som utarbetats i samverkan mellan socialdepartementet och bostadsdepartementet aktualiseras en rad åtgärder som bidrar till atl öka möjligheterna för äldre och handikappade att få vård i hemmet och i andra öppna vårdformer utanför institutionerna. Även med denna generella inriktning mot ökat kvarboende och särskilda stödbostäder kommer många äldre också i framliden att leva långa perioder på långtidssjukvårdens institutioner. Den boendemiljö som dessa institutioner i dag erbjuder präglas alltför ofta av stora kvalitativa brister. Det är därför synnerligen väsentligt atl den positiva utvecklingen mot bättre livs-och boendemiljöer inom långfidssjukvården — bl.a. vid mindre lokala sjukhem - påskyndas. I del fortsatta gemensamma utredningsarbetet inom social- och bostadsdepartementen kommer dessa frågor atl speciellt belysas. Hälso- och sjukvårdslagens krav på att vården skall bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet kommer att ges särskild uppmärksamhet i detta sammanhang.

Den psykiatriska vården är stadd i en snabb utveckling både innehållsmässigt och vårdorganisatoriskt. En helhetssyn på människan där man samfidigt tar tillvara såväl medicinsk som social och psykologisk kompetens i behandlingsarbetet har vunnit gehör. En snabb förändring pågår från psykiatrisk vård vid stora mentalsjukhus lill vård vid decentraliserade mindre enheter med öppna och halvöppna vårdformer. Av största betydelse är därvid att landsting och primärkommuner gemensamt planerar och genomför den vård och det stöd som människor med psykisk störning behöver i sin livsmiljö. Här har också klientorganisafioner och andra folkrörelser en mycket viktig roll. För att stimulera en utveckling mot öppnare vårdformer inom psykiatrin utgår som jag tidigare nämnt en särskild ersättning till sjukvårdshuvudmännen inom ramen för det nya ersättningssystemet.

Minskningen av den slutna vårdens omfattning inom psykiatrin har gått snabbare än beräknat. Antalet vårdplatser har minskat med cirka 35 % under det senaste decenniet och antalet vårdplatser i den slutna vården beräknas under ytterligare ett antal år fortsätta atl minska med ca 1000 per år. Antalet inneliggande patienter som vårdas med tvång har under den senaste fyraårsperioden minskat till hälften. Utvecklingen går mot fler vårdtillfällen och kortare vårdtider. För att förändringen skall kunna fortsätta krävs insatser även från andra sektorer än hälso-och sjukvården. På uppdrag av socialdepartementet har rapporten (Spri 176:84) Psykiatri i samverkan utarbetats gemensamt av socialstyrelsen, Landstingsförbundet, Spri och Svenska kommunförbundet.

I augusfi 1984 överlämnade den särskilda utredaren med uppdrag atl göra en översyn av vissa ansvarsfrågor inom hälso- och sjukvården sitt betänkande

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7   Socialdepartementet                                           72

(Ds S 1984:12) Vissa ansvarsfrågor i hälso- och sjukvård. Under hösten har journalutredningen avlämnat sitt huvudbetänkande (SOU 1984:73) Patientjournalen med förslag till lag om patientjournaler, som avses gälla för all vård av patienter. Vidare har en särskild arbetsgrupp inom socialdepartementet i rapporten (DsS 1984:15) Förtroendenämnder inom hälso- och sjukvården redovisat en utvärdering av pågående försöksverksamhet med förtroendenämnder inom hälso- och sjukvården samt avgett förslag till framtida reglering av verksamheten. Dessa betänkanden och rapporten har remissbehandlats och förslagen bereds f.n. inom regeringskansliet.

Jag avser att föreslå regeringen att förelägga riksdagen en samlad hälso-och sjukvårdspolitisk proposition våren 1985 baserad bl.a. på HS 90-utredningens och cancerkommitiéns belänkanden.

I den hälso- och sjukvårdspolitiska propositionen avser jag att även ta upp vissa aspekter på den framlida psykiatriska vården med utgångspunkt i socialberedningens betänkande (SOU 1984:64) Psykiatrin, tvånget och rättssäkerheten. Övriga delar av detta betänkande kommer att behandlas i en särskild proposition under år 1985.

Under vårriksdagen avser jag också att föreslå regeringen att lägga fram en proposition baserad på betänkandet (SOU 1984:82) Apoteksbolaget mot år 2000 från 1983 års läkemedelsutredning. Utredningen föreslår ett nytl avtal mellan staten och Apoteksbolaget AB. Utredningen fortsätter sitt arbete med en översyn av bl.a. läkemedelslagstiftningen. Detta utredningsarbete beräknas vara avslutat före 1985 års utgång.

Jag avser vidare att föreslå regeringen atl förelägga vårriksdagen förslag avseende verksamhet, lokalisering och organisafion av statens bakteriologiska laboratorium (SBL).

Jag avser också att under år 1985 föreslå regeringen att lägga fram en proposition om ett förändrat ersättningssystem inom tandvården.

Pågående och nyligen avslutade hälso- och sjukvårdspolitiska utredningar

-      Utredningen om den framtida psykiatriska barn- och ungdomsvården. En slutrapport väntas under våren 1985.

-      Utredningen om dödsbegreppet har avlämnat betänkandet (SOU 1984:79) Dödsbegreppel. Efter remiss planeras en proposition till höstriksdagen 1985.

-      Utredningen om hybrid-DNA-kontrollen har lagt fram betänkandet (Ds A 1984:5) Behövs Hybrid-DNA-kontrollen? I betänkandet konstateras att det alltjämt finns behov av delegationen för hybrid-DNA-frågor som ett expertorgan för upplysning och rådgivning. Däremot saknas det enligt utredningen skäl att inrätta en särskild beslutsmyndighet på hybrid-DN A-området.

-      Gen-etik-kommittén   har   överlämnat   betänkandet   (SOU 1984:188)

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                           73

Genetisk integritet. I kommitténs betänkande belyses den snabba utveckling som f.n. sker inom det gentekniska området. Möjligheter atl lillämpa gentekniken på människa, foster och embryon har aktualiserat vikliga etiska frågor. I betänkandet föreslås eliska normer för genteknikens användning på människa samt vid forskning och försök med sådan teknik. Betänkandet remissbehandlas f.n. - Smittskyddsutredningen beräknas avlämna sitt betänkande inom korl.

Nyligen tillsatta och planerade utredningar

De förändringar av förutsättningar för och inriktningen av hälso-och sjukvården som avses att redovisas bl.a. i den hälso- och sjukvårdspoliliska propositionen våren 1985 ställer delvis nya krav på hälso- och sjukvårdens personal. Mot denna bakgrund har jag för avsikt att föreslå regeringen att tillkalla en utredning med uppdrag att göra en översyn av läkarnas fortsatta vidareutbildning.

Därutöver planeras - i enlighet med förslag i HS-90 utredningen - en översyn av olika vårdutbildningar. Detla arbete, som kommer att initieras under år 1985, avses ske i nära samverkan mellan social-, utbildnings- och arbetsmarknadsdepartementen.

En kommitté har under hösten tillsatts med uppdrag att överväga frågor som rör den alternativa medicinens ställning i vårt samhälle (Dir. 1984:46). I uppdraget ingår även att utvärdera lagen (1981:50) med bestämmelser om vissa medel avsedda för injektion samt att göra en översyn av den s.k. kvacksalverilagen (1960:409).

Jag avser att föreslå regeringen att en utredning tillkallas för att lämna förslag till åtgärder för att förbättra den medicintekniska säkerheten.

E 1. Socialstyrelsen

1983/84

Utgift

128 455 603

1984/85

Anslag

125 900 000

1985/86

Förslag

133 977 000

Socialstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden som rör socialtjänst, hälso- och sjukvård, tandvård, läkemedel, hälsoskydd, omsorger om psykiskt utvecklingsstörda samt frågor som rör alkohol och andra missbruksmedel.

Riksdagen har på gmndval av proposition 1979/80:6 fattat principbeslut om socialstyrelsens framtida uppgifter och organisation (SoU 45, rskr 386). Den nya organisationen har trätt i kraft den 1 juli 1981 och skall i huvudsak vara genomförd under budgetåret 1984/85.

Socialstyrelsen är organiserad på fem avdelningar, en för förebyggande arbete och planering, en för socialtjänst, en för hälso- och sjukvård, en för läkemedelsärenden samt en för administration. Styrelsen utgörs av general-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7   Socialdepartementet

74

direktören, en överdirektör och elva särskilt förordnade ledamöter. I styrelsen ingår även personalföreträdare.

Läkemedelskontrollen behandlas under anslaget E 2. Statlig kontroll av läkemedel m.m.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Socialstyrelsen

Föredraganden

104 449 000

( 81 482 000)

19 510 000

723 000

2 070 000

Personal (helår)

Anslag

Ulgifler

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader Övriga utgifter Telefonväxel Uppdragsforskning

Summa utgifter

Inkomsler

Försäljning av publikationer

Ersättning för telefonkostnader, kontorsservice samt för viss administrativ service

Avgifter för godkännande av tandtekniska laboratorier m.m.

Summa inkomster

Nettoutgift

4-20

468'                   4- 4 1/4

4- 12 039 000            4- 9 198 0002

(4-   7 140 000)           (4-7 461000)

- 1   179 000         - 1 179 000

4-       58 000           4-      58 000

4-   1 200 000 4- 12118 000

8 077 000

126 752 000

850 000                             -                          -

1 000

1 000
852 000
125 900 000            4- 12 118 000           +8 077 000

1 Helärsarbetskraft för vilka medel beräknats under anslaget E 1.

2 Exkl. L-ATF 1984.

Socialsiyrelsen Socialstyrelsen föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande

1.         Pris- och löneomräkning m.m. -f 4 492 000 kr.

2.    Ökade medel behövs för 1) kompensation för tjänstetidsklasser, 2) administration av statsbidragen fill barnomsorgen, 3) förstärkning av tillsynsverksamheten, 4) arbete med hälso- och sjukvårdspersonalregistren, 5) informationsverksamhet, 6) specialnummer av Invandrartidningen, 7) psykiatriska nämndens verksamhet.

3.    Medel för beredskapsbyrån förutsätts beräknas i särskild ordning.

4.    Huvudförslaget fördelas över en treårsperiod med en resursminskning på 5 % under det tredje budgetåret. En del av detta minskade resursbehov är

Prop. 1984/85:100   Bilaga 7    Socialdepartementet                             75

en konsekvens av ett minskat lokalbehov. 5. Medel behövs för uppdragsforskning inom det miljömedicinska området.

Föredragandens överväganden

Medel för socialstyrelsens verksamhet har fr.o.m. budgetåret 1984/85 beräknats med utgångspunkt från den nya organisationen. Socialstyrelsen har därutöver fr.o.m. samma budgetår tillförts vissa resurser för arbetsuppgifter som tillkommit efter riksdagens beslut om den nya organisationen (prop. 1979/80:6, SoU 45, rskr 386).

Enligt riksdagens beslut om socialstyrelsens uppgifter och organisation skall en förstärkning ske av resurserna inom vissa prioriterade områden. Denna förstärkning kom delvis till stånd under budgetåret 1984/85.

Vid socialstyrelsen kommer även under budgetåret 1985/86 att finnas arbetsuppgifter, bl.a. inom den rättspsykiatriska verksamheten, som enligt propositionen om socialstyrelsen skall överföras till andra huvudmän. Vidare kommer att finnas vissa arbetsuppgifter, bl.a. den föredragandeservice som socialstyrelsen ger till hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd samt administrationen av hälso- och sjukvårdspersonalregistren, vars omfattning inte kunnat bestämmas närmare i avvaktan på en översyn. Medel för dessa arbetsuppgifter har inte alls eller endast delvis beräknats i den nya organisationen. För att skapa finansiellt utrymme för dessa arbetsuppgifter kommer den av riksdagen beslutade återstående förstärkningen av resurserna vid socialstyrelsen inte heller att kunna komma till stånd under budgetåret 1985/86.

En ny organisation av beredskapsfrågorna har fastställts av regeringen i ett beslut den 18 december 1984. De arbetsuppgifter som kvarligger övergångsvis beräknas vara överförda till andra huvudmän fr.o.m. budgetåret 1986/87. Jag har beräknat medel för såväl den nya organisationen av beredskapsfrågor som de uppgifter som kvarstår inom beredskapsområdet övergångsvis under detta anslag.

Omorganisationen av socialstyrelsen kommer att helt avslutas i och med utgången av budgetårel 1986/87.

Jag har vid min medelsberäkning för budgetåret 1985/86 utgått från socialstyrelsens huvudförslag som fördelas över en treårsperiod med en minskning av resurserna med 5 % under budgetåret 1987/88. Jag bedömer att det av socialstyrelsen angivna huvudförslaget ger socialstyrelsen nödvändig fid för att dels helt avsluta den år 1981 påbörjade omorganisationen dels förbereda en ytterligare omstrukturering av verksamheten. Eventuell övertalighet vid socialstyrelsen från och med budgetåret 1987/88 får lösas på det sätt som generellt gäller inom statsförvaltningen, d.v.s. med trygghetsavtalet (TrA-S) och anslutande bestämmelser (jämför prop. 1983/84:42 om trygghetsfrågor i statlig anställning m.m.).

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                           76

Jag har vid beräkning av medel för socialstyrelsens bidrag till kontorsdrifi m.m. i kv. Garnisonen samt lokalkostnader utgått från byggnadsstyrelsens uppgifier, vilka innefattar en 2 %-ig utgiftsminskning.

Under anslaget har jag beräknat medel för databehandling och statistikbearbetning av resultat från fortsatt försöksverksamhet i socialstyrelsens regi i Kopparbergs och Östergötlands läns landsting med mammografiundersök-ning för att upptäcka bröstcancer.

Jag har också beräknat medel för en undersökning om ett eventuellt samband mellan bröstcancer och långvarig användning av p-piller.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 133 977 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att     till     Socialstyrelsen     för     budgelåret     1985/86     anvisa etl förslagsanslag av 133 977 000 kr.

E 2. Statlig kontroll av läkemedel m.m

1983/84          Utgift              43 068 729

1984/85          Anslag                      1000'

1985/86          Förslag                     1000

1 ny anslagskonstruktion

En farmacevtisk specialitet får i regel inte säljas utan aft vara registrerad hos socialstyrelsen. Varje registrerad farmacevtisk specialitet skall fortlöpande kontrolleras genom socialstyrelsens försorg. Inom socialstyrelsen finns en särskild läkemedelsavdelning (SLA) som svarar för granskning och analys av läkemedel m.m. Läkemedelsavdelningen utövar också kontroll av fabrikssteriliserade engångsartiklar för hälso- och sjukvårdsändamål, radioaktiva läkemedel och naturmedel.

Läkemedelsavdelningen är lokaliserad till Uppsala. Vid avdelningen fanns den 1 juli 1984 ca 150 tjänster.

Samtliga kostnader för kontrollen av läkemedel m.m. skall täckas med avgifter: registrerings- och årsavgifter. Avgifier tas ut för farmacevtiska specialiteter, nya indikationer för farmacevtiska specialiteter, naturmedel, fabrikssteriliserade engångsarfiklar för hälso- och sjukvårdsändamål, radioaktiva läkemedel samt diabetestest, som utgör kostnadsfria förbrukningsartiklar enligt särskild förordning.

Socialstyrelsen

Verksamheten omfattar följande tre huvudprogram.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                           77

Program 1. Läkemedel före registrering

Programmet omfattar de verksamheter som ligger före en regisirering av en farmacevtisk eller radiofarmacevtisk specialitet. Häri ingår arbetet med ansökningar om förskrivning av preparat på licens, ansökningar om klinisk prövning av läkemedel, arbetet med registrering av farmacevtisk eller radiofarmacevtisk specialitet och godkännande av ny indikation för sådan farmacevtisk specialitet som redan har registrerats för viss indikation.

Program 2. Läkemedel i användning

Programmet omfattar arbetet med kontroll av registrerad farmacevtisk eller radiofarmacevtisk specialitet. Kontrollen sker utifrån medicinska, biologiska och farmacevtiska krav. 1 programmet ingår vidare den inspektionsverksamhet som omfattar bl.a. tillverkare, partihandel och apotek. Programmet innesluter även biverkningskontroll, tillsynsverksamhet samt konsumtionsstudier och de informationsinsatser som i första hand riktar sig till sjukhuspersonal och farmacevter.

Program 3. Kontroll av andra produkter än läkemedel

Programmet omfattar kontroll av produkter vid sidan av läkemedel såsom fabrikssteriliserade engångsartiklar för sjuk- och hälsovård, naturmedel, naturmedel för injektion, preventivmedel samt diabetestester.

1 sin anslagsframställning för budgetåret 1985/86 har styrelsen redovisat etl huvudförslag om 51 920 000 kr. Av detta belopp är 3 654 000 kr. pris- och löneomräkning. Därutöver har socialstyrelsen redovisat ett förslag om utökad verksamhel om ytterligare ca 2,8 milj.kr. Av beloppet skall ca 1,3 milj. kr. användas i syfte att arbeta av balansen av ärenden rörande registrering av farmacevtiska specialiteter. Vidare skall ca 0,8 milj. kr. gå till förstärkta resurser för biverkningskonlrollen. Styrelsen avser att tillskapa organisatoriska förutsättningar för en utbyggd biverkningssektion genom att sammanföra vissa resurser till en särskild enhet. Slutligen skall 0,7 milj. kr. användas för registrering och kontroll av s.k. allergener. I den nordiska läkemedelsnämnden har riktlinjer för gemensamma regler rörande registreringskraven för allergener utarbetats. Riktlinjerna har införts i de övriga nordiska länderna.

Föredragandens överväganden

Målet för läkemedelspolitiken är att tillgodose människornas behov av säkra och effektiva läkemedel till så låga kostnader som möjligt för den enskilde och samhället. Att uppmärksamma och förhindra allvarliga läkemedelsbiverkningar är en myckel viktig uppgift för samhällets läkeme-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                           78

delskonlroll. Jag beräknar vissa ökade resurser för styrelsens arbete med biverkningskontrollen.

För att underlätta en flexibel användning av resurserna och en smidig handläggning av registreringsärendena ändrades anslagskonstruktionen för socialstyrelsens läkemedelsavdelning lill uppdragsmodell fr.o.m. innevarande budgetår. Genom omprioriteringar inom sin verksamhet bör socialstyrelsen med hjälp av externa konsultinsatser kunna minska den balans av obehandlade registreringsansökningar som finns. 1983 års läkemedelsutredning har bl.a. till uppgift alt överväga åtgärder för atl registreringen av nya läkemedel skall bli så snabb som möjligt utan att säkerhetskraven eftersatts. Utredningen skall slutföra sitt arbete före utgången av år 1985. För registrering och kontroll av s.k. allergenpreparat har jag beräknat vissa resurser. Regeringen har den 6 december 1984 beslutat om lagrådsremiss med förslag till lag om foder. Avsikten är att våren 1985 förelägga riksdagen en proposition i frågan. Förslaget innebär bl.a. atl vissa fodertillsatser som innehåller antibiotika eller andra kemoterapevtiska medel skall behandlas som läkemedel. För att klara tillsynen och konlrollen av dessa har jag, efter samråd med chefen för jordbmksdepartementet, beräknat resurser motsvarande en tjänst som veterinär. Denna verksamhet skall, liksom gäller för övrig verksamhet, finansieras helt med avgifier.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Statlig kontroll av läkemedel m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

E 3. Statens rättskemiska laboratorium

1983/84          Utgift             19 888 962

1984/85          Anslag            19 059 000

1985/86          Förslag           19 910 000

Statens rättskemiska laboratorium (SRL) har till uppgift att utföra undersökningar av rällskemisk och blodgruppsserologisk arl samt att bedriva annan hithörande verksamhet med praktiskt och vetenskapligt syfte. Laboratoriet är uppdelat på en kemisk och en blodgruppsserologisk avdelning.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet

79

1984/85

Beräknad ändrinj

! 1985/86

Socialstyrelsen

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader Uppdragsverksamhet Engångsanvisning

Summa

96

17 343 000

(13 279 000)

1 715 000

1000

19 059 000

-h 915 000 (4-628 000) - 171000

4- 122 000 4- 866 000

-F 1 022 000'

(4-    760 000)

-    171000

4-    851000

Inkomster vid laboratoriet som redovisas på budgetens inkomstsida

8 500 000

_

_

'Exkl. L-ATF år 1984.

Socialstyrelsen

Antalet analyser vid den toxikologiska avdelningen har minskal något under det senaste året. Analyserna har dock efter hand blivit allt mer omfattande samtidigt som kraven på undersökningarnas kvalitet har ökat. Även antalet ärenden vid alkoholsektionen har minskat någol. Den särfinan-sierade verksamheten med analys av narkotika i urinprov från personer som är intagna på kriminalvårdsanstalter har däremot ökat kraffigi under senare år.

Vid den blodgruppsserologiska avdelningen har både antalet faderskaps-ärenden för basundersökning och antalet utvidgade rättsgenetiska undersökningar ökat avsevärt de senaste två åren. Även de kliniska utredningarna har ökat under det senaste året.

Socialstyrelsen föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1.         Pris- och löneomräkning m.m. 4- 1 148 000 kr.

2.         Det föreskrivna huvudförslaget innebär en reduktion med 404 000 kr. Det sker bl.a. genom atl kemiska avdelningens alkoholsektion, som tidigare planerats, överflyttas från Stockholm till Linköping.

3.         Medel för miljöförbättrande åtgärder bör anvisas utöver huvudförslaget. Kostnaderna för dessa beräknas till totalt 122 000 kr.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår har medel för myndighetens verksamhet beräknats enligt ett ettårigt huvudförslag med en reduktion om 2 %. Med hänvisning till sammanställningen föreslår jag att anslaget tas upp med 19 910 000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet

80

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Sialens rättskemiska laboralorium för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 19 910 000 kr.

E 4. Statens rättsläkarstationer

1983/84

Utgift

19 111021

1984/85

Anslag

19 664 000

1985/86

Förslag

20 300 000

Statens rättsläkarstationer har till huvudsaklig uppgift atl utföra rättsmedicinska undersökningar av olika slag såsom obduktioner, undersökningar av misshandlade eller för brott misstänkta personer saml laboratorieundersökningar. Rällsläkarstalionerna är underställda socialstyrelsen.

Rättsläkarstationer finns i Stockholm, Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå.

1984/85

Beräknad ändrir

g 1985/86

Social-

Föredra-

styrelsen

ganden

Personal

66 1/2

4- 61/2

-

Anslag

Förvaltningskostnader

15 326 000

4- 2 746 000

4- 1 268 000'

(därav lönekostnader)

(12 898 000)

(+ 2 477 000)

(4- 1055 000)

Lokalkostnader

1 904 000

4-    308 000

4-    308 000

Ersättning enligt vissa

avi3L\, förslagsvis

1 084 000

4-    110 000

4-    110 000

Engångsanvisning

1 350 000

-     750 000

- 1 050 000

Summa

19 664 000

4- 2 414 000

+    636 000

'Exkl. L-ATF år 1984.

Socialstyrelsen

Med hänsyn till rättsmedicinens karaktär - framför allt atl verksamheten styrs av förrättningar begärda av andra myndigheter - och att verksamheten genom tidigare års snabba ökning av antalet förrättningar med blott obetydlig personalökning redan är hårt rationaliserad finns ingen möjlighet att uppfylla kravet på en minskning av anslaget med 2% årligen för statens rättsläkarstationer. Om besparingar skall kunna göras måste antingen författningsändringar genomföras som minskar efterfrågan på rättsmedicinsk service eller beslut fattas om att någon av de mindre stationerna skall avvecklas.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                           81

Socialstyrelsen föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1.     Styrelsen föreslår att huvudförslaget ej genomförs (4- 388 000 kr.).

2.               Pris- och löneomräkning m.m. 4- 1 098 000 kr.

3.       I relation lill verksamhetens omfattning och antalet läkartjänster vid övriga enheter är läkartjänslstaten i Uppsala otillräcklig. En av styrelsen inrättad extra avdelningsläkartjänst bör därför tillföras stationen i Uppsala inom ramen för löneomräknat anslag.

4.       Verksamhetens omfattning och svårigheier alt klara den ökade verksamheten vid sjukdom, semester m.m. har sedan flera år gjort det nödvändigt för styrelsen all inom ramen för befintliga medel inrätta en tjänst som assistent vid stationen i Lund, en halvtidstjänst som obduk-lionsassistent och en halvtidstjänst som laboratorieassistent vid stationen i Uppsala och en halvtidstjänst som laboratorieassistent vid stationen i Linköping. Vid stationerna i Göteborg och Uppsala har inrättats en extra tjänst, resp. en halv tjänst som ekonomibiträde. Styrelsen hemställer att dessa av socialstyrelsen inrättade extra tjänster förs över lill ordinarie personalstat inom ramen för pris- och löneomräknat anslag.

5.       Med hänvisning till arbetsbelastningen vid rättsläkarstafionerna hemställer styrelsen om medel för att inrätta en tjänst som laboratorieassistent vid stationen i Stockholm, en halvtidstjänst som kansliskrivare vid stationen i Umeå, två tjänster som överläkare vid stafionen i Lund, en tjänst som avdelningsläkare vid stationen i Linköping samt två tjänster som avdelningsläkare vid stationen i Umeå. Kostnaden härför, 1 670 000 kr., ryms inte inom ramen för löneomräknat anslag.

6.       Fördelningen mellan olika läkarkategorier är ogynnsam för rättsläkarna jämfört med hälso- och sjukvårdssektorn i övrigt. Sålunda föreslår styrelsen atl samlliga avdelningsläkarljänster omformas till tjänster för biträdande överläkare samt på motsvarande sätt underläkartjänster görs fill avdelningsläkartjänster. Detta skulle innebära en merkostnad för löner med 298 000 kr.

7.       Styrelsen hemställer att 48 000 kr. tillförs som vikariatsmedel för tjänsten som rätisodontolog vid stationen i Stockholm.

8.       Särskilda inventariemedel m.m. för bibehållen verksamhet bör återinföras (-t-600000kr.).

9.       Reseersättning, 20 000 kr., bör införas för rättsodontologen vid rättsläkarstationen i Stockholm.

10.   Överflyttning av medel, 30 000 kr., från domstolsverket för alt täcka
kostnader i samband med rättsläkares sakkunniguppdrag vid domstol.

Föredragandens överväganden

Myndigheten har hemställt om undantag från huvudförslaget. Med hänsyn till de skäl härför som myndigheten anfört bör enligt min mening statens

6 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                           82

rättsläkarstationer budgetåret 1985/86 undantas från tillämpningen av huvudförslaget. Det finansieras genom omprioritering av anslagsmedel inom huvudfiteln.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetär till 20 300 000 kr. Av anslaget avser 298 000 kr. omvandling av läkartjänster på sätt som socialstyrelsen föreslagit under punkt 6 ovan. Till utbyte av försliten utrustning, framför allt av sådan som kan vara befogad av arbetarskyddsskäl, har jag beräknat 300 000 kr. Av anslaget avser 50 000 kr. reseersättning till rätisodontolog saml ersättning i samband med rättsläkares sakkunniguppdrag vid domstol.

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

all till Statens rättsläkarstalioner för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 20 300 000 kr.

E 5. Rättspsykiatriska stationer och kliniker

1983/84

Utgift

72 785 379

1984/85

Anslag

75 234 000

1985/86

Förslag

79 550 000

Från anslaget bekostas verksamheten vid rättspsykiatriska stationer och kliniker.

De rättspsykiatriska stationernas och klinikernas uppgift är att utföra rättspsykiatriska undersökningar och läkarundersökningar enligt personun-dersökningslagen av häktade och icke häktade personer misstänkta för brott. Vidare bedrivs viss vård samt rätispsykialrisk forskning och ulbildning.

Det rättspsykiatriska undersökningsväsendet har socialstyrelsen som chefsmyndighet.

Rättspsykiatriska stationer finns i Linköping, Örebro och Umeå. Rättspsykiatriska kliniker finns i Stockholm, Uppsala, Lund och Göteborg.

Den nya kliniken i Umeå har ännu inte kunnat tas i bruk som planerat. Lokalerna utnyttjas f.n. för den rättspsykialriska stafionens verksamhet samt av Västerbottens läns landstingskommun.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7   Socialdepartementet           83

1984/85

Beräknad ändring

! 1985/86

Socialstyrelsen

Föredraganden

Personal

296

-

-

Anslag Utgifter

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader

52 497 000

(44 779 000)

11262 000

4- 4 735 000

(4- 6 840 000)

4- 1 083 000

4- 3 389 0003

(4-2 874 000)

+    457 000

Ersättning enl. vissa avtal

11 530 000

4-    470 000

4-    470 000

Summa utgifter

75 289 000

4- 6 288 000

+ 4 316 000

Inkomsler Uppbördsmedel

55 000

-

-

Nettoutgifter

75 234 000

4- 6 288 000

4- 4 316 000

' Umeåstationens tjänster ej upptagna. (Upphör när kliniken i Umeå tas i bruk). Exkl. löner till städpersonal. 3 Exkl. L-ATF är 1984.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1.         Pris- och löneomräkning m.m. 4- 6 288 000 kr.

2.    Styrelsen föreslår att huvudförslaget fördelas över en treårsperiod med fördelningen 1/3 år 86/87 och 2/3 år 87/88.

3.    Från anslagsposten Ersättning enligt vissa avtal täcks andra omkostnader än lokalkostnader vid de rättspsykiatriska stationerna och klinikerna enligt de avtal som träffats eller kommer att träffas med vederbörande landstingskommun eller kommun. Belräffande kliniken i Umeå skall dock den totala driftkostnaden belasta anslagsposten.

4.    Inkomsterna från försäljning av terapialster beräknas för budgetåret 1985/86 till 55 000 kr.

Föredragandens överväganden

En särskild arbetsgrupp inom socialstyrelsen har utarbetat ett planeringsunderlag, "Förslag till rätispsykialrisk regionvård", som överlämnats till socialdepartementet. En av huvudpunkterna i förslaget är att ansvaret för rättspsykiatriska undersökningar samordnas med vårdansvaret för motsvarande palientkategorier inom allmänpsykiatrin. Enligt förslaget kan vårdplatserna på ett hell annat sätt än f.n. flexibelt användas för såväl undersökningar som vård. Därigenom ökar kapaciteten väsentligt inom rättspsykiatrin. Förslaget har remissbehandlats och bereds inom regeringskansliet.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet

84

Myndigheten har hemställt om att huvudförslaget fördelas över en treårsperiod, ulan någon besparing budgelåret 85/86. Med hänsyn till de skäl som myndigheten anfört bör enligt min mening rättspsykiatriska stationer och kliniker budgetårel 85/86 undantas från tillämpningen av huvudförslaget. Det finansieras genom omprioritering av anslagsmedel inom huvudtiteln.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 79 550 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Rättspsykialriska stationer och kliniker för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 79 550 000 kr.

E 6. Statens miljömedicinska laboratorium

1983/84

Utgift

18 733 278

1984/85

Anslag

19 399 000

1985/86

Förslag

19 468 000

Statens miljömedicinska laboratorium (SML) har till uppgift att inom den fysikaliska och kemiska miljömedicinen saml hälsoskyddet bedriva långsiktig forskning saml undersöknings-, utrednings- och utbildningsverksamhet. Laboratoriet medverkar i det internationella hälsovårdsarbetet, främst inom WHO:s miljömedicinska program. Socialstyrelsen är chefsmyndighet för laboratoriet. En rådgivande nämnd med företrädare för huvudintressenterna är knuten till laboratoriet och skall medverka i planeringen av verksamheten.

Laboratoriets arbetsuppgifter och organisation framgår av förordningen (1980:571) med instruktion för statens miljömedicinska laboratorium.

1984/85

Beräknad ändring

■ 1985/86

Socialsty-

Föredra-

relsen

ganden

Personal

94

-

-

Anslag

Förvaltningskostnader

14 773 000

4-

507 000

+ 509 0001

(därav lönekostnader)

(12 175 000)

( +

447 000)

(4-382 000)

Lokalkostnader

2 925 000

4-

325 000

4- 325 000

Uppdragsverksamhet

1000

-

-

Utrustning

1 700 000

4-

180 000

- 765 000

Summa

19 399 000

4-

1 012 000

+   69 000

'Exkl. L-ATF är 1984.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7   Socialdepartementet                                          85

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1.         Pris-och löneomräkning m.m. 4- 1210 000 kr.

2.    Huvudförslaget innebär en reduktion med 378 000 kr. för budgetåret 1985/86. Socialstyrelsen föreslår att den generella nedskärningen vidtas under en treårsperiod med 2 % nämnda budgetår och O resp. 3 % under de två påföljande budgetåren. Det möjliggörs genom omprioriteringar och förbättrad verksamhetsplanering.

3.    Basal forskningsutrustning är en förutsättning för att laboratoriet skall kunna bedriva verksamheten. Föråldrad och försliten utrustning behöver ersättas. Den allmänhygieniska enheten behöver egen utrustning för utvecklingen av den fysiologiska verksamheten. Utrustning lånas nu från karolinska institutets fysiologiska institution. För den toxikologiska verksamheten erfordras bl.a. en gaskromatografi-masspektrometer (605 000 kr.) och en spektrofluorometer (309 000 kr.). Uppdragsverksamheten innebär ökade krav på modern och adekvat utrustning. Mot bakgrund härav begär socialstyrelsen att 1 880 000 kr. anvisas för inköp av utrustning.

Föredragandens överväganden

Hälsopolifiken måste i allt högre grad inriktas på att påverka livsmiljön. Miljömedicinsk forskning är viktig för att få underlag för skade- och sjukdomsförebyggande åtgärder inom olika samhällssektorer. Bristen på modern vetenskaplig utrustning är f.n. i viss utsträckning en hämmande faktor för SML:s forskning. Jag beräknar 935 000 kr. för inköp av en spektrometer och viss utrustning till den allmänhygieniska enheten.

För nästa budgetår har medel för myndighetens verksamhel beräknats enligt ett treårigt huvudförslag med en reduktion om 2 % första året i enlighet med socialstyrelsens förslag.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 19 468 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens miljömedicinska laboratorium för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 19 468 000 kr.

E 7. Statens giftinformationscentral

1983/84

Utgift

4 500 766

1984/85

Anslag

4 630 000

1985/86

Förslag

5 053 000

Statens giffinformafionscentral (GIC) svarar för information i akuta förgiftningssituaiioner till allmänheten och till läkare. Upplysningarna

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet

86

lämnas på grundval av insamlad och bearbetad information om ämnens giftiga egenskaper. GIC betjänar hela landel. De flesla förfrågningarna kommer från allmänheten. Verksamhetens tyngdpunkt ligger dock i besvarandet av kvalificerade medicinska frågeställningar från läkare. GIC deltar också i förebyggande arbete, undervisning och forskning.

Giftinformationscenlralens arbetsuppgifter och organisation framgår av förordningen (1982:442) med instruktion för statens giftinformationscentral.

Enligt avtal med Stockholms läns landstingskommun (SLL) har staten t.o.m. år 1984 fått utan ersättning för någon kapitaltjänstkostnad ulnyttja lokaler för GIC på Karolinska sjukhusets område. SLL svarar för fastighetsdrift m.m. Förhandlingar sker med SLL om vad som skall gälla fr.o.m. år 1985.

Socialstyrelsen är chefsmyndighet för GIC, som förestås av en överläkare.

1984/85

Beräknad ändring

; 1985/86

Socialstyrelsen

Föredraganden

Personal

16

4-5 1/2

4- 1 1/2

Anslag

Förvaltningskostnader därav lönekostnader) Hyreskostnader

4 465 000 (4 035 000) 165 000

4- 1 603 000 (4- 1 340 000)

4- 423 000' (-h 393 000)

Summa

4 630 000

4- 1 603 000

4- 423 000

'Exkl. L-ATF år 1984.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1.        Huvudförslag -I- 121 000 kr. Förslaget har beräknats efter pris- och löneomräkning med 4- 235 000 kr. varefter 2 % fråndragits. Socialstyrelsen hemställer emellerfid om undantag från huvudalternafivet eftersom det rör sig om en relativt liten myndighet som har svårigheter att göra en reduktion av medelsbehovet utan atl verksamheten blir påtagligt lidande.

2.   Pris- och löneomräkning m.m. 538 000 kr. 1 beloppet hgger ett särskilt medelsbehov för expenser på grund av kostnadsutfallet under budgetåret 1983/84.

3.   GIC har två läkare. Tre läkare erfordras emellertid för bakjoursarbetet. Även den ökade arbetsvolymen motiverar ännu en läkartjänst. Jourarbetets omfattning gör att ensamtjänstgöring för apotekare inte bör förekomma under kvällar och under dagtid på helger. För en önskvärd dubbelbe-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                            87

manning dessa tider behövs ytterligare tre apotekartjänster. För administrativa uppgifter behövs ytterligare 1 assistenttjänst och 1/2 bibliotekarie-tjänst. För de nya tjänsterna bör vidare beräknas kostnader för vikarier m.m. (4- 1 159 600 kr.). 4. Avtal med SLL om hyreskostnaderna för liden efter år 1984 föreligger ännu inle.

Föredragandens överväganden

Socialstyrelsen har hemställt om undantag från huvudförslaget för GlC:s del.

Med hänsyn till de skäl som styrelsen anfört bör enligt min mening GIC undantas för budgetåret 1985/86 från tillämpningen av huvudförslaget. Detta finansieras genom en omprioritering av anslagsmedel inom huvudtiteln.

Statskontoret har redovisat resultatet av en organisationsöversyn med anledning av regeringens uppdrag åt statskontoret att i samråd med socialstyrelsen se över GIC:s organisation (Statskontorets rapport 1983:54). Statskontoret har framhållit att den helt dominerande delen av GIC:s verksamhet är en del av samhällets hälso- och sjukvårdssystem. Statskontoret anser därför att GIC bör överföras till landstingskommunal huvudman. Detta skulle ge bättre förutsättningar för att pröva och bedöma kraven på tillgänglighet, kvalitet och resurser för GIC:s verksamhet i relation till andra insatser inom hälso- och sjukvårdsområdet.

Regeringen har uppdragit åt statens förhandlingsnämnd att förhandla med berörda sjukvårdshuvudmän om deras deltagande i kostnaderna för verksamheten vid GIC fr.o.m. år 1982. Enligt regeringens beslut den 13 december 1984 skall nämnden därvid även förhandla om elt landstingskommunalt huvudmannaskap för GIC.

I avvaktan på resultatet av förhandlingarna utgår jag från den medelsram, som f.n. står till centralens förfogande. Jag beräknar vidare medel för sammanlagt 1 1/2 tjänster för administration och biblioteksgöromål enligt socialstyrelsens förslag härom (3). Resursförstärkningen finansieras genom omprioritering av anslagsmedel inom huvudtiteln.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 5 053 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens giftinformationscentral för   budgetåret   1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 5 053 000 kr.

E 8. Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

1983/84

Utgift

3 693 290

1984/85

Anslag

3 581 000

1985/86

Förslag

4 021 000

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                           88

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd inrättades den 1 juli 1980 (prop. 1978/79:220, SoU 1979/80:16, rskr 1979/80:130). Nämnden härtill uppgift aft pröva ärenden enligt lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.fi. Närmare bestämmelser för nämndens verksamhet återfinns i förordningen (1980:497) med instruktion för hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Nämnden består av ordförande och åtta andra ledamöter.

1984/85                  Beräknad ändring 1985/86

Nämnden             Föredra-

ganden

Personal                                                     14                       (4-3

Anslag

Förvaltningskostnader                   3 069 000               4- 969 000               4- 564 000

(därav lönekostnader)                (2 283 000)          (4-724 000)          (4-520 000)

Lokalkostnader                               351000                4-   36 000               4-   36 000

Engångsanvisning                             160 000              - 160 000              - 160 000

Summa                                     3 581000               4- 845 000               4- 440 000

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1. Pris- och löneomräkning -H 180 000 kr.

2.      Det föreskrivna huvudförslaget innebär en reduktion av anslaget med 72 000 kr. Det innebär att i fortsättningen två tjänster måste hållas vakanta. Det medför i sin tur längre handläggningstider och ökade ärendebalanser. Den genomsnittliga handläggningstiden för ett ärende uppgår f.n. till drygt ett år.

3. Nämnden yrkar medel för inrättande av tre tjänster, varav en för administrativa göromål (4- 425 000). Härutöver begär nämnden lönemedel till en handläggartjänst i högst F19 som f.n. hålls vakant (-1- 160 000).

4. Nämnden begär en uppräkning av anslaget med sammanlagt 208 000 kr. för ökade kostnader för vikarier, utbildning av personalen, resor m.m.

Föredragandens överväganden

Med hänsyn till ärendebalanserna och den ökande ärendetillströmningen har jag för budgetåret 1985/86 beräknat medel för en personalförstärkning vid nämnden motsvarande kostnaderna för två handläggartjänster.

Med hänvisning fill sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 4 021 000 kr. Myndigheten har hemställt om undantag från

Prop. 1984/85:100   Bilaga 7   Socialdepartementet

89

huvudförslaget. Med hänsyn till de skäl som myndigheten har anfört bör enligt min mening hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd undantas från tillämpningen av huvudförslaget. Finansieringen av de ökade utgifterna under anslaget bör ske genom omprioritering av anslagsmedel inom huvudtiteln. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 4 021 000 kr.

E 9. WHO-enheten för rapportering av läkemedelsbiverkningar.

1983/84

Utgift

1 087 371

1984/85

Anslag

1 384 000

1985/86

Förslag

1 437 000

Från anslaget bekostas driften av de operativa delarna av verksamheten vid världshälsoorganisationens enhet för läkemedelsbiverkningar (WHO Drug Monitoring Centre) som fr.o.m. den I januari 1978 har förts över till Sverige och verkar som ett WHO Collaborating Centre. Verksamheten bedrivs i stiftelseform.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Stiftelsen

Föredraganden

Personal                                                      5                         —                          -

Anslag

Förvaltningskostnader                    1286 000             4-211000             4-48 000

(därav lönekostnader)               (   789 000)          (4-126 000)           (4-22 000)

Lokalkostnader                                  98 000               4-11000            4-   5 000

Summa                                      1384 000             + 222 000              + 53 000

Styrelsen för stiftelsen

Verksamhetens omfattning har ytterligare vuxit under budgetåret 1983/84 och fler biverkningsrapporler än tidigare har kommil in och bearbetats, drygt 67 000. Det innebär en ökning av databasen med drygt 22 %. Databasen innehöll den 30 juni 1984 ca 370 000 rapporter med medicinsk information rörande iakttagna läkemedelsbiverkningar.

Styrelsen föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1.         Den successiva volymökningen vid enheten kan inte mötas med nedskärningar. Det föreskrivna huvudförslaget bör därför inte tillämpas.

2.    Pris- och löneomräkning m.m.   4- 96 000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet

90

Föredragandens överväganden

Medel för WHO-enhetens verksamhet beräknas enligt ett ettårigt huvudförslag med en reduktion om 2 %.

Med   hänvisning   till   sammanställningen   beräknar   jag   anslaget   till 1 437 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till WHO-enheten för rapportering av läkemedelsbiverkningar för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 1 437 000 kr.

E 10. Statens institut för psykosocial miljömedicin

1983/84

Utgift

2 397 146

1984/85

Anslag

2 843 000

1985/86

Förslag

2 664 000

Statens institut för psykosocial miljömedicin (IPM) har till uppgift att utveckla, värdera och förmedla kunskaper om psykosociala risksituationer, riskgrupper och riskreaktioner. Verksamheten omfattar målinriktad forskning samt utbildning, dokumentation och information.

Institutet leds av en föreståndare under en styrelse med representanter för huvudavnämarna av institutets tjänster.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Institutet

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader Engångsanvisning

Summa

4- 1

2 081 000

4- 340 000

4- 220 000

(1587 000)

(4- 296 000)

(4- 190 000)

341 000

4-   22 000

4-   22 000

421 000

-421000

-421000

2 843 000

-   59 000

- 179 000

Styrelsen för institutet

Styrelsen föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1.         Pris- och löneomräkning m.m. -I- 131 000 kr.

2.    Huvudförslaget innebär en reduktion med 51 000 kr. Institutet bedömer att denna besparing inte kan genomföras, om institutet skall kunna bedriva sin verksamhet enligt de intentioner som förelåg vid institutets inrättande.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                            91

3.         Lönemedel med ytterligare 121 000 kr. begärs.

4.         För en tjänst som kontorist begärs en ökning av lönemedlen med 110 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag anser att det är angeläget alt lPM:s verksamhet kan bedrivas så effektivt som möjligt inom de ramar som riksdagen angav vid institutets tillkomst. Myndigheten har hemställt om undantag från huvudförslaget. Med hänsyn till de skäl härför som myndigheten anfört bör enligt min mening statens institut för psykosocial miljömedicin budgelåret 1985/86 undantas från tillämpningen av huvudförslaget. Det finansieras genom omprioritering av anslagsmedel inom huvudtiteln. Vidare beräknar jag 121 000 kr. för ytterligare lönemedel. Resursförstärkningen finansieras genom omprioritering av anslagsmedel inom huvudtiteln.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget fill 2 664 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens institut för psykosocial miljömedicin för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 2 664 000 kr.

E 11-15. Statens bakteriologiska laboratorium

Statens bakteriologiska laboratorium (SBL) är i samverkan med socialstyrelsen landets centrala organ för epidemiologiskt befolkningsskydd. Dess huvudsakliga uppgift består i atl förebygga infektionssjukdomar, speciellt epidemiska. Laboratoriet utför diagnostik, framställer vacciner och utövar epidemiologisk övervakning. En speciell gren av verksamheten är upprätthållandet av civil och militär beredskap mot epidemier.

Laboratoriets arbetsuppgifter och organisafion framgår av instruktionen (1965:786) för statens bakteriologiska laboratorium (senast ändrad 1979:322).

Medel för laboratoriets verksamhet anvisas under följande anslag: E 11. Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet E 12. Statens bakteriologiska laboralorium: Driftbidrag E 13. Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorieuppgifter E 14. Statens bakteriologiska laboratorium: Försvarsmedicinsk verksamhet E 15. Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning E 17. Epidemiberedskap m.m. (Vissa anslagsposter)

Under femte huvudtiteln finns dessutom för innevarande budgetår uppfört elt reservaiionsanslag A 5. Vissa byggnadsarbeten m.m. inom socialdepartementets verksamhetsområde. Under anslaget har bl.a. medel beräknats för

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                           92

vissa byggnadsarbeten vid SBL.

Eflersom byggnadsverksamheten numera har en relativt låg omfattning och då pågående byggnadsprojekt snart är färdigställda är del inte ändamålsenligt all ha ett särskilt byggnadsanslag uppfört under den femle huvudtiteln.

Jag föreslår därför att reservationsanslaget A 5. Vissa byggnadsarbeten m.m. inom socialdepartementets verksamhetsområde upphör att tas upp fr.o.m. budgetåret 1985/86. Vid behov får istället det under trettonde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget C 1. Byggnadsarbeten för statlig förvaltning disponeras.

Jag har i denna fråga samrått med statsrådet Holmberg.

Flera utredningar har sedan början av 1970-talel sett över SBL:s lokalisering, verksamhet och organisation. I prop. 1982/83:16 om vaccinproduktion, m.m. föreslogs att vaccinproduktionen vid SBL skulle bedrivas vid en ny myndighel förlagd i anslutning till SBL. Övriga delar av SBL:s verksamhet behandlades inte i propositionen. Riksdagen avslog propositionen. Socialutskottet framhöll bl.a. behovet av en samlad lösning av frågan om SBL:s framtida uppgifier och organisation (SoU 1982/83:11, rskr. 132).

En organisationskommitté med uppdrag att lägga fram ett detaljerat förslag om organisationen m.m. av statens vaccininstitut och statens bakteriologiska laboralorium - SBL-kommiltén - har i februari 1984 överlämnat betänkandet (Ds S 1984:7) Arbetsuppgifter och organisation för statens bakteriologiska laboratorium (SBL).

Beredningen av ett förslag om SBL:s framtida uppgifter och organisation pågår. Beredningen av SBL:s anslag bör slutföras i samband med att ställning tas till SBL:s framtida verksamhet och organisation. Jag avser att föreslå regeringen att senare under riksmötet lägga fram en proposifion i ämnet. I avvaktan härpå förordar jag att anslagen till SBL tas upp med oförändrade belopp.

Ell. Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet

1983/84         Utgift             1969 716

1984/85         Anslag                   1000

Uppdragsverksamheten omfattar tjänster och tillhandahållande av olika preparat till andra statliga myndigheter, enskilda kunder, kommuner och landsting samt viss export av preparat. För undersökningar och preparat uppbär SBL ersättning enligt taxa som SBL fastställer efler samråd med riksrevisionsverket. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, fill Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1985/86 beräkna ett förslagsanslag av 1 000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                      93

E 12. Statens bakteriologiska laboratorium: Driftbidrag

1983/84          Utgift              1000

1984/85          Anslag            1000

Anslaget avser att täcka kostnader för forsknings- och utvecklingsarbete inom uppdragsverksamheten, dvs. diagnostiska undersökningar och preparatförsörjning, som inte kan täckas genom taxeinkomster. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Statens bakteriologiska laboratorium: Driftbidrag för budgetåret 1985/ 86 beräkna etl reservationsanslag av 1 000 kr.

E 13. Statens bakteriologiska laboratorium: Centrailaboratorieuppgifter

1983/84          Utgift             18 748 000

1984/85          Anslag            19 247 000

Detta anslag finansierar SBL:s centrallaboratorieuppgifter.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Statens bakteriologiska laboratorium: Centrailaboratorieuppgifter för budgetåret 1985/86 beräkna ett förslagsanslag av 19 247 000 kr.

E 14. Statens bakteriologiska laboratorium: Försvarsmedicinsk verksamhet

1983/84          Utgift             3 615 000

1984/85          Anslag            3 722 000

Detta anslag finansierar SBL:s försvarsmedicinska verksamhet.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, lill Statens bakteriologiska laboratorium: Försvarsmedicinsk verksamhet för budgetåret 1985/86 beräkna elt förslagsanslag av 3 722 000 kr.

E 15. Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning

1983/84          Utgift             3 453 471            Reservation              9 124 953'

1984/85          Anslag            7 200 000

' Därav ca 5 750 000 kr. för utrustning för tillverkning av vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund (se prop. 1983/84:125 om tilläggsbudget III).

SBL:s anskaffning av utrustning finansieras dels genom utnyttjande av delta reservationsanslag för anskaffning av utrustningsobjekt, vars värde

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                           94

överstiger 10 000 kr. och som har en livslängd överstigande tre år, dels genom anlitande av resp. programanslag för utrustningsobjekt, vars värde inle uppgår lill nämnda belopp. Medel motsvarande avskrivning och förräntning av utrustningskapitalet belastar SBL:s budget och inlevereras till statsverket.

Regeringen har för budgetåret 1984/85 bl. a. ställt ett engångsbelopp av 3 milj. kr. till SBL:s förfogande för i första hand inköp av vetenskaplig utrustning i enlighet med uttalandena i prop. 1983/84:107 om forskning (SoU 24, rskr 404).

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Statens bakteriologiska laboralorium: Utrustning för budgetåret 1985/ 86 beräkna ett reservationsanslag av 4 200 000 kr.

E 16. Hälsoupplysning

1983/84         Utgift             4 219 036            Reservafion              233 472

1984/85         Anslag           4104 000

1985/86        Förslag            5 276 000

Från förevarande anslag disponerar socialstyrelsen medel för särskilda informationsprojekt och sammanställning av informationsmaterial m.m. om hälsoupplysning. Från anslaget bekostas också upplysningsverksamhet genom vissa organisationer, bl.a. Nationalföreningen för upplysning om tobakens skadeverkningar (NTS), Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) m.fl.

1984/85

Beräknad änc

iring 1985/86

Socialstyrelsen

Föredraganden

1.   Bidrag till

organisationer

2.   Socialstyrelsen för

hälsoupplysning

3.   Vigör

Summa

2 440 000

1 663 000 1000

4 104 000

4-     160 000 4- 1 298 000

4- 1 458 000

+    172 000 4- 1 000 000

4- 1 172 000

Socialstyrelsen

Socialstyrelsens hälsoupplysning kommer främst att inriktas på olika strategiska insatser. Del är angeläget att initiera hälsoupplysning inom olika samhällssektorer och atl satsa på utvecklingsarbete, dvs. att utveckla olika informalionsmetoder för att påverka levnadsvanorna i en hälsomässig riktning. Stöd och stimulans till sjukvårdshuvudmännen har hög prioritet.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                           95

I enlighet med den nya hälso- och sjukvårdslagens intentioner, känner socialstyrelsen elt ansvar för att särskilt stödja och stimulera hälsoupplysningen inom ramen för primärvårdens förebyggande arbete.

Ett långsiktigt arbete av grundläggande betydelse är att etablera hälsoupplysning som en integrerad del inom utbildningen av hälso-och sjukvårdspersonal och utbildningen av anställda inom socialtjänsten, fritidssektorn och skolan. Regeringen har bl.a. givit socialstyrelsen i uppdrag alt verka för att frågor som rör tobakens skadeverkningar ägnas ökad uppmärksamhet i utbildningen av läkare och annan vårdpersonal.

Även om sjukvårdshuvudmännen till följd av den nya lagstiftningen på hälso- och sjukvårdsområdet ålagts ett ansvar för förebyggande insatser, har flertalet ännu inte tillräcklig erfarenhet för att systematiskt kunna arbeta med hälsoupplysning.

För att ha möjlighet att stimulera de sjukvårdshuvudmän, vilkas verksamhet fortfarande ligger på en relativt låg nivå och ge stöd till dem som börjat utveckla sin verksamhet, begär socialstyrelsen för budgetåret 1985/86 totalt 5 561 000 kr., varav 2 961 000 kr. för styrelsens egen hälsoupplysning.

Föredraganden

I den offensiva hälso- och sjukvårdspolitik som hälso- och sjukvårdslagen har lagt grunden till är såväl samhälls- som individinriktade insatser av central betydelse. Hälsoupplysningen utgör en vikfig del av det individinriktade arbetet. Det är därvid landstingens uppgift att föra hälsoupplysningen ut på fältet genom hälso- och sjukvårdspersonal i olika funktioner. Hälsoupplysning och annan individinriktad förebyggande vård bör i första hand vara en uppgift för primärvården.

Socialstyrelsens uppgift beträffande hälsoupplysning bör vara att på grundval av styrelsens verksamhet samt nationella och internationella rön om hälsorisker och hälsofrämjande åtgärder prioritera viktiga områden för hälsoupplysningsarbelet och förse huvudmännen med vissl underlag för deras hälsoupplysning. Styrelsen bör bistå och stimulera huvudmännens upplysningsverksamhet.

Socialstyrelsen har utvecklat metoder för den abortförebyggande upplysningen och stimulerat och slött landsting och kommuner som startat upplysning om sexualitet och samlevnad. Styrelsen har alltjämt en viktig roll när det gäller förmedling av kunskaper och erfarenheter på detta område. I regeringens proposition om familjeplanering och abortvård som under hösten har förelagts riksdagen framhålls bl. a. vikten av en fortsatt satsning på upplysning om födelsekontroll, sexualitet och samlevnad för all ytterligare minska antalet aborter.

I den s. k. HS 90-utredningen har bl. a. utarbetats hälsopolitiska handlingsprogram för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar och olycksfall som förutsätter ett utvecklings- och informationsarbete vad avser metoder.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                           96

inriktning och former för hälsoupplysning. Del bör nu ankomma på socialstyrelsen att närmare konkretisera dessa program och föra ut kunskaper härom lill landstingen och andra intressenter.

Cancerkommitlén har under året överlämnat sitt belänkande (SOU 1984:67) Cancer- orsaker, förebyggande m. m. Kommittén konstaterar att de stora yttre orsakerna till cancer har samband med våra levnadsvanor. Förutom tobaksrökningen har koslen stor betydelse för uppkomst av cancersjukdomar. Även andra faktorer som har samband med våra levnadsvanor kan enligt kommiltén bidra lill utvecklingen av cancer. Kommittén ser en intensifierad hälsoupplysning som en av de viktigaste åtgärderna för att begränsa cancersjukdomarna.

Cancerkommitiéns betänkande remissbehandlas f. n. Avsikten är atl det tillsammans med bl.a. HS 90-utredningen skall utgöra underlag för den hälso- och sjukvårdspolitiska proposition som planeras att föreläggas riksdagen senare i vår.

Socialstyrelsens insatser för information om tobakens skadeverkningar behöver intensifieras. Socialstyrelsen och arbetarskyddsstyrelsen har utfär-det allmänna råd om begränsning av tobaksrökningen i lokaler av gemensam-hetskaraktär. Det är angeläget att en uppföljning av detta arbete kan ske. På uppdrag av regeringen utreder socialstyrelsen f. n. åtgärder för att i utbildningen av läkare och annan vårdpersonal öka uppmärksamheten på frågor som rör tobakens skadeverkningar. Socialstyrelsen räknar med att en plan för forskning om vilka faktorer som påverkar lobaksbruket och om effekterna av samhällets insatser på tobaksupplysningens område kommer att kunna redovisas inom kort.

Nytl underlag i fråga om kost- och näringsfrågornas slora betydelse för hälsan har framkommit genom det utredningsmaterial som överlämnats av cancerkommittén och 1983 års livsmedelskommitté (Ds Jo 1984:9). Cancerkommitlén framhåller atl epidemiologiska och experimentella undersökningsresultat övertygande visar att kosten har stor betydelse i fråga om den totala cancerincidensen men att detaljkunskaper ännu ej medger en noggrann kvantifiering. Kommittéen föreslår att en intensifierad forskning inom detta område kommer till stånd. Även informationsinsatserna på detta område behöver intensifieras.

Preliminära överläggningar pågår mellan representanter för näringslivet och staten om alt bilda en ideell förening med huvudsakligt syfte att stödja och initiera kollekliv forskning rörande samband mellan kost och hälsa. Verksamheten kommer att finansieras enligt avtal med staten. Företagen blir härigenom berättigade till avdrag enligt första stycket punkt 3 förordningen (1975:127) om avdrag vid inkomsttaxeringen för bidrag fill viss forskning m. m. för de bidrag som de lämnat till föreningen.

Det är vidare angeläget att socialstyrelsen fortsätter med informalion till invandrare.

Jag har bedömt att socialstyrelsens insatser för hälsoupplysning inom de

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                           97

områden jag här redogjort för behöver intensifieras och föreslår därför en uppräkning av anslaget med 1 milj. kr. Under anslaget har jag också räknat med en ökning av bidraget lill olika organisationer för hälsoupplysning. Finansieringen av de ökade utgifterna under anslaget bör ske genom omprioritering av anslagsmedel inom huvudtiteln.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 5 276 000 kr. Regeringen beslutar efler förslag av socialstyrelsen om den närmare fördelningen av tillgängliga medel under anslagsposten 1. Bidrag till organisationer.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Hälsoupplysning för budgelåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 5 276 000 kr.

E 17. Epidemiberedskap m.m.

1983/84           Utgift              10 428 775

1984/85           Anslag            11573 000

Anslaget kan betecknas som ett allmänt beredskapsanslag för hälso- och sjukvården såvitt avser smittsamma sjukdomar.

Som jag har angett under anslagen E 11-15 Statens bakteriologiska laboratorium avser jag atl senare under riksmötet föreslå regeringen att lägga fram en proposition om statens bakteriologiska laboratoriums framtida verksamhet och organisation. I samband därmed avses även anslagsfrågor som gäller epidemiberedskapen att tas upp till behandling. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition om statens bakteriologiska laboratorium, till Epidemiberedskap m.m. för budgetåret 1985/86 beräkna elt förslagsanslag av 11 573 000 kr.

E 18. Bidrag till Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut

1983/84

Utgift

17 025 000

1984/85

Anslag

18 600 000

1985/86

Förslag

18 600 000

Från anslaget utgår bidrag lill Sjukvårdens och socialvårdens planerings-och rationaliseringsinstitut (Spri). Institutet har till uppgift att främja, samordna och medverka i huvudmännens planerings- och rationaliseringsverksamhet inom hälso- och sjukvården samt socialvården. Huvudmän för institutet är staten och Landstingsförbundet (prop. 1967:68, SU 105, rskr 251).

Bidragen utbetalas kvartalsvis i förskott.

7 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100

Prop. 1984/85:100   Bilaga 7    Socialdepartementet                                           98

Föredragandens överväganden

Enligt den överenskommelse som träffats mellan staten och Landstingsförbundet om finansieringen av Spri under åren 1984-1986 skall institutet bedriva sin verksamhel inom en ekonomisk totalram av 172,7 milj. kr. Under år 1985 skall staten svara för bidrag med 18,9 milj. kr. För budgetåret 1985/86 bör anvisas 18 600 000 kr. för statens bidrag till institutets verksamhet.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Bidrag lill Sjukvårdens- och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut för budgetåret 1985/86 anvisa ett anslag av 18 600 000 kr.

E 19. Bidrag till allmän sjukvård m.m.

1983/84         Utgift             4 484 972 762'

1984/85         Anslag           4 536 000 000'

1985/86          Förslag           4 524 600 000

' Anslagen Bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt sjuka m.m. och Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka m.m.

Från anslaget utgår dels ett särskilt statsbidrag till den allmänna sjukvårds-ersättningen som fr.o.m. den 1 januari 1985 utgår från den allmänna försäkringen lill sjukvårdshuvudmännen, dels bidrag till sjukvårdshuvudmännen enligt överenskommelse med Landstingsförbundet om ändring i 1966 års avtal om den psykiatriska vården m.m. (prop. 1983/84:190, SfU 31, rskr 393).

Riksförsäkringsverkei

I enlighet med vad som anges i propositionen 1983/84:190 om vissa ersättningar fill sjukvårdshuvudmännen, m.m. beräknar verket anslagsbehovet för del särskilda statsbidraget till den allmänna sjukvårdsersältningen till 4 300 milj. kr.

Socialstyrelsen

Enligt överenskommelse skall staten till sjukvårdshuvudmännen liksom för 1984 utge etl särskilt bidrag till den psykiatriska vården fr.o.m. 1985 t.o.m. 1991. Bidraget för åren 1985 och 1986 skall vara 148 milj. kr per år. Därutöver krävs medel för bidrag lill vissa pensioner, lokalhyror och utrustning.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7   Socialdepartementet                                           99

Föredragandens överväganden

De hittillsvarande anslagen till anordnandet och driften av kliniker för psykiskt sjuka fördelades med utgångspunkt i den lidigare uppbyggnaden av vården av psykiskt störda människor. Genom propositionen (1983/84:190) om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen, m.m. (SfU 31, rskr 393) har statens bidrag fill vården av de psykiskt störda frikopplats från den tidigare uppbyggnaden av mentalsjukhusen. Härigenom underlättas en omstrukturering av vården mot öppnare vårdformer.

Jag föreslår atl förutvarande förslagsanslag Bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt sjuka m.m. och Bidrag fill driften av kliniker för psykiskt sjuka m.m. ersätts av ett nytl förslagsanslag, som bör benämnas Bidrag till allmän sjukvård m.m. Från det nya anslaget bör utbetalas dels statsbidraget till den allmänna sjukvårdsersättningen som utges fill sjukvårdshuvudmännen, dels överenskomna bidrag lill den psykiatriska vården.

Jag beräknar anslagsbehovet för budgetåret 1985/86 till 4 524 600 000 kr. Av detta anslag föreslås Riksförsäkringsverkei disponera 4 300 milj. kr. som statsbidrag till den allmänna sjukvårdsersättningen. Socialstyrelsen föreslås disponera 224 600 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till allmän sjukvård m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 4 524 600 000 kr.

E 20. Vidareutbildning av läkare m.m.

1983/84

Utgift

15 977 1391

Reservation

11664 860'

1984/85

Anslag

28 433 000

1985/86

Förslag

33 423 000

' Anslaget Vidareutbildning av läkare

Från anslaget bekostas utgifter i samband med de olika utbildnings- och informationsinsatser, som socialstyrelsen svarar för. Dessa avser i huvudsak vidareutbildning av läkare till specialistkompetens och viss vidareutbildning av tandläkare m.m., kompletteringsutbildning för hälso- och sjukvårdspersonal med utländsk utbildning samt anordnande av konferenser m.m.

Vidareutbildningen av läkare omfattar dels allmäntjänstgöring (AT), efter vilken legitimation kan erhållas, dels forlsall vidareutbildning (FV), varigenom specialistkompetens uppnås. Enligt förordningen (1984:545) om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården m.m. skall den som avlagt läkarexamen inom rikel och vill få legitimation som läkare genomgå allmäntjänstgöring som läkare under elt år och nio månader, varav i princip sex månader inom allmän kirurgi, sex månader inom allmän internmedicin, tre månader inom allmän psykiatri eller barn- och ungdomspsykiatri samt sex månader inom   allmänmedicin.   Prov avläggs i allmän kirurgi, allmän

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                           100

internmedicin och allmän psykiatri enligt socialstyrelsens föreskrifter. Den som vill få specialistkompetens skall efter legitimation som läkare genomgå vidareutbildning, som består av viss huvudutbildning samt sidoutbildning inom verksamhetsområde av betydelse för sökt kompelens.

Det åligger socialstyrelsen att anordna systematisk undervisning med kunskapsprov för läkare som genomgår specialistutbildning. Socialstyrelsen meddelar också beslut om godkänd allmäntjänstgöring, legitimation och specialistkompetens för läkare.

Socialstyrelsen har inrättat en rådgivande expertnämnd för frågor om läkares vidareutbildning (NLV). En ledamot, tillika ordförande i nämnden, företräder socialstyrelsen. Av övriga ledamöter utses två efter försk g av vartdera universitets- och högskoleämbetet. Landstingsförbundet och Sveriges Läkarförbund saml en efler förslag av Svenska Läkaresällskapet.

Tandläkare fullgör allmäntjänstgöring under etl år vid dislriktstandpolikli-nik enligt förordningen (1984:545) om behörighet att utöva yrke inom hälso-och sjukvården m.m. Allmänljänslgöringen avslutas med kunskapsprov, varefter legitimation kan erhållas.

För specialistkompetens för tandläkare fordras dels viss huvud- och sidoutbildning, dels viss allmän tandläkarpraktik under minst två år eller utbildning inom annan specialitet än den kompetensen avser.

En ny specialistutbildning för tandläkare som omfattar tjänstgöring och systematisk kursundervisning kommer enligt riksdagens beslut atl införas när huvudmannaskapet för den tandvård, som bedrivs i anslutning till odontolo-gisk utbildning och forskning, har förts över till tandvårdshuvudmännen. Förhandlingar i huvudmannaskapsfrägan pågår mellan statens förhandlingsnämnd och Landstingsförbundet.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7   Socialdepartementet                                          101

Socialstyrelsen

Anslag

Beräknad ändring 1985/86

1984/85

Social-

Föredra-

styrelsen

ganden

Vidareutbildning av läkare och landläkare

1.

Omkostnader för socialstyrelsens nämnd för lä-

kares vidareutbildning

80 000

4-      60 000

4-        5 000

2.

Prov under läkares all-

mäntjänstgöring

1 200 000

4-      82 000

4-      80 000

3.

Systematisk undervisning och kunskapsprov

för läkare

22 842 000

4- 4 598 000

4- 4 598 000

4.

Sekretariat hos region-

kommittéer

768 000

4-      52 000

4-      52 000

5.

Allmänläkarkurser m.m.

1 033 000

4-      74 000

-

6.

Prov under tandläkares

allmäntjänstgöring m.m.

230 000

4-    131000

4-      25 000

Kurser för hälso- och sjukvårdspersonal med utländsk examen 7.    Prov för läkare och kur-

ser för tandläkare

255 000

4-

5 000

4-

5 000

8.    Övriga kurser

1 700 000

4-

315 000

4-

210 000

Kurser och konferenser

9.    Kurser för sjuk-

gymnaster m.m.

125 000

-

15 000

-

15 000

10. Konferenser m.m.

200 000

4-

30 000

4-

30 000

Upprundning

-

4-

235 000

-

Summa

28 433 000

4- 5 567 000

+ 4 990 000

Socialstyrelsen beräknar i sin anslagsframställning pris- och löneomräkningen fill 2 559 000 kr.

Vidareutbildning av läkare och tandläkare

Regeringen har föreskrivit alt socialstyrelsen bör pröva möjligheten att stegvis i den utsträckning som det är lämpligl och ekonomiskt försvarbart lägga ut genomförandet av kurser inom ramen för den systematiska undervisningen i läkarnas vidareutbildning på de regionala samverkansnämnderna och deras kanslier. Detta skall ske med utgångspunkt i att ett nära samarbete sker mellan nämnderna och berörd högskoleenhet.

Antalet avlagda examina för läkare beräknas till 1000 under nästa budgetår. Dessutom tillkommer ca 100-150 läkare med utländska examina.

1.      120 000 kr. avser kostnader för en kurskatalog och en tryckt författningssamling.

2. Antalet deltagare i skriffiiga prov under läkares allmäntjänstgöring beräknas till 3 600 under budgetåret 1985/86.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                         102

3. Medel beräknas för ca 280 vidareutbildningskurser om vardera en vecka
med ca 25 deltagare i varje kurs. Varje kurs beräknas kosta ca 98 000 kr.

Socialstyrelsen avser atl anordna ca 270 kurser under budgetåret 1984/85, vilket är möjligt genom att en medelsreservation från föregående budgetår också tas i anspråk. Efterfrågan på kursplatser har emellertid inle kunnat tillgodoses under en följd av år. Läkarna har i vissa fall fått svårigheter atl hinna genomgå föreskrivna kurser innan tjänstgöringen genomförts. 260 kurser behövs under budgetåret 1985/86 med hänsyn till löpande behov. Härutöver bör 20 extra kurser sältas in. På detta sätt kan undvikas att läkarna hindras från att få specialistkompetens genom bristen på kurser.

4. Överläggningar pågår om en successiv decentralisering av kursverksamheten till de regionala samverkansnämnderna.

5. Medel beräknas under anslagsposten för efterutbildningskurser för allmänläkare m.m. Medlen avses användas för följande kurser.

Efterutbildning för allmänläkare                                       495 000

Efterutbildning inom långvårdsmedicin                            100 000

Efterutbildning i miljömedicin                                          210 000

Kurs i klinisk läkemedelsprövning                                    50 000

Kurs i tropikmedicin                                                       170 000

Efterutbildning i medicinskrehabilitering                           25 000

Efterutbildning i rättsmedicin                                            57 000

Summa                                                                      1107000 kr.

6. Antalet deltagare i en centralt utformad kunskapskontroll, som skall
avsluta allmäntjänstgöringen (AT) för tandläkare, beräknas bli 400 per år.
Socialstyrelsen har i samråd med universitets- och högskoleämbetet. Lands
tingsförbundet, Sveriges tandläkarförbund och Sveriges förenade studentkå
rer utarbetat föreskrifter för AT-provens innehåll, uppläggning och genom
förande. Materialkostnaderna för provet jämte porto m.m. beräknas bli ca
215 000 kr.

Kurser för hälso- och sjukvårdspersonal med utländsk examen

7. Två förkunskapsprov för läkare med ufiändsk utbildning avses bli anordnade (120 000 kr.). Socialstyrelsen anordnar en individuell utbildning av tandläkare med utländsk utbildning vid odontologisk fakultet uianför den ordinarie fakultetsundervisningen. För denna tilläggsutbildning beräknas 120 000 kr. Kurs i svenska medicinalförfattningar hålls i Stockholm i socialstyrelsens regi (20 000 kr.). Kursen är obligatorisk för svensk tandlä-karlegitimalion.

8. För att underlätta anpassningen till den svenska arbetsmarknaden för invandrade tandtekniker med utländsk utbildning bör en tilläggsutbildning med individuell utformning anordnas. Ca 20 tandtekniker per år beräknas

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                         103

behöva genomgå sådan utbildning. Utbildningskostnaden är 5 000 kr. per person eller sammanlagt 100 000 kr.

Kurser i svenska språket anordnas i samarbete med föreningen Kursverksamheten vid universitetet i Uppsala enligt avtal. Årligen invandrar ca 100 läkare och ca 150 annan sjukvårdspersonal med ulomnordisk ulbildning. Två grundkurser beräknas kosta 900 000 kr. Ca 300 obligatoriska språkprov beräknas kosta 200 000 kr.

Kurser i medicinalförfattningar m.m. avses bli anordnade för läkare (240 000 kr.), sjuksköterskor med examen från nordiskt land (90 000 kr.), sjuksköterskor med ulomnordisk examen (55 000 kr.) samt sjukgymnaster och arbetsterapeuter (105 000 kr.). Sjuksköterskor med nordisk examen bör i vissa fall få rätt till stipendier, vilkel inräknats i kostnaden.

Kunskapsprov i olika medicinska ämnen bör anordnas två gånger årligen för sjuksköterskor med ulomnordisk utbildning, vilket beräknas kosta 180 000 kr. Särskilt prov i svensk medicinallagsliftning avläggs av barnmorskor och distriktssköterskor med nordisk utbildning för att de skall kunna få svensk legitimation resp. behörighet. Proven anordnas av högskolan på uppdrag av socialstyrelsen. Kostnaden beräknas till 25 000 kr. Sjukgymnaster och arbetsterapeuter med ulomnordisk utbildning genomgår ett särskilt prov i klinisk fysioterapi resp. arbetsterapi (20 000 kr.).

Den tidigare kompletteringskursen för barnmorskor med ulomnordisk utbildning kommer att ersättas av en kortare kurs och elt kunskapsprov (80 000 kr.). Ca 15 psykologer med utländsk utbildning beräknas varje år begära svensk legitimation. Ca 10 behöver bedömas av institution vid högskola med psykologutbildning å I 000 kr. (10 000 kr.). Utbildningen måste som regel kompletteras i ämnena svensk socialkunskap och sociallagstiftning. För en kurs beräknas 10 000 kr.

Kurser och konferenser

9. Universitets- och högskoleämbetet har lagl fram förslag om påbygg
nadsutbildning för sjukgymnaster att starta budgetårel 1986/87. I avvaktan
på att utbildningen kan börja bör efterutbildningen för sjukgymnaster, som
socialstyrelsen hittills anordnat, fortsätta. Under budgetåret 1985/86 avses
anordnas en kurs i ortopedi/neurologi med betoning på behandlingsbehov i
primärvården och en kurs i behandling av rörelsehindrade barn och
ungdomar (110 000 kr.).

10. Socialstyrelsen avser anordna tre regionala konferenser inom hälso
vård för mödrar och barn samt inom socialtjänst för atl informera och få en
återkoppling av konkreta problem på fältet (120 000 kr.). Vidare planerar
socialstyrelsen att anordna seminarier beträffande samarbetet kring patien
ter inom långfidssjukvården (40 000 kr.) samt samordnad service och vård
för äldre och långfidssjuka (45 000 kr.). Socialstyrelsen ämnar också ordna
en konferens rörande socialt arbete i primärvården (25 000 kr.).

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                          104

Seminarier anordnas för all socialstyrelsen skall kunna enkelt och effektivt informera om vad som pågår inom olika verksamhetsområden och samtidigt få del av seminariedellagarnas kunskaper.

Föredragandens överväganden

Jag beräknade medel i budgetpropositionen 1984 för socialstyrelsens externa kursverksamhet under budgetårel 1984/85 i avvaktan på atl frågan skulle kunna beredas om hur viss kursverksamhet skulle kunna överföras till annan huvudman än socialstyrelsen (prop. 1983/84:100 bil 7, s. 149, SoU 15, rskr 187).

Den kursverksamhet som avsågs var främst kurser i svenska språket för hälso- och sjukvårdspersonal med utländsk examen och efterutbildningskurser för sjukgymnaster. Universitets- och högskoleämbetet har föreslagit en påbyggnadsutbildning bl.a. för sjukgymnaster fr.o.m. läsåret 1986/87. I samband med atl denna påbyggnadsutbildning kommer igång bör del vara möjligl att avveckla socialstyrelsens ulbildning för sjukgymnaster. När det gäller kurserna i svenska språket har statsrådet Gradin i prop. 1983/84:199 om svenskundervisning för vuxna invandrare (s. 19) framhållit att kurserna även i fortsättningen bör kunna bedrivas utanför systemet för svenska för invandrare.

Vid beredningen av frågorna om delvis överförande av socialstyrelsens externa kursverksamhet till annan huvudman har det visat sig inte vara ändamålsenligt att föreslå ett sådant överförande. Kursverksamheten är ett komplement till de av socialstyrelsen anordnade kunskapsproven och inriktas på att ge de nödvändiga kunskaperna för att kunna klara kunskapsproven för att få arbeta inom hälso- och sjukvården i landel.

Jag föreslår därför att socialstyrelsen även i fortsättningen har ansvaret för ifrågavarande kursverksamhet och kunskapsprov med undantag för efterul-bildningskurserna för sjukgymnaster som bör kunna överföras efter budgetåret 1985/86 enligt universitets- och högskoleämbetets förslag.

Enligt gällande bestämmelser för behörigheten atl utöva läkaryrket skall den legitimerade läkare som vill förvärva specialistkompetens genomgå viss vidareutbildning.

Det är ett viktigt statligt ansvar att ombesörja att specialistutbildningen av läkare svarar väl emot de vårdpolitiska mål som statsmakterna anger för de närmaste årtiondena.

Jag vill i detta sammanhang framhålla att jag avser att föreslå att en särskild utredare tillkallas för att se över läkarnas vidareutbildning mot bakgrund av de mål och förulsättningar som hälso- och sjukvården har att arbeta rned framöver.

Socialstyrelsen har pekat på att en eftersläpning föreligger när det gäller läkarnas deltagande i de kurser som är obligatoriska för specialistkompetens. Styrelsen föreslår att ett antal extra vidareutbildningskurser anordnas under

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                         105

budgelåret 1985/86. Härigenom kan undvikas att läkarna hindras från att få specialistkompetens på grund av atl de inte kunnat genomgå föreskrivna kurser. Jag anser en sådan resursförstärkning angelägen.

Med hänvisning till sammanställningen föreslår jag atl anslaget tas upp med 33 423 000 kr. Jag har därvid i överensstämmelse med socialstyrelsens förslag beräknat medel för vissa extra kurser inom vidareutbildningen för läkare.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att   till    Vidareutbildning    av   läkare   m.m.    för   budgetårel 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 33 423 000 kr.

E 21. Beredskapslagring och utbildning m.m. för hälso- och sjukvård i krig

1983/84           Utgift             43 837 172'             Reservafion              89 602 117

1984/85           Anslag            63 600 000'

1985/86         Förslag           76 600 000

' Anslagen Beredskapslagring för hälso- och sjukvården m.m. och Utbildning av

personal för hälso- och sjukvård i krig mm.

2 Anslaget Beredskapslagring för hälso- och sjukvården m.m.

Från anslaget bekostas utgifter för investeringar i beredskapslager m.m. för den civila hälso- och sjukvården i krig. Vidare bekoslas från anslaget utbildning av personal som skall tjänstgöra inom den civila hälso- och sjukvårdens krigsorganisation.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Social-

Föredra-

styrelsen

ganden

1.

Anskaffning av utrustning

m.m.

16 400 000

4-    1 476 000

4-

1 100 000

2.

Beredskapslagring av läkemedel, sera, vacciner

m.m.

4 000 000

4-   4 219 000

4-

3 754 000

3.

Beredskapslagring av för-

brukningsmateriel

35 530 000

4-   8 092 000

4-

7 470 000

4.

Utbildning av personal för den civila hälso- och sjukvårdens krigsorgani-

sation

4 262 000

4-      578 000

4-

570 000

5.

Vapenfri ulbildning

995 000

14 000

-

14 000

6.

Bidrag till Svenska röda korset och Sveriges kvinnliga bilkåristers

riksförbund m.m.

2 413 000

4-     531 000

4-

120 000

Summa

63 600 000

4- 14 882 000

4- 13 000 000

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                        106

Socialstyrelsen

Planeringen för hälso- och sjukvården, socialtjänsten samt hälsoskyddet i krig utgår från den inrikining som anges i 1982 års försvarsbeslut (prop. 1981/82:102 bil. 5) och har redovisats i programplan för perioden 1985 - 1990 enligt regeringens anvisningar 1984-03-15.

Styrelsen föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1.   Medel för anskaffning av sjukvårdsutrustning beräknas efter fastlagd plan
samt för ersättning till sjukvårdshuvudmännen för genomförda ändrings
arbeten i byggnader avsedda för operationsannex (4- 1 476 000).

För att säkerställa möjligheterna till att anskaffa utrustning och uppnå fördelaktiga inköpspriser saml säkerställa ändringsarbeten på lämpligt sätt hemsläller styrelsen om ell beställningsbemyndigande på 20 milj. kr.

2.        Försörjningsberedskapen avseende läkemedel fortsätter all omstruktureras enligt den inriktning mot krigsfallsbehovet som gavs i 1982 års försvarsbeslut. Vidare hemställer styrelsen om ett beställningsbemyndigande på 10 milj. kr. för anskaffning av läkemedel.

3.   På grund av pågående förhandlingar mellan staten och sjukvårdshuvudmännen om de senares medverkan i hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap väntas anskaffning av förbrukningsmateriel påbörjas under budgetårel 1984/85, vilket förklarar en stor del av den reservation som finns under anslaget. Medelsbehovel för anskaffning av sjukvårdsmateriel enligt försvarsbeslutet uppgår till ca 40 milj. kr. Därutöver tillkommer kostnader för anskaffning av identitetskort och röda-korsarmbindlar (-h 8 092 000).

4.   Utbildnings- och informationsinsatserna genomförs med samma inriktning och omfattning som tidigare år (4- 578 000 kr.).

5. Som utbildningsmyndighet för vapenfria tjänstepliktiga inom hälso-och sjukvårdsområdet räknar socialstyrelsen med att inkalla ca 400 vapenfria tjänstepliktiga i grundutbildning (- 14 000 kr.). 6. För socialstyrelsens räkning utbildar Svenska röda korset civilsamariter för placering inom den civila krigssjukvården i första hand hemsjukvården och personal för krigsblodcentraler. Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund utbildar bilförare för sjuktransporter. Styrelsen hemställer vidare om bidrag för utbildning av frivillig sambandpersonal som skall genomföras av Frivilliga radioorganisationen (4- 530 000 kr.).

Föredragandens överväganden

Jag föreslår att medel, som tidigare anvisats under reservationsanslagen Beredskapslagring för hälso- och sjukvården m.m. och Utbildning av personal för hälso- och sjukvård i krig m.m. i fortsättningen anvisas under ett nytl reservationsanslag, som bör benämnas Beredskapslagring och utbild-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet

107

ning m.m. för hälso-och sjukvård i krig. Del nya anslaget bör kunna medge en ökad flexibilitet för angelägna insatser inom socialstyrelsens beredskapsområde.

Medel under anslaget har beräknats med utgångspunkt i 1982 års försvarsbeslut (prop. 1981/82:102 bil 5, FöU 18, rskr 374). Lagring av förbrukningsmateriel har nyligen påbörjats av sjukvårdshuvudmännen enligt den principöverenskommelse som har träffats med dem år 1983. Jag anser denna anskaffning, liksom utbildningssidan, vara särskilt angelägna beredskapsområden. Det är vidare angeläget att sjukvårdshuvudmännen tar ett ökat ansvar för förberedelserna av hälso- och sjukvården i krig enligt riksdagens beslut år 1981. Detta beslut innebar att sjukvårdshuvudmännen skall ha ansvaret för ledningen av hälso- och sjukvården i krig på lägre regional nivå. 1 den avsiklen samtidigt som socialstyrelsen skall avlastas detaljfrågor och svara för övergripande beredskapsfrågor har jag hösten 1984 filisatt en särskild arbetsgrupp för att närmare klagöra dessa förutsällningar. Arbetsgruppen skall arbeta skyndsamt.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 76 600 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Beredskapslagring och utbildning m.m. för hälso-och sjukvård i krig för budgetåret 1985/86 anvisa etl reservationsanslag av 76 600 000 kr.

E 22. Driftkostnader för beredskapslagring m.m.

1983/84

Utgift

35 727 206

1984/85

Anslag

49 790 000

1985/86

Förslag

52 400 000

Från anslaget bekostas förvaring och underhåll av beredskapsutrusining samt drift av beredskapslager av läkemedel m.m. för den civila hälso-och sjukvårdens krigsorganisation.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Social-

Föredra-

styrelsen

ganden

1.

Förvaring och underhäll

av utrustning m.m.

9 995 000

4- 1 345 000

-

2.

Läkemedel m.m.

29 600 000

4- 2 330 000

-h    400 000

3.

Förbrukningsmateriel

4 600 000

4- 2 319 000

4- 1 800 000

4.

Ersättning lill sjukvårdshuvudmännen för vissa

planläggningskostnader

4 095 000

4-    265 000

4-    200 000

5.

Sjukvårdens skydd i krig

1 500 000

4-    626 000

4-    210 000

Summa

49 790 000

4- 6 885 000

4- 2 610 000

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                         108

Socialstyrelsen Styrelsen föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1.        Driftkostnaderna för s.k. varaktig sjukvårdsutrustning består huvudsakligen av hyror och underhåll av förrådslokaler, frakter, löner till förrådspersonal, arvoden till förrådsredogörare samt kostnader för underhåll av utrustningen. Anslagsposten belastas också med kostnader för databaserad materielredovisning (-1-1 345 000 kr.).

2.        Driftkostnader för beredskapslagring av läkemedel m.m. har beräknats efter samråd med överstyrelsen för ekonomiskt försvar. Ränta på investerat kapital är den största delkostnaden. Driftkostnader för sera och vaccinlagring vid SBL ingår också i delposten (-1- 2 330 000 kr.).

3.   Styrelsen har beräknat driftkostnaderna för beredskapslagring av förbrukningsmateriel enligt de avtal som träffats med sjukvårdshuvudmännen (-H 2 319 000 kr.).

4.   Hos varje sjukvårdshuvudman finns beredskapsplanläggare med uppgift att hålla samman beredskapsplaneringen. Planläggarnas arbetstid varierar mellan olika sjukvårdshuvudmän beroende på planläggningens omfattning (4- 265 000 kr.).

5.   Utrednings- och projektarbetet för sjukvårdens skydd i krig inför 1987 års försvarsbeslut genomförs i samverkan mellan styrelsen och civilförsvarsstyrelsen. Socialstyrelsen har ansvaret för den centrala projektledningsfunktionen samt för att genomföra det inventeringsarbete m.m. som skall ligga lill grund för inriktningen och prioriteringen av olika former av skydd (-h 626 000 kr.).

Föredragandens överväganden

Driftkostnaderna för hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap är beroende av de investeringar som görs under det föregående anslaget. Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 52 400 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Driftkostnader för beredskapslagring m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 52 400 000 kr.

E 23. Bidrag till undervisningssjukhus m.m.

1983/84         Utgift             1239 926 385'

1984/85         Anslag            1015 025 000'

' Anslagen Bidrag till kommunala undervisningssjukhus och Bidrag till pensioner för vissa provinsialläkare.

Från anslaget utgår drift- och investeringsersättningar till huvudmännen för de kommunala undervisningssjukhusen enligt avtal om läkarutbildning

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                          109

och forskning inom de kliniska ämnesområdena. Ersättning ulgår även till viss annan verksamhet på undervisningssjukhusens områden m.m.

Från anslaget utgår även ersättning lill landstingskommunerna och Gotlands kommun enligt övenskommelse mellan staten och dessa kommuner om deras övertagande av statens ansvar för provinsialläkarnas pensionering (prop. 1972:50, SoU 17, rskr 169).

Överenskommelsen innebär att berörda sjukvårdshuvudmän tar över ansvaret för provinsialläkarnas pensionering utom för vissa provinsialläkare som fåll behålla pensionsrätt enligt statens allmänna pensionsreglemenle. Staten ersätter huvudmännen för deras åtaganden genom utbetalning av dels etl engångsbelopp motsvarande pensionsskulderna, dels årliga bidrag. Socialstyrelsen beräknar medelsbehovet för pensioner lill provinsialläkarna för budgelåret 1985/86 till 15 025 000 kr.

Föredragandens överväganden

Avtal om samarbete om läkarutbildning och forskning har träffats med vissa sjukvårdshuvudmän att gälla fr.o.m. år 1984 (prop. 1984/85:28, SoU 7, rskr 69). Överenskommelse har vidare träffats om statlig driftersättning enligt 8 § samarbelsavtalet av 810 milj. kr. för år 1984. Förhandlingar pågår om en överenskommelse om driftersättningar till berörda sjukvårdshuvudmän för tiden efter år 1984. Jag avser atl föreslå regeringen att senare under riksmötet lägga fram en proposition vari en sådan överenskommelse redovisas.

Jag föreslår att medel, som lidigare anvisats under förslagsanslaget Bidrag fill pensioner för vissa provinsialläkare i fortsättningen anvisas under detta förslagsanslag, som bör benämnas Bidrag till undervisning.ssjukhus m.m.

Dels i avvaktan på driftersättningsöverenskommelsen och dels i överensstämmelse med socialstyrelsens förslag förordar jag att anslaget tas upp med 1 015 025 000 kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till undervisningssjukhus m.m. för budgetåret 1985/86 beräkna ett förslagsanslag av 1 015 025 000 kr.

E 24. Lån till Stockholms läns landstingskommun för vissa investeringar

Reservation              -

1983/84

Utgift

20 000 000

1984/85

Anslag

20 000 000

1985/86

Förslag

20 000 000

Från anslaget utbetalas lån till Stockholms läns landstingskommun (SLL) för investeringar vid Karolinska sjukhuset (KS).

Enligt avtal om slutreglering av ekonomiska frågor avseende KS (prop.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                          110

1980/81:95 s. 65, SoU 27, rskr 278) beviljar staten SLL lån om sammanlagt 100 milj. kr. för investeringar vid KS. Lånen får lyftas med 20 milj. kr. per den 15 juni under vart och ett av åren 1982—1986. Varje lån löper på 15 år och amorteras med 1/15 varje år. Ränta eriäggs.

Ränta och amortering redovisas på inkomsttitlarna Övriga ränteinkomster och Övriga återbetalningar.

Föredragandens överväganden

För det lån till Stockholms läns landstingskommun, som enligt gällande avtal skall betalas ut den 15 juni 1986, bör under detta anslag beräknas 20 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lån tdl Stockholms läns landstingskommun för vissa investeringar för budgetårel 1985/86 anvisa elt reservationsanslag av 20 000 000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet

111

F. Omsorg om barn och ungdom

Barnomsorgen intar en central plats i samhällets service till barnfamiljerna. Den är viktig för barnen och för föräldrarnas möjligheter att förena arbete eller studier med vård och ansvar för barn.

Följande sammanställning visar utvecklingen av antalet barn i den kommunala barnomsorgen från år 1960 till år 1985. För åren 1984 och 1985 har ökningen beräknats utifrån komunernas utbyggnadsplaner samt med hänsyn till det anordningsbidrag som lämnas under budgetårel 1984/85.

År

Antal barn

(31 dec.)

daghem

fritids-

familjedaghem

sammanlagt antal barn i

hem

- antal barn

deltidsgrupp

0-6 är 7-12 år

1960

10 300

2 400

4 000

16 700

38 400

1965

11900

3 000

8 000

22 900

52 100

1970

33 000

6 500

32 000

71500

82 900

1975

73 700

23 500

67 300

164 500

115 700

1980

129 100

48 800

90 200 35 300

303 400

104 700

1981

139 800

54 900

91500 40 000

326 200

95 100

1982

151 100

60 700

97 000 44 300

353 100

88 500

1983

161 400

64 700

103 200 46 700

376 000

82 800

1984'

174 200

69 000

104 700 47 500

395 400

78 000

1985'

186 100

71900

106 000 48 000

412 000

78 000

' Beräknat

Ett nytt statsbidragssystem gäller för barnomsorgen från den 1 januari 1984.

Syftet med de nya reglerna är att möjliggöra ett bättre utnyttjande av tillgängliga resurser och alt begränsa den automatiska ökningen av statsbidragen utan att de pedagogiska och sociala målen åsidosätts. Barnomsorgen är en kommunal uppgift. Genom del nya bidragssystemet markeras kommunernas frihet och ansvar när det gäller atl ordna verksamheten pä ett sätt som bäst svarar mot de lokala förutsättningarna utan atl de kvalitativa målen eftersatts.

Del nya statsbidraget lill barnomsorgen utgår per barn som är inskrivet i daghem, fritidshem och familjedaghem samt som ell bidrag per årsarbetare i daghem och fritidshem. Ett särskilt bidrag utgår för barn med behov av särskilt stöd beräknat i förhållande till antalet inskrivna barn i daghem och fritidshem. Vidare ulgår bidrag till den öppna förskolan.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                         112

Statsbidrag kan även utgå till alternativa barnomsorgsformer under förutsättning atl dessa finns upptagna i kommunens barnomsorgsplan och att den som driver sådani daghem eller fritidshem är en sammanslutning av föräldrar som gemensamt tar ansvarel för sina egna barn eller har anknytning till en ideell organisation. Bidraget ulgår även i dessa fall per inskrivet barn i daghem och fritidshem. Därutöver kan under vissa förutsättningar ulgå bidrag för en årsarbetare per avdelning i daghem och fritidshem.

Etl tillfälligt anordningsbidrag utgår vidare per avdelning i nybyggda daghem eller fritidshem på orter där byggsysselsättningsbehov finns. En förutsättningar härvid att byggnationen igångsätts efter den 30 juni 1984 men före den 1 mars 1985.

I statsbidraget till kommunernas barnomsorg har avsatts 30 milj. kr per budgetår för utvecklings- och förnyelsearbete inom barnomsorgen. Dessa medel fördelas av regeringen. Elt slort antal kommuner har visat intresse för att bedriva projekt av detta slag.

Fram till i början av december 1984 har regeringen fördelat sammanlagt 18 milj. kr. på 148 projekt. Projekten omfattar bl.a. pedagogiskt innehåll i barnomsorgen, utarbetande av kommunala riktlinjer för verksamheten, möjligheter till bällre resursutnyttjande, utveckling av familjedaghem, föräldramedverkan och samverkan förskola-lågstadium.

Det statliga stödet till kommunernas barnomsorg kan för nästa budgetår beräknas till sammanlagt 7 430 milj. kr., vilkel jämfört med innevarande budgetår innebär en anslagsökning med ca 915 milj. kr. Härtill kommer medel från bostadshuvudtiteln som utgår i form av statliga bostadslån lill förskolor och fritidshem.

Statsbidragssystemet finansieras genom socialavgiften från arbetsgivare och egenföreiagare. Den andel av denna avgifl som avser barnomsorgen utgör 2,2 % av löneunderlaget.

Riksdagen uttalade i samband med behandlingen av förslaget till nytt statsbidragssystem att regeringen med förtur borde slutföra arbetet med en av riksdagen begärd utbyggnadsplan för barnomsorgen.

Inom regeringskansliet har en särskild arbetsgrupp fått lill uppgift alt analysera barnomsorgens utveckling från såväl kvalitativ som kvantitativ synpunkt. En viktig uppgift är därvid bl.a. all utvärdera effekterna av det nya bidragssystemet vad gäller möjligheterna att bereda fler barn plats inom den kommunala barnomsorgen. Erfarenheterna hittills har visat all en del av nyefterfrågan på platser inom barnomsorgen kan tillgodoses genom en effektivare användning av befintliga resurser. Den fortsatta utvecklingen härvidlag kommer alt få slor betydelse. Hänsyn härtill bör tas vid överväganden om en ny utbyggnadsplan för barnomsorgen.

Socialstyrelsen har under år 1984 remissbehandlat sitt förslag lill pedagogiskt program för förskolan. Programmet kommer att färdigställas under budgetåret 1985/86. Vidare räknar socialstyrelsen med att i början av år 1985 fullfölja regeringens uppdrag (1981-12-17) alt sammanställa erfarenheter och

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepai-témentet                                         113

finna modeller för verksamheten inom barnomsorgen som är anpassade till morgondagens behov av en god barnomsorg. Socialstyrelsen arbetar dessutom med ett pedagogiskt program för fritidshemmen och med en arbetsplan för familjedaghemmen.

Min avsikt är att föreslå regeringen att under våren 1985 överlämna en proposition till riksdagen om olika frågor inom barnomsorgen.

Ett särskilt statsbidrag utgår till kommunerna för hemspråkslräning för invandrarbarn. Bidraget utgår för fem- och sexåringar som deltar i hemspråksträning som anordnas av kommunen. För varje bidragsberättigal barn som deltar i grupp där hemspråksträning bedrivs minst fyra timmar per vecka utgår bidrag med 3 375 kr.

I samråd med statsrådet Göransson presenterar jag - utifrån förslag som lagts fram av språk- och kulturarvsutredningen (SOU 1983:57 och 58) och utredningen om språkminoriteter i förskoleåldern (SOU 1982:43) - ett förslag angående rätten till hemspråksträning i förskolan, som ansluter till de förslag som läggs fram för hemspråksundervisningen i skolan under åttonde huvudtiteln. Mina förslag innebär bl.a. att hemspråksträning endast skall ges i det språk som är barnets dagliga umgängesspråk i hemmet med minst en förälder/vårdnadshavare. Hemspråksstödet bör endast gälla ell språk per barn. Språkstödet i förskolan bör även omfatta ett första språkslöd i svenska. Insatserna i förskolan och skolan måste vidare bli bedömda i ett sammanhang. Del är därför angelägel med ett samarbete mellan socialnämnd och skolstyrelse i dessa frågor. Jag beräknar att preciseringen av rälten till hemspråksträning leder till en viss besparing under budgetåret 1985/86. Besparingarna har använts för angelägna utgiftsökningar inom huvudtiteln.

Utbyggnaden av den öppna förskolan har fortsatt och den är fr.o.m. den 1 januari 1984 en statsbidragsberättigad verksamhet. I början av år 1984 fanns det 573 öppna förskolor i 180 kommuner i landet. Under är 1984 beräknas ytterligare ISO öppna förskolor komma att inrättas. Den öppna förskolan har visat sig spela en väsentlig roll i strävandena att skapa sociala kontakter mellan människor i bostadsområdena. Den utgör ofta en bas för arbetet med föräldrasamverkan och föräldrautbildning och är ett stöd för dagbarnvårdar-na i deras arbete.

PBU-utredningen (S 1980:09) har år 1983 avlämnat ett delbetänkande (Ds S 1983:8), Familjerådgivning, verksamhet och organisation. Betänkandet har remissbehandlats. I betänkandet föreslås en ändring av sekretesslagen för att tydligare markera familjerådgivningens ställning i detta hänseende.

Enligt min mening bör PBU-utredningens och socialberedningens slutbetänkanden avvaktas innan ställning tas till familjerådgivningens framtida utformning.

En kommitté har tillkallats för att se över fritidshemsverksamheten för yngre skolbarn (S 1982:08). Kommittén skall behandla frågor som gäller verksamhetens innehåll, organisation och samordning med övrig verksamhet för yngre skolbarn. Kommittén skall därvid bl.a. överväga i vilka former

8 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                         114

samverkan mellan fritidshem och skola kan ske. Vidare skall kommittén se över det pedagogiska programmet för fritidshemsverksamheten. Under år 1984 har kommittén presenterat en diskussionspromemoria "Skolbarns omsorg, utveckling och behov". Ett slutbetänkande från kommiltén kan förväntas under våren 1985.

Elt särskilt bidrag utgår under åttonde huvudtiteln för ferieverksamhet inom ungdomsorganisationerna. Bidraget fördelas av statens ungdomsråd efler samråd med socialstyrelsen.

En särskild kommitté (U 1981:01) ser över frågan om samverkan mellan förskola och skola, i första hand genom en utvärdering av den försöksverksamhet som har bedrivits eller som fortfarande bedrivs. Kommittén skall vidare enligt särskilda tilläggsdirektiv förutsättningslöst överväga de för- och nackdelar som är förknippade med en sänkt skolpliktsålder. Ett slutbetänkande från kommittén kan förväntas under våren 1985.

Statistiska centralbyrån (SCB) fick i samband med internationella barnåret år 1979 i uppdrag att undersöka orsakerna till de sjunkande födelsetalen i landet. SCB har därvid utarbetat en kunskapsöversikt Barn - behov eller börda (1979) och en studie av befintlig statistik Få barn (1980). Resultaten av en intervjuundersökning bland 5 000 kvinnor i landet redovisas i rapporten Kvinnor och barn (1982). En rapporl har även utgivits på engelska Fertility of Swedish women born 1927-1960 (1983). Under år 1984 har SCB givit ut rapporten Arbete och barn. Inom kort skall rapporterna Ha barn, men hur många? samt Att bilda familj presenteras.

Del insamlade materialet ger en bred belysning av frågor som gäller kvinnans situation i etl historiskt perspektiv och sambanden mellan arbetsliv, familjeliv och barnafödande. Det ger också ett informationsunderlag inom det demografiska områdel, vilket också har givit upphov till elt stort antal forskningsprojekt i Sverige och även internationellt.

SCB har dessutom på uppdrag av socialdepartementet påbörjat en undersökning bland män om deras syn på orsakerna till de låga födelsetalen. Undersökningen omfattar kunskapsöversikt, enkät och djupintervjuer.

Barnmiljörådet inrättades den 1 juli 1980 med uppgift att samordna frågor som rör barns miljö och säkerhet. Rådet har bl.a. bildat en referensgrupp för barnsäkerhelsfrågor och en för barnmiljöfrågor för att samordna insatserna inom barnsäkerhets- resp. barnmiljöområdet. Rådet avser att inför världsungdomsåret inrikta sina informationsinsatser på frågor som gäller de något äldre barnens fritid samt deras boende och skolmiljö, inslaget av våld i olika sammanhang samt miljön m.m. för barn på sjukhus och för barn med handikapp.

Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor (NIA) inrättades den I juli 1981. Nämnden har till uppgift att underlätta adoption i Sverige av utländska barn, att utöva tillsyn över och informera om verksamheten samt att auktorisera ideella organisationer som arbetar med internationella adoptionsfrågor. Vidare prövar och godkänner nämnden utländska beslut

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                         115

om adoption. F. n. finns sex ideella organisationer som har auktorisation att bistå vid internationell adoption. De organisationer som erhållit auktorisation kan efter beslut av NIA beviljas statsbidrag inom ramen för NlA:s anslag.

Sedan början av 1970-talet har det kommit sammanlagt ca 25 000 barn från etl 30-tal olika länder uianför Norden lill Sverige för adoption. De flesta barnen har kommit från Asien och Latinamerika. Under de senaste åren har mellan 1 500 och 1 700 barn anlänt till Sverige varje år. Ca 30 % av det antal barn som under år 1981 kommit fill Sverige för adopfion förmedlades utan hjälp av de auktoriserade ideella organisationerna. Under år 1983 hade andelen minskat till 15 %.

Andelen adoptioner som sker ulan medverkan av auktoriserade organisationer har således minskat, men fortfarande utnyttjar svenska familjer enskilda kontakter i utlandet. I den mån den enskilda kontakten i utlandet inle är tillförlitlig kan detta innebära risker. Riksdagen beslutade den 18 december 1984 om en ändring i 25 § socialtjänstlagen (1980:620) som innebär att socialnämnden skall höra NIA om fillförlitlighelen i ett förmedlingsärende när det är fråga om privat adopfion. Vidare skall det i socialnämndens beslut anges för vilket förmedlingssätt beslutet gäller. Syftet med dessa förändringar är att öka säkerheten i samband med privata adoptioner för såväl de sökande som barnet. Riksdagsbeslutet avser även en förändring i fråga om handläggningen av enskilda ärenden hos de auktoriserade organisationerna, i syfte att i vissa fall minska väntetiden för de sökande.

De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 1985. F 1. Bidrag till kommunal barnomsorg

1983/84

Utgift

6 257 881 956'

1984/85

Anslag

6 515 000 000

1985/86

Förslag

7 430 000 000

1 Inkl. förslagsanslagen Bidrag till driften av förskolor och fritidshem och Bidrag till kommunala familjedaghem.

Statsbidrag för kommunal barnomsorg lämnas enligt förordningen (1983:943) om kommunal barnomsorg för inskrivna barn i följande omsorgs-former och med följande belopp.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                         116

Bidrag per barn kr.

Daghem

Inskrivna minst 7 tim./dag                                                        22 000

Inskrivna mellan 4 och 7 tim./dag                                             11 000

Fritidshem                                                                                    1000

Familjedaghem

Inskrivna minsl 7 tim./dag                                                         15 000

Inskrivna mindre än 7 tim./dag                                                    7 500

Vidare lämnas statsbidrag med 30 000 kr. per år för varje helårsarbetare som är direkt sysselsatt i barngrupp i daghem och fritidshem.

För öppen förskola lämnas ell statsbidrag med 50 000 kr. per enhet. För barn med behov av särskilt slöd lämnas statsbidrag med 6 000 kr. per år för varje tiotal barn som är inskrivna i daghem eller fritidshem.

Riksdagen beslutade den 4 juni 1984 om statsbidrag till alternativa barnomsorgsformer (prop. 1983/84:177, SoU 1983/84:31, rskr. 387). Förutsättningarna för att statsbidrag skall lämnas är atl den som driver daghemmet eller fritidshemmet antingen är en sammanslutning av föräldrar som gemensamt tar ansvaret för omsorgen om sina egna barn, eller en sammanslutning som erbjuder en speciell form av pedagogik, har anknytning lill en ideell organisation, eller har andra liknande ideella grunder. Vidare förutsätts att daghemmet eller fritidshemmet är upptaget i kommunens barnomsorgsplan och att daghemmet eller fritidshemmet uppfyller de krav som finns för motsvarande kommunal verksamhet. Statsbidrag per inskrivet barn lämnas med samma belopp och efter samma tidsregler som gäller för kommunala daghem och fritidshem. Därutöver kan bidrag lämnas för en årsarbetare per avdelning. Statsbidrag lämnas inte till daghem och fritidshem som drivs i uppenbart vinstsyfte.

De nya statsbidragsreglerna tillämpas fr.o.m. den 1 juli 1984 enligt förordningen (1984:552) om ändring i förordningen (1983:943) om statsbidrag till kommunal barnomsorg.

Statsbidragen beviljas och betalas ut av socialstyrelsen. Förskott lämnas med 75 % av statsbidraget för året före bidragsåret. Förskottet belalas ut med en fjärdedel i vardera april, juli och oktober under bidragsåret samt i januari året efter bidragsåret. Slutavräkning sker i april året efler bidragsåret.

Riksdagen beslutade den 6 juni 1984 om ett tillfälligt bidrag till anordnande av daghem och frifidshem (prop. 1983/84:150, SoU 1983/84:35, rskr. 396). Bidraget utgår per avdelning i nybyggda daghem och frifidshem där byggnationen har igångsatts efter den 30 juni 1984 men före den 1 mars 1985. Bidrag utgår med 300 000 kr. per avdelning för projekt på orter där byggsysselsättningsbehov finns. Bidraget beviljas och betalas ut av socialstyrelsen. Bidraget utgår enligt förordningen (1984:554) om statsbidrag under

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                          117

viss tid till anordnande av daghem och fritidshem.

Vidare avsätts inom ramen för statsbidraget till barnomsorgen 30 milj.kr. årligen för lokalt utvecklings- och förnyelsearbete. Dessa medel fördelas efter beslut av regeringen.

Bidragssystemet finansieras genom en socialavgift. Avgiften är 2,2 % av det löneunderlag som gäller för de allmänna socialförsäkringsavgifterna.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen beräknar medelsbehovet utifrån en preliminär sammanställning av kommunernas barnomsorgsplaner för år 1984.

Socialstyrelsen kommer att följa effekterna av det nya bidragssystemet och se om de nya reglerna föranlett omprövningar eller förändringar i kommunernas verksamhet.

Socialstyrelsen avser att under våren 1985 presentera en sammanställning av remissvaren från kommuner och andra berörda organ över styrelsens förslag till pedagogiskt program för förskolan. Vidare arbetar socialstyrelsen med ett pedagogiskt program för fritidshemsverksamheten i samarbete med fritidshemskommittén och med en arbetsplan för familjedaghemsverksamheten.

Socialstyrelsen föreslår att bidraget för fortbildningsinsatser höjs från 2 milj. kr. till 3 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Kommunerna har genom det nya statsbidragssystemet fill barnomsorgen fått ökade möjligheter till effektivare användning av befintliga resurser. Samtidigt är det angeläget att kraven på kvalitet inom verksamheten inte blir eftersatta. En särskild arbetsgrupp inom regeringskansliet har därför fått till uppgift att analysera barnomsorgens utveckling såväl kvalitativt som kvantitativt. Målfrågorna kommer i det sammanhanget att uppmärksammas särskilt.

Som jag anfört i avsnittsinledningen avser jag att föreslå regeringen att under våren överlämna en proposition till riksdagen om olika frågor rörande den kommunala barnomsorgen.

Av de 30 milj. kr. som avsatts för lokall utvecklings- och förnyelsearbete inom barnomsorgen hade regeringen fram fill början av december 1984 fördelat sammanlagt 18 milj. kr. till 148 projekt i 99 kommuner.

Fortbildning av personal inom barnomsorgen genomförs i samverkan mellan socialstyrelsen, kommunerna och personalorganisationerna. Socialstyrelsen har därvid planerande och övergripande uppgifter. I dessa uppgifter ingår att tillsammans med Svenska kommunförbundet och i samråd med personalorganisationerna utveckla metoder och innehåll i en lokal allmän fortbildningsverksamhet samt att utforma utbildningen av lokala

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                         118

studievägledare. 1 samarbete med nämnda organ skall socialstyrelsen framställa lämpligt material samt följa och utvärdera verksamheten. Inte minst viktigt blir detta i samband med förslaget till ett pedagogiskt program för förskolan. För denna verksamhet hos socialstyrelsen beräknar jag för nästa budgetår 2,2 milj. kr. Jag beräknar anslagsbehovet för nästa budgetår till 7 430 milj. kr. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

atl lill Bidrag till kommunal barnomsorg för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 7 430 000 000 kr.

F 2. Bidrag till hemspråksträning i förskolan

1983/84

Utgift

28 436 874

1984/85

Anslag

32 200 000

1985/86

Förslag

30 600 000

Från anslaget utgår statsbidrag till kostnader för hemspråksträning för 5-och 6-åringar med annat hemspråk än svenska. Statsbidraget har fastställts till 3 375 kr. Bidragsbestämmelserna återfinns i förordningen (1977:628, ändrad 1979:266) om statsbidrag till hemspråksträning i förskolan och förordningen (1984:434) om uppräkning av statsbidrag fill hemspråksträning i förskolan vid slulavråkningen för år 1984 m.m.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen framför att hemspråksträningen i förskolan inte är tillräcklig i förhållande till det behov av stöd i sitt modersmål och sin kultur som invandrares och minoritetsgruppers barn har från det att de börjar förskolan. Styrelsen betonar det förslag, som framförs i betänkandet (SOU 1982:43) Språk- och kulturslöd för invandrar- och minoritetsbarn i förskoleåldern, att statsbidrag skall utgå för alla barn i förskolan med ett annat språk än svenska som dagligt umgängesspråk i hemmet.

Socialstyrelsen har i skrivelse till regeringen den 14 mars 1984 föreslagit att ett bidrag på 3 500 kr. per barn och år skall utgå för de svenska barn som året före skolstarten går i förskola i utlandet. Fler förskolor skulle därmed kunna anordnas i anslutning till utlandsskolor.

Socialstyrelsen beräknar medelsbehovet utifrån ett belopp som baseras på att samtliga barn i förskolan erhåller hemspråksträning samt att bidrag även ulgår till förskolor som är knutna till svenska utlandsskolan.

Det totala medelsbehovet beräknas av socialstyrelsen till 45 milj. kr. för budgetåret 1985/86.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                         119

Föredragandens överväganden

Statsrådet Göransson redovisar under åttonde huvudtiteln sina förslag angående hemspråksundervisningen i skolan utifrån de förslag som lagls fram i språk- och kulturarvsulredningens betänkande (SOU 1983:57) Olika ursprung — Gemenskap i Sverige och delbetänkandet (SOU 1983:58) Kunskap för gemenskap — Läromedel för språklig och kulturell mångfald. Jag ansluter mig för förskolans del till de principer som anförs angående hemspråksverksamheten och vill därvid anföra följande. Målet för hemspråksträningen i förskolan bör, som anges för skolans hemspråksundervisning, även fortsättningsvis vara att främja en aktiv Ivåspråkighet. Hem-språksiräningen bör syfta till atl stödja barnets språkutveckling med förankring i det egna språket. Detta förutsätter all barnet har goda kunskaper i elt annat språk än svenska genom att normalt minst en förälder/vårdnadshavare har ett annat språk än svenska som sitt modersmål och använder det språket i sitt dagliga umgänge med barnet. Förutsättningen för att få hemspråksstöd i förskolan bör därför följa samma definition som för skolan, dvs. språket skall vara ett för barnet dagligt umgängesspråk i hemmet med minst en förälder/vårdnadshavare. Detta krav bör dock inte gälla för samiska barn och vissa utländska adopfivbarn som har ett etablerat språk när de kommer till Sverige och som har ett behov av språkstöd i förskolan.

Hemspråksstödet bör även för förskolan gälla endast ett språk per barn. Språkstödet i förskolan bör också omfatta ett första språkstöd i svenska. Detta är särskilt viktigt i bostadsområden där svenska inte utgör del dominerande språket i den omgivande miljön.

Det bör ankomma på regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att, med utgångspunkt i vad jag nu har sagt, utfärda riktlinjer fill stöd för kommunerna vad avser vilka förskolebarn som skall omfattas av hemspråksträningen.

Jag anser det även viktigt att insatserna i förskolan och skolan blir bedömda i ett sammanhang. Detta förutsätter att man på lokal nivå planerar hemspråksinsatserna utifrån en samsyn mellan insatserna i förskolan och i skolan. Ett samarbete mellan socialnämnd och skolstyrelse i dessa frågor är därför nödvändigt.

I fråga om möjligheterna atl få ett bättre planeringsunderlag i kommunerna för hemspråksinsatserna vill jag hänvisa lill det arbete som f.n. pågår inom socialstyrelsen för att få fram en försöksvis registrering av hemspråket vid barnavårdscentralerna.

Den precisering av förutsättningarna för att erhålla hemspråksträning i förskolan, som jag föreslagit, innebär en viss besparing under anslaget.

Jag beräknar därmed anslagsbehovet för nästa budgelår lill 30,6 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Bidrag till hemspråkslräning i förskolan för budgetåret 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av 30 600 000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet

120

F 3. Barnmiljörådet

1983/84

Utgift

2 660 327

1984/85

Anslag

2 823 000

1985/86

Förslag

2 975 000

Barnmiljörådet är en central förvaltningsmyndighet med uppgift att handlägga frågor rörande barns miljö och barns säkerhet. Instruktion för barnmiljörådet framgår av särskild förordning (1980:572).

Barnmiljörådet leds av en styrelse bestående av ordförande och tio övriga ledamöter. I styrelsen, som utses av regeringen, ingår ledamöter med anknytning bl.a. till socialstyrelsen, skolöverstyrelsen, konsumentverket, bostadsstyrelsen, statens planverk och statens trafiksäkerhetsverk.

1984/85

Beräknad ändri

ng 1985/86

Barnmiljörädet

Föredraganden

Personal

11

4-               1

-

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader Engångsanvisning

2 573 000

(1587 000)

250 000

4-818000

(4- 438 000)

4-   13000

4-   89 000

(4-   49 000)1

4-   13 000

4-   50 000

Summa

2 823 000

+ 831 000

+ 152 000

1 Inkl. L- ATF 1984

Barnmiljörådet

Sedan omorganisationen till egen myndighel har barnmiljörådet fått en betydande ökning av sina arbetsuppgifter såväl vad gäller verksamhet som administration. Därtill kommer ett från både privatpersoner och myndigheter/organisationer ökande intresse för miljö- och säkerhetsfrågor för barn.

För budgetåret 1983/84 har barnmiljörådet redovisat en resultatanalys. Av denna framgår att rådet alltmer inriktat sin verksamhet på olika samordningsprojekt inom barnsäkerhets- och barnmiljöområdet. Vidare har rådet satsat på information genom skrifter, konferenser, utställningar, seminarier m.m. En referensgrupp för barnsäkerhet och en för barnmiljö är knuten till rådet i syfte att samla in erfarenheter, stimulera till och samordna olika insatser, sprida information och uppmärksamma brister i barns miljö. Rådet medverkar också i ett samarbete med de övriga nordiska länderna i barnsäkerhetsfrågor.

För att tillfredsställande svara mot de krav som ställs på rådet anser rådet att dess informationsanslag bör förstärkas. Rådet vill bl.a. inrikta sina informationsinsatser på frågor som gäller de något äldre barnens situation

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                          121

t.ex. deras fritidsverksamhet, boende- och skolmiljö, inslaget av våld i olika sammanhang saml frågor om barn på sjukhus och om barn med handikapp. Barnmiljörådet föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1.         Pris- och löneomräkning 4- 208 000 kr.

2.         Barnmiljörådet har redovisat etl huvudförslag som innebär en minskning av verksamhelen med 5 % överen treårsperiod (- 130 000 kr.) genom alt rådet avvecklar sin utställningslokal. Konsekvensen av detta blir att rådets informationsverksamhet drabbas hårt.

3.    Medel begärs för en ny vaktmästarljänst(-l-116 000 kr.), för vikariats- och övertidstillägg i samband med långtidssjukdom och gravidiietsledighet (4-217 000 kr.), för information (-1- 250 000 kr.) och för en ny kopieringsmaskin (4-40 000 kr).

4.    Barnmiljörådet hemställer atl det får möjlighet till fortsatt avgiftsbeläggning av viss informationsverksamhet och att de medel som erhålls får användas i rådets informationsverksamhet.

5.         Barnmiljörådet hemställer om att en registrering av barnolycksfallen kommer till stånd.

Föredragandens överväganden

Jag anser i likhet med vad barnmiljörådet föreslagit att rådet även under nästa budgetår bör få ta ut avgift för anordnandet av konferenser och för visst informationsmaterial. I avvaktan på den utvärdering av försöksverksamheten, som rådet skall redovisa i sin anslagsframställning för budgetåret 1986/87, bör de intäkter som rådet erhåller få användas i rådets informationsverksamhet. När verksamheten utvärderats får ställning tas till om en del av intäkterna kan avräknas mot anslaget och därvid minska anslagsbehovet.

Jag har vid anslagsberäkningen utgått från ett huvudförslag på 2 %. Medel har även beräknats för viss maskinell utrustning. Detta har finansierats genom omfördelningar inom huvudtiteln.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 2 975 000 kr.

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

att till Barnmiljörådet för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 2 975 000 kr.

F 4. Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor

1983/84          Utgift             3 242188

1984/85          Anslag            3 326 000

1985/86         Förslag           3 496 000

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet

122

Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor (NIA) är en central förvaltningsmyndighet med ansvar för information, tillsyn och kontroll i frågor rörande internationella adoptioner. Instruktion för NIA framgår av särskild förordning (SFS 1981:681 ändrad 1984:1094).

Nämnden ansvarar också för frågor om godkännande av utländska beslut om adoption (SFS 1976:834 ändrad 1981:674) samt frågor om auktorisafion av organisationer för internationell adoptionshjälp (SFS 1979:552 ändrad 1981:580 och 1984:1093). Efter ansökan och särskild prövning kan NIA ge auktorisation till ideella organisationer som avser arbeta med internationell adoptionshjälp. NIA beslutar också om fördelningen av statsbidrag till sådana organisationer.

Nämnden består av elva ledamöter, som förordnas av regeringen.

1984/85

Beräknad ändring

; 1985/86

NIA

Föredra-

ganden

Personal

12

-

-

Anslag

Förvaltningskostnader

2 003 000

4- 171 000

4- 145 000

(därav lönekostnader)

(1584 000)

(4-   83 000)

(4-   52 000)1

Lokalkostnader

207 000

4-   33 000

4-   33 000

Bidrag till auktoriserade

organisationer

1 076 000

4- 199 000

4-   32 000

Engångsanvisning

40 000

-   40 000

-   40 000

Summa

3 326 000

4- 363 000

4- 170 000

'Inkl. L-ATF 1984

Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor

Omorganisationen av NIA till egen myndighet den 1 juli 1981 har inneburit ökade arbetsuppgifter speciellt beträffande personal- och ekonomiadministration. Det förhållandevis stora antalet privata adoptioner kräver betydande insatser från kansliet bl.a. genom fortlöpande kontroll i kontakt med kommunerna och genom telefonrådgivning till enskilda.

NIA föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1.     Pris- och löneomräkning 4- 197 000 kr.

2.     Den utgiftsminskning som redovisats enligt det obligatoriska huvudförslaget innebär en minskning av nämndens verksamhet med 70 000 kr. Nämnden har redan med de medel som tilldelats för 1984/85 svårt att kunna fullfölja sina uppgifter enligt sin instruktion.

3.     NIA har i sin långtidsbedömning beräknat atl en fortsatt minskning av myndighetens anslag med 2 % årligen, molsvarande 10 % vid planeringsperiodens slut 1989/90, skulle innebära en nedskärning med 66 000 kr. per år,

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7   Socialdepartementet                                          123

dvs. totalt 330 000 kr. för hela perioden i nuvarande penningvärde. Antalet tjänster vid NlA:s kansli måste därvid minskas med 1,5 tjänst på fem år (— 200 000 kr), och bidraget lill de auktoriserade organisationerna måste skäras ned (- 108 000 kr för fem år). En nedskärning av detta slag skulle, enligt NIA, innebära krav på betydande inskränkningar i NIA:s verksamhet med behov av en översyn av NIA:s instruktion.

För organisationerna kan följden bli atl väntetiderna förlängs eller att organistionerna höjer avgifterna för de sökande.

4.    För bl.a. förstärkt informationsverksamhet, inhämtande av erforderliga expertutlåtanden i enskilda ärenden, anordnande av särskilda konferenser för nämndens ledamöter, utbildning av kanslipersonal i personal- och ekonomiadministrativa frågor samt lokalvårdskostnader önskas extra medel (4-64 000 kr.).

5.    För bidrag lill auktoriserade organisationer för internationell adoptionshjälp begärs extra medel på grund av att organisationens administrativa kostnader ökar i takt med löneutvecklingen och de adoptivsökandes önskemål om hjälp och stöd från organisafionerna blir allt större {+ 102 000).

6.    NIA hemställer att socialdepartementet vidtar åtgärder för att tillgodose små myndigheters behov av vikariatsersättning i samband med sjukdom eller graviditet.

7.    NIA har i skrivelse till socialdepartementet påtalat de orättvisa ekonomiska villkor som gäller för de som väljer mellan att adoptera ett utländskt barn och de som får medicinsk behandling för att få ett biologiskt barn.

Föredragandens överväganden

Enligt riksdagens beslut den 18 december 1984 med anledning av propositionen 1984/85:16 om vissa frågor rörande internationella adoptioner m.m. (SoU 5, rskr 68) skall socialnämnderna från den Ijanuari 1985 inhämta ett yttrande från NIA om tillförlitligheten i ett förmedlingsärende när det är fråga om adoption av ett utländskt barn utan medverkan av en auktoriserad organisation. De sökande skall därvid i första hand själva styrka tillförlitligheten i förmedlingssättet. NIA skall vid behov undersöka hos utländska myndigheter eller berörda organ om det förmedlingssätt som föreslagits av de adoptivsökande är tillförlitligt eller ej. Vidare skall socialnämnden i sitt beslut om medgivande ange för vilket förmedlingssätt beslutet gäller. En ändring i 25 § socialtjänstlagen (1980:620) har därvid gjorts. Förändringen innebär att NIA tillförs delvis nya ärenden. Samtidigt kan NIA:s arbete på sikt komma att bli av en än mer förebyggande och informerande karaktär än Ln.

Riksdagens beslut innebär även vissa förändringar i fråga om handläggningen av vissa ärenden hos de auktoriserade organisafionerna.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 7    Socialdepartementet                                           124

Jag har beräknat extra medel för NIA med anledning av att NIA tillförs nya uppgifter. Finansiering har skett genom omfördelningar inom huvudfiteln. Jag har i övrigt beräknat anslaget för nämndens verksamhet enligt huvudförslaget.

När det gäller frågan om de ökande adoptionskostnaderna vill jag framhålla att jag ser det som en naturlig uppgift för NIA att noggrannt följa kostnadsutvecklingen och finna olika vägar för begränsning av kostnaderna både i Sverige och utomlands.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för nästa budgetår för nämndens verksamhet och för bidrag till auktoriserade organisationer för internationell adoptionshjälp till 3 496 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 3 496 000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7   Socialdepartementet                                          125

G. Omsorg om äldre och handikappade

Allmänt

Samhällets insatser för äldre och handikappade skall främja deras ekonomiska och sociala trygghet samt göra det möjligt för dem alt delta aktivt i samhällslivet.

1 detta syfte har samhället byggt upp omfattande anordningar för omsorg om äldre och handikappade. De spänner över alla områden av samhällslivet. Såväl staten som landstingskommunerna och kommunerna är engagerade i arbetet. Statens insatser finansieras från etl slort antal anslag under flera huvudtitlar.

Bland äldre människor finns det både relativt sett och i absoluta tal många fler handikappade än bland yngre. De flesta synskadade, hörselskadade, vuxendöva och rörelsehindrade är äldre än 70 år. Äldre människor behöver inte automatiskt samhällets särskilda stöd för att de är gamla, utan därför att deras funktioner ofta sätts ner med stigande ålder.

Den verksamhel som finansieras från anslag under detta avsnitt riktar sig till både äldre och handikappade. Detta område har hög prioritet. Även i rådande kärva budgetläge har omfördelningar gjort det möjligt att tillföra verksamheten nya resurser. Jag återkommer härtill i det följande.

Äldreomsorg

Den snabba ökningen av antalet personer i gruppen 65 år och äldre ligger bakom oss i dag. Den framtida utvecklingen när det gäller både de äldres andel i befolkningen och antalet äldre kommer att vara mindre dramatisk än under de senaste årtiondena. Under de senaste drygl 30 åren fördubblades antalet personer över 65 år. Under 1980-talel kommer ökningen att stanna vid ungefär 10 000 personer om året. Vid 1990-talets början upphör ökningen, och vid sekelskiftet kommer antalet personer över 65 års ålder att vara mindre än nu. Först när 1940-talets stora barnkullar träder in i pensionsåldern, kommer antalet äldre att ånyo öka och då relafivt kraftigt.

Däremot förändras äldregruppens sammansättning under resten av 1900-talet. Medan antalet personer i gruppen under 75 år minskar fram till sekelskiftet, kommer gruppen över 85 år att öka från ca 120 000 lill ca 170 000. Det är bland dessa äldre som behoven av service, omvårdnad och vård är störst.

Hörnpelarna i en bra äldreomsorg är ekonomisk trygghet, ändamålsenliga bostäder och personlig hjälp. De äldres ekonomiska situation har förbätlrals på ett omvälvande sätt genom pensionssystemet.

Det grundläggande målet i äldreomsorgen är att de äldre skall ha ett eget boende och kunna bo kvar i sin invanda miljö. Detta förutsätter, att bostäder och närmiljö anpassas till äldre människors behov, och alt de äldre kan få

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                          126

vård, social omsorg och service. Uppgiflerna ankommer på landstingskommunerna och kommunerna. Staten deltar i finansieringen genom etl omfattande stödsystem.

Frågan om de äldres självständiga boende i normala miljöer har under år 1984 övervägts inom dels äldreberedningen (S 1981:01), dels en för social-och bostadsdepartementen gemensam arbetsgrupp för vissa boendefrågor avseende äldre och handikappade m.fl. Äldreberedningen har i en skrivelse till regeringen i oktober 1984 bl.a. uttalat, att det är angeläget med en förändring av ålderdomshemsboendel till ett mer självständigt boende. Mot denna bakgrund avstyrker beredningen, att statsbidrag införs till drifien av ålderdomshem. Jag är enig med beredningen härom, eftersom statsbidrag till ålderdomshemmen skulle bidra till att bromsa det förändringarbele som nu är i gång och som är viktigt för att erbjuda de äldre ett bättre boende. Jag kommer att närmare redogöra för min uppfattning i det följande vid min anmälan av anslaget fill social hemhjälp. Arbetsgruppen för vissa boendefrågor har i september 1984 avlämnat betänkandet (SOU 1984:78) Bo på egna villkor till bostadsministern. Betänkandet remissbehandlas f.n.

Social hemhjälp och färdtjänst är viktiga medel för att förverkliga regeringens äldrepolitiska mål. Staten stöder den sociala hemhjälpen med ett särskilt bidrag. Ca 350 000 äldre och handikappade får hemhjälp. Även barnfamiljer får hemhjälp genom hemvårdar- och barnvårdarverksamhet.

Hemhjälpen har utvecklats till en mångskiftande, serviceinriktad socialtjänst. Exempel på denna utveckling är boendeservice, verksamhet vid dagcentraler och ledsagarhjälp. Kommunerna utvecklar i samarbete med sjukvårdshuvudmännen i ökad utsträckning områdesanknuten service, där de boende har tillgång till socialtjänst, fritidsverksamhet och sjukvård.

På många håll har vårdplaneringsgrupper bildats, där sjukvårds- och hemhjälpspersonal ingår i syfte att samordna insatserna inom äldreomsorgen. Landstingskommunernas hemsjukvård har utvecklats i omfattning och kvalitet. Den utförs i allt högre grad av medicinsk personal och i samarbete med kommunernas hemhjälpspersonal.

För äldre, som behöver mera omfattande personlig omsorg, inrättar kommunerna servicehus med gemensam service. Detta sker bl.a. genom ombyggnad av ålderdomshem, vilket ger förutsättningar för en mer individuellt anpassad service. Antalet lägenheter i servicehus är ca 30 000. Kommunerna planerar att under kommande treårsperiod bygga ytterligare ca 10 000 servicebostäder. Antalet platser i ålderdomshem, som f.n. är ca 55 000, beräknas samtidigt minska, bl.a. genom ombyggnaderna.

För statsbidraget till den sociala hemhjälpen gäller nya regler fr.o.m. den 1 januari 1984 (prop. 1983/84:9, SoU 12, rskr 43). Statsbidraget består av två delar, dels ett bidrag per årsarbetare inom hemhjälpen, dels ett schablonstöd per person inom gruppen ålders- och förtidspensionärer. Det nya statsbidraget infördes bl.a. för att ge kommunerna ökad frihet att utveckla socialtjänsten för äldre och h?-dikappade efter individuella och lokala

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                         127

förutsättningar samt för att underlätta samverkan med landstingskommunerna.

Samtidigt med de nya bidragsreglerna för den sociala hemhjälpen infördes elt särskilt stöd för utveckling och förnyelse av verksamheten. De särskilda medlen, som uppgår till 30 milj. kr. per år, skall användas för åtgärder som ökar äldres och handikappades möjligheter lill eget boende. Regeringen fördelar medlen efter ansökan. Den hittillsvarande verksamheten visar, att kommunerna har många uppslag hur socialtjänsten skall kunna utvecklas för all tillgodose äldres och handikappades behov av boendeservice i normala miljöer och förhindra institutionellt boende.

Eftersom antalet personer i de äldsta grupperna fortsätter att öka, stiger också anspråken på service, omvårdnad och vård i det egna boendet. Tiden efter pensioneringen erbjuder emellertid även slora möjligheter till fortsatt personlig utveckling och till ett aktivt och innehållsrikt liv. Strävandena att öka de äldre medborgarnas aktiva medverkan, delaktighet och ansvar speglas i rapporten Vi vet själva bäst, som äldreberedningen nyligen tagit fram i samarbete med demokratiberedningen (C 1983:03). I rapporten redovisas exempel på förändringsarbete, där den enskildes inflytande och självbestämmanderätt ställts i centrum. Den utgör första delen i äldreberedningens pågående arbete med ett idéprogram om livet som äldre. Programmet avses bli färdigt under våren 1985.

Pensionärsorganisationerna spelar en betydelsefull roll för inriktningen och utformningen av insatserna för de äldre. Det är särskilt viktigt, att de förmedlar sina kunskaper om äldres situation, problem och behov till statliga och kommunala organ. Genom pensionärsråd i kommunerna och förtroenderåd vid institutioner och i särskilda boendeformer stärker de äldre sina möjligheter till inflytande. Pensionärsorganisationerna gör dessutom stora insatser genom sysselsättnings- och kontaktverksamhet bland äldre. Ekonomiskt stöd till pensionärsorganisationerna på riksnivå beräknas under anslaget A 4. Extra utgifter.

Handikappomsorg

De politiska målen inom handikappområdet är atl göra samhället tillgängligt för alla. Endast så kan samhället erbjuda en fullständig gemenskap, som kan utveckla och förbättra villkoren för alla människor.

Det system av handikappålgärder som vuxit fram sedan början av 1960-lalet har i grunden förändrat levnadsvillkoren för handikappade. En förändrad syn på handikappade har varit en förutsättning för denna utveckling.

Den förnyade synen innebär, att handikappade är resurser i samhället på samma sätt som andra och med samma rättigheter och skyldigheter som de. Handikapp uppfattas alltmer som en otillräcklighet eller en bristande förutsättning i den verksamhet eller i den miljö som utestänger människor

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                         128

med funktionsnedsättningar. Denna syn. som utvecklats gemensamt av folkrörelserna, ansluter jag mig till. Den lägger etl långtgående ansvar på alla offentliga och privata utövare av verksamhet att öppna den för alla människor.

I förslaget till statsbudgei har genom omprioriteringar och besparingar skapats utrymme för resursförstärkningar och reformer inom handikappområdet. De nya insatserna avser verksamhet för olika handikappgrupper och skiftande ändamål. De gäller även ökat stöd till handikapporganisationerna och lill handikappforskning inom olika sektorer. Bilstödet till handikappade förstärks, handikappidrotten får ökade bidrag, och kulturområdet tillförs nya resurser. Regeringen föreslog nyligen en reform inom föräldraförsäkringen av slor betydelse för familjer med handikappade barn (prop. 1984/85:78). De nämnda handikappålgärderna under social-, utbildnings-och arbetsmarknadsdepartementen genomförs inom en ram av 75 milj. kr.

I detla sammanhang vill jag även erinra om vad statsrådet Sigurdsen förut anförde under inledningen av avsnittet E. Hälso- och sjukvård angående avsikten att avskaffa de differentierade vårdavgifterna vid 1985 års utgång. Ett nytl och enhetligt avgiftssystem bör därvid utformas och innefatta möjligheterför vissa patienter, t.ex. de med liten pension, att erlägga nedsatt avgifl för vården. En proposition i ärendet förbereds till riksdagen.

Inom detta avsnitt beräknas medel för flera olika ändamål inom handikappområdet. Statens finansiella slöd till social hemhjälp har jag redan nämnt. Under avsnittet är även upptagna bl.a. anslag för bidrag till färdtjänst samt anslag för elt antal insatser som riktas till olika grupper handikappade.

Statsbidrag för färdtjänst infördes år 1975. Denna service avser atl tillgodose behovet av lokal förflyttning för yngre och äldre personer, som har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller anlita allmänna kommunikationer. Färdtjänst finns i alla kommuner, och ca 300 000 personer har legitimation att anlita den. Dess utformning skiftar mellan kommunerna. Under anslaget till färdtjänsten kommer jag även att anmäla mitt ställningstagande till bilstödskommilténs belänkande (SOU 1982:44) Nytt bilslöd till handikappade. Enligt min mening bör tillgängliga resurser inom detta område först och främst satsas på färdtjänsten, riksfärdtjänsten och det arbetsmarknadspolitiskl motiverade bilslödet. En reform av detta bilstöd föreslås under arbetsmarknadshuvudiiteln. Ett genomförande av kommitténs förslag om en bilstödsreform för nya grupper har jag inte ansett mig kunna förorda i rådande statsfinansiella läge.

Omsorgerna om psykiskt utvecklingsstörda, som bl.a. innefattar särskoleverksamheten, är en landstingskommunal angelägenhet. Statsbidrag ulgår till lönekostnaderna i särskolan. Huvudmännen är inriktade på ökad integrering i skola, boende och dagcenter. Omsorgskommitténs betänkande (SOU 1981:26) Omsorger om vissa handikappade har beretts i en särskild

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                         129

arbetsgrupp (Knutgruppen). Denna har utarbetat förslag till en ny omsorgslag. Jag avser att återkomma till regeringen med förslag till proposition till riksdagen år 1985 med anledning av arbetsgruppens förslag.

Genom den slatliga styrelsen för vårdartjänst bedrivs en viktig verksamhet för vissa handikappade studerande. Anordningarna gäller dels social omvårdnad och habilitering åt gymnasieelever inom ramen för en försöksverksamhet i Stockholm-Skärholmen, dels boendeservice åt studerande vid folkhögskolor, universitet och högskolor. Förhandlingar pågår om kommunalt överlagande av verksamheten i Skärholmen. 1 avvaktan på resultatet av dessa förhandlingar beräknas medel för ändamålet under anslaget Viss ulbildning av handikappade. Under anslaget beräknas vidare medel för slöd till De handikappades riksförbund för förbundets anläggningar för rekreation och turism. Därifrån bekostas också ett särskilt bidrag till institutionen för handikappforskning vid universitetet i Göteborg. Fr.o.m. nästa budgetår beräknas även medel för viss hörselteknisk forskning.

I detta sammanhang vill jag även erinra om alt staten finansierar ett omfattande/ow/cn;>ig5- och utvecklingsarbete inom handikappområdet med medel som står till forskningsrådens förfogande eller beviljas av regeringen från socialdepartementets anslag A 3. Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet. Slor betydelse har även det stöd lill projekt och försöksverksamhet som regeringen beviljar från allmänna arvsfonden. Som jag nyss har nämnt står vidare fr.o.m. budgetårel 1984/85 medel om 30 milj. kr. årligen till förfogande för utvecklings- och förnyelsearbete inom den sociala hemhjälpen. Styrelsen för teknisk utveckling (STU) är en viktig källa för finansiering av leknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete bl.a. inom hjälpmedelsområdet. Jag vill dessutom nämna, atl handikappinstitutet fortlöpande lar viktiga initiativ inom området, vilka delvis finansieras genom bidrag från Norrbacka-Eugeniastiftelsen. Även övriga s.k. vanförestiftelser och Stiftelsen Sunnerdahls handikappfond har betydelse genom sin bidrags-givning.

Texttelefonen är en angelägen insats för dövas delaktighet i samhället. Televerkets förmedlingstjänst för kommunikation mellan texttelefoner och vanliga telefoner erbjuder service ät hörande och döva telefonabonnenter. För dessa ändamål beräknas medel under anslaget Ersättning till televerket för texttelefoner.

Från anslag under avsnillet finansieras vidare en rad särskilda insatser för synskadade. De avser verksamhet för hantverkare, anskaffning av ledarhundar, befordran av blindskriftsförsändelser, utgivning av tidskrifter på ljudband och i punktskrift, nyhetsförmedling för dövblinda, vissa andra åtgärder för synskadade med flerhandikapp samt anskaffning av utrustningar för mottagning av radiotidningar. För utveckling av dövas teckenspråk beräknas särskilda medel fr.o.m. nästa budgetår.

Utbildningen av ledarhundar äger rum vid statens hundskola i Sollefteå. Där utbildas även narkolikahundar och andra tjänstehundar. Skolan är i

9 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                           130

princip ekonomiskt självbärande, men dess hundpriser subventioneras ål köparna genom anslag lill hundskolan under detta avsnitt samt under justitiehuvudtileln. Ökade medel beräknas för uppbyggnad av en bra hundstam.

Statens handikappråd bedriver en vikfig verksamhet bl.a. inom flerhandi-kappområdet, och väsentligt förstärkta medel beräknas härför. Jag vill i detta sammanhang även erinra om att regeringen i enlighet med riksdagens beslut uppdragit åt statens handikappråd atl kartlägga del ekonomiska slödel till handikappade (prop. 1982/83:3, SfU 14, rskr. 211). Kartläggningen, som uiförs i samarbete med berörda myndigheter och organisationer, skall redovisas lill socialdepartementet före utgången av juni 1985.

Handikapprörelsen har en avgörande betydelse för både inriktningen och den mera konkreta utformningen av handikappåtgärderna. Organisationerna har ett omfattande samarbete med staten, landstingskommunerna och primärkommunerna. Statens ekonomiska slöd avser riksorganisationernas verksamhet. Slödet till deras allmänna verksamhet föreslås fr.o.m. nästa budgetår kompletterat med bidrag till deras kostnader för viss individinriktad verksamhet och för vissa insatser åt föreningslivet.

Anslagen

Utgiftsbehovet under avsnittet utgör för nästa budgetår sammanlagt 2 656,3 milj.kr., vilket jämfört med innevarande budgetår innebär en ökning med 95,3 milj.kr.

G 1. Bidrag till social hemhjälp

1983/84

Utgift

1 723 430 750

1984/85

Anslag

1 662 000 000

1985/86

Förslag

1 662 000 000

Från anslaget betalas statsbidrag till kommunernas kostnader för social hemhjälp åt äldre, handikappade och barnfamiljer. Statsbidraget består av två delar. Det är dels 30 000 kr. per årsarbetare inom den sociala hemhjälpen, dels ett belopp av lägst 250 kr. och högst 350 kr. per person i gruppen ålders- och förtidspensionärer.

Statsbidragsbestämmelserna finns i förordningen (1983:944) om statsbidrag till social hemhjälp. Bidragen betalas för kalenderår i efterskott. Anslaget för budgetåret 1985/86 avser således bidrag för verksamheten under år 1985.

Under anslaget anvisas dessutom särskilda medel om 30 milj. kr. för utveckling och förnyelse av den sociala hemhjälpen.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                         131

Socialstyrelsen

Hemhjälpen inriktas i ökad utsträckning på äldre ålderspensionärer och på personer med omfattande handikapp, vilka har etl stort behov av hjälp. För dessa grupper ökar hjälpinsatsen. Styrelsen konstaterar däremot, att antalet äldre och handikappade, som fär social hemhjälp, har fortsatt att minska under år 1983. Även hemhjälp för tillfällig barntillsyn har minskal. Den sociala hemhjälpen har utvecklats till en mångskiftande service i enlighet med socialtjänstlagens intentioner. Både hälso- och sjukvården och omsorgerna om psykiskt utvecklingsstörda utvecklas till öppnare vårdformer. Ålderdomshem efterfrågas allt mindre, och antalet platser minskar. Alll fler handikappade och äldre bor kvar i sina bosläder. Därför ökar primärkommunernas stöd- och serviceinsatser i eller i anslutning till bostaden.

Åldreberedningen

Äldreberedningen (S 1981:01) konstaterar i rapporten Statsbidrag till driften av ålderdomshem, vilken överlämnats till socialdepartementet den 29 oktober 1984, att antalet ålderdomshemsplatser minskar, och att kommunernas insatser inriktas på att tillgodose äldres och handikappades behov i det egna boendet. Beredningen anser, alt de nuvarande ålderdomshemmen inte uppfyller de krav som för framtiden bör ställas på en fullvärdig bostad och ett värdigt boende. Den betonar även, att boendeformen i sig kan ha en benägenhet att förstärka eller framkalla vårdnadsbehov. Därför är det enligt beredningen angeläget att förändra ålderdomshemsboendet lill ett mera självständigt boende.

Lokala förändringsarbelen visar också, alt omstruktureringar mot ett eget boende är praktiskt möjliga. Ombyggnad av ålderdomshem lill servicehus -vilken kan finansieras med statliga lån med räntebidrag, om vissa minimikrav på bostadsstandarden uppfylls - samt insatser av hemtjänst och hemsjukvård ökar möjligheterna för äldre människor att få en god omvårdnad. Efter en sådan ombyggnad utgår även statsbidrag för social hemhjälp åt hyresgästerna. Beredningen ser denna förändring som en naturlig utveckling i en tid när det övervägs och genomförs en kraftig omstrukturering till öppna insatser i eget boende även inom andra av tradition institutionspräglade sektorer.

Det skall dock enligt beredningen inte bortses från att del finns människor som på grund av ångest, isolering eller otrygghet inte kan eller vill bo ensamma. För dem bör erbjudas olika kollektiva boendeformer, vilka skall präglas av omtanke om de boendes självständighet och integritet. Beredningen understryker det värdefulla i det samarbete mellan sjukvårdens och socialtjänstens huvudmän som återspeglas bl.a. i samplanering och samförläggning av stödresurser. En ytterligare utökad samverkan bör kunna leda till att det blir möjligt för allt fier att med lämpliga stödinsatser klara ett eget boende. Del framstår för beredningen som viktigt att detla utvecklingsarbete inte styrs huvudsakligen av bindande statliga normer och bestämmelser, utan

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                         132

kan drivas utifrån lokala behov och förulsättningar. Statens önskemål att påverka arbetet i viss riktning bör, åtminstone i inledningsskedet, kunna tillgodoses genom att på ansökan ställa utvecklingsmedel till förfogande.

Utflyttning från sjukvårdens och andra institutioner medför oftast ett ökat behov av kommunala insatser inom bl.a. den sociala hemhjälpen. De ekonomiska konsekvenserna av sådana förändringar inom äldreomsorgen balanseras f.n. genom olika former av finansiella transaktioner mellan huvudmännen. När ytterligare praktiska och ekonomiska erfarenheter vunnits av de samarbetsmodeller som nu prövas på olika håll, bör enligt äldreberedningen frågan om en omfördelning av statens stöd till huvudmännen tas upp ur ett helhetsperspektiv.

Äldreberedningen avslyrker alt statsbidrag införs till ålderdomshemmen, eftersom detta skulle kunna verka hämmande på förändringstakten ifråga om ålderdomshemsboendet.

Beredningen anför vidare, att etl statsbidrag till ålderdomshemmen skulle medföra minskad utbyggnadstakt av den öppna socialtjänsten, om statsbidraget måste finansieras inom ramen för tillgängliga resurser. På grundval av uppgifter som beredningen presenterar kan beräknas, att totalkostnaderna för statsbidrag skulle öka med 500—600 milj. kr. om året vid införande av driftstöd till ålderdomshemmen på i övrigt oförändrade statsbidragsvillkor.

Föredragandens överväganden

Enligt riksdagens beslut gäller nya regler för statsbidraget till den sociala hemhjälpen fr.o.m. den 1 januari 1984 (prop. 1983/84:9, SoU 12, rskr 43). Det nya statsbidraget består av en prestationsrelaterad del i form av ett bidrag per årsarbetare inom den sociala hemhjälpen samt av ett schablonbidrag per person i gruppen ålders- och förtidspensionärer. Bidraget per årsarbetare är 30 000 kr., och schablonbidraget etl belopp inom intervallet lägst 250 kr. och högst 350 kr. per person i gruppen ålders- och förtidspensionärer, beroende på medelsåtgången för bidraget per årsarbetare. Staisbi-dragsgrundande är även kommunens ersättning till en organisation eller någon annan enskild, som på kommunens uppdrag utför social hemhjälp. För alt i övergången till del nya statsbidraget motverka alltför stora förändringar av bidraget lill enskilda kommuner gäller för 1984 års verksamhet vissa övergångsregler. Det nya bidragssystemet ökar kommunernas möjligheter till satsningar på olika öppenvårdande insatser, främjar effektivitet och innebär mindre administrativt krångel.

För att främja en utveckling till eget boende och motverka behovet av omhändertagande på institutioner infördes som komplement till statsbidraget till social hemhjälp ett särskilt stöd för utveckling och förnyelse av hemhjälpen. Stödet har bestämts lill 30 milj. kr. årligen. Ansökningar om utvecklingsmedel görs hos regeringen. Jag kan i anslutning härtill konstatera att kommunerna visat en slor uppslagsrikedom, när det gäller att finna nya

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                         133

vägar för att öka äldres och handikappades möjligheter till eget boende. Regeringen har under andra halvåret 1984 beslutit att stödja 75 utvecklingsprojekt med sammanlagt 12 milj. kr.

I samband med beslutet om nya regler för statsbidrag till social hemhjälp begärde riksdagen enligt socialutskottets hemställan, att regeringen skyndsamt skulle redovisa sina överväganden beträffande ålderdomshemmens finansiering. Denna fråga har beretts inom äldreberedningen (S 1981:01). Jag önskar nu anmäla mitt ställningstagande i frågan.

Socialutskottet konstaterar, att strävan under senare år har varit, att man successivt skall övergå från den helinackordering som erbjuds vid ålderdomshemmen till ett boende med mer individuellt anpassad service. Utskottet noterar vidare, att antalet platser på ålderdomshem fortlöpande minskar och uttalar, att detta i slor utsträckning givetvis är en positiv utveckling. Den gör att fler äldre kan leva ett självständigt och normalt liv. Dock menar utskottet, att det även i fortsättningen behövs vissa anläggningar inom äldreomsorgen, där helinackordering och löpande tillsyn kan ges på samma sätt som på ålderdomshemmen.

För egen del vill jag först och främst betona angelägenheten av att alla människor skall kunna ha ett självständigt boende. Detta är en fråga om både integritet för den enskilde och integrering i samhället.

Äldreomsorgen och handikappomsorgen har dock av tradition inslag av omfattande omvårdnad i inackorderingsform. Jag anser inte, atl sådan omvårdnad strider mot synen på ett självständigt och godtagbart boende. Det finns många ålderdomshem, som uppfyller högt ställda krav i dessa avseenden, och jag ser inackorderingshemmen inom omsorgerna om psykiskt utvecklingsstörda som en både nödvändig och positiv form av gruppboende.

Däremot är det min övertygelse, atl nyanläggning av ålderdomshem inte kommer att ske. De stora institutionerna håller på att överges som boendeform, och i stället satsar kommunerna och landstingskommunerna inom socialtjänst och omsorger på ett vanligt boende eller - som vid servicehusen och inackorderingshemmen — på ett så vanhgl boende som möjligt. Jag anser, att en sådan utveckling skall ses med tillfredsställelse. Den är i linje med målen för den moderna socialpolitiken.

Därmed är jag enig med äldreberedningen om att det inte bör införas något driftstöd till ålderdomshemmen, eftersom detta skulle bidra fill att bromsa det förändringsarbete som nu är i gång. Jag understryker samtidigt angelägenheten av att det finansiella stöd som utgår till ombyggnad av ålderdomshemmen används så att det ger möjlighet till flexibilitet och konstaterar, att statsbidrag till social hemhjälp utgår efter genomförd ombyggnad.

Statsbidraget till social hemhjälp understöder den pågående utvecklingen. Jag vill erinra om att bidraget, som infördes år 1964, var elt sätt att förverkliga riksdagens riktlinjer från år 1957 föräldreomsorgen, rätten att bo kvar i den invanda miljön. Den ändring av statsbidraget som riksdagen beslöt

Prop, 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                          134

år 1983 innebär ingen principiell ändring i detta avseende. Däremot ger de nya reglerna en bättre följsamhet lill kommunernas sätt atl anordna äldreomsorgen. Bidraget per årsarbetare fullföljer i enklare form än det tidigare stödet tanken på stimulans till bra hemtjänst.

Den andra delen av statsbidraget till den sociala hemhjälpen, nämligen schablonbidraget per person i gruppen ålders- och förtidspensionärer, vilken i stort sett representerar 35 % av bidraget, är ny. Denna del infördes i syfte att, som socialutskottet uttrycker del, komplettera årsarbelarbidragel med ett friare stöd lill verksamheten och därigenom låta kommunerna själva bestämma inriktningen av insatserna. En sådan konstruktion av statsbidrag utgår från uppfattningen, att kommunerna själva bäst bedömer, hur en bra omsorg skall ordnas och utvecklas efler lokala och individuella förhållanden. Jag erinrar om att även stödet till den landstingskommunala hemsjukvården, den öppna psykiatrin och de förebyggande hälsovårdande insatserna i Dagmarpropositionen har utformats enligt synsättet att staten inte skall detaljstyra den kommunala verksamheten (prop. 1983/84:190, SfU 31, rskr 393).

Jag vill i anslutning härtill framhålla, att schablondelen av statsbidraget saknar begränsningar för kommunerna i fråga om användningssätt. Självfallet skall stödet anlitas för bra äldre- och handikappomsorg, som främjar normala levnadsvillkor för människorna och ger alla delaktighet och gemenskap med varandra. Jag vill dock understryka den praktiska realiteten i att många ålderdomshem sannolikt kommer att finnas kvar under en lång tid framöver. Övergångsfasen ställer anspråk på kommunerna att institutionerna måste vara bra för dem som bor där, så länge institutionerna är i drift. Avvecklingsperioden innebär härigenom ett kortare eller längre behov av resurser för dubbla system. Detta kan i och för sig motivera en kort awecklingsperiod. Men jag vill betona att det självständiga boendet inte får utvecklas på bekostnad av dem som alltjämt bor i ålderdomshem. Det nya statsbidraget till social hemhjälp kan anlitas av kommunerna även för insatser inom ålderdomshemmen - så länge dessa är kvar. Den ekonomiska styrningen av äldreomsorgen har härigenom minskat väsentligt.

Jag övergår så till anslagsberäkningen för budgetåret 1985/86. Statsbidraget för innevarande budgetår avser den kommunala verksamheten med social hemhjälp under kalenderåret 1984, och bidragen till kommunerna fastställs och utbetalas under våren 1985. Underlag för bestämning av antalet årsarbetare inom den sociala hemhjälpen har ännu inle redovisats. Därför har inte heller bidraget per person i gruppen ålders- och förtidspensionärer ännu fastställts. Jag avser att återkomma lill regeringen i dessa frågor, så snart erforderligt underlag föreligger. Jag förordar, alt oförändrade regler för statsbidraget fär gälla för kalenderåret 1985. För bidrag till utveckling och förnyelse av den sociala hemhjälpen bör för nästa budgetår alltjämt ett belopp av 30 milj. kr. stå lill förfogande. Medelsanvisningen under anslaget bör tas upp med oförändrai belopp.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                        135

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till social hemhjälp för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 1 662 000 000 kr.

G 2.Bidrag till färdtjänst

1983/84

Utgift

321 256 585

1984/85

Anslag

325 000 000

1985/86

Förslag

360 000 000

Från anslaget betalas statsbidrag till landstingskommuner och kommuner för färdtjänst åt handikappade. Bidraget är 35 % av bruttodriftkoslnaderna. Bidraget får dock inte öka med mer än etl belopp som står i visst förhållande till antalet personer som är 65 år och äldre samt utvecklingen av konsumentprisindex. Bidragsbestämmelserna finns i kungörelsen (1974:840) om statsbidrag till färdtjänst. Bidraget betalas för kalenderår i efterskott. Anslaget för budgetåret 1985/86 avser således bidrag för verksamheten under år 1985.

Socialstyrelsen

Statsbidraget har en avgörande betydelse för kommunernas möjligheter att utveckla färdtjänsten. Det finns fortfarande stora skillnader mellan kommunerna i färdtjänstens utbyggnad samt i avgifter och villkor i övrigt för att anhta den. Ett stort antal kommuner ligger avsevärt under bidragstaket enligt den begränsningsregel som infördes den 1 januari 1981. Det finns därför på många håll alltjämt utrymme att bygga ut färdtjänsten med stöd av statsbidrag. Styrelsen beräknar medelsbehovet för budgetåret 1985/86 till ca 353,9 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Färdtjänsten underlättar för den enskilde att bo hemma och ha kontakter med andra. Den är en del av det kommunikationssystem som samhället ställer till allmänhetens förfogande. Jag beräknar kostnaderna för den statsunderstödda färdtjänsten till ca 1 030 milj. kr. under kalenderåret 1985. Medelsbehovel för statsbidrag under budgetåret 1985/86 blir därmed 360 milj. kr.

Under detta anslag vill jag även anmäla mitt ställningstagande till bilstödskommilténs betänkande (SOU 1982:44) Nytt bilstöd till handikappade.

I betänkandet föreslås, aft del nuvarande arbetsmarknadpolitiska bilslödet utsträcks att gälla även dem som inte bedriver yrkesinriktade studier eller förvärvsarbetar. Dessutom föreslås, att gällande stödformer för anskaffning och drift av bil förs samman till ett enhetUgt bilstöd under kommunalt huvudmannaskap. Det föreslagna bilstödet beräknas av kommittén komma

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                         136

atl omfatta 15 000 personer, varav 4 000 i den nytillkommande personkretsen. Kommittén anger kostnaderna för nuvarande bilslöd lill 85 milj. kr. om året i 1981 års pris- och löneläge och beräknar de ökade kostnaderna i anledning av sina förslag till mellan 38 och 83 milj. kr. om året, beroende på stödnivå m.m.

Betänkandet har remissbehandlats, och flertalet remissinstanser ansluter sig till förslaget om ett sammanhållet stöd till handikappades bilkostnader. De tillstyrker även förslaget om en utvidgning av stödet till nya grupper. Riksrevisionsverket finner dock kommitténs kostnadsberäkningar knapphändiga och ofullsländiga.

För egen del vill jag betona, att goda möjligheter till förflyttning har grundläggande betydelse för förverkligandet av del handikappolitiska programmet om delaktighet och gemenskap. Liksom bilstödskommittén och remissinstanserna anser även jag, alt skäl kan anföras för att vidga samhällets bilstöd till andra än studerande och yrkesarbetande handikappade. Kommil-téförslaget ställer emellertid långtgående ekonomiska krav på det allmänna. De tillgängliga resurserna inom detta område måste enligt min mening först och främst satsas på färdtjänsten, riksfärdtjänsten och det arbetsmarknads-politiska stödet med bidrag till anskaffning och anpassning av bil samt skatteförmåner vid innehav av bil. Genom omprioriteringar till förmån för handikappområdet har i budgetarbetet utrymme skapats för en reform inom det arbelsmarknadspoliliska bilstödet. Chefen för arbetsmarknadsdepartementet tar upp denna fråga senare i dag.

Att genomföra en bilstödsreform för nya grupper i enlighet med bilstöds-kommitténs förslag finner jag emellertid f.n. inte möjligt. Jag har stannat för att inte föreslå regeringen något genomförande av bilstödskommilténs förslag.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till färdtjänst för budgetåret 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av 360 000 000 kr.

G 3. Bidrag till driften av särskolor m.m.

1983/84

Utgift

465 288 278

1984/85

Anslag

448 743 000

1985/86

Förslag

488 639 000

Landstingskommunerna och de kommuner som inte ingår i landstingskommun får statsbidrag med 95 % av lönekostnaderna för särskolchefer, rektorer, studierektorer och lärare vid särskolan. Även till särskoleverksamhet som ordnas av enskilda, föreningar och stiftelser utges statsbidrag, om det finns särskilda skäl. Bidraget betalas i efterskott för varje läsår, men huvudmännen får under läsåret elt förskott. Detta är hälften av bidraget för det föregående läsåret. Bidragsreglerna finns i kungörelsen (1968:350)

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                         137

angående statsbidrag till omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda. Från anslaget betalas också statsbidrag till en försöksverksamhet med undervisning för vuxna psykiskt utvecklingsstörda. Socialstyrelsen och skolöverstyrelsen erhåller vidare medel för viss kurs- och konferensverksamhet.

Skolöverstyrelsen (SÖ)

Antalet elever i särskolan är knappt 13 000. Särskolan har drygt 3 400 skolledare och lärare. SÖ beräknar ett ökat medelsbehov för statsbidrag på grund av löneomräkning m.m. med 28,3 milj. kr. SÖ föreslår, att undervisningen på specialsjukhusen läggs ned, och att de skolpliktiga elever som vistas vid sjukhusen fr.o.m. läsåret 1985/86 bereds plats vid särskolorna. Liksom inom grundskolan bör enligt SÖ statsbidrag utgå lill lokal skolutveckling. Statsbidrag bör även utgå till utveckling av lågstadiet och av anordningar för övergång från förskola till skola. Medelsbehovet till lokal skolutveckling beräknas lill 10,9 milj. kr. Härvid kan enligt SÖ gällande bestämmelser om tilläggsbidrag med 2 % av lärarlönebidraget för kostnader för vikarier avskaffas (— 9,1 milj. kr.). SÖ beräknar 1,7 milj. kr. för viss försöksverksamhet med utvecklingsarbete kring datorfrågor i särskolan. SÖ finner det vidare angeläget med samordning mellan grundskolan och särskolan vad gäller undervisning för lindrigt psykiskt utvecklingsstörda barn med annat hemspråk än svenska. Dessa elever bör få följa undervisning i hemspråksklass, sammansatt klass eller förberedelseklass inom grundskolan. SÖ beräknar statsbidraget till särskolan för budgetåret 1985/86 till 475,9 milj. kr.

SÖ föreslår en uppräkning med 259 000 kr. för statsbidrag till försöksverksamheten med vuxenundervisning för psykiskt utvecklingsstörda. För SÖ:s konferensverksamhet för särskolans personal begärs 138 000 kr.(4- 103 000 kr.).

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen begär 228 000 kr. för kurs- och konferensverksamhet för personal inom omsorgerna för psykiskt utvecklingsstörda (4- 111 000 kr.).

Föredragandens överväganden

Omsorgskommitténs betänkande (SOU 1981:26) Omsorger om vissa handikappade har enligt regeringens bemyndigande beretts inom en särskild arbetsgrupp (Knut-gruppen). Arbetsgruppen, som i dagarna slutfört sitt arbete, har utarbetat förslag till en ny omsorgslag, avsedd att träda i kraft den 1 juli 1986. Ärendet bereds i regeringskansliet, och jag avser att återkomma till regeringen med förslag till proposition lill riksdagen år 1985 med anledning av arbetsgruppens förslag. På grund härav är jag inle beredd att nu

Prop. 1984/85:100   Bilaga 7   Socialdepartementet                                           138

föreslå några ändringar beträffande undervisningen i särskolan eller av statsbidraget till denna. Chefen för arbetsmarknadsdepartementet kommer senare i dag att behandla vissa förslag från omsorgskommittén inom det arbetsmarknadspolitiska området.

Jag beräknar statsbidraget till särskolan för budgetåret 1985/86 till 483 804 000 kr. Del särskilda bidraget till försöksverksamheten med undervisning för vuxna psykiskt utvecklingsstörda bör räknas upp mer än vad skolöverstyrelsen har föreslagit. Jag förordar att bidraget ökas med 343 000 kr., och aft således ett belopp av 4 669 000 kr. anvisas för ändamålet. För kurs- och konferensverksamhet beräknar jag åt socialstyrelsen 128 000 kr. och åt skolöverstyrelsen 38 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till driften av särskolor m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av 488 639 000 kr.

G 4. Kostnader för viss utbildning av handikappade m.m.

1983/84         Utgift             16 890 258'

1984/85         Anslag            22 454 000'

1985/86         Förslag           26132 000

1 Anslaget Kostnader för viss utbildning av handikappade.

Från anslaget betalas en försöksverksamhet med omvårdnad åt svårt rörelsehindrade elever vid Skärholmens gymnasium i Stockholm m.m. Vidare betalas vårdartjänst åt svårt handikappade, som studerar vid universitet, högskolor och folkhögskolor. Verksamheten leds av styrelsen för vårdartjänst. Den består av sju ledamöter, som förordnas av regeringen.

Från anslaget utgår också bidrag till institutionen för handikappforskning vid universitetet i Göteborg.

Bidrag utgår även till De handikappades riksförbund (DHR) för rekreationsanläggningar för handikappade.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet

139

1984/85

Beräknad ändri

ng 1985/86

Styrelsen för

Föredra-

vårdartjänst/

ganden

handikapp-

forskningen/

Handikapp-

institutet/DHR

1.   Omvårdnad för vissa

gymnasieskolelever

8 453 000

4-   497 0002

-

2.   Vårdartjänst åt elever vid

universitet, högskolor

och folkhögskolor

11 425 000

-H4 575 000

4-2 161 000

3.   Styrelsen för vårdartjänst

1 110 000

4-   109 000

4-   393 0002

4.   Handikappforskningen

vid universitetet i Göte-

borg

466 000

4-     24 000

4-    24 000

5.   Hörselteknisk forskning

-

4-1 700 000

4-1000 000

6.   DHR för rekreations-

anläggningar

1000000

4-   500 000

4-   100 000

Summa utgifter

22 454 000

4-7 405 000

4-3 678 000

Inkomster vid styrelsen för

vårdartjänst (redovisas på

inkomsttiteln)

32 000

-

-

2 72 000 kr. gemensamma för posterna 1 och 3

Styrelsen för vårdartjänst

1.        Försöksverksamheten med omvårdnad åt svårt rörelsehindrade i Skärholmens gymnasium i Stockholm gällde 31 elever under läsåret 1983/84. Styrelsen anger pris- och löneomräkningen till 497 000 kr. Besparing enligt huvudförslaget (179 000 kr.) bör inte komma i fråga.

2.   Vårdartjänst har under läsåret 1983/84 beviljats 22 studerande vid universitet och högskolor samt 120 elever vid folkhögskolornas långa vinterkurser. Dessutom har vårdartjänst tillhandahållits under ca 300 elevveckor vid folkhögskolornas korta kurser. Vårdartjänsten tillhandahölls på sex universitets-och högskoleorter samt vid 25 folkhögskolor. Styrelsen emotser efterfrågan på vårdartjänst från fler studerande under nästa budgetår och förutser även ökat behov hos de studerande av kostnadskrävande hjälp dygnet runt. För vårdartjänst enligt nuvarande riktlinjer beräknar styrelsen ett medelsbehov av ca 14,9 milj. kr. Enligt styrelsen behövs emellertid vårdartjänst även i andra studiesituationer efler den obligatoriska skolan. Styrelsen föreslår, att villkoren för vårdartjänsten vidgas till att gälla bl.a. vuxengymnasium. Kostnaden härför beräknas till ca 1 milj. kr.

3.   För styrelsens kansli anges pris- och löneomräkningen till 52 000 kr. Ytterligare inskränkningar i verksamhelen går inte att göra, och styrelsen motsätter sig besparing enligt huvudförslaget (24 000 kr.). Styrelsen begär vidare medel för vissa informationsinsatser med 25 000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                         140

Handikappforskningen i Göteborg

4. Bidraget avser huvudsakligen löner, och handikappforskningen begär löneomräknade medel för verksamhelen.

Handikappinstitutet

5. Sverige har en avancerad hörselteknisk forskning. Denna bedrivs vid
fiera institutioner. Den avser bl.a. utvecklingen av hörapparater och har stor
betydelse för hörselskadade. Finansieringen av denna verksamhel är inte
säkrad, och Handikappinstitutet beräknar etl medelsbehov med anledning
härav till ca 1,7 milj. kr. för budgetåret 1985/86.

De handikappades riksförbund

6. Svårt handikappade behöver semester och rekreation minst lika väl som
andra. De kan emellertid ofta inte utnyttja de rekreationsanläggningar som
finns. För många är därför riksförbundets anläggningar den enda möjlighe
ten till rekreation. Förbundet är alltjämt i stort behov av statligt stöd till
denna verksamhet och hemställer om bidrag med 1,5 milj. kr. under
budgetåret 1985/86.

Föredragandes överväganden

Förra riksmötet underströk, att styrelsen för vårdartjänst skaffat sig en ansenlig samlad erfarenhet om svårt handikappades dagliga livsföring, problem och behov (SoU 1983/84:14, rskr 186). Jag har samma uppfattning, och inom socialdepartementet övervägs f.n. frågan om styrelsens framtida roll inom handikappområdet.

Det är enligt min mening bl.a. viktigt, atl styrelsens kunskaper om kvalificerad boendeservice för flerhandikappade och eljest svårt handikappade även i fortsättningen får stå till förfogande för dess verksamhet med vårdartjänst. Därför bör vissa medel för forskning m.m. om 334 000 kr. hädanefter beräknas under anslagsposten 3. På grund härav och i avvaktan på resultatet av statens förhandlingsnämnds redovisning av uppdraget om kommunalt övertagande av försöksanordningarna i Skärholmen beräknar jag oförändrade medel för denna verksamhet under budgetåret 1985/86.

Verksamheten med vårdartjänst åt handikappade studerande vid folkhögskolor, universitet och högskolor bör fortgå enligt samma riktlinjer som hittills. Jag beräknar medel härför med ca 13,6 milj. kr.

Till anslagsposten för styrelsens kansli bör, som jag nyss nämnde, överföras vissa medel för forskning m.m. från anslagsposten för omvårdnad åt vissa gymnasieskolelever. I övrigl bör pris- och löneomräknade medel tas upp för styrelsens verksamhet. Handikappforskningen i Göteborg bör

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                        141

tillerkännas viss uppräkning av medlen för sin verksamhet.

Jag vill under detta anslag även ta upp frågan om stöd till viss hörselteknisk forskning enligt framställning från Handikappinstitutet. Framstegen inom svensk hörselvård beror i hög grad på den högtstående tekniska forskningen inom området. Det är viktigt både för enskilda människor och för samhället alt denna kompelens bevaras. Jag är enig med Handikappinstitutet om att forskningen och utvecklingsarbetet inom detta viktiga område bör säkerställas. Det bör enligt min mening ske genom alt särskilda medel anvisas för ändamålet under detta anslag fr.o.m. nästa budgetår. Medlen bör bestämmas till 1 milj. kr. och fördelas av regeringen efter hörande av Handikappinstitutet. Jag har i denna fråga samrått med statsrådet Ingvar Carlsson och med chefen för utbildningsdepartementet.

De handikappades riksförbund (DHR) har innevarande budgetår som ett engångsstöd erhållil bidrag om 1 milj. kr. för minskning av kapitalkostnaderna för sina rekreationsanläggningar. DHR har hemställt om bidrag för ändamålet även i fortsättningen.

DHR:s anläggningar är väl anpassade till svårt rörelsehindrades behov och erbjuder dem behövlig personlig service. De ulgör härigenom ett komplement till det övriga utbudet för rekreation och turism. DHR har inle ekonomiska möjligheter alt täcka hela del uppkommande driflunderskottet. Detta hänför sig till största delen till räntor på upplånat kapital för anläggningarna. Jag förordar, att DHR fr.o.m. nästa budgetår erhåller särskilt ekonomiskt stöd till sina rekreationsanläggningar. Bidraget bör ökas med 100 000 kr. i förhållande till innevarande budgetår och således bestämmas lill 1,1 milj. kr. Bidraget bör alltjämt avse minskning av kapitalkostnaderna.

Med hänvisning till sammanställningen förordar jag, all anslaget förs upp med 26 132 000 kr. Anslagets rubrik bör ändras till Kostnader för viss utbildning av handikappade m.m.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Koslnader för viss ulbildning av handikappade m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 26 132 000 kr.

G 5. Ersättning till televerket för texttelefoner

1983/84        Utgift              12 356 095

1984/85           Anslag            17 818 000

1985/86        Förslag            20 180 000

Från anslaget ersätts televerket, dels för tillhandahållande av texttelefoner åt döva, gravt hörselskadade, dövblinda och talskadade, dels för förmedlingstjänst för samtal mellan texttelefoner och vanliga telefoner. Ersättningen belalas budgetårsvis i efterskott och innefattar ränta på nedlagt kapital.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                         142

Socialstyrelsen

Enligt televerket torde ca 500 texttelefoner komma att tillhandahållas inom den berättigade personkretsen under innevarande budgetår. Engångsavgiften är 6 100 kr., och för ändamålet bör således beräknas drygt 3 milj. kr., exkl. ränta.

Förmedlingstjänsten utvecklas enligt tidigare gjord prognos. Televerket beräknar kostnaderna under innevarande budgetår till 16,4 milj. kr., oräknat ränta, vilket belopp skall belasta nästa budgetårs anslag.

Den sammanlagda ersättningen för engångsavgifter och förmedlingstjänst beräknas följaktligen till 19,4 milj. kr. Televerket tillkommande ränta anges lill 1,4 milj. kr., och anslaget föreslås uppfört med 20,8 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Televerkets verksamhet med texttelefoner utvecklas på ett tillfredsställande sätt. Jag bedömer att antalet tillhandahållna texttelefoner under innevarande budgetår kommer att bli 500. Därmed skulle del vid slutet av budgetåret finnas närmare 4 500 texttelefoner. Jag beräknar televerket tillkommande ersättning för engångsavgifter för texttelefoner, räntan oräknad, fill 3 050 000 kr.

Förmedlingstjänsten för kommunikation mellan texttelefoner och vanliga telefoner har förutsättningar att erbjuda en bra service ål samtliga telefonabonnenter, som önskar anlita denna teletjänst. Förmedlingstjänsten blir gradvis en alltmer integrerad del i televerkets personliga service åt abonnenterna. Delta är en positiv utveckling, som underlättar för verket atl göra denna teletjänst ännu bättre. Verkets ersättning för förmedlingstjänsten bör bestämmas till 15 635 000 kr.

Medelsbehovet för ersättning till televerket för dess befattning med texttelefoner utgör följaktligen 18 685 000 kr. Härtill kommer ränta på nedlagt kapital, beräknad för ett halvt år och efter en räntefot av 16 %, eller 1495 000 kr. Anslaget för nästa budgetår bör alltså tas upp med 20 180 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Ersällning lill televerket för lexlielejoner för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 20 180 000 kr.

G 6. Ersättning till postverket för befordran av blindskriftsförsändelser

1983/84          Utgift              24 983 000

1984/85          Anslag            28 135 000

1985/86          Förslag            32 084 000

Från anslaget ersätts postverket för befordran av portofria blindskriftsförsändelser. Ersättningen får lyftas halvårsvis i efterskott.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                          143

Postverket

Utlåningen av talböcker beräknas öka mer än vad som tidigare antagits. Därmed stiger antalet blindskriftsförsändelser. Dessutom har portot höjts under år 1984, vilket medfört atl prisnivån för försändelserna ökat. Postverket beräknar, att dess ersättning bör höjas med närmare 4 milj. kr.

Riksrevisionsverket har inget att erinra mot postverkets beräkningar.

Föredragandens överväganden

Postverkets beräkning av ersättningen bör godtas. Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

att lill Ersättning lill postverket för befordran av blindskriftsförsändelser för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 32 084 000 kr.

G 7. Kostnader för viss verksamhet för synskadade och döva

1983/84         Utgift              13 082 000'

1984/85         Anslag            15 626 000=

1985/86         Förslag            19 133 000

' Anslaget Kostnader för viss verksamhet för synskadade.

2 Därav 1 milj. kr. anvisade på tilläggsstat I på anslaget Kostnader för viss verksamhet

för synskadade.

Från anslaget får Synskadades riksförbund (SRF) bidrag till Aktiebolaget SRF-Produklers depåverksamhel med arbetsmaterial till synskadade hantverkare och försäljning av deras produkter, till verksamheten med ledarhundar, lill utgivning av tidskrifter för synskadade saml till individinriktad verksamhet för flerhandikappade synskadade. Vidare utges bidrag till Föreningen Sveriges dövblinda (FSDB) för tidningsutgivning för dövblinda. Under anslaget beräknas även medel för köp av mottagarutrustningar för radiotidningar.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet

144

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Organisatio-

Föredra-

nerna/tal-

ganden

tidnings-

kommittén

1.

Depäverksamheten

4 089 000

4-     47 000

4-

47 000

2.

SRF för ledarhundar

5 903 000

-F   867 000

4-

807 000

3.

Tidskriftsutgivning

inom SRF

2 277 000

4-   241 000

4-

241 000

4.

SRF för viss verksamhet

för flerhandikappade

650 000

4-   415 000

4-

315 000

5.

Tidningsutgivning

inom FSDB

1 707 000

4-   247 000

4-

247 000

6.

Sveriges dövas riksförbunds teckenspråks-

avdelning

-

4-1012 000

850 000

7.

Mottagarutrustningar

för radiotidningar

1 000 000-1

4-1 000 000

4-

1 000 000

Summa utgifter

15 626 000

+ 3 829 000

4-3 507 000

' Anvisat pä tilläggsbudget I

Synskadades riksförbund (SRF)

1.      Pris- och löneomräkningen för depåverksamheten är 47 000 kr.

2. SRF hemsläller, att 40 ledarhundar får lämnas ut även under nästa budgetår. Kostnaden för köp av hundarna hos statens hundskola beräknas öka med 445 000 kr. Pris- och löneomräkningen för introduktions- och fortbildningskurser för synskadade, för veierinärkoslnader och för konsu-lentverksamhei anges till 155 000 kr. Vidare begär SRF 192 000 kr. för utökade konsulenlinsatser, dels som en följd av att anlalel ledarhundar ökat, dels för att ge service åt de dövblinda ledarhundsförare som finns. Slutligen begär SRF 75 000 kr. som kostnadstäckning för informationskurser för synskadade, som anmält intresse att få ledarhund. Dessa kurser kan förhindra att ledarhundar lämnas ut till personer som senare inte vill eller kan behålla hunden. Kostnader för omplacering av hundar kan härigenom undvikas.

3. SRF ger ut ett 10-tal tidskrifter på ljudkassett eller i punktskrift som ett slags ersättning för den mängd tidskrifter som finns för seende men som är otillgängliga för synskadade. SRF:s nettokostnader för ändamålet är 2 518 000 kr. Förbundet anser, att staten skall läcka dessa kostnader.

4. Var fjärde synskadad har ett tilläggshandikapp, vanligast hörselskada,
dövhet, rörelsehinder eller psykisk utvecklingsstörning. Med stöd av det
särskilda statsbidraget har SRF en central verksamhet för individinriktade
insatser åt flerhandikappade. Verksamheten beräknas budgetåret 1985/86
kosta 1 065 000 kr., och SRF begär att statsbidraget för ändamålet skall
räknas upp till detta belopp.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                        145

Föreningen Sveriges dövblinda (FSDB)

5. Dövblinda är utestängda från all informalion som lämnas i radio, TV, tidningar och tidskrifter. FSDB:s nyhetsförmedling har därför myckel slor betydelse. FSDB hemställer om bidrag för budgetåret 1985/86 med ytterligare 247 000 kr.

Sveriges dövas riksförbund (SDR)

6. SDR konstaterar, atl teckenspråkets ställning i Sverige numera är
klarlagd. Dövas teckenspråk är erkänt. Även i fortsättningen har SDR ett
ansvar för atl teckenspråket utvecklas gynnsamt. SDR bör även svara för att
det används på ett riktigt sätl i hörandes umgänge med döva i utbildningen, i
tolktjänsten och i kulturlivet. Förbundet ser det som angeläget att förstärka
organisationen för sitt teckenspråksarbete. Kostnaden beräknas till
ca 1 milj. kr., och SDR hemställer om bidrag från staten.

Taliidningskommittén

7. För anskaffning av mottagarutrustningar, som behövs i samband med
överföring av radiotidningar till synskadade, beräknas kostnaderna under
budgetåret 1985/86 fill 2 milj. kr.

Föredragandens överväganden

SRF:s beräkning av medelsbehovel för depåverksamheten bör godtas, och jag beräknar 4 136 000 kr. för ändamålet.

Behovet av ledarhundar anges av SRF fill 40 även för nästa budgetår, och medel bör beräknas för att täcka SRF:s kostnader för köp av detta antal. Kostnaden härför beräknas till 4 840 000 kr. För introduktion av hundarna i samband med atl de lämnas till de synskadade och för vissa veterinärkostnader beräknar jag 751 000 kr. SRF:s kostnader för konsulenlverksamhet och fortbildning bör tas upp med 1 044 000 kr. Jag förordar vidare, att SRF erhåller gottgörelse för sina kostnader för informationskurser för blivande ledarhundsägare. För ändamålet bör fr.o.m. nästa budgetår beräknas begärt belopp om 75 000 kr. För SRF:s ledarhundsverksamhet är följaktligen medelsbehovet för nästa budgetår 6 710 000 kr.

SRF:s produktion av ersättningstidskrifter är en angelägen insats, så länge utgivarna av vecko- och fackpress, kulturtidskrifter samt barn- och ungdomstidningar inte gör dessa tillgängliga för synskadade. Jag förordar, att medel för ändamålet tas upp med begärt belopp om 2 518 000 kr. SRF:s individinriktade insatser bland synskadade med filläggshandikapp är en betydelsefull verksamhet. Jag anser, att SRF skall få ökat slöd till dessa insatser och beräknar 965 000 kr. för ändamålet.

10 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                         146

Bidraget till FSDB för tidningar åt dövblinda finansierar en angelägen verksamhet. Del är viktigt, atl FSDB kan göra denna insats i den omfattning som begärts, och jag tillstyrker således medel för detta ändamål med 1 954 000 kr.

Jag önskar nu la upp en framställning från Sveriges dövas riksförbund (SDR) om stöd till förbundets verksamhel inom sin teckenspråksavdelning. Dövas gemenskap, som kommer till uttryck i del rikstäckande föreningslivet, spelar en avgörande roll för teckenspråkets utveckling, vård och enhetlighet. SDR har sedan sin tillkomst år 1922 haft som en av sina viktigaste uppgifter alt centralt hålla samman frågorna om teckenspråket. Dessa frågor är av skilda slag. Den mest uppmärksammade är förbundets intressepolitiska arbete för teckenspråkets erkännande. 1 dag kan med tillfredsställelse konstateras, att döva har tillerkänts rätten till sitt språk. Dövskolan omdanas med teckenspråk som grund, tolktjänsten och texltelefontjänsten byggs ut lill effektiva organisationer för kommunikation, och kulturpolitiken utformas med hänsyn till den döva minoritetens situation. Även för framliden blir det en betydelsefull uppgift för SDR att medverka i utbyggnaden av dessa och andra anordningar.

Kanske framför allt måste dock döva engagera sig i del viktiga arbetet att befästa teckenspråkets ställning som minoritetsspråk i vårt land. Arbetet får härvid, som SDR framhåller, inrikta sig på språkets fortsatta utveckling för att tillgodose nya behov i ett föränderligt samhälle. SDR avdelar traditionellt avsevärda resurser för denna verksamhet vid sitt förbunds- och kulturcentrum i Västanvik uianför Leksand i Dalarne. Insatserna har med tiden blivit ekonomiskt betungande för förbundet. Jag anser det riktigt, att staten bidrar fill förbundets kostnader för dess teckenspråksavdelning. För nästa budgetår bör ett bidrag till SDR beräknas med 850 000 kr. för detta ändamål.

Taltidningskommitténs verksamhet med bidragsgivning till dagstidningar, som görs lillgängliga för synskadade, har stor betydelse för synskadades tillgång till information. Denna verksamhet finansieras från utbildningshu-vudiiielns reservationsanslag G 11. Stöd till tallidningar. Metoden att distribuera radiotidningar underlättar enligt min mening för fler dagstidningar att anpassa sin verksamhet till synskadade. Den särskilda mottagarutrust-ning som synskadade behöver bekostas från förevarande anslag. Jag beräknar kostnaderna för ifrågavarande ändamål till 2 milj. kr. under budgetåret 1985/86. Jag har i denna fråga samrått med statsrådet Göransson.

Med hänvisning till sammanställningen förordar jag, atl anslaget förs upp med 19 133 000 kr. Anslagets rubrik bör ändras till Kostnader för viss verksamhel för synskadade och döva.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnader för viss verksamhel för synskadade och döva för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 19 133 000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7   Socialdepartementet                                          147

G 8. Statens hundskola

1983/84

Utgift

1 790 000

1984/85

Anslag

1 690 000

1985/86

Förslag

2 200 000

Statens hundskola i Sollefteå tillhandahåller mot ersättning dresserade hundar och ger utbildning i hundtjänst. Produktionen av hundar skall tillgodose försvarsmaktens, polisväsendets, tullverkets och andra statliga och kommunala myndigheters behov av tjänstehundar samt Synskadades riksförbunds behov av ledarhundar. Utbildning i hundtjänst sker genom kurser för personal från bl.a. försvarsmakten och tullverket, personer från frivilliga försvarsorganisationer saml för synskadade. Skolan får även tillhandahålla djursjukvård och andra tjänster åt myndigheter och enskilda, om det kan ske utan att övriga arbetsuppgifter eftersatts.

Hundskolan leds av en styrelse. Ledamöter är chefen för skolan och sex andra ledamöter som utses av regeringen.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Statens

Föredra-

hundskola

ganden

Personal

85

_

_

Kostnader

18 579 000

4-2 328 000

4-2 328 000

Inläkler

15 349 000

4-1058 000

-hl 818 000

Nettokostnad

3 230 000

4-1270 000

4-   510 000

Bidrag frän andra

huvudtiteln

1 540 000

-

Medelsbehov

1 690 000

+1 270 000

+ 510 000

Sialens hundskola

Verksamheten vid hundskolan har under budgetåret 1983/84 givit ett underskott. Främsta anledningen till detta är att fillgången till bra hundar för dressyr har minskat under året. Den framtida inriktningen för anskaffning av hundar till dressyr har övervägts, och därvid har skolan funnit, att privata uppfödare inte kan förse skolan med den kvalitet i dressyrämnen som erfordras. Skolan måste därför bedriva en egen avel av främst schäfer och labrador. Avelsdjursbeståndet är för närvarande klart under det genom forskningen rekommenderade. För att återställa stammen behövs bl.a. extra stödköp. Skolan beräknar anslagsbehovet för verksamhetsåret 1985/86 till 4 500 000 kr., varav 550 000 kr. avser medel fill forskning och avel.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 7   Socialdepartementet

148

Föredragandens överväganden

Det är viktigt att hundskolan kan leverera tjänstehundar i tillräcklig omfattning och av god kvalitet. Jag delar skolans uppfattning om behovet av forskning och uppbyggnad av elt gott grundbestånd av hundar. Jag är vidare enig med skolan om att den f.n. saknar ekonomiska möjligheter att tillgodose dessa behov utan att erhålla medel för en ökad statlig subventionering av hundpriserna. Chefen för justitiedepartementet, som jag samrått med i dessa frågor, har tidigare i dag förordat en medelsanvisning till hundskolan under justitiehuvudtitelns anslag B 5. Utrustning m.m. för polisväsendet med oförändrai 1 540 000 kr. Jag förordar en anvisning under detta anslag av 2,2 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Stålens hundskola för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 2 200 000 kr.

G 9. Statens handikappråd

1983/84         Utgift             2 223 905

1984/85         Anslag            2 543 000

1985/86         Förslag        2 923 000

Statens handikappråd skall verka för förbättrade levnadsförhållanden för handikappade och främja samarbetet i handikappfrågor mellan samhällsorganen samt mellan dem och handikapporganisationerna. Rådet, som utses av regeringen, består av ordförande och 17 övriga ledamöter. I rådet ingår företrädare för handikapporganisationerna samt för socialstyrelsen, riksförsäkringsverket, skolöverstyrelsen, bostadsstyrelsen, statens planverk, arbetsmarknadsstyrelsen, arbelarskyddsstyrelsen. Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet.

1984/85

Beräknad ändri

ng 1985/86

Handikapprådet

Föredraganden

Personal Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader Summa

11 1/2

2 149 000 (1 638 000) 394 000 2 543 000

4-153 000

(4-118 000)

4-    9 000

+ 162 000

+ 1 1/2

+371 000

(+290 000)

+    9 000

+380 000

Statens handikappråd

Pris- och löneomräkningen är 162 000 kr. En reduktion med 2 % enligt huvudförslaget (54 000 kr.) skulle försvåra rådets möjligheter att fullgöra

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7   Socialdepartementet                                         149

sina viktiga uppgifter inom flerhandikappområdet. Eftersom detta område är under uppbyggnad, skulle inskränkningar där vara särskilt allvarliga.

Föredragandens överväganden

Statens handikappråds verksamhet med samordning, information och dokumentation har stor betydelse. Enligt min mening är därvid rådets insatser inom flerhandikappområdet särskilt angelägna. Som etl par exempel på dessa insatser vill jag framhålla rådets länskonferenser om flerhandikapp samt dess inventerings- och kartläggningsrapport Dövblinda i Sverige från mars 1984.

Rådet har hemställt om undantag från huvudförslaget. Av de skäl som anförts bör enligt min mening statens handikappråd budgetåret 1985/86 undantas från tillämpningen av huvudförslaget. Först längre fram under den närmaste femårsperioden räknar rådet med att göra framställning om resurstillskott för sitt arbete. Framför allt med hänsyn till angelägenheten av förstärkta insatser för flerhandikappade och andra svårt handikappade förordar jag dock en tidigareläggning av resursökningen för rådet. Anslaget bör enlig min mening redan för nästa budgetår ökas med 380 000 kr. De under anslaget beräknade resursförstärkningarna saml undantag från tillämpningen av huvudförslaget har finansierats genom omprioriteringar och besparingar inom huvudtiteln.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens handikappråd för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 2 923 000 kr.

G 10. Bidrag till handikapporganisationer

1983/84          Utgift             34 437 000            Reservation

1984/85          Anslag            38 000 000

1985/86          Förslag           43 000 000

Från anslaget erhåller handikapporganisationerna bidrag till sin allmänna verksamhet. Regeringen beslutar om fördelningen av anslagsbeloppet mellan organisationerna efter förslag av statens handikappråd. Innevarande budgetår är bidragen sammanlagt 38 milj. kr. Följande 29 organisationer har fått bidrag under innevarande budgetår.

Afasiförbundet i Sverige, Riksförbundet för döva och hörselskadade barn, De handikappades riksförbund. Föreningen för blödarsjuka i Sverige, Föreningen för de neurosedynskadade i Sverige, Föreningen Sveriges dövblinda. Riksföreningen för psykotiska barn. Riksförbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna. Hörselfrämjandets riksförbund.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                          150

ILCO/Svenskt förbund för ileo-, colo- och urostomiopererade, Neurologiskt handikappades riksförbund, Svenska psoriasisförbundel. Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar. Riksföreningen för cyslisk fibros. Riksförbundet för bjärt- och lungsjuka, Riksförbundet för laryngectome-rade. Riksförbundet för mag- och larmsjuka, Riksförbundet mot aslma-allergi. Riksförbundet mot reumatism, Riksförbundet för njursjuka. Riksförbundet för social och mental hälsa. Riksförbundet för trafik- och polioskadade. Svenska celiakiförbundet. Svenska diabetesförbundet, Sveriges dövas riksförbund, Svenska epilepsiförbundet, Synskadades riksförbund, Sveriges stamningsföreningars riksförbund saml Handikappförbundens centralkommitté.

Föredragandens överväganden

Handikapporganisationernas intressepolitiska verksamhet fullföljer en folkrörelsetradition. Den spelar en viktig roll både för den politiska inriktningen och för den konkreta utformningen av handikappåtgärderna. Härigenom har handikapporganisationerna haft en avgörande betydelse för utvecklingen av en ny syn på handikapp och handikappfrågor. Handikapprörelsens insatser kommer även i fortsättningen att vara nödvändiga för samhällets utveckling.

Statsbidraget till handikapprörelsens riksorganisationer utgör för innevarande budgetår 38 milj. kr. Bidragen är avsedda för allmän verksamhet, dvs. främst för löne- och andra förvaltningskostnader, lokalkostnader, utredningsverksamhet, informafion, funktionärsutbildning och medlemsskolning.

Handikapporganisationerna har betonat vikten av att statsbidragen till dem fortsätter att utvecklas, och de understryker särskilt betydelsen av intressepolitisk verksamhet inom flerhandikappområdet. Även jag anser, att bidragsgivningen till handikapprörelsen alljämt bör vara ett prioriterat ändamål. För bidrag till handikapporganisationernas allmänna verksamhel beräknar jag för nästa budgetår ett belopp av 41 milj. kr.

Många av handikapporganisationerna gör vid sidan av sin allmänna och intressepolitiska verksamhet betydelsefulla insatser både för enskilda personer och för grupper av handikappade. Dessa insatser gäller yngre och äldre i olika situationer, t.ex. föräldrarådgivning och annat kurativt arbete, pensionärsverksamhet och personligt stöd vid rehabilitering. Handikapporganisationerna har genom sina kunskaper om enskildas och gruppers situation, problem och behov särskilda möjligheter att genom sådana insatser på etl viktigt sätt komplettera samhällets anordningar inom området. Av naturiiga skäl bedrivs handikapporganisationernas verksamhet i första hand inom föreningslivet. Riksorganisationerna har dock traditionellt tagit på sig uppgiften att utveckla metoder för arbetet, att ge service åt föreningarna och att medverka i det praktiska genomförandet. Inom organisationer med ett

Prop. 1984/85:100   Bilaga 7    Socialdepartementet                                          151

över landet mindre förgrenat föreningsliv ökar de direkta anspråken på insatser från riksnivå.

Riksorganisationerna har avsevärda kostnader för verksamhet av nämnda slag. Jag anser, att en möjlighet bör öppnas för handikapporganisationerna att efter ansökan erhålla statsbidrag till koslnaderna för denna verksamhet. Bidrag bör, liksom för den allmänna verksamheten, beviljas av regeringen efter förslag av statens handikappråd. Det bör ankomma på rådet att i de årliga anslagsframställningarna redovisa erfarenheterna av verksamheten. För nästa budgetår bör ett belopp av 2 milj. kr. anvisas för detta ändamål. Medelsanvisningen under anslaget blir följaktligen 43 milj. kr.

I detta sammanhang vill jag även erinra om handikapporganisationernas möjligheter att finansiera särskilda projekt och försöksverksamhet med understöd från allmänna arvsfonden. Under år 1984 har ca 11 milj. kr. ställts till förfogande för ändamålet, och jag räknar med att regeringen har möjlighet att bevilja sådant understöd i ungefär samma omfattning under år 1985.1 denna fråga har jag samrått med statsrådet Sigurdsen.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till handikapporganisationer för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 43 000 000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                         152

H. Socialt behandlingsarbete, alkohol- och narkotikapolitik

Socialtjänsten

Socialtjänstreformen har skapat nya förutsättningar för det sociala arbetet. För att reformens syften skall kunna förverkligas i praktiken, krävs kunskaps- och metodutveckling, fid för omorganisation och utbildning etc. Det är nödvändigt atl de enskilda kommunerna möjliggör huvuddelen av detta utvecklingsarbete genom omfördelningar och en effeklivisering av befintliga resurser. Statens uppgift bör bl.a. vara att stimulera framväxten av nya arbetssätt och resurser genom atl ställa medel till förfogande för utveckhngsinsatser och försöksverksamhet. För att möjliggöra detta föreslår jag i det följande ett utökat stöd till sådan verksamhet. Stödet avser såväl missbrukarvården som övrigl socialt behandlingsarbete. Sammanlagt 18 milj. kr. har beräknats för detla ändamål. Häri ingår den ökning med 5 milj. kr. för ulveckling och försök inom narkomanvården som närmare redovisats i propositionen (1984/85:19, SoU 8, rskr 104) om en samordnad och intensifierad narkotikapolitik. Därutöver föreslås en höjning av bidraget till alkoholpolikliniker och vårdcentraler med 7,6 milj. kr.

Jag kommer också att i det följande föreslå ett utökat stöd lill de frivilliga organisationernas insatser inom missbruksområdet. Bl.a. beräknas en höjning av bidraget till organisationerna med 1,8 milj. kr.

Den år 1980 tillkallade socialberedningen (S 1980:07) erhöll i december 1982 nya direktiv som preciserar och avgränsar utredningsuppdraget. Beredningen skall genomföra en översyn av bestämmelserna om vård oberoende av samtycke inom socialtjänst- och sjukvårdslagstiftningen samt följa och utvärdera socialtjänstreformen.

Uppdraget att utvärdera socialtjänstreformen avser bl.a. frågan om kostnadsansvar för den enskilde i samband med behandlingsinsatser. Även återverkningarna inom socialtjänsten av den omstrukturering som pågår inom det psykiatriska vårdområdet skall behandlas av beredningen.

I augusti 1984 avlämnade beredningen betänkandet (SOU 1984:64) Psykiatrin, tvånget och rättssäkerheten, vilket remissbehandlas f.n.

Beredningen har vidare i september 1984 avlämnat ett delbetänkande (Ds S 1984:15) Socialtjänstens insatser för ungdomar - Vissa frågor i samband med missbruk och kriminalitet. Betänkandet remissbehandlas f.n.

I december 1984 överlämnade beredningen betänkandet (Ds S 1984:17) Rehabiliteringspenning till missbrukare - Vissa avgiftsfrågor.

Socialtjänstens institutioner benämns Hemför vård eller boende. Statsbidrag lämnas fill kommuner och landsting för driften av de hem för vård eller boende som angetts i en principöverenskommelse mellan staten och huvudmännen från år 1980. Enligt en överenskommelse den 23 november 1984 mellan statens förhandlingsnämnd, landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet skall bidraget för år 1984 baseras på ett belopp av 711 milj. kr. Överenskommelsen godkändes av regeringen den 29 november 1984.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7   Socialdepartementet                                         153

Överläggningar pågår f.n. mellan socialdepartementet, landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet om ett nytl statsbidragssystem. Avsiklen är bl.a. atl ge kommuner och landsting större möjligheter all utveckla och förändra institutionsvården. Förslag till ett nytt statsbidragssystem beräknas kunna lämnas till riksdagen under våren 1985.

Ansvaret för att utreda behovet av vård enligt LVM har övergångsvis legat på kommunernas socialnämnder. Den 1 januari 1984 gick detta utredningsansvar över till länsstyrelserna.

En arbetsgrupp inom socialdepartementet avlämnade år 1983 en rapporl om kvinnomisshandel (Ds S 1983:2). På grundval av rapporten har regeringen beslutat om en rad åtgärder i syfte att förbättra stödet till misshandlade kvinnor och deras familjer.

Socialstyrelsen har erhållit 1 milj. kr. för utbildning och information rörande kvinnomisshandel och har under hösten 1984 initierat fortbildning bl.a. för personal inom hälso- och sjukvården samt socialtjänsten.

Regionala upptaktskonferenser som skall följas upp med lokala utbildningsaktiviteter har anordnats i fem län. Erfarenheterna har redovisats i en idéskrift för att sfimulera de utbildningsansvariga i övriga län alt starta liknande fortbildningsprogram.

Styrelsen har vidare medverkat till framställningen av två grundböcker för utbildningsändamål, dels allmänt om kvinnomisshandel, dels om kvinnojourernas erfarenheter.

En särskild konferens för kvinnor i invandrarorganisationer och i kvinnojourer anordnades under hösten i samarbete mellan statens invandrarverk och socialstyrelsen. Inför våren planerar styrelsen dessutom en rikskonferens kring problemet kvinnomisshandel samt en informafionsbro-schyr riktad till invandrarkvinnor.

Under årel har regeringen också beviljat medel till fyra nya försöksprojekt kring åtgärder mot kvinnomisshandel.

Sammanlagt har regeringen beslutat avsätta 800 000 kr. per år i tre år för sådana försöksprojekt.

Socialstyrelsen har vidare fått i uppdrag att inom en kostnadsram av 700 000 kr. inkomma till socialdepartementet med förslag till projekt för misshandlade kvinnor som genomförs vid kvinnojourer och av frivilliga organisationer.

Från delegationen för social forskning utgår sammanlagt 2,8 milj. kr. till olika forskningsprojekt rörande prostitufion och kvinnomisshandel.

Ett nytt system för mottagandet av flyktingar iräder i kraft den I januari 1985. Det nya systemet innebär bl.a. att statens invandrarverk får elt centralt ansvar på slatlig verksnivå. Invandrarverket får också ett samlat ansvar för systemet för statlig ersättning till kommunerna. Reformen innebär bl.a. atl det särskilda statsbidraget till familjepedagogisk verksamhet avvecklas i sin nuvarande form. Socialstyrelsen kommer dock även fortsättningsvis att svara för viss utbildning och fortbildning av familjepedagoger och annan personal

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                          154

inom socialtjänsten som arbetar med flyktingar.

Vad gäller familjepedagogiska insatser för zigenare kommer statligt stöd liksom hittills alt kunna lämnas från socialstyrelsen. Stödet ändras dock så atl bidrag kan lämnas till även andra former av socialt arbete av projektkaraktär.

Barn- och ungdomsvård m.m.

Syftet med samhällets vård av barn och ungdomar är att främja en gynnsam utveckling och goda uppväxtförhållanden för unga. Här är samhällets grundläggande insatser genom barnavårdscentralerna, barnomsorgen och skolan av stor betydelse.

1 arbetet med atl skapa en mer barn- och ungdomsvänlig miljö bl.a. i bostadsområdena är aktiv medverkan från företrädare för olika sociala verksamhetsgrenar liksom från ungdomsorganisationer och de boende själva av stor vikt.

Fritidsverksamhet för barn och ungdomar är betydelsefull när del gäller att förebygga olika sociala problem.

Som ett led i att slå vakt om goda sociala och kulturella uppväxtförhållanden för barn och ungdom har regeringen beslutat genomföra en 90-miljonerssatsning för att förbättra barns och ungdomars levnadsförhållanden.

Den 1 september 1983 beslulade regeringen all tillsätta en arbetsgrupp för utvecklingsarbete vid fritidsgårdar (ungdomsgårdar). I arbetsgruppen ingår företrädare för socialdepartementet, barn- och ungdomsdelegationen, socialstyrelsen, statens ungdomsråd, statens kulturråd och Svenska kommunförbundet. Regeringen har för en treårig försöksperiod anvisat 30 milj. kr. ur allmänna arvsfonden för nämnda utvecklingsarbete.

Ca 15 milj. kr. har fördelats till olika projekt över hela landet. 1 ett mycket stort antal projekt har strävan varit att bredda och fördjupa kulturarbetet vid gårdarna. Man prövar olika former av film- och videoprodukfion, musik, teater och dans. Många av projekten är utformade i samverkan mellan främst fritidsnämnder och kulturnämnder. I andra projekt prövas samverkan mellan gårdar och föreningslivet på orten. I utvecklingsarbetet ingår vidare försök med olika metoder för att stärka ungdomarnas demokratiska träning och att göra del möjligt för dem att delta i beslutsprocesserna vid gårdarna och att ta ansvar för verksamheten och dess utformning.

Generellt har man strävat efter atl göra verksamheten intressant för ungdomar i de äldre tonåren. Detta medverkar till att göra gårdarna till ett alternativ till kommersialismen.

I vissa projekt har särskilt beaktats invandrarungdomarnas behov av en aktiv fritid. Jämställdhetsaspekten har vidare givits stort utrymme i projektverksamheten.

Förenta Nationernas generalförsamling antog hösten 1979 en resolution i

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                         155

vilken året 1985 proklamerades som internationellt ungdomsår. Ungdomsårets teman är delaktighet, ulveckling och fred.

Regeringen tillsatte den 10 november 1983 en beredningsgrupp för världsungdomsåret som skall svara för planering, genomförande och uppföljning av olika insatser med anledning av världsungdomsåret. Regeringen beslutade samtidigt att anvisa 30 milj. kr. ur allmänna arvsfonden att disponeras med högst 10 milj. kr. för försöks- och utvecklingsarbete inom barn- och ungdomsorganisationerna, högst 10 milj. kr. för försöksverksamhet i lokala miljöer samt högst 10 milj. kr. för insatser av bildningsförbund, handikapporganisationer, kommuner och landstingskommuner m.fl. Hittills har ca 19 milj. kr. fördelats till elt stort antal projekt med olika inriktningar.

Idrottsutövande är en allsidig, stimulerande och personlighetsutvecklande verksamhet som ger kontakt och gemenskap med andra människor. Idrottsrörelsen är den största ungdomsrörelsen och når ett mycket stort antal ungdomar. Den kan ge ungdomar en demokratisk fostran och skapa förutsättningar för att utveckla olika intressen liksom förmågan att ta ansvar.

Regeringen har vid överläggningar med Sveriges Riksidrottsförbund diskuterat idrottsrörelsens behov av resurser för utvecklingsarbete. Därvid har frågor rörande idrottsrörelsens sociala ansvar och dess samverkan med socialtjänsten diskuterats liksom andra för idrottsrörelsen och samhället angelägna utvecklingsfrågor.

Mol denna bakgrund har regeringen funnit det angeläget alt stödja ett utvecklingsarbete inom idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet. Regeringen har den 26 april 1984 anvisat 30 milj. kr. ur allmänna arvsfonden för detta ändamål. En arbetsgrupp har tillsatts för att initiera och genomföra utvecklingsarbetet. I arbetsgruppen ingår företrädare för socialdepartementet, jordbruksdepartementet, barn- och ungdomsdelegationen, socialstyrelsen. Svenska kommunförbundet och idrottsrörelsen. I riktlinjerna för utvecklingsarbetet har bl.a. angivits att frågor om barns och ungdomars inflytande och träning i demokratiska arbetsformer bör prövas, liksom idrottsrörelsens sociala ansvar, idrottsrörelsen som alternativ lill kommersialismen och jämställd idrott. Frågor rörande barn- och tävlingsidrott bör uppmärksammas inom ramen för utvecklingsarbetet. Även försök rörande ökat föräldraengagemang liksom försök att i ökad utsträckning nå invandrarungdom kan prövas. Därutöver har arbetsgruppen möjlighet att själv initiera utvecklingsinsatser. Jag räknar med att under våren 1985 lämna förslag om fördelning av medel till de första projekten.

Medel från departementets anslag A 3. Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet går till forsknings- och utvecklingsarbete inom bl.a. barn- och ungdomsområdet. Angelägna problemområden är separationer och deras följder för barn, hur och när ingripanden skall ske i barnavårdsärenden, alternativa vårdformer och deras utveckling, vilka krav som skall

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7   Socialdepartementet                                          156

ställas på bra familjehem, vad som händer efter familjehemsplaceringar och hur stöd kan ges till familjehemmen.

Socialstyrelsen startade under hösten 1982 etl projektarbete rörande sexuella övergrepp mol barn. Under år 1983 genomfördes en enkät till socialtjänsten, barnhälsovården, skolhälsovården och barn- och ungdomsmottagningar samt hem för vård eller boende i tre län och en tätortskommun.

Resultatet från enkäten och en omfattande litteraturgenomgång ligger till grund för en promemoria från socialstyrelsen som informerar om sexuella övergrepp mot barn och ger vissa riktlinjer. Efter remissbehandling kommer skriften all utökas med avsnitt som behandlar bl.a. behandlingsinsatser och förebyggande åtgärder.

Elt nordiskt projekt om samhällets resp. familjens ansvar för barnen pågår. Det syftar bl.a. till att undersöka vad som ligger till grund för variationer i antalet omhändertaganden av barn i de nordiska länderna.

Under anslaget H 5. Utveckling och försök med vissa vårdformer har medel beräknats för att utveckla socialbyråernas metoder i arbetet med familjer i kris. Syftet är bl.a. alt finna alternativ till omhändertagande.

Antalet tvångsomhändertaganden av barn har minskat kraffigi sedan den nya socialtjänstlagen och LVU trädde i kraft den 1 januari 1982. Minskningen kan till en del sammanhänga med skillnader i barnavårdslagens och LVU:s konstruktion.

Enligt senast tillgänglig statistik var antalet barn i familjehem den 31 december 1982 12 873.

Antalet platser vid sådana hem för vård eller boende som tidigare betecknats som ungdomsvårdsskolor är ca 500 fördelade på 18 institutioner. Antalet vårdade elever i december 1982 var 386.

De vanligaste intagningsorsakerna var för pojkar förmögenhetsbrott, aggression och våldshandlingar, missbruk av narkotika saml fordonstillgrepp. För flickor var de vanligaste intagningsorsakerna missbruk av narkotika, förmögenhetsbrott och missbruk av alkohol.

Alkoholpolitik

I jämförelse med flertalet andra industriländer är den svenska alkoholkonsumtionen låg. Den mätbara konsumtionen av alkoholdrycker har i Sverige dessutom sjunkit kraftigt sedan mitten av 1970-talel. Den var år 1983 6,1 liter 100 % alkohol i genomsnitt per invånare åldern 15 år och däröver. Detta innebär en minskning sedan år 1976 med drygt 20 % och är den lägsta siffran sedan år 1966. Socialstyrelsens statistik över alkoholförsäljningen för första halvåret 1984 uppvisar en ökning jämfört med första halvåret 1983. Det är främst försäljningen av lättvin som har ökat. Även försäljningen av starköl och öl har ökat medan däremot försäljningen av spritdrycker och starkvin har fortsatt att minska.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                         157

Systembolagets alkoholförsäljning minskade dock på nytt under tredje kvartalet 1984.

Den oregistrerade konsumtionen (genom hembränning m.m.) bedöms ha ökat under senare år. Gjorda uppskattningar visar emellertid atl denna ökning inte väger upp minskningen av den mätbara konsumtionen. Den totala konsumtionen bedöms således ha minskat. Även de ungas alkoholvanor tycks - bl.a. enligt de årliga elevundersökningarna och undersökningarna av värnpliktsinskrivna — ha förändrats till det bättre.

I den minskande totalkonsumfionens spår följer troligen också en minskning av alkoholskadorna. Statistik över antalet döda i vissa alkohol-relaterade dödsorsaker och från sjukvården stämmer relativt väl med utvecklingen av alkoholförsäljningen, men nedgången i statislikserierna över de alkoholbetingade skadorna är några år fördröjd jämfört med försäljnings-statistiken . Således har en tydlig minskning inträffat i vissa alkoholrelaterade dödsorsaker fr.o.m. åren 1978-1980. Även andra tecken tyder på atl den negafiva alkoholskadeuivecklingen har brutits.

De nu redovisade förändringarna visar att vi med de traditionella alkoholpolitiska medlen — prispolitik, opinionsbildning och en kontrollerad försäljning — har kunnat närma oss målet att begränsa den totala alkoholkonsumtionen så att alkoholmissbruket trängs tillbaka och alkoholskadorna därmed motverkas. Beskattningen av alkohol är ett av de viktigaste alkoholpolitiska instrumenten.

Priserna på alkoholdrycker skall enligt 1977 års alkoholpolitiska beslut vara höga och följa den allmänna prisutvecklingen. En ny skattehöjning genomfördes nyligen, vilken innebär atl priserna på alkoholdrycker med undantag för lättvin höjdes med 5 %. Priset på lättvin höjdes med 10 % mot bakgrund av den kraftiga försäljningsökningen första halvåret 1984.

Ett viktigt instrument utgör också upplysningen i alkoholfrågor. Denna har nyligen behandlats av riksdagen efter förslag i propositionen (prop. 1984/85:19, SoU 8, rskr 104) om en samordnad och intensifierad narkotikapolitik. Jag återkommer i det följande till frågan om droginformationen.

Grunderna för alkoholpolitiken enligt 1977 års riksdagsbeslut bör ligga fast. Vi skall således även i fortsättningen föra en aktiv prispolitik och en omfattande opinionsbildning. Vi skall också ha en aktiv samhällskontroll över försäljningen och serveringen av alkoholdrycker. När det gäller reglerna för försäljning och servering är det som riksdagen tidigare uttalat viktigt atl restriktionerna på alkoholområdet begränsas till sådana som allmänheten uppfattar som meningsfulla. Det finns risk för all förtroendet för alkoholpolitikens grunder minskar om regelsystemet är onödigt krångligt eller om alkohollagstiftningen uppfattas som föråldrad eller inkonsekvent.

Genom riksdagens beslut med anledning av propositionen (prop. 1984/ 85:44, SkU 13, rskr 36) om vissa ändringar i lagen (1977:293) om handel med drycker kommer en del förenklingar och rationaliseringar all genomföras

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                        158

fr.o.m. den 1 januari 1985. Den nuvarande begränsningen av försäljningstiderna för öl (klass II) i detaljhandeln slopas och tidpunkten vid vilken serveringen senasl skall vara avslutad ändras frän klockan 22 till klockan 1 för serveringsslällen med enbart tillstånd att servera öl. Vidare skall yttranden från bl.a. kommunerna till länsstyrelserna i ärenden om tillstånd att servera alkoholdrycker lämnas inom högst tre månader. I propositionen behandlas också tiderna för systembutikernas öppethållande. Butikerna skall vara stängda under lördagar även i fortsättningen. Systembolaget kan dock i framtiden självt besluta om öppethållandet under andra vardagar, l.ex. någon kväll i veckan efter klockan 18.

En mer omfattande översyn av reglerna på alkoholområdet genomförs nu av en särskild utredare (Dir. 1984:30). Syftet med översynen är att åstadkomma förenklingar och administrativa rationaliseringar. Arbetet kommer främst atl beröra frågan om servering och annan handel med alkoholdrycker.

Narkotikapolitik

Narkotikasituationen i världen har blivit allt allvarligare. Tillgången på illegal narkolika fortsätter att öka. Den illegala narkotikahandeln blir alll bättre organiserad och alll svårare att bekämpa. Efterfrågan på narkotika har ökat i många länder och lett till att missbruket har spridils till alll fler grupper i samhället. Särskilt oroande är den kraftiga ökningen av kokainmissbruket i USA och Europa.

Även i Sverige är narkotikasiluationen allvarlig. Jämföri med många andra länder finns det dock tecken på en viss stabilisering av narkotikaläget. Enligt undersökningar och uppgifter från olika myndigheter har missbruket minskat i första hand bland de unga. Situationen i Sverige kan lill stor del förklaras av samhällets ökade insatser inom narkotikaområdel och av en ökad medvetenhet bland såväl unga som vuxna om narkotikamissbrukets förödande konsekvenser.

Sedan hösten 1982 har arbetet med att bekämpa den illegala handeln med och missbruket av narkotika intensifierats. Regeringen tillsatte en dryg månad efter sitt tillträde en narkolikakommission. Kommissionens uppgift var att ge regeringen underlag för en samordnad och intensifierad kamp mot narkotikamissbruket. Kommissionen arbetade skyndsamt och presenterade sitt slutbetänkande (SOU 1983:13) Samordnad narkotikapolifik i februari 1984. Under det dryga år som kommissionen arbetade redovisades elva delrapporter med förslag till insatser inom en rad områden.

Vid sidan av narkotikakommissionen har en särskild arbetsgrupp inom socialdepartementet utarbetat förslag lill förbättringar av narkomanvården. Arbetsgruppens första rapport Offensiv narkomanvård (stencil, socialdepartementet) presenterades i juni 1983 och dess slutrapport (DsS 1984:11) Offensiv narkomanvård 11 i maj 1984.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                         159

Många av de förslag som lagts fram av narkotikakommissionen och socialdepartementets arbetsgrupp har redan genomförts. Efter förslag från regeringen har riksdagen för budgetåren 1983/84 och 1984/85 anvisat sammanlagt 30 milj. kr. för att möjliggöra en intensifiering av kampen mot narkotikan. Dessa medel har möjliggjort förstärkta insatser på narkotikaområdet, bl.a. inom polisen, kriminalvården, åklagarväsendet, skolan, försvaret och narkomanvården. Medel har också fördelats för informationsinsatser och lill de frivilliga organisationernas arbete inom vårdområdet.

Narkotikamissbruket måste angripas på flera olika nivåer. Regeringens politik är inriktad på att täcka alla led i narkotikahanteringen från produktion, införsel och spridning till förebyggande insatser, vård och rehabilitering.

I den nyss nämnda propositionen om en samordnad och intensifierad narkotikapolitik som riksdagen behandlade i december 1984 redovisas en rad förslag som innebär en fortsatt förstärkning av insatserna mol narkotikan.

Det förebyggande arbetet har central betydelse i kampen mot narkotikamissbruket. Folkrörelserna och andra frivilliga organisationer spelar en avgörande roll i det förebyggande arbetet - både som opinionsbildare och genom atl i sina aktiviteter erbjuda positiva alternativ och en meningsfull fritid för barn, ungdomar och vuxna. Många organisationer arbetar också mer direkt med insatser bland ungdomar och vuxna som har missbruksproblem eller som löper risk att utveckla ett sådant. Jag återkommer senare med förslag till ett ökat stöd till organisationernas arbete.

Missbrukarvården är också ett viktigt inslag i samhällets insatser mot narkotikamissbruket. Den måste ha ett sådant innehåll och en sådan inriktning alt den kan nå alla grupper av missbrukare med adekvata värdinsatser.

Ett enskilt land kan inte ensamt stoppa narkotikamissbruket och den illegala handeln. I slället krävs ett intensivt och uthålligt internationellt samarbete. För Sveriges del sker det dels i nordiska och europeiska sammanhang, dels genom FN.

Nordiska rådet väntas vid sin session i mars 1985 ta ställning lill ett förslag om ett nordiskt handlingsprogram mot narkotika.

Vid etl europeiskt minislermöle i september 1984 antogs ett nytt arbetsprogram för de kommande två åren. Särskild uppmärksamhet skall riktas på kontrollinsatser, förebyggande arbete samt vård och forskning. Programmet innehåller förslag till ett intensifierat samarbete när det gäller konlrollpoliliken, det förebyggande arbetet samt vård- och forskningsfrågorna.

Sverige deltar myckel aktivt i FN:s arbete inom narkotikaområdet. Detta innebär bl.a. atl Sverige verkar för ett ökat engagemang för narkotikafrågan inom FN och för en utvidgad verksamhel med konkreta aktiviteter. Chefen för utrikesdepartementet har tidigare idag föreslagit atl Sverige skall öka sitt

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                           160

slöd till FN:s narkotikafond upp till 8 milj. kr. Flera andra länder har redan ökat sitt stöd. Fondens verksamhet med integrerad landsbygdsutveckling i producenlländerna kommer därför att öka väsentligt. Sverige har också lämnat elt årligt bidrag lill narkotikafondens allmänna verksamhet. Under anslaget 1 1. beräknas 318 000 kr. fördetta ändamål. Vidare beräknas under anslaget 500 000 kr. som ett särskilt stöd för utvecklingsländernas kamp mot missbruket.

En förutsättning för en effektiv narkotikabekämpning är att insatserna mot narkotikamissbruket samordnas. Samordningen måste ske på såväl lokal och regional som central nivå. För att förbättra den centrala samordningen beslöt regeringen i oktober 1984 att inrätta ett nytt samordningsorgan för narkotikafrågor med företrädare för socialdepartementet, statsrådsberedningen, finansdepartementet och justitiedepartementet. Samordningsorganet har fått i uppdrag att verka för en effeklivisering av samhällets insatser mot narkotika och kontinuerligt föreslå regeringen ålgärder i detta syfte.

Droginformalionen

Information och upplysning om alkohol, narkofika och andra droger är viktiga instrument inom det drogpolitiska området. De senaste årens insatser har sannolikt haft stor betydelse för den positiva utvecklingen när det gäller såväl alkoholkonsumtionen som narkotikamissbruket, inte minsl i ungdomsgrupperna.

Riksdagens beslut med anledning av narkolikapropositionen innebär vissa förändringar beträffande de statliga informationsinsatserna. Bl.a. har slagits fast att drogupplysningen måsle komma in som ett reguljärt inslag i olika verksamheter, t.ex. inom skolan, i samband med militärtjänstgöringen och i utbildningen och fortbildningen av olika personalgrupper. Jag vill också erinra om att regeringen på förslag av narkotikakommissionen har anslagit medel för en ettårig informationsinsats om narkotikaproblemen till massmedierna.

Riksdagsbeslutet innebär också organisatoriska förändringar. Dessa medför att vi fr.o.m. nästa budgetår får en klarare ansvarsfördelning mellan berörda myndigheter och organ samt en förenklad administration av bl.a. statens bidragsfördelning.

Socialstyrelsen skall ha det samlade ansvaret för den statliga droginformationen. Bl.a. skall styrelsen ansvara för att en långsiktig strategi utarbetas för statens insatser på detta område. Styrelsen skall också fördela de statsbidrag för informationsinsatser som hittills har fördelats av styrelsens nämnd för alkoholfrågor (a-nämnden).

A-nämnden avvecklas vid utgången av innevarande budgetår. Nämndens roll som initiativtagare på det alkoholpolitiska området tas över av ett alkohol- och narkoiikapolitiskt råd.

Statens ungdomsråd skall som hittills fördela statsbidrag för droginforma-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                         161

tion till ungdomsorganisationerna.

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) får främst rollen av etl basfaktaförmedlande organ som en länk mellan forskningen och olika avnämare. En av de centrala uppgiflerna skall vara alt samlat följa drogproblemens förändringar. CAN skall också ge service åt organisations-livet i drogupplysningsfrågor. Överinseendet över CAN flyttas från skolöverstyrelsen till socialstyrelsen.

Droginformationen skall som riksdagen tidigare uttalat spridas på olika sätt och från flera håll samtidigt. Folkrörelserna och föreningslivet intar här en central roll. Som hittills skall därför statsbidrag utgå till organisafionerna för deras drogupplysning och för drogförebyggande verksamheter.

1 det följande har jag för budgetårel 1985/86 beräknat medel för de statliga insatserna inom drogupplysningen i enlighet med de riktlinjer som angivils i narkolikapropositionen. Socialstyrelsen och CAN föreslås få resursförstärkningar för sina verksamheter. Även bidragen till organisationslivet bör höjas, både för organisationernas centrala stöd och för insatser för alt förebygga atl drogmissbruk utvecklas.

Vården av alkohol- och narkotikamissbrukare

1 socialtjänstlagen föreskrivs en uttrycklig skyldighet för socialnämnderna att arbeta för att förebygga och motverka missbruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel. Nämnderna skall även stödja den enskilde missbrukaren och se lill att han får den hjälp eller vård som behövs för att komma ifrån missbruket.

Närmare hälften av landets kommuner har särskilda öppenvårdsmottagningar som är specialiserade på att behandla och stödja narkotika- och alkoholmissbrukare. Det finns sammanlagt ca 140 alkoholpolikliniker och 28 vårdcentraler för narkotikamissbrukare, som får statsbidrag . Jag kommer i det följande att föreslå en uppräkning med 7,6 milj. kr. av anslaget för denna verksamhel.

I kommuner, som saknar sådana resurser, har socialbyråerna hela ansvarel för den öppna missbrukarvården. I många kommuner genomförs organisationsförändringar som syftar till atl skapa förutsättningar för metodutveckling inom socialtjänsten, bl.a. för att effektivisera öppenvårdsinsatserna för missbrukare.

Familjevården är etl viktigt komplement till institutionsvården för missbrukare. Statsbidrag har utgått lill en tvåårig försöksverksamhet för att utveckla vårdformen. Medel har reserverats för en fortsatt verksamhet under första halvåret 1985 under anslaget H 5. Utveckling och försök med vissa vårdformer. Enligt min mening bör försöksverksamheten förlängas. Jag beräknar under detta anslag medel för detla ändamål.

Slöd lill försöksverksamhet och metodutveckling är av central betydelse

11 Riksdagen 1984185. I saml. Nr 100

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                         162

för missbrukarvården och annat socialt behandlingsarbete. Under innevarande budgetår utgår bidrag till utvecklingsinsatser inom området socialt behandlingsarbete med tonvikt på missbrukarvården. Stöd har lämnats för alt bl.a. utveckla vården av läkemedelsmissbrukare och för vården av kvinnliga missbrukare. Medel har också reserverats för insatser för de tyngst belastade missbrukarna.

Regeringen har vidare beviljat 350 000 kr. för det första årel av ett tvåårigt projekt som drivs av LO:s socialpolitiska råd. Projektets syfte är att utveckla och fördjupa de fackliga organisationernas medverkan i olika vårdinstitutioners utslussningsarbete.

Av den medelsram om 15 milj. kr. som riksdagen anvisat för åtgärder mot narkotikan under innevarande budgetår har 5 milj. kr. reserverats för utvecklingsinsatser inom narkomanvårdsområdel. Dessa medel skall användas för atl utveckla kompetens för fält- och behandlingsarbete inom socialtjänsten samt för alt förbättra samarbetet mellan socialtjänst, polis och kriminalvård. Vidare disponeras resurserna för att utveckla samarbetet mellan socialtjänsten och den psykiatriska vården när det gäller missbrukare med allvarliga psykiska störningar och för att förbättra uislussningen (eftervården). Medlen skall också användas till uppföljning och spridning av kunskaper och metoder som utvecklas genom de olika försöksverksamheterna. För atl fortsätta denna utvecklingsverksamhet inom narkomanvårdsområdet beräknar jag 5 milj. kr. även under nästa budgetår.

H 1. Upplysning och information på drogområdet

1983/84

Utgift

16 187 601'

Reservation

1 838 847

1984/85

Anslag

37 003 000=

1985/86

Förslag

39 251000

' Anslaget Upplysning och information på alkoholområdet. - Inkl. vissa från åttonde huvudtiteln överförda anslag.

Av anslaget disponerar socialstyrelsen 733 000 kr. för den informationsverksamhet om alkohol och andra droger som bedrivs av styrelsens byrå för alkohol- och narkotikafrågor. Vidare fördelar socialstyrelsens nämnd för alkoholfrågor (a-nämnden) sammanlagt 10,5 milj. kr. för informationsinsatser, varav arbetsmarknadens organisationer får minsl 3,3 milj. kr. för insatser inom området Alkohol och arbetsHv. För statens ungdomsråds verksamhet med upplysning om alkohol- och narkotikaproblemen utgår 4,2 milj. kr.

Till Centralförbundet for alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) utgår bidrag för drogupplysning m.m. med 2,6 milj. kr. Under anslaget beräknas också närmare 2,8 milj. kr. för personalkostnader i CAN. För organisationsstöd utgår 13 milj. kr. till Samarbetsnämnden för fördelning av statsbidrag

Prop. 1984/85:100   Bilaga 7    Socialdepartementet

163

till vissa nykterhetsorganisationer m.fl., 330 000 kr. lill Nykterhetsrörelsens landsförbund och drygt 2,8 milj. kr. till KALV-organisalionerna (Länkens kamratförbund, Alkoholproblemalikers riksorganisation. Länkarnas riksförbund och Nykterhelsorganisationen Verdandi).

1984/85

Beräknad ändrir

Ig 1985/86

Mynd.'

Föredra-

ganden

1

Socialstyrelsen

733 000

+ 3 267 000

+   331000

2

Bidrag för information

genom föreningslivet

10 500 000

+ 7 359 000

+   315 000

3

Statens ungdomsråd

4 209 000

+     246 000

+   126 000

4

Bidrag till Centralförbundet för alkohol- och nar-

kolikaupplysning

2 620 000

+     236 000

+   864 000

5

Medel för personal i Centralförbundet för alkohol-

och narkotikaupplysning

2 795 000

+    262 000

+   128 000

6

Organisationsstöd till vissa nykterhetsorganisationer m.fl.

a Samarbetsnämnden för fördelning av statsbidrag till vissa nykterheisorga-

nisationer m.fl.

13 005 500

+ 6 994 500

+   400 000

b Nykterhetsrörelsens

landsförbund

330 000

-

-

7

Bidrag till KALV-organi-sationerna (Länkens kamratförbund. Alkoholproblematikers riksorganisation. Länkarnas riksförbund och Nykterhets-

organisationen Verdandi)

2 810 500

+ 1 405 250

+    84 000

Summa

37 003 000

+19 769 750

+2 248 000

' 1, 2 socialstyrelsen, 3 statens ungdomsråd, 4, 5 skolöverstyrelsen, 6 samarbetsnämnden för fördelning av statsbidrag till vissa nykterhetsorganisationer, m.fl., 7 KALV och Verdandi. - Budgetåret 1984/85 Socialstyrelsens nämnd för alkoholfrågor.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen disponerar verksamhetsmedel för egna informationsinsatser inom drogområdet. 1 budgetpropositionen 1984 har anslaget upptagits till 733 000 kr. avseende budgetåret 1984/85. Regeringen har därutöver beviljat styrelsen 750 000 kr. för vissa av narkotikakommissionen föreslagna insatser. Av dessa senare medel återstår 500 000 kr. som kan disponeras under innevarande budgetår.

Under budgetårel 1983/84 har styrelsen inlett flera viktiga informationssatsningar vilka mottagits mycket positivt. Efterfrågan på det informations-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                         164

material som styrelsen producerar har successivt ökat. För atl den positiva utvecklingen skall kunna fortsätta är det väsentligt att åter intensifiera drogupplysningen under budgelåret 1985/86. Centrala massmediainsatser och produktion av material som kan användas lokalt i skolor, föreningar etc. är en förulsättning för en effektiv droginformalion. För denna verksamhet begär socialstyrelsen 4 000 000 kr. för budgetåret 1985/86.

Socialstyrelsens nämnd för alkoholfrågor har alltsedan starten år 1978 årligen förfogat över arvsfondsmedel för atl stödja försöksverksamhet med fritidsaktiviteter. För budgetåret 1984/85 utgår ett belopp på 6,3 milj. kr. Socialstyrelsen har begärt atl även denna summa inräknas i anslaget. För budgetåret 1985/86 begär styrelsen 17 859 000 kr. för nämndens verksamhet.

Sialens ungdomsråd

Rådet anser att det är viktigt att den breda erfarenhet som ungdomsorganisationerna under en lång tid har skaffat sig vad gäller alkohol- och narkotikaupplysning får fortsätta och utvecklas. Det är rådets uppfattning att ungdomsorganisationernas verksamhet i sig är drogförebyggande. Ungdomsorganisationernas direkta information om droger har stor genomslagskraft och ett stort värde.

1 avvaktan på regeringens behandling av förslagen från utredningen om de statliga insatserna för alkohol- och narkotikainformationen har rådet avstått från att föreslå större förändringar av anslaget inför budgetårel 1985/86. Rådet föreslår en höjning med 246 000 kr.

Skolöverstyrelsen

Centralförbundet för alkohol- och narkofikaupplysning (CAN) har i sin anslagsframställning till skolöverstyrelsen (SÖ) hemställt att förbundet får elt bidrag om 4 990 000 kr. för budgetåret 1985/86. Utöver detta har CAN begärt att ytterligare tre tjänster inrättas för verksamheten. SÖ har i avvaktan på regeringens behandling av frågan om alkohol- och narkotikainformationen räknat om anslagsposterna till 1985/86 års kostnadsnivå. Detta innebär atl bidraget till CAN för förbundets verksamhet har höjts med 236 000 kr. och medel för CAN:s personal med 262 000 kr.

Samarbetsnämnden för fördelning av statsbidrag lill vissa nykterhetsorganisationer m.fl.

Samarbetsnämnden anser att regeringen nu bör ge nykterhetsrörelsen ett extra statsbidrag för att möjliggöra att fullt ut kunna dra fördelar av den förändrade attityden fill alkohol som följer i spåren på den sjunkande alkoholkonsumtionen. För budgetåret 1985/86 begär nämnden att anslaget till vissa nykterhetsorganisationer m.m. skall utgå med 20 milj. kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                        165

KA L V-organisationerna

Länkens kamratförbund. Alkoholproblematikers riksorganisation. Länkarnas riksförbund och Nykterhetsorganisationen Verdandi (KALV) bedriver ett omfattande socialt arbete. Den ökade utslagningen m.m. för med sig elt ökat tryck och en ökad efterfrågan på detta arbete. Samtidigt som efterfrågan på verksamhelen har ökat, har anslagen enligt organisationernas mening kraftigt urholkats främst beroende på den allmänna kostnadsutvecklingen och periodiseringen av bidragsutbetalningarna. Organisationerna anhåller om en 50-procenlig höjning av statsbidraget.

Föredragandens överväganden

Genom riksdagens beslut med anledning av proposifionen (prop. 1984/85:19, SoU 8, rskr 104) om en samordnad och intensifierad narkotikapolitik kommer vissa organisatoriska förändringar att genomföras fr.o.m nästa budgetår när det gäller den statliga droginformationen. Enligt beslutet skall socialstyrelsen ha det centrala och samordnade ansvaret för denna verksamhet. Styrelsens uppgifter kommer att bli mera omfattande än tidigare. Medlen som styrelsen har för drogupplysning bör därför räknas upp. Jag föreslår att socialstyrelsen för budgetåret 1985/86 får disponera 1 064 000 kr. för sin informationsverksamhet om alkohol och andra droger.

Socialstyrelsens nämnd för alkoholfrågor skall till följd av riksdagens beslut avvecklas. Nämndens roll att fördela statsbidrag skall tas över av socialstyrelsen. Fr.o.m. den 1 juli 1985 kommer också nya bidragsregler att gälla. Detta innebär att statsbidrag skall utgå främst till riksorganisationer och lill kommuner som i samverkan med det lokala föreningslivet genomför insatser. Under de närmaste åren bör statsbidragen i första hand inriktas på droginformation, social kontaktverksamhet och kamratstödsverksamhet genom organisationerna på arbetsmarknaden och inom skolområdet. Verksamhet som syftar till ökad kontakt och gemenskap i bostadsområden med sociala problem bör också få stöd. Lokala projekt med verksamhet för invandrargrupper bör lyftas fram. Insatser för att nå kvinnor i olika åldrar och livssituationer med droginformation bör också prioriteras. För ändamålet bör för nästa budgetår beräknas 10,8 milj. kr, varav minst 3,4 milj. kr. till arbetsmarknadens organisationer för insatser inom området Alkohol och arbetsliv.

Statens ungdomsråd skall som tidigare fördela statsbidrag till riksorganisationerna på ungdomsområdet. För nästa budgetår bör för detta ändamål beräknas 4,3 milj. kr.

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) skall som följd av riksdagens beslut få delvis förändrade uppgifter. Huvuduppgiften blir fr.o.m. nästa budgetår atl förmedla basfakta fill olika avnämare. CAN skall samlat följa drogproblemens förändringar. CAN skall också utgöra serviceorgan i drogupplysningsfrågor för organisationslivet, främsl de egna

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                         166

medlemsorganisationerna. Statsbidraget till CAN bör för nästa budgetår uppgå till 3 484 000 kr., vilket innebär en höjning av bidraget med 864 000 kr. För att samlat följa drogutvecklingen och låta genomföra olika undersökningar m.m. i delta avseende bör CAN disponera minst 800 000 kr. av bidraget.

Riksdagsbeslutet om den statliga droginformationen innebär bl.a. också att CAN fr.o.m. den 1 juli 1985 skall stå under socialstyrelsens överinseende i slället för skolöverstyrelsens. Medel för lönekostnaderna för tjänster, som från nämnda tidpunkt kommer att inrättas vid socialstyrelsen, har beräknats fill 2 923 000 kr.

För organisationsstöd till vissa nykterhetsorganisationer beräknar jag för nästa budgetår drygt 13,7 milj. kr. För bidrag lill KALV-organisalionerna bör beräknas närmare 2,9 milj. kr. Jag utgår härvid från att bidragen fördelas mellan organisationerna på samma sätt som för innevarande budgetår.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Upplysning och information på drogområdel för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 39 251 000 kr.

H 2. Bidrag till alkoholpolikliniker och vårdcentraler

1983/84         Utgift              85 740 043

1984/85         Anslag            89 901000

1985/86         Förslag            97 501000

Statsbidrag utgår lill kommunernas kostnader för verksamhet med alkoholpolikliniker enligt bestämmelserna i förordningen (1981:614) om statsbidrag fill kommunernas verksamhet med alkoholpolikliniker.

De i förordningen angivna grunderna för statsbidrag tillämpas även beträffande kostnaderna för vård på alkoholpoliklinik av narkotikamissbrukare. Vidare utgår statsbidrag till försöksverksamhet vid nytillkommande alkoholpolikliniker och till vårdcentraler för narkotikamissbrukare. Bestämmelserna för dessa bidrag återfinns i regleringsbrev den 20 juni 1984.

Socialstyrelsen

Alkoholpolikliniker och vårdcentraler för narkotikamissbrukare är sär-vårdsresurser inom den öppna missbrukarvården. De fyller en viktig funktion, inte minst efter integrationen av de sociala nämnderna, i och med att det på dessa enheter kan utvecklas ett specialistkunnande.

I många kommuner i landet finns intresse av att utveckla och utöka insatserna för missbrukare. Bl.a. utvecklas nya sätt att komma i kontakt med "dolda missbrukare" och människor som befinner sig i ett tidigt skede av missbruk. Många alkoholpolikliniker vänder sig numera även till narkotikamissbrukare och läkemedelsmissbrukare. Denna utveckling visar sig i etl

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                         167

relativt stort antal ansökningar om förhandsbesked för nya tjänster. För år 1985 inkom ansökningar om lolall eft 100-tal tjänster på alkoholpolikliniker och vårdcentraler för narkotikamissbrukare, varav socialstyrelsen har lämnat positivt förhandsbesked till 35 tjänster, vilket styrelsen bedömt som elt minimum. Om anslaget inte ökas kommer det medföra atl statsbidrag kommer alt utgå med mindre än 75 procent eller att statsbidrag inte kan lämnas till ny och utökad verksamhet. Styrelsen ser det som angeläget att det skapas utrymme för utökning av 40 tjänster per år, vilket avser både utbyggnad av befintliga enheter och inrättande av nya. Socialstyrelsen beräknar 97 101 000 kr. under anslaget 1985/86.

Föredragandens överväganden

För statsbidrag lill alkoholpolikliniker och vårdcentraler saml försöksverksamhet vid nytillkommande alkoholpolikliniker beräknar jag sammanlagl 97 501 000 kr. nästa budgetår. Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till alkoholpolikliniker och vårdcenlraler för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 97 501 000 kr.

H 3. Bidrag till driften av hem för vård eller boende

1983/84          Utgift             627 264 684

1984/85          Anslag            618 000 000

Enligt principöverenskommelsen år 1980 mellan staten, landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet har berörda kommuner och landsfings-kommuner den 1 januari 1983 övertagit huvudmannaskapet för de statliga ungdomsvårdsskolorna och nykterhetsvårdsanstalterna samt de rättigheter och åtaganden som staten har ifråga om Margretelunds och Råby yrkesskolor, erkända och enskilda nykterhetsvårdsanstalter samt inackorderingshem och behandlingshem för alkohol- och narkotikamissbrukare.

Enligt den överenskommelse mellan statens förhandlingsnämnd, landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet som träffades den 23 november 1984 skall staten utge bidrag till kommuner och landstingskommuner (huvudmännen) för driften av de hem för vård eller boende som avses i principöverenskommelsen. Bidraget skall baseras på ett belopp av 711 milj. kr. för år 1984. Överenskommelsen godkändes av regeringen den 29 november 1984.

Bidragssumman för utbetalning år 1984 är beräknad med följande fördelning:

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                          168

Ungdomsvårdsskolor                                             257 milj. kr.

Nykterhetsvårdsanstalterna Gudhem,                     68

Runnagården (med Brotorp),
Hornö, Frösö samt
Hessleby saml elt LVM-hem
i Stockholms kommun
och ett i Göteborgs kommun
Övriga nykterhetsvårdsanstalter                            225

Behandlings- och inackorderings
hem för narkotikamissbrukare                                  42
Inackorderingshem för alko
holmissbrukare                                                   119

Av det belopp som anges för viss kategori av institutioner skall 75 % användas för bidrag till de huvudmän som driver eller åtagit sig ansvarel för driften av institutioner. Bidraget utgår med etl för varje angiven kategori av institutioner enhetligt belopp per vårdplats.

Enligt den överenskommelse som träffades mellan parterna den 25 mars 1981 skulle, förutom driftbidrag till verksamheten, även utgå statliga medel i form av dels 5 milj. kr. som bidrag till projektering av vissa anläggnings- och husbyggnadsarbeten, dels 150 milj. kr. som särskilt bidrag för att möjliggöra upprustning och utveckling m.m. av institutionsvården. Regeringen har den 12 april 1984 godkänt en överenskommelse om den slutliga fördelningen av dessa medel.

Överläggningar pågår f.n. med kommun- och landslingsförbunden om elt nytt statsbidragssystem. Avsikten är bl.a. alt ge kommuner och landsting slörre möjligheter att utveckla och förändra institutionsvården.

Jag avser att återkomma till regeringen med förslag om ett nytt statsbidragssystem under våren 1985. I avvaktan härpå har jag för budgetårel 1985/86 beräknat 618 milj. kr. för bidrag till driften av hem för vård eller boende.

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, fill Bidrag lill driften av hem för vård eller boende för budgetåret 1985/86 beräkna etl förslagsanslag av 618 000 000 kr.

H 4. Bidrag till organisationer m.m.

1983/84         Utgift             13 739 680

1984/85         Anslag            14 295 000

1985/86         Förslag           16124 000

Från anslaget utgår bidrag fill sammanslutningar av förutvarande alkoholmissbrukare (Sällskapet Länkarna m.fl.) och till sammanslutningar för stöd

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet

169

och hjälp åt narkotikamissbrukare. Vidare får socialstyrelsen disponera en del av anslaget som bidrag till kommuner samt till nämnda sammanslutningar och lill andra organisationer som ägnar sig ål rehabilitering av alkohol- eller narkotikamissbrukare m.fl. Bidragsbestämmelserna återfinns i förordningen (1983:731) om statsbidrag till organisationer för stöd till missbrukare m.m.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Socialstyrelsen

Föredraganden

1    Bidrag   till   sammanslut-

ningar   av   f.d.   alkohol-

missbrukare

5 092 000

+ 1008 000

+   653 000

2    Bidrag   till   sammanslut-

ningar för slöd och hjälp

ål narkotikamissbrukare

3 607 000

+   246 000

+   508 000

3    Bidrag    till    kommuner

samt till sammanslutning-

ar under punkt 1 och 2 och

till andra organisationer

som ägnar sig åt rehabili-

tering av alkohol eller nar-

kotikamissbrukare m.fl.

5 596 000

+   382 000

+   668 000

Summa

14 295 000

+ 1636 000

+ 1829 000

Socialstyrelsen

Under 1983/84 har anslagets första delpost fördelals mellan 255 lokala länkföreningar och 3 riksorganisationer. 42 nya lokala föreningar har tillkommit sedan budgetåret 1980/81. Ytterligare 20 - 30 nybildade länkföreningar förväntas inkomma med ansökningar budgetåret 1984/85. Budgetåret 1980/81 uppgick det genomsnittliga statsbidraget per lokal förening till drygt 18 600 kr. För att kunna bibehålla denna bidragsnivå, åtminstone i kronor räknat, under budgetåret 1985/86 beräknas medelsbehovet för sammanslutningar av f.d. alkoholmissbrukare uppgå till 6,1 milj. kr., vilket motsvarar en höjning av denna delpost under anslaget med drygt 1 milj. kr.

Ur delpost 2 söktes statsbidrag för stöd och hjälp åt narkotikamissbrukare för budgetåret 1983/84 av 10 organisationer. Sammanlagt begärdes ca 5 milj. kr. För budgetårel 1985/86 beräknar socialstyrelsen ett medelsbehov som motsvarar innevarande års bidrag i reellt penningvärde, vilket innebär en ökning med 246 000 kr.

Ur anslagets iredje delpost ansökte under budgetåret 1983/84 18 organisationer om bidrag lill sin löpande verksamhet med sammanlagt 7,3 milj. kr. Totalt beviljades 2 280 000 kr. fill 14 organisationers pågående verksamhet. För försök med nya vård- och behandlingsmetoder fördelade socialstyrelsen totalt 3 153 000 kr. under budgetåret 1983/84. Därav beviljades 1 048 000 kr.

12 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                          170

till organisationer och 2 105 000 kr. till kommuner. Den sammanlagda ansökningssumman uppgick till ca 12 milj. kr. För budgetårel 1985/86 beräknar socialstyrelsen elt medelsbehov som moisvarar innevarande års penningvärde, vilkel innebär en ökning med 328 000 kr.

Föredragandens överväganden

De frivilliga organisationerna spelar en viktig roll i vård- och behandlingsarbetet på missbruksområdel. För innevarande budgelår har regeringen i anslulning till arbetet med propositionen (1984/85:19, SoU 8, rskr. 104) om en samordnad och intensifierad narkotikapolitik anvisat 1,4 milj. kr. utöver tillgängliga medel under förevarande anslag för att möjliggöra etl ökat engagemang från organisationernas sida. Den särskilda anvisningen har belastat den ram om 15 milj. kr. som för innevarande år finns under andra huvudtitelns anslag A 2. Justitiedepartementet för insatser mol narkotika.

En reell höjning av anslaget bör ske för nästa budgetår. Utöver en generell koslnadsuppräkning med 429 000 kr. bör anslaget därför höjas med 1,4 milj. kr. varav 500 000 kr. bör tillföras delposten 1,400 000 kr. delposten 2 och 500 000 kr. delposten 3.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till organisationer m.m. för budgetårel 1985/86 anvisa etl anslag av 16 124 000 kr.

H 5. Utveckling och försök med vissa vårdformer

1983/84          Utgift               4 775 702             Reservation             1920 676

1984/85          Anslag              7 000 000

1985/86          Förslag           18 060 000'

' Inkl. vissa från lidigare anslaget J 6. överförda medel.

För innevarande budgetår har socialstyrelsen disponerat del av anslaget för kurs- och konferensverksamhet inkl. utbildning och information för handläggare av alkoholärenden hos länsstyrelserna, försöksverksamhet med familjevård för vuxna missbrukare samt för försöksverksamhet med behandling av och stöd lill familjer i kris samt barn och ungdom som far illa. Vidare har socialstyrelsen fått i uppdrag att föreslå regeringen utvecklingsprojekt när det gäller vården av kvinnliga missbrukare, kvinnojourer och insatser hos frivilliga organisationer för misshandlade kvinnor, vårdmeloder för vissa grupper av missbrukare saml socialbyråernas arbete med familjer i kris.

Anslaget har för innevarande budgetår använts flexibelt och hafl karaktären av etl utvecklingsanslag inom området socialt behandlingsarbete med tonvikt på missbrukarvård.

1 propositionen (1984/85:19, SoU 8, rskr 104) om en samordnad och

Prop. 1984/85:100   Bilaga 7    Socialdepartementet                                           171

intensifierad narkotikapolitik har jag redovisat vilka olika utvecklingsinsatser som initierats inom narkomanvårdsområdel. För innevarande budgetår har regeringen anvisat 5 milj. kr för sådana insatser. Socialstyrelsen har fått i uppdrag atl föreslå regeringen utvecklingsprojekt som skall påbörjas under innevarande budgetår för alt

-    utveckla socialtjänstens metoder i missbruksarbetet

— förbättra samarbetet mellan socialtjänst, polis och kriminalvård

— utveckla samarbetet mellan socialtjänsten och den psykiatriska vården när del gäller missbrukare med allvarliga psykiska störningar

-    förbättra uislussningen (eftervården)

Från det under femte huvudtiteln för budgetåret 1984/85 uppförda anslaget J 6. Ersättningar till kommunerna för hjälp till utländska medborgare, flyktingar m.m. lämnas från socialstyrelsen bidrag till kommuner för familjepedagogisk verksamhel för flyktingar. Detta särskilda stöd från socialstyrelsen skall upphöra som en följd av att statens invandrarverk fr.o.m. den 1 januari 1985 får ett huvudansvar på statlig nivå för mottagningen av flyktingar. Kommuner som påbörjat eller har fått förhandsbesked för familjepedagogiska projekt bland flyktingar under år 1983 eller år 1984 bör dock om socialstyrelsen efter samråd med statens invandrarverk bedömer att behov föreligger få möjlighet att inom en kostnadsram av 1 milj. kr. slutföra påbörjade projekt under budgetåret 1985/86.

Vidare ulgår från anslaget ersättning till projekt med bl.a. familjepedagogiska insatser för nordiska och utomnordiska zigenare som inle omfattas av flyktingbestämmelserna. Ansökningar om sådan ersättning prövas av socialstyrelsen.

Socialstyrelsens kostnader för kurser och konferenser för familjepedagoger och annan personal inom kommunernas socialtjänst som arbetar med flyktingar och zigenare ersätts vidare från anslaget.

Socialstyrelsen

Under kalenderåren 1983 och 1984 pågår försöksprojekt med ulveckling av familjevård för vuxna missbrukare. Projekten beräknas vara dokumenterade och klara senast sommaren 1985. Projektanslaget är ell resultat av utredningen "Det förstärkta familjehemmet" (Ds S 1981:17) och samtliga projekt ansluter sig till huvudlinjen i utredningen med utökat stöd och handledning till familjehemmen. Redan på grundval av hittillsvarande erfarenheter framgår att familjehemsvården är en värdefull vårdform inom den totala missbrukarvården.

Pågående projekt få fortsatt stöd. Kostnaderna för detta beräknas till ca 2 800 000 kronor under budgetåret 1985/86.

Diskussioner förs om ulveckling av vården för kvinnliga missbrukare.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                        172

metodutveckling för vård av de tyngsta missbrukarna, behovet av att "nya" grupper av missbrukare observeras m.m. Det finns etl stort behov att finna metoder för arbete med familjer i kris i syfte att undvika omhändertaganden eller mildra verkningarna.

Behandlingshem för familjer uppmärksammas alltmer såväl inom den traditionella missbrukarvården som inom barnhemsvården. Dessutom utvecklas särskilda familjeinstiiutioner. Metodutveckling inom detta område är viktigt.

Konferens- och utbildningsverksamhet är ett viktigt instrument för socialstyrelsens tillsyn och ansvar för metodutvecklingen.

Socialstyrelsen hemställer att ur anslaget anvisas 40 000 kronor till resor för socialstyrelsens tjänstemän i samband med projektarbetet.

Den statliga särskilda ersättningen lill familjepedagogisk verksamhet bland flyktingar upphör helt den I juli 1986. Socialstyrelsen beräknar koslnaderna för verksamheten under budgetårel till 3 milj. kr.

För särskilda insatser bland zigenare som bl.a. innefattar familjepedagogisk verksamhet beräknar socialstyrelsen kostnaderna lill 2,4 milj. kr.

Socialstyrelsen har under budgetåret 1984/85 anordnat kurser och konferenser för familjepedagoger. Vidare har man publicerat studiematerial om familjepedagogisk verksamhet. Styrelsen bedömer atl behovet av utbildning av personal inom socialtjänsten inför kommunernas ökade ansvar för flyktingar kommer alt öka. För kurser och konferenser för personal äskas 0,5 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Slöd till försöksverksamhet och metodutveckling har stor betydelse för missbrukarvården och för det sociala behandlingsarbetet i övrigt. Det är ett viktigt instrument i socialstyrelsens uppgifier enligt socialtjänstlagen att följa och påverka lagtillämpningen.

Jag anser det därför angeläget att sammanföra och förstärka resurserna för att från statens sida stimulera till utvecklingsarbete på olika områden och i olika delar av landel. Slöd skall kunna ges för insatser som syftar till att förbättra det sociala behandlingsarbetet med tonvikt på missbrukarvården. En fortsatt försöksverksamhet för vården av kvinnliga missbrukare är angelägen, liksom utveckling av socialbyråernas arbete med familjer i kris samt andra insatser som kan vara ett stöd för dessa familjer.

Efter förslag från regeringen i prop. 1984/85:19 om en samordnad och intensifierad narkotikapolitik beslöt riksdagen alt statligt stöd skall lämnas lill utvecklingsinsatser inom narkomanvårdsområdel även under nästa budgetår. Stödet skall syfta till att stimulera utvecklingsarbetet vid socialbyråer och vårdcentraler för narkotikamissbrukare inom de områden som angivits i narkotikapropositionen.

I och med att ett nytt system för mottagning av flyktingar har införts

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                         173

kommer socialstyrelsens insatser inom detta område alt minska. Styrelsen kommer dock även fortsättningsvis alt svara för viss utbildning och för utveckling av metoder i det sociala arbetet för flyktingar och invandrare. Vidare skall styrelsen genom bidrag kunna stödja kommunala insatser för zigenare som har karaktären av utvecklings- och försöksverksamheter. Jag tar därför upp de återstående delarna av det lidigare anslaget J 6. Ersättningar till kommunerna för hjälp till utländska medborgare, flyktingar m.m. under detta anslag.

Den särskilda statliga ersättningen till familjepedagogisk verksamhet bland flyktingar kommer helt att upphöra den 1 juli 1986. Under budgetåret 1985/86 kan socialstyrelsen medge ersättningar inom en kostnadsram av 1 milj. kr. Av budgettekniska skäl kommer vissa tidigare kostnader att belasta anslaget under budgelåret.

Det särskilda slatliga stödet till insatser för zigenare skall fortsättningsvis inte endasl omfatta familjepedagogisk verksamhet utan bidrag bör även kunna lämnas lill projekt med andra former av socialt arbete. Vidare bör samarbetsprojekt mellan socialförvaltningar och andra samhällsorgan kunna få bidrag.

Socialstyrelsen skall även fortsättningsvis svara för kurser och konferenser för familjepedagoger och annan personal inom socialtjänsten som arbetar med flyktingar. Denna verksamhet bör också innefatta personal som arbetar med zigenare.

För dessa ändamål beräknar jag medelsbehovet till totalt 18 060 000 kr. nästa budgetår varav 5 milj. kr. skall användas för utvecklingsinsatser inom narkotikaområdet samt 3 milj. kr. för familjepedagogisk verksamhel för flyktingar. Medlen bör tills vidare i enlighet med de riktlinjer jag nu angivit disponeras av socialdepartementet enligt bestämmelser som regeringen meddelar.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Utveckling och försök med vissa vårdformer för budgetåret 1985/86 anvisa etl reservationsanslag av 18 060 000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                          174

I. Internationell samverkan

Samarbetet med världshälsoorganisationen (WHO) är den mest omfattande enskilda delen av socialdepartementets internationella verksamhet. Arbetet inriktas bl.a. på att stödja WHO:s strategi för Hälsa för alla år 2000 där ett viktigt område är att utveckla primärvård och hälsofrämjande åtgärder i hela samhället. Av särskilt intresse för Sverige är del utvecklingsarbete som bedrivs inom WHO:s europaregion och som lett fram till etl dokument med hälsopolitiska mål för Europa. Sverige har i WHO tagit upp behovet av ett ökat arbete inom läkemedelsområdet och beträffande livsstilsfaktorer som alkohol och rökning. Vidare har Sverige betonat vikten av att utjämna skillnader i hälsotillstånd mellan länder och mellan olika befolkningsgrupper inom etl land. På nordiskt initiativ antogs vid 1984 års världshälsoförsamling en resolution om förbättrad användning av läkemedel framför alll i utvecklingsländerna. Som etl resultat av resolutionen kommer WHO under år 1985 atl anordna elt möte om användning av läkemedel där bl.a. marknadsföringens roll skall behandlas.

Samarbetet inom Förenta nationerna (FN) gäller organisationens sociala verksamhet, särskilt handikapp-, narkotika-, äldre-, barn- och kvinnofrågor. Sverige spelar en aktiv roll inte minst för att få till stånd effektiva åtgärder mol narkotikamissbruk.

Även inom Europarådet, organisationen för ekonomiskt samarbete och ulveckling (OECD) och den internationella arbetsorganisationen (ILO) bedrivs ett omfattande social- och hälsovårdspolitiskt samarbete i vilket Sverige deltar. I Europarådet svarar socialdepartementet för Sveriges deltagande i rådets hälsovårdskommitlé, sociala kommitté och socialförsäk-ringskommitlé samt i den s.k. Pompidou-gruppens arbete med narkotikafrågor.

Det nordiska regeringssamarbetet på social- och hälsovårdsområdet har sin utgångspunkt i nordiska ministerrådet och dess ämbetsmannakommillé för socialpolitik, den nordiska socialpolitiska kommittén. Verksamheten har bedrivits enligt riktlinjerna i det reviderade samarbetsprogram som fastställdes av social- och hälsovårdsministrarna i augusti 1982.

En svensk-finsk arbetsgrupp arbetar sedan år 1979 med frågor om de finskspråkiga invandrarnas situation inom den svenska hälso- och socialvården och med att kartlägga de eventuella problem inom hälso- och socialvårdssektorn, som återvändande finska medborgare kan ställas inför i Finland.

En socialförsäkringskonvention med Spanien har trätt i kraft under år 1984 och en reviderad konvention med Grekland har undertecknats under året. Socialförsäkringsförhandlingar har slutförts med Canada och USA under år 1984 samt inletts med Belgien. Förhandlingar om ett sjukvårdsavlal har slutförts med Algeriet under år 1984.

Det bilaterala samarbetet inom hälso- och sjukvårdens områden samt socialtjänsten mellan Sverige och ett antal enskilda länder består bl.a. av

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                         175

erfarenhetsutbyte, stipendiatverksamhet, symposier etc. Sverige har avtals-bundet samarbete med Polen och Ungern och sedan år 1984 med Tjeckoslovakien och Tyska Demokratiska Republiken. Samarbete förekommer vidare med flera andra länder.

I 1. Bidrag till världshälsoorganisationen samt internationellt socialpolitiskt samarbete m.m.

1983/84

Utgift

40 070 142

1984/85

Anslag

26 312 000

1985/86

Förslag

29 330 000

Från anslaget bekostas bl.a. Sveriges deltagande i världshälsoorganisationens (WHO) verksamhet, bilateralt samarbete på hälso- och socialvårdens område, internationellt — särskilt nordiskt - socialpolitiskt samarbete samt riksförsäkringsverkets medlemskap i International Social Security Associa-fion (ISSA).

Beräknad ändring

1984/85

1985/86

Bidrag till WHO

24 147 000

+2 415 000

Utgifter för svenskt deltagande i WHO:s

reguljära sammankomster

133 000

+

25 000

Bidrag till FN:s fond för kontroll av bero-

endeframkallande medel

309 000

+

9 000

Stöd till narkotikabekämpning i utveck-

lingsländerna

-

+

500 000

Bilateralt samarbete på hälso- och social-

vårdens område

424 000

-

Nordiskt socialpolifiskl samarbete

544 000

+

38 000

Vissa internationella resor

127 000

+

4 000

Riksförsäkringsverkets medlemskap i ISSA

205 000

-

3 000

Övrigt

423 000

+

30 000

Summa

26 312 000

+3 018 000

Socialstyrelsen beräknar prisomräkningen lill 33 000 kr. för bilateralt samarbete på hälso- och socialvårdens område. Därutöver föreslår styrelsen en volymökning med 40 000 kr. för detta område. Under posten Vissa internationella resor beräknar socialstyrelsen prisomräkningen till 11 500 kr. och volymökningen till 14 000 kr.

Föredragandens överväganden

Enligt regeringens förslag i prop. 1984/85:19 (SOU 8, rskr 104) om en samordnad och intensifierad narkotikapolitik har ett belopp av 500 000 kr. beräknats för att möjliggöra ett stöd till narkotikabekämpning i utvecklings-

Prop. 1984/85:100   Bilaga 7   Socialdepartementet                                           176

länderna. Medlen skall användas för utbildning av experter i Sverige och för konsultation av svenska experter i utvecklingsländer som efterfrågar svenskl stöd samt för utrustning.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag det sammanlagda anslagsbehovet till 29 330 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till världshälsoorganisationen saml internationellt socialpolitiskt samarbete m. m. för budgetårel 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 29 330 000 kr.

1 2. Vissa internationella kongresser i Sverige

1983/84          Utgift             193 903            Reservafion              108 764

1984/85          Anslag            200 000

1985/86          Förslag           200 000

Föredragandens överväganden

Anslaget bör för nästa budgetår tas upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Vissa internationella kongresser i Sverige för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7   Socialdepartementet                      177

Bilaga 7:1

Hänvisning från anslagen i statsbudgeten för budgetåret 1984/85 till motsvarande anslag i budgetpropositionen för budgetåret 1985/86

Statsbudget

Förslag

Statsbudget

Förslag

1984/85

1985/86

1984/85

1985/86

AI

Al

Gl

Gl

A2

A2

G2

G2

A3

A3

G3

G3

A4

A4

G4

G4

A 5'

-(Cl,

G5

G5

trettonde

G6

G6

huvudfiteln)

G7

G7

G8

G8

Bl

B 1

G9

G9

B2

B2

G 10

G 10

B3

B3

B4

B4

Hl

E6

B5

B3

H2

ElO

H3

E7

Cl

CI

H4

Ell

C2

C2

H5

E12

C3

C3

H6

E13

C4

C4

H7

E14

C5

C5

H8

EI5

H9

utgår

Dl

D I

HIO

E16

D2

D2

Hll

E17

D3

D3

D4

D4

II

EI9

12

E19

El

E 1

13

E23

E2

E2

14

E23

E3

E8

15

E24

E4

E18

16

E20

E5

E9

17

E2I

E6

E3

18

E22

E7

E4

19

E2I

E8

E5

Jl

Hl

Fl

Fl

J2

H2

F2

F2

J3

H3

F3

F3

J4

H4

F4

F4

J5

H5

F5

F5

J6

H5

Kl

II

K2

12

' se sid. 91-92

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                            178

Bilaga 7:2

Hänvisning från budgetpropositionen för budgelåret 1985/86 lill motsvarande anslag i statsbudgeten för budgetåret 1984/85

Förslag

Statsbudget

Förslag

Statsbudgei

1985/86

1984/85

1985/86

1984/85

Al

A 1

Fl

FI

A2

A2

F2

F2

A3

A3

F3

F3

A4

A4

F4

F4

BI

B 1

Gl

Gl

B2

B2

G2

G2

B3

B 3 och 5

G3

G3

B4

B4

G4

G4

G5

G5

Cl

C 1

G6

G6

C2

C2

G7

G7

C3

C3

G8

G8

C4

C4

G9

G9

C5

C5

G 10

G 10

C6

- (nytt anslag)

Hl

J 1

Dl

D 1

H2

J2

D2

D2

H3

J3

D3

D3

H4

J4

D4

D4

H5

J5

El

E I

II

Kl

E2

E2

12

K2

E3

E6

E4

E7

E5

E8

E6

Hl

E7

H3

E8

E3

E9

E5

ElO

H2

Ell

H4

E12

H5

E13

H6

E14

H7

E15

H8

E16

HIO

EI7

Hll

E18

E4

E19

1 I och 2

E20

16

E21

I 7 och 9

E22

18

E23

1 3 och 4

E24

15

Prop. 1984/85:100   Bilaga 7    Socialdepartementet                                         179

Register

sid.                                                                                                                Kronor

1    Översikt

Femte huvudtiteln

A.     Socialdepartementet m.m.

16

1.

17

2.

17

3.

Socialdepartementet, förslagsanslag                                     20 757 000

Kommittéer m.m., reservationsanslag                                  20 000 000

Forsknings- och utvecklingsarbete samt
försöksverksamhet, reservaiionsanslag                                 33 390 000

20    4.   Extra utgifter, reservationsanslag                                             1682 000

75 829 000

B.     Administration av socialförsäkring m.m.

21            Inledning

24       1.   Försäkringsöverdomstolen, förslagsanslag                              10 279 000

25                2. Försäkringsräfter, förslagsanslag                                    39 268 000 27 3.              Riksförsäkringsverket, förslagsanslag     317 514 000 33    4.         Allmänna försäkringskassor, förslagsanslag                               395 147 000

762 208 000

C.

Ekonomiskt stöd fill barnfamiljer m.m.

37

Inledning

41

1.

Allmänna barnbidrag, förslagsanslag

8 245 000 000

42

2.

Bidrag till föräldraförsäkringen.

förslagsanslag

865 000 000

44

3.

Vårdbidrag för handikappade barn.

förslagsanslag

439 000 000

45

4.

Bidragsförskott, förslagsanslag

I 530 000 000

45

5.

Barnpensioner, förslagsanslag

214 000 000

46

6.

Särskilt bidrag för vissa

adoptivbarn, förslagsanslag

3 000 000 II 296 000000

D.    Försäkring vid sjukdom, handikapp och ålderdom

48           Inledning

59    1.   Bidrag till sjukförsäkringen, förslagsanslag                       4 650 000 000

61    2.   Folkpensioner, förslagsanslag                                         44 700 000 000

63    3.   Bidrag fill kommunala bostadsfillägg

till folkpension, förslagsanslag                                            710 000 000

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                           180

64    4.   Vissa yrkesskadeersättningar m.m..

förslagsanslag

3 250 000 50 063 250 000

E.

Hälso- och sjukvård

66

Inledning

73

1.

Socialstyrelsen, förslagsanslag

133 977 000

76

2.

Statlig kontroll av läkemedel m.m..

förslagsanslag

1000

78

3.

Statens rättskemiska laboratorium,

förslagsanslag

19 910 000

80

4.

Statens rättsläkarstalioner.

förslagsanslag

20 300 000

82

5.

Rättspsykialriska stationer och kliniker.

förslagsanslag

79 550 000

84

6.

Statens miljömedicinska laboratorium.

förslagsanslag

19 468 000

85

7.

Statens giftinformationscentral.

förslagsanslag

5 053 000

87

8.

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.

förslagsanslag

4 021 000

89

9.

WHO-enheten för rapportering av läkemedels-

biverkningar, förslagsanslag

I 437 000

90

10.

Statens institut för psykosocial miljö-

medicin, förslagsanslag

2 664 000

91

Statens bakteriologiska laboratorium:

92

11.

Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

1000'

93

12.

Driftbidrag, reservationsanslag

1000*

93

13.

Centrallaboratorieuppgifter,

förslagsanslag

19 247 000 *

93

14.

Försvarsmedicinsk verksamhet.

förslagsanslag

3 722 000 *

93

15.

Utrustning, reservaiionsanslag

4 200 000*

94

16.

Hälsoupplysning, reservationsanslag

5 276 000

97

17.

Epidemiberedskap m.m., förslagsanslag

II 573 000*

97

18.

Bidrag till Sjukvårdens och socialvårdens

planerings- och rationaliseringsinsfitut

18 600 000

98

19.

Bidrag till allmän sjukvård m.m.

4 524 600 000

99

20.

Vidareutbildning av läkare m.m..

reservationsanslag

33 423 000

Beräknat belopp

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                         181

105 21.   Beredskapslagring och utbildning m.m. för

hälso- och sjukvård i krig, reservationsanslag                       76 600 000

107   22.   Driftkostnader för beredskaps-

lagring m.m., förslagsanslag                                                  52 400000

108   23.   Bidrag till undervisnings-

sjukhus m.m., förslagsanslag                                            1 015 025 000*

109   24.   Lån till Stockholms läns landstingskommun

för vissa investeringar,

reservationsanslag                                                                 20 000 000

6 071 049 000

F.      Omsorg om barn och ungdom

111            Inledning

115     1.   Bidrag till kommunal barnomsorg,

förslagsanslag                                                                   7 430 000 000

118    2.   Bidrag till hemspråksträning i

förskolan, förslagsanslag                                                       30 600 000

120               3.   Barnmiljörädet, förslagsanslag                                                 2 975 000

121               4. Statens nämnd för internationella

adoplionsfrågor, förslagsanslag                                               3 496 000

7 467 071 000

G.    Omsorg om äldre och handikappade

125            Inledning

130    I.   Bidrag lill social hemhjälp,

förslagsanslag                                                                   1 662 000 000

135               2.    Bidrag till färdtjänst, förslagsanslag                                    360 000 000

136               3.   Bidrag till driften av särskolor m.m.,

förslagsanslag                                                                      488 639 000

138    4.   Koslnader för viss utbildning av

handikappade m.m., förslagsanslag                                       26 132 000

141     5.   Ersättning till televerket för text-

telefoner, förslagsanslag                                                        20 180 000

142     6.   Ersättning lill postverket för

befordran av blindskriftsförsändelser,

förslagsanslag                                                                        32 084 000

143     7.   Kostnader för viss verksamhet för

synskadade och döva, förslagsanslag                                    19 133 000

147               8.   Statens hundskola, förslagsanslag                                            2 200 000

148               9.   Statens handikappråd, förslagsanslag                                      2 923 000

* Beräknat belopp

Prop. 1984/85:100    Bilaga 7    Socialdepartementet                                          182

149 10.   Bidrag till handikapporganisationer,

reservationsanslag                                                                 43 000 000

2 656 291 000

H.    Socialt behandlingsarbete, alkohol- och narkotikapolitik

152            Inledning

162    I.   Upplysning och information på drog
området, reservationsanslag                                                  39 251000

166     2.   Bidrag till alkoholpolikliniker och

vårdcentraler, förslagsanslag                                                  97 501 000

167     3.   Bidrag till driften av hem för vård

eller boende, förslagsanslag                                                  618 000 000*

168     4.   Bidrag till organisationer m.m.,                                               16 124 000
170    5.   Utveckling och försök med vissa

vårdformer, reservationsanslag                                              18 060 000

788 936 000

I.      Internationell samverkan

174           Inledning

175     1.   Bidrag till världshälso-

organisationen samt internationellt

socialpolitiskt samarbete m.m.,

förslagsanslag                                                                         29 330 000

176     2.   Vissa internationella kongresser

i Sverige, reservationsanslag                                                       200 000

29 530 000

Totalt för socialdepartementet                                   79 210 164 000

177            Förteckningar över ändrad disposition

Beräknat belopp

Bilaga 8 till budgetpropositionen 1985                            Prop 1984/85:100

Bilaga 8

Kommunikationsdepartementet

ÖVERSIKT

Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde

Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde omfattar väg-, järnvägs-, sjö- och lufttransporter, post- och telekommunikationer, trafiksäkerhet samt forsknings- och utvecklingsverksamhet på transportområdet. Till kommunikafionsdepartementet hör också bl. a. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) och statens geotekniska institut (SGI).

Inriktning

Regeringens ambition att återställa balansen i Sveriges ekonomi ställer krav på en återhållsam budgetpolitik. För att skapa utrymme för angelägen verksamhet måste därför myndigheter och verk ompröva verksamheter och rationalisera metoder och rutiner.

Regeringen fullföljer riksdagens trafikpolifiska beslut från 1979 att ge invånare och näringsliv en tillfredsställande transportförsöijning fill lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnader. God transportförsörjning är en förutsättning för en balanserad befolknings- och näringslivsutveckling i skilda delar av landet. Trafikpolitiken skall därför utformas i syfte att medverka till att målen för näringspolitiken, energipolitiken, miljöpolitiken, sysselsättningspolitiken och regionalpolitiken kan uppnås.

Regeringen föreslår fortsatta satsningar på investeringar inom transport-och kommunikationssektorn. De ger förbättringar i infrastrukturen samt medför lägre drift- och underhållskostnader. Detta är av strategisk betydelse för svenskt näringsliv.

Telekommunikationsområdet genomgår en snabb omvandling. För att kunna möta den expansiva marknaden planeras mycket stora investeringar bl.a. i telenätet.

Näringslivets behov av rationella transporter ställer krav på förändringar inom transportnäringen. Bl.a. måste transport- och lagerkostnadernas stora betydelse för svensk industri beaktas i trafikpolitiken. Tillsammans med de direkta transportkostnaderna svarar kostnader som hänför sig fill det totala godsflödet, dvs. hantering, lager och förråd för en betydande del av varupriset. En minskning av dessa s.k. materialadministrativa kostna-I    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 8

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet       2

der kan verksamt bidra till atl stärka svensk industris konkurrenskraft. En fortsatt utveckling mol olika skräddarsydda transportlösningar kan förutses.

Det är viktigt att våra begränsade resurser utnyttjas på etl sådani sätt att varje trafikgrens fördelar tas till vara. En samordning är nödvändig mellan trafikgrenama så att onödig överkapacitet inte uppstår. Under årel har etl arbete pågått inom kommunikationsdepartementet syftande lill att underlätta samordningen och öka möjligheterna till ett bättre resursutnyttjande inom transportsektorn.

En målmedveten satsning på forsknings- och utvecklingsverksamhet inom transportområdet är en viktig del av regeringens trafikpolitik. När del gäller godstransporter är olika former av systemtransporter och kombinerade transporter exempel på produktutveckling inom transportverksamheten.

Genom teknikupphandling och beställningar till industrin kan den offentliga sektorn påskynda den tekniska utvecklingen och stärka industrins konkurrenskraft.

Regeringen föreslår att postens investeringar inte längre finansieras över budgeten. I likhet med vad som gäller för televerket bör statsmaktemas styrning av posten i fortsättningen ske bl. a. genom ställningstagande till en treårsplan för verksamheten.

Vägtrafik

Väg- och gatunätet är vårt största transportsystem. Näringslivel och alla de människor som, individuellt eller kollektivt, färdas på vägarna behöver en god standard på väg- och gatunätet. I dagens situation måste åtgärder som vidmakthåller vägstandarden ges företräde.

Det totala vägnätet i landel omfattar ca 409000 km. Slatsvägnätet har en längd av ca 98000 km, kommunala vägar och gator ca 32000 km och enskilda vägar ca 279000 km. Av de kommunala vägarna erhåller ca 5700 km stafiigt bidrag och av de enskilda vägarna ca 69000 km.

Praktiskt taget hela riksvägnälet och över 90% av länsvägnätet har under 1970-talet upplåtits för 10 tons axel- och 16 tons boggitryck. När det fillåtna axel- och boggitryckel höjdes från 8/12 ton till 10/16 ton hade endast i en del fall bärigheten höjts i förväg genom tekniska åtgärder. Underhållskostnaderna har till följd härav ökat kraftigt.

För ca 35 % av länsvägnäiel har nu det högsta tillåtna axel-/boggitrycket satts lägre än 10/16 ton, antingen temporärt till följd av tjällossning eller permanent, vilket ofta beror på broarnas bärighet. De mest omfattande bärighetsrestriktionerna förekommer i skogslänen och drabbar de tunga transporterna.

Medelstilldelningen till drift verksamheten har enligt vägverket varit för låg under början av 1980-lalet. Under föregående år anvisades

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet       3

därför medel för att påbörja återhämtningen av lidigare eftersatt underhåll. För verksamhetsåret 1986 föreslår regeringen att driflsanslagen lill statlig, kommunal och enskild väghållning höjs med 350 milj. kr. Därmed fullföljs den inledda återhämtningen och en fortsatt hög nivå på drifts- och underhållsåtgärderna garanteras.

För vägbyggandet har den särskilda medelstilldelningen för syssel-sätlningsfrämjande ålgärder inneburit att elt väsentligt mer omfattande vägbyggande kommil till stånd än vad de ordinarie väganslagen medgivit. 1 olika omgångar har sålunda nära 2 miljarder kr. anvisats sedan hösten 1982 för väginvesteringar i sysselsättningsfrämjande och industripoliliskt syfte. Därigenom har väginvesteringarna hållits på en hög nivå.

För byggande av slatliga vägar föreslås i budgeten oförändrade anslag. Genomförande av fierårs- och fördelningsplanerna för det statliga resp. stalskommunala byggandet förutsälter ytteriigare medel genom särskilda sysselsättningsinsatser. Regeringen har i föreskrifier för flerårs- och för-delningsplanearbetet gjort det möjligl för väghållarna atl på etl bättre sätl än hittills beakta de särskilda medelslillskotlen i sin planering. Inte minst när det gäller all upprätthålla vägverkets kompetens i vägbyggandel genom de personella resurserna och organisationen för vägplanerings- och byggnadsverksamheten är detta väsentligt. Åtgärder föreslås som säkerställer detta.

Vägverket kommer att ges en ny organisation som bättre moisvarar den ändrade efterfrågan på verkets tjänster. En snabb leknisk ulveckling med en omfattande mekanisering och införande av dalorstöd inom såväl produktion som administration har ägt rum. Användningen av tjänster från utomstående har ökat. Dessa förändringar har medfört en omfattande personalreducering. Den nya organisationen berör i huvudsak centralförvaltningen i Borlänge. Tre vägavdelningar bildas och ges ansvar för vägför-vallningar, byggnadsdistrikt och projekteringskonlor i var sin del av landet. Vid sidan härav inrättas huvudkontorsfunktioner i form av staber och serviceenheter.

Trafiksäkerhet

Riksdagen fastställde våren 1982 riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet. Trafiken skall enligt dessa göras säkrare för alla trafikanter men framförallt för de oskyddade trafikanterna, däribland barnen.

Efter en gynnsam utveckling under mer än ett årtionde noterades 1982 och 1983 en viss ökning av antalet trafikskadade. Under 1983 ökade såväl antalet skadade som dödade. Olycksökningen var mycket påtaglig i fråga om motorcyklisterna och cyklisterna, medan anlalel skadade och dödade förare och passagerare i personbil har fortsatt att minska.

Regeringen har uppdragit åt en särskild utredningsman att förutsätt-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet       4

ningslöst studera ekonomiska och andra konsekvenser av en ökad samordning av trafiksäkerhetsarbetet. Förslag väntas komma i början av 1985.

Under 1984 har en särskild kommitté — ledningsgruppen för molorcykel-och cykelfrågor — haft regeringens uppdrag att leda och samordna arbetet för ökad trafiksäkerhet för motorcyklister och cyklister.

Ledningsgruppen har lagt fram förslag till åtgärder vad gäller kursplan och prov för mc-körkort, normer för mc-ställ m. m. Gruppen har vidare i samarbete med frivilligorganisationer, myndigheter och branschorganisationer utarbetat och genomfört en riksomfattande fortbildningsverksamhet för mc-förare.

Inom cykelområdet har ledningsgruppen genomfört informations- och utbildningsåtgärder. Vidare har gruppen utarbetat en rapport med förslag till ålgärder för ökad cyklistsäkerhet. Förslagen omfattar såväl trafikmiljön som cyklars utrustning samt information m. m. till cyklister och övriga trafikanter.

För budgetårel 1985/86 föreslås en förlängning av extrasatsningen på ökad trafiksäkerhet för motorcyklister och cyklister. 2,0 milj. kr. avsätts för detta ändamål och föreslås disponeras av Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF).

Inom trafiksäkerhetsverkets verksamhetsområde föreslås en utökning av satsningen på skolområdet med 0,6 milj. kr.

Statens järnvägar

Järnvägsnätet utgör en viktig del av vårt gods- och persontrafiksystem. Den totala trafikerade banlängden är ca 12000 km. 60% är elektrifierad och 95% av transportarbetet sker med eldrift. 10% av banlängden är dubbelspårig och fjärtblockering (CTC) finns på 40% av de enkelspåriga linjerna. Automatisk hastighetskontroll (ATC) beräknas vara införd på större delen av affärsbanenätet 1985. Största tillåtna axeltryck är f.n. 20 ton men en höjning till 22,5 tons axeltryck håller på att genomföras.

Fortsatta satsningar på järnvägstrafiken krävs för att SJ skall kunna leva upp till de trafikpolitiska målen. Under 1984 har SJ träffat tre överenskommelser om investeringar som har en strategisk betydelse för järnvägens framtida utveckling.

För atl förbättra den svenska industrins möjligheter till snabba och tillföriilliga transporter till kontinenten har SJ tillsammans med järnvägsförvaltningarna i Danmark och Västtyskland träffat en överenskommelse om utbyggda förbindelser genom bl.a. en ny tågfäijeled mellan Helsingborg och Köpenhamn. SJ har vidare med Helsingborgs kommun träffat ett avtal som långsiktigt löser de betydande bangårdsproblem som finns i Helsingborg i samband med färjetrafiken. För att klara terminalsituationen i Stockholm har SJ träffat en preliminär överenskommelse om en över-däckning vid Stockholms central. Överdäckningen gör det möjligt att lösa

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet       5

lerminalfrågoma för såväl den kortväga som långväga persontrafiken under överskådlig tid. Samordningen mellan olika kollektiva färdmedel främjas vidare genom den gemensamma terminalen.

Regeringen kommer senare under detta riksmöte atl lämna förslag med riktlinjer för järnvägspolitiken.

Lokal och regional trafik

Kollektivtrafiken har fått en väsentlig standardförbättring under de senaste åren. Reformen med ett samlat ansvar för länstrafiken har verksamt bidragit till delta.

Såväl miljö- och energi- som resursanvändnings- och jämställdhetsmål talar för fortsatta satsningar på kollektivtrafiken. Både privalekonomiska och samhällsekonomiska skäl motiverar också en utbyggnad och förnyelse av kollektivtrafiken. Regeringen föreslår atl statsbidraget, som lämnas till grundläggande trafikförsöijning i landets olika delar räknas upp till nära 300 milj. kr. Förenklade regler för statsbidragsgivningen gäller fr.o.m. bidragsåret 1985/86. Särskilda medel kan lämnas för att stimulera till investeringar i ny eller mer utvecklad teknik för kollektivtrafiken. Ett stort antal projekt har startats med stöd av dessa medel.

Sjöfart

Den svenska handelsflottan bestod den 1 juli 1984 av 474 fartyg med en sammanlagd brutlodräktighet på 3,1 milj. enheter. Detta innebär i antal fartyg en viss ökning jämfört med samma tid förra året. Sjöfartsnäringen har under en lång period haft betydande svårigheier. Fortfarande finns en överkapacitet i frakttonnage vilket verkar dämpande på fartygsvärden och fraktsatser. Devalveringen av den svenska kronan har gett svensk sjöfart fördelar. Sedan 1983 lämnas elt stöd lill svenska rederier för konsolidering och utveckling. Stödet som är temporärt beräknas nästa budgetår uppgå fill 150 milj. kr.

Under våren 1984 medverkade staten till en rekonstruktion av Broströms Rederi AB och bildandel av ett nytt linjebolag. Ell viktigt syfte med del nya linjebolaget är atl rationalisera och omstrukturera Broströms och Transatlantics linjeverksamhet för att därigenom trygga tillgången till kvalitativa transporter för svenskt näringsliv. En annan uppgift för det nya linjebolaget, som ingår i Transkoncernen, är att verka för en utvidgad samordning av linjeverksamheten i Norden.

Statskontoret har utrett de ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenserna av en övergång till civil bemanning på isbrytare och sjömälningsfartyg. Merkostnader vid civil bemanning jämfört med nuvarande militära system anges till ca 100 milj. kr. per år. Civil bemanning skulle för sjöfartsverket innebära en ökning av antalet anställda med

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet       6

ca 660 personer. Eftersom både isbrytning och sjömätning är säsongsbundna skulle sjöfartsverket få svårighet att sysselsätta personalen under mellanperioderna. För marinen skulle elt civilt bemanningssystem bl.a. innebära atl isbrytare och sjömälningsfartyg inte kan utnyttjas vid kriser och incidenter som idag. Även utbildningen inom marinen skulle påverkas negativt. 1 budgetpropositionen förordas atl nuvarande militära bemanningsystem bibehålls.

Sjöfartsverkets ekonomiska resultat har kraftigt förbättrats under budgetåret 1983/84. Efter avskrivningar och förräntningskrav gav verksamheten ett överskott på ca 38 milj. kr.

I förslaget till budget för nästa budgelår föreslås sjöfartsverket få sammanlagl 635 milj. kr. till driftverksamheten, vilket överensstämmer med verkets huvudförslag. För investeringar nästa budgetår föreslås 51 milj. kr.

Luftfart

Inrikesflyget fortsätter att utvecklas snabbt. Under verksamhetsåret 1983/84 ökade trafiken med ca 14% till ca 4,8 milj. passagerare. Den utrikes linjefarten ökade med 7%. Scandinavian Airlines System (SAS) uppvisar en vinst för år 1983/84 före skatt och bokslutsdispositioner på 968 milj. kr. Linjeflyg AB uppvisar samma resultat som föregående år eller en vinst på närmare 100 milj. kr.

Den gemensamma terminalen för inrikestrafiken på Arlanda flygplats -Arlanda Inrikes — och samlokaliseringen med utrikestrafiken har medfört en mycket kraftig trafiktillväxt. Flyttningen av LlN:s verksamhet från Bromma till Arlanda var ett viktigt steg i förverkligandet av folkflygs-tanken.

Del första verksamhetsåret på Arlanda ökade trafiken med ca 20%. Även den regelbundna trafiken med mindre flygplan - regional- eller som det också brukar kallas sekundärflyget - har ökat kraftigt. Befintliga regionalflygförbindelser har fått en myckel snabb passagerartillväxt samtidigt som nya förbindelser har upprättats.

Den snabba utvecklingen av inrikestrafiken och den ökade insikten om flygets betydelse i regionalpolitiska sammanhang har medfört en upprustning av stationsbyggnaderna på fler flygplatser i landet. Under 1984 har nya och moderniserade terminaler invigts i Kiruna, Halmstad, Kalmar, Norrköping, Kristianstad, Trollhättan och Luleå. Byggnationer pågår i Karistad och Östersund.

För att förbättra förutsättningarna för en ökad marknadsinriktning och ett ökat resursutnyttjande får luftfartsverket under 1985 en ny organisation. Den nya organisationen innebär bl.a. atl flygplatscheferna får ett ökat ansvar direkt under verkschefen. Vidare avvecklas i samband därmed flygplatsavdelningen. En teknisk avdelning och en marknadsstab inrättas.

Som ett resultat av en överenskommelse som träffats mellan staten och

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet       7

Svensk Interkontinental Lufttrafik (SILA) om fortsatt samarbete i Aktiebolaget Aerolransport (ABA) - SAS svenska moderbolag - har luftfartsverket utarbetat en ny plan för resultatutjämning. Verkets ursprungliga plan gällde perioden 1977/78-1986/87. Enligt verkets nya bedömning kommer verkel att uppnå full kostnadstäckning fr.o.m. budgetårel 1987/88. Kommunerna erhåller sedan budgetåret 1983/84 full förräntning på tillskjutet kapital. Ackumulerad underförräntning till kommunerna kommer att vara helt reglerad inom den ursprungliga tio-årsplanen dvs. budgelåret 1986/87.

SAS moderbolag ABA, DDL och DNL har enats om atl konsortialavta-lei skall förlängas på oförändrade villkor med ytterligare 15 år dvs. fram till den 30 september 2010. ABA har i en skrivelse till regeringen hemställt alt den avtalade förlängningen godkännes. Frågan kommer att behandlas i en proposition till riksdagen under 1985.

Utbildningen vid den statliga trafikfiygarhögskolan i Ljungbyhed påböljades våren 1984.

Telekommunikationer

Sverige är världens telefontätaste land och telefontaxorna är internationellt sett mycket låga.

Televerkets samhällsansvar är särskilt markerat för de s. k. grundtjänsterna, till vilka telefon och telex hör. De krav som grundtjänsterna skall uppfylla är bl.a. full samtrafik, pålitlig nummerinformation, hög tillgänglighet och teknisk kvalitet, enhetliga taxor för hela landet och jämn servicestandard i hela landet. För att kunna tillgodose dessa krav tillhandahåller televerket hela kommunikationskedjan, dvs. nätet, abonnentväxlar och abonnentutrustningar.

Telefontjänsten är fortfarande dominerande bland televerkets tjänster. Elektronikens utveckling och användning inom telekommunikationsområdet gör dock att nya viktiga tjänster växer fram. Snabbast sker detta inom kommunikation av data och text av olika slag. Samma teknik, elektroniken, används inom tele- och dataområdet.

Riksdagen har tidigare beslutat om en rad åtgärder för att göra det lättare för televerket att öka kapaciteten i telenätet och att aktivt bidra till att modern informationsteknologi införs. Bl.a. har televerkets förutsättningar för samarbete med andra företag förbättrats. Statsmakternas styrning av televerket har förändrats. I en rullande treårsplan belyser verket bl.a. väntad efterfrågan på verkets produkter och tjänster, planerade investeringsvolymer, soliditet, räntabilitet, taxenivå och resultat. Servicenivåer, produktivitetsutveckling och strategin för modernisering och utbyggnad av telenätet redovisas också.

Riksdagens finansiella styrning omfattar i första hand utvecklingen av

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet       8

televerkets räntabilitet och soliditet. Dessutom skall riksdagen godkänna inriktningen och omfattningen av investeringsplanen.

Televerket skall enligt treårsplanen göra mycket stora investeringar i bl.a. telenätet under perioden 1984/85-1986/87. Verkel skall investera 15,8 miljarder kr. och totalt beräknas televerkskoncernens investeringar till 19,8 miljarder kr. under perioden. Därav investeras 12,5 miljarder kr. för att förbättra framkomligheten och effektiviteten i nätet. Investeringarna planeras totalt öka med en miljard kr. (20%) mellan 1983/84 och 1984/85 för att sedan öka med ytteriigare en miljard kr. under perioden. Genom de stora investeringarna kommer TV-möten och andra s. k. bredbandstjänster att i ökad ulslräckning kunna erbjudas kunderna.

Moderniseringen fortsätter med införande av bl. a. det digitala AXE-sy-stemet. Genom de möjligheter televerket fått att uppta lån på den allmänna kapitalmarknaden och genom verkets goda ekonomiska resultat har finansiella möjligheter skapats för dessa investeringar.

Den mycket snabba tillväxten av bl. a. datatrafiken och mobilradiosystemet (NMT) har på sina håll medfört framkomlighetsproblem. Investeringarna bidrar tillsammans med andra åtgärder till atl förbättra situationen. Servicen skall hållas på en hög nivå också i fråga om bl.a. leveranstider och underhåll. Televerket skall nå ett ekonomiskt resultat som motsvarar 3% real avkastning på investerat kapital. Den höga soHditeten skall bevaras.

En särskild förhandlingsman har tillkallats för att klarlägga förutsättningarna för del fortsatta samarbetet mellan televerket och LM Ericsson. Denna fråga är avgörande för ställningstagandet till Telis framtida verksamhetsform. Regeringen kommer senare att lämna förslag i denna fråga.

Postväsende

Svensk postservice står sig väl i ett internationellt perspektiv. Portot har i reala termer varit oförändrat sedan 1974, vilkel är en gynnsammare utveckling än i flertalet andra länder. Den I juli 1984 började postverket arbeta enligt den nya organisation som riksdagen beslutade om i december 1983.

Regeringen föreslår att - i likhet med vad som gäller för televerket -postverket i fortsättningen styrs i andra och effektivare former. Det bör ske genom atl sätta ekonomiska mål och servicemål. Den förändrade synen på hur statsmakterna bör styra posten har lett fram till alt postens anslagsframställning utformats som en treårsplan. Den rullande treårsplanen för postverket syftar till att ge statsmakterna etl underlag för övergripande styrning. I planen belyser verket för en treårsperiod bl.a. inriktningen av postens verksamhet, mål och strategier för att klara väntad efterfrågan, mål för service, priser och produktivitet.

Regeringen föreslår ändrade regler för beslut och finansiering av post-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet       9

verkets investeringar. Vidare formuleras ell nytt avkastningskrav för posten. Avkastningskravet baseras på elt nytt statskapital vilkel bildas genom en uppvärdering av poslverkels fastigheter.

Forsknings- och utvecklingsverksamhet

För att effektiviteten inom transportnäringen skall kunna förbättras krävs ett ständigt forsknings- och utvecklingsarbete som berör såväl transportanläggningar och transportmedel som transportsystem och transportorganisation. Transportforskningsområdel har stark anknytning lill de teknikområden som prioriterades i 1984 års forskningsproposition.

För alt åstadkomma en bällre planering och samordning av den statliga transportforskningen inrättades den 1 juli 1984 transportforskningsberedningen (TFB) genom en sammanslagning av transportforskningsdelega-tionen och kollektivtrafikberedningen. Därigenom uppnås etl bättre utnyttjande av tillgängliga resurser till gagn för både den långsiktiga kunskapsuppbyggande forskningen vid högskolorna och den mera tillämpade forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamheten.

Regeringen föreslår att ett av staten helägt aktiebolag bildas vid statens geotekniska institut. Bolaget skall på affärsmässiga grunder bl.a. teckna licensavtal med tillverkare angående försäljning av produkter som lagits fram inom institutets forskningsverksamhet.

Kostnader och avgifter samt investeringsplanering inom transportsektorn

1 föregående års budgetproposition anmäldes att två översynsprojekt, som syftar till en bättre resursanvändning inom transportsektorn, hade påbörjats.

Resultat från del ena projektet - kostnader och avgifter inom trafiksektorn - redovisades och diskuterades vid ett seminarium i december 1984. Syftet med projektet har varit att försöka klarlägga de skillnader som i dag föreligger ifråga om kostnadsstrukturen, sättet att finansiera de transportanläggningar och transporttjänster i övrigt som det allmänna svarar för inom resp. irafikgren samt vilken betydelse dessa skillnader kan ha från effektivitets- och konkurrenssynpunkt.

Det andra projektet som avser planeringen av investeringar inom transportsektorn kommer aft presenteras under första halvåret 1985. Metoder som underiättar jämförelser mellan investeringar i skilda trafikgrenar kommer därvid att redovisas.

Öresundsförbindelserna

Efter överenskommelse mellan den danske trafikministern och den svenske kommunikationsministern tillsatte regeringen i juni   1984 en

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet      10

svensk ämbetsmannadelegation med uppgift att i samarbete med en dansk motsvarande delegation utarbeta etl förslag till regeringsöverenskommelse om fasta förbindelser över Öresund före halvårsskiftet 1985. Förslaget till regeringsöverenskommelse skall avse dels en fast förbindelse mellan Köpenhamn och Malmö, dels en järnvägstunnel mellan Helsingör och Helsingborg.

Samordning av arbetet i statliga verkstäder

Tolv statliga verk har regeringens uppdrag att genomföra de samordningsåtgärder som främjar ett effektivt utnyttjande av resurserna i statliga verkstäder.

Verken har under hösten 1984 lämnat en gemensam redogörelse för de praktiska resultat som kommit till stånd under året. Verken konstaterar att en samverkan mellan statliga verkstäder innebär att det horisontella samarbetet måste utökas. För att en samverkan skall komma till stånd krävs för närvarande att föreslagna åtgärder i varje enskilt fall är tillräckligt intressanta för vart och ett av de berörda verken. Om någon inblandad part skulle finna ett förslag olönsamt försvåras genomförandet, även om lösningen skulle vara fördelaktig för statsverksamheten i dess helhet.

Under kommande år följs verksamheten i första hand upp på de områden där verkstadsresurser och behov av verkstadsijänster kartlagts. Arbetet beräknas vara avslutat våren 1986, då riktlinjer för hur verken bör samverka i verkstadsfrågor avses presenteras.

Nordiskt samarbete

Det nordiska samarbetet på trafik- och transportområdet är väl utvecklat.

Den nordiska ämbetsmannakommittén för transportfrågor, NÄT, har till uppgift att följa utvecklingen inom transport- och kommunikationsområdet och att ta fram arbetsuppgifter som är lämpliga för samarbete mellan de nordiska länderna. NÄT biträds av den nordiska kommittén för transportforskning, NKTF. 1 NÄT:s regi drivs ett flertal projekt, i allt väsentligt finansierade över nordiska ministertädeis budget. Vägforskning har tidigare varit det dominerande inslaget i NÄT:s projektverksamhet. Under

1984       har dock verksamheten utvecklats mot en större spridning i ämnesvalet. Utan att därför släppa vägforskningssamarbetet, planerar NÄT under

1985       projekt med bl.a. transportekonomisk och dalateknologisk inriktning. I februari 1985 kommer NÄT att hålla en konferens för experter på kommunikations- och transportområdet. Avsiklen med konferensen är främst att finna nya ämnen som är lämpliga för nordiskt projektsamarbete. Efter ett svenskt initiativ kommer man t.ex. att behandla ett samordnat nordiskt forsknings- och utredningsprojekt för atl minska skadeverkningarna av vägsall.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet      11

NKTF har medverkat i vissa projekt samt arrangerat kurser och konferenser bl.a. under rubriken "Modernisering av samferdselns rammebe-lingelser".

De nordiska samarbetsministrarna beslöt i somras att påbörja ell samarbetsprojekt som avser utarbetandet av en numerisk prognosmodell för lokala kortsiktiga väderprognoser i Norden, del s. k. HIRLAM-projektet. Projektet finansieras bl. a. genom bidrag från NÄT.

Huvudansvaret för trafiksäkerhetssamarbetet finns hos del nordiska trafiksäkerhelsrådel, NTR. NTR biträds av tre permanenta samarbetsorgan, nämligen nordisk kommitté för vägtrafiklagstiftning, NKV, nordisk kommitté för trafiksäkerhetsforskning, NKT och nordisk bilteknisk kommitté, NBK. NTR har genom sina samarbetsorgan samordnat de nordiska synpunkterna inför mölen i internationella organisationer, särskilt vad gäller fordonstekniska frågor. Vidare har NTR till de nordiska regeringarna överiämnat ett förslag till en nordisk överenskommelse om körkort och bilregistrering. Under året har NTR publicerat rapporter om bl.a. trafikonykterheten i Norden och användningen av bilbälten i bilars baksäten. De pågående forskningsprojekten i NTR:s regi är främst inriktade på motor-cyklisternas och cyklisternas säkerhet.

Internationella frågor

Landiransporter

Inom Europeiska transportministerkonferensen (CEMT) deltar Sverige aktivt i arbetet med internationella iransportpolitiska frågor. Frågor som f.n. behandlas inom organisationen gäller t.ex. de europeiska järnvägarnas finansiella situation och möjligheter lill utökat internationellt samarbete, finansieringen av infrastrukturkostnader, liberalisering av den internationella lasibilslrafiken, kollektivtrafik samt trafiksäkerhet. En fråga av växande betydelse blir all underiätta internationella transporter genom atl förenkla gränspassagerna. Möjlighelerna atl därvid använda modern informationsteknologi vid överförande av uppgifter i transportdokument m.m. liksom möjlig användning i övrigt av tele och data inom transportväsendet kommer på svenskt initiativ att särskilt studeras inom organisationen.

Sedvanliga överläggningar i transportfrågor har ägl rum med företrädare för EG-kommissionen. Förhandlingarom ett eventuellt avtal med EG och vissa andra länder om liberalisering av villkoren för kombinerade transporter beräknas bli avslutade under 1985. Förhandlingar beträffande ell avtal om internationell pendeltrafik med buss (chartertrafik) har påbörjats.

Landtransportkommitlén inom FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE) fortsätter sitt arbete med frågor om trafik- och bilsäkerhet och med harmonisering av de internationella reglerna för landtransporter. 1 sistnämnda fråga sker ett nära samarbete dels med andra ECE-kommittéer (särskilt handelskommittén i fråga om förenklade dokument och proce-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet      12

durer), dels med andra FN-organ och med CEMT i de ämnen som nämnts ovan. Sverige deltar aktivt i detta arbete och den därtill kopplade verksamhelen som pågår under samlingsbeteckningen 'Tacililalion" (förenkling) inom såväl ECE som nedannämnda ICAO, och ECAC och IMO.

Centralbyrån för internationella järnvägstransporter (OCTI) samarbetar med ECE om bl. a. en översyn av reglerna för transport av farligt gods.

Luftfart

På luftfartens område har Sverige under 1984 tillsammans med Danmark och Norge fört gemensamma förhandlingar med:

-    USA om charter (bl.a. Skandinavien —Florida vv) och om reguljära landningsrättigheter samt om prisfrågor bl.a. genom förlängning av ett multilateralt prisavtal mellan USA och medlemsländerna i European Civil Aviation Conference (ECAC) gällande trafiken över Nordatlanten,

-    Canada om landningsrättigheler för SAS i Toronto,

-    Japan om en utökad SAS irafikering av Tokyo på Polar- och Sibirienlinjerna,

-    Argentina om ett återupptagande av SAS irafikering av Buenos Aires. Elt med Danmark och Norge gemensamt initiativ har också tagits för

förhandlingar med Saudi Arabien om luftfartsavtal.

Sverige har som en av medlemsstaterna i Internationella Civila Luftfartsorganisationen (ICAO) också deltagit i dess 25:e extra ordinarie generalförsamling i maj 1984 och har gemensamt med övriga deltagande medlemsstater därvid undertecknat en tilläggsändring till konventionen. Tilläggsändringen förpliktar medlemsstaterna att icke bruka vapen mot civila flygplan och att vid eventuellt ingripande mot civila flygplan icke utsätta flygplanet eller de ombordvarandes liv för fara. Tilläggsändringen avvaktar nu ratificering från minst 102 medlemsländer för att träda i kraft.

Sjöfart

I sjöfartskommittén inom Organsationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) har arbetet fortsatt med att utforma en gemensam sjöfartspolitik baserad på största möjliga frihet för den internationella sjöfarten. Sedan vissa sjöfartspolitiska riktlinjer för förhållandet till icke-OECD-länder lagts fram diskuteras nu de sjöfartspolitiska relationerna mellan OECD-länderna. Dessa diskussioner innefattar områden som konkurrenssituationen inom linjesjöfarten, off-shore verksamhel samt kustsjöfart.

Inom ramen för den s.k. Consultative Shipping Group (CSG) har även under 1984 en serie diskussioner ägt rum med USA. Diskussionerna har till syfte att nå en överenskommelse om skilda åtgärder och försäkringar från de i diskussionerna medverkande parternas sida, vilka sammantaget skulle medföra att parternas sjöfart fortsatt kan bedrivas med största möjliga frihet under kommersiella villkor. Diskussionerna har numera fortskridit

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet      13

så långt att en eventuell överenskommelse bör vara möjlig atl uppnå under första halvåret 1985.

FN:s konferens för handel och utveckling (UNCTAD) anordnade under 1984 en diplomatkonferens om principer för registrering av fartyg. Enighet kunde inte nås på cenirala punkter varför konferensen skall fortsätta vid en andra session i början av 1985. Under 1984 hölls eft första expertmöte rörande åtgärder mot bedrägliga förfaranden inom sjöfarten.

Sverige har liksom lidigare aktivt deltagit i det arbete som bedrivs inom Internationella sjöfartsorganisationen (IMO), FN:s fackorgan för tekniska sjöfartsfrågor. I september 1984 antogs inom IMO en rad ändringar i MARPOL 73/78, dvs. 1973 års internationella havsföroreningskonvention i den lydelse konvenlionen erhållil genom eft ändringsprotokoll 1978. De senaste ändringarna är avsedda att underiätta konventionens tillämpning på olika punkter. Den 28 april 1984 trädde den internationella konventionen om sjöfolks utbildning, certifiering och vakthållning i kraft.

Konvention om satelliter

Regeringen undertecknade 1983 en konvention om ett internationellt vädersatellitsystem, EUMETSAT, med förbehåll för ratifikation. Sedan riksdagen godkände propositionen om ratificering av konventionen i oktober 1984 har regeringen beslutat att ratifikation skall ske.

Utredning om Sveriges internationella transporter

Den särskilde utredningsmannen överlämnade i februari 1984 betänkandet (SOU 1984:17) Sveriges internationella transporter, som har remissbehandlats. En redogörelse lämnas under avsnittet särskilda frågor.

Sammanfattning av budgetförslagen

Sammanlagt innebär förslagen en ökning av anslagen under sjätte huvudtiteln med 415 milj. kr. enligt nedanstående sammanställning.

Anvisat

Förslag

Förändring

1984/85

1985/86

Milj. kr.

Kommunikationsdepartementet

m. m.

20,5

22,2

+    1,7

Vägväsende

6259,4

6611,7

-H352,3

Trafiksäkerhet

48,9

50,1

+    1,2

Järnvägar

3421,7

3423,3*

-H    1,6

Sjöfan

903,8

875,8

- 28,0

Luftfart

157,4

158,4*

-1-    1,0

Postväsende

558,0

578,5

-H 20,5

Telekommunikationer

11,0

11,3

-F    0,3

Transportstöd m.m.

553,3

607,6*

-t- 54,3

Transportforskning

54,6

58,1

+    3,5

Övriga ändamål

109,7

116,3

-H    6,6

Summa

12098,2

12 513,2

H-415,0

* Delar av anslagen har förts upp med oförändrat belopp i avvaktan pä särskild proposition.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8   Kommunikationsdepartementet     14

Affärsverkens driftkostnader tas inte upp i statsbudgeten utan i särskilda driftbudgetar. De sammanlagda driftkostnaderna inkl. avskrivningar för affärsverken under kommunikationsdepartementet har för innevarande budgelår beräknats till 34,6 miljarder kr. enligt följande fördelning.

SJ                                    9,1 miljarder kr.

Luftfartsverket                  0,8 miljarder kr.

Postverket                        9,6 miljarder kr.

Televerket                       15,1 miljarder kr.

Kostnaderna skall täckas av verkens intäkter.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     15

Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-12-20

Föredragande: Boström

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 såvitt avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde

Sjätte huvudtiteln

A. KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET M. M.

A 1. Kommunikationsdepartementet

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

16224000 17010000 17555000

1984/85

Beräknad

ändring

1985/86

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader)

78

17010000

(15 110000)

-1-545 (-1-460)

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 17555000 kr. Anslaget har beräknats med utgångspunkt i en tvåproceniig minskning av resurserna i enlighet med huvudförslaget. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kommunikationsdepartementet för budgetåret 1985/86 anvisa etl förslagsanslag på 17555 000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet      16

A 2. Kommittéer m.m.

Reservation                1647247

1983/84 Utgift

4674196

1984/85 Anslag

3 100000

1985/86 Förslag

4 200000

Med hänsyn till den beräknade omfaltningen av utredningsverksamheten bör anslaget uppgå lill 4 200000 kr. under nästa budgetår. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Kommittéer m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag på 4200000 kr.

A 3. Extra utgifter

1983/84 Utgift

554508

1984/85 Anslag

430000

1985/86 Förslag

430000

Reservation                  203 766

Anslagsbeloppet bör under nästa budgetår vara oförändrai. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Extra ulgifler för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag på 430000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet

B.    VÄGVÄSENDE

Vägverket

ANSLAGSFRAMSTÄLLNING

Vägverket är central förvaltningsmyndighet för ärenden om allmänna vägar och gator saml statsbidrag m. m. till den kommunala och enskilda väghållningen. Verkel svarar även för viss tillsyn över enskilda järnvägar, spårvägar och tunnelbanor.

Vägverkets centralförvaltning finns i Boriänge. På regional nivå finns en vägförvaltning i varje län, sju byggnadsdistrikt samt två projekteringskontor. De lokala enheterna inom driftorganisalionen ulgörs av drift- och arbetsområden och inom byggnadsorganisationen av lokala vägbyggnadsarbetsplatser. Väg- och irafiklagsliftningen innehåller de grundläggande bestämmelserna om väghållningen.

I sin verksamhet har verket omfattande kontakter och samråd med myndigheter och organisationer på central, regional och lokal nivå.

Ett av vägverket helägt bolag - Swedish National Road Consulting Aktiebolag - bildades år 1982. Företaget skall på affärsmässiga grunder bedriva exportverksamhet inom väghållningsområdet.

1. Samhället och väghållningen

Under de senaste 30 åren har samhällets transportberoende vuxit oavbrutet. Standardförbättringar i samhället under denna period har bl.a. kunnat ske tack vare utvecklingen av landels väg- och gatunät. Vägtrafiken kännetecknas av att den lättare än andra irafikgrenar kan anpassas lill de varierande förutsättningarna och kraven i samhället. Denna förmåga lill anpassning kommer att spela en stor roll även i framtiden. Vägverket bedömer alt vägtrafikens dominerande ställning kommer att bestå under överskådlig framtid.

1 nedanstående tabell redovisas omfattningen vid årels slut under perioden 1981-1984 av de statliga insatserna på de olika vägkategorierna, väglängder m. m. Medlen redovisas i resp. års prisnivå.

2    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 8

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     18

1981

1982

1983

1984*

Statsvägar:

våglängd (km)

97900

97900

98 100

98 100

anslag/medel (milj. kr.)

-drift (inkl. invest. i

anläggningstillgångar)

2 573*"

'      2814

3 279

3531

- byggande

1231

1 178

2461

1251

- beredskapsarbeten

(VV regi)

148

258

300

225

personal***

12494

13 742

14271

14000

därav fast anställda

9466

9121

8785

8680

Kommunala vägar och gator:

bidragsberättigade

stalskommunvägar (km)

5 700

5 700

5 700

5 700

icke bidragsberättigade

gator (km)

25 900

25900

25 900

25900

bidrag (milj. kr.)

-drift

374

451

476

570

- byggande

422

320

420

496

Enskilda vägar:

bidragsberättigade vägar

(km)

68700

68700

68400

68400

icke bidragsberättigade

vägar (km)

210000

210000

210000

210000

bidrag (milj. kr.)

-drift

242

275

262

244

- byggande

30

30

40

36

Totalt:

väglängd 30 juni (km)

408 100

408 100

408 300

408100

molorfordon

3 211000

3 269000

3 341000

3 433000

anslag/bidrag (milj. kr.)

5 020

5 326

7238

6353

'    Beräknat för är 1984

** Innehåller 1,5 års investeringsanslag

***Perl98X-12-31

Väg- och gatunätet är vårt största transportsysterh. Praktiskt taget varje hushåll kan nås av en vägtransport. Även om annat transportmedel som järnväg, flyg eller sjötransport används sker oftast den slutliga transporten på väg för atl nå målet. En god standard på väg- och gatunätet är av väsentlig betydelse för landets näringsliv och för de människor som dagligen individuellt eller kollektivt måste färdas på vägarna. Landets befolkning har sin bosättning och utkomst spridd över en stor yta med långa transportavstånd. Samhällets utveckling liksom industrins omvandling förändrar hela tiden transportbehoven. Godstransportarbetet ökar, vilket bl.a. sammanhänger med en koncentration till färre produktionsställen och en distributionsteknik med effektivare lagerhantering. Denna omvandling ställer i sin tur krav på god framkomlighet på vägnätet under alla tider på dygnet. Väghållarnas uppgift är att möta de förändringar i transportbehoven som uppstår.

Den allmänna ekonomiska polifiken i landet syftar till en ökning av industrisektorns relativa andel i ekonomin. Ett flertal åtgärder har vidtagits

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet      19

i detta avseende. 1 sammanhanget har ocksä pekats på betydelsen av åtgärder i samhällets infrastruktur, bl. a. vägarna, så alt dessa förnyas och utvecklas i en riktning som främjar näringslivets tillväxt och förutsättningarna härför. En starkare tilltro till vägbyggandels värde för den ekonomiska tillväxten har också kommit lill uttryck i den av regeringen utfärdade förordningen om flerårs- och fördelningsplaner. 1 denna förordning ges vägbyggande som har som mål att främja näringslivets transporter högsta prioritet. Förordningen gäller visserligen enbart vägbyggandet, men den ökade vikt regeringen här lagt vid näringslivstransporterna bör enligt vägverkets mening också avse drift- och underhållsverksamhelen.

En viktig förutsätining för all landets anläggningsentreprenörer och konsulter i fortsättningen effektivt skall kunna delta i konkurrensen om vägbyggnadsobjekt i ullandet är tillgång till referensobjekt i det egna landel. Exportmarknaden för entreprenörer och konsulter är väsenfiig för landets totala exporl och måste därför främjas. Detsamma gäller den verkstadsindustri som inom landel behöver utveckla nya produkter för anläggningsbranschen.

Det totala vägnätet i landet omfaftar ca 409 000 km. Statsvägnätet har en längd av ca 98 000 km, kommunala vägar och gator ca 32 000 km och enskilda vägar ca 279000km. Av de kommunala vägarna erhåller ca 5 700 km statligt bidrag och av de enskilda vägarna ca 69 000 km.

Trafikarbetet på stats vägnätet uppgick år 1983 till ca 32 miljarder fordonskilometer. På del statskommunala vägnätet beräknas trafikarbetet lill ca 9 miljarder fordonskilometer och på övriga kommunala gator och vägar till mellan 2 och 5 miljarder fordonskilometer. Trafikarbetet på de enskilda vägarna uppgår till ca 2 miljarder fordonskilometer. Det sammanlagda trafikarbetet på vägar och galor i landet bedöms därmed uppgå fill mellan 45 och 48 miljarder fordonskilomeier.

Ca 88% av det inrikes persontransportarbetet sker i dag på gator och vägar medan knappi 10% sker på järnväg eller med tunnelbana och mindre än 2% med flyg.

Vägverket utarbetade under år 1980 en prognos över utvecklingen av antalet personbilar samt deras trafikarbete. Prognosen avser tiden fram lill år 2000 och förutsätter alt balans uppnås i den svenska ekonomin under 1980-talet. Enligt prognosen kommer antalet personbilar, som år 1980 uppgick fill ca 2,9 miljoner, aft öka fill 3,5 miljoner vid periodens slut. Antalet bilar per 1 000 invånare kommer under samma tid att öka från 350 till ca 415. Personbilarnas trafikarbete, som år 1980 uppgick till 42 miljarder fordonskilomeier, bedöms öka till 47 miljarder fordonskilometer. Trafikmätningarna visar en trafikutveckling som ligger något under den upprättade prognosens. Såväl prognoserna som den hittillsvarande utvecklingen pekar dock mol all såväl antalet personbilar som trafikarbetet

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     20

kommer atl öka fram till sekelskiftet, men all ökningstakten kommer alt bli långsammare än enligt tidigare prognoser. I jämförelse med molsvarande bedömningar i andra länder ligger vägverkels antaganden någol lägre.

Linjelrafiken med buss på landsbygden har ökat mellan åren 1980 och 1983 från 3,1 lill 4,3 miljarder passagerarkilometer.

Av del inrikes godstransporiarbetet år 1983 utfördes knappi 50% med lastbil, drygt 30% med järnväg och ca 20% med farlyg. Godstransportarbetets omfattning varierar myckel starkare än personlransportarbelets och är nära beroende av konjunkturen och näringslivels strukturrationaliseringar.

Enligt en prognos som har färdigställts under år 1983 av transportrådel fillsammans med bl. a. vägverket bedöms lasibUstransporiarbeiei öka från nuvarande 22 miljarder tonkilomeler per år till mellan 29 och 34 miljarder lonkilomeler per år år 2000. Av godsslagen ökar högvärdiga industriprodukter på långa avstånd mest, särskilt på export, dvs. i huvudsak lätt gods som ställer slora krav på snabbhet, regularitet och frihet från skador. Även rundvirke och skogsindustriprodukter bedöms öka, men exportmöjligheterna är naturligtvis starkt konjunkturberoende. Byggandet vänlas återhämta sig någol, men dess effekler på transporterna är svårbedömd, då ombyggnader är mindre transportkrävande än nybyggnader. Oljetransporterna bedöms minska och i någon mån ersättas med transporter av kol, torv och ved. 1 transportrådets prognos antas atl en omfördelning sker från sjöfart till järnväg och bil. Fördelningen mellan de senare bedöms totalt sett bli oförändrad, men rymmer stora förändringar för enskilda godsflöden med hänsyn till bland annat förväntad utveckling av kombinerade tåg-bil-lösningar.

För atl få underlag för vilka väghållningsålgärder som skall genomföras har vägverket utarbetat beskrivningar av vägtransporlstandarden. Dessa tillståndsbeskrivningar används i den långsiktiga planeringen och avser bl. a. trafiksäkerhet, bärighet, beläggningar och broar.

Trafiksäkerhet. Totala antalet polisrapporterade olyckor år 1983 på slatsvägnätet var ca 29000 stycken. Dödsolyckorna uppgick till 469 och personskadeolyckorna exkl. dödsolyckorna till ca 7000. Samhällets koslnader för olyckorna på det slatliga vägnätet uppskattas till ca 7000 miljoner kronor årligen.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet      21

[Trotikorbetel

ISomtligo olyckor

_yi>y

r.

y

Vs

.    /

"

----------------- Dödsolyckorl

---------- /     V

N

\ v

'*.

♦ 30

♦ 20

♦ 10

-10

-20

- 30

I        I        I        I        I        I        I        I        I       I        I        I        I        I

1970    71       72      73      74      75      76      77      78      79      80      81       62      83

Figur 1 Trafikolyckomas ulveckling pä slatsvägnätet åren 1970-1983

Av figur I framgår förändringen i trafikarbete, antal polisrapporterade olyckor och dödsolyckor under åren 1970-1982 på det statliga vägnätet. Totala antalet olyckor har ökat ungefär lika mycket som trafikarbetet, dödsolyckorna ökade mellan åren 1970-1975 men har därefier minskat markant medan antalet viltolyckor ökat från ca 2000 år 1970 till ca 11000 år 1983.

Olycks- och skaderisken varierar slort mellan olika trafikantkategorier. 1 figur 2 redovisas ungefärligen skaderisker för olika trafikantkategorier. Som framgår har oskyddade trafikanter, och i synnerhet motorcyklister, hög olycksrisk.

SKADERISK (antal olyckor/miljoner personkilometer)

0123U567       89      10

BILFÖRARE

BILPASSAGERARE

MOTORCYKLISTER

MOPEDISTER

CYKLISTER

FOTGÄNGARE

Figur 2

\

in

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet      22

2. Problemområden

Bärighet och tunga transporter. Praktiskt laget hela riksvägnätet och över 90% av länsvägnätet är i dag upplåtet för 10 tons axel- och 16 tons boggitryck. Det är genom olika undersökningar klarlagt atl slitaget på vägnätet ökar kraftigt om de belastningar del utsätts för ökas. En tung lastbil ger upphov till betydligt störte underhållskostnader än en personbil som färdas motsvarande sträcka. Vid nybyggnad är den mängd tunga fordon den aktuella vägen förväntas belastas med avgörande för hur väg-kroppen dimensioneras.

Ökningen av det tillåtna axel- och boggitryckel från 8/12 ton till 10/16 ton som skett på statsvägnätet har endast i en del fall föregåtts av alt bärigheten höjts. Uppräkningen har i stället gjorts bl. a. mot bakgrund av skärpta bestämmelser mol överlaster och ett utökat samarbete mellan transportörerna och vägverket i syfte all uppnå bättre efterlevnad av beslämmelserna. Vissa av vägarna är således inte byggda för den belastning de är upplåtna för och på dessa uppstår av naturliga skäl bärighetsproblem. Det högre axel- och boggitryckel medför ökade underhållskostnader. Dessa kostnader uppvägs av de minskningar av transportkostnaderna som följer av det högre tillåtna axel-/boggitrycket. För att kunna behålla dessa axel-/boggitryck krävs att vägverket erhåller kompensation för de ökade kostnaderna såväl för drift som investering.

Det är väsentligt att tillräckliga åtgärder vidtas för att nedbringa de överträdelser av belastningsbestämmelserna, som för närvarande förekommer, och därmed förhindra en ökad förslitning av vägnätet som överlaster ger upphov lill. Bättre övervakning av att bestämmelserna följs är en viktig förutsättning för att överträdelserna skall minska. Det är därför enligt vägverket utomordentligt angeläget att polisen ges tillräckliga medel för att anskaffa modern och ändamålsenlig utrustning för detta arbete till varje län. Den förbättrade övervakningen som härigenom blir möjlig kommer enligt verkets bedömning alt minska koslnaderna för onormalt vägsli-tage flerfaldigt jämfört med övervakningskostnaderna. Vägverket har också hemställt hos regeringen om en skärpning av sanktionerna vid brotl mot belastningsbestämmelserna.

Under vintrarna 1981/82, 1982/83 och 1983/84 har på försök på en stor del av vägnätet i Värmlands län samt delar av Örebro län och Kopparbergs län förhöjda tillåtna belastningar vid rundvirkestransporter tillåtits. Syftet har varit att klargöra i vilken utsträckning den ökade bärigheten som tjäl-ningen ger, kan utnyttjas för att sänka transportkostnaderna och öka transportapparatens kapacitet. Det senare är angelägel med tanke på att tjällossningen framtvingar bärighetsrestriktioner under våren samt att skogsvårdslagen ställer krav på ultransport av avverkat virke före vissa tidpunkter. Utvärdering av försöket pågår och kommer att följas av ett ställningstagande till en eventuell tillämpning av förhöjda tillåtna beläst-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet      23

ningar under tjälade förhållanden. Resultaten hittills lyder på atl höjda belastningar vintertid i sig ger påtagliga, positiva effekter för skogsnäringen. De överlaster som förekommer innebär emellertid atl man redan intecknat en stor del av dessa. Överlasterna ger dessutom etl ökat slitage under den icke tjälade delen av årel och därmed ökade kostnader för väghållningen.

Beläggningar. Årligen utförs mätningar av vägarnas lillstånd vad gäller jämnhet, spårdjup, krackeleringar m.m. Mätresultaten jämförs med en önskvärd trafikanpassad beläggningsstandard och vägarna indelas i tre tillståndsklasser. Klass 1 utgör vägar med godtagbar standard, klass 2 vägar med behov av åtgärder och klass 3 vägar med omedelbara åtgärdsbehov. Av figur 3 framgår andelen vägar i omedelbart behov av åtgärder. I trafikklasserna över 8 000 fordon per dygn utgör den mer än 25 % av totala våglängden.

VÄGLRNGD

100

75

50

25

O            125           500          1000         2000       tOOO      8000         12000

\      \     \     \     \    \     \    \

124    t99    999    1999   3999   7999   11999

KLASS 1 GODTAGBAR STANDARD

KLASS 2 MED BEHOV AV ÅTGÄRDER

KLASS 3 1 OMEDELBART BEHOV AV ÅTGÄRDER

Figur 3

TRAFIK

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     24

Resultatet av 1983 års undersökningar visar att andelen belagda vägar som är i behov av åtgärder har ökat jämfört med vad som kom fram i 1982 års inventering. Av de vägar som undersöktes år 1982 erfordrades ålgärder på 18% varav 10% utgjorde akuta behov. Motsvarande resultat av undersökningarna år 1983 var 23% varav 15% utgjorde akuta behov. Resultatet av inventeringarna visar atl del krävs kraftfulla insatser under en lång tid framåt för all återställa och vidmakthålla en önskvärd beläggningsstandard.

Broar. Under de senaste åren har ett flertal omfattande och kostsamma reparationer av brobaneplattor visat sig vara nödvändiga. En speciell inspektion som skall omfatta de 7000 äldsta broarna inleddes år 1982. Av de I 200 hittills undersökta broarna har bristfällig isolering konstaterats på 400 st. Hälften av dessa 400 broar har dessutom betongskador i varierande omfattning. Skadorna orsakas huvudsakligen av saltinträngning och frost-sprängning. Särskilt utsatta är äldre broar vilka har undermålig vattenisolering och betong som inte är frostbeständig.

Resultatet av undersökningarna visar atl omfattande insatser erfordras för att stoppa en fortsatt skadefillväxt. Samtidigt behöver det eftersläpande underhållsbehovet åtgärdas senast inom en tioårsperiod för att inte broarnas funktion skall äventyras.

Byggandeverksamheten. De medel som ställts till förfogande av sysselsättningspolitiska skäl har varierat kraftigt under de senaste åren, men har alltid uppgått till betydande belopp. Variationerna har varit stora såväl över fiden som geografiskt. Det är från planeringssynpunkt väsentligt att även sysselsättningspolitiska medel till viss del har inordnats i den ordinarie planeringsprocessen men den under planeringsperioden allt större andel som planeringsreserven upptar innebär ur planeringssynpunkt en ökad osäkerhet när det gäller såväl den fysiska som den ekonomiska planeringen. Vägverket måste hålla en hög projekteringsberedskap och en projekteringsreserv med objekt i olika storieksklasser och med geografisk spridning. Denna objektbank beräknas vid ingången av år 1985 omfatta objekt som svarar mot en investeringsvolym om ca 1 500 milj. kr.

Konstruktionen av planeringsramarna med etl fortsatt realt minskande ordinarie anslag och en värdesäkrad planeringsreserv som förutsätts bli finansierad med konjunkturmedel medför betydande problem för byggnadsorganisationen. För att i produktionsledet kunna bibehålla kompelen-sen och svara upp mot önskemålet atl med en flexibel organisation la emol mycket varierande produktionstillskott i form av konjunkturmedel erfordras atl en tillräckligt stor grundvolym ordinarie medel ulgör basen för verksamheten. En produktionsvolymsutveckling efter de förutsättningar som flerårsplaneramarna ger torde inte medge en sådan nödvändig grundvolym.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet      25

Av figuren nedan framgår all ordinarie anslag minskar realt från 900 milj. kr. år 1984 lill ca 500 milj. kr. år 1993 vid den antagna inflationstakten medan planeringsreserven ökar med ca 100 milj. kr. under samma tid. Andelen ordinarie anslag av planeringsramen minskar från 64% år 1984 lill 45% år 1993.

TRnntCARBETE

ORDINARIE ANSLAG        »»

1970                1972                 137'4                  1976                1978                 1980               1982

Hur stor den basvolym som byggs med ordinarie medel måsle vara i förhållande till konjunkturvolymen beror bl. a. på hur mycket konjunkturmedlen varierar från ett år till ett annat. Den möjliga volymflexibiliteten hos byggnadsorganisationen bedöms vara ca 50% från en minimivolym till en maximivolym. Denna flexibilitet förutsätter en god framförhållning på beslut om konjunkturmedlen. Med en successivt minskande basvolym kommer byggnadsorganisationens möjlighet att ta emot konjunkturmedel atl kraftigt reduceras.

En annan speciell problematik uppstår vid ovanstående utveckling av byggnadsanslagen för kategorin vägarbetare (R-tjänstemän) inom byggnadsorganisationen och för landets vägbyggnadsentreprenörer. Denna yrkeskategori, som utgör en viktig del av den samlade kompetensen som brobyggare, bergsprängare, hyvelförare m. m., sysselsätts till övervägande del inom den ordinarie verksamheten. Vid byggande med konjunkturmedel används de egna R-tjänstemännen endast som instruktörer. Med den angivna utvecklingen innebär det att sysselsättningen för dessa tjänstemän kommer att minska radikalt och snabbare än vad som kan mötas med naturiig avgång inom flera byggnadsdistrikl. Med ett minskande antal kompetenta R-tjänstemän i byggnadsorganisalionen reduceras också tillgången på instruktörer för anvisad personal som sysselsätts med konjunkturmedel. Därmed minskaräven möjligheten att ta emot konjunkturmedel.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8   Kommunikationsdepartementet     26

En fortsatt minskning av antalet R-tjänstemän inom byggnadsorganisationen kommer dessutom alt försämra den redan ogynnsamma åldersstrukturen (medelåldern överstiger 50 år) vilket bl.a. minskar den geografiska rörlighet som är nödvändig med hänsyn till den spridning vägbyggandel har. För att bryta denna trend krävs atl byggandet i slörre utsträckning måste finansieras med ordinarie medel.

3. Mål för väghållningen

Trafikpolitiken är nära knulen lill andra vitala områden i samhällsekonomin. Detta sammanhänger givetvis med att ett väl fungerande transportsystem är en grundförutsättning för ett utvecklat samhälle. I vårt land har goda vägförbindelser en särskild betydelse, eftersom kommuner och tätorter är spridda och avstånden däremellan ofta är stora.

Med utgångspunkt från riksdagens trafikpolitiska beslut år 1979 har vägverket formulerat generella mål för den statliga väghållningen.

Följande huvudmål gäller:

Medborgarna och näringslivel i landets olika delar skall erbjudas en idlfredsställande vägtransportstandard till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad.

"Tillfredsställande vägtransportstandard" är ett relativt begrepp som måste preciseras med hänsyn till vägnätets nuvarande standard och en bedömning av det troliga framtida ekonomiska utrymmet.

Väghållningens generella mål har, för att kunna ligga till grund för vägverkets samlade verksamhel, preciserats i sju delmål enligt följande:

— hittills uppnådd vägstandard skall bevaras

— antalet olyckor och olycksrisker skall fortlöpande minska. Risken skall minskas i högre grad för oskyddade trafikanter

— tillgängligheten till arbete och service bör utjämnas genom minskad restid

— kostnaderna för vägtransport av gods och personer bör minskas. Detta gäller särskilt i områden där höga kostnader hämmar näringslivets utveckling

— väghållningsåtgärder bör medverka till förbättrad samhällsutbyggnad och markanvändning

— väghållningsåtgärder bör medverka till en förbättrad trafikmiljö

— väghållningsåtgärder bör medverka till en god kollektivtrafikstandard samt främja gång- och cykeltrafiken.

Vid val av åtgärder, bl.a. vid prioriteringar mellan delmål, skall valet baseras på samhällsekonomiska bedömningar.

Arbetet med mål sker inom vägverket dels på central, dels på regional nivå. På den regionala nivån sker ett mer konlinueriigt arbete där de

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     27

refererade delmålen preciserats och ligger till grund för verksamhetsplanering och budgetering. I arbetet med Femårsplan Drift 1985-89 har målen använts i en översiktlig planering i vilken grova inriktningar av driftverk-samhelen har byggts upp, konsekvensbeskrivils och utvärderats. I detta arbete har såväl den centrala som den regionala nivån engagerats. Avsikten är all förbättra vägförvaltningarnas möjligheter atl klargöra konsekvenserna av olika handlingsalternativ. Denna planeringsform, benämnd inriklningsplanering, får ses mol bakgrund av den strävan som finns inom verkel mol en mera målstyrd planering, ökad delegering och resultatansvar. De formulerade delmålen för väghållningen har även inarbetats i verkels planer för byggandeverksamheten.

4. Anslagsutvecklingen

Anslagen för driftverksamheten har i böijan av 1980-talet varit lägre än vad som behövs för att uppnå den standard som anges i det trafikpolitiska beslutet år 1979. De snabba prisökningarna under framför allt åren 1980 och 1981 tvingade vägverket att minska produktionsvolymen avsevärt. Under åren 1982—85 har anslagen ökat successivt.

Eftersom driftanslaget under en följd av år inte gav utrymme för en erforderlig åtgärdsvolym har det eftersläpande underhållsbehovet efterhand ökat. Trots att betydande åtgärder i effektiviletshöjande syfte, både vad gäller metoder och organisation, vidtogs under motsvarande tid gick det inle atl undvika en ökad eftersläpning i vägunderhållet.

Beläggningar och broar är de områden där effekterna av eftersatt underhåll framträder mest tydligt. Otillräckligt beläggningsunderhåll i kombination med bl. a. höga fordonsvikter har medfört en utmattning i vägarnas överbyggnad, vilket fordrar bärighetshöjande åtgärder.

De otillräckliga anslagen har under flera år tvingat vägverket att prioritera åtgärder på de mest trafikerade vägarna. Med denna inrikining av driftverksamheten har huvudsakligen vägar med över 4000 fordon per årsdygn i stort kunnat vidmakthållas. För de högsl trafikerade vägarna (mer än 8000 fordon per årsdygn) har det den senaste tiden visal sig att beläggningsunderhållet varit otillräckligt. Inle heller på de lågtrafikerade vägarna har tillräckliga åtgärder kunnat vidtas. Det eftersläpande vägunderhållet har efterhand uppnått en avsevärd volym och omfattar framför allt områdena beläggningar, broar och bärighet vilka har stor betydelse för vägnätets standard och funktion.

Anslagen för åren 1984 och 1985 beräknas ge utrymme för atl åtgärda del årliga underhållsbehovet samt att påbörja en långsiktig återhämtning av de eftersläpande behoven. Produkfionen under år 1985 beräknas nå samma omfattning som under år 1979.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet      28

Byggandevolymen har halverats under 1970-talet. Den ökade tilldelningen av medel lill vägbyggandet under åren 1982 och 1983 kan till en del förklaras av sysselsällningspoliliska skäl men ses också från vägverkets sida som uttryck för den vikt statsmakterna fäster vid investeringar i samhällets infrastruktur. De ramar som regeringen anvisat för upprättande av flerårsplanerna åren 1984-93 visar också alt regeringen är beredd lill en fortsatt satsning på vägbyggandet.

5. Vägverkets medelsberäkning för budgetåret 1985/86 m. m.

Vägverkets verksamhet är uppdelad på nio programinriktade anslag på statsbudgeten, nämligen Vägverket: Ämbetsverksuppgifler, Drift av statliga vägar. Byggande av statliga vägar, Bidrag till drift av kommunala vägar och gator, Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator, Bidrag till drift av enskilda vägar m.m.. Bidrag till byggande av enskilda vägar, Tjänster till utomstående samt Vägverket: Försvarsuppgifter.

För samtliga anslag utom anslaget Tjänster till utomstående redovisar vägverket två planeringsnivåer, A och B, där A är den högsta nivån och B utgör besparingsalternativ enligt regeringens anvisningar för myndigheternas anslagsframställningar.

De redovisade planeringsnivåerna ulgör underlag för olika verksamhetsalternativ med beskrivning av konsekvenserna för den framtida verksamheten inom väghållningen. Denna redovisning avser att underlätta statsmakternas budgetprövning.

Mol bakgrund av planeringsnivåerna saml med utgångspunkt från de överväganden och bedömningar som vägverket gör anges ett alternativ för verksamhetsåret 1986, som vägverket äskar medel för. Verksamhetsalter-naiivet grundar sig härvid på de redovisade planeringsnivåerna som i det högsta fallet svarar mot en verksamhetsvolym i enlighet med riksdagens trafikpolitiska beslut. Den lägsta nivån svarar mot kraven på besparingar i statens utgifter.

Anslagen för driftverksamheten år 1985 är beräknade så att de ger kompensation för prisstegringarna saml därutöver möjliggör volymökningar. Vägverket kan därmed klara den årliga förslitningen och påböija en långsiktig återhämtning av de uppdämda underhållsbehoven.

Däremot måste den nödvändiga återhämtningen av de eftersläpande underhållsbehoven utsträckas över en så lång tidsperiod som 10-15 år. En real ökning av anslaget med 650 milj. kr. är enligt vägverket nödvändig dels för upprustning av brobeståndet dels för att avkorta återhämtningstiden och ge möjlighet till fortsatta förbättringar beträffande trafiksäkerhet och framkomlighet. En sådan satsning ger betydande samhällsekonomiska vinster.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet      29

Vägverket föreslår alt anslaget Drift av statliga vägar får uppgå lill 4930 milj. kr., vilket skulle innebära én anslagshöjning med 969 milj. kr.

Anslaget Bidrag till drift av kommunala vägar och gator medger i verkets förslag att 95% bidrag av beräknade kostnader kan utgå. Anslaget uppgår i delta alternativ till I 045 milj. kr. Anslaget Bidrag till drift av enskilda vägar m.m. föreslär vägverket uppräknat med 123,5 milj. kr. till 390 milj. kr.

För byggandeverksamheten är verksamhetsåret 1984 första året i de nya flerårs- och fördelningsplanerna. Med hänvisning lill lönsamheten av väginvesteringar finner vägverket det nödvändigt all kraftigt höja de ordinarie anslagen lill vägbyggande. Vägverket begär därför medel för byggande-verksamheten för år 1986 motsvarande de i regeringens direktiv för flerårs-och fördelningsplanearbelel angivna planeringsramarna, dvs. för statligt byggande I 500 milj. kr. och för kommunall byggande 500 milj. kr. Även om medlen för vägbyggandet ges som ordinarie anslag bör möjligheter enligt vägverkets uppfattning finnas alt samtidigt tillgodose sysselsällningspoliliska strävanden. Fördelarna med denna konstruktion ulgörs bl.a. av den ökade effektivitet i medelsanvändningen som följer av ökad framförhållning i projektering och byggplanering. Dessutom förbättras möjlighelerna all dimensionera byggandeorganisationen genom atl byggandeverksamhetens omfattning och geografiska fördelning lättare kan förutses. För enskilt byggande äskas 67 milj. kr. för att bl. a. kunna åtgärda objekt med väsentlig betydelse för näringslivets transporter.

Vägverket hemsläller atl statsmakterna för budgetårel 1985/86 (verksamhetsåret 1986) för landets väghållning godkänner den föreslagna verksamhetsinriktningen samt däremot svarande koslnader.

Sammanfattningsvis föreslår vägverket för budgetåret 1985/86 en tolal ökning med 2241 milj. kr., fill 8500 milj. kr. Enligt huvudförslaget begär verkel en ökning med 582 milj. kr. Pris- och löneomräkningen har beräknats till 522 milj. kr. eller ca 8% av anslagen.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     30

Anvisat

Föreslagen ökning lill

Pris- och

1984/85

budgelåret 1985/86

löneom-

räkning

vägverket

huvudförslag

milj. kr.

B 1.

Vägverket:

Ämbetsverksuppgifler

7,0

0,4

0,2

0,4

B 2.

Drift av statliga vägar

3961,0

969,0

319,0

319,0

8 3.

Byggande av statliga

vägar

900,0

600,0

73,0

73,0

B 4.

Bidrag till drift av kommunala vägar och

gator

698,0

347,0

68,0

57,0

B 5.

Bidrag till byggande av kommunala vägar och

gator

340,0

160,0

29,0

29,0

B 6.

Bidrag till drift av

enskilda vägar m. m.

266,5

123,5

86,5

37,3

B 7.

Bidrag till byggande av

enskilda vägar

30,0

37,0

2,6

2,6

B 8.

Tjänster lill utomstående

28,4

1,8

1,8

1,8

B 9.

Vägverket:

Försvarsuppgifler

28,5

2,3

2,1

1,9

6259,4

2241,0

582,2

522,0

6. Vägverkets resurser, personal och organisation

Regeringen har framhållit vikten av att vägverket fortsätter den påbörjade översynen av verkets organisation på lokal, regional och central nivå och all arbetet med översynen bör inriktas på att organisationsförändringar i rationaliseringssyfte skall genomföras snarast. Översynen har bl.a. resulterat i det förslag till ändrad organisation för verket som behandlas i avsnittet Särskilda frågor. Vägverket har vid översynen av driftorganisationen utgått från i stort sett oförändrat realt driftanslag. Belräffande verkets organisation för byggandeverksamheten har utgångspunkten vid organisationsöversynen varit alt medelstilldelningen till statligt vägbyggande kommer att följa planeringsramarna för flerårsplanerna.

Personal

Antalet tillsvidareanställda personer vid vägverket var ca 8 800 personer den I januari 1984 (motsvarar 8700 heltidstjänster) varav 4250 L-tjänste-män och 4 530 R-tjänstemän. Under året har antalet L-tjänstemän minskat med ca 150 och antalet R-tjänstemän med ca 190. De anställda fördelas enligt följande: på centralförvaltningen m.m. 650, på vägförvaliningarna drygt 7000 och på byggnadsdistrikten samt projekteringskonloren 1040. Totalt var, inklusive anställda hos entreprenörer, ca 14 300 personer sysselsatta genom verksamhet i verkets regi.

Den minskning av personalen med ca 1 200 personer som ägt rum sedan

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     31

år 1981 har skett med en aktiv resursanpassning kombinerad med en restriktiv rekryteringsverksamhet.

Denna situation och aviserad anslagsutveckling samt försäkringar om att förutsättningar skall tillskapas så att verket kan behålla den personal som erfordras för att genomföra vägbyggnadsplanerna, medför alt behovet av en fortsatt aktiv resursanpassning i dag inle är lika stark. Dock föreligger regionala obalanser med personalöverskott inom vissa delar av organisationen. Detta föranleder behov av fortsatta ansträngningar för att öka intern och extern personalrörlighet i syfte att skapa en balanserad och väl avpassad fördelning av personalresurserna.

Organisation

Centralförvaltning

Vid vägverkets sex avdelningar har organisationsöversyner skett under de senaste åren. Dessa har gjorts mot bakgrund av den genomgång av centralförvaltningens verksamhet som ägt rum och de diskussioner om kommande inriktning som förts.

Vägförvaltning

Den regionala organisationen för väghållningen utgörs av 24 st vägför-vallningar, en i varje län. Under varje vägförvaltning finns f. n. 264 lokala enheter s. k. arbetsområden.

För varje vägförvaltning fastställs personal- och maskinbehovet utifrån den verksamhet som skall bedrivas enligt Flerårsplanerna och Femårsplan Drift. Kraven på effektivitet, rationalisering, flexibilitet och kompetens är vägledande vid beräkning av resursbehoven. Personalinnehavet varierar mellan enheterna beroende på hur anpassningen till nu gällande riktpunkter har kunnat ske. Under perioden 1985-89 uppstår även skillnader beroende på personalens åldersstruktur och kompetens.

Byggnadsdistrikt

Vägverkets regionala organisation för vägbyggandel ulgörs av sju byggnadsdistrikt, vilket vart och ett omfattar två till fem län. Vid fem av byggnadsdistrikten har större förändringar i den regionala organisationen genomförts under de senaste tre åren. Byggnadsdistriktens omsättning i fast pris har under senare tid varierat starkt. Under år 1983 var omsättningen 40% högre än under år 1982.

Personalminskningen har under den sista 10-årsperioden varit drygt 40%. Fram till år 1986 bedöms personalantalet fortsätta att minska med ca 80 personer eller ca 8% om inte verkets förslag i fråga om vägbyggandel kan genomföras.

De senaste årens kraftiga personalminskningar har inneburit slora påfrestningar på organisationen. Många yngre personer med god byggkompe-tens har lämnal verket. Organisationens flexibilitet för atl kunna ta emot

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet      32

varierande produktionsvolymer har salts på hårda prov. Medelåldern hos personalen har ökat vilkel gör del svårare alt bibehålla den nödvändiga rörligheten mellan arbetsplatser i flera län.

För atl någol motverka dessa påfrestningar och svårigheter för framtiden har byggnadsavdelningen bl.a. arbetat intensivt med planering av kompetensförsörjningen. Della har bl.a. resulterat i en försiktig rekrytering under år 1984 av unga välutbildade L- och R-tjänstemän.

Projekteringskonlor

Projekteringskonloren — ett i Stockholm och ett i Jönköping - är regionala enheter för projekteringsverksamhet. Kontoren utför på uppdrag av övriga enheter projekterings- och utredningsarbeten. De drivs sedan år 1983 försöksvis som intäktsfinansierade resultatenheter.

Vägverkets ADB-verksamhet

Inom verkel är ADB ett viktigt hjälpmedel i olika verksamheter. Såväl inom administrativa som tekniska funktioner används ADB för att styra och stödja verksamheten. Under år 1982 fastlades en ADB-strategi som klargjorde verkets övergripande inriktning inom ADB-området saml klargjorde ansvarsfördelningen för ADB-frågorna. Detta gjordes bl.a. mot bakgrund av en förväntad kraftig utveckling inom informationsbehandlingsområdet under de kommande åren.

Som en naturlig följd av ADB-strategin har verket tillsatt en särskild ADB-kommitlé med syfte att ansvara för den övergripande styrningen inom ADB-området. ADB-kommittén har därför initierat två utredningar i syfte att dels fastställa riktlinjerna för en övergripande datorkraftstruktur, dels införa en rullande treårig plan inom ADB-området.

Belräffande den framtida datorstrukturen har bl. a. beslutats atl genomföra en grundläggande upphandling av ADB-utruslning för framfida avrop. Tanken är därvid att bl. a. säkerställa ett effektivt framtida dalakommunikationsnät, utrustning och basprogramvara. Vidare planeras all under tiden som denna upphandling pågår genomföra en satsning för all förbättra tillgängligheten av befintliga system främst för den regionala verksamheten. Arbetet med att ta fram en rullande plan för ADB-verksamheten pågår och den första planen kommer att arbetas fram under hösten 1984.

Anläggningstillgångar och omsättningstillgångar

Vägverkels anläggningstillgångar består av fastigheter, motorfordon, vägmaskiner och färjor m. m. Omsättningstillgångarna omfattar grustag, förrådsvaror, drivmedel samt material för vägöverbyggnad och halkbe-kämpning. Tillgångarna används huvudsakligen för drift av statsvägar, i mindre omfattning för vägbyggande i egen regi och för tjänster till utomstående. Vägverkets maskinbehov för byggande verksamhelen i egen regi anskaffas genom inhyrning eller genom upphandling. Investeringsbehovet

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     33

är uttryckt som ell genomsnittligt behov under femårsplaneperioden. Avvikelser kommer all ske mellan åren.

Fasligheler

Den lokala driftverksamhelen bedrivs för närvarande från 264 vägsta-lioner. Förutom vägstalioner finns för olika stödfunktioner länsverkstäder, ett antal filialgarage, förråd och två varv. Investeringsbehovet uppgår lill ca 67 milj. kr. per år.

Maskiner

Dimensioneringen av den egna maskinparken grundas på driflverksam-hetens långsikliga inriktning samt på uppföljning av maskinanvändningen. Härutöver görs en avvägning mellan egna och lejda maskiner varvid hänsyn tas till att full sysselsättning skall uppnäs. För närvarande disponerar verkel bl. a. 790 lastbilar, 840 paketbilar, 560 väghyvlar och 790 laslmaski-ner i driftverksamheten. Det årliga investeringsbehovet uppgår till ca 133 milj. kr.

Färjor

Vägverket har år 1985 en beräknad färjeflotta på 77 enheter som trafikerar 53 faijeleder. Under de närmaste åren beräknas 8-10 färjor behöva utrangeras. Utredningen år 1980 om besparingar i fäijedriften beräknas resultera i att ca 20 av de små färjelederna kommer att förändras. Merparten av dessa ersätts med broar. Under åren 1982-1984 har 12 faijeleder ersatts med broar. Fram till år 1988 kommer ytterligare 4 färjeleder att ersättas med broar. Ca 22 milj. kr. investeras årligen i färjedriften.

Omsättningstillgångar

Vägverkets omsättningstillgångar hade den 31 december 1983 etl totalt värde av ca 393 milj. kr. Lagren av dessa tillgångar har under de två senaste åren minskat. En ytterligare minskning är planerad.

Föredragandens överväganden

Ett väl fungerande vägtransportsystem är en grundförutsättning för ell utvecklat samhälle. I vårt land har vägarna en särskild betydelse, eftersom medborgarna har sin bosättning och utkomst spridd över en slor yta med långa transportavstånd. Samhällsutbyggnaden jämte förändringar på arbetsmarknaden bl. a. genom industrins omvandling förändrar hela tiden transportbehoven. En fortsatt hög ambitionsnivå för väghållningen är nödvändig för samhället.

Enligt 1979 års trafikpolitiska beslut är det översiktliga målet för väghållningen att medborgarna och näringslivel i landets olika delar skall erbjudas en tillfredsställande vägtransportstandard till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad. Denna översiktliga målsättning har vägverket konkreti-3   Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 8

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet      34

serat i en rad delmål för den statliga väghållningen. Dessa har inarbetats i verkels planer för drift- och byggnadsverksamheten.

Den takt i vilken väghållningens olika mål kan förverkligas är i hög grad beroende av i vilken utsträckning statsmakterna anvisar medel för verksamhelen. Den inrikining av planeringen för statsvägarna som statsmakterna angett är atl vägverket för driftverksamheten bör planera utifrån i slort realt oförändrade anslag och för vägbyggandet utifrån planeringsramarna för flerårsplanerna. Det innebär atl en väsentligt högre byggnadsvolym planeras än vad de ordinarie väganslagen medger eflersom medlen för sysselsättningsfrämjande åtgärder ingår i planeringsramarna. Regeringens ambition är aU planerna skall fullföljas.

Regeringen fäster stor vikt vid att vägtransporterna skall kunna genomföras säkert och med god framkomlighet. Industrins och övriga näringslivels transporter har stor betydelse för samhällets utveckhng. Den pågående omstruktureringen inom näringslivet och strävandena att minska lagren i både produktions- och distributionsledet medför ökade krav på god framkomlighet på vägnätet under alla tider på dygnet. Även när det gäller persontransporterna medför samhällsutbyggnaden förändringar i resbehov och resmönster, vilket ställer högre krav på väghållningen.

Del är inte enbart de lokala resmönstren som förändras. Även regionalt och framför allt i glesbygdsområden har resebehoven ökat genom den koncentration av kommunal och annan service som samhällsutvecklingen gett upphov till. Det är enligt min mening väsentligt att även dessa rese-och transportbehov kan fillgodoses på ett tillfredsställande säU. Detta ställer dock betydande krav på samhället och medför i ett ansträngt budgetläge att väghållarna måste hushålla med de tillgängliga medlen så att en i landet i förhållande till trafiken likformig service kan upprätthållas.

Jag går nu över tillfrågan om väganslagen för budgetåret 1985186, som avser verksamheten under kalenderåret 1986.

I föregående års budgetproposition beräknades medelsbehovet till sammanlagl ca 6259 milj. kr. för verksamhetsåret 1985.

Härutöver har betydande medel - ca 278 milj. kr. - anvisats med stöd av den s. k. finansfullmakten för sysselsättningsfrämjande väginvesteringar. Av dessa medel har nära 44 milj. kr. gått till statskommunala väginvesteringar.

Det kapital som har investerats i vägar och broar är mycket omfattande. Underhållet och skötseln av vägarna är därför mycket viktig så att den infrastruktur som vägnätet erbjuder kan utnyttjas effektivt. Bristande underhåll innebär förutom sämre transportförutsättningar atl en reparationsskuld skjuts på framtiden. Det tär på kapitalet och det blir dyrare att återställa vägnätet i framtiden.

Till följd av en knapp anslagstilldelning minskade vägverkets driftverksamhet realt sett med 10% under åren 1980 och 1981. För år 1982 blev drift verksamheten kompenserad för prisstegringar medan 1983 års anslag

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     35

medgav en liten volymökning. För åren 1984 och 1985 har medelsanvisningen inneburit en kraftig real höjning av driftanslagen. Därmed har utrymme skapats för att påbörja en återhämtning av de eftersläpande behoven.

Det är trots det ansträngda statsfinansiella läget nödvändigt alt prioritera verksamheterna under driflanslagén. Jag anser del nödvändigt atl bibehålla driftverksamhelen på 1985 års höga nivå. För de statliga, kommunala och enskilda driflanslagén har jag därför för verksamhetsåret 1986 beräknat en anslagshöjning med 350 milj. kr. För anslaget Drift av siafiiga vägar förordar jag en höjning med 232,5 milj. kr. jämfört med det av riksdagen beslulade anslaget för innevarande budgetår. Anslaget kommer därmed upp i en nivå av 4193,5 milj. kr. Även för bidragsanslaget lill drift av kommunala vägar och gator sker en motsvarande uppräkning. Anslaget höjs med 53 milj.kr. till 751 milj. kr. för år 1986. Förslaget innebär atl väghållningen på del stalskommunala vägnätet kan upprätthållas på samma standard som det statliga vägnätet. Delsamma gäller i fråga om anslaget drift av enskilda vägar som föreslås öka till 331 milj. kr.

Belräffande byggandeanslagen innebär mitt förslag en oförändrad nivå för anslagen Byggande av statliga vägar. Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator saml Bidrag till byggande av enskilda vägar. Genomförande av de beslulade vägplanerna förutsätter dock yllerligare medel genom särskilda sysselsättningsinsatser. Vägverkets möjligheter att upprätthålla sin kompelens i vägbyggandel säkerställs genom att vägverket garanteras att få bibehålla den personal som behövs för genomförandet av flerårsplanerna.

Liksom för övriga statliga myndigheter måste en fortgående rationalisering av verkets verksamhel ske om mina förslag i årets budget skall kunna få avsedd effekt.

Jag går nu över till all redovisa mina ställningstaganden i fråga om anslagens storlek och kommer senare att hemställa om medelsanvisning under resp. anslag.

Anslaget Drift av statliga vägar avses täcka kostnaderna för servicearbeten, underhållsarbeten samt vissa förbättringsarbeten inom de olika delarna av det statliga vägnätet. För år 1985 är anslaget 3961 milj. kr. Anslaget innefattar även verkets anskaffningar av anläggningstillgångar.

Anslaget för år 1985 har bl. a legat till grund för den nya femårsplan för driftverksamheten som vägverket antagit för åren 1985-1989. Genom den kraftfulla uppräkningen av anslaget i Qolårets budgetproposition har service- och underhållsnivån i den nya femårsplanen kunnal höjas väsentligt. Den nya inriktningen innebär att väsentliga mål för vägpolitiken kan uppfyllas.

Jag har tidigare framhållit att ett bra vägnät är en förutsättning för näringslivets och industrins framtida utveckling. Detsamma gäller för skogs- och jordbruket. Denna syn på vägnätets betydelse för den svenska

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     36

ekonomins utveckling har lidigare kommit lill uttryck i regeringens anvisningar för vägplaneringen och utbyggnaden av vägnätet. Prioriteringen av driflanslagén syftar lill atl förverkliga tre väsentliga mål för väghållningen. Del första målet är att väghållarnas ålgärder avseende vägunderhållet skall anpassas så atl vägnätets standard kan upprätthållas. Vägunderhållet skall täcka den årliga förslitningen. Del andra målet är all genom särskilda insatser återställa förslitna delar av vägnätet till en från allmänna synpunkter acceptabel standard. Det eftersläpande vägunderhållet bör återhämtas under den närmaste tioårsperioden. Det tredje målet är atl öka serviceåtgärderna på framför allt del lågtrafikerade vägnätet. Det gäller då i första hand insatserna beträffande vinterväghållningen.

Medelsberäkningen för är 1986 innebär alt anslaget Drift av slatliga vägar kommer upp til! 4 193,5 milj. kr. Därmed kan den högre ambitionsnivån som statsmakterna har beslutat om för åren 1984 och 1985 bibehållas.

1 samband med atl statliga vägar byggs om och öppnas för trafik förekommer ofta att vägen i den gamla sträckningen dras in från allmänt underhåll. Väghållningen av sådana vägar får som regel övertas av enskilda. Vägarna uppfyller ofta fordringarna för alt få statsbidrag till enskild väghållning. I de fall vägverket saknar medel under anslaget B 6. Bidrag till drift av enskilda vägar för detta ändamål bör det därför vara möjligt för vägverket att besluta om överföring av medel motsvarande gällande statsbidrag lill nämnda anslag. Då del nu är svårt att förutse det medelsbehov som kan bli aktuellt för bidrag till enskilda väghållare bör regeringen inhämta riksdagens bemyndigande atl vid behov låta vägverket överföra medel mellan det statliga driftanslaget och anslaget för bidrag lill drift av enskilda vägar.

Från anslaget Bidrag till drift av kommunala vägar och gator ulgår i mån av tillgång på medel bidrag med 95% av beräknade koslnader. Del ankommer på vägverket alt efter samråd med Svenska kommunförbundet bestämma normkostnader för olika drifiåtgärder. Den nya bidragsordningen syftar till en förenkling av bidragsgivningen och därmed en minskad byråkrati.

Det bör även för nästa budgetår vara möjligt för vägverket atl föra över medel mellan anslagen B 2. Drift av slatliga vägar och anslaget B 4. Bidrag till drift av kommunala vägar och gator i samband med att väghållningsansvaret förändras mellan staten och en kommun.

Jag har vid min bedömning av anslagsbehovet räknat med att i motsvarande mån som på den statliga sidan täcka kommunernas ökade driftkostnader för väghållningen samt motverka kapitalförluster. Jag beräknar en höjning av anslaget med 53 milj. kr. lill 751 milj. kr. för nästa budgetår avseende 1986 års verksamhet.

Del Slatliga bidraget till de enskilda vägarna har tillkommit för att ersätta väghållarna för de kostnader det innebär alt enskilda vägar hålls öppna för allmän trafik. Förutom del statliga bidraget förekommer i bety-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     37

dande omfattning kommunala bidrag till den enskilda väghållningen. I många fall innebär detta att de enskilda väghållarna har samlliga koslnader för väghållningen täckta med bidrag.

Jag förordade i föregående års budgetproposition all etl nytt differentierat bidragssystem för enskild väghållning skulle införas som kommer alt innebära väsentliga förbättringar för den enskilda väghållningen.

Jag har beräknat medelsbehovet till 343 milj. kr. för verksamhetsåret 1986. Anslaget bör beräknas till 331 milj. kr. Resterande 12 milj. kr. av medelsbehovet föreslår jag får finansieras genom atl vägverket budgetåret 1986 får utnyttja reservationsmedel under anslaget.

För väg- och gaiubyggandei gäller att förutom de medel som anvisas på ordinarie byggnadsanslag erhåller vägverket årligen regelmässigt stora tillskott av medel för sysselsättningsfrämjande vägbyggnadsåtgärder. På senare år har de medel som står lill regeringens förfogande i den s. k. finansfullmakten använts för nämnda ändamål. De senaste fem åren har -visserligen med stora årliga variationer - i genomsnitt drygt 500 milj. kr. tillförts vägbyggandet på detta sätt. Från AMS har dessutom medel avsatts för ett stort antal mindre vägbyggnadsobjekt. Under senare år har vägbyggandet med beredskapsmedel minskat.

Regeringen har år 1983 i sina anvisningar för flerårs- och fördelnings-planearbetet gjort det möjligt för väghållarna alt på ett bättre sätt än hittills beakta de särskilda medelstillskotlen i sin planering. Inle minsl när del gäller de personella resurserna och organisationen för vägplanerings- och byggnadsverksamheten har jag ansett detta väsentligt.

Jag har i andra sammanhang framhållit hur väsentligt del är all samhället kan upprätthålla en kompetent vägbyggnadsorganisation. Bland annal mol denna bakgrund har regeringen föreskrivit all vägverket skall basera sin vägbyggnadsorganisation på de planeringsramar som angivits i anvisningarna för flerårsplanerna. Eftersom dessa planeringsramar i stor utsträckning bygger på att medel kommer atl anvisas för sysselsättningsfrämjande ändamål är det viktigt att vägverket kan upprätthålla sin vägbyggnadskompetens även om medelstilldelningen tillfälligtvis inle kommer att ansluta direkt till de nämnda planeringsramarna. För atl verkel skall kunna vidmakthålla de resurser som behövs för att ha beredskap och kompetens för en byggnadsvolym enligi planeringsramarna bör verkel i likhet med föregående år under anslaget B 8. Tjänster till utomstående erhålla en lönegaranti för ifrågavarande personal. Med en sådan lönegaranti kan vägverket vid fillfälligt minskad medelstilldelning för vägbyggande ändock behålla den personal som erfordras för genomförande av flerårsplanerna. Vad jag nu sagt om behovet att upprätthålla en tillräcklig vägbyggnadskompetens får givetvis inte leda till att kraven på atl fortlöpande ta tillvara rationaliseringsmöjligheter inom organisationen eftersatts.

Ett annal betydelsefullt motiv för att i planeringen beakta de särskilda medelstillskotlen är atl väginvesteringarna härigenom kan inplaceras i

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     38

planerna enligt den prioritetsordning som myndigheter och kommuner i resp. län finner bäst förenlig med de av riksdagen fastlagda vägpolitiska målen. Eflersom vägplaneringen omfattar en tioårsperiod, har etl stort antal vägobjekt fått plats inom de av regeringen beslutade planeringsramarna.

De nya flerårsplanerna för åren 1984-1993 har baserats på ordinarie anslag samt därutöver medel för vägbyggande av sysselsällningspoliliska skäl. Det betyder att för första året i den nya planen kommer väginvesteringar för 1400 milj. kr. att tas med. För år 1986 som vi nu behandlar uppgår planeringsramen till 1 500 milj. kr.

På motsvarande sätt har den nya fördelningsplanen för byggande av stalskommunvägar grundats på en planeringsnivå som omfattar ordinarie anslag och sysselsättningsmedel, vilket ger en total planeringsram av 500 milj. kr. för år 1986.

Statsmakterna har beslutat om nedläggningsprövning av viss persontrafik på järnväg. En överföring av trafik från järnväg till landsväg kan ibland ställa krav på upprustning av vägnätet i berörda regioner. Del ankommer på regeringen att i lämpligt sammanhang överväga behovet av och besluten om medel för sådana åtgärder.

Enligt min mening bör den behövliga väguppruslningen - förutsatt att den finns upplagen i flerårsplanerna — i första hand komma till utförande genom en omprioritering i planerna. I andra hand kan regeringen om det blir aktuellt söka finansiera den nödvändiga väguppruslningen i samband med att regeringen anvisar medel för sysselsättningsfrämjande väginvesteringar. Det kan bli aktuellt att finansiera en vägupprustning även om de två finansieringssätt som jag nu redovisat vid någol tillfälle inte går att tillämpa. I sådana fall bör enligt min mening anslaget B 8. Tjänster till utomstående kunna användas för ifrågavarande vägupprustningar.

Statsmakterna har i skilda sammanhang under senare år framhållit vikten av att vägverket på ett smidigt sätt kan genomföra rationaliseringar i organisations- och drifthänseende utan atl servicenivån på vägverkets olika delar eftersatts eller undergår några väsentliga förändringar. Genom beslut i anledning av 1981 års budgetproposition har vägverket bemyndigats använda driftmedel för att bygga broar som ersätter färjor. För atl ytterligare öka rationaliseringen på detta område föreskrev regeringen i direktiven för vägplaneringen för åren 1984-1993 att särskild vikt skulle läggas vid sådana företagsekonomiskt lönsamma objekt utan hinder av det gängse samhällsekonomiska synsättet i planeringen. 1 della sammanhang angavs också att del reinvesteringsbehov som föreligger i befintligt brobestånd bör inta en framskjuten plats i flerårsplanerna.

För budgetårel 1985/86 förordar jag att för anslaget Byggande av statliga vägar anvisas 900 milj. kr. Anslaget Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator uppgår för innevarande budgetår lill 340 milj. kr. Jag förordar all anslaget för nästa budgelår tas upp med samma belopp. Även

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     39

anslaget Bidrag till byggande av enskilda vägar bör för nästa budgetår tas upp med oförändrat belopp, dvs. med 30 milj. kr.

B 1. Vägverket: Ämbetsverksuppgifter

1983/84 Utgift

6308000

1984/85 Anslag

6985000

1985/86 Förslag

7250000

Från detta anslag betalas kostnaderna för central administration (andel), översiktlig vägplanering, fastställande av arbetsplaner saml järnvägsärenden.

Vägverkels anslagsframställning

Verkel begär etl anslag om 7,4 milj. kr. för budgetårel 1985/86 avseende verksamheten under år 1986.

Föredragandens överväganden

Jag bedömer att kostnaderna för år 1986, som jag beräknar till 7250000 kr. enligt huvudförslaget, kommer atl ungefäriigen fördela sig på följande säll.

Plan____________________________________ Kt.______________________

Central administration                                            2200000

Översiktlig vägplanering                                         3 580 000

Fastställande av arbetsplaner                                     860000

Järnvägsärenden m. m.                                             610000

7 250000

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Vägverket: Ämbetsverksuppgifter för budgetårel 1985/86 anvisa elt förslagsanslag på 7 250000 kr.

B 2. Drift av statliga vägar

1983/84 Utgift          3405419000                  Reservation                 1744935000

1984/85 Anslag       3961000000 1985/86 Förslag      4193 500000

Från detla anslag belalas kostnaderna för de delar av vägverkels verksamhel som är hänföriiga lill driften av de statliga vägarna, vissa förbättringsarbeten, vilka avser främst de sekundära och lertiära vägnäten, saml investeringsulgifter för vägverkets anläggningstillgångar.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     40

Vägverket

För atl uppfylla målen för väghållningen till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad krävs kunskaper om var, när, hur och i vilken omfattning åtgärderna skall sältas in och dessutom om sambandet mellan olika åtgärder och deras effekler. Detta kräver en aktiv planering och att forsknings-och utvecklingsarbete bedrivs inom aktuella områden.

Den långsiktiga driftplaneringen har successivt utvecklats inom ramen för det system av femårsplaner med revideringar vart iredje år som infördes i början av 1970-talet.

Syftet med femårsplanearbetel är dels atl fastställa inriktningen av driftverksamheten under planperioden och dels att beräkna erforderliga medel för en verksamhel som uppfyller målen enligt det trafikpolitiska beslutet.

I arbetet med att upprätta en ny femårsplan för perioden 1985-89 har ingått en diskussion om driftverksamhelens inrikining. Denna diskussion har förts utifrån ett material som på riksnivån redovisar konsekvenser av alternativa mål- och verksamhetsinriktningar.

En avvägning har gjorts mellan olika handlingsalternativ och kombinationer av åtgärder med beaktande av konsekvenser för trafikanter, samhälle och väghållare.

Femårsplan Drift utgör en konkretisering av väghållningsmålen och omfattar de driftåtgärder som bidrar fil största möjliga måluppfyllelse.

Vid upprättandet av den nya femårsplanen har planeringen utgått från två verksamhetsnivåer; Budgetnivån resp. Målnivån.

Budgetnivån utgår från 1985 års anslag. Denna nivå motsvarar etl beräknat produkiionsutrymme av 2903 milj. kr. i 1983 års penningvärde. Denna nivå beräknas ligga cirka 13% över motsvarande nivå i femårsplanen 1982-1986.

Inom budgetnivåns ram finns inle utrymme för atl uppfylla väghållningsmålen i sin helhet. Prioritet har därför getts åt målen vidmakthållande, trafiksäkerhet och minskade transportkostnader medan övriga mål ges lägre prioritet.

Vidmakthållandemålel har en stark framtoning och bidrar även till uppfyllelse av trafiksäkerhetsmålet.

-    Åtgärdsvolymen för broar höjs i syfte atl återhämta eftersläpande underhåll.

-    Vidmakthållande av beläggningar klaras. Däremot beräknas återhämtningen av ackumulerat behov i samtliga klasser ta 10-15 år i anspråk.

-    Satsningen av avvattningsåtgärder höjs för atl återhämta eftersläpande behov.

Trafiksäkerhetsmålet har hög prioriet.

-   För att nå närmare målet har en ökad satsning gjorts på det trafikstar-
kare vägnätet, där åtgärderna ger störst effekt. Vinlerväghållningsinsat-
serna i vägklass 1 och 2 förbättras. Detta medför en förväntad olycksre-
duktion med ca 300 olyckor per år.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     41

- Åtgärder för all minska olycksrisken för de oskyddade trafikanterna betonas bl.a. genom en ökad satsning på snö- och halkbekämpning av gång- och cykelbanor.

Målet alt minska transportkostnaderna medför atl åtgärder för alt höja bärigheten på vägar som är av väsentlig betydelse för jord- och skogsbruket saml industrin skall prioriteras. Förhöjd vinlerservice tillämpas i Kopparbergs län och Norrlandslänen på vägar där näringsliv och turister använder vissa leder, s. k. "Stomvägar".

Målnivån avser den anslagsnivå som medger en verksamhetsvolym vilken utifrån del trafikpolitiska beslutet bedöms svara mot en riktig resursanvändning. Målnivån skall mer preciserat svara mot en driftverksamhet som är samhällsekonomiskt optimal. Därvid skall även beaktas atl nedlagt kapital i väganläggningar vidmakthålls.

De ökade service- och förbättringsåtgärderna skall från samhällsekonomisk synpunkt ge större positiva effekter än motsvarande ökning av väg-hållarkostnaderna. Denna bedömning innefattar även de fördelningsaspekter som uttrycks i väghållningsmålen samt de samhällsekonomiska avkastningskraven.

Målnivån medger en verksamhetsvolym som utifrån det trafikpolitiska beslutet bedöms svara mot en riktig resursanvändning. Denna nivå ligger ca 600 milj. kr. över budgetnivån i 1983 års penningvärde. Hög prioritet får insatser som snabbare återställer vägstandarden, ökar trafiksäkerheten och bärigheten saml bättre tillgodoser olika regionala behov.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående beräknar jag kostnadsramen för statliga driftverksamheten år 1986 till 3 958,5 milj. kr. För anskaffning av anläggningstillgångar beräknar jag 235 milj. kr. Förslaget innebär en ökning av anslaget för nästa budgetår med 232,5 milj. kr. lill totalt 4 193,5 milj. kr.

1 följande sammanställning redovisas hur kostnaderna för vägdriften beräknas i stort fördela sig under år 1986. Sammanställningen visar även de ungefärliga kostnaderna för år 1985 (milj. kr.).

Plan                                                                     1985                      1986

Föredraganden

51,0

53,0

71,0

74,0

1 672,0

1 806,5

1 480,0

1605,0

460,0

420,0

227,0

235,0

Central administration

Regional administration

Servicearbeien

Underhållsarbeten

Förbättringsarbeten

Anläggningstillgångar

Summa anslag                                                    3961,0                  4193,5

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     42

Kostnadsramen för anslaget Drift av statliga vägar innefattar inte investeringar i anläggningstillgångar. Kostnadsramarna för år 1986 för anslagen Drift av statliga vägar resp. Byggande av statliga vägar bör i princip bestämmas till samma belopp som anslagen. Del bör ingå i regeringens befogenheter att i den mån arbetsmarknadsläget, kravet på ändamålsenlig planering av verksamheten eller andra skäl motiverar det, bemyndiga vägverket att under år 1985 resp. år 1986 jämka de föreskrivna kostnadsramarna för dessa år, t. ex. genom att under andra halvåret 1985 i förväg ta i anspråk behövliga belopp av de medel under de kalenderårsberäknade anslagen, som anvisas för verksamhetsåret 1986.

I syfte att effektivisera väghållningsinsatsema och underlätta planeringen bör vägverket ha möjlighet att göra mindre justeringar under etl enskilt år mellan drift- och byggandeanslagen för den statliga väghållningen. Därmed främjas en helhetssyn på väghållningsåtgärderna.

Jag har beräknat 235 milj. kr. för investeringar i anläggningstillgångar, varav 20 milj. kr. för anskaffning av datorutrustning. Vägverket bör genom lämpligt avvägda beställningsbemyndiganden ges möjlighet att anskaffa de olika anläggningstillgångarna så ekonomiskt som möjligt. Mot bakgrund av de av mig förordade investeringarna anser jag att en lämplig nivå för beställningsbemyndigandet är 120 milj. kr. för åren 1987 och 198811986 års beräknade prisnivå. För år 1989 behöver verket erhålla ett nytt beställningsbemyndigande på 90 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

1.      att medge alt regeringen lämnar vägverket de beställningsbemyndiganden som jag förordat i det föregående,

2.      att till Drift av statliga vägar för budgetåret 1985/86 anvisa etl reservationsanslag på 4 193 500000 kr.,

3. att medge att regeringen vid behov när allmän väg för vilken staten är väghållare övergår lill kommunal eller enskild väghållning får låta vägverket överföra medel motsvarande gällande statsbidrag mellan detta anslag och anslagen B 4. Bidrag till drift av kommunala vägar och gator resp. B 6. Bidrag till drift av enskilda vägar,

4. atl godkänna att jämkning av kostnadsramarna för åren 1985 och 1986 får ske i enlighet med det sagda,

5. att godkänna att jämkning mellan drift- och byggandeanslagen för den statliga väghållningen får ske i enlighet med det sagda.

B 3. Byggande av statliga vägar

1983/84 Utgift           1842607000                   Reservation                1059979000

1984/85 Anslag           900000000

1985/86 Förslag        900000000

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     43

Från anslaget betalas vägverkels kostnader för byggande av statliga vägar saml vissa förbättringsarbeten. Fr. o. m. år 1984 lämnas från anslaget bidrag till cykelleder m. m. i icke väghållande kommuner. Bidragsgivningen regleras genom förordningen (1979:627) om statsbidrag för cykelleder samt anordningar och ålgärder som främjar viss busstrafik (ändrad senast 1984:770).

Vägverket

1 februari 1983 beslöt regeringen förordning (VVFS 1983:01) om fierårs-planer och fördelningsplan som rör väg- och gatuhållning. 1 förordningen anges att vid prioritering av byggnadsobjekt som kan komma i fråga i flerårsplanerna eller fördelningsplanen skall särskilt beaklas möjligheterna att vidta åtgärder som

t. underlättar jord- och skogsbrukets samt industrins transporter, såsom åtgärder för all minska trafikinskränkningar vid tjällossning,

2. förbättrar trafiksäkerheten,

3. förbättrar den kollektiva trafikstandarden,

4. innebär väsentligt minskade driftkostnader för vägar och galor,

5. innebär ersällning av slörre väganordningar, såsom ombyggnad och förbäliring av broar.

Förordningen innehåller även planeringsramar för upprättandet av flerårsplanerna. Ramarna, som anges i löpande priser, är så dimensionerade atl väg- och galubyggande som kan komma att utföras av sysselsättningspolitiska skäl i huvudsak kan inrymmas i planerna.

De vägbyggnadsobjekt av olika slag som återfinns i de upprättade flerårsplanerna motiveras starkt av trafikanternas och näringslivels krav. Dessulom ulgör de ofta en förutsättning för fortsall samhällsutbyggnad och en effektiv markanvändning. Vägverkets beräkningar visar atl vägbyggandel ger god samhällsekonomisk avkastning inklusive förbättringar i miljön och markanvändningen saml positiva regionalpolitiska effekter. Genomförande av dessa objekt innebär dessulom etl betydande syssel-säliningslillskolt och påverkar inle nämnvärt landets importkostnader.

Flerårsplanerna innehåller många angelägna vägbyggnadsobjekt som nya genomfarter och förbifarter vilka har stor betydelse för miljön i tätorter samt för atl öka trafiksäkerheten och sänka transportkostnaderna. Planerna innehåller även förslärkningsåtgärder och beläggning på vägavsnitt med permanent eller periodvis lägre tillåtet axel-/boggitryck än 10/16 ton. Andra åtgärder är ombyggnad av låga vägportar, smala broar, trånga vägskäl etc. Hinder av angivet slag tvingar den tunga trafiken till omvägskörningar, vilkel fördyrar transporterna.

Vidtas de nämnda åtgärderna beräknas den åriiga olycksreduktionen i riket på slatsvägnätet efter den första femårsperioden uppgå till 900 polisrapporterade olyckor. Kostnaden för en trafikolycka med genomsnittlig

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     44

svårighetsgrad på slatsvägnätet är 255000 kr. i 1984 års kostnadsnivå. I värdet ingår koslnader för produktionsbortfall, administration, egendomsskador, vårdkostnader saml sveda och värk. Värdet för olycksreduktionen uppgår lill 230 milj. kr. per år.

På riksvägar beräknas antalet polisrapporterade olyckor minska med 650. Molsvarande tal på länsvägar är 250 olyckor. Till redovisade minskningar av antalet trafikolyckor skall läggas effekter av trafiksäkerhelsfräm-jande åtgärder som vidtas inom driftverksamhelen.

Verket hemställer om elt anslag på 1 500 milj. kr. för budgelåret 1985/86 avseende verksamhelen under år 1986.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning lill vad jag anförde tidigare i fråga om vägbyggandet förordar jag alt kostnadsramen för år 1986 bestäms lill 900 milj. kr. och att anslag begärs med samma belopp.

I det följande redovisas hur kostnaderna för vägbyggandet beräknas i stort fördela sig under år 1986 (milj. kr.).

Plan

1986

Föredraganden

Central administration

Regional adminislralion

Byggande av riksvägar

Byggande av länsvägar

Bidrag till cykelleder m. m.

Utrednings- och utvecklingsverksamhet

59,0 41,0 575,0 200,0 10,0 15,0

900,0

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Byggande av stadiga vägar för budgetårel 1985/86 anvisa ett reservationsanslag på 900000000 kr.

B 4. Bidrag till drift av kommunala vägar och gator

1983/84 Utgift             477328000                   Reservation                  544570000

1984/85 Anslag            698000000

1985/86 Förslag        751000000

Från anslaget lämnas i mån av tillgång på medel driftbidrag till stalskommunvägar och väg- och gatuanläggningar för kollektiv persontrafik med 95% av det belopp som kostnaden för driften beräknas till. Bidragsunderlaget skall grundas på normkostnader för olika typer av driftålgärder. Normkostnaderna bestäms av vägverket efter samråd med Svenska kommunförbundet. Bidragsgivningen regleras genom förordningen (1982:853) om statsbidrag till väg- och gatuhållning m. m. (ändrad senast 1984:769).

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     45

Vägverket

För alt bidrag skall kunna ulgå med 95% beräknar vägverket en ökning av anslaget med 347 milj. kr. till 1045 milj. kr. Enligt huvudförslaget beräknar verkel anslaget lill 766 milj. kr. Verket hemställer all I 045 milj. kr. anvisas som anslag för bidragsårel 1986.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar medelsbehovel till 751 milj. kr.

1 syfte att effeklivisera väghållningsinsatserna på det statskommunala vägnätet bör vägverket fr.o.m. bidragsårel 1985 bemyndigas att efter samråd med Svenska kommunförbundet få använda medel från detta anslag för bidrag till angelägna forsknings- och utvecklingsprojekt för tätorts-väghållningen. Därmed kan bidragsmedlen som helhet utnyttjas effektivare. Del bör ankomma på regeringen alt göra det tillägg i förordningen (1982:853) om statsbidrag till väg- och gatuhållning som föranleds härav.

Förbrukningen under anslaget beräknas fördela sig på ungefär följande sätt.

Plan                                                                               1986

milj. kr.

Central och regional

administration                                                                1,9

Forskning och utveckling                                                   1,0

Bidragsbelopp                                                                748,1

751,0

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.       godkänna att bidragsmedel får användas för forskning och ulveckling i enlighet med vad jag förordat i del föregående,

2.       till Bidrag till drift av kommunala vägar och gator för budgetårel 1985/86 anvisa ett reservationsanslag på 751 000000 kr.

B 5. Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator

1983/84 Utgift              821835000                  Reservation                    -6948000

1984/85 Anslag             340000000

1985/86 Förslag        340000000

Från detta anslag lämnas från och med år 1984, i mån av tillgång på medel, bidrag med 70% av kostnaderna till byggande av stalskommunvägar, cykelleder och väg- eller gatuanläggningar för kollektiv persontrafik. Till byggande av spåranläggningar för lokal kollektiv persontrafik utgår fr.o.m. år 1985 bidrag med 70% av kostnaderna. Särskilda bidrag till större byggnadsobjekt utgår enligt av vägverket fastställd fördelningsplan

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     46

för lio år. Fördelningsplanen skall förnyas vart femte år. Till mindre anläggningar, cykelleder m. m. lämnas generella bidrag. Bidragsgivningen regleras genom förordningen (1982:853) om statsbidrag till väg- och gatuhållning m. m. (ändrad senasl 1984:769).

Vägverket

I februari 1983 utfärdade regeringen direktiv för upprättandet av planerna i förordning om flerårsplaner och fördelningsplan som rör väg- och gatuhållning. I förordningen anges att vid prioritering av byggnadsobjekt som kan komma i fråga i flerårsplanerna eller fördelningsplanen skall särskilt beaktas möjlighelerna att vidta åtgärder som

1. underlättar jord- och skogsbrukets samt industrins transporter, såsom åtgärder för att minska trafikinskränkningar vid tjällossning,

2.      förbättrar trafiksäkerheten,

3.      förbättrar den kollektiva trafiksiandarden,

4.      innebär väsentligt minskade driftkostnader för vägar och gator,

5.      innebär ersättning av större väganordningar, såsom ombyggnad och förbättring av broar.

Förordningen innehåller även planeringsramar för upprättandet av flerårs- och fördelningsplanerna. Ramarna, som anges i löpande priser, är så dimensionerade att väg- och galubyggande som kan komma att utföras av sysselsättningspoUtiska skäl i huvudsak kan inrymmas i planerna.

För byggande av stalskommunvägar utgår bidrag i mån av tillgång på medel enligt fastställd fördelningsplan. Denna upprättas för en tioårsperiod och revideras vart femte år. Fördelningsplan för byggande av stalskommunvägar avseende perioden 1984-93 har fastställts.

Vid en medelstilldelning enligt förordningen om flerårs- och fördelningsplaner (500 milj. kr. år 1986) erhålls följande effekter efter den första femårsperiodens slut.

Antalet trafikolyckor förväntas minska med ca 700 per år. Den genomsnittliga svårighetsgraden för trafikolyckor43a stalskommunvägar är mindre än på statsvägar och en olycka värderas till 160000 kr. i genomsnitt. Värdet på olycksreduktionen uppgår till 110 milj. kr.

Effekterna av minskade tids- och fordonskostnader beräknas uppgå till 190 milj. kr. Miljövinsterna är stora vid tätortsobjekt, antalet personer störda av buller bedöms minska liksom antalet berörda av barriäreffekter. Därtill skall läggas effekten av förbättrad, markanvändning i tätorterna.

Vägverket föreslår att 500 milj. kr. anvisas för budgetåret 1985/86 (verksamhetsåret 1986).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till vad jag fidigare anfört om byggandeverksamheten förordar jag ett anslag på 340 milj. kr. för verksamhetsåret 1986. Förbrukningen beräknas fördela sig på ungefär följande sätt (milj. kr.).

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     47

Bidragsår                                                                      1986

Plan                                                                              milj. kr.

Central och regional administration                                11.5

Generellt bidrag                                                              70,0

Särskilt bidrag                                                              258,5

340,0

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag lill byggande av kommunala vägar och gator för budgetårel 1985/86 anvisa ett reservationsanslag på 340000000 kr.

B 6. Bidrag till drift av enskilda vägar m. m.

1983/84 Utgift              296123000                  Reservation                  267952000

1984/85 Anslag             266500000

1985/86 Förslag        331000000

Från detta anslag lämnas bidrag till drift av enskilda vägar enligt förordningen (1979:788) om statsbidrag lill enskild väghållning (ändrad senasl 1984:771). Bidrag utgår fill sådan väg som inte är av ringa längd under förutsättning att kostnaderna för vägen är skäliga med hänsyn till nyttan av den. 1 övrigt baseras bidragsgivningen på vägens användningssätt, användare och belägenhet. Bidrag utgår i mån av tillgång på medel. Bidraget är differentierat med avseende på vägens karaktär och ulgår enligt följande: 80% till Genomfarts vägar 70% till Utfarts- eller uppsamlingsvägar för fast boende och

Utfarts- eller uppsamlingsvägar för näringslivet 50% till Utfarts- eller genomfarts vägar för det rörliga friluftslivet 40% till Utfarts- eller uppsamlingsvägar för boende inom bebyggelseområden samt Uppsamlingsvägar för fritidsbebyggelse

Vägverket

Medelsberäkningen för år 1986 har skett mot bakgrund av riksdagens beslut om etl nytt differentierat bidragssystem. Vägverkets äskande, 390 milj. kr., utgör vidmakthållandenivå för del befintliga statsbidragsvägnätet så att kapitalförstöring inte sker och så att framkomlighet tryggas. Nyin-tagning av vägar har beräknats till ca 3 milj. kr. Härtill kommer ungefär drygt 50 milj. kr. fill upprustning.

Planeringsnivå B (353 milj. kr.) ger möjlighet till motsvarande driftverksamhet som år 1985.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     48

För alt underlätta möjligheterna att ge bidrag i samband med förändringar av väghållare bör verkel vid behov få överföra medel från anslaget B 2. Drift av statliga vägar till anslaget B 6. Bidrag till drift av enskilda vägar m.m.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning lill vad jag tidigare anfört förordar jag alt anslagetför budgelåret 1985/86, tas upp med 331 milj.kr. Härutöver har jag räknal med att verket behöver ta i anspråk 12 milj. kr. av reservationen på anslaget. Förbrukningen beräknas fördela sig på ungefär följande sätt.

Bidragsår                                                                       1986

Plan                                                                                milj. kr.

Administration och rådgivning                                       20,4

Bidragsbelopp                                                               320,0

Bidrag lill järnvägskorsningar                                            2,6

343,0

I syfte att effektivisera väghållningsinsatserna och underlätta planeringen bör vägverket ha möjlighet att göra mindre justeringar under ett enskilt år mellan drift- och byggandeanslagen för den enskilda väghållningen. Därmed främjas en helhetssyn på väghållningsåtgärderna.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att

1.      godkänna den av mig förordade möjligheten att omfördela bidragsmedel mellan drift- och byggandeanslagen för enskilda vägar,

2.      till Bidrag till drift av enskilda vägar m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag på 331 000000 kr.

B 7. Bidrag till byggande av enskilda vägar

1983/84 Utgift                61896000                  Reservation                        1498000

1984/85 Anslag              30000000

1985/86 Förslag              30000000

Från anslaget lämnas bidrag till byggande av enskilda vägar enligt samma regelsystem som gäller för anslaget Bidrag till drift av enskilda vägar m.m. med högst 70% av skäliga kostnader. Under vissa förutsättningar kan bidraget höjas till högst 85%. Bidrag utgår i mån av tillgång på medel.

Vägverket

Anslaget har under en lång följd av år varit nominellt oförändrai 30 milj. kr. Delta har medfört atl endasl en del av de mest angelägna objekten i glesbygdsområdena kunnat åtgärdas.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     49

Med nominellt oförändrade anslag framdeles kan endast ett mindre antal av de mest angelägna broarna börja byggas under en femårsperiod. Endasl punktförbätlringar bland de allra sämsta vägobjeklen på del befintliga vägnätet kan bli möjliga.

Planeringsnivå A innebär ett anslag på 67 milj. kr. och medger atl de sämsta vägobjeklen på del befinlliga vägnätet med väsentlig betydelse för näringslivel och förhållandevis betydande trafik kan åtgärdas. Med denna planeringsnivå kan 200 synnerligen angelägna broobjekl startas under en femårsperiod.

Planeringsnivå B (32,6 milj. kr.) medger endast punktförbättringar bland de sämsta vägobjeklen på det befintliga vägnätet.

Föredragandens överväganden

Jag förordar att anslaget las upp med oförändrat belopp, dvs. 30 milj. kr. för nästa budgetår.

Bidragsår

1986

Plan

milj. kr.

Administration och rådgivning Bidragsbelopp

7,0 23,0

30,0

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag tdl byggande av enskilda vägar för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag på 30000000 kr.

B 8. Tjänster till utomstående

1983/84 Utgift               29462000

1984/85 Anslag              28400000

1985/86 Förslag             30215000

Från anslaget betalas vissa kostnader inom vägverket för planering m. m. av beredskapsarbeten åt arbetsmarknadsstyrelsen.

Vägverkets anslagsframställning

Verket begär ett anslag på 30215 000 kr. för budgetåret 1985/86 avseende verksamheten under år 1986.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar anslaget för budgetåret 1985/86 lill 30,2 milj. kr. Anslaget kan - som jag anförde lidigare - komma alt belastas med vissa lönekostnader för all vägverket skall kunna vidmakthålla de resurser som behövs 4    Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 100. Bilaga 8

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     50

för att ha beredskap och kompetens för en byggnadsvolym i enlighet med flerårsplanerna för vägbyggandel. Jag föreslår också i enlighel med vad jag tidigare har anfört att anslaget får användas för väginvesteringar i samband med beslut om överföring av trafik från järnväg till landsväg för den händelse att väguppruslningen inte kan finansieras på annat säll. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna vad jag har anfört om användningen av anslaget för

vissa vägupprustningar, all till Tjänster till utomstående för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag på 30215(X)0 kr.

B 9. Vägverket: Försvarsuppgifter

1983/84 Utgift            10854000                Reservation              34891000

1984/85 Anslag         28500000

1985/86 Förslag         28700000

Från anslaget betalas kostnader inom vägverket för planering m.m. saml investeringar inom del ekonomiska försvaret. Detta anslag är ett kalenderårsanslag och avser framförliggande kalenderår. Anslaget avser således år 1986. Vägverket begär i sin högsta planeringsnivå elt anslag på 30,8 milj. kr. för nästa budgetår.

Delposten Försvarsuppgifter, drift under anslaget omfattar den verksamhet som skall tillgodose totalförsvarets krav på väghållning under beredskapstillslånd och krig och den planläggning i fred som erfordras härför.

Vägverkels långsikliga beredskapsplanläggning inom det ekonomiska försvarets ram ställer ökade krav på planeringsinsatser på central och regional nivå. En vidareutveckling och samordning av planläggningsarbetet inom loialförsvaret kommer att genomföras. Försvarsuibildning av verkets personal förutsätts kunna pågå i oförändrad omfattning under planeringsperioden.

Delposten Försvarsuppgifter, investeringar under anslaget omfattar anskaffning av reservbromaleriel och reservdelar för verkets färjor, fordon och maskiner.

Föredragandens överväganden

Chefen för försvarsdepartementet har tidigare i dag anmält bl.a. programplanen för det ekonomiska försvaret och därvid redovisat sin syn på delprogrammet Vägar. Jag beräknar medelsbehovel för budgetåret 1985/86 till 28700000 kr., dvs. en ökning med 200000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet      51

Plan                                                                                Kr.

Försvarsuppgifter, drift                                                 8600000

Försvarsuppgifter, investeringar                                  20100000

28700000

Vägverket bör genom etl lämpligl avvägt beställningsbemyndigande ges möjlighet att anskaffa reservbromaleriel sä ekonomiskt som möjligt. Mol bakgrund av de av mig förordade investeringarna anser jag atl ett lämpligt beställningsbemyndigande för år 1987 är 10 milj. kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att

1.      medge atl vägverket lämnas det beställningsbemyndigande som jag förordat i det föregående,

2. all lill Vägverket: Försvarsuppgifter för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservaiionsanslag på 28700000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet      52

C.    TRAFIKSÄKERHET

Trafiksäkerheisverket är central myndighel för uppgifter rörande trafik-reglering, fordonskonlroll, förarulbildning, körkort, bil- och körkortsregislrering, trafiksäkerhelsinformation och allmänl trafiksäkerhetsarbele.

Verksamhelen finansieras genom tre anslag (anslag C I-C 3).

Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF) är centralt samordningsorgan för del frivilliga trafiksäkerhetsarbetet. Föreningen erhåller statsbidrag för sin stadgeenliga verksamhet (anslag C4).

Under 1984 har ledningsgruppen för mc- och cykelfrågor hafl regeringens uppdrag all leda och samordna arbetet för ökad trafiksäkerhet för motorcyklisler och cyklister. I ledningsgruppen har ingått representanler för riksdagen, regeringskansliet, rikspolisstyrelsen, trafiksäkerheisverket och Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande. Gruppen har lagl fram förslag gällande ny kursplan för molorcyklislulbildning och nytt förarprov för molorcykelkörkorl. Förslagen har lelt till atl trafiksäkerhets-verket ulfärdal ändrade föreskrifter, vilka trätt i krafl 1 januari 1985. Gruppen har vidare i samarbete med frivilligorganisationer, myndigheler och branschorganisationer utarbetat och genomfört en riksomfattande fortbildningsverksamhet för motorcykelförare - Guldhjälmen.

Etl förslag fill normer för skyddsställ har överlämnats till trafiksäkerheisverket. Gruppen har vidare hos regeringen hemställt atl ell särskilt körkort för tung motorcykel införs.

Inom cykelområdet har ledningsgruppen genomfört informations- och utbildningsinsatser. Gruppen har vidare överlämnat till regeringen en rapport med förslag till åtgärder för ökad cyklistsäkerhet. Den omfattar såväl trafikmiljön som cyklars utrustning och information m. m. till cyklister och övriga trafikanter.

Såväl frågan om ett särskilt körkort för tung motorcykel som förslagen till åtgärder för ökad cyklistsäkerhel prövas f. n. av regeringen.

Med anledning av riksdagens beslut (TU 1983/84:2, rskr 21) har en utredning tillsalts med uppgift att förutsättningslöst studera ekonomiska och andra konsekvenser av en ökad samordning av trafiksäkerhetsarbetet. Utredningens studie kommer atl redovisas för riksdagen.

C 1. Trafiksäkerhets verket: Trafik och administration

1983/84 Utgift            29185000*

1984/85 Anslag           23085000

1985/86 Förslag        24 570000

* Anslaget Trafiksäkerhetsverket: Förvaltningskostnader

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet      53

Trafiksäkerheisverket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör. Inom verkel finns fyra byråer, nämligen trafik- och informalionsbyrån, fordonsbyrån, körkortsbyrån och kanslibyrån samt en registeravdelning för bil- och körkortsregistren m. m. För förarprov, fordonsbesiktning, informations- och utbildningsuppgifter samt tillsyn av efterlevnaden av trafikreglerande bestämmelser finns en regional organisation med sju distrikt. Till verket är knutet ett råd för registerfrågor.

Från föreliggande anslag betalas löner och omkostnader för verkels styrelse, trafik- och informationsbyrån samt vissa tjänster inom kanslibyrån och den regionala organisationen. Vidare betalas verkets koslnader för informationsverksamheten saml materialundersökningar och utredningar.

Trafiksäkerhetsverkets anslagsframställning

Trafiksäkerhetsverket utökar analys och uppföljning av trafikolyckorna. Verksamheten utgör underlag för förslag lill ålgärder inom trafiksäkerhets-området.

Utöver fortlöpande arbete med föreskrifier och anvisningar om irafik-och vägmärken kommer verkel genom handböcker och informationsrapporter att sprida kunskap och råd avseende trafikmiljön. Vidare kommer verkel att utveckla en samhällsekonomisk analys av planerade och genomförda trafiksäkerhetsåtgärder.

Trafiksäkerhetsverkets informationsverksamhet inriktas i slörre utsträckning än tidigare på information om lagar, förordningar och andra bestämmelser samt motiven till varför de skall efterföljas.

Vad gäller trafikundervisningen i skolorna har verkel ett slort ansvar och verksamheten inom skolområdet tillhör etl av trafiksäkprhetsverkets högt prioriterade informationsområden. Även information om de oskyddade trafikantemas problem prioriteras högl. För en utökad verksamhel erfordras en anslagsförstärkning med 600000 resp. 500000 kr.

Trafiksäkerhetsverket har i sin anslagsframställning föreslagit följande

1. Pris- och löneomräkning m. m. I 254000 kr.

2. Huvudalternativet innebär en höjning av anslaget med 779000 kr.
Huvudalternativet ingår som del i en rullande plan som innebär en real

reducering av anslaget med 10% under den framförliggande femårsperioden.

Huvudalternativet kan uppnås genom dels en indragning av en tjänst, dels en minskning av lokalkostnader och expensmedel och dels en reducering av informalionsmedel och medel för materialundersökningar m. m.

Den ifrågavarande tjänsten är placerad i distriklsorganisationen.

3. För sin informationsverksamhet beräknar irafiksäkerhetsverkel ett
ytteriigare medelsbehov av I 100000 kr. Den utökade informationsverk
samheten gäller områdena barn och skola och oskyddade trafikanter.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     54

Föredragandens överväganden

För nästa budgelår bör medel för verksamheten beräknas enligt huvudförslaget med en reduktion om 2%. Jag delar vidare trafiksäkerhetsverkets uppfattning att en ökad verksamhet inom skolans trafiksäkerhetsundervisning behövs. Övrig sakinformation bör rymmas inom den omräknade anslagsposten.

1984/85     Beräknad ändring 1985/86

I OOO-tal     ----------------------------------

Huvud-     Före-allemativ dragande

kr.             Trafiksäker

hetsverket

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader)

Lokalkostnader

Informationsverksamhet

Materialundersökningar, utredningar m. m.

Övriga utgifter

60

13 999

-(-

348

-1-348

-(-

453

(11089)

( +

291)

(-1-291)

( +

383)

2035

-f

22

+ 22

-1-

22

4 500

-1-1360

-1-260

-t-

860

2 550

-(-

149

-1-149

-1-

150

2

0

0

0

23086

-1-1879

4-779

-1-1485

Uppbördsmedel

Ersättning för uppdrag

-I                  O

23085        -1-1879

O                O

4-779         -1-1485

Med hänvisning lill sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Trafiksäkerhetsverket: Trafik och administration för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag på 24570000 kr.

C 2. Trafiksäkerhetsverket: Fordon och körkort

1983/84 Utgift                      1000*

1984/85 Anslag                     1000

1985/86 Förslag                    1000

* Anslaget Trafiksäkerhetsverket; Uppdragsverksamhet

Från detta anslag betalas löner och omkostnader för fordonsbyrån, körkortsbyrån samt de delar av kanslibyrån och den regionala organisationen som inte betalas från anslag C I. Förarprov och fordonsinspektion är de största verksamhetsgrenarna.

Inkomster genom avgifter knutna till verksamheten tillförs trafiksäkerhetsverket.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     55

Trafiksäkerhetsverkets anslagsframställning

Uppdatering och aktualisering av gällande föreskrifter pågår inom fordonsområdet. Meddelade föreskrifter anpassas i göriigaste mån till motsvarande utländska bestämmelser och standard sä atl tekniska handelshinder och andra olägenheter undviks. Verket deltar i betydande utsträckning i del intemationella bestämmelsearbetet.

Genom verkets regionala organisation görs flygande inspektion, inspektion av begagnade bilar hos bilhandlare, teknisk undersökning av fordon som varit inblandade i trafikolyckor samt bedömning av handikappades behov av särskild fordonsutmstning.

Arbetet med att utveckla de praktiska och teoretiska förarproven fortsätter. Vidare bedrivs en omfattande provförrättning. Under budgetåret 1985/86 beräknas 230000 förarprov bli genomförda. För att ersätta inträffad och förväntad personalavgång samt anpassa organisationens storlek lill ökningen på förarprovssidan har en utbildning av 15 nya förarprövare påböljats.

1 sin anslagsframställning redovisar trafiksäkerhetsverket resultatutvecklingen inom förarprovs- och fordons verksamheten. Redovisningen har senare kompletterats i samband med verkets årliga taxeöversyn. Verket beräknar att ett överskott på 27,5 milj.kr. uppkommit till följd av avvikelse mellan beräknat antal och utfall för utbyte av körkort till behörighet C. Verket har angivit att det inte föreligger något allmänt behov av avgiftshöjningar för 1985 men att viss kostnadsanpassning bör göras av framför allt förarprovsavgifterna. En höjning med ca 5% har föreslagits.

Föredragandens överväganden

I likhet med föregående budgetår bör den del av överskottet som är att hänföra till prognosernas avvikelser inlevereras till staten. Jag bedömer överskottet något större än vad trafiksäkerhetsverket gjort och kommer att föreslå regeringen att trafiksäkerhetsverket skall inleverera 35,0 milj. kr.

1984/85                  1985/86

milj.kr.                 milj.kr.

Inkomster

54,0 18,6 10,6

56,9 18,6

7,4

83,2

82,9

55,3 13,8

2,2

60,2

15,1

3,8

71,3

79,1

-Hl,9

-1- 3,8

15,0

35,0

72,4

41,2

Förarprov

Fordon

Övrigt

Utgifter

Förarprov

Fordon

Övrigt

Resultat

Särskild inleverans

Ackumulerat resultat

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet      56

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Trafiksäkerhetsverket: Fordon och körkort för budgetåret 1985/86 anvisa elt förslagsanslag på 1 000 kr.

C 3. Trafiksäkerhetsverket: Bil- och körkortsregister m. m.

1983/84 Utgift

1000

1984/85 Anslag

1000

1985/86 Förslag

1000

Från detta anslag betalas löner och omkostnader för trafiksäkerhetsverkets registeravdelning. Verksamheten är indelad i områdena/orrfon, körkort, uppdrag och skyltar.

I verksamhetsområdet fordon ingår bl. a. registrering av fordon och registerhållning av ägardata och fordonsuppgifter. En stor del av verksamheten gäller uppbörd av vägtrafikskatt.

Verksamhetsområdet körkort omfattar tillståndsprövning, förnyelse eller utbyte samt tillverkning av körkort. Vidare ingår registerhållning av uppgifter om körkortshavare.

Verksamhetsområdet uppdrag består av funktionerna informationsuttag och parkeringsanmärkningar. Information kan tas ur registren på magnetband, lista eller etiketter eller genom anslutning av textskärm eller telex. Verksamheten bedrivs på kommersiella grunder.

Parkeringsanmärkningssystemet administreras av trafiksäkerhetsverket som uppbär och redovisar felparkeringsavgifter och överlämnar obetalda ärenden fill kronofogdemyndighet för indrivning.

Verksamhetsområdet skyltar omfattar tillverkning och distribution av registrerings-, saluvagns- och exportvagnsskyltar samt provisoriska skyltar.

Verksamheten är avgiftsfinansierad och kostnaderna för bil- och körkortsregistrering, framställning och distribution av körkort, registreringsskyltar m. m. täcks av registerhållnings- och skyltavgifier samt av särskilda avgifter för körkort. För alt täcka kostnaderna för uppbörd av vägtrafikskatt får verket också avräkna ett visst antal kronor per fordonsskatt. En del av inkomsterna skall täcka kostnaderna vid länsstyrelsernas bil- och körkortsregister.

Trafiksäkerhetsverkets anslagsframställning

Inom verket sker en översyn av de större rutinerna vad gäller registrering och avställning av fordon samt kontrollmärkessystemet.

Under 1983 påbörjades det s. k. tioårsulbytel av körkort. Vidtagna rationaliseringar i körkortsrutinerna förbilligar verksamheten för både trafiksäkerheisverket och posten och medför lägre körkortsavgifter för allmänheten. Bildskärmsterminaler har installerats vid verkets lokalkontor. En ny

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     57

rutin med registrering av förvarade körkort innebär ökad säkerhet och medför en betydande rationalisering.

En ökning sker av informalionsutiagen ur registren. Del gäller lill övervägande del abonnemangsultag och frågeverksamhet via terminalanslutningar. Rationaliseringar planeras som förbättrar och förenklar möjlighelerna all la ut informationen. Verksamhelen som sker på kommersiella grunder beräknas ge ökade inkomsler som gör del möjligl för verket att hålla nere registerhållnings- och körkortsavgifierna.

Nuvarande system för utfärdande, betalning och redovisning av parkeringsanmärkningar ses över med syfte att åstadkomma en säkrare dalafångst, färte invändningar från allmänheten samt större förståelse för systemet.

1 sin anslagsframställning för budgelåret 1985/86 redovisar trafiksäkerheisverket inkomst- och resultatutveckling. Redovisningen har senare kompletterats i samband med verkets åriiga taxeöversyn. Verket har bedömt det angeläget atl en koslnadsanpassning görs av körkortsavgifterna. Övriga avgifter bedöms kunna hållas oförändrade under 1985.

De avgifter som tas ut för bil- och körkortsregisterområdet skall i första hand täcka trafiksäkerhetsverkets och länsstyrelsernas koslnader. Vidare inlevereras till statsverket 3 % av inkomsterna under anslaget för att täcka vissa övriga verksamhetsanknutna koslnader inom statsförvaltningen.

Enligt trafiksäkerhetsverkets bedömning bör befintlig telefonväxel ersättas med telekommunikationssystem A 345. Likaså bedöms viss försliten utrustning behöva ersättas och kompletteras. För att i datakommunika-tionsnätel göra omkoppling av linjer, felsökning m. m. möjlig erfordras ett separat linjeövervaknings- och omkopplingssystem. Verket har beräknat dessa investeringar till 3,9 milj. kr. För all effektivisera handläggningen av yrkestrafikärenden och för att uppnå en rimlig servicenivå för länsstyrelsernas bil- och körkortsregister behövs vidare 69 terminaler lill en kostnad av 1,8 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Totala kostnaden för verksamhelen beräknas för budgelåret 1985/86 uppgå till 352 milj. kr. varav 124 milj. kr. avser kostnader vid länsstyrelserna. Avgifterna för registerhållning, körkort, skyltar m.m. skall tillsammans med avräknat belopp för uppbörd av fordonsskatt täcka kostnaderna. Med nuvarande avgifter uppskattas inkomsterna till 342 milj. kr. under budgetåret.

I likhet med tidigare budgetår har irafiksäkerhetsverkets inkomsler ökat utan att utgiftema stigit i motsvarande omfattning. Jag beräknar överskol-tet till 35,0 milj. kr. Jag kommer all föreslå regeringen alt trafiksäkerhetsverket skall inleverera detta belopp.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet      58

1984/85 milj. kr.

1985/86 milj. kr.

Inkomster

Fordon

Körkort

Uppdrag

Skyltar

Övrigl

230,0

103,7

19,2

21,7 8,7

230,0

63,7

21,2

21,7

4,9

383,3

341,5

Utgifter vid trafiksäkerheisverket

Fordon

Körkort

Uppdrag

Skyltar

Övrigl

109,8 86,3 16,6

21,7 11,2

123,2 45,9 18,9 22,6 16,8

245,6

227,4

Inleverans för täckande av länsstyrelsernas kostnader

113,0

124,3

ResulUt

-t-24,7

-10,2

Särskild inleverans

50,0

35,0

Ackumulerat resultat

83,6

38,4

Trafiksäkerhetsverkets behov av investeringar kan klaras med hjälp av tillgängliga likvida medel. Anskaffning av ADB-utrustning får bedömas tillsammans med statskontoret enligt gällande regler. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Trafiksäkerhetsverket: Bil- och körkortsregister m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.

C 4. Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.

1983/84 Utgift            13 700000

1984/85 Anslag         25 800000

1985/86 Förslag         25500000

Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF)

NTF är en ideell förening med övergripande målsättning att öka trafiksäkerheten främst genom utbildning och information. NTF som riksorganisation organiserar och samordnar det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet och stöder de regionala och lokala trafiksäkerhetsorganen. 1 samverkan med sina medlemsorganisationer arbetar NTF för att öka de frivilliga krafterna inom trafiksäkerhetsarbetet.

Medlemmar i NTF är 72 riksorganisationer, 24 länsförbund för trafiksäkerhet samt trafiksäkerhetsföreningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     59

NTF:s beslutande organ är årsmöte, överstyrelse och arbetsutskott. Ordföranden i NTF:s överstyrelse och ersättare för denne utses av regeringen, styrelsens övriga ledamöter väljs av årsmötet. Regeringen utser också en av föreningens revisorer och ersättare för denne. NTF:s kansli är under verkställande direktören organiserat på ett VD-sekretarial och fem avdelningar - en föll- och informationsavdelning, en barn-, ungdoms- och utbildningsavdelning, en produktions- och försäljningsavdelning, en yrkes-trafikavdelning och en administrativ avdelning.

NTF har genom sina medlemsorganisationer och länsförbund och de lokala trafiksäkerhetsorganen ell omfattande kontaktnät och har härigenom goda möjligheter aft nå ut lill de enskilda trafikanterna. En av NTF:s viktigaste arbetsuppgifter är all samordna, stimulera och stödja del frivilliga trafiksäkerhetsarbetet.

Den långsiktiga verksamheten i form av bl.a. Barnens Trafikklubb, verksamhet för barn och ungdom, fortbildning, malerialproduktion och stödet till del regionala trafiksäkerhetsarbetet utgör en omfattande del. Därutöver genomförs särskilda kampanjer och aktiviteter. För atl skapa ytterligare resurser till kampanjer och aktiviteter genomförs dessa ibland som samarbetsprojekt.

Basen i NTF:s trafiksäkerhetsarbete är de frivilliginsatser som görs regionalt och lokalt. En betydande del av de nuvarande resurserna går också till att stödja den verksamheten. NTF arbetar för och ska fortsätta att arbeta för att landsting och kommuner i ökad utsträckning ska engageras i och stödja denna verksamhet.

NTF har inom ramen för sin verksamhet en flexibilitet som gör det möjligt alt göra omprioriteringar och möta olika krav som kan komma att ställas på organisationen på grund av exempelvis förändringar i Irafiksä-kerhelssituationen.

Genom riksdagens beslut om en omfördelning av informationsmedel från TSV till NTF har NTF fått ett betydligt utökat ansvarsområde och större krav ställs därför på NTF.

NTF slutför f. n. en mer utvecklad informations- och längtidsplan. Som ett led i detta arbete har en studie över NTF:s verksamhetsidé, verksamhetsinriktning och verksamhetsformer färdigställts.

För budgetåret 1985/86 ökas omfattningen av kampanjen om bilens inre säkerhet. Syftet är att öka bilbältesanvändningen i bilens fram- och baksäten samt atl öka barns säkerhet i bilen. Under perioden kommer också trafikonykterhetsproblemen att särskilt beaktas. Bl.a. kommer bakrusets effekter att belysas. Den utökade satsningen på oskyddade trafikanter genom cykel- och mc-aktiviteter som startade 1984 fortsätter. En särskild kampanj för att öka användandet av fotgängar- och cykelreflexer kommer också att genomföras.

En brett upplagd kampanj med syfte att minska de unga förarnas andel av trafikolyckorna startas 1985. Särskild vikt kommer att läggas på bilbäl-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8   Kommunikationsdepartementet     60

lesanvändningen och mc-problemaliken. Fortsatta informalionsaktiviieier kommer att riktas till gruppen äldre i trafiken. Medelsbehovel för budgetåret 1985/86 redovisas i det följande.

Intäkter 1985/86 (1000-tal kr.)

Kostnader 1985/86 (1000-tal kr.)

Basverksamhet

Försäljningsverksamhet

9700

Regional och lokal

Barnens irankklubb

3 100

verksamhet

8000

Bidrag från Försäk-

Barn i trafiken

3 600

ringsbranschens Ser-

Barnens Trafikklubb

6 600

vice AB

8 300

Ungdom i trafiken

2000

Fortbildning

1900

Intäkter

21100

Förlagsverksamhet

9700

Yrkestrafikverksamhel

700

Äldre i trafiken

300

Effektmätningar

1300

Särskilda aktiviteter

Bilens inre säkerhet

5000

Unga i trafiken

2000

Trafiknykterhet

500

Motorcykel

2000

Cykel

1000

Reflexanvändning

1000

Sommarkampanj

1000

Övrigt

1300

Kostnader

47900

Resultatunderskott exkl. statligt anslag för budgetåret

1985/86 (1000-tal kr.)

26800

För budgetåret 1984/85 utgår enligt riksdagens beslut etl statsbidrag till NTF med 22,8 milj. kr. saml 3,0 milj. kr. avseende extraordinära insatser på motorcykel- och cykelområdet. NTF bedömer att en uppräkning av det ordinarie bidragsanslaget med 2,0 milj. kr. bör göras med hänsyn till kostnadsförändringar. Vidare hemställer NTF om extra bidrag om 2,0 milj. kr. för att kunna fortsätta den under 1984 påbörjade motorcyklistfortbild-ningen. Det sammantagna bidragsbehovet uppgår därigenom till 26,8 milj. kr. för budgetåret 1985/86.

Föredragandens överväganden

Det ordinarie statsbidraget till NTF bör räknas upp till 23,5 milj. kr. för budgetåret 1985/86.

I föregående års budgelprop. redovisade jag att den under ca 10 år nedåtgående olyckstrenden brutits och att en viss ökning av dödade och skadade trafikanter uppkommit. Olycksökningen var mest påtaglig i fråga om motorcyklister och cyklister.

Under 1984 har därför en särskild grupp - ledningsgruppen för mc- och cykelfrågor - haft regeringens uppdrag atl lägga fram och genomföra åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten för nämnda trafikantgrupper.

Olycksstatistik för 1984 visar att man bör fortsätta intensivt med detta arbete även framöver. NTF har i sin anslagsframställning angivit att man också har för avsikt att göra så. Jag bedömer att det även nästa budgetår

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     61

behövs en koncentrerad insats på detta område. För att kunna fortsätta motorcyklislforlbildningen och för att kunna genomföra särskilda aktiviteter för cyklisters säkerhet bör NTF få disponera ett extra bidrag på 2 milj. kr.

Del sammanlagda statsbidraget lill NTF bör fastställas till 25,5 milj. kr. för budgetåret 1985/86. Jag hemställer all regeringen föreslär riksdagen

att till Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret 1985/86 anvisa ell anslag på 25500000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet      62

D.    JÄRNVÄGAR

Statens järnvägar (SJ) är ett affärsdrivande verk, som bedriver gods- och persontrafik på järnväg saml buss- och färjelrafik. 1 "dotterbolagen" GDG Biltrafik AB, AB Gävle Vagnverkstad, AB Landtransport, ASG AB, AB Swedcarrier samt AB Trafikrestauranger bedrivs kompletterande verksamhet.

D 1. Statens järnvägar

(1 OOO-tal kronor)

Ing. behållning

Anslag

Utgift

1983/84 1984/85

235 800 485 200

2 226400 1898800

1977 000 2267 300

Från anslaget betalas investeringar vid statens järnvägar exkl. investeringar inom det ekonomiska försvaret som betalas genom ett särskilt anslag D 3. Försvarsinvesteringar vid statens järnvägar.

SJ:s anslagsframställning SJ har i sin anslagsframställning för budgetåret 1985/86 begärt

-     att medel för den planerade investeringsverksamheten anvisas inom en investeringsram på 2460 milj. kr.

-     att verkel får bemyndigande all träffa finansieringsavtal med EURO-FIMA, alternativt leasingavtal, inom en ram motsvarande 50 milj. kr.

-     att verkel får bemyndigande att träffa leasingavtal med SJ-Invest AB för godsvagnmaleriel inom en ram på 20 milj. kr.

-     att verket får utnyttja medel som anvisats i investeringsram för budgetåret 1984/85 men som ännu inte utnyttjats vid 1984/85 års utgång

-     att investeringar i ersättningsberättigade järnvägslinjer samt 25 procent av använt belopp med anledning av investeringar för lokaltågstrafiken i Storstockholm inte skall tillföras statskapitalet

-     att verket på den del av det ersättningsberättigade järnvägsnätet som ligger utanför riksnätet och inlandsbanan får genomföra icke avtalsreglerade investeringar för 44,5 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Regeringen har för avsikt att i vår lägga fram en särskild proposition om järnvägspolitiken och om statens järnvägars verksamhet. 1 avvaktan härpå bör anslaget till Statens järnvägar nu tas upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Statens järnvägar för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag på 1898800000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     63

D 2. Ersättning till statens järnvägar för vissa tjänster

1983/84 Utgift           1458000000

1984/85 Anslag       I 511 400000

Från anslaget betalas ersättning till SJ för samtliga sådana tjänster som är önskvärda från samhällsekonomiska utgångspunkter men som inte är företagsekonomiskt motiverade för SJ som affärsföretag.

SJ:s anslagsframställning

1 sin anslagsframställning begär SJ ersäftning med sammanlagt 1604 milj. kr. Av detta belopp avser 1324 milj. kr. drift av icke lönsamma järnvägslinjer, 10 milj. kr. medel för förstärkt underhåll på bandelar som inte tillhör riksnätet, 2,0 milj. kr. bibehållande av olönsamma järnvägsstationer på affärsbanenätet, 50 milj. kr. Irafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid järnvägskorsningar och 38 milj. kr. för vissa andra kostnader vid järnvägskorsningar. Vidare begär SJ ersättning för fortsatta rabattålgärder i persontrafiken med 180 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Jag avser att i regeringens proposition om järnvägspolitiken som kommer all läggas fram i vår behandla statens järnvägars verksamhet. 1 avvaktan härpå bör anslaget nu tas upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Ersättning till statens järnvägar för vissa tjänster för budgetåret 1985/86 anvisa ett anslag på 1511400000 kr.

D 3. Försvarsinvesteringar vid statens järnvägar

1983/84 Utgift               II 141000

1984/85 Anslag              11500000

1985/86 Förslag             13050000

Från anslaget betalas investeringar inom det ekonomiska försvaret. SJ har beräknat anslagsbehovet för budgetåret 1985/86 till 12,6 milj. kr., en ökning i förhållande till innevarande budgetår med 1,1 milj. kr. Chefen för försvarsdepartementet har tidigare i dag anmält bl.a. programplaner för del ekonomiska försvaret och därvid redovisat sin syn på delprogrammet Järnvägstransporter. Efter samråd med honom har jag beräknat medelsbehovet för budgetåret 1985/86 till 13050000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Försvarsinvesteringar vid statens järnvägar för budgetåret 1985/86 anvisa eft reservationsanslag på 13050000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     64

E.    SJÖFART Sjöfartsverket

Sjöfartsverket är central förvaltningsmyndighet för ärenden som rör sjöfarten i den mån handläggningen inte ankommer på annan myndighel. Verksamheten skall bedrivas med huvudsaklig inrikining på handelssjöfarten. Vid sjöfartsverket finns också en särskild enhet för handläggning av ärenden som gäller landiransporter av farligt gods.

Sjöfartsverket tillämpar programbudgelering. Verksamheten är indelad i programmen Fariedsverksamhet (anslagen E 1 och E2), Fartygsverksam-hel (anslaget E3) och Övrig verksamhet (anslaget E5). Farledsverksamheten exkl. isbrytning (fyrväsendet, lotsväsendet och sjökartläggning m. m.) och fartygsverksamheten finansieras genom direkta avgifier och andra inkomster från handelssjöfarten. Den statliga isbrytningen, som redovisas på anslaget E2 och anslaget E5 ligger uianför handelssjöfartens kostnadsansvar.

Inkomster i sjöfartsverkets verksamhet

Sjöfartsverkets inkomster kommer i allt väsentligt från de statliga sjö-fartsavgifierna - fyravgift, farledsvaruavgift och lotsavgift - och från försäljning av sjökort och publikationer. Dessa inkomster redovisas på särskilda inkomsttitlar på statsbudgetens inkomstsida. Som inkomster under respeklive anslag redovisas vidare ersättning från chefen för marinen för militär sjökartläggning och inkomster från uppdragsverksamhet och uthyrning. Det bidrag som hittills utbetalats från jordbruksdepartementets huvudtitel för fiskets andel av sjöfartsverkets kostnader föreslås fr.o.m. nästa budgetår genom en anslagsteknisk överföring finansieras från anslaget E5. Övrig verksamhet. Från detta anslag får sjöfartsverket också ersättning för fritidsbåttrafikens andel av verkets kostnader inom farieds-verksamheten. Den huvudsakliga inkomstkällan under anslaget E3. Fartygsverksamhet utgörs av stämpelskatter från fartygsförsäljningar.

Ekonomiskt resultat budgetåret 1983184

Sjöfartsverkets inkomster som är relaterade till farledsverksamheten -fyr- och fariedsvaruavgifter, lotsavgifter och försäljning av sjökort - uppgick budgelåret 1983/84 till 383,8 milj. kr. och övriga inkomster till 32,9 milj. kr. Mol dessa inkomsler skall ställas kostnaden för farledsverksamheten exkl. isbrytning som för budgetårel 1983/84 uppgick till 378,2 milj. kr. Efter avskrivningar och förtäntningskrav innebär utfallet för budgetåret 1983/84 ett överskott på ca 38,5 milj. kr.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     65

Resultatet innebär en kraftig ökning av överskottet jämfört med föregående budgetår. Utfallet innebär dessutom en markant resultatförbättring, ca 24 milj. kr., jämfört med den prognos som verket redovisade i sin anslagsframställning. Förklaringen ligger enligt verket i att konjunkturuppgången kom snabbare än beräknat. Framför allt ökade exporten av lort-laslgods kraftigt. Även oljeimporten översteg prognosen. Utgiftssidan påverkades gynnsamt av att kapitalkostnaderna blev lägre än beräknat. Verkel hänvisar också till att återhållsamhet beträffande driftskostnaderna har bidragit till det goda resultatet.

Resultatberäkningar för budgetåren 1984185 och 1985186

Sjöfartsverkels bedömning av inkomstutvecklingen under budgetåren 1984/85 och 1985/86 utgår från en viss volymökning i utrikestrafiken under år 1984/85 och en oförändrad volym under år 1985/86. Verket räknar inte med samma ulveckling beträffande mineraloljor, beroende på antagen lageravveckling och en allmän volymminskning under år 1986/87.

Sjöfartsverkets avgifter höjdes den 15 november 1983 med 4%. Verket aviserade i förra årets anslagsframställning en generell höjning av de allmänna sjöfartsavgifterna med 6% från den I januari 1985. Mot bakgrund av den gynnsamma inkomstutvecklingen bedömer verket att förränt-ningskravet kan uppnås under budgetåret 1984/85 utan atl avgiftsnivån behöver höjas under år 1985 som tidigare aviserats.

E 1. Farledsverksamhet, exkl. isbrytning

1983/84 Utgift         345 320000

1984/85 Anslag           366380000

1985/86 Förslag        385 273000

Från anslaget betalas den del av utgifterna under programmet Farledsverksamhet som hänför sig till farledsutmärkning, radionavigering, lotsväsendet, sjökartläggning och vissa kostnader inom sjöräddningsväsendet. Vidare betalas från anslaget bl. a. utgifterna för administration hänföriig till farleds verksamheten.

Sjöfartsverkets anslagsframställning

För budgetåret 1983/84 anvisades 346,1 milj. kr. till Farledsverksamhet exkl. isbrytning. Trots avtalsenliga löneökningar på 17,3 milj. kr. blev utfallet på anslaget ca 0,8 milj. kr. lägre än det anvisade beloppet. Det gynnsamma utfallet förklaras till stor del av atl kapitalkostnaderna blivit mindre än beräknat beroende på att förbrukningen av investeringsmedel legat lägre än disponibla investeringsmedel. Återhållsamhet beträffande driftskostnaderna har också bidragit till det gynnsamma resultatet.

Bruttokostnaden för verksamheten budgetåret 1985/86 under anslaget 5    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 8

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet      66

Fariedsverksamhet exkl. isbrytning beräknas av sjöfartsverket till 415,7 milj. kr., vilket är en ökning jämfört med innevarande budgetår på ca 14,0 milj. kr. Pris- och löneomräkningen uppgår enligt verket fill 22,8 milj. kr. I beloppet ingår 650000 kr. för sjömätning vid reservlossningsplalser enligt programplan för det ekonomiska försvaret. Intäkterna under anslaget beräknas till 35,2 milj. kr. varav 25,2 milj. kr. avser ersättning för vissa fritidsbåtkostnader från anslaget E5. Övrig verksamhet, 3,9 milj. kr. ersättning för militär sjökartläggning, 4,5 milj. kr. bidrag från jordbruksdepartementets huvudtitel avseende fiskets andel av sjöfartsverkets kostnader för farledsverksamheten och resterande 1,7 milj. kr. intäkter från uthyrning och från viss uppdragsverksamhet. Efter avdrag för intäkter under anslaget blir anslagsbelastningen för budgetåret 1985/86 enligt sjöfartsverkets förslag 380,5 milj. kr. att jämföra med 366,4 milj. kr. för innevarande budgetår.

I sitt budgetförslag redovisar verket besparingar på ca 6,7 milj. kr. Den största besparingen som är beräknad till 3,8 milj. kr. gäller lotsväsendet. Det är i det sammanhanget enligt verket fråga om en fortsalt anpassning till sjöfartens ändrade struktur och servicebehov. Genom samordning inom och mellan lotsplatser samt ökat utnyttjande av tekniska hjälpmedel beräknas personalstaten kunna minskas genom naturlig avgång med 19 tjänster budgetåret 1985/86. Besparingen innebär enligt verket inle avbemanning av någon plats i yttre kustområdet och inte heller nedläggning av någon enskild lotsplats.

Inom fyrväsendet beräknar verket besparingen till ca 1,4 milj. kr. Detta kan åstadkommas genom en fortsatt ombyggnad av fyrar för att minska energiförbrukningen och genom besparingar i mistsignalanläggningar och i deccastationernas drift- och underhållskostnader. Vidare ingår i besparingen en neddragning med tre ijänster på ett av verkels lotsdistriklsfartyg som innebär en viss reducering av fartygskapaciteten på norrlandskusten.

Av övriga besparingar gäller 870000 kr. sjökartläggningen. Beloppet avräknas mot de kapitalkostnader som frigörs vid försäljningen av sjömät-ningsfartyget Johan Månsson. Inom administrationen tar verket upp 324000 kr. i besparing. Detta uppnås genom lägre hyreskostnader och genom indragning av en vakantsatt assistenttjänst. Slutligen ingår bland övriga besparingar ca 320000 kr. som gäller ersättningen till televerket för vissa radiotjänstkostnader och Södertälje kanal.

Verket har vidare reducerat anslaget med 157000 kr. som avser vissa kostnader för bemanning av Kullens fyr. Beloppet tas i stället upp under anslaget E 5. Övrig verksamhet, där Kullens fyr redan ingår under anslagsposten bemanning av fyrar av regionalpoliliska skäl. Verket har samtidigt i sitt budgetförslag fört över kostnader och intäkter som uppgår fill ca 1,0 milj. kr. för Understens fyr till anslaget E5. Verket har också till anslaget E5 fört över redovisningen av sådana fyrar som efter automatisering är bemannade och där sjöfartsverket bidrar med sammanlagt ca 230000 kr. fill annan huvudman.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     67

Föredragandens överväganden

Sjöfartsverkets uppgifter i farledssystemel är att verka för en effektiv och säker framkomlighet för sjöfarten. En samtidig restriktion vid avvägningen av olika ålgärder för sjösäkerheten och framkomligheten är kravet på kostnadstäckning. Den affärsmässiga inriktningen kräver fortlöpande insatser i rationaliserande och effektiviserande syfte för atl begränsa behovet av avgiftshöjningar.

Sjöfartsverket har de två senaste budgetåren redovisat gynnsamma ekonomiska resultat. En positiv trafikutveckling, genomförda rationaliseringar och att olika möjligheter till besparingar i den löpande verksamheten tagits till vara, har stor del i de goda resultaten. Stora rationaliseringsvinster har under flera år kunnat göras inom fyrväsendel och lotsväsendet. Samtidigt har verkel i huvudsak kunnat bibehålla servicenivån i verksamheten.

Sjöfartsverket bedömer att kostnadstäckningskravel kan nås under innevarande budgetår utan någon avgiftshöjning under år 1985. Fortsatta rationaliseringar och besparingar är emellertid nödvändiga för att kunna erbjuda sjöfartens intressenter en god fariedsservice till lägsla möjliga kostnader. Sjöfartsverket har i sitt budgetförslag redovisat besparingar och rationaliseringar som återspeglar förändringar i efterfrågan på verkets tjänster och som samtidigt tillgodoser servicekraven. Ett arbete pågår också som jag nämnde i förra årets budgetproposition med atl utarbeta ett förslag till gemensam organisation för sjöfartsverket och lullverkels kustbevakning för atl därigenom kunna uppnå ytterligare effektivitetsvinster. Arbetet beräknas vara färdigt i början av år 1985.

Sjöfartsverket har i sin anslagsframställning beräknat bruttokostnaden för farledsverksamheten, exkl. isbrytning, till ca 415,7 milj. kr., vilket innebär en ökning med ca 14,0 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår. Förutom kompensation för löne- och prisstegringar inkl. kapitalkostnader som verkel beräknar till ca 22,2 milj. kr. ingår i verkets förslag 650000 kr. för sjömätning vid reservlossningsplatser enligt programplanen för det ekonomiska försvaret. Eftersom denna åtgärd inte bör belasta handelssjöfartens kostnadsansvar kommer jag att behandla denna fråga vid min föredragning av anslaget E5. Övrig verksamhet.

När det gäller verkets prisomräkning har jag med undantag för vissa justeringar för bl. a. byggnads- och fartygsunderhåll och bränsle inget att erinra. Beträffande löneomräkningen skall tillägg göras för s. k. L-ATF-åtgärder med ca 1,3 milj. kr. Vid löneomräkningen har jag också tagit hänsyn till kostnaderna för det nya arbetstidsavtal för sjöfartsverkets loisar som gäller från den 1 november 1984. Avtalet ger nya förulsäftningar för etl mer flexibelt arbetstidsultag som är anpassat till trafikens variationer. Avtalet ger samtidigt långsiktiga rationaliseringsmöjligheter.

Vid mina anslagsberäkningar för nästa budgelår har jag utgått från verkets föreslagna besparingar. Den beloppsmässigl största besparingen

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet      68

gäller lotsväsendet. Den uppnås genom en minskning av personalstaten med 19 ijänster i samtliga fall genom naturlig avgång. Som framgår av verkets redovisning kommer nuvarande servicenivå i huvudsak atl kunna upprätthållas. Besparingen leder inte heller till att någon lotsplats dras in.

När det gäller verkets föreslagna överföring till anslaget E5. Övrig verksamhet av kostnader och intäkter för fyrar som efter automatisering är bemannade godtar jag i huvudsak verkets förslag. De bidrag som sjöfartsverket betalar till olika huvudmän för fortsatt bemanning, ca 230000 kr., förutsätter jag i allt väsentligt är baserade på ett alternativkoslnadsresone-mang för drift och underhåll. Kostnaderna bör därför också belasta anslaget El.

Sjöfartsverkets ersättning till televerket för radiotjänst åt sjöfarten beräknar jag för nästa budgetår till totalt 13,7 milj. kr. varav ca 12,2 milj. kr. gäller anslaget E 1. Merparten av beloppet avser de insatser televerkets kustradiostalioner svarar för inom sjöräddningsområdet. Inom ramen för bl. a. IMO- och INMARSAT-samarbetel pågår överväganden om framtida sjösäkerhets- och kommunikationssystem. Televerket har nyligen efter samråd med sjöfartsverket anmält svenskt intresse för atl den kommande generationen INMARSAT-satelliter utrustas med en speciell nödradiotjänst för fartyg i INMARSAT-systemet.

Jag beräknar sammanfattningsvis bruttokostnaden under anslaget för nästa budgetår till 420484000 kr. Av beloppet gäller 301,0 milj. kr. lots-och fyrväsendet och 55,0 milj. kr. sjökartläggning. Bidrag och andra inkomster under anslaget beräknar jag till ca 35,2 milj. kr. Den största posten gäller ersättningen för vissa fritidsbåtkostnader (25 177000 kr.) som anvisas under anslaget E5. Övrig verksamhet. Ersättningen från chefen för marinen för den militära sjökartläggningen är beräknad till 3850000 kr. Fiskets andel av sjöfartsverkets kostnader under anslaget E 1 beräknar jag efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet till 4 533000 kr. Ersättningen föreslås fr.o.m. nästa budgetår utgå från anslaget E5. Övrig verksamhel i stället för som tidigare från anslag på jordbruksdepartementets huvudtitel. Sjöfartsverkets kostnader för farledsverksamheten inom det ekonomiska försvaret beräknar jag efter samråd med chefen för försvarsdepartementet till I 989000 kr. under anslaget E I. Jag förordar därför ett anslag på ca 385,3 milj. kr. för budgetåret 1985/86.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Farledsverksamhet exkl. isbrytning för budgelåret 1985/86 anvisa elt förslagsanslag pä 385 273000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    69

E 2. Isbrytning

1983/84 Utgift             132114000 '

1984/85 Anslag            173500000

1985/86 Förslag        175 500000

Från anslaget betalas den del av utgifterna under programmet Farledsverksamhet som är atl hänföra till statens isbrytningsverksamhet.

Sjöfartsverkets anslagsframställning

För budgetåret 1983/84 anvisades 167,5 milj. kr. under anslaget isbrytning. Beroende på den lindriga isvintem blev utfallet på anslaget 132,1 milj. kr. Den genomförda ombyggnaden av isbrytaren Ymer till tjockolje-drift beräknas ha sparat 1,3 milj. kr. i bränslekoslnader. Jämfört med närmast föregående vintrar har trafiken på svenska hamnar i Bottenviken och Bottenhavet ökat markant under tider som krävt insatser av isbrytare. Ökningen under 1983/84 av antalet fartygsanlöp under perioden januari-april uppgick för Bottenviken fill 28% och för Bottenhavet till 13%. Godsmängden ökade under samma period med 22% respektive 16%.

För budgetårel 1985/86 beräknar sjöfartsverket kostnaden lill 177,6 milj. kr. Pris- och löneomräkningen uppgår till ca 6,3 milj. kr. Verkel räknar med att kunna spara ca 1,5 milj. kr. genom övergången till ijockoljedrift på de stora isbrytarna. Därutöver beräknas underhållskostnaderna kunna minskas med 0,7 milj. kr. genom att rutinmässigt underhåll i större utsträckning än hittills utförs med egen personal och genom en övergång till ett mer behovsanpassal underhållsarbete.

Föredragandens överväganden

Jag förordar efter en mindre justering av verkets prisomräkning av olja och fartygsunderhåll ett anslag på 175,5 milj. kr. för isbrytning nästa budgetår. Av anslaget är 1626000 kr. beräknat för administration. Intäkterna under anslaget är beräknade till ca 50000 kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Isbrytning för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag på 175500000 kr.

E 3. Fartygsverksamhet

1983/84 Utgift               30664000

1984/85 Anslag             30600000

1985/86 Förslag             31491000

Från anslaget betalas utgifterna för sjöfartsverkels uppgifier som gäller säkerheten ombord på fartyg, skyddet av den marina miljön från påverkan

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     70

av fartyg och last samt uppgifter som gäller de ombordanställdas sociala förhållanden på fartygen. Förutom tillsynsuppgifler inrymmer verksamheten kontroll av farleders utmärkning och arbete med normer och föreskrifter. Inom programmet Fartygsverksamhet ingår också enheten för landtransporter av fariigt gods (LEG) och det nya sjömansregislret.

Sjöfartsverkets anslagsframställning

För budgetåret 1983/84 anvisades 29,4 milj. kr. Utfallet blev efter avtalsenliga löneökningar på 1,7 milj. kr. 30,6 milj. kr. Sjöfartsverket beräknar bruttokostnaden för budgetåret 1985/86 lill ca 36,2 milj. kr. Pris- och löneomräkningen uppgår till ca 1,6 milj. kr. 1 sitt förslag tar verkel upp en besparing på ca 0,6 milj. kr. Besparingen uppnås genom indragning av tre tjänster.

Sjöfartsverket beräknar inkomsterna under anslaget fill ca 5,0 milj. kr., vilket ger ett anslagsbehov på ca 31,3 milj. kr. Av inkomsterna är ca 2,4 milj. kr. hänförliga till ersättningen för det nya sjömansregistret och ca I, I milj. kr. för LFG från anslaget E5. Övrig verksamhet. Vidare ingår i verkets anslagsframställning bidrag från nionde huvudtiteln med 1,2 milj. kr. för viss taxejämkning när det gäller säkerhetstillsyn av fiskefartyg.

Föredragandens överväganden

Jag förordar efter endast en smärte justering av verkets prisomräkning och tillägg för L-ATF-åtgärder sjöfartsverkets anslagsberäkning. Bruttokostnaden blir enligt mitt förslag 36464000 kr. Inkomsterna beräknar jag till 4973000 kr. Av inkomsterna är ca 4,7 milj. kr. hänförliga till överföringar från anslaget E5. Övrig verksamhet. Fr.o. m nästa budgelår ingår i detta belopp ca 1,2 milj. kr. för viss taxejämkning avseende säkerhetstillsyn av fiskefartyg. Bidraget har tidigare betalats från nionde huvudtiteln. Jag förordar därför ett anslag på ca 31,5 milj. kr. för nästa budgetår.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Fartygsverksamhet för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag på 31 491 000 kr.

E 4. Sjöfartsmateriel m. m.

Budgetår

Ing. behållning

Anslag

Utgift

tusental kr.

1983/84 1984/85 1985/86 verket

föredraganden

34 586

17783

100

100

35900 56160 50610* 51040

52703 73 843 50710 48710

exkl. 5% marginal

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     71

Från anslaget betalas utgifterna för sjöfartsverkets investeringar i fartyg, båtar, fyrar, fyr- och telemateriel samt i farleder m.m. Räntor och avskrivningar på investerat kapital påverkar kostnaderna för farleds- och fartygsverksamheten. Medel för att bestrida de årliga kapitalkostnaderna ingår i anslagen för farieds- och fartygsverksamheten.

Sjöfartsverkets anslagsframställning

För nästa budgetår räknar sjöfartsverket med en medelsförbrukning på ca 50,7 milj. kr. och ett anslag på 50,6 milj. kr. 1 verkets förslag ingår ca 12,0 milj. kr. för ny- och ombyggnad av fyrar, 10,8 milj. kr. för fyr- och telemateriel. Investeringarna inom lotsväsendet uppgår i förslagel till ca 9,1 milj. kr. och avser bl.a anskaffning av en tung loisbål, motorbyten i äldre lotsbåtar och materiel till lotsplatser.

För investeringar inom sjökartläggningen begär verkel ca 7,4 milj. kr. varav ca 5,8 milj. kr. gäller utrustning för sjömätning och sjökortsframställning. Verket tar vidare upp 4,4 milj. kr. för teknisk utrustning till isbrytarna.

Föredragandens överväganden

Verkets föreslagna investeringar gäller i huvudsak ersättningsanskaffningar som görs både i säkerhetshöjande och rationaliserande syfte. Av det föreslagna beloppet avser 4,5 milj. kr. fyrar i Ålands hav som beräknas vara färdiga under år 1985 enligt sjöfartsverkets och finska sjöfartsstyrelsens gemensamma planer. Resterande medel för fyrarna, ca 7,5 milj. kr., finansierar sjöfartsverket under innevarande budgetår genom omprioritering och viss senareläggning av andra investeringar.

Jag förordar en medelsförbrukning på 48,7 milj. kr. vilken i allt väsentligt överensstämmer med verkets förslag. Med hänsyn till en marginal på 5 % ger detta ett anslag på 51,0 milj. kr. för nästa budgetår. Med hänsyn lagen till omfattningen och karaktären av sjöfartsverkets investeringar förordar jag att verket på samma sätt som tidigare år ges ett beställningsbemyndigande på högsl 5 milj. kr. för leveranser av sjöfartsmateriel under budgetåret 1987/88.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.       medge att sjöfartsverket lämnas ett beställningsbemyndigande på högst 5000000 kr. för leveranser av sjöfartsmateriel under budgetåret 1987/88,

2.       till Sjöfartsmateriel m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag på 51040000 kr.

E 5. Övrig verksamhet

1983/84 Utgift           28421000

1984/85 Anslag         37111000

1985/86 Förslag         42458000

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     72

Från anslaget betalas utgifterna för viss radiotjänst åt sjöfarten, vissa kostnader för sjöfartsverkets omlokalisering, åtgärder mot vattenförorening från fartyg, särskild undersökningskommission vid sjöolyckor, bemanning av fyrar av regionalpolitiska skäl. Vidare finansieras från anslaget vissa koslnader för internationellt samarbete på sjöfartsområdet, vissa fritidsbåtkostnader, sjömansregistret samt enheten för landtransporter av farligt gods. Vidare föreslås viss ersättning från anslaget till Vänerns seglationsslyrelse för fritidsbåtkostnader på Vänern. Ett engångsbelopp för sjömätning vid reservlossningsplatser tas upp på anslaget för nästa budgetår. Sjöfartsverkets tidigare bidrag från jordbruksdepartementets huvudtitel avseende yrkesfisket tas fr.o.m. nästa budgetår också upp på anslaget.

Sjöfartsverkets anslagsframställning

För budgelåret 1985/86 beräknar sjöfartsverket bruttokostnaden för Övrig verksamhet till ca 37,5 milj. kr. Efter avdrag för intäkter som huvudsakligen utgörs av bidrag från olika intressenter för vissa bemanningskostnader, blir anslagsbelastningen i sjöfartsverkets förslag ca 36,0 milj. kr. Pris- och löneomräkningen uppgår till ca 3,4 milj. kr. varav ca 1,0 milj. kr. är kostnader för bemanning av Understens fyr som tidigare redovisades under anslaget E 1. Samtidigt tar verket upp ett bidrag från utomstående intressent med samma belopp som inkomst under anslaget. Verket har vidare fört över 388000 kr. till anslaget som avser kostnader för fortsatt bemanning av automatiserade fyrar som tidigare belastat handelssjöfarten via anslaget E 1, Av beloppet avser 157000 kr. Kullens fyr och 231000 kr. sådana bidrag som sjöfartsverket betalar till annan huvudman för fortsatt bemanning. I det begärda beloppet för vissa fritidsbåtkostnader, ca 25,2 milj. kr., ingår också för nästa budgetår ett mindre belopp, 325000 kr., för flygfotografering för båtsportkort.

Föredragandens överväganden

Anslaget E5 är i huvudsak ett finansieringsanslag för sådan verksamhet som sjöfartsverket bedriver under anslagen El och E3, som inte skall belasta handelssjöfartens kostnadsansvar. Som jag redan berört vid min föredragning av anslaget E 1 har verket föreslagit överföring av vissa kostnader som gäller fyrar med fortsatt bemanning där antingen sjöfartsverket eller annan huvudman står som huvudman. Jag godtar verkets överföring av dessa kostnader med undantag för 231000 kr. som avser bidrag till annan huvudman på närmast affärsmässiga grunder. När det gäller verkets pris- och löneomräkning har jag i huvudsak ingen erinran.

Vid mina anslagsberäkningar för nästa budgelår har jag tagit upp 575 000 kr. som avser ersättning till Vänerns seglationsslyrelse för den utmärkning för fritidsbåtar seglationsstyrelsen bedriver på Vänern. Ersättningen har tidigare år utgått från jordbmksdepartementets huvudtitel. Jag vill i det

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     73

sammanhanget dra paralleller med det bidrag sjöfartsverket får under detta anslag för motsvarande verksamhet i andra farledsområden. Den ersättning jag nu förordar avser kalenderåret 1985. Samtidigt bör regeringen bemyndigas att medge att seglationsstyrelsen får planera för en utmärkning av ungefär samma omfattning under år 1986. I mitt förslag för nästa budgetår har jag också efter samråd med chefen för försvarsdepartementet beräknat 650000 kr. för sjömätning vid reservlossningsplatser enligt programplanen för del ekonomiska försvaret.

Under anslaget har jag vidare efler samråd med chefen för jordbruksdepartementet tagit upp 5,7 milj. kr. för yrkesfiskets andel av sjöfartsverkets fariedskostnader och för viss taxejämkning när det gäller säkerhetslillsyn av fiskefartyg. Kostnaderna har lidigare belastat jordbruksdepartementets huvudtitel.

Jag förordar ett anslag på ca 42,5 milj. kr. för nästa budgelår. Mitt förslag fördelat på delprogram framgår av följande sammanställning.

Delprogram

1983/84

1984/85

Beräknat 1985/86

Utfall

Anvi*;3f

r\li v laaL

Verkel

Föredraganden

tusental kr.

1. Radiotjänst ål sjö-

farten

665

1450

1450

1450

2. Omlokaliseringskost-

nader

3122

3 426

3483

3 259

3. Åtgärder mol vallen-

förorening från fartyg

-

1

1

1

4. Särskild undersöknings-

kommission vid sjö-

olyckor

344

93

101

101

5. Bemanning av fyrar av

regionalpolitiska skäl

1918

1858

3 340

3 125

6. Bidrag till vissa in-

temationella organisa-

tioner m.m.

293

356

422

396

7. Vissa kostnader för

frilidsbåttrafik och

yrkesfiske

20602

25803

25 177

31485**

8. Enheten för landirans-

porter av farligt gods

1085

1080

1 123

1 123

9. Vissa koslnader för

sjömansregistret

1223

2005

2 369

2369

10. Sjömätning vid reserv-

lossningsplatser

-

-

-

650

Summa kostnader

29252

36072

37466

43959

Avgår intäkter

Under anslaget

831

461

1501

1501

Summa utfall/anslag

28421

35611*

35965

42458

*    exkl. I 500 som anvisats för beredskapsanpassning av kustradion ** varav 5733 överfört från annan huvudtitel

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     74

Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen atl

1.   godkänna det av mig förordade planeringsbemyndigandet avse
ende Vänerns seglationsslyrelse,

2. till Övrig verksamhet för budgetåret 1985/86 anvisa elt förslags
anslag på 42458000 kr.

Övriga sjöfartsändamål

E 6. Handelsflottans pensionsanstalt

1983/84 Utgift

1000

1984/85 Anslag

1000

1985/86 Förslag

1000

Handelsflottans pensionsanstalt (HPA) handlägger ärenden om pensionering av sjömän enligt kungörelsen (1972:412) om sjömanspension (ändrad senasl 1980:432).

Enligt lagen (1981:691) om socialavgifter skall arbetsgivare som sysselsätter sjömän betala sjömanspensionsavgift.

Kostnaderna för pensionsanstaltens administration betalas med dessa avgifter. Av dessa medel tas ett så stort belopp i anspråk till pensionsanstalten, som motsvarar summan av anstaltens avlöningar och omkostnader med avdrag för 1000 kr. Sistnämnda belopp utgör den anslagsmässiga nettoutgiften.

Föredragandens överväganden

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Pensions-anstalten

Föredraganden

Anslag

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser

Utbeialningskostnader

959000 2000

21000 154000

68000 235000

1439000

-27000

-1-28000 +34000

-1-35000

-27000

+ 28000 + 34000

-1-35000

Summan av postema till avlöningar, arvoden och omkostnader blir 1474000 kr. Till uppbörd under anslaget skall således tas 1473000 kr. Medelsanvisningen på statsbudgeten skall ske med oförändrat 1000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Handelsflottans pensionsanstalt för budgetåret 1985/86 anvisa ett anslag på 1000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet

75

E 7. Handelsflottans kultur- och fritidsråd

1983/84 Utgift

1000

1984/85 Anslag

1000

1985/86 Förslag

1000

Handelsflottans kultur- och fritidsråd (HKF) planlägger, samordnar och genomför kultur- och fritidsverksamhet för sjöfolk. Rådets verksamhet inriktas på kulturell service som avses ge en bild av det svenska kulturutbudet genom distribution av TV-kassetter, ljudband, tidningar, litteratur och film saml biblioteksverksamhet. Rådet ordnar även bl. a. idrottsarrangemang. Rådet har ett omfattande samarbete med bl.a. motsvarande nordiska organisationer och med svenska kyrkan i ullandet samt - när det gäller idrottsfrågor - med kommuner och idrottsorganisationer.

Från den I juli 1976 gäller de rikthnjer för den inrikining, organisation och finansiering inom handelsfloftan som godkänls av riksdagen efter förslag i prop. 1975/76:73 (TU 10, rskr 89) och vidare de anvisningar för verksamheten som lämnats i regleringsbrev för verksamheten under budgetåret 1984/85.

Rådets verksamhet finansieras via handelsflottans kultur- och frilids-fond, som tillförs en viss del, f n. ca 9,6 milj. kr. dock högst 9,0%, av nettobeloppet av eriagda statliga fyravgifter.

Över statsbudgeten anvisas ett formellt belopp av 1000 kr.

HKF:s anslagsframställning

Kultur- och fritidsrådet beräknar utgifterna exkl. filmverksamheten till ca 11,4 milj. kr. som föreslås täckas av fyravgifter.

Föredragandens överväganden

1984/85

Beräknat 1985/86

Kultur- och fritidsrådet

Föredraganden

Utgifter

1. Kultur- och fritidsverksamhet inkl. filmverksamhet

10867000

11384000

11384000

Inkomster

2.   Filmhyror förslagsvis

3.   Inkomsträntor

4.   Fyravgifier

1000

370000

9596000

1000

0

11383000

1000

0

11383000

9967 000

11384000

II384 000

Beräknat underskott all utgå ur handelsflottans kultur- och fritidsfond

900000

0

0

Prop. 1984/85:100   Bilaga 8   Kommunikationsdepartementet     76

Det tidigare kravet på självfinansiering av filmverksamheten har slopats. Verksamhelen får i stället, på utgiftssidan, ingå i kultur- och fritidsverksamheten utan all några särskilda medel beräknas för den. Bland inkomster bör dock filmhyror särredovisas och i budgeten tas upp med förslagsvis 1000 kr. HKF bör sedan i regleringsbrev bemyndigas att överskrida utgiftsposten Kultur- och fritidsverksamhet med det belopp som motsvaras av inkomster av filmhyror. 1 den mån detta inte förslår att täcka kostnaderna för filmverksamhelen får resterande behov tas från anslagna medel för Kultur- och fritidsverksamhet på bekostnad av övrig verksamhet inom anslaget.

HKF:s verksamhet har under några år finansierats med befintliga medel på Handelsflottans kultur- och fritidsfond samt med visst belopp dock högst 9% av fyravgifterna. Numera står i huvudsak inga fonderade medel till förfogande. Det förhållandet att sjöfartsavgifterna är trafikberoende och dessutom inte avses höjas under år 1985 kan innebära att avräkningen på högst 9% inte blir tillräcklig för finansiering av HKF:s verksamhet budgetårel 1985/86. Mot denna bakgrund förordar jag att regeringen om så krävs får göra avsteg från den gällande procenlavräkningen för finansieringen av HKF:s verksamhet för budgetåret 1985/86.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.      godkänna de av mig föreslagna riktlinjerna för finansiering av Handelsflottans kultur- och fritidsråd,

2. till Handelsfiotlans kultur- och fritidsråd för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag på I 000 kr.

E 8. Ersättning till viss kanaltrafik m. m.

1983/84 Utgift

1000

1984/85 Anslag

1000

1985/86 Förslag

1000

Från anslaget kompenseras Trollhätte kanalverk, Vänerns seglationsslyrelse och Stockholms hamn i överensstämmelse med statsmakternas beslut om atl slopa de särskilda passageavgifterna för Väner- och Mälartra-fiken (prop. 1978/79:24, TU6, rskr6I). Vidare betalas kostnaderna för vissa fyrar i Röda havet och ispatrulleringen i Norra Atlanten och för statsbidrag till vissa hamnar för mottagning av miljöskadligt avfall. Kostnaderna under anslaget avräknas från inkomsttiteln fyr- och farledsvamav-gifter. Över statsbudgeten anvisas ett formellt belopp på 1000 kr.

Föredragandens överväganden

De verkliga kostnaderna under anslaget uppgick för budgetåret 1983/84 till ca 46,3 milj. kr. varav 44,2 milj. kr. avsåg ersättning till Trollhätte kanalverk och Vänerns seglationsslyrelse. För budgetåret 1985/86 beräk-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     77

nar jag kostnaderna under anslaget till ca 49 milj. kr. Jag har då räknat med ca 40 milj. kr. i ersättning till Trollhätte kanalverk och ca 6,7 milj. kr. till Vänerns seglationsslyrelse.

Den ersättning som utgår till Trollhätte kanalverk från anslaget E8 har hittills beräknats för budgetår. Statens vatlenfallsverk, till vilket kanalverket hör, kommer fr.o.m. årsskiftet 1984/85 all tillämpa kalenderårsredovisning. Den ersättning som regeringen hittills fastslällt i driflslaten för kanalrörelsen vid budgetårsskiflel kommer i fortsättningen, med det nya systemet, att behöva faslslällas före kalenderårets början. Detta innebär samtidigt atl ersättningen kommer atl omfatta del av kalenderår för vilket del vid tidpunkten för beslutet om driftstat inte anvisats något anslag. Eftersom det formellt anvisas endast I 000 kr. på anslaget förordar jag att regeringen inhämtar riksdagens godkännande att ersättningen till Trollhätte kanalverk fortsättningsvis får fastställas för kalenderår.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag anfört om ersättningen till Trollhätte kanal
verk,

2. till Ersättning till viss kanaltrafik m.m. för budgetåret 1985/86
anvisa ett förslagsanslag på 1000 kr.

E 9. Lån till den mindre skeppsfarten

1983/84 Utgift               44600000                 Reservafion                     12016000

1984/85 Anslag              40000000

1985/86 Förslag              40000000

Kapitaltillgång 30/6 1984                      205543000

Beräknad kapitalförlust 1983/84              3 300000

Anslaget för lån till den mindre skeppsfarten har till syfte att främja en från allmän synpunkt önskvärd förnyelse av landets bestånd av mindre fartyg. Lån kan enligt förordningen (1971:324) om lån till den mindre skeppsfarten (omtryckt 1980:462) beviljas svenskl rederiföretag för förvärv, ombyggnad eller reparation av mindre fartyg. Företräde till lån skall ges mindre rederier. Lån beviljas av statens lånenämnd för den mindre skeppsfarten.

Lånenämndens anslagsframställning

Under budgetåret 1983/84 beviljade lånenämnden 12 lån på sammanlagt 44,6 milj. kr. Lånen har avsett inköp av fem äldre torrlastfartyg och tre tankfartyg.

Lånenämnden redovisar i sin anslagsframställning att fraktmarknaden för de mindre tankfartygen varit relativt god och gett möjligheter för rederierna att förbättra sin ekonomi. Marknaden försämrades emellertid

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     78

under sommaren. Lånenämnden hänvisar till många bedömare som tror på en gradvis förbättring av fraktmarknaden för tanktonnaget under hösten 1984. För toniastfartygen har enligt nämnden situationen genomgått en marginell förbättring under första halvåret 1984, men seglationsintäkierna är fortfarande klart otillräckliga för att kunna täcka samtliga kostnader. Trots en ökad utrikessjöfart har denna ökning inte kommit den mindre skeppsfarten till del.

Beroende på de för närvarande låga fartygsvärdena uppskattar lånenämnden under budgetåret 1983/84 inträffade kapitalförluster lill ca 3 milj. kr. För innevarande budgetår kan den dåliga fraktmarknaden för framför alll sådana tortlastfartyg som under en längre tid haft likviditelssvårigheter medföra kapitalföriuster på ca 2 milj. kr.

Lånenämnden pekar samtidigt på att det sedan våren 1983 utgående rederistödet synes ha inneburit en förbättring av låntagarnas betalningsmöjligheter under föregående budgetår. Jämfört med budgetåret 1982/83 har beviljade uppskov av amorteringar halverats till ca 4,7 milj. kr. av årsamorteringarna på 20 milj. kr.

När det gäller utlåningen uttalar lånenämnden att det föreligger etl stort behov av förnyelse av det mindre tonnaget inom rimlig tid om den svenska andelen av transportkapaciteten skall kunna bibehållas. Modernt andra-hands tanktonnage finns endast i begränsad omfattning samtidigt som det enligt nämnden föreligger små möjligheter att uppnå acceptabel lönsamhet för nybyggen i nuvarande fraktmarknadsläge. För torrlasttonnagel kan behovet, enligt nämnden, täckas genom företrädesvis inköp av moderna andrahandsfartyg.

Lånenämnden begär ett anslag på 50 milj. kr. för utlåning nästa budgetår.

Föredragandens överväganden

Jag förordar ett anslag på 40 milj. kr. för ufiåning budgetåret 1985/86. Vid min bedömning av anslagsbehovet har jag tagit hänsyn till befintlig reservation på anslaget och till den faktiska utlåningen tidigare budgetår. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lån till den mindre skeppsfarten för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag på 40000000 kr.

E 10. Stöd till svenska rederier

1983/84 Utgift          313419585

1984/85 Anslag        200000000

1985/86 Förslag        150000000

Våren 1982 fattade riksdagen beslut om vissa sjöfartspolitiska frågor (prop. 1981/82:217, TU 37, rskr437). Beslutet innebär bl. a. eft tidsbegrän-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     79

sat stöd till svenska rederier. Stödet grundas i normalfallet på den sjömansskatt som inbetalats åren 1982-1985. Riksdagen har hösten 1982 beslutat om att medge en fidigareläggning av stödet ett år för s. k. kustsjö-fartsfartyg. Stödet administreras av nämnden för rederistöd.

Nämndens för rederistöd anslagsframställning

Nämnden anger i sin anslagsframställning att 378 milj. kr. utbetalats i stöd t.o.m. halvårsskiftet 1984. Av beloppet avser 303 milj. kr. konsolideringsstöd och resterande belopp utvecklingsstöd. För budgetåret 1985/86 beräknar nämnden medelsbehovet till 150 milj. kr. Nämnden har då tagit hänsyn fill kvarvarande balanser från kalenderåren 1981-1983 och vidare att bidragsprocenten reduceras för kalenderåren 1984 och 1985. Administrationskostnaderna beräknas för bidragsåret 1985/86 lill oförändrat belopp, 875000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag förordar i enlighet med nämndens förslag ett anslag på 150 milj. kr. för stöd till svenska rederier. Jag godtar också nämndens beräkning av administrationskostnaderna. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Stöd lill svenska rederier för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag på 150000000 kr.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     80

F.    LUFTFART

Luftfartsverket driver och förvaltar statens flygplatser för civil luftfart samt ansvarar för drifien av stationsområdena för den civila luftfarten på militära flygplatser. Luftfartsverket har också till uppgift att i fred svara för civil och militär flygtrafikledning samt att ha överinseendet över flygsäkerheten för den civila luftfarten. Verket skall vidare utföra trafikala myndighetsuppgifter.

Luftfartsverkets ekonomiska mål är att driva verksamheten så att full kostnadstäckning erhålls och så att ett överskott uppnås som motsvarar räntekravet på del av staten och berörda kommuner tillskjutna investeringskapitalet. Det ekonomiska resultatet för verket uppgick till 90,1 milj. kr. budgetårel 1983/84.

Under 1970-talet skedde en kraftig utbyggnad av flygplatser och trafikledningssystem. De omfattande investeringarna har lett till att luftfartsverket f. n. inte hell kan uppfylla sitt förtäntningskrav.

Riksdagen beslutade år 1981 att en statlig trafikflygarhögskola skulle inrättas under förutsättning atl avtal kunde slutas med SAS om bl. a. formerna för en sådan utbildning. Våren 1983 träffades ett samarbetsavtal mellan staten och SAS avseende en civil trafikflygarutbildning. Utbildningen påbörjades våren 1984 i Ljungbyhed.

F 1. Flygplatser m.m.

Ing. be-                Anslag                  Utgift

hållning

1983/84                                       131600000          152900000          222 100000

1984/85                                      62400000          156 900000*           213 700000*

1985/86 verket                                5600000          162800000          160400000

föredraganden                  5 600000          131900000**

*    Inkl. 25,0 milj. kr. för vissa utbyggnader för inrikesflyget på Arlanda flygplats. ** Anslaget tas upp med etl oförändrat belopp i avvaktan på en särskild proposition våren 1985 om luftfartsverkets investeringar och finansieringen av dessa.

Från anslaget betalas investeringar i flygplatser (statlig andel), i navige-ringshjälpmedel, i teleteknisk och meteorologisk utrustning för flygtrafiktjänst samt i fordon och maskiner.

För budgetåret 1983/84 fastställdes investeringsramen lill 247,1 milj. kr. Medelsförbrukningen under budgetåret uppgick till 222,1 milj. kr.

För budgetårel 1984/85 uppgår investeringsramen inklusive 25,0 milj. kr. för vissa utbyggnader för inrikesflyget på Arlanda flygplats till 213,7 milj. kr. Medelsförbrukningen beräknas till 213,7 milj. kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     81

Luftfartsverkets anslagsframställning

Luftfartsverkets förslag till investeringsprogram för budgetåret 1985/86 upptar arbeten och anskaffningar till ett sammanlagt belopp av 173,9 milj. kr. Efter avdrag för kommunala och andra externa bidrag uppgår investeringarna till 160,4 milj. kr. De föreslagna investeringarna är 53,3 milj. kr. mindre än de beräknade utgifterna för innevarande budgetår. Av de totala investeringsutgifterna under budgetårel 1985/86 hänför sig ca 65% till objekt som beräknas vara påböijade vid ingången av budgetåret.

Av de nya objekt som föreslås för budgetåret 1985/86 är huvuddelen ersättningsinvesteringar. På Arianda föreslås medel för ersättning av fläkt-aggregat inkl. värmeåtervinning, skärmtak för fältfordon, utfyllnad vid taxibana och taxningsljus vid ett inre grönområde.

På Kiruna och Skellefteå flygplatser föreslås utbyten av kraftförsörj-ningssyslem. På flera flygplatser föreslås medel för ersättning av VHF-pejI och vindmätarsystem. På Visby flygplats föreslås medel för utökning av stationsplattan och på Sturups flygplats föreslås medel för modifiering och utbyte av armaturer avseende centrumlinje och sättningszonljus. Ersättningsanskaffning av brandbilar, snöröjnings- och terminaltjänstmaterial planeras på bl.a. Kiruna, Umeå, Sundsvall/Härnösand, Arlanda, Jönköping, Norrköping och Kalmar flygplatser. Inom flygtrafiktjänsten planeras bl.a. modifiering av utrustningar på radarstationer.

En specificering av luftfartsverkets förslag till investeringsprogram för budgetåret 1985/86 framgår av följande tabell, där även ulfall för 1983/84 och prognos för 1984/85 redovisas.

6   Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 8

Prop. 1984/85:100   Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     82

Faktisk

Beräknad uig

ift

utgift

1983/84

1984/85

1985/86

milj. kr.

Flygplatser, totalt

340,1

206,0**

113,7

varav

Arlanda inrikes

132,6

3,1

1,4

Arianda övrigt

61,0

49,1**

17,5

Landvetter

0,2

0,3

-

Bromma

0,0

2,2

1,4

Umeå

0,0

0,8

8,3

Kiruna

14,2

14,1

3,6

Skellefteå

0.8

0,4

l.l

Sundsvall/Härnösand

7,6

10,0

16,8

Örnsköldsvik

4,0

1,0

7,0

Östersund

2,1

13,1

30,8

Luleå

70,8

57,6

3,1

Jönköping

3,1

1,4

1.1

Karistad

6,4

12,3

7,6

Norrköping

11,2

9,1

1,2

Visby

11,2

13,1

5,1

Bråvalla/F 13

2,1

0,1

-

Sturup

1,0

2,8

5,6

Halmstad

0,0

0,9

0,6

Kalmar

11,8

13,8

1,5

Ljungbyhed/F 5

-

0,1

-

Ronneby

0,0

—

—

Ängelholm

0,0

0,4

-

Flygtrafiktjänst, en route

35,3

39,9

29,7

Fordon, maskiner, utrustning

22,0

11,4

24,5

Diverse och oförutsett

4,2

5,0

6,0

Ökning av aktiekapital

i Swedavia

-

3,2

-

Totalt

401,6

265,3**

173,9

Avgår kommunala bidrag

24,6

25,3

11,5

Statlig andel

251,8*

232,1***

160,4

AMS-medel

18,7

6,8

1,5

Övriga externa medel

106,5

l.l

0,5

*       Varav 29,7 över anslaget F6.

**     Inkl. 25,0 för vissa utbyggnader för inrikesflyget på Arlanda.

***   Varav 18,4 över anslaget F6.

De sammanlagda utgiftema för de för budgetåret 1985/86 redovisade arbetena uppgår till ca 174 milj. kr. Häri ingår medel för investeringar i sysselsältningsfrämjande syfte på bl.a. Luleå flygplats om ca 2 milj. kr. Efter avdrag för kommunala och andra finansieringsbidrag faller ca 160 milj. kr. på staten.

Remissyttranden

Linjeflyg AB (LIN) framhåller att flygstationen i Visby har en bristande kapacitet. Akuta problem måste åtgärdas redan under innevarande budgetår. Dessa åtgärder bör utmynna i en total om- och tillbyggnad. Enligt bolaget är det vidare synneriigen viktigt med modifiering och upprustning

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8   Kommunikationsdepartementet     83

av belysningsarmaturer vid Sturups flygplats så atl flygplatsens C AT II-
slatus kan bibehållas.                                            ; •

LIN anser all luftfartsverkels datautveckling bör samordnas med flygbolagen LIN/SAS. Effektiva och billiga lösningar bör på del sättet kunna fås fram för t. ex. interna och externa informationssystem.

Scandinavian Airlines System (SAS) understryker nödvändigheten av att Ramp C på Arianda snarast utökas. SAS anser vidare, att ILS banaOl snarast måste bytas ut. Befintlig anläggning är långt ifrån tillfredsställande. Även om dess prestanda ligger inom godkända normvärden är detta enligt SAS' uppfaftning en alltför låg målsättning för en CATIl-bana på Sveriges huvudfiygplats.

SAS framhåller önskvärdheten av alt stor resiriktivitet i anskaffning av speciellt ramp- och terminalutrustning bör iakttagas av luftfartsverket i avvaktan på resultatet av pågående RAMPSAM-diskussioner och de inle-grationsvinster dessa kan möjliggöra.

Med hänsyn till föreslagen anskaffning av administrativ datorutrustning föreslår SAS vidare, atl samordning med SAS rörande utveckling och utrustning diskuteras och att möjlighelerna till erfarenhetsutbyte mellan SAS och verket tillvaratas.

Föredragandens överväganden

Luftfartsverkets investeringar syftar till att bibehålla och vid behov höja flygsäkerheten saml att tillhandahålla erforderlig kapacitet och standard i flygplats- och flygtrafikledningssystemet.

Eftersom jag senare avser att återkomma lill frågor rörande luftfartsverkets investeringar för det kommande budgetårel vill jag nu endast ta upp några frågor som har anknytning lill luftfartsverkels verksamhet och förslagen i verkets anslagsframställning.

En fråga är verkets 10-årsplan för resuliatuijämning. Planen omfattar perioden 1977/78-1986/87 och innebär atl en ackumulerad underförräntning under periodens första del skall balanseras av en lika stor överförränt-ning under periodens senare del.

Behovet av taxehöjningar beräknades vid planens upprättande till ca 10% per år. De förutsättningar som tioårsplanen ursprungligen byggde på har successivt förändrats. Del gäller bl. a. en lägre trafikutveckling och ett högre ränteläge än beräknat. För atl motverka de ogynnsamma förändringarna har verket successivt begränsat resursåtgången genom verksamhetsförändringar och rationaliseringar.

Den 7 juni 1984 godkände regeringen efter bemyndigande av riksdagen ett avtal mellan staten och Svensk Interkontinental Lufttrafik AB. Till avtalet är fogat ell särskilt protokoll med vissa allmänna principer för det fortsatta samarbetet i Aktiebolaget Aerolransport, Scandinavian Airlines System svenska moderbolag. I protokollet uttalas att när luftfartsverket

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     84

nått balans mellan intäkter och kostnader bör taxehöjningarna ske i långsammare takt och i genomsnitt understiga den allmänna prisutvecklingen.

Bl.a. med anledning härav uppdrog regeringen ål luftfartsverket atl inkomma med en reviderad plan för resultatutjämning.

Enligt luftfartsverkets nya bedömning som är baserad på vissa anlaganden beträffande pris-, kostnads-, ränle- och trafikutveckling skulle staten få full förräntning fr.o.m. budgetårel 1987/88. Fr.o.m. detta budgetår beräknas laxehöjningar ske i en takt som understiger den allmänna prisutvecklingen. Staten kommer vid givna antaganden att vara helt kompenserad för ackumulerad underförtäntning budgetåret 1991/92.

Kommunerna har erhållit full förräntning på tillskjutet kapital fr.o.m. budgetåret 1983/84. Återbetalning av tidigare års bristande förräntning av kommunala investeringsbidrag kommer att påbörjas under budgetåret 1984/85 och vara helt avslutad vid utgången av budgetårel 1986/87, dvs. inom urspmnglig tioårsperiod.

Etl särskilt problem har varit utvecklingen av trafiken på Sturup. Flygplatsen som togs i drift i början av 1970-talet har fortfarande elt visst kapacitetsöverskott vad gäller utrikestrafik. Under senare år har luftfartsverket vidtagit olika åtgärder för att stimulera trafiken på Sturup som därigenom blivit en betydelsefull flygplats för chartertrafik. Flygplatsen har dock saknat utrikes reguljär trafik förutom den s.k. pendeln mellan Stump och Köpenhamn.

Frågan har fått förnyad aktualitet i samband med att SAS sommaren 1984 satte igång svävartrafik mellan Malmö och Kastmp. Vissa farhågor har funnits att pendeln i samband därmed skulle läggas ned. I anslulning till att tillstånd för svävartrafiken meddelades förklarade dock SAS att man f. n. inte avsåg att lägga ned pendeltrafiken utan att möjligheterna atl förbättra denna trafik och göra den mer kundanpassad först prövats saml att man avsåg atl undersöka möjligheterna dels att inrätta en DC9-linje till London från Malmö via Köpenhamn, dels att sätta in SAAB-Fairchild SF-340 mellan Malmö och vissa orter i Västtyskland.

Länsstyrelsen i Malmöhus län föreslår i en skrivelse till regeringen den 4 december 1984 att behövliga åtgärder vidtas för att en direktlinje mellan Sturup och Hamburg skall kunna introduceras under år 1985.

Enlig vad jag erfarit planerar SAS att förlänga någon eller några förbindelser som SAS upprättat mellan Kastrup och Hamburg med flygplanet F27 lill Slump. Härigenom skulle också en förstärkning av pendeln kunna åstadkommas.

När det gäller finansieringen av luftfartsverkets investeringar har utvecklingen för affärsverken inneburit att verken har närmat sig marknaden och därmed anpassat sin verksamhet till marknadens krav och de fömtsättningar och villkor som gäller i affärslivet. En faktor som begränsar affärsverkens agerande på det ekonomiska området är att enskilda investeringar skall prövas av regering och riksdag. Flera affärsverk har redan fått ökad rörelsefrihet för vissa typer av investeringar.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     85

Det finns starka skäl som talar för att även luftfartsverket bör ges vidgade befogenheter när det gäller beslut om finansiering av investeringar. Jag avser att föreslå regeringen att i särskild proposition våren 1985 redovisa förslag till finansiering av luftfartsverkets investeringar samt i anslutning härtill verkets medelsbehov för budgetåret 1985/86. Anslaget bör därför tills vidare tas upp med ell oförändrai belopp om 131,9 milj. kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att i avvaktan på särskild proposition i ämnet till Flygplatser m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag på 131900000 kr.

F 2. Beredskap för civil luftfart

1983/84 Utgift                  5800000                  Reservation 10800000

1984/85 Anslag               11 000000

1985/86 Förslag              12000000

Verksamheten under anslaget omfattar planläggning och förberedelser för flygtransportledning, flygplatsdrift och flygtransportverksamhet under beredskapstillstånd och krig.

Luftfartsverkels anslagsframställning

Luftfartsverket har beräknat medelsbehovet för budgetåret 1985/86 till 12,2 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Chefen för försvarsdepartementet har tidigare denna dag anmält bl.a. programplan för det ekonomiska försvaret och därvid redovisat sin syn på den programplan för delprogrammet Flygtransporter som luftfartsverket har lagt fram. Jag ansluter mig till hans ställningstaganden och beräknar medelsbehovet för budgetåret 1985/86 till 12,0 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Beredskap för civil luftfart för budgetårel 1985/86 anvisa ett reservationsanslag på 12000(K)0 kr.

F 3. Ersättning till Linjeflyg AB för särskilda rabatter vid flygtrafik på Gotland

1983/84 Utgift                14500000

1984/85 Anslag               14 500000

1985/86 Förslag              14500000

Sedan budgetåret 1973/74 har riksdagen beviljat ersättning till Linjeflyg AB (LIN) för särskilda rabatter vid flygtrafik lill och från Gofiand. Sedan

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet      86

budgetåret 1981/82 har stödet givits en ny utformning med syfte att en tillfredsställande flygtrafik skall kunna upprätthållas.

Luftfartsverket bedömer att syftet med stödet kan uppnås genom en ersättning av oförändrad omfattning. Luftfartsverket beräknar anslaget för budgetårel 1985/86 fill 14 500000 kr.

Jag har inget att erinra mot luftfartsverkets beräkning av bidragsbehovet för budgetåret 1985/86. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl till Ersättning till Linjeflyg AB för särskilda rabatter vid flygtrafik på Golland för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag på 14 500000 kr.

F 4. Statens haverikommission

1983/84 Utgift

1000

1984/85 Anslag

1000

1985/86 Förslag

1000

Statens haverikommission utreder enligt sin instruktion (1978:555) allvarliga luftfartsolyckor och tillbud till sådana inom civil och militär flygverksamhet enligt bestämmelser i luftfartslagen (1957:297), luftfartskungörelsen (1961:558) och kungörelsen (1966:436) om undersökning av militära luftfartsolyckor. Fr.o.m. budgetåret 1982/83 utreder kommissionen även mindre allvarliga olyckor och olyckstillbud. Haverikommissionen skall vidare följa den nationella och internationella utvecklingen på de områden som omfattas av kommissionens verksamhet och samarbeta med berörda säkerhetsmyndigheler i deras haveriförebyggande verksamhet.

Luftfartsverket och chefen för flygvapnet skall svara för kostnaderna för haverikommissionens verksamhet. Antalet civila och militära haverier och resursåtgången för att utreda haverierna skall ligga till gmnd för fördelningen av kostnaderna. På statsbudgeten upptas därför endast etl formellt anslag.

Haverikommissionen har föreslagit en viss resursförstärkning på kommissionens kansli. Frågan om hur utredning av sjöolyckor skall organiseras i framtiden övervägs f.n. inom departementet. Skäl talar för att utredning av flygolyckor och av sjöolyckor bör organiseras på ett rationellt sätt. Således kan även den nuvarande organisationen för utredning av flygolyckor komma att påverkas. Jag är därför inte beredd att biträda förslaget i avvaktan på resultatet av pågående överväganden.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens haverikommission för budgetåret 1985/86 anvisa ett anslag på 1000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet      87

G.    POSTVÄSENDE

1    Inledning

Postverkets (postens) huvuduppgift är alt svara för landels postservice, inklusive postgiroverksamhelen. Verksamhetens omslutning under föregående budgetår (1983/84) uppgick lill ca 9 miljarder kr. Innan jag går in på mina förslag lämnar jag som bakgrund en kort beskrivning av postens uppgifter och mål och den svenska postservicen i ett internationellt perspektiv. Jag erinrar vidare om den av riksdagen beslutade nya organisationen för posten.

Den traditionella anslagsframställningen föreslår jag ersattes med en ireårsplan. Jag redovisar därefter mitt förslag lill nytt syslem för finansiering av postens investeringsverksamhet. Nya former för postens finansiella planering och konsolideringsmöjligheter föreslås också. Även utformningen av statens avkastningskrav gentemot posten föreslås förändras. Avslutningsvis redogör jag för vissa särskilda frågor samt redovisar förslag till ersättning för poslens befordran av tjänsteförsändelser och tidningsdistribution.

2    Postens uppgifter och mål

Posten skall förmedla försändelser, lättare gods och betalningar på ett snabbt och säkert sätt inom hela landel och till och från utlandet. Posten utför också mot ersättning uppdrag för statens räkning (ex. distribution av blindskriftsförsändelser och utbetalning av barnbidrag, pensioner m. m.) och åt PKbanken och andra banker. En annan viktig uppgift är att bedriva utvecklingsarbete inom områden där posten har naturiiga förutsättningar. Detta påverkar positivt postens långsikliga förmåga att upprätthålla en god postservice i landet.

Svensk postservice står sig väl i ett internationellt perspektiv. Det visar en undersökning gjord av Statskonsult AB 1982. I undersökningen jämfördes 21 länder med avseende på portonivåer och sju olika "servicevariabler", däribland serviceutfästelse och tillförlitlighet i postbefordran, tillgänglighet och anseende inom kundkretsen. Studien visar atl Sverige haren god och mycket prisvärd postservice. En studie som nyligen genomförts av posten visar också atl realportol, dvs. prishöjning utöver den allmänna prisutvecklingen, i Sverige är oförändrat sedan 1974, vilket är en gynnsammare utveckling än i flertalet andra länder.

I figur I nedan visas realportoförändringen i några OECD-länder t. o. m. 1984 för normalbrev, t. o. m. 20 gram.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet

88

Indtx

300

ISO 120-

—1

—1

100

_

50

z

i

X A

z u

10

3

u

M

et

2 2

i

o

t"

O)

u

*-* ES K Cd

Ul

o

M

u

X

u

z < o

z u

3

u

CO

z <

s I:

(0

X

.2

b

os C a

u c

H

a

tL

<

v>

3

O

z

b!

a o [>

c

3 :«

o u

c u z

Figur 1 Index 1974 = 100

Index 1984 = 120 i genomsnitt för de studerade länderna.

Två intressenter står i centrum för postens verksamhet; kunderna (företag, organisationer och allmänhet) och "ägaren" (staten). Kunderna önskar en god service till ett rimligt pris och ägaren har dessutom krav på lönsamhet och avkastning. En rikstäckande postservice är därvid gmndläggande.

Del är därför viktigt att posten arbetar med interna mål bl. a. för service, priser, produktivitet och lönsamhet. De interna målen kan ses som medel att nå de övergripande målen från kunder och ägaren.

3    Ny organisation

Riksdagen beslöt den 13 december 1983 (prop. 1983/84:34, TU 8, rskr 76) om en ny organisation för postverket.

Den 1 juli 1984 började flertalet av de 33 regionerna arbeta enligt den nya linjeorganisationen. Postens nya organisation, som började införas den 1 januari 1984, innebär bl.a. att två resultatansvariga huvudaffärsområden har skapats - Brev och Paket samt Giro och Kassa. Dämtöver finns sex särskilda resultatenheter. De är f n. postens adressregister, postens fri-märksavdelning, postens diligenstrafik, postens industrier, postens tryckeri och postens inköpscentral. Enligt riksdagens beslut skall verksamheten präglas av ökad affärs- och marknadsorientering. Genomförandet av den nya organisationen har också skapat behov av nya interna styrformer för posten. Posten betonar nu starkt målstyrning och resultatansvar. Huvud-

Prop. 1984/85:100   Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     89

kontorets uppgift är atl se till atl en samordnad strategisk och långsiktig planering bedrivs. Del ekonomiska ansvaret hos regionerna innebär att man i försäljnings- och produktivitetshänseende är ansvarig inför chefen för resp. huvudaffärsområde. Denna styrform bygger på en kontinuerlig samverkan mellan huvudkontoret och regionkontoren i frågor som rör marknaden och produktionssystemen. Postens nuvarande organisation framgår av följande diagram.

STYRELSE

VERKSCHEF

REVISION

POSTENS DIREKTION

Koncernstaber

ADMINISTRATIV SERVICE

PERSONAL OCH ADMINISTRATION

SÄRSKILDA RESULTATENHETER PFA M.FL.

EKONOMI OCH KONTROLL

INFORMATION OCH SEKRETARIAT

HUVUDAFFÄRSOIIRADE BREV OCH PAKET

HUVUDAFFÄRSOMRADE GIRO OCH KASSA

REGIONER 33 ST

Inom postkoncemen finns också två dotterbolag, Postbolagen AB och fastighetsaktiebolaget Certus. Postbolagen AB är ett helägt dotterföretag till posten vars främsta uppgift är att vara moderföretag eller holdingbolag i en dotterbolagskoncem som består av Tidningstjänst AB, Postens Transporttjänst AB, Postens Värdeservice AB, Swedpost AB och AB Repris. Årsomsättningen inom bolagssektom uppgår till ca 350 milj. kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     90

4    Treårsplanen ersätter anslagsframställningen

4.1 Bakgrund

I förra årets budgetproposition angavs att del borde "övervägas om inte statsmakterna i högre grad bör kunna slyra verkel genom att sätta ekonomiska mål och servicemål och i mindre grad genom styrning av medlen -t. ex. lokaler, organisation och finansiering - för att uppnå målen". Under våren 1984 har därför en arbetsgrupp med företrädare för kommunikationsdepartementet, finansdepartemenlel, civildepartementet, posten och riksrevisionsverket behandlat frågor som rör formerna för statsmakternas styrning av posten.

Diskussionerna i arbetsgruppen har skett mot bakgmnd av den ökade betoningen på kundorientering och affärsmässighet som enligt riksdagens beslut skall prägla verksamheten i postens nya organisation. Som ett resultat av arbetsgruppens diskussioner har postens anslagsframställning, i likhet med vad som tillämpas för televerket, utformats som en treårsplan. Syftet med treårsplanen är att ge statsmaktema ett bättre underlag än tidigare för en övergripande styrning av poslen. Ett treårsperspektiv ser jag som en lagom tidshorisont för att ge ett sådant underlag. Arbetet med treårsplanens utformning kommer alt fortsätta för att successivt förbättra det underlag statsmakterna behöver för att kunna ta ställning till utvecklingen av postens verksamhet. Treårsplanen bör givetvis ha en viktig funktion också internt i posten.

4.2 Treårsplanens innehåll

Inriktningen av postens verksamhet belyses i etl ireårsperspektiv (budgetåren 1985/86-1987/88). Vidare beskrivs mål och strategier för att klara den väntade efterfrågan på postens produkter och tjänster, däribland mål för service, priser och produktivilel. Posten föreslår att nuvarande begränsningar i postens rätt att besluta om och finansiera investeringar upphör att gälla. Även förslag om ändrade regler för konsolidering och prissättning framförs. Vidare föreslås att nuvarande statskapital omvandlas till ett amorteringsfritt lån samt att ett nytt fast statskapital på 500 milj. kr. skapas utifrån vilket statens avkastningskrav på posten skall beräknas.

Vidare framförs vissa förslag till förenklingar och avregleringar på personalområdet och i fråga om postens möjligheter att självt göra anpassningar i sin organisation. Jag avser att återkomma till regeringen i dessa frågor. Posten har också tagit upp en del frågor som rör verkets lokalförsörjning och de därmed sammanhängande reglerna för kontakterna med byggnadsstyrelsen. Dessutom har posten föreslagit att posten själv bör fa bestämma portoavgifter fömtom portot som avser 20-grams normalbrev.

1 enlighet med uttalandena i samband med beslutet om den nya organisationen bör statsmakterna i högre grad styra postens verksamhet genom att

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     91

sälta ekonomiska mål och servicemål och i mindre grad genom styrning av medlen.

Posten har redan lidigare arbetat med servicemål. Arbetet med detta intensifieras nu och servicemål las fram för respeklive huvudaffärsområde. Servicebegreppet för huvudaffärsområdel Brev och Paket, vars uppgift är distribution av försändelser och lättare gods, kan beskrivas i tvä dimensioner.

För del första: servicenivån. Denna dimension visar på hastigheten i postbefordran. Sedan hösten 1984 befordras 98% av normalbreven i de förbindelser som ger övernattbefordran, dvs. då breven lämnas in på angivna tider och når adressaten på morgonen påföljande dag. Detta återspeglas i den s. k. posttidtabellen.

För det andra: tillförlitligheten. Detta betraktelsesätt anger i vilken utsträckning poslen faktiskt når den servicenivå som redovisas i tidtabellen. Beträffande lillförlitligheten strävar poslen alt nå nära l(X)%. Orsakerna lill atl 100% inte helt kan nås är bl. a. små lidsmarginaler i transportnätet och den starka tidspressen i postdistributionen. Uppföljningen av postbehandlingstiderna har hittills visat atl ca 95% av normalbreven enligt posttidtabellen når fram över natt.

Inom huvudaffärsområdet Giro och Kassa är huvudverksamheterna postgirots betalningsförmedling, PKbankens tjänster i postkassorna och brev- och paketljänster i postkassorna.

För postgirots verksamhet finns formulerade servicemål som bl.a. behandlar det maximala antalet dagar som får gå innan olika slag av felaktigheter är tillrätlade.

Tillgängligheten till kassaservicen innebär en bedömning av kundens närhet till fasta och rörliga postställen saml öppethållande. Mycket få hushåll saknar idag tillgång till daglig postkassaservice. Postens mål är att dagens höga servicegrad skall bibehållas. 1 vissa tätorter har försök gjorts med kvällsöppet vissa kvällar för atl öka tillgängligheten.

För alt kunna göra anpassningar av servicegraden i kassanälel görs exempelvis studier av betjäningslider och attityder.

För en mer detaljerad beskrivning av servicemålen får jag hänvisa till postens treårsplan.

Inom huvudaffärsområdet Brev och Paket är målsättningen atl prishöjningar på Ijänster där monopol kan sägas föreligga, i huvudsak inte skall överstiga den allmänna prisökningen i samhället. För dessa Ijänster eftersträvas sålunda oförändrat eller sänkt realporto. För de produkter inom affärsområdet som säljs i konkurrens med andra, avser emellertid posten att ta ut de priser som är möjliga på marknaden (marknadsprissättning).

Tjänsterna inom huvudaffärsområdet Giro och Kassa är konkurrensut-satla och marknadsprissättning kommer därför alt användas som prissättningssystem.

De produktivitetsförbättringar som eftersträvas utgör för Brev och Pa-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet      92

kel 1-11% per år och för Giro och Kassa 0,5 % per år. Skillnaden beror på att volymtillväxten är betydligt större för Brev och Paket än för Giro och Kassa som till stor del bär kostnaden för det landsomfattande kontorsnätet. Målet är en förbättring av personalproduktiviteten med 2—3% per år för hela posten. Detta svarar mot en totalproduktiviietsförbättring om ca 1 % per år eftersom planerade investeringar leder till att sakkostnaderna ökar snabbare än personalkostnaderna.

Den ökade affärsmässigheten i postens verksamhet förväntas medföra en bättre lönsamhet. Målet är att varje verksamhel skall vara lönsam eller planeras bli lönsam inom en viss tidsperiod. Detta krävs för att posten också på lång sikt skall kunna säkerställa sin verksamhet (konsolidering) och för att ge nödvändig avkastning till staten. Postens framtida investeringsverksamhet är ett viktigt medel för att stödja den nya affärsinriktningen. De mest lönsamma investeringarna måste prioriteras.

5   Mina förslag

5.1 Postens förslag till inriktning av verksamheten godkänns

Jag kan konstatera att den av riksdagen beslutade omorganisationen av posten kommer att i huvudsak vara genomförd vid ingången av budgetåret 1985/86. Verksamheten präglas alltmer av en ökad affärs- och marknadsorientering där postens kunder sätts i centmm. Jag noterar att posten nu ytterligare utvecklar "mätinstmment" i form av exempelvis service-, prisutvecklings- och produktivitetsmål för att både kunna mäta och styra utvecklingen av posten. Måluppfyllelsen i olika avseenden bör redovisas i den årliga treårsplanen.

Servicemål utvecklas dels för de båda huvudaffärsområdena och dels för de olika affärsområdena. Posten strävar efter att utveckla servicemål som är mätbara över tiden och som kan specificeras i form av fasta serviceåtaganden. Vidare eftersträvas hög tillförlitlighet när det gäller att nå målen.

Den servicenivå som redovisas för huvudaffärsområdet Brev och Paket är i dagsläget klart tillfredsställande. Snabbheten i postbefordran måste avvägas mot kundernas behov och vilja att betala. Jag ser det som önskvärt att den rådande nivån kan bibehållas då en snabbt fungerande postservice är en väsentlig del av samhällets infrastruktur. Tillförlitligheten i postbefordran är det angeläget att upprätthålla på en hög nivå. Det är ytterst viktigt att, oavsett vilken servicenivå beträffande snabbheten man väljer, åtagandena gentemot kundema kan uppfyllas. Som posten har framhållit är det emellertid på gmnd av små tidsmarginaler i transportnätet inte rimligt att kräva 100% tillföriitlighet. Det bör dock vara målet.

Inom huvudaffärsområdet Giro och Kassa formuleras servicemål dels för kassaservicen och dels för postgirots betalningsförmedling. Kassaservicen sköts via postkontor och lantbrevbärare. Kassaservicen är rikstäc-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     93

kände och myckel få hushåll saknar idag tillgång till daglig postkassaservice. Jag delar postens uppfattning att denna höga täckningsgrad vad avser geografisk tillgänglighet skall bibehållas. Det bör även framgent ankomma på posten att avgöra om denna tillgänglighet i del enskilda fallet skall tillgodoses genom fast postkontor, lantbrevbäring eller postväskeservice.

Jag ser det vidare som positivt att posten på olika sätl söker förbättra tillgängligheten till kassaservicen i tätorterna. Lördagsservicen och vissa kvällsöppna postkontor är exempel på detta. Posten ökar också tillgängligheten genom alt flytta kontoren till bättre affärslägen och över huvud taget genom att rusta upp lokalerna. I det sammanhanget sker också åtgärder för att handikappanpassa lokalerna enligt de normer som finns. Del är vidare väsenlligl att posten löpande anpassar servicegraden i kassanälel. De återkommande tidsstudier av betjäningstider och attitydstudier som posten genomför bör tillsammans med personalens kundkontakter kunna ge ett gott underlag till denna anpassning.

Jag ser det som väsentligt att arbetet med att formulera servicemål för de olika affärsområdena fortskrider samt att möjligheter skapas för årliga jämförelser.

Målet beträffande prisutvecklingen för de tjänster där monopol kan sägas föreligga, bör, som posten har föreslagit, vara att den högst skall ligga i nivå med ökningen av övriga priser i samhället. Möjligheterna att upprätthålla detta mål bör förbättras genom de åtgärder jag föreslår i det följande. Jag är däremot inte beredd att f. n. ta ställning till postens förslag beträffande beslutanderätten över vissa porton. För direkl konkurrensutsatta produkter bör posten ta ut de priser som kunderna är beredda atl betala. För alt på lång sikt säkerställa en stabil ekonomi i kombinafion med en lugn portoutveckling krävs en fortlöpande förbättring av postens produktivitet. Vid en bedömning av produkfivitetsutveckUngen måste beaktas alt poslen är mycket personalintensiv och har begränsade rationaliseringsmöjligheter i stora delar av verksamheten. Jag noterar alt treårsplanens beräkningar innebär en årlig förbättring av den totala produktiviteten med 1%, vilkel fömtsätter en ökning av personalproduktiviteten med 2-3% per år.

1 förra årets budgetproposition anmälde jag, belräffande televerket, behovet av atl statsmakterna tillämpar samma styrningskriterier för affärsverken som används i andra större företag. Sådana styrningskriterier är avkastning på eget kapital, dvs. räntabilitet, och soliditet. Posten arbetar f. n. med ett projekt som syftar till att ta fram principer för hur räntabili-tetsmåtl och soliditetsmåtl skall kunna beräknas för olika verksamheter inom poslen. Jag återkommer till regeringen i den frågan när projektet avslutats.

Jag vill emellertid redan nu peka på en viss skillnad mellan posten och televerket som har betydelse i det här sammanhanget. Televerkets verksamhet är långt mer kapitalintensiv än postverkets och lämpar sig därför

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     94

bättre atl styras via räntabilitets- och soliditetsmåtl. Fördel personalintensiva postverket bör ansträngningarna i första hand inriktas på att mäta personalproduktiviteten.

5.2 Posten får besluta om investeringar och förhyrningar av lokaler

Posten har i treårsplanen föreslagit att verket självt bör få besluta om samtliga investeringar i fastigheter och byggnader. Regeringens prövning av stora och medelstora byggnadsprojekt, förhyrningar för postens behov saml de av regeringen årligen (t. o. m. budgetåret 1983/84) fastställda kostnadsramarna för postens byggnation skulle därmed upphöra.

De senaste åren har det skett en successiv förskjutning av beslutsrätten beträffande investeringar från statsmakterna till posten. Denna förändring ligger i linje med statsmakternas strävan att styra posten via ekonomiska mål och servicemål och i mindre grad styra via de medel — l.ex. lokaler och organisation — som används till atl uppfylla målen. "

Förskjutningen i beslutanderätten har gått i ett antal steg. Före budgetåret 1981/82 finansierades all byggnation av posthus med anslag över statsbudgeten till skillnad mot investeringar i fordon, maskiner, inventarier m.m. som sedan länge finansierats av posten. Inför budgetåret 1981/82 beslöt riksdagen att endast medelstora och stora posthus - totalkostnad över 10 milj. kr. — skulle finansieras med anslag över statsbudgeten. Mindre posthus och övriga investeringar finansierades alltså med i verket tillgängliga likvida medel. För medelstora byggnader (dvs. med en kostnad mellan 10 och 100 milj. kr.) fastställde regeringen en kostnadsram. För budgetåret 1982/83 beslöt riksdagen den ändringen att endast stora posthus - totalkostnad över 100 milj. kr. - skulle finansieras med anslag över statsbudgeten.

De regler som gällde budgetåret 1983/84 överensstämde med reglerna för 1982/83.

Den av posten nu begärda möjligheten att självt besluta om samtliga investeringar i fastigheter och byggnader ligger i linje med den ordning som råder innevarande budgetår. De nuvarande reglerna innebär atl posten har getts möjlighet att finansiera samtliga investeringar med i rörelsen tillgängliga medel. Någon kostnadsram för postens byggnafion under budgetåret 1984/85 har heller inte angetts. Fortfarande gäller emellertid att posten inte utan regeringens medgivande får igångsätta byggnadsprojekt, vilkas kostnad överstiger 10 milj. kr.

De möjligheter till finansiering av alla postens investeringar vid sidan av statsbudgeten som införts för innevarande budgetår medför att poslen kan tillgodose sina lokalbehov på ett flexibelt och rationellt sätt och bör därför permanentas. Jag återkommer till finansieringsfrågan i det följande. Även formerna för regeringens prövning av projekt, vilkas kostnad överstiger 10 milj. kr. bör nu, i samband med övergången till etl nytt styrsystem,

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     95

förändras. Jag anser att det därvid är viktigt att skapa en hanteringsordning som dels innebär atl onödigt arbete i posten och i regeringskansliet kan undvikas, dels ger regeringen fullgoda möjligheter att vid behov ingripa i postens byggnationsverksamhet. Det bör ankomma på regeringen att bestämma om de närmare formerna för detta. Regeringen bör även i fortsättningen i t. ex. sysselsättningsfrämjande syfte kunna föreskriva att vissa av postens investeringar skall tidigareläggas. Motsvarande ordning som gäller för televerket bör kunna tillämpas för posten.

Posten har också föreslagit att de nuvarande skyldigheterna att anlita byggnadsstyrelsen upphör att gälla och i slället ersätts med etl affärsmässigt avtal mellan parterna. Jag är emellertid f n. inte beredd att föreslå någon förändring beträffande relationerna mellan posten och byggnadsstyrelsen med hänsyn bl.a. till det pågående utredningsarbetet om statsförvaltningens lokalförsörjning (C 1984:03). Utredningen avser lämna förslag om utformningen av elt rationellt system för lokalförsörjningen under våren 1985. Jag utgår från att posten och byggnadsstyrelsen bedriver elt effektivt samarbete.

5.3 Finansiering av postens investeringar

Posten föreslås således i princip få beslutanderätt över sina enskilda investeringsobjekt.

Postens investeringsbehov beräknas vara stort de närmaste åren — för den kommande treårsperioden ca 2200 milj. kr. En bedömning av investeringarnas fördelning på budgetår framgår av följande tabell.

Postverkets investeringar (löpande priser ), mkr.

83/84 Utfall

84/85

85/86

86/87

87/88

Posthus m. m. Motorfordon Maskiner och inventarier

233 102

134 469

440 40

170 650

540 80

290 910

410 90

250 750

280 100

130 510

Med hänsyn till detta förhållandevis omfattande investeringsprogram i kombination med svårigheten att binda en alltför slor del av poslgiromed-len i postens delvis långsiktiga investeringar, kommer framöver en ny lånemöjlighet att behövas för posten. Beträffande formerna för en sådan upplåning vill jag peka på de möjligheter som framgår av vad chefen för finansdepartementet anför i bilaga 1 till budgetpropositionen under avsnittet Särskilda frågor.

Posten har i en skrivelse begärt att regeringen i efterhand godkänner användandet av rörelsemedel till att betala förskottshyror till del av posten

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     96

belagda fastighetsbolaget Certus samt till lån till PKfinans AB för leasade inventarier. Postens rörelsemedel har i båda fallen använts i kostnadssänkande syfte. Frågan gäller vilken rätt och vilka möjligheter posten har eller bör ha att använda sina rörelsemedel. Detta behandlades i viss mån i samband med riksdagens beslut med anledning av prop. 1973:145 angående bildandet av Post- och Kreditbanken. Därvid uttalades att posten inte skall bedriva utlåning eller placeringsverksamhet. Den nu aktuella användningen av postens rörelsemedel kan därför sägas vara av sådan karaktär att frågan bör underställas riksdagen. Med hänsyn till atl syftet med åtgärderna har varit att hålla nere postens kostnader anser jag att åtgärder av delta slag bör kunna accepteras. Behovet av sådana åtgärder torde komma att vara avsevärt mindre framöver.

5.4 Ett nytt statskapital bildas

Som en del av ett nytt system för statsmakternas styrning av posten bör, på liknande sätl som riksdagen förra året beslöt om för televerket, ett nytt avkastningskrav formuleras för posten. Avkastningskravet bör baseras på ett nytt fast statskapital. Jag delar postens uppfattning att det nya statskapitalet bör bildas genom att postens fastigheter uppvärderas. Jag bedömer dock att en större uppvärdering än vad posten föreslagit är rimlig. Uppvärderingen bör därför fastställas till 750 milj. kr. Därtill kommer det resterande statskapitalet per den 30 juni 1985. Jag föreslår att detta sammantagna kapital till hälften omvandlas till ett amorteringsfritt statslån och redovisas som en långfristig skuld i postens räkenskaper. Räntan på detta lån bör vara statens ufiåningsränta. Resterande del av kapitalet föreslår jag tas upp som etl nytt fast statskapital. Räntesatsen bör vara statens avkastningsränta. Bildandet av det nya statskapitalet genom en uppvärdering av fastighetsbeståndet innebär att statskapitalet och avkastningskravet knyts till en reell fillgång inom posten. Ändringen från medelstyrning fill målstyrning av postens verksamhet torde på längre sikt kunna medföra effektivitetsvinster och då positivt påverka postens resultat. En viss ökning av avkastningskravet är därför motiverad och medför givetvis en positiv effekt på statsbudgeten.

Vidare bör gälla att när statsbudgeten tillgodoräknats värdestegringen t. o. m. budgelåret 1984/85 på de av postens fastigheter som ursprungligen finansierats via medel från statsbudgeten, posten fritt bör få disponera uppkommande realisationsvinster vid eventuella framtida fastighetsförsäljningar. Dock bör dispositionen av realisationsvinster som överstiger 20 milj. kr. underställas regeringen. Mitt förslag innebär inte någon ändring av gällande beloppsgränser för riksdagens och regeringens prövning av fas-lighetsförsäljningar utan endast frågan om dispositionsrätten till eventuella realisationsvinster.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     97

5.5 Posten får bilda en resuitatutjämningsfond

Riksdagen beslöt (prop. 1975/76:100, FiU 48, rskr 423) för några år sedan att inrätta en konsolideringsfond för posten.

På gmnd av ökande konkurrens för postens verksamheter och därmed ökad sårbarhet för ekonomin är det viktigt att posten kan göra fonderingar de år då resultatet medger detta. Reserver finns då atl tillgå under perioder med vikande resultat. Det blir därmed möjligt atl möta oplanerbara händelser som t.ex. fluktuationer i räntelägel och i poslgiromedlen samt en tillfällig nedgång på distributionsmarknaden eller oväntade ökningar av personalkostnaderna, utan att bryta en lugn portoutveckling. Konsolideringen bör, till skillnad mot vad som nu gäller, ske helt i poslens räkenskaper när det nya styrsystemet införs.

Den nuvarande konsolideringsfonden i riksgäldskontoret bör därför avvecklas och kvarstående medel per den 30 juni 1985 överföras till en resultatutjämningsfond som står till postens disposition.

5.6 Anslagsfrågor

5.6.1 Posthus m.m.

I samband med omläggningen till det nya finansieringssystemet bör också den nuvarande bindningen av posten till statsbudgeten ändras. Anslaget "Posthus m.m." och inkomstposten "postverkets avskrivningar" bör utgå. Endast en inkomstpost för posten inlevererade medel erfordras i fortsättningen. Ränta på det nya statslånet bör redovisas som en finansiell kostnad i posten och under poslen ränteinkomster i statsbudgeten.

Då det nuvarande anslaget "Posthus m.m." utgår vid budgetårsskiftet kvarstår inga medel på anslaget.

5.6.2 Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser

1983/84 Utgift          481700000

1984/85 Anslag        513000000

1985/86 Förslag        542500000

Enligt nuvarande system betalas postavgifterna för tjänsleförsändelser till posten i efterskott för varje kalenderkvartal för dem som inte är direktbetalande, dvs. för dem vilkas postavgifter betalas från statsbudgetens anslag.

Posten har hemställt att postavgifteraa till posten för tjänsteförsändelser fr. o. m. budgetåret 1985/86 i stället betalas i efterskott för varje kalendermånad. En omläggning av systemet till betalning i efterhand för varje kalendermånad skulle medföra en ökad belastning på anslaget för 1985/86 7   Riksdagen 1984185. I saml. Nr 100. Bilaga 8

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     98

med ca 84 milj. kr. Fördelama för posten med del nya debiteringssystemet beräknas vara en årlig ränlevinsl i storleksordningen 5 milj. kr. samt att kredittiden skulle komma att bli enhetlig för de direktbelalande och de icke direklbetalande ijänstebrevskunderna. För statsbudgeten innebär förslaget givetvis motsvarande ränteförlust.

Jag är inte beredd att föreslå någon förändring av debiteringssystemet.

Posten har enligt det nuvarande debiteringssystemet beräknat ersättningsbehovet budgetåret 1985/86 till 542,5 milj. kr. Verket räknar inte med någon volymförändring jämfört med 1984/85. Däremot har hänsyn tagits lill portohöjningen den 3 december 1984. Jag ansluter mig till poslens beräkning och föreslår att 542,5 milj. kr. anvisas till ändamålet.

Allmänl gäller att tjänstebrevsanslaget de senaste budgetåren har minskat i volym men ökningen har varit relativt kraftig i nominella termer. Nackdelen med nuvarande system är att respektive myndighet betraktar tjänstebrevsrätten som en fri nyttighet. Kostnaden för postförsändelser betraktas därför inte som en normal förvaltningskostnad i myndigheternas verksamhet. Enligt min uppfattning bör därför en översyn av tjänstebrevsrättssystemet göras i avsikt att få myndigheterna mer kostnadsmedvetna i detta avseende. Översynen syftar givetvis också till att successivt avlasta tjänstebrevsanslaget. Detta kan bl.a. uppnås genom att uppdragsmyndigheter eller myndigheter som helt eller delvis finansieras via intäkter själva får belala sina portokostnader till den del de hänförs till uppdragsverksamheten. Jag avser att återkomma till regeringen med förslag till eventuella ändringar av tjänstebrevsrättssystemet. Jag har i denna fråga särskilt sam-råft med chefen för finansdepartementet.

5.6.i Ersättning lill postverket för tidningsdistribution

1983/84 Utgift                48000000

1984/85 Anslag              42000000

1985/86 Förslag              36000000

Mitt förslag innebär att riksdagens beslut (prop. 1975/76:127, TU 22, rskr 301) om en successiv avveckling av särkostnadsunderskottet i postens tidningsrörelse fullföljs.

5.6.4 Särskilda investeringar för postväsendet

Riksdagen anvisade den 17 december 1982 (prop. 1982/83:50, TU 6, rskr 110) ett anslag på 135 milj. kr. för budgetåret 1982/83 avseende etapp IV av ombyggnaden av postgirohuset i Stockholm. Posten bedömer att investeringen inte kommer att vara helt slutförd vid utgången av innevarande budgetår.

Ej disponerade anslagsmedel per den 30 juni 1985 bör återföras till statsbudgeten. Ombyggnationen kan i fortsättningen finansieras av posten.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     99

5.7 Frågan om särredovisning av postens konkurrensutsatta verksamhet

Jag vill i detta sammanhang också något beröra behovet av och möjligheten för separat redovisning av postens konkurrensulsatta verksamhel.

Näringsfrihelsombudsmannen (NO) har i en skrivelse till regeringen framfört att frågan om separat redovisning av poslens konkurrensutsatta verksamhet, eventuellt i vissa fall genom bildandel av särskilt bolag, bör las upp lill närmare prövning. NO hänvisar till de överväganden beträffande televerket, som ledde till att riksdagen år 1980 bl.a. föreskrev alt televerket skulle separat redovisa sin konkurrensulsatta verksamhet. NO hänvisar vidare till ett flertal anmälningar från privata företag angående postverkets verksamhet på konkurrensmarknader, bl.a. bilbudsverksam-heten.

Posten har yttrat sig över NO:s skrivelse. Idag sker en särredovisning av postens bolagsverksamhet i den externa redovisningen. Den mest omfattande bilbudsverksamheten, nämligen i Stockholm, Göteborg och Malmö, bedrivs i bolagsform och särredovisas alltså. På mindre orter förekommer viss bilbudsverksamhet kopplat till de ordinarie posttransportema.

Ett system för fördelning av intäkter och kostnader på de två huvudaffärsområdena har utarbetats. Fr.o.m. innevarande budgelår kommer enligt posten de bägge huvudaffärsområdena att särredovisas i postens årsredovisning. De båda huvudaffärsområdena är i sin tur indelade i ett antal affärsområden som vartdera arbetar mot olika marknader. Ett system håller på att utvecklas för att fördela intäkter och kostnader på de separata affärsområdena. Det är givelvis angeläget att poslen så långt möjligt även söker särredovisa de verksamheter som posten bedriver i konkurrens. Monopolverksamheten skall inte subventionera den konkurrensutsatta verksamheten inom posten. Förhållandet är i stället det omvända, nämligen att konkurrensverksamheten skall ge sådana positiva bidrag att postens servicenät kan bibehållas och att avgifterna för monopoltjänsterna kan hållas nere.

Posten har således påbörjat ett utvecklingsarbete med att särredovisa sina olika verksamheter. Resultatet av detta arbete bör, enligt min mening, avvaktas.

5.8 Statliga kreditgarantier

Poslen utfärdar statlig kreditgaranti för lån åt lantbrevbärare för inköp av motorfordon. Antalet lån med statlig kreditgaranti uppgick den 30 juni 1984 till ca 1600 och del utestående lånesaldot till ca 40 milj. kr. Både antalet lån och det uteslående lånesaldot har ökat under de senaste åren och posten föreslår därför att den nu gällande kreditramen på 40 milj. kr. höjs till 50 milj. kr.

Erfarenheterna av systemet med lån med statlig kreditgaranti för an-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    100

skaffning av lantbrevbärarbilar har varit mycket goda. Poslens förluster på gmnd av sitt åtagande har varit små.

Jag föreslår att den nu gällande garantiramen på 40 milj. kr. höjs till 50 milj. kr. Etl bemyndigande från riksdagen om delta bör inhämtas. Liksom hittills bör även framtida eventuellt uppkommande föriuster för posten på grund av garantin kunna täckas av postens driftmedel.

6   Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.   godkänna vad jag har förordat om inriktningen av postens verk
samhet för budgetåren 1985/86-1987/88,

2.      godkänna vad jag har anfört om formerna för hanteringen av postens investeringar i fastigheter,

3.      godkänna vad jag har anfört om finansieringen av postens investeringar,

4.      godkänna att postens statskapital per den 30 juni 1985 omvandlas till ett amorteringsfritt statslån på det sätt som jag har redovisat,

5.      godkänna vad jag har anfört om ett nytt statskapital,

6.      godkänna vad jag har anfört om postens rätt att disponera realisationsvinster vid fastighetsförsäljning,

7.      godkänna att postens nuvarande konsolideringsfond i riksgäldskontoret avvecklas och att kvarstående medel per den 30 juni 1985 överförs till en resultatutjämningsfond i postens räkenskaper,

8.      till Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag på 542500000 kr.,

9.      till Ersättning till postverket för tidningsdistribulion för budgetåret 1985/86 anvisa ett anslag på 36000000 kr.,

10. bemyndiga regeringen att medge att ramen för den statliga kreditgarantin för lån åt lantbrevbärare för inköp av motorfordon höjs fill 50 milj. kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    101

H.    TELEKOMMUNIKATIONER

1. Televerkets uppgifter

Televerket skall tillgodose samhällets och enskildas behov av säkra telekommunikationer till låg kostnad och med god kvalitet. De ekonomiska krav som statsmaktema ställer på verket skall uppfyllas. Telefonerna och andra produkter och tjänster inom området talkommunikation är basen för

Gd:( kansli _, Koncamplanartng

Intamravlalon _

I AdwInWrHI»! i»dtlnlng»n~

I     Ekoiio(nl(vMln)nQ#n

j *»d. I. jmndWui. o. protn. \—

Styralta

~~r-

Genaral-dlraMAr

ELLEMTEL (SO %) p Utvackllngt AB

TdalnvntAB ___

100 % n •kUcina om ■! annal anoM

NOTELSAT, Nordltka tete-utallllAB(SO%)

j Bitlon»llwring»i«l«tntng«n|

Swadlih Tatacomi ~ International AB

Swadith Tatecomt ContracUng AB

Talatlnant AB

Tale Larm AB

Tetalnduttrlar AB

SOS Alarmertng AB (SO %)

Marion A/S

- Talalogic AB
Talaannoni AB

- IKAB Induttrikommunlkatlon
Tsla-K AB

Tall Datorar AB

_{ixixixixaxoxiiiiii}

Marknads-avdalnlngan

NItavdalnlngan

Mstertat* svdslnlnQsn

Cantrala atatM-

anhatart&r

marfcnadalrigor,

talanMoch

matartal*

admlnlitratton

20 t«i*områd»n

Malmö talaomrida NorrfcAplngt talaomrida Stockholms talaomrida Sundsvalls talaomrida Uddavatlatalaomride Umai Maomrida Uppsala talaomrida Vistaria talaomrida Orabro talaomrida

Boré* lataomrida Falu lalaomrkla Qivla tatoområda GAtaborgs talaomrida HalalnglMNQS tataomride JAnkAplnga lataomrida Kalmar Maomrida Karlatada talaomrida KrlaUanatada talaomrida

LuM talaomrido                     Ostarsunds tataomride

UUUUUUUUUUUUUUUUUUUU

Landsomfattande resullatanhatar

Figur 1. Televerkskoncernens organisation 1984-07-01.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    102

verksamheten. Därutöver arbetar televerket med teleanknutna informationssystem för data, text och bild. Verket sköter distributionen av Sveriges Radios radio- och TV-program. På teleområdet har televerket ett övergripande ansvar för kommunikationssystemet i landet. Verkel ansvarar också för hushållningen med radiofrekvenser.

Genom riksdagens beslut i december 1980 (prop. 1980/81:66, TU 9, rskr 132) fastlades riktlinjerna för televerkets framtida verksamhet. I dessa ingick att Teleinvest AB skulle bildas som en del av "televerkskoncernen". Televerkets ledning och styrelse tilldelades ansvaret för att de samlade resurserna inom koncernen används på effektivast möjliga sätt. Teleinvest AB har till uppgift att äga och förvalta fastigheter och aktier samt sköta vissa inom koncernen gemensamma funktioner. Fr. o. m. den I

Ledande länder med avseende pé telefontäthet (apparater/1000 invénarc den 1 |anuarl)

Sverige 656

800

Schwaii 769 USA 760

Danmark 702 Kanaaa 682

600

400

lllll--------- <---------

1974        1976        1978        1980       19821983

Kåii3 YaarDoofc o* Common Carrier Taiecommunicstion Stsiistics Ganavc

Figur 2.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    103

juli 1984 svarar Teleinvest AB för den upplåning på den allmänna kredilmarknaden som erfordras för såväl televerket som bolagssektorn. En närmare beskrivning av finansfunktionen inom koncernen finns i avsnitt 3.3 i det följande.

Teleinvest AB ägde den 1 juli 1984 aktier i 15 företag, varav 11 är helägda (se vidare avsnitt 2.6).

2.    Televerkets treårsplan 1985/86-1987/88

2.1 Sverige telefontätast i världen

Telefontälheten i Sverige ligger - enligt internationell statistik - högre än i något annal land (se fig. 2 s. 102). Statistiken över antalet telefonapparater har dock efter hand blivit mindre meningsfylld vid internationella jämförelser bl.a. beroende på att en allt större del av försäljningen av apparater i USA och Canada faller utanför offentlig statistik.

Ett bättre grundläggande mått på telefonnätets utbyggnad är antalet huvudledningar, dvs. anslutningar till telefonstationerna (se fig. 3 s. 104). Varje hushållsabonnemang omfattar normalt en huvudledning.

Sedan lång tid tillbaka intar Sverige härvid en tätposition som har stor betydelse också när del gäller att med kraft och bredd tillgodose växande behov av data- och textkommunikation.

2.2 Framkomligheten i nätet förbättras

Under det gångna årel har framkomligheten i nätet förbättrats men situationen är fortfarande otillfredsställande inom vissa områden. Sålunda är andelen misslyckade anrop i riksnätet f.n. 2,3% jämfört med 2,7% budgetåret 1982/83. Värdena avser dock riksgenomsnitt under arbetstid och stora variationer förekommer. Antalet misslyckade anrop varierade mellan drygt 5 och knappt 1 % för olika teleområden när det gäller rikssamtal. Televerket utvecklar mätmetoderna för framkomligheten bl.a. med automatisk mätutmstning och genom mätningar av framkomligheten under högtrafiktid.

Verkets mål under planeringsperioden är att andelen misslyckade anrop i rikstrafiken genomsnittligt under arbetstid inte för något teleområde skall överstiga 3%.

För att effektivisera telenätet, ge bättre framkomlighet och fler tjänster till kunderna planerar televerket mycket stora investeringar i nätet. Övergång till digital teknik och utbyte av gamla telefonstationer mot AXE-sta-tioner är därvid gmndläggande. I samband med införande av AXE-sta-tioner kan kunderna erbjudas medflyttning, kortnummer, automatisk uppringning, tidsbegränsning, Irepartssamtal, repetition av sist slaget num-

Prop. 1984/85:100   Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    104

Ledande länder med avseende på telefontäthet

(huvudledningar/1000 invånare den 1 januari)

600

Sverige

500

Sctiweiz Oanmarii

400

Luiemburg Nya Zaeianc

300

200.

1974

1977

1980

1983

Kalla Yearbook of Common Carrier Teiecommunication Sfatishcs (iTU)

Figur 3.

mer, samtal väntar, vidarekoppling vid upptaget, vidarekoppling vid ej svar m. m. Därigenom kan verket ge bättre service. Vid slutet av treårsperioden beräknas ca I 700000 abonnenter vara anslutna till AXE-stationer (se fig. 4). En del av dessa extra tjänster kan också erbjudas genom utveckling av nya telefonapparater. Televerket får här göra en avvägning mellan de båda alternativen med hänsyn till vad som är den lämpligaste lösningen från ekonomiska och servicemässiga utgångspunkter.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 8   Kommunikationsdepartementet    105

Tusental numiner A

ÖVRIGA   LANDET

Stockholm

Göteborg

_r

Malmö

84/85                       85/86                    86/87                    87/88

Figur 4. Antal kunder som får tillgång till AXE-tjänster

Då servicemålen sätts görs en avvägning mellan pris och kvalitet enligt marknadens krav. Det är därför exempelvis inte självklart atl verket bör eftersträva kortast möjliga leveranstid.

Det är också viktigt för televerket att ha hög kvalitet på leveranstider, leveransprecision och underhållstjänster. Servicemål och prestationer i dessa avseenden framgår av tabellen nedan.

2.3 Låga priser internationellt sett

Televerkets telefontaxor är låga internationellt sett vilket framgår av figur 5 (s. 107).

I jämförelse med utvecklingen av övriga priser i Sverige har teletaxorna höjts mindre vilket framgår av figur 6 (s. 108). Det visar på en god produktivitetsutveckling i televerket.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 8   Kommunikationsdepartementet    106

Servicemål 1985/86-1987/88

Mål              Läge              Ulfall

1983/84        1982/83

HUSHÅLLSMARKNADEN

Telefon

-    Leveranslid, medelvärde                               I7dgr            16 dgr            18dgr

-    Underhåll, avslutat inom

8 arbetstimmar frän anmä
lan helgfri mån-fre                                        55%             61 %             55 %

FÖRETAGSMARKNADEN

Telefon, systemabonnemang

- Leveransprecision, andel

inom överenskommen tid                             95 %             90 %             96 %

- Leveranslid, medelvärde
o konlorsväxlar 2-40 an
knytningar                                                    60 dgr          62 dgr            63 dgr

o kontorsväxlar 41-110

anknytningar                                            90 dgr          82 dgr          90 dgr

- Underhåll avslutat inom

8 arbetstimmar från anmä
lan helgfri mån-fre                                        60%             64%            61%

Riksdagsbeslutet (prop. 1980/81:66, TU 9, rskr 132) om vissa åtgärder på teleområdet innebar atl de konkurrensutsatta delarna av verksamheten skulle särredovisas och bära sina egna kostnader. Övergångsvis innebar delta vissa prishöjningar som i några fall var kraftiga.

2.4 Televerkets tjänster

På datakommunikationsområdet hade Sverige vid slutet av 1983 närmare dubbelt så stort antal anslutningar per invånare som de "datatätaste" västeuropeiska länderna i övrigt. Motsvarande statistik saknas för utomeuropeiska länder som USA och Canada, men mycket pekar på att Sverige och USA utvecklas på samma sätt. Televerket har hittills installerat ca 87000 anslutningar. 1 slutet av treårsperioden väntas antalet anslutningar ha stigit till över 200000. Televerket erbjuder datatrafik såväl i telefonnätet som i särskilda nät. Enligt verkets bedömning är de svenska priserna för datatrafik låga internationellt sett.

Den snabba ökningen av teletrafiken från och till datorer samt textkommunikationen har stor betydelse för behovet att öka nätets kapacitet. Mer än hälften av nätkapacitetsökningen, som under perioden uppgår till 10-15% per år, motiveras av denna trafiks snabba ökning. Ökningstakten ligger f. n. på mellan 30 och 40% per år och beräknas ligga kvar på denna nivå under treårsperioden.

Telexijänsten har hittills dominerat televerkets utbud av textkommunikationstjänster men ersätts nu i alh större utsträckning av mer avancerade tjänster. Fr. o. m. den 1 november 1984 upphörde televerkets ensamrätt att

Prop. 1984/85:100   Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    107

Månatliga telefonkostnader i olika länder

(beräkningarna grundas pA en tänkt medelfört>ruknlng per mAnad för olika »lag av telefonsamtal, ménatllg abonnemangsavgift samt viss del av anslutningsavgiften)

Hush&ll

w

100

ISO

MO

2S0

300

3S0

(Skr)

NatfarUndamj

Danmarfc

Spanlan

Frankrtk*

USA

Kanada

Slortorttanntan

Sctiwalx

Rnland

ttallan

Vtaltyakland

Japan

Norga

ll(7 ■ lt

1204 ■ lIS ■1220

124»

■ 2$7

■ 259

I2S4

1333

Företag

m Hmmmmmm tmtmimtm mt vm mm

(Skr)

Danmark

Nactactandama

Franhflka

USA

Kanada

Finland

•lerbrttanntan

•atgtan

Sdmalz

IWIan Vlattyakland

11471

11703

■ iMM

■ lS27

IHm*

I21SS ■ 2290 ■■12493

I27B1 I2S14 ■ 2S3<

13099

Figur 5.

Ktlla: Loglca (Ma| 19S4)

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    108

Televerket        incjex för telefontaxor och konsumentprisindex

Konsumentprisindex Index lor telefontaxor

Index (1973/74 100)

300

*

250

é* 4'"

200

150

100

_l______ I______ I------------ 1----------- 1----------- L_

1973/74                                    1978/79                                     1983/84

Figur 6. Teletaxor och konsumentprisindex 1973/74-1983/84

fillhandahålla terminaler för anslutning till telexnätet. Under treårsperioden beräknas antalet telexterminaler, som nu är ca 18000, öka obetydligt.

Teletex kan i många avseenden betraktas som en avancerad telextjänst. Informationsöverföringen sker ca 30 gånger snabbare än med telex. Texten består av både små och stora bokstäver och kan skrivas ut på papper i A4-format. Teletexlanseringen är ett steg på vägen i televerkets strävan att fömtom kommunikation erbjuda integrerade lösningar för kontorens totala informationshantering. Teletexterminaler tillhandahålls av televerket i konkurtens med andra leverantörer.

Införandet av teletex har stött på svårigheter vilket har lett till leveransförseningar. Problemen löses dock successivt och målet att teletex skall bli ett effektivt och mycket användbart hjälpmedel i företagens informationshantering kvarstår. Under treårsperioden beräknas antalet terminaler öka till ca 8000 från nuvarande ca 1300 varav televerket tillhandahåller de allra flesta.

Telefax introducerades i början av 1980-talet och innebär att man via telefonnätet kan överföra text, bilder etc, en slags fjärrkopiering. Vid slutet av budgetåret 1983/84 var det totala antalet av televerket levererade telefaxapparater ca 7000 vilket beräknas vara 70-80% av marknaden. En fördubbling av antalet apparater förutses under treårsperioden.

Datavision ger möjlighet att via en terminal nå databaser med lagrad

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    109

information av olika slag. Kunden kan genom Datavisions-tjänsten med enkla handgrepp söka information i databaser. Datavision har nu varit fillgänglig sedan oktober 1982. Inom det närmaste året byggs kapaciteten ut till det tredubbla. Tjänsten förväntas expandera kraftigt under treårsperioden. Televerket är via Teleinvest AB delägare i informationsföretaget Svenska Telebild AB som är Sveriges ledande företag för utveckling av dessa tjänster.

Televerket deltar aktivt i den försöksverksamhet med kabel-TV som riksdag och regering har lagt fast. Fömtom för distribution av TV-program kan näten även komma att utnyttjas för teletjänster och långsiktigt integreras med det ordinarie telenätet.

Televerket har successivt utmstat ett antal sammanträdesmm med utmstning för TV-möten. Två eller flera sådana TV-mötesmm kan sättas i bild- och ljudförbindelse med varandra. Rummen hyrs ut till företag, myndigheter och institutioner, men används också av televerkets egen personal. 1984 finns 35 TV-mötesmm fördelade på ett 20-tal orter. Kunder, som så önskar, kan få ansluta egna TV-mötesmm till televerkets nät. Efterfrågan på TV-mötestjänsten har hittills varit begränsad. Under treårsperioden förväntas en viss ökning av efterfrågan.

Televerket ombesörjer utbyggnaden och driften av ljudradio- och TV-näien samt svarar för uppbörden av TV-avgifterna. Televerket får ersättning för tjänsterna motsvarande verkets självkostnader.

NMT, som är den nya automatiska nordiska mobiltelefontjänsten, infördes i Sverige 1981. NMT ger redan nu abonnenterna tillgång till moderna teletjänster, t. ex. medflyttning och vidarekoppling. NMT har blivit en stor framgång också utanför Norden inte minst till gagn för svensk exportindustri. 1986 öppnas andra generafionens NMT-system i 900-Mhz-området vilket kommer att mångdubbla kapaciteten. Omfattande utvecklingsarbete pågår inom televerket för att i mitten av 1990-talet kunna introducera ett helt digitalt mobiltelefonsystem som planeras bli europaomfaftande. Televerket deltar aktivt i det internationella arbetet. Under treårsperioden förväntas mobiltelefontrafiken öka starkt.

Televerkets interna radiokommunikationssystem avsett för dirigering av fordon kommer fram fill och med 1986 att genomgå en omfattande modernisering med bl.a. introduktion av textkommunikation och tillgång till telex- och datanäten. Det nya systemet, som kallas MOBITEX, kommer att öppnas för externa användare och ger bl. a. möjlighet att överföra såväl tal som skrivna meddelanden. 1 slutet av perioden fömtser verket att del kommer att finnas mellan lOOOO och 20000 abonnenter.

Den landsomfattande mobilsökningstjänsten (MBS), som introducerades 1978, tillförs successivt nya sändare för bäftre radiotäckning. Under treårsperioden beräknas efterfrågan öka väsentligt.

Televerkets engagemang inom sjöfartsradion omfattar dels kustradion -ett nät av basstationer längs den svenska kusten, dels fartygsradion -

Prop. 1984/85:100   Bilaga 8   Kommunikationsdepartementet    110

radiostationer ombord i fartyg. Även utländska fartyg ingår i televerkets kundkrets. Totalt är verket underhållsansvarigt för drygt 900 fartygsradiostationer som man installerat.

Den kraftiga och långvariga lågkonjunkturen inom internationell sjöfart har medfört en minskning av efterfrågan på sjöfartsradioljänster. Kustradion har trots detta noterat en fortsatt ökande trafik då det gäller MARI-TEX, del helautomatiska telexsystemet på kortvåg, som från att ha varit ett rent svenskt system numera drivs i gemensam nordisk regi. Under treårsperioden förväntas en tillväxt med ca 50 terminaler i Norden utanför Sverige. Det finns nu MARlTEX-terminaler på närmare 300 fartyg. På grund av konkurtensen från satelhlsystemen förväntas dock inle trafiken öka. Televerket är nu underhållsansvarigt för drygt 40 satellitterminaler på fartyg.

Satellitsystem ger redan idag televerket möjlighet att öka handlingsberedskapen för avancerade telekommunikationslösningar med stor kapacitet för både nationella och internationella trafikbehov. Den flexibilitet som ett satellitsystem erbjuder samt den snabbhet med .vilken ett nät kan etableras ger också möjlighet att komplettera marknätet med förbindelser via satellit. En direktsändande satellit, Tele-X, som är ett gemensamt svenskt-norskt-finskt projekt, skall möjliggöra experiment över Norden med TV-sändningar samt olika data- och videoöverföringar för i första hand företagssektorn. Uppsändning av Tele-X-satelliten planeras äga rum 1987.

2.5 Televerkets industrier

Televerkets industriverksamhet bedrivs av televerkets industridivision

— Teli ~ och Teleindustrier AB i samarbete. Inom verksamheten är ca
3 800 personer anställda varav ca 570 av Teleindustrier AB. Främst produ
ceras telefoner, abonnentväxlar och utmstning för telefonstationer, bl.a.
AXE-växlar.

Verksamhetsplanen för industrierna innebär mycket långtgående satsningar för att säkra en posifiv utveckling med hög tillväxt. Satsningar görs såväl på nya produktområden gentemot televerket som på en kraftigt ökad försäljning till andra. Planen förutsätter en omfattande produktutveckling med kraftigt utökade resurser samt även ökade försäljningsresurser.

De produktområden som omfattas av den planerade expansionen är

—text- och ordbehandling

—dataområdet

—kabel-TV och radioområdet

—specialapparat- och terminalområdet

—kommunikationssystem för företag med kontorsväxlar som bas

—nät- och linjeutrustningar

—underleveranser till licensgivare och andra leverantörer till televerket

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    111

2.6 Bolagssektorn

En översiktlig bild av bolagssektom ges i organisationsdiagrammet (s. 101). Fömtom de där angivna bolagen med sammanlagt drygt 2000 anställda och en omsättning på drygt 1,4 miljarder kr. förvallar televerket via Teleinvest AB statens aktier i Ericsson Informafion Systems (9,5 % ägarandel) och i AB Teleplan (16,5% ägarandel). Direkt av televerket ägs aktier tillsammans med det norska televerket i Notelsat, som skall svara för driften av Tele-X, och i utvecklingsbolaget ELLEMTEL som till 50% ägs av Telefon AB LM Ericsson.

Teleinvest AB bildades ijanuari 1981. Bolaget är eft helägt holdingbolag för televerkets dollerbolagssektor och verkar inom områdena telekommunikation och elektronik. Teleinvest AB har som nämnts i det föregående till uppgift att äga och förvalta fastigheter och aktier samt sköta vissa inom koncernen gemensamma funktioner, inkl. finansieringsfunktionen.

Teli Datorer AB har till uppgift atl utveckla och marknadsföra avancerade terminaler baserade på modern elektronisk teknologi. Satsningen sker med utgångspunkt i Compis - skoldatom. Ett samarbetsavtal har träffats med Esselte Studium AB innebärande att Esselte svarar för marknadsföringen inom skolområdet. Utvecklingsarbetet är nu slutfört och har preliminärt godkänts av styrelsen för teknisk utveckling som är beställare för den svenska skolmarknaden. Möjligheterna bedöms vara goda att uppnå en dominerande marknadsandel inom skolområdena i både Sverige och Norge. F. n. är Teli Datorer AB den största leverantören av skoldatorer i Sverige och Norge.

Swedtel AB och Swedcom AB är bolag som exporterar svenskt telekun-nande i form av konsulttjänster och entreprenader. Swedtel har nu uppdrag i ett 20-tal länder.

Nerion AlS som är ett norskt bolag tillhandahåller telekommunikationssystem avpassade för flygtrafikledningen vid flygplatser. Systemet kan dock även anpassas för polis-, brand- och kustradiostationer liksom inom larm-, olje-, skydds- och andra kommunikationsområden.

Tele Larm AB arbetar fram och säljer säkerhetssystem och därtill anknutna internkommunikationssystem saml ger service och underhåll till dessa.

Telefinans AB finansierar och hyr ul konkurrensutsalta kundutmstning-ar som tillhandahålls av televerket. Fr. o. m. den I juli 1984 har Telefinans verksamhet utökats till att omfatta också finansiering och uthyrning av kontorsväxlar och telexterminaler som televerket lidigare hyrt ut till kunderna. Huvuddelen av finansieringsålagandena gäller nu således televerkets kunder till skillnad mot tidigare då åtagandena var hell inriktade mot televerkskoncernen.

Teleannons AB säljer annons- och informationsutrymme i televerkels Gula Sidorna och Företagskatalogen.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    112

TeleLogic AB skall vara ett stöd åt televerket och dess bolag genom att utveckla, konstmera och underhålla hjälpmedel, verktyg, miljöer, beskrivnings- och konstmktionsspråk, operativsystem, kompilatorer m. m. Verksamheten syftar till att effektivisera konstmktion, produktion och underhåll av den programvara som används av televerket och bolagen i telekommunikations- och telematiksystem och apparater.

I den mån det inte inverkar menligt på stödet åt televerket och dess bolag skall TeleLogic på strängt affärsmässiga gmnder sälja och utveckla programvamhjälpmedel till andra än televerket både i och utanför Sverige. Bolaget skall också med samma restriktioner sälja annan programvara som bolaget utvecklat.

Inom IKAB — Industrikommunikation AB — som förvärvades av Teleinvest våren 1984 har utvecklats ett mobilradiosystem som möjliggör rationell anslutning av lokala mobilradioanvändare över hela landet. ■

Tele-K AB:s huvudsakliga uppgift är att i konsultform stödja teleområdenas försäljning till störte företagskunder och att föreslå televerket vilka kompletteringar och modifieringar av produkt- och tjänsteutbudet som bör göras med hänsyn till de behov som identifieras vid företagskontaktema. Tele-K:s expertis omfattar huvudsakligen datakommunikation i företagsin-tem och publik miljö, nationellt och intemationellt, kontorsautomation, företagsanalyser och datasäkerhet.

SOS Alarmering AB ägs till 50% av Teleinvest AB och till 25% vardera av kommunförbundet och landstingsförbundet.

SOSAB utför följande gmndtjänster åt stat, kommuner och landsting;

-     SOS-tjänst(90000-trafik)

-     samarbete med polisens och kustbevakningens sambandscentraler

-     brandkårs- och ambulansalarmering

-     alarmering av jourpersonal

SOSAB åtar sig också andra alarmeringstjänster genom avtal med vaktbolag, bostadsföretag, industrier m.fl. Enligt avtal med delägama betalar televerket, sedan intäkter från den kommersiella delen av verksamheten frånräknats, 40% av bolagets kostnader och kommuner och landsting vardera 30%.

Svenska Telebild AB ägs till 30% av Teleinvest och är Sveriges ledande företag för utveckling av leledatatjänster. Bolaget spelar en viktig roll för utvecklingen av Datavisionstjänsten.

AB Teleplans aktier ägs till lika delar av SAAB Scania AB, Telefon AB LM Ericsson, AB Bofors, Teleinvest AB, Svenska AB Philips och Ericsson Radio Systems AB. Teleplan arbetar inom en stor del av de delområden som ingår i televerkets nuvarande och planerade verksamhet.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    113

2.7 Enligt planen skall 15,8 miljarder investeras i televerket

Investeringsvolymen för televerkskoncemen, dvs. inkl. bolagsseklorns investeringar, under perioden 1984/85-1986/87 beräknas bli 1,6 miljarder kr. högre än bedömningen i föregående treårsplan som redovisades för riksdagen.

Jämförelse av investeringsnivåerna i löpande priser för televerkskoncernen mellan föreliggande och föregående treårspian

1983/84   1984/85   1985/86 1986/87   1987/88 Summa Utfall     Plan       Plan       Plan       Plan        1984/85-

1986/87

Treårsplan 85/86-87/88

4 968

5934

6162

6555

6927

18651

Treårsplan*

84/85-86/87

4968

5400

5785

5 887

-

17 072

Tidigare angivna investeringar justerade enligt nya redovisningsprinciper.

Orsaken fill att investeringsvolymen ökar jämfört med bedömningen i föregående års treårsplan är framför allt behovet av att snabbt förbättra framkomligheten i nätet samt att skapa beredskap för en förväntad trafikexpansion på dataöverföringsområdet. Jämfört med förra årets treårsplan har även investeringar i kabel-TV-nät inplanerats. I treårsplanen ingår sådana investeringar med totalt ca 550 milj. kr.

Televerkets egna investeringar, som under den kommande treårsperioden svarar för 80% av hela koncernens investeringsprogram på 19,6 miljarder, beräknas till totalt 15,8 miljarder i löpande priser. Av investeringarna avser 12,5 miljarder kapacitetshöjningar och förbättringar av nätet. Fördelningen i övrigt av investeringarna framgår av tabellen nedan.

8   Riksdagen 1984185. I saml. Nr 100. Bilaga 8

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    114

Televerkskoncernens investeringar i fast prisnivå fr. o. m. 1985/86

1983/84

1984/85

1985/86

1986/87

1987/88

Summa

Utfall

Plan

Plan

Plan

Plan

1985/86-1987/88

Televerket

Telenätet

3033

3920

4054

4 185

4 303

12542

Abonnent-

anläggningar

1239

447

492

503

515

1510*

Rundradio

100

87

105

115

117

337

Övrigl

322

532

633

400

370

1403

Teleinvestgruppen

Abonnent-

anläggningar

87

1283

1412

1440

1382

4234**

Övrigt

259

50

50

50

50

150

Koncemelimi-

neringar

-72

-385

-584

-454

-457

-1495

Summa investe-

ringar

4968

5 934

6162

6239

6 280

18681

Summa investe-

ringar i lö-

pande prisnivå

4968

5 934

6162

6555

6927

19644

*    Anslutningsutrustning för datakommunikation samt vissa konlorsväxlar som

köps och hyrs ul av televerket. ** Kontorsväxlar, telex-, telefax- och teletexterminaler, hänvisningsdatorer m.m.

som köps och hyrs ul av Telefinans AB.

2.8 Räntabilitet och soliditet på hög nivå

Enligt gällande riksdagsbeslut skall televerkets långsiktiga mål vara att åstadkomma en real avkastning på eget kapital som uppgår till 3%. Vidare skall verkets soliditet, dvs. verkets eget kapital i relation till de totala tillgångarna, kvarstå på en fortsatt hög nivå.

Enligt föregående treårsplan beräknades det reala avkastningsmålet på 3% kunna uppnås. Enligt föreliggande treårsplan beräknas räntabiliteten under 1984/85 nu bli lägre. Försämringen kan i huvudsak förklaras av ändrade redovisningsprinciper. Under åren därefter beräknas realavkastningen bli högre än 3 %.

3.    Föredragandens överväganden 3.1 Utveckling mot ett bredbandsnät

Treårsplanen innebär en kraftfull satsning på investeringar i telenätet. Nätet skall både byggas ut och moderniseras. Bakgmnden är den mycket snabba ökningen av efterfrågan på telekommunikation i allmänhel och datakommunikation i synnerhet, vilken i vissa fall lett till problem med framkomligheten.

Moderniseringen innebär övergång från analog till digital teknik (datateknik), bl.a. genom införande av AXE-systemet i telefonslationema.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    115

Nätet kan därigenom effektiviseras och göras mer flexibelt. Nya tjänster kan också erbjudas och överföring av data, text och bild kan snabbas upp. Vid slutet av budgetåret 1987/88 beräknas ca 1,7 miljoner abonnenter vara anslutna till AXE-stationer. Det innebär att drygt 1/3 av abonnenterna har tillgång till de fördelar den nya tekniken erbjuder. Moderniseringen av nätet innebär också att satellitsystem i ökad utsträckning används för internationella kommunikationer.

Samtidigt med teknikbytet i telenätet sker en utbyggnad av kapaciteten. Den innebär en anpassning till den starkt ökade efterfrågan som skett och fömtses när det gäller telekommunikation och främst datakommunikation och mobiltelefoni. Utbyggnaden bidrar därigenom tillsammans med andra åtgärder lill att förbättra framkomligheten i nätet. Med den högre kapaciteten i nätet, som delvis uppnås med användning av optiska fibrer, skapas bättre möjligheter för TV-möten och bildtelefon. Mot slutet av treårsperioden skall enligt planerna alla större svenska företag kunna få tillgång till förbindelser för TV-möten.

Utbyggnaden av nät för kabel-TV kan vara ett led i utbyggnaden av ett nationellt bredbandsnät. En begränsad försöksverksamhet med distribution av program från kommunikationssatelliter sker nu enligt riksdagens beslut (prop. 1983/84:91, KU 18, rskr 164). Televerkets engagemang sker på detta område i konkurrens med andra nätägare. Enligt treårsplanen uppgår verkets investeringar i kabel-TV-nät till drygt 550 milj. kr. Det är angeläget att verket spelar en aktiv roll i det standardiseringsarbete för kabel-TV-nät som pågår och därvid beaktar att näten skall kunna ingå som delar i ett landsomfattande bredbandsnät. Riksdagen kommer senare att föreläggas förslag om regler för den fortsatta verksamheten med kabel-TV.

Treårsplanen bör enligt min mening således ge televerket goda fömtsättningar att klara den mycket snabba ökningen inom främst data-, text- och radioområdena där tillväxttakten är 30-50% per år. Televerket står här inför en krävande uppgift fullt jämförbar med uppbyggnaden av landels telefonsystem. Data- och textkommunikationen motiverar nu mer än 60% av kapacitetstillväxten i telenätet. Det är angeläget atl dessa trafikbehov kan tillgodoses inte minst för att undvika överbelastningar i nätet som i hög grad drabbar den vanliga telefontrafiken. Såsom framgår av diagrammet (fig. 7) är framkomligheten i nätet för vissa teleområden nu otillfredsställande. En förbättring är dock på väg. Målet är att andelen misslyckade anrop under arbetstid i genomsnitt inte för något teleområde skall överstiga 3 %. Med de åtgärder som televerket planerar räknar verket med att kunna uppnå målet under treårsperioden.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    116

TELEOMRÅDE MED   .SÄMST FRAr!KO:iLIGHET

HELA   LANDET

TELEOMRÅDE M.ED   BÄST FRA!KOMLIGHET

74/75

76/77

78/79

80/81

82/83

84/85

Figur 7. Framkomlighetsproblemen minskar. (Genomsnittlig andel förlustkoppel vid rikstrafik under arbetstid för hela landet samt lägsla och högsta värde för teleområde.)

Jag ser posilivt på den inriktning av verksamheten som framgår av televerkets treårsplan och vill betona vikten av att framkomligheten i nätet hålls hög i hela landel. Verket föreslår, enligt min mening, ett investeringsprogram som speglar en ökad ambition att komma tillrätta med framkomlighetsproblemen i nätet och snabbt möta förändringar i efterfrågan. Enligt en handlingsplan som televerket tagit fram skall verket i framtiden betydligt snabbare kunna anpassa nätet till efterfrågan. Målet är att reducera tiden mellan trafikmätning och kapacitetsökning till 30 dagar. För att ytterligare säkra framkomligheten i nätet är den gmndläggande inriktningen för nätutbyggnaden att nätet skall kunna klara en efterfrågan som är upp till 50% större än den som fömtsetts.

Genom verkets goda ekonomiska resultat och de nya möjligheter att ta upp lån som riksdagen beslutat om är det möjligt att genomföra mycket

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8   Kommunikationsdepartementet    117

stora investeringar under perioden. Dessa är nödvändiga inte bara för att öka kapaciteten utan också för att verket skall kunna tillgodogöra sig en ny och bättre teknik vilket kommer verkets kunder till godo. Jag föreslår att inriktningen av verkets investeringsplan och den föreslagna totalvolymen av investeringama godkänns samt att regeringen inhämtar ett bemyndigande av riksdagen att medge smärre avvikelser från planens inriktning och totalvolym.

Televerket har i praktiken monopol på vissa områden. Inom dessa har verket ett särskilt ansvar för att servicen i fråga om framkomlighet, underhåll och leveranser hålls på en hög nivå över hela landet. Samtidigt måste servicenivån ständigt avvägas mol kostnader och pris med hänsyn till kundernas önskemål i olika avseenden. Televerket arbetar med att finna former för hur kontakterna med kunderna, framför allt lokalt, ytterligare skall kunna förbättras.

Jag anser att den av televerket föreslagna avvägningen av servicenivån är rimlig. Det nya systemet för styrning av televerket som nu etablerats bör enligt min mening ytterligare kunna utvecklas. T.ex. bör det vara av intresse att fördjupa diskussionen av investeringarnas relation till servicemålen, avvägningen mellan olika servicemål och ekonomiska mål samt uppföljningen av måluppfyllelsen. Televerkets mllande treårsplaner är den naturliga utgångspunkten för en sådan diskussion. Treårsplanerna kommer därför att i ökad utsträckning utformas med denna inriktning. I detta sammanhang är också det arbete som bedrivs av utredningen om statliga myndigheters ledning (C 1983:04) av stort intresse.

3.2 Minskat lånebehov

Televerkskoncernens utestående lån beräknas under respektive budgetår bli 4,3 miljarder kr., 5,4 miljarder kr. och 6,4 miljarder kr. under perioden.

Verkets investeringar under perioden på 15,8 miljarder beräknas finansieras till 8,1 miljarder med avskrivningsmedel (planenlig avskrivning), till 3,8 miljarder med övriga avskrivningar utöver plan, till 2,2 miljarder med medel ur konsolideringsfonden och till 1,7 miljarder genom ökning av lånevolymen. Dämtöver lånas 0,4 miljarder för finansiering av kundfordringar m.m.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    118

Den utestående lånevolymen för verket och televerkskoncernen framgår av nedanstående tabell.

Televerkskoncernens utestående lån per den 30 juni resp. budgetår, miy. kr., löpande priser

1983/84

1984/85

1985/86

1986/87

1987/88

Utfall

Plan

Plan

Plan

Plan

Televerket

1600

1933

2354

3 174

4017

Teleinvest

818

1709

1987

2 190

2 393

Summa ute-

stående lån

2418

3642

4 341

5 364

6410

Bedömning i

föregående

treårsplan

4 194

5 303

6008

Trots en uppgång i investeringsvolymen jämfört med föregående års bedömning bedöms nu upplåningsbehovet bli lägre än de nivåer som angavs i föregående års treårsplan. Detta förhållande har delvis sin förklaring i de kreditrestrikfioner för finansbolag som trädde i'kraft under 1984 innebärande att verkets kunder tvingas betala högre engångsavgifter för abonnentanläggningar som hyrs från Telefinans AB. Tillsammans med en snabbare ökning av teletrafiken och därmed av intäkterna än vad som fömtsågs för ett år sedan medför detta att den ökade investeringsaktiviteten kan finansieras med mindre lånebehov. Jag återkommer i det följande till utvecklingen av verkets soliditet.

3.3 Televerkets flnansfunktion

Riksdagen beslöt den 7 mars 1984 (FiU 1983/84:25, rskr 142) medge att regeringen fr. o. m. den 1 juli 1984 upptar lån för televerkets verksamhet. Regeringen har därefter delegerat upplåningsrätten till televerket. Riksdagen har vidare den 25 april 1984 (TU 1983/84:16, rskr 249) medgett atl televerket finansierar icke konkurrensutsatta abonnentutrustningar via finansbolaget Telefinans AB. Dessutom har riksdagen i samma beslut bemyndigat regeringen att fastställa ramar för de garantiåtaganden som televerket kan behöva göra. Besluten innebär att all kapitalanskaffning till televerket kommer att göras utanför statsbudgeten av televerket självt eller genom verkets bolag.

Jag anmälde i förra årets budgetproposition att jag avsåg låta en arbetsgrupp med företrädare för regeringskansliet, riksbanken, riksgäldskontoret och televerket behandla de närmare formerna för televerkets låneverksamhet. Gruppen avslutade sitt arbete under våren 1984. En redovisning av gruppens överväganden, som jag ställer mig bakom, bör nu lämnas till riksdagen. Jag har särskilt samrått med chefen för finansdepartementet om denna redovisning.

Gmppen har framför allt behandlat frågan om samordningen av telever-

Prop. 1984/85:100   Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    119

kets upplåning med den övriga stadiga upplåning som görs av riksgäldskontoret. Därvid har gmppen också övervägt om televerkets upplåning bör ske i verkets namn eller om upplåningen bör ske via verkets dotterbolag. Televerket bör i det här sammanhanget betraktas som moderföretag i en koncern där också bolagen inom Teleinvest-gmppen ingår - televerkskoncemen (se fig. 1). De prakfiska artangemangen för att ordna kapitalanskaffningen bör därför utformas så att största möjliga effektivitet kan uppnås för koncernen som helhet. Samtidigt måste emellertid beaktas att televerket är en del av staten och alltså inte en självständig juridisk person.

Televerkets upplåning är en del av stalsupplåningen och den svenska staten är därmed betalningsansvarig om televerket inte skulle fullgöra sina förpliktelser. Det är i del avseendet ingen skillnad om televerket lånar direkt på kreditmarknaden eller från ett dotterbolag. Detta förhållande aktualiserar ocksä frågan om definition, redovisning och rapportering av statsskulden.

Behovet av samordning av den statliga upplåningsverksamheten är störst i den utländska upplåningen. Det är ytterst angeläget att undvika avvikelser eller felaktigheter i någon del av denna upplåning med hänsyn till de negativa konsekvenser som skulle kunna uppstå för de lån och förpliktelser som staten svarar för genom riksgäldskontoret. Om två olika organ företräder en och samma låntagare i låneförhandlingar utomlands skulle det t.ex. kunna leda till motstridiga ställningstaganden i enskilda frågor. Vid en bedömning av televerksupplåning utomlands bör man också beakta risken av att denna upplåning skulle kunna störa riksgäldskontorets upplåning genom olämpligt vald lånetidpunkt eller genom att televerket skulle uppnå sämre lånevillkor. A andra sidan kan man inte bortse från värdet av att staten som låntagare i vissa situationer kan gå fram på bred front på flera utlandsmarknader och härvid utnyttja lönsamma verksamhetsgrenar i utlandsupplåningen. Detta värde kan under vissa skeden vara väsentligt särskilt när den statliga utlandsupplåningen totalt sett är hög. För de närmaste åren är dock denna upplåning avsevärt mindre än under vissa tidigare år och statens intemationella kreditvärdighet hög. Sammantaget innebär detta att televerket f. n. inte bör låna utomlands eller utfärda garantier för upplåning i utlandet.

Om, vilket är sannolikt, teieverkskoncernens inhemska upplåning till stor del kommer att ske på den svenska obligationsmarknaden bör följande förhållanden beaktas.

I 17§ lagen (1974:922) om kreditpolitiska medel stadgas att: "Med emissionskontroll avses att obligationer, förlagsbevis eller andra för den allmänna rörelsen avsedda skuldebrev ej får ulan tillstånd av riksbanken utges av annan än riksgäldskontoret och att andra skuldebrev, som ej avser inlåning på räkning från allmänheten, ej får utan sådant tillstånd utges av kreditinstitut. Från emissionskontroll undantas dock obligationer som bankinstitut utger och vars löpfid är högst ett år".

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    120

Även om den kreditpoiitiska lagstiftningens bestämmelser om emissionskontroll hittills aldrig satts i kraft har bestämmelserna i realiteten upprätthållits sedan början av 1950-talet genom överenskommelse mellan riksbanken och de olika emissionsinstituten.

Genom emissionskontrollen ges riksbanken möjlighet att påverka utvecklingen av den svenska kapitalmarknaden. Riksbankens faktiska hantering av emissionskontrollen har varierat över tiden i takt med vad den vid varje tidpunkt rådande situationen kräver. Under vissa perioder har således riksbanken fastställt de ränle- och andra villkor som skall gälla för obligationslån. En selektering av olika låntagare har skett under vissa perioder.

I dagsläget inskränker sig riksbankens tillämpning av emissionskontrollen i stort sett till att undvika ett övemtbud av obligafioner på den svenska marknaden. Som en del av denna tillämpning ingår att sprida ut olika emissioner i tiden så att kollisioner mellan olika lån undviks.

Televerkskoncernens liksom andras upplåning på obligationsmarknaden kommer således att underkastas riksbankens emissionskontroll och får anpassas till de krav som riksbanken från tid till annan ställer.

Som framgår av lagtexten omfattas av naturliga skäl inte riksgäldskontorets upplåning av riksbankens emissionskontroll. Frågor rörande riksgäldskontorets upplåning är emellertid av vital betydelse för riksbankens penningpolitik. Ett mycket nära samarbete i dessa frågor förekommer därför mellan riksbanken och riksgäldskontoret. Genom att televerkets upplåning kommer att underställas riksbankens emissionskontroll uppnås en samordning mellan riksgäldskontorets och televerkets upplåning.

När det gäller frågan om i vems namn upplåningen på den svenska kapitalmarknaden bör ske talar praktiska skäl för att televerkskoncernen till helt övervägande del uppträder under etl namn. Därigenom uppnås bl. a. enkla och tydliga ansvarsförhållanden. Kapitalanskaffningen fill koncernen handhas därför normalt av Teleinvest AB. Televerkets och bolagens kapitalförsörjning sker genom att de i sin tur lånar från Teleinvest AB och alltså inte själva agerar direkt gentemot kreditgivare. Om televerket vid något tillfälle kan uppnå bättre lånevillkor än Teleinvest AB kan dock givetvis även televerket självt ta upp lån. Kapitalanskaffningen inom Teleinvest AB har organiserats på följande säU.

En särskild finansenhet (centrala finansenheten) har inrättats i bolaget. Finansenheten utgör en central servicefunktion för finansiella tjänster när det gäller: -lån

- placering av överskottsmedel

—          valutaaffärer

- garantier

—          rådgivning

Den centrala finansenheten arbetar enligt s. k. internbanksmodell, vilket

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    121

innebär att televerket och de helägda bolagen inom Teleinvestgmppen (koncernenheterna) vänder sig till finansenheten vid behov av de ovan angivna ijänstema medan finansenheten utöver affärer med koncernenheterna också gör affärer med utomstående i eget namn. Finansenheten lånar således erforderiigt kapital på den externa marknaden och lånar sedan ut detta till koncernenheterna. Genom att koncemenhetema vid likviditetsöverskott skall vända sig till den centrala finansenheten kan den externa upplåningen vid varje tidpunkt anpassas till koncernens totala kapitalbehov.

På liknande sätt kan vid valutaaffärer s. k. netting erhållas innebärande billigare kurssäkring och mindre valutaexponering.

Den centrala finansenheten har hittills upplånal 1 700 milj. kr. genom att utge s.k. telecertifikat. Dämtöver förekommer viss kortfristig upplåning. Televerkets lån per den 30 juni 1984 på den röriiga krediten i riksgäldskontoret om sammanlagt 1 600 milj. kr. har återbetalats i början av juli 1984. Planer föreligger aft senare under budgetåret utge s. k. teleobligationer.

Teleinvests upplåning garanteras av televerket inom en ram som regeringen har fastställt till 4500 milj. kr. Denna garantiram omfattar, fömtom garanfier för upplåning, även andra garantiåtaganden på högst 500 milj. kr. från televerket gentemot Teleinvest AB.

Riksgäldskontoret kommer atl vid sin upplåning i prospekt redovisa televerkets upplåning som en del av den statliga upplåningen. Rapporteringen till riksgäldskontoret om televerkets upplåning kommer att ske två gånger per år och avse ställningen den 30 juni resp. den 31 december. Därvid lämnar televerket uppgifterom utestående lån (kapitalbelopp) uppdelat på lån med en urspmnglig löptid på ett år eller längre resp. övriga lån. Dessutom lämnas uppgifter om förändringar sedan föregående rapporteringstillfälle. Rapporteringen omfattar också under perioden utfärdade garantier och utestående garantier (kapitalbelopp) vid resp. rapporteringstillfälle.

3.4 Hög självfinansiering och effektivitet

Televerket skall drivas effektivt och till stor del finansiera investeringar med egna medel. Enligt min mening bör kravet på 3% real avkastning på eget kapital ligga fast. Inom televerkets monopolområde bör en högre avkastning än 3% inte eftersträvas. Däremot kan detta ske inom den konkurrensutsatta sektom. De konkurrensutsatta delarna av verkets verksamhet hålls åtskilda från monopolsektorn dels genom att den konkurrensutsatta verksamhet som bedrivs inom verket särredovisas i räkenskaperna, dels genom att viss konkurrensutsatt verksamhet bedrivs i bolagsform. Med hänsyn till de stora gemensamma kostnaderna för telenätet kan särredovisningen erbjuda svårigheter. Metoderna utvecklas av televerket och granskas av riksrevisionsverket.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8   Kommunikationsdepartementet    122

Genom en god räntabilitet kan den höga soliditeten i stort sett bevaras trots kraven på mycket stora investeringar. En stor del av dessa kan nämligen självfinansieras. Det bör enligt min mening inte vara något problem att soliditeten går ner något under perioden. Televerkets soliditet på 70-80 % skall jämföras med 20-30% för företag i allmänhet. En hög soliditet gör verket mer oberoende av händelser utanför dess kontroll och är därför av värde. Televerkets verksamhet under den närmaste treårsperioden bör enligt min mening inriktas i enlighet med de räntabilitets- och soliditetskrav som verket angett i treårsplanen. Dessa är:

1983/84

1984/85

1985/86

1986/87

1987/88

Utfall

Plan

Plan

Plan

Plan

Räntabilitet

på totalt ka-

pital

8

8

9

9

9

Räntabilitet

på eget kapital

10

8

9

9

9

Soliditet

81

77

74

73

73

Jag noterar att verket inte planerar att föreslå några generella taxehöjningar förrän i början av 1986. Prishöjningarna kommer därmed som tidigare att ligga klart under utvecklingen av konsumentprisindex vilket bl. a. förklaras av produktivitetsförbättringar på ca 5% per år. Statens krav på överskott bör liksom tidigare vara statens avkastningsränta på statskapitalet. Det inlevererade överskottet uppgår till 887 milj. kr. under treårsperioden vid en räntesats på 13%. Vid beräkningen av inleveransen är hänsyn tagen fill att televerket skall leverera in 100 milj. kr. under vart och ett av budgetåren 1984/85, 1985/86 och 1986/87 som en följd av överenskommelsen om en särskild finansiering av vissa försvarsutgifter (TU 1983/84:16, rskr 249).

3.5   H 1. Försvarsinvesteringar vid televerket

1984/85 Anslag         11000000

1985/86 Förslag         11330000

För budgetåret 1985/86 föreslår jag att 11,3 milj. kr. anvisas för ändamålet. Medelsbehovet avser investeringar för reservtelefonnätet, förstärkta lokaler, radio, materialförsörjning i krig och televerkets ledning i krig. Beloppet skall inte tillföras statskapitalet.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 8   Kommunikationsdepartementet    123

3.6 Övriga frågor

3.6.1 Effekterna av det nya taxesystemet blev som väntat

Den 12 januari 1983 genomfördes en omläggning av taxorna för telefonsamtal inom landet. Upprepad markering för lokalsamtal infördes samtidigt som tidsdiffereniierade taxor infördes för alla sådana samtal.

För lokalsamtal innebar ändringen"att ett markeringsintervall om 6 minuter tillämpas helgfria måndagar—fredagar kl. 08.00-18.00. Under övrig tid är intervallet 12 minuter. För inländska rikssamtal höjdes avgifterna med i genomsnitt 25% under vardagar 08.00-12.00. Under vardagar 12.00-18.00 förblev avgifterna oförändrade, medan avgifterna under övrig tid sänktes med i genomsnitt 30% genom ändringar av markeringsintervallerna. För samtal till utlandet innebar omläggningen inte någon förändring.

Syftet med omläggningen var att åstadkomma en jämnare belastning på telefonnätet genom att flytta viss del av trafiken från de hårt belastade förmiddagstimmarna måndag—fredag till andra tider. Omläggningen skulle också ske inom ramen för oförändrade intäkter för televerket.

De preliminärt bedömda effekterna av taxeomläggningen redovisades för riksdagen i föregående års budgetproposition (bilaga 8, s. 159). Televerket har därefter fortsatt att mäta och bedöma effekterna. Den preliminära bedömningen - att taxeomläggningen medfört det önskade resultatet -bekräftas av dessa mätningar.

Belastningen på telefonnätet har jämnats ut över dygnet, vilket innebär att nätet utnyttjas bättre. Därmed minskar i viss mån det stora behovet av kapacitetshöjande investeringar. Det är i huvudsak hushållen som ändrat sina telefonvanor medan företagen inte påverkats nämnvärt av de nya prisrelationema. Att döma av de intervjuundersökningar som televerket låtit göra är hushållens kunskaper om det nya systemet också mycket goda. Undersökningama gav resultatet att 85 procent av den vuxna befolkningen är fullt på det klara med att det är billigast att ringa på kvällarna. 60 procent tycker att den nya taxan är mycket bra eller ganska bra och knappt 25 procent tycker att den är dålig.

Trafikintäkterna från olika områden har påverkats olika. Regioner som har en stor andel kunder med växelledningar - i synnerhet storstadsområden med många företag - visar en kraftigare ökning av samtalsmarkeringarna än andra områden. Norra Sverige har däremot avtagande takt i ökningen av antalet fakturerade markeringar. Detta är i överensstämmelse med syftet med taxeomläggningen och illustrerar hur affärskunder i storstadsområden betalar förhållandevis mer för sin lelefontrafik än tidigare medan hushållen i landsorten gynnas. Tillväxten i trafiken har fortsatt att vara stark även efter taxeomläggningen och den generella höjningen av taxorna den 20 juni 1983.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    124

3.6.2 Prissättning

Regeringen fastställer abonnemangsavgifter för huvudledningar och samtalsmarkeringsavgifter. Dessa avgifter svarar för 65% av intäkterna inom monopolsektorn som tolall svarar för mer än 90% av verkets intäkter. Övriga avgifter inom monopolområdet t.ex. hyres-, service-, flyttnings- och installationsavgifter för abonnentväxlar, installations-, service-och flyttningsavgifter för telefoner, avgifter för förhyrda ledningar m.m. fastställs av televerket efter principen atl tjänsterna skall täcka sina kostnader. Såsom jag redovisat i det föregående har televerkets priser på senare år utvecklats betydligt långsammare än konsumentprisindex.

Vissa priser inom konkurrenssektom har höjts rätt kraftigt. Bakgrunden fill detta är riksdagsbeslutet (prop. 1980/81:66, TU 6, rskr 132) om vissa åtgärder på teleområdet. Beslutet innebär att televerkets konkurrensutsatta verksamheter skall särredovisas i syfte att eliminera eventuella subventioner från monopolsektorn. Televerket vidtog under 1983 åtgärder, i enlighet med riksdagsbeslutet, för att den konkurrensutsatta verksamheten helt skulle bära sina egna kostnader. Särredovisningen visar för budgetåret 1983/84 att de konkurrensutsatta verksamheterna sammantagna gett ett överskott på 14 milj. kr.

När beslut fattades om en klarare avgränsning av vilka produkter som skall tillhöra monopolområdet skärptes successivt kraven på atl televerkets prissättning för olika produkter bättre skall spegla kostnaderna. Tidigare betraktade televerket telefontillbehören, t. ex. ringklockor och signalomkopplare, som en del av telefontjänsten och eftersträvade därför inte kostnadstäckning på varje produkt. När dessa produkter i enlighel med riksdagens beslut hänfördes till televerkets konkurrenssektor genomfördes en kostnadsanpassad prissättning vilket alltså i en del fall medförde betydande prishöjningar för vissa produkter.

3.6.3 Överläggningar om utvecklingen på telekommunikationsområdet —
monopolfrågan

Såsom jag anmälde i förta årets budgetproposition har en förhandlingsman tillkallats för att klarlägga fömtsättningarna för det fortsatta samarbetet mellan televerket och LM Ericsson. Denna fråga är avgörande för det slutliga ställningstagandet till Telis framtida verksamhetsform. Möjligheten till samarbete mellan LM Ericsson och televerket undersöks när det gäller niarknadsföring, produktutveckling och tillverkning. Jag avser att återkomma i denna fråga.

Frågan har också stor betydelse för hur televerkets monopol skall avgränsas, bl. a. för telefonapparater. I enlighet med 1980 års riksdagsbeslut om televerkets verksamhetsinriktning, skall televerket ha ett ansvar för att telesystemet i sin helhet kan upprätthållas. Televerkets samhällsansvar är särskilt markerat för de s. k. gmndtjänsterna, till vilka telefon och telex

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    125

hör. De krav som gmndtjänstema skcill uppfylla är bl.a. full samtrafik, påliUig nummerinformation, hög fillgänglighet och teknisk kvalitet, enhetliga taxor för hela landet och jämn servicestandard i hela landet. För att kunna tillgodose dessa krav tillhandahåller televerket hela kommunikationskedjan, dvs. nätet, abonnentväxlar och abonnentutrustningar.

För gmndtjänsterna krävs enligt riksdagens beslut elt vidare ansvarstagande än vad som följer av traditionella företagsekonomiska överväganden. För övriga delar av televerkets verksamhetsområde skall privata leverantörer ges möjlighet att konkurtera på lika villkor. Riksdagen markerade särskilt atl den föreslagna avgränsningen av monopolet inte fick försvåra eller fördyra televerkets rikstäckande verksamhet och service.

Enligt 1980 års riksdagsbeslut om televerkets monopol skall televerket - utifrån den av riksdagen beslutade inriktningen av verksamheten - följa den tekniska utvecklingen och anpassa monopolgränsen efter denna. Detta innebär inte att televerket självt kan besluta om gmndläggande förändringar i monopolavgränsningen, t.ex. att lägga vanliga telefonapparater ulan-för monopolet. Enligt min mening bör principiella förändringar i inriktningen av televerkets verksamhet underställas riksdagen. Vid en eventuell förändring av monopolavgränsningen för televerket måste en noggrann prövning av de sociala och regionalpolitiska effekterna göras. Inom sitt eget beslutsområde har televerket från den I juli 1983 avvecklat verkets ensamrätt för modemer för dataöverföring med relativt låg hastighet saml beslutat tillåta anslutning av privata terminaler till verkets telexnäl från den 1 november 1984.

4.   Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.   godkänna vad jag har förordat rörande inriktningen och omfatt
ningen av televerkets verksamhet och investeringar under perio
den 1985/86-1987/88 och att bemyndiga regeringen att besluta
orn avvikelser därifrån,

2.       godkänna att televerkets verksamhet skall inriktas på de solidi-tets-, räntabilitets- och servicemål som anges i televerkets treårsplan för budgetåren 1985/86-1987/88,

3.       ta del av vad jag anfört om televerkets finansieringsfunktion,

4.       till Försvarsinvesteringar vid televerket för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag pä 11330000 kr.,

5.       ta del av vad jag anfört om monopolavgränsningen m.fl. frågor under avsnittet Övriga frågor.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    126

I.      TRANSPORTSTÖD M. M.

II.    Transportrådet

1983/84 Utgift           14487000

1984/85 Anslag             14482000

1985/86 Förslag         15442000

Transportrådet (TPR) är förvaltningsmyndighet för vissa uppgifter rörande trafikplanering, energihushållning och totalförsvarsplanering inom transportsektorn. TPR har vidare hand om stöd till kollektivtrafiken, riksfärdtjänsten, handikappanpassning av den kollektiva trafiken, transportstöd för Norrland och Gotland samt vissa frågor på yrkestrafikområdet. TPR svarar även för kanslifunkfionen för buss- och taxivärderingsnämn-den samt för kollektivtrafiknämnden.

TPR leds av en styrelse. I styrelsen ingår generaldirektören och sju ledamöter som utses av regeringen och som företräder riksdagen och näringslivet. TPR är organisatoriskt indelat i två enheter. Till TPR är knutet två rådgivande delegafioner, nämligen en för riksfärdtjänst och handikappanpassning samt en för beredskapsplanering m. m. Vidare finns inrättat en samrådsgmpp för yrkestrafikfrågor och en för trafikplaneringsfrågor.

TPR:s arbetsuppgifter på yrkestrafikområdet är delvis avgiftsbelagda. Inkomsterna redovisas på statsbudgetens inkomstsida och beräknas uppgå till 2 milj. kr. för nästa budgetår (1983/84 1,7 milj. kr.).

TPR:s anslagsframställning

Transportrådets förslag för budgelåret 1985/86 kan sammanfattas enligt följande:

1. Pris- och löneomräkning 874000 kr.

2.1 enlighet med regeringens direktiv till myndigheterna har transportrådet redovisat ett huvudförslag som innebär en minskning av verksamheten. Transportrådet har valt att fördela besparingen under en femårsperiod med sammanlagt 10 procent eller med I 425 000 kr. Förslaget fömtsätter att verksamheten skärs ned inom områdena för energihushållning, trafikplanering, totalförsvarsplanering och handikappanpassning av kollektiva färdmedel. Transportrådet avstyrker att förslaget genomförs m.h.t. att icke önskvärda samhällsekonomiska konsekvenser skulle uppstå och atl man inte skulle kunna uppfylla sina instmkiionsmässiga åligganden. Rådet hänvisar vidare till de ökade intäkterna som förväntas levereras in i samband med rådets tillståndsgivning inom yrkeslrafikområdet.

3. För projektverksamhet inom områdel för materialadministration yrkas som en engångsanvisning 1,2milj. kr.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    127

4.      För riksfärdtjänstens administration begärs 350000 kr.

5.      För ytterligare insatser för informationsverksamhet på energiområdet yrkas 550000 kr.

6.      För utökade insatser inom det ekonomiska försvaret begärs sammanlagt 635000 kr. som en engångsanvisning. Merparten av medlen föreslås användas för att fortsätta utvecklingen av ett nytl system för drivmedelsransonering (500000 kr.). Vidare ingår i förslaget utbildning av beredskapsplanläggande och krigsplacerad personal hos civilbefälhavare och länsstyrelser (70000 kr.), en studie av sårbarhetsfrågor inom åkerinäringen m.h.t. utvecklingen mot datoriserad transportplanering och ledningssystem (50000 kr.) samt produktion av datalistor med fordonsuppgifter anpassade för länsstyrelsernas krigstransportplanläggning (15000 kr.).

Föredragandens överväganden

Jag bedömer att TPR:s planerade insatser inom området för materialadministration är angelägna. De transportberoende kostnaderna i näringslivet har beräknats till 113 miljarder kr. för år 1983, varav de externa transportema svarar för ca 40 miljarder kr. Möjligheten att rationalisera kan bedömas vara betydande då resursutnyttjandet inom transportsektorn på många håll är lågt. Vidare är samordningen mellan trafikslagen inte alltid fullt utvecklad. Till detta kommer att planeringen vad gäller materialadministration och transporter inte haft en lika hög prioritet inom näringslivet som exempelvis produktutveckling och marknadsföring.

Jag anser mot denna bakgmnd att åtgärder bör vidtas för att söka nedbringa transportkostnaderna. Sett från industripolifiska utgångspunkter utgör också en effektivare materialadministration ett medel alt stärka den svenska industrins konkurtenskraft. Därmed kan en positiv utveckling av näringsliv och sysselsättning i olika delar av landet främjas. Transportrådet bör med sin kompetens och sitt projektinriktade arbete kunna verksamt bidra till att initiera åtgärder som gör att transporterna kan effektiviseras. Jag förutsätter atl verksamheten kan finansieras inom ramen för nuvarande resurser och genom en nära samverkan mellan berörda parter på området.

Vad gäller transportrådets förslag om ökade medel för handläggningen av riksfärdtjänsien vill jag erinra om att TPR sedan riksfärdtjänsten permanentades den I juli 1984 disponerat särskilda medel - 300000 kr. - för administration. Enligt min bedömning saknas ännu tillräckliga erfarenheter av hur ålagda arbetsuppgifter kan klaras inom den anvisade medelsramen. Jag är mot denna bakgrund inle beredd förorda någon volymuppräkning fördetta ändamål.

1 transportrådets uppgifter på handikappområdet ingår även handikappanpassning av kollektiva färdmedel. Riksdagen uttalade i 1979 års trafikpolitiska beslut att målsättningen skall vara att anpassningen i princip bör vara genomförd under en tioårsperiod. Jag anser atl det är viktigt att den

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    128

av riksdagen beslutade handikappanpassningen fullföljs. Mot bakgmnd av att det nu gått fem år sedan detta beslut fattades anser jag att det är motiverat att göra en avstämning. Denna kan lämpligen ske på det sättet att transportrådet i sin kommande anslagsframställning redovisar hur långt arbetet med handikappanpassningen har kommit.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

TPR

Föredraganden

Personal

49

—

—

Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader Engångsanvisning

12187000

(8906000)

1860000

435 000

-1-1399000

(-)- 469000)

-1-   100000

-H 400000

+673000

(+409000)

+ 42000

+ 245000

14482000

4-2899000

+960000

Transportrådet har i sin anslagsframställning behandlat frågor som berör energiområdet. Riktlinjer för den framtida energipolifiken kommer att behandlas i en proposition som kommer att föreläggas riksdagen i vår.

För åtgärder inom det ekonomiska försvaret har jag, efter samråd med chefen för försvarsdepartementet, godtagit och prisomräknat TPR:s förslag. Detta innebär att sammanlagt 680000 kr. bör anvisas som en engångsanvisning samt 2370000 kr. för drift- och förvaltningskostnader.

Med hänsyn till vad transportrådet anfört om huvudalternativet bör enligt min mening rådet undantas från detta besparingskrav för budgetåret 1985/86. Detta betyder att jag för TPR:s verksamhet beräknar etl medelsbelopp på 14762000 kr. samt härutöver ett engångsbelopp på 680000 kr.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Transportrådet för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag på 15442000 kr.

1 2. Transportstöd för Norrland m. m.

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag

169406000 202000000

Från anslaget ges transportstöd för att utveckla näringslivet och minska de kostnadsmässiga olägenheter som följer med de stora avstånden i de norra delama av landet.

Transportstödet är ett fraktbidrag i efterskott till företag. Bidrag lämnas

Prop. 1984/85:100   Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    129

för järnvägs- och landsvägstransporter i yrkesmässig trafik. Del gäller transporter av dels varor som förädlats inom stödområdet till hel- eller halvfabrikat samt vissa jordbmks- och livsmedelsprodukler som härrör från stödområdet, dels råvaror och halvfabrikat som anskaffas av företag i stödområdet inom vissa bestämda näringsgrenar.

Transportstödet lämnas med 10 till 50 procent av netlofraktkostnaden beroende på transportsträckans längd och var den bidragsberättigade verksamhelen ligger inom stödområdet.

TPR:s anslagsframställning

Behovet av bidragsmedel är beroende av dels de stödberättigade transportemas omfattning, dels förändringar i transportkostnaderna. Med utgångspunkt i ett medelsbehov av 189 milj. kr. för år 1984 och med en av konjunkturförhållandena betingad volym- och kostnadsökning om sex resp. fyra procent beräknar TPR anslagsbehovet till 208 milj. kr. för budgetåret 1985/86.

Föredragandens överväganden

Jag avser att i regeringens proposition om regionalpolitiken, som kommer att föreläggas riksdagen i vår, behandla transportstödets framtida utformning och inriktning samt förslag som tagits upp i den regionalpolitiska utredningen (SOU 1984:74). I avvaktan härpå bör anslaget lill transportstöd för Nortland m. m. nu tas upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Transportstöd för Norrland m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa etl förslagsanslag på 202000000 kr.

I 3. Transportstöd för Gotland

1983/84 Utgift               56152000

1984/85 Anslag             47000000

1985/86 Förslag             44500000

Från anslaget ges statsbidrag för trafiken till och från Gotland. Transportstödet omfattar såväl person- som godsbefordran i färjetrafiken på Gotland och är inbyggt i den taxa som Rederi AB Gotland tillämpar. Vidare ges från anslaget ett bidrag till transportföretagen för att täcka de merkostnader som inte kompenseras av det s. k. Gotlandstillägget.

Syftet med stödet är att anpassa priset för en larjeresa till priset för en andraklassbiljett på tåg. De olika formerna av stöd till godstrafiken innebär atl transportförmedlingsföretagen och med dem samverkande transportföretag kan tillämpa samma taxa i Gotlandstrafiken som för övrig inrikestrafik i landet. 9   Riksdagen 1984185. I saml. Nr 100. Bilaga 8

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8   Kommunikationsdepartementet    130

TPR:s anslagsframställning

För budgetåret 1985/86 har transportrådet beräknat medelsbehovet till 44,5 milj. kr. Härav avser 39 milj. kr. underskott i Rederi AB Gotlands verksamhel och 5,5 milj. kr. bidrag till transportföretagen.

Föredragandens överväganden

Rederiaktiebolaget Gotland har i en skrivelse den 6 november 1984 till transportrådel meddelat att anspråken på statsbidrag enligt bolagets bedömning uppgår till 66milj. kr. mot tidigare beräknade drygt 40milj. kr. avseende verksamhetsåret 1984. Transportrådet har mot denna bakgmnd infordrat förklaring till ett sådant kraftigt överskridande.

Bolaget har också uppmanats inkomma med ett åtgärdsprogram i syfte atl minska behovet av transportstöd. Rederiet skall vidare redovisa hur olika kostnader fördelas mellan koncessionstrafiken och övriga verksamhetsgrenar. Vad gäller budgetåret 1985/86 har bolaget i juni i samband med fastställelse av turlistan för år 1985 redovisat transportstödsbehovet till 46 milj. kr. Efter överläggningar med TPR har bidragsbehovet fastställts till 39 milj. kr. Av TPR under hand inhämtade uppgifter i december 1984 pekar dock på att bolaget beräknar ett bidrag på 75 milj. kr. för verksamhetsåret 1985.

Jag vill i sammanhanget understryka att det bör vara en angelägen uppgift för TPR att klarlägga skälet till de kraftiga kostnadsstegringarna saml medverka till att kostnadsbesparingar, rationaliseringar och intäktsförbättringar genomförs i syfte alt begränsa statsbidragsbehovet liksom att förbättra den ekonomiska framförhållningen. Enligt min mening bör en utgångspunkt i dessa överläggningar vara att få åtgärdsförslag som i förhållande till TPR:s förslag innebär ett i huvudsak oförändrat bidragsbehov för budgetåret 1985/86 och ett minskat behov av statsbidrag på längre sikt.

Vilka åtgärder som den uppkomna situationen påkallar kan inte bedömas före det TPR avslutat sina överläggningar med bolaget. I avvaktan på att nämnda överläggningar mellan transportrådet och bolaget slutförs har jag inga erinringar mot TPR:s beräkning av anslagsbehovet fill 39milj. kr.

Beträffande det särskilda statsbidraget till viss lastbilstrafik till och från Gotland har ett översynsarbete inletts inom kommunikationsdepartementet. Regeringen har genom beslut den 13 december 1984 gett riksrevisionsverket i uppdrag att ytterligare utreda frågan. I avvaktan på resultatet av detta uppdrag tillstyrker jag att 5,5 milj. kr. anvisas som bidrag till transportföretag för att täcka de merkostnader som det s.k. Gofiandstillägget inte kompenserar.

Mot denna bakgmnd har jag beräknat det totala anslagsbehovet för budgetåret 1985/86 till 44,5 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Transportstöd för Gotland för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag på 44500000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    131

I 4. Riksfärdtjänst

1983/84 Utgift               29719000

1984/85 Anslag              38000000

1985/86 Förslag             48000000

Från anslaget ges slöd till riksfärdtjänsl. Riksfärdtjänsien är ett komplement till kommunal färdtjänst för gravt handikappade personers längre resor. Bestämmelser härom återfinns i förordningen (1984:482) om riksfärdtjänst. Dessa bestämmelser innebär i korthet att svårt handikappade personer som på gmnd av handikappet och otillgänglighet i trafikmedlen måsie resa på ett dyrare sätl än normall får betalt för sina merkostnader. Riksfärdtjänstresor får företas med flyg, första klass tåg, buss, taxibil eller med specialfordon.

TPR:s anslagsframställning

Antalet resor med riksfärdtjänsien ökar fortfarande. De beräknas under innevarande budgetår komma att uppgå till ca 32000. Någon tendens till dämpad ökningstakt kan enligt TPR inte noteras. För nästa budgetår beräknar TPR all 41000 resor kommer att företas till en sammanlagd kosinad av 48milj. kr.

Föredragandens överväganden

1 det trafikpolitiska målet ingår att den kollektiva trafikapparaten skall handikappanpassas så långt möjligt. Härigenom minskas behovet av färdtjänst och riksfärdtjänst. Transportrådet har för de flesta färdmedel utfärdat föreskrifter för anpassningens inriktning och omfattning. För terminaler har regeringen gett statens planverk i uppgift att i samråd med transportrådet bedöma i vilken takt den fortsatta handikappanpassningen bör drivas. Av både tekniska och ekonomiska skäl måste denna anpassning ske successivt.

Regeringen har den 7juni 1984 gett transportrådel i uppdrag alt undersöka riksfärdtjänstens framtida utformning i syfte att begränsa kostnadsutvecklingen och öka effektiviteten. Uppdraget skall redovisas i etapper och slufiigt senast år 1987.

Jag anser mot denna bakgmnd och i avvaktan på resultatet från transportrådets uppdrag att reglerna för riksfärdtjänsten bör förbli oförändrade. Jag biträder därmed transportrådets förslag till anslagsberäkning för nästa budgetår.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Riksfärdtjänst för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag på 48000000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    132

I 5. Ersättning till lokal och regional kollektiv persontrafik

1983/84 Utgift             228666000

1984/85 Anslag           251800000

1985/86 Förslag        297723000

Från anslaget ges statsbidrag till den lokala och regionala kollektivtrafiken. Ersättningen har hittills lämnats enligt olika bidragsregler beroende på trafikform. Enligt riksdagens beslut våren 1984 sker fr.om. nästa budgetår en övergång till ett nytl förenklat och schablonmässigt utformat bidrag för de trafikformer som ingår i länshuvudmannens ansvarsområde (prop. 1983/84:100 bil. 8, TU 18, rskr 248). Från anslaget ges vidare statsbidrag till ersättningstrafik för nedlagd persontrafik på järnväg.

TPR.s anslagsframställning

Anslagsbehovet för statligt stöd under budgetåret 1985/86 enligt de tidigare bidragsreglerna bedöms vara dels 117 milj. kr. som slutligt bidrag för linjetrafik under bidragsåret 1984/85, dels 8 milj. kr. för kompletteringstrafik under bidragsåret 1984/85, dvs. sammanlagt 125 milj. kr. För medel enligt det bidragssystem som riksdagen enligt ovan beslutat om och som träder i tillämpning under budgetårel 1985/86 har anslagsbehovet bedömts vara dels 129 milj. kr. avseende förskott för linjetrafik, dels 3,3 milj. kr. avseende förskott för skärgårdstrafik, dels även 0,8 milj. kr. avseende förskott för kompletteringstrafik, dvs. sammanlagt 133,1 milj. kr. TPR har vid beräkningen av stödet till den trafik som ingår i länshuvudmannens ansvarsområde förutsatt en volymökning med fyra procent och en ökad kostnadsnivå med sex procent. Medelsbehovet för huvudmännens trafik beräknas därmed till 258,1 milj. kr.

Fem kommuner har under bidragsåret 1984/85 ansvaret för skärgårdstrafik. Under budgetåret 1985/86 kommer statsbidrag enligt de tidigare bidragsreglerna att lämnas även till huvudmän för den trafik som utförts under bidragsåret 1984/85. Med hänsyn till viss kostnadsökning i skärgårdstrafiken bedömer TPR mot denna bakgmnd anslagsbehovet för budgetåret 1985/86 till 7,2 milj. kr. Statligt stöd till den av Waxholmsbolaget bedrivna trafiken i Stockholms skärgård beräknas för budgetåret 1985/86 fill 10,5 milj. kr.

För Ijäilflyget har beräknats en ersättning på 0,4 milj. kr. Slutligen vad gäller stöd till ersättningstrafik har TPR beaktat de driftomläggningar som beslutats före den 1 september 1984. Medelsbehovel beräknas lill 18,9 milj. kr. Sammantaget begär därmed TPR ett anslag på 295,1 milj. kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    133

Föredragandens överväganden

Jag ansluter mig i huvudsak till TPR:s beräkning av medelsbehovel. Jag har dock förutsatt att kostnadsökningarna inom kollektivtrafiken bör kunna dämpas och att den förväntade ökade trafiken lill viss del kan finansieras genom effektivitetsvinster. Jag har därför räknat upp schablonbidraget till länshuvudmännens trafik med sammanlagt fyra procent. För den skärgårdstrafik som Waxholmsbolaget driver har jag för trafiken under budgetåret 1985/86 beräknat ersättning under anslagsposten för huvudmannatrafik. Med hänsyn till vad som nu är känt har jag vidare räknat upp statsbidraget till ersättningstrafik för nedlagd järnvägstrafik till 24 323000 kr.

När del gäller statsbidraget till lokal och regional trafik vill jag erinra om att enligt riksdagens beslut har Jämtlands län förts till Umeå sjukvårdsregion (prop. 1980/81:09, SoU 6, rskr 123). Riksdagen uttalade samtidigt att en nödvändig fömtsättning för beslutet var att kommunikationerna till Umeå skulle förstärkas. Genom bl.a. inrikesflygets utbyggnad har sedan dess kommunikationerna fill Umeå förbättrats. Ytterligare förbättringar kommer att ske när del nya regionala flygplanet Saab-Fairchild SF-340 sätts i trafik under år 1985. Jag bedömer dock att möjligheterna för invånarna i Sveg med omgivning att göra patient- och besöksresor till regionsjukhuset i Umeå inte är helt tillfredsställande.

Enligt de nya stalsbidragsreglerna för kollektivtrafiken fördelas bidraget fill länshuvudmännens trafik på ett schablonmässigt sätl mellan länen. Hänsyn tas härvid bl. a. till angelägenheten av att säkra en grundläggande trafikförsörjning. Enligt min mening bör riksdagens ovan nämnda uttalande om förstärkta kommunikationer kunna beaktas i detta sammanhang. Jag tänker här på behovet av att ordna tillfredsställande förbindelser mellan Sveg och Umeå där flyget kan vara ett lämpligt irafikalternaliv. Jag föreslår därför att transportrådet ges möjlighet att vid bidragsfördelningen, utöver vad som följer av nuvarande bidragsregler, ge stöd för att trygga en gmndläggande trafikförsörjning även i det nämnda fallet.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt godkänna vad jag föreslagit om vidgad bidragsgivning till kollektivtrafiken, att till Ersättning till lokal och regional kollektiv persontrafik för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag på 297723000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    134

I 6. Kostnader för visst värderingsförfarande

1983/84 Utgift                               O

1984/85 Anslag                        1000

1985/86 Förslag                       1000

Från anslaget betalas kostnaderna för buss- och taxivärderingsnämn-dens verksamhet. Nämnden prövar frågor om inlösen av trafikrörelser enligt yrkestrafiklagen (1979:559).

Nämnden består av tre ledamöter med ersättare som utses av regeringen. Nämndens kostnader förskotteras av staten och belastar slutligt den som förvärvar tillståndet genom utdebitering efter varje värdering. TPR svarar för nämndens kanslifunktion och rekvirerar medel från kammarkollegiet som har dispositionsrätten till anslaget.

TPR:s anslagsframställning

TPR förordar att anslagsbeloppet under nästa budgetår förblir oförändrat med ett formellt belopp om I 000 kr.

Föredragandens överväganden Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnader för visst värderingsförfarande för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag på 1000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    135

J. TRANSPORTFORSKNING

J 1. Statens väg- och trafikinstitut

1983/84 Utgift

1000

1984/85 Anslag

1000

1985/86 Förslag

1000

Statens väg- och trafikinstitut (VTI) har enligt sin instruktion till uppgift att bedriva dels forsknings- och utvecklingsarbete främst avseende vägar, vägtrafik och vägtrafiksäkerhet, dels systematisk informations- och dokumentationsverksamhet rörande sådan verksamhet, att sprida information om de resultat som nåtts i arbetet och samverka med universitet och högskolor för att främja undervisningen på de vetenskapliga och tekniska områden som omfattas av institutets verksamhet.

VTI leds av en styrelse. 1 denna ingår institutschefen och fem andra ledamöter som utses av regeringen och två som utses av personalorganisationerna. Antalet heltidsanställda vid institutet uppgår till ca 195 personer. Institutet är administrativt uppdelat på fyra avdelningar: en vägavdelning, en trafikant- och fordonsavdelning, en trafikavdelning samt en driftavdelning. Verksamheten är för budgetåret 1984/85 indelad i fem olika program, nämligen trafiksystem, väg, fordon, trafikant samt myndighetsuppgifter.

VTI:s verksamhet finansieras dels med bidrag direkt över statsbudgeten, dels med ersättning för uppdragsforskning. Bidraget över statsbudgeten avser att täcka kostnader för programmet Myndighetsuppgifter samt egen FoU-verksamhet vid institutet.

Bidragsmedlen används huvudsakligen för att höja kunskapsnivån och förändra kunskapsprofilen så att institutets atlraktionskraft som uppdragsmyndighet minst bibehålls samt för att utföra forskning inom områden som av statsmakterna angivits som viktiga men där uppdragsgivare saknas eller inte är beredda att satsa egna resurser. Till gmnd för VTI:s verksamhet ligger ett av institutet utarbetat s. k. ramprogram för perioden 1981 -1985.

VTI:s anslagsframställning

Institutet begär kompensation för pris- och löneomräkning med 2 388000 kr.

Institutet har under flera år, med undantag av innevarande budgetår, fått reala nedskärningar av bidragsanslaget genom att huvudförslaget har till-lämpats. Upprepade tillämpningar av huvudförslaget kommer enligt VTI på sikt ofelbart leda till konsekvenser beträffande ekonomin och den vetenskapliga standarden.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    136

Institutets attraktivitet på uppdragsmarknaden är till stor del beroende av den vetenskapliga kompetens som kan byggas upp. Del krävs en väl etablerad och erkänd forskning på hög nivå för atl uppdragsgivare överhuvud skall anlita institutet.

Ett genomförande av huvudförslaget skulle enligt VTI innebära att det blir nödvändigt att göra nedskämingar inom områden som är viktiga för att VTI skall kunna upprätthålla sin kompetens. Av institutets uppdragsgivare är 80 procent statliga organ som själva får sina anslag reducerade. På gmnd härav kan dessa myndigheter tvingas att minska sina uppdrag till VTI. Huvudförslaget kan härigenom få dubbla negativa effekter på verksamheten. Av bl.a. ovan angivna skäl avvisar VTI huvudförslaget.

Föredragandens överväganden

1 följande sammanställning redovisas den totala verksamheten enligt institutets anslagsframställning och mitt förslag.

1984/85 tusental kr.

Beräknad ändring 1985/86

Institutet

Före-

draganden

Kostnader

Myndighetsuppgifter Egen FoU FoU på uppdrag Div. försäljning

7614 21899 30187

1500

+ 700 + 1688 +   313 +   500

+ 657 + 1606 + 438 +   500

61200

+3201

+3201

Intäkter

Myndighetsuppgifter Egen FoU FoU på uppdrag Div. försäljning

7614 21899 30187

1500

+   700 + 1688 +   313 +   500

+ 657 + 1606 + 438 +   500

61200

+3201

+3201

Institutet har under fyra av de senaste fem budgetåren fått reala nedskärningar av bidragsanslaget genom att huvudförslaget har tillämpats. Om huvudförslaget skulle tillämpas även för budgetåret 1985/86 gör jag i likhet med institutet den bedömningen att uppenbara risker föreligger för att ett negativt rörelseresultat uppstår och att erforderlig kompetens inte kan upprätthållas. Med hänsyn härtill bör enligt min mening insfitutet för budgetåret 1985/86 undantas från fillämpningen av huvudförslaget.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag på 1000 kr.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 8   Kommunikationsdepartementet    137

J 2. Bidrag till statens väg- och trafikinstitut

1983/84 Utgift               28200000                  Reservation                         840000

1984/85 Anslag              29513000

1985/86 Förslag             31776000

Med hänvisning till vad jag anfört under anslaget J 1. Statens väg- och trafikinstitut hemställer jag att regeringen förslår riksdagen

att till Bidrag till statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag på 31 776000 kr.

J 3. Statens väg- och trafikinstitut: Utrustning

1983/84 Utgift

553000

1984/85 Anslag

500000

1985/86 Förslag

500000

Reservation                         316000

Över utmstningsanslaget finansieras utmstningsobjekt vars värde översfiger 20000 kr. och vars livslängd är längre än tre år.

VTI:s anslagsframställning

För budgetåret 1985/86 begär institutet ett utmstningsanslag av 500000 kr.

Föredraganden Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens väg- och trafikinstitut: Utrustning för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag på 500000 kr.

J 4. Transportforskningsberedningen

1984/85 Anslag             24611000

1985/86 Förslag             25849000

Transportforskningsberedningen (TFB) inrättades 1984-07-01 genom en sammanslagning av transportforskningsdelegationen (TFD) och kollektivtrafikberedningen. Från budgetåret 1983/84 har reservationer på anslagen Åtgärder för att främja investeringar och utvecklingsarbete i kollektivtrafiken, Transportforskningsdelegationen och Kollektivtrafikberedningen överförts till TFB. Sammantaget uppgår reservationema till 41 700000 kr.

Beredningen har enligt sin instmktion (SFS 1984:483) hand om uppgifter som avser initiativ, planering, samordning och stöd i fråga om forskning.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    138

utveckling och demonstrationsprojekt som rör transporter, trafik och trafiksäkerhet, i den mån sådana uppgifter inte ankommer på någon annan myndighel.

Beredningen består av 20 ledamöter som företräder irafikverk, forskning, näringsliv och intresseorganisationer inom transportseklom. Vidare finns ett kansli som består av 13 personer. Beredningen kan inrätta programgrupper för att bereda och pröva vissa frågor. Under innevarande budgetår finns fyra sådana programgmpper med inriktning mol persontransporter, godstransporter och materialadministration, trafiksäkerhet samt dokumentation.

TFB:s anslagsframställning

Beredningen anser att forskningsverksamheten skulle bli allvarligt lidande om forskningsmedlen reduceras enligt huvudförslaget. Beredningen motsätter sig därför att huvudförslaget tillämpas.

Beredningen begär en resursökning med I 000000 kr. för att förstärka den långsiktiga kunskapsuppbyggande forskningen och den materialadministrativa forskningen. Beredningen hemställer vidare att anslaget differentieras på två anslag, dels ett förslagsanslag avseende förvaltningskostnader och lokalhyror, dels ett reservafionsanslag avseende forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprojekt. Beredningen hemställer sluUigen att den bemyndigas göra åtaganden för budgetåret 1986/87 om 13000000 kr. och för budgetåret 1987/88 om 9000000 kr.

Föredragandens överväganden

I följande tabell redovisas beredningens anslagsframställning och mitt förslag.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Beredningen

Föredraganden

Kostnader

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader)

Lokalkostnader

Bidrag fill forskning, utveckling och demonstrationsprojekt

Uppdragsforskning

4 200000

(3 200000)

260000

20151000 100000

+   193000

(+   100000)

+    39000

+ 2016000

+   172000

(+   104000)

+    39000

+ 1027000

24711000

+2248000

+ 1238000

Intäkter

Ersättning för uppdrag m. m.

100000

_

_

24611000

+2248000

+ 1238000

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    139

För transportforskningsberedningen förordar jag atl dess anslag pris-och löneomräknas i enlighel med de regler som tillämpas för forskningsråden. Hämiöver föreslår jag att beredningens anslag förstärks med 250000 kr. för att användas bl. a. för stöd till ytterligare långsiktig kunskapsuppbyggande forskning. Beträffande anslagskonslruklionen anser jag att beredningen liksom andra organ av forskningsrådskaraktär skall tilldelas medel för kostnader för såväl förvaltningen som forskningsverksamheten m.m. under ett gemensaml anslag. Jag har däremot inget alt erinra mol beredningens hemställan angående medelsdispositioner för budgetåren 1986/87 och 1987/88. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Transportforskningsberedningen för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag på 25849000 kr., att medge att regeringen bemyndigar Iransportforskningsberedning-en att besluta om statligt stöd till forskning och utveckling under budgetåren 1986/87 och 1987/88 inom en ram av 13000000 kr. resp. 9000000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    140

K.    ÖVRIGA ÄNDAMÅL

K 1. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

1983/84 Utgift

1349000

1984/85 Anslag

1000

1985/86 Förslag

1000

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) är central förvaltningsmyndighet för meteorologiska, hydrologiska och oceanografiska ärenden. SMHI utför undersökningar och utredningar på uppdrag av myndigheter och enskilda. Inslitulel bedriver också tillämpad forskning och ulveckling.

SMHI leds av en styrelse. I styrelsen ingår generaldirektören och fem ledamöter som utses av regeringen.

Inom institutet finns fyra avdelningar, nämligen den meteorologiska avdelningen, den hydrologiska och oceanografiska avdelningen, den tekniska avdelningen och den administrativa avdelningen.

SMHLs verksamhet finansieras dels med bidrag direkt över statsbudgeten, dels med ersättning för uppdrag. Bidraget avser att täcka insfitutets myndighetsuppgifter. Uppdragsverksamheten skall ge full kostnadstäckning.

På regeringens uppdrag har bl. a. SMHI genomfört försök med samproduktion av civil och militär vädertjänst för luftfarten i Norrköping samt vid regionvädercentralen Syd. Denna försöksverksamhet har för SMHLs del medfört merkostnader på 1 349000 kr. Regeringen har därför beslutat att anslaget för budgetåret 1983/84 får belastas med dessa merkostnader.

I följande sammanställning redovisas utfallet för verksamheten för budgetåret 1983/84 samt den prognosticerade verksamhelen för 1985/86.

Utfall 1983/84

Prognos 1985/86

tkr.

tkr.

Intäkter

Myndighetsuppgifter Uppdragsverksamhet Övrigt

94 542 59143

1427

96128

65900

1400

155112

163428

Kostnader

156663

163428

Resultatföre avskrivningar

-ISSl

0

Prop. 1984/85:100   Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    141

SMHLs anslagsframställning

SMHI har begärt att gränsdragningen mellan anslagsfinansierad verksamhet och uppdragsverksamhet ändras. Prissättningen i uppdragsverksamheten bör utformas så att verksamheten i princip bär sina självkostnader.

Föredragandens överväganden

Riksrevisionsverket (RRV) har yttrat sig över frågan om gränsdragning mellan anslagsfinansierad och uppdragsfinansierad verksamhet.

Jag vill erinra om att SMHl-utredningen behandlade frågan om prissättning enligt två principiellt olika synsätt. Det ena innebär att avgifterna sätts så alt de täcker särkostnaderna för uppdragsverksamheten och det andra att full kostnadstäckning tillämpas, dvs. att uppdragsverksamheten belastas med sina särkostnader saml skälig andel av samkostnaderna. Frågan behandlades i prop. 1980/81:149 om SMHLs verksamhet och organisation. Därvid förordades inte principen om full kostnadstäckning för uppdragsverksamheten eftersom ett sådant synsätt lätt kunde leda fill kraftiga prishöjningar och därmed minskad efterfrågan på SMHLs tjänster.

I enlighet med dessa riktlinjer för prissättningen sätter SMHI idag sina avgifter så att de direkta särkostnaderna samt skälig andel av kostnaderna för den centrala administrationen läcks. Däremot täcker inte avgifterna någon andel av vissa andra samkostnader, t.ex. kostnader för observationsnätet, telekommunikationer, datalagring och databearbetning (det s.k. basunderlaget). Vid tiden för införandet av SMHLs nya organisation gick verksamheten med föriust. Utvecklingen visar emellertid att SMHI nu uppnått ekonomisk balans i uppdragsverksamheten. Full kostnadstäckning bör därför eftersträvas i prissättningen. Ändringen bör genomföras i den takt som uppdragsverksamheten expanderar och kan belastas med de tillkommande kostnaderna. Taxorna bör liksom hittills fastställas av SMHI efter samråd med RRV.

Jag vill också kort nämna någol om utvecklingen av vädertjänsten. Våren 1984 beviljade riksdagen SMHI 15,7 milj. kr. för all bygga en pilotanläggning för ett framlida vädertjänstsystem. Upphandlingen bedrivs som ett teknikupphandlingsprojekt i samarbete med svensk industri. Riksdagen bör nu informeras om planeringsarbetet för projektet samt SMHLs samverkan med den militära vädertjänsten.

Syftet med pilotanläggningen är att ge beslutsunderlag för hur en framtida lönsam operativ regionaliserad vädertjänst skall utformas. En försöksanläggning håller på att byggas upp vid SMHI i Norrköping. Försöksområdet utgörs av Östergötlands län samt delar av Södermanlands och Örebro län. Under de första två åren byggs anläggningen upp, metodiken utvecklas och vissa försök avses genomföras. Följande tvåårsperiod innebär att integrerade tester och operativ försöksproduktion genomförs. Regeringen

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    142

har uppdragit åt SMHI att senast den I september 1988 redovisa erfarenhe-tema av verksamheten med pilotanläggningen.

SMHI har efter samråd med chefen för flygvapnet (CFV) och statskontoret till regeringen redovisat hur samverkan mellan den civila och den militära vädertjänsten i projektet avses gå till. Enligt redovisningen kommer CFV att följa upp och stödja SMHI i projektarbetet. Detta gäller främst inom områden som rör kortsiktiga prognoser för sikt och molnhöjd. CFV har vidare sagt sig vara beredd att bistå med åtgärder för att utöka observationsunderlaget. Militär personal kan också komma att delta i försöken. CFV kommer att följa utvecklingen av de tekniska systemen och produkterna inom pilotprojektet. Uppföljning och studier av vissa produkter kan underlättas genom att de förs över till det militära VÄDER-80-systemet. För att bl.a. underiätta den militära väderledningens interna planering på området kommer CFV att inrätta en särskild samverkansfunktion.

Jag kan i sammanhanget erinra om att statskontoret senast den 30 juni 1985 till regeringen skall avrapportera sitt uppdrag om'fömtsättningarna för och konsekvenserna av en ökad produktionssamverkan mellan den civila och den militära vädertjänsten.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna de av mig förordade riktlinjerna för SMHLs prissättning, att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag på I 000 kr.

K 2. Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

1983/84 Utgift                92750000

1984/85 Anslag              92253000

1985/86 Förslag              96128000

Från anslaget betalas kostnadema för SMHLs myndighetsuppgifter.

SMHLs anslagsframställning

SMHI har begärt medel enligt huvudförslaget. Myndigheterna har av regeringen rekommenderats att redovisa ett huvudförslag som omfattar en längre tidsperiod än ett år. SMHI har följt denna rekommendafion och fördelat sitt huvudförslag över en treårsperiod med 5% besparing. Därvid har utgångspunkten varit ett pris- och löneomräknat anslag för 1984/85.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    143

SMHI har för treårsperioden beräknat de totala besparingama till ca 4,9 milj. kr. enligt följande.

1985/86 tkr.

1159

1986/87 tkr.

2337

1987/88 tkr.

1399

För att innehålla 1985/86 års besparingar planerar SMHI bl. a. att göra vissa reduceringar i stationsnäten, att minska utnyttjandet av telefaxtjänst samt att föriänga utnyttjandet av telekommunikationssystemet ATESTO.

Föredragandens överväganden

Jag anser att SMHI bör ges förulsättningar atl planera sina besparingsåtgärder på längre sikt och godtar därför institutets förslag att fördela huvudförslaget över en treårsperiod med en total reduktion på 5 %. Verksamhetsplaneringen bör därigenom kunna underlättas. Av SMHLs anslagsframställning framgår institutets planerade besparingar. Förslagen medför givetvis vissa konsekvenser för verksamheten. Jag anser ändå att SMHLs besparingsplan för 1985/86 bör kunna godtas, vilket innebär att SMHI ges etl pris- och löneomräknat anslag minskat med I 159000 kr. enligt följande plan.

Plan 1984/85

Beräknad

ändring 1985/86

SMHI

Föredraganden

Förvaltningskostnader*

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

Summa

85466

(59496)

6787

92253

4057

(3 882)

319

4376

3 556

(3 496)

319

3875

Häri ingår bidrag m. m. till vissa internationella organisationer.

En fömtsättning för att flera av de planerade besparingarna under treårsperioden skall kunna realiseras är att SMHI ges möjlighet att investera i teknisk utmstning. Jag återkommer fill detta under anslaget K3. SMHI: Utrustning. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag på 96 128000 kr.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    144

K 3. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Utrustning

Reservation                   16259567*

1983/84 Utgift

2275637

1984/85 Anslag

5620000

1985/86 Förslag

6900000

* Varav 10570000 kr. anvisat på TB III för att bygga en pilotanläggning för den framlida vädertjänsten samt I 500000 kr. för sysselsältningsfrämjande åtgärder (beslut 1984-04-12).

Anslaget belastas med utgifter för SMHLs investeringar vars värde per objekt i princip är minsl 5 000 kr. och vars livslängd är minst tre år.

SMHLs anslagsframställning

SMHI har för nästa budgetår begärt 6406000 kr. för investeringar som avser den anslagsfinansierade verksamheten. Flertalet av de investeringar som SMHI avser att göra är enligt institutet en fömtsättning för att klara besparingskravet. I institutets investeringsplan finns bl.a. automatisering av aerologstationer, uppförande av en automatstation vid Gran, införande av hybridteknik, dvs. en bemannad observationsstation som är automatiserad vissa tider, samt utbyggnad av den automatiserade kartritningstjänsten APLOT. Ersättningsinvesteringarna beräknas till ca två milj. kr. För att kunna göra erforderliga investeringar i uppdragsverksamheten har SMHI dessutom hemställt om 3292000 kr.

Föredragandens överväganden

Innevarande års anslag uppgår till 5620000 kr., varav 2500000 kr. avser en engångsanvisning.

Anslaget bör prisomräknas med 94000 kr. Dessutom bör SMHI få medel till sådana investeringar som leder till att besparingsplanen kan genomföras.

För att inte försvåra SMHLs möjlighet att åta sig uppdrag bör institutet också anvisas särskilda medel för investeringar i uppdragsverksamheten. För budgetårel 1985/86 har jag räknat med I 500000 kr; för detta ändamål. Räntor och avskrivningar för dessa investeringar skall i sin helhet belasta uppdragen och återföras fill statsbudgetens inkomstsida. Av de totala anvisade medlen för budgetåret 1985/86 har jag räknat med att minst 1 500000 kr. används för investeringar som avser uppdragsverksamheten. Totalt uppgår anslaget därmed till 6900000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Utrustning för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag på 6900000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    145

K 4. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Nordiskt samarbetsprojekt

1985/86 Anslag                 763000*

* Nytl anslag

Nordiska rådet har rekommenderat Nordiska ministertådet att ta inifia-tiv till att upprätta ett gemensamt räknecenter för väderprognoser i Norden. De nordiska meteorologiska instituten har i en gemensam ansökan till Nordiska ministerrådet begärt och fått medel till att påbörja arbetet med en nordisk operationell prognosmodell med hög upplösning för kortsikfiga prognoser (HIRLAM).

SMHLs anslagsframställning

HIRLAM-projektet beräknas totalt kosta ca 12 milj. kr. och pågå under åren 1984—1987. Härav avses ungefar hälften finansieras av de nordiska meteorologiska instituten och resterande medel har sökts hos Nordiska ministertådet.

SMHI anser att en utveckling av en nordisk HIRLAM ger stora möjligheter att förbättra prognoskvaliteten för ettdygnsprognoser samt att rationalisera prognosverksamheten enligt planerna för pilotanläggningen för den framtida vädertjänsten. De nordiska meteorologiska instituten anser att projektet huvudsakligen bör förläggas till Danmark eftersom de datorresurser som är nödvändiga finns där.

Föredragandens överväganden

Nordiska ministerrådet (samarbetsministrarna) beslöt sommaren 1984 att HIRLAM-projektet skulle genomföras. Samtidigt anvisades vissa medel för 1985 till projektet över Nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1985, m. m. Den nordiska ämbetsmannakommittén för transportfrågor (NÄT) har beviljat 427000 kr. av sin projeklbudget för år 1985. 1 NÄT:s budgetprogram för åren fram t. o. m. 1987 har vidare ett årligt belopp om ca 500000 kr. beräknats för projektet. Utöver dessa medel skall de nordiska länderna tillskjuta egna andelar. För Sveriges del har jag beräknat andelen för hela projekttiden till totalt 763 000 kr. Jag har i denna fråga samrått med statsrådet Lundkvist som är nordisk samarbelsminister.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Nordiskt samarbelsprojekt för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag på 763 000 kr.

10    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 8

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet

146

K 5. Statens geotekniska institut

1983/84 Utgift

0

1984/85 Anslag

1000

1985/86 Förslag

1000

Statens geotekniska institut (SGI) är central förvaltningsmyndighet för geotekniska ärenden. SGI bedriver geoteknisk forskning och utvecklar och utprovar geoteknisk utmstning samt nya metoder för gmndläggning, jordförstärkning, m. m. SGI skall också inventera och värdera efterfrågan på geoteknisk forskning samt systemafiskt samla, bearbeta och offentliggöra resultaten av verksamheten. Vidare skall institutet verka för spridande av geoteknisk kunskap samt främja undervisningen inom sakområdet. SGI utför undersökningar och utredningar på uppdrag av myndigheter, kommuner och enskilda.

SGI leds av en styrelse. I styrelsen ingår överdirektören och fem ledamöter som utses av regeringen.

Inom institutet finns sju enheter, nämligen enheten för anläggningsverksamhet, enheten för byggnadsverksamhet, enheten för fysisk planering, enheten för mät- och undersökningsverksamhet, enheten för laboratorieverksamhet, enheten för informations- och marknadsverksamhel samt enheten för administrativ verksamhet. Verksamheten är inriktad på de fyra programmen forskning, information, konsultation och skredfarliga områden.

SGLs verksamhel finansieras dels med bidrag direkt över statsbudgeten, dels med ersättning för uppdrag. Bidraget avser att täcka institutets myn-dighetsuppgd"ter. Uppdragsverksamheten skall ge full kostnadstäckning. I följande sammanställning redovisas utfallet för verksamheten för budgetåret 1983/84 samt den prognosficerade verksamheten för 1985/86.

Utfall 1983/84

Prognos 1985/86

tkr.

tkr.

Intäkter

Myndighetsuppgifter Uppdragsverksamhet Övrigt

8751 13 465

75

8566

15057

8

22291

23631

Koslnader

21878

23306

Resultat före avskrivningar

413

325

SGLs anslagsframställning

SGI har inom sina program prioriterat forskningen.

Institutets uppdragsverksamhet har de senaste åren legat på en erforderlig nivå. Inriktningen av uppdragen har dock delvis ändrats till följd av att

Prop. 1984/85:100   Bilaga 8   Kommunikationsdepartementet    147

byggnadsverksamheten i landet kraftigt har minskal. Samtidigt har byggandet ändrat stmktur och de enskilda objekten har blivit mindre men mer specialiserade. Delta har lett lill att SGI numera arbetar med fler uppdragsgivare än tidigare. Dessutom har utlandsverksamheten ökat kraftigt. Denna ulveckling ställer förändrade krav på geoteknisk forsknings-, informations- och konsullalionsverksamhe.l. SGI konstaterar atl f.n. är geotekniska frågor angående bl. a. sättningar, grundläggningsteknik, stabilitetsutredningar, byggande på radonmark och miljöfarligt avfall aktuella. SGI påpekar att institutels hela verksamhet har breddats för att institutet bättre skall kunna svara mot de krav som ställs på ett geotekniskt forskningsinstitut och för att skapa en ekonomisk bas för den fortsatta verksamheten. Tack vare SGLs stora kompelens angående grundläggningsteknik underlättas också exporten av svensk byggnadsteknik.

Institutet har tidigare pekat på att uppdragsverksamheten delvis ändrat inriktning och att utlandsverksamheten ökat. Denna ändrade och breddade verksamhet har medfört att SGI idag har god kunskap om de marknader där geotekniska problem finns. Institutet har därför en stor kommersiell potential genom sitt tekniska kunnande, sin marknadskännedom och sina marknadskontakter. För en ökad kommersiell verksamhet innebär den nuvarande organisationsformen vissa begränsningar. SGI har därför i en särskild skrivelse begärt atl få bilda ett av staten helägt "dotterbolag". Som skäl för att få bilda ett aktiebolag tar SGI upp följande problem inom nuvarande verksamhetsform.

Uppdragsverksamheten skall som tidigare nämnts ge full kostnadstäckning. Kravet på kostnadstäckning gäller i princip för varje år. Detta kan t.ex. leda lill att dyrbara marknadsinvesteringar i utlandet påverkar den inhemska prissättningen negativt. Följden blir då atl satsningar som på sikt bedöms vara lönsamma inte förverkligas.

Gmndläggningsarbeten inom byggnadsverksamheten är p. g. a. stora osäkerheter utsatta för felbedömningar och förseningar. Detta innebär risk för extra kostnader i form av skadestånd, försäkringar eller förluster. Särskilt när det gäller uppdrag utomlands innebär avsaknaden av ett bolag begränsningar för SGLs verksamhet.

SGLs utveckling av utmstning blir allmänt känd genom att resultaten publiceras i forskningsrapporter och liknande. Härigenom kan andra kommersiella intressen ta över marknadsföring och fillverkning. Speciella avtal har i vissa fall tecknats mellan SGI och privata företag. Detta förfarande har dock visat sig ha vissa brister från effektivitetssynpunkt. Sålunda har SGI t. ex. inget intresse av atl sluta avtal med privata företag som kan leda till att vissa delar av geoteknikmarknaden utestängs från information om vilka produkter som tas fram vid institutet.

SGI framhåller att bildandet av ett aktiebolag vid institutet i form av ett helägt "dotterbolag" delvis undanröjer de ovan nämnda problemen. Verksamheten avses börja i mindre omfattning utan annan fast anställd personal

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    148

än verkställande direktören. Bolagskapitalet kan härigenom sällas så lågl som 200000 kr., varav 100000 kr. i aktiekapital.

Föredragandens överväganden

SGLs primära uppgift är atl bedriva forskning inom geoteknikområdet. Forskningsverksamheten består lill ungefär lika delar av egen forskning som finansieras av statliga bidragsmedel och uppdragsforskning. Syftet med den av staten finansierade forskningen är bl.a. att upprätthålla kunskapsnivån och anpassa kunskapsprofilen så att institutet kan upprätthålla en tillräcklig uppdragsverksamhet.

Institutets verksamhet skall gå ihop ekonomiskt. Likheter finns härvid med de affärsdrivande verken. 1 det budgetmässiga läge som f. n. råder och med den återhållsamhet som måsle prägla all statlig verksamhet har SGI som kompensation ökat sin uppdragsvolym både på den inhemska och den internationella marknaden. Uppdragsverksamheten svarar nu för ca 60% av SGLs totala verksamhet. Att ytterligare öka uppdragsverksamheten bedöms varken som möjligt eller önskvärt. Det är i ett sådant läge naturligt att SGI söker andra vägar för att öka institutets möjligheter på geoteknikmarknaden för att bättre förränta det kapital som lagts ned i geoteknisk forskning och utveckling.

Vissa av de forskningsprodukter som institutet lar fram i den ordinarie forskningsverksamheten och som utgör en förutsättning för institutets uppdragsforskning är enligt SGI av sådant allmänl intresse att de kan bli föremål för en mer kommersiell inriktning. I vissa fall är produkterna färdigutvecklade. I andra fall krävs en vidareutveckling innan tillverkning och försäljning i större skala kan komma i fråga.

Jag delar således institutets uppfattning att den möjlighet till finansiell förstärkning som en bolagsbildning ger bör tas tillvara. Genom en sådan komplettering av SGLs verksamhet kan nedlagda kostnader i forskning och utveckling på SGI i högre grad fås tillbaka, personalens kompetens och kapacitet bättre utnyttjas i kommersiellt syfte samt institutets möjligheter att ta ekonomiska risker underlättas. En bolagsbildning bidrar också till att därvid skapa klara ansvarsförhållanden.

Bolaget skall tillsammans med SGI utveckla geoteknisk utrustning som marknadsanpassas och marknadsförs genom egen försäljning eller licens-givning. Bolaget kan också marknadsföra informationstjänster som är kommersiellt intressanta men inte så värdefulla inom SGLs normala verksamhet.

Den kommersiella delen av verksamhelen måste självfallet avgränsas från forskningsverksamheten enligt institutets instruktion. Detta gäller i fråga om redovisning av såväl medel som personal. Alla kostnader och intäkter som hänför sig till bolagets verksamhet skall alltså redovisas i bolaget. Det är därvid angeläget med en klar avgränsning mellan institutet och bolaget.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    149

Bolaget skall eftersträva att hålla en hög kvalitet på sina tjänster och produkter och dess marknadsföringsinsatser bör samordnas med SGI. Prisema på bolagets tjänster och produkter skall sältas på affärsmässiga grunder. Bolaget skall givetvis samarbeta med SGI men möjlighet bör också finnas för bolaget att vid behov vända sig till annan samarbetspartner.

Mol bakgmnd av vad jag ovan anfört tillstyrker jag att det bildas ett särskilt aktiebolag, helägt av staten och av karaktären dotterföretag till statens geotekniska institut. Jag anser mig också kunna godta institutets bedömning av bolagets kapitalbehov. Elt belopp på 100000 kr. bör därför tillföras bolaget som aktiekapital. Ett belopp på 100000 kr. bör initialt föras fill bolaget som rörelsekapital. Finansiering bör ske genom att ta i anspråk balanserade vinstmedel i institutets rörelse. Något tillskott från statsbudgeten krävs alltså inte. Jag kan erinra om att motsvarande lösning tillämpades beträffande bolagsbildningen vid statens väg- och trafikinstitut (jfr prop. 1982/83:175, TU 22, rskr 363).

Bolagets säte skall vara i Linköping. 1 avvaktan på den översyn som pågår inom verksledningskommittén (C 1983:04) angående frågan om ledningen av de statliga förvaltningsmyndigheterna bör bolagets ledning och anknytning till SGI inte låsas fast slufiigt. Tills vidare bör det ankomma på SGI att besluta om formerna för detta.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens geotekniska institut för budgetåret 1985/86 anvisa ett

förslagsanslag på I 000 kr., att godkänna att ett aktiebolag bildas i enlighet med vad jag förordat.

K 6. Bidrag till statens geotekniska institut

1983/84 Utgift

83.53443

1984/85 Anslag

7887000

1985/86 Förslag

8566000

Reservation                  109505

Från anslaget betalas kostnaderna för SGLs myndighetsuppgifter.

SGLs anslagsframställning

SGI begär i sin anslagsframställning etl pris- och löneomräknat anslag utan nedskärning enligt det s. k. huvudförslaget. Institutet framhåller att huvudförslaget för SGLs del innebär att vissa verksamheter måste skäras bort och att det därmed uppstår svårigheter att hålla uppdragsverksamheten på en erforderlig nivå. För finansiering av institutets skredrådgivningsverksamhet hemställer SGI att 620000 kr. anvisas direkl till institutet i stället för som hittills via trettonde huvudtiteln (civildepartementet).

Prop. 1984/85:100   Bilaga 8   Kommunikationsdepartementet    150

Föredragandens överväganden

Sedan slutet av 1960-talet har SGI till uppgift att övervaka stabilitetsförhållandena längs Göta älv. 1 slutet av 1977 inträffade det s. k. Tuveskredet. Som en följd härav uppdrog regeringen åt SGI att kartlägga områden där risk för skred föreligger. SGI har sedermera kartlagt områden inom Göteborgs och Bohus län samt Älvsborgs län. Denna kartläggning har resulterat i behov av information och rådgivning när det gäller plan- och byggnadslovsärenden i kommuner i dessa län. Sådan rådgivningsverksamhet sker i allt väsentligt som en del av institutets uppdragsverksamhet.

Under budgetåret 1983/84 beslöt regeringen efter särskilda framställningar att 400000 kr. skulle utbetalas till berörda länsstyrelser för finansiering av geoteknisk granskning i samband med fastställelseprövning i planärenden och rådgivning i byggnadslovsärenden till vissa kommuner med skredriskområden. För innevarande budgetår har regeringen hittills beslutat att 300000 kr. skall ställas till förfogande för motsvarande ändamål. För budgelåret 1985/86 har under trettonde huvudtitelns anslag E 1. Länsstyrelser m. m. beräknats vissa medel för geoteknisk rådgivningsverksamhet.

Jag går nu över till beräkning av anslaget för nästa budgetår. SGI har stor kompetens inom byggnadsgeoteknikområdet. För att möta nedgången inom framför allt byggnadsverksamheten har SGI tvingats att delvis ändra inriktningen på sin verksamhet. Från att tidigare i huvudsak ha ägnat sig åt nybyggnadsgeoteknik har SGI breddat sin verksamhet till att omfatta områden som redogörs för under anslaget K5. Statens geotekniska institut. Forskning för att få fram ny kunskap på olika områden är nödvändig för att SGI skall kunna leva upp till sin instruktion. Det är vidare angeläget att så långt möjligt undvika att institutets anslagsfinansierade verksamhet begränsas eflersom det skulle kunna innebära svårigheter atl få uppdragsverksamheten att gå ihop.

Mot denna bakgmnd bör enligt min mening SGI för budgetåret 1985/86 undantas från tillämpningen av huvudförslaget och jag förordar att institutet tilldelas medel enligt nedanstående plan.

Plan 1984/85

Beräknad ändring 1985/86

SGI

Föredraganden

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

Summa

6503 000

(5254000)

1384000

7887000

559000

(460000)

91000

650000

588000

(506000)

91000

679000

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till statens geotekniska institut för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag på 8566000 kr.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 8   Kommunikationsdepartementet    151

K 7. Statens geotekniska institut: Utrustning

Reservation                  87301

1983/84 Utgift

229008

1984/85 Anslag

270000

1985/86 Förslag

290000

Anslaget belastas med kostnader för utmstning vars värde per objekt överstiger 20000 kr. och vars livslängd överstiger tre år.

SGLs anslagsframställning

Den anslagsfinansierade verksamheten och uppdragsverksamheten är intimt sammanfogade. Detta leder till atl all utrustning används inom hela institutets verksamhet. SGLs delvis ändrade verksamhetsinriktning ställer krav på mer tekniskt avancerad utrustning. Institutet begär därför en ökning av anslaget med 22 000 kr.

Föredragandens överväganden

För att SGI skall kunna ta tillvara den specialistkompetens som institutet har krävs tillgång till tekniskt avancerad utmsining. För att tillgodose dessa behov samt för att kunna ersätta omodern utrustning behöver anslaget räknas upp med 20000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens geotekniska institut: Ulruslning för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservaiionsanslag på 290000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    152

K 8. Viss internationell verksamhet

1983/84 Utgift

3574147

1984/85 Anslag

3635000

1985/86 Förslag

3 630000

Från anslaget betalas resor, medlemsavgifter och bidrag till vissa internationella sammanslutningar.

Anvisat

Beräknad ändring

1984/85

1985/86

1. Intemationella föreningen

för frågor rörande väg-

väsendet (PIARC) m. m.

60000

-

2. Förhandlingar rörande luft-

farten

250000

-

3. Förenta Nationemas ekono-

miska kommission för Europa

(ECE)

325000

25000

4. Europeiska iransportminis-

terkonferensen (CEMT)

250000

-

5. Internationella järnvägs-

fördragen (CIM-CIV)

45000

- 5000

6. Vissa förhandlingar rörande

vägtransporter

125000

-25000

7. Internafionellt samarbete

rörande sjöfarten saml

Internationella sjöfarts-

organisationen (IMO)

2480000

-

8. Diverse internationell verk-

samhel

100000

-

Summa kr.

3635000

- 5000

Föredragandens överväganden

På grund av kostnadsutvecklingen behöver anslagsposten 3 räknas upp. I anslagsposten 8 ingår bl. a. kostnader för vissl internationellt trafiksäkerhetsarbele, vissa tele- och satellitfrågor samt förhandlingsmöten med EG. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Viss internationell verksamhet för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag på 3630000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    153

Särskilda frågor

A.   UTREDNING OM INTERNATIONELLA TRANSPORTER

Regeringen bemyndigade den 18 febmari 1982 chefen för kommunikationsdepartementet att tillkalla en särskild utredare* med uppdrag att analysera aktuella och fömtsebara problem beträffande Sveriges internationella transporter och att lämna förslag till lämpliga åtgärder för att bättre bemästra dem.

Utredningsmannen överlämnade sitt betänkande (SOU 1984:17) Sveriges intemationella transporter i febmari 1984.

Utredningens huvudsakliga synpunkter och förslag är följande.

Utredningen understryker det nära sambandet mellan utrikeshandelspolitik och utrikestransportpolitik. Vikten av aft man från svensk sida bevakar transportfrågoma vid bilaterala och multilaterala förhandlingar i handelssammanhang understrykes därvid.

Enligt utredningens mening bör den långsiktiga målsättningen vara att främja den intemationella arbetsfördelningen, varvid det allt starkare inslaget av systemlösningar på transporttjänsternas område måste beaktas. Avsteg från långsiktigt krav på frihandel för transporttjänster kan främst motiveras av beredskapsskäl.

Frågan om gemensam nordisk transportmarknad bör på nytt tas upp varvid reciprocitet är ett naturligt steg på vägen.

Det ökade logisfik- och kostnadsmedvetandet leder till starkare krav på snabba administrativa mfiner för såväl dokumenthantering och datautbyte som fysiska kontroller vid gränspassage och förtullning.

Kostnaderna för de gränsöverskridande transporterna översteg 1980 enligt utredningen 20 miljarder kr., vilket svarade mot 15,5% av industrins förädlingsvärde. Härtill skall läggas sådana kostnader, som följer av att man vid gränsöverskridande transporter känner ökad osäkerhet om fidsåt-gång och leveranssäkerhet, vilket verkar ytterligare fördyrande på lagerhållning och uppläggningsscheman för transportkedjan.

Den transporttekniska utvecklingen har under hela efterkrigstiden varit snabb. Transportmedlens storlek har starkt ökat, ökad specialisering och snabbhet har lett till betydande produktivitetsstegring, bl.a. genom en-hetslastemas ökande betydelse. Ett annat karaktäristiskt drag är ökade inslag av kombinerade transporter liksom starkare betydelse av terminalhantering. Modem informationsbehandling är av central betydelse.

Ett annat väsenUigt område för teknisk utveckling gäller standardiseringsarbetet. Det är av stor vikt för svensk utrikeshandel att fortsatt

* Direktören Lars Dahlgren

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8   Kommunikationsdepartementet    154

internafionell standardisering av laslbärare drivs vidare. Sverige bör aktivt stödja pågående arbete, så att högkvalificerat svenskt deltagande blir möjligt i internationellt standardiseringsarbete.

Konkurrensen avser i ökad utsträckning hela transportsystem, ej enskilda transportmedel.

Den internationella transportmarknaden kännetecknas enligt utredningen emellertid av betydande överkapacitet som tidvis leder till hård priskonkurrens med dålig soliditet och utvecklingskraft för transportföretagen. För transportköparen är del största problemet de administrativa reglerna och hindren av medveten eller omedveten art.

1 fråga om sjöfartspolitiken domineras bilden av de nya mönster, som förväntas växa fram bl. a. till följd av den nyligen ikraftträdda UNCTAD-koden för linjekonferenser, liksom av u-ländernas tilltagande protektionism. Svenska sjöfartsintressen bör kunna bidra till utveckling av u-ländernas sjötransportsystem.

För närvarande diskuteras inom UNCTAD hur u-ländema skall komma i åtnjutande av större andel av bulksjöfarten respektive frågan om bekvämlighetsflagg eller s. k. öppna sjöfartsregister. Utredningen anser att vår målsättning måste vara att bevara och förstärka öppen konkurrens på lika villkor inom bulksjöfarten. Sverige måste aktivt följa dessa frågor inom UNCTAD tillsammans med övriga avancerade industriländer med sjöfartsintressen.

I fråga om luftfartspolitiken är det skandinaviska luftfartssamarbetet en fömtsättning för att ingående länder med perifert geografiskt läge och begränsat marknadsunderlag skall kunna driva ett i princip världstäckande företag på flygområdet. Det är angeläget att SAS utvecklar sin verksamhet så att den ger företaget möjlighet att driva flygtrafiken med tillräckliga ekonomiska marginaler för nyinvesteringar men samtidigt inte sätter nuvarande företrädesrätt i fara. Den svenska industrins behov av rationell flygfrakt måste i viss ökad utsträckning tillgodoses genom fraktcharter.

I fråga om landtransportpolitik leder den ökade prolektionismen i form av t.ex. krav på föregående tillstånd och snäva kvoter såväl för bilateral som transiterande landsvägstrafik till konkurrenssnedvridningar och nackdelar för svenska transportföretag. Ökade förhandlingsinsatser rekommenderas därför för att söka uppnå förbättringar av situafionen.

De svenska reglerna för utdelning av de knappa tillstånden till svenska åkare behöver emellertid också ses över. Utredningen förordar därför att det prövas om inte en ordning med anbudsförfarande skulle kunna införas. Medel som genom en sådan ordning inflyter bör i första hand nyttjas fill förbättrade kontroller dels av tredjelandstrafik till och från Sverige, dels av skilda former av s. k. svartåkeri.

I fråga om fordonsbeskattning pågår inom EG arbete i syfte att harmonisera beskattningen liksom de sociala villkoren på arbetsmarknaden. Sverige bör så långt som möjligt undvika att öka stmkturskillnadema mellan

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    155

svensk beskattning och vad som gäller huvuddelen av EG. En viktig aspekt gäller finansieringen av infrastmkturen, särskilt för transitländerna på Europas kontinent. Sverige bör aktivt verka för sådana avgiftssystem, särskilt för transittrafiken, som på sikt skulle kunna eliminera motiven för kvoter och andra protektionistiska inslag, samtidigt som konkurrensneutralitet upprätthålls.

Utredningen förordar atl arbetet i internationella organisationer noga följs av Sverige. I handelspolitiska organisationer bör därvid mer uppmärksamhet ges ål transportpolitiska problem. Särskilt viktigt är att noga följa utvecklingen inom EG.

Nordisk samverkan bör genomgående prövas i nämnda internationella organisationers verksamhet.

Inom utrikeshandeln är enligt utredningen fortlöpande samverkan mellan stat och näringsliv nödvändig, inte minst i vad avser transportväsendet. Del är angeläget att alla väsentliga intressenter får fillfälle atl ange sina synpunkter då det gäller praktisk utformning av utrikestransportpolifiken.

Kommunikationsdepartementet har huvudansvar för sakfrågorna på området. Del bör därför enligt utredaren samordna den internationellt inriktade svenska transportpolitiken. För att förstärka departementets roll i detta avseende föreslås att en särskild beredning inrättas vid departementet, i vilken ingår representanter för utrikes-, industri- och finansdepartementen, viktigare myndigheter och organ samt näringslivets, transportörernas, speditörernas och de anställdas organisationer. Beredningens diskussioner bör utmynna i rekommendationer till regeringen, varvid framtagande av prioriteringar för svenska åtgärder på del internationella transportområdet utgör en väsentlig del.

Remissynpunkter

Utredningens förslag har remissbehandlats. Yttranden har inkommit från styrelsen för internationell utveckling, kommerskollegium, statens järnvägar, transportrådet, generaltullstyrelsen, Centralorganisationen SACO/SR, handelsprocedurrådel, Landsorganisationen i Sverige, Scandinavian Airlines System, Standardiseringskommissionen i Sverige, Svenska Transportarbetareförbundet, Svenska Åkeriförbundet, Sveriges Exportråd, Sveriges Grossistförbund, Sveriges Industriförbund, Sveriges Mekanstandardisering, Sveriges Redareförening, Sveriges Spediiörförbund och Tjänstemännens Centralorganisation.

Sammantaget framgår därav att remissorganen delar utredningens synsätt beträffande det nära sambandet mellan utrikeshandelspolitik och utrikestransportpolitik. Utredningens synpunkter och förslag tillstyrks därför i allt väsentligt. På många håll understryks också vikten av alt de praktiska problemen t.ex. ifråga om dokumentationskraven blir föremål för uppmärksamhet från statsmaktemas sida. Särskilt intressanta möjligheter till rationalisering anses därvid den nya informationsteknologin ge. Även stan-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    156

dardiseringsfrågornas stora betydelse understryks. Beträffande sjöfarts-och luftfartspolitiken redovisas heller inga från utredningen avvikande uppfattningar. Så är ej heller fallet beträffande landtransporlpolitiken. Bl. a. tillstyrker flera remissinstanser förslagel om förhandlingsinsatser för att uppnå förbättrade villkor för denna trafik. Däremot avvisas genomgående förslaget om ett anbudsförfarande beträffande tillstånd till utrikes laslbilstrafik.

Föredragandens överväganden

Genom utredningens arbete har en bred översikt erhållits över våra internationella transporter. Dessa har också satis in i sitt handelspolitiska sammanhang. Den starka betoningen av sambandet mellan utrikeshandels-poiifik och utrikestransportpolitik anser jag riklig. Frihandel bör i princip åtföljas av friast möjliga transporter. Det är därför enligt min mening viktigt atl Sverige verkar för att de internationella transporterna frigörs från hinder av olika slag. Jag delar också utredningens synsätt på transporterna som en del av en fortlöpande produktionsprocess där snabbhet, regularitet och tillförlitlighet är de viktigaste kriterierna på transportväsendets funktion. Det är därför riktigt att, som utredningen gjort, så starkt framhålla nödvändigheten av att angripa alla de många praktiska problem som idag möter vid genomförande av en internationell transport.

Utredningen har särskilt pekat på dokumentationsfrågorna. Stora möjligheter ull besparingar torde finnas på detta område och den nya informationsteknologin ger intressanta möjligheter till rationaliseringar. Sverige bör därför verka internationellt för att minska dokumentationskraven och utveckla dataöverföringstekniken.

Ett annat område utredningen tagit upp gäller ökad standardisering av transportmedel och lastbärare. Även här finner jag utredningens synpunkter riktiga att Sverige skall verka för ökad internationell harmonisering. Eftersom alla de ovan berörda frågorna behandlas i olika internationella organisationer är det som utredningen framhållit viktigt att Sverige aktivt deltar i detta arbete och i det i dessa fora pågående förhandlingsarbetet. När det gäller EG bör Sverige noga bevaka den där pågående utvecklingen.

I fråga om sjöfartspolitiken anser jag liksom utredningen att den tilltagande prolektionismen utgör ett växande hot mot den svenska intemationella sjöfarten. Regeringen har därför vidtagit och kommer även i fortsättningen att vidta sådana åtgärder som kan begränsa de negativa verkningarna av proiektionism. Regeringen har bl.a. nyligen överlämnat till riksdagen etl förslag till lagstiftning till skydd för svensk sjöfart.

Utredningens synpunkter på den del av luftfartspolitiken som gäller fraktflyg är enligt min mening väsentliga. Ifråga om de s. k. splilcharterbe-stämmelsema har redan vissa liberaliseringar genomförts.

Beträffande landtransportpolitiken framhåller utredningen de stora pro-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    157

blem som vållas, dels av den bristande harmoniseringen i Europa av reglerna beträffande vägtrafikbeskattningen, de sociala villkoren och lastfordonens mått och vikter, dels det i många länder praktiserade starki restrikfiva tillståndssystemet. Jag delar utredningens uppfattning i det förstnämnda avseendet och vill betona att Sverige även fortsättningsvis söker verka för ökad harmonisering av bestämmelsema. I del andra avseendet bör Sverige genom förhandlingar bilateralt och multilateralt söka uppnå gynnsammast möjliga villkor för den svenska lastbilstrafiken till utlandet.

Utredningen har också framhållit vikten av att det i Sverige tillämpade tillståndsuldelningssystemel ses över och har i det sammanhanget framfört vissa förslag. Man föreslog som ett exempel atl ett anbudsförfarande borde införas. Remissorganen har genomgående motsatt sig förslaget. Enligt vad jag erfarit har inom den ansvariga myndigheten, transportrådet, en översyn gjorts av tillståndsutdelningsreglerna. Fler företag kommer därigenom atl få fillstånd. Några ytterligare åtgärder synes därför f. n. inte påkallade.

Utredningen har slutligen framhållit viklen av att de internationella transportfrågorna ges en sådan organisatorisk ram att alla väsentliga intressen kan samordnas och erforderlig överblick över utvecklingen erhållas. Man har därför föreslagit att en särskild beredning härför inrättas vid kommunikationsdepartementet. Enligt vad jag erfarit avser statsrådet Hellström att föreslå regeringen att en särskild proposition om tjänstehan-delsfrågor läggs fram senare i vår. Dessa frågors nära samband med den nyssnämnda beredningens verksamhet gör att frågan om en transportberedning måste behandlas i detta störte sammanhang.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.

B. NY ORGANISATION FÖR VÄGVERKET 1. Bakgrund

1 en skrivelse den 20 november 1984 har vägverket redovisat resultatet av det översynsarbete som verket bedrivit och föreslår vissa ändringar av vägverkels organisation.

Vägväsendet har varit föremål för fyra större organisationsförändringar sedan mitten av 1940-talet nämligen åren 1944, 1962, 1965 och 1975.

Övervägandena i 1965 års utredning utgick från bedömningen att en betydande real tillväxt av väghållningsanslagen kunde förväntas. För att möta denna utveckling tillskapades bl. a. nuvarande regionala byggnadsor-ganisalion samt tre fristående projekteringskontor (prop. 1966:129, SU 152, rskr 361).

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    158

Resultatet av 1975 års organisationsutredning blev fillskapandet av nuvarande planeringsavdelning (prop. 1977/78:10, TU 10, rskr 95).

Utvecklingen under 1970-talet har successivt medfört nya krav på vägverket. Som en följd av detta har betydande anpassningar skett av den interna verksamheten. Verket har genomgått en snabb teknisk utveckling. Mekaniseringsgraden har ökat väsentligt och datorstöd i olika former har införts. Andelen externt köpta tjänster har ökat. Parallellt med nämnda utveckling har skett en betydande reducering av verkets personal.

Vägverket är enligt sin instmktion central förvallningmyndighet för frågor om väghållning. Verket utövar även tillsyn över enskilda järnvägar, spårvägar och tunnelbanor.

Verket leds av en styrelse. Chef för vägverket är en generaldirektör. Centralförvaltningen är uppdelad på sex avdelningar. Regionalt finns 24 vägförvaltningar, sju byggnadsdistrikt samt två projekteringskontor. Den lokala verksamheten är uppdelad i arbetsområden och byggarbetsplatser. Den nuvarande organisafionen framgår av bilaga 1.

Med undantag för byggnadsavdelningens tillkomst år 1967 och planeringsavdelningens år 1978 har genomförda anpassningar endast i ringa grad berört verkets organisationsstmktur. I det översynsarbete som vägverket genomfört har de framtida fömtsättningarna närmare studerats. Därvid har framkommit att en förändring av verkets organisafionsstmktur är nödvändig. Även förändringsbehov inom andra områden har idenfifierats.

2. Framtida förutsättningar och krav

För att närmare kunna identifiera vägverkets behov av inre verksamhetsutveckling har en genomgång och analys gjorts av de betingelser som förväntas bli rådande i framtiden.

De fömtsättningar och krav som vägverket har atl arbeta under resp. svara upp till anges primärt av statsmakterna. Detla sker dels genom lagar och förordningar, dels vad gäller inriktningen och omfattningen av väghållningen genom målformuleringar utgående från trafikpolitiska beslut, särskilda anvisningar i samband med de återkommande planeringsomgångarna, medelstilldelningen m. m.

Verkets resurstilldelning regleras genom statsmakternas ställningstagande till verkets anslagsframställning och budgetproposifionen. Huvuddelen av finansieringen sker via nio programinriktade anslag på statsbudgeten. En icke oväsenfiig del av verkets medel för vägbyggande har härutöver under senare år tilldelats i form av särskilda medel och beredskapsmedel (S/AMS-medel).

Vad gäller de överordnade målen för verksamheten har vägverket att, inom de politiska ramar som ges, sörja för att medborgare och näringsliv erbjuds en tillfredsställande vägtransportstandard till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad. Verket har att tillse att en enhetlig och rättvis

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    159

väghållning upprätthålls i landet som helhet. De överordnade målen ställer i sin tur krav på att verket håller en hög intern produktivitet och förmår genomföra beslutade väghållningsåtgärder till lägsta möjliga företagsekonomiska kostnad.

De former för statsmaktemas styrning som redovisas ovan förutsätts i allt väsentligt komma att bestå. Samhällsekonomins utveckling, det ansträngda statsfinansiella läget samt framväxandet av nya värderingar i samhället har emellertid lett till att kraven på vägverket förändrats och i flera avseenden skärpts.

Vad gäller anslagsutvecklingen förutsätts att verket under kommande lO-årsperiod, i enlighet med gällande planeringsramar, kommer att tilldelas realt sett oförändrade anslag. Trots de stora fördelar det skulle innebära från väghållningssynpunkt att få medel överförda från S/AMS-medel till ordinarie medel gör verket bedömningen att andelen S/AMS-medel kommer att förbli stor under resterande del av 1980-talet. Verket bedömer alt verksamhetsvolymen även fortsättningsvis kommer att variera i betydande grad såväl över tiden som mellan olika geografiska områden.

Vidare har statsmaktema givit uttryck för klara ambifioner att åstadkomma en anpassning och förnyelse inom statsförvaltningen. Myndigheternas serviceroll har givits en starkare betoning. En ökad decentrahsering inom offentliga sektorn innebär förändrade roller. Vissa statliga länsvisa funktioner kan komma att knytas närmare länsstyrelserna. Även frågor rörande verkens ledning är under övervägande.

För vägverket har verksamhetens inriktning de närmaste åren i allt väsenfiigt fastställts genom de långsiktiga planer som nyligen tagits fram (Flerårsplaner, Fördelningsplan och Femårsplan Drift).

3. Mål för den interna verksamhetsutvecklingen

1 analysen av framtida fömtsättningar och krav har vägverket identifierat ett antal bärande idéer. Dessa representerar grundläggande förhållanden som är nödvändiga att uppnå för att verket skall kunna motsvara de krav som statsmakterna och omvärlden ställer resp. förväntas ställa i framtiden. De bärande idéerna har karaktären av mål för verkels interna verksamhetsutveckling enligt följande:

-   De fömtsättningar och krav som verket har att leva upp till gör en
helhetssyn på väghållningen nödvändig. Det överordnade målet och
kravet på effektivitet förutsätter att såväl byggnadsåtgärder som driftål
gärder kan ställas mot varandra eller kombineras vid planeringen.

—            I en strävan att öka verkets förmåga att uppfylla de överordnade mål
som statsmaktema angivit har verket lagt fast tre grundläggande utveck
lingsambitioner vad gäller den interna styrningen, nämligen att så långt
möjligt tillämpa målstyrning, delegeringldecentralisering och resultat-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    160

-     Ökad serviceorientering inom statsförvaltningen betonas alltmer från statsmakternas sida. Utvecklingen av värderingarna i samhället medför också nya krav och förväntningar. För vägverket innebär detta att trafikanten alltmer sätts i centmm.

-     Vägverket förväntar variationer i verksamhetsvoiymen beroende på en fortsatt hög andel sysselsättningsfrämjande väghållningsåtgärder. Härigenom ställs betydande krav på flexibilitet i verksamheten om kostnadsnivån samtidigt skall kunna hållas nere.

-     För att verket ska kunna fullgöra sin uppgift fordras att en hög kompe tens kan vidmakthållas resp. utvecklas på vitala områden. Kompetensen i fråga är i hög grad unik för vägverket.

-     Människorna är vägverkets viktigaste resurs. Utvecklingen av människorna och samspelet i organisationen utgör en primär fömtsättning för ett framtida väl fungerande vägverk. Ledningsstilen spelar här en avgörande roll.

4. Allmänna utgångspunkter för mitt förslag

De gmndläggande krav som statsmakterna bör ställa på vägverket är enligt min mening att vägtransporterna skall kunna genomföras säkert och med god framkomlighet. Ett väl fungerande vägtransportsystem är en fömtsättning för ett utvecklat samhälle. 1 vårt land har vägarna en särskild betydelse, eftersom medborgarna har sin bosättning och utkomst spridd över en stor yta med långa transportavstånd. Samhällsutbyggnaden jämte förändringar på arbetsmarknaden bl.a. genom industrins omvandling förändrar hela fiden transportbehoven. En fortsatt hög ambitionsnivå för väghållningen är nödvändig för samhället.

Regionalt och framför alll i glesbygdsområden har resebehoven ökat genom den koncentration av kommunal och annan service som samhällsutvecklingen gett upphov fill. Det är enligt min mening väsentligt att även dessa rese- och transportbehov kan tillgodoses på ett lillfredsställande sätl genom en bra organisation av väghållningsinsatserna. Detta ställer dock betydande krav på samhället och medför i ett ansträngt budgetläge att väghållarna måste hushålla med de tillgängliga medlen så att en i landet i förhållande till trafiken likformig service kan upprätthållas.

Denna syn på väghållningens betydelse har jag tidigare givit uttryck för i de mål som angivits för vägverkets verksamhet.

De mål för den interna verksamhetsutvecklingen som redovisats i det föregående innebär att nya krav ställs pä vägverkets organisation. Kraven är så genomgripande att en förändring krävs av själva organisationsstmk-turen.

Nödvändigheten av en helhetssyn på väghållningen innebär att ansvaret för planering av byggnads- och driftåtgärder måste hållas samman organisatoriskt.

Förverkligandet av verkets ambitioner att så långt möjligt tillämpa målstyrning, delegeringldecentralisering och resultatansvar, ställer betydan-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    161

de krav på utformningen av verkels organisation. Av avgörande betydelse kommer atl bli den dialog som skall föi-as i organisationen i samband med fastställandet av mål och uppföljning av uppnådda resultat.

Ökad serviceorientering förutsätter bl. a. all beslutsbefogenheter delegeras i organisationen så att möjlighet ges alt uppträda mer siiualionsanpas-sal i direktkontakt med omvärlden.

Flexibilitet för all möta svårförutsebara variationer i verksamhetsvolymen kräver all organisationen är så utformad atl den underiättar möjligheter lill resurssamordning.

Betydande kompetensområden inom verket är unika för vägverket. Avgränsningen mellan olika stabs- och servicefunktioner måsle vara sådan all en fortsatt kompetensutveckling så långt möjligl stimuleras. Vidare måste styrningen av stabs- och servicefunktioner ske så all för verket vital kompetens tryggas.

5. Förslag till ny organisation

Mitt förslag: Jag föreslår atl det inrättas tre vägavdelningar i Borlänge. Vid sidan om de tre vägavdelningarna inrättas staber och serviceenheter. Den regionala förvaltningen delas in i tre regioner och inordnas under de tre vägavdelningarna. Det bör liksom nu ankomma på vägverket att besluta om den inre organisationen.

Regeringen bör begära riksdagens ställningslagande till inrättandet av de tre vägavdelningarna saml inrättandet av staber och serviceenheler. Det bör ankomma på regeringen att besluta om antalet staber och serviceenheler. Den närmare utformningen av dessa kommer att ske under våren 1985.

Vägverkets förslag i fråga om ny organisafion: Ell av kraven på verkets organisation är att antalet väghållningsnivåer svarar mol behovet och nödvändigheten av en väl fungerande dialog med myndigheler och de politiska organ på olika nivåer. Nuvarande organisation på central, regional och lokal nivå motsvarar väl detta krav. Den regionala organisationen med en vägförvaltning inom varje län kommer därför all bestå i den nya organisationen.

Den regionala byggorganisationen med sju byggdislrikl bibehålls liksom de två regionall lokaliserade projekteringskonloren.

Förslaget innebär att nuvarande centralförvaltning i Borlänge omorganiseras så atl tre vägavdelningar med linjeansvar inrällas direkl under generaldirektören. Vägavdelningarna ansvarar för var sin del av landel. Den regionala organisationen med vägförvaltningar, byggnadsdistrikl och frislående projekteringskontor delas upp och inordnas under de tre vägavdelningarna. För atl bistå vägavdelningscheferna kommer en mindre stab atl knytas till resp. vägavdelning. 11    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 8

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    162

Vägavdelningscheferna, som skall vara placerade i Borlänge, skall ha ett övergripande väghållningsansvar inom resp. geografiska region omfattande såväl planering som produktion av väghållningsåtgärder.

Vid sidan om de tre vägavdelningarna inrättas i Borlänge staber och serviceenheter. Arbetet med atl närmare utforma dessa funktioner pågår.

Dessa funktioner är av vital betydelse och skall fillsammans med linjeorganisationen utgöra en väl fungerande helhet. Utgångspunkterna för del pågående arbetet är

-     all av underlag för beslut om verksgemensamma ramar i form av strategier, riktlinjer etc, tas fram utifrån en helhetssyn

-     all en klar rollfördelning etableras

-     alt inriktning och dimensionering grundas på verksamhetens behov och efterfrågan

-     alt samspelet med den övriga organisationen underlättas

-     all kompetens hålls samman och atl FoU integreras med löpande verksamhel

-     all organisationen är motivations- och utvecklingsslimulerande.

Arbetet med att rationalisera verksamheten kommer att genomföras fortlöpande. Nuvarande personal på centralförvaltningen kommer att beredas arbete i den nya organisationen. Ett fullföljande av verkels ambitioner atl successivt åstadkomma en decentralisering ul till den regionala nivån kan komma att medföra ell behov av omfördelning av kompetens mellan cenlralförvaltningen och verkels regionala enheter.

För all tillvarata möjligheter till effektiv styrning övervägs all inrätta användarsammansatta internstyrelser (styrgmpper) för serviceenheler. Riktlinjer och ramar kommer att tas fram som säkerställer all styrningen leder till önskat resultat. Bl.a. måste utvecklingen av kompetens som är unik för vägverket tryggas.

Skälen för mitt förslag: De krav som jag redovisat i korthet i det föregående kan inte tillgodoses på elt fullt lillfredsställande sätt inom ramen för nuvarande organisationsstruktur. Min uppfattning är att det kommer atl bli alll väsentligare för den statliga väghållningen atl en ökad samordning och integrering kan komma lill stånd mellan verkets produktion av drift- och underhålls- resp. byggnadsåtgärder.

Ansvaret för planeringen är i dag delat mellan flera avdelningar, främst planeringsavdelningen och driftavdelningen. Denna uppdelning underlättar inle en helhetssyn på väghållningen. Organisationen uppfyller inte heller de krav som en utveckling av de interna styrformerna ställer. Rollfördelningen mellan linje- och stödfunktioner är oklar. Nuvarande ansvarsfördelning omöjliggör atl på ell meningsfullt sätt definiera resultatansvar i termer av verkets överordnade mål. Möjligheterna till förbättrat resursut-nylljande genom ökad flexibilitet hålls tillbaka av den rådande uppdelningen i en byggnads- och en driftavdelning. Vidare försvåras en fortsatt intern

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    163

verksamhetsutveckling genom de överlappningar som råder mellan ansvars- och kompetensområden.

Den mer detaljerade utformningen av organisationen bör genomföras stegvis. Dels ges vägverket härigenom möjlighet att successivt kontrollera att riktiga lösningar växer fram, dels skapas förutsättningar för en successiv breddning av dellagande från de människor som skall arbeta i den nya organisationen.

Genom inrättandet av den nya linjeorganisationen med tre vägavdelningar direkl under generaldirektören skapas enligt min mening bättre förutsällningar för all förverkliga verkels ambitioner vad gäller den interna styrningen, vilket i sin tur bör möjliggöra elt bättre resultat i väghållningen lill nytia för samhälle och trafikanter.

Utformningen av stabs- och servicefunktionerna i Boriänge skall resultera i en klarare rollfördelning såväl gentemot "linjen" som mellan slödfunk-lionerna inbördes. Vidare skall samspelet i den nya organisationen förbättras liksom förutsättningarna att tillgodose människors naturiiga behov av ulveckling.

Nuvarande och föreslagen organisation framgår av diagram i figurerna 1 och 2.

6. Den regionala indelningen

Mitt förslag: Jag föreslår all den regionala indelningen av vägverket i vägförvaltningar, byggnadsdistrikt och projekteringskonlor bibehålls. De regionala förvaltningarna indelas i tre geografiska regioner benämnda norra, östra resp. sydvästra regionen, vilka skall ulgöra vägavdel-ningarnas ansvarsområden. Del bör ankomma på regeringen all besluta om den regionala organisationen.

Regeringen bör begära riksdagens bemyndigande att beslula om vägverkets regionala organisation.

Vägverkets förslag i fråga om den regionala indelningen: Genom bibehållande av väghållningsnivåerna — riksnivån, länsnivån och den lokala nivån - bevaras goda fömtsättningar för det samspel som skall äga rum med myndigheler och politiska organ på olika nivåer.

De tre regionerna bör benämnas norra, östra resp. sydvästra. Förslaget till regionavgränsning har bl.a. skett utifrån följande kriterier:

Regionerna bör vara ungefär lika slora från väghållningssynpunki. Avgränsningen bör följa nuvarande gränser i den regionala organisationen. Vägavdelningscheferna bör få ett ungefär lika stort antal regionala enheter under sig. Så goda fömtsättningar som möjligl bör skapas för ulveckling och samarbete inom resp. region.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    164

Skälen för milt förslag: Som väghållare är del verkels uppgift att svara för planering, projektering, byggande och drift av det statliga vägnätet. Vid planering och projektering av vägbyggnadsåtgärder har verkel att, i enlighel med gällande lagstiftning, föra dialog med länsstyrelser, kommuner och enskilda. Enligt min mening svarar de regionala förvaltningarna inom vägväsendet för betydelsefulla uppgifier i väghållningen. Några skäl till förändringar på den regionala nivån finns inle nu. Fullföljandet av vägbyggnadsplanerna kan emellertid ge anledning alt se över den indelning som gäller för byggnadsdistrikten och projekteringskontoren.

Jag har tidigare i andra sammanhang framhållit viklen av all vägverket löpande ser över sin organisation på central, regional och lokal nivå för atl effektivitet och rationalitet i verksamhelen skall kunna främjas. Denna uppfattning har delats av riksdagen. Enligt min mening bör den regionala organisationen — utan beslut av riksdagen - kunna anpassas, efter de erfarenheter som vinns och med hänsyn till förändringar i fömtsättningar och i omgivningen. Övervägande skäl talar för att del bör vara regeringen som beslutar om vägverkets regionala organisation.

Indelning av den statliga väghållningen i tre regioner framgår av figur 3.

7. Genomförandet av organisationsförändringen

Mitt fiirslag: Vägverket bör ha ansvarel för genomförandet av den nya organisationen. Arbetet bedrivs så all den nya organisationen kan börja införas den 1 september 1985.

Vägverkets plan för genomförande: Förslaget lill ny organisationsstruktur för vägverket utgör ett av flera steg i den föreslående interna verksamhetsutvecklingen. Dels skall organisationsarbetet fullföljas med en detaljutformning av nya organisatoriska enheter och andra kompletterande åtgärder, dels skall ett genomgripande arbete på en rad andra områden genomföras.

Del återstående arbetet omfattar kompletterande studier och fastställande av stabs- och servicefunktionernas indelning, detaljutformning av organisatoriska enheter, anpassningar av rutiner och system, utformning av principer för hantering av personalfrågor i samband med organisationsförändringen, bemanning saml fastläggande av samverkansformer mellan verkel och personalorganisationerna.

Den tidplan verket arbetar efter innebär all den nya organisationen kan börja införas den I september 1985.

Skälen för mitt förslag: Den föreslagna organisationsförändringen utgör ett led i den förändringsprocess som följer av de rikllinjer statsmakterna angivit för den fortsatta rationaliseringen av vägverket. Tidpunkten för

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    165

införandel av den nya organisationen är anpassad lill verkets interna budgetprocess och fastställandet av verksamhetsinriktningen för år 1986.

Genom organisationsförändringen tillförs verkel en ram och ell instrument för den fortsatta verksamhetsutvecklingen. Förverkligandet av målen för den interna verksamhetsutvecklingen fömtsätter enligt min mening genomgripande förändringar på en rad områden.

För atl förverkliga helhetssynen på väghållningen fordras bl.a. förändring av nuvarande planeringssystem. Dels bör planeringen av investeringar och drift samordnas i tiden, dels bör planeringen integreras i sig så atl byggande- och driftåtgärder övervägs i ell sammanhang. Vidare måsle en anpassning av planeringssystemen ske med hänsyn lill utvecklingen av formerna för den interna styrningen.

För att arbetet skall bli framgångsrikt är det enligt min mening betydelsefullt atl den interna verksamhetsutvecklingen på olika områden inordnas i en samlad strategi och en total förändringsplan.

Arbetet med att utforma en förändringsplan bör enligt min mening ske parallellt med fullföljandet av organisationsförändringen. Genomförandel, som måste ske successivt, bör påbörjas under år 1986.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna de av mig förordade riktlinjerna för organisationen av vägverket,

2.      bemyndiga regeringen att besluta om anlalel staber och serviceenheter vid vägverket,

3.      bemyndiga regeringen att beslula om framtida ändringar i vägverkets regionala organisation.

Gd

Administrativa avdelningen

Byggnads-avdelningen

Drift-avdelningen

f.konomi-avdelningen

Planentigs-avdelningen

iekniska avdeJnitigen

7 Byggnads-distrikt

2h   Vagforvall-ningar

2 ProjektLTings-kunlur

Byggarbetsplatser

Arbets- umräden

Figur 1

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    166

Stabs-

funk tloncr

Scrvico-funk tloner

Väqavdelninq (Sydvästra)

VäqavdeInlno (Norra)

Väqavdelni nn
(Östra)_____

Projekterings kontor

Byggnads-distrikt

Väaför-valtnlnn

Byqqnads-dlstrikt

Väqför- va 1tninq

Byqqnads-distrikt

Väqfir-valtni nq

Pro jekte-rinqs-kontor

Byqgarb-plats

Arbetsområde

Byqnarb-plats

Arbets-omrAdo

Byqaarb-plats

Arbets område

Figur 2

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    167

VÄGAVDELNINGARNAS

GEOGRAFISKA

ANSVARSOMRÅDEN

VÄGAVDELNING NORRA

VÄGFÖRVALTNINGAR 3 BYGGNADSDISTRIKT

VÄGAVDELNING

ÖSTRA

9 VÄGFÖRVALTNINGAR 2 BYGGNADSDISTRIKT 1 PROJEKTERINGSKONTOR

VAGAVDELNING

SYDVÄSTRA

7 VÄGFÖRVALTNINGAR 2 BYGGNADSDISTRIKT 1 PROJEKTERINGSKONTOR

Figur 3

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    168

C. BEMANNING AV ISBRYTARE OCH SJÖMÄTNINGSFARTYG

På regeringens uppdrag har statskontoret i samråd med chefen för marinen och sjöfartsverket utrett de ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenserna för marinen och sjöfartsverket av en övergång till civil bemanning av isbrytare och sjömälningsfartyg. Statskontoret har redovisat sitt uppdrag i mars 1984 i en rapporl benämnd civil bemanning av isbrytare och sjömälningsfartyg.

Sjöfartsverket har åtta isbrytare varav den äldsta, Thule, långlidsförhyrs av marinen som stabs- och basfartyg. De största isbrytarna Alle, Frej och Ymer är byggda under åren 1974 till 1977. Dessa tre och vänerisbryiaren Ale har modern hyttstandard. Isbrytarflottan bemannas under isbrylarex-pedition med 135 yrkesofficerare och med 281 värnpliktiga. Under den övriga delen av året reduceras bemanningen med ca 75 procent. På isbrytarna lillämpas under isbrytarexpedition ett avlösningssystem som innebär atl besättningen är ombord 3 veckor och lediga I vecka. Isbryiarsäsongen sträcker sig i normalfallet från november till maj månad.

Sjöfartsverkets sjömätarflotta, som statskontoret ulgåll från i sitt arbete, omfattar fyra sjömälningsfartyg, varav två större, Johan Nordenankar och Johan Månsson. 1 övrigt räknar statskontoret in isbrytaren Ale, två ramningsfartyg, varav ett levereras till säsongen 1985, ledarmolorbåtar, mätbåtar, arbetsbåiar m. m. som tillsammans uppgår till ca 50 enheter. Sjömätningssäsongen pågår normall från mitten av april till mitten av november för de större fartygen och till mitten av december för de mindre fartygen. Bemanningen är uppbyggd kring ett l-l system, vilket innebär att del finns en besättning ombord och en i land med byle var fjortonde dag. Detta syslem med dubbla besättningar tillämpas för alt öka utnyttjandet av befintliga fartygsresurser under sjömätningssäsongen. Med detta bemanningssystem behövs ca 100 befäl och ca 300 värnpliktiga.

Statskontoret har undersökt två huvudalternativ för civil bemanning. Det ena med statligt anställd personal, det andra med privai anställd personal via bemanningsavtal med redare. I del statliga allernativet har studerats ett altemativ med bemanning av isbrytare och sjömätare var för sig och elt alternativ med gemensam bemanning för de båda verksamheterna, s.k. personalunion. Statskontoret har i båda huvudalternafiven räknal med att marinen skall ha tillgång till två isbrytare - en av Atle-typ och en av Tor-typ utöver Thule - under en till två månader per år.

Statskontoret har grundat sina kostnadsberäkningar på de arbetstidsbestämmelser som gäller för statligt anställd personal enligt arbetstidslagen (ATL). ATL anger det planerade arbetstidsuttaget till 40 timmar i genomsnitt per vecka för samtliga personalkategorier ombord. Arbetet ombord på isbrytarna kan enligt statskontoret bedrivas antingen med 2- eller 3-vaktsystem. På sjömälningsfartygen är de prakliska alternativen I- eller 2-vaktsystem.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    169

Statskontoret konstaterar att nuvarande bemanningsvolym på isbrytarna är dimensionerad för förhållandena under högvintern och med hänsyn till atl relativt omfattande reparationer skall kunna utföras ombord och atl sjukdom m. m. kan inträffa ulan atl isbrytarna skall behöva bli slillalig-gande. Med en, enligt statskontoret, snävt tilltagen bemanning på isbrytarna skulle bemanningsvolymen i elt 3-vaktsystem uppgå till 287 personer. Någon bemanning har då inte beräknats för Thule som långlidsförhyrs av chefen för marinen. Vidare lar statskontoret hänsyn till all ytterligare en av de äldre inte används annal än under svåra isförhållanden eller när någon av de övriga inte kan tjänstgöra.

För sjömätarflottan räknar statskontoret med bemanning av Johan Nordenankar, Johan Månsson, Jacob Hägg, Anders Bure, isbrytaren Ale, två ramningsfartyg saml två ledarmolorbåtar. Vid ett alternativ med 2-I-avlösning uppgår personalbehovet till ca 280 personer. Med hänsyn till semesteruttag blir bemanningsbehovei ca 370. Statskontoret konstaterar samtidigt atl ett avlösningssystem enligt 2-1 gör sjömätningsarbelet mycket betungande, lill gränsen för vad som är praktiskt genomförbart. Statskontoret redovisar samtidigt att alternativa möjliga avlösningssyslem ger större tolalbemanning.

Den sammanlagda bemanningen för isbrytare och sjömätare ulan personalunion blir enligt statskontoret med de angivna förutsättningarna ca 660 befattningshavare.

Statskontoret bedömer möjlighelerna all använda personal i både isbry-tar- och sjömätarverksamheten som mycket begränsade. Den under normala förhållanden förekommande överlappningen av de båda verksamheterna innebär en senare start för en del av sjömälningsfartygen. Svårare isvintrar med sen islossning innebär en senare starttidpunkl för samlliga sjömälningsfartyg. Gemensam personal, s.k. personalunion, medför således kapacilelsminskningar i sjömätningsverksamheten. Vid en svår isvinter beräknas sjömälningsbortfallel lill 5 veckor, vilkel motsvarar en kapacitetsminskning på ca 15 procent. Alternativt ökar bemanningsbehovet med ca 44 procent under ca en månads tid. Med personalunion beräknar statskontoret totalbemanningen till 710 befattningshavare. En av orsakerna till att det behövs mer personal vid gemensam bemanning är atl kompensalionsledighei inle kan tas ut under tid mellan säsongerna.

Merkostnaden för staten vid civil bemanning beräknar statskontoret åriigen till minst 100 milj. kr. För sjöfartsverkets del blir merkostnaden ca 82 milj. kr. varav ca 50 milj. kr. gäller sjömätningen. För marinen blir merkostnaden ca 20 milj. kr. Merkostnaden vid civil bemanning via bemanningsavtal med redare beräknas till ca 97 milj. kr. varav 77 milj. kr. faller på sjöfartsverket. Statskontoret har i detta fall räknat med alt isbrytarna är i drift under fem månader.

Utöver dessa kostnader som hänför sig till bemanningen tillkommer koslnader för ombyggnad av främst bostadsutrymmen till civil standard

Prop. 1984/85:100   Bilaga 8   Kommunikationsdepartementet    170

och ombyggnad av isbrytarnas utrustning i främst maskinrum. Dessa engångskostnader uppskattas till ca 10 milj. kr. för isbrytarna och till ca 5 milj. kr. för sjömälningsfartygen.

De verksamhetsmässiga konsekvenserna för sjöfartsverket blir enligt statskontoret i alll väsentligt hänförliga till svårighelerna att lösa sysselsättningsproblemen för den tillkommande civila personalen under icke säsong. Anlalel anställda ökar vid slatlig anställning med ca 660 personer vilket ställer krav på en utbyggnad av PA-funktionen. Vid bemanningsavtal krävs dessutom fastanställning av ca 76 tjänster vid sjökarteavdel-ningen.

De verksamhetsmässiga konsekvenserna för marinen blir oavsett bemanningsalternativ relativt likartade. Sex isbrytare och två sjömälningsfartyg ingår i marinens krigsorganisation som minfartyg. Övriga sjömälningsfartyg ingår i minröjningsorganisationen. Civil bemanning av isbrytarna och sjömälningsfartygen skulle, enligt statskontoret, innebära att marinen förlorar 8 av 11 i fred snabbt gripbara minfarlyg. Vidare att mobiliseringsberedskapen avseende minfartyg inom några år kommer att minska kraftigt om chefen för marinen förlorar isbrytare som utbildningsplattformar i fred. Civil bemanning innebär också atl isbrytare och sjömälningsfartyg inte kan utnyttjas vid kriser och incidenter i likhet med i dag. Statskontoret pekar också på att den personal som genomför militär sjömälning måste ha kännedom och erfarenhet av det militära ledsystemet. Civil bemanning kan därför få vittgående konsekvenser för den militära sjökartläggningen. En annan konsekvens för marinen är att utnyttjandet av de under byggnad varande minjaktfartygen försvåras genom bortfallet av utbildningsfartyg.

Remissyttranden

Statskontorets rapport har remissbehandlats. Yttranden har avgivits av överbefälhavaren (ÖB), sjöfartsverket, länsstyrelserna i Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län. Centralorganisationen SACO/SR, Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska hamnförbundet. Svenska Maskinbefälsförbundet (SMBF), Sveriges'Industriförbund, Sveriges Redareförening, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) och Norrländska hamnförbundet.

Vissa remissinstanser har bifogat yttranden från olika kommuner och organisationer.

Merparten av remissinstanserna förordar en fortsatt militär bemanning av isbrytare och sjömälningsfartyg. Det gäller ÖB, sjöfartsverket, länsstyrelserna i Västerbottens och Norrbottens län, SACO/SR, Svenska hamnförbundet, Sveriges Industriförbund, Sveriges Redareförening, TCO och Norrländska hamnförbundet.

Länsstyrelsen i Västerbottens län uttalar t.ex. att statskontorets utredning inte ger stöd för att en övergång till civil bemanning skulle medföra vare sig förbättrad isbrytningsservice eller andra sjöfartspolitiska fördelar

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    171

som kan väga upp de merkostnader som redovisats. De slora såväl ekonomiska som verksamhetsmässiga konsekvenserna bedömer länsstyrelsen för Norrlands del som starkt negativa. Enligt SACO/SR talar såväl verksamhetsmässiga som statsfinansiella skäl entydigt för fortsatt militär bemanning. Del kan enligt SACO/SR inle vara värt 100 milj. kr. per år att avslå från etl syslem som hittills fungerat utmärkt väl för sjöfartsverket, marinen, besättningen på isbrytare och sjömälningsfartyg samt - inle minst — den svenska sjöfarten. TCO konstaterar atl en militär bemanning är all föredra av ekonomiska och verksamhetsmässiga skäl.

Sveriges Redareförening anser att koslnaderna blir större än vad som anges i rapporten. Fler anställda kommer atl behövas. Brist kan vidare uppstå, enligt redareföreningen, på behörigt fartygs- och maskinbefäl. Detta kommer ocksä, enligt redareföreningen, för att underlätta rekryteringen leda till atl lönerna ökas i icke ringa omfattning. Enligt industriförbundet skulle kostnaderna för det allmänna onödigtvis öka ulan atl några egentliga fördelar skulle vinnas.

Sjöfartsverket pekar på atl den bemanningsnivå som statskontoret kommit fram till är för låg. Det avlösningssyslem som statskontoret utgått från när det gäller sjömätningen, 2-1, kan enligt sjöfartsverket inte användas. Beräkningarna borde enligt verket i stället ha grundats på etl l-l system, vilkel skulle innebära en betydande ökning av besättningarnas storlek. Sjöfartsverket framhåller vidare atl rederierna vid etl alternativ med bemanningsavtal torde sakna reella möjligheter att garantera att fartygen blir bemannade på ett sådant sätt och med den kontinuitet som verket anser nödvändig. Sjöfartsverket utgår från atl marinen kan bemanna fartygen enligt verkets önskemål, dvs. med fulltaliga besättningar. Detta är enligt verkel nödvändigl för att främst sjömälningsfartygen skall kunna lösa sina uppgifier och utnyttjas på elt rationellt sätl. Om marinen inte fullt ul kan bemanna isbrytarna måste besättningarna kompletteras från annat håll, vilkel i så fall förändrar rapportens kostnadsbild.

ÖB anser all statskontoret lämnal en korrekt beskrivning av konsekvenserna för invasionsförsvaret och för beredskapen mot incidenter i fred vid en övergång till en civil bemanning. ÖB konstaterar samtidigt att en ökad ambitionsnivå beträffande sjömätningsverksamheten inte ryms inom nuvarande ekonomiska och personella ramar. ÖB hänvisar till atl alternativa lösningar studeras av chefen för marinen och sjöfartsverket.

LO förordar med hänvisning till de analyser och förslag som lämnats av Statsanställdas förbund och Svenska Sjöfolksförbundet en övergång till civil bemanning. Liksom tidigare fastlägger statsmaktema fortlöpande den operativa målsättningen för isbrytningen och sjömätningen. LO anser att militära uppgifier som gäller utbildning och informationsinsamling med anknytning till vintersjöfarten vid övergång lill civil bemanning kan lösas genom speciella arrangemang.

Svenska Maskinbefälsförbundet anser att kostnaderna för civil beman-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    172

ning blir mindre än vad statskontoret anger. Förbundet pekar bl.a. på vissa fasta koslnader för chefen för marinen, kostnaderna för ombyggnad och modernisering av och för underhåll av fartygen. Förbundet anser all isbrytning är en civil verksamhet. Trots en eventuell merkostnad förordar förbundet en övergång till civil bemanning av statens isbrytare och möjligen också sjömälningsfartygen.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län anser atl isbrytning och övrig fredslida assistans till handelssjöfarten i sin helhet är civila arbetsuppgifter som bör lösas med civil personal. Länsstyrelsen framhåller all en väl fungerande isbrytarservice är och kommer att vara av utomordentligt slor betydelse för länets näringsliv. Länsstyrelsen anser alt isbrytarflottan bör utökas. Statskontorets rapport bör enligt länsstyrelsen kompletteras med en beräkning av de samlade samhällsekonomiska konsekvenserna. 1 denna komplellering bör hänsyn las till resursutnyttjandet i samhället som helhet. Länsstyrelsen föreslår vidare atl kompletteringen innefattar möjligheterna alt stationera isbrytarna lill nedre Ådalen.

Föredragandens överväganden

En övergång till civil bemanning på sjöfartsverkets isbrytar- och sjömälningsfartyg har utretts vid flera tillfällen. Före stalskonlorels nu aktuella rapport gjorde sjöfartsverket i samråd med chefen för marinen år 1978 en utredning. Sjöfartsverkets ulredning år 1978 behandlades i den sjöfartspolitiska propositionen år 1980 (prop. 1979/80:166). 1 propositionen förordades en fortsalt militär bemanning, vilket också blev riksdagens beslui (TU 1979/80:30, rskr 412). Etl avgörande skäl var det statsfinansiella läget. I propositionen beräknade föredraganden merkostnaden fill minsl 50 milj. kr., sannolikl mer.

Frågan om övergång till civil bemanning har emellertid aktualiserats även efter statsmakternas beslut år 1980 via riksdagsmotioner. Bl.a. har det framhållits att någon objektiv redovisning av vilka konsekvenser en ändrad bemanningsform skulle få för berörda statliga myndigheler inte har redovisats för riksdagen. Ett fullständigt utredningsmaterial har efterlysts.

Den utredning statskontoret nu genomfört visar på väsentligt ökade kostnader, ca 100 milj. kr., för staten vid en övergång till civil bemanning. Av beloppet faller drygt 80 milj. kr. på sjöfartsverket. Merkostnaden blir i stort sett densamma om man väljer statligt anställd personal eller privatanställd personal via bemanningsavtal med redare. Till detta kommer också vissa engångsåtgärder för ombyggnad av äldre fartyg.

Sjöfartsverket och Redareföreningen uttrycker den uppfattningen att kostnaden kommer att bli betydligt större. Sjöfartsverket anser att beräkningarna för sjömälningsfartygen borde ha grundats på ett avlösningssystem enligt l-l, vilket samtidigt innebär en betydande ökning av besättningarnas storlek. Jag vill i sammanhanget tillägga att även statskontoret i sin rapport ger stöd för verkets uppfattning när man beskriver möjligheter-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    173

na alt i praktiken tillämpa etl avlösningssystem enligt 2-1 som beräkningarna gmndas på. Del framgår också klart att en samordning av personalresurserna för isbrytning och sjömälning inle är någol alternativ. En personalunion skulle som framgått öka personalbehovet med yllerligare ca 50 personer samtidigt som en sådan lösning skulle innebära etl sämre utnyttjande av befintliga sjömätningsresurser.

Förutom de direkta merkostnaderna för sjöfartsverket och marinen tillkommer också de verksamhetsmässiga konsekvenserna för främst marinen. Dessa negativa konsekvenser för invasionsförsvaret och för beredskapen mot incidenter i fred som ÖB och flera remissinstanser framhåller måsle enligt min mening tillmätas stor betydelse. Ell ändrat bemanningssystem skulle följaktligen i del här avseendet resultera antingen i en försvagning av våra försvarsresurser eller i stora kostnader för atl kompensera chefen för marinen för förlusten av värdefulla fartygs- och utbildningsresurser.

Jag anser i likhet med flertalet remissinstanser all del militära bemanningssystemet bör bibehållas. Även om kostnadsaspekten i sig är ett tungt vägande skäl anser jag bl.a. mot bakgrund av inträffade händelser längs våra kuster att även de verksamhetsmässiga konsekvenserna för marinen bör tillmätas en slor betydelse. Jag ser för egen del det militära bemanningssystemet och samarbetet mellan sjöfartsverket och marinen som etl bra exempel på när civila och militära resurser kan samutnyttjas lill fördel för samtliga berörda parter. Flera remissinstanser vitsordar också det goda samarbete som finns mellan myndigheler, besättningar och berörda intressenter. Förutom ett effektivt samutnyltjande av slatliga resurser innebär det militära bemanningssystemet också fördelar när det gäller personalen. Elt civilt bemanningssystem med helårsanställd personal leder till svårigheter för sjöfartsverket att under icke säsong erbjuda meningsfylld alternativ sysselsättning. Detta gäller såväl isbrytningen som sjömätningen. Personal som inle behövs för isbrytning och sjömätning under en säsong kan också med nuvarande system ges meningsfull sysselsättning inom marinen. Jag förordar därför, efter samråd med chefen för försvarsdepartementet, en fortsatt militär bemanning av isbrytare och sjömälningsfartyg.

I sjöfartsverkets anslagsframställning och i ÖB:s remissyttrande framgår all sjöfartsverket och chefen för marinen gemensamt arbetar med atl förbättra samarbetsformer, planeringsrutiner m. m. Sjöfartsverket framhåller i sin anslagsframställning atl de krav som numera ställs på de båda organisationerna i fråga om besparingar ökar behovet av mer långsikliga överenskommelser om utbytet av tjänster.

En fråga som diskuteras mellan de båda myndigheterna är de olika principer som lillämpas när det gäller ersättningen till chefen för marinen för bemanningen av isbrytarna och sjömätarna. En skillnad är atl chefen för marinen när det gäller sjömätningen förutom dagpenning för värnpliktiga och vissa reskostnader även belalar löner lill befäl.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    174

Sjöfartsverket anser atl en likformig redovisning av kostnaderna bör eftersträvas. En överföring av bemanningskostnadema till sjöfartsverket skulle bl.a. ge ett klarare besked om sjökartläggningens totala kostnader. Utgångspunkten för dessa diskussioner är enligt verket atl de medel som hittills anvisais över försvarsdepartementets huvudtitel i fortsättningen bör anvisas över sjöfartsverkets anslag E5. Övrig verksamhel. Därigenom skulle handelssjöfartens kostnadsansvar för sjökartläggningen inte påverkas. Förslagel blir också neutralt från slatsbudgetsynpunkt.

Jag ser för egen del posilivt på det arbete som nu bedrivs gemensamt mellan sjöfartsverket och chefen för marinen för att åstadkomma ett mera långfristigt ramavtal för det fortsatta samarbetet.

Något konkret förslag föreligger emellertid inte nu från sjöfartsverket och chefen för marinen i fråga om ramavlal och ersättningsprinciper. De anslagsförändringar som sjöfartsverket aviserar i sin anslagsframställning bör därför anstå i avvaktan på de båda myndighelernas arbete.

Jag hemställer atl regeringen bereder riksdagen tillfälle

atl ta del av vad jag anfört om bemanning av isbrytare och sjömälningsfartyg.

D. VISSA FRÅGOR RÖRANDE REGELBUNDEN LUFTFART MED MINDRE FLYGPLAN - SEKUNDÄRTRAFIK

Bakgrund

Den civila luftfarten i landel har utvecklats mycket snabbi under senare år. Det gäller inte bara den linjefart som ombesörjs av Linjeflyg AB (LIN) och Scandinavian Airlines System (SAS) utan kanske framför allt den linjefart som bedrivs med mindre flygplan - sekundärflyget.

1 1982 års luftfartspolitiska proposition konstaterades mol bakgrund av sekundärtrafikens slora betydelse från regionalpolilisk synpunkt och del kraftigt ökade anlalel ansökningar om lillstånd till denna typ av trafik au del var angeläget alt statsmakterna som en grund för den framlida konces-sionspoliliken bildade sig en uppfattning om vilken omfattning trafiken skulle kunna få.

Vid behandlingen av propositionen uttalade riksdagen att det är nödvändigt att utveckla en samlad slrukturiösning för sekundärtrafiken. Vidare att det krävs atl prissätiningssystemel och luftfartsverkets laxesätlning anpassas till de ekonomiska realiteter som gäller för denna trafik.

Mot denna bakgrund fick luftfartsverket i juni 1982 i uppdrag att utarbeta etl förslag lill elt framlida sekundärnäl m. m.

I september 1983 överlämnade luftfartsverket rapporten Sekundäriinje-ulredningen 1983 (SLUT 83). Rapporten har remissbehandlats. En sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet som bilaga 8.1.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    175

Föredragandens överväganden

Allmänl

Flygel är en viktig del av transportsektorn med en slor och växande betydelse för samhällsutvecklingen i stort. Flygel har en särskilt viktig roll när det gäller transporter över längre avstånd och därmed ocksä för dtn regionala utvecklingen. Den nya prispolitiken med en differentierad prissättning, del kraftigt ökade trafikutbudel och den samlade inrikestrafiken på Arlanda har medfört att inrikesflyget under senare är alltmer utvecklats mot ett folkflyg.

Den snabba expansionen av inrikesflyget har ställt stora krav pä flygplats- och trafikledningssystem och på flygtrafikens utformning och standard.

Den nya gemensamma terminalen på Arlanda för inrikeslrafiken och samlokaliseringen med utrikestrafiken har förutom en ökning av LlN:s och SAS trafik medfört en kraftig expansion av sekundärflygel eller som del ocksä bmkar kallas regionalflyget. Den tidigare snabba utvecklingen av regionalfiyget har sålunda förstärkts. Härigenom har nya orter knutits till de in- och utrikes flyglinjenäten, vilket befrämjat den regionala utvecklingen.

Det är angeläget att regionalflyget utvecklas i överensstämmelse med de övergripande trafikpolitiska målen.

Begreppet sekundärtrafik har kommil att avse annan inrikes reguljär trafik än den trafik som bedrivs med DC9, Fokker F28 eller trafik som ersätter trafik med dessa flygplanstyper. Strikt definierad är emellertid sekundärtrafik regelbunden trafik med lätta flygplan dvs. flygplan med en maximal start vikt understigande 5700 kg.

En kategoriindelning av olika former av linjefart efter flygmateriel, linjelängd eller trafikstruktur har gjorts för olika ändamål i olika länder, och del är därför inte förvånande atl såväl indelningen som de termer som används för atl beteckna de olika kategorierna är myckel varierande. Termer med internationell spridning som används för all beteckna flygverksamhet av ungefär samma typ som del regionalflyg som bedrivs i Sverige är com-muter service och regional air iraffic.

Även den inlernationellt numera vanliga termen regionalflyg användes i Sverige, bl. a. av Swedair och vid beskrivningen av Arlanda Inrikes också av luftfartsverket.

Regionalflyg är en benämning som enligt min mening relativt väl speglar de trafikuppgifter och den karaktär som den regelbundna trafiken med i huvudsak lätta flygplan har. Jag kommer därför fortsättningsvis att använda detta begrepp för atl beskriva trafikens funktion.

1 koncessionshänseende behandlas regionalflyget pä samma sätt som annan regelbunden luftfart, dvs. eftersom trafiken är linjefart kräver den koncession av regeringen.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    176

Innan jag övergår till atl behandla luftfartsverkets sekundärlinjeutred-ning SLUT83 vill jag ta upp några förhållanden som enligt min mening förändrat förutsättningarna för regionalflygel.

Det gäller i första hand samlokaliseringen av SAS inrikes och LIN på Arlanda flygplats. Ökningen av passagerarantalet i nya Arlanda Inrikes har under första verksamhetsåret uppgått lill ca 20%. Speciellt kraftig har ökningen varil av antalet transferpassagerare. Även regionalflyget har ökat mycket kraftigt.

Flertalet regionalflygbolag har också vall att etablera sig på Arlanda vilkel inneburit att utrymmena på flygplatsen för regionalflyg blivit otillräckliga. På tilläggsbudget I för budgetåret 1984/85 har därför anvisats medel för byggande av en särskild terminal för regionalflygel och för anläggande av ytterligare uppställningsplatser för regionalflygplan.

Genom det starka uppsvinget för regionalflyget har irafikunderlagel breddats och en övergång lill större och ekonomiskt mer lämpliga flygplan underlättats.

En annan omständighet som jag vill nämna är att ytterligare en typ av flygplan har förts in i svenskl inrikesflyg. På vissa inrikeslinjer som tidigare beflögs med DC-9 har denna flygplanstyp ersatts med turbopropflygplanei F-27, med plats för ca 45 passagerare. Flygplanet används f. n. av SAS på linjerna Göteborg-Malmö, Kimna-Luleå och Växjö-Jönköping-Köpenhamn med Swedair som entreprenör.

Indelningen av det interregionala flyglinjenätet i elt primärnät och ell sekundärnät bygger på en indelning av flygplanen i tunga och lätta flygplan, dvs. flygplan med en maximal startvikt över- eller understigande 5700 kg.

I prop. 1981/82:98 om vissa luftfartspolitiska frågor anförs all denna viktgräns bör kunna förändras allteftersom nya flygplan tillförs marknaden.

Saab-Fairchild SF-340 som snart kommer i trafik i svenskt inrikesflyg har en maximal slartvikl som klart överstiger denna viktgräns. Även andra flygplan som i dag används i regionalflyg väger över 5700 kg. Det finns således enligt min mening skäl att ändra definitionen av sekundärtrafik med hänsyn härtill. Trafik med flygplan med en kapacitet och standard av typ SF-340 eller motsvarande bör gälla som övre gräns för vad som bör anses vara sekundärtrafik.

Slutligen bör nämnas att vid överläggningar i december 1983 konstaterade företrädare för Stockholms kommun och Stockholms läns landsting att avtalet som gäller till utgången av år 1996 mellan staten och dåvarande Stockholms stad om upplåtelse av Bromma flygplats til! staten inte kommer all förlängas.

Luftfartsverket har i en rapport år 1983 om behovet av trafikflygplatser i Stockholmsregionen konstaterat alt Arlanda måsle anses som regionens huvudflygplats och att staten med denna flygplats under överskådlig lid

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    177

kan uppfylla sitt ansvar för atl tillhandahålla flygplatskapacitet. Del ekonomiska ansvarel för flygplalser med enbart inrikes sekundärtrafik saml affärs- och privalflyg är enligt luftfartsverket inle en angelägenhet för staten och luftfartsverket.

F.n. pågår överiäggningar mellan luftfartsverket, Stockholms kommun och Stockholms läns landsting om den långsiktiga flygplatskapacileten i Stockholmsregionen. Överläggningarna genomförs i samråd med övriga berörda kommuner, landstingskommuner och flygbolag.

Regionalfiygets roll m.m.

En stor del av Sveriges befolkning bor inom områden frän vilka man lätt kan nå flygplalser som trafikeras av SAS och LIN med jettrafik och i många fall också det internationella linjenätel. Inom andra områden finns emellertid flygplalser som har för litet underlag för sådan trafik eller inte har tekniska möjligheter all ta emot tunga flygplan. En viktig uppgift för en regionallinje kan vara att tjäna som matarlinje från en sådan mindre flygplats lill en större. Andra regionallinjer har som huvuduppgift att möjliggöra lokal trafik mellan två orter. Resandeunderlaget mellan orterna kan vara otillräckligt för jeltrafik eller kan berörda flygplatser sakna möjlighet att ta emot tunga plan.

Förutom matningsfunktion har regionalflyglinjerna andra relationer till primärlinjerna. Vissa av dessa påverkas i hög grad av ägarstrukturen dvs. om samma företag driver primär- och regionaltrafik eller om skilda företag driver linjerna.

Inrättandet av en regionallinje kan medföra avledning av sådan trafik som utförs av SAS och LIN. Primärtrafikens underlag kan sålunda minska genom att regionallinjen erbjuder bättre resmöjligheler för vissa passagerare. Frågan om avledning blir ofta aktuell vid behandling av ansökningar om trafiktillstånd från orter nära flygplatser med primärtrafik.

Servicenivån för resenärerna beror mycket på graden av samarbete mellan SAS, LIN och regionalflygbolagen. Information om vilka linjer som finns och dessas tidtabeller saml möjligheten atl boka biljetter för en transferresa i etl sammanhang är en självklar service om ett företag sköter trafiken. Genom samarbete flygföretagen emellan finns denna service redan i betydande utsträckning även på trafikavsnitt där flera företag är berörda. Ytterligare förbättringar i delta hänseende är ell slarkt konsumentintresse.

En aspekt på relationerna mellan SAS, LIN och regionalflyget är prissättningen på resor. I ett enhetligt system gäller det både frågan humvida subventionering av en linje med överskoll från en annan skall kunna förekomma och frågan om prissättningen på sammansatta resor. I elt system med skilda företag för primär- och regionaltrafik finns bara det senare problemet. Atl lösa detta problem fordrar all flera företag kan komma överens om etl prissystem och dess tillämpning. 12    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 8

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    178

Del inrikes regionalfiygets ekonomi och organisation påverkas också av att sekundärlinjer, främsl under de senaste åren, etablerats mellan Sverige och de nordiska grannländerna. Trafikall torde relationerna mellan inrikes och internordiska linjer inte innebära några speciella problem, även om exempel finns på all en samordning av tidtabellerna kan vara svår atl åstadkomma. Av slörre betydelse är antagligen de ökade möjligheter lill ekonomiskt bärkraftiga linjekombinalioner som elt företag kan få om del förutom trafik på inrikes linjer också kan bedriva inlernordisk trafik. Etl fiertal regionalflygförelag i Skandinavien driver i dag gränsöverskridande trafik antingen i egen regi eller som entreprenörer ål SAS. Del gäller i första hand interskandinavisk trafik. I något fall har också tillstånd getts till destinalioner uianför Skandinavien. Jag vill i det här sammanhanget peka på behovet av att etablera ytterligare utrikes reguljär trafik pä Slump. SAS har också i samband med atl trafik med svävare sattes igång mellan Malmö och Kastmp förklarat sig berett att bl. a. överväga all inrätta trafik mellan Sturup och vissa orter i Västtyskland med mindre flygplan.

Enligt de analyser som görs i SLUT 83 betjänar regionalflygel i första hand den svenska industrins, handelns och de tjänsleproducerande företagens och myndigheternas behov av snabba persontransporter. Även om regionalflygel etablerats efter tjänsteresemarknadens behov är del enligt min mening önskvärt att en differentierad prissätining utvecklas, som ger fömtsättningar för att etl lågprisalternativ kan erbjudas på åtminstone delar av den totala produktionen. SLUT83's ekonomiska analyser pekar dock på att del krävs flygplan av SF-340's storlek för ell mer utvecklat lågprissyslem inom regionalflygel.

Företagsstruktur och förutsättningar för koncession

Linjefart (regelbunden luftfart) får inte bedrivas utan tillstånd av regeringen. Regeringen kan med nuvarande lagstiftning inte delegera befogenheten all avgöra koncessionsärenden till luftfartsverket eller annan. Däremot kan regeringen förordna verkel att meddela kompletterande villkor eller föreskrifter för trafiken.

1 koncessioner för regionalflygel utom det som bedrivs i LIN:s regi har regeringen sålunda uppdragit ål luftfartsverket atl fastställa taxa och turlista samt att meddela de övriga föreskrifter för trafiken som verket finner behövliga. I koncessionerna för LIN och Aktiebolaget Aerolransport (ABA)/SAS har, utöver andra villkor för trafiken, intagits bestämmelser om all taxa och tidtabell skall insändas till verket för godkännande. Samma är numera förhållandet vid tillståndsgivning för interskandinavisk sekun-däriinjetrafik.

Frågan om tillstånd prövas efter ansökan, som skall innehålla bl.a. uppgifter som klarlägger tekniska och ekonomiska förutsättningar för den sökta trafiken. Ett tillstånd kan återkallas av regeringen om innehavaren i väsentlig mån åsidosätter meddelade föreskrifter för trafiken eller inle upprätthåller den.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunjkationsdepartementet    179

Del skandinaviska samarbetet på luftfartens område innebär vissa förpliktelser från statsmakternas sida i förhållande till SAS. Lufifartslagsiift-ningen redovisar dock inte någon företrädesrätt till koncession för särskilt flygföretag.

I Sverige finns sålunda ingen formell företrädesrätt fill reguljärtrafik för SAS. Riksdagen har dock i samband med bildandet av SAS (prop. 1950:260, SU 229, rskr 415) ställt sig bakom ett uttalande från 1950 av en skandinavisk ijänstemannadelegation, vilken som sin principiella inställning uttalade "all de tre ländernas samlade insats i inlernaiionell linjefart bör koncentreras till det nya SAS". Av förarbetena till koncessionsbesluten kan också utläsas en för SAS i dess inrikestrafik prioriterad ställning. Under de 30 år som SAS verkat har aktualiteten av delta uttalande vid etl flertal tillfällen bekräftats.

De koncessionspolitiska regler som gäller för ABA/SAS har efter bildandet av LIN utsträckts att gälla även för detta bolag.

För trafik mellan de skandinaviska länderna är ABA/SAS f. n. med några undanlag del enda flygföretag i Skandinavien som har tillstånd till reguljär trafik. SAS företrädesrätt bekräftades senasl vid ett skandinaviskt trafikministermöle den 28 april 1981. Härvid fastslogs alt SAS kan trafikera aktuell linje med egen flygmateriel eller med materiel inchartrad från annat flygföretag. SAS val av samarbetspartner skall i princip ske på företagsekonomiska grunder. Del konstaterades också vid detla möte att om SAS avslår frän atl utnyttja sin företrädesrätt skall koncession kunna ges till annal bolag. Så har också skett i något fall. Hänsyn skall härvid tas till eventuell avledning av trafik från existerande linjer, möjlighet att lösa tull- och säkerhetsfrågorna samt del ansökande bolagets tekniska/operativa kvalifikationer. En i princip balanserad fördelning skall eftersträvas beträffande det gränsöverskridande sekundärnätels irafikering, således att företag frän berörda länder är någorlunda likvärdigt representerade.

Den internationella linjefarten uianför den interskandinaviska trafiken regleras av bilaterala luftfartsavtal, dvs. överenskommelser träffade på regeringsnivå länderna emellan. Dessa avtal anger som regel de destinalioner som får trafikeras och reglerar den kapacitet som får bjudas ut. Avtalen föreskriver också i allmänhet att tidtabeller och biljettpriser skall godkännas av berörda länders myndigheter.

1 sammanhanget kan nämnas ett EG-direktiv för interregionala sekundärlinjer. Enligt delta direktiv får en linje mellan två orter upprättas endast om del inte finns en direkt eller indirekt förbindelse mellan dessa orter eller andra orter inom etl avstånd av 50 km. Dock kan en direkt sekundärlinje upprättas om besparingen i transittid är minst 90 minuter eller minst 50% av den indirekta förbindelsens totala flygtid. Direktivet är baserat på en indelning av flygplatserna inom EG i tre kategorier. Det omfattar inte trafik på kategori l-flygplalser dvs. i princip flygplatser i anslutning till huvudstäder och vissa ytterligare storstäder t.ex. Frankfurt. Flygsträckan skall

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    180

vara minst 400 km. Vidare får flygplan på sekundärlinjer ha högsl 70 platser eller väga högsl 30 lon.

De skandinaviska luflfartsmyndigheierna överväger f. n. vilka konsekvenser EG-direktivel kan få pä inomskandinavisk sekundärtrafik.

Jag övergår nu till att behandla frågan om koncession till inrikes regionalflyg.

Liksom i flertalet andra länder är den reguljära luftfarten i Sverige i betydande ulslräckning reglerad. Detta är lill en del nödvändigl på grund av marknadens karaktär. Del är dock viktigt att la lill vara de möjligheter till konkurrens som kan finnas, ulan att de fördelar för konsumenterna som kan ligga i en samlad stmktur sätts i fara. Tillstånd till linjeirafik innebär ocksä alt krav kan ställas på koncessionshavaren att upprätthålla trafik på tider och platser där trafikunderlaget är svagt. Enligt min mening är regionalflyget en delmarknad där det är angelägel att det även i fortsättningen finns flera oberoende företag, vilket bör stimulera till en fortsatt positiv utveckling av regionalflyget.

För trafik med SF-340 eller andra flygplan i samma storleksordning är kraven på organisation höga. Stordriftsfördelar bör således kunna erhållas för denna typ av trafik om den kan sammanhållas inom etl företag. 1 januari 1985 kommer LIN och Swedair alt upprätta trafik med SF-340. LIN:s trafik skall utföras med Swedair som entreprenör.

Regionalflyget är emellertid inte enhetligt. Trafik med mindre flygplan (10-20 säten) kan drivas av lokalt förankrade företag i relativt liten skala. Ofta kan också en betydande samordning mellan fiygföretag och kommun genomföras vid drifien av de enskilda flygplatserna. Från regionalt håll poängteras även viklen av att flygföretag finns etablerade lokalt. Därigenom kan verksamheten påverkas bättre och en bas erhållas för annan flygverksamhet av betydelse för regionen, som l.ex. taxi- och ambulansflyg.

Del finns också svagheter med en spridd ägarstruktur. En sådan kan ligga på den tekniska sidan. Företag med ett eller bara några få flygplan kan ha svårt att klara del tekniska underhållet inom företagel. Dessutom kan de vara sårbara för tekniska störningar eftersom reservfiygplan ibland saknas. Dessa svagheter bör kunna motverkas genom ett utvidgat tekniskt samarbete mellan regionalflygbolagen.

Regionalflyget bör således även fortsättningsvis fördelas på flera företag. Frågan humvida ett ekonomiskt och trafikmässigl ansvar hell eller delvis bör åvila en huvudman har också behandlats i SLUT83.

SLUT 83 anser atl erfarenheter talar för att möjligheten att driva ell bärkraftigt regionalflyg med hänsynstagande till ekonomiska realiteter är störst om den fakiiska trafikutövaren har hela det kommersiella ansvaret för trafikupplägg, marknadsföring och prissättning.

Om det totala kommersiella ansvarel skall ligga på den som flyger en viss linje måste delta få konsekvenser för koncessionsgivningen.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    181

Även om flera remissinstanser ser stora fördelar med fiera oberoende företag på marknaden tycks flertalet åtminstone vad gäller den trafik där LIN anlitar Swedair som entreprenör anse all nuvarande ordning bör gälla även fortsättningsvis. ABA hävdar bestämt all principen om all ABA har företrädesrätt till all reguljär trafik inklusive sekundärtrafiken inte kan frångås med hänsyn lill de tre skandinaviska ländernas åtaganden i samband med SAS bildande.

Enligt min mening innebär ABA:s tolkning av företrädesrätten att ABA skulle om bolaget önskar utnyttja företrädesrätten meddelas koncession och kunna välja mellan SAS, LIN och Swedair som ansvarigt för trafikens utförande. Det utvalda förelaget skulle i sin tur kunna välja mellan atl självt flyga, hyra in någol av de andra företagen i gruppen eller hyra in något annat företag.

Beträffande primärnätet har jag lidigare redovisat den företrädesrätt som i praxis gällt för SAS och sedermera LIN. Denna praxis bör bestå. 1 vilken utsträckning som koncessionerna i primärtrafiken skall ges till moderbolaget ABA eller till de trafikulövande bolagen SAS, LIN och Swedair direkt bör övervägas i annat sammanhang. Beträffande inrikes regionalflyg vill jag emellertid understryka att det varken enligt lagstiftningen eller enligt en klart utbildad praxis finns någon företrädesrätt för visst företag vid koncessionsprövning. Jag anser inte heller all någon sådan företrädesrätt bör införas.

För egen del kan jag se fördelar i SLUT83's förslag all den faktiska trafikutövaren lar hela del kommersiella ansvarel för trafiken och även erhåller koncessionen. Det finns emellertid också fördelar med ett system där ett mindre bolag arbetar på entreprenad åt SAS och LIN. Detta gäller t. ex. den trafik som Swedair utför åt SAS och LIN och där trafiken utgör ett komplement och etl naturiigl inslag i del större bolagets linjenät.

Jag vill också framhålla all den priorilerade ställning när det gäller koncessionsgivningen som ABA/SAS och LIN har innebär alt dessa bolag har elt särskilt ansvar för att en tillfredsställande trafikförsörjning kommer till stånd. LIN bedriver regionalflyg med Swedair som entreprenör. Detta samarbete och den därav följande integrationen av detla regionalflyg med primärtrafiken har inneburit fördelar för konsumenterna.

Genom alt LIN tar det kommersiella ansvarel för en linje bidrar man till atl förbättra linjestrukturen, öka tillgängligheten och få en prisstmktur som överensstämmer med primärtrafikens. Detla synes också vara en fömtsättning för en rationell utveckling av regionalflygel, framför alll i de delar som kommer atl beflygas med SAAB Fairchild SF-340. LIN har också förklarat sig berett alt ta det ekonomiska ansvaret för den trafik med SF-340 som kommer att bedrivas med Swedair som entreprenör.

Jag ser del som angelägel all SAS och LIN på linjer, som på sikt kan ha fömtsättningar atl ingå i primärnätet, upprätthåller en trafikförsörjning t.ex. genom atl hyra in kapacitet från andra flygbolag. Härigenom uppnås

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    182

en marknadsmässig flexibilitet som torde ge goda fömtsättningar all åstadkomma en lillfredsställande trafikförsörjning till rimliga koslnader. SAS och LIN bör dock vid inhyrningar ta hänsyn till behovet av regionalt förankrade företag och att dessa får en tillräcklig ekonomisk bas för sin verksamhet.

Den skiss till framtida linjenät, som SLUT 83 tagit fram och som jag återkommer till, kan enligt min mening bilda en allmän referensram vid koncessionsgivningen.

De koncessionsärenden som blir aktuella måsle dock prövas från fall till fall med hänsyn till den skisserade linjestrukturen, företagens förutsättningar att långsiktigt bedriva trafiken, intresset alt ha flera företag aktiva på marknaden och effekterna på det etablerade flyglinjenätet etc.

När nu det framtida regionalfiyget klariagts i sina huvuddrag bör de fiygföretag som meddelas koncessioner erhålla sådana för relativt lång tid. Rimligt är att koncessioner ges för minst 5 år. Härigenom skapas fömtsättningar för långsiktig planering och långsiktiga åtaganden. En strävan bör dock vara alt tidsmässigt samordna koncessionsperioderna så att t. ex. etl förändrat synsätt vad gäller koncessionspolitiken kan få genomslag vid en tidpunkt i stället för under en längre tidsperiod. I det fall etl överförande av en koncession från ett bolag till elt annat skulle främja väsentliga trafikintressen anser jag det självklart att det bolag som byggt upp ifrågavarande trafik skall erhålla ersättning för de resurser man satt in i trafiken, personellt och materiellt.

Tillstånd till regelbunden luftfart meddelas enligt nuvarande bestämmelser i luftfartslagstiftningen av regeringen.

De förändringar av sekundärnätet som SLUT 83 föreslår utgår från målsättningen att trafiken skall vara företagsekonomiskt lönsam. Mol denna bakgrund är luftfartsverket berett att helt eller delvis fatta beslut i koncessionsärenden. Om så befinnes lämpligl framhålls i SLUT83 kan verkels befogenheter kombineras med en skyldighet att underrätta regeringen om meddelade beslut. Denna teknik används redan när fråga är om verksbeslut som innebär undantag från förbudet mot cabotageflygningar (Kungl. Maj:ts brev 1967-02-03). En sådan ordning i kombination med den besvärsrätl till regeringen som ett verksbeslul enligt luftfartslagen alltid ger och regeringens härtill kommande möjlighet alt återta bemyndigandel, medför enligt verkets mening att regeringen alltfort kommer att ha den luftfartspolitiska överblick och påverkandemöjlighet som kan anses önskvärd.

De remissinstanser som uttalat sig i frågan har som regel inget att erinra mot atl luftfartsverket blir koncessionsgivande myndighet. ABA däremot finner inga motiv för att bryta ul delar av reguljärtrafiken och särbehandla denna.

Tillståndsärenden av denna typ innefattar dessutom, enligt ABA, nödvändigtvis politiska bedömningar av olika slag bl. a. med hänsyn till ABA:s

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    183

företrädesrätt eller genom alt de kan påverka ABA/SAS på ett sätt som berör övriga skandinaviska länder och därmed SAS-samarbetet. Dessa beslut bör således enligt ABA även fortsall åvila regeringen.

All linjefart oavsett flygplanstyp kräver lillstånd. Jag kommer i annat sammanhang atl föreslå regeringen atl inhämta riksdagens bemyndigande all delegera tillståndsgivningen beträffande vissa slag av trafik. Jag är inte nu beredd all la ställning till hur etl sådant bemyndigande skulle utnyttjas.

Del framtida regionalfiyget

Del finns en betydande tillväxtpotential i regionalflygel. Del beror på en allmänt ökad insikt om flygtransporternas möjligheter atl bidra till den regionala utvecklingen. Etableringen av en flyglinje kan sålunda betyda mycket för att behålla, utveckla och utöka näringslivet i berörda regioner. Vidare kommer modernare och för denna typ av trafik mer lämpade flygplan successivt atl las i trafik. Del samlade inrikesflygel på Arianda har också blivit en generator i systemet som i hög grad har verkat till fördel för regionalflyget. Intresset för regionalflyg till Arianda har sålunda ökat kraftigt i första hand för matning lill del övriga inrikesnätel och utrikestrafiken.

Kostnaderna för att bedriva regionalflyg ökar dock i takt med att modernare och dyrbarare flygmateriel las i bmk. Della torde i sin lur innebära en utveckling mot ett effektivare irafikupplägg dvs. mot direktflygningar och högl flygplansutnyttjande för all lönsamhei skall kunna erhållas.

Det linjenät som SLUT83 redovisar utgår från målsätiningen förelagsekonomisk lönsamhet.

Enligt direktiven lill utredningen får förslaget lill sekundäriinjetrafik inte innebära en avledning av trafik från primärtrafiken. SLUT83 har visat atl inga av de sekundärlinjer som finns i dag medför någon väsentlig avledning från primärflyget. De nya linjer som skisseras kommer enligt SLUT83 inte heller all medföra avledning från primärnäi om man bortser från de förändringar som sker när den interna norrlandslrafiken inrättas. Regionalfiyget kommer i framtiden liksom i dag närmast all konkurrera med tåget och bilen. Regionalflygel kommer snarare alt öka matningen till primärflygel med nya passagerare.

För egen del kan jag konstatera all den skiss till ett sekundärflygnät som SLUT 83 redovisar bygger på all de i nätet ingående linjerna skall ha fömtsättningar atl nå en företagsekonomisk bärkraft.

Jag kan vidare konstatera att vissa av SLUT83's förslag lill nya linjesträckningar redan har förverkligats säsom förbindelserna Malmö-Göteborg och Nyköping-Eskilsluna-Göleborg. Vidare kommer trafik med SF-340 all etableras av LIN med Swedair som entreprenör som en intern norrlandstrafik. En trafik som jag ser som mycket angelägen. Behovet av sådan trafik har också vid flera olika tillfällen tagits upp bl. a. i riksdagen.

Genom införande av SF-340 kommer en avsevärt bättre förbindelsestandard alt kunna uppnås mellan olika delar av Norrland. Den förbättrade

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    184

SKISS   TILL FRAMTIDA SEKiniPÄKLINJENÄT   (SLUT   83)

Flygplantyper vid andra hälften av 1980-talet

Norra Sverige

Typ A 10 säten

Typ C   34   säten (SF   340)

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    185

SKISS TILL FRAMTIDA SEKUNDARLINJENÄT (SLUT 83)

Flygplantyper vid andra hälften av 1980-talet

Södra Sverige

_-... Typ A 10 säten

--- Typ B 20 säten

_ Typ C 34 säten (SF 340)

13    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 8

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    186

trafikservicen kommer bl.a. att underlätta resandet för de pafienter i Jämtlands län som skall till Umeå för att erhålla regionsjukvård.

Flera remissinstanser understryker att väl fungerande, snabba persontransporter är en regionalpolilisk nödvändighet. Man understryker betydelsen av de förbindelser som ingår i SLUT's förslag och anger behov av förbättringar i befintlig trafikföring, t.ex. bättre lidtabellsanpassning, annan flygmateriel m. m. Vissa länsstyrelser för också fram förslag till nya linjesträckningar bl.a. Jönköping-Lidköping-Oslo, Växjö-Göteborg, ytterligare direkta flyglinjer på Slump, Göteborg-Kalmar—Ronneby-Halmstad och Västerås-Sundsvall. Länsstyrelserna i de nordligaste länen förutsätter att Kramfors och Örnsköldsvik inlemmas i den s.k. norrlandslrafiken med flygplanet SF-340.

För egen del kan jag konstatera all del framtida linjenälssystem som skisseras i rapporten i stort tycks tillgodose de önskemål om regionalflyg som f.n. finns i olika regioner. Jag kan också konstatera att de önskemål om ytterligare förbindelser som framförs i några fall redan prövas av regeringen.

Det bör ankomma på berörda intressenter och flygbolag att inom ramen för regeringens tillståndsgivning planera och utveckla olika regionalflygförbindelser. Med den mångfald och dynamik som präglar branschen och som jag ser som värdefull för den långsiktiga utvecklingen kommer trafik atl upprättas om ekonomiska och andra fömtsättningar finns. SLUT83's förslag får därför inte ses statiskt utan mera som en lägesbild av befintligt regionalflyg och de kompletteringar av detta nät som har fömtsättningar att bära sina kostnader.

Priser och samarbete mellan bolagen

Kostnadsbilden för regionalflyget medför att ett lågprissystem av någon betydelse endast kan utvecklas för SF-340-trafiken.

SLUT 83 anser att regionalflyget för att det ska kunna utvecklas måste få ta ut priser som ligger högre än för primärtrafiken. En konsekvens av detta är atl priset för en regionalflygsträcka kan bli högre än för en närliggande längre primärflygsträcka. Detta bör enligt SLUT 83 vara acceptabelt med hänsyn till att regionalflygel i första hand betjänar en tjänsteresemarknad som har låg priskänslighet och som är villig att betala för en hög servicenivå.

Eftersom en stor del av passagerarna på regionalflyget gör övergångsresor, normalt mellan sekundär- och primäriinjer, bör enligt SLUT 83 nuvarande prissamarbete mellan företagen stimuleras och utvecklas så att motsvarighet fås till den prissättning som tillämpas vid övergång mellan primärlinjer. SLUT 83 anser vidare alt del bör diskuteras hur en eventuell proratering ska ske. I dag ger SAS och LIN i de flesta fall 30% anslutningsrabatt till regionalflygföretagen för s. k. sammansatta resor.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    187

Flera remissinslanser kan inle dela utredningens uppfattning atl regionalflyget för alt kunna utvecklas måste ta ul högre priser än vad primärflygel gör.

Vid flera tillfällen har frågan aktualiserats om avsteg från kravet på etl enhetligt prissätlningssyslem för alt regionalflygel skall kunna bli förelags-ekonomiskt lönsam. Riksdagen uttajade också vid behandlingen av prop. 1981/82:94 om vissa luflfartspolitiska frågor sill slöd för tillämpningen av etl flexiblare prissältningssystem för regionalflyget.

Enligt min mening ger etl system med flera oberoende företag, alla med rätt att sätta sina biljettpriser efter sina egna kommersiella och operativa förutsättningar, ökade möjligheter att upprätthålla linjer med mer begränsade passageramnderlag. Jag har dock stor förståelse för de synpunkter som flera remissinstanser för fram, nämligen att flygpriserna i regionalflyg-nätet inte bör vara högre än de i primärnätet. Alt ställa detta som etl krav innebär emellertid all etablerandet av nya regionallinjer kan försvåras väsentligt.

Enligt min mening bör möjligheterna lill olika former av samarbete mellan SAS, LIN och regionalflygbolagen tas till vara för att hålla nere kostnaderna och säkerställa trafik till rimliga taxor på även trafiksvaga linjer.

Det gäller t.ex. ett prissamarbele som bör utvecklas mellan de olika företagen för att möjliggöra en prissättning på sammansatta resor som moisvarar prissättningen inom primärsystemel. Genom atl LIN tagit ansvarel för SF-340-trafiken tillgodoses vad gäller denna trafik kravet på ett med primärnätel gemensamt prissystem.

Samarbetet bör ocksä omfatta ett tidtabells- och bokningssamarbete. SAS har byggt upp effektiva datoriserade bokningssyslem som även omfattar LIN:s trafik där resebyråer direkl kan gå in i systemet och boka färdbiljetter. Även om dessa system är SAS egna kommersiella system får de en dominerande roll i resebyråernas sätt att arbeta. Det är därför av största vikt, inle minst för att informera om existerande regionalfiyglinjer, att dessa finns med i SAS bokningssyslem.

Lika angeläget är att regionalflygföretagen ges möjlighet att få linjer publicerade i SAS och LIN:s tidtabeller.

Samarbetet mellan flygföretagen bör självfallet också avse tidtabellssamordning. Det bör vara ett givet intresse såväl för resenärerna som för företagen att tidlabellsläggningen integreras så långt det är rationellt.

Luftfartsverket bör på alla sätt underiätta, stödja och om nödvändigt påskynda samarbeisslrävandena.

Verket bör också, då detta är ekonomiskt motiverat för verket, genom en flexibel användning av verkets resurser t.ex. den två-delade tariffen i inrikesflygel kunna underlätta etablering och konsolidering av regionalflygel.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört om regionalflyget.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    188

Bilaga 8.1

Sammanställning av remissyttrandena över luftfartsverkets rapport "Sekun-därlinjeutredningen 1983" (SLUT 83)

/. Allmänt

Länsstyrelsen I Stockholms län instämmer beträffande diskussionen om flyglinjernas landningsplatser i Stockholmsregionen i atl LIN:s trafik på Arlanda måste få tillfälle att stabilisera sig innan fortsatt regelbunden trafik på Bromma prövas mer slutligt. Ell eventuellt beslui om att Bromma skall läggas ned och i stället en ny flygplats byggs/öppnas söder om Stockholm, ändrar enligt länsstyrelsens mening vissa fömtsättningar som rör den stockholmsdestinerade trafiken från södra Sverige. Bl.a. kan fiyglinjernas ändpunkter i storslockholmsområdet då behöva omprövas.

Länsstyrelserna i Kalmar län och i Skaraborgs län anser liksom utredningen att sekundärflyget i första hand betjänar den svenska industrins, handelns och tjänsleproducerande företags och myndighelers behov av snabba persontransporter. För landets olika regioner är det en regionalpolilisk nödvändighet med väl fungerande snabba persontransporter.

Länsstyrelsen i Gotlands län kan inte dela utredningens mening att sekundärflyget bara är av intresse för tjänstemarknaden och att priset kan tillåtas ligga högt. Det gotländska näringslivel består sålunda i huvudsak av små företag som ingalunda är kostnadsokänsliga.

Enligt länsstyrelsen i Värmlands län är väl fungerande snabba persontransporter nödvändiga om de regionalpolitiska målen för olika delar av landet skall kunna uppnås. Sekundärflyget spelar en viktig roll i länets totala kommunikationssystem och det är av stort intresse för länet att sekundärflyget kan bibehållas och utvecklas.

Enligt länsstyrelsen i Västmanlands län försvårar den av utredningen föreslagna avgränsningen mellan primär- och sekundärtrafik en nödvändig samordning av olika trafikformer och etl genomtänkt utnyttjande av befintliga flygplatser.

Länsstyrelsen i Jämtlands län menar att frågan om behovet av ett sekundärflygnät fått en allsidig och positiv belysning av utredningen. Detta är särskilt värdefullt för Norrlands del med hänsyn till flygels enastående möjligheter att minska de långa avstånden såväl inom Norrland som till övriga delar av landet. För Jämtlands läns del har behovet av ett sekundärflygnät ytterligare accentuerats genom överföringen av länet lill Umeå sjukvårdsregion fr. o. m. januari 1984.

Det befintliga sekundärflyget betjänar i dag i huvudsak tjänsteresenärer. Sekundärflygets relativt höga prisnivå är en viktig faktor som förhindrar en mer allsidig transportroll. Sekundärflyget bör på sikt också kunna fylla en viktig roll för såväl privatresor som sociala resor.

Länsstyrelsen i Västerbottens län vill bestämt understryka atl det rimli-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    189

gen måste vara en ambition från statsmakternas sida att även sekundärflygel skall kunna fylla en viktig roll för privalresor och sociala resor. I synnerhet i ett område med Norrlands befolkningsgeografi måste flygel uppfattas som etl naturligt iransportmedel för alla kategorier av långdis-tanta personresor.

Länsstyrelsen i Norrbottens län anser att även privatresandet bör tillgodoses i möjligaste mån, särskilt för sådana orter som är intressanta ur turislsynpunkt (exempelvis Gällivare). Ett lågprissystem bör också kunna utnyttjas på sekundärlinjenätet framför alll för atl tillgodose dessa typer av resor.

Svenska Handelskammarförbundel framhåller i likhet med utredningen alt basen för sekundärlinjemarknaden är tjänsteresorna. Enligt förbundet är en förutsättning för en fortsall hög servicenivå i det svenska inrikesflyget all Bromma flygfält även i fortsättningen får spela en betydande roll i del svenska flyglinjenätet.

Enligt Aktiebolaget Aerolransport (ABA) kan sekundärförelagen i princip redan köpa in sig i SAS/LIN's bokningssyslem och tidtabeller men del är SAS/LIN's bestämda uppfattning alt det av förelagsekonomiska och konkurrensmässiga skäl skall vara upp fill dem att från fall lill fall avgöra i vilken utsträckning sådant samarbete skall förekomma.

2. Koncessionspolitiken

Länsstyrelsen i Stockholms län tillstyrker utredningens förslag atl den linjelaxitrafik som växt fram och konsoliderats under en följd av år bör få fortsätta och att företagen även framdeles får egna koncessioner på sina linjer. Det sekundärlinjenät som utredningen skisserar bör därvid ulgöra grunden för den framtida koncessionsprövningen. Om delta godkänns av regeringen bör den framtida koncessionsgivningen pä nätet kunna delegeras till luftfartsverket.

Länsstyrelsen i Östergötlands län anser det inle sannolikl alt en från samhällets synpunkt lillfredsställande flyglrafikförsörjning kan åstadkommas utan atl staten använder koncessionspolitiken som etl aktivt styrmedel härför.

Det av utredningen förordade systemet med linjekoncession för enskilda trafikutövare utan kostnadsutjämning mellan företagen leder enligt länsstyrelsen till en osäker linjestruktur, lägre tillgänglighet och högre priser inom sekundärflyget än inom primärflyget. En kostnadsutjämning mellan företagen inom hela inrikesflyget är nödvändig, särskilt som vissa linjer och då framför alll de som förbehållits primärflygel har god lönsamhet.

Länsstyrelsen i Jönköpings län delar utredningens uppfattning all sekun-däriinjelrafiken inle bör koncentreras till etl enda bolag. Del är sålunda viktigt att utrymme ges för flera företag att bedriva den trafik som här kommer i fråga. Någon allmän företrädesrätt för etl visst bolag bör, som SLUT 83 också anför, inle få förekomma. Luftfartsverket bör enligt länsstyrelsen fä rätt att fatta beslut i koncessionsärenden.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    190

Länsstyrelsen i Kronobergs län instämmer i utredningens förslag angående företagsstmktur, koncessionspolitik och samarbete mellan flyg-företagen.

Enligt länsstyrelsen i Kalmar län är det glädjande att SLUT 83 anser att inom sekundärtrafiken som helhet finns utrymme för flera företag. Det lolala kommersiella ansvaret bör enligt länsstyrelsen ligga på den som flyger en viss linje. Flexibiliteten och sannolikheten för lönsam trafik är störst om kostnader, priser och marknadsföring kontrolleras i elt och samma företag.

Länsstyrelsen har ingen erinran mot att luftfartsverket blir koncessions-givande myndighet.

Länsstyrelsen i Gotlands län understryker nödvändigheten av att lokala flygförelag även fortsättningsvis får möjlighet att verka som ett komplement till primär- och sekundärflyget.

Länsstyrelsen i Blekinge län delar utredningens uppfattning atl utrymme bör finnas för fier företag inom sekundärflyget samt att den skiss till framtida linjenät som framtagits bör bilda referensram för koncessionsgivningen. Länsstyrelsen instämmer i princip också i bedömningen att sekun-därtrafikförelagen bör ta fullt kommersiellt ansvar för trafiken samt att det företag som utför trafiken, fömtom i vissa undantagsfall även bör inneha koncessionen. Förslaget om ändrad koncessionsmyndighet avstyrks av länsstyrelsen.

Länsstyrelsen i Göteborg och Bohus län anser att en av förutsättningarna för bibehållande av trafik på flera linjer liksom inrättande av nya linjer är all flera oberoende företag med små och effektiva organisationer även framgent får verka på sekundärlinjemarknaden. Den faktiska trafikutövaren bör därför ha koncession på linjen och därmed också del kommersiella ansvarel.

Enligt länsstyrelsen är det inle behövligt eller önskvärt med någon företrädesrätt för visst företag inom sekundärtrafiken. Nuvarande koncessionstider bör, som arbetsgmppen föreslår, förlängas. Länsstyrelsen har heller inget alt erinra mot att luftfartsverket blir beslutande instans i koncessionsärenden.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län ansluter sig till utredningens uppfattning alt någon företrädesrätt ej bör införas när det gäller att bedriva sekundärtrafik. Länsstyrelsen tillstyrker att koncessioner ges för minsl 5 år.

Länsstyrelsen ser inte några nackdelar med att beslut i koncessionsärenden i framtiden fattas av luftfartsverket.

Länsstyrelsen i Värmlands län anser att det är angelägel att det inom sekundärflygel finns flera oberoende företag. Ett regionalt stationerat flygföretag har enligt länsstyrelsens uppfattning de bästa fömtsättningarna för att kunna svara upp mot speciella krav och anpassa sig till de lokala förhållandena.

Länsstyrelsen har inget att erinra mot att luftfartsverket får befogen-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    191

heter atl fatta beslut i koncessionsärenden som berör sekundärtrafiken.

Länsstyrelsen i Västmanlands län delar utredningens uppfattning att det företag som bedriver trafiken även ska ha koncession. För atl undvika att ett företag av konkurrensskäl lägger sig på en koncession föreslår länsstyrelsen atl i samband med att koncessionen beviljas ska även etl villkor sältas att trafiken upptas inom t.ex. tre månader från beslutsdatum.

Enligt länsstyrelsen i Kopparbergs län är det för att uppnå ett mer samordnat inrikesnäl viktigt atl inte ytterligare sprida koncessionsinnehavet på olika flygföretag. För länets del är det ell absolut krav att Linjeflyg också fortsättningsvis är huvudman för linjetrafiken på Dala Airport.

Länsstyrelsen i Jämtlands län delar utredningens syn på företagsstmktur och koncessionspolifik.

Länsstyrelsen i Västerbottens län anser att det även i fortsättningen bör finnas flera oberoende företag, i sekundärtrafik och vidare bör den faktiska trafikutövaren ha hela del kommersiella ansvaret för trafikuppläggning, marknadsföring och prissättning. Det skall enligt länsstyrelsen inte komma i fråga att frånta ett företag deras koncession enbart därför atl företaget varit så framgångsrikt atl trafiken kräver övergång till en större flygplanstyp. Koncessionsgivningen måste ses i ett långsiktigt perspektiv.

Enligt Svenska Handelskammarförbundel bör utgångspunkten för landets sekundärlinjestmktur bygga på fri konkurrens. Inom ramen för gällande säkerhetsbestämmelser och företagens påvisade ekonomiska, personella och materiella resurser bör de företag som kan erbjuda den bästa kombinationen av utbud och priser erhålla koncessioner. Ekonomiska skäl talar enligt förbundet för att opererande flygföretag också är koncessionsinnehavare.

Svenska kommunförbundet beklagar att ingen lösning föreslagils till ett samlat huvudmannaskap för flyget som idag är splittrat på många händer när del gäller såväl flygplatser som flyglinjer. Enligt förbundet bör huvudmannaskapet för allt inrikes reguljärt passagerarflyg sammanföras till ett företag.

Det bör enligt förbundet vara en strävan atl Linjeflyg AB behåller och övertar koncessionerna på sekundärlinjer för att på så sätt bevara och utöka del upparbetade linjenät som finns idag.

Del är ABA's bestämda uppfattning att principen om att ABA har företrädesrätt till all reguljär trafik, inklusive sekundärtrafiken, inte kan frångås med hänsyn till de tre skandinaviska ländemas åtaganden i samband med SAS bildande. Om ABA temporärt avstår från att utnyttja företrädesrätten på en viss linje och koncession ges till annal bolag skall ABA ha möjlighet atl, efter koncessionstidens utgång, erhålla koncessionen under åberopande av företrädesrätten. ABA kan inte finna någon anledning till att inrikes respektive gränsöverskridande sekundäriinjer i detta fall skulle behandlas olika.

ABA hävdar bestämt atl det flygbolag som är berett atl ta del kommer-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    192

siella ansvarel för en linje med egna eller inchartrade produktionsresurser skall ha del näringspolitiska tillståndet, koncessionen, vilket överensstämmer med nuvarande förhållanden.

3. Linjenätet

Länsstyrelsen i Uppsala län ser med tillfredsställelse att lönsamhei och andra skäl medger sekundärlinjer till Arlanda från Örebro och Norrköping. Länsstyrelsen instämmer med utredningens slutsats alt i huvudsak stock-holmsdestinerad trafik av sekundärlinjelyp även fortsättningsvis bör kunna förläggas till Bromma.

Länsstyrelsen I Södermanlands län anser det vara väsenlligl atl Nyköping och Eskilstuna inlemmas i elt kommande sekundäriinjenät. Både för Nyköping/Oxelösunds och Eskilstunas del finns ell dokumenlerat behov av förbättrade förbindelser västerut och för Eskilstunas del också mot Stockholm.

Länsstyrelsen i Östergötlands län framhåller betydelsen av förbindelser mellan Norrköping och Malmö. Genom linjen Göteborg-Malmö skapas möjligheter för flygtrafiken Norrköping-Linköping-Göleborg att ansluta i Göteborg för vidare transport till Malmö.

Beträffande den trafik som nu går sträckorna Norrköping-Visby-Kalmar kan konstateras dåliga förbindelser mellan Norrköping och Kalmar, vilka inte medger återresa samma dag saml långa väntetider i Visby. Tidtabellen bör snarast anpassas i detta avseende. Länsstyrelsen anser att linjen Bromma-Västervik-Hultsfred-Bromma med fördel bör kunna utsträckas lill att innefatta även Norrköping. Länsstyrelsen anser det viktigt att trafiken Göteborg-Linköping-Slockholm kan drivas fortsättningsvis på Bromma och atl turtätheten ökas.

Enligt länsstyrelsen i Jönköpings län är del angeläget alt, om de ekonomiska och trafikala förutsättningarna finns, en flyglinje Jönköping—Lidköping-Oslo inlemmas i ett framfida sekundäriinjenät.

I övrigt vill länsstyrelsen understryka atl det framlagda förslagel lill sekundäriinjenät inte får ses alltför statiskt utan att genom lokala initiativ nya linjesträckningar kan aktualiseras.

Länsstyrelsen i Kronobergs län anser atl linjen Ronneby-Växjö-Göteborg har slor och efterhand kommer att få allt slörre betydelse för näringslivet i Kronobergs län både i fråga om person- och godstransporter.

Länsstyrelsen i Kalmar län finner det tillfredsställande att sekundäriin-jeutredningen ansett atl samtliga de linjer inom sekundärflygel, som idag trafikeras från flygplatser i Kalmar län, har förutsättningen atl bestå.

Enligt länsstyrelsen i Gotlands län är de förbindelser Visby f.n. har genom sekundärlinjenätet med Norrköping och Kalmar värdefulla och bedöms av utredningen även framdeles komma att kunna trafikeras på företagsekonomiska grunder. Linjernas anknytning för vidarelransporter är emellertid dålig, vilket begränsar värdel.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    193

Länsstyrelsen i Blekinge län konstaterar att länet genom inrättandet av linjen Göteborg-Ronneby-Kalmar (AMA-fiyg HB) 1980 och linjen Kal-mar-Ronneby-Kastmp (Swedair AB) 1982, tillsammans med LIN:s Stockholmsförbindelse, har fått de önskemål om fiygförbindelser som framförts under senare år till stor del tillgodosedda.

Länsstyrelsen i Malmöhus län anser alt yllerligare direkta inrikeslinjer till och från Sturup skall inrättas för att bl.a. förstärka näringslivels kontakter med övriga landet.

En arbetsgrupp med representanter från Malmö kommun, luftfartsverket, Skånes Handelskammare, SAS saml länsstyrelsen undersöker för närvarande möjlighelerna att inrätta direkta utrikeslinjer från Slump lill vissa större destinalioner i Europa.

Enligt länsstyrelsen i Hallands län hade del varil önskvärt alt utredningen närmare hade studerat de trafikmässiga och ekonomiska förutsättningarna för en mellanlandning i Halmstad på linjen mellan Göteborg och Malmö. Etl sätt all komma tillrätta med de dåliga tvärförbindelserna vore enligt länsstyrelsen alt Halmstad ingick i en samordnad linje Göteborg-Kalmar- Ronneby - Halmstad.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län menar att del framtida linje-nätssystem som skisseras i rapporten i stort tillgodoser de konkreta önskemål som framförts från olika intressenter inom länet. Förslagel får dock inle ses för statiskt. På sikt bör ytterligare sekundärlinjer kunna bli aktuella för trafik på ett uppmstal Malögafäll.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län anser att nuvarande förbindelser för stora delar av Skaraborgs och Jönköpings län är dåliga. Länsstyrelsen undersöker därför möjligheterna att få till stånd en flyglinje Jönköping-Lidköping-Oslo. Länsstyrelsen ser posifivt på en linje Stockholm-Lidköping, men gör bedömningen att åtminstone under ett uppbyggnadsskede bör trafikeringen samordnas med annan linje för att uppnå maximalt positiva effekter.

Enligt länsstyrelsen i Örebro län är en avgörande förulsällning för Örebro flygplats ulveckling att flygtrafiken mellan Örebro och Köpenhamn får fortsätta atl utvecklas bl.a. genom insättande av Saab Fairchild 340 från och med hösten 1984. Det är angeläget med en flygtrafik på främst Sundsvall men också Malmö. En sekundärlinje mellan Göteborg/Landvetter och Stockholm/Arlanda med mellanlandning i Örebro är mycket välkommen. Länsstyrelsen är överens med SLUT 83 om att Bromma flygplats också i framliden bör utnyttjas för stockholmsdestinerad trafik från länets väslra delar (Karlskoga flygplats).

Enligt länsstyrelsen i Västmanlands län har sekundärlinjeutredningen 1983 i sin bedömning av det framtida sekundärlinjenätet inte på ett godtagbart sätl behandlat Västmanlands och Västerås plats i del framtida flygnä-tel. Västerås/Hässlö måsle enligt länsstyrelsens uppfattning ha etl flertal linjer i sekundärnätet med hänsyn till det näringsliv och den befolkning som finns i Hässlös naturliga upptagningsområde.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    194

Länsstyrelsen föreslår att relationen Västerås-Sundsvall tas med i det framtida sekundärlinjenätet, men att olika lösningar prövas hur trafiken ska genomföras. Länsstyrelsen anser vidare att linjen Västerås-Örebro-Göteborg ska finnas kvar i sekundärlinjesystemel.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län anser all del förslag lill etl framlida sekundäriinjenät som presenteras i stort tillgodoser länels samlade krav vad gäller linjenätet. Den föreslagna nya linjen Borlänge-Sundsvall kommer enligt länsstyrelsen att ge förbättrade förbindelser på norra Norrland.

Länsstyrelsen menar att Dala Airport skall få samma status som en fullvärdig interregional flygplats.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län ser del som myckel positivt alt de riktlinjer och förslag som SLUT 83 lägger fram vad gäller linjesträckningar stämmer i stort sett överens med de yrkanden som länsstyrelsen har gjort. Med tanke på bl.a. regionsjukvårdens behov bör en temporär kompletteringstrafik Östersund-Sundsvall-Skellefteå omedelbart komma igång.

Länsstyrelsen förordar att trafik upprättas på linjerna Sundsvall-Borlänge och Sundsvall—Sveg. Länsstyrelsen förutsätter att Kramfors och Örnsköldsvik inlemmas i den s. k. norrlandslrafiken.

Enligt länsstyrelsen bör Kramfors flygplats ingå i del interregionala flygplatssystemet och omfattas av det s. k. resullatuljämningssystemet.

Länsstyrelsen i Jämtlands län konstaterar att utredningens konkreta förslag till det framtida sekundärlinjenätet överensstämmer till stor del med den uppläggning som de fyra nordligaste länen lidigare redovisat.

Länsstyrelsens förhoppning är att regeringen i samband med den fortsatta beredningen av frågan om det inrikes sekundärflyget även beaktar möjligheter och önskvärdheter atl vidareutveckla det internordiska sekundärflyget.

Länsstyrelsen i Västerbottens län understryker betydelsen av en samordning tidtabellsmässigt och helst också operativt av sekundärflygel inom och mellan de nordiska länderna. Del skandinaviska luftfartssamarbetet i form av SAS borde enligt länsstyrelsens mening underlätta snarare än begränsa utvecklandet av förbindelser mellan norra Sverige och norra Norge.

Länsstyrelsens sedan länge uttalade önskan att länets inland åter borde anknytas till inrikesflyget bör nu omgående förverkligas.

Länsstyrelsen anser att Örnsköldsvik och Kramfors bör knytas lill det interna Norrlandsflyget.

Länsstyrelsen i Norrbottens län ser med tillfredsställelse på en intern Norrlandslinje, Gällivare—Norrlandskusten-Östersund.

Länsstyrelsen anser vidare atl en lokalisering av sekundärtrafiken till Arlanda är att föredra ur samordningssynpunkl. Boknings- och tidtabellsamarbetet bör därigenom kunna underlättas.

Enligt Svenska kommunförbundet bör Gällivareregionen ha en daglig direkttur till och från Stockholm. Förbundet anser vidare atl Kramforsom-rådet måste dessutom få en förbindelse med del s. k. norrlandsflyget.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    195

Nyköping bör enligt förbundet få en trafik till Västsverige samordnad med Linköping. Dessulom bör Eskilstuna knytas lill linjen Arianda-Öre-bro-Göteborg. Linjen Bromma-Väslervik-Hultsfred-Bromma bör enligt förbundet utsträckas till att innefatta även Norrköping.

Enligt förbundet bör flygplatsens tillhörighet till det statliga flygplatssystemet omprövas så att de flygplalser som får trafik med SF-340 ingår i della primärnät. Dessutom anser förbundet att del finns starka skäl för atl även andra flygplatser med direktlrafik till Stockholm/Arlanda ingår i primärnätet.

Enligt Örnsköldsviks kommun bör Örnsköldsvik som mellanlandnings-plats prövas ingående inom ramen för sekundärlinjenäiel i Norrland.

4. Priser och samarbete mellan bolagen

Länsstyrelsen I Kalmar län understryker slarkt angelägenheten av att luftfartsverket sätter i kraft det nya prissystem med tvådelade tariffer som nu övervägs och som kommer atl tillåta atl man genom avtal uppnår en avgiftsnivå som tar hänsyn till bärkraften pä en regionalpolitiskl betydelsefull sekundärlinje. Det primära målet att Oskarshamn, Hultsfred och Västervik får behålla sin trafik kan uppnäs genom en generös laxesätlning vad gäller flygplats-, passagerar- och undervägsavgifter.

Enligt länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län bör del finnas förutsättningar att få till stånd ett ökat samarbete mellan flygföretagen inte minst primär- och sekundärflygföretagen. Särskilt angelägel ter sig etl gemensamt tidtabells- och bokningssyslem.

Enligt länsstyrelsen i Skaraborgs län bör generella rabaiter på flygplats-avgifterna inte komma ifråga. Däremot bör dessa avgifter kunna utnyttjas flexibelt för att underiätta etableringen av ny trafik.

Enligt länsstyrelsens bedömning bör möjligheterna till olika former av samarbete tas tillvara för att hålla nere kostnaderna och säkerställa trafik även på trafiksvagare linjer.

Länsstyrelsen i Örebro län anser det mycket angelägel att översynen av taxorna för primär- och sekundärflygel i utjämnande syfte påskyndas och avslutas senast under 1984.

Länsstyrelsen i Västmanlands län delar inte utredningens uppfattning atl man måste acceptera dyrare biljettpriser på sekundäriinjerna. Frågan om samarbete mellan flygföretagen är oerhört angelägen varför länsstyrelsen biträder de framlagda förslagen.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län kan inte dela utredningens uppfattning att sekundärflyget, för att kunna utvecklas, måste kunna ta ut högre priser än vad primärflyget gör. Länsstyrelsen menar att de inkomster som inrikesflyget totalt genererar bör komma alla flyglinjer på primär- och sekun-därlinjenäten tillgodo. I linje med delta bör också samma prispolilik gälla över hela landet. För atl få till stånd en sådan förändring ser länsstyrelsen det som nödvändigl att en huvudman ansvarar för hela inrikestrafiken.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    196

Länsstyrelsen i Västernorrlands län förordar i princip ell enhetligt biljettprissystem för allt inrikesflyg i landel. Ell enhetligt prissyslem bör lättare kunna genomföras om Linjeflyg AB får koncession på samtliga väsentliga primär- och sekundärlinjer.

Enligt länsstyrelsen i Jämtlands län går det knappast all skilja frågan om inrikesflygets prisstmktur från frågan om dess förelagsstruktur, driftansvar m. m. Etl system med flera oberoende företag inom sekundärflyget måsle kombineras med ett system med övergångsrabatier vid kombinerade resor.

Länsstyrelsen i Västerbottens län tillstyrker ett system med flera oberoende förelag inom sekundärflyget, alla med principiell rätt att sälta sina biljettpriser. Etl sådant prissystem måste kombineras med ett system för övergångsrabatier vid kombinerade resor. Deltagande i ett system med övergångsrabatier kan enligt länsstyrelsen inte överiämnas till förhandlingar mellan flygföretagen i varje särskilt fall utan måsle vara elt koncessionsvillkor.

Det är vidare angeläget att privatresor stimuleras genom särskilda rabatter på vissa turer. Länsstyrelsen föreslår därför att slaten lämnar stöd till persontransporter.

Länsstyrelsen i Norrbottens län anser att taxesystemel för sekundärlra-fiken bör vara inlemmat i det inrikesflyg som bedrivs av SAS/LIN. Det bör vara möjligl atl köpa genomgående biljetter och prisnivån bör ansluta sig till den som etablerats av SAS/LIN.

Svenska Handelskammarförbundel anser all nuvarande luftfartstaxor måste anpassas till sekundärlinjeflygets förutsättningar. Ett system med tvådelad tariff eller andra debiteringssystem som sänker sekundärlinjeföre-tagens kostnader synes lämpligt.

Svenska kommunförbundet anser alt de inkomster som genereras inom flygel i landel totalt borde komma allt flyg tillgodo både inom primär- och sekundärnälet. Vidare bör samma prispolilik gälla för samlliga inrikeslinjer. Därför finns det ytterligare anledning till en kraftigt utvidgad samordning av inrikesflyget i Sverige.

ABA instämmer i uppfattningen all eventuella rabatter skall regleras i avtal mellan bolagen. Frågan om sektorsprissältning eller tillämpning av anslutningsrabatter bör bedömas med hänsyn till marknadens karaktär -t.ex. gränsöverskridande trafik - och linjens ekonomi, oberoende av vilket bolag som driver linjen.

ABA delar utredningens uppfattning att det pågående försöket med tvådelad tariff kan vara elt lämpligt sätt atl ta ul sekundärtrafikens andel av flygplaiskostnaderna med beaktande av dess bärkraft under pågående Irafikuppbyggnad.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    197

Register

I Översikt

Sjätte huvudtiteln

15 A. Kommunikationsdepartementet m. tn.

15          1 Kommunikationsdepartemenlet

16          2 Kommilléer m. m. 16   3 Exlra ulgifler

17 555 000

4 200000

430000

22185000

17 B. Vägväsende

39 I Vägverket: Ämbetsverksuppgifler

39   2 Drift av ställiga vägar

42   3 Byggande av statliga vägar

44           4 Bidrag till drift av kommunala vägar och gator

45           5 Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator

47     6 Bidrag till drift av enskilda vägar m. m.

48           7 Bidrag till byggande av enskilda vägar

49     8 Tjänster till utomstående

50           9 Vägverket: Försvarsuppgifter

7 250000

4 193 500000

900000000

751000000

340000000

331000000

30000000

30215000

28700000

6611665000

52

52 54 56 58

C. Trafiksäkerhet

Trafiksäkerhetsverket:

1        Trafik och administration

2        Fordon och körkort

3        Bil- och körkortsregisier m. m.

4 Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande

24 570000

1000 1000

25 500000
50072000

62 D. Järnvägar

62           I Statens järnvägar

63           2 Ersättning till statens järnvägar för vissa Ijänster 63   3 Försvarsinvesleringar vid statens järnvägar

1898800000

I 511 400000

13 050000

3423 250000

64 E. Sjöfart

Sjöfartsverket

65    I Farledsverksamhet exkl. isbrytning
69   2 Isbrytning

69    3 Fartygsverksamhet

70          4 Sjöfartsmateriel m. m.

71          5 Övrig verksamhet

Övriga sjöfartsändamål

74          6 Handelsflottans pensionsanstalt

75          7 Handelsflottans kultur- och fritidsråd

76    8 Ersättning till viss kanaltrafik m. m.

77          9 Län till den mindre skeppsfarten

78 10 Stöd till svenska rederier

385 273 000

175 500000

31491000

51040000

42458000

1000

1000

1000

40000000

150000000

875765 000

80 F. Luftfart

80    1 Flygplatser m. m.

85   2 Beredskap för civil luftfart

85   3 Ersättning till Linjeflyg AB för särskilda rabatter vid

flygtrafik på Golland

86   4 Statens haverikommission

131900000 12000000

14 500000

1000

158 401000

87 G, Postväsende

97           I Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser

98           2 Ersättning till postverket för tidningsdistribulion

542500000

36000000

578 500000

Prop. 1984/85:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    198

101 H. Telekommunikationer

122    I Försvarsinvesteringar vid televerket                                               11330000

11330000

126 I. Transportstöd m. m.

126    I Transportrådel                                                                               15442000

128          2 Transportstöd för Norrland m.m.                                                 202000000

129          3 Transportstöd för Gotland                                                             44 500000

131          4 Riksfärdtjänst                                                                                 48000000

132          5 Ersättning till lokal och regional kollektiv persontrafik              297 723 000

134   6 Koslnader för visst värderingsförfarande                                                 1000

607 666 000

135 J. Transportforskning

135    I Statens väg-och trafikinstilut                                                                 1000

137   2 Bidrag till statens väg-och trafikinstilut                                           31776000

137    3 Statens väg-och trafikinstitut: Utrustning                                           500000

137   4 Transpoilforskningsberedningen                                                      25 849000

58126000

140 K. Övriga ändamål

140

1

142

2

144

3

145

4

146

5

149

6

151

7

152

8

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut                                   1 000

Bidrag lill Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut          96 128000

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Utrustning          6900000
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Nordiskt samarbetsprojekt                                                                 763 000

Statens geotekniska institut                                                                     1 000

Bidrag lill statens geotekniska institut                                             8 566 000

Statens geotekniska institut: Utrustning                                              290000

Viss internationell verksamhet                                                         3 630000

116279000

Summa                                                                                            12513239000

Särskilda frågor

153 A. Utredning om internationella transporter 157 B. Ny organisation för vägverket 168 C. Bemanning av isbrytare och sjömälningsfartyg

174 D. Vissa frågor rörande regelbunden luftfart med mindre flygplan - sekundärtrafik

188 Bilaga 8.1 Sammanställning av remissyttrandena över luftfartsverkets rapport "Sekundäriinjeutredningen 1983" (SLUT 83)

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984

Bilaga 9 till budgetpropositionen 1985                       Prop. 1984/85:100

Bilaga 9

Finansdepartementet

ÖVERSIKT

Finansdepartementets verksamhet avser främst beredning av frågor om ekonomisk politik och skattepolitik samt frågor som rör stålens budgei och resursfördelningen inom den offentliga sektorn. Vidare omfattar verksamheten frågor om skatteutjämningsbidrag m.fl. generella statliga bidrag till den kommunala sektorn och andra kommunalekonomiska frågor. Till departementets verksamhetsområde hör också tullfrågor utom tulltaxan och befrielse från tull, pris-, konkurrens- och konsumentfrågor. Vidare bereder departementet frågor som rör stafiigt byggande, bank- och försäkringsrörelserna, värdepappershandeln, myntväsendet, statliga lotterier och spel, m.m.

De förslag till utgifter inom finansdepartementets verksamhetsområde som nu läggs fram för budgetåret 1985/86 omfattar 15215 milj. kr. Detta innebär en ökning med 239 milj. kr. i förhållande till molsvarande budgeterade utgifter under innevarande budgetår. För nästa budgetår utgör skatteutjämningsbidrag fill kommunerna m.fl. liksom tidigare den största utgiftsposten. I avvaktan på en särskild proposition under våren 1985 om kommunalekonomiska frågor har anslaget till skatteutjämningsbidrag till kommunerna förts upp med oförändrat belopp.

Den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

De allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken redovisas i finansplanen tillsammans med förslaget fill statsbudget. I underbilagor till finansplanen redovisas en preliminär nationalbudget (PNB) samt riksrevisionsverkets inkomstberäkning och beräkning av budgetutfallet. Nafionalbudgetarna utarbetas gemensamt av finansdepartementet och konjunkturinstitutet.

Inom finansdepartementet utarbetas riktlinjerna för den ekonomiska politiken. Med utgångspunkt i budgetförslaget och PNB beskrivs och analyseras den ekonomiska utvecklingen under det kommande året. Vidare utarbetas budgetpolitiska rikthnjer på kortare och längre sikt. Regeringskansliets arbete med budgetförslaget leds och samordnas av finansde-1    Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 100. Bilaga 9

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet                             2

partemenlel. Utöver beräkningar över statsutgifternas ulveckling görs i budgetförslaget en reviderad beräkning av statsinkomsierna på grundval av riksrevisionsverkets inkomstberäkning.

Inom finansdepartementet görs även kalkyler och analyser av den ekonomiska utvecklingen på längre sikt. Finansdepartementet svarar bl. a. för utarbetandet av de statliga långtidsutredningarna. I dessa karlläggs såväl den möjliga framtida tillgången på resurser som vilka anspråk som kan komma atl ställas från olika användningsområden belräffande utnylljandet av dessa resurser. Vidare analyseras hur de grundläggande ekonomiskpolitiska målen skall uppnås under prognosperioden. Den senaste långlids-utredningen publicerades i mars 1984 (SOU 1984:4) och har därefter remissbehandlats. Statsmakterna har efter remissbehandlingen tagii slällning till riktlinjerna för den ekonomiska politiken på medellång sikl Iprop. 1984/85:40, FiU 6, rskr 58).

Finansdepartementet svarar för de åriigen utarbetade långtidsbudgetarna för statens utgifter och inkomster för de kommande fem budgelåren. Långtidsbudgeten presenteras i samband med komplelleringsproposi-tionen varje år. Långtidsbudgetkalkylerna beskriver vilken budgeiuiveck-ling som blir följden om inga nya utgiftsålaganden görs och inga nya beslut fattas om ändrade skatte- och utgiflsregler. De ulgör däremot inte någon prognos över innehållet i kommande staisbudgetförslag, ulan är rena kon-sekvensframskrivningar av gällande åtaganden.

Kredit- och valutapolitik

I finansdepartementets uppgifter ingår atl följa utvecklingen på kreditmarknaden och att svara för kontakterna mellan regeringen och riksbanken i frågor som rör kredil- och valutapolitiken. Riksbanken har under året höjt del svenska diskontot till 9,5 % som en anpassning lill den internafionella ränteutvecklingen. De korta marknadsbestämda räniorna har hållils uppe på en relativt hög nivå. Detla har varil nödvändigl för all motverka privat kapitalutflöde och möjliggöra en fortsatt betydande statlig upplåning hos företagen.

Bankemas kreditgivning begränsas av riksbankens rekommendation om att öka utlåningen till allmänheten med högst 20 % mätt över 36 månader. Detta motsvarar en utlåningsökning med ca 4 % under år 1984. Kreditgivningen har under året hållit sig inom denna ram.

Lagen (1974:922) om kreditpolitiska medel gäller till utgången av år 1986. För att trygga statens långfristiga upplåningsbehov gäller fr.o.m. den I januari 1985 vissa ändrade regler såvitt avser den allmänna placeringsplikten.

Valutakommittén väntas lägga fram sitt betänkande i början av år 1985.

Behovet av ökad samordning mellan de myndigheler som handhar statsskuldspolitiken resp. penningpolitiken utreds f. n. av slalsskuldspoli-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet                             3

tiska kommiltén. Även ändamålsenligheten i de lagar som styr riksbankens verksamhel skall utredas av kommittén.

Skatte- och indrivningsväsen

Etl väl fungerande skattesystem är av stor betydelse för samhället. I syfte att förbättra skatteförvaltningens organisation har en särskild utredare (Fi 1984:03) fått i uppdrag att utreda frågan om hur en efi'ektiv styrning och samordning av skatteförvaltningen skall åstadkommas. En viktig utgångspunkt för utredningsarbetet är att det i varje län skall bildas en från länsstyrelsen fristående länsskattemyndighet och att riksskatteverkets lednings- och styrfunktioner skall förstärkas.

Parallellt med arbetet med att forma skatteförvaltningen till en sammanhållen och slagkraftig organisation — en koncern — måste beskattningsreglerna förenklas. Ett arbete i denna riktning pågår också. Redan fr. o. m. 1985 års taxering slopas den särskilda självdeklarationen för fysiska personer som i vissa fall skall lämnas i annan kommun än hemortskommunen. Fr. o. m. 1986 års taxering slopas vidare atl den kommunala taxeringen för juridiska personer. Regeringen avser vidare att under våren 1985 lämna förslag om förenklat deklarationsförfarande för löntagare. Sammantaget leder dessa förslag till inte oväsentliga rationaliseringsvinster.

Riksskatteverket svarar för den centrala ledningen av beskattnings-, uppbörds-, indrivnings- och folkbokföringsväsendet. En huvuduppgift för verket inom skatteområdet är att verka för en effektiv, rättvis och likformig beskattning. Denna uppgift fullgör verket genom råd, anvisningar och föreskrifter, utbildning och genom information tUl myndigheter och allmänhet, genom kontrollverksamhet samt genom en kontinuerlig uppföljning och anpassning av organisation och arbetsformer inom skatteväsendet till utvecklingens krav. Riksskatteverket har således det avgörande ansvaret för samordning, ledning och uppföljning inom skatteadministrationen. För att intensifiera arbetet på detta område föreslås att verket får en viss förstärkning.

Skatteförvaltningen har i likhet med andra myndigheter utsatts för en strikt budgetprövning med ökade krav på prioriteringar och höjd effektivitet. Mot bakgrund av den utbredda skatteflykten har dock skatteförvaltningen tillförts betydande resurser för bl. a. granskning av komplicerade deklarationer och för en mera aktiv arbetsgivarkontroll. Avsikten med anslagspolitiken är således att förskjuta tyngdpunkten i skattekontrollen mot de mer komplicerade kontrollobjekten och mot sådana områden där skatteundandragandet kan antas vara betydande.

Riksskatteverket har i sin anslagsframställning begärt resurser för en utökad satsning på den offensiva kontrollverksamheten i enlighet med förslag från kommissionen mot ekonomisk brottslighet. Riksskatteverket ges genom en omprioritering av resurserna utrymme för en sådan satsning.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet                                            4

Kronofogdemyndigheternas arbetsbörda är särskili i storstadslänen stor. Trots ell flertal ålgärder av förenklande arl - l.ex. införandet av del s.k. REX-syslemel och påminnelseförfarandel - fortsätter de resllbrda beloppen all öka. För all yllerligare effeklivisera kronofogdemyndigheternas verksamhel lägger regeringen i dagarna fram en proposition med förslag om utvidgning av del allmännas möjligheter atl la i anspråk återbetalningar av skaller m. m. för betalning av fordringar som del allmänna har på återbetalningsberältigade.

Även under budgetårel 1985/86 får riksskalteverkel i uppdrag all omfördela medel inom exekutionsväsendet. Målsättningen är att kronofogdemyndigheter med relativt sell små resurser i förhållande lill arbetsvolymen skall få förstärkningar.

Pris, konkurrens- och konsumentpolitik

Statens pris- och kartellnämnd (SPK) bedriver bl.a. genom sin utredningsverksamhet en fortlöpande övervakning av pris- och konkurrensför-hållandena i näringslivet och i offenllig verksamhel. Verksamhelen syftar till att främja en effektiv konkurrens. Särskilt granskas monopolmarknader. För atl göra en modernisering och en allmän översyn av prisregleringslagstiftningen tillkallades i december 1983 en särskild utredare. Resultatet av utredningsarbetet skall redovisas senast den 30 november 1985.

Näringsfrihetsombudsmannen (NO) har under år 1984 lagl slor vikt vid granskning av och ingripanden moi bl.a. förelagsförvärv, samhällsåt-gärder och elableringshinder som får konkurrensbegränsande effekter. Denna inrikining av arbetet väntas bestå under år 1985.

Konsumentpolitiken ses f.n. över av en kommitté (Fi 1983:03). Översynen skall vara slutförd den 30 april 1985. Bakgrunden lill översynen är den ändrade ekonomiska situation som råder för konsumenterna. I avvaktan på resultatet av kommitténs arbete ärf. n. inga väsentliga förändringar i inriktningen av konsumentpolitiken aktuella. Konsumentverket kommer under budgetåret att prioritera frågor som rör hushållens ekonomi och säkerhet.

Förutom det övergripande arbele som pågår har regeringen vidlagil åtgärder för förstärkning av konsumentskyddet inom speciella områden. Viktiga reformer, vilka hör till justitiedepartementets ansvarsområde, gäller fastighetsmäklarnas verksamhet, konsumentskydd i övrigt på faslighetsområdet, konsumenttjänster och konsumenternas köp av varor (jfr bil. 4). Vidare har inom bostadsdepartementets verksamhetsområde ålgärder vidtagits för ulvidgal konsumenlskydd vid nybyggnad av gruppbyggda småhus (jfr bil. 13).

Kontokortskommittén (E 1980:04), som bl.a. haft atl klariägga kontokortshandelns verkningar och betydelse för den enskilde konsumenten, har under år 1984 avlämnat sitt slutbetänkande (Ds Fi 1984: 10) Kontokort.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet                                           5

Belänkandel har remissbehandlals och bereds nu inom regeringskansliet med sikle på all en proposifion i ämnet skall kunna avlämnas under våren 1985.

Lotterier och spel

Svenska penninglolieriel aktiebolag. Akliebolagel Tipstjänsl och Aklie-bolagel Trav och Galopp (ATG) ökade sin omsälining under del senaste verksamhelsårel.

Penninglolieriels inläkler av lollförsäljningen under år 1984 beräknas ha uppgåll lill ca I 380 milj. kr. (1210.6)'. Härav beräknas ca 564 milj. kr. (507,6) lillfalla slalsverkel. Utöver de av bolaget åriigen anordnade lolleri-erna har bolaget under år 1984 anordnat ell lotleri lill förmån för del fredsarbete, som bedrivs av folkrörelser och andra ideella organisationer, och vars syfte är upplysning, fostran, ulbildning och ulvecklingsarbete rörande freds- och nedruslningssträvandena. Fredslolleriel gav en behållning av 20 milj. kr. År 1985 beräknar bolaget en sammanlagd omsättning av ca I 400 milj. kr.

Omsättningen hos Tipstjänsl beräknas under år 1984 ha uppgått till ca 3290 milj. kr. (2 875.9). Till slalsverkel beräknas 1471.2 milj. kr. (I 312,5) ha inlevererats. Utöver de av bolaget anordnade olika formerna av tippning och lotto har bolaget sedan september 1984 anordnat uiloltning på de löpnummer som finns tryckta på tips- och lollokupongerna (joker). Beträffande slryklips och mållips har fr.o.m. den 15 september 1984 vinnarnas andel av omsättningen höjls från 50 lill 60 %. lotterivinstskatt inräknad. År 1985 beräknar bolaget en sammanlagd omsälining av ca 3900 milj. kr., därav från del nya jokerspelel ca 500 milj.kr.

Omsättningen på tolalisalorspelet hos ATG beräknas under år 1984 ha uppgåll lill ca 3 200 milj. kr. (2964,6), varav ca 320 milj. kr. (296.5) beräknas tillfalla stålen. I api;il 1984 iräffades etl avtal mellan staten å ena sidan och Svenska travsportens centralförbund (STC) och Svenska ga-loppsporlens centralförbund (SGC) å den andra sidan i fråga om riktlinjer för hästlävlingar med tolalisalorverk.samhel, m.m. Avtalet avser tiden den Ijuli 1984 - den 31 december 1988 (jfr prop. 1983/84: 180). År 1985 vänlas lotalisalorskallen inbringa ca 350 milj. kr. lill slalen.

Byggnadsstyrelsen

Byggnadsstyrelsens huvuduppgift är all förse de civila statliga myndighelerna med ändamålsenliga lokaler. Verkel arbetar fortlöpande med ålgärder för all öka effektiviielen i lokalulnyitjandel och atl förbättra lokalekonomin. Som elt led i delta arbele ser byggnadsstyrelsen över vissa

' Beloppen inom parentes avser resultat under år 1983.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 9   Finansdepartementet                               6

standard- och normfrågor, omfattande bl.a. areastandard för enskilda tjänsterum, möjligheter till större samutnyttjande av lokaler, utarbetande av effekfivare planlösningar samt översyn av de bestämmelser som reglerar byggandet av lokaler. Verket arbetar vidare med åtgärder i syfte att öka myndigheternas kostnadsmedvetande i lokalfrågor och att skapa incitament för att få till stånd ett rationellare utnyttjande av myndigheternas lokaler. Regeringen har fillkallat en särskild utredare med uppgift att se över statsförvaltningens lokalförsörjning i dess helhet. Utredaren skall under våren 1985 lämna förslag om principer och former för byggnads- och anläggningsverksamheten samt fastighetsförvaltningen inom statsförvaltningen.

Tullverket

Tullverket har fill uppgift att debilera, uppbära och redovisa tull samt vissa andra skatter och avgifter. Bekämpning av narkotikasmuggling och åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten är verksamheter som också ingår i tullverkets uppgifter. Tullverket bör även i fortsättningen ägna dessa största uppmärksamhet. Kontrollen av importen av tekovaror, tillsynen av att olika miljöbestämmelser efterlevs samt oljebekämpning är andra prioriterade områden för tullverket.

För att kunna tillgodose trafikens ökade krav på insatser från tullverkets sida behöver tullverket i ökad utsträckning ta ut avgifter för de förrättningar som utförs utom normal förrättningstid och förrättningsplats.

Ett omfattande samarbete äger sedan länge rum mellan de nordiska ländernas tullmyndigheter bl.a. inom ramen för Nordiska tulladminislra-tiva rådet.

Bank' och försäkringsverksamhet, m. m.

Banklagsutredningen (Fi 1976:04) avlämnade sitt slutbetänkande (SOU 1984:26-29) Ny banklagstiftning i april 1984. En av utredningens huvuduppgifter har varit att anpassa banklagarna till den nya aktiebolagslagen. Betänkandet är f. n. föremål för beredning inom finansdepartementet. En lagrådsremiss i ämnet beräknas kunna föreläggas lagrådet under år 1985.

Under år 1983 tillsattes en kommitté (Fi 1983:06) med uppgift alt se över kreditmarknadens struktur. Kommittén kommer bl.a. att behandla frågan om vilka skiljelinjer som bör upprätthållas mellan verksamheten i olika typer av kreditinstitut. Frågor som rör ufiändska banketableringar i Sverige har utredningen behandlat i ett delbetänkande (Ds Fi 1984:20) som avlämnades i oktober 1984. Betänkandet har remissbehandlats. Proposition beräknas kunna föreläggas riksdagen under våren 1985.

Inom försäkringsområdet arbetar försäkringsverksamhetskommittén (E 1979:01) med en översyn av de grundläggande principerna för bedrivande av försäkringsrörelse. Kommittén avlämnade år 1983 ett delbetänkande.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet                                            7

som under år 1984 ledde lill ändrade regler om koncession för försäkringsrörelse, m.m. De nya beslämmelserna gäller fr.om. den I januari 1985. Kommittén avser all avlämna sitt slutbetänkande under år 1985.

Del tidigare skaltesparsyslemel ersattes den I april 1984 med del s.k. Allemanssparandel. Under är 1984 har sparandet uppgått till drygt 10 miljarder kr. i årstakt. Den I januari 1985 har bestämmelser om bosparlån för ungdomar införts i lagen om allemanssparandel. Ungdomar som alle-manssparar ges därmed räll alt fr.o.m. den 1 januari 1986 få lån för atl underiätta bosättning och bosiadsanskaffning. Vidare höjs del maximala månatliga sparbeloppet från 600 lill 800 kr.

Statens premiering av sparande inom vinsisparsystemet upphörde vid årsskiftet 1984-1985. Fr.o.m. den I januari 1985 drivs vinstsparandel i bankernas egen regi. Vinslulloilningar får ske efter särskilt lillstånd av regeringen.

Värdepappersmarknadsutredningen (E 1979:02) har under hösten 1983 lämnal sitt slulbelänkande. Ulredningen föreslår bl.a. atl elt förbud mol s.k. insiderspekulalion införs vid sidan av gällande informationsplikt. En proposition i ämnet beräknas kunna föreläggas riksdagen under våren 1985.

Medelsramen för Ijärde fondstyrelsens förvaltning har fr.o.m. den 1 januari 1985 vidgats med 500 milj.kr. lill 2 350 milj.kr.

På uppdrag av finansdepartemenlel har under år 1984 gjorts en översyn av myntverkets organisation m.m. I en nyligen avlämnad rapport förordas atl myntverket omvandlas lill ell aktiebolag under riksbanken. Rapporten remissbehandlas f. n. I detta sammanhang kommer också frågan om utgivningsrätten för mynl atl behandlas.

Myntverket har, på uppdrag av regeringen, i december 1984 presenterat etl förslag lill utformning av tiokronorsmynt. För bedömning av om elt sådani mynt bör införas i myntserien har förslaget remitterats till ett antal instanser. En eventuell proposition om ändring i mynlserien bör därför kunna föreläggas riksdagen under våren 1985.

Bidrag och ersättningar till kommunerna

Skalteutjämningssystemet syftar till att utjämna de stora skillnader som finns mellan enskilda kommuner resp. landstingskommuner i fråga om skattekraft och koslnader för bedrivande av kommunal verksamhet. Bidragssystemet är etl av de främsta medlen för en i möjligaste mån likvärdig kommunal service i olika delar av landet.

Riksdagen beslöt våren 1979 (prop. 1978/79:95, FiU 35, rskr 335, SFS 1979:362) om en omfattande reformering av skatteutjämningssystemel. Denna reform var fulll genomförd år 1982.

För år 1985 får kommuner och landstingskommuner tillsammans ordinarie skatteutjämningsbidrag med preliminärt 10848 milj. kr. Av landets totalt 284 kommuner erhåller 254 kommuner (ca 90%) ordinarie skalteut-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet                                            8

jämningsbidrag år 1985. Samtliga landsting utom Stockholms läns landsting får skatteutjämningsbidrag. Utöver ordinarie bidrag har beviljats extra skatteutjämningsbidrag. Extra skatteutjämningsbidrag ges till kommuner som av olika skäl har kommit i ekonomiska svårigheter. För år 1985 har anslagils 200 milj. kr. för detla ändamål. Vid beviljande av bidrag för år 1985 har för de kommuner som har en utsatt finansiell situation också beaktats effekterna av den inbetalning på likviditetskonto som görs i januari 1985.

Skatteutjämningsbidragen för år 1985 motsvarar en kommunal skattesats på 3:17 kr. per skattekrona (skr.) i genomsnitt för landet eller 1324 kr./invånare. För atl ge en bild av skatteutjämningsreformens betydelse för olika delar av landet redovisas i följande tabell hur bidragen fördelar sig länsvis under åren 1979 och 1985. Det extra skatteutjämningsbidraget ingår i bidragssummorna.

Länsvis fördelning av skatteutjämningsbidrag åren 1979 och 1985

Län                                                         1979'                           1985

Milj.

Kr./

Milj.

Kr./'

kr.

skr

kr.

skr

86,0

0:18

181,0

0:23

62,2

1:11

142,8

1:42

64,3

1:09

188,2

1:86

117,1

1:27

435,0

2:77

127,2

1:84

484,8

4:23

97,3

2:53

355,8

5:45

204,4

3:93

587,1

6:64

132,9

11:75

222,7

11:35

112,6

3:34

328,4

5:75

163,0

2:68

576,2

5:63

92,0

0:49

452,5

1:47

111,2

2:19

328,5

3:71

155,1

0:84

260,9

0:84

232,6

2:46

593,5

3:63

177,6

3:05

521,0

5:23

234,8

3:65

583,6

5:37

59,7

0:91

359,7

3:25

43,0

0:68

105,4

0:99

196,8

3:04

584,5

5:29

245,6

3:61

532,5

4:61

358,2

5:69

685,7

6:52

341,3

11:68

617.7

12:21

463,9

8:47

808,1

8:43

715,6

11:43

1 092,4

10:27

4594,4

2:22

11028,0

3:17

555

1324

Stockholms

Uppsala

Södermanlands

Östergötlands

Jönköpings

Kronobergs

Kalmar

Gotlands

Blekinge

Kristianstads

Malmöhus

Hallands

Göteborgs och Bohus

Älvsborgs

Skaraborgs

Värmlands

Örebro

Västmanlands

Kopparbergs

Gävleborgs

Väslernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbollens

Summa

Dito i kr./inv.

' Inkl. den förhöjning med två procentenheter som hänför sig lill 1979 års särskilda statsbidrag lill kommuner och landstingskommuner. Skatteutjämningsbidraget till de kyrkliga kommunerna som avskaffats fr.o.m. år 1983 ingår ej i de för år 1979 redovisade beloppen. - Preliminära uppgifter

' Beräknad förändring av utdebiteringsbehovet vid slopande av skatteutjämningsbidragen.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9   Finansdepartementet                                             9

Det största betydelsen har skatteutjämningsbidragen för Gotlands, Jämtlands och Norrbottens län. Som framgår av tabellen motsvarar bidragen för år 1985 en kommunal skattesats på 12:21 kr./skr. i Jämtlands län, 11:35 kr./skr. i Gotlands län och 10:27 kr./skr. i Norrbottens län. I kronor per invånare utgör bidragen i de nämnda tre länen 4578, 3978 resp. 4131. Minsl betydelse — sett med länet som enhet - har skatteutjämningssysle-met för Stockholms län, där bidragen moisvarar 0:23 kr./skr och 117 kr. per invånare.

Skatteutjämningsbidragens ulveckling under senare år framgår av följande sammanställning.

Skatteutjämningsbidrag till den kommunala sektorn åren 1979—1985 (milj. kr.)

1979    1980    1981     1982     1983     1984     1985

Ordinarie bidrag                             4604    6613   8186   9886    9956 1095010848'

varav lill

kommuner                                  2705    3 793   4 598   5 467 5 664 6 259 6017

landsfingskommuner                  1774   2688    3450   4 337 4 292 4691   4 831

kyrkliga kommuner                       125      132       138 82         -         -         -

Extra skatteutjämnings
bidrag                                            115        96      226      206      402      385     180

varav särskild kompensation
(l98l-83)/riklat stöd (1984)             -          -       127       105      306      300

Totalt                                             4719    6709   8412 10092 10358 11335 11028

' Bidragsnivån år 1985 hänger samman dels med neddragningen av grundgaranlin dels med slopande av den kommunala beskattningen av juridiska personer Av 200 milj. kr. har hittills fördelats 180 milj. kr.

Våren 1983 utfärdades direktiv till en parlamentarisk utredning med uppdrag att se över skatteutjämningssystemet. Översynen skall utgå från att ramen för skatteutjämningsbidragen inte kan göras slörre. Därutöver skall utredningen bl.a. ta upp hur automatiken i bidragen skall kunna begränsas. Utredningen beräknas bli färdig vid årsskiftet 1985/86.

Fr.o.m. år 1985 slopas den kommunala beskattningen av juridiska personer och kommunerna får en kompensation härför genom ett särskilt statsbidrag. Detta bidrag beräknas uppgå lill ca I 800 milj.kr. Regeringen har i september 1984 beslutat om preliminära belopp för varje kommun och kommer i början av år 1985 atl beslula om de definitiva beloppen.

De kommunalekonomiska frågorna inför år 1986 kommer atl behandlas i en särskild proposition våren 1985. I bilaga I till budgetpropositionen (finansplanen) redovisas vissa utgångspunkter för övervägandena i dessa frågor.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 9   Finansdepartementet                                            10

Internationellt ekonomiskt samarbete

Sverige tar aktiv del i arbetet inom flera internationella organisationer för ekonomiskt-politiskt och valutapolitiskt samarbete. Finansdepartementet verkar härvid i samråd med övriga berörda departement och myndigheter. De ekonomiska attachéerna i Bryssel, Paris och Washington spelar en viktig roll genom att tillhandahålla värdefull information på det ekonomiskpoliliska området.

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) är den mest betydande organisationen för ekonomiskt samarbete mellan de västliga industriländerna. Inom ramen för OECD analyseras del ekonomiska läget och diskuteras aktuella ekonomisk-politiska problem. Årligen granskas dessutom varje enskilt medlemsland med avseende på den ekonomiska utvecklingen och den förda ekonomiska politiken.

Finansdepartementet deltar också i arbetet inom FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE), där främst den långsiktiga ekonomiska utvecklingen analyseras.

Internationella valutafonden (IMF) spelar en central roll i del internationella valutasamarbetet. Den ekonomiska utvecklingen efler de kraftiga oljeprishöjningarna under sjuttiotalet har karaktäriserats av betydande bytesbalansproblem. Finansieringsbehoven är avsevärda, behoven att anpassa ekonomierna till de ändrade förhållandena likaså. Fondens roll i anpassningsprocessen har konlinueriigt ökat. IMF spelar vidare en alltmer central roll i arbetet med att lösa akuta betalningsproblem i de skuldtyngda länderna. Regelbundet sker konsultationer mellan IMF och varje enskilt medlemsland om främst betalningsbalansläget i landet.

Inom ramen för det europeiska frihandelsavtalet (EFTA) diskuteras främsl handelsfrågor men även del allmänna ekonomiska lägel i EFTA-länderna, bl. a. i den ekonomiska kommittén.

Inom ramen för Sveriges samarbete med de europeiska gemenskaperna (EG) hålls årligen ell möte mellan representanter för EG-kommissionen och finansdepartementet, varvid frågor om den ekonomiska utvecklingen och den ekonomiska politiken diskuteras.

Det nordiska samarbetet på del ekonomiska området är väl utbyggt. De nordiska finansministrarna möts normall två gånger per år för all avhandla frågor av gemensamt intresse och för att förbereda gemensamma nordiska insatser i internationella sammanhang. Vid dessa möten behandlas även frågor och rekommendationer från Nordiska rådet vilka faller inom finansministrarnas ansvarsområde. Nordiska möten äger rum regelbundet för att granska den ekonomiska utvecklingen i de nordiska länderna. Nordiska ekonomiska forskningsrådet ger slöd lill analyser av och utredningar om det ömsesidiga beroendet mellan de nordiska ekonomierna. I den nordiska ämbetsmannakommittén för valutafrågor och finansiella frågor bereds ekonomiska frågor av gemensamt nordiskt intresse. Gemensamma nordiska

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet                       11

ståndpunkter i IMF förbereds i nordiska finansutskottet. Under år 1984 har en arbetsgrupp under de nordiska finansministrarna arbetat med en handlingsplan för ekonomisk utveckling och full sysselsättning. Handlingsplanen förutsattes bli behandlad av finansministrarna i böijan av år 1985 för att framläggas som ett förslag från nordiska ministerrådet till Nordiska Rådets session i Reykjavik i mars 1985.

FN:s konferens för handel och utveckling (UNCTAD) håller normalt möten vart fjärde år. Finansdepartementets medverkan avser främst monetära och vissa finansiella frågor.

Finansdepartementet medverkar vidare i de bilaterala blandade regeringskommissionerna med Förbundsrepubliken Tyskland, Norge samt Japan.

Sammanfattning

Förändringarna inom finansdepartementets verksamhetsområde i förhållande till motsvarande utgiftsändamål på statsbudgeten för budgetåret 1985/86 framgår av följande sammanställning.

Anvisat

Förslag

Förändring

1984/85

1985/86

milj. kr.

milj. kr.

milj. kr.

A   Finansdepartementet m. m.

63,5

64,9

-t-     1,4

B   Skalle- och indrivningsväsen

1 695,2

1855,6

-1-160,4

C   Pris-, konkurrens- och konsu-

mentfrågor

93,7

98,0

+    4,3

D   Vissa cenirala myndigheter

804,9

902,5

-t- 97,6

E   Bidrag och ersättningar lill

kommunerna

12066,1

12066,0

-    0,1

F   Övriga ändamål

253,1

228,2

- 24,9

Totalt för finansdepartementet

14976,5

15215,2

-1-238,7

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet

12

FINANSDEPARTEMENTET

Utdrag PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-12-20

Föredragande: statsrådet Feldt

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret   1985/86 såvitt avser finansdepartementets verksamhetsområde

Sjunde huvudtiteln

FINANSDEPARTEMENTET M. M.

A 1. Finansdepartementet

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

40280815 39548000 40588000

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader)

217

39548000 (33 765 000)

39548000

-1-1040000 {+   813 000)

-1-1040000

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgelår lill 40588000 kr. Jag har vid beräkningen av medelsbehovel tillämpat en modell som motsvarar ett ettårigt huvudförslag i myndighelernas anslagsframställning dvs. en reduktion om 2%. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

all till Finansdepartementet för budgelåret 1985/86 anvisa ell förslagsanslag av 40588000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet                            13

A 2. Finansråd/ekonomiska attachéer

1983/84 Utgift

1934982

1984/85 Anslag

1867000

1985/86 Förslag

2 182000

Från anslaget bestrids kostnaderna för finansråd/ekonomiska attachéer. Sådana ijänster finns inrättade i Bryssel, Paris och Washington. Anslagsbehovet beräknar jag till 2 182000 kr. för nästa budgetår.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl till Finansråd/ekonomiska attachéer för budgelåret 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av 2 182000 kr.

A 3. Kommittéer m. m.

1983/84 Utgift           22032346              Reservafion               2106171

1984/85 Anslag         21300000

1985/86 Förslag         21300000

Från anslaget bestrids förutom koslnaderna för finansdepartementets kommittéer även koslnaderna för de ekonomiska långtidsutredningarna.

Fyra nya kommittéer har tillkallats under år 1984. Dessa är innova-tionsskaltekommiltén (Fi 1984:01), arvs- och gåvoskaliekommittén (Fi 1984:02), skatleförvaltningskommittén (Fi 1984:03) samt utredningen med uppdrag all utreda frågan om direkta val av styrelser i allmänna pensionsfonden (Fi 1984:04). Under år 1984 har vidare fem kommilléer fullgjort sina uppdrag, nämligen banklagsulredningen (Fi 1976:04), 1976 års faslighels-taxeringskommilté (Fi 1976:05), kullurskallekommitlén (Fi 1979:15), kon-lokortskommittén (E 1980:04) och utredningen (B 1982:04) om beskattningen av aktiebolagens utdelade vinster.

Med hänsyn till den beräknade omfattningen av utredningsverksamheten bör anslaget föras upp med oförändrai belopp för nästa budgetår.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Kommittéer ni. in. för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 21 300000 kr.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 9   Finansdepartementet                        14

A 4. Extra utgifter

1983/84 Utgift              729422               Reservation                  21884

1984/85 Anslag            795000

1985/86 Förslag            795000

Jag förordar att anslaget förs upp med oförändrat belopp i statsbudgeten för nästa budgetår. Jag har därvid räknat med att fortsatt bidrag till utgivningen av Sveriges statskalender skall bestridas från detta anslag. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 795 000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet                       15

B.    SKATTE- OCH INDRIVNINGSVÄSEN

Allmänt om skatte- och indrivningsväsendet

Skatteadministrationen omfattar en lång kedja av funktioner. De viktigaste leden utgörs av folkbokföring - uppbörd - taxering - revision -process och indrivning. För att samlliga dessa led skall kunna fungera tillfredsställande krävs en effektiv samordning. Från olika håll har framhållits all den nuvarande organisationen inle är ändamålsenlig.

Mol denna bakgrund har en särskild utredare (Fi 1984:03) fått i uppdrag atl utreda frågan om hur en effektiv styrning och samordning av skatteförvaltningen skall utformas. Utgångspunkt för utredningsarbetet är alt det i varje län skall finnas en från länsstyrelsen frislående länsskattemyndighel. Utredningsarbetet skall vara avslutat senast den I juli 1985. Utredningsuppdraget har många beröringspunkter med statskontorets siudie av länsförvaltningen i Norrbottens län. Slalskontorel kommer inom kort avrapportera sin utredning till regeringen.

Del är viktigt alt inle arbetet på atl effeklivisera skatteförvaltningens organisation avstannar i avvaktan på att utredningarnas förslag kan genomföras. Förbättringar inom ramen för nuvarande myndighetsstruktur bör fortlöpande kunna genomföras. Som ell exempel på sådana ålgärder kan nämnas att lönekostnaderna för länsstyrelsernas skatteavdelningar fr.o.m. budgetåret 1984/85 särredovisas. Syftet är bl.a. all förbättra möjlighelerna till en samlad resursbedömning för hela skatteförvaltningen.

Riksskatteverket bär ell stort ansvar för ledning, samordning och uppföljning inom skalteadminislrationen. För alt förbättra verkets möjligheter i della hänseende bör vissa resurser tillföras verkel för dessa funktioner genom omdisposilion inom anslaget.

Inom ramen för den s. k. RS-reformen började en ny laxeringsorganisa-tion genomföras 1979. Målsätiningen med reformen var att alla deklarationer skulle granskas och föredras inför taxeringsnämnderna av tjänstemän vid länsstyrelse eller lokal skattemyndighet samt all granskningen skulle inriktas på att upptäcka fall av väsentliga skatteundandraganden. Skatteadministrationen effektiviserades bl.a. genom ell väl utbyggt ADB-stöd som underlag för granskning och taxering.

I dag granskas fortfarande drygl hälften av samlliga deklarationer av frilidsfunktionärer. Insatsen för fördjupad konlroll l.ex. laxeringsbesök är bara 20 % av vad som ursprungligen beräknades. Atl målsättningarna inte kunnat uppfyllas beror bl. a. på atl antalet deklarationer ökat kraftigt efter del att de ursprungliga resursberäkningarna gjordes. De produktionstal som sattes upp som mål för deklarationsgranskningen har inle kunnat uppnås bl.a. beroende på den ökade komplexiteten i lagstiftningen. Ar-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet                            16

betsbelastningen har utvecklats olika i olika delar av landet. Förutsättningarna för gransknings- och kontrollarbetet varierar därför över landet.

I takt med atl statsfinanserna försämrats har även skatteförvaltningen fått genomgå en allt striktare budgetprövning där del ställs ökade krav på prioriteringar och höjd effektivitet. Skatteflykten och kvalificerad ekonomisk brottslighet har medfört atl det blivit alll angelägnare att föra över resurser till svårkontrollerade och komplicerade deklarationer.

För atl möjliggöra en fortsatt utveckling i denna riktning krävs dock att deklarations- och granskningsarbetel förenklas. Fr. o. m. 1985 års taxering slopas den särskilda självdeklarationen i s. k. utbokommun för fysiska personer. Reformen innebär klara fördelar för såväl skattskyldiga som taxeringsmyndigheter. Den kommunala taxeringen för juridiska personer slopas fr.o.m. 1986 års taxering. Även denna reform innebär betydande rationaliseringsvinster. Skatteförenklingskommillén presenterade i våras etl förslag (SOU 1984:21) lill förenklad löntagardeklaration. Ell förenklat deklarationsförfarande för löntagare medför att resurssituationen för skatteförvaltningen förbättras. Enligt föreliggande planer bör det förenklade förfarandet kunna genomföras vid 1987 års taxering. Kommissionen mot ekonomisk brottslighet har vidare lämnat ett förslag (SOU 1983:75—76) om hur företagens uppgiftslämnande för beskattningsändamål kan förbättras. Avsikten med förslaget är bl.a. atl frigöra de resurser som nu går åt för kontroll av rutinuppgifter och överföra dessa till en mer avancerad kontroll. Som framhållits i propositionen (1984/85:32) angående ålgärder mot ekonomisk brottslighet förutsätter förslaget en del ytterligare utredningsarbete.

Den I januari 1985 träder etl nytt system för månafiig och samordnad uppbörd av källskatt och socialavgift i kraft (prop. 1983/84:167, SfU 28, rskr 369). Ansvaret för debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter överförs härigenom från riksförsäkringsverket till skatteförvaltningen och samordnas administrativt och tidsmässigt med uppbörden av källskatt. I det nya systemet ligger även en höjning av ambitionsnivån i fråga om konlrollen av arbetsgivaravgifterna.

Personalomsättningen inom skatteförvaltningen är i vissa delar av landet hög. Skattemyndigheterna har, i konkurrens med det privata näringslivet, svårigheter att behålla erfarna tjänstemän. Förutom förlusten av kvalificerade tjänstemän medför övergångarna till privai tjänst att nedlagda kostnader för utbildning inle ger den tänkta avkastningen. När det gäller frågan alt rekrytera och behålla kvalificerad personal finns numera vissa möjligheter att i speciella fall ge s. k. marknadslönetillägg. Syftet är att vidmakthålla myndighelernas kompetens. Riksskatteverket har på regeringens uppdrag utrett behovet av särskilda rekryteringstjänster. I rapporten, som nyligen överlämnats till regeringen, föreslår verket ett antal åtgärder på såväl kort som lång sikt. På lång sikt anser riksskatteverket att man bör pröva om den grundläggande skalleutbildningen kan överflyttas till det

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9   Finansdepartementet                            17

allmänna utbildningsväsendet. Förslagen bereds f.n. inom regeringskansliet.

Exekutionsväsendet har genom olika åtgärder förslärkts. Införandel av utsökningsbalken den I januari 1982 har förändrat kronofogdemyndigheternas sätt att arbeta. Samtliga kronofogdemyndigheter har anslutits till ADB-systemet för exekutionsväsendet (REX) vad gäller de allmänna målen. Registreringen av de enskilda målen i ADB-systemel påbörjades budgetåret 1983/84 och utbyggnaden kommer att fortsätta. Detta leder till en bättre gäldenärsöverblick och enklare samordning av verkställigheten av målen. Genom införandet av ett särskilt påminnelseförfarande har antalet mål sjunkit. Trots detta fortsätter de restförda beloppen att öka. På grund av bl. a. myndigheternas sinsemellan ojämna arbetsbelastning är det svårt att i den nuvarande organisationen öka effektiviteten. Riksskatteverket har med anledning härav lämnat ett förslag till ändrad arbetsorganisation för kronofogdemyndigheterna. Samtidigt har riksdagens revisorer genomfört en granskning av exekutionsväsendet. Revisorerna föreslår atl kronofogdemyndigheterna organisatoriskt skall knytas till skatteförvaltningen.

I sitt av riksdagen godkända betänkande (SkU 1984/85:3) delar skatteutskottet revisorernas uppfattning om att skatte- och indrivningsväsendet behöver effektiviseras. Utskottet framhåller att det i första hand är angeläget att snabbt få till stånd en mera välfungerande och effektiv skatteförvaltning och att ett arbete i denna riktning ocksä pågår inom olika utredningar. I avvaktan på kompletterande utredningar bör frågan om landets indelning i kronofogdedistrikt anstå. Däremot kan enligt utskottets mening exekutionsväsendets arbets- och personalorganisation under tiden successivt anpassas till nya förutsättningar.

För skatteindrivningsutredningens (B 1981:02) arbele har frågan om kronofogdemyndigheternas storlek viss betydelse. Utredningens arbete kan därför komma att bidra fill att frågan om landets indelning i kronofogdedistrikt ytterligare belyses.

I avvaktan på att slutlig ställning tas till de organisatoriska frågorna för exekutionsväsendet har ett effektivitetskrav ställts på samtliga kronofogdemyndigheter varefter myndigheter med störst arbetsbörda tilldelats extra resurser. Sålunda fick rikskatteverket under budgelåret 1984/85 i uppdrag att omfördela 6 milj. kr. till de mest resurssvaga myndigheterna. Under budgetåret 1985/86 bör riksskatteverket få fördela vissa medel enligt samma princip.

2    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 9

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet                                          18

B 1. Riksskatteverket

1983/84 Utgift              247780704

1984/85 Anslag            255 983000

1985/86 Förslag        283046000

Riksskatteverket är dels central förvaltningsmyndighet i fråga om beskattning, uppbörd av skalt, folkbokföring och val, dels centralmyndighet för administration av exekutionsväsendet; allt i den mån uppgifterna ej ankommer på annan myndighet. Verket är dessutom beskattningsmyndighei för sjömansskatt, kupongskall och punktskatter. En huvuduppgift för verket inom skatteområdet är alt verka för en effektiv, rättvis och likformig beskattning. Denna uppgift fullgör verkel bl. a. genom råd, anvisningar och föreskrifter, utbildning och genom information lill myndigheler och allmänhet.

Riksskatteverket leds av en styrelse. Chef för verkel åren generaldirektör som även är styrelsens ordförande. Denne har närmast under sig en överdirektör. Verket är organiserat på åtta huvudenheter, nämligen en avdelning för verkets administration, en för rältsärenden, en för direkl skatt, en för indirekt skatt, en för kontroll och revision, en för administration av exekutionsväsendet, en för folkbokföring och val samt en för driftteknik. Dessutom finns en enhet för allmänna ombud och ell sekretariat för verksledningen.

Inom riksskatteverket finns en nämnd för rättsärenden och sjömansskai-tenämnden.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Riksskatteverket

Föredraganden

Personal

1016

H-2I

-

Anslag

Förvaltningskostnader

187016000

-1-28657000

-f 24 088 000

(därav löne-

kostnader)

(141689000)

(-1-25 811000)

( + 22085000)

Expenser för annal

än eget behov

45 596000

-t- 3925000

-1- 2 326000

Utbildning och

information

23 371000

-1- 2012000

-H    649000

255983000

-1-34594000

-1-27063000

Riksskatteverkets yrkanden

I enlighet med regeringens direktiv till myndighelerna har riksskatteverket i anslagsframställningen för budgetåret 1985/86 redovisat etl huvudförslag som, jämfört med det pris- och löneomräknade anslaget för innevarande budgetår, innebär en minskning med 2%.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9   Finansdepartementet                            19

1.      Löne- och prisomräkning uppgår till 16365000 kr.

2.      Riksskatteverkets huvudförslag innebär att anslaget räknas ned med 5547000 kr. sedan löne- och prisomräkning gjorts. Minskningen hänför sig till lönekostnader, 3470000 kr., övriga förvaltningskostnader, 727000 kr., Expenser för annal än eget behov I 000000 kr. samt till Utbildning och information 350000 kr. Verket avser att genomföra den personalminskning som följer av huvudförslaget genom naturiig avgång. Förslaget innebär bl.a. att tretton tjänster avsedda för revision dras in. Förslaget innebär vidare att lönebudgeten på ADB-sidan minskas med 740(K)0 kr. motsvarande fem årsarbetskrafter. Införandet av ett nytt ADB-system för punktskatter budgetåret 1983/84 medför att punktskattesektionens personalstyrka kan minska med två årsarbetskrafter enligt den ursprungliga avvecklingsplanen. Verket framhåller alt fortsatta besparingar kommer att leda till dels en allmän kvalitetssänkning i verksamheten dels till att vissa arbetsuppgifter inte längre kan utföras.

Riksskatteverkets verksamhet kan delas in i två grupper. Den första gruppen, som utgör 3/4 av myndighetsanslaget, består av funktioner som i huvudsak styrs av lagstiftning eller politiska beslut. Inom den regelstyrda verksamheten ankommer det enligt verket på statsmaktema att skapa förutsättningar för bespanngar genom förenklingar av regelsystemet.

Den andra gruppen består av funktioner där riksskatteverket i hög grad kan bestämma inriktning och ambitionsnivå. Om besparingar genomförs på detta område drabbas den högt prioriterade offensiva kontrollverksamheten.

3. Utöver huvudförslaget lämnar riksskatteverket ett utbyggnadsalterna
tiv innebärande en utbyggnad av verksamheten med 4275000 kr. utöver
pris- och löneomräkning. Förslaget innebär en tiUfällig satsning på att
förstärka verkets lednings- och samordningsfunkfion. Riksskatteverket
önskar tillfälligt förstärka koncernledningsfunktionen för att bl. a. utarbeta
resultatuppföljningssystem och en gemensam personalpolitik för hela
skatte- och indrivningsväsendet. För övrigt innebär förslaget en satsning
på den offensiva kontrollverksamheten i enlighet med förslag från kommis
sionen mot ekonomisk brottslighet.

Riksskatteverket har i såväl huvudförslaget som i utbyggnadsalternativet räknat med att resurserna för bl. a. arbetet med samordnad och månatlig uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgift, som filiförts verket genom särskilt regeringsbeslut under budgetåret 1984/85, kommer att tillföras verket även under budgetåret 1985/86.

Riksskatteverket har föreslagit att det s.k. REX-projektet som arbetat med införandet av ADB-system vid kronofogdemyndigheterna upplöses och i stället inordnas i verkets ordinarie verksamhet för att sköta driften av systemet.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 9   Finansdepartementet                                            20

Föredragandens över\'äganden

För nästa budgetår bör medel för riksskatteverkets verksamhet beräknas med utgångspunkt i verkels ettåriga huvudförslag. Riksskatteverket har under ell flertal år tilldelats medel efler en princip som innebär en reducering av anslaget med 2% efter pris- och löneomräkning. Jag delar i viss mån verkets uppfattning all en reducering med 2% kan komma au leda till au även högl prioriterade områden berörs. Jag anser därior all den av verkel föreslagna ulgiflsminskningen vad gäller resurser för revisioner inle bör genomföras.

Del är angeläget alt arbetet med atl forma skatteförvaltningen till en sammanhållen enhet fortsätter. En särskild utredare (Fi 1984:03) har fåll i uppdrag all senast den I juli 1985 presentera eu förslag till hur en effektiv styrning och samordning av skatteförvaltningen skall åstadkommas. Arbetet med alt effektivisera och förbättra skaiieförvallningen får emellertid inte avstanna i avvaktan på au utredningsresultatet kan genomföras. Riksskatteverket har det avgörande ansvarel för samordning, ledning och uppföljning inom skalteadminislrationen. Riksskatteverkel har fr.o.m. budgetåret 1984/85 fått ansvar för medelstilldelningen för vissa engångsulgifler avseende de lokala skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna. Detta innebär en delegering av ansvar från regeringskansliet lill riksskalle-verket men också att riksskatteverkets samordningsansvar för skatteadministrationen förstärks. Verket bör under budgetåret 1985/86 få en viss förstärkning för att intensifiera arbetet på detla område. Jag har beräknat medel molsvarande sex årsarbetskrafter för delta ändamål. Viss del av dessa resurser avser en tillfällig förstärkning för all bygga upp ledningsfunktionen inom skatteförvaltningen.

Riksskatteverket har i sin anslagsframställning för budgetåret 1985/86 redovisat en gemensam långiidsbedömning för hela skaiieförvallningen inkl. exekutionsväsendet. Redovisningen ökar förutsättningarna för statsmakterna att få en god överblick över hela verksamhetsområdet. I direktiven till den ovan nämnda särskilda utredaren anfördes att effektiviserande ålgärder av mindre ingripande art bör kunna vidtas i avvaktan på resullalel av utredningsarbetet. Jag anser att utarbetandet av en gemensam långtidsbedömning är ett exempel på sådana åtgärder som bör kunna vidtas inom ramen för nuvarande myndighetsstruktur.

Kommissionen mot ekonomisk brottslighet har föreslagit yllerligare insatser för att komma till rätta med den ekonomiska brottsligheten. Som jag tidigare anfört bör utgiftsminskningar undvikas på del offensiva kontrollområdet. Jag anser också att ansträngningarna atl komma lillrälia med den ekonomiska brottsligheten bör intensifieras ytterligare. Jag föreslår därför att riksskatteverket genom omprioritering av resurserna tillförs förstärkningar för detta ändamål.

I bl.a. syfte att förstärka riksskatteverkets samordnande roll har riksskatteverket under budgetåret 1984/85 fått i uppdrag att fördela vissa

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdé|iai-tementet                                         21

medel inom exekutionsväsendet. Beloppet moisvarar en del av den utgiftsminskning på 29f som lillämpals för kronofogdemyndigheterna och som alltså återförts för atl förstärka de mest resursanslrängda kronofogdemyndigheterna. Metoden har visal sig fungera väl varför jag föreslår all riksskatteverkel tilldelas särskilda medel även del kommande hudgeiårel. Målsätiningen är atl kronofogdemyndigheter med relafivt sell lite resurser i förhållande till arbetsvolym skall få förstärkningar. Jag har vid beräkningen av medel för kronofogdemyndigheterna, vilkel jag senare återkommer lill, reserverat dessa medel under anslagsposten Diverse ändamål. Åven för de lokala skattemyndigheternas del bör vissa medel som beräknas under anslaget siällas lill riksskalleverkcls förfogande.

Samlliga kronofogdemyndigheter har nu anslutils lill ADB-systemet för exekutionsväsendet (REX) vad gäller de allmänna målen. Som riksskalle-verkel föreslagit bör det s. k. REX-projektet därför upphöra och i stället, för den löpande drifien av systemet, inordnas i verkets linjeorganisation. Koslnaderna för REX-projektet har hittills finansierats via anslaget för kronofogdemyndigheterna. Anslagna lönemedel. 8.1 milj.kr.. bör fr.o.m. budgetåret 1985/86 överföras lill riksskatteverkets myndighetsanslag. Under budgetåret 1985/86 bör verkel för vissa ålgärder av lillfällig arl härutöver tillföras 7.50000 kr.

Med hänvisning lill vad jag anfört och i övrigl lill sammanställningen beräknar jag anslaget lill 283046000 kr.

Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

all lill Riksskatteverket för budgetåret 1985/86 anvisa ell förslagsanslag av 283046000 kr.

B 2. Lokala skaltemyndigheterna

1983/84 Utgift            735 322669

1984/85 Anslag           750535000

1985/86 Förslag           838 492000

De lokala skaltemyndighelerna verkställer mantalsskrivning, upprättar allmän röstlängd, lar befattning med laxeringsarbele saml debitering och uppbörd av skall m.m.. beslämmer pensionsgrundande inkomst samt utövar konlroll över all viss uppgifiskyldighel inom den allmänna försäkringskassan fullgörs.

Varje län är indelat i fögderier. Inom varje fögderi finns en lokal skattemyndighet. Länsstyrelsen är chefsmyndighet för de lokala skaltemyndighelerna i länet. I hela landel finns 120 lokala skattemyndigheter. Varje sådan myndighet förestås av en fögderichef. Antalet tjänster vid de 120 lokala skaltemyndigheterna i landel uppgår lill ca 4400.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet                           22

Anslagsframställningarna

Varje länsstyrelse lämnar anslagsframställning för de lokala skattemyndigheterna i länet. Länsstyrelsemas anslagsframställningar för budgetåret 1985/86 innehåller som huvudförslag en anslagsnivå som utgör pris- och löneomräknat anslag för budgelåret 1984/85 minskat med 2%. Medelsbehovet enligt detta alternativ ökar med 37592000 kr.

Åtskilliga länsstyrelser har yrkat att huvudförslaget, dvs. innevarande budgetårs anslag pris- och löneomräknat minskat med 2%, inte skall fillämpas vid resurstilldelningen för budgetåret 1985/86. Länsstyrelserna anser att en minskning av resurserna för lokala skattemyndigheterna enligt huvudförslaget inte kan mötas med omprioriteringar och rationalisering av verksamheten i någon nämnvärd grad. En reducering med 2% kommer därför att leda till att kraven på service och rättssäkerhet allvariigt eftersatts. Länsstyrelserna understryker att lokala skattemyndigheternas arbetsbörda under de senaste åren fortsatt att öka till följd av bl.a. ny och ändrad lagstiftning. För att klara besparingar är lokala skattemyndigheterna beroende av förenklande författningsändringar.

Länsstyrelserna yrkar sammanlagt eU femtiotal nya tjänster för de lokala skattemyndigheterna. De personalförstärkningar som begärs avser dels tjänster för fortsatt utbyggnad av granskningsorganisalionen för taxering i första instans, dels förstärkning på grund av ökade ärende- och arbetsvolymer. Ett flertal länsstyrelser redovisar dessulom ett behov av nya tjänster till de lokala skattemyndigheterna men avstår med hänsyn till det statsfinansiella läget från att framföra yrkanden. Länsstyrelsemas yrkanden om personalförstärkningar m. m. innebär att medelsbehovet ökar med 58896000 kr.

Riksskatteverkets yttrande

Riksskatteverket har yttrat sig över anslagsframställningarna för de lokala skattemyndigheterna.

Riksskatteverket uttalar sig mot en schablonmässig nedskärning av resurstilldelningen med 2.% för budgetåret 1985/86.

Rikskatteverket framhåller att de lokala skattemyndighetemas verksamhet i mycket hög grad styrs av regelsystemens utformning. Kombinationen av en ökad ärendevolym och ny och ändrad lagstiftning har inneburit en kraftigt ökad arbetsbelastning för myndigheterna. Verket betonar också atl belastningen på tilldelade resurser utvecklats olika över landet.

Riksskatteverket utgår vid sina resursbedömningar ifrån att förenklingar t.ex. förenklad löntagarbeskattning kommer till stånd. Även om reformerna inte ger effekt förrän efter budgetåret 1985/86 anser verket att nya resurser inte bör tillskjutas i dagsläget.

Riksskatteverket framhåller att kvalificerade befattningshavare inom skatteförvaltningen är attraktiva inom många områden inom näringslivet. Detta har resulterat i en mycket stor personalomsättning. Riksskatteverket

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet                                          23

uppskattar rekryteringsbehovet inom den lokala och regionala förvaltningen lill mer än 200 handläggare per år. På sikt bör utbildningen av skallehandläggare enligi verkels uppfattning överflyttas lill del allmänna utbildningsväsendet. För all komma lillrälia med det akuta rekryteringsbehovet vid de lokala skallemyndigheterna och länsstyrelsernas skatteavdelningar föreslår riksskatteverket all 10 milj.kr. tillförs för detla ändamål. Medlen bör disponeras av verket för fördelning dit behoven är störst.

Föredragandens överväganden

Elt antal länsslyrelser har i sina anslagsframställningar för de lokala skaltemyndighelerna yrkat all anslagen inle skall minskas med 2% enligt det s. k. huvudförslaget. Riksskatteverkel delar denna uppfattning. Under budgetåret 1984/85 har de lokala skallemyndigheterna undantagits från den generella utgiftsminskningen. Bland orsakerna lill all avsteg gjorts från den i övrigl strikta tillämpningen av huvudförslagel kan nämnas den ökade mängden självdeklarationer. Dessutom har författningsbestämmelserna som styr de lokala skallemyndigheternas verksamhel ändrals ofta. Situationen har inle förändrats nämnvärt under det gångna året.

Jag gör därför samma bedömning inför det kommande budgetåret och föreslår således att lokala skattemyndigheterna tilldelas medel utan utgiftsminskning på 2%.

Ett intensivt arbete med alt förenkla regelsystemen pågår inom olika utredningar och i regeringskansliet. Redan fr.o.m. 1985 års taxering slopas den för fysiska personer särskilda självdeklarationen som i vissa fall skall lämnas i annan kommun än hemortskommunen. Den slopade utbo-taxeringen innebär klara fördelar för såväl skattskyldiga som taxeringsmyndigheter. Reformen innebär att arbetsbelastningen minskar vid de flesta lokala skattemyndigheter. Vid Stockholms fögderi ökar dock arbetsbelastningen någol eflersom de fysiska personer som f. n. har all avge särskild .självdeklaration och som saknar hemortskommun i riket skall laxeras i del för rikel gemensamma distriktet. För budgetårel 1985/86 beräknar jag della resursbehov till 500000 kr. Förstärkningen bör - med hänsyn till all övriga myndighelers arbetsbörda minskar - finansieras genom en omfördelning inom anslaget.

Jag avser all under våren 1985 föreslå regeringen att för riksdagen presentera ell förslag om förenklad löntagarbeskattning. Förslaget väntas leda till betydande rationaliseringseffekter. Förenklingarna av de materiella reglerna och av deklaralionsredovisningen bör leda till all ett myckel slort antal av de vanligaste orsakerna till alt fel görs i deklarationerna försvinner. Del ligger nära lill hands alt resursbesparingarna i första hand utnyttjas för att förverkliga riksdagens beslut i samband med RS-reformen, nämligen all avveckla frilidsgranskningen av självdeklarationer. Del förenklade deklarationsförfarandel bör hämiöver kunna leda till en styrning av resurserna mol de svårkontrollerade deklarationerna. Avsikten är atl

Prop. 1984/85:100   Bilaga 9    Finansdepartementet                            24

del förenklade deklarationsförfarandet skall tillämpas första gången vid 1987 års taxering. Förslaget får således ingen omedelbar effekt men det långsiktiga perspeklivel påverkar ändå min bedömning av resursbehovet för budgetårel 1985/86. Vidare har beslut fattats om slopande av den kommunala taxeringen av juridiska personer. Även detta förslag leder till påtagliga administrativa fördelar framför allt vid länsstyrelsemas skatteavdelningar. Resursbesparingen består bl.a. i att granskningen av ca 20000 särskilda självdeklarationer bortfaller.

I propositionen (1984/85:32) angående åtgärder mot ekonomisk brottslighet har regeringen redovisat det principförslag som kommissionen mot ekonomisk brottslighet lämnat angående företagens uppgiftslämnande. Kommissionen föreslår att företagen skall lämna en skattemässig resultatredovisning enligt ett standardiserat räkenskapsschema. Ett genomförande av förslagen bör leda till att en stor del av den mtinmässiga deklarationsgranskningen kan klaras maskinellt och alt deklarationer av speciellt intresse kan sorteras ul för mer ingående granskning. Innan förslaget kan genomföras krävs dock kompletterande utredningsarbete.

Den 1 januari 1985 träder ett nytt system för månatlig och samordnad uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgift i kraft (prop. 1983/84:167, SfU 28. rskr 369). Samordningen förväntas ge rationaliseringseffekter och ökar förulsällningarna för en effektiv arbetsgivarkontroll. För denna nya omfattande arbetsuppgift som tillförts lokala skattemyndigheterna har knappt 250 tjänster inrättats vid myndigheterna. Jag har vid medelsanvisningen beräknat sammanlagl 35 milj.kr. för dessa tjänster.

Den I januari 1985 införs en statlig faslighetsskatt som omfattar hyreshus, kontorshus, småhus samt bostadsbyggnader på lantbmk. För de lokala skattemyndigheternas del innebär lagstiftningen ett visst merarbete dels avseende deklarationsgranskningen, dels avseende preliminärskatte-hanteringen. För merarbetet vad gäller deklarationsgranskningen har jag beräknat resursbehovet till 3,2 milj.kr. Fastighetsskatten bör beaktas vid bestämmandel av särskild beräkningsgrund för preliminär skatt för inkomståret 1986. Dessulom bör debiteringen av preliminär B-skatt beträffande vissa skattskyldiga med betydande fastighetsinnehav ändras. Arbetet är i viss mån av engångskaraktär. Jag har beräknat resurserna för detla merarbete till 4 milj.kr. under budgetåret 1985/86. Sammanlagt har således 7,2 milj.kr. beräknats för arbetet med den statliga fastighetsskatten. Medlen bör ställas till riksskatteverkets förfogande för fördelning mellan länen efler behov.

Inom skalteförvaltningen har rekryteringen på senare tid utgjort ett problem. Riksskatteverket har på regeringens uppdrag utrett behovet av särskilda rekryteringstjänster inom den regionala och lokala skatteförvaltningen. Verket föreslår i sin rapport, som nyligen har redovisats till regeringen, att det försöksvis införs ett nytt rekryteringssystem som bygger på att den grundläggande skatteulbildningen i huvudsak överförs till det allmänna utbildningsväsendet. I avvaktan på att ett sådant system kan ge-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdéiiärtementet                           25

nomföras föreslår verket att 10 milj.kr. tillförs skatteförvaltningen under budgetåret 1985/86 för att täcka det uppdämda rekryteringsbehovet av handläggare. Verkets rapport bereds f.n. inom regeringskansliet.

Jag är medveten om att rekryteringssiluationen behöver förbättras. Erforderligt medelsutrymme för rekrytering har inom varje län skapats genom uppkommande vakanser och ledigheter. Möjligheterna att för någon längre tid överblicka det ekonomiska läget och utrymmet för nyrekrytering är därför begränsat. Framför allt i storstadslänen, där avgångarna till det privata näringslivet är störst, är situationen problematisk. Med hänsyn till mitt förslag att undanta de lokala skattemyndigheterna från tillämpningen av huvudförslaget och då riksskatteverkets rapport ännu inte är slutbehandlad anser jag mig inte kunna biträda riksskatteverkets förslag om ett resurstillskott för detta ändamål. Situationen måste enligt min uppfattning lösas inom ramen för tilldelade resurser. Jag föreslår därför att en viss del, totalt 5 milj.kr., av den för de lokala skattemyndigheterna beräknade lönesumman ställs till riksskatteverkets förfogande. Avsikten är att verket skall fördela resurser till de län som på gmnd av stora avgångar har svårigheter att tillgodose sitt rekryteringsbehov av handläggare. Länsstyrelsemas skatteavdelningar har liknande problem. Chefen för civildepartementet föreslår därför att ett belopp om 5 milj.kr. inom ramen för tilldelade medel ställs till regeringens disposition för fördelning till de länsstyrelser som har problem med att finansiera sitt rekryteringsbehov vid skatteavdel-ningama .

Lokala skattemyndigheterna disponerar 15 milj.kr för arbetet med den reformerade inkomstbeskattningen. Den sista etappen av den reformerade inkomstbeskattningen skall genomföras under budgetåret 1985/86 varför dessa medel bör stå till myndigheternas förfogande även under detta budgetår. För tiden därefter får en bedömning av arbetssituationen göras i samband med kommande budgetbehandling.

Ett antal myndigheter har fått medel för anskaffning av nya telefonväxlar. Anskaffningarna ger utrymme för rationaliseringar och driftkostnads-minskningar. Investeringama skall därför finansieras genom en minskning av anslaget under en tioårig avskrivningsperiod. Av sammanställningen över medelstilldelningen för resp. län framgår i vilka fall en sådan reduktion skett.

Under anslagsposten Diverse ändamål, vilken disponeras av riksskatteverket, har jag beräknat medel för täckande av vissa engångsutgifter samt en reserv för ofömtsedda medelsbehov. Vidare har jag beräknat medel för rekryteringstjänster och för arbetet med fastighetskatten.

Mina ställningstaganden till länsstyrelsernas förslag, vilka redovisas närmare i det följande, innebär med bortseende från det under anslaget beräknade uppbördsmedlen en medelsanvisning om 895 309000 kr. Ökningen i förhållande till innevarande budgetår uppgår fill 87957000 kr. De särskilda uppbördsmedlen beräknar jag till 56817000 kr. vilket är en ökning med 4 138000 kr. i förhållande till innevarande budgelår.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet Sammanställning

26

Lokala skattemyndigheterna Anslag

Förvalt-           Därav:                Därav                Lokal-            Diverse

ningskost-       lönekost-           engångs-            kostnader       ändamål

nåder               nåder                 utgifter

Summa

803 214000

118 307000      15750000

1984/85                  669157 000    (623 753000)

Beräknad ändring

1985/86:

(-1-2678000)

-f-l I 730000    --1-10776000     -♦-6500000

-H58II8000 +92095000

Länsstyrelserna   -1-46388000    (-1-38347000)

Föredraganden     -t-74819000    (4-69 520000)

Lppbördsmedel    Ersättning från allmänna pensionsfonden

1984/85                 52 679000

Beräknad ändring

1985/86

- 4138000

- 4 138000

Nettoutgift

-1-87 957000

Län

Förvaltnings-

■ Därav:

Därav

Lokal-

Summa

kostnader

lönekostnader

engångsutgifter

kostnader

Stockholms län

1984/85

133 275 000

( 124823000)

_

26325000

159 600000

Beräknad ändring

1985/86:

Länsstyrelsen

-1-15851 000

(-H 3 429 000)

(-1-500000)

-1-2 708000

-H85.'i9000

Föredraganden

-1-16250000

(-1-14637000)

-

-1-2 804000

-1-19054000

Uppsala län

1984/85

16452000

(   15 269000)

-

2 600000

19052000

Beräknad ändring

1985/86:

Länsstyrelsen

-(- 2611000

(4- 2312000)

(-f-142000)

-1-   452 000

-H 3063 000

Föredraganden

-f   1624000

(-1-   1523 000)

-

-1-   514000

-1- 2 138000

Södermanlands lär

1

1984/85

18318000

(    16 798000)

-

2912000

21230000

Beräknad ändring 1985/86:

Länsstyrelsen

-H    615000

(-H     496000)

-

-(-   188000

-t-     803 000

Föredraganden

-1- 2051000

(-1- 1908000)

-

-t-    95000

-(- 2146000

Östergötlands län

1984/85

26324000

(   24712000)

_

4 193 000

30517000

Beräknad ändring 1985/86:

Länsstyrelsen

-h 1799000

(-H 1674000)

-

-1-   158000

-1- 1957000

Föredraganden

-1- 2 882000

(-f 2 716000)

-

-1-   260000

-1- 3 142 000

Jönköpings län

1984/85

24 829000

(   23 232000)

—

3 629000

28458000

Beräknad ändring 1985/86:

Länsstyrelsen

-1-   1399000

(-(- 1240000)

-

-1-   340000

'-t- 1739000

Föredraganden

-1- 2718000

(-(- 2.557000)

-

-(-   196000

■y 2914 000

Kronobergs län

1984/85

14432000

(   13 511000)

_

1913000

16345000

Beräknad ändring 1985/86;

Länsstyrelsen

-1-    767000

(-1-    721000)

-

-(-    96000

H-    863 000

Föredraganden

-H 1819000

(-t-   1717000)

-

-t-     II000

4-   1830000

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet

27

Län

Förvaltnings-

Därav:

Därav

Lokal-

Summa

kostnader

lönekostnader

engångsulgifler

kostnader

+ 1038000 4- 2 286000

4 829000

4-     325 000 4-    714000

20386000

4- 1889000 4- 2691000

17001000

4- 1866000 4- 1942000

72617000

4- 2606000 4- 6084000

29976000

4- 1674000 4- 3425 000

19814000

4- 1003 000 4- 2 389000

22758000

4- 1324000 4- 2471000

Kalmar län

1984/85

Beräknad ändring 1985/86:

Länsstyrelsen

Föredraganden

Gotlands län

1984/85

Beräknad ändring 1985/86:

Länsstyrelsen

Föredraganden

Blekinge län

1984/85

Beräknad ändring 1985/86;

Länsstyrelsen

Föredraganden

Kristianstads län

1984/85

Beräknad ändring 1985/86:

Länsstyrelsen

Föredraganden

Malmöhus län

1984/85

Beräknad ändring 1985/86:

Länsstyrelsen

Föredraganden

Hallands län

1984/85

Beräknad ändring 1985/86:

Länsstyrelsen

Föredraganden

Göteborgs och Bohus län

1984/85

Beräknad ändring 1985/86:

Länsstyrelsen

Föredraganden

Älvsborgs län

1984/85

Beräknad ändring 1985/86;

Länsstyrelsen

Föredraganden

Skaraborgs län

1984/85

Beräknad ändring 1985/86:

Länsstyrelsen

Föredraganden

Värmlands län

1984/85

Beräknad ändring 1985/86:

Länsstyrelsen

Föredraganden

18479000    (   17236000)

4-    914000) 4- 2167000)

4 546000)

4- 256000) (4- 35000) 4- 679000)

II 144000)

12513000

4-    482000) 4- 1295000)

+    619000 4- 1423 000

19017000)

4- 1008000)     (4-771000) 4- 2541000)

57505000)

61518000

4- 1937000) 4- 6272000)

4- 2250000 4- 6640000

15990000)

4- 1767000)     (4- 20000) 4- 1839000)

66893000)

4- 2160000) 4- 5 624000)

28212000)

4- 1420000) 4- 3 176000)

18684000)

4-    602000)     (4-313000) 4- 2 250000)

21049000)

4- I 153000) 4- 2 306000)

2 700000

21 179000

4- 442000 4- 1480000 4- 89000 4- 2 375 000

515000

5 344000

4- 31000 4- 356000 4- 15000 4- 729000

2 872000

15 385000

4-   253000      4-    872000 4-   267000      4- 1690000

2271000

22657000

4-   234000      4- 2123000 4-   196000      4- 2887000

13 821000

75 339000

4-1054000      4- 3 304000 4-1386000      4- 8026000

1725000

18 726000

4-1009000      4- 2875000 4-   990000      4- 2 932000

15 972 000

88 589000

4-    40000      4- 2646000 -    73000      4- 6011000

4 366000

34 342000

4-1286000       4- 2960000 4- 936000      4- 4 361000

3429000        23 243 000

4-   440000       4-   1443000 4- 453000      4- 2 842000

4098000         26856000

4-   378000      4- 1702000 4-   398 000       4- 2 869000

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet

28

Län

Förvaltnings- Därav:

Därav

Lokal-

Summa

kostnader       lönekost-

engångs-

kostnader

nader

utgifter

18 361000    (   17299000)

Diverse          Till regeringens

ändamål         disposition
10105000 5645000

4-10645000 - 4 145000

Örebro län

1984/85

Beräknad ändring 1985/86:

Länsstyrelsen

Föredraganden

Västmanlands län

1984/85

Beräknad ändring 1985/86:

Länsstyrelsen

Föredraganden

Kopparbergs län

1984/85

Beräknad ändring 1985/86:

Länsstyrelsen

Föredraganden

Gävleborgs län

1984/85

Beräknad ändring 1985/86:

Länsstyrelsen

Föredraganden

Västernorrlands län

1984/85

Beräknad ändring 1985/86:

Länsstyrelsen

Föredraganden

Jämtlands län

1984/85

Beräknad ändring 1985/86;

Länsstyrelsen

Föredraganden

Västerbottens län

1984/85

Beräknad ändring 1985/86;

Länsstyrelsen

Föredraganden

Norrbottens län

1984/85

Beräknad ändring 1985/86:

Länsstyrelsen

Föredraganden

Diverse ändamål m. m.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

4- 1023000 4- 1990000

17861000

4- 1288000 4- 1723000

21596000

4- 1940000 4- 3018000

22538000

4- 887000 4- 2 383000

21860000

4-     902000 4- 2277 000

11080000

4-    875000 4- 1334000

19213000

4- 1478000 4- 2250000

23 127000

4-    359000 4- 2435000

4-    917000) 4- 1883000)

16621000)

4- 1059000)     (4-132000) 4-   1618000)

20303000)

4- I 109000)     (4-640000) 4- 2860000)

21 135000)

4-    832000) 4- 2256000)

20308000)

4-    631000)    (4-125000) 4- 2069000)

10253000)

4-    792000) 4- 1252000)

17974000

4- 1266000) 4- 2126000)

21239000)

4-     170000) 4- 2249000)

2902000

21263000

4-31000      4- 1054000 4-    35000      4- 2025000

2281000

20142 000

4- 59000 4- 1347 000 4- 79000 4- 1802 000

3 304000

24 900000

4- 257000 4- 2 197000 4- 243000 4- 3 261000

3 306000

25 844000

4-1044000      4- 1931000 4-1015000      4- 3 398000

3 329000

25 189000

4-   132000      4-   1034000 4- 222000      4- 2499000

974000

12054000

4-83000       4-    958000 4-    83000      4- 1417000

2917000

22 130000

4-    83000       4- 1561000 4-   103000       4- 2 353000

5953000

29080000

4- 932000      4- 1291000 4- 459000       4- 2894000

Summa

I5'750000 4- 6.SOO000

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet

29

Län

Länsstyrelsernas

Föredragandens

(personal)

yrkanden

överväganden

Stockholms län

1. Samordnad uppbörd av

1. 4-7457 000 kr.

(946)

källskatt och arbetsgivaravgift 4-7 072000 kr.

2. Slopad uiboiaxering

2. 4-500000 kr.

4-890 000 kr.

3. Ökade lokalvårdskosi-

3. 4-776000 kr.

nader4-IIOOOO0kr.

Uppsala län

1. Länsstyrelsen yrkar

1. -

(105)

två handläggartjäns-

ter och en expeditions-tjänst till Enköpings fögderi, elt biträde till Tierps fögderi samt fyra handläggartjänster för offensiv granskning, två handläggartjänster för granskning och fem biträdesljänsler lill Uppsala fögderi. Anskaffning av inventarier m.m. 4-142 000 kr. För ökade omkostnader för l.ex. posthantering begärs 4-65000 kr.

4. -

4. För arbetet med samordnad uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgift 4-713000 kr.

Södermanlands län

(112)

1. -

1. Samordnad uppbörd 4-1030000 kr.

Östergötlands län

(166)

L För tillfällig personal förstärkning yrkas 900000 kr.

2_ -

1.     -

2. Samordnad upp
börd

4-1426000 kr.

Jönköpings län

(163)

1. -

1. Samordnad uppbörd 4-1342 000 kr.

Kronobergs län

(96)

1. -

1. Samordnad uppbörd 4-1020 000 kr.

Kalmar län

(118)

1. -

1. Samordnad uppbörd 4-1265 000 kr.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 9    Finansdepartementet

30

Län

Länsstyrelsemas

Föredragandens

(personal)

yrkanden

överväganden

Gotlands län

1. En bilrädesljänsl

1. -

(30)

och medel för två årsarbetskrafter till gransknings-enheten.

2. För inbindning av

2. -

arkivalier yrkas

35000 kr. och för

inrikes resor yller-

ligare 10 000 kr.

3. -

3. Samordnad uppbörd 4-445 000 kr.

Blekinge län

1. -

1. Samordnad upp-

(74)

börd 4-722000 kr.

Kristianstads

1. För kostnader i sam-

1. 575000 kr. har

län

band med flyllning

reserverats un-

(135)

lill nya lokaler av

der anslagspos-

Simrishamns fögderi

ten Diverse än-

yrkas 771 000 kr.

damål.

2. -

2. Samordnad uppbörd 4-1571000 kr.

Malmöhus län

1. Länsstyrelsen har an-

1. Medel har av-

(407)

mält behov av nya

satts under an-

telefonväxlar till

slagsposten

Eslövs och Landskrona

Diverse ändamål.

fögderier, 4-300 000 kr.

2. -

2. Samordnad uppbörd 4-3 249000 kr.

3. -

3. -20 000 kr. med hänsyn lill anskaffandet av ny telefonväxel lill Trelleborgs fögderi.

Hallands län

(III)

Till Kungsbacka fögderi yrkas två handläggare och två biträden samt 440 000 kr. gemensamt för fögderierna för tillfällig personal.

2. -

2. Samordnad uppbörd 4-995 000 kr.

Göteborgs och Bohus län

(472)

I. -

I. Samordnad uppbörd 4-2081 000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9   Finansdepartementet

31

Län

Länsstyrelsernas

Föredragandens

(personal)

yrkanden

överväganden

Älvsborgs län

1. För ökade lokalvårds-

1. 4-78 000 kr.

(201)

kostnader vid Ale-Vältle fögderi yrkas 78000 kr.

2. -

2. Samordnad uppbörd

4-1694 000 kr. Utöver de tjänster som anges i särskilda regeringsbeslut fär för detta ändamål ytterligare en tjänst i BglC/ Fe 2-Fe 6 finnas inrättad vid lokala skaltemyndigheten i Ulricehamns fögderi.

Skaraborgs län

1. Ulbyte av telefon-

1. Medel har av-

(132)

växlar i Falköpings

satts under an-

och Skara fögderier

slagsposten Di-

4-313000 kr.

verse ändamål.

2. -

2. -35000 kr. med hänsyn lill anskaffandet av ny telefonväxel i Lidköpings fögderi.

3. -

3. Samordnad uppbörd 4-1310000 kr.

Värmlands län

1. Skatteredovisning

1. 4-30000 kr.

(149)

från Försvarets civilförvaltning överflyttad till Karlstads fögderi, 4-30000 kr.

2, -

2. Samordnad uppbörd 4-1 162000 kr.

Örebro län

1. -

1. Samordnad upp-

(123)

börd 4-973000 kr.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 9    Finansdepartementet

32

Län

Länsstyrelsemas

Föredragandens

(personal)

yrkanden

överväganden

Västmanlands

1.

Till Västerås och

1.

_

län

Sala fögderier

(118)

yrkas tre resp. en handläggare

2.

132000 kr. yrkas för säkerhelsfräm-jande åtgärder, bildande av fack-bibliotek m. fl. engångsutgifter.

2.

Under anslags-poslen Diverse ändamål har 47000 kr. av-salts för säkerhetsfrämjande ålgärder vid Västerås fögde-

3.

—

3.

ri.

Samordnad uppbörd 4-738000 kr.

Kopparbergs

1.

För kostnader i sam-

1.

500000 kr.

län

band med flyllning

har avsatts

(145)

lill nya lokaler av Mora fögderi begärs 540000 kr.

under anslagsposten Diverse ändamål.

2.

För diverse inventarier yrkas etl engångsbelopp om 100000 kr. och för ökade omkostnader för inrikes resor m.m. begärs 90000 kr.

2.

3.

3.

Samordnad uppbörd 4-1812000 kr.

Gävleborgs län

1.

—

1.

Samordnad upp-

(142)

börd

4-1130000 kr.

Västernorrlands

1.

För diverse inventa-

1.

4-45000 kr.

län

rier yrkas ell en-

för ökade lo-

(131)

gångsbelopp om 155 000 kr. och för ökade lokalvårdskostnader begärs 45 000 kr.

kalvårdskostnader i Sollefteå fögderi.

2.

2.

Samordnad uppbörd 4-997000 kr.

Jämtlands län

1.

Till granskningsenhe-

1.

-

(69)

ten yrkas två handläggartjänster.

2.

2.

Samordnad uppbörd 4-717000 kr.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 9   Finansdepartementet

33

Län

Länsstyrelsernas

Föredragandens

(personal)

yrkanden

överväganden

Västerbottens

1. Till Lycksele fögderi

1. -

län

yrkas en handläggar-

(125)

tjänst och lill Vilhelmina fögderi en konlorislljänsl. Vidare yrkas medel för fyra landskanslisler lill fögderierna gemensamt.

2. -

2. Samordnad uppbörd 4-1 183 000 kr.

Norrbottens län

1. -

1. Samordnad upp-

(130)

börd

4-1 138000 kr.

Med hänvisning till sammanställningarna hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Lokala skattemyndigheterna för budgetåret 1985/86 anvisa elt förslagsanslag av 838492000 kr.

B 3. Kronofogdemyndigheterna

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

539717105 531633000 551539000

Kronofogdemyndigheternas verksamhet avser dels det allmännas fordringar för skatter, böter, allmänna avgifter m.m., dels ärenden som an-hängiggörs av enskilda rättsägare. Den förra ärendegruppen dominerar. Kronofogdemyndigheternas indrivningsverksamhet regleras bl.a. i utsökningsbalken i vilken det finns bestämmelser om exekufiv försäljning av fast egendom. Dessutom är kronofogdemyndighet skyldig att handlägga ärenden enligt lagen (1970:741) om statlig lönegaranti vid konkurs. Fr.o.m. den I januari 1980 är vissa kronofogdemyndigheter fillsynsmyndigheter enligt 42 § konkurslagen (1921:225) och har i denna egenskap tillsyn över förvaltningen i konkurser.

För den exekutiva verksamheten är landet indelat i kronofogdedistrikt. I varje distrikt finns en kronofogdemyndighet med en kronodirektör eller kronofogde som chef. Inom länet åligger det länsstyrelsen särskilt att ta befattning med bl. a. beskattningsväsendet, uppbördsväsendet och exekutionsväsendet. Riksskatteverket är centralmyndighet för administration av exekutionsväsendet.

I landet finns 81 kronofogdedistrikt med sammanlagt ca 2800 tjänster. 3    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 9

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet                                          34

Anslagsframställningarna

Länsstyrelsernas anslagsframställningar för kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1985/86 innehåller som huvudförslag en anslagsnivå som utgör pris- och löneomräknat anslag för budgetåret 1984/85 minskal med 2%. Medelsbehovet enligt detta alternativ ökar med 22 129000 kr.

Åtskilliga länsslyrelser har yrkat att huvudförslagel, dvs. en minskning med 2%, inte skall tillämpas vid resurstilldelningen för budgetåret 1985/86. Några län har redovisat en tillämpning av huvudförslagel som innebär att medelstilldelningen reduceras med 5 % under en treårsperiod. Verksamheten är strikt reglerad i lagar och förordningar varför kronofogdemyndigheternas möjligheter till rationaliseringar och omprioriteringar är begränsade. Bristen på resurser har medfört ökade balanser och längre handläggningstider.

Länsstyrelserna yrkar ca 30 nya ijänsler saml ca 2,6 milj.kr. i lönemedel för tillfälliga insatser. Länsstyrelserna i Malmöhus och Göteborgs och Bohus län yrkar att de medel som avsatts för särskilda insatser för bekämpande av ekonomisk brottslighet permanent läggs in i de ordinarie löneanslagen.

Länsstyrelsernas yrkanden om personalförslärkningar m. m. innebär all medelsbehovet ökar med 35 576000 kr.

Riksskatteverkets yttrande

Riksskatteverket har yttrat sig över länsstyrelsernas anslagsframställningar för kronofogdemyndigheterna.

Verket konstaterar alt arbetsmängden inom kronofogdemyndigheternas arbetsområde fortfarande är stor. Trots en ökad satsning på komplicerade jndrivningsfall och införandet av det ADB-baserade redovisningssystemet för exekutionsväsendet (REX) m.m. fortsätter.de restförda beloppen all ligga kvar på en hög nivå. Antalet inkomna mål minskar. Delta gäller både allmänna och enskilda mål.

Riksskatteverket avstyrker att huvudförslaget genomförs vid kronofogdemyndigheterna.

Riksskatteverket framhåller atl en reformering av kronofogdemyndigheternas arbetsorganisation är angelägen tör att komma till rätta med den ojämna fördelningen av resurserna i förhållande till arbetsvolymerna. Verket anser att indrivningsarbetet sannolikt skulle klaras godtagbart om landets samlade resurser omfördelades mellan kronofogdemyndigheterna. Om statsmakternas ställningstagande till riksskatteverkets förslag till ändrad arbetsorganisation för kronofogdemyndigheterna dröjer bör viss omfördelning kunna ske enligt den metod som tillämpats under budgetåret 1984/85. Omfördelningen bör enligt verket ske inom ramen för lolall sett oförändrade medel.

Riksskatteverket tillstyrker att medlen för bekämpande av ekonomisk brottslighet permanent läggs in i de ordinarie löneanslagen för kronofogdemyndigheterna i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet                           35

Verket konstaterar atl flertalet yrkanden om tjänster och särskilda medel redan tillgodosetts genom riksskatteverkets beslut om fördelning av de medel som ställts till förfogande för budgetåret 1984/85.

Föredragandens överväganden

Kronofogdemyndigheternas huvudsakliga arbetsuppgifter är verkställighet i allmänna mål - skatter, böter och avgifter - och enskilda mål. Vad gäller statsverkets fordringar uppgick beloppet att indriva i oktober 1984 till drygt 15 miljarder kr. Samfidigt sjunker antalet inkomna mål. Speciella åtgärder har också vidtagits för atl underlätta kronofogdemyndigheternas verksamhet. Jag tänker då framför allt på införandet av det s. k. REX-systemet och påminnelseförfarandet. En stor del av de besparingar som REX-systemet förväntades leda till har ännu inte effektuerats.

Jag avser vidare i dagarna föreslå regeringen att för riksdagen presentera ett förslag till utvidgning av det allmännas möjligheter att ta i anspråk återbetalningar av skatter och avgifter för betalning av fordringar som det allmänna har på återbetalningsberättigade personer. Enligt förslaget skall avräkning kunna ske mot så gott som alla fordringar på skatter, avgifter och böter som överlämnats till kronofogdemyndigheterna för indrivning. Förslaget innebär ett viktigt led i strävandena att effektivisera kronofogdemyndigheternas arbele. Återbetalningarna av skatter och avgifter uppgår årligen till ca 50 miljarder kr. Mot detta belopp skall ställas det allmännas fordringar på ca 15 miljarder kr. Även skatteindrivningsutredningens (B 1981:02) arbete syftar till att effektivisera kronofogdemyndighetemas verksamhet. Utredningen ser f. n. över reglerna för bevakning av statens rätt som borgenär vid indrivning.

Riksskatteverket har lämnat ett förslag till ändrad arbetsorganisation för kronofogdemyndigheterna. Förslaget syftar bl.a. till att undanröja den ojämna fördelningen av resurser i förhållande fill arbetsvolymerna. Parallellt med riksskatteverkets utredningsverksamhet har även riksdagens revisorer genomfört en granskning av exekutionsväsendet. Granskningen har främst avsett frågan om hur kronofogdemyndigheterna använder sina personalresurser vid handläggning av allmänna mål. Revisorerna föreslår bl.a. att kronofogdemyndigheterna organisatoriskt knyts till den regionala/lokala skatteadministrationen. Revisorerna anser att riksdagen bör begära att regeringen snarast lägger fram en principplan för skatte- och exekutionsväsendets organisafion. I avvaktan på detta bör enligt revisorernas uppfattning kronofogdemyndighetemas distriktsindelning lämnas oförändrad.

1 sitt av riksdagen godkända betänkande (SkU 1984/85:3) delar skatteutskottet revisoremas uppfattning om att skatte- och exekutionsväsendet behöver förbättras. Utskottet understryker att det i första hand är angeläget att snabbt få till stånd en mera välfungerande och effektiv skatteförvaltning. 1 avvaktan på kompletterande utredningar bör frågan om

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9   Finansdepartementet                                           36

landets inledning i kronofogdedistriki anstå. Däremot kan, enligt utskottets mening, exekutionsväsendets arbets- och personalorganisation under tiden successivt anpassas till nya förutsällningar.

Regeringen har, som utskottet också konstaterar, redan uppmärksammat behovet av förbättringar av skatleförvallningens organisafion. En särskild utredare skall senast den I juli 1985 presentera förslag till hur en effektivare skalleförvaltning skall åstadkommas. Jag delar utskottets uppfattning om atl denna fråga f.n. framsiår som mest angelägen att lösa. Frågan om exekutionsväsendets framtida organisation bör anslå lills vidare. För skalleindrivningsulredningens arbele har frågan om kronofogde-myndighelernas sloriek viss betydelse. Utredningens arbete kan därför komma alt bidra lill atl frågan om landels indelning i kronofogdedistriki ytterligare belyses.

Eftersom etl eventuellt beslut om ändrad arbetsorganisation således dröjer bör — inom ramen för nuvarande organisation - ålgärder vidtas för atl lindra effekterna av den ojämna resursfördelningen myndighelerna emellan. Under innevarande budgelår har riksskalteverket hafi i uppdrag all fördela 6 milj.kr. mellan kronofogdemyndigheterna. Riksskalieverkei har tillfört de resurssvaga kronofogdemyndigheterna, dvs. de myndigheler som relativt sell har en stor arbetsbörda i förhållande lill personalstyrkan, extra resurser. Jag har erfaril atl metoden fungerat väl. 1 sammanställningarna över medelstilldelningen för resp. län har jag under anvisade medel för budgetårel 1984/85 inkluderat de extra resurser som lillförls genom riksskatteverkets beslut. Jag föreslår all riksskalieverkei får i uppgift att fördela medel även under budgetåret 1985/86. Även under budgetåret 1985/86 bör kronofogdemyndigheterna i viss män undantas från till-lämpningen av huvudförslagel. I förslaget till statsbudget för nästa budgelår har jag, som framgår av sammanställningarna, beräknat medel för kronofogdemyndigheterna enligt ell eliårigl huvudförslag, vilkel innebär au anslaget efter pris- och löneomräkning minskas med 2% dvs. med totalt 10,4 milj.kr. Samtidigt bör 5 milj.kr. återföras och ställas lill riksskaiiever-kets disposition under anslagsposten Diverse ändamål.

Dessa åtgärder kan i vissa fall visa sig otillräckliga. Vid vissa mindre distrikt med endast en kronofogdetjänsl kan det av olika skäl vara förenat med svårighet att återbesätta tjänsten som kronofogde när denna blivit vakant. Ett lämpligt tillvägagångssätt bör, i dessa och liknande situationer, vara att den lediga chefstjänsten vakantsälts. Vissa administraliva funktioner t.ex. den övergripande ledningsfunktionen, planering och budgetfrågor bör förläggas till en annan kronofogdemyndighet i länet. Chefen för denna myndighet bör samtidigt förordnas att fullgöra de uppgifier som åvilar kronofogde vid myndigheten där chefstjänsten är vakant.

Länsstyrelserna i Malmöhus och Gävleborgs län har yrkat att huvudförslaget skall tillämpas på så sätt all anslagsnivån minskas med 5 % under en treårsperiod. Det bör ankomma på riksskatteverkel all beakta delta vid sitt beslut om fördelning av de särskilda medlen.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet                            37

Kronofogdemyndigheterna i Stockholm, Göteborg och Malmö har under ell antal år efler framställning lill regeringen fåll disponera särskilda resurser för bekämpande av den ekonomiska brottsligheten. Enligt vad jag erfarit är resullalel av dessa satsningar gott. Jag föreslår därför all de lillfälliga förstärkningarna nu permanent räknas in i resp. myndighels löneanslag.

Sedan del s. k. REX-syslemel införls vid samlliga kronofogdemyndigheter vad gäller allmänna mål bör del s.k. REX-projektet överföras till riksskatteverkets organisation för atl sköta drifien av systemet. Jag föreslår därför atl anslagsposten Koslnader för datamaskintid reduceras med 8.1 milj.kr. och att beloppet ställs till riksskatteverkets disposition.

Den I januari 1981 höjdes grundavgiften för utsökningsmål senasl. Med hänsyn till den tid som förfiuiil sedan dess avserjag senare föreslå regeringen all denna avgifl höjs fr. o. m. den I juli 1985.

Etl antal myndigheler har fåll medel för anskaffning av nya lelefonväx-lar. Anskaffningarna ger utrymme för rationaliseringar och driftkostnads-minskningar. Investeringarna skall därför finansieras genom en minskning av anslaget under en tioårsperiod. Av sammanslällningarna över medels-lilldelningen för resp. län framgår i vilka fall en sådan reduktion skett.

Under anslagsposten Diverse ändamål, vilken lill viss del disponeras av riksskalteverket, har jag reserverat medel för vissa engångsutgifter.

Mina ställningstaganden till länsstyrelsernas anslagsframställningar, vilka redovisas närmare i det följande innebär, med bortseende från det under anslaget beräknade uppbördsmedlen, en medelsanvisning om 560807000 kr. Ökningen i förhållande lill innevarande budgetår uppgår till 18655000 kr. De särskilda uppbördsmedlen beräknar jag till 9268000 kr. Della innebär en minskning med ca I 251 000 kr. i förhållande till innevarande budgelår.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 9   Finansdepartementet Sammanställning

38

Kronofogdemyndigheterna Anslag

Förvaltnings- Därav                 Därav

kostnader       lönekost-           engångs-

nader                 utgifter

Lokal-          Exekutiva    Diverse        Summa

koslnader    förrätt-         ändamål

ningskosln.

407 341000    (375877000)

4- 1251000

1984/85 Beräknad förändring 1985/86; Länsstyrelserna Föredraganden

Uppbördsmedel

1984/85 Beräknad ändring 1985/86

Nettoutgift

74408000    6678000       53 725000    542152000

4-25767000    (4-20729000)     (4-1455000)    4-5946000   4-766000      4-4485000   4-32379000

4-14113000    (4-12554000)                 -      4-6303000   4-517000      -2278000    4-18655000

Ersättning från allmänna pensionsfonden

10519000

4- 1251000 4-19906000

Förvaltningskostnader

Därav lönekostnader

Därav engångsutgifter

Lokalkostnader

Exekutiva

förrätl-

ningskostn.

Summa

Stockholms län

1984/85                   94 821000

Beräknad ändring

1985/86;

Länsstyrelsen       4-6376000

Föredraganden     4-3488000

(87467000)

(4-6009000) (4-3153000)

-

23499000

4-1 361000 4-1437000

2206000

4-110000 4-172000

120 526000

4-7847 000 4-5 097 000

Uppsala län

1984/85                    8888000

Beräknad ändring

1985/86;

Länsstyrelsen      4- 941000

Föredraganden    4- 249000

(   8258000)

(4- 892000) (4- 221000)

-

1233000

4-    41000 4-    78000

73000

4-    5000 4-    5000

10194000

4-   987000 4-   332000

Södermanlands län

1984/85                  10647000

(   9810000)

-

1 279000

101 000

12027000

Beräknad ändring

1985/86;

4- 34000 4- 8000 4- 74000 4- 8000

-h 524000 4- 385 000

(4- 281000) (4- 85000) (4- 267000)

Länsstyrelsen      4- 482000

Föredraganden    4- 303000

Östergötlands län

18 223000

2241000

66000

( 14798000)

1984/85                 15916000

Beräknad ändring

1985/86;

■+   933000 4- 498000

(4- 796000) (4- 398000)

4- 43000 4- 7000 4- 54000 4- 5000

Länsstyrelsen 4- 883000

Föredraganden 4- 439000

Prop. 1984/85:100   Bilaga 9   Finansdepartementet

39

Förvaltnings-

Därav

Därav

Lokal-

Exekutiva

Summa

kostnader

önekost-nader

engångsutgifter

kostnader

förrält-ningskosln.

Jönköpings län

1984/85

12 142000

11 197000)

-

1688000

94000

13924000

Beräknad ändring

I985,'86:

Länsstyrelsen

4-1 IIIOOO

4-   867000)

-

+ 486000

4-    9000

4-1606000

Föredraganden

4-   3370(»0

4-   295000)

-

4- 380000

4-    7000

4-   724000

Kronobergs län

1984/85

7.307000

6 609000)

-

763 000

30000

8100000

Beräknad ändring

1985/86:

Länsstyrelsen

4-   .382000

4-   .347 000)

-

4-   147000

4-    2000

4-   531000

Föredraganden

4-   206000

4-   180000)

-

-h   126000

4-    3000

4-   335000

Kalmar län

1984/85

11043 000

I0I.S70OO)

-

1214000

89000

12 346000

Beräknad ändring

198.5/86:

Länsstyrelsen

4-   735000

4-   532000)

-

4-   141000

4-    9000

4-   885000

Föredraganden

4-   309000

4-   274000)

-

4-   356000

4-    7000

4- 672000

Gotlands lan

1984/85

2 691000

2 5.35000)

-

273000

12000

2976000

Beräknad ändring

1985/86;

Länsstyrelsen

4-    97000

4-    82000)

-

4-      5000

4-    1000

4-   103000

Föredraganden

4-    79000

4-    71000)

-

-      3000

4-    1000

4-    77000

Blekinge lan

1984/85

6611000

6 101000)

-

951000

100000

7662000

Beräknad ändring

1985/86:

Länsstyrelsen

4-1 072 000

4- 602000)

-

4-    46000

4- 10000

4-1128000

Föredraganden

+   186000

4-   163000)

-

4-    54000

4-    8000

4- 248000

Kristianstads län

1984/85

13812000

12871000)

-

1836000

72000

15 720000

Beräknad ändring

I98.V86:

Länsstyrelsen

4-   462000

4-   407000)

-

-     14000

4-106000

4-   554000

Föredraganden

4-   394 000

4-   349000)

-

4-    21000

+    5000

4-   420000

Malmöhus län

1984/85

40734000

37 528000)

-

8352000

1746000

50832000

Beräknad ändring

1985/86;

Länsstyrelsen

4-1612000

4-1361000)

-

4-1046000

4-137000

4-2795000

Föredraganden

4-2088000

4-1943000)

-

4-1251000

4-136000

4-3475000

Hallands län

1984/85

9195 000

8478000)

-

991000

135000

10321000

Beräknad ändring

1985/86:

Länsstyrelsen

4-2042000      (

4-1346000)

(4-640000)

4-    77000

4- 10000

4-2129000

Föredraganden

4-   260000

4-   233000)

-

4-    37000

4- 10000

4-   307000

Prop. 1984/85:100   Bilaga 9   Finansdepartementet

40

Förvaltnings- Därav                 Därav                 Lokal-             Exekutiva       Summa

kostnader       lönekosl-            engångs-             koslnader       förrätt-

nåder                 utgifter                                     ningskostn.

67000

Göteborgs och Bohus län

1984/85                41099000

Beräknad ändring

1985/86:

Länsstyrelsen      4-2435000

Föredraganden     4- 2 120 000

Älvsborgs län

1984/85                 16258000

Beräknad ändring

1985/86:

Länsstyrelsen       4-   567000

Föredraganden     4- 447000

Skaraborgs län

1984/85                 11292000

Beräknad ändring

1985/86;

Länsstyrelsen       4- 412000

Föredraganden     4- 261000

Värmlands län

1984/85                 12822000

Beräknad ändring

1985/86;

Länsstyrelsen       4-1244000

Föredraganden     4-   225000

(38 342000)

(4-2220000) (4-2014000)

( 15053000)

(4- 473 000) (4- 402000)

( 10272000)

(4-   332000) (4-   216000)

( 11892000)

(4- 938000) (4-133000) (4- 186000)

7907000 I 124 000

4- 343 000 4- 88000 4- 300000 4- 87000

75000

1 923 000

4- 596000 4- 6000 4- 598000 4- 5000

41000

2490000

4- 386000 4- 3000 4- 401000 4- 3000

1587000

4- 115000 4- 7000 4- 119000 4- 6000

50130000

4-2866000 4-2507000

18256000

4-1 169000 4-1050000

13 823000

4- 801000 4- 665 000

14476000

4-1366000 4-   350000

121000

Örebro län

1984/85                 10622000      (    9938000)

Beräknad ändring

1985/86:

Länsstyrelsen       4-   595000      (4-   527000)

Föredraganden     4-   276000      (4- 246000)

2406000

4- 12000 4- 209000 4- 9000

13 149000

4- 607 000 4- 494000

Västmanlands län

(   9541000)

1984/85                 10276000

Beräknad ändring

1985/86:

Länsstyrelsen       4-515000      (4- 457000)

Föredraganden     4-   269000      (4- 243000)

Kopparbergs län

1984/85                 12097000      (   10916000)

Beräknad ändring

1985/86;

Länssstyrelsen     4-1347000     (4-   544000)

Föredraganden     4- 321000      (4- 266000)

Gävleborgs län

1984/85                 13 250000      ( 12 307000)

Beräknad ändring

1985/86:

Länsstyrelsen 4- 672000 (4- 479000)

Föredraganden 4- 516000 (4- 321OOQ)

(4-591000)

12483 000

135000

2072000

4- 550000 4- 342000

4- 25000 4- 10000 4- 63000 4- 10000

100000

3158000

15 355000

4-   247000      4-208000      4-1802000

-    73 000      4-8000         4-   256000

83 000

2222000

15 555 000

4-   869000 4- 715000

4- 194000 4- 3000 4- 193000 4- 6000

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet

41

Förvaltnings

- Därav

Därav

Lokal-

Exekutiva

Summa

koslnader

lönekost-

engångs-

kostnader

förrätt-

nader

utgifter

ningskostn.

Väslernorrlands

län

1984/85                   13303000

( 12333000)

-

1618000

51000

14972 000

Beräknad ändring

1985/86:

Länsstyrelsen       4- 630000

(4- 516000)

(4-    6000)

4-    30000

4-    4000

4- 664 000

Föredraganden     4- 402000

(4- 336000)

—

4-    69000

4-    4000

4- 475000

Jämtlands län

1984/85                    6859000

(   6336000)

-

719000

45 000

7623000

Beräknad ändring

1985/86:

Länsstyrelsen      4- 380000

(-H 328000)

-

4- 314000

4-    5000

4- 699000

Föredraganden     4-   193000

(4-   170000)

-

4-   272000

4-    3000

4- 468000

Västerbottens län

1984/85                    9514000

(   8578000)

-

1163000

36000

10713000

Beräknad ändring

1985/86:

Länsstyrelsen      4- 401000

(4- 277000)

-

4-    68000

-

4- 469000

Föredraganden     4- 289000

(4- 232000)

-

4-    76000

4-    3000

4- 368000

Norrbottens län

1984/85                   16142000

( 14560000)

-

2823000

76000

19041000

Beräknad ändring

1985/86:

Länsstyrelsen      4- 274000

(4-   116000)

-

4-   215000

4-    6000

4- 495000

Föredraganden     4- 456000

(4- 375000)

-

4- 211000

4-    6000

4- 673000

Diverse ändamål   Ulbildning av       Kostnader

personal vid        för data-

kronofogdemyn- maskintid
digheterna

Blanketter            Till regeringens    Summa

och bokfö-           resp. riksskalle-

ringsmaskiner      verkets disposition

1984/85

Beräknad

förändring

1985/86:

Myndigheterna

Föredraganden

4990000

4-910000 4-450000

34823000

4-3 162 000 -5447000

3 157000

4-410000 4-253000

10755000

4-2466000

53 725000

-2278000

Prop. 1984/85:100   Bilaga 9   Finansdepartementet

42

Län

Länsstyrelsemas

Föredragandens

(personal)

yrkanden

överväganden

Stockholms län

1. Till kronofogdemyn-

1. 4-1050000 kr.

(678)

digheten i Huddinge

för en sär-

yrkas en kronofogde-

skild arbets-

tjänst, en kronokom-

grupp för be-

misarieljänst samt en

kämpande av

assislenlljänst, lill

ekonomisk

Sollentuna yrkas en

brottslighet.

kronokommissarieljänsl och en assistenlljänst, till Täby yrkas en eko-nomtjänsl. Vidare yrkas 625000 kr. lill Stockholm för en arbetsgrupp för komplicerade indrivningsfall.

Uppsala län

(61)

En tjänst som kronofogdesekreterare, två kronoassistenstjänsler. två kontorsbilrädes-tjänster samt en tjänst som arkivassislent yrkas.

Södermanlands

1. För anskaffning av

(76)

ett kompaktarkiv yr-

kas etl engångsbelopp.

85000 kr. Omkostna-

derna beräknas öka med

50000 kr.

Östergötlands

1. Till kronofogdemyn-

län

digheten i Norrkö-

(113)

ping yrkas en krono-

fogdetjänsl och en

ekonomljänst.

Jönköpings län

1. Till kronofogdemyn-

(85)

digheten i Jönkö-

ping yrkas en ekonomljänst. Vidare begärs medel för all en vakant tjänst vid myndigheten i Värnamo skall kunna lillsäiias. För anskaffning av vissa inventarier yrkas 140000 kr.

I. -

Kronobergs län

(47)

Kalmar län

(74.5)

Omkostnaderna beräknas öka med 114 000 kr.

Gotlands län

(19)

Prop. 1984/85:100   Bilaga 9   Finansdepartementet

43

Län

Länsstyrelsemas

Föredragandens

(personal)

yrkanden

överväganden

Blekinge län

1. Medel Ull ekonomisk

1. -

(46)

expertis i länsgruppen yrkas, 350000 kr. Omkostnaderna beräknas öka med 100000 kr.

2. För koslnader i sam-

2. Under anslags-

band med flyttning

poslen Diverse

till nya lokaler av

ändamål har

kronofogdemyndigheten

300000 kr. re-

i Karlskrona begärs

serverats.

330000 kr.

Kristianstads

1. De exekutiva för-

1. -

län

rältningskostnadema

(96,5)

beräknas öka med 100000 kr.

Malmöhus län

1. Länsstyrelsen yrkar

1. 4-1050000 kr.

(281,5)

all de medel som an-

för den sär-

visats för bekämpan-

skilda Eko-

de av ekonomisk

gmppen.

brottslighet permanent

knyts till kronofogde-

myndigheten i Malmö.

2. Till myndighelen i

2. -

Helsingborg yrkas

en ekonomljänst.

3. Länsstyrelsen har an-

3. 125000 kr. har

mält behov av ny

avsatts under

telefonväxel lill myn-

anslagsposten

dighelen i Landskrona.

Diverse ändamål.

-20000 kr. p.g.a. anskaffandet av ny telefonväxel till kronofogdemyndigheten i Trelleborg.

Hallands län

(65)

1. En assistenlljänst
och medel för utök
ning av den särskilda
arbetsgruppen i Halm-
istads distrikt, saml

en kronofogdeljänst och en byrådirektörs-tjänst till Varbergs distrikt yrkas.

2.     För kostnader i samband med flyttning lill nya lokaler av myndighelen i Halmstad yrkas 500000 kr.

3.     För anskaffning av diverse inventarier yrkas 140000 kr.

I. -

Medel har reserverats under anslagsposten Diverse ändamål.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 9   Finansdepartementet

44

Län (personal)

Länsstyrelsemas yrkanden

Föredragandens överväganden

Göteborgs och Bohus län

(300)

Länsstyrelsen yrkar att de medel som anvisats för bekämpande av ekonomisk brottslighet permanent knyts lill kronofogdemyndigheten i Göteborg.

I. 4-1 050000 kr. för den särskilda Ekogruppen.

Älvsborgs län

(112)

Skaraborgs län

1. -

1. -35000 kr.

(75)

p.g.a. anskaffandet av ny telefonväxel lill kronofogdemyndigheten i Lidköping.

Värmlands län

1. För anskaffning av

1. -

(89)

vissa inventarier m.m. begärs ett engångsbelopp, 133000 kr. Omkostnaderna beräknas öka med 80000 kr.

Örebro län

_

_

(76)

Västmanlands

1. Till kronofogdemyn-

1. -

län

digheten i Köping

(73)

yrkas en kronofogde-sekrelerartjänsl.

Kopparbergs

1. För kostnader i sam-

1. Medel har av-

län

band med flyllning

satts under

(80)

lill nya lokaler av

anslagsposten

kronofogdemyndighe-

Diverse ändamål

ten i Mora yrkas

465000 kr.

2. För anskaffning av

2. -

inventarier begärs

126000 kr. Omkost-

naderna beräknas öka

med 120000 kr.

Gävleborgs län

1. Lokalvårdskoslnader

1. 4-156000 kr.

(92)

na beräknas öka med 156000 kr.

Västernorrlands

1. Till kronofogdemyn-

1. -

län

digheten i Härnö-

(94)

sand yrkas en byrå-sekreterartjänst

2. Lokalvårdskoslnader-

2. 4- 25000 kr.

na beräknas öka.

Jämtlands län

1. En ekonomtjänst yr-

1. -

(48)

kas.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet

45

Län (personal)

Länsstyrelsemas yrkanden

Föredragandens överväganden

Västerbottens län

(65,6)

I. Omkostnaderna beräknas öka med 50000 kr.

I. 4- 31000kr. p.g.a. besparing på lokalkostnader.

Norrbottens län

(106)

Med hänvisning till sammansällningarna hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

atl till Kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 551 539000 kr.

B 4. Stämpelomkostnader

1983/84 Utgift

2924000

1984/85 Anslag

2624000

1985/86 Förslag

2534000

Från delta anslag bestrids koslnaderna för postverkets uppbörd av influtna stämpelmedel och tillhandahållande av stämpelmärken.

Kostnaderna för stämpelväsendei under nästa budgetår beräknar jag till 2534000 kr.

Jag vill i detta sammanhang erinra om atl en särskild utredare (B 1977:06) arbetar med atl bl.a. se över reglerna om expeditionsavgift. 1 översynen, som i denna del i första hand syftar till atl få till stånd ett förenklat och mer lättöverskådligi system än del nuvarande, ingår att undersöka möjlighelerna till rationalisering av slämpelmedelsuppbörden saml överväga om slämpelmärkena bör mönstras ut ur ett framlida system. Utredningsmannen räknar med att uppdraget skall kunna vara slutfört vid årsskiftet 1985-86.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Stämpelomkostnader för budgetåret 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av 2534000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet                                           46

B 5. Kostnader för årlig taxering m. m.

1983/84 Utgift              142213638

1984/85 Anslag             117000000

1985/86 Förslag            137000000

Från detta anslag betalas f.n. bl.a. ersättningar till ordförande och kronoombud i taxeringsnämnder enligt 129§ taxeringslagen (1956:623) samt kostnader för handräckning på grund av avtal med främmande makt i vissa beskattningsärenden.

Från detta anslag bör även andra kostnader som kan bli aktuella för allmän eller särskild fastighetstaxering kunna få bestridas.

Regeringen har genom beslut den 6 december 1984 fastställt det högsta antal av lekmän förstahandsgranskade deklarationer inom varje län för vilken ersättning utgår vid 1985 års taxering. Först när ett system med förenklat deklarationsförfarande för löntagare genomförts kan antalet deklarationer som förstahandsgranskas av lekmän reduceras.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnader för årlig taxering m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 137000000 kr.

B 6. Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med skatteuppbörd m. m.

1983/84 Utgift                36577549

1984/85 Anslag              37400000

1985/86 Förslag              43027000

Från anslaget betalas ersättningar till postverket, affärsbankerna, sparbankerna och föreningsbankerna för deras medverkan vid skatteuppbörden. Ersättningarna avser bl.a. uppbörd och redovisning av skatt som inbetalas genom postverket och bankerna, utbetalning genom postkontoren av överskjutande preliminär skatt samt kostnader för postverkets bestyr med mervärdeskatten. Från anslaget betalas vidare ersättning till postverket för de kostnader som uppstår genom att kyrkobokföringsmyndigheterna underrättas om permanenta adressförändringar som har anmälts till posten.

Enligt en promemoria som har upprättats inom postverket beräknas medelsbehovet för verket för nästa budgetår till 33607563 kr. Därav avser 33332313 kr. ersättning för postverkets arbete i samband med in- och utbetalningar av skatt, befordran av frankeringsfria försändelser, bestyret med mervärdeskatt m. m. samt drygt 275000 kr. ersättning för information till folkbokföringsmyndighel.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 9    Finansdepartementet                           47

Postbefordringsavgifter och inbetalningsavgift i postgirorörelsen har av postverket beräknats i gällande avgiftsnivå.

Föredragandens överväganden

Med utgångspunkt i postverkets beräkningar och det avtal som har träffats med bankerna om dessas medverkan i skatteuppbörden förordar jag att anslaget förs upp i statsbudgetförslaget för nästa budgetår med 43027000 kr. Det ankommer emellertid på regeringen att sedermera beslula om de ersättningsbelopp som skall utgå. Detta sker på gmndval av särskilda framställningar som bygger på vederbörandes faktiska medverkan, m.m.

Jag vill i detta sammanhang nämna att ersättning till postverket för distribution av skattsedlar och förtryckta deklarationsblanketter betalas från det under sjätte huvudtiteln upptagna förslagsanslaget Ersättning till postverket för befordran av tjänsleförsändelser.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning lill poslverkel m.fl. för bestyret med skatletipp-börd m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa elt förslagsanslag av 43027000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet

48

C.    PRIS-, KONKURRENS- OCH KONSUMENTFRÅGOR

C 1. Marknadsdomstolen

1983/84 Utgift

2252956

1984/85 Anslag

2292000

1985/86 Förslag

2402000

Marknadsdomstolen handlägger ärenden enligt konkurrenslagen (1982:729), marknadsföringslagen (1975:1418), lagen (1971:112) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden, konsumentkreditlagen (1977:981), lagen (1978:763) med vissa bestämmelser om marknadsföring av alkoholdrycker och lagen (1978:764) med vissa bestämmelser om marknadsföring av tobaks varor, konsumentförsäkringslagen (1980:38) samt lagen (1984: 292) om avtalsvillkor mellan näringsidkare.

Marknadsdomstolen består av ordförande och vice ordförande samt tio andra ledamöter, av vilka fyra är särskilda ledamöter, tre för ärenden om konkurrensbegränsning och ärenden om avtalsvillkor mellan näringsidkare och en för ärenden om marknadsföring och ärenden om avtalsvillkor i konsumentförhållanden. Till domstolen är knutet ett kansli.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Marknadsdomstolen

Föredraganden

Personal

v

Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader Engångsanvisning

1767 000

(1364000)

525000

4- 82000

(4- 50000)

- 32000

4- 50000

4- 92000

(4- 76000)

- 32000

4- 50000

2292000

4-100000

4-110000

Marknadsdomstolen

Under verksamhetsåret 1983 har 34 ärenden inkommit till marknadsdomstolen och 34 ärenden har avgjorts. Domstolen hade den 30 juni 1984 en balans på 31 ärenden. Den genomsnittliga handläggningstiden för alla typer av ärenden var under år 1983 ca 12 månader.

Marknadsdomstolen föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande.

1. Huvudförslaget skulle för rnarknadsdomstolen innebära en anslagsminskning på ca 47000 kr. och skulle därmed efter hand kräva att antalet sekreterare minskas från tre till två. Konsekvenserna härav skulle bli ökade handläggningstider och växande ärendebalanser. Domstolen har

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9   Finansdepartementet

49

genom ny lagstiftning tillförts ytteriigare ärendetyper och kan därför i stället behöva tillföras ytterligare medel. Domstolen hemsläller att huvudförslaget inte skall genomföras.

2.         Pris- och löneomräkning m.m. 82000 kr.

3.         Domstolen yrkar 50000 kr. i engångsanvisning för fortsatt utgivning av domstolens avgöranden.

Föredragandens överväganden

Mot bakgmnd av de skäl domstolen anför har inte någol huvudförslag tillämpats.

Med hänvisning till sammanställningen hemsläller jag alt regeringen föreslår riksdagen

att till Marknadsdomstolen för budgetårel 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 2402000 kr.

C 2. Näringsfrihetsombudsmannen

1983/84 Utgift

5 927355

1984/85 Anslag

6005000

1985/86 Förslag

6216000

Näringsfrihelsombudsmannen (NO) handhar uppgifier som lillkommer honom enligt konkurrenslagen (1982:729) och förordningen (1982:1048) med instmktion för NO.

NO biträds i sin tjänsteutövning närmast av en ställförelrädare. Verksamheten är uppdelad på rotlar, vilka omfattar olika branscher av näringslivet.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

NO

Föredraganden

Personal

31

—

—

Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

5 563000

(5164000)

442000

4-221000

(4-180000)

4-    5000

4-206000

(4-185000)

4-   5000

6005000

4-226000

4-211000

Näringsfrihetsombudsmannen

Under de senaste 10-15 åren har antalet ärenden hos NO visat en stigande trend. Denna utveckling har blivit särskilt markant genom de nya uppgifter som tillkommit genom den nya konkurrenslagen. Antalet ären-4    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 9

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet                            50

den i balans tenderar också alt öka. NO bedömer därför atl den nuvarande anslagsnivån måste behållas för alt NO tillfredsställande skall kunna fullgöra de krav som ställs på verksamhelen. NO anför i sin anslagsframställning bl. a. följande.

1.   Huvudförslaget skulle för NO innebära en minskning av anslaget med
125000 kr., vilkel ungefär motsvarar en ijänsl.

2.   Pris- och löneomräkning 226000 kr.

Föredragandens överväganden

Med hänsyn dels till atl näringsfrihetsombudsmannen visal slor återhållsamhet med lokalkostnaderna genom att inrymma en större personal i befintliga lokaler, dels till en ökande ärendemängd till följd av den nya konkurrenslagen har jag räknat med ett begränsat huvudförslag innebärande en besparing på en procent.

Med hänvisning till sammanställningen hemsläller jag all regeringen föreslår riksdagen

alt till Näringsfrihelsombudsmannen för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 6216000 kr.

C 3. Statens pris- och kartellnämnd

1983/84 Utgift           35 201970

1984/85 Anslag            34275000

1985/86 Förslag         35497000

Statens pris- och kariellnämnd (SPK) är central förvaltningsmyndighet för frågor rörande prisövervakning och har till uppgift alt följa utvecklingen av och främja allmän kännedom om pris- och konkurrensförhållanden inom näringslivet med undantag av bank- och försäkringsväsendet. SPK skcill föra kartell- och marknadsregister samt utföra sådana utredningar som behövs för den löpande pris- och konkurrensövervakningen och för tillämpning av konkurrenslagen (1982: 729) och lagen (1971:112) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden. SPK administrerar sådana prisregleringar, som kan beslutas när allmänna prisregleringslagen (1956:236) är i tillämpning.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 9    Finansdepartementet

51

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

SPK'

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

174

28942000

(25916000)

5 333000

34275000

4-3

4-1890000 (4-1531000)

4-1890000

4-1032000

(4- 969000)

4-   190000

-1-1222000

Statens pris- och kartellnämnd

SPK redovisar ett huvudförslag i enlighet med regeringens anvisningar men begär medel enligt ett konsolideringsförslag som utgår från ett pris-och löneomräknat anslag utan någon minskning med 2%. Vidare begärs resurser för ökade arbetsuppgifter, bl.a. i samband med jordbmks- och fiskprisregleringama, som tillkommit efter beslutet om de särskilda besparingar som genomförts under senare budgetår. Ett genomgående drag för många av de uppgifter som SPK har är att de kräver en samlad överblick över hela det svenska näringslivet. Tidigare har omprioriteringar kunnat ske så att vissa områden har lämnats utan ingående bevakning. Sådana luckor i baskunskaper om marknadsförhållanden framstår alltmer som en begränsande faktor i nämndens pris- och konkurrensövervakande verksamhet, bl. a. mot bakgmnd av de ökade krav på utredningsverksamheten som följer av den nya konkurrenslagen.

SPK föreslår i sin anslagsframställning bl. a. följande.

1.   Huvudförslag 35 334000 kr.

2.    Pris- och löneomräkning 1780000 kr.

3.    För konsolidering av verksamheten begärs undantag från 2 % besparingen (4-721 000 kr.).

4.    För utökade arbetsuppgifter inom ramen för jordbmks- och fiskprisregleringama och utredningar för statliga myndigheter om kostnadsmässiga konsekvenser av förslag till nya eller ändrade regler begärs tre tjänster i högst F 15 samt medel för databearbetningar av dessa kostnadsberäkningar (4-530000 kr.).

Föredragandens överväganden

Jag har beräknat statens pris- och kartellnämnds anslag med utgångspunkt i nämndens huvudförslag.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen förslår riksdagen

att till Statens pris- och kartellnämnd för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 35 497 000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet                           52

C 4. Konsumentverket

1983/84 Utgift           40887393

1984/85 Anslag         43 215000

1985/86 Förslag         45651000

Konsumentverket är central förvaltningsmyndighet för konsumentfrågor och har till uppgift att stödja konsumenterna och förbättra deras ställning på marknaden. I anslutning härtill fullgörs de uppgifter som enligt marknadsföringslagen (1975:1418) och lagen (1971: 112) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden ankommer på konsumentombudsmannen. Verket fullgör vidare uppgifter enligt konsumentkreditlagen (1977:981), konsumentförsäkringslagen (1980:38) och förordningen (1979:638) om statligt stöd till glesbygd.

Verket leds av en styrelse. Chef för verkel är en generaldirektör. Denne är tillika konsumentombudsman (KO).

Medel för konsumentverkels verksamhel anvisas i programlermer. Följande programindelning har gälll hittills

1.         Marknadsinriktade aktiviteter

2.         Systeminriktade aktiviteter

3.         Allmän information

4.         Vamprovningar m.m. på uppdrag

Konsumentverket har i en skrivelse till regeringen den 27 juli 1984 hemställt att regeringen medger alt organisationen inom informationsfunktionen vid verket ändras samt att benämningen på program 3 ändras från Allmän information till Tidskrifter. Regeringen har genom förordning om ändring i förordningen (1976:429) med instruktion för konsumentverket godkänt huvuddragen i förslaget till omorganisation. Förändringen innebär att programmen får ökat ansvar för informationen inom sina respeklive områden. Informationsbyrån har omorganiserats till en tidskrift senhet med ansvar för utgivning av verkets periodiska tidskrifter. Ansvarel för förlags-produktionen har lagts på respektive program. Vidare har ett informationssekretariat direkt knutet lill verkschefen inrättats. Förändringen medför sålunda att benämningen på program 3 bör ändras från Allmän informalion till Tidskrifter.

Programmet Vamprovningar m.m. på uppdrag redovisas under en förslagsvis betecknad anslagspost med etl formellt belopp på I 000 kr. Under denna post redovisas kostnader och intäkter för verkets uppdragsverksamhet. Anslagsposten får inte belastas. För atl lösa tillfälliga likviditelsproblem för uppdragsverksamheten disponerar konsumentverket en rörlig kredit hos riksgäldskontoret på f. n. högst 300000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet

53

Programsammanställning

1 OOO-tal kl

ronor

1984/85

1985/86

Anslag

Konsument-

Före-

verket

draganden

1. Marknadsinriktade

aktiviteter

26762

33.364

32446

2.   Systeminriktade

aktiviteter

10 746

13271

130.58

3. Allmän informa-

lion (fr.o. m.

13891

8736

8576

1985/86 benämnt

Tidskrifter)

4. Varuprovningar

m. m. på uppdrag

1

1

1

Summa kostnader

51400

55372

54 081

Avgår intäkter under

anslaget

8 185

8430

8430

Summa anslag

43215'

46942

45651

Konsumentverket

Konsumentverket har i sina anslagsberäkningar utgått från huvudförslaget. Verket begär härutöver en tillfällig resursförstärkning med anledning av den föreslagna konsumentljänsllagen.

Konsumentpolitiken ses f.n. över av en kommitté (Fi 1983:03). Översynen skall vara slutförd den 30 april 1985. Konsumentverket föreslår därför inga väsentliga förändringar av verksamhetens inriktning. Frågor om hushållens ekonomi och om produktsäkerhet prioriteras liksom lidigare och kommer all la i anspråk en allt större del av resurserna. Lagtill-lämpningen kommer i större utsträckning att inriktas mot sådana frågor. Verkel påtalar all en fortsatt medelstilldelning under planeringsperioden enligt huvudförslagel medför ambitionssänkningar när det gäller marknadsbevakning, utredningsverksamhet, produktion av informations- och utbildningsmaterial, produktsäkerhelsarbete, ulbildning och vamförsörj-ning. Genom rationaliseringar, främsl minskning av lokalkostnaderna, beräknar verket dock kunna begränsa den del av resursminskningarna som rör den operativa verksamhelen.

Programmet Marknadsinriktade aktiviteter

1. Huvudförslag 33014000 kr.

2.         Pris- och löneomräkning I 318000 kr.

3.         Verksamhelen under programmet kommer att koncentreras på frågor som rör slörre ekonomiska risker, produktsäkerhet och energibesparingar.

' Exkl. medel som regeringen den 14 juni 1984 har beslutat tillföra konsumentverket för ålgärder i samband med hemkonsulentorganisationens avveckling.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet                            54

Utsatta gmppers intressen kommer att beaktas särskilt. Av resursskäl kommer fler inkomna ärenden än tidigare att avslutas utan åtgärd. Den föreslagna konsumenttjänstlagen kommer att medföra behov av särskilda medel för personal eftersom tidigare överenskommelser angående avtalsvillkor på tjänsteområdet måste ses över. Konsumentverket begär två extra tjänster för dessa uppgifter (4-350000 kr.). Konsumentverket stryker under att det är angeläget att särskilda resurser sätts av under en begränsad fid för alt lagens genomslag inte skall fördröjas.

Programmet Systeminriktade aktiviteter

1.         Huvudförslag 13 271000 kr.

2.         Pris- och löneomräkning 508000 kr.

3.         Det långsiktiga utvecklingsarbete som bedrivs under programmet inom områdena hushållsekonomi, glesbygd, utbildning inom ungdomsskolan och stöd till lokal konsumentverksamhet kommer att fortsätta och ta merparten av de disponibla resurserna i anspråk. Inom de priorilerade områdena koncentreras arbetet i än högre grad pä de konsumenlproblem som särskilt utsatta gmpper har.

Programmet Tidskrifter

1.         Huvudförslag 8736000 kr.

2.         Pris-och löneomräkning 455000 kr.

3.         Verksamheten under programmet omfattar utgivningen av verkets periodiska tidskrifter samt samordning m.m. av verkets marknadsföring av publikationer etc. Upplagorna för tidningarna Råd och Rön samt Konsumenträtt och Ekonomi förväntas bli oförändrade under budgetåret 1985/86.

Programmet Varuprovningar m.m. på uppdrag

Programmet omfattar varuprovningar m.m. som verket mot betalning åtar sig att utföra. Syftet med uppdragsverksamheten är att främja utvecklingen av bra konsumentvaror.

Uppdragsverksamheten har vuxit under de senaste budgetåren. Under innevarande budgetår beräknas ökningen bli 10 %. Verket eftersträvar motsvarande ökning under budgetåret 1985/86.

Intäkter under anslaget

Konsumentverkets verksamhet finansieras till nära 20 % genom intäkter från försäljning av publikationer m.m. Konsumentverket beräknar att intäkterna under budgetåret 1985/86 kommer att uppgå till 8430000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet                                         55

Föredragandens överväganden

Konsumentpolitiken ses f.n. över av den konsumentpoliliska kommittén (Fi 1983:03). Översynen skall vara slutförd den 30 april 1985. I avvaktan på resullalel av del arbelel är inga väsentliga förändringar av konsumentpolitiken aktuella.

Jag vill erinra om all förutom det övergripande arbele som sålunda pågår regeringen har vidlagil ålgärder för förstärkning av konsumentskyddet inom speciella områden. Vikliga reformer vilka hör lill juslitiedepartemen-lels verksamhetsområde gäller bl.a. fastighetsmäklarnas verksamhet och konsumenttjänster och konsumenternas köp av varor. Vidare har inom bostadsdepartementets verksamhetsområde ålgärder vidtagits för utvidgat konsumentskydd vid nybyggnad av gruppbyggda småhus.

Jag har beräknat konsumentverkels anslag med utgångspunkt i huvudförslaget. Jag har inget alt erinra mol de prioriteringar verkel redovisar. Konsumentverket har begärt en tilirällig resursförstärkning för insatser verket anser nödvändiga med anledning av konsumenltjänsllagen. Givetvis är del angeläget att lagen snabbi får genomslag på marknaden. Jag delar därför verkels bedömning all omförhandlingar m.m. av avtalsvillkor bör ske lämligen omgående. Jag ulgår ifrån all utrymme för verkets arbete med anledning av konsumenltjänsllagen kommer alt finnas genom atl verkets inläkler bedöms bli något högre än vad jag beräknade föregående budgetår.

Hemkonsulenlorganisationen avvecklas den I januari 1985. Regeringen har beslutat all konsumentverket för liden den I januari-den 30 juni 1985 skall tillföras 750000 kr. för alt övergångsvis kunna fullfölja de arbetsuppgifter som ålegat hemkonsulenlerna. Jag har beräknal 1.5 milj. kr. för dessa uppgifier under anslaget för budgelåret 1985/86.

Med hänvisning lill vad jag har anfört och till sammanställningen hemsläller jag att regeringen föreslår riksdagen

atl till Konsumentverket för budgetårel 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 45 651 000 kr.

C 5. Allmänna reklamationsnämnden

1983/84 Utgift

7 832093

1984/85 Anslag

7881000

1985/86 Förslag

8262000

Allmänna reklamationsnämnden har till uppgift att på begäran av enskild konsument pröva tvister mellan konsument och näringsidkare rörande vara eller ijänsl saml rekommendera hur tvisten bör lösas. Nämnden skall dessulom på begäran av domstol avge yttrande enligt lagen (1974:8) om rättegången i tvistemål om mindre värden.

Chef för nämnden är en heltidsanställd ordförande.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet

56

1984/85

Beräknad ändring

1985/86

Allmänna reklamations-nämnden

Föredraganden

Personal

39

-

-

Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader Engångsanvisning

7399000

(6456000)

482000

4-610000

(4-225 000)

4- 20000

-h 301000

(-415000)'

4- 20000

4- 60000

7881000

4-630000

4-381000

' Korrigering till följd av atl myndigheternas resursanvändning förändrats.

Allmänna reklamationsnämnden

Under budgetåret 1983/84 kom 7914 ärenden in lill nämnden. Detta är en ökning med 2 % i jämförelse med föregående budgetår. Rådgivning i reklamationsfrågor och hjälp att få till stånd förlikning mellan parterna utgör en omfattande del av arbetet vid nämndens kansli. Under budgetåret har 3 234 ärenden avgjorts av kansliet. Antalet nämndbeslut har uppgått till 4601. Ärendebalansen vid utgången av budgetåret 1983/84 var2429. Delar en ökning med 79 ärenden i jämförelse med föregående år. Genomförda undersökningar visar aU näringsidkarna i myckel stor utsträckning ger konsumenterna de rättelser som nämnden rekommenderar.

Allmänna reklamationsnämnden anför i sin anslagsframställning bl.a. följande.

1.   Huvudförslag 8 176 000 kr.

2.         Pris-och löneomräkning m.m. 462000 kr.

3.         Nämnden påtalar att dess verksamhet helt styrs av konsumenternas efterfrågan på hjälp när det gäller att lösa tvister. Nämnden utgår i sin medelsberäkning från ett pris- och löneomräknat anslag, dvs. från att huvudförslaget inte skall genomföras. Även vid en sådan anslagstilldelning bedöms ärendebalansen och handläggningstiderna öka. För att motverka denna utveckling planeras bl. a. rationaliseringar och en översyn av de värdegränser nämnden f. n. tillämpar för all ta upp elt ärende lill prövning. Nämnden yrkar vidare medel för besiktningar, inköp av konlorsutmstning m.m. (4-168000 kr.)

Framställning om förenklad handläggning

Allmänna reklamationsnämnden har i en skrivelse till regeringen den 17 oktober 1984 bl. a. föreslagit ändringar i nämndens instmktion som gör det möjligt för nämndens kansli att avvisa ärenden i vilka konsumentens lalan uppenbariigen inte kan bifallas samt alt tillämpa förenklad prövning om utgången i ärenden är uppenbar. Frågan bereds inom finansdepartementet.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet                           57

Föredragandens överväganden

Allmänna reklamationsnämndens verksamhet är beroende av konsumenternas behov av att få tvister lösta. Det är svårt att bedöma vilka förändringar i verksamhetens omfattning som blir aktuella från år till år. Nämnden bedömer att ärendefillströmningen kommer att öka.

Nämnden har redovisat åtgärder som syftar till att uppnå besparingar i verksamheten. Jag bedömer att anslaget kan beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget. Jag har vidare engångsvis beräknat medel för anskaffning av viss konlorsutmstning som möjliggör en effeklivisering av nämndens arbete.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Allmänna reklamationsnämnden för budgelåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 8262000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet                       58

D.    VISSA CENTRALA MYNDIGHETER M. M. D 1. Byggnadsstyrelsen

1983/84 Utgift

-

1984/85 Anslag

1000

1985/86 Förslag

1000

Byggnadsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden om anskaffning av lokaler för statliga myndigheler och förvaltning av slalliga fastigheter.

1 byggnadsstyrelsens uppgift ingår främsl all förvalla de fasligheler som är upptagna i verkets förmögenhetsredovisning, alt anskaffa lokaler för statsmyndigheterna och utreda behovet av slalliga byggnadsprojeki i den mån dessa uppgifier inte ankommer på annan myndighel, all efter uppdrag projektera, ulföra och inreda byggnadsprojeki för statens räkning saml atl genom utvecklings- och normeringsarbete verka för rationaliseringar och besparingar i fråga om byggande och fastighetsförvaltning för statens räkning.

Verket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör som också är ordförande i styrelsen. Den centrala förvaltningen är uppdelad på sju byråer, nämligen en utredningsbyrä, en projekteringsbyrå, en bygg-nadsbyrä, en ulrikesbyrå, en faslighelsbyrå, en teknisk byrå saml en administrativ byrå. Härtill kommer etl planerings- och budgelsekrelarial, en inredningssektion, en personaladministrativ enhet samt etl revisionskontor. Vidare finns fem regioner, södra, västra, östra, mellansvenska och norra med regionkontor i resp. Lund. Göteborg, Stockholm, Uppsala och Umeå. Regionkontoren i Lund, Stockholm och Uppsala har enheter för byggnadsverksamhet i egen regi. Inom byggnadsstyrelsen fanns vid utgången av budgetåret 1983/84 sammanlagl ca 2 160 anslällda vilkel är 75 färre än vid utgången av budgetåret innan. Av de anslällda ingick ca I 520 i den regionala organisationen. Av dessa var ca 750 sysselsalla med faslig-hetsdrift och ca 400 med byggnadsverksamhet i egen regi.

Omfaltningen av byggnadsstyrelsens administration faslslälls av regeringen. 1 statsbudgeten förs endasl upp etl formellt anslag av I 000 kr.

Byggnadsstyrelsen redovisar sin verksamhel uppdelad på huvudområdena: Lokalhållning, Faslighetsförvallning, Anskaffning, Egen regi. Inredning samt Övrig verksamhet. Härtill kommer för verksamheten gemensamma funktioner. Kostnaderna för byggnadsstyrelsens verksamhel har indelats i dels direkta kostnader, dels indirekta koslnader. Med indirekta kostnader avses administrationskostnader som slutligt fördelas på de nämnda huvudområdena.

Kostnaderna finansieras på följande sätt: Lokalhållning från hyresin-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet                           59

takter, Fastighetsförvaltning från hyresintäkter, uppdragsintäkter och anslag för energibesparande åtgärder m.m.. Anskaffning från anslag till bygg-nadsverksarnhet, uppdragsintäkter m.m.. Inredning från inredningsanslag och uppdragsinläkter. Övrig verksamhet med uppdragsinläkter, parkeringsavgifter m.m.

Byggnadsstyrelsen

Byggnadsstyrelsens huvuduppgifter - fastighetsförvaltning och lokalanskaffning — styrs av utvecklingen inom de statliga verksamhetsgrenar för vilka verket är ansvarig för lokalhållningen. Detta innebär att uppgifterna inom dessa områden inte primärt kan styras genom förslag från byggnadsstyrelsen. Ett minskat ekonomiskt utrymme för den offenlliga sekiorn med en minskning av den slatliga verksamheten får konsekvenser för omfattning och inriktning för både anskaffning och förvaltning av siafiiga fastigheter och lokaler. För byggnadsverksamheten leder etl minskat ekonomiskt utrymme till ökade behov av ombyggnader för alt utnyttja lokalerna mer effektivt samt till behov av att avgränsa större projekt för genomförande i takt med i tiden tillgängligt invesleringsutrymme. Det minskade ekonomiska utrymmet kräver vidare att standard- och normfrågor ses över i kostnadsbesparande syfte. Inom befintligt fastighetsbestånd måste åtgärder vidtas genom omdisponeringar och upprustningsätgärder för att undvika hyresförluster m. m. genom tomma lokaler. Det är särskilt viktigt att vidta åtgärder för att använda befintligt lokalbestånd på ett effektivare sätt och byggnadsstyrelsen måste därvid biträda myndigheterna atl genomföra verksamhetsförändringar inom ramen för befintliga lokaler. Detta för med sig ändrade former för verkets lokalförsörjningsplanering. Sektorskunnandet hos byggnadsstyrelsen och kostnadsmedvetandet hos lokalbrukarna måste förbättras.

Byggnadsstyrelsen fortsätter arbetet med att effektivisera och hålla nere kostnadema för fastighetsdrift och fastighetsunderhåll, bl.a. genom ökad samordning av den statliga fastighetsdriften, ytteriigare åtgärder för alt begränsa energiförbrukningen samt utveckling av system för planering på längre sikl av fastighetsunderhåll.

På grundval av under 1983 systematiskt genomförda kontakter med praktiskt taget samtliga bmkare inom byggnadsstyrelsens obligatoriska ansvarsområde har verket fått underiag för att ändra en rad mtiner i syfte att förbättra servicen till brukarna och öka effektiviteten i lokalanvändningen. Det gäller åtgärder av typen bättre ömsesidig löpande information, klarare ansvarsfördelning, snabbare besked och ålgärder i den dagliga verksamheten, större planmässighet och mera brukarinfiytande i fastighetsunderhållet m.m.

Byggnadsstyrelsen är statsförvaltningens expertorgan för bl. a. lokalförsörjning för civila statliga myndigheter. Inom verkel finns kunskap om lokalfrågor för i stort sett hela den civila statsförvaltningen. Byggnadssly-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet                                          60

relsen har överblick över det statliga lokalbeslåndel och hyresmarknaden, mångsidigt utvecklad kompetens belräffande produktion och förvaltning av statliga lokaler samt omfattande erfarenhet av hyresavlal och andra hyresfrågor. Lokalförsörjning för den civila slalsförvallningen har karaktären av en koncernfråga. Detta synsätt fär en kraftigare betoning i tider av omprövning och besparing, där bl.a. val av lokalförsörjningsalternativ, samordning mellan olika lösningar och en samlad prövning av areastandard och teknisk standard är viktiga inslag. Ansvar för fastighetsförvaltning och anskaffning av lokaler för statlig verksamhet har under senare år i ökad utsträckning lagts på verket. Enligt byggnadsstyrelsens uppfattning bör denna ulveckling fortsätta i syfte atl tillvarata verkels kunskaper och erfarenheter inom verksamhetsområdet. Det är också angeläget att inte splittra sakkunskap och expertis på för många håll inom den statliga sekiorn och närliggande områden. Myndigheter och andra lokalbmkare bör uppmärksammas på byggnadsstyrelsens kunskaper och erfarenheter inom lokalförsörjningsområdet.

Pris- och löneomräkning för byggnadsstyrelsens administrationskostnader beräknar styrelsen till sammanlagl 9887000 kr. Med tillämpning av huvudförslaget beräknas för nästa budgetår förvaltningskostnaderna, exkl. lokalkostnader, fill 181200000 kr., varav för löner 135935000 kr. Lokalkostnader beräknas till 26756000 kr. Sammanlagt beräknas administrationskostnaderna uppgå till 207956000 kr. 1 den följande redovisningen ingår dessa kostnader i resp. verksamhetsområde i enlighel med följande tabell. Utöver administrationskostnaderna beräknas en nettoförbrukning under nästa budgetår av 8000000 kr. för utredningar rörande byggnadsföretag m.m.

Verksamhetsområde                              Av byggnadsstyrelsen beräknat för

1984/85

1985/86

1.

2. 3. 4. 5.

Lokalhållning

Fastighetsförvaltning

Anskaffning

Inredning

Övrig verksamhet

20650000 73 450000 96800000 10900000 2 800000

204600000

21020000 74650000 98 426000 11060000 2 800000

207 956000

I. Lokalhållning omfattar lokalförsörjningsplanering, behovsprövning samt inhyrning av lokaler. Enligt byggnadsstyrelsen innebär etl minskal utrymme för investeringar i nybyggnader all betydelsen av en fortlöpande angelägenhetsgradering av aktuella projekt ökar. Etappindelningar måsle prövas i större utsträckning än tidigare. Befinlliga lokaler måste utnyttjas mer effektivt. Lokalslandarden varierar dock kraffigi mellan olika områden. Det är enligt byggnadsstyrelsen angeläget all de restriktioner som blir aktuella inte drabbar brukare med låg lokalstandard. Della kräver elt mer intensivt planeringsarbete inom verkel.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet                                         61

Den lokalstandard som tillämpas idag bör enligt byggnadsstyrelsen yt-leriigare diskuteras. Standard och kostnader måste vägas mol övriga koslnader för verksamheterna. 1 första hand måsle grundläggande arbetsmiljökrav tillgodoses. Lokalbrukarna måsle i högre grad än tidigare vara beredda atl tillsammans med verkel pröva lokallösningar som innebär elt ökat hänsynstagande till begränsningarna i befintliga lokaler och knapphet på medel för slörre ändringsarbeten. 1 övrigl måste syftet vara alt de totala koslnaderna för lokalbmkarnas verksamhet blir så låga som möjligl.

Den av byggnadsstyrelsen förvaltade lokalarean uppgick vid utgången av budgetåret 1983/84 till ca 8,9 miljoner m', varav ca 5,8 miljoner m utgjorde statsägda lokaler. Detta innebären ökning under budgetåret med ca 60000 m-, företrädesvis slalliga lokaler.

Enligi regeringens anvisningar för myndighelernas anslagsframställningar för budgetåret 1985/86 skall civila slalliga myndigheler redovisa i vilken omfallning och vid vilka tidpunkler som begränsningar i lokalinnehavel beräknas kunna genomföras under de närmaste följande fem budgelåren. Redovisningarna skall utföras i samråd med byggnadsstyrelsen. Ca 50 myndigheler har redovisat förslag lill lokalbesparingar som enligt verkets bedömning bör leda till reducering av lokalkostnaderna under budgelåret 1985/86. Av det redovisade materialet framgår alt den disponerade lokalarean kan minskas med ca 14 000 m'. För att åstadkomma reella lokalbesparingar kommer byggnadsstyrelsen atl samråda med berörda myndigheter och utreda hur de lokaler som lämnas skall kunna användas för annan verksamhel. Byggnadsstyrelsens administrationskostnader för programmet beräknas för hudgeiårel 1985/86 till ca 21 milj. kr.

2. Faslighetsförvallning omfattar ekonomisk och leknisk förvaltning av fasligheler. Den ekonomiska fastighetsförvaltningen avser uthyrning av lokaler saml ekonomiska och juridiska frägor som sammanhänger med fasiighelsägande. Den tekniska fastighelsförvaliningen omfai-tarfaslighelsdrift saml faslighelsunderhåll och ombyggnader. Förvalining-ens primära ändamål är alt tillgodose de slalliga myndighelernas lokalbehov. Den skall bedrivas så alt fastigheternas värde och tekniska funktion vidmaklhålls. Den skall vidare ge ell godtagbart ekonomiskt resultat vid en marknadsanpassad hyressälining.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9   Finansdepartementet

62

Resulialbudget för fastigheter som förvaltas av byggnadsstyrelsen.

1984/85

Av byggnadsstyrelsen beräknad ändring 1985/86

Intäkter

Hyror från statsmyndigheter Hyror frän enskilda Diverse inläkler

Summa intäkter

Kostnader

Teknisk fastighetsförvaltning i statsägda lokaler Hyror m. m. för inhyrda lokaler Administrationskostnader Kapitalkostnader

a)       avskrivningar

b)      ränta på kapitalet

Summa koslnader

Resultat efler avskrivningar, finansiella intäkter och koslnader

Extraordinära inläkler

Resultat före avsättningar och skatt

Kommunalskatt

Arets resultat

4769000000

-F 369 500 000

181000000

-t-    5000000

83000000

4- 11600000

5033000000

4- 386100000

1049200000

4-152 800000

1850000000

4- 49000000

96900000'

4-    1570000

228750000

4- 15 150000

1355000000

-    5 000000

4579850000

4-213520000

453150000

4-172 580000

30000000

- 20000000

483 150000

4-152 580000

-1000000

±               0

482150000

4-152580000

' Inkl. administrationskostnader för lokalhållningen och övrig verksamhet 23 450000 kr.

Resulialförbätiringen sammanhänger till stor del med förväntad sänkning av statens avkastningsränla.

Regeringen föreskriver att byggnadsstyrelsens bokslut skall innehålla förslag till disposition av överskottet. Överskollel för fastighelsförvaliningen för budgelåret 1983/84 uppgick enligt bokslutet lill ca 331 milj. kr. varav 302 milj. kr. avser inrikes fastighetsförvaltning.

En del av detta överskott, 8 milj. kr., har uppkomil genom realisationsvinster vid fastighetsförsäljning varav 7 milj. kr. avser försäljning av inrikes fastigheter. Byggnadsstyrelsen föreslår att realisationsvinsten för 1983/84 får användas för fastighetsunderhåll och ombyggnadsarbeten och därmed jämförliga åtgärder.

Under utgifterna för fastighetsförvaltningen har byggnadsstyrelsen beräknat sammanlagt ca 1202 milj. kr. för teknisk fastighetsförvaltning inkl. energibesparande ålgärder i statsägda lokaler. Av beloppet avser ca 772 milj. kr. fastighelsdrift, vilkel innebär en ökning om ca 63 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår. För fastighetsunderhåll samt ombyggnad och komplettering beräknar byggnadsstyrelsen sammanlagt ca 412 milj. kr., varav ca 20 milj. kr. avser slottsbyggnader m.m. och 22 milj. kr. utrikes fasligheter. Detta innebär en ökning för den inrikes fastighetsförvaltningen med ca 87 milj. kr. - varav för slottsbyggnader 10 milj. kr. - och för

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet                                          63

utrikes fastigheter med ca 3 milj. kr. Byggnadsstyrelsens administrationskostnader för programmet beräknas till ca 75 milj. kr., dvs. en ökning med ca I milj. kr. Förränlning av del av byggnadsstyrelsen förvallade kapilalel och avskrivningar beräknas öka med ca 15 milj. kr. resp. minska med ca 5 milj. kr. Överskollel av fastighelsförvaliningen beräknas lill ca 635 milj. kr. vilkel är en ökning med ca 153 milj. kr. i förhållande till budgetåret 1984/85.

3.   Anskaffning omfattar delprogrammen Byggproduktion och Köp
och försäljning av fastigheter. Delprogrammet Byggproduktion omfattar
projektering och byggande. För projekteringen anlitas utomstående kon
suller. Projektledning uiförs av projekieringsbyrån och vid regionkon-
loren. De senare svarar även för byggledning, konlroll och besiktning. För
utförandet anlitas entreprenörer eller egenregienheterna i Slockholm,
Uppsala och Lund.

Inom byggproduklionen leder enligi byggnadsslyrelsen etl fortsall begränsat investeringsulrymme lill alt frågorna om bl.a. angelägenhetsgradering av enskilda byggnadsprojeki lydligare än hittills måsle vidareutvecklas genom hela planeringsprocessen från utredningsfasens bötjan. Med utgångspunkt i bl.a. en sådan angelägenhetsgradering för inrikes byggande har byggnadsslyrelsen redovisal alt en investeringsnivå budgelåret 1985/86 för projekt inom verkets lokalhällningsansvar av ca 615 milj. kr. är nödvändig för alt föreliggande behov skall kunna tillgodoses hjälp-ligl. 1 förhållande till molsvarande beräkningar för innevarande budgelår är delta en reducering med ca 200 milj. kr. Byggnadsstyrelsen räknar vidare med en investeringsnivå budgetåret 1985/86 för projekt inom verkels upp-dragsverksamhel av ca 580 milj. kr. Sammanlagel beräknas invesleringsni-vån därmed lill ca I 200 milj. kr., vilkel motsvarar en reducering om 150 milj. kr. i förhållande lill beräkningarna för budgetårel 1984/85. Byggnadsslyrelsen redovisar all byggnadsprojekt med en beräknad investeringsnivå budgetårel 1985/86 av ca 290 milj. kr. därutöver kan påbörjas.

För fastighetsköp uppgick förbrukningen på de olika berörda anslagen under budgetårel 1983/84 lill ca 40 milj. kr. För budgetären 1984/85 och 1985/86 beräknar styrelsen medelsförbrukningen till 153 milj. kr. resp. 119 milj. kr.

Koslnaderna för byggproduklion och för fastighetsköp bestrids slulligi från anslag fill byggnadsverksamhet m.m. saml från uppdragsmedel. Byggnadsslyrelsens adminislrationskosinader för programmet beräknas för innevarande budgelår fill ca 97 milj. kr. Eflersom verksamhelen är beroende av invesleringsvolymen kan resursbehovel för budgetårel 1985/86 inle slutgiltigt bedömas förrän vid ingången av budgetåret.

4.   Byggverksamheten i egen regi omsälter sammanlagt ca 250 milj.
kr. per budgelår. Både ny- och ombyggnadsarbeten inom styrelsens bygg
produktion och arbeten inom förvallningsprogrammel uiförs i egen regi.
Under senare år har verksamhelen i ökad ulslräckning inriklals mol under-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet                           64

håll- och ombyggnad där det kan vara svårt att upphandla arbeten fill fast pris. Genom egenregiverksamheten får byggnadsstyrelsen insyn i byggbranschen och detaljkunskap om kostnader och produktionsteknik. Erfa-renhetsåterföringen från verksamheten stärker verkets kompetens som beställare och byggherre.

5. Inredning omfattar planering och upphandling av inredning för lokaler inom utbildnings- och jordbmksdepartementens verksamhetsområden och i övrigt efter regeringens särskilda beslut. Sålunda har verket bl. a. fåll ansvaret för planering och anskaffning av inredning för lokalerna för regeringskansliet i Stockholm. Härtill kommer sådana projekt, där lokalbrukarna uppdrar åt verket att planera och upphandla inredning och ställer erforderliga medel till verkets förfogande. Utomlands svarar byggnadsstyrelsen för projektering, förvaltning och anskaffning av inredning för utri-kesrepresentationens kanslilokaler, chefsbostädernas representationsdelar samt vissa andra bostäder m. m. Kostnaderna för inredningsverksamheten beräknas till ca 145 milj. kr. innevarande budgetår och ca 125 milj. kr. för budgetåret 1985/86.

Administrationskostnaderna beräknas till ca 10,9 resp. ca 11,1 milj. kr. budgelåren 1984/85 resp. 1985/86.

6.Övrig verksamhet omfattar effeklivisering och rationalisering inom städningsområdet samt övrig uppdragsverksamhet som rådgivning i transportfrågor, slutande av avtal för sådana transporter av bohag för statsanställda som bekostas av staten i egenskap av arbetsgivare samt försäljning m. m. av den inredning som lämnas kvar av omlokaliserings-myndigheter i de lokaler som utryms.

Byggnadsstyrelsen svarar för central planering och utveckling av städ-verksamheten inom den statliga sektorn. 1 uppgiften ingår också att svara för central inköpssamordning inom området.

Effektiviserings- och rationaliseringsarbetet genomförs som ett särskilt sparprojeki med målet atl sänka statens lokalvårdskostnader - f. n. ca 1 miljard kr. per år - med i genomsnitt 20% inom en treårsperiod.

Samtliga länsstyrelser har åtagit sig att vara huvudmyndighet för en lokal lokalvårdsorganisation. Förhandlingar pågår för att etablera ytterligare elt 20-tal sådana organisationer. Samtliga länsstyrelser har besökts varvid förutsättningar för och resultatet av verksamheten noga penetrerats.

Effektiviserings- och rationaliseringsarbetet kommer att bedrivas fortlöpande. Verkel avser alt under 1985/86 rapportera resultatet av del arbete som nu påbörjats.

Byggnadsstyrelsen bedriver också försök med extern konsultverksamhet med internationell inriktning.

Till de gemensamma funktionerna räknas utvecklingsarbete, teknisk service, kalkylering, upphandling och besiktning, ekonomi och administration samt den gemensamma kontorsdriften för myndigheterna inom kv. Garnisonen.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 9   Finansdepartementet                                           65

De sammanlagda koslnaderna för förvallningskonloret Garnisonen beräknas uppgå lill ca 35,5 milj., kr. för budgetårel 1985/86. Verksamheten finansieras genom ell koniorsdriftpålägg som debileras lokalbrukarna i förhällande till disponerad area.

I de ovan redovisade kostnaderna ingår en tidigare redovisad engångsanvisning för ulbyle av telefonväxeln i kv. Garnisonen vilket godkändes av riksdagen på grundval av prop. 1983/84:100 bil. 9 (FiU 26, rskr 215). Den nya växeln beräknas tas i bruk i december 1984.

Föredragandens överväganden

Byggnadsstyrelsen är statsförvaltningens expertorgan för bl. a. lokalförsöijning för civila slatliga myndigheter. Ansvarel för fastighetsförvaltning och anskaffning av lokaler för slatlig verksamhet har under senare år i ökad utsträckning lagts på verkel.

Byggnadsstyrelsens huvuduppgift är att förse myndighelerna med ändamålsenliga lokaler. Arbetet med att öka effektiviteten i lokalutnyttjandel och att förbättra lokalekonomin pågår fortlöpande. Byggnadsstyrelsen ser av denna anledning över standard- och normfrågor omfattande bl. a. storleken på olika mmstyper, möjligheten till större samutnyltjande av lokaler samt utveckling av effektivare planlösningar. Verket är vidare mer restriktivt i sin prövning av verksamhelskrav och ökar insatserna för att undvika outhyrda överstora lokaler.

Det är viktigt atl incitament skapas för såväl enskilda lokalbmkare som lokalhållaren byggnadsstyrelsen all få fill stånd etl rationellare lokalutnyttjande. En förutsättning för att detta arbete skall ge resultat är att myndigheterna får ett ökat ansvar för sina lokalkostnader. Lokaibmkarna måste också vara beredda alt i större omfattning än lidigare pröva lokallösningar som tar hänsyn till begränsningar i befintliga lokaler och minskal ekonomiskt utrymme för ändringsarbeten. Jag avser att senare återkomma till regeringen med förslag om anvisningar för myndigheternas anslagsframställningar för budgetåret 1986/87 bl. a. vad avser redovisning av lokalkostnader. Det är angelägel atl byggnadsstyrelsen biträder myndigheterna i det arbete med lokalfrågor som kommer att erfordras.

Byggnadsstyrelsen fortsätter arbetet med atl effektivisera fasfighetsdrif-ten och fastighetsunderhållet genom ökad samordning, utveckling av system för planmässighet vad gäller fastighetsunderhåll m. m. för att begränsa kostnaderna för fastighetsförvaltningen. Jag anser det vara av särskild vikt att långsikfiga planer för fastighetsunderhållet utvecklas.

1 det föregående redovisas den av byggnadsstyrelsen beräknade omslutningen inom de olika verksamhetsområdena under innevarande och nästa budgetår. Inom verksamhetsområdet Fastighetsförvaltning beräknar jag sammanlagt 1 182 milj. kr. för drift, reparations-, och underhållskostnader samt energibesparande åtgärder m. m. Av detta belopp har jag beräknat kostnaderna för inrikes fastighelsdrifl lill 750 milj. kr. varav för löner, 5    Riksdagen 1984185. I saml. Nr 100. Bilaga 9

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet

66

tjänster m.m. exklusive förbrukning ca 270 milj. kr. För faslighelsunderhåll samt ombyggnad och komplellering har jag beräknal 392 milj. kr. varav 20 milj. kr. är en effekl av ändrad åldersstruktur i fastighetsbeståndet och 50 milj. kr. utgör medel för eftersatt underhåll och åtgärdande av skador till följd av materialfel etc.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Byggnadsstyrelsen

Föredraganden

Kostnader för faslighelsunderhåll saml ombyggnad och komplettering därav

a) slottsbyggnader m. m.

b) utrikes fastigheter

322 200000'

(lOOOOOOO) (18 500000)

4-89 800000

(4-100000001 (4- 3 500000)

4-69 800000

(4- 3.'i00000)

' Enligt regleringsbrev.

Byggnadsstyrelsen får efter regeringens bemyndigande la i anspråk realisationsvinster som uppkommer vid försäljning av inrikes fasligheler för underhåll och ombyggnad. Realisationsvinsten för budgetåret 1983/84 var 7 milj. kr. Jag avser att senare återkomma till regeringen med förslag att byggnadsstyrelsen skall få ta i anspråk realisationsvinsten för underhåll och ombyggnad.

Byggnadsstyrelsen har, med hänvisning till de avskrivningsregler som gäller för byggnader som används för försvarsändamål, hemställt all få engångsnedskriva statskapitalet med 3997716 kr. avseende mark för förrådsanläggningar och förråd för civilförsvaret. Jag har inget atl erinra mol byggnadsstyrelsens förslag.

För verksamhetsområdet Anskaffning av fasligheler och lokaler innebär de förslag till anslag för byggnadsverksamhet som redovisas under olika huvudtitlar i budgetpropositionen en viss minskning av invesleringsvolymen för nästa budgetår. Jag anser mol denna bakgrund i likhet med byggnadsstyrelsen att medel för myndighetens verksamhel bör beräknas enligt ett ettårigt huvudförslag med en reduktion om 2%. Jag beräknar kostnadema för byggnadsstyrelsens administration till ca 207 milj. kr. för nästa budgetår enligt följande sammanställning.

1984/85

Beräknad ändring

1985/86

Byggnadsslyrelsen

Föredraganden

Förvaltningskostnader Lokalkostnader

179038000 25 543 000

204581000

4-2 162000 4-1213000

4-3375 000

4-1513000 4-1213000

4-2756000

Prop. 1984/85:100   Bilaga 9   Finansdepartementet                             67

Vid beräkningen av förvaltningskostnaderna har jag tagit hänsyn till kostnaderna för byggnadsstyrelsens del i den nya telefonväxeln i kv. Garnisonen.

Jag vill erinra om att omfattningen av byggnadsinvesteringarna och av reparations- och underhållsåtgärder och därmed verksamheten inom byggnadsslyrelsen kan komma att förändras i förhållande till budgetförslaget med anledning av de konjunktur- och arbetsmarknadsåtgärder som fortlöpande övervägs.

Kostnaderna för byggnadsstyrelsens administration och övriga drift kostnader bestrids, inom ramen för de ekonomiska och andra begränsningar som regeringen beslutar, slutligt från hyresinkomster samt de anslag m. m. som står till förfogande för förvaltning och anskaffning av fastigheter och lokaler och för inredning samt av inkomster från uppdragsverksamhet. I statsbudgeten tas endast upp ett formellt belopp av 1000 kr. under detta anslag.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.       bemyndiga regeringen att besluta om engångsnedskrivning av statskapitalet i enlighet med vad jag redovisat i det föregående,

2.       till Byggnadsstyrelsen för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

D 2. Inköp av fastigheter m. m.

1983/84 Utgift           36976382              Reservation              91415540

1984/85 Anslag         50000000

1985/86 Förslag         30000000

Anslaget används för fastighetsförvärv efter beslut av regeringen i vatje särskilt fall, bl.a. för markinköp i samband med omlokafisering av statlig verksamhet och förvärv av tomtmark för förvaltningsbyggnader och polishus. Byggnadsstyrelsen har av regeringen bemyndigats att - om kostnaden i det enskilda fallet inte överstiger I milj. kr. — själv besluta i frågor som gäller bl. a. fastighetsregleringar och kompletteringsköp.

Regeringen erhöll i enlighet med förslag i prop. 1983/84:100 bil. 9, riksdagens bemyndigande att för angelägna fastighetsförvärv förskottsvis ta i anspråk tillgängliga medel från sådana reservationsanslag som står tiD byggnadsstyrelsens förfogande och i efterhand begära medel för förvärven hos riksdagen (FiU 26, rskr 215).

Byggnadsstyrelsen

Under budgetåret 1983/84 har utbetalats ca 37 milj. kr. för fasfighetsför-värv. Byggnadsstyrelsen hade vid utgången av budgetåret till regeringen redovisat förslag om ytterligare förvärv till en sammanlagd kostnad av ca

Prop. 1984/85:100   Bilaga 9   Finansdepartementet                                           68

39 milj. kr. För innevarande budgetår beräknar styrelsen kostnaden för aktuella förvärv till ca 60 milj.kr.

Förhandlingar pågår fortlöpande med kommuner och enskilda om mark-och fastighetsforvarv för statlig förvaltning. Verksamhetsplanen omfattar bl. a. förvärv för central och regional förvaltning såväl i Stockholmsområdet som i landsorten. Verket bör vidare hålla en viss beredskap för sådana byggnadsobjekl som kan komma all tidigareläggas.

Byggnadsstyrelsen beräknar att ett genomförande av nu aktuella förvärv skulle ge etl medelsbehov av ca 85 milj. kr. för nästa budgelår. Därvid har vissa medel beräknats för förvärv av sådana fasligheter där styrelsen är ensam eller dominerande hyresgäst och där köp är affärsmässigt motiverat med hänsyn till kontraktstidens utgång. Anslaget för nästa budgelår föreslås föras upp med 55 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Med beaktande av anslagsbehållningen och med hänsyn till riksdagens tidigare lämnade bemyndigande räknar jag med att anslaget lillfälligl kan minskas till 30 milj. kr.

Byggnadsstyrelsen har med hänsyn till kostnadsutvecklingen och med syfte att förenkla handläggningen av mindre ärenden föreslagit atl styrelsens bemyndigandegräns för beslut om fastighetsförvärv höjs från I milj. kr. till 2 milj. kr. Jag avser alt senare föreslå regeringen att byggnadsslyrelsens bemyndigandegräns för fastighetsköp - i likhet med vad som gäller för Om- och nybyggnadsinvesteringar - i varje enskilt fall höjs lill 2 milj.kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Inköp av fastigheter m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa ell reservationsanslag av 30000000 kr.

D 3. Tullverket: Förvaltningskostnader

1983/84 Utgift             711 177829

1984/85 Anslag           671522000

1985/86 Förslag        724102000

Tullverket har till uppgift att debitera, uppbära och redovisa tull saml vissa andra skatter och avgifter. Verket övervakar vidare efterlevnaden av särskilda bestämmelser om införsel och utförsel av varor och utövar i övrigt uppsikt över trafiken fill och från utlandet saml fullgör kontrolluppgifter, som sammanhänger därmed och vissa andra övervakningsuppgifter. Verket svarar även för åtgärder till havs och i kustvattnen, Vänern och Mälaren för att avvärja eller begränsa skada till följd av utflöde av olja eller annat som är skadligt.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9   Finansdepartementet

69

Den cenirala ledningen för tullverket utövas av generaltullstyrelsen. Styrelsen har fr. o.m. den Ijuli 1984 ny organisation. Chef för verkel aren generaltulldirektör. Till verksledningen hör ell lullråd, etl sekretariat och en organisationsenhet. 1 stället för den lidigare avdelningsindelningen är verksamhelen numera fördelad på sex byråer, kanslibyrån, ekonomibyrån, personalbyrån, lariffbyrån, bevaknings- och kontrollbyrån samt kuslbe-vakningsbyrån. Styrelsen är värdmyndighet för ett utökat revisionskontor.

Tullverkels regionala och lokala förvaltning är indelad i fyra tullregioner och tre gränslulldislrikl. Tullregionerna kallas norra, östra, södra och västra lullregionen. Gränsiulldistrikten är Karislads, Östersunds och Haparanda gränslulldislrikl. Ledningsorgan för respektive lullregioner är tulldirektionerna i Sundsvall, Slockholm. Malmö och Göteborg. Tullregionerna indelas för annan verksamhet än kustbevakning i sammanlagt 19 tulldistrikt. Ledningsorgan för lulldislriklen är disfriktslullkammare.

1984/85

Beräknad ändr

ing

1985/86

Generalstyrelsen

Föredraganden

Personal

Generaltullstyrelsen

Tullstalen

Revisionskontor

315

3664

9

_{: 1}}

19

3988

19

Anslag

Förvaltningskostnader

623952

4-52101

4-52450

därav

lönekostnader

(.'566137)

(4-44 879)

(4-46753)

lokalkostnader.

."59 225

4- 6689

4- 6200

förslagsvis

revisionskontor

1645

4-      97

4-     130

Summa kostnader

684822

4-58887

4-58780

Avgår intäkter

13 300

4- 4700

4- 6200

671522

4-54 187

4-52580

Generallullstyrelsen Verksamhetsinriktning

Styrelsen presenterade i sin anslagsframställning för budgetåret 1984/85 förslag lill verksamhelsinrikining för de följande tre åren. Förslaget innebär en kombination av rationaliseringar, insatser och inkomstförstärkningar. Styrelsens utgångspunkt var all lämna ell sammanhållet förslag där lotaleffekten blir störst om rationaliseringar och inkomstförstärkningar kombineras med vissa begränsade punktförslärkningar.

Styrelsen har strukturerat inriktningen av verksamheten under några cenirala avvägningsfrågor som styrelsen anser grundläggande för den fortsatta planeringen av verksamhelen.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 9   Finansdepartementet                              70

Kontroll, kontrollstrategi och service

En sedan länge svår avvägning gäller servicen i förhållande till kontrollnivån. Kontrollinslagel i verksamheten har successivt måst skäras ner beroende på resursbrist samtidigt som näringslivets önskemål om insatser från tullverkets sida har ökat. De krav på service trafiken ställer kan exemplifieras med krav på snabbt godsflöde, smidig expediering, inrättande av nya tullupplag, tullklarering på obekväm tid m.m. Styrelsen menar att man nu nått en punkt där kontrollverksamheten inte får eftersättas ytterligare. Ett fastställande av en lägsta nivå på kontrollen skulle emellertid, med befintliga resurser, i hög grad påverka servicen i en negativ riktning. Enligt styrelsen är det möjligt atl uppnå en tillfredsställande balans mellan service och kontroll genom att belägga vissa typer av tullförrättningar, som idag är avgiftsfria, med avgift.

En del i kontrollen är den direkta gränskontrollen. Styrelsen framhåller att en utökning av denna är angelägen för att övervaka att in- och utförselbestämmelserna efterlevs. På senare fid har vissa sådana bevakningsuppgifter - så som smuggling av djur och elektronisk materiel - fått ökad aktualitet. Styrelsen menar att resurserna för gränskontrollen är klart otillräckliga om de kontrollambitioner samhället har satt upp skall kunna uppfyllas.

Styrelsen har också tagit upp frågan om de bakomliggande faktorerna för kontrollen, dvs. strategierna för hur kontrollen bör utformas. Utgångspunkten för tullkontrollen är att all trafik över landets gränser inte kan bli föremål för en lika ingående kontroll. Därför är statsmaktemas prioritering av områden för kontroll nödvändig (narkotikasmuggling, ekonomisk brottslighet och efterlevnaden av miljöbestämmelser). En angelägen uppgift inom ramen för kontrollen är att finna ett system, som ger en tillfredsställande garanti för att alla varor som passerar gränsen registreras av tullmyndigheterna. Åtgärder som vidtagits i detta syfte exemplifieras av de nyligen införda reglerna för samlastningsgods samt kontroll av exporten. Vad gäller importen är en allmän utgångspunkt att minska arbetsinsatserna för granskning av importdeklarationerna till förmån för den fysiska kontrollen och för revisionsbesök hos importörer och speditörer. Inom tullverket håller man därför på att ta fram ett ADB-system för granskning och registrering av tulldeklarationer, det s.k. TRK-systemet. Ytterligare en faktor i detta sammanhang är att söka förenkla de materiella bestämmelserna och procedurreglerna. Styrelsen påpekar också att det är viktigt att lagregler m.m. inte är onödigt komplicerade och kräver förhållandevis stora insatser.

Av väsentlig betydelse för kontrollarbetet är också samarbete och samarbetsavtal med andra länder.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet                                     71

Sanktions möjligheter

Möjligheten atl kunna tillgripa administraliva sanktioner mot felaktigt lämnade uppgifter i tulldeklarationer m. m. är enligt generaltullslyrelsen av slor betydelse för lullverkels möjlighet alt bäst utnyttja sina resurser. Rätt avvägda avgiftssanklioner minskar enligt styrelsen behovet av andra rättsliga ålgärder och kan t.o.m. vara ett alternativ till yllerligare personalförslärkningar. Styrelsen har under senare år flera gånger framhållit vikten av atl ha fillgång till lämpliga sanklionsmedel.

Kustbevakningen

Kraven på kustbevakningens insatser ökar. Styrelsen framhåller därför atl del är viktigt atl besluten i de olika utredningar som rör kustbevakningen fattas så snart som möjligl, i fas med varandra och i elt övergripande sammanhållet perspektiv. Sker ej della finns det enligt styrelsen risk för stagnation i kustbevakningens verksamhet, vilkel får allvarliga konsekvenser för framliden.

Budgetförslag

Rationaliseringar

I anslagsframställningen för budgelåret 1984/85 redovisade styrelsen ett besparingsalternaliv som innebär 6% neddragning på tre år, där kustbevakning och övrig bevakning undanlagils. Styrelsen har valt att uppnå utsatt mål genom all dra in totalt 90 tjänster under treårsperioden. Innevarande år har 20 Ijänster dragils in och för budgetåret 1985/86 planeras ytterligare 25 ijänsler dras in. Styrelsen framhåller all för att uppnå det slutliga besparingsmålet krävs atl bl.a. de förslag tullagsberedningen lagt fram genomförs snarast.

Resurser för insatser

1 likhet med föregående år föreslår styrelsen resursförstärkningar för vissa insatser.

Till gränskontrollen i Trelleborg och Helsingborg föreslår styrelsen sammanlagt yllerligare 15 Ijänsler mol bakgrund av den stigande trafikvolymen.

För utredning av grövre lullbedrägerier förelås 10 nya tjänster som till viss del bör inriktas på all förhindra alt Sverige utnyttjas som ett genomgångsland för illegal handel med bl.a. elektronisk materiel som klassificeras som krigsmateriel. För närvarande uppehålls beredskapen genom tillfällig förstärkning från främsl utredningsresurser avsatta för bekämpning av ekonomisk brottslighet.

Inom kustbevakningens område förelås ytterligare 6 tjänster, som behövs för alt bemanna de slörre fartyg styrelsen äskat medel för under anslaget Anskaffning av viss materiel.

Prop. 1984/85:100 Bilaga 9   Finansdepartementet                             72

För det fortsatta utarbetandet av det lidigare nämnda ADB-systemet för granskning och registrering av importdeklarationer, TRK-systemet, begär styrelsen 1,7 milj. kr.

Mot bakgmnd av det förslag styrelsen lämnat om ökat avgiftsuttag för förättningar som utförs utom normal förrättningstid och förrätlningsplats föreslår styrelsen att ytterligare 4,7 milj.kr. tillförs verket av inkomsterna från dessa förrättningar.

Inkomstförstärkningar

För det förslag till utökat avgiftsuttag vid förrättningar som styrelsen presenterat beräknar styrelsen inkomslerna lill mellan 50 och 100 milj. kr. per år.

Styrelsen har föreslagit att avgifl införs för tullverkets tillsyn över rörelsen på transitläger i likhet med vad som gäller för tullkreditlager och provianteringslager. Transitläger får endast inrättas av innehavare av tullupplag och används för förvaring av oförtullade varor i högst två år. Intäkterna för denna avgift beräknas fill ca I milj.kr. per år.

Styrelsen har också föreslagit att det införs en avgift för att inneha tullupplag. Det finns omkring 300 tullupplag i landet. Tullupplag används för att förvara oförtullad vara under högst 30 dagar. Tillsynen av dessa är mycket resurskrävande för tullverket på grund av alt de ofta ligger långt från platser där övrig tullverksamhet bedrivs. Styrelsen föreslår därför att de beläggs med en avgift om 15000 kr. per år och tullupplagstillstånd, vilken skulle täcka en del av de kostnader verkel har för tillsynen. Den föreslagna avgiften beräknas inbringa ca 5 milj. kr. per år.

Styrelsen har vidare föreslagit att en registreringsavgift införs med 400 kr. för registrering som kreditimportör och med ytterligare 400 kr. för registrering som hemtagare. Avgiften moisvarar de koslnader verket har för registreringen och beräknas inbringa närmare I milj. kr. årligen.

Vidare föreslår styrelsen att verket i likhet med många andra myndigheter ges möjlighet atl själv bestämma priserna och behålla de medel som inflyter vid försäljning av viss slalistik och informationsmaterial.

Förvaltning av fastigheter

Generaltullstyrelsen förvaltar fastigheter för tullverket till ett vid utgången av budgetåret 1984/85 bokfört anskaffningsvärde av sammanlagt 65128341 kr. Vid utgången av detta budgetår uppgick de ackumulerade avskrivningarna för byggnader lill 17261 742 kr. Det bokförda nettovärdet av fastigheterna utgjorde således 47866599 kr. Under budgelåret 1983/84 har styrelsen genomfört huvuddelen av upprättad plan för avveckling av tullverkets uthyrningsfastigheter. Den inläktsminskning som följer härav motsvaras av en i slort sett lika stor minskning av drifts- och underhällskostnaderna.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9   Finansdepartementet

73

Förslag till driftstat för generaltullstyrelsens fastighetsförvaltning

1984/85

Beräknad ändring

1985/86

Generaltullstyrelsen

Föredraganden

Intäkter

Ersättning för lokaler som disponeras av tullverket

Hyror och arrenden för lokaler och markområden

Diverse intäkter

50927000

160000 1000

4-4770600 4-   260000

4-4200000 4-   260000

51088000

4-5030600

4-4460000

Kostnader

Drift och underhåll Hyra och arrende Avskrivningar enl. plan

1590000

43927 000

1 200000

4-   290000 4-6687660 -   100000

4-   235 000 4-6 120000 -   100000

46717000

4-6877660

4-6255000

Årets resultat

4 371000

-1847 060

-1795000

Föredragandens överväganden

Generaltullstyrelsen presenterade i sin anslagsframställning för budgetåret 1984/85 förslag till verksamhetsinriktning för de följande tre åren. I anslagsframställningen för budgetårel 1985/86 har styrelsen preciserat inriktningen under några centrala avvägningsfrågor som styrelsen anser grundläggande för den fortsatta planeringen av verksamhten. Jag finner att de avvägningsproblem styrelsen tagit upp väl speglar de frågeställningar som bör lösas i den långsiktiga planeringen av tullverkets verksamhet och inriktning och delar i allt väsentligt den inriktning verket vill ge verksamheten under kommande år.

Kontroll och service

1 likhet med generaltullslyrelsen anser jag att avvägningen mellan servicen lill trafiken och tullverkets kontrollverksamhet är en prioriterad fråga som nu måste få en lösning. Denna fråga behandlades också i propositionen (1984/85:19 bil. 3) om en samordnad och intensifierad narkotikapolitik där betydelsen av en effektiv kontroll betonades särskilt. Kontrollinslagel i verksamheten har nu nått en nivå som inte får sänkas ytteriigare. Den successiva neddragningen av kontrollen som skett under senare år är en följd av atl det inte funnits möjlighet att tillföra tullverket de ytteriigare resurser som den ökade trafikslrömmen och näringslivets ökade krav på lullbehandlingen krävt. Därför har tullverket tvingats all ta en alltför stor del av sina resurser i anspråk för den rena trafikexpedieringen. Tullverket har visseriigen på senare år erhållil medel för insatser mot framförallt narkoiikasmuggling och ekonomisk brottslighet. Detta är dock inle lillräckligi för att tullverkets kontrollerande verksamhet skall kunna ske på en för samhället tillfredsställande nivå. De resurstillskott verkel erhållil för

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet                           74

bekämpande av narkotikasmuggling och ekonomisk brottslighet måste ses mot bakgmnd av den ökade omfattningen av dessa brott saml de kostnader och problem de medför för hela samhället.

Redan i budgetförslaget för år 1981/82 aviserades en översyn av tullverkets möjligheter att ta ut avgifter för sin medverkan inom andra områden och på andra tider än de som normalt gäller för klarering av trafik. 1 den reviderade finansplanen våren 1983 (prop. 1982/83:150) angavs all generaltullstyrelsen skulle redovisa de möjligheter verket ansåg föreligga för all i ökad utsträckning ta ut avgifter vid lullförrätlningar utom normal förrättningstid och förrättningsplats.

Mot bakgmnd av vad jag nu har sagt och i enlighet med de riktlinjer som råder för den allmänna budgetpolitiken, där bl.a. myndigheternas möjligheter alt la ut avgifter för sin verksamhet skall las till vara, har regeringen i beslut den 22 november 1984 ställt sig bakom tullverkets förslag till utökat avgiftsuttag vid förrättningar som sker på obekväm tid eller på plals där tullverket inte har någon stafion eller postering. Generaltullstyrelsen skall därvid efter samråd med riksrevisionsverkel och kommerskollegium utarbeta och fastställa enligt vilken taxa förrätlningskostnad skall tas ut och vad som skall avses med normal förrättningstid samt beakta de handelspolitiska åtagandena gentemot andra länder. Generaltullstyrelsen bör vid den närmare utformningen överlägga med de myndigheter som blir berörda av en utökad avgiftsbeläggning vid tullförrättning, Sveriges Turistråd och företrädare för näringslivet.

Tullverket har redan idag författningsenlig möjlighet att ta ul sådana avgifter men enligt mångårig praxis är större delen av trafiken undantagen. I sammanhanget bör nämnas att slalskontorel, på regeringens uppdrag, undersökt om del finns hinder i gällande bestämmelser för denna typ av avgiftsbeläggning och kommit fram till atl så inle är fallet.

Sanktionsmöjligheter

Beträffande administrativa sanktioner infördes den I juli 1984 en ny bestämmelse i lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela föreskrifter om in- eller utförsel av varor. Bestämmelserna ger regeringen möjlighet atl föreskriva om sanktionsavgifter vid överträdelser av import- och exportrestriktioner. Enligt min mening finns även starka skäl att, i enlighet med vad som gäller på den inrikes beskattningens område, införa sanktionsavgifter mot sådana felaktigheter i samband med tulldeklarering m.m., som leder till undandragande av tull, annan skatt och införselavgifter. En sådan sanktionsmöjlighet skulle, fömtom de fördelar generaltullstyrelsen framhållit, innebära all de allmänna åklagarna och domstolarna avlastas från arbete med mindre allvarliga ärenden om varusmuggling och liknande brott. Riksåklagaren har i en nyligen avlämnad rapport också betonat viklen av dessa sanklionsmöjligheter. Ett förslag till sådana sanktionsavgifter, tulltillägg, bereds f.n. i regeringskansliet. Jag räknar med att regeringen senare i vår kan återkomma med lagförslag i frågan.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet                           75

Passkontrollanter

I propositionen om en samordnad och intensifierad narkotikapolitik behandlades frågan om passkontrollanternas organisatoriska tillhörighet. Där presenterades ett förslag från generaltullstyrelsen som innebär att den internordiska passkontrollen på vissa orter överförs fill tullverket, vilket skulle medföra en besparing om 35-40 tjänster inom passkontrollorganisationen. Som angavs i propositionen bereds skrivelsen f. n. inom regeringskansliet.

Rationaliseringar

Jag har godtagit generaltullstyrelsens förslag om indragning av 25 tjänster budgetåret 1985/86 som ett led i besparingsmålet att fr. o. m. budgetåret 1984/85 dra in sammanlagt 90 tjänster under tre år, där de prioriterade områdena är undantagna.

Regeringen har den 13 december 1984 beslutat atl den försöksverksamhet som pågått med en gemensam sjöövervakningscentral i Malmö där kustbevakningen, marinen och sjöfartsverket ingår skall avslutas och övergå till en permanent ordning. Denna central möjliggör ett rationellare utnyttjande av myndigheternas övervakningsresurser.

Resurser för insatser

I enlighet med vad jag uttalat i propositionen om en samordnad och intensifierad narkotikapolitik har jag beräknat medelsbehovet till 3,9 milj.kr. för 31 tjänster samt till 500000 kr. för utökad godskontroll. Tjänsterna är avsedda för inrättande av kontrollgmpper i Göteborg, Malmö, Helsingborg och Trelleborg samt vissa övriga förstärkningar till bl. a. tull-kriminalsektionerna i Helsingborg och på Arlanda. Vad gäller den föreslagna ADB-anskaffningen har jag inte räknat med atl denna kommer till stånd under budgetåret 1985/86.

Av de sammanlagt 31 tjänster generaltullstyrelsen begärt medel för i sin anslagsframställning för budgetåret 1985/86 kan jag endast biträda att styrelsen erhåller tio tjänster. 1 enlighet med vad som sagts i propositionen (1984/85:32) om riktlinjer för del framtida arbelel mot ekonomisk brottslighet m.m., skall dessa tjänster användas för att utreda grövre tullbedrägerier och motarbeta illegal trafik med strategiska varor. Vad avser de sex tjänster som begärts till kustbevakningen anser jag att de två tjänster som blir aktuella till följd av det förslag om ett nytt bevakningsfartyg som jag återkommer till under anslaget Anskaffning av viss materiel bör kunna lösas genom frigörande av tjänster från sambandscentralerna.

Hämiöver anser jag atl lullverkel, för att kunna tillgodose ytterligare krav från trafikens sida, bör få tillgodoräkna sig ytterligare 4,7 milj. kr. -vilket gör sammanlagt 8 milj. kr. - av det utökade ullaget av förrättnings-avgifter.

Mot bakgmnd av vad jag tidigare sagt om tullverkets kontrollverksam-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet                                           76

het anser jag det angeläget alt det ADB-system (TRK-systemet) generaltullstyrelsen håller på att ta fram för granskning och registrering av tulldeklarationer snarast möjligt börjar tillämpas. Införandet av detta syslem kommer att minska arbetsinsatserna med granskningen av importdeklarationerna och frigör därmed resurser som kan användas bl. a. till den fysiska godskontrollen. Jag utgår från att detta arbete ges hög prioritet. Jag har för detta ändamål beräknat 1,5 milj. kr.

Inkomstförstärkningar

Vad gäller styrelsens förslag om alt få tillgodoräkna sig influtna medel från försäljningen av visst statistiktryck och informationsmaterial anser jag att verket bör ges möjlighet att tillgodoräkna sig den eventuella ökning av intäkterna verket självt kan åstadkomma.

Generaltullstyrelsens förslag om förrättningsavgifter innebär också alt tullverket ges möjlighet att ta ut avgifterna av det transportföretag, som befraktat de personer och fordon, som skall tullklareras. Ett något annorlunda men i princip likartat system föreslås för flygtrafikens del. Förslaget kan i dessa delar sägas innebära delvis en nyordning vad gäller avgiftsdebitering. Det är dock i dessa fall rationellt och lämpligt och bör enligt min mening genomföras i huvudsak i enlighet med de riktlinjer som generaltullstyrelsen angivit.

Jag biträder även styrelsens förslag att införa avgifter för innehavare av transitläger och tullupplag.

Styrelsens förslag om införande av registreringsavgifter för blivande hemtagare och kreditimportörer anser jag ligger väl i linje med vad andra myndigheter tar ut för motsvarande tjänster. Jag anser därför att dessa avgifter även skall införas vid tullverket. Dessa inkomster bör avräknas mot verkets behov av anslagsmedel. Jag har därför för registreringsavgifterna och för inkomster från försäljning av slatistiktryck och informationsmaterial avräknat sammanlagl 1,5 milj. kr.

Dessa avgifier är av sådan art som del enligt 8 kap. 3 § regeringsformen ankommer på riksdagen att besluta om. Möjlighet för riksdagen atl delegera beslutanderätten föreskrivs i bl. a. 8 kap. 9 § andra stycket regeringsformen. Sådant bemyndigande har meddelats vad gäller förrättningsavgifter enligt 80 § tullstadgan (prop. 1975:8, KU 10, rskr 62). Enligt min mening bör bemyndigande nu begäras även vad gäller de övriga avgifterna. Med hänsyn till den princip som föreslås ifråga om debileringen av förrättnings-avgifterna anser jag det lämpligt all riksdagens godkännande inhämlas även i denna fråga.

Lokalkostnader

Jag har beräknat tullverkels lokalkostnader för budgetåret 1985/86 i enlighet med uppräkningen av hyrorna inom det av byggnadsstyrelsen förvaltade lokalbeståndet för år 1985, vilket innebär en uppräkning med

4%.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet                                          77

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1.        bemyndiga regeringen all meddela föreskrifter om avgifter för lullupplag, avgifter för tillsyn av transitläger och registreringsav-gifler för kreditimportörer och hemtagare samt medge att regeringen överlåter åt generaltullstyrelsen att meddela föreskrifter om sådana avgifter,

2.   godkänna de principer för debitering av tullförrättningsavgifter som jag har redogjort för,

3.   godkänna förslaget till driftsstal för budgetåret 1985/86 för förvaltning av tullverkets fastigheter,

4.   till Tullverket: Förvaltningskostnader för budgelåret 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av 724 102000 kr.

D 4. Tullverket: Drift och underhåll av teknisk materiel m.m.

1984/85 Anslag              51354000

1985/86 Förslag             55608000

Från anslaget bekostas drift och underhåll av tullverkets tekniska utmstning saml vissa mindre anskaffningar. Under anslaget ingår också motsvarande kostnader inom försvarsdepartementels område för beredskap för oljebekämpning, exklusive underhåll av miljöskyddsmateriel.

Generallullstyrelsen

Utöver prisomräkning, 5,1 milj. kr., har styrelsen yrkat medel till bl.a. följdkostnader för yrkanden under anslaget Anskaffning av viss materiel. Därutöver har styrelsen begärt 450000 kr. för försöksverksamhet med en ständigt bemannad regional ledningscentral för kustbevakningen i östra tullregionen.

Föredragandens överväganden

Utöver prisomräkning har jag under anslaget beräknat medel för ökade driftskostnader bl. a. till följd av leverans av fartyg saml för försöksverksamhet med regional ledningscentral. Jag beräknar anslagsbehovet till 55608000 kr. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

all lill Tullverket: Drift och underhåll av teknisk materiel m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av 55608000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet                       78

D 5. Tullverket: Anskaffning av viss materiel

1983/84 Utgift               995237               Reservation                    9071

1984/85 Anslag           3425000

1985/86 Förslag          15825 000

Från anslaget bestrids utgifter för anskaffning av fortskaffnings- och telemateriel.

Generaltullstyrelsen

Styrelsen hemställer om ett anslag på sammanlagl 45240000 kr. Därvid har beräknats 41,2 milj. kr. för ersättningsanskaffningar, till största delen avseende tre bevakningsfartyg samt båtar för kustbevakningen. För nyanskaffningar har beräknats 4 milj. kr.

Föredraganden

För nästa budgetår förordar jag ett anslag på 15825000 kr. för anskaffningar. Jag har därvid beräknal medel för ersättningsanskaffning av ett bevakningsfartyg. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Tullverket: Anskaffning av viss materiel för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 15825000 kr.

D 6. Vissa byggnadsarbeten vid tullverket

1983/84 Utgift

18578648

1984/85 Anslag

3200000

1985/86 Förslag

800000

Reservation              13 291708

Från anslaget bestrids kostnader för anskaffning av markområden och byggnader avsedda att tillgodose behovet av lokaler för de regionala och lokala tullmyndigheterna i den mån det inte täcks genom förhyrning. Därtill kommer nödvändiga om- och tillbyggnadsarbeten inom befintligt fastighetsbestånd för att tillgodose ändrade lokalbehov med krav på funktionell utformning. Från anslaget skall dessutom bestridas kostnader för energibesparingsåtgärder och för utredning och projektering av planerade byggnadsprojekt samt investeringskostnader för telemaster.

Generaltullstyrelsen

För den under budgetåret 1983/84 uppkomna medelsreservationen avses att under budgetåren 1984/85 och 1985/86 färdigställa elt flertal beslutade byggnadsprojekt bl.a. tullstationerna i Svinesund och Pello, tullokaler i

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9   Finansdepartementet

79

Jäckvik, Manila och Joesjö saml kuslposteringslokaler i Kalix och Gryt. För budgetårel 1985/86 har styrelsen begärt 800000 kr. för vissa mindre objekt.

Investeringsplan (1000-tal kr.)

Byggnadsobjekt

Kostnad;

iram

Medelsförbrukning

Färdigställande

Anvi-

840701

Beräknad för

sat

1984/85

1985/86

Tullstation i Svinesund

20400

5 500

4700

800

1985/86

Tullstation i Jäckvik

1400

500

500

1984/85

Kusipostering i Kalix

3 100

1600

1600

1984/85

Kusiposlering i Gryt

1700

1700

1700

1984/85

Tullstation i Pello

2 500

3 500

2 700

800

1985/86

Mindre projekt, samt ej fördelade kostnader

1400

1400

3311

1 180

30500

14200

14511

2780

Föredragandens ö verväganden

Jag biträder generaltullslyrelsens förslag och beräknar medelsbehovet under anslaget utifrån följande sammanställning.

Anslagsberäkning (1 OOO-tal kr.)

Medelslillgång                                                              Beräknad medelsför-

brukning

Behållning 1984-06-30 Anslag för 1984/85 Anslag för 1985/86

13 292

3 200

1984/85

14511

800

1985/86

2781

17 292

17292

Anslaget bör således föras upp med 800000 kr. i statsbudgeten för budgelåret 1985/86. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl lill Vissa byggnadsarbeten vid lullverkel för budgetårel 1985/86 anvisa etl reservationsanslag av 800000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet

80

D 7. Konjunkturinstitutet

1983/84 Utgift

12923691

1984/85 Anslag

12924000

1985/86 Förslag

13 348000

Konjunkturinstitutet är ett vetenskapligt forsknings- och utredningsorgan med uppgift att följa och analysera den ekonomiska utvecklingen inom och utom landet, utarbeta prognoser för den svenska ekonomin och bedriva forskning i anslutning härtill.

Chef för konjunkturinstitutet är en överdirektör. Institutets uppgifter är fördelade på tre verksamhetsområden: forskning, löpande verksamhet och administration.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader Inkomster m.m.

Konjunkturinstitutet

Föredraganden

44

-

-

II 511000

(6987000)

1463000

50000

4-1371000

(4-351000)

4-48000

4-376000

(4-364000)

4-48000

12924000

4-1419000

4-424000

Konjunkturinstitutet

Konjunkturinstilutet har under budgetåret 1983/84 redovisat resultatet av sin verksamhet i publikationen Konjunkturläget, som utkommit med tre nummer och i en engelsk version, the Swedish Economy, som utkommit med två nummer.

Barometerundersökningar har liksom tidigare genomförts och publicerats kvartalsvis. Konjunkturinstilutet har dessulom under budgetåret 1983/84 redovisal en uppskattning av priseffekten av 1982 års devalvering.

Institutets förslag inför budgelåret 1985/86 kan sammanfattas enligt följande:

1.         Huvudförslag 13448000 kr.

2.    Pris-och löneomräkning 799000 kr.

3.    KonjunkturinsUtutet begär 620000 kr. för utbyggnad av institutets ADB-anläggning

4.    Inkomsterna beräknas fill 50000 kr.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör medel för konjunkturinstitutets verksamhel beräknas med utgångspunkt i institutets huvudförslag.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet

il

Forsknings- och utvecklingsverksamheten på institutet bör förstärkas och jag föreslår därför atl ytterligare medel anslås för detla.

Instilulels förslag om medel till en utbyggd datoranläggning kan jag däremot inle nu biträda. Huruvida institutets dataresurser behöver förstärkas framöver är bl.a. beroende av arbetet med all utveckla en ekonome-trisk konjunklurmodell.

Jag föreslår alt besparingarna på konjunkturinslituiel och satsningen på forskning och ulveckling finansieras genom en molsvarande neddragning av den särskilda undersökningen Hushållens inköpsplaner.

Med hänvisning lill vad jag har anfört och lill sammanslällningen hemsläller jag all regeringen föreslår riksdagen

atl lill Konjunklurinstitulel för hudgeiårel 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av 13 348000 kr.

D 8. Myntverket: Förvaltningskostnader

1983/84 Utgift

9138 340

1984/85 Anslag

8280000

1985/86 Förslag

8583000

1984/85

Beräknad ändring

1985/86

Myntverket

Föredraganden

Personal

43

-3

-3

Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader Engångsanvisning

6 713 000

(5 365 000)

1567 000

4- 57000

(-    1000)

4- 54 000

4-200000

4- 74 000

(4- 15 000)

4- 29000

4-200000

8280000

4-311000

4-303000

Myntverket är central förvaliningsmyndighei för mynlväsendel med uppgift alt fillverka mynl. 1 mån av resurser får verkel ge ul medaljer och mol ersällning ulföra även andra arbeten.

Chef för myntverket är en mynldireklör. Inom verket finns ire enheter, nämligen en för administrativa ärenden, en för tillverkning av mynt och medaljer samt en för maierialkontroll.

Koslnaderna för myntverkets verksamhel bestrids från ire anslag, nämligen förslagsanslagen Myntverket: Förvaltningskostnader och Myntverket: Uppdragsverksamhet samt reservationsanslaget Myntverket: Ulruslning. På budgelens inkomstsida är under inkomstlileln 2141 Myntverkets inlevererade överskott upptaget en inkomst av myntningen, vilken för 6    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 9

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet                           82

innevarande budgetår beräknas uppgå till ca 138 milj. kr. Detta belopp avser värdet av vid myntverket producerade mynt med avdrag för materialkostnader. Värdet av producerade mynt sätts därvid till det nominella värdet av de utväxlade mynten. De formella besluten om storleken på myntpräglingen meddelas i de myntningslov regeringen beviljar efter förslag av myntverket.

Myntverket

För budgetåret 1985/86 planeras en produktion av 200 miljoner mynt fill ett nominellt värde av 170 milj. kr.

Inkomst av myntning som redovisas på budgetens inkomstsida under Inkomsl av statens verksamhet beräknas till 70 milj.kr. vid en oförändrad myntserie.

Myntverkets förslag inför budgetåret 1985/86 kan sammanfattas enligt följande.

1.    Huvudförslag 8 591 000 kr.

2.         Pris- och löneomräkning 485000 kr.

3.         1 förslaget, som överensstämmer med huvudförslaget, förordar verket bl.a. en besparing under anslaget genom indragning av tre tjänster. Denna indragning får ses mot bakgmnd av en minskad efterfrågan på bruksmynt bl. a. till följd av att 5- och 25-öresmynten utgår ur myntserien. Fullmäktige i Sveriges riksbank har fattat ett principbeslut om att bmks-mynten i framtiden skall utväxlas förpackade i tuber och kartonger. I den mån verksamheten vid myntverket kommer att beröras av detta redan under budgetåret 1985/86 avser verket att vid behov begära extra medel härför. Myntverket räknar med att den planerade myntproduktionen kan uppnås även om de föreslagna besparingsåtgärderna kommer till stånd.

4.         Myntverket yrkar inom ramen för huvudförslaget 200000 kr. i engångsanvisning för transport- och lagringskostnader med anledning av att 5- och 25-öresmynten dras in under år 1985.

Föredragandens överväganden

Medel för myntverkets verksamhet bör beräknas med utgångspunkt i verkels huvudförslag.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Myntverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 8583000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet                           83

D 9. Myntverket: Uppdragsverksamhet

Utgift

1000

Anslag

1000

Förslag

1000

Under detta anslag redovisas inkomster och utgifter för myntverkets uppdragsverksamhet. Denna omfattar främst tillverkningen av medaljer.

Uppdragsverksamheten skall inte belasta statsbudgeten med några nettoutgifter. Ett formellt anslag pä 1 000 kr. finns anvisat för redovisningen av verksamheten. Myntverket disponerar också en rörlig kredit i riksgäldskontoret intill 500000 kr. Krediten får användas för att lösa tillfälliga eller säsongsmässiga likviditetsproblem eller för att fillgodose uppkommande behov av ett ökat rörelsekapital. Uppdragsverksamheten sysselsätter f. n. åtta anställda.

För budgetåret 1983/84 redovisar myntverket etl överskott på 1 124000 kr. Detta innebär en förbättring jämfört med föregående budgetår med ca 320000 kr. Den samlade faktureringen uppgick till 6480000 kr. Under budgetåret 1985/86 beräknas uppdragsverksamheten till ungefär samma omfattning som under budgetåret 1983/84.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör för budgetåret 1985/86 föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Myntverket: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.

D 10. Myntverket: Utrustning

1983/84 Utgift              263202              Reservation                 394498

1984/85 Anslag            520000

1985/86 Förslag            335000

Från anslaget bestrids utgifter för anskaffning och underhåll av mera kostnadskrävande maskiner till myntverket.

Myntverket

Anslaget har under budgetåret 1983/84 belastats med 263000 kr. innefattande bl.a. en kopierfräsmaskin samt diverse verkstads- och laboratorie-utmstning. För budgetåret 1984/85 beräknas anslaget belastas med 915000 kr. för bl.a. redan beställd laboratorieutmstning och mynträknemaskin.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet                                          84

För budgetåret 1985/86 beräknar myntverket endast koslnader för normal återanskaffning och större underhåll av verksladsulrustningen.

Mynlverkel hemställer att 335000 kr. anvisas för budgetåret 1985/86 under delta anslag.

Föredragandens överväganden

Jag delar myntverkets bedömning av medelsbehovet för inköp och underhåll. Med hänsyn härtill beräknar jag anslagsbehovet för budgetåret 1985/86 fill 335 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Myntverket: Utrustning för budgetårel 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 335000 kr.

Dll. Bankinspektionen

1983/84 Utgift                         1000                 Reservation                             5000

1984/85 Anslag                       1000

1985/86 Förslag                       1000

Bankinspektionen är central förvaltningsmyndighet med huvuduppgift atl utöva tillsyn över bankinstiluten, dvs. bankaktiebolag, sparbanker och föreningsbanker (jordbrukets kreditkassor jämle riksorganisation). På bankområdet ingår det vidare i inspektionens uppgifter atl följa såväl svenska bankers etableringar i utlandet som verksamheten vid utländska bankers represenlationskontor i Sverige. Sedan den I juli 1980 slår också finansbolag under inspektionens tillsyn. Inspektionen är vidare tillsynsmyndighet för kreditaktiebolag, landshypoteks- och stadshypoleksinstitu-lionerna, Stockholms fondbörs, fondkommissionärerna saml Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag och fondbolag, dvs. bolag som förvaltar aktiefonder. Andra tillsynsuppgifler följer av lagstiftningen om regisirering av aktieinnehav. Bankinspektionen är vidare regislreringsmyndighei för bankinstiluten och för en särskild förteckning över finansbolag. En särskild uppgift för bankinspektionen är all följa utvecklingen av och främja allmän kännedom om pris- och konkurrensförhållanden inom dess verksamhetsområde och att föra kartellregister. Inspektionens tillsynsverksamhet omfattar också uppgifter på konsumenlskyddsområdel, såsom l.ex. granskning av avtalsvillkor saml tillsyn enligt konsumenlkredillagen.

Bankinspeklionen leds av en styrelse. Chef för myndighelen är en gene-raldireklör, som också är styrelsens ordförande. Inom inspektionen finns tre avdelningar - en allmän avdelning, en kreditavdelning och en redovisningsavdelning — samt en byrå för administraliva ärenden.

Bankinspektionens verksamhet finansieras genom obligatoriska bidrag från dem som slär under tillsyn av inspektionen. Tillsynsbidragen tas inte

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet

85

upp på slalsbudgelens inkomslsida ulan förs lill ell reservationsanslag som uppbördsmedel. För inspektionens verksamhel skall regeringen fastställa en stal för varje budgetår.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Bankinspektionen

Föredraganden

Personal

.Stat

Förvaltningskostnader

(diirav lönekostnader) Lokalkostnader Kunpörelsekost nåder

61

4-1

12963 000

4-   980000

4-615 000

(I0 583(KK))

(4-   703 000)

(4-482 000)

2 113 000

4-   212 000

4-142000

107 000

4-       9000

4-    9000

15 183000

4-1201000

4-766000

Bankinspektionen

Bankinspektionens förslag avseende budgetårel 1985/86 kan sammanfallas enligt följande.

1.      I enlighel med givna direktiv har inspektionen lagl fram elt huvudförslag som innebär en framräkning av staten för budgetåret 1984/85, reducerat med tvä procent (alt. A). Enligt detla alternativ uppgår utgifterna till 15 792000 kr. Inspektionen har däremot förordat elt alternativ ulan två procents reduktion (all. B). Enligt allernäliv B skulle ulgiflerna under budgetårel 1985/86 uppgå lill 16384000 kr. Inspeklionens förslag innefallar medel lill yllerligare en handläggartjänst saml ökat lokalulrymme.

2.      Pris- och löneomräkning 931 000 kr.

Som skäl för yrkandet har inspektionen framfört all möjligheterna lill fortsalla rationaliseringar nu är uttömda. Bara genom all hell avslå från någon arbetsuppgift kan inspektionen möta kraven på nedskärningar i verksamhelen. För alt tillgodose de ökade krav på lillsynsinsalser på värdepappersmarknaden som förväntas genom ny lagstiftning bör ytterligare en handläggartjänst inrällas fr. o. m. den I juli 1985.

Föredragandens överväganden

Jag har i det föregående erinrat om att bankinspektionens verksamhet finansieras genom avgifter från de kredilinstitut, m.fl. som berörs av inspeklionens tillsyn. I statsbudgeten tas upp etl utgifisanslag om I 000 kr. och i regleringsbrev fastställer regeringen en ulgiftsstal för del kommande hudgeiårel. I likhel med vad som har skell tidigare år skall i förevarande sammanhang redovisas de ändringar som nu kan beräknas i fråga om ulgiflsslaten.

Den ökade akliviielen på kredilmarknaden, med ell växande anial finansbolag, fondbolag och fondkommissionsbolag har medföri all bankinspektionens lillsynsuppgifier har ökal kraftigt under senare år. Även inom

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet                           86

bankväsendet har utvecklingen medfört krav på ökade insatser på vissa områden. Detta gäller särskilt uppgifter med anknytning till bankemas utlandsrörelse, utlandsetableringar, datorisering, brottsförebyggande verksamhet samt konsumentskydd. Av bl. a. dessa skäl finns anledning att frångå huvudförslaget. Däremot anser jag det vara för tidigt att nu ta ställning till inspektionens begäran om medel för ytteriigare en handläggartjänst för tillsynsuppgifter på värdepappersmarknaden. En proposition i ämnet beräknas kunna föreläggas riksdagen tidigast under våren 1985.

För nästa budgetår bör medel för bankinspektionens verksamhet beräknas med utgångspunkt i ett pris- och löneomräknat anslag utan en reducering med 2 %. Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag inspektionens utgifter fill 15949000 kr. för nästa budgetår. 1 likhet med vad som har skett föregående år bör utgiftsanslaget i statsbudgeten föras upp med ett formellt belopp om 1000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bankinspektionen för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.

D 12. Försäkringsinspektionen

1983/84 Utgift                  1000              Reservation                    1000

1984/85 Anslag                1000

1985/86 Förslag                1 000

Försäkringsinspektionen har som central förvaltningsmyndighet atl utöva tillsyn över det enskilda försäkringsväsendet.

Försäkringsinspektionen leds av en styrelse. Chef för försäkringsinspektionen är en generaldirektör, som också är styrelsens ordförande. Inom inspektionen finns tre byråer, nämligen en för försäkringsjuridiska och administrativa ärenden, en för livförsäkringsärenden och en för skadeförsäkringsärenden.

Försäkringsinspektionens verksamhet finansieras genom obligatoriska bidrag från försäkringsbolag och understödsföreningar. På samma sätt som gäller för bankinspekfionen tas fillsynsbidragen upp som uppbördsmedel under ett reservationsanslag utan att redovisas på statsbudgetens inkomslsida. För inspektionens verksamhet skall regeringen fastställa en stat för vaije budgetår.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet

87

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Försäkringsinspeklionen

Föredraganden

Personal

40

+ '/,

+ '/j

Stat

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

8 237000

(7084000)

1882000

4-494000

(4-377000)

4-110000

4-425000

(4-366000)

4-110000

10119000

-1-604000

4-535000

Försäkringsinspekfionens verksamhet påverkas av att försäkringsväsendet befinner sig i ett skede av stark utveckling och förändring.

Försäkringsinspektionen

Inspektionens förslag avseende budgetåret 1985/86 kan sammanfattas enligt följande.

1.1 enlighet med givna direktiv har inspektionen lagt fram ett huvudförslag som innebär en framräkning av staten för budgetåret 1984/85, reducerat med 1,2% (alt. A). Enligt detta alternafiv uppgår utgiftema fill 10565000 kr. Inspektionen har däremot förordat ett alternafiv utan någon reduktion (alt. B). Enligt altemativ B skulle utgifterna under budgetåret 1985/86 uppgå till 10723000 kr. Båda alternativen omfattar en treårsperiod och de utgår från att en halvtidstjänst som byråchef dras in den 1 juli 1985. Altemafiv B innebär dessutom att en tjänst som byrådirektör inrättas fr. o. m. nämnda datum. Besparingen enligt alternativ A åstadkommes genom att ytterligare fyra tjänster dras in den 1 juli 1987.

2. Pris- och löneomräkning 570000 kr.

Som skäl för yrkandet har inspektionen framfört att arbetsbelastningen hos inspektionen kan komma att öka redan fr. o. m. budgetåret 1984/85 om det förslag till bl. a. en liberalare koncessionspolifik som försäkringsverk-samhetskommittén lagt fram i sitt tredje delbetänkande godtas av statsmakterna. Om tillsynsarbetet skall kunna bedrivas på en godtagbar nivå är det inte realistiskt att dra in tjänster utöver vad som redan skett.

Föredragandens överväganden

Riksdagen har antagit ett förslag till ändringar i försäkringsrörelselagen (1982:713) som innebär bl.a. att villkoren för att få tillstånd att driva försäkringsrörelse blir mindre restriktiva än fidigare (prop. 1984/85:77, NU 11, rskr 111). De nya bestämmelsema gäller fr.o.m. den I januari 1985. Arbetsbelastningen hos inspektionen kommer därför att öka under år 1985. Vid beräkning av inspektionens utgifter för nästa budgetår har jag därför utgått från altemativ B i inspektionens anslagsyrkande, vilket innebär att en tjänst som byrådirektör iiu-ättas i samband med att en halvtidstjänst som byråchef dras in den I juli 1985.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet                                          88

Med hänvisning till sammanslällningen beräknar jag inspeklionens utgifter lill 10654000 kr. för nästa budgelår. Ulgiflsanslagel i statsbudgeten bör föras upp med etl formellt belopp om I 000 kr. Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

alt lill Försäkringsinspektionen för budgelåret 1985/86 anvisa ell reservaiionsanslag av 1 000 kr.

D 13. Statens krigsförsäkringsnämnd ni. m.

1983/84 Utgift                     82028

1984/85 Anslag                    67000

1985/86 Förslag                   69000

Från anslaget bestrids ulgifler för sunens krigsförsäkringsnämnd och statens krigsskadenämnd.

Statens krigsjörsäkringsnämnd beräknar medelsbehovel för verksamhelen under budgetårel 1985/86 till 46000 kr. Enligi statens krigsskadenämnd uppgår medelsbehovel för krigsskadenämndens verksamhel till 23000 kr.

Föredragandens överväganden

Sialens krigsförsäkringsnämnd och statens krigsskadenämnd ingår i det ekonomiska försvaret. Efler samråd med chefen för försvarsdeparlemenlel har jag beräknal medelsbehovel för budgetårel 1985/86 för statens krigsförsäkringsnämnd lill 46000 kr. och för sialens krigsskadenämnd till 23000 kr. Anslaget bör alltså föras upp med 69000 kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

all lill Statens krig.försäkringsnämnd m. m. för budgetårel 1985/86 anvisa elt förslagsanslag av 69000 kr.

D 14. Statens förhandlingsnämnd

1983/84 Utgift                 3 746270

1984/85 Anslag               3 650000

1985/86 Förslag               3800000

Statens förhandlingsnämnd har till uppgift att efler uppdrag av regeringen för statens räkning föra förhandlingar med kommuner, landsting eller annan icke statlig huvudman. Nämnden, som inrättades år 1963, arbetade ursprungligen huvudsakligen med frågor om villkor för samverkan mellan staten och huvudman inom sjukvård, utbildning eller forskning. Nämndens verksamhel har senare utvidgats till all omfatta olika staisbidragsfrågor och frågor om ändring av huvudmannaskap. Nämnden handlägger vidare

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9   Finansdepartementet                                           89

bl.a. ärenden om förvärv eller överlåtelse av mark mellan stat och kommun. På nämnden ankommer också vissa uppgifter belräffande tolkning och tillämpning av avtal inom nämndens verksamhetsområde.

Nämnden består av en ordförande som tillika är chef för nämndens kansli samt fyra ordinarie ledamöter med personliga suppleanter. Hos nämnden finns etl kansli. För att biträda nämnden i de olika aktuella förhandlingsfrågorna anlitar nämnden dessulom ell slort antal experter.

1984/85              Beräknad ändring 1985/86

Statens                 Före-

förhand-               draganden

lingsnämnd

Personal

15

-

—

Anslag

Koslnader för utrednings- och förhandling.sarbete

3650000

4-200000

4-150000

Statens förhandlingsnämnd

Omfattningen av nämndens verksamhet styrs väsentligen av i vilken ulslräckning nämnden får förhandlingsuppdrag och uppdragens karaktär.

Det är f.n. inte möjligt att överblicka i vilken utsträckning pågående större utrednings- och förhandlingsuppdrag kommer att kunna slutföras under innevarande budgetår eller vilka frågor som eljest kommer att kräva utrednings- och förhandlingsarbete under budgetåret 1985/86. Nämnden räknar med en i allt väsentligt oförändrad verksamhet under nästa budgetår.

1. Anslagsbehovet ökar med 278 000 kr. till följd av pris- och löneom
räkning.

2. Nämnden skall enligt gällande anvisningar redovisa ell huvudförslag.
Ett sådant förslag innebär ett med ca 78000 kr. minskal anslagsbehov.
Nämnden vill fästa uppmärksamheten på att förhandlingsarbetets speciella
karaktär innebär att tidtabell och tidsåtgång för förhandUngsverksamheten
endast i begränsad utsträckning kan påverkas av nämnden. Nämnden
måste också vara beredd att med kort varsel disponera om resursinsat
serna.

Mot denna bakgmnd föreslår nämnden atl anslaget för nämndens verksamhet räknas till avmndat 3850000 kr. för nästa budgetår.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör medel för förhandlingsnämndens verksamhet beräknas enligt ett ettårigt huvudförslag med en reduktion om 2%.

1    Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 100. Bilaga 9

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet                                          90

Jag beräknar all anslagsbehovet ökar med 150000 kr. Anslaget bör således föras upp med 3 800000 kr. i förslagel lill statsbudget för budgetåret 1985/86. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

all lill Statens förhandlingsnämnd för budgelåret 1985/86 anvisa ell förslagsanslag av 3 800000 kr.

D 15. Energibesparande åtgärder i statliga byggnader

Nytt anslag (förslag)   50000000

Medel för dessa ändamål har lidigare anvisais under elfte huvudtitelns anslag B 17. Bidrag till energibesparande åtgärder inom hosladsbeståndet m.m. Byggnadsslyrelsen handhar medlen lill energibesparande ålgärder i statliga byggnader exkl. affärsverksbyggnader och byggnader tillhöriga statliga bolag och fördelar dessa till de olika lokalförvaliande myndighelerna.

Byggnadsstyrelsen

Byggnadsstyrelsen arbetar fortlöpande med all minska förbrukningen av energi. De medel som slälls lill byggnadsstyrelsens förtbgande under delta anslag är avsedda både för verkels byggnader och för vissa övriga slalliga myndigheters fastighetsbestånd. Byggnadsstyrelsen fungerar som förmed-lingsorgan för medelstilldelningen till de övriga slalliga myndighelerna. Medel anvisas huvudsakligen lill ändrings- och ombyggnadsarbeten i befintliga byggnader i enbart energibesparande syfte. En redovisning för verksamhelen utarbetades 1983. Koslnaderna för energisparålgärder i fastigheter som byggs om av främsl andra skäl finansieras från andra anslag.

Föreskrifterna i förordningen (1976:757) om vissa ålgärder inom siats-förvaltningen för att minska förbrukningen av energi följs upp.

Byggnadsstyrelsen har hittills beslutat om ålgärder för en sammanlagd kostnad om 465 milj.kr., varav ca 52 milj.kr. ännu inte hade belalals ul den 30 juni 1984. Vid utgången av budgetårel 1984/85 beräknas verkel ha fallat beslut om sammanlagt 555 milj.kr., motsvarande del lolala besluts-utrymme som har meddelats.

Byggnadsstyrelsen räknar med att behöva lägga ut beställningar under budgetåret 1985/86 för ytterligare 105 milj.kr. och föreslår all verkel ges ett beställningsbemyndigande pä detta belopp.

Föredraganden

Under de senaste åren har beslut om energibesparande åtgärder i statliga byggnader fattats för en kosinad av 555 milj.kr. Med hänsyn lill gjorda åtaganden förordar jag, efter samråd med chefen för bostadsdepartementet, atl ramen för budgetårel 1985/86 fastställs till 75 milj.kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet                           91

Jag beräknar anslagsbehovet för budgetåret 1985/86 till 50 milj.kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att

1.   medge att beslut om energibesparande åtgärder i statliga byggna
der meddelas inom en ram av 75000000 kr. under budgetåret
1985/86,

2.   till Energibesparande åtgärder i statliga byggnader för budget
året 1985/86 anvisa etl reservationsanslag av 50000000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet                                          92

E.    BIDRAG OCH ERSÄTTNINGAR TILL KOMMUNERNA

E 1. Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m.

I statsbudgeten för innevarande budgetår har anslaget Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m. förts upp med 11 166 milj. kr.

Från anslaget bestrids skatteutjämningsbidrag lill kommuner och landstingskommuner enligt lagen (1979:362) om skalleuijämningsbidrag saml lagen (1982:221) med särskilda bestämmelser angående del kommunala skatteunderlaget m. m. Yllerligare föreskrifier för bidragsgivningen finns i förordningen (1979:363) om skalleuijämningsbidrag.

Jag har lidigare denna dag vid min anmälan av finansplanen för nästa budgetår (bil. I till budgetpropositionen) anfört att beredningen av frågor om den kommunala ekonomin inför år 1986 ännu inte är avslutad. Jag avser att senare anmäla frågan om anslag till skatteutjämningsbidrag under budgetåret 1985/86 i samband med samlade överväganden om kommunalekonomiska frågor inför år 1986. Jag har för avsikt all föreslå regeringen att avge en proposition lill innevarande riksmöle som behandlar olika kommunalekonomiska frågor. 1 avvaktan på delta bör förevarande anslag föras upp med 11 166 milj. kr. i förslagel lill statsbudget för budgetårel 1985/86.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, lill Skaiteuijäni-ningsbidrag till kommunerna m. m. för budgetårel 1985/86 beräkna elt förslagsanslag av 11 166000000 kr.

E 2. Bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen

I statsbudgeten för innevarande budgetår har anslaget Bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen förts upp med 900 milj. kr.

Från anslaget bestrids bidrag till kommunerna som kompensation för del intäktsbortfall som uppstår i samband med alt den kommunala beskattningen av juridiska personer upphör (prop. 1983/84:133 bil. I, FiU 39, rskr 422, SFS 1984:504). Första bidragsår är år 1985. För della år har bidraget beräknats till ca 1800 milj. kr. Hälften av beloppet kommer att utbetalas budgetåret 1984/85 och anslaget har därför förts upp med 900 milj. kr. innevarande budgetår. Regeringen har i september 1984 beslutat om preliminära belopp för varje kommun och jag kommer i början av år 1985 all föreslå regeringen att fastställa de definitiva beloppen.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet                           93

Med hänvisning till vad jag har anfört under anslaget Skatteutjämningsbidrag lill kommunerna m. m. avserjag all senare anmäla frågan om anslag lill bidrag lill kommunerna med anledning av avskaffandet av förelagsbeskallningen under budgelåret 1985/86 i samband med samlade överväganden om kommunalekonomiska frågor inför år 1986. I avvaktan härpå bör förevarande anslag föras upp med 900 milj. kr. i förslagel fill statsbudget för budgetåret 198.5/86. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

atl, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen för budgetåret 1985/86 beräkna etl förslagsanslag av 900000000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet                           94

F. ÖVRIGA ÄNDAMÅL

F 1. Kostnader för vissa nämnder

1983/84 Utgift

23675

1984/85 Anslag

20000

1985/86 Förslag

20000

Från anslaget bestrids f.n. utgifter för arvoden, expenser m.m. för resegarantinämnden.

Medelsförbrukningen beräknas till oförändrat 20000 kr. för budgetåret 1985/86. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Kostnader för vissa nämnder för budgetåret 1985/86 anvisa elt förslagsanslag av 20000 kr.

F 2. Bidrag till vissa internationella byråer och organisafioner m. m.

1983/84 Utgift

166500

1984/85 Anslag

170000

1985/86 Förslag

170000

Från anslaget bestrids f.n. Sveriges bidrag till nordiska skattevelenska-pliga forskningsrådet.

Medelsbehovet för nästa budgetår beräknar jag till avrundal 170000 kr. Anslaget bör således föras upp i statsbudgelförslaget med oförändrai belopp. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer m.m. för budgelåret 1985/86 anvisa elt förslagsanslag av 170000 kr.

F 3. Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon

1983/84 Utgift           11749310

1984/85 Anslag            13 200000

1985/86 Förslag         16000000

Enligt förordningen (1960:603) om bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon utgår bidrag av statsmedel fill sådana handikappade mo-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet                                         95

lorfordonsägare som har befriats från åriig väglrafikskall. Bidragen moisvarar skallekoslnaderna för viss mängd bensin som för ägare av bil uppgår lill 700 liter och för ägare av motorcykel lill 250 liter för helt år. Bidragen ulgår i eflerskolt för budgelår. Ärenden om bidrag handläggs av riksskalieverkei.

Riksskatteverket föreslår - med uigångspunkl i atl antalet bidragsberättigade inle vänlas förändras i nämnvärd grad - att anslaget även budgetåret 1985/86 beräknas till 13 200000 kr. Antalet bidragsberättigade beräknas därvid av verkel lill ca 11000. Den övervägande delen av dessa erhåller hell bidrag, I 200 kr.

Genom beslut av riksdagen (prop. 1984/85:45, SkU 14, rskr 28) har bensinskatten höjls med 50 öre per liter fr. o. m. den 1 december 1984. Hell bidrag kommer därför för den tid som påverkar ulbeialningarna under hudgeiårel 1985/86 all ulgå med ca I 400 kr. per år.

Jag förordar alt anslaget förs upp med 16000000 kr. i slalsbudgetförslagel för budgelåret 198.5/86.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till vis.sa handikappade ägare av motorfordon för budgelåret 1985/86 anvisa ell förslagsanslag av 16000000 kr.

F 4. Bidrag till vissa investeringar

1983/84

Utgift

315 625

1984/85

Anslag

100000

1985/86

Förslag

1000

Från della anslag bekostas statliga investeringsbidrag enligt dels lagen (1975: 1149) om slatligt investeringsbidrag för inventarieanskaffning. dels lagen (1978:951) om stalligi invesieringsbidrag för vissa byggnadsarbeten.

Möjligheten till investeringsbidrag upphörde den 31 mars 1980. För budgetårel 1985/86 kan endasl belopp på grund av överklagade beslut komma all utbelalas. Med hänsyn härtill föreslår jag atl anslaget förs upp med ell formelli belopp av I 000 kr. för budgelåret 1985/86.

Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

all lill Bidrag lill vissa investeringar för budgetårel 1985/86 anvisa elt förslagsanslag av I 000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet                       96

F 5. Exportkreditbidrag

1983/84 Utgift

4318855

1984/85 Anslag

1000

1985/86 Förslag

1000

Från detta anslag bekostas exportkreditbidrag enligt lagen (1978:401) om exportkreditstöd.

Vid riksmötet 1977/78 beslutade statsmakterna om olika ålgärder för all ge svenska företag ökade möjligheter att konkurrera på likartade villkor som företag i andra länder i fråga om krediter vid export (prop. 1977/78: 155, NU 73, rskr 379). Besluten innebar bl. a. att del exportkredit-stöd i form av ett extra avdrag vid inkomsttaxeringen för vissa räntekostnader, som tidigare gällde för exportkreditavtal som ingås före utgången av år 1979, förlängdes till att gälla även avtal som ingås under åren 1980 och 1981. Vidare kompletterades exportkreditstödet med en möjlighet för sådana företag, som inte har tillräckligt vinstunderlag för alt kunna utnyttja avdraget, att i stället få etl statligt s. k. exportkreditbidrag. Exportkredit som finansieras hos AB Svensk Exportkredit är i princip undantaget från stöd. Gällande regler för exportkreditstödet återfinns i lagen (1978:401) om exportkreditstöd och förordningen (1978:401) om villkor för exportkreditstöd.

Exportkreditstöd kan alltså utgå i form av avdrag vid inkomsttaxeringen eller som bidrag. Ansökan om stöd görs i första hand hos exportkredilnämnden som prövar om de allmänna fömtsättningarna för stöd föreligger. Ansökan skall göras hos nämnden före utgången av den tid inom vilken det sökande företaget skall lämna allmän självdeklaration för del beskattningsår då exportkreditavtalet har ingåtts. På gmndval av exporlkredilnämn-dens beslut kan exportföretaget sedan yrka avdrag eller ansöka om bidrag.

Exportkreditavdraget innebär att exportföretaget vid beräkning av nettointäkt enligt kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt får ett extra avdrag för stödberättigade kostnader. Ett yrkande om extra avdrag prövas i vanlig ordning vid förelagels inkomsl-taxering.

Exportkreditbidraget innebär att exportföretaget i stället för atl erhålla exportkreditavdrag får uppbära ett statligt, skattefritt bidrag som motsvarar hälften av avdraget. Bidraget är ett substitut till avdraget och skall bara betalas ut när avdraget inte har kunnat utnyttjas i sin helhet och inle heller har utnyttjats till viss del.

Ansökan om utbetalning av exportkreditbidrag prövas av riksskatteverket. Ansökningshandlingen skall komma in senasl en månad efter det atl exportföretagets taxeringar för beskattningsåret har vunnit laga krafl. Innan utbetalning sker måste riksskatteverket undersöka om utrymme för fullt avdrag finns eller om företaget delvis har utnyttjat avdraget. Denna

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet                            97

prövning sker i första hand på gmndval av lagakraftvunnet beslut om företagets taxering. Om företagel begär det får prövningen dock gmndas på det beslut angående företagets taxering som föreligger när riksskatteverket lar ställning till yrkandet om bidrag.

Riksskatteverket

Under de år möjlighet funnits till exportkreditbidrag har endast ett fåtal ansökningar inkommit till riksskatteverket. Då någon prognos för budgetår 1985/86 inte låter sig göras föreslår verket att anslaget tas upp med I 000 kr. i statsbudgeten.

Föredraganden

Någon tillförlitlig beräkning av medelsbehovet under detta anslag är inte möjlig atl göra. Förutom svårigheten att överblicka omfattningen av underlaget för exportkreditstödet är det omöjligt att fömtse taxeringsutfallet och de därav föranledda yrkandena om bidrag. Med hänsyn till osäkerheten om vilket medelsbehov som kan bli aktuellt förordar jag att anslaget förs upp med ett formellt belopp av 1000 kr. också i statsbudgeten för budgetåret 1985/86.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Exportkreditbidrag för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet                                          98

F 6. Lönsparande m. m.

1983/84 Utgift             182226262

1984/85 Anslag           200600000

1985/86 Förslag        168000000

Från anslaget bestrids utgifter för lönsparande. Nya lönsparandel, numera benämnt vinstsparandel, drar utgifter för vinstutlottning. Viss del av sparpremien bekostas också av statsmedel.

Riksgäldskontoret svarar för administrationen av vinslsparandet. Riksgäldskontorets administrationskostnader bestrids frän särskilt anslag under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m.

Fullmäktige i riksgäldskontoret

Inom vinstsparandel anordnas två vinstutlotlningar per år. Utlotlningar-na som lill sin huvuddel bekostas av slaten skall äga rum i mars och september närmast efter spararet. Vinstsumman i marsutlottningen skall uppgå lill en procent av det belopp som ligger till grund för utlotlningen. Nämnda beräkningsunderlag härför år 1985 uppskattats lill 12,5 miljarder kr. Spararna deltar med det lägsla av saldona på vinstsparkontol vid de två senaste årsskiftena. I septembemllottningen skall vinstsumman uppgå lill fyra procent av den på visst sätt beräknade saidoökningen under spararet pä samtliga konton. För år 1984 beräknas nämnda beräkningsunderiag till ca 3 125 milj.kr. Medelsbehovel för vinster i utlotlningen i september 1985 beräknas mot denna bakgrund till 125 milj.kr. och utlotlningen i mars 1986 till 87,5 milj.kr. för statens del.

Under budgelåret 1985/86 kommer vidare atl utbelalas en sparpremie pä fem procent av den del av sparandet år 1981 som fortfarande står kvar på kontot vid utgången av etl vart av åren 1982-1985. Premien bekostas av staten och bankerna med hälften vardera. Statens koslnader för sparpre-miering beräknas lill 43 milj.kr.

Fullmäktige förordar sålunda all lill Lönsparandel m.m. anvisas elt förslagsanslag av 255,5 milj.kr. för budgelåret 1985/86.

Föredragandens överväganden

Sedan fullmäktige i riksgäldskontoret inkommit med sin anslagsframställning har riksdagen beslutat ändra reglerna för vinstsparandet. Beslutet innebär alt vinstsparandet fr. o. m. den I januari 1985 skall drivas i bankernas egen regi med av bankerna bekostade vinstutlotlningar. Enligt gällande övergångsbestämmelser skall dock staten på sedvanligt sätt bekosta de utlollningar som sker i mars och september 1985 samt de sparpremier som utfaller per den 31 december 1985. Någon av staten finansierad vinstul-lotlning kommer inle alt hållas i mars 1986.

Jag har ingen erinran mot fullmäkliges beräkningar av medelsbehovel

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet                                         99

för vinstullollningen i september 1985 och den sparpremiering som skall ske den 31 december 1985 för sparande på vinstsparkonto. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

atl lill Lönsparande m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa ell förslagsanslag av 168000000 kr.

F 7. Information om allemanssparandel

1983/84 Utgift               10972241                  Reservation                      2027758

1984/85 Anslag               7000000'

1985/86 Förslag              7000000

' varav 2000000 kr. pä tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1984/85.

Enligt riksdagsbeslut hösten 1983 (prop. 1983/84:30, FiU 13, rskr 72, SFS 1983: 890) inrättades en ny form av hushållssparande den I april 1984. Sparformen benämns allemanssparandel.

Allemanssparandel ersatte det s.k. skattesparandet. Den nya sparformen administreras av riksgäldskontoret. Behövliga informafions- och utbildningsinsatser m. m. planläggs av delegationen för allemanssparandel. Det praktiska genomförandel av nämnda ålgärder ankommer på riksgälds-kontoret.

Föredragandens överväganden

För alt upprätthålla och utöka anslutningen till allemanssparandel kommer betydande informations- och marknadsföringsinsatser att krävas också under budgetåret 1985/86. Dessa insatser är nödvändiga särskilt med tanke på att sparformen har en låg grad av formell bindning samt att den skattefria bonusränlan på 5% under det första spararet bortfaller för samtliga sparare över 25 år efter årsskiftet 1984/85.

Fr. o. m. den I januari 1986 gäller dessutom att ungdomars allemanssparande skall ge rätl till lån för att underlätta bosättning och bostadsanskaffning. Vid genomförandet av bosparandet för ungdomar aktualiseras också frågan om särskilda informationsinsatser för denna sparform.

Jag beräknar medelsbehovet för information m.m. under budgetåret 1985/86 till 7 milj.kr., varav 3 milj.kr. bör användas för särskilda insatser för att uppmuntra ungdomars bosparande.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Information om allemanssparandel för budgetårel 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 7000000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet                                         100

F 8. Höjning av grundkapitalet i Nordiska investeringsbanken

1983/84 Utgift               31723 725

1984/85 Anslag              34000000

1985/86 Förslag             36000000

Från anslaget bestrids f.n. utgifter för Sveriges andel av höjningen av Nordiska investeringsbankens grundkapital. Sveriges inbetalning under budgetåret 1985/86 uppgår till 4,14 milj. SDR. Med viss reservation för eventuella förändringar i kronans värde i förhållande till SDR beräknar jag medelsbehovel för nästa budgetår till avmndat 36000000 kr. Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

att lill Höjning av grundkapitalet i Nordiska invesleringsbanken för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 36000000 kr.

F 9. Täckande av förluster till följd av vissa statliga garantier

1984/85 Anslag                       1000

1985/86 Förslag                       1000

För att få en fullständig bruttoredovisning av den statliga garantiverksamheten fördes detta anslag upp på statsbudgeten för budgetåret 1984/85. För vissa garantisystem kommer även i fortsättningen anslag under resp. huvudtitel att belastas vid eventuellt infriande av statliga garantier. För de garantier där så inte sker bör detta anslag belastas vid eventuella förluster. För att upprätthålla principen om bmttoredovisning har redan tidigare särskilda inkomsttitlar inrättats för dels influtna avgifter för statliga garantier, dels återbetalning av tidigare infriade statliga garantier.

1 förslaget till statsbudget bör anslaget föras upp med ett belopp av I 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Täckande av förluster tillföljd av vissa statliga garantier för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av I 000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9   Finansdepartementet                                          101

F 10. Kompensation för förluster i Vänerskogs konkurs

1984/85 Anslag'               3000000

1985/86 Förslag                1000000

' Anslaget uppfört på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgelåret 1984/85.

Riksdagen har efler förslag från regeringen beslulal alt vissa skogsägare som gjort förluster i Vänerskog ekonomisk förenings konkurs skall få en särskild kompensation (prop. 1983/84: 196, SkU 10, rskr 24). Kompensation avser inkomsiskali och mervärdeskatt som belöper på fordringar som uppkommit under år 1981. Kompensationen utbetalas av riksskatteverket efler ansökan från skogsägarna. De närmare villkoren för kompensationen framgår av förordningen den 6 december 1984 om kompensation till vissa skogsägare.

Del sammanlagda medelsbehovel för kompensationen beräknas uppgå lill drygl 4 milj.kr. Jag beräknar medelsbehovel för budgetårel 1985/86 till I 000000 kr.

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

att till Kompensation för förluster i Vänerskogs konkurs anvisa ett förslagsanslag av I 000000 kr.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 9   Finansdepartementet                           102

Anmälan angående teckning av aktier i Post- och Kreditbanken, PK-banken

Genom beslut den 22 mars 1984 (rskr 1983/84:189) biföll riksdagen vad näringsutskottet hemställt i betänkandet 1983/84:23 med anledning av propositionen 1983/84:70 om ökning av aktiekapitalet i Post- och Kreditbanken, PK-banken, och propositionen 1983/84:98 om teckning av ytterligare aktier i Post- och Kreditbanken, PK-banken, m. m. jämte motioner. Genom beslutet godkände riksdagen ordningen för en ökning av bankens aktiekapital till 750 milj. kr., innebärande bl.a. att staten helt eller delvis kunde avstå från sin företrädesrätt till teckning av nya aktier. Vidare anvisade riksdagen genom beslutet till Teckning av aktier i Post- och Kreditbanken, PK-banken, på tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för budgetårel 1983/84 under sjunde huvudtiteln ett reservaiionsanslag av 168800000 kr. 1 betänkandet uttalade utskottet att det förutsattes att regeringen när så kan ske redovisar för riksdagen hur saken har hanterats.

Regeringen har den 29 mars 1984 beslutat att staten helt skall avslå från sin förelrädesräll fill leckning av nya aktier vid ökningen av Post- och Kreditbanken, PK-bankens aktiekapital till 750 milj. kr.

Samtliga nya aklier har tecknats och betalts. Ökningen av aktiekapitalet har fastställts genom registrering. Nyemissionen har således avslutats utan att det i tilläggsbudget 111 anvisade anslaget behövt utnyttjas.

Jag hemställer atl regeringen bereder riksdagen fillfälle atl ta del av vad jag har anfört.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 9    Finansdepartementet Register

103

Sid

1 Översikt

Anslag kr.

12 A. Finansdepartementet m. m.

12 Finansdepartementet

13 Finansråd/ekonomiska attachéer

13 Kommittéer m.m.

14 Extra ulgifler

40588000

2 182000

21300000

795000

64865000

15 B. Skatte-och indrivningsväsen

18 Riksskatteverket

21 Lokala skatiemyndighelerna

33 Kronofogdemyndigheterna

45         Slämpelomkoslnader

46         Koslnader för årlig taxering

46 Ersättning till postverket m.fl. för bestyret med skalteuppbörd m. m.

283046000 838492000 551539000 2534000 137000000

43027000 1855 638000

48 C. Pris-, konkurrens- och konsument frågor

48        Marknadsdomstolen

49   Näringsfrihelsombudsmannen

50        Statens pris- och kariellnämnd 52 Konsumenlverkei

55 Allmänna reklamationsnämnden

2402000

6216000

35497 000

45651000

8262000

98028000

58 D. Vissa centrala myndigheter m. m.

58 Byggnadsstyrelsen

1000

67 Inköp av fasligheler m. m.

30000000

68 Tullverket:

68     Förvaltningskostnader

724 102000

77     Drift och underhåll av leknisk materiel m. m.

55 608000

78    Anskaffning av viss materiel

15 825 000

78     Vissa byggnadsarbeten v

id lulb

/erkel

800000

80 Konjunkturinstitutet

13 348000

81 Myntverket:

81      Förvaltningskostnader

8583 000

83      Uppdragsverksamhet

1000

83      Ulruslning

335 000

84 Bankinspeklionen

1000

86 Försäkringsinspeklionen

1000

Prop. 1984/85:100   Bilaga 9    Finansdepartementet

88 Statens krigsförsäkringsnämnd m. m. 88 Statens förhandlingsnämnd 90 Energibesparande åtgärder i stadiga byggnader

104

69000 3 800000

50000000 902474000

92 E. Bidrag och ersättningar till kommunerna

92 Skatteutjämningsbidrag till kommunerna

m.m. 92 Bidrag lill kommunerna med anledning

av avskaffandet av den kommunala

företagsbeskattningen

II 166000000*

900000000* 12066000000

94 F. Övriga ändamål

94 Kostnader för vissa nämnder 94 Bidrag lill vissa internationella byråer och organisationer m.m.

94    Bidrag lill vissa handikappade ägare av motorfordon

95    Bidrag till vissa investeringar

96    Exportkredilbidrag

98 Lönsparande m.m.

99    Information om allemanssparandel
100 Höjning av gmndkapitalet i Nordiska

investeringsbanken

100        Täckande av föriuster till följd av vissa statliga garantier

101        Kompensation för föriuster i Vänerskogs konkurs

20000

170000

16000000

1000

1000

168000000

7000000

36000000

1000

1000000 228193000

102 Anmälan angående teckning av aktier i Post-och Kreditbanken, PK-banken

Totalt för finansdepartementet

15215198000

"Beräknat belopp

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984

Bilaga 10 till budgetpropositionen 1985                      Prop. 1984/85:100

Bilaga 10

_{Utbildningsdepartementet}

ÖVERSIKT

Till utbildningsdepartementets verksamhetsområde hör skolväsendel, högskoleutbildningen, forskningsfrågor, vuxenutbildningen, studiestödet, kulturverksamheten, massmedier och internationellt kultumtbyte.

Budgetförslaget inom utbildningsdepartementets område präglas av insatser som syftar till atl främja de humanistiska värdena och till att bidra till samhällets tekniska, ekonomiska och regionala utveckling. Utrymmet för de reformer som nu föreslås har i huvudsak skapats genom omdispositioner av tillgängliga resurser.

Inom grundskolan står f. n. frågor om innehåll och kvalitet i centmm. En huvuduppgift är att se till atl alla elever får en fullständig grundskoleutbildning och att förhindra den s.k. utslagningen av elever. Svenskämnets situation och kullurens ställning i skolan är frågor som särskilt uppmärksammas. Ett utvecklingsarbete inleds för att stöjda en ökad satsning på kultur i skolan. Anlalel stadieveckotimmar i ämnet svenska på högstadiet ökas med två timmar. Tid för detta tas från fria aktiviteter. En fortsatt satsning på dataundervisningen görs genom att särskilda medel avsätts för programvamutveckling för skolväsendet. Grundskolan tillförs ökade resurser för vikarier så att de s. k. "lärarlösa lektionerna" försvinner. Vissa förändringar rörande hemspråksundervisningen genomförs. Skolchefstjänsterna kommunaliseras, vilket bl. a. får lill följd alt statsbidrag för delta ändamål upphör. Vidare ändras reglerna för utbetalning av statsbidrag till kommunerna för grundskolan. Ändringen medför ränlevinster för staten.

För gymnasieskolans del redovisades våren 1984 i propositionen om gymnasieskola i utveckling olika förslag för atl skapa en gymnasieskola, bättre anpassad att ta emot i princip hela årskullen 16-åringar. En försöks-och utvecklingsverksamhet har inletts. Dess viktigaste mål är alt göra gymnasieskolan tillgänglig och meningsfull för så många ungdomar som möjligt.

I fråga om resursanvändningen görs en markering av det främsta målet för den friare resursanvändningen - atl stötta elever med störst behov av stöd och hjälp i sitt skolarbete. En ökning görs av den särskilda resursen för stöd- och samordnad specialundervisning. Systemet med självstudietimmar ("lärarlösa lektioner") avskaffas.

Antalet platser i den gmndskoleanknutna delen av gymnasieskolan ökas från 112% till drygl 114% av antalet 16-åringar. Anslagen till utmstning 1    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                      2

ökas med 25 procent till gagn för den tekniska förnyelsen av den yrkesinriktade gymnasieutbildningen. En särskild fyraårig satsning på datautrustning och utbyggnad av datasalar görs. En ny tvåårig handels- och kontorslinje startar, som skall bidra till att bryta de traditionella könsbundna valen mellan handel och kontor och öka elevernas valmöjligheter på arbetsmarknaden. Tidpunkten för avstämning av statsbidrag till lärariöner i gymnasieskolan flyttas från 15 september till början av vårterminen. Timunderlaget kan därigenom beräknas på ett genomsnitt av antalet elever under läsåret.

VuxenutbUdningen kommer att ha i stort sett oförändrad volym under budgetåret 1985/86. Regeringen hemställer om fortsatt bemyndigande all sätta igång särskilda kurser för arbetslösa inom den kommunala vuxenutbildningen och folkhögskolan. Inom studieförbundens verksamhetsområde inleds en försöksverksamhet med etl friare resursutnyttjande i syfte att nå nya grupper. Antalet folkhögskolor ökas med två, Nyköpings folkhögskola och Kvinnofolkhögskolan i Göteborg. Vissa mindre reformer görs inom folkhögskolan och statens skolor för vuxna i syfte att förbättra handikappades studiemöjligheter.

På det studiesociala området aviseras en ny studiesocial utredning med uppgift att se över en rad frågor inom främst studiemedelssystemet. Studiehjälpens inackorderingslilläggg läggs samman med resetdlägget, vilket innebär en friare användning av studiestödet för eleverna. Vidare läggs resurserna för tim- och dagstudiestöd inom vuxenustudiestöden samman.

Antalet nyböriarplatser för ungdomar inom grundläggande högskoleutbildning blir budgetåret 1985/86 i stort sett detsamma som innevarande budgetår. Nya platser tillförs i första hand inom teknik- och ekonomiområdena. Inom dataområdet ökas planeringsramarna för civilingenjörslinjerna med drygt 170 platser. En ny tvåårig teknisk utbildning startas på tre orter med 90 platser totalt. På lokala linjer ökas antalet platser med 375, främsl med inriktning mot det tekniska området. Kapaciteten minskas främst för utbildningar som riktar sig mot läramtbildningsområdet. En integrerad vårdutbildning startar i Linköping budgetåret 1986/87. Inom vårdområdet inrättas vidare påbyggnadslinjer för arbetsterapeuter och sjukgymnaster budgetårel 1986/87. Kyrkomusikemlbildning förläggs till Piteå budgetårel 1986/87. En proposition om förändrad läramtbildning för gmndskolan kommer att läggas fram våren 1985.

1 fråga om forskning inrättas ett tiotal nya professurer, fem av dem vid universitetet i Linköping i anslutning till den nya integrerade vårdutbildningen. Vissa förändringar genomförs i systemet för studiefinansiering i forskamtbildningen.

Kulturverksamheten bör i ökad utsträckning förankras i och utgå från de miljöer där människor känner sig hemma. Därför görs insatser för att öka kulturens ställning i skolor och på arbetsplatser. För att förstärka kulturverksamheten i underförsöijda regioner ökas resurserna för de regionala teatrarna och museerna.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                     3

Inom medieområdet har pågått etl omfattande utredningsarbete som under våren 1985 kommer att kräva ställningstaganden i frågor om närra-dioverksamheten, stödet till radio-och kassettidningar, de statliga insatserna på litteratur- och biblioteksområdena saml regler för satellitmottagning och lokala sändningar i kabelnät. I budgetförslaget höjs produktionsbidraget inom dagspresstödel. Medlen till Sveriges dövas riksförbunds produktion av videogram för döva förstärks. Vidare knyts en punktskriftsnämnd, med uppgift bl.a. alt verka för en enhetlig nomenklatur på punklskriftsområdet, lill talboks- och punktskriflsbiblioteket.

Nästan all radio- och TV-verksamhet finansieras med medel ur radiofonden. Detta gäller fr. o. m. budgetåret 1985/86 även verksamheten vid Sveriges Utbildningsradio AB. För radio- och TV-verksamheten beräknas för kommande bugetår medelsanvisningar om 2,4 miljarder kr. Under nästa budgetår startas regionala TV-nyhetssändningar över Mellansvenska distriktet och Värmlandsdistriktet.

Under budgetårel 1983/84 har ur behållningen av de särskilda lotterier som anordnats till förmån för konst, teater och andra kulturella ändamål anvisats medel med sammanlagt 7 800000 kr. Medlen har fördelats enligt följande.

O 2850000 kr. till statens kulturråd för fördelning till investeringar, O 3 100000 kr. till investeringar inom teater-, dans- och musikområdet, O 575000 kr. till investeringar inom konst-, musei- och arkivområdet, O I 275000 kr. till andra investeringar.

Totalbeloppen för de olika anslagsgmpperna inom utbildningsdepartementets område framgår av nedanstående labell. De redovisade beloppen för budgetåret 1984/85 inkluderar inte medel anvisade på tilläggsbudget. Det bör beaktas att anslagen Gli. Stöd till radio- och kassettidningar, G 15. Litteraturstöd samt övriga ändamål inom litteratur- och folkbiblioteksområdet och H 5. Nordiska ministerrådels kulturbudget är s. k. uibryt-ningspunkter, där medel endast beräknats preliminärt i avvaktan på särskilda propositioner.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

Littera Anslagsgrupp

Belopp i milj. kr.
Anvisat        Förslag
1984/85       1985/86

Förändring

41,9 17 999,3

305,5

281,9

A         Utbildningsdepartementet

B         Skolväsendet

Centrala och regionala myndigheter

För skolväsendet gemensamma frågor

Det obligatoriska skolväsendet m. m. Gymnasiala skolor m. m. Investeringsbidrag

C         Vuxenutbildning

D         Högskola och forskning

Centrala och regionala

myndigheter, lokaler, m. m.

Grundläggande högskoleutbildning

Forskning och forskarutbildning inom högskolan m. m.

Övriga forskningsfrågor

E         Studiestöd

F         Kulturverksamhet m. m.

Allmän kulturverksamhet m. m.

Teater, dans och musik

Bildkonst

Arkiv

Kulturminnesvård

Museer och utställningar

Forskning

Ungdomsorganisationer

G        Massmedier m. m.

Film m. m.

Dagspress och tidskrifter

Litteratur och bibliotek

H        Internationellt-kulturellt

samarbete

I          Investeringar m. m.

Totalt för utbildningsdepartementet

11,2

818,4

21,9 6,4

53,1

18817,7

327,4 288,3

13 101.2

13931,1

829,9

4145,6

4071,9

-73,7

165,1

199,0

33,9

2310,5

2386,4

75.9

6 582,4

6 995,7

413,3

1314,1

1 490.5

176,4

2 725,5

2 833,7

108,2

1 760,5

1 869,5

109,0

■ 782,3

802,0

19,7

6531,1

6 870,4

339,3

1395,8

1504,8

109,0

160,6

132,8

-27,8

643,4

742,6

99,2

36,8

37,8

1,0

83,0

93,2

10,2

62,3

66,2

3,9

263,3

283,6

20,3

1.0

0,6

- 0,4

145,3

148,0

2,7

682,9

724,4

41,5

44,3

46,3

2,0

540,8

576,9

36,1

97,8

101,2

3,4

80,2

87,5

7,3

586,5

541,8

-44,6

36 210,5

37 981,6

1771,1

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                     5

Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET               PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-12-20

Föredragande: statsrådet Hjelm-Wallén såvitt avser frågorna under Inledning punkterna 1,4,5.1,7,8,9.1,9.2,9.3, 10, 11, 14, 15.7-15.9, littera A, B vad avser punkterna 17-21, C, D vad avser punkterna 1-28, 39, E, H och I;

statsrådet Göransson såvitt avser frågorna under Inledning punkterna 2, 3, 5.2, 6, 12, 13, 15.1-15.6, 15.10-15.12 littera B vad avser punkterna 1-16, F och G;

statsrådet 1. Carlsson såvitt avser frågorna under Inledningen punkterna 9.4, 9.5, 9.6, Littera D punkterna 29-38, 40-41.

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 såvitt avser utbildningsde-paretmentets verksamhetsområde.

Åttonde huvudtiteln

INLEDNING

1    Utgångspunkter

Vatje medborgare har rätt till god utbildning. Denna rätl måsle vara ovillkorlig, därför att utbildning är en förutsättning för all var och en skall kunna utnyttja sina inneboende resurser, utveckla sina anlag och intressen och fullgöra en för samhällsgemenskapen värdefull arbetsuppgift.

Den självklara utgångspunkten för atl hävda allas rätl till kunskap är uppfattningen om allas lika värde. En utbildnings-, forsknings- och kulturpolitik som utgår från allas lika värde måsle samtidigt ha sin grund i insikten om att alla människor är olika. Denna insikt måsle innebära ett hänsynstagande till varie människas egel säll atl söka förverkliga sina ambitioner.

Slrävan efter jämlikhet slår därför inte i konflikt med viljan all underiätta för var och en att utveckla sina personliga intressen. Tvärtom är jämlikheten, som utgår från allas rätl atl utvecklas efter sina egna förutsätining-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                      6

ar, en nödvändig grund för den enskildes frihet att förverkliga sina "livsprojekt". En sådan frihet har hittills bara ett fåtal haft möjlighet till.

Att stärka den enskilde i hans eller hennes strävan till förkovran och till fördjupning i kunskap och kultur är en huvuduppgift för politiken inom utbildningsdepartementets område. En sådan politik är en naturlig del av den välfärdspolitik som under de senaste årtiondena lagt gmnden för bättre levnadsvillkor i vårt land.

Utbildningens och forskningens roll får aldrig inskränkas till att lämna bidrag till den tekniska, industriella och ekonomiska utvecklingen och till att ge människor de kunskaper de behöver för alt kunna fungera i arbetslivet. Deras uppgift är vidare än så.

En hög allmän utbildningsnivå och en gemensam kunskapsbas för alla människor — oavsett ekonomiska förhållanden, social och kulturell bakgrund, bostadsort, kön och ålder - skapar förulsättningar för förståelse mellan individer, grupper och samhällsklasser. En sådan gmndläggande förståelse är nödvändig för samhällsgemenskapen och bidrar till att stärka vår nationella identitet.

Utbildnings-, forsknings- och kulturpolitik spelar en strategisk roll i ett modernt, högt utvecklat industrisamhälle. Sveriges ställning som välfärdssamhälle och avancerad industrination, liksom den höga allmänkulturella nivån i landet, är i hög grad en följd av vårt väl utbyggda utbildningssystem och vår högt kvalificerade forskning. En fortsatt satsning på kunskap, bildning och kultur är en fömtsättning för atl vi skall kunna bibehålla vår ställning och ytterligare stärka den. I ett kortare perspektiv måste även utbildning och forskning mobiliseras i våra ansträngningar att bygga Sverige starkt igen. I ett längre perspektiv öppnar en fortsatt kunskapsutveckling de möjligheter som är grunden för morgondagens samhälle.

Den sammanhållna gmndskolans uppgift är atl ge den gemensamma kunskapsbas som alla människor behöver och som alla har rätt till. Detta gäller också dem som har svagast fömtsättningar. Att bekämpa den s. k. utslagningen i grundskolan är därför en uppgift av utomordentligt stor betydelse. Likaså är det angelägel att utjämna de skillnader i valen till olika slag av fortsatt utbildning som fortfarande finns med avseende på social och ekonomisk bakgmnd, kulturella traditioner, kön, föräldrarnas arbetsvillkor och bostadsförhållanden.

Utvecklingen i samhället och på arbetsmarknaden ställer krav på att alla ungdomar också får möjlighet till yrkesutbildning efter grundskolan. Den snabba omvandlingen av samhället och den allt mer kunskapsintensiva produktionen gör att det är angeläget att minska utbildningsklyftorna. Detta understryker kravet på en gymnasieskola för alla, liksom behovet av en väl utbyggd vuxenutbildning.

Skolans uppgift är att ge en grund för ett livslångt lärande. Om skolan inte lyckas med atl ge alla de nödvändiga baskunskaperna och förmedla en lust att lära blir insatser för att öka möjligheterna lill fortsatt utbildning och

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                     7

främja återkommande utbildning fmktlösa. Målet atl alla skall tillförsäkras rätten lill kunskap får aldrig ges upp.

Strävanden att stoppa utslagningen i gmndskolan och att ge alla ungdomar möjlighet till en gymnasial utbildning har mot denna bakgmnd givits en central plats i årets budgetproposition.

Det är en slor tillgång ocksä ur etl samhälleligt perspektiv att medborgarna har goda kunskaper. Näringslivet och den offentliga förvaltningen är för sin ulveckling beroende av att de yrkesverksamma är välutbildade. Detta beroende blir starkare ju mer specialiserat och högteknologiskt arbetslivet blir. För den enskilde ger en god utbildning förutsättningar att kunna få ett arbete som motsvarar hans eller hennes intresse och utvecklingsmöjligheter och att möta förändringar i arbetslivet.

1 ansträngningarna alt trygga full sysselsättning och stimulera näringslivets ulveckling har därmed utbildning och forskning en strategisk roll. Många exempel finns på hur rön inom grundläggande forskning kunnat utveckla eller förnya en industrigren. Sverige behöver en hög forskningskompetens för att även fortsättningsvis kunna hävda sig som industrination och för att olika delar av samhällslivet skall kunna fortsätta att utvecklas.

Utbildningspolitiken har en särskilt viktig roll i en situation av snabba förändringar i arbetslivet. Förnyelse och förändring på arbetsmarknaden kräver fiexibililet också på utbildningsområdet. Särskilt stor betydelse har möjligheterna lill fortbildning och vidareutbildning. Utbildningssystemet måsle därför utformas så att del på olika nivåer ger möjligheter till återkommande utbildning. Också i lider av arbetslöshet kan vidareutbildning spela stor roll - den gör individen bättre mstad för nya arbetsuppgifter när situationen pä arbetsmarknaden åter förbättras. Utbildning blir på så sätt en investering för framtiden både för den enskilde och för samhället.

En ökad betoning av fortbildning och vidareutbildning innebär att betydelsen av en bred geografisk spridning av utbildningen ökar. För yrkesverksamma är avstånd till utbildningsmöjligheterna ett svåröverkomligt hinder. Närhet till utbildningsanordnarna är en viktig faktor för näringslivets ulveckling. Den ger bl.a. förutsättningar för det samspel mellan näringsliv och utbildningsorganisation som krävs för att utveckla en ändamålsenlig fortbildning och vidareutbildning.

I det budgetförslag som kommer att redovisas i del följande har därför förslag som förbättrar utbildningsväsendets möjligheter att medverka till teknisk förnyelse och lill regional balans fått en framskjuten plats.

Elt aktivt kulturliv är en annan förulsättning för en god samhällsutveckling. Det ger perspektiv och förutsättningar för en fördjupad syn på samhällets och teknikens utveckling utöver kraven på lönsamhet, rationalitet och nytta. Teknik och kultur anger på olika sätt ramarna för en samhällsutveckling under medborgarens kontroll.

1 ell samhälle som präglas av ökad specialisering och där stor vikt läggs

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                      8

vid den tekniska förnyelsen är det därför angeläget alt främja en humanistisk kunskaps- och människosyn. En bred bildning, som innefattar inte bara kunskaper inom olika specialområden utan också en förtrogenhet med vår gemensamma historia och vårt kulturarv, är en förutsättning för den värdegemenskap och förankring som behövs, inle minsl i etl samhälle i snabb utveckling. Kulturen och bildningen blir i detta avseende medel att styra samhällsutvecklingen i banor som inte enbart präglas av de snabba teknologiska förändringarna. 1 detta sammanhang har inte minst folkhögskolor och studieförbund en viktig roll.

Insatser för att främja etl i vid mening humanistiskt förhållningssätt får emellertid inte ses som en kompensation för icke önskvärda effekter av den tekniska och ekonomiska utvecklingen. Etl förhållningssätt präglat av eftertanke och omsorg om kvalitet måsle i stället vara en av utgångspunkterna även för den tekniska förnyelsen och för insatser för all åstadkomma ekonomisk tillväxt.

Del synsätt jag här givit uttryck för måste grundläggas tidigt. Det innebär alt skolans roll som kulturbärare och kulturförmedlare måste värnas. Insatser för kultur i skolan har därför särskilt markerats i årets budgetförslag.

Statsrådet Göransson och jag inleder budgetförslaget med alt utveckla vårt synsätt inom de övergripande områden jag nyss berört. Sedan behandlas vissa större frågor varefter följer de enskilda anslagspunkterna.

2   En skola för alla

Som chefen för utbildningsdepartementet redovisal i det föregående är en skola för alla det övergripande målet för regeringens insatser på skolområdet. Grundläggande för denna politik är att alla, oberoende av ekonomisk, social eller kulturell bakgmnd, har behov av och rätt till goda kunskaper. Ju mer komplicerat och tekniskt avancerat vårt samhälle blir, desto viktigare blir det att rätten fill en god utbildning också i praktiken kan omfatta alla.

Denna ambition ställer höga krav på skolan. Som jag redovisade i föregående års budgetproposition har vi i dag en skola som för de allra flesta elever fungerar bra. De får goda kunskaper - väl så goda som tidigare generationer fåll - och har höga ambitioner i sitt skolarbete. Generellt menar jag att vi aldrig tidigare haft så välutbildade ungdomar som de som i dag lämnar grund- och gymnasieskolan. Men det är inte tillräckligt att konstatera att skolan fungerar väl för flertalet elever om vi skall kunna nå målet en skola för alla. Vi måste också ha ambitionen att de elever som inte har så goda förulsällningar - som möter problem i skolarbetet - skall lyckas. Regeringen har sett som en av sina vikfigasle uppgifter på utbildningsområdet atl åstadkomma en bällre skola också för

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                                  9

dessa elever. Jag vill t.ex. erinra om fjolårets beslut (prop. 1983/84:27, UbU 8, rskr 112) om åtgärder för elever med handikapp i det allmänna skolväsendet. Samma mål ligger också till grund för den förnyelse av gymnasieskolan som nu inletts som ett resultat av riksdagens beslut med anledning av propositionen om gymnasieskola i utveckling (prop. 1983/84: 116, UbU 29, rskr412).

Med min utgångspunkt, att den viktigaste uppgiften på grundskolans område är atl ge alla elever en fullgod utbildning, var det med stor oro jag hösten 1982 noterade larmrapporterna från bl.a. statistiska centralbyrån (SCB) om att utslagningen i grundskolan skulle ha ökat under 1970-lalet.

Jag tillsatte därför i november 1982 den s.k. utslagningsgruppen inom utbildningsdepartementet med uppdrag att kartlägga utslagningen i grundskolan. Gmppen har i sitt betänkande (SOU 1983:63) "Utslagningen" i grundskolan behandlat frågor rörande elever med svårigheter i gmndskolan och bl.a. redovisat hur omfattande utslagningen är.

Jag avser nu att redovisa min principiella syn på frågor rörande utslagningen i gmndskolan och på skolans åtgärder för elever med svårigheter. Jag kommer därvid att behandla utslagningsgmppens förslag. Vidare kommer jag att behandla förslag skolöverstyrelsen (SÖ) redovisal med anledning av det uppdrag regeringen i januari 1983 gav SÖ atl analysera och komma in med förslag i fråga om dels insatser för elever som behöver särskilt stöd, dels behovet av utbildning av lärare för denna verksamhet.

Den massmediadebatt som fördes i samband med att jag tillkallade gruppen gav intryck av att utslagningen av elever i gmndskolan skulle ha ökat betydligt under 1970-talet. Mot den bakgmnden är del i och för sig glädjande att gmppen, efter en noggrann genomgång av tillgänglig statistik, konstaterar atl andelen elever med ofullständig grundskoleutbildning inte ökat under de senaste 10—15 åren. Enligt gruppens bedömning är det mellan 6 000 och 7000 av eleverna som inte fullföljer grundskolestudierna till följd av att de får anpassad studiegång eller slutar i förtid. SÖ har redovisat att andelen elever som helt saknar betyg uppgår till 0,2 %. Även om det inte är fråga om någon stor andel av eleverna och inte heller ett ökande antal elever, är det självfallet ändock mycket allvarligt atl gmndskolan i detta hänseende inte lyckats i sin uppgift alt omfatta alla.

Det finns enligt min mening inte några enkla lösningar på utslagnings-problemen. Det handlar i stället om ett långsiktigt arbete. Möjligheten alt ge alla elever - även de som har det svårast - en fullständig utbildning är starkt beroende av de attityder som skolan och dess personal har gentemot de enskilda eleverna. Skolan måste möta eleverna med en positiv män-nisko- och kunskapssyn som präglas av respekt och tilltro till alla elevers förmåga atl både kunna och vilja lära sig. Elt positivt klimat för utbildning innefattar en anda av respekt för kunskap och beslutsamhet att nå gemensamt uppställda mål för skolarbetet. 1 etl sådant pedagogiskt klimat finns fömtsättningar för alla elever atl utvecklas.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                     10

Utifrån denna syn pä utslagningsproblemen har den omfattande diskussion i landets skolor, som utsändandet av gruppens belänkande till samtliga högstadieskolor resulterat i, varit myckel värdefull. Denna diskussion bland skolans personal kan i sig bidra lill ändrade attityder och den kan därmed ses som en av de viktigaste åtgärderna för atl långsiktigt komma lill rälla med utslagningsproblemen. Remissförfarandet har härmed enligt min uppfattning haft en långt mer betydelsefull funktion än att enbart ge synpunkler på gmppens förslag, även om dessa naiurligen har dominerat debatten.

Jag delar SÖ:s och utslagningsgmppens uppfattning att problemen med ulslagning och elevsvårigheter måste analyseras och förstås i etl helhetsperspektiv. En skola som syftar till att ge alla barn och ungdomar goda utvecklingsbetingelser och en god utbildning måste vara beredd att se skolsvårigheter som en utmaning. Skolan kan därvid inte nöja sig med atl ge eleverna stöd och hjälp utifrån deras behov, utan måsle också inrikta sig mot att förändra hela utbildningsmiljön med avseende på arbetssätt och värderingar så att alla elever får det stöd och den uppmuntran som krävs för att de skall kunna tillägna sig kunskaper och färdigheter. Kravet på en sådan inriktning av skolans arbete måste vara något som beaklas av alla i skolan. Den positiva människosyn som är grunden för 1980 års läroplan för grundskolan (Lgr80) måste enligt min mening innebära att ingen elev någonsin betraktas som ett "hopplöst fall". I stället måste alla elevers förulsättningar tas tillvara och vidareutvecklas.

Det är viktigt att understryka atl skolan endast är en del av barns och ungdomars uppväxtmiljö. Skolan har därvidlag störst chans att lyckas med sin uppgift om den möts med respekt och slöd från det omgivande samhället samt kan möta varie elev med grundläggande tilltro. Lärarna, som har den viktigaste och svåraste arbetsuppgiften i skolan, måste känna det omgivande samhällets tillit - först då kan de i kraft av sitt yrkeskunnande fullt ut ta sitt yrkesansvar. Skolan kan emellertid inte ensam kompensera en i övrigl svår uppväxtmiljö, men den kan tillsammans med insatser på andra håll — framför allt från föräldrarna - bidra fill att förbättra möjligheterna också för elever med sämre förutsättningar.

Många undersökningar visar att det finns ett samband mellan socialgruppstillhörighet och svårigheter i skolan. Elever från socialgmpp 3 -och särskilt pojkar - är överrepresenterade bland dem som får problem i skolan. De elever som kommer från hem där det inte finns någon studietra-dilion återfinns i stor utsträckning bland dem som får anpassad studiegång på högstadiet eller som lämnar den obligatoriska skolan med ofullständig utbildning.

Av detta får man enligt min mening inte dra slutsatsen atl socialgmpps-tillhörighet avgör hur man lyckas i skolan. Ett samband på gmppnivå säger ingenting om förutsättningarna för den enskilda individen. Att man kan påvisa en överrepresentation av barn ur socialgmpp 3 bland de elever som

Prop. 1984/85:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                    11

har ofullständig grundskoleutbildning manar emellertid till eftertanke. Jag vill här särskilt fästa uppmärksamheten på en avgörande faktor, nämligen skolpersonalens förväntningar på elever frän olika socialgrupper och den självuppfatlning som barn har eller får beroende på hur skolans personal bemöter dem. I elt syslem med stor lokal frihet och behovsinriktad resursfördelning är del nödvändigt att göra all skolpersonal medveten om dessa samband.

Avgörande inte bara för hur skolan bemöter elever med olika social bakgmnd utan för skolans arbete med elever med svårigheier över huvud taget är således de grundläggande attityderna hos skolans personal. Utslagningsgruppen har visat hur frekvensen av elever med anpassad studiegång varierar mellan olika skolor ulan alt detta kan förklaras med hänvisning till social bakgmnd eller motsvarande faktorer. Avgörande är skillnader i den grundläggande inställning - de attityder - som finns vid skolorna.

Under de senaste tio åren har pedagogisk forskning visal atl skolor kännetecknas av olika pedagogiskt och socialt klimat och att sådana skillnader har stor betydelse för elevernas prestationer och sociala ulveckling. Skillnader mellan skolor inom en kommun kan systematiskt hänföras till deras egenskaper som sociala institutioner. Framgångsrika skolor har kännetecknats av en uppsättning värderingar och handlingsmönster som har utgjort en helhet - ett positivt pedagogiskt klimat. Resultaten har också visat atl en betoning av kunskaper och studier har hafl ett samband med såväl prestationer som social anpassning i och utanför skolan. Förtroendefulla relationer mellan lärare och elever samt ansvarstagande hos elever är faktorer som ömsesidigt förstärker varandra.

Jag menar mot denna bakgrund atl den sannolikt mest betydelsefulla faktorn för en skolas framgång är den anda, det sociala klimat, som råder vid skolan. Alt söka klarlägga vad det är som skapar en sådan anda är enligt min mening ell väsenlligt bidrag i det fortsatta arbetet i skolan med att hjälpa elever med svårigheter och förhindra ulslagning. Det är bl.a. därför angeläget att forsknings- och utvecklingsarbetet kring dessa frågor intensifieras och atl denna aspekt ges hög prioritet i fortbildningen.

Utslagningsgmppen har bl.a. tagit upp frågan om lärares bedömningar av när de kan lämna etl inlärningsmoment för att övergå lill nästa. Tillgängliga forskningsresultat visar att läraren i regel grundar delta avgörande på observation av vissa av klassens elever. Dessa elever utgör undervisningens s.k. styrgrupp. Enligt de redovisade undersökningarna låg denna grupp både betygs- och begåvningsmässigt mycket högt i ämnet matematik. 1 en klass med 30 elever övergick man till nästa moment redan när de tre till åtta bästa eleverna förstått momentet.

För atl förstå undervisningen i ett visst moment mäste man ha tillägnat sig gmndläggande kunskaper från föregående moment. De elever som är långsammare än styrgmppen riskerar därför alt förr eller senare hamna i en

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                                  12

ohållbar situation då endast delar av undervisningen blir begriplig för dem. Eleven kan i praktiken ställas inför valet att antingen proteslera mot en meningslös skolgång genom att skolka eller också passivt sitta kvar i skolan. Det är enligt min mening av avgörande betydelse för möjligheterna atl lyckas med att hjälpa elever med svårigheier, atl frågor om hur undervisningen ler sig för elever med olika bakgmnd och förutsättningar uppmärksammas i lärarutbildning och fortbildning. Det är också nödvändigl att enskilda lärare och skolan i sin helhet kritiskt granskar sina egna arbetsmetoder för att se om dessa i praktiken är anpassade till behov och förutsällningar hos alla elever. Såväl praktiska erfarenheter som forskning visar på behovet av en konkret och åskådlig undervisning som så långt möjligt anknyter till elevernas egna erfarenheter och föreställningar. Jag vill understryka behovet av ytterligare forskning även i dessa avseenden.

Av utslagningsgmppens betänkande, liksom av många andra undersökningar, framgår att elever som har eller riskerar atl få svårigheter oftast kan identifieras myckel tidigt. Del kan gälla såväl brister i kunskaps- och färdighetsinhämtande som svårigheter av andra slag. Det torde dock inle finnas några enkla orsakssamband, i form av att elever som har svårt med inlärning av kunskaper automatiskt också skulle få andra svårigheter. Elever som uppvisar brister i kunskaper och färdigheter löper emellertid större risk atl få också andra svårigheter i skolan liksom även längre fram i livet.

Skolan måste därför tidigt uppmärksamma vilka elever som har sådana brister och göra något för att hjälpa dem. Det är enligt min mening nödvändigt att skolans personal, i första hand lärarna, fortlöpande följer elevernas kunskaps- och färdighetsutveckling. Genom en sådan konsekvent genomförd utvärdering av hur skolan lyckas med sin uppgift skapas förutsällningar för etl intensivt arbete med varje elev, så att ingen lämnar en årskurs, etl stadium eller än mindre grundskolan i dess helhet med otillräckliga grundläggande kunskaper och färdigheter. Ansvaret för atl en fortlöpande kunskapskontroll sker åvilar varje lärare. Det måste ingå som en väsentlig del i en lärares roll - i hans eller hennes yrkeskunskap - att följa elevernas kunskaps- och sociala utveckling och gå in med stödinsatser när sådana behövs.

För att nä framgång i detta avseende är det nödvändigt att ställa utvecklingen av kunskaper och färdigheter i relation till elevens hela skolsituation. Del är alltså inte möjligt att se tillägnandet av kunskaper och färdigheter som en isolerad företeelse utan samband med social utveckling och personlighelsutveckling. Det grundläggande ansvarel för atl varie elev får tillräckliga grundläggande kunskaper och färdigheter åvilar klassläraren på låg- och mellanstadiet och varje enskild ämneslärare på högstadiet. Härtill kommer ett ansvar för skolledning, arbetsenhet och skolan i sin helhet när det gäller gmndsyn, arbetssätt och elevvård. En hjälp i detta avseende är de standardprov som finns för högstadiet och de diagnostiska prov som

Prop. 1984/85:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                                  13

utvecklas för gmndskolans låg- och mellanstadier i läsning, skrivning och matematik. Jag vill särskilt understryka viklen i detta sammanhang av de diagnostiska proven. De utgör ett värdefullt inslag i del underiag som står till buds för en lärare eller en arbetsenhet när det gäller atl bedöma en elevs kunskaps- och färdighelsnivå. Jag fömtsätter att SÖ skall fortsätta arbetet med att ta fram sådana prov.

Det är dock enligt min mening inte tillräckligt att endast ställa diagnostiska prov till förfogande för skolorna. Jag menar att del är nödvändigt att varje skola, lärare och arbetsenhet dessutom närmare preciserar de gmndläggande basfärdigheler och de baskunskaper i de cenirala ämnena som varje elev måste ha tillägnat sig på resp. stadium. Jag avser att senare återkomma till regeringen med förslag att uppdra ål SÖ alt utarbeta underlag för sådana preciseringar. Ett sådant uppdrag bör dessutom innefatta modeller för hur en utvärdering i dessa avseenden bör göras.

Mot bakgmnd av alt åtgärder för elever med svårigheter måste inriktas på skolans hela verksamhet och att dessa är en angelägenhet för all personal i skolan anser jag att det är nödvändigt med en bred och varierad satsning på kompetenshöjande åtgärder för skolpersonalen. Del är skolans och därmed inte minst skolstyrelsens uppgift att ombesöna all arbelsenhe-terna får erforderlig specialpedagogisk kompetens med utgångspunkt i elevernas behov. 1 kommunernas planer för fortbildning bör uppmärksammas att bl. a. speciallärare och elevvårdspersonal kan utnyttjas som resurspersoner i utvecklingsarbete och lokal fortbildning.

Som chefen för utbildningsdepartementet återkommer till kommer förslag senare att föreläggas regeringen om ändrad specialläramlbildning. 1 del sammanhanget räknar jag med att det blir aktuellt all återkomma till frågan om specialläramas funktion i skolan.

För att tillgodose det slora behovet av fortbildning i specialpedagogik bör fortbildningsinsatser med detta syfte även i framtiden prioriteras. För atl förstärka insatserna på området bör enligt min mening en brett upplagd fortbildning av lärare, med syfte att öka den specialpedagogiska kompetensen, påbörjas vad gäller såväl lokal fortbildning som kurser inom högskolans ram. Mot bakgmnd av den stora betydelse de första skolåren har för elevernas skolframgäng bör, som SÖ har föreslagit, insatserna under den närmaste treårsperioden i första hand riktas mot lärare på låg- och mellanstadiet. Det långsikliga målet bör vara att alla lärare skall få specialpedagogiska insikter, antingen inom den grundläggande lärarutbildningen eller genom fortbildning och utvecklingsarbete.

1 detta sammanhang vill jag betona skolstyrelsers och rektorers ansvar inte minsl i samband med fördelningen av skolans resurser. Utgångspunkten för resursfördelningen inom skolan är atl den skall grundas pä de skiftande behov av slöd och stimulans som finns hos olika elever, liksom på de skillnader som finns mellan olika klasser, skolor och kommuner. Delta är speciellt viktigt när det gäller fördelningen av försiärkningsresur-

Prop. 1984/85:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                                  14

sen. Skolstyrelsens frihet att fördela förstärkningsresursen begränsas i viss utsträckning genom att resursen bl.a. är avsedd att finansiera generella verksamheter, som normalt måste anordnas i alla skolor och klasser. Avsikten med förstärkningsresursen är dock att huvuddelen av den skall fördelas med en utpräglad behovsinriktning. Det innebär t. ex. att förstärkningsresursen inle bör användas för atl minska klasstorlekarna i gmndskolan, om det inte i det enskilda fallet finns särskilda skäl härför. En användning av förstärkningsresursen för generellt bedrivande av undervisningen i s. k. 20-gmpper på högstadiet bör således inte förekomma.

Jag är f.n. inte beredd att föreslå att förstärkningsresursen renodlas genom alt den friläggs från bidrag till generella verksamheter och på så sätt blir en resurs som är helt inriktad mot att tillgodose särskilda behov hos elever med svårigheier. Beredningen av SÖ:s förslag till ändringar i grundskolans statsbidragssystem kan dock ge underlag för ett ställningstagande i denna riktning.

Resursfördelning och resursanvändning bör enligt min mening också diskuteras i kvalitativa termer. I likhel rned SÖ menar jag att elever med svårigheter kan, t. ex. i samband med insatser av speciallärare, behöva en annan undervisning, inte enbart mer av samma undervisning som övriga elever får. Även om den självklara utgångspunkten måste vara att elever med behov av särskilt stöd skall få detta tillgodosett inom den ordinarie klassens ram, kan det i undantagsfall bli nödvändigt med särskilda organisatoriska åtgärder säsom särskild undervisningsgmpp, skoldaghem etc. Avsikten med en sådan åtgärd måste dock vara en återgång till vanlig klassundervisning.

Jag övergår nu till att redovisa mina ställningstaganden till utslagningsgmppens förslag.

Utslagningsgmppen har föreslagit atl nuvarande bestämmelser om anpassad studiegång i grundskolan skall upphävas.

En övervägande del av remissinstanserna, bl.a. flertalet länsskol-nämnder. Svenska kommunförbundet, LO, TCO och Riksförbundet Hem och Skola, har avstyrkt förslaget. Flera remissinstanser anser att en restriktiv användning av anpassad studiegång utanför skolan och då endasl när synnerliga skäl föreligger kan innebära en positiv möjlighet för enstaka elever. Några remissinstanser, däribland LO, anser att man inte bör ta bort möjligheten till anpassad studiegång utanför skolan innan väl genomarbetade alternativ finns.

Bl.a. SÖ, ett fåtal länsskolnämnder och Elevorganisationen, stöder utslagningsgmppens förslag att bestämmelserna om anpassad studiegång skall upphävas. SÖ anser dock att bestämmelserna om anpassad studiegång med placering på arbetsplats bör finnas kvar under en begränsad tid.

Bland de skolor och kommuner som inkommit med synpunkter på utslagningsgmppens betänkande råder nästan fullständig enighet om att nuvarande bestämmelser om anpassad studiegång bör bibehållas.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                     15

För egen del vill jag betona att skolans uppgift måste vara att söka motverka och förebygga uppkomsten av situationer som kan leda till atl arbele föriäggs utanför skolan. Det är dock enligt min mening, och jag ansluter mig dä till vad bl.a. LO anfört i sitt yttrande, inte möjligt att omedelbart förändra reglerna för anpassad studiegång enligt gruppens förslag så länge del är vanligt att andra förändringar av elevens undervisning inte görs tidigare under skolgången. Jag är därför inte nu beredd att föreslå att denna möjlighet tas bort. Arbete utanför skolan bör således enligt min uppfattning t. v. kunna ingå i anpassad studiegäng tills dess andra åtgärder lett till ett positivt resultat. Men jag vill understryka att reglerna måste användas med största restriklivitet. Då arbete förläggs utanför skolan måste målel vara en snar återgång till vanlig skolgång. Anpassad studiegång uianför skolan måste således ses som en sistahands-åtgärd som innebär ell slort avsteg från de generella principer som bör gälla för skolans inställning till elever med svårigheter. Har undervisningen tidigare i skolgången utformats utifrån elevens behov kommer enligt min mening inte anpassad studiegång utanför skolan atl behövas under högstadietiden. Denna mycket restriktiva inställning till anpassad studiegång utanför skolan gör också att jag anser det viktigt att det är skolstyrelsen som beslutar i varje sådant enskilt fall.

Jag vill i detta sammanhang la upp det förslag SÖ fört fram i sitt yttrande över utslagningsgmppens belänkande om möjlighet till individuella timplanejämkningar. Jag delar SÖ:s uppfattning att ytterligare lid i ett ämne -utöver vad som följer av timplanen - kan vara av stor betydelse för vissa elever. Jag menar därför att en generell möjlighet lill individuell timplanejämkning för elever i gmndskolan bör finnas i skolförordningen. Utgångspunkten för en sådan jämkning bör vara vissa enskilda elevers behov av ytterligare undervisningstid i gmndläggande färdighetsämnen, i första hand svenska och matematik, för alt uppnå en normal färdighelsnivå. Beslut om jämkning bör kunna fattas av elevvårdskonferensen efter samråd med eleven och dennes föräldrar. Kraven på ulredning bör dock ställas lägre än vid anpassad studiegång, som ju är en mer ingripande åtgärd. Beslutet bör gmndas på en i första hand pedagogisk bedömning av elevens situalion i ett vissl ämne och behovet av ytterligare fid i detta ämne. Utgångspunkten är alltså alt ge eleven mer tid i etl ämne, inte primärt alt befria eleven från något ämne. Den ytterligare tiden i svenska och matematik bör därför så långt möjligl inom ramen för tillgängliga resurser tas ul utöver den ordinarie limplanen. Det bör ankomma på regeringen eller den myndighet som regeringen beslämmer att utfärda de bestämmelser om sådana timplanejämkningar som behövs.

Enligt 36 § skollagen (1962:19. omtryckt 1970:1026, 36 § ändrad senasl 1982:1241) skall medgivande att avsluta skolgången i förlid ges endast om lämplig utbildning kan anordnas under återstoden av elevens skolpliktslid eller eleven har annan lämplig sysselsättning. Beslämmelsen tillkom ur-

Prop. 1984/85:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                     16

spmngligen som etl medel att under en lång övergångstid successivt införa den nioåriga skolplikten. Jag förordar i likhet med utslagningsgruppen och flertalet remissinstanser att bestämmelsen om skolgångsbefrielse nu slopas. Jag återkommer under anslaget Bil. Bidrag till driften av gmndskolor m. m. med förslag om ändring i skollagen.

Utslagningsgmppens förslag om förändring av statsbidraget lill särskild undervisning kommer jag atl behandla i samband med beredningen av SÖ:s förslag rörande statsbidragssystemet för grundskolan, som f.n. remissbehandlas.

Jag vill också fästa uppmärksamheten pä arbetsenhetens betydelse för diskussion och planering av stödet till elever med svårigheier. Enligt min mening är arbetsenheten en viktig grund för skolans elevvårdsarbele. Skyldigheten all planera elevvårdsarbete inom arbetsenheten regleras i skolförordningen. Om verksamheten skall kunna bedrivas i enlighet med läroplanens intentioner fömtsätter detta atl personalen i arbetsenheten träffas regelbundet. 1 likhet med SÖ anser jag atl skolförordningen även i fortsättningen bör reglera arbetsenhetskonferensens uppgifter med utgångspunkt i vad som anges om arbetsenheter i läroplanen för grundskolan.

När en enskild elev får svårigheier i skolan skall ett individuellt åtgärds-program, som beskriver vad som skall göras, utarbetas av skola, elev och förälder tillsammans. Jag anser det vara av stort värde all sådana åtgärdsprogram verkligen kommer till stånd ute i skolorna. Inte minsl i samband med de obligatoriska föräldrasamtalen bör dessa program kunna tjäna som ett underlag för en förbättrad dialog mellan hem och skola. Enligt vad jag har erfaril upplever personalen i många skolor del som svårt att utarbeta åtgärdsprogram enligt läroplanens riktlinjer. SÖ bör därför i syfte att stödja skolorna i delta avseende utarbeta allmänna råd rörande åtgärdsprogram. Jag avser senare atl föreslå regeringen att SÖ får elt uppdrag av den innebörden.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslär riksdagen

att godkänna vad jag har förordat om individuella timplanejämkningar.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                   17

3   Kultur i skolan

Chefen för utbildningsdepartementet har inledningsvis understmkil behovet av atl värna om skolans roll som kulturbärare och kulturförmedlare. Jag övergår nu lill att redovisa hur insatserna för kultur i skolan kan ökas.

Kulturens roll i skolan är viktig. Genom t. ex. litteratur, konst och teater kan eleverna fä en möjlighet att ta del av andra miljöer och andra människors erfarenheter, träna sig i inlevelse och uppleva igenkännandels glädje. Skolan skall inte bara informera om kultur, den skall också - och kanske framför allt - ge eleverna kultumpplevelser, göra dem medvetna om kvalilelskulturens värde och rusta dem atl möta massmarknadsutbudets avarter. Skolan skall också fungera som en plats för inspiration och eget skapande på de olika kulturområdena.

Delta är högt ställda krav och förväntningar på skolan. I många avseenden lever skolan också redan upp lill dessa. Det är glädjande all se atl del finns en stor beredskap att stärka kulturens roll i skolan. I 1984 års budgetproposition betonade jag vikten av atl ge mer utrymme åt kulturen i skolorna. Jag har under del gångna årel mött starkt gensvar på många håll och fått ta del av många exempel på hur satsningar på kulturområdet bidragit till atl skapa mycket av det vi menar med en positiv skolalmosfär. SÖ har i sin anslagsframställning t.ex. redovisat ett program för kultur i skolan.

De viktigaste kulturinsatserna i skolan sker inom ramen för den ordinarie undervisningen. Speciellt viktiga är härvid ämnen som svenska, bild och musik. Inom dessa ämnen, men naturligtvis ocksä inom andra ämnen och aktiviteter, läggs gmnden till elevernas språkliga, kulturella och estetiska färdigheter, värderingar och förhållningssätt.

Ämnet svenska har enligt min mening en alldeles särskild ställning i detta sammanhang. Undervisningen i detta ämne skall utveckla elevernas språk. Redan detta ger ämnet en särställning bl. a. genom att det skapar förutsättningar för studierna i andra ämnen. Men ämnet svenska har enligt min mening en vidare betydelse än så, som det kanske viktigaste instrumentet för att förmedla vårt gemensamma kulturarv lill nya generalioner. Mol denna bakgmnd är del oroande att svenskämnet har fått minskad timtid i grundskolan jämfört med tidigare skolformer samtidigt som ämnets betydelse har ökat. I 1984 års budgetproposition gav jag uttryck för detta liksom för det behov av utvidgad timtid för ämnet som jag ansåg föreligga. Jag anförde dock all man inte borde ändra i en läroplan som varil gällande endast i etl par läsår. 1 stället borde en utökning av timtiden göras i samband med framtida läroplansöversyner.

Med tillfredsställelse har jag kunnat notera en allmän uppslutning kring min uppfattning om behovet av en omedelbar utökning av svenskämnet för

2    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                    18

att kunna stärka ämnets centrala delar. Mot denna bakgrund bör man enligt min uppfattning kunna bortse från de principiella betänkligheterna mol alltför snara ändringar av läroplanen. Jag anser därför all timtiden i ämnet svenska bör utökas i gmndskolan. Tiden är nu fördelad med 29 stadieveckotimmar på lågstadiet, 26 på mellanstadiet och 10 på högstadiet. Det är därför mest naturligt atl utökningen görs på högstadiet. SÖ har på regeringens uppdrag redovisat hur en utökning på högstadiet med 2 stadieveckotimmar skulle kunna göras inom ramen för nuvarande totala timtid. SÖ föreslär att utökningen görs på bekostnad av tiden för fria aktiviteter sä att den lid som obligatoriskt skall avsättas för dessa minskas frän fem till tre stadieveckotimmar. Jag instämmer i SÖ:s förslag. Betydelsen av fria aktiviteter och av att en viss del av limplanens innehåll disponeras lokalt har för den skull inte minskat. Förslaget skall i stället ses mot bakgrund av mitt nyss redovisade resonemang om svenskämnets särskilda betydelse.

För att minska de negativa konsekvenserna av att tiden för fria aktiviteter blir mindre anser jag, liksom SÖ, att del är önskvärt att dataundervisning och undervisning i maskinskrivning om möjligt förläggs till annan tid. Jag vill dock inte gå så långt att jag förordar en särskild föreskrift härom. Del bör ankomma på varje skola att liksom hitfills besluta om detta.

I uppdraget till SÖ ingick också att utarbeta förslag till ändringar i kursplanen i ämnet svenska. Syftet skulle därvid vara att åstadkomma en ökad koncentration mol ämnets centrala delar såsom läsning, skrivning och litteratur. Uppdraget skulle redovisas senast den Ijuni 1985.

SÖ har redovisat uppdraget i samband med redovisningen av förslaget om utökad timtid. SÖ anser att några förändringar i kursplanen inte bör göras nu, bl. a. med hänsyn till att kursplanen endast gällt två år. SÖ menar vidare atl kursplanen i sin nuvarande utformning ger en god grund för att utveckla de delar av ämnet som uppdraget avsåg.

Del gmndläggande motivet för att utöka timtiden i ämnet svenska är, som jag nämnt, behovet att stärka de viktigaste delarna av ämnet. Den utökning om två veckotimmar som jag föreslår bör därför motsvaras av atl ökad uppmärksamhet åt läsning, skrivning och litteratur kommer att prägla verksamheten i ämnet i dess helhet. Även om det i och för sig är riktigt som SÖ hävdar att kursplanen medger en sådan inrikining, anser jag likväl att det är naturligt att en markering av den ändrade inriktning av ämnet, som jag förordar, kommer till uttryck i form av en ändring av kursplanen. En översyn av kursplanen med den inriktning jag nu förespråkat bör därför inledas. En sådan översyn bör dock få ta längre tid än vad jag urspmngligen fömlsatte. Jag avser att senare återkomma lill regeringen med förslag att SÖ skall få ett uppdrag med den innebörd jag nu har redovisal.

Jag vill i detta sammanhang också erinra om den stärkta ställning ämnet svenska fått på gymnasieskolans tvååriga linjer genom att del där har blivit ett obligatoriskt ämne.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                                 19

Insatser för atl förstärka svenskämnets och litteraturens betydelse i skolans arbele kräver att ett brett och varierat utbud av litteratur finns att tillgå i skolan. För litteratumndervisningen saknas i Sverige en klassikerserie som är anpassad till skolans behov. Slalen bör enligt min mening la inilialiv lill att en sådan serie med klassiker från olika epoker ges ut. Böckerna bör ges ut i sådana upplagor och lill ett sådant pris att skolorna i stor utsträckning kan köpa grupp- och klassuppsättningar. Jag räknar med att kunna föreslå regeringen att senare under innevarande riksmöle i en särskild proposition om litteratur och bibliotek lägga fram etl förslag för riksdagen med denna innebörd. Jag beräknar kostnaderna lill 4 milj. kr. per år under tre år.

Utöver den lokala samverkan mellan skola och folkbibliotek i fråga om litteralumndervisning, fortbildning av svensklärare m. m. som bör vara ett naturiigl inslag i den löpande verksamheten kan enligt min mening lokalt och regionalt anordnade läsfrämjande kampanjer ge goda resultat för elevernas och lärarnas litteraturintresse. De erfarenheter som görs i läs-främjandeprojekt av mer tillfällig karaktär eller med geografiskt begränsad räckvidd bör spridas till andra som verkar pä detta område inom skolan, folkbiblioteken, studieförbunden och andra organisationer. Regeringen har därför uppdragit åt kulturrådet att svara för en fortlöpande samordning av den statligt finansierade läsfrämjande verksamheten. Regeringen har också beviljat medel för regionala läsfrämjandeprojekl, bl.a. i Dalarna och Skåne. Jag anser att del är önskvärt att utvidga detla arbete till yllerligare regioner.

Som jag tidigare nämnt fyller också andra ämnen en myckel viktig kullurfunktion i skolan. Samtidigt finns del tyvärr i vissa fall en traditionell uppfattning bland såväl elever som skolans personal all praktisk-estetiska ämnen som musik och bild skulle vara mindre värda än teoretiska ämnen. Så är del självfallet inle. Bildämnet har genom 1980 års läroplan (Lgr 80) fåll en kraftigt vidgad roll där inle minst ämnets betydelse från kultursynpunkt har understmkits. Jag har också noterat det växande intresse som finns i många kommuner för en ökad betoning av musik i grundskolan bl. a. genom önskemål om att inrätta s. k. musikklasser. Regeringen har medgett att sådana klasser får inrättas i nio kommuner och har uppdragit åt SÖ att utvärdera verksamheten. Ämnen som musik och bild spelar således en stor och viktig roll i skolan inte minst när del gäller all stärka kulturens ställning. Jag vill understryka att denna inriktning mot skapande och upplevelse är det väsentliga i dessa ämnen. Del finns således ingen anledning att genom en ökad teorelisering av ämnena söka höja deras status.

1 samråd med chefen för utbildningsdepartementet vill jag i korthet redovisa vissa synpunkter när det gäller estetisk utbildning i gymnasieskolan.

Detta läsår har en försöksverksamhet med tvåårig estetisk-praktisk linje startat på lio orter. Linjen har grenar med ett väl tilltaget utrymme för bild.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                                  20

dans eller teater, alternativt i kombination med musik, slöjd eller foto/film/ video. Intresset har varit myckel stort från kommunerna för att bredda gymnasieskolan i denna riktning. Verksamheten bör också kunna bli allmänt stimulerande för kulturlivet på de skolor och orter, där den inrättas. Chefen för utbildningsdepartementet kommer senare atl föreslå en utökning av försöksverksamheten redan nästa budgetär.

Elt redan permanent inslag i skolans kulturprogram är musiklinjen, som senasl inför läsåret 1984/85 byggdes ut med ytterligare två klasser. Det är alltjämt många som söker till denna linje, vilken erbjuder stora möjligheter till individualiserad undervisning. Med dessa följer samtidigt jämförelsevis stora kostnader. SÖ har nu aviserat en revidering av timplanen som kan minska koslnaderna. När förslag på denna punkt föreligger, bör frågan om en fortsatt utbyggnad av musiklinjen kunna prövas.

Jag vill här också påminna om atl riksdagen ijuni 1984 godkände förslag i den s. k. gymnasiepropositionen (1983/84: 116) om individuella timplanejämkningar för estetisk verksamhet. Försöksverksamhet kommer här atl bedrivas i upp till 25 kommuner och 5 landstingskommuner.

Jag vill här också nämna att chefen för utbildningsdepartementet senare kommer atl föreslå att medel avsätts för kultumtövares medverkan i folkhögskolan.

Som jag redovisal i det föregående biträder jag SÖ:s förslag att tiden för fria aktiviteter på högstadiet minskas med två stadieveckotimmar för att tillgodose behovet av ökad tid för ämnet svenska. Etl av skälen till milt ställningstagande är att de fria aktivitelerna i många skolor inte har den kvalitet och den höga målsättning som man bör kunna kräva av en verksamhet som är obligatorisk för alla.

Fria aktiviteter har enligt min mening på många håll fått en slentrianmässig utformning där eleverna erbjuds en mängd olika sysselsättningar som ofta är av mindre värde utifrån skolans allmänna mål eller som består av aktiviteter av precis samma slag som många elever sysslar med också på fritiden. Denna bild styrks av den rapport om föreningsmedverkan i skolan som statens ungdomsråd inkommit med till regeringen våren 1984. Den visar att de föreningsledda fria aktiviteterna domineras av organisationer som bedriver idrott, hobby och spel, medan de idéburna organisationerna medverkar i mindre omfattning. Andra föreningar måste därför enligt rådet ges möjlighet alt med mera lidsmässigt koncentrerade insatser medverka i skolan, exempelvis i samband med temadagar och temaveckor. Ungdomsrådet menar att det inte är tillräckligt att engagera föreningar endast utifrån kriteriet att de är föreningar. Det är verksamheten och i vilken mån den stämmer in i skolans totala arbele som måsle vara vägledande.

Mot denna bakgrund menar jag alt det finns anledning atl diskutera den framtida inriktningen av fria aktiviteter. Jag vill försl understryka att fria aktiviteter i läroplanen har fått viktiga uppgifter där det förutom all stimulera elevernas deltagande i föreningsliv också ingår att tillgodose elevernas

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                   21

kulturella behov. Jag inslämmer i ungdomsrådets slutsats när det gäller föreningamas begränsade prakliska möjligheter att själva ta ansvaret för fria aktiviteter och samlad skoldag. Detta innebär självfallet inte ett minskat behov av kontakt mellan skola och föreningsliv. Tvärtom anser jag att en inriktning liknande den som statens ungdomsråd har förespråkat, där föreningarna kommer in i skolan i de sammanhang där detta är nalurligl i förhållande till skolans totala arbete, i själva verket ger ökade möjligheter till en fördjupad kontakt mellan skolan och framför alll de idéburna organisationerna. Som ungdomsrådet har påpekat är det önskvärt att frågor rörande samarbete skola-föreningsliv ingår som en del i de arbetsplaner varie skola fastställer.

Det resonemang jag nu har redovisal, liksom min tidigare betoning av alt kulluren behöver ges en starkare ställning i skolan, gör del naturligt att förändra målsättningen för fria akfiviier i riktning mot etl starkare understrykande av de kulturella inslagen. Jag är dock inte beredd atl nu följa SÖ:s förslag i anslagsframställningen om vissa ändringar i de riktlinjer för fria aktiviteter som ges i avsnittet om mål- och riktlinjer i Lgr 80. Jag räknar med atl vad jag hittills redovisat, liksom mina förslag rörande kultur i skolan, skall leda till önskade förändringar i inriktningen av fria aktiviteter utan det formella tvång som en ändring i mål och riktlinjer skulle innebära.

När det gäller kulturinstitutionernas insatser för kultur i skolan vill jag erinra om att Riksutställningar, Riksleatern och Rikskonserter — de tre R:en - redan innevarande budgetår har tilldelats extra resurser för alt öka sina insatser för konst, musik och teater i skolorna. Insatserna, som framför alll är av projektkaraktär, syftar till att förmedla idéer och kunskaper genom att R:en under en uppbyggnadsperiod samarbetar med skolorna genom l.ex. temadagar för lärarna, konkreta projekt och kontinuerligt rådgivningsarbele. Insatserna har till syfte att erfarenhet och kompetens skall kunna byggas upp lokalt.

Rörliga bilder utgör ett viktigt inslag i barns och ungdomars kulturkonsumtion. Barn i skolåldern ser på TV cirka två timmar om dagen. Många barn och ungdomar ser också på video. Filmpubliken utgörs till övervägande del av barn och ungdomar. Under senare år har den allmänna debatten på detta område i stor utsträckning handlat om vilka skadeverkningar elt omfattande TV- och videotittande kan ha och i vilken mån samhället bör ingripa med restriktioner eller förbud när del gäller sädana delar av utbudet som kan betraktas som särskilt olämpliga. Regeringen har under hösten lagt fram en proposition med förslag att den bestämmelse i regeringsformen som tillåter filmcensur kompletteras så alt det blir möjligl att införa förhandsgranskning också av videogram som skall visas offentligt. Avsikten är att etl lagförslag med denna innebörd skall läggas fram under våren, tillsammans med förslag om vissa skärpningar av videovåldslagen. Jag har vidare för avsikt alt senare föreslå regeringen att låta utreda

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

22

om det gär att genomföra en allmän förhandsgranskning av videogram utan oacceptabla inskränkningar av yttrandefriheten och i sådan form att efterlevnaden av granskningsmyndighetens beslut kan kontrolleras.

Enligt min mening är det viktigt att fånga upp barns och ungdomars intresse för rörliga bilder och vända det till någol positivt. Skolan har här en central uppgift. I skolans arbete bör man utgå från bilden och bildspråket som en tillgång och inte från dess negativa verkningar.

De barn och ungdomar som har möjligheter att lära sig något om film kan utvecklas lill en mer medveten och kräsen publik. De elever som fått diskutera budskap och värderingar i olika typer av filmer och program blir mindre lättpåverkade i fortsättningen. En arbetsgrupp med representanter för bl. a. Filminstitutet har föreslagit ett utvecklingsarbete med syfte alt la fram arbetsmaterial och modellprojekt för medieundervisningen i skolan. Jag bedömer det som angeläget att ulvecklingsarbete med denna inriktning kan påbörias. Verksamheten bör omfatta filmupplevelse, filmkunskap och eget skapande. Den bör utformas så att den kan ingå i den reguljära undervisningen inom framför alll bildämnet. Undervisningen i klassmm-met bör kunna kompletteras med filmvisning i samarbete med lokala biografer. 1 synnerhet bör den resurs tas till vara som utgörs av organisationer som sysslar med visning av kvalitetsfilm, t. ex. samlingslokalägande organisationer och filmstudios.

Från myndigheter och institutioner på kulturområdet har i samband med årets anslagsframställningar m.m. framförts synpunkter och förslag på ytterligare insatser i syfte att förstärka sambandet mellan kulturen och skolan. 1 det följande redovisar jag i korthet nägra av de projekt som har aktualiserats.

Riksutställningar har fört fram förslag om att en manifestation för konst i skolan skall genomföras i landets skolor i samarbete med konstnärsorganisationer.

SÖ har i samarbete med statens kulturråd aktualiserat elt projekt som avser en riksomfattande aktion för bildspråket i skolan. Ett av aktionens syften är att visa hur skolan kan samarbeta med museer och andra kulturinstitutioner, med enskilda konstnärer och med det lokala kulturlivet.

SÖ har i en skrift. Konst och konstnärer i skolans arbete, redovisat erfarenheterna av bildkonstnärers medverkan i pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolans bildundervisning. Konstnärscentmm har föreslagit en fortsättning av detta pedagogiska ulvecklingsarbete.

Föreningen Svensk form har i sin anslagsframställning anmält att den har för avsikt att återuppta och bredda sin tidigare verksamhel med informations- och studiepakel till bl.a. grundskolan och gymnasieskolan i syfte att stödja undervisningen i miljökunskap.

Mot bakgrund av atl är 1985 är Hembygdens år och världsungdomsår har Riksförbundet för Hembygdsvård föreslagit att hembygdsrörelsen till-

Prop. 1984/85:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                                   23

delas resurser för att genom medverkan i skolans arbete öka kunskapen om och förståelsen för den byggda och odlade miljön.

Jag vill ocksä nämna alt barn- och ungdomsdelegationen (Ju 1983:01) under våren 1985 tillsammans med SÖ kommer att ge ut en skrift med exempel på hur arbete med kulturfrågor i skolan kan bedrivas.

För att stödja ell arbete med kultur i skolan med den inriktning jag nu har redovisat, och för att kunna ta till vara vissa av de idéer som myndigheter och organisationer har presenterat, är det enligt min mening önskvärt att ett omfattande utvecklingsarbete inleds. Till stöd och stimulans för detta utvecklingsarbete bör särskilda medel avsättas för projekt kring kultur i skolan. Sådana projekt kan l.ex. ha formen av samarbete mellan skolor och myndigheter, kulturinstitutioner eller organisationer. Syftet bör vara att de bidrag som lämnas skall inspirera till ell utvecklingsarbete som i ett någol längre tidsperspektiv skall kunna drivas vidare med de resurser som står till förfogande i övrigt. Jag kommer vid min anmälan av anslaget B 11. Bidrag till driften av gmndskolor m.m. atl föreslå atl 15 milj. kr. avsätts för detta ändamål. Bidraget bör användas också för insatser i gymnasieskolan.

För att leda det ulvecklingsarbete jag nu har föreslagit avser jag att senare återkomma lill regeringen med förslag om en särskild ledningsgrupp. Gmppen bör knytas fill utbildningsdepartementet och bör ha som uppgift att samordna det arbete med kulturfrågorna i skolan som bedrivs av centrala, regionala och lokala skol- resp. kulturinstitutioner. Gmppen bör därför bestå av representanter för såväl skola som kulturliv på olika nivåer. 1 övrigt bör gmppen ha i huvudsak följande uppgifter.

-     Gruppen skall samla in och sprida idéer och förslag hur skolorna kan arbeta med kulturfrågorna. Förslagen kan komma från såväl skolor som kulturinstitutioner.

-     Gruppen skall initiera ett modell- och metodutvecklingsarbete på central nivä med utnyttjande av den kompetens som finns inom kulturinstitutioner, SÖ och kulturrådet.

-     Gruppen skall bedöma fortbildningsbehov och metoder för fortbildning på skola-kulturområdet. Särskilt finns anledning att uppmärksamma behovet när det gäller litteratur, bild och musik.

-     Gruppen skall föreslå riktlinjer för fördelning av de projektmedel jag föreslagit i del föregående. Utgångspunkten bör därvid vara att medlen i huvudsak skall fördelas av länsskolnämnderna efter ansökan från enskilda skolor. Ansökningarna bör lämnas in via skolstyrelsen och kulturnämnden som gemensamt bör göra en värdering och prioritering av projekten innan de lämnas vidare lill länsskolnämnderna. Medlen bör kunna lilldelas verksamhet inom säväl skol- som kultursektorn förutsatt atl verksamheten bedrivs vid en skola eller riktar sig till en skola. Medlen bör stå till en enskild skolas förfogande under högst två läsår.

Som ett inslag i och som etl stöd för det utvecklingsarbete jag nu har

Prop. 1984/85:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                     24

föreslagit ser jag det som önskvärt att alla skolor någon gång per läsår ägnar särskild uppmärksamhet ål kulturfrågorna. Ett sätl att åstadkomma detta är att en särskild dag avsätts för kulturaktiviteter. Jag avser att senare föreslå regeringen alt under läsåret 1985/86 en av de friluftsdagar som skall finnas i gmnd- och gymnasieskolan, efter lokalt beslut, skall få ersättas av en sådan kulturdag.

Vissa förslag som lagts fram berörs också i det följande under vissa anslag och utmynnar i hemställan fill regeringen om inhämtande av riksdagens godkännande.

Hemställan

1 övrigt hemställer jag att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har förordat om inriktningen av fria aktiviteter.

4   Teknisk förnyelse

En av ambitionerna i det budgetförslag som nu redovisas är att förbättra utbildningsväsendets möjligheter att pä både lång och kort sikl främja och stödja den tekniska utvecklingen. Den utbildning pä olika nivåer som anordnas i samhällets regi utgör givelvis i sig själv en förutsättning för den tekniska utvecklingen pä sikt.

Vi upplever just nu ett intensivt förändringsskede genom en allt snabbare teknisk utveckling inom olika områden, främsl datateknik, bioteknik och nya material. Genom datateknik möjliggörs utnyttjande av nya material, förbättrad bearbetningsteknik, avancerad beräkningsteknik inom konstruktionsarbetet, flexiblare produktionssystem och effektivare planeringssystem. Att i detta skede följa med i den tekniska utvecklingen och att välja rätt metoder för att genom relevant utbildning bevara och stärka konkurrenskraft och marknadsandelar är en utmaning. För att klara den utmaningen krävs kunskap och kunskapsförnyelse på alla nivåer.

Den tekniska utvecklingen har inneburit väsentliga förändringar när det gäller industrins behov av utbildad personal. Yrkesarbetaren blir alltmer tekniker eller operatör och gränsen mellan yrkesarbele och ingenjörsar-bele suddas ut. Det finns nu efterfrågan på utbildad personal för kvalificerade befattningar för vilka speciella yrkesinriktade utbildningar i gymnasieskola eller högskola saknas. Del kan vara befattningar som l.ex. service- och underhållstekniker eller som kvalificerade provare och montörer. Civilingenjörer anställs alll oftare på befattningar till vilka lidigare gymnasieutbildade rekryterades. Antalet ingenjörer, särskilt civilingenjörer, ökar starki i förhållande fill andra kategorier industrianställda. För 15

Prop. 1984/85:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                                 25

år sedan var i verkstadsindustrin färre än var femle nyanställd ingenjör civilingenjör. 1 dag är det ungefär varannan.

De prognoser vi har all lillgå pekar på en fortsall kraftig efterfrågan på ingenjörer. De visar också på en obalans när del gäller ingenjörsutbildade pä olika nivåer. De visar slutligen att behovet av ingenjörer inom dala- och elektronikområdet inle kommer alt kunna tillgodoses under den närmaste femårsperioden.

Den snabba utvecklingen understryker enligt min mening betydelsen av att utbildningssystemet planerar för återkommande ulbildning. De kunskaper som förvärvas i den gmndläggande utbildningen i ungdomsåren blir allt snabbare föråldrade. För att kunna följa med i utvecklingen i arbetslivet behöver den enskilde i ökad utsträckning fortbildning och vidareutbildning. Vidare måsle utbildningsmöjligheterna spridas pä sådant sätt att man motverkar en polarisering mellan å ena sidan grupper som utbildas för nya och mer kvalificerade arbetsuppgifter och å andra sidan grupper som inte fär någon utbildning utan blir kvar i system som kräver allt mindre av yrkeskunnande.

Jag kommer närmast alt ta upp vissa frågor som gäller basfömtsättning-arna för att ge en god leknisk och naturvetenskaplig utbildning i grund- och gymnasieskola, högskola och vuxenutbildning. När det gäller gmndskolan har jag samrått med statsrådet Göransson.

4.1 Förbättring av basförutsättningar

Först tar jag upp frågan om utveckling av programvara för dataundervisning i skolan.

Pä skolans område är det nödvändigt med en god undervisning om och med datorer. För denna undervisning är fillgången på datomtmstning och programvara av central betydelse.

För gymnasieskolans behov har bedrivits etl särskilt teknikupphand-lingsprojekl om datorn i skolan (TUDIS). Genom TUDIS- projektet har en grund skapats för vidare utveckling av dataundervisningen i såväl gymnasieskolan som skolväsendet i övrigt. Genom de insatser vad gäller datomtmstning i gmndskolan som kommil till stånd efter förslag i 1984 års budgetproposition och genom de ytterligare bidrag till datomtrustning som jag kommer att föreslå i det följande menar jag all situationen vad gäller s. k. hårdvara för skolans dataundervisning kan bedömas som tillfredsställande. Dessa satsningar mäste dock föjas upp av åtgärder för att förse skolväsendet med programvara. Tillgången pä allsidig programvara som står i överensstämmelse med skolans mål är enligt min mening inte tillräckligt god.

Programvamutveckling sker i dag huvudsakligen inom särskilda företag, som varierar i storlek frän små enmansföretag till stora börsnoterade

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                    26

företag. I viss utsträckning sysslar även datorproducenter med programvaruutveckling. Företag, myndigheter och forskningsinstitutioner som själva använder datorer har normalt också en omfattande och kvalificerad utveckling av program.

För skolbmk liksom för många andra tillämpningsområden görs program också av enskilda personer — i skolan oftast lärare. Flera läromedelsproducenter har börial tillhandahålla programvara för skolan och utnyttjar därvid ofta program som lärare har utvecklat.

Enligt min uppfattning finns det behov av atl generellt beskriva inom vilka områden skolan behöver ha tillgång till programvara, vilken programvara som finns tillgänglig och vilka krav som bör ställas pä denna. Genom atl produktionen av programvara är omfattande, snabbt föränderlig och huvudsakligen riktad mot andra användare än skolan är det ofta svårt för varie enskild kommun eller skola all hålla sig informerad om fillgången, såväl kvalitativt som kvantitativt.

Erfarenheter från andra länder talar vidare klart för att det är svårt att utveckla programvara utan insatser och stöd från samhällets sida. 1 de länder som hunnit längst när det gäller dataundervisning har en särskild organisation byggts upp för och särskilda medel satsats på programvamutveckling.

Jag menar att det även i vårt land är nödvändigt med särskilda statliga insatser för programvamutveckling för skolan. Sädana insatser bör gälla utveckling av programvara av olika slag för i första hand gmndskola, gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning. Det bör ankomma på regeringen att avgöra de närmare formerna för sådana insatser för programvamutveckling. Jag kommer att under anslaget A 2. Kommittéer m.m. föreslå att 6 milj. kr. ställs till regeringens förfogande för detta ändamål.

Jag ser det som angeläget atl gymnasieskolan kan bygga på den gmnd som gmndskolan lägger när det gäller att ge alla elever goda kunskaper i datalära. Jag vill särskilt framhålla vikten av att också elever på de tvååriga yrkesinriktade linjerna får tillgång till datautbildning. Det gäller bäde tillämpad datateknik inom ramen för yrkesutbildningen och den allmänna dataorientering som skall ges till alla elever. Genom SÖ:s kartläggningar vet vi att dataundervisningens omfattning och inrikining i gymnasieskolan i dag skiftar starkt mellan olika skolor beroende på intresse och tillgång till utmstning och utbildad personal för dataundervisning.

Nuvarande generella statsbidragsregler för gymnasieskolan är i princip inte tillämpliga för anskaffning av datorutrustning och därtill hörande programvara. Det finns dock enligt min mening starka skäl för atl med utgångspunkt i det s.k. TUDIS-projektet kunna stödja anskaffning av datorer för gymnasieskolan i några år med statsbidrag. Det blir därvid fråga om anskaffning av utmsining och därtill hörande programvara för utrustning av s. k. datasalar. Jag kommer i det följande att under anslaget B 21. Bidrag lill utmstning för gymnasieskolan m.m. för budgetårel 1985/86

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                                 27

föreslå ett riktat stimulansbidrag på 15 milj. kr. per år under en fyraårsperiod lill uppbyggnad av datasalar för gymnasieskolan. Liksom för bidraget som f.n. utgår till datautrustning i grundskolan bör kommunen stå för hälften av kostnaden. Sammanlagel räknar jag med att detta stimulansbidrag skall leda till att alla landets gymnasieskolor under en fyraärsperiod skall fä möjlighet atl bygga upp datasalar. Denna resurs bör också komma till användning inom den kommunala vuxenutbildningen. Samordning bör ske med de mtiner som kommer att finnas för fördelning av motsvarande stimulansbidrag för dataundervisning i gymnasieskolan.

En fömtsättning för att gymnasieskolan skall kunna ordna utbildning som passar arbetsmarknadens behov är atl eleverna har tillgång till tidsenlig utmstning i allmänhet. Elt av de största problemen är atl den snabba tekniska utvecklingen ställer stora krav på förnyelse av utbildningsutrusl-ningen. Medvetande om att teknisk utbildning är dyr finns överallt men samtidigt kan konstateras att den utrustning som finns vid skolorna används i relativt liten utsträckning. Sambandet mellan en lärare med 16 elever och en verkstad med 16 platser är hell styrande. Del innebär alt verkstaden utnyttjas 25 lektioner i veckan under 30 veckor om året, vilket är en låg beläggning. Det skall beaktas att utrustningskostnaden kan röra sig om 100000 kr. per elev. Ofta tillvaratas inte möjligheten alt använda verkstaden i den kommunala vuxenutbildningen.

I denna situation kan elt system med teknikcentra som upprättas genom ell samarbete mellan skola och företag vara en lösning. Teknikcenterlös-ningar kan utformas på olika sätl med varierande ambitionsnivå. Ett enkelt sätt kan t. ex. vara ett kontrakt om användning av en dyrbar utrustning vissa tider i veckan för utbildning av elever i gymnasieskolan. Etl leknik-centmm kan möjliggöra för en skola dels att hålla en nära kontakt med den tekniska utvecklingen och de aktuella förhållandena på arbetsplatserna, dels att på sikt begränsa kostnaderna för utrustning. Detta kan vara till gagn både för mindre företag och för skolan. Genom sambmk kan man få råd att skaffa ulruslning som varken skolan eller företagen har råd att var för sig finansiera. Om systemet med tekniska centra byggs upp och vidareutvecklas, kan skolan få tillgång till utrustning som fortlöpande hålls modem.

En god fort- och vidareutbildning för lärare är ytterligare en basfömt-sättning. SÖ har i sin anslagsframställning redovisat särskilda utbildningsbehov och har därvid för gmndskolans lärare prioriterat bl. a. undervisning i orienteringsämnen och fortbildning i no/teknik.

Liksom SÖ menar jag atl del är nödvändigt med ytterligare insatser för att stärka läramas kunskaper inom dessa områden. Dessa fortbildningsbehov bör således prioriteras även i fortsättningen. Erfarenheterna av den nuvarande no/teknik-fortbildningen för klasslärare är mycket positiva. Goda skäl talar för att fortbildning med denna inriktning anordnas även i fortsättningen inom ramen för högskolans och kommunernas fortbildnings-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                   28

resurser trots atl den särskilda medelstilldelningen för dessa ändamål upphör i och med utgången av innevarande budgetår.

De flesta studerande pä klasslärarlinjerna rekryteras från humanistiska och samhällsvetenskapliga linjer i gymnasieskolan. De väljer inte i någon större utsträckning lillvalskurser i matematik, fysik och kemi i lärarutbildningen och de kunskaper inom del naturvetenskapliga området som de inhämtar inom ramen för sin gmndutbildning blir därmed begränsade. Regeringen har därför medgivit UHÄ att ett visst antal studerande med teknisk och naturvetenskaplig förutbildning försöksvis får antas med förtur till låg- och mellanstadielärarlinjerna. UHÄ räknar med att därmed ca 50 studerande fler kan antas varie höst med angiven bakgmnd.

Den naturvetenskapliga linjen i gymnasieskolan (N-linjen) har en nyckelroll när det gäller att förse samhället med tillräckligt många personer med en bred naturvetenskapligt inriktad grundutbildning. Problemen med rekryteringen till och studieavbrotten på denna linje måste från denna utgångspunkt ägnas slor uppmärksamhet. Slörre förändringar i gymnasieskolans studieorganisation är inte aktuella förrän det just påböriade försöks- och utvecklingsskedet är avslutat. I detla läge blir de åtgärder för att främja situafionen på N-linjen som kan vidtas inom ramen för behörighets-och urvalsreglerna för högskoleutbildning av intresse. Jag räknar med att tillträdesutredningens (U 1983:03) arbete skall ge underlag för åtgärder i detta avseende.

Skolan har som mål att fostra och utveckla och ge goda kunskaper till alla elever. Dä mäste ocksä alla elever uppleva att de lyckas och att de duger någonting till. Det är därför nödvändigl att känna till elevens fömtsättningar och rätta undervisningen därefter. Enligt min mening ställs därvid stora krav inte minst på undervisning inom det naturvetenskapliga området, som genom sitt omfattande abstrakta kursinnehåll kan ha svårt att nå många elever. Forskningsresultat från bl.a. institutionen för praktisk pedagogik vid universitetet i Göteborg tyder också på att många elever inte tillgodogör sig delar av skolans naturvetenskapliga undervisning.

Enligt min bedömning är det önskvärt med en ökad satsning påforskning kring dessa frågor. Jag har noterat att UHÄ kommer att utveckla en plan med detta syfte. Jag kommer också att i det följande förorda att vissa basresurser anvisas för sådan forskning vid universitetet i Linköping. En sådan forskning bör kunna lämna värdefulla bidrag till en förbättrad undervisning i bl.a. naturvetenskap genom atl t.ex. upptäcka och beskriva vanliga elevföreställningar inom olika områden. Jag vill i detta sammanhang nämna att i arbetsmarknadsdepartementets kampanj för att rekrytera kvinnor lill industrin har flera högskoleenheter fått medel för att utveckla teknikämnet så alt det blir mer attraktivt för flickor och därmed riktas lill alla elever.

När del gäller basfömtsätiningarna för högskolans verksamhel vill jag fästa särskild vikt vid nödvändigheten att bibehålla en tillräckligt god

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                   29

utmstningsstandard. Försliten eller omodern utmstning måste ersättas med modern sådan. Högskolemyndigheterna på alla nivåer har här ett ansvar för att utrustningsbehoven verkligen prövas i förhållande till behoven av resurser för andra ändamål inom ramen för lillgängliga medel. Jag återkommer till detta i del följande.

En kvalitativt högtstående högskoleforskning är en förutsättning för långsiktig teknisk förnyelse. 1 prop 1983/84: 107 om forskning betonades starkt gmndforskningens betydelse. Huvuddelen av resursförstärkningarna föreslogs gå till icke riktad gmndforskning. Dämlöver gjordes särskilda satsningar inom bl. a. bioteknik och mikroelektronik.

En samverkan mellan å ena sidan den forskning som finansieras med siafiiga medel och bedrivs vid högskoleenheter eller andra myndigheter och å andra sidan näringslivet är otvivelaktigt av värde bl.a. i detta avseende. Under senare år har flera åtgärder vidtagits som stärkt det direkta samarbetet mellan högskoleforskning och företagens utvecklingsarbete. Som exempel kan nämnas bl.a. den verksamhel med kontaktforskare som pågår sedan några år. Den innebär att högskoleforskare lånas ut till bl.a. mindre och medelstora företag. En rad forskarbyar och teknik-och innovationscenlra för samarbete mellan högskola och omvärld har kommil till under de senaste åren. Jag återkommer i det föjande till det intressanta exempel pä sådan satsning som det s. k. Kistaprojektet är. Jag kommer i det följande alt föreslå en förstärkning av del teknikcentmm som finns vid universitetet i Linköping. Också vid universiteten i Lund, Uppsala och Umeå samt vid Chalmers tekniska högskola har liknande initiativ tagits. Ett omfattande forskningsarbete utförs också direkl vid högskoleinstitutioner på uppdrag av och finansierat av olika företag. Jag vill i detta sammanhang nämna all etl förslag lill regler om utökad rätl för högskoleforskare att utöva bisysslor f.n. bereds i regeringskansliet.

De initiativ som lagits pä senare lid vid universitet och högskolor för atl skapa fömtsättningar för samverkan med industrin tyder på ett starkt engagemang och en betydande entusiasm för all bidra till arbetet att stärka svensk industri och svensk ekonomi. Det är en viktig uppgift för regering och riksdag att underlätta och stödja dessa strävanden.

Del förslag om förnyelsefonder som regeringen lagl fram (prop. 1984/85: 86) och som nyligen lett till beslut av riksdagen ger bl. a. möjligheter till stöd för forsknings- och utvecklingsarbete. Detla gäller inte bara sådan FoU som bedrivs inom företagen ulan också finansiering av FoU-in-satser liksom av vetenskaplig utmstning vid universitet och högskolor. Förnyelsefonderna bör därmed kunna innebära en väsentlig ökning av bl.a. den tekniskt inriktade FoU-verksamheten även inom högskolan. Även omfattningen av uppdragsutbildningen inom bl.a. högskolan kan väntas öka ytterligare som en följd av förslagen om förnyelsefonder. Jag räknar med atl detla bl.a. skall kunna leda till en ökad fort- och vidareutbildning i samverkan mellan företag och högskola.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                    30

Den ökning av uppdragsverksamheten som kan väntas inom olika delar av utbildningssystemet aktualiserar vissa principiella problem som hänger samman med sådan verksamhet. Jag avser att senare återkomma till regeringen med förslag till en särskild proposition i hithörande frågor.

4.2 Översyns- och utvecklingsarbete

I den proposition (prop. 1983/84:116) som låg till gmnd för riksdagens beslut om en successiv reformering av gymnasieskolan aviserade jag en samlad översyn av den gymnasiala yrkesutbildningen. För att närmare analysera behovet av utveckling och förnyelse av den gymnasiala yrkesinriktade utbildningen samt dra upp riktlinjerna för detta förnyelsearbete har jag tillkallat en arbetgsgmpp inom utbildningsdepartementet. Gmppen skall analysera behovet av och förbereda förändringar av yrkesutbildningen på både kort och lång sikt. Den skall också se över fördelningen av ansvaret för olika inslag i yrkesutbildningen mellan utbildningsväsendet och arbetslivet liksom formerna för samarbetet mellan utbildningsanordnarna och arbetsmarknaden vad gäller planering, dimensionering, successiv förändring av utbildningen och samutnyttjande av utmstning.

En utgångspunkt för gmppens arbete skall vidare vara att den grundläggande gymnasiala utbildningen mäste vara så utformad att den kan fylla rollen av en första del i elt system av återkommande utbildning. Gmppen bör även beakta motsvarande kommunala och statliga vuxenutbildningar. En annan viktig utgångspunkt är de stora krav på förändringar och förändringsberedskap som den snabba tekniska utvecklingen ställer pä yrkesutbildningen.

Gmppens arbele skall inriktas på att en slutrapport skall kunna läggas fram under 1985. Gmppen skall då lämna förslag till hur ett fortsatt översynsarbete skall bedrivas.

Jag vill här också nämna behovet att se över såväl utbud som innehåll i fråga om tekniskt inriktade utbildningar i gränsområdet mellan gymnasieskola och högskola.

Del finns etl behov av att ge gymnasieelever fördjupade kunskaper och färdigheter inom olika specialområden. Många teoretiskt utbildade gymnasieelever som inte går vidare lill högskolestudier behöver få kompletterande utbildning som är mer direkt riktad mot arbetsmarknaden. Det behöver också skapas påbyggnadsutbildningar för elever från tvååriga yrkesutbildningar.

Det har hävdals i debatten atl en ny utbildningsorganisation skulle behövas för att åstadkomma yrkesinriktade utbildningar av nämnda slag. Jag delar inte den uppfattningen utan anser att dagens organisation av gymnasieskolan och högskolan ger goda förutsättningar för den ulveckling av utbildningens innehåll som jag vill sätta i främsta rummet. Det krävs

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                                  31

emellertid en ökad helhetssyn pä gymnasieskola och högskola. Ett exempel pä detta är den arbetsgmpp som jag förra året tillkallade för att biträda departementet med att se över behovet av kortare leknisk ulbildning byggd på gymnasieskolan.

1 en första etapp har gmppen koncentrerat sig pä behovet av utbildning som bygger på gymnasieskolans tvååriga linjer inom teknisk och industriell sektor. Gmppen har konstaterat att det nuvarande utbildningsutbudet för ungdomar i gymnasieskola och högskola inte är fillräckligl. Påbyggnadsutbildningar saknas helt på vissa yrkesinriktade linjer i gymnasieskolan. 1 högskolan finns det i stort sett endast en linje, driftteknikerlinjen, som har utformats för att utgöra en naturlig påbyggnad på yrkesinriktad gymnasial utbildning. Yrkesteknisk högskoleutbildning har byggts ut alltmer, men är inte avsedd att vara en ungdomsutbildning.

Enligt min mening är det viktigt att även ungdomar med yrkesinriktad gymnasial utbildning får möjlighet till fortsatta studier i högskolan. En sådan möjlighet kommer att ha en gynnsam effekt på rekryteringen till gymnasieskolans Tl-sektor. En kombination av yrkesinriktad gymnasieutbildning och kortare högskoleutbildning kan för många utgöra ett gott alternativ till ingenjörsutbildning i gymnasieskolan. På grundval av arbetsgruppens förslag kommer jag därför i det följande att förorda att en ny tvåårig högskoleutbildning, produktionsteknikerlinjen, inrättas nästa budgetår för studerande från gymnasieskolans Tl-sektor. Genom att en sådan linje förläggs till högskolan skapas förbättrade möjligheter lill utveckling av de yrkesområden som svarar mot de industriellt inriktade tvååriga linjerna i gymnasieskolan.

Jag nämnde i det föregående behovet atl sprida utbildningsinsatserna på etl sådant sätt att den tekniska utvecklingen inte leder lill en polarisering på arbetsmarknaden mellan grupper som fär respektive inte får del i utvecklingen. Det är i detta perspektiv som frågan om en bred datautbildning skall ses.

Dalautbildning blir ofta specialiserad och vänder sig då fill en relativt snäv målgrupp. Det är viktigt att det vid sidan av denna specialistutbildning även kommer till stånd datautbildning som vänder sig lill en bredare krets av människor. Skälen för alt låta göra en särskild utbildningsinstats i datateknik för kortutbildade redovisades i 1984 ärs kompletteringsproposiiion (prop. 1983/84:150). Pä grundval av förslagen i propositionen har även inletts en försöksverksamhet där 5000 personer får genomgå en allmän grundläggande datautbildning om ca en månad. Av dessa får I 000 personer även genomgå elt andra sleg med upp till 3 månaders yrkesinriktad vidareutbildning.

Det fortsatta arbetet med planering av den särskilda utbildningsinsatsen bedrivs under ledning av en särskild arbetsgrupp i regeringskansliet. 1 sammanhanget skall även beaktas effekterna av regeringens förslag om förnyelsefonder.   Som framhållils i proposifionen om förnyelsefonder

Prop. 1984/85:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                    32

(prop. 1984/85:86) är del angeläget att, då fonderna utnyttjas för utbildning, särskild hänsyn tas lill de gmpper av anslällda som hittills fått liten del av utbildningsresurserna.

Den snabba tekniska utvecklingen ställer slora krav på att den tekniska utbildning som ges på T-linjen i gymnasieskolan förnyas och utvecklas i takt med arbetslivets behov. Jag kommer i det följande atl föreslå en begränsad försöksverksamhet som innebär att årskurs 3 blir sammanhållen och att utbildningstiden förlängs. Det blir dä möjligl all förlägga miljöpraktiken till terminstid. Del ger även utrymme för fler specialiseringar och för projektarbete som ger eleverna bättre möjligheter att hälla kontakt med arbetsplatserna. Redan föregående budgetår påbörjades etl närmare samarbete mellan T-linjen och små- och medelslora förelag. Samarbetet, som går under benämningen leknikservice, har stort allmänl intresse genom alt det visar på nya vägar för hur skolan kan närma sig arbetslivet och hur man kan utnyttja sina resp. kunskaper och resurser i ett närmare samarbete. I del följande föreslår jag en utvidgning av detla samarbete.

När det gäller högskolan kommer jag att senare föreslå en kapacitetsökning av den tekniska utbildningen på olika nivåer. Utgångspunkten för mina förslag har varit den stora efterfrågan på personal inom data- och elektronikområdet men också behovet av kvalificerad personal inom andra områden vars industriella betydelse ökar. Jag tänker då särskilt på produklionsleknik, underhållsteknik och teknisk s. k. managementutbildning.

Jag har redan i det föregående berört mitt förslag om inrättande av en ny tvåårig högskolelinje, produktionsleknikerlinjen. Ökal utrymme för tekniska utbildningar skapas ocksä genom de förslag jag senare kommer atl föra fram om ökning av antalet nybörjarplatser pä lokala linjer.

Mot bakgrund av det ökande behovet av underhållspersonal kommer jag att föreslå ytterligare nyböijarplalser pä driftteknikerlinjen liksom inrättande av en ny YTH-linje, underhållstekniklinjen. Jag avser även att förorda en utbyggnad av annan YTH.

När det gäller civilingenjörsutbildning lägger jag i det följande fram förslag om att öka antalet nybörjarplatser inom data- och elektronikområdet med ca tio procent. Denna ökning liksom de senaste årens ställer stora krav pä högskolans resurser och organisation. För att möjliggöra en sådan satsning har jag prioriterat lokal- och utrustningsbehoven inom detta område. Jag kommer härutöver att föreslå ålgärder för atl behovet av fortbildning och vidareutbildning av ingenjörer skall kunna tillgodoses i ökad omfattning. Sammantaget innebär mina förslag en kraftig satsning på teknisk högskoleutbildning.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                    33

5   Regional utveckling

Utbildning, forskning och kultur har på olika sätl betydelse för den regionala utvecklingen i skilda delar av landel. Atl bidra till strävandena all åstadkomma regional balans är därför en uppgift också för utbildnings-och kulturpolitiken.

5.1 Utbildning och forskning

En hög utbildningsnivå hos mänga människor i alla delar av landel är en stor tillgång för vårt samhälle. Atl utbildningssystemet är väl utbyggt i hela landet är av väsentlig betydelse för den tekniska, ekonomiska och industriella utvecklingen. Den breda geografiska spridningen av utbildningsmöjligheterna är också av stor vikt för de enskilda människorna. Deras möjligheter till ett socialt och kulturellt rikt liv påverkas i hög grad av deras ulbildning. Ett decentraliserat utbildningssystem med en geografisk spridning av utbildningsmöjligheterna bidrar därför till att minska ojämlikheten i samhället och till regional ulveckling i olika avseenden.

Jag har i olika sammanhang framhållit högskolans betydelse för den regionala utvecklingen. De mindre högskoleenheterna har under den relativt korta tid de verkat blivit viktiga instrument för atl förbättra förutsättningarna för sina regioners ulveckling. De har gjort sig oumbärliga i sin region som en resurs för utbildning och kunskapsutveckling. De har också blivit ett viktigt instrument för mellanregional utjämning.

Av särskilt stor betydelse är de möjligheter till fortbildning och vidareutbildning som de mindre högskoleenheterna erbjuder. En fungerande sådan utbildningsverksamhet förutsätter närhet, både för de yrkesverksamma som behöver den och från näringslivets och den offentliga förvaltningens synpunkt. Närheten är bl. a. en förulsättning för det nödvändiga samspelet mellan arbetslivet och utbildningsanordnaren.

Det är i ökande utsträckning ell problem för förelag utanför de stora högskoleorterna alt rekrytera kvalificerad personal. Detta understryker angelägenheten av att även kurser för kvalificerad fortbildning och vidareutbildning fär en bred geografisk spridning. Sådana kurser bör kunna anordnas vid mindre högskolor i samarbete med universitet och slörre högskolor.

Enligt min mening är det nödvändigt för varie högskola uianför universitetsorterna atl ha en bas för sin verksamhel i någon eller några allmänna utbildningslinjer som är av betydelse bl.a. för utvecklingen av regionens arbetsliv. Lärarutbildningarna är viktiga i detla avseende, dels därför atl det alltid finns en lokal eller regional arbetsmarknad, dels därför att de är 3    Riksdagen 1984185. I saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1984/85:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                     34

en god grund för fortbildning och vidareutbildning inom många områden, förutom för fortbildningen för skolväsendets behov.

Många av de nya högskoleenheterna har utvecklats på en bas av lärarutbildning. Flera av dem har fortfarande en slor del av sitt utbildningsutbud och därmed huvuddelen av sina basresurser inom detta område. Med hänsyn lill de förändringar i behovet av olika lärarkategorier som kan väntas är emellertid denna bas inte tillräckligt stabil för att ensam garantera de berörda högskoleenheternas fortlevnad och vidareutveckling.

Bl. a. av delta skäl bör de mindre högskolornas bas breddas mot främst de tekniska och ekonomiska områdena. Genom en sädan breddning och förändring av utbildningsutbudet bör dessa enheters roll som regional utvecklingsfaktor och bas för teknikspridning kunna förstärkas ytterligare. Ekonomlinjen eller dess basblock, som finns vid fiertalet av de mindre och medelslora enheterna, är en betydelsefull grundläggande resurs härvidlag. Sådan kortare teknisk utbildning som jag redan berört och återkommer till i del följande bör också kunna vara av stor betydelse i detta sammanhang. Också samverkan inom civilingenjörsutbildningens ram av del slag som bedrivs mellan tekniska högskolan i Stockholm (KTH) och högskolan i Eskilstuna/Västerås bör kunna vidareutvecklas och bidra till en teknisk profil vid vissa mindre högskoleenheter.

En omstmkturering av de mindre högskolornas utbildningsutbud måste göras systematiskt och planmässigt och med utgångspunkt i de förhållanden, problem och behov som finns vid respektive högskoleenhet och i dess närmaste omgivning. Enligt min mening måste de mera omfattande ingrepp i mindre och medelslora högskoleenheters verksamhet som kan bli nödvändiga göras som ett led i en sådan omvandling och således åtföljas av en samtidig ulveckling av utbildning inom alternativa områden.

Att arbeta fram underlag för den fortsatta utvecklingen av de mindre högskoleenheterna, i form av planer för sädan omstmkturering som jag nyss berört, är en viktig uppgift för UHÄ, för regionstyrelsema och naturligtvis för högskoleenheterna själva. Ansvaret för att förse regeringen med underlag för de nationella avvägningarna åvilar UHÄ, men att ta fram ett allsidigt underlag för ämbetets bedömningar bör vara en naturiig uppgift för regionstyrelserna. Jag utgår från att högskolemyndigheternas fortsatta planeringsarbete kommer att ge ett förbättrat underlag vad gäller olika högskoleenheterns framtida utveckling.

Ett exempel på ett redan inlett arbete med förändring av utbildnings-stmkturen är högskolan i Östersund. Högskolan är relativt liten och har en alltför ensidig inriktning. Dess bas är därmed på längre sikt alltför instabil. En stor del av högkolans utbildningsutbud avser förvaltningslinjen och sociala linjen, som båda är inriktade mot offenfiig verksamhet. Jag anser att det är nödvändigt att högskolans kompetens vidgas mot de tekniska och ekonomiska områdena, sä att den kan bli ett stöd för bl.a. en industriell utveckling i området. Vid högskolan finns i dag kompetens inom det

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                                35

ekonomiska området, varför utbildningen med fördel kan vidgas inom detta område. Jag kommer därför i det följande atl föreslå all ulbildning skall ges pä ekonomlinjens basblock vid denna högskola fr.o.m. budgetåret 1985/86. Det utvecklingsarbete avseende teknikspridning, som länsstyrelsen i Jämtlands län bedriver i samverkan med bl. a. högskolan och för vilket regeringen under hösten 1984 anvisat särskilda medel, är av stort intresse när del gäller att skapa förulsällningar för en önskvärd ytterligare vidgning av utbildningsutbudet där.

Även i fråga om forskning och ulvecklingsarbete (FoU) har de mindre högskolorna visat sig spela en viktig roll för den regionala utvecklingen. De har inga fasta forskningsresurser men ändå förekommer där en icke obetydlig forskningsverksamhet. Inriktningen av denna verksamhet har ofta anpassats till lokala och regionala förutsättningar och behov.

Regeringen har i olika sammanhang framhållit vikten härav. 1 förra årels forskningsproposition (prop. 1983/84:107) framhölls bl.a. alt forskning med regional anknytning i vissa fall bäst lorde kunna bedrivas vid dessa högskolor.

Kontakterna mellan de mindre högskolorna och det omgivande samhället är genomgående myckel goda. För all ytterligare stärka dessa högskolors funktion av kontaktlänk mellan forskningen och del omgivande samhället anvisade riksdagen, på regeringens förslag, under föregående riksmöle medel för en förstärkl basorganisation för dels kontakterna med olika intressenter utanför högskolan, dels systematiserade kontakter med högskoleenheterna med fast forskningsorganisation.

All högskoleutbildning skall vila på vetenskaplig grund. Även utbildningen vid de mindre högskolorna måste därför på olika sätl anknytas till forskningen. 1 propositionen om forskning erinrades om de möjligheter som finns att främja forskningen vid de högskoleenheter som inte har fasta forskningsresurser. Det gäller möjligheten att låta adjungerade professorer och forskarassistenter - efter beslut av vederbörande högskoleenhet med fasta forskningsresurser - förlägga sin verksamhet till annan högskoleenhet. De medel som står till förfogande för att finansiera universitetslektorers (motsvarande) tjänstledighet för forskning har även kommit mindre högskolor och deras lärare lill godo. I propositionen om ny arbets- och tjänsteorganisation för lärare i den statliga högskolan (prop. 1984/85:57) har regeringen föreslagit en särskild ordning för att dessa högskoleenheter även i fortsättningen skall ha tillgäng till en rörlig resurs för forskningsändamål.

Vid sidan av de mera traditionella uppgifterna är olika slag av uppdragsverksamhet en växande del av högskolans verksamhel. En del av den kvalificerade fortbildning och vidareutbildning jag berört i det föregående kan med fördel bedrivas i form av uppdragsutbildning. Samverkan med näringslivet och med statliga och kommunala myndigheter förekommer såväl direkt som inom ramen för stiftelser och andra mera organiserade

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                                  36

samverkansformer. Som jag lidigare berört kan omfattningen av högskolans uppdragsverksamhet väntas öka ytteriigare som en följd av regeringens förslag om förnyelsefonder. Högskolans medverkan i ulbildning som finansieras genom fonderna kan enligt min mening yllerligare bidra till atl stärka dess lokala och regionala förankring, inte minst genom atl del starka inslaget av lokall eller regionalt förankrade företrädare för samhälls- och yrkeslivet i högskolans olika beslutsorgan bör ge särskilt goda förutsättningar för denna medverkan.

Högskolans roll som regionalpolitiskl instrument har under de senaste åren alll mer ställts i förgrunden. Den regionalpolitiska ulredningen ger i sitt betänkande (SOU 1984:74) Regional ulveckling och mellanregional utjämning i hög grad uttryck för delta synsätt. Ulredningen menar alt regionalt motiverade satsningar på utbildning och forskning tillhör de viktigaste delarna i arbetet atl främja en önskvärd ulveckling i landels regioner. Den föreslår därför atl en del av ökade reguljära resurser för regionalpolitiken används för satsningar i högskolan. Utredningens förslag bereds f.n. i regeringskansliet.

Samverkan inom ramen för t.ex. regionala forskningsstiftelser av det slag som den regionalpolitiska utredningen behandlar förekommer redan och i ökande utsträckning. Inte bara cenirala och regionala statliga organ utan även kommuner och landsting finansierar sådan FoU-verksamhet, som ofta är av direkl betydelse för utvecklingen i respektive län. Etl exempel på sådan verksamhet är Värmlands Forskning- och Utvecklingsråd, till vilket regeringen under hösten 1984 anvisat särskilda medel för kunskapsöverföring och teknikval i småföretag inom områdena materialval och odling av mikroalger.

Att forskningen och utbildningen, inle minsl vid de mindre högskoleenheterna, har en viktig roll för näringslivsutvecklingen har ocksä framgått av den analys som statens induslriverk på regeringens uppdrag har gjort av de handlingsprogram för det industrifrämjande arbetet på länsnivån (regionala induslriprogram) som länsstyrelserna redovisade till regeringen hösten 1983 (SIND PM 1984: 3). Liknande erfarenheter har gjorts inom ramen för det uppdrag att medverka i utbildningsplaneringen som länsstyrelserna gavs av regeringen våren 1983 och som redovisats under hösten 1984.

Länsstyrelsernas medverkan i utbildningsplaneringen har bl.a. bidragit till en ökad lokal och regional samverkan över de institutionella gränserna i utbildningssystemel. En sådan samverkan är av flera skäl angelägen. En ökad samordning och samplanering av ulbildningsinsatserna mellan olika huvudmän bör kunna leda till en ökad effektivitet i utnyttjandet av de samlade resurserna. 1 flera fall har även regionstyrelser tagit initiativ lill sådan samverkan. Enligt min mening är detta en uppgift som regionstyrelsema är väl lämpade för.

Också inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen görs insatser av direkt betydelse för den regionala utvecklingen. Bl.a. för att de samlade

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                                 37

resurserna i gymnasieskolan och komvux skall kunna utnyttjas mera effektivt kommer jag i del följande all föreslå alt överföringar av resurser i båda riktningar mellan gymnasieskolans s. k. lilla ram och komvux skall kunna göras i vissa fall.

Är 1982 gav regeringen SÖ i uppdrag att inventera utbildningsbehov hos vuxna i glesbygden samt alt utarbeta kursplaner för företagsutvecklande respeklive glesbygdsanpassade yrkesinriktade kurser inom vuxenutbildningen. Enligt vad jag erfarit kommer SÖ inom kort att lämna sin andra delrapport med anledning av della uppdrag. 1 rapporten redovisas dels länsbaserade inventeringar, dels vissa försöksverksamheter. Pä gmndval av vad som framkommit i invenleringsarbelet framläggs även vissa konkreta förslag.

Försöksverksamhet med s. k. regionalt arbetsmarknadsanknutna specialkurser (päbyggnadsutbildningar) i gymnasieskolan har sedan budgetårel 1983/84 pågått i fem län. Avsikten är att på detta sätt erbjuda möjligheter till utbildning som är anpassad till den regionala arbetsmarknadens behov. Detta initiativ togs emot mycket positivt från alla parter. Under föregående riksmöte biföll riksdagen mina förslag i propositionen om gymnasieskola i utveckling (prop. 1983/84:116, UbU 29, rskr 412) att utvidga försöksverksamheten till att omfatta alla län.

Den utvärdering som gjorts efter del första året omvittnar atl arbetet präglats av entusiasm i berörda regioner och att samarbete mellan det lokala och regionala arbetslivet och skolan har vitaliserats.

De hittills uppvisade resultaten är enligt min mening mycket positiva. Att det inom gymnasieskolan anordnas utbildning som är ett alternativ till högskoleutbildning och utbildningar som är anpassade till den rådande arbetsmarknadssituationen är av slor betydelse inte minst för den regionala utvecklingen. Det är därför angeläget att länsskolnämnderna och huvudmännen prövar möjligheterna att inom de ramar som finns för påbyggnadsutbildningar öka anlalel regionall anpassade sådana. Del är av största betydelse att den utveckling som jag nyss har berört inte stannar av.

Del är av slor betydelse atl det finns tillgång till gymnasial utbildning i alla delar av landet, både av rättviseskäl och för samhällsutvecklingen. Den kraftiga minskning av antalet elever som kan förutses för den närmaste tioårsperioden kommer att skapa svårigheter att upprätthälla den nuvarande spridningen av gymnasieskolan i glesbygden.

För landels sju minsta kommuner med treåriga linjer i gymnasieskolan har sedan tio år funnits särskilda, samordnade timplaner med B-form och etl speciellt, elevrelateral timresurssyslem. När denna anordning läsåret 1983/84 blev reguljär, hade elevialen på de aktuella orterna i fiera fall kraftigt gått under vad som gällde när resurssystemel konstruerades. Med forlsall minskande elevunderlag skulle den särskili resurskrävande årskurs 3 komma atl hotas på i första hand de tre minsta orterna.

Perspektivet med en nedläggning av den iredje och avslutande årskursen

Rättelse; S. 44 rad 30och 31 Står: propositionen om----- rskr412) Rätlat till: förra

årets budgetproposition

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                   38

är mycket allvarligt för de berörda orternas gymnasieutbildning i stort. En arbetsgrupp inom ulbildningsdeparlemeniel har nu för årskurs 3 föreslagit ett nytt resurstilldelningssyslem som "tål" elevminskningar under överskådlig tid. Del principiellt nya år en avvägning mellan statlig respeklive kommunal satsning på utbildningen i årskurs 3. Utgångspunkter för förslaget har varil dels den allmänna avlrappning av timresurser som gäller för mindre grupper vid andra gymnasieskolor, dels det faktum att de berörda kommunerna också vid ett överförande av sina elever i årskurs 3 till gymnasieutbildning pä annan ort fär vissa kommunala kostnader som här i stället kan läggas på utbildning av de egna eleverna på hemorten.

Jag delar arbetsgruppens bedömning att det är av avgörande betydelse för de små kommunernas fortsatta ulveckling att de berörda gymnasieskolorna kan bevaras. Jag kommer därför i det följande atl föreslå ett system i enlighet med gruppens förslag.

Statsrådet Göransson anför. 5.2 Kultur

I 1974 års kulturpolitiska rikllinjer markeras bl.a. att kulturpolitiken skall främja decentralisering av verksamheter och beslutsfunktioner inom kulturområdet. 1 1984 års budgetproposition anförde jag att dessa strävanden är lika angelägna i ekonomiskt kärva tider, men atl det då är särskilt viktigt atl precisera vilka åtgärder som bör ges förtur. Till dessa hör en utveckling av kulturverksamheten i underförsörjda regioner.

De kulturpolitiska satsningarna har sedan år 1974 i betydande utsträckning varit ägnade atl bygga ut kulturverksamheten i regionerna. År 1974 fanns tolv regionala/lokala teatrar i landet. I dag finns 24, varav 16 är regionalt förankrade och åtta s. k. stadslealrar. Alla län utom sju har egna teaterensembler. Mänga är dock fortfarande små och dras därför med svårigheter i sitt arbete. På musikområdel ger staten bidrag till professionella symfoni- och kammarorkeslrar. F. n. finns det tio sådana statsunderstödda musikinstitutioner. I detla sammanhang vill jag också nämna det principbeslut som riksdagen fållade under hösten 1984 atl överföra huvuddelen av verksamhelen vid regionmusiken och Inslitulel för Rikskonserler till landstingen. Det är ett beslut av stor betydelse för decentraliseringen av både verksamheter och beslutsfunktioner på musikområdel.

Även inom bevarandeomrädel har väsentliga decentraliseringsåtgärder vidlagils. Sedan hudgeiårel 1977/78 garanlerar staten genom särskilt statsbidrag en regional museistruklur. Del finns i dag i varje län ett museum som fungerar som centrum för museiverksamheten i länet. Liksom på teaterområdet är emellertid fortfarande ett antal museer alltför små för atl kunna fungera bra.

Det kan även påpekas att betydande belopp under årens lopp har avsatts

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                   39

från de s. k. lolterimedlen för investeringsstöd i samband med uppförande och ombyggnad av regionala kulturinstitutioner. Fr. o. m. innevarande budgetår anvisas medel för detta ändamål inom ramen för samlingslokalstödet.

Decentraliseringen av beslutsfunktioner inom kulturminnesvården till länsstyrelserna har fungerat väl. Problem finns dock vid vissa länsslyrelser, där antalet anställda vid länsantikvariefunktionen är för fa i förhållande till ärendemängden m. m. Chefen för civildepartementet kommer, efter samråd med mig, senare att föreslå förstärkningar av länsantikvarieorgani-sationen vid vissa särskilt arbetstyngda länsstyrelser genom utnyttjande delvis av resurser från kulturminnesvårdens anslag. Det bör även påpekas att kulturminnesvårdens lokala anknytning sannolikt kommer att förstärkas när slutliga beslut tas på plan- och byggnadslagstiftningens område.

Som etl led i decentraliseringen inom kulturområdet föreslår jag i det följande ytterligare satsningar på de regionala teatrarna och museerna. Det är angeläget att framför allt de små institutionerna ges bättre förutsättningar att verka. Jag räknar inte med att staten skall medverka till att skapa nya regionteatrar förrän situationen för de minsta av dem som redan finns har förbättrats.

Förutsättningarna för att få del av ett kultumtbud i olika delar av landet påverkas givetvis också av de centrala och regionala institutionernas möjligheter att sprida sitt utbud. Teatrarna och orkestrarna når genom turnéverksamhet en bredare publik. Riksteatern har genom sin konstmktion särskilt goda fömtsättningar att nä människor även på de minsta orterna. För museerna är vandringsutställningar en form att bredda utställningsverksamheten. Riksutställningar har inom della område en särskild uppgift.

Regeringen har under hösten 1984 uppdragit åt statens kulturråd att utreda de centrala museernas uppgifter och ansvar för landets museiväsende. Utgångspunkten för denna ulredning är att de centrala museerna bör ses som en för hela landet gemensam museiresurs. Den verksamhet som museerna tillsammans bedriver innefattar inle bara ansvar för samlingarna och deras utnyttjande utan även uppgifter av gemensam karaktär för landels museiväsende. Kulturrådet skall redovisa utredningsarbetet före uigången av december 1986.

Teatrarnas turnéverksamhel har under senare år minskat. Delvis torde della bero på anslagsutvecklingen men framför alll på den interna kostnadsutvecklingen vid teatrarna. Kostnaderna per föreställning har ökat kraftigt vilkel har lett till alt teatrarna i ökad ulslräckning har tvingats begränsa sin spelverksamhel lill platser där man med säkerhet når en stor publik. Della gäller inle endast Operan och Dramalen. Även de regionala teatrarna uppvisar en liknande utveckling. Även på riksleatern synes kostnadsutvecklingen leda lill alt de mindre orterna kommer utanför spelplanerna. Della är givetvis en olycklig ulveckling. De betydande ekonomiska

Prop. 1984/85:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                     40

förstärkningar som skulle behövas för att bryta denna utveckling är emellertid f.n. inte möjliga att åstadkomma.

En särskild fråga som gäller spridningen av kulturen till skilda delar av landet är den om televisering av teaterföreställningar.

Medborgarna bör enligt min mening ha rätt att få del av åtminstone en del av det som framförs på landets scener — och detta gäller inte bara Operan och Dramaten — och landets scenkonstnärer bör ha rätt att nå också annan publik än den de möter på hemmascenen. Televisering av teater bör enligt min mening avse främst sådana föreställningar som inte kan föras ut i olika delar av landet i andra former.

Jag är medveten om att frågan rymmer en mängd problem. Ett av problemen rör den konstnärliga sidan. I princip kan man inte räkna med att en teaterföreställning skall kunna televiseras utan att den först har anpassats till det nya mediet. Ett annat problem är upphovsrättsligl.

Problemen får emellertid inte undanskymma att televiseringen också rymmer möjligheter. Teatern får en helt annan räckvidd om televisionen utnyttjas. När teaterföreställningar som produceras av våra regionala teatrar blir televiserade kan det konstnärliga arbete som bedrivs utanför storstadsområdena fa rättmätig uppmärksamhet.

Enligt vad jag har erfarit arbetar f.n. statens kulturråd med frågan om fömtsättningarna för en ökad televisering.

6   Vissa skolfrågor

Jag avser här att ta upp ytterligare några viktiga frågor som är gemensamma för flera skolformer nämligen frågorna om s. k. lärarlösa lektioner, intagning till gymnasieskolan på vårterminsbetyget i årskurs 9 i gmndskolan, fortbildningsorganisationen, vissa skolledningsfrågor och frågan om överklagande av tillsättningsbeslut inom skolområdet. Jag har samrått med chefen för utbildningsdepartementet i de delar förslagen berör hennes ansvarsområde.

6.1 Lärarlösa lektioner

Under det senaste året har förts en omfattande debatt om s. k. lärarlösa lekfioner i grundskolan och gymnasieskolan. Denna debatt har tagit sin utgångspunkt i för gymnasieskolans del det beslut om självstudietimmar som riksdagen fattade år 1981 (prop. 1981/82:14, UbU 5, rskr 112) och för gmndskolans del den besparing på resurser för vikarieinsatser som beslutades hösten 1983 (prop. 1983/84:40 bil. 6 s. 8-9, UbU 7, rskr 91).

Debatten har gmndats på en oro bland många elever, föräldrar och

Prop. 1984/85:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                    41

lärare för att den höga kvalitet som präglar svensk skola inte längre skulle kunna upprätthållas. Även om situationen i skolan inte blivit så negativ som man ibland befarat i debatten, menar jag att denna oro måste tas på allvar. Jag har därför sett det som en viktig uppgift att försöka hitta en lösning på problemet med de s.k. lärarlösa lektionerna. Jag har i denna fråga samrått med chefen för utbildningsdepartementet.

För gmndskolans del är bakgmnden till det beslut som riksdagen fattade för drygt ett år sedan följande.

Tilläggsbidraget utgör ett schablonbidrag för kommunens kostnader för bl.a. lärarvikarier. Fram t.o.m. läsåret 1981/82 beräknades de resurser inom tilläggsbidraget som var avsedda för vikarieinsatser utifrån antagandet att vikarie alltid sattes in vid lärares frånvaro.

Schablonmässigheten i beräkningen var mycket stor bl.a. beroende på att tilläggsbidraget utgår med samma procentsats för samtliga kommuner i landet.

I 1982 års budgetproposition (prop. 1981/82:100 bil. 12 s. 211) uttalade dåvarande statsrådet Tilländer att det enligt hennes mening inte är väl använda resurser att alltid sätta in vikarier vid lärares korttidsfrånvaro. Mot denna bakgmnd föreslog hon att ca 100milj. kr. skulle överföras från tilläggsbidraget till förstärkningsresursen. Denna överföring beräknades då motsvara vikariekoslnaderna under de två första dagarna av lärares ledighet. Det borde enligt samma proposition ankomma på rektor att med utnyttjande av den utökade förstärkningsresursen avgöra hur undervisningen skulle upprätthållas under dessa dagar. Riksdagen biföll förslagen (UbU 17, rskr 232). Tanken bakom förslaget var att skolstyrelsen i stället för att anställa korttidsvikarier skulle inrätta fasta lärartjänster. På så sätt skulle en generell utökning av den fasta lärarstaben i gmndskolan kunna genomföras. Med hjälp av denna utökade lärarstab och naturligtvis även redan befintliga lärare skulle varje arbetsenhet/arbetslag själv klara av sin korttidsfrånvaro.

Inför arbetet med anslagsframställningen för budgetåret 1984/85 hade SÖ, som fatt i uppdrag att göra en noggrannare beräkning av korttidsvika-riekostnaderna inom tilläggsbidraget, kommit fram till att överföringen borde ha varit ungefär dubbelt så stor, dvs. ytterligare 104 milj. kr. Mol bakgmnd av att den fidigare gjorda överföringen mottagits positivt och under läsåret 1982/83 uppenbarligen inte medfört några praktiska nackdelar, föreslogs i proposifionen om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. (prop. 1983/84:40bil. 6) hösten 1983 att någon ytterligare överföring från tilläggsbidraget till förstärkningsresursen inte skulle ske. I stället föreslogs att tilläggsbidraget skulle minskas med ett belopp som motsvarade skillnaden mellan den överföring som borde ha gjorts och den faktiska överföringen. Riksdagen biföll förslaget (UbU 7, rskr 91). Bakom bedömningen låg också att alternativa besparingar i verksamheten skulle drabba tjänsteunderlag för fasta lärartjänster och leda till större klasser eller nedlägg-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                   42

ning av skolor. Tolall blev besparingen inkl. bidrag till sociala avgifter saml lönekostnadspälägg ca 160 milj. kr. I enlighel med uttalande i samma proposition ändrades vidare bestämmelserna i skolförordningen så att skolstyrelsen avgör hur undervisningen skall uppehållas under de två första dagarna av lärares ledighet.

För gymnasieskolan är bakgrunden delvis annoriunda. På förslag från dåvarande statsrådet Tilländer i prop. 1981/82:14 beslutade riksdagen att införa fem s. k. självstudietimmar i timplanen på gymnasieskolans två-, tre- och fyraåriga studieförberedande linjer. Besparingen uppgick till 70milj.kr. (UbU 5, rskr 112). Efter förslag i 1984 års budgetproposition återfördes 40 milj. kr. av besparingen och självsiudietiden reducerades lill högst tre veckotimmar för de tre- och fyraåriga linjerna. På de tvååriga linjerna avskaffades självsludietimmarna helt. Resterande tre limmar på de tre- och fyraåriga linjerna bedömdes kunna täckas in genom omfördelning av resurser lokalt.

Utgångspunkten för de förslag jag nu presenterar för såväl gmnd- som gymnasieskolan är att resurser måste utgå i sådan utsträckning att det, med hjälp av effektiviseringar och omfördelningar av resurser på den enskilda skolan, skall vara möjligt att upprätthålla undervisningen och förhindra lärarlösa lektioner.

För grundskolans del är det varken praktiskt möjligt eller lämpligt att alltid sätta in vikarier vid tillfällig frånvaro. Skolorna har även före läsåret 1982/83 i många fall inte satt in någon vikarie och de resurser som då frigjorts i tilläggsbidraget har tillfallit kommunen. Vad del gäller är således inte att se till att korttidsvikarier anställs vid varie frånvaro för en lärare utan att förhindra att detta leder till "lärarlösa lektioner" i egentlig mening dvs. lektioner utan ledning av lärare. Utifrån de synpunkter som hittills inkommit från bl. a. skolstyrelser och skolledare kan man schablonmässigt anta att det verkliga resursbehovel för atl uppnå denna målsättning motsvarar hälften av besparingen, dvs. ca 80 milj. kr. Erfarenheten visar enligt min mening att problemen vid kortare frånvaro i viss utsträckning kan lösas genom samläsning i arbetslag, skolledares undervisningsskyldighet eller andra åtgärder.

Jag menar således att det hittills i praktiken visat sig att viss besparing på vikarieanslaget i grundskolan är möjlig men inte i den omfattning regering och riksdag tidigare antagit.

Jag föreslår mol denna bakgrund att 80milj. kr. tillförs grundskolan för vikarieinsatser. Resurstillskottet bör föras till lilläggsbidraget eflersom detta möjliggör en lokal bedömning av om och när vikarie behöver sältas in. Om resursen förs lill förstärkningsresursen innebär del cn ulökning av antalet fasla lärartjänster ulan utrymme för lokal bedömning.

Vidare bör bestämmelsen i 18 kap. 7b§ skolförordningen (1971:235, omlryckt 1983:721, senaste lydelse av 7b§ 1984:45) ändras så alt rektor, i likhet med vad som gällde före den Ijuli 1984, avgör hur undervisningen

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               43

skall upprätthållas under de Ivä förslå dagarna av liirares frånvaro. Reklor skulle härigenom bli den som i varje enskill fall har den uteslutande bestämmanderätten över om vikarie behövs eller inle. Härigenom belönas atl del i forlsäUningen skall vara en renl pedagogisk bedömning. Della kan i enslaka fall innebära en risk för övervältring av koslnader för vikariein-satser på kommunerna, eflersom reklor får möjlighel all besluta atl sälta in vikarier i slörre ulslräckning än vad de slalliga resurserna motsvarar. Eftersom kostnadsmedvelandel hos de fiesta rektorer i dag är stort måsle della dock anses som en mindre nackdel.

För gymnasieskolans del kan med utgångspunkt i SÖ:s rapportering konstaleras alt skolorna i praktiken utnyttjar endast en av de ålerslående Ire självsludielimmarna. De båda övriga timmarna har täckts in genom resurser som omfördelas lokall. Genom de åtgärder chefen för ulbildningsdeparlemeniel senare kommer all föreslå, vilka bl. a. innebär ell resurslill-skolt om 12 milj. kr. kan de lärarlösa leklionerna hell las bort ur limplanen på gymnasieskolan.

Förslagen innebär all sammanlagl 92milj. kr. återförs lill skolväsendel. Min bedömning är atl della innebär all skolorna lokalt kan ulforma verksamhelen så all ingen elev skall behöva uppleva lektioner utan lärare till följd av bristande resurser vare sig i grundskolan eller i gymnasieskolan.

6.2 Intagning till gymnasieskolan på vårterminsbetyg i årskurs 9 i grundskolan

Riksdagen beslöt (prop. 1981/82:15, UbU 6. rskr 115) atl intagningen till gymnasieskolan för de elever som går direkt från årskurs 9 skall ske med höstlermingsbelygel i denna årskurs som grund. Förändringen genomfördes fr.o.m. intagningen till läsåret 1982/83. Förslagel hade tidigare behandlats av riksdagen i anslutning lill beslutet (prop. 1978/79: 180, UbU 45, rskr 422) om ny läroplan för grundskolan, vilkel bl.a. ledde lill all en försöksverksamhet i etl knappi trettiotal kommuner föregick 1981 års riksdagsbeslut.

Skälen till atl höstbelygsintagningen infördes var atl -eleverna skulle få slutligt besked om intagningen lill gymnasieskolan

medan de ännu var kvar i grundskolan och därigenom ha möjlighel all

diskulera beskedel med lärare, syo-funktionärer och andra, särskilt om

de lagils in på senarehandsalternaliv, - de elever som inle tagits in eller inle sökt till gymnasieskolan skulle

kunna fä ytterligare hjälp till klarhet med vad de skall ägna sig ål efter

avsluiad gmndskola, -alla elever skulle kunna få skolans hjälp alt under den senare delen av

läsåret på olika sätl förbereda sig för den verksamhet de skall börja med

under sommaren eller följande hösttermin.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                                44

Redan från början riktades kritik mot höstbelygsintagningen. Kritiken gällde framför alll att höstbelygsintagningen gjorde höstterminen stressig med många och täta prov och att eleverna inte längre hade motivation att arbeta och läsa under vårterminen. De synpunkler som framfördes var dock inte entydigt negativa. Erfarenheterna från de skolor som lidigare deltagit i försöksverksamheten var betydligt mer positiva.

SÖ har i december i år inkommit till regeringen med en utvärdering av höstbelygsintagningen samt lämnal vissa förslag med anledning av utvärderingen. SÖ avvisar därvid såväl att höstbelygsintagningen behålls som att en återgång sker till tidigare system med preliminär intagning på höst-terminsbetygel och slutlig intagning på vårterminsbetyget. SÖ föreslår i stället att intagningen skall gmndas på ell särskilt intagningsbetyg som ges under mars månad. Någol höstterminsbetyg i årskurs 9 bör i så fall inle ges.

För egen del menar jag att det avgörande för hur systemet för intagning till gymnasieskolan skall utformas måste vara att del är förankrat hos dem som är direkt berörda av det. Del finns en klar opinion bland elever, föräldrar och lärare för en återgång till intagning pä vårterminsbelyget. Att så är fallet styrks av SÖ:s utvärdering. Intagningen till gymnasieskolan bör mot denna bakgrund gmndas på värterminsbetyget i årskurs 9. Jag är således inle beredd att tillstyrka SÖ:s förslag om elt särskilt intagningsbetyg-

Det är viktigt att understryka atl förutsättningarna för intagning lill gymnasieskolan delvis är andra än dem som rådde när beslutet om intagning pä höslterminsbetyget fattades. Sedan dess har dimensioneringen av gymnasieskolan i förhållande till 16-årskullen ökat kraftigt. Till följd av de förslag som chefen för utbildningsdepartementet senare kommer atl redovisa kommer gymnasieskolan nästa läsår att dimensioneras för 114,4% av 16-äringarna. 16-17-åringarna skall vidare enligt beslut i anledning av förra årets budgetproposition särskilt prioriteras vid intagningen. Kommunernas numera lagfästa uppföljningsansvar syftar till atl alla ungdomar som slutar grundskolan skall erbjudas utbildning, arbete eller ungdomsplats.

Del finns därför enligt min mening förutsättningar för att en vårbelygsin-tagning - kombinerad med en preliminär intagning på höstbetyget -åtminstone lill stor del skall kunna uppfylla de önskemål som låg till grund för beslutet om höstbetygsintagning. Den preliminära intagningen bör, bl.a. genom dimensioneringen av gymnasieskolan, ha förutsättningar atl mycket nära ansluta till den definitiva. Den alll övervägande delen av eleverna bör således efler den preliminära intagningen i praktiken vela var de kan förvänta sig att komma in. På sä sätt blir det ocksä i framtiden möjligl med förstärkta syoinsatser för eleverna redan innan de lämnar skolan för sommaren. Vikten härav styrks av SÖ:s utvärdering enligt vilken en överväldigande majoritet av eleverna önskar slutligt besked redan före sommaren.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               45

Del preliminära beskedel bör innehålla uppgift om hur eleven ligger till i förhållande till den sist preliminärt intagna sökanden till studievägen i fråga, dvs. hur myckel över eller under denna poäng som eleven befinner sig. Eleverna bör lämna besked redan under våren om de accepterar den preliminära intagningen fömtsatt att de erhåller motsvarande plals vid den definitiva intagningen. Utifrån de preliminära beskeden skall syo- och uppföljningsansvariga under våren bedriva särskild stödverksamhet och ge särskild rådgivning till dem som inte sökt, inte kommit in eller tackat nej till en plats eller vars preliminära plats kan bedömas vara i farozonen. Härigenom och genom om- och nyval bör i det närmaste alla som önskar det i praktiken kunna fä ell besked om gymnasieplats som de kan räkna med står sig också i den definitiva intagningen.

På så sätt kan också önskemålet tillgodoses atl delvis inrikta vårterminen mot förberedelser för kommande gymnasiestudier.

De som trots dessa insatser inte får plals i gymnasieskolan vid den definitiva intagningen eller som inle önskat plats har rätt alt få del av insatser inom uppföljningsansvaret redan från bögan av höstterminen. Tomma platser som uppstår i gymnasieskolan i böijan av höstlerminen bör kunna erbjudas dessa ungdomar.

För att den preliminära intagningen sä nära som möjligt skall kunna ansluta till den definitiva bör samtliga sökande delta ocksä i den preliminära intagningen, dvs. även de som inte söker direkt från årskurs 9.

Tiden mellan ansökning och intagningsbesked bör "pressas" sä långt det är möjligt, såväl vid preliminär som vid definitiv antagning. Målsättningen bör vara att definitivt besked skall kunna lämnas före den 1 juli.

Jag ser det som naturligt atl värterminsbetyget i årskurs 9 fär karaktären av sammanfattningsbetyg där även elevernas prestationer tidigare under högstadietiden beaklas. Eflersom höstterminsbetyget ligger lill gmnd för en preliminär intagning bör detla betyg även fortsättningsvis ha denna karaktär.

Den nya ordningen bör införas vid intagning lill gymnasieskolan inför läsåret 1986/87.

6.3 Fortbildningsorganisationen

Den organisafion för skolans personalulbildning som böriade fillämpas den 1 juli 1982 gmndar sig pä riksdagens beslut med anledning av proposition 1980/81:97 om skolforskning och personalutveckling (UbU 37, rskr 386).

Skolstyrelserna skall falla de individuella besluten om ulbildning och tjänstledighet för denna. Del gäller oberoende av hur utbildningen bedrivs och vem som är ulbildningsanordnare. Kommunerna får statsbidrag lill lokal skolutveckling för all finansiera kostnader för personalulbildning och

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                    46

andra utvecklingsåtgärder. Skolstyrelsen som är huvudman för skolan och dess personal har således ansvaret för atl planera och i slor utsträckning även genomföra personalutbildningen.

Staten utövar å sin sida ett infiytande över personalutbildningen genom att dels se till att det inom högskolan finns etl visst utbud av kurser eller andra utbildningsmöjligheter för lärare och skolledare, dels genom att styra användningen av en viss del av statsbidraget till lokal skolutveckling, dels också genom att ange vilka förmåner som får utgå vid tjänstledighet för viss prioriterad fortbildning.

Högskolan skall svara för huvuddelen av de kurser eller utbildningsarrangemang, som staten bekostar. Men även SÖ har fäll resurser för att anordna personalutbildning. SÖ:s ansvar gäller dels vissa övergripande utvecklings- och fortbildningsåtgärder t.ex. skolledarutbildning, dels sådan fortbildning som högskolan inte rimligen kan ordna.

Enligt vad jag erfarit har SÖ och universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) gemensamt inlett en utvärdering när del gäller vissa frågor rörande erfarenheterna från den nya organisationen och avser att i anslagsframställningarna för budgetåret 1986/87 redovisa resultatet av utvärderingen. Jag anser det utomordentligt viktigt att fortbildningsorganisationen blir ett effekfivt och slagkraftigt instmment för skolans utveckling i enlighet med de intentioner som låg till gmnd för riksdagens beslut i frågan. Frän denna utgångspunkt är en uppföljning och granskning av den beslutade organisationens möjligheter att möta fortbildningsbehoven mycket angelägen och det är med tillfredsställelse jag konstaterar att både SÖ och UHÄ arbetar med dessa frågor. Enligt min mening finns del även anledning till en samlad utvärdering där också frågor rörande fortbildningens gmndläggande organisation och stmktur tas upp, bl. a. frågan om ansvarsfördelningen mellan skol- och högskolesektor. Jag avser att ta inilialiv till en sådan samlad översyn. Jag räknar med att resultat skall kunna presenteras inför budgetåret 1986/87.

6.4 Vissa skolledningsfrågor

Jag vill först lämna några övergripande synpunkter på skolledningen, behandlar därefter ett nytt statsbidragssystem för skolledningsuppgifter samt slopande av den statliga regleringen av skolchefstjänster. Slutligen tar jag upp ett samlat program för skolledarutbildning.

Regeringen uppdrog den 22 december 1982 åt SÖ att föreslå ett nytt system för statsbidrag till kommunernas lönekostnader för skolledare i grundskolan och gymnasieskolan. Vidare uppdrog regeringen den 30 juni 1983 åt SÖ atl - i anslutning till nyss nämnda uppdrag - föreslå ett nytt system vad gäller resurser för skolledning i den kommunala vuxenutbild-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                   47

ningen och gmndutbildningen för vuxna samt överväga eventuella konsekvenser vad gäller resurser för skolledning för statlig vuxenutbildning.

Till de båda uppdragen fogade regeringen en PM som närmare angav inriktningen av uppdragen.

SÖ har den 6 april 1984 redovisat sina förslag. En sammanfattning av förslaget bör fogas till regeringsprotokollet i detla ärende som bilaga 10.5.

Förslagen har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandena bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga 10.6.

6.4.1 Skolledningsfunktionen

SÖ pekar i sill förslag på atl skolledningen har tre huvudfunktioner, nämligen arbetsledning, förvaltning och utveckling. Den centrala uppgiflen är enligt SÖ:s mening att utveckla verksamheten så att det lokala arbetet står i överensstämmelse med den centralt angivna inriktningen.

För egen del kan jag ansluta mig till SÖ:s uppfattning om vad som är huvudkomponenterna i skolledarnas arbetsuppgifter. Jag vill därvid starki understryka att skolledningens övergripande ansvar är atl skolarbetet bedrivs i enlighet med de av statsmaktema angivna målen. Det successiva genomförandet av SIA-reformen, den pågående reformeringen av gymnasieskolan och andra förändringar inom skolväsendet har lett lill ett ökat lokall bestämmande över skolan. Detta utövas dels av den kommunala skolstyrelsen, dels av skolledningen och då i första hand reklor. Därvid skall skolstyrelsen tillse atl verksamheten fortgår enligt gällande föreskrifter och sörja för samordning och enhetlighet medan rektor är den som främst har fäll genomförandeansvaret på arbetsplatsen/skolan. Detla ansvar gäller dels i förhällande till skolstyrelsen på de områden den är beslutande, dels direkt i förhållande till de regler och mål som staten ställt upp i läroplaner och föreskrifter.

Skolledaren har alltså inte bara alt se till att centraU givna regler följs. Den uppgiften kan i själva verket sägas ha minskat i takt med övergängen från regel- till målstyrning. Skolledaren har ocksä fått etl ökal ansvar för alt, fillsammans med övriga inom skolan verksamma, uttolka målen och åstadkomma den utveckling av verksamheten som behövs för att målen skall kunna förverkligas. Genom de förändringar som har genomförts i skolväsendet under senare år sker detta inom vida ramar och med en slor lokal frihet. Det är givet atl dessa förändringar också ställer nya krav på skolledningen och har ökal dess betydelse. Det är mol den bakgmnden man får se de ökade samhälleliga resurser som lagts på skolledningen i form av t.ex. skolledamtbildningen och kvantitativa ökningar.

SÖ har föreslagit vissa författningsändringar avseende skolledningens arbelsuppgd"ter o.d. Jag delar SÖ:s uppfattning vad gäller den allmänna inriktningen i detta avseende, dvs. mot en minskad reglering. Jag avser

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                                48

dock inle atl nu ta upp de förslagen annat än om de direkl påverkar den förändrade resurstilldelning som föreslås i del följande. Skälet härtill är att skolförfattningsutredningen (U 1979:12) har i uppdrag att se över författningsregleringen också på detta område.

6.4.2 Statsbidrag för skolledning

SÖ föreslår tre specialdestinerade statsbidrag för skolledningen, ett för grundskolan, ett för gymnasieskolan och ett för den kommunala vuxenutbildningen (komvux) med gmndutbildning för vuxna (gmndvux). SÖ föreslår också att skolledningsresurserna inom en kommun skall kunna samordnas mellan skolformerna. Med skolform avses här även komvux och grundvux.

I likhet med SÖ förordar jag tre specialdestinerade statsbidrag till skolledningen. Det nya systemet bör gälla fr.o.m. den I juli 1986. Ökade möjligheter all samordna skolledningen i de olika skolformerna kan medföra pedagogiska och administrativa fördelar i de fall någon eller några skolformer är av ringa omfattning. Sådana förändringar kräver emellertid fortsatta överväganden av främst teknisk natur. Del bör få ankomma på regeringen atl avgöra vilka regler som behövs i del avseendet.

Statsbidragen till skolledningen kommer närmare att behandlas under resp. anslag.

Regeringen bör vid utfärdandet av erforderliga bestämmelser ha möjlighet all göra smärre avsleg frän förslagen för att garantera atl den nya ordningen för skolledarresurser för grundskola, gymnasieskola och komvux i sin helhet blir kostnadsneutral i förhållande till vad som gäller idag.

6.4.3 Kommunalisering av skolchefstjänsterna

De kommunala skolcheferna har, med undantag för dem i Stockholm, Göteborg och Malmö, statligt reglerade anställningar och kommunerna har statsbidrag till kostnaderna för dem. Utvecklingen pä skolområdet har varil sådan alt det enligt min mening knappast finns någon anledning alt behålla skillnaden mellan skolan och övrig kommunal förvaltning i fråga om regleringen av tjänsterna. Jag kommer därför vid min behandling av anslaget Bidrag till drifien av grundskolor m. m. att föreslå alt den statliga regleringen av tjänsterna upphör. Den enda reglering som enligt min mening behövs är alt det skall finnas en skolchef i varje kommun och att i vissa fall uppdraget alt vara skolchef skall kunna läggas på en rektor. Jag ser del också som naturligt alt statsbidragsgivningen till tjänsterna upphör med utgången av juni 1985. Därmed blir ordningen den samma som för andra primärkommunala förvaltningschefstjänsler.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet               49

6.4.4 Utbildningsinsatser för skolledare

Utbildningsinsatserna för skolledare bör ske vid olika fillfällen under en skolledares yrkesverksamma liv och ansvaret för ulbildningsinsatserna bör fördelas mellan stat och kommun.

Den nuvarande skolledamtbildningen kommer visseriigen alt pågå yllerligare nägra är, men jag anser det angeläget att redan nu redovisa förslag till elt samlat program för den framtida skolledamtbildningen och därmed bereda riksdagen möjlighet att ta del av planeringen och göra överväganden inför den framlida inriktningen av skolledarutbildningen.

En central utgångspunkt för uppbyggnad och genomförande av etl samlat utbildningsprogram för skolledare är att alla delar av utbildningen präglas av en gemensam målsättning. Med utgångspunkt i de mål som gäller för den nuvarande skolledamtbildningen menar jag all målsällningen kan anges i tre punkter.

För det första måsle skolledarna ges goda kunskaper om de samhälleliga målen för skolan, som de kommer till uttryck i de centrala måldokument riksdag och regering fastställt.

För det andra gäller det att ge skolledarna förutsättningar för ett pedago-giskt ledarskap ute i skolorna som stimulerar en utveckling av verksamheten i riktning mot en allt bättre uppfyllelse av målen. Skolledarna måste ha viljan och förmågan att driva utvecklingen i den riktningen.

För det tredje mäste skolledarna bibringas god kunskap om de regler och system, såväl slatliga som kommunala, som styr skolan och som är oundgängliga förutsättningar för atl fullgöra arbetet som skolledare.

För att tillgodose dessa huvudmål bör det samlade utbildningsprogrammet omfatta fyra delinsatser, nämligen rekryteringsutbildning, introduktionsutbildning, fördjupningsutbildning och kontinuerlig fortbildning.

Det finns tecken som tyder pä svårigheter atl rekrytera skolledare. En rekryteringsutbildning medför ett bättre underlag vid tillsättning av tjänst och anskaffande av vikarier. Ell annat skäl för att anordna rekryteringsutbildning är den låga andelen kvinnliga skolledare. Jag vill här erinra om vad som anfördes i 1982 års budgetproposition (prop. 1981/82:100 bil. 12 s. 230-232) med anledning av betänkandet (SOU 1980:19) Fler kvinnor som skolledare och betona att det fortfarande är viktigt att andelen kvinnliga skolledare ökar, även om en positiv utveckling har skell de senaste åren.

Ytterligare ett skäl som talar för rekryteringsulbildning är atl fördelningen av skolledare på skilda lärarkategorier dåligt överensstämmer med fördelningen av lärare pä olika tjänstekategorier.

En anledning lill svårigheterna att rekrytera till skolledarbefaliningar kan vara osäkerhet om vad det egentligen innebär alt vara skolledare. Rekryteringsuibildningen bör därför ge en klar bild av innehållet i skolle-darrollen. Vikariat kan vara ett inslag både i en mera medveten skolledar-4    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                    50

rekrytering och i rekryteringsutbildningen som sådan. Av det skälet bör rekryteringsutbildningen också innehålla sådana praktiska inslag som behövs för att den utbildade skall kunna fungera tillfredsställande som skolledare. Rekryteringsutbildningen bör vara en kommunal uppgift men med slöd frän SÖ och länsskolnämnder i form av ulbildningsmalerial och andra insatser. Rekryteringsutbildningen bör naiurligen ulgöra ett led i kommunala program för rekrytering av skolledare.

Som etl andra led i utbildningsprogrammet bör ingå en introduktionsutbildning efter tillträde på tjänsten. Det är naturligtvis viktigt atl den nytill-trädde skolledaren snarast kan fullgöra de praktiska ledningsuppgifterna. Det bör prägla introduktionsutbildningen. Det är således viktigt att utbildningen täcker skolarbetets alla delar. Tänkbara moment kan vara skolförfattningar, arbetsrätt, skolplanering, kommunal förvaltning och budgetteknik. Redan i introduktionsutbildningen anser jag vidare atl utbildningen avseende skolans mål bör inledas. Eftersom skillnaderna är stora i uppgifter mellan olika skolledarbefaliningar är det rimligt att utbildningen i viss utsträckning skräddarsys för resp. befattning. Också denna del av utbildningsprogrammet bör kommunerna ha det primära ansvaret för. Beträffande särskilt moment rörande målen, men också skolförfattningar, finner jag det emellertid naturligt att den statliga skoladministrationen medverkar i genomförandet.

Elt tredje led i skolledamtbildningen bör vara fördjupningsutbildning för skolledare. Denna utbildning skall vända sig till skolledare som varit verksamma några år. Utbildningen bör som ett förstahandssyfte ha alt klargöra de samhälleliga målen för skolan och hur dessa skall kunna uppnås. Den bör ocksä inriktas på skolledarens roll som utvecklare av verksamheten. Enligt min mening bör staten ha det primära genomförandeansvaret för denna del av skolledarutbildningen, bl. a. av det skälet att det är staten som har del huvudsakliga ansvaret för skolans mål. Utbildningen bör på sikt ersätta den nuvarande av staten anordnade skolledamtbildningen.

Som ett komplement till nu nämnda utbildningar bör kontinuerlig fortbildning arrangeras. 1 syfte att upprätthålla skolledarnas inhämtade kunskaper från tidigare utbildningar samt hälla dessa aktuella bör regelbunden fortbildning organiseras t.ex. i form av lokala och regionala konferenser, fortlöpande informationsmaterial etc. Ansvaret för att fortbildningen kommer lill stånd bör enligt min mening främst åvila kommunerna, men även på detta område bör staten ha etl vissl ansvar. Dels bör länsskolnämnderna kunna ta initiativ till fortbildning och biträda vid samordning, dels bör högskolans kursutbud kunna utnyttjas för att tillgodose individuella fortbildningsbehov. Den statliga skoladministrationen, främst SÖ, har också ansvaret för ett fortlöpande informationsmaterial som vänder sig speciellt till skolledare. Också i detta är det viktigt att olika förändringar på skolområdet kommenteras och motiveras.

Utifrån de riktlinjer jag här angett ämnar jag senare föreslå regeringen alt

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               51

uppdra åt SÖ att, efter samråd med Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet, utforma ett samlat program för skolledarutbildningen. SÖ bör då särskilt beakta behovet av en smidig övergäng från den nu pågående skolledarutbildningen saml ta tillvara de erfarenheter och det kunnande som finns inom ramen för dagens skolledamtbildning. SÖ:s förslag till framtida skolledarutbildning skall utformas så att del ryms inom den ekonomiska ram som i dag disponeras för skolledarutbildningen.

6.5 Överklagande av tillsättningsbeslut inom skolområdet

Våren 1984 behandlade riksdagen vissa frägor rörande besvär hos regeringen (prop. 1983/84: 120, KU23, rskr250). Riksdagsbeslutet innebar bl.a. i princip atl ärenden som prövats av tvä instanser under regeringsnivån inle bör få föras vidare till regeringen om inle särskilda skäl föranleder annal. Enligi min mening finns del nu anledning att göra denna princip tillämplig pä vissa slatligt reglerade tjänster i skolväsendet, i likhet med vad som redan föreslagits (prop. 1984/85:57) för högskolan. Jag förordar därför atl skolstyrelsens/utbildningsnämndens beslut om tillsättning av tjänster som lärare, syofunktionär, huvudlärare, institutionsföreståndare samt föreståndare och biträdande föreståndare vid elevhem liksom hittills får överklagas hos SÖ. SÖ:s beslut som andra instans bör däremot inle få överklagas hos regeringen. Motsvarande bör ocksä gälla besvär i fråga om tjänslelyp, vilkel ju har ett nära samband med tjänstetillsättningar.

För all SÖ skall kunna vara slufinstans i fråga om alla lärartjänster bör lektorstjänster tillsättas av länsskolnämnderna i stället för som nu SÖ. Min bedömning är atl länsskolnämnderna själva har eller i vart fall har möjlighet alt anlita den ämnesteoretiska sakkunskap som behövs för att tillsättningarna skall kunna genomföras pä etl tillfredsställande sätt.

Av vad jag tidigare framfört om alt den statliga regleringen av skol-chefsljänsterna bör avskaffas följer att beslut om tillsättning av sådana Ijänster över huvud tagel inle kommer atl kunna överklagas genom förvaltningsbesvär.

Däremot anser jag att regeringen även fortsättningsvis bör kunna pröva besvär i fräga om tillsättning av tjänster som skolledare och biträdande skolledare. Skolledaren innehar en förtroendeställning i relation till såväl skolstyrelsen som staten, vilkel gör tjänsterna särskilt viktiga och därmed givelvis även lillsättningen. Regeringen ändrar visserligen inle särskili ofta utgången av sådana ärenden, men när det sker har det ofta principiella orsaker. Del kan för alt nämna nägra exempel gälla viklen av skolstyrelsens förord, belydelsen av behörighet till tjänsten eller jämställdhetsaspek-len. Jag föreslår således inte någon ändrad ordning i tillsättningsärenden som avser rektorer, studierektorer och tillsynslärare.

Förändringar i instansordningen motsvarande dem jag här har redogjort

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                    52

för bör genomföras också i fråga om fristående skolor med statligt reglerade tjänster och folkhögskolor. Inle heller bör besvär i tillsättningsärenden vid de statliga skolformerna specialskola, sameskola och statlig vuxenutbildning få anföras hos regeringen om ärendet redan prövats i två inslanser under regeringsnivån, med undanlag för skolledarljänsler.

Hemställan

Vissa förslag som lagls fram berörs också i del följande under vissa anslag och utmynnar i hemslällan lill regeringen om inhämtande av riksdagens godkännande.

1 övrigt hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen all

1.        godkänna vad jag har förordat om höst- och värterminsbetyg som grund för preliminär resp. slutlig intagning till gymnasieskolan.

2.        godkänna de av mig förordade riktlinjerna för utformningen av den framtida skolledarutbildningen.

3.        godkänna vad jag har förordat om att SÖ skall vara sista instans i fråga om beslut om tillsättning av lärartjänster m. m.

7    Vissa frågor om gymnasieskolan

Gymnasieskolan står inför en period av förnyelse och ulveckling. Som en följd av det beslut om gymnasieskola i utveckling (prop. 1983/84:116, UbU 29, rskr 412) som riksdagen fattade våren 1984 kommer en försöks-och utvecklingsverksamhet att bedrivas under de närmaste fem åren.

Enligt min mening har vi en i många avseenden väl fungerande gymnasieskola. Trots detta är en förnyelse nödvändig för att utbildningen skall kunna svara mot nya krav. Jag tänker främst på de krav på ökade kunskaper som ställs inom olika yrkesområden och på atl alll färre ungdomar klarar sig med enbart gmndskoleutbildning. Delta gör atl gymnasieskolan nu måste anpassa sig så att den kan erbjuda meningsfull utbildning för alla som önskar sädan efter att ha slutat grundskolan.

1 nämnda proposition om gymnasieskola i utveckling redovisade jag utföriigt de insatser som krävs för att nä detta mål. Det lokala utvecklingsarbetet har nu inletts. Avsikten är atl pröva olika meloder för alt pä bästa sätt uppnå de mål som riksdagen fastställt. Försl när olika lösningar prövats lokall kommer de att läggas till grund för beslut om mer generella förändringar. Denna reformstrategi lägger ett stort ansvar på de enskilda skolorna och skolstyrelserna.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                    53

Etl stort antal försöks- och utvecklingsprojekt har redovisats för SÖ med inriktning på all startas hösten 1985. En enkätundersökning bland lärare som SÖ och SCB har genomfört visar också alt gensvaret på förslagen i gymnasiepropositionen har varit mycket posilivt. En överväldigande majoritet av lärarna instämmer i behoven av förnyelse och ställer sig bakom huvuddragen i propositionen.

Den mobilisering av intresse och engagemang inom skolor, skolstyrelser och skolförvaltningar som således kan konstateras finner jag mycket tillfredsställande. Initiativkraften och det positiva klimatet för förnyelse som finns i kommunerna måste på alla sätt tas till vara och utvecklas. Det är en viktig uppgift för den statliga skoladministrationen de närmaste åren.

Det samlade program för försöks- och utvecklingsarbetet som SÖ på uppdrag av regeringen presenleral ger ett gott underlag som vägledning för det lokala utvecklingsarbetet. Jag utgår ifrån att SÖ även fortsättningsvis kommer atl följa och med olika insatser stödja och stimulera det inledda arbetet samt redovisa de erfarenheter som görs.

För egen del vill jag betona värdet av att arbetet med att förbättra gymnasieskolan inte stannar vid de försöksprojekt som SÖ svarar för. Lika viktigt är att ett inre förnyelsearbete i skolans vardag kan komma till stånd som ett resultat av diskussioner mellan skolledning, lärare och elever. Härvid kan den utvecklingsplan för varje skola, som jag förordade i gymnasiepropositionen, utgöra ett gott instrument.

Av största vikt är också att erfarenheterna från försöks- och utvecklingsarbetet löpande kan utvärderas och spridas mellan skolorna. Del kräver ökade insatser såväl pä lokal, regional som central nivå. Av de ytterligare 4 milj. kr. som jag i det följande kommer att föreslå skall satsas pä nämnda försöks- och utvecklingsarbete i gymnasieskolan bör merparten tas i anspråk för en pedagogisk och ekonomisk utvärdering av de försök som startas.

Parallellt med det lokala försöks- och utvecklingsarbete som jag nu berört behöver gymnasieskolan också på andra sätt anpassas till dagens och morgondagens krav. Som jag tidigare nämnt arbetar en översynsgrupp med att dra upp riktlinjer för förnyelse av yrkesutbildningen. En väsentlig del i detta arbete är att pröva ansvarsfördelning och former för ökad samverkan mellan gymnasieskolan och arbetslivet.

Enligt min mening är det angeläget att se över möjligheten atl öka den arbelsplalsförlagda utbildningen. Samhället bör dock även i fortsältningen bära det yttersta ansvaret för den gmndläggande yrkesinriktade utbildningen och garantera atl kvaliteten och bredden i utbildningen upprätthålls. Det gäller därför för skolan alt tillsammans med parterna pä arbetsmarknaden söka sig fram fill lämpliga former för att förlägga delar av den yrkesinriktade utbildningen till arbetslivet och att även i övrigt vad gäller lokaler, utrustning, lärare, handledare etc. öka samverkan mellan skola och arbetsplatser.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                    54

En annan viktig uppgift för översynsgruppen är att analysera svårigheterna med övergången från yrkesutbildning till anställning. Här gäller det att koppla samman utbildnings- och arbetsmarknadspolitiska insatser sä att övergången till arbetslivet underlättas. Jag avser att i samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet bereda denna fråga och då också behandla samordningen av olika ungdomsåtgärder.

1 det här sammanhanget vill jag särskilt framhålla de påbyggnadsutbildningar som utvecklats i gymnasieskolan de senaste åren. Enligt min mening kan sådana utbildningar bilda en värdefull länk mellan utbildning och arbetsliv. De kan också, genom att ge kompetens som öppnar vägen till fortsatta studier, bidra lill att bredda en yrkesinriktad utbildning. Det är mol denna bakgrund angeläget att utvecklingen av påbyggnadsutbildningar fortsätter, även i etl läge dä del inte finns ekonomiskt utrymme att öka det lolala ulbudel av kurser.

Jag ulgår därför ifrån att länsskolnämnderna prövar redan befintligt utbildningsutbud och ökar utnyttjandegraden av de platser som tilldelats, sä all inle arbetet med atl utveckla nya påbyggnadsutbildningar avstannar.

Under de senaste åren har antalet utbildningsplatser i gymnasieskolan utökats mycket kraftigt. Skälet har varit dels att de aktuella ungdomskullarna ökal, dels en höjd ambition när det gäller att möjliggöra för alla ungdomar att få en gmndläggande gymnasieutbildning.

Ökningen av årskullen 16-åringar har nu kulminerat. Nästkommande läsår minskar antalet 16-åringar med över 5 800. Enligt riksdagsbeslut våren 1984 skulle antalet platser i gymnasieskolan minskas i motsvarande mån.

Det har dock visat sig atl ungdomens efterfrågan pä gymnasieutbildning ökat kraftigt. Enligt min mening är det inte tillfredsställande atl utbildningssökande ungdomar hänvisas till uppföljningsåtgärder och arbetsmarknadspolitiska åtgärder, därför att utbildningsplatser inte finns tillgängliga. Jag kommer därför i det följande att föreslå en ambitionsökning när del gäller gymnasieskolans dimensionering för att därmed i första hand kunna erbjuda alla 16- och 17-äringar som så önskar gymnasieutbildning. För läsåret 1985/86 föreslår jag en ökning med drygt 2 300 intagningsplatser avseende den s. k. direktramen. Därmed kommer antalet intagningsplatser att utgöra 124000, vilket motsvarar 114,4% av årskullen 16-åringar. Detta är den hittills högsta frekvens i detta avseende som uppnåtts. Som jag kommer att anmäla i det följande räknar jag med att antalet intagningsplatser, bl.a. av hänsyn till kommunernas svårigheter att på kort sikt förändra sin organisation, kommer att vara 124000 även 1986/87 och 1987/88. Därefter böriar en långsiktig minskning av elevkullarna. Denna elevminskning måste leda till att gymnasieskolans organisation minskar. Såväl den statliga skoladministrationen som kommunerna måste redan nu planera för denna neddragning.

Riksdagens beslut om prioritering av 16- och 17-åringar vid intagningen till gymnasieskolan tillämpas första gången läsåret 1985/86. Jag vill betona

Prop. 1984/85:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                    55

att jag anser det vara synnerligen väsentligt att intagningsreglerna tillämpas så atl en prioritering av 16- och 17-åringarna verkligen sker. Gymnasieskolans platser måste emellertid i viss utsträckning även fortsättningsvis kunna tas i anpråk också av äldre utbildningssökande, särskilt om många 18- och 19-åringar i en arbetslöshetssituation önskar förbättra sina möjligheter atl komma in pä den reguljära arbetsmarknaden genom att skaffa sig en ulbildning i gymnasieskolan.

Jag vill också betona atl det som etl led i arbetet med atl öka antalet tillgängliga utbildningsplatser är angeläget atl se till att alla platser verkligen kan utnyttjas för de sökande. I en situation, då del är svårt att bereda alla utbildningssökande utbildning, är det otillfredsställande, om det vid terminsstarten finns klassavdelningar som står tomma eller är otillräckligt fyllda. Det är viktigt atl länsskolnämnderna vidtar åtgärder så att alla möjligheter lill maximalt utnyttjande av tillgänglig utbildningskapacitet tas till vara. Ett av huvudsyftena med den översyn av statsbidragssystemet för gymnasieskolan som jag kommer att anmäla i det följande är just att åstadkomma ell effektivare utnyttjande av platserna.

Enligt vad jag erfaril har en tendens till avhopp under första läsåret kunnat iakttas de senaste läsåren. Särskilt allvarliga är rapporterna om alt flickor som gjort otraditionella studieval i ökad utsträckning avbryter sina studier fidigt. Jag ser med slor oro på en sådan ulveckling. En viktig uppgift i det lokala förnyelsearbetet är att stimulera ungdomar som börjat sin gymnasiseutbildning att också fullfölja denna. För att alla skall få verklig möjlighet till en gymnasieutbildning är det inte tillräckligt att ställa utbildningsplatser till förfogande. Del krävs också en förnyelse av innehåll och arbetsformer och en mer medveten resursslyrning så att de elever som har de största behoven verkligen kan få extra hjälp.

1 denna del har SÖ i en rapport lill regeringen om den friare resursanvändningen sammanfattat sina förslag till hur en bättre styrning av resurserna skall kunna bidra lill en förbättrad situation för elever med svårigheter. Ett viktigt syfte med den friare användning av resurserna i gymnasieskolan, som infördes läsåret 1982/83, var att främja en omfördelning av resurser till elever med störsl behov. SÖ har nu efter en omfattande utvärdering funnit atl skolorna endast i ringa grad förverkligat della syfte. Jag delar mot denna bakgmnd SÖ:s bedömning att det krävs förändringar i fräga om resursanvändningen i gymnasieskolan, såväl kvalitativt som kvantitativt.

Utvärderingsresultaten tyder bl. a. på att del behövs en tydligare markering av målet för den friare resursanvändningen. En målinriktad användning av förstärkningsresursen kan främjas genom att skolstyrelsen beslutar om en plan med riktlinjer för resursernas användning inom den eller de skolenheter med gymnasieskola som finns inom kommunen.

Jag anser del ocksä nödvändigl alt åstadkomma en utökning av resurserna till stödundervisning och samordnad specialundervisning i gymnasieskolan. Detta är viktigt särskilt mol bakgrund av den bredare rekryteringen

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                    56

till gymnasieskolan, vilket leder till att skolan kommer att ta emot elever som har särskilda behov av särskilda stödinsatser. Jag kommer att redan inför läsåret 1985/86 förorda en betydande utökning av den särskilda resursen för stödundervisning och samordnad specialundervisning. En viktig utgångspunkt för den förändring av statsbidragssystemet, som jag nyss nämnt, är också att ge utrymme för en ökad behovsorientering av gymnasieskolans resurser.

Möjligheterna att ge alla elever en meningsfull utbildning är i gymnasieskolan liksom i gmndskolan beroende av personalens attityder. Jag vill i detta sammanhang hänvisa till vad statsrådet Göransson anfört i samband med behandlingen av den s. k. utslagningsgmppens rapport. Den syn på insatser för elever med svårigheter som redovisas där, måste ligga till grund ocksä för arbetet i gymnasieskolan liksom för fortbildningen av gymnasieskolans lärare. En fortbildning med den inriktningen ansluter väl till del reformarbete som påbörials med utgångspunkt i riksdagens beslut med anledning av propositionen om gymnasieskola i utveckling.

8    Vissa frågor om grundläggande högskoleutbildning

Sedan några år präglas planeringen i stort för den gmndläggande högskoleutbildningen av främsl följande förhållanden. För del förslå måsle slora ungdomskullar beredas plats inom högskolan. Den s. k. ungdomspuckeln, som jag senare återkommer till, kräver en hög utbildningskapacitet. För det andra måste högskolans samlade utbud av utbildningar omstruktureras. Antalet platser minskas inom vissa utbildningar, medan del ökas inom andra beroende på utvecklingen i samhälls- och arbetslivet. För det tredje kräver den statsfinansiella situationen en strikt hushållning med resurserna också för högskoleutbildningens del. Alll della måste genomföras på etl sådani sätt att kvaliteten i utbildningen kan upprätthållas.

De förslag jag kommer att lägga fram i det följande utgår från den situation jag nu har beskrivit. Kravet på en hög utbildningskapacitet kvarstår. Nödvändigheten av att ändra utbildningsutbudet i den riktning jag har angett är lika uppenbar som tidigare. Om fortsatt ekonomisk återhållsamhet skall kunna förenas med bibehållen kvalitet i den grundläggande högskoleutbildningen - i ett läge då kapaciteten för förhållandevis dyra utbildningar har ökats de senaste åren och måste fortsätta atl öka - framstår kravet atl kunna ta lill vara alla möjligheter alt göra rationaliseringar och omfördelningar som ännu starkare än tidigare.

Efterkrigstidens utbildningspolitiska reformer innebar bl.a. en kraftig expansion av utbildningen vid universitet och högskolor under 1950- och 1960-lalen. Expansionen avstannade en tid under 1970-talet, för atl sedan öka och ånyo bli en viktig faktor i planeringen. Under hela denna lid har behovet av att strukturera om det samlade utbildningsutbudet knappast

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                   57

varit så påtagligt som f.n. Jag vill här konstalera att högskolebegreppet och den organisation som skapades i och med 1977 års reform framstår som en stor tillgång i den omläggning som nu pågår. Att kunna bedöma hela bredden av eftergymnasiala utbildningar i ett samlat perspektiv, inte minst när det gäller dimensionering, är nära nog en förutsättning för att omläggningarna skall kunna genomföras på etl ändamålsenligt sätt, inte minsl med tanke pä det begränsade resursutrymme som slår till buds.

Frågan om den tekniska och industriella omvandlingen av värt samhälle och dess fömtsättningar i och följdverkningar för den högre utbildningen återkommer ofta i den offentliga debatten. Mina förslag innebär atl ansträngningarna att öka antalet platser pä civilingenjörslinjer fortsätter. Samtidigt kommer jag att föreslå en ny kortare leknisk högskoleutbildning av påbyggnadskaraktär. Antalet platser inom yrkesieknisk högskoleuibild-ning liksom på lokala linjer, som i hög grad har teknisk inriktning, kommer ocksä enligt mina förslag att öka. Jag föreslär att enstaka kurser i ökad omfattning skall kunna ges inom tekniska och laboratiya områden.

Personer med ekonomisk högskoleutbildning efterfrågas i hög grad på arbetsmarknaden. Jag kommer därför även all föreslå en viss ökning av kapaciieten för ekonomutbildning. Jag vill också erinra om den omläggning som enligt tidigare beslut (prop. 1982/83:100, bil. 10, UbU 25, rskr 340) nu successivt genomförs inom de administrativa och ekonomiska utbildningarna.

Av vad jag har anfört inledningsvis (avsnitt 4) framgår den vikt jag lägger vid att den nödvändiga tekniska utvecklingen inom vårt samhälle - till vilken högskolan i hög grad bidrar — inte får genomföras på bekostnad av utbildning inom ämnen som har till uppgift att sätta in utvecklingen i elt samlat historiskt och kulturellt perspekliv. Etl sådant perspektiv är särskilt viktigt i lider av snabba förändringar som påverkar människorna som enskilda individer och gmppvis. Ökad studieorganisatorisk stadga bör ges åt utbildning inom det humanisfiska området i vid mening.

Det minskade elevantalet i grundskolan och det därmed vikande underlaget för lärartjänster innebär att det är nödvändigt atl minska planeringsramarna för berörda lärarutbildningar. Jag kommer i det följande också att förorda atl antalet platser på sociala linjen och förvaltningslinjen minskas.

Inom hälso- och sjukvården råder sådana arbetsmarknadsmässiga förhållanden atl utbildningskapaciteten inom området bör hållas på oförändrad nivå eller i något fall minskas. Jag kommer att föreslå vissa förbättringar inom vårdutbildningen som ligger i linje med det hälsopolitiska reformarbetet.

Jag går nu över till de resursmässiga fömtsättningar under vilka de pågående ändringarna i skilda utbildningars dimensionering kan föras vidare. Jag uppehåller mig därvid först vid nivån på resurserna för budgelåret 1985/86 och tar sedan upp frågan om en fastare planering i detta avseende också för budgetåret därpå.

UHÄ har i sin anslagsframställning lagt fram ett budgetalternativ som

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                   58

innebär en minskning av anslagsnivån med tio procent under fem år - dvs. ett huvudförslag i enlighel med regeringens anvisningar - och ett annal alternativ som innebär oförändrad anslagsnivå. UHÄ har arbetat fram sina förslag efter en metod som har inneburit att högskolemyndigheterna har engagerats på ett nytl och framträdande sätt. Elt preliminärt förslag, innehållande nedskärningar och omfördelningar av resurser, remitterades under våren 1984 till högskoleenheter och regionstyrelser. Enligt vad som har framgått har de preliminära förslagen analyserats och debatterats ingående på lokal och regional nivå. Det är således ett väl genomlyst material jag har haft att utgå från i mina bedömningar. Av UHÄ:s nedskärningsalternativ framgår vilka negativa följder ett genomförande av ett huvudförslag inom högskolans område skulle få. Jag vill framhålla, att UHÄ:s analys i delta avseende har varil ett nödvändigt underlag för mina ställningstagande om nivå pä och inriktning av resurserna för såväl budgelåret 1985/86 som budgetårel 1986/87.

Vad gäller resursnivån för budgetåret 1985/86 har UHÄ:s anslagsframställning bekräftat min egen uppfattning att en allmän besparing - i meningen att resurser lyfts bort från högskolan - inle bör aktualiseras annal än för förvaltningsändamål. Kostnader för ett ökat antal nybörjarplatser inom vissa utbildningar och för vissa smärre reformer samt de betydande kostnader som följer av tidigare fattade beslut om kapacitetsökningar måste emellertid täckas. Mina förslag bygger på att detta kan åstadkommas bl. a. genom att antalet nybörjarplatser inom vissa andra utbildningar minskas och genom alt smärre preciserade besparingar genomförs. För att undvika all kvarstående behov av resurser måste tillgodoses genom besparingar har jag bedömt det som angelägel att tillföra vissa medel engångsvis budgetåret 1985/86. Jag avser att återkomma till regeringen med förslag att i motsvarande grad dra in större reservationer under vissa anslag avseende budgetåret 1983/84.

Enligt min mening är det nödvändigl att nu ta upp frågan hur de ökade utgifterna skall finansieras efter budgetårel 1985/86.

Vad gäller resurser har den gmndläggande högskoleutbildningen hittills planerats i huvudsak i ettårsperspektiv. Allt fler röster inom högskolan höjs för att elt flerårsperspekfiv skulle ge större möjligheter att inom snäva resursramar förändra och förbättra utbildningsutbudet; frågan har också uppmärksammats inom det projekt med uppgift att se över resursanvändningen inom högskolan som jag redovisade i prop. 1983/84: 100, bil 10 (s. 55 O- Budgetåret 1986/87 kommer att ställa högskoleenheterna inför en svår situalion i fråga om resurser, framför allt beroende på konsekvenser av redan fattade beslut om att öka antalet studerande på främst civilingenjörslinjerna och pä beslutet atl förlänga ekonomutbildningen. Jag gör samma övergripande bedömning för budgetåret 1986/87 som för budgetåret 1985/86, nämligen att en allmän besparing av typen huvudförslag bör undvikas och att beräknade koslnader måsle täckas genom omfördelningar inom resurserna för grundläggande högskoleutbildning.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

59

Vad jag nu har anfört har lett mig lill följande. Jag anser alt det från flera utgångspunkter är en slor fördel all kunna ge en riktpunkt för högskolemyndigheternas resursplanering även för året efter det budgetär för vilket budgelförslagen läggs fram. Detla är enligt min mening särskilt värdefullt i en situation dä krav på icke oväsentliga omfördelningar kommer att ställas. Samtidigt visar de senaste årens erfarenheter atl ovissheten om vilka krav pä rena besparingar som kan komma att ställas etl följande budgetår skapar stor osäkerhet i planeringsarbetet på alla nivåer inom högskolan, ofta till men för verksamhelen. Jag är därför beredd att redan nu ange storleken på de besparingar i omfördelningssyfte som jag bedömer bli nödvändiga budgetårel 1986/87. Förutsättningar för ell syslematiskl bedrivet omfördelnings- och effektiviseringsarbele bör skapas genom atl de belopp som blir aktuella nu anges med fördelning pä högskoleenheter. Beloppen redovisas i följande sammanställning.

Jag har utgått från atl de högskoleenheter som har den största omslutningen också har de reellt sett bästa möjligheterna att genomföra besparingar utan atl verksamheten påverkas i alltför hög grad. Jag har därför låtit dessa enheter bära en proportionellt sett större andel av den samlade besparingen.

Högskoleenhet

Belopp i tkr.

Universitetet i Slockholm

4 600

Tekniska högskolan i Slockholm

3 500

Karolinska institutet

3 100

Högskolan för lärarutbildning i Stockholm

1300

Danshögskolan

15

Dramatiska institutet

60

Grafiska institutet och institutet för högre reklamutbildning

10

Konstfackskolan

100

Konsthögskolan

40

Musikdramatiska skolan i Stockholm

10

Musikhögskolan i Stockholm

95

Scenskolan i Stockholm

20

Universitetet i Uppsala

6080

Högskolan i Eskilstuna/Västerås

65

Högskolan i Falun/Borlänge

65

Högskolan i Gävle/Sandviken

70

Högskolan i Örebro

200

Universitetet i Linköping

2 750

Högskolan i Jönköping

80

Universitetet i Lund

7 750

Högskolan i Halmstad

25

Högskolan i Kalmar

100

Högskolan i Kristianstad

60

Högskolan i Växjö

130

Universitetet i Göteborg

5650

Chalmers tekniska högskola

2750

Högskolan i Borås

100

Högskolan i Karlstad

150

Högskolan i Skövde

25

Universitetet i Umeå

3 450

Högskolan i Luleå

1415

Högskolan i Sundsvall/Härnösand

100

Högskolan i Östersund

50

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                    60

Tekniskt bör man enligt min mening gå till väga pä så sätt atl riksdag och regering anvisar medel för grundläggande högskoleutbildning vid högskoleenheterna på sedvanligt sätt med utgångspunkt i den verksamhet som skall bedrivas. Av de totala medlen som kommer atl anvisas under berörda anslag för budgetårel 1986/87 bör emellertid högskolestyrelserna inte få disponera nyss angivna belopp. Del bör ankomma pä resp. högskolestyrelse alt besluta om besparingarnas fördelning på anslag. Samråd med resp. regionstyrelse förutsätts därvid äga rum om innehållande av medel som har anvisats under anslag som disponeras av regionslyrelsen. Högsko-leenheter-na bör åläggas att redovisa under vilka anslag besparingar har genomförts.

När det gäller sället atl inom resp. högskoleenhet genomföra besparingsåtgärderna vill jag anföra följande.

Den av riksdagen angivna dimensioneringen av utbildningen skall vara oförändrad. Del är vidare självklart viktigt atl undvika ålgärder som innebär en försämrad kvalitet i den verksamhet som bedrivs. Därmed står i huvudsak åtgärder av två slag till buds. Det ena slaget innebär atl man gör avkall på bredden i verksamheten, t.ex. genom ett minskat antal alternativa kurser eller studiegångar. Den andra typen av ålgärder hänför sig till rationaliseringar och effektiviseringar.

En vikfig resurs är lokaler. Högsl hälften av de i sammanslällningen angivna beloppen bör, i samråd med byggnadsslyrelsen, få tas ut under anslaget D 5. Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna.

Vad jag nu har sagt innebär, att de föreslagna åtgärderna kommer att beröra — utöver anslag till grundläggande högskoleutbildning - även i förekommande fall anslaget till lokalkostnader.

Vad gäller forskarutbildning och forskning vill jag erinra om att berörda högskoleenheter för perioden fram t.o.m. budgetåret 1986/87 har ålagts att åstadkomma förnyelse inom dessa verksamheter genom omfördelning av resurser under fakullelsanslagen i en omfattning som svarar mot huvudförslagel.

Högskolestyrelsernas ansvar för den samlade verksamheten vid resp. enhel har strukits under bl.a. i prop. 1983/84: 52 om vissa högkoleorgani-saloriska frågor (UbU 10, rskr 114). Det blir högskolestyrelsernas sak atl göra de avvägningar som kommer att krävas för att de angivna besparingarna skall uppnäs.

Regeringen bör ge riksdagen tillfälle alt ta del av vad jag nu har anfört om resursplaneringen inom högskolan inför budgetårel 1986/87. Jag avser att i annat sammanhang återkomma lill regeringen i denna fråga.

I detta sammanhang vill jag också peka pä den betydelse ett ändamålsenligt anslagssystem har för hur verksamheten planeras, genomförs och följs upp. Det finns enligt min mening skäl att - med utgångspunkt i de erfarenheter som finns av det år 1977 införda systemet - se över anslagssystemet för högskolan och därmed ocksä formerna för medelstilldelning och styr-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                    61

ning. Härvid bör också belysas vilken roll högskolemyndigheter pä olika nivåer bör spela i detla avseende. Ocksä i denna fräga avser jag atl återkomma till regeringen. 1 anslutning härtill konstaterar jag med tillfredsställelse, att verksamhetsberättelser nu har blivit ell reguljärt inslag i högskolemyndigheternas arbele.

Dimensioneringen av den grundläggande högskoleutbildningen skall bestämmas med utgångspunkt i individernas efterfrågan, arbetsmarknadens behov och de tillgängliga resurserna. Antagningskapaciteten innevarande budgetår är 2 300 nyböijarplalser över den nivä som gällde budgetåret 1981/82, då en utbyggnadsplan presenterades för riksdagen med anledning av ungdomspuckeln.

Arbetsmarknadsläget för de högskoleutbildade, som grupp betraktade, har försämrats någol på senare lid men är ändå avsevärt bättre än för personer med kortare utbildning. För yngre högskoleutbildade, som är mer konjunkturberoende, har läget snarast förbättrats enligt senast tillgängliga uppgifier. Möjligheterna alt få arbele varierar dock kraftigt mellan olika yrkesgrupper. Läget på arbetsmarknaden ger enligt min mening ingen grund för några större förändringar i nuvarande dimensionering totalt sett. Som jag redan har uppehållit mig vid är en omstrukturering inom denna ram den nu viktigaste uppgiften för högskolan.

1 1984 års budgetproposition påtalade jag att fr.o.m. vårterminen 1983 antalet sökande till de allmänna utbildningslinjerna börjat minska. Som mätt användes då antalet ansökningar till de utbildningslinjer inom den siafiiga högskoleutbildningen, till vilka antagning görs genom UHÄ:s centrala datorbaserade antagningssystem. Systemet omfattar ca 70 % av antalet nybörjarplatser på utbildningslinjer. Minskningen av antalet sökande har fortsatt under det gångna årel, ehuru relativt obetydligt. Även i fräga om kommunal vårdutbildning råder f.n. en viss osäkerhet om den framtida rekryteringen. Antalet sökande till de allmänna linjerna där har under de senaste två åren minskal med en flärdedel. Högskolemyndigheterna och Landstingsförbundet är beredda atl vidta ålgärder i syfte att få fiera studerande att söka till utbildningen inom den kommunala delen av högskolan.

I nuvarande ekonomiska läge blir avvägningen mellan antalet platser och utbildningens kvalitet en avgörande faktor. Som har framgått av vad jag tidigare har anfört mäste utrymme beredas bl.a. för att ökningarna av planeringsramarna inom del tekniska området skall kunna fortsättas. Det finns inte ekonomiskt utrymme för medelstillskotl för att möjliggöra en höjning av totalantalet platser i högskolan. En ökning av platsantalel utan medelstillskotl skulle gä ul över kvaliteten i utbildningen. Jag är inte beredd att medverka lill en sådan ulveckling. Mina förslag innebär mot denna bakgrund alt antalet nybörjarplatser som riktar sig mol ungdomar hålls på i stort sell oförändrad nivå jämfört med innevarande budgetär. Vid sin anmälan av del under nionde huvudtiteln uppförda anslaget G I. Sveriges lantbruksuniversitet kommer chefen för jordbruksdepartementet

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                   62

att förorda ett oförändrat antal nybörjarplatser vid denna högskoleenhet. Jag vill här erinra om de möjligheter som högskoleenheterna har all besluta om mindre förändringar av planeringsramar i förhållande till av riksdagen angivna tal Ofr. UbU 1979/80:29).

UHÄ har i anslagsframställningen föreslagit nedläggning under långtids-bedömningsperioden av läramtbildningarna i Växjö och Sundsvall/Härnösand samt av förskolläramtbildningen i Eskilstuna/Västerås och klasslärarutbildningen i Gävle/Sandviken. UHÄ:s förslag är ett ambitiöst försök att inom ramen för givna budgetdirektiv utveckla ett program för profilering av högskolans utbildningsutbud. Flera faktorer gör emellertid att jag inte är beredd att biträda UHÄ:s förslag.

Som jag tidigare har utvecklat måste ingrepp i mindre och medelstora högskoleenheters verksamhel, som är av den räckvidd som UHÄ:s förslag innebär, göras som ett led i en omstmkturering av resp. högskoleenhets samlade utbildningsutbud. En sädan omstrukturering måste göras systematiskt och planmässigt och med utgångspunkt i de förhållanden, problem och behov som finns vid resp. högskoleenhet och i dess region. Eventuella beslut om nedläggning av lärarutbildning måste således enligt min uppfattning förenas med beslut om utbyggnad av andra utbildningar i en omfattning som garanterar resp. högskoleenhets fortlevnad.

Vidare har en i sammanhanget viktig omständighet tillkommit sedan UHÄ utarbetade sitt förslag. Jag avser nämligen att inom kort lägga fram etl förslag till en förändrad läramtbildning för gmndskolan.

Det minskade elevantalet i grundskolan och det därmed vikande underlaget för lärartjänster innebär, såsom UHÄ har anfört, att det är nödvändigt att nu minska planeringsramarna för berörda läramtbildningar. Jag kommer i det följande att föreslå en minskning.

Jag delar samtidigt UHÄ:s bedömning att det för att upprätthålla en god läramtbildning till rimliga kostnader kan komma att visa sig nödvändigt atl minska del antal högskoleenheter vid vilka läramtbildning bedrivs. Detta måste emellertid enligt min mening bedömas med utgångspunkt i de nya fömtsättningar som en reformerad lärarutbildning ger och med beaktande av förutsättningarna på olika berörda orter att utveckla alternativa utbildningar.

Som ytterligare en faktor av betydelse i detta sammanhang vill jag framhålla att jag bedömer del som nödvändigl atl i slort sett upprätthålla den nuvarande dimensioneringen av förskollärar- och frilidspedagogutbild-ningarna för att inle en fortsatt utbyggnad av barnomsorgen skall äventyras.

Hemställan

Jag hemställer, atl regeringen ger riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om resursplaneringen inom högskolan inför budgetåret 1986/87.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet              63

9   Vissa frågor om forskning och forskarutbildning

9.1   Allmänt

Riksdagen beslutade våren 1984 om riktlinjer för de kommande årens forskningspolitik. Förslag hade lagts fram i propositionen om forskning (prop. 1983/84:107, UbU 28, rskr 401).

Förutsättningarna för arbetet med 1985/86 års anslagsframställning presenterades i propositionen om forskning. Där angavs att någon besparing enligt huvudförslaget inte skulle göras för innevarande och de två följande budgetåren vad gäller anslagen till forskning och forskamlbildning inom högskolan. Däremot angavs att förnyelse bör ske inom ramen för befintliga resurser i motsvarande omfattning. Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har i anslagsframställningen för budgetårel 1985/86 bl.a. redovisat omfördelning av medel för gemensamma funktioner under fakultetsanslagen omfattande 1,7 milj.kr. Medlen skall tillföras biblioteksverksamheten. Under fakultetsanslagen har ämbetet föreslagit vissa omprövningar av professurer. Omfördelningarna skall i sin helhet redovisas i verksamhetsberättelserna förde berörda budgetären.

9.2   Forskarutbildning

I prop. 1983/84: 107 bil. 5 (s. 52-58) behandlade jag bl. a. vissa problem inom forskamtbildningen. Det gällde särskilt den otillfredsställande rekryteringen till vissa ämnesområden och vissa tendenser till ineffektivitet säsom länga studietider och låg examinalionsfrekvens. Med hänsyn till alt ansvaret för effektivitet och kvalitet inom forskarutbildningen framför allt åvilar de lokala högskolemyndigheterna uppmanades dessa att söka få till stånd förbättringar i forskarutbildningen.

I en rad undersökningar har olika problem inom forskarutbildningen studerats ingående och kartlagts. Bl. a. har riksrevisionsverkel (RRV) och UHÄ:s utredning "Doktorand 82" belyst kvalitetsfrågorna och givit vissa exempel pä hur forskarutbildningen skulle kunna förbättras.

Jag anser att en samlad översyn över problemen inom forskamtbildningen nu bör göras. Jag återkommer i annat sammanhang till regeringen i denna fråga.

Jag övergår nu till att behandla studiefinansieringen inom forskarutbildningen. 1 propositionen om forskning anförde jag i denna fräga bl.a. följande.

"För egen del anser jag det utomordentlig väsenlligl atl sludiefinansie-ringen tillförs sådana resurser att högskolan kan rekrytera de forskarbe-gävningar som behövs. Pä sikl bör den siiuafionen eftersträvas att dokto-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                     64

ränderna kan ges försörjning direkl vid antagningen. En rad av de problem som man från olika håll pekat på när det gäller det nya studiefinansieringssystemet skulle lättare kunna lösas genom etl ökal ulnylljande av doktorandtjänster med möjligheter till en flexibel reglering av tjänsternas innehåll vad avser bl. a. fördelning på egen utbildning och institulionstjänstgö-ring. Jag ämnar därför ta initiativ lill en översyn av syslemet med sikte pä förändringar i denna riktning."

Denna översyn har nu genomförts av en arbetsgrupp inom utbildningsdepartementet. Arbetsgmppen har nyligen i en rapport redovisat sina överväganden och har därvid bl. a. framhållit att kostnaderna för alt inrätta en doktorandtjänst är mycket högre än kostnaderna för ett utbildningsbidrag 72600 kr. resp. 130000 kr. Skillnaden i kontant ersättning uppgår lill lägst ca 20 300 kr./år vartill kommer lönekostnadspålägg för doktorandtjän-sten.

Eftersom del finns påtagliga fördelar för de studerande, exempelvis de sociala förmåner som är förenade med en tjänst, har arbetsgruppen sökt ange andra finansieringsmöjligheter för doktorandtjänster än de som ges inom fakultetsanslagen.

Hittills har doktorandtjänster endast kunnat inrättas för forskarstudier på heltid. Arbetsgruppen menar dock att det i många fall kan vara fördelak-figt för doktoranden att kombinera forskamlbildning med arbete inom högskolan.

Arbetsgruppen har övervägt vilken maximal omfattning andra arbetsuppgifter än den egna forskarutbildningen bör få ha och funnit att 40 procent under ett läsår samt en tredjedel under hela utbildningstiden inte bör överskridas för dem som har doktorandljänst. Tjänstgöringsvolymen bör kunna variera mellan individer och för en och samma individ mellan olika läsår.

Arbetsgruppen föreslår att doktorandtjänster med vissa inslag av annan tjänstgöring än egen forskarutbildning skall kunna inrättas. Ersättningen för dessa åligganden skall täckas av andra medel än de särskilda studiefi-nansieringsmedlen under fakultetsanslagen.

1 fråga om externa medel framhåller arbetsgruppen atl de redan nu utgör en viktig resurs för forskarutbildningen, som dock är kvantitativt svårbestämbar. I större utsträckning än vad som nu är fallet bör externa medel, eventuellt i kombination med fakullelsmedel, kunna utnyttjas för atl inrätta doklorandljänster.

För egen del vill jag anföra följande. Hittills har inrättandet av doklorandljänster vid högskoleenheter skett inom ramen för en försöksverksam-hel som inleddes den 1 juli 1983. Med anledning av erfarenheterna av det nya sludiefinansieringssyslemel anser jag att doklorandljänsterna vid högskoleenheterna i fortsättningen bör vara etl reguljärt inslag i studiefinansieringen. Jag förordar att regeringen inhämtar riksdagens godkännande av della. Del ankommer pä regeringen att besluta om de bestämmelser

Prop, 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                   65

som i fortsättningen skall gälla för doklorandljänsl vid högskoleenheler och vid forskningsråd. För informaiionens skull vill jag dock här redogöra för de ändringar i beslämmelserna jag i annat sammanhang kommer att föreslå regeringen.

I överensstämmelse med arbetsgmppens förslag anser jag alt doktorandtjänst i fortsättningen skall kunna inrättas för egen forskarutbildning samt för tjänstgöring omfattande högst två femtedelar av full arbetstid under ett läsår, dock högst för en tredjedel av full arbetstid under hela förordnandeperioden på doklorandljänsl. Förordnande på doklorandljänsl bör fä meddelas för högsl ett år under det första förordnandet på tjänsten och förnyas utan tjänstens ledigkungörande. Under därefter kommande förordnandeperioder på tjänsten skall förordnandet kunna meddelas för längre tid än ett år, dock längst två år. Förordnanden på tjänsten får meddelas för en doktorand under sammanlagl högst älta år, varav sammanlagt fyra är skall avse egen forskarutbildning. Den som en gång har fått ell förordnande på doktorandljänst har därefter företräde till fortsall förordnande under förutsättning all forskamtbildningen bedrivits med framgång.

Hittills har ett förordnande på doktorandtjänst upphört med utgången av månaden närmast efler den då doktoranden avlagt doktorsexamen. Arbetsgmppen föreslär att förordnande på doktorandtjänst skall upphöra med utgången av den termin, dä doktorsexamen avläggs. Under tiden efter disputationen skall tjänsteinnehavaren kunna åläggas tjänstgöring vid en institution på heltid. Även innehavare av utbildningsbidrag bör enligt arbetsgmppen kunna få behålla bidraget intill utgången av den termin dä doktorsexamen avläggs. De ändrade reglerna bör enligt min mening gälla fr.o. m. den Ijuli 1985.

I detta sammanhang vill jag också ta upp frågan om normen för uppräkning av medlen för studiefinansiering i forskarutbildningen. Hittills har en uppräkning gjorts av utbildningsbidragen i takt med att bidragen inom arbetsmarknadsutbildningen har räknats upp. Enligt min mening bör dock medlen för studiefinansiering i fortsättningen bli föremål för löneomräkning i likhet med lönemedlen under fakultetsanslagen. För budgetåret 1985/86 har jag räknat med en ökning av medlen för studiefinansiering med 4,5 procent, vilket innebär en ökning med 10,6 milj.kr. Sammanlagt kommer då - under fömtsättning av riksdagens godkännande - minst 247 milj.kr. att stå till förfogande för studiefinansiering i forskarutbildningen under nästa budgetår.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna vad jag har förordat i fråga om inrättande av doklorandljänster vid högskoleenheterna. 5    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                66

9.3 Externt flnansierad verksamhet inom högskolan

Sedan riksdagen godkäni de av regeringen i 1982 års forskningsproposition förordade principerna för kostnadstäckning och kostnadsfördelning vid uppdragsverksamhet utfärdade regeringen i december 1982 förordning med bestämmelser om externt finansierad verksamhel vid högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets område. Samtidigt uppdrog regeringen ät UHÄ att undersöka vilka koslnader som belastar högskolan i samband med verksamhet som finansieras av forskningsråd m.fl.

De nu gällande bestämmelserna om externt finansierad verksamhet vid högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets område innebär att full kostnadsersättning skall utgå för verksamhet som bekostas med externa medel. För verksamhet som har synnerlig betydelse för forskning och ulbildning vid högskoleenheten får högskolestyrelsen medge avvikelse från denna regel. Övergångsvis har föreskrivits atl för sådan verksamhet som bekostas med medel från forskningsråd inom utbildnings- och jordbruksdepartementens områden skall ett förvaltningspålägg av 3 % tillämpas. Bl.a. forskningsrådsfinansierad verksamhet skall inte belastas med lokalkostnader.

UHÄ har den 28 augusti 1984 lämnal slutrapporten Koslnader för råds-finansierad forskning m. m. UHÄ:s förslag innebär i korthet följande.

-     Forskningsråden skall utöver de direkta och indirekta koslnader som är direkl hänförliga till den rådsstödda verksamheten belala ett förvall-ningspålägg pä 6 %.

-     S.k. forskningsstödjande verksamhet skall, utöver direkta och indirekta projektkostnader, belastas med ett päslag för gemensamma ändamål. Detta päslag skall budgetåret 1984/85 uppgå till 5 %, 1985/86 till 7 % och 1986/87 till 10 %. För verksamhet av detla slag skall också, om berörd högskoleenhet så beslutar, kunna tas ul koslnader för lokaler. UHÄ anser att en schablonmässig lokalkostnad skulle kunna vara 15 % av projektkostnaden. Överskott som en högskoleenhet eventuellt får in på lokalkostnaden skall lillfalla högskoleenheten.

-     För egentlig uppdragsverksamhet skall principen om full kostnadsersättning gälla. UHÄ menar att för sådan verksamhel skall, utöver direkta och indirekta projektkostnader, tas ut 15 % för kostnader för gemensamma ändamål. Uppdragsverksamhet skall alllid belastas med lokalkostnader (15 %).

UHÄ:s rapport har remitterats till forskningsråd, sektorsorgan m.fl. Flertalet remissinslanser är myckel negativa lill rapporten. Framför allt kritiseras bristen på uppgifier om vilka kostnader som faktiskt är förenade med den externt finansierade verksamhelen.

Jag delar remissinstansernas uppfattning att UHÄ:s rapport inte är ett tillräckligt underlag för beslut. Jag har tagit initativ till ett utredningsarbete inom regeringskansliet med syfte att analysera vilka direkta och indirekta

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                                67

kostnader högskoleenheterna har för olika slag av externt finansierad verksamhel, hur dessa kostnader bestrids för närvarande samt hur koslnaderna bör fördelas mellan olika berörda intressenter. 1 avvaktan pä resullalel härav bör nuvarande bestämmelser i huvudsak gälla. En viss ändring bör dock göras med avseende på koslnader för lokaler. Sålunda bör tills vidare följande rikllinjer tillämpas.

Forskningsråden inom utbildnings- och jordbruksdepartementens områden skall bestrida alla direkta och indirekta kostnader som är förknippade med den rådsstödda verksamheten. 1 fråga om personalkostnader innebär det kostnader för lön och lönekostnadspålägg, för avtalsenliga löneökningar, för kostnader som följer av del s. k. arbelsgivarinlrädet saml eventuella uppsägningskostnader. Med hänsyn lill del nära sambandet mellan rådens verksamhel och övrig verksamhel inom högskolan skall därulöver endasl belalas ell förvaltningspäslag uppgående till 3 %. Lokalkostnader skall inle betalas.

Andra statliga myndigheler skall likaså bestrida alla direkta och indirekta koslnader som är förknippade med den stödda verksamheten. Lokalkostnader skall dock tas ut endasl i de fall del för verksamheten erfordras etl särskilt lokaltillskott. Högskoleenheten skall i sådana fall anlita byggnadsstyrelsen för lokalförsöriningen. Vissa gemensamma kostnader bör kunna täckas genom etl schablonpåslag. Del skall härvid anges vilka kosinadsslag detta påslag avser. Eflersom högskoleenheterna skiljer sig ät i fråga om vilka kostnader som bestrids gemensaml för hela enheten och vilka som hanteras inom institutionerna är det nödvändigl att ett schablonpåslag endast avser sådana kostnader som bestrids centralt vid alla högskoleenheter. De kostnader som kan komma ifråga för täckning genom schablonpåslag torde främst vara koslnaderna för personaladministration, ekonomiadministration och bibliotek. Övriga kostnader skall tas ul genom direkldebilering eller på annat lämpligt sätt.

För privai finansierad uppdragsverksamhet samt vid uppdrag frän de affärsdrivande verken, kommuner m.fl. skall principen om full kostnadstäckning gälla fullt ut. Även lokalkostnader skall betalas, antingen direkta kostnader eller, om dessa är svåra atl beräkna, en schablonmässigt uppskattad kosinad. Jag vill i detta sammanhang erinra om atl UHÄ har ett utredningsuppdrag rörande förbättrad redovisning av kostnaderna för forskningsprojekt.

Regeringen bör inhämia riksdagens godkännande av de nya riktlinjerna för ersättning för lokalkostnader från andra slatliga myndigheter. Ersättningen skall - liksom hittills - las som intäkt under anslaget lill lokalkostnader. Kostnaderna för dessa lokaler skall givetvis belasta lokalkostnads-anslaget. Vid mina beräkningar av anslaget Lokalkostnader m.m., vid högskoleenheterna kommer jag all beakta den inkomstminskning som följer av de nya riktlinjerna för ersättning för lokalkostnader. Jag vill i delta sammanhang även fästa uppmärksamheten på en forskningsresurs av stor

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                   68

betydelse inle minsl för den externt finansierade verksamheten inom högskolan, nämligen de vetenskapliga biblioteken. Det är dock svårt att beräkna de koslnader som drabbar biblioteken till följd av ett enskilt projekt. Med den stora omfallning den externt finansierade verksamheten sammantaget har måsle dock den samlade belastningen på biblioteken vara betydande. Formerna för bl.a. sektorsorganens långsiktiga stöd till de vetenskapliga biblioteken bör prövas i samband med det arbete inom regeringskansliet som jag nyss redovisade.

Hemsfällan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag atl regeringen föreslär riksdagen

att godkänna den av mig förordade ändringen av reglerna om ersättning för lokalkostnader vid externt finansierad verksamhel inom högskolan.

Statsrådet Ingvar Carlsson anför.

9.4 Forskning inom humaniora och samhällsvetenskap

Med anledning av riksdagens uttalande (rskr 1983/84:401) om behovet av förstärkningar av det humanislisk-samhällsvetenskapliga forskningsområdet har regeringen givit humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) i uppdrag att undersöka förulsällningarna för att åstadkomma förbättringar inom det humanislisk-samhällsvetenskapliga forskningsområdet saml forskning som avser kulturyttringar och kulturfrågor. Rådet skall inför nästa forskningspolitiska proposition våren 1987 göra en kartläggning av förhållandena inom området samt komma med förslag till åtgärder som, med utnyttjande av de befintliga resurserna inom området, kan höja kvaliteten inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och förbättra arbetsvillkoren för forskarna inom högskolan på dessa områden.

Vidare kommer chefen för bostadsdepartementet att föreslå att HSFR av medlen till byggnadsforskning fär disponera 5 milj.kr. för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning med anknytning till verksamheten inom delta forskningsområde. Utöver den direkta förstärkningen av forskningsresurserna inom berörda områden innebär delta atl HSFR kan göra ytterligare insatser inom andra humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningsområden.

HSFR kommer ocksä, om riksdagen biträder mitt förslag, att fr.o.m. nästa budgelår få disponera 1 545000 kr. för forskning om datateknikens användning. Medel för detta ändamål har innevarande budgetår anslagits under anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                   69

Jag kommer i det följande att presentera ett förslag angående longitudinell forskning, vilket innebär en konsolidering av resurserna för sådan forskning. Bl.a. vissa sektorsmedel kommer att föras över till en särskild anslagspost under anslaget Forskningsrådsnämnden.

Chefen för utbildningsdepartementet kommer i det följande alt föreslå en betydande förstärkning av resurserna till institutet för internationell ekonomi.

9.5 Internationellt FoU-samarbete

Regeringen har under det gångna året på olika sätt strävat efter att främja Sveriges forskningssamarbete med andra länder. Inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde gäller delta bl.a. förberedelserna för och deltagande i den forskningsministerkonferens som för första gången inom Europarådets ram ägde mm i Paris den 17 september 1984. Konferensen kan ses som ett uttryck för den vilja som finns hos de europeiska länderna att stärka forskningssamarbetet dem emellan. Vid konferensen antogs två resolutioner som avsåg åtgärder dels för att öka forskarrörligheten i Europa, dels för att stärka redan existerande eller skapa nya nätverk inom utvalda forskningsområden.

Från svensk sida lanserades ett förslag om alt förutsättningarna borde undersökas för att skapa ett nytt slipendiesystem inom Europa. Systemet skulle omfatta utbyte av unga forskare och forskarstuderande, utvalda enbart pä gmndval av vetenskapliga meriter. Vad gäller nätverk framfördes likaså från svensk sida förslag framför alll inom vissa ivärvelen-skapliga områden. Detla ledde bl.a. till att ett förslag antogs att utveckla forskningssamarbete vad gäller longitudinella studier om individuell ulveckling och forskning om problem som rör handikappade. European Science Foundation gavs vid konferensen det primära ansvarel för att föreslå konkreta åtgärder som syftar lill att skapa fungerande nätverk inom utvalda områden. Svenska insatser ingår i detta uppföljningsarbete bl.a. vad gäller longitudinell forskning.

Jag utgår från att forskningsråden stöder arbetet med alt utveckla de europeiska forskningskontakterna inom de av konferensen utvalda forskningsområdena samt att råden på annal sätt aktivt bidrar till att stärka samarbetet med sina europeiska motsvarigheter.

9.6 Longitudinell forskning

1 årets anslagsframställning har bl. a. UHÄ föreslagit atl särskilda medel avsälls för att långsiktigt säkerställa finansieringen av longitudinell forskning främst med anknytning till utbildningsområdet. Sådan forskning inne-

prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                    70

bär att individer följs under en lång tid, ibland under flera decennier, och möjliggör studium av orsakssamband i större utsträckning än vad som är möjligl genom tvärsnittsundersökningarna. Longitudinella studier utgör ett sä långsiktigt åtagande att gängse finansiering genom projektmedel inte är lämplig.

UHÄ:s m. fl. förslag innebär all en särskild anslagspost för longitudinell forskning skapas inom HSFR genom överföring av medel samt projektstöd frän vissa forskningsorgan. Anslaget avses täcka den största delen av insamlingen och sammanställningen av data, dvs. basverksamheten, samt den nödvändiga kontinuerliga vården av databaserna. HSFR:s beslut om fördelning av medlen bör enligt UHÄ beredas av en referensgmpp bestående av företrädare för delegationen för social forskning (DSF), FRN, stafistiska centralbyrän (SCB), skolöverstyrelsen (SÖ) och UHÄ. Det är dessa organ samt HSFR och Riksbankens jubileumsfond som har varit de främsta finansiärerna av longitudinella studier.

För egen del vill jag anföra följande. Det är enligt min mening mycket glädjande att intressenterna i longitudinell forskning har kommit överens om att avsätta medel för sådan forskning för att trygga den fortsatta existensen av studier med en longitudinell ansats.

Medlen för detta ändamål bör dock, enligt min mening, disponeras av FRN. Denna uppgift stämmer väl överens med de andra uppgifter som åvilar FRN; longitudinell forskning berör även andra forskningsområden än det humanistisk-samhällsvetenskapliga, t.ex. social- och yrkesmedicinska.

Jag kommer i det följande att föreslå att medel för longitudinell forskning anvisas under anslaget Forskningsrädsnämnden. Där bör således beräknas medel som innevarande budgetår anvisas under anslagen till HSFR (125000 kr.), FRN (225000 kr.), UHÄ (100000 kr.) samt SÖ (500000 kr.). Av myndigheternas förslag framgår att SCB och DSF avser att liksom hittills stödja verksamheten med vissa medel fill projekt. Medlen bör fördelas av FRN efter förslag från en referensgrupp bestående av företrädare för DSF, FRN, HSFR, SCB, SÖ och UHÄ. De projekt som inledningsvis bör finansieras ur anslagsposten är Individualstatistikprojektet vid pedagogiska institutionen, universitetet i Göteborg, UGU-projektet vid institutionen för pedagogik, högskolan för läramtbildning i Stockholm, Örebroprojektet vid psykologiska institutionen. Malmöprojektet vid institutionen för internationell pedagogik, samt "Metropolit" vid sociologiska institutionen, de senare tre vid universitetet i Stockholm.

Det förefaller naturligt alt referensgmppen även fär vissa andra uppgifter än fördelning av medel till olika longitudinella projekt, t.ex. att åstadkomma en bättre planering av longitudinell forskning samt att bevaka den internationella utvecklingen inom området. Del ankommer på FRN att tillsammans med berörda intressenter diskutera eventuella andra uppgifter för gruppen.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                   71

I samband med anslagsförändringen bör medel för de longitudinella studier som finansieras med särskilda medel under anslagen Universitets-och högskoleämbetet, anslagsposten Forskning om högskolan samt Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet, anslagsposten 1 (50000 resp. 140000 kr.) nästa budgetår beräknas under trettonde huvudtiteln, littera G, Statistiska centralbyrån, anslagsposten 1. Statislikregister och prognoser, delprogrammet Utbildning och kultur. Jag har i denna fråga samrätt med cheferna för utbildnings- och civildepartementen.

I delta sammanhang kan nämnas att det vid universitetet i Stockholm, där många av de i det tidigare nämnda samt vissa andra longitudinella projekt bedrivs, finns planer på att inrätta etl inslitul för longitudinella studier inom beteendevetenskapen. Universitetet har i särskild skrivelse begärt medel för ett sekretariat till institutet. Del får ankomma på universi-lelel all pröva denna fråga inom ramen för befinlliga resurser.

9.7 Forskning om kooperativ verksamhet

Med anledning av regeringens proposifion 1983/84:84 om kooperalio-nens kapitalförsörjning, m.m. gav regeringen FRN i uppdrag att redovisa åtgärder för all främja forskning om kooperativ verksamhel. FRN har fullgjort uppdraget genom rapporten Kooperalionsforskning i Sverige.

1 rapporten redovisas motiv för elt ökal stöd till kooperationsforskningen, förslag avseende den framtida inriktningen av och organisatoriska ramen för sädan forskning samt omfattningen av kooperationsforskningen för de närmaste fem åren. Förslagen går i korthet ut på följande.

Stödet och stimulansen till forskning om kooperativ verksamhet bör ökas eftersom den kooperativa verksamheten är så omfattande i vårt land medan forskningen om denna är föihällandevis blygsam vid en internationell jämförelse.

Forskningen bör även fortsättningsvis bedrivas inom högskolan. Kooperationsforskningen är probleminriktad och tyngdpunkten bör ligga inom ett antal centrala samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen. En betydande del av forskningen bör ha sin direkta utgångspunkt i kooperativa särdrag, dvs. kooperationen som en speciell ekonomisk och social organisation.

Ett centralt ansvar för utbyggnad och finansiering av kooperafions-forskning bör läggas på en kommitté under FRN. Kommitténs viktigaste uppgift bör vara att identifiera de gmpper som visar den bästa potentialen för kooperationsforskning och prioritera mellan dessa grupper i ett nationellt perspektiv. Kommittén föreslås utarbeta projektplaner för en längre tidsperiod samt ha ansvar för att kontakter etableras och upprätthälles forskarna emellan och mellan forskarna och kooperationen.

FRN menar att svensk kooperationsforskning bör öka från motsvarande

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                   72

6-8 årsverken idag till 12-15 årsverken på fem års sikt. Kommittén bör disponera ca 2 milj.kr. för att uppnå denna omfattning. Ungefär halva detta belopp finns redan genom de medel som kommiltén för kooperalionsforskning inom FRN disponerar. Resterande medel bör enligt FRN tillföras framför allt från de kooperativa organisationerna.

För egen del vill jag anföra följande. Jag anser att FRN:s förslag till uppbyggnad av kooperationsforskningen är väl avvägt. En samordning av det slag som FRN förordar förefaller lämplig för alt effektivt utnyttja de forskningsresurser som finns och som föreslås. Den föreslagna omfattningen synes också rimlig som elt riktmärke för den närmaste framtiden. Detta innebär att av ställiga medel skall disponeras ungefär det belopp som f.n. utgår för detla ändamål. Självfallet kan forskningen fä en större omfattning om intresset och kompetensen finns och om det föreligger en önskan hos forskningsorganen, att inom ramen för tillgängliga medel öka bidragen till kooperationsforskningen. Jag utgår från atl andra forskningsfinansierande organ än FRN även i fortsättningen kommer att stödja kooperalionsforsk-ningen.

Jag kommer i annat sammanhang alt medverka till att diskussioner med de kooperativa organisationerna upptas angående deras slöd fill kooperationsforskningen.

9.8 Forskningsrädsorganisationens administration

En översyn av administrationen vid FRN och forskningsråden inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde, som skett på regeringens uppdrag, redovisades i prop. 1983/84: 107 (s. 43-44).

Jag avser att senare återkomma till regeringen med förslag om att de fyra berörda myndigheterna ges i uppdrag alt genomföra intern rationalisering med tillvaralagande av samverkansmöjligheter myndigheterna emellan.

10   Vissa frågor om vuxenutbildning

Under hösten 1984 har riksdagen fattat flera viktiga beslut om den kommunala och statliga utbildningen för vuxna. Riksdagen har dels med anledning av prop. 1983/84: 169 (UbU 1984/85:1, rskr 11) beslutat om vissa regeländringar, dels med anledning av prop. 1984/85: 37 (UbU 8, rskr 97) för första gången beslutat om en vuxenutbildningslag. Genom dessa beslut har en fast grund skapats för den fortsatta verksamheten inom och en framtida utveckling av främst den kompetensinriktade vuxenutbildningen.

Del statsfinansiella läget medger inte att några stora och kostnadskrävande reformer nu genomförs inom vuxenutbildningens område. Mina

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               73

förslag präglas därför av återhållsamhet. Del har likväl varil möjligl atl skapa utrymme för några mindre kostnadskrävande men angelägna reformer. Dessa berör främst handikappades möjligheter all della i studiecirklar och att bedriva studier vid folkhögskola.

En allmän strävan bakom mina förslag har varit att förenkla det statliga regelsystemet och att öka den lokala beslutanderätten inom vuxenutbild-ningsomrädel. Flera av de nyligen fattade besluten om den kommunala och slalliga utbildningen för vuxna har denna innebörd. Jag föreslär i det följande bl. a. all studieförbunden ges möjlighet att i en försöksverksamhet använda en del av det statliga bidraget på etl friare sätt för atl därigenom öka möjligheterna att nå svårrekryterade grupper. Jag kommer även atl föreslå förenklade regler då det gäller fördelningen av statsbidragsberättigande elevveckor till de enskilda folkhögskolorna. Härigenom bör möjlighelerna öka för folkhögskolorna att planmässigt använda lillgängliga resurser. Slutligen kommer jag att anmäla min avsikt alt föreslå all skolöverstyrelsen ges i uppdrag att lämna förslag lill ytterligare schablonisering av del allmänna bidraget till folkhögskolorna.

Jag räknar med alt den av mig tillkallade särskilde utredaren (U 1983:04, dir. 1983:60) under hösten 1985 skall ha fullgjort sitt uppdrag att undersöka vuxenutbildningsreformernas effekter. När ulredningsbetänkandet föreligger finns det anledning att bedöma om behov föreligger av nägra mera genomgripande förändringar av vuxenutbildningen.

Av stor betydelse för den framtida utvecklingen av vuxenutbildningen blir med all säkerhet beslutet nyligen atl inrätta förnyelsefonder inom vinstgivande företag (prop. 1984/85:86, FiU 9, rskr 108). Jag vill dessulom erinra om beslutet om ny organisation för arbetsmarknadsutbildningen (prop. 1984/85:59, AU 9 rskr 101): Båda dessa beslut akiuaUserar behov av regler för uppdragsutbildning.

Beslutet om förnyelsefonder avser 1985 års vinster i förelag. Om vinsten detta år uppgår fill minst 500000 kr. skall lio procent betalas in till ränte-lösa konton i riksbanken. Den exakta storleken pä inbetalningarna är svår att beräkna och har av chefen för finansdepartementet angivits till mellan fem och tio miljarder kr.

De till förnyelsekontona inbetalade beloppen får under en femårsperiod användas för utbildning, forskning och utveckling för alt på sikt stärka företaget och trygga dess framtid. Utnyttjandet av medlen fömtsätter enighet mellan arbetsgivarna och de fackliga organisationerna. I vilken utsträckning fömyelsefonderna kommer att användas för utbildningsinsatser kan inte närmare bedömas nu. Detta blir beroende av en rad faktorer, men det finns stora fömtsättningar för att en stor del av medlen kommer atl användas på etl för vuxenutbildningen betydelsefullt sätt.

De utbildningsinsatser som kan bli aktuella för de anställda i de berörda företagen får förutsättas bli inriktade på all förbättra deras kompetens som anslällda inom företaget. Detta innebär att utbildningen skulle komma att

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                    74

få en i princip yrkesinriktad karaktär. Även under sådana förhålllanden kan del emellertid bli frågan om betydande utbildningsinsatser av mera allmän karaktär som riktar sig bl. a. till de kortutbildade i företagel. Sädana insatser är ofta nödvändiga som en grund för en mera specialiserad yrkesutbildning eller för fort- och vidareutbildning inom yrket. Jag vill i detta sammanhang särskilt erinra om vad jag i del föregående (avsnitt 4) har anfört om en särskild utbildningsinsats i datateknik för kortutbildade.

Framtiden får utvisa i vilken utsträckning företagen kommer all utnyttja de olika former av utbildning som anordnas av samhället eller som bedrivs med statligt stöd för utbildning finansierad genom förnyelsefonderna. Företagens intresse härför blir bl.a. beroende av i vilken utsträckning komvux, folkhögskolorna och studieförbunden - liksom för övrigt högskolan, gymnasieskolan och den nya organisationen för arbetsmarknadsutbildning - kan erbjuda utbildning som till innehåll och utformning moisvarar företagens behov.

Beslutet om ändrad organisation av arbetsmarknadsutbildningen innebär bl.a. att den nuvarande särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen som främst bedrivs i AMU-centra kommer att organiseras som uppdragsmyndigheter fristående från arbetsmarknadsmyndigheterna. De regionala arbesmarknadsmyndigheterna bör upphandla arbetsmarknadsutbildningen där man kan få bäst kvalitet till lägsta kostnad. Detta innebär att också andra ulbildningsanordnare i större utsträckning kommer all kunna erbjuda arbetsmarknadsutbildning. I samband med beslutet om ny organisation för arbetsmarknadsutbildningen har statsmakterna uttalat alt framför allt de teoretiska delarna av utbildningen i stor utsträckning bör kunna anordnas av komvux. Det är därför viktigt att komvux kan erbjuda utbildning av det slag som arbetsmarknadsmyndigheterna efterfrågar och att man kan göra det till acceptabla kostnader.

I princip bör varken sädan utbildning som kan komma till stånd genom förnyelsefonderna eller arbetsmarknadsutbildning finansieras genom statliga bidrag ur anslag under utbildningsdepartementets huvudtitel. När komvux, folkhögskolor eller studieförbund anordnar sådan utbildning bör det därför ske i form av uppdragsutbUdning, för vilken beställaren står för hela kostnaden.

Uppdragsutbildning har hittills inte varit tillåten i komvux. Genom riksdagens beslut med anledning av prop. 1983/84:169 och prop. 1984/85:37 fär viss uppdragsutbildning äga rum inom ramen för komvux. Folkhögskolor och studieförbund däremot har redan tidigare varit oförhindrade att bedriva uppdragsutbildning. Reguljärt statsbidrag skall då givetvis inte utgå för samma ändamål.

Införandet av uppdragsutbildning i komvux kräver en ytterligare översyn av gällande bestämmelser. Den förväntade kraftiga ökningen av uppdragsutbildning vid folkhögskolor och inom studieförbund aktualiserar en översyn av gällande bestämmelser för att åstadkomma en klar gränsdrag-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                   75

ning mot statsbidragsberättigad verksamhet. Jag anser all det är viktigt all bällre förutsällningar skapas för uppdragsuibildning och jag avser därför all senare i vår återkomma till regeringen med förslag till en särskild proposition i dessa frägor. Därvid avserjag också att behandla motsvarande frågor vad avser uppdragsverksamhet inom bl.a. gymnasieskolan och högskolan.

11    Vissa frågor om studiestöd

Siudiestödels omfallning och utformning är av stor betydelse för att samhällets mål på utbildningens område skall kunna förverkligas. Självklart är det inte enbart studiestödet som garanlerar en kvantitativt och kvalitativt önskvärd rekrytering till olika slag av utbildning efler gmndskolan. Också en mängd andra faktorer är av betydelse i ell komplicerat samspel med varandra och med studiestödet. Men om samhället inte ställde ett studiestöd av den omfattning som finns nu till förfogande så skulle studier över huvud taget inte vara möjliga för ett mycket stort antal människor.

1 en mening kan studiestödet — tillsammans med övriga faktorer av betydelse för rekryteringen — anses vara väl avpassat, nämligen vad avser den totala rekryteringen till utbildning efter gmndskolan. Hela efterkrigsperioden, dvs. den tid som ett statligt studiestöd av någon väsentlig betydelse har funnits i Sverige, har präglats av en kraftig utbyggnad av hela utbildningsväsendet. Trots detta har denna period också, generellt sett, präglats av köer till platserna i olika slag av utbildning. Drivfjädern bakom de studiesociala reformerna har heller aldrig varit ett behov alt fylla tomma utbildningsplatser. Studiestödets främsta uppgift har i stället alltid varit att påverka rekryteringen till utbildning kvalitativt, dvs. att skapa faktiska möjligheter till utbildning också för dem som har otillräckliga möjligheter atl finansiera sina studier pä annat sätt. Det centrala syftet med studiestöden är alltså att dessa skall medverka till en social utjämning bland dem som söker till olika slag av utbildning efter den obligatoriska skolan och förhoppningsvis därmed också till social utjämning i samhället över huvud taget. Eftersom socialt urspmng och privata ekonomiska resurser blir av mindre betydelse genom utbyggnaden av studiestöden kommer den enskildes egen begåvning, studielämplighet och motivation alt spela större roll. Därigenom bidrar studiestöden ocksä till en högre kvalitet i utbildningen.

Fram till början av 1960-talet var det statliga studiestödet mycket klart inriktat på begåvade barn och ungdomar från familjer med begränsade ekonomiska resurser. Detta gällde såväl den gymnasiala nivån som universitet och högskolor. De studiesociala reformerna under 1960-talels förra hälft hade som ledstjäma att åtgärderna för att åstadkomma en social

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

76

utjämning borde sältas in pä den gymnasiala nivån, medan studiestödet pä högskolenivån borde utformas med utgångspunkt i all de studerande var ekonomiskt självständiga. Stödet borde därför beviljas utan hänsynstagande fill föräldrarnas ekonomiska slällning. Dessa principer gäller fortfarande.

Studiehjälpen, dvs. studiestödet för dem som studerar på gymnasial nivå och som är under 20 år, har genomgått slora förändringar sedan 1960-lalels början. Grundprincipen är emellertid fortfarande, med slöd i föräldrabal-kens bestämmelser om föräldrarnas försörjningsansvar, atl studiehjälpen inle täcker och inte heller är avsedd att täcka alla kostnader under sludieii-den. Föräldrarna har alltså kvar sitt försörjningsansvar. Till en del är studiehjälpen generell och utgår oberoende av familjens ekonomiska situation. Detta gäller för studiebidraget och för de tillägg som kan ulgå om den studerande har långa dagliga resor eller är inackorderad på studieorten. Däremot ulgår exlra tillägg efler prövning mol familjens ekonomi.

Vissa möjligheter finns att därjämte erhålla ytterligare studiehjälp i form av återbetalningspliktiga studiemedel. Om särskilda skäl föreligger och den studerande brutit med föräldrarnas ekonomi beviljas studiemedel utan hänsyn till deras inkomst och förmögenhet. Studiemedel beviljas restriktivt bl.a. av det skälet att det är olämpligt all den enskilde ådrar sig skuldsättning redan för studier i gymnasieskolan. För den som sedan fortsätter med högskolestudier skulle den totala återbetalningsbördan kunna bli mycket betungande.

Mellan våren 1965 och våren 1985 har bidragen inom studiehjälpen förändrats på följande sätt. Beloppen anges i kronor per månad.

Form av studiehjälp

Våren 1965

Våren 1985

Studiebidrag

75

400

Reselillägg

30-75

Ansvaret har i princip övertagits av läns-trafikbolagen som erbjuder kostnadsfria resor

Inackorderingslillägg

100

440

Hemreseersättning

-

50-830

Inkomstprövat tillägg

högst 75

Den 1 januari 1985 överfört lill det Slalliga bostadsbidraget som beviljas också för studerande upp till 20 år

Behovsprövat tillägg

högsl 75

Den Ijuli 1984 ersatt av extra tillägg

Exlra tillägg

-

200/400/600

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                                77

Sludiebidragel, som beviljas alla sluderande, utgår med samma belopp som barnbidraget, och det höjs därför kraftigt den 1 januari 1985, lill 400 kr./månad. Detta innebär atl dess reala värde blir något högre än det var 1965. Resetillägget, inackorderingstillägget och hemreseersätlningen har successivt höjls i takt med kostnadsutvecklingen. När del däremot gäller de två av föräldraekonomin beroende bidragen, dvs. del inkomstprövade och det behovsprövade tillägget, var beloppen länge oförändrade och de höjdes därefter aldrig till att motsvara sitt ursprungliga värde. Dessutom gjordes inle tillräckliga uppräkningar av inkomstgränserna, varför allt färre studerande fick sådana bidrag. Det skedde alltså en klar urholkning av värdel av de selektiva inslagen i studiehjälpen. Detta är sannolikl en av orsakerna lill att rekryteringen lill gymnasieskolan inle utvecklades på önskvärt sätl. Under 1960-talet och början av 1970-talet ökade visserligen andelarna barn frän lägre socialgrupper i gymnasieskolan, men ökningen avsåg framför alll de kortare utbildningarna. Mot slutet av 1970-lalel upphörde därtill denna utveckling och det finns tendenser till en återgång till tidigare förhållanden. Därför vidtas under innevarande budgetår ell antal åtgärder för att väsentligt förbättra situationen för ungdomar från hem med svag ekonomi.

Det tidigare behovsprövade fillägget, som beviljades mycket restriktivt och efter krångliga regler, har avskaffats och från den I juli 1984 ersatts med ett extra tillägg, som kan utgå till ett väsenlligt större antal hushåll. Det högsta beloppet är 600 kr./månad. Vidare kommer den 1 januari 1985 det inkomstprövade tillägget att ersättas med att del statliga bostadsstödet ocksä utgår för hemmaboende barn upp till 20 år, om dessa bedriver studier. Även denna förändring innebär en klar förbättring för familjer med barn i gymnasieskolan. Min förhoppning är att dessa båda ålgärder skall medföra att andelen elever från lägre socialgrupper äter skall öka vid de 3-och 4-äriga linjerna i gymnasieskolan.

Utöver den kraftiga höjningen av de generella studiebidragen har åtskilliga flerbarnsfamiljer med barn i gymnasieskolan fått ekonomiska förbäil-ringar därigenom att barn med studiebidrag från den 1 juli 1983 räknas in i underlaget vid beräkning av fierbarnslillägg inom barnbidragssystemet. Vidare höjs den 1 januari 1985 åldersgränsen för beviljande av bidragsförskott för barn i gymnasieskolan, vilket innebär en betydande förbättring för familjer med ensamstående föräldrer.

Det är bl. a. mot den här redovisade bakgrunden som man bör se beslutet atl fr.o. m. den 1 juli 1984 skärpa reglerna för beviljande av ålerbetal-ningspliktiga studiemedel till 18—19-åringar i gymnasieskolan. En hel del kritik har riktats mot della beslut. Det har gjorts gällande all de nu genomförda reglerna missgynnar framför allt två kategorier av studerande, nämligen dem som genomgår utbildning som inte finns på hemorten och dem som kommer från hem med mindre god ekonomi.

Då det gäller den tidigare gruppen vill jag erinra om vad jag nyss har

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                                 78

anfört om försöriaransvaret enligt föräldrabalken. Detta försöaransvar försvinner inte genom att eleven väljer eller tvingas välja en utbildning som inte finns på hemorten. Föräldrarna har fortfarande skyldighet alt bidra till barnels försörjning. För de merkostnader som uppstår på gmnd av studierna finns inackorderingstillägget. Jag kommer i det följande atl föreslå alt detta får en ändrad konstmktion. Den tidigare hemreseersätlningen bör slås ihop med inackorderingstillägget, vilket ger större frihet i användningen av bidragen.

För den andra kategorin har jag i det föregående redovisat att avsevärda förbättringar har skett och sker. För övrigt kvarslår möjligheten att erhålla återbetalningsplikliga studiemedel efter prövning mol den egna och mot föräldrarnas ekonomiska situation.

Totalt sett får således nu familjer med ba'rn i gymnasieskolan mycket kraftiga ekonomiska förstärkningar. Ser man endast till de bidrag som ulgår under utbildningsdepartementets huvudtitel så görs under innevarande budgelår en höjning av anslaget frän ca 1 000 milj. kr. till ca I 400 milj. kr., alltså med ca 40%.

Del finns anledning all uppmärksamt följa utvecklingen då det gäller den sociala rekryteringen till gymnasieskolan. Jag räknar med all det om nägra år skall vara möjligt atl avläsa effekterna av de nu gjorda förbättringarna av Studiehjälpen och av det familjepolitiska stödet. I avvaktan härpå anser jag det inte befogat all göra ytterligare större förändringar. Jag har därför i mina förslag i det följande endasl gjort vissa prisomräkningar för studiehjälpens del.

Som jag nu redovisat har, framför allt under det senaste året, stora förändringar gjorts i studiehjälpen. Då det däremot gäller studiemedlen, dvs. slödel till dem som studerar i högskolan eller därmed jämställda utbildningar eller som visserligen går i gymnasial utbildning men är 20 år eller äldre, har reglerna varit i stort oförändrade sedan syslemet infördes 1964.

För atl del reala värdet av studiemedlen skall vara oförändrat har de anknutits till basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Sludiemedel för etl läsår fastställdes, när systemet infördes, lill 140% av basbeloppet. Basbeloppet var 1965 5 000 kr. och studiemedlen uppgick således dä till 7 000 kr. för elt läsår. Beloppet har sedan höjts i takt med all penningvärdet har förändrals. Vid tvä tillfällen har sludiemedelsbeloppel dessulom ändrats genom riksdagsbeslut. Detta skedde dels 1982, då studiemedlen höjdes till 142% av basbeloppet för atl kompensera för följderna av ändrat sätl all beräkna och fastställa basbeloppet, dels 1984, då studiemedlen höjdes till 145% av basbeloppet, varvid en del av höjningen motiverades med nya förändringar i sättet atl beräkna basbeloppet. För 1985 har basbeloppet fastställts till 21 800 kr. och studiemedlen för ett läsår uppgår därmed lill 31626 kr.

Genom siudiemedlens konslrukiion är, som jag nyss har framhållit.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                                79

studiemedlen värdesäkrade. 1 stort har de studerande kompenserats för de förändringar som har gjorts i sättet all beräkna basbeloppet. Inom ramen för de totala prisförändringarna finns skillnader mellan olika grupper av varor och tjänster. Prisökningarna har varit relativt större för vissa kostnader som kan antas väga tungt i en studerandes budget. På del hela taget gör emellertid studiemedlen del möjligt för de studerande atl ha i huvudsak samma levnadsstandard nu som då systemet infördes 1965. Däremot har de inte blivit delakliga av den standardhöjning som fram till mitten av 1970-talet ägde rum i samhället i övrigt. I gengäld har de inle heller berörts av de standardsänkningar som har drabbat t. ex. lönlagarna efler 1975.

Även om alltså inte studiemedlens värde minskat sä har dock under hela del senasle decenniel frågan om studiemedlens storlek deballerals livligt. De studerandes organisationer har upprepade gånger hävdat all studiemedlen är otillräckliga för all möjliggöra en skälig levnadsslandard och för att täcka de direkta utbildningskostnaderna. Till stöd för sina krav om höjda studiemedel har de hänvisat till skilda levnadsnivåundersökningar och till alt sammansättningen av studerandekolleklivel har förändrats genom atl flera äldre studerande fått tillträde till högskolan. Genom att studiemedlen är otillräckliga har, hävdas det, allt flera tvingats till förvärvsarbete vid sidan av studierna. Det, anser man, har lett till att studierna försenals och lill att högskoleutbildningens effektivitet har sänkts. Också cenirala sludieslödsnämnden och högskolemyndighelerna gör sådana bedömningar.

1 nuvarande slalsfinansiella läge är det utomordentligt svårt att avsätta ytterligare resurser till studiemedel. Vid bedömningen av de skilda behoven i denna situation har jag, som jag nyss anförde, valt att prioritera de sluderande inom gymnasieskolan. Problemet med studiemedlens nivå har emellertid observerats av regering och riksdag och sludiemedlen har alltså höjls i särskild ordning vid de tvä lillfällen jag nyss nämnde, dvs. 1982 och 1984.

Som ett led i försöken alt förbättra situationen för de ekonomiskt mest utsatta studerandena utarbetade en tjänstemannagrupp inom utbildningsdepartementet under 1984 etl förslag lill differentiering av studiemedlen. Gmppens förslag publicerades i en promemoria (DsU 1984: 13), som har remissbehandlats under hösten 1984. Syftet med promemorian var alt ge regeringen underlag för etl ställningstagande till möjlighelerna atl åstadkomma omprioriteringar inom befintliga ramar. Jag vill erinra om atl riksdagen förra årel uttalade alt en översyn av detta slag var angelägen (prop. 1983/84:40 bil. 6, SfU 11, rskr 86). Utgångspunkten för förslaget var konslalerandel all den grupp som har de slörsla ekonomiska problemen är de som är ensamslående och inle bosatta i föräldrahemmet. En grupp som däremot med hjälp av sludiemedlen kan ha en god konsumlionsslandard är de som bor kvar i föräldrahemmel. Mol bakgrund härav föreslog gruppen

Prop. 1984/85:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                    80

all studiemedlen skulle differentieras i första hand efler boendeform. 1 ett alternafiv, vilket förordades, föreslogs dessutom en differentiering av sludiemedlen efter ålder.

Remissinstansernas meningar om förslagen i promemorian är mycket delade. Omkring hälften av dem avvisar principiellt varie ytterligare differentiering. Nägra alternativ när det gäller omfördelning inom givna ramar förs inle fram i remissyttrandena.

Jag anser i detta läge att frågan om omprioriteringar inom studiemedelssystemets ram liksom vissa andra frägor om systemets utformning bör bli föremål för en mera genomgripande belysning. Detla bör ske genom en kommitté. Jag avser att senare återkomma till regeringen med förslag i denna fråga.

Vid sidan av frågan om differentiering av sludiemedlen innehöll promemorian också vissa andra förslag till ändrade regler för sludiemedel. Dessa förslag har genomgående tillstyrkts av remissinstanserna. Eftersom emellertid avsikten var att finansiera åtgärderna genom de föreslagna ompriori-leringarna bör också dessa frågor prövas ytterligare av kommittén. 1 etl avseende är jag emellertid beredd att redan nu föreslå en förändring i den riktning som arbetsgruppen har föreslagit, nämligen vad avser behovsprövningen mot den studerandes inkomst. Mina förslag syftar till att minska belydelsen av inkomster sommartid vid behovsprövningen. Förändringen finansieras genom den besparing som pä elfte huvudtiteln uppstår genom bostadsministerns förslag senare denna dag om avskaffande av bostadstillägget för hushåll utan barn.

Kommittén bör också få i uppgift att se över reglerna för återbetalning av studiemedel. Generelll sett är bestämmelserna om återbetalning av studiemedel generösa, och de innehåller starka subventionselemenl. Jag vill erinra om att regeringen efter riksdagens bemyndigande häromåret gick ut med ett erbjudande om atl de som i förtid återbetalade sina studiemedel kunde fä upp till 20% rabatt. Från en del häll framfördes då kritik mol aft rabatten inte var ännu högre och de återbetalningsskyldiga uppmanades atl avstå från att utnyttja erbjudandet. Även jag inslämmer i atl subvenlionselemenlet i de återbetalningspliktiga studiemedlen sannolikt totalt sett är väsentligt större än 20% i genomsnitt, i synnerhet om man också lar hänsyn till kredittiden under studierna. Del bör enligt min mening finnas anledning all se över var den totala subventionen från olika synpunkter har bäst effekt. Det bör t. ex. övervägas om det är befogat med så långa älerbetalningstider som nu tillämpas.

Samtidigt har det visat sig att ganska stora grupper har avsevärda svårigheter att klara av återbetalningen av sludiemedel, trots de olika regler som finns om uppskov med och avskrivning av återbetalningen. Detta gäller särskilt dem som skaffar sig studieskulder för annan ulbildning än traditionellt akademisk och genomsnittligt får ganska måttliga löner. En annan grupp som har svårigheter med återbetalningen ulgörs av dem som har

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               81

barn alt försöka. Utredningen bör därför också fä i uppdrag all undersöka hur ålerbelalningsbördan skall kunna lättas för vissa grupper av betalningsskyldiga.

Vuxenstudiestöden infördes under budgetåret 1975/76. De består av tim-och dagstudieslöd för kortare utbildningar samt av särskilt vuxenstudiestöd. Vuxenstudiestöden finansieras med en särskild arbetsgivaravgift, som uppgår till 0,25% av den lönesumma som betalas ut av arbetsgivarna. Då avgiften infördes gjordes särskilda uttalanden om att den skulle räknas av från det tillgängliga löneutrymmet. Vuxenstudiestöden är, bl.a. mot bakgmnd av finansieringssättet, avsedda i första hand för atl täcka del inkomstbortfall som uppstår för den som tar ledigt från arbetet för att studera. Med vuxenulbildningsavgiften finansieras också en del andra verksamheter, l.ex. uppsökande av kortutbildade vuxna för att stimulera dem till studier.

Tim- och dagsludiestöden slär i viss relation lill de genomsnittliga timlönerna inom LO-områdel och har under åren höjts successivt. Det särskilda vuxenstudiestödel däremot är knutet till utbildningsbidragen i arbetsmarknadsutbildningen. Dessa är i sin tur knutna till arbetslöshetsersättningen.

Arbetslöshetsersättningen höjdes under de borgeriiga regeringarna endast obetydligt och förlorade därmed i realt värde. Den har nu åter höjts, men den ger fortfarande inte full ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Detla har haft till följd all alll färre personer med arbete hade råd att ta ledigt för att bedriva studier. En allt större andel av dem som sökte och fick särskilt vuxenstudiestöd var hemarbetande, en gmpp som del i och för sig är angeläget att rekrytera lill studier inför ett återinträde på arbetsmarknaden, men som detta slöd inte i första hand är avsett för. De kan i många fall få utbildningsbidrag för arbetsmarknadsutbildning, en möjlighet som normalt inte finns för den som har ett förvärvsarbete.

Den 1 juli 1984 förändrades reglerna för det särskilda vuxenstudiestödet så, att rekryteringen bättre skulle stämma med det urspmngliga syftet med stöden. För dem som inte tillhör erkänd arbetslöshetskassa sänktes bidraget lill 32,5% av utbildningsbidraget medan medlemmar av arbetslöshetskassa även i fortsättningen får etl bidrag som uppgår till 65% av utbildningsbidraget. Därtill fick kassamedlemmen rätt till ett barntillägg om 570 kr. per barn och månad, varigenom förutsättningen för familjeförsöijare att bedriva studier ökades väsenlligt.

Riksdagen beslulade i enighet om den nyssnämnda förändringen, men därefter har kritik riktats mot den, bl.a. därför all hemarbetande kvinnor på detta sätl fick ell försämrat studiestöd. För min del ser jag ingen anledning att ompröva del beslut som riksdagen fattade våren 1984. Genom finansieringsmetoden för vuxenstudiestödet är det i praktiken arbetslagarna som har avstått en del av sitt löneutrymme för att bekosta studie-slödel. Det har tillkommit för atl ge förvärvsarbetande realistiska möjlig-6   Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                   82

heter till studier och det har konstruerats för att ge ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Stödet beviljas av vuxenutbildningsnämnder efler bedömning av de utbildningsbehov som är mest angelägna. Prioriteringen sker inom ramen för tillgängliga resurser och slödet är således inte - till skillnad från studiehjälpen och studiemedlen - en generell rättighet. Enligt min mening år det då också rimligt att del särskilda vuxenstudiestödet har en utformning som främst tar sikte på dem som förlorar sin arbetsinkomst vid studier, och bland dessa särskilt dem som har försöijningsbörda.

Det särskilda vuxenstudiestödet kan kompletteras med återbetalnings-pliktiga studiemedel upp till en sådan nivå att stödet totalt motsvarar vad en person kan fä i utbildningsbidrag. Äterbetalningsreglerna bör, som jag nyss har nämnt, ses över.

12    Kultur i arbetslivet

Att sprida kulturintresset till fler människor är ett viktigt mål för det kulturpolitiska reformarbetet. Framgången beror på vår förmåga att finna nya kontaktvägar och arbetsformer som väcker gensvar hos en bred publik. Kulturaktiviteter i anslutning till arbetshvet har öppnat intressanta möjligheter i detta avseende. Det är lätt att bygga upp intresse för en ny verksamhet när denna är förankrad i en vardagsmiljö. Kulturverksamheten har visat sig vara en tillgång också för de fackliga strävandena att ge människor möjlighet att påverka sin situation.

Tanken att genom insatser på arbetsplatserna skapa ett större kulturintresse är inte ny. Studiecirkel verksamhet är sedan länge vanlig på många arbetsplatser. De fackliga studieombudens möjligheter att använda arbetstid fill sina uppdrag har medverkat till att studieförbundens verksamhet har ökat. De tre organisationerna Konstfrämjandet, Litteraturfrämjandet och Skådebanan, vilka har flera stora folkrörelser bland sina stiftare och intressenter, har lång erfarenhet av att sprida kultur på arbetsplatserna. Konstföreningarna har också en stark förankring där.

Diskussionen om värdet av kultur i arbetslivet har intensifierats på senare år. Några av de stora fackliga organisationerna och folkrörelserna har antagit särskilda kulturprogram. Statens kulturråd har i samarbete med LO, TCO, ABF och TBV genomfört en försöksverksamhet med kultur i arbetslivet. Erfarenheterna från försöksverksamheten finns redovisade i tre rapporter.

Kulturrådet lade våren 1984 fram ett förslag till handlingsprogram för kulturverksamhet på arbetsplatserna kallat Verktyg för förändring (Rapport från kulturrådet 1984:1). Kulturrådets rapport har varit föremål för en bred remiss. Förslagen och remissinstansernas synpunkter finns redovisade i bilaga 10.11 och 10.12 fill protokollet i detta ärende.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                   83

Förslagen i kulturrådets rapport är inriktade på all dels ge de fackliga organisationerna samma rätl att på arbetsplatserna arbeta med kulturfrågor som med vuxenutbildning och fackliga studier, dels förbättra de ekonomiska villkoren för kultur i arbetslivet.

Kulturrådets insats för att undersöka vilken roll kulluren kan spela i arbetslivet har enligt min uppfattning stor betydelse för den kulturpolitiska debatten och för möjligheterna att föra en demokratisk kulturpolitik. Det kan vara en uppgift för staten att stimulera tillkomsten av kulturaktiviteter med anknytning till arbetsplatserna. Ansvaret för verksamhel och ulveckling måste dock ytterst vila på de fackliga organisationerna och organisationer av det slag som Litteraturfrämjandet, Konstfrämjandet, Skådebanan och Sveriges konstföreningars riksförbund (SKR) utgör.

Statens ekonomiska stöd till verksamheten bör i alll väsenlligl ges via de bidrag som i olika former utgår till folkbildningsarbetet. De statliga insatserna för En bok för alla och för konstbildningsarbelet inom Konstfrämjandet och SKR har motiverats bl. a. med behovet att berika arbetsmiljön med böcker och bilder. Skådebanan har arbetsplatserna som sitt naturliga arbetsfält. En stor del av de kulturaktiviteter som kan utvecklas i anslutning till arbetslivet kan stödjas genom bidrag till studiecirklar. Folkhögskolornas korta kurser kan spela en viktig roll när det gäller att sprida goda erfarenheter och pröva nya metoder. Bidragen till studieförbunden m.m. - hittills mycket litet utnyttjade för kultur i arbetslivet - kan användas bäde generöst och mångsidigt, vilket kan vara till fördel när en ny verksamhet skall sättas i gång. Statens kulturråd, som ansvarar för fördelningen av bidragen till studieförbunden m.m., bör särskilt uppmärksamma behovet av kulturinsatser på arbetsplatserna.

Kulturrådets utredning Verktyg för förändring innehåller en mängd olika förslag och uppslag. Dessa presenteras dock inte som delar i ett systematiskt utarbetat arbetsprogram med giltighet under lång tid. Tanken är i stället att med relativt begränsade insatser främja en ulveckling som kan fortsätta av egen kraft.

1 syfte att lägga fast de fackliga organisationernas rätt att på arbetsplatserna arbeta med kulturfrågor föreslår kulturrådet att förtroendemannala-gen ges en vidgad tolkning. De fackliga organisationerna har i olika sammanhang fört fram krav pä olika ändringar i förtroendemannalagen, vilka ännu inte genomförts. Enligt min mening bör därför frågan om en vidgning av förtroendemannalagen när det gäller kulturfrågor behandlas i del beredningsarbete på arbetsrättens område som pågår inom arbetsmarknadsdepartementet. Jag har i denna fråga samrått med chefen för detta departement. Kulturrådet föreslår också att en lag införs om tillträde till arbetsplatserna för kulturverksamhet. Med hänvisning till synpunkterna i remissvaren bedömer jag att en sådan lag inte behövs i nuläget.

Mot den redovisade bakgmnden är det naturligt att den slatliga insatsen för att stimulera kultur i arbetslivet koncentreras till åtgärder i syfte att få i

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                                84

gång en utvecklingsprocess i vilken mänga medverkar. Mina förslag berör sex olika områden.

12.1 Arbetsplatsbibliotek

En viktig insats i etl kulturarbete på arbetsplatser är att inrätta arbetsplatsbibliotek. Olika undersökningar visar att arbetsplalsbiblioteken har medfört alt läsandet har ökal hos nya grupper. Ulbyggnaden av sådana , bibliotek är i första hand en uppgift pä lokal nivä, där förelagen, de fackliga organisationerna och kommunerna bör ta ett gemensamt ansvar. Det bör ligga i företagens intresse atl ekonomiskt stödja tillkomsten och drifien av arbetsplatsbibliolek. Jag ämnar föreslå regeringen all under våren 1985 lägga fram en proposition med anledning av folkbiblioteksutredningens (U 1979: 17) och 1982 årsbokutrednings (U 1982:02) betänkanden. Iden avser jag atl lägga fram förslag om hur staten genom ökat slöd till försök och projekt av skilda slag skall stödja ett ökat engagemang från företags och kommuners sida i biblioteksverksamheten på arbetsplatserna.

1 detta sammanhang vill jag erinra om att riksdagen nyligen har antagit de förslag som regeringen har lagt fram i propositionen om förnyelsefonder, m.m. (prop. 1984/85:86, FiU 9, rskr 108). Förnyelsefonder får användas för att finansiera utbildning av anställda hos berörda företag saml för forsknings- och utvecklingsarbete. Häri borde kunna inrymmas ocksä viss biblioteksverksamhet som har samband med utbildningsinsatser.

Litteraturfrämjandel har noterat stora framgångar med atl sprida böcker pä arbetsplatserna, i första hand En bok för alla. Pä många håll har ulvecklats ett samspel mellan biblioteksverksamhet och bokförsäljning. Litteraturfrämjandets arbetsplatsverksamhel som bedrivs i samarbete med bokombud och fackliga organisationer är ett centralt inslag i kulturverksamheten i anslutning lill arbetslivet. För att vinna fier bokläsare och bokköpare är del viktigt att Litteraturfrämjandet ytterligare förstärker sin verksamhet på arbetsplatserna.

12.2 Konst på arbetsplatsen

Alla människor möter elt överflöd av bilder i det dagliga livet. Konstnärligt goda bilder har ofta svårt att nå ut i ett bildflöde, där reklambilder eller annal massproduceral bildmalerial dominerar. Därför behövs del en konstbildande verksamhel. Konstfrämjandet har sedan 1940-talet byggt upp en verksamhet, som täcker arbetsplatser över hela landet. Verksamheten är inriktad på konstbildningsarbete och förmedling av grafisk konst. På mänga större arbelsplalser finns också en konstförening, totalt ca 1600

Prop. 1984/85:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                    85

föreningar. Flertalet drivs av anställda, som skaffar sig kunskaper genom de kurser och studiecirklar som anordnas av SKR. Konstfrämjandet och SKR bedriver ell viktigt arbete med utställningar och studier. Detta förtjänar ökat statligt stöd.

12.3 Konstnärlig utsmyckning i arbetsmiljön

Staten har under snart 50 är avsatt särskilda medel för konstnärlig utsmyckning av lokaler för statliga arbetsplatser. Kommuner och landsting avsätter stora summor för konstförvärv. Många förelag har tagit hjälp av konstnärer för all ulforma en bällre arbelsmiljö för sina anställda.

Fömtom att förse statens byggnader med konst har statens konstråd fill uppgift att lämna stat, kommuner och allmänhet information och råd om konsten i offentlig miljö. Konstrådet har t.ex. fillsammans med bostadsstyrelsen informerat om de regler och de möjligheter som finns när del gäller konstnärlig utsmyckning och gestaltning av bostadsmiljöer. En liknande insats bör konstrådet kunna göra gentemot arbetsgivare utanför den offentliga sektorn. Konstrådet har genomfört intressanta utsmyckningsprojekt på statliga industriarbetsplatser. Information om dessa kan berika debatten om arbetsmiljöns utformning.

12.4 Industriminnesvårdsprojekt

Intresset växer för att utforska arbetets historia. Många studiecirklar på temat Gräv där du står och mänga arbelarspel har gett kunskaper om förhållandena i arbetslivet. Detta har gett insikter om atl arbetets historia inte bara är teknikhistoria utan framför allt en skildring av människans insatser och upplevelser pä arbetsplatser. Bildandet av Stiftelsen Arbetets museum i Norrköping har en stor betydelse i detta sammanhang. Det statliga bidraget till Arbetets museum är en viktig del av statens åtgärder för att främja kulturaktiviteter i de fackliga organisationerna. Jag har för nästa budgetår beräknal en ökning av bidraget med 2,5 milj. kr. Därmed skulle statens bidrag uppnå den av mig fömtsatta nivån 5 milj, kr. En av museets uppgifter är att stimulera det lokala arbetet kring olika industriminnesvårdsprojekt. 1 många lokala fackliga organisationer finns ett livligt intresse för att engagera sig i såväl studier som bevarandeinsatser. För detla krävs hjälp av biblioteken, arkiven och kulturminnesvården. Det bör vara en uppgift för statens kulturråd att i samarbete med Arbetets museum informera och vägleda de fackliga organisationerna i deras engagemang i industriminnesvårdsprojekt.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet               86

12.5 Skådebanan

Skådebanan har bedrivit ett pionjärarbete för kulturen på arbetsplatserna. Inom Skådebanan finns erfarenhet om metoder atl nå en ny publik. Dessa erfarenheler bör ulnyttjas för fortsatta insatser på arbetsplatserna.

Staten ger stöd lill sju regionala skådebanor i landet. Riksskådebanans verksamhet bedrivs sä gott som uteslutande med statliga medel. Del bör vara en huvuduppgift för Riksskädebanan att ägna sig åt metodutveckling och informationsspridning genom att koncentrera skådebanomas arbete pä att vidga intresset för teater och andra kulturarrangemang.

12.6 Internationellt erfarenhetsutbyte

Åren 1975-1978 deltog Sverige genom statens kulturråd i ell internationellt projekt inom UNESCO om kultur och arbetsliv. Därigenom gavs intressanta erfarenheter och viktiga bidrag till den svenska debatten. Del kan finnas anledning att åter samla erfarenheter från de länder där kulturella aktiviteter i arbetslivet är mer utvecklade än i Sverige. Delta bör vara en uppgift för statens kulturråd.

Resurser

De insatser som i detta sammanhang ankommer på statens konstråd och statens kulturråd bör kunna genomföras inom ramen för de resurser som dessa organ redan förfogar över. Jag återkommer till regeringen beträffande de uppdrag som behöver ges. Vidare återkommer jag i samband med den tidigare nämnda propositionen beträffande de resurser, som - utöver vad förnyelsefonderna kan bidra med i sammanhanget - behövs för verksamheten med arbetsplatsbibliotek. För Arbetets museum har en ökning av bidraget med 2,5 milj. kr. beräknats under anslaget Bidrag till vissa museer. Under anslaget Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m. m. har ytterligare 2 milj. kr. beräknats för aktiviteter inom bl. a. de s. k. främjandeorganisationerna. Det bör ankomma på regeringen atl fördela dessa medel. Vid fördelningen bör prioritet ges åt verksamhelen med konstutställningar på arbetsplatsen, som enligt min mening är eftersatt. Vidare bör stor hänsyn las till hur väl aktiviteten är lokalt förankrad och i vilken utsträckning de medlemsorganisationer som slår bakom organisationerna med främjande uppgifter är villiga att engagera sig.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                                 87

13   Den nya mediesituationen och behovet av en aktiv kulturpolitik

Ny medieteknik som för bara några år sedan var hell oprövad börjar iiU steg för steg tas i bruk. Videoapparater finns i vart sjätte hushåll. Kabelnät byggs på många platser. Ett antal satellitsändningar är redan tillgängliga och fler är att vänta.

Regeringen har med stöd av en lag (1984:115) om försöksverksamhet med särskild trådsändning kunnat medge tillstånd att i kabelnät på etl trettiotal orter ta emol sändningar från kommunikationssatelliter. Sveriges Television AB har inom ramen för sitt sändningstillstånd medgett en försöksverksamhet med lokala TV- sändningar i kabelnät, också detta på etl trettiotal orter. 1 vissa fall sänds såväl satellitprogram som lokala program i ett och samma kabelnät.

Den nya tekniken öppnar en rad nya möjligheter. Genom satellitsändningar blir det möjligt att ta del av utländska TV- program som, även om språksvårigheter oftast verkar hindrande, kan ge ett intressant nytillskott till vårt nuvarande programutbud. 1 lokala programsändningar kan utrymme ges åt lokala kulturinslag, polifisk debatt och program som speglar organisationslivet på orten. Detta kan ytterligare öka mångfalden och attraktionskraften i programutbudet. De nya möjligheterna kan dock inte anammas reservationslöst. Mycket tyder på att ett flertal av de nya satellitkanalerna kommer att innehålla ett utslätat, kommersiellt präglat utbud. Erfarenheter av lokal programproduktion i samband med olika när-TV-för-sök visar atl TV-mediet för lokalt bruk än så länge är både kostsamt och svårhanterligt.

Den verksamhet med kabel-TV som nu förekommer är, som jag lidigare har påpekat, baserad på försökslagstiftning resp. fillfälliga medgivanden frän Sveriges Television. Det är önskvärt atl så snart som möjligt finna mer permanenta regler för verksamheten. Massmediekommitlén (U 1982:07) lämnade i augusti i betänkandet (SOU 1984:65) Via satellit och kabel förslag till hur ett sådani regelsystem bör se ut. Förslaget har varit på remiss och frågan bereds f n. inom regeringskansliet. Det är min avsikt att under våren 1985 föreslå regeringen att lägga fram ett förslag för riksdagen i denna fråga.

Med Betal-TV erbjuds bl.a. en ny finansieringsmetod för televisionen. Tanken är att etl attraktivt utbud - mest film, underhållning och sport -skall erbjudas en betalningsvillig publik via en särskild kanal. Sveriges Radio har visat intresse av att ta ansvaret för en sådan programverksamhet vid sidan av den ordinarie TV-verksamheten.

Regeringen har genom beslut den 25 oktober 1984 uppmanat Sveriges Radio att närmare precisera vad en försöksverksamhet med Betal-TV skulle innebära. Regeringen har därvid redovisat vissa målsättningar och krav.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                     88

Ett viktigt krav är atl programverksamheten i allmäntelevisionen -alltså TV 1 och TV 2 - inte skadas av introdukfionen av Betal- TV. Ett annal krav är att den nya verksamheten på sikl ger sådan ekonomisk avkastning atl den inte blir en belastning för den verksamhet som finansieras med mottagaravgifter. Det är vidare ett önskemål att verksamheten med Betal-TV - åtminstone pä sikl - får en sådan geografisk spridning atl alla hushåll ges möjlighel att ansluta sig.

Det finns en uppenbar risk alt den ambition om regional jämlikhet som hittills har präglat radio- och TV-verksamheten kommer att slås sönder i den nya mediesituationen. Ett attraktivt programutbud kan komma atl förbehållas de delar av befolkningen som bor i tätorter.

En sådan utveckling bör motverkas, i första hand genom all allmäntelevisionen ges så goda ekonomiska villkor att den kan konkurrera med ett attraktivt programutbud som kan locka en slor publik till kvalificerade film-, nöjes- och sportprogram och samtidigt erbjuda kvalitetsprogram riktade till mera begränsade grupper. Den svenska allmänheten bör erbjudas etl brett programutbud präglat av mångsidighet, kvalitet, saklighet och opartiskhet samt ansvar för det svenska kulturlivet.

Avtalen mellan slalen och bolagen inom Sveriges Radio-koncernen löper ut den 30 juni 1986. Moderbolaget, Sveriges Radio AB, har i en skrivelse till regeringen den 15 november 1984 redovisat sina överväganden och förslag inför en ny avtalsperiod. För att förbereda denna kommer jag inom kort alt tillkalla en beredning med representanler från samtliga riksdagspartier. Det är min förhoppning att en bred enighet skall kunna nås kring frågan om hur ett nytt eller nya avtal mellan staten och Sveriges Radio-koncernen skall utformas.

I en alltmer internationell medievärld ökar intresset för ett nordiskt TV-samarbete. Nordiska ministerrådet har med deltagande av de finländska, isländska, norska och svenska regeringarna nyligen avslutat studiefasen av ett nordiskl radio- och TV- saml telesamarbete baserat på överföring via elt satellitsystem. Ett förslag i frågan kan komma atl redovisas vid Nordiska rådets möte i Reykjavik i mars 1985.

Den nya mediesituationen och de möjligheter denna skänker får inte tillåtas äventyra den fortsatta existensen av redan etablerade massmedier. Jag tänker då i första hand pä dagspressen, som spelar en mycket central roll i den demokratiska processen. Det är viktigt att även i den nya mediesituationen skapa förutsättningar för en presstmktur som präglas av konkurrens och mångfald. Ett led i denna strävan är den förstärkning av produktionsbidraget till dagstidningar som jag senare kommer att föreslå under anslaget Stöd till dagspressen. Jag vill dock understryka att bredden och mångfalden i lidningsutbudet till stor del beror av branschens möjligheter att genomföra rationaliseringar och kostnadsdämpande åtgärder.

Femle pressulredningen (U 1983:01) arbetar bl.a. med den viktiga frågan om hur kostnaderna för tidningsutgivningen skall kunna begränsas

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               89

genom ökad samverkan tidningsföretagen emellan. Utredningen skall ha avslutat sitt arbete den 1 april 1985. Det är min avsikt att därefter föreslå regeringen att i enlighet med riksdagens beslut (KU 1983/84: 17, rskr 163) låta en parlamentarisk pressulredning forlsalta utredningsarbetet och företa en fömtsättningslös översyn av hela presstödssyslemet.

1982 års film- och videoavlal, som är slutet mellan slaten och organisationer inom film- och videobranscherna, är del viktigaste verktygel för statens politik på filmområdet. Avtalet gäller i nio år och upphör atl gälla den 30 juni 1991. I avtalet finns emellertid intaget tvä kontrollstationer. När avtalet har varit i kraft i tre resp. sex är fär vatje part i avtalet påkalla överläggningar med övriga parter om villkoren i avtalet. Den första kontrollstationen infaller under år 1985. Vid della tillfälle kan alltså regeringen, liksom övriga avtalsparter, föra fram förslag om ändringar av avtalets regler.

Som jag har redovisal under avsnittet Kultur i skolan avserjag senare föreslå regeringen atl låta utreda om del går all genomföra en allmän förhandsgranskning av videogram.

Minoritetsgrupper har ofta svårt atl genom det ordinarie massmedieut-budet få del av nyheter och upplevelser. Dessa grupper bör därför ges alternativa möjligheter.

På handikappområdet har sedan några är bedrivits en försöksverksamhet med taltidningsutgivning. Taltidningskommittén (U 1982:05) som ansvarar för denna verksamhet, har i betänkandet (Ds U 1984:8) Stöd till radio- och kassettidningar redovisat förslag om hur verksamheten bör föras vidare. Förslagel har remissbehandlats. Jag har för avsikt att under våren 1985 föreslå regeringen all i en särskild proposition till riksdagen redovisa regeringens ställningstaganden i denna fråga.

Taltidningskommittén har även i uppdrag att undersöka möjligheterna till nyhetsförmedling för utvecklingsstörda. På kommitténs initiativ har nyligen startat en försöksverksamhet med utgivning av Nyhetstidningen 8 sidor. Försöket skall pågå under ytterligare etl och ett halvt år.

För döva och hörselskadade spelar videogrammet samma roll som talboken samt radio- eller kassettidningen för synskadade. En särskild utredare (U 1983:02) har nyligen överlämnat belänkandet (Ds U 1984:18) Videogram för döva med förslag rörande fömlsältningarna för och utformningen av framtida statliga insatser pä detta område. Betänkandet remissbehandlas f.n. I avvaktan pä resultaten av beredningen av denna fråga bör medelsanvisningen för produktion av videogram för döva förstärkas.

Invandrarpolitiska kommittén (A 1980:04, IPOK) har i sitt slutbetänkande (SOU 1984:58) Invandrar- och minoritetspolitiken föreslagit bl.a. hur stödet till invandrarnas organisationer och tidningar skall utformas i framtiden. Statsrådet Gradin och jag ämnar senare återkomma till regeringen med förslag till principiella ställningstaganden i dessa frågor.

Jag har tidigare starki betonat vikten av att massmedierna tar ett kultur-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                    90

politiskt ansvar. Jag tänker därvid givetvis i första hand på Sveriges Radio. Programföretagen inom Sveriges Radio-koncernen är för många människor den viktigaste förmedlaren av upplevelser från teater, dans, musik och film. Företagen har i första hand etl förmedlingsansvar, men i fräga om t.ex. film och musik har de också ett betydande produktionsansvar.

Det är emellertid viktigt att understryka att del konstnärliga arbetet aldrig får göras hell beroende av de nya mediernas fömtsättningar och krav. Den levande kulturen måste i förslå hand fä fungera i sin egen miljö och på sina egna villkor. Teaier, dans och musik hör naturligt ihop med scen och salong. Film skall produceras för att i första hand visas på biografer.

Konsten utvecklas genom publikkontakten och människors kullurin-tresse vidgas genom den direkla kontakten med konstnärligt skapande. Det levande kulturlivet ulgör den breda bas frän vilken de nya medierna hämtar idéer och inspiration. Därför kan mediepolitiken aldrig bedrivas framgångsrikt utan slödet från en aktiv kulturpolitik.

Mol den bakgrunden har jag funnit det angeläget atl - trots den kärva ekonomiska situationen — föreslå ell antal nya satsningar pä kulturområdet. Kulturverksamheten bör i ökad utsträckning förankras i och ulgå från de miljöer där människor känner sig hemma. Därför föreslår jag insatser för att öka kulturens ställning i skolorna och på arbetsplatserna. Ett viktigt moment i kulturpolitiken är att främja decentralisering av verksamheter och beslutsfunktioner inom kulturområdet. För atl förstärka kulturverksamheten i bl. a. underförsörjda regioner föreslär jag ökade resurser till de regionala teatrarna och museerna. Som jag framhöll i förra årets budgetproposition är det angeläget atl kulturinstitutionerna kan agera självständigt gentemot intressen utifrån. Liksom förra året föreslår jag därför i årets budgetförslag bl.a. väsentliga modifieringar vad gäller tillämpningen av huvudförslaget.

14   Världsungdomsåret

FN:s generalförsamling antog hösten 1979 en resolution (34/151) i vilken år 1985 proklamerades som internationellt ungdomsår. Undomsärels teman är delaktighet, utveckling och fred.

Syftet med väridsungdomsåret är all skapa ökad uppmärksamhel kring ungdomars situation, att medverka fill att stärka deras delaktighet i samhället samt alt öka deras kunskaper och medvetande om gmndläggande mänskliga rättigheter, utvecklingsfrågor och fredssträvanden.

1 Sverige pågår redan en omfattande verksamhet med denna inriktning. I oktober 1983 tillsattes en beredningsgrupp med företrädare för olika berörda departement och en bred representation för organisationslivet. Bered-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                    91

ningsgruppens viktigaste uppgift är atl planera och föra ut idéer och förslag lill verksamheter som kan få genomslag lokalt framför allt under kampanjåret 1985.

De aktiviteter, som initieras med anledning av ungdomsåret, sker i stor utsträckning inom ramen för ordinarie medelstilldelning. Beredningsgruppen disponerar dessulom för en ireårsperiod en lotalram om 30 milj. kr. för särskilda försöks- och utvecklingsprojekt.

Det är enligt min mening viktigt att arbetet i anslutning lill världsungdomsåret fär sin tyngdpunkt i lokala akiivileler. Del är i ungdomarnas vardag del skall märkas all 1985 är FN:s världsungdomsår. För Sveriges del kommer verksamheten i huvudsak atl inriktas på utvecklingsarbete pä lokal nivå. Syftet är bl. a. att föreningslivet skall ges möjlighet alt utvecklas och förnyas så att föreningarna kan nä nya ungdomsgrupper. Det handlar också om att finna former för samverkan mellan statliga myndigheter, kommunala förvaltningar och föreningslivet. Syftet är att genom utvecklingsarbete förbättra barns- och ungdomars uppväxtvillkor i deras vardagsmiljö, i skolan, på fritiden och i bostadsmiljön. Beredningsgruppen skall dokumentera och sprida goda erfarenheter av verksamheten i anslutning till ungdomsåret.

Verksamheter som startar under världsungdomsåret bör inte bli isolerade företeelser av mera tillfällig karaktär. Ungdomsåret bör i stället bidra till atl insatser för ungdomar inom befinlliga resurser och verksamheter samordnas och ges en speciell uppmärksamhel och därmed också genomslagskraft. Därigenom kan världsungdomsåret bidra till atl även mer långsiktigt ett ökat utrymme skapas för ungdomsinsatser i den ordinarie verksamheten inom olika områden.

De särskilda medel pä 30 milj. kr. som avsatts för ungdomsårsprojekt fördelas på tre huvudgrupper: barn- och ungdomsorganisationernas egel försöks- och utvecklingsarbete, arbete inom organisationer som studieförbund, handikapp- och invandrarorganisationer, freds- och miljörörelsen saml slutligen lokala utvecklingsprojekt. De sistnämnda genomförs i några kommuner där föreningsliv och kommunala förvaltningar samverkar för att förbättra ungdomamas uppväxlvillkor i ett bostadsområde eller i hela kommunen.

Intresset har varit mycket slort; ansökningar som motsvarar över 600 projekt har lämnats in och hittills har projektmedel fördelats till elt hundratal föreningar och organisationer. Del är särskilt glädjande atl så mänga lyft fram projekt som syftar till all utveckla ungdomars egen fantasi och skaparglädje t.ex. i form av teater och musik. Men många projekt handlar också om att ungdomarna i ett bostadsområde eller på mindre orter söker sig tillbaka för atl finna sina rötter i ortens historia. Etl genomgående tema i ansökningarna är att barn och ungdomar skall ges uppgifter och ansvar i sin vardagsmiljö.

En verksamhet jag särskilt vill nämna är Elevorganisationens planer att

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                   92

tillsammans med motsvarande organisationer i de övriga nordiska länderna genomföra en operation dagsverke lill förmän för elever i södra Afrika. Inte minst under världsungdomsåret är det värdefullt att svenska elever på olika sätl kan visa sin solidarilel med skolungdom i tredje världen. Denna insats är en utmärkt illustration till världsungdomsårets huvudtema delaktighet, ulveckling och fred. Operation dagsverke kan också på etl konkret sätl i skolans undervisning åskådliggöra ungdomars situation i andra delar av världen. Jag utgår ifrån atl kommuner och skolor ger stöd till eleverna, så att denna verksamhet kan genomföras.

Det finns goda förutsättningar för alt 1985 skall kunna bli etl mycket inlressani ungdomsår. Flera ulredningar och arbelsgrupper kommer all resultera i konkreta förändringar under loppet av årel. Vid sidan av beredningsgruppens arbete pågår också ett projekt som syftar till att utveckla fritidsgårdarna. En särskild projektgrupp disponerar 30 milj. kr. av arvsfondsmedel för delta ändamål. Vidare har ytterligare 30 milj. kr. avsatts för etl utvecklingsarbete inom idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet. Dessa två projekt har redovisats utförligare under socialdepartementets huvudtitel. Sammanlagt har regeringen avsatt 90 milj. kr. av arvsfondsmedel för att stimulera till etl arbele för och med ungdomar. Dessa insatser utgör ell viktigt komplement lill det reformarbete som i övrigl äger mm och som ingår i strävandena all skapa goda uppväxtvillkor och möjlighel till delaktighet för ungdomarna framför allt genom att säkra ungdomars rätt till arbete och utbildning.

15   Språk- och kulturarvsutredningen m. m. 15.1 Inledning

Den invandring som Sverige haft sedan 1960-talet kräver särskilda insatser från samhällets sida pä en rad områden, inte minst inom utbildningsdepartementets område.

De övergripande mål för invandrar- och minoritetspolitiken som riksdagen antog år 1975 (prop. 1975:26, lnU6, rskr 160) formulerades utifrån principerna jämlikhet, valfrihet och samverkan. Den år 1980 tillkallade invandrarpolitiska kommittén (IPOK) har, enligt tilläggsdirekfiv år 1983, bl.a. haft till uppgift att föreslå vissa preciseringar i de övergripande målen, i synnerhet valfrihetsmälet, och atl överväga ett nytl system för statligt stöd för minoritelspolitiska insatser med tyngdpunkt pä kultur- och informationsfrågor samt stöd lill invandrarnas organisationer. Kommitténs slutbetänkande (SOU 1984:58) Invandrar- och minoritetspolitiken har remissbehandlats och bereds f.n. inom regeringskansliet.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                   93

Statsrådet Gradin och jag ämnar senare i vår återkomma lill regeringen med förslag till principiella ställningstaganden i fråga om hur stödet lill invandramas organisationer och tidningar skall utformas i framliden. Andra frågor som berör insatser för invandrare på kultur- och mediaområdena avserjag att behandla i samband med bl.a. den särskilda proposition om litteratur- och biblioteksfrågor som jag avser att senare föreslå regeringen alt lägga fram för riksdagen vid detta riksmöte.

Samhället har sedan mitten av 1960-talet genom olika insatser givit stöd till invandrarnas undervisning. En uppföljning för skolans del av 1975 ärs beslut om de invandrarpolitiska målen gjordes genom hemspråksreformen, vilken trädde i kraft år 1977 (prop. 1975/76:118, UbU 33, rskr391 och prop. 1976/77:22, UbU 10, rskr 111). Genom denna reform slogs fast principerna för undervisningen av elever med annal hemspråk än svenska.

Genom hemspräksreformen blev kommunerna skyldiga alt anordna hemspråksundervisning för de elever i gmndskolan och gymnasieskolan för vilka ett annat språk än svenska utgör ett levande inslag i deras hemmiljö och vilkas föräldrar eller vårdnadshavare begär det. I prop. 1975/76: 118(s.79) uttalades all detla normalt fömtsätter atl minst en förälder/vårdnadshavare har etl annat språk än svenska som sitt modersmål och använder det språket i sill umgänge med barnet. Vidare uttalades att insatser i förskolan och på gmndskolans låg- och mellanstadier bör prioriteras eftersom personlighelsutvecklingen hos barnen i de åldrarna är beroende av goda kommunikationsfärdigheler. Barn i dessa åldrar måste fä möjligheter att fastlägga och utveckla sitt första språk, hemspråket, för att kunna uppnå en aktiv ivåspråkighet. För förskolan innebar hemspråksreformen att statsbidrag infördes lill kommunerna för de fem- och sexåringar som får hemspråkslräning inom barnomsorgen.

Hemspråksreformen innefattade också beslut om stödundervisning i svenska samt om utbildning av och Ijänster som hemspråkslärare.

Insatserna inom förskola och ungdomsskola har åtföljts av åtgärder inom vuxenutbildning och i fråga om läromedel för olika utbildningsformer. Försöksverksamhet med jämkade timplaner på gmndskolans låg-och mellanstadier i form av hemspråksklasser och sammansatta klasser har medgivits av regeringen sedan läsåret 1979/80. Med hemspråksklass avses i princip en vanlig klass med ell gemensaml hemspråk som inte är svenska. Sammansatt klass är i princip en vanlig klass där ca hälften av eleverna har svenska som hemspråk och ca hälften har etl annal gemensamt hemspråk.

Antalet deltagare i hemspråksundervisningen har ökal starkt. 1 grundskolan har t.ex. antalet elever ökat från 18499 läsåret 1974/75 till 56336 läsåret 1983/84. Antalet hemspråksklasser och förberedelseklasser med gemensaml hemspråk ökade under samma period från drygl 100 lill drygl 600. Med förberedelseklass avses en tillfällig klass med elt gemensaml eller med flera andra hemspråk än svenska. Härtill kommer ca 320 sam-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                    94

mansatta klasser. Antalet hemspråksklasser har de båda senaste läsåren sjunkit något medan antalet sammansatta klasser ökat. I den svenska grundskolan undervisas f. n. i ett 60-lal hemspråk.

Mot bakgmnd av bl. a. erfarenheterna av 1970-talets åtgärder vad gäller hemspråksundervisningens utveckling och invandrarelevernas situation efter gmndskolan bemyndigade regeringen är 1981 dåvarande statsrådet Tilländer att tillkalla en särskild utredare'med uppgift att dels analysera olika frågor som aktualiserats pä skolområdet och inom vuxenutbildningen med hänsyn till målen för invandrar- och minoritetspolitiken, dels avge förslag till förändringar (Dir. 1981: 49).

Utredningen, som antog namnet språk- och kulturarvsutredningen (SKU), överiämnade i oktober 1983 sitt huvudbetänkande (SOU 1983:57) Olika urspmng - Gemenskap i Sverige. Utbildning för språklig och kulturell mångfald och delbetänkandet (SOU 1983:58) Kunskap för Gemenskap — Läromedel för språklig och kulturell mångfald. Båda betänkandena har remissbehandlats. Till protokollet i detta ärende bör fogas som bilaga 10.7 en sammanfattning av betänkandena och som bilaga 10.8 en sammanställning av remissyttrandena.

I det följande behandlas vissa förslag i utredningen som har en mer principiell karaktär. Chefen för utbildningsdepartementet är därvid föredragande såvitt avser frågorna under punkterna 15.7, 15.8 och 15.9.

15.2 Interkulturell undervisning för en gemensam framtid

SKU har föreslagit att riksdagen skall uttala en principiell syn på interkulturell undervisning som gmnd för åtgärder inom utbildningsväsendet. Vidare har SKU föreslagit att utvecklingsarbete rörande innehåll i och metoder för interkulturell undervisning snarast skall komma till stånd.

Mot bakgmnd av den utveckling mot ett flerspråkigt och mångkulturellt samhälle som invandringen och den förda invandrarpolitiken inneburit menar SKU att del är nödvändigt atl förändra skolans arbete. Det måsle anpassas till den förändrade situationen för att bl. a. bidra till att förhindra och förebygga uppkomst av fördomar och negativa atfityder och för alt åstadkomma positiva attitydförändringar.

I SKU framhålls vidare att ökad kännedom om andra kulturers innehåll och även om den svenska kulturen och dess värderingar inte får upplevas som ett behov bara för invandrartäta kommuner och skolor, där kulturfrågorna lätt kan aktualiseras och anknytas till egna erfarenheter. Den interkulturella undervisningen angår varje barn och varje vuxen i skolan — och även samhället utanför skolan - även om det saknas invandrare i skolan eller i del omgivande samhället. Del interkulturella synsättet kan också ge

' Generaldirektören Birgitta Ulvhammar.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                   95

nya och nödvändiga impulser för en internationalisering av undervisningen.

SKU:s allmänna utgångspunkter stöds av flertalet remissinstanser som yttrat sig i frågan. Flera instanser betonar vikten av informations- och utvecklingsarbete.

Jag ansluter mig till SKU:s allmänna utgångspunkter avseende ett inter-kulturellt synsätt i undervisningen. Jag har heller inget att erinra mot att ett utvecklingsarbete inleds inom ramen för tillgängliga resurser. 1 sammanhanget vill jag göra följande förtydliganden.

Undervisning ur ett interkulturellt perspektiv bör bl.a. syfta till att åstadkomma positiva attitydförändringar och motverka negativa attityder och fördomar inte bara hos majoritetsbefolkningen utan också hos olika etniska minoritetsgmpper. Undervisningen bör också syfta till att öka förståelsen och den ömsesidiga respekten för olika kulturellt betingade förhållningssätt.

Detta ligger givetvis i linje med skolans mål och riktlinjer, enligt vilka skolan skall vara öppen för alt skiljaktiga värderingar och åsikter framförs. Samtidigt bör understrykas atl skolan enligt t.ex. 1980 års läroplan för grundskolan (Lgr 80) medvetet skall verka för del demokratiska samhällets grundläggande värderingar och fostra eleverna till att respektera dem.

Elt interkulturellt perspektiv pä undervisningen kan inte ses som något som genomförs vid en viss tidpunkt. I stället kommer det — alltefter erfarenheter - i ett längre tidsperspektiv in som en aspekt i bl. a. personalulbildning och läromedel. Ett interkulturellt synsätt fömtsätter inte särskilda resurser eller ett eget ämne eller ändringar i kursplaner. Ett sådant synsätt bör innefattas i skolans verksamhet oavsett resursnivå och beaktas inom ramen för befintliga ämnen och kursplaner.

Den försöksverksamhet med kulturkunskap i gymnasieskolan som bedrivs ff. o. m. detta läsår efter förslag i prop. 1983/84:100 bil. 10 (s. 130) bör kunna ses som en del i utvecklingen av etl interkulturellt synsätt i undervisningen. Utvärdering av försöksverksamheten bör kunna ge värdefulla erfarenheter för den fortsatta inriktningen.

15.3 Innebörden av aktiv Ivåspråkighet i undervisningen m. m.

Enligt direktiven har utredningen bl.a. haft i uppdrag atl "precisera innebörden av akfiv ivåspråkighet i undervisningen".

SKU föreslår att begreppet aktiv ivåspråkighet i undervisningen ges innebörden funktionell Ivåspråkighet. Med funktionell Ivåspråkighet avser SKU att man skall kunna förstå två språk och i tal och skrift kunna leva och verka i två kulturer. De båda språken skall kunna utnyttjas aktivt i olika situationer med en naturlig funktionsfördelning mellan språken.

1   likhel med   vad   som   uttalades   i   hemspräkspropositionen   (prop.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                                  96

1975/76: 118) framhåller SKU alt akliv ivåspråkighet är ett mål som inte kan uppnås enbart med hjälp av skolans insatser eller redan under skoltiden.

Förslagel tillstyrks av flertalet remissinstanser. Några påpekar dock att termen inle får innebära en sänkt ambitionsnivå. Andra anser atl utredningen gjort en realistisk precisering. Länsskolnämnden i Stockholms län menar all begreppel skulle innebära ett principiellt accepterande av en omfattande möjlighet lill undervisning i hemspräksklasser, vilkel är praktiskt genomförbart endast för nägra få språk och kommuner. Nämnden förordar dock aktiv ivåspråkighet som grund för den framtida planeringen. Del gör också länsskolnämnden i Göteborgs och Bohus län, som anför alt målet bör sättas så högt alt varje individ skall kunna nä den språkliga nivå som motsvarar individens förmåga och slrävan.

Av remissytlrandena framgår all del råder osäkerhet om innebörden i den av utredningen föreslagna preciseringen av begreppel aktiv ivåspråkighet.

Det ena eller andra språkets funkfion är olika beroende på situation och sammanhang. Vad som är funktionella kunskaper i etl språk kan alltså inte definieras entydigt.

Mot denna bakgrund anser jag att det f.n. inte är möjligt att finna en entydig tolkning av innebörden i begreppet aktiv Ivåspråkighet i undervisningen. Skolans åtgärder mäste ulgå från elevernas individuella förutsällningar. Del övergripande målet för skolans hemspråksundervisning och undervisning i svenska som andra språk bör alltjämt vara att främja aktiv Ivåspråkighet.

Termen svenska som andraspråk har av utredningen föreslagits ersätta del tidigare uttrycket svenska som främmande språk. Jag ansluter mig till detta förslag och kommer i fortsättningen att använda denna term.

Undervisningen av elever med annal hemspråk än svenska bör syfta lill att stödja elevens språkutveckling med förankring i det egna modersmålet. Detta förutsätter normall alt barnet har etablerade kunskaper i ell annal språk än svenska genom all minsl en förälder/vårdnadshavare har detta språk som sitt modersmål och använder det i sitt umgänge med barnet.

SKU framhåller att en alll slörre andel av barnen fill invandrade föräldrar är födda i Sverige och kan förväntas stanna här. Det är alltså för det svenska samhället de skall förberedas. En förutsättning för all en invandrarelev skall klara sig i det svenska samhället, såväl i fortsatta studier som i arbetslivet, på samma villkor som svenska elever är givetvis alt han/hon har goda kunskaper i svenska. Kunskaperna i svenska är enligt min mening direkt avgörande för individens möjligheter att fritt välja ulbildning och yrkesinriktning och för delaktighet i samhällslivet i Sverige.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                           97

15.4 Rätten till hemspråksundervisning m. m.

15.4.1 Benämningen

SKU föreslär alt termen hemspråk i fortsättningen används som samlingsbenämning för undervisning på invandrarelevernas språk och atl man där sä är möjligt använder språkets namn pä samma säll som svenska används som enda benämning för svenska som modersmål.

Flertalet remissinstanser är positiva lill förslaget, vilkel jag biträder.

15.4.2 Rätten till hemspråksundervisning

SKU föreslår att rätten till hemspråksundervisning alltjämt skall vara knulen till det språk som är ell levande inslag i barnels hemmiljö, alt rätlen skall begränsas lill ell språk för varie elev och att regeringen skall utfärda rikllinjer lill stöd för kommunerna avseende bl.a. vilka elever som skall omfattas av rätten till hemspråksundervisning.

Några remissinstanser efterlyser klarare preciseringar av innebörden i uttrycket "ett levande inslag i barnels hemmiljö". Flertalet remissinslanser som yttrai sig är positiva lill förslagen om begränsning lill ett språk och uifärdande av rikllinjer.

Socialstyrelsen (SoS), skolöverstyrelsen (SÖ), sialens invandrarverk (SIV), länsskolnämnden i Slockholms län saml Södertälje och Botkyrka kommuner förordar den definition som föreslagils av utredningen om spräkminoriteter i förskoleälderna i betänkandet (SOU 1982:43) Språk-och kulturstöd för invandrar- och minoritelsbarn i förskoleåldern, dvs. "barnels dagliga umgängesspråk i hemmet". Denna formulering svarar enligt bl.a. SÖ:s uppfattning bättre mot intentionerna med hemspråksundervisningen.

Syftet med undervisningen av elever med annal hemspråk än svenska är, som jag tidigare nämnt, i första hand att stödja elevens allmänna språkutveckling och därigenom främja utvecklingen mol en akliv iväsprå-kighet. Rätten till hemspråksundervisning bör säsom utredningen också understryker grundas pä den enskilda elevens behov av språkstöd.

Enligt min uppfattning har den hillillsvarande definilionen "elt levande inslag i hemmiljön" fäll en vidare lolkning än vad som kan anses ha varit avsiklen i besluten om hemspråksreformen. Mänga elever har kommil all della i hemspräksundervisning ulan atl ha den bakgrund i hemspråket som egenlligen förulsalls. Jag anser mol denna bakgrund alt definitionen "barnels dagliga umgängesspråk i hemmel" bällre motsvarar intentionerna med hemspråksundervisningen. Denna definition innebär all normalt minsl en förälder/vårdnadshavare har ell annat språk än svenska som sitt modersmål och använder del språket i sitt umgänge med barnet. Barnet skall således ha etablerade kunskaper i hemspråket. Under inga omstän-7    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                   98

digheter bör hemspräksundervisningen få karaktären av nyböriamndervis-ning.

Rätlen lill hemspråksundervisning bör också gälla de adoptivbarn som har ett annat modersmål än svenska sä länge behov av stöd i och på detta språk föreligger.

En elev som påböriat undervisning i sitt hemspråk bör kunna fortsätta i den undervisningen även om familjeförhållandena förändras.

Mol bakgrund av vad jag anfört om elevens språkutveckling som utgångspunkt för skolans åtgärder för elever med annat hemspråk än svenska är jag inle beredd atl tillstyrka utredningens förslag att finlandssvenska elever, dvs. elever med svenska som modersmål, skulle omfattas av rätlen till undervisning i finska i syfte all bl. a. underlätta ett eventuellt återvändande till Finland. Jag anser att undervisning i finska för finlandssvenska elever skulle innebära andra pedagogiska krav än hemspråksundervisningen för elever med finska som modersmål och alltså inte kunna samordnas med denna. Del kan inle sägas vara skolans uppgift all meddela undervisning i ett språk som inte är elevens modersmål enbart i syfte att underlätta etl återvändande till elevens eller föräldrarnas ursprungsland.

Jag ansluter mig lill SKU:s förslag att kommunens skyldighet all anordna hemspråksundervisning begränsas till ett hemspråk för varje elev.

Mol bakgrund av vad jag ovan anfört och del allmänt minskade elevunderlaget i skolan räknar jag på sikt med en viss minskning i behovet av resurser för hemspråksundervisning.

Det bör ankomma pä regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att med utgångspunkt i vad jag nu har sagt utfärda riktlinjer (föreskrifter och allmänna råd) lill stöd för kommunerna vad avser vilka elever som skall omfattas av rätten till hemspråksundervisning.

För de elever som inte har ett annat språk än svenska som dagligt umgängesspråk med minst en förälder/vårdnadshavare men ändå har en anknytning till en språklig eller etnisk grupp vill jag framhålla de möjligheter som ges inom ramen för t. ex. fria aktiviteter i skolan och, för de äldre eleverna, inom studieförbund.

Mot bakgrund av all riksdagens beslut vid 1975/76 års riksmöte om hemspråksundervisning ocksä omfattar barn inom inhemska minoriteter i Sverige har SKU även föreslagit åtgärder vad avser samiska, tornedalsfinska och zigenska elever.

Åtgärder för de samiska eleverna bör enligt min mening utformas med beaktande av alt samerna utgör en etnisk minoritet i Sverige som i egenskap av ursprunglig befolkning i sill egel land intar en särskild ställning gentemot både majoritetsbefolkningen och andra minoritetsgmpper.

Jag har inget all erinra mol SKU:s förslag att SÖ får i uppdrag att redovisa hur fömtsättningarna i Lgr 80 utnyttjas i undervisningen för atl främja det samiska språket och kulturen och all därvid också redovisa erfarenheterna av hemspråksundervisningen i samiska. Jag har heller inget

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                                99

atl erinra mot SKU:s förslag om en motsvarande redovisning vad avser lornedalsfinskan. Jag avser all senare älerkomma lill regeringen med förslag lill sådana uppdrag.

Jag avser också all föreslå regeringen atl ge SÖ i uppdrag atl se över de zigenska barnens undervisningssituation.

15.5 Helhetssyn förskola — skola

SKU framhåller atl betydelsen av en helhetssyn på invandrarbarnets ulveckling genom förskolan och skolan ströks under redan i samband med hemspråksreformen. Därvid belönades atl del slalliga stöd som då infördes för kommunens insatser både inom förskolan och ungdomsskolan skulle kunna ulnyitjas ulan hinder av all olika huvudmän ansvarar för verksamheten lokalt och centralt. Syftet var atl möjliggöra en flexibel resursanvändning så atl barnens skiftande behov i största möjliga utsträckning kunde tillgodoses.

Frågan om en helhetssyn har också behandlats i belänkandet (SOU 1982:43) Språk- och kulturstöd för invandrar- och minoritelsbarn i förskoleåldern.

Flertalet remissinstanser som yttrai sig på denna punkl är positiva och mänga framhåller vikten av en enhetlig syn på hemspråksverksamheten inom barnomsorg och skola och av samplanerade insatser efler gemensamma handlingslinjer. Bl.a. Stockholms kommun påpekar att om socialnämnderna satsar pä enspråkiga daghemsgrupper så krävs en annan planering för barnets fortsatta skolgång än om del vistals i blandad eller svensk grupp med begränsad hemspråkslräning. Några remissinstanser menar all barnen bör fä ett första språkslöd i svenska i förskolan och några atl hemspråksinsatser i förskolan kan minska behovet av särskilda insatser i grundskolan.

Bl. a. IPOK framhåller all samhällets insatser i förskolan och ungdomsskolan bör betraktas som en helhet och bedömas i etl sammanhang. Elt övergripande samarbete i kommunerna mellan socialnämnd och skolstyrelse bör komma till stånd i syfte att utforma gemensamma handlingslinjer för hemspråksinsaiserna. Därvid bör kommunerna, framhåller IPOK, fä möjlighet att utnyttja de totala resurserna i enlighel med egna prioriteringar på de två områdena.

För egen del vill jag efler samråd med chefen för socialdepartementet framhålla följande.

Målet för spräksiödet i förskolan bör överensstämma med del övergripande målel för hemspråksundervisningen i skolan, dvs. atl vara ell led i uivecklingen mot en aktiv Ivåspråkighet.

Förutsättningarna för all få hemspräksslöd i förskolan bör vara desamma som gäller för rätten till hemspråksundervisning i skolan.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                                100

Spräksiödet i förskolan bör också omfalla ell första språkslöd i svenska. Delta är särskilt viktigt i bostadsområden där svenskan inle ulgör del dominerande språket.

Säsom en del remissinstanser påpekat bör insatserna i förskolan och skolan bedömas i etl sammanhang. En prioritering av vilka insatser som krävs inom hemspråksverksamhelen i förskola och skola bör göras lokalt. Detta förutsälter enligt min mening atl man på lokal nivä planerar hemspråksinsaiserna med utgångspunkt i en samsyn mellan insatserna i förskolan och i grundskolan. Ell ökal samarbeie mellan socialnämnd och skolsly-relse i dessa frägor är därför nödvändigt.

15.6 Åtgärder inom grundskolan

15.6.1 Hemspråksundervisning och studiehandledning på hemspråk i grundskolan

Enligt 5 kap. 10 a § skolförordningen (1971: 235, omtryckt 1983: 721) skall i grundskolan anordnas undervisning i hemspråk som ämne för de elever som har minoritetsspråk som hemspråk. För samma elever skall även anordnas siudiehandledning på hemspråket i annat eller andra ämnen i den årskurs som eleven tillhör. Verksamheten skall anordnas för en elev, om eleven behöver det och önskar delta däri, och skall ges den omfattning som fordras för all läcka elevens behov. Verksamhelen ersätter undervisning av molsvarande omfattning i ett eller fiera ämnen eller deltagande i molsvarande omfattning i fria aktiviteter. Länsskolnämnden kan befria en kommun frän skyldighelen all anordna hemspräksundervisning och studie-handledning.

SKU föreslår att hemspråksundervisningen även fortsättningsvis skall vara frivillig för eleven medan studiehandledningen på hemspråk skall vara obligatorisk. SKU föreslår vidare alt elever, som önskar del som ell alternativ, skall kunna få hemspråksundervisning utanför den schemalagda undervisningen.

Enligt min mening bör det även i fortsättningen vara frivilligt för eleven att delta i hemspråksundervisning och studiehandledning på hemspråk. Jag menar atl det finns principiella skäl för att den elev som bestämt vill ha undervisningen på svenska skall ha räll att fä det. Jag förutsätter därvid att eleven normalt har fillräckliga kunskaper i svenska.

Hemspräksundervisning och siudiehandledning bör ses som ell erbjudande. Självfallet utgår jag härvid från att, liksom i dag, de elever som har behov därav i praktiken också deltar i verksamhelen.

Jag delar utredningens uppfatlning alt det är önskvärt att hemspräksundervisning skall kunna erbjudas elever utanför schemalagd tid eller under t. ex. tid för fria aktiviteter som etl alternativ där det är praktiskt genomförbart med hänsyn till bl. a. tillgängliga resurser och lärarnas tjänstgöring.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              101

En fördel är i så fall att eleverna dä inte behöver gä miste om annan undervisning. Denna fråga måste självfallet avgöras på lokal nivå, där en bedömning med utgångspunkt i lokala och individuella förutsättningar och behov kan göras.

15.6.2 Hemspråksklasser m. m.

SKU föreslår att sammansatta klasser och hemspräksklasser skall få anordnas pä låg- och mellanstadierna med jämkning av timplanerna. Den försöksverksamhet med sådana klasser som pågått sedan läsåret 1979/80 skulle därmed upphöra. På högstadiet skall svenska vara det huvudsakliga undervisningsspråket. En förulsällning för inrättande av hemspräksklasser och sammansatta klasser skall enligt ulredningen vara atl undervisningen i och pä svenska fär en sädan omfattning atl eleverna kan undervisas huvudsakligen pä svenska under högstadiet. Annat undervisningsspråk än svenska på högstadiet skall undanlagsvis få förekomma för elever som kommil till Sverige sent under skolpliktsåldern och för elever som utifrån särskilda behov i övrigl bör få sin undervisning pä sitt hemspråk. SKU föreslår vidare att förberedelseklasser alltjämt skall kunna anordnas.

Förslaget om atl försöksverksamheten skall upphöra och all bl. a. hemspräksklasser skall få anordnas tillstyrks i princip av alla remissinstanser. Även förslagel om att svenska skall vara det huvudsakliga undervisnings-språket på högstadiet har av flertalet av de instanser som yttrat sig mottagits positivt.

För egen del vill jag anföra följande.

Alla elever skall ha lika tillgäng till utbildning i grundskolan. Elever med annat hemspråk än svenska har således rätl atl fä en med andra elever likvärdig ulbildning. Delta innebär bl. a. att de skall kunna fä en grundläggande språklig utveckling på sitt modersmål och atl de skall få sädana kunskaper i svenska att de kan gä över till fortsatta studier pä svenska och verka i arbetslivet och i samhället i övrigt under samma förutsättningar som elever med svenska som modersmål. Som jag tidigare har nämnt menar jag all goda kunskaper i svenska är en förulsällning för atl aktivt kunna verka och delta i det svenska samhällslivet.

Hemspräksklasser, sammansatta klasser och förberedelseklasser fyller en väsentlig funktion för mänga invandrarelever. Hemspråksklasser och sammansatta klasser bör därför i enlighel med SKU:s förslag fr.o.m. läsåret 1985/86 få anordnas med jämkade timplaner pä grundskolans låg-och mellanstadier. Förberedelseklasser bör vid behov få inrättas som en tillfällig anordning. Det är dock enligt min mening inte möjligl att fastställa dessa former för organisation av undervisning av invandrarelever som generell princip. Vilken organisationsmodell för undervisning av invandrarelever som skall väljas bör avgöras av skolstyrelsen. Valet av organisationsmodell bör därvid vara underordnat de allmänna målen för skolan och

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               102

ha sin utgångspunkt i elevens behov av språkslöd och i lokala förhållanden. Härvid vill jag särskilt framhålla vikten av samverkan mellan elever med svenska som modersmål och elever med andra hemspråk.

Jag anser att svenska skall vara del huvudsakliga undervisningsspråkel pä högsladiel. Annal undervisningsspråk än svenska på högstadiet bör undantagsvis kunna förekomma efter individuell prövning i princip endast för elever som kommit lill Sverige sent under skolpliklsåldern. En förulsättning för alt hemspräksklasser och sammansatta klasser skall få anordnas på låg- och mellanstadierna måste därför enligt min mening vara att undervisningen i och på svenska fär en sådan omfattning att eleverna kan undervisas huvudsakligen pä svenska på högstadiet.

Den principiella ulgängspunklen att svenska skall vara del huvudsakliga undervisningsspråkel på högsladiel utesluter enligi min mening inle all man på nägra orter med tillräckligt elevunderlag och tillgäng lill lämpliga lärare försöksvis bör kunna inräila klasser med finska som undervisningsspråk i huvudämnena också pä högstadiet. Jag återkommer lill denna fråga i anslutning lill att jag lägger fram förslag om pedagogisk utvecklingsverksamhet.

Jag har lidigare berört frågan om riktlinjer för hemspråksundervisningen till stöd för kommunerna. I dessa riktlinjer bör även ingå ramtimplaner för hemspråksklasser i syfte att säkerställa undervisningen i och på svenska i sådana klasser. Del bör ankomma pä regeringen eller den myndighel regeringen bestämmer alt fastställa sädana ramtimplaner. En utgångspunkt bör därvid vara att undervisning i och pä svenska förekommer redan frän böljan och får en successivt ökad omfattning genom årskurserna. En riktpunkt bör vara atl åtminstone hälften av den totalt lillgängliga tiden pä låg- och mellanstadiet disponeras för undervisning i och på svenska.

SKU har föreslagit att termen hemspråksklass ersätts med termen tvä-språkig klass med motiveringen alt tvä språk, svenska och hemspråket förekommer som undervisningsspräk. Med hänsyn till att benämningen hemspråksklass är väl inarbetad och till vad jag anfört om ramlimplaner anser jag del inle nödvändigt att ändra benämningen.

Jag övergår nu till att behandla vissa resursfrågor.

SÖ anför atl rälten lill undervisning i och på hemspråk för invandrarelever i svenska klasser ofta är dåligt tillgodosedd, särskilt för elever från små språkgrupper och med stort behov av studiehandledning på hemspråk. Med dagens system upplevs lidvis ell konkurrensförhållande mellan undervisning i hemspråk och studiehandledning - ju större behov av studie-handledning en elev har, desto mindre resurser blir över för undervisning i hemspråket. För atl ge invandrareleverna mera likartade förulsättningar att fä sina behov av hemspråksundervisning tillgodosedda bör enligt SÖ nuvarande statsbidragssystem ses över i syfte all nå fram till en mera behovsinriktad fördelning inom nu gällande kostnadsramar. På motsvarande sätt bör enligt SÖ en översyn göras av statsbidragsbestämmelserna vad gäller resurser för undervisning i svenska som andraspråk.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              103

Jag delar uppfattningen att bestämmelserna om statsbidrag till både hemspräksundervisning och studiehandledning pä hemspråk saml undervisning i svenska som andraspråk bör ses över. Jag avser alt senare föreslå regeringen atl ge SÖ i uppdrag atl genomföra en sådan översyn. 1 denna översyn bör också ingå att se över vilka konsekvenser inrättande av hemspräksklasser bör få vad gäller slatsbidragslilldelningen. Utgångs punkten bör därvid vara atl hemspråksklasserna så långt som möjligt jämställs med "vanliga" klasser i resurshänseende, dvs. finansieras med hjälp av bas- och försiärkningsresurser. Detta bör ge möjlighel att inom ramen för oförändrade resurser bl.a. utjämna resurserna till förmån för kommuner med många små språkgrupper och genomföra eventuella förstärkningar av undervisningen i svenska som andraspråk.

15.6.3 Särskilda åtgärder för finskspråkiga elever i grundskolan

1 Sverige finns det i dag etl stort antal personer som har finska som modersmål. En anledning till delta är avtalet om fri nordisk arbetsmarknad.

Mol bakgrund härav och av att möjlighet till ulbildning i och på finska också utgör en del av det nordiska samarbetet fick SKU i uppdrag att överväga bl.a. om finska språket skulle ges en särskild ställning i del svenska skolsystemet och konsekvenserna av detta med hänsyn till undervisningen för andra språkgrupper.

Utöver de generella ålgärder som gäller alla elever med annal hemspråk än svenska föreslår SKU bl. a. att pedagogiska utvecklingsenheter inrättas i några kommuner med etl stort antal finskspråkiga elever och att SÖ får i uppdrag att överväga de närmare fömtsättningarna härför.

Med en pedagogisk utvecklingsenhet för undervisning av finskspråkiga elever avser SKU i princip en vanlig skolenhet där del bedrivs etl systematiskt pedagogiskt utvecklings- och uppföljningsarbete med särskild inriktning på kvalitetsfrågor i undervisningen. Förslaget bygger på all man samordnar och samlat utnyttjar de resurser som finns lokalt, regionall och centralt. Utvecklingsarbetet förutses ske i nära samverkan med personalutbildning, läromedelsutveckling och forskning inom regionen. Samverkan bör också ske med berörda myndigheter i Finland. Härigenom förutsätts bl.a. atl man får elt erfarenhetsunderlag atl användas i lärarutbildning, läromedelsutveckling och forskning samt för åtgärder i Finland för återvändande barn.

SKU framhåller vikten av atl uppmärksamma hur kontakterna mellan finsk- och svenskspråkiga elever skall främjas och nämner som möjlighel att del vid utvecklingsenheten ock.så finns svenska eller sammansatta klasser. SKU understryker också all kraven på behärskning av svenska språket inte fär sättas lägre för de finskspräkiga eleverna än för elever med andra hemspråk med hänsyn lill atl svenska språket är en förulsällning för fortsaita studier och arbete i del svenska samhället.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                                104

Som länkbara kommuner i sammanhängd har SKU nämnl Göteborg och i Stockholmsomrädel särskili Botkyrka och Södertälje, samt med tanke på lornedalsfinskan Haparanda.

SKU betonar all ambitionen av resursskäl bör läggas pä en rimlig nivä.

SKU:s förslag tillstyrks av de flesla remissinslanser som yttrat sig i frågan, ofta med hänvisning till den historiska och kulturella gemenskapen och lill nordiska aspekter. Samtidigt understryks ofta atl verksamheten bör omfalla alla elever eller komma också andra språkgrupper tillgodo och att kraven på färdigheter i svenska inte fär sättas lägre för finskspräkiga elever än för andra invandrarelever. Jugoslaviska riksförbundet i Sverige, Turkiska riksförbundet i Sverige och Grekiska riksförbundet anser att alla barn i Sverige bör ha rätl till likvärdig utbildning oavsett gruppfillhörighet. Riksförbundet Finska Föreningar i Sverige (RFFS) beklagar att inte frågan om en särställning för finska språket mera ingående utretts. RFFS anser atl riksdagen bör lagstadga etl minoritetsskydd för finska språkel.

Den finska gruppen inlär en särställning bl.a. med hänsyn lill den fria nordiska arbetsmarknaden och det till följd härav slora antalet finskspråkiga invandrare samt de nära banden mellan Finland och Sverige. Det finns därför skäl till särskilda åtgärder för finskspråkiga elever i Sverige. Jag förordar av denna anledning att en pedagogisk utvecklingsverksamhet inleds av i princip den omfattning som SKU föreslagit. Denna verksamhel bör kunna bedrivas antingen i form av utvecklingsenheter eller i annan lämplig form. Det bör ankomma på regeringen atl närmare fastställa villkoren för utvecklingsverksamheten. 1 den bör också ingå den tidigare nämnda försöksverksamheten med tvåspråkig undervisning på högstadiet. Del bör ankomma pä regeringen alt besluta om i vilka kommuner som utvecklingsverksamheten skall bedrivas liksom att fastställa ramtimplaner för försöksverksamheten på högstadiet. En utgångspunkt måste därvid vara att kraven på färdigheter i svenska inte sätts lägre än vad som i övrigt gäller för invandrarbarns undervisning. Jag avser att senare föreslå regeringen atl SÖ skall få i uppdrag att tillsammans med berörda länsskolnämnder kontinuerligt följa och utvärdera verksamhelen i förhållande till bl. a. ivåspråkighetsmålet och till hur eleverna klarar sig i fortsatta studier och vid inträdet på arbetsmarknaden. Resultaten av verksamheten bör där så är möjligt också komma andra språkgrupper till godo. I de berörda kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 år bör man särskilt se på de finskspråkiga ungdomarnas situation med hänsyn lill bl.a. skolgång och språkkunskaper. Vid utvärderingen av resultaten av den pedagogiska utvecklingsverksamheten och försöksverksamheten pä högstadiet bör ocksä uppmärksammas vilka stödälgärder som vidlagils i förskolan.

Genom omprioritering har jag funnit det möjligt att beräkna 2 milj. kr. för särskilda insatser i samband med den pedagogiska utvecklingsverksamheten. Dessa medel bör även avse sådana ålgärder som föranleds av utredningens övriga förslag avseende särskilda insatser för finskspråkiga elever.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               105

Jag stöder utredningens förslag rörande bl. a. förbältrad information om säväl svensk- som finskspråkiga elevers skolgång i samband med flyttning mellan länderna. Jag räknar med atl bl.a. denna fråga behandlas i del samarbeie som SÖ och skolslyrelsen i Finland ulvecklat saml av finsk-svenska ulbildningsrådet. Rådel är ell för regeringarna i Finland och Sverige gemensamt organ för ömsesidig informalion, samråd och övergripande planering vad gäller den i Sverige bosatta finskspråkiga befolkningens utbildningssituation.

Chefen för ulbildningsdeparlemeniel anför. 15.7 Åtgärder inom gymnasieskolan

15.7.1 Hemspråksundervisning och studiehandledning på hemspråk m. m.

Enligt 8 kap. 4a§ skolförordningen (1971:235, omirycki 1983:721) skall i gymnasieskolan anordnas undervisning i hemspråk som ämne för de elever som har minoritetsspråk som hemspråk. För samma elever skall ocksä anordnas siudiehandledning på hemspråket i annal eller andra ämnen på elevens sludieväg. Verksamhelen skall anordnas för en elev, om eleven behöver del och önskar della däri och skall ges den omfattning som fordras för all läcka elevens behov. Verksamhelen ersäller undervisning av molsvarande omfattning i etl eller flera obligatoriska ämnen på elevens sludieväg. Länsskolnämnden kan befria en kommun från skyldigheten att anordna hemspräksundervisning och siudiehandledning på hemspråket, om kommunen inle kan anordna sädan språkverksamhet.

Statsrådet Göransson har nyss redovisal sin inställning att elevernas dellagande i denna undervisning i grundskolan bör vara frivillig. Detta bör självfallet gälla även för eleverna i gymnasieskolan. Vad gäller rätten till hemspräksundervisning i gymnasieskolan hänvisar jag också till vad sialsrådel Göransson anfört i det föregående.

SKU har föreslagit atl del i gymnasieskolan skall ges möjlighet atl studera hemspråket uianför timplanen. Jag föreslår atl elever med annat hemspråk än svenska får studera hemspråket i form av utökad studiekurs i gymnasieskolan.

15.7.2 Yrkesinriktning av hemspråksundervisning

Utredningen har föreslagit atl undervisningen i hemspråk och studiehandledningen på hemspråk inriktas mot del karakteristiska yrkesinnehål-lei på vissa studievägar. Detta borde, enligt ulredningen, kunna ske genom överenskommelse mellan läraren och eleven. Det förekommer redan i dag all man arbeiar pä detta sätl med hemspråksundervisningen i vissa skolor.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               106

Del är enligi min mening ell lämpligl säll all utnylija hemspråksresursen i gymnasieskolan. SÖ bör också kunna sammanställa service- och kommen-larmaterial med inriktning mot en eller flera studievägar.

15.7.3 Utbildning inom vårdområdet av tvåspråkiga elever

På vårdområdet finns det en för tvåspråkiga elever särskilt tillrättalagd introduktionskurs som regeringen fattade beslut om sommaren 1984 (Studieförberedande kurs med vårdinriklning för tvåspråkiga).

Tvåspråkiga elever bör nu få möjlighel all fortsätta en tvåspråkig ulbildning med inrikining mol barnavårdsomrädel eller med sjukvärdsinriklning. Det bör ske fr.o. m. läsåret 1985/86 i form av en försöksverksamhet med särskild intagning, sä all en tvåspråkig grupp kan skapas inom en klassavdelning. Försöksverksamheten fär inle leda lill ökade kostnader för slaten. Jag föreslår att försöksverksamheten får disponera högsl 96 inlagnings-plalser inom VSK-seklorn på direklramen.

15.7.4 Kurser för invandrarungdom

En kommun får anordna specialkurser med syfte atl hjälpa invandrarungdomar att genomgå utbildning i gymnasieskolan (kurser för invandrarungdom). Del finns introduktionskurser om en eller två terminer samt kompletterande sommarkurser om sex veckor. 1 den mån en kurs föranleder merkostnader för kommunen kan denna erhålla särskilt statsbidrag för dessa, dock aldrig med högre belopp än 25000 kr. per kurs.

De flesta kurserna har anordnats på samma orler under elt antal år. Merparten av kurserna är kortare än elt år. Därför torde merkostnader molsvarande maximibeloppel 25 000 kr. kunna uppkomma endasl i ell fåtal fall. Syftet med bidraget är ju att täcka uppkomna extra kostnader.

15.7.5 Extra undervisning i svenska

För elever i gymnasieskolan som har annal hemspråk än svenska och som behöver och önskar delta i extra undervisning i svenska anordnas undervisning enligt förordningen (1982:490) om extra undervisning i svenska antingen i form av stödundervisning eller i form av undervisning i ämnet svenska som främmande språk (enligt förslag svenska som andraspråk).

Elev som får slödundervisning i svenska dellar i oförminskad omfallning i den ordinarie undervisningen i svenska och i studievägens andra ämnen. Om det behövs och eleven önskar det, får den extra undervisningen ske i utbyte mol timmar i den ordinarie undervisningen. Den extra undervisningen har då formen av undervisning i svenska som främmande språk (svenska som andraspråk). Sädan undervisning skall motsvara minst två

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               107

veckotimmar. Elevens limmar i svenska som främmande språk fär ersätta högsl lika många timmar i den ordinarie undervisningen. I ämnet svenska får dock endasl en timme bytas ul mol svenska som främmande språk.

Utgångspunkten för gymnasieskolans exlra undervisning i svenska för elever med annal hemspråk än svenska är att ge dem sådana kunskaper i svenska all de kan förutsättas följa den ordinarie undervisningen pä studievägen i fräga. För de elever som har brislfälliga kunskaper i svenska och andra ämnen finns del enlermins- eller ettåriga introduktionskurser som förbereder för studier i gymnasieskolan.

Den extra undervisningen i svenska i gymnasieskolan är avsedd atl vara elt slöd, jämförbarl med andra slödålgärder i gymnasieskolan för elever med särskilda behov. Omfattningen av den extra undervisningen varierar eflersom den bestäms helt utifrån elevernas individuella behov för alt eleven bättre skall kunna följa den ordinarie undervisningen på studievägen. Därför ges heller inget betyg.

Målel för den exlra undervisningen i svenska i gymnasieskolan är att elever med annal hemspråk än svenska efter fullföljda gymnasiestudier skall ha samma möjligheter alt välja arbete eller fortsatta studier som övriga elever som gått igenom samma studieväg. Gymnasieskolans stödundervisning i svenska och undervisning i svenska som främmande språk skall således ses som komplement lill ämnet svenska. Ett villkor för allmän behörighet till högskolestudier är, att man har kunskaper i svenska motsvarande slutförd lärokurs om minst tvä årskurser pä någon linje i gymnasieskolan. Detta måsle gälla även elever som har annal hemspråk än svenska och som eventuellt fält slödundervisning i svenska under sin utbildning i gymnasieskolan.

Jag har erfarit atl viss osäkerhet tycks föreligga om hur och när den ena eller den andra formen av extra undervisning i svenska kan och bör anordnas. Jag avser atl föreslå regeringen alt uppdra ål SÖ all undersöka hur den extra undervisningen i svenska fungerar i gymnasieskolan och atl vid redovisningen av uppdraget även inkomma med förslag till eventuella förändringar.

15.7.6 Särskilda åtgärder för finskspråkiga elever i gymnasieskolan

SKU föreslår all finskspråkig gymnasial ulbildning skall kunna anordnas pä orter där del finns tillräckligt elevunderlag. Denna utbildning bör, enligi ulredningen, vara avsedd endast för sådana ungdomar som inle har svensk grundskoleutbildning eller som kommit in i grundskolan så sent all de i gymnasieskolan har svårigheter alt tillgodogöra sig undervisningen pä svenska.

1 försöksverksamheten med finskspråkig gymnasial ulbildning, som pågår i Stockholm, prövas en samordning av timplaner i gymnasieskolan. Sedan hösten 1983 läser eleverna enligt samordnade limplaner för H-, N-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                  108

och S-linjerna. Den första kullen elever har ännu inte hunnit avsluta sin ulbildning och del är därför för lidigl atl dra nägra sluisalser av försöksverksamheten. Verksamheten skall utvärderas och när resultatet föreligger kommer det all utgöra etl viktigt underiag för ställningstagande i frågan.

1 detla sammanhang vill jag hänvisa lill vad jag nyss anfört om försöksverksamhet med ivåspråkig gymnasial utbildning i barnavård och sjukvård.

15.7.7 Kartläggning av invandrarnas studiesituation i gymnasieskolan

Inom SÖ startades 1978 ett projekt kallat "Invandrarbarnen i skolan och på arbetsmarknaden". Inom projeklel har man i samarbeie med slaiisliska centralbyrån (SCB) bl.a. genomfört en siudie av de elever med annal hemspråk än svenska som gick i årskurs 9 läsåret 1978/79 med avseende på benägenhelen all fortsäiia studierna i gymnasieskolan. Andra studier har genomförts om sludieavbroll i gymnasieskolan m. m. Under år 1985 kommer resulial från ell projekt kallat invandringens långsiklseffekter som har genomförts av den lidigare expertgruppen för invandringsforskning, bl. a. med medel från SÖ, att börja publiceras. Inom projektet har situationen för den s. k. "andra generationen invandrare" särskilt observerats.

Ell resulial från dessa undersökningar är att skillnaderna i vad avser fortsatt skolgång i gymnasieskolan etc. är större mellan olika språkgrupper än mellan "svenskarna" och "invandrarna" totalt sett. Slora skillnader i val av sludieväg och studieframgång finns mellan elever som behärskar svenska väl och elever med dåliga kunskaper i svenska.

Även om en del undersökningar om dessa förhållanden redan har genomförts eller är under utförande anser jag att dessa frägor är så viktiga att ytteriigare kunskap behövs. Jag avser atl föreslå regeringen atl ge SÖ och universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) i uppdrag att utvärdera den hittills utförda forskningen om invandrarelevers studiesituation inom gymnasieskolan och högskolan samt all genomföra de yllerligare undersökningar som är nödvändiga.

15.8 Kommunal och statlig utbildning för vuxna

15.8.1 Innebörden av termen hemspråk m. m.

SKU föreslär atl ett förtydligande görs i fråga om rätlen till hemspräksundervisning inom komvux och andra former av vuxenutbildning. SKU anser att benämningen hemspråk bör behållas i läroplanen (Lvux 82) men förordar krileriet "det språk som den vuxna invandraren kan ta emol undervisning pä".

Flera remissinstanser anser att formuleringen är vag eller bör omformuleras.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              109

Åtskilliga invandrare dellar i komvux. Inom grundvux är invandrarna i majoritet. 1 Lvux 82 och i nu gällande förordningar för gmndvux, komvux och statens skolor för vuxna (SSV) används termen hemspråk som samlingsbenämning eftersom del är den vedertagna termen i grundskolan och gymnasieskolan. Definitionen av termen hemspråk är alltså uiformad med tanke pä barn och ungdomar och kan inte utan vidare anses tillämplig när det gäller vuxenstuderande. Därför finns det i förordningar om vuxenutbildning för det mesta också en förklaring till vad som avses i sammanhanget. Vanligen anges all man med hemspråk avser deltagarens eget språk eller atl dellagaren har språkel som sill modersmål.

Riksdagen har nyligen beslulal på gmndval av proposifionen om kommunal och slafiig ulbildning för vuxna (prop. 1983/84: 169, UbU 1984/85: 1, rskr 11). Regeringen har under hösten 1984 förelagt riksdagen en proposition om vuxenulbildningslag (prop. 1984/85:37). Med anledning av dessa förändringar kommer nu gällande förordningar om grundvux, komvux och SSV samt Lvux 82 alt ses över och omarbetas. 1 det sammanhanget finns det anledning att göra de förtydliganden som kan behövas för att det klart skall framgä överallt alt hemspråk i vuxenutbildningssammanhang är liktydigt med deltagarens eget språk eller modersmål.

Även i Lvux 82 kommer termen svenska som andraspråk alt ersätta svenska som främmande språk.

15.8.2 Hemspråk som undervisningsspråk

SKU föreslår atl yrkesinriktad utbildning på finska inom komvux fär anordnas reguljärt på de orter där det finns underlag för sådan ulbildning för dellagare som inle har svensk grundskolulbildning eller har kommil in i grundskolan sä sent alt de har svårigheter att tillgodogöra sig utbildning med svenska som undervisningsspråk.

Förslagel tillstyrks i princip av de remissinslanser som har yttrat sig i frågan. SoS anser atl samma regler bör gälla som i gymnasieskolan. Bl. a. SIV menar all yrkesinriklad utbildniiig bör få anordnas reguljärt även pä andra språk. En länsskolnämnd och vissa finska föreningar vill all även teoretiska ämnen skall fä läsas pä finska.

Finska delegationen av finsk-svenska ulbildningsrådet har i en skrivelse till SÖ begärt alt SÖ skall arbela för atl avlägsna de hinder som finns för all anordna leoreliska gymnasieskolkurser med undervisning på finska. De kurser som avses är i första hand etapp 2 av ämnena svenska, engelska, malemalik och samhällskunskap. SÖ har den 27 september 1984 överlämnat skrivelsen lill regeringen.

En begränsad försöksverksamhet har bedrivits med finska som undervisningsspråk i gymnasieskolkurser inom komvux. Till en början gällde del kurser i allmänna ämnen i Slockholms kommun. Därefter lillkom några barnskölarkurser. Sedan den 1 juli 1982 får SÖ medge försöksverksamhet i

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                  110

obegränsad omfallning med yrkesinriktad ulbildning på invandrarspråk inom komvux. SÖ skall följa och utvärdera denna försöksverksamhet och, när sä kan ske, framlägga förslag om vilka föreskrifier som bör gälla i framtiden. SÖ har i sin anslagsframställning redogjort för vilka medgivanden som lämnats sedan den I juli 1982 belräffande gymnasieskolkurser på invandrarspråk. Det gäller sammanlagt sju kurser på finska och tre på turkiska. Endasl fyra olika kommuner är berörda av försöksverksamhelen. Ingen av de medgivna kurserna hade enligt uppgift från SÖ rapporterats slutförd (ijuni 1984).

Med hänsyn lill att försökverksamhelen med yrkesinriklad ulbildning på invandrarspråk hillills hafl en sä begränsad omfallning är del enligt min mening ännu inle lämpligt att ta ställning till om och i så fall hur den bör bli en reguljär anordning inom komvux.

När del gäller gymnasieskolekurser i allmänna ämnen bör enligt min uppfatlning undervisningsspråket i huvudsak vara svenska liksom i skolväsendet i övrigt. 1 det sammanhanget vill jag särskilt erinra om de möjligheter som en invandrare har — oavsett vilken kurs invandraren dellar i - atl få slödundervisning pä sitt egel språk under kursens gång. Del är också möjligt för invandrare att, innan de deltar i reguljär undervisning på svenska, få inskolning i ämnet på sitt egel språk. Stödundervisning och inskolning kan bekostas från del s.k. schablontillägget för komvux. Vidare är det möjligt för invandrare att della i en grundskolekurs (etapp 1) i svenska som andraspråk. Jag vill också erinra om att riksdagen nyligen har beslulal (prop. 1983/84:169, UbU 84/85:1, rskr II) att grundskolekurser på invandrarspråk skall kunna förekomma som en reguljär anordning i komvux fr.o.m. läsåret 1985/86.

15.9 Lärarutbildningsfrågor

Ulbildning för lärare i hemspråk ges på hemspräkslärariinjen som omfattar 80 poäng. 1 tjänst som hemspråkslärare ingår, förutom undervisning i hemspråk, socialt kontaktarbete och siudiehandledning på hemspråk.

Särskild klassläramtbildning för tvåspråkiga sluderande finns sedan är 1975. Den aren varianl av den reguljära utbildningen pä låg-och mellansla-dielärarlinjerna och finns för studerande med finska som modersmål.

Ulbildning för tvåspråkiga studerande ges på förskollärariinjen. Den omfattar 80 eller 100 poäng.

UHÄ har genomfört en utvärdering av hemspråkslärarulbildningen och den särskilda klasslärarutbildningen och föreslår därvid alt dessa utbildningar slås ihop till en ny utbildning som ger kompelens all undervisa i och på hemspråkel på grundskolans låg- och mellanstadier och all undervisa i hemspråket pä högstadiet och i gymnasieskolan samt ge hemspräksslöd i förskolan.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                                 111

I avvaklan på en ny lärarutbildning för grundskolan bör utbildningen enligt UHÄ anordnas som en hemspråkslärarlinje om 120 poäng i nära samverkan med utbildningen på låg- och mellanstadielärariinjerna. Utbildningen skall i fortsättningen inle ge dubbel kompelens, dvs. de utbildade skall enbart ha kompetens alt undervisa elever med annat hemspråk än svenska.

Statsrådet Göransson och jag har i det föregående redovisat vissa förslag rörande undervisningen av elever med annal hemspråk än svenska. En analys av lärarbehovet bör göras mot bakgrund av dessa förslag. Jag avser därför all föreslå regeringen atl ge SÖ och UHÄ i uppdrag all göra en sädan analys. 1 avvaktan på resultatet av denna analys är jag inte beredd att ta ställning fill UHÄ:s förslag.

Mol bakgrund av de önskemål som vid olika lillfällen framförts rörande rekrytering i ursprungsländerna av lärare för hemspråksundervisningen finner jag anledning alt här erinra om dåvarande statsrådet Mogärds uttalande i prop. 1979/80: 100 bil. I2(s. 224) all det inle föreligger förulsättningar för en tillfällig rekrytering av hemspråkslärare utomlands och au behovet av hemspråkslärare bör täckas genom andra åtgärder, huvudsakligen genom grundutbildning och kompletterande utbildning av lärare. Jag anser för egen del alt del är väsentligt atl hemspråkslärare är väl förankrade både i den aktuella språkgruppens förhållanden i Sverige och i svenska förhållanden i allmänhet. Bl. a. av denna anledning är rekrytering av lärare frän ursprungsländerna inte lämplig.

• 1 prop. 1980/81: lOObil. 12 (s. 474) uttalades angående olika hemspråks-lärargruppers behov av kontakt med resp. hemland atl studie- och auskul-lalionsresor bör förekomma inom grundutbildningen på hemspråkslärarlinjen.

Också SKU har behandlat frågan om upprätthällande av hemspråkslärarnas språk- och kulturkompetens och därvid pekat pä behovet av en förstärkning av inslagen av grundutbildning och fortbildning i ursprungsländerna.

För alt tillgodose hemspråkslärarnas behov av språklig och kulturell sfimulans bör enligt min mening det samarbete fortsätta som nu pågår med några av invandrarnas ursprungsländer vad gäller hemspråkslärarnas grundutbildning och fortbildning. För att underlätta lärarnas deltagande i sådan fortbildning har jag under anslaget Dll. Utbildning för undervisningsyrken beräknal särskilda medel lill UHÄ:s disposition.

Statsrådet Göransson anför. 15.10 Planeringsunderlag

SKU framhåller atl det i dag finns en myckel stor osäkerhet i planeringsförutsättningarna för invandrar- och minoritelsundervisningen. Någon re-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               112

gistrering av hemspråk förekommer ännu inte utöver de anteckningar som görs vid de flesta barnavårdscentraler i landet. SKU föreslär att frågan om försöksvis registrering av barn i förskoleåldern med annal hemspråk än svenska övervägs och atl man därvid särskilt prövar förutsättningarna för all kombinera registreringen med samtal med berörda föräldrar och representanter för förskolan och skolan i kommunen rörande barnels behov av språkslöd och den fortsatta uppföljningen av språkutvecklingen före skolstarten.

SKU framhåller vidare att del är svårt att göra en mera övergripande bedömning av behovet av olika insatser när målgruppen förändras och inlressel all bevara språk och kullur är osäkert. SKU förordar också en fortlöpande årlig sialislikredovisning av invandrarundervisning.

De flesla remissinstanserna är i princip positiva till utredningens förslag. Statskontoret pekar på sekretessproblem i samband med upprättande av register över hemspråk och föreslår elt frivilligt uppgiflslämnande. Även RFFS förordar en frivillig regisirering. SoS anser all en språkregislrering kan bidra till atl ge kommunerna del underlag som behövs för en långsiktig planering av hemspråksverksamheten. En individuell planering för varje invandrarbarn bör göras i samråd mellan föräldrar och berörda organ. Diskussion kring frågan om språkregistrering vid barnavårdscentralerna pågår inom socialstyrelsen. SCB har förståelse för behovet av en årlig redovisning, men saknar f. n. resurser för undersökningar varje år. Mänga remissinslanser pekar pä behovet av årlig sialislikredovisning av hemspräksundervisningen.

Jag delar SKU:s uppfatlning att del är svårt att göra en mera övergripande bedömning av behovet av olika insatser när ett mera långsiktigt planeringsunderlag saknas och när målgruppen förändras sä snabbi som är fallet när del gäller elever med annat hemspråk än svenska.

Vad gäller frågan om försöksvis registrering av hemspråkel vid barna-värdscentralerna vill jag hänvisa lill det arbete som f. n. pågår inom socialstyrelsen inom detta område.

Jag delar SKU:s bedömning av svårigheterna att göra tillförlitliga prognoser för hemspråksundervisningens kvantitativa ulveckling. En grund-förulsälining måsle enligi min mening vara alt tillgänglig statistik är sä aktuell som möjligt. Jag anser del därför önskvärt all SCB samlar in uppgifter om elever med annat hemspråk än svenska varje år vad avser grund- och gymnasieskolan. Jag har i denna fråga samrålt med chefen för civildepariemeniet.

15.11 Läromedel

SKU har redovisal sina överväganden och förslag i läromedelsfrågorna i ell särskili belänkande (SOU 1983: 58) Kunskap för gemenskap-Läromedel för språklig och kulturell mångfald.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              113

SKU:s huvudförslag är all en särskild rikscenlral för läromedel för invandrar- och minoritelsundervisningen inrättas. Rikscentralens huvuduppgift bör vara all genom olika insatser förbättra invandrar- och minoritetsundervisningens läromedelsförsörining. Centralens verksamhetsområde bör enligt SKU omfalla alla stadier och ulbildningsformer frän förskolan lill vuxenutbildningen. Rikscenlralen bör fä samma organisatoriska anknytning lill statens institut för läromedelsinformalion (SIL) som de fyra rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för handikappade (RPH) och i huvudsak samma uppbyggnad. Med hänsyn till eventuella förändringar i invandringens struktur och lill förändrade behov hos de språkliga minoriteterna bör rikscentralen få en myckel flexibel organisation. Verksamhelen och organisafionen bör kontinuerligt omprövas. Rikscenlralen bör ha nära samarbeie med ansvariga pä central, regional och lokal nivå. Rikscenlralen föreslås förläggas lill Siockholmsomrädet. Många remissinstanser tillstyrker förslagel att rikscenlralen inrättas.

Statskontoret avslyrker förslaget och förordar atl verksamheten även fortsättningsvis bedrivs inom ramen för SIL, lämpligen som en särskild enhet, budgetmässigt åtskild från SlL:s övriga verksamhel. Detta skulle underlätta styrning och uppföljning av de särskilda insatserna inom området. Statskontoret anser att SKU inte påvisat nägra organisatoriska, ekonomiska eller andra fördelar med alt bryta ut verksamheten frän SIL och i stället driva den inom ramen för en självständig organisation underställd SIL.

Riksrevisionsverket (RRV) avstyrker ocksä och framhåller atl SKU inte påvisat brister i SlL:s sätt att sköta sitt nuvarande ansvarsområde. Det finns därför enligt RRV ingen anledning att bygga upp en ny organisation.

Jag delar statskontorets och RRV:s uppfattning och anser således att verksamheten med läromedel för minoritets- och invandrarundervisning (MINV) även i fortsättningen bör utgöra en del av SIL. Jag anser att det finns klara fördelar med delta, l.ex. vad gäller en enklare och billigare administration. Del är ocksä viktigt att den allmänna syn pä läromedelsfrågor som SIL representerar får genomslagskraft även när det gäller läromedel på invandrar- och minorilelsomrädet.

1 likhet med SKU anser jag att verksamhetsområdet för MINV bör omfatta även förskolan. Jag delar likaså SKU:s uppfatlning atl MINV-verksamheten bör byggas ut för att bättre tillgodose de stora behov som finns av utveckling av och information om läromedel för invandrar- och minoritelsundervisningen. Även SlL:s ansvar för produktionsslödel när det gäller invandrar- och minorilelsomrädet bör utvidgas all omfatta även förskolan. Särskilda medel bör avsällas för dessa ändamål. Mina förslag lill utökningar vad avser läromedelsområdet har jag finansierat genom omprioriteringar. Mina närmare överväganden och förslag inom lärome-delsomrädel framgår under anslagen B 4. Sialens insiiiui för läromedelsinformation och B 5. Slöd för produktion av läromedel.

8    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                         114

Hemställan

Vissa förslag som lagts fram berörs ocksä i del följande under vissa anslag och utmynnar i hemställan lill regeringen om inhämtande av riksdagens godkännande.

I övrigl hemställer jag - med hänvisning till vad chefen för utbildningsdepartementet och jag har anfört i det föregående - alt regeringen

dels föreslår riksdagen att

1.   godkänna vad som har förordats i fråga om fömtsättningarna för
rätt till hemspråksundervisning i grundskolan och i gymnasiesko
lan,

2.        godkänna vad som har förordats om hemspräksundervisningens förläggning i förhållande lill annan verksamhet i grundskolan,

3.        godkänna vad som har förordats om anordnande av hemspråks-klasser och sammansatta klasser på grundskolans låg- och mellanstadier,

4.        godkänna vad som har förordals om pedagogisk utvecklingsverksamhet för undervisning av finskspråkiga elever i gmndskolan,

5.        godkänna vad som har förordats om försöksverksamhet med tvåspråkig undervisning för finskspråkiga elever på grundskolans högstadium,

6.        godkänna vad som har förordats om studier av hemspråk som utökad studiekurs i gymnasieskolan,

7.        godkänna vad som har förordats om försöksverksamhet med utbildning inom vårdområdet för tvåspråkiga i gymnasieskolan,

8.   godkänna vad som har förordats om atl statens institut för läromedelsinformation även i fortsättningen skall handha verksamhel med läromedel för minoritets- och invandrarundervisning,

dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av

9. vad som har anförts om interkulturellt synsätt i undervisningen,
om helhetssyn förskola-skola och i övrigl om undervisning för
elever med annat hemspråk än svenska.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              115

A. UTBILDNINGSDEPARTEMENTET M.M. A 1. Utbildningsdepartementet

1983/84 Utgift               31 109938

1984/85 Anslag              29928000

1985/86 Förslag             31566000

Beräknad ändring
1984/85               1985/86

Personal                                                        190             -             2

Anslag

Förvaltningskostnader                     29928000                -1-143.5000

(därav lönekostnader)                     (25 994 000)            (4-1 186 000)

Besvärsnämnd'                                             -               -■   203000

29928000               +1638000

' Under innevarande budgetår anvisas medlen (203 000 kr) ur anslaget D I. Universitets- och högskoleämbetet.

För uibildningsdepartemenlel beräknar jag medel med utgångspunkt i etl huvudförslag, som fördelas med 5 % över en treårsperiod. Detta innebär för budgetåren 1985/86 t.o.m. 1987/88 en besparing med 1 609000 kr. Fördelningen mellan dessa budgetär bör, enligt vad jag f.n. räknar med, vara följande:

Budgetår                                        Besparingsbelopp

1985/86                                           338

1986/87                                           565

1987/88                                           706

Fördelningen av besparingen överensstämmer i huvudsak med hur förväntade pensionsavgångar inträffar inom departemenlel. Jag räknar med att personalminskningen inom departementet bl. a. gör det nödvändigt med olika interna ralionaliseringsåtgärder. Beroende på personalförändringar m. m. utöver vad som nu är känt kan det bli aktuellt med en annan fördelning av besparingen för de kommande budgetåren. Utgångspunkten är dock att det senast t.o.m. budgetåret 1987/88 skall ha skett en real minskning av anslaget med I 609000 kr.

Som framgår av sammanslällningen räknar jag under detla anslag medel för besvärsnämnden för högskoleutbildning. Medel för denna verksamhel har lidigare anvisais under anslaget D 1. Universitets- och högskoleämbetet. Förändringen innebXr inga ändringar i besvärsnämndens arbete. Med

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                  116

hänsyn till belastningen räknar jag med oförändrai belopp för kommande budgetår.

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

atl till Utbildningsdepartementet för budgetårel 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av 31 566000 kr.

A 2. Kommittéer m.m.

1983/84 Utgift           177171II               Reservafion                 555611

1984/85 Anslag         11400000

1985/86 Förslag         20880000

Jag har under Inledningen behandlat frågan om särskilda insatser för utveckling av programvara för dataundervisning i skolan. Jag har under della anslag beräknat 6 milj. kr. för detla ändamål. Vidare har jag beräknal 1,5 milj. kr. för översyn av den yrkesinriktade utbildningen i gymnasieskolan. Medel för denna verksamhet har tidigare beräknats under anslaget B 21. Reformering av gymnasieskolan.

Med hänsyn fill vad jag nu har anfört och till den övriga utredningsverksamhet m. m. som nu kan förutses bör anslaget för nästa budgetår föras upp med 20880000 kr.

Jag hemställer all regeringen föreslär riksdagen

alt till Kommittéer m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa ell reservationsanslag av 20880000 kr.

A 3. Extra utgifter

1983/84 Utgift               945202              Reservation                    5 930

1984/85 Anslag             568000

1985/86 Förslag            608000

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 608000 kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt lill Extra utgifter för budgetåret 1985/86 anvisa ell reservafionsanslag av 608000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

117

B.   SKOLVÄSENDET

Centrala och regionala myndigheter m.m.

B 1. Skolöverstyrelsen

1983/84 Utgift            137761305

1984/85 Anslag 137604000' 1985/86 Förslag 135 787000 ' Härutöver har genom regeringsbeslut i juni 1984 anvisats 320000 kr.

Skolöverstyrelsens (SÖ) arbetsuppgifter och organisation framgår av förordningen (1981: 1371) med instruktion för den slatliga skoladminisira-fionen (ändrad senasl 1984: 583).

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Skolöverstyrelsen

Föredraganden

Personal

476,3

-21,3

-31,3

Anslag

Förvaltningskostnader

111238 500

-1

1452800

-2848000

(därav lönekostnader)

(87136000)

(-

695 800)

(-8 838500)

Lokalkostnader

16549000

-(-

833 300

-   801500

Koslnader för redovisnings-

central

2631000

-1-

166000

-H   110000

Revisionskonlor-Särkostnader

2758 500

-F

398800

-t-   399000

Skolöverstyrelsens författnings-

samling

1 166000

-1-

134 000

-1-   104 000

Bidrag till vissa organisa-

tioner m. m.

1201000

-1-

178 500

-H   158000

Bidrag till löntagar-

organisationer

2060000

4-

169000

-■ 1 062 000

Provverksamhet

_ 1

-1-8794000

_i

137604000

-1-9220 800

-1816 500

Avrundal

-1-9221000

-1817000

' Ingår i anslagsposten Förvaltningskostnader

Härulöver har genom regeringsbeslut ijuni 1984 anvisats 320000 kr.

' Exkl. personal vid byrå V 3 och personliga tjänster

Skolöverstyrelsen

SÖ:s anslagsframställning innebär i huvudsak följande:

1. Pris- och löneomräkning uppgår till 9815 500 kr., varifrån en engångs
anvisning på 500000 kr. avgår.

2.   Huvudförslaget skulle uppgä lill - 6720000kr. motsvarande 5%

Prop. 1984/85:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                                118

under tre är. Den ca 30-procentiga personalminskning som beslutades i anslutning lill omorganisationen baserades på dels verksamhetsförändringar, dels inteckningar i framlida förenklingar och rationaliseringar. Först fr.o. m.den Ijuli 1985 kommer SÖ alt ha den personalvolym som den beslulade omorganisationen innebär. SÖ anser det rimligt atl verkel får tillfälle att arbeta åtminstone ett verksamhetsår utan ytterligare personalreduceringar. SÖ hemställer därför i första hand all huvudförslag inle tillämpas. Om regeringen inte kan biträda förslaget om befrielse från ytterligare nedskärningar trots de skäl SÖ anför, hemsläller SÖ om etl huvudförslag om I % för budgetåret 1985/86.

3.      SÖ beräknar i enlighet med särskilda regeringsbeslut för budgetåren 1983/84 och 1984/85 medel för en handläggartjänst för samordning och utveckling av ANT-arbetet inom skolans område saml för bl.a. vidareutbildning och gruppsammankomster för ANT-kontaktpersoner.

4.      Under budgetåren 1982/83-1984/85 har särskilda medel anvisats som engångsanvisning för personalutvecklingsinsatser inom den statliga skoladministrationen. SÖ bedömer att behov av ökade medel fortfarande föreligger för personaluivecklingsinsaiser dels på gmnd av att särskilda utbildningsbehov i anslutning till omorganisationen fortfarande kvarstår, dels med anledning av att SÖ inom den nya organisationen även efter den I juli 1985 förutsätts svara för länsskolnämndernas personalutveckling. SÖ föreslår därför att 500000kr. fortsättningsvis anvisas för delta ändamål.

5. SÖ beräknar kostnaderna för budgetåret 1985/86 för provkonslruk-tionen till 8794000 kr. Därvid har hänsyn inte tagits lill effekten av en tillämpning av förordningen om externt finansierad verksamhet vid högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde (den s.k. EF-förordningen) enligt universitets- och högskoleämbetets förslag den 28 augusti 1984. Denna beräkning grundar sig på att konstruktionen av proven sker vid forskningsinstitutioner och att tryckning och distribution sköts av Liber, medan ledning och samordning av verksamheten sker inom SÖ. Medelsberäkningen medför ett behov av ytteriigare 2,5 milj. kr. För finansiering av detta föreslår SÖ att den sista överföringen som skulle skett från anslaget B 7. Forskning och centralt utvecklingsarbele inom skolväsendel lill anslagel B 3. Länsskolnämndernas utvecklingsstöd i stället förs till förevarande anslag. Om regeringsuppdraget till SÖ att konstruera särskilda folkhögskoleprov inte upphävs tillkommer ett behov av 0,7milj. kr. för dessa prov.

6. SÖ beräknar 100000kr. för försöksverksamhet med datorstödd revision vid revisionskontoret.

7. SÖ föreslår all medlen under anslagsposten Bidrag till vissa organisationer ökas med 80000kr. för alt möjliggöra dels bidrag till föreningen Döva, Hörselskadade och Språkstörda barn pä Hällsboskolan (-1-20000), dels ökal bidrag till Samarbetsorganisationen för Sveriges vuxenstuderande (SOSVUX) (-(-60000).

Prop. 1984/85:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                   119

1 skrivelse den 8 november 1984 har SÖ föreslagit vissa förändringar i verkets organisation.

Föredragandens överväganden

Jag har vid mina beräkningar utgått från alt huvudförslaget fördelas över en treårsperiod med en total reduktion om 5% med fördelningen 1 %, 2% och 2% för första, andra resp. iredje budgetårel. Minskningen för budgetåret 1985/86 beräknar jag till 1273000 kr., varav minskningen för lokalkostnader beräknas lill 869000kr. (2).

Regeringen har i annal sammanhang förlängt tiden för redovisning av effekterna av den nya organisationen lill uigången av december 1986.

Jag beräknar i enlighel med vad jag tidigare redovisat i propositionen om en samordnad och intensifierad narkotikapolitik (prop. 1984/85: 19 bil.4) medel under detta anslag för skolöverstyrelsens (SÖ) ansvar för drogupplysning och drogbekämpning på skolområdet (+ 341 000kr.) (3).

Under budgetären 1981/82-1984/85 har sammanlagt 2,5 milj. kr. engångsvis anvisats för särskilda personaluivecklingsinsaiser. De särskilda medlen har varil avsedda för att ge utrymme dels för aktiva omplacerings-åtgärder säväl inom den statliga skoladministrationen som till tjänster utanför denna, dels för inskolning på nya arbetsuppgifter. Den nya organisationen för den slatliga skoladminislralionen gäller sedan budgetåret 1982/83 och avvecklingen av övergängsorganisationen är slutförd i och med innevarande budgetårs utgång. 1 och med detta borde några särskilda medel för personaluivecklingsinsaiser inte längre behöva anvisas. Jag har emellertid erfarit att vissa påbörjade insatser inte hinner slutföras under innevarande budgetår, varför jag för budgetårel 1985/86 har beräknat 250000 kr. som engångsanvisning. För tid därefter bör några medel för särskilda personalutvecklingsinsatser med anledning av omorganisationen inte längre anvisas. Om den statliga skoladministrationen bedömer att det finns behov för gemensamma och samordnade insatser för personalutveckling även i framtiden, bör detta kunna tillgodoses inom ramen för reguljär medelstilldelning till SÖ och länsskolnämnderna (4).

I likhet med SÖ beräknar jag medel för revisionskonlorets försöksverksamhet med datorstödd revision (6).

Jag finner del angeläget att bidrag kan utgå till stöd för föreningen Döva, Hörselskadade och Språkstörda barn på Hällsboskolan, till förstärkning på kansliet för Samarbelsorganisationen för Sveriges vuxenstuderande (SOSVUX) och till Riksförbundet Hem och Skola för rekryteringsåtgärder pä högstadiet (7).

Alltsedan budgelåret 1980/81 har särskilda medel - sammanlagt lOmilj.kr. - anvisats för central information om den nya läroplanen för grundskolan, Lgr 80. Sålunda har för innevarande budgetår beräknats 2 milj. kr. för detta ändamål. Dessa medel har i likhet med tidigare budget-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                   120

år främsl använts för framställning av en särskild informationsskrift, Läro-plansdebalt. Jag har vid min medelsberäkning för budgetåret 1985/86 beräknat I milj.kr. i särskilda medel för information om Lgr80. Det ankommer pä SÖ atl avgöra om ytterligare medel är nödvändiga för della ändamål.

1 enlighel med riksdagens beslut med anledning av propositionen (1983/84:116, UbU29,rskr412) om gymnasieskola i utveckling inrättades ell särskilt anslag, B 21. Reformering av gymnasieskolan, för innevarande budgetår. Anslaget uppgår f n. lill 12500000kr. och beräknas uppgå lill 13025000kr. budgetåret 1985/86 pä grund av pris- och löneomräkning. Del är avsett all bekosta försöksverksamhet och utvecklingsarbele i gymnasieskolan i samband med denna reform. Då emellertid detta ulvecklingsarbete i så stor utsträckning som möjligt bör prägla gymnasieskolans arbete i sin helhet, föreslår jag att anslagel B 21. Reformering av gymnasieskolan upplöses och medlen förs över lill följande anslag. För information bör 2 100000 kr. föras till det anslag jag nu behandlar. För utvecklingsarbete på lokal och regional nivå bör 8925000 kr. föras till anslaget B 3. Länsskolnämndernas utvecklingsstöd. För centralt utvärderingsarbete bör 1000000kr. föras till anslaget B7. Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet. För särskilda åtgärder bör 1000000kr. ställas till regeringens disposition under anslagel A 2. Kommittéer m. m.

De medel (2 lOOOOOkr.) som tillförs detta anslag bör ingå i anslagsposten Förvaltningskostnader.

Som nämnts i inledningen är det angelägel att SÖ i fortsättningen intensifierar sitt arbete med provverksamheten. Standardprov och cenirala prov används i fiera angelägna syften. Till de viktigaste hör provens roll som instrument för kontroll av den likvärdighet i utbildningsstandard som ulgör en av grunderna i svensk utbildningspolitik.

De höga vetenskapliga krav som måste ställas på provkonstrukfionsar-bete medför all provverksamheten bör förläggas till vetenskapliga institutioner, där också forskning och utvärdering av provverksamheten kan bedrivas. Jag finner den organisation av verksamhelen som SÖ redovisat ändamålsenlig. Vid min medelsberäkning har jag dock inte funnit det möjligt atl ge provverksamheten hela det resursulrymme som SÖ beräknat. Detta medför att verksamhelen måste bedrivas på en något lägre ambitionsnivå. Sä 1. ex. bör - med hänsyn till den pågående översynen av den gymnasiala yrkesutbildningen - nykonstruktionen av prov inom delta område kunna anstå något. Jag anser vidare att särskilda folkhögskoleprov inte skall konstrueras (6).

Jag finner det viktigt alt prov för sluderande i kommunal vuxenutbildning utformas i syfte att främja jämförbarhel mellan betygen i komvux och betygen i gymnasieskolan med beaktande av skillnader i studieorganisationen. Detta är av betydelse bl. a. i samband med urval till högskoleutbildning. Jag har för ändamålet beräknat 600000 kr. för budgetårel 1985/86.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               121

Sammanlagt beräknar jag medlen för provverksamheten budgetårel 1985/86 lill 7 240000kr. inom anslagsposten Förvaltningskostnader, dvs. en ulökning ulöver pris- och löneomräkning med I 240000kr. Därvid räknar jag i enlighet med SÖ:s förslag med atl 13 Ijänster för provverksamheten skall dras in och medlen överföras lill övriga förvaliningskosinadcr.

Jag har i denna fråga liksom i andra frägor som gäller gymnasieskolan samråtl med chefen för utbildningsdepartementet.

Utökningen finansieras genom besparingar på andra områden. Om SÖ finner det möjligl, kan SÖ inom sin totala medelsram avdela ett större utrymme för provverksamheten än det jag redovisat. Jag har vid mina beräkningar utgått från de principer för externt finansierad verksamhel vid högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde som chefen för utbildningsdepartementet kommer atl redovisa i del följande.

Den nuvarande innehavaren av tjänsten som överdirektör vid SÖ har förordnats pä annans Ijänsl fr.o.m. den I juli 1985. Nuvarande organisation av verksledningen har gällt sedan den 1 oktober 1964 och bibehölls vid den omorganisation som påböriades den 1 juli 1982.

Som jag tidigare nämnt skall SÖ redovisa erfarenheler av den nya organisationen av den slalliga skoladministrationen vid utgången av december 1986. Frågan om ledningen av slalliga myndigheter utreds f. n. av verksledningskommittén (C 1983:04) som beräknas slutföra sill arbete under våren 1985. Under förulsättning att överdirektörstjänsten blir ledig förordar jag i detta läge - i likhet med SÖ - atl en förenklad konstruktion av verksledningen prövas. Jag avser därför att föreslå regeringen att va-kantsätta tjänsten som ny överdirektör fr. o. m. den 1 juli 1985.1 stället bör ell av skolråden ulses all — ulan förändring av sina arbetsuppgifter i övrigt - fungera som ställförelrädare för generaldirektören. Jag avser vidare atl föreslå regeringen att detta skolråd utses till ledamot och vice ordförande i SÖ:s styrelse under den tid överdirektörstjänsten är vakant. Detta föranleder en ändring i förordningen (1981:1371) med instruktion för den statliga skoladministrationen. Regeringen bör bereda riksdagen tillfälle att ta del av del anförda.

Riksdagens beslut om den statliga skoladministrationen (prop. 1980/81:107 s. 68, UbU 38 s. 23, rskr 395) innebar bl.a. att samtliga gymnasieskolfrågor tills vidare skulle samlas i en avdelning och samtliga vuxenutbildningsfrågor i en avdelning. Riksdagen har nyligen fattat beslut med anledning av propositionen om ny organisation för den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen m.m. (prop. 1984/85:59, AU 9, rskr 101). Detta innebär att SÖ den 1 januari 1986 inte längre utgör den centrala myndigheten för arbetsmarknadsutbildningen. Huvuddelen av SÖ:s nuvarande arbetsuppgifter inom arbetsmarknadsutbildningen, som f. n. fullgörs inom avdelningen för vuxenutbildning, kommer således att fr. o. m. den I januari 1986 övergå till ny organisation. Della motiverar enligt min mening

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                  122

en viss omfördelning mellan avdelningar. Jag tillstyrker därför SÖ:s förslag atl avdelningen för vuxenutbildning fr.o.m. den I juli 1985 skall ha ell samlat ansvar för nuvarande påbyggnadsutbildningar i gymnasieskolan. Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av vad jag förordat om förändringarna i SÖ:s organisation.

Vid min medelsberäkning har jag i enlighet med vad jag nyss sade fört över 6 192000 kr., motsvarande kostnader för första halvåret 1986 för byrå V 3 vid SÖ, till anslag under tionde huvudtiteln. Dock har jag inte räknal med de resurser som utnyttjas för arbetsmarknadsutbildning inom andra avdelningar inom SÖ. Chefen för arbetsmarknadsdepartementet kommer inom kort att föreslå regeringen att tillsätta en organisationskommitté med uppgift alt utreda vissa frägor i anslulning till beslutet om en ny organisation för arbetsmarknadsutbildningen. När underlag finns beträffande dimensioneringen av SÖ:s resurser för kursplanearbeie för arbetsmarknadsutbildningen, kan medel för dessa resurser återföras från nyssnämnda anslag lill det anslag jag nu behandlar. Jag har i denna fråga rådgjort med chefen för arbetsmarknadsdepartementet.

Under anslaget B 19. Bidrag lill ålgärder inom kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 är m. m. anvisas medel för bidrag lill utbildning av handledare för elever på arbetsplatserna. För innevarande budgetår har anvisats I2,6milj.kr. Erfarenheterna av verksamheten visar att det finns ett stort behov av ytterligare insatser för att möjliggöra rekrytering och utbildning av handledare. För att dessa insatser skall kunna tas till vara på det sätt som ursprungligen avsetis, är del enligt min mening angelägel att löntagarorganisationerna tar ett ökat ansvar för rekryteringen lill handledamtbildning. Det kan bl. a. ske via konferenser, tidskrifter och arbete i lokala SSA-råd. Löntagarorganisationerna kan därvid aktivt framhålla behovet av handledare och främja utbildning av dessa för att förbättra skolornas möjligheter atl förbereda ungdomarna för arbete och vuxenliv. För att underlätta detta arbete föreslår jag atl 1 milj. kr. beräknas för bidrag till löntagarorganisationerna och förs över från nämnda anslag till detta anslag, anslagsposten Bidrag till löntagarorganisationerna.

I övrigt räknar jag för nästa budgetär inle med andra förändringar under anslaget än sädana som är av automatisk natur.

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen

dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört beträffande tjänsten som överdirektör i SÖ och om SÖ:s verksstyrelse,

dels föreslår riksdagen alt

1. godkänna vad jag har förordat om förändringarna i SÖ:s organisation,

2.      till Skolöverstyrelsen för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 135 787000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                               123

B 2. Länsskolnämnderna

1983/84 Utgift             117111873

1984/85 Anslag 135085000' 1985/86 Förslag 141969000 ' Härutöver har genom regeringsbeslut ijuni 1984 anvisats I 580000 kr.

Länsskolnämndernas arbetsuppgifter och organisation framgår av förordningen (1981:1371) med instruktion för den statliga skoladministrationen (ändrad senast 1984:583). Föreskrifterom ledamöter och suppleanter i länsskolnämnderna finns i 22 § skollagen (1962:319, omtryckt 1970: 1026, 22 § ändrad senasl 1981:1113).

Ur anslagel bestrids kostnader för personal vid länsskolnämnderna. Ur anslaget utgår vidare bidrag lill verksamhel med regionala planeringsräd för samverkan mellan skola och arbetsliv saml bidrag till ulbildning av represenlanter i planeringsråd.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Skolöverstyrelsen

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

439,5

123 547700

(98787000)

11 537 300

135085000'

of.

4-8 510000

(-1-6367 000)

4-   378000

-1-8888000

of.

-1-6506000

(-1-4 760000)

4-   378000

-f6 884 000

Härulöver har genom regeringsbeslut ijuni 1984 anvisais 1 580000 kr.

Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsens (SÖ) anslagsframställning innebär i huvudsak följande:

1.       Pris- och löneomräkning uppgår lill 8208000 kr.

2.   Huvudförslaget beräknas till - 7243 700 kr. motsvarande 5% på tre år. SÖ redovisar i anslagsframställningen skäl för att huvudförslaget över huvud taget inte borde tillämpas på anslaget. Med hänsyn till direktiven i årliga anvisningar för anslagsframställningar redovisar SÖ dock ett huvudförslag, som innebär en minskning av vissa delar av anslaget med 2,5% pä tre är. Besparingens storiek under budgetåret 1985/86 beräknas då lill 900000 kr. SÖ finner dock även en sädan resursreducering allvarlig med hänsyn till de krav som i dag ställs på utbildningsväsendets planering och utveckling utifrån förändringarna inom arbetsmarknaden.

Den regionala stödorganisationen för handikappade har förlagts till länsskolnämnderna och samtidigt utökats genom riksdagsbeslut så sent som i

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                   124

december 1983. SÖ har undantagit denna vid beräkningen av storleken av huvudförslagel.

SÖ bedömer efter de genomgångar av lokalbehoven som gjorts tillsammans med byggnadsstyrelsen att del inte nu kan göras någon besparing på lokalsidan, eftersom antalet ijänsler ökal med 81 genom den regionala stödorganisationen för handikappade. Detta borde snarare leda till en ökning av lokalerna. Den uteblivna utökningen av lokaler har i realiteten medföri en besparing molsvarande mer än 20 % reducering av lokalkostnaderna.

3. Medel för förstärkning av ANT-kontaktpersonernas verksamhet i storstadslänen, resor för ANT-kontaktpersoner och verksamhetsstöd för ANT-projekt m. m. genom länsskolnämnderna har för budgetåren 1983/84 och 1984/85 anvisats genom särskilda regeringsbeslut. SÖ beräknar molsvarande medel också för budgetåret 1985/86.

Föredragandens överväganden

Jag har vid mina beräkningar utgått från att huvudförslaget fördelas över en Ireårsperiod med en total reduktion om 5% med fördelningen 1 %, 2% och 2% för första, andra resp. tredje budgetåret. För budgetåret 1985/86 beräknar jag däi"vid minskningen till I 431 000 kr. (2).

Den nuvarande mandatperioden för ledamöterna i länsskolnämnderna upphör med utgången av december 1985. Som jag redovisade i 1984 års budgetproposition (prop. 1983/84: 100 bil. 10 s. 66 och 67) har Landsorganisationen i Sverige, Centralorganisationen SACO/SR och Tjänstemännens centralorganisation framfört vissa önskemål om representation i nämnderna. Sedan år 1979 pågår en försöksverksamhet med regionala planeringsräd för samverkan mellan skolan och arbetslivet. Dessa råd, i vilka bl. a. löntagarorganisationer ingår, är knutna till länsskolnämnderna. Skolöverstyrelsen skall vid årsskiftet 1984/85 redovisa en utvärdering av försöksverksamheten. Jag är därför inte beredd att nu föreslå nägon ändring i länsskolnämndernas sammansättning. Om beredningen av dessa frågor leder till slutsatsen att förändringar i länsskolnämndernas sammansättning bör göras, avserjag att återkomma till detta i det förslag till ny skollag som f. n. bereds inom regeringskansliet.

1 enlighet med vad jag tidigare har redovisat i propositionen om en samordnad och intensifierad narkotikapolitik (prop. 1984/85:19 bil. 4) beräknar jag medel under detta anslag för utökad ANT-kontaktverksamhet i storstadslänen och för verksamhetsstöd till lokala ANT-projekt till ett sammanlagt belopp av 1597000 kr. (3).

Vidare beräknar jag medel för ytterligare en tjänst som dövblindkonsu-lenl. Därmed finns totalt sju tjänster som konsulent bland dövblinda.

I övrigt räknar jag för nästa budgetär inte med andra förändringar under anslagel än sådana som är av automatisk natur.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               125

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemsläller jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Länsskolnämnderna för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 141969000 kr.

B 3. Länsskolnämndernas utvecklingsstöd

1983/84 Utgift                 8491331                  Reservation                         221669

1984/85 Anslag              10696000

1985/86 Förslag             24738000

Ur anslaget utgår medel dels för länsskolnämndernas verksamhet för främjande av lokalt ulvecklingsarbete, dels för bidrag lill kommunernas lokala skolutveckling enligt förordningen (1983:238) om särskilt statsbidrag till lokal skolutveckling (omlryckt 1984:630).

Skolöverstyrelsen

1.      Prisomräkning 749000 kr.

2.      Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslår alt medel ställs till länsskolnämndernas förfogande under en treårsperiod för att dessa skall kunna arvodera personal med uppgift alt stimulera kulturverksamhet och underlätta utbyte av erfarenheter på kulturområdet mellan olika skolor och kommuner (4-3,9 milj. kr.).

3.    Enligt propositionen om skolforskning och personalutveckling
(prop. 1980/81:97) skall 3milj.kr. föras över till anslagel Länsskolnämn
dernas utvecklingsstöd från anslaget B 7. Forskning och centralt utveck
lingsarbete inom skolväsendet budgetårel 1985/86. SÖ föreslär att av dessa
medel 2,5 milj. kr. i stället används för alt finansiera etl ökal medelsbehov
för provverksamhet och således tillförs anslaget B 1. Skolöverstyrelsen.

4. De medel inom anslagel, vilka är avsatta som ett särskilt statsbidrag
lill lokal skolutveckling, bör enligt SÖ:s mening kunna användas för att
utjämna ojämlikheter mellan kommuner, som uppslår vid den procentuella
tilldelningen av bidrag för lokal skolutveckling. Bidragen bör därför hu
vudsakligen begränsas till vissa väl definierade behov hos dels små kom
muner, dels kommuner med stort avstånd lill högskoleorten. Resterande
medel inom delposten bör i ökad omfattning inriktas mot att stödja en
förnyelse av den gymnasiala utbildningen.

SÖ beräknar medelsbehovel under reservalionsanslagel Länsskolnämndernas utvecklingsstöd lill 15345000kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               126

Föredragandens överväganden

Riksdagsbeslutet med anledning av propositionen om skolforskning och personalutveckling (prop. 1980/81:97, UbU37, rskr385) innebar bl.a. att sammanlagt ca 13 milj. kr. under en fyraårsperiod skulle föras över till länsskolnämnderna. Detla var medel som skulle decentraliseras för att stödja det regionala och lokala utvecklingsarbetet.

Jag beräknar atl 3 milj kr. nu i en sista omgång förs över från anslaget B 7. Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendel till det anslag jag nu behandlar (3).

Mol bakgmnd av vad SÖ dels i anslagsframställningen, dels i skrivelse den 9 november 1984 anför om orättvisor för små kommuner med få lärare och för kommuner med stort avstånd lill högskola, föreslår jag atl de nuvarande reglerna för bidrag enligt förordningen (1983:238) om särskili statsbidrag till lokal skolutveckling ändras. Vid fördelningen av bidraget bör hänsyn tas dels till kommuner som på grund av omfattningen av sitt skolväsen, avstånd till högskola eller stora skolproblem behöver mera bidrag än som följer av förordningen (1982:608) om statsbidrag till lokal skolutveckling m. m., dels till behovet att utveckla undervisningen i grundskolan och gymnasieskolan. 1 enlighet med SÖ:s förslag bör därvid en ökad inriktning ske mol gymnasieskolans förnyelse.

Den pågående reformeringen av gymnasieskolan, byggd på lokalt förankrad försöks- och utvecklingsverksamhet, måsle enligt min mening få stöd genom insatser från länsskolnämnderna. Slor vikt måste läggas vid att erfarenheler av försöks- och utvecklingsarbetet utvärderas och sprids mellan skolor. Det är därför viktigt all medel inom detta anslag även används för utvärdering. Enligt min mening bör också ytterligare medel tillföras detta anslag. Det bör ske, såsom tidigare nämnts, dels genom en ökning av anslaget med 1 800000 kr.. dels genom en överföring av 8925000 kr. frän del nuvarande anslaget B 21. Reformering av gymnasieskolan.

Jag har i denna fråga samrått med chefen för utbildningsdepartementet.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.      godkänna vad jag har förordat om fördelningen av utvecklingsstödet,

2. till Länsskolnämndernas utvecklingsstöd för budgetåret 1985/86 anvisa elt reservationsanslag av 24738000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet B 4. Statens institut för läromedelsinformation

127

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

5 539374 5565000 6643000

Stålens institut för läromedelsinformation (SIL) har enligt förordningen (1982:393) om vissa statliga insatser beträffande läromedel (omtryckt 1983:273) till uppgift alt fastställa basläromedel, låta utföra läromedelsgranskning samt informera om läromedel.

SIL har vidare enligt förordningen (1974:440) med instruktion för statens inslitul för läromedelsinformation lill uppgift all vara central myndighel för rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för handikappade (RPH), handlägga ärenden om statsbidrag enligt kungörelsen (1974:439) om statsbidrag till produktion av vissa läromedel, främja produktion av och utge information om läromedel för minoritets- och invandrarundervisning samt i övrigl verka för förbättrad tillgång på läromedel inom områden där det råder brist.

1984/85             Beräknad ändring 1985/86

Statens institut      Före-för läromedels-     draganden information

Personal

10

-t-6

4-6

Anslag

5565 000

4-1237 000

4-1078000

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader Engångsanvisning

5 077000

(3 666000)

488000

4- 952000

(4- 693000)

4-   245000

4-    40000

4-   932000

(4-   704 000)

4-   106000

4-    40000

Statens institut för läromedelsinformation

1.      Pris- och löneomräkning m. m. 333000kr.

2.      En besparing enligt huvudförslagel (- 118000kr.) skulle i förslå hand drabba utgivningen av läromedelsförleckningar.

3.      SIL föreslår, mot bakgrund av språk- och kulturarvsulredningens (SKU) belänkanden med bl.a. förslag om atl en särskild rikscenlral (RPH-MINV) inrällas. alt de arvodestjänster som f n. finns för MINV-verksamheten omvandlas till fasla ijänsler och au en ijänsl som byrådirek-lör omvandlas lill en ijänsl som byrådirektör/avdelningsdirektör samt en ulökning med 0,25 tjänst som bibliotekarie och 0,4 tjänst som kansliskri-vare/assislenl (4-93000 kr.). Vidare föreslår SIL all en ijänsl som läromedelsproducent inrällas (-I-161000kr.). SIL beräknar för arvoden 260000kr., för läromedelsinformalion m. m. 200000kr. saml för resekosl-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                   128

nadsersättningar och expenser 36000 kr. För utökade lokaler beräknar SIL ell medelsbehov av 200000kr. Vidare behövs enligi SIL engångsanvisningar om 40000kr. för invenlarier och leknisk ulruslning.

4. SIL föreslår att arvodena för läromedelsnämndens granskare höjs från 60 kr. per timme till 90 kr. per timme och beräknar kostnaden härför lill 32000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag har vid mina beräkningar av anslaget ulgäll från ell ettårigt huvudförslag med en reduktion om 2 % (2).

Jag har tidigare i inledningen (avsnitt 15) behandlat språk- och kulturarvsutredningens (SKU) betänkanden. Därvid har jag förordat atl MINV-verksamheten även fortsättningsvis skall utgöra en del av statens institut för läromedelsinformation (SIL).

1 samband med att MlNV-verksamheten i enlighel med mitl förslag permanentas inom SIL bör enligt min mening de arvodestjänster som f n. finns inom verksamheten omvandlas lill fasla Ijänsler. Jag beräknar medel för en utökning till heltidstjänster av tjänsten som bibliotekarie och tjänsten som kansliskrivare/assistent. Vidare beräknar jag medel för en tjänst som läromedelsproducent och särskilda arvodesmedel. Totalt beräknar jag 503000 kr. i ökade lönekostnader för MINV-verksamhelen.

Jag beräknar vidare medel för MlNV-verksamheten vad avser läromedelsinformalion, resekoslnadsersällningar och expenser saml engångsanvisningar om 40000kr. för invenlarier och leknisk utrustning. Lokalkostnaderna för den utökade verksamheten uppgår enligt mina beräkningar till 85000kr. (3).

Arvodena lill läromedelsnämndens granskare har varil oförändrade sedan år 1977. Mot denna bakgrund finner jag en höjning rimlig och beräknar särskilda medel för della ändamål (4).

I övrigt räknar jag för nästa budgetår inte med andra förändringar under anslaget än sådana av automatisk natur (1).

Med hänvisning till sammanslällningen hemsläller jag all regeringen föreslär riksdagen

att till Statens institut för läromedelsinformalion för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 6643000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildiiingsdepartementet                              129

B 5. Stöd för produktion av läromedel

Reservation                           45028

1983/84 Utgift

4127044

1984/85 Anslag

4414000

1985/86 Förslag

5 046000

Ur anslagel ulgår bidrag för produklion av läromedel i ämnen, i vilka del råder brist på lämpliga läromedel. Bidrag utgår endast för produktion av läromedel som är avsedda all användas inom undervisning som slår under fillsyn av skolöverstyrelsen (SÖ). Bestämmelser om verksamheten älerfinns i kungörelsen (1974:439) om slalsbidrag lill produklion av vissa läromedel.

Statens institut för läromedelsinformation

Statens institut för läromedelsinformation (SIL) föreslår i sin anslagsframställning bl. a. följande:

1. Prisomräkning m.m. 441000kr.

2.      Språk- och kulturarvsutredningen föreslår i belänkandel
(SOU 1983:58) Kunskap för gemenskap — Läromedel för språklig och
kulturell mångfald atl ansvarsområdet för information om läromedel för
minoritets- och invandramndervisningen (MINV) utökas till att omfatta
även förskolan.

SIL beräknar behovet av produklionsstöd lill läromedel för detta område lill 200000kr. för budgetåret 1985/86.

Vidare begär SIL 500000kr. för all uppränhålla lexikonproduktion för invandrarundervisningen (del s. k. LEXlN-projeklel). Della stöd bör utgå ärligen intill dess elt lexikografiskl instilut eller molsvarande inrättas.

3. SIL ger produktionsgaranli för läromedel och föreslär all planerings
ramarna för perioden 1986/87 fill 1989/90 skall vara följande (milj. kr.).

1986/87                        1987/88                       1988/89                       1989/90

3,0                               2,0                             2,0                              1,5

Föredragandens överväganden

Jag räknar med ett lägre belopp för prisomräkning än vad statens institut för läromedelsinformalion (SIL) har gjort (1).

1 inledningen (avsnitt 15.11) har jag redovisal min principiella inställning lill förslaget atl informationen om läromedel för minoritets- och invandrarundervisningen (MINV) bör utvidgas till atl gälla även förskolan.

Den försöksverksamhet som pågått sedan budgetåret 1981/82 vid SlL:s läromedelsutslällning för MINV med information till förskolan pekar entydigt på behovet av särskild läromedelsproduktion för invandrarbarn i för-9    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                                130

skolan. Med hänsyn till all målgruppen är myckel lilen krävs enligt min uppfattning särskilt ekonomiskl stöd för denna produktion. Mol denna bakgrund biträder jag SlL:s förslag och beräknar 200 000 kr. för produktionsstöd för läromedel för förskolan.

Lexikon för invandrarundervisningen har sedan år 1977 framställts inom ramen för ett projekt inom skolöverstyrelsen. Enligt språk- och kulturarvsutredningen bör det utredas hur ansvaret för produklion m.m. av dessa lexikon skall utformas i framtiden. Jag avser atl senare föreslå regeringen atl statskontoret fär i uppdrag atl utreda denna fråga. 1 avvaktan på resultatet härav beräknar jag 300000 kr. budgetårel 1985/86, för att upprätthålla en viss produklion av lexikon (2).

Jag har tidigare i inledningen (avsnitt 4.1) föreslagit att särskilda statliga insatser skall göras för ulveckling av programvara för dalaundervisning i skolan. Insatserna avser i första hand grundskola, gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning. Mol denna bakgrund bör de medel för produktion av dalaläromedel som SIL förfogar över i första hand avse utveckling och produklion av läromedel inom området för elever med handikapp.

För atl kunna ge förhandsbesked om produktionsstöd föreslår jag för budgetåren 1986/87 - 1989/90 följande planeringsramar (milj. kr.) (3).

1986/87                        1987/88                        1988/89                        1989/90

2,0                              2,0                             2,0                               1,5

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.       medge att förhandsbesked om statsbidrag till stöd för produktion av läromedel får lämnas i enlighel med vad jag har förordat,

2.   till Slöd för produktion av läromedel för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 5046000 kr.

B 6. Rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för handikappade

1983/84 Utgift                12182923

1984/85 Anslag               12 160000

1985/86 Förslag               13233000

Det finns fyra rikscentraler för pedagogiska hjälpmedel för handikappade (RPH), nämligen en för hörselskadade (RPH-HÖR), en för rörelsehindrade (RPH-RH), en för synskadade (RPH-SYN) och en för särskolan (RPH-SÄR). Centralerna är belägna i Örebro (Birgittaskolan), Göteborg (Bräcke Ösiergärd), Solna (Tomlebodaskolan) och Umeå (Olovsdalssko-lan).

RPH har till uppgift all främja utveckling, produktion och utlåning av saml informalion om pedagogiska hjälpmedel för handikappade elever

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

131

inom utbildningar som slär under tillsyn av skolöverstyrelsen saml för handikappade elever inom förskolan. Verksamheten regleras genom förordningen (SÖ-FS 1977:70) med instruktion för rikscenlraler för pedagogiska hjälpmedel för handikappade. Slaiens institut för läromedelsinformalion (SIL) är cenlral myndighel för riksceniralerna.

1984/85             Beräknad ändring 1985/86

Sialens institut      Före-för läromedels-     draganden information

Personal

47

4-8

of.

Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader Engångsanvisningar

10 892 000

(7 547 000)

1 208 000

60000

4-2 645 000

(4-1934000)

4-   223 000

4-   762 000

4-   765000

(4-   935 000)

4-   368000

-     60000

12160000

4-3630000

4-1073000

Statens institut för läromedelsinformation

SlL:s anslagsframställning för budgetåret 1985/86 innebär i huvudsak följande:

1. En besparing enligt huvudförslaget (- 263000 kr.) innebären minskad
framställning av läromedel m.m., vilket skulle medföra att stora grupper
av elever med handikapp inte skulle få användbara läromedel. SIL hem
släller därför att huvudförslaget inte skall tillämpas pä anslaget.

2.      Pris- och löneomräkning m.m. 973000kr. Engångsanvisningar pä 60000 kr. avgår.

3.      SIL föreslår att den försöksverksamhet som bedrivits vid RPH-HÖR med lagerhållning, distribution och försäljning för samlliga RPH permanentas. SIL beräknar med anledning därav medel för en ijänsl som chef för RPH-lagrel (+ 143000kr.) samt för ökade lokalkoslnader (4- 140000kr.).

4. SIL föreslår en fortsatt ulökning av verksamhelen vid samlliga RPH. För personalförstärkningar beräknar SIL medel för följande tjänster, nämligen två läromedelsproducenter, en tecknare, ire assislenler/byråassis-lenleroch en kansliskrivare/assistent (4-964000kr.). Vidare beräknar SIL ytteriigare expertismedel för bl.a. hemarbetande punktskrifiskopister vid RPH-SYN (4-436000kr.). För framställning av läromedel, resekoslnadsersällningar och expenser m.m. behövs ökade medel (4- 393000kr.).

Vid ulökning av lokalerna för RPH-HÖR beräknar SIL ökade hyreskostnader (4-30000kr.). Vidare beräknar SIL ylleriigare medel för löner lill lokalvårdare (4-22000 kr.) saml en ökning av medlen för övriga lokalvårdskostnader (-f 30000kr.).

SIL föreslår även engångsanvisningar för leknisk utrustning (4-822000kr.).

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                               132

Föredragandens överväganden

Under de senaste åren har resurserna utökats kraftigt för den verksamhel som bedrivs av riksceniralerna för pedagogiska hjälpmedel för handikappade (RPH) för att elever med handikapp skall få erforderiiga läromedel. RPH har även fåll engångsanvisningar för bl. a. anskaffning av teknisk utrustning. Med anledning av den kraftiga uppräkning som gjorts av anslagel under senare år är jag inte beredd atl för nästa budgelår tillstyrka en ulökning av verksamheten. Jag avser atl föreslå regeringen all ge sialskon-'torel i uppdrag att se över verksamhelen vid RPH. Översynen bör omfalla bl.a. möjligheterna lill rationaliseringar och det långsikliga behovet av resurser.

Med hänsyn till verksamhetens karaktär vid RPH bör enligi min mening elt reducerat ellårigl huvudförslag om 1 % lillämpas (- 131000 kr.). Huvudförslagel skall las ut under anslagsposten Förvaltningskostnader (1).

För att tillgodose behovet av bl.a. hemarbetande punktskrifiskopister vid RPH-SYN förordar jag all etl belopp om 250000kr. förs över från övriga förvaltningskostnader till lönekostnader och utgår som expertismedel (4).

Regeringen har genom beslut den 4 oktober 1984 godkäni en ulökning av lokalerna vid RPH-RH i Göteborg. Jag beräknar de ökade hyreskostnaderna härför lill 260000kr.

Med hänvisning lill sammanställningen hemsläller jag all regeringen föreslår riksdagen

att till Rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för handikappade för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 13 233000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              133

För skolväsendet gemensamma frågor

B 7. Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet

1983/84 Utgift                26776327                  Reservafion                      2160673

1984/85 Anslag              24 937000

1985/86 Förslag              24845000

Från anslagel bekostas forskning och cenlrall utvecklingsarbele inom ungdomsskola och vuxenutbildning saml informalionsålgärder i samband därmed. Skolöversiyrelsen (SÖ) ansvarar för planering, samordning, ul-värdering och spridning av information om verksamheten.

Skolforskningen bör huvudsakligen beslå av uppdragsforskning inom högskolans ram och vara inriktad mol problem, aktualiserade i arbelel med den långsiktiga planeringen, uppföljningen och utvärderingen av skolreformer. SÖ skall lägga fram långsikliga skolforskningsprogram enligt rikllinjer som angivits i propositionen 1980/81:97 om skolforskning och personalutveckling och i propositionen 1981/82: 106 om forskning m. m.

Det centrala utvecklingsarbetet avser främst vuxenulbildningsområdel och handikappområdet saml andra områden där del finns problem av övergripande karaktär som av olika skäl ej är lämpade att omfattas av den lokala skolutvecklingen. Genomförandel kan ske antingen inom SÖ eller förläggas hos olika ulbildningsanordnare, skolor och organisationer.

Skolöverstyrelsen

1.      Enligt riksdagens beslut med anledning av proposifionen om skolforskning och personalutveckling (prop. 1980/81:97, UbU 37, rskr385) skall varje budgetär t. o. m. 1985/86 en viss del av detla anslag överföras fill anslagel B 3. Länsskolnämndernas uivecklingsslöd. SÖ föreslär all 2,5 milj. kr. avskiljs från anslagel budgetårel 1985/86.

2.      På återstoden av anslagel anger SÖ en löne- och prisomräkning med 1571000 kr.

3.      SÖ föreslår att från anslaget överförs 500000 kr. lill Humanistisk-sam-hällsvelenskapliga forskningsrådet för baskostnader för vissa longitudinella forskningsprojekt. Dessa medel är avsedda atl läcka baskostnader för i förslå hand forskningsprojeklel Utvärdering genom uppföljning (UGU), vilkel f.n. bedrivs vid högskolan för lärarutbildning i Slockholm i anslulning lill elevpaneler för longiludinella sludier som successivt byggs upp inom slaiisliska cenlralbyrån.

4. SÖ hemställer att till Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet för budgetåret 1985/86 anvisas ell reservaiionsanslag om 23 508000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                                134

Föredragandens överväganden

Enligt vad jag tidigare redovisal beräknar jag alt 3 milj. kr. överförs till anslagel B 3. Länsskolnämndernas utvecklingsstöd från detla anslag budgetårel 1985/86(1).

I enlighel med vad statsrådet Ingvar Carlsson senare denna dag kommer atl anföra angående longitudinell forskning föreslår jag all från detla anslag förs över dels 500000kr. till anslagel D29. Forskningsrädsnämnden, dels 140000 kr. till trettonde huvudlileln, lillera G, för longitudinella studier vid slalistiska centralbyrån.

Jag vill hänvisa till vad jag inledningsvis anfört om behovet av forskning och utvecklingsarbete bl. a. när det gäller dels elever med svårigheter, dels skolans naturvetenskapliga undervisning. Jag vill ocksä hänvisa lill vad chefen för uibildningsdepartemenlel kommer att säga vid sin anmälan av anslaget D 19. Samhällsvetenskapliga fakulteterna om resurser för ämnes-melodisk/fackdidaktisk forskning.

Den påböriade reformeringen av gymnasieskolan skall under minst en femårsperiod underbyggas genom etl försöks- och ulvecklingsarbete. Som också riksdagen framhållit (UbU 1983/84:29 s. 11) är det viktigt alt en representativ del av försöksverksamheten noggrant utvärderas för atl ge ell gott underlag för kommande ställningstaganden. 1 enlighet med vad chefen för uibildningsdepartemenlel redovisal i inledningsavsniltel anser jag alt medel för central utvärdering i gymnasieskolan fr. o. m. budgetåret 1985/86 skall beräknas under det anslag jag nu behandlar. Anslaget bör därför tillföras tolall 2,8 milj. kr., vari ingår en överföring av 1 milj. kr. från det lidigare anslagel B 21. Reformering av gymnasieskolan, för den centrala pedagogiska och ekonomiska utvärdering som bör komma till stånd.

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

att till Forskning och centralt utvecklingsarbele inom skolväsendet för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 24845000 kr.

B 8. Fortbildning m. m.

1983/84 Utgift                21824688                  Reservation                         361781

1984/85 Anslag              20489000

1985/86 Förslag              12468000

Från anslaget beslrids koslnader för skolledamlbildningen och för sädana övriga utbildningsinsatser där skolöverstyrelsen (SÖ) ansvarar för genomförandet. SÖ ansvarar därvid för att vissa angelägna utbildningar kommer till stånd, vilka inte kan anordnas inom högskolan. SÖ ansvarar

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               135

således för alt vissa kurser och andra ulbildningsinsalser anordnas för lärare i yrkesämnen och för personal vid specialskolan, särskolan och sameskolan. Inom anslagel disponerar SÖ också medel, som i styrande och stimulerande syfte fördelas vidare lill kommunerna för att bestrida sådana kostnader för viss ulbildning, som kommunerna själva ansvarar för. Under innevarande är fördelas således medel till fortbildning för lokall utvecklingsarbete i kommunal vuxenutbildning (komvux) och grundutbildning för vuxna (grundvux) och lill fortbildning för klasslärare i nalurorien-lerande och lekniska momeni (No/Teknik). Vidare bekoslas från anslagel bidrag till lärarorganisationer m. fl. för fortbildningsverksamhet och bidrag till skolpersonal för deltagande i internationella kurser och konferenser. Inom anslagel disponerar SÖ också vissa medel för planering, uppföljning och informalion.

Enligt 8§ förordningen (1981:1371) med instruktion för den statliga skoladministrationen skall SÖ kartlägga behovet av personalutbildning inom skolväsendel. Kartläggningen skall fillsammans med SÖ:s förslag lill prioriteringar årligen presenteras för regeringen .som ett underlag för dess och riksdagens ställningstaganden när det gäller resurser till högskolan, SÖ och kommunerna saml de övergripande riktlinjer som skall gälla för verksamheten.

Skolöverstyrelsen

För budgetårel 1985/86 föreslår SÖ inte nägon förändring av principiellt slag när det gäller organisation, ansvarsfördelning, ekonomi eller prioriteringar.

SÖ:s anslagsframställning för budgetåret 1985/86 innebär i huvudsak följande:

1.       Pris- och löneomräkning I 382000 kr.

2.   Ansvarsfördelningen mellan SÖ och högskolan när det gäller alt anordna personalulbildning för skolväsendel bör ligga fast.

3.       Den nuvarande skolledarutbildningen bör enligt SÖ under budgetårel 1985/86 följa den fr.o.m. verksamhelsårel 1982/83 reviderade långlids-planen, vilket innebär en något utvidgad omfattning (4- 150000kr.).

4.   Den ämnesinriktade fortbildningen i naturorienlerande och tekniska momeni (No/Teknik) för klasslärare på låg- och mellansladiei avslulas i och med hudgeiårel 1984/85. De ytterligare fortbildningsinsatser som behövs bör, enligt SÖ:s bedömning, kunna tillgodoses inom ramen för högskolans anslag för personalulbildning och bidraget lill kommunerna för lokal skolulveckling. Enligt SÖ:s bedömning behöver således inga särskilda medel anvisas under ifrågavarande anslag (- 9 160000kr.).

5.       Med anledning av del föreslående reformarbetet inom gymnasieskolan bör etl forlbildningsprogram successivt byggas upp. För atl kunna

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                   136

åsladkomma en sfimulans och siyrning av fortbildningen föreslär SÖ all särskilda medel avsätts under en fyraärsperiod (4- 7065000kr.).

6.      Fr.o.m. budgelåret 1984/85 disponerar SÖ särskilda medel för fortbildning för lokall utvecklingsarbete i komvux och grundvux. För budgetåret 1985/86 föreslår SÖ ökade medel (-h I 675000 kr.).

7.      SÖ föreslår en höjning av anslagsposten Bidrag till lärarorganisationer m.fl. för fortbildningsverksamhet (-270000kr.).

Föredragandens överväganden

Jag har i inledningen (avsnitt 6.3) redovisat atl jag avser att la inilialiv till en samlad översyn av fortbildningens organisation och struktur. Inriktningen av fortbildningen och vidareutbildningen för skolväsendels personal bör i avvaktan på resultatet av denna översyn i huvudsak vara densamma som under innevarande år.

Jag vill hänvisa till vad jag inledningsvis anfört om behovet av en satsning på en bred specialpedagogisk fortbildning, som under en treårsperiod i första hand riktas lill lärare pä låg- och mellanstadierna, men på längre sikl till alla lärare. Dessutom vill jag särskilt belöna behovet av fortbildningsinsatser för lärare i ämnet svenska.

Jag har i inledningen (avsnitt 6.4.4) behandlat frågan om etl samlat program för skolledarutbildningen.

Utbildningen av skolledare genomförs f. n. enligt fastlagd plan och beräknas vara slutförd senasl läsärei 1988/89. Med hänsyn lill all verksamhelen enligt långlidsplanen fär en ulvidgad omfallning under hudgeiårel 1985/86 tillstyrker jag SÖ:s förslag lill ökad medelslilldelning.

Med utgången av innevarande budgetär upphör enligt lidigare uppgjord plan den särskilda medelsanvisningen för No/Teknik-forlbildningen för klasslärare under förevarande anslag. Några medel för detta ändamål bör således inle beräknas fortsättningsvis.

Chefen för utbildningsdepartementet kommer senare under anslaget B 17. Bidrag till driften av gymnasieskolor atl ta upp möjlighelerna att tillgodose de angelägna behoven av fortbildning i anslulning lill försöks-och utvecklingsarbetet i gymnasieskolan inom ramen för den lokala skolutvecklingen. Jag är av statsfinansiella skäl inte beredd alt biträda SÖ:s förslag om särskild medelstilldelning för detla ändamål och för en ulökning av fortbildningsinsatserna för lokall utvecklingsarbele i komvux och grundvux.

Lärarorganisationerna fyller ett viktigt fortbildningsbehov genom att de bl. a. ger ut tidskrifter, årsböcker, metodiska anvisningar m. m. En höjning av anslagsposten Bidrag till lärarorganisationer m. fl. för fortbildningsverksamhet i enlighet med SÖ:s förslag är därför enligt min mening motiverad.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              137

I övrigt räknar jag för nästa budgelår inle med andra förändringar under anslaget än sådana av automatisk nalur. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att till Fortbildning m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 12468000 kr.

B 9. Särskilda åtgärder på skolområdet

1983/84 Utgift             207591532

1984/85 Anslag            230911000

1985/86 Förslag        245450000

Från anslaget bestrids koslnader för statsbidrag enligt förordningen (1981:501) om slalsbidrag lill särskilda ålgärder på skolområdet (ändrad senasl 1984:470).

De medel som anvisas under anslagel fördelas av skolöversiyrelsen (SÖ) mellan länen. SÖ fördelar ett visst av regeringen bestäml belopp dels mellan de länsskolnämnder som i länet har kommuner med stor andel elever i små högstadieskolor och därmed behov av extra bidrag för sludie-och yrkesorientering (syo), dels mellan de länsskolnämnder som i länet har kommuner som anordnar praktisk arbetslivsorientering (prao) på högstadiet under kortare tid än fyra veckor. Vidare fördelar SÖ av regeringen bestämda belopp av medlen dels till länsskolnämnder som i länet har kommuner där del bor särskilt många familjer med barn som går i specialskolan, dels till länsskolnämnder i län där regionala åtgärder för elever med handikapp planeras av p/aneringsberedningarna.

Övriga medel ur anslaget fördelas av SÖ med hänsyn lill det faktiska antalet elever i grund- och gymnasieskolan den 15 september närmast föregående redovisningsår. Vaije länsskolnämnd får etl enda belopp ur anslaget att fördela lill kommunerna i länet.

Länsskolnämnden fördelar sedan medlen dels i form av allmän resurs, dels i form av särskild resurs för inomregionala insatser. Medlen för den allmänna resursen skall fördelas utifrån en helhetsbedömning av situationen för skolväsendel i varje kommun inom länet. I sin bedömning skall länsskolnämnden väga samman olika faktorer som kan vara kriterier på all kommunen har särskilt behov av bidrag. Därvid skall hänsyn las till om andelen elever med handikapp är stor eller om en kommun där del finns en eller flera specialskolor har särskilt stora koslnader lill följd av föreskrifterna i skollagen om ersättning lill slaten för specialskolans elever. Hänsyn skall också tas till behovet av extra resurser för syo liksom för kompensation för bortfall av tidigare bidrag. Kommunen får ett enda belopp i allmän resurs och har sedan i huvudsak frihet atl disponera resurserna för de

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                   138

särskilda ålgärder på skolområdet som kommunen finner lämpliga. Den särskilda resursen skall användas för det ändamål som anges av länsskolnämnden.

Skolöverstyrelsen

SÖ föreslär en överföring av medel från anslagel Särskilda ålgärder på skolområdet till anslagen för specialskolan (B 14 och B 15) för att finansiera en ulökning av verksamheten vid resurscentrum (1493 000 kr.).

SÖ föreslär vidare en överföring av medel från förevarande anslag till anslagel B 17. Bidrag lill driften av gymnasieskolor för all finansiera en ulökning av gymnasieskolans förslärkningsresurs (20milj. kr.).

SÖ hemsläller att ett anslag om 217026000kr. anvisas lill särskilda åtgärder på skolområdet för budgetårel 1985/86.

Föredragandens överväganden

För budgetåret 1985/86 beräknar jag 245 450000 kr. för särskilda åtgärder på skolområdet (SÅS). Delta belopp motsvarar dels den fidigare s.k. länsskolnämndsresursen inom grundskolan, dels 25 % av den tvåprocen-liga besparingen inom grundskole- och gymnasieskoleanslagen, dels också medel för glesbygdskommuners behov av exlra resurser för studie- och yrkesorientering i skolan. Vidare ingår fr. o. m. innevarande budgetår medel som tillfördes anslagel genom riksdagens beslut med anledning av propositionen om åtgärder för elever med handikapp i det allmänna skolväsendel m.m. (prop. 1983/84:27, UbU 8, rskr 112).

1 prop. 1983/84:100 bil. 10 (s. 81) har jag redovisat min uppfatlning att principerna för anslagets fördelning och användning bör ses över och att jag avser all älerkomma senast i samband med översynen av statsbidragssystemet för grundskolan. Skolöverstyrelsen (SÖ) har tidigare i höstas redovisat uppdraget alt se över statsbidragssystemet för gmndskolan. SÖ har därvid även redovisat förslag rörande SAS-medlen. SÖ:s förslag remissbehandlas f. n. Som chefen för utbildningsdepartementet senare kommer all redovisa övervägs i regeringskansliet f. n. elt nytt system för statsbidrag till undervisningen i gymnasieskolan. Jag är mot denna bakgrund inte beredd att nu förorda nägra förändringar av anslaget.

Jag beräknar 14,8 milj. kr. för regionala åtgärder för elever med handikapp. I detta belopp ingår ocksä medel för utbildningen för svårt rörelsehindrade elever vid Skärholmens gymnasium.

Del belopp som kommunen erhåller för särskilda ålgärder på skolområ-del inkluderar ersällning för koslnader för vissa arbetsgivaravgifter. Lönekostnadspålägg bör i likhet med vad som gäller innevarande budgelår inom ramen för anslaget beräknas på hälften av den resurs som fördelas mellan

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              139

länsskolnämnderna sedan hänsyn tagits till atl en viss del av resursen avser arbetsgivaravgifter. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen atl

till Särskilda åtgärder på skolområdet för hudgeiårel 1985/86 anvisa ett anslag av 245450000 kr.

B 10. Kopiering av litterära och konstnärliga verk inom utbildningsväsendet

1983/84 Ulgift'

3 859381

1984/85 Anslag'

5520000

1985/86 Förslag

5 520000

' Anslagets tidigare namn Mångfaldigande av litterära och konstnärliga verk inom utbildningsväsendet.

Mellan staten och vissa upphovsrätlsliga organisationer träffades den 11 juni 1981 ett avtal om kopiering i skolorna och högskolorna (se prop. 1981/82:25 bil. 6, UbU 7, rskr 124). Avtalet gällde fr. o. m. den I juli 1981 I.o.m. den 30juni 1984 och har den 28juni 1984 förlängts alt gälla t.o.m. den 30 juni 1985 i vad avser kopiering i högskolorna. Det förlängda avtalet omfattar utbildning som staten, kommun eller landstingskommun är eller under avtalsperioden blir huvudman för och som slår eller under avtalsperioden slälls under tillsyn av universitets- och högskoleämbetet eller styrelsen för Sveriges lantbruksuniversitet. Avtalet ger lärare vid högskolor räll atl i viss ulslräckning kopiera svenska och utländska litterära eller konstnärliga verk samt fotografier. Ersättning belalas av stålen med etl visst belopp per kopiesida. Ersättningen utbetalas till föreningen BONUS.

Förhandlingar pågår mellan stålen och vissa upphovsrätlsliga organisationer om nytl avtal avseende kopiering i högskolorna fr.o.m. den 1 juli 1985. Motsvarande förhandlingar om ett nytt kopieringsavla! för skolorna fr. o. m. den 1 juli 1984 har sirandal. Medling mellan parterna enligi lagen (1980:612) om medling i vissa upphovsrätlstvister påböriades i oktober 1984.

Skolöverstyrelsen

I avvaklan på uigången av förhandlingar mellan stålen och vissa upphovsrättsliga organisationer om nya avtal föreslår skolöverstyrelsen alt anslagel förs upp med oförändrai belopp (5 520000kr.).

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               140

Föredragandens överväganden

1 avvaklan på resultatet av pågående förhandlingar mellan slalen och vissa upphovsrätlsliga organisationer om nya avtal bör anslagel föras upp med oförändrat belopp. Jag avser all senare anmäla resullalel av dessa förhandlingar. Jag hemställer all regeringen föreslär riksdagen

all lill Kopiering av litterära och konstnärliga verk Inom ulbild-ningsväsendei för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 5 520000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               141

Det obligatoriska skolväsendet m. m.

Bil. Bidrag till driften av grundskolor m. m.

1983/84 Utgift 12877596265 1984/85 Anslag 12890000000 1985/86 Förslag    13707000000

Från anslaget beslrids ulgifler för statsbidrag lill kommunerna för koslnader för driften av grundskolan, viss praktisk lärarutbildning vid grundskolan och lokala planeringsråd samt för kostnader för vissa skolchefsfunktioner. Bidragsbestämmelserna finns i förordningen (1978:345) om statsbidrag lill driftkostnader för grundskolan, m. m. (ändrad senast 1984:123). Dessa bestämmelser innebär i korthet all statsbidrag lill kostnader för driften av grundskolan i huvudsak utgår i form av basresurser och förstärkningsresurser. För varje skolenhet beräknas antalet basresurser med hänsyn till antalet elever i varie årskurs av grundskolan vid enheten. För filialskolor gäller dock särskilda regler. Förstärkningsresurser utgår direkt till kommunerna med 0,6442 veckolimmar per elev i grundskolan. Vidare utgår tilläggsbidrag för vissa koslnader, främsl vikariekostnader. Tilläggsbidragel utgår med viss procentsats av statsbidraget för bas- och förstärkningsresurserna. Härutöver utgår bidrag för vissa särskilda ändamål, bl.a. särskild undervisning, hemspräksundervisning, vissa arbetsgivaravgifter och samlad skoldag.

Regeringen fastställer ärligen veckolimpris för bas- och försiärkningsresurser m.m. 1 den förordning som avser redovisningsåret 1983/84 (SÖ-FS 1984: 134) har veckolimprisel för basresurser för resp. stadium fastställts till i genomsnitt 3 633 kr., 3 642 kr. och 4 272 kr. samt veckolimprisel för förstärkningsresursen till 3 976 kr. Tilläggsbidraget har fastslällls lill 9,3 %.

Slatsbidraget utbetalas i form av förskott och slulreglering. Budgetåret 1985/86 belastas anslagel med förskott för detla är beräknal pä slaisbidra-gel för redovisningsåret 1984/85 saml slulreglering av bidragel för redo-visningsårel 1984/85. Regeringen har föreskrivil (SÖ-FS 1984:166) atl förskott pä vissa statsbidrag för redovisningsåret 1984/85 skall beräknas på etl lägre bidragsbelopp än del slutgiltigt faslslällda för redovisningsårel 1983/84.

Från anslagel beslrids vidare koslnader för statsbidrag lill kommunerna för lokal skolutveckling enligt bestämmelser i förordningen (1982:608) om statsbidrag till lokal skolutveckling m.m. (omtryckt 1983:416, ändrad senasl 1984:328). Även för detla bidrag gäller etl förskolls- och slulregle-ringsförfarande.

Anslagel belastas vidare med bidrag till kommuner och organisationer

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

142

för vissa verksamheter, för koslnader för reservlärare enligt förordningen (1984:626) om slalsbidrag lill koslnader för vissa trygghetsåtgärder för skolledare, biträdande skolledare och lärare i kommunal ulbildning saml med kostnader för reducerat lönekostnadspålägg (Ikp).

I enlighel med föreskrifter i förordningen (1981:449) om minskning av vissa statsbidrag lill kommunal ulbildning skall flertalet bidrag som utbetalas under detla anslag minskas med 2 % av det belopp som annars skulle ha utgetts.

Ur anslaget utgår bidrag dels enligt förordningen (1983:97) om statsbidrag till fristående skolor för skolpliktiga elever, dels enligt förordningen (SÖ-FS 1983:61) om statsbidrag till Krislofferskolan, Hillelskolan och de estniska skolorna.

Ur anslaget ulgår bidrag enligt förordningen (SÖ-FS 1983; 106) om statsbidrag lill lokall ulvecklingsarbele på grundskolans lågstadium.

Ur anslaget ulgår även bidrag enligt förordningen (SÖ-FS 1984:101) om statsbidrag till datorutrustning och programvara för dalaundervisning på grundskolans högstadium.

Anslagsberäkning

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Skolöver-

Före-

styrelsen

draganden

Anslag

1. Bas- och förstärk-

ningsresurser

m. m.

9504 100000

4-14000000

4-611700000

2. Bidrag till den

samlade skoldagen

32100000

4- 7 700000

4- 10100000

3. Bidrag till

kommuner och orga-

nisationer för

vissa verksamheter

7 200000

- 4 168 525

-    2200000

4. Bidrag till

fristående skolor

17 300000

4- 3 278000

4-    2800000

5. Bidrag till lokal

skolutveckling

189800000

- 2000000

4-    9200000

6. Bidrag till kosl-

nader för vissa

socialavgifter

2024400000

4-32 100000

-H 03 000000

7. Lönekostnadspälägg

1063 400000

4-    600000

■+■ 67 300000

8. Bidrag till lokall

utvecklingsarbete

på lågstadiet

31700000

-h 1585 000

of.

9. Bidrag till

datorutrustning m. m.

20000000

4-   1000000

of.

10. Bidrag till

kulturellt utveck-

lingsarbete i

skolan

-

-

4- 15000000

12890000000

4-54094475

4-816900000

Avrundat

4-54000000

4-817 000000

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildniiigsdepartementet

143

Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsen (SÖ) har - där ej annat anges - beräknat kostnaderna efter etl preliminärt veckolimpris som beräknats ulan hänsyn till löneutvecklingen under redovisningsårel 1984/85.

I. Antalet elever, basresurser och veckolimmar fördelade pä stadier framgår av följande sammanställning.

Stadium

Beräknat elevantal 1984/85

Basresurser 1983/84

Basresurser 1984/85

Timmar i basresurs inkl. garantilimmar 1984/85

Låg

Mellan

Hög

Totalt

296600 328 800 326400

951800

15 446 14 395 12 310

42IS1

14 809 14 287 12314

41410

375 300 500200 518400

1393900'

Sedan avdrag giorts för skolledarnas undervisningsskyldighet.

Kostnaden för basresurserna beräknar SÖ fill 5 544,7 milj. kr. för verksamhetsåret 1984/85.

Totalt beräknar SÖ antalet timmar i förstärkningsresursen till 613 150, vilkel moisvarar en kostnad av 2427,7 milj. kr. för verksamhetsåret 1984/85.

Tilläggsbidragel ulgår med viss procent av de sammanlagda kostnaderna för bas- och försiärkningsresurser. Efter den i föregående budgetproposition (prop. 1983/84: 100 bil. 10) beräknade procentsatsen 7,3 beräknar SÖ koslnaderna för tilläggsbidragel lill 582,0milj. kr. för verksamhelsårel 1984/85.

SÖ beräknar statsbidraget för särskild undervisning lill 60,7milj.kr. och bidragen till kostnader för slödundervisning i svenska saml hemspräksundervisning och siudiehandledning pä hemspråk till 220,5 resp. 236,8milj. kr. för verksamhetsåret 1984/85.

SÖ anser, av pedagogiska skäl, att lindrigt utvecklingsstörda elever med annat hemspråk än svenska bör få följa undervisning i hemspråksklass, sammansatt klass eller förberedelseklass inom grundskolan. SÖ finner del angelägel atl statsmakten gör etl uttalande i enlighel härmed.

Statsbidraget till kostnader för rektorer och sludiereklorer beräknar SÖ lill 442,2 milj. kr.

För bidrag lill kallorlslillägg, finskspråklillägg och vissa uppdragslillägg beräknar SÖ 26,7milj.kr. För bidrag lill koslnader för vissa skolchefsfunkiioner har SÖ beräknat 40,7milj. kr.

SÖ beräknar det totala bidraget under anslagsposlen 1 lill 9582,1 milj. kr. för verksamhelsårel 1984/85.

2. För den icke limplanebundna verksamheten under den samlade skoldagen beräknar SÖ 37,1 milj. kr. SÖ har därvid med slöd i lillgäng-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                   144

liga uppgifier från kommunerna uppskattat atl 47 % av lolala anlalel elever i grundskolan kommer att omfattas av den samlade skoldagen läsåret 1984/85.

De under anslagsposterna 1 och 2 uppförda bidragsändamålen omfatlas av ett förskotts- ocii slutregleringsförfarande. Under budgetårel 1985/86 utbelalas etl förskoll om 90% av beslulal bidrag för redovisningsårel 1984/85. Anslaget belaslas hudgeiårel 1985/86 även av sluiregleringen av anslagel för redovisningsåret 1984/85.

Beräkning av förskott och slutreglering under budgelåret 1985/86, belopp i milj. kr. Anslagspost 1

Budgetår

Totalt bidrag

Förskott

Slutreglering   Summa 100%

Summa

98%

1983/84 1984/85 1985/86

9437,4' 9 582,1

8493,7 8 623,9

1088,4            9712,3

9518,1

' Avser underlag för förskott budgetåret 1984/85.

För anslagsposten 2 beräknar SÖ etl medelsbehov under budgetårel 1985/86 om 39,8 milj. kr.

SÖ föreslär — i syfte atl den samlade skoldagen i större utsträckning än f. n. skall bidra lill en utveckling av skolan som kulturcentrum - all nuvarande rikllinjer för planering av fria akiivileler omformuleras för att främja kulturen i skolan.

3. Bidrag till kommuner och organisationer för vissa verk
samheter. SÖ beräknar 113925kr. (-F5425kr.) för bidrag till
kommu ner i Norrbottens län med finskspräkiga barn samt
199550kr. (4-9500kr.) för bidrag lill lägerskolor anordnade av
Riksförbundet finska föreningar i Sverige.

SÖ föreslår särskilda insatser för att påverka flickornas val av studieväg i gymnasieskolan. Flickor måsle för atl öka sina möjligheier atl få arbele förmås att skaffa sig utbildning och praktik inom andra delar av arbetsmarknaden än de traditionella. Främst bör inlressel för leknik stimuleras. Erfarenheter visar att flickors förmåga att tillgodogöra sig kunskaper inom det tekniskl-nalurvetenskapliga områdel ökar om undervisning sker i grupper med enbart flickor.

SÖ föreslår därför atl särskilda medel anvisas för teknikkurser för filekor under sommaren mellan årskurs 8 och 9. För all varie kommun skall kunna genomföra i genomsnill en sommarkurs per år beräknar SÖ medelsbehovel lill 2,7milj. kr.

4. Bidrag till fristående skolor. SÖ föreslår all bidrag ulgår med
2034000kr. lill de estniska skolorna, med 5993000 kr. till Krislofferskolan
och med 1 905000kr. fill Hillelskolan.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              145

Med hänsyn till atl Hillelskolan successivi ulökals från ire till sex klasser på lågstadiet föreslär SÖ, all skolan - som en följd därav - fär räkna in det ökade elevantalel pä mellansladiei i bidragsunderlaget. Vidare föreslär SÖ all regeringen föreskriver atl Hillelskolan vid full ulbyggnad högsl kan påräkna bidrag för 330 ärselevplalser (150 elevplaiser på lågsla-diet och 180 elevplatser på mellanstadiet).

SÖ föreslär slutligen alt 7 § förordningen (SÖ-FS 1983:61) om slalsbidrag lill Krislofferskolan, Hillelskolan och de eslniska skolorna förtydligas i vad avser beräkningen av slalsbidrag när elevanlalel förändras (ökar/ minskar) i förhällande lill anlalel elever per sladium den 15 september 1982.

SÖ beräknar för bidrag lill övriga frisiäende skolor hudgeiårel 198.5/86 ell anslagsbehov av 10646000kr.

5.       SÖ beräknar för bidrag lill lokal skolulveckling medelsbehovel lill 187,8 milj. kr. under hudgeiårel 1985/86, varav 138,8 milj. kr. ulgör förskoll för redovisningsårel 1985/86 och 49,0milj. kr. ulgör slutreglering för redovisningsåret 1984/85.

6.   SÖ beräknar för bidrag för lokalt ulvecklingsarbele på lägsladiel efter pris- och löneomräkning etl medelsbehov av 33285000 kr. budgetårel 1985/86.

SÖ föreslår all även specialskolan, särskolan och sameskolan kan få del av de medel som anvisas för lokall ulvecklingsarbete på lägsladiel.

7. SÖ beräknar bidrag lill datorutrustning och program
vara för dalaundervisning på grundskolans högsladium
efter prisomräkning lill 21 milj. kr. hudgeiårel 1985/86.

SÖ föreslår atl även specialskolan och sameskolan kan fä del av de medel som anvisas för datorutrustning m. m.

8.   SÖ föreslår all i ulvecklingsarbele med språk- och kulturfrågor fä pröva timplanejämkningar om tvä veckolimmar mellan mellan- och högstadierna i syfte att göra undervisningen i svenska effektivare.

9.   SÖ föreslär försöksverksamhet med lokala tillvalskurser med inriktning bl.a. pä kurser som stöder elevernas språkliga utveckling i vid mening, som stimulerar konslnärligt skapande arbete eller som utgör delar av skolans arbele med de kullurpoliiiska uppgiflerna. Ulöver kurser med della syfte föreslär SÖ bl. a. all få medge alt tillvalskurser är betygsfria.

10.   SÖ hemställer all lill Bidrag lill drifien av grundskolor m. m. för
budgelåret 1985/86 anvisas ell förslagsanslag av 12944000000 kr.

Föredragandens överväganden

Allmänt

Skolöverstyrelsen (SÖ) har tidigare i höslas redovisal elt uppdrag att se över sialsbidragssysiemet för grundskolan. Ulgängspunklen för SÖ har därvid varil all undersöka om del är möjligl alt hilla ett system som 10   Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               146

innebär ytterligare förenklingar och schabloniseringar. SÖ har därvid analyserat olika aliernaiiva syslem för tilldelning av statsbidrag. SÖ har även redovisat överväganden och förslag rörande förstärkningsresursen, statsbidraget till särskild undervisning och gemensamt tal för beräkning av basresurserna på låg- och mellanstadierna samt personalkonsekvenser av alternativa förändringar och förslag. SÖ:s överväganden och förslag remissbehandlas f n. Jag avser all låta bereda SÖ:s förslag med sikle på förändringar lidigasl fr. o. m. budgetårel 1986/87.

Jag har i inledningen (avsnill 6.4) redovisat min principiella syn på SÖ:s förslag till ell nyll syslem för slalsbidrag lill kommunernas lönekoslnader för skolledare i bl. a. grundskolan. Jag kommer senare under delta anslag atl närmare behandla förslag pä detta område.

Bas- och försiärkningsresurser

Jag ansluter mig till SÖ:s bedömning rörande antalet elever i grundskolan samt antalet limmar i bas- och försiärkningsresurser. Den totala kostnaden för bas- och försiärkningsresurser beräknar jag lill 8 246,4 milj. kr. för redovisningsåret 1984/85. Mina beräkningar grundar sig på löneläget ijuli 1984 med viss uppräkning för de kostnadsökningar som kan förväntas under redovisningsårel.

1 enlighet med riksdagens beslut med anledning av 1983 års budgetproposition (prop. 1982/83: 100 bil. 10 s.267, UbU 20, rskr253) har jag vid mina beräkningar av basresurser för högstadiet för redovisningsårel 1984/85 minskat veckotimpriset molsvarande bortfallet av lärartimmar under de perioder eleverna har praktisk arbelslivsorienlering.

1 enlighet med samma riksdagsbeslut har jag vid beräkningar av kostnaden för förstärkningsresurser för redovisningsårel 1984/85 lagit hänsyn till att en resurs avsatts för lärare eller annan personal som besöker elever under den praktiska arbetslivsorienteringen.

Jag har ocksä vid mina beräkningar av kostnaden för förstärkningsresurser för redovisningsåret 1984/85 i enlighet med riksdagens beslut med anledning av propositionen om vissa ekonomisk-politiska ålgärder m. m. (prop. 1983/84:40 bil.6, UbU7, rskr 91) tagit hänsyn till att etl särskilt veckofimpris införts för den icke undervisningsbundna delen av förstärkningsresursen.

Jag har tidigare i inledningen (avsnitt 3) föreslagit en ulökning av limli-den i ämnet svenska med två stadieveckotimmar på högstadiet. Denna utökning har jag föreslagit skall ske genom att tiden för fria aktiviteter minskas från fem till tre sladieveckolimmar.

För alt finansiera en utökning av timlalel i basresurserna pä högsladiel bör förstärkningsresursens icke undervisningsbundna del minskas med 0,0108 veckolimmar per elev fr.o.m. redovisningsårel 1985/86. Förslärk-ningsresursen blir härigenom 0,6334 veckotimmar per elev, varav 0,5194 i den undervisningsbundna delen och 0.1140 i den icke undervisningsbundna.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildniiigsdepartementet                               147

Eftersom utökningen av timtiden för ämnet svenska görs inom ramen för stadielimplanen för högsladiel inriebär del i prakfiken en ireärig övergångsperiod där varje skola själv avgör när och i vilken årskurs utökningen skall läggas ul. Eflersom ulökningen därigenom skall vara fulll genomförd försl läsåret 1987/88 bör det ankomma pä regeringen all utfärda övergångsbestämmelser om all de Ivå sladieveckotimmarna inom basresurserna på högsladiel övergångsvis får användas för fria aktiviteter.

Tilläggsbidrag

Tilläggsbidraget ulgår med viss procent av bidraget för bas- och förstärkningsresurser. Regeringen har för redovisningsårel 1983/84 fasl-slälll procenlsalsen lill 9,3 (SÖ-FS 1984: 134). Till grund för detta beslut har legal dels en beräkning av kommunernas slalsbidragsberätiigade vika-riekoslnader för lärare och skolledare, som utförts av SÖ pä grundval av uppgifter från Kommun-dala AB, dels en beräkning av kommunernas koslnader för uppdragslillägg och nedsällningar av lärarnas undervisnings-skyldighel pä grundval av uppgifier frän statistiska cenlralbyrån (SCB). Elt molsvarande underlag kommer under våren 1985 all presenteras för fastställande av definitiv procentsats för lilläggsbidraget för redovisningsåret 1984/85.

Jag beräknar atl lilläggsbidragel för redovisningsårel 1984/85 skall ulgå med 7,8 % av bidragel lill bas- och förstärkningsresurser. Della moisvarar ell bidragsunderlag på 643,2milj. kr. Jag har vid mina beräkningar för innevarande läsår reduceral lilläggsbidragel i enlighet med riksdagens beslut med anledning av propositionen om vissa ekonomisk-politiska ålgärder m.m. (prop. 1983/84:40 bil.6, UbU7, rskr9l).

Jag har tidigare i inledningen (avsnill 6.1) föreslagil atl ell resurslillskoll om 80milj.kr. tillförs tilläggsbidragel för vikarieinsatser i grundskolan fr.o.m. läsärei 1985/86. Vid i övrigl oförändrade förhållanden räknar jag med atl procentsaisen för lilläggsbidragel därigenom blir 8,8 för redovisningsårel 1985/86.

Hemspråksundervisning m.m.

Jag har tidigare i inledningen (avsnitt 15) behandlat språk- och kulturarvsulredningens betänkande och därmed sammanhängande frågor.

För stödundervisning i svenska och för hemspråksundervisning beräknar jag sammanlagl 473,3 milj. kr. för redovisningsårel 1984/85. Jag har därvid beaktat atl elt särskilt veckolimpris skall beräknas för hemspråksundervisning, vilkel baseras på kommunernas lönekoslnad för enbart de lärare som bedriver hemspråksundervisning.

Som jag har redovisat i inledningen (avsnill 15.6.3) avserjag all senare föreslå regeringen all uppdra ål SÖ atl närmare utreda förulsällningarna för pedagogisk ulvecklingsverksamhet för undervisning av finskspråkiga elever i nägra kommuner. Jag föreslår all 2 milj. kr. avsätts budgetåret

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               148

1985/86 för denna verksamhel saml för övriga koslnader för särskilda insatser för finskspräkiga elever inom skolväsendet. Dessa medel bör beräknas under anslagsposten Bidrag lill kommuner och organisafioner för vissa verksamheler.

Mina förslag i del föregående, inledningen (avsnill 15.4.2), om fillämpningen av reglerna om vilka elever som bör ha rätl all della i hemspräksundervisning fär inga effekler pä statsbudgeten förrän budgetåret 1986/87.

Bidrag ulgår lill koslnader för särskild undervisn i n g för elever som pä grund av handikapp, långvarig sjukdom eller sjukdom som tvingar iHI upprepad kortare frånvaro inte kan delta i vanligt skolarbete. För redovisningsårel 1984/85 beräknar jag kostnaden för särskild undervisning m.m. lill 62,8 milj. kr.

För bidrag lill kostnader för kallorlslillägg och finskspråklillägg beräknar jag 27,4 milj. kr.

Skolledningsfrågor

SÖ:s förslag lill ell nyll stalsbidragssyslem innebär för grundskolans del en förslärkning av de minsta kommunernas skolledning. Nägra kommuner med en grundskolepoäng pä över 60 men under 216 får någon minskning, vilkel dock till viss del kompenseras av en förstärkning av skolledarresur-serna i komvux enligt de beräkningar SÖ gjort. Sammanlagt 26 kommuner har yttrat sig över SÖ:s förslag. Atl döma av remissutfallet innebär inle SÖ:s förslag några dramatiska förändringar av skolledningens omfattning i jämförelse med nuläget. Del är givelvis ocksä så all en övergång från elt delaljsiyri syslem med exakla gränser lill en mera schabloniserad ordning inom ramen för oförändrade kostnader oundvikligen leder till någol förändrade förulsällningar lokalt.

Den föreslagna ordningen ökar möjlighelerna atl anpassa skolledningen och skolorganisationen lill de lokala förutsättningarna. En ytteriigare fördel med den föreslagna ordningen är självfallet ocksä all man avlägsnar den nuvarande iröskeleffekien, dvs. atl tvä skolledarljänsler försvinner när grundskolans omfattning minskar under vissa gränser.

Jag menar all övervägande skäl talar för atl i huvudsak följa SÖ:s förslag vad avser grundskolan. Jag övergår nu till atl mera i detalj redovisa mina ställningstaganden fill detta.

Bidragel skall lämnas i form av skolledningsresurser. Resurserna kan omvandlas pä följande säll:

0,856 resurs ger en hel skolledarljänsl (del ojämna talet beror pä att undervisningsskyldigheten tagits bort - den skall således belalas ur bas-och förslärkningsresurserna),

0,0266 resurs ger en veckotimmes nedsättning av undervisningsskyldighe-len för tillsynslärare,

0,0239 resurs ger en veckoiimmes nedsällning av undervisningsskyldigheten för specialfunkfioner på låg- och mellansladiei och

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              149

0,0293 resurs ger en veckotimmes nedsällning för specialfunkfioner pä högstadiet.

Skolledningsresurserna bör således kunna omvandlas lill fiänsier och nedsällningar. Omvandling lill arvode för tillsynslärare bör ske genom all resursen därvidlag omvandlas lill uppdragstillägg inklusive semeslerlöne-lillägg. De nämnda talen är genomsnill. Exempelvis drar en siudiereklor en lägre resurs än en reklor. Del bör ankomma på regeringen atl meddela bestämmelser om vilka omvandlingar som skall gälla.

SÖ föreslår att i skolledningsresursen för grundskolan inordnas - förutom nuvarande bidrag lill koslnader för rektorer och sludiereklorer - de delar av lilläggsbidragel som är avsedda alt läcka kommunernas koslnader för dels uppdragstillägg lill lillsynslärare, dels för nedsällning av undervis-ningsskyldighelen för lillsynslärare och lärare med specialfunktioner. Jag ansluler mig lill SÖ:s förslag. Fr. o. m. budgetårel 1986/87 kommer således delar av nuvarande lilläggsbidrag atl ingå i skolledningsresursen för grundskolan.

Enligt SÖ:s förslag bör vatje kommun fä en bas bestående av 2,568 skolledningsresurser vilkel moisvarar tre hela skolledarljänsler exklusive undervisningsskyldighel. Jag ansluter mig lill principen i SÖ:s förslag men menar atl basen bör vara något slörre. Della för all väga upp den resursförlust kommunerna sammanlagel annars skulle fä genom alt den nuvarande "frysningen" av antalet skolledare upphör. De medel som avsatts för frysningen bör fördelas jämnt pä kommunerna. Basen blir då i slället 2,662 för varje kommun. I överensstämmelse med SÖ:s förslag föreslär jag atl kommunen fär ell lillskoli för varje skolpoäng i grundskolan med 0,018 resurser t.o.m. 50 poäng och med 0.053 resurser för varie poäng därulöver.

Regeringen bör åriigen faslslälla det belopp en skolledningsresurs skall molsvara i kronor. Della bör grundas på den genomsniltliga kostnaden för en heltidsanställd skolledare i grundskolan.

Det nya systemel med skolledningsresurser bör införas fr.o.m. redovisningsårel 1986/87.

Jag övergår nu lill all redovisa mina slällningslaganden lill andra SÖ-förslag i sammanhanget

SÖ föreslår att kommunerna skall fä poängtillskott för rektorsområden med sex skolenheter eller flera. Bakgrunden är all sådana rektorsområden i dag ger en minskad undervisningsskyldighet för skolledningen. SÖ har därvid föreslagit en poänglilldelning lill kommuner med högst 50 poäng och en annan för dem med högre poäng. Med den nya ordningen får kommunerna, som jag nämnt lidigare, ell slörre inflyiande över den lokala skolor-ganisalionen. De kommer bl.a. all kunna inräila fiera reklorsområden än nu. Jag biträder därför inte SÖ:s förslag på denna punkt. Etl slopande av en särreglering på denna punkl förenklar dessulom slatsbidragshanle-ringen.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                   150

SÖ föreslår också en på likarlat sätt differentierad poängtilldelning för integrerade särskolklasser. Enligt min uppfattning bör emellertid poängtilldelningen för sådana klasser vara oförändrad, dvs. densamma oavsett grundskolans omfallning i kommunen. Även detta ger en enklare slalsbi-dragshaniering.

SÖ förordar alt det skall finnas en heltidstjänst som reklor i vaije rektorsområde och atl rektorsområde skall definieras som "fastslällt geografiskt arbetsområde för reklor vid grundskolan omfattande en eller flera skolenheter". Detta skulle kunna tolkas som att kommunerna i fortsättningen inte fär ha vad som brukar kallas centralt placerade rektorer. Därmed kan exempelvis inle längre en rektor ges ansvarel för invandrarundervisningen eller specialundervisningen i en kommun. Flera remissinslanser har vänt sig mot del förslaget. En sådan ordning motverkar enligt min mening kommunernas möjligheter att organisera skolväsendel och skolledningen på del säll kommunen bedömer mesl raiionelli. Jag avstyrker därför förslagel. Del finns för övrigl inget som tyder pä atl kommunerna har missbrukat möjligheten atl ha centrala rektorer genom att på så sätt övervältra kostnader för den kommunala skoladministrationen på slalen. Skulle del visa sig atl så sker, finns det anledning att älerkomma lill denna fråga. Jag utgår från att kommunerna inte kommer alt använda sig av denna möjlighet att kompensera sig för slopandet av slalsbidrag till bl. a. bilrädande skoldirektörstjänsler som jag senare kommer all föreslå.

SÖ föreslår att de nuvarande tillsynslärarna avskaffas och ersätts med arvoderade studierektorer. Förutom arvode skulle dessa ha nedsättning i undervisningsskyldigheten. Som jag ser förslagel innebär del knappast något annat än etl titelbyle. Jag biträder därför inte SÖ:s förslag. Tillsyns-lärartjänsterna bör sålunda finnas kvar i grundskolan.

SÖ föreslär att antalet heltidsanställda skolledare (rektorer och sludiereklorer) maximi- och minimiregleras i procent av skolledningsresursen. Syftet är alt garantera en minsta skolledarorganisation med fasta ijänsler, att tillförsäkra skolan en viss del specialfunktioner och all inte öka de statliga pensionskostnaderna. I likhet med SÖ anser jag det vara belydelse-fullt att skolan tillförsäkras en viss minsta organisation för den pedagogiska ledning, service och de andra uppgifter som ryms inom de nuvarande specialfunktionerna. Därför bör en nivå anges för vad som minsl skall användas för dessa ändamål. Skolledningen mäste vara sä utformad att den tillgodoser behovet av överblick och har kompetens all driva skolans utveckling. Av dessa skäl måste skolan enligt min mening ha en viss minsta organisation med fasta skolledarljänster. Jag förordar därför atl en nivå anges för den del av skolledningsresursen som minst måsle användas för sådana ijänsler. Del bör ankomma på regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att fastställa nivåerna för della och för den minsla andelen specialfunkfioner. Till skillnad från SÖ anser jag del dock inle nödvändigl all centralt bestämma all varie arbetsenhet skall ha del av resurserna lill specialfunktioner.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               151

Somliga kommuner kan ha en sådan struktur all ganska stora arbetsområden för rektorerna (rektorsområden) är del lämpligaste. 1 sä fall blir antalet rektorer relativt litel medan andelen bilrädande skolledare (studierektorer och tillsynslärare) blir relativt stort. Andra kan finna del lämpli-gast med mänga små rektorsområden, varvid förhållandet blir del motsal-la. Ell rekiorsomräde med mänga små skolenheier kan vara mera beijänl av många tillsynslärare än av en studiereklor. Stora rektorsområden med fä men stora skolenheter har kanske ett större behov av studierektorer än av lillsynslärare. Jag anser därför att man lokalt bör fä bestämma hur slor andel av resurserna som skall läggas pä rektorstjänster, sludierektorstjäns-ter resp. lillsynslärarijänsler inom de gränser jag nyss berört. Därav följer all det blir en uppgift för skolslyrelsen atl beslula om inrättande och indragande av ijänsler som reklor och siudiereklor.

SÖ föreslär atl biträdande skolledartjänsler vid vikande underlag skall få behållas i två är. Del nya systemel skapar sådan flexibilitet för kommunerna i användandet av skolledningsresurserna atl en sådan regel enligt min mening inle är nödvändig.

Enligi min uppfattning är det viktigt atl kommunerna får god tid på sig för atl planera övergången lill det nya syslemet. Jag anser därför atl ändringarna bör genomföras den 1 juli 1986. För alt undvika en minskning av antalet skolledare den I juli 1985 förordar jag atl de nuvarande reglerna om bibehållande ("frysning") av antalet skolledare och biträdande skolledare vid sjunkande poängtal som upphör att gälla vid den tidpunkten förlängs alt gälla t. o. m. uigången av juni 1986. De ytterligare kostnaderna härför har jag beräknal lill 1,6milj. kr. Delta finansieras genom omprioriteringar.

SÖ föreslär att kommuner med mindre än 250 poäng under två år fär behälla det antal skolledare och biträdande skolledare de har vid genom-förandetillfällel. Jag delar SÖ:s uppfatlning. Något statsbidrag för detla bör emellertid inte lämnas.

För redovisningsårel 1984/85 beräknar jag kostnaden för rektorer och studierektorer lill 457,7milj. kr.

Indragning av de statligt reglerade skolchefstjänsterna

Jag har inledningsvis nämnt att jag avser föreslå att den statliga regleringen av skolchefsljänsterna och statsbidragen för de tjänsterna skall upphöra. Jag tar nu upp den saken.

Som jag sagt tidigare har de kommunala skolcheferna, ulom de i Slockholm, Göteborg och Malmö, statligt reglerade anställningar och kommunerna har statsbidrag lill koslnaderna för dem. Slalsbidragsläckningen för skoldirektörer och bilrädande skoldirektörer är dock mindre än för lärare och skolledare.

1 de allra minsla kommunerna är tjänstetypen rektor tillika skolchef Del är i sädana kommuner vars grundskola endasl omfaliar ell rektorsområde.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                  152

Något slörre kommuner har försle rektor som skolchef. En av rektorerna i kommunen är alltså i sädana fall också skolchef I dessa två fall är skol-chefsijänsten en arvodesljänsl som förenas med rektorsijänslen. Slörre kommuner har en skoldireklör och många av dem därlill en eller flera biträdande skoldirektörer. För de slag av ijänsler jag nu nämnl används samlingsbegreppel skolchefer.

Skolchefens uppgifter är bl.a. atl vara den administrative chefen för skolverksamheten i kommunen, följa och främja skolväsendets allmänna utveckling, främja planeringen, sörja för pedagogiska försök och skolpersonalens fortbildning och verka för samarbete mellan hem och skola. Skolchefen arbeiar också med långsikfig verksamhelsplanering för skolväsendel i kommunen, förser skolslyrelsen med ulredningsmalerial, samverkar med kommunala och andra samhällsorgan, näringsliv m.m. Del ex-lerna samverkansarbeiei i kommunen har ulvidgats bl.a. som följd av de utbildnings- och arbelsmarknadspoliliska beslut som fattats om ungdomslag och ungdomsplaiser. Skolchefen har också vissa tillsynsfunktioner.

Som jag varit inne på tidigare har de senaste årens intensiva reformar-bele inneburit en decentralisering av beslut om undervisningens organisation och användning av anvisade resurser. Skolstyrelsen har i slörre ulslräckning givits möjlighel all påverka skolans verksamhel. Riksdags- och regeringsbeslut är inriktade mol målslyrning i slällei för siyrning genom regler. Denna förändring släller ökade krav på den kommunala skolorgani-salionen all la ansvar för och välja de meloder, den skolorganisalion och den användning av resurser som bäst leder till måluppfyllelse. Målen för skolan skall vara ulgängspunklen för den konkrela utformningen av skolverksamheten.

Decentraliseringen av skolväsendel innebär bl.a. all skolstyrelsen fält ett utökat ansvar för att identifiera och analysera problem, pröva olika lösningar och utveckla skolverksamheien i samarbeie med personal, elever och föräldrar. Frän slalsmaklernas sida belönas slarkare än förul skolans grundläggande mål. Skolsiyrelsens uppgift är atl utifrån skiftande lokala förulsällningar falla sädana beslui all de av siaismakterna fastställda målen uppnäs och de givna riktlinjerna följs.

Utvecklingen mot etl ökat lokalt ansvarstagande och ökade befogenheter för skolslyrelsen har också lett till ändrade förutsättningar för skolchefernas arbele. Skolcheferna har, till skillnad från skolledarna, inte heller någon självständig beslutanderätt som grundar sig direkt på författningsreglering. De beslut, som skolchefen fattar, fallas pä skolstyrelsens vägnar. Skolcheferna är i dag dessutom de enda primärkommunala förvall-ningschefsljänsler som är statligt reglerade. Sammantaget talar delta enligt min mening för atl den statliga regleringen av skolchefsljänsterna bör upphöra.

Som jag berört redan inledningsvis föreslår jag mol denna bakgrund all den statliga regleringen av skolchefsljänsterna skall upphöra med utgången

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10   Utbildningsidepartementet                              153

av juni 1985 eller den senare tidpunkt som av övergångsskäl kan behövas. Jag föreslår därför även atl bidragen till koslnaderna för skolchefer upphör för liden fr. o. m. den I juli 1985. Slalsbidrag bör givelvis inle heller lämnas för koslnader som föranleds av minskningen av undervisningsskyldigheien för skolledningen i de kommuner som har en arvodesljänsl som skolchef Under redovisningsårel 1985/86 kommer anslagel atl belaslas med slulreglering av bidragel lill koslnader för skolchefsijänsier för redovisningsårel 1984/85.

Forisällningsvis behövs enligi min mening endasl en regel om all del skall finnas en skolchef i varie kommun med uppgift alt under skolslyrelsen ansvara för skolväsendel i kommunen. Sådana föreskrifier finns f. n. i skollagen. Vidare bör uppdraget all vara skolchef kunna läggas på en reklor i de kommuner som hillills inte behövt ha någon skoldireklör.

Jag ulgår frän atl kommuner och skolstyrelser för över innehavarna av de nuvarande skolchefsljänsterna till molsvarande kommunala ijänsler.

Den långsiktiga besparingseffekten av mitt förslag är ca 55 milj. kr. För redovisningsåret 1985/86 innebär mina förslag, som jag lidigare nämnl, all endast slutreglering av bidragel för redovisningsårel 1984/85 skall ulgå. Bidraget för redovisningsåret 1984/85 och slulreglering för detta redovis-ningsår beräknar jag lill 42,1 milj.kr. resp. 5,7 milj. kr.

Anslagsberäkning

Totalt beräknar jag statsbidraget för redovisningsåret 1984/85 till ändamål under anslagsposten I till 9954,5 milj. kr. Som jag har redovisat i del föregående omfattas denna anslagspost av ell förskotls- och slutregleringsförfarande. Under budgetåret 1985/86 utbetalas lill kommunerna dels för-skotl baseral på del faslslällda bidragel för redovisningsåret 1984/85. dels slutreglering för detta redovisningsår.

Beräkning av förskott och slutreglering under budgetårel 1985/86, belopp i milj. kr.

Budgetår

Totalt bidrag

Förskott

Slutreglering

Summa

1983/84 1984/85 1985/86

9503,9 9954,5

8553.5 8921.2

1401,0

10 322,2

1 enlighet med förordningen (1981:449) om minskning av vissa statsbidrag till kommunal utbildning skall driftbidrag lill grundskolan och vad därmed hör samman reduceras med 2 %. Besparingen på statsbudgeten för budgetårel 1985/86 på anslagsposlen beräknar jag lill 206,4milj. kr.

Bidrag utgår till koslnader för icke limplanebunden verksamhet under den samlade skoldagen. För varie elev som omfatlas av den samlade skoldagen utgår bidrag med ett vissl belopp per läsår. För läsåret

lv

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                                154

1984/85 har SÖ beräknat att 47% av eleverna skall omfattas av denna. Jag delar denna bedömning.

Kostnaden för bidrag till samlad skoldag redovisningsåret 1984/85 beräknar jag till 38,4milj. kr. Även denna anslagspost omfattas av ett förskotts-och slutregleringsförfarande. Jag beräknar medelsbehovet för budgetårel 1985/86 lill 42,2 milj. kr. sedan hänsyn lagils lill atl utbetalning endasl skall ske med 98% av bidraget. Besparingen på statsbudgeten budgetårel 1985/86 blir dä 0.9milj. kr.

Som jag anfört i inledningen om Kullur i skolan (avsnill 3) är jag inle beredd bilräda SÖ:s förslag om vissa ändringar i rikfiinjerna för fria akiivileler.

För bidrag till kostnader för vissa arbetsgivaravgifler beräknar jag 2 127,4 milj. kr. 1 likhet med vad som gäller innevarande budgetår skall utbetalning av bidraget endast ske med 98% av bidragsunderiagei. Jag har tagit hänsyn till della vid beräkningen av bidragel. Besparingen har jag därvid beräknat till 43,4milj.kr. För reducerat lönekostnadspälägg beräknar jag 1 130,7milj. kr. Beräkningen grundar jag därvid pä utbetalningen sedan den ivåprocenliga besparingen fråndragits.

Under posten Bidrag till kommuner och organisationer för vissa verksamheter har jag för budgetåret 1985/86 beräknat 114000kr. för bidrag till kommuner i Norrbottens län med finskspråkiga barn för anskaffande av speciella hjälpmedel för att överbrygga språksvårigheter samt 200000 kr. för bidrag till lägerskolor anordnade av Riksförbundet finska föreningar i Sverige.

Under denna anslagspost har jag också efter omprioritering beräknat särskilda medel för teknikkurser för flickor. För budgetåret 1985/86 beräknar jag medelsbehovel till 2,7 milj. kr. Jag har i denna fråga samråtl med statsrådet Gradin som senare i dag kommer att anmäla frågan om en proposition om kvinnornas ställning pä arbetsmarknaden. Frågan om närmare bestämmelser om användningen av medel för teknikkurser för flickor bör behandlas i samband därmed.

Jag har också som jag tidigare nämnl beräknal 2 milj. kr för pedagogisk utvecklingsverksamhel m. m. för undervisning av finskspråkiga elever under denna anslagsposl.

Fristående skolor

Jag beräknar bidragel för Krislofferskolan, Hillelskolan och de eslniska skolorna till 9,6 milj. kr. Häri ingår även belopp för bidrag lill de s.k. komplelleringsskolorna (viss undervisning i estniska språkel m.m. som meddelas skolpliktiga elever av estniskt ursprung på ett tiotal orter i landel).

Regeringen har genom beslut den 6 oktober 1983 förklarat sammanlagt sjutton fristående skolor berättigade lill statsbidrag, varav sexton skolor fr.o.m. redovisningsåret 1983/84 och en skola fr.o.m. redovisningsåret

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildiiingsdepartementet                               155

1984/85. Jag beräknar kostnaden för bidrag för dessa skolor lill 10,5 milj. kr. för redovisningsårel 1985/86.

Lokal skolutveckling

Södertälje kommun har i skrivelse framhällil all nuvarande beslämmel-ser om bidrag lill lokal skolulveckling borde omfalla även resurser för hemspråksundervisning och slödundervisning i svenska. Del förhållandet atl bidragel lill lokal skolutveckling inle beräknas pä resurserna för hemspråksundervisning och slödundervisning i svenska leder lill all kommuner med slor andel sädan undervisning fär relafivt sell mindre resurser än andra kommuner för lokal skolulveckling. Jag föreslär därför all i underiagel för beräkning av bidrag lill lokal skolulveckling skall ingå även resurser för hemspråksundervisning och stödundervisning i svenska. I underlaget bör enligi min mening även ingå resurser för särskild undervisning.

Regeringen har för redovisningsårel 1984/85 fastställt procentsatsen för bidrag lill lokal skolulveckling avseende grundskolan lill 2,4% av bidraget till bas- och förstärkningsresurser. Mot bakgrund av mill förslag om ulökai underlag för beräkningar av bidraget lill lokal skolulveckling räknar jag med att procentsatsen för redovisningsårel 1985/86 skall minskas med 0,14 procentenheter, dvs. från 2,4 lill 2,26. Jag beräknar medelsbehovel för budgetåret 1985/86 till 199milj. kr., sedan hänsyn tagils lill alt utbelalning endast skall ske med 98% av bidraget. Besparingen på statsbudgeten blir dä 4,1 milj. kr.

Den lotala besparingen under gmndskoleanslagel lill följd av att utbetalning endast sker med 98% av bidragel har jag beräknal till 277,9milj. kr. I enlighet med riksdagens beslut efler förslag i 1981 års budgelproposilion har 25% - 69,5 milj. kr. — av denna besparing överförts lill anslagel B 9. Särskilda åtgärder på skolområdet.

Lokalt utvecklingsarbele på lågstadiet

Efler förslag i 1983 års budgetproposition har riksdagen beslutat att särskilda medel årligen skall avsätlas för bidrag lill lokall ulvecklingsarbete på lågstadiet (prop. 1982/83:100 bil. 10 s. 274-276, UbU 20, rskr 253). För innevarande budgetär har 31,7 milj. kr. avsatts för ändamålet. För nästa budgetär beräknar jag oförändrat bidrag under denna anslagsposl. 1 likhet med vad som gäller för budgetåret 1984/85 bör enligt min mening en mindre del av de medlen avsättas för centralt utvecklingsarbele kring frågeställningar rörande övergången mellan förskola och skola. Mol bakgmnd av atl SÖ under innevarande budgelår utvärderar det lokala utvecklingsarbetet på lägsladiel biträder jag inte SÖ:s förslag atl även specialskolan, särskolan och sameskolan skall kunna fä del av de medel som anvisas för detta ändamål.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               156

Dataundervisning på grundskolans högsladium m. m.

Jag har i det föregående, inledningen (avsnill 4.1) lagl fram förslag som har lill syfte alt utveckla programvara för dataundervisning i skolväsendel.

Efler förslag i 1984 års budgelproposilion har riksdagen beslulal all elt särskilt bidrag till koslnader för anskaffning av datorutrustning m.m. ärligen skall avsällas under en ireårsperiod med börian 1984/85 (prop. 1983/84: lOObil. lOs. 93-94, UbU I8,rskr222). För innevarande budgelår har 20 milj. kr. avsalls för ändamålet. För budgelåret 1985/86 beräknar jag oförändrai bidrag under denna anslagsposl. Jag bilrä-de'r inte SÖ:s förslag att de medel som anvisas för detta ändamål även bör komma specialskolan och sameskolan till del.

Kultur i skolan

Jag har lidigare i inledningen (avsnill 3) redovisat alt det är önskvärt atl ett ulvecklingsarbele inleds för all slödja en ökad satsning på kullur i skolan. Särskilda medel bör avsätlas i syfte att stimulera lill ell sådant utvecklingsarbete. Jag har som jag lidigare nämnl beräknal 15 milj. kr. för della ändamål. Medlen bör beräknas under en särskild anslagsposl under förevarande anslag. Bidraget bör kunna användas för insatser också i gymnasieskolan.

Tillvalet på högsladiel

De erfarenheler som frän olika häll redovisas av systemel med lokala lillvalskurser på högstadiet ger anledning för mig all ånyo betona vad jag sade i förra årets budgetproposition om kvalitetskravet pä den del av innehållet i skolans verksamhet som faslslälls lokall (prop. 1983/84: 100 bil. 10 s. 11). Bl.a. har SÖ pekat på att lokala tillvalskurser ibland ger en kvalitativt sämre ulbildning än vad de cenlrall faslslällda lillvalskurserna i B-spräk ger. Lokala tillvalskurser betraktas i vissa fall av eleverna som mindre krävande vilkel medför etl negativt val till dessa kurser. Jag vill därför pä nyll understryka all tanken med den ökade lokala friheten att utforma grundskolans innehål! beträffande tillvalsämnen och fria aktiviteter inle har varil att den skall användas lill alt erbjuda eleverna valalternativ som är utformade med utgångspunkt i atl vara lälta och mindre arbelskråvande. Lokala lillvalskurser måsle ulformas med utgångspunkt i samma kvalitetskrav och krav på arbelsinsalser som de iradilionella lill-valsämnena, även när kurserna har en praktisk inriktning.

Mol denna bakgrund avserjag atl senare återkomma till regeringen med förslag all uppdra äi SÖ all utarbela modeller för lokala tillvalskurser. Sädana modeller bör med utgångspunkt i hillillsvarande erfarenheler kunna ge etl värdefullt slöd lill del lokala kursplanearbetel.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              157

Utbetalning av bidrag lill grundskolan

Slalsbidrag lill bas- och förstärkningsresurser, samlad skoldag och lokal skolulveckling i grundskolan utbelalas som lidigare redovisals i form av förskott och slulreglering. Utbetalning av förskoll av bidrag sker vid fyra lillfällen - i juli, oklober, januari och april - under ell redovisningsår, dvs. det år för vilkel bidrag ulgår.

Före den I augusti efter redovisningsårel rekvirerar skolslyrelsen slulligi bidrag frän länsskolnämnden med skillnaden mellan vad kommunen lolall skall erhålla och del erhållna förskottet.

För all få ekonomiskt utrymme för reformer föreslär jag förändringar i utbelalningsreglerna för grundskolans bidrag fr. o. m. redovisningsårel 1985/86. Mill förslag innebär atl uibelalningsreglerna ändras så atl bidrag i form av förskoll betalas ul månadsvis i slället för fyra gånger under året, vilkel får lill följd minskade ränleutgifter för slalen. Förskoll som med nuvarande regler belalas under juli kommer i stället att belalas med en tredjedel under resp. juli, augusti och september. På molsvarande säll kommer att ske med utbetalningarna i oktober, januari och april.

Jag beräknar de minskade ränteutgifterna lill ca9lmilj.kr. för budgelåret 1985/86.

Ändringar i skollagen

Jag har i det föregående föreslagil all möjligheten lill s.k. skolgängsbe-frielse enligi 36 § andra slyckel skollagen (1962:319) skall tas bort. Inom utbildningsdepartementet har upprättats förslag till lag om ändring i skollagen (1962:319). Förslaget bör fogas lill protokollet i detta ärende som bilaga 10.1.

Jag hemställer alt regeringen

dels föreslär riksdagen all

1.         anta etl inom utbildningsdepartementet upprättat förslag lill lag om ändring i skollagen (1962:319),

2.    godkänna vad jag har förordat om ökning av anlalel veckotimmar i svenska pä grundskolans högsladium,

3.    godkänna vad jag har förordat om minskning av förstärkningsresursen,

4.    godkänna vad jag har förordat om tilläggsbidragel,

5.    godkänna vad jag har förorda! om bidrag lill pedagogisk utvecklingsverksamhel för undervisning av finskspräkiga elever,

6.    godkänna mill förslag om ell nytt statsbidragssystem beträffande skolledningen i grundskolan,

7.    godkänna vad jag har förordat om anlalel skolledare och bilrädande skolledare fr. o. m. den 1 juli 1986,

8.    godkänna vad jag har förordal om bibehållande av anlalel skolledare och bilrädande skolledare i grundskolan l. o. m. uigången av juni 1986,

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                                158

9. godkänna vad jag har förordat om bibehållande av antalet skolledare och bilrädande skolledare i kommuner med mindre än 250 poäng under tiden den 1 juli 1986 — den 30 juni 1988,

10.        godkänna vad jag har förordat om slalsbidrag lill koslnader för skolchefer,

11.        godkänna mitl förslag om indragning av de slatligl reglerade skolchefsijänslerna,

12.        godkänna vad jag har förordal om teknikkurser för flickor,

13.        godkänna vad jag har förordat om beräkning av bidrag lill lokal skolutveckling,

14.        godkänna vad jag har förordal om bidrag lill ulvecklingsarbele med kultur i skolan,

15.        godkänna vad jag har förordat om ändrade uibetalningsregler för bidrag lill drifien av grundskolan,

16.        till Bidrag lill driften av grundskolor m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa elt förslagsanslag av 13707 000000 kr.,

dels bereder riksdagen tillfälle all la del av vad jag

17.   anfört om skolledningsfrågor i övrigt.

B 12. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m.

1983/84 Utgift                21404352

1984/85 Anslag               26175000

1985/86 Förslag              26920000

Statsbidrag till svensk undervisning i ullandel ulgår enligi förordningen (1978:591) om slalsbidrag till svensk undervisning i utlandet (ändrad senasl 1984:763).

Statsbidrag till utlandsskola utgår i form av bidrag till kostnader för lärariöner med belopp som i princip motsvarar lönen för molsvarande lärartjänst vid svensk grundskola och bidrag lill skolans lokalkostnader med 50% av årskostnaden för nödvändiga undervisningslokaler samt i form av särskilt driftbidrag med 8% av lönekostnader och vissa pensions kostnader. Vidare utgår statsbidrag till korrespondensundervisning, kompletterande svensk undervisning och svensk undervisning vid internationell skola.

Frän anslagel beslrids vidare ulgifler för slalsbidrag lill kostnader för dels tilläggspensionsavgift för vissa lärare (SÖ-FS 1982: 187), dels resor och flyttning för lärare vid utlandsskolor (SÖ-FS 1978:182, ändrad SÖ-FS 1981: 127).

Överenskommelse har den 15 september 1982 träffats mellan Finland, Norge och Sverige om samarbete på utlandsundervisningens område.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

159

Skolöverstyrelsen

Organisationen vid de svenska utlandsskolorna innevarande läsår framgår av följande sammanställning.

Statsunderstödda svenska ullandsskolor läsåret 1984/85

Låg- och

Högstadium

mellan-

stadium

Europa

Belgien (Bryssel)

X

X

England (London)

X

X

Frankrike (Paris)

X

X

Italien (Milano)

X

Portugal (Lissabon)

X

Schweiz (Geneve)

X

Sovjetunionen (Moskva)

X

Spanien (Fuengirola)

X

(Madrid)

X

X

(Palma de Mallorca)

X

(Las Palmas)

X

Förbundsrepubliken

Tyskland (Beriin)

X

(Hamburg)

X

Asien

Bangladesh (Dacca)

X

Indonesien (Java)

X

Irak (Bagdad)

X

-"-   (Bagdad)

X

Japan (Kosai)

X

Saudi-Arabien (Jeddah)

X

(Riyadh)

X

Sri Länka (Kotmale Project)

X

Sultanatet Oman (Muscat)

X

Thailand (Hua Hin)

X

Vietnam (Bai Bång)

X

(Hanoi)

X

Afrika

Botswana (Gaborone)

X

Burundi (Bujumbura)

X

Etiopien (Addis Abeba)

X

Guinea Bissau (Bissau)

X

Kenya (Kiambere)

X

(Nairobi)

X

X

(Nyanza)

X

Folkrepubliken

Kongo (Pointe Noire)

X

Libyen (Benghazi)

X

(Tripoli)

X

Mozambique (Maputo)

X

Tanzania (Dar es Salaam)

X

(Nzega)

X

Republiken Zaire (Semendua)

X

Zambia (Lusaka)

X

Amerika

Argentina (Tucumän)

X

Bolivia (Cochabamba)

X

Brasilien (Sao Paulo)

X

Ecuador (Banos)

X

Mexico (Mexico City)

X

Peru (Carhuaquero)

X

-"-    (Lima)

X

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               160

Skolöverstyrelsens (SÖ) anslagsframställning för budgelåret 1985/86 innebär i huvudsak följande:

1.       Pris- och löneomräkning m. m. 2232000kr.

2.   För läsåret 1985/86 beräknar SÖ antalet skolor lill 50. Anlalel elever i de sialsunderstödda utlandsskolorna beräknas lill 1 350, antalet elever i korrespondensundervisning beräknas till 475 saml i kompletterande svensk undervisning till 2000.

3.   Ekonomisk avräkning skall enligt överenskommelsen om samarbeie mellan Finland, Norge och Sverige ske efler varie läsårs slut. Efter avräkning för budgetåret 1984/85 beräknar SÖ atl ca I milj. kr. kommer all inbetalas till SÖ.

4.   En ändring av reglerna för tilldelning av antalet veckotimmar för
handledd korrespondensundervisning medför ell yllerligare medelsbehov
av 200000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag fillstyrker SÖ:s förslag lill ändring av reglerna för tilldelning av antalet veckotimmar för handledd korrespondensundervisning och beräknar 200000kr. för ändamålet (4).

1 övrigl räknar jag inle med andra förändringar under anslagel än sädana av automatisk natur. Jag har därvid räknat med en lägre prisomräkning än vad SÖ har gjort. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all lill Bidrag lill svensk undervisning i utlandet m.m. för budgelåret 1985/86 anvisa ell förslagsanslag av 26920000kr.

B 13. Sameskolor

1983/84 Ulgift                 10990059

1984/85 Anslag               12543 000

1985/86 Förslag               13 860000

Sameskolor finns i Karesuando. Lannavaara, Gällivare, Jokkmokk, Arjeplog, Tärnaby och Ange. Innevarande läsår förekommer undervisning i årskurserna 1-6. Vid sameskolan i Aijeplog är drifien nedlagd. 1 stället pågår försöksverksamhet med integrerad samisk undervisning vid grundskolan i Arjeplog. Samisk högstadieundervisning förekommer i Gällivare. Undervisningen samordnas pä försök med grundskolans högstadium i kommunen. Elevantalel vid sameskolorna uppgår läsåret 1984/85 till 104 och beräknas läsåret 1985/86 lill 127. Därulöver dellar innevarande läsår 32 elever och beräknas läsårel 1985/86 della 25-30 elever i den inlegrerade

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

161

sameundervisningen. Verksamhelen regleras i sameskolförordningen (1967:216, omtryckl 1980:437) saml i förordningar (SÖ-FS 1983: 123-125) om integrerad samisk undervisning vid grundskolan i Arjeplog, Gällivare och Åre.

Vid sameskolan sker undervisning på svenska och samiska. Ämnet samiska förekommer i samlliga årskurser.

Sameskolorna leds av en styrelse, vars kansli är förlagt till Jokkmokk.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Skolöverstyrelsen

Föredraganden

Personal

L.ärare

Övrig personal

17 28,5

of.

-2

of.

-2

45,5

-2

-2

Anslag

Ulgifler

Lönekostnader för lärarpersonal

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader)

Lokalkostnader

3 673000 6602000 (4 443000) 2436000

-1-473000

- 70000

(-    3000)

-1-373000

4-

(-

-1-

803 000 46000 59000)

573 000

12711000

-1-776000

-1-1330000

Inkomsler

168000

-H 13000

-1-

13 000

Netloutgifl

12 543000

-1-763000

-1-1

1317 000

Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsens (SÖ) anslagsframställning för budgetåret 1985/86 innebär i huvudsak följande:

1.        Pris- och löneomräkning m.m. 1373 000kr. Engångsanvisning på 150000 kr. avgår.

2.        SÖ föreslår en besparing av lönekostnaderna för personal vid elevhemmen med 310000kr. samt en besparing av lokalkostnaderna vid elevhemmen i Jokkmokk och Lannavaara med 150000 kr.

3.        SÖ föreslår att medel som anvisats under anslaget Bil. Bidrag till driften av grundskolor m.m. för lokalt ulvecklingsarbele på lågstadiet saml för datorutrustning m. m. även bör kunna användas för sameskolor.

Föredragandens överväganden

Jag räknar med en besparing av lönekostnaderna för personal vid elevhemmen (—310000kr.) saml en besparing av lokalkostnaderna vid elevhemmen (-100000 kr.) (2). 11    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               162

Jag har lidigare under anslagel Bil. Bidrag till drifien av gmndskolor m.m. redovisat all jag inte anser atl medel för lokalt utvecklingsarbele på lågstadiet samt för datomiruslning m. m. skall kunna användas även i sameskolorna (3).

Sameskolstyrelsen har i likhet med föregående år föreslagil atl en sameskola inrällas i Kiruna. Sameskolslyrelsen föreslär atl verksamhelen läsåret 1985/86 enbart omfattar lågsladieundervisning och att verksamheten successivt byggs ut till alt även omfalla mellansladieundervisning. Sameskolslyrelsen räknar med all 15 elever kommer alt välja sameskola i Kiruna läsåret 1985/86 saml atl skolan fulll utbyggd kommer atl omfatta ca 60 elever. Skolöverstyrelsen har, i avvaklan på en samlad ulvärdering av den försöksverksamhel med inlegrerad samisk undervisning som pågår vid grundskolan i Arjeplog och Gällivare, avstyrkt förslaget.

Under förutsättning all minsl lolv elever väljer sameskola i Kiruna läsårel 1985/86 samt att avtal träffas mellan slaten och Kiruna kommun om upplåtelse av lokaler m. m. förordar jag alt sameskola på försök inrättas i Kiruna. Läsåret 1985/86 bör verksamhelen enbart omfalla en klass för lågsladieundervisning. Under förulsällning all sameskolstyrelsen föreslår erforderliga omprioriteringar inom anslaget, räknar jag med atl verksamhelen successivi kan byggas ut till atl även omfatta mellanstadieundervisning.

Jag räknar i första hand med en sexårig försöksverksamhet med sameskola i Kiruna. Därefier får ställning tas lill den framtida organisationen.

För budgetårel 1985/86 beräknar jag kostnaderna för sameskolan i Kiruna till 630000kr.

1 övrigl räknar jag för nästa budgetår inte med andra förändringar under anslaget än sådana av automatisk natur.

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen att

1.      godkänna vad jag har förordal om inrättande pä försök av sameskola i Kiruna,

2. till Sameskolor för budgetåret 1985/86 anvisa elt förslagsanslag av 13 860000 kr.

B 14. Specialskolan m.m.: Utbildningskostnader

1983/84 Utgift'              172327842

1984/85 Anslag             168180000

1985/86 Förslag        178697000

' Anslagen Specialskolan m.m.: Utbildningskostnader och Specialskolan m.m.:

Resor för elever jämte ledsagare.

Synskadade elever undervisas inom specialskolan vid två skolenheter, belägna i Solna (Tomtebodaskolan) och Örebro (Ekeskolan). Vid Ekesko-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

163

lan mollas som elever synskadade barn med ylleriigare handikapp. Döva och hörselskadade elever undervisas vid dels sex skolenheier, belägna i Stockholm (Manillaskolan), Gnesta (Åsbackaskolan), Lund (Östervångs-skolan), Vänersborg (Vänerskolan), Örebro (Birgillaskolan) och Härnösand (Krislinaskolan), dels i särskilda klasser föriagda till grundskolan (s.k. externa klasser). Åsbackaskolan tar emot elever med ytterligare handikapp. Vid en skolenhet i Sigluna (Hällsboskolan) undervisas normal-begåvade barn med grava lalskador saml hörselskadade barn med beleen-deslörningar och vissa andra komplikalioner.

Verksamhelen regleras i specialskolförordningen (1965:478, omlryckt 1983:736, ändrad 1984:327).

Bestämmelser om tilldelning av lärarresurser finns i förordningen (SÖ-FS 1983: 155) om tilldelning av lärarresurser vid specialskolan m.m. (ändrad SÖ-FS 1984:67), som gäller under en försöksperiod om tre år (1983/84 - 1985/86).

1 förordningen (SÖ-FS 1984:66) meddelas bestämmelser om utveckling av verksamheten vid specialskolan.

Frän anslagel bekostas även resor för elever jämte ledsagare.

1984/85

Beräknad änd

ring 1985/86

Skolöver-

Före-

styrelsen

draganden

Personal

Lärare

343

-HO

-1-4

Övrig personal

467

-2

-2

810

-1-8

+2

Anslag

Ulgifler

Lönekostnader m. m. för skol-

ledare och lärarpersonal

56973 000

-t-

4214000

-1- 3316000

Utveckling av verksamheten vid

specialskolan

1658000

4-

545000

-t-    316000

Förvaltningskostnader

74 230000

-1-

6 322000

4- 5 177 000

(därav lönekostnader)

(63 596000)

(4-

5 202 000)

(-1- 4 328000)

Resor för elever jämte led-

sagare

11519000

■+

479000

-1-    819000

Lokalkostnader

24 407 000

-t-

348000

-1-    931000

168787 000

-f 11908 000

-1-10 559000

Inkomster

607 000

-f

30000

4-      42 000

Nettoutgift

168180000

-Hll 878 000

-1-10517000

Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsens (SÖ) anslagsframställning för budgetårel 1985/86 innebär i huvudsak följande:

I. Pris-och löneomräkning m. m. 10428000kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                                164

2.         SÖ föreslår att skoldelen vid Tomtebodaskolan avvecklas fr.o.m. budgetåret 1985/86. Det fätal synskadade elever ulan tilläggshandikapp som också i fortsättningen kan komma atl efterfråga undervisning vid specialskola bör enligt SÖ hänvisas lill Ekeskolan. De resurser som därvid frigörs vid Tomlebodaskolan föreslår SÖ får överföras lill Tomiebodasko-lans resurscentrum.

3.    SÖ föreslår atl verksamhelen vid Tomlebodaskolans resurscentrum utökas med tvä försladielärare och en förskollärare med synpedagogui-bildning (-(-372 000kr.) saml all yllerligare medel beräknas för resor och expenser (-1- 30000kr.). Koslnaderna härför föreslås finansieras genom all Ire och en halv vakanta värdarljänsier dras in (-409000kr.) Vidare föreslås en överföring från Tomlebodaskolans skoldel av 104 lärarveckolim-mar och två ijänster som skötare, 0,25 tjänst vardera för psykolog, kurator och fritidsassistent samt 0,75 tjänst som skolsköterska.

4.    SÖ föreslår en fortsatt utbyggnad av verksamheten vid Ekeskolans, Åsbackaskolans och Hällsboskolans resurscentrum. För Ekeskolan föreslås en utökning med fyra tjänster som lärare 1-3, för Åsbackaskolan två tjänster som lärare 1—3 och en halv ijänsl som kurator samt för Hällsboskolan en tjänst som lärare 1-3 och en tjänst som kurator (-t- I 114000kr). Vidare föreslår SÖ ökade medel för resor samt expenser (-(- 218000kr.).

5.    SÖ föreslår ökade medel för särskilda arvoden lill experter och tolkar (-h 235 000 kr.).

6.    För ulveckling av verksamheten vid specialskolan föreslär SÖ ökade medel (+441 000kr.).

7.    SÖ beräknar ökade hyreskostnader för anskaffning av fyra lägenheter eller villor som elevbosläder (-1- 320000kr.).

8.    SÖ föreslår alt medel beräknas lill förhyrande av fritidshus för elever vid Ekeskolan (-h 35 000 kr.).

9.    Hyreskostnaderna kan enligi SÖ minskas för elevhem pä grund av utflyttning till lägenheter och villor av eleverna vid Vänerskolan och pä grund av minskad verksamhel vid Tomtebodaskolan (—706000kr.). Vidare beräknar SÖ en minskning av kostnaderna för resor för elever jämte ledsagare vid nedläggning av skoldelen vid Tomlebodaskolan (-200000 kr.).

10.   SÖ föreslår atl medel som anvisats under anslaget Bil. Bidrag till
drifien av grundskolor m.m. för lokall utvecklingsarbete pä lägsladiel
saml för datorutrustning m. m. bör kunna användas även för specialskolan.

Föredragandens överväganden

I enlighel med skolöverstyrelsens (SÖ) förslag förordar jag atl skoldelen vid Tomtebodaskolan avvecklas fr.o.m. budgetårel 1985/86 och all del fätal synskadade elever utan lilläggshandikapp som även i fortsättningen

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              165

kan komma att efterfråga undervisning vid specialskola hänvisas lill Ekeskolan (2).

SÖ har i sin anslagsframslällning redovisal de resurser som friställs vid en avveckling av skoldelen vid Tomtebodaskolan. För utökning av verksamheten vid Tomlebodaskolans resurscentrum förordar jag alt för nästa budgelår 104 lärarveckolimmar och tvä tjänster som skötare, en Ijärdedels tjänst för vardera psykolog, kuralor och fritidsassistent samt tre fjärdedels Ijänsl för skolskölerska förs över från skoldelen fill Tomlebodaskolans resurscentrum (3).

För utbyggnad av verksamhelen vid Ekeskolans, Åsbackaskolans och Hällsboskolans resurscenlrum beräknar jag medel för följande antal ijänsler som lärare 1, 2 eller 3, nämligen två vid Ekeskolan, en vid Åsbackaskolan och en vid Hällsboskolan. Jag beräknar även medel för en halv tjänst som kurator vid Åsbackaskolan och en tjänst som kuralor vid Hällsboskolan. Vidare beräknar jag lOOOOOkr. i ökade medel för resekoslnadsersällningar och expenser till följd av den utökade organisationen (4).

Medlen för arvoden till expertis och tolkar bör enligt min mening räknas upp med 125 000kr. (5).

Vidare förordar jag att ytterligare 200000 kr. beräknas för utveckling av verksamheten vid specialskolan (6).

Jag beräknar 240000 kr. i ökade hyreskostnader för anskaffning av ytterligare tre lägenheter eller villor som elevbostäder (7).

Chefen för utbildningsdepartementet kommer senare under anslaget I 3. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m. att beräkna medel för inredning av nämnda elevbosläder.

1 enlighet med SÖ:s förslag räknar jag med alt tre och en halv vakanta tjänster som vårdare kan dras in (3). Vidare räknar jag med en minskning av koslnaderna för resor för elever jämle ledsagare vid nedläggning av skoldelen vid Tomtebodaskolan (9).

Jag har lidigare under anslaget Bil. Bidrag till driften av grundskolor m. m. redovisal atl jag inte anser atl medel för lokalt utvecklingsarbete pä lågstadiet samt för datorutrustning m.m. skall kunna användas inom specialskolan (10).

1 en särskild skrivelse har Riksförbundet Hem och Skola anhållit att syskon till döva och gravt hörselskadade elever i hem där teckenspråk används i den dagliga kommunikationen mellan familjens medlemmar skall ha rätt lill leckenspråksundervisning i skolan. De elever vars syskon det här rör sig om lorde normall vara inskrivna i specialskolan. Eflersom möjlighel lill ömsesidig kommunikalion i familjen är väsenllig, menar jag all del borde vara möjligl för specialskolan alt i begränsad utsträckning inom ramen för sina resurser i samverkan med föräldraorganisationerna medverka till alt sådan undervisning i teckenspråk för syskon lill ifrågavarande elever kommer fill stånd.

prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               166

1 övrigl räknar jag för näsla budgetär inle med andra förändringar under anslaget än sådana av automatisk natur.

Med hänvisning till vad jag har anfört och lill sammanställningen hemsläller jag alt regeringen föreslår riksdagen atl

1.   godkänna vad jag har förordal om avveckling av skoldelen vid
Tomlebodaskolan,

2. till Specialskolan m.m.: Utbildningskosinader för budgetårel
1985/86 anvisa elt förslagsanslag av 178697 000 kr.

B 15. Specialskolan m. m.: Utrustning m. m.

1983/84 Utgift                  3923257                  Reservation 872 254'

1984/85 Anslag                 4 270000

1985/86 Förslag                4671000

' Varav 657 070 kr. ej får disponeras enligt regeringsbeslut 1983-03-24.

Från anslaget beslrids ulgifler för läromedel, undervisnings- och arbels-material, inventarier m.m., bibliotek samt hörsel- och lalteknisk utrustning.

Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsens (SÖ) anslagsframställning för budgetårel 1985/86 innebär i huvudsak följande:

1.       Prisomräkning m.m. 313000kr. Engångsanvisningar på 340000kr. avgår.

2.       Till följd av förslag om personalförslärkningar under anslaget B 14. Specialskolan m.m.: Utbildningskostnader beräknar SÖ en engångsanvisning för ulruslning (-(-70000kr.). Vidare beräknar SÖ en engångsanvisning för utrustning lill fyra nya boendeenheter (-1- 360000kr.).

3.   För upprustning av specialskolans bibliotek beräknar SÖ 450000kr.

Föredragandens överväganden

För näsla budgetär beräknar jag engångsanvisningar för ulruslning fill följd av personalökningar med 35000 kr. och för utmsining lill tre nya boendeenheter med 270000kr. (2).

Jag förordar att 150000 kr. får utgå ärligen under en Ireårsperiod för upprustning av specialskolans biblioiek (3). Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl till Specialskolan m.m.: Utrustning m. m. för budgelåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 4 671 000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              167

B 16. Kostnader för viss personal vid statliga realskolor

1983/84 Utgift

1984/85 Anslag                       1000

1985/86 Förslag                       1000

Med utgången av läsårel 1972/73 var samlliga slalliga realskolor avvecklade. Vissa ordinarie ijänsler fördes dä pä övergängsslal. 1 den män innehavarna av tjänsterna inte har kunnat beredas tjänstgöring vid annan skolform fär medel för lönekostnader och sjukvård för dem utgå ur della anslag.

Skolöverstyrelsen

Anslaget bör tills vidare föras upp med oförändrat belopp.

Föredragandens överväganden

Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

atl till Koslnader för viss personal vid statliga realskolor för budgetåret 1985/86 anvisa elt förslagsanslag av I 000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               168

Gymnasiala skolor m. m.

B 17. Bidrag till driften av gymnasieskolor

1983/84 Utgift           4031465659

1984/85 Anslag       3 804000000 1985/86 Förslag      3 775685000

Ur anslaget utgår statsbidrag fill driften av gymnasieskolor enligt bestämmelser i förordningen (1966:115) om statsbidrag till driftkostnader för viss kommunal utbildning (omtryckt 1977:490, ändrad senast 1984:627). Bidragen avser huvudsakligen kostnader för skolledare och lärare samt särskilda kostnader för inbyggd ulbildning.

Ur anslaget bekostas även vissl bidrag enligt förordningen (1982:608) om statsbidrag till lokal skolutveckling m.m. (omirycki 1983:416, ändrad senast 1984: 328) samt statsbidrag till siudie- och yrkesorientering i gymnasieskolan.

Enligt förordningen (1981:449) om minskning av vissa statsbidrag till kommunal utbildning skall en del av de nämnda statsbidragen minskas med 2% av del belopp som annars skulle ha utgetts. I fråga om landstingskommunal vårdutbildning görs en minskning med 20%.

Till de ytterligare bidrag som utgår ur anslagel hör bl.a. statsbidrag enligt förordningen (1984:622) om gymnasial lärlingsutbildning saml bidrag till kostnader för korrespondensundervisning pä gymnasial nivä.

I gymnasieskolan finns ett stort antal studievägar i form av 26 linjer och ca 550 specialkurser. Härtill kommer gymnasial lärlingsutbildning. Linjerna och de gängse förkortningarna av dem är följande.

Minsl treåriga linjer (teoretiska)

Ekonomisk linje                                                                 E

Humanistisk linje                                                               H

Naturvetenskaplig linje                                                      N

Samhällsvetenskaplig linje                                                 S

Teknisk linje (fyraårig)                                                      T

Tvååriga teoretiska linjer

Ekonomisk linje                                                                 Ek

Estetisk-praktisk linje                                                        Ep

(försöksverksamhet)

Musiklinje                                                                          Mu

Social linje                                                                          So

Teknisk linje                                                                      Te

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              169

Tvååriga yrkesinriktade linjer

Beklädnadsteknisk linje                                                    Be

Bygg- och anläggningsteknisk linje                                   Ba

Distributions- och kontorslinje                                        Dk

Drift- och underhållsteknisk linje                                     Du

El-teleteknisk linje                                                            Et

Fordonsteknisk linje                                                         Fo

Jordbrukslinje                                                                   Jo

Konsumtionslinje                                                             Ko

Livsmedelsteknisk linje                                                    Li

Processteknisk linje                                                          Pr

Skogsbrukslinje                                                                 Sb

Social servicelinje                                                              Ss

Trädgårdslinje                                                                   Td

Träteknisk linje                                                                 Tr

Verkstadsteknisk linje                                                      Ve

Vårdlinje                                                                              Vd

Enligt riksdagsbeslui (prop. 1980/81: 107, UbU 38, rskr395 saml prop. 1983/84: 116, UbU 19, rskr 321) lillämpas elt särskilt system för dimensioneringen av gymnasieskolan. Systemel är reglerat i förordningen (1984:618) om elevplatser i gymnasieskolan m.m. Del innebär bl.a. att elevplaisramar i gymnasieskolan fastställs för tre budgetår i sänder. För del Iredje hudgeiårel har ramarna karaktären av planeringsramar. Riksdagen har våren 1984 beslutat om ramar för innevarande budgetär och budgetåret 1985/86 samt planeringsramar för budgetåret 1986/87.

För hela riket fastställs en totalram. Den är uppdelad pä dels en ram för utbildningar vilka eleverna kan påbörja direkl efter grundskolan (direktramen), dels en ram för kurser för invandramngdom och för utbildningar som kräver viss ålder, praktik eller utbildning ulöver grundskolan för lilllräde (lilla ramen).

Direklramen är uppdelad pä sex sekiorsramar och en ram för ospecificerade platser. 1 seklorsramarna ingår utbildningar enligt följande.

Sektor                                                          Utbildningar (till linjerna

kommer närliggande specialkurser)

1. HS - Humanistisk och                            H, S, So, Mu, Ep samhällsvetenskaplig sektor

2.      VSK - Vård-, social- och                        Vd, Ss, Ko konsumtionssektor

3.      EM - Ekonomisk och merkan-               E, Ek, Dk til sektor

4.      TN - Teknisk och natur-                        N, T, Te, Du vetenskaplig sektor

5.      TI - Teknisk och industri-                      Ba, Be, Et, Fo, Li, Pr, Tr, Ve, ell sektor                                                 gymnasial lärlingsutbildning samt

specialkurser ej näraliggande nägon linje

6. JST — Jordbruks- och skogs-               Jo, Sb, Td
brukssektor

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               170

Lokalt arbetsmarknadsanknulna specialkurser som omfattar mindre än etl läsår och som inte kräver viss älder, praktik eller ulbildning ulöver grundskolan för lilllräde (korta LA-kurser) ingår inle i seklorsramarna utan i ramen för ospecificerade platser.

Riksramarna anges i ärselevplalser. Delsamma gäller de länsramar på vilka riksramarna delas upp. Inom länsramarna beslämmer länsskolnämnderna hur många intagningsplatser som varje kommun och landstingskommun i länel får inrätta för varje studieväg och för gymnasial lärlingsutbildning.

Skolöverstyrelsen

Riksdagen har pä regeringens förslag (prop. 1983/84: 116, UbU 29, rskr 412) beslutat om ramar för gymnasieskolans dimensionering för budgetåren 1985/86 och 1986/87 - för det senare årel i form av planeringsram. För budgetårel 1985/86 motsvarar dimensioneringen av den grundskoleanknul-na s.k. direktramen 2,66 ärselevplalser per 16-äring, eller 288090 plalser. Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslår ingen förändring av direktramen för 1985/86. För 1986/87 innebär den av riksdagen beslulade planeringsramen att dimensioneringen minskar till 2,61 ärselevplalser per 16-åring. SÖ föreslår att direklramen bibehålls pä 2,66 ärselevplalser per 16-åring under budgetåren 1986/87-1989/90 (3).'

Den Ulla ramen har av riksdagen beslutats omfatta 34 230 ärselevplalser budgetåret 1985/86, varav lägst 12 500 för högre specialkurser (påbyggnadsutbildningar). För budgetåret 1986/87 har riksdagen beslutat om en planeringsram på 33 230 ärselevplalser, varav 12530 för högre specialkurser. SÖ föreslår atl ramen för påbyggnadsutbildningar ökas med 4000 budgelåret 1985/86 och med ytteriigare 1000 budgetårel 1986/87. Den lilla ramen skulle därmed enligt SÖ:s förslag omfatta 38230 ärselevplalser budgetåret 1985/86 och 39230 budgetåret 1986/87 (3).

SÖ föreslär att SÖ får bemyndigande atl även kommande budgetår göra omfördelningar av platser dels mellan sektorerna, dels mellan direktramen och lilla ramen. Vidare föreslår SÖ att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att, i den mån arbetsmarknadsskäl sä påkallar, öka dimensioneringen utöver förslaget (3.1).

Härutöver föreslår SÖ bl. a. atl

-     försöksverksamheten med estetisk-praktisk linje utökas med 150 intagningsplatser (3.1),

-     musiklinjen byggs ut med ytterligare 60 inlagningsplalser (3.1),

-     ett nytt ämne, skapande svenska, införs pä försök som tillvalsämne pä social linje, i högsl fem skolenheter (13.5),

Hänvisningen avser avsnitt i föredragandetexten.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               171

-    annal språk än lyska eller franska får läsas som B-språk, t.ex. finska (6.1.1),

-    indelningen i allmän och särskild kurs i B-språk på tvååriga linjer avskaffas (6.1.2),

-    även andra språk än de som i dag erbjuds bör kunna väljas som nybör-jarspräk (6.1.1),

-    försöksverksamhel med nybörjarspråk med dubbelt limial får anordnas i fem kommuner (13.9),

-    medelsanvisningen för bidrag till skolor som har årskurs 4 av T- linjen för all organisera teknikservice ökas med 200000kr. till 600000kr. (13.1),

-    försöksverksamhel med sammanhållen årskurs 3 och ulvidgad årskurs 4 får anordnas pä leknisk linje i två län (6.2.5),

-    försöksverksamhet med industriteknisk gren för verkstadsunderhåll på drift- och underhållsleknisk linje får anordnas pä två orler (6.2.2),

-    försöksverksamhet med sammanslagning av grenar på processleknisk linje i årskurs 2 får anordnas på fem orter (6.2.3).

-    försöksverksamhel får anordnas med sammanslagning av varianler i årskurs 2 på livsmedelsteknisk linje, gren för storhushåll och restaurang (6.2.4),

-    ny limplan fastställs för vårdlinjens gren för barna- och ungdomsvård saml att verksamheten görs reguljär (6.1.5),

-    variant för barnsjukvärd inom vårdlinjens gren för barna- och ungdomsvård slopas (6.1.5),

-    möjlighet ges att inrätta social servicelinje i halvklass, B- form, samt all möjlighet att inrätta 16-klass på linjen avskaffas (13.7),

-    försöksverksamhet fär anordnas med tvåårig handels- och kontorslinje och atl den tvååriga ekonomiska linjen och distributions- och kontorslinjen avvecklas successivt. Den tvååriga handels- och kontorslinjen föreslås kunna bli inrättad även i halvklass, B-form (6.2.1),

-    limplanejusteringar görs i normaltimplanen och den alternativa timplanen för E-linjen (6.1.4),

-    förordningen om resurstimmar i gymnasieskolan ändras så alt det klart framgår att det främsta målel med den friare resursanvändningen är all slödja de elever som har de största behoven av hjälp (5),

-    regler intas i skolförordningen (1971:235) om atl varie gymnasieskola skall göra en plan för användningen av förslärkningsresursen (5),

-    elt permanent syslem införs för omfördelning av resurser frän gymnasieskolans lilla ram lill kommunal vuxenutbildning och omvänt (2.2),

-    socialkunskap i årskurserna I och 2 samt estetisk specialisering i årskurserna 2 och 3 i vissa fall skall läsas i halvklass, B-form (13.7),

-    SÖ erhåller bemyndigande att göra begränsningar i limvolymen för päbyggnadsutbildningar (13.8),

-    SÖ erhåller bemyndigande att beslula att fr. o. m. budgetårel 1986/87

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               172

sådan utbildning som har karaktär av intern personalulbildning eller

uppdragsuibildning inle längre fär anordnas med slalsbidrag (13.10)

saml alt - möjlighet all välja elt nyll ämne, leckenspråk, införs för elever vid den

gymnasiala ulbildningen för döva och gravt hörselskadade i Örebro (7).

SÖ hemställer att lill Bidrag till driften av gymnasieskolor anvisas elt förslagsanslag av 4085057000 kr.

SÖ har i skrivelse 1984-09-24 framfört förslag om förändringar i nu gällande planeringssyslem för gymnasieskolan (3).

Föredragandens överväganden 1 Disposition

Jag kommer atl disponera min föredragning av gymnasieskolanslagel på följande sätt.

I avsnill 2 redovisar jag förslag till åtgärder för att bibehålla teoretisk utbildning i glesbygd och förslag som syftar till etl maximall utnyttjande av utbildningsplatser för äldre sluderande i gymnasieskolan och i kommunal vuxenutbildning (komvux). Jag lämnar sedan mina förslag till dimensionering av gymnasieskolan budgelåren 1985/86- 1987/88 (avsnitt 3).

I avsnitt 4 redovisar jag mina förslag om resurser för skolledning i gymnasieskolan.

Jag övergår sedan (avsnitt 5) till förslag rörande resurserna för undervisningen. De syftar lill att gagna de elever som har störst behov av stöd i sitt skolarbete. Jag tar där också upp frågan om självstudier.

1 avsnitt 6 lar jag upp olika läroplansfrågor. Jag föreslär försl förändringar beträffande språkundervisningen på vissa linjer, miljöpraktiken på T-linjen saml timplanerna för E-linjen och för vårdlinjen. Därpå behandlar jag viss försöksverksamhel. Jag föreslär bl.a. en ny försöksverksamhel med ivåårig handels- och konlorslinje. Jag framför ocksä förslag om försök som rör förlängning av T-linjen och en vidareutveckling av vissa yrkesinriktade linjer.

1 avsnitt 7 behandlar jag den gymnasiala utbildningen för döva och hörselskadade elever i Örebro och föreslår en ny möjlighet till studier av leckenspråk.

Frågor om resurser för åtgärder för invandrarelever tar jag upp i avsnitt 8.

Därefter behandlar jag inbyggd ulbildning pä yrkesinriktade studievägar och gymnasial lärlingsutbildning (avsnitt 9 resp. 10).

Jag fortsätter sedan min genomgång av gymnasieskolanslagel med förslag om statsbidrag till siudie- och yrkesorientering och till lokal skolutveckling (avsnitt 11 resp. 12).

Därpå redovisar jag vissa övriga frågor [avsnitt 13). Föredragningen avslutas med anslagsberäkningar (avsnitt 14).

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              173

2 Vissa tekniska och organisatoriska förändringar

Innan jag kommer in pä dimensioneringsramarna för budgetåren 1985/86-1987/88 vill jag la upp vissa lekniska och organisatoriska frägor.

2.1 Bibehållande av teoretisk utbildning i glesbygd

För de sju minsta kommuner som har medgivande alt anordna gymnasieskola med bäde teoretiska och yrkesinriktade linjer finns s. k. samordnade limplaner (ST-planer) och elt särskilt resurssystem. Timplanerna bygger pä samläsning mellan årskurser (s.k. B-form), och lärartimmar lilldelas i etl vissl förhållande lill antalet elever.

ST-systemel blev reguljärt år 1983 (prop. 1982/83: 100 bil. 10, UbU 21, rskr311 saml förordning SFS 1983:505). Därvid lades också in vissa spärrar mol alltför låga elevial. Det gällde atl undvika atl ST-systemel med minskande elevunderiag blev orimligt dyrt i förhällande lill vad slaten kan salsa pä utbildning för elever på andra orter. De spärrar som bestämdes avgjorde om årskurs 3 av E-, H-, N- och S-linjerna skulle få finnas.

Med dessa spärrar var Jokkmokk den ort som först skulle förlora sin årskurs 3 (fr.o.m. läsärei 1986/87). Regeringen beslöt emellertid våren 1984 alt årskurs 3 skulle få finnas kvar i Jokkmokk även läsårel 1986/87 men med en minskad garanterad limresurs.

Med utgångspunkt i denna lillfälliga lösning har en arbetsgrupp inom utbildningsdepartementet föreslagil all avtrappningen av timresurserna byggs ut till ett generellt system, som "tål" också fortsatta elevminskningar under överskådlig tid.

Förslaget innebär även minskad slalsbidragstäckning, ungefär motsvarande vad en kommun skulle ha att betala i interkommunal ersättning, om eleverna i stället ginge i årskurs 3 i en annan kommuns gymnasieskola.

Jag föreslår atl ell syslem enligi dessa principer införs fr. o. m. hudgeiårel 1985/86 för bibehållande av årskurs 3 i skolor med samordnade limplaner.

2.2 Omfördelning av resurser mellan gymnasieskola och komvux

Med anledning av förslag i 1983 års kompletteringsproposiiion beslöt riksdagen all resurser i viss utsträckning skulle kunna föras över från gymnasieskolan lill komvux under budgetåret 1983/84. Syftet var dä all ulnyttja medel som beräknats för elevplatser i gymnasieskolan, om dessa inte kunde inrällas där. Överskjulande resurser skulle i della läge kunna överföras till komvux, om kapacitet fanns att ta emol fler elever där.

SÖ har nu begärl bemyndigande att omfördela överblivna platser mellan gymnasieskolans lilla ram och komvux. Enligt förslagel skall resurser kunna omfördelas i båda riktningar.

Förslaget ligger i linje med regeringens ambition att öka möjlighelerna lill samverkan mellan gymnasieskola och komvux. Jag förordar därför all

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                   174

en möjlighet öppnas för regeringen eller den myndighel som regeringen bestämmer alt göra vissa omfördelningar av överblivna resurser från gymnasieskolans lilla ram till komvux eller omvänt fr. o. m. budgetåret 1985/86. Det bör få ankomma på regeringen eller den myndighel som regeringen beslämmer att avgöra vilka närmare regler som skall gälla.

3 Dimensionering av gymnasieskolan

Jag vill erinra om vad jag anfört i inledningen om en utökning av gymnasieskolans intagningskapaciiet för att möjliggöra för alla ungdomar som så önskar atl erhålla en utbildning efter grundskolan.

1 det följande redovisar jag närmare de omständigheter pä vilka jag grundar mina överväganden om gymnasieskolans dimensionering.

Min utgångspunkt är att i första hand alla utbildningssökande 16- och 17-åringar skall beredas plats i gymnasieskolan. Riksdagsbeslutet om prioritering av denna åldersgmpp vid intagning till gymnasieskolan, som till-lämpas för första gången vid intagning lill läsåret 1985/86, är del ena medlet för att nå detta mål. Det andra är gymnasieskolans totala intagningskapaciiet.

Dimensioneringen av gymnasieskolan har anknufils till de årliga variationerna i årskullen 16-äringar, dvs. den åldersgrupp som normalt slutar grundskolan. Valet av denna beräkningsgrund uttrycker gymnasieskolans inriktning mot ungdomarna. Inom dimensioneringsramen görs avvägningar mellan arbetsmarknadens krav, elevernas intressen och huvudmännens möjligheter atl lokall anordna olika studievägar. Också de något äldre elevernas behov av utbildningsplatser måste beaklas.

Gymnasieskolans intagningskapaciiet på de gmndskoleanknutna studievägarna har utökats kraftigt under en följd av år. Antalet sökande per inlagningsplals har dock ökat än snabbare. Förklaringen härtill är att allt fler av dem som slutar gmndskolan söker direkt vidare till gymnasieskolan - vid mitten av 1970-lalel var det ca 70%, medan del 1984 var 95% -samiidigi som ett alll större antal vuxna ocksä söker sig lill gymnasieutbildning. De senare söker framför alll lill gymnasieskolans yrkesinriktade studievägar.

Riksdagsbeslutet våren 1984 (prop. 1983/84:116, UbU 29, rskr 412) innebar en kraftig ulökning av gymnasieskolans intagningskapaciiet. Utökningen innebar att antalet intagningsplatser pä de grundskoleanknutna studievägarna för innevarande budgetår moisvarar 111,8% av anlalel 16-åringar mot tidigare 108,6%. Syftet var att bereda plats för fler 16- och 17-äringar.

Riksdagsbeslutet om prioriteringen av 16- och 17-åringar kommer att lillämpas första gången vid intagningen till gymnasieskolan läsåret 1985/86. Reglerna för denna prioritering kommer att ge inlagningsnämnderna visst utrymme att ta hänsyn till individuella behov.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               175

Äldre sökande måste dock även i framtiden i viss ulslräckning kunna tas in på grundskoleanknutna studievägai" i gymnasieskolan. Det gäller framför allt på vissa yrkesinriktade utbildningar som av tradition har funnits i gymnasieskolan och som det av praktiska eller ekonomiska skäl är olämpligt alt dubblera i komvux.

När jag mot denna bakgrund föreslår en dimensionering av gymnasieskolans direktram för budgetåret 1985/86 som innebär 114,4 intagnings-platser för varje 100-tal 16-åringar i rikel - vilkel är en högre frekvens än någonsin tidigare - lar jag också hänsyn lill all anlalel 16-åringar lillfälligl sjunker nästa år och atl kommunernas skolplanering inle bör utsättas för alltför slora svängningar. Jag vill emellertid också understryka vikten av att den beslutade prioriteringen av 16- och 17-åringar som böar gälla vid intagningen till nästa hösttermin verkligen får genomslag.

För budgelåren 1986/87 och 1987/88 föreslår jag all direklramen får oförändrat antal inlagningsplalser, dvs. 124000.

Mina förslag innebär all kommunerna under en treårsperiod får oförändrade förutsättningar för sin gymnasieplanering. Under dessa tre är ökar antalet 16-äringar från "bottennoleringen" 108250 läsårel 1985/86 och kulminerar läsårel 1987/88. Därefier sjunker antalet 16-åringar, först långsamt för att sedan, efter 1991/92', sjunka under 100000, en nivå som kommer atl bibehållas under hela 1990-lalel enligt SCB:s prognoser. Den slatliga skoladministrationen och de kommunala huvudmännen måsle, enligt min mening, anpassa sin planering efter detta faktum, bl.a. när del gäller gymnasieskolans dimensionering och övrig skolplanering. Jag vill i della sammanhang erinra om all jag i inledningen har framhällil viklen av all klasser som inrällas verkligen blir fyllda.

Jag har i inledningen också framfört mina överväganden om elever som har särskilt behov av stöd i gymnasieskolan. Jag finner det således myckel oroväckande att, säsom har framkommit i en rapport frän SÖ, flickor som kommit in på pojkdominerade yrkesinriktade linjer i gymnasieskolan avbryter sina studier i slörre utsträckning än pojkarna pä dessa linjer. Genom stödinsatser av del slag som jag nämnl bör sådana studieavbrott kunna förebyggas.

SÖ har inkommit med en andra delrapport som en redovisning av regeringens uppdrag atl utvärdera gymnasieskolans nya planeringssystem. Rapporten och de förslag som där framförs bereds i regeringskansliet.

Riksdagen har våren 1984 fallat beslut om direktramen och lilla ramen för budgetårel 1985/86 saml planeringsramar för 1986/87 (prop. 1983/84: 116, UbU 29, rskr 412). Mina förslag i del följande gäller dels en ulökning av direktramen för 1985/86, dels vissa utbildningars dimensionering inom den. Vidare lägger jag fram förslag om slutliga ramar för budgetåret 1986/87 saml planeringsramar för budgetåret 1987/88.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

176

3.1 Slutliga ramar för budgetårel 1985/86 Direktramen

Mot bakgrund av vad jag tidigare anfört bör direklramen tillföras ytterligare 2 330 inlagningsplalser, som bör fördelas pä HS-, VSK- och EM-sek-torerna.

Försöksverksamhelen med estetisk-praktisk linje omfaliar 300 inlagningsplalser fr.o. m. läsåret 1984/85. Vid utläggningen av platserna visade del sig all kommunerna var myckel angelägna om alt få erbjuda ungdomar med intresse och fallenhet för dessa områden en adekval ulbildning och atl genom estelisk-prakliska utbildningsvägar öka den kulturella medvetenheten över huvud laget i olika skolor. Med hänvisning lill detta och till del höga sökandetrycket föreslär jag att försöksverksamheten utvidgas med ytterligare 150 inlagningsplalser (300 ärselevplalser) för läsåret 1985/86.

SÖ har begärl en ulökning av musiklinjen med 60 inlagningsplalser. Enligt SÖ:s beräkningar medför ulökningen en merkostnad om 600000 kr. 1985/86 jämföri med genomsnittskostnaden för linjer i gymnasieskolan. SÖ avser all senasl i samband med anslagsframslällningen för hudgeiårel 1986/87 lägga fram förslag om en reviderad limplan som innebär minskade kostnader. Försl när det förslaget föreligger, är jag beredd all pröva möjlighelerna till en utbyggnad av musiklinjen.

Platser för gymnasial lärlingsutbildning beräknas på Tl-seklorns ram. För 1985/86 beräknar jag i likhet med innevarande budgetår 5 915 ärselevplalser.

Nytt förslag till slutliga ramar för budgetåret 1985/86 på grundskoleanknutna studievägar (direktramen)

Sektor

Beslut enl. prop.

1983/84: 1 16,

Föredra-

Jämförel-

Föredragan-

intagnings

ärselev-

gandens

se med

dens förslag.

platser

plalser'

nya förslag.

prop.

ärselev-

(=SÖ:s

intagnings-

1983/84: 116

plalser

förslag)

platser

HS

17 495

44 080

17 860

-(-   365

45 007

VSK

19420

36510

20400

-h 980

38352

EM

23485

56600

24 470

■+■ 985

58973

TN

22 695

73 750

22 695

of.

73 750

TI

34 400

68 800

34 400

of.

68800

JST

2 675

5 350

2675

of.

5 350

Ospec.

1500

3 000

1500

of

3 000

121670

288090

124 000

-1-2330

293232

Procent

112.4%

114.4%

2,71 ärs-

av

elevplalser/ 16-åring

16-åringar

108 250

' Nytt rambegrepp fr. o. m. 1985/86; 4 400 ärselevplalser överflyttas frän lilla ramen (icke grundskoleanknutna studievägar) till direktramen (grundskoleanknutna studievägar).

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              177

Lilla ramen

Den av riksdagen beslulade omfattningen av lilla ramen för 1985/86 ulgör 34 230 ärselevplalser.

Enligt riksdagens beslut med anledning av prop. 1983/84: 116 om gymnasieskola i ulveckling skall gymnasieskolan bli mera flexibel genom all nya lyper av påbyggnadsulbildningar tas fram. För all ge utrymme för ell slörre kursulbud ulökades i del sammanhanget den lilla ramen och samtidigt minimiramen för päbyggnadsutbildningar med I 000 plalser jämföri med mitl förslag i 1984 års budgelproposilion. 1 gymnasieproposilionen anförde jag atl en fortsatt förnyelse och vitalisering av kursulbudel också måsle innebära att nya kurser skall ersälla äldre. Mol denna bakgrund och med hänsyn lill del slalsfinansiella lägel är jag inle beredd all nu föreslå en ytteriigare utökning av lilla ramen.

För särskilda kurser för invandrarungdom beräknar jag, liksom tidigare, I 000 ärselevplalser.

Möjlighel till avsteg från ramarna för budgetåret 1985/86

Riksdagen har i samband med behandlingen av gymnasieproposilionen beslutat om möjligheter atl göra avsleg från ramarna i form av omfördelningar mellan dem. Vidare har riksdagen bemyndigat regeringen atl, liksom hittills, i den män arbetsmarknadsskäl påkallar en ulökning av totalramen, besluta om det. Jag vill ocksä erinra om milt lidigare förslag avseende omfördelning av resurser mellan lilla ramen och komvux.

3.2 Slutliga ramar för budgetåret 1986/87

De lidigare beslulade planeringsramarna för budgetårel 1986/87 bör -med de avvikelser som jag redovisar i del följande - faslslällas som slutliga ramar.

Direklramen

Den tidigare såsom planeringsram beslutade (prop. 1983/84:116, UbU 29, rskr 412) dimensioneringen av antalet ärselevplalser i relation lill antalet 16-äringar bör ses mot bakgrund av den beslulade prioriteringen av 16- och 17-åringarna. Priorileringen är då inne pä del andra inlagnings-ärel, och övergängssvårighelerna bör ha övervunnils. Dock vill jag mol bakgrund av vad jag tidigare har anfört och, i likhel med SÖ, för della budgetår föreslå en viss utökning av den beslutade direktramen. Jag finner det motiverat atl föreslå en ulökning med yllerligare 2 860 inlagningsplalser. Mill moliv är dels atl upprätthålla dimensioneringen av TN-, Tl-och JST-sektorerna, dels alt trygga filekornas utbildningsmöjligheter på framför allt VSK- och EM-seklorerna. Hur ulökningen fördelas pä seklo-rerna redovisas i tabellform.

12    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bdaga 10

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

178

Förslag till slutliga ramar för budgetåret 1986/87 på gmndskoleanknutna studievägar (direktramen)

Sektor

Beslut enl.

prop. 1983/84:

116, SÖ:s förslag.

Föredra-

Jämförelse

Föredragan-

inlagnings-

ärselev-

ärselev-

gandens

med prop.

dens förslag.

plalser

plalser

plalser

nya förslag,

intagningsplatser

1983/84; 116

ärselevplalser

HS

17 770

44785

44 790

17 860

-t-    90

45 007

VSK

19810

37 240

37 240

20400

-H   590

38 352

EM

22690

54 685

54 680

24470

-t-1780

58973

TN

22 595

73 440

73 750

22 695

-(-   100

73 750

TI

34 150

68 300

68 800

34400

-1-   250

68 800

JST

2625

5 250

5 350

2 675

-t-    50

5 350

Ospec.

1500

3 000

7 190

1500

of.

3000

Totalt

121 140

286 700

291 800

124000

-1-2 860

293 232

Procent

110,4%

2,61 års-

2,66 ärs-

113%

2,67 ärs-

av

elevplatser/ 16-äring

elevplalser/ 16-åring

elevplalser/ 16-åring

16-äringar

109700

Lilla ramen

Den av riksdagen såsom planeringsram beslutade lilla ramen för 1986/87 omfattar 33 230 ärselevplalser, varav 12530 utgör minimiram för påbyggnadsutbildningar. För särskilda kurser för invandrarungdom avdelas I 000 ärselevplalser. Av skäl som jag anförde i fråga om 1985/86 års ramar är jag inle heller för budgetåret 1986/87 beredd all tillstyrka någon utökning.

Möjligheter lill avsleg från ramarna för budgetåret 1986/87

Regeringen bör kunna göra smärre justeringar dels mellan sektorsramarna, dels mellan dessa och lilla ramen pä samma sätt och villkor som föregående budgetär. Vidare bör regeringen liksom för lidigare budgetår ha möjlighel atl i den mån arbetsmarknadsskäl så påkallar, besluta om en ulökning av totalramen.

3.3 Planeringsramar för budgetåret 1987/88 Direktramen

Budgetårel 1987/88 beräknas antalet 16-åringar vara ca 113900. Mitl förslag till dimensionering av direktramen och sektorsvis fördelning av platserna är följande.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

179

Förslag lill planeringsramar för budgelåiel 1987188 på grundskoleanknul-na sludievägar (direktramen)

Sektor

SÖ:s förslag.

Föredragandens

förslag.

ärselevplalser

intagning:

splalset

ärselevplalser

HS

46480

17 860

45 007

VSK

386.50

20400

38 352

EM

56750

24470

58973

TN

76540

22695

73 750

TI

71400

34400

68 800

JST

5 350

2675

5 350

Ospec.

7660

1.500

3000

Totalt

302830

124000

293232

Procent

108,9%

2.58 ärselev-

av

plalser/ 16-åring

16-äringar

113 8.50

Lilla ramen

Lilla ramen bör omfatta 33 230 ärselevplalser, varav 12530 såsom minimiram för påbyggnadsulbildningar. För särskilda kurser för invandrarungdom bör liksom hittills avdelas 1000 ärselevplalser.

Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av planeringsramar för budgetåret 1987/88 i enlighet med vad jag nu har förordat.

4 Resurser för skolledning

Statsrådet Göransson har i inledningen (avsnitt 6.4) föreslagit förändringar av resurssystemel för skolledning i bl.a. gymnasieskolan. 1 del följande vill jag närmare redovisa förslagels olika delar vad avser gymnasieskolan.

Jag vill erinra om alt det nya systemel avses träda i kraft den I juli 1986. Det bör fa ankomma på regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer alt avgöra vilka övergångsbestämmelser som behövs. Bl.a. behöver beslämmelserna i förordningen (SÖ-FS 1982:112) om antalet skolledare och biträdande skolledare i gmndskolan och gymnasieskolan vid sjunkande poängtal, den s. k. frysningsförordningen, förlängas till atl gälla även för budgetåret 1985/86.

En fiexiblare skolledningsresurs

Syftet med reformen är all kommunen eller landstingskommunen skall få en samlad skolledningsresurs som kan användas mer fiexibelt än vad som nu gäller. Som led i reformen ingår förändringar beträffande skolenheter samt tjänster som skolledare, bilrädande skolledare och lärare. Jag tar upp vissa sådana frägor försl.

Rättelse: S. 179 tabellen l:a kol SÖ:s förslag, ärselevplalser Rättat: Nya siffror

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               180

Skolenheter

F.n. finns tre kategorier av skolenheter med gymnasieskola, nämligen \ allmän skolenhet, särskild skolenhet typ 1 och särskild skolenhet typ 2.

1 likhet med SÖ föreslår jag en förändrad kategoriindelning. I fortsättningen bör det fmnas endast skolenheter typ A och typ B. Om del i kommunen finns endast en skolenhet med gymnasieskola, bör den räknas som typ A. Finns det flera skolenheter med gymnasieskola, bör de enheter som i huvudsak omfattar teoretiska utbildningar hänföras lill typ B, medan övriga räknas som typ A, om de har yrkesinriklad ulbildning som motsvarar 15 poäng eller mer.

Rektorer och bilrädande skolledare

Det finns ett fiertal fiänsleslag för skolledare och bilrädande skolledare. Skolförfaltningsutredningen (U 1979:12) ser över ijänslekategorierna i sill arbete. 1 avvaktan på resultatet av utredningens arbele bör emellertid nu genomföras de förändringar som föranleds av del nya syslemel med en flexibel användning av skolledningsresurser.

F. n. är gymnasieskolans tjänster som rektor, biträdande rektor och studierektor knutna till en viss skolenhet. Jag föreslår att de i stället knyts till gymnasieskolan i kommunen eller landstingskommunen.

Min principiella uppfatlning är att varje skolenhet bör ledas av en heltidsanställd rektor. Det innebär atl arvodestjänster som deltidsanställd rektor inte längre skulle förekomma. En sådan förändring förutsätter all vissa problem av främsl teknisk natur får en lösning. Del bör få ankomma pä regeringen att avgöra vilka regler som skall gälla därvidlag.

Lärare med specialfunktioner

För grundskolans del upphörde organisationen med huvudlärare och institutionsföreståndare den 1 juli 1982. I stället infördes ell syslem med lärare med specialfunktioner (prop. 1980/81:100 bil. 12 s. 283-285, UbU 22 och 30, rskr 283).

Liksom SÖ och en majoritet av remissinstanserna anser jag att arvodestjänster som huvudlärare i gymnasieskolan inte längre bör finnas. I motsats till SÖ men i likhet med flera remissinstanser anser jag att även arvodestjänsterna som institutionsföreståndare bör upphöra. Inte heller uppdrag att vara huvudlärare eller institutionsföreståndare bör finnas kvar.

Jag föreslår att huvudlärarnas och institutionsföresländarnas uppgifter i stället skall fullgöras av lärare med specialfunktioner. Som jag återkommer till i det följande bör de nuvarande resurserna för dessa ändamål tillföras den samlade skolledningsresursen, som också skall kunna användas för nedsättning av undervisningsskyldigheien för lärare med specialfunktioner.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              181

Skolledningsresursens beräkning

Det nya systemel innebäratl varje kommun och landstingskommun med gymnasieskola fär en samlad skolledningsresurs för dels skolledarupp-gifter, dels specialfunktioner som i dag fullgörs av huvudlärare och inslilu-lionsföreståndare.

Jag föreslår att vae huvudmans skolledningsresurs framräknas i huvudsak enligt följande. Det nuvarande systemet med skolpoäng används för beräkning av poäng skolenhetsvis. För primärkommunala skolor bör poängtalet för en skolenhet lyp A (skola med både teoretisk och yrkesinriklad eller enbart yrkesinriktad utbildning) multipliceras med omräknings-faklorn 0,062 för de första 50 poängen och med faktorn 0,052 för de yllerligare poängen. Poänglalet för en skolenhel lyp B (skola med i huvudsak leoretiskt inriktad utbildning) multipliceras med faktorn 0,035. För landslingskommunala skolor bör något lägre koefficienter gälla. Summan av de efter omräkningar framkomna poängtalen för huvudmannens skolenheter blir huvudmannens samlade resurs.

Regeringen bör årligen fastställa vad en skolledningsresurs skall motsvara i kronor. Beräkningen bör grundas pä den genomsnittliga kostnaden för heltidsanställda rektorer och biträdande skolledare i gymnasieskolan.

Skolledningsresursens fördelning

Den samlade skolledningsresursen bör huvudmannen fä fördela friare än i dag mellan olika skolenheter med gymnasieskola och mellan olika skolledningsfunktioner och specialfunktioner. Pä del sättet ges möjligheter att ta hänsyn till lokala förutsättningar.

SÖ har lämnat förslag om vissa begränsningar som verkel anser bör gälla i fråga om fördelningen. Jag har lidigare anslulil mig till förslaget att varie skolenhet i princip skall ha en heltidsanställd rektor. I likhet med vad statsrådet Göransson anfört om skolledningsresursens fördelning pä grundskolan anser jag för gymnasieskolans del att del behövs en minsta organisation med dels fasta skolledartjänsler, dels specialfunktioner. Det bör ankomma på regeringen eller den myndighet regeringen fastställer att besluta om nivåerna för detta.

Syslemet kräver i övrigt all del finns vissa regler för hur mycket olika slag av tjänster som rektor eller biträdande skolledare "kostar" i resurs. Della gäller också för t.ex. nedsättning i undervisningsskyldigheten för specialfunktioner.

Övrigt

Det finns vissa frägor - bl.a. rörande skolledarnas undervisningsskyldighet - som jag inte har gåll in pä. Jag avser alt i annat sammanhang återkomma till sådana detaljer i syslemet.

Del bör fä ankomma pä regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att avgöra vilka närmare regler som skall gälla för det nya systemet.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                                182

5 Resurser för undervisningen i gymnasieskolan

Bl.a. timplanerna för olika studievägar och bestämmelser om delnings-tal för klass och grupp beslämmer limunderlagel för lärartjänstgöring och därmed statsbidraget till undervisningen.

Den I juli 1982 genomfördes vissa förändringar i gymnasieskolan, bl.a. en friare användning av timunderlaget. Vissa lidigare regelstyrda resurser kan nu användas till de behov som prioriteras genom lokala beslut. Föreskrifter om den friare resursanvändningen fmns i förordningen (1982:39) om resurstimmar i gymnasieskolan. Resurstimmar kallas de timmar som kan användas friare. De bildar tillsammans en s.k. förstärkningsresurs.

SÖ har under år 1984 redovisat sina erfarenheter av den friare resursanvändningen i gymnasieskolan. I en redovisning för läsåret 1983/84, som inkom den 1 november 1984, finner SÖ att gymnasieskolorna endasl undanlagsvis utnyttjat de nya möjligheterna. Förstärkningsresursen har av olika skäl fördelats i huvudsak efter tidigare bindande regler. Gruppen elever med svårigheter, vilken särskilt uppmärksammades i den proposition (prop. 1981/82:14) som låg till grund för besluiei om den friare resursanvändningen, har således inte fåll ökade resurser. Ett viktigt mål för den friare resursanvändningen har alltså inte uppnätts.

Jag anser att detta är allvarligt.

F. n. beräknas för stödundervisning och samordnad specialundervisning 0,65 veckotimme för varje påbörjat 16- eller 30-tal elever. SÖ har föreslagit en utökning från 0,65 till 0,88 veckotimmar. Denna ökning skulle till största delen åstadkommas genom en överföring av s.k. SAS-medel till denna resurs. Ell nytt system för statsbidrag till undervisningen i gymnasieskolan övervägs f. n. i regeringskansliet. SÖ har tidigare i höst redovisal ett uppdrag att se över statsbidragssystemet för grundskolan. SÖ har därvid även redovisat förslag rörande SAS-medlen. SÖ:s förslag remissbehandlas f. n. Mot denna bakgrund bör inte nu någon förändring ske beträffande SAS-medlen.

Eftersom gymnasieskolans förstärkningsresurs är relativt liten (ca 10%) och till största delen använts till samma ändamål som tidigare, behövs vissa ändringar bl. a. för att åstadkomma påtagliga förbättringar för elever med svårigheter.

De nu föreliggande utvärderingsresultaten pekar enligt min mening på att det behövs en lydligare markering av målet för den friare resursanvändningen i föreskrifterna för denna.

En målinriktad användning av förstärkningsresursen kan främjas genom att skolslyrelsen beslutar om en plan med allmänna riktlinjer för resursens användning inom den eller de skolenheter med gymnasieskola som finns i kommunen. Jag föreslår därför alt en sådan ordning införs den Ijuli 1985.

Jag vill i detta sammanhang ocksä kort beröra den särskilda återförings-resurs som infördes i samband med utvidgningen av systemet med timre-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                  183

duktioner (prop. 1983/84:40, UbU7, rskr 91). Resursen (1900 veckolimmar, motsvarande 15milj.kr.) fördelas av SÖ via länsskolnämnderna lill de kommuner och skolenheter som har särskilda behov. Föreskrifier finns i förordningen (1984:43) om exlra resurstimmar i gymnasieskolan. Jag överväger att i annat sammanhang föreslå regeringen vissa ändringar i föreskrifterna för atl främja en klar prioritering till förmån för de små skolenheter som är ensamma i sin kommun, i praktiken normall skolenheter med alternativa timplaner.

Som statsrådet Göransson anfört i inledningen är det angeläget att åtgärder vidtas så atl de s. k. lärarlösa leklionerna avskaffas i säväl grundskola som gymnasieskola. För gymnasieskolans del har självsludietimmarna redan fr.o. m. innevarande läsår hell slopats för tvååriga linjer och minskats till tre veckotimmar för treåriga linjer. Enligt vad SÖ redovisal har skolorna lokall omfördelat resurser för att undvika självsludietid i en omfattning som motsvarar i genomsnitt två av de tre kvarvarande självstudietimmarna.

Jag anser att de tre självstudietimmarna hell bör tas bort ur själva timplanerna även för de treåriga linjerna. Delta bör balanseras av en motsvarande minskning av resursen för delning av klass eller grupp vid studietekniska övningar för årskurs 1 av de tre- och fyraåriga linjerna. Detta bör ske genom atl tre av de fyra veckotimmarna för detta ändamål tas bort. Om man emellertid på en skola finner en väl fungerande form för självstudier, bör det genom en allmän föreskrift lill limplanerna fortfarande finnas en möjlighel alt i årskurs 3 lägga ut högst Ivå veckolimmar säsom självstudielid. Vid utläggning av sådan bör motsvarande resurser tillföras förstärkningsresursen.

Som framgått av inledningen förordar jag dessulom ett resurstillskott om 15 milj. kr., vilkel helt bör tillföras resursen för stöd- och samordnad specialundervisning. Denna kommer därmed alt uppgä fill 0,8 veckotimmar per klass om 16 eller 30 elever.

Jag vill också anmäla min avsikt att inom korl återkomma till regeringen med två förslag som rör timunderlaget och statsbidraget lill undervisningen.

Som jag nämnt är timunderiagel avgörande för slatsbidragei. En av de faktorer som påverkar timunderlaget är antalet elever. F.n. ligger elevantalet den 15 september (avstämningslidpunkten) normalt fill grund för beräkning av timunderiagel för hela läsåret. Detta är otillfredsställande, eftersom en del elever slutar i förtid, kanske bara ett par mänader efter läsårets början. Från stalsbidragssynpunkl skulle en avslämningstidpunkt mitl i läsåret vara mera rättvisande. Å andra sidan måste självfallet för de elever som deltar under höstterminen finnas etl timunderlag som är tillräckligt med hänsyn till elevantalet. Det kan möjligen bli aktuellt atl under vissa omständigheter göra åtskillnad mellan timunderiagel för lärartjänstgöring och timunderiagel för slalsbidrag. Hilhörande frägor övervägs f n.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                                184

inom uibildningsdepartemenlel. Förändringar bör kunna genomföras fr.o.m. läsårel 1985/86. Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av atl förändringar i kopplingen mellan limunderlag och statsbidrag genomförs i linje med vad jag nu har redovisat.

Jag vill slutligen anmäla min avsikt atl återkomma till regeringen med förslag alt föreläggas riksdagen om även andra förändringar av statsbidragssystemet för gymnasieskolan. Etl arbete har påbörials inom regeringskansliet i syfte alt åstadkomma ell system, där konsekvenser av olika förändringar kan överblickas och följas upp bättre än i dag. Avsikten är all nä en viss schablonisering av lönedelen ulan atl rubba gmndvalarna för dagens system. Målet att säkra en likvärdig tillgång till utbildning i olika regioner i landel skall alltjämt vara en utgångspunkt. Andra viktiga utgångspunkter för översynen bör vara all ge utrymme för en ökad behovs-orientering av gymnasieskolans resurser och att åstadkomma ett effekfivare utnyttjande av plaserna.

Förändringar bör kunna träda i krafl den I juli 1986.

6 Läroplansfrågor

De förändringar jag föreslår i detta avsnitt bör gälla fr. o. m. läsåret 1985/86, om jag inte anger annal.

6.1 Pedagogiska och organisatoriska förändringar

6.1.1   Ökat utbud av B- och C-språk

Pä grundskolans högstadium kan numera också annat språk än tyska eller franska läsas som tillval i en treårig studiegång. Jag föreslår att elever som i grundskolan under tre år studerat ett sådant språk som B-språk ges möjlighet alt fortsätta studiet av detta som B-språk i gymnasieskolan, om elevunderlaget är tillräckligt. Normalt torde det bli fråga om spanska eller finska.

I dag erbjuds normalt som nybörjarspråk (C-språk) franska, ryska, spanska och lyska. Efter godkännande av SÖ får undervisning anordnas även i finska, italienska, kinesiska och portugisiska.

Jag föreslår att även andra språk än de nu nämnda - dock ej engelska -skall kunna väljas som C-språk på de tre- och fyraåriga linjerna. De regler som gäller för bl.a. finska i fråga om krav på medgivande av SÖ, lägsta antal elever för bildande av undervisningsgrupp och timtilldelning bör gälla även för dessa nya C-språk.

6.1.2   Kursuppdelningen i B-språk på vissa studievägar

1 grundskolan har uppdelningen i allmän och särskild kurs i franska och tyska slopats. Motsvarande uppdelning för språken såsom B-språk på tvååriga linjer i gymnasieskolan bör nu avskaffas där. 1 praktiken pågår redan samläsning i de fall antalet elever för resp. kurs inte skulle ha

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               185

medgivit start av undervisning. 1 de fall elevialen skulle ha räckt till att bilda en grupp för vardera allmän och särskild kurs sparas en viss timre-surs genom att indelningen i kurser slopas. Den timresursen bör i princip bevaras för de aktuella språken. Läsärei 1985/86 bör den hillillsvarande uppdelningen fortfarande lillämpas för årskurs 2.

6.1.3 Miljöpraktik på T-linjen

Miljöprakliken pä T-linjen är föreskriven i läroplanen och omfattar 12 veckor. 6 veckor skall fullgöras mellan årskurserna 2 och 3 och de övriga 6 veckorna mellan årskurserna 3 och 4. Under miljöpraktiken är eleven anställd på prakiikföretagel. Det har under senare år blivit allt svårare all skaffa praktikplatser för miljöpraktik. Eflersom fullgjord miljöpraktik är en förulsällning för all fullsländigl avgångsbetyg skall kunna utfärdas, har en ofta bristfällig praktik godkänts eller ocksä har eleven fått ell ofullständigt avgångsbetyg.

SÖ föreslår att man löser frågan temporärt genom att medge att miljöprakliken mellan årskurserna 2 och 3 övergångsvis ersätts med försöksverksamhet med praktik på terminstid i årskurs 3.

Enligt min mening är det mycket allvarligt att bristen på praklikplaiser hindrar elever från att få en fullständig ulbildning. Arbetsgruppen för översyn av den gymnasiala yrkesutbildningen har haft i uppgift att med förtur analysera detla problem och lägga fram förslag till lösning redan hösten 1984.

I enlighet med det förslag som arbetsgmppen lagl fram förordar jag en försöksverksamhet som innebäratl de sammanlagl 12 veckorna miljöpraktik förläggs lill läsärslid efter årskurs 3 och atl utbildningstiden på linjen förlängs med en termin. Den tid som inte tas upp av miljöpraktik bör ägnas åt undervisning i ämnen som finns på timplanen och som genom jämkning i timplanerna kan omfördelas till den nya terminen.

Eftersom förslaget inte innebär någon utökning av studieinnehållet och inte heller någon annan förändring av miljöpraktiken än all den tidsmässigt flyllas, leder en försöksverksamhel i enlighet med förslaget inle till ökade kostnader för slaten.

Med hänsyn till att sökande bör beredas tillfälle att ta ställning till en eventuellt förlängd studietid pä T-linjen bör en försöksverksamhet i enlighel med vad jag redovisal starta tidigast för dem som böriar i årskurs 1 på T-linjen läsåret 1985/86. En förutsättning för att försöksverksamhet skall få böria är atl kommunen i fråga har fått bindande garantier från företagen att praktikplatser kommer alt finnas när del blir aktuellt. Alla kommuner som så önskar och som kan uppfylla det nämnda villkoret bör fä delta i försöksverksamheten. Del bör ankomma på regeringen eller den myndighel som regeringen bestämmer alt meddela närmare föreskrifter för denna försöksverksamhet.

Delta innebär att det kommer all dröja nägra år innan försök med den

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                   186

nya miljöprakliken realiseras. Även om det är angeläget att så många kommuner som möjligt deltar i försöksverksamheten, kommer alla inte omedelbart atl ha den möjligheten. Därför måste nuvarande problem med miljöpraktiken kunna lösas även på annat sätt.

Eftersom tillgången på bra praklikplaiser är begränsad under sommaren, anser arbetsgruppen att de elever som går på T-linjen och som slutar efter årskurs 3 för atl t. ex. övergå lill högskolestudier, inte skall behöva redovisa fullgjord miljöpraktik mellan årskurserna 2 och 3 för alt få avgångsbetyg med fullständig studiekurs. Jag delar den uppfattningen och föreslår därför att miljöpraktik skall krävas endasl inom fyraårig utbildning pä linjen. Tidsförläggningen av miljöpraktiken bör inte låsas.

Den försöksverksamhet med praktik på alla sludievägar i gymnasieskolan, som böriar näsla läsår, ger även de elever som lämnar T-linjen efler årskurs 3 möjlighet alt få praktik.

Den nya ordningen bör gälla fr.o.m. den Ijuli 1985. Den kan väntas dämpa den samlade efterfrågan på miljöpraktikplalser och leda lill bättre möjligheter att tillgodose dem som bäst behöver denna praktik - nämligen de som avser atl fullfölja den lekniska linjen på årskurs 4.

6.1.4 Timplaneförändringar på treårig ekonomisk linje (E-linjen) Normaltimplanen

E-linjen reviderades inför läsåret 1982/83. Under de år som den nya timplanen tillämpats har förslag framförts om smärre justeringar som skulle göra utbildningen mer flexibel inom oförändrade kostnadsramar.

Jag avser atl återkomma till regeringen med förslag i huvudsak enligt följande.

Bortvalet av ett språk efter en årskurs är f. n. begränsat till C-språk. Eleven bör själv få avgöra om B- eller C-språk skall behällas i årskurserna 2 och 3.

Stenograf! som alternativämne till ekonomiskt specialämne har visat sig vara mindre attraktivt. Detta ämne bör i stället ligga i val mot andra färdighetsämnen i årskurserna 2 och 3. Maskinskrivning bör ulgå som alternativämne i årskurs 3.

Den alternativa timplanen (AT-planen)

Den alternativa timplanens utformning har enligt SÖ kommit atl skilja sig mer från normaltimplanen än vad som motiveras av samläsningsskäl. Framför allt bör språkprogrammet i AT-planen förstärkas i årskurs 3. En större överensstämmelse med normaltimplanen kan åstadkommas utan ökade kostnader.

Jag avser att återkomma till regeringen med förslag i huvudsak enligt följande.

I fråga om val av B- eller C-språk bör samma förändring göras som jag nyss beskrivit för normaltimplanen.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              187

Vidare bör språkprogrammet förstärkas genom att ell andra främmande språk görs obligatoriskt i årskurs 3. Timmar för della bör tas från linjespecifika ämnen. Ett tredje främmande språk bör erbjudas i val mol matematik, såsom redan sker i normaltimplanen.

Sedan grenarna slopats i normaitimplanen, har skälet till alt ha ett samordnat ämne som företagsekonomi i årskurs 3 bortfallit. I stället bör administration och ett ekonomiskl specialämne (redovisning och dislribu-lion) ingå i årskurs 3, sä all olikheler genlemol normaitimplanen inle bibehålls i onödan.

Maskinskrivning och arbelsmelodik bör reduceras med var sin vecko-timme. Maskinskrivningsundervisningen bör koncenlreras lill årskurs 2, medan ämnet arbelsmelodik lämpligen förläggs lill årskurs 3, vilkel ger eleverna möjlighel all vidmaklhålla sina maskinskrivningsfärdigheter.

De planerade timplanerna för E-linjen bör fogas till protokollet i della ärende som bilaga 10.9.

Regeringen bör bereda riksdagen fillfälle atl la del av vad jag nu anfört om ändringar i timplanerna för E-linjen. Ändringarna berör årskurserna 2 och 3 och bör av informationsskäl genomföras successivt med början i årskurs 2 läsårel 1986/87.

6.1.5 Gren för omsorger om barn och ungdom på vårdlinjen (Vd Bu)

F. n. bedrivs undervisning pä värdlinjens gren för barna- och ungdomsvärd dels reguljärt, dels i försöksverksamhet. Mest frekvent är undervisning enligt den senare. Behovet av en enhetlig utbildning, anpassad efter de krav som samhällets barnomsorg ställer, är slarkt uttalat bland berörda parter.

SÖ har föreslagit atl reviderade lim- och kursplaner för Vd Bu skall bli reguljära fr.o.m. budgetåret 1985/86. Bl.a. har naturorienlering införts som nytt ämne. SÖ:s förslag innebär vidare all samhällskunskap blir obligatoriskt ämne.

Benämningen "gren för barna- och ungdomsvård" föresläs av SÖ bli ändrad till "gren för omsorger om barn och ungdom" i enlighel med formuleringar i socialtjänstlagen.

Utbildningen bör ge en bred grundutbildning inom barn- och ungdomsverksamhet. Specialisering kan ske via päbyggnadsutbildningar. SÖ föreslär att den nuvarande varianten för barnsjukvård utgår och ersäils med en påbyggnadsulbildning.

Jag anser att dessa förändringar bör genomföras och ämnar återkomma till regeringen med förslag därom.

Den planerade timplanen för grenen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 10.10.

Regeringen bör bereda riksdagen tillfälle atl la del av vad jag anfört om gren för omsorger om barn och ungdom pä värdlinjen.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

6.2 Försöksverksamhet

6.2.1 Tvåårig handels- och kontorslinje (Hk-linjen)

SÖ har under de senaste åren föreslagil en successiv avveckling av Ek-linjen. Verkel anser att behovet av utbildad arbetskraft inom EM-sek-lorn skulle täckas, även om antalet studievägar minskar till tvä, en längre, mer teoretisk och en kortare, mer praktisk. Den kortare bör dock ulformas något annorlunda än nuvarande Dk-linje för all möla morgondagens krav. Den snabba tekniska utvecklingen och dä främsl datoriseringen av arbetsuppgifter inom handel och kontor påverkar arbetsorganisationen och medför all vissa befattningar upphör och nya lillkommer. Del är nödvändigt alt utbildningen inom handels- och konlorsområdel snabbi anpassas lill förändrade krav.

Målet för en ny tvåårig studieväg för handel och kontor är att skapa en yrkesutbildning som bällre svarar mol de förändrade kraven. Avsikten är vidare att genom slopandet av grenar och varianler bryta de traditionellt könsbundna valen mellan handel och kontor och att öka elevernas valmöjligheter på arbetsmarknaden. Utbildningen bör också ge eleverna etl så stort mått av studieförberedande inslag, atl de kan studera vidare utan omfattande teoretisk komplettering.

Jag förordar atl en tvåårig handels- och kontorslinje får anordnas pä försök fr.o.m. läsåret 1985/86. Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av att sådan försöksverksamhel anordnas. Det bör fä ankomma på regeringen eller den myndighel som regeringen bestämmer all avgöra den närmare utformningen av försöksverksamheten. Jag vill här upplysa om alt jag, om riksdagen godkänner att försöksverksamhel anordnas, ämnar återkomma till regeringen med förslag i huvudsak enligt följande.

Ett nu pågående försök med reviderad timplan för Dk-linjen innebär främsl att grendelningen upphör och att linjens karaktärsämnen sammanförs till ämnet "handels- och kontorslära" i båda årskurserna. Erfarenheler av denna försöksverksamhet bör tas till vara vid utformningen av tvåårig Hk-linje.

Karaktärsämnena bör, liksom i Dk-försöket, samlas i ett ämne - handels- och kontorslära — med gemensamma mål och huvudmoment. Härigenom skapas förutsällningar för samverkan mellan berörda lärare. Även den inbyggda utbildningen bör integreras i detta ämne.

Ett nytt ämne - ADB och lerminalarbele - bör tillkomma för att garantera att ADB-tillämpningar snabbi förs in i ulbildningen.

För att ge plats för den breddning av utbildningen som jag här beskrivit börden inbyggda ulbildningen begränsas till 14 veckotimmar mot normalt 18 (liksom i pågående Dk-försök).

Alla kommuner som så önskar bör i stället för intagningsplatser på Dk-eller Ek-linjerna kunna få platser på Hk-linjen. Dk- och Ek-linjerna bör således inte fä läggas ul parallellt med den nya linjen vid försöksskolorna.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              189

Försöket med Hk-linje bör enligt SÖ även kunna bedrivas i B-form. 1 den frågan vill jag återkomma, när erfarenheter hunnit vinnas av en allmän försöksverksamhel med Hk-linje.

6.2.2 Industriteknisk gren på drift- och underhållsteknisk linje (Du-linjen)
Utifrån kontakter med företrädare för svensk industri har SÖ anmält att

det finns behov av en ny typ av yrkesutbildning inom verkstadsindustrin. I takt med ökad automatisering ökar behovet av underhållspersonal för maskinparken inom verkstadsindustrin. SÖ bedömer att denna typ av underhållspersonal bör ha såväl mekanisk som el- och reglerteknisk utbildning. Flertalet underhållsarbeten har både mekanisk och elleknisk anknytning pä grundläggande nivå. Här torde den underhällsinriktade Du-linjen kompletterad med en industriteknisk gren i årskurs 2 för verkstadstekniskt underhåll vara en lämplig bas för atl tillgodose detta behov. Även process-inriktad industri kan ha behov av personal med sådan grundutbildning.

Säsom SÖ föreslår bör därför en försöksverksamhet med industriteknisk gren för verkstadsunderhåll på Du-linjen få bedrivas men enligt min mening t. v. endast med en klass på en ort.

Medel för utruslningskosinader bör avsättas under anslaget B 20. Bidrag till utrustning för gymnasieskolan m. m.

6.2.3   Sammanslagning av grenar i årskurs 2 av processteknisk linje
(Pr-linjen)

Pr-linjen finns läsåret 1984/85 inrättad på 37 orter i landet. Utbildningen, som är gemensam under det första läsåret, delas i årskurs 2 på fem olika grenar.

SÖ har föreslagil en generell processarbetarutbildning inom ramen för processleknisk linje. En sådan utbildning skulle ge ökade möjligheter till regional och lokal anpassning och bättre tillgodose processindustrins arbetskraftsbehov. Arbetsmarknadsutsikterna är goda för elever på denna linje.

Det synes mig nu lämpligl att påbörja en treårig försöksverksamhel i fem klasser med sammanslagning av gren för kemiteknik, gren för metallurgi, gren för byggnadsämnesteknik och gren för livsmedelsteknik lill en gren för övrig processindustri. Jag ämnar återkomma till regeringen med förslag om della.

6.2.4   Sammanslagning av varianter på livsmedelsteknisk linje (Li-linjen)
Li-linjens gren för storhushåll och restaurang (St) har genomgått en

kraftig expansion frän 14 orter läsåret 1978/79 till 43 orter läsåret 1984/85. Utbildningen delas under årskurs 2 i tre varianler, nämligen varianl för restaurang, för servering och för storhushåll.

Behovet av personal med kunskaper inom både restaurang, servering och storhushåll ökar på framför alll mindre och medelslora orter. SÖ har

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                                190

mot denna bakgrund föreslagit all den nuvarande specialisering som ges genom olika varianter under årskurs 2 på försök ersätts med en sammanhållen, variantlös utbildning i två årskurser. Den föreslagna förändringen fömtsätts ge eleverna ökade möjligheter till anställning efter avslutad utbildning.

En sådan försöksverksamhet bör fä bedrivas i tre år och begränsas till orter med en intagningsklass och där enbart variant för storhushåll fmns inrättad.

Jag ämnar återkomma till regeringen med förslag om detta.

6.2.5 Förlängd T-linje

Jag har i det föregående föreslagit försöksverksamhet med en förlängning av T-linjen i syfte atl möjliggöra miljöpraktik under terminstid (6.1.3). Den försöksverksamheten innebär i övrigt ingen ändring av innehållet i utbildningen.

Från arbetsmarknaden finns dock starka önskemål om atl den tekniska utbildningen förstärks i fråga om bl.a. datakunskap, biologi och företagsekonomi. Det framhålls också i olika sammanhang att Sverige har den kortaste gymnasiala tekniska utbildningen av alla de nordiska länderna.

SÖ redovisar i sin anslagsframställning två modeller för försöksverksamhet med en utvidgad T-linje. Modellerna är sä utformade att utbildningen sprids över ytterligare en termin resp. ett är utan att det för den skull krävs utökade ekonomiska ramar. Grendelningen i årskurs 3 slopas och de grenspecifika ämnena ersätts av mer allmänna teknikblock. På det sättet skall utbildningen ge större teknisk bredd hos eleverna.

SÖ föreslår att försöksverksamhet skall fä påbörjas i Blekinge och Kronobergs län med en icke grendelad årskurs 3 av T-linjen och att utbildningen föriängs med en termin resp. elt år efter årskurs 4. Föriäng-ningen av utbildningen möjliggörs dels genom de besparingar som kan göras genom den slopade grendelningen, dels genom att antalet lektioner under den eller de extra terminerna begränsas något jämfört med tidigare årskurser. Förlängningen av utbildningen ger också större utrymme för projektarbete och möjlighet till att lägga in miljöprakliken under terminstid så som jag tidigare beskrivit.

Enligt min mening har förslagen sädana förtjänster att de bör fä prövas i försöksverksamhet i två län med start redan läsärei 1985/86. Det är dä angeläget atl verksamheten noggrant utvärderas så atl både pedagogiska och ekonomiska konsekvenser tydligt framgår liksom eventuella konsekvenser för övergängen lill högskolan. Regeringen bör inhämia riksdagens godkännande av atl försöksverksamhel med förlängning av T-linjen med slopad grendelning i årskurs 3 anordnas.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              191

7 Gymnasial utbildning för döva och hörselskadade i Örebro

Den gymnasiala utbildningen för döva och gravt hörselskadade och för hörselskadade i Örebro utvärderas f. n. av SÖ, som senast den 30juni 1985 skall ge förslag till hur den skall anordnas i framtiden. Vid min medelsberäkning för budgetåret 1985/86 har jag uppskaltai de särskilda koslnaderna för utbildningen för döva och gravt hörselskadade till 8448000 kr. och för ulbildningen för hörselskadade till 2 180000 kr.

För att elever i utbildningen för döva och gravt hörselskadade skall fä bättre kunskaper i teckenspråk bör de fä möjlighel alt särskili siudera detta som ämne. Jag föreslår därför att denna möjlighel införs fr.o.m. läsåret 1985/86.

8 Statsbidrag till vissa åtgärder för invandrarelever i gymnasieskolan

Statsrådet Göransson och jag har i inledningen (avsnitt 15) redovisat våra överväganden och förslag på grundval av språk- och kulturarvsulredningens betänkande, bl.a. avseende de riktlinjer för hemspråksundervisningen som i fortsättningen bör gälla för grundskolan och gymnasieskolan.

Jag kommer att i det följande behandla bidrag till speciella ålgärder för invandrarelever i gymnasieskolan.

Extra undervisning i svenska

Statsbidrag ulgår för 0,85 lärarveckolimmar per dellagande elev och läsår.

För budgetåret 1985/86 beräknar jag 8772000 kr. till kostnader för extra undervisning i svenska pä gymnasieskolan.

Särskilt statsbidrag enligt förordningen (1983:46) om kurser för invandrarungdom

Jag beräknar även för näsla budgetår 250000 kr. lill kurser för invandrare.

Undervisning i hemspråk och siudiehandledning på hemspråk

Statsbidrag till kostnader för undervisning i hemspråk och siudiehandledning pä hemspråket utgår för 0,75 lärarveckolimmar för varje elev som deltar i sådan verksamhet under läsårel. För hemspråksundervisning i gymnasieskolan beräknar jag för budgetåret 1985/86 16318000 kr.

9 Bidrag till särskilda kostnader för inbyggd utbildning

För industri och hantverk räknar SÖ med atl statsbidraget per elev och är uppgår till 11 317kr., varav 5 585kr. ulgör lokal- och materialkostnads-del. Medelsälgängen för uppskattningsvis 7 600 elever, dvs. oförändrai antal, beräknas uppgå Ull 86009000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                                192

För handel och kontor beräknas, enligt SÖ, slalsbidragel per elev och undervisningsår uppgå lill 5818kr., varav I 188kr. ulgör lokal- och materialkostnadsdel. För 9 100 elever, dvs. oförändrai anial, beräknas kosina-den uppgä lill 52944 000 kr.

Jag ansluter mig lill dessa beräkningar.

10 Bidrag fill gymnasial lärlingsutbildning

Kommuner som har gymnasieskola med linjer eller specialkurser och, efter medgivande av SÖ, kommuner som har enbart komvux, fär sedan den I juli 1984 anordna gymnasial lärlingsutbildning som en del av del reguljära utbildningsutbudet. Gymnasial lärlingsutbildning anordnas i form av grundutbildning, som oftasl är tvåårig. Statsbidrag lämnas lill kommunerna. Verksamhelen regleras i förordningen (1984:622) om gymnasial läriingsutbildning. Innevarande budgelår får kommunerna dessutom etl rekryteringsbidrag på 5 000 kr. per plals för exlra ersättning lill förelag och institutioner som inrättar nya lärlingsplatser.

Bidragskostnaden för gymnasial lärlingsutbildning uppgår enligt mina beräkningar lill 11317kr. per elev och utbildningsår.

Jag beräknar alt antalet lärlingar för budgetåret 1985/86 kommer att vara 5915 innebärande en kostnad av 66940000 kr.

11 Bidrag till studie- och yrkesorientering (syo)

De senaste budgetåren har för statsbidrag till syo i gymnasieskolan tillämpats etl syslem som innebär all bidrag lämnas med ell vissl årligl belopp för varje elev med undantag för elever i påbyggnadsulbildningar och gymnasial lärlingsuibildning.

Enligt den senasle förordningen (1984:634) i ämnet ulgår slalsbidrag med 164 kr. per elev den 15 september 1984.

Jag föreslär i likhel med SÖ all i fortsältningen samma syslem lillämpas som för innevarande budgelår. Del bör ankomma på regeringen alt varje år bestämma beloppet per elev. Jag beräknar 48844000kr. för syo i gymnasieskolan för budgetåret 1985/86.

12 Bidrag till lokal skolutveckling

Som SÖ framhåller är det viktigt atl forlbildningsinsaiser knyls lill del ulvecklings- och reformarbele som nu påbörjais inom gymnasieskolan. Della bör ske inom ramen för kommunernas lokala ulvecklingsarbele.

För bidrag 2 enligt förordningen (1982: 608) om slalsbidrag lill lokalskol-ulveckling m. m. räknar jag med 43400000 kr. för hudgeiårel 1985/86. Jag har därvid ulgäll från den procenlsats som gäller innevarande budgelår, nämligen 1,66.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              193

13 Vissa övriga frågor

13.1   Teknikservice

Teknikservice är ell projekl för all åsladkomma elt närmare samarbete mellan skolor med T-linje och små eller medelstora företag. Projektet påbörjades läsåret 1984/85 och stöds förutom av SÖ även av styrelsen för leknisk utveckling.

För budgelåret 1984/85 anvisade riksdagen efler regeringens förslag medel för att slödja denna verksamhet pä ca hälften av del 40-tal skolor som har årskurs 4 av T-linjen.

Jag anser all verksamhelen är angelägen och all den bör spridas till flera skolor, även sådana som har endast de tre första årskurserna av T-linjen. I elt inledande skede har skolorna behov av slöd för alt organisera verksamheten och etablera lämpliga samarbetsformer. Jag föreslår därför att stöd skall lämnas även för budgetårel 1985/86 och atl det i enlighel med SÖ:s förslag ökas med 200000 kr. (lolall 600000 kr.).

13.2   Yrkesutbildning av dansare

Specialkurs för utbildning av yrkesdansare startade i Stockholms kommuns gymnasieskola läsåret 1982/83. De elevplaiser som erfordras för ulbildningen ryms inom elevplatsramarna. Utöver kostnader för lärariöner beräknar jag för budgetåret 1985/86 etl verksamhetsstöd om 1600000 kr., vilkel är oförändrai jämfört med budgetåret 1984/85.

13.3 Avgift tdl International Baccalaureate Office (IBO)

För avgift till IBO beräknar jag för budgetåret 1985/86 ett belopp motsvarande 12 000 dollar.

13.4 Textilinstitulet i Borås

Till följd av uppbyggnaden av en statlig högskoleutbildning på teko-om-rädet avvecklas nu de vid Textilinstitutet bedrivna sista specialkurserna i gymnasieskolan pä detta område. Fr.o.m. läsårel 1985/86 anordnas därmed inle längre de tvä specialkurserna Produktutformning, trikåindustri och Textilindustrien tillverkning.

13.5 "Skapande svenska"

Elever pä So-linjen kan inom det esleliska området välja mellan fyra olika lillvalsämnen, nämligen bild, dramalik, musik och slöjd. SÖ har föreslagit all ell ämne benämnt skapande svenska införs på försök som yllerligare ell esleliskl tillvalsämne på So-linjen.

Enligi min uppfallning bör en verksamhel av del slag SÖ föreslär kunna rymmas inom den reguljära svenskundervisningen.

13    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               194

13.6 Delningstalet för undervisningsgrupp i ämnet bild
Delningslalel för undervisningsgrupp i ämnet bild är 30 på alla tvååriga

linjer i gymnasieskolan. Även i ämnet bild, estetisk specialisering i årskurserna 2 och 3 på H- och S-linjerna är delningslalel 30. 1 ämnel bild på H-, N- och S-linjerna delas däremol klass eller grupp, om elevanlalel är lägsl 21.

SÖ har föreslagit en ändring av delningslalel till 30 elever för bildande av undervisningsgrupp i ämnel bild även i del senare fallet. Jag är för min del inte f. n. beredd alt förorda någon ändring av vad som gäller härvidlag. Jag vill dock erinra om att såväl denna som andra angivelser av delningstal endast innebär en riktpunkt, från vilken avvikelser kan göras inom syslemel med en friare resursanvändning.

13.7 Vissa anordningar med halvklass, B-form

•   Social servicelinje (Ss-linje) kan i dag inrällas antingen som 16-klass
eller som 30-klass. Läsåret 1984/85 inrättas 69 16-klasser och 63 30-klasser.
Inrättande av 16-klass är en förutsättning för att man på mindre orter med
begränsade praklikmöjligheter och begränsad arbetsmarknad skall kunna
anordna Ss-linje.

Viss besparing kan göras, om man i stället för 16-klass inför halvklasser om 15 elever och låter två halvklasser från vardera årskurs 1 och 2 samläsa. Denna förändring medför all man på mindre orter fortsättningsvis kan behälla utbildningen med praktiskt tagel samma dimensionering men med bättre resursutnyttjande.

Jag vill redan nu upplysa om att jag avser att föreslå regeringen sådana förändringar i läroplanen för gymnasieskolan, att social servicelinje i B-form blir möjlig fr. o. m. läsårel 1985/86.

•   Samläsning mellan årskurserna 1 och 2 i socialkunskap på S-linjen och
mellan årskurserna 2 och 3 i bild, dramatik och musik, estetisk specialise
ring på H- och S-linjerna bör enligt SÖ på liknande vis kunna ske, när del
totala elevantalet i dessa ämnen vid skolan understiger 31 elever. Anord
ningen har även den positiva effekten atl elever i olika årskurser integre
ras.

Jag är dock f. n. - med hänsyn till den statsbidragsöversyn som pågår -inte beredd att förorda några förändringar för de nu aktuella ämnena.

13.8 Begränsning av timvolymen I påbyggnadsutbildningar
Kostnaden för en linje eller specialkurs beror huvudsakligen av del
ningstalet, som kan vara 16 eller 30, samt anlalel lektioner och resursen för
delning av klass för t. ex. laborationer.

Päbyggnadsutbildningar uppvisar enligt SÖ en stor variation i fråga om tilldelning av lärarveckolimmar. 1 vissa fall kan enligt SÖ kurser med i stort sett samma innehåll ha väsenlligl olika resurstilldelning. Detla gäller t. ex. kurser i CAD/CAM med delningstal pä 16 resp. 30.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               195

Exempel på sådana skillnader i resurstilldelningen har SÖ senasl påvisat i sin ulvärdering av försök med regionall beslulade påbyggnadsulbildningar i fem län, ell försök som fr. o. m. läsärei 1985/86 uividgas lill atl omfalla samliga län (prop. 1983/84:116, UbU 29, rskr 412).

Påbyggnadsulbildningar är i många fall jämförbara med kurser inom komvux eller enstaka kurser inom högskolan. Inom de senare utbildningsformerna är handledningen av eleverna betydligt mindre omfattande. 1 likhet med SÖ anser jag del både naturligt och angelägel all eftersträva ungefär samma resurstilldelning, oavsett utbildningsform, i utbildningar för elever som redan genomgått en studieväg i gymnasieskolan.

SÖ har nu aviserat en detaljerad kartläggning av resurstilldelning och resursåtgång för påbyggnadsulbildningar för all del skall bli möjligl atl lägga fasl etl lak för lilldelningen av lärarveckolimmar. Detla behövs bl. a. för finansiering av angelägna områden i anslutning till reformering av den gymnasiala utbildningen. SÖ har hemställt att regeringen bemyndigar SÖ att fastlägga ett tak för lilldelningen av lärarveckolimmar för all påbyggnadsutbildning. Jag ämnar älerkomma till regeringen i fråga om behovet av lak och utformningen av etl sådant.

13.9 Dubbelt timtal i C-språk

SÖ har föreslagit en försöksverksamhet med dubbelt limtal i C-språk för att öka antalet elever med B-språkskompetens. Del ökade timlalel för eleverna skulle fås genom att timtalen för B- och C-språk slås samman. Eleven skulle då, utöver engelska, studera endasl etl främmande språk. Eftersom timplanerna ger utrymme för ett sådani val endasl på E- och H-linjerna, som just ger den bästa B-spräkskompetensen, är jag inte beredd alt tillstyrka SÖ:s förslag.

13.10   Utbildning med karaktär av intern personalutbildning eller motsva
rande

Gymnasieskolans öppenhet gentemot önskemål från avnämarhåll har enligt SÖ lett till all del etablerats sludievägar som i ett längre perspektiv är atl betrakta som intern personalutbildning hos den arbetsgivare som föreslagil utbildningen i fråga. Den sektor där detla torde vara vanligast är vårdsektorn, bl.a. av det skälet att utbildningshuvudmannen där är densamme som avnämaren.

1 elt läge, där man nu mer noga än tidigare måste överväga hur gymnasieskolans resurser bäst kan användas och där en prioritering skall ske av 16-17-åringarna, är del nödvändigt att kontinuerligt pröva vilka utbildningar som skall accepteras inom den med statsbidrag bedrivna gymnasieskolutbildningen. Jag vill här erinra om att statsbidraget lill förelagsskolor avskaffades för några år sedan. Jag vill också erinra om alt statsbidrag inle längre ges till det tredje årets lärlingsutbildning, s. k. färdigulbildning.

SÖ har pekat på etl viktigt avvägningsproblem som också har anknyt-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               196

ning till arbetet med den översyn av den gymnasiala yrkesutbildningen som jag tidigare omnämnt i inledningen (avsnitt 4.2).

SÖ avser all i anslagsframslällningen för budgetårel 1986/87 redovisa överväganden i denna fräga. SÖ avser ocksä att undersöka om del finns sädana utbildningar i gymnasieskolan som i realiieien har karakiär av vad SÖ kallar uppdragsuibildning och för vilka slalsbidrag inte heller bör ulgå.

SÖ aviserar vidare all verket i näsla års anslagsframslällning kommer atl redovisa vissa reformförslag som kan finansieras genom en indragning av statsbidrag i de nu beskrivna fallen. SÖ har här särskilt tagit upp frågan om en-fortsall utbyggnad av insatserna för elever med särskilt behov av slöd i sitt skolarbete.

Huvudmännen bör enligt SÖ i god tid före planeringen av utbildning för läsårel 1986/87 kunna få besked om vilka utbildningar som inte längre får anordnas med slalsbidrag. SÖ har därför hemställt om bemyndigande att beslula atl fr.o.m. budgetåret 1986/87 sädan utbildning som har karaktär av intern personalulbildning eller uppdragsutbildning inle längre fär anordnas med statsbidrag inom gymnasieskolan.

Jag är inte här beredd att föreslå något sådant bemyndigande för SÖ. De här berörda problemen aktualiserar även andra frågor än dem SÖ tagit upp. Frågorna bör lösas samlat.

Jag vill framhålla att jag anser del angeläget att skapa möjligheter till uppdragsutbildning även i gymnasieskolan. Jag vill samtidigt erinra om vad jag anfört om uppdragsutbildning inom komvux i prop. 1984/85: 37 och vad som i prop. 1984/85:86 om förnyelsefonder, m. m. sagts om alt jag avser alt i annat sammanhang återkomma till frågor som rör principer för uppdragsverksamhet. Frågor som rör bl. a. uppdragsverksamhet skall också belysas inom den översyn av yrkesinriktad utbildning som nu pågår inom regeringskansliet.

13.11 Ramtimplaner

SÖ har i sitt förslag till program för försöks- och utvecklingsarbete i gymnasieskolan hemställt om att fä medge försöksverksamhet med ramtimplaner i högst 25 kommuner. Syftet skulle bl.a. vara "alt ge utrymme för lokal profilering av utbildningen och att underlätta för repetilionsläs-ning och temastudier".

1 myckel överensslämmer dessa mål med vad som redan gäller för de ramiimplaneförsök som bedrivits sedan läsåret 1979/80. Därvid får upp lill fem veckotimmar per läsår i reguljära ämnen bytas ut mol undervisning i olika lokall önskade ämnen. Försökstiden för de nu sex dellagande kommunerna har nyligen förlängts med fem år (prop. 1983/84:100 bil. 10, UbU 19, rskr 321).

1 den nu föreslagna, nya ramtimplanemodellen tänks upp till tre veckotimmar per årskurs kunna friläggas för profilering m.m. 1 försöket tänks därtill vissa ämnen ocksä fä mer lektionslid på andras bekostnad. Sä skulle

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              197

l.ex. pä H-linjen matematik och naturkunskap kunna ökas med en timme och pä Ve-linjen verkstadsteknik minskas med två timmar.

Jag vill erinra om vad riksdagen i våras (UbU 1983/84:29) uttalade vid behandlingen av propositionen (1983/84: 116) om gymnasieskola i ulveckling. I samband med förslagel om individuella limplanejämkningar av ramtimplanekaraktär uttalades att "... del utrymme i lid på limplanen som genom beslut av riksdagen har fastställts för skolans olika ämnen är etl resulial av ingående överväganden". Utskottet anförde vidare att en elevs speciella intresse för ell särskilt ämne - som inle är idrolt eller elt estetiskt ämne - borde kunna tillgodoses inom den reguljära ramen för del berörda ämnel.

Mol denna bakgrund är jag inle beredd alt lillsiyrka SÖ:s nya förslag om ramtimplaner. Jag vill samtidigt peka på de möjligheter som finns till en breddning av den nuvarande försöksverksamhelen. Detla kan ske dels genom all försöksverksamhel inom etl vissl ämnesområde i en av de sex kommunerna ger upphov till liknande verksamhet i någon av de övriga fem, dels genom atl försöksverksamhelen sprids till flera gymnasieskolenheter inom de sex kommunerna.

13.12 Utbildning för manuell glasindustri

SÖ har den 7 maj 1984 redovisat etl uppdrag från regeringen att göra en samlad översyn av utbildningen för den manuella glasindustrin (jfr UbU 1980/81:22 s. 24 och UbU 30).

SÖ anser alt skolförlagd utbildning bör vara det normala för ulbildningen och betonar den resurs Glasskolan i Nybro kommun ulgör för den manuella glasinduslrin. Grundutbildning inom branschen bör oavsett konjunkturläge ges vid denna skola.

För de elever vid Glasskolan i Nybro som är bosatta i andra kommuner i landel bör enligt SÖ inlerkommunala ersättningar liksom hittills beräknas som för processleknisk linje. Exlra slalsbidrag i form av verksamhetsstöd bör även i fortsältningen kunna kompensera vissa merkostnader samt investering i ny glasugn.

Glasskolan lar emol sökande även frän andra länder. För sädana elever kan interkommunal ersättning inte bli aktuell. SÖ föreslär vissa särskilda anordningar för atl Nybro kommun skall få motsvarande belopp för dessa elever.

Regeringen har i enlighet med SÖ:s förslag beslutat tilldela Nybro kommun särskilt verksamhetsstöd till Glasskolan med 506725 kr. för budgetårel 1983/84. En molsvarande framställning för 1984/85 samt SÖ:s övriga förslag beträffande utbildningen för den manuella glasindustrin bereds f n. inom regeringskansliet.

13.13 Lektorsljänsterna

Lektorsljänslerna i gymnasieskolan fyller flera vikliga funktioner. Lek-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               198

torerna medverkar lill atl hålla undervisningen å jour med den vetenskapliga utvecklingen och de kan också bidra lill att ge eleverna en försmak av vad vetenskapligt arbete innebär. Tjänster av detta slag bidrar till atl höja den ämnesteoretiska kunskapsnivån i skolan. Pä främsl den tekniska sidan har de också betydelse därigenom alt de kan tillföra skolan kunskaper om den praktiska tillämpningen av vetenskapliga rön. Dessa positiva effekter kan slå igenom inte bara i lektorns egen undervisning utan, väl så viktigt, även bland skolans övriga lärare.

En leklorsljänsl kan vara den naturliga yrkesmässiga fortsättningen på forskarutbildning. Genom att hålla antalet leklorsljänster uppe kan man således bidra till att också rekryteringen lill forskarutbildningen hälls uppe, särskilt inom ämnesområden, där den naturliga arbetsmarknaden i övrigl för forskamtbildade är begränsad.

Antalet lektorstjänster i gymnasieskolan är i stort sett oförändrat sedan mer än tio år. De senaste lillsältningsomgängarna visar emellertid pä slora svårigheier att rekrytera lektorer. Många av de lediganmälda tjänsterna lockar inle några behöriga sökande. Antalet lediganmälda leklorsljänster har därtill ökat, vilket i och för sig kan förklaras med att vakanta tjänster numera, efler ett riksdagsinitiaiiv, skall lediganmälas minsl en gång vartannat år. Åtgärden har alltså haft den avsedda effekten atl öka antalet lediganmälda tjänster, men ännu inte ökat antalet lektorer i gymnasieskolan. En förklaring till det kan vara all många i och för sig ämnesleoreliskt behöriga saknar lärarbehörighet. Mot bakgrund härav har universitets- och högskoleämbetet fält i uppdrag att se över möjlighelerna att ordna en reguljär leklorsulbildning. Riksdagen har också tidigare behandlat denna fråga (UbU 1981/82: 37, rskr 397). Jag hoppas att en framtida reguljär leklorsulbildning skall förbällra läget i fråga om rekrytering av lektorer.

Inte minst har det varit svårt att rekrytera lektorer på det lekniska områdel. Regeringen har därför ändrat behörighetsreglerna för sådana tjänster så att numera inte bara de ämnesteoretiska kvalifikationerna är avgörande för behörigheten utan även kvalificerad verksamhet inom tjänstens område (SFS 1984:738). Lektorsljänslerna på delta område är ju speciella i det att undervisningen på T-linjen även inriktas på tekniska tillämpningar, vilket gör sådana erfarenheter hos lärarna särskilt betydelsefulla. Förändringen har således två syften: dels att öka antalet lektorsbehöriga, dels atl förbättra utbildningens yrkesanknytning.

Jag övergår nu till att behandla tjänstetypen för lektorerna i gymnasieskolan.

I propositionen 1981/82:157 om fiexibel skolplanering m.m. förordades atl lektorsljänsterna i gymnasieskolan tills vidare skulle tillsättas som ordinarie. Riksdagen beslöt i enlighet härmed (UbU 36, rskr445).

Frågan om lektorstjänslerna borde enligt propositionen ses i samband med tjänsteorganisationen i högskolan. I avvaktan pä prövningen av förslagen i lärartjänstutredningens betänkande (SOU 1980: 3) Lärare i högsko-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              199

lan borde inga ändringar göras beträffande lektorsljänslerna. 1 propositionen 1984/85:57 om ny arbets- och tjänsteorganisation för lärare i den statliga högskolan har regeringen föreslagit att lärartjänsterna i högskolan med något undantag skall vara icke-ordinarie.

Del finns därför anledning alt nu pä nyll la upp frågan om tjänslelyp för lekiorer med riksdagen. De ordinarie universitetsleklorsljänsterna i högskolan har tillsalts med fullmakt. 1 gymnasieskolan däremot tillsätts lektorstjänsterna sedan den I januari 1977 med förordnande tills vidare. På grund av vissa övergångsbestämmelser har dock de förordnanden som har utfärdats före den 1 juli 1981 hafl samma rältsverkningar som konsiitulo-rial, dvs. lärarna har inte kunnat sägas upp på grund av arbetsbrist. De lärare som har förordnats på lektorstjänster efter den 1 juli 1981 kan däremot på samma sätl som icke-ordinarie lärare sägas upp pä grund av arbetsbrist. Inte heller i övrigt föreligger några påtagliga skillnader mellan icke ordinarie tjänster och ordinarie tjänster tillsatta med förordnande. Sett från skolans arbetsgivarsynpunkt medför sålunda de ordinarie lektorsljänsterna inte några nackdelar, utom möjligen alt det blir enklare att förena lektorstjänsten med en annan — icke ordinarie — ijänsl. Detta kan å andra sidan vara till fördel för högskolan, som därmed får lättare att rekrytera kvalificerad personal vilken annars kanske väljer atl behålla tjänsten i gymnasieskolan i stället för att ta en otryggare anställning i högskolan.

Enligt nuvarande regler har lektorerna förmånligare turordning i en arbelsbristsituation än övriga lärare. Mot bakgrund av vad jag anfört tidigare om lektorernas betydelse ser jag det som angelägel all behälla denna ordning. Att ijänsterna blir ordinarie även fortsättningsvis gör detta tekniskt enkelt. Mot denna bakgrund förordar jag att lektorsljänsterna i gymnasieskolan även fortsättningsvis skall tillsältas som ordinarie.

Jag har nyss varil inne pä möjligheterna för lekiorer alt förena sin lektorsljänst med en annan tjänst. Detta kan. som nämnts, vara en fördel från högskolans utgångspunkter. Däremot kan det medföra en nackdel för gymnasieskolan som ju därigenom blir berövad en kvalificerad lärare. Visserligen kan vikarie förordnas, men etl vikariat är naturligtvis inte lika attraktivt som tjänsten, vilket kan leda till rekryleringssvårigheter. För att komma till rätta med denna nackdel föreslär jag att leklorsljänster skall föras över stat, om de innehas av någon som är tjänstledig för atl uppehålla en annan slatlig eller slatligt reglerad anställning med förordnande tills vidare utan lidsbegränsning. Därigenom blir del möjligt alt återbesätta Ijänsterna.

Systemel med överstatförande av lektorstjänster bör införas den I juli 1985.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

200

14 Anslagsberäkningar

För de ändamål som avses med delta anslag behöver enligt mina beräkningar anvisas medel enligi följande, nämligen för bidrag lill

1. lönekostnader för utbildning på gymnasieskolans linjer och specialkurser m. m.

2.       särskilda kostnader för gymnasial utbildning för döva och gravt hörselskadade i Örebro kommuns gymnasieskola

3.       särskilda kostnader för gymnasial utbildning för hörselskadade i Örebro kommuns gymnasieskola

4.       särskilda kostnader för inbyggd utbildning

5.       gymnasial lärlingsutbildning

6.       speciella åtgärder för invandrarelever

7.       studie-och yrkesorientering

8.       lokal skolutveckling

9.    kostnader för tilläggspensionsavgifter
10. kostnader för sjukförsäkrings- och

folkpensionsavgifler

1589200000

8448000

2180000 138953000 66940000 25 340000 48844000 43400000 257 720000

309030000

Härutöver behöver anvisas för

11.       lönekostnadspälägg

12.       övrigt

Summa kr.

284030000 I 600000

377568SD00

15 Hemställan

Jag hemställer alt regeringen dels föreslår riksdagen alt

1.   godkänna vad jag har förordat om ett särskilt system för bibehål
lande av årskurs 3 i skolor med samordnade timplaner (2.1),'

2.   godkänna vad jag har förordal om möjlighel till omfördelning av överblivna resurser mellan gymnasieskolans lilla ram och komvux (2.2).

3.   godkänna den utökning av gymnasieskolans direktram för budgetåret 1985/86 som jag har förordal (3.1),

4.   godkänna vad jag för budgetåret 1986/87 har förordat om ramar för elevplatser i gymnasieskolan (3.2),

5.   bemyndiga regeringen atl - i den mån arbelsmarknadsskäl sä påkallar - för budgelåret 1986/87 medge att totalramen för elevplatser i gymnasieskolan utökas (3.2),

6.   godkänna vad jag för budgetåret 1987/88 har förordal om planeringsramar för elevplatser i gymnasieskolan (3.3),

7.   godkänna vad jag har förordat om skolenheter typ A och typ B (4),

Hänvisningen avser avsnitt i föredragandens anförande.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              201

8.        godkänna vad jag har förordal om all Ijänsler som reklor eller bilrädande skolledare skall knylas lill gymnasieskolan i kommunen eller landstingskommunen och inte till nägon enskild skolenhel (4),

9.   godkänna vad jag har förordal om avveckling av syslemel med arvodesljänsler som huvudlärare och uppdrag all vara huvudlärare (4).

10.        godkänna vad jag har förordal om avveckling av syslemet med arvodesljänsler som institutionsföreståndare och uppdrag all vara inslilulionsföreslåndare (4),

11.        godkänna vad jag har förordat om elt syslem med lärare med specialfunktioner (4),

12.        godkänna vad jag har förordal om all varje huvudman för sin gymnasieskola skall fä en samlad skolledningsresurs, räknad i poäng, för fördelning mellan skolenheter och funktioner (4),

13.        godkänna vad jag har förordal om beslut av skolslyrelsen om en plan för förstärkningsresursens användning (5),

14.        godkänna vad jag har förordat i fräga om självsludielimmar (5),

15.        godkänna vad jag har förordal om minskning av resursen för siudielekniska övningar (5),

16.        godkänna vad jag har förordat om ökning av resursen för stödundervisning och samordnad specialundervisning (5),

17.        godkänna att förändringar genomförs i fräga om kopplingen mellan limunderlag och statsbidrag i linje med vad jag har redovisat (5),

18.        godkänna vad jag har förordat om ökat utbud av B- och C-språk (6.1.1),

19.        godkänna vad jag har förordat om slopande av uppdelningen av vissa B-språk i allmän kurs och särskild kurs (6.1.2),

20.   godkänna vad jag har förordal om försöksverksamhel med förlängd ulbildningstid på T-linjen för att möjliggöra miljöpraktik under läsårstid (6.1.3),

21.   godkänna att miljöpraktik inle längre skall krävas för treårig ulbildning på T-linjen (6.1.3),

22.   godkänna att försöksverksamhet anordnas med ivåårig handels-och kontorslinje (6.2.1),

23.   godkänna att försöksverksamhel med induslrileknisk gren anordnas pä drift- och underhållsteknisk linje (6.2.2),

24.   godkänna att försöksverksamhet anordnas med förlängning av fyraårig teknisk linje med slopad grendelning i årskurs 3 (6.2.5),

25.   godkänna vad jag har förordal om leckenspråk som ämne i den gymnasiala utbildningen för döva och gravt hörselskadade i Örebro (7),

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               202

26.   godkänna de principer för statsbidrag lill studie- och yrkesorientering som jag har förordat (II),

27.   godkänna vad jag har förordat om all leklorstjänsler fortfarande skall lillsäiias som ordinarie (13.13),

28.   godkänna vad jag har förordat om överstatförande av lektorstjänster (13.13),

29.   till Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret 1985/86 anvisa ell förslagsanslag av 3 775685000 kr.,

dels bereder riksdagen tillfälle att la del av vad jag har anfört om

30.   ändringar i limplanerna för E-linjen (6.1.4),

31.   gren för omsorger om barn och ungdom på vårdlinjen (6.1.5).

B 18. Bidrag till driften av fristående skolor på gymnasial nivå

1984/85 Anslag              70690000

1985/86 Förslag             73 911000

Från anslagel bekoslas statsbidrag till sädana skolor med enskild huvudman som av regeringen har förklarats berättigade till statsbidrag enligt förordningen (1984:573) om statsbidrag till fristående skolor pä gymnasial nivä. Genom beslut den 28 juni 1984 har regeringen för varie sädan skola fastsiälll hur många ärselevplalser som får ligga till grund för statsbidrag.

Ur anslagel ulgår också bidrag lill bl.a. riksinlernatskolor, skolor som omfattas av privatskolförordningen (1967: 270, omtryckt 1971: 259, ändrad senast 1984:235), Bergsskolan i Filipslad, Vackstanässkolan och Apelrydsskolan.

Skolöverstyrelsen

1.      Skolöverstyrelsen (SÖ) beräknar ingen ulökning av ramen om 4600 ärselevplalser för slatsunderslödda fristående skolor på gymnasial nivå för budgelåren 1985/86-1989/90.

2. SÖ beräknar pris- och löneomräkningen till 4081 900kr.

3. SÖ föreslär, i likhel med vad verkel föreslagil för de kommunala gymnasieskolorna, all ytterligare medel anvisas riksinternalskolorna för stöd ät elever med svårigheter (-(- 30000kr.).

4. Vid Lundsbergs skola omfattar mellanstadiet endast årskurs 6. Med hänvisning bl.a. till det låga elevantalet i denna årskurs föreslår SÖ att statsbidraget lill denna årskurs skall upphöra.

5. SÖ föreslär alt Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund skall fä sin bidragsslödda länsvis anordnade riksomfattande kursverksamhet utökad med 2000 undervisningstimmar.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              203

6.   För vissa konstskolor föreslär SÖ all slalsbidragel skall minska i omfallning och ulgå som bidrag per elevvecka.

7.   SÖ hemsläller alt lill Bidrag till frislående skolor pä gymnasial nivä anvisas elt förslagsanslag av 76000000 kr.

Föredragandens överväganden

Enligt riksdagens beslut om frislående skolor pä gymnasial nivå (prop. 1983/84: 118, UbU 27, rskr 366) skal! för varje budgetär en särskild ram faslslällas för slatsbidragsgrundande ärselevplalser vid frisiäende skolor pä gymnasial nivå. Jag föreslår för hudgeiårel 1985/86 en oförändrad ram om 4600 ärselevplalser.

Jag har under anslagel B 17. Bidrag lill driften av gymnasieskolor föreslagil vissa förändringar i fråga om självsludielimmar, resursen för studietekniska övningar och resursen för stödundervisning och samordnad specialundervisning. Molsvarande förändringar bör gälla för riksiniernalsko-lorna och skolor som omfattas av privatskolförordningen.

Riksinlernatskolor

Det finns tvä riksinlernatskolor, nämligen Grännaskolan och Sigtuna-skolan Humanistiska Läroverket. Båda har utbildning som moisvarar vissa studievägar i gymnasieskolan. Sigtunaskolan har också ulbildning som moisvarar grundskolans högsladium. Vid sidan av riksinternatskoleverk-samheten bedriver Siglunaskolan också en statsunderstödd internationell gymnasial ulbildning (s. k. IB-uibildning).

För läsårel 1985/86 räknar jag med oförändrad statsbidragsgrundande organisation vid skolorna.

Sigtunaskolan har ansökt om ytterligare lärarveckolimmar till IB-ulbild-ningen. Del nuvarande antalet behöver enligt SÖ:s bedömning öka med totalt 64 lärarveckolimmar för atl undervisningen skall bli tillfredsställande och svara mol inlernaiionella normer. Jag finner del angelägel all IB-ul-bildningen häller hög klass och anser därför att antalet lärarveckolimmar för utbildningen bör utökas. Jag är dock inte beredd atl i ett första steg förorda en ökning med mer än 32 lärarveckolimmar. Kostnaden för lill-skollel beräknar jag fill 180000kr.

För de två skolorna beräknar jag för budgetårel 1985/86 ett statsbidrag på 17 936000kr. (4- 936000 kr.).

Bergsskolan i Filipstad

Jag beräknar för budgetårel 1985/86 etl statsbidrag om 2533000 kr. på grundval av en oförändrad organisation (-t- 133000kr.).

Vissa privatskolor Till denna grupp hör fyra skolor, nämligen Göteborgs högre samskola.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               204

Franska skolan. Lundsbergs skola och Sigrid Rudebecks gymnasium. De tre förstnämnda har undervisning även pä grundskolenivå.

Årskurs 6 i Lundsbergs skolas grundskola har och beräknas följande år ha endast ca 8 elever. Enligi uppgift är fiera av de nuvarande eleverna bosatta i kommunen. Mol denna bakgrund föreslår jag att bidraget för elever i årskurs 6 skall upphöra fr.o.m. den Ijuli 1985. En följd av mitt förslag är att årskursen inte längre kommer att omfattas av privatskolförordningen (1967:270) med anslutande bestämmelser.

För gruppen Vissa privatskolor beräknar jag för budgelåret 1985/86 etl statsbidrag på 22 081 000kr. (-(- 281 000kr.).

Vackstanässkolan och Apeliydsskolan

Jag beräknar för budgetåret 1985/86 statsbidraget lill 2096000 kr. (-1-96000kr.) på grundval av en oförändrad organisation.

Fristående skolor utan statligt reglerade ijänster

F.n. får 17 skolor bidrag enligt förordningen (1984:573) om statsbidrag lill fristående skolor pä gymnasial nivå. Ansökningar från ytterligare skolor föreligger.

SÖ föreslår att systemet för statsbidrag till vissa konstskolor inom denna gmpp av fristående skolor skall ändras och att det totala bidragsbeloppet justeras något nedåt. Enligt min mening bör den nuvarande utformningen av statsbidragssystemet för dessa skolor ligga fasl. Den juslering som SÖ föreslär bör i stället åstadkommas genom förändringar av de omräknings-faktorer som gäller för de berörda skolorna.

SÖ föreslär atl Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund lill sin riksomfaltande kursverksamhet skall få bidrag för 2000 undervisningstimmar Ulöver nuvarande 5 500. Jag har inte funnit del möjligt att genom omprioritering finansiera en sådan utökning och är därför inte nu beredd atl följa SÖ:s förslag utan räknar för budgetåret 1985/86 med oförändrad omfattning av verksamheten. Jag avser atl i annat sammanhang ta ställning till eventuell förändring av statsbidraget till förbundets verksamhel på Säterglänlan Hemslöjdens gård.

Jag beräknar för budgetåret 1985/86 etl statsbidrag lill frislående skolor på gymnasial nivå utan statligt reglerade tjänster om 26265000kr. (-1- 1775000 kr.).

Utbildning av väktare

De auktoriserade bevakningsföreiagen sysselsätter ca 10000 väktare. Auklorisalion är obligalorisk på delta område i enlighel med beslämmelserna i lagen (1974: 191) om bevakningsföretag. Enligt lagen gäller vidare all den som är anslälld i bevakningsförelag och har lill uppgift all ulföra bevakningsljänsl (väktare) skall ha genomgäll viss ulbildning. Rikspolisstyrelsen har med stöd av 12 § bevakningskungörelsen (1974:462, ändrad

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               205

1980:595) meddelat föreskrifter om denna utbildning. Det ankommer pä företagen själva att svara för utbildningen.

Frågan om ett utökat statligt engagemang i utbildningen av väktare har behandlats av väktamlbildningsulredningen (Ds Ju 1978:4) och i prop. 1979/80: 122 om ordningsvakter och bevakningsföretag.

Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd (TYA) har vänt sig till regeringen med en anhållan om atl för utbildningen få organisera en fristående skola på gymnasial nivä med statsbidrag. SÖ föreslär att utbildningen i slällei anordnas inom komvux.

Utbildningen av väktare ställer enligt min bedömning speciella krav och föreler vissa särdrag i övrigt. Jag avser därför atl ytterligare undersöka möjligheterna att finna en lämplig form för ell eventuellt utökat slatligl engagemang och därefier återkomma lill regeringen i frågan. Jag har i denna fråga samrålt med chefen för justitiedepartementet.

Övrigt

För budgelåret 1985/86 har jag beräknat 3 milj. kr. till regeringens disposition. Medlen skall användas för att täcka de ytterligare eftersläpande underskott som uppstått för fristående skolor på gymnasial nivä i samband med övergången lill nytt statsbidragssystem.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen att

1.       godkänna mitt förslag till ram för budgetåret 1985/86 för statsbidragsgrundande ärselevplalser vid fristående skolor på gymnasial nivå,

2.   godkänna vad jag har förordat om förändringar i fråga om självstudielimmar m. m. för riksinlernatskolor och skolor som omfattas av privatskolförordningen,

3.   besluta atl statsbidraget för elever i årskurs 6 vid Lundsbergs skolas grundskola skall upphöra fr.o. m. den Ijuli 1985,

4.   till Bidrag till driften av fristående skolor på gymnasial nivå för budgelåret 1985/86 anvisa ell förslagsanslag av 73911 000 kr.

B 19. Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m. m.

1983/84 Ulgift              280294903

1984/85 Anslag            257425 000

1985/86 Förslag        222 270000

Ur anslagel ulgår slalsbidrag enligi förordningen (1983: 583) om statsbidrag till uppföljningsinsalser för ungdomar under 18 är. Enligi förordning-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

206

en fär kommuner statsbidrag för uppföljningsprogram och administration (allmänt bidrag). Till arbetsgivare som anställer ungdomar på ungdomsplatser lämnas bidrag till ungdomsplats. Till kommunerna lämnas bidrag lill uibildningsinslag under ungdomarnas perioder pä ungdomsplats. Från anslaget bestrids också kostnader för bidrag lill kommuner enligi förordningen (1983:584) om slalsbidrag lill utbildning av handledare för skolungdomar under praktik på arbetsplats.

Anslag

1984/85

Beräknad ändring

1985/86

Skolöver-

Före-

styrelsen

draganden

Uppföljningsprogram

m. m. (allmänt bidrag)

60000000

of.

- 8230000

Ungdomsplatser

158400000

of.

-19054000

Utbildningsinslag

26425 000

4-1328000

- 3 371000

Handledarulbildning

12600000

of.

- 3 500000

- överföring till B 1

- 1000000

257425000

-1-1328000

-35 155 000

Skolöverstyrelsen

1. Under hänvisning till att 16-17-äringarna kan prioriteras vid intagning lill gymnasieskolan inom ramen för den fria kvoten har i 1984 års budgetproposition antalet ungdomar inom kommunernas uppföljningsansvar beräknats till 16000 under budgetåret 1984/85. Fr.o.m. 1985/86 gäller tvingande bestämmelser om prioritering. 1 avvaktan på att närmare erfarenheter erhålls om hur prioriteringen av 16-17-äringarna lill gymnasieskolan påverkar behovet av ungdomsplatser föreslår skolöverstyrelsen (SÖ) att medel beräknas för 16000 ungdomar även under 1985/86.

SÖ beräknar antalet 16- och 17-åringar i gymnasieskolan och inom uppföljningsansvaret budgetåren 1984/85 och 1985/86 enligt följande uppställning.

till gysk

1984/85

1985186

Antal   16-äringar

Därav sökande intagna ej sökt ej intagna av de sökande

95% 88%

5%

7%

114000 108 300 100300

5 700 8 000

95% 92%

5%

3%

108 200

102800

99500

5 400 3 300

Antal 16-äringar i uppföljningsansvaret

Antal 17-äringar i upp-följningsansvarel

75% av gruppen 1983/84

13 700 11200

60% av gruppen 1984/85

8700 8 200

Totalt antal i uppföljningsansvaret

Därav i åtgärder

85%

24 900 21200

95%

16900 16000

Prop. 1984/85:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                                207

2.    SÖ föreslår oförändrai belopp för handledarutbildning.

3.         SÖ hemställer alt till Bidrag til! åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m.m. anvisas ett förslagsanslag av 258753000 kr.

Föredragandens överväganden

Sedan den 1 juli 1983 gäller nya regler och etl nytl statsbidragssystem för åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar för ungdomar under 18 år. Skolöverstyrelsen (SÖ) har i uppdrag all avlämna årlig redovisning av verksamheten. Denna baseras i sin lur på de månatliga uppgifter om sysselsältningssitualionen som kommunerna skall lämna enligt förordningen (1983: 583) om statsbidrag till uppföljningsinsalser för ungdomar under 18 år.

För budgetåret 1983/84 beräknades i budgetpropositionen 1983 266 milj. kr. för bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar för 16000 ungdomar. Det visade sig emellertid att ytterligare 150milj. kr. behövde anvisas under budgetåret för åtgärder för drygt 9000 ungdomar.

Regeringen har lidigare i år uppdragit åt SÖ alt i samarbete med arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) redovisa hur ätgärdssystemel för arbetslös ungdom under 18 år samordnas med och - i förekommande fall — påverkas av åtgärderna för ungdomar i åldern 18-19 är som är arbetslösa. 1 samband med redovisningen av uppdraget har SÖ och AMS inkommit med en gemensam skrivelse till regeringen. Regeringen har den 8 november 1984 till riksdagen överlämnat en redovisning av verksamheten enligt lagen (1983:1070) om arbete i ungdomslag hos offenlliga arbetsgivare. Vidare har SÖ till regeringen inkommit med en redovisning av kommunernas uppföljningsansvar 1983/84.

Riksdagens tidigare beslut om prioritering av ungdomar under 18 år vid intagning lill grundskoleanknutna studievägar i gymnasieskolan måste leda till att färre ungdomar behöver insatser inom uppföljningsansvaret. Genom att direktramen utökas mer än någonsin tidigare budgetåret 1985/86 kommer praktiskt tagel alla utbildningssökande 16- och 17-åringar all kunna beredas plats i gymnasieskolan. Behovet av uppföljningsåtgärder minskas därigenom ytterligare. För 1985/86 har jag som beräkningsgmnd antagit alt ca 14 130 ungdomar kommer att behöva della i uppföljningsåtgärder.

1. Uppföljningsprogram m.m. (allmänt bidrag)

Allmänt bidrag utgår med 3750kr. för ungdomar som dellagil i uppföljningsprogram sex dagar eller mer och med halva beloppet för ungdomar som dellagil kortare lid. Bidragel är beräknal så, all det också skall täcka kommunens kostnader för administration av åtgärderna inom uppföljningsansvaret. Mol bakgrund av vad jag tidigare anfört om prioritering av 16-och 17-åringar och utökningen av direktramen beräknar jag för budgetåret 1985/86 51,8 milj. kr. för allmänl bidrag.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                                208

2.    Ungdomsplatser

Med utgångspunkt i nyssnämnda prioritering och dimensionering av gymnasieskolan beräknar jag för ungdomsplaiser 139,4 milj.kr. såsom bidrag till arbetsgivarna.

3.   Utbildningsinslag

Enligt gällande bestämmelser om statsbidrag till uppföljningsinsatser inom del nya systemel med s. k. individuella planer skall till en ungdomsplats, för vilken arbetsgivaren får bidrag, normalt knytas utbildningsinslag som kommunen svarar för och även får bidrag för.

79% av landets kommuner har anordnat utbildningsinslag under budgetåret 1983/84. Enligt uppgift från SÖ har totalt ca 40% av ungdomarna som varil pä ungdomsplals deltagit i sådana utbildningsinslag. Jag inslämmer i SÖ:s åsikt att detta är en för låg dellagarandel. Enligt SÖ uppger flertalet kommuner atl de planerar utbildningsinslag inför 1984/85.

För egen del vill jag understryka att ungdomarnas deltagande i utbildningsinslag är en av förutsättningarna för att målet med den uppföljande verksamheten, dvs. att förbereda och motivera ungdomarna och därmed underlätta en övergång till framför allt reguljär utbildning, skall kunna uppnås. Jag delar därför SÖ:s uppfallning alt kommunerna bör vara skyldiga att erbjuda alla ungdomar utbildningsinslag under deras tid på ungdomsplals. Jag föreslår därför att utbildningsinslag alltid skall erbjudas.

För bidrag till uibildningsinslag beräknar jag 23,0 milj. kr.

4.   Handledarutbildning

I flertalet län utnyttjades under budgetåret 1983/84 medlen för handledarutbildning inle helt. Både arbetsmarknadens parter och de som dellagil i handledarutbildningen menar att kvaliteten på ungdomarnas praklikplals höjs genom handledarutbildning och att handledarnas arbete med ungdomarna härigenom underlättas. Däremot kritiseras kravet på atl ulbildningen skall omfalla två heldagar. SÖ föreslår, vilkel jag också tillstyrker, atl bestämmelserna ändras så all det blir möjligl att anordna handledarutbildning omfatlande endast en dag. En sådan ändring bör inte innebära en ambitionssänkning. Den bör i stället kunna medföra att samma undervisningsvolym fördelas pä flera kurser, varav en del under kommande budgelår, vilket skulle göra del lättare för fler att della.

Jag vill erinra om all statsrådet Göransson under anslagel B I. Skolöverstyrelsen har beräknat 1 milj. kr. för bidrag till löntagarorganisationerna för att förbättra rekryteringen till handledarutbildning. Det har skell genom överföring frän den anslagsposl jag nu behandlat.

Under denna anslagsposl beräknar jag 8.1 milj.kr. för handledarulbildning för budgetåret 1985/86.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                  209

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen atl

1. godkänna vad jag förordal om att uibildningsinslag alllid skall erbjudas,

2.       godkänna den ändring beträffande handledarutbildning som jag har förordal,

3.       att till Bidrag lill ålgärder inom kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m. m för budgetårel 1985/86 anvisa ell förslagsanslag av 222270000 milj. kr.

14    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1984/85:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                                210

Investeringsbidrag

B 20. Bidrag till utrustning för gymnasieskolan m. m.

1983/84 Utgift'             183 228945

1984/85 Anslag'            165 100000

1985/86 Förslag            199000000

' Anslagets tidigare namn Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan m. m.

Från anslaget ulgår slalsbidrag lill anskaffning och förnyelse av undervisningsmateriel i gymnasieskolan.

Bestämmelser om bidrag finns i förordningen (1984: 628) om slalsbidrag lill anskaffning och förnyelse av undervisningsmateriel i gymnasieskolan.

Slartbidrag utgår då en för kommunen ny sludieväg införs eller dä antalet platser pä en redan införd studieväg utökas.

Kompletteringsbidrag utgår då undervisningen på en redan införd studieväg läggs om lill följd av nya slatliga föreskrifter som medför behov av ny utrustning.

Förnyelsebidrag lämnas lill kommun för att underlätta finansieringen av kostnaden för alt ersätta föråldrad och försliten ulruslning.

Stan- och komplelleringsbidrag utgår främsl till undervisningsmateriel för karaktärsämnena på studievägar inom del lekniskl-induslriella och del lekniskl-naturvelenskapliga områdel. Förnyelsebidragel beräknas schablonmässigt utifrån antalet elever i vissa karaktärsämnen på del lekniskl-induslriella, del lekniskl- nalurvelenskapliga och det ekonomiskt-merkan-tila området.

Särskilda föreskrifter gäller i fräga om slalsbidrag lill kostnader för utrustning för daior- och mikrodatorteknik och viss kompletterande utrustning för fyraårig teknisk linje.

Efter beslut av regeringen i varje enskill fall kan ur anslagel också anvisas medel för särskili verksamhelsslöd lill vissa lågfrekvenla utbildningar i gymnasieskolan.

Skolöverstyrelsen

1.         Prisomräkning 4 700000 kr.

2.    Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslår atl startbidrag fr.o.m. läsärei 1985/86 även skall kunna ulgå för vissa påbyggnadsutbildningar (högre specialkurser) där både leknisk och ekonomisk ulbildning förenas inom en gemensam kursplan.

3.    SÖ föreslår all slalsbidrag lill datasalar för undervisning i dalalära skall få utgå som komplelleringsbidrag.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              211

4.    För förnyelsebidragel föreslår SÖ en förenklad administration genom all ell enhetligt belopp fastställs för samtliga bidragsberättigade studievägar.

5.         SÖ föreslår atl statsbidraget för undervisningsmateriel av kommunerna fär användas för finansiering av tekniska centra.

6.         Del totala medelsbehovel under anslagel beräknar SÖ till 253 200000 kr.

Föredragandens överväganden

Ulruslningsanslagets strategiska betydelse för en effeklivisering och teknisk modernisering av den gymnasiala utbildningen har betonals alllmer under de senasle åren. Riksdagen har våren 1984 beslulal om en omläggning av sialsbidragssysiemet för undervisningsmateriel i gymnasieskolan bl. a. mot denna bakgrund (prop. 1983/84: 100 bil. 10 s. 159 f, UbU 19, rskr 321).

Bidragsgivningen har härvid anpassats till den decenlralisering av ansvar och befogenheler som skell lill länsskolnämnderna vad gäller beslut om gymnasieskolans organisation och tillsynen av verksamheten för denna.

Den utrustning som anskaffas med hjälp av anslagel bör i förekommande fall också samutnytljas med komvux och därmed bidra till utvecklingen också på detla område.

1 förordningen (1984:628) om slalsbidrag lill anskaffning och förnyelse av undervisningsmaleriel i gymnasieskolan anges procentlalen för siatsbi-dragsandelen vid starlbidragen.

1 del nya bidragssystemet bör procenttalen för slartbidragel ses som en styrinstrument. Vissa utbildningar är f n. sä utbyggda, atl del inle finns skäl all stimulera till vidare nyetablering. För dessa bör en låg bidragsandel kunna fastställas. 1 vissa fall bör inget bidrag beräknas. Skolöverstyrelsen (SÖ) har också i anslagsframställningen för budgetåret 1985/86 beräknat lägre procenttal för vissa sludievägar än de som gäller enligt förordningen.

För andra utbildningar finns fortfarande behov av utbyggnad som kräver nyanskaffning eller komplettering av den utrustning som fmns. Även i fortsättningen bör statsbidraget till utrustning användas för atl stimulera anordnande av särskilt önskvärd ulbildning. En översyn av bidragsandelens storlek kommer därför alt göras varje år för att få fram vilka höjningar eller sänkningar som behöver göras. Enligt min mening bör fr.o. m. budgetåret 1985/86 Slartbidrag lill ulruslning för påbyggnadsulbildningar lämnas med upp till hälften av bidragsunderlaget. Regeringen bör inhämia riksdagens godkännande av vad jag förordal om ändrade beslämmelser i fräga om bidragsandelar för slartbidrag.

Mot bakgrund av den kraftiga uppräkning av bidragsunderlagen som gjordes i samband med omläggningen av bidragssystemet inför budgetåret

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                                212

1984/85 anser jag det av slalsfinansiella skäl inle möjligl all nu tillmötesgå SÖ:s förslag om yllerligare prisuppräkning av befinlliga bidragsunderlag (I).

De slartbidrag som blir en följd av länsskolnämndernas och SÖ:s beslut om ökad eller ändrad organisafion inom den s. k. direklramen har jag koslnadsberäknat till ca 55 milj. kr. Beräkningen görs uiifrån en jämförelse mellan organisationen budgetårel 1984/85 och de preliminära organisationsbesluten för budgetåret 1985/86.

Jag har lidigare under anslagel B 17. Bidrag lill driften av gymnasieskolor föreslagit en försöksverksamhet med induslrileknisk gren pä drift- och underhällsteknisk linje på en ort. Startbidraget för utrustning har jag beräknat till 2 milj. kr.

Vid Rikssågverksskolan i Skoghall finns sedan 1977 en tvåårig gymnasieutbildning i träförädlingsleknik. Eleverna kommer huvudsakligen från länen i Svealand. Sågverksindustrins Kommitté för Utbildning och Teknisk Ulveckling anser att det finns behov av atl vidga rekryteringen till den nämnda kursen. Kommiltén föreslår därför alt den föreslagna undervisningen i träförädlingsleknik anordnas i form av en växelutbildning mellan sågverksindustrin runt tre orter och sågverksskolan i Skoghall. För labora-tiva utbildningsinslag fordras viss utrustning inom gymnasieskolan i Eksjö, Ljusdal och Skellefteå. Jag beräknar kostnaderna härför till 600000 kr.

En betydande del av kostnaderna för starlbidragen hänför sig för budgetårel 1985/86 till påbyggnadsutbildningar inom den s. k. lilla ramen.

Riksdagen har med anledning av förslagen i propositionen (prop. 1983/84:116 s.34) om gymnasieskola i utveckling beslutat att utvidga den försöksverksamhet med särskild beslr.lsordning för vissa päbyggnadsutbildningar i gymnasieskolan som f n. bedrivs i fem län till att omfatta alla län (UbU 19, rskr 321). För dessa regionalt anpassade påbyggnadsulbildningar fastställer resp. nämnd slarlbidragens sloriek.

Enligt nuvarande bestämmelser fär slartbidrag endast ges till utrustning för karaktärsämnen inom det lekniskl-induslriella och det tekniskl-nalurvetenskapliga området. SÖ har föreslagit att startbidrag även skall fä ulgå till utrustning för ekonomiskl- merkantila karaktärsämnen i påbyggnadsutbildningar, där både leknisk och ekonomisk ulbildning ingår i en gemensam kursplan.

Jag är inte beredd att utöka bidragsgivningen till nya utbildningssektorer (2). Jag beräknar kostnaden för startbidrag till utrustning på sludievägar inom Ulla ramen till 19,4milj. kr.

Genom den nya bidragskonstruktionen har intresset riktats mot behovet av att modernisera många utbildningar med hänsyn till den lekniska utvecklingen, vilket medfört atl kompletteringsbidraget får en central roll.

Samhället ställer höga krav på atl de elever som går igenom gymnasieskolan skall ha ett aktuellt och adekvat kunnande. Detta krav är särskilt påtagligt inom de yrkesinriktade utbildningarna, där näringslivet ständigt

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              213

förnyar sin teknik. Det är därför angeläget att huvudmännen moderniserar utmstningen på de yrkesinriktade utbildningar som finns i gymnasieskolan. Under innevarande budgetår utgår som särskilt stöd etl komplelleringsbidrag till högre specialkurser i automatiseringsieknik, datorservice, elektronisk kommunikation, industriell elteknik, processautomatik och verktygsteknik samt lill transportteknisk gren på fordonsleknisk linje.

De under budgetåret 1985/86 fortsatta moderniseringarna av högre specialkurser beräknas i fräga om utrustning kosta 17 milj. kr. Kompletteringsbidrag för studievägarna i direklramen beräknas uppgå lill 14milj. kr.

Jag beräknar således etl sammanlagl medelsbehov om 108 milj. kr. för start- och kompletteringsbidrag lill utrustning för gymnasieskolan budgetåret 1985/86.

Jag övergår nu till frågan om förnyelse av utrustning i gymnasieskolan.

Fr.o.m. budgetåret 1983/84 utgår etl differentierat bidrag till förnyelse av utmstning. Jag förordar atl bidrag till förnyelse av utmstning i gymnasieskolan även i fortsättningen skall utgå som stöd till kommunerna i form av ett differentierat bidrag till koslnader för att ersätta föråldrad och försliten utrustning. Enligt min mening är del av stor vikt alt även ett differentierat bidrag till förnyelse av undervisningsmateriel är enkelt att administrera. Användningen av bidraget bör liksom hittills kunna avgöras lokalt. Jag anser att det bör stå varje kommun fritt att använda det årliga bidraget till förnyelse av materiel för karaktärsämnen på sådana studievägar inom det lekniskl-induslriella området, det tekniskt-naturvetenskapli-ga området och det ekonomiskt-merkanlila området, som kommunen vid varje tillfälle anser bäst behöva förnyad materiel. Jag vill dock betona att bidragel är avsett att utöver kommunens egna avskrivningsanslag förstärka möjligheten alt snabbare förnya ulruslningen på aktuella sludievägar (4). Jag beräknar oförändrat 72 milj. kr. för förnyelsebidrag.

Med utgångspunkt i det teknikupphandlingsprojekt för datorn i skolan (TUDIS) som styrelsen för teknisk ulveckling (STU) bedrivit på regeringens uppdrag har sedan budgetåret 1981/82 anvisats särskilda medel för statsbidrag lill nyanskaffning av utrustning för dator- och mikrodatorteknik i gymnasieskolan. SÖ och STU har fördelat medlen.

Jag har i inledningen översiktligt redovisal bakgmnden till mina förslag om dataundervisning i gymnasieskolan. Mot denna bakgmnd föreslår jag atl kommunerna fr.o. m. budgetåret 1985/86 skall fä ett särskilt stimulansbidrag för anskaffning av datorutrustning och programvara för datalära i gymnasieskolan. I princip bör alla gymnasieskolor enligt min mening anskaffa utmsining för en datasal. Vissa större skolor med omfattande ekonomisk och/eller teknisk utbildning kan behöva utrustning för flera datasalar. Totalt innebär detta för primärkommunernas del etl utrustningsbehov för ca 700 dalasalar.

Kommunerna bör enligt min mening få statsbidrag till hälften av kostnaden för anskaffning av utrustningen. Bidragel bör fördelas av SÖ efter

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                  214

ansökan från kommunerna. Utgångspunkt bör vara de erfarenheter som gjorts inom leknikupphandlingsprojektel Datorn i skolan. Som förutsättning för bidrag bör gälla att vissa grundläggande krav på kvalitet hos datorutrustning och programvara är uppfyllda. Samordning bör som jag tidigare påpekat ske med de rutiner som kommer atl finnas för fördelning av motsvarande stimulansbidrag för dataundervisning i gmndskolan. Kommun som får bidrag skall vara bunden lill att använda bidragel för det avsedda ändamålet. Kostnaderna för utrustning och programvara har av SÖ beräknats till 250000kr. per datasal. Den totala kostnaden för 700 datasalar uppgår således till 175 milj. kr., varav stalsbidragsandelen ulgör 87 milj. kr. Vid mina beräkningar av kostnaden har jag dock förutsatt att avräkning skall ske av de bidrag som utgått under budgetåren 1981/82— 1984/85 med sammanlagl 22 milj. kr. Vidare bör de särskilda stimulansbidragen till påbyggnadsutbildningar inom datateknik- och elektronikområdet avräknas. Detta belopp uppgår fill minsl 5 milj. kr. Sammanlagt medför detla en statsbidragskostnad på 60milj. kr., som bör fördelas på fyra budgetår. Jag beräknar således en kostnad för utrustning av datasalar på 15 milj. kr. budgetåret 1985/86.

Det bör ankomma på regeringen eller den myndighel som regeringen bestämmer att utforma de närmare bestämmelser som erfordras för bidrag till datomtrustning och programvara. Jag har i denna fråga samråtl med chefen för industridepartementet. Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av vad jag här förordat om särskilt stimulansbidrag till datorutrustning och programvara (3).

Det är av avgörande betydelse att gymnasieskolan anordnar utbildning enligt läroplaner som passar till arbetsmarknadens behov. En förulsättning för att en sådan forfiöpande anpassning skall kunna komma till stånd är bl.a. att eleverna har tillgäng till tidsenlig utrustning. När eleverna kommer ut i arbetslivet, möter de en modern maskinpark som de bör ha fått stifta bekantskap med redan under ulbildningen. Som jag lidigare har anfört i fråga om behovet av effeklivisering och modernisering av den gymnasiala utbildningen bör därför nya samverkansformer mellan gymnasieskolan och näringslivet prövas.

Ett system med teknikcentra bör kunna förbättra möjligheterna för skolan dels att hålla en nära kontakt med den tekniska utvecklingen, dels att pä sikt begränsa kostnaderna för utrustning i gymnasieskolan.

I detta syfte pågår inom SÖ ett kartläggnings- och utvecklingsarbete beträffande formerna för anordnande av teknikcentra. SÖ kommer i nästa anslagsframställning alt utförligare redovisa detta beredningsarbete. SÖ förväntar sig atl det för utveckling av modeller för lekniska centra kan vara möjligt att använda medel från bl. a. utvecklingsfonder och kommuner. SÖ föreslår att det skall vara möjligl för kommunerna alt använda de statsbidrag som lämnas för köp eller hyra av utrustning även för finansiering av tekniska centra i egen eller annan kommun. Även arbetsgruppen för över-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               215

syn av den gymnasiala yrkesutbildningen behandlar frågan om införande av ny teknik i undervisningen och teknikcentra. Särskilt verksamhelsslöd bör i avvaktan på dessa redovisningar kunna utnyttjas för viss försöksverksamhet med slöd till finansiering av leknikcentra. Jag vill i detta sammanhang även erinra om möjligheterna att erhålla statsbidrag för förhyrning av utmstning.

För budgetåret 1985/86 beräknar jag därför ett ökal anslag för särskilt verksamhetsstöd för lågfrekvenla utbildningar i gymnasieskolan. För ändamålet bör 4 milj. kr. beräknas. 1 likhet med vad som gäller för innevarande budgetår bör det ankomma på regeringen all fä besluta om särskilt verksamhetsstöd.

Med hänsyn till det statsfinansiella lägel är det enligt min mening rimligt all låta medelstillgången vara styrande för hur stora statsbidrag lill utrustning som kan utgå. Statsbidragen bör därför utbetalas genom elt system med förskott och slulreglering, och anslaget bör fortsättningsvis vara etl reservationsanslag. Det bör ankomma pä regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att utforma de närmare bestämmelser som erfordras för delta.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen alt

1. godkänna vad jag har förordat om statsbidrag till startbidrag och
kompletteringsbidrag för utrustning i gymnasieskolan,

2.   godkänna vad jag har förordat om statsbidrag till förnyelse av utmstning i gymnasieskolan,

3.   godkänna de ändrade grunder för utbetalning av statsbidraget som jag har förordat,

4.   godkänna vad jag har förordat om särskilt stimulansbidrag till datorutrustning och programvara för gymnasieskolan,

5.   godkänna vad jag har förordat om särskilt verksamhetsstöd för vissa utbildningar i gymnasieskolan,

6.   till Bidrag till ulruslning för gymnasieskolan m. m. för budgetårel 1985/86 anvisa ett reservationsanslag om 199000000kr.

B 21. Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m.

1983/84 Utgift

20495 396

1984/85 Anslag

1000

1985/86 Förslag

1000

Ur anslaget ersätts koslnader för statsbidrag till byggnadsarbeten m. m. avseende tid före den 1 juli 1982.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              216

Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsen föreslär all anslagel förs upp på slalsbudgelen under budgetårel 1985/86 med 1000kr. enbart av ekonomiadministrativa skäl. Härigenom kan länsstyrelserna - som är den myndighet som beslutar om utbelalning och som utanordnar medlen - slulreglera de bidrag som beviljats tidigare och som på grund av förseningar i byggverksamheten inle hunnit atl utbelalas.

Föredragandens överväganden

Beslui har faltals all avveckla slalsbidragel lill invesleringar i skolbyggnader (prop. 1979/80:90 bil. 3, FiU25, rskr287). 1 1983 års budgelproposilion (prop. 1982/83: 100 bil. 10 s.361) beräknade jag därför att det vid utgången av budgetårel 1983/84 inte längre skulle föreligga någol medelsbehov under anslaget.

På grund av förseningar i byggverksamheten förordar jag atl 1000 kr. förs upp på anslagel även för budgelåret 1985/86.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

atl lill Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av I 000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

217

C. VUXENUTBILDNING

C 1. Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader'

1983/84 Utgift                13 939325

1984/85 Anslag               13052000

1985/86 Förslag              13 896000

' Anslagets tidigare namn Statliga skolor för vuxna: Utbildningskostnader

Som ett komplement till den kommunala vuxenutbildningen (komvux) finns riksrekrylerande utbildning vid statens skolor för vuxna (SSV) i Norrköping och Härnösand.

Bestämmelser om verksamhelen vid SSV finns i förordningen (1971:424) om kommunal och slatlig vuxenutbildning (omtryckt 1983:511, ändrad senast den 20 december 1984).

De nuvarande reglerna för SSV kommer att ändras fr.o.m. den 1 juli 1985 med anledning av riksdagsbeslut hösten 1984 (prop. 1983/84:169, UbU 1984/85:1, rskr 11 samt prop. 1984/85: 37, UbU 8, rskr 97). Grundläggande bestämmelser om bl. a. SSV tas in i en vuxenutbildningslag.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Skolöverstyrelsen

Föredraganden

Personal

Lärarpersonal Övrig personal

39,5 23,5

of. of.

of. of.

63,0

of.

of.

Anslag

Förvaltningskostnader Lokalkostnader Stödåtgärder för handikappade elever Utveckling av verksamheten vid SSV

12455 000 500000

34000

63 000

-1- 797 000 -1-    45000

-1-      3000

-f     3000

-1- 770000 -H    45000

-f    26000

■*■      3000

13052000

-■ 848000

-f 844000

Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsen (SÖ) avser alt under 1984/85 göra en översyn av utformningen av ulbildningen vid SSV speciellt med hänsyn lill dess uppgift att vara etl komplement lill komvux.

1.         Pris-och löneomräkning 848000 kr.

2.    SÖ beräknar anlalel elever och kursdeltagare i den varvade ulbild-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                                218

ningen lill ca 6 300 resp. 19000. Anlalel elever i brevundervisning beräknas uppgå lill 10000 vilkel motsvarar ca 15000 kursdeltagare. SÖ beräknar oförändrai antal undervisningslimmar vid de slalliga skolorna för vuxna.

3. Den besparing som enligt budgetdirektiven skulle redovisas på detta anslag (- 278000 kr.) föreslås hell räknas på anslaget C 3. Statens skolor för vuxna: Undervisningsmaterial m. m.

SÖ föreslår att till Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader anvisas etl förslagsanslag av 13 900000 kr.

Föredragandens överväganden

Vid min beräkning av anslagel har jag räknat med en något lägre prisomräkning än vad skolöverstyrelsen (SÖ) har gjort. Jag har vidare utgått frän huvudförslaget. Besparingen bör dock inte räknas pä detla anslag utan på anslaget C2. Statens skolor för vuxna: Undervisningsmaterial m. m.

Vid min medelsberäkning har jag även för budgetåret 1985/86 utgått från en oförändrad organisation i förhållande till budgetåret 1980/81 vad gäller den varvade undervisningen.

Innevarande budgetår förfogar statens skolor för vuxna (SSV) över 34000 kr. för stödåtgärder för handikappade elever. Medlen används t. ex. till tolkhjälp åt döva och hörselskadade. Då jag anser det angeläget att utöka de handikappades möjligheter att utnyttja SSV, föreslår jag nu att medlen för detta ändamål räknas upp med 26000 kr. inkl. prisomräkning lill totalt 60000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader för budgetåret 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av 13896000 kr.

C 2. Statens skolor för vuxna: Undervisningsmaterial m.m.'

1983/84 Utgift                  4984 329                 Reservation                          556343

1984/85 Anslag                 4 896000

1985/86 Förslag                5005000

' Anslagets lidigare namn Statliga skolor för vuxna: Undervisningsmaterial m. m.

Ur anslaget betalas material för självstudier och kostnader i samband med granskning av kursdeltagarnas svarslösningar samt böcker och utrustningskomplettering m. m. vid statens skolor för vuxna (SSV) och vid viss förlängd undervisning i gymnasieämnen utanför gymnasieskolan enligt bestämmelserna i ämbetsskrivelse till skolöverstyrelsen den 30 juni 1972.

Anslaget lillgodoförs inkomsler från avgifier enligt förordningen den 24 juni 1982 (SÖ-FS 1982: 184) om avgifter för undervisningsmaterial i statlig vuxenutbildning (ändrad den 19 maj 1983, SÖ-FS 1983:96).

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              219

Riksdagen har under hösten 1984 beslutat om en vuxenutbildningslag, som innehåller bl.a. vissa bestämmelserom SSV och möjlighelerna att la ul avgifter av eleverna för undervisningsmaterial. Lagen iräder i krafl den Ijuli 1985.

Skolöverstyrelsen

1.   Prisomräkning 596000 kr.

2.   Enligi skolöverslyrelsens (SÖ) förslag beräknas besparingsalternali-
ven för Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader resp. Undervis
ningsmaterial m.m. till 278000 -I- 106000 = 384000 kr. SÖ beräknar en
höjning av avgifterna med 50% för all kompensera besparingskravet.

SÖ föreslår all till Statens skolor för vuxna: Undervisningsmaterial m. m. anvisas etl reservaiionsanslag av 5 192 000 kr.

Föredragandens överväganden

Genom riksdagens beslut (prop. 1981/82:100, UbU 21, rskr 257) får statens skolor för vuxna fr. o. m. den I juli 1982 ta ut en avgifl av eleverna för undervisningsmaterial, som dessa genom skolans försorg skaffar för egel bruk. Inkomsten av avgifterna beräknas under hudgeiårel 1984/85 uppgå lill ca 1,7 milj. kr. Del innebär alt eleverna själva svarar för ungefär en tredjedel av de totala kostnaderna för undervisningsmaterial m. m.

Jag föreslär att anslagel för budgetåret 1985/86 prisomräknas med 530000 kr. Jag har vidare ulgäll från huvudförslaget och räknar dessutom med alt en besparing enligt huvudförslaget för anslaget C 1. Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader, skall tas ul under delta anslag. Sammantaget innebär della en besparing med 421000 kr. Skolorna får utnyttja molsvarande belopp ur den ingående reservationen pä anslaget.

Jag beräknar ingen höjning av avgifterna under budgetåret 1985/86.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Statens skolor för vuxna: Undervisningsmaterial m.m. för budgelåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 5005000 kr.

C 3. Bidrag till kommunal utbildning för vuxna

1983/84 Utgift             856824 781

1984/85 Anslag            744600000

1985/86 Förslag        839700000

Kommunal vuxenutbildning (komvux) är uppbyggd av fristående kurser (grundskolekurser och gymnasieskolekurser), som var och en leder lill en viss kompelensnivä i ett ämne eller inom ell yrkesområde. Komvux omfat-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               220

tar utbildning som svarar mol den som ges i grundskolan och gymnasieskolan. Dessulom finns särskild yrkesinriklad ulbildning, som saknar molsvarighel i gymnasieskolan. Dessa kurser räknas som gymnasieskolekurser inom komvux.

Statsbidrag till komvux ulgår enligi förordningen (1971:424) om kommunal och statlig vuxenutbildning (omirycki 1983:511, ändrad senast den 20 december 1984).

Från anslagel beslrids enligt riksdagens beslui (prop. 1976/77:100 bil. 12, UbU 19, rskr 176) också kostnaderna för grundutbildning för vuxna (grundvux). Utbildningen är avsedd för vuxna som saknar grundläggande kunskaper i läsning, skrivning eller räkning. VaQe kommun skall sörja för atl grundvux anordnas i kommunen för den som behöver den.

Bestämmelser om statsbidrag finns i förordningen (1977: 537) om grundutbildning för vuxna (ändrad senasl 1984: 233).

Vidare bestrids från anslagel kostnader för bidrag 3 och 4 enligt förordningen (1982: 608) om statsbidrag lill lokal skolulveckling m. m. (omlryckt 1983:416, ändrad senasl 1984:328).

Ur anslagel utgår också slalsbidrag för särskilda behov inom komvux och grundvux enligt en särskild förordning (SÖ-FS 1981:149, ändrad SÖ-FS 1984:95).

Enligt förordningen (1981:449) om minskning av vissa statsbidrag till kommunal ulbildning (ändrad senast 1983:417) skall flertalet statsbidrag till komvux minskas med två procent av det belopp som annars skulle ha utgetts. I fräga om landstingskommunal vårdutbildning görs en minskning med 20 %.

Riksdagen beslutar vilket antal undervisningslimmar som fär disponeras för komvux och grundvux i riket.

Reglerna för komvux och grundvux kommer atl ändras fr.o.m. den 1 juli 1985 med anledning av riksdagsbeslut (prop. 1983/84: 169, UbU 1984/85:1, rskr 11 samt prop. 1984/85:37, UbU 8, rskr 97). Grundläggande bestämmelser om bl. a. komvux och gmndvux tas in i en vuxenutbildningslag.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

221

Skolöverstyrelsen

Antalet kursdeltagare (kd) och undervisningstimmar (utr) i kommunal vuxenutbildning (komvux) framgår av följande sammanställning.

Grund-

Gymnasie

skolekurser

Summa

skolekurser

Allmänna

Yrkes-

ämnen

inriktade ämnen

1982/83

Kd

87697

157 756

66173

311626'

Utr

869914

984 678

757 505

2612097'

1983/84

Kd

97 171

147514

79965

324 650'

Utr

900990

951085

800 366

2 652441'

Grund-

Gymnasieskolekurser

Summa

skolekurser samt

Övriga

Yrkes-

gymnasie-

allmänna

inriktade

skolekur-

ämnen

ämnen

ser etapp

2 i sven-

ska, eng-

elska, ma-

tematik.

samhälls-

kunskap

1984/85

Kd

141000

85 100

71500

297 600

(beräkn.)

Utr

1300000

570000

786000

2 656000

1985/86

Kd

141000

77000

73 300

291 300

(beräkn.)

Utr

1300000

515 800

806000

2621800

' Härtill kommer i kurser för arbetslösa:

Kursdt

iltagare

Undervisningstimmar

1982/83

9 700

84 500

1983/84

21800

154400

Skolöverstyrelsen (SÖ) räknar med atl antalet kommuner med räll atl anordna komvux skall uppgå lill oförändrai 281 och antalet särskilda skolenheter lill 105 under budgetåret 1985/86.

Genom att SÖ haft rätl alt efter framställning från kommuner medge omfördelning av antalet undervisningslimmar inom totalramen har yrkesinriktade kurser kunnat prioriteras i viss omfattning.

SÖ räknar med att den totala efterfrågan pä grundskolekurser (etapp 1) torde öka mot bakgrund dels av tidigare dellagande i grundvux, dels av den ökade satsningen på grundskolenivå (etapp I) för intagna på kriminalvårdens öppna och slulna anstalter och inom frivärden. SÖ avstår dock från att nu föra fram krav på utökning av dessa kurser.

Den förändring i fräga om intagningen lill gymnasieskolan som genomförs fr. o. m. budgetåret 1985/86 kan komma atl medföra atl slora grupper vuxna utestängs frän ulbildning i gymnasieskolan. För alt möta en sådan situation anser SÖ att såväl de teoretiska som de yrkesinriktade gymnasieskolekurserna inom komvux skulle behöva etl resurslillskoll. Samtidigt

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                   222

anser SÖ del angelägel med en successiv ulbyggnad av grundvux. SÖ har dock inle bedömt det vara ekonomiskl möjligt att öka alla dessa utbildningar ulan föreslår atl timmarna inom de yrkesinriktade gymnasieskolekurserna och grundvux utökas och att limmarna för de teoretiska gymnasieskolekurserna minskas. Därigenom kan totalt flera undervisningstimmar anordnas på grund av att teoretiska gymnasieskoletimmar kostar mer än limmar i yrkesinriktad utbildning och grundvux. Nackdelarna med en minskning av de teoretiska gymnasieskolekurserna bör kunna begränsas genom en bättre samplanering inom och mellan kommunerna och bör leda lill all limmarna i de teoretiska gymnasieskolekurserna utnyttjas bällre.

SÖ föreslår atl SÖ får bemyndigande att omfördela ytterligare timmar mellan olika lyper av komvux samt grundvux efter gällande timpriser, under förulsällning atl de sammanlagda utgifterna inte ökar.

Enligt riksdagens beslut (prop. 1982/83: 150 bil. 2, UbU 36, rskr 396) bemyndigades regeringen att för budgetåret 1983784 vid behov göra omfördelningar av resurser från gymnasieskolans lilla ram till komvux om det visade sig att gymnasieskolan inle kunde fylla kvoten på 2000 platser och om samtidigt komvux hade kapacitet att ta emot fler arbetslösa ungdomar. SÖ föreslår nu all denna möjlighet till omfördelning dels skall gälla även budgetåret 1985/86 och framgent, dels skall gälla även omvänt, dvs. från komvux till gymnasieskolans lilla ram.

SÖ anser atl en extra skolledarresurs för slöd ål vissa kommuner där komvux fortfarande är under uppbyggnad, motsvarande 174 veckotimmar bör beräknas även för budgetårel 1985/86. Enligi SÖ:s mening bör också i likhet med under budgetåret 1984/85 en mindre exlra skolledarresurs, molsvarande 22 veckolimmar, därulöver beräknas för försöksverksamheter som initieras av den slalliga skoladministrationen men leds lokall.

1 skrivelse den 6 juni 1984 har SÖ lagl fram förslag lill nytl system för statsbidrag till kommunernas lönekostnader för skolledare i grundskolan och gymnasieskolan samt nytl syslem vad gäller resurser för skolledning i komvux och grundvux. En sammanfalining av SÖ:s förslag och en remisssammanställning finns, som tidigare har angetts i bilaga 10.5 resp. bilaga 10.6. Förslaget medför inga ökade kostnader utan bygger på en omfördelning av de nuvarande resurserna. SÖ förutsätter, om förslagel vinner bifall, alt den extra skolledarresursen dä fastställs till 44 veckotimmar och en mindre resurs, 22 veckolimmar utgår för försöksverksamhel.

För budgetåret 1984/85 har komvux med hänvisning till del ansträngda lägel på arbetsmarknaden getts rätt att utanför ordinarie timramar anordna kurser för arbetslösa pä grundskolenivå, i ämnel teknologi, i lekniska och nalurvelenskapliga ämnen pä gymnasieskolenivå saml i yrkesinriktade ämnen inkl. särskilda yrkesinriktade kurser. Situationen på arbetsmarknaden torde inte drastiskt hinna förändras lill budgetåret 1985/86. SÖ finner det synnerligen angelägel all regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande alt även för budgetåret 1985/86 få medge alt särskilda kurser för arbetslösa får anordnas.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              223

För att uppnå etl bättre resursutnyttjande och därmed kunna erbjuda etl slörre kursulbud har samverkan mellan arbelsmarknadsulbildning (AMU) och komvux initierals inom olika områden och pä skilda nivåer. SÖ:s samlade reformarbele avseende försöks- och ulvecklingsarbele inom de frivilliga skolformerna inriktas också mot samverkan och ansvarsfördelning mellan olika utbildningsvägar i gymnasieskola, komvux och AMU.

Verksamhelen inom gmndulbildning för vuxna (grundvux) har ökal kraftigt. Antalet deltagare och undervisningslimmar redovisas i följande sammanställning.

1982/83'            1983/84'            1984/85            1985/86

(beräkn.)        (beräkn.)

Antal deUagare                   15 255              17 803              18 000              18 500

Antal undervis
ningslimmar                    1267891           1259208           1234000           1274000

' För 1982/83 och 1983/84 har SCB:s statistiska insamlingar v 40 och v 17 använts.

SÖ:s uppgifter visar alt antalet timmar i grundvux fram till 1982/83 fortsatt att öka kraftigt. Fr.o. m. 1982/83, dä anlalel undervisningstimmar i grundvux fick öka endast pä bekostnad av motsvarande antal undervisningstimmar i komvux, har den lidigare kraftiga lillväxllakten dampäls. SÖ har emellertid i sin långiidsbedömning redovisal skäl för en fortsatt ökad tillströmning av i första hand svenska dellagare lill grundvux, vilket i sin lur medför etl ökal behov av undervisningslimmar. SÖ föreslår en ökning med 40000 undervisningslimmar i grundvux och all denna ökning möjliggörs genom en omprioritering frän leoreliska gymnasieskolelimmar.

Sammanfallningsvis föreslår SÖ

att antalet undervisningstimmar ökas inom de yrkesinriktade gymnasieskolekurserna med 20000 limmar och inom grundvux med 40000 limmar,

atl antalet undervisningslimmar inom de teoretiska gymnasieskolekurserna minskas med 54 200 timmar,

atl SÖ fär bemyndigande atl omfördela yllerligare timmar mellan olika lyper av komvux saml grundvux efler gällande kostnader för resp. limmar, under förulsällning alt de sammanlagda kostnaderna inle ökar.

alt ej ianspråktagna plalser inom gymnasieskolans lilla ram fär omvandlas lill limmar inom komvux och omvänt

saml att lill Bidrag till kommunal ulbildning för vuxna för hudgeiårel 1985/86 anvisas ell förslagsanslag av 787 203 000 kr.

Föredragandens överväganden

Utgifterna på anslagel har under de senasle budgelåren överstigit budgeterade belopp. Del har visat sig atl den uppskattning av skolledarkoslna-derna som skolöverstyrelsen (SÖ) gjort i sina anslagsframställningar un-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

224

dersligii de faktiska koslnaderna. Jag bedömer del som angelägel alt budgeleringen jusieras och beräknar därför yllerligare 50 milj. kr. för ändamälel under anslaget för budgetårel 1985/86.

Jag vill här erinra om vad jag anfört under anslagel B 17. Bidrag lill driften av gymnasieskolor om förändringar av sialsbidragssysiemet för gymnasieskolan. Sådana förändringar kan komma alt fä effekter också på statsbidraget till kommunal utbildning för vuxna.

För kommunal vuxenutbildning (komvux) och grundutbildning för vuxna (grundvux) gör jag löneomräkning med etl någol högre belopp och prisomräkning med ell någol lägre belopp än vad SÖ gjort.

Timramar m.m.

Riksdagen har nyligen beslutat (prop. 1983/84: 169, UbU 1984/85: I, rskr 11) om vissa förändringar av komvux och grundvux. Beslutet innebär bl. a. all grundvux i princip skall bedrivas som deltidssludier. Del innebär alt fler studerande ryms inom givna ramar. Trycket på de teoretiska gymnasieskolekurserna inom komvux är i dag mycket hårt. Jag är därför inle beredd atl biträda SÖ:s förslag om ökning av limramarna för grundvux och yrkesinriktade gymnasieskolekurser samt minskning av timramen för de teoretiska gymnasieskolekurserna.

Riksdagen har nyligen beslutat (prop. 1984/85: 59, AU 9, rskr 101) om ny organisation för den särskili anordnade arbetsmarknadsutbildningen m.m. Därvid har bl.a. beslutats atl grundutbildning av vuxna zigenare skall föras över till grundvux den I januari 1986. Jag avser all i ell senare sammanhang återkomma belräffande kostnadsberäkningen och del antal undervisningstimmar som åtgår för detla ändamål.

Jag räknar t. v. med en oförändrad omfallning av grundvux och komvux. Jag föreslär således följande ramar:

för grundvux

för grundskolekurser och för gymnasieskolekurser, etapp 2, i de allmänna ämnena svenska, engelska, malemalik och samhällskunskap

för gymnasieskolekurser i övriga allmänna ämnen

för gymnasieskolekurser i yrkesämnen och särskilda yrkesinriktade kurser

Totalram för kommunal ulbildning för vuxna

1 234000 undervisningstimmar

I 300000 undervisningstimmar 570000 undervisningslimmar

786000 undervisningslimmar 3890000 undervisningstimmar

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              225

Under förutsättning atl det inte medför ökade koslnader för stålen bör omfördelning av limmar mellan olika delramar inom lolalramen för komvux och grundvux kunna göras liksom hillills.

SÖ har föreslagil atl inte ianspråktagna platser inom gymnasieskolans lilla ram får omvandlas lill limmar inom komvux och omvänt. Jag fär på den punkten hänvisa lill vad jag anfört under anslaget B 17. Bidrag till driften av gymnasieskolor.

Sedan budgetårel 1978/79 har anlalel undervisningstimmar i komvux kunnat utökas genom beslut av regeringen för all bereda ulbildningsmöjlig-heler för arbelslösa. Härigenom har 21800 personer beretts utbildning under budgetåret 1983/84. Regeringen har bemyndigats vidta sådana åtgärder beträffande komvux och grundvux budgetåret 1984/85. 1 den mån del är påkallal av arbetsmarknadsskäl bör liknande åtgärder kunna vidtas beträffande komvux och grundvux även under budgetåret 1985/86.

Skolledning

SÖ har sedan budgetårel 1978/79 hafl räll all tilldela kommuner med en svagt utvecklad komvux en förstärkning av skolledarresursen. SÖ har åriigen kunnat lämna medgivande alt nedsätta undervisningsskyldigheien för skolledare med sammanlagt 174 veckotimmar utöver vad som annars är möjligl enligt gällande beslämmelser. Denna rätl har under innevarande budgetår utvidgats till alt gälla även en mindre exlra skolledarresurs, molsvarande 22 veckotimmar, för försöksverksamheter som initieras av SÖ men leds lokalt. Jag föreslär all dessa förstärkningar av skolledarresursen fär utgå även under budgetåret 1985/86.

Pä uppdrag av regeringen har SÖ föreslagil elt nytl syslem för statsbidrag lill kommunernas lönekostnader för skolledare i grundskolan och gymnasieskolan saml ell nytt system vad gäller resurser för skolledning i komvux och grundvux. Statsrådet Göransson har inledningsvis, vid sin behandling av vissa för skolväsendel gemensamma frägor, berört förslag rörande skolledning som har generell karaktär och som gäller även komvux och grundvux. Han har där tagit upp frågan om skolledarnas arbetsuppgifter. Han har vidare förordal all statsbidragen för skolledning i enlighel med SÖ:s förslag skall utgå i form av tre specialdestinerade bidrag, varav ell gemensamt för komvux och grundvux. När jag i fortsättningen talar om skolledning för komvux inbegriper jag därför även grundvux, ulan alt detla nämns speciellt i alla sammanhang. Även landsfingskommuner kan ha komvux. Mina förslag gäller i tillämpliga delar även landstingskommunerna. Statsrådet Göransson har förordal all förändringarna med anledning av SÖ:s förslag belräffande skolledning skall genomföras den 1 juli 1986.

För vuxenutbildningens del vill jag göra följande kompletieringar lill slalsrädet Göranssons allmänna redovisning.

I likhel med SÖ anser jag all nuvarande syslem för beräkning av s.k. 15    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                                226

skolpoäng skall bibehållas. Däremol bör ett nytt och enklare beräkningssäll för skolledningsresursen inom komvux införas. Förslaget innebär all komvux lillförs en skolledningsresurs beräknad i 2I-delar av länkla hela tjänster. Jag förordar atl skolledningsresursen tillförs komvux i en fallande skala per skolpoäng. I kommuner som har fiera särskilda skolenheter för vuxenutbildning görs beräkningen per skolenhet. I övrigt görs beräkningen för kommunens vuxenutbildning.

Då komvux enligt nu gällande regler förläggs lill en skolenhel med gymnasieskola eller grundskola kan del på grund av vissa iröskeleffekter ibland leda till atl skolenheten fär tillgodoräkna sig en viss extra resurs för skolledning. Vid övergängen till det nya systemel tas dessa tröskeleffekler bort. Molsvarande resurs bör efler övergången beräknas för komvux som därmed fär en viss förstärkning av sin totala skolledningsresurs.

För atl fylla ut till hela tjänster för skolledare framräknas en undervisningsskyldighel för komvux-skolledningen i kommunen. Del bör enligt min mening kunna göras i princip enligt SÖ:s förslag. Komvux-skolledningens totala, reella undervisningsskyldighel skall sedan fördelas mellan skolledarna inom komvux pä det sätt som kommunen finner lämpligast.

Jag vill i sammanhanget erinra om atl styrelsen för utbildningen enligt nu gällande regler har viss rätt atl sänka undervisningsskyldigheten för skolledare i komvux under föreskriven nedre gräns. Denna rätl påverkas inte av mina förslag i dag.

1 grundskolan finns sedan 1982 ett system med lärare med specialfunktioner. Jag har under anslaget B 17. Bidrag till driften av gymnasieskolor förordat att systemet med lärare med specialfunktioner införs även i gymnasieskolan. SÖ föreslär att motsvarande system införs i komvux för atl stärka skolledningen. Resursen föreslås utgå med 1,5 undervisningstimme per poäng och år. Dessutom skall kommunen kunna utnyttja del av övrig skolledningsresurs för lärare med specialfunktioner. Jag delar SÖ:s uppfattning att systemet med lärare med specialfunktion bör införas i komvux. Enligt min mening bör dock en något större resurs än SÖ tänkt sig avsällas för ändamålet.

SÖ:s förslag till nytt system för beräkning av resurser för skolledning innefattar även viss ökad generell tilldelning av skolledningsresurs lill kommuner med lilen komvux och grundvux. Jag förordar en förslärkning av della slag.

SÖ har under en följd av år disponerat vissa resurser för att förstärka skolledningen i kommuner som har liten komvux. Jag har nyss förordat atl SÖ skall få disponera sådana resurser även under budgetårel 1985/86. Enligt min uppfattning bör dessa resurser upphöra i och med all del nya syslemet genomförs, dvs. den 1 juli 1986. De därigenom frigjorda medlen bör utnyttjas för en utökning av resurserna för lärare med specialfunktioner.

En minimigräns bör fastställas för vilka resurser som skall utnyttjas för

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                             227

lärare med specialfunktioner. I övrigt bör kommunerna få frihet atl fördela resurserna på skolledning och på lärare med specialfunkfioner på del säll som lokall är lämpligasl. Vid varje särskild skolenhet för vuxenutbildning skall dock liksom nu finnas en heltidstjänst som reklor. 1 kommuner som inle har sådan särskild skolenhel men som anordnar grundvux eller komvux skall finnas minst en siudiereklor för vuxenulbildningen.

1 SÖ:s förslag ingår vidare all anställningsförhållandena för vissa arvoderade studierektorer skall förändras. Det bör ankomma på regeringen all falla beslui i denna frågaochjagavser därför all återkomma lill den i annat sammanhang.

I likhel med SÖ föreslår jag all Ijänsl som rektor eller studierektor i komvux inrällas vid komvux i kommunen, inle vid en viss skolenhet.

SÖ:s förslag omfattar en möjlighet att i vissa fall inrätta en gemensam skolenhet för gymnasieskola och komvux. Jag hänvisar till vad som inledningsvis har anförts om ökade möjligheter all samordna skolledningen i olika skolformer.

Sammanfallningsvis förordar jag alltså all SÖ:s förslag belräffande skolledning i komvux inkl. grundvux i princip genomförs med förändringar i den riktning jag nu har angett. Det bör ankomma på regeringen eller den myndighet som regeringen beslämmer att utforma de regler inkl. över-gängsbestämmelser som behövs i sammanhanget. Regeringen bör därvid ha möjlighet all göra smärre avsleg från vad jag nu har förordat för alt garantera all den nya ordningen för skolledarresurser för grundskola, gymnasieskola och komvux i sin helhet blir kostnadsneutral i förhällande lill vad som gäller i dag.

Lärare i grundvux

Grundvux har inte något egel lärartjänslsyslem. Lärarna har i stället sin anställning knulen till någon annan skolform eller lill skolväsendel i kommunen. De flesta har sin anställning knuten till grundskolan. Grundvux organiseras och administreras emellertid av komvux och följer i övrigt myckel nära vad som gäller för komvux, inte vad som gäller för grundskolan. För undervisning företrädesvis inom komvux finns ijänster som lärare vid skolväsendel i kommun. Den som huvudsakligen undervisar inom grundvux kan inle förordnas pä sädan tjänst. Detla leder lill slora ölägenheter l. ex. vid förordnande av nya lärare för grundvux.

Del finns inga undersökningar av det lolala behovet av grundvux i Sverige. Olika uppskatlningar har gjorts, som alla är lämligen osäkra. Alllsedan starten har dock antalet dellagare hela tiden ökat. Fr.o.m. läsårel 1982/83 infördes elt tak för antalet undervisningstimmar i grundvux. Riksdagen har, som jag tidigare nämnl, nyligen beslulal alt grundvux i princip skall bedrivas som dellidssludier. Jag räknar ändå med all grundvux under överskådlig tid kommer atl ha i stort sell nuvarande omfallning.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               228

Enligt min mening är tiden nu mogen för atl inräila ijänsler för grund-vuxlärare. Övervägande skäl talar för all en konstruktion med ijänsler som lärare vid skolväsendel i kommun är ändamålsenlig även för undervisning inom grundvux. Sädana Ijänsler bör kunna konstrueras pä i princip samma säll som Ijänsterna för undervisning i komvux. Antalet undervisningslimmar under ett verksamhetsår bör l. ex. vara mäilei på ijänsiens omfallning även vid tjänsigöring i grundvux.

Jag förordar således all tjänster som lärare i skolväsendel i kommun får inrättas även för tjänstgöring inom grundvux. Tjänsterna bör motsvara tjänster som lärare I, 2, 3 och 22 i grundskolan. Förslaget innebär inte ökade kostnader för stat eller kommun. Del innebär en adminislraliv förenkling. Jag förordar alt förändringarna beträffande tjänsteorganisationen genomförs tidigast den I juli 1985 och senasl den 1 juli 1986. Regeringen bör få avgöra när inom den angivna lidsrymden som den nya tjänsteorganisationen skall träda i kraft. Det bör ankomma på regeringen eller den myndighel regeringen beslämmer all meddela de övergångsbestämmelser som erfordras i samband med genomförandet. Jag lar upp frågan om ulbildning av lärare för grundvux i del förslag lill ny lärarutbildning för grundskolan m. m. som jag avser alt lägga fram.

Inte för någon av de lärarkategorier som f. n. kan vara tillsvidareförord-nade för tjänstgöring i grundvux finns krav pä utbildning som är anpassad för grundvux behov. Inom grundvux tjänstgör etl antal personer som utan reguljär lärarutbildning har medgetts tillsvidareanställning pä grundval av annan utbildning av värde för tjänsten i kombination med långvarig erfarenhet av arbele inom grundvux. Det bör vara möjligt atl la lill vara de kunskaper om och den erfarenhet av grundvux-undervisning som finns hos mänga obehöriga lärare som hittills har arbetat inom grundvux. Jag avser atl återkomma till regeringen med förslag om hur delta skall möjliggöras.

Övrigf

Enligt riksdagsbeslut (prop. 1980/81: lOObil. I2p. E4, UbU 18, rskr 217) lämnas sedan den 1 juli 1981 statsbidrag för särskilda behov inom komvux och grundvux. Tillgängliga medel fördelas av SÖ. De skall i första hand användas för behov inom komvux. Enligt riksdagens beslut med anledning av propositionen om åtgärder för elever med handikapp i det allmänna skolväsendel m. m. (prop. 1983/84: 27, UbU 8, rskr 112) skall medlen efter framställning från resp. regions planeringsberedning ocksä kunna användas för regionala åtgärder inom komvux och grundvux för elever med handikapp. För budgetårel 1985/86 räknar jag med 3 151 000 kr. för dessa ändamål.

Enligt riksdagens beslut med anledning av propositionen om skolforskning och personalutveckling (prop. 1980/81:97, UbU 37, rskr 385) infördes ell nytl syslem för statsbidrag till lokal skolutveckling inom grundskolan, gymnasieskolan, komvux och grundvux. Jag beräknar medel för de bidrag

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              229

som ulgår ur förevarande anslag enligt samma procentsats som gäller för innevarande budgetår, dvs. 1,6%.

Jag vill slutligen hänvisa lill vad jag har anfört i inledningen (avsnill 15.8) om undervisning på invandrarspråk inom komvux och grundvux.

Hemslällan Jag hemsläller atl regeringen föreslär riksdagen all

1.         godkänna vad jag förordatom timramar för kommunal ulbildning för vuxna,

2.    bemyndiga regeringen att - i den mån arbetsmarknadsskäl sä påkallar - öka anlalel undervisningslimmar i grundvux och komvux för all bereda utbildningsmöjligheter för arbelslösa,

3.    godkänna vad jag förordal om beräkning av resurser för skolledning i komvux inkl. grundvux,

4.    godkänna all etl syslem med lärare med specialfunkfioner införs i komvux inkl. grundvux,

5.    godkänna vad jag har förordat om fördelningen av resurser pä skolledning och lärare med specialfunktioner,

6.    besluta all ijänsler som rektor eller studiereklor i komvux inkl. grundvux inle skall knylas lill en viss skolenhet ulan lill komvux i kommunen,

7.    godkänna vad jag förordal om tjänster som lärare vid skolväsendet i kommun även för tjänstgöring inom grundvux,

8.    lill Bidrag till kommunal ulbildning för vuxna för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 839700000 kr.

C 4. Bidrag till studieförbunden m. m.

1983/84 Utgift             830876712

1984/85 Anslag            870982000

1985/86 Förslag        906982000

Enligt de grunder som har godtagits av 1981 ärs riksdag (prop. 1980/81: 127, UbU 36, KrU 6y, rskr 386) ulgår ur delta anslag bidrag till studiecirklar, till kulturverksamhet i studieförbunden, till studieförbundens organisation, pedagogiska verksamhel och verksamhel för handikappade, till Folkbildningsförbundel och länsbildningsförbunden saml lill uppsökande verksamhel i bostadsområden. Medlen till kulturverksamhet samt lill Folkbildningsförbundel och länsbildningsförbunden disponeras av statens kulturråd. Övriga medel disponeras av skolöverstyrelsen.

Enligt förordningen (1981:518) om statsbidrag lill studiecirklar m.m. (ändrad senasl 1984:569) utgår schablonbidrag, lilläggsbidrag och bidrag

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

130

fill kostnader för resekoslnadsersällningar och traktamenten för vissa studiecirklar. Schablonbidrag utgår med 90 resp. 28 kr. för varje studietimme. Det högre schablonbidragei ulgår under innevarande budgelår för 6200000 studielimmar. Tilläggsbidrag utgår lill vissa studiecirklar med 15 resp. 30 kr. per studietimme.

Enligt förordningen (1981:519) om statsbidrag lill kulturverksamhet i studieförbunden m.m. (ändrad senasl 1984:570) ulgår bidrag lill sädan verksamhet som anordnas av studieförbund, föreläsningsföreningar och andra ideella föreningar.

Slalsbidrag till studieförbundens centrala organisationskostnader, deras pedagogiska verksamhet och utvecklingsarbele, deras verksamhet för handikappade saml till deras uppsökande verksamhel i bostadsområden utgår enligt beslämmelser i förordningen om slalsbidrag till studiecirklar m. m.

89milj.kr. av de medel som tillfaller slalsverkel genom vuxenulbildningsavgiften för innevarande budgetår används lill att delvis finansiera anslagel Bidrag till studieförbunden m. m.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Skolöver-

Före-

styrelsen

draganden

Statens

Bidrag till studie-

kulturråd

1.

cirklar,/öri/ujiv/i

680900000

-H 72 265 000

-1-27 600000

->

Bidrag till kultur-

verksamhet

95 110000

-1-20707 000

-1- 2 380000

3.

Bidrag till studieförbundens centrala organisations-

kostnader

52000000

-h 3 120000

-1- 1460000

4.

Bidrag till Folkbildningsförbundet och länsbildnings-

förbunden

2865000

-v     172000

-f      72000

5.

Bidrag till studieförbundens pedagogiska verksamhet och ut-

vecklingsarbele

22 280000

-1- 1560000

-F 4000000

6.

Bidrag till studieförbundens verksamhel

för handikappade

11330000

-h    793 000

+    340000

7.

Bidrag till uppsökande verksamhet i bostads-

oiTiråden

6365 000

-F    318000

-F     145 000

8.

SÖ:s konferenser för

studieförbunden

132000

-t-        7000

+        3 000

870982000

-(-98942000

-t-36 000 000

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              231

Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsen (SÖ) räknar med atl anlalel studietimmar budgetårel 1983/84 uppgår till 8654000. För budgetåret 1984/85 och 1985/86 beräknas verksamheten öka med två procent per år, vilkel innebär sammanlagl 9000000 studietimmar budgetåret 1985/86. Med utgångspunkt i principen om högre schablonbidrag för 70% av totalantalet studietimmar beräknar SÖ atl anlalel limmar med högre bidrag bör jusieras upp med 100000.

SÖ föreslår atl ytteriigare tilläggsbidrag skall utgå till vissa grupper med stora kommunikationshinder, t.ex. dövblinda, psykiskt utvecklingsstörda och rörelsehindrade med talskador. SÖ anser all dessa lilläggsbidrag skall ulgå lill studiecirklar inom ämnesområden som inle läcks in av de nuvarande tilläggsbidragen. De nya tilläggsbidragen skall ulgå lill cirklar där minsl hälften av deltagarna har svåra kommunikationshandikapp.

SÖ anser vidare all, om särskilda satsningar på bred dalautbildning kommer att genomföras, bör del särskilda lilläggsbidragel lill studiecirklar i samhällsinriktade ämnen i fortsättningen utgå till studiecirklar som enligt tidigare normer betecknats som bred datautbildning. SÖ beräknar kostnaderna för en sädan utökning av tilläggsbidragen till 1 050000 kr. SÖ räknar vidare med en prisomräkning om 46747000 kr.

Sammanfattningsvis föreslår SÖ

alt antalet studietimmar med högre schablonbidrag fasislälles till 6300000,

att tilläggsbidrag skall utgå dels till vissa studiecirklar för deltagare med slora kommunikaiionshinder, dels, om särskilda satsningar pä bred datautbildning genomförs, även till vissa dalacirklar

saml all för SÖ:s del av anslaget Bidrag till studieförbunden m.m. budgetårel 1985/86 anvisas ell förslagsanslag av 851 070000 kr.

Sveriges Riksidroltsförbund har anhållit alt få bilda ett Idrotlens sludie-förbund och erhålla studiebidrag för detta i enlighel med faslslällda regler fr. o. m. den I juli 1985. SÖ och Folkbildningsförbundel har yttrat sig över Riksidrottsförbundels ansökan.

Statens kulturråd

För anslagsposterna Bidrag till kulturverksamhet samt Bidrag till Folkbildningsförbundel och länsbildningsförbunden begär statens kulturråd anslagsökningar med sammanlagl 20879000 kr., varav 5879000 kr. avser kompensation för prisutvecklingen. lOmilj. kr. avser ett bidrag för utveck-lingsinsalser i studieförbunden och 5 milj. kr. en förstärkning av bidragel för organisationer och grupper verksamma på kulturområdet.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               232

Föredragandens överväganden

Budgetåret 1979/80 omfattade studieförbundens verksamheisvolym ungefär 10,2 milj. studielimmar. Under 80-lalets första år har antalet studietimmar minskat avsevärt. 1982/83 hade de sjunkit lill 8,2 milj. timmar. Förra budgetåret hade de åter ökal med ungefär fem procent till ca 8,6 milj. studietimmar. Skolöverstyrelsen (SÖ) räknar med atl studieverksamheten kommer att fortsäiia atl öka med tvä procent per år under innevarande och näsla budgetär. Även jag räknar med en ökning till sammanlagt 9000000 studietimmar budgetåret 1985/86. Jag har därvid beräknal den högre schablonen lill 6300000 studietimmar.

1 enlighet med SÖ:s förslag föreslår jag att tilläggsbidrag om 30 kr. per studietimme skall utgå till vissa studiecirklar för deltagare som på gmnd av olika handikapp har stora svårigheter att kommunicera med andra människor. Som SÖ har föreslagit bör tilläggsbidragel få ulgå om minsl hälften av deltagarna i en cirkel har sådana handikapp.

Efter samråd med chefen för civildepartementet föreslår jag all studieförbunden försöksvis under de närmaste tvä budgetåren fär anordna studieverksamhet enligt friare regler än vad som gäller för den ordinarie studiecirkelverksamheten, .avsikten med försöket är atl pröva nya meloder för att rekrytera och aktivera människor som studieförbunden och deras medlemsorganisationer har svårt atl nä. Hit hör kortutbildade som inte är vana vid atl delta i cirkelverksamhet. Hit hör ocksä vissa grupper som behöver undantag från gällande bestämmelser för att kunna delta, t.ex. handikappade och deras anhöriga, glesbygdsboende och ensamstående föräldrar. Det är Önskvärt att försöksverksamheten anordnas i samarbete med medlemsorganisationerna. Verksamheten skall bedrivas i enlighet med studiecirkelverksamhetens allmänna mål och riktlinjer, men gruppstorlek, studietid, arbetsformer, studiematerial, ämnesval m.m. skall kunna anpassas till deltagarnas behov och förulsällningar. Del bör ankomma på regeringen att närmare utforma reglerna för försöksverksamheten. Den utvidgade verksamhet som studieförbunden härigenom får möjlighet atl bedriva bör finansieras genom all förbunden får byla ul en timme med del högre schablonbidragei mol fyra försökstimmar med del lägre schablonbidraget. Eventuella tilläggsbidrag bör utgå enligi de vanliga reglerna. Varie studieförbund bör kunna byta ut upp till ivå procent av det antal studietimmar med det högre schablonbidraget, som förbundet tilldelas för budgetåren 1985/86 och 1986/87. Del innebär atl sludieförbunden under budgetåret 1985/86 sammanlagt kan byta ul upp lill 126000 hög-schablontimmar mot totalt 504000 försökstimmar. Försökstimmarna bör givelvis medräknas när det totala anlalel timmar med högre schablonbidrag bestäms och när dessa fördelas mellan studieförbunden. Försöksverksamheten bör följas upp och utvärderas av SÖ.

Sveriges Riksidrottsförbund har anhållit om atl få bilda elt Idrottens studieförbund och att få statsbidrag för verksamhelen i detta i enlighet med reglerna i studiecirkelförordningen.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                             233

Del finns anledning all iro all en ganska slor del av idroitsrörelsens studieverksamhet med fördel kan bedrivas i sädana former atl den kan räknas som statsbidragsberättigad studiecirkelverksamhel. Det kan också finnas slora fördelar för idrottsrörelsen all samordna sina studier i ell gemensaml sludieförbund. Ännu föreligger emellertid vissa svårigheter för ell sådani nyll studieförbund all svara mol gällande bestämmelser.

En oklarhet gäller avgränsningen mellan studieverksamhet som är berättigad lill slalsbidrag och sädan verksamhel som inte är det. Etl annal problem är atl fä belägg för hur stor studieverksamhet idrottsrörelsen f. n. har i samarbete med de nu existerande sludieförbunden. För att få statsbidrag skall ell sludieförbund under vart och etl av de tre senaste redovisningsåren ha genomfört minsl 50000 siudiecirkeltimmar som uppfyller gällande bidragsvillkor. Riksidrollsförbundet är inte elt sludieförbund men dess medlemsförbund samarbetar med flera studieförbund. Jag föreslär all Riksidrollsförbundel i samarbete med SÖ undersöker om tillräckligt mänga studietimmar anordnas eller har anordnats under en treårsperiod av de nuvarande studieförbunden i samarbeie med Riksidrottsförbundels medlemsorganisationer. Därvid bör ocksä redovisas erfarenheler rörande eventuella problem i fråga om avgränsningen av statsbidragsberättigad studieverksamhet. När ett underlag av detta slag föreligger bör frågan las upp lill ny prövning. Jag avser all återkomma till regeringen med förslag lill elt uppdrag till SÖ av denna innebörd.

För anslagsposlen Bidrag till studiecirklar räknar jag med en sammanlagd kostnadsökning om 27600000 kr. För anslagsposlen Bidrag till kulturverksamhet räknar jag med en bidragsomräkning om 2380000 kr.

För bidraget till studieförbundens pedagogiska verksamhet och ulvecklingsarbete räknar jag med en ökning om sammanlagt 4 milj. kr. Syftet är all ge studieförbunden ökade möjligheter att utveckla kulturverksamheten genom atl utbilda säväl studieförbundens medarbetare som kulturarbetare och ledare för kullurgrupper och kulturprojekt, atl framställa lämpligt studiematerial och anskaffa pedagogiska hjälpmedel, saml alt främja verksamheten genom forsknings- och utvecklingsarbele.

1 samband med all anslagel till studieförbunden ombildades (prop. 1980/81:127, UbU 36, KrU 6y, rskr 386) fördes statsbidraget lill en stor del av studiecirklarna över lill den nya anslagsposten till kulturverksamhet. Jag anser med anledning härav atl de medel som avdelats för uppsökande verksamhet i bostadsområden bör kunna användas även till sädana projekl som avser kulturverksamhet i sludieförbunden.

För anslagsposterna lill studieförbundens centrala organisationskostnader, lill Folkbildningsförbundet och länsbildningsförbunden, till studieförbundens handikappverksamhet, lill uppsökande verksamhet i bostadsområden saml till SÖ:s konferenser för studieförbunden räknar jag med en bidragsomräkning om sammanlagl 2020000 kr.

Anslagel bör tillföras 89 milj. kr. av de medel som tillfaller statsverket genom inkomsler från vuxenutbildningsavgiften.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                  234

Jag hemsläller alt regeringen föreslär riksdagen alt

1. godkänna vad jag har föreslagil belräffande lilläggsbidrag lill vissa studiecirklar för dellagare med stora kommunikationshinder,

2.         godkänna vad jag har föreslagil beträffande försöksverksamhel med friare regler,

3.         godkänna vad jag har föreslagit belräffande medlen för uppsökande verksamhet i bostadsområden,

4.         godkänna alt 89000000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenulbildningsavgiften för budgetåret 1985/86 används till att delvis finansiera anslaget Bidrag till sludieförbunden m. m.,

5.         till Bidrag tdl studieförbunden m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa ell förslagsanslag av 906982000 kr.

C 5. Undervisning för invandrare i svenska språket m. m.

1983/84 Ulgift           69205 548

1984/85 Anslag         98459000

1985/86 Förslag        119352000

Från anslaget bestrids kostnader för bl. a. grundläggande undervisning i svenska språket med samhällsorientering för vuxna invandrare som är stadigvarande bosatta i Sverige samt kostnader för cirkelledarutbildning, pedagogiskt utvecklingsarbete och administration. Frän anslagel utgår även medel till försöksverksamhet med uppsökande verksamhet m. m. bland hemarbetande invandrare. Sedan budgetåret 1974/75 bestrids frän anslaget också kostnader för skolöverstyrelsens (SÖ) register över den lagstadgade invandrarundervisningen (SFl-regislret).

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 25 maj 1973 har bestämmelser meddelats om undervisning för invandrare i svenska språkel m. m. Bestämmelserna har ändrats av regeringen senast den 2 februari 1984. Undervisningen, som bedrivs som försöksverksamhet, får innevarande budgetår omfatta högst 490000 studietimmar, varav 13 000 fär avse särskild samhällsun-dervisning. Undervisningen bedrivs av SÖ i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen och statens invandrarverk och anordnas av sludieförbunden.

Skolöverstyrelsen

Omfattningen av svenskundervisningen för invandrare under de fem senaste budgetåren framgår av följande uppställning:

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               235

Budgetår

Deltagare'

Studie-

Kost-

timmar

nader, kr.-

1979/80

135 151

769 140

83 312725

1980/81

114 826

652 873

71706 677

1981/82

95424

570428

75 449 268

1982/83

87 598

532 571

76048 597

1983/84

85 872

553 662

83082 506

Cirkelledarna inräknade ■ Inkl. kostnader för deltagare med utbildningsbidrag

Prisomräkning 6264000 kr.

Budgetåret 1983/84 har SÖ disponerat 500000 studietimmar varav 50000 avser sådan undervisning som är en följd av lagstiftning och 437000 för övrig undervisning. För budgetåret 1984/85 har 490000 studielimmar medgivils med 40000 studietimmar för lagbunden undervisning och 450000 studietimmar för övrig undervisning inkl. 13 000 studielimmar avseende särskild samhällsundervisning. Med utgångspunkt i preliminära uppgifter frän maj 1984 föreslär SÖ att verksamhetsvolymen för budgetårel 1985/86 minskas med 10000 studietimmar lill lolall 480000 studielimmar, varav 30000 avser lagbunden undervisning och 450000 studietimmar övrig svenskundervisning samt särskild samhällsundervisning.

SÖ har den 10 september 1984 redovisat en rapport över försöksverksamheten med undervisning för invandrare i svenska språkel m.m. budgetårel 1983/84.

SÖ har den 9 oklober 1984 i en särskild skrivelse bl.a. hemställt atl 50000 studietimmar slälls till förfogande för svenskundervisning för flyktingar för perioden 1985-07-01 -12-31.

Sammanfattningsvis föreslär SÖ

atl 480000 studielimmar beräknas för svenskundervisning av invandrare varav 30000 sludietimmar för lagbunden undervisning, 437000 studielimmar för övrig svenskundervisning och 13 000 studietimmar för särskild samhällsundervisning

samt att till Undervisning för invandrare i svenska språket m. m. anvisas ell förslagsanslag av 102 996000 kr.

Föredragandens överväganden

1 enlighel med riksdagens beslut kommer svenskundervisningen för vuxna invandrare atl bedrivas i nya former fr.o.m. budgetårel 1986/87 (prop. 1983/84: 199, UbU 1984/85:6, rskr 77). För budgetåret 1985/86 har resurser beräknats utifrån nu gällande ordning för svenskundervisningen.

Undervisning som ges enligt 1972 ärs lag får innevarande budgelår omfatta högsl 40000 studielimmar. Den övriga undervisningen får omfalla högsl 437000 sludietimmar samt den s. k. särskilda samhällsundervisning-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              236

en högsl 13 000 studietimmar. Tolall innebär delta en medgiven undervisningsvolym om högsl 490000 studietimmar.

För nästa budgelår föreslär jag i enlighet med skolöverslyrelsens förslag oförändrad volym för den övriga undervisningen och för den s. k. särskilda samhällsundervisningen. Undervisning som ges enligt 1972 ärs lag bör fä omfalla högsl 20000 studielimmar. Jag betraktar här angivna sludielimmar som lak, som inle bör fä överskridas. Om sä visar sig erforderligt är jag dock beredd all, såvitt gäller lagbunden undervisning, återkomma till regeringen med förslag om ytterligare sludielimmar som kan föreläggas riksd*agen i proposition om tilläggsbudget lill statsbudgeten för budgetåret 1985/86.

Jag räknar med en viss prisomräkning av slalsbidragel för sludiemateriel saml för lokal adminislralion, lokaler och uppsökande verksamhel. Bidrag bör lämnas enligi följande labell under budgetåret 1985/86.

Ändamål

Nuvarande bidrag

Föreslagna bidrag'

Lagbunden

Övrig

Lagbun

den

Övrig

Cirkelledararvode

80.45-

-96,15

80,45-

-96.15

80,45-

-96,15

80,45-

-96,15

Sludiemateriel

10,0

10,0

10,80

10,80

Lokal administra-

tion, lokaler.

uppsökande verk

samhet

73.10

57,60

76,75

60,50

Lönebikoslnader

5,20

5,10

5,20

5,10

Totalt

168,75-

-184,45

153,15-

-168,85

173,20-

-188,90

156,85-

-172,55

' Regeringen har i prop. 1983/84: 101 med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetårel 1984/85 hemställt om riksdagens bemyndigande att fä höja statsbidraget till cirkelledararvode och lönebikoslnader till den nivä som kommer att gälla enligt nytt avtal mellan Folkbildningsförbundet och Svenska Facklärarförbun-del. Ovan föreslagna bidrag till cirkelledararvode och lönebikoslnader samt totalbeloppet kommer därför troligen att bli högre än vad som här har redovisats.

För försöksverksamheten med uppsökande verksamhel bland hemarbetande invandrare beräknar jag I 267000 kr., varav 37000 kr. ulgör prisomräkning. För ulbildning av cirkelledare och pedagogiskt utvecklingsarbele beräknar jag 1 851 000 kr., varav 54000 kr. utgör prisomräkning. För socialförsäkringsavgifter beräknar jag 13 438 000 kr. För pensionskostnader för cirkelledare beräknar jag oförändrat 2500000 kr.

Jag räknar med atl den cenirala registreringen av vissa arbelsiagares deltagande i svenskundervisningen bör kunna upphöra i och med utgången av december månad 1985. För verksamheten under sista halvåret 1985 beräknar jag 192000 kr.

Regeringen anmälde i prop. 1983/84: 124 om mottagandet av flyktingar och asylsökande m.m. (s. 33 f.) att det tak om 490000 studielimmar för svenskundervisningen för vuxna invandrare, som fastställts borde få överskridas som en följd av att svenskundervisning för flyktingar i ökad utsträckning skulle finansieras från anslagel. Riksdagen hade ingen erinran

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              237

däremot (SfU 1983/84:27, rskr 295). Det bör för riksdagen anmälas att regeringen genom beslut den 29 november 1984 medgivit alt högst 72000 studietimmar får disponeras för studieförbundens undervisning i svenska språket med samhällsorientering för utlänningar som har beviljats uppehållstillstånd och för vilka särskild ersällning lämnas lill kommunerna enligi beslämmelserna i 10 eller I2§§ förordningen (1984:683) om slatlig ersättning för mottagande av flyktingar och vissa andra utlänningar. Beslutet innebär atl 3 000 flyktingar kan fä 240 limmar svenskundervisning under budgetåret 1984/85. Koslnaderna beräknas lill totalt ca 13 milj. kr.

Motsvarande bör gälla även för budgetårel 1985/86. Jag föreslår därför alt en särskild anslagsposl uppläs under ifrågavarande anslag för alt möjliggöra för 5 000 vuxna utlänningar som har beviljats uppehållstillstånd och för vilka ersällning lämnas lill kommunerna enligt bestämmelserna i 10 eller 12 §§ förordningen (1984:683) om statlig ersättning för mottagande av fiyktingar och vissa andra utlänningar atl fä 240 timmar svenskundervisning. Högsl 120000 sludietimmar får disponeras för ändamålet. Koslnaderna beräknas till totalt 22650000 kr.

Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

atl till Undervisning för invandrare i svenska språket m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa ell förslagsanslag av 119352000 kr.

C 6. Bidrag till driften av folkhögskolor m. m.

1983/84 Ulgift              460478281

1984/85 Anslag            420777000

1985/86 Förslag        462744000

Från anslagel lämnas statsbidrag lill driftkostnader för 123 folkhögskolor enligt folkhögskoleförordningen (1977:551, omtryckl 1983:510, ändrad senast 1984:278) i form av elt schablonbidrag per elevvecka om 0,0036 av koslnaden för lärarlön enligt L 12:4 jämte sociala avgifter. För budgetåret 1984/85 har varje skolas slalsbidragsberätiigade volym begränsats till den volym som genomfördes 1981/82. Skolöverstyrelsen (SÖ) kan dessulom dels fördela ytterligare 12500 bidragsveckor, dels omfördela inle utnyttjad volym mellan skolorna. För handikappades folkhögskolesludier lämnas bidrag till extraslöd saml bidrag lill exlra förslärkningsåtgärder. Viss del av sistnämnda bidrag skall reserveras för kompletteringar i byggnader som ökar de enskilda skolornas åtkomlighet för handikappade studerande. Bidrag till extrastöd ges för musikkurser vid folkhögskolor.

Vidare bekoslas vissa speciella statsbidrag med medel ur anslaget.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               238

Skolöverstyrelsen

Omfaltningen av undervisningen vid folkhögskolor under de fem senasle budgelåren framgår av följande uppställning.

Budgelår

Antal deltagare

Antal dellagare

Antal deltagare

Kurser om minst

Kurser kortare

sammanlagt

30 veckor

än 30 veckor

1979/80

13 000

223 000

236000

1980/81

16600'

248 000'

264 600

1981/82

17 200'

243 600-

260800

1982/83

17 100'

230 100-

247 200

1983/84'

16500'

228000=

244 500

' Avser kurser om minsl 15 veckors längd ' Avser endasl kurser kortare än 15 veckor ' Preliminära siffror

1.   Pris- och löneomräkning 20056000 kr.

2. Om regeringen fortfarande bedömer det nödvändigt med en tolalbe-
gränsning av folkhögskolans undervisningsvolym föreslår SÖ atl den be
gränsning som infördes fr. o. m. budgetåret 1983/84 får gälla också budget
året 1985/86, dvs. atl ingen skolas volym får bli slörre detla budgelår än
den var budgetåret 1981/82 - dock medräknat den utökning som möjlig
gjorts genom atl SÖ fått fördela ytteriigare 10000 bidragsveckor 1983/84
resp. 12500 veckor 1984/85. SÖ bör även 1985/86 kunna omfördela ej
utnyttjad resurs mellan skolorna. SÖ understryker de problem bidragsta
ket medfört. För atl trygga tillväxten av den senasl fillkomna folkhögsko
lan. Bona folkhögskola, i enlighet med huvudmannens ursprungliga ansö
kan om inrättandet av skolan föreslår SÖ en resurs om I 000 bidrags
veckor. SÖ konstaterar vidare alt det tidigare beslutet om särskilda beräk
ningsgrunder för Ljungskile folkhögskola medför en ökning av det totala
antalet bidragsveckor med I 000. SÖ beräknar således atl den totala voly
men kommer atl uppgå till högst 709500 bidrags veckor.

Medelsberäkningen för anslagel är baserad pä den genomsniltliga lärar-lönekostnaden för samfiiga folkhögskolor. Enligt folkhögskoleförordningen (1977:551) utgör den genomsnittliga lärariönekostnaden årslönen i L12:4. Denna beräkning har gällt sedan budgetåret 1980/81. Om den genomsnittliga lärariönekostnaden vid en folkhögskola är högre eller lägre än L 12:4 skall enUgt 91-92 §§ juslering göras vid fastställande av statsbidrag. SÖ beräknar för budgetåret 1985/86 att den genomsnittliga lärariönekostnaden moisvarar årslönen i L 13:7. Nuvarande beräkningssäti medför en underbudgetering av anslaget med cirka 30 milj. kr. SÖ föreslår därför ändring av 88 § i förordningen i detta avseende.

SÖ anser att det av planeringsskäl är lämpligt att SÖ ges en rambudget även för folkhögskolans kurser för arbetslös ungdom m. m. enligt tidigare principer. Denna kan beräknas behöva ha minst samma omfång som den som gäller för 1984/85, dvs. 10000 bidragsveckor. SÖ beräknar likaså all

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               239

elever som får särskili vuxensludieslöd för arbelslösa ger upphov lill minsl 10000 bidragsveckor under 1985/86, om särskild s. k. SVUXA-resurs ställs fill förfogande.

3.    SÖ föreslår att den särskilda resursen för musikundervisning ökas med 600 bidragsveckor vilkel medför etl ökal medelsbehov av 322000 kr. Ökningen avses göra del möjligt för fler folkhögskolor att bedriva mer omfattande musikutbildning.

4.    Anslagsposten extra förslärkningsåtgärder för handikappades folkhögskolestudier föreslås uppräknad i syfte atl öka möjlighelerna till folkhögskolesludier för psykiskt ulvecklingsslörda (500000 kr.). Vidare föreslär SÖ att för flexiblare användning, den inom anslagsposten angivna summan om I milj. kr. för kompletieringar i byggnader ändras lill ca I milj. kr.

5.    De övergångsregler för slalsbidrag lill byggnadsarbeten som riksdagen beslutade år 1977 skulle gälla under en 8-årsperiod. Dä bidrag inle utgått i den utsträckning som förutsattes i beslutet föreslår SÖ en förlängning av den tid under vilket slalsbidrag kan utgå. SÖ beräknar vidare prisomräkning av anslagsposten.

6.    SÖ föreslår en successiv ökning av medelsanvisning för utbildning av tolkar för döva och dövblinda under perioden 1985/86-1989/90. För 1985/86 föreslås en uppräkning ulöver prisomräkning med 615000 kr.

7.    SÖ föreslår att vuxendöva skall fä tillgång till samma slag av korta anpassningskurser, som nu kan erbjudas synskadade (485 000 kr.).

8.    SÖ föreslår atl 540000 kr. anvisas för atl täcka kostnaderna för folkhögskolornas utbildningsräd för fritidsledarlinje (motsvarande linjenämnd).

9.    SÖ föreslår en ökning av anslagsposlen medel för SÖ;s konferenser med företrädare för folkhögskolan. Avsikten är all vid överläggningar och seminarier i anslutning till de av SÖ inrättade s. k. samrådskretsarna stimulera till erfarenhetsutbyte mellan skolor med likartade kurstyper, pedagogisk debatt och förnyelse inom vissa områden. För budgetårel 1985/86 föreslås en uppräkning utöver prisomräkning med 125 000 kr.

10.         SÖ föreslår särskilda bidrag lill folkhögskolans kulturarbete med 275000 kr. för atl möjliggöra all kulturarbetare kan bo och verka vid folkhögskolor.

11.         Slutligen föreslår SÖ att i den män särskilda satsningar pä bred datautbildning genomförs, folkhögskolan erhåller 3 milj. kr. i stöd lill anskaffning av datorutrustning.

Sammanfattningsvis föreslår SÖ

alt för all undvika underbudgetering av anslaget ändring görs i folkhögskoleförordningen (1977:551) § 88 så att med genomsnittlig lärarlönekosl-nad avses L 13:7.

all den särskilda resursen för musikundervisning räknas upp med 600 bidragsveckor.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               240

alt anslagsposlen exlra förslärkningsåtgärder för handikappade ökas i syfte atl förbättra sludiemöjlighelerna för psykiskt utvecklingsstörda,

atl, i den mån särskilda satsningar på bred datautbildning genomförs, folkhögskolan lillförs bidrag fill anskaffning av datoruirustning

att de övergångsregler för statsbidrag lill byggnadsarbeten som riksdagen beslutade om år 1977 och som skulle gälla t. o. m. budgetåret 1984/85 skall förlängas,

alt medel ställs till förfogande för en successiv utbyggnad av ulbildningen av tolkar för döva och dövblinda,

all medel slälls till förfogande för ökade möjligheter lill konferenser med företrädare för folkhögskolan,

all särskilda medel anvisas för koslnader för folkhögskolans ulbildnings-råd för fritidsledarlinje (molsvarande linjenämnder),

att särskilda medel beräknas för åtgärder i anslutning lill folkhögskolans kulturarbete,

all, i den mån särskilda satsningar pä bred datautbildning genomförs, folkhögskolan tillförs bidrag till anskaffning av datorutrustning,

saml alt lill Bidrag lill driften av folkhögskolor för budgetårel 1985/86 anvisas ell förslagsanslag av 510430000 kr.

Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation har i en särskild skrivelse bl.a. föreslagit nya regler för begränsning av folkhögskolornas undervisningsvolym. Styrelsen för Finska folkhögskolan i Sverige, Haparanda och Riksförbundet Finska föreningar i Sverige har i en gemensam skrivelse ställd lill Finlands och Sveriges regeringar anhållit om bidrag för att täcka Finska folkhögskolans i Sverige, Haparanda underskoll.

Föredragandens överväganden

Jag förordar att Nordiska folkhögskolans i Kungälv verksamhel i Göteborg med stiftelsen Kvinnofolkhögskolan som huvudman samt Slensunds folkhögskolas verksamhel i Nyköping med TBV i Södermanland, ABF i Nyköping och LO-sektionen, Södra Södermanland, som gemensam huvudman skall bli självständiga folkhögskolor den 1 juli 1985.

Del allmänna bidraget är baseral bl.a. pä den genomsnittliga lärariönekostnaden. Den har sedan budgetårel 1980/81 beräknats enligt årslönen i lönegrad L12 ålderslilläggsklass 4. Fr.o.m. budgetåret 1985/86 bör den genomsnittliga lärariönekostnaden beräknas enligt årslönen i lönegrad L 13 ålderslilläggsklass 6, vilket bedöms molsvara den genomsniltliga lärarlöne-nivän för folkhögskolan.

Folkhögskolans undervisningsvolym har sedan budgetåret 1983/84 lagts fast vid i princip den fakiiska volymen för budgetårel 1981/82. För varje enskild skola har därför statsbidrag ulgäll för högsl del anial bidragsveckor som slalsbidrag ulgäll för under budgetårel 1981/82. I den män nägon skola inte kunnat utnyttja hela sin kvot har dock reslerande bidragsveckor gelt

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              241

underlag för statsbidrag vid annan skola efler beslui av skolöversiyrelsen (SÖ) i varje enskill fall. Ulöver detla har SÖ disponerat ytterligare 12 500 bidragsveckor all fördelas lill skolor med särskilda behov. Jag har vid min medelsberäkning för innevarande budgetär ulgäll ifrån en lolal undervisningsvolym om 702 500 bidragsveckor.

Rörelsefolkhögskolornas inlresseorganisation (RIO) har i en särskild skrivelse föreslagil nya regler för begränsning av folkhögskolans undervisningsvolym. RIO pekar pä de svårigheter som del införda bidragslakel åsamkat säväl de enskilda skolorna som SÖ. Del nuvarande systemel har dels varit administralivl svärhanlerligt, dels förorsakat all skolor som velal starta ny och för samhället angelägen verksamhel har avstått frän detla på grund av osäkerheten om huruvida yllerligare bidragsveckor skulle kunna omfördelas lill skolorna. RIO pekar även på det förhållandet atl rekryteringen av kursdeltagare lill folkhögskolorna utvecklats i olika riktningar. 1 nägra skolor har antalet elevveckor minskat de senasle åren. Samiidigi fmns del andra skolor som haft en tillväxt och skulle behöva få del av större elevveckoresurser för all svara mol nya utbildningsbehov inte minst inom den egna rörelsen.

Enligt min mening har det nu gällande systemel för begränsning av folkhögskolans undervisningsvolym fungerat relaiivi väl under ett inledningsskede. Det finns dock skäl som talar för atl nya regler för folkhögskolans undervisningsvolym läggs fasl i linje med vad RIO förordal. Jag föreslår därför följande.

En lolal bidragsvolym för folkhögskolan, som inle fär överskridas, anges. Den bör för hudgeiårel 1985/86 vara 703 500 bidragsveckor. Varje enskild folkhögskola garanleras bidrags veckor för hudgeiårel 1985/86 molsvarande medelvärdet av fakliskl ulnytijade bidragsveckor under budgetåren 1982/83 och 1983/84. Skolor som understiger eller ligger lika med denna volym fär givelvis tillgodoräkna sig bidragsveckor fulll ul. Skolor vilkas verksamhel däremol översfiger medelvärdet riskerar bidrag i reducerad form för de bidragsveckor som överskrider medelvärdet. Följande bör dä gälla. Om summan av samtliga skolors fakiiska undervisningsvolym inle överstiger den tolalvolym som lagls fasl för budgetåret 1985/86, dvs. 703 500 bidragsveckor, får även de skolor som överstigit sitt medelvärde tillgodoräkna sig samlliga bidragsveckor för slalsbidrag. Om däremol den samlade undervisningsvolymen överstiger den tillåtna toialvolymen skall en reducering av bidragsveckor för slalsbidragel göras för de skolor som översfiger sill givna medelvärde. Varje sädan skola skall dä få en bidrags-veckoreducering i relation lill sin proportionella andel av bidragsveckorna ovanför den beslulade toialvolymen. SÖ bör beslula om reduceringen i samband med ulbeialningen av del slutliga statsbidraget för budgetårel 1985/86.

För budgetåret 1985/86 bör del ankomma på SÖ all för Kvinnofolkhögskolan i Göteborg, Nyköpings folkhögskola. Slensunds folkhögskola, Nor-16    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bdaga 10

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                                242

diska folkhögskolan i Kungälv och Bona folkhögskola fastställa det antal bidragsveckor för vilka resp. skola garanteras bidrag.

Jag beräknar 982000 kr. för de skolor, vilkas personal är berättigade lill kallorlslillägg, saml 7 697 000 kr. för del särskilda bidrag, som lämnas lill skolor vilkas lärare och/eller reklor uppbär ijänstledighelslön. Jag beräknar vidare 4 585 000 kr. i semeslerlönelillägg samt 389000 kr. för undervisning i samiska språk och sameslöjd vid Samernas folkhögskola i Jokkmokk. Medel bör även ges för en särskild resurs enligt nuvarande regler baserad pä oförändrat 40000 elevveckor för handikappade.

För kvalificerad musikundervisning vid folkhögskola gäller alt antalet elev veckor vid beräkning av slalsbidragel skall höjas med 50% om SÖ godkäni alt högre bidrag fär ulgå för ulbildningen. För innevarande budgetår ulgår ell sådani slöd för 25000 elev veckor vilket ger 12 500 exlra elevveckor som underlag för slalsbidrag. Jag finner del i likhel med SÖ angelägel alt den kvalificerade musikundervisningen byggs ul. Slödet bör fr.o.m. hudgeiårel 1985/86 baseras på 26000 elevveckor vilkel ger en ökning till 13000 extra elev veckor. Den extra resursen bör lillfalla nya skolor och sådana skolor som har så lilet exlra slöd all nuvarande verksamhel ävenlyras.

Enligi min mening fmns det, inte minst av administraliva skäl, anledning atl försöka schablonisera del allmänna bidraget ytterligare. Jag avser därför alt föreslå regeringen all ge SÖ i uppdrag all ulreda och inkomma med förslag i denna fråga.

Tolall räknar jag med all anslagsposlen Allmänl bidrag m.m. skall uppgå lill 443486000 kr.

Regeringen medgav genom särskild förordning den 11 juli 1984 (SÖ-FS 1984: 169) atl vissa kurser för arbetslös ungdom får anordnas på folkhögskola även under innevarande budgetär. Beslutet innebär atl folkhögskolorna inom en ram av sammanlagl 10000 elevveckor fär anordna särskilda kurser upp till tio veckors längd för arbetslös ungdom. Ulöver gällande statsbidrag kan berörda folkhögskolor erhålla statsbidrag med högst 25000 kr. per kurs lill etl sammanlagt belopp om högst 2000000 kr. För kurserna ges statsbidrag utan hinder av bestämmelserna i 83 § folkhögskoleförordningen (1977:551) och förordningen (SÖ-FS 1983:74) om folkhögskolans undervisningsvolym. Regeringen medgav vidare genom särskild förordning den 11 juli 1984 (SÖ-FS 1984:168) all sådana elevveckor för en folkhögskola som hänför sig lill budgetårel 1984/85 och avser sluderande som uppbär särskili vuxenstudiestöd för arbelslösa enligi förordningen (1983: 1031) om särskili vuxensludieslöd inle skall räknas in i den ram som gäller för folkhögskolan enligi förordningen (SÖ-FS 1983: 74) om folkhögskolans undervisningsvolym. Dessa elevveckor får i sin helhel läggas till grund för allmänl bidrag enligt folkhögskoleförordningen. Motsvarande åtgärder kan behöva vidtas även under budgetårel 1985/86. Regeringen bör därför inhämta riksdagens bemyndigande all - i den mån arbetsmark-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               243

nadsskäl så påkallar - dels få anordna vissa kurser för arbetslös ungdom på folkhögskola, dels få medge atl sädana elevveckor som avser sluderande som uppbär särskilt vuxensludieslöd för arbelslösa inle skall räknas in i den ram som annars kommer atl gälla för folkhögskolan och atl dessa elevveckor i sin helhet fär läggas till grund för allmänt bidrag.

Jag anser inle atl den åttaåriga övergångsperioden för tilläggsbidrag för byggnadsarbeten bör förlängas med yllerligare elt år för de skolor som före den I oklober 1976 hade inkommit lill SÖ med ansökan om slalsbidrag för viss byggenskap och som därvid fått sin ansökan prövad av SÖ.

Det särskilda bidragel lill Samernas folkhögskola i Jokkmokk och Finska folkhögskolan i Haparanda beräknar jag i likhet med SÖ till 1287000 kr.

För extra förstärkningsåtgärder utöver lilläggsschablonen för handikappades folkhögskolesludier samt för elevassistans har för innevarande budgelår beräknats 7510000 kr. För budgetåret 1985/86 gör jag en prisomräkning av anslagsposlen med 225 000 kr. Anslagsposten bör dessulom tillföras 200000 kr. för att öka möjligheterna för psykiskt ulvecklingsslörda alt bedriva folkhögskolesludier. Tolall bör under denna anslagspost således föras upp etl belopp av 7935000 kr. Det bör ankomma på SÖ all beslula vilka resurser härav som bör avsällas för alt göra fler skolor anpassade för handikappade elever.

Koslnaderna för korta anpassningskurser för synskadade och hemin-slruklörsutbildning beräknar jag till 4790000 kr., varav 140000 kr. ulgör prisomräkning. Jag bilräder SÖ:s förslag alt en molsvarande verksamhel bör komma till stånd för vuxendöva. För budgelåret 1985/86 beräknar jag 375 000 kr. för ändamälel. Totalt bör således för dessa ändamål tas upp elt belopp av 5 165 000 kr.

För utbildning av teckenspråkslolkar, tolkar för vuxendöva och dövblinda saml lolkutbildare har för innevarande budgelår beräknats 3 665 500 kr. Jag beräknar för budgetåret 1985/86 först en prisomräkning om 110000 kr. Härutöver beräknar jag ytterligare 450 000 kr. för all möjliggöra förstärkningar av utbildningen.

Jag är inte beredd att biträda SÖ:s förslag beträffande statliga resurser för folkhögskolornas utbildningsräd för fritidsledarulbildning.

Jag beräknar 96000 kr. för SÖ:s konferenser med företrädare för folkhögskolorna. Några särskilda resurser för verksamhelen i de s.k. sam-rädskrelsarna är jag däremot inle beredd alt föreslå.

Sialsrådel Göransson har lidigare föreslagil en omfatlande kultursatsning i skolan. SÖ:s förslag om all låla kullurarbelare bo och verka vid några folkhögskolor under någon månad varie är ligger i linje med en sådan satsning. Jag är därför beredd alt under detla anslag föreslå att 100000 kr. avsätts för detla ändamål. Resursen bör av SÖ fördelas pä ell liolal skolor.

Riksförbundel Finska föreningar i Sverige och styrelsen för Finska folkhögskolan i Sverige, Haparanda, har i en gemensam skrivelse slälld till

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              244

Sveriges och Finlands regeringar anmält all underskoltel för Finska folkhögskolan i Haparanda per den I juli 1984 uppgick lill tolall ca 900000 kr. Skolan befinner sig således i en myckel brydsam ekonomisk siiuaiion. Skolans huvudman Riksförbundet Finska föreningar i Sverige har på grund av sin egen dåliga ekonomi inle förulsällningar alt läcka det uppkomna underskoltel. Om inte skolan lillförs resurser måste frågan om skolans forlsalta exislens las upp till prövning. Riksförbundet och skolans slyrelse anhåller om att de båda regeringarna tillsammans ger ett bidrag om 900000 kr. till skolan.

Jag är för min del beredd alt föreslå all Finska folkhögskolan i Sverige, Haparanda, ges etl särskilt bidrag i form av en engångsanvisning om 450000 kr., utgörande svenska stålens andel, för alt därigenom täcka hälften av underskoltel. Jag finner del angeläget all den finskspräkiga befolkningen i Sverige även fortsättningsvis ges möjligheter lill folkhögskolestudier vid en finskspråkig skola i Haparanda. Genom denna engångsanvisning och med hänsyn lagen lill del förbättrade exlra bidraget som ges till Samernas folkhögskola i Jokkmokk och Finska folkhögskolan i Haparanda fr. o. m. innevarande budgelår bedömer jag all skolan i forlsäUningen skall kunna bedriva verksamhel ulan exlraordinära insatser frän staten.

Jag hemställer all regeringen föreslär riksdagen all

1.         godkänna all två nya självständiga folkhögskolor får inrällas,

2.         godkänna all den genomsnittliga lärarlönen beräknas enligt årslönen i lönegrad L 13 ålderslilläggsklass 6,

3.         godkänna vad jag har förordal om folkhögskolans undervisningsvolym,

4.    godkänna vad jag har förordal om kvalificerad musikundervisning vid folkhögskola,

5.    bemyndiga regeringen all - i den män arbelsmarknadsskäl sä påkallar - medge atl vissa kurser för arbelslös ungdom anordnas på folkhögskolor,

6.    bemyndiga regeringen all - i den män arbelsmarknadsskäl sä påkallar - utfärda bestämmelser om beräkning av elevveckor för studerande med särskilt vuxenstudiestöd för arbelslösa som genomgår folkhögskolekurs.

7.    godkänna vad jag har förordal om korla anpassningskurser för vuxendöva,

8.    godkänna vad jag har förordat om statsbidrag för kulturarbetares vistelse och medverkan vid folkhögskola,

9.    till Bidrag lill drifien av folkhögskolor m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa ell förslagsanslag av 462744000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                             245

C 7. Bidrag till viss central kursverksamhet

1983/84 Ulgift                33 000000

1984/85 Anslag              34000000

1985/86 Förslag             35000000

Statsbidrag ges fr.o.m. budgetårel 1970/71 till löntagarorganisationerna för deras centrala kursverksamhet enligi beslui av sialsmaklerna år 1970 (prop. 1970:35, SU 107, rskr 273). Vidare ges statsbidrag lill cenlral kursverksamhet inom Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges fiskares riksförbund samt Sveriges hantverks- och induslriorganisation-Familjeföreta-gen.

Enligt bestämmelserna i förordningen (1970: 272) om slalsbidrag till viss cenlral kursverksamhet (omirycki 1983: 269, ändrad senast 1983: 817) skall bidragsberälligad kurs omfalla minsl fem kursdagar eller, i fråga om kurs som inom en för kursdeltagarna sammanhållen utbildningsgång uppdelas pä flera kurstillfällen (delkurser), sammanlagl minst fem kursdagar. Vidare skall kurs för atl vara bidragsberälligad lill inte obelydlig del avse utbildning i allmänna ämnen som samhällskunskap, nationalekonomi, psykologi, svenska, malemalik eller produktionsteknik.

Bidragen ges i form av etl ärligt fast bidrag lill varje organisafion. Beloppens sloriek bestäms av regeringen.

Skolöverstyrelsen

Prisomräkning 2 380000 kr.

Under budgetåret 1983/84 omfattade den centrala kursverksamheten 1112 kurser, 6 395 kursdagar och 27 355 kursdeltagare.

1 avvaktan på erfarenheter från organisationernas sätt alt disponera sina bidrag efler de nya bidragsreglerna ulgår skolöversiyrelsen (SÖ) frän oförändrad volym under LB-perioden.

Sammanfallningsvis föreslär SÖ

all lill Bidrag till viss central kursverksamhet för budgelåret 1985/86 anvisas etl anslag av 36 380000 kr.

Föredragandens överväganden

Anslagel bör räknas upp med 1 000000 kr. fill lolall 35000000 kr. Anslaget bör i sin helhet finansieras genom medel som inflyter från vuxenulbildningsavgiften.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                                246

Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen atl

1.        godkänna att 35000000 kr. av de medel, som tillfaller slalsverkel genom vuxenulbildningsavgiften för budgetåret 1985/86, används till atl finansiera anslagel,

2.   till Bidrag till viss central kursverksamhet för budgetåret 1985/86 anvisa elt anslag av 35000000 kr.

C 8. Bidrag till kontakttolkutbildning

1983/84 Utgift'                 3063435

1984/85 Anslag'                3 500000

1985/86 Förslag'               3 700000

' Avser merkostnader för kontakttolkutbildningen. Därutöver utgår medel till kostnaderna under anslagen Bidrag till studieförbunden m. m. och Bidrag till driften av folkhögskolor m.m.

Medlen disponeras av skolöverstyrelsen (SÖ) för bidrag enligt förordningen (1977:461) om statsbidrag till kontakttolkutbildning (ändrad senast 1984: 312) samt förordningen (SÖ-FS 1978: 165) om ersättning för rese- och inackorderingskostnader samt ersällning för förlorad arbetsförtjänst för deltagare i kontakttolkutbildning m. m. (ändrad SÖ-FS 1984:97).

Frän anslaget beslrids kostnader för kontakttolkutbildning, framtagning av sludiemateriel, administrativa och pedagogiska merkostnader för an-ordnarna saml information.

Utbildning anordnas inom fem huvudområden, socialtolkning, sjuk-värdstolkning, arbetsmarknadstolkning, arbetsplalstolkning och rätts-tolkning. För undervisning i studiecirklar ges etl särskilt statsbidrag med 53 kr. per studietimme. Etl särskilt slalsbidrag med högsl 1,1 lärartimmar för elev och kursvecka ulgår för undervisning i ämneskurs på folkhögskola. Under innevarande budgetär får verksamheten omfatta högst 180000 sludietimmar. Utbildningen av tolkar för arbetsplatstolkning fär utgöra högst 40 % av det sammanlagda antalet studietimmar.

Skolöverstyrelsen

Prisomräkning 479000 kr.

Sammanfattningsvis föreslär SÖ

att det studiesociala slödet lill dellagare i kontakliolkutbildning räknas upptill vuxenstudieslödets nivä

samt att till Bidrag till kontakttolkutbildning anvisas ett förslagsanslag av 4078000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              247

Föredragandens överväganden

Jag förordar atl del särskilda bidragel för undervisning i studiecirklar höjs frän 53 kr. till 54 kr. 50 öre per studietimme.

För Sludiemateriel och pedagogiskt utvecklingsarbele beräknar jag 249500 kr. och för administration och pedagogiska merkostnader för an-ordnarna 133 500 kr.

För information beräknar jag 151 200 kr.

Bidragel till inackorderingskoslnader vid folkhögskolesludier bör höjas frän högst 161 kr. per dygn till högst 166 kr. per dygn. Resekostnadsersäit-ningen vid folkhögskolekurs bör höjas från högsl 168 kr. lill högsl 183 kr. per kurstillfälle. Ersättning för förlorad arbeisförijänst vid folkhögskolekurs bör höjas frän högsl 180 kr. till högsl 185 kr. per dygn saml vid deltagande i studiecirkel från högsl 31 kr. lill högsl 32 kr. per limme.

Totalt beräknar jag under detta anslag etl medelsbehov av 3 700000 kr.

Jag kommer senare atl under anslagel D12. Ulbildning för kultur- och informationsyrken anmäla atl jag härför avsikt atl senare föreslå regeringen att för riksdagen vid 1984/85 ärs riksmöte lägga fram en proposition rörande tolk- och översättningsservice. 1 del sammanhanget kommer även vissa frågor rörande kontakttolkutbildningen att behandlas.

Jag hemställer alt regeringen föreslär riksdagen

att till Bidrag tdl kontakttolkutbildning för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 3 700000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                                248

D. HÖGSKOLA OCH FORSKNING Vissa anslagsfrågor

För reservalionsanslagen lill grundläggande högskoleutbildning saml forskning och forskarutbildning har universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) begärt en prisomräkning med 8,5 %. Jag har i enlighet med vad som tillämpats för molsvarande ändamål för statsbudgeten i övrigt beräknat 6,1 % för samtliga utgiflsslag ulom för bokinköp där jag har beräknal en prisomräkning om 12,9 %. I löneomräkning har UHÄ för reservationsanslagen till grundläggande högskoleutbildning, till fakulteterna saml lill temaorienterad forskning begärl 168224000 kr. Jag har beräknal 164072000 kr. förföljande avtal m.m.:

Avtal 1983-07-07 om anställningsvillkor för vissa statliga läkare m.fl. (ABL 1983).

Avtal 1983-12-13 om beräkning och utbetalning av förmåner för tjänstemän som omfattas av ABL för lid fr. o. m. den 1 januari 1984, m.m.

Avtal 1983-12-14 om lönegradsuppflyttning m. m. för vissa Ijänster.

Avtal 1983-12-06 om löner fr. o. m. den I januari 1984.

Regeringsbeslut 1984-02-23 om inrättande av vissa personliga tjänster.

Avtal 1984-04-17 om beräkning och utbetalning av avlöningsförmåner för lid fr. o. m. januari 1984 m.m.

Avtal 1984-05-10 om beräkning och utbetalning av avlöningsförmåner för tjänstemän som omfattas av ABL för tid fr.o.m. den 1 januari 1984 m.m.

Lokala löneförhandlingar L-ATF.

Vad avser medel för lokala löneförhandlingar (L-ATF) har jag tagit hänsyn till att högskoleenheterna föregående år har fäll en viss överkompensation. Jag vill här erinra om atl externa finansiärer skall svara för samtliga personalkostnader som uppstår i samband med den av dem stödda verksamhelen.

Efter förslag från regeringen har riksdagen bemyndigat regeringen, eller den myndighet regeringen i sin tur bemyndigar, atl medge överföringar mellan anslag på statsbudgeten och mellan anslagsposter som har underställts riksdagen. Detta har bl.a. varit nödvändigt för atl erforderiiga resurser för handikappålgärder skall kunna disponeras pä det sätl riksdagen beslutade om i enlighel med förslag i budgetproposifionen 1981 (prop. 1980/81: 100, bil. 12, UbU 20, rskr 246). För att samma ordning för disposition av resurser för nämnda åtgärder skall kunna gälla även i fortsättningen behövs elt bemyndigande av denna art. Regeringen bör därför föreslå riksdagen alt lämna etl molsvarande bemyndigande för budgetårel 1985/86.

De förslag som myndigheterna har fört fram i sina anslagsframställningar och i kompletterande anslagsframställningar och som inte behandlats i del följande har jag med hänsyn fill del slalsfinansiella läget eller av andra skäl inte tagit upp.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

249

Vid mina ställningstaganden i det följande vad gäller ijänsler som professor anges den lönegrad som gäller i december 1984, i avvaklan på den överföring av bl.a. dessa Ijänster lill ny löneplan som följer av avtal om löner 1984/85 för statstjänstemän m.fl. (ALS 1984/85).

Samnianfatining av budgeljörslag för högskoleutbildning

Medlen för grundläggande högskoleutbildning kommer vid bifall till mina förslag alt fördelas pä följande säll.

Medel för grundläggande högskoleutbildning budgetåret 1985/86

Ändamål                                                                                              Milj.kr.

Utbildning för tekniska yrken                                                              658

Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken              329

Utbildning för värdyrken                                                                     656

Utbildning för undervisningsyrken                                                       757

Utbildning för kultur- och informationsyrken                                      189

Lokala och individuella linjer och enstaka kurser                                 378
Gemensamt                                                                                         15

Summa

2982

Medel föl

• grundläggande hög<

ikoleutbildning

budgetåret

1985/86

Högskolee

nhet m. m.

Milj.

kr.

Regionstyrelsen i Stockholm

Universitetet i Stockholm

Tekniska högskolan i Stockholm

Karolinska institutet

Högskolan för lärarutbildning i Stockholm

Konstnärliga högskolor i Stockholm

Regionstyrelsen i Uppsala

Universitetet i Uppsala

Högskolan i Eskilstuna/Väsleräs

Högskolan i Falun/Borlänge

Högskolan i Gävle/Sandviken

Högskolan i Örebro

Regionstyrelsen i Linköping

Universitetet i Linköping

Högskolan i Jönköping

Regionstyrelsen i Lund/Malmö

Universitetet i Lund

Högskolan i Halmstad

Högskolan i Kalmar

Högskolan i Kristianstad

Högskolan i Växjö

Regionstyrelsen i Göteborg

Universitetet i Göteborg

Chalmers tekniska högskola

Högskolan i Boras

Högskolan i Karlstad

Högskolan i Skövde

Regionstyrelsen i Umeä

Universitetet i Umeå

Högskolan i Luleå

Högskolan i Sundsvall/Härnösand

Högskolan i Östersund

Kommunal högskoleutbildning m. m.

Ej fördelat

Summa

98 91

165

124

123

92

88

185

14

16

20

52

22

162

22

74

334

5

27

18

38

83

263

124

21

38

2

47

139

74

27

13

196

185

2 982

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               250

Budgetförslaget i det följande innebär alt totalt omkring 4,5 miljarder kr. ställs till förfogande för grundläggande högskoleutbildning m.m. inom utbildningsdepartementels verksamhetsområde. Fördelningen av detla belopp framgår av följande labell.

Medel för grundläggande högskoleutbildning inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde

Ändamål                                                                                              Milj. kr.

Högskolan

-    grundläggande högskoleutbildning                                                    2982

-    lokalkostnader                                                                                  1 238

-    utrustning                                                                                            200

-   cenirala och regionala myndigheter                                                      103

Summa                                                                                                4523

Sammanfattning av budgetförslag för forskning och forskarutbildning m.m.

Medel för forskning och forskarutbildning kommer vid bifall till mina och statsrådet Ingvar Carlssons förslag atl fördelas på följande sätt.

Medel för forskning och forskarutbildning under fakultetsanslagen fördelade på orter

Högskoleenhet m. m.                                                                           Milj. kr.

Universitetet i Stockholm                                                                      201

Tekniska högskolan i Stockholm                                                            126

Karolinska institutet                                                                              164

Högskolan för lärarutbildning i Stockholm                                                2

Universitetet i Uppsala                                                                          292

Universitetet i Linköping                                                                         87

Universitetet i Lund                                                                               337

Universitetet i Göteborg                                                                        213

Chalmers tekniska högskola                                                                    111

Universitetet i Umeå                                                                               161

Högskolan i Luleå                                                                                    40

Ej fördelat                                                                                                 21

Summa

1755

Medel för foi

■skning

och forskarutbildning

'förd ek

ide

pä fakulteter

(motsv

.)

Ändamål

Milj.

kr.

Humanistiska fakulteterna                                                                      173

Teologiska fakulteterna                                                                            13

Juridiska fakulteterna                                                                               17

Samhällsvetenskapliga fakulteterna                                                        202

Medicinska fakulteterna                                                                         455

Odonlologiska fakulteterna                                                                       51

Farmaceutiska fakulteten                                                                          17

Matematiska-naturvetenskapliga fakulteterna                                       411

Tekniska fakulteterna                                                                             399

Temaorienterad forskning                                                                         17

Gemensamt                                                                                              66

Summa                                                                                                1821

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10               Utbildningsdepartementet           251

Medel för övrig forskning under utbildningsdepartemenlels huvudtitel.

Andamål                                                                           Milj.kr.

Forskningsråd m. m.                                                          584
Övrigt forskningsstöd

-    europeisk forskningssamverkan                                    159

-    forskningsinstitut m. m.                                                 50

-    kungl. biblioteket m. m.                                                 57

Summa                                                                                850

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemsläller jag atl regeringen föreslår riksdagen

all bemyndiga regeringen all besluta om överföringar mellan anslag för högskolan i enlighel med vad jag har förordal.

Centrala och regionala myndigheter för högsiolan m. m.

D 1. Universitets- och högskoleämbetet

1983/84 Utgift                76088 863

1984/85 Anslag               84143000

1985/86 Förslag              88917000

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) är central förvaltningsmyndighet för de statliga högskoleenheterna med undanlag för Sveriges lantbruksuniversitet. UHÄ är dessutom central förvaltningsmyndighet för de övriga myndigheter som regeringen beslämmmer. För UHÄ gäller förordningen (1976:702) med instruktion för universitets- och högskoleämbetet.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

252

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Universitets-och högskoleämbetet

Föredraganden

Personal

245

Anslag

1. Förvaltningskostnader

2.       Lokalkoslnader, f

3.       Drift, underhåll och utveckling av datasystem för antagning av studerande, f

4.       Utveckling m. m. av lokala syslem för studiedokumentation, slalistik och antagning

5. 6.

9. 10.

Högskoleprov Centralt utvecklingsarbete och personalutbildning m. m. Forskning om högskolan Revisionskontor Besvärsnämnd' Engångsanvisningar

-1-2919000 -    91000

-Fl 408000 -    92 000

46623 000 7 572000

130000

190000

5 490000

3 647 000

-f 2 056 000

-1- 69000

3 176000

-f 369000

-1- 87 000

9583000

- 377 000

-1- 367 000

4940000

-t- 135 000

- 2 000

2909000

4- 169000

-t- 130000

203 000

- 203 000

- 203 000

-

-(-3 332000

4-3 200000

84143000

-1-8179000

H-4774000

' Besvärsnämnden för högskoleutbildning har överlämnat anslagsframställning över vilken UHÄ avgivit yttrande.

Universitets- och högskoleämbetet Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

1.         Pris- och löneomräkning 6311000 kr.,

2.         medel för longitudinell samhällsvetenskaplig forskning beräknas under anslagel D 30. Humanislisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (-150000 kr.),

3.    medel för besvärsnämnden för högskoleutbildning beräknas under annat anslag (-203000 kr.),

4.    ökad medelsanvisning för ulveckling m. m. av lokala syslem för studiedokumentation, statistik och antagning (-1-2056000 kr.),

5.    engångsanvisning för flyttning, inredningskomplettering och ny telefonväxel (+3332000 kr.),

6.    UHÄ bör undantas från tillämpning av huvudförslaget vad gäller besparingar. En besparing enligt huvudallernativet moisvarar enligi UHÄ ell belopp av 1802000 kr. En sädan besparing skulle enligt UHÄ ske genom en minskning av förvaltningskostnaderna med 512000 kr. och UHÄ:s kostnader för den centrala personalutbildningen med 1 290000 kr. Sistnämnda besparing bör enligt UHÄ medföra en övergång lill avgiftsbeläggning av denna utbildning.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              253

Föredragandens överväganden

Vid beräkning av anslaget har huvudförslaget tillämpats.

UHÄ har i sin anslagsframslällning föreslagil att besparingen enligt huvudförslagel lill övervägande del - 1 290000 kr. - skall göras på medel för cenlral personalulbildning. UHÄ räknar härvid med en avgiftsbeläggning av denna ulbildning. Enligt min mening kan det i och för sig finnas skäl för atl avgiftsbelägga en del av den centrala personalutbildningen. Denna fråga bör emellertid diskuteras åtskilt från frågan om storleken av de medel som står lill förfogande för personalulbildning inom högskolan. Jag vill i detla sammanhang erinra om vad jag i prop. 1984/85:57 om ny arbets- och tjänsteorganisation för lärare i den statliga högskolan (s. 38) anfört om behovet av ulbildningsinsalser för bl. a. arbelsledarna på institulionsnivä i samband med genomförandel av lärartjänslreformen. Med hänvisning härtill anser jag del inle lämpligt all nu minska de lolala resurserna för personalutbildning i den omfattning som UHÄ har föreslagit. Vid mina beräkningar har jag därt'ör lagil ut slörre delen av besparingen enligt huvudförslaget pä anslagsposten 1 saml en mindre del pä anslagsposterna 4, 5 och 6.

1 anslagsframställningen har UHÄ föreslagil en väsentlig ökning av medlen under anslagsposlen Ulveckling m. m. av lokala system för sludie-dokumeniation, stalisiik och antagning. Ökningen är föranledd bl.a. av koslnader för ulveckling av ell nyll system för studiedokumentation, av UHÄ benämnt LADOK. I en särskild framställning har UHÄ bl. a. underställt regeringen rikllinjer och förslag för del nya syslemel. Beredningen av detla ärende är ännu inle avslutad. Jag har därför vid min anslagsberäkning för näsla budgelår endasl beräknal en ökning av anslagsposlen som svarar mol en pris- och löneomräkning av nuvarande medel för ändamålet.

I enlighet med UHÄ:s förslag räknar jag här med en minskning av anslagsposten Forskning om högskolan med 150000 kr. med hänsyn lill alt vissa koslnader för longitudinell samhällsvetenskaplig forskning inte längre skall bekoslas från denna anslagsposl. Jag vill härvid erinra om vad sialsrådel Ingvar Carlsson tidigare har anfört härom under avsniiiei Longitudinell forskning.

1 sin långiidsbedömning har UHÄ aktualiserat konsekvenserna av en fortsatt tillämpning av huvudförslaget för planeringsperioden och därvid redovisat vilka verksamheter som enligt UHÄ:s uppfallning bör komma i fråga. UHÄ har därvid pekal pä atl besparingar av den sloriek som det blir fråga om måste innebära en ambilionssänkning också vad gäller bl.a. arbelel med utbildnings- och forskningsplanering. Bl.a. skulle, enligt UHÄ, en fortsatt minskning av resurserna i denna del påverka möjlighelerna atl ge planeringsberedningarna elt lillfredsställande underlag för sill arbele. En besparing av detla slag bör, anför UHÄ. föregås av en ulredning av formen för UHÄ:s arbele alt i nära kontakt med högskolorna och det omgivande samhället planera ulbildning och forskning.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              254

Jag delar UHÄ:s uppfatlning atl en fortsatt minskning av verkels resurser kommer alt påverka också arbelel med planering och ulveckling av utbildnings- och forskningsresurserna. Det är därför nalurligl att överväga olika alternativ i fråga om ambitionsnivå och former för denna del av verkets arbete. Häri innefattar jag dä samverkan med olika intressenter inom och ulom högskolan. Jag räknar därför med alt UHÄ i nästa års anslagsframställning lämnar ett underlag för ytterligare överväganden härom.

1 en särskild framställning har UHÄ lagl fram förslag om en ny organisafion. Förslagel innebär i korthel atl UHÄ i slället för sju byråer fär en organisation med fyra byråer, nämligen byrån för utbildning och forskning, utredningsbyrän, antagningsbyrån saml byrån för förvallnings- och personalärenden. Vidare föreslås all inom UHÄ skall finnas ire frislående enheter, nämligen verksledningssekretarial och informalionssekretarial saml revisionskonlor.

UHÄ:s föreslagna nya organisafion innebär all anlalel byråer minskas. En ökad rörlighet uppnås också i användandet av resurser för ulrednings-och icke seklorsbundel planeringsarbete. Enligt min mening är den förordade förändringen ändamålsenlig ocksä i del perspekliv jag nyss har angett. Jag avser därför att återkomma till regeringen med förslag till ändring av UHÄ:s instruktion i enlighet härmed.

Som framgår av min lidigare redovisning har jag beräknal medel för besvärsnämnden under anslaget A I. Utbildningsdepartementet.

Med hänvisning lill sammanslällningen beräknar jag anslaget till (84 143000 -\- 4774000=) 88917000 kr.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Universitets- och högskoleämbetet för budgetåret 1985/86 anvisa ell förslagsanslag av 88917000 kr

D 2. Regionstyrelserna för högskolan

1983/84 Utgift                 12479223

1984/85 Anslag               12 166000

1985/86 Förslag               12 584000

Regionstyrelserna för högskolan har till uppgift all planera och samordna den grundläggande högskoleutbildningen i resp. högskoleregion, främja denna utbildnings forskningsanknytning saml svara för frägor som är gemensamma för två eller flera högskoleenheler. Verksamhelen regleras i förordningen (1977: 458) med inslruklion för regionsiyrelserna för högsko-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

255

lan (ändrad 1980: 1100). Regionstyrelserna skall enligt instruktionen årligen inkomma till universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) med sina förslag till anslagsframställningar.

Anslag

1984/85

Beräknad ändring

1985/86

Universitets-och högskoleämbetet

Föredraganden

1.   Förvaltningskostnader

2.   Lokalkoslnader

10714 000 1452 000

12 166 000

+ 1052000 +    58100

+ 1 110100

+ 360000 + 58 000

+418000

Universitets- och högskoleämbetet Ändringsförslagen innebär i korthel följande.

1.   Pris- och löneomräkning 570 100 kr.

2.   Medel för inköp och drift av persondator med utvecklad funktion för
ordbehandling vid regionstyrelserna i Stockholm, Uppsala, Lund/Malmö
och Göteborg (+540000 kr.).

Föredragandens överväganden

Vid beräkning av anslagel har elt begränsat huvudförslag lillämpals för atl undvika alliför negativa effekter för, de små myndigheler del här är fräga om. Med hänvisning till sammanslällningen beräknar jag anslagel lill (12 166000 + 418000=) 12 584000 kr. Jag hemställer all regeringen föreslär riksdagen

att till Regionstyrelserna för högskolan för budgelåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 12 584000 kr.

D 3. Redovisningscentralerna vid universiteten

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

1000 1000

Genom anslaget regleras inkomsler och ulgifler för sex redovisningscen-iraler, en vid vari och etl av universiieien. Till redovisningscentralerna är knutna samlliga högskoleenheler inom universiieis- och högskoleämbeleis verksamhetsområde saml vissa andra slalliga myndigheter. Verksamheten bedrivs under inseende av riksrevisionsverkel. Redovisningscenlralerna beslular i samråd med berörda myndigheler om taxor för sina ijänster. Var och en av redovisningscenlralerna är självfinansierad.

Universitets- och högskoleämbetet föreslår all anslagel förs upp med oförändrai belopp.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               256

Föredragandens överväganden

1 enlighel med universiieis- och högskoleämbeleis förslag bör anslagel för näsla budgelår föras upp med oförändrai belopp. Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

all till Redovisningscenlralerna vid universiteten för budgetåret 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av I 000 kr.

D 4. Datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm

1983/84 Ulgift

1984/85 Anslag                        1000

1985/86 Förslag                       1000

Under anslaget redovisas inkomsler och ulgifler för verksamhelen vid Stockholms datorcentral för högre utbildning och forskning. Centralen är knuten lill regionslyrelsen för Stockholms högskoleregion och gemensam för universiletel i Slockholm, lekniska högskolan i Stockholm och karolinska inslitulel samt försvarets forskningsanstalt.

Universitets- och högskoleämbetet föreslär all anslaget förs upp med oförändrat belopp.

Föredragandens överväganden

I enlighet med universitets- och högskoleämbetets förslag bör anslagel för näsla budgetär föras upp med oförändrai belopp. Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

alt lill Datorcentralen för högre utbildning och forskning i Slockholm för budgelärel 1985/86 anvisa ell förslagsanslag av I 000 kr.

D 5. Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna

1983/84 Ulgift           1024466426

1984/85 Anslag       1069892000 1985/86 Förslag      1238036000

Från anslaget bestrids innevarande budgelår utgifter för lokalhyror, bränsle, lyse och vatten saml övriga koslnader för faslighetsdriften vid de slatliga högskoleenheterna inom ulbildningsdeparlemenlels verksamhels-omräde, Insfilulet för internationell ekonomi, kungl. biblioteket, statens psykologisk-pedagogiska bibliotek och Nordiska inslitulel för samhällsplanering.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

257

Vidare beslrids frän anslaget kostnader för viss med fastighetsljänslen sammanhängande service vid universiieien, lekniska högskolan i Slockholm, Chalmers tekniska högskola saml högskolan i Luleå.

1984/85

Beräknad änd

ring 1985/86

Universitets-och högskoleämbetet

Föredraganden

Ulgifler

Lokalhyror

Kostnader för viss med fastighetstjänsten sammanhängande service

1 106692000 3 200000

+ 147984000 +       160000

+ 147 984000 +      160000

1109892000

+ 148144000

+ 148144 000

Inkomster

Upplåtelse av lokaler m. m.

40 000 000

- 20000000

- 20000000

Nettoutgift

1069892 000

+ 168144000

+ 168 144000

Universiieis- och högskoleämbetet Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

1.         Prisomräkning och ökade koslnader pä grund av planerad lokalul-byggnad, 147984000 kr.,

2.         pris- och löneomräkning för viss med fastighetsljänslen sammanhängande service, 160000 kr.,

3.         reviderad beräkning av inkomsterna för lokalutnyttjande vid viss externfinansierad forskning (-20000000 kr.),

4.         UHÄ uppskattar besparingarna under detta anslag till följd av minskning av ulbildningsplalserna under tiden fram t.o.m. budgetåret 1989/90 till sammanlagt 16 milj.kr.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag för nästa budgetår anslagel till (1069892000 + 168 144000=) 1 238036000 kr. Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

all till Lokalkoslnader m.m. vid högskoleenheterna för budgetårel 1985/86 anvisa ell förslagsanslag av I 238036000 kr.

17    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet D 6. Vissa tandvårdskostnader

258

1983/84 Ulgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

70943 133 133600000 140455000

Delta anslag avser den tandvård som bedrivs i anslulning lill den odonlologiska utbildningen och forskningen vid karolinska institutet (enheten vid Huddinge) samt universiteten i Lund, Göteborg och Umeä. Vidare utgår från anslagel vissa medel till de statliga tandtekniker- och tandsköterskeskolorna samt till ersättning åt tandskölerskepraktikanter.

Anslagsfördelning

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Universitets-och högskoleämbetet

Föredraganden

Anslag

Ulgifler Lönekostnader Övriga förvaltningskostnader

Bruttoutgift

Uppbördsmedel Patientavgifter m. m.

99 389526 34 210474

133600000

28 835000

+ 7 447 000 +7447000

of.

+6855 000 +6855000

of.

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).

Ändringsförslagen innebär i korthel följande.

Ändamål

Kostnad budgetåret 1985/86 (tkr.)

1.         Pris- och löneomräkning

1.1        Prisomräkning

1.2        Löneomräkning

+ 2 009 +6728

Summa under 1

+8737

3.         Konsekvenser av lidigare

fållade beslut 3.1       Minskal antal platser på

tandläkarlinjen i Malmö

-1290

Summa under 3

-1290

Summa totalt

+7447

UHÄ hemställer

att under anslaget D 6. Vissa tandvårdskostnader för budgelåret 1985/86 anvisas 141047000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

259

Föredragandens överväganden

Jag har för universiletel i Lund beräknal en minskad medelstilldelning budgetåret 1985/86 med 1 290000 kr. till följd av minskat antal platser på tandläkarlinjen i Malmö.

Besparingar under förevarande anslag lill följd av minskat anial plalser pä tandläkarlinjen vid universiieien i Göteborg. Lund och Umeå (prop. 1983/84:40, UbU 21) kommer jag atl beräkna under anslaget D 10. Ulbildning för vårdyrken. UHÄ bör i anslagsframställningen för budgetåret 1986/87 redovisa hur besparingen skall fördelas på resp. anslag.

Jag beräknar medel enligi sammanställningen och hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all lill Vissa landvårdskostnader för budgetåret 1985/86 anvisa elt reservationsanslag av 140455000 kr.

D 7. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m.

1983/84 Ulgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

45114 462 14 340000 10550000

Reservation

4 240971

Frän anslaget beslrids bl.a. kostnader för iniernaiionalisering av hög-skoleulbildningen.

A nslagsfördelning

Anslagspost

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

1.       Till universitets- och högskoleämbetets disposition

2.   Vissa kostnader för lokal antagning

3.   Utveckling och försöksvis drift av överbryggande kurser och påbyggnadsulbildning

4.   Engångsanvisning för biblioteksresurser

5.   Till regeringens disposition

6.   Lärarsamverkan

Universitets-och högskoleämbetet

Föredraganden

4 775 000

+   239000

-   116000

590000

of.

of.

2 685 000

+   134 000

+   334000

4 000000

-4 000000

-4000000

2 290000

of. + 1000000

-      8000

14 340 000

-2 627 000

-3 790000

Rättelse: S. 269 tabellen Verkstadsindustrilinjen under Karlstad resp. Summa Står: 30 resp. 210. Rättat lill: 15 resp. 195. Dessutom är totalsumman rättad frän 6903 till 6888

Rättelse på rättelse: S. 269, tabellen Verkstadsindustrilinjen under Karlstad resp. Summa Står: 15 resp. 19? Rätlat till: 30 resp. 210. Dessutom är totalsumman rättad frän 6888 till 6903

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              260

Universitets- och högskoleämbetet Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

1.         Pris- och löneomräkning + 373000 kr.,

2.         minskning av anslagel motsvarande 1984/85 ärs engångsanvisning för biblioteksresurser,

3.         medel all användas som stimulansbidrag vid lärarsamverkan mellan högskoleenheler, l.ex. ijänsler gemensamma för flera högskolor, växel-ijänslgöring av lärare vid mindre och slörre högskoleenhet, gemensam studierektor för en utbildning inom en region, regelbundet återkommande studiedagar för regionens lärare inom ett ämne.

Föredragandens överväganden

För innevarande budgetär har bl.a. beräknats 1058000 kr. under anslagsposten Till regeringens disposition, vilket belopp motsvarade en minskning av anslaget D 8. Utbildning för lekniska yrken. Minskningen var föranledd av att antalet studerande pä driftleknikerlinjen och driflin-genjörslinjen vid universitetet i Lund endast uppgick fill hälften av del planerade. Då rekryteringen till driflpersonalulbildningen i Lund nu har förbättrats avsevärt kommer jag vid min anmälan i det följande av nämnda anslag all beräkna en ökning med 1058000 kr. för denna utbildning. Jag räknar här med en minskning av anslagsposten Till regeringens disposition med molsvarande belopp (-1 058000 kr.). Vidare beräknar jag en ökning av medlen under anslagsposten (+1 050000 kr.).

1 prop. 1983/84: 115 om gäststuderande i högskolan, som hell nyligen behandlades av riksdagen (UbU 1984/85:3, rskr 20), tog jag bl.a. upp frågan om särskilda kurser i svenska, anpassade för finsktalande sluderande. Jag aviserade därvid ett uppdrag till UHÄ atl utarbeta förslag till sådana kurser. Koslnaderna för kurserna, om de kommer till stånd, bör näsla budgetär bestridas från anslagsposten Till regeringens disposition.

1 nämnda proposition anförde jag vidare all Sverige borde ta emol utländska studerande dels för kortare studier, dels för längre ulbildning inkl. svenskundervisning. Mina förslag i propositionen avsäg del senare slaget av utbildning. Belräffande kortare studier pä främmande språk framhöll jag att delta är en smidig och effektiv form för atl ta emot studerande, särskilt om del kan räknas in i den enskildes reguljära ulbildning. Jag hänvisade också till att Europarådets organ för högskolefrågor, the Standing Conference on University Problems, arbetade med en rekommendation av just denna innebörd.

Mot denna bakgrund föreslår jag att medel nu sätts av för att ytterligare stimulera del intresse som finns hos svenska högskolor atl erbjuda kortare ulbildning pä främmande språk. Medlen bör användas för atl täcka i första hand utvecklingskostnader, inte driftkostnader. Jag har i mina beräkningar av detta anslag lagil upp medel för delta ändamål under anslagsposlen Till universitets- och högskoleämbetets disposition (+100000 kr.).

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                             261

1 propositionen föreslog regeringen att det i den nya preparandutbild-ningen skall finnas 300 plalser för gäslstuderande. Jag vill nu anmäla, all riksdagen har beslulal atl det i etapp 2 av preparandutbildningen skall finnas ocksä 300 plalser för invandrarstuderande (jfr. UbU 3 s. 6 ff). Medelsanvisningen avseende preparandutbildningen enligt mina här framlagda förslag omfattar 300 plalser för gäslstuderande fördelade på de sex orter som riksdagens beslut anger. Jag räknar med att återkomma lill regeringen i denna fråga.

Under nämnda anslagsposl har jag beräknat en ökning av bidraget till Sveriges förenade studentkårer från 130000 kr. till 200000 kr. (+70000 kr.).

Under anslaget H 6. Bilateralt nordiskl kullursamarbeie m.m. kommer jag i del följande all beräkna medel för högskolesamarbele över K varken. Medel för detta ändamål har under innevarande budgelår beslridils från anslagsposlen Till universitets- och högskoleämbetets disposition. Jag har därför räknat med en minskning av denna anslagspost (-145000 kr.). Vidare har jag räknal med en ytterligare minskning av anslagsposlen (-370000 kr.).

Under anslagsposten Ulveckling och försöksvis drift av överbryggande kurser och påbyggnadsulbildning har jag beräknat medel för yllerligare en fördjupningskurs i arbetsterapi (+200000 kr.). Jag återkommer till denna fräga vid min anmälan av anslagel D 10. Utbildning för vårdyrken.

Vid mina beräkningar av anslagel har jag dels gjort pris- och löneomräkning (+363000 kr.), dels minskat anslaget med belopp motsvarande innevarande budgetårs engångsanvisning för biblioteksresurser (-4000000 kr.).

Universiieis- och högskoleämbeiet (UHÄ) har föreslagil all särskilda medel anvisas under en övergångsperiod som stimulansbidrag för regional lärarsamverkan mellan de mindre högskoleenheterna och resp. universitet. 1 likhel med UHÄ finner jag en sädan samverkan betydelsefull. Jag är dock inte beredd all förorda någol medelstillskotl för den. Emellertid förutsäller jag all denna för alla parter angelägna och värdefulla samverkan kan prioriteras inom ramen för lillgängliga medel och erinrar här också om mina förslag i prop. 1984/85:57 om ny arbets- och tjänsleorganisalion för lärare i den slalliga högskolan (s. 32) belräffande lärartjänster gemensamma för flera högskoleenheter.

Med hänvisning till sammanslällningen beräknar jag anslagel lill (14340000 - 3790000=) 10550000 kr.

Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslär riksdagen

all lill Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m. för budgetårel 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 10550000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

262

Grundläggande högskoleutbildning

D 8. Utbildning för tekniska yrken

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

547811333 605 521000 658 341000

Reservation

5 875 244

Detta anslag avser grundläggande utbildning för lekniska yrken vid de statliga högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Under anslaget beräknas medel för allmänna utbildningslinjer och päbyggnadslinjer inom sektorn.

Anslagsfördelning

Högskoleenhet/ändamål m.m.'■'■'■"

1984/85

Beräknad ändrinj

! 1985/86

Universitets-

Före-

och högskole-

draganden

ämbetet

Stockholms högskoleregion

Universitetet i Stockholm

26038 000

+ 2 225 000

+

1 114 000

Tekniska högskolan i Stockholm

153 350000

+ 16056000'

+ 11650000

Uppsala högskoleregion

Universitetet i Uppsala

35 859000

+ 3 897000

+

3 380000

Högskolan i Eskilstuna/

Västerås

3 586000

+     317 000

+

951000

Högskolan i Falun/Borlänge

1694 000

+     130000

+

84000

Högskolan i Gävle/Sandviken

684 000

+      89000

+

39000

Högskolan i Örebro

1212000

+     104 000

+

60000

Linköpings högskoleregion

Universitetet i Linköping

66294 000

+ 8421000-"

+

7033 000

Högskolan i Jönköping

1357000

+    879000

+

824000

Lund/Malmö högskoleregion

Universitetet i Lund

101584000

+ 10619000'

+

9557000

Högskolan i Kalmar

7710000

+    898000

-

575 000

Högskolan i Växjö

1 168000

+    248000

+

64000

Göteborgs högskoleregion

Universitetet i Göteborg

18947 000

+ 1244 000

+

993000

Chalmers tekniska högskola

115447000

+ 12444000'

+

8130000

Högskolan i Borås

2717000

+ 1506000

+

1915 000

Högskolan i Karlstad

1433 000

+    306000

+

1 010000

Umeå högskoleregion

Universitetet i Umeå

15 895000

+    892000

+

1509000

Högskolan i Luleå

40998000

+ 5 173000'

+

4 205 000

Högskolan i Sundsvall/

Härnösand

7 793 000

+ 1418000

+

789000

Vissa kurser för akliv .sjöpersonal

1755 000

+      88000

+

88000

Utgift

605521000

+66954000'

+52820000

Anslagsframställning jämte komplettering härav har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).

Sammantaget innebär ändringsförslagen följande.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

263

Ändamål/högskoleenhet m. m.

Kosinad budgetåret 1985/86 dkr.)

1         Pris- och löneomräkning

1.1                     Prisomräkning

1.2         Löneomräkning

Summa under 1

+ 9967 + 26703

+ 36670

3.2

3.3

3.4 3.5

4 4.1

4.2 4.3

Konsekvenser av lidigare beslut 4-åriga linjer

Enl. BP 82

+ 8534

Enl. TB 1 82/83

+ 6176

TB 1 82/83 upphör

- 6176

Enl. BP 83

+ 6046

Enl. BP 84

+ 2 842

3-äriga linjer

TB 1 82/83 upphör

-     488

Enl. BP 83

+     488

Sjö- och driflutbildningar

Enl. prop. 1978/79:71

+ 1012

Yrkesteknisk högskoleutbildning, enl. BP 84

+     746

Textil- och konfektionstekniklinjen, enl.

BP 84

+    882

3 under 3

+20062

Allernäliv 1

Biologlinjen, US, UL

(- 30 npl)

-    306

Väg- och vatlenbyggnadslinjen, CTH

(- 20 npl)

-    204

Gemensamma funktioner

-    610

Summa under 4

(- 50 npl)

120

(+ 30 npl)

+

747

(+ 30 npl)

+

374

(- 15 npl)

-

187

(+ 30 npl)

+

374

(+ 30 npl)

+

374

img av

0

1 180 poäng

0

(+ 30 npl)

+

306

(+ 21 npl)

+

214 0

(+ 30 npl)

+

600

(+ 30 npl)

+

600

(+ 30 npl)

+

600

(+ 30 npl)

+

600

(+ 50 npl)

+

1000

(+ 30 npl)

+

600

(+ 15 npl)

+

441

(+ 29 npl)

+

296

(+ 30 npl)

+

747

(+ 12 npl)

+

122

(+ 10 npl)

+

102

(+ 30 npl)    +    488

5

5.1 5.1.1 5.1.2

5.1.3

5.1.4

5.2

5.3

5.4

5.5

5.6

5.6.1

5.6.2

5.6.3

5.6.4

5.6.5

5.6.6

5.7

5.8

5.9

5.10

5.11

5.12

Alternativ 2

Yrkesteknisk högskoleutbildning

Plast- och gummiindustrilinje, HJ

Linje för underhällsteknik, HKs

Samtidig indragning av platser på sägverks-

industrilinjen, HKs

Vaijeärsintag på:

Byggnadsindustrilinjen, CTH

Verkstadsindustrilinjen, CTH

Pappers- och pappersmasseindustrilinjen. Förlängn

linjen frän 40 lill 60 poäng

Omklassificering av civilingenjörslinjernas längd till

Industriell ekonomilinjen, CTH

Teknisk fysik-linjen, UU

Omdisponeringar

Utökning av data- och eleklronikområdel

Elektroniktekniklinjen, KTH

Maskinlekniklinjen (datainriktning), KTH

Datatekniklinjen, ULt

Datatekniklinjen, UL

Elektrotekniklinjen, CTH

Datatekniklinjen, HLu

Textil- och konfektionstekniklinjen, HB

Matemalikerlinjen, ULi, HV, UG

Datavetenskapliga linjen, US

Fysikerlinjen, UU, UL

Kemisllinjen, UL

Ulbildning inom området fastighetsförvaltning.

Ökning av lantmäterilinjen

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               264

Ändamål/högskoleenhet m. m.'"' "                                                            Kostnad

budgelåret 1985/86 (tkr.)

5.13      Päbyggnadslinje

Samhällsplanering, KTH                                                (+30 npl)          O

5.14                  Kvalitet/ökad genomströmning civilingenjörslinjerna                      + 1400

5.15                  Gemensamma funktioner                                                                 -    610

5.16                  Gemensamma funktioner, bibliotek                                                + 1034

Summa under 5                                                                      ( + 512 npl)    +10222

Summa*                                                                                   (+462 npl)    +66954

' US = universitetet i Stockholm. KTH = tekniska högskolan i Stockholm, UU = uni-

versitetet i Uppsala, ULi = universiletet i Linköping. HJ = högskolan i Jönköping,

UL=universitetet i Lund, HV = högskolan i Växjö, UG = universitetet i Göteborg,

CTH = Chalmers tekniska högskola. HB = högskolan i Borås, HKs = högskolan i

Karlstad, HLu = högskolan i Luleä.

' Npl = nybörjarplatser.

' BP=budgetproposition.

■* TB = tilläggsbudget.

' Inkl. kompletterande anslagsframställning.

" Inkl. pris- och löneomräkning samt konsekvenser av tidigare beslut.

UHÄ hemställeratt

1.         en allmän utbildningslinje, plasl- och gummiindusirilinjen, 60 poäng, inrättas den I juli 1985,

2.    en allmän utbildningslinje, underhällsleknikerlinjen, 60 poäng, inrättas den Ijuli 1985,

3.    en päbyggnadslinje, samhällsplanerarlinjen, inrällas den Ijuli 1985,

4.    arkitektlinjen och samtliga civilingenjörslinjer omklassificeras lill 180 poäng den I juli 1985,

5.         pappers- och pappersmasseindustrilinjen förlängs lill 60 poäng fr.o.m. den Ijuli 1985,

6.    planeringsramar fastställs i enlighet med UHÄ:s förslag,

7.    under ett reservationsanslag D 8. Utbildning för lekniska yrken för budgetåret 1985/86 anvisas 672475000 kr. med angiven fördelning på anslagsposter.

Älvsborgs läns landstingskommun har kommil in med en skrivelse rörande anställning av personal från Textilinstitulet i Borås. UHÄ har yttrat sig i ärendet den 24 maj 1984.

Högskolan i Borås har kommil in med en skrivelse om övertag av utrustning frän Textilinstitulet i Borås och vissa personalfrågor i anslutning härtill. Samma fräga har även tagits upp i en skrivelse frän Älvsborgs läns landstingskommun.

Sveriges Civilingenjörsförbund har överlämnat en skrivelse om omklassificering av civilingenjörsulbildningen.

Sveriges förenade studentkårer har i en skrivelse pekat pä behovel av en kartläggning av arbetsmarknadens behov av tekniskt utbildad arbetskraft.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              265

Föredragandens överväganden

Konsekvenser av lidigare beslut

När jag har beräknat medelsbehovel till följd av förändringar av antalet nybörjarplatser pä tre- och fyraåriga linjer budgetåren 1982/83-1984/85 har jag utgått från den beräkningsmodell avseende kostnaderna per utbildningsplats som har tillämpats under senare år. När del gäller konsekvenser av lidigare beslutad ökning av antalet nybörjarplatser i yrkesieknisk högskoleutbildning och pä lexlil- och konfektionstekniklinjen har jag följt universitets- och högskoleämbetets (UHÄ) förslag (+ 1 628 000 kr.).

Dimensioneringsfrågor m.m.

Civilingenjörsulbildningen har genomgått slora förändringar under de senasle åren bäde vad beträffar innehåll och dimensionering. Del lolala anlalel nyböijarplalser har ökat kraftigt även om vissa linjer har fått vidkännas nedskärningar.

Dagens behov av civilingenjörer är myckel stort inom vissa områden. Den kapacitelsutbyggnad som har kommil lill stånd fär effekl på examinationen försl framemot är 1990. Sveriges Civilingenjörsförbund har nyligen redovisat en undersökning som lyder på att efterfrågan pä civilingenjörer kommer att vara stor även i fortsättningen.

Enligt min mening är del angelägel all det görs en planmässig inventering av behovel av olika lyper av civilingenjörsulbildning med utgångspunkt i situationen pä arbetsmarknaden. Möjligheten all rekrylera lärare och studerande är också av avgörande betydelse. Jag utgår från alt UHÄ kommer atl redovisa ett mera långsiktigt planeringsunderlag i näsla anslagsframslällning. Behovel av ell underlag av delta slag är särskilt slort inom data- och eleklronikområdel där vi f.n. upplever en mycket stark efterfrågan från berörda industriers sida och där det är angelägel all, bl. a. genom omfördelning inom den lotala kapaciteten för civilingenjörsutbildning, söka fillgodose denna efterfrågan. Av intresse i sammanhanget är självfallet den siudie av leknikerbehovet som på regeringens uppdrag kommer all ulföras av Ingenjörsvelenskapsakademin.

För näsla budgelår föreslår jag all antalet nybörjarplatser i civilingenjörsulbildningen ökar med 157. För alt möjliggöra en satsning pä dala- och elektronikområdet är det nödvändigt att minska antalet platser på andra ulbildningar där behovel på arbetsmarknaden inle förväntas bli lika stort. Således förordar jag atl 89 nybörjarplatser fördelas om från andra linjer inom sekiorn. Härtill kommer omfördelning av 20 nyböijarplalser vid lekniska högskolan i Stockholm (KTH) i enlighel med UHÄ:s förslag. Fördelningen av platser på linjer och högskoleenhet framgår av följande labell.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

266

Linje

Högskoleenhet'

Ändring av

pl:

äneringsramar

Arkitektlinjen

CTH

-

15

Datatekniklinjen

ULi

+

30

_"_

UL

+

30

-"-

HLu

+

30

Elektroiekniklinjen

KTH

+

30

."_

CTH

+

30

Farkosttekniklinjen

KTH

-

15

Geoteknologilinjen

HLu

-

10

Industriell ekonomil

injen

CTH

+

30

Maskinlekniklinjen (CAD-CAM)

KTH

+

30

Teknisk fysik-linjen

KTH

+

20

-"-

UU

+

21

Väg- och vatlenbyggnadslinjen

KTH

-

26

-"-

CTH

-

8

_".

HLu

-

20

Geovetarlinjen

UL

-

15

+ 142

' KTH= tekniska högskolan i Stockholm, UU= universitetet i Uppsala, ULi = universitetet i Linköping, UL= universitetet i Lund, CTH= Chalmers lekniska högskola, HLu= högskolan i Luleå.

Planeringsramar för sektom för utbildning för tekniska yrken budgetaret 1985/86

Utbildningslinje/poang

Slock-

Uppsala

Eskils-

Falun/

Gävle/

Örebro

Lin-

Jön-

holm

luna/ Väslerås

Borlänge

Sandviken

köping' Norr köping

köping

a) Arkitektlinjen, 160 Datatekniklinjen, 160 Driftingenjörslinjen," 80 Driftleknikerlinjen, 80 Elektroiekniklinjen, 160 Farkosttekniklinjen, 160 Geoleknologilinjen, 160 Industriell arbetsmiljölinjen, 160 Industriell ekonomilinjen, 160

Kemitekniklinjen, 160 Lantmäterilinjen, 160 Maskinteknikerlinjen, 80 Maskintekniklinjen, 160 Materiallekniklinjen, 160 Miljö- och hälsoskyddslinjen, 120

Produktionsteknikerlinjen, 80

Radiokommunikations-linjen, 60

Samhällsbyggnads-tekniklinjen, 160 Sjöingenjörslinjen," 40 Sjökaptenslinjen," 40 Styrmanslinjen, 80 Teknisk fysik-linjen, 160 Teknisk fysik- och elektroiekniklinjen, 160 Textilingenjörslinjen, 80 Textil- och konfektionstekniklinjen, 80 Väg- och vattenbyggnadslinjen, 160 Yrkeshygienikerlinjen," 60

60' 60' 30' 60' 235' 90'

120' 70'

280' 90'

120'

120'

120

60

30

30

120

120

180

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

267

Jag kommer i del följande atl förorda all antalet nybörjarplatser på datavetenskapliga linjen ökas (+ 30 plalser). Vidare kommer jag alt ta upp en ökning av antalet nybörjarplatser i yrkesteknisk högskoleutbildning (+ 75 platser) och på textil- och konfektionstekniklinjen (+ 15 plalser). Mina förslag avser även en ny kortare teknisk utbildning (+ 90 platser) och en neddragning av sjöbefälsutbildningens dimensionering (-81 platser).

Mina förslag till planeringsramar redovisar jag i det följande. Därvid anges planeringsram per linje och högskoleenhet (a) eller per sektor och högskoleenhet tillsammans med beräkningsunderlaget i form av beräknad antagning per linje och högskoleenhet inom parentes (b).

Omklassificering av civilingenjörs- och arkitektutbildningen

UHÄ föreslår alt civilingenjörsutbildningens och arkitektutbildningens nominella längd skall anges som 180 poäng i stället för 160 poäng fr.o. m.

Utbildningslinje/poang

Lund/

Kal-         v

axjö      Göte-      Borås      Karl-

Umeä      Luleä

Sunds-

Summa

Malmö

mar

borg                       stad

vall/ Härnösand

a) Arkitektlinjen, 160

45

30'

135

Datatekniklinjen, 160

90

120'

90

480

Driftingenjörslinjen," 80

30

30'

90

Driftleknikerlinjen, 80

60

60

60'

60

390

Elektroiekniklinjen, 160

156

230'

621

Farkosttekniklinjen, 160

90

Geoteknologilinjen, 160

30

30

Industriell arbetsmiljö-

linjen, 160

30

30

Industriell ekonomi-

linjen, 160

60'

248

Kemilekniklinjen, 160

125

100'

345

Lantmäterilinjen, 160

70

Maskinteknikerlinjen, 80

30     .

60'

0

90

Maskintekniklinjen, 160

118

200'

115

833

Materialtekniklinjen, 160

90

Miljö- och hälsoskydds-

linjen, 120

62

62

Produktionstekniker-

linjen, 80

30

30

90

Radiokommunikations-

linjen, 60

30

0

30

Samhällsbyggnads-

tekniklinjen, 160

30

30

Sjöingenjörslinjen," 40

24

24'

15

63

Sjökaptenslinjen," 40

24

48'

24

96

Styrmanslinjen, 80

60

60'

0

120

Teknisk fysik-linjen, 160

67

100'

407

Teknisk fysik och

elektrotekniklinjen, 160

180

Textilingenjörslinjen. 80

15'

15

Textil- och konfektions-

tekniklinjen, 80

60

60

Väg- och vattenbyggnads-

linjen, 160

90

120'

30

360

Yrkeshygienikerlinjen," 60

25

25

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

268

Utbiidningslinje/poang

Stock-

Uppsala

Eskils-             Falun/             Gävle/         Örebro        Lm-             Jon-

holm

[una/                Borlänge         Sand-Vasteräs                                 viken

köping/        köping Norrköping

Yrkestekniska linjer*'

Byggnadsindustrilinjen. 60

30'

EJektronikindustrilinjen. 60

0

Fordonstekniklinjen, 60

30

Grafisk industri-linjen, 60

30'

Livsmedelsindustrilinjen, 60

Pappers- och pappers-

masseindustrilinjen, 60

Plast- och gummiindustri-

linjen, 60

30

Processindustrilinjen, 60

Styr- och reglerteknik-

1 injen, 60

0

Stålindustrilinjen, 60

0

Sågverksinduslrilinjen. 60

Textil- och konfektions-

industrilinjen, 60

Träindustrilinjen, 60

30

Underhållstekniker-

linjen, 60

Verkstadsindustrilinjen, 60

30               0

30

b) Biologlinjen, 120

(60)=

(68)

(18)

Biolekniiclinjen, 40

(12)

Datavetenskapliga linjen.

160

(60)

(30)

Fiskevärdslinjen, 80

Fysikerlinjen, 120

(30)=

(43)

(12)

Geovetarlinjen, 120

(27)=

(40)

Kemistlinjen, 120

(72)=

(48)

(18)

Matematikerlinjen, 120

(60)=

(55)

(20)

Planeringsram för linjer enl.

b) 249

326

98

den 1 juli 1985. Syftet med ändringen är främsl att öka genomströmningen och atl bättre anpassa utbildningen lill den medianstudietid som nu gäller men också alt göra den lättare jämförbar med molsvarande ulbildningar utomlands. Utbildningens innehåll och examensfordringar förutsätts vara oförändrade. Vidare förutsätts omklassificeringen kunna genomföras inom oförändrade ekonomiska ramar.

För egen del vill jag anföra följande.

Den svenska civilingenjörsutbildningen har vid internationella jämförelser visat sig vara av mycket god kvalitet. Det tar emellertid längre lid än tidigare för de studerande att gå igenom utbildningen. Många avbryter också sina studier. Det är viktigt att analysera och komma till rälla med sådana problem i utbildningen, problem som ocksä finns inom andra utbildningslinjer i högskolan.

UHÄ framhåller att del är tveksamt om enbart omklassificering kan leda till en ökad genomströmning. Jag delar denna tveksamhet. Utbildningsinnehåll, sludieuppläggning och urvalssystem är faktorer som måsle beaklas i detla sammanhang. Enligt vad jag har erfarit kommer UHÄ också att undersöka de två förstnämnda faktorerna medan lillträdesutredningen (U 1983:03, Dir 1983: 58) arbeiar med regler om behörighet, urval m.m.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

269

Utbildningslinje/poang

Lund/      Kal

Va.xjo      GoiL'-       Borås

Karl-

Umeå

Luleu

Sunds-

Summa

Malmö    mal

borg

stad

vall; Härnösand

Yrkcslekniska linjer**

Byggnadsinduslrilinjen. 60

30'

0

60

Elektronikindustrilinjen, 60

0

Fordonstekniklinjen. 60

30

Grafisk industri-linjen, 60

30

Livsmedelsinduslrilinjen. 60

30

30

Pappers- och pappers-

masseindustrilinjen, 60

30''

30

Plast- och gummiindustri-

linjen, 60

30

Processindustrilinjen, 60

0

0

Styr- och reglerleknik-

linjen, 60

0

Stälindustrilinjen, 60

0

0

Sågverksindustrilinjen. 60

30

30

Textil- och konfektions-

industrilinjen, 60

0

0

Träindustrilinjen. 60

30'

60

Underhållstekniker-

linjen, 60

30

30

Verkstadsindustrilinjen, 60

0'

30'

30

60'"

30

210

b) Biologlinjen, 120

(75)

(57)-"

(36)

314

Biotekniklinjen. 40

(10)

(10)

32

Datavetenskapliga linjen, 160

(30)

120

Fiskevärdslinjen, 80

(0)-''

0

Fysikeriinjen. 120

(35)

(26)-"

(20)

166

Geovetarlinjen, 120

(20)

(20)-"

(10)

117

Kemisllinjen, 120

(35)

(40)-"

(24)

(16)

253

Matematikeriinjen, 120

(40)

(30)      (45)-"

(31)

281

Planeringsram för linjer enl. b)

215

30       188

161

16

1283

Summa

6903

\ Tekniska hopkolan i Stockholm. ' Universitetet i Stockholm. ■* Chalmers lekniska högskola. * Universitetet i Goteborg. Antagning vartannat år. ' Universitetet i Goteborg. " Avser Alnaip. ** Avser Markaryd ' Avser Skellefteå.

** Anttgning till flertalet linjer sker var tredje termin. Har anges antalet nybörjarplatser budgetåret I98.S/86. " Avser Karlskrona. "*30i Luleå och 30 i Skellefteå. ' Päbyggnadslinje.

Enligt min uppfatlning är det principiellt vanskligt att beslula om en föriängning med utgångspunkt i enbart de reella studietiderna utan närmare analys av berörda utbildningars innehåll. Jag är därför inle beredd all nu biträda UHÄ:s förslag.

Jag gär nu över lill frågor som rör vissa utbildningslinjer.

Utbildning inom data- och elektronikområdet

Innan jag lägger fram mina förslag rörande ulbildning inom dala- och elektronikområdet vill jag lämna en kortfattad översikt över hur många studerande som utbildas i dag.

Antalet nybörjarplatser i civilingenjörsulbildning med anknytning lill

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              270

dala- och eleklronikområdel är ca 1 800, dvs. närmare hälften av del lolala anlalel nyböijarplalser. Ökningen har varil ca 50 % under de senaste fyra åren. Datautbildning förekommer även inom del malemaiisk-nalurveten-skapliga området. Här bör nämnas matemalikerlinjens datalogigren med ca 80 nybörjarplatser och datavetenskapliga linjen med 90 nybörjarplatser. Även fysikerlinjen har inslag av data och eleklronik. Sedan budgetårel 1982/83 har också lokala linjer inom data- och eleklronikområdel utvecklats kraftigt. F.n. finns 17 tvååriga linjer med sammanlagl ca 400 nybörjarplatser. Satsningar har också gjorls på forlbildning och vidareulbildning, både i form av enslaka kurser och uppdragsutbildning.

För samtliga utbildningar som jag nu har tagit upp gäller atl de senasle årens mycket kraftiga ökning av utbildningskapacileten ännu inle har hunnit slå igenom på arbetsmarknaden i nämnvärd omfallning.

UHÄ har föreslagit atl anlalel nybörjarplatser i civilingenjörsutbildning med anknytning lill data- och elektronikområdet ökas med 200 näsla budgelår. Enligt UHÄ krävs del särskilda resurser härför ulöver de schablonbelopp som hittills har tillämpats vid kapacitetsökningar i civilingenjörsulbildning.

Brislen på kvalificerad personal inom data- och eleklronikområdel är en internationell företeelse. Brislen gär inle alt avhjälpa på kort sikt. Jag anser dock alt kraftiga ansträngningar måste göras för atl fortsätta den redan pågående kompetensuppbyggnaden inom området. Den nu föreslagna ökningen innebär problem främsl när del gäller lokaler och ulruslning. För egen del har jag därför stannat för atl anlalel nybörjarplaiser bör öka med 180. Härav bör 89 nyböijarplalser fördelas om från andra civilingenjörslinjer i enlighel med vad jag har förordal inledningsvis.

För egen del ulgår jag i från atl ulbyggnaden av data- och eleklronikområdel är så högt prioriterad av berörda högskoleenheter all dessa är beredda all vid behov fördela om medel för della ändamål. Jag är därför inte beredd atl tillstyrka UHÄ:s förslag om särskilda medel.

Jag går nu över lill frågan om ett elektronikcentrum i Kista.

Etl "Program för elektronikcenlrum" har utarbetats i samverkan mellan företrädare för statliga organ, Stockholms kommun och elektronik- och dataindustrin. Förslagel har behandlats i kommunstyrelsens planeringsberedning och remitterats till ett stort antal instanser. Stockholms kommun har ijanuari 1983 presenterat förslaget för företrädare för regeringen.

Regionstyrelsen för Slockholms högskoleregion har ularbelal en egen rapporl "Förstärkning av ulbildning inom dataelektronikområdel i Stockholms högskoleregion", vilken har överlämnats till regeringen i februari 1984. Regionstyrelsen har hemställt all regeringen beaklar behovel av alt snabba och omfatlande insalser kommer lill stånd inom utbildningsområdet i regionen.

Förslaget innebär i korthet atl landets forsknings- och utbildningsinsatser inom data- och eleklronikområdel koncentreras till elektronikcenlrum i Kista.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              271

Vad avser utbildningen föreslås elektronikcenlrum innehålla dels en kommunal utbildningsenhet på gymnasial och eftergymnasial nivå inom områdena mikroelektronik, dalateknik och dels en högskoleinstitution som svarar för en ny tvåårig eftergymnasial utbildning, påbyggnadsulbildning för civilingenjörer, fortbildning och vidareulbildning för yrkesverksamma tekniker samt forskarutbildning. Härulöver föreslås elektronikcenlrum innehålla etl forskningsinstitut som innefattar del nuvarande Institutet för mikrovågsteknik saml ny verksamhet inom mikroeleklronik och dalaleknik.

Förutom nyss nämnda verksamheter har diskuterats atl även förlägga civilingenjörsutbildning fill Kista, i första hand specialiseringsinriktningar inom elektrotekniklinjen. Starka önskemål härom har förls fram av företrädare från data- och eleklronikinduslrin.

Huvuddelen av de akluella förslagen kan genomföras efler beslui av regionala och lokala utbildningsmyndigheter. Jag har också erfarit att åtgärder redan har vidtagits på fiera punkter. Jag skall här ta upp projektets allmänna betydelse samt vissa frågor där regeringens medverkan aktualiseras.

Jag vill först framhålla att jag ser myckel positivt på det initiativ som har tagils frän näringsliv och myndigheter atl i samverkan skapa etl centrum för utbildning och forskning inom detta nyckelområde i vår industriella utveckling. Riksdag och regering har under de senaste åren gjort stora satsningar inom dala- och eleklronikområdel på de högskoleenheler som har civilingenjörsulbildning, satsningar som på alla berörda orter har resulterat i uppkomsten av ny elektronikindustri. Jag anser det angeläget atl gå vidare i detla avseende vad gäller både ulbildning och forskning på olika orter.

Otvetydigt har Kista möjlighet all utvecklas lill ett mycket betydelsefullt utbildnings- och forskningscentrum inom eleklronikområdel. Chefen för industridepartementet kommer senare i dag alt la upp denna fråga från forsknings- och utvecklingsulgångspunkler. För min del ser jag posilivi på möjlighelerna alt förlägga också civilingenjörsulbildning till Kista. I första hand kan det bli fråga om att förlägga kurser och eventuellt studieinriktningar i de avslutande årskurserna av civilingenjörsulbildningen vid KTH till Kista. Jag har då räknat med all elektronikindustrin är villig att ställa bl. a. utrustning till förfogande samt atl nägra statliga kostnader för investeringar i Kista inte skall bli aktuella.

I vilken omfattning civilingenjörsutbildning kan anordnas i Kista blir naturligtvis beroende av den totala dimensioneringen på sikt av data- och elektronikutbildningarna i landet och vilken andel som kommer att kunna förläggas till KTH. Som jag har nämnl inledningsvis räknar jag med att etl underlag för bedömning av dessa frågor skall presenteras av UHÄ i anslagsframställningen för budgetårel 1986/87. Jag utgår från atl man i del sammanhanget prövar förutsättningarna för en ulbyggnad i Kista i enlighet

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                                272

med vad jag har anfört. Bl. a. är del önskvärt att klarlägga vilket behov av lokaltillskott inom KTH:s nuvarande område som en fortsatt utbyggnad av antalet platser på de berörda linjerna kan komma att aktualisera. För min del är jag beredd all ge hög prioritet ål insatser som syftar lill all genom utbyggnad och förstärkning av resurserna vid KTH möjliggöra alt samverkan mellan högskola och industri kommer till stånd i Kista. Jag avser att ta initiativ till fortsatta diskussioner med berörda parter i detla syfte.

I samband med mina förslag om utbildning inom dala- och eleklronikområdel vill jag även ta upp frågan om en ökning av antalet nybörjarplatser på datavetenskapliga linjen. Denna linje är förlagd till universiteten i Uppsala och Linköping. Utbildningskapaciteten i Uppsala utökades med 30 nybörjarplatser innevarande budgelår. UHÄ har åter föreslagil atl dalaveien-skaplig utbildning skall anordnas även i Stockholm.

I prop. 1983/84: 100 (bil. 10, s. 28) pekade jag på de möjligheter fill systematisk fördelning av arbetsuppgifter och resurser som bör finnas i Stockholm - Uppsalaområdet när del gäller utbildning och forskning. Mol denna bakgrund är jag inte heller i år beredd all tillstyrka förslagel om datavetenskaplig utbildning i Stockholm.

Universitetet i Umeå har föreslagit att datavetenskapliga linjen skall förläggas till Umeå. Jag anser det angeläget att sådan utbildning kommer lill stånd även i Norrland och förordar därför att datavetenskapliga linjen med 30 nybörjarplatser förläggs till universitetet i Umeå budgetåret 1985/86.

Utbildning inom området fastighets- och bostadsförvaltning

På uppdrag av regeringen har UHÄ utarbetat förslag lill högskoleutbildning inom området fastighets- och bostadsförvaltning. UHÄ har ännu inte redovisat sina ställningstaganden i sin helhel. Jag avser att återkomma lill regeringen i denna fråga.

Industriell ekonomi-linjen

UHÄ har föreslagit att industriell ekonomi-linjen vid Chalmers tekniska högskola får ytterligare 30 nybörjarplatser nästa budgetår. Enligt min mening är del angeläget att fler civilingenjörer utbildas inom della område. Jag biträder därför förslaget.

Samhällsplaneringslinjen (påbyggnadslinje) m.m.

1 prop. 1983/84:100 (bil. 10, UbU 20, rskr 346) log jag upp frågan om en påbyggnadslinje i samhällsplanering föriagd till KTH. Jag fann det då inle möjligt atl bereda ekonomiskt utrymme för en sådan linje. Om berörda myndigheter kunde redovisa förslag till hur utbildningen skulle kunna finansieras inom ramen för befintliga resurser var jag dock beredd alt pröva frågan igen.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                                273

Enligt KTH går det inte att bestrida hela koslnaden för samhällsplanerarlinjen inom de resurser som KTH disponerar. UHÄ föreslår trots detta atl linjen inrättas den 1 juli 1985 och att KTH ylleriigare undersöker finansieringsfrågan. Utbildningen bör enligt UHÄ starta först i januari 1986.

Enligt min mening kan beslut om atl inrätta samhällsplanerarlinjen inte fallas innan frågan om linjens finansiering är helt löst. Jag är därför inte beredd att biträda förslaget.

I detta sammanhang vill jag nämna att, chefen för bostadsdepartementet avser att återkomma till regeringen med förslag lill riksdagen om en ny plan- och bygglag. Det kan finnas anledning alt i samband härmed uppmärksamma frågor om innehållet i arkitekt- och samhällsplanerarutbild-ningarna.

Sjöbefälsutbildning och driftpersonalulbddning

Genom beslut i augusti 1982 tillkallade regeringen en kommitté (U 1982:08, Dir. 1982:66) med uppdrag att pröva frågan om sjöbefälsul-bildningens dimensionering och lokalisering. Kommittén har avgett betänkandet (DsU 1984:1) Sjöbefälsulbildning - dimensionering och lokalisering.

Utredningsförslaget innebär inga förändringar av nu gällande förhållanden vad avser antalet nybörjarplatser eller utbildningsorter. I betänkandet framhålls dock alt del, med tanke på den stora osäkerhet som ligger i bedömningen av handelsflottans behov av sjöbefäl, är nödvändigt att fortlöpande anpassa dimensioneringen av utbildningen.

I dag anordnas statlig sjöbefälsutbildning i Kalmar, Göteborg och Härnösand. Kommittén har prövat frågan om sådan utbildning även i Slockholm. Utredningen anser dock alt del har tillkommit alltför få nya omständigheter för all riksdagens beslut år 1979 om sjöbefälsutbildningens lokalisering (prop. 1978/79:71, UbU 24, rskr 206) nu skall ändras. Den privata sjöbefälsutbildningen vid Stockholms sjöfartstekniska skola bör därför enligt utredningens bedömning läggas ner.

Utgångspunkten för förslagel atl bibehålla den nuvarande lokaliseringen har - förutom oförändrad dimensionering - varil atl rekryteringen kommer att öka inom några år bl.a. till följd av de rekryteringsfrämjande åtgärder som har påbörjats. Om dessa ålgärder inle leder till en ökad sluderandetillslrömning eller om behovet av sjöbefäl minskar kraftigt föreslår ulredningen atl lokaliseringsfrågan tas upp på nytt. I det läget bör en nedläggning av sjöbefälsutbildning övervägas, i första hand av utbildningen i Härnösand. För det fall sjöbefälsuibildningen läggs ner i Härnösand föreslår utredningen alt den ersätts med annan utbildning med motsvarande volym.

Utöver frågorna om dimensionering och lokalisering har utredningen även behandlat de problem som hänger samman med rekryteringsbasen för 18    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              274

sjöbefälsulbildning och praklikutbildning för blivande sjöbefäl, dock ulan att lägga fram några särskilda förslag.

För egen del vill jag anföra följande.

Kommittén för sjöbefälsuibildningen har ingående redovisat de faktorer som bör ligga lill grund för bedömningen av samhällets behov av sjöbefäl. Jag anser det värdefullt all ulredningen också har behandlat de problem som hänger samman med rekryteringen.

Under de senasle 20 åren har den svenska handelsflottan mer än halverats och sjöfarten har fortlöpande förioral marknadsandelar. Bara på den korla tid som har gåll sedan ulredningen avlämnade sitt betänkande har antalet farlyg minskal yllerligare och därmed behovel av sjöbefäl. Osäkerheten om framtiden är slor då del saknas säkra prognoser för såväl den svenska handelsfiotlans som världshandelsflotlans ulveckling. Detla beror bl.a. på alt sjöfartsnäringen karaktäriseras av stora konjunktursvängningar, som är svåra atl förutse.

Av arbetsmarknadsstatistiken framgår att det i dag finns en viss arbetslöshet bland fartygsbefäl medan del tycks råda balans mellan tillgång och efterfrågan på maskinbefäl. Mot bakgrund av de förhållanden jag nyss har redovisal utgår jag från atl behovet av sjöbefäl under de närmaste åren kommer alt vara något lägre än f.n.

Ända sedan budgetåret 1980/81 har anlalel obesalta nyböijarplalser i sjöbefälsuibildningen varil högt, 25 % eller mer. Situationen har inte förbättrats. Planeringsramarna för sjöbefälsutbildningen mäste därför bättre anpassas lill behovel av sjöbefäl och tillgången på sluderande. Jag förordar därför alt antalet nybörjarplatser minskas nästa budgetår enligt följande.

Linje                                                                 Antal nybörjarplatser

Styrmanslinjen                                                 —24

Maskinteknikerlinjen                                        - 6

Radiokommunikationslinjen                             -18

Sjökaptenslinjen                                               -24

Sjöingenjörslinjen                                             - 9

Antalet nybörjarplatser i sjöbefälsuibildningen är 480 innevarande budgelår. Härav utnyttjas 363 platser. Enligt mitl förslag kommer ulbildningen budgetåret 1985/86 all ha sammanlagl 399 nybörjarplatser.

Riksdag och regering har under en lång följd av är anvisat medel för sjöbefälsutbildning som sedan inle kommil till stånd. Enligt min uppfattning är det nödvändigt atl förulom den nyss förordade nedskärningen av anlalel utbildningsplatser även effektivisera resursutnyttjandet. Det mesl ändamålsenliga sättet att genomföra detta på är, som jag ser det, att begränsa antalet orter med sjöbefälsutbildning till två. Liksom utredningen avvisar jag länken på alt anordna slatlig sjöbefälsutbildning i Slockholm. Jag delar också utredningens uppfatlning all Härnösand i första hand bör komma i fråga vid en eventuell nedläggning av utbildning på någon ort. Mina skäl härför är följande.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              275

Sjöbefälsutbildningen i Härnösand är den minsta i landet. Rekryteringen kommer sannolikt inle att förbättras även om antalet nybörjarplaiser minskas på andra orler. Utbildningen är dyr i förhållande fill del antal studerande som fakliskl utbildas. Till skillnad från vad som gäller l.ex. i Kalmar finns det i Härnösand goda möjligheter atl omedelbart ersätta nedlagd sjöbefälsulbildning med annan teknisk högskoleutbildning inom områden som kan bedömas leda till ökad sysselsättning i Norrland bäde nu och på sikt. Exempel på sädan ulbildning är drifttekniker- och drifiingenjörsul-bildning samt ulbildning inom områdel underhälls- och produktionsteknik.

Mot denna bakgrund förordar jag all sjöbefälsuibildningen läggs ner i Härnösand med uigången av budgetåret 1985/86. Jag förordar samtidigt att driftteknikerulbildningen får yllerligare 30 nybörjarplatser vid högskolan i Sundsvall/Härnösand och atl den forlsalta planeringen inriktas på all även drifiingenjörsulbildning skall förläggas dil. Härigenom blir det möjligt atl la till vara en stor del av den lärarkompetens som f.n. finns inom sjöbefäls-utbildningen i Härnösand. Vad gäller underhälls- och produktionsteknisk utbildning återkommer jag i det följande.

Jag utgår från att någon antagning inte görs till maskinteknikerlinjen, styrmanslinjen och radiokommunikationslinjen vid högskolan i Sundsvall/ Härnösand näsla budgetår. Övrig ulbildning dvs. sjökaplenslinjen, sjöingenjörslinjen saml maskinistkurs A och skepparkurs A bör dock fä anordnas till och med uigången av budgelåret 1985/86. De sistnämnda kurserna bör efter nedläggningen av sjöbefälsuibildningen i Härnösand i stället bedrivas vid högskolan i Kalmar.

Vid min beräkning av medelsbehovet näsla budgetår har jag utgått från alt den grundläggande sjöbefälsuibildningen genomförs i studerandegrupper om 30.

Jag går nu över lill frågorna om rekrytering och praktik.

För tillträde till styrmanslinjen och maskinteknikerlinjen krävs bl.a. kunskaper motsvarande vissa ämnen och årskurser på den drift- och underhållstekniska linjen i gymnasieskolan (Du-linjen). Detla innebär alt Du-linjen är avsedd all vara den huvudsakliga rekryleringsvägen lill sjöbefälsutbildning. För atl underlälta för sökande med annan utbildning finns kompletteringskurser inom kommunal vuxenutbildning.

Det är endasl den fariygslekniska grenen som är den egenlliga rekryteringsbasen för sjöbefälsulbildning. Antalet sökande lill denna gren har minskat de senaste åren. Till slor del sammanhänger delta förhållande sannolikt med nuvarande arbetslöshet bland manskap. Det finns därför en tydlig risk för atl antalet möjliga behöriga sökande till sjöbefälsutbildning blir olillräckligt.

Förslag om atl vidga rekryteringsbasen för blivande sjöbefäl har diskuterats under de senasle åren. För egen del anser jag atl de nuvarande behörighetsreglerna utgör en spärr för många elever som har goda förutsättningar för utbildningen och yrket. Fler linjer än Du-linjen såsom t.ex.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                                276

naturvetenskaplig och teknisk linje bör därför bli behörighelsgrundande. Jag avser att i annat sammanhang föreslå regeringen att ge UHÄ i uppdrag att se över kraven på särskild behörighet för berörda linjer från de utgångspunkter jag nu har antytt.

För tillträde till styrmanslinjen och maskinteknikerlinjen krävs bl. a. förpraktik. Riksdagen beslöt år 1980 att inrätta ett temporärt slöd till praktikplatser på svenska fartyg (prop. 1979/80: 166. Tu 30, rskr 412). Praktikstödet, för vilkel har anvisats 20 milj. kr., kommer atl ulgå t.o.m. utgången av innevarande år. Trots detta är bristen på praktikplatser på fartyg mycket slor och utgör en flaskhals när del gäller tillströmningen fill sjöbefälsulbildning.

UHÄ har med skrivelse i juni 1983 överlämnat en utredning rörande praktikens organisation i sjöbefälsuibildningen. Skolöverstyrelsen har avgett yttrande i frågan. Enligt utredningsförslagen skulle Du-linjen förlängas med en termin, varigenom kravet på förpraktik till sjöbefälsutbildningen skulle kunna minskas. De statliga kostnaderna beräknas till ca 10 milj. kr. per år. Det statsfinansiella läget medger dock inte att detla förslag genomförs.

Ett annat förslag har lagts fram av högskolan i Kalmar och tillställts sjöfartsverket. Förslaget innebär att behovet av praktikplatser kan halveras genom att kravet på förpraktik reduceras och att även den grundläggande sjöbefälsutbildningen tillgodoräknas som praktik. En förutsättning härför är att det kontinuerligt finns tillgång till navigerings- resp. maskinrumssimulatorer i sjöbefälsutbildningen.

Breddad rekrytering och en lösning av praklikplatsfrågan är av avgörande betydelse om sjöbefälsutbildning skall kunna bedrivas i önskvärd omfattning. Enligt vad jag har erfarit av chefen för kommunikationsdepartementet har sjöfartverket under hand redovisat en principiellt positiv inställning till förslaget från högskolan i Kalmar. Ärendet behandlas f.n. inom verkel som också samråder med berörda fackliga organisationer. För egen del är jag beredd att medverka till att förslaget genomförs genom att i det följande beräkna medel för en maskinrumssimulator.

Teknisk fysik-linjen

UHÄ har föreslagit alt teknisk fysik-linjen vid universitetet i Uppsala får ytterligare 21 nybörjarplatser nästa budgetär för atl en slrälningsveten-skaplig gren skall kunna komma till stånd inom hnjen. Jag biträder förslaget.

Textil- och konfektionstekniklinjen

I enlighet med riksdagens beslut vid 1981/82 års riksmöte (prop. 1981/82: 100 bil. 12, UbU 24, rskr 312) inrättades textil- och konfektionstekniklinjen den 1 juli 1983 och förlades till högskolan i Borås. Linjen kommer vid uigången av budgetårel 1984/85 att ha ersatt flertalet av de

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              277

grundläggande kurser som har anordnats eller i dag bedrivs vid Textilinsti-lulel i Borås. F.n. är textil- och konfektionstekniklinjen inriktad mol tillverkning och produktutformning. För atl möjliggöra en merkantil inriktning föreslår UHÄ att antalet nybörjarplatser på linjen ökas med 15 (-i-441 000 kr.). Jag bilräder förslaget.

Textilinstitulet har Älvsborgs läns landstingskommun som huvudman. Inslitulel kommer all avvecklas den 30 juni 1985. Regeringen har genom beslut den 30 juni 1984 föreskrivil all vid tillsättning av ledigkungjord tjänst vid högskolan i Borås företräde får ges lill personal vid Textilinstitulet. Fr.o.m. budgetåret 1985/86 kommer lolall åtta av institutets lärare och tekniker atl beredas fulllidsljänslgöring vid högskolan i Borås. När jag har beräknat medel för näsla budgetår har jag särskilt tagit hänsyn till detta.

1 detla sammanhang vill jag nämna all landstingskommunen har förklarat sig villig all koslnadsfriti överlåla Textilinstitulels utrustning lill högskolan i Borås den I juli 1985.

Yrkesteknisk högskoleutbildning

1 anslagsframställningen för budgetåret 1984/85 föreslog UHÄ alt en plast- och gummiindustrilinje skulle inrättas. Jag var då inle beredd atl ta ställning i frågan. På uppdrag av regeringen har UHÄ på nytt utrett linjens inriktning och lokalisering.

UHÄ föreslår nu efter förnyad utredning all plast- och gummiindusirilinjen om 60 poäng inrättas den 1 juli 1985 och förläggs till högskolan i Jönköping. Linjen bör inriktas mol materialteknik. Jag biträder förslaget.

Underhållsteknisk utbildning startade vid högskolan i Karlstad hösten 1984 med 15 platser. Utbildningen organiseras i enlighel med förslagel i prop. 1982/83:100 (bil. 10, UbU 24, rskr 290) som en gren inom sågverksindustrilinjen, utan att utbildningen därmed begränsas fill att avse endast sågverkens underhåll. I den nämnda propositionen slogs fast att de fortsatta erfarenheterna fick klargöra om utbildningen skulle utformas som särskild utbildningslinje.

I sin anslagsframställning pekar UHÄ på att man inom flertalet industrigrenar satsar alltmer på underhåll. Denna satsning gäller såväl teknik, ekonomi som förebyggande ålgärder. UHÄ föreslår därför att grenen för underhållsteknik ersätts med en allmän utbildningslinje, underhållstekni-kerlinjen, om 60 poäng. Antalet nybörjarplatser föreslås bli 30 för under-hållsieknikerlinjen och 30 för den nuvarande sågverksindustrilinjen dvs. en ökning med 15 nybörjarplatser för de båda linjerna sammanlaget.

Jag delar UHÄ:s uppfattning i denna fråga. Jag förordar därför att en allmän utbildningslinje, underhällsleknikerlinjen, om 60 poäng inrättas den 1 juli 1985 och förläggs till högskolan i Karistad.

Med ell undantag omfattar all yrkesteknisk högskoleutbildning (YTH) 60 poäng. Antagning till utbildningen görs efter varje slutförd utbildningsomgång, dvs. var tredje termin. UHÄ föreslår i sin anslagsframställning att

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               278

varjeårsantagning prövas för byggnadsinduslrilinjen och verksiadsindu-strilinjen vid Chalmers tekniska högskola (CTH).

I likhet med UHÄ anser jag del vara värdefullt atl på någon ort pröva varjeårsantagning. Brislen på kvalificerad personal inom verksladsområ-det är myckel slor. Jag förordar därför alt den nya modellen lillämpas försöksvis för verkstadsinduslrilinjen vid CTH fr.o.m. budgetårel 1985/86.

Pappers- och pappersmasseindustrilinjen omfattar som enda YTH-linje 40 poäng. UHÄ föreslår att målel för linjen ändras mol bakgrund av processindustrins strukturomvandling och att linjen förlängs till alt omfatta 60 poäng fr. o. m. nästa budgetår. UHÄ har inte räknal med nägra särskilda medel med anledning av förlängningen. Jag bilräder förslagel under förulsättning av att det genomförs inom nuvarande ekonomiska ram.

Vårterminen 1985 kommer utbildning att starta på stålindustrilinjen resp. byggnadsindustrilinjen vid högskolan i Luleå (UbU 1983/84:20, rskr 346). Vid min beräkning av anslagsposten Högskolan i Luleå budgetåret 1985/86 har jag tagit hänsyn fill della (-f 205 000 kr.).

Regionstyrelsen för Stockholms högskoleregion har föreslagit att verkstadsinduslrilinjen skall finnas även vid KTH. Utbildningen föreslås därvid förläggas lill Södertälje. UHÄ har inte fört fram förslagel i sin anslagsframställning eftersom Södertälje ligger inom rekryteringsavstånd från Eskilstuna där verkstadsinduslrilinjen redan nu finns.

Södertälje kommun har därefier lill regeringen framfört starka önskemål om lokalisering av verkstadsteknisk utbildning till kommunen.

För egen del anser jag atl del finns både sysselsällningspoliliska och induslripolitiska skäl som talar för atl verksladsleknisk ulbildning kommer till stånd i Södertälje. Jag är dock inle beredd alt nu föreslå atl YTH lokaliseras dit. Jag vill erinra om möjligheten att anordna utbildning inom verkstadsområdet i form av uppdragsutbildning l.ex. genom utnyttjande av förnyelsefonderna. Enligt vad jag har erfaril finns del etl klarl intresse för sådan utbildning hos vissa industriförelag i Södertälje.

Kortare leknisk utbildning

Jag vill först hänvisa till vad jag har anförl inledningsvis om kortare teknisk utbildning.

1 prop. 1983/84: 100 (bil. 10, UbU 20, rskr 346) tog jag upp frågan om att utveckla sådan ulbildning. En särskild expertgrupp bestående av företrädare för uibildningsdepartemenlel och berörda myndigheler m. fi. biträder med ledningen av arbetet.

1 en första etapp har expertgruppen koncentrerat sig på behovet av utbildning som bygger på gymnasieskolans tvååriga linjer inom den teknisk-industriella sektorn (Tl-seklorn), medan frågan om sädan högskoleul-bildning för studerande frän gymnasieskolans naturvetenskapliga och tekniska linjer utreds av UHÄ.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               279

I dag finns påbyggnadsutbildning (högre specialkurser) inom Tl-seklorn för sluderande från bygg- och anläggningsteknisk, el-leleleknisk och verksladsleknisk linje. Däremol finns inle, vare sig i gymnasieskolan eller i högskolan, någon leknisk påbyggnadsulbildning för ungdomar som bygger på fordonsteknisk, livsmedelsteknisk, processteknisk eller träleknisk linje. För elever som vill komplettera sin ulbildning till nivå molsvarande naturvetenskaplig eller tre- eller fyraårig leknisk linje finns dock teknisk och naturvetenskaplig högre specialkurs.

Den tvååriga driftleknikerlinjen är i stort sett den enda högskolelinje inom teknisk sektor som har utformats för atl ulgöra en naturlig påbyggnad på en tvåårig yrkesinriktad gymnasial utbildning för ungdomar. YTH har byggts ut alltmer men är inle avsedd all vara en ungdomsutbildning.

Gruppen konstaterar, mot bakgrund bl. a. av de överläggningar den har hafl med företrädare för arbetsmarknadens parter m.fl., atl del nuvarande utbildningsutbudet i gymnasieskola och högskola på flera viktiga områden inte är tillräckligt vare sig kvalitativt eller kvantitativt för alt tillgodose individens önskemål eller behoven på arbetsmarknaden när del gäller kvalificerad yrkesieknisk utbildning.

Reformering av gymnasieskolans yrkesinriktade linjer och påbyggnadsutbildning, utbyggnad av YTH och tillkomsten av nya kortare tekniska utbildningar är, liksom en ökad fortbildning och vidareutbildning, vägar som på sikt bör prövas för att dessa önskemål och behov bättre skall kunna uppfyllas.

Enligt gruppen är del nödvändigl all skapa ökade möjligheter till fortsalt Ulbildning frän samlliga av Tl-sektorns linjer. Gruppen föreslår därför följande. Dels bör den påbyggnadsutbildning av allmänt teoretisk karaktär som i dag finns byggas ut för dem som senare avser alt skaffa sig kompelens molsvarande gymnasieingenjör, dels bör en kvalificerad yrkesteknisk ungdomsutbildning komma till stånd inom högskolan.

Gruppen anser det lämpligl all den första lypen av utbildning bedrivs inom gymnasieskolans ram bl.a. för att eleverna förutsätts forisätta sina studier med det fjärde året på leknisk linje. Formellt är detla möjligl redan i dag, men utbildningskapaciteten är alltför låg för alt della skall ulgöra etl reellt utbildningsalternativ.

Målet för den yrkcslekniska ungdomsutbildningen i högskolan bör vara att den skall förbereda för befattningar som underhålls- och produktionstekniker, kvalificerade provare och montörer osv. Ulbildningen bör inriktas mot produktions- och underhållsteknik. Enligt gruppens uppfattning bör utbildningen lill slörsla delen vara leknisk-leoretisk, men även innehålla branschspecifika och prakliska lillämpningar. Den bör omfalla två år och bygga på - förutom Ivåårig yrkesinriktad ulbildning i gymnasieskolan -elt års yrkeserfarenhet. Den nya ulbildningen bör enligt gruppen anordnas såsom allmän utbildningslinje i högskolan fr. o. m. budgetåret 1985/86. Den bör om möjligl bedrivas i anslulning till YTH. För tillträde till utbildningen

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                  280

bör krävas allmän behörighet. Under en övergångstid på fyra år bör dock undantag från kravet på svenska och engelska kunna göras.

Gruppen vill också påpeka att utbildning liknande den föreslagna högskoleutbildningen enligt gällande beslämmelser kan anordnas även i gymnasieskolan som påbyggnadsulbildning (högre specialkurs), om skolöverstyrelsen eller länsskolnämnd fattar beslut härom. Gruppen anser det vara viktigt att även sådan kortare teknisk utbildning kommer till stånd för all teknisk utbildning lolall sett skall få en tillräcklig geografisk spridning. I syfte atl uppnå elt gott planeringssamarbele mellan länsskolnämnder, regionstyrelser och högskoleenheter när det gäller lokalisering och dimensionering m.m. av kortare teknisk utbildning bordet nuvarande samarbetet beträffande planering av högre specialkurser och enstaka kurser utsträckas till all omfatta även sådan.

För egen del anser jag det förtjänstfullt att gruppen så snabbt har kunnat lägga fram etl förslag lill ulveckling av den kortare tekniska utbildningen. Jag biträder förslaget. Jag förordar sålunda att en allmän utbildningslinje inrättas i högskolan den 1 juli 1985. Linjen bör benämnas produktionsleknikerlinjen och omfatta 80 poäng. Vad gäller lokaliseringen av den nya linjen förordar jag att den förläggs lill högskolorna i Eskilsluna/Väslerås, Karlstad och Sundsvall/Härnösand, dvs. sådana högskoleenheter som har YTH. Antalet nyböijarplatserbörvara 30 på vardera orten(-l-2241 000kr.).

Fortbildning och vidareutbildning av civilingenjörer

I prop. 1983/84: 100 (bil. 10) anmälde jag att jag avsåg att ta initiativ för att utveckla samverkan mellan högskola och industri när del gäller hur utbildning av yrkesverksamma personer skall utvecklas.

För att diskutera möjligheterna och formerna för en sådan samverkan, främst avseende fortbildning av civilingenjörer inom data- och eleklronikområdel, har utbildningsdepartementet haft överläggningar med företrädare för högskola och industri. Utgångspunkten för dessa överläggningar har varit att utbildningen skall bedrivas i form av uppdragsutbildning.

Ett problem i della sammanhang är att det i dag inte finns väl anpassade former för uppdragsutbildning. Enskilda företag inom industrin, särskilt mindre och medelslora företag, känner ofta inte till att högskolan kan erbjuda sådan utbildning. Ett annal problem är att de berörda högskoleenheterna redan i dag kan ha svårt atl klara den ökade civilingenjörsutbildningen och därför inte har velat ta på sig uppdragsutbildning. Detta förhållande gäller särskilt inom de områden som är mesl akluella för uppdragsutbildning.

Fortbildning och vidareutbildning i form av uppdragsutbildning är i första hand en fråga för den enskilda högskoleenheten. Enligt min mening är det dock viktigt att högskoleenheterna mera aktivt engagerar sig i uppdragsutbildning. Jag är därför beredd atl slödja planeringen av sådan utbildning under en uppbyggnadstid. Jag föreslår därvid all följande modell prövas försöksvis vid KTH.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              281

1.   Kontaktsekretariatet vid KTH bör få sina arbetsuppgifter vidgade till
att omfatta även uppdragsuibildning. Syftet bör vara alt sekrelarialet skall
kanalisera industrins utbildningsbehov och verka för atl del fillgodoses.
Arbelel bör bedrivas i nära kontakt med statens energiverk, regionslyrel
sen för Slockholms högskoleregion. Utvecklingsfonden och Kommuner
nas näringslivssekretariat. Slor vikt bör läggas vid all informera de små
och medelstora företagen om högskolans möjligheter när del gäller forl
bildning och vidareutbildning. Det är vidare väsenlligl alt den planerade
utbildningen anpassas till industrins önskemål i vad avser inriktning och
organisation.

2.   Verksamheten bör vara självfinansierad. Under en uppbyggnadstid
på två år förordar jag emellertid att tolall 400000 kr. anvisas för konlakt-
verksamhel. Jag har därvid utgått i från alt KTH skjuter lill lägsl molsva
rande belopp. Kostnaderna för det utvidgade kontaklsekretariaiet vid
KTH bör som jag redan har berört belasta anslaget D 7. Vissa särskilda
utgifter inom högskolan m.m.

Övriga frågor

Med hänvisning till vad jag har anfört under anslaget D7. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m. när det gäller driftspersonalutbildning vid universitetet i Lund, bör 1058000 kr. åter beräknas under förevarande anslag nästa budgetår.

I anslutning till riksdagens beslut med anledning av prop. 1983/84: 115 (UbU 1984/85: 3, rskr 20) om gäslstuderande i högskolan beräknar jag en minskning av medlen under förevarande anslag (-148000 kr.). Jag beräknar motsvarande ökning under anslaget D 7. Vissa särskilda ulgifler inom högskolan m.m. Jag har vidare, med anledning av samma riksdagsbeslut, beräknat en besparing (-92000 kr.).

Jag beräknar också en minskning av medlen för inlegrerad ullandsut-bildning. Jag kommer senare att beräkna motsvarande ökning under anslagel H I. Kulturellt utbyte med utlandet.

Slutligen beräknar jag en minskning av medlen under förevarande anslag (-180000 kr.). Jag beräknar motsvarande ökning under anslaget D 7. Vissa särskilda ulgifler inom högskolan m.m.

Jag beräknar en besparing om 610000 kr. till följd av förvallningsrationa-lisering.

Med hänvisning till del nu anförda beräknar jag anslagel lill (605521 000 -h 52820000 =) 658 341 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen atl

1. bemyndiga regeringen atl inrätta en allmän utbildningslinje, plast- och gummiindusirilinjen, om 60 poäng den 1 juli 1985,

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                                282

2.    bemyndiga regeringen alt inräila en allmän ulbildningslinje, produktionsleknikerlinjen, om 80 poäng den 1 juli 1985,

3.    bemyndiga regeringen all inrätta en allmän utbildningslinje, underhällsleknikerlinjen, om 60 poäng den I juli 1985,

4.    bemyndiga regeringen all förlänga pappers- och pappersmasseindustrilinjen till att omfalla 60 poäng fr. o. m. den I juli 1985,

5.    faslslälla planeringsramar enligt vad jag har förordal,

6.    lill Ulbildning jör tekniska yrken för budgetåret 1985/86 anvisa etl reservationsanslag av 658 341 000 kr.

D 9. Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken

1983/84 Utgift              255505013                   Reservation                       2487538

1984/85 Anslag             279230000

1985/86 Förslag            294624000

Detta anslag avser grundläggande ulbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken vid de statliga högskoleenheterna (molsvarande) inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Under anslagel beräknas medel för allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer inom sektorn. Under anslaget beräknas vidare medel för bidrag lill Stiftelsen Stora Sköndals sociala utbildningsverksamhet. Medel för kommunal högskoleutbildning inom sekiorn beräknas under anslagel D 14. Bidrag lill kommunal högskoleutbildning m.m.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

283

A nslagsfördelning

Högskoleenhet m. m.

1984/85

Beräknad ändrii

ng 1985/86

Myndigheterna

Fe

ire-

draganden

.Slockholms högskoleregion

Universitetet i Stockholm

50482 000

-1-

1601000

-1-

151000

Uppsala högskoleregion

Universiletel i Uppsala

33 250000

-h

4 189000

4-

2489000

Högskolan i Eskilstuna/Västerås

1599000

-1-

122 000

-1-

87 000

Högskolan i Falun/Boriänge

1732000

•+

120 000

-■

78000

Högskolan i Gävle/Sandviken

546000

-1-

44 000

■+■

24 000

Högskolan i Örebro

20 891000

-1-

1 075 000

-t-

508 000

Linköpings högskoleregion

Universiletel i Linköping

13 518000

-1-

1586000

-1-

1090 000

Högskolan i Jönköping

1 355 000

+

107 000

•t-

73 000

Lund/Malmö högskoleregion

Universitetet i Lund

46 701000

-t-

3 529000

-I-

2 423 000

Högskolan i Kristianstad

-

-

-1-

1 045 000

Högskolan i Växjö

10992000

-1-

2 655 000

4-

434 000

Göteborgs högskoleregion

Universitetet i Göteborg

42317000

-1-

3 263 000

-H

1979000

Högskolan i Borås

1028000

-1-

349000

-1-

310000

Högskolan i Karlstad

8057 000

-t-

1230000

-F

890000

Högskolan i Skövde

1760000

-F

131000

-F

106000

Umeå högskoleregion

Universitetet i Umeå

24 352 000

-f

1 593 000

4-

1415 000

Högskolan i Luleå

3 110000

-1-

684000

-1-

520000

Högskolan i Sundsvall/

Härnösand

2914000

-F

367 000

-H

144 000

Högskolan i Östersund

12686000

-1-

780000

-F

370000

Vissa kostnader Jör

ekonomlinjen

-

-\-

2 194 000

-1-

1200000

Bidrag till Stiftelsen Stora

Sköndals sociala utbildnings-

verksamhet

1940000

-1-

978000

-t-

58000

Utgift

279230 000

-t-24 403 000

-1-15 394000

Anslagsframslällning har avgivils av universiieis- och högskoleämbelel (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthel följande.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

284

Ändamål/högskoleenhet m.m.'--

Kostnad

budget-

året

1985/86

(tkr.)

1           Pris- och löneomräkning

l.l        Prisomräkning

-1- 3.501

1.2      Löneomräkning

-H2 380

Summa under 1

-H588I

2          Förändringar av anslags-

teknisk nalur

178 178

2.1       Överföring från anslagel D 19, US

Summa under 2

Konsekvenser av tidigare heslut

3.1

-        204

-        216

•i-   I 107

-     1 188

-     1044 -t 1088

-     3 653

-F 5 481 -I-    635

3.2

3.3

3.4

Konsekvenser av minskade planeringsramar budgetåret 1981/82, BP 81 Konsekvenser av lillfälliga npl, prop. 1982/83:25 AU-reform, BP 83, konsekvenser av nya platser på ekonomlinjen AU-reform, BP 83, konsekvenser av nedläggning av linjen för offentlig förvaltning

3.5

3.6

AU-reform, BP 83, konsekvenser av nedläggning av samhällsplanerarlinjen AU-reform, BP 83, konsekvenser pä förvaltningslinjen

3.7

3.8

AU-reform, BP 83, konsekvenser av nedläggning av beteendevetenskapliga linjen AU-reform, BP 83, resurser för tredje årskursen, linjen för personal- och arbetslivsfrågor

3.9

3.10

-I- 1664 -H    300

3.11 3.12

-    338

3.13

-    522 -1-3110

Konsekvenser av ökade planeringsramar budgetåret 1984/85, BP 84, ekonomlinjen Konsekvenser av ökade planeringsramar budgelåret 1984/85, BP 84, system-vetenskapliga linjen Kvalitet, psykologlinjen Konsekvenser av minskade planeringsramar budgetåret 1984/85, BP 84, psykologlinjen Konsekvenser av minskade planeringsramar budgetårel 1984/85, BP 84, sociala

linjen Summa under 3

Ändamål/högskoleenhet m. m.'-

Kostnad

budget-

året

1985/86

(tkr.)

4

Alternativ 1

4.1

Minskade planeringsramar, sociala linjen. US, HÖ,

UL, UG, UUm, Hös, - 240 npl

- 2795

4.2

Minskade planeringsramar, förvaltningslinjen, US,

Hö, UL,-90npl

-   lOlI

4.3

Minskade planeringsramar, linjen för personal- och arbetslivsfrägor, US, UUm.

- 60 npl

-    391

4.4

Minskade planeringsramar, juristlinjen, US, UU, UL,

- 120 npl

-    702

4.5

Gemensamma funktioner

-     268

4.6

Minskat antal plalser, PEG,

UU, UL, UG,-6npl

60

Ökat antal platser, PEG, UUm,

-f 6 npl

-+-      60

Summa under 4

- 5 167

5

Alternativ 2

5.1

Minskade planeringsramar.

5.2

sociala linjen, US, HÖ,
UL, UG, UUm, HÖS,-240 npl - 2795
Minskade planeringsramar,
förvaltningslinjen, US,
- 30 npl                                        -    372

5.3

Resurser för ekonomlinjens
fördjupningsdel, UU, HV,
UG, HS/H                                     -I- 2 194

5.4

Kvalitet, syslemvetenskapliga
linjen, US, UU, HÖ, ULi,
UL, HV. UG.HKs, UUm,
HLu, HÖS                                     -I- 2310

5.5

1671 673 314

303

60

60 268

226 -)- 4 256

5.6

5.7

-I-

Kvalitet, ekonomlinjen, US, UU, HE/V, HF/B, HG/S, HÖ, ULi,HJ, UL, HV, UG, HB, HKs.HS, UUm, HLu, HS/H Kvalitet, juristlinjen, US, UU, UL, UG, UUm Ökat antal platser, ekonom-linjen, ULi, HV, -I- 36 npl Ökat antal platser, systemvetenskapliga linjen, UL. HV ■+■ 25 npl

5.9

5.10 5.11

Minskat antal platser, PEG,
UU,UL, UG,-6npl
Ökat antal platser, PEG, UUm,
-h 6 npl                                        -h

Gemensamma funktioner              —

Gemensamma funktioner
(bibliotek)                                    4-

Summa under 5

-H4002 4-23 425

Summa altemativ 1 Summa alternativ 2'

US = un]versuelel i Stockholm. UU = universiceleI i Uppsala. HE/V = högskolan i Eskilsluna/Vaslerås. HF/B=hog5kolan i Falun/Borlangc HG/S=hogskolan i Gävle/Sandviken. HO=hög5kolan i Örebro. ULi=universilelcl i Linköping. HJ = hogskolan i Jönköping. UL = universileiet i Lund. HV = hogskolan i Växjo. UG = universilclel i Göteborg. HB = hogskolan i Boras. HKs=hogskolan i Karlstad, HS=hogskolan i Skövde yUm = universilelet i Umeå. HLu = högskolan i Luleä. HS/H = hogskolan i Sundsvall/Härnösand. HOs=hogskolan i Östersund. - Npl = nybörjarplalser. ' inkl. pris- och löneomräkning samt konsekvenser av tidigare beslut.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              285

UHÄ hemställer atl

1.         planeringsramar fastställs i enlighet med UHÄ:s förslag,

2.    under elt reservaiionsanslag D 9. Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken för budgetårel 1985/86 anvisas 300715000 kr. med angiven fördelning på anslagsposter.

Myndigheter och organisationer m. fl. har inkommit med skrivelser med anledning av de förslag lill nedläggning av ulbildningslinjer m. m. vid vissa högskoleenheter som har lämnals i UHÄ:s anslagsframställning.

Anslagsframställning har avgivits även av styrelsen för Sfiftelsen Slora Sköndal.

Föredragandens överväganden

För konsekvenser av lidigare fållade beslut beräknar jag medel i huvudsak i enlighel med vad universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har föreslagil. För sammanhangels skull behandlar jag under della anslag även frågor som rör ADB-linjen. Medel för denna utbildning anvisas under anslaget D 14. Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m.

Jag kommer i det följande att förorda dels en ökning av antalet nybörjarplatser på ekonomlinjen (-1-66 plalser) och på syslemvetenskapliga linjen (-(-25 platser), dels en minskning av antalet nybörjarplatser på förvaltningslinjen (-30 plalser) och på sociala linjen (-150 plalser).

Mina förslag till planeringsramar framgår av en tabell. För den statliga högskoleutbildningen anges planeringsram per linje och högskoleenhet (a) eller per sektor och högskoleenhet tillsammans med beräkningsunderlag i form av beräknad antagning per linje och högskoleenhet inom parentes (b). För ADB-linjen anges planeringsram per kommun.

Jag går nu över till frågor som rör vissa utbildningslinjer inom sektorn.

Ekonomlinjen

Antalet nybörjarplatser bör ökas med 30 vid universilelel i Linköping och 6 vid högskolan i Växjö i enlighet med UHÄ:s förslag. Vidare bör linjen, i enlighet med vad jag har anförl i inledningen, etableras vid högskolan i Östersund med 30 nybörjarplatser (4-575000 kr.). I Växjö och Östersund avser ulbildningen endasl linjens basblock. Högskolan i Kristianstad bör enligt min mening få etl självständigt ansvar för den ulbildning avseende 60 nybörjarplatser på ekonomlinjens basblock som nu ges där decentraliserat från högskolan i Växjö.

De studerande på ekonomlinjens basblock har rätt att fortsätta sina studier vid universitetet i regionen eller annan högskoleenhet som anordnar hela linjen. UHÄ har föreslagit en resursförstärkning vid de högskoleenheler som lar emot studerande till ekonomlinjens fördjupningsdel. Jag beräknar vissa medel för detta ändamål (4-1 200000 kr.). Medlen bör få disponeras av UHÄ under en särskild anslagsposl. Erfarenheterna får visa

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

286

Planeringsramar för sektorn för utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken budgetåret 1985/86

Utbiltlnint:iiinit;/poane

SuKk-

Solna

Uppsalu

Eskilstuna'

Falun/

Gävle/

Örebro

Linkö-

holm

Västerås

Boriänge

Sandviken

ping/ Norrköping

Statlig högskole-

utbildning

a) Förvaltnings-

linjen, 140

150

60

Handels- och

distributions-

linjen, 60

Linjen för kost och

näringsekonomi, 100

54

Psykologlinjen, 200

30

30

Sociala linjen, 140

210

Kostadministra-

tion, 20

24

Kostterapi, 20

16

Psykologutbildning

efter grundutbild-

ningen (PEG). 80

50

33

Linjen för personal-

och arbetslivsfrågor.

140

150

60

b) Ekonomlinjen, 140

(505)

(475)

Juristlinjen. 180

(480)

(340)

Samhällsvetar-

linjen, 120

(80)

Systemvetenskapliga

linjen, 120

(90)

(60)

Fortbildning i socialt

behandlingsarbete, 20

(20)

Planeringsram för

linjer enligt b)

1095

955

Kommunal högskole-

utbildning

ADB-linjen, 40

90        150        30

(60)'

60

90'

90

180

60
(60)'          (30)'             (160)

(30) (32)

222

60              30

60

30"

60

60 (210)

(60)

270

60-'

' Endast basblock.

- Varav 30 basblock.

' Avser Väslerås.

Avser Gävle.

' 30 i vardera kommun.

'' Avser Malmö.

Avser grundläggande rättsutbildning, 80 p.

** Avser Sundsvall.

i vilken ulslräckning de studerande väljer fortsatta studier och därmed om behov av ytterligare medel för ändamålet föreligger.

Jag vill också beröra frågan om vid vilken enhel en sluderande som har genomgått basblock kan få fullfölja studierna på fördjupningsdelen. Enligt nuvarande ordning fortsätter, som jag nyss har nämnl, de sluderande sina sludier vid regionens universilei. Elt undantag görs för studerande som gåtl igenom basblocket i Jönköping. Dessa får fullfölja studierna i Växjö i stället för i Linköping. Universitetet i Lund förutsätts vidare inte ta emot några sluderande från andra högskoleenheler i regionen till linjens fördjup-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

287

Ulhildningslinie/poang

Jön-

Lund/

Kristian-

■ Vaxjo

Gote-

Boras

Karl-   Skövde

Umeä

Luleå

Sunds-

Öster-

Summa

köping

Malmö

stad

borg

stad

vall/ Härnösand

sund

Slatlig högskole-

utbildning

a) Förvaltnings-

linjen. 140

120

30

120

30

60

60

780

Handels- och

distributions-

linjen, 60

30

30

Linjen för kost och

näringsekonomi, 100

72

34

160

Psykologlinjen, 200

30

30

30

150

Sociala linjen. 140

150

210

120

120

990

Kostadministra-

tion, 20

36

60

Kostterapi, 20

16

32

Psykologutbildning

efter grundutbild-

ningen (PEG), 80

33

28

10

154

Linjen för personal-

och arbetslivs-

frägor. 140

60

30

90

30

60

30

630

b) Ekonomlinjen, 140

(60)'

(445)

(60)'

(180)-

(510)

(60)'

(144) (30)'

(160)

(90)

(100)-

(30)'

3 369

Juristlinjen, 180

(365)

(120)"

(40)'

1345

Samhällsvelar-

linjen, 120

(110)

(20)

(60)

(45)

345

Systemvetenskapliga

linjen. 120

(90)

(40)

(90)

(48)

(60)

(30)

(60)

660

Fortbildning i socialt

behandlingsarbete, 20

(20)

40

Planeringsram för

linjer enligt b)

60

1030

60

240

780

60

192   30

305

120

100

90

5 759

Kommunal högskole-

iilbildning

ADB-linjen, 40

90*

30

150

30

60»

870

Summa

9615

ningsdel, eflersom ulbildningen i Kristianstad hittills har varil anordnad i samarbete med högskolan i Växjö. Enligi min mening kan nuvarande ordning komma all innebära en alltför stor belastning på denna högskola. Jag avser därför alt föreslå regeringen all ge UHÄ i uppdrag alt utreda möjlighelerna all ge också universiletel i Lund ell ansvar i delta sammanhang. En översyn bör enligt min mening även innefatta ansvarsfördelningen i della avseende mellan universiteten i Slockholm och Uppsala.

Förvaltningslinjen

I enlighet med UHÄ:s förslag bör antalet nybörjarplatser minskas med 30 vid universilelel i Stockholm (-372000 kr.).

Sociala linjen

UHÄ föreslår av arbelsmarknadsskäl en minskning med 240 nybörjarplatser på linjen. Jag stöder förslagel om en minskning men anser all denna

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              288

bör begränsas till 150 plalser varav 30 vid universitetet i Slockholm. 60 vid högskolan i Örebro, 30 vid universitetet i Lund och 30 vid högskolan i Östersund (-1760000 kr.).

Forlbildning i socialt behandlingsarbete

UHÄ har utöver ramen föreslagil en ökad planeringsram för påbyggnadslinjen forlbildning i socialt behandlingsarbete (-1-20 plalser) med hänvisning lill den stora efterfrågan på ulbildningen, bl.a. på halvfart.

Ulbildningen ges i dag vid universiteten i Slockholm och Lund med sammanlagt 40 nybörjarplatser. Detla utbud är mycket begränsat i förhållande lill det behov av fortbildning för socialarbetare som finns i kommunerna. Det är av ekonomiska skäl inte realistiskt alt i någon slörre omfallning möla detta behov genom elt ökal anial plalser på linjen. Kurser på halvfart och kurser decenlraliserade lill andra orler kan däremol fillgodose fortbildningsbehovel på ell smidigare sätt. Sådana kurser kan ges även som uppdragsutbildning.

Syslemvetenskapliga linjen

Antalet nybörjarplatser bör i enlighel med UHÄ:s förslag ökas med 25 varav 15 vid universitetet i Lund och 10 vid högskolan i Växjö (-1- 303000 kr.).

ADB-linjen

Regeringen har gett skolöverstyrelsen och UHÄ i uppdrag all pröva frågan om att återföra ADB-linjen lill gymnasieskolan. Myndighelernas förslag med anledning av uppdraget har kommit in i december 1984. Frågan är under beredning.

Övriga frågor

Jag räknar med en minskning av anslagel med 120000 kr. Anslagel H I. Kulturellt utbyte med utlandet bör ökas i molsvarande mån för all bekosta integrerad utlandsutbildning.

Jag beräknar vidare en minskning av härvarande anslag (-83000 kr.). Motsvarande ökning beräknas under anslagel D 7. Vissa särskilda ulgifler inom högskolan m.m.

I anslulning till riksdagens beslut med anledning av prop. 1983/84:115 (UbU 1984/85: 3, rskr 20) om gäslstuderande i högskolan beräknar jag en minskning av förevarande anslag (-231 000 kr.). Jag beräknar motsvarande ökning under anslagel D 7. Vissa särskilda ulgifler inom högskolan m.m. Jag har vidare, med anledning av samma riksdagsbeslui, beräknal en besparing (-140000 kr.).

Jag har vid min medelsberäkning även beaktat UHÄ:s förslag att vissa medel för tjänster som assistent som innevarande budgetår har anvisats under anslaget D 19. Samhällsvetenskapliga fakulteterna, poslen I. Uni-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                  289

versitetet i Stockholm, nästa budgetår skall anvisas under förevarande anslag (4-178000 kr.).

Jag beräknar en besparing om 268 000 kr. avseende förvaltningsralionali-sering.

Som en följd av att vissa nybörjarplatser på allmänna ulbildningslinjer inom sektorn budgetåret 1983/84 inte har utnyttjats räknar jag med elt minskat medelsbehov budgetåret 1985/86 (-930000 kr.).

Vissa utbildningsplatser och resurser inom psykologutbildning efter grundutbildningen bör näsla budgetår omfördelas i enlighet med UHÄ:s förslag.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget lill (279230000 -h 15 394000=) 294624000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.        fastställa planeringsramar i enlighet med vad jag har förordat,

2.        till Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 294624000 kr.

D 10. Utbildning för vårdyrken

1983/84 Utgift         373477261                Reservafion              13418490

1984/85 Anslag        362187000

1985/86 Förslag        371846000

Detla anslag avser grundläggande utbildning för vårdyrken vid de statliga högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Under anslaget beräknas medel för allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer inom sektorn. Medel för kommunal högskoleutbildning inom sektorn beräknas under anslaget D 14. Bidrag lill kommunal högsko-leulbildning m.m.

19   Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

290

Högskoleenhet

1984/85            Beräknad ändring 1985/86

Universitets-         Före-

och högskole-        draganden ämbetet

Slockholms högskoleregion

Karolinska institutet                         121951000          4- 4206000            4-   178000

Enheten vid Holländargaian                  4653000           -2 215 000             -2319000

Uppsala högskoleregion

Universitetet i Uppsala                       50266000          4-2421000          4-2053000

Linköpings högskoleregion

Universitetet i Linköping                    18526000          4- 1288000           4-2626000

LundlMalmö högskoleregion

Universitetet i Lund                            71269000          4-   1874000          4-2005000

Göteborgs högskoleregion

Universitetet i Göteborg                     57 106000         4- 1480000           4-4329000

Umeå högskoleregion

Universitetet i Umeå                          37416000          4- 1246000           4- 587000

Till UHÅ:s disposition                          1000000          4-    750000           4- 200000

Utgift                                               362187 000         4-II050000            4-9659000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

291

Ändamål/högskoleenhet m.m.'--

Kosinad

budgel-

året

1985/86

(tkr.)

1          Pris- och löneomräkning

l.l       Prisomräkning

4- 3111

1.2      Löneomräkning

4-17 887

Summa under 1

4-20998

3         Konsekvenser av tidigare

beslut

2440

-

950

■¥

310

-

150

-

1890

4-

700

-   1400

-        770

-        880

-   7 470

3.1                     Tandläkarlinjen, nedläggning av enheten vid Holländargaian, prop. 1979/80: 148, UbU 35

3.2                     Tandläkarlinjen, minskad planeringsram för UL, 40 npl, BP 82

3.3                     Logopedlinjen, ökad planeringsram, UG, BP 83

3.4                     Läkarlinjen, avveckling av den särskilda studieordningen för sjuksköterskor, Kl, BP 83

3.5                     Läkarlinjen, minskad planeringsram. Kl

3.6                     Medel för reformering av läkariinjen, BP 84

3.7                     Tandläkarlinjen, minskad planeringsram, UL (avveckling av enheten i Malmö), prop. 1983/84:40, UbU 21

3.8                     Tandläkarlinjen, minskad planeringsram 60 npl, UG, prop. 1983/84:40, UbU 21

3.9                     Tandläkarlinjen, minskad planeringsram 20 npl, UUm, prop. 1983/84:40, UbU 21

Summa under 3

Kostnad budgelåret 1985/86 (ikr.)

Ändamål/högskoleenhet m. m.

4         Ahernaliv 1

- 1890

4.1                      Läkarlinjen, minskad planeringsram. Kl, 40 npl

4.2                      Läkarlinjen, minskad planeringsram, UU och ULi,

20 npl

-

420

4.3

Läkarlinjen, minskad

planeringsram, UG, 65 npl

-

1365

4.4

Tandläkarlinjen, minskad

planeringsram. Kl, 40 npl

-

430

4.5

Gemensamma funktioner

-

374

Summa under 4

-

4479

5

Ahernaliv 2

5.1

Läkarlinjen, minskad

planeringsram, KJ, 45 npl

—

945

5.2

Läkarlinjen, minskad planeringsram, UU och ULi,

20 npl

-

420

5.3

Läkarlinjen, minskad

planeringsram, UG, 65 npl

-

1365

5.4

Tandläkarlinjen, minskad

planeringsram. Kl, 20 npl

-

215

5.5

Receptarielinjen, ökad

planeringsram, UU, 20 npl

4-

130

5.6

Professur i allmänmedicin.

UUm (delbelopp)

-1-

190

5.7

Professur i långvårdsmedicin, särskilt gerialrik, ULi

(delbelopp)

4-

190

5.8

Professur i yrkesmedicin.

Kl (delbelopp)

4-

190

5.9

Gemensamma funktioner

-

374

5.10

Gemensamma funktioner.

bibliotek

4-

141

Summa under 5

-

2478

Summa altemativ 1"

4-

9040

Summa altemativ 2''

4-11 050

' KI=karolinska institutet, UU = universitelet i Uppsala, ULi = universiletel i Linköping, UL=universitelel i

Lund, UG = universiletet i Göteborg, UUm = universiletet i Umeå.

BP=budgetpropositiön.

' Npl=nyböriarplalser.

■* Inkl. pris- och löneomräkning samt konsekvenser av tidigare beslut.

Utöver alternativen 1 och 2 har UHÄ föreslagit dels att 200000 kr. beräknas bå 1985/86 för metodutveckling m. m. av en utbildning för psy-kospsykoterapeuter dels att en påbyggnadslinje i toxiologi inrättas den 1 juli 1986.

UHÄ hemställer att

1.        planeringsramar för budgetåret 1985/86 fastställs i enlighet med UHÄ:s förslag,

2.        under ett reservationsanslag D 10. Utbildning för vårdyrken för bud-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               292

getåret 1985/86 anvisas 373 237 000 kr. med angiven fördelning på anslagsposter.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har i skrivelse den 11 oktober 1984 redovisat sitt yttrande över regeringens uppdrag till UHÄ om läkar-och tandläkarutbildningen samt om den medicinska och odontologiska forskningen m.m.

Landstingsförbundet har den 6 september 1984 inkommit med skrivelse med anledning av universitets- och högskoleämbetets anslagsframställning budgetåret 1985/86.

Socialdemokraterna i Östergötlands partidistrikt har inkommit med uttalande med anledning av förslaget till ett regionalt hälsouniversitet i Linköping.

Malmö kommun. Malmöhus läns landsting, länsstyrelsen i Malmöhus län samt universitetet i Lund har inkommit med skrivelser angående den framtida organisationen av verksamheten inom tandläkarutbildningen i Malmö.

Sveriges förenade studentkårer har inkommit med skrivelser angående bevarandet av utbildningskvaliten i tandläkarutbildningen i Malmö.

Sveriges Tandläkarförbund har inkommit med prognoser över utbildningsbehovet av tandläkare m.m.

UHÄ har i skrivelse den 9 november 1984 hemställt om medel avseende planering av ett regionalt hälsouniversitet i Linköping m.m.

Föredragandens överväganden

För sammanhangets skull behandlar jag under anslagel även vissa frågor rörande den kommunala högskoleutbildningen inom sekiorn för ulbildning för vårdyrken. Medlen till denna utbildning anvisas under anslaget D 14. Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m.

För konsekvenser av tidigare fattade beslut beräknar jag medel i huvudsak i enlighet med vad universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har föreslagit.

Jag kommer i det följande att bl. a. föreslå en minskning av planeringsramen för läkarlinjen vid universiteten i Linköping och Göteborg (-26 nybörjarplatser budgetåret 1985/86 resp. -65 nybörjarplatser budgetåret 1986/87), en ökning av planeringsramen för receptarielinjen vid universiletel i Uppsala (4- 20 nybörjarplatser) samt start av ett regionall hälsouniversitet i Linköping (avser budgetåret 1986/87). Inom den kommunala högskoleutbildningen kommer jag att föreslå en minskning av antalet nybörjarplatser (-129 platser) samt att principbeslut fattas om dels påbyggnadslinjer i anslutning till rehabiliteringslinjen dels kompletterande ulbildning i medicinsk och kirurgisk sjukvård.

Mina förslag till planeringsramar redovisar jag i följande tabeller. För den statliga högskoleutbildningen anges planeringsram per linje och högskoleenhet. För den kommunala högskoleutbildningen anges planeringsram per linje och kommun/landstingskommun.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                               293

Planeringsramar för statlig utbildning inom sektorn för utbildning för vårdyrken budgetåret 1985/86 Statlig högskoleutbildning

Utbildningslinje m.m.

Högskoleort

Stock-

Upp-

Lin-

Lund/

Göte-

Umeä

Sum-

holm

sala

köping

Malmö

borg

ma

Apotekarlinjen, 160 poäng

80

80

Logopedlinjen, 120 poäng

24' .

24'

0'

48

Läkarlinjen, 220 poäng

280

110

60

190

168

102

910

Receptarielinjen, 80/40

poäng

280

280

Rehabiliteringslinjen,

sjukgymnastik, l()0 poäng

160

100

260

Tandläkarlinjen, 180 poäng

120

80

60

260

Utbildning i psykoterapi.

90 poäng

40'

24'

64

Tandskölerskeutbildning,"

18 mänader

80

80

60

220

Summa

2122

' Antagning var Iredje termin, ingen antagning vid universitetet i Göteborg 1985/86. De två första åren sker utbildningen i Uppsala. ' Avser sleg 2 i utbildningen.

'' Avser gymnasial utbildning som bedrivs i anslutning till den odonlologiska verksamheten vid resp. högskoleenhet.

Jag övergår nu fill att behandla vissa utbildningslinjer inom sektorn.

Statlig högskoleutbildning Läkarlinjen

Planeringsramen för läkarlinjen omfattar innevarande budgetår 936 nybörjarplatser.

Riksdagen beslöt vid 1984 års riksmöte i enlighet med regeringens förslag att minska planeringsramen för läkarlinjen med 90 platser budgetåret 1984/85 (prop. 1983/84:40, UbU 21, rskr 239). Minskningen skall enligt riksdagens beslut genomföras vid karolinska institutet i Stockholm. Därutöver beslöt riksdagen att en minskning om ytterligare 90 nybörjarplatser på läkarlinjen skall genomföras senast budgetåret 1986/87. Härvid skall en utgångspunkt vara att antalet nybörjarplatser i Lund/Malmö och Umeå inte skall minska.

Regeringen uppdrog ijuni 1984 till UHÄ att komma in bl. a. med en plan för avvecklingen av 90 nybörjarplatser på läkarlinjen vid karolinska institutet och för en nedskärning med ytterligare 90 nybörjarplatser enligt olika alternativ i enlighet med riksdagens principbeslut. UHÄ skulle i anslulning till avvecklingsplanerna redovisa vilka konsekvenserna blir på såväl kort som lång sikt avseende utbildning och forskning på berörda orter. Enligt regeringens uppdrag skulle UHÄ härutöver utarbeta en plan för ett regionalt hälsouniversitet i Linköping med start tidigast budgetåret 1986/87 med Rättelse: S. 293, tabellens Summa Står: 2158 Rättat lill: 2122

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                  294

en samlidig neddragning av planeringsramen för läkarlinjen där med 30 nybörjarplatser.

UHÄ redovisar sina förslag avseende en minskad planeringsram för läkarlinjen dels i sin anslagsframställning för budgelåret 1985/86 dels i en särskild skrivelse med anledning av nämnda uppdrag, som överlämnades lill utbildningsdepartementet i oktober 1984.

1 enlighel med vad jag förordade i prop. 1983/84: 100 (bil. 10) bör förslagel om integrerad vårdutbildning inom ramen för ett regionalt hälsouniversitet i Linköping bedömas i samband med en samlad prövning av frågan om läkarutbildningens dimensionering. Jag behandlar därför nu först frågan om läkarlinjens dimensionering och återkommer sedan till frågan om ell regionall hälsouniversitet i Linköping.

Den s.k. HS 90-utredningen hade vid tidpunkten för UHÄ:s ställnings-laganden om läkarlinjens dimensionering inte avlämnat sin huvudrapport. UHÄ:s förslag grundas därför på dels fidigare publicerat prognosmaterial, dels den aktuella arbetsmarknaden enligt landstingens femårsplaner.

Med hänsyn till det oklara planeringsläget har UHÄ valt alt ge regeringen underlag för en minskning med ett större antal nybörjarplatser än vad riksdagen har beslutat om. Enligt alternativ 1 och 2 i anslagsframställningen föreslår UHÄ - utöver den minskning med 90 nybörjarplatser som nu genomförs vid karolinska institutet — att planeringsramen minskas med ytterligare sammanlagt 220 resp. 175 nybörjarplatser fördelade på universiteten i Göteborg (65 pl), Uppsala (20 pl) och Lund (45 pl) samt karolinska institutet (90 alt. 45 pl). UHÄ föreslår att minskningarna genomförs med början budgetåret 1985/86 utom beträffande platserna vid universitetet i Lund där minskningen bör genomföras först budgetåret 1986/87.

Förslaget om integrerad vårdutbildning förutsätter att läkarutbildningen görs fullständig i Linköping. Som en följd härav bör den teoretiska delen av läkarutbildningen för de studerande, som är antagna till läkarutbildning vid universitetet i Linköping, avvecklas vid universitetet i Uppsala där den f.n. ges. Om detta förslag skall genomföras bör enligt UHÄ kvarvarande nybörjarplatser vid universitetet i Uppsala inte minskas.

För egen del vill jag anföra följande.

Det är förenat med betydande problem att förutse vilken efterfrågan på personal som hälso- och sjukvården kommer aft ha på lång sikl.

HS 90-utredningen har i augusti 1984 presenterat sin huvudrapport (SOU 1984: 39) Hälso- och sjukvård inför 90-talet. 1 rapporten analyseras bl. a. tillgång och efterfrågan på läkare fram till år 2000 med hänsyn lill den utbildningsdimensionering som riksdagen har fastställt. I stort motsvarar tillgången på läkare en förväntad efterfrågan av personal vid strax under 1 % volymutveckling av hälso- och sjukvården. Vid en högre utvecklingstakt kan brist på läkare uppstå. Om utvecklingstakten däremot blir lägre än nämnda lal kan ell överskott på läkararbetskrafl förväntas. Härutöver pekar utredningen på effekter av t.ex. en eventuell arbetstidsförkortning.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               295

Avgörande för de olika alternativen är, menar utredningen, den samhällsekonomiska utvecklingen. Utredningen har därför inte nu kunnat bedöma vilkel alternativ som är mest realistiskt.

Enligt min mening har den beslutade nedskärningen av utbildningsplatser minskat riskerna för ett läkaröverskott. HS 90-utredningens analyser pekar även på detta. Jag är därför inte beredd att biträda UHÄ:s förslag till ytterligare minskning av antalet nybörjarplatser på läkarlinjen utöver de 180 som riksdagen har beslutat.

HS 90-ulredningen förutsätter att dess personalprognoser ulgör inledningen lill etl fortsatt rullande prognosarbete. Jag kommer noga att följa såväl den ekonomiska utvecklingen inom hälso- och sjukvårdsområdet som del fortsaita prognosarbetet. På grundval av de nya kunskaper och erfarenheter som kommer fram bör det senare bli möjligt att vid behov successivt anpassa inriktningen av och nivån på utbildningsinsatser.

Vad avser den av riksdagen redan beslutade minskningen av planeringsramen för läkarlinjen med 180 platser vill jag anföra följande.

I enlighet med UHÄ:s förslag beräknar jag en besparing med I 890000 kr. budgetåret 1985/86 till följd av riksdagsbeslutet om en minskad planeringsram med 90 nybörjarplatser vid karolinska institutet fr.o.m. den 1 juli 1984.

Vad gäller minskningen av de övriga 90 platserna har jag stannat för följande förslag.

Karolinska institutet genomför f.n. slora nedskärningar i sin verksamhel. Avvecklingen av enheten vid Holländargaian är ännu inle helt avslutad. Dessutom pågår som jag nyss har nämnt avvecklingen av 90 nybörjarplaiser på läkarlinjen. Enligi min uppfallning bör ingen yllerligare minskning av planeringsramen nu göras vid karolinska institutet. En ytterligare nedskärning skulle allvarligt kunna försämra möjlighelerna att bibehålla den höga forskningskvaliteten vid insliluiet. Enligi min uppfallning bör en minskning i första hand göras på orter där läkarutbildning är förlagd till länssjukhus där inie någon fullständig slatlig forskningsorganisation har byggts upp. I Göteborg är utbildningen för en grupp studerande förlagd fill Östra sjukhuset i första hand under del fjärde studieåret. Jag föreslår mot denna bakgrund en minskning med 65 nybörjarplatser vid universitetet i Göteborg budgelåret 1986/87.

Jag kommer i det följande att föreslå start av ett regionall hälsouniversi-let i Linköping. Till följd härav föreslås att de studerande på läkariinjen i Linköping, som nu genomgår de två första teoretiska åren i Uppsala, flyttas över till universitetet i Linköping. Universitetet i Linköping får därmed en fullständig läkarutbildning, samtidigt som den s. k. linköpingslinjen vid universitetet i Uppsala avvecklas. Någon ytterligare minskning av antalet nybörjarplatser bör i detta läge inte göras vid universitetet i Uppsala. Samtidigt föreslår jag, för all delvis finansiera reformen med elt hälsouniversitet, atl planeringsramen för läkarlinjen i Linköping minskas med 26 nybörjarplatser budgetåret 1985/86. Rättelse: S. 296, rad 4 Står: 2,5 milj. kr. Rättat till; 3,5 milj. kr.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                   296

Vid bifall till mina förslag rörande läkarutbildningen uppgår - enligt mina beräkningar - besparingen under avvecklingsperioden till högst 8 milj. kr. vid universitetet i Göteborg. Besparingen vid universitetet i Linköping beräknar jag i enlighet,med UHÄ:s förslag till totalt 3,5 milj. kr. varav 460000 kr. avser universitetet i Uppsala budgetåret 1985/86.

Jag har inte beräknat några medel för reformering av läkarlinjen ulöver dem som finns anvisade för ändamålet innevarande budgetår.

Regionalt hälsouniversitet med integrerad vårdutbildning i Linköping

Regeringen uppdrog i juni 1979 åt UHÄ att konkretisera idén om ett svenskt regionall hälsouniversitet, förlagt till Linköping, och att i anslutning härtill föreslå en försöksverksamhet i Linköping med integrerad vårdutbildning m. m. inom högskolan. I uppdraget ingick som en förutsättning atl en fullständig läkarutbildning skulle finnas i Linköping genom atl den teoretiska utbildningen, som hittills har genomförts i Uppsala, skulle föras över till Linköping.

UHÄ tillsatte den s.k. linköpingsutredningen, som år 1982 avlämnade sina förslag om ett regionalt hälsouniversitet i Linköping. I en skrivelse i december 1982 till regeringen fillstyrkte UHÄ i princip de förslag som arbetsgruppen hade lagt fram. UHÄ:s utgångspunkt var bl. a. att förslaget innebar nya former för samverkan mellan olika utbildningshuvudmän inom vårdområdet som kunde innebära en stimulans för strävandena att forskningsanknyta alla utbildningar inom högskolan. En annan viktig utgångspunkt var atl den föreslagna utbildningen bedömdes som angelägen både för utvecklingen av hälso- och sjukvården och för universitetet i Linköping. Samtidigt underströk UHÄ, att ett beslut om elt regionalt hälsouniversitet i Linköping innefattande en fullständig läkarutbildning borde föregås av ell principbeslut om den långsiktiga dimensioneringen av läkarlinjen.

Som jag har nämnl uppdrog regeringen mot denna bakgrund ijuni 1984 ål UHÄ att bl.a. komma in med en plan för upprättande av elt regionalt hälsouniversitet i Linköping med start tidigast budgetåret 1986/87.

1 UHÄ:s yttrande lill regeringen i oktober 1984 redovisas en sådan plan för ell hälsouniversitet i Linköping, i huvudsak i enlighet med linköpingsutredningens förslag men utifrån en total planeringsram för läkarlinjen i Linköping om 56-60 nybörjarplatser.

Enligt UHÄ:s förslag beräknas driftkostnader för hälsouniversitetet vid full ulbyggnad om sammanlagl 13 233000 kr. fördelade enligt följande: institutionen för medicinsk cellbiologi 11013000 kr. (inkl. fem professurer), allmänmedicin och långvårdsmedicin exkl. professurer 600000 kr., omvårdnadsforskning inkl. professur 800000 kr., ledningsfunktion 240000 kr., medicinskt bibliotek 400000 kr. och enhet för utveckling och utvärdering 240000 kr.

För egen del vill jag anföra följande.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                             297

Vårdpolitiken har under de senasle årtiondena inriktats på all få fill stånd en ändrad struktur av hälso- och sjukvården. Politisk enighet råder om alt primärvården skall ställas i förgrunden samiidigi som den somaiiska korllidsvården åläggs en större återhållsamhet. Den ulveckling av hälso-och sjukvården som jag här nämner har naturligtvis också fåll konsekvenser för utbildningen inom vårdområdet, t.ex. reformeringen av kommunal högskoleutbildning inom vårdområdet (prop. 1978/79: 197, UbU 7, prop. 1981/82:89, UbU 20) och en förnyad läkarutbildning (prop. 1982/83:100, UbU 26, prop. 1983/84: 100, UbU 21). 1 de utbildningsplaner som senare har fastställts för bl.a. huvuddelen av de kommunala högskoleutbildningarna inom vårdsektorn har detla lagit sig uttryck i införandet av moment som bl.a. skall bidra till atl ge de studerande en bättre helhetssyn på de vårdsökande liksom att öka deras beredskap till samverkan mellan olika personalgrupper.

För alt påskynda utvecklingen av utbildningens anpassning lill en decentraliserad vård, med en fungerande samverkan mellan företrädare för vård och utbildning, är det angeläget atl ulnyttja de förulsättningar till förnyelse av vårdutbildningens innehåll och uppläggning som utbildningssyslemel ger. Över hela den industrialiserade världen arbetar man intensivt med dessa frågor. Erfarenheter från andra länder visar att man kan påverka utvecklingen av hälso- och sjukvården, utbildningen och forsknings- och utvecklingsarbetet i önskvärd riktning om man lyckas integrera dels olika vårdutbildningar, dels ulbildning och vård. Inom WHO:s arbete med dessa frågor har just universiteten ansetts vara en nyckelresurs i målsättningen alt uppnå en sådan utveckling. Jag har särskilt uppmärksammat de försök med regionala hälsouniversitet och okonventionellt upplagda vårdutbildningar som pågår på flera håll bl. a. vid Tromsö universitet i Norge och Mc Master university i Ontario, Canada.

Enligt min uppfattning är del angeläget atl förulsättningar skapas även i Sverige för en ytterligare samverkan mellan skilda utbildningar och då i första hand mellan läkarutbildningen och de kommunala vårdutbildningarna. UHÄ har i sina skilda redovisningar angående ett regionall hälsouniversitet i Linköping visat hur en sådan samordning kan ske.

En förutsättning för att inrikta hälso- och sjukvården mer mot förebyggande ålgärder än vad som hillills har skett, är en ökad förståelse av de bakomliggande orsakerna till atl sjukdom uppslår och utvecklas. Ett utvidgat cellbiologiski kunnande och tillämpning av cellbiologiska forskningsmetoder på många hälsoproblem är vägen till ökad förståelse av orsakerna bakom många sjukdomar. Härigenom skapas också förutsättningar att förebygga dessa. Av dessa skäl är cellbiologi särskilt väl lämpad som bas för den nytillkommande teoretiska utbildningen och forskningen inom hälsouniversitetet.

Jag föreslår mot denna bakgrund atl en integrerad vårdutbildning inom ramen för ett regionalt hälsouniversitet startar i Linköping budgetårel

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                  298

1986/87 i huvudsak i enlighel med UHÄ:s förslag. Enligi min uppfallning bör även, ulöver UHÄ:s förslag, kostnaderna för professurer i långvårdsmedicin och allmänmedicin - med tanke på den cenirala roll sådan forskning har i ell hälsouniversitet - inrymmas i den lotala driflkoslnaden för hälsouniversilelet. Jag beräknar således driftkostnaden till lolall 14,7 milj. kr. hudgeiårel 1989/90 vid full ulbyggnad. Utruslningskosinaderna beräknar jag i enlighet med UHÄ:s förslag till 10 milj. kr.

För budgetårel 1985/86 föreslår UHÄ att medel anvisas avseende fem professurer inom ämnesområdet medicinsk cellbiologi saml för viss adminislraliv och leknisk personal. Då den kompelens som dessa ijänsler förelräder är nödvändig för all planeringen av den nya ulbildningen skall kunna göras i god lid före hälsouniversitetels start bilräder jag UHÄ:s förslag och beräknar 1 630000 kr. under förevarande anslag. Jag återkommer i det följande under anslagel D 20. Medicinska fakulleierna med förslag till medelsanvisning för forskningsorganisationen. Jag har vid min medelsberäkning beaktat behovel av medel för planering.

Den lotala besparingen till följd av avvecklingen av de två första årens teoretiska utbildning i Uppsala (den s. k. linköpingslinjen) saml avvecklingen av 26 plalser i den kliniska delen i Linköping beräknar jag, i enlighel med UHÄ:s förslag, lill 5 186000 kr.

Det måste från samlliga berörda parter finnas en samstämmighet i de grundläggande målfrågorna för verksamheten vid ell regionalt hälsouniversitet om denna skall kunna ge etl tillfredsställande resultat. Enligt min mening måste därför särskild uppmärksamhet ägnas ål hälsouniversiteiets planerings- och ledningsorganisation. Det är väsentligt alt denna ulformas så all den samtidigt kan tillgodose utbildningens syften och underläila samverkan mellan olika utbildningshuvudmän och mellan utbildningen och hälso- och sjukvården. Enligt min uppfattning finns del förutsällningar för att inom ramen för nuvarande lagstiftning utforma en lämplig ledningsorganisation för hälsouniversitetet. Härvid måste beaklas de begränsningar som gäller för möjligheten att delegera kommunal beslutanderätt. En samverkansmodell för ledning och planering av hälsouniversitetet bör kunna utformas i huvudsak enligt följande.

Staten och landstingskommunen bibehåller sina nuvarande förpliktelser och åtaganden i fråga om verksamhetens omfattning och arbetsgivaransvar. Med hänsyn härtill måste beslutanderätten i dessa avseenden ligga kvar hos universitetet resp. landstingskommunen. Att personalen är anställd hos resp. huvudman hindrar inte att kollektivavtal träffas om att personalen fullgör sin tjänstgöring inom häLsouniversitetet med bibehållna löne- och anställningsvillkor.

För beslut i frågor som rör hälsouniversitetets verksamhet, som annars skulle ha ankommit på universitetsstyrelsen, bör universitetet inrätta en förvaltningsnämnd. Landstingskommunen kan på motsvarande säll med stöd av regeringens förslag till lag om särskilda organ i landsfingskommu-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              299

nerna (prop. 1984/85:98) inrätta ett särskilt organ med uppgifl att utöva den landslingskommunala hesltitandcrätten.

För all få en samstämmighet i besluten är del nödvändigt att ell beredningsorgan inrättas. Ett sådant beredningsorgan bör knylas lill universilelel. 1 beredningsorganel bör ingå företrädare för huvudmännen, för utbildningen och forskningen saml för de studerande och de anslällda vid hälsouniversilelet. En lämplig ordning kan vara atl personer som ingår i förvaltningsnämnden resp. motsvarande kommunala organ, även ingår i beredningsorganet. Samlliga ärenden som rör verksamhelen bör före beslut beredas av della organ. För den löpande drifien av verksamhelen inom hälsouniversitetet bör det finnas en för universitetet och landstingskommunen gemensam befattningshavare i ledande ställning. Dennes tjänst bör organisatoriskt vara knulen lill universilelel. Jag ulgår från all koslnaden för tjänsten delas lika mellan staten och landstinget i enlighet med UHÄ:s förslag.

Universitetet i Linköping har sedan den I juli 1984 en utbildnings- och forskningsnämnd som inom del medicinska områdel fullgör uppgifter som ankommer på linjenämnd resp. fakullelsnämnd. Under förulsällning alt erfarenheterna av en sådan nämnd är positiva bör en utbildnings- och forskningsnämnd inrättas för den samlade verksamhelen inom hälsouniversilelet. Nämnden kommer därmed att ersälla dels universilelels medicinska utbildnings- och forskningsnämnd, dels landslingskommunens berörda linjenämnder.

Med de förulsättningar jag har nämnt som utgångspunkt bör samtliga kostnader avseende hälsouniversitels drifi. lokaler och utrustning regleras i ell vårdulbildningsavial mellan slalen och Östergötlands läns landstingskommun. Etl sådani avtal bör såvitt gäller statens ekonomiska åtaganden underställas riksdagen för godkännande. Jag avser att återkomma i della när ell avtal föreligger.

Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av att etl regionalt hälsouniversitet med inlegrerad vårdutbildning inrällas i Linköping den I juli 1986 efter de rikllinjer som jag har redogjort för. Del bör ankomma på regeringen att meddela de föreskrifterom hälsouniversitetet som fordras.

Tandläkarlinjen

UHÄ har räknat om besparingarna till följd av riksdagens beslut vid 1983/84 års riksmöle om minskad planeringsram för landläkarlinjen från 37400000 kr. lill 50966000 kr. Skillnaden beror enligt UHÄ på ändrad beräkning avseende palienlinläkler. överlalighelskoslnader och konsekvenser av anslagsomläggningen av landvårdsanslaget.

UHÄ:s beräkning av besparingar under berörda anslag under utbildningsdepartementets huvudtitel är enligt min mening realistisk. Besparingarna avseende nästa budgelår beräknar jag under förevarande anslag lill 2337 000 kr., varav 987 000 kr. avser universitetet i Lund, 660000 kr. universitetet i Göteborg och 690000 kr. universilelel i Umeå. De berörda

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                  300

universiteten har att i sitt budgetarbete fördela besparingen mellan förevarande anslag och anslaget D 6. Vissa landvårdskostnader. Jag kommer i det följande även att beräkna viss besparing under anslagen D 20. Medicinska fakulteterna och D 21. Odontologiska fakulteterna.

Erfarenheterna från nedläggningen av enheten vid Holländargaian har visal att det är ändamålsenligt att samla samtliga medel som skall dras in under en särskild anslagspost. Efler vad UHÄ har anmält avser ämbetet att i nästa års anslagsframställning inkomma med förslag om den samlade odontologiska forskningsorganisationen. Jag avser att i nästa års budgetproposition återkomma med förslag om att föra samman medel som skall dras in vid universitetet i Lund till följd av avvecklingen av grundutbildning för tandläkare i Malmö under en särskild anslagspost.

Med hänsyn till att det i dag finns ett tandläkaröverskott föreslår UHÄ en ytteriigare minskning av antalet nybörjarplatser på tandläkariinjen med 20 ä 40 platser vid karolinska institutet. Samtidigt framhåller UHÄ att del i framliden åter kan bli aktuellt att öka antalet platser på tandläkariinjen. F. n. finns 260 nybörjarplatser på tandläkarlinjen.

Jag är inte beredd att nu fillstyrka UHÄ:s förslag om en ytterligare minskning av planeringsramen för tandläkare. Socialstyrelsen har i en expertpromemoria lämnat en rapport om den långsiktiga arbetssituationen för tandläkare. Av rapporten framgår att balans mellan tillgång och efterfrågan på tandläkare bör kunna föreligga fram till år 2000 om nuvarande dimensionering av utbildningen bibehålls. Efler år 2000 kommer antalet tandläkare enligt prognosen till följd av den ojämna åldersfördelningen inom tandläkarkåren att minska kraftigt med nuvarande dimensionering. Även Sveriges Tand läkarförbund har presenterat prognoser över utbildningsbehovet av tandläkare. Vid de förutsättningar förbundet har angivit kommer det atl finnas arbetslösa tandläkare fram till år 2004 om nuvarande dimensionering bibehålls.

Regeringen har nyligen lagt fram en proposition med förslag till land-vårdslag m.tn. (prop. 1984/85:79). I denna redovisas svårigheterna att bedöma den framtida efterfrågan på tandläkare. Enligt min mening bör man noga följa utvecklingen på arbetsmarknaden och effekterna av den nya tandvårdslagen innan några ytterligare förändringar görs beträffande planeringsramen för tandläkariinjen. Jag förordar därför en oförändrad planeringsram om 260 platser på tandläkarlinjen budgetåret 1985/86.

Tandteknikeruthildning

Riksdagen har tidigare beslutat att den statliga tandteknikerutbildningen skall avvecklas och ersättas med motsvarande kommunal utbildning. Beslutet fullföljs f.n. i Huddinge, Malmö och Umeä, där den slalliga utbildningen avvecklas och avses ersättas av motsvarande kommunal/landstingskommunal utbildning.

Socialstyrelsen har nyligen presenterat en ny prognos för det framtida behovet av tandtekniker fram till år 2(X)0. Enligt prognosen är en dimensionering om 70-80 utbildningsplatser lämplig i ett inledningsskede.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              301

Enligt min mening bör den landteknikerulbildning som bedrivs i anslulning till den odonlologiska fakulteten i Göteborg avvecklas. Jag har erfarit att även Göteborgs kommun planerar att starta motsvarande utbildning. Den lotala kapaciieten skulle därmed uppgå lill 78 platser i landet. Jag förordar atl antagningen till den statliga utbildningen vid universitetet i Göteborg upphör den 1 juli 1985 och beräknar en besparing om 100000 kr. under detta anslag. Till följd av avvecklingen av landteknikerutbildningen vid universitetet i Umeå beräknar jag en besparing om 519000 kr.

Receptarieutbildning

UHÄ föreslår en ökning med 20 nybörjarplatser på receptarielinjen vid universitetet i Uppsala. Jag bilräder UHÄ:s förslag och beräknar kostnaderna lill 125000 kr. budgetåret 1985/86 och lill 250000 kr. budgetåret 1986/87.

Psykoterapiutbildning

Påbyggnadslinjen i psykoterapi har under senare år haft 40 nybörjarplatser på steg 1 och 24 nybörjarplatser på steg 2. UHÄ föreslår atl vissa förändringar i psykolerapiulbildningen sker fr. o. m. budgetåret 1985/86. Mot bakgrund av rådande obalans mellan utbildningsmöjligheterna på steg 1 och steg 2 biträder jag UHÄ:s förslag att befintliga utbildningsresurser under budgetårel 1985/86 helt används för alt ge dels ulbildning på steg 2, dels kompletteringsutbildning för den grupp som redan har en utbildning som ligger över nivån för steg 1 och som önskar få steg 2-kompelens. Inom den befintliga resursramen förordar jag ytterligare handledarutbildning inom Umeå högskoleregion.

UHÄ hemställer om medel (4-200000 kr.) för metodutveckling och handledarutbildning i psykopsykolerapi m. m. budgetåret 1985/86. Enligt min uppfattning är etl utvecklingsarbete väsentligt när det gäller hur de mera generella problemen kring psykoterapeutisk behandling vid psykoser, bl.a. med utgångpunkl i verksamhelen vid Sälers sjukhus, skulle kunna inrymmas i en utbildning. Jag biträder UHÄ:s förslag och beräknar 200000 kr. för ändamålet budgetåret 1985/86.

Påbyggnadslinje i toxikologi

UHÄ föreslår att en påbyggnadslinje i toxikologi inrättas vid karolinska institutet budgetåret 1986/87. Påbyggnadslinjen avses ersätta den lokala linjen för utbildning i toxikologi som f.n. anordnas vid inslitulel. Mol bakgrund av utvecklingen av forskningen i bioteknik anser jag att del är värdefullt att stärka ulbildningen i toxikologi. Jag biträder UHÄ:s förslag och förordar att regeringen begär riksdagens bemyndigande atl inrätta en påbyggnadslinje i toxikologi - med en baskurs om 20 poäng och en fortsättningskurs om ytterligare 60 poäng budgetåret 1986/87 vid karolinska institutet. Jag utgår från att utbildningen kan genomföras inom oförändrade resursramar.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

302

m      —

E E o

o\

00 (N

0 0

SD

,— r

sO

VO —

XJ

c

—        r*

2I-

(/,

o

c

:£■

S 5 c

c                 "rt

u •-       >

■o._

rt c

•t: t;; ?, o     -M S £ 7

= .2 S 3 5; g ns -E-

o o   °tfl CO 00 H CL

VI T3

ta .k:

y

0

ort

i/i

0

00

c -a

OJ

0

c

*«

L>

D.

Vi

:n3

(U

0

•5

0

s

ISO

E:

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

303

lid

:" G-J

> X, j

C

:Ki c: j

> .§ J

%o o      m

VO             o

c c

_{11 =}

Ei2 E

O   4)   C

ö i

•■o .:£ si

ii

i2o

§c 5,

3 -                        CÖ

.i-SÖ

Ml C    .

> DO O

5 -5 -c

cö ocO

HO.

E

5 E? ,

o

O

o o

OO

4 0-1

f,-!

r

(N —

w-1

<.S J

5-1

o

00

o c: (L>    -

c

00 — - c

.!>.£<"

c.a--E

u > rt •-

rdslinj ka ser eknisk eringsl

■,   ÖO

'E. S

OJ

ca o

ii

örseivå edicins rtopedt ehabilit

1/3

ca

CO

XSOoS

c c

3   3

c -o o « is E

i._l ort

p-

u   rt *

(Al      (/)    u-

>   > u

cö      cö   (rt

1-         ä

i- „ a>      ™

-   trt           (rt   t-

2 —      1-1 oo

II.

B

o

»cö .- ■> 't:

4>

-" S-

i/)

cn

cö   (/)   O

>

>

J *i J

CÖ

cö

t« i2 t«

—    Q.-o

a>

4>        b

CA

V)

L- >ri ocö

O <   >

CÖ

nJ

ii > «-

D.

a

c £ S?

sO

r-1

1)   cö   >

ax

> ( a d

f-,    ■w-iOr-wijvO

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              304

Kommunal högskoleutbildning Medicinska servicelinjen

Pä linjen utbildas laboratorieassistenter. Högskolemyndigheterna har problem dels med rekryteringen lill linjen, dels med elt stori antal studieavbrott inom linjen. UHÄ föreslår atl linjens namn ändras till laborato-rieassistenllinjen. Den nya benänmingen anses bättre motsvara utbildningens innehåll och ge mer rättvisade information om kommande arbetsmarknad. Jag anser atl ändringen bör genomföras.

Rehabiliteringslinjen

Enligt riksdagens beslut (prop. 1982/83: 100, UbU 30, rskr 341, prop. 1983/84:100, UbU 20, rskr 239) anordnas under budgelåret 1984/85 en fördjupningskurs i arbetsterapi vid universitetet i Göteborg och två fördjupningskurser i sjukgymnastik, varav en vid universitetet i Lund och en vid karolinska institutet. Inom ulbildningen i sjukgymnastik är elt nordiskt samarbete under ulveckling.

Jag har erfarit att fördjupningskurserna i såväl arbetsterapi som sjukgymnastik har rönt stort intresse. Detta gäller även inom andra nordiska länder. Jag anser därför att antalet platser på fördjupningskursen i arbetsterapi bör dubbleras. Under anslaget D 7. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. har jag beräknal medel härför. Under anslaget D 14. Bidrag lill kommunal högskoleutbildning m. m. kommer jag alt beräkna en motsvarande minskning under anslagsposten Till regeringens disposition. Jag anser att samma ordning som för utbildningen i sjukgymnastik skall gälla även för utbildningen i arbetsterapi beträffande möjligheter till nordiskt samarbete och avser att återkomma till regeringen i frågan.

Riksdagen har beslutat (prop. 1981/82: 100, UbU 20, rskr 248) atl påbyggnadslinjer för arbetsterapeuter skall inrättas budgetåret 1986/87 samt atl förslag skall läggas fram så atl även påbyggnadsutbildning för sjukgymnaster kan starta samma budgetår. Med utgångspunkt i riksdagens beslut uppdrog regeringen åt UHÄ att redovisa förslag till påbyggnadsutbildning för sjukgymnaster fr.o. m. budgetårel 1986/87.

UHÄ har avgelt förslag som innebär att en påbyggnadslinje i arbetsterapi och en påbyggnadslinje i sjukgymnastik inrättas. Vardera linjen föreslås omfatta 20 poäng och innehålla inriktningar mot primärvård, somatisk sjukvård och psykiatrisk sjukvård. Dessutom föreslår UHÄ att en påbyggnadslinje i habilitering om 20 poäng inrättas, som är gemensam för arbetsterapeuter och sjukgymnaster och eventuellt ytterligare yrkesgrupper. UHÄ föreslår även att en påbyggnadslinje i företagshälsovård om 20 poäng inrättas för sjukgymnaster.

Riksdagen har tidigare (UbU 1979/80:7, rskr 100, UbU 1981/82:20, rskr 248) uttalat sig om behovet av påbyggnadsutbildning för arbetsterapeuler och sjukgymnasier men har hillills, på regeringens förslag, prioriterat en kvantitativ utbyggnad av grundutbildningen. Jag anser för egen del alt

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              305

rehabiliteringslinjen nu har nått en sådan utbildningskapacitet atl resurser kan tas i anspråk även för påbyggnadsulbildningar. Jag tillstyrker mot denna bakgrund UHÄ:s förslag alt påbörja påbyggnadsulbildning inom delta område. Jag är däremot inte beredd alt tillstyrka UHÄ:s förslag lill linjekonstruktion i alla delar.

Jag förordar för egen del atl en påbyggnadslinje i arbetsterapi om 20 poäng och en påbyggnadslinje i sjukgymnastik om 20 poäng inrättas den I juli 1986. För att åstadkomma en flexibel och ändamålsenlig linjekonstruk-tion anser jag att vardera linjen bör inrättas med inriktningar mol primärvård, läns- och regionsjukvård, psykiatrisk sjukvård saml habililering. Enligi min mening motsvarar begreppel läns- och regionsjukvård de begrepp som kommer att användas inom hälso- och sjukvårdens framtida organisation, varför jag förordar denna benämning före den föreslagna benämningen, somatisk sjukvård. De argument som har framförts från såväl Landstingsförbundet som arbetsterapeuternas och sjukgymnasternas fackliga organisationer har övertygat mig om att habililering bör ingå som en Inriktning inom påbyggnadsulbildningen i arbelsterapi resp. i sjukgymnastik. Detta hindrar inte att viss samordning kan förekomma mellan de två påbyggnadslinjerna.

För att tillräcklig planeringstid skall kunna ges måste beslut om att inrätta linjerna fattas redan nu. Jag avser att återkomma med förslag om dimensionering och lokalisering av de nämnda linjerna i 1986 års budgetproposition.

Regeringens förslag om företagshälsovård har nyligen redovisats för riksdagen i en särskild proposition (prop. 1984/85: 89).

1 samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet förordar jag att en påbyggnadsutbildning i företagshälsovård för sjukgymnaster skall anordnas. Jag avser därför all föreslå regeringen atl uppdra ål UHÄ att utreda förutsättningarna för hur en sådan utbildning kan samordnas med motsvarande utbildning för sjuksköterskor och skyddsingenjörer. Utgångspunkten för uppdraget skall vara atl utbildningen bör omfatta 20 poäng och starta tidigast budgetårel 1986/87.

UHÄ har även föreslagil all en treårig försöksverksamhet startar budgetåret 1985/86 med en samarbetsgrupp för sjukgymnasternas påbyggnadsulbildning. Gruppens uppgift skall enligt UHÄ vara att värdera och ekviva-lera annan utbildning än högskoleutbildning. Jag beräknar för budgetåret 1985/86 170000 kr. för försöksverksamhet med en s. k. ekvivaleringsgrupp för sjukgymnasternas och en för arbetsterapeuternas påbyggnadsutbildning under anslagel D 14. Bidrag lill kommunal högskoleutbildning m. m.

Ulbildningen på rehabiliteringslinjens inriktning mot sjukgymnastik bedrivs i dag med statligt huvudmannaskap vid karolinska institutet i Stockholm och vid universitetet i Lund. På de övriga fem orterna där utbildningen i sjukgymnastik bedrivs är huvudmannaskapet kommunall eller landslingskommunall. Jag anser i princip alt denna utbildning bör bedrivas med 20    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                   306

ett enhetligt huvudmannaskap. Jag vill framhålla att riksdagen år 1982 (prop. 1981/82: 89. UbU 20, rskr 248) beslöt att de medellånga vårdutbildningarna skall ha kommunall huvudmannaskap, dock med vissa undantag. Mot denna bakgrund avser jag att låta utreda de konsekvenser i skilda avseenden som kan följa av ell enhetligt kommunalt eller landslingskommunall huvudmannaskap för sjukgymnastutbildningen med sikte på att ta fram underlag för de förhandlingar som kan bli aktuella och de övriga åtgärder som kan behöva vidtas. Jag avser att återkomma till regeringen med förslag i denna fråga.

Kompletterande utbildning för sjuksköterskor m.m.

Enligt riksdagens beslut (prop. 1981/82: 100, UbU 20, rskr 248) upphör nuvarande påbyggnadslinje för utbildning i medicinsk och kirurgisk sjukvård den 1 juli 1986. Jag har lidigare uttalat vikten av all utbildningsbehovet för de sjuksköterskor som önskar genomgå utbildning i medicinsk och kirurgisk sjukvård kan tillgodoses så snart som möjligt. UHÄ har på regeringens uppdrag redovisal ett förslag till kompletterande utbildning för sjuksköterskor i medicinsk och kirurgisk sjukvård. Jag förordar därför i enlighet med vad riksdagen uttalade vid 1982 års riksmöte atl en sådan kompletterande utbildning får fortgå även efter den 1 juli 1986, dock längst t.o.m. budgetåret 1988/89. Jag beräknar att statens kostnad härför totalt kommer att uppgå till ca 15 milj. kr. Därefter räknar jag med att detta utbildningsbehov skall vara täckt och att eventuella lokala utbildningsbehov kan tillgodoses genom enstaka kurser.

UHÄ föreslår att medel för kompletterande utbildning för oftalmolog-assistenter får fortgå t.o.m. budgetåret 1988/89. Jag beräknar medel för ändamålet under anslaget D 14. Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m.

Dimensioneringsfrågor m.m.

Enligt UHÄ är det fortfarande svårt för utbildningshuvudmännen alt planera dimensioneringen av de kommunala vårdutbildningarna. Rekryteringsproblem föreligger till hälso- och sjukvårdslinjen, medicinska servicelinjen och sociala omsorgslinjen. Antalet sökande till vårdutbildningarna inom kommunal högskoleutbildning har under de senaste två åren minskat med en fjärdedel och antalet återbud är stort. Under budgetårel 1984/85 förväntas antalet utnyttjade nybörjarplatser bli ca 350 färre än vad riksdagen har beviljat. Den totala faktiska utbildningskapaciteten har dock ökat jämfört med föregående år.

Enligt min uppfattning är det angeläget att denna utveckling kan brytas genom särskilda insalser. Sådana kan t.ex. utgöras av ökad samordning av utbildningresurser mellan regioner och förbättrad information om vårdyrken. Den föreslagna namnändringen för medicinska servicelinjen är ett exempel på åtgärd för att öka rekryteringen.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              307

Efter vad jag har erfaril planerar både UHÄ och Landstingsförbundet ytterligare åtgärder av det slag jag har nämnl i syfte alt kunna öka tillströmningen lill kommunal högskoleutbildning.

UHÄ föreslår planeringsramar om sammanlagt 10427 nybörjarplatser för den kommunala högskoleutbildningen för budgetåret 1985/86, vilket är en minskning med 171 platser jämfört med budgetåret 1984/85. Jag är inte beredd att helt tillstyrka UHÄ:s förslag om minskning av antalet nybörjarplatser. Enligt min mening bör det för budgetåret 1985/86 finnas 20 platser för rehabiliteringslinjens inriktning mol arbetsterapi och 22 platser på tandhygienistlinjen utöver UHÄ:s förslag.

I regeringens proposition 1984/85:79 med förslag lill tandvårdslag m. m. har redovisats att del finns anledning alt upprätthålla en hög dimensionering av tandhygienistutbildningen. Jag avser mot denna bakgrund att senare föreslå regeringen atl uppdra ål UHÄ atl se över tandhygienistutbildningens organisation och dimensionering.

Mina förslag lill planeringsramar överensstämmer i stort med huvudmännens förslag. Ramarna innebär att antalet nybörjarplatser kommer atl öka i förhållande till antalet utnyttjade platser innevarande budgetår.

Med hänvisning till vad jag har anfört förordar jag följande förändring av antalet nybörjarplatser budgetårel 1985/86 i förhållande till budgetåret 1984/85.

Förändring av nybörjarplatser 1985/86

Linje                                                                         Förändring 1985/86 i för-

hållande till 1984/85

UHÄ

Föredragande

-148

-148

-1-    4

-1-    4

- 27

- 27

0

0

+ 22

-h 42

+    6

-1-    6

- 28

-    6

-t- 24

-(- 24

- 24

- 24

Hälso- och sjukvårdslinjen Hörselvårdslinjen Medicinska servicelinjen Ortopedtekniska linjen Rehabiliteringslinjen Sociala omsorgslinjen Tandhygienistlinjen Påbyggnadslinjer till

hälso- och sjukvårdslinjen

medicinska servicelinjen

Summa                                                                     -171                -129

Övriga frågor

I samband med kommunaliseringen av Karolinska sjukhuset förstärktes forskningen vid karolinska institutet med 4 milj. kr. under anslaget D 10. Utbildning för vårdyrken. Medlen skulle successivi användas för forskningsändamål i takt med att molsvarande andel kunde frigöras genom avveckling av landläkarutbildningen vid enheten vid Holländargaian. Enligt riksdagens beslut (UbU 1980/81:29) skall en överföring lill anslaget

Rättelse: S. 318 not 1 under tabellen Står: sid 000 Rättat lill: sid 312

Prop. 1984/85:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                   308

D 20. Medicinska fakulteterna övervägas senast när tandläkarutbildningen vid Holländargaian är avvecklad.

Tandläkarutbildningen vid enheten vid Holländargaian har nu helt upphört. Jag beräknar därför en minskning av detta anslag med 4,5 milj. kr. Jag kommer att beräkna motsvarande ökning av anslaget D 20. Medicinska fakulteterna, anslagsposten karolinska institutet för budgetåret 1985/86.

1 anslutning till riksdagens beslut med anledning av. prop. 1983/84:115 (UbU 1984/85: 3, rskr 20) om gäststuderande i högskolan beräknar jag en minskning av medlen under förevarande anslag (-48000 kr.). Jag beräknar motsvarande ökning under anslaget D 7. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m. Jag har vidare, med anledning av samma riksdagsbeslui beräknat en besparing (-34000 kr.).

Jag beräknar en minskning av medlen under förevarande anslag (-105 000 kr.). Motsvarande ökning beräknas under anslaget D 7. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m.

Jag beräknar en besparing om 374000 kr. avseende förvaltningsrationalisering.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (362 187000 + 9659000=) 371 864000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.         planeringsramar för budgetåret 1985/86 fastställs i enhghet med vad jag har förordat,

2.         godkänna vad jag har förordat med anledning av förslaget om ett regionalt hälsouniversitet med integrerad vårdutbildning i Linköping,

3.         bemyndiga regeringen atl inrätta en påbyggnadslinje, utbildning i toxikologi, om 20/60 poäng den 1 juli 1986,

4.         bemyndiga regeringen att inrätta en påbyggnadslinje, påbyggnadsutbildning i arbetsterapi, om 20 poäng den 1 juli 1986,

5.         bemyndiga regeringen att inrätta en påbyggnadslinje, påbyggnadsutbildning i sjukgymnastik, om 20 poäng den 1 juli 1986,

6.         bemyndiga regeringen att besluta om ändrad benämning på medicinska servicelinjen i enlighet med vad jag har förordat,

7.         godkänna vad jag har anfört om kompletterande utbildning i medicinsk och kirurgisk sjukvård för sjuksköterskor,

8.         till Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 371 846000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                             309

Dll. Utbildning för undervisningsyrken

712125456 757548000 744999000

Reservation                    49873987

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

Anslaget avser grundläggande ulbildning för undervisningsyrken vid de statliga högskoleenheterna samt personalutbildning för skolväsendets behov inom utbildningsdepartemenlels verksamhetsområde. Under anslagel beräknas medel för allmänna ulbildningslinjer och påbyggnadslinjer inom sekiorn saml för vissa kurser m. m. Medel för kommunal högskoleutbildning inom sekiorn beräknas under anslagel D 14. Bidrag lill kommunal högskoleutbildning m.m.

Anslagsfördelning

Högskoleenhet/högskoleregion m.

m. 1984/85

Beräknad ändr

ing 1985/86

Universitets-och högskoleämbetet

Föredraganden

Grundläggande högskoleutbildning och påbyggnadsutbildning:

Stockholms högskoleregion

Högskolan för lärarutbildning i Stockholm Konstfackskolan Musikhögskolan i Stockholm

124310000

3 859000

13 336000

-1--1-4-

446000 349000 697 000

-1--1-

849000 326000 633000

Uppsala högskoleregion

Universitetet i Uppsala

Högskolan i Eskilstuna/

Väslerås

Högskolan i Falun/Borlänge

Högskolan i Gävle/Sandviken

Högskolan i Örebro

48427000

8489000 13416000 19310000 26461000

-1--t-

6 172000

221000

73000

206000

1638000

-1-

5 238000

308000

427000

770000

1469000

Linköpings högskoleregion

Universitetet i Linköping Högskolan i Jönköping

50577000 19311000

4-

155000 52000

4-

33000 247 000

Lund/Malmö högskoleregion

Universitetet i Lund Högskolan i Halmstad Högskolan i Kalmar Högskolan i Kristianstad Högskolan i Växjö

80211000 4 668 000 17 566000 17057 000 22 312000

4-+ -V -Ir +

2976000

267000

757000

440000

17000

-t-

-1--t-

473000 230000 1 171000 167 000 184 000

Göteborgs högskoleregion

Universitetet i Göteborg Högskolan i Borås Högskolan i Karlstad

98 792000

3 666000

24 423 000

-1--1-

1 167 000

2429000

865000

4--1-

312000

2 300000

31000

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

310

Högskoleenhet/högskoleregion m.

m. 1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Universitets-och högskoleämbetet

Föredraganden

Umeå högskoleregion Universitetet i Umeä Högskolan i Luleä Högskolan i Sundsvall/ Härnösand

Ej fördelade medel Hemspråkslärarulbildning

57 546000 24 873000

15711000 317000

+ 1751000 -1-    614000

4-    397000 -f       16000

+ +

224 000 151000

120000 II 000

Utbildning av instruktörer för näringsliv och förvaltning

Särskild och riktad ämneslärarutbildning Utbildningsarvode Särskilda utbildningsåtgärder för obehöriga lärare Särskilda utbildningsåtgärder för vissa lärare

Personalutbildning för skolväsendets behov:

Stockholms högskoleregion Uppsala högskoleregion Linköpings högskoleregion Lund/Malmö högskoleregion Göteborgs högskoleregion Umeå högskoleregion Till UHÄ:s disposition

Summa

723 000

614000

351000

1607000

-

970000

-   1607 000

26003 000

-1-

1612000

- 5046000

1816000

-

1295 000

- 1816000

-

-

4-    525 000

724787000

-1-

3610000'

-15 787 000

5 580000

-1-

971000

4-    426000

6705000

-1-

1543000

4-    944000

3 558000

-1-

749000

4-    496000

6804 000

4-

831000

4-     188000

5 990000

4-

1135 000

-■    538000

4 124000

4-

650000

4-    283 000

-

4-

1 100000

4-    363 000

32761000

-1-

6979000

-f 3 238000

757548000

4-10589000'

-12549000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Sammantaget innebär ändringsförslagen i korthet följande.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

311

Kostnad budgetåret 1985/86 (tkr.)

441 607

3.11

- 361
-16913

-   1487

-   3 095

-       257

-       839

-       630

-       473

-    1058

-    1019

-       168

-       504

-   1630

-   4083

-   1050

4.3

4.4

4.5

■    735 - 632

-17 660

-     1295

-     3019

-       630

4-      96

Ändamål/högskoleenhet m. m.'-

Kostnad

budget-

året

1985/86

(tkr.)

1

Pris- och löneomräkning

1.1

Prisomräkning

4-12862

1.2

Löneomräkning

-h 26 929

Summa under 1

4-39791

2

Förändringar av anslags-teknisk natur

2.1

Medel för ordinarie lektorstjänst L 20

ULi

-    231

Summa under 2

-    231

3

Konsekvenser av lidigare beslut

3.1

Bildlärarlinjen

Enl. BP 83 Särskilda utb.

åtgärder

-    453

3.2

Fritidspedagoglinjen

Enl. BP 83

- 1804

Enl. BP 84

- 2100

3.3

Förskollärarlinjen

Enl. BP 83

- 3 101

Enl. BP 84

- 6195

3.4

Hemspräkslärariinjen Särskilda utbildningsåtgärder

Enl. BP 83 variant

-   265

Enl. BP 84 enstaka kurs

- 722

3.5

Lägstadielärarlinjen Vartannatårsantagning

Enl. BP 82

- 3 040

Tilläggsbudget 82

26

Vidareutbildning av

mellanstadielärare

till lågstadielärare,

vartannat år

4-     138

Särskilda utbildnings-

åtgärder

Enl. BP 82

-     155

Enl. BP 84 enstaka kurs

-    400

3.6

Mellanstadielärarlinjen

Tilläggsbudget 82

-    321

Tillvalskurser i samiska,

vartannat år

4-     411

Vidareutbildning av låg-

stadielärare till mellan-

stadielärare, vartannat år

-    273

Särskilda utbildnings-

åtgärder

Enl. BP 84 enslaka kurs

-    400

3.7

Musiklärariinjen

Enl. BP 82

4-    919

Enl. BP 84

4-    408

3.8

SYO-linjen

Enl. prop. 83/84:86

Kompletteringsutbildning

4-     525

3.9

Vårdlärarlinjen

Enl. BP 84

-     746

Ändamål/högskoleenhet m. m.

3.10

Ämneslärarlinjerna Tilläggsbudget 82 Enl. BP 83 Speciallärarlinjen Vanannat är: Utbildning av yrkesvals-lärare för särskolan

Summa under 3

4 4.1

4.2

Alternativ 1 Fritidspedagoglinjen

-    88nplHLS.HJ, UG Förskollärarlinjen

-    234 npl HLS, ULi, UG, UL, HKs

Handels- och kontorslärarlinjen - 12 npl HLS Hushållslärarlinjen -24 npl UU, UUm Industri- och hantverkslärarlinjen Tekniklärarutbildning

4.6

4.7

4.8

-    30 npl HV Lågstadielärarlinjen -ISnplHLS, UG Mellansladielärarlinjen

-    78 npl HG/S, ULi, HK, HJ,HV, UUm, UL Värdlärarlinjen -48nplUG, UUm Kurs i anatomi

4.9

4.10

-    16 npl UU Kurs i fysiologi -24nplUU Ämneslärarlinjerna 160 poängsutbildning

-    105 npl HLS, HÖ, ULi, UL, HV.UG 40 poängsutbildning

-    100 npl HLS, UU, UL, UG Särskild och riktad ämneslärarutbildning Besparing i praktikkostnader, längtidsförordnade handledare HLS, UU, UL, UG Gemensamma funktioner

4.11

Summa under 4

5 5.1

5.2

UG,

Ahernaliv 2 Fritidspedagoglinjen -88 npl HLS, HJ, UG Förskollärarlinjen - 234 npl HLS, ULi UL, HKs

5.3

5.4

Hushållslärarlinjen -24 npl UU, UUm Hemspråkslärarlinjen Omläggning av utbildningen HLS, UG, UL

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

312

Ändamål/högskoleenhet m.m.''

Kostnad

Ändamål/högskoleenhet m. m.'-

Kostnad

budget-

budget-

året

året

1985/86

1985/86

(tkr.)

(tkr.)

5.5

Industri- och hantverkslärarlinjen Halvfartsutbildning

Särskild och riktad ämneslärarutbildning Obligatorisk utlands-

- 1050

HLS

4-

1 180'

kurs på språkvetenskap-

Merkostnad ämnesunder-

lig hnje HLS, UU, ULi,

visning m. m.

UL, UG, UUm

4- 1575

HLS, UL, UG, UUm, HS/H

4-

525

Omfördelning från histo-

Tekniklärarulbildning

risk-samhällsvetenskap-

-30 npl HV

-

630

lig och språkvelenskap-

Kurser för instruktörer

1ig till matematisk-na-

för näringsliv och för-

turvetenskaplig linje

valtning

4-

578

(50-60 npl) HLS, UU, ULi,

5.6

Lågstadielärarlinjen

UL, UG, UUm

4-    756

- ISnplHLS, UG

-

484

5.12

Speciallärarlinjen

5.7

Mellanstadielärarlinjen -78 npl HG/S. ULi. HK,

Omläggning Avveckling av nuvarande

HJ,HV, UUm, UL

—

1058

utbildning

-25 405

5.8

Slöjdlärarlinjen

160 poängsutbildning

Ny linjeutbildning HLS,UU,HG/S,ULi.HJ

4- 24 npl ULi, UG

4-

788

UL.UG.UUm

4-17 160

5.9

Textillärariinjen

Överföring till D 11:11

4- 5341

Omlokalisering

—

378

5.13

Besparing i praktikkost-

12 npl från UG till ULi

4-

378

nader, längtidsförord-

5.10

Vårdlärarlinjen

nade handledare

-48nplUG, UUm

-

893

HLS,UU, UL, UG

-    735

Kurs i anatomi - 16 npl UU

—

168

5.14

Gemensamma funktioner

-    632

Kurs i fysiologi - 24 npl UU

-

504

5.15

Gemensamma funktioner,

5.11

Ämneslärarlinjerna

bibliotek

4-     114

160 poängsutbildning - 45 npl HÖ, HV

917

Summa under 5

-12058'

40 poängsutbildning

Summa alternativ 1''

■+ 4 987

- lOOnplHLS, UU,UL, UG

—

2751

Summa alternativ 2"

4-10589'

' HLS = högskolan för lärarutbildning i Slockholm, UU = universitetet i Uppsala, HF/B = högskolan i Falun/Borlänge, HG/S = högskolan i Gävle/Sandviken, HÖ= högskolan i Örebro, ULi = universitetet i Linköping, HJ = högskolan i Jönköping, UL=universiletet i Lund, HK=högskolan i Kalmar, HKr=högskolan i Kristianstad, HV = högskolan i Växjö, UG = universitetet i Göteborg, HKs = högskolan i Karlstad, UUm=universitelet i Umeå, HLu = högskolan i Luleå, HS/H = högskolan i Sundsvall/Härnösand. npl= nybörjarplatser.

' Inkl. skrivelse från UHÄ den 10 september 1984.

■* Inkl. pris- och löneomräkning, förändringar av anslagsteknisk nalur samt konsekvenser av lidigare beslut.

UHÄ hemställer att

1.         en flyglärarlinje, 40 poäng, inrättas den I juli 1985,

2.    planeringsramar fastställs i enlighel med vad som förordas i anslagsframställningen,

3.    under etl reservationsanslag Utbildning för undervisningsyrken anvisas 767377000 kr. med angiven fördelning på anslagsposter.

UHÄ har i skrivelse den 23 februari 1984, på uppdrag av regeringen den 28 juni 1979, inkommit med förslag till utbildning av lärare för drift- och underhållsteknisk linje i gymnasieskolan.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              313

UHÄ har i skrivelse den 10 september 1984 inkommit med förslag lill åtgärder för alt avhjälpa brislen på lärare i lekniska och yrkcslekniska ämnen.

UHÄ har i skrivelse den 18 september 1984, på uppdrag av regeringen den 13 januari 1983, inkommit med förslag till specialpedagogiska utbildningsinsatser inom högskolan.

UHÄ har i skrivelse den 18 september 1984 inkommit med förslag till förändrad utbildning av hemspråkslärare.

Örebro kommun har inkommit med skrivelse om utbildning av lärare för döva och hörselskadade elever vid gymnasieskolan i Örebro.

Myndigheter och organisationer m.fi. har inkommit med skrivelser med anledning av de förslag till nedläggning av ulbildningslinjer m. m. vid vissa högskoleenheter som har lämnats i lJHÄ:s anslagsframställning.

Föredragandens överväganden

Vid mina överväganden har jag beträffande lärarutbildningen för grundskolan samrått med statsrådet Göransson och beträffande utbildningen av förskollärare och fritidspedagoger med chefen för socialdepartementet.

För konsekvenser av tidigare fattade beslut beräknar jag medel i enlighel med vad universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har föreslagit.

Mina förslag till planeringsramar för sektorn framgår av föregående tabell.

Jag kommer i det följande atl förorda en minskning av anlalel nybörjarplatser på fritidspedagoglinjen (-30), förskollärarlinjen (-60), lågstadielärarlinjen (-96), mellanstadielärarlinjen (-276), vårdlärarlinjen (-48), ämneslärarlinjerna (-45) samt speciallärarlinjen gren 1, 1-20 poäng, (-192) och gren 2 (-42). Dessutom kommer jag att förorda att antalet plalser på den praktisk-pedagogiska ämneslärarutbildningen om 40 poäng minskas med 100.

Jag övergår nu till atl behandla vissa ulbildningslinjer inom sektorn saml frågor rörande personalutbildning för skolväsendels behov.

Förskollärar- och fritidspedagoglinjerna

Socialstyrelsen har gjort beräkningar av tillgång och efterfrågan på utbildade i förhållande till tre olika alternativ för utbyggnad av barnomsorgen. Sammanfattningsvis gör socialstyrelsen bedömningen atl någon större reducering av utbyggnadstakten för barnomsorgen inte kommer all genomföras del närmaste årel, bl.a. fill följd av nya anordningsbidrag och fortsatt slor efterfrågan på barnomsorg. Mot den bakgrunden synes, enligt socialstyrelsen, nuvarande utbildningskapacitet vara lämpligt avpassad. Den ökade rekryteringen, av framför allt fritidspedagoger men även förskollärare, till andra samhällssektorer än barnomsorgen innebär enligt socialstyrelsen atl inte enbart barnomsorgens ulbyggnad påverkar efterfrågan på dessa personalgrupper.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

314

Planeringsramar för sektorn för utbildning för undervisningsyrken budgetåret 1985/86

Utbildningslinje/poäng

HLS    Konst-SMH   Upp-Eskils-   Falun/Gävle/ÖrebroLin-     Jön-     Lund/
fack                 sala   tuna/       Bor-     Sand-            köping köping Malmö

Västerås länge   viken

Bamavårdslärarlinjen, 120

Bildlärarlinjen, 120

Folkhögskollärarlinjen, 40

184 870

36 120

145

148

72' 72'

Fritidspedagoglinjen, 100

Förskollärarlinjen, 100

Handels- och kontorslärarlinjen, 40

Hemspråkslärarlinjen, 80

Hushållslärarlinjen, 120

Idrottslärarlinjen, 80

Industri- och hantverkslärarlinjen, 40

Lågstadielärarlinjen, 100

Mellanstadielärarlinjen, 120

Musiklärarlinjen, 160

Slöjdlärarlinjen, 40

30

120 198

Studie- och yrkesorienteringslinjen, 120

Textillärarlinjen, 120

yårdlärarlinjen, 60

Ämneslärarlinjerna, 160

Lärarlinjen för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel"*, 20

Speciallärariinjen'", 20-100 347*

Pedagogik/metodiklärar
linjen'", 20                            18

48

72

16"

48

36 48 120

84 48

75

60

36

30

72

60

60

96

126

102

144

120 106'

168

120

270

24 36

124

24

24

24

24

24

30

30

30

48 96"

32 113

30

48 56

60

96

177

48

24

24      272'

' Härav avser minst 50 platser 50-poängsutbildning.

Härav avser minst 550 platser 50-poängsutbildning och minst 152 platser i Stockholm, Eskilstuna/Västerås, Linköping, Lund och Göteborg ulbildning för tvåspråkiga studerande.

' Härav avser 50 platser Ivåämnesutbildning.

■* Härav avser 24 platser Ivåämnesutbildning.

' Härav avser 24 plalser särskild utbildning för sökande med finska som modersmål.

Härtill kommer 30 platser landstingskommunal högskoleutbildning i Arvika. 96 platser avser Ivåämnesutbildning, varav 16 i Stockholm, 24 i Lund, 32 i Göteborg samt 24 i Luleä.

Härav avser 25 platser ämnesteoretisk utbildning i Växjö.

" Härav avser 50 platser ytterligare påbyggnad om 20 poäng, gren I.

* Härav avser 30 platser ytterligare påbyggnad om 20 poäng, gren 1.

'° Påbyggnadslinje.

" Flerämnesuibildning.

UHÄ framhåller att antalet sökande fill främst förskollärarlinjen har minskat kraftigt under de senaste åren. Nedgången av antalet sökande är enligt UHÄ större än vad som svarar emot det minskade behovet av barnomsorgspersonal. UHÄ anser del för sin del svårt att bedöma vilket antagande om utbyggnadstakten för barnomsorgen som bör läggas till grund för utbildningens dimensionering. UHÄ föreslår emellertid en minskning med 240 nybörjarplatser på fritidspedagoglinjen och 600 platser på förskollärariinjen för perioden 1985/86-1990/91, varav 88 resp. 234 nybörjarplatser avser budgetåret 1985/86.

För egen del får jag anföra följande.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

315

Utbildningslinje/poäng

Halm-

Kal-

Kris-

Växjö

Göte-

Karl-

Umeå

Luleå

Sunds-

Sum-

stad

mar

tianstad

borg

stad

vall/ Härnösand

ma

Bamavårdslärarlinjen, 120

12

12

40

Bildlärarlinjen, 120

48

96

Folkhögskollärarlinjen, 40

75

Frilidspedagoglinjen, 100

30

30

60

84

60

36

30

928'

Förskollärarlinjen, 100

60

120

138

120

240

120

120

120

120

3078

Handels- och kontors-

lärarlinjen, 40

24

24

108

Hemspräkslärariinjen, 80

36

192

Hushållslärarlinjen, 120

36

48"

132

Idrottsläradinjen, 80

251

Industri- och hantverks-

lärarlinjen, 40

120

78

36

506

Lågstadielärarlinjen, 100

24

24

24

48-'

24

24

24

24

408

Mellanstadielärarlinjen, 120

30

30

30

48'

30

30

30

30

516

Musiklärarlinjen, 160

62

44

264*'

Slöjdlärarlinjen, 40

96

Studie- och yrkesoriente-

ringslinjen, 120

60

150

Textillärarlinjen, 120

60

24

120

Värdlärarlinjen, 60

96

48

440

Ämneslärarlinjerna, 160

187

60

110

965

Lärarlinjen för jordbruk.

skogsbruk och

trädgårdsskötsel, 20

84

Speciallärarlinjen, 20-100

260«

216'

1239

Pedagogik/metodiklärar-

linjen, 20

12

30

Summa

9718

Takten i utbyggnaden av de berörda utbildningarna var mycket hög under slutet av 70-talet för atl möta del slarkt växande behovet av barnomsorgspersonal. Under de första åren på 80-talet har antalet nybörjarplatser reducerats från 1242 resp. 4758 till 958 resp. 3 138 platser innevarande budgetår. Denna minskning har varit föranledd av att arbetsmarknaden visat tendenser till mättnad och av en därav föranledd minskad efterfrågan frän de studerande. En ytterligare minskning av utbildningskapaciteten med den omfattning som UHÄ har föreslagit är jag inte beredd atl förorda, eftersom den skulle kunna äventyra en fortsatt ulbyggnad av barnomsorgen. Jag anser också att det är angeläget att undvika kraftiga svängningar i utbildningskapaciteten.

Antalet lediga tjänster i barnomsorgen har ökat enligt uppgift från arbetsmarknadsstyrelsen. Ett visst överskott av förskollärare och frilids-pedagoger föreligger emellertid i södra delen av landet. Jag förordar bl. a. mot denna bakgrund en mindre justering av antagningskapacitelen, nämligen en minskning av planeringsramen för förskollärarlinjen vid universitetet i Lund med 60 platser och för fritidspedagoglinjen vid universitetet i Göteborg med 30 platser.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                                316

Hemspräkslärariinjen

UHÄ har i oklober 1984 till regeringen lämnat förslag till vissa förändringar av hemspråkslärarutbildningen och den särskilda klasslärarutbildning som är avsedd för studerande med finska som modersmål. Statsrådet Göransson och jag har vid vår behandling av språk- och kulturarvsutredningens betänkande lidigare i dag redovisal vår avsikt alt förslå regeringen all ge skolöverstyrelsen (SÖ) och UHÄ i uppdrag att göra vissa ytterligare analyser av lärarbehovet för invandrarundervisningen innan ställning tas till UHÄ:s förslag.

Industri- och hantverkslärarlinjen

Planeringsramen för induslri- och hanlverkslärarlinjen är innevarande budgetår 506 nybörjarplatser. Dessa platser är, med några få undantag, besalta med behöriga sluderande. Enligt SÖ:s kartläggning av lärarsitua-lionen i gymnasieskolan hösten 1983 var andelen obehöriga yrkeslärare i hela landet 22 %. Situationen varierar emellertid mellan länen. I vissa län har andelen obehöriga lärare minskat, i andra har den ökat kraftigt. Förhållandena varierar också mellan olika yrkesområden.

1 Stockholms län var andelen obehöriga yrkeslärare i september 1982 16%, men ökade i september 1983 till 28 %. Regeringen har därför medgett att särskild utbildning för obehöriga industri- och hanlverkslärare får anordnas vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm. Till utbildningen, som bedrivs på halvfart i kombination med minsl halvtidstjänstgöring som lärare, har budgetårel 1984/85 antagits 48 studerande. Kostnaderna för innevarande budgetår bestrids inom ramen för anvisade medel lill högskolan. Jag beräknar medel (4- 420000 kr.) för det andra, avslutande årel av denna utbildning.

UHÄ prövar f.n. olika modeller för uppläggning och distribution av utbildningen. Regeringen har uppdragit åt UHÄ atl vid en sådan översyn av utbildningen bl. a. pröva om och i vilken utsträckning utbildningen mera regelmässigt kan bedrivas medan den studerande till någon del uppehåller tjänst som yrkeslärare.

UHÄ har föreslagit att en praktisk-pedagogisk utbildning på halvfart för obehöriga lärare i tekniska och yrkestekniska ämnen får anordnas av högskolan för lärarutbildning i Stockholm. Ulbildningen skall omfatta 40 lärare och riktas till lärare i Södermanlands och Västmanlands län, där det råder akut brist på behöriga lärare. Jag har beräknat medel för utbildning av obehöriga lärare i dessa ämnen.

Till utbildning av instruktörer för näringsliv och förvaltning anvisas medel under en särskild anslagspost. Utbildningen ges f.n. för ca 300 instruktörer per år. Den företagsföriagda utbildningen inom gymnasieskolan ökar i omfattning, vilket kräver fier utbildade instruktörer. Enligt UHÄ behövs en ökad anslagstilldelning om 315000 kr. Jag biträder UHÄ:s förslag.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                             317

Inom industri- och hantverkslärarlinjen bedrivs utbildning av flyglärare sedan den 1 juli 1983 och försöksverksamhet med utbildning av lärare för drift- och underhållsteknisk linje i gymnasieskolan sedan vårterminen 1980. UHÄ har föreslagil att flyglärarulbildningen anordnas som en allmän ulbildningslinje, flyglärarlinjen om 40 poäng, och alt ulbildning av lärare för drift- och underhållsteknisk linje anordnas reguljärt inom industri- och hanlverkslärarlinjen. Innan slällning las till frågan om en ny studieorganisation för flyglärarutbildningen bör UHÄ belysa frågan om dimensionering, innehåll och organisation av utbildningen på grundval av de erfarenheter som vunnits inom nuvarande ordning. Vad beträffar lärarutbildningen för drift- och underhållsteknisk linje bilräder jag UHÄ:s förslag.

Klasslärarlinjerna

Planeringsramarna för lägstadielärarlinjen och mellanstadielärarlinjen är 504 resp. 792 nybörjarplatser. Enligt statistiska centralbyrån (SCB) och SÖ minskar behovet av klasslärare kraftigt under återstoden av 80-talet och den mest sannolika bedömningen är alt ijänsteunderlaget kommer att minska också på 90-talet. UHÄ föreslår att antalet platser minskas med 108 på lågstadielärarUnjen och 252 på mellanstadielärarlinjen under perioden 1985/86- 1990/91.

UHÄ har i anslagsframställningen föreslagit nedläggning under långtids-bedömningsperioden av lärarutbildningarna i Växjö och Sundsvall/Härnösand och klasslärarutbildningen i Gävle/Sandviken.

Jag har i mitt inledande anförande anmält att UHÄ:s förslag grundas på ett omfattande arbete, där högskoleenheterna deltagit. Förslagen är sålunda väl genomarbetade och konsekvenserna av dem väl belysta. Jag kan emellertid inle nu ställa mig bakom förslagen om nedläggning. Anledningen härtill är följande.

Jag delar UHÄ:s uppfattning att det är nödvändigt att nu minska antalet plalser på klasslärarulbildningarna i ungefär den omfattning som UHÄ föreslår. Jag avser att senare föreslå regeringen att för riksdagen lägga fram förslag lill en förändrad lärarutbildning för grundskolan. För att upprätthålla en god lärarutbildning till rimliga kostnader kan det - som UHÄ framhållit - visa sig nödvändigt att minska det antal högskoleenheter vid vilka lärarutbildning bedrivs. Denna fråga bör emellertid bedömas bl.a. med utgångspunkt i de nya förutsättningar som en reformerad lärarutbildning ger.

Jag förordar därför att den minskning som UHÄ föreslagit för perioden 1985/86 - 1990/91 i huvudsak genomförs budgetåret 1985/86 och att den görs genom att samtliga högskoleenheter med klasslärarutbildning får minskade planeringsramar.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                                 318

Följande fördelning föreslås.

Högskoleenhet'                 Minskning i antalet nybörjarplatser budgelåret 1985/86 på

lägstadielärarlinjen                 mellanstadielärarlinjen

HLS                                 -24                                        - 24

HF/B                                -     6

HG/S                                -     6                                     - 30

ULi                                  -     6                                     - 12

HJ                                    -     6                                     - 30

UL                                   -     6                                     - 30

HK                                  -     6                                     - 30

HKr                                 -     6

HV                                   -     6                                     - 30

UG                                                                                - 24

HKs                                 -     6                                     - 18

UUm                               -     6                                     - 30

HLu                                 -     6                                     - 18

HS/H                                -     6

Summa                              —96                                       —276

' För förklaring av förkortning se s. 312.

För att öka andelen studerande med naturvetenskaplig eller teknisk bakgrund på klasslärarlinjerna har UHÄ beslutat atl vid antagning inför studier höstterminen 1984 ge visst företräde för sökande med sådan bakgrund. UHÄ har i skrivelse till regeringen i november 1984 redovisat resultatet av antagningen. Målet var alt öka andelen sluderande med tidigare angivna bakgrund från 5-7 % lill 10-15 %. Resultatet blev all 12 % eller 142 studerande med angivna bakgrund påbörjade ulbildningen, en ökning med 50 studerande i förhållande till höstterminen 1983. UHÄ har föreslagit en fortsatt försöksverksamhet. Regeringen som anser del vara mycket angeläget att förbättra rekryteringen lill låg- och mellanstadielärariinjerna av studerande med naturvetenskaplig och teknisk förutbildning har medgivit UHÄ att fortsätta försöksverksamhelen jämväl vid antagningarna inför läsåren 1985/86 och 1986/87.

Musiklärarlinjen

Planeringsramen för musiklärariinjen för ettämnesutbildningen är 198 nybörjarplatser. Planeringsramen för tvåämnesutbildningen är 96 nybörjarplatser. Härtill kommer 48 platser i särskild utbildning för obehöriga musiklärare, anordnad av högskolan i Kalmar. Det beräknade utbildningsbehovet för det allmänna skolväsendet är lägre än vad som har redovisats tidigare år. Den främsta orsaken är enligt SÖ den beräknade minskningen av elevunderlaget. UHÄ föreslår att den särskilda utbildningen av obehöriga musiklärare successivt avvecklas fr. o. m. läsårel 1988/89. Jag biträder UHÄ:s förslag om avveckling men förordar att antagningen av studerande upphör redan inför höstterminen 1985.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                               319

Vårdlärarlinjen

Planeringsramen för vårdlärarlinjen är 480 nybörjarplatser. SÖ har beräknat behovet för gymnasieskolan och högskolan till 380 utbildade från värdlärarlinjen per år under perioden 1985/86 - 1994/95. Därtill kommer utbildningsbehovet för kommunal vuxenutbildning, arbetsmarknadsutbildning m.m. UHÄ föreslår att antalet nybörjarplatser minskas med 48. Jag biträder UHÄ:s förslag och förordar att antalet nybörjarplatser minskas med 24 vid vart och ett av universiteten i Göteborg och Umeå.

För vårdlärarlinjen vid universitetet i Linköping föreslår UHÄ atl 32 studerande skall antas varje år fr. o. m. budgetåret 1985/86 i stället för den ordning som nu gäller med 48 studerande som antas vart tredje år och 24 sluderande vartannat år. Jag biträder UHÄ:s förslag.

Alla plalser i påbyggnadskurserna i anatomi och fysiologi vid universitetet i Uppsala har de senaste åren inte kunnat besättas. UHÄ har föreslagit en minskning med 16 resp. 24 nybörjarplatser för dessa påbyggnadskurser. Jag bilräder UHÄ:s förslag.

Ämneslärarlinjerna

Planeringsramen för ämneslärarlinjerna är I 010 nybörjarplatser. Dessulom beräknas medel för praktisk-pedagogisk utbildning för studerande enligt äldre studieordning m.m. En reviderad prognos, byggd på tidigare behovsberäkningar, tyder enligt SCB på en viss nedgång av behovet av nyutbildade ämneslärare. UHÄ föreslår att antalet nybörjarplatser på de fyraåriga linjerna minskas med 45 budgetåret 1985/86. Jag biträder UHÄ:s förslag till minskning, men förordar att antalet nybörjarplatser minskas med 10 vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm, med 20 vid universitetet i Uppsala, platserna för ämnesteoretisk utbildning i Örebro, samt med 5 vid vart och ett av universiteten i Linköping, Lund och Göteborg.

Till den avslutande praktisk-pedagogiska ulbildningen är - bortsett från studerande med leknisk eller ekonomisk grundutbildning - endasl studerande enligt äldre studieordning, dvs. studerande som har påböijal sin utbildning före april 1977, behöriga att söka. Antalet sökande har, som en naturiig konsekvens av behörighetsreglerna, sjunkit kraftigt. UHÄ föreslår en minskning av antalet nybörjarplatser vid den praktisk-pedagogiska ulbildningen med 100. Jag biträder UHÄ:s förslag.

Antalet studerande i olika ämneskombinationer på de fyraåriga ämneslärarlinjerna överensstämmer enligt UHÄ inte med behovel av utbildade lärare i olika ämnen i skolan. En omfördelning med ca 60 nybörjarplatser från de hislorisk-samhällsvetenskapliga och språkvetenskapliga ämneslärarlinjerna till den matematisk-naturvetenskapliga ämneslärarlinjen är därför nödvändig. På grund av skillnaderna i utbildningskostnader för de olika linjerna krävs enligt UHÄ en medelsförsiärkning. Jag beräknar medel för delta ändamål i enlighet med UHÄ:s förslag (4- 756000 kr.).

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               320

Speciallärarlinjen

UHÄ har i oktober 1984 redovisat regeringens uppdrag att avge förslag till ulbildning av lärare för skolans insatser för elever som behöver särskilt slöd. UHÄ föreslår att den nuvarande speciallärarlinjen ersätts med en specialpedagogisk påbyggnadslinje, med sju olika inriktningar, om 40-80 poäng. Vissa kompletteringar behövs innan ställning kan tas till förslaget.

Av UHÄ:s redovisning framgår att speciallärarulbildningens dimensionering för verksamhet i grundskolan och gymnasieskolan kan minskas. Bl.a. har alla platser på speciallärarlinjen gren I, 1-20 poäng, inte varil besatta under de senaste terminerna. Jag förordar därför att antalet nybörjarplatser för denna utbildning minskas med 30 nybörjarplatser vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm samt med 30 nybörjarplatser vid vart och ell av universiieien i Lund, Göteborg och Umeå samt med 36 nybörjarplatser vid vart och etl av universiteten i Uppsala och Linköping. 1 stället bör vissa medel tillföras fortbildningsorganisationen för atl öka utbudet av kurser med specialpedagogisk inrikining (4- 1,5 milj. kr.). Jag beräknar med anledning av förslagel om minskad dimensionering av speciallärarlinjen, gren 1, ett minskal behov av ulbildningsarvoden.

Utbildningsarvode utgår f.n. till studerande på speciallärarlinjen under förutsättning att vederbörande inte uppbär lön under utbildningstiden. Studerande som innehar tjänst vid grundskola, sameskola och specialskola, gymnasieskola, skolväsendel i kommunen eller kommunal vuxenutbildning men inte uppbär lön har dock inte rätl till ulbildningsarvode vid genomgång av gren 1, 1-20 poäng.

Bakgrunden härtill är att denna utbildning skall ses som en del av personalutbildningen och behovet av utbildning bedömas av resp. huvudman. Enligt min uppfattning bör detla synsätt gälla för all utbildning på gren 1, 1-20 poäng.

Utbildningsarvode bör därför i fortsättningen endast utgå lill sådan sluderande på speciallärarlinjen gren I, 21-40 poäng, gren 2 och gren 3, som inte uppbär lön under utbildningstiden. Ulbildningsarvode bör dock även i fortsättningen få medges studerande, som inle uppbär lön under ulbildningstiden, vid genomgång av gren I, 1-20 poäng, om det är angelägel från samhälleliga utgångspunkter och om den studerande är anslälld som lärare eller har motsvarande anställning.

Utbildningsarvode bör exempelvis kunna utgå till studerande, som är anställd med pedagogiska arbetsuppgifter vid sådant hem som avses i 12 § lagen (1980:621) med särskilda beslämmelser om vård av unga. En förulsällning bör vara atl den studerande inte har anställning som är statligt reglerad.

Jag avser atl återkomma till regeringen med förslag lill beslämmelser av denna innebörd och har i min medelsberäkning lagil hänsyn härtill.

I UHÄ:s skrivelse föreslås vidare atl antalet plalser på gren 2 av speciallärarlinjen kan minskas. Jag förordar därför en neddragning med 12 nybör-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                 321

jarplatser inom talpedagogulbildningen samt 18 nybörjarplatser inom utbildningen för undervisning av hörselskadade elever och 12 nybörjarplatser inom ulbildningen för undervisning av döva elever vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm.

Personalutbildning för skolväsendets behov

Statsrådet Göransson har lidigare redovisat sin avsikt all ta inilialiv till en samlad översyn av fortbildningens grundläggande organisation och struktur.

Under anslaget B 8. Fortbildning m. m. har statsrådet Göransson anfört atl inriktningen av fortbildningen och vidareutbildningen för skolväsendets personal i huvudsak bör vara densamma som under innevarande budgelår, men att en ökad satsning bör göras på specialpedagogisk fortbildning riktad mol lärare på låg- och mellanstadierna.

Jag räknar med att det skall vara möjligl för högskolan för lärarutbildning i Stockholm att inom ramen för anvisade medel genomföra specialpedagogisk fortbildning, bl. a. med inriktning mot teckenspråk, för lärare vid gymnasieskolan för döva och hörselskadade elever i Örebro.

UHÄ har i sin anslagsframställning lagt fram förslag som syftar till att minska svårigheterna atl hantera det riksrekrylerande utbudet av fortbildningskurser i moderna språk och hemspråk. Förslaget innebär alt medel avsälls inom anslagel till en anslagspost som fördelas av UHÄ för den verksamhet som bygger på överenskommelser med andra länder. I skrivelse till regeringen har sedermera redovisats en planeringsordning som utarbetats av en för högskoleregionerna gemensam arbetsgrupp och som till-lämpats under hösten 1984. Samarbete mellan högskoleregionerna är viktigt för att utlandsförlagda språkkurser skall komma till stånd på förmånliga ekonomiska villkor för såväl högskolan som kommunerna. Jag anser atl berörda myndigheter måste få fortsätta att söka finna ändamålsenliga samarbetsformer och är därför inte beredd att nu biträda UHÄ:s förslag.

Statsrådet Göransson har tidigare lagt fram förslag avseende hemspråksundervisningen i skolan. 1 anslutning härtill vill jag framhålla att jag anser del angeläget att fortbildningen av hemspråkslärare sker i samarbete med invandramas ursprungsländer för alt öka kunskaperna om hemlandet och dess kultur. För all underiätta lärarnas deltagande i fortbildningskurser av detta slag beräknar jag medel (4- 100000 kr.) till UHÄ:s disposition. Under samma anslagspost beräknar jag i enlighet med UHÄ:s förslag medel för Sveriges deltagande i Europarådets fortbildningsprogram "CDCC Teacher Bursaries Scheme".

Till grund för den nuvarande regionala fördelningen av medel under förevarande anslagsposl ligger uppgifter, från år 1981, om statsbidrag till grundskola, gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning. Det förslag till fördelning för budgetåret 1985/86, som UHÄ redovisar, bygger bl. a. på mer aktuella uppgifier om de nyss nämnda statsbidragen. Jag bilräder UHÄ:s förslag i de delar som är en följd av nya uppgifter om statsbidragen. 21    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               322

Övriga frågor

Jag beräknar medel för kompletteringsutbildning av syo-funklionärer saml för slutförande av pågående särskild ulbildning av obehöriga låg- och mellanstadielärare och hemspråkslärare samt pågående särskild och riktad ämneslärarulbildning under anslagsposlen Särskilda ulbildningsålgärder för vissa lärare m. m. Medel för dessa ändamål har tidigare beräknats under anslagsposterna Särskild och riktad ämneslärarutbildning och Särskilda utbildningsåtgärder för obehöriga lärare. Viss del av nu angiven verksamhel kan under budgetåret bekostas av de reservationer som beräknas uppkomma på dessa anslagsposter vid uigången av budgelåret 1984/85.

I anslutning till riksdagens beslut med anledning av prop. 1983/84:115 (UbU 1984/85: 3, rskr 20) om gäststuderande i högskolan beräknar jag en minskning av medlen under förevarande anslag (- 66000 kr.). Jag beräknar motsvarande ökning under anslaget D 7. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. Jag har vidare, med anledning av samma riksdagsbeslut, beräknat en besparing (- 45 000 kr.).

Jag beräknar en minskning av medlen under förevarande anslag (- 225000 kr.). Motsvarande ökning har beräknats under anslagel D 7. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m.

Jag beräknar en besparing av 632000 kr. till följd av förvaltningsrationalisering.

Som en följd av att vissa nybörjarplatser på allmänna utbildningslinjer inom sektorn budgetåret 1983/84 inte har utnyttjats räknar jag med ett minskat medelsbehov budgetåret 1985/86 (-3830000 kr.).

UHÄ föreslår att medel för en ordinarie lektorstjänst vid universitetet i Linköping beräknas under anslaget D 19. Samhällsvetenskapliga fakulteterna, som riktade basresurser för den fackdidaktiska forskningen vid universitetet. Jag biträder förslaget och beräknar motsvarande minskning under förevarande anslag.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (757548000 - 12549000 =) 744999000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.   fastställa planeringsramar enligt vad jag förordat,

2.         bemyndiga regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att genomföra utbildningsinsatser för vissa obehöriga lärare enligt vad jag har förordat,

3.    till Utbildning för undervisningsyrken för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 744999000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               323

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

165 359857 178174000 189388000

D 12. Utbildning för kultur- och informationsyrken

Reservation                      kfllll

Detla anslag avser grundläggande utbildning för kullur- och informa-lionsyrken vid de statliga högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Under anslaget beräknas medel för allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer m. m. inom sekiorn. Från anslagel utgår även bidrag till de fria samfundens leologiska seminarier.

Anslagsfördelning

Högskoleenhet m. m.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Universitets-

Före-

ocl

1 högskole-

draganden

äm

ibetet

Stockholms högskoleregion

Universitetet i Stockholm

12 564 000

4-

730000

4-

568000

Gemensaml för de konst-

närliga högskolorna

470000

4-

24 000

4-

16000

Danshögskolan

3 602000

4-

448000

4-

286000

Dramatiska institutet

15 355 000

4-

1731000

4-

648000

Grafiska institutet och

institutet för högre

kommunikations- och

reklamulbildning

2836000

4-

283000

4-

268000

Konstfackskolan

16842000

4-

1045000

4-

999000

Konsthögskolan

9 338 000

4-

481000

4-

424000

Musikdramatiska skolan i Stock-

holm

2 886000

4-

176000

4-

163000

Musikhögskolan i Stockholm

13629000

4-

886000

4-

742000

Scenskolan i Stockholm

5008000

4-

243 000

4-

218000

Uppsala högskoleregion

Universitetet i Uppsala

13 823 000

4-

1206000

4-

1 121000

Högskolan i Örebro

1491000

4-

101 000

4-

101 000

Linköpings högskoleregion

Universitetet i Linköping

2520000

4-

156000

4-

137000

Lund/Malmö högskoleregion

Universitetet i Lund

19378000

4-

1908000

4-

1790000

Högskolan i Kalmar

2810000

4-

214000

4-

182000

Högskolan i Växjö

1466000

4-

92000

4-

87 000

Göteborgs högskoleregion

Universitetet i Göteborg

35 806000

4-

3 159000

4-

1994000

Högskolan i Borås

13 065000

4-

793000

4-

674000

Högskolan i Karlstad

1580000

4-

96000

4-

94000

Umeå högskoleregion

Universitetet i Umeå

2 337000

4-

691000

4-

152000

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

324

Högskoleenhet m. m.

1984/85            Beräknad ändring 1985/86

Universitets-         Före-

och högskole-       draganden ämbetet

Till regeringens disposition

Allmänt bidrag lill de fria samfundens teologiska seminarier

Bidrag lill högskole-anknuten utbildning vid de fria samfundens leologiska seminarier

Aniagningskoslnader för vissa konstnärliga ulbildningar

Utgift

4-    530000

160000

964 000

198000         4-       10000        4-       10000

206000          4-       10000        4-       10000

178174000          4-14323000         +11214000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

325

Ändamål/högskoleenhet m. m.''

Kostnad

Ändamål/högskoleenhet m.m.'-

Kostnad

budget-

budgel-

året

året

1985/86

1985/86

(tkr.)

(tkr.)

1

Pris- och löneomräkning

4.3

Nedläggning av tolk-

l.l

Prisomräkning

4-

2 869

linjen, UG, - 20 npl

-    430

1.2

Löneomräkning

4-

7 661

4.4

Nedskärning av resur-

Stimma under 1

4-10530

4.5

serna per capita, Dl Indragning av Irakta-

-    315

2

Förändringar av anslagsteknisk nalur

mentsförmåner till stud., HK

-    630

2.1

Merkostnader för prof., KF

4-

52

4.6

Nedläggning av kultur-

2.2

Bidrag till SAMI

4-

140

vetarlinjen, HÖ, HKs,

- 60 npl

Gemensamma funktioner

- 1071

Summa under 2

4-

192

4.7

-     181

3

Konsekvenser av tidigare beslut

Summa under 4

- 3 242

3.1

Ökat antal npl, kyrko-

5

Ahernaliv 2

musikerlinjen. UG, BP 82

4-

113

5.1

Ökat antal platser på dans-

3.2

Ökat antal npl, musiker-

linjen, DH, 4- 2 npl

4-      90

linjen, UL. BP 82

4-

235

5.2

Ökat antal platser i utbild-

3.3

Minskal antal npl, kul-

ningen i formgivning/

turvetarlinjen, UL, TBI 82/83

-

35

design, KF, 4- 5 npl

4-     189

3.4

Minskat antal npl, reli-gionsvet. linjen, UU, UL,

5.3

Start av lealerlekniker-utbildning, DI

4-    572

TBI 82/83

-

101

5.4

Planering av linje för

3.5

Ökal antal npl, rel.-vet.

fri konst, UUm

4-    525

linjen, UU.UL, BP83

4-

405

5.5

Professur i målning, UG

4-    315

3.6

Ökat antal npl, rel.-vet.

5.6

Förstärkning av resurser-

linjen, UU, UL, BP 84

4-

596

na per capita danslinjen.

3.7

Ökat antal npl, kyrko-

DH

4-     158

musikerlinjen, SMH, UL,

4-

170

5.7

Start alternativjourna-

Bp84

listutbildning, IJG

4-     168

3.8

Start av konservators-

5.8

Nedskärningar av stöd till

linien, UG,BP84

4-

557

teol. seminarier

-    208

Summa under 3

5.9

Gemensamma funktioner

-     181

4-

1 940

5.10

Gemensamma funktioner.

4

Alternativ 1

biblioleksresurser

4-      85

4.1

Nedskärning av slöd

Summa under 5

4- 1713

lill teol. seminarier Nedläggning av grafiska

208

4.2

Summa alternativ l'

4- 9368

linjen, UG, - 20 npl

-

407

Summa alternativ 2'

-H4 323

' DH=danshögskolan, DI=dramatiska institutet, KF = konstfackskolan, SMH = musikhögskolan i Stockholm, UU = universiletet i Uppsala, HÖ = högskolan i Örebro, UL=universitetet i Lund, HK = högskolan i Kalmar, UG = universiletet i Göteborg, HKs=högskolan i Karlstad. " Npl = nybörjarplatser. ' inkl. pris- och löneomräkning, förändringar av anslagsteknisk natur samt konsekvenser av tidigare beslut.

UHÄ har i särskild skrivelse anhållit att etl belopp av 52000 kr. förs upp under förevarande anslag, posten konstfackskolan. Motsvarande medel har innevarande budgetår anvisats under anslaget D 15. Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning samt konstnäriigt ulvecklingsarbete och avser viss kostnad för tjänst som professor i keramik och glas.

UHÄ hemställeratt

1. en allmän ulbildningslinje, teaterieknikerlinjen, om 40/80/120 poäng inrällas den Ijuli 1985,

Rättelse: S. 332, rad 7 nedifrån under D 13. Står; Förslag 378005 000 Rättat till: 377 935 000

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                  326

2.         en variant inom bibliotekarielinjen, avsedd för innehavare av doktorsexamen, om 40 poäng Inrättas den 1 juli 1985,

3.         en påbyggnadslinje, påbyggnadsutbildning i musik, om 80/160 poäng inrättas den Ijuli 1985,

4.         en variant av journalistlinjen, alternativ journalistutbildning, om 40 poäng inrättas den 1 juli 1986,

5.         planeringsramar fastställs i enlighet med det av UHÄ förordade alternativ 2,

6.         under reservationsanslaget D 12. Utbildning för kultur- och informationsyrken för budgetåret 1985/86 anvisas 192497000 kr.

Myndigheter och organisationer m. fl. har inkommit med skrivelser med anledning av de förslag till nedläggning av utbildningslinjer m. m. vid vissa högskoleenheter som har lämnats i UHÄ:s anslagsframställning.

Musikhögskolan i Stockholm har i skrivelse föreslagit att en personlig tjänst som professor inrättas för professor Bo Wallner. UHÄ har yttrat sig i ärendet den 7 september 1984.

Föredragandens överväganden

För konsekvenser av tidigare fattade beslut beräknar jag medel i enlighet med vad universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har föreslagit.

Jag kommer i det följande att förorda att en tjänst som professor i musikhistoria med formanalys inrättas vid musikhögskolan i Stockholm. Vidare kommer jag att föreslå att en påbyggnadslinje i musik inrättas och att beslut fattas om att lokalisera kyrkomusikerlinjen också till högskolan i Luleå. Jag biträder vidare UHÄ:s förslag om en viss ökning av antalet nybörjarplatser vid danslinjen (-1- 2 platser) och vid konstfackskolans linjer (-t-5 platser).

Mina förslag till planeringsramar för sektorn framgår av en tabell. Därvid anges planeringsram per linje och högskoleenhet (a) eller per sektor och högskoleenhet (b) tillsammans med beräkningsunderlag i form av beräknad antagning per linje och högskoleenhet inom parentes.

Jag går nu över till frågor som rör vissa utbildningslinjer inom sektorn.

Bibliotekarielinjen

Bibliotekarielinjen finns endast vid högskolan i Borås. UHÄ föreslår att inom linjen, som omfattar 80 poäng, skall anordnas en 40-poängsvariant med 10 nybörjarplatser för sökande som har avlagt doktorsexamen (motsvarande). Varianten skall utbilda personal för vetenskapliga bibliotek. Resurser för denna utbildning friställs enligt förslaget genom atl planeringsramen för linjen i dess nuvarande utformning vartannat år skärs ned med 30 nybörjarplatser utan minskning av anslaget. Förslaget anknyter fill regeringens uppdrag till UHÄ år 1982 att föreslå en utbildning enligt de

Prop. 1984/85:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

327

o    o o o f*%

*-   « 00 a\ o

v-t r oo o

v, V\

f Vi r-i

-' — fN

DO C

.E'n.

:0

.S o

OOO sO r*~i os

00   c   t

OO      ONO      oOjOoraON      oo

O)

t; SS ?

E c rt.Si, j»: to

'" .li ~

"2 « S

o

:g ll

= = o

2 -o —

u o -i Di S =

c u " ■" •

INI-

: t. j .Q u

1    (L)             r.y    —

rt .:

o   Vi

— rt .- E

M

- .1-

u ,

c .

.i =

C ra >5 OJ c5

Qo. E

-3 _!-?   ?* _ -?

S c-S

o c i; o

j«: o • - o

lig

E

_II

Q:»iu-0

rt

?o| . S c Co P .H," o .E c ;_ u x:

na -p (->

U-I o

«1   u   É

4i: ra

c/3 .

x: u o

o2

C   t-

■B-E :=H-1

o 5

S " "' .- g -a .•=

■"     -3     QJ    —'

: -O   U   X

: C C u a — •— *-■ - Lm k. I-S ;0 ;0 ;p

:0 c .2

OJ   u

-I O

J J J

=> E

•~<

•o

OD

t.

r

:n

>

c

-1 — o

ÖD vi..r

.— :0 O C

_-5tE

2 S — trt Q o

bo Vi

o -* .—,

— XI

_ _    ai

O    00.X,

—   Ci =

• ra i_

._ - E

ra > 1/3

rtj   (/l   00

S.fSrt = 13 JO E ii « a. E

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                  328

grunder som angavs i betänkandet (SOU 1981:30) Forskarutbildningens meritvärde.

För egen del anser jag att behovel av forskarutbildad personal inom de vetenskapliga biblioteken är väl styrkt. Jag stöder därför UHÄ:s förslag och föreslår att den kortare varianten skall anordnas fr.o.m. budgetårel 1985/86 i enlighet med förslaget.

Danslinjen

I enlighet med UHÄ:s förslag beräknar jag en ökning av anlalel nybörjarplatser på danslinjen med 2.

Journalistlinjen

UHÄ har — på uppdrag av den förra regeringen - utrett frågan om en journalistutbildning som innebär att en allmän ämnesutbildning och en yrkesförberedande utbildning för journalister kombineras.

UHÄ föreslår att en påbyggnadslinje om 40 poäng inrättas på försök vid universitetet i Göteborg med 30 nybörjarplatser. För fillträde till linjen skulle krävas högskoleutbildning motsvarande 120 poäng. Utbildningen skulle finansieras huvudsakligen genom att platser avsätts från journalistlinjen.

Den snabba tekniska utvecklingen påverkar även journalistyrket och informationsområdet i stort. Det finns enligt min mening anledning att se utbildningsfrågorna i detta perspektiv. 1 sin anslagsframställning avseende innevarande budgetår anmälde UHÄ en genomförd utredning rörande utbildning inom områdena information och kommunikation. Frågan om journalistutbildningens utveckling bör enligt min mening ses i samband med hur utbildningsfrågorna inom dessa områden kan lösas. Jag är därför inte beredd att tillstyrka UHÄ:s förslag.

Jag delar samtidigt uppfattningen atl det ligger ett värde i all till journalistlinjen rekryteras personer med kunskaper inom skilda områden, bl.a. naturvetenskap. Delta bör emellertid kunna tillgodoses genom någon form av kvotering vid antagningen till den nuvarande utbildningen. Jag avser att föreslå regeringen att uppdra åt UHÄ att överväga denna fråga och komma med de förslag som kan föranledas.

Utbildningslinjerna vid konstfackskolan

1 enlighet med UHÄ:s förslag bör antalet nybörjarplatser vid konstfackskolan ökas med 5. De tillkommande platserna bör fördelas på de linjer som är inriktade på formgivning/design.

Musikhistoria med formanalys

Musikhögskolan i Stockholm har föreslagit att en personlig tjänst som professor i musikhistoria med formanalys skall inrättas vid högskolan för professor Bo Wallner. Därvid framhåller högskolan Wallners ledande ställ-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              329

ning i landet som musikforskare och atl tjänsten skulle vara lill gagn för såväl musikhögskolan som den musikvetenskapliga forskningen. Jag förordar med hänsyn härtill atl en tjänst som professor (L 24/26 ), personlig för Bo Wallner, inrättas vid musikhögskolan i Stockholm den I juli 1985. Samtidigt bör en tjänst som lektor vid högskolan vakanssättas. Jag beräknar här medel som täcker skillnaden i lön mellan tjänsten som lektor och den nya tjänsten (-1- 50000 kr.).

Påbyggnadslinje i musik

I anslagsframslällningen för budgetårel 1985/86 upprepar UHÄ ell tidigare förslag om en påbyggnadslinje i musik vid musikhögskolan i Stockholm samt universiteten i Lund och Göteborg. Utbildningen innebär fördjupade studier med inriktning mol kvalificerade uppgifter som solist, dirigent, komponist m. m. UHÄ föreslår all ett planeringstal faslslälls som svarar mol utbildning som redan ges inom ramen för detta anslag. Jag föreslär i enlighet med yrkandet att en påbyggnadslinje i musik om 80/160 poäng inrättas budgetåret 1985/86 inom ramen för befintliga resurser. Antalet nybörjarplatser bör vara 6 i Stockholm och 2 i vardera Lund och Göteborg.

Restaureringsteknik

UHÄ berör i sin anslagsframställning för nästa budgetår frågan om utbildning och forskning inom detta område i anledning av riksdagens uttalande vid 1983/84 års riksmöte (UbU 1983/84: 28). UHÄ säger sig räkna med att, efter samråd med statens råd för byggnadsforskning, återkomma lill frågan inför budgetåret 1987/88. Jag vill erinra om vad jag anförde i denna fråga i prop. 1982/83:100 (bil. 10, s. 452). Jag förutsätter att den hittills bedrivna verksamheten kommer att fortsätta kommande budgetår inom ramen för befintliga resurser.

Tolklinjen

Utbildning av tolkar och översättare samt hithörande frågor har prövats i skilda sammanhang. Förslag har lagts fram i betänkandena (DsU 1982:10) Reformerad tolkulbildning och (DsH 1982:2) Att godkänna tolkar och auktorisera översättare - en utvärdering, samt i statskontorets rapport (1982: 19) Översättningsverksamheten i statsförvaltningen.

Statsrådet Gradin förordnade den 21 december 1983 att en särskild arbetsgrupp skulle bereda vissa frågor som rör lolkutbildningen samt auk-torisationsverksamheten för tolkar och översättare.

Arbetsgruppen har avgett rapporten (DsA 1984: II) Tolk- och översällarservice i utveckling. Rapporten upptar bl.a. förslag om ett tolk- och översättarinstitut vid universitetet i Stockholm. Detta institut föreslås bl.a. få svara för utbildning av tolkar och översättare saml ha etl övergripande ansvar för merparten av tolkutbildningen i landet. Vidare behandlas

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                  330

i rapporten kommerskollegiets ansvar för prov- och auklorisaiionsverk-samhelen, kontakttolkutbildningen m.m. Beredningen av dessa frågor är ännu inte avslutad. Jag avser atl senare föreslå regeringen alt vid 1984/85 års riksmöte lägga fram en särskild proposition i ämnet. Vidare avserjag att i annal sammanhang återkomma till regeringen i fråga om planeringen av det föreslagna institutet.

Jag bilräder UHÄ:s förslag alt lägga ned tolklinjen vid universitetet i Göteborg (-430000 kr.). Under en särskild post Till regeringens disposition bör tas upp vissa medel för tolkutbildning (530000 kr.). I delta belopp ingår medel molsvarande vad som innevarande budgetår har anvisats för tolklinjen i Göteborg samt 100000 kr. som svarar mot den minskning av medelsanvisningen som statsrådet Hellström har föreslagit under anslaget E 1. Kommerskollegium under tredje huvudtiteln.

Övriga frågor

1 sin anslagsframställning för innevarande budgetår anmälde UHÄ att ett utredningsarbete med syfte att utveckla en humanistisk utbildningslinje var i sin slutfas. UHÄ räknade med att i sin anslagsframslällning för budgetårel 1985/86 kunna lägga fram ett definitivt förslag. 1 denna senare anslagsframställning anmäler emellertid UHÄ att arbetet har försenats och att åsikterna bryts om hur den humanistiska utbildningen skall organiseras.

För egen del anser jag att det finns skäl att i utbildningssystemet infoga också en sammanhängande humanistisk utbildning, inriktad på fördjupade ämnesstudier, även om denna inte kan ha samma yrkesinriktning som allmänna utbildningslinjer normalt har. Jag räknar med att återkomma till hilhörande frågor när UHÄ har avlämnat förslag.

Jag beräknar en viss besparing vid dramatiska institutet (-315000 kr.). Man kan enligt min mening ännu inte helt överblicka resultatet av den periodisering av antagningen till vissa utbildningar vid institutet som tidigare har beslutats (jfr. prop. 1981/82:100, bil. 12 s. 457, UbU 24, rskr 312). Syftet med denna var atl frigöra resurser för en kvalitetsförbättring av utbildningarna. Jag har också inhämtat att institutet allmänt omprövar sin verksamhet i syfte bl.a. att nå ökad ekonomisk stadga. Institutet bör därför självt få avgöra hur besparingen skall genomföras med bibehållen utbildningskapacitet.

Med utgångspunkt i riksdagens beslut i anledning av utbildningsutskottets uttalande (UbU 1980/81:20 s.6) uppdrog regeringen ål UHÄ att se över de konstnärliga högskoleutbildningarna i vad avser inriktningen och dimensioneringen. UHÄ har nu slutfört detta arbete. Resultatet av översynen har redovisats i promemorior som har remitterats bl.a. till berörda högskoleenheter. De yttranden som har kommit in med anledning härav har legat till grund för UHÄ:s förslag till planeringsramar för de berörda utbildningarna i anslagsframställningarna för innevarande och nästa budgetår. Utöver de yrkanden som framgår av mina redovisningar i det föregå-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                 331

ende av UHÄ:s anslagsframställning för budgetåret 1985/86 har UHÄ anfört motiv för att utöka ulbudel av kultur- och informationsuibildning i Norriand. UHÄ erinrar om att kulturvelarlinjen är den enda allmänna utbildningslinje inom kultur- och informationssektorn som tillhandahålls i norra Sverige. För att öka utbudet av kulturutbildning i Norrland föreslår UHÄ att allmänna utbildningslinjer skall lokaliseras till Norrland, vid universitetet i Umeå linjen för fri konst och formgivning/design samt vid högskolan i Luleå, med lokalisering till Piteå, kyrkomusikerlinjen.

För egen del anser jag att det finns skäl för en viss geografisk breddning av utbudet av konstnärliga utbildningar. När det gäller de föreslagna utbildningarna vid universitetet i Umeå är emellertid planeringsunderlaget ofullständigt och lokalfrågan är inte löst. Enligt min mening bör dock — i ett förbättrat statsfinansielll läge - inrättande av denna typ av utbildningar ges hög prioritet.

Det råder slor brist på kyrkomusiker i vårt land och bristen är särskilt svår i Norrland. I likhel med UHÄ anser jag att den musikutbildningstradition som finns i Piteå ger goda förutsättningar för en etablering av kyrko-musikerutbildning där. Jag anser därför att beslut bör fattas att kyrkomusikerlinjen skall anordnas vid högskolan i Luleå fr. o. m. budgetåret 1986/87. Utbildningen bör förläggas till Piteå. Antalet nybörjarplatser bör vara 6.

UHÄ har i årets anslagsframställning återkommit till frågan om utbildning till teatertekniker och föreslår att sådan utbildning skall anordnas som en allmän utbildningslinje vid dramatiska institutet. Jag delar UHÄ:s uppfattning att en systematiserad utbildning för detta yrkesområde behövs. Utbildningens organisatoriska form kan diskuteras. Jag kommer i det följande att föreslå vissa förstärkningar under anslaget D 13. Lokala och individuella linjer och enstaka kurser. Enligt min bedömning är del naturligt att inledningsvis pröva den föreslagna utbildningen som en lokal linje vid dramatiska institutet.

UHÄ har i skilda framställningar föreslagit ändrad benämning av två allmänna utbildningslinjer vid konstfackskolan. Linjen för textil formgivning föreslås bli ändrad till textil konst och formgivning samt linjen för grafisk formgivning/illustration till linjen för grafisk design och illustration. De nya benämningarna anses i båda fallen bättre svara mot innehållet i resp. utbildning. Jag anser atl ändringarna bör genomföras.

Jag beräknar under detta anslag medel för vissa kostnader vid en tjänst som professor vid konstfackskolan (-1-52000 kr.). Medel för ändamålet har för innevarande budgetår anvisats under anslaget D 15. Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete.

Jag beräknar också en minskning under härvarande anslag (-52000 kr.). En motsvarande ökning beräknas under anslaget D 7. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                  332

I anslutning lill riksdagens beslut med anledning av prop. 1983/84: 115 (UbU 1984/85:3, rskr 20) om gäststuderande i högskolan beräknar jag en minskning av förevarande anslag (-57000 kr.). Jag beräknar molsvarande ökning under anslaget D 7. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. Jag har vidare, med anledning av samma riksdagsbeslut, beräknat en besparing (-39000 kr.).

Vidare räknar jag med minskning av anslaget med 80000 kr. och att anslaget H 1. Kulturellt ulbyte med utlandet ökas i motsvarande mån för att bekosta integrerad utlandsuibildning.

Jag beräknar en besparing om 181 000 kr. till följd av förvaltningsraliona-lisering.

Med hänvisning till sammanslällningen beräknar jag anslagel lill (178174000 -\- 11214000=) 189388000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att inrätta tjänst som professor (L 24/26) i enlighet med vad jag har förordat,

2.        bemyndiga regeringen att inrätta en påbyggnadslinje, påbyggnadsutbildning i musik om 80/160 poäng den 1 juli 1985,

3.        godkänna vad jag har föreslagit rörande kyrkomusikerutbildning vid högskolan i Luleå,

4.        bemyndiga regeringen att besluta om ändrad benämning på ul-bildninglinjer i enlighet med vad jag har förordat,

5.        fastställa planeringsramar i enlighet med vad jag har förordal,

6.        till Utbildning för kultur- och informationsyrken för budgelåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 189388000 kr.

D 13. Lokala och individuella linjer och enstaka kurser

1983/84 Utgift          329986560              Reservation              13794057

1984/85 Anslag        350808000

1985/86 Förslag        377935000

Detta anslag avser utbildning på lokala och individuella utbildningslinjer samt enstaka kurser vid de statliga högskoleenhetena inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde och inom kommunal högskoleutbildning. För sådan kommunal högskoleutbildning utgår statsbidrag från anslaget. Från anslaget utgår även statsbidrag till Stockholms musikpedagogiska institut.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

333

Anslagsfördelning

Högskoleregion

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Universitets-

Före-

och högskole-

draganden

ämbetet

Stockholms högskoleregion

86706000

-1- 6035000

-1- 5 716000

Uppsala högskoleregion

74 247 000

-1- 6 203000

-1- 5616000

Linköpings högskoleregion

16288000

-1-   1628000

-   1458000

Lund/Malmö högskoleregion

61987000

+ 5 537000

+ 5 051000

Göteborgs högskoleregion

71089000

-F 6143000

-h 5602000

Umeå högskoleregion

38817000

- 4 060000

-1- 3609000

Långdistansundervisning

755000

+      35 000

-1-      36 000

Till regeringens disposition

919000

-1-       41000

-1-      39000

350808000

-1-29 682000

-1-27127 000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamål/högskoleenhet m. m.'-

Kostnad

Ändamål/högskoleenhet m. m.'-

Kostnad

budget-

budget-

året

årel

1985/86

1985/86

(tkr.)

(tkr.)

1           Pris- och löneomräkning

4          Ahernaliv 1

+        0

1.1       Prisomräkning

-1- 3 282

Summa under 4

-t-        0

1.2       Löneomräkning

-H4 378

5          Alternativ 2

Summa under 1

-1-17660

5.1       Nya platser på lokala

2          Förändringar av anslags-

linjer, -1-375 npl

+ 7089

teknisk nalur

5.2       Ökade per capita-re-

2.1       Överföring av medel

surser för enstaka

från anslaget D 19.

kurser

+ 1260

Samhällsvetenskap-

Summa under 5

4- 8 349

liga fakulteterna, US

-1-     151

Summa under 2

-t-     151

Summa alternativ 2''

-1-29682

3          Konsekvenser av ti-

digare beslui

3.1       Ökat antal platser på

lokala linjer, -1-375 npl

-f- 3 522

Summa under 3

4- 3 522

' US = universitelet i Stockholm.

* Npl = nyböijarplatser.

' Inkl. pris- och löneomräkning saml konsekvenser av tidigare beslut.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              334

UHÄ föreslår nedan angiven ändrad dimensionering av lokala och individuella linjer och enstaka kurser budgetåret 1985/86.

Högskoleregion               Lokala och individuella         Enslaka kurser,

m. m.                                linjer, nybörjarplatser           nyböriarplatser

Alt.I              Alt. 2              All.l                 All.2
Slockholm                      -                     -f 30               -
Uppsala                         -                     -F 90                -
Linköping                      -                     -H 30                -                       -
Lund/Malmö                  -                     -1-75                -                       -
Göteborg                        -                     -1-75                -                       -
Umeä                             -                     +75
Långdistans
utbildning                       -                     -                      -                       -

TOTALT                       -                     +375

UHÄ hemsläller bl. a. att

1.         den allmänna inriktningen av verksamheten under anslagel som har föreslagils av UHÄ godkänns och att regeringen sålunda fill ledning för de regionala och lokala högskolemyndigheterna ger till känna sin syn på verksamhetens inriktning och på de prioriteringar som måste göras,

2.         regeringen för budgetåret 1985/86 fastställer förteckning över ämnesområden med s. k. garanterat basutbud avseende grundläggande högskoleutbildning i enlighet med UHÄ:s förslag,

3.    kapaciteten för lokala och individuella linjer saml enstaka kurser fastställs enligt UHÄ:s förslag och

4.    under ett reservationsanslag D 13. Lokala och individuella linjer och enstaka kurser anvisas 380490000 kr. med angiven fördelning på anslagsposter.

Föredragandens överväganden

I prop. 1983/84:52 om vissa högskoleorganisatoriska frågor berörde jag bl. a. problem och åtgärder som rör planeringen av enstaka kurser. Riksdagen beslutade i enlighet med mina förslag (UbU 1983/84:10, rskr 114). Med utgångspunkt häri gav regeringen universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) i uppdrag atl förelägga underlag m. m. för en förändrad planeringsordning för enslaka kurser. UHÄ redovisar nu i sin anslagsframställning en första etapp av den del av uppdraget som avsåg upprättandet av en årlig förteckning - en s.k. minikrysslista - över ämnen där för varje högskoleenhet elt basutbud bör garanleras. Det ankommer på regeringen atl besluta vilka ämnesområden som skall föras upp på listan. Detla beslut skall ligga till grund för regionstyrelsernas och högskoleenheternas beslut i fråga om utbildningsutbud och resursanvändning.

UHÄ:s redovisning avser en inventering av de s. k. småämnenas situation och behovel av atl föra upp dem på minikrysslistan. UHÄ:s kriterier för att föra upp ett ämnesområde på listan har varit att området

Prop. 1984/85:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                                335

1)        representerar en kunskapsuppbyggnad avseende grundutbildning och/eller forskarutbildning som är omistlig i landet,

2)        finns eller bör finnas uppbyggt vid en eller nägra få högskoleenheter i landet uiifrån en nationell bedömning,

3)        saknar eller har mycket små fasta resurser (Ijänsler) för grundläggande utbildning, alternativt har fasta resurser enbart för forskning och forskarutbildning,

4)   rekryterar så få studerande att utbudet bör planeras i särskild ordning.

Det fjärde krileriet har inle tillämpats hell konsekvent, eftersom det enligt UHÄ:s bedömning också finns skäl att i några fall förteckna etl ämnesområde som enbart fyller de tre första kriterierna.

De förslag UHÄ nu för fram skall, enligt ämbetet, ses som elt försök lill nationell planering av utbudet inom vissa mindre ämnesområden vid förutvarande filosofisk fakultet. Förslagen framgår av följande sammanställning.

UHÅ:s förslag till förteckning över ämnesområden med s.k. garanterat basutbud avseende grundläggande högskoleutbildning 1985186

Högskoleenhet                      Universitetet i

Ämnesområde                       Stockholm   Uppsala    Lund       Göteborg Umeå

Allmän kriminologi

X

Egyptologi

X

Estetik

X

Eslniska

X

Iranska språk

X

Keltiska språk

X

Koreanska

X

Lettiska

X

Litauiska

X

Marin geologi

Oceanografi

Rumänska

Rättssociologi

Seismologi

X

Strålningsbiologi

X

Turkiska språk

X

Ungerska

X

Vetenskapsteori

X X

X X

Förslaget har remissbehandlals och berörda universitet och regionstyrelser har med smärre invändningar ställt sig bakom förslaget. UHÄ avser att i anslagsframställningen inför budgetårel 1986/87 återkomma med ytterligare förslag efler en mer ingående inventering av situationen inom ämnesområdena vid förutvarande filosofisk fakultet. UHÄ avser också atl belysa sådana problem som kan kräva andra åtgärder än garanterat basutbud i anslutning till minikrysslistan.

Jag finner UHÄ:s nu framlagda delförslag väl motiverat. Jag avser all senare återkomma till regeringen med förslag atl fastställa listan. 1 sam-

Prop. 1984/85:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                                  336

manhanget vill jag erinra om vad jag anförde i prop. 1983/84: 52 om vikten av att föra upp pä listan sådana ämnen som inle tillförsäkras en lillfredsställande basorganisation genom de resurser som anvisas via seklorsansla-gen. Då förslaget nu endast avser en del av de ämnesområden som med denna utgångspunkt kommer i fråga förutsätter jag alt UHÄ inför budgetåret 1986/87 återkommer med ylleriigare förslag liksom lill frågan hur krysslistan skall kopplas lill systemet för medelsfördelning cenlrall, regionalt och lokalt. Jag vill också erinra om att en ny planeringsordning för vissa enstaka kurser också bör kunna ge bättre förutsättningar för fördelning av resurser för fortbildning och vidareutbildning mellan olika högskoleregioner. Jag förutsätter att UHÄ även i denna fråga inkommer med förslag i anslagsframslällningen inför budgetåret 1986/87.

UHÄ föreslår all anlalel nybörjarplatser på lokala linjer ökas med 375. Med hänvisning till vad jag tidigare har anfört om del växande behovel av personer med leknisk högskoleutbildning konstaterar jag med tillfredsställelse atl de nya platserna företrädesvis planeras inom del lekniska området. I enlighel med vad jag under anslagel D 12. Ulbildning för kullur- och informationsyrken har anfört om utbildning av teatertekniker i Stockholm har jag vid mina förslag till planeringsramar under förevarande anslag beaktat behovet för denna utbildning. Jag föreslår att planeringsramarna för lokala linjer ökas med 375 platser och beräknar medel härför (+5 152000 kr.).

Vid min medelsberäkning utgår jag från att nya platser avser tvååriga linjer. För konsekvenser av tidigare fattade beslut räknar jag medel enligt UHÄ:s förslag.

UHÄ föreslår, liksom föregående år, en förstärkning av anslaget för atl höja per capita-resursen för kurser med teknisk och annan laboraliv karaktär. Jag biträder förslaget och beräknar en höjning med 3 150 kr. per årsstudieplats, avseende 400 årsstudieplalser.

De planeringsramar för lokala och individuella linjer och enslaka kurser jag har räknat med framgår av följande tabell.

Lokala oc

h individuella

Enstaka kurser

ulbildningslinjer

Högskole-

Årsstudie-

Planerings-

Årsstudie-

Planerings-

region

plalser

ramar

plalser

ramar

Slockholm

422

201

9 573

19 146

Uppsala

826

473

7 260

14 520

Linköping

380

190

1 142

2 284

Lund/Malmö

754

360

7 343

14 686

Göteborg

1030

385

6918

13 836

Umeå

585

355

2974

5948

Långdistans-

ulbildning

-

-

200

400

3997

1964

35410

70820

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                  337

UHÄ har föreslagit atl vissa medel som avser kostnader för studiestöd och som innevarande budgetär har anvisais under anslagel D 19. Samhällsvetenskapliga fakulteterna näsla budgelår beräknas under förevarande anslag. Jag biträder förslaget (+ 151 000 kr).

Jag har beräknat en minskning av medlen under förevarande anslag (-105000 kr.). Motsvarande ökning beräknas under anslaget D 7. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m.

Jag beräknar anslaget till 378005000 kr. Härav bör 960000 kr. ställas till regeringens disposition. Jag räknar med all från denna anslagsposl liksom f.n. skall bekostas bl.a. ulbildning för svenska studerande vid Konservatorsskolan i Köpenhamn.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen atl

1.         faställa planeringsramar enligt vad jag har förordat,

2.         till Lokala och individuella linjer och enstaka kurser för budgetårel 1985/86 anvisa elt reservationsanslag av 378005000 kr.

D 14. Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m.

1983/84 Ulgift          152383003

1984/85 Anslag        192064000

1985/86 Förslag        196530000

Delta anslag avser statsbidrag lill kommuner och landstingskommuner för ulbildning på allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer m. m. Anslaget avser även statsbidrag till vissa enskilda sjuksköterskeskolor och kostnader för inbyggd ulbildning vid vissa statliga högskoleenheler samt bidrag till Ericastiftelsen, Handelshögskolan i Slockholm och musiklärarutbildning i Arvika.

Frågor om dimensionering och lokalisering m. m. av ulbildning inom kommunal högskoleutbildning redovisas under resp. sektorsanslag.

22    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

Anslagsfördelning

338

Yrkesutbildningssektorer m. m.

1984/85

Beräknad ändring

1985/86

Myndigheterna

Före-

draganden

Administrativa, ekonomiska

och sociala yrken

22139000

+ 1 107000

+ 1 107 000

Vårdyrken

141322000'

-5 838000'

+ 2 863000'

Bidrag till Erica-

stiftelsen

2684000

+   185 000

+   173000

Bidrag till Handels-

högskolan

11419000

+   529000

+   491000

Musiklärarulbildning i

Arvika

11875000

+ 929000

-1- 929000

Till regeringens

disposition

2625 000

of.

-1097 000

Utgift

192064000

-3088 000

+4466000

' Beloppet motsvarar 80 % av bidragsunderlaget.

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).

UHÄ avger inte anslagsframslällning för Handelshögskolan. Ändringsförslagen fördelade på ändamål innebär följande.

Ändamål/högskoleenhet m.m.'•-•'•''

Kosinad budgetåret 1985/86 (tkr.)

Andamål/högskoleenhet m. m.

Kostnad budgetåret 1985/86 (tkr.)

4 4.1

4.2

l.l 1.2

1.3

1.4

Pris- och löneomräkning Statsbidrag till ADB-linjen Statsbidrag till musiklärarlinjen. Ingesund Bidrag till Erica-stiflelsen

Kompletterande ulbildning för oftalmologassistenler (20 npl)

1.5

1.6 1.7

Särskilda koslnader för praktisk ulbildning vid Kl och universiteten Medel för slödundervisning Statsbidrag lill utbildningar inom vårdområdet (schablonbidrag)

Summa under 1

3          Konsekvenser av lidigare

beslut 3.1       Minskning av praktisk

utbildning vid Kl och

universiteten

Summa under 3

+ 1 107 + 929 +   161

+      8

+ 212 +     15

+2432

-      547

-      547

Alternativ 1

-1552

Minskning med 171 npl (161 GU, 10 PU)

Minskning av praktisk utbildning vid Kl och UUm (landhygienistlinjen) Medel för omläggning av

4.3

utbildningar

-3 000

Summa under 4

-4552

5          Ahernaliv 2

5.1       Handledarutbildning vid

Ericasliflelsen (förläng-

ning 1 år)

+    24

5.2       Minskning med 171 npl

(161 GU, 10 PU)

-1552

5.3       Minskning av praktisk ul-

bildning vid Kl och UUm

(tandhygienistlinjen)

-

5.4       Medel för omläggning av

utbildning

-3000

Summa under 5

-4528

Summa alternativ 1

-4552

Summa alternativ 2

-4528

' KI=karolinska institutet, UUm=universitetet i Umeå.

Npl = nybörjarplatser.

' GU=grundulbildning.

'' PU=påbyggnadsulbildning.

' Inkl. pris- och löneomräkning (avser ej statsbidraget till värdyrken) samt konsekvenser av tidigare beslut.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              339

Utöver alternativen I och 2 hemsläller UHÄ atl 85 000 kr. anvisas budgelåret 1985/86 för försöksverksamhet med en samarbetsgrupp avseende påbyggnadsutbildning för sjukgymnaster.

UHÄ hemställer alt

1.            planeringsramar för budgetåret 1985/86 fastställs i enlighel med vad som förordats i alternativ 2,

2.            Ericastiftelsen för budgetårel 1985/86 anvisas 24000 kr. för förlängning av handledarutbildning,

3.            under reservationsanslaget D 14. Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m.för budgetårel 1985/86 anvisas 177028000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar under anslagel medel för bidrag till allmänna ulbildningslinjer och påbyggnadslinjer inom den kommunala delen av högskolan. Bidrag lill övrig kommunal högskoleutbildning utgår från anslaget D 13. Lokala och individuella linjer och enslaka kurser. I fråga om utbildningens dimensionering och lokalisering m.m. hänvisar jag lill vad jag har anfört under resp. sektorsanslag. Min medelsberäkning under förevarande anslag ulgår från de planeringsramar som jag där har angett för ifrågavarande utbildningar.

Sektorn för utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken Jag beräknar medel för ADB-linjen med 23 246000 kr.

Sektorn för utbildning för vårdyrken

Statsbidraget för vårdutbildningar inom kommunal högskoleutbildning ulgår i form av ett samlat schablonbidrag per landstingskommun eller motsvarande. Schablonbidraget beräknas utifrån visst belopp per årsstudieplats, termin och utbildningslinje. Med hänvisning till vad jag har anfört i prop. 1982/83: 100 (UbU 26, rskr 273) beräknar jag att 1 003000 kr. utöver schablonbidraget skall utgå till Norrbottens läns landstingskommun för rehabiliteringslinjen även för budgetårel 1985/86.

Jag beräknar sålunda atl statsbidrag till kommunal högskoleutbildning inom vårdområdet skall utgå med totalt 140608000 kr. fördelat per kommun/landstingskommun med de i följande tabell angivna beloppen för budgetåret 1985/86.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                                340

Statsbidrag till kommunal högskoleutbildning inom sektorn för utbildning för värdyrken för budgetåret 1985/86 (tkr.). Beloppen avser 80% av schablonbidragen (prop. 1981/82: 100, UbU 20, rskr 248).

Landsung?

ikommun/molsv.

Slockholms LL

Upp sata LL

Södermanlands LL

Oscer-

götlands

LL

Jönköpings LL

Blekinge LL

Kal-        Krono-mar         bergs LL           LL

Kristianstads LL

Maimo-       Hal-         Goie-       Göteborgs hus               lands       borgs       o Bohus LL               LL          o Bohus lans hog-

LL           skoleforbund

25 102

7612

2 592

7 895

8074

2 587

2 127    2 520

3112

9781        1989    1441     12530

Landsting:

kommun/molsv.

Alvs-borgs LL

Skaraborgs LL

Varm-

land.s

LL

Örebro LL

Västmanlands LL

Kopparbergs Lt

Gävle-     Vaslei borgs       norr-.     LL           lands 1

Jämtlands

LL     LL

Väster-        Norr-       Malmö bottens        bönens    kommun LL               LL

3 674

2 406

2 820

7 244

2 083

2812

2 983    3 865

1819

11272     6392    5 876

Jag förordar, att det i likhel med föregående budgelår anvisas medel under en särskild anslagspost Till regeringens disposition för att bl.a. täcka koslnader som föranleds av övergången till den nya studieorganisationen som började tillämpas budgetåret 1982/83 för vårdutbildningarna. För budgetåret 1985/86 beräknar jag denna post till 1 528000 kr.

För den kompletterande utbildningen för oftalmologassistenler om 12 poäng som jag har förordat beräknar jag 173000 kr. under förevarande anslag, anslagsposten Vårdyrken.

För de kostnader för utbildning på medicinska servicelinjen och landhygienistlinjen som inte täcks genom schablonbidraget för vårdutbildning inom den kommunala delen av högskolan beräknar jag totalt 4445000 kr. Jag anser för egen del att del statsbidrag som utgår utöver schablonbidraget för medicinska servicelinjen och tandhygienistlinjen bör ses över. Jag avser att återkomma lill regeringen i frågan.

UHÄ föreslår att medel för stödundervisning i engelska får utgå t.o.m. budgetåret 1985/86. Jag beräknar för detta ändamål 210000 kr. för budgetåret 1985/86.

UHÄ föreslår att medel får utgå för stödundervisning i matematik, kemi och fysik för medicinska servicelinjen samt även för rehabiliteringslinjen. Jag beräknar för budgetåret 1985/86 liksom jag har gjort för innevarande budgetår en särskild resurs om 105000 kr. för medicinska servicelinjen. Medlen bör efter ansökan hos UHÄ fördelas till berörda huvudmän.

Sektorn för utbildning för undervisningsyrken Jag beräknar medel för musiklärarutbildning i Arvika med 12804000 kr.

Enskild utbildning

UHÄ föreslår att den ettåriga handledarutbildningen i barn- och ungdomspsykoterapi vid Ericasliflelsen förlängs budgetårel 1985/86 till en tvåårig handledarutbildning. Jag biträder UHÄ:s förslag och beräknar

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              341

-H 12000 kr. för ändamålet budgelåret 1985/86. Jag beräknar medel för bidrag till Ericastiftelsen med totalt 2 857000 kr.

Bidragel till Handelshögskolan i Stockholm regleras genom etl avtal den 5 september 1978 mellan staten. Handelshögskoleföreningen i Slockholm och Handelshögskolan i Slockholm. Parterna har kommil överens om vissa ändringar i detta avtal den 29 juni 1984 till följd av atl utbildningen på ekonomlinjen har föriängts med en termin (UbU 1982/83: 25, rskr 340).

Avtalet gäller under förutsätining att regeringen godkänner avtalet sedan riksdagen fattat del beslut som behövs härför.

Del nya avlalel innebär alt slatsbidraget ökar så att del även innefattar kostnader för yllerligare en termin i ulbildningen. Ökningen har beräknats enligt samma grunder som gäller för beräkningen av del nuvarande bidraget.

Avtalet har inle gett mig anledning lill erinran. Jag avser alt i annat sammanhang återkomma till regeringen med förslag om elt slutligt godkännande av avtalet. Riksdagens bemyndigande fordras för de ekonomiska förpliktelserna i avtalet.

Jag beräknar anslagel för nästa budgelår till sammanlagt 11910000 kr. (-1- 491000 kr.) varav 10522000 kr. som preliminärt bidrag för budgetåret 1985/86 och en minskning med 53000 kr. som slutreglering av statsbidraget för budgetåret 1982/83 enligt gällande avtal (jfr. prop. 1978/79:15, UbU 13, rskr 49). 1 beloppet ingår även bidrag till utbildningsbidrag för doktorander med 1441000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl

1.        anvisa medel för förlängning av handledarulbildningen i barn-och ungdomspsykolerapi vid Ericasliflelsen,

2.        bemyndiga regeringen att ikläda staten de ekonomiska förpliktelser som följer av det den 29 juni 1984 träffade avtalet om ändring av avtalet om Handelshögskolan i Stockholm,

3.        till Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. för budgelåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 196530000 kr.

Avtal om ändring av avtal, upprättat mellan företrädare för staten. Handelshögskoleföreningen i Slockholm och Handelshögskolan i Stockholm.

1 avtal den 5 september 1978 om Handelshögskolan i Stockholm skall punkten V a) första och andra slyckena ha följande ändrade lydelse. Dessulom skall till Anm. under samma punkt fogas ell tillägg.

V a) Fr. o. m. budgetåret 1985/86 skall statens bidrag till bestridande av koslnaderna för Handelshögskolans verksamhel för budgetär beräknas efler 6765000 kr. enligt löneläget januari-oktober 1979 och 480000 kr. enligt prisläget juli 1978 på sätl som nedan anges.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

342

Statsbidragen skall för budgelår ulgå med belopp som motsvarar dels angivna belopp om 6765000 kr. omräknat med hänsyn till den genomsnittliga löneutvecklingen inom det statliga löneområdet och förändringar av del inom del statliga områdel tillämpade lönekoslnadspåläggel (f.n. 39%),

dels angivna belopp om 480000 kr. omräknat med hänsyn till kostnadsförändringar enligt konsumentprisindex för juli ifrågakommande år.

Tillägg till Anm.

Parterna är överens om alt vid omräkning av beloppet juli 1984 skall från konsumentprisindex avräknas den prishöjande effekten av devalveringen av den svenska kronan den 8 oktober 1982.

Avtalet träder i kraft den I juli 1984. Avtalet gäller dock endasl under förutsättning att regeringen godkänner avtalet sedan riksdagen fattat det belut som behövs härför.

Detta avtal har upprättats i tre likalydande exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.

Forskning och forskarutbildning inom högskolan m.m.

D 15. Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

13158372 15 286000 16001000

Reservation

2210067

Frän anslaget bestrids kostnader för dels olika åtgärder för forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning, dels konstnärligt utvecklingsarbete. Medlen för konstnärligt utvecklingsarbete disponeras av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).

Anslagsfördelning

Anslagspost/region

1984/85

Beräknad ändring

1985/86

UHÄ

Före-

draganden

1.   Forskningsanknytning av

grundläggande högskole-

utbildning

a.   Slockholms högskoleregion

2123000

-H 08 000

-1-108000

b.   Uppsala högskoleregion

2 334000

-Hl 17000

-H 17000

c.   Linköpings högskoleregion

1390000

-t- 70000

-1- 70000

d.   Lund/Malmö högskoleregion

2 372000

-H 19000

4-119000

e.   Göteborgs högskoleregion

1886000

-f 94000

-1- 94000

f.    Umeå högskoleregion

1876000

-H 94000

-t- 94000

2.   Konstnäriigt utvecklings-

arbete

3 305000

-H 65 000

-H 13000

Utgift

15 286000

-1-767 000

-1-715 000

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               343

Universitets- och högskoleämbetet

Inom högskolan görs, framhåller UHÄ, slora ansträngningar för att få all grundläggande högskoleutbildning forskningsanknuten. Erfarenheten visar, all begreppet forskningsanknytning står för en rad varierande insatser beroende bl. a. på vilken ulbildning som avses. UH.4 konstaterar, atl universitet och högskolor samt regionstyrelserna nått goda resultat på många områden.

Regionstyrelserna framhåller i sina anslagsframställningar betydelsen av atl arbetet med forskningsanknytning av t.ex. ulbildningar inom den kommunala högskoleutbildningen intensifieras. Behovet av stöd till de mindre högskolorna framhålls också. Regionstyrelserna föreslår väsentliga påslag för anslagsposlen Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning.

UHÄ föreslår en uppräkning av anslagsposten Forskningsanknytning med löne- och prisomräkning (-1- 602000 kr.).

Löne- och prisomräkningen för anslagsposten Konslnärligt utvecklingsarbete beräknar UHÄ till 165000 kr.

UHÄ föreslår att medel motsvarande merkostnaden för den nyinrättade professuren i keramik och glas fr. o. m. budgetåret 1985/86 förs upp under anslagel D 12. Utbildning för kultur- och informationsyrken anslagsposten Konstfackskolan och att anslagsposten Konslnärligt ulvecklingsarbete under förevarande anslag minskas med 50000 kr.

Föredragandens överväganden

Riksdagen har för innevarande budgelår anvisat vissa medel för en professur i keramik och glas vid konstfackskolan under förevarande anslag. Medel för detta ändamål bör näsla budgetär beräknas under anslaget D 12. Utbildning för kultur- och informationsyrken (- 52000 kr.).

Statsrådet Göransson kommer vid sin anmälan av anslaget F 7. Inkomst-garantier för konstnärer att förorda alt medel beräknas för ire nya garantirum för innehavare av tidsbegränsad tjänst som professor resp. huvudlärare, vilkas förordnanden löper ut under budgetåret 1984/85.

Jag har vid min anmälan av anslaget D 12. Utbildning för kullur- och informationsyrken föreslagil alt en tjänst som professor i musikhistoria med formanalys inrättas vid musikhögskolan i Slockholm.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag förevarande anslag till 16001000 kr.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att till Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning samt konstnärligt ulvecklingsarbete för budgetåret 1985/86 anvisa etl reservationsanslag av 16001 000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              344

D 16. Humanistiska fakulteterna

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

148863862 164012000 172774000

Reservation

2490432

Detta anslag avser humanistisk forskning och forskarutbildning vid universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå.

Anslagsfördelning

Högskoleenhet

1984/85

Beräknad ändring

1985/86

Universitets-och högskoleämbetet

Föredraganden

Universitetet i Slockholm Universitetet i Uppsala Universitetet i Lund Universitetet i Göteborg Universitetet i Umeå

Till universitets- och högskoleämbetets disposition

Utgift

38 861000 40 335 000 34051000 33 218000 17203 000

344000 164012000

4-1956000 4-1753000 4-1837000 4-1989000 4-   816000

4-     17000 4-8368000

4-2 086000 4-1972000 4-1709000 4-2 118 000 4-   856000

4- 21000 4-8762000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).

Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamål

Kostnad budgetåret 1985/86 (tkr.)

1.         Pris- och löneomräkning

1.1        Prisomräkning

1.2        Löneomräkning

4-2 559 4-5 809

Summa under 1

4-8 368

4.         Budgetförslag 4.1       Omfördelning

±      0

Summa under 4

±      0

4-8368

UHÄ hemsläller att

1. de riktlinjer för utvecklingen och ekonomiska ramar för verksamheten
som redovisats fastställs,

2. professuren i sinologi, särskilt nykinesiska språket, vid universitetet i
Stockholm i samband med återbesättande skall få den ändrade benämning
en professur i Kinas språk och kultur,

3. professuren i indologi, särskilt nyindisk filologi, vid universitetet i

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                             345

Slockholm i samband med återbesällande skall få den ändrade benämningen professur i Indiens språk och kulturer,

4. under ett reservationsanslag Humanistiska fakulteterna för budgetåret 1985/86 anvisas 172380000 kr. med angiven fördelning på anslagsposter.

Föredragandens överväganden

Jag hänvisar till vad jag i det föregående har anförl om förutsättningarna för arbetet med 1985/86 års anslagsframslällning.

Tysk litteratur

UHÄ har hafl i uppdrag atl undersöka möjlighelerna alt i samband med omprövning av befintliga ijänsler inrätta en professur i tyska, särskilt tyskspråkig litteratur. UHÄ har lill såväl universitetet i Slockholm som lill universitetet i Uppsala remitterat en förfrågan om förutsättningarna för att genom inskränkning av någon befintlig verksamhet bereda utrymme för en sådan professur. Universiteten har emellertid inte sett det möjligt all inför anslagsframställningen för budgetåret 1985/86 la fram förslag om detta. Jag räknar med att förslag i denna fråga kommer atl tas upp i samband med anslagsframställningen för budgetåret 1986/87.

Forskning om dövas språk

1 regeringens proposition 1983/84: 107 om forskning uttryckte jag mitt stöd för UHÄ:s förslag att del vid universilelel i Slockholm inrättas ett centrum för forskning om dövas språk budgetåret 1986/87. Jag kommer i annat sammanhang atl föreslå regeringen att uppdra åt universitetet i Slockholm att genom omfördelning av befintliga resurser svara för inrättande av ett sådant centrum.

Övriga frågor

UHÄ har föreslagit att den ledigblivande professuren i sinologi, särskilt nykinesiska språket, vid universitetet i Slockholm i samband med återbesättande skall ändras till professur i Kinas språk och kultur. Vidare har UHÄ föreslagit att den ledigblivande professuren i indologi, särskilt nyindisk filologi, vid universitetet i Slockholm i samband med återbesällande skall ändras till en professur i Indiens språk och kulturer. Jag biträder UHÄ:s förslag.

Med stöd av riksdagens bemyndigande (jfr prop. 1966: 1 bil. 10 s. 361, SU 42, rskr 125) har regeringen föreskrivit att professuren i arabiska språkel, särskilt modern arabiska, vid universitetet i Göteborg skall återbesättas som professur i arabiska.

Del ankommer på högskoleenheterna all fördela de medel som anvisas under fakultetsanslag på ämnesområden m. m. I vissa fall har dock riksdag och regering angett vilka belopp som skall avsättas för forskning inom

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                   346

olika områden. Detta gäller bl.a. för forskning i barnkultur och forskning om baltiska frågor vid universitetet i Slockholm. Eflersom verksamheten inom båda dessa forskningsområden nu bör ha funnit sina former bör enligt min mening universitetet i fortsättningen avgöra hur mycket som skall anslås till dessa verksamheler. 1 fortsältningen bör således inte särskilt anges vilka belopp som skall avsätlas för dessa ändamål.

Jag har beaktat den kostnadssänkning som följer av att innehavaren av en personlig tjänst vid universitetet i Stockholm lämnar denna (- 66000 kr.).

För studiefmansiering inom forskarutbildning bör under nästa budgetår disponeras minst de belopp som anges i följande tabell.

Universitet                                                                  Belopp kr.

Universitetet i Stockholm                                                   8 382 000

Universitetet i Uppsala                                                      8161000

Universitetet i Lund                                                         7794000

Universitetet i Göteborg                                                    6551 000

Universitetet i Umeå                                                        2654000

33 542000

Med   hänvisning   till   sammanställningen   beräknar jag   anslaget   till (164012000 4- 8762000 =) 172774000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl

1.    bemyndiga regeringen att ändra benämning av tjänster som pro
fessor (L 24/26) i enlighet med vad jag har förordat,

2.   till Humanistiska fakulteterna för budgetårel 1985/86 anvisa ett
reservationsanslag av 172774000 kr.

D 17. Teologiska fakulteterna

1983/84 Utgift            11346294              Reservation                   45474

1984/85 Anslag          12256000

1985/86 Förslag         12862000

Detta anslag avser leologisk forskning och forskarutbildning vid universiteten i Uppsala och Lund.

Anslagsfördelning

Högskoleenhet

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Universitets-och högskoleämbetet

Föredraganden

Universitetet i Uppsala Universitetet i Lund

Utgift

6315000 5941000

12256000

4-288000 4-315000

4-603000

4-310000 4-296000

4-606000

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              347

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamål

Kostnad budgetårel 1985/86 (Ikr.)

1.         Pris- och löneom

1.1        Prisomräkning

1.2            Löneomräkning

räkning

-233 4-370

Summa under 1

4-603

4.         Budgetförslag 4.1       Omfördelning

±    0

Summa under 4

±    0 4-603

UHA hemställer atl

1.   de riktlinjer för utvecklingen och ekonomiska ramar för verksamhe
len som redovisals fastställs,

2.   under ett reservationsanslag Teologiska fakulteterna för budgelåret
1985/86 anvisas 12859000 kr. med angiven fördelning på anslagsposter.

Föredragandens överväganden

Jag hänvisar till vad jag i det föregående har anfört om förutsättningarna för arbetet med 1985/86 års anslagsframställning.

För studiefmansiering inom forskarutbildning bör under nästa budgetår disponeras minst de belopp som framgår av följande tabell.

Universitet                                                                                    Belopp kr.

Universitetet i Uppsala                                                                 1314000

Universitetet i Lund                                                                      1216000

2530000

Med   hänvisning   till   sammanställningen   beräknar jag anslaget   till (12256000 4- 606000 =) 12862000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Teologiska fakulteterna för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 12862000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               348

D 18. Juridiska fakulteterna

1983/84 Utgifl 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

14082834 15717000 16625000

Reservation

283628

Detta anslag avser juridisk forskning och forskarutbildning vid universiteten i Stockholm, Uppsala och Lund.

Anslagsfördelning

Högskoleenhet

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Universitetet i Stockholm Universitetet i Uppsala Universitetet i Lund

Utgifl

Universilets-och högskoleämbetet

Föredraganden

5 886000 5 115000 4716000

15717000

4-377 000 4-223 000 4-236000

4-836000

4-437000 4-255 000 4-216000

4-908000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamål

Kostnrid budgetårel

1985/86 (tkr.)

1.         Pris- och löneomräkning

l.l       Prisomräkning

4-296

1.2       Löneomräkning

4-540

Summa under 1

4-836

4.         Budgetförslag

4.1       Omfördelning

±    0

4.2       Förvaltningsforskning

±    0

Summa under 4

±    0

4-836

UHÄ hemställer bl. a. atl

1.   de riktlinjer för utvecklingen och ekonomiska ramar för verksamhe
ten som redovisals fastställs,

2. under ett reservationsanslag Juridiska fakulteterna för budgelåret
1985/86 anvisas 16553 000 kr. med angiven fördelning pä anslagsposter.

Föredragandens överväganden

Jag hänvisar till vad jag i det föregående har anfört om förulsällningarna för arbetet med 1985/86 års anslagsframställning.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

349

Innevarande budgetår beräknas viss kosinad för professur i försäkringsrätt vid universitetet i Stockholm under anslaget Samhällsvelenskapliga fakulleierna. Motsvarande kostnad bör näsla budgelår beräknas under förevarande anslag (4- 50000 kr.).

För studiefmansiering inom forskarutbildning bör under näsla budgelår disponeras minsl de belopp som anges i följande labell.

Universitet

Belopp kr.

Universitetet i Slockholm Universitetet i Uppsala Universitetet i Lund

786000

1224 000

945000

2 955000

Med   hänvisning   lill   sammanställningen   beräknar jag anslagel   till (15717000 4-908000=) 16625000 kr. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

all lill Juridiska fakulteterna för budgetårel 1985/86 anvisa ell reservationsanslag av 16625000 kr.

D 19. Samhällsvetenskapliga fakulteterna

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

171359209 190232000 201945000

Reservation

7461 110

Detla anslag avser samhällsvetenskaplig forskning och forskarutbildning vid universiteten i Stockholm, Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå saml högskolan för lärarutbildning i Stockholm. Under anslagel beräknas vidare vissa ofördelade medel för jämställdhetsforskning saml medel för verksamheten vid demografiska databasen i Haparanda.

Anslagsfördelning

Högskoleenhet

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Universitets-

Före-

ocl

1 högskole-

draganden

ämbetet

Universiletel i Stockholm

42 952 000

4-

1912000

4-

1838000

Högskolan för lärarut-

bildning i Stockholm

2 302 000

4-

86000

4-

82000

Universitetet i Uppsala

31471000

4-

13.30000

4-

1585000

Universitetet i Linköping

2613000

4-

358 000

4-

374000

Universiletel i Lund

36 285 000

4-

2 145 000

4-

1880000

Universitetet i Göteborg

40342000

4-

3 775 000

4-

4 177 000

Universitetet i Umeå

24 509000

4-

1 135 000

4-

1208000

Demografiska databasen i Hapa-

randa

8616000

4-

508000

4-

499000

Ej fördelade medel

Jämställdhetsforskning

1 142 000

4-

57000

4-

70000

Utgifl

190232000

4-11306000

4-11713000

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

350

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).

Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamål/högskoleenhet m. m.'

Kosinad

Ändamål/högskoleenhet m. m.'

Kostnad

budgel-

budget-

året

årel

1985/86

1985/86

(tkr.)

(tkr.)

1.         Pris- och löneomräkning

2.3

Överföring från anslagel

l.l       Löneomräkning

4- 3 060

Humanistisk-samhällsvelen-

1.2       Löneomräkning

4- 6312

skapliga forskningsrådet, UG

4- 2032

Summa under 1

4- 9 372

Summa under 2

+ 1934

2.         Förändring av anslags-

4.

Budgetförslag

teknisk natur

4.1

Omfördelning

±        0

2.1       Överföring till anslagen Ut-

4.2

Professur i socialpolitik

bildning för administraliva.

med inriktning mot välfärds-

ekonomiska och sociala yrken

och levnadsnivåforskning, US

±        0

samt Lokala och individuella

-     178

4.3

Medel för massmedieforskning,

linjer och enstaka kurser, US

-     151

UU,UL, UG

±        0

2.2       Fackdidaktisk forskning

Överföring från anslaget

Summa under 4

±        0

Utbildning för undervis-

4-11306

ningsyrken, ULi

4-    231

' US = universitetet i Stockholm, UU = universitetet i Uppsala, ULi = universitetet i Linköping, UL = universitetet i Lund, UG = universitetet i Göteborg.

UHÄ hemställer bl. a. att

1.   de riktlinjer för utvecklingen och ekonomiska ramar för verksamhe
ten som redovisats fastställs,

2.         medel för massmedieforskning tillförs universitetet i Lund från universitetet i Uppsala (53 000 kr.) och universitetet i Göteborg (53 000 kr.) för att möjliggöra inrättandet av en extra professur i sociologi med massmedieforskning,

3.         under elt reservationsanslag Samhällsvelenskapliga fakulteterna för budgetåret 1985/86 anvisas 201 538000 kr. med angiven fördelning på anslagsposter.

Regionstyrelsen i Stockholms högskoleregion har utarbetat förslag till organisation för forskning och utbildning i pedagogik i regionen. Förslaget innebär att verksamheterna vid de tre nuvarande pedagogiska institutionerna i stockholmsområdet, dvs. pedagogiska institutionen vid universitetet i Stockholm, institutionen för internationell pedagogik vid universitetet i Stockholm samt institutionen för pedagogik vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm (HLS), sammanförs till en ny institution i pedagogik som förvaltas under styrelsen för HLS. Regionstyrelsen har remitterat förslaget till universitetet i Stockholm och till HLS. De är i princip positiva till förslaget.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              351

Med anledning härav har regionstyrelsen hemställt atl verksamheten vid de två institutionerna vid universitetet förs över lill HLS fr.o.m. nästa budgelår.

Föredragandens överväganden

Jag hänvisar lill vad jag i del föregående har anfört om förutsättningarna för arbetet med 1985/86 års anslagsframslällning.

Pedagogisk forskning

UHÄ har i samband med omprövningar av ell antal ledigblivande ijänsler som professor i pedagogik framhållit behovel av att stärka forskningsorganisationen för den utbildningsmetodiska/fackdidaktiska forskningen. UHÄ kommer atl utveckla en plan för hur denna forskning kan stärkas genom utnyttjande av befinlliga resurser.

UHÄ föreslår alt medel (231 000 kr.) beräknas under förevarande anslag som riktade basresurser för den fackdidaktiska forskningen vid universitetet i Linköping. Jag biträder UHÄ:s förslag och beräknar motsvarande minskning av anslagel Dll. Ulbildning för undervisningsyrken, anslagsposten Universilelel i Linköping.

Regionstyrelsens förslag beträffande utbildning och forskning i pedagogik i Stockholms högskoleregion bereds för närvarande inom regeringskansliet. Resultatet kan komma atl innebära vissa justeringar av de nu föreslagna beloppen för anslagsposterna Universitetet i Slockholm resp. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm under förevarande anslag. Del ankommer på regeringen alt besluta i denna fråga.

Övriga frågor

Med stöd av riksdagens bemyndigande (jfr prop. 1966:1 bil. 10 s. 361, SU 42, rskr 125) har regeringen föreskrivil ändrade benämningar på tjänster som professor enligt följande.

Tidigare benämning

Högskoleenhet'

Ändrad benämning

förelagsekonomi

UU

internationell företagsekonomi

geografi, särskilt kultur-

UG

geografi särskilt

geografi med ekonomisk

kulturgeografi

geografi

praktisk pedagogik

ULi

pedagogik

pedagogik och pedagogisk

psykologi

UG

pedagogik

praktisk pedagogik

UG

specialpedagogik

praktisk pedagogik

UUm

pedagogik

' UU = universitetet i Uppsala. ULi = universitetet i Linköping, UG = universitetet i Göteborg, UUm = universitetet i Umeä.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               352

Jag kommer vid min anmälan av anslagel till de medicinska fakulteterna att behandla vissa frågor rörande forskning inom primärvård och socialtjänst.

Jag beräknar under detta anslag medel (4- 660000 kr.) för en tjänst som professor i komparativ fysiologisk psykologi. Molsvarande kosinad bestrids innevarande budgetår från anslaget Humanistisk-samhällsvelen-skapliga forskningsrådet. Tjänsten är placerad vid universitetet i Göteborg och är personlig för Knut Larsson. Jag förordar all en ordinarie tjänst som professor (L 24/26) i komparativ fysiologisk psykologi inrällas vid universilelel med Larsson som förste innehavare.

Vidare beräknar jag under detta anslag medel (4- 1352000 kr.) för Svensk Samhällsvetenskaplig Datatjänst, föriagd till universitetet i Göteborg, och hillills bekostad av humanistisk-samhällsvelenskapliga forskningsrådet.

Jag har vid min medelsberäkning också beaktat UHÄ:s förslag atl vissa medel för Ijänster som assistent som innevarande budgelår har anvisais under förevarande anslag näsla budgetår skall anvisas under anslaget D 9. Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken, anslagsposten Universitetet i Slockholm (- 178000 kr.) saml anslaget D 13. Lokala och individuella linjer och enstaka kurser, anslagsposlen Universitetet i Slockholm (- 151 000 kr.). Samtidigt minskas lägsta beloppet för studiefinansiering inom forskarutbildning (-601 000 kr.).

Jag beräknar under anslagsposlen Universilelel i Göteborg medel för lönekostnader för docenten Ingemar Lindblad. Lindblad innehar sedan den I juli 1979 en personlig extra ordinarie tjänst som försle assistent vid universitetet i Stockholm, statsvetenskapliga institutionen men har sedan samma lidpunkt arbetsuppgifter vid den statsvetenskapliga institutionen vid universitetet i Göteborg. Anslagsposten Universitetet i Slockholm bör minskas i motsvarande omfattning.

Innevarande budgetår beräknas medel för professurerna i försäkringsrätt resp. försäkringsmatematik och matematisk stalisiik vid universitetet i Slockholm under förevarande anslag. Motsvarande kostnad bör näsla budgelår beräknas under anslagen Juridiska fakulteterna och Matemaiisk-naturvetenskapliga fakulteterna (-111 000 kr.).

För studiefmansiering inom forskarutbildning bör under nästa budgetår disponeras minst de belopp som anges i följande tabell.

Universitet                                                                                     Belopp kr.

Universitetet i Stockholm                                                                7754000

Universitetet i Uppsala                                                                     7 326000

Universitetet i Linköping                                                                     692000

Universitetet i Lund                                                                         9368000

Universitetet i Göteborg                                                                  9264000

Universitetet i Umeå                                                                        4 343 000

38747 000

Prop. 1984/85:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

353

Med   hänvisning lill   sammanställningen   beräknar jag anslaget till (190232000 4- 11 713000 =) 201 945000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl

1.        bemyndiga regeringen att inrätta tjänst som professor (L 24/26) i enlighel med vad jag har förordat,

2.        till Samhällsvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 201 945000 kr.

D 20. Medicinska fakulteterna

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

380221373 425 100000 455418000

Reservation

13979155

Detta anslag avser medicinsk forskning och forskarutbildning vid karolinska institutet samt vid universiteten i Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå.

Anslagsfördelning

Högskoleenhet

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Universitets-och högskoleämbetet

Föredraganden

Karolinska institutet Universitetet i Uppsala Universitetet i Linköping Universitetet i Lund Universitetet i Göteborg Universitetet i Umeå

Universitets- och högskoleämbeiet

Utgift

135023 800 65 125 250 25 140 350 73 985 250 72 221150 52 204 200

1400000 425100000

4- 7 842000 4- 3478000 4- 1370000 4- 4 704000 4- 4 547 000 4- 2914000

4-     119000 -f24974000

4-12085200 4- 3 324 750 4- 3 948650 4- 4040750 4- 4 270850 4- 2561800

4- 86000 4-30318000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthel följande.

23    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

354

Ändamål/högskoleenhet m. m.'

Kostnad

Ändamål/högskoleenhet m. m.'

Kosinad

budget-

budget-

årel

årel

1985/86

1985/86

(tkr.)

(tkr.)

1.         Pris- och löneomräkning

4.2       Professur i handikapp-

l.l       Prisomräkning

4- 6089

forskning, UG

±        0

1.2       Löneomräkning

4-18726

4.3       Professur i idrottsmedicin.

1.3       Särskild prisomräkning för

Kl

±        0

försöksdjur

4-      119

4.4       Professur i biokemisk

Summa under 1

4-24 934

atherosklerosforskning. Kl

±        0

2.         Konsekvenser av lidigare fållade beslui

Summa under 4

±        0

2.1       Försöksdjurskonsulent

5.         Reformförslag

(del av), ULi

4-       40

5.1       Professur i allmänmedicin.

Summa under 2

+       40

UUm

4-    525

4.         Budgetförslag

Summa under 5

4-     525

4.1       Omfördelning

±        0

4-25499

' Kl = karolinska institutet, ULi = universitetet i Linköping, UG = universitetet i Göteborg, UUm = universitetet i Umeå.

UHÄ hemställer att

1.         de riktlinjer för utvecklingen och ekonomiska ramar för verksamheten som redovisats fastställs,

2.         vid universitetet i Göteborg en professur i handikappforskning inrättas den 1 juli 1986 eller vid den senare tidpunkt då den personliga professuren i handikappforskning blir vakant,

3.         vid karolinska institutet en professur i idrottsmedicin inrättas den 1 juli 1986 eller vid den senare tidpunkt då tjänsten som professor i kroppsövningarnas fysiologi blir vakant med samtidig indragning av den senare tjänsten,

4.         vid karolinska institutet en professur i biokemisk atherosklerosforskning inrättas den 1 juli 1985 med samtidig indragning av en klinisk lärartjänst,

5.   under ett reservationsanslag Medicinska fakulteterna för budgetåret
1985/86 anvisas 450074000 kr. med angiven fördelning på anslagsposter.

Föredragandens överväganden

Jag hänvisar till vad jag i det föregående har anfört om förutsättningarna för arbetet med 1985/86 års anslagsframställning.

Omvandling och permanentning av tjänster som professor UHÄ föreslår att den ledigblivande tjänsten som professor (L 24/26) i

kroppsövningarnas fysiologi omvandlas till en professur i idroltsmedicin

förenad med överläkartjänst inom klinisk specialitet.

Skrivelser har inkommit med synpunkter på det framlagda förslaget. Det

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                             355

finns en opinion för atl professuren skall behållas inom samma ämnesområde. Från fiera håll, bl.a. från socialstyrelsen, försvarels forskningsanstalt och arbelarskyddsstyrelsen, framförs atl professuren bör erhålla en modernare benämning, nämligen professur i fysiologi, särskilt arbelsfysio-logi. En professur i idroltsmedicin är efterfrågad. Delta har kommit till ullryck genom bl. a. motioner i riksdagen.

För egen del får jag anföra följande. Enligi vad jag erfaril kommer del all inrällas en exlra ijänsl som professor i idroltsmedicin vid karolinska insliluiet. Jag anser alt slarka skäl lalar för atl professuren i kroppsövningarnas fysiologi bevaras inom fysiologins område. Jag föreslår all professuren i samband med återbesättande får benämningen fysiologi, särskilt arbetsfysiologi.

UHÄ föreslår all en ijänsl som klinisk lärare vid karolinska inslitulel omvandlas lill en professur (L 24/26) i biokemisk atherosklerosforskning. Professuren avses bli förenad med läkartjänst vid Huddinge sjukhus.

Jag bilräder förslagel och förordar atl professuren med den föreslagna sjukvårdsanknyiningen inrättas den I juli 1985. Omvandlingen bör bekoslas inom ramen för befintliga resurser.

Innehavaren av en personlig professur i handikappforskning vid universilelel i Göteborg uppnår under budgetåret 1985/86 pensioneringsperiodens nedre gräns. UHÄ föreslår all professuren permanenlas med oförändrad benämning. Jag bilräder förslagel och förordar alt en ijänsl som professor (L 24/26) i handikappforskning inrällas. Tjänsien bör finansieras inom ramen för befinlliga resurser.

UHÄ har föreslagit atl tjänsten som professor (L 24/26) i anestesiologi vid universiletel i Uppsala, förenad med överläkarbefalining vid Akademiska sjukhuset, i samband med återbesättande ändras till professur i anestesiologi och inlensivvård. Jag bilräder förslaget. Jag har härvid samrålt med sialsrådel Sigurdsen.

Rektorsämbetet vid universilelel i Umeå har i skrivelse anhållit att en ijänsl som professor (L 24) i medicinsk kemi omvandlas lill ijänsl som professor (L 24/26) i samma ämne. Jag bilräder förslagel.

Allmäninedicin

Del råder sior enighet om au resurserna för utbildning och forskning rörande primärvården bör förstärkas. Professurer i allmänmedicin har inräilats vid universiteten i Uppsala, Lund och Göteborg. UHÄ har föreslagil alt en professur i allmänmedicin inrällas vid universilelel i Umeå. Professuren bör enligt förslaget förenas med tjänst som distriktsläkare vid Mariehems vårdcentral. Jag förordar au en tjänst som professor (L 24/26) i allmänmedicin inrättas vid universilelel den I juli 1985 och förenas med ijänsl som distriktsläkare vid vårdcentral i Umeå. Tjänsien bör finansieras genom omfördelning inom ramen för befinlliga medel under fakullelsanslagen.

Rälielse: S. 356 rad 23. Tillkommer: . särskilt gerialrik

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              356

Regionall hälsouniversitet i Linköping m.m.

Jag har i det föregående föreslagil att integrerad vårdutbildning inom ramen för ett regionall hälsouniversitet skall starta i Linköping budgetåret 1986/87. Vid universitetet i Linköping saknas nu de teoretiska instilulioner som traditionellt svarar för de två första årens utbildning på läkarlinjen. Enligt den utredning som utarbetat förslaget om ett regionalt hälsouniversitet bör fem professurer i medicinsk cellbiologi och tjänster för viss teknisk och administrativ personal inrättas för den medicinskieoreliska utbildningen och forskningen. Av professurerna bör, enligt förslagel, två inriktas mot morfologi, två mot medicinsk kemi och en mol fysiologi. UHÄ har i sin redovisning av uppdrag angående upprättande av etl regionalt hälsouniversitet i Linköping beräknat medel i enlighet med förslaget. Med hänvisning lill vad jag i det föregående under anslagel Utbildning för vårdyrken anförl förordar jag att fem tjänster som professor (L 24/26) med benämning och inriktning i enlighet med förslaget inrättas vid universitetet i Linköping den I juli 1985. Jag har beräknat medel (4- 1965000 kr.) för uppbyggnad av en medicinskteoretisk forskningsorganisation i Linköping.

UHÄ har föreslagil att en professur i långvårdsmedicin, särskilt gerialrik, inrällas den I juli 1985 vid universitetet i Linköping. Tjänsten skall enligt förslaget förenas med tjänst som överläkare vid regionsjukhuset i Linköping. Långvårdsmedicin är ett hälso- och sjukvårdspolitiskt prioriterat område. Jag finner det angeläget att en professur (L 24/26) i långvårdsmedicin, särskilt gerialrik inrättas vid universitet i Linköping den I juli 1985 och förordar all tjänsten inrättas med den föreslagna sjukvårdsanknytningen. Jag har vid min medelsberäkning tagit hänsyn härtill (4- 714000 kr.).

Enligi UHÄ bör också professurer i allmänmedicin och omvårdnadsforskning inrällas vid universitetet i Linköping. Mot bakgrund av den centrala roll sådan forskning har i ett hälsouniversitet förordar jag atl dessa ijänsler inrällas den Ijuli 1986.

En professur (L 24) i medicinsk ulirastrukturforskning vid universitetet i Uppsala hålls vakant i avvaktan på atl ställning tas lill frågan om integrerad vårdyrkesulbildning i Linköping. Mot bakgrund av vad jag anförl i det föregående bör tjänsten som professor nu iedigförklaras vid universitetet i Uppsala. Jag avser alt senare återkomma till regeringen med förslag att ändra bestämmelserna i enlighet härmed.

Forskning inom primärvård och socialtjänst

Vid universiteten i Uppsala, Lund och Umeå finns särskilda enheter med uppgift att bedriva utbildning och forskning inom primärvård och angränsande områden inom socialtjänst. Medel för basresurser vid de tre enheterna anvisas under förevarande anslag och anslagel till de samhällsvetenskapliga fakulteterna. Under en treårsperiod är enheterna garanterade projektmedel från anslag under femte huvudtiteln. För FoU-verksamhet inom primärvård och socialtjänst finns en cenlral samverkansgrupp

Prop. 1984/85:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                    357

inrättad. Samverkansgruppen har med överlämnande av en rapport redovisat vissa överväganden inför slutet av den nu aktuella treårsperioden. Gruppen föreslår att 50—100000 kr. skall anvisas till varje primärvårdsenhet för atl enheterna skall kunna anlita forskare inom andra vetenskapliga discipliner för projektplanering och/eller handledning. Enligt min mening bör emellertid forskare vid de särskilda enheterna nu efter en period av uppbyggnad kunna ansöka om projektmedel för detta ändamål från t.ex. delegationen för social forskning och från medicinska forskningsrådet på samma villkor som andra forskare.

Samverkansgruppen har vidare föreslagit att en särskild enhet för forskning inom primärvård och socialtjänst inrättas vid universitetet i Göteborg. Gruppens förslag är sådant att det i första hand bör prövas av universitetet i Göteborg. Samverkansgruppens ledamöter är förordnade till den 30 september 1985. Gruppen har föreslagil atl den skall få fortsätta sitt arbete även efler denna tidpunkt. Enligt min mening bör gruppen kunna slutföra sill arbete fram lill den nämnda tidpunkten. Jag har i denna fråga samrått med chefen för socialdepartementet.

Övriga frågor

Riksdagen har fattat beslut (prop. 1984/85:40 och 100 bil. 10, UbU 21 rskr 239) om bl. a. minskad planeringsram för tandläkarlinjen vid universiteten i Göteborg och Umeå. Den minskade tandläkarutbildningen vid universiteten i Göteborg och Umeå medför vissa besparingar under detta anslag budgetåret 1985/86. Jag har vid min anslagsberäkning tagit hänsyn härtill (- 68000 kr. resp. - 234000 kr.).

I samband med att huvudmannaskapet för Karolinska sjukhuset överfördes till Stockholms läns landsting anvisades karolinska institutet särskilda medel för att slå vakt om den vid sjukhuset bedrivna forskningen. Medel har hittills anvisats under anslagel Utbildning för vårdyrken. Medel för ändamålet bör nästa budgetår anvisas under förevarande anslag (4-4500000 kr.).

Vid min medelsberäkning har jag beaktat den kostnadssänkning som följer av att innehavaren av en personlig tjänst vid karolinska institutet lämnat tjänsten (- 71 000 kr.).

UHÄ har i sin redovisning av uppdraget om bl.a. läkarutbildning och medicinsk forskning uttryckt oro över konsekvenserna för forskarrekryteringen till de prekliniska ämnena, då dimensioneringen av läkarutbildningen minskar. Jag har förståelse för dessa synpunkter men anser det samtidigt nödvändigt att finna andra vägar för att säkerställa rekryteringen av forskare till medicinsk forskning än atl uppehålla en omotiverat hög nivå på den grundläggande utbildningen. Jag har därför föreslagit regeringen att UHÄ får disponera medel för att utreda denna fråga.

För studiefinansieringen inom forskarutbildningen bör under nästa budgetår disponeras minsl de belopp som anges i följande tabell.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

358

Högskoleenhet

Belopp kr.

Uppsala Linköping Lund Göteborg

Karolinska inslitulel

Universitetet Universitetet Universitetet Universitetet

Universitetet i Umeä

9412000 5 535000 1949000 6220000 5956000 3 870000

32942000

Med   hänvisning   till   sammanställningen   beräknar jag anslaget till (425 100000 4- 30318000 =) 455418000 kr. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen att

1.   bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor (L 24/26)
i enlighet med vad jag har förordal,

2.   bemyndiga regeringen att ändra benämning av ijänsler som professor (L 24/26) i enlighel med vad jag har förordat,

3.   lill Medicinska fakulteterna för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 455418000 kr.

D 21. Odontologiska fakulteterna

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

54238332 48899000 51350000

Reservation

2609951

Detla anslag avser odontologisk forskning och forskarutbildning vid karolinska institutet samt universiteten i Lund, Göteborg och Umeå.

Anslagsfördelning

Högskoleenhet

1984/85

Beräknad ändring

1985/86

Universitets-och högskoleämbetet

Föredraganden

Karolinska institutet Universitetet i Lund Universitetet i Göteborg Universitetet i Umeå

Utgift

15982 550 11076000 9444000 12 396450

48899000

4- 853 000 4-   631000 4-   543 000 4-   629000

4-2656000

4- 890450 4- 547000 4- 484000 -h   529550

4-2451000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              359

Ändamål

Kostnad budgelåret 1985/86 (tkr.)

1.         Pris- och löneomräkning

1.1       Prisomräkning

1.2       Löneomräkning

-h 638 -h20l8

Summa under 1

4-2656

4.        Budgetförslag 4.1       Omfördelning

±      0

Summa under 4

±      0

4-2656

UHÄ hemställer att

1.   de rikllinjer för utvecklingen och ekonomiska ramar för verksamhe
ten som redovisals faslslälls,

2. under ett reservationsanslag Odontologiska fakulteterna för budget
årel 1985/86 anvisas 51 555000 kr. med angiven fördelning på anslagspos
ter.

Föredragandens överväganden

Jag hänvisar till vad jag i det föregående har anfört om förutsättningarna för arbetet med 1985/86 års anslagsframslällning.

Riksdagen har fattat beslut (prop. 1984/85:40 och 100 bil. 10, UbU 21, rskr 239) om minskad planeringsram för tandläkariinjen vid universiteten i Göteborg och Umeå samt avveckling av enheten för tandläkarutbildning i Malmö. UHÄ har i uppdrag att redovisa konsekvenser av riksdagens beslut. Ämbetet har delvis redovisat uppdraget. Den minskade tandläkarutbildningen vid universiteten i Göteborg och Umeå medför vissa besparingar under detta anslag budgetåret 1985/86. Jag har vid min anslagsberäkning tagit hänsyn härtill (- 42000 kr. resp. - 84000 kr.).

Verksamheten vid den odontologiska fakulteten i Lund är i sin helhet till övervägande del föriagd till Malmö. Beträffande den odontologiska forskningsorganisationen där har UHÄ presenterat förslag som förts fram av universitetet i Lund om hur resurser som frigörs vid avvecklingen av tandläkarutbildningen skall kunna utnyttjas för specialisttandvård åt Malmö kommun och Malmöhus läns landsting saml för efter- och vidareutbildning, internationell postgraduateutbildning m. m. En odontologisk forskningsenhet föreslås med organisatorisk anknytning till den medicinska fakulteten. En organisation med den inriktning och den ungefärliga omfattning som universilelel skisseral, med externa inkomsler och med etl anslag för forskning och forskarutbildning över statsbudgeten av ungefär nuvarande omfattning, bör enligt UHÄ kunna fortleva som en vital odontologisk forskningsorganisation. Den bedöms också som tillräckligt attraktiv för att även fortsättningsvis kunna rekrytera forskarstuderande och forskare.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               360

Verksamheten inom den odontologiska fakulteten vid universitetet i Lund är enligt samstämmiga bedömare mycket värdefull. Det är angeläget atl verksamhet av detta slag även fortsättningsvis kan bedrivas i Malmö. Del är därför glädjande alt så många externa intressenter visat intresse för att delta i finansieringen. För budgetåret 1985/86 beräknar jag under detla anslag medel för en verksamhel av oförändrad omfattning. Eftersom UHÄ ännu inle lagl fram definitivt underlag för beslut i fråga om omfattningen och inriktningen av den odontologiska forskningsorganisationen i Malmö är jag dock f. n. inle beredd att ta ställning till dessa frågor.

För studiefinansiering inom forskarutbildning bör nästa budgetår disponeras minst de belopp som anges i följande tabell.

Högskoleenhet                                                                               Belopp kr.

Karolinska institutet                                                                      1912000

Universitetet i Lund                                                                       1 265 000

Universitetet i Göteborg                                                                 I 263 000

Universilelel i Umeå                                                                        905000

5 345000

Med   hänvisning till   sammanställningen   beräknar jag anslaget till (48899000 4- 2451 000 =) 51 350000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Odonlologiska fakulteterna för budgelåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 51 350000 kr.

D 22. Farmaceutiska fakulteten

1983/84 Utgift                14666621                  Reservation                           27982

1984/85 Anslag              15854000

1985/86 Förslag              16708000

Detta anslag avser farmaceutisk forskning och forskarutbildning vid universitetet i Uppsala.

Anslagsfördelning

Högskoleenhet                                   1984/85              Beräknad ändring 1985/86

Universitets-        Före-

och högskole-        draganden ämbetet

Universilelel i Uppsala                      15854000                 4-824000                4-854000

Prop. 1984/85:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                   361

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthel följande.

Ändamål

Kosinad budgelärel 1985/86 (tkr.)

1.         Pris- och löneomräkning

1.1       Prisomräkning

1.2       Löneomräkning

4-356 4-468

Summa under 1

4-824

4.         Budgetförslag 4.1       Omfördelning

+    0

Summa under 4

±    0

4-824

UHÄ hemställer all

1. de riktlinjer för utvecklingen och ekonomiska ramar för verksamheten som redovisats fastställs,

2.         under etl reservationsanslag Farmaceutiska fakulteten för budgetåret 1985/86 anvisas 16678000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag hänvisar till vad jag i det föregående har anfört om förutsättningarna för arbetet med 1985/86 års anslagsframställning.

För studiefinansiering i forskarutbildningen bör under nästa budgelår disponeras 3 388000 kr.

Med   hänvisning   till   sammanställningen   beräknar jag anslaget   till (15854000 4- 854000 =) 16708000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Farmaceutiska fakulteten för budgetårel 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 16708000 kr.

D 23. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna

1983/84 Ulgift             345026639                Reservation               5 506401

1984/85 Anslag           388862000

1985/86 Förslag        411273000

Della anslag avser malemalisk-nalurvelenskaplig forskning och forskarutbildning vid universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

362

Anslagsfördelning

Högskoleenhet

1984/85

Beräknad ändring

; 1985/86

Universitets-och högskoleämbetet

Föredraganden

Universitetet i Stockholm Universiletel i Uppsala Universilelel i Lund Universitetet i Göteborg Universitetet i Umeå

Till universiieis- och högskoleämbeleis disposilion

Utgift

103 114 000 108 139000 82427000 43424000 46758000

5000000 388862000

4- 6189000 4- 5 519000 4- 5 114000 4- 2837000 4- 2354000

4-    250000 4-22263000

4- 6405000 4- 5 747 000 4- 4492 000 4- 3 092000 4- 2 370000

4- 305 000 4-22411000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthel följande.

Ändamål/högskoleenhet m. m."

Kostnad

Ändamål/högskoleenhet m. m.'

Kostnad

budget-

budgel-

året

året

1985/86

1985/86

(tkr.)

(tkr.)

1.

Pris- och löneomräkning

4.

Budgelförstag

l.l

Prisomräkning

4-

6453

4.1

Omfördelning

±        0

1.2

Löneomräkning

4-14 247

4.2

Professur i fysik, särskilt

Summa under 1

4-20700

4.3

elementarpartikelfysik, US Professur i fysik, särskilt

±        0

2.

Förändringar av anslags-teknisk nalur

experimentell elementarpar-likelfysik, UL

±        0

2.1

Överföring frän anslaget Naturvetenskapliga forsknings-

4.4

Professur i kemometri med Svante Wold som försle inne-

rådet, US

4-

242

havare, UUm

±        0

2.2

Överföring från anslagel Naturvetenskapliga forsknings-

4.5

Professur i numerisk analys, UUm

±        0

rådet, UU

4-

176

Summn untier 4

4-        0

2.3

Överföring från anslaget Nalurvelenskapliga forsknings-

4-22263

rådet, UL

4-

398

2.4

Överföring från anslaget Naturvetenskapliga forskningsrådet, UG

4-

747

Summa under 2

4-

1563

' US = universitetet i Stockholm, UU = universitetet i Uppsala, UL = universitetet i Lund, UG = universitetet i Göteborg, UUm = universitetet i Umeå.

UHA hemställer att

1.   de riktlinjer för utvecklingen och ekonomiska ramar för verksamhe
ten som redovisats fastställs,

2.   en professur i fysik, särskilt elementarpartikelfysik, inrättas den 1 juli
1986 vid universitetet i Stockholm,

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               363

3.         en professur i fysik, särskilt experimentell elementarpartikelfysik, inrällas den 1 juli 1985 vid universitetet i Lund,

4.    en professur i kemometri inrättas den 1 juli 1985 vid universitetet i Umeå med Svante Wold som försle innehavare,

5.    en professur i numerisk analys inrättas den I juli 1985 vid universitetet i Umeå,

6.         under ett reservationsanslag Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1985/86 anvisas 411 125000 kr. med angiven fördelning på anslagsposter.

Föredragandens överväganden

Jag hänvisar lill vad jag i det föregående har anfört om förulsällningarna för arbetet med 1985/86 års anslagsframställning.

Andrad benämning av ijänsler som professor

UHÄ föreslår ändrad benämning av ett antal tjänster. Två professurer i fysik (L 24/26) vid vardera universiteten i Stockholm och Lund föreslås därvid få ämnesbenämningen fysik, särskilt elementarpartikelfysik resp. fysik, särskilt experimentell elementarpartikelfysik.

Jag biträder UHÄ:s förslag vad avser professurernas inriktning men förordar att de båda ges ämnesbenämningen elementarpartikelfysik. Den närmare inriktningen mot ämnesområdets experimentella del bör därvid anges i det särskilda program som utarbetas för resp. tjänst.

UHÄ föreslår vidare att en ledigblivande tjänst som professor i genetik vid universitetet i Umeå i samband med återbesättande ges ämnesbenämningen kemometri med docenten Svante Wold som förste innehavare. Jag tillstyrker UHÄ:s förslag som innebär att den för landet unika forskningsinriktningen mot kemometri ges en permanent ställning vid universitetet. Jag förordar därför att en tjänst som professor i L 24/26 i kemometri med Svante Wold som förste innehavare inrättas vid universitetet i Umeå i samband med all nuvarande innehavare av en personlig tjänst som professor i genetik avgår med pension.

Regeringen har vidare och med stöd av bemyndigande (jfr prop. 1966:1 bil. 10 s. 361, SU 42, rskr 125) föreskrivit att den vakanta tjänsten som professor i informationsbehandling, särskilt numerisk analys, vid universitetet i Umeå ges den ändrade benämningen numerisk analys.

Enhelen för radiologisk onkologi

Efter att under en följd av år ha tillhört försvarets forskningsanstalt fick enhelen för radiologisk onkologi år 1981 universitetet i Stockholm som huvudman.

Verksamheten har därefter finansierats delvis genom atl medel för driften tillförts via statens strålskyddsinslitut i form av särskilda avgiftsmedel från kärnkraftsindustrin.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                  364

En internationell ulvärdering av verksamheten ledde lill att chefen för jordbruksdepartementet föreslog att särskilda avgiftsmedel inle längre skulle Ulgå till enheten (prop. 1983/84:100 bil. 11 s. 122).

Verksamhelen vid enheten behandlades senare av riksdagen (JoU 1983/ 84: 34, rskr 325) som ansåg att en omedelbar nedläggning av enheten borde undvikas och lid ges för en planering att mer långsiktigt tillvarata dess kompetens. Verksamheten har innevarande budgetår finansierats på samma sätt som lidigare.

Universitetet i Stockholm har i samråd med statens strålskyddsinslitut på regeringens uppdrag inkommit med synpunkter på enhetens fortsatta verksamhel. De båda myndigheterna finner inte den akluella enhetens verksamhel vara förenlig med den typ av forskning som bedrivs inom myndigheten och anser sig inte kunna ställa medel till dess förfogande. Några förslag att ansluta enheten sammanhållen till annan pågående verksamhet framfördes inte.

Jag finner därför efter samråd med cheferna för försvars- saml jordbruksdepartementen att förulsättningar inte längre finns för att verksamheten vid enheten skall kunna bedrivas med nuvarande omfattning och inriktning. Den del av gruppens personal som tidigare erhållit s. k. NOM-garanti kommer även i fortsättningen all vara knuten till universitetet i Stockholm. Det tidigare inledda förfarandet i syfte att bl.a. integrera enhetens övriga personal inom andra verksamheter bör dock återupptas.

Övriga frågor

UHÄ anser att den organisk-kemiska forskningen vid universitetet i Uppsala bör prioriteras. Med hänsyn härtill samt särskilda omständigheter i ärendel föreslår UHÄ att en tjänst som professor i organisk kemi, personlig för nuvarande professorn i samma ämne, Göran Bergson, vid universitetet inrättas fr. o. m. den 1 juli 1985. Den professur som därmed skulle bli vakant föreslås av ämbetet få återbesättas med oförändrat ämnesinnehåll. Jag biträder UHÄ:s förslag. De medel som erfordras i samband med den personliga tjänstens inrättande bör bestridas inom ramen för de medel som slår till universitetets i Uppsala disposition.

Docenten Erik Arthenius har i flera sammanhang förklarats kompetent som professor och har innehaft tjänst som forskare vid naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR). Arthenius har därefter under en följd av år biträtt regeringen med arbetsuppgifter inom naturresursområdet. Arthenius bör nu ges tillfälle att återgå till forskningsverksamhet. Jag förordar därför att en tjänst som professor i naturtesurshushållning, personlig för Arthenius, inrättas vid universitetet i Stockholm den Ijuli 1985. Jag har för ändamålet beräknal medel (4-600000 kr.) under förevarande anslag. Inom ramen för dessa medel skall även en tjänst, personlig för Margareta Kågeson, bekostas.

Viss kostnad för professuren i försäkringsmatematik och matematisk statistik vid universitetet i Slockholm bestrids innevarande år under anslå-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                             365

get Samhällsvetenskapliga fakulteterna. Motsvarande medel beräknas för nästa budgetår under förevarande anslag (4-61 000 kr.).

Vid min beräkning av anslagel har jag beakial den kostnadssänkning som följer av all en innehavare av en personlig Ijänsl vid universilelel i Slockholm lämnal tjänsien (-84000 kr.).

Liksom tidigare år har UHÄ och NFR gemensaml föreslagit att ell antal ijänster som under lång tid funnits inrättade med placering vid högskoleenhet inom ramen för NFR:s projektmedel forisällningsvis skall knylas till berörda enheter och medel för tjänsterna beräknas under förevarande anslag. Jag har därför för budgelåret 1985/86 beräknat medel enligt följande.

Högskoleent

lel'          Belopp

US

251000

UU

182000

UL

204000

UG

187000

Ändamål

1.   Tjänst som extra professor vid inst. för biokemi (Baltscheffsky)

2.       Tjänst som forsknings-assislenl vid Guslaf Werners inst. (Hagberg)

3.       Tjänst som forskarassistent vid fysiska insl. (Lilzén)

4.       Tjänsl som forskningsassistent vid insl. för biokemi och biofysik (Reinhammar)

5.       Forskargrupp vid inst.                           UG                            589000 för medicinsk fysik och ekologisk kemi (Bergström m.fl.)

' UU = universitetet i Uppsala, UL = universilelel i Lund, UG = universitetet i Göteborg.

För studiefmansiering inom forskarutbildning bör för nästa budgetår disponeras minst de belopp som anges i följande tabell.

Universitet                                                                                Belopp kr.

Universilelel i Slockholm                                                           13668000

Universitetet i Uppsala                                                             18997000

Universilelel i Lund                                                                   15067000

Universiletel i Göteborg                                                              9690000

Universitetet i Umeå                                                                   6636000

64 058000

Med   hänvisning   lill   sammanställningen   beräknar jag   anslaget   lill (3888620004-22411 000=) 411 273000 kr. Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen alt

1.   bemyndiga regeringen all inrätta tjänster som professor (L 24/26)
i enlighel med vad jag har förordat,

2.   bemyndiga regeringen alt ändra benämningen av ijänster som professor (L 24/26) i enlighel med vad jag har förordal,

3.        lill Maiematisk-naturvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1985/86 anvisa etl reservaiionsanslag av 411 273000 kr.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet D 24. Tekniska fakulteterna

366

1983/84 Ulgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

334 996 273 373 709000 398974000

Reservation

12 178059

Della anslag avser leknisk forskning och forskuruibildning vid lekniska högskolan i Slockholm, universiieien i Uppsala, Linköping och Lund, Chalmers tekniska högskola och högskolan i Luleå.

Anslag.sjördelning

Högskoleenhet

1984/85

Beräknad ändring I98.S/86

Tekniska högskolan i Slockholm Universilelel i Uppsala Universilelel i Linköping Universilelel i Lund Chalmers lekniska högskola Högskolan i Luleå Informationsteknologiprogram

Ulgifl

Universilels-

Före-

och högskole-

draganden

ämbeiet

118 862 000

4- 7 731000

4- 7 123 000

5 766000

4-     286000

4-     261000

35 777 000

4-   1870000

4- 2 190000

70919000

4- 4 635 000

4- 4 033000

105 091000

4- 5 783 000

4- 5 906000

37294 000

4- 2 384 000

4- 2 297000

-

-

4- 3455000

373709000

4-22 689 000

4-25 265 000

Anslagsframställning har avgivits av universiieis- och högskoleämbelel (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthel följande.

Ändamål/högskoleenhet m. m.'

Kostnad

Ändamål/högskoleenhet m. m.'

Kosinad

budgel-

budgel-

året

året

1985/86

1985/86

(Ikr.)

(Ikr.)

1.          Pris- och löneomräkning

4.          Budgeljörslag

l.l       Prisomräkning

4- 8971

4.1       Omfördelning

±        0

1.2       Löneomräkning

-H3 306

Summa under 4

±        0

Summa under 1

4-22 277

5.         Reformförslag

2.         Förändringar av anslags-

5.1       Nya professurer

teknisk natur

Indusiriell marknadsföring.

2.1       Överföring från anslaget

CTH

4-     630

Naturvetenskapliga forsk-

Verkstadsteknik, HLu

-     630

ningsrådet, UL

4-    202

Summa under 5

4-   1260

Summa under 2

4-    202

4-23949

3.         Konsekvenser av lidi-

gare beslui

3.1       Resterande medel för en tidi-

gare beslutad professur i

datorsystemleknik, UL

■i-    210

Summa under 3

4-    210

' UL = universilelel i Lund, CTH = Chalmers tekniska högskola, HLu = högskolan I Luleå.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                                367

UHÄ hemställeratt

1.   de riktlinjer för utvecklingen och ekonomiska ramar för verksamhe
ten som redovisats i anslagsframställningen samt i UHÄ:s kompletterande
anslagsframställning den 27 oktober 1983 fastställs,

2. under ett reservationsanslag Tekniska fakulteterna för budgetåret
1985/86 anvisas 396398000 kr. med angiven fördelning på anslagsposter
saml resurser anvisas i enlighel med UHÄ:s kompletterande anslagsfram
ställning den 27 oktober 1983.

UHÄ har i en kompletterande anslagsframställning den 28 september 1984 hemställt att 2000000 kr. anvisas för förstärkning av forskning och forskarutbildning inom data- och elektronikområdet.

Föredragandens överväganden

Jag hänvisar till vad jag i det föregående har anfört om förutsättningarna för arbetet med 1985/86 års anslagsframställning.

Informationsteknologi

Med anledning av regeringens proposition om ett nationellt mikroelektronikprogram (prop. 1983/84:8, NU 11, rskr 130) beslutade riksdagen att regeringen skulle redovisa förslag lill ett samlat program för informationsteknologi under innevarande riksmöte.

Regeringen uppdrog den 20 juni 1984 åt ett flertal myndigheter, däribland UHÄ och forskningsrådsnämnden (FRN), att redovisa ett underlag till ett nationellt informationsteknologiprogram. Ett sådant har utarbetats i samverkan mellan 15 organ, flertalet av dem statliga myndigheter, och sammanställts av arbetarskyddsfonden, styrelsen för teknisk utveckling (STU) och UHÄ. Underlaget har överlämnats till regeringen den 15 oktober 1984. En redovisning av ett förslag till program för informationsteknologi kommer att lämnas senare under riksmötet.

Enligt min mening bör den redan beslutade satsningen på grundforskning inom mikroeleklronik kompletteras med en förstärkning av basresurser för annan forskning inom informationsteknologiområdet. Jag förordar att 3455000 kr. anvisas för detta ändamål budgetåret 1985/86. Jag återkommer till regeringen med förslag till fördelning av dessa medel efter del alt förslagel till program för informationsteknologi lagts fram. Satsningar på olika centra, som t.ex. del i Kista nort om Stockholm, bör kunna rymmas inom ramen för dessa medel.

1 anslagsframställningen för innevarande budgelår förde UHÄ fram etl flertal högre tjänster inom behovsområdet datateknik. Samlliga dessa tjänster faller inom det block av del nationella informationsteknologipro-grammel som benämns systemteknik (jfr prop. 1983/84: 8). Genom tidigare beslut (prop. 1981/82: 100 bil. 12, UbU 26, rskr 334 och prop. 1982/83: 100 bil. 10, UbU 31, rskr 379) inrättas en professur i datorsystemleknik vid

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              368

universitetet i Linköping den 1 juli 1985. Vidare förordar jag att en professur i verkstadsteknik inrättas vid högskolan i Luleå vid samma tidpunkt. Tjänsten bör finansieras genom omfördelning inom ramen för befintliga resurser.

Industriell marknadsföring

Enligt riksdagens beslut (prop. 1980/81:100 bil. 12, UbU 23, rski 272) inrättades en utbildningslinje för industriell ekonomi vid Chalmers tekniska högskola (CTH) budgetårel 1983/84. Högskolan har vidare tilldelats 300000 kr. för förstärkning av forskningen inom området (jfr prop. 1982/83: 100 bil. 10 s. 501, UbU 31, rskr 379).

Jag förordar i enlighet med UHÄ:s förslag att en professur (L 24/26) inrättas i industriell marknadsföring vid CTH den I juli 1985. Koslnaderna för tjänsten bör bestridas inom ramen för de medel som disponeras av CTH.

Teknikcentrum vid universitetet i Linköping

Vid universitetet i Linköping finns sedan ett par år en organisation, Teknikcenlrum, för medverkan i näringslivets tekniska utveckling. Teknikcentrum, som engagerar drygt femtiotalet forskare på deltid, är främsl inriktat på uppdrags- och konsultverksamhet inom vissa specialområden, s.k. tekniksektorer, där högskolan har ett avancerat kunnande. Exempel på sådana sektorer är tekniksektorerna för medicinsk apparatteknik, datoriserad bildbehandling, transport och logistik samt medicinsk programvara.

Teknikcentrum bygger på den forskning och utbildning som bedrivs vid universitetet och har skapats för alt på ett effektivare sätt föra ul ny teknologi och nytt kunnande till industrin. Genom organisationen har ett stort antal forskare fått hjälp att starta egna s. k. avknoppningsföretag, som i många fall blivit självbärande. De forskare som får detta stöd fortsätter att vara knutna lill universitetet genom medverkan i undervisningen.

Jag förordar att medel anvisas för kostnaderna för en tjänst som föreståndare för teknikcenlrum (4-300000 kr.).

Teknikcentrum vid högskolan i Luleå

Vid högskolan i Luleå bednvs sedan ett antal år försöksvis en informationsverksamhet som riktar sig lill barn och ungdom i regionen. Med stöd av anslag från FRN har högskolan ulvecklat metoder för att förmedla teknikkunskap genom bl. a. en teknikverkstad för barn, uppsökande verksamhet i skola och förskola, utveckling av kurser och temadagar för lärare som vill fortbilda sig i teknik, uppbyggnad av utställningar m. m. Verksamheten benämns Teknikcentrum vid högskolan i Luleå.

Högskolan har ansökt om medel för uppförandet av permanenta lokaler för verksamheten.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                               369

Inom ramen för Teknikcentrum utförs enligt min mening ett viktigt arbete för att intressera barn och ungdom för naturvetenskap och teknik. Högskolan i Luleå tillhör de högskolor i landet som är väl försörjda med lokaler. Det är f.n. inte möjligl all anslå medel till särskilda lokaler för Teknikcentrum. Verksamheten bör även i fortsättningen kunna inrymmas inom tillgängliga lokaler.

Sektoriellt motiverad forskning

UHÄ har i en kompletterande anslagsframställning för innevarande budgetår angivit riktlinjer för hur en sammanvägning skall göras av sektors-myndigheternas forskningsbehov och för högskoleenheternas forskningsplaner. UHÄ anför att del är väsentligt alt de enskilda högskolorna får medverka i planeringen av den sektoriellt motiverade forskning som avses bedrivas vid högskoleenheterna. UHÄ anser vidare att särskilda basresurser behöver tillföras högskolorna för atl upprätthålla balansen mellan högskolan och de resursmässigt ofta starkare sektorsorganen. Ämbetet har föreslagit att 60 milj.kr. skall tillföras de tekniska och matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna under perioden 1984/85- 1988/89 för att användas som särskilda basresursförstärkningar för sektoriellt motiverad forskning. UHÄ har i samråd med ett antal seklorsorgan lämnal förslag till fördelning av dessa medel till de tekniska och matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna i landet, uppdelade på behovsområden resp. seklorsorgan.

Sektorsprincipen inom forskningspolitiken innebär, såsom statsrådet Ingvar Carlsson framhållit i propositionen om forskning (prop. 1983/84:107, UbU 28, rskr 401), att varje samhällssektor skall svara för uppbyggande av forskning som tillgodoser både kortsiktiga och långsiktiga behov av kunskaper för sekiorn i fråga. Det är enligt min mening väsentligt att former utvecklas för en samordnad planering mellan olika sektorsorgan och enskilda högskoleenheter.

Jag vill i detta sammanhang erinra om de möjligheter lill långsiktig kunskapsuppbyggnad, som öppnas genom mina förslag till inrättande av tidsbegränsade tjänster för långsiktig kunskapsuppbyggnad (jfr prop. 1984/85:57 om ny arbets- och tjänsteorganisation för lärare i den statliga högskolan).

Övriga frågor

För budgetåret 1985/86 har NFR och UHÄ gemensamt föreslagit atl en tjänst som under lång tid funnits inrättad med placering vid universitetet i Lund inom ramen för NFR:s medel fortsättningsvis skall knytas lill universitetet. Jag biträder förslaget och beräknar under förevarande anslag medel för tjänsten (W. Persson, institutionen för fysik) (4-210000 kr.).

Jag har vidare beaktat kostnadssänkningar för tekniska högskolan i Stockholm i de fall då innehavare av personliga ijänster, inrättade genom beslut av regeringen lämnat dessa (-249000 kr.). 24    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

370

För studiefinansiering inom forskarutbildning bör under nästa budgetår disponeras minsl de belopp som anges i följande tabell.

Högskoleenhet

Belopp kr.

Tekniska högskolan i Stockholm Universitetet i Linköping Universitetet i Lund Chalmers tekniska högskola Högskolan i Luleå

13           552000
7 585 000

14 148000
19226000

3 623 000

58134000

Med   hänvisning   lill   sammanställningen   beräknar jag   anslaget   till (3737090004-25265000=) 398974000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.   bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor (L 24/26)
i enlighet med vad jag har förordat,

2. till Tekniska fakulteterna för budgetåret 1985/86 anvisa ett reser
vationsanslag av 398974000 kr.

D 25. Temaorienterad forskning

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

13 183426 16284000 17089000

Reservation

1147305

Detta anslag avser temaorienterad forskning och forskarutbildning vid universitetet i Linköping. Verksamheten bedrivs inom ramen för en sektion av den filosofiska fakulteten.

Anslagsfördelning

Högskoleenhet

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Universitets-och högskoleämbetet

Föredraganden

Universilelel i Linköping

16284000

4-794 000

4-805000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                  371

Ändamål

Kosinad budgetåret 1985/86 (tkr.)

1.         Pris- och löneomräkning

1.1       Prisomräkning

1.2       Löneomräkning

4-304 4-490

Summa under 1

4-794

4.         Budgetförslag 4.1       Omfördelning

±    0

Summa under 4

±    0

4-794

UHÄ hemställer atl under etl reservationsanslag Temaorienterad forskning för budgetårel 1985/86 anvisas 17078000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag hänvisar till vad jag i det föregående har anfört om förutsättningarna för arbetet med 1985/86 års anslagsframställning.

Universitetet i Linköping har i årets anslagsframställning anhållit om medel för ett femte tema, Barn. UHÄ ställer sig positivt till inrättande av ett femte tema men anser dels alt uppbyggnaden måste bedömas med hänsyn lagen till övrig barnforskning i landet, dels att barnlemat inte bör inrättas innan övrig basorganisation inom temaorganisationen är klar.

Enligt min mening medger det statsfinansiella läget f n. inte alt ett femte, i sig angeläget tema, inrättas. Jag delar inle uppfattningen att inrättande av etl femte tema behöver knytas till ett krav på full utbyggnad av övriga teman. Del finns heller inte något som hindrar att man tills vidare ägnar sig åt projeklforskning om barn i anslutning till den befintliga temaorganisationen.

För siudiefinansiering inom forskarutbildning bör under nästa budgetår disponeras minst 2595000 kr.

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag anslaget till (16284000 4- 805000 =) 17089000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Temaorienterad forskning för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 17089000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                  372

D 26. Kungl. biblioteket

1983/84 Utgift           39612451                Reservation                 163 229

1984/85 Anslag          41485000

1985/86 Förslag         44744000

Kungl. biblioteket (KB) är Sveriges nationalbibliotek. KB fick sin nuvarande instruktion (1979:480) efter en omorganisation år 1979 genom regeringens proposition 1978/79: 122 om vissa åtgärder på informalionsför-sörjningsområdet (UbU 37, rskr 352).

Kungl. biblioteket

1.          Pris- och löneomräkning 2667000 kr.

2.          KB redovisar konsekvenserna av att huvudförslaget genomförs och anhåller att få undantas från besparingar enligt huvudförslaget.

3.          KB föreslår att del engångsbelopp (300000 kr.) som innevarande budgelår beräknats som förstärkning för litteraturförvärv även beräknas för budgetåret 1985/86 och att beloppet ingår i det ordinarie reservalionsanslagel.

4.          KB beräknar att beloppet för mikrofilmning av svensk dagspress bör ökas med 208000 kr. på grund av utökad tidningsvolym.

5.          KB anhåller att statsmakternas beslut att förlägga mikrofilmningen av svensk dagspress til arbetsvårdsverksamhelen i Kalmar upphävs så att en upphandling på affärsmässiga grunder av mikrofilmningen får genomföras.

6.          Driftkostnaderna m. m. för ADB-systemel LIBRIS bör beräknas med ytterligare 1 145000 kr. lill följd av bl.a. förbättringar i söksystemet samt volymökningar i minnesfunktionen.

7.          KB:s äldre kataloger utsätts för stark förslitning. KB begär ett engångsbelopp om 517000 kr. för mikrofilmning av dessa kataloger.

8.          Ökade kostnader lill följd av förhyrning av lokaler utanför KB:s lokaler i Humlegården (4-138000 kr.).

9.          Engångsbelopp (1288000 kr.) för investeringar i utrustning och inventarier, dels i KB;s lokaler i Humlegården (790000 kr.), dels i statens biblioteksdepå i Bålsta (498000 kr.).

Föredragandens överväganden

Jag hänvisar till vad jag i det föregående har anfört om förutsättningarna för arbetet med 1985/86 års anslagsframställning.

Jag beräknar medel för pris- och löneomräkning för KB (4-2763000 kr.).

Mikrofilmningen av svensk dagspress har fått ökad omfattning. Pä grund härav beräknar jag ytterligare medel (4-208000 kr.).

KB har för sin verksamhet gjort förhyrningar av lokaler utanför lokalerna i Humlegården. Med detta är förenat vissa förvaltningskostnader

Prop. 1984/85:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              373

som ej beräknas under anslagel Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna. Jag beräknar här medel för detta ändamål (4-138000 kr.).

Beträffande utrustningsbehoven för KB beräknar jag här medel i form av eft engångsbelopp för en telefonväxel (4-150000 kr.) vid statens biblioteksdepå i Bålsta.

Mikrofilmningen av svensk dagspress bör, enligt min mening, även i fortsättningen utföras vid arbetsvårdsverksamhelen i Kalmar.

Jag förordar atl anslaget till KB räknas upp med 3 259000 kr. jämfört med anslaget för innevarande budgetår och hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all till Kungl. biblioteket för budgelåret 1985/86 anvisa elt reservationsanslag av 44 744000 kr.

D 27. Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek

247 196

1983/84 Utgift

3035 943

Reservation

1984/85 Anslag

3 264000

1985/86 Förslag

3488000

Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek (SPPB) är enligt sin instruktion (1980:393) ett specialbibliotek inom ämnesområdena psykologi och pedagogik med etl nationellt ansvar för referens- och beståndsservicen inom dessa områden.

Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek

1.         Pris-och löneomräkning 324000 kr.

2.    Huvudförslaget (-72000 kr.).

3.    Personalförstärkning (4-288000 kr.) innebärande 1 tjänsl som infor-matiker i högst F 18 samt I tjänsl som biblioleksbiträde i befordringsgång 1 C.

4.    Ökade resurser för bokinköp (4-260000 kr.).

5.    Ytterligare medel för expenser (4-60000 kr.).

Föredragandens överväganden

Jag hänvisar till vad jag i det föregående har anfört om förulsällningarna för arbetet med 1985/86 års anslagsframslällning.

Jag beräknar medel för pris- och löneomräkning för SPPB (4-224000 kr.). Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservaiionsanslag av 3 488000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

374

D 28. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål

1983/84

1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

49499000 50244000

Reservation

2712715'

' Reservationen hänför sig till anslaget Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m., anslagsposterna 3 och 5-7.

Anslagsfördelning

Anslagspost

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Universilels-

Före-

och högskole-

draganden

ämbetet

1.   Finansiering av universi-

tetslektorers m.fl

tjänstledighet för

forskning

29846000

4- 806000

4-   806000

2.   Förstärkning av biblio-

leksresurser inom hög-

skolan

4000000

-4000000

4-   516000

3.   Verksamhet med kontakt-

forskare

5 250000

4-   263000

-H 263 000

4.   Högskolans kontakt-

organisation m.m.

2480000

4-   124000

4-   124 000

5.   Internationalisering

4 505000

-

4-   225 000

6.   Forskning om data-

teknikens användning

1500000

-

-1500000

7.   Polarforskning

-

-

4-   520000

8.   Till regeringens

disposilion

1918000

-

-   209000

Ulgift

49499000

-2 807 000

4- 745000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).

1.         Under anslagsposten 1 beräknar UHÄ ingen förändring utöver löneomräkning (4-806000 kr.).

2.         Under anslagsposten 2 föreslår UHÄ att en engångsanvisning som förstärkning av biblioteksresurserna inom högskolan utgår. UHÄ föreslår i annat sammanhang en omfördelning av medel till gemensamma funktioner så att biblioteksfunktionen får etl tillskott av 1,7 milj.kr.

3.         För verksamheten med kontaktforskare under anslagsposten 3 räknar UHÄ endast med en löne- och prisomräkning (4-263000 kr.).

4.         För anslagsposten 4 förordar UHÄ att anslaget förs upp med oförändrat belopp jämte prisomräkning (4-124000 kr.).

Polarforskningssekretariatet redovisar i sin anslagsframställning ett behov av ytterligare resurser för ökade utbildnings- och kompetensuppbyggande åtgärder samt ett ökat nordiskt samarbete inom forskningsområdet.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              375

Vidare erfordras enligt sekretariatet viss kompensation för sådana koslnader av driftskaraktär som uppkommer i samband med att en ny verksamhet etableras.

Polarforskningssekretariatel hemsläller om 1 100000 kr. (4-600000 kr.) för budgetåret 1985/86.

Föredragandens överväganden

För pris- och löneomräkning beräknar jag sammanlagt 1 995000 kr.

Som engångsförstärkning för bokinköp vid de vetenskapliga biblioteken och kungl. biblioteket bör anvisas sammanlagt 4 516000 kr.

Medlen för internationalisering avser främst stipendier för svenska forskarstuderandes vistelser utomlands saml stipendier för utländska gästforskares vistelser vid svenska universitet. Medlen har innevarande budgetår disponerats av UHÄ efter förslag från Svenska institutet. Jag förordar att Svenska institutet fr.o. m. den I juli 1985 får besluta om användningen av medlen.

Vad jag nu anfört innebär att institutet får uppgifter som utgör myndighetsutövning. Detta kräver lagstöd. Statsrådet Göransson avser att återkomma till denna fråga under anslagel F 46. Bidrag till Sveriges Tekniska museum.

Medel för forskning om datateknikens användning anvisas innevarande budgetår under förevarande anslag. Nästa budgelår bör motsvarande medel beräknas under anslaget Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet.

För polarforskning beräknar jag 520000 kr. Jag beräknar vidare under anslagsposten Till regeringens disposition medel bl. a. för ett samnordiskt optiskt teleskop på La Palma (1 709000 kr.).

Jag har under anslaget beräknat vissa ytterligare kostnader för nytt kopieringsavtai.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 50244000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                                376

Statsrådet Ingvar Carlsson anför.

Övriga forskningsfrågor D 29. Forskningsrådsnämnden

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

44113 834 41841000 44090000

Reservation

893 703

Forskningsrådsnämnden (FRN) skall enligt sin instruktion (1977:35) ta initiativ till och finansiellt stödja forskning främsl inom områden som är angelägna ur samhällets synpunkt, sprida information om forskning och forskningsresultat, främja samordning och samarbete mellan forskningsråden liksom mellan dessa och andra organ när det gäller initiering och finansiering av forskning. I FRN:s ansvarsområde ingår fr.o.m. budgelåret 1980/81 även framtidsstudier och konsekvensanalys.

Från anslaget bestrids kostnaderna för svenskt medlemskap i Internationella institutet för tillämpad systemanalys, HASA (jfr prop. 1976/77: 25, UbU 9, rskr 73).

För förvaltningskostnader får budgetåret 1984/85 användas högst 4449000 kr.

Sedan budgetåret 1979/80 disponerar FRN även en särskild kostnadsram för finansiering av dyrbar forskningsulruslning under anslaget Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m.

Anslagspost

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

1.           Initiering, samordning och slöd av forskning

2.           Framlidsstudier

3.           Forskningsinformation

4.           Longiludinella studier

FRN

Föredraganden

26641000

4- 5 874000

4- 691000

5 304 000

4- 2818000

4- 212000

9896000

4- 3094000

4- 396000

-

-

-■ 950000

41841000

4-H 786 000

-t-2 249000

Forskningsrådsnämnden

FRN begär för budgetåret 1985/86 ett anslag om 53627000 kr., dvs. en ökning med 11 786000 kr. Denna ökning består av följande.

1.          Pris- och löneomräkning (4-2511000 kr.).

2.    Medel för utredningsverksamhet (4-500000 kr.).

3.    Överföring av medel för longitudinell forskning (-225 000 kr.).

4.    Förstärkning   av   initiering,   samordning   och   stöd   av   forskning (4-4000000 kr.).

5.    Förstärkning (tillfällig nivåhöjning) av framtidsstudieverksamheten (4-2500000 kr.).

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                  377

6.         Medel för nyttjarinformation (4-900000 kr.).

7.         Förstärkning av allmän och övergripande forskningsinformation (-hl 100000 kr.).

8.         Medel för informationsinsatser i anslutning till ett nationellt informationsteknologiprogram (4-500000 kr.).

FRN har i skrivelse den 15 oktober 1984 för regeringen redovisat en utvärdering av verksamheten inom kommittén för framtidsstudier.

FRN finner att det skulle vara av stort värde alt få till stånd en förutsättningslös analys av framtidsstudiernas framtida ställning saml formerna för deras bedrivande.

Sedan 1980 har FRN på regeringens uppdrag bedrivit en försöksverksamhel som gällt atl stimulera den populärvetenskapliga bokutgivningen. Arbetet har skett i samverkan med statens kulturråd.

FRN överlämnade den 25 oktober 1984 rapporten Öppen vetenskap, där fem försök att främja den populärvetenskapliga bokutgivningen redovisades.

FRN anser att försöksverksamheten varit framgångsrik och föreslår att verksamheten med arbetsstipendier och bokserien Forskningens frontlinjer ges en fortsättning med 10 stipendier resp. 3 böcker årligen. Vidare föreslås beträffande återutgivning av populärvetenskapliga "klassiker", att Litteraturfrämjandet uppmanas överväga återutgivning av populärvetenskapliga klassiker varvid Litteraturfrämjandet ges möjlighet att beakta de erfarenheter som gjorts i FRN:s försök Vetenskap för alla. FRN föreslår när det gäller översättning av utländsk populärvetenskaplig litteratur att kulturtådet får i uppdrag att fortsätta försöksverksamhelen med över-sättningsslöd under en treårsperiod. Angående Dalaprojeklel föreslår FRN att skolöverstyrelsen och UHÄ görs uppmärksamma på de erfarenheter som vunnits samt att den utvärdering som presenterades under hösten från projektets populärvetenskapliga del sprids lill samlliga länsskolnämnder och högskolor.

Föredragandens överväganden

Ökningen av anslaget till FRN är beräknad i enlighet med vad som angavs i propositionen om forskning (prop. 1983/84:107, UbU 28, rskr 401).

Jag hänvisar till vad som tidigare har anförts angående internationellt FoU-samarbete och longitudinella studier. I enlighet därmed beräknar jag medel under detta anslag under en särskild anslagspost benämnd Longitudinella studier (4-950000 kr.).

Vad beträffar framtidssludieverksamheten har regeringen beslutat tillsätta en utredning som bl.a. skall få till uppgift att göra en analys av verksamheten och att lägga förslag om organisation och inriktning av den statligt finansierade verksamheten på detta område.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

378

Erfarenheterna från den utgivning av populärvetenskaplig litteratur som FRN svarar för är goda. Jag delar FRN:s uppfattning att denna verksamhel bör permanentas. Det fortsatta arbetet bör bedrivas i enlighet med de riktlinjer som angetts i FRN:s rapport. Kostnaderna för verksamheten bör bestridas från den under detta anslag uppförda anslagsposlen Forskningsinformation.

Med hänvisning till sammanställningen under förevarande anslag hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

att till Forskningsrådsnämnden för budgelåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 44090000 kr.

D 30. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

75 541450 82 116000 84809000

Reservation

2208668

Från anslaget bestrids kostnaderna för den verksamhet som humanis-tisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) finansierar samt för rådets förvaltning. Inom ramen för HSFR:s anslag beslrids bl.a. kostnaderna för 14 exlra ordinarie tjänster som professor, 39 forskartjänster och 32 doktorandtjänster. För förvaltningskostnaderna får budgetåret 1984/85 disponeras högst 3 568000 kr.

Anslagsposl

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Myndighelen

Föredraganden

1.    Humanislisk-samhälls-
vetenskaplig forskning

2.    Forskning om dalatek
nikens användning

82116000 82116000

4-7884000 4-7884000

4-1 148000

4-1 545 000 4-2693000

Humanistisk-samhäilsvetenskapliga forskningsrådet

HSFR vill med en föreslagen ökning av anslaget för 1985/86 om 7884000 kr. tillgodose det ökade behovet av en satsning på av rådet högt prioriterade forskningsområden. Härmed avses bl.a. områdesstudier, t.ex. afrika-nistik och forskning om Öst- och Sydöstasien, forskning som är en förutsättning för och en konsekvens av den stora nationella satsningen på teknisk utveckling, forskning om offentlig verksamhet samt forskning om kulturyttringar och kulturfrågor. HSFR avser också atl göra insatser på

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                              379

särskilda, enligt rådet försummade, forskningsområden. Hit hör bl.a. historisk antropologi, svensk medeltidsforskning, forskning rörande ungdomsproblem och ungdomskultur saml stadsforskning.

För budgetåret 1985/86 föreslår HSFR inrättande av tre nya professurer, varav en professur i sociologi med särskild inriktning på mänsklig reproduktion och socialisalion, personlig för docenten Rita Liljeström, en professur i ekonometri, personlig för professorn Anders Klevmarken saml en professur i kultursociologi, personlig för professorn Johan Asplund.

HSFR begär för budgetåret 1985/86 etl anslag av 90000000 kr. Härvid begär rådet bl. a. följande.

1.         Pris- och löneomräkning 5256000 kr.

2.    Överföring av kostnaderna för en professur i komparativ fysiologisk psykologi lill universitetet i Göteborg (635OtX) kr.).

3.    Överföring av kostnaderna för Svensk Samhällsvetenskaplig Datatjänst till universitetet i Göteborg (1 300000 kr.).

4.    Överföring av medel (125 000 kr.) till en särskild anslagsposl för longitudinella studier.

Föredragandens överväganden

Ökningen av anslaget till forskningsrådet är beräknad i enlighet med vad som angavs i regeringens proposition om forskning (prop. 1983/84:107, UbU 28, rskr 401).

Jag hänvisar till vad som tidigare har anförts angående internationellt FoU-samarbete och longitudinella studier.

Med anledning av riksdagens uttalande (rskr 1983/84:401) om behovet av ytteriigare insatser inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsområdet har regeringen givit HSFR i uppdrag alt undersöka förutsättningarna atl åstadkomma förbättringar inom det humanistisk-samhällsve-tenskapliga forskningsområdet samt forskning som avser kulturyttringar och kulturfrågor. Rådet skall inför nästa forskningspolitiska proposition våren 1987 göra en analys av förhållandena inom området samt komma med förslag till åtgärder som, med utnyttjande av de befintliga resurserna inom området, kan höja kvaliteten inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och förbättra arbetsvillkoren för forskarna inom högskolan på dessa områden.

Chefen för bostadsdepartementet kommer i det följande att föreslå att under budgetåren 1985/86 och 1986/87 sammanlagt 5 milj. kr. per år av de medel som anvisas till byggnadsforskning skall disponeras av HSFR. Utöver den direkta förstärkningen av forskningsresurserna inom berörda områden innebär detta att medel under förevarande anslag i viss utsträckning kan frigöras för insatser inom andra forskningsområden.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                   380

Genom beslut med anledning av regeringens proposition 1983/84: 107 om forskning anslogs medel för forskning om datateknikens användning under en särskild anslagsposl under anslaget D 28. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål. Enligt min mening bör medel för ändamålet disponeras av HSFR. Jag beräknar därför för nästa budgetår 1545000 kr. för detta ändamål under förevarande anslag.

HSFR har föreslagit inrättande av en professur i sociologi med särskild inrikining mot mänsklig reproduktion och socialisalion, personlig för docenten Rita Liljeström, med placering vid universiletel i Göteborg. Professuren skall enligt rådel inriktas mot de livsområden som i vår kultur har dominerats av kvinnor och där forskningen hitintills i vårt land inle fått någon slörre omfattning. Det gäller bl.a. uppväxtvillkor, familjeförhållanden, generationsrelalioner etc. Jag finner rådets förslag väl motiverat och kommer i annal sammanhang atl föreslå regeringen atl den I juli 1985 inrätta en tjänst som professor i sociologi, personlig för Rita Liljeström. Tjänsien bör ges den närmare inriktning som rådet föreslagit.

Vidare har rådet föreslagit inrättande av en professur i ekonometri, personlig för Anders Klevmarken, med placering vid universitetet i Göteborg. Ekonometrin har enligt rådet hamnat i etl vacuum mellan statistik och nationalekonomi. Forskning inom ekonometri kräver goda kunskaper inom båda dessa områden. Klevmarken har mycket goda kunskaper inom i såväl statistik som nationalekonomi och är, enligt rådet, Sveriges främsta ekonometriker idag. Jag biträder rådets förslag och kommer i annal sammanhang att föreslå regeringen att den 1 juli 1985 inrätta en tjänst som professor i ekonometri, personlig för Anders Kle\marken, med placering vid universitetet i Göteborg.

Vidare biträder jag rådets förslag att inrätta en professur i kultursociologi, personlig för Johan Asplund. Asplund har bl. a. innehaft en professur i socialpsykologi vid universitetet i Köpenhamn och har producerat ett stort antal böcker och skrifter, vilka präglas av en ovanlig grad av originalitet. Jag kommer i annat sammanhang att föreslå regeringen att den 1 juli 1985 inrätta en tjänst som professor i kultursociologi, personlig för Johan Asplund.

Den 1 juli 1972 inrättades en tjänst som professor i komparativ fysiologisk psykologi vid dåvarande statens råd för samhällsforskning. Tjänsten är personlig för Knut Larsson och är placerad vid universitetet i Göteborg. Ämnel är nu väl etablerat och bör enligt rådet beredas plats inom den ordinarie universitetsorganisationen.

Jag biträder HSFR:s förslag. Medel härför beräknas för nästa budgetår under anslaget Samhällsvetenskapliga fakulteterna anslagsposten Universitetet i Göteborg. Förevarande anslag minskas med 660000 kr.

HSFR fattade år 1979 beslut om atl upprätta en svensk samhällsvetenskaplig dalatjänst. Denna blev förlagd till universitetet i Göteborg. Efter ulvärdering av verksamheten inom Svensk Samhällsvetenskaplig Dala-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              381

tjänst (SSD) föreslår rådet att SSD nästa budgetår förs över till universitetet i Göteborg. Jag biträder rådets förslag. Medel härför beräknas under anslaget Samhällsvetenskapliga fakulteterna. Förevarande anslag minskas med 1352000 kr.

Med hänvisning lill vad som inledningsvis anförts om longitudinella studier bör medel för ändamålet nästa budgetår beräknas under anslaget Forskningsrådsnämnden anslagsposten Longitudinella studier (—125000 kr.).

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

alt till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet för budgetårel 1985/86 anvisa ett reservaiionsanslag av 84809000 kr.

D 31. Medicinska forskningsrådet

1983/84 Utgift             158190216                  Reservation                       2055645

1984/85 Anslag            176356000

1985/86 Förslag        183410000

Från anslaget bestrids kostnaderna för den verksamhel som medicinska forskningsrådet (MFR) finansierar saml för MFR:s förvaltning. Inom ramen för MFR:s anslag beslrids bl.a. kostnaderna för 11 extra ordinarie tjänster som professor och 30 forskartjänster. För förvaltningskostnader får budgetåret 1984/85 användas högst 3 100000 kr.

Medicinska forskningsrådet

Huvuddelen av MFR:s verksamhet utgörs av grundvetenskapligi inriktad forskning. Ungefär två tredjedelar av MFR:s resurser utnyttjas för projektanslag. Merparten av projektanslagsmedlen anvisas till forskning inom etl begränsat antal tyngdpunktsområden. Karakteristiskt för dessa områden är atl de har stor medicinsk betydelse och atl svensk forskning inom dessa har en stark internationell ställning. Även om huvuddelen av MFR:s verksamhet är och bör vara grundvetenskapligi inriktad, har MFR i stigande omfattning under senare år initierat, stimulerat och finansierat forskning inom områden med mer omedelbar samhällelig betydelse. Enligt riksdagens beslut 1982 och 1984 i anledning av propositionerna om forskning (prop. 1981/82: 106 och 1983/84: 107) har MFR tilldelats ett huvudansvar för forskning inom följande prioriterade områden: medicinskt inriktad hälso- och sjukvårdsforskning, epidemiologi, primärvårdsforskning, forskning om missbruksfrågor samt miljömedicinsk forskning.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                                 382

I anslagsframställningen har MFR utgått från de överväganden som kommit till uttryck i den senaste propositionen om forskning samt från riksdagsbeslutet i anledning av denna. I konsekvens härmed föreslår MFR ingen ulökning av verksamheten 1985/86 jämfört med 1984/85. MFR har för budgetåret 1985/86 preliminärt anvisats elt anslag om 176356000 kr. 4-4%. Enligt MFR:s bedömning krävs emellertid en något störte ökning av anslaget för att MFR skall kunna behålla oförändrad realpotential. Sålunda föreslås en uppräkning med 6,7% av 1984/85 års anslag. Till detta skall läggas 3,2 milj.kr. för fortsatt övertagande av ansvaret för delar av cancerforskningen från Riksföreningen mot cancer under det sista året i den femårsplan som redovisades 1980 och som i princip accepterats av statsmakterna.

Huvudinriktningen av MFR:s planerade verksamhet 1985/86 kommer att vara densamma som under innevarande budgelår, dvs. en fortsalt stark satsning på grundvetenskapligi inriktad medicinsk forskning kombinerad med insatser inom de prioriterade områdena.

MFR:s anslagsberäkning utgår från nu gällande kostnader för högskolornas förvaltning av rådsanslag.

MFR föreslår för budgetåret 1985/86 ett anslag om 191 376000 kr., dvs. en ökning med 15020000 kr. Inom denna ram föreslår MFR följande förändringar.

1.         Pris- och löneomräkning (4-11,8 milj.kr.).

2.    Fortsatt övertagande av delar av ansvaret för cancerforskning från Riksföreningen mot cancer (4-3,2 milj.kr.).

3.    Indragning av den ledigblivna professuren i organisk molekylstrukturforskning samt av professuren i experimentell oftalmologi i samband med den nuvarande innehavarens avgång med ålderspension.

Föredragandens överväganden

Ökningen av anslaget till MFR är beräknad i enlighet med vad som angavs i propositionen om forskning (prop. 1983/84:107, UbU 28, rskr 401). Jag hänvisar till vad som lidigare anförts angående internationellt FoU-samarbete.

Ansvaret för delar av cancerforskningen har successivt förts över från Riksföreningen mol cancer (RmC) lill MFR och naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) i enlighet med beslut med anledning av 1981 års budgetproposition (prop. 1980/81:100 bil. 12 s. 578). Överföringen skulle ske under en femårsperiod och skulle således slutföras budgetåret 1985/86. MFR har inför del femte året föreslagil en anslagsökning om 3,2 milj.kr. för ändamålet.

En av anledningarna till att ansvaret för cancerforskningen förs över till forskningsrådsorganisationen var att RmC, vid tiden för förslaget inte kunde garantera att stödet till cancerforskningen hölls på en rimlig nivå.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              383

Av anslagsframställningen från RmC framgår alt föreningen inför innevarande budgetår ökade sitt stöd till cancerforskningen med drygt 19%.

Med hänvisning till att RmC nu kunnat öka sitt stöd till forskningen och till att det under rådsanslagen under en fyraårsperiod anvisais betydande belopp för ändamålet avserjag att föreslå regeringen att MFR inför nästa anslagsframställning får i uppdrag att efter samråd med NFR redovisa hur hittills anvisade medel för cancerforskning har använts och att belysa den samlade ekonomiska situationen för cancerforskningen i Sverige. Därefter bör ställning tas till huruvida ytteriigare medel bör tillföras för ändamålet.

MFR har föreslagit att två extra ordinarie professurer vid rådet dras in, dels professuren i experimentell oftalmologi i samband med nuvarande innehavares pensionering, dels den lediga professuren i organisk molekyl-slrukturforskning. Jag biträder förslagen och avser att i annat sammanhang återkomma till regeringen med förslag i enlighet härmed.

För MFR beräknar jag för nästa budgetår ett anslag om totalt 183410000 kr. vilket innebär en ökning jämfört med innevarande budgelår med 7054000 kr.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Medicinska forskningsrådet för budgetårel 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 183410000 kr.

D 32. Naturvetenskapliga forskningsrådet m.m.

1983/84 Utgift              339203243                   Reservation                    16847003

1984/85 Anslag            251092000

1985/86 Förslag        259513000

Från anslaget bestrids kostnaderna för den forskningsverksamhet m. m. som naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) finansierar samt för NFR:s förvaltning (anslagsposlen 1). Inom ramen härför bestrids bl.a. kostnaderna för 11 tjänster som professor, för Tage Erlanders gästprofessur och för 45 tjänster som forskare. För förvaltningskostnader får budgetårel 1984/85 användas högst 9254000 kr.

Från detta anslag bestrids också koslnaderna för rymdforskningsprojekl under statens delegation för rymdverksamhet (DFR) (anslagsposten 2; jfr prop. 1972:48 s. 37, NU 37, rskr 216).

1984/85              Beräknad ändring 1985/86

Myndigheterna     Föredraganden

1.    Naturvetenskaplig

forskning                                     230737000         4-20800000              4-7607 000

2.   Rymdforskning                            20355000         4- 2630000           4-   814000

251092000         +23430000           4-8421000

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               384

Naturvetenskapliga forskningsrådet

NFR:s huvuduppgift är att fördela medel till forskningsprojekt främst vid universitet och högskolor. De internationella utvärderingsgrupper som rådel engagerar för bedömning av de resultat som forskargrupperna sedan uppnår ger, med få undantag, högt betyg åt den av NFR stödda naturvetenskapliga forskningen i Sverige. Detta är inte bara uppmuntrande för forskarna utan rådet ser del också som ytterligare elt bevis på riktigheten i de av NFR valda arbetsmetoderna.

I enlighel med 1984 års forskningsproposition har rådet utgått från en generell anslagsuppräkning till 1985/86 med 4%. Relativt stora omfördelningar kommer att ske inom ramen för den angivna totala uppräkningen. Mot bakgrund av att regeringen enligt forskningspropositionen även i fortsättningen kommer att prioritera forskningen myckel högt, för NFR dessutom fram etl begränsat antal förslag om ytterligare medel för vissa ändamål.

Huvuddelen av rådets verksamhet, i pengar räknal, utgörs av slöd till forskningsprojekt.

För ökat projektstöd inom de av statsmakterna prioriterade områdena avser rådel att omdisponera 2,0 milj. kr. inom 4%-ramen. För den allt viktigare internationaliseringen av forskningsprojekten avser NFR likaså att inom 4%-ramen omdisponera ytterligare 1,0 milj. kr. På samma sätt kommer rådel att öka stödet till riktad grundforskning och tvärvetenskap (4-0,5 milj. kr.).

Under 1984/85 görs en mycket kraftfull satsning på datorer och medeldyr utrustning som under 1985/86 kan vidmakthållas endast med särskilda medel utanför den normala uppräkningen om 4 %. För detta ändamål äskas 2,0 milj. kr. På motsvarande sätt föreslås ett särskilt tillskott om 2,0 milj. kr. för nya post-doktorala tjänster.

Erfarenheterna av NFR:s program för post-doklorstipendier har varil goda och rådet avser att inom minimiuppräkningen utöka antalet stipendier molsvarande en kostnad av 0,9 milj. kr.

NFR föreslår ett svenskt deltagande i det internationella oceanborr-ningsprogrammet, ODP. De vetenskapliga och teknologiska motiven för ett sådant engagemang är starka. Tack vare ell samarbete i konsortieform inom European Science Foundation kan kostnaden begränsas till 1,6 milj. kr. per år.

För 1985/86 föreslår rådet också en ny e.o. professur, i orogen dynamik för David Gee. För detta ändamål erfordras ett särskilt medelstillskotl om 0,6 milj. kr.

Avslutningsvis understryks att NFR:s äskanden baseras på den för 1984/85 gällande modellen vad gäller förvaltningspålägg vid universitet och högskolor. Skulle någon ändring ske härvidlag utgår rådel från all den blir kostnadsneutral så att eventuella merkostnader för forskningsråden kompenseras genom överföringar från andra anslag.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                 385

Statens delegation för rymdverksamhet

Rymdforskningen i Sverige omfattar forskning med hjälp av satelliter, sondraketer och ballonger.

Statsmakterna har beslutat om en breddning av den tillämpade nationella rymdverksamheten (prop. 1978/79:142, NU 36, rskr 292). Som en följd härav har regeringen bl.a. i augusti 1980 beslutat om byggande av den svenska vetenskapliga satelliten VIKING. Projektets vetenskapliga mål innebär omfattande mätningar av partiklar, plasma, fält och vågor i en hittills praktiskt taget outforskad del av magnetosfären och med relation till uppkomsten av norrsken. Nortskenet kommer även att avbildas uppifrån av satelliten.

De tre jonosfär- och magnetosfärgrupperna, Kiruna geofysiska instilut (KGI), institutionen för plasmafysik vid tekniska högskolan i Stockholm (KTH-P) och Uppsala jonosfärobservatorium (UJO), har experiment ombord.

VIKlNG-projektet kommer att vara inne i ett mycket intensivt skede under budgetåret 1985/86. Uppsändningen planeras till andra halvåret 1985 varefter drift, datanedtagning och vetenskaplig bearbetning vidtar. Projektet lar i anspråk slora resurser inom forskningsprogrammet, som kommer atl vara hårt ansträngt för att klara uppföljning av den pågående verksamheten.

Ett nytt område, livsvetenskaperna, har aktualiserats inom det nationella programmet. En forskargrupp vid institutionen för medicinsk leknik vid karolinska institutet ämnar inom del europeiska rymdsamarbetet studera fysiologiska processer hos människan vid tyngdlöshet, närmare bestämt förändringar av kroppsvätskans totalmängd och distribution samt lungfunktion.

DFR finner det angeläget atl bredda basen för det svenska rymdengage-mangel genom att i forskningsprogrammet inkludera denna forskargrupp.

DFR föreslår därför att resurserna för nationell rymdforskning ökas med 0,5 milj. kr. för budgetåret 1985/86 för att inkludera forskning inom livsvetenskaperna i rymdforskningsprogrammet.

Samarbetet med Sovjetunionen har gått in i ett nytt skede. KGI har erbjudits att placera ett experiment ombord på en sovjetisk rymdsond till Mars. Sonden som bl.a. skall siudera solvindens växelverkan med Mars och dess månar planeras för uppsändning omkring år 1988. Det skulle i så fall bli första gången som Sverige deltar med hårdvara i det direkla utforskandet av en annan planet. Experimentförslag har utarbetats och översänts till Sovjetunionen och ett formellt möte mellan Interkosmosrådet och DFR finns inplanerat i början av 1985. DFR föreslår atl resurserna för nationell rymdforskning ökas med 0,5 milj. kr. för budgetåret 1985/86 för elt utvidgat svensk-sovjetiskt samarbete.

25    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               386

DFR vill slutligen understryka att äskandena för rymd- och fjärranalysforskning baseras på den för 1984/85 gällande modellen för förvaltningspålägg vid universitet och högskolor. Skulle någon ändring ske härvidlag utgår DFR från att den blir kostnadsneutral så att eventuella merkostnader för delegationen kompenseras genom överföringar från andra anslag.

DFR hemställer att ett anslag för nationell rymdforskningsverksamhet för budgetåret 1985/86 förs upp med 22985000 kr. dvs. en ökning med 2630000 kr. Förslaget innebär i korthet följande.

1.   Pris- och löneomräkning 1 630000 kr.

2.    Rymdforskning inom livsvetenskaperna (4-500000 kr.).

3.    Svensk-sovjetiskt rymdsamarbete (4-500000 kr.).

Föredragandens överväganden

Ökningen av anslaget är beräknad i enlighel med vad som angavs i propositionen om forskning (prop. 1983/84:107, UbU 28, rskr 401).

Jag hänvisar till vad som tidigare har anförts angående internationellt FoU-samarbete.

Jag hänvisar vidare till vad jag nyss anfört i anslulning till anslaget till medicinska forskningsrådet (MFR) om fortsatt successivt överförande av ansvaret för cancerforskningen från Riksföreningen mol cancer till MFR och NFR.

NFR har på ett förtjänstfullt sätt redovisat hur de medel som tillförs rådet vid en 4%-ig ökning av anslaget avses bli utnyttjade. Förutom ökat projektstöd till de av NFR här nyss särskilt angivna prioriterade områdena avses särskilda resurser disponeras för internationalisering av forskningsprojekten. En konsolidering av NFR:s stöd till riktad grundforskning och tvärvetenskap samt viss utökning av post-doktorala stipendier har vidare givits en hög prioritet. Jag stöder de av NFR angivna prioriteringarna.

Jag har under anslagsposten 1. under förevarande anslag i likhet med tidigare beräknat medel för fortsatt bidrag till forskning inom lermonukleär fusion och plasmafysik (5 800000 kr.). Jag har vidare beaktat att vissa av NFR under denna anslagspost finansierade verksamheter fr. o. m. budgelåret 1985/86, i enlighet med vad chefen för utbildningsdepartementet tidigare angivit, kommer att bestridas från anslag till högskolans fasta organisation (-1 623000 kr.).

Med hänvisning till sammanställningen under förevarande anslag och till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Naturvetenskapliga forskningsrådet m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 259513000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               387

D 33. Nationell halvledarforskning

1983/84 Utgift                  3640100'                 Reservation                       1359900

1984/85 Anslag               16000000

1985/86 Förslag              12000000

' Engångsanvisning (jfr prop. 1983/84:8).

Enligt riksdagens beslut med anledning av propositionen om forskning (1983/84:107 bil. 5 s. 140-141, UbU 28, rskr 401) har 16 milj.kr. anvisats naturvetenskapliga forskningsrådet för delprogram 2. Grundforskning i det nationella mikroelektronikprogrammet för budgetåret 1984/85.

Medlen har fördelats till forskargrupper inom halvledarforskning vid universiteten i Lund och Linköping samt vid Chalmers tekniska högskola. Huvuddelen av medlen används för inköp av dyrbar vetenskaplig utrustning.

Föredragandens överväganden

I enlighet med den plan för det nationella mikroelektronikprogrammet som beslutats av riksdagen beräknar jag under detta anslag 12000000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Nationell halvledarforskning för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 12000000 kr.

D 34. Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning

1983/84 Utgift                11562492                  Reservation                     1649540'

1984/85 Anslag                8677000

1985/86 Förslag               8774000

' Avser anslag under såväl åttonde som tolfte huvudtitlarna.

Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI) började sin verksamhet den I juli 1979 (prop. 1978/79:122, UbU 37, rskr 352). DFI är enligt sin instruktion (1979:479) central myndighel för frågor om övergripande planering och samordning av informationsförsörjningen för forskning och utvecklingsarbele eller liknande verksamhet. Medel för DFI:s verksamhet anvisas även över tolfte huvudtiteln (8500000 kr. för innevarande budgetår).

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               388

Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning

DFI konstaterar all Sverige i dag har en informationsförsörjning av god kvalitet. Detla innebär dock inte atl brister inle finns. Informationsförsörjningen liksom andra verksamheler måste dock utvecklas kontinuerligt så all nya behov kan tillgodoses och nya hjälpmedel och tekniker utnyttjas. Kretsen av användare har vidgats avsevärt utöver dem som arbetar i den egenlliga forskningen och i utvecklingsarbetet i näringslivet. De statliga och privata satsningarna på FoU-arbete har ökat avsevärt. Däremol har enligt delegationen resurserna för informationstjänster inte ökal i motsvarande omfattning.

Enligt DFl:s uppfattning måste informationsförsörjningen få störte resurser för den löpande, operativa verksamheten vid bibliotek av olika typ, vid informationscentraler, myndigheler osv. Problem löses dock inte enbart genom atl ytterligare resurser tillförs. Även inom informationsförsörjningen måste krav ställas på rationalisering, på utnyttjande av nya tekniska och andra hjälpmedel och på en effeklivisering genom bättre samordning och arbetsfördelning. Den initierade och sammanhållande instansen för detta arbele är enligt statsmakternas beslut DFI.

Mot denna bakgrund bedömer DFI att anslag enligt det s. k. huvudalternativet, innebärande en avsevärd minskning under långtidsbudgetperioden, inte är tillräckliga för att motsvara de krav på utveckling för informationsförsörjningen som måsle uppfyllas om denna i sin tur skall kunna tillgodose de olika användarna i samhället.

1.         Pris-och löneomräkning 780000 kr.

2.    Besparing 188000 kr.

3.    Resursförstärkning (4- 3782000 kr.).

Föredragandens överväganden

I frågor rörande anslag till DFI har jag samrått med chefen för industridepartementet. Jag har därvid bl.a. erfaril att under tolfte huvudtiteln 8800000 kr. beräknats för budgetåret 1985/86 för DFI:s verksamhet.

Som kompensation för kostnadsökningar beräknar jag under detta anslag 347000 kr.

För att täcka vissa kostnader med anledning av avtal om kopiering i högskolorna bör delta anslag minskas med 250000 kr. Motsvarande belopp har chefen för utbildningsdepartementet beräknat under anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

alt till Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 8774000 kr.

Prop. 1984/85:100 , Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                                389

D 35. Europeisk forskningssamverkan

1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

158158000 158814000

Från detla anslag bestrids koslnader för Sveriges deltagande i den europeiska rymdorganisationens (ESA) vetenskapliga program (jfr prop. 1974:1 bil. 10 s. 343, UbU 13, rskr 121) samt för Sveriges bidrag till Esrange specialprojekt (prop. 1972:48 bil. I, UbU 27, rskr 217). Kostnaderna för Sveriges deltagande i ESA:s grundprogram och tillämpningsprogram beslrids från ett särskilt anslag under industridepartementets huvudtitel (prop. 1972:48 bil. 2, NU 37, rskr 216). Statens delegation för rymdverksamhet (DFR) är svenskl beredningsorgan bl.a. för kontakter med ESA.

Från anslaget bestrids vidare kostnader för Sveriges deltagande i den europeiska kärnforskningsorganisationen (CERN) (jfr prop. 1953: 127, SU 77, rskr 167 saml prop. 1970:182, SU 224, rskr 439), den europeiska organisationen för astronomisk forskning rörande södra stjärnhimlen (ESO) (jfr prop. 1961:138, UU 3, rskr 253), det allmänna programmet inom den europeiska konferensen för molekylärbiologi (CEBM) (jfr prop. 1968:1 bil. 10, SU 41, rskr 114) samt dess program för ett europeiskt laboratorium för molekylärbiologi (EMBL) (jfr prop. 1973:1 bil. 10, UbU 10, rskr 108). Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) är svenskt kontaktorgan med dessa organisationer.

1984/85             Beräknad ändring 1985/86

Myndigheterna      Föredraganden

Bidrag lill del europeiska rymdorganets (ESA) vetenskapliga program Bidrag lill Esrange specialprojekt Bidrag till CERN. ESO, CEBM och EMBL

Ulgifl

35053000

6544000

116561000 158158000

4-4 260000

4-   567000

4-3 960000 4-8787000

4-1 635 000

4-   567000

-1546000 4- 656000

Statens delegation för rymdverksamhet

Inom ESA pågår arbete med alt utarbela en långtidsplan för det europeiska rymdsamarbetet. ESA:s velenskapsprogram, som utgör ett obligatoriskt program för deltagande länder, har sedan år 1971 haft en oförändrad ekonomisk ram i fast penningvärde.

Forskningsprojektens ökade komplexitet och därmed högre kostnader har gjort intervallen mellan salellituppsändningarna alll längre med ökad

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               390

svårighet att bibehålla kontinuiteten inom olika forskningsområden som följd.

Den långsiktiga planen för vetenskapsprogrammet omfattar därför en långsiktig, gradvis ökad ambitionsnivå. Programmet skulle därmed bl.a. komma att inrymma några projekt med astronomisk inriktning av stort intresse för såväl svenska forskare som svensk industri.

Det föreligger emellertid enighet inom ESA att ett rådsmöte på ministernivå krävs för att lägga fast den framtida inriktningen av ESA:s verksamhet. Mötet är avsett att hållas under våren 1985.

DFR föreslår därför preliminärt att Sverige skall delta i ESA:s program under budgetåret 1985/86 med i stort sett oförändrad bidragsnivå.

Vid beräkning av kostnaderna för driften av sondraket- och ballongfältet Esrange har DFR förutsatt att Frankrike och Västtyskland liksom innevarande budgetår bidrar till att täcka del inkomstbortfall som uppstått genom att övriga deltagarländer i projektet antingen lämnat detta eller reduceral sitt bidrag. För budgetåret 1985/86 beräknar DFR sålunda det svenska bidraget till 7,11 milj. kr., en ökning med 8,7% vilket beror på kostnadsuppräkning.

Inom ramen för Esrangeavtalet fastställs en ekonomisk ram för en femårsperiod. Den nuvarande perioden utlöper med utgången av år 1985. DFR:s beräkning av bidraget för den senare hälften av budgelåret 1985/86 förutsätter att den nya ramen blir kostnadsneutral för svensk räkning.

Naturvetenskapliga forskningsrådet

NFR beräknar att kostnaden för Sveriges deltagande i CERN budgetåret 1985/86 kommer att uppgå till 106 180000 kr. samt för deltagandet i ESO till 7992000 kr. Deltagandet i CEBM samt i EMBL beräknar NFR kommer att uppgå till 1113000 kr. resp. 4966000 kr. De angivna beräkningarna, som utgår från kända fakta i juni 1984, innehåller även kostnader för svenskt deltagande i sammanträden i de olika organisationerna. NFR:s preliminära beräkningar för svenskt deltagande i samtliga organisationer uppgår sålunda till 120251000 kr. eller en ökning med 3960000 kr. jämfört med de medel som anvisats för ändamålet innevarande budgetår - en ökning med 3,4%.

Föredragandens överväganden

Jag har i enlighet med DFR:s förslag beräknat det svenska bidraget till ESA:s vetenskapliga program under budgetåret 1985/86 till 36688000 kr.

Jag har vidare med utgångspunkt i från svensk sida kostnadsneutral ram för kommande Esrangeavtal beräknat Bidrag till Esrange specialprojekt under budgetåret 1985/86 till 7 111000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

391

Under anslagsposten 3. har jag med utgångspunkt i de i november 1984 föreliggande preliminära uppgiflerna om resp. organisations budget samt de kostnadsindex som kan förväntas bli tillämpade beräknat det sammanlagda svenska bidraget för budgetåret 1985/86 till de aktuella forskningsorganisationerna till 115015000 kr. (-1 546000 kr.). 1 det beräknade beloppet ingår medel för svenska representanters deltagande i sammanträden med organisationernas olika organ.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Europeisk forskningssamverkan för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 158814000 kr.

D 36. Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader

1983/84 Utgift

13036051

1984/85 Anslag

14 140000

1985/86 Förslag

14643000

För institutet gäller förordningen (1984:282) med instruktion för forskningsinstitutet för atomfysik. Enligt instruktionen skall institutet på vetenskaplig grund bedriva forskning och utbildning inom atomfysik i vid bemärkelse, särskilt den acceleratorbaserade atom-, kärn- och elementarpartikelfysiken med angränsande områden. Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) är central myndighet för institutet.

1984/85

Beräknad än(

dring 1985/86

UHÄ

Föredraganden

Personal

Forskarpersonal Övrig personal

20

35

of. of.

of. of.

55

of.

of.

Anslag

1.    Förvaltningskostnader

2.    Lokalkostnader (för
slagsvis)

8992000 5 148000

-h 470 000 of.

4-503000 of.

14140000

4-470000

4-503000

Universitets- och högskoleämbetet

UHÄ hemställer att under ett förslagsanslag Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader budgetårel 1985/86 anvisas 14610000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                  392

Föredragandens överväganden

För pris- och löneomräkning har jag beräknat 503000 kr. Med hänvisning till sammanställningen under anslaget hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader för budgetåret 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av 14643000 kr.

D 37. Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel m.m.

Reservation                  22671

1983/84 Utgift

2349656

1984/85 Anslag

2268000

1985/86 Förslag

2415000

Universitets- och högskoleämbetet

Universitets- och högskoleämbetet hemställer atl under ett reservationsanslag Forskningsinstitutet för alomfysik: Materiel m.m. budgetårel 1985/86 anvisas 2461 000 kr.

Föredragandens överväganden

För pris- och löneomräkning har jag beräknat 147000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 2415000 kr.

D 38. Kiruna geofysiska institut

1983/84 Utgift            15580161              Reservation               1832838

1984/85 Anslag          14763000

1985/86 Förslag         15678000

Kiruna geofysiska institut (KGI) har enligt förordning den 9 juni 1977 med instruktion för KGI till uppgift att bedriva och främja forskning samt mät- och regislreringsverksamhet inom det geokosmofysiska ämnesområdet. KGI bedriver verksamhet vid observatoriet i Kiruna och jonosfärob-servatonerna i Lycksele (LJO) och Uppsala (UJO) och skall vidare inom sitt verksamhetsområde medverka i forskarutbildning som anordnas vid universiteten i Uppsala och Umeå. KGI är, vad avser forskarutbildning, en institution vid universitetet i Umeå.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              393

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) är central myndighet för KGI.

Med anledning av regeringens proposition 1982/83:120 Utveckling i Norrbotten beslöt riksdagen att fr.o.m. budgetåret 1983/84 tillföra anslaget 3 milj.kr. avsedda för tillämpad forskning och utvecklingsarbete inom området lågfrekventa vågor under en treårsperiod. Av detta belopp får institutet budgetåret 1984/85 disponera högst 900000 kr.

Av anslagel får budgetåret 1984/85 högst 9525000 kr. användas för lönekostnader, varav 645 000 kr. från de särskilda medel som anvisais för tillämpad forskning och utvecklingsarbete.

1984/85              Beräknad ändring 1985/86

UHÄ                     Före-

draganden

Personal

Forskarpersonal                                             13,5                     of.                        of.

Övrig personal                                             40                          of                         of.

53,5                       of.                        of.

Universitets- och högskoleämbetet

UHÄ hemställer att 15900000 kr. anvisas under anslaget för budgetårel 1985/86, en ökning med 1137000 kr. vilket motsvarar pris- och löneomräkning.

1 övrigt föreslår UHÄ att en personlig professur i geokosmofysik, särskilt experimentell norrskensforskning, inrättas för docenten Georg Gustafsson, med samtidig indragning av en forskartjänst i högst F 21. Merkostnaden för professuren (4- 20000 kr.) förutsätter UHÄ skall rymmas inom till institutet anvisade medel. UHÄ föreslår vidare att den lidigare för Ludwig Liszka inrättade tjänsien som extra ordinarie forskare ändras till personlig professur i geokosmofysik, särskilt den övre atmosfärens fysik.

UHÄ hemställer att under etl reservationsanslag Kiruna geofysiska institut budgetåret 1985/86 anvisas 15900000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag avser att senare återkomma till regeringen med förslag om inrättande av en tjänst som professor, personlig för Gustafsson. Tjänsten bör placeras vid Uppsala jonosfärobservatorium och innehavaren bör ingå i malema-tisk-fysiska sektionskollegiet vid universitetet i Uppsala.

Jag avser all senare återkomma till regeringen med förslag om inrättande av en tjänst som professor, personlig för Liszka, i enlighel med UHÄ:s förslag. Jag förutsätter att de kostnader som kan uppstå i samband med

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

394

inrättandet av de båda professurerna skall bestridas inom ramen för de medel som står lill KGI:s disposition.

Jag har beräknat medel för pris- och löneomräkning av förevarande anslag (-h 686000 kr.). Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Kiruna geofysiska institut för budgelåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 15678000 kr.

Chefen för utbildningsdepartementet anför. D 39. Institutet för internationell ekonomi

1983/84 Utgift

2 291000

Reservation

1984/85 Anslag

2 449000

1985/86 Förslag

3069000

Institutet för internationell ekonomi (jfr prop. 1962:1 bil. 10 s. 525, SU 102, rskr 245), som även är en institution vid universitetet i Stockholm, har enligt förordning med stadgar den 12 juni 1980 till uppgift att bedriva forskning rörande intemationella ekonomiska relationer.

Institutets verksamhet finansieras över universitetets i Stockholm budget (bl. a. en tjänst som professor), genom detta anslag samt genom externa medel från forskningsråd och stiftelser m. fl.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Universilets-och högskoleämbetet

Föredraganden

Personat Forskarpersonal Övrig personal

Anslag

5,5 7

12,5 2449000

of. 4-142000

of. 4-620000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              395

Ändamål

Kostnad budgelåret 1985/86 (tkr.)

1.         Pris- och löneomräkning

1.1       Prisomräkning

1.2       Löneomräkning

-h 59 4- 83

Summa under 1

4-142

4.         Budgetförslag

±    0

Summa under 4

+    0

4-142

UHÄ hemsläller att under ett reservaiionsanslag Institutet för internationell ekonomi för budgetåret 1985/86 anvisas 2591 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag hänvisar till vad jag i det föregående har anfört om förutsättningarna för arbetet med 1985/86 års anslagsframställning.

Institutet för internationell ekonomi har under de senaste tio åren utvecklats till en forskningsinstitution av hög internationell klass. Institutet har mycket omfattande kontakter med utländska forskare, bl. a. genom sitt gästforskarprogram och genom att institutets egna forskare ofta vistas vid utländska forskningsinstitutioner. Institutet medverkar också i kurser och seminarier vid andra ekonomiinstitutioner i Sverige och i Skandinavien.

Huvuddelen av institutets budget härtör från medel som anvisas av externa finansiärer. Dessa medel är ofta anvisade för relativt korta perioder.

Institutets förmåga att dra till sig forskare och att erhålla forskningsmedel från externa bidragsgivare är ett uttryck för den kompetens som finns vid institutet. Samtidigt innebär den stora andelen extern finansiering osäkra arbetsbetingelser för många av institutets forskare.

Förevarande anslag har under de senaste åren kompenserats för pris-och löneomräkningar men har därutöver endast tilldelats en mindre förstärkning av basresurserna. Jag anser därför det nu vara befogat att föreslå en höjning av institutets anslag. Jag beräknar således en ökning av basresurserna vid institutet om 500000 kr., en höjning som motsvarar drygt 20% av förevarande anslag.

Ytterligare insatser får i fortsättningen prövas mot andra angelägna behov inom ramen för de resurser som anvisas samhällsvetenskaplig fakultet vid universitetet i Stockholm.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (24490004-620000=) 3069000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Institutet för internationell ekonomi för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 3069000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

396

Statsrådet Ingvar Carlsson anför. D 40. Vissa bidrag till forskningsverksamhet

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

12780855 13716000 14037000

Reservation

43144

Under anslagel beräknas de statliga bidragen till verksamheterna vid Internationella meteorologiska institutet i Stockholm, till Vetenskapsakademien samt till Riksföreningen mot cancer.

Internationella meteorologiska institutet i Slockholm (prop. 1955:1 bil. 10 s. 697, SU 8, rskr 8) har enligt sina stadgar, fastställda av Kungl. Maj:l den 29 december 1956, till uppgift att bedriva forskning i meteorologi och därmed sammanhängande ämnen saml atl främja internationellt vetenskapligt samarbete på meteorologins område. Verksamheten vid institutet bedrivs inom ämnesområdena dynamisk meteorologi, kemisk meteorologi och atmosfärens fysik. Bidrag till institutets verksamhet beräknas under förevarande anslag.

Från detta anslag utgår bidrag till Vetenskapsakademiens centrala verksamhel och lill driften av vissa av dess institutioner (jfr prop. 1973:59, UbU 20, rskr 134).

Från anslaget utgår även bidrag till verksamheten inom Riksföreningen mot cancer för information och forskning (prop. 1971:1 bil. 10 s. 355, UbU 3, rskr 84).

Som villkor för statsbidraget gäller bl.a. att socialstyrelsen och medicinska forskningsrådet skall utse vardera en ledamot i Riksföreningens mol cancer forskningsnämnd.

1984/85

Beräknad ändring

1985/86

Begärda

Före-

bidrag

draganden

1.   Bidrag till Intemationella

meteorologiska institutet

i Stockholm

1037000

4-    49000

-h 31000

2.   Bidrag lill Vetenskaps-

akademien

9679000

4-1352000

4-290000

3.   Bidrag till Riksföreningen

mot cancer

3000000

of.

of

13716000

4-1401000

4-321 000

Styrelsen för Internationella meteorologiska institutet i Stockholm

Styrelsen hemställer att medel för budgetåret 1985/86 anvisas lill ett belopp av I 086000 kr. vilket innebär en ökning med 49000 kr. Ökningen avser kompensation för pris- och löneutveckling.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                                397

Vetenskapsakademien

Vetenskapsakademien hemställer för budgetåret 1985/86 om ett anslag om 11 031 000 kr. vilket innebär en ökning med 1 352000 kr. Akademiens förslag innebär följande.

1.         Kompensation för pris- och löneutveckling (4-772000 kr.).

2.    Ökat anslag för internationellt samarbete samt vissa resursförstärkningar till Vetenskapsakademiens vetenskapliga stationer.

Riksföreningen mot cancer

Riksföreningen mol cancer hemställer om statsbidrag för budgelåret 1985/86 med 3 milj. kr. jämle kompensation för ev. förhöjda förvaltningspålägg. Bidragel avses användas dels för fortsatt stöd till cancerforskningen, dels lill breddad information om cancersjukdomarnas uppkomst, förebyggande, symptom och behandling.

Föredragandens överväganden

Jag har under anslagsposten 1. Bidrag till Internationella meteorologiska institutet i Stockholm beräknat 1 068000 kr.

Som bidrag till verksamheten vid Vetenskapsakademien under budgetåret 1985/86 har jag under anslagsposlen 2. beräknat 9969000 kr. Bidragel till akademien ökas därmed med 290000 kr. jämfört med innevarande budgetår.

Vid min anmälan av anslaget D 31. Medicinska forskningsrådet har jag redovisat mina förslag vad avser ansvaret för cancerforskningen. För fortsatt bidrag till främst information om cancersjukdomarnas förebyggande, symptom och behandling har jag under anslagsposten 3. beräknal elt jämfört med innevarande budgetår oförändrat bidrag till Riksföreningen mot cancer.

Med hänvisning till sammanställningen under förevarande anslag hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

alt till Vissa bidrag tdl forskningsverksamhet budgetårel 1985/86 anvisa etl reservationsanslag av 14037000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                  398

D 41. Bidrag till ElSCAT Scientinc Association

1983/84 Utgift

184516

1984/85 Anslag

700000

1985/86 Förslag

700000

I december 1975 ingick forskningsråd i Finland, Norge, Storbritannien, Förbundsrepubliken Tyskland och Sverige avtal varigenom storprojektet European Incoherent Scatter Facility (ElSCAT) startade. ElSCAT är etablerat som en svensk stiftelse och har högkvarter i Kiruna. En stor radaranläggning med sändare i Tromsö och med mottagarstationer i Kiruna, Sodankylä och Tromsö ger viktig information om den övre atmosfären inom norrskenszonen. Den svenska andelen av driftkostnaderna bestrids av naturvetenskapliga forskningsrådet.

Från detta anslag utgår bidrag till ElSCAT Scienlific Association för av stiftelsen erlagd tull och mervärdesskatt på till Sverige importerad vetenskaplig utrustning (prop. 1976/77:25, UbU 9, rskr 73).

Föredragandens överväganden

Jag har beräknat ett jämfört med innevarande budgetår oförändrat belopp av 700000 kr. under förevarande anslag. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till ElSCAT Scienlific Association för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 700000 kr.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

399

E. STUDIESTÖD M. M.

E 1. Centrala studiestödsnämnden m. m.

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

59606648 58832000 67607000

Centrala studiestödsnämnden (CSN) är enligt förordningen (1978:500) med instruktion för cenirala sludiestödsnämnden (ändrad senast 1984:230) central förvaltningsmyndighet för ärenden om studiesocial verksamhet och därmed sammanhängande frågor i den mån sådana ärenden ej ankommer på annan myndighet. Nämnden är chefsmyndighet för sex studiemedelsnämnder och 24 vuxenutbildningsnämnder. CSN:s delegation för utländska studerande handlägger vissa frågor rörande utländska studerandes principiella rätt till svenskt studiestöd.

Studiemedelsnämnderna (SMN) handhar ärenden om studiemedel. För studiemedelsnämnderna gäller en särskild instruktion (1965: 745).

Vuxenutbildningsnämnderna (VUN) handhar ärenden om vuxenstudieslöd och bidrag till uppsökande verksamhel på arbetsplatser. För vuxenui-bildningsnämnderna gäller en särskild instruktion (1975:394).

Cenirala studiestödsnämnden, studiemedelsnämnderna och vuxenutbildningsnämnderna

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Centrala

Före-

studieslöds-

draganden

nämnden

Anslag

Förvaltningskostnader

69975 000

4- 5 328000

4-4 004000

Lokalkoslnader

6012000

4-      16000

4-     16000

Medel för administra-

tion av och informa-

tion om etl förbättrat

försäkringsskydd Engångsanvisning Inkomsler från ålerbelalnings-verksamheten

750000 17 905 000

4-      45000 4- 4000000

4- 1005000

-   250000 4-4000000

4-1 005 000

Anslag enligt slalsbudgelen

58832 000

4-10394000

4-8 775000

22500000kr. av utgifterna under anslaget rör administration av och informalion om vuxenstudiestöden och läcks av medel från vuxenutbildningsavgiften.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                                400

Centrala studiestödsnämnden

1.         Pris- och löneomräkning m.m. 4466000kr.

2.    För verksamheten vid CSN, SMN och VUN begär CSN medel enligt tidigare beslutat tilläggsalternativ avseende 1983/84 t.o.m. 1985/86. Medelstilldelning enligt tilläggsalternalivel innebär att CSN gör en besparing på sammanlagl 5 7(X)000 kr. för anslagen E 1. Centrala studiestödsnämnden m.m. och E 2. Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning av sludiesociall stöd under treårsperioden. 2000000 kr. föreslås i besparing under budgetåret 1984/85 varav 780000 kr. inom anslaget E 1. Centrala studiestödsnämnden m. m. Dessutom görs rationaliseringar för att klara volymökningar, utvecklingsarbete, trygghetsåtgärder m. m.

3.    CSN föreslår att medel engångsanvisas för del i telefonväxel med 923000 kr. CSN föreslår vidare alt denna engångsanvisning finansieras genom ytterligare besparingar inom verksamheten med 92 300 kr. varje år under perioden 1985/86 t. o. m. 1994/95.

4.    CSN föreslår att instruktionerna för sludiemedelsnämnderna och vuxenutbildningsnämnderna ändras så att CSN blir anställningsmyndighet för nämnderna.

5.    I likhet med vad som gäller för återbetalning av studiemedel föreslår CSN att aviseringsavgift införs vid återbetalning av studielån enligt studiehjälpsreglementet m. m.

6.    CSN föreslår att frågan om förhöjd premie vid förtida inbetalning av studiemedel prövas saml att CSN erhåller 2600000 kr. i engångsanvisning för åtgärdens genomförande.

Föredragandens överväganden

För budgetåret 1984/85 beräknades anslaget till centrala studiestöds-nämnden (CSN) med utgångspunkt i del huvudförslag enligt elt tilläggsalternativ, som CSN förordade för budgetåren 1983/84-1985/86 och som också infattade anslaget E2. Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning av sludiesociall slöd. Jag räknade då med alt CSN senast t.o.m. budgelåret 1985/86 skulle ha genomfört en real minskning av de båda anslagen med sammanlagt 4920000 kr.

CSN har under budgetåret 1983/84 gjort en besparing om 3 700000 kr. och räknar med atl under innevarande budgetår kunna spara yllerligare 1 220 000 kr. Nämnden skulle därmed redan budgetåret 1984/85 uppnå det för treårsperioden uppsatta sparmålet om 6%.

CSN räknar med all genomföra besparingar enligt följande:

Anslag

1983/84

1984/85

1985/86

Totalt

E 1:1 E 1:2 E2

800000 2900000

520000

260000

1220000

0 0 0

1320000

260000

4 120000

3700000

2 000000

0

5 700000

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               401

Besparingarna är i huvudsak alt hänföra till administrativa ralionaliseringsåigärder som förändrad administration av äldre studielån och insättning av studiemedel på konto samt olika åtgärder som innebär förtätning och förändrad disposition av lokaler.

I likhet med föregående år förordar jag alt besparingar utöver huvudförslaget får tillgodoräknas myndigheten i ell flerårsperspekfiv.

Jag behandlar först förvaltningskostnaderna vid CSN och studiemedelsnämnderna.

Jag har gjort löneomräkningar med hänsyn till träffade avtal samt sedvanliga prisomräkningar. För förvaltningskostnadsanslagels del innebär det en ökad medelstilldelning med 4004(X)0 kr. Lokalkostnaderna beräknar jag till 6028000 kr., vilkel innebär en ökning med 16000 kr.

Belräffande CSN:s äskande om elt engångsanslag för del i en ny telefonväxel i Sundsvall, vill jag anföra följande. Regeringen medgav genom beslut den 27 september 1984 att statens löne- och pensionsverk (SPV) får anskaffa en ny växel, som blir gemensam för en rad myndigheler i Sundsvall. Investeringskostnaden täcks genom elt överskridande på SPV:s anslag. De berörda myndighelerna skall sedan täcka sina resp. delar av kostnaden genom årliga besparingar under en tioårig avskrivningsperiod fr.o.m. budgetårel 1986/87. CSN:s del av kostnaden belöper sig på I milj. kr.

CSN har beräknal inkomsten av de avgifier som debileras i anslutning lill ålerbetalningsverksamhelen lill 16900000 kr., en minskning med I 005000 kr. Dessa medel bör tillföras anslaget.

En aviseringsavgift i samband med återbetalning av studiemedel infördes den I januari 1983. Aviseringsavgiften uppgår fn. till 13 kr. per avisering. Avgifterna skall täcka kostnaderna för ålerbetalningsverksamhelen. CSN föreslår nu att en aviseringsavgift uttas även för de studielån som övertogs från postgirot under budgetåret 1983/84. Jag biträder CSN:s förslag. Avgiften bör tas ut med 13 kr. per avisering fr.o.m. den 1 juli 1985. Detta kräver atl p. 6 övergångsbestämmelserna lill studieslödslagen (1973: 349) ändras.

För administrativa kostnader vid CSN och riksförsäkringsverkei i samband med införandel av ell förbättrat försäkringsskydd för studerande (prop. 1983/84: 127 om förbättrad studiehjälp och vissa sjukförsäkringsfrågor, SfU 26, rskr 336) har jag beräknat en kostnad om 500000 kr., en minskning med 250 000 kr. i förhållande till innevarande budgetår.

Regeringen har den 13 september 1984 uppdragit ål CSN att slutföra förberedelserna för elt överförande av studiehjälpsadministralionen från kommunerna till CSN. Jag beräknar kostnaderna för utvecklingsarbete och genomförande till 4 milj. kr. Dessa bör anvisas CSN som en engångsanvisning för budgetåret 1985/86. Åtgärden beräknas innebära betydande besparingar för i första hand kommunerna, men ocksä för staten i form av bl.a. räntevinster. Jag avser all vid ett senare tillfälle återkomma med 26   Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                  402

förslag till de bestämmelser som kan krävas för den ändrade administrationen.

På det studiesociala området delas myndighetsansvaret mellan CSN, studiemedelsnämnderna och vuxenutbildningsnämnderna. Den närmare ansvarsfördelningen regleras i särskilda instruktioner för resp. nämnd. CSN har i en särskild utredning belyst de problem och svårigheter som del delade myndighetsansvaret i fråga om personalärenden medför och föreslår nu att ansvarsfördelningen ändras så att CSN blir anställningsmyn-dighel för hela det sludiesociala myndighetsområdet. CSN räknar med att de personaladminislraliva frågorna härigenom skall kunna behandlas mer effektivt och med störte konsekvens. Besparingsarbetet bör också underlättas om nämnderna ur anställningssynpunkt betraktas som en myndighet. Jag delar CSN:s bedömning i frågan och föreslår därför att CSN:s förslag genomförs. Det bör i fortsättningen få ankomma på regeringen att besluta om ansvarsfördelningen i detta slag av ärenden.

Jag övergår nu till att behandla vuxenutbildningsnämnderna. För vuxen-olbildningsnämndernas förvaltningskostnader saml för arvoden och förlorad arbetsförtjänst beräknar jag en sammanlagd kostnad om 17430500 kr., en ökning med 939500 kr.

För CSN:s administration av och information om vuxenstudiestöd beräknar jag totalt 5050000 kr., en ökning med 328300 kr.

De sammanlagda koslnaderna för administrationen av vuxenstudiestöden beräknar jag således till 28909500 kr., varav 6429000 kr. avser ersättning till riksförsäkringsverket. Anslagel bör tillföras 22500 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom inkomsterna från vuxenutbildningsavgiften.

Jag återkommer med förslag till ändring av studieslödslagen under anslaget E5. Vuxenstudiestöd m. m.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.   godkänna vad jag har förordat om myndighetsansvaret i perso
nalärenden,

2.         godkänna att 22500000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1985/86 används för atl delvis finansiera anslaget,

3.         till Cenirala studiestödsnämnden m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 67607000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              403

E 2. Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning av studlesocialt stöd

1983/84 Utgift                19986990

1984/85 Anslag               16041000

1985/86 Förslag              16520000

Från detta anslag bestrids kostnaderna för portoavgifter, riksförsäkringsverkets handläggning av vuxenstudiestöd saml avgifter lill kronofogdemyndigheter och tingsrätter för viss kravverksamhet. Kostnaderna för riksförsäkringsverkels handläggning av vuxensludieslöd finansieras med medel från vuxenulbildningsavgifler.

Centrala studiestödsnämnden

Centrala sludiestödsnämnden (CSN) beräknar medel lill postverket för portoavgifter med 9200 000 kr. under budgetåret 1985/86. CSN beräknar medelsbehovet för ersättning till riksförsäkringsverket, vilkel finansieras med den särskilda vuxenulbildningsavgiften, till 6429000 kr. under budgetåret 1985/86.

Slutligen beräknar CSN att kostnaderna för avgifter till kronofogdemyndigheter och tingsrätter kommer atl uppgå lill 891 000 kr. under budgetåret 1985/86. I dessa medel ingår 25000 kr. för koslnader i samband med krav lill sluderande som är bosatta i utlandet.

Föredragandens överväganden

För ersättning till postverket för följesedelsbunden post beräknar jag ett medelsbehov om 9200000 kr.

Ersättningen till riksförsäkringsverket för verkets och de allmänna försäkringskassornas koslnader i samband med beräkning och utbelalning av särskilt vuxenstudiestöd saml lim- och dagstudieslöd beräknar jag till 6429000 kr.

Slutligen beräknar jag avgifterna lill kronofogdemyndigheterna och tingsrätterna till 891 000 kr. I delta belopp ingår 25000 kr. som skall täcka kostnader för indrivning av studieskulder hos sluderande som är bosatta utomlands.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen all

1.        godkänna atl 6429000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenulbildningsavgiften för budgetårel 1985/86 används för att delvis finansiera anslagel,

2.        till Ersättning till vissa myndigheler för deras handläggning av sludiesociall stöd för budgetåret 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av 16520000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                                404

E 3. Studiehjälp m. m.

1983/84 Utgift            1234637451

1984/85 Anslag       1220600000 1985/86 Förslag      1536300000

Från anslaget bestrids ulgifler för studiestöd enligt studieslödslagen (1973: 349, omtryckt 1981: 579, ändrad senast 1984: 564), vad avserföriängt barnbidrag enligt kap. 2 och studiebidrag jämle tillägg, resekostnadsersättning, ersättning till svenska elever utomlands för vissa resor, statsbidrag till länstrafikföretagen för gymnasieelevernas resor samt ålerbetal-ningsplikliga studiemedel enligt 3 kap.

Centrala studiestödsnämnden

Med oförändrade regler och belopp beräknar cenirala studiestödsnämnden (CSN) medelsbehovel under anslaget för budgetåret 1985/86 till I 490,6 milj. kr., en ökning med 270 milj. kr. i förhållande till budgetåret 1984/85. Ökningen beror i första hand på den höjning av det förlängda barnbidraget och sludiebidragel som träder i kraft, den I januari 1985.

För del förlängda barnbidraget beräknas medelsbehovet för budgetåret 1985/86 till 46,2 milj. kr., en ökning med 16,5 milj. kr. och för studiebidraget till 924,7 milj. kr., en ökning med 293,4 milj. kr.

CSN föreslår atl inackorderingstilläggets grundbelopp slås ihop med hemreseersättningen med bl. a. en ökad schablonisering. Sammanslagningen av anslagsposterna beräknas medföra en ökning av utgifterna med 15,4 milj. kr. till 164,1 milj. kr. för budgetårel 1985/86.

För det extra tillägget räknar CSN vid oförändrade regler och belopp med en kostnad om 65,3 milj. kr., för budgelåret 1985/86, en ökning med 300000 kr.

CSN föreslår oförändrade regler för resekoslnadsersättning lill elever vid statens skolor för vuxna. Medelsbehovet för budgetårel 1985/86 beräknas till 2,8 milj. kr., en ökning med 1,7 milj. kr.

CSN föreslår vidare, med hänsyn till väntade laxehöjningar, en uppräkning av ersättningen till länsbolagen för gymnasieelevernas resor med 9,5 milj. kr. Ersättningen uppgår därmed till 223,5 milj. kr. för budgetåret 1985/86.

För återbetalningspliktiga studiemedel beräknar CSN minskade kostnader till följd av ett minskat elevantal och de ändrade reglerna för studiemedel till 18-19-åringar. Kostnaden för budgetåret 1985/86 beräknas till 92 milj. kr., en minskning med 20 milj. kr.

Slutligen föreslår CSN att kravet om minst åtta veckors kurstid för att få studiehjälp slopas. Eftersom förändringen berör etl mycket litet antal elever beräknar CSN inga ökade kostnader för regeländringen.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              405

CSN beräknar det totala medelsbehovel för anslagel till I 518,6 milj. kr. under budgelåret 1985/86, en ökning med 298 milj. kr. i förhållande lill föregående budgetår.

Föredragandens överväganden

Förlängt barnbidrag och studiebidrag

Det förlängda barnbidraget och studiebidraget är dä det gäller den summa som kan utgå per månad samordnade med det allmänna barnbidraget. Till skillnad från detta utgår dock förlängt barnbidrag och studiebidrag för högst nio månader per år. För innevarande budgetår har anvisats 29,7 milj. kr. för förlängt barnbidrag och 631,3 milj. kr. för studiebidrag. I sin anslagsframställning för budgetåret 1985/86 räknar centrala studiestödsnämnden (CSN) med att totalt ca 34700 elever skall vara berättigade till föriängt barnbidrag och ca 279200 elever berättigade till studiebidrag, vilkel är ca 10000 elever färre än innevarande läsår.

CSN beräknar ändå ökade kostnader på grund av att såväl det förlängda barnbidraget som studiebidraget höjs den 1 januari 1985. Som jag anfört under anslaget B 17. Bidrag till driften av gymnasieskolor föreslås antalet platser i gymnasieskolan öka läsåret 1985/86. Jag har tagit hänsyn till detta då jag beräknat kostnaderna för studiehjälp. Utgiften för förlängt barnbidrag beräknas till 46,2 milj. kr., vilket är en ökning med 16,5 milj. kr., medan kostnaderna för studiebidrag beräknas öka med 301,8 milj. kr. till 933,1 milj. kr.

F.n. finns i studiestödslagen ett krav på att en utbildning skall ha en kurstid om minst åtta veckor för att studiehjälp skall kunna utgå. Jag är inte nu beredd att biträda CSN:s förslag att slopa detta krav då förutsättningarna för samordning med andra förmåner som har anknytning till studiehjälpen kräver ytterligare överväganden.

Inackorderingstillägg

I dag utgår ett inackorderingstillägg med 440 kr. per månad, lill alla elever som måste bo inackorderade pä studieorten. Vidare utgår en hemreseersättning, som skall täcka ett vissl antal hemresor per månad, med ett schabloniserat belopp vars storlek beror på bl.a. avståndet till hemorten. Nu föreslår CSN att inackorderingstilläggets grundbelopp slås ihop med hemreseersättningen. Jag delar CSN:s uppfattning att en systemomläggning är befogad och jag har, med vissa justeringar, accepterat nämndens förslag. Detta kräver ändring av studiestödslagen. Förslag till sådan ändring redovisar jag under anslaget E5. Vuxenstudiestöd m. m. Av förslaget framgår att del i studieslödslagen regleras det högsta och lägsta belopp, varmed inackorderingstillägg utgår. Det bör emellertid ankomma på regeringen eller på den myndighet regeringen utser att fastställa de närmare föreskrifterna för inackorderingstillägget och således också att bestämma

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                   406

med vilka belopp tillägget skall utgå i olika fall. Som information vill jag emellertid redovisa med vilka belopp stödet bör utgå budgetårel 1985/86.

Avständsklass

Förslag

kr./mån.

0-     44

550

4-     84

650

85-   124

725

125-   174

800

175-   224

900

225-   599

1000

600-   899

1 100

900-1 299

1200

1300-

1300

Systemomläggningen innebär en störte frihet för eleverna som kan välja mellan att använda bidraget för att täcka en större del av inackorderingskostnaderna, eller att resa hem oftare. Dessutom innebär omläggningen administrativa vinster för skolkontoren, som har hand om beviljning och utbetalning av nuvarande stöd.

Jag beräknar kostnaderna för inackorderingstillägg med ersättning för hemresor till 161,2 milj. kr. för budgetåret 1985/86, vilket är en ökning med 12,5 milj. kr. Det förslag jag nu lagl fram om en omläggning av inackorderingstillägget kräver ändring av 3 kap. 7§ studiestödslagen (1973:349). Ändringen bör träda i kraft den 1 juli 1985. Jag återkommer med förslag till lagändringar under anslagel E5. Vuxenstudiestöd m. m.

Extra tillägg m.m.

Det tidigare behovsprövade tillägget ersattes den 1 juli 1984 av ett extra tillägg. Då det ännu inte finns något utfall för budgetåret 1984/85 är det svårt att beräkna kostnaderna för hudgetåret 1985/86.

Med oförändrade regler och belopp beräknar jag emellertid kostnaderna till 65,9 milj. kr., en ökning med 1,2 milj. kr.

Anslaget till resekoslnadsersättning har varit underbudgeterat. Med oförändrade regler beräknar jag kostnaderna för resekostnadsersättningar vid statens skolor för vuxna för budgetårel 1985/86 till 2,8 milj. kr., vilket är en ökning med 1,7 milj. kr.

Ersättning till länsbolagen för gymnasieelevernas resor

Under läsåret 1984/85 beräknas antalet elever i gymnasieskolan minska något. Sedan ansvaret för gymnasieelevernas resor överfördes till länshuvudmännen, har emellertid andelen reseberättigade elever ökat. Jag finner det därför berättigat att höja statsbidragets bas något och beräknar dessutom att statsbidraget bör ökas med hänsyn till ökade kostnader. Anslagsposten bör därför föras upp med 234,3 milj. kr. för budgetårel 1985/86, vilket innebär en ökning med 20,3 milj. kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               407

Aterbeialningspliktiga studiemedel

Studiehjälpens bidrag och tillägg kan kompletteras med återbetalnings-pliktiga sludiemedel. Med hänsyn till det minskade elevantalet beräknar jag kostnaderna för återbetalningspliktiga studiemedel till 92,8 milj. kr., en minskning med 19,2 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Studiehjälp m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 1536300000 kr.

E 4. Studiemedel m. m.

1983/84 Utgift           3960923923

1984/85 Anslag       4428500000 1985/86 Förslag      4458100000

Från anslaget bestrids utgifter för studiebidrag enligt 4 kap. och för återbetalningspliktiga studiemedel enligi 4 och 7 kap. studiestödslagen (1973:349, omtryckt 1981:579, ändrad senast 1984:564).

Återbetalningen av studiemedel regleras i 8 kap. samma lag.

Centrala studiestödsnämnden

Studiemedel

Vid oförändrade regler beräknar centrala sludiestödsnämnden (CSN) medelsbehovet för studiemedel under budgetåret 1985/86 till 4 245,3 milj. kr., vilket är en minskning i förhållande till anslaget för budgetåret 1984/85 med 75,2 milj. kr., varav 11,7 milj. kr. avser bidrag och 63,5 milj. kr. avser aterbeialningspliktiga studiemedel. Minskningen föranleds av en beräknad nedgång i antalet studerande som utnyttjar studiemedel.

CSN föreslår atl en begränsning införs av antalet terminer under vilka studiemedel skall kunna utgå för studier på grundskole- och gymnasial nivå. Begränsningen beräknas medföra etl minskal utflöde av studiemedel med ca 2 milj. kr.

Vidare föreslår CSN att all utbildning i gymnasieskolan, även de högre specialkurser som i dag klassificeras som eftergymnasiala, skall hänföras lill bilaga A till studiestödsförordningen. Delta skulle innebära atl sludiehjälp utgår till elever under 20 år och studiemedel lill elever över 20 år. Den föreslagna förändringen beräknas medföra ell minskat utflöde av studiemedel på ca 10 milj. kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              408

Utgiften för särskilt vuxensludieslöd i form av aterbeialningspliktiga studiemedel beräknas till 116,1 milj. kr. för budgetåret 1985/86, vilkel är en ökning i förhållande till anvisade medel för budgetårel 1984/85 med 8,1 milj. kr.

CSN har i särskild skrivelse den 18 oklober 1984 inkommit med en rapport om studiestöd för utlandsstudier. CSN föreslär en ändrad tolkning av begreppet "platsbristutbildning" i samband med studiestöd för studier utomlands. Enligt CSN:s mening bör begreppel plalsbristutbildning ha innebörden "utbildningslinjer inom högskolan där antalet sökande klart överstiger antalet utbildningsplatser". Den som sökt lill sådan ulbildningslinje bör kunna beviljas studiemedel för studier utomlands oberoende om han/hon har blivit antagen till utbildningen eller ej. Del bör ankomma på universitets- och högskoleämbetet att, efler samråd med CSN, i förväg fastställa vilka utbildningslinjer som skall anses vara platsbristutbildning-ar. Eftersom det är svårt att överblicka de totala konsekvenserna av förslaget föreslår CSN att förändringen införs på försök och att en utvärdering görs efter tre år.

Skolöverstyrelsen (SÖ) har i skrivelse den 22 september 1982 redovisat resultat av utvärdering av försöksverksamhet med finskspråkig gymnasial Utbildning i Stockholms kommun. I skrivelsen hemställer SÖ bl.a. att regeringen tar initiativ till överläggningar mellan finska och svenska myndigheter i syfte att åstadkomma sådana förändringar av studiemedelsbestämmelserna att antalet studieavbrott av ekonomiska skäl bland i första hand de finskspråkiga studerande, som vistats mindre än två år i Sverige, kan reduceras. CSN har den 9 mars 1983 yttrat sig över de studiesociala frågorna i SÖ:s skrivelse. I sitt yttrande anför CSN bl.a. att huvudprincipen för beviljande av studielandets studiestöd i stället för hemlandets är att den studerande skall vara inlemmad i studielandet och ha för avsikt att kvarstanna där efter studierna. Vissa av de finska studerande, som berörs i SÖ:s skrivelse, uppfyller såvitt CSN kan bedöma inte detta krav. Så länge överenskommelsen om samnordiska regler på studiestödsområdet gäller är CSN inte beredd alt förorda ett ensidigt svenskl undanlag för dessa studerande. Frågan om ett förhöjt studiestöd måsle t. v. i första hand vara en angelägenhet för dessa studerandes hemland.

Återkrav och återbetalning

CSN föreslår, på grundval av den utvärdering som CSN har gjort av försöket med förhöjd premie vid förtida återbetalning av studiemedel under 1983, att ett liknande erbjudande prövas igen men med något ändrade regler.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              409

Föredragandens överväganden

Jag har inledningsvis anmält min avsikt att föreslå regeringen att en kommitté för översyn av vissa sludiesociala frågor skall tillsättas.

För kalenderåret 1985 är basbeloppet 21800 kr. Utgiften för särskilt vuxenstudiestöd i form av aterbeialningspliktiga sludiemedel beräknar jag till 116,7 milj. kr., dvs. en ökning med 8,7 milj. kr. jämföri med innevarande budgetår.

Studerande som har inkomst som överstiger vissa s. k. fribeloppsgränser får reducerat studiemedelsbelopp. Reduceringen görs på grundval av den egna inkomsten på resp. kalenderhalvår. De nuvarande reglerna får som följd att större delen av eventuella sommarinkomster förs till andra kalenderhalvåret (höstterminen). Som jag inledningsvis har anmält finns det skäl att ta störte hänsyn än f.n. till detta. Jag föreslår därför alt de s.k. fribeloppsgränserna vid prövning av rätten lill studiemedel mot egen inkomsl ändras.

Mitl förslag innebär att olika fribeloppsgränser fastställs för första resp. andra kalenderhalvåret för dem som studerar på heltid under minst tre och en halv månad. Det är i huvudsak för dessa studerande som nuvarande bestämmelser innebär problem. Deltidsstuderande samt heltidsstuderande som studerar kortare tid än tre och en halv månad berörs alltså inte av förslaget. Nuvarande och föreslagna fribelopp framgår av följande sammanställning. Recuceringsreglerna bör vara oförändrade.

Studietid antal månader

Nuvarande regler

Föreslagna

regler

Första kalenderhalvåret

Andra kalenderhalvåret

5,0 4,5 4,0

3,5

45 55 65

75

40

50 1 60 /

70

55 70 80

Jämfört med nuvarande regler innebär mitl förslag att fribeloppsgränserna sänks något första kalenderhalvåret och höjs andra kalenderhalvåret. På så sätt tas störte hänsyn till atl huvuddelen av eventuella sommarinkomster faller på andra kalenderhalvåret.

För andra kalenderhalvåret föreslår jag samma fribeloppsgräns vid 4,5 och 4 månaders heltidsstuder. Skälet till detta är att höstterminen för sluderande i högskoleutbildning resp. i gymnasial utbildning som regel förläggs till något skilda perioder. För högskolan räknas höstterminen i allmänhel från den I september t.om. den 19 januari (dvs. 4,5 månader) medan för gymnasieskolan från den 20 augusti t. o. m. den 20 december (4 månader). Den tid som en högskolestuderande har möjlighel att arbeta före höstterminens start är således som regel ca en halv månad längre.

Jag beräknar att de föreslagna förändringarna kommer att innebära ett

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                                 410

ökat utflöde av studiemedel med ca 14 milj. kr. Förslagel kräver ändring av 4 kap. 16 § studiestödslagen. Som jag inledningsvis har anmält föreslås denna reform finansieras genom en överföring av medel från bostadsdepartementets huvudtitel. Medelsöverföringen sker den I januari 1986. Milt förslag om ändrade fribeloppsgränser bör träda i kraft fr. o. m. påföljande budgetår, dvs. den Ijuli 1986.

F.n. kan studiemedel och särskilt vuxenstudiestöd utgå under ett obegränsat antal terminer för studier på grundskole- resp. gymnasieskolenivå. För studier på eftergymnasial nivå kan studiemedel utgå under högst tolv terminer. CSN påpekar atl ett ökande antal äldre studerande söker och beviljas studiemedel för att genomgå utbildningar på grundskole- eller gymnasial nivä trots att de har genomgått likartade utbildningar tidigare. Eflersom det är angeläget för den studerande att skuldsättningen för grundläggande utbildningar på denna nivå hålls nere, föreslår CSN att antalet studiemedelsberättigade terminer även på grundskole- och gymnasieskolenivå begränsas. Enligt CSN bör reglerna vara så utformade att studiemedel inte kan utgå för vidare studier på denna nivå om den studerande uppburit studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd för att uppnå grundskolekompetens samt för atl genomgå en högsl fyraårig gymnasieutbildning. Om särskilda skäl föreligger bör studiestöd kunna utgå för ytterligare någon utbildning på gymnasial nivå. Särskilda skäl bör t.ex. anses föreligga när den studerande genomgått en teoretisk linje och behöver komplettera med en yrkesinriktad linje.

Jag biträder i sak CSN:s förslag men vill utforma bestämmelsen något annorlunda. Enligt min mening torde fem års studietid i allmänhet vara tillräckligt för att en vuxenstuderande skall kunna erhålla grundskole- och gymnasieskolekompetens. Jag föreslår därför att sludiemedel inte skall kunna utgå för vidare studier på grundskole- eller gymnasieskolenivå om den studerande redan har uppburit särskilt vuxenstudiestöd eller studiemedel under fem år för sådana studier. Om särskilda skäl föreligger, bör dock studiestöd kunna beviljas för längre tid än fem år. Särskilda skäl bör alltid kunna anses föreligga om den studerande på grund av bristfälliga kunskaper eller studieovana behöver fler än fem års studier för sin grundskole-eller gymnasieskoleutbildning. Studiemedel för ytterligare terminer bör även kunna utgå när det är fråga om gymnasiala påbyggnadsutbildningar. Övergångsvis bör även särskilda skäl anses föreligga för fullföljande av påbörjad utbildning. Jag beräknar att den föreslagna regeländringen får till följd att utflödet av studiemedel minskar med ca 2 milj. kr. Förslaget kräver ändring av 4 kap. 8§ studiestödslagen (1973:349) och bör träda i krafl den 1 juli 1985. Jag återkommer med förslag till ändring i studiestödslagen under anslaget E5. Vuxenstudiestöd.

Vissa gymnasiala påbyggnadsutbildningar (högre specialkurser) inom gymnasieskolan klassificeras som eftergymnasiala i studiestödssammanhang och berättigar därmed till sludiemedel även om eleven är under 20 år.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                  411

För utbildning som bygger på genomgången teoretisk gymnasielinje kan studiemedel utgå. Enligt CSN;s mening är det lämpligasl att all ulbildning i gymnasieskolan hänförs till avdelning A i bilagan lill studiestödsförordningen (1973:418), dvs. att alla elever som är under 20 år blir berättigade till studiehjälp och alla elever som är över 20 år til) sludiemedel.

Jag är i princip överens med CSN om atl en enklare gränsdragning mellan studiehjälp och studiemedel är önskvärd. En rad principfrågor om studiestödens utformning i stort berörs emellertid i detta sammanhang. Jag avser att återkomma till denna fråga vid min anmälan av den tidigare aviserade studiesociala kommiltén.

Av statsfinansiella skäl är jag inte beredd att bilräda förslaget om en försöksverksamhet med vidgad rätt till studiemedel för studier utomlands.

Under hösten 1983 utgick en tillfälligt förhöjd premie vid förtida återbetalning av studiemedel (prop. 1982/83: 129, SfU 25, rskr 386). Erfarenheterna av denna premiekonstruklion har redovisals av CSN i en särskild rapport. Av denna framgår bl. a. alt 130 milj. kr. betalades in i förlid under hela kalenderåret 1983. CSN uppskattar att mellan 110 och 120 milj. kr. inbetalades som en följd av den tillfälligt förhöjda premien. 1 rapporten föreslår CSN att regeringen skall medge ett förnyat erbjudande med en tillfälligt förhöjd premie till dem som i förtid återbetalar studiemedel. Jag överväger alt senare föreslå regeringen att en sådan premiekonstruktion skall lillämpas under en begränsad tidsperiod.

För nordiska medborgare gäller gemensamma nordiska regler för rätt lill studiestöd i annat nordiskt land än hemlandet (prop. 1973:189, SfU 37, rskr 331). 1 allmänhet gäller att hemlandets studiestöd utgår vid studier i annat nordiskl land. Skolöverstyrelsen (SÖ) har i skrivelse den 22 september 1982 redovisat resultatet av en utvärdering av försöksverksamhet med finskspråkig gymnasial utbildning i Stockholms kommun. I skrivelsen hemställer SÖ att regeringen skall ta initiativ till överläggningar mellan svenska och finska myndigheter i syfte att åstadkomma sådana förändringar i sludiemedelsbestämmelserna att antalet studieavbrott av ekonomiska skäl bland i första hand de finskspråkiga studerande, som vistats kortare tid än två år i Sverige, kan reduceras. CSN har den 9 mars 1983 yttrat sig över skrivelsen.

Enligt de överenskommelser som har slutits mellan de nordiska länderna är frågor om studiestöd för dem som studerar i annat land än hemlandet främst en angelägenhet för dessa studerandes hemland. Jag är av denna anledning inte beredd att biträda SÖ:s förslag.

Under anslagel D12. Ulbildning för kultur- och informationsyrken har jag i enlighet med förslag från universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) tagit ställning för att en särskild inriktning av biblioiekarielinjen med doktorsexamen eller molsvarande kompetenskrav skall inrättas läsåret 1985/86. UHÄ utgår från att de studerande vid den nya utbildningslinjen skall anses berättigade till studiemedel utan hinder av gällande regler om maximitid för uppbärande av studiemedel.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                  412

Enligt 4 kap. 8§ studiestödslagen (1973:349) utgår sludiemedel som regel under högsl sex år. Om särskilda skäl föreligger kan sludiemedel emellertid beviljas ulöver denna lidsram. Med hänsyn till all de sluderande vid den nu föreslagna utbildningen måsle anses tillhöra dem som normall kan påräkna dispens för ytterligare studiemedel, föreligger inte något behov av regeländringar.

Förslaget föranleder inga ytterligare studieslödskostnader eflersom de här aktuella sökandena avses beredas plats inom nuvarande planeringsramar för bibliotekarielinjen.

Några innehavare av doktorsstipendier finns inte längre. Jag föreslår därför att en redaktionell ändring görs i 4 kap. 21 § studieslödslagen. Jag återkommer med förslag till lagändringar under anslaget E5. Vuxenstudiestöd m.m.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl till Studiemedel m. m. för budgelåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 4458 100000 kr.

E 5. Vuxenstudiestöd m.m.

1983/84 Utgift          642152119

1984/85 Anslag        727300000'

1985/86 Förslag        698200000 ' 100000000 kr. finansieras med skattemedel

Från anslaget bestrids utgifter för timstudiestöd, dagstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd i form av vuxenstudiebidrag enligt 5, 6 och 7 kap. studiestödslagen (1973:349, omtryckt 1981:579, ändrad senast 1984:564). Från anslaget bestrids också kostnader för statsbidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser, m.m. enligt förordningen (1980:483, ändrad senast 1984:242) därom. Vidare bestrids från anslaget kostnader för bidrag till centrala fackliga organisationer för planering av uppsökande verksamhet och grundläggande utbildning av fackliga studieorganisatörer samt för information om vuxenstudiestöd m. m.

Från anslaget bestrids också utgifter för särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa enligt lag (1983:1030) därom.

Utgifterna under anslaget täcks genom medel från vuxenutbildningsavgiften.

Centrala studiestödsnämnden

Centrala studiestödsnämnden (CSN) beräknar utrymmet från vuxenutbildningsavgiften till vuxenstudiestöd m. m. och till administration av des-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              413

sa stöd till 701,6 milj. kr. för budgetåret 1985/86. Av detta belopp föreslår CSN att 672,6 milj. kr. avsätts för vuxenstudiestöd, uppsökande verksamhet och utbildning lill studieorganisatörer m. m.

1. CSN räknar, i fråga om det särskilda vuxenstudiestödet, med 14660
helårsstöd för budgetåret 1985/86, vilket är en ökning med 310 i förhållande
till budgetårel 1984/85. Kostnaderna för budgetåret 1985/86 beräknas lill
459,3 milj. kr.; vilkel är en ökning i förhållande till budgetårel 1984/85 med
9,8 milj. kr.

CSN föreslår att bestämmelserna i 7 kap. 10 och 12 §§ studieslödslagen ändras så alt vuxenutbildningsnämnderna med lagligt slöd kan fördela medel för särskilt vuxentudiestöd på grundskole- resp. gymnasieskolenivå.

Nämnden föreslår vidare atl en bestämmelse införs med innebörden atl särskilt vuxenstudiestöd kan utgå tidigast fr.o. m. 20 års ålder liksom all den övre åldersgränsen höjs från 45 till 55 år.

2.   CSN föreslår att antalet limstudiestöd blir oförändrai 18000 men all beloppet höjs från 38 till 48 kr. per timme. Medelsbehovet beräknas därför till 77,8 milj. kr., vilket är en ökning i förhållande lill anvisade medel för budgetåret 1984/85 med 16,2 milj. kr.

3.   CSN föreslår alt antalet dagstudiestöd blir oförändrai 15000 budgetåret 1985/86, men aU inkomstbidraget höjs från 228 liU 300 kr. och inlernat-bidragel från 190 till 200 kr. per dag. Medelsbehovet för budgetårel 1985/86 kan då beräknas till 90 milj. kr. vilket är en ökning med 14,8 milj. kr. i förhållande till anvisade medel för budgetåret 1984/85.

Vidare föreslår nämnden att bestämmelserna ändras så alt det blir möjligt för vuxenutbildningsnämnderna att bevilja dagstudieslöd till ledsagare ål handikappad studerande i de fall sädan assistans är nödvändig och inle kan erhållas på annat sätt.

CSN föreslår vidare att bestämmelserna i 6 kap. 2§ andra stycket studiestödslagen ändras så att vuxenutbildningsnämnderna ges en möjlighet att avslå en ansökan om dagstudiestöd om det är uppenbart att sökanden inte är i ekonomiskt behov av stöd.

4.   CSN föreslår att 33,5 milj. kr anvisas för bidrag till uppsökande verksamhel på arbetsplatser under budgetåret 1985/86, vilkel är en ökning med 3,5 milj. kr. i förhållande lill anvisade medel för budgetåret 1984/85.

5.   För planering m. m. av uppsökande verksamhet och utbildning av fackliga studieorganisatörer saml för de fackliga organisationernas information om vuxenstudieslöd m. m. föreslår CSN all 12 milj. kr. anvisas för budgetåret 1985/86. Detta är en ökning med 1 milj. kr. i förhållande till budgetåret 1984/85.

6.   CSN föreslår att medel för timstudiestöd och dagstudieslöd anvisas under en gemensam anslagsposl.

CSN har den 16 oktober 1984 inkommit med en rapport angående utvidgningen av rällen alt söka tim- och dagstudieslöd kollektivt.

Landsorganisationen i Sverige har i en skrivelse till utbildningsdepartementet lämnat synpunkter på bl. a. vuxenutbildningsavgiftens disposition.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                   414

Föredragandens överväganden

Vuxenutbildningsavgiften

Vuxenulbildningsavgiften är 0,25% av den totala lönesumman. Jag beräknar inkomsterna från vuxenutbildningsavgiften till 884 milj. kr. för budgetåret 1985/86.

Härutöver skall resultatet av slutregleringen av vuxenutbildningsavgiften för budgetårel 1983/84 beaktas vid beräkningen av den lillgängliga summan för budgetåret 1985/86. Sluiregleringen beräknas ge ett överskott på 15 milj. kr.

Jag föreslår att 89 milj. kr. av medlen från vuxenutbiidningsavgiften överförs till anslaget C 4. Bidrag lill studieförbunden m. m.

Vidare förordar jag att anslagel C 8. Bidrag lill viss central kursverksamhet i sin helhel skall finansieras av medel från vuxenutbildningsavgiften. Kostnaden härför beräknar jag till 35 milj. kr., en ökning med I milj. kr.

1 likhel med föregående budgetår förordar jag att timersättningen vid grundutbildning för förvärvsarbetande vuxna finansieras med medel från vuxenutbildningsavgiften. Kostnaden härför beräknar jag till 47,8 milj. kr. under anslaget E6. Timersättning vid grundvux.

Kostnaderna för centrala studiestödsnämndens (CSN) administration av stöden uppgår till 22,5 milj. kr. Därutöver utgår ersättning till riksförsäkringsverket med 6,4 milj. kr.

Utrymmet för vuxenstudiestöd samt uppsökande verksamhel på arbetsplatser blir med hänsyn tili nyss nämnda utgifter 698,3 milj. kr.

Särskilt vuxenstudiestöd

Jag beräknar att 509,2 milj. kr. av de medel som inflyter från vuxenutbildningsavgiften kan avsättas till särskilda vuxenstudieslöd. Med oförändrade regler skulle det ge utrymme för ca 17000 årsstudieplalser, en ökning med ca 1 500 i förhållande till föregående budgetår.

I och med att vuxenstudieslöden numera är differentierade och att barntillägg kan utgå, blir beräkningen av antalet årsstudieplalser bara en teoretisk modell för att möjliggöra jämförelser gentemot tidigare budgetår. 1 praktiken blir antalet studieplatser beroende av hur många sluderande som får det lägre stödet och hur många som får barntillägg. Erfarenheler av det nya stödet, som skulle kunna ge underlag för mer precisa beräkningar, saknas f. n.

Som ell led i en mer övergripande utvärdering av vuxenstudieslöden publicerade CSN under 1984 en rapport om de särskilda vuxenstudiestöden Vilka har fått särskilt vuxenstudiestöd och vad har det betytt? (CSN rapporter nr 1 1984). Sammanfattningsvis konstateras i rapporten att de särskilda vuxenstudiestöden har nått rätl målgrupp. De studerande som fått stödet är genomgående kortutbildade och har generellt längre arbetslivserfarenhet och är också äldre än genomsnittet komvux-sluderande.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              415

Ungefär 3/4 är kvinnor, vilket är 10 procentenheter mer än bland vuxenstuderande i allmänhet. En mycket stor majoritet har arbetat och/eller vårdal barn i 10 år eller mer. Före studierna arbetade 40% på heltid, 40% på deltid och 20% var inte förvärvsarbetande. De som sökte stöd hade i första hand yrkesinriktade motiv, de ville få eller byta arbete. Efter 3,5 år hade också varannan studerande lyckats få den förändring i sin situation på arbetsmarknaden som de hade hoppats på. Ca 20 % befann sig vid mättillfället fortfarande i utbildning.

Flertalet av dem som sökte särskilt vuxenstudiestöd påbörjade också studierna och drygt 80% av dem som påbörjade studier fullföljde dem. Detta måste betecknas som ell mycket gott resultat med hänsyn lill atl man vänder sig till en utbildningsmässigt svag grupp med korl föregående ulbildning.

CSN drar i rapporten slutsatsen att stöden, framför allt genom urvalsreglernas utformning, i genomsnitt har beviljats de mest kortutbildade, dem med längst tid på arbetsmarknaden och dem med störst försörjningsbörda. Del är dock tveksamt om stöden har inneburit någon större nyrekrytering till studier. Man tror snarare att stöden går lill studiemotiverade personer inom målgruppen, som kanske hade börjat studera under alla omsländigheter men nu fått en bättre studiefinansiering. För utvecklingen mot heltidsstudier har såväl studiemedel som de särskilda vuxenstudiestöden betytt myckel.

Slutligen konstateras att det bara är de som har en relativt god ekonomi i övrigl som kan utnyttja del alternativ som särskilt vuxenstudieslöd erbjuder. Del är således bara personer, som har marginaler i sin ekonomi, som kan leva på slödet. Många i målgruppen saknar sådana marginaler. Noteras bör att rapporten bygger på en utvärdering av vuxenstudieslöden före den differentiering som genomfördes den I juli i år.

Jag återkommer strax med några synpunkler och förslag i anslutning lill rapporten.

I december 1983 beslulade riksdagen att, med anledning av sysselsättningsläget, införa en speciell form av studiestöd, särskilt vuxenstudieslöd för arbelslösa (prop. 1983/84:150, SfU 33, rskr 398). Det första kalenderhalvåret 1984 anvisade riksdagen 50 milj. kr. för sådana slöd och för budgelåret 1984/85 anvisades ytterligare 100 milj. kr. De första 50 milj. kronorna fördelades på 13 län med särskilt höga arbetslöshetssiffror, medan de 100 milj. kronorna fördelades på samtliga län. Enligt underhandsuppgifter från CSN och vuxenutbildningsnämnderna har efterfrågan på de särskilda vuxenstudieslöden för arbelslösa varil myckel slor. Hela den tillgängliga resursen var i oktober 1984 fördelad och flertalel län hade anmält behov av resurser för atl kunna bevilja ytterligare slöd. Riksdagen har nu med anledning av prop. 1984/85:45 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m. m. beslutat anvisa yllerligare 50 milj. kr. till SVUXA för innevarande budgetår.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               416

CSN aviserar i sin anslagsframställning en sammanställning av data kring stöden och de personer som har beviljats slöd. Det kan finnas anledning att återkomma till frågan om ytterligare resurser för särskilt vuxenstudieslöd för arbetslösa i samband med eventuella förslag lill särskilda sysselsättningsskapande ålgärder.

I 1984 års budgetproposition föreslog jag atl de särskilda vuxenstudieslöden skulle differentieras samt kompletteras med etl särskilt barntillägg (prop. 1983/84: 100 bil. 10, SfU 16, rskr 184). I mina förslag till regler för barntillägget anknöt jag till motsvarande regler för barnlillägg inom studiemedelssystemet.

Vuxenstudieslödets barntillägg kan emellertid med nuvarande bestämmelser utgå till båda föräldrarna för samma barn. Del anser jag inte rimligt och föreslår nu ett tillägg till 7 kap. 7c§ studieslödslagen (1973:349) med innebörden all endast ett barntillägg skall kunna ulgå för samma barn.

Jag föreslår i övrigt inga regelförändringar beträffande det särskilda vuxenstudiestödel, men återkommer i del följande med några allmänna synpunkler på stöden och deras fördelning.

Tim- och dagstudiestöd

Jag beräknar att det skall finnas utrymme för etl oförändrat antal tim-och dagstudieslöd, dvs. ca 18000 resp. 15000. Jag förordar alt ersättningen per timme höjs med 2 kr. till 40 kr. Jag räknar med en höjning av dagslu-diestödets inkomstbidrag med 12 kr. till 240 kr. och av internatbidraget med 10 kr. till 200 kr. Förslaget kräver ändringar av 5 kap. 5 S och 6 kap. 7 och 11 §§ studiestödslagen (1973: 349).

CSN har föreslagit att medel för limstudiestöd och dagstudieslöd i fortsältningen skall anvisas under en gemensam anslagspost. En uppmjukning av den ursprungliga strikta uppdelningen av medel för lim- och dag-studiestöd har redan gjorts genom atl vuxenutbildningsnämnderna har getts möjligheter att inför det Iredje ansökningstillfället under ett läsår omfördela medel mellan de båda anslagsposterna. Motivet var då liksom nu atl uppnå ett effektivare medelsulnyttjande. Jag är beredd all bifalla CSN:s framställning om en sammanslagning av resurserna och lägger nu fram förslag om de lagändringar som detta påkallar. Den friare resursanvändningen leder till att mina beräkningar angående antalet tim- resp. dagstudiestöd blir osäkrare. Samtidigt vill jag emellertid framhålla vikten av att del även i fortsättningen blir en rimlig fördelning mellan de båda stödformerna och att följden av sammanslagningen inte får bli en drastisk omfördelning. Detta är särskilt viktigt mol bakgrund av atl lim- och dagsludiestöden delvis utnyttjas av olika grupper löntagare. Frågan belyses i CSN:s rapport. Vilka har fått timstudiestöd och dagstudieslöd och vad har ulbildningen betytt för dem? (CSN rapporter nr 2 1983). Genomgående är t.ex. de sökande som har fått timstudiestöd sämre utbildade, fler tillhör arbetargrupperna och färre har lidigare deltagit i liknande sludier på frili-

Prop. 1984/85:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               417

den, än motsvarande sökande lill dagstudiestöd. Det ankommer på CSN atl noga följa utvecklingen vad gäller lim- och dagstudieslöd och fördelningen av resurserna mellan dem.

Jag är också beredd all bilräda CSN:s förslag om atl dagstudieslöd skall kunna beviljas ledsagare åt handikappade kursdeltagare, om detta är en förutsättning för atl den handikappade skall kunna delta i en viss kurs. Förslaget förutsätter ändringar i 6 kap. 10 § studieslödslagen (1973: 349).

1 anledning av 1982 års budgetproposition (prop. 1982/83:100 bil. 10, SfU 19, rskr 268) behandlade riksdagen frågan om en utvidgad räll alt söka tim- och dagstudiestöd kollektivt. Utskottet avvisade därvid frågan om en generellt utvidgad rätl för andra än fackliga organisationer all ansöka om dagsludieslödens internaibidrag kollektivt. Utskottet förutsatte emellertid att regeringen ånyo skulle pröva om det ulan större administrativa svårigheter ginge atl utvidga rätlen all göra kollektiva ansökningar till att avse även De Handikappades Riksförbund (DHR) och Handikappförbundens Centralkommitté (HCK). Prövningen borde avse såväl tim- som dagstudieslöd. Regeringen gav med anledning av riksdagens uttalande etl uppdrag till CSN i frågan den 19 maj 1983. CSN har i en skrivelse den 16 oktober 1984 redovisat sitt uppdrag. CSN presenterar de författningsändringar som är nödvändiga för att DHR och HCK skall kunna söka tim- och dagsludiestöden kollektivt. Samtidigt framhåller dock CSN atl bestämmelserna leder lill ohållbara konsekvenser om nuvarande urvalsregler skall tillämpas. CSN anser all regeringen i slället bör överväga andra alternativ atl stödja de handikappades kursverksamhet. Slutligen konstaterar CSN atl om regeringen irots alll finner all en utvidgning av rälten all söka tim-och dagstudieslöd kollektivt är lämplig, aktualiserar della en lolal översyn av lim- och dagstudiestödens konstruktion.

Beredningen av denna fråga är ännu inle avslutad.

I övrigt föreslår jag inga ändringar belräffande reglerna för tim- och dagstudiestöd.

Uppsökande verksamhet m. m.

Jag räknar med ökade kostnader för uppsökande verksamhet pä arbetsplatser och för planering m. m. av uppsökande verksamhet och ulbildning av fackliga studieorganisatörer och har räknat upp anslaget med 3 milj. kr. till 33 milj. kr.

Gemensamma frågor

CSN:s statistik visar all budgetåret 1983/84 kunde 56% av anlalel nya ansökningar om särskilt vuxenstudiestöd beviljas. På grundskolenivå kunde 77% av ansökningarna beviljas. Del framgår emellertid också alt bifalls-procenten varierar ganska kraftigt mellan länen. Så kunde t.ex. Slockholms län bifalla 80 % av ansökningarna på grundskolenivå vid ansökningstillfället i maj 1984, medan motsvarande procentsats i Malmöhus län var 27    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               418

42 %. Della aktualiserar frågan om den länsvisa fördelningen av resurserna
för särskilda vuxenstudiestöd. Tillgängliga medel fördelas av CSN enligt
de riktlinjer som lades fast i prop. 1975:23 om vidgad vuxenutbildning
saml studiestöd till vuxna m. m. Dåvarande chefen för ulbildningsdeparle
meniel anförde då atl det grundläggande kriteriet för fördelningen borde
vara befolkningsunderiaget. Vid fördelningen av medel för det särskilda
vuxenstudiestödel borde CSN härutöver ta hänsyn lill utbildningsstruk
turen inom länen. Jag vill redan nu anmäla att jag har för avsikt att senare
ta upp frågan om resursfördelningen med CSN och i den mån det visar sig
nödvändigt återkomma till regeringen med förslag lill kompletterande rikt
linjer,                                                              i

CSN :s nyss nämnda rapporter ger mig också anledning alt la upp ytterligare frågor som rör resursfördelning och resursutnyttjande. Jag har under hand inhämtat atl det på flera vuxenutbildningsnämnder finns ett stort intresse av atl få möjlighel att bedriva försöksverksamhet med ell friare utnyttjande av främst resurserna för tim- och dagstudieslöd och medel för uppsökande verksamhet. Syftet med en sådan försöksverksamhel skulle vara att finna former för atl nå de kortutbildade som är högt prioriterade för studiestöd, men som är svåra alt rekrytera till studier. En sådan försöksverksamhel skulle väl anknyta till och kunna komplettera den försöksverksamhel med friare resursutnyttjande av studiecirkelmedel som jag tidigare har förordat under anslaget till studieförbunden. Det skulle ur dessa perspektiv vara intressant att inom ramen för tillgängliga resurser för vuxenstudiestöd ge en möjlighet till något eller några län alt ulnytlja dessa friare. Jag avser därför att senare föreslå regeringen att uppdra åt CSN atl ulreda de närmare förutsättningarna för en begränsad försöksverksamhet med ett friare utnyttjande av medlen för tim- och dagstudieslöd och uppsökande verksamhet.

En annan fråga som väckts av vuxenutbildningsnämnderna gäller ansökningstiderna för de särskilda vuxenstudiestöden. Även här skulle del vara intressant med en försöksverksamhet med ett mera flexibelt ansökningsförfarande. Ett sådant skulle också ligga helt i linje med de strävanden, som finns inom vuxenutbildningen, till en större smidighet och anpassning till efterfrågan och behov när det gäller kursstarter och utbildningens förläggning under ett läsår. Jag avser att senare aktualisera också denna fråga med CSN och i den mån det visar sig lämpligl och nödvändigl föreslå regeringen regeländringar.

Under anslagel bör för budgetåret 1985/86 sammanlagt 698,2 milj. kr. tas upp. Dessa medel bör fördelas enligt följande uppställning:

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              419

Milj. kr.

Uppsökande verksamhet på arbelsplalser                                                     33
Planering av uppsökande verksamhet och

utbildning av studieorganisatörer samt

informalion om vuxenstudieslöden                                                                 12

Timstudiestöd och dagstudieslöd                                                                   144

Särskilt vuxenstudiestöd                                                                                509,2

Summa    698,2

Jag förordar all anslagel i sin helhet skall finansieras med de medel som tillfaller statsverket genom vuxenulbildningsavgiften.

Regeländringar

De förslag jag nu har lagl fram om en gemensam anslagspost för lim- och dagstudieslöd kräver ändringar i 5 kap. 7 § och 6 kap. 9 § studiestödslagen.

Förslagen om ändrade belopp för tim- och dagstudieslöd samt om dagstudiestöd lill ledsagare åt handikappade kursdeltagare kräver ändringar i 5 kap. 5§ och 6 kap. 7, 10 och 11 §§ och förslagel om ändrade regler för barnlillägg kräver ändring i 7 kap. 7c § samma lag.

Jag vill erinra om all jag under anslagen E I. Cenirala sludiestödsnämnden m. m., E3. Sludiehjälp m.m. och E4. Studiemedel m. m. har lagl fram förslag om vissa ändrade regler som kräver ändringar i 3 och 4 kap. studiestödslagen saml i övergångsbestämmelser till lagen. Jag föreslår dessutom all en redaktionell ändring görs i 9 kap. 2b§ samma lag.

Samtliga regeländringar bör träda i kraft den I juli 1985.

Del fullständiga förslagel lill ändringar i studiestödslagen bör fogas till detla protokoll som bilaga 10.3.

Hemslällan Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen all

1.        anla ett inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349),

2.        godkänna all 698,2 milj. kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenulbildningsavgiften för budgetåret 1985/86 används för att finansiera anslagel,

3.        lill Vuxenstudieslöd m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa etl reservationsanslag av 698200000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               420

E 6. Timersättning vid grundvux'

1983/84 Utgift                66696 200

1984/85 Anslag               72600000

1985/86 Förslag              83 200000

' Anslagets lidigare namn Timersättning vid grundutbildning för vuxna

Från anslaget beslrids utgifter för timersättning vid grundvux enligt förordningen (1976:327) om timersättning vid grundutbildning för vuxna (ändrad senast 1984:231). Kostnaderna för timersättning till den som förlorar arbetsinkomst finansieras med medel från vuxenulbildningsavgiften.

Reglerna för timersättning kommer atl ändras fr.o.m. den 1 juli 1985 med anledning av riksdagsbeslut (prop. 1983/84: 169, UbU 1984/85:1, rskr II).

Centrala studiestödsnämnden

Antalet deltagare i grundutbildning för vuxna beräknas fortsätta öka. Med oförändrade regler och belopp räknar centrala studiestödsnämnden (CSN) därför med att medelsbehovel kommer all uppgå lill 88,8 milj. kr., vilkel är en ökning i förhållande till anvisade medel för budgetårel 1984/85 med 16,2 milj. kr.

CSN föreslår en höjning av timersättningen till de sluderande som har inkomstbortfall från 38 till 48 kr. Förslaget beräknas medföra en kostnadsökning på 13,1 milj. kr. Det sammanlagda medelsbehovet för budgelåret 1985/86 blir därför 101,9 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Cenirala studiestödsnämnden (CSN) föreslår en höjning av limersättningen vid grundvux för studerande som har inkomstbortfall med anledning av studierna. Jag tillstyrker all beloppet höjs från 38 kr. per limme till 40 kr. per timme. Medelsbehovel beräknas lill följd av höjningen öka med 2,4 milj. kr.

Under innevarande budgetår beräknas antalet elever i grundvux till ca 18 400 vilket innebär en ökning i förhållande till beräkningarna i föregående års budgetproposition med 3 900 elever. Riksdagen har nyligen beslutat (prop. 1983/84: 169, UbU 1984/85: 1, rskr 11) all grundvux i princip skall bedrivas som deltidsstudier. Det innebär atl studerande kan tas in i grundvux inom den oförändrade timram, som jag har förordal under anslaget C 3. Bidrag till kommunal utbildning för vuxna. Förevarande anslag påverkas inle av denna förändring. Jag förutser nämligen all antalet deltagare med timersättning under budgetårel 1985/86 kommer all ligga på samma nivå som innevarande budgelår. Medelsutflödel beräknas lill följd härav

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              421

öka med 8,2 milj. kr. i förhållande till vad som beräknades i prop. 1983/84: 100.

Riksdagen har i anledning av prop. 1984/85:59 (AU 9, rskr 101) om ny organisation för den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen m. m. beslutat att undervisning av vuxna zigenare skall föras över till grundvux och att deltagarna skall erhålla samma studiestöd som övriga studerande i grundvux. Jag avser atl i etl senare sammanhang återkomma belräffande förslagets konsekvenser då det gäller kostnaderna för timersättning.

Timersättningen vid grundvux för förvärvsarbetande vuxna med inkomstbortfall finansieras med medel från vuxenulbildningsavgiften. Jag beräknar kostnaderna härför till 47,8 milj. kr.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen att

1.        godkänna atl 47800000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenulbildningsavgiften för budgetåret 1985/86 används för att finansiera delar av anslaget,

2.   till Timersättning vid grundvux för budgetåret 1985/86 anvisa ell förslagsanslag om 83200000 kr.

E 7. Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti

1983/84 Utgift

33973

1984/85 Anslag

200000

1985/86 Förslag

100000

Från detta anslag bestrids koslnader dels för avskrivning med 25% av kapitalskulden på statsgaranterade studielån i enlighel med kungörelsen (1961:384) om avskrivning av lån för studier, dels för avskrivning i de fall låntagaren avlidit eller varaktig belalningsoförmåga inträtt. De låneformer som är förbundna med allmän avskrivning med 25% har upphört enligt 1964 års riksdagsbeslut om reformering av det studiesociala slödel lill studerande ungdom. Genom konstruktionen av den allmänna avskrivningen kommer dock anslaget att belastas med kostnader under en övergångstid.

Centrala studiestödsnämnden

Centrala studiestödsnämnden föreslår att anslaget för näsla budgelår minskas till 100000 kr. på grund av ell minskat antal avskrivningar.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                               422

Föredragandens överväganden

Jag föreslår att anslaget minskas med 100000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av lOOOOOkr.

E 8. Bidrag till vissa studiesociala ändamål

1983/84 Utgift                 3201200'

1984/85 Anslag                6990000

1985/86 Förslag              10348000

' Gäller det tidigare anslagel Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande.

Från anslagel bestrids dels kostnader för bidrag till hälso- och sjukvård för studerande dels slöd till synskadades merkostnader för studielilteratur vid högskolestudier.

Enligt riksdagens beslut (prop. 1982/83: 129, SfU 25, rskr 386) utövas tillsynen över studerandehälsovården av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Statsbidrag för verksamheten på berörda högskoleenheter fördelas enligt bestämmelser som regeringen meddelar i regleringsbrev.

Statsbidrag för synskadades merkostnader för studielilteratur vid högskolestudier disponeras av talboks- och punkiskriftsbiblioleket (TPB). Regeringen meddelar i regleringsbrev hur medlen får användas.

Universitets- och högskoleämbetet

Enligt riksdagens beslut utövas tillsynen av studerandehälsovården av UHÄ fr.o.m. budgetåret 1984/85. Ett nytt statsbidragssystem införs fr.o.m. budgetårel 1985/86.

Budgelåret 1984/85 har 3 375000 kr. beräknats under anslagsposlen för bidrag till hälso- och sjukvård för studerande. I enlighet med prop. 1982/83:129 överförs fr.o.m. budgelåret 1985/86 2500000 kr. från socialdepartementels huvudtitel, anslaget Bidrag till sjukförsäkring.

1 nämnda proposition anges atl verksamheten med sluderandehälsovård har olika omfattning på olika orler, och att denna verksamhet helt saknas på några orter. Ca 16000 sluderande inom den statliga delen av högskolan beräknas stå utanför hälsovårdsorganisationen. I propositionen förutsätts atl flertalet av dessa studerande nu skall få del av studerandehälsovården via sina studerandekårer. I del betänkande (DsU 1982:12 Hälsovård för högskolestuderande) som låg till grund för propositionen föreslogs atl ca 400000 kr, skulle anslås för en nödvändig utbyggnad av verksamheten.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              423

I sin anslagsframställning har UHÄ prisuppräknat bidragel till hälso- och sjukvård för studerande, bidraget till sjukförsäkringen samt de av utredningen föreslagna medlen för studerande som lidigare inte omfattats av bidragssystemet till 1985/86 års prisnivå (4- I 041 000 kr.).

Talboks- och punktskriftsbiblioteket

Den förändrade finansieringen av läromedel för synskadade högskole-sluderande kommer sannolikt atl stimulera fler synskadade att söka sig lill högre ulbildning. Under senare år har alll fler synskadade sluderande sökt sig till lekniska ulbildningslinjer på gymnasienivå. Hur många av dessa som kommer alt fortsätta med utbildning på högskolenivå är svårt alt säga, men enligt TPB måste man räkna med atl andelen litteratur som kräver punklskriftsframställning kommer att öka och koslnaderna därigenom all stiga.

TPB kommer atl verka för att alla synskadade som antas till högre studier också får fria läromedel i form av talböcker och/eller punktskriftsböcker. Den begränsade skrivningen i 1984/85 års regleringsbrev innebärande en prioritering mellan olika studerande finner TPB otillfredsställande om det visar sig att vissa synskadade härigenom inle kan genomföra den ulbildning eller kurs de har antagits lill.

För budgelåret 1984/85 har 3615000 kr. beräknats för produktion av studielilteratur för högskolestuderande. För budgetåret 1985/86 begär TPB 404000 kr. i prisomräkning.

TPB får för budgetårel 1984/85 beställa sådan produklion av studielilteratur som förfaller till betalning under budgetåret 1985/86 upp till ett belopp av 1500000 kr. Med hänsyn till prishöjningar och det väntade anlalel studerande under höstterminen 1986 bör denna ram höjas till minsl 2000000 kr. för budgetårel 1986/87.

TPB har i skrivelse den 13 november 1984 anmält att de medel som för budgetårel 1984/85 har anslagits för läromedelsproduktion för synskadade högskolestuderande är otillräckliga.

Föredragandens överväganden

Riksdagen beslutade med anledning av prop. (1982/83:129) om vissa sludiesociala frågor (SfU 1982/83: 25, rskr 386) atl ell nyll statsbidragssystem för studerandehälsovården skall träda i kraft budgetåret 1985/86. Jag föreslår därför atl de medel som hittills utgått till sluderandehälsovård från ifrågavarande anslag, 3 375000 kr., samt från anslaget Bidrag till sjukförsäkringen förs samman under en reservationsvis betecknad anslagspost. Enligt riksdagens beslut med anledning av nämnda proposition bör ytterligare ca 16000 studerande inom den statliga delen av högskolan få tillgång lill Sluderandehälsovård. Jag beräknar medelsåtgången för detla lill 416000

Prop. 1984/85:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                  424

kr. för budgelåret 1985/86. Efter en prisomräkning blir den sammanlagda summan 6480000 kr. för budgetåret 1985/86.

I prop. 1983/84: 100 anförde jag då del gällde produktion av studielilteratur för synskadade högskolestuderande, bl. a. följande:

"Trots anslagsuppräkningen blir del troligen inle heller i fortsättningen möjligl atl täcka kostnaderna för alla lyper av studielitteratur, även om det nu bör bli möjligt för TPB att planera verksamhelen bättre och rationellare. Det kan därför bli nödvändigt för TPB att göra en bedömning av behoven såväl för enskilda studerande som för skilda ämnesområden. I en sådan situation bör företräde liksom hittills ges ål produklion av kurslitteratur för studerande som genomgår grundläggande högskoleutbildning eller annan utbildning som kan antas vara av direkl värde för vederbörandes yrkesverksamhet. En prioritering av kurslitteratur på bekostnad av litteratur av bredvidläsningskaraktär bör också göras."

Talboks- och punkiskriftsbiblioleket (TPB) har i skrivelse den 13 november 1984 lill regeringen anmält alt medelsåtgången för produktion av studielilteratur för synskadade högskolestuderande under innevarande budgelår kraftigt kommer att överstiga den summa jag beräknade för detta ändamål. Överskridandet har inte orsakats av någon ökning av antalet studerande som får litteraturservice. Genomsnittskostnaden per studerande har i stället ökat kraftigt på grund av bl. a. stora prisökningar och av att ny litteratur har lästs in i ökad omfattning. Orsakerna till den stora kostnadsökningen har dock inte helt klarlagts ännu, och jag har erfarit alt en undersökning pågår inom TPB. Den omfattande inläsning av ny litteratur som skett under budgetårel 1984/85 bör innebära att behovet av ytteriigare, myckel kostnadskrävande inläsning bör vara mindre under budgetårel 1985/86. Med hänsyn härtill och mot bakgrund av behovet av en fastare budgetering av anslaget föreslår jag att anslagsposten fortsättningsvis blir reservationsvis betecknad och för budgetåret 1985/86 förs upp med 3 868000 kr.

Med hänsyn till de förhållandevis långa leveranstiderna för den aktuella studielitteraturen finner jag det lämpligt att TPB ges bemyndigande att beställa sådan produktion av studielitteratur som förfaller till betalning först under budgetåret 1986/87 upp till ett belopp av 2 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen alt

1.   medge att regeringen lämnar talboks- och punktskriftsbiblioteket
det beställningsbemyndigande om 2000000 kr. för budgetårel
1986/87 som jag har förordat,

2.   till Bidrag till vissa studiesociala ändamål för budgetåret 1985/86
anvisa etl reservaiionsanslag av 10348000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet F.    KULTURVERKSAMHET M. M. Allmän kulturverksamhet m. m. F 1. Statens kulturråd

425

1983/84 Ulgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

16560890 15 398000 15957000

Enligt sin instruktion (1974:644, omtryckt 1982:604, ändrad senast 1984: 325) skall statens kulturråd främja förverkligandet av målen för den statliga kulturpolitiken. Rådel handlägger ärenden om statliga åtgärder som rör teater, dans och musik, litteratur och folkbibliotek, konst, museer och utställningar saml folkbildning och folkrörelser. Rådet skall varje år, i anslutning till sin anslagsframställning, göra en sammanfattande bedömning av utvecklingen inom dessa delar av kulturområdet och lämna förslag till de åtgärder som kan föranledas av bedömningen.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Statens kulturråd

Föredraganden

Personal

59

of.

of.

Anslag

Förvaltningskostnader

13 306000

4-   898000

4-519000

(därav lönekoslnader)

f9 256 000)

(4- 478000)

(4-317000)

Lokalkostnader

1092000

-h    65 000

4- 40000

Utrednings- och

utvecklingsverk-

samhet inom bam-

kulturområdet

1000000

4-    60000

of.

15398000

4-1023000

+559000

Statens kulturråd

1. Pris- och löneomräkning m. m. 1023 000 kr.

2. Kulturrådet har fördelat besparingen enligt huvudförslaget på lönekostnader (- 194000 kr.) och övriga förvaltningskostnader (- 88000 kr.). Rådet föreslår dock atl besparingen alertas (4-282000 kr.). Rådet har markerat att någon ytteriigare nedskärning av förvaltningsanslaget inte kan göras om inte regering och riksdag samtidigt begränsar del kullurpoliiiska uppdraget.

3.      För konferensverksamheten begär kulturrådet en ökning med 100000 kr.

Föredragandens överväganden

Vid min beräkning av anslaget har huvudförslaget tillämpats. Uttaget har skett enligt den fördelning kulturtådet har föreslagit. Jag har utgått från

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

426

att detta inle kommer alt påverka kullurtådets möjligheter atl fullgöra sina uppgifter.

Jag vill erinra om vad jag har anfört under inledningen om statens kulturråds medverkan alt föra ut kulturverksamheter på arbetsplatserna.

Med hänvisning lill sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Statens kulturråd för budgetåret 1985/86 anvisa ell förslagsanslag av 15 957000 kr.

F 2. Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m. m.

1983/84 Ulgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

10616700 13325000 15 725000

Reservafion

1921

Ur detta anslag utgår bidrag dels direkt till organisationer, som bedriver en omfattande kulturverksamhet, dels till statens kulturtåd för fördelning lill olika kulturprojekt inom organisationslivet m.m.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Statens

Före-

Centrala amatörorga-

kulturråd

draganden

1.

nisationer

2695 000

+    762000

4-    75 000

2.

Centrumbildningar pä teaterns, dansens, musikens, filmens, bildkonstens och littera-

turens områden

3185 000

4-    691000

4-    90000

3.

Folkparkemas centralorganisation för cenlral service och andra gemensamma insalser samt för Folkparkernas artist-

förmedling

3 285 000

4-    597000

4-   100000

4.

Folkets husföreningarnas riksorganisation för anordnande av bl.a. konstutställningar och

s. k. kulturhömor

1 165 000

4-    270000

4-    35000

5.

Bygdegårdarnas riksförbund för kultur-

verksamhet

200000

4-      62 000

4-    20000

6.

Till kulturrådets disposition för kulturella

ändamål

2795000

4-    668000

+    80000

7.

Våra gårdar för konst, musik och teaterverk-

samhet

-

4-     100000

-

8.

Utveckling av kulturverksamhet på arbets-

platserna

4- 7000000

4-2000000

13325 000

4-10150000

4-2 400000

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               427

Statens kulturråd

Kulturtådet föreslår atl varje anslagsposl räknas upp med 6% som kompensation för pris- och löneökningar. Detta moisvarar en ökning av anslagel med 800000 kr. Under resp. anslagsposl redogörs för övriga förslag.

1.       Under anslagsposten till centrala amatörorganisalioner föreslår kulturtådet en anslagshöjning med 600000 kr. för utökad verksamhel.

2.       Kulturrådet föreslår under anslagsposten till centrumbildningar atl Teatercentrum, Konstnärscentrum, Folograficentrum och Författarcentrum får en uppräkning av sina bidrag med 100000 kr. vardera. För Danscenlrum och Illuslratörscenlrum föreslås en höjning med 50000 kr. vardera.

3.    Bidraget till Folkparkernas centralorganisation (FPC)
syftar bl. a. lill atl göra parkerna mindre kommersiellt beroende. Folkpar
kerna har viktiga kullurpoliiiska uppgifier, då de genom etl seriöst syf
tande kulturutbud kan nå nya målgrupper. FPC begär för verksamheten
exkl. artistförmedlingen en höjning med 1 375 000 kr. Kulturtådet lillslyr
ker en höjning med 400000 kr.

4.   Statsbidraget lill Folkets husföreningarnas riksorganisation (FHR) avser bl.a. konslutställningsverksamhet och utbyggnad av s. k. kulturhörnor. För att vidareutveckla sin verksamhet begär FHR en ökning av bidraget med 1661000 kr. Kulturtådet föreslår atl bidraget räknas upp med 200000 kr.

5.   Bidraget till Bygdegårdarnas riksförbund avser bl.a. utställningar och teaterföreställningar. Förbundet begär en uppräkning med 338000 kr. Kulturtådet tillstyrker 50000 kr.

6.   Ur anslagsposlen Till kulturrådets disposition för kulturella ändamål ulgår bidrag till bl.a. seminarier kring konstnärlig utveckling, erfarenhetsutbyte mellan institutioner samt invandrarnas kulturfestivaler. Kulturtådet föreslår en höjning med 500000 kr. för atl bällre kunna tillgodose de många och stora behov som fmns.

7.   Kulturtådet begär under denna anslagspost ell nytt bidrag på 100000 kr. lill Våra gårdar. Bidraget avser konst-, musik-och teaterverksamhet.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning lill vad jag har anfört i inledningen under avsnittet Kultur i arbetslivet beräknar jag 2 milj. kr. för aktiviteter inom bl.a. främjandeorganisalionerna. Det bör ankomma på regeringen att fördela dessa medel. Belräffande resurser för verksamheten med arbetsplatsbibliotek återkommer jag i samband med propositionen med anledning av bl.a. folkbiblioteksutredningens förslag.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              428

Med hänvisning till sammanslällningen hemsläller jag alt regeringen föreslår riksdagen

all lill Bidrag lill kulturverksamhet inom organisationer m.m. för budgelåret 1985/86 anvisa ell reservaiionsanslag av 15 725000 kr.

F 3. Bidrag till särskilda kulturella ändamål

1983/84 Ulgift                 7758 153                 Reservation                        1460538

1984/85 Anslag              37960000

1985/86 Förslag               6051000

Från detta reservaiionsanslag, del s. k. kulturmedelsanslaget, utgår f. n. bidrag för skilda ändamål lill organisationer och institutioner på kullurområdel.

Fördelning av anslagel budgetåret 1984/85

Ändamål                                                                                                        Belopp

1.          Stiftelsen Gerlesborgsskolan för verksamheten i Gerlesborg                  470000

2.          Riksförbundet Invandrarnas kulturcentrum för verksamheten                220000

3.          Engångsanvisningar till arkiv, kulturminnesvård, museer och utställningar     3010000

4.          Till regeringens disposition

a)     bidrag till arkiv, kulturminnesvård, museer och utställningar              611 000

b)    övriga kulturella ändamål                                                                 33649000'

37960000

' Därav 32 milj. kr. för bidrag till vissa byggnadsinvesteringar

1.          Stiftelsen Gerlesborgsskolan begär etl statsbidrag av 700000 kr. för verksamheten i Geriesborg (4- 230000 kr.).

2.    Riksförbundet Invandrarnas kulturcentrum begär ett verksamhetsbidrag av 240000 kr. (+ 20000 kr.).

Nya ändamål

För att säkerställa sin fortsatta verksamhet begär Baltiska Institutet ett årligt verksamhetsbidrag (4-540000 kr.).

Svenska Pennklubben begär medel för atl årligen kunna dela ut ett stipendium till en flyktingförfattare för vistelse i Sverige (4- 75000 kr.).

Föredragandens överväganden

Från posten till engångsanvisningar har innevarande budgetår anvisats bl.a. 340000 kr. för vissa kostnader i samband med medelhavsmuseets utställningsverksamhet och I lOOOO kr. för konservering av fotografier vid moderna museels fotografiska avdelning. Dessa ändamål bör fr. o. m. näs-

Prop. 1984/85:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                               429

ta budgetår bekoslas från anslaget Statens historiska museer resp. anslaget Statens konstmuseer. Med anledning härav bör förevarande anslag minskas med 450000 kr.

För nästa budgelår beräknar jag sammanlagt 3 235 000 kr. för engångsanvisningar till arkiv, kulturminnesvård, museer och utställningar. Av denna summa bör 945000 kr. fördelas mellan vissa myndigheter på arkiv- och kulturminnesvårdsområdel. Jag avser all närmare redovisa ändamålen under resp. myndighelsanslag. Ålersloden, 2290000 kr., bör statens kulturråd få disponera för lillfälliga bidrag lill museer och utställningar.

Regeringen disponerar innevarande budgelår under detla anslag etl engångsbelopp av 32 milj. kr. (prop. 1983/84:100 bil. 10 s. 292) för fullgörande av tidigare åtaganden om statsbidrag till bl.a. ny- och ombyggnad av regionala teatrar, konserthus och museer. Anslaget bör minskas med nämnda belopp.

Från anslagels dispositionsmedel har innevarande budgelår anvisais 100000 kr. som bidrag till verksamhelen vid ell nyinrättat Design Center i Stockholm. Delta bidrag bör i fortsättningen anvisas från anslaget Vissa bidrag till bildkonst. Jag beräknar motsvarande minskning av förevarande anslag.

Genom omfördelning inom åttonde huvudtiteln har anslagel tillförts 400000 kr. Genom denna förstärkning bör sammanlagl 500000 kr. kunna avsättas från anslagets disposilionsmedel för finsk teater i Sverige. Jag återkommer lill frågan om finsk teaterverksamhet under anslaget Bidrag lill Svenska riksleatern.

För nästa budgelår bör två nya anslagsposter föras upp under della anslag. Den ena avser verksamhetsbidrag med 300000 kr. lill Baltiska Institutet. Jag beräknar motsvarande minskning av anslagets dispositionsmedel. Den andra posten avser bidrag lill Svenska Pennklubben för alt klubben skall få möjlighet alt dela ut ell årligl gäststipendium till en flykiingförfaltare. För sistnämnda ändamål beräknar jag en ökning av anslagel med 65000 kr.

Anslagel bör föras upp med 6051000 kr. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Bidrag till särskilda kulturella ändamål för budgetårel 1985/86 anvisa elt reservationsanslag av 6051 000 kr.

F 4. Bidrag till samisk kultur

1983/84

Utgift

1633458

1984/85

Anslag

1960000

1985/86

Förslag

2029000

Ur detta anslag kan bidrag utgå lill olika former av samisk kulturverksamhet och till de samiska organisationerna i enlighel med de i prop.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               430

1976/77:80 (s. 116, 122, 128-132 och 148, KrU 43, rskr 289) angivna riktlinjerna. Medlen disponeras av samefonden och beslut om bidrag fallas av samefondens kullurdelegation.

Styrelsen för samefonden

Kulturdelegaiionen föreslår en höjning av anslaget med 283000 kr. för nästa budgelår. Delegationen framhåller att anspråken på bidrag ur anslagel är myckel stora och vill särskilt peka på två områden där det föreligger behov av ökade insatser, nämligen dels stödet för utgivning av samisk litteratur, dels stödet till gemensamma nordiska samiska konstnärsorganisationer.

Föredragandens överväganden

Jag anser all bidraget till samisk kulturverksamhet är etl viktigt komplement till det stöd som i andra former kan komma det samiska kulturarbetet till del. Anslaget bör räknas upp med 69000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till samisk kultur för budgelåret 1985/86 anvisa ett anslag av 2029000 kr.

F 5. Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer

1983/84 Utgift                20318000

1984/85 Anslag              20928000

1985/86 Förslag              21556000

Från anslaget utgår ersättning åt bild- och formkonstnärer för att deras verk i offentliga institutioners ägo visas för allmänheten eller används på annal allmännyttigt sätt (visningsersättning).

Visningsersätiningen utgår i form av ett fast årligl belopp som tillförs Sveriges bildkonstnärsfond, inrättad den 1 juli 1982. Fondmedlen skall användas för ändamål som i första hand syftar till atl ge yrkesverksamma konstnärer ekonomisk och arbetsmässig trygghet. Ur fondmedel betalas också viss del av konstnärsnämndens förvaltnings- och lokalkostnader.

Frågor rörande fonden och fondmedlens användning handläggs av en slyrelse inom konstnärsnämnden, kallad styrelsen för Sveriges bildkonslnärsfond. Styrelsens verksamhet regleras i instruktionen för konstnärsnämnden (1976:531, omtryckt 1982:601, ändrad 1984:585) och i förordningen (1982:600) om Sveriges bildkonstnärsfond.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               431

Styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond

Styrelsen har på regeringens uppdrag redovisat de hittills gjorda erfarenheterna av den försöksverksamhet med s. k. grundersättning, som inleddes budgetåret 1982/83. Styrelsen finner att principen bakom grundersättningen är riktig. Vissa brister i systemel har dock påtalats. Styrelsen avser atl efter en kompletterande utvärdering våren 1985 fatta beslut om hur ersättningarna till bildkonstnärer skall vara utformade fr. o. m. budgetåret 1985/86.

En förutsättning för att de ersättningar och bidrag som utgår från fonden skall få avsedd effekt är att anslagel höjs betydligt. Styrelsen föreslår en höjning till 43 milj. kr., vilket moisvarar nivån på författarnas bibliotekser-sältning.

Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS) finner del angeläget atl slalen under kommande budgetår inleder samtal med Konstnärernas riksorganisation i syfte atl finna en modell för värdering av samhällets lotala nyttjande av bildkonst.

Föredragandens överväganden

Styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond har i sin redovisning av erfarenheterna av den pågående försöksverksamhelen med s. k. grundersättning till bildkonstnärer pekal på vissa brister i systemet. Efler en kompletterande ulvärdering kommer styrelsen att våren 1985 fatta beslut om den fortsatta verksamhelen.

För nästa budgetår beräknar jag ingen annan förändring än en viss uppräkning av anslaget med hänsyn lill prisutvecklingen.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Visningsersättning ål bild- och formkonstnärer för budgetåret 1985/86 anvisa ett anslag av 21 556000 kr.

F 6. Bidrag till konstnärer

1983/84 Ulgift                 12466857 ■              Reservation                       2454638

1984/85 Anslag               14 180000

1985/86 Förslag              14730000

Från anslaget utgår bidrag enligt förordningen (1976:528) om bidrag till konstnärer (ändrad senast 1984:586). Bidragen kan ha formen av konsl-närsbidrag eller projektbidrag.

Konslnärsbidrag kan ulgå för all ge aktiva konstnärer ekonomisk trygghet. Konstnärsbidrag kan också tilldelas konstnärer för andra ändamål, t. ex. för resor. Konslnärsbidrag får f. n. uppgå till högsl 53 000 kr. om

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              432

årel för varje mottagare. Det kan ulgå till samma konstnär för högsl fem år i sänder ulan omprövning. Bidrag av pensionskaraklär och bidrag lill efterievande får ulgå l. v.

Projektbidrag skall avse målinriktat konstnärligt utvecklingsarbele av mer kostnadskrävande natur. Bidrag kan utgå för avgränsade projekt som kan antas få betydelse för utvecklingen inom del aktuella konslområ-del eller som utgör försök all vidga användningen av konstnärlig verksamhet lill nya områden i samhället.

Konstnärsbidrag och projektbidrag utdelas av styrelsen för Sveriges författarfond i fråga om dramatiker, författare, översättare och kulturjournalister, av styrelsen för Sveriges bildkonslnärsfond i fråga om bild- och formkonslnärer och av konstnärsnämnden i fråga om övriga konstnärer.

Konstnärsnämnden skall enligt sin instruktion (1976:531, omtryckt 1982:601, ändrad 1984:585) vid sidan av uppgiften atl handha ärenden om bidrag lill konstnärer hålla sig undertätlad om konstnärernas ekonomiska och sociala förhållanden. Nämnden skall också, gemensaml med styrelsen för Sveriges författarfond, avge förslag till innehavare av inkomstgaranli för konstnärer. Inom konstnärsnämnden fmns en särskild styrelse för ärenden rörande bild- och formkonstnärer, kallad styrelsen för Sveriges bildkonslnärsfond.

Anslagets fördelning budgelåret 1984185

1. Bidrag lill författare, översättare och kulturjournalister m. m.             1 105 000'

2.           Bidrag lill dramatiker m.m.                                                                   1290000-

3.           Bidrag till bild- och formkonstnärer                                                     2 970000

4.           Bidrag till ton-, scen-och filmkonslnärer m. m.                                    8815000'

14180000

' Därav högst 10000 kr. för administraliva kostnader - Därav högsl 80000 kr. för administrativa koslnader ' Inkl. vissa förvallnings- och lokalkoslnader vid konstnärsnämnden

Styrelsen för Sveriges författarfond

Bidragen till författare, översättare och kulturjournalister bör bli fler och bidragsbeloppen bör bli störte. Vidare bör högstbeloppet för handläggningskostnader höjas (4-410000 kr.). För bidrag lill dramatiker föreslås en höjning av anslaget för atl förhindra urholkning till följd av prisutvecklingen (4- lOOOOOkr.).

Konstnärsnämnden och styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond

För bidrag lill bild- och formkonstnärer begärs en uppräkning av medelsramen med 10% bl.a. som kompensation för kostnadsutvecklingen sedan budgelåret 1982/83 (4-297000 kr.). En ökning med 20% av medlen för bidrag till lon-, scen- och film konstnärer behövs för all återställa bidragens värde till 1982/83 ärs nivå (4- 1 763 000 kr.).

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              433

Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS) förordar— bl. a. mot bakgrund av att tonsättarnas verk utnyttjas i skolor och vid gudstjänster ulan ersättning - inrättandet av en tonsätlarfond, vilken bör tillföras tonsättarnas andel av bidragsmedlen till lon-, scen- och filmkonstnärer. Föreningen Svenska tonsättare (FST) har framfört förslag av samma innebörd.

Föredragandens överväganden

F. n. anvisas under detta anslag bidrag ur en och samma anslagsposl till alla förekommande konstnärsgrupper inom ton-, scen- och filmområdet. Bakom det redovisade yrkandet om en tonsätlarfond ligger dels upphovsrätlsliga moliv, dels en önskan alt undvika konkurrens om bidragsmedlen med konsinärsgrupper som har annorlunda arbetsvillkor och bidragsbehov än de musikaliska upphovsmännen. Denna önskan kan enligt min mening tillgodoses genom att bidragen lill de musikaliska upphovsmännen bryts ut til! en särskild anslagspost under anslaget. Jag förordar att så sker fr. o. m. nästa budgelår. Från anslagsposten bör bidrag kunna ulgå lill upphovsmän inom skilda musikgenrer.

Alla ärenden rörande ton-, scen- och filmkonstnärer handläggs f. n. direkt av konstnärsnämnden. I fortsättningen bör ärenden rörande upphovsmän på musikområdet handläggas av en särskild arbetsgrupp inom myndigheten konstnärsnämnden. Denna grupp bör i huvudsak bestå av företrädare för de berörda upphovsmännens organisationer. Del bör ankomma pä regeringen atl efter samråd med berörda organisationer besluta om gruppens sammansättning och arbetsformer. Det bör även ankomma på regeringen att ta ställning till vilka organisatoriska förändringar i övrigl som kan krävas inom konstnärsnämnden lill följd av alt en ny arbetsgrupp inrättas. Jag räknar inte med någol ökat medelsbehov med anledning av omorganisationen. Kostnaderna för arbetsgruppens verksamhel bör belalas med medel ur den nya anslagsposten.

Mina förslag i det föregående innebär inte någon principiell förändring av statens insatser för tonsättarna. Direkt slöd till denna grupp bör således även i fortsättningen ulgå enligt förordningen (1976:528) om bidrag till konstnärer.

Anslagel bör föras upp med 14730000 kr. Förulom viss kompensation för prisstegringar har jag beräknal en förslärkning av anslagel med 100000 kr. för höjda bidrag till de musikaliska upphovsmännen.

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen alt

1.       godkänna vad jag har förordal angående konstnärsnämndens organisation,

2.   till Bidrag till konstnärer för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 14730000 kr.

28    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bdaga 10

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                                434

F 7. Inkomstgarantier för konstnärer

1983/84 Utgift                  5703932

1984/85 Anslag                 5949000

1985/86 Förslag                6844000

Enligt förordningen (1976:504) om inkomstgarantier för konstnärer (ändrad 1984:587) kan inkomstgaranti beviljas konstnärer som står för konstnäriig verksamhet av hög kvalitet och stor betydelse för svenskt kultudiv. Beslut om innehavare av inkomstgaranti fattas av regeringen efter gemensaml förslag av konstnärsnämnden och styrelsen för Sveriges författarfond eller efter yttrande av dessa organ.

Inkomstgaranli kan per år uppgå till högst fem gånger det basbelopp som enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring gällde vid kalenderårets ingång. Det för kalenderåret 1985 fastställda basbeloppet är 21 800 kr. Garantins maximibelopp för år 1985 uppgår således till 109000 kr. Detta maximibelopp minskas med innehavarens årsinkomst upp till ett basbelopp och med 75% av årsinkomsten i övrigt.

Anlalel inkomstgarantier är innevarande budgetår 122. Härav avser två garantirum personer som innehaft tjänst som professor vid konsthögskolan resp. huvudlärare vid konstfackskolan.

Konstnärsnämnden upprepar sill i tidigare anslagsframställningar framförda förslag om en ökning av antalet garantirum till 140.

Universitets- och högskoleämbetet redovisar behov av ytterligare garantirum åt f.d. innehavare av tjänster som professor eller huvudlärare vid viss konstnärlig utbildning.

Föredragandens överväganden

Under innevarande budgetår har inkomstgaranti tilldelats två personer i samband med att de avgått från tidsbegränsade lärartjänster vid konstnärlig högskoleutbildning. Efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet förordar jag att ytteriigare tre garanlirum inrättas i syfte att tilldelas Ld. innehavare av sådana lärartjänster under budgetåret 1985/86. Jag beräknar med hänsyn härtill en höjning av anslaget med 175000 kr., vilken möjliggjorts genom omfördelning inom åttonde huvudtiteln.

Vidare räknar jag med att medelsbehovet för befintliga garantier lill följd av basbeloppets höjning kommer att öka med 720000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Inkomstgarantier för konstnärer för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 6844000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              435

F 8. Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m.m.

1983/84 Utgift               41096000

1984/85 Anslag              44675000

1985/86 Förslag             45707000

Gällande bestämmelser om biblioleksersältning finns i förordningen (1962:652) om Sveriges författarfond (omtryckl 1979:394, ändrad senast 1984:584). Ersällning ulgår för utlåning genom folkbibliotek och skolbibliotek av litterärt verk i original av svensk eller i Sverige bosatt upphovsman och litterärt verk i svensk översättning. Ersättning utgår även för böcker som ingår i folk- och skolbibliotekens referenssamlingar.

Från detla anslag överförs årligen till Sveriges författarfond medel motsvarande vissa grundbelopp för biblioteksersältningen. Innevarande budgelår uppgår grundbeloppen i fråga om originalverk till 40 öre för hemlån och till 160 öre för referensexemplar samt i fräga om översall verk till 20 öre för hemlån och till 80 öre för referensexemplar. Av fondens medel utbetalas individuell ersättning till författare och översättare (författarpen-ning och översättarpenning). Författarpenningen utgår f. n. med 24 öre för hemlån och 96 öre för referensexemplar. Översättarpenningen ulgår med 12 öre för hemlån och 48 öre för referensexemplar. För upphovsmän med höga ullåningssiffror gäller vissa begränsningar. Styrelsen för Sveriges författarfond kan bestämma att ersättning lill viss upphovsman skall utgå med högre belopp än det statistiskt beräknade. Denna möjlighet används för att ge f. n. ca 196 upphovsmän s. k. garanterad förfaliarpenning, vilken för innevarande budgetår av styrelsen har fastställts till 55000 kr. Återstoden av fondens medel, den s.k. fria delen, används efler styrelsens bestämmande till pensioner, understöd, stipendier och andra för författare, översättare m.fl. gemensamma ändamål.

Ersättning åt författare och översättare för utnyttjande av deras verk i form av talböcker och t al tid ningar fördelas av Sveriges författarförbund enligt regler som förbundet fastställer.

Biblioteksersättningen har för innevarande budgetår beräknats till 42927000kr. För talboks- och laltidningsersäitning har anvisats 1748000 kr.

Styrelsen för Sveriges författarfond

I. För att medge en anpassning till den allmänna inkomstökningen under år 1984 begär styrelsen all biblioteksersättningens grundbelopp för hemlån av svenskl originalverk höjs från 40 öre till 44 öre och att övriga grundbelopp höjs i motsvarande mån. Styrelsen beräknar att den sammanlagda utlåningen i folk- och skolbiblioteken under år 1985 kommer atl uppgå till

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               436

108 miljoner lån. Antalet referensböcker i folkbiblioteken beräknas till 1,3 miljoner volymer. Skolornas referensböcker beräknas till 8,3 miljoner volymer, varvid styrelsen utgår från antagandet att referensböckerna utgör 23% av ett totalt bokbestånd i skolorna om 36 miljoner volymer år 1985. Förslaget innebär ell medelsbehov för budgelåret 1985/86 av 48697000 kr. (4-5 770000 kr.).

2. För att inhämta en sjättedel av grundbeloppens eftersläpning i förhål
lande till den allmänna inkomslutvecklingen sedan mitten av 1970-talel
begär styrelsen en uppräkning av grundbeloppet för hemlån av svenskt
originalverk med ytterligare tre öre lill 47 öre och av övriga belopp i
motsvarande mån (4- 3 321 000 kr.).

3.   Styrelsen hemställer alt statsmakterna som mål för den framtida
utvecklingen av biblioteksersältningen fastslår atl grundbeloppens efter
släpning i förhållande lill den allmänna inkomslutvecklingen sedan mitten
av 1970-talet skall inhämtas fulll ul.

Sveriges författarförbund

Författarförbundet begär 1,9 milj. kr. (4-152000 kr.) för ersättning åt författare och översättare för utnylljandet av deras verk i form av talböcker och taltidningar. Förbundet har vid beräkningen av medelsbehovel för lalboksersättning utgått från bl.a. ett grundbelopp av 3 kr. 40 öre per halvtimme speltid för prosaverk i original. Förtaltidningsersättning begärs ett samlat belopp av 76000 kr.

Föredragandens överväganden

Vad gäller biblioteksersättningens grundbelopp förordar jag en uppräkning med ett öre av grundbeloppet för hemlån av svenska originalverk och av övriga grundbelopp i motsvarande mån. Beloppen bör sålunda vara 41 öre för hemlån och 1 kr. 64 öre för referensexemplar av svenskt originalverk samt 20,5 öre för hemlån och 82 öre för referensexemplar av översatt verk.

Vid mina överväganden rörande grundbeloppens storlek har jag funnit det rimligt att ta samma hänsyn till prisutvecklingen som jag har gjort i fråga om flertalet bidragsanslag på kulturområdet.

Med utgångspunkt i nämnda grundbelopp beräknar jag medelsbehovet för biblioteksersättning till 43907000 kr. för nästa budgetår. Jag har därvid godtagit de prognoser om utvecklingen av hemlån och folkbibliotekens referensbokbestånd som styrelsen för Sveriges författarfond redovisat i sin anslagsframställning. Vad gäller skolornas referensböcker har jag som beräkningsgrund utnyttjat samma schablon som i föregående budgetproposition (prop. 1983/84:100 bil. 10 s. 302). Jag beräknar sålunda att referens-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              437

böckerna utgör 20% av skolornas samlade bokbestånd, vilket enligt fondstyrelsens prognos kommer atl uppgä lill 36 miljoner volymer år 1985.

Det ankommer på regeringen alt efler överiäggningar med berörda upp-hovsmannaorganisalioner besluta om reglerna för bestämmande av förfaliarpenning och översättarpenning.

För talboks- och taltidningsersätlning beräknar jag en höjning av bidraget med 52000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl

1.       godkänna vad jag har anfört om biblioleksersältningens grundbelopp,

2.       lill Ersättning åt författare m.fi. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av 45 707 000 kr.

F 9. Ersättning till rättighetshavare på musikområdet

1983/84 Ulgift                  4 800000

1984/85 Anslag                5000000

1985/86 Förslag                3000000

Från anslaget utgår ekonomisk kompensation till rättighetshavare på musikområdet för verkningarna av privatkopiering av fonogram. Efler överläggningar med berörda organisationer har medlen fördelals på följande sätl för budgetåret 1984/85.

Mottagare                                                                                     Belopp 1984/85

Svenska tonsättares internationella

musikbyrå (STIM)                                                                       2000000

Svenska gruppen av Ihe International

Federation of Producers of Phonograms

and Videograms (IFPI)                                                                  I 404000

Nordiska icke-kommersiella fonogram-

producenters förening (NIFF)                                                          96000

Svenska artisters och musikers

intresseorganisation (SAMI)                                                         1 500000

5000000

Föredragandens överväganden

Den redovisade försäljningen av oinspelade kassettband fortsätter atl undersliga de prognoser som gjorts. Mot bakgrund av del samband som finns mellan försäljningen av lomkassetler och privatkopiering av fonogram bör enligt min mening ersättningen under detta anslag minska eflersom kassetlförsäljningen inle uppnår den förutsatta volymen.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

438

För nästa budgetår beräknar jag en minskning av anslaget med 2 milj. kr. Jag vill i sammanhanget erinra om att upphovsrältsutredningen (Ju 1976:02) i delbetänkandet (SOU 1983:65) Översyn av upphovsrättslagstiftningen föreslagit en civilrätlslig reglering av kompensationen för privalko-pieringens verkningar. Ärendet bereds f. n. inom justitiedepartemenlet. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning tdl rättighetshavare på musikområdet för budgetårel 1985/86 anvisa ett anslag av 3 OOOOOO kr.

F 10. Lotterinämnden

1983/84 Utgift

1 140703

1984/85 Anslag

1 176000

1985/86 Förslag

1246000

Lotterinämnden, som inrättades år 1983, är enligt sin instruktion (1982: 1013) central förvaltningsmyndighet för frågor om tillämpning av lotterilagen (1982:1011, ändrad 1983:1083) och lotteriförordningen (1982:1012). Nämnden har framför allt lill uppgift att som sista instans pröva besvär över länsstyrelsebeslut i lotteriärenden och utfärda allmänna råd för tillämpningen av lotterilagen och lotteriförordningen samt pröva frågor om tillstånd till s. k. rikslotterier.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Lotteri-nämnden

Föredraganden

Personal

6

of.

of.

Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekoslnader) Lokalkoslnader

I 108000

(1003000)

68000

4-76000

(4-31000)

4-16000

4-54000

(-h 39 000)

-H6000

1176000

4-92000

4-70000

Lotterinämnden

1.      Pris- och löneomräkning m.m. 92000 kr.

2.      En besparing enligt huvudförslaget innebär att organisationen måste minskas med en halv tjänst.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                   439

Föredragandens överväganden

Huvudförslaget innebär en minskning av anslaget med 26000 kr. Min beräkning innebär att anslaget minskar med 13000 kr.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Lotterinämnden för budgetåret 1985/86 anvisa ell förslagsanslag av 1246000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              440

Teater, dans och musik

Fil. Bidrag till Svenska riksteatern

1983/84 Utgift            107691000                    Reservation

1984/85 Anslag        104 976000'

1985/86 Förslag       115158000

' Härutöver föreslås 8 757000 kr. på tilläggsbudgel II lill statsbudgeten för budgetåret 1984/85.

Svenska riksleatern är en riksorganisation för lokala teaterföreningar. Till Riksteatern är även länslealerföreningar knutna.

Enligt de av Kungl. Maj:t den 28 juni 1974 utfärdade bestämmelserna angående statsbidraget till Svenska riksteaierns verksamhel skall bidraget användas för central och regional produktion och distribution av teater som komplettering till regional och lokal teaterverksamhet. Riksleatern skall vidare förmedla teaterföreställningar och gästspel av andra institutioner och ensembler saml ge allmän information och rådgivning till yrkesmässigt arbetande teatrar och amatörteatrar. Teatern skall samarbeta med Institutet för rikskonserter. Operan och Dramatiska teatern och i övrigt samverka med myndigheler och folkbildningsorganisalioneroch med institutioner inom teatern och andra konstområden.

För budgetåret 1983/84 anvisades lill Svenska riksteatern ell statligt bidrag av 97675000 kr. Genom riksdagens beslut om ytterligare anslag på tilläggsbudgel II lill statsbudgeten för budgetåret 1983/84 (prop. 1983/84:101, KrU 12, rskr 155) höjdes ifrågavarande statsbidrag med 10016000 kr., avseende ökade kostnader till följd av avtalsenliga löneökningar och beslutade sociala avgifter.

Svenska riksteatern har under spelaret 1983/84 framfört 3017 föreställningar. Antalet besök var ca 562000. Riksteaterns utbud bestod av ca 87 turnéer varav den egna produktionen omfattade ca 54 program av de totalt 80 olika program som framfördes under spelåret. Vid en jämförelse med föregående års siffror skall beaktas atl Örebroensemblen under år 1983/84 har omvandlats till länsleater och därmed bytt huvudmannaskap.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

441

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Svenska Riksteatern'

Föredraganden

Statsbidrags beräkning

(    4 114000)        (4-   1120000)        (4-     466000)

Utgifter

Förvallningskoslnader (lönekoslnader)

(Bidrag till verksamheten på Södra teatern i Stockholm)

(Bidrag lill teaterverksamheten för döva och hörselskadade)

(Finsk teaterverksamhet)

(Bidrag lill dansverksamheten på Cirkus i Stockholm)

Lokalkostnader

120573 000 ( 77 292000)

(    1629000) (    1 162000)

(      825 000) 4 989000

125562000

4-32 783000 (4-19609000)

(4-    323 000) (4-    862 000)

(4- 1612000) 4-     445 000

4-33228000

4-11 167000 (4- 8312000)

(4-     178000) (4-      88000)

(4-       80000) 4-     400000

4-11567000

Inkomsler

Egna inkomsler Statligt bidrag

20586000 104976000

125562000

4- 2 300000 4-30928000

4-33228000

4- 1385000 4-10182000

4-11567000

' I institutionens siffror ingår även belopp motsvarande tilläggsbudget II lill statsbudgeten för budgetåret 1984/85

Riksteatern

1.       För allmänna kostnadsstegringar inkl. ökade lönekostnader beräknas ett behov av 17464000 kr.

2.       Riksteatern begär elt återtagande av besparingen enligt huvudförslagel (4- 2785000 kr.). Ett genomförande av huvudförslagel skulle bl. a. leda lill minskad repertoar, att små scener och glesbygd drabbas, någol skolstadium blir ulan produktion varje termin, visst turnerande måsle inställas saml personal av alla kategorier minskas. Riksteatern begär också en uppräkning till tidigare nivå (4- 1 008000 kr.).

3.   På teaterområdet begär Riksteatern en förstärkning av teaterproduktionen bl.a. för en musical (4-7500000 kr.).

4.   För barn- och ungdomsteater föreslås ökat stöd (4-3000000 kr.).

5.   Riksteaterns föreningsavdelning föreslås få ökat slöd bl.a. för länsteaterkonsulenter (4- 1 800000 kr.).

6.   Förstärkning av gäslspelsverksamhelen på Södra teatern föreslås (4-300000 kr.).

7.   När det gäller finsk teaterverksamhet föreslås ökade medel för gästspelsverksamhel och för amatörteaterverksamhet (4- 840000 kr.).

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                  442

8.    För dansverksamhet på cirkus beräknas ökade medel
(4- 1503000 kr.).

9.   Riksteatern har i skrivelse bl.a. begärt att statens anslag till Rikstea
tern höjs lill en sådan nivå all en för teaterföreningarnas behov tillräcklig
produklion kan bibehållas.

10.      Kronobergs läns teaterförening har i en särskild skrivelse framhållit att Riksteaierns utbud i länet behöver ökas för att molsvara ett ökat teaterintresse i länel. Vidare har länsleaterföreningen i Kopparbergs län inkommit med skrivelse om Riksteaterns ställning och framlid. Även Västerbottens länsteaterförening, Värmlands länsteaterförening, Jämtlands länsteaterförening, länsteaterföreningen i Göteborgs- och Bohus län m.fl. har inkommit med särskilda skrivelser i frågan.

11.      Samrådsgruppen för finsk teaterverksamhet har i en skrivelse begärt medel för en ca två månader lång ulbildning vid folkhögskola för en finskspråkig amalörteatergrupp. Som elt resultat av ulbildningen föreslås gruppen repetera in en barn- eller ungdomstealerproduklion på finska. Denna produktion föreslås föras ut på turné.

Statens kulturråd

Kulturtådet föreslår att anslaget ökas med 6299000 kr. Besparingen enligt huvudförslaget föreslås alertas.

Föredragandens överväganden

Det är ännu inte möjligt att beräkna kostnaderna till följd av 1986 års löneavtal på teater- och musikområdena. Jag avser atl återkomma i dessa frågor liksom när det gäller kostnaderna för sociala avgifter för år 1985.

Vid mina beräkningar av medelsbehovet för Riksteatern har jag utgått från att behovet av ökade resurser till en del kommer atl motsvaras av ökade intäkter från Riksteaterns föreställningsverksamhel. Riksteaierns intäkter förutsätts öka med 1385000 kr. Jag har därvid vägt samman konsekvenserna för verksamheten av det ökade inkomstkravet och till-lämpningen av huvudförslaget, som enligt min beräkning bör begränsas lill en minskning av statsbidraget med 1 385000 kr.

Jag vill erinra om vad jag lidigare anfört om bidrag lill finsk teater under anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål. Bidraget bör användas för en försöksverksamhet med finsk teaterverksamhet.

I 1984 års budgetproposition (prop. 1983/84:100 bil. 10 s. 307) redovisade jag att avtalen för teater- och musikområdena i framtiden skulle kompenseras i en utsträckning som motsvarar löneutvecklingen under det statligt reglerade avtalsområdet. Bl. a. Riksteatern har nu träffat avtal som överstiger nivån för det statliga avtalsområdet. Jag har inle funnit det möjligt att kompensera avtalen på teater- och musikområdena i full utsträckning.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               443

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Bidrag till Svenska riksteatern för budgetårel 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 115 158000 kr.

F 12. Bidrag till Operan

1983/84 Utgift            205423000'                   Reservation

1984/85 Anslag             78957000

1985/86 Förslag       131606000

' Tidigare anslagsbeteckning Bidrag till Operan och Dramatiska teatern.

Operan bedriver sin verksamhel i aktiebolagsform. För verksamheten vid teatern gäller de av regeringen den 30 juni 1977 utfärdade beslämmelserna om statsbidraget till Operan (KRFS 1977: 23).

För budgelåret 1983/84 uppgick det efler förslag i budgetpropositionen anvisade statsbidraget till Operan till 131 617000kr.

Under spelåret 1983/84 gav Operan 343 föreställningar och konserter i Operahuset, på Drottningholmsteatern och på andra scener samt 21 föreställningar under turnéer. Dessutom har ett antal specialevenemang getts. Antalet premiärer eller andra nyuppsättningar uppgick till 14. Genomsnittligt har 89% av platserna varil belagda. Antalet besök vid Operans föreställningar och turnéer uppgick sammanlagt till ca 263000.

Operan

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Operan

Föredraganden

Statsbidragsberäkning

Utgifter Förvaltningskostnader

(därav lönekoslnader) Lokalkoslnader

124 957000

(115654000)

19000000

143957000

155 151000

(137 680000)

20323 000

175474000

137 883 000

(136400000)'

20323000

158206000

Inkomsler Egna inkomsler Statligt bidrag

65000000 78 957 000

143957000

13 100000 162 374 000

175474000

26600000 131606000

158206000

Inkl. löner för lokalvårdare

Operan

I. För allmänna koslnadsstegringar inkl. löner m.m. beräknas etl ökal medelsbehov av 31 517 000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              444

2.       Besparing enligt huvudförslagel (-2 800000 kr.) innebär en minskad produklion och en minskning av personalen med ca 15 personer. Främsl skulle anlalel turnéer och spelning på andra scener än i Operahuset minska.

3.       Enligi Operan är en förulsättning för all Operan skall kunna genomföra sin planerade verksamhet dels obeskurna anslag och dels all lokalfrågorna löses. Bl. a. måsle ersällningslokaler hyras i samband med ombyggnad. Vidare behöver Operan ersätta repelitionsscenen i Posthuset med andra lokaler. Härför kommer eventuellt ökade hyreskostnaderatt krävas.

Statens kulturråd

Kulturrådet förordar en pris- och löneomräkning med 7297000 kr. Kulturrådet ulgår ifrån att Operan skall kunna bedriva oförändrad verksamhet. Anslagsbehovet för budgetårel 1985/86 beror bl. a. på resultatet av den redovisningsrevision som genomförs.

Föredragandens överväganden

Som framgår av sammanställningen föreslår jag all statsbidraget lill Operan för näsla budgelår skall uppgå till 131 606000 kr. Jag vill i sammanhanget anföra följande.

1 1984 års budgetproposition (prop. 1983/84:100 bil. 10 s. 309-311) anförde jag atl Operans verksamhel budgetåret 1984/85 i princip skulle vara oförändrad i jämförelse med budgetåret 1983/84. Uttryckt i budget-termer innebar det en total verksamhetsomslutning för budgetårel 1984/85 av 143957000 kr. Verksamheten förutsattes finansierad genom elt slalsbidrag av 78957000 kr. och beräknade egna medel av 65000000 kr., varav huvuddelen beräknades utgöras av de medel som Operan under årens lopp har fonderat.

För näsla budgetår har jag - med utgångspunkt i en i princip oförändrad ambitionsnivå för verksamhelen - beräknat en omslutning av verksamheten om 158206000 kr. Vid beräkningen av Operans möjligheter atl med egna inkomsler och fonderade medel finansiera vissa delar av denna verksamhet har jag utgått från följande.

1 1984 års budgetproposition redovisade jag bl. a. att en studie av riksdagens revisorer hade utvisat atl Operan hade fonderat medel i betydande utsträckning. Omfattningen av denna fondering kunde inle närmare preciseras men uppskattades till 80-100 milj. kr. Mot denna bakgrund anförde jag att budgeteringen av statsbidraget för budgetårel 1984/85 måste betraktas som preliminär i avvaklan på resultatet av en närmare studie av Operans ekonomi.

I egenskap av aktieägare har staten på 1983 års bolagsstämma aktualiserat en granskning av Operans förvaltning och räkenskaper enligt 10 kap. 14

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              445

§ aktiebolagslagen. Av den granskning som nu har utförts framgår all Operans fonderade medel per den 30 juni 1983 uppgick till ca 109 milj. kr. Av detta belopp utgör 6,6 milj. kr. en behållning till följd av förändrade avskrivningsregler som har använts i granskningsrapporten. Enligt vad jag vidare har inhämlal uppgår de fonderade medlen, exkl. de belopp som följer av ändrade former för avskrivning, per den 30 juni 1984 till ca 96 milj. kr.

Av denna fond kommer betydande belopp alt tas i anspråk under innevarande budgetår, dels för atl komplettera del reducerade statsbidraget, dels för atl delvis läcka konsekvenserna av 1984 års löneavtal. Jag beräknar alt behållningen i slulet av budgetåret 1984/85 därför kommer all uppgå lill ett belopp i storleksordningen 25-30 milj. kr. 1 delta belopp ingår ca 5 milj. kr. som byggnadsslyrelsen preliminärt har beräknal för hyra men inte slutligt debiterat Operan.

Enligt vad som framgår av Operans anslagsframslällning lill regeringen kommer den faktiska omslutningen av verksamheten under innevarande budgetår att ligga högre än vad som förutsatts i budgetproposition och regleringsbrev. Detla har möjliggjorts genom ell delvis utnyttjande av fonderade medel. En anpassning av verksamheten till de förulsättningar som statsbidraget och ordinarie inkomsler uppställer måste enligt min mening ske. Med hänsyn till de åtaganden som Operan har till följd av denna högre omslutning kan anpassningen dock ske successivt.

Jag har vidare utgått ifrån atl Operan, med hänsyn lill verksamhetens karaktär, bör ha ekonomiska möjligheter att jämna ut sina resultat mellan budgetåren. En rimligt avvägd resuitatutjämningsfond bör därför stå lill Operans disposilion.

Slutsatsen av mina överväganden är atl den behållning om ca 25—30 milj. kr. som Operan kan beräknas disponera inför budgetårel 1985/86 bör utnyttjas för atl successivi anpassa verksamhelen lill den av statsmakterna förutsatta nivån och för en rimligt avvägd resuitatutjämningsfond, vilkel för budgetåret 1985/86 innebär en högre omslutning än vad som nyss anförts. Vidare har jag räknal med atl av de fonderade medlen 10 milj. kr. skall användas för alt delvis täcka konsekvenserna av 1984 och 1985 års avtal under budgetåret 1985/86. Därmed bör behovet av statsanslag för nästa budgelår kunna reduceras med samma belopp dvs. 10 milj. kr. Konsekvenserna av nämnda avtal för innevarande budgelår räknar jag med skall regleras genom ell medgivande lill överskridande av anslaget Täckning av merkostnader för löner m.m. vid Operan. Jag avser alt återkomma lill regeringen i denna fräga. Omfaltningen av Operans egna inkomsler i övrigl i form av recelter, ränteinkomster m. m. har jag beräknat lill 16,6 milj. kr. Del sammanlagda beloppet för Operans inkomsler bör således vid statsbidragsberäkningen uppgå lill 26,6 milj. kr.

Fr.o.m. innevarande budgelår har inrättats ell särskili anslag för läckande bl.a. av de konsekvenser av löneavtal som utfaller under löpande

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                                446

budgetår. Som jag anförde i förra årets budgetproposition bör anslagel -som är elt I 000 kr.-anslag med rätt för regeringen att medge överskridande

-   även kunna ulnyttjas för att täcka eventuellt konstaterad skattskyldighet
för viss del av verksamheten. Enligt vad jag har inhämlal debiteras Operan
för skatt på ränteinkomster.

När det gäller kompensation för slutna löneavtal vill jag hänvisa till vad jag har anförl under anslagel Bidrag lill Svenska riksleatern.

Del är ännu inte möjligt att beräkna koslnaderna lill följd av 1986 års löneavtal på teater- och musikområdena. Jag avser att återkomma i dessa frågor liksom när del gäller kostnaderna för sociala avgifier för år 1985.

Tillämpningen av huvudförslaget skulle för Operans del innebära en anslagsminskning med 3,2 milj. kr. Jag har vid min beräkning av anslaget räknat med ett huvudförslag av 1,6 milj. kr.

Fråga har vidare aktualiserats om alt Dramatens aktiekapital bör öka från 50000 kr. till 5 milj. kr. med hänsyn till omfattningen av verksamheten. Denna fråga är också aktuell för Operan. Jag avser att inom utbildningsdepartementet låta se över systemel för statsbidragsberäkning för Operan och Dramalen. Denna översyn bör syfta till att pröva möjligheterna för en ny och enklare modell för beräkning av statsbidraget. I samband därmed bör även frågan om aktiekapitalets storlek behandlas.

I förta årels budgetproposition (s. 310) anmälde jag att statens kulturråd har utfört en studie (Rapport från statens kulturtåd 1983:8) av Operan. Rapporten behandlar huvudsakligen frågor som Operan själv har all besluta om eller i övrigt bör övervägas vidare av Operan. Vissa delar av rapporten berör dock mer allmänna kulturpolitiska frågeställningar, såsom televisering av föreställningar m.m. Studien kan i denna del komma att ligga till grund för regeringens överväganden. Mol denna bakgrund har jag för avsikt att senare föreslå regeringen att rapporten jämle remissyttranden

-    i den del som materialet direkt berör Operan - skall överlämnas till
Operan.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag lill Operan för budgetårel 1985/86 anvisa elt reservationsanslag av 131606000 kr.

F 13. Täckning av merkostnader för löner m. m. vid Operan

1984/85 Anslag                       1000

1985/86 Förslag                       1000

Ur detta anslag får medel utgå för läckande av merkostnader på grund av slutna löneavtal, ändrade sociala avgifter samt kompensation för Operans skattskyldighet.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                  447

Föredragandens överväganden

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Täckning av merkostnader för löner m.m. vid Operan för budgetåret 1985/86 anvisa ell förslagsanslag av 1000 kr.

F 14. Bidrag till Dramatiska teatern

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

205423000' 70359000' 77239000

Reservation

' Tidigare anslagsbeteckning Bidrag lill Operan och Dramatiska teatern. - Härutöver föreslås 7 116000 kr. på tilläggsbudgel II lill statsbudgeten för budgetåret 1984/85

Dramatiska teatern bedriver sin verksamhet i aktiebolagsform. För verksamheten vid teatern gäller de av regeringen den 30 juni 1977 utfärdade bestämmelserna om statsbidrag lill Dramatiska teatern (KRFS 1977:22).

Det för budgetåret 1983/84 anvisade statsbidraget till Dramatiska teatern uppgick till 66826000 kr. Riksdagen beslöt om yllerligare anslag på till-läggsbudget II lill statsbudgeten för budgetåret 1983/84 (prop. 1983/84: 101, KrU 12, rskr 155) varigenom statsbidraget höjdes med 6980000 kr., med hänsyn till kostnadsökningar till följd av avtalsenliga löneökningar och beslutade sociala avgifter.

Dramatiska teatern hade under spelåret 1983/84 15 premiärer och gav sammanlagt ca 1 143 föreställningar, inkl. föreställningar på andra än teaterns egna scener. Del sammanlagda antalet besök uppgick till ca 346000. Beläggningen beräknas till ca 85 % vid stora scenen och lill i genomsnitt ca 85% vid teaterns övriga fasta scener.

Dramatiska teatern

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Dramatiska' teatern

Föredraganden

Statsbidragsberäkning

Utgifter Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkoslnader

66951000

(57 246000)

12 002000

4-13183000

(4- 9770000)

4-   1222000

4- 6570000

(4-11642 000)

4- 1 185000

78953000

4-14405000

4- 7 755000

Inkomster

Egna inkomster Slatligt bidrag

8 594000 70359000

of. 4-14405 000

4-    875 000 4- 6 880000

78 953000

4-14405 000

4- 7 755000

' I institutionens siffror ingår även belopp motsvarande tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1984/85. " Inkl. löner för lokalvårdare

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              448

Dramatiska teatern

1.       För allmänna koslnadsstegringar beräknas ett ökat medelsbehov av 11605000 kr.

2.       Besparing enligt huvudförsiagel moisvarar 1,4 milj. kr. Etl genomförande av besparingen skulle innebära en minskning av personalen med ca tio personer och därmed färre lealerproduktioner.

3.   Dramaten föreslår att teatern får samma reella anslagsnivå som budgetåret 1982/83. Detta bör ske uppdelat på två budgetår vilkel innebär en ökning av anslagel till budgetåret 1985/86 med 2,8 milj. kr.

4.   Dramatens revisorer har i skrivelse till Dramaten begärt att Dramatens aktiekapital ökas från 50000 kr. lill 5 milj. kr. Dramalen har hemställt att en sådan ändring genomförs.

Statens kulturråd

Kulturrådet föreslår en pris- och löneomräkning med 4 222000 kr. För Dramatiska teatern föreslås alt besparingen enligt huvudförslagel får alertas.

Föredragandens överväganden

Som framgår av sammanställningen beräknar jag att statsbidraget lill Dramatiska teatern ökar med 6880000 kr. Det ökade medelsbehov som kan uppkomma genom 1986 års löneavtal har inte kunnal beräknas. Jag avser att återkomma i denna fråga. Jag avser även att återkomma vad gäller de förändringar av medelsbehovel som följer av ändrade sociala avgifier för år 1985. Vid mina beräkningar av medelsbehovet för Dramalen har jag utgått från alt behovet av ökade resurser till en del kommer atl kunna täckas genom en ökning av teaterns intäkter. Jag beräknar denna ökning till 875000 kr. Tillämpningen av huvudförslagel för Dramalen skulle innebära en anslagsminskning med 1,6 milj. kr. Detta skulle få alltför negativa konsekvenser för Dramatens föreställningsverksamhet. Jag har vid min beräkning av anslaget ulgåll från en minskning med 875000 kr.

När det gäller kompensation för slulna löneavtal vill jag hänvisa till vad jag har anfört under anslaget Bidrag till Svenska riksteatern.

Beträffande frågan om aktiekapitalets sloriek och statsbidragsberäkningen i framtiden vill jag hänvisa lill vad jag har anfört under anslagel Bidrag till Operan.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

all lill Bidrag lill Dramatiska teatern för budgetårel 1985/86 anvisa ett reservaiionsanslag av 77 239000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                             449

F 15. Rikskonsertverksamhet

1983/84 Utgift              45 344()00                 Reservation

1984/85 Anslag             46538000'

1985/86 Förslag             51822000

' Härutöver föreslås 5000000 kr. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetårel 1984/85

Stiftelsen Institutet för rikskonserter har lill uppgift atl främja musiklivel genom att ge råd och informera i frågor om konsertverksamhet och andra musikframlrädanden, anordna och förmedla konserter som komplettering lill annan musikverksamhei i landel saml i övrigl verka för musiklivets ulveckling. Rikskonserter skall därvid särskilt informera om och främja nya tendenser i svenskt musikliv, verka för kontakter med musiklivel i utlandet samt främja ulvecklingsarbele inom skolkonserlverksamhelen. Vidare bedriver Rikskonserter produklion och distribution av fonogram.

Budgelåret 1983/84 uppgick arrangemangen under medverkan av Rikskonserter till följande antal, nämligen förskoleaktiviieler 607 varav regionmusiken svarade för 101, skolmusikakiivileter 8680, varav regionmusiken svarade för 3 793, lägerkurser inom ramen för Musik för Ungdom 38, interna konserter inkl. interna ungdomskonserter 785, varav regionmusiken svarade för 95, och offenlliga konserter 1263, varav regionmusiken svarade för 216.

Anslagspost/program                                                                               1984/85

1. Skcikonsertverksamhet                                                                       14924000

2.          Musik för Ungdom                                                                               1165000

3.          Intern konsertverksamhet inom vårdanstalter och föreningsliv m. m.   3 600000

4.          Offenllig konsertverksamhet                                                              12916000

5.          Utlandsverksamhet                                                                               2900000

6.          Försöksverksamhet med social och pedagogisk inriktning                     978000

7.          Produklion av fonogram                                                                        5 155 000

8.          Konsult-och informationsverksamhet                                                  4600000

9.          Vidareutbildning av regionmusiker                                                           300000

46538000

Rikskonsertverksamhet

1.   För allmänna kostnadsstegringar beräknas elt medelsbehov av
996000 kr.

2.       Besparing enligi huvudförslagel skulle innebära en minskning med 951000kr. Med hänvisning lill prop. 1984/85:1 om omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter hemsläller Rikskonserter om undanlag från huvudförslagel.

3.       Gemensamma koslnader för Rikskonserler beräknas för ADB-ralio-nalisering, utbyte av telefonväxlar på regionkonioren saml för personalutveckling (-h 1500000 kr.).

29    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                   450

4.        För skolkonserlverksamhelen föreslås ökade medel bl.a. för att engagera musikhandledare på främsl förskoleområdel (4- 478000kr.).

5.        Musik för ungdom föreslås få ytteriigare medel (4-205000kr.).

6.     Inom den offentliga konsertverksamheten föreslås
250000 kr. för ökal antal engagemang för jazzmusiker, lOOOOOkr. för en
festival med s. k. tidig musik och 180000kr. för musiksamarbete på Nord
kalotten. Vidare föreslås 900000kr. lill det europeiska musikårei.

7.         För informationsverksamheten föreslås ökade medel bl.a. för arrangörsutbildning, extra utgåvor av utlandsbulletinen i samband med europeiska musikåret (4- 315 000kr.).

8.         För fonogramverksamhelen föreslås alt de medel som Rikskonserler får från anslagel Slöd lill fonogramverksamhet förs över till Rikskonserter. Därigenom skulle hela budgei- och beslutsprocessen fmnas inom Rikskonserter.

Statens kulturråd

Rikskonserters anslag föreslås öka med 2 792000 kr. som utgör pris- och löneomräkning. Med utgångspunkt från prop. 1984/85: 1 om omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter räknar kulturrådet med oförändrat realanslag för Rikskonserter vilkel innebär elt återtagande av besparingen enligt huvudförslaget.

Föredragandens överväganden

Vid min beräkning av anslaget har jag inte kunnal ta hänsyn till koslnadsslegringen lill följd av 1986 års avtal samt kostnaderna för sociala avgifter för år 1985. Jag avser att återkomma i dessa frågor.

Riksdagen har med anledning av proposition 1984/85: I beslutat om omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter (KrU 1984/85:7, rskr 53). En organisationskommitté (U 1984:01) har tillsatts för att förbereda omorganisationen av regionmusiken och Rikskonserter. Regeringen har vidare uppdragit åt statens förhandlingsnämnd atl förhandla med berörda landstingskommuner och kommuner för atl bl. a. träffa överenskommelser med anledning av nämnda riksdagsbeslut. Med hänsyn härtill bör inte huvudförslaget tillämpas vid beräkningen av anslaget till Rikskonserter.

Regeringen har genom beslut den 27 september 1984 uppdragit åt Rikskonserter att se över och avge förslag om inriktningen och omfattningen av Rikskonserters fonogramutgivning. Jag räknar med att utredningsarbetet slutförs i sådan lid att förslaget kan ingå i Rikskonserters anslagsframställning för budgelåret 1986/87.

Vid anslagsberäkningen har jag tagit hänsyn till kostnadsökningar och lill effekterna av 1984 och 1985 års löneavtal.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

451

När det gäller kompensation för slulna löneavtal vill jag hänvisa till vad jag har anfört under anslaget Bidrag till Svenska riksteatern.

För riksdagens informalion vill jag meddela all frågan om inrättandet av en försöksverksamhet med artistförmedling bereds inom regeringskansliet. Jag räknar med alt återkomma till regeringen i frågan.

Jag förordar atl anslagel ökas med sammanlagt 5284000 kr. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Rikskonserlverksamhet för budgetårel 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 51 822000 kr.

F 16. Regionmusiken

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

97988752

96322000

103 152000

För myndigheten gäller förordningen (1973:446) med instruktion för regionmusiken (ändrad senast 1984:452). Enligt denna har regionmusiken uppgifter inom både det allmänna musiklivet och försvaret. En betydande del av regionmusikens insatser i det allmänna musiklivel sker inom ramen för rikskonsertverksamhelen. Viss kapacitet disponeras dock för direkla lokala insatser. Verksamhelen innefattar främsl skolkonserler, framträdanden i föreningsliv och vid vårdanstalter m. m. saml insalser lill slöd för amalörmusiken.

Organisationen omfattar 22 musikavdelningar fördelade på åtta regioner. På huvudorten i varje region finns förutom en musikavdelning även etl regionkansli.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Regionmusiken

Föredraganden

Personal Plan

Utgifter Kostnader för verksamheten

Inkomster

Inläkler för verksamhelen

Neltoutgift

of.

of.

610

116.502000

4-16 700000

4-8216000

20 180000

of.

4-1386000

96322 000

4-16 700 000

4-6 830000

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               452

Regionmusiken

1.       Pris- och löneomräkning m. m. 9700000 kr.

2.   Med hänvisning till prop. 1984/85: I om omorganisation av regionmusiken och Rikskonserler beräknas inte någon besparing enligt huvudförslaget.

3.   Regionmusiken ulgår från i realvärde oförändrade anslag och oförändrade inläkler. Vidare räknar regionmusiken med kompensation för hyreshöjningar till följd av nya lokaler samt för eventuella avtalsenliga merkostnader för ersättningen lill kapellmästare och musiker vid ljud- och bildupptagningar.

4.   Regionmusiken begär ytterligare resurser under en övergångsperiod för att finansiera regionmusikens insatser i samband med förändringsarbe-lel inför regionaliseringen av regionmusiken. Vidare begär regionmusiken medel för inventarier till de avdelningar som under verksamhetsåret får nya lokaler. (4-7 000000 kr.)

Statens kulturråd

Kulturrådet föreslär en ökning av anslaget med 5 779000 kr. I rådets förslag har besparingen om 1847000 kr. ålertagils. Kulturrådet hänvisar till prop. 1984/85: 1 om omorganisation av regionmusiken och Rikskonserler och räknar med oförändrai realanslag för regionmusiken 1985/86.

Föredragandens överväganden

Jag hänvisar lill vad jag har anförl under anslagel Rikskonserlverksamhet rörande den beslutade omorganisationen av regionmusiken och Rikskonserter. Jag har vid min beräkning av anslagel lill regionmusiken utgått från att huvudförslaget inte skall lillämpas.

Regionmusikens inläkler bör öka med 1 386000 kr. Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

att till Regionmusiken för budgetårel 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 103 152000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                  453

F 17. Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner

1983/84 Ulgift          191485696

1984/85 Anslag        199685 000

1985/86 Förslag        215 581000

Enligt förordningen (1974:451) om slalsbidrag till teater-, dans- och musikinstituiioner saml regionala skådebanor får institution, som bedriver yrkesmässig teater-, dans- eller musikverksamhet och som uppbär bidrag från kommun eller landstingskommun, statsbidrag till koslnader för verksamhelen, om regeringen förklarat institutionen berättigad lill sådani.

Slalsbidragel ulgår i form av grundbidrag och för teater-, dans-och musikinstituiioner även i form av lilläggsbidrag. Underiagel för beräkningen av grundbidragel utgörs av del antal grundbelopp som varje är fastställs för institutionen eller den regionala skådebanan. Enligt beslut av regeringen är f n. 24 teater- och dansinstitutioner, 10 musikinstilulioner och 7 regionala skådebanor berältigade lill bidrag. Grundbeloppet för teater- och dansinstitutioner saml för regionala skådebanor är innevarande budgetår 139200 kr. och för musikinstituiioner 170600 kr., varav 10355 kr. resp. 12700 kr. avser kostnader för lönekostnadspälägg. För institutioner där lönekostnadspålägg ej skall beräknas är grundbeloppet 128800 kr. resp. 157 900 kr. Regeringen har bemyndigat statens kulturtåd alt beslula om fördelningen av grundbeloppen på de enskilda slalsbidragsberätiigade institutionerna och skådebanorna. Fördelningen skall redovisas för påföljande års riksmöte.

Bidragsunderiagei för varje institution motsvaras i första hand av de tilldelade grundbeloppen.

Statsbidrag ulgår med 55% av bidragsunderiagei. Till nyinrättade institutioner kan efler regeringens prövning statsbidrag ulgå med 60% av bidragsunderlaget under högsl tre år.

Teater-, dans- eller musikinstilulion med regional verksamhet av väsenllig omfattning kan efter prövning av statens kulturråd få tilläggsbidrag inom ramen för tillgängliga medel.

Under anslagel utgår vidare bidrag lill nolhyra och bidrag till tonsättare

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

454

Statens kulturråd

Statens kulturråd föreslår följande fördelning av statsbidraget till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner saml lill regionala skådebanor budgetårel 1985/86.

Institution

Beslutad för-

Föreslagen

delning av an-

ökning av an-

talet grundbe-

talet grund-

lopp 1984/85

belopp 1985/86

Teater- och dansinstitutioner

Borås stadsteater

51

Folkteatern, Gävle

35

Folkteatern, Göteborg

64

Stora teatern, Göteborg

280

Helsingborgs stadsteater

68

Upsala stadsteater

80

Göteborgs stadsteater

191

Malmö stadsteater

352

Stiftelsen Östergötlands länsteater

154

Slockholms stadsteater

280

Musikleatem i Värmland

21

Norrboltensteatern

58

Norrlandsoperan

34

Länsleatern i Dalarna

19

Västmanlands länsleater

35

Älvsborgs läns barn- och

ungdomsteater

12

Stiftelsen Västerbottens talleater

29

Länsleatern i Blekinge

16

Jönköpings länsleater

14

Stockholms läns- och skärgärdsteater

10

Väslemorrlands regiontealer

42

Regionleatern i Säffle

12

Örebro länsteater

38.5

Stiftelsen Kronobergslealern

25

4-52'

1 920,5

' Varav två grundbelopp avser anställning av koreografer

Musikinstitutioner

Gävleborgs läns orkeslerförening                       57

Göteborgs teater- och konsert AB                   105,5'
Malmö konserthussliftelse                              85,5'

Helsingborgs konsertförening                            56

Norrköpings orkesterförening                           75,5'

Oskarshamnsensemblen                                     18,5'

Stockholms konserthussliftelse                       170
Upplands musiksliftelse                                  13

Västerås musiksällskap                                       19

Örebro orkeslerstiftelse                                     29

629                          4-12

' Varav ett halvt grundbelopp avser anställning av tonsättare/tonsättarbeställning.

Regionala skådebanor

Stiftelsen Skådebanan i Göteborg                         5

Skådebanan i Norrbollens län, Luleå                    3

Stiftelsen Skådebanan i Stockholms län              37

Skådebanan i Södra regionen, Malmö                  5

Skådebanan i Uppsala län                                    4

Skådebanan i (Dstergölland, Linköping               4

Skådebanan i Östergötland, Norrköping              4

62                          of.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                               455

Statens kulturråd

1.      Till följd av avtalsenliga löneökningar och höjda sociala avgifier föreslår kulturtådet en ökning med 11 980000 kr.

2.      För budgetårel 1985/86 föreslås ytterligare 52 nya grundbelopp för teater- och dansinstitutioner. Av de begärda grundbeloppen föreslås ökningarna främsl för de små regionleairarna. Vidare föreslås att ivä grundbelopp används för tidsbegränsat engagemang av koreografer (4-3 380000 kr.).

3.      För musikinslituiionerna föreslås en ökning av 12 grundbelopp (4-970000 kr.).

4. För att främja bl. a. uppförande av ny svensk musik föreslås en ökning med 500000 kr. Vidare har en promemoria om lonsäitarnas villkor överlämnats från statens kulturråd.

5. Jönköpings kommun har ansökt om 13,5 grundbelopp för Jönköpings Orkester- och kammarmusikförening.

6. Hallands länsieaterförening och Jämtlands länsteaterförening har i särskilda skrivelser anhållit om medel för sin barn- och ungdomsteater-verksamhet, som ersättning för att länen saknar regionteatrar.

7.      Kulturrådet har i en särskild skrivelse redogjort för diskussioner som förts med Värmlands läns landsting och Säffle kommun angående ett samarbete mellan Musikteatern i Värmland och regionteatern i Säffle. Kulturtådet avser att återkomma i anslagsframställningen för budgetåret 1986/87 när det gäller musiktealerverksamheten i Värmland grundad på elt vänlat samarbetsavtal mellan de båda teatrarna.

Föredragandens överväganden

Vissa regionala teaterinstitutioner har f.n. ett lågl antal grundbelopp. Kulturrådet har i olika sammanhang framfört att det är önskvärt att en regional teater- och dansinstitution har minsl 35 grundbelopp. För all ge kulturrådet möjlighet atl öka antalet grundbelopp för vissa av de små regionala teaier- och dansinstitutionerna har jag beräknat yllerligare 28 grundbelopp för sådana institutioner. Jag har därvid utgått ifrån att det regionala tilläggsbidraget kommer atl minska och till viss del omvandlas till grundbelopp.

Jag är f.n. inte beredd atl föreslå någon förändring av anlalel grundbelopp för musikinstituiioner.

Vid min beräkning av medelsbehovel har jag ulgåll från etl preliminärt beräknat grundbelopp av 139 200 kr. för teaier- och dansinstitutioner där lönekostnadspålägg skall beräknas. För de institutioner där lönekostnadspålägg inte skall beräknas och för regionala skådebanor är grundbeloppet preliminärt beräknat till 128800 kr. För musikinstituiioner där lönekostnadspålägg skall beräknas är grundbeloppet preliminärt 170600 kr. och för institutioner där sådani pålägg inte skall beräknas preliminärt 157 900 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                                456

Regeringen har tidigare i särskild ordning tilldelat Hallands- och Jämtlands länslealerföreningar medel för försök med regional teaterverksamhet främst för barn och ungdom. Jag beräknar nu under detla anslag 380000 kr. för fortsatt verksamhet med barn- och ungdomsleater i Hallands- och Jämtlands län. Jag har därvid räknal med atl 180000 kr. skall tillfalla Hallands län och 200000 kr. Jämtlands län. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner för budgetårel 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av 215 581000 kr.

F 18. Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper

1983/84 Utgift                24917462                  Reservation                              1411

1984/85 Anslag               27500000

1985/86 Förslag              28325000

Enligt förordningen (1974:452) om statsbidrag lill teater-, dans- och musikverksamhet i mindre ensembler och fria grupper ulgår bidrag till ensemble eller grupp som bedriver sin verksamhel i yrkesmässiga former eller under liknande förhållanden.

Statens kulturråd

1.       Kompensation för pris- och löneökningar 1 650000 kr.

2.   Kulturrådet föreslår en ökning med 3 milj. kr. för teater- och dansgrupper. Kulturtådet anser atl statsbidraget till de fria teater- och dansgrupperna under en ireårsperiod bör öka med 9 milj. kr. Inom den ramen är det enligt rådet möjligl att finna lösningar på frågor som kan förbättra gruppernas situation.

3.       När det gäller musikgrupper har kulturrådet vall att föreslå en ökning till artangerande föreningar under anslaget Vissa bidrag till teater-, dans-och musikverksamhet.

Föredragandens överväganden

Ökningen för nästa budgetår, som främst bör gå lill teater- och dansgrupperna, bör uppgå till 825000 kr. Anslaget uppgår därmed till 28325000 kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl till Bidrag till fria teater-, dans och musikgrupper för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 28 325000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              457

F 19. Bidrag till Musikaliska akademien

1983/84 Utgift

1 541500

1984/85 Anslag

1589000

1985/86 Förslag

1637000

Musikaliska akademien skall enligt sina av regeringen den 17 juni 1982 fastställda stadgar främja tonkonsten och vårda musiklivet. Akademien skall även följa utvecklingen inom del svenska och internationella musiklivel, la initiativ som främjar den svenska musikkuliuren och inom musikens områden slödja konstnärligt utvecklingsarbete m. m.

Musikaliska akademien

Akademien begär en ökning av anslagel med 1 103000 kr., varav 474 000 kr. avser ökade lokalkostnader inkl. lokalvård och 245000 kr. ökade lönekostnader.

Statens kulturråd

Kulturtådet föreslår en ökning av bidraget med 508000 kr., varav 95000 kr. avser kompensation för pris- och löneökningar och 413 000 kr. bidrag till bl.a. ökade lokalkostnader.

Föredragandens överväganden

Anslagel bör föras upp med 1 637000 kr.

Jag tar upp frågan om bidrag till akademien för utgivning av en musikhis-torisk skivantologi under anslaget Slöd till fonogramverksamhet. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Bidrag lill Musikaliska akademien för budgetåret 1985/86 anvisa ett anslag av 1 637000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet F 20. Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet

458

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1984/85 Förslag

10786206 9893000 10350000

Reservation

44 300

1984/85             Beräknad ändring 1985/86

Statens                Före-

kullurråd             draganden

1188000           4-    71000

! 269 000

Stiftelsen Riksskådebanan för verksamheten Stiftelsen Drottningholms leatermuseum för föreställnings verksamhelen Stiftelsen Elektronmu-siksludion (EMS) för verksamhelen Stiftelsen Internationella Vadslena-akademien för kurs- och föreställnings verksamhelen Arrangerande musikföreningar Svenska tonsättares internationella musikbyrå (STIM) för informationsverksamhet om svensk musik

4- 20000

208000

4- 68000

1748000           4-   505000            4-220 000

367 000          4-     22000             4- 20000

3554000         4-   713000             4-100000

767 000          4-     46000              4- 29000

9893000         4-1 149000             4-457000

Statens kulturråd

Kulturtådet föreslår att varje anslagsposl räknas upp med 6% som kompensation för pris- och löneökningar. Detta moisvarar en ökning av anslaget med 574000 kr. Under vissa anslagsposter redogörs för övriga förslag.

2.    Stiftelsen Drottningholms teatermuseum för föreställningsverksamheten. Kulturtådet hänvisar till kulturutskottets uttalande (KrU 1983/84:18) all de ökade medlen för föreställningsverksamheten budgetåret 1984/85 inte bör tas till inläkt för atl slalen är beredd att öka sitt ansvarstagande i förhållande till Stockholms kommun, och föreslår, i avvaktan på förhandlingar mellan staten, Stockholms kommun och Stockholms läns landsting, atl anslagsposlen ulöver prisomräkningen minskas med 325000 kr. för all därigenom återgå till tidigare anslagsnivå.

3.    Kulturrådet föreslår en ökning av bidraget lill Stiftelsen Elektronmusikstudion (EMS) med 400000 kr., varav 160000 kr. avser ökade lokalkostnader i samband med flyttning och 240000 kr. personalförstärkning.

5. Kulturrådet föreslår atl bidragel lill arrangerande musikföreningar ökas med 500000 kr. för alt slödja regionala satsningar.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

459

Föredragandens överväganden

Jag har beräknat en ökning av bidragel till Stiftelsen Eleklronmusiksiu-dion med 220000 kr. bl. a. som kompensation för ökade hyreskostnader i samband med flyttning till nya lokaler.

Med hänvisning i övrigl lill sammanslällningen hemsläller jag all regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhei för budgetåret 1985/86 anvisa ell reservationsanslag av 10350000 kr.

F 21. Stöd till fonogramverksamhet

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

6756517 7600000 7679000

Reservation

4000167

Från anslaget utgår stöd enligt förordningen (1982:505) om statsbidrag för framställning och utgivning av fonogram. Fr.o.m. budgetårel 1983/84 lämnas inom ramen för detta stöd även bidrag lill Rikskonserters fono-gramproduktion. Under anslaget fmns också medel till regeringens disposition för vissa informations- och dislribulionsålgärder m.m. Bidrag utgår vidare till Musikaliska akademien för utgivning av den musikhistoriska fonogramantologin Musica Sveciae.

1984/85

Beräknad ändring

1985/86

Statens kul-

Före-

turråd resp.

draganden

Musikaliska

akademiens

slyrelse

1.   Stöd till fonogram-

produklion

4 785 000

4-   287000

2.   Vissa informations-

of.

och distributions-

åtgärder m. m.

1 500000

-

3.   Stöd lill utgivning

av en musikhistorisk

fonogramantologi

1315000

4- 935000

4-79000

7600000

4-1222000

-f 79 000

Statens kulturråd

Kulturtådet föreslår atl anslagsposten Stöd lill fonogrampro-d u k t i o n höjs med 287 000 kr., molsvarande prisomräkning. Vidare begär kulturrådet atl av anslagsposten få disponera 15% för utrustningsbidrag och 230000 kr. för administration av slödel, inbegripet en utvecklad kontakt med producenterna.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                         460

Musikaliska akademiens styrelse

Styrelsen har på regeringens uppdrag lagl fram en reviderad utgivnings-plan för den musikhistoriska fonogramantologin Musica Sveciae. Planen omfattar ca 160 LP-skivor och förutsätter en utgivningstakt om 15 LP-skivor per år om projektet skall kunna fullföljas inom tio år. Styrelsen begär för nästa budgetår en höjning av bidraget med 935000 kr. för att kunna öka utgivningen från 10 lill 15 LP-skivor.

Föredragandens överväganden

För innevarande budgelår har regeringen riksdagens bemyndigande all disponera etl samlat belopp om 6285000 kr. för slöd lill produklion och distribution av fonogram. Av della belopp har regeringen tilldelat statens kulturråd 4 785000 kr. för stöd lill fonogramproduktion medan återstående 1,5 milj. kr. står till regeringens disposition för vissa informations- och dislribulionsålgärder m. m. Av nämnda dispositionsmedel har regeringen tilldelat Grammofonleverantörernas förening elt bidrag av 160000 kr. för att säkerställa utgivningen budgetårel 1984/85 av föreningens kalalog över i Sverige lagerförda fonogram, den s. k. GLF-kalalogen. Frågan om eventuella övriga insalser för fonogramdislributionen är alltjämt under beredning. Del bör därför även under nästa budgetår ankomma på regeringen alt, mot bakgrund av utvecklingen på disiribuiionssidan, fördela medel mellan produktionsstöd och stöd till distributions- och informationsåtgärder inom en samlad ram.

För fonogramantologin Musica Sveciae beräknar jag, ulöver prisomräkning, en ökning av stödet med 40000 kr. för presentation av antologin utomlands. Jag är inte beredd att förorda någon ökning av stödet i syfte all medge en störte åriig utgivning än som förutsatts i föregående budgetproposition (prop. 1983/84: lOObil. 10 s. 327). Självfallet är Musikaliska akademien oförhindrad att genom uppgörelser om ökade insatser från de i antologin medverkande skivbolagen eller på annal sätl öka den åriiga utgivningen.

Anslaget bör för nästa budgelår föras upp med 7679000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Stöd till fonogramverksamhet för budgetåret 1985/86 anvisa elt reservationsanslag av 7679000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

461

Bildkonst

F 22. Statens konstråd

983/84 Ulgift

1983 589

984/85 Anslag

2210000

985/86 Förslag

2337000

Enligt sin instruktion (1965:746, omtryckl 1976:502, ändrad senasl 1984:31 och 753) har statens konstråd lill uppgifl alt genom förvärv av konsinäriiga arbelen lill sialens byggnader och andra lokaler för statliga myndigheler verka för all konstnärliga värden införlivas med samhällsmil-jön.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Statens konstråd

Föredraganden

Personal

6,5

4-1

of.

Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekoslnader) Lokalkoslnader

1 673 000

(1 106000)

537000

4-354000

(4-147 000)

4- 43000

4- 84000

(4-322000)'

4- 43 000

2210000

4-397 000

4-127 000

Inkl. löner lill lokalvårdare

Statens konstråd

1.      Pris- och löneomräkning m. m. 162000 kr.

2.      En besparing enligt huvudförslagel innebär enligt konstrådet att informalionsverksamheten drabbas hårt. En fortsatt nedskärning innebär atl denna verksamhet inle kan fullgöras på elt meningsfullt sätt.

3.      Rådel begär medel för en ny tjänst för informationsfrågor (4- 130000 kr.).

4.      För atl kunna öka antalet sammanträden begärs 15000 kr. och för ökad informationsverksamhet begärs 90000 kr.

Statens kulturråd

Kulturrådet föreslår en ökning av anslagel med 223 000 kr. ulöver kompensation för pris- och löneutvecklingen. Ökningen avser en förstärkning av informationsverksamheten samt inrättande av en assistenlljänst. 1 rådels förslag ingår atl besparingen 47000 kr. alertas.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               462

Föredragandens överväganden

Huvudförslaget innebär en minskning av anslaget med 47000 kr. Mill förslag innebär alt anslagel minskas med 23000 kr. Denna besparing bör kunna tas ut i enlighet med konstrådels förslag.

Jag vill erinra om vad jag har anfört i inledningen om statens konstråds medverkan i arbetet med att föra ut kulturverksamheten på arbetsplatserna.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslagel lill 2337000 kr.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Statens konstråd för budgetårel 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 2337000 kr.

F 23. Förvärv av konst för statens byggnader m. m.

1983/84 Utgift                16923 718                 Reservation                         224057

1984/85 Anslag               26000000

1985/86 Förslag              26520000

Från anslaget bekostas sådana förvärv av konsl lill statens byggnader och andra lokaler för slalliga myndigheter som beslutas av statens konstråd. Förvärven kan avse dels konsl som särskilt beställts i anslutning lill olika byggnader, dels stafflikonst, skulptur, grafik, konsthantverk m.m. Till dessa ändamål har för budgetåret 1984/85 anvisais 22950000 kr. Ulöver beställningar som är möjliga inom anslagels ram får konstrådet innevarande budgetår beställa konst intill etl belopp av högsl 6,8 milj. kr. för betalning under följande budgetår. Under budgetåret 1984/85 disponerar konstrådet 545000 kr. under detta anslag för beställningar hos Föreningen Handarbetets vänner.

Från anslaget utgår vidare bidrag med sammanlagt 3050000 kr. för konstinköp lill folkparker, folkets hus, bygdegårdar och nykterhelsorgani-salionernas samlingslokaler. För budgetårel 1984/85 har bidrag ulgåll med 1075000 kr. till Folkparkernas centralorganisation och med 1975000 kr. lill Samlingslokalorganisationernas samarbelskommilté alt fördelas mellan allmänna samlingslokaler inom Folkets husföreningarnas riksorganisation. Bygdegårdarnas riksförbund och Riksföreningen Våra gårdar.

Statens konstråd

Konstrådets anslagsframställning avser endast de medel som konstrådet disponerar.

I. Konstrådet föreslår alt anslagsposlen för konstnärlig utsmyckning av

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               463

nya slalliga byggnader skall bestämmas lill en procent av aktuella byggnadsinvesteringar.

2.         För konstnärlig utsmyckning i befintliga statliga byggnader begär konstrådet en ökning med 6 milj. kr.

3.         Utöver de beställningar som blir möjliga inom anslagels ram bör konstrådet få beställa konsl lill ett belopp av 9,5 milj. kr. för betalning under följande budgetår.

Statens kulturråd

Kulturrådet föreslår en ökning av anslaget med I 560000 kr. som kompensation för kostnadsutvecklingen. Av ökningen avser 1377000 kr. förvärv för statens byggnader och 183000 kr. förvärv till samlingslokalhållande organisationer.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör föras upp med 26520000 kr. För statens konstråds inköp har jag beräknat 23410000 kr. Konstrådet bör enligt samma principer som gäller för innevarande budgelår medges all utöver beställningar som blir möjliga inom anslagels ram beställa konst lill etl belopp av högst 6,8 milj. kr. för betalning under följande budgetär.

Föreningen Handarbetets vänner bör tillförsäkras stöd genom alt ell vissl belopp av de medel för konslinköp som statens konstråd disponerar används för beställningar hos Handarbetets vänner.

Bidragel för konstförvärv till samlingslokaler och folkparker beräknar jag lill 3 110000 kr.

Jag hemställer alt regeringen föreslär riksdagen alt

1.       godkänna vad jag har anförl om beställningar av konsl som föranleder utgifter under senare budgetår än budgetåret 1985/86,

2.       till Förvärv av konst för stålens byggnader m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa ell reservationsanslag av 26520000 kr.

F 24. Bidrag till Akademien för de fria konsterna

1983/84

Utgift

1 105000

1984/85

Anslag

1 138000

1985/86

Förslag

1 172000

Akademien för de fria konsterna har till uppgifl alt inom Sverige främja utvecklingen av målar-, bildhuggar- och byggnadskonsten och övriga till den bildande konsten hänförliga konstarter saml all yltra sig i frågor som hör lill akademiens verksamhetsområde.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                         464

Akademien för de fria konsterna

Akademien begär en ökning av anslaget med totalt 181 OtX)kr., varav 81000 kr. Ulgör kompensation för pris- och löneökningar och 100000 kr. engångsbidrag för restaurering av konstsamlingen.

Statens kulturråd

Kulturrådet föreslår en anslagsökning med 148000 kr., varav 68000 kr. utgör kompensation för pris- och löneomräkningar och 80000 kr. förslärkning av anslagel för all bibehålla basverksamheten. Därutöver föreslås ett engångsbidrag om 50000kr. för restaurering av konstsamlingen.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör föras upp med 1 172000 kr. Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Bidrag till Akademien för de fria konsterna för budgetåret 1985/86 anvisa elt anslag av 1 172000 kr.

F 25. Vissa bidrag till bildkonst

1983/84 Ulgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

6939000 7423 000 7789000

Reservation

Från anslagel ulgår verksamhetsbidrag till vissa organisationer med uppgifter inom konslbildning och konstförmedling samt formgivning.

1984/85

Beräknad ändring

1985/86

Statens

Före-

Konstfrämjandet

kulturråd

draganden

1

4 575 000

4-

825000

4-177000

2

Sveriges konstföre-

ningars riksförbund

1080000

4-

485 000

4- 32000

3

Grafiska sällskapet

231 000

4-

244000

-F    8000

4

Föreningen för nu-

tida svenskl silver

30000

4-

20000

of.

5

Föreningen Svensk form

896000

4-

354 000

4-130000

6

Föreningen Handarbetets

vänner

106 000

4-

6000

4-    4000

7

Konslhanlverkskooperaliv

425 000

4-

626000

of.

8

Eskilstuna kommun för

svenskl barnbildarkiv

80000

4-

165000

4-   15000

7423000

4-2 725 000

4-366000

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                             465

Statens kulturråd

Kulturrådet föreslår att varje anslagsposl räknas upp med 6% som kompensation för pris- och löneökningar. Della moisvarar en ökning av anslagel med tolall 447000 kr. Under vissa anslagsposter redogörs för övriga förslag.

1. Kulturrådet föreslår all bidraget till Konstfrämjandet ökar med
550000 kr. för förstärkt konstnärlig ledning och vidgat konslpedagogiskl
arbele.

2.    Kulturrådet föreslår atl bidragel lill Sveriges konstföre
ningars riksförbund ökar med 420000 kr. för utökad tjänst som
konstpedagog, kompensation för eftersläpning saml utökad verksamhet.

3.       Kulturrådet föreslår en ökning av bidraget till Grafiska sällskapet med 230000 kr. avseende förstärkt verksamhel.

4.   Kulturrådet föreslår en ökning av bidragel till Föreningen för nutida svenskt si 1 ver med 18000 kr. avseende utökad verksamhel.

5.    Kulturrådet föreslår en ökning av bidragel till Föreningen
Svensk form med 300000 kr. för ökad verksamhel inkl. ökal slöd till
Form Design Center i Malmö.

7.       Kulturrådet föreslår en ökning av bidragel till konsthantverks-kooperativ med 600000 kr. förökad verksamhel.

8.   Kulturrådet föreslår en ökning av bidraget till Eskilstuna kommun för Svenskl baxnbildarkiv med 160000 kr. motsvarande medel för en Ijänsl.

Föredragandens överväganden

Stålens induslriverk och Föreningen Svensk form har den 22 februari 1984 träffat avtal om atl som huvudmän driva ett Design Center i Stockholm. Enligt vad jag har erfarit kommer verksamheten alt starta under år 1985. För alt stödja verksamheten i ell nytt Design Center föreslår jag att 100000 kr. förs över från anslagel Bidrag till särskilda kulturella ändamål och beräknas under detla anslag.

Frågan om ulställningsersättning lill konstnärer bereds i regeringskansliet bl.a. genom kontakter med berörda intressenter.

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

all lill Vissa bidrag till bildkonst för budgetårel 1985/86 anvisa elt reservaiionsanslag av 7789000 kr.

30    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

Arkiv

F 26. Riksarkivet och landsarkiven

466

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

59505 995 63187000 72440000

Riksarkivet är central förvaltningsmyndighet för arkivfrågor och chefsmyndighet för landsarkiven. De sju landsarkiven i Uppsala, Vadstena, Visby, Lund, Göteborg, Härnösand och Östersund är regionala arkivmyndigheter. I arkivmyndigheternas uppgifier ingår all vara arkivdepåer och att understödja forskning.

Inom Stockholm fullgörs landsarkivfunklionen av Stockholms stadsarkiv och inom Malmö av Malmö stadsarkiv.

För riksarkivet gäller förordningen (1977: 553) med instruktion för riksarkivet (ändrad senast 1984:461) och för landsarkiven förordningen (1965: 743) med instruktion för landsarkiven.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Riksarkivet

Föredraganden

Personal

184,5

of.

of.

Anslag

Ulgifler

Förvaltningskostnader

32 864000

-H2 367 000

4-1867000

(därav lönekostnader)

(29273000)

(4-1565000)

(4-2904 000)'

Lokalkostnader

26 104 000

4-6627 000

4-6 332 000

Riksarkivets nämnd

för enskilda arkiv

832 000

4-    80000

4-    77000

Vissa transport-

kostnader m. m.

116000

4-   164 000

-t-   164000

Slockholms stads-

arkiv

2416000

of

4-   129000

Särskilda projekt-

insatser

605 000

4-   643 000

-F 692000

Svensk arkivinformation

i Ramsele m. m.

700000

4-    42000

4-    37 000

63637000

4-9923000

4-9298000

Inkomster

Publikations-,

reproduktions- och

konsultverk-

samheten

450000

4-     24000

4-    45000

Nettoutgift

63187000

4-9899000

4-9 253000

Inkl. löner till lokalvårdare

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               467

Riksarkivet

1.      Pris- och löneomräkning 9686000 kr.

2. Riksarkivet föreslår atl etl belopp motsvarande den beräknade besparingen enligt etl modifierat huvudförslag återförs till anslaget för ytterligare engångsinsatser i form av särskilda arkivprojekt (4-605000 kr.). Besparingarna åstadkoms genom partiell avveckling av förhyrda kontorslokaler samt genom vakanisätlning av ijänsler.

3.      Riksarkivet föreslår atl engångsanvisningarna om 60000 kr. för inredning och utrustning m. m. samt 400000 kr. för anskaffning av brukskopior av mikrofilmade kyrkoskrivningshandlingar förnyas. För det senare ändamålet föreslår riksarkivet alt ytterligare 500000 kr. anslås.

Föredragandens överväganden

Riksarkivet har föreslagil atl sådana särskilda arkivprojekl hos ell antal myndigheter vilka inletts under innevarande budgetår skall fortsätta även under budgetåret 1985/86. Jag har för delta ändamål beräknal en omföring inom anslagels ram av etl belopp om 660000 kr., vilkel motsvarar en begränsad tillämpning av huvudförslaget i enlighet med riksarkivets förslag. Jag har funnit alt dessa projekt, som syftar lill en bättre arkivordning och utökad gallringsverksamhel i slalsförvallningen och därmed lill rationaliseringsvinster, väl överensslämmer med regeringens intentioner om tillämpning av huvudförslaget över en flerårsperiod. Innevarande budgetår bör räknas som det första i en ireårsperiod. Det ankommer på riksarkivet atl i anslagsframslällningen för budgetåret 1986/87 redovisa dels effekterna av projektarbetet, dels konsekvenserna av en samlad tillämpning av huvudförslagel för den akluella treårsperioden i enlighel med regeringens budgetanvisningar.

Jag har för inredning och utrustning m. m. hos arkivmyndigheterna saml för anskaffning av brukskopior av mikrofilmade kyrkoskrivningshandlingar beräknat en engångsanvisning om 475 000 kr. Medlen har beräknats under anslagel Bidrag till särskilda kulturella ändamål.

Med hänvisning lill vad jag har anfört och i övrigl till sammanslällningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Riksarkivet och landsarkiven för budgetåret 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av 72 440000 kr.

Ortnamns värde och vård

Inledning

Ar 1980 bemyndigade regeringen chefen för utbildningsdepartementet atl tillsälta en särskild utredare' (U 1980:02) för atl ulreda frågor rörande ortnamnsverksamhelen i riket m. m.

' F. d. riksarkivarien Åke Kromnow.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              468

Utredaren avlämnade den 17 september 1982 belänkandet (SOU 1982:45) Ortnamns värde och vård. En sammanfattning av belänkandel bör fogas lill protokollet i della ärende som bilaga 10.13.

En förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende som bdaga 10.14.

Riksförbundel för hembygdsvård har kommil in med en skrivelse som bl. a. kräver alt poslens adresseringssystem anpassas till individens önskemål och all ort- och bynamn bevaras och görs kända.

Svenska Tornedalingarnas riksförbund har kommil in med en skrivelse angående översyn av användningen av de tornedalsfinska och samiska ortnamnen i officiella funktioner saml en anhållan om principbeslut att ortnamn på fler än elt språk får användas i officiella funktioner.

Därulöver har en skrivelse kommit in från Nordiska samerådet den 9 april 1984 angående vägskyltars namn i Kirunatrakien. Yttranden över skrivelsen har avgetls av vägverket den 9 augusti, statens lantmäteriverk den 13 september och ortnamnsarkivet i Uppsala den 24 september varefter Samerådel kommit in med en skrivelse.

Föredragandens överväganden

Bakgrund

Bakgrunden lill behovet all se över ortnamnsverksamhelen är alt frågor om ortnamn aktualiseras i många skilda sammanhang. De kulturhistoriska intressena alt bevara ortnamnen och därigenom vidmaklhålla kunskap om och förståelse för den historiska utvecklingen av kolonisation och bebyggelse kommer ibland i konflikt med del behov av namngivning som skapas bl.a. av dagens administrativa utveckling. De problem som uppkommer i dessa sammanhang försvåras i viss mån av atl det i slor utsträckning saknas allmänt godtagna rikllinjer för ortnamnssätlning och av alt beslutsbefogenheterna är splittrade.

Jag vill försl framhålla att flertalel av de åtgärder som utredningen föreslagil kan vidtas av regeringen eller av myndigheterna utan godkännande av riksdagen. Jag anser ändå atl förslagen är av så stor principiell vikt att regeringen bör bereda riksdagen tillfälle att ta del av vad som enligt min mening bör vara vägledande för ortnamnsverksamhelen.

Orlnamnslag m.m.

För atl tillgodose samhällets behov av en ändamålsenlig och vårdad ortnamnsgivning och skapa klarhet i och en lämplig samordning av beslutsbefogenheterna har ulredningen i enlighel med sina direktiv lagl fram ett lagförslag som avser att reglera den offentliga ortnamnsverksamhelen. Ulredningen har också föreslagit att kungörelsen (1927:380) angående stavning av ortnamn i officiella handlingar skall upphöra om den föreslagna ortnamnslagen träder i kraft.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              469

Jag vill i detla sammanhang försl framhålla atl del är av stort kulturhistoriskt och socialt värde att de nedärvda ortnamnen vårdas och bevaras och atl ny namngivning sker så atl kulturarvet skyddas.

Många människor är för sin hemkänsla och trivsel starki beroende av de upplevelser som den omgivande miljön kan ge. 1 det sammanhanget är Ortnamnen en viktig del av vär geografiska och kulturella miljö och som kan ge oss kunskap om de förändringar som samhället under lång tid genomgått. Ortnamnen är därför enligt min mening en myckel viktig del av vårt kulturarv.

Jag delar den uppfallning som förts fram av många remissinstanser atl utredningen pä ell mycket förtjänstfullt sätl belyst de frågeställningar och problem som är förknippade med ortnamnsfrågorna. Även jag finner i huvudsak utredningens bedömningar och förslag väl avvägda. Jag är dock av den uppfattningen all de problem som ulredningen diskuterar inle löses bäst genom lagstiftning. Utredningens lagförslag anger bl. a. vissa riktlinjer för orlnamnsskickel. Regler för ortnamnsgivning, som måsle ske genom lämpliga avvägningar mellan språkvelenskapliga, kulturhistoriska och administrativa aspekter, måste dock med nödvändighet vara myckel allmänl hållna och ger därför knappast en sådan vägledning som är önskvärd. Enligt min mening bör man i slor usträckning kunna lösa problem som uppstår i samband med ortnamnsfrågorna genom att utöka och fördjupa samarbetet mellan olika av ortnamnsverksamheten berörda parter och intressenter. Jag vill i detla sammanhang också erinra om alt regeringen allmänt strävar mol atl förenkla och avreglera olika samhällsverksamheter och att ny lagstiftning inle bör införas om del inte finns ett klart dokumenterat behov. Enligt min mening bör någon särskild ortnamnslag mot denna bakgrund inte införas.

1 kungörelsen angående stavning av ortnamn i officiella handlingar föreskrivs att grunderna i åttonde upplagan av Svenska akademiens ordlista skall följas vid stavning av ortnamn i handlingar som upprättas hos regering och statliga myndigheler. Mol bakgrund av alt jag inle är beredd alt föreslå en särskild ortnamnslag bör nu övervägas vad som bör ske med 1927 års kungörelse. Enligt min mening är behovel av en sådan särskild slavningsföreskrifl för slatliga myndigheler i dag ringa. Jag anser därför alt kungörelsen bör upphävas. Det ankommer på regeringen atl besluta om sådani upphävande. Jag har i denna fråga samrått med chefen för jusliliedepartemenlel.

Principer och mät för en god ortnamnspolitik

Ulredningen diskuterar ingående principer och mål för samhällets orl-namnspolilik. Utredningen anser atl en ändamålsenlig ortnamnsgivning skall medföra elt ortnamnsskick, där stavningen är enhetlig och de enskilda namnen har en klar syftning. Vårdad ortnamnsgivning innebär enligt ulredningen all namngivning sker med beaktande av kulturhistoriska och

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                   470

sociala aspekter samt gällande språkriktighelsregler. Jag delar, liksom remissinstanserna, dessa synpunkler.

Ortnamn bör vara funktionella. Det innebär atl de bör vara språkligt kortekta, lätthanterliga och identifierande. Dessa krav tillgodoses i allmänhel av redan befinlliga namn. Det är ocksä viktigt atl de tillgodoses vid ny namngivning. Del svenska riksspråket bör ligga till grund för stavning av svenska ortnamn i alla officiella sammanhang. Etl sådant synsätt utesluter inle atl en avvägning mellan riksspråk och dialekt måsle göras i åtskilliga fall. Från kulturhistoriska utgångspunkter är det viktigt all slå vakt om existerande ortnamn och att la hänsyn till det lokala och regionala namnskicket vid ny namngivning. Olika stavningsprinciper korsar varandra i Svenska akademiens ordlista. Ett val måste i många fall träffas mellan de olika principerna. Jag kommer senare att förorda all ell särskilt ortnamnsråd inrättas. Del bör vara en viktig uppgift för elt sådant råd atl närmare utveckla och avväga principerna och målen för en god ortnamnspolilik.

Statlig ortnamnsverksamhet

Inom den slalliga ortnamnsverksamheten är beslutsbefogenheterna spridda på ell flertal olika myndigheter. Mot denna bakgrund föreligger vissa samordningsbehov. Avsiklen är att få till stånd en i huvudsak enhetlig tillämpning hos de myndigheter som har att ta slällning lill ortnamnsfrågor. Jag delar dock utredningens uppfattning att del inte finns tillräckliga skäl all överväga några genomgripande förändringar i beslutsbefogenheterna utan all det snarare gäller att finna lämpliga samarbelsformer.

Statens lantmäteriverk (LMV) intar en särställning i fråga om ortnamnsverksamheten. LMV har bl.a. befogenhet alt besluta i ortnamnsfrågor i den mån sådan beslutsbefogenhet inte tillkommer annan. LMV bedriver också en omfatlande ortnamnsverksamhet genom framställningen av de allmänna kartorna. Myndigheten har därigenom en bred erfarenhet av ortnamnsfrågor. För att åstadkomma en bättre enhetlighet och samordning i ortnamnsverksamheten förordar jag att LMV ges en allmänl samordnande uppgift när det gäller ortnamnsfrågorna. Jag återkommer strax till de organisatoriska konsekvenserna av mitt förslag. LMV skall självfallet, liksom hittills, samråda om ortnamnsfrägorna med dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (DOVA) och riksantikvarieämbetet (RAÄ).

LMV bör också svara för samordningen i enskilda ortnamnsärenden. Jag delar utredningens uppfattning atl detta bör ske genom att LMV träffar överenskommelser med berörda statliga organ beträffande formerna för denna samordning. Förslagel ger enligt min mening LMV möjlighet lill överblick över ortnamnsfrågorna utan att detta fråntar berörda myndigheler de befogenheler de nu har.

I instruktionen för postverket, televerket och statens järnvägar föreskrivs bl. a. att verken skall samråda med varandra i namngivningsfrågor. Av olika skäl framsiår detta samråd numera som mindre väsenlligl jämfört

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              471

med behovel av etl samråd med berörd kommun. Della ömsesidiga obligatoriska samråd bör därför ersättas av elt samråd med berörd kommun.

Sjöfartsverket, luftfartsverket, byggnadsstyrelsen och vatlenfallsverkel fastställer f. n. namn enligt praxis. Även dessa myndigheler bör i förekommande fall samråda med berörda kommuner.

Det ankommer på regeringen all besluta om nödvändiga instruktions-ändringar m.m. med anledning av vad jag anfört om samrådsskyldigheten.

Allmänna kartor spelar en väsenllig roll som ortnamnsförmedlare och har en grundläggande betydelse för ortnamnsvärden. Jag vill som exempel nämna all den ekonomiska kartan innehåller ca 1 miljon granskade ortnamn. Jag anser i likhet med utredningen all det finns starka skäl för att de namnformer som återfinns pä de allmänna kartorna bör användas i all offentlig verksamhet, l.ex. på vägverkels vägmärken, på sjöfartsverkets sjökort, i postadresser saml i skrivelser från myndigheler och kommunala organ. Del är således min uppfallning att kartornas namn bör vara normerande för annan namnsätining och i tillämpliga fall vid ny namngivning. Jag ulgår också ifrån atl även t.ex. enskilda kartproducenter kommer atl använda de allmänna kartornas namn och namnformer. Sjöfartsverket har tagit upp speciella problem vad gäller ändringar av namn på sjökort i förhållande lill sjösäkerhelsaspekler m. m. Verkels synpunkter bör beaktas på så säll alt en övergång lill användning av de allmänna kartornas namn får ske vid nyulgivning av sjökort. Om särskilda skäl föreligger med hänsyn lill sjösäkerhelsfrågorna, bör sjöfartsverket och LMV kunna komma överens om undantag från principen om de allmänna kartornas normerande roll.

Ortnamnsulredningen har också behandlat frågor om rälten all ta initiativ och i övrigt della i förfarandel vid namnsättning saml regler om överklagande. Slutsaisen är alt del i stort är möjligt atl hantera procedur- och överklagandefrågor med ledning av gällande författningsbestämmelser. De problem som fmns när del gäller t.ex. atl i vissa sammanhang avgränsa kretsen av dem som bör anses som sakägare och följaktligen ha talerätt, synes enligi utredningen inte vara värte än att de kan lösas inom ramen för gällande bestämmelser. Jag kan helt instämma i utredningens bedömning på dessa punkter.

Till skillnad från utredningen anser jag att man inte bör ändra på möjlighelerna att överklaga LMV:s beslut vad gäller iraklnamnsärenden enligt 17 § faslighelsregislerkungörelsen (1974:1059, omtryckl 1979: 11) eller beslut och ålgärder i vissa orlnamnsfrågor enligt lantmäteriinslruklionen (1974:336, ändrad senast 1984:430). Det rör sig om få ärenden varje år, vilka samiidigi kan vara av slor principiell betydelse. Sådana beslut bör alltså även i fortsättningen kunna överklagas till regeringen.

I det löpande arbetet med fastighetsbildning och fastighelsregisirering uppkommer ibland frågor som innefattar ortnamnsaspekter, framförallt vid sammanläggning och vid fastighetsreglering. Del kan gälla l.ex. vid sam-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               472

manläggning av två fastigheter med olika trakinamn eller vid faslighels-bildning över sockengräns. Utredningens bedömning är all del inle behövs några särskilda regler om hänsynstagande till ortnamnsaspekter i samband med fastighetsbildning och fastighelsregisirering. Jag delar utredningens uppfattning även på denna punkt. Del kan emellertid finnas skäl all i denna verksamhet mer än f n. beakta intresset av elt gott orlnamnsskick. LMV bör med slöd av ett ortnamnsråd kunna meddela allmänna råd som klargör hur orlnamnsvården bör beaktas vid fastighetsbildning och fastighelsregisirering.

Som jag lidigare nämnl bör ell särskilt orlnamnsråd inrättas föran skapa förutsättningar för en bättre vård av våra ortnamn. Rådel bör ulgöra elt samarbetsorgan för de myndigheter och intressen som bör ha ell inflyiande på utformningen av ortnamnsverksamhelen. En av rådels främsta uppgifter bör vara att utforma principerna och målen för en god ortnamnspolilik. Rådel bör medverka till atl information om dessa mål och principer på lämpligl säll sprids till berörda statliga myndigheler, kommuner, organisationer samt till allmänheten. Rådet bör vidare vid behov kunna lämna råd i enskilda ortnamnsfrågor av principiell betydelse. Rådet bör också bedöma behovel av och verka för utgivning av orlnamnsförteckningar. Jag återkommer senare till denna fråga.

FN har i olika resolutioner rekommenderat inrättandet av nationella namnmyndigheter. Enligt FN:s krav bör sådana myndigheter lägga fasl landels ortnamnspolitik, ta hänsyn till alla orlnamnsiniressenter och utnyttja kunskapen hos experter i sitt arbete saml publicera och sprida information om såväl riktlinjer för namngivning som faslslällda namn. Inrättandet av ett ortnamnsråd skapar enligt min mening goda förutsättningar för att i Sverige genomföra FN:s rekommendationer i dessa avseenden. Uppgiften som nationell namnmyndighet kommer då att fyllas av LMV med rådel som stödjande organ.

Rådet bör ges en sammansättning som speglar de intressen som finns inom ortnamnsverksamhelen. Ulredningen har föreslagit att ortnamnsforskningen genom bl. a. DOVA och kulturminnesvården genom RAÄ och Riksförbundet för hembygdsvård bör ingå i rådel. Även LMV, postverket och kommunerna bör vara representerade. Utredningens synpunkter i denna fråga finner jag i huvudsak väl avvägda. Jag vill dock framhålla alt jag anser att de samiska intressena bör vara företrädda i rådet. Rådet bör vidare vid behov kunna adjungera företrädare för berörda parter som inle är representerade i rådel.

Rådet bör av organisatoriska och prakliska skäl knylas lill LMV. Jag har i de frågor som rör den statliga ortnamnsverksamheten samrålt med chefen för bostadsdepartementet. Tillförordnade chefen för bostadsdepartementet kommer senare i dag atl ta upp frågan om etl ortnamnsråd vid LMV.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              473

Kommunal orinamnsverksamhel

Medan den statliga ortnamnsverksamhelen främsl tar sikle på vården av existerande ortnamn behandlar kommunerna främst ärenden som rör ny namngivning. Ulredningen framhåller atl kommunerna inle har stöd i förfallning för sin namngivning. Den praxis som utvecklats är också oklar och varierar från kommun lill kommun. Även tillvägagångssättet varierar. Utan atl gå så långt som all reglera kommunernas kompelens genom lagsliflning anser jag del dock angelägel alt så långt möjligt stärka kommunernas slällning i ortnamnsverksamhelen. Mol denna bakgrund har jag tidigare föreslagil att slatliga myndigheler och verk med befogenheler alt fastställa ortnamn skall samråda med berörda kommuner inför namngiv-ningen.

Del är enligt min mening angeläget alt kommunala beslut i namnfrågor har en bred förankring hos medborgarna. Del är också viktigt atl beredningen av namnärenden sker så alt hänsyn tas till såväl kuliurvårdande som funktionella intressen. Oavsett vilken organisation en kommun väljer för att bereda ortnamnsärenden är del väsentligt, inte minst med hänsyn lill de kulturvårdande intressena, atl all kommunal ortnamnsverksamhel samordnas. En sådan samordning synes också naturlig mot bakgrund av vad jag tidigare anförl om slatliga myndigheters samråd med kommunerna. Den kommunala ortnamnsverksamhelen skulle också enligt min mening gagnas av atl kommunerna fastställer riktlinjer för namngivning och namnvård inom kommunen. 1 del sammanhanget bör kommunerna kunna få stöd av del av mig nyss föreslagna ortnamnsrådel.

Ortnamnsförmedlare

Införandet av etl nytt adresseringssystem för landsbygden har blivit föremål för blandade reaktioner. Del nya systemet innebär atl vägnamn och nummer införts på landsbygden i stället för de ursprungliga gårds- eller bynamnen. Kritiken har framför allt kommit från kuliurvårdande intressen, som hävdar att postadresserna är av avgörande betydelse för alt bevara ortnamnen. Möjlighelerna för ell ortnamn all leva vidare försämras om ortnamnet utelämnas i en postadress. För postverket har dock förändringen inneburit betydande rationaliseringsvinster. Även andra myndigheter och intressen har varil positiva eftersom man menar atl del gör det lättare atl hitta på landsbygden.

Den kritik som framförts har inte bara gällt införandel av vägnamn på landsbygden. Etl led i poslens raiionaliseringsarbete har varil alt minska anlalel ortsadresser. Del har inneburit atl en eller flera ortsadresser förts samman till en ny ortsadress, i många fall en längre bort belägen tätort.

Jag vill försl framhålla alt jag har förståelse för den oro och olust människor kan känna när elt invant namn eller en känd adress ändras. Jag anser också atl del är önskvärt atl så långt möjligl bevara och slå vakt om nedärvda gårds- och bynamn, som ulgör en del av kulturarvet och därmed

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              474

är synneriigen värdefulla från både kulturhistoriska och sociala synpunkler. Det är enligt min mening angeläget all poslverkel samråder med berörda kommuner om vilkel adresseringssyslem som skall lillämpas. Lokala förhållanden bör därvid vara avgörande. Etl för rikel enhetligt system bör inte eftersträvas. En utgångspunkt för etl sådant samråd bör dock vara alt gårds-, by- och sockennamn i största möjliga utsträckning används i adresserna på landsbygden. Dock bör även i dessa frågor del tidigare föreslagna ortnamnsrådel kunna spela en viklig rådgivande roll.

I fråga om ändringar av ortsadresserna har posten efler år 1973 beslutat atl del skall vara möjligl för orter som står inför en centralisering av postutdelningen att få behålla den gamla ortsadressen om det finns en allmän opinion för ell sådant bevarande. Del kan därför enligt min mening vara lämpligt alt kommunerna inhämtar den lokala uppfattningen i namnfrågan innan ärendel avgörs av postverket. Del finns annars en stor risk all allmänheten inle får kunskap om förslagel innan del är genomfört.

Elt återinförande av tidigare ortnamn skulle få myckel allvarliga ekonomiska och servicemässiga konsekvenser för postverket. De nu angivna principerna bör därför inte medföra ändring av redan fattade beslut. Regeringen har lidigare avgjort etl antal besvärsärenden i fråga om återinförande av äldre ortsadresser. Regeringen har därvid hänvisal till att det gamla ortnamnet med fördel kan användas i utdelningsadressen och atl del finns möjlighet atl anmäla den kompletterade adressen lill kyrkobokföringen resp. lokala skattemyndigheten. Ortnamnet blir därmed infört i ett centralt adressregister och därmed i alla de adressregister som baseras på delta register. Jag förordar ingen ändring av postverkets praxis i dessa fall.

Orlnamnsförteckningar

Ulredningen anser alt nya eller reviderade förteckningar över de svenska ortnamnen bör upprättas. Utredningen har föreslagit atl en ny Svensk ortförteckning med auktoriserade namnformer, kompletterad med natur-namn framställs. Utredningen har vidare föreslagil en orlnamnsförleck-ning för internationellt bruk, ortnamnslistor med ultalsuppgifter och all utgivningslakten i fråga om vetenskapliga ortnamnsutgåvor ökas.

Jag finner ulredningens förslag intressanta. Det bör bli en uppgifl för det av mig föreslagna ortnamnsrådet all närmare överväga på vilket sätt dessa förslag skall kunna förverkligas, både vad avser utformning och innehåll samt finansiering. Jag förutsätter atl sådana publikationer i huvudsak bör kunna finansieras genom försäljningsintäkter.

Ortnamn i flerspråkiga områden

1 Sverige talas sedan gammall tre språk, svenska, samiska och finska.

En viktig utgångspunkt för mina bedömningar i fråga om ortnamn i flerspråkiga områden är att språket har en avgörande betydelse som kulturbärare. De finska och samiska ortnamnen är i likhet med de svenska

Prop. 1984/85:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              475

namnen bärare av en levande kultur och kulturhistoria. En förulsällning för all de skall kunna leva vidare är att de i så slor utsträckning som möjligl används jämsides i officiella sammanhang t. ex. på kartor och vägskyltar.

En annan uigångspunkt är att riksdagen slagit fast all samerna ulgör en etnisk minoritet i Sverige, som, i egenskap av ursprunglig befolkning i sitt egel land, intar en särskild ställning både gentemot majoritetsbefolkningen och andra minoritetsgrupper. Vid ulbyggnaden av samhällets stöd lill samekulturen måste man därför ge utrymme även åt andra bedömningar än de som kan göras belräffande övriga minoriielsgrupper i del svenska samhället. Jag vill vidare erinra om all regeringen år 1982 tillsatt en utredning (Ju 1983:05) för atl behandla vissa frågor om samernas ställning i Sverige. En av utredningens huvuduppgifter är alt föreslå insalser för atl bevara och utveckla del samiska språkel. Kommiltén bör därvid utreda möjlighelerna all stärka del samiska språkels slällning genom bl.a. ökad användning av samiskan i olika officiella sammanhang.

Vidare har FN antagit en resolution om behandling av ortnamn i minori-letsspräksområden. Ortnamn i sådana områden bör fastställas i samarbete med minoritetsbefolkningen och vid fastställandet bör minoritetsspråkets skrivsätt användas. Samiskan som talas över nationsgränser bör ges en enhetlig behandling över gränserna.

Mot denna bakgrund anser jag atl stor hänsyn måste las lill de samiska och finska minoriteterna i norta Sverige vid fastställandet av namn på kartor och i samband med vägskyltning m. m. Som jag tidigare anförl bör de av LMV fastställda kartnamnen vara normerande. Med hänsyn lill vad jag nyss anfört om språkets betydelse som kulturbärare anser jag alt ortnamn i flerspråkiga områden skall återges på de språk som talas i områdel. Även det av minoriteterna tillämpade skrivsättet bör användas.

Enligt min mening bör hänsynen lill minoriteterna innebära atl i de områden där ursprungliga samiska namn finns bör dessa användas och återges med adekvat samisk ortografi. Samma synsätt bör användas i fråga om de finska ortnamnen i Tornedalen. Jag ulgår vidare ifrån att de orlnamnsförteckningar som kan komma att utges efler ortnamnsrådets initiativ på lämpligl sätt kommer all anpassas lill de olika samiska skrivsätten. Jag vill i delta sammanhang också hänvisa till vad jag tidigare anfört om ortnamnsrådets sammansättning.

Hemställan

Jag hemsläller all regeringen bereder riksdagen tillfälle

att la del av vad jag har anfört om principer för ortnamnsverksamhelen.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               476

F 27. Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

11839347 130.56000 13 845000

I myndigheten dialekt- och ortnamnsarkiven saml svenskt visarkiv (DOVA) ingår dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala, ortnamnsarkivet i Uppsala, dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund, dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg, dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivel i Umeå, svenskt visarkiv, arkivet för ordbok över Sveriges medeltida personnamn samt arkivet för ordbok över Sveriges dialekter. Myndigheten har lill uppgifl alt samla in, bevara och publicera material om svenska, samiska och finska dialekter och folkminnen saml ortnamn och personnamn i riket, avge yttranden i ärenden om fastställande av ortnamn m. m. saml samla in och sammanställa material om svensk vis- och folkmusik och den svenska jazzens historia.

För myndigheten gäller förordningen (1977:556) med inslruklion för dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (ändrad senast 1984:462).

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

DOVA

Föredraganden

Personal

55

of.

of.

Anslag

Förvallningskoslnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader Engångsanvisning

9282000

(8 778000)

3408000

366000

4-   736000

(4-   398000)

4-   327 000

4-   129000

4-515000

(4-514000)

4-245 000

4- 29000

13056000

4-1192000

4-789000

Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (DOVA)

1.      Pris- och löneomräkning m. m. 859000 kr.

2.      Huvudförslaget innebär atl vissa fasta tjänster måste hållas vakanta samt atl arkivens möjligheter all anställa tillfälliga medarbetare begränsas. Konsekvenserna härav blir alh lägre publiceringstakt och sämre service ål forskare och allmänhet. Om huvudförslaget tillämpas under femårsperioden måste sammanlagt ca åtta ijänster vakantsättas genom naturiig avgång i början av perioden och genom uppsägningar av ca två-tre tjänster per år undertiden 1987/88-1989/90.

3.   I första hand föreslår DOVA att myndigheten undantas hell från
besparingar.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               477

4.   Arbetet med atl lägga upp ell nytt fastighetsregister beräknas pågå under en följd av år. DOVA föreslår atl den engångsanvisning om 366000 kr. som DOVA tilldelats för budgetårel 1984/85 för namngranskning i samband med fastighetsbeteckningsreformen förnyas och utökas (4- 129000 kr.).

5.   Bristen på kansliresurser är elt myckel allvarligt problem för samlliga arkiv. DOVA föreslår en förstärkning med två halvtidstjänster som försle arkivassistent vid arkiven i Göteborg och Umeå (4- 123 000 kr.).

6.       Särskilda medel begärs för arbete med personnamnssamlingen vid arkivet i Umeå bl.a. på grund av att Vetenskapssamhällets i Uppsala personnamnssamlingar överförts lill Umeå (4- 100000 kr.).

Föredragandens överväganden

Projekten Sveriges medellida personnamn och Ordbok över Sveriges dialekter inordnades den I juli 1984 som självständiga arkiv i dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv. Avtal har nu träffats om lönegradsplacering m.m. av vissa ijänster vid dessa arkiv. Vid min beräkning av anslaget har jag beaktat detla.

Huvudförslagelinnebär en minskning av anslagel med 230000 kr. Min beräkning av huvudförslagel innebär att anslaget minskar med 115000 kr. Huvudförslaget har fördelats mellan förevarande anslag och anslaget Ställiga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och materiel m. m. och bör las ul i huvudsak på det sätt som myndigheten angivit.

Med hänvisning i övrigt lill sammanställningen hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen

att lill Dialekt- och ortnamnsarkiven saml svenskl visarkiv för budgetårel 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av 13 845 000 kr.

F 28. Svenskt biograFiskt lexikon

1983/84 Utgift

1782383

1984/85 Anslag

1913000

1985/86 Förslag

1960000

Svenskt biografiskt lexikon har till uppgift all fortsätta och slutföra utgivandet av verket Svenskt biografiskt lexikon.

För myndighelen gäller förordningen (1977:557) med instruktion för svenskl biografiskt lexikon.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

478

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Svenskt biografiskt lexikon

Föredraganden

Personal

8

of.

of.

Anslag

Ulgifler

Förvaltningskostnader

1 953 000

4-303 000

4- 77 000

(därav lönekostnader)

(1602000)

(4-210000)

(4- 70000)

Lokalkostnader

155 000

4-    9000

+    9000

Engångsanvisning

-

4-550000

4- 50000

2108000

4-862000

+ 136000

Inkomsler

Publikationer

195 000

4- 89000

4- 89000

Nettoutgift

1913 000

4-773 000

4- 47 000

Svenskt biografiskt lexikon (SBL)

1. Pris- och löneomräkning m. m. 244000 kr.

2. SBL har beräknat en besparing enligt huvudförslaget lill 21000 kr.
Under femårsperioden kommer en fortsatt besparing alt drabba utgiv
ningstakten och på sikt innebära en fördyring.

3.   En höjning av författararvodet föreslås för att ersättningen skall
molsvara de nuvarande minimirekommendationerna från Sveriges förfat
tarförbund (4-40000 kr.).

4. För bindning av fem häften lill ett band erfordras 60000 kr.

5.1 en särskild skrivelse har myndigheten begärt 550000 kr. för komplettering av bandlagret.

6. Inkomsterna av försäljning av publikationerna beräknas öka med 89000 kr.

Föredragandens överväganden

Huvudförslaget innebär en minskning av anslagel med 40000 kr. Min beräkning innebär att anslaget minskas med 20000 kr. Besparingen bör tas ut under övriga förvaltningskostnader.

Vartannat år erfordras särskilda medel för bindning av utgivna häften till elt lexikonband. Jag har under anslaget Bidrag lill särskilda kulturella ändamål beräknal en engångsanvisning om 60000 kr. för detla ändamål.

För komplettering av lagret av lexikonband genom bindning av redan tryckta ark och viss nytryckning har jag beräknat en engångsanvisning om 50000 kr. Med anledning härav bör inkomsterna vid Svenskl biografiskt lexikon under en femårsperiod med böijan budgetåret 1986/87 räknas upp med 10000 kr. per år. Jag har för avsikt all senare föreslå regeringen all av

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                  479

de medel som för innevarande budgelår står lill regeringens disposition för engångsinsatser för bl. a. arkiv under anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål ställa ytteriigare 50000 kr. till svenskt biografiskt lexikons förfogande för komplettering av lexikonbanden.

Med hänvisning i övrigl till sammanslällningen hemsläller jag atl regeringen föreslår riksdagen

att till Svenskt biografiskt lexikon för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 1960000 kr.

F 29. Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och materiel

m.m.

1983/84 Utgift             1860524               Reservation               1703000

1984/85 Anslag           2741000

1985/86 Förslag           2 798000

Från anslaget betalas kostnader för följande arkiv och ändamål.

Riksarkivet och landsarkiven i samband med daiamediekonlroll m. m. för undersökning och kontroll av tekniska medier (ADB-band, ljud- och videoband, mikrofilm m. m.) och för anskaffning av leknisk utrustning.

Riksarkivet för inköp av arkivalier och böcker samt publicering av källskrifter. Landsarkiven för konservering av arkivalier, bokbindning samt reproduktion av arkivhandlingar.

Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskl visarkiv (DOVA) för arvoden för tillfälliga vetenskapliga medarbetare, inlösen av samlingar, resor och expenser.

1984/85

Beräknad ändring

1985/86

Myndig-

Före-

heten

draganden

Riksarkivet

Daiamediekonlroll m. m.

851000

- 73 000

4-42 000

Dialekt- och ortnamns-

arkiven saml svenskl

visarkiv

1890000

4-159000

4-15 000

2741000

4-232 000

4-57 000

Riksarkivet

Pris- och löneomräkning m. m. 73000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                                480

Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv

1.      Pris- och löneomräkning m.m. 159000 kr.

2. Huvudförslagel kommer all medföra en begränsning i arkivens möjligheter att utnyttja lillfälliga vetenskapliga medarbetare samt minska möjligheterna till insamling i fält.

3. DOVA föreslår alt den engångsanvisning om 30000 kr. för anskaffande av inredning och utrustning m. m. som DOVA tilldelats under anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål förnyas och prisomräknas (4-3000 kr.).

4. DOVA föreslår vidare all engångsanvisningen för skyddskopiering
m.m. om 20000 kr. förnyas och utökas (4-22 000 kr.).

Föredragandens överväganden

Huvudförslaget har tillämpats pä anslagsposten Riksarkivet. Vid beräkning av anslagsposlen Dialekt- och ortnamnsarkiven saml svenskl visarkiv (DOVA) har ett begränsat huvudförslag lillämpals. Den sammanlagda besparingen för myndighelen har fördelals mellan förevarande anslag och förvaltningskostnadsanslagel.

För anskaffande av inredning och utrustning till institutionerna inom DOVA saml för skydds- och säkerhetskopiering av fonogram har jag under anslaget Bidrag lill särskilda kulturella ändamål beräknat en engångsanvisning om 60000 kr.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

atl till Statliga arkiv: Vissa kostnader jör samlingar och materiel m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa etl reservaiionsanslag av 2798000 kr.

F 30. Bidrag till vissa arkiv

1983/84 Utgift                  2056000

1984/85 Anslag                 2141000

1985/86 Förslag                2205 000

Ur anslaget ulgår bidrag till Emigrantregistret i Karlstad. Stiftelsen Emigranlinslitulet, Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv. Genealogiska föreningen. Föreningen Värmlandsarkiv, Folkrörelsernas arkivförbund och Ruotsinsuomalaisten Arkislo (Arkiv för Sverigefinnar och Finlandssvenskar i Sverige).

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

481

1984/85

Beräknad ändring

1985/86

Institu-

Före-

Emigrantregistret i

tionen

draganden

1.

Karlstad

80000

4-200000

4- 2000

2.

Stiftelsen Emigranl-

institutel

331000

4-155 000

4-10000

3.

Sliftelsen Arbetar-

rörelsens arkiv

1504 000

-F 470 000

-F 45 000

4.

Genealogiska föreningen

30000

4-    5000

4-   1000

5.

Föreningen Värmlands-

arkiv

60000

4-    4 000

4- 2000

6.

Folkrörelsernas arkiv-

förbund

61000

4-    6000

4- 2 000

7.

Ruotsinsuomalaisten Arkislo (Arkiv för Sverigefinnar och Fin-

landssvenskar i Sverige)

75 000

4- 62 000

4- 2 000

2141000

4-902 000

4-64000

I. Emigrantregislrel i Karlstad anhåller att bidraget höjs med 200000 kr. till 280000 kr. bl.a. för alt del skall bli möjligl alt anställa en föreståndare på heltid. Riksarkivet förordar oförändrat statsbidrag med tillägg för beräknad pris- och löneomräkning.

2.       Stiftelsen Emigrantinslituiet i Växjö begär en höjning av bidraget med 155 000 kr. till 486000 kr. för ökade löne- och driftkostnader. Riksarkivet tillstyrker oförändrai statsbidrag förutom kompensation för pris- och löneökningar.

3.   Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv begär alt bidragel höjs med 470000 kr. Ull I 974000 kr. för bl.a. ökade lönekostnader, en uppräkning av mediainköpsanslagel saml medel för forskningsbefrämjande verksamhel. Riksarkivet har inget all invända mol att Arbelarörelsens arkiv kan få del av särskilda medel för forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet. I övrigt tillstyrker riksarkivet oförändrat statsbidrag förulom kompensation för beräknad pris- och löneomräkning, varvid särskild hänsyn bör tas till de senaste årens prishöjningar på böcker.

4.   Genealogiska föreningen anhåller att bidraget höjs med 5000 kr. lill 35 000 kr. för atl täcka ökade hyreskostnader. Riksarkivet tillstyrker framställningen.

5.   Föreningen Värmlandsarkiv begär att bidragel höjs med 4000 kr. lill 64 000 kr. för pris- och löneökningar. Riksarkivet tillstyrker framställningen.

6.        Folkrörelsernas arkivförbund anhåller alt bidraget höjs med 6000 kr. till 67000 kr. för kostnadsökningar. Riksarkivet tillstyrker oförändrai statsbidrag förutom kompensation för prisomräkning.

7.   Ruotsinsuomalaisten Arkislo (Arkiv för Sverigefinnar och Finlandssvenskar i Sverige) anhåller all bidragel höjs med 62000 kr. till 31    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              482

137000 kr. dels för atl kunna anställa ell arkivbilräde med lönebidrag, dels för atl bestrida hyres- och driftkostnader. Riksarkivet lillslyrker oförändrat statsbidrag förulom kompensation för pris- och löneomräkning.

8. I särskild skrivelse har Baltiska arkivet anhållit om etl statligt bidrag om 75 000 kr. för löne- och driftkostnader. Arkivet har hittills finansierat sin verksamhet med medel som Estniska kommittén erhållil från statens invandrarverk. Enligt Baltiska arkivet kommer denna bidragsmöjlighet atl försvinna. Riksarkivet tillstyrker att statsbidrag utgår lill Baltiska arkivet såvida inte bidrag erhålls från statens invandrarverk.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning lill sammanslällningen hemsläller jag att regeringen föreslår riksdagen

alt till Bidrag lill vissa arkiv för budgetårel 1985/86 anvisa etl anslag av 2 205000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet Kulturminnesvård

483

F 31. Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

39298547 38872000 43034000

För myndighelen gäller förordningen (1975:468) med instruktion för riksantikvarieämbetet och statens historiska museer (ändrad senasl 1984:453).

Myndigheten riksantikvarieämbetet och statens historiska museer omfattar riksantikvarieämbetet (RAÄ), historiska museet, kungl. myntkabinettet, medelhavsmuseet, en teknisk institution och Vitterhetsakademiens bibliotek. Myndighetens förvaltningskostnader upptas dels under delta anslag, varifrån förvaltningskostnaderna för RAÄ och Vitterhetsakademiens bibliotek bestrids, dels i del följande under anslagel Statens historiska museer.

RAÄ svarar för myndighetens kulturminnesvårdande uppgifter. Det åligger ämbetet särskilt atl verka för en övergripande planering av kulturminnesvården, bevaka kulturminnesvårdens intressen vid bebyggelse- och annan samhällsplanering, leda arbetet med att planmässigt inventera och dokumentera kulturminnen och kulturmiljöer saml handlägga frågor om vård och bevarande av kulturminnen och kulturmiljöer. Ämbetet skall också utarbeta råd och anvisningar, främja ulbildning och information rörande kulturminnesvården saml följa den regionala kulturminnesvården och bilräda länsstyrelserna i ärenden som rör denna.

Vitterhetsakademiens bibliotek skall svara för biblioteksservice åt myndighelen saml på lämpligl sätt hålla sina samlingar tillgängliga för forskning och sludier inom myndighetens verksamhetsområde.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer

Föredraganden

Personal

132

4-2

-1

Anslag

Förvaltningskostnader (därav     lönekoslnader)

Lokalkostnader

Fornminnesinventering

Bidrag till organisationer och föreningar

26493000 (21712000)

5      645 000

6      576000

300000

4-1584 000

(4-1200000)

4-   726000

4-2 366000

4-   511000

-H 598 000

(-H 829000)'

4- 903 000

4-1519000

of.

39014000

4-5187 000

4-4020000

Anslag enligt statsbudgeten

38 872 000

4-5 329000

4-4 162000

Inkl. löner till lokalvårdare

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               484

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer

1.         Pris- och löneomräkning m. m. 3 246000 kr.

2.         RAÄ begär medel för inrättande av en handläggartjänst för ADB-frågor. Under ett antal år har del framför allt inom arkeologisektorn pågått en försöksverksamhet med ADB-utnyttjande. Genom tillskott av ulruslning under budgetårel 1983/84 har denna verksamhel fåll permanent karakiär (4- 160000 kr.).

3.    Under hänvisning till regeringens prop. 1982/83:120 och det därav föranledda riksdagsbeslutet (CU 1982/83: 29, rskr 309) hemsläller ämbetet all av särskilda medel för sysselsättningsskapande åtgärder 600000 kr. anslås för arbetet med fornminnesinventering i Norrbottens län (4- 600000 kr.).

4.    Med anledning av en ansökan från Riksförbundet för hembygdsvård om ett projektanslag under 3 år för utveckling av informationsinsatser och utbildning bl.a. på grund av utbyggnad av länsmuseernas ombudsorganisation för kulturminnesvården saml för ett uppföljningsprojekt till Hembygdens år och Ungdomsåret anhåller RAÄ för budgetåret 1985/86 om etl engångsanslag om 487 000 kr.

5.    RAÄ har i särskild skrivelse begärt medel dels för fortsalt försöksverksamhet i syfte att förbättra kunskapsunderlaget för industriminnesvården, dels för efterundersökning av skallfyndplatser på Gotland.

6.    RAÄ framhåller att samtidigt som varsamhet och hänsyn har utvecklats till honnörsord för förvaltning och förnyelse av både den byggda miljön och kulluriandskapet som helhet urholkas den statliga kulturminnesvårdens resurser för att ta lill vara vårt kulturarv och göra det levande. 1 första hand är det RAÄ:s uppföljande, utvecklande, rådgivande och stödjande uppgifier som genom nedskärningarna på ämbetets anslag under budgetåren 1980/81-1984/85 har blivit eftersatta. Etl övergripande mål för hela myndighetens verksamhetsplanering är all bibehålla och utveckla den specialistkompetens som är en gemensam resurs för kulturminnesvården i landet. RAÄ betraktar därför oförändrade personalresurser för ämbetets huvuduppgifter som sektorsmyndighet som en nödvändig förutsättning för atl verksamheten skall kunna hållas på en godtagbar nivå.

Ytterligare nedskärningar måsle därför inriktas på de verkställande uppgifter som åvilar ämbetet, l.ex. arkeologiska och byggnadshisloriska undersökningar, projektering för vård av kullurminnen eller inventering av fornlämningar. Den enda verkställande uppgifl som finansieras över RAÄ:s anslag och som är av sådan omfattning atl den har betydelse i sammanhanget är fornminnesinventeringen. Efter en fördjupad studie av förutsättningarna för besparingar på inventeringen vilken utgått från statsmakternas ställningstagande till Kartpolitik 85 och den fortsatta utgivningen av den ekonomiska kartan vill ämbetet med bestämdhet avvisa ett besparingsalternaliv som i praktiken innebär en oåterkallelig nedrustning av samhällets uppbyggnad av kunskap om det arkeologiska kulturarvet.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              485

Mot bakgrund av de bedömningar som ämbetet redovisat

-     anser RAÄ del vara en nödvändig grund för kulturminnesvårdens långsiktiga planering alt statsmakterna nu tar ställning till frågan om fornminnesinventeringens framtid,

-     yrkar RAÄ atl ämbetets anslag undantas från huvudförslagets besparingskrav för budgetåret 1985/86,

-     föreslår RAÄ atl, om ämbetet inle undantas från besparingskravet, huvudförslagels besparing om 845000 kr. tas ut på anslagel Kullurminnes-vård.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av huvudförslagel innebär en minskning med 859000 kr. 1 enlighet med ämbetets förslag bör uttaget ske under anslaget Kulturminnesvård.

Riksantikvarieämbetet har i sin presentation av besparingsåtgärder i etl fierårsperspekliv redovisat verkningarna av en förändrad ambitionsnivå för den till statsmakternas kartpolitik knutna fornminnesinventeringen liksom verkningarna av försvagade insatser för byggnadsvården genom minskad ram för byggnadsvårdsbidrag.

Det framgår av ämbetets redovisning alt betydande olägenheter skulle uppstå vid en snabb förändring av fornminnesinventeringens förulsällningar. Jag är inle nu beredd att ta ställning till frågan i elt längre perspektiv än för de två närmasl följande åren, dvs. budgelåren 1986/87 och 1987/88, men anser att under denna period en besparing i huvudsak på byggnadsvårdsanslaget är att föredra.

Jag har för arbetet med framställning av den ekonomiska kartan för Norrbottens län beräknat en ökning av medlen för fornminnesinventering med 600000 kr. Jag har i denna fråga samrålt med chefen för bostadsdepartementet.

För bl.a. efterundersökningar av skaltfyndplatser på Gotland och försöksverksamhet i syfte atl förbättra kunskapsunderlaget för industriminnesvård har jag beräknat en engångsanvisning om 350000 kr. under anslagel Bidrag lill särskilda kulturella ändamål.

Sverige har sedan år 1969 genom riksantikvarieämbetet varil medlem i International Center for the Study of the Preservation and the Restauration of Cultural Property in Rome (ICCROM). Medlemsavgiften till ICCROM, vilken utgår i proportion till Sveriges avgifl till Unesco, har sedan budgetårel 1977/78 beräknats under förevarande anslag. Jag räknar i fortsättningen med atl ICCROM-avgiften skall utgå över anslagel Kostnader för Sveriges medlemsskap i Unesco m. m. under förevarande huvudtitel.

Med hänvisning till sammanställningen föreslår jag att anslaget för näsla budgetår förs upp med 43 034000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

486

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att till Riksantikvarieämbetet: Förvallningskoslnader för budgetåret 1985/86 anvisa ell förslagsanslag av 43034000 kr.

F 32. Kulturminnesvård

1983/84 Ulgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

46864 837 23468000 23163000

Reservation

17059981'

' Genom regeringsbeslut den 4 november 1982, den 21 april 1983, den 6 oklober 1983 och den 17 maj 1984 har för vissa sysselsättningsskapande åtgärder inom kulturminnesvården totalt 36080000 kr. lillförls detla anslag.

Från anslaget utgår bidrag enligt förordningen (1981:447) om statsbidrag till vård av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Medel får även utgå till vård och underhåll av vissa kyrkliga inventarier.

Från anslaget utgår vidare ersättning enligt 5 och 7 §§ lagen (1960:690) om byggnadsminnen (omtryckt 1976:440) saml bidrag enligt de regler som finns i 9 § lagen (1942:350) om fornminnen (omlryckt 1976:442) och medel för täckande av kostnader föranledda av förundersökningar av fornmin-nesplalser.

Anslaget skall dessutom användas för vård och underhåll av de fastigheter som står under riksantikvarieämbetets (RAÄ) förvaltning och för vårdarbeten på fornlämningar.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Riksantikva-

Före-

rieämbetet

draganden

och statens

historiska

museer

Anslag

1. Vård av kullurhislo-

riskt värdefull

bebyggelse

13815000

4-1271000

4-414000

2. Bidrag till restaure-

ring av kyrkorna m.m.

pä Golland

2565000

-   236000

-H 77000

3. Ersättning enligt

byggnadsminneslagen

900000

of.

of.

4. Undersökning av

fasl fomlämning

och vård av forn-

lämningar

2 182000

4-   175000

4- 66000

5. Faslighetsförvallning

2515000

-   304 000

-657000

6. Utrednings- och

Ulvecklingsarbete

1491000

-   191000

-205 000

23468000

4-1 187000

-305000

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                  487

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer

1. Prisomräkning m. m. 2032000 kr.

2.         Som angivits under anslaget Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader föreslår RAÄ atl huvudförslagels besparingsbelopp om 845000 kr. las ut på förevarande anslag. Besparingen fördelar sig med 535000 kr. pä anslagsposlen Fastighetsförvaltning och 310000 kr. på anslagsposten Utrednings- och utvecklingsarbete. Besparingen på delposten Faslighetsförvallning drabbar vården av de kulturminnen som ämbetet självt förvallar och innebär alt denna i avgörande utsträckning görs beroende av tillgången på sysselsättningsmedel. Besparingen på delposten Utvecklings-och utredningsarbete innebär atl de rörliga medlen för ämbetets uppföljning, utveckling, rådgivning och stöd inom dokumentation, skydd, vård och levandegörande skärs ned med en femtedel.

3.         1 särskilda skrivelser till regeringen saml i anslagsframslällningen påtalar RAÄ de problem som enligt ämbelet är förknippade med nuvarande finansieringsform för vården av landets fornlämningar. Trots att denna vård i huvudsak är en permanent och årligt löpande verksamhet är den nästan renodlat externfinansierad genom sysselsättningsmedel. För budgelåret 1983/84 anslog länsarbetsnämnderna drygl 44 milj. kr. för ändamålet, medan ämbetet självt endast disponerade ca 600000 kr. För innevarande budgetår har sysselsättningsmedlen för vård av kulturminnen reducerats drastiskt, vilket bl.a. inneburit all ett antal län blivit hell utan ekonomiska resurser för vårdinsatser.

RAÄ föreslår nu att 10 milj. kr. förs över från sysselsättningsmedlen till en fast anslagspost för fornvård under förevarande anslag. Detta skulle enligt ämbetet innebära att RAÄ kan garantera vården av dels de mest exklusiva objekten oavsett sysselsättningsläget och länsarbetsnämndernas prioritering, dels de objekt där den årliga insatsen är nödvändig på grund av objeklels arl eller aktuellt skede i vårdprocessen. Ett fast anslag skulle även ge RAÄ möjlighet att parera plötsliga fiuktuationer i beredskapsarbetsnivån och genom strategiska insalser minska skadeverkningarna av tillfälliga nedskärningar.

Föredragandens överväganden

Jag har enligt riksantikvarieämbetets (RAÄ) förslag beräknat de minskningar som föranleds av huvudförslagel för ämbetets förvaltningsanslag på förevarande anslag varvid konsekvenserna fördelats mellan anslagsposterna Fastighetsförvaltning och Utrednings- och utvecklingsarbele.

När det gäller vården av landets fornlämningar vill jag erinra om regeringens beslut den 20 december 1984 alt anslå ylleriigare 500 milj. kr. till beredskapsarbeten. Därmed förbättras arbetsmarknadsverkets möjligheter atl under innevarande budgetår - om man så finner lämpligt med hänsyn till det rådande sysselsättningsläget — öka insatserna för vården av fornlämningar.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               488

Med hänsyn till vad ämbetet har anfört om vården av fornlämningar har jag för avsikt all återkomma lill regeringen med förslag all uppdra ål en arbetsgrupp inom regeringskansliet all överväga formerna för finansiering av fornlämningsvården.

Den regionala kulturminnesvårdsorganisationen behöver förstärkas i vissa avseenden. Chefen för civildepartementet kommer därför efter samråd med mig att senare denna dag föreslå alt länsantikvariefunktionen i Malmöhus län och Göteborgs och Bohus län förstärks med vardera en tjänst som handläggare. Finansieringen av denna förstärkning har bl.a. åstadkommits genom en minskning av förevarande anslag med 150000 kr. för överföring till anslaget Länsstyrelserna m. m. under trettonde huvudtiteln.

RAÄ bör enligt samma principer som gäller för innevarande budgetär medges atl besluta om bidrag till vård av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse till etl belopp av högsl 7 milj. kr. för utbetalning under följande budgetår.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen att

1.   godkänna vad jag har anförl angående beslut om bidrag som
föranleder utgifter under senare år än budgelåret 1985/86,

2. till Kuliurminnesvård för budgetåret 1985/86 anvisa ett reserva
tionsanslag av 23 163000 kr.

F 33. Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet

1983/84 Utgift

1984/85 Anslag                        1000

1985/86 Förslag                       1000

Under detta anslag tas upp ell formellt belopp av I 000 kr. för sådana undersökningar och utredningar som föranleds av lagen (1942:350) om fornminnen (omlryckt 1976:442) och som på uppdrag av statlig eller kommunal myndighet eller enskild utförs av riksantikvarieämbetet (RAÄ) mot avgift.

1984/85              Beräknad ändring 1985/86

Riksantikva-rieämbetel och statens historiska museer

Föredraganden

Personal                                                      126                       of.                        of.

Plan

Koslnader                                          18 277000                       of.                        of.

Inläkler                                             18277 000                       of.                        of.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              489

Föredragandens överväganden

Jag vill erinra om att regeringen har tillkallat en särskild utredare (U 1982:04) med uppdrag alt utreda formerna för statens slöd lill arkeologiska undersökningar och möjlighelerna all underlätta för arbelsföreiag atl finansiera sådana undersökningar. Jag räknar med att utredningen kommer att redovisa sina resultat under våren 1985.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

att till Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet för budgetårel 1985/86 anvisa elt förslagsanslag av I 000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               490

Museer och utställningar

Museisamverkan

Museisamverkanskommittén' har i maj 1984 avgivit betänkandet (DsU 1984:10) Museisamverkan kring administrativa och tekniska resurser m.m. vid de centrala museerna. Kommittén har undersökt om museerna genom olika former av samarbeie kan utnyttja sina resurser på ell effektivare säll. Syftet har varil alt göra det möjligt för museerna atl trots den rådande ekonomiska situationen på bästa sätt kunna ta vara på lillgängliga resurser och utveckla verksamhelen.

Av det framlagda materialet framgår all det i fiera avseenden bör finnas möjlighel alt förbättra den administrativa verksamheten belräffande organisation, rutiner, dokumentation och tekniska hjälpmedel. Förbättringarna bör i första hand kunna åstadkommas genom utvecklingsarbele i varje särskilt museum, ökad personalutbildning och samverkan mellan museerna. För samverkan behövs på olika delområden - t.ex. beträffande personal-, löne- och ekonomiadministration, personalutbildning, verksamhetsplanering, könlorsservice - etl organiserat samarbete mellan museerna i form av gemensamma projekt eller samarbetsgrupper.

För planering och samordning av utvecklingsarbetet föreslås alt en samverkansgrupp i kommittéform inrättas. Del huvudsakliga konkrela utvecklingsarbetet skall museerna själva svara för. I vissa avseenden bör dessulom kulturrådet medverka.

Sedan museisamverkanskommittén avgivit sitt förslag har överläggningar ägt rum mellan företrädare för utbildningsdepartementet saml berörda museer och fackliga huvudorganisationer.

Genom beslut den 20 december 1984 har regeringen mol bakgrund av det framlagda materialet beslutat bemyndiga statsrådet Göransson att tillkalla en särskild samverkansgrupp med uppgift all bearbeta och medverka i genomförandet av vissa samverkansålgärder. Gruppen skall inrikta sitt arbele pä projekt rörande löneadminislration, planering- och ekonomiadministralion, personaladministrativ handbok och reproservice.

Samtidigt har kulturtådet fått i uppdrag all utforma ett långsiktigt utbildningsprogram för de centrala museernas behov, alt pröva behovel av kvalificerad juridisk service till de statliga kulturinstitutionerna samt att utarbeta en plan för atl tillgodose samordningsaspekterna på de cenirala museernas lokal- och ulruslningsfrågor i samband med såväl nyanskaffning som utnyttjande av befintliga resurser.

' Kanslichefen Carl-Erik Virdebrant, ordförande, museidirektören Kjell Engström, organisationsdirektören Olle Höglund, museidirektören Olov Isaksson och departementssekreteraren Stefan Sjölander

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              491

Som redovisades i 1984 års budgetproposition (bil. 10 s. 57-58) finns del behov alt - utöver administrativa och tekniska basfunktioner vid de cenirala museerna - också bearbeta mera övergripande museipoliliska frägor. Dessa har fått ökad aktualitet genom bl. a. del regionala museiväsendets ulveckling samt andra förändringar i förutsättningarna för museernas arbele.

Med uigångspunkt i detta uttalande har regeringen den 20 december 1984 uppdragit ål statens kulturtåd atl utreda de centrala museernas uppgifter och ansvar för landets museiväsende.

Uppdraget innebär bl.a. att kulturtådet skall undersöka möjlighelerna för de cenirala museerna alt förbättra insatserna för landels museiväsende. De cenirala museerna bör därvid ses som en för hela landet gemensam museiresurs med ansvar inte enbart för de egna samlingarna och deras utnyttjande utan även för uppgifter av gemensam karakiär.

I sitt utredningsarbete skall kulturrådet bl.a. la upp frågor om depositioner, utformningen av basutställningar saml framställning av vandringsutställningar. Vidare skall kulturrådet utreda frågor av gemensam karaktär rörande insamlingsverksamhet, dokumentation, museisäkerhei, museisia-tislik, museiundervisning, vård och konservering saml forskning. Utredningsarbetet skall också innefatta formerna för etl ökat kunskaps- och erfarenhetsutbyte saml en bedömning av vilken betydelse den nya informationsteknologien kan vänlas få för museerna.

F 34. Statens historiska museer

1983/84 Utgift               28326849

1984/85 Anslag              29005 000

1985/86 Förslag             32216000

Historiska museet, kungl. myntkabinettet, medelhavsmuseet och lekniska institutionen ingår i myndigheten riksantikvarieämbetet och statens historiska museer.

Historiska museet skall fullgöra myndighetens uppgift all bevara och levandegöra minnet av äldre tiders kultur i Sverige, företrädesvis under förhistorisk tid och medeltid. Kungl. myntkabinettet skall belysa penningväsendets historia från förhistorisk tid lill nutid. Medelhavsmuseet skall belysa de antika kulturerna kring Medelhavet och i Främre Orienten. Tekniska institutionen skall inom myndighetens verksamhetsområde utföra uppdrag som rör analys, konservering och fotografering.

Det åligger de tre museerna särskilt att inom sina resp. samlingsområden vårda, förteckna, vetenskapligt bearbeta och genom nyförvärv berika samlingarna. Museerna skall också hålla ett urval av samlingarna tillgängligt

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

492

för allmänheten, driva och slödja utställningar och annan pedagogisk verksamhet samt lämna råd och information till regionala och lokala museer.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Riksanlikva-rieämbetet och statens historiska museer

Föredraganden

Personal

94

4-5

of.

Anslag

Utgifter

Förvallningskoslnader

(därav lönekoslnader) Lokalkostnader

18452000

(15 672000)

10906 000

4-2 360000

(4-1559000)

4-2 183 000

4-1 345 000

(4-2 175000)'

4-1901000

29358 000

4-4543000

4-3246000

Inkomster

Uppdragsverksamhet vid lekniska institutionen

353 000

of.

4-    35000

Nettoutgift

29005 000

4-4 543000

4-3 211000

Inkl. löner till lokalvårdare

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer

1.         Pris- och löneomräkning m. m. 3 222000 kr.

2.    Besparingarna enligt huvudförslagel uppgår lill 651 000 kr. och medför minskade medel till expenser, information och yttre verksamhet. Effekten av en fortsatt försvagning av resurserna blir en uttunning av myndighetens kompetens och förmåga lill adekvata vårdålgärder och över huvud taget minskad aktivitet. De negativa verkningarna både i fråga om kompetens och vård blir långvariga och delvis omöjliga atl kompensera.

3.    För att skapa möjlighet att besätta en vakantsatt ijänsl vid hisloriska museel föreslås att högslbeloppet för löner höjs med 75 000 kr. och att molsvarande minskning görs av övriga förvallningskoslnader.

4.    Myndigheten föreslår atl anslagel ulöver åieriäggning av besparing enligt huvudförslagel räknas upp med 813000 kr. innefattande medel för information och annan yttre verksamhel vid myntkabinettet, medel för utåtriktad verksamhet vid medelhavsmuseel samt för en Ijänsl och ökad konserveringsproduktion vid lekniska institutionen.

5.    Under en följd av år har som engångsanvisningar anvisais medel under anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål för vissa koslnader i samband med medelhavsmuseels utställningsverksamhel. Myndigheten föreslår nu att medlen anvisas som en permanent resurs under detta anslag (- 358000 kr.).

6.    För fortsatt ombyggnad av historiska museets basutställningar bör anvisas elt engångsanslag om 150000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              493

Statens kulturråd

Kulturtådet tillstyrker en ökning av medlen lill museerna och lekniska institutionen med lolall 2230000 kr. Rådets förslag innebär bl. a. all besparingen enligt huvudförslagel har ålertagils.

Museerna bör även kompenseras för merkostnaden för vid myndigheten omplacerade lärare.

Föredragandens överväganden

Under en följd av år har medel för läckande av vissa kostnader i anslutning till medelhavsmuseets utställningsverksamhel beräknats i form av engångsanvisningar under anslaget Bidrag lill särskilda kulturella ändamål. Då denna verksamhel är av permanent nalur föreslår jag all fr. o. m. näsla budgelår 340000 kr. tillförs detta anslag för ändamålet.

För att tillgodose medelhavsmuseets behov av medel till utåtriktad verksamhet har jag beräknat en förstärkning av anslagel med 80000 kr.

Som jag har redovisat under anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål bör statens kulturråd för nästa budgetår disponera etl samlat belopp om 2 290000 kr. för engångsanvisningar till museer och utställningar. Jag avser att - om riksdagen bifaller detta förslag - senare föreslå regeringen att hisloriska museels förslag lill vissa engångsvisa förstärkningar skall överlämnas till statens kulturråd för prövning och avgörande.

Myndigheten har beräknat besparingarna enligt huvudförslagel lill 651 000 kr. Jag har beräknat en besparing av 221 000 kr. Besparingen bör las ut på det sätt som myndigheten föreslagil.

Med hänvisning lill sammanslällningen beräknar jag anslaget till 32216000 kr.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

all till Statens historiska museer för budgetårel 1985/86 anvisa ell förslagsanslag av 32 216000 kr.

F 35. Statens konstmuseer

1983/84 Ulgift               35 662517

1984/85 Anslag              33 978000

1985/86 Förslag             35911000

För myndigheten gäller förordningen (1976:439) med instruktion för statens konstmuseer (ändrad senast 1984:454).

Myndighelen statens konstmuseer omfattar nationalmuseet, moderna museel, östasiatiska museet och en förvaltningsenhet.

Statens konstmuseer skall främja konsten, konstintresset och konstvetenskapen. Museerna skall levandegöra äldre och nutida konstformer och

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

494

deras samband med samhällets utveckling saml verka för konstnärlig och kulturell förnyelse.

Nationalmuseet skall fullgöra de uppgifter inom myndigheten som rör äldre måleri och skulptur, företrädesvis från tiden före år 1900, saml teckning, grafik och konsthantverk från äldre tid till nutid.

Moderna museet skall fullgöra de uppgifter som rör nutida måleri och skulptur samt fotografi.

Östasiatiska museet skall belysa de östasiatiska kulturerna från äldre lid lill nutid.

Förvaltningsenheten skall svara för administraliva ärenden inom myndigheten saml fullgöra lekniska serviceuppgifter.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Statens konstmuseer

Föredraganden

Personal

148,5

4-3

of.

Anslag

Ulgifler Förvaltningskostnader

(därav lönekoslnader) Lokalkostnader

19774 000

(17974 000)

14 238000

- 2 307 000

(4-1506000)

4-   711000

4-1507000

(4-2036000)'

4-   429000

34012000

4-3018000

4-1936000

Inkomster Tavelkonservering

34000

of

4-      3000

Nettoutgift

33978000

4-3018000

4-1933000

Inkl. löner för lokalvårdare

Statens konstmuseer

1.      Pris- och löneomräkning m.m. 1919000 kr.

2.      De besparingar som myndighelen inför nästa budgetår har redovisal enligt huvudförslaget (- 717000 kr.) innebär bl.a. minskad produktion av utställningar och minskad allmänkulturell verksamhel. minskade medel lill inköp av verk av nu levande svenska konstnärer saml minskade medel lill underhåll och ökande av samlingarna. Huvudförslagets tillämpning under en femårsperiod skulle drabba publiken genom kraftiga begränsningar i öppethållandet och genom en alltmer nedtonad ulställningsprodukfion för atl därefier hota även vård- och bevaranderesurserna. Myndigheten begär atl besparingen alertas (4-717000 kr.).

3.      För all kunna klara tillsynen och vården av den statligt ägda konsten begär myndigheten personalförstärkningar med I intendent och I assistent vid avdelningen för depositioner och vandringsutställningar samt med 1 konservator vid ateljén för målerikonservering (4-440000 kr.).

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              495

4.      Vidare begär myndigheten 60000 kr. för personalutbildning.

5.      Myndigheten begär atl även för nästa budgelår få disponera 110000 kr. under anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål för konservering av fotografiska bilder vid moderna museels folografiska avdelning.

Statens kulturråd

Kulturtådet föreslär en ökning av anslaget med 2 322000 kr. 1 förslaget ingår all besparingen enligt huvudförslagel har ålertagils saml att 283000 kr. beräknats för all möjliggöra uppdraget om tillsyn av statens offenlliga konstsamlingar. Därutöver föreslås fortsatt engångsanvisning för konservering av foto (4-110000 kr.).

Sialens konstråd har i skrivelse hemställt alt riktlinjer utarbetas för hur del skall förfaras med slalen tillhörig konsl, som ingår eller förvaras i lokaliteter som disponeras av myndighel som övergår från slalligl lill annat huvudmannaskap.

Skrivelsen har remitterats till statens kulturråd, statens konstmuseer och statens förhandlingsnämnd.

Sialens förhandlingsnämnd har anmält all frågan under senare lid har reglerats på så sätt atl slalen behåller de konstverk som vid tidpunkten för överlagandel finns inom lokalerna men deponerar dessa för prydande av lokalerna hos den övertagande huvudmannen intill dess annat avtalas.

Statens kulturråd anser all konsten bör stanna kvar inom myndighelen. Inlösen bör ske direkl lill konstrådet.

Statens konstmuseer anser också atl konsten bör vara kvar vid den myndighet eller förvaltning där den har sin hemortsrätt under förulsättning att verksamhelen fortsätter under likartade former och i samma lokaler. 1 samband med byte av huvudmannaskap bör statens förhandlingsnämnd samråda med statens konstmuseer innan överiålelse äger rum så atl avtalet kan omfatta sådana frågor som rör myndighetens innehav av konsl eller konstverksföremål. Statens konstmuseers bedömning grundar sig på konstsamlingarnas arl och konsiveienskapliga betydelse, på vård och konserveringsbehov och omfattar såväl äldre som yngre konstföremål. De konstverk som vid en sådan genomgång bedöms vara av särskild betydelse bör även i framtiden ingå i statens konstsamlingar och överföras till stålens konstmuseer för all inventarieföras i en museisamling. Konstverken kan därefter om de inte exponeras i museilokaler deponeras hos den myndighet som ursprungligen mottagit dem eller på annan lämplig plals. Övriga konstverk bör överlåtas till den nye huvudmannen som i avtal pålar sig etl framlida ansvar för konslföremålens lillsyn och vård.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               496

Föredragandens överväganden

Stålens konstråd och statens konstmuseer har begärt riktlinjer för hur man skall förfara med staten tillhörig konst, som finns i lokaler som disponeras av myndighet som övergår från statligt till annal huvudmannaskap. Enligt min mening bör statens förhandlingsnämnd i varje aktuellt fall samråda med statens konstmuseer. Jag delar statens konstmuseers uppfallning atl avtal som sluts vid byte av huvudmannaskap även bör omfatta frågor som rör innehav av konsl eller konsthantverk. Huvudprincipen bör vara att sådana föremål övergår i den nye huvudmannens ägo. De föremål som statens konstmuseer finner särskilt betydelsefulla bör, på sätt som konstmuseerna redovisar i sitt remissvar, stanna i statlig ägo.

Myndighelen har beräknat besparingarna enligt huvudförslaget lill 717000 kr., som helt faller på anslaget Statliga museer: Vissa kostnader för utställningar och samlingar m.m. Jag har med utgångspunkt i museets förslag beräknal en minskning med 311 000 kr.

Sialens konslmuseer har under etl antal år under anslagel Bidrag till särskilda kulturella ändamål disponerat engångsmedel för konservering av fotografiska bilder vid moderna museets fotografiska avdelning. Med hänsyn lill att denna verksamhet är av permanent karakiär föreslär jag alt 110000 kr. förs upp under detta anslag för ändamålet.

Det åligger statens konstmuseer all utöva lillsyn över den slatligl ägda konsten. Jag har för nästa budgelår beräknat en ökning av anslaget med 80000 kr. för detla ändamål.

Med hänvisning i övrigl lill sammanställningen beräknar jag anslagel lill 35 911000 kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen all

1.        godkänna vad jag har anförl angående staten tillhörig konsl i samband med byle av huvudman,

2.        all lill Statens konstmuseer för budgetårel 1985/86 anvisa ell förslagsanslag av 35911 000 kr.

F 36. Utställningar av svensk konst i utlandet

1983/84 Utgift                 1196989'                   Reservafion                    -126336'

1984/85 Anslag                1060000

1985/86 Förslag               1 113 000

' Tidigare anslagsbeleckning Ulslällningar av nutida svensk konsl i ullandet.

Nämnden för utställningar av svensk konst i ullandet (NUNSKU) har enligt sin instruktion (1976:526. ändrad senasl 1984:455) till uppgift all anordna utställningar i utlandet av nutida svensk konsl samt att vara det

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              497

organ som enligt stadgarna för nordiskl biennalråd har all planlägga och genomföra svenskt deltagande i biennalutställningarna i Venedig. Anslagel används av nämnden för direkla utställnings- och administrationskostnader.

Nämnden för utställningar av svensk konst i utlandet

Nämnden föreslår en ökning av anslaget för nästa budgetår med lolall 305 000 kr. Förulom kompensalion för pris- och löneökningar föreslår nämnden ökade medel till publikationer, transporter saml utslällningser-sältning lill konstnärer. Vidare föreslår nämnden 110000kr. till ell slatligl stipendium.

Statens kulturråd

Kulturtådet föreslår en ökning av anslaget med 64000 kr.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör föras upp med I 113000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utställningar av svensk konst i utlandet för budgetårel 1985/86 anvisa ett reservaiionsanslag av I 113000 kr.

F 37. Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet

1983/84 Utgift                13 301681

1984/85 Anslag               13 281000

1985/86 Förslag              13 867000

För myndigheten gäller förordningen (1980:394) med inslruklion för livrustkammaren. Skoklosters slott och Hallwylska museel (ändrad 1984:456).

Livrustkammaren, som är landels äldsta museum, skall belysa kulturhistoria med anknytning lill den forna arsenalen, de kungliga livrusl-, kläd-och skattkamrarna och hovstallet.

Skoklosters slott skall belysa den kulturhistoria som har samband med slottsbyggnaden, dess användning och samlingar. Samlingarna omfattar främsl konsl, konsthantverk, vapen, möbler och annan inredning saml bibliotek.

Hallwylska museet skall belysa den kulturhistoria som har samband med Hallwylska palatset, dess användning och samlingar. Museels samlingar 32    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

498

omfattar företrädesvis konst, konsthantverk, vapen, möbler och annan inredning saml bibliotek och arkiv.

1984/85              Beräknad ändring 1985/86

Livrustkamma-     Före-

ren. Skoklosters   draganden

sloit och

Hallwylska

museet

Personal

Anslag

Ulgifler Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader Konserveringsverksamhet

Inkomsler Konserveringsverksamhet

Nettoutgift

of.

of.

45,75

6968 000

(5 808000)

6313000

130000

4-487 000 (4-396000) 4-363 000 of.

4-345 000 (4-898000)' 4-241 000 of.

13411000

4-850000

4-586000

130000

of.

of.

13281000

4-850000

4-586000

' Inkl. löner lill lokalvårdare

Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet

1.      Pris- och löneomräkning m. m. 890000 kr.

2.      De besparingar enligt huvudförslagel (— 283000kr.) som myndigheten inför nästa budgetår har redovisat innebär bl.a. vakanisätlning av en halvtidstjänst som museivakl samt minskning av medlen för underhåll och ökande av samlingarna. Vidare ingår en besparing som vunnits genom en omläggning av bevakningssystemet på Skoklosters slott. Huvudförslagets tillämpning under en femårsperiod innebär bl. a. ytterligare vakanisätlning av Ijänster. Konsekvenserna blir bl. a. ökad skaderisk för samlingarna och nedskärning av den vetenskapliga verksamhelen.

3. En konservator vid texlilkonserveringen har omplacerats till livrust-kammarens vetenskapliga avdelning. Medel begärs för att möjliggöra återbesättande av en tidigare vakantsatt halvtidstjänst (4- 60000kr.).

4. Medel begärs för visningsverksamheten vid livrustkammarens vagnmagasin i Strömsholm (4- 20000kr.).

5. För att fullfölja ADB-registreringen av samlingarna behövs en fortsalt engångsanvisning om 20000 kr.

Statens kulturråd

Kulturrådet föreslår all en besparing enligt huvudförslaget om 141000 kr. las ut genom rationalisering av vaktkostnaderna. Därutöver beräknar

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              499

rådet 797000 kr. i pris- och löneomräkning saml 20000 kr. för en fortsall engångsanvisning för registrering av samlingarna. Totalt anser rådet all anslaget bör räknas upp med 656000 kr.

Föredragandens överväganden

Myndighetens förslag lill besparingar enligt huvudförslagel inkluderar en besparing av bevakningskostnaderna vid Skoklosters slott med 120000 kr. Besparingen kan enligt myndigheten möjliggöras genom en omläggning av bevakningssystemel. Då bevakningskostnaderna finns upptagna under den förslagsvis betecknade poslen Lokalkostnader kan jag inte bilräda att denna rationaliseringsvinst får tillgodoräknas vid beräkning av besparingar enligt huvudförslaget. Myndigheten har beräknat besparingarna enligt huvudförslagel lill 283 000 kr. Jag har beräknat en besparing av 90000 kr. Besparingen bör kunna las ul pä det sätt som museel har angivil dock med beaklande av vad jag nyss har anfört.

Vad gäller myndighetens förslag om vissa engångsvisa förstärkningar hänvisar jag till vad jag har anförl under anslaget Statens hisloriska museer.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslagel till 13 867000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 13 867000 kr.

F 38. Naturhistoriska riksmuseet

1983/84 Ulgift               30168 200

1984/85 Anslag              33 242000

1985/86 Förslag             36509000

För myndighelen gäller förordningen (1966:264) med instruktion för naturhistoriska riksmuseet (omirycki 1973:408, ändrad senasl 1984: 577).

Naturhistoriska riksmuseets verksamhet avser växt- och djurvärlden, jordens uppbyggnad och historia samt människans biologi och naturmiljö. Inom museel finns en museiavdelning och en forskningsavdelning. Inom forskningsavdelningen finns ett laboralorium för isotopgeologi.

Regeringen har uppdragit ål byggnadsslyrelsen atl projektera den andra etappen av om- och tillbyggnad för naturhistoriska riksmuseet. Etappen omfattar lokaler för publik verksamhet. Projekteringen skall inriktas mol en beräknad byggstart under budgetåret 1987/88.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

500

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Naturhistoriska riksmuseet

Föredraganden

Personal Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekoslnader)

Lokalkostnader

Laboratoriet för isoiopgeologi

114

18813000

(16652000)

13 072 000

1 357 000 33 242 000

4-4

4-2211000

(4-2 069000)

4-1496000

4-    83 000 4-3 790000

4-1

4-1697 000

(4-2972000)'

4-1480000

4-    90000 4-3 267000

Inkl. löner till lokalvårdare

Naturhistoriska riksmuseet

1.       Pris- och löneomräkning m.m. 3 005000 kr.

2.   Museet anger atl ca 80 % av museets resurser avser forskning inom det naturvetenskapliga områdel. Vid beräkning av huvudförslagel har museet med hänvisning till uttalanden i forskningspropositionen (prop. 1983/84: 107 bil. 5 s. 4) inle redovisat någon besparing på forskningsverksamheten. Huvudförslaget, med undantag av forskningsverksamheten, innebär för museets del en besparing med 138000 kr., vilket museet föreslår skall tas ut genom en minskning av anslaget Slatliga museer: Vissa kostnader för utställningar och samlingar m. m. Museel begär samtidigt atl besparingen skall alertas.

3.   För alt möjliggöra för museel atl förbereda nya basutställningar och kunna bedriva oförändrad regional verksamhel föreslår museel återbesättande av 1,2 Ijänster som hålls vakantsatla (4- 157000 kr.).

4.   Som en förstärkning av forskningens basresurser föreslår museel alt ett par av de tjänster som har vakantsatts bör återbesättas (4-263 000 kr.).

5.   Från anslagel Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet bör 365000 kr. föras över till della anslag.

6.   Museet begär en engångsanvisning om 628000 kr. för finansiering av koslnaderna för extra personal som skall förbereda nya basutställningar samt uppordna samlingar inför planerad omflyttning.

Statens kulturråd

1.       Kulturrådet föreslåratt besparingen enligt huvudförslaget alertas.

2.   Kulturrådet föreslår att medel får anvisas för atl museel skall kunna återbesätta tjänsten som regionalintendent. Kulturtådet tillstyrker även vissa medel för assistentinsatser för samlingarnas vård. (4- 250000 kr.)

3.       Rådet föreslår vidare vissa engångsanvisningar för förberedelser av

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               501

nya basutställningar (4-380000 kr.) och för uppordning av samlingar (4-200000 kr.).

4. Museet bör kompenseras för merkostnader för till museel omplacerade lärare.

Föredragandens överväganden

Under förvaltningskostnadsposten har jag efter samråd med chefen för industridepartementet beräknal 123000 kr. för en ijänsl som museivakl, som hillills har finansierats under tolfte huvudlileln anslagel Sveriges geologiska undersökning.

Under innevarande budgelår utgår till riksmuseet under anslaget Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet etl belopp av 400000 kr. Jag föreslår atl av nämnda belopp 365000 kr. fr.o.m. näsla budgelår tillförs detla anslag.

Jag har vid min beräkning av huvudförslagel inte funnit det möjligt att ta särskild hänsyn till museets anknytning lill forskningsverksamhet. Jag har dock räknat med en lägre besparing än vad som gäller vid en full tillämpning av huvudförslaget, som skulle innebära en minskning av anslagel med 711 000 kr. Besparingen för museel, som bör begränsas till 261000 kr. har tagils ul under anslaget Statliga museer: Vissa kostnader för utställningar och samlingar m.m. Jag förutsätter alt museel tar ut besparingen så all balans upprätthålls mellan de olika verksamhetsgrenarna.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

all lill Naturhistoriska riksmuseet för budgetårel 1985/86 anvisa elt förslagsanslag av 36509000 kr.

F 39. Statens sjöhistoriska museum: Förvaltningskostnader

1983/84 Ulgift                14131021

1984/85 Anslag               14 398000

1985/86 Förslag              15052000

För myndighelen gäller förordningen (1965:698) med instruktion för statens sjöhistoriska museum (ändrad senasl 1984:578). Enligt denna har museet till uppgifl atl främja kunskapen om del svenska sjöförsvarets, den svenska handelssjöfartens och det svenska skeppsbyggeriets verksamhet och ulveckling genom tiderna. Inom museel finns tre avdelningar, nämligen en dokumentaiionsavdelningi en utslällningsavdelning och en administrativ avdelning.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

502

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Statens sjöhistoriska

Föredraganden

museum

Personal

59

of.

of.

Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkoslnader

8 744000 (8055 000) 5 654 000

4-   795000

(4-   743 000)

4-   316000

4-515000

(4-473 000)

4-139000

14398000

4-1111000

4-654000

Statens sjöhistoriska museum

1.      Pris- och löneomräkning m.m. 948000kr.

2. De besparingar enligt huvudförslaget som museet har redovisat innebär vakantsältning av vissa tjänster för den utåtriktade verksamheten (-310000kr.). En årlig besparing om 2 % under en femårsperiod motsvarar etl belopp om drygt 1,5 milj. kr. Denna besparing kan tas ut endast av förvaltningskostnadsanslagels lönemedel och innebär en minskning med 11 tjänster av de 60, som fn. finansieras via detta anslag. En sådan minskning av museets personal, styrd av den s. k. naturliga avgången, raserar museets personalstruktur och är helt orimlig särskilt med tanke på den ökade arbetsbörda som färdigställandet av ett nytt Wasamuseum innebär. Museel framhåller att om denna schablonmässiga besparing drivs igenom för en femårsperiod och eventuellt förlängs därutöver, måste museel lägga ned delar av museets enligt instruktionen ålagda verksamhet. Myndigheten förutsätter därför atl museet inte underkastas några besparingar.

3. Museet föreslår inrättandet av en personlig tjänst för en till museet omplacerad lärare (4- 163000kr.).

Statens kulturråd

Kulturtådet föreslår en ökning av anslaget med 864000 kr. I rådets förslag ingår att hela besparingen enligt huvudförslagel kompenseras.

Föredragandens överväganden

Myndigheten har beräknat besparingar enligt huvudförslaget till 310000 kr. Jag har beräknal en besparing av 107000 kr. Den sålunda begränsade besparingen bör kunna tas ut i enlighel med museets förslag.

Med hänvisning lill sammanslällningen beräknar jag anslaget till 15052000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

503

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Statens sjöhistoriska museum: Förvaltningskostnader för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 15052000 kr.

F 40. Statens sjöhistoriska museum: Underhållskostnader m. m.

1983/84 Nettoinkomst

529 148

Reservation

1984/85 Anslag

1000

1985/86 Förslag

1000

1943611

Anslaget används enligt en av regeringen fastställd stat. Inkomsler av inträdesavgifter, försäljningsmedel, gåvomedel och övriga inkomster vid Wasavarvet lillgodoförs anslaget som uppbördsmedel.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Statens sjöhistoriska museum

Föredraganden

Personal

18

of.

of.

Anslag

Utgifter

1.   Dokumentation, föremålsvård, försäljningsverksamhet m. m.

4 350000

-h 2 950 000

-h 2 950 000

Inkomster 2.   Inkomster vid Wasavarvet

4 349000

4-2 950000

4-2950000

Neltoutgift

1000

of.

of.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanslällningen hemsläller jag alt regeringen föreslår riksdagen

att till Statens sjöhistoriska museum: Underhållskostnader m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

504

F 41. Etnografiska museet

1983/84 Ulgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

13395714 13097000 13735000

För myndighelen gäller förordningen (1966:265) med instruktion för etnografiska museet (ändrad senast 1984:457). Enligt denna skall museel främja kunskapen om främmande kulturer, framför allt utomeuropeiska.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Etnografiska museet

Föredraganden

Personal

26

of.

of.

Anslag

Utgifter Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkoslnader

5 042000 (3 953 000) 8055 000

4-329000

(4-234 000)

4-228 000

4-259000

(4-676000)'

4-379000

13097 000

4-557 000

4-638000

' Inkl. löner lill lokalvårdare

Etnografiska museet

1.      Pris- och löneomräkning m.m. 630000 kr.

2. Besparingen enligt huvudförslaget (-275000 kr.) alertas (4-275 000 kr.). En besparing kommer all leda till atl personal måsle friställas.

3. För etl utökat utnyttjande av Tre generationers verkstad begär museet 50000 kr.

4.   För bl.a. en förstärkning av medlen för genomgång av museets
föremål och magasinshanleringen begärs förnyade och utökade medel
under anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål (4- 880000 kr.).

Statens kulturråd

Kulturtådet föreslår en ökning av anslagel med 786000 kr. I förslaget ingår all besparingen enligt huvudförslaget har ålertagils. Därulöver föreslår rådel engångsmedel om 800000 kr.

Föredragandens överväganden

Museet har beräknat besparingarna enligt huvudförslaget till 275000 kr. Jag har beräknal en besparing av 61000 kr. Den sålunda begränsade besparingen har tagils ut under förvallningskoslnaderna.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

505

Vad gäller museets förslag om vissa engångsvisa förstärkningar hänvisar jag till vad jag har anfört under anslagel Statens hisloriska museer.

Med hänvisning lill sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Etnografiska museet för budgetårel 1985/86 anvisa ell förslagsanslag av 13 735000 kr.

F 42. Arkitekturmuseet

1983/84 Ulgift

1 330642

1984/85 Anslag

1443 000

1985/86 Förslag

1540000

För myndighelen gäller förordningen (1978:245) med inslruklion för arkitekturmuseet (ändrad 1984:458). Enligt denna skall museel belysa byggnadskonsten, samhällsplaneringen och bebyggelseforskningen. Museel skall därvid särskilt levandegöra den byggda miljöns samband med samhället och samhällsplaneringen.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Arkitekturmuseet

Föredraganden

Personal

5,5

4-1,5

of.

Anslag

Utgifter Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkoslnader

1 171000 (889000) 272000

4- 94 000

(4- 59000)

+ 27000

4- 62 000

(4-145 000)'

4- 35000

1443000

4-121000

4- 97 000

'Inkl. löner till lokalvårdare

Arkitekturmuseet

I. Pris- och löneomräkning m. m. 94000 kr.

2.      Arkitekturmuseet har inte kunnat lägga fram något förslag lill besparing enligt huvudförslagel. Museel begär i första hand att museels verksamhet skall tryggas genom att det helt undantas från besparingar. I andra hand begär museel alt regeringen skall ange vilken del av verksamheten som skall inskränkas.

3. För en handläggartjänst inom områdel forskning och dokumentation begär museel 168000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               506

4.   Museel begär medel för utökad byråassistentljänsl (4-40000 kr.).

5.   Museet begär en engångsanvisning om 350000 kr. för fortsall uppbyggnad av basutställningar.

Statens kulturråd

Kulturtådet föresläs en ökning av anslaget med 172 000 kr. 1 förslaget ingår atl besparingen enligt huvudförslagel har ålertagils. Dessulom tillstyrks omsättning av engångsmedel (150000 kr.).

Föredragandens överväganden

Huvudförslaget innebär en minskning av anslaget med 30000 kr. Milt förslag innebär alt anslaget minskas med 15 000 kr. Jag ulgår från alt det modifierade huvudförslaget kan tas ul utan påtagliga konsekvenser för museet.

Vad gäller museets förslag om vissa engångsvisa förstärkningar hänvisar jag till vad jag har anfört under anslaget Statens historiska museer.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslagel lill 1540000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Arkitekturmuseet för budgetårel 1985/86 anvisa ell förslagsanslag av 1540000 kr.

F 43. Statens musiksamlingar

1983/84 Utgift                10714284

1984/85 Anslag               10490000

1985/86 Förslag               11273000

För myndigheten gäller förordningen (1981:504) med instruktion för statens musiksamlingar (ändrad senasl 1984:459).

Statens musiksamlingar omfattar institutionerna musikbiblioleket och musikmuseet saml en enhet för dokumentation.

Statens musiksamlingar, som är en central myndighet på musikens område, skall främja musiken, musikintresset och musikvetenskapen.

Musikbiblioteket skall fullgöra de uppgifier inom myndigheten som särskilt rör musikalier, musiklilteraiur saml annat som hör lill biblioteksverksamheten.

Musikmuseet skall fullgöra de uppgifter som särskilt rör musikinstrument, musikalisk uppförandepraxis samt folklig musikkultur.

Enheten för dokumentation skall fullgöra de uppgifter som rör dokumentations- och informationsverksamhet avseende svensk musik och svenskt musikliv.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

507

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Statens musiksamlingar

Föredraganden

Personal

34,5

4-1

of.

Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekoslnader) Lokalkostnader

6259000 (5 247 000) 4 270000

4-770000

(- 594 000)

4- 35 000

4-418000

(4-947 000)'

4-326000

10529000

4-805 000

4-744000

Anslag enligt statsbudgeten

10490000

4-844 000

4-783 000

'Inkl. löner till lokalvårdare

Statens musiksamlingar

1.       Pris- och löneomräkning m. m. 445000 kr.

2.   De besparingar som redovisas enligt huvudförslaget (- 145000 kr.) innebär en minskning av delta anslag med 95000 kr. avseende lokalminskning och en minskning av anslagel Statliga museer: Vissa kostnader för utställningar och samlingar m. m. med 50000 kr. Myndighelen begär all besparingarna alertas. Fortsatta anslagsminskningar under en femårsperiod skulle innebära en nedskärning av verksamheten till en nivå som myndigheten betecknar som oacceptabel.

3.   Statens musiksamlingar begär 120000 kr. till inrättande av en sekre-terartjänst vid museel. 120000 kr. för förslärkning av bokanslaget, 50000 kr. för publikationer saml 125000 kr. för alt täcka koslnader för viss övertalig personal.

4.   För utveckling av barn- och ungdomsverksamheten vid musikmuseel begärs 220000 kr. varav 100000 kr. som engångsanvisning.

5.   För ersättning av förslitet material begärs ett engångsbelopp om 75 000 kr.

6.   För alt kunna visa en utställning i samband med lCTM:s (International Council for Traditional Music) väridskonferens begärs 125000 kr.

Statens kulturråd

Kulturrådet föreslår en ökning av anslagel med 752000 kr. 1 förslagel ingår all besparingen enligt huvudförslaget har ålertagils samt att medel beräknats för en sekrelerartjänsl. Vidare tillstyrks fortsatt engångsanvisning om 125 000 kr.

Föredragandens överväganden

Myndigheten   har beräknal besparingarna enligt   huvudförslaget till 145 000 kr., varav 95 000 kr. avser lokalminskning under detta anslag. Jag

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

508

har beräknal en minskning med endast 48000 kr., som bör kunna tas ul under anslaget Ställiga museer: Vissa kostnader för utställningar och samlingar m. m.

Vad gäller myndighetens förslag om vissa engångsvisa förstärkningar hänvisar jag till vad jag har anförl under anslaget Statens historiska museer.

Med hänvisning lill sammanslällningen beräknar jag anslaget lill 11273000 kr.

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

atl till Statens musiksamlingar för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 11 273000 kr.

F 44. Statliga museer: Vissa kostnader för utställningar och samlingar m. m.

1983/84 Ulgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

8065445 5 344000 5126000

Reservation

360318

Från anslaget betalas kostnader för följande museer och ändamål.

Statens konstmuseer för utställningar och allmänkulturell verksamhel samt underhåll och ökande av samlingarna samt för inköp av konsl av nu levande svenska konstnärer.

Naturhistoriska riksmuseet för materiel m. m.

Statens musiksamlingar för bokinköp, utställningar, allmänkulturell verksamhel samt underhåll och ökande av samlingarna.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Myndigheten

Föredraganden

Statens konstmuseer Naturhistoriska

riksmuseet Slaiens musiksamlingar

Anslag enligt statsbudgeten

3 456000

1 196000 653000

5305000

5 344 000

4-   424 000

4-   434 000 4-   690000

4-1548000

4-1509000

- 68000

-139000 4- 28000

-179000

-218000

Statens konstmuseer

1.      Pris- och löneomräkning 424000 kr.

2.      De besparingar, som myndigheten enligt huvudförslagel har redovisat, innebär atl medlen till utställningar och allmänkulturell verksamhet minskar med 717000 kr. Myndigheten begär att besparingen alertas.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              509

Naturhistoriska riksmuseet

1. Prisomräkning 990 000 kr.

2.   De besparingar som museet har redovisal enligt huvudförslaget innebär en reducering av museets medel med 138000 kr. Hela reduceringen föreslås tas ut under della anslag.

3.   För påbörjandet av arbelel med de nya basutslällningarna erfordras en ökning av anslagsposten med 300000 kr.

4.   Från anslagel Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kullurområdel bör 35000 kr. föras över till della anslag.

Statens musiksamlingar

1.       Prisomräkning lOOOOOkr.

2.   De besparingar, som myndighelen har redovisal enligt huvudförslaget, innebär att medlen under denna anslagsposl minskar med 50000 kr. Myndigheten begär atl besparingen alertas.

Statens kulturråd

Kulturtådet föreslår en ökning av anslagel med 318000 kr. Inga besparingar bör tas ut på delta anslag.

Föredragandens överväganden

I enlighet med myndighelernas önskemål har konsekvenserna av huvudförslaget beräknats under detla anslag.

Under innevarande budgetår ulgår lill riksmuseet under anslaget Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet ell belopp av 400000 kr. Jag föreslår att av nämnda belopp 35000 kr. fr.o.m. nästa budgetår beräknas under della anslag. Likaså bör den behållning som vid utgången av budgetåret 1984/85 kan finnas kvar under nyss nämnda anslag anslagsposten Naturhistoriska riksmuseet föras över till förevarande anslag.

Med   hänvisning   till   sammanställningen   beräknar jag   anslaget   till 5126000 kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Statliga museer: Vissa kostnader för utställningar och samlingar m. m. för budgelåret 1985/86 anvisa ell reservaiionsanslag av 5 126000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet F 45. Bidrag till Nordiska museet

510

1983/84 Ulgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

35988477 35 384000 37002000

För Sliftelsen Nordiska museet gäller stadgar som har fastställts av regeringen den 14 maj 1981.

Nordiska museet är ett kulturhistoriskt museum med ett samlingsområde som — med undanlag av vissa specialområden som bevakas av andra museer - omfattar arbete och liv i Sverige från 1500-lalel till nutid, samt jämförande material från andra länder, främsl de nordiska.

Museel är en stiftelse lill vilken ulgår statligt drifibidrag. Ledamöterna i stiftelsens slyrelse. Nordiska museets nämnd, utses av regeringen.

Nordiska museel har sju avdelningar. Till museel hör inslitulel för folklivsforskning och Julila gård samt Kulturarvet i Falun.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Nordiska museel

Föredraganden

Personal

Nordiska museel Kulturarvet i Falun

136

7

143

of. of.

of.

of. of.

of.

Anslag

Nordiska museel

Ulgifler

Förvaltningskostnader

(därav lönekoslnader) Lokalkoslnader

21596000

(17 743000)

14077 000

4-1286000

(4-   989000)

4-    83 000

+ \ 173000

(4-2063 000)'

4-   546000

35673000

4-1369000

4-1719000

Inkomsler

Entré- och visningsavgifter, försäljning m. m.

Fondavkastning och hyror

1274 000 899000

4-   100000 -   270000

4-4-

127 000 90000

2173 000

-   170000

4-

217 000

Netloutgifl

33500000

4-1539000

4-1

502000

Kulturarvet i Falun

Ulgifler

Förvaltningskostnader

(därav lönekoslnader) Lokalkoslnader

1512 000

(1 155000)

510000

4-   442000

(4-   380000)

4-     15 000

4-

(4-

4-

101000 78000) 28000

2022 000

4- 457 000

4-

129000

Inkomsler

138000

of.

+

13000

Netloutgifl

1884 000

4-   457 000

4-

116000

Inkl. löner lill lokalvårdare

Prop. 1984/85:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                                 511

Nordiska museet

1.       Pris- och löneomräkning m. m. 2073000 kr.

2.       Museets förslag till besparingar enligt huvudförslaget innebär en total besparing med 5 % t. o. m. budgetåret 1987/88. De besparingar som museel har redovisat innebär för nästa budgetår en minskning av bevakningskosl-naderna med 400000 kr. Därvid har i underlaget för beräkningen fränräknats museets hyreskostnad. Museet bedömer att ett magasin kan utrymmas under budgetåret 1987/88. Detta bör kunna ske dels genom flyttning av föremål lill andra magasin och dels genom all påskynda överlämnandet av de norska samlingarna till Norge. Denna besparing har beräknats till 775000 kr.

3.       Museet begär atl beslut fattas om ulbyggnad av Julila etapp III och lantbruksmuseet.

4.   Museet föreslår alt hyresintäkterna (270000 kr.), vilka ingår i inkomstposten Fondavkaslning och hyror, får disponeras för underhåll av museets byggnader. Vidare föreslår museel atl inkomslerna vid Kulturarvet i Falun hålls oförändrade.

5.       Museet begär fortsatta medel i form av engångsanvisningar för upprustning av basulslällningarna (4- 100000 kr.) saml för samordning av registreringsfrågor vid museerna (4- 120000 kr.) under anslaget Bidrag lill särskilda kulturella ändamål.

Statens kulturråd

Kulturrådet föreslår en ökning av anslaget lill Nordiska museet med 1683000 kr. I rådels förslag ingår alt besparingen enligt huvudförslaget beräknats till 440000 kr.

Föredragandens överväganden

Museets förslag till besparingar enligt huvudförslaget inkluderar en minskning av bevakningskoslnaderna med 400000 kr. Då koslnaderna för bevakning är upptagna under den förslagsvis betecknade posten Lokalkostnader kan jag inte biträda detla förslag vid beräkning av besparingar enligt huvudförslaget. Museet har beräknal besparingarna för nästa budgetår till 400000 kr. Jag har beräknat en besparing av 254000 kr. Jag har förutsatt all museel kan la ut besparingarna så alt balans upprätthålls mellan de olika verksamhetsgrenarna.

Vad gäller museets förslag om vissa engångsvisa förstärkningar hänvisar jag lill vad jag anfört under anslaget Statens historiska museer.

Med hänvisning i övrigt till sammanslällningen beräknar jag anslaget lill 37002000 kr.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

all till Bidrag lill Nordiska museel för budgetåret 1985/86 anvisa ell förslagsanslag av 37002000 kr.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

512

F 46. Bidrag till Sveriges Tekniska museum

1983/84 Utgift                7692099'

1984/85 Anslag               7853000'

1985/86 Förslag               8216000

' Tidigare anslagsbeteckning Bidrag lill Tekniska museel

För Stiftelsen Sveriges Tekniska museum gäller stadgar som har faslställts av regeringen den 15 november 1984, då museels namn ändrades lill Sveriges Tekniska museum.

Enligt stadgarna skall museel belysa utvecklingen inom ingenjörskonsten och dess grundvetenskaper saml inom induslrin.

Sveriges Tekniska museum är en sfiftelse lill vilken utgår statligt driftbidrag. Enligt den stal som fastställts av regeringen för innevarande budgetär läcker statsbidraget drygt 75% av utgifterna för drifien. Inkomslerna i övrigl härtör främsl från bidrag från näringslivel och museels vänförening. I stiftelsens styrelse, som beslår av högsl 20 ledamöter, utses tre ledamöter av regeringen.

Kostnaderna för skötseln av Telemuseet täcks av elt anslag från Televerket.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Tekniska museet

Föredraganden

Personal

30

4-16

of.

Anslag

Ulgifler

Förvallningskoslnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader Kostnader för Telemuseet

8 168000

(5 110000)

1733000

290000

4-3 284 000 (4-2 259000) 4-1063000 of

4-598000 (4-396000) 4- 51000 of.

10191000

4-4 347 000

4-649000

Inkomsler

Entré- och visningsavgifter samt försäljning m. m.

Bidrag från näringslivet, museels vänförening m. m.

Ersättning från Telemuseet

648000

1400000 290000

4-   158000

of. of.

4-146000

4-140000 of.

2338000

4-   158000

4-286 000

Neltoutgift

7 853000

4-4189000

4-363000

Tekniska museet

1.      Pris- och löneomräkning m.m. 712000kr.

2. Besparingen enligt huvudförslagel föreslås kompenserad genom öka-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              513

de inkomster av entréer, utvidgad försäljning samt ökade inkomster av kaféartende(- 158000 kr.).

3.          Museet begär medel för Ivå vaklförmän samt sex museivärdar (-h 955000 kr.).

4.    För utvecklingsarbeten samt undervisning och underhåll rörande verksamheten i Teknorama behövs fyra nya ijänster (4- 537000 kr.).

5.      För ivå museilärare/ammanuensljänster behövs 267000 kr.

6. Museel begär att en tjänsl som arkivarie/bibliotekarie inrättas saml en deltidstjänst för arbele med indusiriminnesvård och dokumentation (-h 209000 kr.).

7.      Museet begär 790000 kr. som engångsbidrag budgetårel 1985/86, varav 150000 kr. avser bl.a. inköp av kontorsdator och utarbetande av ADB-program för lekniskl material, 30000 kr. fortsatt arbete med omko-piering av nilralfilm, 300000 kr. ulvecklingsarbele av verksamhelen i Teknorama, 220000 kr. fortsatt översyn och upprustning av museels bas-uisiällningar och 90000 kr. för atl utveckla museets iniernadminislrativa rutiner.

8.      För luft- och rymdfartsmuseisamlingarna begärs 950000 kr.

Statens kulturråd

Kulturtådet föreslår en ökning med 471 000 kr. Den ålagda besparingen har ålertagils. Rådet tillstyrker engångsmedel om 105000 kr.

Föredragandens överväganden

Regeringen fastställde stadgar för Stiftelsen Sveriges Tekniska museum den 15 november 1984, då museets namn ändrades till Sveriges Tekniska museum. Namnändringen föranleder en ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Som chefen för ulbildningsdeparlemeniel har anförl under anslagel D 28. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål har Svenska institutet anförtrotts förvaltningsuppgifter som innebär myndighetsutövning, vilket kräver stöd i lag. Även ett sladgande om rätt för Svenska institutet att fatta vissa beslut som innebär myndighetsutövning bör tas in i lagen om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Inom departemenlel har därför upprättats förslag lill lag om ändring i denna lag. Förslagel bör fogas till protokollet som bilaga 10.2.

Lagförslaget rör, i vad avser frågan om överiämnande av myndighetsutövning, i och för sig sådant ämne som avses i 8 kap. 18 § andra stycket regeringsformen. Enligt min mening är dock frågan av sådan enkel beskaffenhel atl yllrande från lagrådel inte behöver inhämtas. Jag har i denna fråga samrålt med chefen för utbildningsdepartementet. 33    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                                514

Huvudförslaget innebär en minskning med 216000 kr. Anslagel bör enligt min beräkning minska med 82 000 kr. Jag har totalt räknal upp inkomsterna av entré- och visningsavgifter samt försäljning m.m. med 146000 kr. varav 82000 kr. utgör huvudförslaglillämpningen.

Vad gäller museets förslag om vissa engångsvisa förstärkningar hänvisar jag till vad jag har anfört under anslagel Statens hisloriska museer.

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen beräknar jag anslagel till 8216000 kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen alt

1.       anta förslaget till lag om ändring i lagen (1976: 1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde,

2.   till Bidrag lill Sveriges Tekniska museum för budgetåret 1985/86 anvisa ell förslagsanslag av 8216000 kr.

F 47. Bidrag till Skansen

1983/84 Utgift                  8996916

1984/85 Anslag                 8410000

1985/86 Förslag                8784000

För Stiftelsen Skansen gäller stadgar som fastställts av regeringen den I mars 1984. Enligt dessa har friluftsmuseet Skansen i Stockholm till uppgift atl i sin verksamhel levandegöra svensk kultur och natur samt kring ett centrum av kullurminnen skapa en levande miljö för olika fritidsintressen. Till Skansen hör Biologiska museet. Skansen är en stiftelse. Ordföranden i stiftelsens slyrelse utses av regeringen. Av övriga ledamöter utses en av regeringen, tre av Stockholms läns landsting och två av Nordiska museet.

I ett år 1968 träffat avtal mellan staten och Stockholms stad (prop. 1968:46, SU 84, rskr 202) regleras frågor om bidrag till Skansen. Avtalet innebär att det underskott som uppkommit eller uppkommer i Sliftelsen Skansens verksamhet vart och ett av åren 1966-1970 täcks till 40% av staten och till 60% av kommunen. Avtalet är sedermera förlängt och gäller så länge det inte sagts upp. Förutom drifibidrag utgår även särskilda investeringsbidrag. Staten svarar för hela kostnaden för investeringar i kulturhistoriska byggnader och för 40% av kostnaden för investeringar i vissa gemensamma anläggningar såsom vägar, parkanläggningar, vatten- och avloppsledningar, elektriska installationer m. m. Kommunen svarar för reslerande 60% av koslnaderna för dessa investeringar. Dessutom täcker kommunen hela koslnaden för investeringar i andra anläggningar än kulturhistoriska byggnader och gemensamma anläggningar.

Stockholms kommun och Stockholms läns landsting har den 5 maj 1982 träffat ell avtal med innebörd alt landstinget fr.o.m. den I januari 1983 träder i kommunens ställe i del mellan kommunen och staten år 1968

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

515

träffade avtalet. Avtalets innebörd bibehålls i övrigt oförändrad. Efler bemyndigande av riksdagen har regeringen genom beslut den 1 mars 1984 godkänt ändringen.

På grundval av förslag från Skansen har numera fastställts inkomst- och ulgiftsstal för år 1985. Enligt denna erfordras etl drifibidrag från statens sida som uppgår till 7438000 kr., medan tillskottet från Slockholms läns landsting beräknas till 11158000kr. Av del slatliga bidragel har 3 595000kr. anvisais för första halvåret 1985.

Beräkning av drifiunderskoii för Skansen

1984

1985

1986

Stal

Slal

Skansens förslag

Egna inkomster

17 067 000

18 262 000

19137 000

Utgifter

34 281000

36 858000

39 117000

därav löner, pensioner

m. m.

(25 161000)

(27 100000)

(26 263 000)

Drifiunderskoii

17214000

18 596000

19980000

därav slaten

( 6886000)

( 7438000)

( 7 992000)

därav Slockholms läns

landsting

(10 328000)

(11 158000)

(11988000)

Statsbidragsberäkning

Andra halvåret

1985

och   första

halvåret

1986

Skansens

Före-

förslag

draganden

Driftunderskott

7 824000

7714000

därav andra halvåret 1985

(3 828000)

(3 843 000)

därav första halvåret 1986

(3 996000)

(3 871000)

Invesieringsbidrag till

kulturhistoriska byggnader

850000

642000

Invesieringsbidrag till övriga

gemensamma anläggningar

1000000

428000

Statsbidrag 1985/86

9674000

8 784000

Statsbidrag 1984/85

8410000

8410000

4-1264000

4-374000

Skansen

1. Skansen beräknar att anlalel besök under år 1984 kommer alt uppgä
till mer än 2,1 miljoner.

De egna inkomslerna har enligt Skansens förslag lill inkomst- och ulgiftsstal för år 1985 räknats upp med I 040000 kr. motsvarande en ökning med drygl 6%.

2. Ulöver kompensalion för automatiska kostnadsökningar begär Skan
sen bl. a. medel för två tjänster.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              516

3. 1 fråga om invesleringsanslagen framhåller Skansen atl anslagen under en följd av år har varil praktiskt taget oförändrade. Under en tioårsperiod har särskilt anslag endast utgått vid etl tillfälle, nämligen lill en ny klädkammare. Det är stiftelsens förhoppning atl invesleringsanslagen kan räknas upp så atl en genomgripande upprustning av friluftsmuseets mångfald av anläggningar och byggnader kan ske samt att nödvändiga nyinvesteringar kan genomföras.

För kulturhistoriska byggnader beräknar stiftelsen ett bidragsbehov av 850000 kr. och för gemensamma anläggningar elt totalt bidragsbehov av 2,5 milj. kr., varav från staten 1,0 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Vid godkännande av inkomsl- och ulgiftsstal för år 1985 har inkomstsidan räknats upp med I 195000 kr. På utgiftssidan har beräknats kompensalion för löne- och kostnadsutvecklingen. Statsbidrag för att läcka vänlal underskott för år 1985 har beräknats lill 8 784000 kr., en ökning med 374 000 kr. i förhållande lill 1984 års siai.

1 fråga om invesieringsbidrag till kulturhistoriska byggnader för näsla budgetår har jag beräknat 642000 kr., en ökning med 42000 kr. För gemensamma anläggningar har jag för statens del beräknal 428000 kr., en ökning med 28000 kr.

Till sådana investeringar som landstinget helt bekostar har, enligt vad jag inhämtat, beräknats etl belopp om 642000 kr. för år 1985.

Med hänvisning lill sammanslällningen hemsläller jag atl regeringen föreslår riksdagen

atl lill Bidrag till Skansen för budgetårel 1985/86 anvisa ell förslagsanslag av 8784000 kr.

F 48. Bidrag till vissa museer

1983/84 Utgift                  4961000

1984/85 Anslag                 9014000

1985/86 Förslag               12051000

Ur anslaget ulgår innevarande budgelår bidrag till Arbetets museum, Dansmuseel, Drottningholms leatermuseum, Marionetieaiern för teaterns museiverksamhet, Carl och Olga Milles Lidingöhem, Thielska galleriet, Slrindbergsmuseet och Zornsamlingarna saml bidrag för film- och video-gramproduktion inom museerna.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

517

1984/85

Beräknad ändring

1985/86

Museel resp.

Före-

slatens kul-

draganden

Arbetets museum

turråd'

1.

2 500000

4-2

! 500 000

-2

500000

2.

Dansmuseet

1814 000

4-

275000

4-

71000

3.

Drottningholms

leatermuseum

2 674 000

4-

428000

4-

168000

4.

Marionetteatern

100000

4-

40000

4-

3000

5.

Carl och Olga

Milles Lidingöhem

384000

4-

120000

4-

120000

6.

Slrindbergsmuseet

212000

4-

22 000

4-

22000

/ .

Thielska galleriet

430000

4-

145 000

4-

148000

8.

Zornsamlingarna

150000

4-

9000

4-

5 000

9.

Bidrag för film- och videogramproduklion

inom museerna

750000

of.

of.

9014000

4-3539000

4-3037 000

Statens kulturråd beträffande p. 1,8, 9.

/. Arbetets museum

Kulturtådet föreslår en ökning av det statliga bidragel till Arbetets museum i Norrköping med 2500000 kr. som omfattar pris- och löneomräkning saml fortsatt ulbyggnad av museet.

2. Sliftelsen Dansmuseifonden

Stiftelsen framhåller atl Dansmuseel behöver ett ökat bidrag om 275000 kr. Därvid har utöver automatiska kostnadsökningar beräknats 200000 kr. för förstärkning av museets ledningsfunktion.

Slatens kulturråd föreslår en ökning av bidragel med 109000 kr. för automatiska kostnadsökningar.

3. Stiftelsen Drottningholms teatermuseum

Drottningholms teatermuseum består av Drottningholms slotlslealer, etl bibliotek och ett bildarkiv. För föreslällningsverksamheten vid teatern utgår innevarande budgetår bidrag från anslagel Vissa bidrag lill teaier-, dans- och musikverksamhei.

Stiftelsen begär en ökning av bidraget med 428000 kr. exkl. löne- och prisomräkning. Därvid har stiftelsen föreslagit en förslärkning av verksamheten med två tjänster samt ökade medel för inköp av böcker. Vidare föreslår sliftelsen att medel till verksamhelen i fortsättningen anvisas under ett förslagsanslag i stället för som nu under ett obelecknai anslag i slalsbudgelen.

Statens kulturråd beräknar en ökning av bidraget med 160000 kr., vilkel avser kompensalion för pris- och löneökningar.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               518

4. Marionetteatern

För förstärkning av museiverksamheten vid Marionettealern föreslås bidragel öka med 40000 kr.

Statens kulturråd beräknar en ökning av bidragel med 9000 kr. som kompensation för löne- och prisökningar.

5. Stiftelsen Carl och Olga Milles Lidingöhem

Stiftelsen framhåller atl beviljade bidrag från stal och kommun innevarande budgelår har gjort det möjligt för stiftelsen att anställa en intendent med halvtidstjänstgöring som ersättare för två arvodesanställda. dellids-tjänstgörande intendenter. Inrättandet av den nya intendentijänslen innebär att Millessliftelsen har fåll en mycket värdefull förstärkning av sina administrativa resurser. De positiva effekterna av denna förslärkning har visal sig bl.a. i form av ökade publikdragande aktiviteter. Samtidigt har det blivit möjligl att så småningom ta itu med arbetsuppgifter som i brist på resurser hittills måst sättas i efterhand.

Med stöd av de erfarenheler som numera vunnits och med beaktande av de många arbetsuppgifter som ligger och väntar gör stiftelsen den bedömningen alt intendenten måste ha heltidsljänstgöring. Detta förutsätter en anslagsförstärkning med 93000 kr.

Statens kulturråd beräknar en ökning av bidraget med 23000 kr., vilket avser kompensation för pris- och löneökningar.

7. Sliftelsen Thielska galleriet

Stiftelsen begär en förstärkning av anslagel med 145000 kr. 1 förslaget ingår bl.a. ell exlra anslag om 50000 kr. för tavelkonservering och 20000 kr. för ökade hyreskostnader.

Statens kulturråd beräknar en ökning av bidraget med 76000 kr. Rådet har därvid tillstyrkt ell engångsanslag om 50000 kr. för konservering av tavlor.

9. Bidrag för film- och videogramproduklion inom museerna

Kulturrådet föreslår ett oförändrat bidrag för film- och videogramproduklion inom museerna samtidigt som rådel anser att museernas ekonomiska insats successivt bör öka.

Föredragandens överväganden

Arbetets museum

Museel inledde sin verksamhel den I juli 1984. Museel har sina lokaler i fasligheien Strykjärnet i Nortköping. Museet bör kunna få en stor betydelse när del gäller en samlad dokumentation av arbetets historia och arbetslivels förändringar. Jag föreslår därför att slatens bidrag till Arbetets museum näsla budgetår ökar med 2,5 milj. kr. lill totalt 5 milj. kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                               519

Carl och Olga Milles Lidingöhem

Vid min medelsberäkning för Cari och Olga Milles Lidingöhem har jag lagil hänsyn till museels behov av resursförstärkning genom atl räkna upp anslaget med 120000 kr.

Stiftelsen Thielska galleriet

Vad gäller Thielska galleriets förslag om vissa engångsvisa förstärkningar hänvisar jag till vad jag har anfört under anslagel Statens historiska museer.

Hemslällan

Med hänvisning i övrigt lill sammanslällningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Bidrag lill vissa museer för budgelåret 1985/86 anvisa ell anslag av 12051000 kr.

F 49. Bidrag till regionala museer

1983/84 Utgift                29800725

1984/85 Anslag              28780000

1985/86 Förslag              31728000

Slalsbidrag utgår enligt förordningen (1977:547) om statsbidrag lill regionala museer till regionall verksamt museum som regeringen har förklarat berättigat till sådani bidrag. Statsbidrag utgår endast till museum som också får bidrag från landstingskommun eller kommun.

Statsbidrag utgår i form av grundbidrag. Underlaget för beräkningen är det antal grundbelopp som varje år fastställs för museerna. Enligt beslut av regeringen är 26 museer berättigade till bidrag. Antalet grundbelopp för budgetåret 1984/85 har fastställts till 457. Grundbeloppet för innevarande budgetår har preliminärt beräknats lill 123000 kr. Statens kulturråd fördelar grundbeloppen på de museer som regeringen har förklarat berättigade til! statsbidrag.

Bidragsunderlaget för varje museum motsvaras i första hand av summan av de tilldelade grundbeloppen. Statsbidrag utgår med 55% av bidragsunderlaget.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                   520

Statens kulturråds fördelning av grundbelopp budgelåret 1984185
Museum                                                  Beslutad fördelning

Slockholms läns museum

12

Upplandsmuseet

14

Södermanlands museum

18

Östergötlands och Linköpings stads museum

13

Jönköpings läns museum

15

Smålands museum

10

Kalmar läns museum

14

Gotlands fornsal

11

Blekinge museum

8

Kristianstads länsmuseum

20

Kulturhistoriska museel i Lund

34

Malmö museum

27

Hallands länsmuseer

14

Bohusläns museum

11

Göteborgs museer

81

Alvsborgs länsmuseum

16

Skaraborgs länsmuseum

12

Värmlands museum

8

Örebro läns museum

14

Västmanlands läns museum

10

Dalarnas museum

17

Länsmuseet i Gävleborgs län

16

Länsmuseet-Murberget

9

Jämtlands läns museum

20

Västerbottens museum

18

Norrbottens museum

15

457

Statens kulturråd

Kulturrådet har i sina tidigare framställningar om anslag argumenterat för ett fullbordande av den regionmuseireform som inleddes budgetåret 1977/78. Rådet räknade med att grundbelopp skulle kunna utgå till samtliga bidragsberättigade årsverken vid museerna. Kulturrådet framhåller att statsmakterna aldrig uttryckligen angivit någon tidsplan eller omfattning av regionmuseireformen.

När statsbidragssystemet infördes befann sig museerna i mycket varierande utgångslägen vad de egna huvudmännens satsningar beträffar. Den ledande principen för slatsbidraget var att initiativet till ulbyggnad skulle ligga hos huvudmännen. Delta har inneburit atl de som tidigt satsade på en utbyggnad också snart kom upp i högl antal grundbelopp medan de län som gjort sina satsningar i ett senare skede har fått vänta på att få statsbidrag i störte omfattning.

Kulturtådet anser alt regeringen måsle komma med klarare besked om hur man ser på utvecklingen av regionmuseistödel. Kulturrådet menar att den nuvarande situationen med ovissheten när det gäller servicen inom den statliga kulturminnesvården samt de hillills rådande regionala skillnaderna i regionmuseernas utbyggnad är myckel otillfredsställande. Kulturrådet föreslår därför all regeringen inför en miniminivå för antalet grundbelopp till regionmuseerna.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              521

Kulturrådet föreslår alt stålen genom en uppräkning av regionmuseibi-draget garanlerar all ålminslone 15 grundbelopp utgår till varje länsmuseum som bas för verksamhelen - under förutsättning att huvudmännen finner att verksamheten skall ligga på minst den nivån. Vidare anser kulturrådet att staten också måste söka komplettera stödet lill de museer som ligger i högre intervall än 15 grundbelopp.

Kulturtådet föreslår atl etl tak om preliminärt 25 grundbelopp läggs för de störte länsmuseerna och all statsmakterna därmed också redogör för hur långt de kan följa med i utvecklingen. Museerna i Malmö och Göteborg bör under långlidsperioden erhålla en uppräkning.

För nästa budgetår bör enligt kulturrådet ytterligare 49 grundbelopp tillföras anslagel motsvarande en kosinad av 3 721000 kr. Därutöver lillkommer en prisomräkning om I 855000 kr.

Stiftelsen Västsvensk konservaiorsaleljé har hemställt om etl bidrag på 202 950 kr., vilket motsvarar tre grundbelopp.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar under detta anslag en ökning med 12 grundbelopp, vilka i första hand bör fördelas mellan de små regionala museerna. Det totala anlalel grundbelopp kommer sålunda atl för nästa budgelår uppgå till 469. Vid beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår har jag utgått från ett preliminärt beräknat grundbelopp av 123000 kr., av vilket slalsbidrag utgår med 55 %.

Det sammanlagda medelsbehovet för bidrag lill regionala museer beräknar jag till 31 728000 kr., vilket innebären ökning med 2 948 000 kr. jämfört med innevarande budgetår.

Inom ramen för den föreslagna förstärkningen bör de behov som har aktualiserats av Stiftelsen Västsvensk konservaiorsaleljé kunna beaklas genom etl ökal bidrag till de regionala museer som utnyttjar ateljén.

Nääs-utredningen (U 1978:08) har utrett frågan om den framlida användningen av August Abrahamsons stiftelse på Nääs. 1 promemorian (Ds U 1984:14) finns bl. a. förslag om Nääs slotts framtida användning som museum. Förslagen bereds f. n.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt lill Bidrag lill regionala museer för budgelåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 31 728000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              522

F 50. Riksutställningar

1983/84 Utgift                 16692541                  Reservation 167 986

1984/85 Anslag               18411000

1985/86 Förslag               19327000

Sliftelsen Riksutställningar har enligt sina stadgar (KRFS 1978:5) till uppgift all främja utställnings- och konslbildningsverksamheten genom alt förmedla och anordna utställningar, bilräda med rådgivning och annan service saml i övrigt utveckla och förnya utställningen som medium för kunskapsförmedling, debatt och upplevelse.

Riksutställningar skall samarbeta och samråda med slatliga och kommunala myndigheter, kulturinstitutioner, organisationer och enskilda som är verksamma i samhälls- och kulturlivet.

Riksutställningar

1.         Pris- och löneomräkning m.m. 524000kr.

2.         De besparingar enligt huvudförslagel som redovisas aktualiserar en neddragning av de fasta kostnaderna genom personal- och lokalminskning. Sådana inskränkningar kommer att försvåra verkningsfulla insalser så atl Riksutställningars kullurpoliiiska arbetsuppgifter tiltfredsslällande kan lösas.

3.    Sliftelsen begär en engångsanvisning om 400000kr. för inköp av videouirustning. Utrustningen avses att vara en gemensam resurs för museerna och Riksutställnigar.

Statens kulturråd

Kulturrådet föreslår en ökning av anslagel med I 105000 kr., vilkel motsvarar pris- och löneomräkning. 1 rådets förslag ingår även att hela besparingen enligt huvudförslaget kompenseras.

Föredragandens överväganden

Huvudförslaget innebär en minskning av anslagel med 368000 kr. Mitt förslag innebär all anslagel minskas med 167000 kr.

Vad gäller stiftelsens förslag om vissa engångsvisa förstärkningar hänvisar jag till vad jag har anfört under anslagel Statens historiska museer.

Anslaget bör föras upp med 19327000 kr. Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Riksutställningar för budgetårel 1985/86 anvisa etl reservationsanslag av 19327000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              523

F51. Inköp av vissa kulturföremål

983/84 Ulgift

-

984/85 Anslag

100000

985/86 Förslag

100000

Ur della anslag ulgår medel till inköp av kulturföremål för vilka risk föreligger att de kommer att föras ut ur landel och som har sådani konstnäriigt, historiskt eller vetenskapligt värde att del är av synnerlig vikt atl de behålls inom landet. Anslagel kan belaslas med högre belopp än del som beräknats i statsbudgeten under förutsättning att regeringen i efterhand anmäler medelsförbrukningen för riksdagen (prop. 1965:58, SU 76, rskr 204).

Ulförsel av vissa äldre kulturföremål

1 prop. 1981/82:82 föreslog regeringen en ny lag om utförsel av vissa äldre kulturföremål. Riksdagen (KrU 1981/82:20, rskr 213) avslog propositionen med hänsyn till riksdagens önskemål om förnyade överväganden på vissa punkter i lagförslaget. Riksdagen hemställde all regeringen efler utredning och förnyade överväganden skall förelägga riksdagen elt nytt förslag i fråga om förbud mol utförsel av äldre kulturföremål.

Regeringen gav i maj 1982 riksantikvarieämbetet och statens hisloriska museer i uppdrag all i samråd med statens konstmuseer och Sliftelsen Nordiska museet överväga och lägga fram förslag om sådana ändringar av och tillägg till del av regeringen framlagda förslaget till lag om utförsel av vissa äldre kulturföremål m. m. som kunde anses erforderiiga med hänsyn till vad riksdagen hade anfört.

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer inkom i november 1982 med vissa förslag om lagstiftning avsedd att förhindra utförsel ur riket av kulturföremål. Förslagen har därefter remissbehandlats.

Föredragandens överväganden

Jag avser att under våren 1985 föreslå regeringen att i proposition lägga fram förslag lill lag om utförsel av vissa kulturföremål.

Anslagel till inköp av vissa kulturföremål bör föras upp med oförändrai belopp. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Inköp av vissa kulturföremål för budgetåret 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av lOOOOOkr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

Forskning

F 52. Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet

524

1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

1000000 618000

Ur anslagel utgår medel för forsknings- och utvecklingsinsatser inom kultursektorn, främst avseende verksamhetsinriklad utvecklingsforskning samt lill naturhistoriska riksmuseet för förslärkning av museets basresurser för forskning av grundforskningskaraktär.

1984/85

Beräknad

ändring 1985/86

Myndig-

Före-

heten

draganden

Statens kulturråd

för fördelning

inom museisektorn

300000

4-   18000

4-    9000

Riksanlikvarie-

ämbelel

200000

4-316000

4-    6000

Riksarkivet

100000

4-    5000

4-    3000

Naturhistoriska

riksmuseet

400000

-400000

-400000

1000000

- 61000

-382 000

Statens kulturråd

Prisomräkning 18000 kr.

Riksantikvarieämbetet

Prisomräkning 16000 kr.

Riksantikvarieämbetet begär ytteriigare medel för projektplanering, forskningsinformation, forskningssamverkan och forskarservice riktad till kulturminnesvårdens regionala organisation (4- 300000 kr.).

Riksarkivet

Prisomräkning 5000 kr.

Naturhistoriska riksmuseet

Museel föreslår atl medlen under detla anslag förs över lill anslagen Naturhistoriska riksmuseet (-365000 kr.) och Slatliga museer: Vissa koslnader för utställningar och samlingar m. m. (- 35 000 kr.).

Prop. 1984/85:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               525

Föredragandens överväganden

Jag föreslår att under della anslag beräknade medel till naturhistoriska riksmuseet för forskning fr.o.m. nästa budgetär beräknas dels under anslaget Naturhistoriska riksmuseet med 365000 kr., dels under anslaget Statliga museer: Vissa koslnader för utställningar och samlingar m. m. med 35000 kr.

Med hänvisning till sammanställningen hemsläller jag alt regeringen föreslår riksdagen

atl till Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kullurområdel för budgelåret 1985/86 anvisa elt reservationsanslag av 618000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

526

Ungdomsorganisationer F 53. Statens ungdomsråd

1983/84 Ulgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

3 321959 3 502000 3 704000

Statens ungdomsråd har enligt sin inslruklion (1976:527) lill uppgifl all inom ramen för samhällets kultur- och fritidspolitik främja ungdomens sociala och personliga utveckling. Rådet skall handlägga och utreda frågor om samhällets stöd till ungdomsorganisationerna och verka för en samordning av statliga insalser som avser verksamhel bland barn och ungdom.

Från anslaget beslrids kostnader även för ungdomsrådets utrednings-och informationsverksamhet.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Statens ungdomsråd

Föredraganden

Personal

8,5

of.

of.

Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

2926 000

(1509000)

576000

4-181000

(4- 68000)

4- 22000

4-180000

(4- 84000)

4- 22 000

3502000

4-203000

4-202 000

Statens ungdomsråd

1.         Pris- och löneomräkning m. m. 181 000 kr.

2.         Fr.o. m. budgetåret 1984/85 tillämpar rådet i stället för huvudförslaget etl tilläggsalternaliv. Detta innebär all rådet ålagts all senasl lill budgetåret 1986/87 redovisa förslag om en reell minskning av anslaget med 3%.

3.    För alt klara besparingskravet under femårsperioden nödgas rådel all minska personalkostnaderna på förvaltningsanslaget motsvarande 1,4 årsarbetare. Därutöver krävs en extern finansiering av rådels utredningsverksamhet, omfatlande 4 559000 kr. under femårsperioden.

Föredragandens överväganden

Jag vill erinra om alt jag i föregående budgetproposition (prop. 1983/84: 100 bil. 10 s. 392-393) redovisade att huvudförslaget för ung-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                  527

domsrådel bör tillämpas i enlighet med det s. k. tilläggsalternalivel. Detta innebär atl rådet senast till budgetåret 1986/87 skall redovisa förslag om en reell minskning av anslaget med 3 %.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

all till Slatens ungdomsråd för budgetårel 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 3704000 kr.

F 54. Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet m.m.

1983/84 Utgift           43 251952

1984/85 Anslag         46780000

1985/86 Förslag         48935 000

Från anslaget utgår bidrag lill den cenirala verksamhelen inom de ungdomsorganisationer som regeringen förklarat berältigade till statsbidrag enligt förordningen (1971:388) om statsbidrag till ungdomsorganisationer (omirycki 1981:502, ändrad senast 1984:324). Vidare ulgår bidrag lill vissa samarbetsorgan samt bidrag i särskild ordning till den cenirala verksamheten inom vissa ungdomsorganisationer.

Statsbidrag till central verksamhet utgår enligt nyssnämnda förordning till organisationer som bedriver verksamhet huvudsakligen bland barn och ungdom och som har minsl 3000 medlemmar i åldern 7-25 år saml lokalavdelningar i minsl hälften av landets landstingskommuner. Slatsbidraget utgår i form av grundbidrag och rörligt bidrag. Grundbidraget utgör 310000 kr. Det röriiga bidraget uppgår budgetåret 1984/85 lill 28 kr. per medlem i intervallet 3001 -40000 medlemmar och lill 24 kr. per medlem över 40000. Vid beräkningen av bidraget till vissa organisationer med verksamhet bland handikappade barn och ungdomar gäller atl bidrag utgår om organisationen har mer än I 500 medlemmar i åldern 7—25 år. Ulöver grundbidrag ulgår därvid rörligt bidrag även för antalet medlemmar i intervallet 1501-3000 varvid bidragel per medlem är 112 kr. I övrigl ulgår bidrag enligt de generella bestämmelserna. För organisationer som första gången erhåller bidrag lill cenlral verksamhel samt för organisationer som inte längre uppfyller villkoren i fråga om antalet medlemmar och lokalavdelningar gäller särskilda bestämmelser om statsbidragets storlek.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

528

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Grundbidrag lill ungdomsorganisationer Rörligt bidrag lill ungdomsorganisationer Bidrag till vissa samarbelsorgan Särskilda bidrag lill vissa ungdomsorganisationer

Bidrag i särskild ordning

Politiska ungdomsförbund

Statens ungdomsråd

Föredraganden

21082000

-h   500000

23 571000

4-   792 000

1240000

•     4-5 960000

4-    20000

887 000

4-    93 000

_

4-2 000000

4-   750000

46780000

4-7 960 000

4-2155 000

Statens ungdomsråd

1.   Ungdomsrådet föreslår att grundbidragel, som budgelåret 1984/85
utgår med 310000 kr. per statsbidragsberättigad organisation, förblir oför
ändrat.

2.   Rådet föreslår vidare att Elevorganisationen i Sverige fär grundbidrag och rörligt bidrag enligt gällande bestämmelser, dock ulan inlrappning (4-267000 kr.).

3.   Även Skytterörelsens ungdomsorganisation föreslås erhålla grundbidrag och röriigt bidrag enligt förordningens bestämmelser. Della föreslås ske genom inlrappning under två år, varvid grundbidrag och halvt rörligt bidrag skulle utgå under första årel saml grundbidrag och hell rörligt bidrag under andra årel (4-609000 kr.).

4.   Ungdomsrådet föreslår att KFUK-KFUM:s riksförbund i fortsättningen inte skall vara en statsbidragsberättigad ungdomsorganisation (-1733000 kr.). I stället föreslås statsbidrag utgå enligt förordningens bestämmelser, dock utan inlrappning, lill KFUK-KFUM:s idroltsför-bund saml KFUK-KFUM:s triangelförbund (4-1 593000 kr.).

5.   Tio nya organisationer begär alt få bli statsbidragsberältigade. Ungdomsrådet föreslår alt två av dem, nämligen assyriska och syrianska riksförbunden beviljas bidrag i särskild ordning. Rådet föreslår vidare att Svenska förbundet för inlernaiionella barnbyar godkänns för statsbidrag enligi gällande förordning (4-485000 kr.).

6.   Förutom de tre organisationer som redan nu under anslagsposlen 1 uppbär bidrag i särskild ordning föreslår rådet atl etl anial organisafioner får bidrag i särskild ordning. Samtidigt redovisas rådets förslag till anslagsökningar. Riksförbundel Sveriges frilids- och hemgårdar (RSFH) (4-47000 kr.). Svenska samernas riksungdomsförbund (4-6000 kr.) och Estniska kommitténs ungdomsverksamhet (4-20000 kr.) bör erhålla bidrag i särskild

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                               529

ordning. De handikappades riksförbund. Hörselfrämjandets riksförbund, Riksförbundel för utvecklingsstörda barn, Sveriges dövas riksförbund. Unga synskadade och Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar-ungdomssektionen bör erhålla etl bidrag av 465000 kr. per organisation (4-426000 kr.). Rådel föreslår vidare att anslagel till Grekiska riksförbundet. Turkiska riksförbundel och Handikappförbundens centralkommittés ungdomskommilté höjs (4-60000 kr.).

7.       Ungdomsrådet föreslår atl kriterier för bidrag i särskild ordning faslslälls enligt rådets förslag i anslagsframställningen.

8.       Ungdomsrådet föreslår att del rörliga bidragel i båda intervallen höjs med sex kronor, dvs. från 28 kr. till 34 kr. i intervallet 3000-4000 medlemmar och från 24 kr. lill 30 kr. för varje medlem över 40000 (4-5 095000 kr.).

9.   Rådel föreslår all bidraget lill vissa samarbetsorgan höjs med 80000 kr.

10. Slutligen föreslår rådel all elt särskilt anslag utgår lill de politiska
ungdomsförbunden för medverkan i skolorna i samband med valrörelsen
1985. Rådet föreslår vidare att rådet får i uppdrag all fördela dessa medel
(-H2000000kr.).

Föredragandens överväganden

För grundbidrag lill ungdomsorganisationerna beräknar jag etl medelsbehov av 21 582000 kr. För näsla budgelår bör hell grundbidrag utgå med 315000 kr. För Elevorganisationen i Sverige beräknar jag I 140000 kr. och för Skyilerörelsens ungdomsorganisation 780000 kr.

I enlighet med ungdomsrådets förslag bör statsbidraget lill KFUK-KFUM:s riksförbund avvecklas och ersättas med etl statsbidrag lill KFUK-KFUM:s iriangelförbund och KFUK-KFUM:s idrottsförbund. Förslaget kommer bl.a. atl innebära alt den dubbelredovisning av vissa medlemmar som lidigare har skett nu upphör. Eflersom förändringen endasl innebär en omläggning av en sedan länge bidragsberättigad verksamhet bör gällande inlrappningsregler inle tillämpas.

Estniska kommitténs ungdomsverksamhet uppfyller inle längre förordningens bestämmelser i fråga om anlalel medlemmar vilkel enligt bestämmelserna medför nedsättning av slalsbidragel.

Ungdomsrådet har föreslagil all bl.a. handikapporganisationerna och vissa invandrarorganisationer skall erhålla bidrag i särskild ordning. Jag är medveten om de problem som kan motivera en särskild stödform för dessa organisationer. Frågan rymmer dock även andra aspekter som enligt min mening bör belysas ytterligare innan en förändring genomförs. Bidragsfrågorna övervägs f. n. inom regeringskansliet.

För rörligt bidrag beräknar jag för nästa budgetår elt medelsbehov av 24 363000 kr. Rörligt bidrag bör ulgå med 29 kr. per medlem i intervallet 3001 -40000 medlemmar och med 25 kr. per medlem över 40000 medlem-34    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bdaga 10

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               530

mar. Till handikapporganisationerna bör bidrag ulgå med 114 kr. per medlem i inlervallet I 501—3 000 medlemmar.

Bidraget till de båda samarbetsorganen Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer och Sveriges kristna ungdomsråd beräknar jag lill 1 260000 kr. Del ankommer på regeringen atl bestämma om bidragets storiek för resp. samarbetsorgan.

För Riksförbundel Sveriges frilids- och hemgårdar har jag beräknal 790000 kr. För Svenska samernas riksungdomsförbund, Saminuorra, beräknar jag 190000 kr. Därmed får organisafionen möjlighel au vidga sin ungdomskonsull verksamhet.

Under anslagel har jag vidare lagit upp särskilda medel för de politiska ungdomsförbundens medverkan i skolorna i samband med valrörelsen år 1985. Ungdomsförbunden har fått ett liknande slöd vid de fyra senasle valen. Jag beräknar härför ett belopp av 750000 kr. Det bör ankomma på regeringen atl beslula hur medlen skall fördelas mellan ungdomsförbunden.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl

1.   godkänna de förändrade regler för bidrag till ungdomsorganisa
tionernas cenirala verksamhet som jag har förordal,

2.   till Bidrag till ungdomsorganisationernas cenirala verksamhel
m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av
48935000 kr.

F 55. Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet

1983/84 Utgift                80319207

1984/85 Anslag              86000000

1985/86 Förslag              86000000

Bidrag lill ungdomsorganisationernas lokala verksamhel ulgår enligt förordningen (1971:388) om statsbidrag till ungdomsorganisafioner (omtryckt 1981: 502, ändrad senast 1984:324).

Berättigade till statsbidrag för lokal verksamhet är dels de ungdomsorganisationer som enligt 1 § nämnda förordning förklarats berättigade att erhålla bidrag under anslaget Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet m.m., dels Sveriges riksidrottsförbund och övriga organisationer med organisationsstöd under jordbruksdepartementels huvudtitel, dels de ungdomsorganisationer som erhåller stöd i särskild ordning under anslaget Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet m.m.

Statsbidrag utgår under budgetåret 1984/85 med 10 kr. för varje bidrags-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               531

berättigad sammankomst. Med sådan sammankomst förslås en av lokalavdelning planerad och anordnad sammankomst som varat minsl en limme och hafl minst fem deltagare i åldern 7-25 år.

Statens ungdomsråd

Slatens ungdomsråd föreslår ett oförändrai bidrag på 10 kr. per bidragsberättigad sammankomst.

Föredragandens överväganden

Bidrag till lokal verksamhet bör utgå med oförändrat 10 kr. per bidragsberälligad sammankomst. Anslaget bör föras upp med 86 milj. kr. Jag hemsläller alt regeringen föreslär riksdagen

alt till Bidrag lill ungdomsorganisalionernas lokala verksamhel för budgetårel 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 86000000 kr.

F 56. Bidrag till ferieverksamhet inom ungdomsorganisationerna

1983/84 Utgift                 8928500                  Reservation                            33 325

1984/85 Anslag                9065000

1985/86 Förslag               9335000

Bidrag ur detla anslag utgår enligt förordningen (1981:503) om statsbidrag lill ferieverksamhel inom ungdomsorganisationer. Frågor om bidrag prövas av statens ungdomsråd efter ansökan.

Statens ungdomsråd

Sedan budgetåret 1981/82 har statens ungdomsråd fördelat medel lill ferieaktiviteter. Verksamheten riktar sig i första hand till barn i åldern 7-12 år men kan även omfatta ungdomar i grundskolans högsladium. Bidraget kan Ulgå till föreningsledd verksamhet under sommarlovet, sportlovet, ferier i samband med de stora helgerna och andra längre ledigheter under terminerna. Medel kan utgå till personalkostnader, kost och logi, resor, material, administration samt utvärdering och utbildning.

Ungdomsrådet föreslår atl anslaget höjs med 2 535 000 kr. saml atl rådel ur anslagel får disponera 250000kr. för administration.

Statens ungdomsråd har hafl i uppdrag all utvärdera ferieverksamheien och föreslå permanenta fördelningskriterier. Rådet har kommit in med förslag till sådana kriterier. Sammanfattningsvis föreslår rådet alt den tidigare principen om generell bidragsfördelning skall frångås och all varje

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              532

riksorganisalions ansökan skall bedömas uiifrån vilka insalser organisationen planerar centralt, ferieverksamhelens mål och planerade lokala projekl. Rådel anser all med en sådan fördelningsprincip prioriteras insatserna att nå nya grupper, främsl grupper som normalt inle nås av ferieverksamheien.

Föredragandens överväganden

Anslagel bör föras upp med 9335000 kr. Jag förutsätter all bidragsfördelningen i fortsältningen kommer alt ske enligt de principer som rådet har föreslagil. Därmed ökar möjlighelerna atl nå ungdomar som hillills inle deltagit i ferieverksamheien.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

all lill Bidrag lill ferieverksamhel inom ungdomsorganisationerna för budgetåret 1985/86 anvisa etl reservaiionsanslag av 9335000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

533

MASSMEDIER M. M.

Film m. m.

G 1. Statens biografbyrå

1983/84 Utgift

3228615

1984/85 Anslag

3457000

1985/86 Förslag

3 637000

Statens biografbyrå skall enligt sin instruktion (1965:748, omlryckt 1977:1057, ändrad senast 1984:466) pröva frågor om godkännande av film avsedd för offenllig biografföreställning. Byrån handhar också fraklslödel för film enligt beslämmelser i förordningen (1984: 465) om fraklstöd för film.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Statens biografbyrå

Föredraganden

Personal

10

of.

of.

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader)

Lokalkostnader

Återanskaffning av utrustning

Fraktstöd för film

1806000

(1595000)

610000

1000 1040000

4-129017

(- 73477) 4- 14475

of. 4- 52000

112000

(4-103 000)

4- 15 000

of. 4- 53 000

3457 000

4-195492

4-180000

Inkomsterna vid sialens biografbyrå, som redovisas under inkomsttiteln 2522 Avgifter för granskning av biograffilm, beräknas till 2,735 milj. kr. för nästa budgetår. (Budgelåret 1983/84 var inkomsterna 2,47 milj. kr.)

Statens biografbyrå

Statens biografbyrås anslagsframställning innebär i huvudsak följande.

1.      Pris- och löneomräkning 150492 kr.

2. Under de senasle åren har biografbyrån varil befriad från krav på besparingar. Byrån är en lilen myndighet och nämnvärda besparingar kan inle åstadkommas utan alt personal avskedas. Fr.o. m. innevarande budgelår har byråns arbetsbörda ökal till följd av de nya reglerna för fraktslö-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                   534

det. Med hänsyn härtill bör några besparingskrav inte heller nu ställas på byrån.

3.     För brandlarm och inbrottslarm behövs en engångsanvisning
(4-45000 kr.).

4. Granskningsavgifterna skall anpassas för att täcka biografbyråns be
räknade utgifter för granskningsverksamheten inkl. ränle- och avskriv-
ningskoslnader för teknisk utrustning. För budgetåret 1985/86 föreslår
byrån en höjning av granskningsavgiften med 5%, vilkel skulle ge totalt
2765 500 kr. i intäkter.

Föredragandens överväganden

Jag har för avsikt att senare föreslå regeringen atl fr. o. m. den I juli 1985 höja granskningsavgifterna med 4%.

Vid min medelsberäkning har jag inte tillämpat huvudförslaget. Behov av förbättrade larmanordningar bör kunna tillgodoses inom ramen för anslagsposten Återanskaffning av utrustning.

Med hänvisning till sammanställningen hemsläller jag atl regeringen föreslär riksdagen

att till Statens biografbyrå för budgetårel 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av 3 637 000 kr.

G 2. Filmstöd

1983/84 Utgift           33 176001                                  Reservafion 39000

1984/85 Anslag         34040000

1985/86 Förslag         35060000

För stiftelsens Svenska Filminstitutet verksamhet gäller 1982 års film-och videoavtal, som godkändes av regeringen den 3 juni 1982. En ändring i avtalet godkändes den 17 mars 1983. Enligt avtalet, som är slutet mellan slaten och organisationerna inom film- och videobranscherna, skall avgifter till sliftelsen erläggas av biografägare och videogramulhyrare. Avgifterna tillförs en filmfond för att enligt närmare bestämmelser i avtalet användas för produklion av svensk film, för alt främja spridning och visning av värdefull film, för branschfrämjande ändamål saml för övriga filmkulturella ändamål. För budgelåret 1983/84 uppgick biografavgiflerna till 41 milj. kr. och videoavgiflerna till 18 milj. kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

535

Från anslagel utgår bidrag enligi följande sammanställning.

1984/85

Beräknad ändring

1985/86

Svenska Film-

Före-

Bidrag till filmfonden

institutet

draganden

1.

25200000

4-2015000

4-750000

2.

Produktionsgaranlier till svenska kort-

filmer

2 500000

4-   200000

4- 80000

3.

Främjande av spridning och visning av

värdefull film

5 100000'

4-   400000

4-150000

4.

Bidrag för filmkul-

turella ändamål

1240000

4-   100000

4- 40000

5.

Produklion av svensk film

-

4-5 000000

-

34040000

4-7 715000

4-1020000

' Därav högst 2 milj. kr. för försöksverksamhel med lokalt arbete med video.

Svenska Filminstitutet

Svenska Filminstitutets anslagsframställning innebär i huvudsak följande.

1.       Prisomräkning 2715000 kr.

2.       Under verksamhetsåret 1983/84 hade 21 svenska långfilmer premiär. Under samma tid inleddes 16 långfilmsproduklioner i Sverige. För budgetåret 1984/85 beräknas endasl 8-10 produktioner kunna starta. Nedgången har samband med aktuella strukturförändringar inom filmbranschen. För atl hålla produktionsvolymen pä en acceptabel nivå föreslår Filminstitutet för budgetårel 1985/86 alt 5 milj. kr. anvisas för institutets engagemang i svensk filmproduktion.

Föredragandens överväganden

Jag erinrar om vad jag har anfört inledningsvis om behovet av ett ulvecklingsarbete rörande medieundervisningen i skolan. Filminstitutet bör kunna spela en roll i detla sammanhang.

I övrigt räknar jag under detta anslag endast med viss kompensalion till följd av koslnadsstegringar. Sålunda bör bidraget lill filmfonden höjas med 750000 kr. För produktionsgarantier till svenska långfilmer räknar jag med ytteriigare 80000 kr. Bidragel för spridning och visning av värdefull film bör höjas med 150000 kr. 1 likhet med föregående är bör som villkor för slalsbidrag lill Filminstitutet för visningsfrämjande åtgärder gälla att bidragen till Folkets Husföreningarnas Riksorganisation för Bio Kontrast-verksamheten samt till Sveriges Förenade Filmstudios inte skall undersliga vissa belopp. För budgetårel 1985/86 bör bidragen inle understiga I 240000 kr. resp. 870000 kr. För försöksverksamhet med lokall arbele med video bör liksom under innevarande budgelår få användas högsl 2 milj. kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

536

Bidraget till Filminstitutet för filmkullurella ändamål bör höjas med 40000 kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

all till Filmstöd för budgetårel 1985/86 anvisa elt reservaiionsanslag av 35060000 kr.

G 3. Arkivet för ljud och bild: Förvaltningskostnader

1983/84 Utgift             6177366'

1984/85 Anslag           6485000

1985/86 Förslag           7 195000

' Anslaget Arkivet för ljud och bild.

Enligt förordningen (1984:580) med instruktion för arkivet för ljud och bild har arkivet bl.a. till uppgift att bevara och tillhandahålla sådana Ijud-och bildupplagningar som anges i lagen (1978:487) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Arkivet för ljud och bild

Föredraganden

Personal

23

4-1

of.

Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekoslnader) Lokalkoslnader Bandkostnader

3 662000

(3085000)

1262000

1561000

4-610000

(4-583 000)

- 43 000

4-280000

4-463 000

(-H437000)

- 27 000

4-274000

6485000

-1-847 000

4-710000

Arkivet för ljud och bild (ALB)

ALB:s anslagsframställning innebär i huvudsak följande.

1. Huvudförslag 468000 kr.

2.      Pris- och löneomräkning 485000 kr.

3.      En besparing enligt huvudförslagel bör enligt ALB innebära ett begränsat ultag på förevarande anslag under Övriga förvaltningskostnader (- 17000kr.). Huvuddelen av besparingen bör tas från anslaget till insamlingsverksamhet m. m. Detta kommer atl leda till atl inga medel återstår för förvärv av icke leveransplikligt material. De minskade resurserna kommer successivi att tvinga ALB att alltmer profilera sig som elt nalionalarkiv även om del ursprungliga syftet var atl ALB även skulle fungera som etl arkiv för det totala utbudet i Sverige av ljud och röriig bild. Möjligheterna alt ersätta besparingarna genom ökade avgiftsuttag bedöms som ringa.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               537

3.       Intag och katalogisering av pliktexemplar kräver mer personal bl.a. till följd av videogramutbudels omfattning. ALB: s arkivseklion bör därför förslärkas med en byråassistent (4- 129000 kr.).

4.   För atl möjliggöra dokumentation av de kabel-TV-försök som inletts budgetårel 1984/85 behövs en fillfällig personalförstårkning (4- 250000 kr.). Härtill kommer kostnaderna för band.

Föredragandens överväganden

Under år 1984 har försök med kabel-TV inletts pä fiera olika plalser i landet. Det är angeläget all representativa delar av försöksverksamhelen kan dokumenteras genom arkivets för ljud och bild (ALB) försorg. Jag beräknar 175 000 kr. för en lillfällig resursförstärkning för detta ändamål, fördelad med 125000 kr. på personalkostnader och 50000 kr. på bandkosl-nader.

Vid medelsberäkningen har elt begränsat huvudförslag tillämpats (-46000 kr.). Huvudförslagel bör - i huvudsaklig överensstämmelse med ALB:s förslag - tas ut under arkivets anslag till insamlingsverksamhet m.m.

ALB:s framställning i övrigl föranleder inga förslag från min sida.

Med hänvisning i övrigl till sammanslällningen föreslår jag att anslagel för nästa budgetår förs upp med 7 195000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Arkivet för ljud och bild: Förvaltningskostnader för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 7 195000 kr.

G 4. Arkivet för ljud och bild: Insamlingsverksamhet m. m.

1983/84 Utgift                    363481'                 Reservation                        531013'

1984/85 Anslag                   380000

1985/86 Förslag                  359000

' Anslaget Slatliga arkiv: Vissa koslnader för samlingar och materiel m. m., anslagsposlen Arkivet för ljud och bild.

Från anslaget bekostas arkivets för ljud och bild (ALB) verksamhet med förvärv av äldre ljud- och bildmalerial saml andra ljud- och bildupptagningar som ALB införlivar i sina samlingar saml malerielunderhåll och ersättningsanskaffning av viss apparatur.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              538

Arkivet för ljud och bild

ALB:s anslagsframställning innebär i huvudsak följande.

1.      Prisomräkning 38000 kr.

2.      En del av besparingen enligt huvudförslagel för anslagel lill ALB:s förvaltningskostnader bör tas ut under förevarande anslag. Besparingen kommer all innebära all inga medel återstår för förvärv av sådant ljud- och bildmalerial som har intresse för forskningen men inte faller under lagen om pliktexemplar. (- 110000 kr.)

Föredragandens överväganden

Vid beräkningen av anslaget har ett begränsat huvudförslag tillämpats (-4000 kr.). Som jag har föreslagit i det föregående bör den minskning som beräknats för anslaget lill arkivets för ljud och bild förvaltningskostnader (-46000 kr.) också tas ut under förevarande anslag. Anslaget bör föras upp med 359000 kr. Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

all lill Arkivet för ljud och bild: Insamlingsverksamhet m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa ell reservationsanslag av 359000 kr.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

539

Dagspress och tidskrifter G 5. Presstödsnämnden

1983/84

Utgift

1 787193

1984/85

Anslag

2 300000

1985/86

Förslag

2 397 000

Presstödsnämnden har lill uppgift all fördela del statliga stödet till dagspress och organisaiionsiidskrifter i enlighel med gällande bestämmelser. Därutöver har nämnden enligt sin instruktion (1976:419) till uppgift att följa och analysera den ekonomiska utvecklingen för olika tidningsgrupper och övriga väsentliga förändringar inom pressen samt att rapportera om utfallet av de pressiödjande åtgärderna och om förändringar inom tidnings-ägandet.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Presstödsnämnden

Föredraganden

Personal

6

of.

of.

Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekoslnader) Lokalkoslnader

2149000

(1411000)

151 000

4-84000

(4-74000)

4- 3 000

4-94 000

(4-69000)

4- 3000

2300000

4-87 000

4-97 000

Presstödsnämnden

1.      Huvudförslag 87000 kr.

2.      Pris- och löneomräkning 136000 kr.

3.      Nämnden anför alt en minskning av myndighelsanslaget med 10% under en femårsperiod medför betydande svårigheier. Med oförändrade arbetsuppgifter kan nämnden inte arbeta med mindre kansli än man f. n. har. Besparingen måsle då inriktas på övriga förvaltningskostnader, vilka budgelåret 1983/84 utgjorde ca 25% av nämndens totala egna koslnader, varav en femtedel avsåg ersättning till kammarkollegiet. För budgetåret 1985/86 beräknar nämnden en tvåproceniig besparing om 49000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

540

Föredragandens överväganden

Med hänsyn till förhållandel mellan resurser och arbetsuppgifter i nämndens verksamhet har etl begränsat huvudförslag tillämpats vid beräkningen av anslagel. Uttaget har skett på övriga förvaltningskostnader i enlighet med presstödsnämndens förslag.

Med hänvisning i övrigt till sammanslällningen hemsläller jag att regeringen föreslår riksdagen

att lill Pressiödsnämnden för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 2397000kr.

G 6. Stöd till dagspressen

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

427411212 447900000 484 310000

Från anslagel ulgår stöd enligt förordningen (1981:409) om statligt slöd till dagstidningar (ändrad senasl 1984:280).

Slöd kan utgå i de former som framgår av sammanslällningen. Villkoren för tilldelning av bidrag framgår av stödförordningens 5-45 §§. Vidare kan dagstidningar erhålla lån ur pressens lånefond (se anslagel Lån lill dagspressen).

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

1.        Produklionsbidrag

2.        Elableringsslöd

3.        Utvecklingsbidrag

4.        Samverkansbidrag

5.        Samdislributionsrabatl

Presstöds-

Före-

nämnden

draganden

369100000

-33 100000

4-36910000

3 800000

of.

of.

lOOOOOOO

of

of.

7000000

of

of.

58000000

-    500000

-    500000

447900000

-33600000

4-36410000

Presstödsnämnden

I. För år 1984 har t.o.m. augusti månad 88 fidningar beviljats 369533 700 kr. i produktionsbidrag. Ytterligare bidrag för år 1984 beräknas uppgå lill ca 1,5 milj. kr., dvs. totalt för året ca 371 milj. kr.

För år 1985 beräknas behovel av produktionsbidrag öka med 6 milj. kr. på grund av nyetableringar och förändringar i format och upplagor. Samtidigt bortfaller bidraget om 39,1 milj. kr. till Stockholms-Tidningen. (-33,1 milj. kr.)

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                                541

Varken i fråga om utfallet för budgetåret 1984/85 eller i förslagel för budgetåret 1985/86 har nämnden ansett sig kunna beräkna hur anslagsbelastningen påverkas av alt en tidning ökat sin utgivning från en till sju dagar och en annan från fyra till fem dagar i veckan fr. o. m. den I oktober 1984.

Presstödsnämnden föreslär vissa förtydliganden och ändringar i bidragsreglerna. Ijuni 1984 beviljade nämnden produktionsbidrag till två tidningar som senare upphörde med utgivningen och lill två tidningar som senare gick i konkurs men fortsatte alt komma ut. Förutsättningarna för bidrags-tilldelning hade därmed ändrats under den lid för vilken bidrag beviljades. I två av fallen kunde nämnden ta hänsyn lill delta genom alt inte betala ul bidragel för hela kalenderåret. Nämnden anser atl förordningen lydligare bör ge slöd för en sådan praxis. Nämnden föreslår all förordningen lillförs en bestämmelse med innebörden atl produklionsanslag beräknas på kalenderår och med en tolftedel för varje hel kalendermånad, dock ej för kortare tid än tre månader, och all produklionsbidrag ej får beviljas eller utbelalas lill tidning som inle längre utkommer som dagstidning.

Nämnden behandlar även frågan om beräkning av bidragsgrundande material i en tidning. Enligt gällande regler beräknas produktionsbidrag på grundval av viklen använt papper för redaktionellt material. Annonsandelen räknat i vikten förbrukat papper frånräknas således vid bedömningen av den bidragsberättigade pappersförbrukningen. Med annonser menas i detta sammanhang annonser från utomstående, dvs. ej annonser eller annonsliknande delar som hänger samman med den egna tidningsutgivande verksamheten. Sådan s.k. egenannonsering räknas f.n. såsom redaktionellt innehåll och är därmed bidragsgrundande.

Nämnden har under del senasle årel noterat en tendens lill myckel omfattande egenannonsering i några tidningar. Nämnden framhåller atl della kan leda lill alt den bidragsberättigade pappersförbrukningen ökar i en Ulslräckning som aldrig var aktuell när egenannonsering accepterades som en del av det redaktionella utrymmet. Atl i betydande omfattning öka produktionsbidraget genom egna annonser i stället för med redaktionell texl torde enligt nämnden strida mot intentionerna bakom presstödet. Nämnden drar slutsatsen all egenannonsering ej borde medräknas i den bidragsgrundande pappersförbrukningen. Eflersom egenannonseringen i egentlig mening varken är redaktionellt material eller betalda annonser bör den enligt nämnden behandlas som en självsländig innehållskategori och varken hänföras lill andelen bidragsberättigal redaktionellt innehåll eller andelen annonser vid beräkning av pappersförbrukning för bestämning av produktionsbidrag till dagstidning. Nämnden hänvisar lill en skrivelse lill regeringen den 16 februari 1984 i samma fråga och föreslår atl stödförordningen ändras på däri angivet sätt.

2. Under budgetåret har elableringsslöd beviljats en regional en-dagstidning med I 125000 kr., varav 843 750 kr. har betalals ul. Dessulom har 2 812 500 kr. betalals ul till två tidningar som beviljades stöd under

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              542

budgetårel 1982/83. Etableringslån med sammanlagt 2250000 kr. harefler-givits.

Nämnden begär för budgetårel 1985/86 oförändrai 3,8 milj. kr.

3. Under budgetåret 1983/84 har utvecklingsbidrag beviljats och
betalats ut lill tre tidnignar med I 725000 kr.

Nämnden begär för budgelåret 1985/86 oförändrat 10 milj. kr.

4. Under budgetåret 1983/84 beviljades fyra tidningar bidrag för sam
verkansutredningar med högst sammanlagt 100000 kr., varav 47306
kr. har belalals ut. Dessulom utbetalades 100000 kr. avseende tidigare år
beviljade bidrag. 257000 kr. har beviljats och betalats ut för två bransch-
projekt.

Nämnden begär för budgetåret 1985/86 oförändrai 7 milj.kr., varav högst 500000 kr. för samverkansutredningar och högst 500000 kr. för större branschprojeki.

5. Under budgelåret 1983/84 betalade nämnden ut sammanlagt 56 792 356
kr. i samdislributionsrabatl för drygl 942 miljoner samdisiribue-
rade tidningsexemplar.

Nämnden föreslår atl anslagel för samdislributionsrabatt för budgetårel 1985/86 sänks från nu anvisade 58 milj. kr. lill 57,5 milj. kr. med hänsyn till all en storstadstidning upphört medan tre storstadstidningar ökat sin sam-dislribuerade volym (-500000 kr.).

Nämnden påpekar all samdistribulionssyslemel omfattar i stort sett hela dagspressen. Anslutningen är så stor alt den kan leda till vissa problem med att upprätthålla kvaliteten i tidningsulbärningen. Skulle kvaliteten försämras uppslår enligt nämnden risken alt tidningar kan se det som nödvändigl atl avstå från samdislributionsrabatt och i stället söka andra samdislribulionslösningar med bibehållen kvalitet.

Nämnden har i sina regelbundna kontakter med samdistributionsförela-gen - som i denna fråga gemensamt får anses vara representativa för dagspressen - funnit enighet råda om alt reglerna för samdislributionsrabatl bör ändras. Slödförordningen bör enligt nämnden inte innehålla en skyldighet atl till likapris i samdistribution medtaga även endagslidningar, men heller inte förhindra atl endagslidningar där del är möjligl får della i samdistributionen på samma villkor som övriga tidningar. Detta kan, menar nämnden, åstadkommas genom att förordningens 41.2 § ändras till atl gälla enbart tidningar som kommer ut med mer än ett nummer per vecka.

Föredragandens överväganden

1 statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats elt förslagsanslag av 447,9 milj. kr., varav 369,1 milj. kr. avser produklionsbidrag (prop. 1983/84:100 bil. 10, KU 17, rskr 163).

Presstödsnämnden har i sina beräkningar av utfallet av produkiionsbi-draget för budgelåret 1985/86 lagil hänsyn lill nedläggningen av en sjuda-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                               543

gars storstadstidning, men ej lill starten av en annan sjudagars storstadstidning den I oktober 1984. I del senare fallet avslår nämnden frän att göra en uppskattning som kan tolkas som en bedömning av tidningens utsikter. Till följd av bl.a. detta föreslår nämnden att anslagsposten sänks med 33,1 milj. kr. för nästa budgelår. Jag delar nämndens uppfattning i fråga om svårighelerna alt beräkna produktionsbidrag för den nystartade storstadstidningen. I avvaktan på den fortsalla utvecklingen anser jag dock atl den av nämnden föreslagna minskningen av anslagsposten t.v. inle bör genomföras.

Under åren 1982, 1983 och första hälften av 1984 har dagstidningsbranschen märkbart förbättrat sina resultat, främst på grund av en stark annonskonjunktur. Dagspressen har ökal sina inläkler både genom prishöjningar och volymökningar i annonsförsäljningen. Resultatförbällringen har dock kommit nästan enbari högtäckningslidningarna lill godo. De flesla fierdagarslidningar med produklionsbidrag har inle kunnat redovisa motsvarande förbättringar. Tvärtom redovisar många fortsalla resultatförsämringar, i huvudsak därför att iniäkisökningarna varil lägre än konkurrenternas medan kostnadsökningarna varit likartade. Effekten av den goda konjunkturen har således i stort sett koncentrerats till de redan starka tidningarna och har därigenom ytterligare stärkt dessas konkurrensövertag på marknaden.

Del statliga produktionsbidraget har under senare år påtagligt minskat i värde. De höjningar som har gjorts, senast för budgelåret 1983/84. har inte motsvarai prisutvecklingen. Räknat sedan slulet av år 1978 har särskilt produktionsbidragen till landsorts- och fådagarslidningarna urholkals. Produktionsbidraget betraktas i presstödssammanhang som kompensation för uteblivna annonsintäkter . Den eftersläpande nivån på produkiionsbidra-get i förening med den sneda fördelningen av branschens totalt sett ökade annonsintäkter medför en starkt försämrad situation för dagstidningar med produktionsbidrag. Om denna ulveckling fortsätter kan det få myckel allvarliga konsekvenser för konkurrenllidningarnas möjligheter att överleva, och därmed för den mångfald i lidningsutbudet som är huvudsyftet med den statliga presspolitiken.

Mol denna bakgrund föreslår jag en höjning av produkiionsbidraget med 10% fr. o. m. nästa budgetår. Jag beräknar de totala kostnaderna för höjningen av produklionsbidragen till samtliga tidningar lill 36,9 milj. kr. för budgetårel 1985/86. Jag vill samiidigi understryka att det är ytterst angeläget alt man inom branschen fortsätter ansträngningarna atl dämpa kostnadsutvecklingen genom rationaliseringar och samverkan i olika led. Jag ser med tillfredsställelse all sådana ålgärder har vidtagits eller planeras pä vissa håll. Jag räknar med att femte pressutredningen, som undersöker förutsättningarna för ökad samverkan inom dagspressen och som skall lämna sill slutbetänkande senast den I april 1985, kan peka på ytterligare möjligheter i denna riktning. Jag förutsäller vidare all den pariamentariska ulredning för översyn av presstödet som jag senare avser föreslå regering-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                                544

en atl tillsätta särskilt bör uppmärksamma kostnadsutvecklingen inom branschen och pröva olika möjligheier att inom ramen för del slalliga presstödet stimulera lill kostnadsbesparande ålgärder.

Pressiödsnämnden har framfört vissa förslag angående reglerna för del slatliga presstödet. Enligt gällande regler utgår produktionsbidrag för kalenderår och bedöms med utgångspunkt i förhållandena under del kalenderår som föregår det år för vilket bidrag söks. Produkiionsbidraget betalas ut efler den 1 juli del år som bidraget avser. Nyelablerade dagstidningar kan dock på vissa villkor få bidrag för en del av kalenderåret. Sådant bidrag utgår med en tolftedel per månad av ell årsberäknai bidrag, med avräkning för fierdagarslidningar av eventuellt elableringsslöd för perioden. Presstödsnämnden har genom tillämpningsföreskrifter fastställt närmare betämmelser för produklionsbidrag för en del av kalenderårel. Nämnden föreslår nu att förordningen lydligare bör ge möjlighet alt betala ul produktionsbidrag för del av hell kalenderår. Produktionsbidrag bör inle heller kunna beviljas eller betalas ut lill en tidning som inle längre kommer ut som dagstidning.

Presstödsnämndens framställning belyser vissa problem som kan följa av att produklionsbidrag tilldelas genom engångsbeslul och på grundval av förhållanden som gäller under årel före bidragsåret. Vid tidpunkten för utbelalningsbeslutet kan bidragsförutsältningarna ha ändrats väsenlligt. De kan också komma att ändras under den tid som bidraget avser. Förordningen i sin nuvarande form ger inte nämnden några uttalade möjligheter atl ta hänsyn till sådana ändrade förutsättningar.

För egen del delar jag presslödsnämndens uppfattning att nämnden vid beslut om produktionsbidrag bör kunna ta hänsyn till ändrade förulsällningar i tidningsutgivningen under det kalenderår bidragel avser. Jag vill därför föreslå följande preciseringar i slödreglerna. Produklionsbidrag bör beräknas för kalenderår och med en tolftedel av bidraget för varje hel kalendermånad. Om en tidning upphör med utgivningen under den del av bidragsårel som ligger före presstödsnämndens bidragsbeslut - och för vilken tid bidrag således utgår i efterskott - bör produktionsbidrag endasl ulgå för den del av denna tid, räknal i hela månader, då tidningen verkligen har kommil ut. En tidning bör dock ha kommit ul under minst tre månader av bidragsåret för att över huvud laget komma i fråga för sådant produktionsbidrag. För den del av bidragsåret som ligger efter nämndens beslut -för vilken lid bidragel utgår i förskott — bör gälla atl nämnden, om den finner anledning anta all ett tidningsföretag möjligen inte kommer att ge ul sin tidning under hela denna period, ges rätt all belala ul produklionsbidrag endasl för del av denna lid, dock för minsl en hel kalendermånad. Nämnden får därefter åter pröva om ytterligare bidrag skall betalas ut. 1 händelse av fortsatt positiv bedömning under återstoden av bidragsåret bör reslerande del av bidraget ha belalals ul senasl under december månad samma år. Med dessa preciseringar blir enligt min mening produktionsbidraget bättre anpassat till den verksamhet som skall stödjas.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              545

Presstödsnämnden föreslår också atl egna annonser i en dagstidning hell bör lämnas uianför den bidragsgrundande beräkningen av förhållandel mellan det redaktionella materialet och andelen annonser i tidningen. Egenannonsering räknas f. n. till det bidragsberättigade redaktionella materialet, enligt beslut av pressiödsnämnden dock lill högst 3,5% av del redaktionella utrymmet.

För egen del vill jag erinra om atl en grundtanke i del slalliga presstödet är all främja konkurrens och mångfald i nyhetsförmedlingen och opinionsbildningen. Egenannonseringen kan enligt min mening inle sägas fylla en sådan funktion och kan därför inle jämställas med redaktionellt material. Eftersom annonsandelen i presstödssammanhangel är delsamma som andelen betalt utrymme av hela tidningsulrymmet under etl kalenderår är det inte heller befogat alt räkna den ej betalda egenannonseringen lill annonsandelen. Jag ansluter mig sålunda till presslödsnämndens förslag och förordar all egenannonseringen i fortsättningen bör hållas uianför den bidragsgrundande innehållsbedömningen.

Pressiödsnämnden föreslår slutligen all reglerna för samdistribution ändras så atl förordningens bestämmelser inte innefattar en direkl skyldig-hel all la med även endagslidningar i samdislributionen lill lika pris per utdelat exemplar. För egen del vill jag i denna fråga anföra följande. Samdislributionen är elt värdefullt led i presspolitiken. Samdislributionen erbjuder distributionsmöjligheter i en omfattning som många tidningar knappast skulle ha resurser all bygga upp på egen hand. Detla i förening med likaprisprincipen gagnar påtagligt mångfalden i lidningsutbudet. Jag anser all denna övergripande effekl är av så stor betydelse att risken för kvalitelsförsämring i samdislributionen, med de konsekvenser del kan tänkas medföra, måsle motverkas, även om del innebär atl någon lågperio-dicitetslidning på enslaka utgivningsorler inte kan beredas plals i samdislributionen. Med särskild hänsyn lill den samstämmighet i frågan som enligt presstödsnämnden råder inom branschen bör därför slödreglerna ändras i enlighet med nämndens förslag.

1 övrigl beräknar jag anslagel i överensstämmelse med presslödsnämndens förslag. Anslagel bör föras upp med 484,3 milj.kr. för budgetåret 1985/86.

Med hänvisning lill vad jag har anfört och lill sammanställningen hemsläller jag atl regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna de av mig förordade ändringarna i grunderna för stöd
till dagspressen,

2. till Slöd till dagspressen för budgelåret 1985/86 anvisa ett för
slagsanslag av 484 310000kr.

35    Riksdagen 1984/85. 1 sand. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                  546

G 7. Lån till dagspressen

1983/84 Utgift             3921000              Reservation              25965978

1984/85 Anslag          25000000

1985/86 Förslag         25000000

Från anslagel utbetalas lån enligt förordningen (1981:409) om statligt stöd lill dagstidningar (ändrad senast 1984:280).

Presstödsnämnden

Under budgetårel 1983/84 har tre tidningar beviljats lån med sammanlagt 6 520000 kr., varav 2600000 kr. har betalals ut. Dessulom har I 321 000 kr. belalals ut för lån som beviljats under lidigare budgetår. Utfallet för budgetåret 1984/85 beräknas till 29 milj. kr.

Nämnden anför alt den grafiska utvecklingen sker snabbt och atl utby-tesiakien är hög främsl i fråga om datoriserad sälleriutrustning. Prisstegringarna är betydande, särskilt på tryckpressar. För såväl sätleri- som tryckeriulrustning ökar koslnaderna dessutom genom växande krav på prestanda, koslnader som inte omedelbart kan motverkas av rationaliseringar i drifien. Försämras den ekonomiska utvecklingen ytterligare för vissa tidningar torde dessa inte kunna finansiera sina invesleringar på öppna marknaden.

Nämnden begär för budgetårel 1985/86 oförändrai 25 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Lån ur pressens lånefond skall enligt stödförordningen företrädesvis ges för projekt som syftar till kostnadsbesparingar genom samverkan mellan tidningsföretag. Femte pressutredningen (U 1983:01) undersöker bl.a. om presstödet f. n. på ell ändamålsenligt sätt främjar sådan samverkan. Regeringen utfärdade den 4 oktober 1984 tilläggsdirektiv (Dir 1984:38) till utredningen. Enligt dessa skall utredningen avge sitt slutbetänkande senast den I april 1985. I avvaktan på utredningens förslag finner jag att lånefonden bör tillföras oförändrat 25 milj. kr. för budgelåret 1985/86.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Lån till dagspressen för budgelåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 25000000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              547

G 8. Stöd till organisationstidskrifter

1983/84 Utgift                37 398035

1984/85 Anslag               39700000

1985/86 Förslag              39000000

Från anslaget utgår slöd enligi förordningen (1977:607) om stöd till organisaiionsiidskrifter.

Med organisationstidskrifl förslås dels en tidskrift som utges av en organisation för sina medlemmar (medlemslidskrifl), dels en tidskrift som är organ för en organisation med huvudsakligt syfte att verka för elt religiöst, nyklerhetsfrämjande, politiskt, miljövårdande, idrottsligt eller försvarsfrämjande ändamål eller att företräda handikappade eller arbels-hindrade, dels slutligen en tidskrift som har idémässig anknytning till en politisk organisation.

Presstödsnämnden

1.   Under budgetåret 1983/84 har 458 tidskrifter beviljats stöd med sam
manlagt 37398035 kr. Därav avser 37084 kr. bidrag till en tidskrift för
kalenderårel 1982. För år 1983 har således sammanlagt 37360951 kr.
belalals ut.

Nämnden anför att upplageutvecklingen är olika för skilda lidskrifter men att tendensen för gruppen totalt är vikande, vilket visar sig i att förbrukade medel för kalenderårel 1983 är lägre än för kalenderårel 1982. Pressiödsnämnden kan inte bedöma om denna trend kommer alt fortsätta år 1985. En nedgång i fråga om upplagor motverkas i viss mån av alt antalet anslutna tidskrifter ökar. Nämnden beräknar etl något minskat stödbehov för budgetåret 1985/86 (- 550000 kr.).

2. Organisationstidskriftsslödet innefallar, sedan del infördes budget
årel 1977/78, ett särskilt bidrag för samverkansprojekl. Nämnden konstate
rar atl denna stödform utnyttjats i mycket ringa utsträckning. Av de
sammanlagt drygt I milj. kr. som hittills anvisats för ändamålet har endast
totalt 205 000 kr. beviljats och betalats ul för olika projekl. Hela beloppet
har sökts av och beviljats en enda sökande, som ännu inle avslutat samlli
ga projekl. Under de senasle tre budgelåren har inga bidrag sökts eller
beviljats. Nämnden drar slutsatsen att samverkansbidragei inle fått någon
nämnvärd betydelse. Det bör därför enligt nämnden kunna slopas
(-150000 kr.).

Nämnden begär 39 milj. kr. för budgetåret 1985/86.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               548

Föredragandens överväganden

Pressiödsnämnden behandlar i sin anslagsframställning det särskilda bidrag för samverkansprojekl som ulgår under anslaget. Sedan stödformen infördes budgetårel 1977/78 har endasl en organisation sökt och erhållil sådani bidrag. Efter budgetåret 1981/82 har inga ansökningar om samverkansbidrag kommil in till nämnden.

Samverkansbidragei infördes för alt söka stimulera olika former av samverkan inom tidskriflsutgivningen. Syftet var atl verka för besparingar och rationaliseringar inom lidskriftsulgivningen och då i första hand genom projekl som kunde bedömas vara vinstgivande även för andra än de direkt deltagande tidskrifterna. Som exempel nämndes upphandling av tryckeri-eller dislributionstjänster. Några särskilda krav i övrigt på verksamheten ställdes inle. Stödformen har nu funnits tillgänglig i sju år. Del förhållandet all endast en organisation sökt samverkansbidrag under denna tid tyder enligt min mening på alt formerna för tidskriflsutgivningen inle innefattar sådana samverkansled som bidraget är tänkt att stimulera och stödja. Bidraget kan därför inle sägas vara ändamålsenligt. Mol denna bakgrund delar jag nämndens uppfatlning all samverkansbidraget kan slopas. Förslagel innebär en besparing på anslaget med 150000kr.

I övrigl beräknar jag anslagel i överensstämmelse med presstödsnämndens förslag. Anslagel bör föras upp med 39milj.kr. för budgetåret 1985/86.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen all

1.      godkänna vad jag förordal i fråga om samverkansbidragei,

2. lill Slöd till organisationstidskrijler för budgetårel 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 39000000kr.

G 9. Stöd till kulturtidskrifter

1983/84 Utgift                  9513413                  Reservation                          121962

1984/85 Anslag                 9907000

1985/86 Förslag              10204000

Från anslagel ulgår stöd enligt förordningen (1977: 393) om statligt stöd till kulturtidskrifter.

Statens kulturråd

1. För budgetårel 1983/84 beviljades stöd lill 202 tidskrifter med bidragsbelopp om mellan 5000 kr. och 215000 kr. Från innevarande budgetårs anslag har hittills 180 tidskrifter beviljats bidrag.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              549

För budgetårel 1985/86 begärs en kostnadskompensation om 7% molsvarande kostnadsökningarna inom den grafiska branschen (4- 693000kr.).

2. Statens kulturtåd har den 26 september 1984 efler remiss avgelt yttrande över folkbiblioteksutredningens belänkande (SOU 1984:23) Folkbibliotek i Sverige saml 1982 års bokutrednings betänkande (SOU 1984: 30) LÄS MERA!. Yttrandet avser båda uiredningsförslagen. Rådel föreslår i yttrandet att ell syslem med statligt stödköp av kulturtidskrifter prövas och atl detla i distributionsledet bygger på en aktiv medverkan av folkbiblioteken. Sammanlagl 200 lidskrifier - såväl kulturtidskrifter som erhåller statliga bidrag som andra kvaliletslidskrifter - skall ingå i en tvåårig försöksverksamhet. Enligt förslagel skall denna omfatta kommunbiblioteken i de län som tillhör Malmö lånecentral.

Stödköpssystemet föresläs utformas så att de 20 kommunbiblioteken i Malmöhus län får ersättning för en exlra prenumeration på alla de i försöket ingående lidskrifter som de redan prenumererar pä. Ingel bibliotek kan dock ersättas för prenumerationskosinader för fler än 100 av de tidskrifter som skall ingå i försöket. De sålunda stödköpta exemplaren skall användas för utlåning. Högsl 20 prenumerationer sammanlagl fär avse en och samma lidskrift. De prenumerationer som "blir över" skall kulturrådet i samråd med lånecentralen i Malmö erbjuda kommunbibliotek i regionens övriga län.

Enligt kulturrådet skulle ett slödköpsförfarande av angivet slag leda till atl många lidskrifier når en slörre publik och får fler prenumeranier. Samiidigi skulle folkbibliotekens service förbättras. Kulturrådet uppskattar koslnaderna för försöksverksamhelen till 210000 kr. per år, varav 50000 kr. avser koslnader för informationsåtgärder. Rådet finner försöket så angelägel atl rådel, för den händelse särskilda medel inte beviljas, planerar att finansiera verksamheten inom ramen för de medel som anvisas för Slöd till kulturtidskrifter. (4- 210000kr.)

1 yttrandet anmäler kulturrådet också all rådet avser pröva möjligheterna all inrätta elt särskilt tidskrifisbibliotek i samband med och mol bakgrund av erfarenheterna av den planerade försöksverksamhelen. Tid-skriftsbibliotekel skulle knylas lill länsbibliotekel i Malmö.

Föredragandens överväganden

Slödet lill kulturtidskrifter fick sin nuvarande utformning genom riksdagens beslut med anledning av prop. 1976/77:82 om slöd lill kulturtidskrifter (KrU 38, rskr 219). Samiidigi förstärktes anslaget till fidskrifterna kraftigt.

Från många håll har omvittnats den slora betydelse som kulturtidskrifts-stödet har hafl för den kullurpoliiiska debatten och för tidskrifternas mångfald och villkor. Kulturtidskrifterna dras dock med problem. Elt allvarligt sådant är de svårigheier som föreligger på disiribuiionssidan. Många tidskrifter har svårt atl nå ut på marknaden och är i stort sett en

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              550

storstadsföreteelse. Tidskrifternas framgångar när det gäller prenumerantvärvning och lösnummerförsäljning är begränsade. Ofta finns bara ett mindre antal av de stödda tidskrifierna på biblioteken.

De erfarenheter som kulturtådet har gjort under senare år av olika marknadsföringsåtgärder, bl.a. utgivningen av en lidskriftskatalog, har visal all även mindre insatser får goda effekler. Från bibliotekens sida ökar också intresset för tidskrifterna, men de begränsade medieanslagen innebär ofta alt biblioteken trots detla inle kan öka sina prenumerationer.

För atl öka antalet prenumerationer och förbättra folkbibliotekens service har kulturtådet föreslagit en försöksverksamhel med slatligl slödköp av kulturtidskrifter lill biblioteken. För egen del anser jag all frågan om hur kulturlidskriflsstödet framgent skall utformas för all öka spridningen och användningen av stödda lidskrifter bör utredas mer allsidigt av kulturrådet. Bibliotekens nuvarande och framtida roll i sammanhanget kan därvid belysas närmare.

Antalet kvalitetstidskrifter för barn och ungdomar är litet. Uppdraget bör därför även inrymma frågan om hur del statliga stödet bättre skall kunna stimulera till atl utveckla och upprätthålla kvaliielstidskrifter för barn och ungdomar.

Jag ämnar senare återkomma till regeringen i fråga om den närmare utformningen av uppdraget lill kulturtådet.

Av del jag har anfört framgår atl jag inte är beredd alt tillstyrka att anvisade medel för kulturtidskriflsslöd används för den av kulturtådet förordade försöksverksamheten.

Kompensationen för kostnadsökningar har jag beräknat lill 297000 kr.

De senare årens höjningar av porioavgifterna har inneburit kraftiga prishöjningar för framför allt de tyngre breven. Trots en viss subventionering inom det s. k. kulturportol har även försändelser med bl.a. böcker och kulturtidskrifter fått vidkännas en procentuellt mycket större portohöjning än försändelser inom övriga viktklasser. En arbetsgrupp med representanler för utbildnings- och kommunikationsdepartementen samt postverket och kulturrådet söker nu, inom ramen för vad som är kuliurpoliliskl önskvärt och ekonomiskl försvarbart, finna lösningar på de problem som portoavgifterna medför för förlag och bokhandlar saml utgivare av kulturtidskrifter. Jag ämnar återkomma lill regeringen i denna fråga i samband med mina övriga förslag på litteratur- och biblioteksområdet.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt till Stöd till kulturtidskrifter för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 10204000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

551

G 10. Stöd till tidningar på andra språk än svenska

1983/84 Ulgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

4035 239 5 365 000 5 365000

Från anslagel utgår stöd enligt förordningen (1977:523) om slöd till tidningar på andra språk än svenska.

1984/85

Beräknad ändring

1985/86

Statens in-

Före-

vandrarverk

draganden

Slöd lill allmänna nyhets-

tidningar

4 700000

of.

of.

Stöd till medlemstidningar

350000

of.

of.

Behovsprövat produklions-

bidrag och tillägg lill

produktionsbidrag

315 000

4-92000

of.

5365000

4-92000

of.

Statens invandrarverk

1.   För år 1984 har åtta allmänna nyhetstidningar beviljats pro
duklionsbidrag om sammanlagt 3 568064 kr. Ingen tidning har beviljats
elableringsslöd.

Stödel till allmänna nyheislidningar bör enligt invandrarverket räknas upp med 15% i likhet med den uppräkning av presstödet som tidigare gjorts för svenska dagstidningar. Della kan ske utan atl ytteriigare medel behöver anvisas.

2.   Sex medlemstidningar har beviljats stöd med sammanlagt
188700 kr.

Verket föreslår att grundbidragel höjs till 5000 kr. för att motsvara stödet lill svenska organisaiionsiidskrifter. Vidare bör som en stimulansåtgärd del rörliga bidraget höjas till 2:50 kr. Även dessa förändringar kan vidtas utan att ytterligare medel behöver anvisas.

3.   Av de tidningar som inle uppfyller villkoren för slöd lill allmänna
nyhetstidningar och medlemstidningar har 19 tidningar beviljats behovs
prövat bidrag med sammanlagt 216000 kr. Elableringsslöd har bevil
jats tre tidningar med totalt 34 200 kr.

Även för det behovsprövade stödet bör bidragsnivån öka. Verket föreslår atl grundbidraget höjs till 2 500 kr. och det rörliga bidraget till 1:25 kr.

Tilläggsbidrag lill tidningar som utkommer på minst två andra språk än svenska har beviljats tre tidningar lill etl belopp av sammanlagt 49000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               552

Medlen för behovsprövade produklionsbidrag och tillägg till produklionsbidrag bör enligt invandrarverket anvisas under en förslagsvis betecknad anslagspost, alternativt ökas med 92000 kr., för att möjliggöra stöd lill små språkgruppers lidningar och tilläggsbidrag till fier tidningar.

Föredragandens överväganden

Invandrarpolitiska kommiltén (A 1980:04, IPOK) fick genom regeringsbeslut den 19 maj 1983 tilläggsdirektiv som bl. a. innehöll ett uppdrag all se över statens slöd lill minoritelspolitiska insalser och överväga formerna för ett sådant stöd. Stödel till tidningar på andra språk än svenska ingick i detta uppdrag. IPOK har den 28 juni 1984 överiämnat sill slulbelänkande (SOU 1984:58) Invandrar- och minorilelspoliliken till statsrådet Gradin. Betänkandet har remitterats. IPOK har bl.a. föreslagil hur stödet till invandrarnas organisationer och tidningar skall utformas i framtiden. Statsrådet Gradin och jag ämnar senare återkomma till regeringen med förslag till principiella slällningslaganden i dessa frågor. Inför budgetåret 1985/86 är det därför enligt min mening inte aktuellt med några förändringar av stödet till invandrartidningar. Inte heller bör några anslagsmässiga förändringar göras.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Stöd till tidningar på andra språk än svenska för budgelåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 5 365000 kr.

Gli. Stöd till radio- och kassettidningar

Föredraganden

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns uppfört ett anslag avseende stöd till tallidningar. Medelsanvisningen för nämnda ändamål uppgår till 10622000 kr. Taltidningskommittén (U 1982:05) har lämnat förslag avseende bl.a. den framtida utformningen av verksamheten med radio-och kasseltidningar. Förslagen har remissbehandlals.

Beredningen av dessa frågor är ännu inte avslutad. Jag avser atl föreslå regeringen alt för riksdagen vid 1984/85 års riksmöte lägga fram en särskild proposition om stödet till radio- och kassettidningar. Jag förutsätter att medel kommer att anvisas under samma anslag som innevarande budgetår. Det synes lämpligt alt för del berörda ändamålet la upp ett preliminärt belopp av 10622000 kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaklan på särskild proposition i ämnet, till Slöd till radio-och kassettidningar för budgetårel 1985/86 beräkna etl reservationsanslag av 10622000kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              553

Litteratur och bibliotek

G 12. Bidrag till Svenska språknämnden

1983/84 Utgift

1 174000

1984/85 Anslag

1257000

1985/86 Förslag

1555000

Från anslagel ulgår bidrag till löner för föreståndare och fem forskningsassistenter vid nämndens sekretariat. Vidare ulgår bidrag till vissa koslnader för lokaler och expenser. Övriga koslnader läcks av anslag från olika fonder, prenumerationsavgifter för tidskriften Språkvård, m. m.

Svenska språknämnden

1.        Språknämnden begär en ökning av bidragel med sammanlagt 78000 kr. som kompensation för pris- och lönehöjningar.

2.   Svenska språknämnden har utrett formerna för en samordning av terminologiskt utvecklingsarbele på invandrarspråk samt, som en komplettering till detta arbete, genomfört etl pilotprojekt. Nämnden har med skrivelser den 13 januari 1982 och den 29 maj 1984 redovisal resultatet av utredningarbelet resp. pilotprojektet, vilka genomförts i samarbeie med institutionen för språkvelenskaplig databehandling vid universitetet i Göteborg.

Utredningsarbetet har inriktats på den terminologi som är mest angelägen alt känna till för invandrare i Sverige, nämligen samhällslerminologin. På flera håll - bl.a. vid statens invandrarverks språkseklion - pågår arbele med översättningar av sådana termer men någon samordning av arbetet eller systematisk insamling av resultaten därav förekommer inle. Olika översättningar cirkulerar och många är svåråtkomliga för de olika intressenterna, dvs. översättare, tolkar, producenter av ordlistor m.fl. Språknämnden föreslår därför atl ell inom pilotprojektet utprövat dalama-skinelll lagrings- och söksystem, varifrån översättningar lätt kan hämtas, skall utvecklas för ändamålet. Under de inledande åren av arbetet skall de översättningar som redan gjorts av s.k. samhällsord samlas in, granskas och lagras i syslemet. Tre språk skall gås igenom varje år. Försl i elt andra sleg bör projektverksamheten inriktas på sådana språk lill vilka översättningar av samhällsord inle lidigare gjorts i någon nämnvärd omfattning.

Svenska språknämnden bör samordna och ansvara för verksamheten. Koslnaden uppskattas till ca 253 000 kr. för del första årets arbete och ca 163 000 kr. per år för arbelel under de närmasl därefier följande åren.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               554

Statens kulturråd

Kulturtådet förordar en ökning av bidraget lill löner, lokaler och expenser med 75000 kr.

Föredragandens överväganden

Ansvaret för och arbetet med atl skapa en enhetlig terminologi för svenska begrepp och uttryck på olika främmande språk är spritt på flera olika instanser. Svenska språknämnden har utrett hur en samordning kan ske av delta arbete i den del del avser s.k. samhällsord. Härmed menas ord som avser medborgarskap, arbetsliv, skola, sjukvård etc. Dessa är kulturberoende termer som inte alltid har någon självklar motsvarighet på andra språk. Många myndigheler, organisationer, enskilda yrkesutövare och andra skulle vara betjänta av alt en samordning sker av det terminologiska utvecklingsarbetet. Svenska språknämnden har förklarat sig villig atl ansvara för atl denna kommer till stånd och sker i enlighel med de riktlinjer som nämnden redovisal. En arbetsgrupp inom regeringskansliet har i rapporten (Ds A 1984:11) Tolk- och översällarservice i utveckling, också föreslagil all Svenska språknämnden får samordningsansvaret.

Enligt min mening är det angeläget atl en systematisk insamling och språkvelenskaplig granskning görs när det gäller s.k. samhällsord på invandrarspråk och att översättningarna av dessa blir lätt åtkomliga för samtliga intressenter. Regeringen har därför den 18 oktober 1984 anvisat 127000 kr. ur anslagel F 3. Bidrag till särskilda kulturella ändamål all utbelalas till Svenska språknämnden för den inledande delen av samordningsarbetet. Medlen för det fortsatta arbetet bör anvisas under anslagel till Svenska språknämnden.

För budgetåret 1985/86 har jag beräknat att 209000 kr. behövs. I samråd med statsrådet Gradin förordar jag alt behovel av medel för delta ändamål tillgodoses bl.a. genom en överföring av 100000 kr. från anslaget D 4. Översättningsservice, under arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel. (4-209000 kr.)

Språknämnden har under hand förklarat sig villig att - senast i samband med anslagsframslällningen inför budgetårel 1987/88 - redovisa om det är möjligt att med hjälp av ett system med avgifter på utskrifter från systemet hålla koslnaderna för utvecklingsarbetet nere.

För nästa budgetår bör I 346000 kr. anvisas för att bestrida kostnader för löner, lokaler och expenser. Vid beräkningen av detta belopp har ett begränsat huvudförslag tillämpats.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemsläller jag alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Bidrag till Svenska språknämnden för budgetårel 1985/86 anvisa ett anslag av 1 555000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

555

G 13. Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Förvaltningskostnader

1983/84 Ulgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

10160937 11581000 12640000

Talboks- och punkiskriftsbiblioleket (TPB) har enligt sin instruktion (1979:1073, ändrad senasl 1984:469) till uppgift att i samverkan med andra bibliotek i landet arbela för att synskadade och andra handikappade får tillgång lill litteratur. Det åligger biblioteket särskilt atl framställa och låna ut talböcker och punktskriftsböcker saml atl inom sitt verksamhetsområde lämna information och råd till folkbibliotek och andra. 1 fråga om utlåningen av talböcker skall TPB inrikta sin verksamhet på all fungera som lånecentral. Biblioteket svarar också för framställning av studielilteratur för synskadade högskolestuderande och tillhandahåller punklskriflsböcker för försäljning. Vidare beslular TPB om utbelalning enligt förordningen (1982:798) om kompensation i vissa fall för kostnader på grund av kasseltskatl. Ulgifler härför bekostas av medel ur anslaget.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

TPB

Föredraganden

Personal

58,6

1,4

0,1

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader)

Lokalkostnader

Kompensation för kostnader på grund av kassellskalt

8512000

(7 235 000)

1594 000

1 475 000

-F   990000

(4-   745 000)

4-   264 000

of.

4-   795 000

(4-   630000)

4-   264 000

of.

11581000

4-1254000

4-1059000

Talboks- och punktskriftsbiblioteket

TPB:s utlåning av talböcker ökade under budgetårel 1983/84 med nästan 14%. Av lånen gick 73% fill bibliotek och andra insfilutioner. Talboksutlåningen från folkbiblioteken har de senaste åren ökal med ca 15% per år. Utvecklingen av den lokala och regionala lalboksverksamheien bedöms leda till ökad efterfrågan på och samtidigt en något ändrad inriktning av TPB:s tjänster.

TPB:s anslagsframslällning innebär i huvudsak följande.

1.      Huvudförslag 807000 kr.

2.      Pris- och löneomräkning m. m. 757000 kr.

3.      TPB anser atl, om huvudförslagel skall lillämpas på TPB:s båda

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              556

anslag, bör besparingen fördelas så att 235 000 kr. las ut under förevarande anslag. Della innebär alt bibliotekets möjligheter att lösa en av sina huvuduppgifter, nämligen atl informera om bibliotekets bokbestånd, allvarligt försämras. En sänkning av ambitionsnivån i detta avseende skulle öka de läshandikappades problem och deras svårigheier atl få lag på böcker. Vidare skulle besparingen sannolikt innebära atl befinlliga talboks- och punklskriftsbestånd skulle bli sämre ulnytijade. På personalsidan skulle besparingen medföra all medel molsvarande kostnaderna för en halv infor-mationssekreierarljänsl dras in. Dessulom bortfaller medel molsvarande koslnaderna för 75% av en heltidstjänst på bibliotekels enhel för utveckling och information. Besparingen skulle vidare innebära atl medlen för resor skärs ned med 40%.

TPB anser atl biblioteket bör undantas från tillämpningen av huvudförslaget. Besparingen bör därför inte las ut (4- 235000 kr.).

4.      TPB föreslår att medel tillförs biblioteket för att påbörja uppbyggnaden av etl lalboksbesiånd på invandrarspråk. Under förevarande anslag beräknar TPB medel för personal, resor, information m.m. (4- 145000 kr.)

5. En nämnd för svensk punktskrift har från år 1970 till år 1982 funnits som ett organ inom skolöverstyrelsen. TPB har i skrivelse den 15 augusti 1984 tillsammans med Synskadades riksförbund (SRF), rikscenlralen för pedagogiska hjälpmedel för synskadade, Tomlebodaskolan, statens institut för läromedelsinformalion m. fl. begärl all nämnden skall älerinrät-tas, all huvudman skall utses för nämnden och atl 235000 kr. skall anvisas redan för innevarande budgelår för expert-.s, resor, traktamenten, arvoden, administrationskostnader och produktionskostnader. 1 sin anslagsframställning för näsla budgetår begär TPB atl som konsekvenskosinader 205000 kr. skall anvisas under förevarande anslag och 30000 kr. under bibliotekets produktionskoslnadsanslag (4- 205000 kr.).

6. SRF, TPB:s hyresvärd, har låtit installera en datoriserad telefonväxel. Koslnaden för att ansluta sig till växeln fastställs efter förhandling med SRF. I sin anslagsframställning för näsla budgetår beräknar TPB att merkostnaderna för budgetåret 1985/86 kommer all uppgå till 76000 kr.

7.    1 enlighet med vad som redovisas under följande anslag, TPB:s produktionskoslnadsanslag, bör från det anslaget 4000 kr. föras över lill förevarande anslag. Medlen skall anvisas för alt bestrida kostnaderna för modemhyra i anslulning till alt biblioteket inför BUMS (Bibliotekstjänsts Utlånings- och Mediekontroll System) cirkulationskontroll, (-h 4000 kr.)

8.    TPB föreslår en ökning av antalet talboks- och punktskrift st il I ar. I samband därmed begär TPB medel för ytteriigare en halvlids handläggartjänst (4-67000 kr.).

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                             557

Föredragandens överväganden

Vid beräkningen av anslagel för näsla budgelår har jag vid pris- "och löneomräkningen beräknat medel för talboks- och punktskriftsbibliotekets (TPB) anslulning lill en datoriserad telefonväxel. Vidare har huvudförslagel lillämpals. Besparingen (-219000kr.) bör, i likhet med molsvarande besparing på innevarande budgetårs anslag, tas ut under bibliolekels produklionskostnadsanslag. (3, 6)

TPB har föreslagil atl medel skall tillföras biblioteket för uppbyggnad av ell lalbo ksbestånd på invandrarspråk. För egen del är jag inte beredd atl tillstyrka all särskilda medel skall anvisas för detla ändamål. Ett bestånd av talböcker på invandrarspråk bör på sikl kunna skapas inom ramen för anvisade medel och genom en avvägning mellan behovet av elt sådani bestånd och behovet av talböcker i övrigl. (4)

Inom punklskriftsområdet finns det ell stort behov av enhetlig nomenklatur. Praxis på området varierar nu från producent lill producent. Detla är olyckligt med tanke på dels de höga kostnaderna för framställning av punktskrift, dels svårigheterna för synskadade att växla system vid läsning av punktskrift. Jag anser därför att en punklskriflsnämnd bör inrättas den I juli 1985 med uppgifl atl främja och utveckla punktskriften som skriftspråk för synskadade, alt fastställa regler och normer för den svenska punktskriften samt att medverka lill alt utveckla enhetliga internationella principer för punktskriftens återgivning av symboler inom olika ämnesområden. Nämnden bör knytas till TPB och ulses av regeringen. Ledamöterna bör representera såväl avnämarna som producenterna. Nämnden bör också innehålla språkvetenskaplig expertis. Del ankommer på regeringen atl meddela beslämmelser för nämndens verksamhel. Under förevarande anslag har jag beräknat medel för nämndens arvodeskostnader och expenser samt koslnader för adminislralion molsvarande lio procent av en byråassistentljänsl. Medlen bör disponeras av TPB. (5)

Jag lillslyrker TPB:s förslag om överföring av medel mellan bibliotekets båda anslag. (7)

TPB:s framställning i övrigt föranleder inga förslag från min sida. (8)

Med hänvisning lill vad jag har anförl och till sammanställningen hemsläller jag att regeringen föreslår riksdagen alt

1.     godkänna all en punktskriftsnämnd inrällas i enlighel med vad jag har föreslagit,

2.     lill Talboks- och punktskriflsbiblioteket: Förvaltningskostnader för budgelåret 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av 12640000kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                  558

G 14. Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader

1983/84 Utgift           16268816              Reservation                3 152861

1984/85 Anslag            19955000

1985/86 Förslag        22027000

Från anslaget bekoslas talboks- och punklskriftsbibliolekeis (TPB) produklion av talböcker och punktskriftsböcker saml kalaloger och annal informationsmaterial. Från anslagel utgår också bidrag lill Sveriges dövas riksförbund (SDR) för produktion av videogram för döva.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

TPB

Före-

draganden

1. Produktionskostnader

för talböcker och

punklskriflsböcker

m. m.

18 197000

4-5 110000

4-1434 000

2. Produklionskoslnader

för punktskrifts-

böcker för försälj-

ning

316000

4-    38000

4-     38 000

3. Bidrag till Sveriges

dövas riksförbund för

produktion av video-

gram för döva

1442000

4-   144 000

4- 600000

19955000

4-5292 000

4-2072000

Talboks- och punktskriftsbiblioteket

Under budgetåret 1983/84 omfattade produktionen av talböcker ca 1 440 titlar. Produktionen av punklskriflsböcker uppgick lill drygt 550 titlar, en siffra som innefattar både den ordinarie produktionen och etl antal titlar som skulle producerats under tidigare budgetår. Därtill kom produktionen av studielilteratur, som omfattade 278 talbokstillar och 39 punkiskriftstit-lar.

1 sin långtidsbedömning anför TPB all antalet talbokstitlar bör öka med minst 200 titlar och anlalel punktskriftsböcker med 25 titlar per år fr. o. m. budgetåret 1986/87.

TPB:s anslagsframställning innebär för övrigt i huvudsak följande.

1.   Huvudförslag 1866000 kr.

2.   Prisomräkning 2192000 kr. för TPB:s produktionskostnader och
144000kr. för SDR:s videogramproduklion.

3. Om en tvåproceniig minskning skall företas av TPB: s båda anslag bör
395 000 kr. las ut under förevarande anslag. En minskning av sådan omfatt-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                 559

ning skulle få till konsekvens att TPB måste upphöra med att gratis tillhandahålla biblioteken i landet kalaloger över TPB:s bokbestånd i form av mikrokort. Vidare kan inga korta urvalslislor göras och antalet informationsbroschyrer måsle skäras ned. Slutligen innebär nedskärningen all punktskriftsproduktionen minskas med tre titlar. TPB anser all bibliotekels produktionskoslnadsanslag bör undantas från tillämpning av huvudförslaget. Besparingen bör således inte las ul (4- 395000 kr.).

4.        TPB begär medel för att påbörja uppbyggnaden av ett t al boks bestånd på invandrarspråk. Under förevarande anslag beräknar TPB medel för framställning av 200 titlar på ett invandrarspråk (4- I 355000 kr.).

5.        TPB begär ökade medel för alt kunna höja produktionsnivån för talböcker och punklskriflsböcker med 200 resp. 25 titlar samt medel för informationsmaterial för den höjda titelnivån (4- I 676000 kr.).

6.        Under förevarande anslag begär TPB atl punklskriftsnämnden, om den ålerinrätlas, erhåller 30000 kr. för produklion av en handledning för punklskriflsframställning av läromedel i nalurvelenskapliga ämnen. Medel för nämndens övriga koslnader har TPB begärt under bibliotekets förvaltningskosinadsanslag.

7.        TPB önskar rationalisera sitt utlåningssystem och effektivisera sin kravverksamhet genom att införa BUMS (Bibliotekstjänsts Utlånings- och Mediekontroll System) cirkulalionskontroll. Härigenom kan medlen för produktion av talbokskopior minskas. TPB föreslår därför en omprioritering som innebär att 68000 kr. ur anslagsposten 1. Produktionskostnader för talböcker, punktskriftsböcker, informationsmaterial och kataloger används för inköp av program till BUMS cirkulalionskontroll. Av beloppet bör 4000 kr. anvisas under förvaltningskostnadsanslaget för atl bestrida kostnaderna för modemhyra (-4000 kr.).

8.        TPB begär bemyndigande atl budgetåret 1985/86 få lägga ut beställningar av talböcker, punktskriftsböcker och tryckta publikationer som belastar anslagel budgelåret 1986/87 upp lill ett belopp av 5 800000 kr.

9.        SDR begär ytterligare 3058000 kr. för att kunna öka sin produk-tionavvideogramfördöva. Medlen avses även täcka inrättandet av sju nya tjänster samt investering i ny teknik, bl.a. ett nytt kontrollrum. TPB föreslår ingen ökning av SDR: s statsbidrag ulöver prisomräkningen mot bakgrund av atl regeringen tillkallat en särskild utredare (U 1983: 02) med uppgift att utreda frågan om SDR: s videogramproduktion.

SDR har senare i skrivelse anhållit alt åtgärder vidtas som gör det möjligl atl för budgelåret 1985/86 öka bidragel till förbundels produktion av videogram för döva så alt produktionsutvecklingen inte stannar upp i avvaklan på beredningen av utredarens belänkande.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               560

Föredragandens överväganden

Jag har beräknat 1665000 kr. i prisomräkning för talboks- och punklskriftsbibliolekeis (TPB) produktionskostnader. (2)

Enligt min mening bör huvud förslaget inle lillämpas för förevarande anslag. Däremol bör, i enlighet med vad jag har föreslagit i del föregående, den besparing om 219000kr. som har beräknats påTPB:s förvaltningskostnadsanslag las ut under produktionskostnadsanslagel. Enligt vad jag har inhämtat kommer mitt förslag inle all få några nämnvärda konsekvenser för det antal titlar, som kommer all produceras under nästa budgetår. (3)

Som jag har redovisal under föregående anslag är jag inle beredd alt tillstyrka atl särskilda medel anvisas för uppbyggnad av lalboksbesiånd på i n v andrarspråk. (4)

Regeringen, eller efter beslut av regeringen TPB. bör i likhet med lidigare år ges ell bemyndigande att under budgetåret 1985/86 lägga ul bestal 1 n i nga r av talböcker, punklskriflsböcker och tryckta publikationer som kommer atl belasta anslaget budgetåret 1986/87. Jag föreslår att bemyndigandet får avse elt belopp om högst 5,5 milj. kr. (8)

Ulredningen (U 1983:02) om videogram för döva har den 9 november 1984 överlämnat sill betänkande (DsU 1984: 18) Videogram för döva. Belänkandel remissbehandlas f. n. och kommer därför inte alt kunna föranleda någon proposition lill riksdagen under innevarande riksmöte. Jag anser det likväl angeläget atl Sveriges dövas riksförbunds (SDR) produktion i Leksand av videogram på teckenspråk kan öka redan nästa budgelår. En ökning av produktionen bör vara möjlig med de tekniska och lokalmässiga resurser som videoverksamheten i Leksand nu förfogar över. Bidraget till SDR bör höjas med 0,6 milj. kr. Jag förutsätter därvid att organisationen själv bidrar till finansieringen av videogramproduktionen i samma ulslräckning som nu. (2, 9)

Jag tillstyrker TPB:s förslag om medel för en handledning för punklskriflsframställning saml förslagel om överföring av medel mellan bibliotekets båda anslag. (6, 7)

TPB:s framställning i övrigl föranleder inga förslag från min sida. (5)

Med hänvisning lill vad jag har anförl och lill sammanslällningen hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen att

1. medge alt regeringen lämnar talboks- och punkiskriftsbiblioleket
det beställningsbemyndigande om 5 500000kr. för budgelåret
1986/87 som jag har förordal,

2. lill Talboks och punktskriflsbiblioteket: Produklionskoslnader
för budgelåret 1985/86 anvisa ell reservaiionsanslag av
22027000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              561

G 15. Litteraturstöd samt övriga ändamål inom litteratur- och folkbiblioteksområdet

Föredraganden

1 statsbudgeten för innevarande budgelår finns uppförda följande anslag som avser slöd lill bokbranschen, vissa andra ändamål avseende litteratur saml stöd till folkbiblioleksväsendet.

Litteraturstöd,

Bokhandelsslöd,

Kreditgarantier lill förlag och bokhandel.

Lån till investeringar i bokhandel.

Bidrag till folkbibliotek.

Bidrag till regional biblioteksverksamhet.

Medelsanvisningarna för nämnda ändamål uppgår innevarande budgetår till sammanlagt 64996000 kr. Myndigheterna har föreslagil all medel för budgetårel 1985/86 anvisas under dessa anslag. Folkbiblioleksutredningen (U 1979:17) och 1982 års bokutredning (U 1982:02) har lämnal förslag avseende bl. a. medelsanvisningarna för samma ändamål. Förslagen har remissbehandlats.

Beredningen av dessa frågor är ännu inte avslutad. Jag avser all föreslå regeringen all för riksdagen vid 1984/85 års riksmöle lägga fram en särskild proposition om litteratur- och biblioteksfrågor. Tidigare denna dag har utrikesministern i samråd med mig under anslagel Dl. Svenska institutet under utrikesdepartementets huvudtitel lagt fram förslag om slöd lill svensk litteratur i utlandet. Medel för detta ändamål bör därför inte anvisas under utbildningsdepartementets huvudtitel. I övrigl förutsäller jag all medel avseende litteratur- och biblioteksområdet anslagstekniski kommer att anvisas i huvudsak på samma sätl som innevarande budgetår. Det synes lämpligl att för berörda ändamål ta upp elt preliminärt belopp av 64 996000 kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på en särskild proposition i ämnet, lill Litteraturstöd samt övriga ändamål inom litteratur- och folkbiblioleksområdet för budgetåret 1985/86 beräkna ett anslag av 64 996000 kr.

36    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              562

Radio och television

Allmänna riktlinjer

Riktlinjerna för radio- och TV-verksamheten lades fasl av riksdagen år 1978 (prop. 1977/78:91, KrU 24, rskr 337).

Verksamheten regleras främsl genom radiolagen (1966:755, omlryckt 1972:240, ändrad senasl 1984: 114) och radioansvarigheislagen (1966:756) med förordningen (1967: 226) om tillämpningen av radioansvarighetslagen. Av betydelse i sammanhanget är också lagen (1978:478) om avgift för innehav av televisionsmotlagare (ändrad senasl 1984: 311) och förordningen (1978:482) med inslruklion för radionämnden.

Sändningsrält enligt radiolagen tillkommer f. n. de fyra programföretagen Sveriges Television AB, Sveriges Riksradio AB, Sveriges Lokalradio AB och Sveriges Utbildningsradio AB. Närmare bestämmelser om rättigheter och skyldigheter belräffande sändningsräilen och programverksamheten finns i avial mellan staten och programföretagen träffade år 1979. I samma år träffade avtal mellan staten och Sveriges Radio AB regleras dels detta bolags uppgifter som moderbolag i en koncern i vilken de nämnda programföretagen ingår, dels koncernens verksamhet under krig eller vid krigsfara. Samlliga avtal omfattar perioden t. o. m. den 30 juni 1986.

Radionämnden övervakar genom efterhandsgranskning alt programföretagen iakttar föreskrifterna i radiolag och avtal.

Finansiering och ansvarsfördelning

Radio- och TV-verksamhetens drifts- och investeringskostnader har sedan starten huvudsakligen finansierats med mottagaravgifter. Fr.o.m. budgetårel 1985/86 skall även utbildningsprogramverksamhelen avgiftsfi-nansieras (prop. 1983/84:40 bil. 6, KrU 8, rskr 90). Medel för programverksamheten för utlandet anvisas över statsbudgeten under anslaget Sveriges Riksradios programverksamhet för ullandet under utrikesdepartementets huvudtitel.

Radionämndens verksamhet finansieras med mottagaravgifter. Televerket svarar för distribution av program, avstörningsverksamhei inom hela radioområdet och uppbörd av mottagaravgifter. Avgiftsuppbörden är samordnad med inkasseringen av lelefonavgifter. Avgiftsmedlen fonderas hos riksgäldskontoret.

Byggnadsstyrelsen har ansvar för projektering och uppförande av slörre byggnader för Sveriges Radio-koncernen. Denna får ulan särskilt bemyndigande göra byggnadsinvesteringar i de fall då byggnadskostnaderna inle översfiger 2 milj. kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                             563

Televerkets drifts- och investeringsutgifter saml byggnadsstyrelsens investeringsulgifter i samband med den allmänna programverksamheten bekostas med avgiftsmedel. Investeringarna avskrivs omedelbart i sin helhet.

Kostnader för budgetåret 1983/84 för den avgiftsrinansierade verksamheten

För ljudradio- och televisionsverksamhelen logs 2 259 milj. kr. i anspråk under budgetårel 1983/84. Sveriges Radio-koncernen disponerade I 843 milj.kr. för programverksamheten. Televerket utnyttjade totalt 375,6 milj.kr., varav 275,4 milj.kr. för programdistribution och avgiftsuppbörd och 100,2 milj.kr. för avskrivning av invesleringar. Koslnaderna för radionämndens verksamhet var 1,6 milj.kr. Byggnadsstyrelsens investeringskostnader uppgick till 50 milj. kr., varav 37,8 milj. kr. belastar fonden budgelåret 1983/84.

Under budgetåret uppgick de lotala intäkterna i form av mottagaravgifter och räntor på avgifier lill 2 266 milj.kr., vilkel i förhållande lill de avgiftsmedel som togs i anspråk innebär ell överskott på 24 milj.kr. Behållningen i rundradiofonden per den 30 juni 1984 var 181 milj. kr.

Den allmänna motlagaravgifien är 576 kr. per år sedan den I juli 1984 och tilläggsavgiften för färg-TV är 160 kr. per år. Antalet allmänna avgifier uppgick den I juli 1984 lill drygt 3,2 miljoner och anlalel tilläggsavgifter för färg-TV lill ca 2,9 miljoner.

Televerket

Invesleringar

För budgelåret 1984/85 har 86,8 milj.kr. anvisats för invesleringar i rundradioanläggningar.

Televerkets beräkningar av investeringskostnaderna för den avgiftsfinansierade rundradioverksamhelen under budgelåren 1985/86-1989/90 redovisas i del följande.

Femårsplanen för investeringar (utbyggnad och reinvestering) överensslämmer med den i prop. 1982/83:100 (bil. 10 s. 153) t.o.m. budgetårel 1987/88 angivna och av riksdagen godkända nivån, uppräknad till aktuell kostnadsnivå. Vissa justeringar och omprioriteringar inom denna nivå har dock gjorts. Utöver nämnda nivå tillkommer medel för etl Ijärde FM-näl, vars Ulbyggnad föreslås ske under en treårsperiod med början budgelåret 1985/86.

Också efter ell eventuellt införande av satellii-TV kommer tyngdpunkten i rundradiodislribuiionen under lång tid all ligga på de nuvarande lerrestra näten på grund av all della ger möjligheter lill regionala och lokala sändningar och mobil mottagning saml på grund av nätens betydelse från beredskapssynpunkt. Äleranskaffningsvärdel för FM-TV-nätens anläggningar beräknas uppgå till ca 2500 milj.kr. Utbyte av förslitna FM-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               564

och TV I-anläggningsdelar pågår. Mot 1980-talels slut förslärks reinvesle-ringsbehovel även för de TV 2-uirustningar som anskaffades under 1960-lalels slut. liksom för del landsomfaltande radiolänknälet.

Sändarslationer för FM och TV

Genom utvidgningen av FM-bandel 87,5-100 MHz med delen 100-108 MHz kan i princip ivå landstäckande FM-nät ulöver de tre befintliga inrymmas. En detaljerad frekvensplan för FM-bandel utarbetas vid den andra sessionen hösten 1984 av en plankonferens i Internationella Teleunionens regi. Planeringen har inriktats på ett länsuppdelat (järde FM-nät och ell kommunuppdelat femte FM-nät.

Enligi Sveriges Radio löser tillkomsten av ell fjärde FM-näl, utformat som ett länsnät, frågan om fördelningen av sändarnälen mellan riks- och lokalradio på etl lillfredsställande säll.

Ell fjärde FM-näl, lika de befintliga FM I- och FM 2-näten, kan etableras till en kosinad av 53,4 milj. kr. och i sin helhel byggas ul på tre år med början budgetårel 1985/86, varvid förutsätts att befintliga programförbindelser disponeras. Driftkostnaden för ett sådant nät uppgår lill ca 5 milj. kr. per år. De lidigare etablerade kompletterande FM-sändarna för P3 och lokalradio förutsätts ingå i det nät som framdeles disponeras av lokalradion. Även ytterligare kompletteringar är akluella. Ulbyggnadsordningen avses utarbetas i samråd med de berörda programföretagen.

För förbättring av ljudkvaliteten och bilradiomotlagningen görs kompletteringar i de befinlliga FM-näien för P 1, P2 saml P3 och lokalradio.

Ulbyggnaden av mindre TV-staiioner för förbältrad TV-täckning fortsätter enligt den utökade volym som förordas i prop. 1983/84:100 (bil. 10 S.445) och innebär att ell trettiotal sådana slalioner planeras per budgelår de närmaste åren.

De sex slörre stationer som ännu inte försetts med reservsändare för TV2 erhåller sådana under femårsperioden. Dessulom förses vissa mindre stationer med reservsändare för TV 2.

Uppförandel av reslerande stationstillbyggnader för all inrymma TV2-reservsändare vid större slalioner slutförs i början av femårsperioden.

Flyttningen av Uppsala FM-TV-slation beräknas vara helt avslutad under budgetåret 1986/87.

Under våren 1984 har de tre störte FM-TV-stationer, som saknat reservkraft, försetts med sådan. Vidare planeras ett flertal av de mindre stationerna med stor befolkningstäckning få dieseldrivna reservkraflsag-gregat, medan övriga planeras förses med begränsad batlerireserv (upp lill fyra timmars drift).

Vid ingången av budgetåret 1985/86 uppgår antalet hushåll som inte erhåller rätt lokalradioprogram vid ell landsomfattande elavbrott till ca

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               565

50000. Efter genomförande av ovanslående åtgärder, för vilka kostnaderna beräknas uppgå till ca I milj.kr. budgetåret 1985/86, reduceras anlalel hushåll lill ca 15 000.

De FM- och TV-sändaranläggningar, som anskaffades i början av respektive näts utbyggnad, har nu varit i bruk i mer än 20 år och börjar därför bli förslitna. Fortsatta reinvesteringar främsl i TV I-anläggningarna behöver därför göras under hela femårsperioden.

Mot slutet av perioden måste ell ulbyte av FM-sändarna påbörjas. Även förTV2-anläggningarna börjar ett reinvesteringsbehov uppkomma.

Sändarslationer för AM

1 början av år 1985 tas den nya mellanvågsslationen Sölvesborg MV i bruk och ersätter då den utslitna mellanvågssändaren vid Hörby radiostation. Den lolala kostnaden för stationen uppgår till 25,4 milj.kr. vilket innebär ett behov av 2,8 milj.kr. för budgelåret 1985/86 för reslerande arbelen. Sölvesborg MV får genom den högre sändareffekten och elt effektivare aniennsysiem avsevärt större räckvidd än Hörby MV och beräknas under dygnets mörka del täcka bortemot 165 miljoner invånare i norta Europa.

Sedan Sölvesborg MV lagits i drift återstår av de äldre lång- och mellan-vågssändarstalionerna endast Motala LV som togs i bruk år 1962. Denna modifierades vid årsskiftet 1983/84 för alt ge förbältrad täckning av närom-rådel kring Sverige, främsl i nordostlig och sydvästlig riktning, bl. a. för alt ge kompensation för den i början av år 1984 nedlagda Göteborg MV och den lidigare nedlagda Stockholm MV. Motala LV används för sändning av riksprogram. Vidare finns kortvågssändarna i Hörby och Karisborg för täckning av områden på slörre avstånd med uilandsprogram.

I den år 1975 i Geneve fastställda frekvensplanen för lång- och mellan-vågsbanden finns förulom Golland LV (som används för Motala LV) och Sölvesborg MV (tidigare benämnd Skåne MV) ytteriigare sex tilldelningar (en på långvåg och fem på mellanvåg) som inle används. Då denna plan upphör all gälla år 1989 måste man, enligt televerket, räkna med atl de sistnämnda sex tilldelningarna därefter inle kan bibehållas om de inle används för svenska sändare.

Sammanställning av invesleringsmcdelsbehov

Televerkets beräkningar i 1985/86 års kostnadsnivå av investeringskostnader för den avgiftsfinansierade rundradioverksamheten under perioden 1985/86-1989/90 redovisas i följande sammanslällning, där även dispositionen av erhållna medel (i milj. kr.) för budgetåret 1984/85 anges.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              566

Disposition

Beräknat

investeringsmedelsbehov u

nder

av erhållna

femårsperioden 1985/86-1989/90

mpHel för

1984/85

1985/86

86/87

87/88

88/89

89/90

(1984/85 års

(1985/86;

års koslnac

Isnivå)

kostnadsnivå

)

Ulbyggnad av sändarstalioner

för FM och TV

32.6

27,7

19,4

13,5

12,8

4,3

Reinvestering för sändarsla-

tioner för FM och TV

31,1

35,5

45.3

45,8

44,3

50,0

Sändarslationer för AM

5,4

2,8

-

-

-

-

Radiolänklinjer och OB-ul-

rusining

19,0

22.3

24.0

27.2

29.3

36,5

Rundradioceniraler m. m.

3.7

7,0

5.2

7.4

7,5

3.1

Ell fjärde FM-näl

-

9,7

21,0

22.7

-

-

Summa

91,8'

105,0

114,9

116,6

93,9

93,9

' Inkl. 5 milj. kr. som ej förbrukals under budgelåret 1983/84.

Ulbyggnaden under budgelåret 1985/86

För budgetåret 1985/86 har televerket erhållit elt beställningsbemyndigande om 30 milj. kr.

För ulbyggnad av sändarslationer för FM och TV erfordras 27,7 milj.kr., för tillbyggnader för främst TV2-reservsändare vid slörre stationer och etl tiotal nya mindre TV-stationer. Dessulom anläggs elt trettiotal nya mindre TV-slalioner, arbetet med en ny FM-TV-stalion i Uppsala fortsätter och reservkraft för lokalradiosändare installeras vid vissa mindre FM-TV-stationer.

För reinvestering erfordras 35,5 milj. kr.

Belräffande sändarstalioner för AM erfordras för anläggning av den nya mellanvågsslationen Sölvesborg MV 2,8 milj. kr.

Utbyggnaden av radiolänklinjer och OB-utrustning beräknas till 6,7 milj. kr. och reinvesleringarna lill 15,6 milj. kr.

För en modernisering av rundradiocentralerna i Falun och Stockholm krävs 7,0 milj. kr.

För den första etappen i den treåriga utbyggnaden av ett Qärde FM-nät erfordras 9,7 milj.kr.

Programdistribution inkl. programinsamling

Driftskostnaderna för programdistribution m. m. beräknas uppgå lill 234,3 milj.kr. på den kostnadsnivå som beräknas gälla under budgelåret. Hänsyn har tagils lill den förhöjda kostnadsnivån och till volymökning. Även 2% rationalisering är invägd. Distributionen av program för Sveriges Utbildningsradio finansieras fr.o.m. budgetåret 1985/86 med rundradions avgiftsmedel. Dessa koslnader beräknas bli 21,8 milj.kr. Samma sändningsvolym som under budgetåret 1984/85 har förutsatts. Vidare ingår 8,3 milj.kr. som avser ljudradiosändningar lill lyssnare i ullandet och som finansieras av skallemedel.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              567

De koslnader som behöver bestridas av avgiftsmedel beräknas således uppgå fill (234,3 - 8,3 =) 226,0 milj. kr.

A v g ift s i n k a s seri n g och a v g ift s kon t ro 11

Televerkets koslnader för inkassering/kontroll av moilagaravgifier beräknas komma att uppgå till 78,0 milj. kr. på den kostnadsnivå som beräknas gälla under budgelåret 1985/86, varav 61,5 milj.kr. avser debitering och uppbörd och 16,5 milj. kr. kontrollverksamhet. Kostnadsförändringen jämfört med föregående år hänför sig lill dels minskade koslnader till följd av en bättre hantering av radiohandlarnas inköpsanmälningar, dels den förhöjda kostnadsnivån men med 2% rationalisering in vägd samt volymökning.

Medelsbehovel för   televerkets   kos t nade r för rundradioverksamhelen budgetåret 1985/86

Medelsbehovel för investeringsverksamheten uppgår lill 105 milj.kr. KostnadeiUa för avgiftsfinansierad programdistribution inkl. programinsamling samt avgiftsinkassering uppgår till (226,0 4- 78,0 =) 304,0 milj. kr. på den kostnadsnivå som beräknas gälla under budgetårel.

Byggnadsstyrelsen

För budgetåret 1984/85 har 114,5 milj.kr. av televisionsavgiftsmedel tilldelats byggnadsslyrelsen för byggnadsarbeten. Därav ulgör 6,5 milj. kr. medel för invesleringar som tidigarelagis av sysselsättningsskäl.

Byggnadsstyrelsen har beräknat medelsbehovet för projektering och uppförande av radio- och TV-byggnader under budgetåret 1985/86 lill 95 milj.kr. Beloppet avser till övervägande del beslutad lill- och ombyggnad inom kvarteret Förtådsbacken i Stockholm jämte energibesparande åtgärder inom samma kvarler saml härulöver bl.a. tillbyggnader i Sundsvall och Norrköping och en kontorsbyggnad i Malmö.

Sveriges Radio

Verksamheten unde r budgei år e n 1978/79 -1984/85

Ulbyggnaden av radio- och TV-verksamheten enligt riksdagens beslut år 1978 (prop. 1977/78:91, KrU 24, rskr 337) har pågått i sex budgelår. Ulbyggnaden skall vara genomförd vid utgången av budgetåret 1988/89.

Regionaliseringsätgärderna har under perioden t.o.m. budgetåret 1984/85 kostal mesl, 134 milj. kr., av de olika reformåtgärderna.

Huvuddelen av den planerade regionaliseringen av riksprogramproduk-tionen har kunnat genomföras. Riksradion har ökal distriktens rikspro-gramproduktion från 62 till 97 timmar per vecka, dvs. en ökning med 35 veckotimmar. Televisionens distrikt kommer budgetåret 1984/85 att produ-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              568

cera 594,5 timmar riksprogram. Regionaliseringsmålel 640 limmar beräknas nås budgelåret 1987/88.

Regional-TV-verksamheten har fått fastare form i de fyra ursprungliga försöksområdena. Norrköping startade regional-TV-sändningar i början av år 1980 och Växjö startade sådana sändningar över Småland som sjätte regional-TV-distrikl våren 1983.

Lokalradion har gjort väsentliga insatser för alt konsolidera verksamhelen och genomföra utvecklingsplanerna för basstationer, glesbygd och storstäder. Detla har bl. a. inneburit en väsentlig decentralisering av verksamhelen. Lokalradion har nu 41 lokalredaktioner uianför huvudorterna.

Slora insalser har vidare gjorts för kvalitetsförbättringar i programverksamheten. Sammanlagl har över åren 113 milj.kr. motsvarande drygt en tredjedel av medelstillskotlen använts för delta ändamål.

Hur resurstillskotten (i milj. kr.) har fördelats pä de olika ändamålen och på programföretagen framgår av följande sammanställning.

Total användning

därav

lokalradion

riksradion

televisionen

Vidgad regionalisering Regional-TV. lokalradio KvalilelsförbäUringar Minoritetsspråk m.m. Övrigl

63.4 70.9 113.3 15,2 51.3

314,1

53,3

4.5 1,1

58,9

23.8

29,1

5.4 15,8

74,1

39.6 17.6 84,2 5,3 34,4

181,1

Ulbildningsradion har lillförls medel för reformåtgärder endasl för budgelåren 1979/80 och 1980/81. Åtgärderna inriktades på kvalitetsförbättringar, minoritetsspråk och regionalisering.

Verksamheten under budgetåret 1985/86

1 förra årets anslagsframställning redovisades programföretagens bedömningar av de kvarstående reformbehoven inom ramen för 1978 års reformprogram. Den dominerande posten i programmet är enligt Sveriges Radio AB (SRAB) åtgärder för all höja programkvalilelen. Regionaliseringen som är den andra större kostnadsposten har nu genomförts så långi all några väsentliga ytteriigare höjningar av driftskostnaderna inle behövs för atl nå regionaiiseringsmålen.

De bedömningar som programföretagen har gjort i årets anslagsframställningar befäster synen på de kvarstående reformbehoven. Kvalitetsförbättringarna svarar nu liksom förra året för ca 4/5 av de kvarstående behoven. Regionaliseringen tar ca 10% av de återstående reformmedlen i anspråk.

Sveriges Television (SVT) planerar atl starta regional-TV-sändningar gemensaml för Mellansvenska dislriklel och Värmlandsdislrikiel våren

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                             569

1986. Della innebär etl avsleg från riksdagens rikllinjer för distriktsindelningen för regional-TV.

Dislriktsindelningen enligt 1978 års beslut innebar att Södermanlands län fördes lill Mellansvenska distriktet. F.n. är länet bevakningsmässigt delat på Mellansvenska distriktet för norra länsdelen och Östra distriktet för södra länsdelen. Det senare lar även emot regional-TV-sändningarna från Norrköping.

För atl regional-TV-programmel från Mellansvenska distriktet skall kunna sändas till den södra delen av Södermanlands län krävs 21,3 milj. kr. i ny- och ombyggnader av sändare. Det medför vidare en åriig driftskosl-nadsökning med 0.8 milj.kr. SVT beräknar dessulom att vissa merkostnader kommer all uppstå för programverksamheten. Om sändningarna i slället sker från öslra distriktet beräknas investeringskostnaden bli 6,5 milj. kr. och driftskostnaden 0,3 milj. kr.

SRAB anser i likhet med SVT atl del vid sidan av de ekonomiska skälen för att behålla den nuvarande distriktsgränsen även finns journalistiska skäl alt göra detla på grund av den faktiska uppdelning i en sydostlig och en nordvästlig del som karakteriserar Södermanlands län.

Landshövningen i Södermanlands län har i en skrivelse kommenterat SRAB:s ställningstagande i denna fråga. 1 skrivelsen framhålls att den lösning som SRAB förordar vore olycklig, eftersom den skulle öka länets redan kännbara splittring samiidigi som den skulle leda till ett försvårande av nyhetsbevakningen i länet.

Rationaliseringar och besparingar

Ell rationaliseringskrav på 2 % har gällt för den avgiftsfinansierade verksamheten fr.o.m. budgelåret 1981/82 och för Sveriges Utbildningsradio (UR) fr. o. m. budgetåret 1979/80. Del innebär enligt SRAB att den avgiftsfinansierade verksamheten budgetåret 1984/85 haren 8% lägre medelslilldelning för oförändrad verksamheisnivå. För UR är nivåsänkningen 12%.

Riksdagens beslut med anledning av förslagen i regeringens proposition (prop. 1983/84:40) om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. (bil. 6, KrU 1983/84:8, rskr 90) innebär all en besparing om 50 milj. kr. skall genomföras för SRAB:s del fr. o. m. budgetåret 1985/86.

Härutöver har verksamheten drabbats av kostnadsökningar som inte omfattats av kompensationssystemet. Della gäller verkningar av 1982 års devalvering, lokalkostnadsökningar, ökade koslnader för programrälter m. m.

Programföretagen har genomfört ulbyggnaden och förstärkningen av verksamhelen enligt 1978 års reformprogram. Medelstilldelningen har för dessa ändamål årligen räknats upp med 2,3%.

Nettoeffekten av reformtillskottel och rationaliseringskravet på medelstilldelningen har inneburit en ökning av medelsramen om 4—5 milj. kr. årligen. SRAB påpekar all detta har inneburit atl reformverksamheten i allt väsenlligt har självfinansierats.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               570

Redovisningen av reformverksamheten visar atl ralionaliseringsarbetel hittills har kunnat drivas ulan atl reformarbetet har bromsats. Samiidigi skapar emellertid den ekonomiska åtstramningen ett allvarligt läge som inte kan undgå att återverka på programmen.

Programföretagens ålgärder för all möla den alll siramare ekonomiska siiuafionen har blivit en del av deras allmänna verksamhetsplanering. Besparingskravet om 50milj. kr. ovanpå den nu planmässigt bedrivna ralionaliseringsverksamhelen innebär enligt SRAB atl planerna förrycks kraftigt och atl gjorda dispositioner måste ändras.

SRAB understryker de olägenheter som programföretagen påtalar som en följd av förändringarna i planeringsföruisällningarna under flera år. Förändringarna har enligt SRAB inneburit alt medelstilldelningen budgetåret 1985/86 är 400-500 milj. kr. lägre än den skulle ha varil med de ursprungliga förutsättningarna. Förulom all della motverkar en rationell planering av programverksamheten blir del enligt SRAB svårt alt behandla frågor om personalreduceringar på ett konsekvent och för personalen godtagbart sätt.

Medelsbehovet för budgetårel 1985/1986

Medelstilldelningen för den avgiftsfinansierade verksamheten budgetåret 1984/85 är i 1983/84 års prisläge I 848,5 milj. kr.

Utbildningsprogramverksamhelen skall avgifisfinansieras fr.o.m. budgetåret 1985/86. De kostnader som bör läckas av avgiftsmedel inom Sveriges Radio-koncernen är kostnaderna för programverksamhet och för investeringar. Budgetårel 1984/85 beräknas koslnaderna för programverksamheten till 96,8 milj. kr. i 1983/84 års prisläge. Kostnaderna för investeringar utgör ett fasl belopp på 2 milj. kr.

Underlaget för beräkningen av medelsbehovet för budgetårel 1985/86 är således (I 848,5 + 96,8 4- 2 =) I 947,3 milj. kr.

I enlighet med riksdagens beslut år 1981 (prop. 1980/81:100 bil. 12 s. 84-85) beräknas medelslillskottel för budgetåret 1985/86 till 2,3%, vilkel motsvarar 44,8 milj. kr.

Rationaliseringskravet om 2% motsvarar 39,8 milj. kr. Härtill kommer besparingskravet på 50 milj. kr. Medelsbehovel blir därmed 1902,3 milj. kr.

M ot lagaravgifl en

Den allmänna motlagaravgifien har fr. o. m. den I juli 1983 höjls med 28 kr. till 576 kr. Färglillägget är oförändrai 160 kr. Den samlade avgiften för innehav av färg-TV-moltagare är således 736 kr.

Intäkterna för rundradiofonden under budgelåret 1984/85 beräknas till 2364 milj. kr. och utgifterna till ca 2440 milj. kr. Vid årets ingång fanns dessutom en behållning från föregående budgetår om 181 milj. kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               571

För budgetåret 1985/86 ökar belastningen pä rundradiofonden lill följd av alt UR skall avgifisfinansieras. De lolala koslnaderna för UR (programverksamhet och distribution) ulgör ca 125 milj. kr., vilket motsvarar en avgiftshöjning på 38 kr.

Till övervägande del bestäms behovel av alt höja avgifterna av takten i den allmänna kostnadsutvecklingen. De närmaste åren påverkas behovet också av byggnadsslyrelsens koslnader för nybyggnader i kvarteret Förrådsbacken i Slockholm. Med hänsyn lill osäkerheten i föreliggande infia-tionsbedömningar har beräkningarna utformats från två olika inflationsantaganden (4% resp. 7%). Enligt beräkningarna måsle den allmänna molta-garavgifien för budgetåret 1984/85 höjas i båda fallen. Med samma principer i övrigt för reservbehållning i fonden etc. som lidigare år bör höjningen enligt företaget vara 64 kr. vid 4% inflation och 84 kr. vid 7% inflation.

SRAB understryker viklen av atl den kompensalion som koncernen får för kostnadsutvecklingen även i fortsättningen följer den allmänna kostnadsutvecklingen i samhället.

Radionämnden

Medelsanvisningen för radionämnden för innevarande budgetår uppgår till 1653000 kr., varav högsl 1308000 kr. avser medel för lönekostnader och 128000 kr. medel för lokalkostnader. För budgetårel 1985/86 har nämnden begärt en ökning av medelsanvisningen med 48000 kr. Av della belopp avser 44000 kr. kompensation för ökade lönekoslnader och 4000 kr. kompensalion för ökade hyreskostnader. Nämnden har inte beräknal någon ivå-procentig minskning av resurserna med motivering atl någon prisomräkning inte begärts för övriga förvaltningskostnader. Delta innebär i sig en besparing som är betydligt störte.

Föredragandens överväganden

Ulbyggnaden av radio- och TV-verksamheien enligi riksdagens beslut år 1978 har pågått i sju budgetår. Det budgelår som nu behandlas (1985/86) är det sista årel i den period under vilken verksamhelen regleras enligt de nu gällande avtalen mellan slalen och Sveriges Radio-koncernen. Mina förslag i del följande begränsar sig lill frågor av direkl betydelse för medelstilldelningen för delta budgelår. 1 den beredning som jag har för avsikt alt tillkalla för atl förbereda den nya avtalsperioden kommer frågor av mer principiell och långsiktig karaktär all behandlas.

Mina förslag till medelslilldelning för den avgiftsfinansierade verksamheten för nästa budgetår (i milj. kr.) framgår av följande sammanslällning.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

572

Beräknal för 1984/85

Förslag för 1985/86

Sveriges Radio, televerket, byggnadsstyrelsen, radionämnden

Föredraganden

Televerket

Investeringskostnader Driftskostnader

91,8

277.6

105.0 304.0

95.3 304.0

Byggnadsslyrelsen

108.0

95.0

100,0

Sveriges Radio

Drifts- och investeringskostnader (prisläge 1983/84)

1 848.0

1 902.3

1 902,3

Summa

2 325,4

2 406,3

2401,6

Radionämnden

1,653

1,701

1,752

I 1981 års budgetproposition (bil. 12 s. 92) angavs en plan förteleverkets invesleringar i rundradioanläggningar fram lill budgetåret 1985/86. Denna plan förlängdes med anledning av förslag i 1983 års budgetproposition (prop. 1982/83: 100 bil. 10 s. 151-152), gjordes rullande och kom att omfatta de fem närmast följande budgetåren. Det innebär att den nu bör föriängas med etl år t.o.m. budgetåret 1989/90. För åren efter 1985/86 gäller besluten under förutsättning atl statens avtal med Sveriges Radio AB (SRAB) och dess programbolag förlängs efler budgetåret 1985/86 då investeringsnivån bör vara densamma som för de närmast föregående åren, dvs. 86.8 milj. kr. i 1984/85 års prisläge.

Televerket bör också fortlöpande pröva om del finns anledning all revidera investeringsplanerna med hänsyn lill utvecklingen, t.ex. vad gäller satellit- och kabellekniken.

Televerket har i sin anslagsframställning beräknal koslnaderna för ett fjärde FM-nät lill 50 milj. kr. Ulbyggnaden föreslås ske under en treårsperiod med början budgelåret 1985/86 till en kostnad av 9,7 milj. kr. Enligt min bedömning är behovel av ett fjärde FM-nät påkallat framför alll för alt ge ökad flexibilitet ål lokalradions sändningar. Den nuvarande ordningen med fasta sändningstider inom P3:s programtablåer är en konstruktion som kan skapa onödiga problem och låsa lokalradion på etl olyckligt sätt. Frågan om användningen av etl fjärde FM-nät bör dock behandlas i samband med förberedelserna för det nya radio- och TV-avtalel. En utbyggnad bör därför anstå till budgetåret 1986/87.

De sändningar över Mellansvenska distriktet och Värmlandsdislrikiel som enligt Sveriges Televisions (SVT) planer kommer atl börja under första kvartalet 1986 kommer att innebära att de regionala nyhetssändningarna delar Södermanlands län i två delar, på så sätt all norra delen av länet bevakas av och får sina sändningar från Örebro i del mellansvenska di-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              573

slriktet, medan den södra länsdelen får sina sändningar från östra distriktet med sändning från Nortköping. Landshövdingen i Södermanlands län har i en skrivelse påpekat del olyckliga i en uppdelning av länel på ivå regionala sändningar. I del beslut som fattades av riksdagen år 1978 angående radions och televisionens framtid (prop. 1977/78:91, KrU 24. rskr 337) betonades atl gränserna mellan regional-TV-områden endasl undantagsvis bör bryta en länsgräns. Enligt min mening bör de regionala sändningarna över Mellansvenska distriktet kunna påböijas enligt de planer som presenterats av SRAB. Det bör dock inle hindra all frågan om läckningsområden utreds ytterligare. SRAB och televerket bör gemensaml presentera etl förslag senasl i samband med nästa anslagsframslällning.

Mill förslag lill medelslilldelning för televerkels investeringar för budgetårel 1984/85 uppgår därmed till 95,3 milj. kr. 1 medelsanvisningen ingår kompensation för kostnadsökningar.

Jag förordar vidare alt televerket i likhet med lidigare år får rätt atl utnyttja upp till 5 milj. kr. av näsla ärs medgivna förbrukning för atl avbalansera det löpande årets förbrukning saml får rätt au intill en summa av 5 milj. kr. ulnyttja medel som inte tagils i anspråk etl år del nästkommande budgetårel.

Jag förordar vidare all elt beställningsbemyndigande om 30 milj. kr. i likhet med tidigare år lämnas till televerket för budgetårel 1986/87.

Vid mina beräkningar av medel för televerkets drift har jag beräknat kompensation för kostnadsökningar. Jag beräknar medelsbehovel för programdistribution och avgiftsinkassering till 304 milj. kr. 1 detla belopp ingår även 21,8 milj. kr. som ulgör koslnaden för distribution av Ulbild-ningsradion.s program. Denna kosinad finansieras f. n. över statsbudgeten under reservationsanslaget Sveriges Radio AB för verksamheten vid Sveriges Utbildningsradio AB (Vill: 1984/85 C I).

Jag övergår nu till frågan om SRAB:s lokalbehov och medelstilldelningen till byggnadsslyrelsen.

Mina förslag lill invesleringar framgår av följande investeringsplan.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

574

Byggnadsobjekl

Kostnadsram dkr)

Medelsförb

irukning dkr)

Bygg-

Färdigstäl-

slarl

83-01-01

84-01-01

Faktisk t.o.m.

Beräknad för

år-månad

lande är —

84-06-30

1984/85        1985/86

månad

Objekt tärdigslällda

eller förvärvade

före 1983-07-01 men

ännu ej slutredovisade

87 486

88 486

72 958

1700

351

Ulbyggnad inom kv.

Förrådsbacken i

Stockholm

307 000

324 000

58 342

80000

80000

83-08

87-06

Ombyggnad av radio-

husel i Slockholm

m. m.

22 700'

11 900'

1000

87-01

88-01

Ombyggnad av restau-

ranger inom kv. För-

rädsbacken i

Stockholm

12 2(K)

38

700

7 000

86-01

86-10

Tillbyggnad av radio-

och TV-husel i

Norrköping

6 500-

8 600'

337

4 500

3 000

84-10

85-09

Kontorshus i Malmö

14 100

14 900

992

6000

7 000

84-08

85-09

Tillbyggnad av radio-

och TV-husel i

Sundsvall

13 500

14 250

11 579

1600

1000

83-09

84-06

Om- och tillbyggnad

av radio- och TV-

husel i Örebro

7 600'

800

5000

85-10

86-08

Projektering

1050

3 050

2 000

Summa

451286

481 936

145 296

98 350

106 351

Erfarenhetsmässig

reduktion av

medelsbehovet

8 350

6 351

Beräknat medelsbehov

90 000

100000

Preliminär ram ■ Tidigareläggning enligi regeringsbeslut den 12 april 1984 om vissa sysselsättningsskapande ålgärder. ' Av beloppet bestrids I 700 Ikr. med SVT: s invesleringsmedel.

Som framgår av investeringsplanen beräknar jag en medelsförbrukning om 100 milj. kr. för nästa budgetår. Huvuddelen av detta belopp, 80 milj. kr., avser de nya TV-lokalerna inom kvarteret Förrådsbacken i Slockholm.

I gällande investeringsplan finns uppförd en preliminär kostnadsram om 22,7 milj. kr. i prisläget den 1 januari 1983, motsvarande 24,1 milj. kr. i prisläget den I januari 1984, för ombyggnad av radiohusel och av restauranger inom kvarteret Förtådsbacken i Stockholm. Regeringen har nyligen uppdragit ål byggnadsslyrelsen alt projektera ombyggnad av restaurangerna med sikle på en byggstart under år 1986. En särskild kostnadsram om 12,2 milj. kr. bör därför föras upp i investeringsplanen. Vidare föreslår jag atl resterande del av den preliminära kostnadsramen, dvs. (24,1 - 12,2 =) 11,9 milj. kr. förs upp som en preliminär kostnadsram för ålerslående ombyggnad av radiohusel i Slockholm.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               575

1 samband med all de regionala TV-sändningarna över mellansvenska distriktet påbörjas bör nuvarande radio- och TV-hus i Örebro byggas till. Kostnaden för denna tillbyggnad inkl. vissa mindre ombyggnader har beräknats till 7,6 milj. kr. Jag avser att föreslå regeringen att projekteringsarbete får påbörjas. T. v. bör en preliminär kostnadsram om 7,6 milj. kr. föras upp i investeringsplanen.

Regeringen bör bemyndigas att av konjunkturmässiga eller andra skäl anvisa yllerligare högsl 10% av nu föreslagna lolala invesleringsmedel lill televerket och byggnadsslyrelsen.

Förslaget till medelslilldelning för SRAB baseras på följande beräkningar.

Fr.o.m. näsla budgetår kommer Utbildningsradion att finansieras med avgiftsmedel i enlighet med riksdagens beslut med anledning av prop. 1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. (bil. 6, KrU 1983/84:8, rskr 90). Vidare har koncernen ålagts etl besparingskrav på 50 milj. kr. som enligt riksdagens nämnda beslut skall fördelas på samlliga bolag.

För kalenderåret 1984 infördes vidare i enlighet med förslag i prop. 1983/84:40 en förändring i förelagets planeringsförutsättningar så lill vida att den kompensalion för kostnadsökningar som tidigare beräknades enligt basbeloppsindex, följer en justerad konsumentprisindex upp till 4%, varefter medelstilldelningen låses på denna nivå för resten av budgetårel. För första halvåret av kalenderåret 1985 beräknas kostnadsökningen åter enligt en justerad konsumentprisindex. Denna index bör också kunna tillämpas för budgetåret 1985/86. Regeringen bör dock begära riksdagens bemyndigande all justera index ytterligare i det fall den skulle innebära en över-eller underkompensation för kostnadsökningarna för Sveriges Radio-koncernens del.

I övrigl bör samma förulsällningar som lidigare år gälla, dvs. ell reform-tillskott på 2,3 % och ett rationaliseringskrav på 2 %.

Medelstilldelningen lill SRAB blir därmed I 902,3 milj. kr. i 1983/84 års prisläge.

SRAB bör som nu ha möjlighet att i kostnadsuljämnande syfte från rundradiofonden rekvirera högst 30 milj. kr. med skyldighet atl under nästföljande budgetår återbetala molsvarande belopp. Denna dragningsrätt skall avse kortare tidsperiod. De medel som erhålls genom utnyttjande av dragningsrätten får ej behållas som ell permanent lån lill koncernen. Regeringen, eller efler beslut av regeringen SRAB, bör därför ges elt bemyndigande att i kostnadsuljämnande syfte från rundradiofonden rekvirera högst 30 milj. kr.

SRAB har på regeringens uppdrag redovisat en verksamhetsplan för perioden 1985/86-1989/90 för Sveriges Radio-koncernens förs vars bered skåp. Planen följer de riktlinjer som angavs i prop. 1981/82: 102 om säkerhetspolitiken och loialförsvaret som, vad beträffar Sveriges Radio-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              576

koncernens verksamhet, antogs av riksdagen våren 1982 (FöU 1981/82:8, rskr 374). 1 medelsberäkningarna för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten har hänsyn tagits lill koslnader för beredskapsåtgärder.

Milt förslag avseende radionämnden innebär att jag vid mina beräkningar har lagil hänsyn lill kända löneökningar och lill prisutvecklingen samt all i likhet med föregående år elt begränsat huvudförslag har Ulläm-pats. Besparingen har tagils ut inom övriga förvallningskoslnader. Min medelsberäkning för budgelåret 1984/85 uppgår därmed lill 1752000 kr. Därav utgör medlen för lönekoslnader högsl 1 404000 kr. och medlen för lokalkoslnader 132000 kr.

Fr.o.m. den I juli 1984 är motlagaravgifien 576 kr. och färg-TV-lilläggel 160 kr. För budgetåret 1985/86 bör avgiften höjas för att läcka bl.a. kostnadsökningarna och koslnaderna för Utbildningsradion. Jag förordar en höjning av avgiften med 56 kr. Med den föreslagna höjningen beräknas fondbehållningen vid budgetårets slut uppgå till ca 100 milj. kr. Mitl förslag om höjning av den allmänna motlagaravgifien förutsätter atl lagen (1978:478) om avgift för innehav av televisionsmotlagare ändras. Förslag härtill har upprättats inom utbildningsdepartementet och bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 10.4.

Lagförslaget lorde röra sådant ämne som avses i 8 kap. 18 § andra stycket regeringsformen. Enligt min mening är emellertid lagändringen av den arten att lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Lagrådets yttrande har därför inte inhämtats.

Med hänvisning till vad jag har anförl och lill sammanställningarna hemsläller jag atl regeringen föreslår riksdagen alt

1.         anta förslaget lill lag om ändring i lagen (1978:478) om avgift för innehav av televisionsmotlagare,

2.    godkänna föriängningen av televerkets investeringsplan med ell år,

3.    godkänna mitt förslag till medelsberäkning för televerkels invesleringar,

4.    bemyndiga regeringen, eller efter beslut av regeringen televerket, att föra högst 5000000 kr. mellan budgelåren 1984/85 och 1985/86 som skuld resp. tillgodohavande,

5.    medge alt regeringen lämnar televerket ell beställningsbemyndigande om 30000000 kr. för budgetåret 1985/86 avseende invesleringsändamäl,

6.    godkänna milt förslag till medelsberäkning för televerkels driftskostnader,

7.    bemyndiga regeringen alt besluta om byggnadsarbeten för radio-och TV-verksamheten inom de kostnadsramar jag har förordat,

8.    bemyndiga regeringen alt av konjunkturmässiga eller andra skäl anvisa ytterligare högst 10% av föreslagna lolala investeringsmedel till televerket och byggnadsslyrelsen.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                 577

9. bemyndiga regeringen all beräkna kompensalion för kostnadsökningar för radio- och TV-verksamhet på det sätt som jag har förordal,

10. godkänna milt förslag lill medelsberäkning för den avgiftsfinansierade verksamhelen inom Sveriges Radio-koncernen,

11. bemyndiga regeringen, eller efler beslui av regeringen Sveriges Radio AB, alt rekvirera högsl 30000000kr. från rundradiofonden i kostnadsuljämnande syfte,

12.        godkänna mitt förslag lill medelsberäkning för radionämndens verksamhel.

37    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                    578

H. INTERNATIONELLT KULTURELLT SAMARBETE

Föredragandens överväganden

Vitaliteten inom ulbildning, forskning och kulturliv beror bl.a. på ett fungerande samarbete och elt livligt personulbyte med andra länder. Anslagen till internationellt kulturellt samarbete syftar bl.a. till att i olika former stödja och främja erfarenhets- och personutbyiet över gränserna. Anslagen avser både bilateralt utbyte och multilateralt samarbete. Det förtjänar atl framhållas atl huvuddelen av det internationella samarbetet inom utbildning, forskning och kultur dock bedrivs som en inlegrerad del av berörda institutioners och myndigheters verksamhel och budget.

Jag vill i det följande något kommentera aktuella frågor i anslulning till två europeiska ministerkonferenser under 1984.

I maj 1984 genomfördes den fjärde europeiska kuliurminislerkonferen-sen inom Europarådet, varvid man bl. a. enades om gemensamma mål för kulturpolitiken. Från svensk sida har man som ett led i uppföljningen av denna konferens förordal att särskilda insatser görs för att studera metodiken för utvärdering av etl lands kulturpolitik. Elt sådant arbete skulle kunna resultera i bättre förulsättningar alt jämföra olika länders kullurpoliiiska insatser och därmed lägga grunden för ett vitaliserat kultursamarbete både inom Europarådets medlemskrets och med länder utanför denna krets. Ett Europarådsseminarium om sådana frågor artangeras i Sverige 1985. Jag anser det för svensk del värdefullt med detta samarbete kring frågor om utvärdering av kullurpoliiiska insatser.

I september 1984 ägde den första europeiska forskningsministerkonferensen inom Europarådet rum. Konferensen enade sig om atl stärka forskningssamarbetet inom Europa inom vissa särskilda forskningsområden och om att främja utbytet (mobiliteten) av forskare och forskarstuderande. Bland annat accepterades ett svenskt förslag att man bör undersöka möjligheterna att skapa ett alleuropeiskt stipendieprogram för forskare och forskarstuderande. Mobilitetsfrågorna behandlades också vid en Europarådskonferens senare samma år.

Jag vill i detla sammanhang erinra om att Europarådet tidigare antagit en särskild rekommendation om inrättande av nationella s. k. stöd- och slimu-lanscentra för att främja internationell rörlighet inom högskoleområdet. Sverige har för sin del godkäni denna rekommendation.

Jag anser det angeläget att praktiska åtgärder nu vidtas för atl utveckla en sådan funktion. Jag avser all senare återkomma till regeringen med förslag i denna fråga.

Jag kommer senare under våren alt anmäla frågan om Sveriges andel av Nordiska ministertädeis kulturbudgel för verksamheten år 1986. I det

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

579

följande kommer jag endast all redovisa etl preliminärt beräknal belopp för delta ändamål.

1 prop. 1983/84:115 om gäslstuderande i högskolan, som nyligen behandlades av riksdagen (UbU 1984/85:3, rskr 20), framhöll jag bl.a. alt det var angelägel alt höja antalet gäslstipendier från nuvarande 87 lill 100. Chefen för utrikesdepartementet har nu under anslaget III D 1. Svenska institutet beräknal medel för en sådan höjning av antalet gäslstipendier.

Mina förslag vad gäller den särskilda budgeten för det internationella kulturella samarbetet präglas liksom övriga områden av den återhållsamhet som betingas av det slalsfinansiella lägel. Jag föreslår i huvudsak endasl sådana nya åtaganden som finansieras genom omprioriteringar mellan befinlliga anslag eller anslagsposter.

H 1. Kulturellt utbyte med utlandet

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

4158359 5 135000 5 656000

Reservation

282281

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Anslagsfram-

Före-

ställningar

draganden

1. Slatens kulturråd för

inlernalionelli

kulturutbyte

2 298000

-h   288000

4- 60000

2. Svenska institutet för

a) intemationellt

kulturutbyte

634000

4-   518000

4- 40000

b) viss stipendie-

verksamhel

56000

4-      4000

4-    2000

c) Inlegrerad utlandsui-

bildning (lUU)

-

—

4-350000

3. Skolöverstyrelsen för

intemationellt utbyte pä

skolans område

446000

4-    39000

4- 25000

4. Svenska sludenlhemmet

i Paris

184000

-H    23 000

4- 15000

5. Nämnden för svenskl-

amerikanskl forskarutbyte

(Fulbrighl Commission)

985 000

-h    98 500

4- 29000

6. Riksföreningen

Sverigekonlakl

318000

+   432000

of.

7. Folkrörelsemas

inlemationella

kulturkontakter

214000

-

of

Summa

5135000

4-1402500

4-521000

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               580

Statens kulturråd

Kulturtådet framhåller atl internationellt kulturutbyte är viktigt för atl ge svenskl kulturliv stimulanser och impulser. Antalet ansökningar som gäller internationellt kulturutbyte har ökat under en följd av år.

Svenska institutet

Institutet menar atl en förslärkning av anslaget är nödvändig för all stödja störte gästspel samt större ulslällningar i andra länder. Efterfrågan på sådana engagemang har ökal som en följd av det stigande intresset utomlands för svensk kullur.

Skolöverstyrelsen (SÖ)

Från anslagsposten bestrids bl.a. koslnader för bidrag lill stipendier åt svenska elever vid United World College of the Atlantic, stipendier lill svenska gymnasieskolelever för sludier i Frankrike, Svenska förbundet för internationella barnbyar, svenskl medlemskap i inlernaiionella förbundet för hushållsundervisningens befrämjande samt till svenskl deltagande i de årliga internationella skolungdomsiävlingarna, de s. k. olympiaderna, i matematik, fysik och kemi.

Svenska studenthemmet i Paris

Styrelsen framhåller atl en ökning av statsbidraget utöver prisomräkning är nödvändig. Sludenlhemmet befinner sig i en svår ekonomisk situation och hyrorna har höjts med över 13 % innevarande läsår.

Nämnden för svenskt-amerikanskt forskarutbyte (Fulbrighl Commission) Den av kommissionen begärda ökningen motiveras huvudsakligen av alt del amerikanska bidraget sannolikl kommer all öka med minsl 10 % utöver 1984 års nivå.

Föredragandens överväganden

För s. k. integrerad utlandsuibildning anvisas budgetåret 1984/85 100000 kr. över tredje huvudtiteln, anslaget D 1. Svenska institutet. Efler samråd med chefen för utrikesdepartementet föreslår jag atl motsvarande medel för budgetåret 1985/86 i stället beräknas under förevarande anslag.

Sedan budgetåret 1983/84 bedriver Svenska institutet i samarbete med universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) en försöksverksamhel med inlegrerad utlandsutbildning. Integrerad utlandsutbildning innebäratl högskoleenheter och institutioner i Sverige och annat land kommer överens om att de studerande kan förlägga viss del av sin ulbildning lill del andra landet med på förhand garanterat tillgodoräknande av resp. kurser eller kursmoment. F.n. förekommer sådant samarbeie endast mellan Sverige och Västtyskland. Jag kan konstatera att erfarenheterna av hittillsvarande

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

581

samarbete är mycket goda och att intresse finns för en ulbyggd verksamhel såväl vid svenska som vid skilda utländska universitet.

lUU ulgör, enligi min mening, ett värdefullt led i internalionaliseringen av högskolan. Jag har beräknal en anslagsökning med 250000 kr. till Svenska institutet för denna verksamhet. Därigenom räknar jag med alt verksamheten kan byggas ul och atl samarbete kan inledas med flera länder.

Jag förordar härulöver en viss uppräkning av anslagel för nästa budgetår med hänsyn lill prisutvecklingen.

Med hänvisning lill vad jag har anfört och lill sammanställningen hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

atl lill Kulturellt ulbyle med utlandet för budgelåret 1985/86 anvisa etl reservationsanslag av 5656000 kr.

H 2. Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m. m.

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

10634215 19446000 25642000

År 1950 anslöt sig Sverige lill Förenta nationernas organisation för Ulbildning, vetenskap och kullur, Unesco (Sveriges överenskommelse med främmande makter 1950:114). Svenska unescorådel är elt med stöd av Unescos stadga inrättat nationellt råd med uppgift atl i Sverige främja Unescos verksamhet och stödja svenska insatser inom ramen för organisationens program.

Medel för den upplysningsverksamhet i Sverige om Unesco, för vilken svenska FN-förbundet ansvarar, anvisas över tredje huvudtiteln.

1984/85

Beräknad ändring

1985/86

Unescorådel

Före-

draganden

1. Årsbidrag lill

Unesco

19000000

4-5 769000

4-5 769000

2. Svenska unescorådel för

a) rådels möten

109000

4-     16000

4-      3 000

b) utrednings- och

programverksamhet

137000

+    33000

4-       4000

3. Deltagande i Unescos

generalkonferens

är 1985

-

4-   140000

-F   120000

4. Avgift till

konvention om

väridens kuliur-

och naturarv

200 000

4-     50000

4-     50000

5. Medlemsavgift till ICCROM

-

-

4-   250000

Summa

19446 000

4-6008000

4-6196000

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               582

Svenska unescorådel

Medlemsländernas bidrag till Unescos reguljära budgei fastställs vid generalkonferensen. Vid Unescos 23:e generalkonferens hösten 1983 fastställdes organisationens budget för tvåärsperioden 1984-85. För innevarande budgelår har medel beräknats för den svenska andelen av denna budget såvitt avser år 1985. Ärsbidraget för 1986, som alltså skall betalas ul under budgelåret 1985/86, kan beräknas först när generalkonferensen hösten 1985 fastställt organisationens budget för perioden 1985/86. Unescorådel uppskattar preliminärt medelsbehovet för Sveriges bidrag till Unesco år 1985 fill 25 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Svenska unescorådets preliminära bedömning bör läggas lill grund för anslagsberäkningen vad gäller årsbidrag lill Unesco. Därvid förutsätter jag att anslaget under budgetåret 1985/86 får belastas med den svenska andelen för år 1986 av den budgei som Unescos generalkonferens slutligt fastställer hösten 1985.

Sveriges avgifl till International Centre for the Study of the Preservation and the Restauration of Cultural Property in Rome, ICCROM, har hittills anvisats över anslaget F 31. Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader. Efter samråd med statrådel Göransson föreslår jag atl denna avgift fortsättningsvis anvisas över förevarande anslag. Jag har för detla ändamål beräknat 250000 kr.

För kostnader för svenskl deltagande i Unescos generalkonferens år 1985 beräknar jag en engångsanvisning om 120000 kr.

Med hänvisning till vad jag har anfört och lill sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av 25642000 kr.

H 3. Bidrag till internationella kongresser m. m. i Sverige

1983/84 Utgift                    470000                  Reservafion                          150577

1984/85 Anslag                   594000

1985/86 Förslag                  612000

Frän anslagel utgår efter särskild ansökan bidrag lill förberedelse- och administrafionskosinader för i Sverige anordnade internationella kongresser och symposier, företrädesvis på utbildningens och forskningens områden.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              583

Föredragandens överväganden

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 612000 kr. Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

atl til) Bidrag till internationella kongresser m.m. i Sverige för budgetåret 1985/86 anvisa etl reservafionsanslag av 612000.

H 4. Bidrag till svenska institut i utlandet

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

2 260000 2639000 2 797000

Under detta anslag utgår för närvarande bidrag lill tre svenska icke-statliga forsknings- och kulturinstitut i utlandet.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Svenska institutet i Rom Svenska insliluiet i Athen Svenska forsknings-inslilutel i Istanbul

Summa

Instituten

Föredraganden

2 164 000

4-460000

4- 78000

441000

4-280000

4- 80000

34000

4- 22000

of.

2 639000

4-762000

4-158000

Instituten

Styrelsen för Svenska institutet i Rom framhåller bl. a. att föreståndaren har en slor arbetsbörda och att institutet har behov av en vetenskapligt utbildad befattningshavare vid föreståndarens sida. Styrelsen begär 120000 kr. för en tjänsl som forskningsassistent. Vidare framhåller styrelsen alt inflationen i Italien är mycket hög och att institutet inte har kompenserats härför.

Styrelsen för Svenska institutet i Athen framhåller att institutets ekonomiska situation är myckel svår och all det är nödvändigl alt statsbidraget höjs väsentligt utöver kompensation för koslnadsstegringar.

Styrelsen för Svenska forskningsinstitutet i Istanbul begär medel för ökade lokalkostnader saml för stipendier och kursverksamhet.

Föredragandens överväganden

Styrelsen för svenska inslitulel i Athen har anfört alt institutets ekonomiska marginaler är mycket knappa och atl den kraftiga kostnadsutvecklingen i Grekland kan ställa inslitulel inför belalningssvårigheter.

Jag vill erinra om atl riksdagen våren 1984 godkände förslag om att

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               584

förslärka de ekonomiska grundvalarna för institutet. Jag har nu beräknat en mindre medelsförsiärkning lill institutet. Denna moisvarar av institutet förväntade kostnadsökningar. Medelsökningen har möjliggjorts genom omprioritering inom anslaget.

Med hänvisning i övrigt till sammanslällningen hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till svenska institut i utlandet för budgetåret 1985/86 anvisa ett anslag av 2797000 kr.

H 5. Nordiska ministerrådets kulturbudget

Genom 1971 års nordiska kulturavtal har en för de nordiska länderna gemensam kulturbudgel upprättats. Denna budgei fastställs av Nordiska ministerrådet med förbehåll för de nationella parlamentens godkännande och avser ell budgetår som sammanfaller med kalenderåret. I statsbudgeten för 1984/85 har under anslaget Nordiska ministerrådets kulturbudgel anvisats 46 500000 kr. som svensk andel av denna budgei för är 1985 (prop. 1983/84: 181, KrU 23, rskr 355).

Föredragandens överväganden

Budgetarbetet belräffande Nordiska ministerrådets kulturbudgel för år 1986 pågår f.n. i ministertådets olika organ. Jag avser alt senare föreslå regeringen att lägga fram en särskild proposition rörande denna budgei. 1 avvaktan härpå bör preliminärt beräknas oförändrai belopp för den svenska andelen. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnel, till Nordiska ministerrådets kulturbudget för budgetåret 1985/86 beräkna ett förslagsanslag av 46500000 kr.

H 6. Bilateralt nordiskt kultursamarbete m. m.

1983/84 Utgift                  6874 207                 Reservation                          272725

1984/85 Anslag                 5 840000

1985/86 Förslag                6268000

Från detla anslag anvisas medel för vissa ändamål, bl.a. av bilateral karaktär, som inte ingår i Nordiska ministerrådels kulturbudgel.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

585

Ändamål

1984/85

Beräknad ändring

1985/86

Anslagsfram-

Före-

ställningarna

draganden

Svenska Föreningen Norden

1. Föreningens allmänna

verksamhet

1493 000

4-207000

4- 44 000

2. Fortbildning av lärare

i de nordiska språken

3. Lärarutbyte mellan de

nordiska länderna

4. Nordiska sludieut-

bylesresor för skolungdom

561000

4- 50000

4- 16 000

5. Stipendier till

svenska gymnasieskol-

elever för studieresor

i Norden

6. Stipendier till

kullurkriliker och kullur-

journalisler

39000

4-    6000

of.

7. Stipendier till isländska

folkhögskoleelever

71000

4-    4 000

4-    2 000

8. Kulturelll ulbyte med

Island

105000

4-    5 000

4-    4 000

9. Kulturellt utbyte med

Färöarna

32000

4-    3 000

of.

10. Föreningen Nordens

institut

176000

4-   16000

of

Samarbete med Finland

11.      Kurser i finska och svenska inom Norrbottens-distriklet av föreningen No.den

12.      Kurser i svenska för finländska lärare

13.      Nordkalotllinjen vid Tomedalens folkhögskola

14.      Kommittén för översättning lill svenska av finsk facklitteratur

15.      Sverigefinska språknämnden

16.      Hanaholmen, kulturcentrum för Sverige och Finland

Samarbeie med Island

17.      Bidrag till inköp av svensk litteratur till Islands riksbiblioiek

18.      Stipendier lill isländska forskare och forskarstuderande

19.      Stipendier till islänningar för yrkesutbildning i Sverige

20. Kurs i svenska för islänningar

21. Kurs i isländska för deltagare från nordkalotlen

239000

4- 22000

4-

8 000

35000

4-    2000

4-

1000

29000

-F    3000

4-

1000

57 000

4- 43 000

4-

3000

286000

4-127 000

4-

59000

of.

251500

4-309000

10000

4-    1500

of.

100000

4-    6000

4-    3000

47000

4-    4 000

4-    2000

82000

4-100000

-F    8000

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

586

Ändamål

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Anslagsfram-siällningarna

Föredraganden

Samarbete med Norge

22.   Svenskhemmet Voksenåsen
A/S

a)        Lokalkoslnader

b)       Kulturell verksamhel vid hemmet

23.   Svensk-norska samarbels-
fonden

Nordiskl samarbete

24.

25.

Föreningen Nordisk folkhögskola i Geneve S:t Geneviéve-biblio-lekel i Paris

26.

27.

28.

29. 30.

a)        Lönetillägg för en nordisk bibliotekarie

b)       Inköp av svensk litteratur till biblioteket

Nordiska kurser i språk och litteratur Nordiska författar-slipendier Nordiskt förfallar-samarbele

Nordiskt musiksamarbele Till regeringens disposition

Summa

1304000

- 15000

- 15 000

163000

4- 32000

4- 4000

161000

4- 14000

4- 4 000

132 000

4- 12000

4- 5 000

22 500

4- 231000

4-165 000

19000

4- 3000

of.

117000

4- 102 000

4- 4000

41500

4- 22000

of.

17 000

_

of.

97 000

4- 34000

of.

152 500

-

4-145 000

5840000

4-1343500

4-463 000

Ur anslagsframställningarna

Svenska föreningen Norden begär ell med 207000 kr. höjt slalsbidrag för föreningens administration och allmänna verksamhel.

Styrelsen för kulturcentrel Hanaholinen anhåller om 560000 kr. som bidrag för svenskars dellagande i centrets verksamhelsprojekl. Höjningen motiveras förutom av den allmänna kostnadsökningen av all anslagel från finska slaten successivt höjts.

Sverigefinska språknämnden begär en uppräkning av slatsbidraget med 127OOC kr. Uppräkningen är nödvändig för att kostnader för löner och lokaler skall kunna täckas.

Expertkommittén för översättning av finskspråkig facklitteratur till svenska betonar att principen om reciprocitet mellan Finland och Sverige lalar för att det svenska anslaget höjs. Kommittén anhåller om atl statsbidraget räknas upp med 43000 kr.

Norrboltendistriktet av Föreningen Norden begär 200000 kr. för språkverksamheten, (p.p. 20 a och b).

Styrelsen för Svenskhemmet Voksenåsen anfiåller om 195000 kr. för den kulturella verksamheten vid hemmet. Förslagel innebär att den kulturella verksamheten kan bedrivas på samma basnivå som hittills.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              587

Kungl. Biblioteket anför atl biblioiekariebefallningen vid den fenno-skandinaviska avdelningen vid S:t Genevieve-biblioieket i Paris kommer alt vara besatt med en svensk bibliotekstjänsteman budgetårel 1985/86. Enligt överenskommelse mellan de nordiska länderna har det land som beslridil bibliotekarieljänsien också stått för merparten av lönen för vederbörande, medan de övriga nordiska länderna har svarat för en mindre del av lönebeloppet. Styrelsen föreslår - efter kontakter med riksbiblioteken i övriga nordiska länder - alt del land som sänder bibliotekarien lill Paris också skall stå för hela lönekostnaden.

Föredragandens överväganden

För Svenska föreningen Norden och de särskilda ändamål föreningen har att tillgodose beräknar jag en sammanlagd bidragshöjning av 60000 kr. som kompensation för koslnadsstegringar.

Jag har utöver prisomräkning beräknal en medelsförstärkning lill Sverigefinska språknämnden med 50000 kr. Medelsförstärkningen har möjliggjorts genom omprioriteringar. Nämndens ekonomi bör därmed kunna stabiliseras.

Biblioiekariebefallningen vid den fenno-skandinaviska avdelningen (Bibliolhéque Nordique) vid S:t Geneviéve-biblioiekei i Paris kommer budgetåret 1985/86 att innehas av en svensk biblioleksljänsleman.

Jag tillstyrker förslagel att det land som sänder bibliotekarien också skall svara för hela dennes lönekoslnad. Della arrangemang bör - efler överläggningar med övriga berörda nordiska länder - kunna träda i kraft under budgetåret 1985/86. Jag har preliminärt beräknal en ökning av bidragel med 165000 kr.

Från anslaget D 7. Vissa särskilda ulgifler inom högskolan, anslagsposten I. Till universitets- och högskoleämbetets disposition ulgår under budgetåret 1984/85 145 000 kr. till högskolesamarbete över Kvarken. Molsvarande medel bör i stället beräknas under förevarande anslag, anslagsposlen Till regeringens dispostion.

Enligt statsmakternas beslut hösten 1976 om ny förvaltningsform för Svenskhemmet Voksenåsen (prop. 1976/77:25 s. 73-77, KrU 27. rskr 72) ankommer det på regeringen att varje år i förslagel till statsbudget ta slällning till i vilken mån Voksenåsens drift kan belastas med koslnaderna för lokalhyra. Regeringen beslulade år 1980 om en ombyggnad och modernisering av Voksenåsens äldre del. Ombyggnaden slutfördes i mars 1981.

Som en följd av ombyggnaden har hyran höjls för den delen av fasligheten. Denna hyreshöjning täcks av ökade intäkter varför jag inte beräknar medel härför. Del överskott i verksamhelen som därutöver uppslår bör användas för avskrivning av inventarier och vissa nyinvesteringar. Reslerande hyresbelopp bör täckas av bidrag från detta anslag. För detla ändamål beräknar jag I 289000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               588

Med hänvisning lill vad jag har anförl och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att lill Bilateralt nordiskt kultursamarbete m.m. för budgelåret 1985/86 anvisa ett reservaiionsanslag av 6268000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet I. INVESTERINGAR M.M.

589

I I. Utrustningsnämnden för universitet och högskolor

1983/84 Ulgift

8454134

1984/85 Anslag

8471000

1985/86 Förslag

8756000

Utruslningsnämnden för universitet och högskolor (UUH) är en cenlral förvaltningsmyndighet med uppgifl att utrusta instilulioner och andra arbetsenheter vid de slalliga högskoleenheterna, de statliga arkiven, biblioteken och museerna. Operan och Dramatiska teatern saml de övriga inrättningar som regeringen beslämmer särskilt. För UUH gäller förordningen (1978:498) med instruktion för utrustningsnämnden för universitet och högskolor (ändrad 1979:476).

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

UUH

Föredraganden

Personal

45

1

1

Anslag

1.   Förvaltningskostnader
(varav lönekostnader

2. Lokalkostnader

7 754 000

7010000

717000

4-342000 4-342000 4- 30000

-h 255 000 4-267000) 4- 30000

8471000

4-372 000

4-285 000

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor

UUH:s anslagsframställning innebär i huvudsak följande.

1.        Huvudförslag 4- 372000 kr. En medelsfilldelning enligt huvudförslaget kommer enligt nämnden atl innebära att resurserna för lönekostnader måste minskas motsvarande en ijänsl saml neddragning av övriga förvaltningsmedel.

2.        Pris- och löneomräkning 4- 552000 kr.

3.        Med hänvisning till arbetsbelastningen hemställer nämnden om atl UUH undantas från besparingskravet 180000 kr. och att nämnden får disponera ytterligare resurser för förvaltningsändamål motsvarande de rammedel som UUH för innevarande budgelår medgivils att ta i anspråk för förvaltningsuppgifter.

Föredragandens överväganden

Under förevarande anslag avserjag nu atl la upp vissa organisatoriska frågor inom anskaffningsprocessen av ulruslning.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               590

Upphandlingen vid de statliga myndighelerna styrs av upphandlingsförordningen (SFS 1973: 600, ändrad senast 1983: 846). Förordningens grundprinciper är atl myndigheterna skall ulnyttja de konkurrensmöjligheter som finns och iaktta affärsmässighet saml behandla anbud och anbudsgivare objektivt. 1 anskaffningsprocessen ingår flera olika momeni som är av betydelse för att ell bra resultat skall kunna uppnås. Det gäller kravspecifikationer, infordrande och utvärdering av anbud, förhandlingar med leverantörer, tecknande av avtal, leveransgodkännande m.m. Mol bakgrund av nödvändigheten atl ulnytlja tilldelade medel optimalt vill jag särskilt fästa avseende vid de ekonomiska fördelar staten kan uppnå genom utnyttjande av konkurrensen på marknaden och möjligheterna till samordnad upphandling. Som etl led i en allmän effeklivisering bör man därför ägna ökad uppmärksamhel ål anskaffningsprocessen.

Nuvarande system för planering och anskaffning av utrustning inom högskoleområdet med tillhörande anslagskonstruktion m!m. sammanhänger i stor utsträckning med handläggningsordningen i fråga om lokaler och inredning. Detta syslem skiljer sig från planeringssyslernet i övrigl för högskolan som i högre grad bygger på ett decentraliserat beslutsfattande.

En stor del av anskaffningen av vetenskaplig och annan tekniskt komplicerad utrustning inom utbildnings- och jordbruksdepartementens områden - främst högskole- och kultursektorerna - handhas cenlrall av utruslningsnämnden för universitet och högskolor. Även andra myndigheler inom statsförvaltningen utnyttjar nämnden för anskaffning av sådan utrustning. Till detta kommer de centrala avropsavtal som nämnden sluter och som kan åberopas av alla statliga myndigheter.

UUH och högskoleenheterna upphandlar tillsammans för 400-450 milj. kr. per år. Ca hälften av beloppet upphandlas av UUH och den andra hälften lokalt. Inom UUH:s upphandling ligger tyngdpunkten på den dyrare ulruslningen. Det genomsnittliga beställningsvärdel uppgick för budgelåret 1983/84 till 100000 kr. Motsvarande siffra för den lokala upphandlingen var ca 5 000 kr. per beställning. Ca hälften av anskaffningen inom högskoleenheterna görs med utnyttjande av s. k. avropsavtal som sluts bl.a. av UUH. Regeringen har genom beslut den 10 mars 1983 beslulal medge UUH all decentralisera viss upphandling lill lokal nivå i första hand avseende enstaka utrustningsartiklar med elt ordervärde under 20000 kr. Värdet på den av UUH decenlraliserade upphandlingen uppgick till ca 60 milj. kr under budgetårel 1983/84.

Den centrala upphandlingen syftar till atl ge slalen en stark slällning som köpare och till all minimera det totala resursbehovel för upphandlingen. Den betydande satsningen på särskilda resurser för ersättningsanskaffning av utrustning inom kultur- och högskolesektorerna och för inköp av dyrbar och avancerad forskningsutrustning har lett till atl upphandlingsvolymen och komplexiteten i upphandlingen har ökat under senare år. Arbetsbelastningen på UUH har därför ökat kraftigt och inneburit vissa problem som

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               591

uppmärksammats bl.a. av riksrevisionsverkel i samband med en revision av upphandlingen vid nämnden. Med anledning av denna revision har UUH vidtagit flera åtgärder som inneburit bl.a. en skärpning av tillämpningen av upphandlingsförordningen, främst i fråga om kravspecifikationer.

På grund av ulrustningsfrågornas stora vikt har jag inom utbildningsdepartementet låtit företa en särskild översyn av upphandlingen. En sakkunnig' har lagt fram etl förslag om en lolal decenlralisering av all upphand-lingsverksamhel saml överförande av planeringsdelarna av UUH;s verksamhel till universitets- och högskoleämbelel (UHÄ). UUH skulle i konsekvens härmed upphöra som myndighet. Efter en kompletterande beredning av främsl lönsamhetsfrågorna, som bl.a. gjorts i kontakt med forskningsrådsnämnden (FRN), riksrevisionsverkel (RRV), statskontoret, UHÄ och UUH är jag emellertid inte beredd att tillstyrka så stora förändringar av organisationen. Jag anser dock att det är nödvändigt med vissa förändringar och att klarhet nu — utan yllerligare utredningsarbete -skapas om hur organisationen skall fungera. Jag vill med anledning därav anföra följande.

De problem som i dag finns inom upphandlingsverksamheten sammanhänger enligt min mening med den stora mängden av ärenden vid UUH i kombination med behovet av stora arbetsinsatser för upphandling av leknisk avancerad ulruslning. Därtill kommer alt någon utvecklad upphandlingsorganisation i regel inte finns lokalt. Genom en bättre avvägning mellan lokal resp. central upphandling bör man åstadkomma ett bättre utnyttjande av befintliga resurser.

Verksamheten vid UUH kan f.n. beräknas leda till betydande ekonomiska vinster för slalen. Nämndens ställning som central upphandlare med möjlighet att göra samordnade upphandlingar och som slor köpare på marknaden, spelar därvid en avgörande roll. De största ekonomiska vinsterna görs vid central upphandling av dyrbarare utrustning, i regel i den grupp av ärenden där beslällningssumman ligger över 100000 kr. Jag anser i detta läge att de centrala upphandlingsresurserna bör koncenlreras lill störte enskilda objekt och i övrigt lill områden där en samordning av inköp ger betydelsefulla fördelar. Della gäller inte minsl varugrupper som kan läckas av centrala avropsavtal. 1 övriga fall bör upphandlingen göras lokalt. Den nuvarande generella gränsen på 20000 kr mellan lokal och central upphandling bör enligt min bedömning höjas till minst 50000 kr. Beloppsgränsen bör inom högskolesektorn gälla oavsett finansieringsform. Även över denna generella gräns bör en avvägning mellan central och lokal upphandling göras med hänsyn till lönsamhetskriteriet. Det kan innebära all även utrustning med ordervärde över den nämnda beloppsgränsen kan upphandlas på lokal nivå när detta är mer rationellt. UUH bör således

' F. landshövdingen Mals Lemne

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               592

inom sill ansvarsområde koncentrera resurserna lill ärenden inom vilka en cenlral upphandling är som mest lönsam. 1 övriga fall bör UUH decentralisera upphandlingen. Det ankommer på regeringen atl beslula i frågan om generell beloppsgräns och jag avser alt senare återkomma i denna fråga.

Minst 800 ärenden skulle genom denna gränsdragning komma alt överföras till högskoleenheterna. Räknal per enhel blir ökningen måttlig. Jag är dock medveten om alt della kommer alt ställa ökade krav på resurser eflersom man får hela ansvaret för att upphandlingen sker enligt upphandlingsförordningens bestämmelser inom etl störte område än i dag. För all underlälta en omställning i den lokala organisationen anser jag atl den ökade decentraliseringen lill största delen bör genomföras först den 1 juli 1986. Fram till dess behöver också en omfattande utbildningsinsats göras för berörd personal vid högskoleenheterna. Jag vill dock peka på atl man inte behöver bygga upp en fullständig upphandlingsorganisalion lokalt eftersom man får slöd av UUH även fortsättningsvis. Delta gäller bl.a. i upphandlingsjuridiska frågor om avtal, leveransbestämmelser, elc.

De resurser som frigörs inom UUH genom decentraliseringen av ärenden bör utnyttjas till atl åstadkomma en förstärkt kompetens inom vissa områden och en bättre fördelning av arbetsuppgifter och resurser än hittills. Det är särskilt angelägel att inom anskaffningsprocessen förbättra sambandet mellan planering och upphandling samt kontakterna med brukarna, medverka på etl tidigare siadium i anskaffningsprocessen och allmänl öka servicegraden genlemol de lokala myndigheterna.

Särskilda problem är förenade med den del av upphandlingen som avser dyrbar vetenskaplig utrustning. Det hävdas ibland all elt motsatsförhållande föreligger mellan å ena sidan kravet på upphandling enligt upphandlingsförordningen innefattande neutrala kravspecifikationer, anbudsförfaranden m. m. och å andra sidan forskarnas krav på en specifik utrustning som skall passa in i vissa forskningsprojekt. Redan i dag decentraliserar UUH ca 100 större ärenden per år, eftersom lokal upphandling bedöms som mer lämpligt. Erfarenheten talar dock för att det i många fall finns stora vinster att göra genom konkurtensen på marknaden och genom samordning av marknadskontakter även då det gäller dyrbar forskningsulruslning. Som jag tidigare nämnt bör UUH:s insalser koncentreras med uigångspunkt i lönsamhetskriteriei. Del finns anledning alt se över rutinerna för samverkan i dessa frågor. Man bör sträva efter en sådan förbättring av sambandet mellan UUH och de medelsfördelande organen, bl. a. forskningsråden och FRN, att man på etl tidigt stadium kan avgöra hur upphandlingen skall genomföras. Della bör också kunna leda till all dubbelarbete och onödig lidsutdräkt undviks. Jag utgår från atl berörda myndigheter i samråd ulformar en hanteringsordning i linje med vad jag nu har nämnl.

Förskjutningen av UUH:s roll mol slörre upphandlingsärenden, ökade insalser i planeringsdelen av anskaffningsprocessen och allmän ökning av

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                             593

den kvalificerade servicen gentemot de lokala myndigheterna gör det nödvändigt med ändringar i UUH:s organisation och interna arbele. En ändrad sammansättning av UUH:s slyrelse är också motiverad. Styrelsen bör ges en sådan sammansättning alt forskningen representeras mer direkt. Jag avser all senare återkomma lill regeringen i dessa frågor.

I avvaktan på att den nu redovisade förändringen genomförs beräknar jag UUH:s anslag för näsla budgetår med utgångspunkt i huvudförslaget (-163000). Beräkningen grundar sig bl.a. på att lönemedlen minskas motsvarande en tjänsl. Jag förutsälter vidare att vissa medel under anslagel Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. får användas för upphandlingsändamål även nästa budgetår.

Med hänvisning lill sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

alt till Utrustningsnämnden för universitet och högskolor för budgetåret 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av 8756000 kr.

I 2. Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde

1983/84 Ulgift             434905 392                 Behållning                       35 241086

1984/85 Anslag            283000000

1985/86 Förslag        267000000

Detla reservaiionsanslag avser byggnadsarbeten inom de delar av sektorerna ulbildning, forskning och kullur - med undantag för verksamheten vid Sveriges Radio - som finansieras inom utbildningsdepartementets huvudtitel och där byggnadsstyrelsen har ansvaret för lokalförsörjningen.

Myndigheterna

Byggnadsstyrelsen har i sin anslagsframställning redovisat prioriterade byggnadsobjekl inom utbildningsdepartementets område till en sammanlagd kostnad om 252,4 milj. kr. och hemställt om ett reservationsanslag om 280 milj. kr. för budgetåret 1985/1986. Byggnadsstyrelsen räknar vidare med atl preliminärt ca 50 milj. kr. behöver anvisas på tilläggsbudgel för budgetåret 1984/85. Byggnadsslyrelsen har därutöver redovisat elt antal byggnadsobjekl med möjlig byggstart under budgetåren 1984/85 och 1985/86 lill en sammanlagd kostnad om 88,1 milj. kr.

Byggnadsslyrelsen har i samråd med universitets- och högskoleämbetet upprättat en gemensam prioriteringslista över byggnadsobjekt vid högskoleenheterna, vilken upptar ett tjugotal större projekt med en sammanlagd 38   Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 10

Rälielse: S. 607 tabellen under For forskningsrådsnamndens fordelning, (budgetårel 1985/86) 1 :a kol Ståf 42 000 Rallallill42 500

S. 607 labell 1 :a kol Summan andrad frän 241300 ull 241800

S. 607 rad 7 under tabellen Står: I milj. kr. Rattat till: 2 milj. kr. Tillkommer: , vilket innefattar även nyss namndu utbildningsändamål.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                  594

investeringskostnad om drygt 700 milj. kr. Därtill kommer etl liolal projekl som finansieras från kostnadsramen Diverse objekl

Byggnadsstyrelsen har vidare i samråd med stålens kulturråd upprättat en prioriteringslista omfattande byggnadsobjekl inom kullur- och arkivområdena. Lislan omfattar fem slörre projekl lill en sammanlagd invesierings-kostnad om drygt 330 milj. kr., exkl. s. k. Diverse objekt.

1 den följande redogörelsen för byggnadsstyrelsens förslag redovisas endasl de byggnadsobjekl för vilka åtgärder kommer all föreslås för budgelåret 1985/86.

Sådana objekt som lidigare har redovisals för riksdagen och för vilka kostnadsramarna föreslås antingen bli uppförda med oförändrade eller sänkla belopp eller bli höjda med hänsyn lill den allmänna uivecklingen av byggnadskostnaderna kommer inle all behandlas särskilt. Regeringen har under budgetåret 1983/84 med slöd av riksdagens bemyndigande i prop. 1982/83: 150 (bil. I, FiU 50, rskr 392) uppdragit ål byggnadsslyrelsen all utföra vissa sysselsättningsskapande ålgärder. Redogörelse för samlliga dessa byggnadsobjekl lämnas i del följande.

För liden den Ijanuari 1983 lill den Ijanuari 1984 beräknar byggnadsslyrelsen den allmänna byggnadskostnadsslegringen till 6%. Koslnaderna redovisas i det följande i prisläget den 1 januari 1984 om inte annat anges.

UTBILDNING OCH FORSKNING

Stockholm

Om- och tillbyggnad för musikhögskolan, etapp II. I gällande investeringsplan finns för detta byggnadsprojekt uppfört en kostnadsram motsvarande 14015000 kr. Byggnadsstyrelsen beräknar slutkoslnaden för projektet till 14,5 milj. kr. i samma prisläge. Merkostnaden beror enligi byggnadsstyrelsen på försvårande grundläggningsarbeten saml förstärkning av elförsörjningsanläggningen.

Om- och tillbyggnad för sektion kemi vid tekniska högskolan, etapperna I I-V. Regeringen uppdrog den 6 mars 1980 åt byggnadsslyrelsen alt projektera om- och tillbyggnad för sektion kemi t.o.m. syslemhandlingar inom en kostnadsram motsvarande 138,4 milj. kr. I gällande investeringsplan är uppförd en kostnadsram molsvarande 63,4 milj. kr. för etapp 1. Redogörelse för etappen I har lämnats i prop. 1982/83: 100 bil. 10 (s. 639).De återstående fyra etapperna avser ombyggnad av befintliga lokaler för att i första hand förbättra de anställdas och studerandes arbelsmiljö.

Regeringen uppdrog den 17 februari 1984 åt byggnadsslyrelsen atl projektera etappen II av ombyggnaden t. o. m. bygghandlingar inom en kostnadsram motsvarande 25,3 milj. kr. Byggnadsstyrelsen har redovisal syslemhandlingar för etappen II samt byggnadsprogram för de återstående

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               595

ombyggnadsetapperna. Med hänsyn till att etapperna bör utföras i en följd föreslår byggnadsslyrelsen en höjning av kostnadsramen med 75 milj. kr. lill lolall 138,4 milj. kr.

Försörjningsålgärder inom lekniska högskolans område. Byggnadsstyrelsen har redovisal byggnadsprogram med förslag lill upprustning av kraflförsörjningen vid tekniska högskolan i Slockholm. Nuvarande anläggning är i slora delar föråldrad och behöver bl. a. av person- och driftsäker-helssynpunkter bytas ut. Byggnadsslyrelsen föreslår all transformator, ställverk och kabelnät successivt byts under perioden 1985 till 1992. Den sammanlagda koslnaden för hela projektet är beräknal till 31,6 milj. kr. 1 en första etapp föreslås ulbyle av huvudlransformatorer och huvudställverk m. m. till en kostnad av 12,2 milj. kr. och all beloppet förs upp som en kostnadsram i investeringsplanen.

Byggnadsstyrelsen har vidare redovisat en etappvis upprustning av vär-meförsörjningssyslemet vid tekniska högskolan. I etapp 1 ingår seklione-ring av värmedistributionsnätet och anslulning lill Slockholms kommuns fjärtvärmenäl. Kostnaden för etapp 1 är beräknad till 10,2 milj. kr., varav 3,7 milj. kr. avser åtgärder för anslutning till Qärtvärmenälet.

Ombyggnad för slatens provningsanstalt. Med slöd av riksdagens bemyndigande uppdrog regeringen den 12 april 1984 åt byggnadsslyrelsen all inom ramen för vissa sysselsättningsskapande ålgärder projektera och utföra ombyggnad för slockholmsenhelen vid statens provningsanstalt. Koslnaden för projektet beräknas motsvara 5,8 milj. kr. i aktuellt prisläge.

Ombyggnad av byggnad 50:1 vid lekniska högskolan i Stockholm. I samband med atl stockholmsenheten vid statens provningsanstalt flyttas lill ombyggda lokaler kommer provningsanslaltens f.d. huvudbyggnad all friställas. Byggnadsslyrelsen har föreslagit all huvudbyggnaden efler ombyggnadsåtgärder disponeras för verksamheter vid tekniska högskolan i Stockholm. Det gäller bl.a. institutionen för talöverföring med avdelningen musikakustik, viss YTH-utbildning saml läro- och terminalsalar. Om-byggnadsåtgärderna är beräknade till 14,1 milj. kr.

Uppsala

Ombyggnad av f.d. biokemibyggnaden. Med slöd av riksdagens bemyndigande uppdrog regeringen den 12 april 1984 ål byggnadsstyrelsen alt inom ramen för vissa sysselsättningsskapande åtgärder projektera och utföra ombyggnad av f.d. biokemibyggnaden vid universilelel i Uppsala. Koslnaden för projektet beräknas molsvara 9,5 milj. kr. i aktuellt prisläge.

Statens biblioteksdepå i Bålsta, etapp HL Med slöd av riksdagens bemyndigande uppdrog regeringen den 12 april 1984 åt byggnadsstyrelsen all inom ramen för vissa sysselsättningsskapande ålgärder projektera och ulföra tillbyggnad för statens biblioleksdepå i Bålsta, etapp III. Kostnaden för projektet beräknas motsvara 13 milj. kr., i aktuellt prisläge.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              596

Ombyggnad av lokaler inom S 1-området, etapp I. Byggnaderna inom S 1 kasernområde i Uppsala kommer att överföras till byggnadsstyrelsen efter militärens ulflytining budgetårel 1984/85. Byggnadsslyrelsen har redovisat förslag lill disposition av byggnaderna inom kasernområdel och föreslagit att vissa byggnader byggs om för den dalorvelenskapliga ulbildningen och forskningen vid universilelel i Uppsala. I en första etapp föreslås ombyggnad av kasern I och kanslibyggnaden för institutionen för administrativ dalabehandling och för avdelningen datavetenskap inom institutionen för teknologi. Kostnaden för etapp 1 är beräknad till 21,5 milj. kr.

Lund

Tillbyggnad till elekironlkhuset. Med stöd av riksdagens bemyndigande uppdrog regeringen den 12 april 1984 åt byggnadsstyrelsen atl inom ramen för vissa sysselsättningsskapande ålgärder projektera och utföra tillbyggnad till elekironlkhuset vid universitetet i Lund. Kostnaden för projektet beräknas motsvara 28,6 milj. kr. i aktuellt prisläge. Kostnadsramen är preliminär.

Göteborg

Om- och tillbyggnad av huvudbiblioteket vid Chalmers tekniska högskola. Med slöd av riksdagens bemyndigande uppdrog regeringen den 12 april 1984 ål byggnadsslyrelsen atl inom ramen för vissa sysselsättningsskapande åtgärder projektera och ulföra om- och tillbyggnad av huvudbiblioteket vid Chalmers lekniska högskola. Kostnaden för projektet beräknas molsvara 8,5 milj. kr. i aktuellt prisläge.

ÖVRIGT

Kostnadsramarna för Diverse objekl disponeras delvis av byggnadsstyrelsen för sådana smärre byggnadsåtgärder för vilka kostnaderna inle överstiger 2 milj. kr. Kostnadsramarna får i övrigt las i anspråk för byggnadsobjekt till en kostnad av högsl 4 milj. kr. efter beslut av regeringen (prop. 1980/81:100 bil. 12 s. 686). Kostnadsramarna Diverse objekl får även användas för etappvis upprustning av lokaler inom kultursektorn och högskoleområdet (prop. 1981/82:100 bil. 12 s. 652-653, prop. 1982/83: 100 bil. 10 s. 642-648).

1 gällande investeringsplan är uppförd en kostnadsram för Diverse objekl (budgelåret 1984/85) om 73 milj. kr. i prisläget den I januari 1983. Byggnadsstyrelsen föreslår för Diverse objekt (budgetåret 1985/86) en kostnadsram om 85 milj. kr.

Byggnadsslyrelsen har föreslagil engångsnedskrivning av uinyttjat in-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

597

vesteringsanslag med 6445000 kr. för upprustning av Waldemarsudde i Slockholm samt med 10 milj. kr. för medeltidsmuseei på Helgeandsholmen i Slockholm.

Föredragandens överväganden

1 jämförelse med föregående års investeringsplaner redovisar jag nya eller ändrade kostnadsramar om totalt 142,5 milj. kr. för dels redan beslutade tidigarelagda byggnadsobjekt, dels vissa ylleriigare byggnadsobjekt. Om- och tillbyggnad för sektion kemi vid tekniska högskolan i Slockholm, etapp II

Försörjningsåtgärder inom lekniska högskolans område i Stockholm Ombyggnad för statens provningsanstall i Stockholm ' Ombyggnad av byggnad 50:1 vid lekniska högskolan i Stockholm Ombyggnad av f.d. biokemibyggnaden i Uppsala' Statens biblioteksdepå i Bålsta, etapp III' Ombyggnad av lokaler inom Sl-området i Uppsala, etapp I Tillbyggnad till elektronikhuset i Lund ' Om- och tillbyggnad av huvudbiblioteket vid Chalmers tekniska högskola'

Under rubriken Tillkommande projekl i investeringsplanen har jag beräknat medel för vissa förberedande arbelen för nybyggnad för regalskeppet Wasa.

I mill förslag lill investeringsplan har jag under rubriken Projekteringskostnader beräknal medel för projektering av sådana byggnadsobjekt där arbetet inte nått så långt all objekten kan redovisas för riksdagen.

Efler samråd med statsrådet Göransson och chefen för industridepartementet förordar jag för nästa budgetår följande investeringsplaner (1 OOO-tal kr.).

Investeringsplan

Faktisk t. o. m 840630

Byggnadsobjekl

Kostnadsram

830101       840101

Medelsförbrukning

Beräknad för

1984/85      1985/86

Byggstart är-mån

Färdigställande år-mån

4 027 18984

Ulbildning och forskning Objekt färdigställda före 1983-07-01 men ej slutredovisade

Stockholm Försörjningsålgärder

inom Frescatiområdet: Anslutningsavgifter Övriga åtgärder Nybyggnad för biologi

inom Frescatiområdet

372 325      370995   353 830

5 100 32 500

5 100 33 300

158400      166 000    97650

14 285

1070 3 000

45000

2 839

3 3 000

20000

8211

8504

' Disponerat av finansfullmakten.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

598

Kostnadsram

Byggnadsobjekt

Medelsförbrukning

830101       840101    Faktisk     Beräkn.id för

I.o.m            ---------------------

840630         1984/85      1985/86

Bygg-        Färdig-
slan           släl-

är-mån       lande år-män

60200   88 700 31637    21500   23 000   8303 successivi

6770   67062    5 991              470           300

97 500   97 500 67 062   25 000        5 000       7909                                  8406

44800   47000 26643          17000       3000       8212                                  8411

9500    2 100          4000       2500       8412               8512

13 200   13 950 4428

13 000   105

Försörjningsålgärder inom tekniska högskolans område

Faslighelsövervaknings-anläggning vid tekniska högskolan

Ombyggnad av byggnad 4 vid lekniska högskolan

Om- och tillbyggnad för sektion kemi vid tekniska högskolan etapperna 1 och II

Ombyggnad av byggnad 50; I vid tekniska högskolan

Försöijningsålgärder inom karolinska institutels område:

Anslutningsavgifter

Om- och tillbyggnad för bibliotek vid karolinska institutet

Om- och tillbyggnad för musikhögskolan i Stockholm, etapp II

Om- och tillbyggnad av lokaler för Svenska träforskningsinstitulet m. m.

Ombyggnad för statens provningsanstall

Uppsala

Försörjningsålgärder:

Anslutningsavgifter

Nybyggnader pä Arlille-rifältel, etapp IV

Om- och tillbyggnad för Gustaf Werners institut, etapp I och II

Ombyggnad av f d biokemibyggnaden

Om- och tillbyggnad av djurlokaler för ioo-logi

Statens biblioteksdepå i Bålsta, etapp III

Ombyggnad av lokaler inom Sl-området, etapp I

15 900

7 500   7 800 5 318 13800   13000 10560

14 100

700

700   651

11600   12 150 9238

13 500   14 500 7 888

21500

28400   28900 19164
5 800

9212

1800   5 500   8508

2 200    200   8202    8312 2 100     300   8212    8401

1000        5000     8511          8703

48               1

2000          900     8308          8408

5 300       1300     8309          8411

500           500     8012          8312

7900   1000   8311    8411

8000   3100   8408    8508

2000   10000   8511    8610

2000       3 000     8407          8506

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

599

Kostnadsram

830101

Beräknad för

1984/85      1985/86

Byggnadsobjekt

Medelsförbrukning

840101    Faktisk i. o. m 840630

Bygg-        Färdig-
slarl           släl-

år-män      lande år-mån

Linköping

Försörjningsålgärder:

Anslutningsavgifter

Tillbyggnad av hus B för dalalogi

Nybyggnad för lemaforskning

Lund/Malmö

Försöijningsålgärder:

Anslutningsavgifter

Övriga åtgärder

Ombyggnad av Palaestra el Odeum

Nybyggnad i kv

Paradis, f.d. Tvällen

Lokaler för externfinansierad forskning

Om- och tillbyggnad för livsmedelsteknik

Tillbyggnad till elektronikhusel

Göteborg

Försörjningsålgärder för humanisliska fakulteten m m:

Anslutningsavgifter

Försörjningsåtgärder inom medicinarområdet:

Anslutningsavgifter

Övriga ålgärder

Ombyggnad för högskoleutbildning i Mölndal

Om- och tillbyggnad för icke- laborativa institutioner m. m.

Ombyggnad för inslilu-tionen för genetik

Försörjningsåtgärder inom Chalmers tekniska högskolas område:

Anslutningsavgifter

Övriga ålgärder

Om- och tillbyggnad av huvudbibliotek vid Chalmers tekniska högskola

Umeå

Försörjningsålgärder: Anslutningsavgifter Övriga åtgärder Brandskyddsälgärder

2 115

2 115

2 038

70

7

30100

31000

12 579

14 500

3 000

8311

8501

49300

52000

4 073

4000

25 000

8503

8703

6400

6600

3 405

1300

1300

successivi

11400

11 800

6988

2000

2000

successivt

5 700

5 900

5 497

400

3

8303

8404

22 600

21900

14332

6000

900

8303

8410

11900

12 500

10 130

2000

300

8306

8405

36600

38600

9095

20000

7000

8311

8505

28 600'

8000

16000

8411

8605

160

83

190

600

successivt

600

3310

3 450       I 279

2 500        8406

8508

4 700

8200         8700       1319

1859 5 022

2000 5 030

2000 4 750

140

7

135000 143000 92 798    25000   21000   8208    8509
5950   6 300                       5000    1000   8312    8406

successivi

8411

8 500

8511

6000

2500

1250

1300

575

600

100

successivt

5 400

5 650

801

1000

1000

successivi

5 850

5 850

4032

1500

300

8206    8509

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

600

Kostnadsram

830101

840I0I   Faktisk t. o. m 840630

Byggnadsobjekt

Medelsförbrukning

Beräknad för 1984/85      1985/86

Bygg-        Färdig-
slart          stäl-

år-mån      lande år-mån

21600

Nybyggnad av fällsla-lion i Norrbyn

Tillbyggnad för universitetsförvaltningen

Luleå

Försörjningsåtgärder: Anslutningsavgifter Övriga ålgärder Lokaler för externfinansierad forskning

2900

600        8309

8408

13 000        13 700     10 180

17 100

900        8311

8410

6800

18300        18000

6950

4 228

500

500

successivi

12 800

10338

10 500

1800

8309    8412

18 892

865927

296491

182 256

2200           200        8111

2 500            500        8312

1500           500        8209

2 300        8405

6800         2000        8208

33608        6919

Kulturändamål m.m.

Objekl färdigställda före 1983-07-01 men ännu ej slutredovisade

Ombyggnader för riks-antikvarieämbelet och statens historiska museer

Om- och tillbyggnad för naturhistoriska riksmuseet, etapp I

Ombyggnad i kv Garnisonen för Sveriges Radio AB

Ombyggnad för regionmusiken i Stockholm

Om- och ijllbyggnad av Vadslena slott för landsarkivet

99870      101320     88574         13808        1419

15800        16 100    13 638

14 100        14900     11365

29900        28200     24 102

9200

6800

9750

31650        32600     23 151 200520      202870   160830

8309

8504

8310

8506

8505

Övrigt

Diverse obiekl (budgelåret 1985/86)

Diverse objekt (budgetåret 1984/85)

Diverse objekt (tidigare budgelår)

Projekteringskostnader

Tillkommande projekl

Totalt

Erfarenhetsmässig reducering av medelsbehovet

Beräknat medelsbehov

85 000 73 000        77 400 168 200      249342- 147247 35022

1715 700   21235041209026

80000       80000

15000       15000 9000

425099      293175

48099       26175 377000      267 000

' Preliminär kostnadsram

Varav 12,7 milj. kr. disponerat av finansfullmaklen enligi regeringsbesluten 1982-09- 09 och 1983-04-28.

Härtill kommer 33.3 milj. kr. disponerat av finansfullmaklen enligt regeringsbeslut 1983-10-06 och 1984-04-12.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               601

1 likhel med vad som skell tidigare år har jag i förslaget till investeringsplaner gjort en på erfarenhet grundad reducering av summan av de beräknade medelsförbrukningarna för de enskilda objekten. På grundval av mina förslag till investeringsplaner har jag gjort följande anslagsberäkning. Med anledning av alt medelförbrukningen blir högre än anslaget för innevarande budgelår kommer nedanstående sammanställning att visa ett underskott. Jag återkommer till frågan om ytterligare anslag för budgetåret 1984/85 i samband med förslag om tilläggsbudget 111.

Anslagsberäkning (1000-ial kr.).

Medelslillgång                                                               Beräknad

medelsförbrukning

Behållning 1984-07-01 Anslag för 1984/85 Anslag för 1985/86

35 241 283 000 267 000

1984/85 1985/86

377 000 267 000

585 241

644000

Underskott

-59 000 (avrundal)

Jag har slulligen ingel alt erinra mot de av byggnadsstyrelsen föreslagna engångsnedskrivningarna av förränlningspliktigt statskapital. Jag förordar därför att lillgångsvärderna för upprustning av Waldemarsudde i Slockholm och iordningssiällande av lokaler för ell medeltidsmuseum på Helgeandsholmen i Stockholm faslslälls i enlighel med byggnadsslyrelsens förslag.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen alt

1.         bemyndiga regeringen atl beslula om byggnadsarbeten inom utbildningsdepartemenlels verksamhetsområde inom de kostnadsramar som jag har förordat i del föregående,

2.    bemyndiga regeringen atl fastställa tillgångsvärden i enlighel med vad jag har förordal i del föregående,

3.    till Byggnadsarbeten inom ulbildningsdeparlemenlels verksamhetsområde för budgetåret 1985/86 anvisa ell reservaiionsanslag om 267000000 kr.

I 3. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m.

1983/84 Ulgift              213195269                  Reservation                     44115798

1984/85 Anslag            295000000

1985/86 Förslag        266000000

Från detta reservaiionsanslag bestrids ulgifler för inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              602

verksamhetsområde samt vid vissa statliga institutioner inom bl.a. skol-och kulturområdena.

Av anslagel disponeras innevarande budgelår 95 milj. kr. av byggnadsstyrelsen enligt en av regeringen fastställd inredningsplan. Utruslningsnämnden för universitet och högskolor (UUH) disponerar 200 milj. kr. enligt en av regeringen fastställd utrustningsplan.

Myndigheterna

Byggnadsslyrelsen hemställer alt 95 milj. kr. anvisas för verkets inredningsverksamhet budgetåret 1985/86. Byggnadsstyrelsen räknar vidare med alt 15 milj. kr. behöver anvisas på tilläggsbudgel för budgetåret 1984/85. UUH föreslår med överlämnande av förslag från berörda myndigheter m. fl. alt den för UUH:s verksamhetsområde avsedda anslagsposten för budgetåret 1985/86 beräknas till 260 milj. kr.

Föredragandens överväganden

För inredning föreslår byggnadsstyrelsen nya eller ändrade kostnadsramar till etl sammanlagt belopp om 41,9 milj. kr. fördelade på 13 olika inredningsobjeki. Flertalel av kostnadsramarna är konsekvenser av beslutade eller pågående byggnadsobjekl. Utrustningsnämnden föreslår inom sitt ansvarsområde kostnadsramar för utrustning till särskilt redovisade ulruslningsobjekl för sammanlagl 119,3 milj. kr. Av beloppet avser 107,1 milj. kr. utrustning till följd av planerade eller pågående byggnadsobjekt, medan 12,2 milj. kr. avser medel för ersättningsanskaffning av utrustning till tandläkarutbildningen i Göteborg och för anskaffning av maskinrumssimulator lill sjöbefälsuibildningen i Göteborg och Kalmar.

I likhet med förta årets budgetproposition föreslår jag att en samlad kostnadsram för inredning respektive utrustning förs upp för budgetåret 1985/86. Det ankommer sedan, efter riksdagens beslut, på regeringen atl fastställa kostnadsramarna för de enskilda objekten inom de ekonomiska ramar som riksdagen angivil.

Med utgångspunkt i redovisal förslag föreslår jag atl en samlad kostnadsram om 33 milj. kr. förs upp i inredningsplanen för följande objekt: Om- och tillbyggnad för sektion kemi vid tekniska högskolan i Stockholm Operan, etapp IV-V Dramatiska leaiern Nalurhisloriska riksmuseel Statens biblioteksdepå i Bålsta, etapp III a Om- och tillbyggnad för livsmedelsteknik i Lund Tillbyggnad av elektronikhuset i Lund Lärarutbildning m.m. i Göteborg Om- och tillbyggnad av huvudbiblioteket vid Chalmers tekniska högskola

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              603

Musikutbildning i Piteå

Tillbyggnad av lokaler för högskolan i Luleå

Elevbostäder för specialskolan

För utrustningsändamål föreslår jag att en samlad kostnadsram om 49 milj. kr. förs upp i utrustningsplanen för följande objekt: Biologi m.m. i Slockholm Dramatiska teatern

Gustav Werners institut i Uppsala, inkl. Celsiusringen Ombyggnad av lokaler inom f.d. S 1-områdel för dalavetenskaplig utbildning i Uppsala

Tillbyggnad av elektronikhusel i Lund Icke —laborativa institutioner m.m. i Göteborg

Jag är inte beredd att föreslå en särskild kostnadsram för ersättningsanskaffning av utrustning till odontologi vid universilelel i Göteborg. De behov av ersättningsanskaffningar som kan föreligga bör prövas mot övriga behov inom kostnadsramen För UHÄ;s fördelning.

Jag är inle heller beredd att föreslå en särskild kostnadsram för anskaffning av maskinrumssimulatorer. Utrustning av delta slag får prioriteras tillsammans med andra behov inom kostnadsramen För UHÄ:s fördelning. För nästa budgelår har jag beräknal medel för en sådan utrustning till högskolan i Kalmar inom nämnda kostnadsram.

I förta årets budgetproposition anmälde jag en eventuell förändring av finansieringssystemet för ersättningsanskaffning av inredning och utrustning. Bl.a nämnde jag atl man närmare borde undersöka förutsättningarna för atl på sikt föra över löpande kompletteringar av utrustning och all ersättningsanskaffning lill myndighelernas reguljära anslag, dvs. för högskoleenheternas del lill sektors- och fakulleisanslag. Med anledning härav fick universitets- och högskoleämbetet och byggnadsstyrelsen i uppdrag atl redovisa konsekvenserna m. m. av elt ändrat syslem för ersättningsanskaffning av inredning och utrustning vid högskoleenheterna.

För atl bereda ärendel tillsatte UHÄ en arbetsgrupp med representanter för högskoleenheterna, UUH och byggnadstyrelsen. Vidare anmodade UHÄ högskoleenheterna alt redovisa sin uppfatlning beträffande konsekvenserna m. m. av ett ändrat syslem för ersättningsanskaffningar. I den rapport som arbetsgruppen utarbetade och som UHÄ ställer sig bakom sägs bl. a. atl om nuvarande standard på högskolans utbildning och forskning skall behållas är del nödvändigl alt tillföra högskolan ökade resurser för inrednings- och uiruslningskrävande verksamheler.

Äleranskaffningsvärdel av högskolans utrustning beräknar arbetsgruppen till 2 500-3000 milj. kr. Molsvarande siffra för inredning beräknar byggnadsslyrelsen lill mellan 1 500-2000 milj. kr.

Med utgångspunkt i en genomsnittlig livslängd för utrustning på ca 10 år bedömer UHÄ medelsbehovel för ersättningsanskaffningar till mellan 200-300 milj. kr. per år. En motsvarande beräkning för inredning grundad

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                                604

på en genomsnittlig livslängd på mellan 20-25 år och med beaklande av all viss inredning ersätts i samband med om-, till- och nybyggnad uppskattar byggnadsstyrelsen ersäiiningsbehoven för inredning lill f.n. ca 50 milj. kr. per år.

UHÄ och högskoleenheterna anser atl ansvaret för ersättningsanskaffningar i princip bör föras över lill högskoleenheterna men endast under förulsättning att ändamålsanslagen tillförs ökade resurser för della. 1 annal fall skulle de slora ersäiiningsbehoven ställa högskoleenheterna inför allför svåra omprioriieringsproblem. Vad gäller inredning bör enligt byggnadsslyrelsen endasl kompletteringar och mindre löpande ersättningsanskaffningar inköpas och finansieras av högskolorna. Övriga inredningsbehov som är kopplade lill byggnadsåtgärder eller andra ersällningsbehov där krav slälls på fackkompetens bör även i fortsältningen handhas av byggnadsstyrelsen .

Vid en ändring av syslemel behöver enligt UHÄ och byggnadsslyrelsen ändamålsanslagen räknas upp med 265 milj. kr., varav 250 milj. kr. avser utrustning och 15 milj. kr. inredning. UHÄ förutsätter därvid att den s. k. UHÄ-ramen även i fortsättningen skall finnas för riktade insalser enligt nuvarande ordning. Omläggningen av systemet bör enligt myndigheterna göras fr. o. m. budgetårel 1986/87.

Som en övergångslösning föreslår UHÄ att kostnadsramen För UHÄ:s fördelning - lidigare benämnd Till UHÄ:s disposilion — räknas upp med 100 milj. kr. till totalt 200 milj. kr. för budgetåret 1985/86.

Byggnadsslyrelsen föreslår att kostnadsramen För byggnadsslyrelsens fördelning - lidigare benämnd Till byggnadslyrelsens disposilion - för budgetårel 1985/86 förs upp med ett belopp om 90 milj. kr. 1 del fall högskolorna svarar för viss ersättningsanskaffning kan ramen minskas med 15 milj. kr.

Jag delar UHÄ:s uppfattning om ulrustningsfrågornas betydelse. Dessa måste få en högre prioritet än hittills. Bl. a. kommer en otillräcklig ersättning av försliten eller omodern utrustning att få allvariiga konskvenser. Del finns dock flera omständigheter som gör all beräkningarna inom della område är besvärliga.

En sådan omständighet är det faktum att gränsen mellan vad som är ersättningsanskaffning och vad som är nyanskaffning är svår att dra. En ersällningskaffning innebär många gånger en modernisering och standardhöjning samtidigt som en stor del av nyanskaffningen i praktiken utgör ersättningsanskaffning av äldre utrustning. Detta gör del svårt all räkna fram elt korrekt belopp för ersättningsanskaffning. Gränsen mellan ersättningsanskaffning och nyanskaffning har på senare år inle heller hell iakttagits genom atl den s.k. UHÄ-ramen för ersättningsanskaffning i ökande grad tagits i anspråk för nyanskaffningar.

En annan faktor som försvårar beräkningarna är atl utrustningens livslängd i hög grad varierar. Vissa typer av utrustning kan ha en ganska lång

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               605

livslängd medan andra lyper måsle förnyas i snabb takt för atl kvaliteten på verksamheten inte skall bli otillräcklig. Det sistnämnda gäller bl.a. för avancerad datorutrustning. Det framsiår således som svårhanterligt att i planeringen använda sig av schablonmässiga genomsnittliga avskrivningstider som omfattar alla typer av utrustning.

Mot den angivna bakgrunden framstår det inle som lämpligt alt i den fortsatta planeringen göra en så klar åtskillnad som hittills mellan medel för ersättningsanskaffning och medel för nyanskaffning. Frågan är om del inle är bättre all inom ramen för en lolal utrusiningsplanering göra mer selektiva beräkningar av behoven inom olika områden för atl på så säll skapa en grund för beslut om vad som är den lämpligaste fördelningen av tillgängliga medel mellan olika ändamål.

Del belopp om 250 milj. kr. per år för ersättningsanskaffning som UHÄ anger baseras på befintlig utrustning som finansierats från flera anslagskällor. Detta innebär atl i basen för UHÄ:s beräkning ingår även utrustning som anskaffats till sådana forskningsprojekt som bl.a. finansierats med externa medel, t.ex. rådsmedel och donationer. UHÄ räknar med all det ulöver del angivna beloppet skall finnas medel för nyanskaffningar.

Sammanlagel innebär UHÄ:s beräkningar att mycket stora belopp behövs för utrustningsanskaffning om uppnådd nivå skall kunna bibehållas samtidigt som nysatsningar sker. Eflersom den befinlliga nivån har uppnåtts delvis med externa medel är del nödvändigl atl externa finansiärer även i fortsättningen medverkar vid anskaffningen av utrustning och därmed vid den nödvändiga förnyelsen av denna. Jag utgår från att så kommer alt ske.

Jag erinrar om all regeringen nyligen föreslagil inrättande av förnyelsefonder. Dessa avses kunna utnyttjas även för insalser inom högskolan t.ex. för vetenskaplig utrustning. Det är min förhoppning all detta skall leda lill förbättringar i högskolans utruslningssiiualion lolall sett.

Av vad jag anfört i del föregående följer all behoven av medel för atl bibehålla en ambitionsnivå när det gäller ulrusiningsanskaffning som motsvarar den ulruslning som anskaffats med anlitande av förevarande anslag är väsenlligl lägre än den summa om 250 milj. kr. som UHÄ har angivil. Del finns samiidigi enligt min mening inte möjlighel alt tillföra ytterligare medel för utrustningsanskaffning över statsbudgeten.

UHÄ bör med de nya utgångspunkter jag här har gett ytterligare analysera problemen med utrustningsanskaffning och inom ramen för sina totala prioriteringar väga utrustningsbehoven mol andra behov. UHÄ bör därvid också på nyll pröva förulsällningarna för att genomföra en förändring av ansvarsfördelningen som innebär att löpande utrustningsanskaffning beslutas på lokal nivå och finansieras inom ramen för de ändamålsanslag och externa medel som står lill resp. högskoleenhets förfogande. Jag avser all senare återkomma lill regeringen med förslag till etl uppdrag till UHÄ i denna fråga. 1 della sammanhang avserjag också la upp frågan om ersättningsanskaffning m. m. av inredning.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

606

Med hänvisning lill vad jag nu har redovisat och behovel av fortsatt satsning inom dalaområdet beräknar jag koslnadssramen för UHÄ:s fördelning för budgelåret 1985/86 till 106 milj. kr. Av kostnadsramen bör ca 50 milj. kr. las i anspråk för fortsatt satsning inom dalaområdet. Vidare bör ca 25 milj. kr. avsättas för utrustningsprogram i samband med lokalförändringar, nya eller utökade ulbildningar m. m. Reslerande medel får tas i anspråk för ersättningsanskaffning.

Kostnadsramen För byggnadsslyrelsens fördelning för budgetåret 1985/86 har jag beräknat till 33 milj. kr.

Statens kulturtåd beräknar kostnadsramen För statens kulturråds fördelning - lidigare benämnd Till statens kullurtåds disposition - för budgetåret 1985/86 lill 3,5 milj. kr. 1 beräkningen ingår dels medel för ersättningsanskaffning, dels medel för säkerhetsutrustning. Jag föreslår all kostnadsramen för näsla budgetår förs upp med 1,8 milj. kr.

1 utrustningsplanen är uppförd en kostnadsram om 75 milj. kr. För forskningsrådsnämndens fördelning — lidigare benämnd Till FRN:s disposition. Forskningsrådsnämnden föreslår all en definitiv kostnadsram om 95 milj. kr. förs upp för budgetåret 1985/86 för inköp av dyrbar vetenskaplig utrustning samt all delramar förs upp med 55 milj. kr. för budgelåret 1986/87 och med 40 milj. kr. för budgetåret 1987/88. Jag beräknar kostnadsramen för näsla budgelår lill 80 milj. kr. Vidare föreslår jag atl beställningsbemyndigande för ulrusiningsanskaffning för budgetåren 1986/87 och 1987/88 beräknas till 40 milj. kr. för respektive budgetår.

Vidare har jag beräknat medel för vissa utbildningsinsatser i samband med den ökade decentraliseringen av upphandlingen lill lokal nivå.

Inredningsplan (1 OOO-tal kr.)

Inredningsobjekt

Förordad ram

Kostnadsram

Medelsför-

eller förordad

brukning

ändring av

t.o. m.

tidigare ram

1984-06-30

Objekl färdigställda före

1983-07-01 men ännu ej

slutredovisade

18550

17 574

Pågående och beslutade

objekt

171735

100 198

Inredning budgetåret

1985/86

-f33000

33 000

För byggnadstyrelsens

fördelning

(budgetåret 1985/86)

-h 33 000

33 000

(lidigare budgetår)

133 200

81321

För byggnadsstyrelsens

fördelning för extra

inredning (tidigare budgetår)

5 000

1597

Diverse objekt

(tidigare budgelår)

5 370

4489

Summa

-1-66000

399855

205 179

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

607

Utrustningsplan (I OOO-tal kr.)

Ulruslningsobjekl

Förordad ram

Kostnads-

Medelsför-

eller förordad

ram

brukning

ändring av

t.o.m.

lidigare ram

1984-06-30

Färdigställda ej slut-

redovisade objekl

342910

304902

Pågående och beslulade

objekl

103 050

27 736

Ulruslning budgelärel

1985/86

-1- 49000

49000

För universitets- och

högskoleämbetets

fördelning

(budgetåret 1985/86)

-1-106000

106000

(lidigare budgelår)

196000

48382

För universitets- och

högskoleämbetets

disposlion för extra

ulruslning

(lidigare budgelår)

8000

2123

För sialens kullurråds

fördelning

(budgetåret 1985/86)

-(-    1800

1800

(lidigare budgelår)

3 300

621

För forskningsrådsnämndens

fördelning.

(budgetårel 1987/88)

-1- 40000

40000

(budgetårel 1986/87)

-1-    2500

40000

(budgetåret 1985/86)

-1- 42500

80000

(lidigare budgetår)

140300

31216

Summa

-1-241800

1110 360

414980

För nästa budgetår föreslår jag alt en särskild anslagsposl benämnd Till regeringens disposition på nytt förs upp under anslaget.

Vid utgången av budgetåret 1983/84 utgjorde behållningen på de anslagsposter som byggnadsstyrelsen och UUH disponerar 44115798 kr. För innevarande budgetår har 295 milj. kr. ställts lill myndighelernas förfogande. För nästa budgelår räknar jag med att sammanlagl 266 milj. kr. bör anvisas. Av dessa medel behöver 2 milj. kr. tillföras anslagsposlen Till regeringens disposition, vilket innefattar även nyss nämnda utbildningsändamål.

I inrednings- och utrustningsplanerna har jag tagit upp kostnadsramar om sammanlagl (399855000 -t- I 110360000=) 1510215000 kr. Inom ramarna har vid uigången av budgetåret 1983/84 belalats ul sammanlagl (205 179000 -I- 414980000=) 620159000 kr. De föreslagna planerna innebär således att myndigheterna skall kunna beställa inredning och ulruslning för sammanlagt (1 510215000 - 620 159000 - 44 115798 - 295000000 -265000000=) 285940202 kr. atl betalas ut tidigast under budgetåret 1986/87.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen att

1.         bemyndiga regeringen alt besluta om anskaffning av inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. inom de kostnadsramar som jag förordal i det föregående,

2.         till Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservaiionsanslag om 266000000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               608

Bilaga 10.1

Förslag till

Lag om ändring i skollagen (1962:319)

Härigenom föreskrivs att 36 § skollagen (1962:319)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                                       Föreslagen lydelse

36 §2 Skolplikten är fullgjord, när eleven tillfredsställande har gått igenom årskurs 9 i grundskolan eller motsvarande årskurs i annan skola där eleven får fullgöra sin skolplikt. Detsamma gäller om eleven vid särskild prövning visar sig ha motsvarande kunskaper.

Om det finns särskilda skäl med hänsyn till elevens bästa, får medges att elevens skolgång avslutas med utgången av vårterminen det kalenderår eleven fyller femton år. Sådant medgivande får lämnas endast om eleven under återstoden av sin skolpliktstid får lämplig utbildning eller har annan lämpUg sysselsättning. Om detta villkor inle längre uppfylls, skall medgivandet återkallas. Eleven slår under tillsyn av skolstyrelsen tills skolplikten upphör.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.

' Lagen omtryckl 1970: 1026. - Senaste lydelse 1982: 1241.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              609

Bilaga 10.2

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976: 1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde

dels att 12 b § skall ha nedan angivna lydelse,

dels alt i lagen skall införas en ny paragraf, 9 a §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                                      Föreslagen lydelse

9a § Svenska institutet prövar frågor om slalliga stipendier för all främja utbyte av forskarstuderande och forskare mellan Sverige och andra länder och frågor omfördelning av statliga medel jör andra ålgärder som syftar lill alt stärka forsknings-och forskarutbildningssamarbete mellan Sverige och andra länder.

12b §'

Tekniska museet får, i fråga om                          Sveriges Tekniska museum får, i

vid museel anslälld personal, fatta                     fråga om vid museet anslälld perso-

sådana beslut som avser myndig-                         nal, fatta sådana beslut som avser

hetsulövning i den mån inle annal                      myndighetsutövning i den mån inte

är föreskrivet.                                                                             annat är föreskrivet.

Denna lag träder i krafl, såvitt avser 12 b §, två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och i övrigt den I juli 1985.

' Senasle lydelse 1983:512.

39    Riksdagen 1984/85- 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              610

Bilaga 10.3

Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

skrivs alt 3 kap. 7 §, 4 kap. 8, 16 och 21 §§,5 kap. 5 och O och II §§,7 kap. 7 c § och 9 kap. 2 b § sludiestödsla-mt punkt 6 i övergångsbestämmelserna till lagen skall ha

Härigenom föres

7 §§, 6 kap. 7, 9, lu ocn 11 ss, / itap. / c s ocn y Kap. z c gen (1973:349)' saml punkt 6 i övergångsbestämmelserna nedan angivna lydelse

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

3 kap.

7§=

Inackorderingstillägg ulgår med 440 kronor i månaden till sluderande som behöver inackordering. Tilllägget omfattar dessutom hemreseersättning enligt de närmare bestämmelser som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen utser.

Inackorderingslillägg utgår med lägst 550 och högsl 1300 kronor i månaden till sluderande som behöver inackordering. Närmare föreskrifter om inackorderingstillägg meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen utser.

4 kap.

o k3

Har studerande för studier vid läroanstalt eller utbildningslinje som omfattas av förordnande enligt 1 § uppburit sludiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. för sammanlagt minsl sex år, utgår studiemedel för ytterligare studier vid sädan läroanstalt eller utbildningslinje endasl om särskilda skäl/öre/(gger.

Har en sluderande för sådana studier som avses i 1 § erhållit studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. under sammanlagl minst sex år, utgår studiemedel för ytterligare sådana studier endasl om det finns särskilda skäl.

Har en sluderande för sädana studier som avses i 2 § erhållit studiemedel eller särskilt vuxenstudieslöd enligt 7 kap. under sammanlagt minsl fem år, utgår studiemedel för ytterligare sådana studier endast om det finns särskilda skäl.

' Lagen omtryckl 1981:579. - Senaste lydelse 1984:313. ' Senaste lydelse 1982:266.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

611

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

16

För heltidsstuderande minskas det belopp som utgår enligt 13 § första stycket och 14 S för varje hel, sammanhängande lidsperiod om 15 dagar med en arlondel av den del av den studerandes inkomst under kalenderhalvåret som överstiger nedan för skilda perioder angivna delar av basbeloppet, nämligen

Antal hela.        Del av basbeloppet sammanhängande tidsperioder om 15 dagar för vilka studiemedel skall utgå under kalenderhalvåret

högsl

135 procent

125 procent

110 procent

95 procent

85 procent

75 procent

65 procent

55 procent

45 procent

lägsl

För en heltidsstuderande minskas del belopp som ulgår enligt 13 § första stycket och 14 § för varje hel, sammanhängande tidsperiod om 15 dagar med en artondel av den del av den studerandes inkomsl under kalenderhalvåret som överstiger nedan för skilda perioder angivna delar av basbeloppet, nämligen

Antal hela.   Del av basbeloppet
samman-     januari-   juli-
hängande    juni                 december
tidsperioder
om 15 dagar
för vilka stu
diemedel
skall utgå
under kalen
derhalvåret
högst      2    135 procent 135 procent

3       125 procentl25 procent

4       110 procent! 10 procent

5         95 procent 95 procent

6         85 procent 85 procent

7         70 procent 80 procent

8         60 procent 70 procent

9      50 procent 70 procent
10     40 procent 55 procent

lägst

21 §

Som den studerandes inkomst under kalenderhalvåret enligt 16 och 19 §§ räknas den inkomsl som han kan antagas komma all åtnjuta under kalenderhalvåret. Värdel av naturaförmåner fastställs av regeringen. Slatligl eller statskommunalt bostadsbidrag, allmänt barnbidrag och annat studiestöd enligt denna lag än timstudiestöd, inkomstbidrag och vuxenstudiebidrag räknas inle som inkomst.

Som den studerandes inkomsl under kalenderhalvåret enligt 16 och 19 §§ räknas den inkomst som han kan antagas komma att åtnjuta under kalenderhalvåret. Värdet av naturaförmåner fastställs av regeringen. Dokiorandstipendium, slatligl eller statskommunalt bostadsbidrag, allmänt barnbidrag och annat studiestöd enligt denna lag än timstudiestöd, inkomstbidrag och vuxenstudiebidrag räknas icke som inkomsl.

Med förmögenhet förstås i 17 och 19 §§ skattepliktig förmögenhet enligt lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt.

■* Senasle lydelse 1983: 272.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               612

Nuvarande lydelse                                       Föreslagen lydelse

5 kap.

5§-
Timstudiestöd ulgör 38 kronor                  Timstudiestöd   utgör 40 kronor

för studietimme enligt 3 § första för studietimme enligt 3 § första
stycket I och för limme enligi 3 § slyckel I och för timme enligt 3 §
första stycket 2.                                          första styckel 2.

7 §''

Timstudiestöd får inom ett län under samma budgetår utgå med sammanlagt högsl del belopp som följer av bestämmelser som regeringen meddelar.

Det belopp som står till förfogan-               Timstudiestöd inom ell län får

de för limstudiestöd inom ett län      utgå lill utgår lill

1.      arbetstagare som utför sill arbele huvudsakligen inom länel och för vilken facklig organisation har ansökt om timstudiestöd,

2.      arbetstagare som på grund av resor i sin anställning eller annan omständighet ej utför sitt arbete inom huvudsakligen ett län men för vilken facklig organisation, som har sin postadress i länet, har ansökt om timstudiestöd,

3.      arbetstagare som själv har ansökt om timstudiestöd och som är bosatt i länet, när han ger in ansökan om sådant stöd.

6             kap.

7§

Inkomstbidrag utgör 228 kronor                  Inkomstbidrag ulgör 240 kronor

för varje dygn.                                             för varje dygn.

Internaibidrag utgör 190 kronor                   Inlernatbidrag ulgör 200 kronor

för varje dygn.                                             för varje dygn.

9§

Dagstudiestöd får inom etl län under samma budgetår utgå med sammanlagt högsl del belopp som följer av bestämmelser som regeringen meddelar.

Det belopp som står till förfogan-                Dagstudieslöd inom ett län får

de för dagstudiestöd inom ett län     utgå till utgår till

1. arbetstagare som utför sitt arbete huvudsakligen inom länel och för vilken facklig organisation ansökt om dagstudieslöd,

' Senaste lydelse 1984 *" Senasle lydelse 1983 ■' Senasle lydelse 1984; * Senasle lydelse 1984

122.

272. 122. 122.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               613

Nuvarande lydelse                                      Föreslagen lydelse

2.   arbelstagare som på grund av resor i sin anställning eller annan
omständighet ej utför sill arbete inom huvudsakligen etl län men för vilken
facklig organisation som har sin postadress i länet, har ansökt om dagslu-
diestödel,

3. studerande som själv har ansökt om dagstudieslöd och som är bosalt i
länet, när han ger in ansökan om sådant slöd.

Vuxenutbildningsnämnden får bestämma all viss del av del belopp som slår lill förfogande för dagstudieslöd inom elt län skall förbehållas studerande som inle är arbetstagare.

10 §'

Vid beviljande av dagstudieslöd till arbetstagare ges företräde ål sluderande med särskilt svåra arbetsförhållanden. Därefier ges företräde åt sluderande med kort lidigare ulbildning framför sluderande med längre ulbildning.

Vid beviljande av internaibidrag lill sluderande som inte är arbetstagare ges företräde ål sluderande med kort lidigare ulbildning framför sluderande med längre utbildning. Därefier ges företräde åt studerande som har särskilt svåra studiehinder på grund av att han bor i glesbygd, arbeiar i hemmel eller är handikappad.

Kan de studerande inle skiljas ål enligt första och andra styckena skall dagstudiestöd beviljas den som med hänsyn till familjesituation, ekonomiska förhållanden och andra omständigheler av vikt bedöms bäst behöva dagstudieslöd.

Beslämmelser om vad som vid tillämpning av andra stycket skall anses vara glesbygd och om vad som skall anses utgöra handikapp meddelas av regeringen eller myndighel som regeringen utser.

Om det är nödvändigl att en handikappad studerande som beviljats dagstudieslöd åtföljs av ledsagare, lämnas dagstudieslöd även till ledsagaren utan hinder av bestämmelserna om företräde i första-lredje styckena.

11 §'" Har internaibidrag beviljats facklig organisation för fördelning mellan vissa arbetstagare gäller följande ulan hinder av vad som eljest föreskrivs i della kapilel.

1.       Bidraget får ulgå lill den fackliga organisationen i stället för till den sluderande.

2.       Bidragel skall molsvara den fakiiska koslnaden för resor, kost och logi för den studerande.

"* Senaste lydelse 1984: 122. '" Senasle lydelse 1984: 122.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              614

Nuvarande lydelse                                       Föreslagen lydelse

3. För varje kurs får bidragen                                    3. För varje kurs får bidragen
dock aldrig beräknas till högre be-                           dock aldrig beräknas lill högre be
lopp än som motsvarar 190 kronor i                lopp än som motsvarar 200 kronor i
genomsnitt för varje dygn och varje                   genomsnitt för varje dygn och varje
sluderande som har rätt till bidra-                            sluderande som har räll till bidra
get,                                                                                                                        get.

7 kap.

7c §"

Om en studerande, som avses i 7 § första stycket, har vårdnaden om barn som inte har fyllt 16 år eller som har fyllt 16 år och går i grundskola eller molsvarande skolform förhöjs vuxenstudiebidraget med barntillägg.

Barnlillägget ulgår för varje barn med 1,39 procent av basbeloppet för varje hel, sammanhängande lidsperiod om 15 dagar för heltidsstuderande och 30 dagar för deltidsstuderande. Motsvarande gäller om den sluderande är skyldig alt lill fullgörande av lagsladgad underhållsskyldighet utge underhållsbidrag till barn som inte har fyllt 16 år eller som har fyllt 16 år och går i grundskola eller motsvarande skolform.

För en tidsperiod som omfattar mindre än 15 dagar för heltidsstuderande och mindre än 30 dagar för deltidsstuderande utgår barntillägg för varje barn och kalenderdag med 0,09 procent av basbeloppet för heltidsstuderande och med 0,045 procent av basbeloppet för deltidsstuderande.

Även om båda föräldrarna enligt första stycket har rätl lill barnlill-lägg, ulgår endasl ell barnlillägg. Della belalas ul lill fadern, eller, om föräldrarna är ense om del, till modern. Ar en av föräldrarna skyldig atl utge underhållsbidrag som avses i första styckel, betalas dock tillägget alltid ut tdl denne. Om det finns synnerliga skäl, får barntill-lägg ulgå lill var och en av föräldrarna.

9 kap.

2b §'

Till studerande som tidigare uppburit studiestöd utgår nytt sådant stöd endasl om

1. debiterad sludiemedelsavgift, som förfallit till betalning före det kalenderår som de nya studiemedlen avser, i sin helhet erlagts eller beslut fatlats enligt 8 kap. 39, 40 eller 44-49 §§ alt avgifl inte skall utgå.

1 i

Senaste lydelse 1984: 122. Senaste lydelse 1984: 122.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

Nuvarande lydelse                                      Föreslagen lydelse

615

2. återkrav av aterbeialningspliktiga sludiemedel enligt 3 kap., studiemedel enligt 4 kap. eller särskili vuxenstudiestöd enligt 7 kap., som avser högsl elt kalenderhalvår, som har återkrävts med stöd av 2 § kvarslår oreglerat.

2. återkrav med stöd av 2 § av aterbeialningspliktiga studiemedel enligt 3 kap., studiemedel enligt 4 kap. eller särskilt vuxensludieslöd enligt 7 kap. har reglerats av den studerande så alt återkrav, som avser högst etl kalenderhalvår, kvarstår oreglerat.

Om synnerliga skäl föreligger får studiestöd dock beviljas utan hinder av vad som anges i forsla styckel.

6. För studielån som har beviljats
enligt           studiehjälpsreglemenlel

(1964:402) gäller bestämmelserna i 22 §, 23 § andra och tredje styckena saml 24 § studiehjälpsreglementet fortfarande, allt i den mån annal inte följer av andra—sjunde styckena. För återbetalning av sådant studielån enligt studiehjälps-reglementet för vilkel låntagaren har begärt att studielänet skall få återbetalas enligt lagen (1982:271) om ändrade återbetalningsvillkor för vissa äldre studielån gäller dock enbart vad som följer av bestämmelserna i den lagen.

6. För studielån som har beviljats
enligt            studiehjälpsreglemenlel

(1964:402) gäller beslämmelserna i 22 §, 23 § andra och tredje styckena saml 24 § studiehjälpsreglementet fortfarande, allt i den mån annat inte följer av andra-åttonde slyckena. För återbetalning av sådant studielån enligt studiehjälps-reglementet för vilket låntagaren har begärt att studielånet skall få återbetalas enligt lagen (1982:271) om ändrade ålerbetalningsvillkor för vissa äldre studielån gäller dock enbart vad som följer av bestämmelserna i den lagen.

Låntagaren aviseras ränta, amortering och ränteannuilel. För aviseringen ulgår aviseringsavgift med belopp som regeringen bestämmer.

Om låntagaren inte belalar ränla, amortering eller ränteannuilel inom föreskriven tid, skall påminnelse om delta sändas till låntagaren. För påminnelsen ulgår päminnelseavgifi med belopp som regeringen bestämmer.

Om amorteringsplanen ändras och amorteringstiden därför utsträcks, får amorteringstiden dock förlängas längst till och med det år då låntagaren fyller 65 år. En låntagare är inle skyldig att betala ränta, amortering eller ränteannuilel som förfaller lill betalning efler det alt låntagaren har fyllt 65 år.

Om en låntagare åberopar lillfälliga svårigheter som skäl för atl han inle kan fullgöra sin betalningsskyldighel enligt amorteringsplanen, får cenirala Sludieslödsnämnden beslula om anstånd med erläggande av ränla, amortering och ränteannuilel. Sådani beslut får avse anstånd under högsl sex månader.

Den, som under ett eller flera år har uppburit eller uppbär vårdbidrag enligt 9 kap. 4 § lagen (1962: 381) om allmän försäkring eller molsvarande och på grund av vården av handikappat barn inte kan förvärvsarbeta, får

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              616

Nuvarande lydelse                                       Föreslagen lydelse

befrias från betalningsskyldighel såvill avser elt belopp som motsvarar summan av amortering, ränteannuilel och årsränta för samma år.

Föreligger synnerliga skäl får lån-           Föreligger synnerliga skäl får lån
tagaren befrias från honom åvi-                  tagaren befrias från honom åvi
lande betalningsskyldighet även i               lande belalningsskyldighel även i
annal fall än som avses i femte                   annal fall än som avses i sjätte
stycket eller 24 S andra slyckel stu-          slyckel eller 24 § andra slyckel stu
diehjälpsreglemenlel (1964:402).                diehjälpsreglemenlet (1964:402).

En fordran skall avskrivas om indrivningen skulle vålla mer arbele eller störte kosinad än vad som är skäligt och indrivningen inle är påkallad från allmän synpunkt.

Vid frivillig slutreglering av studielån under perioden den I juli-den 31 december 1983 avskrivs lio procent av kapitalskulden, dock minsl 200 kronor. Undersliger kapitalskulden 200 kronor avskrivs i stället återstående kapitalskuld.

Denna lag träder i kraft, såvill avser 4 kap. 16 §. den I juli 1986, och i övrigt den I juli 1985.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              617

Bilaga 10.4

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:478) om avgift för innehav av televisionsmottagare

Härigenom föreskrivs atl 1 § lagen (1978:478) om avgift för innehav av televisionsmotlagare skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

1 S'

Den som innehar mottagare som är avsedd för mottagning av bildsändning med eller utan ljud (televisionsmottagare) skall erlägga allmän moltagaravgift med 144 kronor per kalenderkvartal. Är mottagaren avsedd för färgmoitagning av bildsändning med eller utan ljud skall innehavaren dessulom erlägga till-läggsavgift med 40 kronor per kalenderkvartal.

Den som innehar mottagare som är avsedd för mottagning av bildsändning med eller ulan ljud (televisionsmottagare) skall erlägga allmän moltagaravgift med 158 kronor per kalenderkvartal. Är mottagaren avsedd för färgmottagning av bildsändning med eller utan ljud skall innehavaren dessulom erlägga lill-läggsavgift med 40 kronor per ka-lenderkvarlal.

Skall avgifl första gången erläggas under löpande avgifisperiod, skall avgiften sättas ned till det belopp som svarar mot antalet kvarvarande dagar av perioden.

Avgift eriäggs till myndighel som regeringen beslämmer.

Denna lag träder i kraft den I juli 1985.

Senaste lydelse 1984:311.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               618

Bilaga 10.5

Sammanfattning av skolöverstyrelsens förslag till nytt statsbidragssystem för skolledare

SÖ behandlar frågan om skolledningens uppgifter och ansvar. Tre huvudfunktioner för skolledning anges därvid: arbetsledning, förvaltning och utveckling. Del överordnade begreppet är samordning av verksamheten. Av speciellt intresse är skolledningens roll som utvecklare. Samarbete med och samordning av grupper och enskilda är viktiga förutsättningar. Arbelsledningsfunklionen och förvaltningsfunklionen krävs som stöd för ulvecklingsfunklionen. Som en följd av decentraliseringen inom skolväsendel förändras relationerna mellan skolstyrelse, skolförvaltning och skolledningen inom enskilda reklorsområden och skolor. Ökade krav slälls på den lokala skolledningen i fråga om t.ex. planering och ledning av skolverksamheten — särskilt utvecklingsarbetet — för att göra de anpassningar, som lokala förhållanden kräver. Samtidigt åligger del alla tre instanserna att följa de rikllinjer, som riksdag och regering anger för skolans verksamhel samt att tillse att utvecklingen sker enligt dessa rikllinjer och inom de ramar som cenlrall angivils.

Skolledningens centrala uppgift blir därför alt utveckla skolverksamheten på etl sådant sätl atl det lokala arbetet bedrivs i enlighel med den centralt angivna inriktningen. Detta ställer ökade krav på skolledningens administraliva förmåga atl samordna och planera samt därvid delegera ansvar och arbetsuppgifter. Delegeringsmöjlighelerna och förutsättningarna att fördela ansvar och arbetsuppgifter är f. n. inte särskilt väl anpassade till kraven. Del krävs en fördelning av skolledningsuppgifterna inom skolsamhället, så atl ledningsfunktionen utvecklas från en "ledare" lill ell ledarlag. där rektor har den omedelbara och övergripande ledningen av verksamhelen. Del är därvid en fördel om skolledningens organisatoriska uppbyggnad kan anpassas till lokala förutsättningar. Regelsystemet bör ges en generell karaktär och framför alll betona samordning, planering och resursfördelning som instrument för den centrala uppgiften för skolledningen, nämligen lokal skolutveckling.

SÖ behandlar vidare frågan om behovel av statlig reglering av skolledningen i grundskola, gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning och grundutbildning för vuxna.

SÖ konstaterar alt slaten måste ha ansvaret för övergripande mål för skolan såsom en likvärdig utbildningsslandard och ett enhetligt skolsystem. Detta medför enligt SÖ:s mening alt staten alltjämt i förordningsform måsle ange vissa ramar och regler som rör skolledningen och som är nödvändiga för all dessa mål skall kunna uppnås.

SÖ föreslår vad gäller statsbidragens utformning att kommunerna skall erhålla Ire specialdestinerade bidrag, ett för skolledningsfunktionen i

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              619

grundskolan, elt för skolledningsfunklionen i gymnasieskolan och elt gemensaml för skolledningsfunklionen i den kommunala vuxenulbildningen (komvux) och grundutbildningen för vuxna (grundvux). För att bäsia resursutnyttjande skall kunna ske och anpassningar göras till kommunernas olika behov bör de specialdestinerade statsbidragen till skolledning innefatta samtliga de resurser som i dag utgår lill olika ledningsfunktioner i skolan. Detta innebär att statsbidraget för skolledning inom grundskolan föreslås komma all även omfalla resurserna för nuvarande tillsynslärare och lärare med specialfunktioner saml motsvarande statsbidrag för gymnasieskolan omfatta även resursen för arvodesljänsler som huvudlärare.

SÖ föreslår en ökning av skolledningsresurserna för den kommunala utbildningen för vuxna genom alt komvux och grundvux lillförs de resurser, som i dag lillkommer skolledningen i grundskolan eller gymnasieskolan i de fall vuxenutbildningen förlagts dit. Vidare föreslås en förslärkning av skolledningsresursen för kommuner, där komvux är av lilen omfattning, 1,5-6 poäng.

Som grund för statsbidragen föreslår SÖ i huvudsak nuvarande poängsystem. Det sammanlagda poängtalet för grundskolan i kommunen skall utgöra underlag för beräkning av skolledningsresursen för denna skolform, medan underlaget för motsvarande beräkning för gymnasieskolan och för komvux inkl. grundvux bör vara summan av poängtalen för varje skolenhet inom respeklive skolform. Det bör sedan ankomma på kommunen alt fördela skolformens sammanlagda skolledningsresurs på olika reklorsområden i grundskolan, skolenheter i gymnasieskolan och särskilda skolenheter för vuxenulbildningen. Genom en sådan frihei inom kommunen kan eventuella skevheler, som även ell poängsystem kan leda till, rättas till. SÖ:s förslag lill statsbidrag och regelsystem i övrigl har utformats sä atl stegvisa ökningar och minskningar av bidragen vid vissa poänggränser undviks samtidigt som systemel blir mer oberoende av tillfälliga förändringar i skolornas elevunderlag. Det ger också kommunerna möjlighet att själva påverka den faktiska skolledningsorganisaiionen. SÖ föreslår dessulom, som ell yllerligare led i en ökad flexibilitet, att ijänsl som rektor eller studierektor inrällas vid gymnasieskolan i kommun resp. komvux i kommun på samma sätt som redan sker inom grundskolan.

SÖ, som konstaterar att det i dag finns många olika tjänstetyper inom skolledningen i här akluella skolformer, har ställt frågan om detla kan vara rationellt och motiverat och funnit all så inle är fallet. SÖ anser att skäl således finns all begränsa antalet tjänstetyper inom skolledningsområdet och förutsälter atl denna fråga kommer atl övervägas inom skolförfatt-ningsutredningen.

För all kraven på likvärdig utbildningsslandard och enhetligt skolsystem skall kunna tillgodoses är det enligt SÖ:s mening nödvändigt att staten i förordningsform meddelar vissa grundläggande föreskrifter om ledningen av skolverksamheten såväl på rektorsområdes-, skolenhets- och arbeisen-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               620

hetsnivå i grundskolan som på skolenhetsnivå vad gäller gymnasieskolan och vuxenulbildningen. SÖ föreslår därför all följande basorganisation avseende skolledning regleras i förordning:

Med begreppet "basorganisation" avses dels det minimiantal skolledar-/bilrädande skolledarljänster som skall finnas vid olika poängtal, dels del utrymme som, inom ramen för skolformens lotala skoiledningsresurs, bör finnas för specialfunktioner m. m.

1.   En tjänst som reklor skall inom ramen för tilldelad skolledningsresurs
finnas som skolledare för varje rektorsområde i grundskolan, för skolenhet
i gymnasieskolan saml för särskild skolenhet för vuxenutbildningen.

SÖ föreslår därvid atl en definition av begreppet "rektorsområde" införs i 1 kap. 5 § skolförordningen av följande lydelse: "rektorsområde = fastställt geografiskt arbetsområde för rektor vid grundskolan omfattande en eller flera skolenheter".

Rektorsljänst skall alllid inrällas som heltidstjänst och kunna avse flera skolformer som har gemensam slyrelse.

2.   Av förordning bör del vidare framgå alt. såvida ramen för tilldelad
skolledningsresurs medger delta, en eller flera tjänster som biträdande
skolledare (studierektor) samt lärare med specialfunktioner skall finnas
enligt styrelsens för skolan närmare beslämmande.

Studiereklorstjänsi bör normall inrättas som heltidstjänst.

SÖ föreslår vidare en minimi- och maximireglering av antalet rektors-och studierektorstjänster i grundskolan och av antalet sludierekiorstjäns-ter i övriga här aktuella skolformer som skall finnas eller får finnas vid olika poängtal. För grundskolans del anges etl lägsta och ett högsta procenttal av den totala skolledningsresursen som får användas för delta ändamål. För gymnasieskolans del kompletteras regleringen av antalet sludieiektorsljänsler med en bestämmelse om lägsta och högsta procentuella andel av den totala skolledningsresursen som skall resp. får användas för fullgörande av specialfunktioner. För komvux anges minimi- och maximiantal för antalet heltidstjänster för skolledare som skall resp. får finnas.

För atl underlätta kommunernas planering bl. a. i samband med vikande elevunderlag och för all öka kontinuiteten i skolledningsverksamhel, föreslär SÖ alt tjänsl som biträdande skolledare, inom ramen för tilldelade resurser, skall få bibehållas under en tid av längst ivå år efler det all den eljest skulle ha dragits in enligt ovan nämnda maximering av det antal tjänster som får finnas vid olika poängtal.

Del bör föreskrivas atl studierektor skall bilräda en eller flera rektorer med ledningen av verksamheten enligt styrelsens för skolan närmare bestämmande.

Tjänsterna som reklor och studiereklor föreslås vara förenade med en angiven högsta undervisningsskyldighet, som del ankommer på styrelsen för skolan att fördela mellan berörda befattningshavare varje läsår.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              621

SÖ föreslår vidare au arvodestjänst som studierektor med nedsättning av undervisningsskyldigheien i innehavd lärartjänst skall kunna inrällas.

SÖ föreslår alt nuvarande arvoderade studierektorsljänster med lön enligt lönegrad och ferier inom komvux ändras lill heltidstjänster som studiereklor med semester och tjänstgöringsskyldighet vid 7.5 poäng eller mera.

SÖ anser alt vikliga uppgifier inom skolledningsfunktionen, förulom av reklor och studierektor, också utförs av lärare med specialfunktioner.

SÖ föreslår alt lärare med specialfunktioner även skall finnas i gymnasieskolan. Della innebär alt nuvarande arvodestjänster som huvudlärare bör avskaffas. Förslagel, som inle medför ökade koslnader, skapar tjänstgöringsunderlag för ytterligare mer än 300 lärare i gymnasieskolan.

Det bör föreskrivas alt del, inom ramen för tilldelad skolledningsresurs, vid skolenhel som ingår i rektorsområde i grundskolan eller utgör skolenhel inom gymnasieskolan skall finnas lärare med specialfunktioner enligt skolstyrelsens närmare beslämmande. Styrelsen skall därvid tillse alt slu-dieledare finns i varje arbetsenhet i grundskolan.

Inom ramen för tilldelade skolledningsresurser skall lärare med specialfunktioner också kunna finnas inom komvux och grundvux.

Skolledningen spelar i dag en avgörande roll för all läroplanernas mål och riktlinjer skall kunna genomföras. Staten bör därför ange skolledningens uppgifter. Arbelsinriklningen bör därvid anges utan detaljreglering med betonande av det väsentliga. Den bör gälla gemensaml för hela skolledningen. Del bör sedan ankomma på skolstyrelsen att efter förslag av rektor fördela olika arbetsuppgifter på skilda befattningshavare.

SÖ föreslår alt behörighetsregler alltjämt skall finnas till rektors- och studierektorsljänster. Annan sökande föreslås dock kunna komma i fråga till sådan ijänsl om denne med hänsyn lill utbildning och erfarenheter bedöms väl lämpad för ;jänsten.

SÖ föreslår, inom ramen för grundskolans nuvarande skolledarresurs. en viss ökning av skolledningsresursen i mindre kommuner, där tjänst som skoldireklör inte finns utan arvodesljänsl som skolchef eller försle rektor i slället skall finnas.

För all stärka skolledningen vid gymnasieskolenheier av mindre omfattning, vilka nu leds av deltidsanställd reklor, med arvodestjänst föreslår SÖ all dessa upphör som egna skolenheter och att verksamheten i stället samordnas med annan skolform i kommunen och därvid underställs reklor för denna. Förslagel överensslämmer i slort med nu gällande bestämmelser för komvux och grundvux. Om tilldelade skolledningsresurser för nu inrättad gymnasieskola, komvux och grundvux gemensaml kan bilda underlag för en godtagbar skolledningsorganisalion bör SÖ dock kunna inrätta gemensam skolenhet för gymnasieskolan och komvux. En sådan gemensam skolenhel bör även kunna inrällas när skolenhet med gymnasieskola finns och komvux är av relativt stor omfattning och särskild skolenhel för vuxenutbildning inle har inrättats.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                  622

Vad gäller skolenheter med gymnasieskola föreslår SÖ följande:

1. Finns i kommun endasl en skolenhet med gymnasieskola är denna allmän enhel.

2.         Finns flera enheter i kommunen är den eller de enheter särskilda enheter som i fråga om gymnasieutbildning omfattar tre- eller fyraåriga linjer och/eller ivåårig ekonomisk, social och teknisk linje. Även om studievägar av annal slag vilka omfattar mindre än 15 poäng ingår i enheten är denna särskild enhet. Övriga enheter är allmänna enheter.

Allmän enhet kan fortsättningsvis kallas "enhel typ A" och särskild enhet "enhel lyp B".

SÖ förutsäller atl vissa övergångsbestämmelser kommer att utfärdas.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                             623

Bdaga 10.6

Sammanställning av remissyttranden över skolöverstyrelsens förslag till nytt statsbidragssystem för skolledare

Remissyttranden över förslaget har avgetls av statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), statens arbetsgivarverk (SAV), länsskolnämnderna i Stockholms län, Södermanlands län, Kronobergs län, Malmöhus län, Göteborgs och Bohus län samt Jämtlands län, skolstyrelserna i Danderyd, Täby, Uppsala. Katrineholm, Boxholm, Nortköping, Ydre, Alvesta, Kariskrona, Olofslröm, Kristianstad och Varberg, Göteborgs allmänna skolstyrelse, skolstyrelserna i Borås, Karlsborg, Grums, Årjäng, Gävle, Kramfors, Örnsköldsvik, Mala och Arvidsjaur, Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, Lärarnas riksförbund (LR), Skolledarförbun-del. Svenska facklärarförbundel (SFL) och Sveriges lärarförbund (SL).

Yttranden har även kommit in från skoldirektören i Botkyrka och skolstyrelserna i Karlshamn, Ragunda och Strömstad.

Majoriteten av remissinstanserna inslämmer i skolöverslyrelsens beskrivning av skolledningens uppgifier och ansvar och stöder uppfattningen atl en ulveckling mot en mer samordnad och utvecklingsinrik-tad skolledning kräver att staten alltjämt anger vissa ramar och regler för atl skolans och vuxenutbildningens övergripande mål skall kunna uppnäs. Bland dessa finns länsskolnämnderna i Södermanlands, Kronobergs oef\ Jämtlands län, sexton skolstyrelser, Svenska kommunförbundet saml Landstingsförbundet. RRV anser all förslagel i alltför ringa grad diskuterar hur styrningen mellan stat och kommun bör utformas och ställer sig tveksam lill om den föreslagna regleringen medför några som helst positiva effekler avseende skolans mål. SAV som anser alt förslaget bor leda till en klar förbättring för ledningen av arbetet i skolan, framhåller alt etl genomförande av förslagen leder till behov av ändrade avtalsbestämmelser. En principiell fråga i förhandlingen om sådana ändringar blir all i avtal om arbets- och anställningsvillkor skapa en flexibilitet, som motsvarar den som kommer atl finnas i fråga om organisation och arbetssätt. Länsskolnämnden i Malmöhus län anser att förändringar i ansvarsfördelningen mellan stal och kommun inte bör ske i elt slort antal småetapper. Riksdagen bör ta slällning lill ett ökal delegerande till kommunerna med därav minskade egna styrningsmöjligheter genom beslut av slörre omfattning i ell sammanhang.

Flertalel av remissinstanserna delar SÖ:s uppfattning alt kommunerna bör få tre specialdestinerade bidrag, innefattande samtliga resurser som idag ulgår lill skolledningsfunklionen i skolan och kommunernas vuxenutbildning. Hit hör bl.a. en majoritet av skolstyrelserna, statskontoret, RRV samt SAV. SL och SFL är positiva lill specialdestinerade bidrag men avslyrker förslaget all statsbidragen skall innefatta samtliga

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               624

skolledningsresurser som i dag ulgår lill skolledningsfunkiioner i skolan. Förbunden anser alt statsbidraget till ledningsresurser i skolan bör riktas till varje ledningsnivå. Förbunden avvisar förslagel därför all kommunerna får frihei att välja mellan t. ex. slörre eller mindre antal heltidstjänster för rektorer och sludiereklorer eller mellan lillsynslärarijänsler och specialfunkfioner. LR tillstyrker all slalsbidrag ulgår lill de tre skolformerna var för sig, men föreslår i slället etl ivå-delal statsbidragssystem för skolledningen. Länsskolnämnden i Kronobergs län, skolstyrelserna i Alve sia och Täby samt Svenska kommunförbundet är tveksamma lill ett schabloniserat statsbidragssystem med fastställda årslönebelopp. Svenska kommunförbundet anser inte all anlalel skolledare i hela landel är så många att de administrativa rutinerna skulle underlättas i nämnvärd utsträckning med ell schabloniserat statsbidragssystem. Kostnadsläckningen skulle komma all variera mellan kommunerna ulan att det finns något motiv till delta, t.ex. minskad adminislralion.

SÖ:s förslag atl det bör ankomma på kommunerna att fördela skolformens sammanlagda skolledningsresurs på olika rektorsområden i grundskolan saml skolenheter i gymnasieskolan och i den kommunala vuxenulbildningen tillstyrks av samtliga remissinstanser som kommenterat denna del av förslagel (31 st.).

Länsskolnämnden i Kronobergs län samt skolstyrelserna i Kramfors och Arvidsjaur framhåller atl bestämmelserna om institutionsföreståndare i gymnasieskolan bör ses över och inräknas i den gemensamma skolledningsresursen för gymnasieskolan. Länsskolnämnden i Malmöhus län saml SL. SFL och LR avstyrker förslaget atl nuvarande arvodestjänster som huvudlärare i gymnasieskolan avskaffas och ersätts av lärare med specialfunktioner. LR föreslår atl arvoderade huvudlärare bibehålls t. v. men alt de successivt ersätts med en rörlig ämnesfunktionsresurs vid avgångar.

SÖ föreslår alt arvodestjänst som studiereklor med nedsällning i undervisningsskyldigheten bör få inrättas. Frånsett 11 remissinstanser som ej kommenterat förslagel är flertalet positiva. Skolslyrelsen i Borås avstyrker atl sådan tjänst inrättas i grundskolan i stället för nuvarande tillsynslärarljänsl. Skolstyrelsen anser att del i slället bör vara möjligt alt ytterligare öka antalet heltidsanställda skolledare med semestertjänster. Länsskolnämnden i Malmöhus län anser all arvodestjänster av detta slag som varierar starkt i omfattning, tid och innehåll, knappast kan vara statligt reglerade. Tveksamma till förslagel är också länsskolnämnden i Kronobergs län och skolstyrelsen i Varberg. Länsskolnämnden i Kronobergs län ser vissa risker i förslagel ur ekonomisk och pedagogisk synvinkel belräffande tillsynslärarfunklionen och föreslår atl ytterligare överväganden görs innan beslut fattas om en samlad skolledarresurs. Länsskolnämnden i Göteborgs och Bohus län konstaterar i sill yttrande alt förslaget endasl innebär atl grundskolan får Ivå olika lyper av studierektorsljänster.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              625

För komvux del föreslår SÖ all nuvarande arvoderade studierektorsljänster med ferier omvandlas lill heltidstjänster med semester vid en omfallning av 7,5 poäng eller mera. Många remissinslanser är positiva lill förslaget. Skolstyrelsen i Täby är i princip positiv men framhåller all anställningsformer och lönevillkor bör lösas genom förhandlingar. Skolstyrelsen i Varberg framför farhågor all sådana tjänster i många kommuner kommer all ersättas enbart av lärare med specialfunktioner eflersom det nya syslemel inte får medföra ökade koslnader. Delta betyder inte en automatisk förbättring. Komvux bör därför erhålla förhållandevis samma skolledningsresurs som gymnasieskolan.

SÖ:s förslag beträffande skollednings resurserna för komvux med grundvux innebär en viss överföring av resurser från grundskolan och gymnasieskolan. Flertalet av de remissinstanser som kommenterat förslagel är positiva till överföringen. Länsskolnämnden i Göteborgs och Bohus län saml skolstyrelsen i Täby anser dock all överföringen är otillräcklig. Skolstyrelsen i Boxholm framför liknande åsikter och förordar en ökning av resurserna till komvux. SL och SFL förutsäller all molsvarande resurser tillförs grundskolan eller gymnasieskolan om vuxenutbildningen ligger kvar under dessa skolformers administration.

31 av remissinstanserna tillstyrker alt nuvarande poängsystem läggs som grund för statsbidragen. SL och SFL avstyrker atl grundskolans nuvarande beräkningssystem skall gälla då 1,5 poäng per basresurs inte kan anses som tillräckligt verksamhetsrelaterat. Basresursen innehåller högsl varierande antal lärarveckolimmar, särskild undervisningsgrupp finansieras genom förstärkningsresursen som inle ger några poäng etc. Förbunden föreslår i slället all elt annat beräkningssystem får bilda mått på verksamhetens omfallning, exempelvis antalet veckotimmar. Flera remissinslanser, bl.a. länsskolnämnderna i Kronobergs, Göteborgs och Bohus saml Jämtlands län och skolstyrelserna i Karlskrona, Olofslröm, Grums och Kramfors anser all underlaget för beräkning av skolpoäng bör ses över och kompletteras. Länsskolnämnden i Kronobergs lån anser atl tillgodoräknande av poäng för integrerad särskola bör omprövas. 1 konsekvens med förslaget att varie skolform för sig ulgör beräkningsunderlag, borde särskoleresursen tillföras landstinget som får avtala med resp. kommun om skolledarinsalser inom grundskola och gymnasieskola för varje klass av särskola som förlagts till lokaler i grundskola eller gymnasieskola. Nämnden anser också att den poäng som ges för all lokalmässigl hysa en särskoleklass är för generös i förhållande till del merarbete som följer därav. Skolstyrelsen i Uppsala anför atl skolledarsi-luationen inom den yrkesinriktade delen av komvux bör ägnas särskild uppmärksamhet eftersom den ofta ger lilen utdelning i skolpoäng. Även skolstyrelsen i Karlskrona framför liknande synpunkler. Skolslyrelsen i Olofslröm föreslår all beslämmelsen avseende grundutbildning för vuxna ändras så atl varje påbörjat 600-ial lektioner eller limmar för studiehand-40    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              626

ledning samt studie- och yrkesorientering ger 1,5 poäng.

Majoriteten av remissinstanserna lillslyrker i stort sett den föreslagna basorganisationen avseende skolledningen. Hit hör bl.a. staiskon-lorei. SAV saml en majoriiel av skolstyrelserna.

Landstingsförbundet ifrågasätter om frågan huruvida ijänster som skolledare även i fortsättningen skall vara statligt reglerade faller inom ramen för uppdraget. 1 gymnasial vårdutbildning och landslingens komvux arbetar flertalet lärare och all övrig personal utom syo-funklionärer enligt landstingskommunala beslämmelser (AB 84). Förbundet ser inget värde i alt en kommunalt anställd tjänsteman byter avtalsområde om han byter befattning.

Flertalet remissinstanser som kommenterat förslaget om en rektors-tjänst per rektorsområde i grundskolan stöder SÖ:s uppfallning. Det bör dock finnas möjligheter atl även i fortsättningen kunna placera en rektor centralt i kommunen enligt länsskolnämnden I Malmöhus län. skolstyrelserna i Täby och Karlskrona, Svenska kommunförbundet samt Skolledarförbundet. Skoldirektören i Botkyrka kommun anser att förslagel inskränker den kommunala beslutanderätten, samtidigt som invandrarundervisningen försvåras. Del saknas i förslagel utrymme för en konstruktion med särskilt rektorsområde för invandrarundervisning. De speciella behov som finns av pedagogisk och administrativ samordning gör del svårt all administrera invandrarundervisningen från vanliga rektorsområden.

SÖ:s förslag att rektorsljänst alltid skall inrättas som heltidstjänst och all tjänsten kan avse flera skolformer som har gemensam styrelse tillstyrks av majoriteten av remissinstanserna. Avstyrker gör Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet och Skolledarförbundet som vill ha möjligheter för kommunerna all själva beslula om tjänsternas omfattning uiifrån lokala behov och förulsättningar. Svenska kommunförbundet framhåller all de prakliska problem som kan uppstå med deltidstjänster bör lösas genom avtal.

SÖ:s förslag att lärare, inom ramen för tilldelad skolledningsresurs, skall vara skyldiga atl fullgöra vissa arbetsuppgifter, s.k. specialfunktioner, tillstyrks av flertalet av de remissinstanser som kommenterat förslagel. Landstingsförbundet delar inte SÖ:s syn att endast lärare skall kunna komma i fråga för sådana arbetsuppgifter. Landstingsskolorna har en differentierad personalslruktur med kvalificerade medarbetare som jämle lärarkåren bör kunna komma i fråga. SFL och SL avstyrker att lärare med specialfunktioner skall finnas i gymnasieskolan och atl "specialfunktioner" införs inom den kommunala vuxentulbildningen med grundutbildning för vuxna. Förbunden anser atl förbättringar i stället kan åstadkommas genom förändringar och förstärkningar i nuvarande system. Länsskolnämnden i Göteborgs och Bohus län, skolstyrelserna i Täby, Uppsala, Grums, Boxholm, Örnsköldsvik och Mala samt LR anser all resursen för

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              627

komvux är för liten. LR hänvisar lill Lvux 82 och de krav på pedagogisk förslärkning som en ny läroplan släller på komvux och framhåller atl minst tre undervisningstimmar per poäng och år bör avsättas för lärare med specialfunktioner.

Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker den föreslagna minimi-och maximi regleri ngen av antalet rektors- och studierektorsljänster och att en reglering sker av den andel av den totala skolledningsresursen som får användas för fullgörande av specialfunktioner i gymnasieskolan. SL, SFL, länsskolnämnden i Malmöhus län saml skolslyrelsen i Olofslröm avstyrker förslaget i dess helhet. Skolstyrelsen i Örnsköldsvik. Svenska kommunförbundet samt Landstingsförbundet avstyrker minimigräns, då del bör ankomma på varje kommun atl få skapa den skolledarorganisation som passar bäst i varje enskill fall. Skolstyrelsen i Arvidsjaur anser alt regleringen av antalet tjänster som rektor och studiereklor bör ange en flexibel övre gräns inom den sammanlagda skolledningsresursen för resp. skolform. Detta ger bl.a. möjligheter för skolstyrelsen att styra antalet semestertjänsler. Skolstyrelsen i Mala ser en viss fara i alt flexibiliteten kan bli för slor. dvs. spännvidden mellan minimi- och maximianlalet rektors- och studierektorsljänster kan bli så slor atl den medför dragkamp mellan olika personalgrupper inom skolan.

Förslaget alt bilrädande skolledare vid vikande elevunderiag får bibehållas högsl två år tillstyrks av samtliga remissinslanser som kommenterat delta förslag. SL och SFL vill dock gå längre och förordar atl tjänsien får behållas t. v. Organisationen skall kunna förändras i samband med naturlig avgång.

Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker alt rektors- och sludierek-lorstjänsterna skall vara förenade med en angiven högsta undervisningsskyldighel, som del sedan ankommer på styrelsen förskolan att fördela varje läsår. Skolledarförbundet är av den principiella uppfattningen alt skolledarnas nuvarande undervisningsskyldighet bör omvandlas lill en rättighet atl fullgöras inom ramen för gällande arbetstidsavtal. Länsskolnämnden i Göteborgs och Bohus län anser atl undervisningsskyldigheien inle skall kunna slopas hell utan all det bör finnas en angiven undre gräns. Skolstyrelsen i Mala anför atl i kommunal vuxenutbildning med en omfattning på 7-15 poäng blir nedsältningen i undervisningsskyldighel för studierektor alltför liten med tanke på den stora spännvidd av kurser som del här kan bli fråga om och som kräver omfatlande administrativa insalser.

Flertalel av remissinstanserna som kommenterat förslaget tillstyrker alt detaljregleringen av skolledningens arbetsuppgifter minskas. Länsskolnämnden i Malmöhus län och skolstyrelsen i Göteborg framhåller all någon form av rambeskrivning för varje tjänsleslag bör vara etl minimivillkor för forlsall statlig reglering av skolledartjänslerna. Landsiingsförbundei understryker de speciella villkor som vissa utbildningar arbeiar under, särskilt jord-, skog- och irädgårdsseklorn, är av

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               628

sådan karaktär alt de svårligen kan regleras genom cenirala bestämmelser. Exempelvis kan nämnas atl vissa skolor har etl driftsansvar (l.ex. jordbruk) vilkel släller speciella krav på skolledningen. SL och SFL framhåller atl den decentraliserade, målstyrda skolan i alll större utsträckning kräver pedagogiska ledningsfunktioner. Länsskolnämnden I Kronobergs län anser atl del av förordningen bör framgå alt specialfunklionärer skall ha klart pedagogiskt inriktade arbetsuppgifter.

Majoriteten av de remissinslanser som kommenterat förslagel om vidgade behörighetsregler tillstyrker SÖ:s förslag. Hit hör bl.a. länsskolnämnderna i Södermanlands och Jämtlands län. flertalet skolstyrelser saml Svenska kommunförbundet. Avstyrker gör länsskolnämnderna i Slockholm. Malmöhus, Göteborgs och Bohus län, skolstyrelserna i Danderyd och Örnsköldsvik, LR, Skolledarförbundet, SFL samt SL. Länsskolnämnden i Jämilands län anser all endast om särskilda skäl föreligger bör annan sökande komma i fråga lill ijänsl som reklor eller studierektor. Länsskolnämnden i Kronobergs län tillstyrker vidgad behörighet främst vad gäller rektorsljänst, men är inle beredd atl gå så långt som SÖ:s förslag. Den vidgade behörigheten bör gälla för andra anställda inom skolväsendet med lämplig ulbildning och erfarenhet.

SÖ föreslår en viss ökning av skolledningsresursen för grundskolan i mindre kommuner där del i stället för skoldirektör finns arvodesljänsl som skolchef eller förste rektor. Flertalel tillstyrker förslaget, bl.a. RRV. samlliga länsskolnämnder saml flertalet av skolstyrelser. Länsskolnämnden i Göieborgs och Bohus samt Jämilands län samt skolstyrelsen i Kristianstad anser atl resursförstärkning även behövs i vissa intervaller för kommuner med över 50 poäng. Skolslyrelsen i Ragunda släller sig positiv till huvudtankarna i förslagel, men anser atl skolledningsresursen i den lilla kommunen bör vara minst proportionell mot den slora kommunens, skoldireklörsresursen inräknad. Skolslyrelsen i Årjäng ser inte förslaget som atlrakiivi för de mindre kommunerna. För en glesbygdskommun med många små skolenheter innebär förslagel ingen förslärkning av skolledarinsalser per skolenhel (plalschefsprincipen), ulan snarare tvärtom.

Samtliga av de remissinstanser som lämnal kommentarer lillslyrker alt en extra skolledningsresurs för den kommunala vuxenulbildningen lilldelas kommuner med verksamhel mellan 1,5 och 6 poäng. Skolslyrelsen i Olofslröm framhåller viklen av atl skolledningen finns tillgänglig under hela kommunala vuxenutbildningens arbelslid. vilkel kan innebära både kvällslid och veckoslul. Enligi skolstyrelsen är det inle möjligt att ge utbildningen denna service i dag och föreslår därför att extra resurser tilldelas skolenheter upp lill 66 poäng genom nyiillskolt av resurser eller genom omfördelning av resurser från myckel stora skolenheter lill de mindre.

En majoritet av de remissinstanser som kommenterat förslagel tillstyr-

Prop. 1984/85:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               629

ker atl SÖ får inrätta gemensam skolenhet för gymnasieskola och komvux med grundvux. om tilldelade skolledningsresurser möjliggör en godtagbar skolledningsorganisalion. Hit hör flertalel av länsskolnämnderna och skolstyrelserna samt Svenska kommunförbundet. Sådana beslut bör kunna fattas av länsskolnämnderna framhåller länsskolnämnderna i Kronobergs. Malmöhus och Jämtlands län. Skolstyrelsen i Kramfors anser alt möjligheten bör finnas kvar atl som nu samordna skolledningsresurser med gymnasieskola där kommunal vuxenutbildning ingår i gymnasieorganisationen.

Endast LR avstyrker att samma beräkningsgrund skall användas vid särskilda enheter för vuxenutbildning och komvux förlagd lill grundskola eller gymnasieskola. Förbundet anser atl en yllerligare överföring från gymnasieskolan lill komvux krävs för att utjämna den slora skillnaden i skolledningsresurs mellan en gymnasieskola och en särskild skolenhet för vuxenutbildning. Länsskolnämnden i Stockholms län påpekar all den omfördelning av resurserna som SÖ föreslår ej får leda lill försämringar för små skolenheter för vuxenutbildning som av SÖ tilldelals särskild skolledarresurs för grundvux.

Flertalet av remissinstanserna tillstyrker förslagel att införa en n y s k o I-enhelsindelning för gymnasieskolan, bl.a. en majoritet av skolstyrelserna och länsskolnämnderna. Svenska kommunförbundet samt SAV.

Länsskolnämnderna i Kronobergs, Södermanlands samt Göieborgs och Bohus län, skolstyrelsen i Täby samt Skolledarförbundet avstyrker. Länsskolnämnden i Kronobergs län anser alt avvikelserna i den föreslagna modellen är alltför slora för alt kunna accepteras. 81 kommuner av 161 får avvikelser från nuläge med mer än 5 %, 37 av dessa får mer än 10 % avvikelse. Nämnden är också tveksam till om förslaget kan läggas lill grund för elt nytl statsbidragssystem utifrån del någol bräckliga underlag SÖ redovisal för gymnasieskolans del. Skolledarförbundet framhåller all vid övergång från allmän skolenhet, inkl. komvux, lill två separata skolenheter, varav en för komvux, kan antalet skolledare och nedsältningen av undervisningsskyldigheten påverkas på etl mindre gynnsamt sätl för den allmänna skolenheten. Poängberäkningen bör därför ses över så alt beslut, huruvida särskild skolenhel för vuxenutbildning skall inrättas eller ej, kan grundas på andra överväganden än vad som kommer att ske med skolledarnas undervisningsskyldighet.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                  630

Bilaga 10.7

Sammanfattning av språk- och kulturarvsutredningens (SKU) betänkanden (SOU 1983:57) Olika ursprung — Gemenskap i Sverige och (SOU 1983:58) Kunskap för gemenskap

En utförlig sammanfattning av SKU:s huvudförslag finns i belänkandet (SOU 1983:57) Olika ursprung - Gemenskap i Sverige. 1 korthet innebär SKU:s förslag bl.a. följande.

SKU anger fyra perspektiv på invandrarundervisningen, nämligen det europeiska perspektivet, del skolpolitiska perspektivet, invandrarbarnels perspekliv och planeringsperspektivei. Bl.a. understryker SKU all de flesla invandrarbarn kommer att stanna i Sverige och att del då är för del svenska samhället de skall förberedas.

Direktiven till SKU lalar om att det är fråga om alt precisera innebörden av aktiv ivåspråkighet i undervisningen. Della är en viklig markering enligt SKU:s bedömning.

Genom en återblick på olika formuleringar angående ivåspråkighet i propositioner och läroplaner vill SKU slå fast att del svenska samhällel har åtagit sig all aktivt främja och stimulera ivåspråkighet hos invandrar- och minoritelsbarn i Sverige. Det har däremot inte slagils fast alt aktiv ivåspråkighet med säkerhet skall kunna uppnås av alla redan i skolan. Skolans ålgärder måsle enligt SKU:s mening ses som ell led i en sammanhängande ulveckling i och uianför skolan mot del angivna målet.

SKU anser att innebörden av aktiv ivåspråkighet i undervisningen bör vara atl elever med annat hemspråk än svenska skall få grundläggande kunskaper för att kunna uppnå funktionell ivåspråkighet.

Med funktionell Ivåspråkighet menar SKU att man skall kunna förslå två språk och i tal och skrift kunna leva och verka i två kulturer. De båda språken skall kunna utnyttjas aktivt i olika behövliga och önskade situationer med en naturlig funktionsfördelning mellan språken.

SKU föreslår bl.a. atl begreppet aktiv ivåspråkighet i undervisningen ges innebörden funktionell ivåspråkighet samt att skolan inriktas pä att i samverkan med förskolan ge elever med annat hemspråk än svenska möjlighel atl utveckla funktionell ivåspråkighet.

SKU föreslår att regeringen utfärdar rikllinjer för hemspråksundervisningen till stöd för kommunerna bl.a. belräffande vilka elever som skall omfattas av rälten till hemspråksundervisning och atl rällen alltjämt skall vara knulen lill det språk som är ett levande inslag i barnels hemmiljö.

SKU anser att samlingsbenämningen hemspråk bör användas även fortsättningsvis. Benämningen hemspråk är numera inarbetad och välkänd i skolans värld och utanför. Beteckningen förekommer också inlernalionelli.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              631

I alla sammanhang där del är möjligl bör som enda benämning användas språkels namn i stället för benämningen hemspråk, t. ex. på beiygsblanket-ler.

Vidare föreslår SKU att rätten till undervisning i hemspråk begränsas lill alt gälla endast ell språk för varje elev, även om flera språk är umgängesspråk i hemmiljön.

En elev som dellar i hemspråksundervisning skall ha fortsatt rätt till undervisningen vid förändringar i familjens sammansättning, som innebär all språket inte längre används i elevens hemmiljö, men behovet av kontakter med en ur hemmet utflyttad förälder/vårdnadshavare kvarstår.

Adoptivbarn som har behov därav skall ha fortsatt rätt lill undervisning i hemspråk även efler en "iniroduktionsperiod" i den svenska skolan.

SKU framhåller att del är viktigt all samråd i möjligaste mån garanteras i hela ungdomsskolan. 1 Lgr 80, Mål och riktlinjer finns föreskrifier härom. SKU föreslår därför att regeringen i läroplanen för gymnasieskolan under de allmänna anvisningarna föreskriver om samråd med lokala invandrarorganisationer, berörda föräldrar och elever angående organisationen av undervisning i hemspråk och studiehandledning på hemspråk.

Vad gäller ålgärder inom grundskolan anser SKU all ell annal språk skall kunna förekomma som undervisningsspråk på låg- och mellanstadierna med jämkning av timplanerna.

Hemspråksklasserna och de sammansatta klasserna skulle därmed kunna övergå från sin nuvarande försöksslalus lill reguljära inslag i grundskolan. En förutsätining måste dock vara all undervisning i och på svenska successivt får sådan omfattning att eleverna kan undervisas huvudsakligen på svenska under sin högstadietid.

SKU föreslår atl hemspråksklasserna i fortsättningen kallas tvåspråkiga klasser. De s. k. förberedelseklasserna föresläs alltjämt kunna anordnas såsom en tillfällig klass enligt vad som hittills förekommit.

På högstadiet anser SKU att del huvudsakliga undervisningsspråkel skall vara svenska men alt annat undervisningsspråk och jämkning av timplanen undantagsvis skall kunna förekomma förelever som kommit till Sverige sent under skolpliktsåldern eller för elever som uiifrån särskilda behov i övrigt bör få undervisning på sitt hemspråk. Förslaget innebär inte all tvåspråkiga klasser skall kunna förekomma pä högstadiet som en reguljär anordning. De två undantagsfallen låter sig väl förena med huvudregeln atl svenska bör vara del huvudsakliga undervisningsspråket på högsladiel. SKU förutsätter atl kommunerna uiifrån de riktlinjer, som SKU föreslagil atl regeringen skall utfärda, får göra de bedömningar som krävs för undanlag från huvudregeln om undervisningsspråk på högstadiet.

För att göra det möjligt för eleverna atl få hemspråksundervisning ulan atl övrig undervisning blir lidande föreslår SKU atl elever som elt alternativ skall kunna få hemspråksundervisning utanför den schemalagda undervisningen — om eleven så önskar.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              632

Enligt nu gällande bestämmelser anordnas siudiehandledning på hemspråkel enligt 5 kap. 10a § i skolförordningen, om eleven behöver del och önskar delta däri. Verksamheten skall ha den omfallning som fordras för att täcka elevens behov. SKU anser atl studiehandledningen på hemspråket bör göras obligatorisk.

För alt göra del möjligl även i gymnasieskolan all della i undervisning i hemspråk utan all övrig undervisning blir lidande föreslår SKU atl denna undervisning i fortsättningen bör få bedrivas även inom ramen för etl utökat veckolimtal. Även när del gäller gymnasieskolan anser SKU all studiehandledningen på hemspråket bör göras obligalorisk.

SKU föreslår alt det huvudsakliga undervisningsspråkel i gymnasieskolan skall vara svenska men alt annat undervisningsspråk undantagsvis skall kunna förekomma för elever som inte har någon nämnvärd grundskoleutbildning i Sverige eller kommil in i gymnasieskolan under studiegången.

Vidare föreslår SKU atl skolöverstyrelsen (SÖ) får i uppdrag dels all undersöka förulsällningarna för alt yrkesinrikla hemspråksundervisningen på lämpliga sludievägar och utfärda de riktlinjer som kan behövas för en sådan yrkesinriktning, dels att i samråd med statistiska cenlralbyrån (SCB) skyndsamt kartlägga studieframgång och studieavbrott för elever med annat hemspråk än svenska i gymnasieskolan.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) föreslås få i uppdrag atl i samråd med SÖ och SCB kartlägga övergången från gymnasieskolan till högskolan av elever med annat hemspråk än svenska och dessa elevers studieframgång resp. studieavbrott i högskolan.

SKU förordar all vid den fortsatta uppföljningen av gymnasieskolan övervägs möjligheter atl byla ul B- och C-språk mot hemspråk.

SKU diskuterar förutsättningarna för atl vidta ytterligare åtgärder för finskspråkiga elever.

SKU föreslår att man i några kommuner med många finskialande elever inrättar pedagogiska utvecklingsenheter för undervisning av finskspråkiga elever. En utvecklingsenhet avses i princip fungera som en vanlig skolenhet med den skillnaden att man vid enheten skall bedriva ett systematiskt pedagogiskt utvecklings- och uppföljningsarbete med särskild inrikining på kvalitetsfrågor i undervisningen. Förslaget bygger på att man samordnar och samlat utnyttjar de resurser som finns i form av lokala utvecklingsmedel och olika resurser hos berörda länsskolnämnder och SÖ.

SKU föreslår atl finskspråkig gymnasial ulbildning får anordnas på orler där underlag finns för sådan ulbildning för elever som inte har svensk grundskoleutbildning eller kommit in i grundskolan så sent atl de har svårigheter all tillgodogöra sig gymnasial utbildning med svenska som undervisningsspråk.

SÖ föreslås få i uppdrag all överväga hur informationen om enskilda finskspråkiga elevers skolgång kan förbättras vid flyttning mellan de båda

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                             633

länderna. Vidare föreslås att förulsällningarna för utbytestjänstgöring för lärare och annan personal mellan finska skolor och svenska skolor övervägs.

Enligt SKU bör finlandssvenska barn få rätt au della i undervisning i finska för all behålla och utveckla sina eventuella kunskaper i finska.

SKU föreslår all handikappade invandrarelever särskilt uppmärksammas med stöd och stimulans i undervisningen.

SKU har övervägt olika frågor som sammanhänger med språk och kulturarv i undervisningen av samiska elever, tornedalsfinska elever och zigenska elever.

SÖ bör få i uppdrag all till regeringen redovisa hur förutsättningarna i Lgr 80 utnyttjas för alt främja samiska språket och kulturen liksom del tornedalsfinska språket och kulturen. Vidare föreslås, all riktlinjer utfärdas för hur lornedalsfinskan bör behandlas i hemspråksundervisningen. Regeringen bör vid tilldelningen av medel för utbildning av hemspråkslärare ange utbildning av zigenska hemspråkslärare som etl prioriterat område.

Beträffande kommunal vuxenutbildning (komvux) föreslår SKU atl ett förtydligande görs i fråga om rälten till hemspråksundervisning inom komvux och andra former av vuxenutbildning.

SKU föreslår all yrkesinriktad utbildning på finska inom komvux får anordnas reguljärt på orter där underlag finns för sådan utbildning för dellagare som inle har svensk grundskoleutbildning eller kommil in i grundskolan så sent all de har svårigheter att tillgodogöra sig ulbildning med svenska som undervisningsspråk.

Vidare bör ungdomsanalfabelismen bland flyktingar och invandrare uppmärksammas i läroplans- och utvecklingsarbele.

SKU anser del synnerligen angelägel att bl.a. utvecklingsarbele rörande innehåll i och metoder för interkulturell undervisning snarast kommer till stånd. Erfarenheterna från sådani utvecklingsarbete bör ges slor spridning.

Hela Sverige berörs av den förändring som efterkrigstidens slora invandring inneburit och alla barn måste förberedas för inträde i ett samhälle med nya inslag. Den interkulturella undervisningen angår varje barn och varje vuxen i skolan - och även samhällel uianför skolan.

SKU anger en rad vikliga utgångspunkter för alt främja en interkulturell undervisning i enlighel med bl.a. överväganden och rekommendationer inom Europarådet. Som grund för del fortsaita arbelel bör enligt SKU ligga en av riksdagen uttalad principiell syn på interkulturell undervisning. Denna syn bör i lämpliga sammanhang också inarbetas i olika måldokument som läroplaner, kursplaner, utbildningsplaner m.m. De konkreta ålgärder som det gäller inryms enligt SKU i stort inom del ansvar som redan åvilar resp. myndigheter. SKU avslår därför från att lägga detaljerade förslag i detla avsnill men förutsälter all de utgångspunkter SKU angett kan tjäna som riktlinjer för del fortsaita arbetet inom berörda myndigheler.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               634

SKU föreslår atl utvecklingsarbele m.m. för interkulturell undervisning snarast kommer till stånd.

SKU föreslår dels att samarbetet med invandrarnas ursprungsländer fortsätter och yllerligare utvecklas inom områden som bedöms angelägna, dels all förutsättningarna för samverkan också med andra invandrar- och mottagarländer i fråga om undervisningen av invandrare och minoriteter därvid övervägs. Vidare föreslås att samverkan och ansvarsfördelning inom Sverige mellan olika myndighels- och beslutsnivåer i samarbetet ses över och atl förulsällningarna och formerna för invandrarorganisalioner-nas dellagande i samarbelel därvid övervägs saml atl förutsättningarna för en ökad spridning inom Sverige av kunskaper och erfarenheter från internationellt samarbeie på invandrar- och minoritelsområdel övervägs.

Vad gäller planering och samverkan för framlida invandrar- och minoritelsundervisning framhåller SKU att det i dag finns en mycket slor osäkerhet i planeringsförutsättningarna för invandrar-och minoritetsundervisningen. Invandringen har ändrat karaktär. Samtidigt som alll fler av "invandrarbarnen" föds i Sverige kommer vi alt få räkna med en fortsall flyktinginvandring som ständigt kommer atl ge skolan barn och ungdomar med nya språk och kulturer.

SKU föreslår alt frågan om registrering försöksvis av barn i förskoleåldern med elt annat språk än svenska övervägs. Man bör därvid särskilt pröva förutsättningarna för att kombinera registreringen med samtal med berörda föräldrar och representanler för förskolan och skolan i kommunen rörande barnels behov av språkslöd och den fortsatta uppföljningen av språkutvecklingen före skolstarten. SÖ föreslås få i uppdrag atl i samråd med socialstyrelsen, UHÄ och statens invandrarverk utarbela etl rådgivande och stödjande material om invandrarbarnens behov av språkslöd.

Behovel av en fortlöpande årlig statistisk redovisning av invandrarundervisningen betonas.

SKU föreslår att del inrättas en rikscenlral för invandrar- och minoriletsläromedel (RPH-MINV) som bör omfalla alla stadier och utbildningsformer från förskolan til! vuxenutbildningen. Statens institut för läromedelsinformation bör vara cenlral myndighet. Centralen föreslås förläggas till Stockholmsområdet.

Vad gäller personalutbildning föreslår SKU atl interkulturell undervisning förs in som moment i all ulbildning av personal för skolan och att befaitningsulbildning på olika nivåer anordnas för personalkategorier med särskilt ansvar för att främja interkulturell undervisning.

En översyn bör skyndsamt komma till stånd av hemspråkslärarutbildningen och den särskilda klasslärarulbildningen, där förutsättningarna för en gemensam utbildningsväg övervägs. I samband med en översyn av berörda utbildningar bör särskilt uppmärksammas förutsättningarna för att införa specialpedagogiska moment och syo. Även behovet av kompletterande utbildning för obehöriga hemspråkslärare bör uppmärksammas.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               635

SKU anser att behovet av utbildning i engelska för hemspråkslärare och av ökad kontrasliv beredskap för lärare i engelska bör uppmärksammas.

SKU betonar behovet av påbyggnadsutbildning för vissa lärarkategorier (låg- och mellanstadielärare, ämneslärare och lärare i svenska för invandrare) och behovet av tvåspråkiga lärare inom vuxenulbildningen.

Benämningen svenska som främmande språk föreslås bytas ut mot svenska som andraspråk. SKU understryker nödvändigheten av att undervisningen i svenska som andraspråk förbättras, bl. a. genom ålgärder inom lärarutbildningen.

SKU föreslår bl.a. alt regeringen tar initiativ till överläggningar med grekiska slaten angående förutsättningarna för den fortsatta verksamheten med reselärare anknutna till Grekiska inslitulel.

När det gäller frågan om utvidgning av reselärarverksamhelen och ell eventuellt regionalt ansvar för denna anser SKU alt man i princip bör ställa sig positiv till "kulturella resurspersoner" från ursprungsländerna, inle minst med hänsyn till de svårigheter som kan förutses att i Sverige rekrytera blivande lärare för invandrarundervisningen med akluella språk- och kullurkunskaper för en viss invandrargrupp.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              636

Bilaga 10.8

Sammanställning av remissyttranden över SKU:s betänkanden (SOU 1983:57) Olika ursprung — Gemenskap i Sverige och (SOU 1983:58) Kunskap för gemenskap

Efter remiss har yttranden över betänkandena avgetls av socialstyrelsen (SoS), statens handikappråd, universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), skolöverstyrelsen (SÖ), statens institut för läromedelsinformation (SIL), statens kulturråd, arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), slatens invandrarverk (SIV), statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), slalistiska cenlralbyrån (SCB), länsskolnämnderna i Slockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Blekinge, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Örebro, Västmanlands och Norrbottens län, sameskolstyrelsen, Manillaskolan, slatens ungdomsråd, diskrimineringsutredningen (A 1978:06), invandrarpolitiska kommittén (IPOK, A 1980:04). förskola-sko-lakommitlén (U 1981:01), samerättsutredningen (Ju 1983:05), Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, Landsorganisationen i Sverige (LO), Centralorganisationen SACO/SR (SACO/SR), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF). Sveriges utbildningsradio. Riksförbundet Hem och Skola (RHS), Handikappförbundens centralkommitté (HCK), Delegationen för invandrarforskning. Föreningen Svenska Läromedelsproducenter (yttrandet avser endasl SOU 1983:58), Svenska samernas riksförbund. Same Älnam, Svenska Torneda-lingars riksförbund, Slockholms, Göieborgs, Malmö, Krisfianstads, Södertälje, Botkyrka, Olofströms, Västerås, Uppsala, Örebro, Hallstaham-mars, Haparanda, Luleå, Pajala, Gävle, Norrköpings och Falu kommuner, skolstyrelsen i Kiruna, Slockholms läns landstingskommun. Finlandssvenskars riksförbund i Sverige, Grekiska riksförbundet. Jugoslaviska riksförbundet i Sverige, Riksförbundet finska föreningar i Sverige (RFFS), Turkiska riksförbundet i Sverige, Eslniska kommittén och Ungerska riksförbundet.

SACO/SR har bifogat yllrande från Lärarnas riksförbund.

Yttranden har dessulom kommit in från undervisningsministeriet i Helsingfors, Hemspråkslärarföreningen inom Slockholms läns förbundskreis av Sveriges lärarförbund, Reklorskonferensen i Slockholm, finska elever på Fristads folkhögskola. Föreningen Nordens ungdomsförbund, forskare inom områdena migration, Ivåspråkighet, internationalisering och tvärkulturen forskning. Adoptionscentrum, Huddinge skolstyrelse, Sveriges Finska Lärarförbund, Hemspråkslärarföreningen i Stockholm, Ärkebiskopen, Sveriges dövas riksförbund. Synskadades riksförbund, SOSVUX-RIKS, samordningskommittén för grekiska föräldraföreningar av tvåspråkiga klasser. Riksförbundet för finskspråkigt församlingsarbete i Sverige, Hemspråkslärare i Lund, Rörelsefolkhögskolornas Intresseorganisation,

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              637

intressegrupper inom Älvdalens kommun, personalen på rektorsexpeditionen för invandrarundervisning i Botkyrka, LO-disiriktel i Skåne, etl antal lokala finska föreningar och några lokala finska lärarförbund saml från enskilda personer.

1 Allmänna synpunkter (SOU 1983:57)

Remissinstanserna har en övervägande positiv grundton till betänkandet som helhel. Flera remissinstanser framhåller dock brislen på konkrela förslag och kostnadsberäkningar.

Mänga remissinstanser framhåller vikten av en bättre undervisning i svenska som andraspråk och en bättre lärarutbildning på områdel.

Enligt länsskolnämndens i Slockholms län mening hade del varit värdefullt om utredningen fört en diskussion om de inbyggda konflikler som finns mellan samhällets mål på utbildningsområdet och förväntade effekter av de lagda förslagen i skolans vardagsarbete.

Länsskolnämnden i Örebro län anser att det varit bättre om utredningen begränsat antalet förslag och i stället formulerat ett konkret handlingsprogram som del funnits utsikt atl genomföra inom rimlig lid.

RRV och SAF är negativa till betänkandet som grund för beslut.

1 vissa frågor är remissopinionen något splittrad. Detta gäller främst undervisningsspråkel på grundskolans högsladium och i gymnasieskolan. Flertalel remissinstanser tillstyrker dock SKU:s förslag med vissa nyanser.

Flera remissinslanser lar upp resursfrågorna.

SÖ anför atl rälten till undervisning i och på hemspråk för invandrarelever i svenska klasser ofta är dåligt tillgodosedd, särskilt för elever från små språkgrupper och med slort behov av siudiehandledning på hemspråk. Med dagens syslem upplevs lidvis ett konkurtensförhållande mellan undervisning i hemspråk och studiehandledning - ju slörre behov av studie-handledning en elev har, desto mindre resurser blir över för undervisning i hemspråket. Flertalet kommuner tillämpar dessutom den gamla ivåtim-marsschablonen, vilket i många fall är helt otillräckligt. För att ge invandrareleverna mera likartade förutsällningar att få sina behov av hemspråksundervisning tillgodosedda anser SÖ att nuvarande statsbidragssystem bör ses över i syfte att nå fram lill en mera behovsinriktad fördelning inom nu gällande kostnadsramar. SÖ är beredd att vid uppdrag genomföra en sådan översyn.

På molsvarande sätt bör enligt SÖ en översyn ske av stalsbidragsbe-stämmelser angående resurser lill undervisningen i svenska som andraspråk. SÖ är beredd att verkställa en översyn av statsbidragsbestämmelserna också för undervisning i svenska som andraspråk.

SIL framhåller alt förslagen är väl underbyggda men de ekonomiska konsekvenserna av dem är svåra all överblicka. T.ex. kräver SKU:s

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                                638

förslag om interkulturell undervisning, inle minsl på läromedelsområdet, stora ekonomiska och personella resurser för forskning och ulveckling. en genomgripande förändring av innehållet i lärarutbildning och forlbildning och en mycket medveten ulbildning av läromedelsproducenter.

RRV saknar en konsekvensanalys av vad de presenterade förslagen medför för kostnader. Vidare saknas det försök till bedömning av effektiviteten av den invandrarundervisning som hittills genomförts. Förslag till förändringar som kan medföra ökade koslnader bör enligt RRV anstå i väntan på bl.a. de kvalitetsinriktade utvärderingar som SKU själv föreslår.

Länsskolnämnden i Stockholms län föreslår all del särskilda statsbidraget för hemspråksundervisning m. m. blir föremål för översyn.

Botkyrka kommun framhåller att de nuvarande statsbidragen för invandrarundervisning ger möjlighet all differentiera det statliga stödet. Ulan en sådan konstruktion skulle invandrartäta kommuner drabbas av betydande merkostnader.

2 Aktiv Ivåspråkighet i undervisningen

SKU föreslår att begreppet aktiv ivåspråkighet i undervisningen ges innebörden funktionell ivåspråkighet. dvs. alt man skall kunna förslå två språk i tal och skrift och kunna leva och verka i två kulturer med en naturlig funktionsfördelning mellan språken.

De flesta remissinslanser som uttalat sig i frågan tillstyrker SKU:s förslag till precisering av innebörden akliv ivåspråkighet. Några remissinslanser påpekar dock alt termen inte får innebära en sänkt ambitionsnivå.

Länsskolnämnderna i Östergötlands och Malmöhus län samt Svenska kommunförbundet anser alt SKU gjort en realistisk precisering av begreppet aktiv ivåspråkighet.

Länsskolnämnden i Stockholms län menar att begreppet skulle innebära ett principiellt accepterande av en omfattande möjlighel till undervisning i hemspråksklasser, vilket är praktiskt möjligl för några få språk och kommuner. Nämnden förordar aktiv ivåspråkighet som grund för den framtida planeringen av hemspråksundervisningen. Detta gör också länsskolnämnden i Göteborgs och Bohus län som anför att målet bör sättas så högt att varje individ skall med hjälp av undervisningen nä den språkliga nivå som moisvarar individens förmåga och slrävan.

Några remissinstanser, bl.a. länsskolnämnderna i Södermanlands och Örebro län saml Uppsala kommun påpekar alt begreppet innebär en hög ambitionsnivå, som inte kan uppnås under skoltiden.

Jugoslaviska riksförbundel i Sverige, Hemspräkslärarförenlngen inom Stockholms läns förbundskrets av Sveriges lärarförbund, finska lärare tillhörande Botkyrka lokalavdelning inom Sveriges lärarförbund och hemspråkslärare I Lund anser att målsällningen inom undervisningen även i fortsältningen bör vara aktiv ivåspråkighet.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              639

SKU föreslår att skolan inriktas på att i samverkan med förskolan ge elever med annal hemspråk än svenska möjlighel alt utveckla funktionell ivåspråkighet.

SoS. SIV, länsskolnämnderna i Jönköpings, Blekinge och Skaraborgs län, förskola-skolakommiiién. Svenska kommunförbundet, TCO, Stockholms, Södertälje, Botkyrka, Väslerås, Örebro, Haparanda och Norrköpings kommuner instämmer i princip all en samlad syn och ökat samarbete behövs för insatserna i förskolan och skolan för barn med annat hemspråk än svenska.

SÖ anser alt en skyldighet för kommunerna atl anordna hemspräksslöd inom förskoleverksamheten skulle underiätta den långsiktiga planeringen.

IPOK förordar en helhetssyn när det gäller att bedöma de totala insatserna för hemspräksslöd både i förskolan och skolan och efterlyser gemensamma handlingslinjer för socialnämnd och skolstyrelse i kommunen. Enligt IPOK:s mening bör kommunen kunna disponera resurser enligt egna prioriteringar.

3 Rätten till hemspråksundervisning och benämningen på det språk undervisningen avser

SKU anser atl regeringen bör utfärda förtydligande rikllinjer belräffande rätten lill hemspråksundervisning m.m. lill slöd för kommunerna.

Samlliga remissinslanser som lagit upp frågan är positiva till SKU:s förslag. SoS och SÖ anser atl riktlinjerna även bör omfatta förskolan. Svenska kommunförbundet anser atl den centrala styrningen bör ske i form av mål och riktlinjer saml ramar.

SKU anser atl rätten till hemspråksundervisning skall vara knuten till del språk som är etl levande inslag i barnels hemmiljö.

Några remissinslanser efterlyser klarare preciseringar av innebörden i "ett levande inslag i barnets miljö".

SoS, SÖ, SIV, länsskolnämnden I Slockholms län, Södertälje och Botkyrka kommuner förordar den definition som föreslagils av ulredningen om spräkminoriteter i förskolan i belänkandet (SOU 1982:43) Språk- och kulturslöd för invandrar- och minoritetsbarn i förskoleåldern, dvs. "barnets dagliga umgängesspråk i hemmet".

Jugoslaviska riksförbundel i Sverige anser all barn från blandade äktenskap skall få läsa den ena förälderns modersmål oavsett om detla är elt språk som används i hemmel eller inle.

RFFS anser att även om föräldrarna har annat språk än svenska som modersmål men inle brukat detta i umgänget med barnet bör barnet få rätt all della i hemspråksundervisningen, om föräldern så önskar.

SKU anser all samlingsbenämningen hemspråk bör användas även fortsättningsvis. I alla sammanhang där del är möjligl bör man dock använda språkels namn som enda benämning.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              640

Flertalet remissinstanser är positiva lill SKU:s förslag. Många framhåller all termen hemspråk är väl etablerad.

Länsskolnämnden i Västmanlands län framhåller atl språkets namn i stället för benämningen hemspråk kan skapa distinklionssvårigheler, t.ex. tyska som tillval - lyska som hemspråk.

Grekiska riksförbundel. Jugoslaviska riksförbundel i Sverige, Turkiska riksförbundel i Sverige och många lokala finska föreningar förordar benämningen modersmål i slället för hemspråk.

SKU:s förslag all rälten lill hemspråksundervisning begränsas till all gälla endasl etl språk för varje elev tillstyrks av de flesta remissinstanser som tagit upp frågan.

Några forskare vid högskolorna anser all förslagel bör avvisas och all frågan yllerligare bör utredas. Forskarna föreslår en omfatlande försöksverksamhet som längre fram bör utvärderas. Av delta skäl bör nuvarande bestämmelser snarast liberaliseras.

SKU:s förslag alt en elev som deltar i hemspråksundervisning skall ha fortsatt rätt lill undervisningen vid förändringar i familjens sammansättning stöds av de remissinslanser som uttalat sig i frågan.

SKU:s förslag all adoptivbarn som har behov därav skall ha rätl lill undervisning i hemspråk även efter en "iniroduktionsperiod" i den svenska skolan har lagits upp av elt fätal remissinstanser, som är positiva till SKU:s förslag.

4 Åtgärder inom grundskolan

SKU föreslår alt försöksverksamheten med. sammansatta klasser och hemspråksklasser på låg- och mellanstadiet upphör och alt sådana klasser får anordnas genom jämkning av timplanerna. SKU föreslår också atl förberedelseklasser alltjämt skall få anordnas.

Förslaget tillstyrks i princip av alla remissinstanser. Några remissinstanser framför dock vissa synpunkler.

RFFS föreslår all man i lag bestämmer minimiförutsältningarna för inrätiandel av tvåspråkiga klasser.

SKU föreslår all hemspråksklasserna i fortsättningen benämns tvåspråkiga klasser.

De flesla remissinslanser som tagit upp frågan tillstyrker förslagel.

SoS framhåller viklen av en enhetlig beteckning i förskolan och skolan. SoS anser alt beteckningen "hemspråksgrupp" resp. "klass" är atl föredra, eftersom "tvåspråkig" snarast för tankarna lill cn grupp eller klass sammansatt av barn från två språkgrupper.

Jugoslaviska riksförbundel i Sverige förordar benämningen modersmålsklasser.

SKU föreslår atl del huvudsakliga undervisningsspråkel på grundskolans högstadium skall vara svenska med två undantag.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              641

nämligen för elever som kommit lill Sverige sent under skolpliklsåldern och för elever med särskilda behov i övrigl.

Flertalet av de remissinstanser som yttrat sig är i princip positiva till SKU:s förslag, bl.a. UHÄ, SÖ, länsskolnämnderna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Skaraborgs, Örebro och Norrbottens län. Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, SACO/SR, Göteborgs, Botkyrka, Gävle, Luleå och Falu kommuner samt rektorskonferensen i Stockholm. SÖ förordar dock en mindre skarp övergång lill svenska som undervisningsspråk och kan tänka sig viss undervisning på finska och andra språk i vissa moment eller vissl ämne för en bättre kunskapsinhämlning. Begrepp och företeelser skall ges på båda språken. Länsskolnämnden i Stockholms län och Gävle kommun anser att undanlag bör göras för finskspråkiga elever.

SoS, RHS, Olofströms kommun. Finlandssvenskars riksförbund i Sverige, Jugoslaviska riksförbundet i Sverige, RFFS och lokala jinska föreningar anser att det även på högsladiel bör finnas tvåspråkiga klasser.

Göieborgs kommun vill ha utrymme för tvåspråkiga klasser efter lokal bedömning. Botkyrka kommun vill fortsätta försöksverksamhelen med en modifierad form av finska hemspråksklasser på högstadiet.

SIV anser att i vissa områden och för etl fåtal språk - främst finska -bör det finnas möjlighel för kommunerna alt hålla samman hemspråksklasserna från mellanstadiet och låla en del av undervisningen ske på hemspråket.

Länsskolnämnden i Blekinge län och Turkiska riksförbundet i Sverige förordar att kommuner med tillräckligt elevunderlag skall kunna anordna försöksverksamhet med hemspråks- och sammansatta klasser. Liknande synpunkter framförs av Slockholms kommun.

Länsskolnämnden i Göteborgs och Bohus län anser atl eleverna bör beredas möjlighet atl få undervisning på sitt hemspråk i olika ämnen även på högstadiet, om tillräckligt många elever i kommunen kommer från samma ursprungsland.

IPOK framför att i praktiken är möjlighelerna myckel små att inom ramen för befintliga resurser anordna undervisning på olika språk på högsladiel och i gymnasieskolan, eflersom detla kräver tillgång på tvåspråkiga ämneslärare eller kombinerade lärarinsatser.

Turkiska riksförbundet i Sverige anser all SKU:s förslag alt användning av etl annal språk än svenska som undervisningspråk på högstadiet skall kunna bli möjligl för elever med särskilda behov är myckel diffust och måste noggrant definieras.

SKU föreslår all elever i sammansatt klass och tvåspråkig klass skall i möjligaste mån få behålla sina kamrater vid uppflyttning till årskurs 7, 8 och 9.

De remissinstanser som yttrat sig i frågan är i stort sett för samman-

41    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                                642

hållna klasser. Några instanser påtalar risken för segregering och för litet kontakt med svenska elever.

Reklorskonferensen i Stockholm anser all förslagel skulle få förödande konsekvenser för integrationen, framför allt i invandrartäta områden.

SKU föreslår all hemspråksundervisningen även i fortsättningen skall vara frivillig för eleven.

Endast elt fåtal remissinstanser har yttrai sig i frågan och dessa är splittrade. Länsskolnämnderna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands samt Göteborgs och Bohus län. Västerås och Göieborgs kommuner samt Finlandssvenskars riksförbund i Sverige anser alt hemspråksundervisningen skall vara frivillig.

Länsskolnämnden I Södermanlands län påtalar alt för många elever och föräldrar är gränsdragningen mellan hemspråksundervisning och studiehandledning svår att förslå, vilket motiverar att båda formerna bör behandlas likartat.

TCO och Kristianstads kommun anser atl man bör överväga atl införa obligalorisk hemspråksundervisning.

Grekiska riksförbundel, RFFS, Hemspråkslärarföreningen i Slockholm och personalen pä rektorsexpeditionen för invandrarundervisningen i Botkyrka anser all undervisningen skall vara obligalorisk med dispensmöjlig-heler. Även Svenska Tornedalingars riksförbund anser atl undervisningen skall vara obligatorisk.

SKU föreslår all hemspråksundervisningen skall kunna förläggas ut anför den schemalagda undervisningen.

Förslaget tillstyrks av de flesta remissinstanser som yttrai sig på denna punkt. Flera remissinstanser framhåller dock atl detta bör erbjudas som flexibelt alternativ och avgöras efter lokala förutsättningar och behov. Vidare framhålls praktiska begränsningar såsom resurser och lärarnas tjänsigöring.

Länsskolnämnden i Göteborgs och Bohus län. Grekiska riksförbundet. Turkiska riksförbundel i Sverige, Slockholms, Gävle och Norrköpings kommuner saml vissa hemspråkslärarföreningar förordar undervisning inom ordinarie skoldag.

SKU föreslår vidare att studiehandledning på hemspråk obligatoriskt skall anordnas för en elev som behöver det.

Nästan alla remissinstanser är positiva till SKU:s förslag. SÖ menar att en obligatorisk undervisning måsle bedrivas inom ramen för elevens ordinarie timplan.

Många remissinslanser framhåller vikten av goda kunskaper i det svenska språket och anser atl undervisningen i svenska som andraspråk bör ges ökad betydelse i den svenska skolan. Åtskilliga remissinstanser framför krav på kvalitetshöjning. Några remissinstanser anser också atl SKU behandlat problemet med undervisning i svenska som andraspråk alltför knapphändigt.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              643

5 Åtgärder inom gymnasieskolan

Frågan om hemspråksundervisningen även i fortsättningen skall vara frivillig för eleverna i gymnasieskolan har i allmänhet inte kommenterats av remissinstanserna.

SKU föreslår all hemspråksundervisningen skall kunna förläggas utanför den schemalagda undervisningen.

1 princip intar remissinstanserna samma ståndpunkt i denna fråga för både grundskolan och gymnasieskolan. För gymnasieskolans del tillstyrker dock länsskolnämnden i Uppsala län och Stockholms kommun.

De remissinslanser som kommenterat SKU:s förslag all st udiehandledning på hemspråket obligatoriskt skall anordnas för elev som behöver det är principiellt positiva.

SKU föreslår all del huvudsakliga undervisningsspråket i gymnasieskolan skall vara svenska men atl annal undervisningspråk undantagsvis skall kunna förekomma för elever som inte har någon nämnvärd grundskoleutbildning i Sverige eller kommil in i gymnasieskolan under studiegången.

SKU:s förslag tillstyrks av bl.a. UHÄ, länsskolnämnderna i Uppsala, Östergötlands, Skaraborgs och Örebro län. Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, SACO/SR, Stockholms, Göieborgs och Norrköpings kommuner.

Enligt IPOK:s mening bör det inte finnas hinder för all även i andra fall än vad SKU föreslagil ge undervisning på elevernas modersmål, under förutsätining att sådan undervisning är likvärdig med den svenskspråkiga undervisningen i motsvarande skolform.

SKU föreslår alt SÖ får i uppdrag atl undersöka förutsättningarna för alt yrkesinrikla hemspråksundervisningen på lämpliga sludievägar och utfärda de riktlinjer som kan behövas för en sådan yrkesinriktning.

Positiva till en yrkesinriktning av hemspråksundervisningen är bl.a. SIV, länsskolnämnderna i Slockholms, Uppsala, Skaraborgs och Örebro län, RHS, Göieborgs, Gävle och Luleå kommuner. SÖ anser atl det är ell intressant förslag som går i samma riktning som SÖ:s policy.

Några remissinslanser, bl.a. UHÄ, AMS, SCB, länsskolnämnderna i Blekinge och Malmöhus län, LO, RHS, Slockholms kommun och Turkiska riksförbundel i Sverige, slöder SKU:s förslag alt invandrarelevernas studie- och sysselsättningssiluation i och efter gymnasieskolan följs upp och utvärderas.

Även övergången mellan olika skolformer bör enligt några remissinslanser, bl.a. UHÄ, SCB, länsskolnämnden i Malmöhus län, LO och RHS, uppmärksammas med hänsyn lill invandrarelevernas särskilda behov.

SKU föreslår att vid den fortsatta uppföljningen av gymnasieutredningens förslag bör möjligheterna alt by la u t B-och C-språk mol hemspråk övervägas.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                               644

De remissinstanser som uttalat sig i frågan är positiva lill förslaget. SIV föreslår alt svenska som andraspråk i vissa fall bör kunna bytas ut mot B-och C-språk. SÖ, länsskolnämnden i Skaraborgs län, Stockholms och Uppsala kommuner föreslår all invandrarelever ska kunna läsa engelska som C-språk.

Länsskolnämnden i Stockholms län föreslår all regeringen överväger möjligheten att anpassa ämnel svenska som andraspråk i gymnasieskolan till de regler som gäller för grundskolan. Ämnet bör ge allmän behörighet till högskolestudier. Liknande synpunkter framförs av Stockholms kommun.

Länsskolnämnderna i Skaraborgs och Örebro län betonar vikten av all åtgärder snarast vidtas för alt förbättra undervisningen i svenska för elever med annat hemspråk än svenska. Även LO påpekar all en viktig förutsättning för att kunna välja gymnasieutbildning efter egel önskemål är goda kunskaper i svenska.

Några remissinstanser, bl.a. SIV, länsskolnämnderna i Göieborgs och Bohus samt Malmöhus län, Slockholms, Uppsala och Botkyrka kommuner, har synpunkter på introduktions- och sommarkurserna. Bl.a. framhålls atl dessa borde kunna utvecklas mer och kunna användas som kontinuerligt och parallellt slöd lill ordinarie undervisning. Vidare framhålls att introduktionskursen bör utvärderas grundligt.

SKU:s förslag atl i läroplanen för gymnasieskolan införa en samråds-föreskrift med lokala invandrarorganisationer, berörda föräldrar och elever angående organisationen av hemspråksundervisning och studie-handledning på hemspråk tillstyrks av länsskolnämnden i Skaraborgs län och Stockholms kommun.

Länsskolnämnden i Örebro län anser det självklart med samråd enligt SKU:s förslag. Nämnden anser det därför inle nödvändigl alt en särskild föreskrift om sådani samråd skall införas i läroplanen för gymnasieskolan.

6 Särskilda åtgärder för finskspråkiga elever i ungdomsskolan

Få remissinstanser, med undantag för de finska, har tagit upp frågan om en särställning för den finskspråkiga gruppen ur en mer principiell synvinkel. Flertalel ställer sig positiva till SKU:s förslag om särskilda åtgärder för finskspråkiga elever.

Jugoslaviska riksförbundet i Sverige, Turkiska riksförbundet i Sverige och Grekiska riksförbundet anser att alla barn i Sverige bör ha rätt till likvärdig utbildning oavsett grupptillhörighet.

RFFS tillstyrker utredningens förslag, men beklagar alt frågan om en särställning för finska språket inte mera ingående utretts. Vidare anser RFFS att riksdagen bör lagstadga om minoritelsskydd för finska språkel.

SKU föreslår att SÖ får i uppdrag att skyndsamt överväga de närmare förulsällningarna   för   alt   anordna   pedagogiska   utvecklingsen-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                               645

heter i kommuner med slort antal finskspråkiga elever enligt de rikllinjer SKU angett.

Förslaget tillstyrks av de flesla remissinstanser som yttrat sig i frågan. Ofta understryks i yttrandena atl verksamhelen bör omfatta alla elever eller komma också andra språkgrupper lill godo och atl kraven på färdigheter i svenska inte får sättas lägre för finskspråkiga elever än för andra invandrarelever.

SoS anser all också förskoleverksamheten skall innefattas i utvecklingsenheterna.

Länsskolnämnden i Östergötlands län ser vissa fördelar med resurskoncentration, men förordar tvåspråkiga klasser i en allmän skolenhet med också svenska elever för att undvika segregation.

Länsskolnämnderna i Slockholms, Göteborgs och Bohus samt Norrbottens län, Stockholms, Södertälje, Botkyrka och Haparanda kommuner har synpunkter på förläggningen av utvecklingsenheterna.

RFFS framför atl man sedan länge ansett sådana utvecklingsenheter nödvändiga och understryker viklen av atl riksdagen beviljar medel för atl starta utvecklingsenheterna.

Länsskolnämnden i Södermanlands län avstyrker med hänsyn till långsiktiga konsekvenser bl.a. för den sammanhållna skolan och krav från andra språkgrupper. Däremot ser nämnden inga hinder för speciella insatser för lornedalsfinskan i Haparanda, då situationen där inte går att jämföra med situationen i de invandrartäta områdena i Stockholm och Göteborg.

SACO/SR och Göieborgs kommun avstår från alt la slällning, då man anser att förslaget är för vagt, bl. a. vad gäller resurser.

SKU föreslår atl finskspråkig gymnasial ulbildning får anordnas på orter där underlag finns för sådan utbildning för elever som inte har svensk grundskoleutbildning eller kommit in i grundskolan så sent atl de har svårigheter att tillgodogöra sig gymnasial utbildning med svenska som undervisningsspräk.

Förslaget tillstyrks av de flesta remissinstanser som yttrat sig, ibland med vissa nyanseringar. SÖ anför atl utbildningen bör bygga på en individuell bedömning av elevens lolala situation och förutsällningar.

Länsskolnämnden i Slockholms län konstaterar atl förutsättningar för att anordna finskspråkig gymnasial utbildning f.n. inte föreligger i någon störte omfattning. Nämnden pekar på svag rekrytering lill verksamhelen i Stockholm.

Restriklivitet förordas av några remissinstanser med hänsyn lill andra invandrargrupper.

SIV, RHS och lokala finska föreningar vill ha möjligheter atl anordna finskspråkig gymnasieutbildning utan förbehåll.

Frågan om utbytestjänstgöring stöds av några remissinslanser, bl. a. SÖ, Luleå och Pajala kommuner som yttrat sig i frågan. Slockholms kommun anser all frågan bör utredas på cenlral nivå och Finlandssvenska

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               646

riksförbundel i Sverige anser all utbytet bör omfatta också det finlandssvenska skolsystemet.

SKU:s förslag att finlandssvenska barn får räll att deltaga i undervisning i finska för atl behålla och utveckla sina eventuella kunskaper i finska har tagits upp av ett fåtal remissinslanser. De flesta instanser tillstyrker, bl.a. 5Ö, länsskolnämnden i Stockholms län, Stockholms kommun. Finlandssvenska riksförbundel i Sverige, RFFS samt lokala finska föreningar. Några remissinslanser understryker atl del skall röra sig om etablerade kunskaper för all eleven skall få rätt att dellaga i undervisningen. Flera finska remissinstanser framhåller alt rälten skall gälla även om eleven inte har tidigare kunskaper i finska.

Siaiskoniorei avstyrker med hänvisning till att det skulle röra sig om undervisning i finska som andraspråk, vilkel skulle ställa andra pedagogiska krav än hemspråksundervisning.

7 Åtgärder för handikappade elever i ungdomsskolan

Remissinstanserna är positiva lill SKU:s förslag vad gäller handikappade elever.

Länsskolnämnderna i Blekinge. Skaraborgs och Örebro län samt statens handikappråd framhåller vikten av atl utnyttja planeringsberedningarna och de särskilda resurser som tilldelas länsskolnämnderna för stöd åt handikappade invandrarelever.

SIL framhåller att eftersom synen på handikappade är kulturelll betingad fordras en rejäl information till invandrarbarnens föräldrar om den svenska handikappolitiken. Liknande synpunkter framförs av HCK.

8 Åtgärder för samiska, tornedalsfinska och zigenska elever

Samefrågorna har behandlats huvudsakligen av de direkl berörda instanserna, vilka ansluter sig till SKU:s förslag.

Vissa instanser har också tagit upp frågan om rällen till hemspråksundervisning i samiska t.ex. sameskolstyrelsen. Svenska samernas riksförbund och Sameälnam, vilka framhåller atl rätlen till hemspråksundervisning skall tillkomma alla samer oberoende av om språket används i hemmet eller ej.

SKU:s förslag vad gäller tornedalsfinska elever tillstyrks allmänt av länsskolnämnderna i Södermanlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Örebro, Västmanlands och Norrbottens län.

SKU:s uppfattning att lornedalsfinskan bör få ett uttalat stöd från statsmakterna delas av SoS, Pajala och Kiruna kommuner. Pajala, Kiruna och Haparanda kommuner instämmer i att lornedalsfinskan inte bör betraktas som etl från standardfinskan fristående språk.

Svenska Tornedalingars riksförbund är positivt till förslagen men vill

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              647

tillägga att en obligalorisk hemspråksundervisning skulle höja lornedals-finskans status. Riksförbundel vill alt finskan blir eu B-språk i gymnasiet och alt det jämställs med C-språk vid ansökan lill högskolan.

SKU:s förslag att regeringen vid lilldelningen av medel för hemspråksui-bildningen anger ulbildning av zigenska hemspråkslärare som ett prioriterat område och att SIV får i uppdrag atl i samråd med SÖ, SoS och UHÄ utarbela material om den zigenska kulturen i olika länder tillstyrks i huvudsak av de remissinslanser som behandlat förslagen.

9 Åtgärder inom kommunal vuxenutbildning

SKU:s förslag atl ett förtydligande görs i fråga om rätten till hemspråksundervisning inom komvux och andra former av vuxenutbildning tillstyrks av bl. a. länsskolnämnderna i Malmöhus och Skaraborgs län samt Stockholms kommun. Länsskolnämnden i Malmöhus län anser dock alt den formulering som SKU föreslagil är vag och atl det är tveksamt om det åsyftade förtydligandet uppnås.

SÖ anför att vad gäller försöksverksamhelen med grundskol- och yrkesinriktade kurser på invandrarspråk är kravet pä all invandraren skall ha kursens språk som sitt modersmål motiverat. Däremol kan vad gäller rätten alt della i kurs i hemspråk pä etapp I-nivån kravet alt hemspråket skall vara deltagarnas modersmål synas snävt.

SIV instämmer i att undervisning när det är praktiskt möjligt bör bedrivas på "det språk som den vuxne invandraren kan ta emot undervisning på". Det är särskilt angeläget inom grundvux.

Reklorskonferensen i Slockholm anser att informationen bör ulformas så atl del klart framgår att hemspråksundervisningen inom komvux avser undervisning / hemspråk, medan hemspråksundervisningen inom grundvux avser undervisning po hemspråkel.

SKU:s förslag, atl yrkesinriklad ulbildning på finska inom komvux får anordnas reguljärt under vissa förutsättningar på orter där underlag finns för sådan utbildning tillstyrks i princip av de flesta remissinstanser som yttrat sig i frågan, bl.a. länsskolnämnderna i Jönköpings och Malmöhuslän. SACO/SR, Göteborgs, Örebro och Haparanda kommuner. Flera instanser anser atl parallelll bör undervisning i svenska som andraspråk bedrivas.

SoS anser att samma regler bör gälla för komvux som för gymnasieskolan.

SIV anser att yrkesinriktad utbildning bör fä anordnas reguljärt inte bara på finska ulan även pä andra språk om kommunen har resurser härför. Även länsskolnämnden I Skaraborgs lån, Stockholms kommun och reklorskonferensen i Stockholm anser all yrkesinriktad utbildning bör organiseras även pä andra invandrarspråk.

Länsskolnämnden i Stockholms län anser atl etapp I och II i komvux bör

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               648

kunna ges på finska. RFFS och vissa lokala finska föreningar vill alt även teoretiska ämnen skall få läsas på finska.

Länsskolnämnden i Östergötlands län ser en stor fara i all förmedla yrkesutbildning på hemspråk, eftersom man behöver kunskaper i svenska för att klara ell arbele.

SKU:s förslag att ungdomsanalfabetism bland flyktingar och invandrare uppmärksammas i läroplans- och utvecklingsarbete tillstyrks överlag i allmänna ordalag.

SÖ avstår från att ta ställning till i vad mån särskilt läroplansarbete behövs eflersom grundvux redan nu tillåter invandrare att delta fr.o.m. 16 år.

10 Interkulturell undervisning för en gemensam framtid

SKU:s förslag om interkulturell undervisning stöds av flertalet remissinstanser, som yttrat sig i frågan. Några instanser påtalar brist på konkreta förslag till åtgärder. UHÄ, som framhåller de interkulturella aspekterna i vissa ämnen, menar alt det är viktigast atl eleverna görs uppmärksamma på sill deltagande i interkulturella processer, där attityder och värderingar möts och påverkas.

SIV anser all kullurkunskap bör införas som ämne på alla skolstadier (försöksverksamhet) och alt lokalt ulvecklingsarbete bör initieras vad gäller arbele med invandrarkunskap eller interkulturell undervisning.

Statskontoret finner all SKU redovisat slarka skäl för bl.a. införande av elt interkulturellt perspekliv i all undervisning, men anser atl förslag som kräver ökade resurser kan realiseras försl i ett längre tidsperspektiv.

Länsskolnämnden i Göteborgs och Bohus län uttalar tveksamhet till ett riksdagsultalande på SKU:s underlag. Även länsskolnämnden 1 Malmöhus län är tveksam till lämpligheten av etl uttalande, men stöder förslagel om interkulturell undervisning inom disponibla resurser.

Slatens kulturråd stöder SKU:s förslag och framhåller att övergången fill ett mångkulturellt samhälle får konsekvenser också för majoritetsbefolkningen. Interkulturell undervisning skall därför gälla alla.

11 Samverkan med invandrarnas ursprungsländer och andra mottagar
länder

SKU föreslår bl.a. alt samarbetet med invandrarnas ursprungsländer fortsätter och ytterligare utvecklas inom områden som bedöms angelägna.

Ett 20-tal remissinslanser har yttrat sig, varav flertalel är positiva.

SÖ framhåller vikten av samverkan för atl upprätthålla hemspråkslärarnas språkliga och kulturella kompetens och för läromedelsförsörjningen.

Turkiska riksförbundet i Sverige stöder SKU:s förslag med förbehåll att samverkan begränsas lill läromedel, periodiska föreläsarbesök och lärarfortbildning i Turkiet.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              649

RFFS framhåller särskilt behovel av samverkan vad gäller läromedel, lärarfortbildning och åierflyttningsfrågor.

Ungerska riksförbundel anser all samverkan med ursprungslandet bör ske på cenlral nivå i samverkan mellan cenirala ämbetsverk och riksorganisationer.

12 Planering och samverkan för framtida invandrar- och minoritetsundervisning

Flertalet remissinslanser som yttrat sig över denna punkl är positiva lill förslagen och många framhåller särskilt viklen av en enhetlig syn på hemspråksulvecklingen inom barnomsorg och skola och av samplanerade insalser efler gemensamma handlingslinjer. Bl.a. Stockholms kommun påpekar all om socialnämnderna satsar på enspråkiga daghemsgrupper så krävs en annan planering för barnels fortsatta skolgång än om del vistals i blandad eller svensk grupp med begränsad hemspråkslräning. Några remissinstanser menar att barnen bör få ell första språkstöd i svenska i förskolan. Några instanser framhåller atl hemspråksinsatser i förskolan kan minska behovet i grundskolan.

SKU föreslår atl frågan om försökvis registrering av barn i förskoleåldern med annal hemspråk än svenska övervägs.

SoS, UHÄ, SÖ, länsskolnämnderna i Malmöhus och Skaraborgs län, sameskolstyrelsen, slatens ungdomsråd, TCO, Stockholms och Göieborgs kommuner. Grekiska riksförbundel, RFFS, Ungerska riksförbundel och Sveriges finska lärarförbund är i princip positiva till utredningens förslag.

SoS anser alt del kan bidra lill alt ge kommunerna del underlag som behövs för en långsiktig planering av hemspråksverksamhelen. En individuell planering för varje invandrarbarn bör göras i samråd mellan föräldrar och berörda organ. Diskussion kring frågan om språkregislrering vid barnavårdscentralerna pågår inom SoS och med externa experter.

Statskontoret pekar på sekretessproblem i samband med upprättande av register över hemspråk och föreslår ett frivilligt uppgiftslämnande centralt. Även RFFS anför all registrering bör vara frivillig.

Länsskolnämnden i Örebro län och Falu kommun avslyrker förslagel.

SKU föreslår alt behovet av en fortlöpande årlig slalistisk redovi s n i n g av invandrarundervisningen uppmärksammas.

SÖ, länsskolnämnderna i Stockholms, Göteborgs och Bohus, Malmöhus och Skaraborgs län, Stockholms, Södertälje och Norrköpings kommuner påpekar behovel av en årlig statistisk redovisning.

SCB har förståelse för behovel av en årlig redovisning, men saknar f.n. resurser för undersökningar varje år.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              650

13 Läromedel för språklig och kulturell mångfald (kap. 13.13 och
SOU 1983:58 Kunskap för gemenskap)

SKU föreslår att del inrällas en rikscenlral för invandrar- och minoriletsläromedel (RPH-MINV) som bör omfatta alla stadier och utbildningsformer från förskolan till vuxenulbildningen. SIL bör vara cenlral myndighet. Centralen föreslås förläggas lill Stockholmsområdet.

Många remissinstanser tillstyrker alt RPH-MINV inrättas.

Statskontoret och RRV avstyrker förslaget. Statskontoret förordar all verksamhelen också fortsättningsvis bedrivs inom ramen för SIL, lämpligen som en särskild enhel, budgetmässigt åtskild från SIL:s övriga verksamhel. RRV framhåller att SKU inle har påvisat brister i SIL:s sätl att sköta sitt ansvarsområde och atl det därför inte finns någon anledning att bygga upp en ny organisation.

Många remissinstanser understryker behovet av medel och vikten av ordentliga kostnadsberäkningar.

14 Personalutbildning

SKU föreslår atl interkulturell undervisning förs in som moment i all utbildning av personal för skolan och att befattningsutbildning på olika nivåer anordnas för personalkategorier med särskilt ansvar atl främja interkulturell undervisning.

De remissinstanser som uttalat sig i frågan är positiva till förslagel.

SIV framhåller att en generösare meritvärdering av utländska lärarexamina kan bidra lill atl invandrade lärare i högre grad kan undervisa också svenska elever i den svenska skolan. Delta vore ett naturligt sätt all öka kullurkunskapen i skolan.

SKU:s förslag att en översyn av hemspråkslärarutbildningen och den särskilda klasslärarulbildningen snarast kommer lill stånd, där förutsättningarna för en gemensam utbildningsväg övervägs, stöds i princip av de remissinstanser som ullalat sig i frågan.

Länsskolnämnderna i Skaraborgs och Örebro län menar all behovet av hemspråkslärare för de små invandrargrupperna inle läcks av nuvarande eller tillkommande ulbildningar. Här borde länsskolnämnderna ges ett ansvar för atl lösa rekrytering och organisation, så atl likvärdig utbildningsstandard kan uppnås i hela landet. TCO och Sveriges finska lärarförbund anser atl hemspråkslärarulbildningen bör förlängas. RFFS hävdar atl ålminslone hälften av de finskspråkiga lärarnas teoretiska utbildning bör ges på finska.

SKU:s förslag att i samband med en översyn av berörda utbildningar särskilt uppmärksamma förutsättningarna för att införa spe c i al pedagogiska moment och syo och atl behovel av kompletterande utbildning för obehöriga hemspråkslärare uppmärksammas stöds av de flesta remissinstanserna, som uttalat sig i frågan.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              651

SACO/SR anser att man i slället för atl komplettera hemspråkslärarulbildningen med specialpedagogiska inslag bör ge lärarna i svenska och moderna språk en påbyggnadsulbildning i att undervisa i svenska som andraspråk. Därigenom skulle enligt SACO/SR en stor del av behovet av specialpedagogiska inslag falla bort. Vidare anser SACO/SR atl i slället för SKU:s förslag bör syo-funklionärerna ges en kompletterande utbildning om invandrarelevernas behov och förutsättningar.

SKU anser atl behovet av ulbildning i engelska för hemspråkslärare och av ökad beredskap för lärare i engelska bör uppmärksammas.

Endasl ell fåtal remissinstanser har uttalat sig i frågan. Samtliga slöder SKU:s förslag.

SKU föreslår alt benämningen svenska som främmande språk byts ul mol svenska som andraspråk. SKU understryker även nödvändigheten av atl undervisningen i svenska som andraspråk förbättras.

Endast ett fåtal remissinstanser har lagil upp frågan om benämningen. Av dessa lillslyrker flertalet benämningen "svenska som andraspråk". Del slora flertalel remissinstanser framhåller dock vikten av en bättre undervisning i svenska som andraspråk.

SKU föreslår bl.a. atl regeringen tar initiativ till överläggningar med grekiska staten angående förutsättningarna för den fortsatta verksamheten med reselärare anknutna lill Grekiska inslitulel.

SÖ stöder förslaget. Även SACO/SR är positiv lill förslaget, men framhåller atl dessa lärare bör komplettera och inte ersätta svenska lärare. Slockholms kommun förutsäller alt, i den mån förslagen angående de grekiska reselärarna skall genomföras, verksamhelen noga regleras och att full klarhet råder i kommunerna om verksamhetens syfte.

UHÄ är helt avvisande till rekrytering av lärare från ursprungsländerna och är likaså tveksam lill all upprätthålla kullurkompetens med hjälp av "kulturella resurspersoner".

Slockholms kommun avvisar förslagel.

Jugoslaviska riksförbundet i Sverige anser att i stället för alt anställa okvalificerade hemspråkslärare bör möjligheter ges alt rekrytera lärare från Jugoslavien.

Turkiska riLsförbundet i Sverige är emot en rekrytering av lärare från Turkiel, med motiveringen all turkiska barns ulbildning i Sverige bäst bedrivs av tvåspråkiga turkiska lärare som länge levt och verkat i Sverige och är förtrogna i båda kulturernas särart.

Ungerska riksförbundet anser inle atl rekrytering av lärare eller kulturella resurspersoner från ursprungsländerna är önskvärd.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

652

Bilaga 10.9

Förslag till reviderade timplaner för E-linjen

Ämne

Norma

llimplan

Åk 1

Åk 2

Åk 3

Svenska

3

3-1-0,5

3

Engelska

3

3

2-1-1

B-språk/C-språk

3/4'

3-

2-1-1/3-

C-språk

4'

3-

3-

Historia

-)

2

Religionskunskap

-(

Psykologi

2

Samhällskunskap

3

2,5

2

Socialkunskap

Malemalik

3-

3=

Naturkunskap

4'

Företagsekonomi

4

6

Adminislralion

-)

Ekonomiskl specialämne

6

Rättskunskap

2

Arbetsmetodik

3

Maskinskrivning

2

3

Stenografi

3=

3=

Idroti

3

2

2

Timme lill förfogande

1

1

1

Summa

31

32

33

Alternativ timplan

Åk 1

Åk 2

Åk 3

3

3-1-0.5

3

3

3

2-H'

3/4'

3'

2-H/3'

4'

3'

2

3 4

2/0

3

2.5

2

3'

3'

5

3

3'

4

2

6

3

6

0/2

2

3

1

2

1

-1 1

31

32

33

' Två av dessa ämnen skall väljas.

' Två av dessa ämnen skall väljas. Minsl ell skall vara B- eller C-språk.

' Tre av dessa ämnen skall väljas.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                 653

Bilaga 10.10

Förslag till reviderad timplan för tvåårig vårdlinje, gren för omsorger om barn och ungdom

Ämne

Årskurs 1

Årskurs

2

vir

utr

vir

uir

Svenska

4

160

3

120

Samhällskunskap

3

120

3

120

Psykologi

1

40

2

80

Naturorientering

-

-

2

80

Barn- och ungdoms-

kunskap

7-9

280-360

7-9

280-360

Praktik inom barn-

och ungdomsverksamhet

12-13

480-520

11-12

440-480

Vårdkunskap

2

80

2

80

Bild och form

Musik

1

3

120

2

80

Pedagogiskt drama    -

Idroti

2

80

2

80

Tillvalsämne:

Engelska

B- eller C-språk

Religionskunskap

■   2

«3

:Sl20

«3

«I20

Bild eller musik

Slöjd                         J

Summa

37

1480

37

1480

' Veckotimmarna fördelas i årskurs 1 mellan minst två av de Ire ämnena och i årskurs 2 mellan ämnena bild och form och musik.

■ Inom ramen av 3 veckotimmar i varje årskurs skall eleverna välja minsl ett av dessa ämnen.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               654

Bilaga 10.1!

Sammanfattning av statens kulturråds rapport (1984:1) Verktyg för förändring. Förslag tili handlingsprogram för kulturverksamhet på arbetsplatserna

Regeringen gav år 1978 kulturrådet medel för att bedriva ett flerårigt kuliurpoliliskl ulvecklingsarbete med syfte aU söka engagera nya grupper i kulturaktiviteter.

Kulturtådels förslag till handlingsprogram kallat Verktyg för förändring, bygger till stor del pä erfarenheterna från försöksverksamhelen Kultur i arbetslivet som kulturtådet tillsammans med LO, TCO, ABF och TBV genomförde på elt antal arbetsplatser 1980- 1982.

Förslagen i handlingsprogrammet är inriktade på aU ge de fackliga organisationerna samma rätt atl arbete med kulturfrågor som nu gäller för vuxenutbildning och fackliga sludier. Förtroendemannalagen föreslås få en vidgad tolkning. Dessutom föresläs atl en kulturell tillträdeslag skall inrättas, som ger garantier för atl lokal facklig kulturverksamhet skall få lilllräde till arbetsplatsen.

För att ytterligare öka de reella möjligheterna atl bedriva kulturverksam-hel på arbetsplatserna föreslås etl nytl statligt bidrag om totalt 15 milj. kr. per år. Statsbidraget skall gå till den lokala fackliga kulturverksamheten. Den ena delen av bidraget skall slödja de fackliga organisationernas uppsökande verksamhel kring kulturfrågorna, medan den andra delen avser aU ge fackförbunden slöd för stimulansåtgärder inom kullurområdel.

Dessulom. föreslår rådel, bör de fackliga organisationerna få ett ökat inflytande över utnyttjandet av personalstiftelserna i förelagen.

Enligt kulturrådets mening är motiven välgrundade för alt studiecirkel-verksamheten inom kulturverksamheten på arbetsplatserna skall jämställas med övriga lyper av studiecirklar med ell högre schablonbidrag. Kulturtådet avser aU ta upp denna fråga med skolöverstyrelsen som har det direkta anslagsansvaret.

Kulturrådet anser att frågan om timstudiestöd och dagstudieslöd har stor betydelse för kulturverksamhet i arbetslivet. Kulturtådet avser att la upp dessa frågor med centrala studiestödsnämnden.

Kulturrådet föreslår vissa förändringar av bidragel till kulturverksamhet i studieförbunden m. m. Hillills har viss verksamhet haft en särställning genom en högre kostnadstäckning, t.ex. verksamhel för invandrare och handikappade. Molsvarande särbehandling för de fackliga organisationernas kulturverksamhet på arbetsplatserna föreslås.

Dessutom föreslås att ett särskilt bidrag för studieförbundens pedagogiska verksamhet och organisatoriska insalser på kulturområdet inrättas.

Kulturtådet kan inle la en slutlig slällning till eu exakt bidragsbelopp, men bedömer en kraftig ekonomisk förslärkning lill de tre främjandeor-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               655

ganisalionerna (Skådebanan, Konstfrämjandet och Lilteraiurfrämjandei) som nödvändig. Dessa organisationer har en omfattande verksamhet och anslagen till publik- och ombudsarbeie har släpat efter.

En ökning av statsanslaget med 3 milj. kr. lill folkparker och Folkets hus föreslås bli genomförd under en tioårsperiod. Kulturrådet anser atl vidgad verksamhel och ökat samarbeie med arbetsliv och fackliga organisationer bör stödjas.

Vad gäller stödel till folkrörelsearkiven tillstyrker rådet en viss förslärkning. Rådel avser atl la kontakt med statens arkivstyrelse och Folkrörelsernas arkivförbund i frågan.

Det slatliga stödel till folkbiblioteksverksamhel behandlas av folkbiblioleksutredningen. Kulturtådet anser del inte möjligt all ta slutlig ställning lill förslaget om konstruktion av utbyggt slatligl slöd lill arbetsplatsbibliolek förrän i rådets remissvar över folkbiblioteksutredningens förslag. Då först blir det möjligl atl se slödet till arbetsplatsbibliolek i elt vidare sammanhang. Kulturrådet vidhåller dock sin principiella inställning att det är väsentligt med elt stöd från stal och kommun till denna verksamhel.

Vidare föreslår kulturtådet atl kommuner och landsting bör utveckla insatser som undanröjer hinder för en utbyggd arbelsplatsanknulen kulturverksamhet.

Kulturtådet föreslår all forskningsresurserna inom del kullurpoliiiska området skall öka. En långsiktig kunskapsutbyggnad bör inriktas på den kulturella välfärd som bör vara en viktig del av samhällsutvecklingen.

Som en följd av en utvecklad kulturverksamhet på arbetsplatserna bör utbildningsinsatserna och informationsinsatserna öka.

Kulturtådet bör få till uppgifl atl följa den framlida utvecklingen med anknytning till kultur i arbetslivet.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              656

Bilaga 10.12

Förteckning över remissinstanser och sammanställning av remissyttranden över statens kulturråds rapport (1984:1) Verktyg för förändring. Förslag till handlingsprogram för kulturverksamhet på arbetsplatserna

Efler remiss har yttranden över rapporten avgivits av skolöverstyrelsen (SÖ), centrala sludiestödsnämnden (CSN), regionmusiken, slatens konstråd, riksarkivet, riksantikvarieämbetet, arbetsmarknadsstyrelsen, arbelarskyddsstyrelsen, arbelarskyddsfonden, statskontoret, statens arbetsgivarverk (SAV), Eskilstuna, Faluns, Gävle, Göieborgs, Götene. Haninge, Järfälla, Karlskrona, Malmö, Nordmalings, Norrköpings, Stockholms, Sundsvalls, Södertälje, Trollhällans, Umeå, Uppsala, Väslerås och Örebro kommuner. Svenska kommunförbundet, Jämtlands läns landsting. Landstingsförbundet, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR (SACO/SR), Arbetarnas bildningsförbund (ABF), Tjänstemännens bildningsverksamhet (TBV), Norrbottens bildningsförbund. Kooperationens förhandlingsorganisation. Svenska arkitekters riksförbund (SAR), Svenska riksteatern. Institutet för rikskonserter, Sliftelsen Nordiska museet, Stiftelsen Riksutställningar, Folkets husföreningarnas riksorganisation, Folkparkernas centralorganisation, Sveriges konstföreningars riksförbund. Riksskådebanan. Stiftelsen Litteraturfrämjandel, Konstfrämjandet, Föreningen Svensk Form, Svenska museiföreningen, Sveriges allmänna biblioieksförening.

Därulöver har yttranden inkommit från Medborgarskolan, Författarcentrum, LO-distriklei i Jönköping-Kronobergs län. LO-sektionen i Gävle, Arbetsgivarföreningen för samfällt ägda företag och organisationer (SFO), Konstnärernas riksorganisation (KRO), Sveriges Industriförbund (SI) saml Studiefrämjandet.

Kulturrådets förslag atl förtroendemannalagen i framliden även tillämpas på de fackliga organisationernas kulturverksamhet stöds i huvudsak av Falun, Haninge, Karlskrona, Nordmaling, Södertälje, Västerås och Örebro kommuner, Jämtlands läns landsting, LO, ABF, Svenska riksteatern. Riksutställningar, Folkparkernas centralorganisation. Riksskådebanan, Sliftelsen Litteraturfrämjandet, Konstfrämjandet, Föreningen Svensk Form, Förjdttarcentrum och LO-sektionen i Gävle.

TCO och TBV anser att frågan bör prövas i etl vidare arbeisrätlsligl sammanhang då andra krav på förändringar av förtroendemannalagen måste anses ha högre prioritet.

SACO framhåller all ytterligare ulredning av frågan är nödvändig för all belysa konsekvenserna av en utvidgning av begreppet facklig verksamhel. Liknande synpunkler framförs av bl. a. statskontoret och kommunförbun-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                             657

det. Statskontoret efterlyser bl.a. en redovisning av förelagsekonomiska och samhällsekonomiska effekler saml de anspråk på budgetutrymmet som de föreslagna lagändringarna kommer att ställa inom den offentliga sektorn.

SAV och 5Af avvisar uttryckligen förslaget, vilket även Landstingsförbundet samt Göieborgs och Malmö kommuner gör.

Kulturtådet föreslår att en kulturell lilllrädeslag inrättas som ger garantier för atl lokal facklig kulturverksamhet ska få tillträde lill arbetsplatsen.

Förslaget stöds i allmänhet av samma remissinstanser som är positiva tili en utvidgning av förtroendemannalagen.

KRO anser alt lagen är viklig bl. a. för all säkerställa yttrandefriheten på arbetsplatserna. Liknande synpunkter framförs av LO och ABF saml bl. a. Södertälje, Umeå och Karlskrona kommuner.

Ansvaret för facklig kulturverksamhet bör regleras genom överenskommelser anför SACO/SR och avstyrker med anledning av detta förslaget.

SAV menar atl ålgärder för att främja lagstiftningen bör företas inom ramen för nuvarande lagstiftning.

TCO och TB V anser att frågan om ett lagbehov måste prövas i ett vidare arbeisrätlsligl sammanhang.

Kommunförbundet, SAF och Landstingsförbundet motsätter sig förslaget bl. a. med hänvisning till att ell behov av en särskild lag ej är påvisat.

Kulturrådet föreslår ell nytt statligt bidrag lill den lokala fackliga kulturverksamheten om 15 milj. kr. per år. Elt stort antal remissinslanser tillstyrker förslagel. LO och ABF m.fl. anser dock beloppet otillfredsställande samt trycker på vikten av att de fackliga organisationerna bör fördela bidraget vidare till enskilda insatser och projekt. Dessa ståndpunkter biträds av rCO och TBV.

Flera remissinstanser, däribland regionmusiken, KRO, SACO/SR saml Nordmalings och Umeå kommuner, pekar på vikten av alt bidraget beslår av nya pengar så atl den befintliga verksamheten inte drabbas.

Några remissinstanser förordar andra tillsyns- och fördelningsmodeller än den av kulturrådet framlagda. 5Ö menar att då centrala studiestödsnämnden sedan flera år har tillsynsansvaret för den uppsökande verksamheten på arbetsplatser, förefaller del vara administrativt mer lätthanterligt att räkna upp bidragel med tillägg av de nya syftena än atl introducera ytterligare en lillsynsenhet.

Statskontoret och Landstingsförbundet kritiserar förslagel och konstaterar atl underiagel är otillräckligt för beslut.

Kommunförbundet menar alt kommunens ekonomi och andra förulsättningar måsle vara avgörande för omfattningen av och förutsättningarna för stödel lill arbetsplatsanknutet kulturarbete. Bl.a. Haninge och Järfälla kotnmuner framför liknande åsikter.

5AFavvisar bestämt ell statligt bidrag om 15 milj. kr. och förespråkar de möjligheter som finns i frivilliga insalser saml i förelagssponsring.

42    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               658

Av de remissinslanser som närmare kommenterat frågorna om högre schablonbidrag för kulturverksamhet i studiecirklar, ökade resurser för timstudiestöd och dagstudiestöd, vissa förändringar av bidragel till kulturverksamhet i studieförbunden samt inrättandet av elt särskilt bidrag för studieförbundens pedagogiska verksamhet och organisatoriska insatser på kulturområdet, avstyrker bl.a. SÖ. De föreslagna stödformerna är enligt SÖ inte förenliga med principerna för ett schabloniserat statsbidragssystem.

CSN tillstyrker inte en förändring av timstudiestödet med hänvisning till uppfattningen att vuxenstudiestöden skall utnyttjas endasl i kombination med utbildning. Vid beviljande av timstudiestöd ges företräde åt personer med särskilt svåra arbetsförhållanden och kort tidigare ulbildning.

Järfälla kommun ställer sig positiv till de föreslagna åtgärderna men pekar dock på att effekten kan bli att de kommunala bidragen lill annan verksamhel blir lägre, då många kommuner lämnar sina bidrag i relation till de statliga bidragen.

TCO och TBV tillstyrker förslagen i alla väsentliga delar men betonar att bidraget till studieförbunden skall kopplas till verksamhel på arbetsplatserna.

LO och ABF instämmer i kulturtådels förslag men betraktar del som nödvändigt att utrymme skapas genom att totalramen för kulturpolitiska insatser vidgas. Liknande synpunkter framförs bl.a. av Karlskrona kommun.

Kulturtådet bedömer det nödvändigt med en kraffig ekonomisk förstärkning till de tre främjandeorganisationerna - Skådebanan, Konstfrämjandet och Litteraturfrämjandet. Vidare föreslås en ökning av anslaget fill folkparkerna och Folkets Hus med 3 milj. kr. samt förstärkningar till folkrörelsearkiven.

Bland de remissinstanser som uttryckligen kommenterat förslaget ställer sig bl. a. Folkparkernas centralorganisation samt TCO och TBV positiva till detsamma. LO och ABF betonar vikten av en kraftig uppräkning av bidragen och anser att det bör ankomma på varje organisation att själv avgöra hur anvisade medel skall användas.

Konstfrämjandet, Litteraturfrämjandet och Riksskådebanan understryker vikten av ett högre bidragsbelopp och insatsernas betydelse i ett initialskede.

Kulturtådet anser att det är väsentligt med stöd från stat och kommun till arbetsplatsbibliotek.

Detta biträds av flera remissinstanser bl.a. Sveriges allmänna biblioteksförening, LO-sektionen i Gävle samt Järfälla kommun. Haninge kommun understryker behovet av en fortsatt utbyggnad av arbetsplatsbiblioteken. LO och ABF betonar vikten av att rörliga och mindre arbetsplatsers behov också tillgodoses.

SACOISR efterlyser kostnadsberäkningar vad gäller arbetsplatsbiblioteken.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                   659

Nordmalings kommun anser att bl.a. det fackliga engagemanget bör vara avgörande vid inrättande av arbetsplatsbibliotek.

Kulturtådet föreslår att forsknings- och utbildningsinsatserna inom det kulturpolitiska området ökar.

Trollhättans kommun betonar vikten av att högskoleregionerna får ökade möjligheter till forsknings- och utvecklingsmöjligheter. Jämtlands läns landsting instämmer i detta och framhäver högskolan som den regionala resurs vilken bör utnyttjas i sammanhanget.

Eskilstuna kommun menar att utbildningsmaterialet bör ha lokal anknytning för att vara meningsfullt.

Forskning och utveckling blir aktuellt först i etl senare skede då de elementära insatserna förverkligats menar Riksteatern.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              660

Bdaga 10.13

Sammanfattning av betänkandet (SOU 1982:45) Ortnamns värde och vård

Utredning (U 1980:02) om ortnamnsverksamheten i riket m.m. har gjort följande sammanfattning av ovannämnda betänkande

Enligt direktiven skall vi mot bakgrund av samhällets behov av en ändamålsenlig och vårdad ortnamnsgivning och med hänsyn till ortnamnens kulturhistoriska värde formulera allmänna riktlinjer för faslslällande av ortnamn och därmed lägga grunden för en god ortnamnspolitik.

Vidare bör vi behandla de administrativa problemen i sammanhanget och föreslå en lämplig samordning av beslutsbefogenheter på områdel. Vi bör också lämna förslag lill författningsbestämmelser i ämnel.

Ulöver delta bör vi överväga de av Svenska kommunförbundet väckta frågorna om kommunal besluiskompetens för namngivning saml de ori-namnsproblem som hänger samman med postverkets försöksverksamhet med nytl adressystem för landsbygdsområden.

Slulligen bör vi beakta de inlernaiionella aspekter som finns belräffande orinamnsgivningen.

1 det nu framlagda belänkandet redogör vi inledningsvis för begreppet ortnamn och redovisar bl.a. de definitioner därav som är allmänt accepterade.

I kap. 2 beskriver vi ortnamnsverksamhelen i statlig förvaltning, inom kommunerna, i de nordiska grannländerna och på del internationella planet.

Namn på kommuner, landstingskommuner och församlingar beslutas av regeringen. Regeringen är besvärsinsians i fråga om statliga myndighelers beslut i orlnamnsfrågor. Lantmäteriet har, främst på cenlral nivå, ansvar för en mycket slor del av ortnamnsverksamhelen inom statlig förvaltning.

Lantmäteriverket (LMV) svarar för namnsättningen på de allmänna kartorna och fattar beslut i ärenden som rör faslighelsregistrel. Viss ortnamnsverksamhel förekommer också hos andra statliga myndigheter. Endast ortnamnsarkiven, som ingår i myndigheten dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskl visarkiv (DOVA) har som huvuduppgift atl arbela med olika lyper av ortnamnsfrågor. Ortnamnsarkiv finns i Uppsala. Lund, Göteborg och Umeå. Ortnamnsarkiven svarar tillsammans med universilets-institulionerna i nordiska språk för forskningen kring ortnamn. De deltar i den statliga ortnamnsverksamheten som remissinstanser i språkliga frågor.

Riksantikvarieämbetet (RAÄ) är en annan expertmyndighei inom ortnamnsverksamhelen. RAÄ bevakar som cenlral myndighel för kulturminnesvården alt de kulturvårdande intressena tillgodoses inom ortnamnsverksamhelen.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              661

Postverket beslutar om poslkonlofMidmn m.m. och ger i samarbete med televerket ut cn ortnaninsförtcckning (Svensk Ortförteckning) innehållande ca 130 000 bebyggelsenamn i Sverige.

Sjöfartsverket ansvarar för utgivning av sjökori. 1 den därmed sammanhängande nuinnhanteringen har verket samarbete med LMV. Televerket och SJ hai enligt vederbörande verksinstruktion befogenhet atl namnge telegraf- resp. järnvägsstationer. Av andra statliga myndigheter som har viss ortniimnshantering kan nämnas statistiska cenlralbyrån, bvggnadsslyrelscn. vägverket, kammarkollegiet och luftfartsverket. Församlingarna namnger kyrkobyggnader och kommunerna gator och torg m.m. samt kommunala institutionsbyggnader o.d. Kommunerna ar ofta också remissinslanser i ortnainnsfräeor som handläggs av slalliga organ.

I våra nordiska grannländer bedrivs ortnamnsverksamhel av motsvarande slag som i Sverige. Danmark är det enda nordiska landel med en central statlig ortnamnsnämnd och en normerande orinamnsforieckning. I Norge baseras ortnamnsverksamhelen på ell nanmkonsulenisystem där fyra namnkonsulenter har var sitt kompetensområde. En utredning med uppgift att överväga en ny organisation for orlnainnsverksamheien i Norge har tillsatts. 1 Finland är bl.a. hanteringen av namn på två språk av intresse för Sverige.

Ortnamnsverksamheten behandlas på det internationella planet av FN:s ekonomiska och sociala rad. Sverige deltar i detla arbete.

1 kap. 3 diskuteras de principer som vi anser bör utgöra grunden för en god ortnamnspolitik. Den enda förordningen på orlnamnsområdel är kungörelsen (1927:380) angående stavning av ortnamn i officiella handlingar. Vi diskuterar ingående denna förordnings funktion i ortnamnsverksamhelen och föreslär alt den upphävs. Molsvarande funktion övertas dock enligt vårt förslag av en bestämmelse i en ny lag om ortnamn. Vi släller vidare upp vissa principer som vi anser bör vara vägledande dels vid värd av redan existerande namn, dels vid ny namngivning.

1 kap. 4 tar vi upp frågor som rör statlig ortnamnsverksamhel.

Det finns enligt vår mening elt behov a\ enhetlighet och samordning i den slatliga ortnamnsverksamheten. Ortnamnsfunkiionerna är spridda på ett flertal myndigheter. Vi anser dock all tillräckliga skäl att överväga genomgripande förändringar när det gäller uppgiftsfördelning och organisation saknas. Vi vill i stället finna lämpliga samarbelsformer mellan myndighelerna.

Enligt vär mening bör man nu fullfölja en tidigare väckt tanke på en ortnamnsnämnd, som skall ulgöra elt samarbetsorgan för de myndigheler och intressen som bör ha inflytande på utformningen av ortnamnsvärden och ett enhetligt ortnamnsskick. Ortnamnsnämnden bör organisatoriskt knytas till en redan existerande myndighet, som därvid - siödd av nämnden - bör ges en allmänl samordnande uppgift når del gäller ortnamnsfrågorna. Enligt vår mening bör de har åsyftade uppgifterna läggas pä LMV. En sådan lösning kan ses som en vidareutveckling av den lösning som kom till stånd genom 1974 års ändring i lantmäteriinstruktionen. Denna ålägger LMV att "verka för ett ändamålsenligt och vårdat ortnamnsskick med befogenhet att fastställa ortnamn i den män sådan befogenhet icke tillkommer annan".

Nämndens främsta uppgifl skall vara att utveckla principer och mål för en 43    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                                662

godortnamnspolitjk. Nämnden skall också, iden mandel begärs, lämna råd i enskilda ortnamnsfrågor av principiell betydelse.

Ortnamnsnämndens främsta medel när del gäller all föra ut riktlinjerna för orinamnspolitiken till berörda offenlliga organ och lill allmänheten bör, enligt vår mening, vara aktiva insalser i form av information och allmänna råd.

Elt viktigt medel för att uppnå enhetlighet i ortnamnsverksamhelen är också de allmänna kanorna, i första hand de ekonomiska och de topografiska kartorna. Ortnamnsskicket på de allmänna kartorna föreslås bli normerande i den offentliga ortnamnsverksamhelen. Om även i övrigl ett ortnamns form fastställts i föreskriven ordning, skall namnet i denna form användas av berörda myndigheter.

Våra förslag för med sig vissa ändringar i instruktionerna för myndigheler som har uppgifter inom ortnamnsverksamheten. Dessa instruktionsändringar gäller främsl LMV men även RAÄ. postverket. SJ och televerket samt byggnadsslyrelsen. sjöfartsverket, luftfartsverket och vatlenfallsverkel.

1 särskilda avsnitt behandlar vi vissa frågor rörande beslutsbefogenheter samt förfaranden vad avser beredning, samråd och fullföljd av talan. LMV:s beslut avseende bl.a. nalurnamnen pä de allmänna kartorna och andra namn på dessa kartor som inte är fastställda i annan ordning skall, i likhet med vad fallet är med de sk. traklnamnen, inte kunna överklagas.

1 kap. 5 behandlar vi de av Svenska kommunförbundet väckta frågorna. Vi diskuterar dels kommunernas besluiskompetens dels handläggningen av namnärenden inom kommunerna.

Vi tillstyrker kommunförbundets förslag atl kommunerna ges kompelens att beslula om namn och adressnummersättning inom kommuns hela område på gator och vägar samt namn på torg, parker och andra allmänna platser, spårvägs-, buss- och tunnelbanestationer samt andra liknande anläggningar för samfärdseln. Förslagel innebär i stort sett att rådande praxis skrivs in i lag. Vi föreslår vidare att annan huvudman än kommun ålägges samråd med berörd kommun vid faslslällande eller ändring av namn.

Denna kommunernas besluts- och samordningsroll slås fasl i den föreslagna ortnamnslagen.

Vad gäller handläggningen av ortnamnsärenden i kommunerna understryker vi viklen av att även de kulturvårdande intressena beaktas i beredningsarbetet.

1 kap. 6 behandlar vi sådana media som förmedlar ortnamn till allmänheten, s.k. orinamnsförmedlare. Postadressen är en sådan. Vi har valt atl i delta sammanhang diskulera postverkets försöksverksamhet med nyll adressystem för landsbygdsområden. Med hänsyn till gårds-, by- och sockennamnens kulturhistoriska värde finner vi del angelägel att posten och kommunerna verkar för att dessa namn används i postadressen på landsbygden i största möjliga ulslräckning.

1 kap. 7 diskuterar vi behovel av orlnamnsförteckningar, såväl inhemska som utländska. Vi anser att den föreslagna ortnamnsnämnden bör verka för alt sådana ortnamnsförteckningar kommer till stånd som dels tillgodoser del inhemska behovet dels uppfyller de önskemål som framförts inom ramen för FN:s standardiseringsarbeie.

1 kap. 8 redogör vi för ortnamn i flerspråkiga områden i Sverige. Främsl

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              663

diskuteras de samiska ortnamnen, i synnerhet de nordsamiska. Vi rekommenderar en anpassning lill det nordiska samarbetet i dessa frågor samt till de rekommendationersom utfärdaisav FN:s konferenserom standardisering av geografiska namn.

Slutligen redogör vi i kap. 9 för de kostnadsmässiga konsekvenserna av våra förslag.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               664

Bilaga 10.14

Förteckning över remissinstanser och sammanställning av remissyttranden över betänkandet (SOU 1982:45) Ortnamns värde och vård

Yttranden över betänkandet har avgetls av statskontoret, riksrevisionsverket, Svea hovrätt, centralnämnden för fastighetsdata, poslverkel, televerket, statens järnvägar, statens vägverk, sjöfartsverket, slalistiska centralbyrån, kammarkollegiel, byggnadsslyrelsen, dialekt- och ortnamnsarkiven saml svenskt visarkiv (DOVA), riksantikvarieämbetet och statens historiska museer (RAÄ), svenska akademien, svenska språknämnden, universitets- och högskoleämbelel, statens planverk, statens lantmäteriverk (LMV), statens vattenfallsverk, länsstyrelsen i Göieborgs och Bohus län, länsstyrelsen i Skaraborgs län. Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet, Stockholms, Gotlands, Kristianstads, Göieborgs, Linköpings, Uppsala, Haninge, Härjedalens, Kiruna och Roberlsfors kommuner. Svenska samernas riksförbund, Same-Älnam, Nordiska samerådet. Svenska kommunaltekniska föreningen. Föreningen Sveriges stadsarkitekter. Riksförbundet för hembygdsvård. Riksförbundet för enskild väghållning och Svenska kyrkans församlings- och pastoralsförbund.

Dessulom har synpunkler lämnals av Jämtlands läns museum och Lulesamiska språknämnden.

Allmänl

Utredningen föreslår en lag som reglerar all offentlig ortnamnsverksamhet. I lagen regleras också vilka principer som skall följas vid fastställande och stavning av ortnamn. Utredningen föreslår vidare alt lantmäteriverket (LMV) får till uppgift att svara för samordning i ortnamnsverksamhelen. En statens orlnamnsnämnd med uppgift all bl. a. utveckla principerna och målen för en god ortnamnspolitik föreslås inrättad. Nämnden föreslås organisatoriskt knuten till LMV.

Flertalet remissinstanser uttrycker sin tillfredsställelse över all frågan om ortnamns värde och vård blivit föremål för utredning och pekar på den omistliga funktion, såväl praktiskt, socialt som historiskt, som våra ortnamn har.

DOVA hälsar med stor tillfredsställelse ulredningens försök atl skapa klara reglerom namnvård och kompetensfördelning. Liknande synpunkter framförs av RAÄ.

Kammarkollegiet menar att ulredningens redovisning av nuvarande förhållanden visar atl både ordningen för ortnamnsgivning och principerna för namnsättningen behöver systematiseras.

Även remissinstanser som är tveksamma till vissa av utredningens förslag är principiellt positiva till de huvudsakliga syftena.

Svea hovrätt anser atl del är angeläget med ett ändamålsenligt och

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               665

vårdat ortnamnsskick, men släller sig övervägande kritisk till det framlagda lagförslaget med anledning av all utredningen inte redovisar några påtagliga missförhållanden.

LMV ansluter sig till utredningens syften, men ser helst att ortnamnsvårdens intressen tillvaratas utan lagstiftning och förespråkar en satsning på information och rådgivning med hjälp av bl.a. ett allsidigt sammansatt ortnamnsråd.

Principer och mål

De av utredaren föreslagna principer och mål som bör tillämpas för en god ortnamnspolitik biträdes av i slort sett samtliga remissinstanser som yttrat sig i frågan.

DOVA finner utredningens bedömningsgrunder kloka, väl avvägda och realistiska.

RAÄ anser att utredningens förslag och rekommendationer kommer all få en gynnsam inverkan på ortnamnsverksamheten i landel. RAÄ påpekar dessutom att det är av största vikt för det hävdvunna orlnamnsskickels överievnad att berörda myndigheter i så stor utsträckning som möjligt främjar användningen av ortnamn på ett historiskt riktigt sätt.

LMV anser atl den lokala namntraditionens betydelse vid ny namngivning inte betonats tillräckligt. Detsamma gäller, menar LMV, hävdens ställning såväl vid prövning av redan existerande namn som vid ny namngivning.

Statskontoret påpekar att förslagen måste förverkligas i etl långsikiigi perspektiv, utan några nya kostnader.

Svea hovrätt avvisar uttryckligen förslaget och menar atl riktlinjer av detta slag knappast har plats i en lag.

Stavning

Av de remissinslanser som närmare kommenterat förslagel om att stavning av svenska ortnamn skall regleras i lag är bl. a. Svea hovrätt, postverket, kommunförbundet, Kristianstads kommun och Västerås kommuner och Svenska kommunaltekniska förbundet starkt kritiska.

Dessa inslanser pekar på atl förslaget skulle medföra en ökning av antalet stavningsärenden i de administrativa domstolarna saml en ökad byråkratisering och därmed ökade kostnader. Förslagel uppfattas också som en underskattning av såväl statliga som kommunala myndigheters vilja att använda en korrekt stavning.

Göieborgs universitet framhåller uttryckligen atl det är önskvärt all Svenska akademiens ordlista (SAOL) får en normerande roll och att detta lagfästs. Även RAÄ tillstyrker ulredningens förslag.

Svenska samernas riksförbund kräver all vid stavning av samiska ortnamn den vedertagna samiska stavningen skall följas.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                              666

LMV:s samordningsroll

Ulredningen finner del lämpligt alt genom ett införande av en allmänl hållen föreskrift i LMV:s instruktion ålägga LMV atl svara för samordning av den statliga ortnamnsverksamhelen.

Till del lagda förslaget ansluler sig RRV, postverket, Svea hovrätt, sjöfartsverket, kammarkollegiel, universiteten i Göteborg och Umeå, Haninge kommun saml Same-Älnam.

LMV inslämmer i ulredningens förslag vad gäller verkels samordnande roll, men delar inle utredningens uppfattning all samrådsskyldighelen skall skrivas in i lantmäteriinslruklionen, då myndigheten menar alt elt sådant samråd är självklart.

Länsstyrelsen i Göieborgs och Bohus län anser all även andra myndigheler med befogenheler i namngivningsfrågor bör få inskrivet i sina resp. instruktioner en skyldighet all samråda med LMV före beslut i namnfrågor.

Statens ortnamnsnämnd

Elt stort antal remissinstanser lillslyrker att en statens ortnamnsnämnd inrättas. Dit hör bl.a. postverket, statens vägverk, sjöfartsverket, RAÄ, DOVA, svenska språknämnden, Slockholms och Göieborgs universitet, Västerås och Haninge kommuner samt länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län.

Vad gäller ortnamnsnämndens sammansättning förordar statens vägverk att verket blir representerat i nämnden. Också sjöfartsverket anser alt den egna myndighelen bör vara företrädd i nämnden.

Kammarkollegiet erinrar bl.a. om minoritetsspråkens betydelse i sammanhanget. Svenska samernas riksförbund, Same-Älnam och Nordiska samerådel förespråkar alt de samiska intressena blir företrädda i nämnden.

RAÄ och Svenska akademien föreslår att svenska språknämnden får ingå i nämnden, vilkel även framförs från svenska språknämndens sida.

Samrådsskyldighelen

Ulredningen föreslår alt del ömsesidiga obligatoriska samrådet mellan de statliga kommunikationsverken tas bort och ersätts av en samrådsskyldighet med berörd kommun för de statliga myndigheter som har befogenhet att fastställa namn. Av de remissinstanser som yttrat sig i frågan tillstyrker RRV, postverket, SJ och Haninge kommun.

RRV, postverket samt Gotlands, Väslerås och Linköpings kommuner tillstyrker att annan huvudman än stal och primärkommun, vilken beslular om namn på offentliga instilulioner och byggnader åläggs samrådsskyl-dighel med berörd kommun.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet                              667

Kommunal beslutskompetens

Utredningen föreslår en starkare ställning för kommunerna i ortnamns-givningen.

De flesta remissinslanser, bl.a. postverket, RRV, statskontoret, kammarkollegiel, länsstyrelsen i Göieborgs och Bohus län samt Slockholms, Linköpings, Uppsala och Härjedalens kommuner, tillstyrker i huvudsak eller har ingen erinran mol förslagel alt lagfästa den kommunala besluts-kompetensen avseende fastställande av namn på byggnadskvarter, allmänna platser och andra inrättningar som kommunerna är huvudmän för.

Svea hovrätt avslyrker förslaget med utgångspunkt från atl förslagel i huvudsak endasl innebär att rådande praxis skrivs in i lag.

LMV delar hovrättens uppfatlning och anser alt del bör övervägas atl avstå från lagstiftning.

Ortnamnsförmedlare

Utredningen anser att posten och kommunerna skall verka för alt gårds-, by- och sockennamn i största möjliga utsträckning används i adresserna på landsbygden. Postverket, RAÄ, DOVA, kommunförbundet, Roberlsfors och Västerås kommuner, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, LMV saml Riksförbundet för hembygdsvård ansluter sig lill utredningens förslag.

Postverket motsätter sig dock att det i vissa enstaka fall skall vara möjligt att återinföra den gamla ortsadressen med hänvisning till del slora antal adressändringar detla skulle kunna medföra.

Centralnämnden för fastighetsdata anser alt vägnamn som adressering på landsbygden är att föredra framför gårds- och bynamn när dessa inte är tillräckligt lokaliserande.

Orlnamnsförteckningar

Till ulredningens förslag om en rikstäckande ortnamnsförteckning med officiellt fastställda namnformer ansluter sig bl.a. LMV, universiteten i Göteborg och Umeå saml Riksförbundet för hembygdsvård. Även DOVA och RAÄ uttalar sig för en sådan publikation.

Postverket släller sig positivt lill en fortsalt medverkan i utgivandet av en orlnamnsförteckning om de ekonomiska villkoren klarläggs. Verkel föreslår dessutom atl huvudmannaskapet överförs lill LMV.

Svenska språknämnden förordar alt ortnamnslisior med ultalsuppgifter sammanställs och ges ul.

Flerspråkiga områden

Ulredningen rekommenderar berörda inslanser alt i slörre ulslräckning än i dag på kartor, vägskyltar m. m. i flerspråkiga områden sätta ut ortnamnen på de språk som talas i området.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet                               668

Även DOVA, RAÄ, Svenska samernas riksförbund saml universiteten i Uppsala och Göteborg bilräder utredningens förslag.

Same-Älnam understryker vikten av atl FN:s resolution om behandling av ortnamn i minorilelsområden följs. Liknande synpunkter framförs av Lulesamiska språknämnden.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet              669

Register

1                                          översikt

5                                       INLEDNING

5                                   I Utgångspunkter

8                                   2 En skola för alla

17                                    3 Kultur i skolan

24    4 Teknisk förnyelse

25       4.1 Förbättring av basförutsättningar
30       4.2 Översyns- och ulvecklingsarbele
33      5 Regional utveckling

33                          5.1    Ulbildning och forskning

38                                        5.2    Kullur

40                                   6 Vissa skolfrågor

40                              61    Lärarlösa lektioner

43                6.2    Intagning lill gymnasieskolan på värterminsbetyg i årskurs 9 i grund
skolan

45                     6.3    Fortbildningsorganisationen

46          6.4    Vissa skolledningsfrågor

47                                                    6.4.1 Skolledningsfunktionen

48                                                    6.4.2 Statsbidrag för skolledning

48                 6.4.3 Kommunalisering av skolchefsljänsterna

49                .6.4.4 Ulbildningsinsalser för skolledare

51       6.5    Överklagande av tillsättningsbeslut inom skolområdet

52    7 Vissa frägor om gymnasieskolan

56         8 Vissa frågor om grundläggande högskoleutbildning

63           9 Vissa frägor om forskning och forskarutbildning

63                                      9.1    Allmänl

63                               9.2    Forskarutbildning

66       9.3    Externt finansierad verksamhet inom högskolan

68                     94    Forskning inom humaniora och samhällsvetenskap

69          95    Inlernationellt FoU-samarbele 69        9.6    Longitudinell forskning

71                     9.7    Forskning om kooperativ verksamhel

72                     9.8    Forskningsrådsorganisationens adminislralion 72                10 Vissa frägor om vuxenutbildning

75                           11 Vissa frägor om studiestöd

82                                12 Kultur i arbetslivet

84                            12.1    Arbetsplatsbibliolek

84                      12.2    Konsl på arbelsplatsen

85                      12.3    Konstnärlig utsmyckning i arbetsmiljön

85                       12.4    Induslriminnesvårdsprojeki

86                       12.5    Skådebanan

86                   12.6    Inlernalionelli erfarenhelsulbyie

86                 Resurser

87 13 Den nya mediesituationen och behovet av en aktiv kulturpolitik
90 14 Världsungdomsåret

92                 15 Språk-och kulturarvsutredningen m.m.

92                                    15.1    Inledning

94                       15.2    Interkulturell undervisning för en gemensam framtid

95                       15.3    Innebörden av aktiv ivåspråkighet i undervisningen m.m. 97            15.4    Rätlen till hemspråksundervisning m.m.

97                                 15.4.1 Benämningen

97                 15.4.2 Rätlen lill hemspråksundervisning

99                      15.5    Helhetssyn förskola - skola

100                      15.6    Ålgärder inom grundskolan

100                 15.6.1 Hemspråksundervisning och studiehandledning på hemspråk i

grundskolan

101                 15.6.2 Hemspråksklasser m.m.

103 15.6.3 Särskilda ålgärder för finskspråkiga elever i grundskolan

105                   15.7   Åtgärder inom gymnasieskolan

105 15.7.1 Hemspråksundervisning och siudiehandledning på hemspråk

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

670

105                                                     15.7.2 Yrkesinriktning av hemspråksundervisning

106                                                     15.7.3 Ulbildning inom vårdområdet av tvåspråkiga elever 106        15.7.4 Kurser för invandrarungdom

106                                                     15.7.5 Exlra undervisning i svenska

107                                                     15.7.6 Särskilda åtgärder för finskspråkiga elever i gymnasieskolan

108                                                     15.7.7 Karlläggning av invandrarnas sludiesitualion i

gymnasieskolan

108       15.8    Kommunal och slatlig utbildning för vuxna

108                                                      15.8.1 Innebörden av termen hemspråk m.m.

109                                                      15.8.2 Hemspråk som undervisningsspråk

110                      15.9    Lärarulbildningsfrågor

111                      15.10 Planeringsunderlag

112                      15.11 Läromedel

A Utbildningsdepartementet m. m.

115                           I Uibildningsdepartemenlel, förslagsanslag

116                           2 Kommilléer m. m., reservationsanslag 116              3 Exlra utgifter, reservationsanslag

31566000

20 880000

608000

53054000

B Skolväsendet

Cenirala och regionala myndigheler tn. m.

117    I Skolöverstyrelsen, förslagsanslag                                                  135787000

123    2 Länsskolnämnderna, förslagsanslag                                               141969000

125    3 Länsskolnämndernas utvecklingsstöd, reservaiionsanslag               24 738000

127    4 Statens institut för läromedelsinformation, förslagsanslag                 6643000

129          5 Stöd för produktion av läromedel, reservationsanslag                         5046000

130          6 Rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för handikappa-

de, förslagsanslag                                                                             13233000

För skolväsendet gemensamma frågor

133   7 Forskning och cenlrall ulvecklingsarbete inom skolväsendel,

reservationsanslag                                                                          24 845 000

134   8 Fortbildning m. m.. reservationsanslag                                              12468000
137   9 Särskilda ålgärder på skolområde!                                                   245450000
139 10 Kopiering av litterära och konstnärliga                                  verk inom utbild
ningsväsendet, förslagsanslag                                                                        5 520000

Del obligatoriska skolväsendel m. m.
141   11 Bidrag lill drifien av grundskolor m. m., förslagsanslag            13707000000

158 12 Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m.,

förslagsanslag                                                                                  26920000

160 13 Sameskolor, förslagsanslag                                                               13 860000

Specialskolan m.m.
162 14        Utbildningskostnader, förslagsanslag                                       178697000

166       15        Ulruslning m. m., reservationsanslag                                          4671000

167       16 Koslnader för viss personal vid slatliga realskolor, förslags-

anslag                                                                                                      I 000

Gymnasiala skolor m. tn.

168 17 Bidrag lill driften av gymnasieskolor, förslagsanslag                     3775685000
202 18 Bidrag till driften av fristående skolor på gymnasial nivå,

förslagsanslag                                                                                  73911000

205 19 Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar

för ungdom under 18 år m. m., förslagsanslag                                222 270000

In vesteringsbidrag

199000000

1000 18817 715000

210 20 Bidrag lill utrustning för gymnasieskolan m. m., reservationsanslag

215 21 Bidrag lill byggnadsarbeten inom skolväsendel m.m., förslagsanslag

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

671

C Vuxenutbildning

217

1

218

2

219

3

229

4

234

5

237

6

245

7

246

8

Statens skolor för vuxna:

Utbildningskostnader, förslagsanslag                                              13 896000
Undervisningsmaterial m. m., reservaiionsanslag                              5005000
Bidrag till kommunal ulbildning för vuxna, förslagsanslag             839700000
Bidrag till studieförbunden m. m., förslagsanslag                          906 982000
Undervisning för invandrare i svenska språkel m.m., för
slagsanslag                                                                                   119 352000
Bidrag till driften av folkhögskolor m. m.. förslagsanslag            462 744 000
Bidrag lill viss central kursverksamhet                                            35000000
Bidrag till konlaktlolkutbildning, förslagsanslag                               3 700000

2386379000

1238 140

D Högskola och forskning

248 Vissa anslagsfrågor

251

1

254

2

255

3

256

4

256

5

258

6

259

7

Cenirala och regionala myndigheter för högskolan m. m. Universitets- och högskoleämbetet, förslagsanslag Regionsiyrelserna för högskolan, förslagsanslag Redovisningscenlralerna vid universiteten, förslagsanslag Datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm, förslagsanslag

Lokalkoslnader m. m. vid högskoleenheterna, förslagsanslag Vissa landvårdskostnader, reservationsanslag Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m., reservationsanslag

Grundläggande högskoleutbildning

262

8   Ulbildning för lekniska yrken, reservationsanslag

9   Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken, reservaiionsanslag

289 309

323

10     Ulbildning för vårdyrken, reservaiionsanslag

11 Ulbildning för undervisningsyrken, reservationsanslag

12     Utbildning för kultur- och informationsyrken, reservationsanslag

332 13 Lokala och individuella linjer och enstaka kurser, reservationsanslag

337 14 Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m., reservationsanslag

Forskning och forskarutbildning inom högskolan m.m. 342 15 Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning

samt konstnärligt ulvecklingsarbete, reservaiionsanslag 344 16 Humanisliska fakulteterna, reservaiionsanslag 346 17 Teologiska fakulteterna, reservationsanslag

348 18 Juridiska fakulteterna, reservationsanslag

349 19 Samhällsvelenskapliga fakulleierna, reservationsanslag 353 20 Medicinska fakulteterna, reservationsanslag

358 21 Odontologiska fakulteterna, reservaiionsanslag

360 22 Farmaceutiska fakulteten, reservaiionsanslag

361      23 Maiematisk-naturvetenskapliga fakulteterna, reservationsan-

slag 366 24 Tekniska fakulteterna, reservationsanslag 370 25 Temaorienterad forskning, reservationsanslag

372      26 Kungl. biblioteket, reservaiionsanslag

373      27 Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek, reservationsan-

slag

374 28 Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål, reservations-

anslag

917 000

12

584 000

1000

1000 036000 455000

10550000

658 341000

294624 000 371846000 744 999000

189388000

378005 000

196 530000

16001000 172 774 000

12862 000

16625 000 201945 000 455 418000

51350000

16 708000

411273 000 398 974 000

17 089000
44 744 000

3 488000

50244 000

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

672

Öv

376 29

378

30

381

31

383

32

387

33

387

34

389

35

391

36

392

37

392

38

394

39

396 40

398

41

riga forskningsfrågor

Forskningsrådsnämnden, reservaiionsanslag                                     44 090000
Humanistisk-samhällsvelenskapliga forskningsrådet,   reser
vationsanslag                                                                                   84 809000
Medicinska forskningsrådet, reservationsanslag                              183410000
Naturvetenskapliga forskningsrådet, m.m. reservationsan
slag                                                                                               259 513 000
Nationell halvledarforskning, reservaiionsanslag                               12000000
Delegationen för vetenskaplig och teknisk informalionsför-
sörining, reservaiionsanslag                                                               8 774000
Europeisk forskningssamverkan, förslagsanslag                              158814000
Forskningsinstitutet för alomfysik:
Förvallningskoslnader, förslagsanslag                                                14643000
Materiel m.m., reservationsanslag                                                    2 415 000
Kiruna geofysiska institut, reservationsanslag                                15678000
Institutet för internationell ekonomi, reservationsanslag                    3069000
Vissa bidrag lill forskningsverksamhet, reservationsanslag                14 037000
Bidrag till ElSCAT Scienlific Association, förslagsanslag                       700000

6995724000

E Studiestöd m. m.

399    1 Centrala studiestödsnämnden m. m., förslagsanslag                        67 607 000

403   2 Ersättning till vissa myndigheler för deras handläggning av

studiesocial! slöd, förslagsanslag                                                      16 520 000

404   3 Studiehjälp m.m, förslagsanslag                                                     1536300000
407 4 Studiemedel m.m., förslagsanslag                                                     4458100000
412    5 Vuxenstudieslöd m. m., reservationsanslag                                      698200000

420     6 Timersällning vid grundvux, förslagsanslag                                        83200000

421            7 Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kre-

ditgaranti, förslagsanslag                                                                       100000

422   8 Bidrag till vissa sludiesociala ändamål, reservaiionsanslag                   10348000

6870375000 F Kulturverksamhet m. m.

425

1

426

2

428

3

429

4

430

5

431

6

434

7

435

8

Allmän kulturverksamhet m. m. Statens kulturråd, förslagsanslag

Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m.m., reservationsanslag

Bidrag lill särskilda kulturella ändamål, reservationsanslag Bidrag till samisk kultur Visningsersättning ål bild- och formkonslnärer Bidrag lill konstnärer, reservationsanslag Inkomstgarantier för konstnärer, förslagsanslag

8   Ersättning ål författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m., förslagsanslag

9   Ersättning till rättighetshavare på musikområdet

437

438 10 Lolterinämnden, förslagsanslag

Teaier, dans och musik 440 11 Bidrag lill Svenska riksteatern, reservaiionsanslag 443 12 Bidrag lill Operan, reservaiionsanslag

446 13 Täckning av merkostnader för löner m. m. vid Operan, för-

slagsanslag

447 14 Bidrag till Dramatiska teatern, reservaiionsanslag
449 15 Rikskonserlverksamhel, reservaiionsanslag

451   16 Regionmusiken, förslagsanslag

453 17 Bidrag lill regionala och lokala teater-, dans-och musikinstituiioner, förslagsanslag

456 18 Bidrag till fria teater-, dans-och musikgrupper, reservations-

anslag

457 19 Bidrag lill Musikaliska akademien

458 20 Vissa bidrag till teaier-, dans-och musikverksamhei, reserva-

tionsanslag

459 21 Stöd till fonogramverksamhet, reservaiionsanslag

15 957000

15 725000 6051000 2029000 21556000 14 730000 6 844000

45 707 000 3 000000 1246000

115 158000 131 606000

1000 77 239 000 51 822000 103 152 000

215 581000

28 325 000 1637000

10 350000 7679000

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet         673

Bildkonst

461      22 Statens konstråd, förslagsanslag                                                          2337000

462 23 Förvärv av konsl för slatens byggnader m.m., reservations-

anslag                                                                                              26520000

463 24 Bidrag lill Akademien förde fria konsterna                                        I 172 000

464 25 Vissa bidrag lill bildkonst, reservationsanslag                                      7789000

Arkiv

466 26 Riksarkivet och landsarkiven, förslagsanslag                                   72 440000

476 27 Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskl visarkiv, för-

slagsanslag                                                                                     13 845 000

477 28 Svenskl biografiskt lexikon, förslagsanslag                                         1960000

479 29 Slalliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och materiel

m. m., reservationsanslag                                                                  2 798000

480 30 Bidrag till vissa arkiv                                                                        2 205 000

Kuliurminnesvård
483 31 Riksantikvarieämbelet:   Förvaltningskostnader,   förslagsan
slag                                                                                                            43 034 000
486 32 Kulturminnesvård, reservationsanslag                                             23 163 000
488 33 Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag                     1 000

490 Museer och utställningar

491      34 Sialens hisloriska museer, förslagsanslag 32216000 493 35 Stålens konstmuseer, förslagsanslag    35911000

496 36 Ulslällningar av svensk konsl i ullandel, reservaiionsanslag                I 113 000

497 37 Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet,

förslagsanslag                                                                                 13 867 000

499 38 Naturhistoriska riksmuseel, förslagsanslag                                       36 509000

Stålens sjöhistoriska museum:

50139       Förvaltningskostnader, förslagsanslag                                        15 052000

503     40       Underhållskostnader m.m., reservaiionsanslag                                    1000

504     41 Etnografiska museel, förslagsanslag                                                  13735000

505 42 Arkitekturmuseet, förslagsanslag                                                       1540 000

506 43 Statens musiksamlingar, förslagsanslag 11273 000 508 44 Staliga museer: Vissa kostnader för utställningar och

samlingar m. m., reservaiionsanslag                                                 5 126 000

510 45 Bidrag till Nordiska museel, förslagsanslag                                      37 002 000

512 46 Bidrag till Sveriges Tekniska museum, förslagsanslag                          8216000

514 47 Bidrag till Skansen, förslagsanslag                                                      8784000

516 48 Bidrag lill vissa museer                                                                   12 051 000

519 49 Bidrag till regionala museer, förslagsanslag                                      31 728000

522 50 Riksutställningar, reservationsanslag                                              19 327 000

523      51 Inköp av vissa kulturföremål, förslagsanslag                                       100000

Forskning

524 52 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kullurområdel, re-

servationsanslag                                                                                  618 000

Ungdomsorganisationer

526 53 Statens ungdomsråd, förslagsanslag                                                     3704000

527 54 Bidrag till ungdomsorganisalionernas cenirala verksamhel

m.m.. förslagsanslag                                                                        48935000

530 55 Bidrag till ungdomsorganisalionernas lokala verksamhet, för-

slagsanslag                                                                                       86000000

531 56 Bidrag lill ferieverksamhel inom ungdomsorganisationerna,

reservationsanslag                                                                             9335 000

1504 802000

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

674

G Massmedier m. m.

Film m.m.

533     1 Statens biografbyrå, förslagsanslag

534     2 Filmstöd, reservationsanslag

536       Arkivet för ljud och bild:

536     3      Förvaltningskostnader, förslagsanslag

537     4    Insamlingsverksamhet m. m., reservaiionsanslag

Dagspress och lidskrifier

539     5 Pressiödsnämnden, förslagsanslag

540     6 Slöd lill dagspressen, förslagsanslag

546     7 Lån till dagspressen, reservationsanslag

547     8 Slöd till organisaiionsiidskrifter, förslagsanslag

548     9 Stöd lill kulturtidskrifter, reservaiionsanslag

551        10 Stöd till tidningar pä andra språk än svenska, förslagsanslag

552   11 Slöd till radio- och kassettidningar, reservationsanslag

Litteratur och biblioiek:

553 12 Bidrag lill Svenska språknämnden
555       Talboks- och punktskriftsbibliotekel:
555 13        Förvaltningskostnader, förslagsanslag
558 14        Produktionskostnader, reservaiionsanslag

561 15 Litteraturstöd samt övriga ändamål inom litteratur-och folk-

biblioleksområdet

562 Radio och television

3 637 000 35 060000

7 195 000 359000

2 397 000

484 310000

25 000000

39000000

10 204 000

5 365 000

"•10622000

1555000

12 640000 22 027000

* 64 996 000 724367000

H Internationellt-kulturellt samarbete

578 Kulturellt utbyte med ullandel

579    I Kulturelll utbyte med utlandet, reservaiionsanslag

581    2 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m., för-

slagsanslag

582   3 Bidrag lill internationella kongresser m. m. i Sverige, reserva
tionsanslag

583 584 584

4   Bidrag till svenska inslitul i ullandet

5   Nordiska ministerrådets kulturbudget, förslagsanslag

6   Bilateralt nordiskt kultursamarbete m. m., reservationsanslag

5            656000

25 642000

612000

2 797 000

46 500000

6            268000

87 475 000

I Investeringar m. m.

8756000 267 000000

589 1 Utruslningsnämnden för universitet och högskolor, förslagsanslag

593 2 Byggnadsarbeten inom ulbiidningsdepartemenlels verksamhetsområde, reservaiionsanslag

601 3 Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m., reservationsanslag

266000000 541756000 Summa kr.     37981647 000

Prop. 1984/85:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

675

Bilagor

608 10.1    Förslag till

Lag om ändring i skollagen (1962:319)

609 10.2    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartemenlels verksamhetsområde

610 10.3    Förslag till

Lag om ändring i studieslödslagen (1973:349)

617 10.4    Förslag lill

Lag om ändring i lagen (1978:478) om avgifl för innehav av televisions-mottagare

618 10.5    Sammanfattning av skolöverstyrelsens förslag lill nytt statsbidragssy-

stem för skolledare

623 10.6 Sammanställning av remissyttranden över skolöverstyrelsens förslag till nytt statsbidragssystem för skolledare

630 10.7 Sammanfattning av språk- och kulturarvsulredningens (SKU) belänkanden (SOU 1983:57) Olika ursprung - Gemenskap i Sverige och (SOU 1983:58) Kunskap för gemenskap

636 10.8 Sammanslällning av remissyttranden över SKU:s betänkanden (SOU 1983:57) Olika ursprung - Gemenskap i Sverige och (SOU 1983:58) Kunskap för gemenskap

652   10.9    Förslag till reviderade timplaner for E-linjen

653   10.10 Förslag barn och ungdom

654   10.11 Sammanfattning av slatens kulturråds rapport (1984:1) Verktyg för för-

ändring. Förslag till handlingsprogram för kulturverksamhet på arbetsplatserna

656 10.12 Förteckning över remissinslanser och sammanställning av remissyltran-den över statens kulturråds rapport (1984: I) Verktyg för förändring. Förslag till handlingsprogram för kulturverksamhet på arbetsplatserna

660 10.13 Sammanfattning av belänkandet (SOU 1982:45) Ortnamns värde och vård

664 10.14 Förteckning över remissinstanserna och sammanställning av remissyttranden över belänkandet (SOU 1982:45) Ortnamns värde och vård

I föreliggande bilaga av budgelproposilion behandlas, förulom reguljära anslagspunkter, även vissa slörre utredningsförslag. Dessa behandlas under följande avsnitt.

Ulredning el. dyl

O   "Ulslagning i grundskolan (SOU 1983:63, DsU 1983:18) - betänkanden av en arbetsgrupp inom utbildningsdepartementet

O   "Olika ursrung - gemenskap i Sverige (SOU 1983:57) och

O   "Kunskap för gemenskap" (SOU: 1983:58) betänkanden av språk- och kulturarvsutredningen

Behandlas under

Inledning avsnill 2 "En skola för alla"

Inledningen avsnitt 15 Inledningen avsnitt 15

Norstedts Trycken, Stockholm 1985

Bilaga 11 till budgetpropositionen 1985                                    Prop. 1984/85:100

Bilaga 11

_{Jordbruksdepartementet}

ÖVERSIKT

Till jordbruksdepartementet hör frågor rörande jordbruk, skogsbruk, fiske, trädgårdsnäring och rennäring samt högre ulbildning, forskning och försök för dessa näringar liksom prisreglering på jordbrukets och fiskets områden samt miljövård, strålskydd, livsmedelsberedskap, djurskydd, djurens hälso- och sjukvård, livsmedelskontroll, utsädeskontroll, idrott, turism, rekreation, jakt och viltvård.

Det förslag lill utgiftsram för jordbruksdepartementets verksamhetsområde för budgetårel 1985/86 som läggs fram i budgelproposilionen omfaltar 6315 milj. kr. Detta innebär en ökning med 110milj. kr. jämfört med innevarande budgetår. Den slörsla ulgiflsposlen blir också under nästa budgelår subventioneringen av baslivsmedel, främsl mjölk, som har beräknats till ca 3 miljarder kr.

Myndighetsanslagen inom departementets verksamhetsområde har i allmänhel beräknats med utgångspunkt i det s.k. huvudförslagel. Genom omprioriteringar har utrymme skapats för särskilda insalser inom huvudtiteln.

Anslaget för mark för naturvård föreslås höjt från 20 milj. kr. till 40milj- kr. för att möjliggöra förvärv av bl. a. viktiga urskogsområden.

Med hänsyn till behovet av bl.a. underiag för nya skogsbruksplaner föreslås en fortsatt utökning av resurserna för översiktliga skogsinventeringar.

Genom omfördelning av resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet kan betydelsefulla insatser göras för den forskning som prioriteras i den forsk-ningspoliiiska propositionen, bl.a. bioteknik och forskningsprogrammel kring alternativa produktionsformer inom jordbruket.

Slödet till idrotten räknas upp väsentligt. För budgelåret 1985/86 föreslås ett anslag av 205,5 milj. kr. Särskilda insatser görs för kvinnoidrollen, handikappidrotten, invandraridrotten samt för åtgärder mol användningen av dopingpreparat.

Bidragen lill fiskets rationalisering räknas upp från 7,6milj.kr. lill 9milj.kr. för att stimulera till investeringar i nya fiskefartyg. För att möjliggöra ökade insatser för rennäringen föreslås närmare en fördubbling av bidragel till främjande av näringen. I    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga II

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                          2

Under våren 1985 kommer förslag att läggas fram i särskilda propositioner på viktiga områden. Det gäller utformningen av bl.a. en samlad livsmedelspolitik, ell samlat åtgärdsprogram mot försurningen saml förslag om en ulvidgad och förbättrad kemikaliekontroll.

Sammanställning m. m.

Anslagsförändringarna totalt inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde i förhållande lill anvisade belopp för budgetåret 1984/85 framgår av följande sammanställning uttryckt i milj. kr.

Anvisat

Förslag

Föränd-

Jordbruksdepartementet

1984/85

1985/86

ring

A.

m. m.

31,7

26,8

-    4,9

B.

Jordbrukets rationali-

sering m. m.

339.9

335.7

-    4,2

C.

Jordbruksprisreglering

3.577,1

3 609,8

-1- 32,7

D.

Skogsbruk

588,2

613,9

-t- 25.7

E.

Fiske

102,1

98,1

-    4.1

F.

Service och konlroll

167,9

169,2

-t-    1,3

G.

Utbildning och forskning

689,7

723,1

- 33,5

H.

Miljövård

406,0

412,0

-1-    6,0

1.

Idroti, rekreation och

turism

260,3

281,3

■+■ 21.0

J.

Diverse

42,1

44,7

+    2,5

Totalt för jordbruksdepartementet

6205,0

6314,6

-t-109,6

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet

Utdrag
JORDBRUKSDEPARTEMENTET                 PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-12-20

Föredragande: statsrådet Lundkvist

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 såvitt avser Jordbruksdepartementets verksamhetsområde

Nionde huvudtiteln

INLEDNING

Jordbruksdepartementets budgei präglas av den slora återhållsamhet som det samhällsekonomiska och slalsfinansiella läget kräver. Det begränsade resursulrymmet har gjort del nödvändigt atl med slor noggrannhel pröva också de mesl angelägna behoven. Flertalet myndigheter inom departementets verksamhetsområde föreslås få sina anslag beräknade enligt del s. k. huvudförslaget. I vissa fall beräknas myndigheterna kunna täcka ökade kostnader genom i första hand en ökning av kostnadstäckningen i avgifisbelagd verksamhet.

Omprioriteringar av disponibla resurser föreslås främst på skogsbrukets och naturvårdens områden. Med anledning av atl jag senare under våren kommer att föreslå regeringen alt lägga fram särskilda propositioner rörande bl.a. fisket, försurningen, livsmedelspolitiken och kemikaliekontrollen återkommer jag vid dessa tillfällen lill flera av huvudtitelns anslag.

Den största utgiftsposten blir också under nästa budgetår subventioneringen av baslivsmedel som har beräknats till ca 3 miljarder kr.

I syfte all uppnå en från hälso- och miljösynpunkt nödvändig minskad användning av gödsel- och bekämpningsmedel föreslog regeringen våren 1984 (prop. 1983/84: 176) införandel av särskilda avgifier på sådana medel fr. o. m. den 1 juli 1984. Avgiften på handelsgödsel skulle molsvara 5 % av försäljningsvärdet och avgiften på bekämpningmedel 4 kr. per kg verksam beståndsdel.

Riksdagen beslulade (SkU 1983/84:47, rskr383) atl avgifterna skall las ul enligt regeringens förslag. Riksdagen beslulade vidare alt de influtna medlen skall användas lill utökade insalser i fråga om forskning, rådgiv-

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                         4

ning och miljöförbättrande ålgärder. Jag avser atl återkomma lill regeringen i annat sammanhang om dispositionen av dessa medel.

Jordbruk och trädgårdsnäring

Riksdagen fastställde i februari 1984 övergripande mål för en samlad livsmedelspolitik (prop. 1983/84:76, JoU 20, rskr 141). Samtidigt antogs nya rikllinjer för överläggningarna om jordbruksprisregleringen för liden efter den 30juni 1984. Huvudmålet för en samlad livsmedelspolitik och därmed också för jordbrukspolitiken skall vara alt trygga vår livsmedelsförsörjning såväl i fredstid som under avspärrning och krig. Konsumenternas intresse av livsmedel av god kvalitet till rimliga priser skall vara etl med jordbrukarnas inkomstmål likställt delmål. Giltighetstiden för lagen (1983; 147) om förbud under viss lid mol nybyggnad av djurstallar har förlängts till utgången av juni 1985.

I fråga om prisregleringen på jordbruksprodukter för liden efter den 30juni 1984 innebär riksdagsbeslutet atl kompensationen lill jordbruket och viss livsmedelsindustri för ökade kostnader liksom jordbrukarnas in-komstföljsamhet skall bestämmas efler obundna överläggningar.

Efler överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation som på regeringens uppdrag genomfördes av en särskild kommitté, godkände riksdagen grunder för prisregleringen på jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker under regleringsåret 1984/85. Beslutet innebär att jordbruket och viss förädlingsindustri tillfördes 828 milj.kr. i form av prishöjningar per den I maj 1984. Jordbruket skall vidare per den Ijanuari 1985 i kosl-nadskompensation tillföras för primärproduktionen 2% motsvarande 355 milj. kr. och för viss förädlingsindustri 110 milj. kr. Beslutet innehåller vidare en garantiregel som innebär räll lill överiäggningar vid vissa avvikelser mellan faktisk och antagen kostnadsutveckling.

Jordbrukets produktionsvärde för år 1984 beräknas uppgå till ca 24,8 miljarder kr. Av detta belopp svarar vegetabiliska produkter för ca 20% och animaliska produkter för ca 80%.

Frågan om åtgärder mot den rådande överskottssiluationen till följd av överproduktionen inom jordbruket har tagits upp av 1983 års livsmedelskommitté som i november 1984 avlämnat sitt huvudbetänkande (SOU 1984:86) Jordbruks- och livsmedelspolitik. Betänkandet remissbehandlas f. n. Det är min avsikt att senare föreslå regeringen atl lägga fram särskild proposition om en samlad livsmedélspolitik.

Vad gäller trädgårdsnäringen pågår f. n. en översyn inom regeringskansliet av tullarna på trädgårdsprodukter.

Den lotala åkerarealen år 1983 var 2941000 ha. Antalet brukningsen-heter var 114000 och medelarealen 26 ha åker per företag. Antalet stadigvarande sysselsatta vid jordbruksföretag uppgår till ca 200000.

Lantbruksnämndernas inköp och försäljning av jordbruksfastigheter

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                        5

sker med anlitande av jordibnden. Lanlbrukssiyrelsen disponerar för jord-fondsändamål även en rörlig kredil av 25 milj. kr. intill den 30juni 1985. Jag föreslår all denna kredil föriängs lill den 30juni 1986 varefter den bör las bort. Vidare föreslår jag atl den kredit som styrelsen disponerar för förvärv av mark från domänverket och skogsbolag av f. n. 75 milj. kr. upphör den 30 juni 1985.

Inför nästa budgetår förordar jag all de kredilgaranliramar som tidigare fastställts årligen i fortsättningen utformas som fleråriga s. k. engagemangsramar. För garantiramarna på jordbrukets-, trädgårdsnäringens och rennäringens område innebär milt förslag all lantbruksstyrelsen i fortsättningen disponerar totalt 4000milj. kr.

För beredskapslagring av främst produktionsmedel samt för vissa produktionsförberedelser föreslår jag all 46,4milj. kr. anvisas under nästa budgelår.

1 regeringens uppdrag att avge förslag om prisregleringen på jordbruksprodukter ulom sockerbetor och socker, m.m., givet i februari 1984, ingick även att ta upp frågan om huvudmannaskapet m. m. för skördeska-deskyddel. Jag avser alt senare föreslå regeringen att lägga fram förslag i frågan.

Rennäringen

Rennäringen är en avgörande förutsättning för den samiska kulturen. En rationell och lönsam renskötsel är därför angelägen. Frågan om rennäringens ekonomi som har utretts av rennäringskommiitén behandlas i belänkandel (SOU 1983:67) Rennäringens ekonomi. Flera av kommitténs förslag anknyter till samerättsulredningen (Ju 1983:05) vars arbete fortgår. Andra förslag hör samman med beskallningsfrågor eller arbetsrätlsfrågor som bereds i annat sammanhang. Kommitténs förslag i jaktfrågor m. m. lar jag upp i särskild ordning. Jag har emellertid bedömt atl vissa ålgärder bör vidtas redan nu i fräga om statens medverkan i rennäringens rationalisering. Bl. a. bör rennäringens företrädare ges elt ökal inflytande inför besluten om fördelning av det statliga stödet till näringen. Mol den bakgrunden föreslår jag atl årliga överläggningar sker mellan rennäringen och lanlbrukssiyrelsen om användningen av bidragsmedlen. Vid dessa överläggningar kan även andra för näringen angelägna frågor aklualiseras. För all möjliggöra ökade insatser för från allmän synpunkt vikliga åtgärder för näringen föreslår jag närmare en fördubbling av bidragsanslaget.

Även andra frågor som rör rennäringen har utretts nyligen. Till frågan om koncessionsrenskötseln har jag för avsikt atl återkomma till regeringen i annat sammanhang. Frågan om den slalliga rennäringsadministralionens centrala lokalisering och lokaliseringen i Norrbollen har utretts av statskontoret och länsstyrelsen i Norrbottens län. Samerättsulredningen bör avvaktas innan slutlig slällning tas i den frågan.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                          6

Skogsbruk

Skogsnäringen är en av våra viktigaste exportnäringar. Den har utomordentligt goda förulsällningar atl medverka lill en förbättrad balans i våra ulrikesbetalningar. Skogens betydelse för landels ekonomi och välstånd motiverar att skogsmarken som produktionsresurs las till vara på bästa sätl och så att även andra intressen, som l.ex. friluftsliv och rekreation, kan tillgodoses. Målet för skogspolitiken enligt 1979 års skogspolitiska beslut är mol bakgrund härav en varaktig, hög och värdefull virkesav-kastning under hänsynslagande till naturvårdens och andra allmänna intressen. Genom riksdagsbeslut år 1983 kompletterades skogsvårdslagen med uttryckliga krav på aktivt utnyttjande av skogen i syfte att öka produktionen och sysselsättningen i skogsnäringen.

Skogsproduktionens lämpliga omfattning och sammansättning är inte exakt fastslagna i riktlinjerna för skogspolitiken. Strävan skall emellertid vara en ökad produktion både kvantitativt och kvalitativt. En utgångspunkt är sålunda alt åstadkomma en skogsproduktion som möjliggör en långsiktig årlig bruttoavverkning av åtminstone 75 milj. msk. Därutöver skall strävan vara atl öka produktionen ytterligare i den mån detla är möjligt och lämpligt med hänsyn till andra viktiga samhällsmål. Med nya virkesbalansberäkningar till grund kan produktionsmålet justeras efterhand. Sådana beräkningar kommer att presenteras av skogsstyrelsen om något år.

Brutloavverkningarna beräknas under innevarande säsong bli ca 67 milj. msk vilket är ungefär samma volym som förra säsongen men ca 10 milj. m'sk mer än i slutet av 1970-talet. För innevarande säsong är därmed skogsindustrins virkesförsörjning säkrad. Såvitt nu kan bedömas bör försörjningen även för näsla säsong kunna klaras om det inte blir en påtagligt minskad aktivitet i skogsbruket. Jag anser atl ytterligare statliga åtgärder av mera genomgripande slag för ökade avverkningar därför inte behövs f. n. De ökade vinster som genom högkonjunkturen har tillförts skogsindustrin och skogsbruket måste i första hand utnyttjas för investeringar i syfte att ytterligare stärka näringen. För skogsbrukets del bör detta ske i form av bl.a. en kraftig satsning på hjälpplanteringar och andra ålerväxtåtgärder samt pä röjningar och gallringar. Härigenom kan produktionen av kvalitetsvirke öka för framtiden. En aktiv beslåndsvård vitaliserar dessutom skogen och gör den mer motståndskraftig mot klimat- och föroreningsskador.

En ökad aktivitet i skogsbruket skärper kraven på hänsyn till andra intressen. För att tillgodose bl.a. naturvårdens intressen föreslär jag i del följande ökade resurser för skydd av riksintressanta skogsområden. Skyddsåtgärder av delta slag är emellertid inle tillräckliga. En ökad hänsyn till förhållandena i det enskilda fallet —ett mer s.k. ståndortsanpassal skogsbruk - och förbättrade kunskaper hos dem som arbetar i skogen om

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                        7

hänsyn lill andra intressen är nödvändigt. Jag fäster stor vikt vid atl den ulbildning för skogsarbetare i dessa frågor som har påbörjais också fullföljs och att den utvidgas till alt omfatta alla kategorier skogstjänslemän som inte tidigare har utbildats.

För nästa budgetår behöver resurserna för de översiktliga skogsinventeringarna ökas med hänsyn till behovet av bl. a. underlag för nya skogsbruksplaner. Jag föreslår därför att anslaget härför räknas upp med 9milj. kr. Ytterligare 1,5 milj. kr. bör avsättas för bidrag till skötsel av ädellöv-skogen. Vidare föreslår jag atl programmet för ålgärder i lågproducerande skogar, s. k. 5: 3 skogar, bättre anpassas till kravet på hänsyn till naturvårdens intressen och till den senasle av skogsstyrelsen gjorda bedömningen av lämpliga objekt genom atl anslaget räknas ned med 34milj. kr.

Elt aktivare skogsbruk kräver fler och bättre plantor. För att täcka den ökade efterfrågan på sådana föreslår jag all anslagel till invesleringar i skogsplanlskolor räknas upp med lOmilj. kr. En sådan uppräkning skall även möjliggöra investeringar för en säkrare arbetsmiljö för skogsvårdsstyrelsernas personal.

Fiske

Under år 1984 har utredningsförslag avlämnals som behandlar yrkesfisket, laxfisket och den statliga administrationen på fiskets område. Jag avser att senare återkomma lill regeringen i dessa frågor. Även i fråga om finansieringen av eventuella ersättningar m. m. i samband med frisläppandet av handredskapsfisket på ostkusten och i de stora sjöarna har jag för avsikt alt återkomma. I avvaklan härpå är mina förslag begränsade till del statliga stödel till yrkesfisket. Jag föreslår en kraftig uppräkning av bidragen till yrkesfisket för all stimulera till invesleringar i nya fiskefartyg. Genom atl bidragen höjs kan villkoren för fiskerilånen anpassas till vad som gäller för andra statliga lån. Vidare förordar jag atl fiskeristyrelsen i fortsättningen i stället för regeringen skall beslula om bidrag till fiskehamnar. För kreditgarantier för lån lill fiskerinäringen och fiskberedningsin-dustrin föreslår jag en engagemangsram av 75 milj. kr.

Service och kontroll

Service och kontroll innefattar livsmedelskontroll, djurens hälso- och sjukvård, djurskydd, veterinärväsendet, lantbrukskemisk service, maskinprovningar, utsädeskontroll och växlskydd. Insatserna på dessa områden är enligt min mening vikliga medel i samhällets livsmedelspolitik, vars syfte bl.a. är atl konsumenterna får tillgång lill livsmedel av god kvalitet till rimliga priser.

Fr. o. m. den I januari 1986 kommer dubbel dalummärkning att införas i fråga om färdigförpackade kylvaror. Det innebär att hållbarhetsmärkning-

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                         8

en med uppgift om sista förbrukningsdag ersätts med uppgifl om bäst före-och förpackningsdag. Konsumenterna får därmed en bättre möjlighel all bedöma ell livsmedels kvalitet.

Den Ijanuari 1985 genomförs en ändring i besiklningsveierinärorganisa-tionen. Därigenom förbättras personalsituationen inom besiktningsveteri-närorganisationen och skapas möjligheter atl effektivt uppränhålla en tillfredsställande köllkontroll bl.a. för all kunna uppfylla villkor som gäller för köliexporten.

Jag avser alt senare föreslå regeringen atl lägga fram proposition med förslag till en ny lag om foder. Den nya lagen bör i slörre utsträckning än nu gällande lag ta sikte på all skydda både djurs och människors hälsa. I detla syfte kommer jag alt föreslå vissa grundläggande krav på beskaffenheten av foder. Bl.a. bör användningen av kemolerapeutika som tillväxt-befrämjande fodertillsals förbjudas.

Från den Ijuli 1984 gäller att statlig ersättning vid salmonellainfeklion i slaktkycklingsproduklionen i huvudsak endast ulgår för veterinär- och laboratoriekostnader i samband med bekämpning. Kostnaden för obligalorisk salmonellaundersökning har flyttats över på producenterna.

Vid ingången av budgetårel 1985/86 beräknar jag att ett försäkringsskydd för den specialiserade slaklnötsproduklionen är införl. Delta innebär atl ersättning av statsmedel endast kommer att utgå för samma typ av bekämpningsåtgärder som nu gäller för slaktkycklingsproduklionen.

Djursjukvårdens finansiering har under senare år varit föremål för överväganden i olika sammanhang. Lantbruksstyrelsen har i särskild ordning utrett förutsättningarna för den fortsaita finansieringen av dislriklsveteri-närorganisationen. Jag återkommer senare till regeringen med förslag till beräkning av bidragel lill djurens hälso- och sjukvård.

Utbildning och forskning

Jordbruket och skogsbruket är traditionellt vikliga näringar i värt land. Förutsättningarna för dessa basnäringar har förändrals starki under senare år. Metoder som har drivits fram i rationaliseringsarbelel har börjat ifrågasättas från bl.a. miljösynpunkt. Konkurrensen på traditionella marknader har skärpts. Kraven på kvalitet pä framställda produkter har ökat. Produktionsresurserna har genom konkurrens från andra intressen i vissa delar blivit knappa.

Vad jag nu har redovisat har lett till att ökade krav ställs på forsknings-och utvecklingsarbele. De anpassningar lill utvecklingen som nu blir allt mer angelägna visar sig ofta svåra om inle grundläggande forskningsinsatser görs. En viktig utgångspunkt för dessa mäste vara att naturresurserna skall användas på ett sådant sätt att de ger såväl en bättre försörjning som en säkrare sysselsättning och en tillfredsställande miljö.

1 propositionen 1983/84: 107 om forskning förordade jag prioritering av

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                       9

vissa områden inom vilka en fördjupad och intensifierad forskning och ulbildning kan bidra lill lösningar av väsentliga problem inom de samhällssektorer del här är fråga om. Jag framhöll belydelsen av en långsiktig kunskapsuppbyggnad inom ämnesområden som i grunden är gemensamma förde areella näringarna och miljövården och som kan ge en ökad förståelse för de biologiska processerna. Vidare fäste jag uppmärksamheten på all forskningen i ökad utsträckning bör omfattas av en helhetssyn på jordbruks- och skogsbruksseklorerna. Jag framhöll särskilt alt produktionsmetoderna inom de areella näringarna t. ex. måsle ulvecklas mol bakgrund av alt de skall tillämpas i etl komplicerat ekosystem.

De rikllinjer jag förordade för en fördjupning och intensifiering av forskningen inom de areella näringarna bör fullföljas. Resurserna för detta bör i första hand skapas genom omprioriteringar av redan tillgängliga resurser.

Sveriges lantbruksuniversitet har i sin anslagsframställning redovisat förslag till en omfördelning av resurserna för forskning och forskarutbildning. Omfördelningen uppgår till 4% av resurserna för dessa ändamål eller ca 10 milj. kr. för två år. Genom dessa omfördelningar kan den forskning stödjas som prioriterades i forskningspropositionen. Del gäller främsl doktorandtjänster, forskning rörande biologiska produktionsprocesser och bioteknik, mät-, styr- och reglerteknik, veterinärmedicin och djurhälsa, skogsproduktion och luftföroreningar, livsmedel saml U-landsulbildning.

Skogs- och jordbrukets forskningsråd har fått i uppdrag att med utgångspunkt i de riktlinjer som anges i forskningspropositionen lägga fram förslag till elt sammanhållet forskningsprogram rörande alternativa produktionsformer inom jordbruket och trädgårdsnäringen. Programmet skall ulgöra underlag för bl.a. utformningen av 1990-taleis livsmedelsproduktion. Rådet har även i uppdrag alt lägga fram ett långsiktigt program för skogsforskning. Programmet skall ha den tvärvetenskapliga inriktning, som framgår av forskningspropositionen. Min avsikt med att ge forskningsrådet dessa uppdrag är att få angelägna forskningsområden närmare definierade. Programmen skall vidare kunna ge underlag för atl bedöma var önskemål om förstärkta resurser är mest motiverade.

Med företrädare för skogsbranschen har nya avtal träffats om gemensam finansiering av skogsteknisk FoU och av skogsträdsförädling och gödsling. I fråga om gemensam finansiering av växtförädlingen pågår förhandlingar med jordbrukets föreningsrörelse.

Miljövård

Att trygga alla människors räll lill en god livsmiljö är målet för miljöpolitiken. Miljöförstörelse måste hejdas och förstörd miljö så långt möjligt återställas. En rättvisare fördelning av naturresurserna kräver en planmässig, långsiktig hushållning med begränsade tillgångar. Hänsyn och om-

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                         10

tanke om miljön måsle vara vägledande för den långsikliga planeringen.

Ökningen av skogsskadorna i många europeiska länder har yllerligare understrukit alt luftföroreningarna och försurningen nu är ett av våra allvarligaste miljöproblem. Fortsäiia insatser behövs därför både nationellt och internationellt. Riksdagen behandlade under våren 1984 frågorna om svavelutsläppen från koleldade anläggningar. De därvid redovisade riktlinjerna beräknas kunna medföra en minskning av svaveldioxidutsläppen med 20000-30000 ton per år. För att fä underlag för beslut om de yllerligare åtgärder som nu behöver vidtas tillsatte regeringen i början av år 1984 en särskild aktionsgrupp mot försurningen i vilken jag har varil ordförande. Gruppens arbete har resulterat i en aktionsplan mol luftföroreningar och försurning. I planen behandlas bl.a. frågor om begränsningar av utsläppen av svaveldioxid och kväveoxid, fortsatta kalkningsinsatser, åtgärder inom jord- och skogsbruket samt forskning. Aktionsplanen bereds f. n. i regeringskansliet. Jag räknar med atl inom korl kunna föreslå regeringen att lägga fram en proposition i frågan till riksdagen.

1 takt med atl de svenska utsläppen av försurande ämnen minskas kommer en allt större andel av nedfallet över Sverige all härröra från utsläpp i andra länder. Del internationella arbetet blir därför alll mer betydelsefullt. Detta arbete har också ytterligare intensifierats under det senaste årel. Möten på ministernivå har ägl rum i Ottawa i mars 1984 och i Munchen ijuni 1984. Huvudfrågan vid dessa möten har varit det förslag om en minskning med minst 30% av svaveldioxidulsläppen i Europa under den kommande tioårsperioden som de nordiska länderna lade fram under år 1983. Detta förslag stöds nu av ca 20 länder. Det andra mötet med det verkställande organet (EB) för konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar hölls i september 1984 i Geneve. EB beslöt då att påbörja arbetet med att utarbeta ett bindande dokument om en minskning av svavelutsläppen med minst 30%. Målsättningen är att ett sådani dokument skall ligga färdigt för undertecknande vid EB:s tredje session som planeras äga rum ijuli 1985 i Helsingfors.

Kemikalieanvändningen är ett annal allvarligt hälso- och miljöproblem. Kemikommissionen har i sina betänkanden (SOU 1984: 24) En bättre information om kemiska produkter och (SOU 1984:77) Kemikaliekontroll lämnat förslag till en utvidgad och effektivare samhällskontroll av kemikalieanvändningen. Jag kommer senare att föreslå regeringen att lägga fram en särskild proposition med utgångspunkt i kemikommissionens förslag under våren 1985.

För att komma tillrätta med vissa akuta problem med övergödning av föroreningskänsliga vattenområden har ändringar skett i miljöskyddslagen (1969:387). Regeringen har möjlighet alt förklara ett vattenområde och angränsande marker som ett särskilt föroreningskänsligt område. Inom sådant område har regeringen eller länsstyrelsen möjlighet alt meddela generella föreskrifter om skyddsåtgärder eller försiktighetsmått, m.m. I

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                II

syfte all få en bättre samordning mellan miljöskyddslagen och vattenlagen (1983:291) och undvika onödig dubbelprövning av vissa verksamheter i vatten, bl. a. musselodlingar, har ändringar skett i fråga om miljöskyddslagens tillämpningsområde och lillståndsplikten enligt vallenlagen. Bl.a. mol bakgrund av miljöskyddsutredningens förslag i betänkandet (SOU 1983: 20) Bättre miljöskydd II bereds f. n. frågan om ytterligare ändringar i miljöskyddslagen.

Ansvaret för del fortsatta stödet till miljöskyddsteknik föresläs överfört lill styrelsen för teknisk ulveckling. Några ylleriigare medel föreslås därför inte under anslaget Slöd till miljöskyddsteknik, m. m.

På naturvårdens område har genom omprioritering skapats utrymme för ytterligare satsningar. Bl.a. urskogs- och våtmarksinventeringarna visar på betydande skyddsbehov. Del är därför enligt min mening angeläget alt ytteriigare medel anvisas för alt säkerställa mark för naturvärd. Jag föreslår därför alt anslaget för markförvärv och ersättningar höjs med 20milj. kr. lill 40milj. kr. Vad särskilt gäller skyddet av våtmarker avser jag återkomma till regeringen med förslag om införande av tillståndsprövning i naturvårdslagen av våtmarksdikning. För den fortsatta restaureringen av Hornborgasjön anvisas medel. Vården av naturvårdsobjekl är en betydelsefull del av naturvårdsarbetel och vissl medelstillskotl föreslås. En översyn kommer att göras av bl.a. naturvårdsförvaltningen för all se om effektiviteten kan höjas genom samordning och rationaliseringar.

På strålskyddsområdel vill jag särskilt peka på den förstärkning som sker på lillsynssidan med anledning bl. a. av att ytterligare två kärnkrafts-reaktorer är i drift. Vidare föreslås vissa förstärkningar vad gäller forskning rörande radon. Uppbyggnaden av beredskapen mot kärnkraftsolyckor fullföljs.

Betydande resurser behövs också i fortsättningen för forsknings- och undersökningsverksamhet bl.a. i syfte att följa miljötillståndet och förändringar i detta. Genom budgetförslaget ges förutsättningar för satsningar på angelägna områden.

Sammantaget innebär föreliggande budgetförslag atl 412 milj. kr. anvisas för miljövårdsinsatser. Betydande delar av kommande års miljövårdssals-ningar kommer dock som jag lidigare nämnt att behandlas särskilt och redovisas för riksdagen senare under innevarande riksmöte.

Idrott, turism och rekreation

Idrottens betydelse för samhället motiverar en forlsall kraftig satsning. Jag föreslår därför att stödet till idrotten räknas upp med 17 milj. kr. till 205,5 milj. kr. Inom ramen för ökade anslag avsätts särskilda medel för att motverka bruket av dopingpreparat. Efter samråd med socialministern föreslår jag även särskilda insalser för atl slödja handikappidrotten. Ökade resurser föreslås för atl ge kvinnoidrollen förbättrade verksamhelsvillkor

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                         12

och därmed öka jämställdheten i möjligheterna lill idroltsulövning. Invandraridrotten ges vidare etl resurstillskott. Anslagsuppräkningen medger också en fortsatt satsning i enlighet med riksidrotiens målprogram atl stödja föreningsliv, ledare och anläggningar inom idrotten. Jag har också funnit del angelägel med ell utökat slöd lill idrottens s. k. riksanläggningar - främst Vålådalen och Idrotlens hus.

Turistnäringens betydelse för vårt land är slor. Under de senaste åren har antalet gästnätter inom turistnäringen ökat påtagligt. Genom intensifierad marknadsföring bör turismen kunna öka ytterligare. Det är viktigt alt näringen förstärker sina ansträngningar på delta område. Samhällets centrala insatser för turism och rekreation har samordnats sedan den Ijuli 1984 inom Sveriges turistråd till följd av riksdagens beslut våren 1984 (prop. 1983/84: 145, KrU 22, rskr 353). Riksdagsbeslutet innebär att turist-politiken ges en mer preciserad inrikining i linje med riksdagens lidigare beslut år 1976. Turislrådel har alt utveckla svensk turism och genom marknadsföringsåtgärder förbättra svensk bytesbalans och sysselsättning saml stödja regional ulveckling. Turistrådet skall vidare medverka lill all förbättra möjlighelerna för breda folkgrupper i vårt eget land lill turism och rekreation. Med uigångspunkt i sitt ändrade och utökade ansvar samt sin delvis nya organisation och styrelseform har turistrådet påbörjat arbetet med särskilda uppdrag såsom upprättande av slrukturplan, försöksverksamheter och särskilda kartläggningsuppgifter. Till Sveriges turistråds verksamhet bör enligt mitt förslag anvisas 75,8milj. kr. för budgetåret 1985/86. Den föreslagna uppräkningen av slödet lill turism och rekreation ger utrymme för ökade marknadsföringsinsatser.

Internationellt samarbete

Världslivsmedelsrådets tionde session hölls i Addis Abeba ijuni 1984. Eftersom tio år förflutit sedan världslivsmedelskonferensen 1974 företogs en genomgång av de efter konferensen vidtagna åtgärderna. Det konstaterades all ett antal av konferensens rekommendationer uppfyllts men att livsmedelslägel, framför allt beträffande Afrika, alltjämt var bekymmersamt.

Verksamheten i FN: s jordbruks- och livsmedelsorganisation, FAO, har präglats av genomförandet av det program för tvåårsperioden 1984-1985 vilket antogs vid FAO; s 22: a konferens år 1983. Situationen för det afrikanska jordbruket har stått i centrum för FAO: s uppmärksamhet. Den mycket kritiska livsmedelssituationen i Afrika har även föranlett FAO; s generaldirektör till en rad initiativ.

FAO har även sammankallat en världsfiskekonferens som ägde rum i Rom sommaren 1984. Vid konferensen, där jag liksom ett stort antal andra för fisket ansvariga ministrar deltog, antogs dels en väridsslrategi med principer och rikllinjer för fiskets bedrivande och ulveckling, dels fem aktionsprogram som komplement till strategin.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                        13

Under år 1985 äger FAO;s 23; e konferens rum. Arbetet under året kommer att präglas av förberedelser inför FAO;s 40-årsjubileum. Vidare kommer ijuli 1985 en världsskogskonferens all hållas i Mexico.

Den inom ramen för del Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) tillsatta jordbrukskommittén har under år 1984 avslutat en första fas av sitt arbete. Som resultat härav har kommittén i enlighel med sitt mandat avgivit rekommendationer angående åtgärder i syfte att åstadkomma en ökad liberalisering av handeln med jordbruksprodukter. Enligt rekommendalionerna skall jordbrukskommittén år 1985 fortsätta sitt arbele i en andra fas ägnad åt fördjupat studium av den föreslagna uppläggningen. Rekommendationerna har därefter godkänls.

Den Nordiska ämbetsmannakommittén för jordbruk och skogsbruk an-log efter omfattande utredning elt förslag till handlingsprogram för nordiskt samarbete inom denna sektor. Del Nordiska ministerrådet, som för första gången sammanträdde på jordbruksminisiernivå, beslöt därefter vidareföra handlingsprogrammet som ministerrådsförslag till Nordiska Rådets 33: e session.

Det inom EG sedan år 1982 tillämpade imporlsystemet med tullfria globalkontingenter för sill går nu på sin tredje kvoleringsperiod 1984-1985. Under den tredje kvoleringsperioden 1984-1985 förutses en något längre tullbelagd period. EG har ännu ej lagil ställning till hur systemel skall föras vidare efter den iredje kvoteringsperioden.

Den Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) antog vid ell ministermöte våren 1984 ett omfattande arbetsprogram som bl. a. omfattar en översyn av de varor som finns upptagna i konventionens Bilaga E, fisk och andra marina produkter.

Vid sammanträde i Warszawa med fiskerikommissionen för Östersjön, där EG i stället för Danmark och Förbundsrepubliken Tyskland för första gången dellog som medlem, har beslut fattals om kvotering av fisket av sill och skarpsill under år 1985. För Sverige innebär beslutet bl.a. atl del svenska fiskels fångstmöjligheler i Östersjön för är 1985 har ökats både vad gäller sill och skarpsill. För torsk och lax har enighet om en kvotering inte nåtts. För att skydda Östersjöns laxbeslånd har dock fiskerikommissionen även i år beslutat förlänga den normalt rådande fredningsliden. Jag ämnar också genom bl.a. bilaterala kontakter med laxfiskande nationer i Östersjön försöka få till stånd en begränsning av det där bedrivna fisket.

Bilaterala avtal om fiskeutbylel år 1985 har slutits med samtliga Östersjöländer samt med Norge om det svenska fisket i Norges Nordsjözon.

1 samband med del hösten 1984 undertecknade gränsavialel med Danmark har en överenskommelse träffals om ett gemensaml lorskfiskeom-råde nordost om Bornholm samt om en i praktiken förlängd giltighetstid för 1932 års konvention rörande fisket i Kattegatt m. m.

FN;s miljöstyrelse (UNEP) höll i maj 1984 i Nairobi sin tolfte session. En huvudfråga vid mötet var ökenspridningen. En annan huvudfråga gäll-

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                       14

de utarbetandet av en global konvention till skydd för ozonlagrel. Styrelsen beslöt alt under första kvartalet 1985 sammankalla en diplomatkonferens för att avsluta arbetet med en ozonkonvention och antaga densamma. FN; s generalförsamling beslöt hösten 1983 att tillkalla en särskild kommission med uppgift atl utarbeta en rapport med förslag till långsikliga miljöstrategier i syfte alt uppnå en varaktig social och ekonomisk ulveckling. Kommissionen, som kallar sig World Commission on Environment and Development och vars ordförande är den lidigare norska statsministern Gro Harlem Brondlland, har under år 1984 börjat sitt arbete.

Inom Europarådets ram hölls i april 1984 en miljöminislerkonferens i Alen. Konferensen behandlade bl. a. skyddet av Europas kust- och strandområden.

Inom OECD; s miljökommitté pågår samarbete om bl. a. energi, naturresurser, kemikaliekontroll, avfall, trafik och redovisning av miljötillståndet. En konferens om miljö och ekonomi hölls ijuni 1984. Föreberedelser pågår forell miljöministermöte inom OECD: s ram att hållas i Paris ijuni 1985.

Förbundsrepubliken Tyskland anordnade hösten 1984 en ministerkonferens om skyddet av Nordsjöns marina miljö. Vid konferensen nåddes överenskommelse om en rad skärpningar av miljökraven för bl.a. olje-plaliformar, sjöfart och landbaserade anläggningar. Vidare beslutades om intensifierad övervakning av Nordsjöns miljö samt om intensifierat samarbete inom ramen for de s. k. Oslo- och Pariskonventionernas ram.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet

15

A.    JORDBRUKSDEPARTEMENTET M. M.

A 1. Jordbruksdepartementet

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

19089666 18 739000 19083000

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Föredraganden

Personal Anslag

Förvallningskoslnader (därav lönekostnader)

105

18 739000 (17 108000)

18739000

-1-344000 (-1-256000)

-1-344000

Medel för jordbruksdeparlementets verksamhel har beräknats med utgångspunkt i ett huvudförslag för budgelåren 1985/86-1987/88. Resursminskningen fördelas med 2%, I % och 2% för resp. budgetär. Jag räknar med all resursminskningen i slort sett kan klaras av genom pensionsavgångar.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för näsla budgelår lill 19083000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Jordhruksdeparlemenlei för budgetåret 1985/86 anvisa elt förslagsanslag av 19083000kr.

A 2. Lantbruksråd

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

4 246424 3922000 4 198000

Lanlbruksråden har till uppgift all inhämia och förmedla kunskaper om jordbrukel, skogsbruket och fisket saml därmed sammanhängande näringar ävensom miljövården i de länder eller internationella organisationer som ingår i deras verksamhetsområden. F.n. är lanlbruksråden placerade i Bryssel, Moskva, Nairobi, Rom och Washington.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet

16

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Före-

draganden

Personal

8

—

Anslag

Lönekostnader

2102000

-l-l 10000

Vissa biträdeskostnader

647 000

-t- 95000

Sjukvård

5 000

-

Reseersättningar och expenser

inom verksamhetsområdet

232000

-t- 16000

Ersättningar för resor till och

från Sverige vid ijänsle-

uppdrag och semester

281000

-F 25 000

Ersällning för kostnader för

förhyrning av bosläder

655 000

-1- 30000

3922000

-1-276000

Med hänvisning till sammanslällningen hemsläller jag all regeringen föreslår riksdagen

alt till Lanibruksråd för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 4 198000 kr.

A 3. Kommittéer m. m.

1983/84

Utgift

11411878

1984/85

Anslag

8500000

1985/86

Förslag

3 000000

Reservation

88121

Utöver utgifterna för departementets kommittéer bestrids från anslaget kostnaderna för miljövårdsberedningen samt beredningen för livsmedels-och näringsfrågor.

Med hänsyn till den beräknade omfattningen av utredningsverksamheten bör anslaget föras upp med 3,0milj. kr. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att till Kommilléer m. m. för budgetårel 1985/86 anvisa elt reservationsanslag av 3000000 kr.

A 4. Extra utgifter

1983/84 Utgift                     692690

1984/85 Anslag                    500000

1985/86 Förslag                   500000

Reservation

191968

Anslaget bör för näsla budgelår föras upp med oförändrai belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Exlra ulgifler för budgelåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 500000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet

17

B.   JORDBRUKETS RATIONALISERING M. M.

B 1. Lantbruksstyrelsen

1983/84 Utgift               44472865

1984/85 Anslag              43962000

1985/86 Förslag             38088000

Lanlbrukssiyrelsen är cenlral förvaltningsmyndighet för ärenden om lantbruket och lantbrukets rationalisering, trädgårdsnäringen och trädgårdsnäringens rationalisering, rennäringen och rennäringens rationalisering, slöd lill företag i glesbygd, kontroll och inspektion på växtskyddsom-rådet, den allmänna hälso- och sjukvården bland husdjuren, djurskyddet saml velerinärväsendet, i den mån sådana ärenden inte ankommer på annan myndighet. Styrelsen är chefsmyndighet för lantbruksnämnderna och deras ortsombud, statens lanibrukskemiska laboratorium samt distriktsveterinärorganisationen. Styrelsen är också tillsynsmyndighet över avbytarverksamheten inom jordbruket, statens utsädeskontroll och de lokala frökontrollanstalter som är behöriga att utföra statsplombering av utsäde saml de lokala lantbrukskemiska kontrollanstalter vars stadgar styrelsen fastställt. Styrelsen skall vidare följa verksamheten vid de hushållningssällskap för vilka styrelsen fastslällt stadgar.

Lantbruksstyrelsen leds av en styrelse. Chef för lantbruksstyrelsen är en generaldirektör. Inom lanlbrukssiyrelsen finns fyra avdelningar, nämligen administraliva avdelningen, företagsavdelningen, växiodlingsavdelningen saml veterinär- och husdjursavdelningen. Dessutom finns en planerings-och rådgivningsenhet, en enhet för internationella ärenden och en informationsenhet.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Lantbruks-styrelsen

Föredraganden

Personal

237

-4

-4

Anslag

Utgifter

Förvaltningskostnader

40361000

-4422000

-5 394000

(därav lönekoslnader)

(31988000)

(-3 657000)

(-4 273 000)

Lokalkoslnader

3 772000

- 480000

- 480000

Koslnader för reglering

av skadestånd

30000

-

-

Växlinspektion

■¥      1000

+       1000

44163000

-4901000

-5 873 000

Inkomster

Medel från anslaget Stöd för

oljeersättande ålgärder, m.m.

200000

-

-

Försålda formulär, blanketter

och kungörelser

1000

-

1000

Nettoutgift

43962000

-4901000

-5874000

2    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 11

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                         18

Lanlbrukssiyrelsen

1 rådande marknadssituation för vissa jordbruksprodukter är möjligheterna begränsade atl förbättra jordbrukets resultat genom produktionsökning. Mol denna bakgrund kommer lantbruksverkels insalser även i fortsättningen att inriktas på att stimulera ålgärder som förbättrar effektivitet och ekonomi vid de enskilda förelagen utan höjning av produktionsvolymen.

Det är även under de närmaste åren angeläget alt lanibruksverkel genom olika åtgärder stödjer de jordbruks- och Irädgärdsföretag som hamnat i ekonomiska svårigheter lill följd av stora invesleringar och höga räntekostnader.

Lantbruksverkets rådgivning kommer i ökad utsträckning all inriktas mot en ekonomisk helhetssyn på företagen samtidigt som jordbrukarens roll som företagare betonas.

Möjligheterna atl förbättra fastighetssirukturen inom jord- och skogsbruket har nyligen varil föremål för en statlig utredning. 1 belänkandel (SOU 1983:71) lämnar strukturulredningen förslag till ålgärder för atl åsladkomma en förbältrad faslighetsstruktur. Ulredningen konstaterar bl.a. atl behovel av en förbättrad arrondering är särskilt stort vad gäller skogsmark. Lanibruksverkel planerar därför all ge ökat utrymme för insatser inom den skogliga strukturrationaliseringen i de delar av landet där faslighets- och ägarspliltringen är slor.

Under de senaste åren har kraven skärpts när det gäller livsmedelsprodukternas kvalitet samt produktionsmetoder och resursutnyttjande som innebär skonsamhel mol människor, djur, mark och miljö. Lanibruksverkel kommer alt verka för en anpassning av jordbruksproduktionen för all möta dessa krav.

Den av statsmakterna fastlagda budgetpolitiken har för lantbruksstyrelsens del inneburit en årlig nedskärning av resurserna motsvarande 2%. Nedskärningarna har i huvudsak skett genom vakanshållning av tjänster i samband med naturlig avgång. Möjligheterna all genom resursplanering anpassa nedskärningarna efler behovel av resurser i olika län och inom olika verksamhetsområden har härvid ulnylljals. Den naturliga avgången har dock inle hell motsvarat den mest lämpliga minskningen av resurserna. Dessa problem har successivt accentuerats i takt med alt resurserna minskals och nyrekryteringen starkt begränsats.

Lanlbrukssiyrelsen har mot bakgrund av vad som anförts valt att redovisa etl huvudförslag som innebär en anslagsnivå som ulgör pris- och löneomräknat anslag minskat med 5% över en treårsperiod. Härigenom kommer den långsiktiga personalplaneringen att underlättas.

Enligt lantbruksstyrelsens bedömning är dock ytterligare resursminskningar svårgenomförbara de närmaste åren. Mol denna bakgrund hemställer lanlbrukssiyrelsen som elt alternativ till huvudförslaget att myndighetsanslagen inte blir föremål för ytterligare besparingar under den period som långtidsbedömningen omfattar.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                      19

Lanlbrukssiyrelsen föreslår också atl växiinspekiionsverksamhelen som till största delen är avgifisbelagd och vars verksamhel kan variera på grund av volymförändringar skall redovisas som en särskild post under anslaget.

Genom beslut av riksdagen (prop. 1983/84; 191, JoU37, rskr4l6) skall lantbruksnämnderna genom avgiftsfinansiering av rådgivningen la in lOmilj. kr. per år. Lanlbrukssiyrelsen har utarbetat preliminära rikllinjer för hur lantbruksnämndernas arbele med den ökade avgiftsfinansieringen av rådgivningen bör bedrivas.

Föredragandens överväganden

Lantbruksstyrelsen har i sin anslagsframslällning redovisal etl huvudförslag som omfattar budgetåren 1985/86-1987/88. Medelsbehovel har därvid i enlighel med regeringens anvisningar beräknats i en prisnivå som ulgör pris- och löneomräknat anslag för budgetårel 1984/85 minskal med 5%. Styrelsen har redovisal alt nedskärningar vid en tillämpning av huvudförslagel bör fördelas på de tre åren med 2, 2 resp. 1 %. Jag föreslår atl anslagel beräknas i enlighet härmed. Lantbruksslyrelsens verksamhet bör således även för nästa budgetår beräknas med uigångspunkt i huvudförslaget. Jag bedömer atl delta kan genomföras genom fortsatta rationaliseringar. Jag har vidare under anslaget beräknal 110000 kr. för vissa uppgifter inom del ekonomiska försvaret.

Lanlbrukssiyrelsen bör i fortsättningen fä redovisa växtskyddsverksam-heten under anslagel. Jag förordar därvid atl verksamhelen redovisas som en särskild post under anslaget.

I detla sammanhang vill jag ta upp frågan om den statliga rennäringsadministrationens lokalisering. Rennäringsfrågorna administreras cenlrall av lantbruksstyrelsen och regionalt av lantbruksnämnderna i Norrbottens. Västerbollens och Jämtlands län. Den cenirala administrationen finns i Jönköping och den regionala i Luleä, Umeå och Östersund. Två av lantbruksslyrelsens tjänstemän är placerade i Luleå resp. Umeå. Dessutom bedriver rennäringsenhelerna vid de två nordligaste lantbruksnämnderna fältverksamhel vid lokalkontor. Lantbruksnämnden i Västerbottens län har elt lokalkontor i Storuman. Lantbruksnämnden i Norrbottens län har lokalkonlor i Arvidsjaur, Gällivare, Jokkmokk, Karesuando, Kiruna och Tärendö.

Efter beslut av riksdagen (AU 1981/82; 23, rskr 388) uppdrog regeringen ål statskontoret all utreda förutsättningarna för alt lokalisera den cenirala rennäringsadminislralionen till Jokkmokk. Vidare uppdrogs åt länsstyrelsen i Norrbottens län atl ulreda hur en flyttning kan genomföras av den regionala rennäringsadminislralionen i Norrbollens län från Luleå lill Jokkmokk. Uppdragen har redovisats under åren 1983 och 1984. Statskontoret har därvid bl.a. föreslagil all en ny cenlral myndighet inrättas för rennäringslagstifiningens tillämpning. Vidare föreslår statskontoret all

Prop. 1984/85:100    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                                    20

länsstyrelsen i fortsättningen skall vara första besvärsinsians i frågor om upplåtelse av mark ovanför odlingsgränsen och inom renbelesfjällen.

Förslagen har remissbehandlals. De har därvid fåll elt blandat moliagan-de. Statskontoret, statens naturvårdsverk, arbetsmarknadsstyrelsen, länsstyrelsen i Norrbottens län och Jokkmokks kommun har tillstyrkt dem. Bl.a. riksrevisionsverket, lanlbrukssiyrelsen, statens veterinärmedicinska anstalt. Svenska Samernas Riksförbund och flertalet samebyar i Norrbottens län har avstyrkt. Riksrevisionsverkel pekar bl.a. på alt nägra kostnadsberäkningar inte gjorts och att konsekvenserna för personal och anhöriga inte belysts. Inte heller har någon finansiering anvisais. Några remissinstanser har pekat på att del från rennäringens synpunkl är olyckligl alt länsstyrelserna blir första besvärsinstans vid markupplåtelser. Svenska Samernas Riksförbund har påpekat att en eventuell omlokalisering av rennäringsadministrationen bör ske med syfte att tjäna rennäringens intressen och behov och inle på regionalpolitiska grunder. Lantbruksstyrelsen anser bl.a. all en översyn av den statliga rennäringsadministrationen kan behöva komma lill stånd, men frågan bör anstå lill dess all samerättsulredningen har lagl fram sina förslag.

För egen del är jag inte beredd att nu la ställning lill förslagen. Same-rätlsutredningens arbele kan komma att påverka utformningen av rennäringsadministrationen varför etl slutligt ställningstagande får tas när utredningen har lämnat sitt förslag.

Med hänvisning lill vad jag nu har anförl hemsläller jag alt regeringen föreslår riksdagen

att till Lanlbruksstyrelsen för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 38088000 kr.

B 2. Lantbruksnämnderna

Jordbruks-, skogsbruks- och fiskeadministrativa utredningen har i september 1984 lagt fram belänkandel (Ds Jo 1984; 14) Samordning av vissa resurser vid lantbruksnämnderna, skogsvårdsslyrelserna och den lokala fiskeriadministrationen. Ärendet bereds f. n. i jordbruksdepartementet. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Lanlbruksnämn-derna för budgetårel 1985/86 beräkna ell förslagsanslag av 212781000kr.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                               21

B 3. Bidrag till Jordbrukets rationalisering, m. m.

1983 års livsmedelskommitlé har i november 1984 lagl fram betänkandet (SOU 1984:86) Jordbruks- och livsmedelspolitik. Ärendel bereds f.n. i jordbruksdepartementet.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan pä särskild proposition i ämnel, lill Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. för budgetårel 1985/86 beräkna etl förslagsanslag av 50000000 kr.

B 4. Markförvärv för jordbrukets rationalisering

1983/84 Utgifl

1000

1984/85 Anslag

1000

1985/86 Förslag

1000

Reservation

Jordfondens bokföringsmässiga värde uppgick den Ijuli 1984 lill 367 187000 kr. Lanlbruksstyrelsen disponerar dessutom en röriig kredit i riksgäldskontoret intill 25 milj. kr. t. o. m. den 30juni 1985.

Jordfonden används för att bestrida lantbruksnämndernas kostnader för fastighetsforvarv i samband med ålgärder för yttre rationalisering på lantbrukets område.

Jordfonden får dessutom i enlighet med vad chefen för jordbruksdepartementet anfört i prop. 1972; I (bil. 11 s. 158) användas för invesleringar på de fastigheter som av staten upplåts till sambruksföreningar.

Lantbruksstyrelsen disponerar även en särskild rörlig kredil hos riksgäldskontoret i avvaklan på försäljning av sådan mark, främst skogsmark, som förvärvats från huvudsakligen olika skogsföretag, för ändamål som angivits i prop. 1978/79; 101 och med beaktande av vad som anförts i prop. 1982/83: 100 (bil. 11 s. 23). För budgetåret 1984/85 disponerar lanlbruksstyrelsen 75 milj. kr. Krediten är under avveckling.

Lantbruksstyrelsen

Jordfonden utgör etl effektivt och viktigt hjälpmedel för jord- och skogsbrukets strukturrationalisering. Med denna kan lantbruksnämnderna bedriva en aktiv inköps- och försäljningsverksamhel.

Jordfonden är nödvändig för alt kunna genomföra större omarrondering-ar i bl. a. Kopparbergs län. För dessa krävs att berörda lantbruksnämnder disponerar en omfattande markreserv i området. Del tar relativt lång tid all bygga upp denna. Markreserver för slörre omarronderingar kommmer därför atl belasta jordfonden under lång lid. Huvuddelen av denna mark ulgörs av skogsmark. Del är därför särskilt angeläget atl omarrondering-arna kommer till stånd. Lantmäteriverket projekterar f.n. i samråd med berörda länsmyndigheter nya omfattande omarronderingar i bl. a. Kopparbergs, Värmlands och Skaraborgs län.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                         22

Omsättningen på fastighetsmarknaden har under de senaste åren ökal och är f. n. hög. Detta återspeglas i såväl antalet ansökningar om jordför-värvstillslånd som anlalel lill lantbruksnämnderna hembjudna fasligheler av betydelse för strukturrationalisering. Kraven på jordfondsmedel kommer därför alt vara ökande.

Försäljningsverksamheten är oförändrai hög. För att klara den successiva avvecklingen av den mark som förvärvals med hjälp av den särskilda rörliga krediten har i första hand denna mark försålts. Detta har inneburit alt inköpen på jordfonden i kronor räknal är större än försäljningarna. Jordfondens likviditet har däri"ör minskat. Vissa svårsålda fastigheter som inköpts med hjälp av den särskilda rörliga krediten kommer under budgetårel alt överföras lill jordfonden. Detla i kombination med den sjunkande likviditeten innebär atl den rörliga krediten intill 25milj. kr. torde komma all få ulnyttjas under budgetåret.

Lantbruksstyrelsen anser det angeläget atl inköps- och försäljningsverksamheten även fortsättningsvis kan ligga på en hög nivå. Ägo- och ägarstrukturen är i stora delar av landet hell otillfredsställande, inte minst vad gäller skogsmarken. Del är därför viktigt alt lantbruksnämnderna långsiktigt kan bedriva en akliv inköpsverksamhet.

Med utnyttjande av den särskilda rörliga krediten för förvärv av främst skogsmark hade vid utgången av december 1983 markförvärv gjorts för 4l2milj.kr. Totalt har 2300ha åker och 84000ha skogsmark förvärvats. Försäljningen har även under budgetåret 1983/84 fortsatt på elt tillfredsställande sätt. En koncentration av resurser till dessa försäljningar har medfört att den uinyttjade krediten understiger 75 milj. kr. den Ijuli 1984. Denna koncentration har dock medfört att vissa lantbruksnämnder har fått mindre tid för bl.a. försäljningar från jordfonden. Försäljningarna kräver också allt större insatser då den mesl lätlsålda marken är avyttrad. Lanlbruksstyrelsen beräknar att huvuddelen av markinnehavet skall kunna avvecklas under budgetåret 1984/85. Vissa arealer beräknas dock vara osålda vid denna tidpunkt. Det är också av denna anledning nödvändigl att styrelsen disponerar den kredit om högst 25 milj. kr. som är knuten till jordfonden även efter den 30 juni 1985 så att denna mark kan överföras till jordfonden.

Lantbruksstyrelsen föreslår att den särskilda rörliga krediten upphör i och med utgången av budgetåret 1984/85.

Föredragandens överväganden

Lantbruksnämndernas inköps- och försäljningsverksamhet, som sker med anlitande av jordfonden, är av betydelse för jordbrukets rationalisering. Fonden uppgår f. n. till närmare 370milj. kr. Lantbruksstyrelsen disponerar dessutom en röriig kredit i riksgäldskontoret intill 25milj. kr. t. o. m. den 30juni 1985 för jordfondsändamål.

Lantbruksstyrelsen arbetar f. n. med att försälja mark som lidigare för-

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                      23

värvats från huvudsakligen olika skogsföretag. Den rörliga kredil på 75 milj. kr. som disponerats för delta ändamål bör upphöra i och med utgången av innevarande budgetår. Jag delar lantbruksslyrelsens bedömning all del vid denna tidpunkt kan kvarstå viss osåld mark från dessa inköp och atl ell visst behov av en rörlig kredil kan föreligga även under budgetåret 1985/86. Jag förordar därför atl lanlbruksstyrelsen får disponera den röriiga krediten på 25 milj. kr. även under budgetåret 1985/86. Denna kredit bör sedan upphöra.

För riksdagens informalion vill jag nämna alt regeringen fr. o. m. den Ijuli 1985 avser all införa en expeditionsavgift vid tillståndsgivning enligt jordförvärvslagen. Det ankommer på regeringen all beslula härom.

Anslaget bör för nästa budgelår föras upp med I 000kr.

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen att

1. medge all lanlbruksstyrelsen för budgetåret 1985/86 får disponera
en rörlig kredit av 25000000kr. i riksgäldskontoret,

2. till Markförvärv för jordbrukels rationalisering för budgelåret
1985/86 anvisa ell reservaiionsanslag av I 000 kr.

B 5. Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti

1983/84 Utgift               39212431

1984/85 Anslag              20000000

1985/86 Förslag              20000000

Från anslaget beslrids utgifter för att läcka förluster på grund av slatlig garanti för lån till jordbrukets yttre och inre rationalisering, förvärv och drift av jordbruk, maskinhållning inom jordbrukel, trädgårdsnäringens rationalisering m.m., rennäringens rationalisering m.m. saml inköp av avelshäslar och ridhästar.

Lantbruksstyrelsen A. Anslag m. m.

Av den förlust som redovisats budgetårel 1983/84 hänför sig 28,2 milj.kr. till jordbruksföretag och I LOmilj.kr. till irädgårdsföretag. Enligt lanlbruksstyrelsen kan betydande förluster förväntas under de närmaste åren. Anslaget bör därför uppgå till 20milj. kr. för budgetåret 1985/86.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet

24

B. Kredilgaranliramar

Kredilgaranliramar, milj. kr.

1982/83

1983/84

1984/85

Anvisad ram

Bevilj. garanti

Anvisad ram

Bevilj. garanti

Anvisad ram

l

Ytlre rationalisering Inre rationalisering Jordför-

3.

varvslan

4.          Driflslån

5.          Maskinlän

6.          Trädgårdsnäringens rationalisering m. m.

7.          Rennäringens rationalisering m. m.

8.          Inköp av avels- och ridhästar m. m.

Summa milj. kr.

497,0         323,9          452,0          222,8          400.0

50,0

55,0

38,2

39,2           65,0

2,5

2,5

0,9

2,0

0,6

0,5             0,1             0,5              0,1

550,0          363,8        520,0          262,0          457,0

1-5. Investeringsbenägenheten har kraftigt avtagit beroende på försämrad lönsamhet och högl ränteläge samt de överskottsproblem som föreligger på animaliesidan. Därutöver har lagen (1983:147) om förbud under viss lid mol nybyggnad av djurstallar påverkat nybyggnadsverksamheten. Den fr. o. m. 1983/84 införda lånegarantiavgifien har dessulom sannolikl ökat låntagarnas intresse av att hålla garantibeloppen nere genom finansiering med andra lån på skäliga villkor, främst förhöjda bollenlån där detta har varil möjligl. Behovel av lånegarantier för byggnadsinvesteringar har därefter minskal kraftigt. Förbrukningen under 1983/84 är den lägsta sedan böijan av 1970-talet.

Även om det är angelägel från rationaliseringssynpunkt med en fortgående förnyelse av ekonomibyggnadsbeståndet kommer verksamheten åtminstone under det närmaste året atl vara forlsall svag.

Aktiviteten på torrläggningsområdel har däremot ökat, bl. a. i de nordligaste länen. Behovel av driftslån, bl.a. för kreditsanering, har under de senaste åren ökal kraftigt och uppgår nu till ungefär hälften av tolall beviljade lånegarantier. En bidragande orsak därtill är de utlandslån som upptogs under åren 1978 - 1980 då investeringsverksamheten var slor och kreditmöjligheterna inom landet var otillräckliga. Dessa lån börjar nu förfalla till inlösen och har vanligen inneburit mycket betydande kursförluster för låntagaren.

Av det anförda framgår att ramen för budgetåret 1984/85 lorde kunna sänkas med ca 50 milj. kr. Styrelsen föreslår därför en lånegaranliram om 350 milj. kr. till jordbrukets rationalisering.

6.   Kreditgarantiramen   för trädgårdsnäringens   rationalisering m. m.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                      25

avser garanti för rationaliseringslån, förvärvslän och driflslån till irädgärdsföretag, maskinlån, lån till samverkansföretag samt till inrättande av lagerhus och auklionslokaler för trädgårdsprodukter.

Garantiramen fastställdes för budgetårel 1983/84 till 65 milj. kr. Av della har ca38milj.kr. utnyttjats. Investeringarna har främst avsett nybyggnation av växthus och åtgärder för alt spara energi. För budgetåret 1984/85 har ramen fastställts till 55 milj. kr.

Styrelsen bedömer att behovet av garantiram för trädgårdsnäringens rationalisering för budgetårel 1985/86 blir 50 milj. kr.

7. Regeringen har i etl antal beslut - senast den 5 april 1984 - godkäni lantbruksstyrelsens redovisning av avtal med samebyarna i landet om övertagande av flertalet renskötselanläggningar, vilka i huvudsak uppförts med allmänna medel och främst då med 100% bidrag från AMS. Uppgörelsen innebär alt samebyarna med vissa undantag framdeles själva skall stå som huvudmän för sina anläggningar.

Vid utförande av objekt som beredskapsarbete kommer i fortsättningen de bidragsgrunder som anges för statligt resp. enskilt beredskapsarbete atl tillämpas.

Enligt lantbruksstyrelsens beräkningar kommer samebyarna i en accelererande takt att ansöka om lånegarantier och bidrag enligt rennäringskungörelsen. Nuvarande lånegarantiram om 2 milj. kr. kommer enligt styrelsens mening inte att vara tillräcklig.

Lanlbruksstyrelsen föreslår atl statlig kreditgaranti för lån lill rennäringens rationalisering lämnas med 3 milj. kr.

Sammanfattningsvis föreslår styrelsen en ram för budgetårel 1985/86 pä totalt 350 milj. kr. för kreditgaranti till jordbrukets rationalisering, 50 milj. kr. lill trädgårdsnäringens rationalisering och 3 milj. kr. till rennäringens rationalisering. Vidare föreslår styrelsen att, liksom tidigare, sammanlagt högst 1 milj. kr. inom totalramen om 403 milj. kr. får beviljas för kreditgarantier till anordnande av offentliga karantäner.

Föredragandens överväganden

Del statliga finansieringsstödet till jordbrukels och trädgårdsnäringens rationalisering lämnas i huvudsak som kreditgarantier. Regering och riksdag har årligen fastställt storleken av de ramar som lanlbruksstyrelsen fått disponera samt för vilka områden ramarna fått disponeras.

I prop. 1983/84:150 med förslag lill slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1984/85, m.m. togs frågan upp om utformningen av statens kreditgarantigivning i framtiden. Förslaget innebar att man fr.o.m. nästa budgelår skall gå över till ett system med s. k. engagemangsramar. Detta blev också riksdagens beslut. Engagemangsram innebär att den kreditgi-vande myndigheten beviljas en flerårig ram för garantigivningen med möjlighet till ny kreditgarantigivning inom denna totalram i mån av utrymme. Systemet medför att myndigheterna får incitament att dra ned garantiernas

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                       26

löplider och även i övrigl hålla nere belastningen på garanliramarna. Delta är långsiktigt av siatsfinansiell betydelse eftersom långa löptider på kreditgarantierna försvårar omprioriteringar och binder upp slaten för potentiella utgiftsålaganden under lång tid.

1 enlighel med del riksdagsbeslut som jag nu har redovisat vill jag föreslå atl lanlbruksstyrelsen fr.o. m. den Ijuli 1985 i slället för åriiga kredilgaranliramar tilldelas en flerårig ram. s. k. engagemangsram. Jag bedömer alt en ram av 4 000milj. kr. skall vara tillräcklig. Statliga garantier bör liksom hittills få ges för lån till jordbrukets rationalisering m.m., för lån till trädgårdsnäringens rationalisering m. m. och för lån lill rennäringens rationalisering m. m. Det bör få ankomma på lanlbruksstyrelsen atl fördela garantierna lill de olika ändamålen. Utrymme för ny kreditgivning skapas i fortsättningen huvudsakligen genom amorteringar av lån med statliga lånegarantier. Förluster till följd av infriade garantier skall inte utgöra utrymme för ny garantigivning.

Anslagel bör för näsla budgelår tas upp med 20 milj. kr.

Jag vill i detta sammanhang också ta upp frågan om avveckling av stödformen lån med uppskjuten ränta. Stödet infördes budgetårel 1978/79 i syfte alt minska behovel av egel kapilal. Då låneformen under senare år knappast alls utnyttjats föreslår jag atl stödformen lån med uppskjuten ränta upphör med utgången av innevarande budgetår.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag att regeringen föreslår riksdagen atl

1.       godkänna vad jag har anförl om avveckling av stödformen lån med uppskjuten ränta,

2.       fastställa en ram för statlig kreditgaranti för lån till jordbrukets rationalisering m.m., trädgårdsnäringens rationalisering m.m. och rennäringens rationalisering m. m. av 4000milj. kr.,

3.   lill Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti för budgetåret 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av 20000000kr.

B 6. Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m. m.

1983/84 Utgift                  6252785

1984/85 Anslag                7000000

1985/86 Förslag                7000000

Från anslaget utbetalas bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering och lill energibesparande åtgärder inom Irädgårdsföretag enligt förordningen (1979:427) om statligt stöd till trädgårdsnäringens rationalisering (ändrad senast 1983:210). Därutöver används anslaget för bidrag till Svenska fruktfrämjandet, Svenska grönsaksfrämjandet och Svenska blomslerfrämjan-det.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                      27

Lanlbrukssiyrelsen

Behov av bidrag lill ralionaliseringsåigärder inom trädgårdsnäringen kvarslår oförändrai. De senaste åren har efterfrågan av regionala bidragsmedel ökal. Styrelsen beräknar atl delta bidragsbehov kommer att uppgå till ca 2 milj. kr.

Kostnaden för energi utgör i många förelag runt en tredjedel av den lotala kostnaden. Alla ålgärder alt spara energi blir därför betydelsefulla. På området finns fortfarande många effektiva ålgärder alt vidta och inlressel härför är också slorl bland odlarna.

Lanlbruksstyrelsen kan redan nu förutse att anvisade medel för innevarande budgetår inte kommer att motsvara efterfrågan. För budgelåret 1985/86 bedömer styrelsen all efterfrågan också blir slor. Styrelsen anser sig dock inte med hänsyn lill den anbefallda återhållsamheten kunna föreslå någon uppräkning ulan föreslår alt bidragsramen bör fastställas till oförändrat belopp, dvs. 7 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Jag förordar atl en oförändrad bidragsram på sammanlagl 7 milj. kr. anvisas för nästa budgetår för ändamål rörande rationalisering och energibesparande åtgärder inom trädgårdsnäringen. Anslagel bör föras upp med 7milj. kr.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen atl

1.       medge att under budgetårel 1985/86 statsbidrag beviljas till trädgårdsnäringens rationalisering, m. m. med sammanlagt högst 7000000 kr.,

2.   till Bidrag lill irädgårdsnäringens raiionalisering, m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 7000000 kr.

B 7. Främjande av trädgårdsnäringen

1983/84 Utgift                    720500                  Reservation                         656500

1984/85 Anslag                   900000

1985/86 Förslag                  900000

Från anslagel utbetalas bidrag till vissa för trädgårdsnäringen allmännyttiga ändamål.

Lanlbrukssiyrelsen

Under budgetårel 1983/84 har bidrag beviljats med 0,9milj.kr. Medelstillgången på bensinskatlefonden var vid utgången av budgetåret 343130 kr.

Efterfrågan på bidrag under budgetåret 1983/84 var dubbelt så stor som tillgången på medel. Lanlbruksstyrelsen var därför tvungen att kraftigt

Prop. 1984/85:100    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                                    28

prioritera bland projekten. Det är av stort värde all medel finns lill projekt som varken kan las upp av försöksverksamhelen eller rådgivningen. Lanlbruksstyrelsen föreslår oförändrat anslag.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör i likhet med vad lanlbrukssiyrelsen förordal föras upp med oförändrai belopp. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

att till Främjande av Irädgårdsnäringen för budgelåret 1985/86 anvisa ett reservaiionsanslag av 900000 kr.

B 8. Stöd till innehavare av fjällägenheter m. m.

1983/84 Utgift

710829

1984/85 Anslag

1 300000

1985/86 Förslag

1 300000

Reservation                          776629

Anslagel används i huvudsak för bidrag till investeringar i byggnader och andra fasla anläggningar på fjällägenheter, till underhåll och upprustning av lägenheter, lill avvecklingsbidrag och avträdesersätining åt innehavare av fjällägenhel, lill gästgiveribestyr samt till inlösen av byggnader m. m. i vissa fall.

Lanlbrukssiyrelsen

Lantbruksstyrelsen bedömer behovet för budgetåret 1985/86 till 1,3 milj. kr., dvs. oförändrai anslag i förhållande lill för budgetårel 1984/85 anvisat belopp.

Vid beräkningen av anslagsbeloppet har hänsyn tagits till såväl beräknade utgifter för inlösen av byggnader på bestående fjällägenheter som de inkomster om ca200000kr. på arrendeavgifter m. m. som redovisas under anslaget.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör i likhet med vad lantbruksstyrelsen förordat föras upp med oförändrat belopp.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Stöd till innehavare av fiällägenheler m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa etl reservationsanslag av 1 300000kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                                  29

B 9. Främjande av husdjursaveln m. m.

1983/84 Utgift               1005 175

Reservation

1984/85 Anslag             1020000

1985/86 Förslag              510000

17598

Från anslaget bestrids bidrag lill avelsföreningar och liknande organisationer. Stödet till hästaveln skall enligt riksdagsbeslut våren 1984 användas för övergång lill ny huvudmannaorganisation för hästavelsarbetel.

Lantbruksstyrelsen

Anslagel las i anspråk för bidrag till avelsorganisalioner för nötboskap, svin, får, fjäderfä och kaniner all användas för rådgivnings- och upplysningsverksamhet saml annan verksamhel som främjar och påskyndar rationaliseringen av animalieproduktionen. Stöd lämnas också lill nämnden för avelsvärdering av tjurar. Lanlbruksstyrelsen föreslår att medel för här nämnda ändamål tas upp med oförändrat belopp.

Vidare har anslaget lidigare använts för ålgärder enligt beslut av 1966 års riksdag med bl. a. bidrag till hingstuppfödningsanslalten Wången och häst-avelsorganisalionerna.

Enligt riksdagsbeslut våren 1984 bör anslaget successivt avvecklas. Avvecklingen bör omfalla såväl bidragel till Wången som bidrag till andra avelsföreningar och liknande organisationer.

Lantbruksstyrelsen föreslår att anslaget förs upp med 910000kr.

Föredragandens överväganden

Enligt riksdagens beslut (prop. 1983/84: 100 bil. 11, JoU 25, rskr 209) skall anslaget till främjande av husdjursaveln successivi avvecklas. För budgetåret 1985/86 bör anslagel föras upp med 510000 kr. Det bör ankomma på lantbruksstyrelsen att inom denna ram, med beaktande av nämnda riksdagsbeslut, disponera medlen på säll som styrelsen finner lämpligt. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

att till Främjande av husdjursaveln m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 510000kr.

B 10. Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling

1983/84 Utgift

213 185

1984/85 Anslag

215000

1985/86 Förslag

215000

Reservation                           78886

Från anslaget utgår bidrag till främjande av biskötsel och växtodling.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                       30

Lantbruksstyrelsen

Anslagsposten lill främjande av biskötsel används lill utbildning av bitillsynsmän samt bidrag till Sveriges biodlares riksförbund. Posten bör las upp med oförändrai belopp.

Ur anslagsposten lill främjande av växtodling har utgått bidrag till undersökningar rörande tillämpningen av lantbruksnämndernas gödslingsråd i särskilt animalieintensiva områden. Dessa undersökningar är till största delen finansierade med externa medel. Behovel av undersökningar i frågor rörande möjligheter lill minskning av kemikalieanvändningen i jordbrukel är stort. Lantbruksstyrelsen räknar med att medel kommer att ställas till förfogande i särskild ordning för dessa ändamål. Förevarande anslag bör tas upp med oförändrat belopp.

Föredragandens överväganden

Anslagel bör i enlighel med lantbruksstyrelsens förslag föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling för budgetårel 1985/86 anvisa elt reservationsanslag av 215000kr.

Bil. Främjande av rennäringen

1983/84 Utgift                  3218834                   Reservation                       3225738

1984/85 Anslag                2690000

1985/86 Förslag                4 890000

Anslaget används för upplysning, rådgivning och kontaklålgärder på rennäringens område saml för bidrag till konsulentverksamhel vid Svenska Samernas Riksförbund. Vidare används anslagel för underhåll av vissa anläggningar i renskötselområdet, för inventering av renbetesmarker och till bidrag avseende rennäringens katastrofskadeskydd samt för särskilda ändamål som gagnar renskötande samer. Anslaget används också till ålgärder till följd av 1972 års svensk-norska renbeteskonvention.

Lanlbruksstyrelsen

Lantbruksstyrelsen föreslår atl anslagel förs upp med 2890000 kr. och anför bl. a. följande.

1. Styrelsen beräknar medelsbehovet för rådgivningsverksamheten m. m. till oförändrat 330000kr.

Huvudinriktningen av rådgivningsverksamheten avser produktionsfrågor. Rådgivningen bedrivs företrädesvis genom kursverksamhet och genom utgivning av tidningen Rennäringsnytt. Anslagsdelen används även för mindre undersökningar på rennäringens område.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                      31

2.      Behovet av medel för rennäringens katastrofskadeskydd är nu liksom tidigare svårt att uppskatta. Lanlbruksstyrelsen beräknar anslagel lill oförändrat 330000kr. Styrelsen återkommer med framställning om ytterligare medel om större katastrofer inträffar.

3. För konsulenlverksamhet vid Svenska Samernas Riksförbund föreslås oförändrat lOOOOOkr.

4. Enligi elt till konvenlionen (SÖ 1972: 15) mellan Sverige och Norge om renbelning m. m. anslutande protokoll skall Sverige och Norge bekosta och underhålla vissa stängsel. Vidare ankommer del på Sverige att underhålla riksgränsslängsel i Jämtlands län enligt särskilt prolokoll mellan Sverige och Norge om uppförande och underhåll av dessa stängsel. Sammanlagda stängselsträckan som det ankommer på Sverige atl underhålla uppgår nu till 651 km. Därav avser 237 km stängsel mot Finland.

Riksgränsstängslens återanskaffningsvärde beräknas uppgå till ca 30milj. kr. Vid en underhållskostnad av 4% uppgår anslagsbehovet till ca 1 200000 kr. Mol bakgrund av alt vissa av stängslen har byggts om beräknar styrelsen behovet av budgetmedel för ändamålet till I 000000 kr.

5. Åieranskaffningsvärdet för de renskötselanläggningar som staten äger är nu 3600000 kr. Därtill kommer 180 km vägar, som helt eller delvis skall underhållas av staten. Medelsbehovet för underhåll av dessa anläggningar beräknas lill 230000 kr.

6. För fortsatt kartläggning av renarnas vinterbete föreslår lanlbruksstyrelsen oförändrat 200000 kr.

7.      Anslagsposlen Bidrag till renskötande samer används bl.a. för att bekosta en liv- och olycksfallsförsäkring för de renskötande samerna. För budgetåret 1985/86 yrkas alt anslaget förs upp med oförändrat belopp, dvs. 700000 kr.

8.      Enligt regleringsbrev den I6juni 1983 här anvisais ett reservationsanslag om 450000kr. alt disponeras av lantbruksnämnden i Norrbollens län för rådgivning m. m. vid upprättande av utvecklingsprogram för samebyar.

Ifrågavarande medel har tagils upp lill redovisning under förevarande reservationsanslag.

9. Enligt regleringsbrev den 18december 1975 har anvisats elt reserva
tionsanslag om 1 850000kr. till främjande av rennäringen. Regeringen har
därvid bl.a. föreskrivit all medlen får disponeras för åtgärder i samband
med ändrade renbetesförhållanden enligt beslut av regeringen i varje sär
skilt fall. Enligt regleringsbrev den 21 december 1978 och den 31 maj 1979
har anslagel - för vissa ändamål - ulökals med tillhopa 720000kr. Ifråga
varande medel har lagils upp lill redovisning under förevarande reserva
tionsanslag.

Föredrogandens överväganden

Jag tar först upp rennäringskommitiéns (Jo 1979:08) förslag. Kommiltén, som har hafl i uppgift alt bl.a. göra en översyn av rennäringens

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                         32

ekonomiska förhållanden, överlämnade i december 1983 betänkandet (SOU 1983:67) Rennäringens ekonomi. Betänkandet har remissbehandlals. Till protokollet i delta ärende bör fogas kommitténs sammanfattning av sina förslag som underhilaga 11.1 samt en sammanställning av remissyttrandena som underbilaga 11.2. Beträffande nuvarande förhållanden m. m. hänvisas till belänkandel.

De riktlinjer som gäller för rennäringspolitiken fastställdes av riksdagen år 1971 (prop. 1971:51, JoU 37, rskr 216). Utgångspunkten för beslutet var atl det är ett angelägel intresse från såväl rennäringens som samhällets synpunkt att genom ralionaliseringsåtgärder av olika slag skapa förutsättningar för en effektivare och mera lönsam renskötsel. Vidare uttalades bl.a. atl det är etl samhällsintresse, inte bara från näringspolitiska synpunkler, att rennäringens lönsamhei förbättras eftersom rennäringen är en förutsättning för bevarande av den samiska kulturen.

Rennäringens betydelse för den samiska kulturen betonades också av 1976/77 års riksmöte (prop. 1976/77:80, KrU43, rskr289). Därvid uttalades bl. a. att en avgörande förutsätining för att den samiska kulluren skall kunna bevaras är att rennäringen kan fortleva som samisk näring och all ell rimligt antal samer kan få sin utkomst inom rennäringen. Samerättsutredningen (Ju 1983: 05) utreder bl.a. möjligheterna atl stärka samernas rättsliga ställning i frågor som rör rennäringen, överväger behovet av ett samiskt organ som kan företräda samerna och insatser för att bevara och utveckla del samiska språket.

Rennäringskommitiéns förslag berör ett brett område som har mer eller mindre stark anknytning till rennäringens ekonomi. I några fall hänvisas till det arbete som sker i samerättsutredningen. Det gäller t.ex. möjligheten att förstärka näringsskyddet i rennäringslagen, kollektiv skadereglering och lantbruksnämnds befogenhet att förlänga tiden för bete inom vinlerbe-teslandet. Andra förslag, t. ex. att ansvaret för fastställande av vissa ersättningar vid intrång av gruvdrift förs över till fastighetsdomstol och rennäringsutövarnas beskattning, är eller har nyligen varit föremål för överväganden på annat håll. Kommitténs förslag i fråga om samernas rätt till jakt kommer jag att ta upp särskilt. Frågan om ersällning för rovdjursrivna renar behandlar jag under punkten J 3. Stöd enligt förordningen (1979:638) om slatligt slöd till glesbygd, som kommittén har aktualiserat, får numera lämnas för atl främja sysselsättning och service i glesbygd såvida inte annat statligt stöd har lämnats för samma ändamål. Hinder föreligger därför inte att lämna glesbygdsstöd till renskötselföretag om annat slatligl slöd inte utgått för ändamålet. Arbetsmarknadsstyrelsen undersöker f.n. vilka möjligheter som finns för en generell uppmjukning av arbetslöshetsbegreppet för företagare, en fråga som kommittén har tagit upp särskilt.

Av vad jag nu har redovisat framgår all kommiltén har behandlat en mängd frågor som är under utredning eller som övervägs i regeringskansliet. Tidsprogrammen är olika. I och för sig talar delta för att slällningsla-

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                        33

gandena lill alla kommitténs förslag borde anslå lills en samlad redovisning kan göras. Jag anser emellertid all det är angelägel att vissa frågor tas upp lill behandling redan nu. Del gäller frågor som mera direkt hänger samman med del slalliga ekonomiska stödel lill rennäringen samt kommitténs förslag om mer formaliserade överläggningar mellan staten och företrädare för rennäringen.

För innevarande budgetår lämnas statligt ekonomiskt stöd lill rennäringen från detta anslag med sammanlagl 2690000kr., varav 1030000kr. avser underhåll av s.k. riksgränsstängsel och vissa renskölselanläggningar. 1 övrigl lämnas bidrag till rådgivningsverksamhet, lill katastrofskadeskydd, till konsulenlverksamhet hos Svenska Samernas Riksförbund, till kartläggning av renarnas vinierbele och till en liv- och olycksfallsförsäkring för de renskötande samerna. Fördelningen mellan de olika ändamålen redovisas varje år för riksdagen och fastställs av regeringen. Inom en årlig ram av f.n. 2milj.kr. kan statlig kreditgaranti lämnas för lån till rennäringens rationalisering. Härutöver lämnas prisstöd med f.n. 190kr. per slaktad ren. Medel härför anvisas över anslaget Prisstöd lill jordbruket i norra Sverige. För innevarande budgelår beräknas slakten uppgå till ca 65000 renar. Med uigångspunkt häri kan prisstödet beräknas komma att uppgå till drygt 12 milj. kr.

Kommiltén föreslår bl. a. följande. Det statliga prisstödet bör även i fortsältningen ulgå med ett fasl grundbelopp per slaktat djur som godkänts enligt lagen om kötlbesiktning m. m. Dessutom bör ell förhöjt prisstöd utgå för slakt av djur med slaklvikter under 30 kg. Prisstödet föreslås bli föremål för ärliga överläggningar mellan rennäringen och staten. Kommittén föreslår vidare alt de stöd som kan utgå enligt rennäringskungörelsen får en mer flexibel inrikining. Bl. a. föreslås att etl till 60% förhöjt bidrag skall kunna utgå i vissa fall. Reglerna för rendriftslånet föreslås anpassat till de regler som gäller för stödet till jordbrukets rationalisering. Slöd enligt rennäringskungörelsen lämnas i form av lånegaranti, för vilken staten svarar, och i form av bidrag ur samefonden. Kommittén föreslår atl bidragel i fortsältningen utgår av statsmedel. Kommittén föreslär även all två nya stöd införs. Ell till fem år tidsbegränsat stöd för tillskoltsutfodring med hö föreslås. Stödel bör enligt kommittén normalt utgå med 50% av koslnaden och i speciella fall med 75%. För de samebyar som saknar vägförbindelse till sina slaktanläggningar föreslås elt särskilt transportstöd med 75% av de verkliga kostnaderna. Kommittén föreslår vidare att de renskötande samerna erhåller elt utbyggt försäkringsskydd genom etl Irygghetspakei liknande det som är infört för jordbrukare och yrkesfiskare. Kommittén föreslår också att en uppskrivning sker av det belopp som åriigen förs över från statsbudgeten till katastrofskadefonden och att ersättningen för förolyckade renar endast utgår lill företag med minst 20 vuxna renar. Kommittén föreslår vidare att staten ställer medel till förfogande under tre år för utvecklingsplanering inom samebyarna varvid en 3    Riksdagen 1984185. I saml. Nr 100. Bilaga 11

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                       34

redovisning av markanvändningen skall utarbetas för samtliga samebyar.

Som jag lidigare nämnt föreslår kommittén att storleken av prisstödet skall bli föremål för åriiga överläggningar. Överiäggningarna skall mynna ut i en överenskommelse om främst för rennäringen vikliga ekonomiska frågor. Slaten bör enligt kommiltén företrädas av statens jordbruksnämnd saml vid behov också av lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen medan rennäringen bör företrädas av Svenska Samernas Riksförbund. Kommittén föreslår vidare att en särskild arbetsgrupp tillsätts med uppdrag atl göra en genomgång av rennäringslagstiftningens tillämpning och utarbeta s.k. allmänna råd beträffande dess tillämpning samt atl arbetsgruppen utformar bestämmelser om ekonomiska sanktioner vid olovlig förekomst av slröv-ren.

Medelsbehovet för kommitténs förslag uppgår till ca 7500000kr. Kommittén föreslår alt förslagen finansieras genom bidrag från slorskogsbruket med 5000000 kr., från turistnäringen med 2000000 kr. och genom höjda upplåtelseavgifter för jakt och fiske på statens mark ovanför odlingsgränsen och inom renbetesfjällen med 500000 kr.

Det föreslagna ekonomiska slödel tillstyrks i allmänhel av remissinstanserna. Lantbruksstyrelsen och statens jordbruksnämnd har dock synpunkter på hur det förhöjda prisstödet bör utformas. Lanlbruksstyrelsen påpekar att förhöjt stöd enligt rennäringskungörelsen kan utgå redan nu. Kommitténs förslag till finansiering tillstyrks av Svenska Samernas Riksförbund men avstyrks av övriga remissinstanser. Några remissinstanser har föreslagit annan finansiering. Förslagen om en särskild arbetsgrupp har allmänt tillstyrkts.

Jag delar kommitténs uppfattning atl årliga överläggningar mellan slaten och företrädare för rennäringen bör komma lill stånd. Överläggningarna bör i första hand avse ekonomiska frågor. De bör ske inom ramen för de anslag som riksdagen anvisar. För all överläggningarna skall få en reell innebörd bör dock den nuvarande uppdelningen av ifrågavarande anslag i anslagsposter slopas så när som i fråga om underhåll av riksgränsstängsel och renskötselanläggningar. De sistnämnda anslagsposterna avser åtaganden till följd av konvention och avtal. Jag föreslår att anslaget räknas upp med 2milj. kr. för atl möjliggöra insalser främsl för de från allmän synpunkt angelägna åtgärderna försöksverksamhet med stödutfodring och kartläggning av renskötselns markanvändning.

Medlen bör fördelas på användningsområden genom beslut av lantbruksstyrelsen efter årliga överiäggningar mellan slalen och företrädare för rennäringen. Staten bör vid överiäggningarna företrädas av lanlbruksstyrelsen medan rennäringen bör företrädas av Svenska samernas riksförbund. 1 frågor som rör marknadsåtgärder bör samråd ske med statens jordbruksnämnd.

En viktig utgångspunkt vid överiäggningarna bör vara att medlen fördelas så, att en optimal avkastning av renhjorden främjas i syfte att uppnå en

Prop. 1984/85:100    Bilagall   Jordbruksdepartementet                                      35

bättre balans mellan renantal och belestillgång. Rådgivningsverksamheten bör koncenlreras kring renodlade näringsfrågor. Jag vill särskilt framhålla att med den nya ordning jag förordar är det viktigt alt, om det så befinns angeläget, önskade medel fortlöpande reserveras för katastrofskadeskyd-det. Vid de årliga överläggningarna får behovel av särskilda arbetsgrupper för bl.a. genomgång av rennäringslagstifiningens tillämpning närmare övervägas.

Del ankommer på Sverige atl svara för elt lillfredsställande underhåll av vissa riksgränsstängsel. Anslagsposten Underhåll av vissa renskötselanläggningar avser bl.a. underhållsskyldighet av renslaktanläggningen i Keinovuopio. Underhållet måste ligga på en sådan nivå atl de hygieniska kraven vid slakt kan uppfyllas. En uppräkning av anslagel bör därför göras med 200000 kr. för underhåll av riksgränsstängsel och för underhåll av vissa renskölselanläggningar.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Främjande av rennäringen för budgetåret 1985/86 anvisa etl reservationsanslag av 4 890000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet

36

C.    JORDBRUKSPRISREGLERING

C 1. Statens jordbruksnämnd

1983/84 Utgifl 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

26016985 26133000 27220000

Slaiens jordbruksnämnd är central förvaltningsmyndighet för ärenden rörande pris- och marknadsreglering på jordbrukets och fiskets områden. Nämnden ansvarar vidare för den ekonomiska försvarsberedskapen på livsmedelsområdet och är huvudman för skördeskadeskyddet.

Ledamöter i jordbruksnämnden är en generaldirektör och de övriga ledamöter som regeringen utser särskilt. Vid handläggning av fiskeärenden ingår i nämnden ytterligare en ledamot. Chef för nämnden är generaldirektören. Inom nämnden finns två avdelningar, administrativa avdelningen och produkiavdelningen, saml en beredskapsbyrå, en internationell byrå och en utredningsbyrå.

Till jordbruksnämnden är knutna nämndens konsumenldelegalion och beredskapsråd.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Statens jordbruksnämnd

Föredraganden

Personal

138

-3

-3

Anslag

Utgifter Förvallningskoslnader

(därav lönekoslnader) Lokalkostnader

24411000

(20 587000)

2 297000

-l-l 160000

{+   790000)

-t-    97 000

-1- 986000

(-1-   706000)

-1-   136000

26708000

-1-1257 000

-1-1122000

Inkomsler

Ersättning för beredskapslagring

575000

-t-    35000

-    35000

Nettoutgift

26133000

-(-1222000

4-1087000

Avgifter vid statens jordbruksnämnd, som redovisas på statsbudgetens inkomstsida under rubriken 2500 Offentligrättsliga avgifter, beräknas lill 2,9milj. kr. för nästa budgetår (1984/85 2,9milj. kr.).

Slatens jordbruksnämnd

1.       Pris- och löneomräkning m. m. I 687000 kr.

2.   Huvudförslagel innebär en personalinskränkning med tre anställda (-1-1 222000 kr.).

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet

37

3. Avgiftsbeläggning av viss administration rörande skördeskadeskyddet och införselavgiflsmedel.

Föredragandens överväganden

För näsla budgelår bör medel för statens jordbruksnämnds verksamhel beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget. Jag har därvid beräknat 2496000 kr. för vissa uppgifier inom del ekonomiska försvaret. Jag har räknal med att huvudförslagel skall tillämpas även för den avgiftsfinansierade verksamheten under anslaget. Huvudförslaget kommer att fördelas lika på de tre budgetår som det gäller. Jag ansluter mig lill nämndens uppfattning om hur delta bör genomföras. Det innebär all utgifterna minskas genom i första hand omorganisation och rationalisering av nämndens personaladministration och av dess kontrollverksamhet.

De förslag lill avgiftsbeläggning som nämnden föreslår bör inte genomföras.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

att till Statens jordbruksnämnd för budgetåret 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av 27 220000 kr.

C 2. Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden

1983/84 Utgift

2316321

1984/85 Anslag

2 399000

1985/86 Förslag

2507000

Lantbruksekonomiska samarbetsnämndens uppgift är att samordna kalkyler och ulredningar rörande den ekonomiska utvecklingen inom lantbruket.

Samarbetsnämnden består av en ordförande, cheferna för lanlbruksstyrelsen, statens jordbruksnämnd och statistiska centralbyrån saml tre andra ledamöter. Chef för nämnden är ordföranden. Under ordföranden leds arbelel av en byråchef. Arbetet bedrivs främst genom särskilda expertgrupper.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Lanlbrukseko-nomiska samarbetsnämnden

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvallningskoslnader

(därav lönekoslnader) Lokalkoslnader

3

2 334 000

(729000)

65 000

2399000

-1-232000

(■¥ 39000)

4- 35000

-(-267000

-(- 78 000 (-F 22000) -h 30000

-fl 08 000

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                       38

Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden

1.     Pris- och löneomräkning m. m. 321 000kr., varav 150000kr. för delvis återställd utredningskapacitet.

2. Huvudförslaget har beräknats som en minskning av anslaget med 2% sedan pris- och löneomräkning skett och uppräkning gjorts för atl delvis återställa utredningskapacileten (-1-267 000 kr.).

Föredragandens överväganden

För näsla budgelår bör medel för lantbruksekonomiska samarbetsnämndens verksamhet beräknas med uigångspunkt i etl ettårigt huvudförslag. Detta innebär enligt min bedömning att en fortsatt rationalisering av utredningsverksamheten får genomföras.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

all till Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden för budgetåret 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av 2 507000 kr.

C 3. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

1983 års livsmedelskommitlé har i november 1984 lagt fram belänkandel (SOU 1984:86) Jordbruks- och livsmedelspolitik. Ärendet bereds f.n. i jordbruksdepartementet.

Med hänvisning härtill hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att, i avvaktan pä särskild proposition i ämnet, till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgelåret 1985/86 beräkna ett förslagsanslag av 2968000000 kr.

C 4. Inköp av livsmedel m. m. för beredskapslagring

1983/84 Utgift                39157680                  Reservation                     24739936

1984/85 Anslag              44670000

1985/86 Förslag              46379000

Mot bakgrund av 1982 års försvarsbeslut (prop. 1981/82:102, FöU 1981/82:18 och 20, rskr 1981/82: 374 och 403) saml anvisningar från regeringen har programplanering genomförts för del ekonomiska försvaret under perioden 1985/86—1989/90. Programplaneringen dokumenteras i programplaner. Program I. Livsmedel omfattar delprogrammen l.l Livsmedel, fodermedel m.m., l.2Gödsel- och bekämpningsmedel saml 1.3Livsmedelskontroll m.m. Statens jordbruksnämnd har ett samord-

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                      39

ningsansvar inom programmet Livsmedel och är dessutom programmyn-dighel för delprogrammen l.l och 1.2. För delprogrammet 1.3 är lantbruksstyrelsen och statens livsmedelsverk programmyndigheter.

1 försvarsbeslutet anges all minimibehovel av livsmedel måsle kunna fillgodoses med hög säkerhet även i långvariga försörjningskriser. Målet för livsmedelsprogrammet är att livsmedelsproduktionen skall kunna ställas om lill i huvudsak självförsörjning. Sådana varor som inle kan produceras i eller importeras lill landel vid en kris och som erfordras för all klara en omställningsperiod och för att ge erforderlig uthållighet i övrigl bör beredskapslagras.

Statens jordbruksnämnd

För budgelåret 1985/86 skall del ekonomiska försvaret planera ålgärder inom en medelsram av 268 milj. kr. i genomförandeprisläge 1984/85. Härutöver skall redovisas en analys av konsekvenserna av en i förhållande lill medelsramen 268 milj. kr. minskad resp. ökad medelsram om 35 milj. kr. Dessutom skall myndigheterna redovisa behovet av prisomräkning för att genomföra den planerade verksamhelen i genomförandeprisläge 1985/86.

De olika alternativen framgår av följande tablå.

Av regeringen      Varav livsmedels-
anvisad rain          programmet
för ekonomiskl
försvar

prisläge                prisläge          prisläge

1984/85                  1984/85            1985/86

milj. kr.                milj. kr.          milj. kr.

Högre alternativ                               303                        50,95               52,942

Huvudalternativ                               268                   .    44,70                 46,379

Lägre alternativ                                233                        38.70               40,079

Medelsramen enligt huvudalternativet medger för programmet Livsmedel atl under femårsperioden 1985/86-1989/90 fördelas 71,5 milj. kr. för omstrukturering och utbyggnad av beredskapslagringen av livsmedel och fodermedel, 113,1 milj. kr. för utbyggnad av beredskapslagringen av kvävegödselmedel och bekämpningsmedel, 43 milj. kr. för produktionsförberedelser som alternativ lill beredskapslagring och 1,6 milj. kr. för atl förbättra skyddet mol kärnvapen samt biologiska och kemiska stridsmedel. Medelsramen medger också 1,8 milj. kr. för ransoneringsförberedelser i enlighel med förslag av jordbruksnämnden och ÖEF i särskild rapport till regeringen.

I följande tabell redovisas programplanens förslag till utnyttjande av den av regeringen anvisade medelsramen 268 milj. kr. Vidare redovisas två andra alternativ som innebär en med 35 milj. kr. ökad respektive minskad medelsram.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet

40

1 OOO-tal kr.

Högre alternativ

Huvuda

llernaiiv

Lägre alternativ

1985/86

1985/86-1989/90

1985/86

1985/86-1989/90

1985/86

1985/86-1989/90

Beredskapslagring:

Livsmedel, foder-

medel, m.m.

11 100

71500

II 100

71500

11 100

71500

Gödsel- och be-

kämpningsmedel

32 367

145 950

25 804

113 135

19504

81635

Produktionsförbe-

redelser

8610

43 050

8610

43 050

8610

43 050

ABC-skydd

315

1575

315

1575

315

1.575

Ransoneringsför-

beredelser

550

1837

550

1837

550

1837

Summa

52942

263912

46379

231097

40079

199 597

De i anslagsframslällningen för budgetårel 1985/86 redovisade förslagen och behoven motsvarar dem som i programplanen redovisas för planens första år.

Huvudalternativet, dvs. 46379000 kr., medför enligt jordbruksnämnden atl lagringsmålen för beredskapslagringen av produktionsmedel för jordbruket inle nås förrän i början av budgetårel 1994/95. För all åtminstone kunna nå lagringsmålen vid utgången av försvarsbeslutsperioden 1987— 1992 yrkar jordbruksnämnden att den särskilda medelsramen åtminstone bör uppgå till det högre alternativet 52942000 kr.

Inom delprogram I. I Livsmedel, fodermedel m. m. föreslås huvudsakligen en omstrukturering men även en viss utbyggnad. Lagringen av olje-kraftfoder byggs ut medan sockerlagringen och lagringen av margarinråvara minskas. Nämndens förslag innebär att av investeringsbeloppet utnyttjas 11,1 milj. kr. inom delprogram 1.1.

I fråga om delprogram 1.2 Gödsel- och bekämpningsmedel föreslås en fortsalt utbyggnad av lagringen. Förslagel innebär alt 32 367000 kr. utnyttjas inom delprogram 1.2, varav 13,65 milj. kr. för gödselmedel.

Vidare föreslår nämnden att 8,6 milj. kr. anvisas för produktionsförberedelser som alternativ lill beredskapslagring av bekämpningsmedel och 315000 kr. för att förbättra skyddet mot kärnvapen samt biologiska och kemiska stridsmedel. För ransoneringsförberedelser föreslås 550000 kr.

I huvudalternativet, inom vilket 46379000 kr. fördelats till livsmedelsprogrammet, föreslås 11,1 milj. kr. utnyttjas inom delprogram 1.1, 25804000 kr. inom delprogram 1.2 och 9475000 kr. för övriga angivna ändamål.

Föredragandens överväganden

Efter samråd med chefen för försvarsdepartementet beräknar jag för näsla budgetår 46379000 kr. för inköp av livsmedel m. m. för beredskapslagring och andra beredskapsålgärder.

I fråga om delprogram l.l Livsmedel, fodermedel m.m. anser jag i likhel

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet

41

med vad som har föreslagils i programplanen all en omstrukturering och en viss utbyggnad av beredskapslagren bör ske. Detta innebär främst en utbyggnad av lagringen av oljekraftfoder saml en minskning av lagringen av socker och margarinråvara.

Under delprogram 1.2 Gödsel- och bekämpningsmedel bör den utbyggnad av lagringen som medges av anvisade medel genomföras.

Jag har vidare beräknat medel för produklionsförberedelser, ABC-skydd och ransoneringsförberedelser i enlighet med förslagen i programplanen.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Inköp av livsmedel m. m. för beredskapslagring för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 46379000 kr.

C 5. Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m. m.

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

141545560 181987000 211808000

Från anslaget bestrids driftkostnaderna för beredskapslagring av livsmedel m. m. saml kostnaderna för andra beredskapsålgärder än lagring i form av planering m. m. Under anslagel Slatens jordbruksnämnd anvisas medel för lönekostnader m. m. för viss personal sysselsatt med verksamhel hänföriig till delprogrammen 1.1 och 1.2 inom programmet Livsmedel.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Statens

Före-

jordbruksnämnd

draganden

Anslag

Beredskapslagring av livsmedel, fodermedel m.m.:

personalkostnader ränior

575000 104000000

+      35000 -1-14456000

-1-      35000 -1-14456000

övriga driftkostnader

48 510000

-1- 9870000

-(- 9870000

Beredskapslagring av gödsel-och bekämpningsmedel: räntor

23000000

+ 3 530000

-t- 3 530000

övriga driftkostnader

4494000

-1- 2006000

-1- 2 006000

Övergripande planering, planläggning och övriga beredskapsålgärder

1408000

-      76000

76000

Summa

181987000

+29821000

-1-29821000

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                      42

Slatens jordbruksnämnd

Beredskapslagring av livsmedel, fodermedel m.m.

Räntan på disponerat kapital vid ingången av budgetåret 1984/85 har beräknats efler en ränlesals av 13%. Varulagret omvärderades under fjärde kvartalet 1983, då anläggningskapitalet fastställdes lill ca 895 milj. kr. Disponibelt kapital för 1985/86 beräknas till 911 milj. kr. Den åriiga räntan på detta kapilal blir ca 118,5 milj. kr. Övriga driftkostnader har beräknats vara för vara och uppgår lill 58 380000 kr. Personalkostnader beräknas fill 610000 kr.

Beredskapslagring av gödsel- och bekämpningsmedel

Del disponerade kapilalel vid ingången av budgetåret 1985/86 uppgår till 204,070 milj. kr. Den åriiga räntan på della kapilal blir 26,530 milj. kr. Övriga driftkostnader har beräknats till 6,5 milj. kr.

Jordbrukels blockorganisation

För planläggning av jordbrukets blockorganisalion och utbildning av blockledare beräknas 965000 kr.

Övriga beredskapsåtgärder

För övriga beredskapsålgärder beräknas 367000 kr. Dessa ålgärder omfattar beredskapsrådets verksamhet och undersökningar, information och ulbildning av personal, utveckling av etl nytt ransoneringssystem, planläggning av livsmedelsberedskapen med ADB-system saml förberedelser för undanförsel.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen och lill vad jag har anfört i det föregående hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

alt lill Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 211 808000 kr.

C 6. Prisstöd till jordbruket i norra Sverige

1983 års livsmedelskommitté har i november 1984 lagt fram betänkandet (SOU 1984:86) Jordbruks- och livsmedelspolitik. Ärendet bereds f.n. i jordbruksdepartementet.

Med hänvisning härtill hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Prisstöd till jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1985/86 beräkna ett förslagsanslag av 330000000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                               43

C 7. Bidrag till permanent skördeskadeskydd

C 8, Administration av permanent skördeskadeskydd m. m.

I regeringens uppdrag att avge förslag om prisregleringen på jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker, m.m., givet i februari 1984, ingick även all la upp frågan om huvudmannaskapet m. m. för skördeskadeskyddet. Jag avser alt senare föreslå regeringen atl lägga fram förslag i frågan.

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen atl, i avvaklan på särskild proposition i ämnet,

1.       till   Bidrag   till permanent skördeskadeskydd för budgetåret 1985/86 beräkna etl anslag av I 000 kr.,

2.       till Administration av permanent skördeskadeskydd m.m. för budgetåret 1985/86 beräkna etl förslagsanslag av 23898000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet

44

D.    SKOGSBRUK

D 1. Skogsstyrelsen

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

28894965 30679000 30567000

Skogsstyrelsen är cenlral förvaltningsmyndighet för skogsbruket och chefsmyndighet för skogsvårdsslyrelserna. Del åligger skogsstyrelsen särskilt att leda de slatliga åtgärderna för atl främja skogsbruket. Styrelsen har tillsyn över virkesmätningen och bedriver den skogliga prognosverksamhet som behövs som underiag bl.a. för utformning och tillämpning av skogspolitiken. Styrelsen vidtar åtgärder som behövs för all bevara den ärftliga variationen hos våra skogsträd saml tillgodoser skogsbrukets behov av skogsodlingsmalerial i den mån det inle sker på annat sätl.

Skogsstyrelsens organisation m.m. framgår av förordningen (1981:531) med instruktion för skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Skogsstyrelsen

Föredraganden

Personal

153

—

—

Ulgifler

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader)

Lokalkostnader

Revisionskontor - särkostnader

26268000

(18669000)

2 320000

2241000

4-365 000

(-t-989 000)

+ 93000

-1-121000

-322000

(-1-479000)

+ 97 000

4-113000

30829000

-1-579000

-112000

Inkomsler

Från anslaget Skogsvårdsstyrelserna

150000

_

_

Nettoutgift

30679000

-1-579000

-112000

Skogsstyrelsen

1.      Huvudförslaget (-139000 kr.) kan inte tillämpas på skogsstyrelsen eftersom det skulle äventyra ledningen av den samlade skogsvårdsorganisationen. Om nya medel inte kan tillföras organisationen bör en omfördelning ske mellan detta anslag och anslaget Skogsvårdsstyrelserna; Myndighetsuppgifter.

2. Pris- och löneomräkning m. m. 1 579000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet

45

3. För fortsättningen av den påbörjade virkesbalansutredningen behövs 400000 kr. och för arbetet med den skogliga genbanken ytteriigare 150000 kr.

Föredragandens överväganden

För näsla budgetår bör medel för skogsstyrelsens verksamhel beräknas med uigångspunkt i ell ettårigt huvudförslag. Jag bedömer atl huvudförslaget kan genomföras genom fortsatta rationaliseringar i verksamhelen. Därulöver beräknar jag 150000 kr. för styrelsens verksamhet med den skogliga genbanken. Jag har även beräknat medel för del fortsaita arbetet med nya avverkningsberäkningar.

Med hänvisning lill sammanställningen hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

att till Skogsstyrelsen för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 30567000 kr.

D 2. Skogsvårdsstyrelserna

1983/84 Utgift

-

1984/85 Anslag

1000

1985/86 Förslag

1000

Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr. till skogsvårdsstyrelsernas uppdragsverksamhet exkl. frö- och plantverksamheten. På anslagel redovisas all verksamhet vid skogsvårdsslyrelserna utom frö- och plantverksamheten.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Skogsstyrelsen

Föredraganden

Personal

2 968

-(•33

-

Plan

Kostnader

1.   Myndighetsuppgifter

2.   Uppdragsverksamhet

3.   Bidrag till skogsstyrelsen

181342000

730000000

150000

4-35 249000 -95 000000

-H 2 255 000 -95 000000

911492000

-59751000

-82 745000

Inläkler

1.   Driftbidrag

2.   Uppdragsverksamhet

181342000 730150000

4-35 249000 -95 000000

4-12 255 000 -95 000000

911492000

-59 751000

-82745000

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                       46

Skogsstyrelsen

För budgetårel 1985/86 planeras skogsvårdsstyrelsernas myndighetsuppgifter omfalla sammanlagl 109000 tjänslgöringsdagar. Det är 7 200 dagar mer än innevarande budgelår och motsvarar en kostnadsökning av ca 18,6 milj. kr. Merparten av ökningen planeras inom områdel tillsyn enligt skogsvårdslagen. Bl.a. visar de översiktliga skogsinventeringarna på behov av ökade insalser. Vidare behövs ökade insatser för bl.a. till-lämpningen av ädellövskogslagen och ålgärder inom områden med svårför-yngrad skog.

I fråga om uppdragsverksamhet riktad till skogsägare beräknas en ökning främst inom området markberedning samt av projektering och andra med vägverksamhet sammanhängande serviceuppdrag. Verksamhelen med beredskapsarbeten och uppdrag åt andra myndigheter beräknas minska till följd av ändrad inrikining på arbetsmarknadspolitiken. För innevarande budgetår beräknas förlusten i verksamheten till följd härav uppgå till ca 15 milj. kr. Fortsatta ansträngningar att finna alternativ uppdragsverksamhet kommer atl göras i syfte alt minska denna beräknade föriust. En länsvis rullande treårsplanering av beredskapsverksamheten har inletts i samråd med AMS. Den bedömning som nu kan göras lyder på alt beredskapsverksamheten under de närmaste åren kommer alt ligga kvar på i stort sett samma nivå som innevarande budgetår. Med hänsyn till de åtgärder som mäste vidtas bedömer skogsstyrelsen att det kommer atl ta ytterligare två år att anpassa verksamheten till denna lägre nivå. Mot bakgrund härav bedöms föriusten i beredskapsverksamhelen uppgå lill 10 milj. kr. budgetåret 1985/86 och 5 milj. kr. budgetåret 1986/87.

Föredragandens överväganden

Skogsstyrelsens förslag lill verksamhetens allmänna inriktning under budgelåret 1985/86 kan jag i huvudsak godta. En viktig verksamhet är fortsatt markanvändningsplanering i fjällnära skogsområden.

Skogsvårds- och naturvårdsarbeten som arbetsmarknadspolitiska insatser ger ett högt sysselsätlningsutbyte i förhållande till insatta medel. Vad gäller verksamheten med beredskapsarbeten på dessa områden vill jag emellertid betona nödvändigheten av att anpassa volymen till arbetsmarknadspolitikens inriktning. Jag är medveten om att anpassningen måste ske successivt, bl.a. med hänsyn till anställda arbetsledare. Jag vill framhålla önskvärdheten av alt så långt möjligl finna alternativa arbetsuppgifter för dessa inom annan verksamhet.

För att tillgodose behovet av likvida medel i uppdragsverksamheten och i frö- och plantverksamheten disponerar skogsstyrelsen under innevarande budgetår en rörlig kredit intill 40 milj. kr. i riksgäldskontoret. För nästa budgetår bör krediten uppgå till 65 milj. kr.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                      47

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen alt

1.       medge alt skogsstyrelsen under budgetåret 1985/86 får disponera en röriig kredit av 65000000 kr. i riksgäldskontoret,

2.       till Skogsvårdsstyrelserna för budgetåret 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av 1 000 kr.

D 3. Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter

1983/84 Utgifl              127875495

1984/85 Anslag            133515000

1985/86 Förslag            138370000

Över anslaget anvisas medel för skogsvårdsslyrelsernas myndighetsuppgifter.

Skogsstyrelsen

1.      Huvudförslaget innebär minskade insatser för tillsyn och rådgivning om avverkning samt minskad verksamhet med fysisk planering och annan service lill andra myndigheler (4-4237000kr).

2. Pris- och löneomräkning 7048000 kr.

3. För 109000 tjänslgöringsdagar bör anvisas 144,5 milj. kr. Härutöver bör 5,8 milj. kr. anvisas för verksamheter som är gemensamma för skogsvårdsslyrelserna. Sammanlagl föreslår skogsstyrelsen all 150274000 kr. anvisas över detla anslag för skogsvårdsstyrelsernas myndighetsuppgifter.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör medel för skogsvårdsstyrelsernas myndighetsuppgifter beräknas med utgångspunkt i ett ettårigt huvudförslag. Det innebär att skogsvårdsstyrelserna får mindre resurser för verksamheten inom de områden som skogsstyrelsen redovisal. Min bedömning av myndighels-uppgifternas totala omfallning framgår av sammanslällningen under punkten D 2. Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

atl till Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter för budgetårel 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av 138370000 kr.

D 4. Skogsvårdsstyrelserna: Frö- och plantverksamhet

1983/84 Utgift

1984/85 Anslag                       1000

1985/86 Förslag                      1000

Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr. lill skogsvårdsslyrelsernas frö- och plantverksamhet.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                       48

Skogsstyrelsen

Efterfrågan på plantor ökar. För innevarande budgelår beräknas försäljningen uppgå lill ca 240 milj. plantor och för nästa budgelår lill ca 250 milj. plantor. Planlskoleverksamheien beräknas ha en omslutning av ca 224 milj. kr. under budgetåret 1985/86 vilkel är en ökning med ca 18 milj. kr. från innevarande budgetår. Verksamheten med skogsfröförsörjning beräknas få en omslutning av ca 14 milj. kr. näsla budgetår.

Till följd av ökad efterfrågan på täckrotsplanlor och därav följande behov av mer investeringskrävande odlingssystem har investeringsbehovet ökat i förhållande till 1984/85 års investeringsplan.

Föredragandens överväganden

Jag har i huvudsak ingen erinran mot skogsstyrelsens planer för frö- och planlproduklionen under budgetårel 1985/86. Särskilt viktigt är all produktionen inriktas ytterligare mot plantor av hög kvalitet lill rimliga priser. Samtidigt bör, med hänsyn lill de enskilda investeringarnas storlek, viss försiktighet tillämpas vid val av nya produktionssystem och splittring av insatserna undvikas. Till frågan om investeringarna i verksamheten återkommer jag under punkten D 5.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Skog.svårdsslyrelserna: Frö- och plantverksamhet för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

D 5. Skogsvårdsstyrelserna: Investeringar

1983/84 Utgifl                35 883050                 Reservation                     43 238850

1984/85 Anslag              55 000000

1985/86 Förslag              65000000

Över anslaget anvisas medel främst för nyinvesteringar i skogsvårdsstyrelsernas uppdragsverksamhet och i frö- och plantverksamheten.

Skogsstyrelsen

Investeringarna i uppdragsverksatnheten har under budgetårel 1983/84 uppgåll till 22,5 milj. kr. varav 2,5 milj. kr. täckts av ifrågavarande anslag. För innevarande budgetår planeras en minskning med 3,6 milj. kr. resp .1,8 milj. kr. För budgetåret 1985/86 planeras investeringar till en kostnad av 31,5 milj. kr. varav 7,7 milj. kr. bör läckas från ifrågavarande anslag. De senare är avsedda för bl.a. fordon, personalvagnar, förbättring av arbetsmiljön och för utbyggnad av distriktskonlor.

De investeringar i frö- och plantverksamheten som har finansierats över detta anslag under budgetåret 1983/84 har uppgått till ca 33 milj. kr. För innevarande budgetår planeras investeringar för sammanlagt 55,6 milj. kr.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet

49

varav 50,4 milj. kr. från detla anslag. För budgelåret 1985/86 planeras invesleringar för 62 milj. kr. varav 59,5 milj. kr. från della anslag. I fråga om investeringarnas inrikining hänvisas till punkt D4.

Över anslaget anvisas även medel för bidrag till anläggning av skogsfrö-plantager. Behovel av medel beräknas öka från 5 milj. kr lill 9892000 kr.

Sammanlagt föreslår skogsstyrelsen att anslaget tas upp med 77091 000 kr. för nästa budgelår.

Föredragandens överväganden

För alt tillgodose den ökade efterfrågan på ell högvärdigt plantmalerial lill rimliga priser föreslår jag ytterligare 9 milj. kr. för investeringar i frö-och plantverksamheten. Jag har vidare räknat med ytterligare 1 milj. kr. för arbelsmiljöinvesleringar inom ramen för uppdragsverksamheten. För bidrag till anläggning av skogsfröplantager föreslår jag oförändrat 5 milj. kr. Sammanlagt bör anslagel las upp med 65 milj. kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Skogsvårdsstyrelserna: Investeringar för budgetåret 1985/86 anvisa etl reservationsanslag av 65000000 kr.

D 6. Bidrag till skogsvård m. m.

1983/84 Utgifl              240399254

1984/85 Anslag            310000000

1985/86 Förslag        320000000

Frän anslaget bekostas bidrag till särskilda skogsvårdsåtgärder inom det skogliga stödområdet, skogsodling efter avverkning av lågproducerande bestånd, dikning, ädellövskogsbruk och åtgärder mot skadegörelse av skogsinsekter. Vidare bekostas översiktliga skogsinventeringar från anslagel. Bidragsbeslämmelserna finns i förordningen (1979:792) om statligt stöd till skogsbruket och i ädellövskogsförordningen (1984; 120).

1984/85

Beräknad ändring

1985/86

Skogs-

Före-

styrelsen

draganden

Rambelopp

1. Särskilda skogsvårds-

åtgärder inom det skog-

liga stödområdet

130000000

- 4 500000

- 4 500000

2. Skogsodling efler

avverkning av låg-

producerande bestånd

172000000

4-17000000

-34000000

3. Dikning

8000000

4- 5000000

-(• 2000000

4. Ädellövskogsbruk

3 000000

4- 1500000

-h 1500000

5. Översiktliga skogsinven-

leringar

37 000000

4- 8917 000

4- 9000000

350 000000

-(-27917000

-26000000

Anslag

310000000

-(-45917000

-(-lOOOOOOO

4    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaea II

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                         50

Skogsstyrelsen

De för budgetåret 1983/84 tillgängliga rambeloppen för bidrag til! skogsvård har inle ulnylljals hell. Verksamheten med skogsodling efter avverkning av lågproducerande bestånd har inte kommit upp lill den nivå som rambeloppet har medgelt. Efter beslut av regeringen har detla rambelopp minskats och medel i stället förls över till ramarna för åtgärder i stödområdet och för dikningsbidrag. Dessa har sålunda uppgått till resp. 145 och 12 milj. kr. Uttryckt i areal har bidragen disponerats enligt följande.

Ålerväxtåtgärder

46900 ha

Röjning

122700 ha

Åtgärder i lågproducerande

bestånd

47 900 ha

Skogsdikning

21 100 ha

Klenvirkesstöd

10400 ha

För nästa budgetår föreslår styrelsen att bidragsramen för åtgärder inom stödområdet minskas med 4,5 milj. kr., närmast till följd av att bidrag till eftersatt röjning upphör att gälla. För åtgärder i lågproducerande bestånd föreslås att ramen räknas upp med 17 milj. kr. och att den får användas även för bidrag till ålerväxtåtgärder enligt 5 § första slyckel 2 skogsvärds-lagen (nedlagd jordbruksmark i huvudsak). Styrelsen föreslår vidare att ramen för dikningsbidrag räknas upp med 5 milj. kr. och ramen för bidrag till ädellövskogsbruk med 1,5 milj. kr. För översiktliga skogsinventeringar föreslås en uppräkning med 8917000 kr. Sammanlagt bör rambeloppet således bestämmas till 377 917 000 kr. Utbetalningen under anslagel beräknas till 355917000 kr.

Föredragandens överväganden

Den 1 januari 1985 slår röjningsskyldigheten enligt 9§ skogsvårdslagen (1979:429) igenom fulll ul. Bidrag till eftersatt röjning bör därför inte lämnas längre. Tidsbegränsningen har framgått av skogsstyrelsens verkställighelsföreskrifier till förordningen (1979:792) om statligt stöd till skogsbruket. Rambeloppet för särskilda skogsvårdsåtgärder inom det skogliga stödområdet bör mot bakgrund härav räknas ned med 4,5 milj. kr. Programmet för ålgärder i lågproducerande skogar bör bättre anpassas till bl.a. den senaste av skogsstyrelsen gjorda bedömningen av lämpliga objekt för åtgärder. Rambeloppet för skogsodling efter avverkning av lågproducerande bestånd bör med hänsyn härtill räknas ned med 34 milj. kr. Ramen för bidrag till skötsel av ädellövskog bör räknas upp från 3 till 4,5 milj. kr. och rambeloppet för dikningsbidrag med 2 milj. kr. Med hänsyn till behovet av bl.a. underlag för nya skogsbruksplaner bör rambeloppel för översiktliga skogsinventeringar räknas upp med 9 milj. kr.

Med stöd av förordningen om statligt stöd till skogsbruket har statsbidrag lämnals för skador på plantering till följd av frost- och sorkangrepp.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                     51

Sådana skador omfattas numera av skogsförsäkring. Mot bakgrund härav bör statsbidrag för dessa ändamål i likhel med för andra försäkringsbara skador inte lämnas i foilsäliningen.

Med hänvisning lill sammanslällningen över rambeloppen för olika ändamål föreslår jag att för budgetårel 1985/86 tas upp en sammanlagd ram av 324 milj. kr. för bidrag till skogsvård m. m. Regeringen bör kunna jämka fördelningen mellan de olika ändamålen. För utbetalning under anslagel beräknar jag 320 milj. kr.

Jag vill i della sammanhang la upp frågan om en s. k. trygghelsförsäkring för skogsbrukare. Lantbrukarnas riksförbund (LRF) och Sveriges skogsägareföreningars riksförbund (SSR) hemställde i skrivelse till regeringen i maj 1981 all medel via skogsvårdsavgiften skulle avdelas för atl läcka koslnaderna för en sådan försäkring. Efter remissbehandling, varvid fiera remissinstanser anförde principiella betänkligheter mot atl använda skogsvårdsavgifter för ändamålet, beslutade regeringen i december 1981 alt inte vidta någon åtgärd med anledning av skrivelsen.

Riksdagen uttalade år 1982 alt del vore värdefullt om även de yrkesverksamma skogsbrukarna kunde erhålla den ökade trygghet som erbjuds genom arbelsmarknadsförsäkringarna och ansåg att del är önskvärt atl frågan får en snar lösning. Det uttalades att det torde ankomma på regeringen att lägga fram förslag i ämnel (JoU 1982/83: 5, rskr64). 1 skrivelser lill regeringen har LRF och SSR därefier hemställt att medel för ändamålet avdelas i kommande statsbudget.

För egen del anser jag alt del är angeläget att alla som arbeiar i skogsbruket har ett bra försäkringsskydd, även de som inte är arbetstagare. Oavsett vilken försäkringsform som väljs för de senare är det inte nödvändigl alt statsmakterna medverkar. Del står sålunda den enskilde eller l.ex. skogs-ägareorganisalionerna fritt alt iräffa avtal med försäkringsbolag. Slatens medverkan har mot denna bakgrund begärts endast i fråga om finansieringen av försäkringen. Det har sålunda begärts all medel skall anvisas över statsbudgeten och att dessa skall anses utgöra skogsvårdsavgifter. Jag är av principiella skäl inte beredd att förorda en sådan finansiering. Andra försäkringstagare får själva belala sina försäkringspremier. Några prisregleringsmedel som på jordbrukels och fiskels områden finns inte atl lillgå. Finansieringsfrågan bör kunna lösas på något av de andra sätt som LRF har prövat i sitt arbete med frågan.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.      godkänna vad jag har förordat om det slatliga ekonomiska slödet till skogsvård m.m.,

2.      medge atl under budgetåret 1985/86 statsbidrag beviljas med sammanlagl högsl 324000000 kr. lill skogsvård m. m.,

3.      till Bidrag Ull skogsvård m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 320000000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga II    Jordbruksdepartementet                               52

D 7. Stöd till byggande av skogsvägar

1983/84 Utgift                73612 105

1984/85 Anslag              50000000

1985/86 Förslag              50000000

Från anslaget bekostas statsbidrag till byggande av skogsvägar enligt förordningen (1979: 792) om slalligl stöd till skogsbruket.

Skogsstyrelsen

Under budgetårel 1983/84 har vägbyggnadsarbeten startats med stöd från detla anslag till en summa av 71,1 milj. kr. Till arbelen som bedrivs som beredskapsarbeten har därutöver beviljats bidrag med 2,6 milj. kr. Lånegaranti har beviljats med 0,9 milj. kr. Sammanlagt har under budgetårel 1983/84 bidrag sålunda beviljats till byggande av 1 678 km skogsbilvägar.

Skogsvägnälet är ofullständigt utbyggt. Det finns också slora skogsarealer i områden där vägnätet är otidsenligt. Stor mängd avverkningsbar skog finns på dessa marker. Stödet till skogsvägar är ett tämligen billigt sätt att stimulera till ökad aktivitet i skogsbruket. Eftersom skogsvägar är nödvändiga för att kunna få fram virke till industrierna och för atl kunna genomföra skogsvårdsåtgärder är det angeläget all vägbyggandet har tillräcklig volym. Vägbyggandet bör ökas till en nivå som motsvarar skogsstyrelsens långtidsplan. Styrelsen föreslår därför att den sammanlagda bidragsramen för nästa budgetår utökas till 105 milj. kr. Av ramen bör 100000 kr. få disponeras för vägtekniska försök. För kreditgarantier föreslås att ramen minskas med 8 milj. kr. till 3 milj. kr.

Utbetalningarna under anslagel beräknas till 85 milj. kr.

Styrelsen föreslår att förhöjt bidrag om högst 75% av godkänd kostnad skall kunna beviljas vid samordnade insatser på allmänna och enskilda vägar för att öka skogsmarkens tillgänglighet för vintertransporter under tjällossningsperioden.

Föredragandens överväganden

Med hänsyn till skogsvägarnas betydelse för virkesförsörjningen bör verksamheten med byggande av skogsvägar för näsla budgetår planeras för en omfattning motsvarande ett bidragsbelopp av ca 65 milj. kr. Härav bör projekt motsvarande ca 10 milj. kr. hållas i reserv för eventuella sysselsättningsskapande åtgärder. Jag föreslår därför atl för budgetåret 1985/86 tas upp en sammanlagd ram av 55 milj. kr. för bidrag till byggande av skogsvägar. Jag har därvid tagit hänsyn till behovet av medel för vägtekniska försök. Av rambeloppet avser 5 milj. kr. särskilda insatser i Norrbotten. 1 övrigt bör stödet från detta anslag i större utsträckning än hittills inriktas mot angelägna, billigare vägbyggnadsprojekt i södra och

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                        53

mellersta Sverige. Jag är inte beredd att förorda förhöjda bidrag för utförande av ijälsäkra vägar. Del ankommer på skogsstyrelsen all inom de högslbelopp som är fastlagda beslula om vilken bidragsprocent som skall tillämpas för olika typer av vägbyggnadsarbeten. För utbetalning under anslaget beräknar jag 50 milj. kr.

Fr. o. m. budgetårel 1985/86 bör inte las upp någon ram för statlig garanti för lån lill skogsvägbyggnadsförelag.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.   medge att under budgetåret 1985/86 statsbidrag beviljas med sam
manlagt högsl 55000000 kr. till byggande av skogsvägar,

2. till Stöd till byggande av skogsvägar för budgetåret 1985/86 anvi
sa ell förslagsanslag av 50000000 kr.

D 8. Främjande av skogsvård m. m.

1983/84 Utgift

10211856

1984/85 Anslag

9000000

1985/86 Förslag

lOOOOOOO

Reservation               1095047

Anslagel används för tillämpad skogsproduktionsforskning saml för särskilda utredningar och undersökningar i syfte att främja bl. a. skogsvården och arbetsmiljön inom skogsbruket.

Skogsstyrelsen

Anslagel bör för nästa budgelår föras upp med 11 milj. kr. med hänsyn till behovet av ökade forskningsinsatser rörande skogsskador och skogsförnyelse i svåra klimallägen.

Föredragandens överväganden Sammanlagt bör anslaget för nästa budgetår tas upp med 10 milj. kr. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Främjande av skogsvård m. m. för budgetårel 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av lOOOOOOO kr.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                       54

E.    FISKE

E 1. Fiskeristyrelsen

E 2. Statens lokala nskeriadministration

E 3. Främjande av fiskerinäringen

Under år 1984 har betänkandena (DsJol984:5) Lax, (DsJo 1984:6) Bättre yrkesfiske och (DsJo 1984:7) Fiskeriadministrationen avgetls. De förslag som har lagts fram i betänkandena berör bl. a. punkterna E 1, E2, E3, och ElO.

Det är min avsikt atl senare föreslå regeringen all lägga fram särskild proposition om fisket.

Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet,

1. lill Fiskeristyrelsen för budgetåret 1985/86 beräkna ett förslagsan
slag av 26346000 kr.,

2.   till Statens lokala fiskeriadminislration för budgelåret 1985/86 beräkna elt förslagsanslag av 15722000 kr.,

3.   till Främjande av fiskerinäringen för budgetårel 1985/86 beräkna etl reservaiionsanslag av 2 172000 kr.

E 4. Bidrag till Fiskehamnar m. m.

1983/84 Utgift                13076367                  Reservation                       2663525

1984/85 Anslag               10130000

1985/86 Förslag               4657000

Från anslaget lämnas bidrag enligt kungörelsen (1971:384) om statsbidrag till fiskehamnar. Från anslagel läcks också underskoll vid drifien av statliga fiskehamnar och kostnader för underhåll och drift av fiskefyrar samt för utmärkning av fiskegränser. Vidare bestrids kostnaderna för fiskets andel i sjöfartsverkels kostnader för farledsverksamheten, sjöräddningsväsendet, fyrar och andra säkerhetsanordningar m.m. från detta anslag.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet

55

1984/85

Beräknad ändring

1985/86

Fiskeri-

Före-

styrelsen

draganden

Bidrag lill fiskehamnar

4 267000

-h 2 000 000

Drifien av statliga fiske-

hamnar

150000

-

—

Underhåll och drift av

fiskefyrar m. m.

240000

-

-

Fiskels andel i sjöfarts-

verkets koslnader

5473000

4-   260000

-5 473000

Rambelopp/Anslag

10130000

-1-2260000

-5473000

Sjöfartsverket

Huvudförslagel innebär en ökning av anslagsposten Fiskets andel i sjöfartsverkets koslnader med 260000 kr.

Fiskeristyrelsen

Anslagsposlen Bidrag lill fiskehamnar bör ökas med 2000000 kr. Medelsbehovel för läckande av underskott vid driften av kvarvarande statliga fiskehamnar, för underhåll och drift av fiskefyrar och för utmärkning av fiskegränser beräknas till oförändrade belopp.

Föredragandens överväganden

Beslut om bidrag till fiskehamnar har hittills fallats av regeringen. Som underlag för sådana beslut finns ansökningar med yttranden från fiskeristyrelsen, sjöfartsverket, länsstyrelsen och ofta kommunen. Utgångspunkten för fiskeristyrelsens ställningstaganden är bl. a. en långsiktsplan för fiskehamnsförsörjningen. Av olika skäl samlades under början av 1980-talel en lång kö av ansökningar om bidrag. En anledning härtill var atl bidragen gjordes mindre förmånliga fr.o. m. den I juli 1980. Under det senaste året har en mängd ärenden avgjorts varvid de nya reglerna har lillämpals. Enligt min mening finns det inte längre anledning att låta regeringen besluta i första instans i dessa frågor. Den ordning som förulskickades redan år 1971 (prop. 1971; 1 bil. 11) bör sålunda tillämpas genom att fiskeristyrelsen fr. o. m. nästa budgetår beslutar om bidrag till fiskehamnar. Samtidigt bör den högsta bidragsprocenten som tillämpas om särskilda skäl föreligger sänkas från 90 till 70. Fiskeristyrelsen bör vara mycket restriktiv i fråga om tillämpning av förhöjt bidrag. Det bör sålunda inte komma i fråga atl sådant ges lill kommun eller om hamnen i fråga även utnyttjas som fritidsbåtshamn.

I samband med den omläggning jag här har förordal bör anslagskonstruktionen ändras. I fortsättningen bör det sålunda tas upp ett förslagsanslag för ändamålet saml besluisramar. Eventuell reservation på det gamla anslaget vid ingången av budgetåret 1985/86 bör få disponeras av fiskeristyrelsen för ifrågavarande ändamål.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 11   Jordbruksdepartementet                                    56

Under detta anslag har tidigare tagits upp etl särskilt belopp för alt läcka sjöfartsverkets kostnader för fisket. Medel härför bör i fortsättningen anvisas direkl till sjöfartsverket under sjätte huvudlileln. I denna fråga har jag samrått med chefen för kommunikationsdepartemenlet.

Mol bakgrund av vad jag nu har anfört föreslår jag att det för bidrag till fiskehamnar m.m. tas upp en ram av sammanlagl 4657000 kr. varav 4267000 kr. för bidrag lill fiskehamnar, 150000 kr. för driften av slatliga fiskehamnar och 240000 kr. för underhåll och drift av fiskefyrar m.m. Regeringen bör kunna jämka fördelningen mellan de olika ändamålen. För utbetalning under anslaget beräknar jag 4657 000 kr.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen alt

1.       medge atl under budgetåret 1985/86 statsbidrag beviljas till fiskehamnar m. m. med sammanlagt högsl 4 657000 kr.,

2.   till Bidrag till fiskehamnar m.m. för budgelåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 46570(K) kr.

E 5. Isbrytarhjälp åt nskarbefolkningen

1983/84 Utgift

42898

1984/85 Anslag

1000

1985/86 Förslag

1000

Från anslaget lämnas bidrag och ersättning i samband med isbrytning för fiskets och fiskarbefolkningens behov.

Fiskeristyrelsen

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör föras upp med 1 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av I 000 kr.

E 6. Bidrag till fiskets rationalisering m. m.

1983/84 Utgift                  5602317

1984/85 Anslag                 7600000

1985/86 Förslag                9000000

Från anslaget lämnas bidrag till fiskets rationalisering, skrotningspremier för äldre fiskefartyg som tas ur fiskeflottan och bidrag till säkerheisut-

Prop. 1984/85:100    Bilagall   Jordbruksdepartementet                                      57

rustning för fiskefartyg enligt förordningen (1978; 516) om slatligt slöd lill fiskets rationalisering, m. m. Vidare lämnas fraklstöd för foderfisk från Östersjön enligt förordningen (1984:63) om prisreglering på fiskets område. Från anslagel lämnas även bidrag enligi förordningen (1976:448) om slalligl slöd lill fiskeförelag vid fångstbegränsning och bidrag enligt förordningen (1979:436) om statligt slöd vid skada på fiskredskap. Inflytande avgifter enligt sistnämnda förordning lillförs anslaget. Dessulom beslrids från anslaget vissa koslnader för stödfartyg för det svenska sillfisket i Nordsjön och ersättning till samerna för visst avgifisfrilt fiske på slatens vatten inom Norrbottens län.

Fiskeristyrelsen

Bidraget till skrotning av fiskefartyg bör ökas med 400000 kr. lill 2 milj. kr. Bidragen vid nybyggnad av fiskefartyg bör ökas med 2 milj. kr. Sammanlagt bör ramen för bidrag lill fiskels rationalisering las upp med 9,5 milj. kr. Anslagel bör föras upp med 10 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Rambeloppet för bidrag lill nybyggnad av fiskefartyg bör ökas väsentligt för alt stimulera lill en förnyelse av fiskeflottan. Jag föreslår således att ramen ökas med 1,4 milj. kr. Bidragsramen för skrotning av fiskefartyg bör samtidigt ökas med 300000 kr. och ramen för fraktstöd för foderfisk minskas med motsvarande belopp. Sammanlagt bör sålunda ramen för statsbidrag lill fiskets rationalisering bestämmas till 8,5 milj. kr. Regeringen bör kunna jämka fördelningen mellan de olika ändamålen. Anslagel bör föras upp med 9 milj. kr. 1 sammanhanget vill jag anmäla atl jag har för avsikt att låta genomföra en översyn av de bestämmelser som reglerar besluten om stöd från bl.a. detta anslag. Jag återkommer till regeringen med förslag i denna fråga.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att

1.       medge atl under budgetåret 1985/86 statsbidrag beviljas till fiskets rationalisering med sammanlagt högst 8500000 kr.,

2.   till Bidrag till fiskets rationalisering m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 9000000 kr.

E 7. Lån till fiskerinäringen

1983/84 Utgift              '44454785                   Reservation                    22639813

1984/85 Anslag              35 000000

1985/86 Förslag             35000000

' Anslagen Fiskerilån och Fiskberedningslån.

Från anslaget beviljas fiskerilån och fiskberedningslån. Bestämmelser härom finns i förordningen (1978; 516) om slatligl stöd till fiskels rationalisering, m. m.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                        58

Fiskeristyrelsen

Anslaget Lån till fiskerinäringen bör ökas med 20 milj. kr. lill 55 milj. kr. varav 40 milj. kr. bör disponeras för fiskerilån och 15 milj. kr. för fiskberedningslån.

Föredragandens överväganden

Bestämmelserna i fråga om fiskerilånen och fiskberedningslånen beslutades vid en lid då del allmänt tillämpades gynnsamma villkor på kreditmarknaden. För fiskerilånen gäller sålunda bl.a. upp lill 20 års amorteringstid med möjlighel till högst två års amorteringsfrihet. Ett fiskerilån är vidare räntefrilt under de första två åren. Räntan uppgår lill två tredjedelar av riksbankens diskonto vilket f n. innebär 7,5%. För fiskberedningslån gäller i huvudsak samma bestämmelser utom i fråga om räntan som är fast och uppgår till 5 %.

Genom den kraftiga förstärkning av bidragen till fiskets rationalisering som jag nyss föreslagit är det nu möjligt atl anpassa beslämmelserna om fiskerilån till de som allmänt tillämpas vid statlig långivning. I fråga om fiskberedningslånen görs inga ändringar. Det är med hänsyn till näringens allmänna ekonomiska läge angeläget att vidareförädlingen snarast utökas och förbättras. Som jag betonade i budgetpropositionen 1984 bör fiskberedningslånen användas huvudsakligen för stöd till ulveckling av nya fisk-produkter och för sådana ålgärder inom fiskberedningsföreiag som väsenlligt underlättar avsättningen av fisk och fiskprodukter.

För nästa budgetår beräknar jag 25 milj. kr. för fiskerilån och 10 milj. kr. för fiskberedningslån. Regeringen bör kunna jämka fördelningen mellan de båda ändamålen. Sammanlagl bör anslaget föras upp med 35 milj. kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Lån till fiskerinäringen för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 35000000 kr.

E 8. Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till Fiske

1983/84 Nettoinkomst      48592
1984/85 Anslag                1000

1985/86 Förslag                1000

Från anslaget bestrids bl.a. utgifter för att täcka föriuster på grund av statlig garanti för lån till fiskeföretag, för lån till fiskberedningsföreiag samt för lån till vissa åtgärder som främjar fritidsfisket. Bestämmelser härom finns i förordningen (1978:516) om statligt stöd lill fiskets rationalisering, m.m. och i förordningen (1981:537) om statligt stöd lill fritidsfisket. Vidare lämnas från anslaget bl.a. ersättning för förlust på försöksfiske för vilket statsgaranti lämnats enligt kungörelsen (1953:242) angående statsgaranti för försöksfiske.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                      59

Fiskeristyrelsen

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Vidare föreslås oförändrade kredilgaranliramar, dvs. för lån lill fiskeföretag med sammanlagt högst 14,6 milj. kr., för lån lill fiskberedningsföreiag med sammanlagl högsl 8 milj. kr., för lån lill åtgärder som främjar fritidsfisket med sammanlagl högst 1 milj. kr. och för främjande av försöksfiske intill etl sammanlagt belopp av 400000 kr.

Föredragandens överväganden

1 enlighet med vad chefen för finansdepartementet anförde i komplelte-ringspropositionen 1984 bör i fortsättningen anges s. k. engagemangsramar för statens garantiåtagande för lån i slället för årliga ramar (prop. 1983/84; 150 bil. I). Jag föreslår mot bakgrund härav en sammanlagd engagemangsram för statlig lånegaranti lill fiskei av 75 milj. kr. Härav räknar jag 55 milj. kr. för lånegaranti till fiskeföretag och försöksfiske och 20 milj. kr. för länegaranti till fiskberedningsföreiag. Någon ram för fritidsfisket behövs inte. Någon sådan garanti har inte efterfrågats under senare år. Regeringen bör kunna jämka fördelningen mellan ändamålen. Anslaget bör föras upp med 1 000 kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att

1. fastställa en ram för statlig kreditgaranti för lån till fisket och för
främjande av försöksfiske av 75 milj. kr.,

2. till Täckande av förluster vid stadig kreditgaranti lill fiske för
budgetårel 1985/86 anvisa elt förslagsanslag av 1000 kr.

E 9. Ersättning till strandägare för mistad Fiskerätt m. m. E 10. Prisreglerande åtgärder på fiskets område

Ell. Bidrag till fiskevård m. m.

Under punkten E I har jag redovisat min avsikt att senare föreslå regeringen atl lägga fram särskild proposition om fisket. I det sammanhanget kommer jag även att anmäla mina förslag som rör finansieringen av åtgärder i samband med frisläppandet av handredskapsfisket längs södra ostkusten m.m. saml frågor om prisregleringen på fisk under budgetårel 1985/86. Dessa förslag berör punkterna E9, E 10 och Ell.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet,

1. till Ersättning till slrandägare för mistad fiskerätt m. m. för bud
getåret 1985/86 beräkna etl förslagsanslag av 1 000 kr.,

2.       till Prisreglerande åtgärder pä fiskets område för budgelåret 1985/86 beräkna ett förslagsanslag av I 000 kr.,

3.   till Bidrag till fiskevård m. m. för budgetåret 1985/86 beräkna ell reservationsanslag av 5 170000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet

60

F.    SERVICE OCH KONTROLL

Fl. Statens livsmedelsverk

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

58036896 56053000 57913000

Statens livsmedelsverk är central förvaltningsmyndighet för livsmedelsfrågor. Till verkets förvaltningsområde hör även besiklningsveierinäror-ganisalionen.

Livsmedelsverket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör. Inom verkel finns tre avdelningar, nämligen hygienavdelningen, undersökningsavdelningen och administraliva avdelningen.

1984/85

Beräknad ändring

1985/86

Statens

Före-

livsmedelsverk

draganden

Personal

240

_,

-1

Anslag

Ulgifler

Förvaltningskostnader

43 295 000

4-2178000

4-2293000

(därav lönekostnader)

(31274 000)

(4-1443 000)

(4-1838000)

Lokalkostnader

13 166000

-   381000

- 418000

Kostnader för utförselkon-

troll av livsmedel

1000

-

1000

Kostnader för införselkon-

iroll av vegetabilier

1000

-

-

Kostnader för avgiftsbelagda

undersökningar

-

-

4-       1000

56463000

-1-1797 000

-1-1875000

Inkomsler

Ersättning för besikl-

ningsorganisationens

personaladministration

410000

4-     15000

4-     15000

Netloutgifl

56053000

-(-1782000

-1-1860000

Statens livsmedelsverk

1. Pris- och löneomräkning 2706000 kr.

2. Huvudförslaget (4-1782000 kr.) innebär bl.a. vakanssättning av tre
deltidstjänster och begränsning av verkets kurs- och publikationsverksam
het. En del av besparingsförslagel utgörs av hyresreducering.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör medel för statens livsmedelsverk beräknas med utgångspunkt i ett ettårigt huvudförslag. Jag delar livsmedelsverkets be-

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                      61

dömning av hur detla bör genomföras. Jag har därvid räknat med 120000 kr. för vissa uppgifter inom det ekonomiska försvaret.

Anslagsposlen Kostnader för utförselkontroll utgår eftersom avgifterna för ulförselkontrollen överförs lill anslagel F 2. Täckande av vissa kostnader för kötlbesiktning m. m.

Livsmedelsverket bör i fortsättningen fä redovisa den avgiftsbelagda undersökningsverksamheten som en särskild post under anslagel.

Med hänvisning till sammanställningen hemsläller jag att regeringen föreslår riksdagen

atl till Statens livsmedelsverk för budgetåret 1985/86 anvisa ell förslagsanslag av 57913000 kr.

F 2. Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning m. m.

1983/84 Utgift              '35 320564

1984/85 Anslag                     ' I 000

1985/86 Förslag                      1000

' Anslagel Täckande av vissa kostnader för kötlbesiktning vid kontrollslakterier.

Från detla anslag avlönas personal som utför kötlbesiktning vid kontrollslakterierna. Statens utgifter för ändamålet täcks enligt särskild laxa av slakteriföretagen.

Statens livsmedelsverk

Fr.o.m. budgetåret 1984/85 anvisas under delta anslag etl formellt belopp av I 000 kr. Vinsl eller förlusl på verksamhelen under visst budgelår skall balanseras till nästföljande budgelår.

En ny utbiidningskurs för besiktningsassislenter beräknas anordnas under våren 1985. Utökningen av antalet assistenttjänster föranleds av dels rationalisering av slakten, dels utländska krav på våra exportslakterier. En betydligt högre täthet på besiktningspersonal behövs.

Föredragandens överväganden

För riksdagens information vill jag nämna följande.

I enlighet med ett förslag som den 4 maj 1984 avgavs av kommittén (Jo 1983:07) om livsmedelskontrollens omfattning och inriktning m.m. har regeringen den 28 juni 1984 utfärdat förordning (1984:689) om ändring av förordningen (1971:810) med allmän veterinärinslruktion. Ändringen innebär alt från den I januari 1985 utvidgas åliggandena för veterinär inom besiktningsveterinärorganisationen.

Sålunda åligger del från nämnda datum besiklningsveierinär atl, utöver skyldigheten att övervaka verksamhelen vid konirollslakteri och ulföra köttbesiktning, även vara besiktningsman enligi kungörelsen (1974:271)

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                       62

om konlroll vid ulförsel av livsmedel (exportkontroll). Del åligger vidare besiklningsveierinär att ulföra de arbetsuppgifter som lämpligen kan förenas med besiktningsverksamheten vid slakteriet och om vilka överenskommelse träffats mellan slatens livsmedelsverk och berört företag. Detla innebär all i besiktningsvelerinärernas arbetsuppgifter kommer all ingå vissl laboratoriearbete för slakteriföretagens egentillsyn, obduktionsverk-samhel m. m. Slulligen åläggs besiklningsveierinär alt medverka i den förebyggande djursjukvården.

Med anledning av den ändrade inriktningen av verksamheten inom be-siktningsvelerinärorganisationen har en organisalionsändring genomförts.

Anslaget bör i fortsättningen benämnas Täckande av vissa koslnader för köttbesiktning m.m.

Avgifterna för köttbesiktning, utförselkontroll, laboratorieverksamhet, obduktionsverksamhel m.m. tillförs anslagel. Anslagsposlen Kostnader för uiförselkontroll under anslaget F 1. Statens livsmedelsverk kan härvid ulgå.

Under detta anslag bör anvisas ett formellt belopp av 1 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

F 3. Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet

1983/84 Utgift

-

1984/85 Anslag

1000

1985/86 Förslag

1000

Under anslaget tas upp ett formellt belopp av I 000 kr. lill uppdragsverksamhet vid statens veterinärmedicinska anstalt.

Slatens veterinärmedicinska anstalt (SVA) är ett expert- och serviceorgan åt lanlbrukssiyrelsen och andra myndigheter samt åt enskilda organisationer och allmänheten, med uppgifl alt bl.a. utreda smittsamma djursjukdomars uppkomst, orsak, spridningssätt m. m. SVA skall vara etl velerinärmedicinskl centrallaboratorium saml utföra viss rutinmässig diagnostisk verksamhet. Vidare skall SVA aktivt medverka i djursjukdomars förebyggande och bekämpande. Till stöd för dessa funktioner skall SVA utföra forsknings- och utvecklingsarbete.

SVA leds av en styrelse. Chef för SVA är en föreståndare. Inom anstalten finns fyra enheter, nämligen centrallaboratoriet, epizootologiska enheten, vaccinenheten och ekonomienheten. Inom centrallaboratoriet finns del antal laboratorier som styrelsen bestämmer. Utöver dessa enheter finns enligt styrelsens bestämmande enheter för vissa djurslag och andra enheter med särskilda uppgifter.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet

63

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Statens veterinärmedicinska anstalt

Föredraganden

Personal

124

-

-

Plan

Kostnader

1. Centrailaboratorie
uppgifter, m. m.

2. Diagnostiska undersök
ningar

3. Service lill utom
stående

48 132000 3 690000 13 161000

4- 4 165000 4- 1.562000 4- 5 753 000

4- 2 984 000 + 1562000 4- 5 753 000

64983000

4-11480000

4-10 299000

Inläkler

1.   Drifibidrag

2.   Uppdragsverksamhet

46998000 17 985 000

4- 3 165 000 -F 8315000

4-10299000

64983000

4-11480000

-(-10 299000

Slaiens veterinärmedicinska anstalt

1.      Pris- och löneomräkning 3 165000 kr.

2.      Med hänvisning till den nyligen genomförda omorganisationen av SVA och de besparingar som mot bakgrund av omorganisationen gjorls framlägger styrelsen inget alternativ avseende huvudförslag i årets anslagsframställning.

3.      Normalblodsproduktionen vid statens bakteriologiska laboratorium och vid SVA bör samordnas och föriäggas till Håtunaholm.

Föredragandens överväganden

Anstaltens verksamhel finansieras dels med inkomster frän uppdragsverksamhet, dels med medel över statsbudgeten. Regeringen har tidigare beslutat atl alla möjligheter till avgiftsfinansiering av slalsbudgelfinan-sierad verksamhet skall undersökas och tas till vara. RRV har på regeringens uppdrag genomfört en översyn av möjlighelerna alt öka avgiftsfinansieringen av anstaltens verksamhet. Jag avser återkomma till regeringen med förslag till nytt system för kostnadsredovisningen vid anstalten.

Enligt min mening bör det dock vara möjligl alt öka kostnadsläckningen i uppdragsverksamheten redan budgetåret 1985/86. Detta bör kunna ske utan all verksamhetens omfattning och inriktning förändras.

Frågan om normalblodsproduktionen kommer alt behandlas i den proposition om statens bakteriologiska laboratorium som statsrådet Sigurdsen har aviserat.

Med hänvisning till sammanställningen hemsläller jag alt regeringen föreslår riksdagen

alt lill Statens veterinärmedicinska ansiali: Uppdragsverksamhel för budgetårel 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                       64

F 4. Bidrag till statens veterinärmedicinska anstalt

1983/84 Ulgift                46120000                   Reservation

1984/85 Anslag              46998000

1985/86 Förslag              46998000

Under detta anslag anvisas medel för centrailaboratorieuppgifter m. m. vid statens veterinärmedicinska anstalt.

Stålens veterinärmedicinska anställ Anslaget bör föras upp med 50 163 000 kr.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till vad jag har anfört under punkten F3 beräknar jag anslaget lill 46998000 kr. Jag har därvid beräknal 20000 kr. för uppgifter inom del ekonomiska försvaret. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Bidrag till statens veterinärmedicinska anstalt för budgetåret 1985/86 anvisa etl reservationsanslag av 46998000 kr.

F 5. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m.

1983/84 Utgift                15616492

1984/85 Anslag                5000000

1985/86 Förslag                5000000

Anslaget är avsett för kostnader och ersättningar i samband med bekämpande av eller beredskap mot smittsamma husdjurssjukdomar. Från anslaget utbetalas också ersättning för kostnader som uppkommit genom beslut om förintande av bisamhällen, för bilillsynsmännens arvoden m. m.

Lantbruksstyrelsen

Anslagel bör föras upp med 5 milj. kr. med hänsyn till beräknat utfall.

Föredragandens överväganden Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m.m. för budgetårel 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 5000000 kr.

F 6. Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet

1983/84 Utgift

-

1984/85 Anslag

1000

1985/86 Förslag

1000

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet

65

Under anslaget las upp etl formellt belopp av I 000 kr. till uppdragsverksamhel vid statens ulsädeskonlroll (SUK).

Statens ulsädeskonlroll är cenlrall organ för den slalliga utsädeskon-trollverksamhelen med uppgift att mot fastställda avgifter verkställa analysering, provtagning och plombering m. m. av utsädesvaror samt att bedriva forskning och försöksverksamhel i syfte all främja alt fullgott utsäde tillhandahålls. SUK bedriver vidare rådgivning och upplysning, utövar tillsyn av efterlevnad av lagar och förordningar på områdel samt arbetar för samordning av konlrollverksamhelen. SUK har hand om uppbörden av växlförädlingsavgifter.

SUK leds av en slyrelse. Chef för myndighelen är en föreståndare. SUK omfattar enheter i Umeå, Skara, Solna och Lund.

1984/85              Beräknad ändring 1985/86

Statens utsädes-    Före
kontroll                draganden

Personal Plan

Koslnader

134

Allmännyttig verksamhel Uppdragsverksamhel

4 275 000 19664 000

-2 455 000 4-3 996000

-2500000 4-3 996000

23939000

4-1541000

4-1496000

Inläkler

Uppdragsverksamhel Drifibidrag

21939000 2000000

4-1 161000 4-   380000

4-1496000

23939000

4-1541000

4-1496000

Slatens utsädeskontroll

1. Styrelsen föreslår all anslaget räknas upp med 380000 kr.

2.    Ett alternativ som enbart innefattar pris- och löneomräkning
(4-110000kr) innebär atl SUK måste avveckla viss verksamhet, främst
biståndsverksamhet och statistik, såvida kostnadstäckning inte kan erhål
las på annal håll.

3.       Huvudförslaget (4-70000kr) innebär atl SUK måste höja avgifterna för provodling av köksväxter kraftigt för atl reducera underskottet i denna verksamhet.

4.   Gränsen för rörlig kredil i riksgäldskontoret föreslås ändras från 2000000 kr. till 1000000 kr.

Föredragandens överväganden

SUK: s verksamhel finansieras dels med inkomster från uppdragsverksamhet, dels med medel över statsbudgeten. Vid anslagsberäkningen för budgelåret 1985/86 har jag räknal med atl utsädeskontrollen i ökad ut-5    Riksdagen 1984185. I saml. Nr 100. Bilaga II

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                       66

sträckning kan finansieras med avgifter. Därvid bör även möjlighelerna till en ökad avgiftsfinansiering av köksväxlanalyser kunna beaktas.

Jag biträder förslaget till sänki rörlig kredil. Del ankommer på regeringen alt besluta i denna fråga.

Med hänvisning lill sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

alt lill Statens ulsädeskonlroll: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av I 000 kr.

F 7. Bidrag till statens utsädeskontroll

1983/84 Utgift                  4805 700                  Reservation                         489400

1984/85 Anslag                2000000

1985/86 Förslag               2 000000

Under anslagel anvisas medel för den allmännyttiga verksamhelen vid statens utsädeskontroll.

Statens utsädeskontroll

Anslaget bör föras upp med 2 380000 kr.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till vad jag har anfört under punkten F 6 beräknar jag anslaget till 2000000 kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till statens utsädeskontroll för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 2000000 kr.

F 8. Bekämpande av växtsjukdomar

1983/84 Utgift

523 627

1984/85 Anslag

250000

1985/86 Förslag

250000

Från anslaget utbetalas ersättningar för koslnader lill följd av åtgärder mot växtskadegörare enligt växtskyddslagen (1972:318) samt för vissa förluster till följd av sådana ålgärder. Kostnader för beredskapsåtgärder mol karantänsskadegörare bestrids också från detta anslag, liksom kostnader för undersökningar av växtprover som av växtinspeklionen överiämnas för laboratoriemässig diagnostisering.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet

67

Lanlbrukssiyrelsen

Styrelsen föreslår ett anslag av 250000 kr. och alt styrelsen bemyndigas atl använda högsl 200000 kr. för brådskande undersökningar i samband med växlinspektion samt högsl 40000 kr. för täckande av koslnader för växtskyddsförsök vid lantbruksnämnderna.

Föredragandens överväganden

I enlighet med lantbruksstyrelsens förslag beräknar jag anslaget till 250000 kr. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

att till Bekämpande av växtsjukdomar för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 250000 kr.

F 9. Lantbrukskemisk laboratorieverksamhet

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

'7 556000 6992000 6 992 000

Reservation

365 000

' Anslagen Slatens lantbrukskemiska laboralorium: Uppdragsverksamhel och Bidrag till Slatens lantbrukskemiska laboratorium.

Slatens lantbrukskemiska laboralorium bedriver som centrallaboratorium lantbrukskemisk analysverksamhel. Verksamhelen omfattar kemiska, fysikaliska och biologiska undersökningar på jordbrukels, skogsbrukets och trädgårdsnäringens områden. Lantbruksstyrelsen är chefsmyndighet för laboratoriet. Chef för laboratoriet är en föreståndare. Inom laboratoriet finns tvä avdelningar, en uppdragsavdelning och en avdelning för metodutveckling samt en ekonomisektion. Dessulom finns en filial i Röbäcksdalen. Till laboratoriet är knulen en lantbrukskemisk nämnd som lantbruksstyrelsen utser.

1984/85

Beräknad är

idring 1985/86

Lanlbruksstyrelsen

Föredraganden

Personal

82

-

-

Anslag

Ulgifler

Förvallningskoslnader

Lokalkoslnader

13 824000 2912000

4-1087 000 4-    80000

-158000 4-158000

16736000

4-1167000

-

Inkomster Uppdragsverksamhet

9744 000

-   244000

_

Nettoutgift

6992000

4-1411000

-

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                      68

Lanlbruksstyrelsen

Lanlbruksstyrelsen planerar alt se över inriktningen och omfaltningen av de olika verksamhetsgrenarna vid SLL med sikle på att anpassa verksamhelen lill de av riksdagen fastlagda riktlinjerna. Anpassningsperioden beräknas såsom förutsätts i riksdagsbeslutet omfatta även budgetårel 1985/86. Några mera betydande förändringar av resursinsatsen kan med hänsyn lill lokalbehov och personalansvar inle förvänlas under budgetåret. De förändringar som nu planeras kan förvänlas påverka anslagsbehovet först under budgetårel 1986/87.

Lanlbruksstyrelsen räknar med etl reellt oförändrai anslagsbehov för SLL:s verksamhel under bugetåret 1985/86. Efter löne- och prisomräkning uppgår bidragsbehovet till 8403000 kr.

Föredragandens överväganden

Fr.o.m. den Ijuli 1984 är lantbruksstyrelsen chefsmyndighet för SLL.

Enligt beslut av riksdagen under våren 1984 skall en anpassning till en ny verksamhetsinriktning ske. Della innebär alt en resursminskning skall genomföras så all verksamheten budgetåret 1986/87 kan bedrivas med ell drifibidrag av 5,6 milj. kr. Bl.a. skall därvid uppdragsverksamhetens inriktning och omfattning anpassas lill vad som behövs som slöd för cenlral-laboraioriefunktionen och metodutvecklingen på det lantbrukskemiska området. Koslnaderna för verksamheten med rulinanalyser skall inle belasta statsbudgeten. Vid anslagsberäkningen för budgetåret 1985/86 har jag räknal med att anpassningen till den nya verksamhetsinriktningen genomförs under budgetåren 1984/85 och 1985/86. Det ankommer på lanlbruksstyrelsen att vidta de åtgärder som krävs för all åsladkomma denna anpassning.

Med hänvisning till vad jag har anförl hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen

att   lill   Lantbrukskemisk   laboratorieverksamhet   för   budgelåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 6992000 kr.

F 10. Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet

1983/84 Utgift

-

1984/85 Anslag

1000

1985/86 Förslag

1000

Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr. till uppdragsverksamhet vid statens maskinprovningar.

Statens maskinprovningar har till uppgift att åt allmänheten prova maskiner, fordon och redskap inom jordbrukel, skogsbruket, trädgårdsnäringen och vården av grönytor samt publicera resultaten. Maskinprov-

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet

69

ningarna skall vidare enligt särskilda föreskrifter utföra officiell provning som avses i lagen (1974; 896) om riksprovplalser m. m. Maskinprovningarna ulför också uppdragsprovning på begäran av myndighet eller enskild. Maskinprovningarna har också alt tillhandagå allmänheten och berörda myndigheler med råd och upplysningar inom maskinprovningarnas verksamhetsområde samt verka för upplysning om en ändamålsenlig maskinanvändning.

Maskinprovningarna leds av en styrelse. Chef för maskinprovningarna är en föreståndare. Inom maskinprovningarna finns en enhel för allmän provning, en för officiell provning, en för uppdragsprovning samt en administrativ enhel.

1984/85              Beräknad ändring 1985/86

Statens maskin-    Före
provningar            draganden

Personal

74

-

—

Plan

Kostnader

Myndighetsuppgifter, provningsverksamhet, m. m. Riksprovplalsverksamhel

8048000 9000000

4- 911000 4- 900000

4-   511000 4-   900000

17048000

4-1811000

4-1411000

Intäkter

Uppdragsverksamhel, m. m.

Drifibidrag

Intäkter från riksprovplatsen

2053 000 5995000 9000000

4-    85 000 4-   826000 4- 900000

4-1 511 000 -1000000 4- 900000

17048000

4-1811000

4-1411000

Statens maskinprovningar

1.      Huvudförslaget innebär att driftbidraget räknas upp med 690000 kr.

2.      För all upprätthålla oförändrad omfattning av verksamhelen begärs full kompensalion för pris- och löneomräkning (4-826000 kr.).

Föredragandens överväganden

RRV har, i likhet med vad jag anförde under punkten F3, undersökt möjligheten till ökad avgiftsfinansiering också av maskinprovningarnas verksamhet, enligt de av regeringen tidigare fastställda riktlinjerna. RRV redovisar bl. a. atl kostnadstäckningen i den frivilliga s. k. allmänna provningen är låg. Enligt min mening är det rimligt atl en slörre andel av kostnaderna för denna verksamhet betalas av beställarna.

Vid anslagsberäkningen för budgetåret 1985/86 har jag därför räknal med alt kostnadstäckningsgraden i maskinprovningarnas verksamhet med allmän provning ökar.

Med hänvisning till sammanslällningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhel för budgetåret 1985/86 anvisa ell förslagsanslag av I 000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet

70

Fil. Bidrag till statens maskinprovningar

1983/84 Utgift

5912000

1984/85 Anslag

5995000

1985/86 Förslag

4995000

Reservation

Under anslagel anvisas medel för atl läcka vissa kostnader för myndighetsuppgifter m. m vid maskinprovningarna.

Statens maskinprovningar Anslaget bör föras upp med 6822000 kr.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till vad jag har anfört under punkten F 10 beräknar jag anslaget till 4995000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till statens maskinprovningar för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 4 995000 kr.

F 12. Statens växtsortnämnd

1983/84 Utgift

197649

1984/85 Anslag

302000

1985/86 Förslag

301000

Statens växtsortnämnd handhar uppgifter enligt växtförädlarrättslagen (1971:392) samt utsädeslagen (1976:298). Nämnden fullgör de skyldigheler som åligger tillsynsmyndighet enligt konventionen den 2 december 1961 för skydd av växtförädlingsprodukter.

Nämnden består av ordförande, vice ordförande samt högst sju andra ledamöter. Hos nämnden finns ett kansli som förestås av en chef

1984/85

Beräknad ändring

1985/86

Statens växtsortnämnd

Föredraganden

Personal

2

-

-

Anslag

Utgifter Förvaltningskostnader

(därav lönekoslnader) Lokalkoslnader

586500

(389000)

55 500

4-39500

(4-19000)

-25 500

4-24500

(4-11000)

-25 500

642000

4-14000

- 1000

Inkomsler

Avgifier

340000

-

-

Netloutgifl

302 000

-(-14000

- 1000

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                      71

Sialens växtsorinämnd

Anslaget bör föras upp med 316000 kr. vilkel innebär full pris- och löneomräkning.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör beräknas med utgångspunkt i elt ettårigt huvudförslag. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens växtsorinämnd för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 301000 kr.

F 13. Lantbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård: Uppdragsverksamhet

F 14. Bidrag till djurens hälso- och sjukvård

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1983/84:100 bil. 11, JoU 25, rskr 209) har regeringen i maj 1984 uppdragit åt lanlbruksstyrelsen atl avge förslag om finansiering av djurens hälso- och sjukvård. Utgångspunkten för uppdraget har varit att finansieringen av djurens hälso- och sjukvård i ökad utsträckning bör bli en angelägenhet för djurägarna.

Uppdraget har redovisats i september 1984. Styrelsen har övervägt höjning av djursjukvärdsavgiften, mervärdesbeskattning av djursjukvården, avgift pä läkemedel som används inom djursjukvården samt kollektiv finansiering genom bidrag från jordbruksnäringen.

Del är min avsikt att föreslå regeringen ätt frågan om finansieringen av djurens hälso- och sjukvård tas upp i samband med överiäggningarna om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet,

1.       till Lantbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård: Uppdragsverksamhel för budgetåret 1985/86 beräkna etl förslagsanslag av 1000 kr.,

2.       lill Bidrag idl djurens hälso- och sjukvård för budgetårel 1985/86 beräkna etl reservationsanslag av 40470000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                       72

F 15. Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård

1983/84

Utgift

1723972

1984/85

Anslag

1740000

1985/86

Förslag

1810000

Under anslaget anvisas medel för all beslrida kostnader för veterinär-vård för avlägset boende djurägare. Lantbruksnämnden disponerar medlen i enlighet med vad som framgår av veterinärlaxeförordningen (1975: 539).

Lanlbruksstyrelsen Pris- och löneomräkning 70000 kr.

Föredragandens överväganden Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

all till Bidrag till avlägset boende djurägare för velerinärvård för budgetåret 1985/86 anvisa ell förslagsanslag av I 810000 kr.

F 16. Bidrag till djurskyddsfrämjande åtgärder

1983/84 Utgift

1561561

1984/85 Anslag

2066000

1985/86 Förslag

2418000

Reservation                         272 539

Under anslaget anvisas medel för atl beslrida kostnaderna för prövning från djurskyddssynpunkt av nya djurhållningsmeloder, inredningsdetaljer m. m. i stallar och kostnader för viss verksamhet på försöksdjursområdet.

Lantbruksstyrelsen

Till ledamöterna i de regionala djurförsöksetiska nämnderna har hittills utgått endast rese- och traktamentsersättning saml i förekommande fall ersättning för förlorad arbetsinkomst.

Lanlbruksstyrelsen föreslår att utöver rese- och traktamentsersättning samt ersättning för förlorad arbetsinkomst skall utgå arvode vid nämndens sammanträden och vid möten med den grupp som skall förbereda ärendena lill nästkommande sammanträde. Styrelsen beräknar kostnaderna till 260000 kr. för budgetåret 1985/86.

Centrala försöksdjursnämnden

1.      Pris- och löneomräkning 142000 kr.

2.      Nämnden föreslår en ökning av medelsanvisningen med 500000 kr. för bl.a. sekretariatresurser, informations- och utbildningsverksamhet

Prop. 1984/85:100    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                                  73

saml ökade insatser inom området aliernaiiva och kompletlerande metoder till djurförsök.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar anslagel för nästa budgetår till 2 418000 kr. Jag har därvid räknal med 600000 kr. lill forskning för att främja alternativa och kompletterande metoder lill djurförsök enligt avialei mellan slalen och Läke-medelsinduslriföreningen. Belräffande arvodena återkommer jag i ell senare sammanhang. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt lill Bidrag till djurskyddsfrämjande åtgärder för budgetårel 1985/86 anvisa elt reservaiionsanslag av 2418000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                             74

G.    UTBILDNING OCH FORSKNING

G I. Sveriges lantbruksuniversitet

1983/84 Utgift            '530665 706                  Reservation                     -6262031

1984/85 Anslag             360996000

1985/86 Förslag        380854000

' Anslagen Sveriges lantbruksuniversitet: Förvaltningskostnader och Sveriges lantbruksuniversitet: Driftkostnader. - Anslaget Sveriges lanlbruksuniversitet: Driftkostnader.

Från anslaget bekostas ulbildning, forskning och försöksverksamhel samt djursjukvård vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Lantbruksuniversitetets verksamhet bedrivs vid 51 institutioner, elva försöksdistrikl, en lill Skara förlagd försöksgård, fem försöksparker samt ett antal jordbruksegendomar och fällstalioner.

Sveriges lantbruksuniversitet

1. Huvudförslag 4- 21 174 000 kr.

Styrelsen föreslår all huvudförslaget inte skall tillämpas på grundutbildningen, den centrala förvaltningen eller övriga gemensamma funktioner. Agronom-, hortonom-, jägmästar- och veterinärutbildningarna har alla genomgått genomgripande förändringar under senare år. För skogslekniker-och skogsmästarlinjerna skall en helt ny studieordning genomföras. En ny utbildningslinje, djursjukvårdarlinjen, har införts. För de fiesta linjerna har tidigare beslut om ökad antagning ännu inte vunnit fullt genomslag. Del har inte kunnal förhindras alt den expansionen av ulbildningen har fått ske på bekostnad av forskning/försök. En nedskärning av utbildningsresurserna medför minskad kvalitet om forskningsresurserna skall hållas oförändrade.

2. Pris- och löneomräkning 23 892 000 kr.

3. Den tillfälliga resursförstärkning som erhållits för veterinärlinjen bör permanentas för alt möjliggöra genomförandet av den nya utbildningsplanen vad gäller integration och samordning mellan ämnesområden samt en ökad utbildning rörande besättningsproblem (4- 400000 kr.).

4. SLU: s bibliotek bör kunna vara sådant ansvarsbibliotek för lantbruk, skogsbruk och veterinärmedicin som behandlades i prop. 1983/84: 107 om forskning. Ansvarsområdet skulle i så fall omfatta även jakt, fiske, växt-och skogsskydd, ekologi, livsmedel, Irä m.m. Den årliga merkostnaden härför uppgår till 1,7 milj. kr. som bör fördelas mellan berörda myndigheter inom jordbruksdepartementets ansvarsområde.

5.   Forskningen inom jordbruksområdet rörande kvalitetsstyrning av
växtproduktionen, odlingssäkerhet och odlingssystem, alternativa odlings-

Prop. 1984/85:100   Bilagall    Jordbruksdepartementet                         75

metoder och miljökonsekvenser bör förstärkas. En förstärkning av skogs-produklionsforskningen är också nödvändig. Med hänsyn till atl SJFR skall utforma samordnade program för dessa områden kan behovel av förstärkning dock inte preciseras nu.

6.      Del är viktigt bl. a. med en långsiktig kompetensuppbyggnad av forskning rörande energiproduktion. Delar av projeklanslagen bör därför successivt permanentas. 1 första hand bör medel för en fasl tjänst som professor i skogsieknik, särskilt skogsbrukets energisystem, jämle basresurser överföras till SLU. (4- 1 OOOOOO kr.)

7.      På skogsnäringens område har SLU i huvudsak koncentrerat forskningsresurser till råvaruledel. Med hänsyn lill samhällsutvecklingen är det angeläget atl öka insatserna på senare led i produktions- och distributionskedjan. Inom SLU finns kunskap såväl om råvaruframställningens villkor och möjligheterna all påverka dessa, som om frågor rörande fortsatt förädling, transport, förpackning m.m. Ett annat aktuellt forsknings- och undervisningsområde är virkesrävarans behandling med hänsyn till förbrukarnas krav. (4- 1000000 kr.)

8.      En fortsatt uppbyggnad av forskningen inom mät- och reglerteknik kan ske genom omfördelning av resurser. Med hänsyn till den omfattande systemutveckling som krävs för att nä en acceptabel forskningsnivä anser styrelsen del befogal atl yllerligare medel ställs lill förfogande. (4- I OOOOOO kr.)

9.   Lantbrukaren och lantarbetaren utsätts för såväl olycksfallsrisker
som arbetshygieniska ölägenheter vars effekter tydligt återspeglas i
olycksfallsstatistik och epidemiologiska undersökningar. Forskning har
inletts i syfte att klargöra uppkomsten av sjukdomar och i syfte alt motver
ka olägenheterna. Ytterligare elt mål med arbetsmiljöforskningen är att
skapa förutsättningar för människan att utnyttja sin kapacitet och sina nya
tekniska hjälpmedel på ett effektivare sätt. (4- 500000 kr.)

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör medel för verksamheten vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) beräknas med utgångspunkt i ett begränsat ettårigt huvudförslag. Liksom tidigare bör inte forskningsresurserna omfattas av den resursminskning som huvudförslaget innebär. Enligt min bedömning bör resursminskningen kunna klaras genom rationaliseringar inom den centrala förvaltningen och inom grundutbildningen. Del bör kunna ske bl.a. genom att utbudet av kurser ses över och genom förändring av enskilda ämnens omfattning.

SLU har i enlighet med de riktlinjer jag redovisade i prop. 1983/84; 107 om forskning lämnal förslag till omfördelning av resurserna för forskning och forskarutbildning. Omfördelningen uppgår till 4% av de samlade forskningsresurserna för två år eller ca 10 milj. kr. Den syftar till att fördjupa och förstärka långsiktig kunskapsuppbyggnad inom de forsk-

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                      76

ningsområden som har prioriterats i forskningspropositionen. Jag finner SLU;s förslag väl avvägt. En omfördelning inom en ram av högst 2% av de samlade forskningsresurserna bör ske under budgetårel 1985/86. Omfördelningen bör avse en fördjupning och förstärkning av den långsikliga kunskapsuppbyggnaden inom områdena biologiska produktionsprocesser och bioteknik, mät- och reglerteknik, veterinärmedicin och djurhälsa saml skogsproduktion och luftföroreningar. Jag avser i annat sammanhang föreslå att SLU ges i uppdrag att redovisa effekten m.m. av genomförda omfördelningar.

För innevarande budgetår har SLU anvisais medel för alt möjliggöra kunskapsuppbyggande bioteknisk forskning. Bl.a. har medel anvisats för förstärkning av ämnesområdet molekylär cellbiologi samt för uppbyggnad av en enhel för enzymutveckling. Jag har nu räknat yllerligare medel lill förstärkning av den biolekniska forskningen. (4- 500000 kr.)

Jag är f.n. inle beredd atl förorda all SLU:s bibliotek skall vara s.k. ansvarsbibliotek för lanlbruk, skogsbruk och veterinärmedicin (4).

Genom beslut ijuni 1983 medgav regeringen atl en ijänsl, personlig för Per Wramner, skall finnas inrättad vid SLU. Kostnaderna för tjänsien skall bestridas under förevarande anslag. Vid beräkning av anslaget lill löner under iredje huvudtiteln har hänsyn tagils till della. Jag har i denna fråga samrått med chefen för utrikesdepartementet. (4- 289000 kr.)

Vid mina ställningstaganden i det följande vad gäller ijänsl som professor anges den lönegrad som gäller i december 1984 i avvaklan på den överföring av bl.a. denna tjänsl lill ny löneplan som följer av avtal om löner 1984-85 för statstjänstemän m. fi. (ALS 1984-85).

I statens industriverks rapport (SIND 1980; 16) Sågverkens vidareförädling - en omväridsanalys anförs att en ökad kunskap om vedråvaror och dess egenskaper i samband med vidareförädling är angelägen. Etl aktuellt forsknings- och undervisningsområde är enligt verket sambandet mellan konsumenternas krav på de vidareförädlade produkterna och hur dessa påverkar tillverkningen och behandlingen av virkesråvaran. Verket föreslår att en professur inrättas vid SLU som täcker dessa områden och ges ansvarel för undervisningen inom ämnesområdet merkantil studieinriktning. Styrelsen för SLU har bl. a. i sin utvecklingsplan påpekat betydelsen av forskning som omfattar hela kedjan råvara-industri-marknad. Jag delar detta synsätt. Skogsindustrin är i hög grad beroende av marknadsförutsättningarna såväl på exportmarknaden som på hemmamarknaden. En ökad vidareförädling inom sågverksindustrin är enligt min bedömning betydelsefull. För denna ulveckling fordras ökad forskning om hur vedråvarans egenskaper bör utnyttjas i och anpassas lill tillverkningen av förädlade produkter. Jag förordar därför atl en tjänst som professor i marknadskunskap för sågade trävaror inrättas vid SLU. För detta ändamål har jag räknal medel under anslaget (4- 200000 kr.). Jag har i denna fråga samrålt med chefen för industridepartementet. (7)

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                     77

Jag vill i della sammanhang ta upp vissa frågor om den s. k. riksskogs-taxeringen. Taxeringen, som sedan länge bedrivs årligen, syftar till all ge en beskrivning av tillståndet i och utvecklingen av våra skogar. De dala som samlas in används bl.a. för avverkningsberäkningar och virkesbalanser till grund för skogsstyrelsens prognosverksamhet. Viktiga beslut inom skogspolitiken ulgår från dessa data. Riksskogslaxeringen är även en lämplig form för insamling av data som underlag för forskning och för kontroll av miljön. Taxeringen planeras för tioårsperioder. Den nu löpande omfattar åren 1983- 1992. Enligt SLU kan inle den för perioden planerade ambitionsnivån upprätthållas utan elt särskilt medelstillskotl. SLU förordar också att medlen till taxeringen anvisas på särskilt sätt.

För egen del vill jag framhålla riksskogstaxeringens hittillsvarande betydelse som underlag för bl.a. olika avgöranden inom skogspolitiken. Jag anser emellertid, bl.a. mot bakgrund av behovel av alt minska statens utgifter, all taxeringen måste undergå en forlsall rationalisering. Del är angelägel atl pröva om hell nya meloder kan ge tillräckliga dala för alt tillgodose laxeringens huvudsyfte ulan ökade resurskrav. Med hänsyn lill vikten av taxeringen föreslår jag emellertid att yllerligare I milj. kr. anvisas för ändamålet. För atl därulöver stärka finansieringen bör SLU ulnytlja alla möjligheter lill ökad avgiftsfinansiering av riksskogslaxeringen. Så l.ex. bör myndigheter och andra som utnyttjar taxeringens data eller Ijänsler i ökad ulslräckning kunna medverka lill täckning av fasla koslnader. Detta gäller även forskningsprojekt som bedrivs både inom och utom SLU. Så länge SLU har ansvaret för riksskogslaxeringen är del enligt min mening inle lämpligl all anvisa medel för verksamheten på särskilt säll. Mol en ändring talar också svårigheten all särskilja koslnader för forsknings- och ulvecklingsarbele inom institutionen för skogslaxering, som är att jämställa med övrig verksamhet inom SLU.

1 fråga om veterinärulbildningen vill jag anföra följande.

Regeringen uppdrog ijuni 1982 åt SLU atl göra en översyn av veterinär-utbildningen och atl i samband därmed pröva förutsättningarna för en allmäntjänslgöring (AT) inom grundutbildningen. Översynen skulle syfta till all anpassa veterinärulbildningen efter de rikllinjer som hade angetts i prop. 1981/82: 122 om djurens hälso- och sjukvård.

SLU har i september 1984 redovisat uppdraget. Förslaget innebär bl.a. att utbildningens inriktning bibehålls och all den fördjupas genom nya eller väsenlligl utvidgade kurser i vissa ämnen, atl seminarier, inlegrerade kurser och fördjupningsarbele skall ingå i utbildningsplanen saml alt krav införs på erfarenhet av praktisk djurhållning under minsl en månad. Del anses inte möjligt att genomföra AT inom grundutbildningens ram. Däremol finns utrymme för en s. k. veterinär yrkesintroduklion (VY). Förslaget innebär i princip atl VY fullgörs på veterinära befattningar under fem veckor. VY föreslås bli en inlegrerad del av ulbildningen, åsällas poäng och bli föremål för utvärdering.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet

78

Jag bedömer förslagen om veterinärulbildningen väl anpassade till de rikllinjer som anges i nämnda proposition om djurens hälso- och sjukvård. Jag har med hänsyn bl. a. härtill tagit upp en förstärkning av resurserna för veterinärlinjen med 300000 kr. (3). Del är enligt min mening av stort värde för en studerande atl efter introduktion självständigt och som arbelstagare få pröva veterinäryrkel. Veterinär yrkesintroduklion bör därför införas. Jag avser atl i annat sammanhang föreslå regeringen atl uppdra åt lanlbruksstyrelsen och livsmedelsverket att efter samråd med SLU svara för planeringen av VY- tjänsterna inom den statliga sektorn.

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen att

1.       bemyndiga regeringen att inrätta tjänsl som professor (L 24/26) i enlighet med vad jag har förordal,

2.   till Sveriges lanlbruksuniversilel för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 380854000 kr.

G 2. Lokalkostnader m. m. vid Sveriges lantbruksuniversitet

1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

191436000 191472 000

Från anslagel bekostas lokalhyror vid Sveriges lantbruksuniversitet och ersättningar till domänverkets fond för upplåten mark.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Sveriges lanl-        Före-bruksuniver-         draganden silel

Lokalhyror Ersällning till domänverkets fond

188786000

2650000 191436000

-2492 000                4-36000 -2492000                  4-36000

Föredragandens överväganden Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lokalkoslnader m.m. vid Sveriges lanlbruksuniversilel för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 191 472000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                      79

G 3. Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m.

1983/84 Ulgift                29506437                  Reservation                    35210723

1984/85 Anslag              13 500000

1985/86 Förslag             14800 000

Från anslaget anvisas medel lill byggnadsarbeten för Sveriges lanlbruksuniversilel och andra institutioner som har anknytning lill forsknings- och försöksverksamhel inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde.

Byggnadsstyrelsen

I fråga om investeringsobjekt, som tidigare inte redovisats för riksdagen eller för vilka föreslås nya kostnadsramar, anförs följande.

Diverse objekl. 1 gällande investeringsplan finns under denna rubrik uppförd en kostnadsram av 52970000 kr. i prisläget den Ijanuari 1983. Den hittills gällande konstruktionen av kostnadsramen har fr. o. m. budgetåret 1984/85 ändrats lill en årsbunden kostnadsram. För budgetårel 1984/85 uppgår denna till 13 milj. kr. i prisläget den I januari 1983, vilket motsvarar 13,8 milj. kr. i prisläget den 1 januari 1984. Av ramen får högsl 9 milj. kr. las i anspråk av byggnadsstyrelsen för utförande av sädana smärre byggnadsåtgärder som inte medför nämnvärd utökning av lokalinnehavet och för vilka koslnaderna i varje särskilt fall inle överstiger 2 milj. kr. i prisläget den Ijanuari 1984. Kostnadsramen i övrigt, 4 milj. kr., får tas i anspråk endast efler beslui av regeringen.

T.o.m. budgetåret 1983/84 har disponerats 29675000 kr. av byggnadsstyrelsens del och 16970000 kr. av regeringens del. Därtill kommer att arbeten lill en kostnad av ca 17,7 milj. kr. slutredovisats av byggnadsstyrelsens del per den 30juni 1984.

Detta innebär att av byggnadsstyrelsens del under budgetåret 1983/84 disponerats ett ramutrymme av 29675000 4- 17700000-18 870 000 (föregående års disposilion) = 28505000 kr. Av regeringens del har ell projekt igångsatts under budgetårel.

De byggnader och lokaler som disponeras av institutioner inom högskoleområdet och inom övriga forskningsinstitutioner inom jordbruksdepartementels verksamhetsområde utgör tillgångar med lång varaktighet. Det gäller därför att utnyttja dem effektivt. De av statsmakterna fastlagda besparingskraven släller vidare krav på en ökad rationalitet hos lokalerna. Mol bakgrund av del begränsade investeringsulrymmet för nybyggnader måste ökad uppmärksamhet ägnas ål investeringsbehoven för att brister i arbetsmiljön skall kunna rältas till och för att kunna effektivisera utnyttjandet av de befintliga lokalresurserna. Dessa investeringsbehov belastar i första hand ramarna för Diverse objekl.

Styrelsen föreslår atl ramen för budgelåret 1985/86 förs upp med 13,8 milj. kr.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet

80

Projektering. Styrelsen föreslår atl för budgetåret 1985/86 förs upp en medelsförbrukning av I milj. kr.

Föredragandens överväganden

Med stöd av finansfullmakten för budgelåret 1983/84 uppdrog regeringen ål byggnadsslyrelsen att projektera och utföra byggnader för djurslallar m.m. för en husdjursförsöksstation förlagd till Mellangård, Sveriges lantbruksuniversitetet i Alnarp. 1 investeringsplanen förs därför upp en ny kostnadsram Alnarp. Mellangård. Husdjursförsöksslation.

1 investeringsplanen har jag under kostnadsramen Diverse objekl (budgetåret 1985/86) beräknal medel för sådana ny- och ombyggnadsobjekl för vilka koslnaderna i varje särskilt fall inte överstiger 4 milj. kr.

Övriga objekt i investeringsplanen för nästa budgetår har lidigare redovisats för riksdagen.

Jag förordar all medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.

Invesieringsplan (I OOO-tal kr.)

Byggnadsobjekt

Kostnadsram

1983-       1984-01-01      01-01

Medelsförbrukning

Bygg-     Färdig-slarl        ställande

Faktisk Beräknad för

t.o.m.    ----------------

1984

06-30      1984/85   1985/86      år/män    år/mån

Slulredovisal 1984-06-30 Färdigställda, ej slutredovisade objekt

Sveriges lantbruksuniversitet

Ulluna

Central service Kraftfoderfabrik vid

Lövsta. Om- och

tillbyggnad

Alnarp Växlskyddscentrum

Mellangård. Husdjurs-försöksstation

Diverse objekt

(lidigare budgelår)

Diverse objekt

(budgetåret 1984/85)

Diverse objekt

(budgetåret 1985/86)

Projekteringskostnader

Reducering av medelsbehovel Beräknal medelsbehov

17735                                                                                 17 159

136025    136 225                                                                  132 362

11000     11000     9914     1000         70         83-02      83-10

6 300      6000     5 300       500       100         82-09      83-09

61000     61000 53 110     6 000       1000        78-03      83-08

43 700      1218    10000    25000        84-11      86-02

52970     48 840                                                              17 833)

■13 800

13 800

J

13 000 13 800 13 800

6983     1000       1000

298030   334365      243879   32 300 40970

3 300       6470

29000       34500

Anslagsbehovet beräknar jag avrundat till 14,8 milj. kr. enligt följande sammanslällning.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                      81

Anslagsberäkning (I OOO-tal kr.)

Medelslillgång                                                               Beräknad medelsförbrukning

35210

1984/85

29000

13 500

1985/86

34 .SOO

14 790

Behållning 1984-07-01

Anslag för 1984/85

Anslag för 1985/86 (förslag)

63500                                   63 500

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen alt

1. bemyndiga regeringen atl beslula om byggnadsarbelen vid Sveri
ges lantbruksuniversitet m.m. inom de kostnadsramar som jag
har förordal i del föregående,

2. till Byggnadsarbelen vid Sveriges lanlbruksuniversilel m.m. för
budgetårel 1985/86 anvisa elt reservaiionsanslag av 14800000 kr.

G 4. Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m.

1983/84 Utgift               29034100                  Reservation                    13757426

1984/85 Anslag              18300000

1985/86 Förslag             29900000

Från anslaget bekostas inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet och andra institutioner som har anknytning lill forsknings- och försöksverksamhel inom jordbruksdeparlementets verksamhetsområde.

Inredning

1 det följande redovisas endast redan beslutade, nya eller ändrade kostnadsramar som skall föras upp i inredningsplanen.

Byggnadsstyrelsen

1 fråga om inredningsprojekt, som inte tidigare redovisals för riksdagen eller för vilka föreslås nya kostnadsramar, anförs följande.

Sialens nalurvårdsverk. Ersäiiningsanskaffningar m. m. I gällande inredningsplan finns uppförd en ram av 5 milj. kr. för i första hand inredning till nyanskaffade lokaler i Studsvik och Slockholm. I ramen finns sedan lidigare reserverat 1,4 milj. kr. för inredning lill brackvallenloxikologiska laboratoriets lokaler i Studsvik. Lokalfrågan har försenats och infiyttning i nya lokaler beräknas ske försl under våren 1986. De beräknade koslnaderna avser prisläget 1982/83, vilket innebär all kostnaderna för inredning vid färdigställande våren 1986 beräknas lill 1,7 milj. kr. För verkets miljö-6   Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 11

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                      82

konlrollaboralorium planeras nya lokaler i Uppsala. Verksamhelen disponerar i dag lokaler och inredning inom universiletel. Vid etl färdigställande under våren 1986 uppskattas koslnaderna för erforderlig inredning lill 2,5 milj. kr. Inom naturvårdsverket föreligger behov av kompletteringar och återanskaffning av inredning för etl stort antal lokaler. Kostnaderna för den mesl angelägna anskaffningen har bedömts lill 1 milj. kr.

Efler samråd med naturvårdsverket föreslår byggnadsstyrelsen all ramen höjs till 8,8 milj. kr.

Sialens strålskyddsinslitut. Ersättningsanskaffningar m.m. I gällande inredningsplan fmns uppförd en ram av 500000 kr. för ersättningsanskaffning. För kompletteringar av bl.a. terminalarbetsplalser samt behov av ersättning av försliten inredning av laboratorier och kontor erfordras 250000 kr.

Efter samråd med strålskyddsinslitulet föreslår byggnadsstyrelsen att ramen höjs lill 750000 kr.

Diverse objekt. I gällande inredningsplan är uppförd en delram av 7,0 milj. kr. Av beloppet får byggnadsstyrelsen ta i anspråk 5,5 milj. kr. för oförutsedda mindre inredningsobjekt saml för sädana objekl för vilka verket beslutar om byggnadsåtgärder. Kostnadsramen i övrigt får las i anspråk endast efter beslut av regeringen. Kostnadsramen är avsedd för inredning av lokaler i samband med funktionella förändringar vid ombyggnader och omdispositioner. Fr.o.m. budgetåret 1982/83 får ramen även användas för planmässig ersättningsanskaffning vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Någon slutredovisning av färdigställda delprojekt har inte skell under budgetåret 1983/84. De färdigställda delprojekten uppgår till totalt ca 1,0 milj. kr. Detta innebär att ramen för budgetårel 1984/85 för beslulade men ännu inte färdigställda projekt samt planerade projekl uppgår till ca (7,0-1,5 (regeringens del) - 1,0) = 4,5 milj. kr.

Genom beslut den 17 maj 1984 bemyndigade regeringen verkel atl la i anspråk högst 0,4 milj. kr. för inredning och utrustning för Nordiska genbanken. Den del av kostnadsramen som verkel inte beslutar om, 1,5 milj. kr., uppgår därefter till 1,1 milj. kr.

Resurser för återanskaffning har inte kunnat avsättas för budgelärel 1984/85. Lantbruksuniversitetet har framfört behov av medel för ersättningsanskaffningar för budgetåret 1984/85 lill ell värde av 1 milj. kr. Under de närmast kommande åren och under 1990-talet kommer behoven av återanskaffning successivt alt öka med hänsyn till slitaget i de lokaler som färdigställdes under slutet av 1960-lalel.

I avvaklan på regeringens ställningstagande föreslår byggnadsstyrelsen att medel för återanskaffning anvisas för budgetårel 1985/86 med ett belopp av 0,8 milj. kr.

Inom kostnadsramen Diverse objekt finansieras i ökad omfattning inredning i samband med ombyggnader och omdispositioner. För budgetårel

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                     83

1985/86 beräknas 1,5 milj. kr. Byggnadsslyrelsen föreslår all årsvisa kosl-nadsramar anvisas fr.o.m. budgetåret 1985/86. För budgetårel 1985/86 föresläs atl en kostnadsram av 2.3 milj. kr. (0,8 -f 1,5) benämnd För byggnadsstyrelsens fördelning förs upp i inredningsplanen för inredning lill projekl för vilka verket beslular om byggnadsålgärder samt för ersättningsanskaffning m.m. Den nuvarande kostnadsramen Diverse objekl föreslås uppförd för budgetåret 1985/86 med oförändrai 7,0 milj. kr., varav 5,5 milj. kr. bör få las i anspråk av byggnadsstyrelsen och medel i övrigt endast efter beslut av regeringen.

Utrustning

I det följande redovisas endast redan beslulade. nya eller ändrade kosl-nadsramar som skall föras upp i uirustningsplanen.

Utruslningsnämnden för universitet och högskotor (UUH)

I fråga om ulruslningsobjekl, som tidigare inte redovisats för riksdagen eller för vilka föreslås nya kostnadsramar, anförs följande.

Alnarp. Växtförädling, Svalöv. Budgetåret 1983/84 uppfördes en delram av 2 milj. kr. i utrustningsplanen för alt som en första etapp möjliggöra utrustning bl.a. av en ny laboratoriebyggnad. Lokalfrågorna är nu i de delar som sammanhänger med utrustningen lösta och lantbruksuniversitetet har upprättat etl förslag lill ulruslningsprogram för etapp 2 av projeklel. Förslagel upptar utrustning för sammanlagl ca 2,8 milj. kr., varav ca 950000 kr. för ett fotomelermikroskop och 1,0 milj. kr. för två växtodlingskammare. UUH föreslår att den i utrustningsplanen uppförda delramen ersätts med en definiliv kostnadsram av 4,7 milj. kr.

Alnarp. Husdjursförsöksslation. Regeringen uppdrog i april 1984 åt byggnadsstyrelsen att projektera och utföra byggnader med byggnadsan-knuten utrustning, husdjursförsöksstation i Alnarp. UUH föreslår alt en kostnadsram av 2,4 milj. kr. för den icke byggnadsanknutna utrustningen skall föras upp i uirustningsplanen.

Sveriges lantbruksuniversitet. Ersättningsanskaffningar m.m. budgetåret 1985186. För budgetåret 1984/85 är uppförd en kostnadsram av 11,5 milj. kr. för detta ändamål. Kostnadsramen har visat sig vara otillräcklig för att tillgodose dels ersättning av försliten utrustning, dels utrustningsbehov föranledda av nya arbetsmiljö- och djurskyddsbestämmelser, ökal studerandeintag, mindre byggprojekt m.m.

För budgelåret 1985/86 föreslår styrelsen för Sveriges lantbruksuniversitet i samråd med UUH atl en definitiv kostnadsram av 14,3 milj. kr. förs upp i utrustningsplanen.

Statens nalurvårdsverk. Ersättningsanskaffningar m.m. budgetåret 1985186. För budgetåret 1984/85 är uppförd en kostnadsram av 6080000 kr. fördetta ändamål.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                       84

Statens nalurvårdsverk beräknar med utgångspunkt i en genomsnittlig leknisk livslängd av 10 år för verkets ulruslning (exkl. forskningsfariygel Ancylus) etl medelsbehov av ca 6 milj. kr. för ersättningsanskaffningar. Vid ersättningsanskaffning bör i vissa fall utrustning med förbättrad funktion väljas. Som exempel anger verket aulomalisering och dalorisering av analysutrustning. Merkostnaden beräknas till 0,6 milj. kr. På forskningsfartyget Ancylus behöver utrustning ersättas för ca 0.2 milj. kr. Del sammanlagda medelsbehovel för ersäiiningsanskaffningar blir således 6,8 milj. kr.

Verkets övriga nyanskaffningsbehov uppgår till ca 9 milj. kr. varav 7,9 milj. kr. avser högpriorilerad verksamhel. Verkel har efter samråd med UUH begränsat sina nyanskaffningsförslag till 2,7 milj. kr. för vissa större investeringar i samband med ändrad verksamhetsinriktning, vidareutveckling av system för databearbetning och fortsatt rationalisering av den administraliva verksamhelen.

UUH föreslår atl en definiliv kostnadsram av 9,5 milj. kr. förs upp i uirustningsplanen för budgetårel 1985/86.

Statens strålskyddsinslitut. Ersättningsanskaffningar m. m. budgetåret 1985186. För budgetåret 1984/85 är uppförd en kostnadsram av 1 350000 kr. för detta ändamål.

UUH föreslår att en definitiv kostnadsram av 1450000 kr. förs upp i uirustningsplanen för budgetårel 1985/86.

Föredragandens överväganden

Med utgångspunkt i de förslag som byggnadsstyrelsen har redovisal förordar jag att följande inredningsplan läggs till grund för medelsberäkningen för nästa budgetår.

I inredningsplanen för budgetårel 1984/85 finns under rubriken Statens Nalurvårdsverk. Ersättningsanskaffningar m.m. budgetårel 1984/85 uppförd en kostnadsram av 5 milj. kr. Vidare finns under rubriken Statens Strålskyddsinslilul. Ersättningsanskaffningar m.m. budgetårel 1984/85 uppförd en kostnadsram av 0,5 milj. kr. Inom ramarna beräknas medel för komplettering och ersättningsanskaffning av inredning av lokaler med anknytning till forsknings- och försöksverksamhet vid naturvårdsverket och slrålskyddsinstitutet.

Jag föreslår att nu gällande konstruktion av ifrågavarande ramar ändras och atl det fr.o.m. budgetårel 1985/86 beräknas medel för ersättningsanskaffningar m. m. för naturvårdsverket under årsbundna kostnadsramar. Jag föreslär därför atl i inredningsplanen under rubriken Statens nalurvårdsverk. Ersättningsanskaffningar m. m. för budgetårel 1985/86 förs upp en kostnadsram av 1,3 milj. kr. För inredning av miljökontrollaboratoriet vid naturvårdsverket föreslår jag en kostnadsram av 1,5 milj. kr. under rubriken Statens nalurvårdsverk. Miljökonlrollaboraiorium. Jag ämnar senare denna dag föreslå en ny anslagskonslruktion fr.o.m. den Ijuli 1985

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet

85

för statens strålskyddsinslitut. Medel för ersättningsanskaffning m.m. av inredning anvisas efter detta datum i annan ordning. Någon ny årlig kostnadsram för ersättningsanskaffning m. m. bör därför inle föras upp i inredningsplanen.

Inom kostnadsramen Diverse objekt beräknas medel till byggnadsstyrelsens disposition för oförutsedda mindre inredningsprojekl m. m. samt medel till regeringens disposition för inredning av investeringsobjekt för vilka investeringskostnaderna i varje särskilt fall inle överstiger 4 milj. kr. Jag har tidigare vid min anmälan av byggnadsarbelen inom jordbruksdepartementels verksamhetsområde under punkten G 3 berört denna fråga. Ramen för Diverse objekl räknas upp årligen. Enligt hittills gällande regler kan ramutrymme las i anspråk för nya objekl med hänsyn till uppräkningen saml i den mån ramutrymme kan tillskapas genom slutredovisning av gamla objekl.

Jag föreslår alt nuvarande konstruktion av ramen ändras. Fr. o. m. budgetårel 1985/86 övergår jag till atl beräkna medel för diverse objekl under en årsbunden kostnadsram. Jag föreslår därför atl en kostnadsram av 2,1 milj. kr. förs upp under rubriken För byggnadsstyrelsens fördelning budgetåret 1985/86. Jag har under ifrågavarande ram beräknat medel för planmässig ersättningsanskaffning av inredning vid Sveriges lantbruksuniversitet och statens veterinärmedicinska anställ.

De kostnader som förts upp i inredningsplanen bör godtas.

Inredningsplan (I OOO-tal kr.)

Inredningsobjekt

Kostnadsram

Medelsförbrukning

defi-       delram   art'

niliv

ram

t.o.m.   Beräknad för 1981

06-30     1984/85 1985/86

Slutredovisade projekl 1984-06-30

Projekt färdigställda före 1983-07-01 men ännu ej slutredovisade

Sveriges lantbruksuniversitet

Ulluna

Central service Växlskyddscentrum

1 100       1

748

Alnarp

•   8.500                    1

5 197

Växlskyddscentrum

Statens veterinärmedicinska anstalt

Ulluna

Centralblock

11 000                   1

10636

Upplands Bro Blodlappningsbyggnad

5.50                   1

491

Prop. 1984/85:100    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet

86

Inredningsobjeki

Kostnad

sram

Medels

förbrukning

defi-

delram

an'

t.o. m.

Beräknad för

1984

ram

06-30

1984/85 1985/86

Fiskeristyrelsen

Kälarne

Fiskeriförsöksanstalt

Inredning och

utrustning

5 825

1

5 748

Statens naturvårdsverk

Ersättningsanskaffningar m.m. budgetårel 1984/85

Ersättningsanskaffningar m.m. budgetårel 1985/86

Miljökontroll-laboraloriuni

5 000 1300 1500

1

3 3

1541

Statens strålskyddsinstitut

Ersättningsanskaffningar m.m. budgelåret 1984/85

500

1

329

Diverse objekt

(tidigare budgetår)

7 000

1

2061

För byggnadsstyrelsens fördelning budgetåret 1985/86

2 100

3

43 275

1100

26751

4300      8000

44 375

39051

' Arl av kostnadsram för resp. objekl.

I. Ay siaismakterna lidigare godtagen kostnadsram.

2a. Andrad kostnadsram (tidigare fastställd som definitiv).

2b. Ändrad kostnadsram (lidigare fastställd som delram).

3. Ny kostnadsram.

Anslagsbehovet för inredning beräknar jag avrundat till 9 milj. kr. enligt följande sammanställning.

Anslagsberäkning avseende inredning (I OOO-tal kr.)

Medelstillgäng

Beräknad medelsförbrukning

Medelsreservalion Anslag för 1984/85 Anslag för 1985/86 (förslag)

1831 1500 8969

12300

1984/85 1985/86

4 300 8000

12300

De kostnader som tas upp i följande utrustningsplan bör godtas. Jag föreslår all under rubriken Sveriges lantbruksuniversitet. Alnarp. Växtförädling, Svalöv förs upp en definiliv kostnadsram av 3750000 kr. Med hänvisning till vad jag tidigare har anfört under punkten G 3 om husdjurs-

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet

87

försöksstation i Alnarp förordar jag atl under rubriken Sveriges lanlbruksuniversilel. Alnarp. förs upp en ny kostnadsram Husdjursförsöksstation i planen.

Med hänsyn till vad jag nyss har anfört om en ny anslagskonstruktion för statens strålskyddsinslilul behöver nägon ny årlig ram för ersättningsanskaffningar m. m. för institutet inte föras upp i uirustningsplanen.

Uirusiningsplan (1 OOO-tal kr.)

Ulruslningsobjekl

Kostnad

sram

Medelsförbrukning

definitiv ram

delram

art'

t.o.m.   Beräknad för

19jj/|

06-30     1984/85 1985/86

Projekl färdigställda före 1984-06-30 men ännu ej slutredovisade

76620

69731

Sveriges lantbruksuniversitet

Ulluna

Centrala servicefunktioner m. m.

1950

1

1092

Garpenberg Planlförsöksslation

1900

1

458

Alnarp

Växtförädling, Svalöv Husdjursförsöksslation

3 750 2000

2b 3

1602

Röbäcksdalen

Maskin- och lagerutrymmen

700

1

254

Ersäiiningsanskaffningar tn.m.

Budgetårel 1983/84                     II 000

Budgetåret 1984/85                    11500

Budgetåret 1985/86                    12 750

Statens veterinärmedicinska anstalt

Vaccinenhel                                    5 800

Statens naturvårdsverk

Ersättningsanskaffningar

m.m. budgelåret 1983/84            5 850

Ersättningsanskaffningar

m. m. budgetårel 1984/85           6080

Ersättningsanskaffningar

m. m. budgetårel 1985/86           6 500

Statens strålskyddsinstitut

Ersättningsanskaffningar

m. m. budgetåret 1983/84           I 300

Ersättningsanskaffningar

m. m. budgelåret 1984/85           1 350

3 837

1           1227

I           2680

I 3

476

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet

Ulruslningsobjekl

Kostnad

sram

Medels

förbrukning

definitiv ram

delram

an'

t. 0. m.

1984-

06-30

Beräknad för

1984/85 1985/86

Vissa utredningskostnader

360 149410

1

118 81475

25000     24600 131075

' Arl av koslnadsram för resp. objekl.

I. Av statsmakterna lidigare godtagen kostnadsram.

2a. Ändrad kostnadsram (lidigare fastställd som definitiv).

2b. Ändrad koslnadsram (tidigare fastställd som delram).

3. Ny kostnadsram.

Anslagsbehovet för nästa budgelår för ulruslning beräknar jag till 20,9 milj. kr. enligt följande sammanställning.

Anslagsberäkning avseende utrustning (1 OOO-tal kr.)

Medelstillgäng                                                               Beräknad medelsförbrukning

Medelsreservation 1984-06-30                    11926         1984/85            25 000

Anslag för 1984/85                                       16800         1985/86            24600

Anslag för 1985/86 (förslag)                        20874

49600                              49600

Byggnadsstyrelsen och utrustningsnämnden får för varje i inrednings-resp. utrustningsplanen upptaget objekt lägga ut beställningar intill högsl det belopp som angetts som koslnadsram för objektet med avdrag för de medel som har förbrukats vid tidpunkten för beställningen. För nästa budgetår innebär detta att medgivande får lämnas atl beställa inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m. dels för byggnadsstyrelsen till ett sammanlagt belopp av (44 375000-39051000=) avrundat 5,3 milj. kr., dels för utruslningsnämnden till ett sammanlagl belopp av (149410000-131075000=) avrundat 18,3 milj. kr., allt att betalas tidigast under budgetåret 1986/87.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.       bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av inredning och utrustning för lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m. inom de kostnadsramar som jag har förordal i det föregående,

2.       till Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 29900000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                      89

G 5. Skogs- och jordbrukets forskningsråd

1983/84 Utgift               46503933                  Reservation                      6705918

1984/85 Anslag              56359000

1985/86 Förslag             58613000

Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) skall enligi sin instruktion främja och stödja i första hand sådan grundläggande och långsiktig forskning som gagnar skogsbruket, jordbruket och trädgårdsnäringen.

Skogs- och jordbrukets forskningsråd

1.      Pris- och löneomräkning 5455 000 kr.

2. SJFR har fått i uppdrag att lägga fram förslag till ell sammanhållet forskningsprogram rörande alternativa produktionsformer. Del finns etl slort behov av forskning på della område. Rådet föreslår all ytterligare 6 milj. kr. anvisas för nästa budgetår.

3. SJFR har vidare fåll i uppdrag all ge förslag till ett långsiktigt program för skogsforskning. Enligt rådets uppfattning bör 4 milj. kr. anvisas för den tvärvetenskapliga skogsforskningen för nästa budgelår.

4.      Behovel av kunskapsuppbyggnad inom vattenbruket är utomordentligt slorl. Det är nödvändigt atl i betydande ulslräckning öka forskningsmedlen. Rådet föreslår ytterligare 4 milj. kr. härför.

Föredragandens överväganden

Riksdagen beslulade våren 1984 om en ökning av anslaget till skogs- och jordbrukets forskningsråd för förstärkning och fördjupning av prioriterade forskningsområden inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde (prop. 1983/84: 107 bil. 6, JoU 30, rskr 406). För budgetåret 1985/86 bedömer jag att resursförstärkningar på angelägna forskningsområden utöver pris- och lönekompensation måste ske genom omfördelning av befintliga resurser.

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 58613000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Skogs- och jordbrukets forskningsråd för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 58613000 kr.

G 6. Stöd till kollektiv forskning

1983/84 Utgift              '19700000                   Reservation

1984/85 Anslag             '19900000

1985/86 Förslag             20400000

' Anslagen Stöd lill kollektiv jordbruksleknisk forskning, Slöd lill kollekliv forskning rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m.m. och Stöd till kollektiv skogsteknisk forskning.

Under anslaget anvisas medel till stöd för kollektiv jordbruksteknisk forskning och skogsteknisk forskning samt kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m. m.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                      90

Kollekliva program (HK)0-lal kr.)

1985/86

1986/87

Jordbruksteknik

Skogsteknik

Skogsträdsförädling, skogsgödsling.

m. m.

2 500 11600

6 300

2 500 12 000

6 500

Summa program

20400

21000

1.      Statens slöd lill kollekliv jordbruksleknisk forskning regleras i ett mellan staten och Stiftelsen Svensk jordbruksteknisk forskning träffat avtal om gemensam finansiering av forsknings- och ulvecklingsverksamhet på det jordbrukstekniska området. Avtalet avser liden den 1 juli 1984-den 30 juni 1987. Enligt avtalet medverkar staten i finansieringen av verksamhelen genom ell åriigt bidrag av 2,5 milj. kr., eller sammanlagt 7,5 milj. kr. Stiftelsen åtar sig att under avtalsperioden tillskjuta lägst molsvarande belopp, varav sammanlagl minsl 4,8 milj. kr. i form av direkl bidrag. Ansvarel för genomförandel av del avtalade programmet åvilar Jordbrukstekniska institutet.

2. Statens nuvarande stöd till kollektiv skogsteknisk forskning regleras i etl mellan slaten och Stiftelsen Skogsteknisk FoU träffat avtal om gemensam finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhel på del skogs-tekniska området. Avtalet löper ut den 30 juni 1985. Med anledning härav har efter överläggningar med stiftelsen ett under förbehåll av regeringens godkännande nytt avtal träffats för tiden den I juli 1985 - den 30 juni 1987. Enligt avlalel ålar sig staten alt medverka i finansieringen av verksamheten genom alt tillskjuta 23,6 milj. kr., varav 11,6 milj. kr under budgetåret 1985/86 och 12,0 milj. kr. under budgetårel 1986/87. Stiftelsen åtar sig atl under avtalsperioden tillskjuta sammanlagt lägst 23,6 milj. kr., varav minsl 21,6 milj. kr. som direkl, kontant bidrag.

3. Statens nuvarande stöd till kollekliv forskning rörande skogslrädsför-ädling och skogsgödsling m. m. regleras i etl mellan slaten och Stiftelsen Skogsförbätlring träffat avtal om gemensam finansiering av forsknings-och utvecklingsverksamhet rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m. m. Avlalel löper ul den 30juni 1985. Med anledning härav har efler överläggningar med stiftelsen ett under förbehåll av regeringens godkännande nytt avtal träffats för liden den I juli 1985 - den 30 juni 1987. Enligt avtalet åtar sig staten att medverka i finansieringen av verksamheten genom alt tillskjuta 12,8 milj. kr., varav 6,3 milj. kr. under budgetåret 1985/86 och 6,5 milj. kr. under budgetåret 1986/87. Stiftelsen ålar sig atl under avtalsperioden tillskjuta sammanlagt lägst 12,8 milj. kr., varav minsl 12,0 milj. kr. som direkt, kontant bidrag.

Jag biträder förslagen till avtal dels mellan staten och Sliftelsen Skogsteknisk FoU, dels mellan staten och Stiftelsen Skogsförbätlring. Med hänvisning till sammanställningen bör anslaget föras upp med 20,4 milj. kr.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                      91

Jag avser att i annal sammanhang återkomma till regeringen med förslag all lill SJFR delegera handläggningen av frågor om kollekliv forsknings-och utvecklingsverksamhel inom skogsbrukels och jordbrukets områden.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen atl

1.        bemyndiga regeringen att ikläda sig de ekonomiska förpliktelser som följer av det avtal angående stöd lill kollekliv skogsleknisk forskning som jag har nämnl i del föregående,

2.        bemyndiga regeringen att ikläda sig de ekonomiska förpliktelser som följer av del avtal angående stöd lill kollekliv forskning rörande skogslrädsförädling och skogsgödsling m. m. som jag har nämnt i del föregående,

3.   lill Slöd till kollektiv forskning för budgetårel 1985/86 anvisa etl reservaiionsanslag av 20400000 kr.

G 7. Bidrag till växtförädling

1983/84 Utgift               29352 360                 Reservation                         887326

1984/85 Anslag              28590000

1985/86 Förslag             26500000

Den gemensamma finansieringen av växtförädlingen regleras i avtal mellan staten och jordbrukets föreningsrörelse. Avtalet avser tiden den I januari 1980-den 31 december 1989.

Inför de sisla fem åren av avtalsperioden förutsätts enligt avtalet alt förhandlingar las upp mellan staten och föreningsrörelsen beträffande storleken av de lotala bidragen. Sådana förhandlingar pågår f. n.

För näsla budgetår bör anslagel tas upp med elt belopp av 26,5 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

atl till Bidrag lill växtförädling för budgetårel 1985/86 anvisa ett reservaiionsanslag av 26500000 kr.

G 8. Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien

1983/84 Utgift

673 527

1984/85 Anslag

584000

1985/86 Förslag

602000

Skogs- och lantbruksakademien har till uppgifl all med slöd av vetenskap och praktisk erfarenhet verka för det svenska jordbrukets och skogsbrukets samt angränsande näringars ulveckling och förkovran. Från anslaget bestrids kostnader för akademiens ordinarie tjänstemän, ersättning åt skoglig expertis, bidrag till bibliotek m. m. samt vissa kostnader för utländskt forskarutbyte och utländska forskarkontakter.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                      92

Skogs- och lantbruksakademien

1. Pris- och löneomräkning 35 000 kr.

2. Akademien har företagil en översyn av akademiens framlida verksam
hetsinriktning och lokalbehov. Därvid har etl handlingsprogram lagls fram
av vilkel framgår att akademien avser att utveckla och vidga sill engage
mang i Ulredningar och som remissinstans samt all med sin kompelens
söka Ulgöra en stark resurs i den forskningspolitiska planeringen, vilkel
framhållits som önskvärt i den forskningspolitiska propositionen. För des
sa åtaganden föreligger ell behov av personalförstårkning. Akademien
begär därför för budgelåret 1985/86 medel som tillsammans med nuvarande
anslag moisvarar lönekostnaderna för akademiens sekreterare och tre
handläggare. (4- 346000 kr.)

Föredragandens överväganden

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

all lill Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för budgelåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 602000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet

93

H.   MILJÖVÅRD

H 1. Statens naturvårdsverk

Kemikommissionen har under år 1984 lagl fram belänkandel (SOU 1984:77) Kemikontroll. De förslag som lagts fram av kommissionen berör anslagen Statens nalurvårdsverk, Toxikologisk informationsservice, m.m. och Undersökningar av hälso- och miljöfarliga varor. Del är min avsikt alt senare föreslå regeringen att lägga fram en särskild proposition med anledning av kommissionens förslag. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

all, i avvaklan på särskild proposition i ämnet, till Statens naturvårdsverk för budgetåret 1985/86 beräkna ett förslagsanslag av 100776000 kr.

H 2. Koncessionsnämnden för miljöskydd

1983/84 Ulgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

8017556 7954000 8638000

Koncessionsnämnden för miljöskydd handlägger ärenden rörande tillstånd eller förbud mot miljöfarlig verksamhel. Nämnden består av ordförande och tre andra ledamöter. 1 nämnden finns fyra avdelningar.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Koncessionsnämnden för miljöskydd

Föredraganden

Personal

29

—

-

Anslag

Ulgifler Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Reseersättningar Lokalkostnader

6 503 000

(5 652000)

525 000

926000

4-615 000

(-F 264 000)

4-212000

4- 85 000

4-478000

(4-343 000)

4-125000

4- 81000

7 954000

4-912000

4-684000

Koncessionsnämnden för miljöskydd

1.      Pris- och löneomräkning 462000 kr.

2. Huvudförslaget innebär en minskning av resurserna med 168000kr. En tillämpning av huvudförslagel kan få ej önskvärda konsekvenser, såsom förlängd handläggningstid för ärenden vid nämnden.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                       94

Föredragandens överväganden

Del är angelägel alt handläggningstiderna vid koncessionsnämnden kan hållas nere. Jag har därför beräknal anslaget utan reduktion enligt huvudförslagel.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Koncessionsnämnden för miljöskydd för budgetåret 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av 8638000 kr.

H 3. Miljövårdsinformation

1983/84 Utgift

2892922

1984/85 Anslag

3 400000

1985/86 Förslag

3 500000

Reservation                         718695

Anslaget används för informalion inom miljövårdsområdet. Från anslagel utgår också av regeringen bestämda bidrag till vissa organisationer.

Slatens naturvårdsverk

Utöver den nu löpande informationsverksamheten på bibehållen ambitionsnivå behöver för budgetårel 1985/86 de allemansrättsliga frågorna uppmärksammas. En allt slörre efterfrågan på information om allemansrätten sker i takt med den ökade luristslrömmen. 1 fiera riksdagsmotioner ställs krav på ökning av just informationen om allemansrätten. Kommuner och länsslyrelser efterlyser också mera informationsmaterial. De utländska turisterna liksom invandrarna behöver här särskilt bli bällre informerade. Detla kräver en omfattande satsning på många olika språk och olika media.

Anslaget behöver ökas med 0,5 milj. kr. för dessa satsningar under budgetårel 1985/86.

De ideella naturvårdsorganisalionerna har stor betydelse för opinionsbildningen på miljövårdsområdet. Dessa verksamheter bör därför få elt fortsatt statligt slöd. Naturvårdsverket föreslår en uppräkning av tidigare bidrag med hänsyn till pris- och löneutveckling.

Naturvårdsverket begär 3 990000 kr. för budgetåret 1985/86.

Föredragandens överväganden

För näsla budgelår bör anslagel höjas med lOOOOOkr. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

all lill Miljövårdsinformation för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 3 500000kr.

Prop. 1984/85:100   Bilagall    Jordbruksdepartementet                                       95

H 4. Mark för naturvård

1983/84 Utgift                20180557                  Reservation                                918

1984/85 Anslag              20000000

1985/86 Förslag              40000000

Från anslagel beslrids kostnader för förvärv för slatens räkning av värdefulla naturområden. De naturvårdsobjekl som förvärvas med anlitande av medel från anslagel och vissa andra naturvårdsobjekl i statens ägo redovisas på naturvårdsfonden, som förvaltas av statens nalurvårdsverk.

Från anslagel beslrids vidare ersättningar enligt naturvårdslagen (1964: 822) samt 86 eller 122 § byggnadslagen (1947: 385) i dess lydelse intill den Ijanuari 1965. Från anslagel kan ulgå statsbidrag lill kommun eller kommunal stiftelse för skydd av mark för naturvårdsändamål. Dessulom får anslaget disponeras för utrednings-, förhandlings- och värderingskostnader i samband med säkerställande av mark för nalurvårdsändamål.

Statens naturvårdsverk

Syftet med anslagel är atl skydda representativa områden och unika förekomster av svensk nalur som är av betydelse såväl för den vetenskapliga naturvården som för det rörliga friluftslivet. Della sker dels genom förvärv som främst inriktas pä områden av vetenskapligt- kulturelll intresse, dels genom inlrångsersäiiningar och dels genom bidrag till kommuner för skydd av friluftsområden.

För inköp av mark eller för intrångsersättningar och bidrag för all tillgodose naturvårdens och friluftslivets intressen har under slörre delen av 1970-lalel ca 20milj. kr. per år avsatts av statliga medel. Under förutsättning att huvuddelen av skyddsvärd ädellövskog, urskog och fjällnära skog kan skyddas på annat sätt än via förevarande anslag, är minsl molsvarande belopp i fasl penningvärde nödvändigl för alt övriga riksinlressanla områden i någon mån skall kunna skyddas inom överskådlig lid.

Under de närmaste åren med början budgetåret 1985/86 behövs extra ekonomiska insatser för alt skydda sådana riksinlressanla områden som är väl dokumenterade och som inte kan skyddas på annat säll. En ökning av anslagel med 20 milj. kr. skulle klara huvuddelen av koslnaderna för bl. a. Tandövala, Sydbillingen, Nedre Dalälven och Sonfjället som är de nu mest akuta större objekten.

Verket anser således atl anslagel måsle höjas med 20milj. kr. och yrkar all elt anslag om 40milj. kr. anvisas för budgetårel 1985/86.

Föredragandens överväganden

För nästa budgelår begär naturvårdsverket en uppräkning av anslaget med 20milj.kr. Därmed skulle verket få möjlighet all tillgodose vissa.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                       96

särskilt angelägna behov. För egen del vill jag erinra om all statsmakterna, genom de resurser som under en lång lid slällls till förfogande för förvärv och ersättningar m.m. av skyddsvärd natur, har säkerställt betydande arealer för bl.a naturvården, vetenskapen och del rörliga friluftslivet. Under den senasle 10-årsperioden har ca I70milj.kr. anvisats för dessa ändamål. Vad gäller säkerställande av statlig mark vill jag i detta sammanhang nämna alt urskogsområdena Pärlälven, Dellikälven och Kirjesålandet genom regeringsbeslut nyligen förklarats vara av sådan betydelse från nalurvårdssynpunki all de bör bevaras för framtiden. Ytterligare statlig mark av urskogskaraktär har likaså givils ett framtida skydd genom överenskommelse mellan domänverket och naturvårdsverket. Genom överenskommelser har 52 urskogsområden med en sammanlagd areal av 248 000 ha skyddals. Domänverket har därutöver avsatt 800000ha skogsmark som domänreservat.

Del är angeläget att skydd fortsatt kan ges åt områden som är av särskilt stor betydelse från naturvårdssynpunkt. Arbetet härmed måste även i framtiden bygga på en noggrann planering och prioritering på alla plan. Jag vill i detta sammanhang också understryka vikten av att verksamhelen planeras och bedrivs med utgångspunkt i den årliga medelstilldelningen. Avtal eller utfästelser som avser nyförvärv eller molsvarande bör inle göras förrän medel anvisats. Jag vill liksom tidigare år framhålla att möjligheterna att i första hand bilda naturvårdsområden bör tas till vara.

Jag förordar att ytterligare medel nu ställs till förfogande för här aktuellt ändamål. Anslaget bör i enlighel med naturvårdsverkets förslag höjas med 20milj. kr. till 40 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Mark för naturvård för budgetåret 1985/86 anvisa ell reservationsanslag av 40000000 kr.

H 5. Vård av naturreservat m. m.

1983/84 Utgift                27 322453                 Reservation                          563044

1984/85 Anslag               30540000

1985/86 Förslag              32 200000

Från anslaget beslrids kostnader för vård och förvaltning av naturvårdsobjekl avsatta enligt naturvårdslagen (1964: 822) och ännu ej avsatta objekt redovisade på naturvårdsfonden. Vidare ulgår från anslaget bl.a. bidrag till vård av ädellövskogshagmarker och andra landskapsvårdande åtgärder inom odlingslandskapet. Från anslaget fär även bestridas koslnader för upprättande av skötselplaner för ej avsatta naturvårdsobjekl, för särskild tillsynspersonal i Norrbottens fjällvärld och för bemanning av vissa utsjö-platser.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                     97

Statens nalurvårdsverk

Huvuddelen av anslagel används för vård av objekl som säkerställts genom förvärv och ersättning. Härav används större delen för iståndsätt-ning och underhåll av rester av äldre odlingslandskap. 1 förvärvet ingår ofta byggnader och anläggningar som behöver rustas upp. I vissa fall måsle nya byggnader uppföras.

Kostnaderna för renhållning inom naturvårdsobjekten har ökat i sådan utsträckning att det egentliga vårdarbetet fått stå tillbaka.

Anslaget till underhåll och skötsel av det slatliga ledsystemel i Qällen bör ökas betydligt för att arbelel skall kunna ske på ett från arbetarskyddssynpunkt riktigt sätl och för alt en fullgod Ijällsäkerhet skall kunna uppnås.

Naturvårdsverket uppskattar del sammanlagda medelsbehovel under anslaget för budgelåret 1985/86 lill 60525000kr. Med anledning av de centrala direktiven om sträng återhållsamhet stannar verkels yrkande vid 37940000kr., en ökning med 7400000kr.

Föredragandens överväganden

För näsla budgetår bör anslaget höjas med 1 660000 kr. Jag utgår från att alla möjligheter att förenkla administrationen och rationalisera insatserna prövas. Mot bakgrund av vad naturvårdsverket anfört bör en särskild översyn av bl. a. nalurvårdsförvaltningens organisation och funktion övervägas. Jag avser att återkomma till regeringen i denna fråga. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt till Vård av nalurreserval m.m. för budgelåret 1985/86 anvisa etl reservationsanslag av 32200000 kr.

H 6. Miljövårdsforskning

1983/84 Ulgift              '54 379185                 Reservation                   '16663084

1984/85 Anslag            '61732000

1985/86 Förslag             63600000

' Anslagen Miljövårdsforskning och Slöd lill kollektiv forskning inom miljövärds-området.

Från anslaget bestrids kostnader för tillämpad forskning inom miljövårdsområdet. En särskild forskningsnämnd med företrädare för såväl forskare som avnämare beslutar om anslagets närmare användning.

Statens nalurvårdsverk

Utformningen av den framtida naturresurs- och miljöpolitiken måste baseras på ett välgrundat faktaunderlag, som innefattar kunskaper om olika naturtyper och arter och om deras reaktion på olika former av påverkan. Miljövården måste idag i högre grad än tidigare göra en strikt 7    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 11

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                         98

prioritering mellan olika krav på åtgärder och restriktioner. Priorileringen måste bygga på kunskaper om tillståndet i miljön, om förväntade risker och hälso- och miljökonsekvenser av olika ålgärder och om deras ekonomiska och sociala konsekvenser. Del är alltså viktigt för miljövården att fortsatta satsningar kan ske på miljövårdsforskningens område.

Miljövårdsforskningsanslagel bör för budgelåret 1985/86 uppräknas med 8068000kr. till 60,8 milj.kr. Ökningen av anslagel ulöver pris- och löneomräkning avser insalser inom följande områden:

-    miljömedicin

-    luftföroreningar

-    åtgärder för styrning av växtnäringsläckage

-    testsystem för kemiska substanser i mark

-    extra tjänster vid högskolorna

Föredragandens överväganden

I prop. 1983/84: 107 om forskning, bilaga6, har jag redovisal vissa allmänna riktlinjer för inriktningen av insatserna på miljövårdsforskningsområdet. I anslutning till vad jag därvid anförde räknar jag med fortsatta förstärkta insatser bl. a. när det gäller miljömedicin, försurning och eulro-fieringsfrågor.

Jag vill under förevarande anslag även ta upp frågan om statens fortsatta stöd till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet. Detta stöd regleras f n. i ell mellan staten och Föreningen för Industriell Miljövårdsforskning träffat avtal om gemensam finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet på vatten- och luftvårdsområdet. Avtalet avser liden den I juli 1982-den 30juni 1985. Parterna medverkar i finansieringen av verksamheten genom bidrag från vardera parten med sammanlagt 25,5 milj. kr. under de tre åren. Verksamheten bedrivs i enlighel med ett lill avtalet fogat ramprogram. Ansvaret för programmets genomförande åvilar Stiftelsen Institutet för vatten- och luftvårdsforskning.

Det är enligt min uppfattning angeläget att staten även i fortsättningen stöder kollektiv forskning inom miljövårdsområdet. Medel härför bör fortsättningsvis anvisas under detta anslag. Företrädare för staten har den I4december 1984 under förbehåll för regeringens godkännande träffat avtal med företrädare för Föreningen för Industriell Miljövårdsforskning om gemensam finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhel inom miljövårdsområdet. Enligt avtalet, som avser budgetåret 1985/86, skall staten under avtalsperioden tillskjuta 9,3milj. kr. och föreningen I0,9milj. kr. Verksamheten skall bedrivas i enlighet med ett till avtalet fogat ramprogram. Ansvaret för programmets genomförande avses liksom hittills åvila Stiftelsen Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning.

Jag vill i detta sammanhang också ta upp frågan om det fortsatta stödet till ulveckling och utprovning av ny teknik inom miljövårdsområdet. Stöd till industriellt utvecklingsarbete utgår i första hand genom STU. Vidare

6

Prop. 1984/85:100   Bilagall    Jordbruksdepartementet                         99

disponerar naturvårdsverket elt särskilt anslag för stöd lill miljöskyddslek-nik, m. m. Anslagel är för innevarande år uppfört med 20milj. kr. Anslagel kan bl.a. användas för stöd till utprovning av nya tekniska metoder inom miljöskyddsområdet genom bidrag t.ex. till s.k. demonstralionsanlägg-ningar. Från anslagel utgår bidrag också till anläggningar för återvinning eller annan behandling av avfall, om en sådan anläggning är av betydande intresse för hela landet samt lill anläggningar för avloppsrening eller avfallsbehandling inom mindre orter med omfatlande turism eller avloppsreningsanläggningar inom områden som omfattas av förordnande enligt 8 § miljöskyddslagen (1969:387) eller inom andra områden där skyddet mot vattenförorening bedöms vara av särskilt intresse från miljövårdssynpunkt. Bidrag kan vidare lämnas för all läcka föriuster vid långlidsförva-ring eller förvaring under viss tid av kemiskt avfall eller annat avfall som är miljöfariigt. Anslagel får dessulom disponeras för handräckningskoslnad som enligt 23 § miljöskyddsförordningen (1981:574) får bestridas av allmänna medel.

Det fortsatta slalliga stödel inom del miljölekniska området behöver samordnas på etl så effektivt sätl som möjligl. Jag förordar efler samråd med chefen för industridepartementet att STU nu ges del samlade ansvaret för della stöd. Delta ligger väl i linje med STU: s allmänna uppgift att med hjälp av tillgänglig eller ny teknik främja utvecklingen inom viktiga samhällssektorer. STU bör därvid inrikta sitt arbele med dessa frågor mot att finna praktiska lösningar av aktuella miljöskyddsproblem. Jag förutsätter etl nära samarbeie i dessa frågor mellan STU och naturvårdsverket.

Som jag tidigare berört kan från det nuvarande anslagel Stöd till miljöskyddsteknik, m. m. utgå vissa bidrag till bl. a. avfalls- och avloppsanläggningar också i sådana fall då det inle är fräga om utprovning av nya tekniska lösningar. Detta senare stöd bör enligt min mening nu upphöra. Efter beslut av arbetsmarknadsmyndigheterna kan bidrag ulgå till finansiering av dessa investeringar. Jag räknar med alt den reservation som nu finns på anslaget lill miljöskyddsteknik skall användas för utbetalningar som följer av redan gjorda åtaganden. Reservationen bör lills vidare också kunna disponeras för de handräckningskoslnader som kan behöva bestridas som en följd av beslut enligt miljöskyddslagen.

Anslaget lill miljövårdsforskning bör för nästa år föras upp med sammanlagt 63,6 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag har anfört om del fortsatta slödet till miljöskyddsteknik, m.m.,

2.        bemyndiga regeringen att ikläda sig de ekonomiska förpliktelser som följer av det avtal angående stöd till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet som jag har nämnt i det föregående

3.        lill Miljövårdsforskning för budgetåret 1985/86 anvisa.                                 " ' vafionsanslag av 63600000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                     100

H 7. Undersökningar av hälso- och miljöfarliga varor

Med hänvisning lill vad jag har anförl under punklen H I hemsläller jag all regeringen föreslår riksdagen

all, i avvaklan på särskild proposition i ämnel, till Undersökningar av hälso- och miljöfarliga varor för budgetåret 1985/86 beräkna elt reservaiionsanslag av 4500000kr.

H 8. Övervakning av miljöförändringar, m. m.

1983/84 Utgift              '24932537                   Reservation                     '4860093

1984/85 Anslag             '26200000

1985/86 Förslag              27000000

' Anslagen Särskilda undersökningar pä miljövårdsområdet, m. m. och Program för övervakning av miljökvalitet.

Anslaget används för alt bekosta ulredningar och undersökningar inom miljövårdsområdet, i första hand rörande miljöskydd inom industrin och inom kommunerna saml nalurvårdsutredningar. Från anslagel beslrids också kostnader för programmet för övervakning av miljökvalitet (PMK). Inom ramen för programmet skall regelbundna provtagningar och undersökningar genomföras vid mätstationer och inom observationsområden över hela landet. Undersökningarna skall belysa hur föroreningar påverkar miljön och hur de transporteras i luft, mark och vatten. Långsiktiga och allmänna miljöförändringar skall kunna spåras och följas.

Statens naturvårdsverk

När del gäller resurserna för ulredningar och undersökningar är den bundna delen relativt slor. Del är en medveten strävan hos verkel att använda en betydande del av medlen för denna typ av större, långsiktiga utredningar.

Bilavgasproblemen har under senare år uppmärksammats alltmer. Genomförandel av åtgärder inom detla område fordrar betydande insatser. Verket förutser således behov av föreskrifter och råd vad gäller emissionskrav inklusive mätmetoder, regleringar vad gäller blyfri bensin, metoder för lillsyn m. m.

Eulrofieringsproblemen har visal en allvarlig ökning under senare år. Både Östersjön och västkustområdet har givit exempel på allvarliga förändringar och störningar orsakade av ökad näringstillförsel (fiskdöd, algblomning, igenväxning, syrebrist). Naturvårdsverket har i samarbeie med '.rörda instanser tagit fram ett förslag till samlat åtgärdsprogram, ■laturvårdsverksamhelen innefattar bl. a. projekt rörande faunavård och vård samt planering av områden för rekreation och friluftsliv.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                    101

Programmet för övervakning av miljökvalitet bör byggas upp successivt. Anslagsutvecklingen har emellertid medfört alt uppbyggnaden försenats i förhållande till de ursprungliga planerna. Fortsalla resurstillskott är nödvändiga för att inte ålerslående delar av elt komplett övervakningssystem skall bli ytterligare försenade. Om verket erhåller de nu föreslagna resurstillskotten kommer programmet att bli fulll utbyggt budgetårel 1985/86 enligt planerna.

Naturvårdsverket har i uppbyggnadsskedet av programmet för övervakning av miljökvalitet vunnit en rad erfarenheter av teoretisk och praktisk natur, som hör samman med utvecklingen av ell nationellt miljöövervakningsprogram. Detaljerade och kostnadsberäknade planer för verksamheten ligger till grund för den pågående uppbyggnaden. Ett fullt ulbyggl program för övervakning av miljökvalilel, i enlighet med tidigare planer, har kostnadsberäknats fill 15400000kr.

Naturvårdsverket föreslår all för nästa budgelår anvisas 18 milj. kr. för ulredningar och undersökningar och 16,6 milj. kr. för PMK: s uppbyggnad.

Föredragandens överväganden

Jag föreslår atl anslagen Särskilda undersökningar på miljövårdsområdet, m. m. och Program för övervakning av miljökvalitet förs samman lill ell anslag benämnt Övervakning av miljöförändringar, m. m. Reservationerna under anslagen bör tillföras detta anslag. Därmed bör möjligheterna ökas för en samlad bedömning av hur resurserna för undersöknings- och övervakningsverksamhet på miljövårdsområdet bäst skall användas. Det bör ankomma på regeringen eller efter regeringens bemyndigande slatens naturvärdsverk att besluta om anslagets användning för olika ändamål. Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 27 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Övervakning av miljöförändringar, m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa elt reservationsanslag av 27000000kr.

H 9. Åtgärder mot försurningen

Frågan om fortsatta åtgärder mot försurningen har under år 1984 studerats av en av regeringen särskilt tillsall aktionsgrupp. Gruppens arbete har resulterat i en av naturvårdsverket och övriga berörda myndigheter utarbetad aktionsplan mot luftföroreningar och försurning. Det är min avsikt att senare föreslå regeringen att lägga fram en särskild proposition med anledning av förslagen i aktionsplanen.

Jag hemställer att regeringen, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, föreslår riksdagen

atl till Ålgärder mot försurningen för budgetåret 1985/86 beräkna etl reservationsanslag av 85000000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                     102

H 10. Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond

1983/84 Ulgift                16660020

1984/85 Anslag               17660000

1985/86 Förslag              16660000

Förenta Nationernas miljöfond inrättades genom beslut av 1972 års generalförsamling för atl inom ramen för FN;s miljöprogram hell eller delvis finansiera kostnaderna för nya miljövårdsiniliativ inom FN:s olika organ. Fondens användning står under överinseende av FN:s miljösly-relse.

Det nuvarande slödet till FN:s miljöfond bör fortsätta. Under innevarande år har från detla anslag också ulgåll elt extra bidrag med ca I milj. kr. till den särskilda kommission för miljö- och utvecklingsfrågor som tillkallats genom beslut av FN: s generalförsamling och som påbörjat sitt arbete under hösten 1984. För nästa budgetår bör anslaget därför föras upp med 16660000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Bidrag lill Förenta Nationernas miljöfond för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 16660000kr.

Hll. Restaurering av Hornborgasjön

1983/84 Utgift                 3865206                  Reservation                     12251746

1984/85 Anslag                4500000

1985/86 Förslag               4500000

Från anslaget bestrids koslnaderna för restaurering av Hornborgasjön.

Statens naturvårdsverk

Vatlenmålet om restaurering av Hornborgasjön fortsätter vid vattendomstolen. Regeringen förklarade i september 1982 del sökta företaget tillåtligt. Talan i domstolen kommer att kompletteras så att rätt erhålles att om så erfordras permanent hålla ett lägre vattenstånd än enligt den lidigare ansökningen. Byggnadsarbetena beräknas kunna påbörjas år 1986. En anläggning för information behövs i reservatet. Även under byggnadstiden är det viktigt att ta hand om besökare. Berörda kommuner, landsting m. fl. har förklarat sig beredda alt lämna bidrag lill anläggningens uppförande.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                       103

Föredragandens överväganden

Mol bakgrund av vad naturvårdsverket redovisat avseende tidsplan, medelsbehov och beräknad reservafion bör för restaureringen av Hornborgasjön, m. m. nästa budgetår anvisas 4,5 milj. kr. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

all till Restaurering av Hornhorgasjön för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 4 500000 kr.

H 12. Toxikologisk informationsservice, m. m.

Med hänvisning till vad jag har anfört under punkten H I hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

alt, i avvaklan på särskild proposition i ämnel. lill Toxikologisk informationsservice, m.m. för budgetårel 1985/86 beräkna elt reservaiionsanslag av 5650000 kr.

H 13. Statens strålskyddsinstitut: Uppdragsverksamhet

Nytt anslag (förslag)      I 000 kr.

Statens strålskyddsinslitut är slrålskyddsmyndighet enligt slrålskyddsla-gen (1958; 110) och har därjämte bl.a. fill uppgift atl vara samordnande organ för olika strålskyddsintressen i landet. Institutet har vidare ell centralt samordnande ansvar för den målinriktade slrålskyddsforskningen och skall även självt bedriva målinriktat forsknings- och ulvecklingsarbete inom strålskyddsområdet.

Institutet leds av en slyrelse. Chef för institutet är en generaldirektör. Inom institutet finns fyra huvudenheter, nämligen administrativa enheten, enheten för tillsyn på kärnenergiområdel, enheten för allmän tillsyn samt forsknings- och utvecklingsenhelen. Vid institutet finns en rådgivande forskningsnämnd och en beredskapsnämnd mot aiomolyckor.

Koslnaderna för tillsynsverksamheten pä kärnenergiområdel, beredskapen mot kärnkraftsolyckor saml för den strålskyddsforskning som har anknytning till kärnkraftsproduktionen finansieras genom avgifter som inbetalas av kärnkraftsförelagen enligt förordningen (1976:247) om vissa avgifter till statens strålskyddsinslitut. Även viss övrig tillsyns- och uppdragsverksamhet på strålskyddsområdel finansieras med avgifier.

Statens strålskyddsinslilul

Belastningen på kärnenergienheten till följd av utbyggnaden av kärnkraften Ull 12 aggregat, revision av äldre anläggningar, förvar av utbränt kärnbränsle och annat avfall m. m. gör att enheten behöver förstärkas med två handläggare.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                     104

För atl institutet skall kunna fullgöra de uppgifter som föreslagils i radonutredningens belänkande, lämna fortsatt stöd lill grundläggande strålskyddsforskning och genomföra utredning av risker med radiofre-kvenl strålning från dataskärmar och annan elektrisk apparatur föreslås att anslagel för strålskyddsforskning utökas med 500000kr.

På grundval av statsmakternas beslui är institutet nu i färd med all planera för genomförandel av den ökade beredskapen mot kärnkraftsolyckor. I stort sett följs uppgjorda planer. Full utbyggnad vänlas uppnådd under budgetårel 1985/86.

Föredragandens överväganden

För alt underlätta en flexibel användning och en snabbare anpassning av resurser och resursinsatser bör såsom slatens strålskyddsinslitut föreslagit, en anslagskonslruktion av s. k. uppdragsmodell införas för slrål-skyddsinstitutets verksamhetsområde. För detta ändamål bör ett nytl förslagsanslag anvisas, benämnt Statens strålskyddsinslitut: Uppdragsverksamhet. Anslaget bör föras upp med ett formellt belopp av 1000kr. Intäkter i verksamhelen bör tillföras det nya förslagsanslaget. Det bör ankomma på regeringen att meddela föreskrifter om användningen av dessa inläkler.

En plan för verksamhelen bör ha följande disposition.

1985/86

Plan

Koslnader

Myndighetsuppgifter m.m.                                          18803000
Slrälskyddstillsyn på

kärnenergiområdel                                                       10687 000

Beredskap mol kärnkraftolyckor                                    17 730000

Slrålskyddsforskning                                                      8976000

56196000

Inläkler

Bidrag till myndighetsuppgifter                                    16910000

Inkomsl av sirälskyddsverksamhet                                 I 893 000

Avgift för koncession för upp
förande eller innehav av energi-
producerande reaktor                                                 10687000

Avgift för beredskap mot kärn
kraftolyckor                                                               17730000

Bidrag lill strålskyddsforskning                                      3 075 000

Avgifl för strålskyddsforskning                                     5 901 000

56196000

Jag har vid mina beräkningar beaktat behovet av förstärkta lillsynsre-surser på kärnenergiområdet. Vidare har beräknats medel för ytterligare insatser vad gäller forskning rörande radon i miljön.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                    105

Chefen för utbildningsdepartementet har tidigare denna dag anmält atl förutsättningarna atl bedriva verksamheten vid enhelen för radiologisk onkologi vid Slockholms universitet inte längre föreligger. Delta innebär bl.a. alt medel för verksamheten inte skall redovisas i den ekonomiska planen. Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

all lill Slatens strålskyddsinslilul: Uppdragsverksamhel för budgetåret 1985/86 anvisa ell förslagsanslag av I 000 kr.

H 14. Bidrag till statens strålskyddsinstitut

Nytt anslag (förslag)   19986000 kr.

Som en del i den förändrade anslagsslrukluren för statens strålskyddsinslitut bör medel för institutets myndighetsuppgifter och för viss forskningsverksamhet anvisas över etl särskilt reservationsanslag, som nu bör föras upp på statsbudgeten. Anslaget bör beräknas med utgångspunkt i etl ettårigt huvudförslag. Huvudförslagel bör, som slrålskyddsinstitutet anfört, kunna genomföras genom fortsatt rationaliseringsarbete. Med hänvisning till vad jag har anfört under punklen H 13 beräknar jag anslaget till 19986000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Bidrag till statens strålskyddsinslitut för budgetårel 1985/86 anvisa etl reservationsanslag av 19986000kr.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                        106

1.    IDROTT, REKREATION OCH TURISM

1 1. Stöd till idrotten

1983/84 Ulgift          172688953                Reservation                  141944

1984/85 Anslag        188590000

1985/86 Förslag        205 500000

Anslaget används för bidrag till Sveriges riksidrottsförbund för den verksamhel som bedrivs av förbundet och lill förbundet anslutna organisationer. Från anslaget ulgår också bidrag lill vissa, uianför riksidrollsförbundet stående organisationer och till molionsverksamhet för sluderande vid kårorterna. För anslagets användning gäller de av 1970 års riksdag beslutade riktlinjerna för organisationsslöd till idrotten (prop. 1970: 79, SU 122, rskr 291). Från anslaget lämnas vidare bidrag till riksanläggningar för den samlade idrottsrörelsens behov samt bidrag till mindre föreningsanläggningar för idrott och friluftsliv. Sådana bidrag lämnas enligt de riktlinjer som fastställts av riksdagen (prop. 1970:79, JoU 33, rskr 239 och prop. 1979/80; 100 bil. 13, KrU 30, rskr 377) saml vissa av regeringen angivna normer, vilka grundar sig på nämnda rikllinjer.

Sveriges riksidrottsförbund

Sveriges riksidroltsförbund (RF) framhåller i sin anslagsframslällning all idrottsrörelsen i enlighet med sitt idéprogram - Idroti 80 - strävar efler att bredda idrotten så att man kan nå allt fler.

Riksidrottsmötet 1983 beslöt att idrotlens utvecklingsarbete för den närmaste treårsperioden skall koncentreras på sex angelägna områden nämligen; utveckling av idrottsverksamheten för barn och ungdom samt av motionsidrotten, utveckling av föreningsarbetet, förbättring av förutsättningarna för elitidrott, intensifiering av anläggningsutnytljandel och skapande av nya anläggningar samt utveckling av idrottens ekonomisering.

Man vill också möjliggöra för alll fler all få motionera i den egna närmiljön. Särskilda insalser förordas för handikappidrott, kvinnlig idrott och invandraridrott. För elitidrottsutövarna vill man skapa bättre förutsällningar för såväl träning som tävling och utbildning.

RF konstaterar vidare att långtgående prioriteringar, rationaliseringar och en ökad självfinansiering har varit och är vägledande för verksamheten. Ökad självfinansiering innebär ökade uttag av medlems- och tävlingsavgifter men också en ökad samverkan med sponsorer. RF understryker dock vikten av att idrotten slår vakt om sin ställning som suverän folkrörelse.

Utvecklingsarbetet skall bl.a. leda till att fier barn och ungdomar får möjlighet att idrotta under en kvalitetsmässigt allt bättre ledning. Målen för

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                    107

verksamheten stämmer väl överens med direktiven för den av regeringen lillsalta arbetsgruppen "Utvecklingsarbete inom idrottsrörelsens barn-och ungdomsverksamhet".

Idrottens verksamhetsinriktning för de närmast följande åren skall också ses som en målmedveten strävan atl genom positiva och melodiska insalser motverka förekommande negativa tendenser såsom doping och idrotts-våld — företeelser som trots sin förhållandevis ringa omfattning får en uppmärksamhet som allvarligt skadar idrottens anseende. Av den anledningen begär RF bl.a. medel för en kraftigt ökad satsning på anlidoping-verksamhet.

Idrotten har dokumenterat positiva effekler för såväl samhällel som enskilda medborgare. Idrottsrörelsens ambitioner är höga på alla nivåer. Betydande, i regel oavlönade insatser görs av idrottens företrädare. Stimulansen i och uppskattningen av del resultat som kommer ut härav bidrar till elt effektivt utnyttjande av alla resurser.

RF begär mot denna bakgrund totalt 213,9 milj. kr., en uppräkning med 13,4% eller 25,3 milj.kr. I organisationsstöd begärs 202 milj.kr. och i anläggningsstöd 11,9 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Omkring två miljoner människor i vårt land är aktivt engagerade inom idrottsrörelsen och dess föreningsliv. Många fler motionerar och idrottar utan atl vara medlem i förening. Genom sin utbredning och sin sloriek är idrottsrörelsen en av våra största folkrörelser.

Idrottsrörelsen fullgör betydelsefulla insatser i vårt samhälle. Motion och rekreation är vikliga inslag i friskvårdsarbetet. Idrottsrörelsen aktiverar många ungdomar. För allt fler är idroti den främsta fritidssysselsättningen. Idrotten ger många gemenskap och spelar därmed en viktig social roll.

Jag anser det av bl. a. dessa skäl angeläget all samhället ger sill slöd åt idrottsrörelsens strävan att bredda sin verksamhel ytterligare. De särskilda satsningarna på kvinnlig idrott, som har bidragit lill att andelen kvinnor bland de aktiva idroltsutövarna har ökal, bör därför fortsätta. Även handikappade och invandrare är underrepresenterade inom idrottsrörelsen. Del finns därför skäl till särskilda satsningar för dessa grupper.

Jag vill också framhålla molionsidrottens betydelse. Idrottsrörelsen kan genom olika insatser aktivera allt fler människor. Delta är viktigt inte minsl från folkhälsosynpunkl. RF bör noga följa motions- och breddidrottens utveckling samt ulreda dess ekonomiska förulsättningar. Elitidrotten drar till sig den största massmediala uppmärksamheten. Ändå är den en lilen del av den totala idrotten i vån land. RF har utarbetat etl särskilt program med förslag till ålgärder för att förbättra elitidrottens villkor. Jag vill gärna understryka vikten av att de som ägnar sig åt elitidrott ges goda förutsättningar för detla. Del bör ankomma på RF och specialidrotlsförbunden alt inom ramen för sina anslag sörja för att så sker.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                       108

Om idrottsrörelsen skall kunna bredda sin verksamhet måste den ha tillgång lill bra ledare. IdroUsrörelsen bygger liksom andra folkrörelser på ideellt arbetande ledares insatser. Jag vill gärna understryka det slora värde som ligger i dessa ledares arbete. Det är viktigt all ledarna är väl ruslade för sina arbetsuppgifter. Därför måste iedareuibiidningen ges hög prioritet. Även delta bör det ankomma på RF att sörja för inom ramen för sina anslag.

Statsanslaget till idrolt över denna huvudtitel uppgår innevarande budgelår till 188.6milj. kr., varav 5,8milj. kr. som använts för deltagandel i olympiska spel kan anses vara av engångsnatur. Jag förordar nu atl anslaget höjs lill 205,5 milj. kr. för budgetårel 1985/86.

Jag har för särskilda insatser inom kvinnlig idrott beräknat 1 milj. kr. Jag ulgår från att RF därutöver fortsätter den påbörjade satsningen för att aktivera fler kvinnor lill idrottsrörelsen.

Handikappidrotten har stor betydelse inte minst från rehabiliteringssynpunkt. Jag förordar, efter samråd med socialministern, att handikappidrotten fr. o. m. nästa budgelår får etl särskilt slöd ulöver det som eljest lämnas handikappidrollsförbundet. Jag beräknar del särskilda slödet för budgetårel 1985/86 till Imilj. kr. Till särskilda insatser för invandraridrotten beräknas 0,3 milj. kr. RF har i sin anslagsframställning begärl särskilda medel för åtgärder mot doping. Jag anser i likhet med RF att det är viktigt atl sådana insatser kan genomföras. Jag beräknar i enlighet med framställningen 2 milj. kr. för delta ändamål.

Jag anser i likhet med RF det angeläget alt 2,4 milj. kr. slälls lill förfogande för Vålådalen och 2.0milj. kr. till Idrottens hus. Jag delar också RF: s bedömning att stödet till mindre anläggningar bör räknas upp. Jag förordar en höjning med 0,5 milj. kr. lill 4,5 milj. kr. Satsningen på Bosön har under en följd av år varil kraftig. Anläggningen har rustals upp påtagligt. En särskild friidrottshall har byggts. Något påtagligt behov av ytterligare insatser vid Bosön finns f.n. inte. Mindre, kompletterande arbeten bör kunna genomföras inom ramen för Bosöns medel. Den begärda upprustningen av Lillsved bör komma till utförande i den takt som anvisade medel medger. Det ankommer på regeringen atl efter förslag av RF besluta om hur 2,0milj. kr. skall användas för arbeten vid Bosön och Lillsved.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Stöd till idrotten för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 205 500000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                    109

I 2. Stöd till turism och rekreation

1983/84 Ulgift               '80238149                  Reservation                     '5961833

1984/85 Anslag              71700000

1985/86 Förslag             75 800000

' Anslagen Slöd till friluflslivel m. m. och Sveriges turistråd.

Sveriges turistråd är en stiftelse inrättad av staten. Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet med uppgift atl som centralt organ planera, samordna och genomföra åtgärder för turism i Sverige. Turistrådet har fr. o. m. den Ijuli 1984 fäll ändrade stadgar Ofr prop. 1983/84: 145, KrU 22, rskr 353). Turistrådet skall sålunda dels utveckla svensk turism och genom marknadsföringsåtgärder förbättra svensk bytesbalans och sysselsättning samt stödja regional ulveckling, dels medverka till att förbättra möjligheterna för breda folkgrupper till turism och rekreation.

Från anslagel lämnas bidrag lill uppförande av turist- och rekreationsanläggningar av riksintresse samt till ulvecklings- och försöksverksamhet inom turist- och rekreationssektorn efter prövning av en delegation som lyder under turistrådet. Vidare lämnas från anslaget bidrag lill vissa ideella organisationer.

Sveriges turistråd har sitt huvudkontor i Stockholm och har dessutom kontor i Köpenhamn, Oslo, Helsingfors, London, Haag, Hamburg, Paris, Zurich och New York. Kontoren i Haag och Ziirich drivs i samverkan med handelssekreierarna pä resp. ort, medan kontoret i New York drivs i viss samverkan med turistrådels motsvarigheter i Norden. Turistrådet är också representerat i Tokyo, Chicago, Los Angeles och Rio de Janerio.

Sveriges turistråd

Sveriges turistråd (ST) framhåller atl år 1983 varil ett framgångsrikt år för Sverigeturismen. Trots att det internationella resandet i Europa minskal kan Sverige redovisa en volymökning med lolall 8% inom de kommersiella boendeanläggningarna, innefattande en ökning på 20% för utländska gästnätter. För det första halvåret 1984 noteras fortsalla framgångar totalt och i synnerhet på de nordiska och utomeuropeiska marknaderna.

Effekterna syns inte bara i fler gästnätter ulan också i en fortsatt positiv ulveckling av bytesbalansen. Underskottet uppgick år 1983 lill 4,2 miljarder vilket är 1,2 miljarder lägre än år 1982. Enligt Riksbankens bedömningar förväntas en ytterligare förbättring är 1984.

Den internationella turismen bedöms som helhel komma atl ulvecklas i relativt långsam takt. Samiidigi hårdnar den internationella konkurrensen. Flertalel länder är i dag väl medvetna om turismens betydelse för valutabalans, samhällsekonomi och sysselsättning. Alll slörre insalser görs för att stimulera den egna befolkningen atl semestra i hemlandet. Större resurser satsas på att dra till sig utländska turister.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                       110

Det finns flera skäl som talar för alt Sverige i delta hårdnande konkurrensläge kan vinna ylleriigare marknadsandelar. Grundläggande för denna bedömning är all Sverige har ell utbud som överensstämmer med en internationell efterfrågetendens.

ST begär för budgetåret 1985/86 lOOmilj.kr. eller en ökning med 28,3 milj. kr. Medel begärs för utökade marknadsföringsinsatser i utlandet samt för att öka marknadskunnande och planeringskompetens, bl.a. genom utveckling av en slrukturplan för svensk turism och rekreation.

Införande av datateknik förändrar förutsättningarna för de svenska turistprodukterna. En snabb datorisering utvecklas hos iransportbolag, arrangörer och resebyråer. Det är viktigt för Sverigeturismens framtid att kraftfullt satsa på denna utveckling. Med BOKSER, turistrådels rikstäckande bokningssyslem och andra kommunikationssystem är Sverige väl framme.

Riksdagsbeslutet om turist- och rekrealionspoliliken klargör statsmakternas syn på den långsiktiga inriktningen av svensk turism och den arbets-inriklning som ST skall ha. ST har överarbetat sin långtidsplan och organisation. Genom atl besitta operativ marknadskunskap, vara naturlig bas för inililativ och samordnande insatser samt förfoga över finansiella marginalresurser för utveckling/förändring har organisationen inom ST den styrka som krävs för att aktivt leda Sverigeturismens utveckling.

ST personella och finansiella resurser kommer dock att vara små i förhållande till de övriga resurer som kommuner, organisationer, näring m. fl. förfogar över. Trots delta kan ST spela en viktig roll för den framtida utvecklingen.

Förklaringen härtill är den starka förändringsprocess som svensk turism befinner sig i. ST: s uppgift är att stimulera och koordinera förändringar. Viljan att satsa såväl i investeringar som marknadsåtgärder är f n. påfallande stark. Dessa förutsättningar kan snabbt leda lill goda resultat för bytesbalans, sysselsättning och näringens ekonomiska resultat. Samtidigt gynnar det konsumenten. Bättre och prismässigt intressantare utbud tillhandahålls konsumenterna på ett enklare sätt. Detta ger breda folkgrupper slörre chans lill rekreation och semester.

ST planerar en aktiv roll i detta arbete. Förutsättningen är hög kompetens och flexibilitet. Lika angeläget är finansiella resurser som kan initiera och stimulera de övriga satsningar som görs inom sektorn. Den högre ambitionsnivå som ST föreslår bygger på vissheten att svensk turism kan utvecklas snabbt om tillräckliga satsningar görs. De positiva effekterna är odiskutabla och har redan nämnts. Vad som hittills inte observerats i tillräcklig grad är de gynnsamma effekterna på statens inkomster via olika skatter såväl från utländska gäster som när svensken väljer att disponera semesterpengar i Sverige.

Svenska turistföreningen har i skrivelse fill Sveriges turistråd redovisat sina anslagsbehov för budgetåret 1985/86 för dels driftkoslnadsbidrag till

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                       111

sin service till båtlivets gästhamnar och sin fjällverksamhel, dels för sina behov av invesleringsmedel i föreningens Ijälledsverksamhet med stugor och leder. Skrivelsen har överlämnats till jordbruksdepartementet.

Föredragandens överväganden

Sveriges turistråd har lill följd av riksdagens beslut (prop. 1983/84; 145, KrU 22, rskr 353) sedan den 1 juli 1984 givits etl övergripande centralt ansvar för turist- och rekreationsfrågorna. Rådet har genom ändrade stadgar fåll en delvis ändrad organisation som har anpassats till de av riksdagen angivna målen och riktlinjerna. Rådets ansvarsområde har också vidgats genom dels nya arbetsuppgifter, dels övertagande av den nu nedlagda rekrealionsberedningens uppgifter och vissa uppgifter från statens naturvårdsverk. Vid rådel haren delegation inrättats med vissa myndighetsuppgifter m. m. Delegationen svarar också för upprättandet av en slrukturplan för turism och rekreation. Turistrådet har vidare inrättat en referensgrupp med företrädare för turistnäringen och dess intresseorganisationer saml andra intressenter i svensk turism, bl.a. folkrörelserna. Referensgruppen är etl rådgivande organ till turistrådet i marknadsföringsfrågor.

Turistrådet har inlett ett samarbete med slatens induslriverk om genomförandet av en branschstudie samt med arbetsmarknadsstyrelsen för all inom ramen för sysselsättningspolitiken försöksvis pröva vissa åtgärder på turismens tjänste- och serviceområde.

I de av statsmakterna angivna målen för svensk turism framhålls behovet av en effektiv marknadsföring såväl på utlandsmarknaderna som inom vårt lands gränser. Särskilt angeläget är att finna lättöverskådliga s.k. paketlösningar för semester- och rekreationsresor i och till Sverige.

Den ökade världslurismen är en ekonomisk faktor av stor betydelse. Över 300 miljoner turister åriigen lämnar sill eget land för att resa utomlands. Världsturismen har passerat oljemarknaden i fråga om sysselsättning och omsättning. Sveriges andel av den ökande världsturismen är dock blygsam; vår andel av väridsturismen är betydligt mindre än vår andel av världshandeln.

Även om en glädjande ökning av turismen i vårt land har kunnal konstateras under de senaste åren bör det enligt min mening finnas förutsättningar för en betydligt kraftigare ökning, särskilt vad gäller de slora obearbetade marknaderna i de folkrika delarna av Europa. Delta är angeläget eftersom turismen har en ökande betydelse såväl för vår samhällsekonomi och bytesbalans som för sysselsättningen. Kapacitetsulnyttjandet inom näringen är lågt och säsongerna är korla. I stort sett endast de prisbilliga förläggningsalternativen visar ökningstendenser. En period av betydande investeringar i turistanläggningar ökar efterfrågan på arbetskraft för att ge erforderlig turistservice. En ökad turistisk omsättning kombinerad med en anpassning av turism- och rekreationssektorn till marknaderna såväl inom som utom Sverige kan ge goda resultat för vårt land.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                        112

Del bör ankomma på turistrådet alt noga följa den utveckling som dessa förhållanden visar på. De svenska lurislproduklernas ulveckling samt förbättrade verksamhetsvillkor för den växande näringen måsle ges hög prioritet. Denna inriktning av turistpolitiken bör medverka lill alt öka antalet utländska turister samiidigi som fler svenskar får möjlighel till turism och rekreation. I enlighel med riksdagens lidigare beslut pågår nu arbetet med slrukturplan och branschsludie, vilka bör kunna ge underiag för framlida marknadsbedömningar och därmed välgrundade marknadsföringsinsatser.

Jag föreslår all nuvarande anslag till Stöd till turism och rekreation av 71,7 milj.kr. räknas upp med 4,Imilj. kr. till 75,8milj. kr. Jag räknar därmed att visst utrymme skapas för ökade marknadsföringsinsatser under nuvarande omslällningsskede i rådets verksamhet.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Stöd till turism och rekreation för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservaiionsanslag av 75 800000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet

113

J.    DIVERSE

J 1. Bidrag till vissa internationella organisationer m. m.

1983/84 Ulgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

32081676 32919000 38464000

Från anslaget bestrids utgifter för Sveriges deltagande i vissa internationella organisationer och för inlernalionelli samarbeie inom jordbruksde-parlementels verksamhetsområde.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Föredraganden

FAO

Världslivsmedelsrådel

Internationella velerådet

Internationella socker-organisationen

FN:s miljösiyrelse

Kommissionen enligt konventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö

Kommissionen enligt konventionen om förhindrande av havsföroreningar genom dumpning från fartyg och luftfartyg

Internationella naturvårdsunionen

Internationella rådet för havsforskning

Nordostatlanliska fiskerikommissionen

Nordatlanliska laxkommissionen

Fiskerikommissionen för Östersjön

Unionen för skydd av växtförädlingsprodukler

Europeiska växlskydds-organisalionen

Inlernaiionella byrån i Paris för bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar

Europeiska kommissionen för bekämpande av mul- och klövsjuka

Nordiska metodikkommittén för livsmedel

Nordiskt organ för renforskning

4-5 000000

27 000000 45 000 90000

-     40000

80000 450000

50000

500000

350000

- 100000

-

4- 300000

600000

-

40000

-

30000

4- 35000

140000

4- 20000

210000

-

130000

_

170000

130000 54000 150000

8    Riksdagen 1984185. I saml. Nr 100. Bilaga II

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet

114

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Före-

draganden

Finsk-svenska gränsälvs-

kommissionen

260000

-

Bilateralt samarbeie

800000

-   100000

Diverse internationella

organisationer och

kongresser

1690000

4-   380000

32919000

4-5 545000

Medel för medlemskapet i internationella naturvårdsunionen bör redovisas under särskild post, medan eventuella medel för medlemskapet i internationella frysinstitutet bör redovisas under posten Diverse internafionella organisationer och kongresser.

Med hänvisning till sammanställningen hemsläller jag all regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av 38464000 kr.

J 2. Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar

1983/84 Ulgift

285522

1984/85 Anslag

5000

1985/86 Förslag

5000

Från anslaget bestrids koslnaderna för dels syner och besiktningar på statens hus och byggnader, dels syneförrättningar enligt 12 kap. vattenlagen (1983: 291), dels ersättning i visst fall till förvaltare av avlyst flottled.

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

atl till Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrätlningar för budgetårel 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 5000 kr.

J 3. Ersättning för vissa skador förorsakade av vilt, m. m.

1983/84 Utgift

6958327

1984/85 Anslag

6220000

1985/86 Förslag

6220000

Från anslaget utbetalas ersättning för föriuster som uppkommer till följd av angrepp av vissa rovdjur på renar, får och andra tamdjur. Beslämmelser

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                    115

om ersällning finns i 16 § jaktstadgan (1938:279, omirycki 1981:678) och förordningen (1976:430) om ersättning vid vissa skador av rovdjur (ändrad 1980:374). Från anslagel utgår vidare viss ersättning enligt förordningen (1980:400) om ersättning vid vissa viltskador, m.m. (ändrad senasl 1982:980). Dessulom bekoslas från anslaget vissa ålgärder för alt förebygga skador av vill m. m.

Statens naturvårdsverk

1.      Del totala ersättningsbeloppet för rovdjursdödade tamdjur beräknas bli oförändrai jämföri med budgelåret 1983/84. Medelsbehovet för budgetåret 1985/86 uppskattas till 6,0milj. kr.

2.      Behovet av ekonomiska resurser för atl ersätta skador av kronhjort på skog och gröda inom det s. k. frireservatet i Skåne kommer i huvudsak att vara oförändrat. För budgetåret 1985/86 uppskattas medelsbehovet till 120000 kr.

3.      För att verksamheten i syfte att förebygga skador av vilt skall kunna fortsätta behövs ökade medel för nästa budgetår. Verkel arbetar bl. a. med att ta fram underlag för ett nytt system för ersättning av rovdjursdödade tamdjur. Vidare avser verkel att utveckla verksamheten med även andra skadeförebyggande ålgärder, i första hand med inriktning på att motverka skador orsakade av fåglar, exempelvis gäss. Verket anser atl del är angelägel all viliskadefrågorna ges ökade resurser bl.a. mol bakgrund av ökade "konflikter med markägarna. De särskilda medlen för att förebygga skador av vill bör därför fortsättningsvis uppgå lill 400000 kr.

4.      Naturvårdsverket har ett lagstadgal, administrativt ansvar för landets fauna, vilket bl.a. innebär vård av hotade och sällsynta djurarter. Sammanfattningsvis behövs en kraftfull satsning på denna del av faunavården, innefattande samordning och utformning av olika artbevarande projekt. Dessa åtgärder beräknas kräva 500000 kr. under budgetåret 1985/86.

Föredragandens överväganden Anslaget bör föras upp med oförändrai belopp. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning för vissa skador förorsakade av vilt, m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av 6220000kr.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                              116

Underbilaga 11.1

Rennäringskommitténs   sammanfattning   av    betänkandet   (SOU 1983:67) Rennäringens ekonomi

I Utredningsuppdraget

Rennäringskommitiéns uppgift har varil all se över rennäringens ekonomiska förhållanden saml kartlägga de olika biologiska och ekonomiskt/ administrativa faktorer som bestämmer renskötselns utformning och lönsamhet. 1 arbetet har ingått atl pröva olika förslag i syfte all skapa förutsättningar för dem som är sysselsatta inom rennäringen att få en lillfredsställande ekonomisk och social standard och trygghet i arbetet. 1 kommitténs arbete har också ingått en översyn av bl.a. del slatliga ralionalise-ringsstödei och prisstödet till rennäringen saml all studera och dra erfarenheter av förhållandena i Norge.

II   Kartläggning och nulägesbeskrivning

I kapitlen 2-9 beskrivs renskötseln i Sverige och de allmänna ekonomiska villkor den arbetar under. I kapitel 10 redogörs för förhållandena i Finland och Norge.

I Sverige finns totalt ca 17000 samer varav ca 2500 är sysselsatta inom renskötseln. Omkring en tredjedel av vårt land utgör renskölselområde. Renskötselområdet är indelat i årstidsland, som vart och ett har sin speciella betydelse i renskötselns årscykel. Antalet renar är f n. ca 250000 (kapilel 2 jämte bilaga 1). Rennäringen regleras i rennäringslagen från 1971. Den statliga rennäringsadministrationen är inordnad i lanibruksverkel (kapitel 3). De starkast konkurrerande markanspråken till rennäringen är skogsbruk, turism, samhällsbyggnad, gruv- och täklverksamhel, vattenkraft, rovdjur samt jakten efter älg. Intressekonflikterna regleras i såväl rennäringslagen som andra speciallagar (kapitel 4).

Bl. a. den inkomstundersökning som har gjorts visar att inkomsterna från renskötseln i likhet med inkomsterna från jordbruket i glesbygderna är låga och att andra inkomstkällor spelar stor roll. Inkomstvariationerna mellan olika samebyar är stora. Skuldsättningen är generelll sett låg. Grundläggande förändringar i driftsuppläggning och renägarnas inbördes ekonomiska förhållanden har inte skett pä det sätt som åsyftades vid införandet av nuvarande rennäringslag (kapitel 5). Ett femtontal slakteriföretag är verksamma inom rennäringen. Det dominerande slakteriförelaget är efter konkurs under rekonstruktion. Renslakten är slarkt säsongbe-tonad vilket leder till höga lagringskostnader (kapitel 6). Prisstöd är den dominerande stödformen. Prisstödet till rennäringen uppgick budgetåret 1982/83 till 8,6 milj. kr. En betydelsefull stödinsats sker även genom beredskapsarbeten (kapitel 7).

Prop. 1984/85:100   Bilagall    Jordbruksdepartementet                       117

För forskningsinsatserna på rennäringsområdel svarar främsl Sveriges lantbruksuniversitet. Bland aktuella forskningsuppgifter märks studier rörande stödulfodring, skogsgödslingens inverkan, renbetet, orsaker till ren-föriusier samt renhjordens samman.sätlning (kapilel 8). Samråd mellan rennäringen och andra samhällsintressen sker med den interdepartementala arbetsgruppen för samefrågor, med vissa kommuner samt med företrädare för skogsbruket (kapitel 9).

I Norge är det slatliga engagemanget i renskölseln stort. Mellan staten och rennäringen äger förhandlingar rum på grundval av ett s. k. reindrifts-avial och utmynnar f. n. i tvååriga avtal. Finsk renskötsel är i fiera avseenden olik den svenska och norska bl. a. genom att varje medborgare inom renskötselområdel, även icke samer, har rätt atl bedriva renskötsel (kapilel 10).

III, IV Överväganden och förslag

Kommitténs allmänna överväganden presenteras i kapilel 11 och reformförslagen i kapitlen 12-25.

Som uigångspunkt för dessa överväganden och förslag ligger en genomgång av den slatliga same- och rennäringspoliliken. Grundläggande för att förverkliga denna politik har kommittén funnit vara

■ all antalet människor som är sysselsatta i och ekonomiskt beroende av rennäringen, liksom näringen som sådan, måsle bibehållas på lägst nuvarande nivå

■ att det nära sambandet mellan kultur-näring-marker beaktas med den helhetssyn på de samiska frågorna detta ställer krav på

■ att bällre förutsättningar skapas för samförståndslösningar mellan den samiska befolkningen och samhället i övrigt

Kommittén har valt att precisera de övergripande målen för samhällets insatser för renäringen i fyra delmål;

■ minoriletspolitiskt mål

■ regionalpolitiskl mål

■ näringspolitiskt mål

■ inkomstmål

Beträflande samebyn, dess ställning och funktion, har kommittén kunnal konstatera atl vissa oklarheter råder. Allmänna råd bör utarbetas till rennäringslagen för att undanröja dessa oklarheter. Kommittén föreslår att arbetet utförs av en särskild arbetsgrupp. Reglerna för renräkning bör mjukas upp. Obligalorisk renräkning vartannat år är enligt kommitténs mening tillfyllest. Kvinnornas slällning i samebyn bör stärkas. Samebyn bör ha valfrihet atl utse antingen en eller båda makarna i ett familjeföretag lill renskötande medlem (kapitel 12).

Naturbelel är för renskötseln den helt dominerande produktionsresursen. Vad gäller möjlighelerna atl säkra tillgången på bete vill kommittén

prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                       118

peka på två infallsvinklar, dels ökat hänsynstagande från motstående intressens sida, dels ulveckling av renskötseln mol utövandeformer som gör den mindre känslig för påtvingade förändringar och störningar. Näringsskyddet i rennäringslagen bör förbättras på flera punkter liksom möjligheterna att styra snöskotertrafik och vandringsiurism från för renskölseln särskilt känsliga områden. Renskötselföreträdare bör ges plals i kommunala arbelsgrupper vid framtagandet av kommunöversikter och områdesplaner. Kommittén föreslår vidare att markanvändningsredovisningar utarbetas för samtliga samebyar enligt den modell kommittén medverkat till att utveckla. Modellen presenteras i en särskild publikation "Markanvändningen i Vilhelmina norra sameby". Tillskottsutfodring under vintern bedömer kommittén vara av slor betydelse för atl göra renskötseln mindre känslig för omgivningspåverkan i olika former. Rennäringen har totalt sell blivit underkompenserad för intrången i renbelesmarkerna. Särskilt gäller detla de ölägenheter slorskogsbruket och turismen åsamkat rennäringen (kapilel 13).

För all stimulera lill ökad slakt av yngre handjur samt premiera en hårdare gallring bland äldre hondjur med låga vikter föreslår kommittén ell förhöjt prisstöd för djur med slaklvikter under 30 kg. Rationaliseringsstödet lill rennäringen bör bibehållas med i huvudsak nuvarande utformning men med möjlighet till förhöjt bidrag i särskilda fall bl. a. vid investeringar som är särskilt kostnadskrävande. Etl särskilt stöd för tillskottsutfodring bör inrättas liksom ett stöd för transport vid slakt i väglöst land. Bidragsreglerna för beredskapsarbete vid uppförande av renskölselanläggningar behöver enligt kommittén förbättras (kapitel 14).

Försäkringsskyddet för de renskötande samerna föreslås bli utbyggt genom ett trygghetspakel liknande det som införts för jordbrukare. Förelagshälsovård och avbylarsystem är andra angelägna trygghelsfrågor som bör bli föremål för vidare överväganden. Växelarbetande renägare bör enligt kommittén ges generell dispens av arbetsmarknadsstyrelsen från kravet att helt avveckla sin renskötsel som villkor för att erhålla arbetslöshetsersättning och kontant arbetsmarknadsstöd, KAS (kapitel 15).

Möjhgheten att få ersättning för förolyckade renar inom ramen för katastrofskadeskyddet föreslås begränsas till atl endast omfatta företag med minst 20 vuxna renar (kapitel 16).

Beskattningsreglerna för rennäringen bör få en enhetlig tillämpning. Nuvarande system för lagervärdering fungerar mindre väl. På längre sikt bör beskattningen av rennäringen kunna ske enligt den av förelagsskatle-kommitlén diskuterade s. k. staketmeloden (kapitel 17).

Den nuvarande ersättningen för rovdjursrivna renar understiger kraftigt de verkliga förlusterna för rennäringen. En uppjustering bör ske till en nivå som innebär full kompensation (kapitel 18).

Rådgivningsresurserna inom den centrala rennäringsadministrationen föreslås bli förstärkta. Utbildningen inom rennäringen bör enligt kommit-

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                    119

lén koncenlreras till Jokkmokk. Beträffande grundutbildningen för renskötare bör en varvad utbildning med fördröjd studietakt kunna vara en praktisk arbetsmodell. Utbildningen bör leda fram till gymnasiekompetens (kapitel 19).

Långsiktig, målinriktad forskning krävs på flera områden bl.a. för all underlätta rennäringens anpassning till förändringar i markanvändningen. Fördjupad kontakt mellan renforskningen och rennäringsadminislralionen finner kommittén vidare önskvärd. Renforskningens institutionella resurser föreslås koncentreras lill Röbäcksdalen, Umeä, med fältförsöksverksamhet i Arvidsjaur (kapitel 20). Gjorda ulredningar rörande den statliga rennäringsadminislralionen bör kompletteras. Kommittén betonar att de näringspolitiska och funktionella aspekterna bör ulgöra främsta utgångspunkt vid den slutliga prövningen. I markupplålelseärenden bör den centrala rennäringsadminislralionen också forisällningsvis ulgöra första besvärsinstans (kapilel 21).

Behovel av kompletterande sysselsättning är stort bland den renskötande befolkningen, särskilt bland kvinnorna. Till renskötseln direkt knutna verksamheter bör samerna i ökad utsträckning själva svara för. Det av Svenska samernas riksförbund (SSR) initierade investment- och utvecklingsbolaget SAMEK AB är ett initiativ i den riktningen som bör stödjas (kapilel 22).

Slakt-, förädlings- och marknadsföringsleden är svagt utvecklade. Kraftfulla insalser fordras. Arbetet bör inledas med en översyn av hela hanteringskedjan från slakt lill färdig vara (kapitel 23).

Behov finns av att effektivt kunna bearbeta företeelser inom renskötseln som strider mot god renskölselsed. SSR bör ta initiativ lill inrättande av en särskild samisk ansvarsnämnd. Kommittén föreslår även att en särskild arbetsgrupp ges i uppdrag atl ulreda den närmare utformningen av bestämmelser om strövrensvite (kapilel 24).

Åriiga överiäggningar bör äga rum mellan staten och rennäringen även i Sverige. Överläggningarna bör omfatta för rennäringen vikliga frågor såsom det statliga stödet till rennäringen, samhällsplaneringen inom renskötselområdet, sociala förhållanden bland landets renskötare, produkiions-och driftsförhållanden etc. I överläggningarna bör staten i första hand företrädas av statens jordbruksnämnd (kapitel 25).

V Finansiering

Kommitténs förslag innebär alt statens stöd till rennäringen ökas med ca 7,5 milj.kr. Därav föranleds en ökad kostnad om ca 1,4 milj.kr. av att stödel till rennäringens rationalisering föreslås bli finansierad över statsbudgeten och inte över samefonden.

Kommittén föreslår att det ökade stödet till rennäringen finansieras genom bidrag från slorskogsbruket (5 milj. kr.) och turistnäringen (2

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                        120

milj. kr.) samt genom höjda upplålelseavgifter för jakt och fiske på statens marker ovan odlingsgränsen och inom renbetesfjällen (0,5 milj. kr.). Bidraget från slorskogsbruket och turismen motiveras bl.a. av alt kommitténs förslag bör kunna underlätta samlevnaden mellan rennäringen och dessa näringar (kapilel 26).

VI Reservationer och särskilda yttranden

Ledamoten Margareta Winberg har avgett en reservation rörande röst-rättsreglerna inom samebyn. Den sakkunnige Nikolaus Stenberg samt experterna Jörgen Bohlin, Sture Nilsson och Anders Åhrén har lämnat etl gemensamt särskilt yllrande gällande ramen för kommitténs arbele. I yttrandet understryks också alt kommitténs förslag måste betraktas som en etapp mot genomförandet av en fullständig rennäringspoliiik.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                    121

Underbilaga 11.2

Sammanställning av remissyttranden över rennäringskommitténs betänkande (SOU 1983:67) Rennäringens ekonomi

Remissinstanserna

Efler remiss har yttranden över belänkandel avgetls av riksförsäkringsverket, riksskalteverket, skolöverstyrelsen, lantbruksstyrelsen, skogsstyrelsen, statens jordbruksnämnd, statens nalurvårdsverk, arbetsmarknadsstyrelsen,jämslälldhetsombudsmannen, statens planverk, slatens induslriverk, domänverket, kammarkollegiel, statskontoret, hovrätten för övre Norrland, Sveriges lantbruksuniversitet, statens veterinärmedicinska anstalt, länsstyrelserna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, 1980 års företagsskallekommillé, minerallagskommillén, samerättsulredningen. Lantbrukarnas Riksförbund, Sameskolslyrelsen, Same Älnam, Svenska Cellulosa- och Pappersbruksföreningen, Svenska Jägareförbundet, Svenska Samernas Riksförbund, Svenska Skogsägareföreningars Riksförbund och Svenska Turistföreningen.

Lanlbruksstyrelsen har bifogat yttranden från lantbruksnämnderna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län saml skogsstyrelsen från skogsvårdsstyrelserna i nämnda län. Arbetsmarknadsstyrelsen har bifogat yttranden från länsarbetsnämnderna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Länsstyrelserna har bifogat yttranden från kommuner och länsorgan. Därutöver har yttrande inkommit från Saminuorra.

1 denna bilaga redovisas remissyttranden avseende särskilda arbetsgrupper, allmänna råd beträffande tillämpningen av rennäringslagsliflningen, Ulvecklingsplanering, det ekonomiska stödet, sociala trygghetsfrågor, katastrofskadeskyddet samt samråds- och förhandlingsformer mellan rennäringen och staten.

1    ALLMÄNT

1.4 Lantbruksstyrelsen

En övergripande målsättning för rennäringskommitténs arbete har varil att åstadkomma förslag till förbättringar för rennäringens lönsamhet. Denna målsättning måste betraktas som ell grundläggande samhällsintresse, inle bara utifrån näringspolitiska utgångspunkter, utan därför att en livskraftig rennäring är en förutsättning för ett bevarande och stärkande av samernas ställning och den samiska kulturen. Härvid är det av avgörande betydelse atl rennäringen i fortsättningen kan bedrivas som en samisk näring i princip i samma omfattning som för närvarande.

Lantbruksstyrelsen har ingen erinran mot kommitténs dokumentation

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                     122

av nuläget inom rennäringen med undanlag från del malerial som redovisas med anledning av kommitténs deklarationsutredning. Styrelsen har en betydligt positivare bild av renägarnas inkomst- och levnadsförhållanden än vad deklarationsulredningen antyder även om förhållandena kan variera påtagligt mellan olika områden.

Förbältrad effektivitet i produktionen är en av de viktigaste förutsättningarna för all uppnå ökad lönsamhei i rennäringen. Det måste också vara en förstahandsuppgift från såväl samhällets som näringens sida atl genom olika ålgärder få lill stånd ett bättre och mer rationellt utnyttjande av produktionsresurserna. Forskningen och rådgivningen har här en nyckelroll.

Enligt lantbruksstyrelsens uppfallning föreligger också goda möjligheter till ökad avkastning inom näringen. Produklionsrådgivningen inom näringen befinner sig alljämt i inledningsskedet och ligger decennier efler utvecklingen på exempelvis jordbruksområdet. Del är således uppenbart atl stora möjligheter lill lönsamhetsförbällringar finns framför alll genom förändringar av slrukturen på renhjordarna och genom mer rationella slakluiiag. Inom delar av renskötselområdet kan också förväntas en relativt snabb sådan ulveckling medan del inom andra delar kan åstadkommas endasl på lång sikl.

Rennäringsadministrationens rådgivningsinsatser är också i hög grad inriktad på just dessa frågor. De institutionella resurserna med en central rådgivare är emellertid alltför små för atl åstadkomma önskvärda och möjliga förbättringar på rimlig sikt. En jämförelse med jordbrukels resurser på området med tillgång till lantbruksverkels rådgivare, lantbruksuniversitetets konsulenter och en stark föreningsrörelse ler sig rådgivningsresurserna inom rennäringen som närmast obefintliga. Lanlbruksstyrelsen delar kommitténs förslag till förstärkning av de centrala rådgivningsresurserna.

Lantbruksstyrelsen är dock tveksam till kommitténs uppfatlning atl man skall kunna bibehålla ett lika stort antal människor och företag i rennäringen som idag. När del gäller delar av Norrbottens län finns för närvarande både ell för stort antal människor och för stort antal renar i förhållande lill renbelestillgångarna. Enligt styrelsens mening föreligger inte förutsättningar atl på längre sikt bibehålla alla rennäringsföretag. En realistisk bedömning av möjligheterna till framtida kombinationssysselsättning för berörda människor ger heller inte sådana förutsättningar. 1 takt med att renantalet anpassas till betesresurserna och människorna släller krav på ökad köpkraft får man räkna med att viss avgång från rennäringen kommer att äga rum. Det är dock angeläget för näringen att tillgång till viss säsongarbetskraft finns även i fortsättningen och att sådana insatser görs för glesbygdsbefolkningen från samhällets sida att en samlad bosättning och nödvändiga servicefunktioner kan upprätthållas. Det förhållandet att rennäringen inte kan behandlas som en isolerad

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                    123

näringsfråga utan måste sättas in i etl slörre samhälls- och samepolitiskl sammanhang har komplicerat kommitténs arbele. Del hade naturligtvis varit önskvärt att kommiltén gjort en utvärdering av rennäringslagen och arbeial fram en enhellig syn på samebyn, men förulsällningarna för kommitténs arbete har uppenbarligen inte möjliggjort detta. Kommittén har emellertid behandlat en lång rad frågor och problem som är kopplade lill samebyn och dess funktion. 1 sammanhanget finner emellertid lantbruks-styrelsen anledning framhålla alt samebyarna efter rennäringslagens lill-komsl i allmänhel vuxit fram till starka självständiga och väl fungerande lokala organ för rennäringen. I många avseenden kan dock deras funktion förbättras.

Flera av de mer djupgående problemen inom byarna lorde dock inle kunna lösas genom tillskapande av olika regelsystem ulan förutsättningarna ligger mer eller mindre helt i samebymedlemmars egna händer. Inte minst gäller det frågor om organisation, driftsuppläggning, renägarstruk-tur, arbets- och kostnadsfördelning, övrig resursfördelning elc. För all lösa dessa frågor behöver interna diskussioner i slörre ulslräckning än hittills tas upp inom samebyarna. Svårigheterna i sammanhanget hänger uppenbarligen framför allt samman med samebyns konstruktion som en sammanslutning av enskilda företagare, hänvisade all kollektivt disponera renbetestillgångarna.

1.6 Statens jordbruksnämnd

Jordbruksnämnden anser alt man bör respektera samernas önskan till
fritt näringsulövande utan tvång lill samverkan. Detta medför dock enligt
nämndens synsätt atl man får svårigheter alt ställa upp etl strikt inkomst-
mål med innebörden atl näringens utövare skall tillförsäkras inkomster i
nivå med jämförbara grupper. Om man vill tillmötesgå detla mål utan krav
på viss rationalitet i produktionen bör man i så fall lägga elt direkt socialt
synsätt till grund för etl inkomststöd. Enligt nämndens uppfattning måsle
därför synen på inkomslslödet försl avgöras av sialsmaklerna. En strikt
inkomslmålsättning utan krav om större driftsenheter skulle sannolikt
innebära att del statliga prisstödet finge uppgå till stora belopp.---------------

Jordbruksnämnden vill framhålla atl renskötseln i sig är av stor vikt för den samiska kulturen men kan troligen inte ekonomiskt bära upp den renskötande samebefolkningen. Detta gäller i synnerhet om de stordriftsfördelar som finns inte ulnyttjas.

Vad nämnden kan förslå måste konflikten mellan hög sysselsättning och rationell produktion lösas genom att man antingen prioriterar en hög sysselsättning eller rationell och lönsam produktion. Av del tidigare har framgått att nämnden inte anser alt man bör tvinga näringen till att övergå till en mer rationell struktur som tar tillvara stordriftsfördelarna, särskilt

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                       124

om man därmed undergräver förutsättningarna för den samiska kullurens fortbestånd. En stordriftssiruktur måsle med nödvändighet innebära atl åtskilliga nu verksamma inom näringen finge sluta. Kommiltén har satt en lönsamhelsgräns vid 200 renar per förelag. Enligi presenleral inkomslma-lerial ligger den genomsnittliga inkomsten av rörelse klart under 10000 kronor vid elt renanlal av ca 200. Med ett så lågl netto kan enligt nämndens bedömning rörelsen knappast anses som effektiv. Jordbruksnämnden anser för sin del inle atl det regionalpoliliska målel skall kopplas samman med en målsättning om rationell och lönsam produktion på del säll kommittén gör. En viss ökad produktivitet bör självfallet kunna uppnås även inom renskötseln men atl övergå till en "rationell och lönsam produktion" skulle kraftigt inskränka på den del av samebefolkningen som kan ägna sig ål renskötsel eftersom totalantalet renar i landel ej får översliga ca 260000 djur.

När kommittén närmare preciserar del näringspoliliska målet framstår
motsättningen lill det regionalpoliliska ännu tydligare. En "optimal kött
produktion till så låga kostnader som möjligt" måsle innebära storskalig
drift som tillsammans med en "jämnare ägarstruktur" måsle leda till färre
sysselsatta. Inriktningen på rationellare förädlingsled och en aktiv produk
tionsutveckling samt hänsynstagande till rennäringsintressena i samhälls
planeringen står däremot enligt nämndens bedömning inle i någon motsats
ställning till övriga delmål.---------

Jordbruksnämnden anser självfallet all också rennäringens utövare skall vara delakliga av den ekonomiska och sociala grundtrygghet som råder i samhällel i övrigt. Atl däremot precisera ett inkomstmål som innebär atl exempelvis de taxerade inkomsterna inom renskötseln skall vara i nivå med andra gruppers, vill nämnden avstyrka. För det första är del knappast möjligt att hitta en jämförbar grupp. Samernas levnadssätt avviker med nödvändighet från andra gruppers. Inkomstjämförelser med sikte på all erhålla ett mått på levnadsstandarden blir därför mycket svåra alt utföra. Hög levnadsstandard för en renskötande same har sannolikt annat innehåll än för en anställd i en storstadsregion. För del andra kan knappast ell "ambiliöst" inkomstmål göras operativt inom ramen för ett prisstöd eftersom renskötseln endasl svarar för en mindre del av inkomsten. Ett sådant inkomstmål skulle sannolikt tvinga fram en hårdhänt rationalisering i strid med näringens egen önskan.

Kommittén har också anfört att man från näringens sida starkt framhållit att dess utövare inte heller i framtiden önskar ställas i beroende av särskilda statliga subsidier och motsvarande. Del nuvarande prisstödet skall ses som en rättviseåtgärd gentemot jordbruket i Norrland på grund av dess sämre naturliga förutsällningar. Som lidigare framhållits delar nämnden här näringens ståndpunkt.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                     125

1.7 Statens naturvårdsverk

Grundläggande utgångspunkt för kommitténs överväganden och förslag har bl.a. varit all antalet människor som är sysselssatta i och ekonomiskl beroende av rennäringen, liksom näringen som sådan måsle bibehållas på lägst nuvarande nivå.

Denna huvudsakligen minoritelspolitiska målsättning kommer enligt verkets uppfattning atl slå i konflikt med inkomstmålei - all ge de aktiva renskölarna en tillfredsställande ekonomisk och social standard.

1.10 Statens planverk

Rennäringen har betydande markanvändningsinlressen inom mer än en tredjedel av Sveriges landareal. Det är mot den bakgrunden rimligt alt kommunala och statliga mydnigheler som på olika sätl har ansvar för markens och vattnens användning inom renbetesområdet skaffar sig relativt goda kunskaper om rennäringens villkor. Så långt planverket kan bedöma utgör föreliggande betänkande en mycket god källa för detla.

Planverket har under ett antal år genom planärenden, ulredningar m. m. kommil i kontakt med frågor där rennäringens intressen varil berörda. Verket har ocksä sökt medverka till all ta fram beslutsunderlag och utveckla planeringsmodeller som skapar förbättrade möjligheter att beakta rennäringens intressen i den fysiska planeringen.

1.17 Sveriges lantbruksuniversitet

I ulredningen lämnas en allsidig nulägesbeskrivning över rennäringen. Utredarna har så långt möjligt utnyttjat tillgängliga dala och även i en del fall tagit fram egna uppgifter. Läsaren får därför ell inlryck av atl utredningen grundals på rätt säkra uppgifter. Rent generellt gäller dock all denna utredning liksom tidigare utredningar om rennäringen har måst genomföras med utgångspunkt från osäkra uppgifier. Delta gäller bland annat beträffande renantal, slakluiiag, föriuster förorsakade av rovdjur och betestillgång. Utredarna borde ha informerat om atl datauppgifterna i många fall är mycket osäkra.

1.18 Statens veterinärmedicinska anstalt

Belänkandel är i sin helhet ell initierat, välskrivet och pedagogiskt disponerat aktstycke, som bl.a. förmedlar mycken värdefull informalion kring rennäringens status i nuläget.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                     126

1.19 Länsstyrelsen i Jämtlands län

Det ekonomiska systemet för renskötsel, som förutses i rennäringslagen, tillämpas i flertalet av samebyarna i Jämtlands län. Övriga byar fungerar överlag med utgångspunkter i uppgjord budget och med redovisning i vanlig bemärkelse, revision osv. De i belänkandel redovisade metoderna för selektivt slakluiiag och kalvräkning enligt den modell som används i ett norskt renbetesdistrikt förekommer också i Jämtlands län.

1.20 Länsstyrelsen i Västerbottens län

Allt sedan början på 60-talet har frågan om renhjordens sammansättning och omloppstid varil aktuell som ett medel atl förbättra rennäringens lönsamhet. I Rennäringsnytt nr 2 1972 publicerades en artikel som klarl visade hur avkastningen kunde i del närmaste fördubblas genom elt rationellt slaktuttag baserat på en ändrad hjordsammansättning från för närvarande i bästa fall 75% hondjur och 25% handjur (75/25) till 90/10 eller 85/15.

En försiktig tillämpning av delta har visat att slakluttagen kan öka från 15-20% till ca 30% av antalet renar i vinterbelesflocken ulan att renanta-let påverkas. Den slora avgången av särskilt tjurkalvar del första levnadsåret har bekräftats vid samtal med enskilda renägare.

Avgörande för ekonomin torde därför vara atl uppnå den ökade kalv-slakt och ökade slakt av "improduktiva" djur som ulredningen förordar. Därigenom blir konkurrensen om det knappa vinterbelel mindre, hjordarna kan bättre hållas samman och möjligheterna för stödulfodring ökar.

Som jämförelse får nämnas att enligt uppgift av en rysk delegation (specialister på renskötsel från östra Sibirien på studiebesök i länet) hölls i Sibirien etl handjur på 12 hondjur, att jämföra med nudrifi i Sverige med ett handjur på två - tre hondjur. Rentjurarna gör emellertid en viss nytta även vintertid under svåra förhållanden genom atl de orkar sparka upp gropar i snön där även svagare djur kan komma åt renlaven. Erfarna renägare säger att ett mindre antal kastrerade rentjurar har en lugnande och stabiliserande inverkan på renhjorden vid flyttningar. Del går därför inte alt okritiskt applicera erfarenheter från andra klimat- och rendrifisför-hållanden till vårt land.

Invändningsfrilt lorde vara atl det ekonomiska utfallet starki skulle kunna förbättras genom ett rationellare slaktuttag. Utredningen redovisar att ett företag med 300-399 renar 1980 hade en intäkt av slakt på 35 600 kr. jämle eget uttag på 3 300 kr. Detta moisvarar med ell medelpris inkl. pristillägg på ca 800 kr. per ren att ungefär 45 renar försålts lill slakt. Nettointäkten redovisas till 13900 kr. Om uttaget kunde ökas till 25-30% av hjorden, dvs. 90-100 renar slaktades i stället för f. n. ca 50 renar inkl. egel uttag, borde nettointäkten lätl kunna fördubblas eftersom de fasta

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                     127

kostnaderna knappasl påverkas och delta även med hänsyn lill alt ökad kalvslakl med lägre medelvikler då måsle komma ifråga. Delta innebär elt slaktuttag i nivå med det finska, dvs. en avkastning på ca 10 kg per ren och år från nuvarande 7,7 kg.

Belydelsen av en riktig hjordsammansätlning kan även belysas av all renljurar efler femårsåldern knappasl ökar i vikt, anses mera "stridiga" och håller borta yngre tjurar vid betäckningarna men samtidigt har sämre fruktsamhet.

En förutsättning för ändrad hjordsammansättning är att hjordarna hålls
mera samlade och en åtgärd som främjar delta är den stödutfodring som
utredningen föreslår. Enligt uppgift från Råns sameby har utfodring under
flyttningar och sedan under vintern då ungefär etl hekto hö givils per ren
och dag i hög grad ökal tamhelsgraden i hjorden. Renarna är nu betydligt
lättare all transportera eller flytta på sedvanligt säll och förlusterna har
minskat liksom strövrensproblemen.-------------

Under senare år har utvecklingen inom renskölseln i vissa avseenden gått i en icke önskvärd riktning. I vissa byar har den blivit allt mer extensiv - strövrensfrågan allt mer brännande. Avsaluslakten har minskat under det att husbehovsslaklen ökal. Men de flesta stora konsumtionsorter har infört slakteritvång för renkött innebärande krav på kontrollslakt. Byråbe-siktigal renkött får därför ej säljas i dessa orter. Kontroll av all detla efterievs är nästan ogöriig. Om endast kontrollslaktal renkött finge prisstöd skulle denna trend snabbt kunna brytas och ökade garantier för renköttets hygieniska kvalitet kunna skapas. Länsstyrelsen anser alt en sådan ulveckling bör övervägas.

För närvarande är husbehovsslakten den som försl kommer igång -slakteripersonalen får vänta samtidigt som renarna snurrar runt i hagen och blir uttröttade med sämre köttkvalitel som följd. Della momeni jämle försök alt med andra hjälpmedel än lasso skilja ifrån slaktrenarna är problem som mäste komma i blickpunklen väsenfiigt mer än vad hittills varit fallet. Bl.a. har kunnal konstateras hur förbättringar av de s.k. slaktkonloren minskal stressen hos renarna och förenklat hanteringen. Satsning på stora beteshagar vid slakterierna där renarna kan vistas veckovis och slaktuttaget därmed ske successivi är en i della sammanhang viklig delfråga.

Utredningen har enligt länsstyrelsens uppfattning genomgående allt för litet betonat livsmedelsverkels roll som pådrivare och övervakare av hygienfrågorna vid slakt och därmed renköttets säljbarhel. Livsmedelsverket är också den myndighel som i avgörande grad kan medverka lill en ökad export av renkött. Länsstyrelsen anser därför all i de åriiga överläggningarna mellan staten och rennäringen borde även statens livsmedelsverk della.

Avsättningen för renkött har de senasle åren stött på vissa svårigheier och ulredningen noterar all prisutvecklingen inte följt med nötköttets

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                     128

prisutveckling. Dock är för närvarande t.ex. fryst renskav ca 15% dyrare än färsk nölfärs i butikerna.

Länsstyrelsen anser därför alt nuvarande marknadsläge knappast medger den prisökning som samerna önskar. Ökad volym som ovan anförts bör vara den framkomliga vägen för att förbättra lönsamheten.

Försäljningskampanjer har lidigare prövats. När dessa så skapat visst konsumtionsintresse hårde efterfrågade kvantiteterna renkött inte funnits. Bl.a. har konsumenterna efterfrågat färskt renkött, vilkel hittills inle kunnat köpas på de slörre konsumtionsorterna. Produktutvecklingen är en annan nyckelfråga.

Länsstyrelsen ansluler sig lill ulredningens uppfattning alt det är av avgörande betydelse att det fmns etl slort förelag som kan klara slakt och förädling och inte minsl bära upp koslnaderna för marknadsföringen. Del är därför viktigt att kompetens på marknadsföring både utom och inom landet tillförs det rekonstruerade, dominerande slakteriföretagel i Härads där Samek AB ingår. Konsolideringen inom del nya bolaget, särskilt under de första åren, måste beaktas även av rennäringen.

1.21 Länsstyrelsen i Norrbottens län

De förslag ulredningen lagl fram för alt främja en rationell ulveckling av rennäringen har underordnats de samepoliliska och minoritelspolitiska målen såsom utredningen uttolkat dessa.

Länsstyrelsen upplever del som en brist att en renodlad analys av
rennäringens slrukturella och ekonomiska problem inte genomförts. Av
saknaden av en sådan analys som även borde ha innefattat bedömningar av
vilka olika medel som kan leda till en bättre ekonomi för rennäringen har
medfört att ulredningen i slor utsträckning inle kunna redovisa några
närmare moliv för sina förslag.-------------

Av renskötarföretagen är ca 75% lokaliserade till Norrbollens län. Av de drygl 800 samer som längre eller kortare tid under året är sysselsalla i rennäringen i Sverige återfinns över 600 i Norrbotten. 1 della sammanhang bör påpekas att uppgiften i utredningens sammanfattning att det finns 2500 samer som är sysselsatta inom renskötseln inte är korrekt. Siffran 2500 syftar på den renskötande samebefolkningen, dvs. i detta antal inräknas samtliga familjemedlemmar. (Se redovisningen i belänkandet Samerna i Sverige, stöd åt språk och kultur, SOU 1975:99).

Arbetstillfällena i rennäringen har relativt sett större betydelse i Norrbotten än inom övriga renskötsellän. För vissa delar av länet, exempelvis Karesuando, är denna sysselsättning av stor betydelse för möjlighelerna atl upprätthålla erforderliga servicefunktioner.

Angivna förhållanden har medfört all länsstyrelsen starkt engagerat sig i rennäringsfrågorna sedan lång tid tillbaka. Redan i samband med länsplanering 1974 behandlades ingående säväl rennäringen som samspelet nä-

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                      129

ringsliv-samekultur. Länsprogrammel utmynnade i ell åtgärdsförslag som berör en rad av de frågeställningar som varil föremål för rennäringskommitténs behandling. Med utgångspunkt från de i länsprogram 1974 uppdragna riktlinjerna har en arbetsgrupp inom lantbruksnämnden ularbelal ett förslag till handlingsprogram för rennäringen. Programmet har efter remiss till berörda samebyar antagits av lantbruksnämndens rennäringsdelegation och länsstyrelsens slyrelse har därefter i augusti 1979 fastställt programmet. Programmet förutsätter att särskilda utvecklingsplaner utarbetas för de olika samebyarna. Särskilda medel har sedermera ställts till förfogande av regeringen för att upprätta sådana planer. Planeringen har i huvudsak slutförts när del gäller samebyarna inom Jokkmokks kommun och arbele pågår med planerna för Karesuandobyarna.

Mot bakgrund av att rennäringen i huvudsak är koncentrerad till Norr
botten och det omfattande arbete omkring dessa frågor som genomförts i
länet framstår del för länsstyrelsen som naturligt aii erfarenheter som finns
samlade hos bl.a. länsstyrelsen, berörda kommuner och länets rennärings
administration bör vara av särskilt intresse när det gäller atl utforma
framtida riktlinjer för rennäringens ulveckling. Ulredningen har märkligt
nog inte hafl någon närmare kontakt med länsstyrelsens planeringsavdel
ning i utredningsarbetet, ej heller har efter vad länsstyrelsen erfarit sådana
kontakter lagits med berörda kommuner eller rennäringsadministrationen i
länet. Förhållandet kan vara en av förklaringarna till att vissa för rennä
ringens framtid i Norrbotten viktiga frågeställningar inte närmare diskute
rats och analyserats.--------

Den uttolkning av de samepolitiska målen som ulredningen gjort innebär såvitt länsstyrelsen förstår att det inte blir möjligt att utveckla renskölseln med utgångspunkt från rationella ekonomiska överväganden. Konsekvensen blir att renskötseln inte skall ses som en självständig ekonomisk verksamhet utan att den skall förutsättas regelmässigt ingå som en integrerad del i kombination med annan näringsutövning och att anspråken på lönsamhet skall underordnas intresset av atl knyta så många som möjligt till renskötseln.

1 det avsnitt som behandlar näringspolitiska mål framhåller utredningen att på sikt en utjämning av renantalet mellan de olika renskötselföretagen bör komma till stånd.

I ett annat avsnitt som behandlar regionalpolitiska mål redovisar utred
ningen en uppfattning som i viss mån strider mot ovan redovisade utgångs
punkter. -------

De restriktioner för rennäringens ekonomiska utveckling som utredningen ansett bör gälla för att säkra de samepolitiska målsättningarna har lett till att utredningen inte har kunnat uppställa etl inkomstmål för näringen. Utredningen har i stället valt att göra ett allmänt uttalande om att näringens utövare skall ha en ekonomisk och social trygghet och standard som inte avviker mot vad som gäller i samhället i övrigt. Utredningen betonar 9    Riksdagen 1984185. I saml. Nr 100. Bilaga 11

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                  130

härvid att i likhel med vad som gäller idag skall rennäringen och dess utövare inte heller i framliden ställa sig beroende av särskilda statliga subsidier och motsvarande.

Ulredningens utgångspunkter såsom de presenteras i målavsnitlet är
delvis motstridande. Någon analys av vilka konsekvenser dessa utgångs
punkter kommer atl få när det gäller de statliga insatserna för atl stödja och
utveckla rennäringen har inte redovisats.---------------

Länsstyrelsen delar utredningens uppfattning atl del är viktigt all samerna i stor utsträckning väljer att bo kvar inom renskötselområdel för alt det skall bli möjligt alt bevara och utveckla samekulturen. Det är dock länsstyrelsens uppfatlning alt en rennäringspoliiik vars yttersta konsekvenser leder till atl flertalet av de som ägnar sig åt renskötsel inte kan påräkna någon reellt utbyte av sitt arbele inte positivt kommer atl medverka till ett sådant kvarboende. Det kommer också all bli svårt all upprätthälla en rennäring pä sikt med dessa utgångspunkter utan atl näringens utövare blir beroende av statliga subsidier.

Hur etl önskvärt kvarboende skall kunna åstadkommas samiidigi som en nödvändig strukturrationalisering av rennäringen genomförs diskuterades redan i Länsprogram 1974.1 detta sammanhang framhöll länsstyrelsen bl.a. att det är nödvändigl att sysselsättningen i renskötselområdel även baseras på annan verksamhet än rennäring. I första hand bör möjligheterna till kombinationssysselsällning tas till vara och nya arbetstillfällen etableras inom områden där samernas speciella kullur och levnadsbetingelser kan tas till vara. Härvid bör även produklion i såväl halvinduslriell som industriell skala liksom sysselsättning inom traditionellt icke samiska yrken ha en utomordentlig betydelse.

Utvecklingen sedan 1970-talets början talar för alt denna uppfatlning är riktig. Inom områden där möjligheterna atl uppnå en acceptabel familjeinkomst saknas på grund av att näringslivel vid sidan om renskötseln är mycket svagt utvecklat, har betydande problem uppstått. För nordbyarna i Karesuandoområdet är situationen svårast. Möjligheterna för en slor del av samerna att bo kvar i detta område är så gott som helt beroende av arbetsmarknadspolitiska insatser. Trots dessa insatser karaktäriseras dessa byar av svåra sociala förhållanden. Bl.a. är könsfördelningen mycket ojämn beroende på alt kvinnorna i stor utsträckning flyttat från området för att få meningsfulla arbeten. I detla sammanhang bör anmärkas att möjligheterna att bedriva beredskapsarbeten minskat i takt med att infrastrukturen byggts ut och önskvärda anläggningar för renskötselns behov i stor utsträckning färdigställts.

1 samebyarna i Kirunas närhet, Rautasvuoma och Leavas är förhållandena mera tillfredsställande. Genom de möjligheter som funnits till alternativ sysselsättning har goda familjeinkomster uppnåtts. Arbele inom orten har i viss omfattning kunnat beredas de som slagits ut från renskötseln vilket medfört att en tillfredsställande struktur kunnat uppnås inom rennäringen.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                    131

Erfarenheterna lyder enligi länsstyrelsen på att en ekonomisk sund
rennäring kombinerad med ett väl utvecklat totalt näringsliv är en viktig
förutsättning för atl samerna skall välja atl bo kvar inom renskötselområ
del och därmed en viktig förutsättning för alt upprätthålla och utveckla
samekulturen.----------

Ulredningen framlägger en mängd förslag. Flertalel av förslagen berör vitala samhälls- och näringsinlressen i Norrbottens län. Förslagen är ofullständigt utredda, bl. a. saknas en analys av hur förslagen skulle påverka olika intressen. Enligt länsstyrelsen bör några beslut inle fattas enbart på föreliggande material när det gäller den typ av frågor, som kan påverka näringslivet i övrigl.

1.24 Samerättsutredningen

Samerättsutredningen har som en primär uppgift atl klarlägga vilka särskilda behov som kan härledas lill samernas ställning som urbefolkning. En utredning av samernas situation är, enligt direktiven, i första hand motiverad av den särskilda ställning som samerna har i del svenska samhället. Samerna utgör en etnisk minoritet och tillhör i motsats till andra sådana minoriteter i Sverige den ursprungliga befolkningen i sitt eget land.

En av de frågor som vi särskilt skall behandla gäller behovet av att stärka samernas rättsliga ställning i frågor som rör rennäringen. I direktiven erinras om att rennäringen är av avgörande betydelse för att den samiska kulluren skall kunna bestå och den samiska befolkningens särart skall kunna bibehållas.

Som rennäringskommittén anför har flera av de frågor som kommittén behandlat nära beröringspunkter med vårt arbete. I dessa hänseenden har kommittén begränsat sig till mer principiella överväganden och förutsatt att dessa spörsmål skall bli föremål för ytterligare överväganden. Vi vill redan nu framhålla att vi i allt väsenlligl instämmer i de synpunkler som kommittén anlagt. Vi har emellertid ännu inte kommit så långt i vårt arbete att vi nu är beredda atl anvisa länkbara lösningar på de problem som kommittén beskriver.

1.33 Svenska Cellulosa- och Pappersbruksföreningen

Utredningen har enligt sina direktiv främst behandlat rennäringens ekonomiska förhållanden. Konkurrerande intressens ekonomiska betydelse för utövarna och nationen beskrivs mer summariskt. För vår del vill vi erinra om det välbekanta förhållandet att skogsbruk och därpå baserad skogsindustri är en omistlig hörnsten i Sveriges ekonomi. Även del skogsbruk i norr som berörs av rennäringen har en avgörande betydelse för regionen inte bara för sysselsättning och samhällsfunktioner i skogsbygden, utan också för förädlingsindustrin. Inte minst inlandets sågverk är

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                       132

beroende av etl lokall skogsbruk inriktat på hög produktion och god kvalitet.

Det skogsbruk som ulredningen i första hand betraktar som "konfiikt-område" berör främst vad som i den akluella debatten benämns "Ijällnära skog". Förutsättningarna för skogsproduktion är i dessa områden av klimatiska, geologiska och andra skäl många gånger kärva. Det krävs kunskaper, stora insatser och tålamod samt hänsynstagande från konkurrerande markanspråk för att säkra en uthållig verksamhel. Bakslag inträffar. Vi kan däremol inte acceptera utredningens avfärdande beskrivning på sid 166"... atl ett traditionellt skogsbruk endast kan bedrivas i dessa områden med en kalkylerad risk att föryngring av markerna inte lyckas inom överskådlig tid, etl kalkylerat risktagande som är betydligt större här än inom landets övriga skogsområden". Utredningen och därmed den fortsalla sakdiskussionen skulle enligt vår uppfattning ha vunnit på atl skogsnäringens betydelse och villkor fåll en mera uttömmande och rättvisande beskrivning.

I sammanhanget vill vi peka på alt del moderna skogsbruket inte bara inneburit nackdelar för rennäringen. Nya bilvägar kan i vissa fall störa invanda flyttningsvägar men underlättar också många gånger renskötarnas kommunikationer och transporter. Markbearbelningen i samband med beståndsanläggning kan övergångsvis försvåra framkomligheten, men medför samtidigt en aktivering av marktillståndet med väsentligt förbättrande av sommarbetet som följd. Avveckling av gamla bestånd med häng-lav orsakar förskjutningar i tillgången på vinierbele, men innebär sedan skogseldarna ej längre är en förnyelsefaklor, förutsättningen för all långsiktigt säkra renbetet överhuvudtagel i denna biotop.

Den starka utvecklingen vad gäller djurantalet under senare år syns vara belägg för att förändringarna även varit till fördel för renskötarna. Denna expansion kan emellertid medföra ökal betestryck och behov av större betesarealer. Risken är att också kraven på restriktioner på skogsbruket ökar och nya konfliktområden tillkommer.

1.37 Svenska Samernas Riksförbund

Svenska Samernas Riksförbund (SSR) finner att rennäringskommitténs betänkande och förslag sammantaget ger en utmärkt grund för fortsatt reformarbete. Det förhållandet att de grundläggande rättsfrågorna fortfarande står olösta är självfallet en mycket stor brist, men får i dagsläget inte utgöra hinder för att fortsätta ett reformarbete för de direkta näringsfrågorna.

Frågor kring rennäringskommitténs arbete och förslag har varit huvudfråga vid de senaste landsmötena. På grundval av kommitténs framlagda betänkande beslutade samernas landsmöte XL Vilhelmina 1984 följande i resolutionen A.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                      133

"Samefolkets framtid vilar på det oupplösliga sambandet kultur - näring - rätt. Rennäringen är den grund på vilken den samiska kulturen vilar. Näringen skapar en rättslig anknytning till Sapmi och är grunden för en samlad samisk bosättning, som gör språket, sedvänjor m. m. - ett samiskt liv - möjligt.

Rennäringen behöver utvecklingsmöjligheter och inte bara ett skydd mol exploateringar. Näringen är ingen "krisbransch", men måsle få möjligheter atl utvecklas på egna villkor, där det ges möjligheter till en posifiv planering och inte enbart en negativ sådan för att begränsa skador till följd av exploateringar och andra intrång.

Landsmötet finner att rennäringskommitténs förslag vilar på en sådan positiv grund. Samtidigt gäller att de av kommiltén lämnade förslagen framför alll beträffande markanvändningen inte är tillräckligt långtgående, på sätt anges av de samiska representanterna i kommittén i deras särskilda yttrande, för det fall att samhällets målsättning fortfarande skall vara att främja samernas egel samfunds- och kullurliv i enlighet med regeringsformens bestämmelser.

Landsmölet finner att rennäringskommitténs förslag är att se som delreformer för atl dels uppfylla klyftan mellan allmänna förpliktande uttalanden och konkreta åtgärder, dels återhämta eftersläpningseffekter i stödel till de samiska näringarna. Den riktningsgivande ansatsen anges i kommitténs mål och principiella överväganden, vilka landsmötet ställer sig bakom.

Landsmölet ansluter sig på denna grund i allt väsentligt till kommitténs förslag.

Del långsiktigt viktigaste förslaget är härvid att överiäggningar mellan
staten och SSR etableras i organiserade former och att de inriktas på att
uppnå konkreta resultat utifrån en helhetssyn på samerna och de samiska
näringarna.--------

Landsmötet finner att här lämnade förslag måste realiseras omedelbart och i ett sammanhang. Härigenom kan samhällel återge näringen och näringens utövare en framtidstro. Detta är särskilt viktigt för att ungdomen skall kunna våga satsa på näringen och totalt sett för att näringens utövare skall kunna känna en trygghet i näringen. Ett realiserande av lämnade förslag kan inte uppskjutas med hänvisning till besparingsskäl eller andra statsfinansiella överväganden. Elt realiserande av förslagen måste ske för att uppfylla lämnade förpliktande löften och på så sätt förbyta den rådande eftersläpningen i ett utvecklande stöd till de samiska näringarna och därigenom till den samiska kulturen och samerna som folk."

Huvudpunkterna i det fortsatta reformarbetet finns härmed fastlagda. De samiska rättsfrågorna - folkrättsligt och fastighetsrättsligt - drivs nu vidare genom samerättsutredningen. För såväl detta arbete som överhuvudtaget gäller att utgå från det nära och oupplösliga sambandet rätt — näring - kultur. För samefolket gäller att rättskampen fillsammans med

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                       134

kullurkampen har som mål alt förverkliga Sapmi; samernas land och grund
för samiskt liv och arbete och därmed en möjlighet för varje individ alt
välja elt samiskt liv.---------

SSR finner atl rennäringskommitiéns redovisning av nuvarande förhållanden jämte olika data är en tillräcklig grund för de förslag, m. m. som framläggs.

SSR får i sammanhanget påpeka att del finns betydande brister då det gäller att få fram dala om rennäringens ekonomiska och andra förhållanden. Del är här en angelägen uppgift all förbättra detta läge och SSR får peka på alt motsvarande liknande förhållande i Norge har förbytts i ett läge där det visat sig möjligt att ta fram relevanta data om rennäringen. Det är därför nödvändigt att lantbruksstyrelsen tillsammans med SSR kan ges resurser för ett sådant arbete.

Beträffande redovisade dala får SSR konstatera atl materialet frän deklarationsundersökningen med sannolikhet inte ger en rättvisande bild av rennäringens/renägarnas ekonomiska förhållanden. Till detla medverkar att kommittén inte fick önskade resurser alt göra motsvarande undersökning över flera år. För framliden får bedömas om återkommande deklarationsundersökningar skall vara ett inslag i den datainsamling som befinns nödvändig.

SSR instämmer i allt väsenUigt i kommitténs beskrivning av statens rennäringspolitik och i kommitténs konstaterande att det inte är nödvändigt atl idag ändra på denna utan atl det som återstår är konkreta ålgärder.

SSR delar kommitténs konstaterande alt det är av grundläggande betydelse att antalet människor som är sysselsatta i och ekonomiskt beroende av näringen måste bibehållas på lägst nuvarande nivå och att detsamma gäller för näringen som sådan.

En annan viktig grundsats är kommitténs konstaterande att det är nödvändigt att stärka den institutionella ramen och atl det genom en förhandlingsordning mellan staten och samerna skapas möjligheter att bryta den brist på helhetssyn som präglar uppfyllandet av den statliga rennäringspoliliken.

SSR kan alltså instämma i kommitténs konstaterande atl den programa-liska grundval som kommittén föreslår mer är att se som preciseringar av vad som redan är angivet än som nyskapelser och atl grunden för de redovisade delmålen är atl "Sverige inom ramen för ell mångkulturellt samhälle har förpliktelser att visa respekt för samisk kultur och samiska näringar och ge utrymme för samerna att bestämma och påverka sin situation utifrån samiska värderingar."

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                    135

12   SAMEBYN

Allmänna råd angående rennäringslagstiftningens tillämpning 12.4 Lantbruksstyrelsen

Rennäringslagen och dess förarbeten redovisar en ambition atl mera i detalj styra förhållanden inom samebyarna i syfte all åsladkomma rällvisa. solidaritet och rationalitet. Erfarenheterna visar att framförallt samebyns konstruktion ger begränsade möjligheter att via ekonomiska regelsystem och på annat sätl utifrån slyra utvecklingen inom samebyarna. Förutsättningarna att påverka utvecklingen ligger framförallt hos byarna själva.

Rennäringskommiitén föreslår atl en särskild arbetsgrupp tillsätts med uppdrag att närmare analysera samebyns funktion enligt rennäringslagen och utarbeta s. k. allmänna råd till rennäringslagen. Härvid framhåller man att det är speciellt viktigt alt gruppen granskar röslrätlsreglerna och medlemsbegreppet. Kommittén redovisar dock i betänkandet förslag till sådana ändringar i gällande regler att såväl röslrätlsreglerna som medlemsbegreppet radikalt påverkas.

Lanlbruksstyrelsen har ingel att erinra mot att en sådan arbetsgrupp tillsätts men menar att eventuella ändringar i röslrätlsreglerna och inom andra områden som gruppen får i uppdrag att utreda bör anslå tills gruppen genomfört grundligare analyser av dessa frågor.

12.9 Jämställdhetsombudsmannen

Rennäringslagen har uppenbarligen inle fungerat i enlighel med vad som var förutsatt vid lagens tillkomst. Oklarheter om samebyns funktion och slällning i förhållande till de olika rennäringsföretagen föreligger. Det förefaller lämpligt att en arbetsgrupp får i uppdrag att granska utfallet av lagen och ge allmänna råd om hur tillämpningen bör vara. Det är viktigt alt en sådan arbetsgrupp också får i uppdrag att se över rösträttsreglerna och medlemsbegreppel. I arbetsgruppen bör lika många kvinnor som män ingå.

12.37 Svenska Samernas Riksförbund

SSR delar kommitténs förslag beträffande översynen av rennäringslagens och rennäringskungörelsens tillämpning och får härtill foga atl en sådan översyn också skall innefatta andra förfaltningar och atl syftet skall vara alt ändra sådana bestämmelser som inle är anpassade till den praktiska renskölseln. Ell annat viktigt syfte måste vara all få till stånd en likformig tillämpning över hela renskötselområdet. 1 en sådan arbetsgrupp är SSR beredd medverka.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                       136

Ulvecklingsplanering 12.9 Jämställdhetsombudsmannen

JämO vill understryka viklen av att kvinnornas situation noggrannt kartläggs vid utvecklingsplaneringen liksom möjligheterna atl genom olika åtgärder förbättra deras arbetsmarknadssituation. I detta arbete är det, som kommittén framhåller, av största vikt att länsarbetsnämnd och lantbruksnämnd ställer sin sakkunskap och sina resurser fill samebyarnas förfogande. Det skulle troligen vara ändamålsenligt och rationellt om en sådan kartläggning gjordes för flera samebyar gemensamt, eftersom kvinnornas situation och förutsättningar torde vara ganska likartade inom de olika byarna.

12.16 Hovrätten för övre Norrland

Hovrätten anser att en dokumentering av samebyarnas markanvänding på det förtjänstfulla sätt som redovisas för Vilhelmina norta sameby är väsentlig. Detta inte minst för att i samband med diskussioner, förhandlingar med olika berörda parter eller fysisk planering samebyns markintressen skall kunna diskuteras på ett seriöst sätt, vilket kan vara särskilt motiverat med hänsyn till den konkurrens som råder mellan olika sektorer om marken. Vidare torde ett sådani underiag vara av stort värde för den arbetsplanering som samebyn själv måste utföra. Det är därför också önskvärt att markanvändningsplaner upprättas för samebyarna.

12.19 Länsstyrelsen i Jämtlands län

Länsstyrelsen delar utredningens uppfattning om det angelägna i att rennäringens markanvändning redovisas. Denna redovisning bör göras i form av rullande planläggning och hållas aktuell av samebyarna själva.

I detta sammanhang vill länsstyrelsen uppmärksamma sitt uppdrag av regeringen att i en försöksverksamhet utveckla en metod för att utarbeta regionala handlingsprogram för hur skogsbruket bör bedrivas i fjällnära skogsområden, bl.a. med hänsyn till rennäringens lagliga rättigheter i sådana skogar.

12.20 Länsstyrelsen i Västerbottens län

Länsstyrelsen anser att utvecklingsplanering för samebyarna bör främjas. Särskilt angeläget är att markanvändningen redovisas och bildar underlag för samebyns driftsuppläggning så att t. ex. överbetning kan undvikas men samtidigt tillgänglig mark utnyttjas. Möjligheterna att med en liten stödutfodring få renarna att hålla sig på de marker man önskar bör komma i allmänt bruk.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                    137

12.21 Länsstyrelsen i Norrbottens län

I Norrbollens län har ulvecklingsplanering skett för etl flertal samebyar. Erfarenheter härifrån lalar för alt del är vikligt alt samebyarna aklivi är engagerade i planeringsarbelet. Om så ej sker blir planeringen lätt en skrivbordsprodukt som inte kommer att i nämnvärd grad påverka utvecklingen. De frågor som rennäringens företrädare upplever som mest väsentliga är frågor som rör driftsekonomi, målformuleringar och äigärdsprogram. 1 den mån utvecklingsplaneringen även behandlar markanvändningsfrågorna måste en medverkan ske från kommunernas sida. Om så ej sker blir planeringen inle realistisk. En ensidig planering av markanvändningen från rennäringens egna ulgångspunkler kan läll skapa onödiga konfiiktsituationer. Kommiltén har bortsett från sådana komplikalioner varför förslaget i denna del inte förefaller helt genomtänkl.

12.37 Svenska Samernas Riksförbund

Rennäringskommittén behandlar tämligen utförligt frågorna om utvecklingsplaner för samebyarna. SSR har lidigare ultalal sin uppfattning om den avgörande betydelsen med utarbetandet av sådana planer och som en del häri en redovisning av renskötselns markanvändning. Sådana planer är viktiga säväl för samebyn och renskötselns bedrivande som för situationer då del för utomstående gäller att kunna ta del av renskölselns markanvändning. Det skulle också motverka uttalanden med ifrågasättande av renskölselns markanvändning.

För att della arbele skall kunna bli framgångsrikt är det en förutsättning att samebyarna själva arbetar fram planerna med bistånd från lantbruksnämndens rådgivare och den övriga expertis samebyn anser bör ställas till förfogande. Det arbele som idag bedrivs med slöd av särskilt anvisade medel lill lantbruksnämnden i Norrbotten sker inle med beaklande av här angivna förutsättningar.

SSR ser det utomordentligt angelägel alt medel ställs till samebyarnas förfogande på ovan angivna villkor och att arbetet med utvecklingsplaner fullföljs också för samebyarna i Västerbotten och Jämtland.

I delta sammanhang får SSR också uttala all den av kommittén initierade markanvändningsplanen för Vilhelmina norra sameby utgör en bra grund för hur markanvändningen skall kunna redovisas. Del kan finnas anledning till vissl ytterligare metodarbete, men del är nu helt klarlagt alt del finns instrument för all kunna redovisa renskölselns markanvändning.

10    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 11

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                        138

14    EKONOMISKA STÖDET

Prisstödets utformning och storlek 14.4 Lantbruksstyrelsen

Lanlbruksstyrelsen delar rennäringskommitiéns mening atl den nuvarande metodiken inte alllid ulgör den tillräckliga stimulans som krävs för atl uppnå en önskvärd förändring av renhjorden.

Den optimala avkastningen av renhjorden ges när den består av största möjliga andel kalvbäiande vajor.

För att åstadkomma en sådan strukturförändring i hjorden krävs systematiska uttag i kalvgruppen. Styrelsen är således av den uppfattningen att prisstödet primärt bör vara inriktat på atl särskilt premiera kalvslakt. En sådan uppläggning torde också göra prisstödet lättare att administrera och kontrollera än om en särskild viktgräns fastställs. Styrelsen bedömer inle risken för överproduktion av kalvkötl och därpå följande avsältningspro-blem som särskilt överhängande. Samtidigt undviker man de "orättvisor" som skulle uppkomma till följd av fakiiska viktskillnader mellan olika delar av renskötselområdet.

Lantbruksstyrelsen avslyrker således rennäringskommitiéns förslag om särskild viktgräns och förordar istället att prisstödet utformas enligt kommitténs diskuterade förslag (alternativ 1) med förhöjt bidrag vid slakt av kalv. Denna uppläggning av stödel bör enligt styrelsens mening prövas under en försökstid av tre år. Styrelsen tillstyrker förslaget om åriiga överiäggningar mellan rennäringen och staten.

14.5 Skogsstyrelsen

Skogsstyrelsen är medveten om att - trots etl alll bättre fungerande samråd och att skogsbruksålgärder ibland på sikl kan vara positiva för rennäringen - negativa följder för rennäringen av etl aktivt skogsbruk inte helt kan undvikas. Styrelsen motsätter sig därför inte förslagel i betänkandet om ett utökat samhällsstöd till rennäringen.

14.6 Statens Jordbruksnämnd

Jordbruksnämnden vill kraftigt understryka att prisstödskonstruktioner med stora differentieringar efter vikt, kvalitet osv. är olämpliga p. g. a. dels kontrolltekniska dels administraliva svårigheter. I detla förslag skulle skillnaden i pristillägg beroende på om slaktkroppen under- eller överstiger viss vikt vara över 80%. Jordbruksnämnden vill framhålla alt redan med den nuvarande konstruktionen främjas slakt av lälta djur eftersom pristill-lägget efler vikt blir högre. Nämnden vill föreslå atl den önskade effekten istället antingen söker uppnås genom information från lantbruksnämnden

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                    139

om alt del är önskvärt med slörre ulslaktning av ungdjur eller alt fler pristilläggsgränser införs, t.ex. 28, 30 och 32 kg. För all främja samordning av slakten och förbättra nämndens kontrollmöjligheter kan högre pristillägg begränsas till alt avse djur slaktade vid kontrollslaklerier. För byrå-slaktade djur skulle endast den lägsta prislilläggsklassen lillämpas.

14.7 Statens naturvårdsverk

Rennäringens ramar bestäms i allt väsentligt av del givna nalurliga underiagel (betestillgången). Antalet renskölselföretag är redan i dag i högsta laget för alt kunna ge tillfredsställande utkomst åt alla. Kommitténs förslag är knappast ägnade atl överbrygga denna grundläggande motsättning.

Den minoritelspolitiska aspeklen synes ha fått dominera på bekostnad av förslag till lösningar av rennäringens strukturella och ekonomiska problem.

Naturvårdsverket saknar i belänkandet en utförligare behandling av samernas jakt och fiske för husbehov och avsalu. Detta är en allvarlig brist med tanke på den omfattning dessa verksamheter har inom bl. a. nationalparkerna, där jaktens och fiskets ekonomiska värde för utövaren framhållits från rennäringens företrädare vid diskussioner med naturvårdsverket.

14.11 Statens industriverk

Industriverket ansluter sig till kommitténs förslag om det statliga prisstödets användning som styrmedel för atl uppnå önskvärda förändringar i rennäringen. Verket anser att formen prisstöd efter viktgräns är lämplig alt utveckla.

14.18 Statens veterinärmedicinska anstalt

Ulredningen diskuterar tre alternativa utformningar av prisstödet och fastnar slutligen för alternativ 3 som är ett fast prisstöd per slaktad ren med etl förhöjt stöd för djur under en viss slaklviklsgräns. Detla är också SVAs alternativ bl.a. för atl man då undviker behovet av en åldersbeslämning. Åldersbestämning på basis av tandömsningen kan alltid, även om den i och för sig är tämligen säker, ifrågasättas med hänvisning till den biologiska variationen.

SVA vill också peka på det faktum atl renar som behandlas mot parasiter som kalvar (före årsskiftet) lämnar helt kormfria hudar som 1 l,/2-åringar fram till november — december men låter vara osagt vad della kan betyda för slaktprisei.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                     140

14.37 Svenska Samernas Riksförbund

Prisstödet har haft och har en viklig uppgift all ekonomiskt likställa produktion av renkött med annan köttproduktion i norra Sverige och som medel för all ange produktionsinriktning. Den senare delen av prisstödets uppgift har inte tidigare utnyttjats.

Det förslag kommittén framlägger om alt differentiera prisstödet med hänsyn till viktgräns skulle på sätl kommiltén anger bli etl styrmedel i förhållande till produktionsinriktningen. SSR tillstyrker della förslag samtidigt som del får konstateras atl angiven viktgräns om 30 kg skulle göra att den avsedda effekten inte skulle få fulll genomslag. Med hänsyn till viktvariationer över renskötselområdel och till insalser som gjorts inom vissa samebyar för all redan nu höja medelslaktviklen kan en viktgräns inle sältas lägre än 32 kg.

Ett differentierat prisstöd bör prövas över etl antal år. Eventuellt behov av förändringar av slödel liksom beloppsgränser blir viktiga frågor i de i annal sammanhang föreslagna förhandlingarna mellan slalen och SSR.

SSR förordar alltså etl differentierat prisstöd i enlighet med kommitténs förslag med den ändringen atl viktgränsen sätts till 32 kg.

Stödel till rennäringens rationalisering enligt rennäringskungörelsen 14.4 Lantbruksstyrelsen

Lanlbruksstyrelsen är av flera skäl tveksam till en mer generell höjning av bidragen för stöd enligt rennäringskungörelsen. Styrelsen vill peka på att möjligheter till förhöjda bidrag finns redan idag och har även vid skilda tillfällen kunnat tillämpas.

Vad gäller rendriftslån tillstyrker lanlbruksstyrelsen kommitténs förslag atl sådant lån skall kunna lämnas även för att läcka behovel av rörelsekapital i samband med främsl nyetablering. Däremol har styrelsen den erfarenheten att det inte föreligger behov av generellt förlängda amorteringstider vid sådana lån. Vid särskilda skäl kan beslut om ändrade villkor för återbetalning av lånen meddelas även idag. I rendriftsstödel bör kunna ingå anskaffande av foder, krubbor, säckväv etc. i samband med reninköp. Däremot bör transportredskap omfattas av redskapsstödet.

Redskapsstödet bör enligt styrelsens mening behållas oförändrai vad gäller syftet med stödet. Sådant stöd innefattar således inköp av t.ex. maskiner, skotrar, släpvagnar och liknande transportfordon, radioutrustning m. m., även då investeringarna sker i samband med reninköp.

Lantbruksstyrelsen tillstyrker rennäringskommitiéns förslag avseende stöd till tillskottsutfodring och särskilt transportstöd vid slakt i väglöst land.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                    141

14.11 Statens industriverk

Industriverket anser alt förslaget om en mer fiexibel inriktning av ralio-naliseringsslödet är en lämplig ändring av stödformen.

Industriverket delar kommitténs tveksamhet till lån med uppskjuten ränla.

14.17 Sveriges lantbruksuniversitet

Motivet för ekonomiskt stöd till tillskottsutfodring är atl vinlerbetesre-surserna minskat genom samhällsutvecklingen. Här är del i hög grad fråga om en "samhällsutveckling", som skett till följd av politiska beslut och slatliga myndighelers tillämpning av lagar och förordningar. Det är därför skäligt att renägarna på någol säll kompenseras för de föriuster de lidit och även framgent kommer att lida.

Det finns relativt goda förulsättningar för atl i varje fall delvis kompensera bortfall av betesresurser genom lillskotlsulfodring. Ulredningen har fastnat för att stödet skall begränsas till inköp av hö. Det finns flera alternativa former för tillskoltsutfodring. Hö användbart för utfodring av renar finns inte alltid tillgängligt på marknaden. 1 sådana fall måste renägarna använda andra fodermedel. För att på bästa sätt och till lägsta kostnad kunna genomföra tillskoltsutfodring bör därför inle stödel begränsas lill inköp av hö, utan gälla alla former av tillskottsutfodring och även avse inköp av utrustning (bl.a. foderkrubbor) för sådan utfodring.

14.18 Statens veterinärmedicinska anstalt

SVA anser att förslagel om tillskoltsutfodring är bra men vill erinra om det förhållandet atl hö avsett för renar bör vara av en finstänglig kvalitet och föreslår därför alt lokal produklion av sådani vallhö stimuleras. Den normala handelskvalitelen är ett grovstängligt timotejhö av vilket renarna som regel endast förmår tillgodogöra sig en mindre del.

14.20 Länsstyrelsen i Västerbottens län

Enligt länsstyrelsens uppfattning råder sammanfattningsvis ett nära samband mellan utfodring - tamare renar - mindre djurföriuster - rationella slakluttag - förbättrad hjordsammansättning - mindre stress vid olika hanteringsmoment - bättre köttkvalitet och därmed förbättrad lönsamhet och framtidsutsikter för rennäringen. Länsstyrelsen anseer därför att del är hög lid att med olika insatser försöka utveckla renskölseln i den riktning som utredningen föreslår.

Om naturligt bete hell saknas i vissa siluationer krävs ca 3 kg hö per ren och dag, vilkel delvis kan och bör ersättas med speciellt renfoder. Om

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                     142

utfodring startar från hösten blir renarna vana vid fodret och tvära foder-omställnignar med slora förluster kan undvikas i nödsituationer. Höutfod-ring vintertid skulle också minska behovet av lavskogsbeie.

14.37 Svenska Samernas Riksförbund

SSR tillstyrker på de moliv kommittén anger förslagen belräffande ra-fionaliseringsstödet till sameby samt rendrifts- respektive redskapsstödet.

Vad gäller rationaliseringsslödel finner SSR atl detla måste kunna utgå till samlliga samebyar även om sameby har vissa fonderade medel. På sätt framförs i annat sammanhang skall kostnaderna i form av bidragsdeien utgå av budgetmedel och inte ur samefonden.

Föreslaget stöd till tillskoltsutfodring tillstyrks med den markeringen att tillskoltsutfodring som sker med annat foder än hö självfallet måste omfattas av stödformen.

Kommittén föreslår som en ny stödform ett särskilt transportstöd för samebyar med slakt i väglöst land. Detta är en mycket viklig åtgärd för atl dels kompensera samebyar/renägare för transportkostnaderna, dels en ur samhällets synpunkt sell billigare åigärd än all bygga ul infrastrukturen med vägar. Beträffande väg inom Talma sameby måsle dock medel tas fram så att de nu 50 år gamla planerna kan realiseras.

För genomförandel torde det vara tillfyllest atl göra viss författningsändring samtidigt som aktuella stödbelopp torde rymmas inom ramen för redan utgående transportstöd genom transportrådet.

Glesbygdsstöd och beredskapsarbete 14.4 Lantbruksstyrelsen

Lanlbruksstyrelsen tillstyrker förslagel att rennäringen jämställs med annan areell näring i glesbygden och atl glesbygdsmedel skall kunna utgå till verksamheter som ger kompletleringssysselsätlning för enskilda medlemmar. Bedömning av frågan om glesbygdsstöd skall ulgå bör ske på samma sätt som när det gäller prövning av sådant stöd till personer sysselsatta i andra areella näringar.

I likhet med kommittén anser styrelsen atl anläggningsinvesteringar som kommit alt erfordras på grund av samhällsutvecklingen skall kunna erhålla arbetsmarknadsmedel med lOO-procentiga bidrag. Lantbruksnämnden bör kunna stå som sökande medan anläggningarna efter färdigställandet skall ha vederbörande sameby som huvudman. Lantbruksstyrelsen delar vidare lantbruksnämndens i Norrbottens län uppfattning att fulll bidrag bör kunna ulgå då andra särskilda skäl föreligger. Nämnden åberopar framför allt situationen i Karesuando- området.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet                     143

14.8 Arbetsmarknadsstyrelsen

Beredskapsarbeten utgör f. n. en viktig del i samernas sysselsättnings-
och försörjningssituation.--------- Styrelsen vill här framhålla att bered
skapsarbeten används som en sysselsättningsstödjande åtgärd och dess
omfattning sammanhänger i första hand med utvecklingen på arbetsmark
naden. Beredskapsarbeten kan därför inle ses som någon permanent lös
ning av sysselsättningsproblemen för vissa grupper på arbetsmarknaden. I
renskötselområdena, med vanligen svåra lokala arbetsmarknader, finns
även andra arbetssökande som har elt stort behov av arbetsmarknadspoli
tiska åtgärder såsom beredskapsarbeten. Beredskapsarbeten bör även
fortsättningsvis användas där de bäst behövs utan någon permanentning.
Beträffande ulredningens förslag om ändrade ställiga bidrag till invesle-
ringsarbeten inom rennäringsområdel vill arbetsmarknadsstyrelsen hänvi
sa lill att det för närvarande pågår en översyn inom styrelsen angående
beredskapsarbeten av investeringskaraklär.

14.11 Statens industriverk

Industriverket finner det rimligt att renskölselföretag skall kunna åtnjuta glesbygdsstöd för atl i egen regi driva serviceverksamhet åt samebyn såsom skoterreparalioner, höberedning och liknande. Förutsättningen skall då vara, som kommittén framhåller, att villkoren för glesbygdsstöd uppfylles, t. ex. varaktig sysselsättning åt bofast befolkning.

14.20 Länsstyrelsen i Västerbottens län

Länsstyrelsen tillstyrker förslagel till utökade möjligheter för glesbygdsstöd och mera generösa regler för bidrag vid beredskapsarbeten vid uppförande av renskötselanläggningar.

Angelägna investeringsobjekt är bl.a. övernatlningshagar längs flyttle-derna och beteshagar vid slakterierna.

Sedan samebyarna övertagit renskölselanläggningarna i länel har det framkommit att man på vissa håll inte har ekonomiska resurser att ulföra erforderligt underhåll. Dessa underhällsarbeten kan i regel endast ske sommarlid och lejd arbetskraft måste då anlitas eftersom renarna kräver tillsyn men finns uppe i högfjället i många fall långt från de akluella anläggningarna.

Underhåll och reinvesteringar har därför blivit ett stort dilemma för samebyarna. De får visserligen avskrivningsobjekt men saknar i många fall kapital. Det är därför angeläget atl tidigare generösa bidragsregler åter börjar lillämpas så atl inte befinlliga anläggningar blir obrukbara i förtid p.g.a. bristande underhåll.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                      144

14.34 Svenska jägareförbundet

Ifråga om bidrag för beredskapsarbete vid uppförande av renskötselan
läggningar, ersättningsinvesteringar i by skiljande stängsel, arbetshagar,
fällslaklerier m.m. vill Svenska jägareförbundet betona------------------- de olägen
heter som befinlliga renslängsel på många håll nu ger upphov lill.

Vid all bidragsgivning, som innebär uppsättning av renslängsel, bör denna bli föremål för en restriktiv prövning belräffande nyttan och utförandel av slängselålgärden. Vidare bör med hänsyn till de ölägenheter som följer av utformningen av dagens renstängsel särskilda normer utarbetas både belräffande dessas utseende och konstruktion samt anbringande i markerna.

14.37 Svenska Samernas Riksförbund

SSR finner i likhel med rennäringskommiitén all rättviseskäl talar för atl rennäringen skall jämställas med andra areella näringar i glesbygden och atl del därför skall kunna utgå glesbygdsstöd. SSR tillstyrker rennäringskommitténs förslag.

I fråga om beredskapsarbeten finner SSR att lantbruksnämnden av prakfiska skäl även forisällningsvis skall kunna slå som sökande i första hand när del gäller anläggningar som uppförs för all mildra intrånget i rennäringen p. g. a. olika exploateringar.

I fråga om andra anläggningar finner SSR atl sameby skall stå som sökande och att bidrag skall kunna utgå på liknande villkor som gäller för kommun; detta beroende på både samebyns likhel med kommun och behovet av att arbeten kommer till utförande.

15   SOCIALA TRYGGHETSFRÅGOR

Trygghetspaket för renskötare 15.1 Riksförsäkringsverket

Tryggheisförsäkringen vid arbetsskada ger ett skydd till den skadade enligt skadeståndsrättsliga principer utan att det behöver visas alt någon är skadeståndsskyldig. Ersättning utges för sveda och värk, lyte och men samt ölägenheter i övrigt. Försäkringen täcker även utgifter som uppstått p.g.a. skadan, föriorad arbetsinkomst m. m.

Vid arbetsskada föreligger samma rätt till ersättning från sjukförsäkringen som vid annan sjukdom under en tid av 90 dagar efter det att skadan inträffade. Detta inenbär att anmälda skador med kortare sjukskrivningsperioder än 90 dagar i regel inte prövas av försäkringskassan. 1 de fall den försäkrade har ersättningsanspråk eller i övrigl fåll bestående besvär genom sin skada skall dock prövning alltid ske.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                    145

För att underlätta arbetsmarknadsförsäkringars (AMF) hantering av tryggheisförsäkringen har etl samarbete mellan försäkringskassorna och AMF utvecklats. Kopia av varje beslut som försäkringskassan fattar, utom för personer med statlig anställning, jämte kopia av läkarutlåtande och annan utredning som legat till grund för beslutet skall enligt en särskild kungörelse (RFFS 1979:20) tillställas AMF. Dessa handlingar ligger till grund för AMF;s beslut. 1 ställningstagandet till om arbetsskada föreligger följer AMF försäkringskassans beslut. I fall med anmäld skada, för vilka försäkringskassan inte fattar beslut, avgörs arbetsskadefrågan av AMF.

Riksförsäkringsverkets kungörelse om tillhandahållande av uppgifter till AMF äger, som ovan nämnts, giltighet för samlliga med anmäld arbetsskada, utom stalligi anslällda. Delta innebär all kungörelsen redan nu äger giltighet för de renskötande samerna. Del behövs därför inle någon särskild åtgärd från riksförsäkringsverkels eller försäkringskassornas sida, utöver vad som gjorts redan lidigare, för all trygghetspaketel skall kunna införas.

15.4 Lantbruksstyrelsen

Lanlbruksstyrelsen har ingen erinran mol förslagel.

15.20 Länsstyrelsen i Västerbottens län

Länsstyrelsen anser det angeläget att föreslaget försäkringsskydd för renskötande samer införes genom ett trygghetspakel i likhel med vad som gäller för jordbrukare och yrkesfiskare.

15.37 Svenska Samernas Riksförbund

Rennäringskommiitén redovisar utförligt för de sociala trygghetsfrågorna och SSR får med instämmande hänvisa till delta. Kommitténs förslag lill lösningar av de sociala trygghetsfrågorna för den renskötande befolkningen är bland de viktigaste förslag kommiltén framlägger.

SSR finner atl det är en grundläggande rättvisefråga atl den renskötande befolkningen får en social trygghet som av befolkningen i övrigt upplevs som självklar, men som i dag inte gäller för den renskötande befolkningen.

Del här anförda gäller kommitténs förslag beträffande trygghetspakelet och införandet av en arbetslöshetsförsäkring och innefattar även vad som anges beträffande företagshälsovård och införandet av ett avbylarsystem.

Med hänvisning lill vad kommittén anför tillstyrker SSR förslagen.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                      146

16    KATASTROFSKADESKYDDET

16.4 Lantbruksstyrelsen

Lanlbruksstyrelsen har ingen erinran mol förslagel.

16.37 Svenska Samernas Riksförbund

Kaiastrofskadeskyddel fyller en mycket viklig funktion för rennäringen både i fråga om möjligheter lill förebyggande åtgärder och till ersättning vid inträffade katastrofer.

Beträffande nu gällande regelsystem torde delta kunna tillämpas även fortsättningsvis samtidigt som SSR får erinra om det stötande i de fall en konstaterad verklig förlusl överstiger den schablonmässigt beräknade förlusten.

Den begränsning av tillämpningsområdet att omfatta endast företag med minst 20 vuxna renar kan SSR ansluta sig till varvid då måste gälla all del är familjens/företagels samlade renantal som skall vara avgörande för beräkningen och hänsyn las till ägarens totala situation.

Rennäringskommiitén föreslår en uppjustering av det årliga anslagel till 500000 kr. med hänsyn lill penningvärdesförändringen. En ytterligare grund för en uppjustering är att detta skulle möjliggöra vidgade ramar för lantbruksnämnden att snabbt kunna sätta in förebyggande åtgärder vid befarat katastrofläge till följd av försämrad belessiiuation.

16.43 Saminuorra

Saminuorra motsätter sig utredningens förslag att ersällning för förolyckade renar endast ulgår lill företag med minsl 20 vuxna renar. Enligt Saminuorra skulle detta kunna drabba många unga renskötselföretag. Saminuorra är av den ståndpunkten all den nu gällande ordningen ska gälla fortsättningsvis, dvs. atl katastrofskadeskyddet omfattar samtliga i samebyn registrerade renar.

I övrigt instämmer Saminuorra i ulredningens förslag.

25   SAMRÅDS- OCH FÖRHANDLINGSFORMER MELLAN RENNÄRINGEN OCH STATEN

25.4 Lantbruksstyrelsen

Lantbruksstyrelsen tillstyrker förslaget om årliga överiäggningar mellan staten och rennäringen om olika frågor. Härvid bör man från början inrikta sig mer på diskussioner kring specifika, konkreta frågeställningar än all försöka bygga upp en förhandlingsapparat jämbördig med den som är knuten till det norska reindriflsavtalet.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                                    147

Primärt ser således lanlbruksstyrelsen del angeläget all i organiserade former åsladkomma åriiga överiäggningar i pincipiella och angelägna frågor. En sådan ordning bör ocksä kunna reducera förekomsten av olika utredningar pä rennäringsområden, som under långa tider varil en belasl-ning för näringen - stora resurser har fåll avsätlas och lite har hänt.

25.5 Skogsstyrelsen

Skogsstyrelsen är beredd alt della i arbelel vad gäller frågor av främsl skogspolitisk natur.

25.6 Statens jordbruksnämnd

Spörsmålet om samråds- och förhandlingsformer mellan rennäringen och staten bör enligt jordbruksdnämnden delas upp i två delfrågor. För del första de frågor som har med prisstöd och medel för rafionaliseringsät-gärder alt göra och för del andra frågor som berör andra problemområden t.ex. sociala förhållanden, produktionsförhållanden etc. När det gäller jordbrukel och fisket företräder jordbruksnämnden staten i överläggningar som berör prisstödsfrågor. Andra för nämnda näringar viktiga frågor handhas av de myndigheter som enligt sina instruktioner har all bevaka dessa frågor. Sociala förhållanden elc. inom jordbruket och fisket behandlas således av vare sig jordbruksnämnden eller lantbruksstyrelsen. Del skulle vara en omöjlig konstruktion att jordbruksnämnden skulle företräda staten i frågor som ligger inom andra myndigheters kompetensområde. Nämnden har också svårt att föreställa sig överiäggningar i frågor som inle främsl berör rent ekonomiska slödfrågor. Oklart är dessulom vilken slällning som den permanenta interdepartementala arbetsgruppen för samefrågor skulle få om överläggningarna årligen skulle ske i snart sagt alla frågor som berör rennäringen med jordbruksnämnden som företrädare för staten.

Jordbruksnämnden kan dock länka sig överläggningar med rennäringen i frågor som är klart avgränsade och definierade. Exempelvis kan prisstödets närmare utformning bli föremål för överläggningar liksom rationaliseringsstödets inriktning. Meningsfulla överläggningar förutsätter dock att den myndighet som företräder slalen får klara ekonomiska ramar för de stödformer som skall bli föremål för överiäggningar. Finansieringsfrågan lorde behöva utredas ytterligare eflersom koslnaden för de olika stöden åtminstone nominellt kan bedömas öka från år till år. Under ovan redovisade förulsättningar finner jordbruksnämnden att överläggningar kan bli meningsfulla. Med hänsyn till del starka samband som finns mellan pris-och marknadsstöd å ena sidan och raiionaliseringsstöd å den andra förordar nämnden att, om sådana överläggningar med rennäringen anses önskvärda, jordbruksnämnden och lantbruksstyrelsen ges i uppdrag att gemensaml företräda staten vid sådana överläggningar.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet                              148

25.10 Statens planverk

Såvitt planverket kan bedöma kommer verkel normall inle alt beröras av föreslagna överiäggningar.

25.12 Domänverket

Förslagen tillstyrkes. Domänverket föreslår dock att verket representeras vid samråd och förhandlingar där dess verksamhet berörs.

25.37 Svenska Samernas Riksförbund

1 resolution A beslutad av samernas landsmöle 1984 konstateras atl "Det långsiktigt viktigaste förslaget är härvid alt överläggningar mellan staten och SSR etableras i organiserade former och att det inriktas på att uppnå konkreta resultat utifrån en helhetssyn på samerna och de samiska näringarna."

Belräffande de närmare formerna för dessa överiäggningar finner SSR de av kommittén angivna riktningslinjerna tillräckliga i dagsläget. Det väsentliga är att en fasl förhandlingsordning kommer till stånd.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet

149

Register

Sid.

I   Översikt

A. Jordbruksdepartementet m. m.

15     I Jordbruksdepartementet,/dr5/ag5(jn.f/a

15              2 Lautbrukråd, förslagsanslag

16              3 Kommilléer m.m., reservationsanslag 16       4              Extra ulgifler, reservaiionsanslag

19083 000

4 198000

3 000000

500000

26 781000

B. Jordbrukets rationalisering m. m.

17      1 Lanlbruksstyrelsen,/öri/ogian.v/fli'

20       2 Lantbruksnämnderna,/öri/aiani/«i'

21               3 Bidrag till jordbrukels rationalisering, m. m.,

förslagsanslag 21     4 Markförvärv för jordbrukels rationalisering,

reservaiionsanslag 23     5 Täckande av förluster pä grund av statlig kreditgaranti,

förslagsanslag

26     6 Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m. m.,

förslagsanstag

27               7 Främjande av trädgårdsnäringen, reservationsanslag

28               8 Slöd lill innehavare av fjällägenheter m. m.,

reservationsanslag

29     9 Främjande av husdjursaveln m. m., rfié'fi'o(/oni«ni/ag

29   10 Särskilt slöd ål biskötsel och växtodling,

reservaiionsanslag

30    II främydnde'dv rennäringen, reservationsanslag

38088000 *212 781 000

•50000000

1000

20000000

7000000 900000

1300000 510000

215000 4 890000

335685 000

C. Jordbruksprisreglering

36               I Statens jordbruksnämnd,/(5/-.s/agi«/7i/a

37               2 Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden,/örj/og.vflAii/ug

38               3 Prisreglerande ålgärder pä jordbrukets område,

förslagsanslag 38     4 Inköp av livsmedel m. m. för beredskapslagring, reservaiionsanslag

41     5 Koslnader för beredskapslagring av livsmedel m. m.,

förslagsanslag

42                6 Prisstöd lill jordbrukel i norra Sverige,/öri/«gsfl«j/ug

43                7 Bidrag till permanent skördeskadeskydd

43     8 Adminislralion av permanent skördeskadeskydd m. m., förslagsanslag

27 220000 2 507000

»2968000000

46379000

211808000

*330000000

MOOO

*23 898000 3609813000

D. Skogsbruk

44       I Skogsstyrelsen,förslagsanslag

45                2 Skogsvårdsstyrelserna,/öri/flgjani/ög

47     3 Skogsvårdsslyrelserna: Myndighetsuppgifter, förslagsanslag

47     4 Skogsvårdsstyrelserna: Frö- och plantverksamhet,

förslagsanslag

48       5 Skogsvårdsslyrelserna: Investeringar, reservationsanslag

49       6 Bidrag lill skogsvård m. m.,/öri/agia«5/ng

52                7 Slöd till byggande av skogsvägar,/öri/agia«i/ag

53                8 Främjande av skogsvård m. m., reierv'a;/onia;!.5/ag

30 567000 1000

138 370000

1000

65 000000

320000000

50000000

lOOOOOOO

613 939000

Beräknal belopp.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet

150

E. Fiske

54      1 Fiskeristyrelsen./örs/ag.vflHj/ag                                                 *26346000

54     2 Slatens lokala fiskeriadminislration,/(7ri'/(7g.sflf7i7flg                 *I5722000

54     3 Främjande av fiskerinäringen,/-fifn'fl//()/!iuH.f/ög                        *2 172 000

54     4 Bidrag till fiskehamnar m. m.,/(>rj/ag.v«Hi/(ig                                 4657000

56     5 Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen,/ör,v/ag.va«i(og                               1000

56       6 Bidrag lill fiskets rationalisering m. m.,/cVi/ag.9un.s'/ag                    9000000

57       7 Län till fiskerinäringen, rMPn'fl//onjfl/7.v/«g                                35 000000

58       8 Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske,

förslagsanslag                                                                                         1000

59     9 Ersättning lill slrandägare för mistad fiskerätt m. m.,

förslagsanslag                                                                                       *\ 000

59    10 Prisreglerande ålgärder på fiskets område,/öri/ug.sofij/ag                      *I000

59    11 Bidrag till fiskevård m. m., rpierra//t>njan5/ag                            *5 170000

98071000

F. Service och kontroll

60

1

61

2

62

3

64

4

64

5

64

6

66

7

66

8

67

9

68

10

70

II

70

12

71

13

71

14

72

15

Slatens livsmedelsverk,/örs/flgioni/ag                                              57913000

Täckande av vissa kostnader för kötlbesiktning m. m.,
förslagsanslag                                                                                          1000

Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdrags
verksamhet,/öri/agia«i/ag                                                                       1000
Bidrag lill statens velerinärmedicinska anstalt,

reservaiionsanslag                                                                          46998000

Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m.,
förslagsanslag                                                                                   5 000000

Slatens ulsädeskonlroll: Uppdragsverksamhet,

förslagsanslag                                                                                          1000

Bidrag till statens utsädeskontroll, reservaiionsanslag                       2000000

Bekämpande av växtsjukdomar,/örj/ngians/og                                    250000

Lantbrukskemisk laboralorieverksamhel,

reservationsanslag                                                                            6992000

Slatens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet,

förslagsanslag                                                                                          1000

Bidrag till statens maskinprovningar, reservationsanslag                  4 995 000

Slatens växtsortnämnd,/öri/flgian.s/flg                                                301000

Lantbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård:

Uppdragsverksamhet,/öri/flgia«i/ag                                                      *i 000

Bidrag till djurens hälso- och sjukvård, reservaiionsanslag             *40470000

Bidrag lill avlägset boende djurägare för velerinärvård,
förslagsanslag                                                                                    1810000

72    16

Bidrag till djurskyddsfrämjande ålgärder,
reservationsanslag                                                                            2418000

169152000

74 78

79

81

89 89 91 91

C. utbildning och forskning

Sveriges lantbruksuniversitet, reservaiionsanslag

Lokalkostnader m. m. vid Sveriges lanlbruksuniversilel,

förslagsanslag

Byggnadsarbelen vid Sveriges lanlbruksuniversitet m. m.,

reservaiionsanslag

Inredning och ulruslning av lokaler vid Sveriges

lanlbruksuniversilel m.m., reservationsanslag

Skogs- och jordbrukets forskningsråd, reservaiionsanslag

Slöd lill kollekliv forskning, reservationsanslag

Bidrag till växtförädling, reservaiionsanslag

8 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien,/öri/ng.rarti/ag

380 854 000

191472000

14 800000

29900000 58613 000 20400000 26500000 602 000

723141000

Beräknal belopp.

Prop. 1984/85:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet

151

H. Miljövård

93      I Stålens naturvårdsverk./öri/rtg.v««.v/flg                                    *I00776000

93               2 Koncessionsnämnden för miljöskydd,/öri/agiu;i.v/«g                         8638000

94               3 Miljövårdsinformation, rfié'n'a//o/i.san.?/c(g                                    3 500000

95               4 Mark för nAlurvård, reservaiionsanslag                                          40000000

96       5 Vård av naturreservat m. m., ri'.';fr\(iriofisaMs/ug                           32200000

97      6 Miljövårdsforskning, rf.vé'n'a?/o«ia/ii/rtg                                      63 600000
100     7 Undersökningar av hälso- och miljöfarliga varor.

reservaiionsanslag                                                                         *4 500000

100     8 Övervakning av miljöförändringar, m. m.,

reservaiionsanslag                                                                          27000000

101     9 Åtgärder mot försurningen, rfifnY7//t>/Mfln.s/flg                        *85000000

102   10 Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond,/ö/-5/ag.v«A;i/ag           16660000

102          II Restaurering av Hornborgasjön, r<'i«'n't///r«7.san,v/«g                    4 500000

103          12 Toxikologisk informationsservice, m. m.,

reservaiionsanslag                                                                         *5 650000
103    13 Slaiens strålskyddsinslitut: Uppdragsverksamhel,

förslagsanslag                                                                                         1000

105    14 Bidrag till statens strålskyddsinslilul,/-csfrrfl/iönjaAii/wg              19986000

412011000

I. Idrott, rekreation och turism

106      I   Stöd till idrotten, reservationsanslag

109     2 Slöd lill turism och rekreation, reservaiionsanslag

205 500000 75 800000

281300000

J.   Diverse

113     1 Bidrag lill vissa inlernaiionella organisationer m. m..

förslagsanslag

114     2 Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar,

förslagsanslag 114     3 Ersättning för vissa skador förorsakade av vill, m. m. förslagsanslag

Totalt för Jordbruksdepartementel

38464000

5000

6220000 44689000

6314582 000

116 121

Underbilaga 11.1 Underbilaga 11.2

* Beräknal belopp.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984

Bilaga 12 till budgetpropositionen 1985                         Prop. 1984/85:100

Bilaga 12

Arbetsmarknadsdepartementet

ÖVERSIKT

Till arbetsmarknadsdepartementet hör frågor om arbetsmarknad, arbetsliv, invandring och svenskt medborgarskap saml jämställdhet mellan kvinnor och män.

Den ekonomiska politiken och sysselsättningen

De senaste årens ekonomiska politik har åstadkommit god tillväxt, stigande sysselsättning och förbättrat Sveriges läge gentemot omväriden. Kapacitetsulnyttjandet i industrin ligger nu på samma loppnivå som under år 1980. Även om tillväxten kommer att dämpas något under det närmaste året finns goda förutsättningar för en fortsatt positiv sysselsättningsutveckling under år 1985.

Utvecklingen på arbetsmarknaden kräver en hög arbetsmarknadspolitisk beredskap för att arbetslösheten skall kunna hållas på en låg nivå. Ambitionen på längre sikt är att komma till rätta med de obalanser som fortfarande präglar den svenska ekonomin och orsakar arbetslöshet.

Budgetförslagets huvudsakliga inriktning

Årets budgetförslag har utarbetats med hänsyn till kravet på återhållsamhet med statens utgifter. Som huvudprincip har gällt alt nödvändiga utgiftsökningar för högprioriterade ändamål har tillgodosetts genom motsvarande besparingar inom andra områden. Myndighetsanslag och motsvarande anslag har i regel pris- och löneomräknats och därefter minskats med 2% enligt det s.k. huvudförslaget. I de fall undantag medgivits har detta finansierats genom neddragning på andra anslag av likartad karaktär. För arbetsmarknadsverket föreslås en långsiktig plan för omprioriteringar och besparingar.

Arbetslinjen i arbetsmarknadspolitiken och en fortsatt satsning på platsförmedlingen skall främja effektiviteten i verksamheten och minska behovet av mer resurskrävande sysselsättningsskapande åtgärder och kontant stöd. De arbetslöshetsgrupper som behöver särskilda insatser är framför allt långtidsarbetslösa och ungdomar.

På arbetsmarknads- och arbetslivsområdena läggs organisatoriska och

1    Riksdagen 1984185. I saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet      2

anslagstekniska förslag fram för atl underlätta planering och genomförande av verksamheterna.

Utgiftema inom arbetsmarknadsdepartementets område beräknas under budgetåret 1985/86 komma att minska med 525,3 milj. kr.

Arbetsmarknad

Efterfrågan på arbetskraft har under år 1984 ökat betydligt jämfört med föregående år. Särskilt markant har ökningen varit inom industrin. Antalet lediganmälda platser fill arbetsförmedlingen är nu ungefär lika stort som under uppsvinget åren 1979-1980.

1 takt med den stigande efterfrågan på arbetskraft har sysselsättningen ökat särskilt under tredje kvartalet 1984. Kvinnorna svarar för ca två tredjedelar av ökningen.

De åtgärder som regeringen vidtog hösten 1982 och under år 1983 dämpade ökningen av arbetslösheten och vände utvecklingen. De nya arbetsmarknadspolitiska åtgärder som infördes i januari 1984 har ytterligare stärkt denna utveckling. Rekryteringsstödet för långtidsarbetslösa och ungdomar samt ungdomslagen har fått en betydande effekt och gjort det möjligt att begränsa beredskapsarbetenas omfattning. Under år 1984 har arbetslösheten varil lägre än året före. Under det tredje kvartalet 1984 uppgick antalet arbetslösa till 3,3 % av arbetskraften, vilket innebär 23(KK) färre arbetslösa än under motsvarande period år 1983.

Under förutsättning att inflationen under år 1985 kan begränsas så att Sverige bibehåller ett relativt sett lägre kostnadsläge än omvärlden finns goda förutsättningar för en fortsatt positiv sysselsättningsutveckling under nästa år.

Fortsatta ansträngningar måste göras för att utnyttja konjunkturläget till att ytterligare minska arbetslösheten. På längre sikt måste de strukturella obalanserna i ekonomin rättas till för att det skall vara möjligt att begränsa de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna.

Den platsförmedlande verksamheten som är av grundläggande betydelse för arbetsmarknadspolitiken prioriteras. ADB-systemet inom platsförmedlingen föreslås bli utbyggt med 272 terminaler under budgetåret 1985/86. Medel till arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader föreslås genom omprioriteringar bli anvisade utöver det s.k. huvudförslaget. I stället för att det i fortsättningen varje år ställs ett generellt rationaliseringskrav föreslås att arbetsmarknadsverket inkl. arbetsmarknadsinstituten ges möjlighet att hantera omprioriteringar och rationaliseringar i ett längre tidsperspektiv, t.o.m. budgetåret 1989/90. Detta bör underlätta planeringen av den framtida verksamheten.

Åtgärder för långtidsarbetslösa prioriteras. Därför bör medel anvisas till 4,5 milj. sysselsättningsdagar för rekryteringsstöd hos näringslivet och kommunerna. Den kommunala delen av stödet skall även fortsättningsvis endast avse långtidsarbetslösa. Även stödet till näringslivet skall i huvud-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet      3

sak riktas till denna kategori arbetslösa. Volymen beredskapsarbeten beräknas till 4 milj. sysselsättningsdagar. En neddragning föreslås ske av slalsbidragsnivåerna vilket leder till en betydande utgiftsminskning för staten.

Ungdomslagen har visat sig vara en både nödvändig och riktig åtgärd för att stärka arbetslinjen i arbetsmarknadspolitiken. Ett antal förändringar föreslås för att öka uislussningen ur ungdomslagen. Tiden i ungdomslag föriängs med i genomsnitt två timmar per vecka. Särskilda "jobbsökarklubbar" avses därvid inrättas med obligatoriskt deltagande.

Även med en kraftfull satsning på arbetslinjen kommer utgifterna för kontantersättning vid arbetslöshet att bli omfattande. Pris- och löneutvecklingen motiverar alt ersättningsnivån inom arbetslöshetförsäkringen höjs. En höjning föreslås till 315 kr. som högsta dagpenning i arbetslöshetsförsäkringen.

Arbetslivsfrågor

Återhållsamheten med statens utgifter gör att de fastlagda utvecklingsmålen för arbetsmiljöarbetet måste uppnås genom effektivare och intensivare insatser inom ramen för redan tilldelade ekonomiska resurser. Som ett led i detta föreslås en sammanläggning av anslagen till arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen med utgångspunkt i huvudförslaget. Yrkesinspektionen bör dock genom omprioriteringar få medel återförda för att tillsynsverksamheten skall kunna fortgå i oförändrad omfattning. Viss medelsförstärkning behöver ske till ADB- investeringar och vetenskaplig apparatur.

De sysselsättningsskapande åtgärderna har särskilt stor betydelse för de handikappades möjligheter att få arbete. Arbetsmarknadsstyrelsen bör ges möjlighet att i särskilda fall bevilja högre bidrag till arbetstekniska hjälpmedel och särskilda anordningar på arbetsplatsen. Statsbidraget för bidrag till motorfordon åt handikappade bör höjas liksom inkomstgränsen för bidraget.

Mer än 60(K)0 människor har nu förvärvsarbete inom Samhällsföretagsgruppen eller anställningar med lönebidrag på den öppna arbetsmarknaden. Det statsfinansiella läget gör det nödvändigt att ytterligare begränsa behovet av statsbidrag till Samhällsförelag. För budgetåret 1985/86 föreslås därför ett driftbidrag som motsvarar 120% av lönesumman för de anvisade anställda. Antalet bidragsberättigade arbetstimmar föreslås bli oförändrat 30 milj. En ny form av skyddat arbete hos offenfiiga arbetsgivare inrättas för socialmedicinskt handikappade i enlighet med riksdagens beslut.

Insatserna vid arbetsmarknadsinstituten har visat sig ge god effekt och leder i stor utsträckning till att de sökande kan få arbete eller börja utbildning som kan väntas leda till arbete. Mot den bakgrunden bör arbets-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet      4

marknadsinstiiuten genom omprioriteringar undantas från tillämpningen av huvudförslaget. De effektivitetsvinster som uppnås i verksamhelen bör i stället komma de sökande till godo.

På del arbetsrättsliga området fortsätter genomgången av olika frågeställningar. Av särskilt intresse är den rättsutveckling som sker genom kollektivavtalet.

Invandring och svenskl medborgarskap

Riksdagen beslutade våren 1984 att de grundläggande principerna för vår nuvarande invandrings- och fiyktingpolilik skall ligga fast. Tyngdpunkten i flyktingpolitiken bör även framdeles ligga på bidrag från det svenska biståndsanslaget till fattiga länder som har fått ta emot många fiyktingar. Regeringen avser atl under våren 1985 förelägga riksdagen en skrivelse i vilken den samlade svenska flyktingpolitiken redovisas.

Ett nytt system för alt ta emot asylsökande och flyktingar träder i kraft den I januari 1985. Det statliga ansvaret för mottagande av flyktingar förs då över från arbetsmarknadsstyrelsen lill statens invandrarverk.

Under år 1984 har antalet asylsökande ökal, vilket har ställt ökade krav på mottagnings- och utredningsresurser. Särskilda åtgärder har därför under innevarande budgetår vidtagits för att förhindra en förlängning av handläggningstiderna i asylärenden. För budgetårel 1985/86 föreslås att statens invandrarverk beviljas undantag från huvudförslaget i fråga om resurser för handläggning av tillståndsärenden. Vidare föreslås atl de särskilda lönemedel som anvisats verket under de senaste fyra budgetåren permanentas. Verket kommer därigenom atl förstärkas med ytterligare tre tjänster.

Regeringen avser att under våren 1985 förelägga riksdagen en proposition om invandrarpolitiken.

Riksdagen har nyligen fattat beslut med anledning av regeringens proposition om svenskundervisning för vuxna invandrare. Ett nytt system med ett ökat statligt och kommunalt ansvar för denna verksamhel träder i kraft den 1 juli 1986.

Jämställdhet mellan kvinnor och män

Den svenska arbetsmarknaden kännetecknas av att kvinnor och män är ojämnt fördelade mellan yrken och näringsgrenar och att kvinnornas arbetstid är betydligt kortare än männens. För att stärka kvinnornas ställning behöver särskilda ålgärder vidtas för att bl.a. bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden och motverka det könsbundna yrkesvalet.

Under budgetåret 1983/84 genomfördes en kampanj för atl främja rekryteringen av kvinnor till industrin. De hittillsvarande erfarenheterna från rekryterings- och vidareutbildningsåtgärderna är överlag positiva och pro-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet      5

jekten har inneburit en förslärkning av det mer långsiktiga arbetet för jämställdhet på arbetsmarknaden. Under våren 1985 kommer en proposition om kvinnornas ställning på arbetsmarknaden atl föreläggas riksdagen. Den arbetsgrupp om mannens roll i jämställdhelsarbetet som tillsattes hösten 1983 kommer i februari 1985 att presentera etl idéprogram med syfte att påskynda en utveckling mol jämställda relationer mellan kvinnor och män.

Sammanställning

Anslagsförändringarna inom arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde i förhållande till motsvarande anslag på statsbudgeten för budgetåret 1984/85 framgår av följande sammanställning (milj. kr.)

Statsbudget

Förslag

Förändring

1984/85

1985/86

A. Arbetsmarknadsdeparte-

mentet m.m.

62,8

65,3

-1-

2,5

B. Arbetsmarknad m. m.

12 004,7

10 604,4

_

1 400,3

C. Arbetslivsfrågor

5 810,1

6 598,2

-1-

788,1

D. Invandring m.m.

496,3

580,7

-■

84,4

Totalt för arbetsmarknads-

departementet

18 373,9

17 848,6

-

525,3

Prop. 1984/85:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet      6

Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-12-20

Föredragande:

statsrådet Leijon såvitt avser frågor rörande Arbetsmarknadsdepartementet m. m. (littera A, punkterna 1—5), Arbetsmarknad m. m. (littera B) och Arbetslivsfrågor (littera C);

statsrådet Gradin såvitt avser frågor rörande Arbetsmarknadsdepartementet m. m. (littera A, punkten 6), Jämställdhet mellan kvinnor och män samt Invandring m. m. (littera D).

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 såvitt avser arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde.

Tionde huvudtiteln

ARBETSMARKNAD

Utvecklingen på arbetsmarknaden år 1984

Konjunkturen

Den ekonomiska polifiken de senaste åren har givit gynnsamma resultat i en rad avseenden. Utvecklingen i Sverige har under år 1984 kännetecknats av god tillväxt, en förbättrad balans gentemot omvärlden och en successivt stigande sysselsättning. De främsta drivkrafterna bakom tillväxten har varit en ökning av exporten och investeringsverksamheten i näringslivet.

Ökningen av produktionsnivån har medfört ett högre kapacitetsutnyttjande inom industrin. Den andel av företagen som fullt utnyttjade produktions- och anläggningskapaciteten uppgick i september 1984 till 50%. Detla är i nivå med den andel som noterades ijuni 1980. För verkstadsindustrins del var kapacitetsutnyttjandet högre än under den förra högkonjunkturen.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet

FULLT KAPACITETSUTNYTTJANDE INDUSTRI OCH VERKSTADSINDUSTRI

100

75 -v

50

25

VERKST IND

*............................ ' ' ■ ' ■ ■

...... I IND TOTALT

1970

1975                       1980

kvartal: 1970:1-1984:3

knllo: Kl

1984

Utsikterna för år 1985 inom den industrialiserade världen tyder på en dämpad tillväxttakt jämfört med år 1984. Den inhemska efterfrågan kan dock väntas stiga något snabbare än under år 1984. Det är emellertid svårt att bedöma när kulmen i den nuvarande konjunkturfasen nås, och när effekterna på arbetsmarknaden uppstår.

Inriktningen av den ekonomiska politiken ger emellertid förutsättningar för en fortsatt förbättring av arbetsmarknadsläget under år 1985. Den bedömningen förutsätter emellertid i sin tur att det inte sker några drastiska och oförutsedda förändringar i den intemationella ekonomiska utveckhngen och att pris- och kostnadsutvecklingen i relation till utlandet inte åter försämras.

Arbetsmarknaden

Arbetskraftsefterfrågan, uttryckt som antalet lediganmälda platser, har ökat betydligt jämfört med föregående år. Särskilt stor har ökningen varit inom industrin. Antalet sysselsatta, inkl. de personer som sysselsattes genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ökade enligt arbetskraftsundersökningarna (AKU) under de första elva månaderna 1984 med i genomsnitt drygt 30000 jämfört med motsvarande period året före'. Inom industrin

' Arbelskraftsundersökningen ijuni 1984 genomfördes något tidigare än ijuni 1983. Detta medförde att skolloven inte hann börja i samma utsträckning som år 1983. Ar 1984 registrerades således färre feriearbetande skolungdomar än är 1983. En mindre justering har därför gjorls av AKU-siffroma för juni månad 1984, vilkel medför all de här redovisade medelvärdena avviker någol från de av statistiska cenlralbyrån publicerade uppgifterna.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet     8

uppgick ökningen till ca 13000 personer. Arbetslösheten har samtidigt minskat. Under första och andra kvartalen 1984 uppgick skillnaden gentemot år 1983 till ca 6000 resp. ca 12000 personer. Under hösten har minskningen fortsatt och antalet arbetslösa var under månaderna juli-november 1984 ca 20000 färre än under motsvarande period föregående år.

Efterfrågan på arbetskraft

Under de första elva månaderna 1984 anmäldes inte mindre än 590000 lediga platser till arbetsförmedlingen. Det är en ökning med 120000 platser eller ca25% mer än motsvarande period året före. Den ökade aktiviteten inom industrin, vilken jag tidigare har berört, återspeglas tydligt i platsstatistiken. Under perioden anmäldes ca 90000 industriplatser, vilket är 85% fler än under samma tid året före.

nyanhXlda lediga platser inom tillverkningsarbete

15000

ANTAL

10000    -

5000     -

78       79       80       81        82 kvartal:   1976:1-1984:3 kalla: AMS,   sBsongrensat

För en mycket stor del av de lediga platserna ställs krav på utbildning eller erfarenhet. Det gäller nu ca 75 % av platserna mot ca 45% under uppgången åren 1979 och 1980. De ökade kraven hänger sannolikt samman med den tekniska utvecklingen i allmänhet men också med att rekryteringsbehoven främst finns hos de tekniskt avancerade företagen inom verkstadsindustrin.

Trots den växande efterfrågan på personal har inte vakanstiderna ökat nämnvärt, vilket har varit fallet under tidigare konjunkturuppgångar. Vakanstiderna är f. ö. nu betydligt kortare än vid tidigare konjunkturuppgångar. För de lediga platserna inom industrin ökade de t. ex. från fem fill åtta

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet       9

veckor mellan åren 1972 och 1974 och från fyra till sex veckor mellan åren 1978 och 1980. Sedan år 1982 har vakanstiderna legat på ca två veckor. Rekryteringen till industrin går således snabbare än tidigare. En bidragande orsak till detta är sannolikt de intensifierade förmedlingsåtgärder som arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) har vidtagit. En annan orsak kan vara en förändrad inställning till industriarbete, vilket den s. k. industrikampanj som regeringen initierade år 1983 ocksä syftade till. Flaskhalsutbildningen och den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen är också viktiga bidrag till förbättringen av rekryteringssituationen. Rekryteringsstödet har dessutom medfört att många arbetsgivare jämkat kraven på erfarenhet. Anställning av mindre erfaren arbetskraft har därför underlättats.

Utvecklingen inom industrin är av central betydelse för saneringen av den svenska ekonomin. Det är därför av stor vikt atl industrin kan rekrytera personal till lediga platser utan alltför långa vakanstider. Brist på arbetskraft har enligt konjunkturbarometem inte utgjort något större hinder för produktionsökningar. Bristen på arbetskraft är emellertid växande. Under tidigare konjunkturuppgångar har bristen framför allt varit koncentrerad till yrkesarbetare och i någon mån andra arbetare. En förskjutning har emellertid skett under den nuvarande konjunkturuppgången och bristen är mest påtaglig för tekniska tjänstemän.

ANDEL FÖRETAG SOM ANGER BRIST PA YRKESARBETARE OCH ANDRA ARBETARE

100

75

50     -

25

ANDRA ARB

73     74     75     76     77     78    79     80    81     92    83     84

YRKESARB

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet     10

ANDEL FÖRETAG SOM ANGER BRIST PÅ TEKNISKA TJÄNSTEMÄN OCH ANDRA TJM

100

75

50

25

73     74     75     76    77     78    79     80     81     82    83     84 kvartal.   1973:1-1984:3 kolla: Kl,konjunkturbaroniGtern

Sysselsättningen

Antalet sysselsatta minskade mellan åren 1981 och 1982 med ca 12000 personer. År 1983 skedde en ökning med ca 5000 personer och de sex första månaderna 1984 en ökning jämfört med första halvåret 1983 med ca 10000 personer. Under juli-november 1984 skedde en snabb ökning av sysselsättningen och i genomsnitt sysselsattes ca 57000 personer fler än under motsvarande period 1983.

Den sysselsättningstillväxt som noterades år 1983 och i början av år 1984 sammanhängde i stor utsträckning med de arbetsmarknadspolitiska åtgärder som regeringen initierade hösten 1982.

I takt med den stigande efterfrågan på arbetskraft har sysselsättningsökningen under år 1984 i allt större utsträckning varit en följd av nyanställningarna inom näringslivet. Sysselsättningsminskningen inom industrin upphörde enligt AKU under andra halvåret 1983. Under första halvåret 1984 var sysselsättningsnivån i genomsnitt ca 7000 personer högre än första halvåret 1983. Under månaderna juli - november 1984 uppgick ökningen jämfört med året innan ull ca 20000 personer. Även inom den privata och den offenUiga tjänstesektorn har sysselsättningstillväxten under hösten 1984 varit starkare än under första hälften av året.

Kvinnorna svarar för ca två tredjedelar av sysselsättningsökningen. Den genomsnittliga arbetsfiden har ökat något under hösten genom att andelen deltidsarbetande har sjunkit.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet     11

Arbetslösheten och de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna

Regeringen har alltsedan den tillträdde ställt en minskning av arbetslösheten i fokus för den ekonomiska politiken. De djupgående balansproblem i den svenska ekonomin som uppstod under den senare hälften av 1970-ta-let och de första åren av 1980-talet har emellertid försvårat möjligheterna att med generella stabiliseringspolitiska medel öka sysselsättningen.

För atl hejda den snabbt växande arbetslösheten vidtog regeringen därför hösten 1982 en serie åtgärder. Omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska insatserna, främst beredskapsarbeten, ökade redan under fjärde kvartalet 1982. En ytteriigare expansion blev nödvändig under år 1983 på grund av en fortsatt dålig konjunktur. I medeltal sysselsattes ca 59000 personer per månad i beredskapsarbeten, vilket innebar en ökning med ca 35% från år 1982. Även arbetsmarknadsutbildningen ökade i omfattning och mellan åren 1982 och 1983 uppgick ökningen i medeltal till 3000 per månad.

De arbetsmarknadspolitiska insatserna dämpade ökningen av arbetslösheten, och en minskning kunde noteras under hösten 1983. Bortsett från enskilda månader har minskningen därefter fortsatt. De nya arbetsmarknadspolitiska medel som infördes i januari 1984 har bidragit till denna utveckling. Rekryteringsstödet för långtidsarbetslösa och ungdomar fick snabbt betydande effekt. Arbete i s.k. ungdomslag, som infördes som alternativ till passiv ersättning för 18- och 19-åringar, nådde tack vare kommunemas starka engagemang en betydande volym efter bara någon månad. Beredskapsarbetena har till följd av dessa nya åtgärder kunnat begränsas.

Under de tre första kvartalen 1984 har arbetslösheten varit lägre än motsvarande kvartal året före. Skillnaden har också hela tiden vuxit. Under tredje kvartalet 1984 uppgick antalet arbetslösa till 147000, eller till 3,3% av arbetskraften, vilket var 23000 färre än ett år tidigare. Därefter har arbetslösheten sjunkit ytterligare och i november månad 1984 uppgick den till 125000 personer eller 2,9%, vilket var den lägsta siffran för november månad sedan år 1980.

Arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder Kvartalsvis

I          II           III        IV

Arbetslöshet, %

1982

3,2

2,7

3,6

3,1

1983

3,5

3,2

3,8

3,4

1984

3,3

2,9

3,3

Arbetslöshet, 1 OOO-tal

1982

137

120

158

134

1983

150

139

170

146

1984

145

127

147

Beredskapsarbete, 1 OOO-tal

1982

47

53

17

56

1983

72

67

25

72

1984

76

54

17

Rekryteringsstöd. 1 OOO-tal

1984

7

23

28

Ungdomslag, 1 OOO-tal

1984

23

29

32

Arbetsmarknadsutbildning,

1982

41

33

28

39

1 OOO-tal

1983

45

37

30

41

1984

47

37

27

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet     12

RELATIV ARBETSLÖSHET TOTALT OCH FÖR UNGDOMAR 16-24 ÅR ENL AKU

10

4 -

73     74     75     76     77     78     79     80     81      82     83     84 kvartal:   1973:1-1984:3 kolla:   AHS, sOEongrensat

Arbetslösheten har således reducerats. Bland ungdomar under 25 år ligger arbetslösheten i närheten av den nivå som rådde under den senaste högkonjunkturen åren 1979 och 1980. Minskningen av arbetslösheten är koncentrerad till tonåringarna. Den nivå som uppmättes i november 1984 — 3,2% - är den lägsta som har noterats sedan månadsundersökningarna infördes år 1970. Ca en tredjedel av de arbetslösa är nu yngre än 25 år mot närmare hälften för fyra år sedan. Arbetslösheten i åldrarna över 55 år ligger emellertid kvar på en hög nivå. De äldre svarar nu för en femtedel av arbetslösheten mot ca en tiondel år 1980.

Avsikten med arbete i ungdomslag är att skapa möjlighet för ungdomar att få fotfäste på arbetsmarknaden och att ersätta passivt ekonomiskl stöd med arbete. Ungdomslagen har blivit en framgång i detta avseende. De utvärderingar av verksamheten som har gjorts och för vilka har redogjorts i särskild skrivelse till riksdagen (1984/85:88) stöder också detta.

Samtidigt som ungdomslagen infördes, introducerades det s. k. rekryteringsstödet i första hand för långtidsarbetslösa och ungdomar. Även om denna åtgärd har fått en betydande omfattning är problemen för de långtidsarbetslösa inte lösta. Den minskning av arbetslösheten som skett under år 1984 jämfört med året innan har huvudsakligen fallit på dem med kortare fid i arbetslöshet. I anledning av prop. 1984/85:45 om vissa ekonomiskpolitiska åtgärder, m. m. har riksdagen därför beslutat att anvisa ytteriigare 1750milj. kr. för sysselsättningsskapande åtgärder, som i första hand skall användas för de långtidsarbetslösa. Jag återkommer till såväl ungdomslagen som rekryteringsstödet när jag behandlar arbetsmarknadspolitiken för år 1985 och de enskilda anslagen för nästa budgetår.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    13 Arbetsmarknadspolitiken våren 1985 och budgetåret 1985/86

Av min tidigare redogörelse har framgått atl läget på arbetsmarknaden successivt har förbättrats under det senaste året. Näringslivets efterfrågan på arbetskraft växer och arbetslösheten minskar. Utvecklingen har emellertid inte medgivit en begränsning av volymen på de arbelsmarknadspoliliska åtgärderna. Fortsatta ansträngningar måste göras för att utnyttja det rådande konjunkturläget till att ytterligare minska arbetslösheten.

Chefen för finansdepartementet har tidigare i dag redogjort för de ekonomiska utsikterna och för den ekonomiska politiken under det närmaste årel. De framgångar som svensk industri nu skördar, har i förening med en förbättrad internationell konjunktursituation grundlagts av den ekonomiska politik som regeringen har bedrivit. Förutsatt att kostnadsstegringama under år 1985 kan begränsas, och alt inflationen därmed kan hållas nere på en nivå jämförbar med våra konkurrentländers, kan en fortsatt ökad sysselsättning väntas inom näringslivet, även om industrikonjunkturen väntas kulminera under år 1985.

Del finns också anledning atl räkna med en ökad sysselsättning inom den offenfiiga sektorn. Expansionen torde emellertid vara koncentrerad till kommunerna.

Sammantaget finns det således goda förutsättningar för en fortsatt positiv sysselsättningsutveckling under år 1985.

Arbetslöshetens utveckling är beroende av hur utbudet av arbetskraft och sysselsättningen förändras, liksom av omfattningen och inriktningen av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Utbudet av arbetskraft har ökal snabbt under hösten 1984 och det finns anledning anta att arbetskraftslill-skottet under år 1985 blir minst lika stort som under år 1984. Även om således tillväxten av nya arbetstillfällen förstärks måste därför enligt min mening den arbetsmarknadspolitiska beredskapen hållas på en hög nivå för att arbetslösheten skall kunna reduceras ytterligare. De obalanser som kvarstår i den svenska ekonomin medför alt det endast gradvis torde vara möjligt att reducera de arbelsmarknadspoliliska åtgärderna.

Arbetsförmedlingen

Arbetsmarknadspolitikens främsta roll i det nuvarande konjunkturläget är att underlätta näringslivets rekrytering av arbetskraft och utnyttja expansionen till att ge arbete åt de arbetslösa. Arbetsförmedlingen står i centrum för denna strävan. Arbetsförmedlingens uppgifter har successivt breddats och fått en volymmässigt allt slörre omfattning. En effektiv förmedling kan bidra lill att förkorta vakans- och arbelslöshelsliderna. Som jag lidigare redovisat har också vakanstiderna för lediga platser kunnat reduceras i förhållande till tidigare konjunkturuppgångar. Jag ser därför med tillfredsställelse på den satsning på det s. k. serviceprogrammel som nu sker inom arbetsmarknadsverket.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet     14

Under senare år har en rad åtgärder vidtagits i syfte att effektivisera arbetsförmedlingens verksamhet. Det första steget var en organisatorisk förändring (PLOG) som bl.a. medför bättre kontakter med förelag och underiättar förmedlingens service till såväl företag som arbetssökande. Som ett led i uppföljningen av organisationsförändringen gjordes i mars 1984 en undersökning i Jönköpings län av arbetsförmedlingens service till företag vid rekrytering av personal. Undersökningen visar att företagen snabbt fick kvalificerade sökande till de lediganmälda platserna och att servicen vid platsanmälan var god.

Det andra steget är det serviceprogram som AMS beslutade i början av år 1984. Syftet med programmet är att frigöra resurser till det direkta förmedlingsarbetet, så atl mer tid kan ägnas åt kontakter med företag och arbetssökande för att finna rätt person till de lediga arbetena. För att frigöra resurser kommer regelsystemen och administrationen att förenklas, beslutsbefogenheter att delegeras, modern teknik att utnyttjas, arbetssättet mot kunderna att förbättras och serviceandan stärkas. Avsikten är också att fortsätta decentralisera beslut och successivt förändra styrsystemet inom verket i riktning mot högre grad av målstyrning.

Vidare pågår inom platsförmedlingen en teknisk upprustning som innebär ökad användning av ADB. Jag kommer att föreslå att ADB-systemet inom platsförmedlingen får byggas ut med ytterligare 272 terminaler under budgetåret 1985/86. Avsikten är, som jag redovisade redan i förra årets budgetproposition, att ADB-systemet skall vara fullt utbyggt under slutet av 1980-talet.

En effektiv förmedling minskar behovet av mer resurskrävande sysselsättningsskapande åtgärder. Prioriteringen av förmedlingsverksamheten ligger därför i linje med regeringens strävanden att främja effektiviteten i den svenska ekonomin. Som AMS har framhållit gör den stora mängden platser och sökande att även små förändringar av de genomsnittliga väntetiderna för arbetssökande och platser får betydelsefulla samhällsekonomiska konsekvenser.

Under budgetåret 1983/84 tog arbetsförmedlingen emot inte mindre än 800000 arbetssökande. Nästan 300000 av dessa hade arbete men önskade byta till annat. 580000 lediga arbeten anmäldes till arbetsförmedlingen. Omkring 25000 personer fick arbetsvägledning och yrkesinriktad rehabilitering vid arbetsmarknadsinstituten. Dessa siffror ger en viss uppfattning om storleken på den verksamhet som bedrivs. För att understöjda förmedlingens funktioner kommer jag beträffande arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader att föreslå att medel för dessa kostnader, som huvudsakligen avser personal, genom omprioriteringar anvisas utöver det s. k. huvudförslaget.

Genom att ställa upp etl långsiktigt effektivitets- och rafionaliseringsmål för arbetsmarknadsverket som innebär en begränsad tillämpning av huvudförslaget under resten av 1980-talet får verket en möjlighet att bättre planera den framtida verksamheten.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet     15

Långtidsarbetslösheten m.m.

I prop. 1984/85:45 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. redogjorde jag för nödvändigheten av att ytteriigare åtgärder sätts in för att få till stånd en begränsning av långfidsarbetslösheten. Rekryteringsstödet och enskilda beredskapsarbeten skal) huvudsakligen utnyttjas för långtidsarbetslösa. Jag utgår från att såväl arbetsgivare som arbetstagare är beredda att aktivt stödja arbetsförmedlingen så att rekryteringsstödet blir ett effektivt instrument till förmån för de långtidsarbetslösa. Arbetsgivarna, men också de anställda, måste ha en öppen och positiv attityd till rekryteringen av långtidsarbetslösa. Den äldre arbetskraftens yrkeskunnande och erfarenheter måste därvid tas tillvara.

I samma proposition konstaterade jag vidare att kommuner och landsfingskommuner på ett föredömligt sätt har tagit ansvar för dem som har varit arbetslösa. Genom att rekryteringsstödet utvidgas fr. o. m. från den 1 januari 1985 till kommuner och landstingskommuner ges dessa ökade möjligbeter att skapa fasta arbeten för en hårt drabbad grupp av arbetssökande. Näringslivet och kommunerna fär därmed tillgång lill likartat utformade åtgärdssystem. Enligt min uppfattning har både näringslivet och kommunerna ansvar för att syftet med rekryteringsstödet uppfylls.

De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna måsle ständigt omprövas och förändringar genomföras om syftet med åtgärderna inte uppfylls eller förutsättningarna förändras. AMS har därför nyligen fått i uppdrag att under våren 1985 lämna en redogörelse för sammansättningen av den heterogena och delvis oklara grupp arbetssökande som är långtidsarbetslösa enligt gängse statistiska definitioner. AMS skall vidare redovisa erfarenheterna av de olika åtgärder som har satts in och även lämna förslag till eventuella förändringar av befintliga arbetsmarknadspolitiska medel. I uppdraget ingår också att se över frågor som hänger samman med skilda krav på att vara arbetssökande som en förutsättning för bibehållande av rätt till ersättning från vissa trygghets- och socialförsäkringar.

Den inriktning på åtgärder för långfidsarbetslösa som regeringen särskilt har betonat i propositionen om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. föreslås således fortsätta. Till rekryteringsstödet för näringslivet och kommunerna föreslår jag att medel anvisas motsvarande 4,5 miljoner sysselsättningsdagar. Den kommunala och landstingskommunala delen av stödet skall också fortsättningsvis endast avse långtidsarbetslösa. Även stödet till näringslivet skall i huvudsak avse denna kategori arbetslösa. För beredskapsarbeten föreslår jag en volym motsvarande 4 miljoner sysselsättningsdagar.

Teknikerbristen

Såväl konjunkturinstitutets (Kl) som statistiska centralbyråns (SCB) barometerundersökningar har visal att bristen på teknisk personal växer.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet     16

Företagen har således generellt sell fått svårare att rekrytera tekniker. Detta är emellertid inte liktydigt med att det råder brist på alla slag av tekniker. Enligt SCB: s arbetskraftsbarometer för hösten 1984 råder det brist eller någon brist på alla slag av civilingenjörer med praktik. För civilingenjörer utan praktik är bilden enligt barometern mer splittrad och bristen mindre framträdande. Brist råder också på vissa slag av gymnasieingenjörer med praktik medan tillgången fortfarande är god eller balanserad beträffande många slag av gymnasieingenjörer utan praktik.

Examinationen av civilingenjörer fram till år 1990 bestäms i stort av den tillströmning av elever som redan har skett. Från 1970-talets början t. o. m. läsåret 1981/82 var enligt uppgifter från SCB antalet nybörjare vid de tekniska högskolorna strax över 3000 per år. Under de allra senaste åren har intagningskapaciteten byggts ut till i runt tal 3 800 platser per år.

Om nuvarande tendenser för genomströmningen skulle hålla i sig kommer examinationen under tre fill fyra år framöver att ligga ungefär på nuvarande nivå, dvs. runt 2000 per år. Den kapacitetsutbyggnad som har kommit till stånd får effekt på examinationen först framemot år 1990.

Under senare år har även den tvååriga tekniska högskoleutbildningen expanderat betydligt. Utbildningen omfattar f. n. ca I 000 nybörjarplatser.

Antalet personer som genomgår den 4-åriga tekniska linjen i gymnasieskolan har sedan mitten av 1970-talel ökat starkt, och framför allt sedan år 1980. Den nuvarande elevtillströmningen och planerna för den tekniska liruens antagningskapacitet de närmaste åren tyder på en årlig examination av 10000, vilket är en fördubbling sedan 1970-talets mitt.

Om man antar att ca 30% av eleverna från den tekniska linjen går till högskolan, blir tillskottet på arbetsmarknaden 7000 per år, att jämföra med runt 4000 år 1980. Detta innebär att den totala tillgången på personer med teknisk utbildning, såväl gymnasial utbildning som högskoleutbildning, växer mycket kraftigt lång tid framöver. F.n. finns drygt 40000 civilingenjörer och ca 210000 gymnasieutbildade ingenjörer under 65 år. Av dessa är 5000 resp. 24000 mellan 55 och 65 år. Pensionsavgången under de närmaste fem till tio åren blir alltså avsevärt mindre än tillskottet av nyutbildade.

SCB: s arbetskraftsbarometer beskriver teknikerbristen mer ingående än Kl: s konjunkturbarometer. Som har framgått råder det i dagsläget brist på tekniker även om skillnaden är stor mellan de olika specialiteterna och också mellan olika branscher. Till viss del är detta ett allmänt konjunkturfenomen men det kan också ses som ett strukturfenomen eftersom uppgången har varit starkast inom teknikertäta branscher.

Inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen (AMU) har skett en särskild satsning på teknikerutbildning. Exempel på detta är vidareutbildning för invandrare med utländsk teknikerutbildning och kompletteringsutbildning för byggnadsingenjörer till produktionstekniker inom verkstadsindustrin. Även inom flaskhalsutbildningens ram finns många exempel på teknisk utbildning.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet     17

De nya utbildningar som har kommit till stånd kommer efterhand att förbättra möjlighelerna atl rekrytera tekniker. De särskilda insatser som har gjorts genom kampanjen för att rekrytera kvinnor till industrin kan också bidra till detta. De s. k. fömyelsefonderna vilka helt nyligen har beslutats av riksdagen kommer dessutom att kunna spela en roll. Jag utgår från att företagen tillvaratar den arbetskraft som har genomgått ulbildning inom AMU, men också att de utnyttjar möjligheterna all vidareutbilda den egna personalen inom ramen för AMU.

Ungdomarna

Verksamheten i ungdomslag har utvärderats under våren och sommaren 1984. En redogörelse för detta har lämnats till riksdagen i regeringens skrivelse 1984/85:88 med redovisning av verksamheten enligt lagen (1983: 1070) om arbete i ungdomslag hos offentliga arbetsgivare.

Den ökade efterfrågan på arbetsmarknaden har ännu inte i någon större utsträckning förbättrat ungdomamas ställning. Trots detta ligger arbetslösheten bland 18- och 19-åringama nu på en mycket låg nivå.

Det är ungdomslagen som har gett detta resultat. Ungdomslagen har inneburit att vi har kunnat gå vidare och stärka arbetslinjen i arbetsmarknadspolitiken.

Det finns dock anledning att göra vissa justeringar av ungdomslagen bl. a. mot bakgrund av vad som har framkommit vid utvärderingarna. Jag kommer senare under anslaget B 17. Statsbidrag för ungdomslag att redovisa förslag till ändringar i fråga om ungdomslagen. I huvudsak är det sådana som skall bidra till att öka uislussningen från ungdomslagen.

Jag kommer därför att föreslå att tiden i ungdomslagen ökas med i genomsnitt två timmar per vecka och att denna tid i huvudsak utnyttjas för att söka arbete. Jag kommer också att föreslå att s.k. kontrollstafioner införs för ungdomar som har varit i ungdomslag under längre fid. Utöver detta kommer jag att redovisa förslag som innebär förenklingar av den administrativa handläggningen av ungdomslagen. Min medelsberäkning grundar sig på i genomsnitt 25000 platser i ungdomslag under budgetåret 1985/86. Ett av skälen till att jag utgår från denna något reducerade nivå är de positiva effekter som jag bedömer att de förslag som jag här lämnar kommer att ha för uislussningen av ungdomar ur ungdomslagen. Ett annat skäl är den allmänt förbättrade arbetsmarknaden som också kommer att påverka ungdomarnas situation.

Kontant stöd vid arbetslöshet

Även med en kraftfull satsning på arbetslinjen kommer behovet av kontant stöd vid arbetslöshet att vara omfattande. Pris- och löneutvecklingen motiverar också en höjning av ersättningsnivån inom arbetslöshetsförsäkringen. Jag kommer därför att föreslå att den högsta dagpenningen i 2    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet     18

försäkringen höjs från 300 lill 315 kr fr. o. m. den 1 juli 1985. Jag har också för avsikt att senare föreslå regeringen att en rad frågor kring arbetslöshetsersättningarna ses över. Det gäller bl.a. ersättningsnivån, finansieringsfrågor m.m.

ARBETSLIVSFRÅGOR

Regeringens målsättning att upprätthålla en hög ambitionsnivå inom arbetslivsområdet ligger fast. Det åtempptagna reformarbetet inom arbetsrättens område fortskrider. Förslag har lagts fram om reformering av företagshälsovården och anpassningsverksamheten. Insalser görs för att förbättra äldres och handikappades slällning på arbetsmarknaden. Arbetet med att skapa underlag för en sammanhållen arbetstidspolitik bedrivs inom delegationen (A 1974:09) för arbetstidsfrågor (DELFA).

Arbetsmiljö

Den ekonomiska åtstramning som präglar årets budget har återverkningar även på arbetsmiljöområdet. De utvecklingsmål som gäller för arbetsmiljöarbetet måste uppnås genom ett effektivare utnyttjande av tillgängliga resurser.

Jag kommer i det följande att lägga fram förslag om bl. a. ny anslagskon-stmklion för arbelarskyddsverket. Förslaget innebär att anslagel C I. Arbetarskyddsstyrelsen och anslaget C 3. Yrkesinspektionen fr. o. m. budgetåret 1985/86 förs samman till ett gemensamt anslag, benämnt C I. Arbetsmiljö - Tillsyn och forskning. Medel under anslaget har beräknats med utgångspunkt i huvudförslaget. Jag kommer emellertid att föreslå atl yrkesinspektionen därutöver, genom omprioriteringar, tillförs vissa ytterligare medel för den regionala tillsynsverksamheten. För att kunna införa en samordnad lösning för informationssystemet om arbetsskador (ISA) och ett samordnat arbetsställeregister för arbetarskyddsverket (SARA), som regeringen nyligen har fattat beslut om, föreslås vidare att vissa medel tilldelas styrelsen för investeringar i ISA/SARA. Jag kommer också att föreslå viss uppräkning av reservationsanslaget C 2. Arbetarskyddsstyrelsen: Anskaffning av vetenskaplig apparatur. Dessa utgifter föreslås i fortsättningen finansieras via fonden för arbelsmiljöförbättringar.

Möjligheterna att förbättra arbetsmiljön har underlättats bl.a. av den ökade medvetenheten om arbetsmiljöns betydelse för människans hälsa och välbefinnande. Den tekniska utvecklingen har också inneburit bättre förutsättningar för arbetsmiljöarbetet, samtidigt som den medfört nya arbetsmiljörisker. Som ett led i strävandena att åstadkomma en bättre arbetsmiljö har regeringen under hösten 1984 i proposifionen (1984/85:89) om företagshälsovård och arbetsanpassning förelagt riksdagen förslag om

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet     19

förelagshälsovårdens framtida inrikining och ulbyggnad. Propositionen omfaltar bl. a. åtgärder för att påskynda utbyggnaden av förelagshälsovården till att avse så många som möjligl av de sysselsatta på arbetsmarknaden. Bl. a. föreslås etl nytt system för samhällets ersättning till förelagshälsovården. Utbyggnaden skall även i fortsättningen i första hand ske på frivillig väg och bygga pä de avial och överenskommelser om förelagshälsovård som har träffats mellan arbetsmarknadens parter. Vissa lagstiftningsåtgärder föreslås dock. I propositionen behandlas också frågan om ulbildning av företagshälsovårdens olika personalkategorier liksom frågan om samordningen mellan den lokala skyddsorganisationen och anpassningsverksamheten på arbetsplatserna.

I 1983 års budgetproposifion anmälde jag att företagshälsovårdsutredningens delbetänkande (Ds A 1981: I) Mät- och laboratorieresurser för bättre arbelsmiljö hade överlämnals till industridepartementet för beaklande av den särskilda utredare som har sett över utformningen av lagstiftningen om officiell provning m.m. Företagshälsovårdsutredningen har i delbetänkandet föreslagit alt officiell provning i form av arbelsmiljömät-ningar av skilda slag skall kunna utövas av andra institutioner än riksprovplalser. I betänkandet (Dsl 1983:22) Kontroll genom provning - översyn av lagstiftning om riksprovplalser har den särskilda utredaren föreslagit en lagändring som medger auktorisation för företag att genomföra officiell provning. Belänkandet har remissbehandlats och bereds f. n. i regeringskansliet.

Fömtsättningarna för yrkesinspektionens verksamhel har ändrats avsevärt i flera avseenden till följd av utvecklingen på arbetsmiljöområdet under 1970-talet. Den särskilda utredare (A 1983:04) som har tillkallats för att göra en översyn av yrkesinspektionen och den kommunala tillsynen, den s. k. YKT- utredningen, kommer att avsluta sitt arbete inom kort. En fråga för ulredningen är huvudmannaskapet för tillsynen av arbetsmiljön vid vissa mindre arbetsställen som f.n. lyder under kommunal tillsyn. Andra frågor som utredningen har all överväga avser yrkesinspektionens organisation, arbetsformer, tillsynsmetoder, distriktsindelning samt arbetsfördelning mellan arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen.

Den av regeringen under år 1983 tillsatta kommissionen (Jo 1983:02) med uppgift alt lägga fram förslag om insatser för förbättrad kontroll över hanteringen av kemiska ämnen och produkter har under år 1984 avlämnat delbetänkandet (SOU 1984:24) En bättre information om kemiska produkter och huvudbelänkandel (SOU 1984:77) Kemikaliekontroll.

Kommissionen (Ju 1982:05) mot ekonomisk brottslighet, som nu har avslutat sitt arbete, har under år 1984 avlämnat delbetänkandet (DsJu 1984:5) Företagsbot. Kommissionen har funnit att det finns ett påtagligt behov av mer effektiva åtgärder mot brott som begås inom ramen för näringsverksamhet. I betänkandet har kommissionen föreslagit att de nuvarande sanktionerna i brottsbalken kompletteras med en ny sanktion

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    20

benämnd företagsbot. Avsikten är att denna sanktionsform skall kunna ådömas ett företag eller en företagare som en särskild rättsverkan av brott, t. ex. vid grovt åsidosättande av skyldigheter enligt arbetsmiljölagsiifiningen. Betänkandet har remissbehandlats och bereds f. n. i regeringskansliet.

I 1984 års budgetproposition anmälde jag att föräldraförsäkringsulred-ningen (S 1980:08) i betänkandet (SOU 1983:30) Utbyggd havandeskapspenning m.m. lämnat förslag till en peimanenl lösning av hur ersättning bör utgå till gravida kvinnor som på grund av risk för arbetsmiljöbetingade fosterskador tvingas avstå från förvärvsarbete. Jag framhöll också att denna fråga tillfälligt hade lösts genom de stödformer som är avsedda att ge ekonomisk grundtrygghet vid arbetslöshet. Föräldraförsäkringsutredningens förslag innebär att den nuvarande havandeskapspenningen enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring utökas till att omfatta även dessa kvinnor. En fömtsättning för räll till ersättning är atl kvinnan har avstängts från sitt arbete enligt loreskrifter utfärdade av arbetarskyddsstyrelsen med slöd av 3 kap. 16 § arbetsmiljölagen. Regeringen har under hösten 1984 i prop. (1984/85:78) om förbättringar inom föräldraförsäkringen, havandeskapspenningen och vissa regler inom sjukpenningförsäkringen förelagt riksdagen förslag om ändringar i fråga om bl.a. havandeskapspenningen enligt lagen om allmän försäkring.

Som en följd av riksdagens beslut (SoU 1983/84:29, rskr 350) uppdrog regeringen i augusti 1984 åt arbetarskyddsstyrelsen att skyndsamt och i samråd med trafiksäkerhetsverket och produktkontrollnämnden närmare utreda fömtsättningarna för och konsekvenserna av att nu införa ett generellt förbud mot att försälja nytillverkade fordon med asbesthaltiga bromsbelägg. Regeringen uppdrog samtidigt åt arbetarskyddsstyrelsen att i samråd med socialstyrelsen närmare utreda fömtsättningarna för och konsekvenserna av att införa en skyldighet för arbetsgivare att, utan villkor rörande viss tids arbete med asbest, ombesöija läkamndersökning av alla dem som sysselsätts i arbete med byte eller renovering av bromsbackar och kopplingslameller med asbesthaltiga friktionselement. Uppdragen skall redovisas till regeringen senast den 1 februari 1985.

I 1981 års budgetproposition anförde dåvarande chefen för arbetsmarknadsdepartementet bl.a. att utvecklingsarbetet med arbetarskyddsstyrelsens ADB-verksamhet borde fortsätta och att det skulle bedrivas enligt de särskilda riktlinjer som redovisas i propositionen (1978/79:121) om användning av ADB i statsförvaltningen och som riksdagen i princip godkänt (FiU 34, rskr 339). Riksdagen hade inget att erinra mot vad som anfördes i propositionen (SoU 1980/81:24, rskr 263).

Regeringen uppdrog ijuni 1981 åt arbetarskyddsstyrelsen att i samråd med statskontoret genomföra en huvudstudie avseende en samordnad lösning för ISA/SARA. Arbetarskyddsstyrelsen redovisade i september 1983 uppdraget i form av en rapport, ISA och SARA - huvudstudie avseende en samordnad lösning. Till huvudstudierapporten fogades yttrande från bl. a. statskontoret.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    21

Regeringen har genom beslut den 5 april 1984 godkänt huvuddragen i de av arbetarskyddsstyrelsen redovisade förslagen om utformning och införande av datorstöd för arbetarskyddsverket. Genom beslutet har regeringen bemyndigat arbetarskyddsstyrelsen att konstmera, lägga om och införa de centrala delarna av ISA och basregistret för arbetsställen (A-BAS) samt att konstmera och på försök (pilotdrift) införa SARA och den samordnade lösningen av ISA och SARA vid ett yrkesinspeklionsdistrikt. Regeringen har vidare föreskrivil atl frågan om terminaldimensionering skall prövas i samband med pilotdriften och med hänsyn till vad statskontoret har anfört därom i sill yttrande, att resultatet av pilotdriften skall redovisas till regeringen senast den 1 febmari 1986, att utvecklingsarbetet under genomförandeskedet får ske med successiv finansiering ur fonden för arbetsmiljöförbättringar samt att arbetet med införande av datorstöd för arbetarskyddsverket skall bedrivas i samråd med statskontoret.

Regeringen har ställt sammanlagt 10,3 milj. kr. ur fonden för arbelsmiljöförbättringar till arbetarskyddsstyrelsens förfogande för utveckling av styrelsens ADB-verksamhet.

Sedan den 1 januari 1980 finns en delegation för hybrid-DNA-frågor vid arbetarskyddsstyrelsen. Delegationen är rådgivande och skall främja säkerheten vid användningen av hybrid-DNA-tekniken och sprida kunskap om utvecklingen på området. Delegationen har avlämnat en verksamhetsberättelse för tiden den I juli 1983 - den 30 juni 1984. Den särskilda utredare (A 1980:03) som har tillsatts för att utreda de administrativa och juridiska konsekvenserna av ett inrättande av en särskild myndighet för kontroll av hybrid-DN A-teknikens användning har under år 1984 avslutat sitt arbete. Utredningens betänkande (Ds A 1984:5) Behövs hybrid-DNA-kontrollen? remissbehandlas f. n.

Den särskilda forskningsdelegation som finns inrättad vid arbelarskyddsstyrelsen påbörjade sitt arbete i början av år 1983. Delegationen, som är ett rådgivande och beredande organ, har till uppgift att främja samordning och utveckling inom arbetsmiljöforskningen. Delegationen har avlämnat en verksamhetsberättelse för budgelåret 1983/84.

I en skrivelse i augusti 1984 har arbetarskyddsstyrelsen hemställt att en personalbyrå och en byråchefstjänst inrättas vid styrelsen. Med hänsyn till dels att den administrativa avdelningens framtida organisation f.n. är föremål för en intern utredning vid arbetarskyddsstyrelsen, dels att den särskilda utredare (A 1983:04) som har tillkallats för att se över yrkesinspektionen och den kommunala tillsynen ännu inte har avslutat sitt arbele, är jag nu inte beredd att pröva frågan om att inrätta en personalbyrå och en byråchefstjänst vid styrelsen.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    22 Åtgärder för handikappade

På arbetsmarknadspolitikens område vidtas åtgärder av olika slag för alt människor med funktionsnedsättningar skall kunna få eller behälla etl arbete. De sysselsättningsskapande åtgärderna har särskilt stor betydelse och ger f. n. fler än 60000 personer förvärvsarbete inom Samhällsföretagsgruppen eller i anställningar med lönebidrag på den reguljära arbetsmarknaden. Därtill kommer elt betydande antal personer som genom bidrag lill arbetsbiträde, hjälpmedel eller anordningar på arbetsplatsen kan få eller behålla ett arbete. Jag kommer i det följande att lägga fram förslag som syftar till att öka möjlighetema att vidta anpassningsätgärder för personer, som har svårare arbeishandikapp. Bilstödet till handikappade föreslås bli väsentligt förbättrat. Bidraget till inköp av bil föreslås bli höjt till 35000 kr. Dessutom föreslås en höjning av inkomstgränserna för bidraget. Vidare beräknar jag medel för en fortsatt utökning av antalet anställda med lönebidrag.

De arbelsmarknadspoliliska stöden till arbetshandikappades sysselsättning används främst för sökande, som inte kan få arbete på den reguljära arbetsmarknaden på normala villkor. Insatserna för att människor med arbeishandikapp skall kunna behålla ett arbete är emellertid också av stor betydelse. I den nyss nämnda propositionen (1984/85: 89) om företagshälsovård och arbetsanpassning har regeringen lagt fram förslag, som syftar till atl få till stånd tidiga och förebyggande insatser för atl hindra alt människor slås ut från arbetslivet. Skyddskommittéer och företagshälsovård skall i ett tidigt skede medverka till att anpassnings- och rehabiliteringsåtgärder för en anslälld vidtas och därigenom söka motverka långa sjukskrivningar som kan leda till en ulslagning från arbetslivet.

Handikappkommittén (A 1982:03) har i dagarna avlämnat sitt slutbetänkande. Kommittén lägger fram en rad förslag som syftar till att förbättra insatserna för handikappade. Bl. a. föreslås ett rehabiliteringsstöd för unga handikappade, ändringar i främjandelagen och vissa förändringar av näringshjälpen och bidragen till arbetshjälpmedel.

Omsorgskommitténs (S 1977:12) betänkande (SOU 1981:26) Omsorger om vissa handikappade har remissbehandlats och bereds f.n. såvitt avser en översyn av omsorgslagen m. m. Kommitténs synpunkter och förslag på det arbetsmarknadspolitiska området har till viss del redan tillmötesgåtts. Riksdagen beslutade (prop. 1983/84:122, AU 19, rskr 322) våren 1984 bl. a. om en höjning av bidraget till arbetsbiträde, om införande av ett introduktionsbidrag vid anställning av arbetshandikappade, ökade möjligheter att lämna ett högre lönebidrag vid anställning av personer med svårare handikapp m.m. Vidare har riksdagen beslutat (AU 1983/84:12, rskr 104) om särskilda regler för arbete i ungdomslag för psykiskt utvecklingsstörda ungdomar.

Några av omsorgskommitténs förslag gäller åtgärder, som det ankom-

Prop. 1984/85:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    23

mer på arbetsmarknadsverket att besluta om, t. ex. särskilda platsförmedlingsinsatser för handikappade, fördelningen av verkets personalresurser, informationsinsatser m. m. I propositionen om företagshälsovård och arbetsanpassning har jag föreslagit att skyddskommittéerna på arbetsplatserna ges ett ökat ansvar för anpassnings- och rehabiliteringsfrågor. Genom en utbyggnad av anpassningsverksamheten och företagshälsovården får också arbetsförmedlingarna ett utökat kontaktnät på arbetsplatserna. Information till partema och överiäggningar om inplacering av arbetshandikappade samt om lämpliga anpassningsåtgärder i dessa sammanhang bör därigenom kunna underlättas. I propositionen läggs också förslag fram om utbildning på området.

Kommittén har vidare föreslagit förlängd tid med kontant arbetsmarknadsstöd för gravt handikappade, särskilda kvoter för handikappade som villkor för regionalpolitiskl stöd saml särskilda tjänster för arbetsanpassare som delvis skulle arvoderas genom arbetsmarknadsverket. AMS har avstyrkt dessa förslag i sitt remissyttrande. Jag är inte heller beredd att biträda förslagen.

Några av kommitténs förslag avser områden som har varil föremål för överväganden inom handikappkommittén. Det gäller frågor om främjande-lagens utformning och tillämpning, beredskapsarbete åt handikappade, insatser för unga handikappade. Det torde mot den bakgrunden bli anledning alt återkomma till dessa frågor längre fram.

När det sedan gäller omsorgskommitténs förslag rörande skyddat arbete och arbetsmarknadsinstitutens verksamhet återkommer jag till dessa i samband med behandlingen av resp. anslag.

Yrkesinriktad rehabilitering och skyddat arbete

Arbetsmarknadsinstituten (Ami) bedriver yrkesinriktad rehabilitering och vägledning för arbetshandikappade och andra arbetssökande som behöver särskilt stöd. Verksamheten leder i stor utsträckning till att de sökande kan få arbete eller börja utbildning i anslutning till atl de skrivs ut från Ami. Enligt uppgifter från AMS fick således 21 % av de drygt 11 000 sökande, som skrevs ut från Ami under första halvåret 1984 en anställning på den reguljära arbetsmarknaden. Ca 15% började utbildning, ca 10% fick anställning med lönebidrag eller skyddat arbete inom Samhällsföretagsgruppen. Verksamheten vid Ami föreslås genom omprioriteringar under budgetåret 1985/86 bli undantagen från tillämpningen av huvudförslaget som myndigheterna generellt är ålagda. De effektivitetsvinster som kan uppnås i verksamheten bör i stället komma de sökande till godo. Som jag tidigare har nämnt bör ett långsiktigt effektivitets- och rationaliseringsmål fastställas för arbetsmarknadsverket. I detta bör ingå kostnaderna för Ami.

Inom arbetsmarknadsverket bedrivs f. n. ett utredningsarbete, som skall klarlägga möjligheterna att omdisponera och decentralisera Ami- resurser.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    24

1 den mån arbetet leder till förslag om en ändrad organisation för verksamheten ankommer det på regeringen att besluta om sådana förändringar.

Samhällsförelag redovisade i en rapport till regeringen i december 1981 en begränsad översyn av Samhällsföretagsgmppen. Rapporten behandlades av en arbetsgmpp inom regeringskansliet.

Arbetsgmppen avlämnade i oklober 1983 rapporten (Ds A 1983:6) Sam-hällsföretagsgmppens framtida organisation m. m. med bl. a. ett förslag till ändrad organisafion av företagsgruppen. Förslaget innebar en minskning av antalet regionala stiftelser från 24 till elva.

Mot bakgmnd av de negativa remissynpunkter som avgavs på detta förslag beslöt regeringen att inte föreslå en sammanslagning av stiftelser. I stället uppdrog regeringen i maj 1984 åt Stiftelsen Samhällsförelag att själv utreda möjlighetema att minska det statliga bidraget, utöver tidigare lång-fidsbedömningar.

Resultatet av det av stiftelsen genomförda utredningsuppdraget har redovisats i en rapport Samhällsföretagsgmppen fram t.o.m. 1988/89 som har överiämnats till regeringen samtidigt med stiftelsens anslagsframställning för budgetåret 1985/86.

För budgetåret 1985/86 föreslår jag att Samhällsföretagsgmppen tilldelas ett driftbidrag motsvarande 120% av lönesumman för de anvisade anställda eller 2491 milj. kr. Som bidrag till fastighetsfonden och som ett ägartillskott för investeringar föreslås 321 resp. lOmilj. kr. Antalet bidragsberättigade arbetstimmar föreslås bli oförändrat 30 milj. under budgetåret.

Arbetstider

Önskemålen om ändrade arbetstider är starka i Sverige i dag. Detta framkommer av en undersökning som utförts på uppdrag av delegationen (A 1984:09) för arbetstidsfrågor (DELFA). Av de heltidsanställda vill 65 % ha kortare arbetstid med motsvarande löneminskning eller i stället för högre lön. Skillnaderna är relativt små mellan kvinnor och män. Bland de deltidsanställda, som till helt övervägande del utgörs av kvinnor, vill drygt var femte ha längre arbetstid om lönen ökar i motsvarande mån. Undersökningen Önskad arbetstid har utförts som tilläggsfrågor till arbetskraftsundersökningen (AKU) i februari 1984.

Av de heltidsanställda som föredrar kortare arbetstid framför högre lön vill 54% av männen och 66% av kvinnorna ha kortare arbetstid per vecka. Ungefär en tredjedel av de heltidsanställda som önskar förkorta arbetstiden vill ha en daglig förkortning. Männen vill i högre utsträckning än kvinnorna ha längre semester. Sänkt pensionsålder är mest populärt i de högre åldersgmpperna. Önskemålen om sättet att ta ut en arbetstidsförkortning varierar främst efter kön och ålder och mindre efter t. ex. näringsgren eller facklig tillhörighet.

Resultat av den här undersökningen om önskad arbetstid har publicerats

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    25

i en skriftserie, DELFA Rapport Debatt, som ges ul av DELFA. Huvuduppgiften för delegationen är atl ta fram underlag för och stimulera debatten om arbetstidsfrågor. Som ett led i fullgörandet av denna uppgift har skriftserien tillkommit.

Debatten om arbetstider är intensiv. Den behandlar bl. a. frågor som rör effekler på sysselsättning och arbetslöshet av förkortad arbetstid, möjlighetema till arbetstidsförkortningar av välfardsskäl, rörlig pensionsålder och flexibel arbetstid. Dessa och en rad andra aspekter på arbetstider har behandlats i delegationens skriftserie.

Vi har i Sverige ett myckel högt arbetskraftsdeltagande. Enligt OECD-statistik för åldrarna 15-64 år låg svenska kvinnornas arbetskraftsdeltagande år 1983 på 77%, vilket skall jämföras med ell genomsnitt på 55% för samfiiga medlemsländer. De svenska männen låg på 86% och var därmed bara två procentenheter högre än genomsnittet för män inom OECD.

Av undersökningen om önskad arbetstid framgår alltså att en stor andel av de anställda skulle vilja ändra sin arbetstid. Sannolikt är detta till en del en effekt av att en så stor del av den svenska befolkningen är förvärvsarbetande. I och med att allt fler gmpper kommer in på arbetsmarknaden måste man räkna med att behovet av rörlighet och variation ökar. Den stora ökningen av sysselsättningen i Sverige under 1960- och 70-talen hade förmodligen inte kommil fill stånd om inte möjligheterna till ledighet och deltidsarbete samtidigt hade ökat. Under denna period genomfördes reformer beträffande t.ex. föräldraledighet, studieledighet, delpension och ledighet för fackligt arbete. En stor andel av dem som kom in på arbetsmarknaden under den här perioden utgjordes av deltidsarbetande. På uppdrag av DELFA har en studie genomförts som visar exempel på hur det ekonomiska utrymme som kan finnas för arbetstidsförkortningar under en 20-årsperiod kan användas.

Att önskemålen om ändrade arbetstider är starka och att de varierar med bl. a. ålder och kön pekar på att individen under sin livsarbetstid har ett behov av större flexibilitet att kunna variera sin arbetstid.

Arbetstagarnas personliga förhållanden och önskemål skall också i största möjliga utsträckning vara styrande för arbetstidens längd och förläggning. Detta är viktigt att slå fast. Men också andra vill ha inflytande över flexibiliteten. Det kan t.ex. gälla arbetsgivaren, facket, konsumenterna eller vårdlagarna. Flexiblare arbetstider kan vidare diskuteras ufifrån vilka effekter man vill eller kan uppnå. Det gäller bl. a. påverkan på sociala förhållanden och jämställdhet, på effektivitet i företag och förvaltningar, på samhällsekonomi och på sysselsättning.

Flexibla arbetstider har belysts och kommer också under år 1985 att tas upp av DELFA i flera projekt och publikationer. Jag anser att detta är ett mycket angeläget arbete. Vi måste vara öppna för en diskussion om nyskapande lösningar som bryter mot invanda föreställningar. På så sätt är jag övertygad om att vi kan finna arbetstidsformer som i hög grad kan

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    26

tillgodose individens krav samiidigi som det blir möjligl alt effektivare än i dag ulnyttja maskiner och utmstning och atl få till stånd bättre service åt konsumenterna. Kan vi dessutom få vissa positiva effekter på sysselsättningen är detta naturligtvis en fördel.

Arbetslösheten väntas, som jag inledningsvis berört, öka eller ligga kvar på en mycket hög nivä i många OECD-länder under år 1985. Della är en bidragande orsak till att debatten om arbetstidsförkortningar som elt medel att minska arbetslösheten fortsätter att vara intensiv i Västeuropa. En rad

75-79

_ra

79-82

73-

75

Sverige

Genomsnittlig årlig förändring

1,0.

0,8.

0,6-

0,4-

75-79

0,2-

0    ■ -0,2.

-0,4-

-0,6-

-0,8

79-;   82

-1,0 -1,2.

-1,4

73-

75 Fyra största europeiska OECD-länderna*

-1,6-1

-1,8

-2,0

-2,2

-2,4-

-2,6-

-2,8

75-79

79-82

73-75

Västtyskland

75-79

U

73-75

79-82 Frankrike

79-82

75-79

LJ

73-75

Nederländerna

75-79

79-82

73-

75

USA

'Avser Frankrike, Storbritannien, Västtyskland och Italien.

Figur. Genomsnittlig faktisk arbelslid per anställd. Genomsniulig årlig förändring i procent.

Källa: OECD 1984

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    27

åtgärder genomförs eller diskuteras i olika länder och internationella organisationer. Del gäller l.ex. s.k. arbetsdelning, sänkt pensionsålder eller förlängd skoltid, begränsning av övertidsarbete, längre semester saml ökade möjligheter lill deltidsarbete och tjänstledighet. På senare lid har man i flera länder diskuterat flexiblare arbetstider som etl verksamt sätl atl minska arbetslösheten. Denna debatt har liksom den under år 1984 träffade arbetstidsuppgörelsen i Västtyskland belysts i skrifter från DELFA.

Som framgår av figuren har den genomsnittliga faktiska arbetstiden per anställd i de större OECD-länderna minskat sedan år 1973. Minskningen har varierat kraftigt om man jämför olika länder eller tidsperioder. I en DELFA-publikation sommaren 1984 gjordes en jämförelse mellan arbetstidens längd och arbetslöshetens nivå i vissa OECD-länder. Rapporten ger inte något belägg för att arbetstidens längd skulle påverka arbetslöshet och sysselsättning.

1 Sverige råder fortfarande en utbredd skepsis till generella arbetstidsförkortningar som ett sätl att bekämpa arbetslöshet. Erfarenheterna från olika håll i Europa av arbetstidsförkortningarna är inle övertygande. Det finns emellertid behov av ökade kunskaper om samband mellan arbetstidsförkortningar och sysselsättningseffekter. En lång rad sådana studier pågår f.n. både i enskilda länder och inom olika internationella organisationer, t. ex. OECD. Pä uppdrag av DELFA kommer en undersökning inom kort atl slutföras av sysselsättnings- och produktionseffekter av arbetstidsförkortningar under perioden 1963- 1982.

Det råder alltså osäkerhet om arbetstidsförkortningars sysselsättningseffekter. Däremot är det av många andra skäl önskvärt med arbetstidsförkortningar för alla. Så länge del samhällsekonomiska läget endast ger ett begränsat utrymme för förkortningar måste dessa avgränsas lill gmpper med särskilda behov. Dessa frågor behandlas i socialdepartementets bilaga till budgetpropositionen. Inom kommittén (Dir. 1984:42) för översyn av vissa frågor inom den allmänna pensioneringen kommer att övervägas om de nuvarande reglerna för en rörlig pensionsålder är tillfredsställande. I detta sammanhang skall också frågan om ett system med frivilliga avgångar från arbetsmarknaden före den ordinarie pensionsåldern prövas. Pensionsutredningen kommer därvid att överväga väsentliga delar av de frågor som har behandlats av äldrearbetskommittén i rapporten (SOU 1981:70) Arbele eller pensionering och slutbetänkandet (SOU 1983:62) För gammal för arbete?

Arbetstidslagen har nu varit i kraft i två år. Jag har därför aktualiserat en kartläggning av lagens tillämpning. De centrala arbetsmarknadsparterna har som ett första led i detta arbete tillfrågats om vilka avtal de träffat på grundval av lagen. Det gäller bl. a. avvikelser från lagens bestämmelser och de erfarenheter man har. I detta sammanhang kommer t.ex. tillämpningen av mertids- och övertidsbestämmelsema och regeln om lämnande av besked om arbetstidens förläggning att följas upp.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    28 Vissa arbetsrättsliga frågor

Som en följd av regeringens program för det fortsatta reformarbetet görs en systematisk genomgång på arbetsrättens område. Arbetet koncenlreras till de mest angelägna frågorna. Inom arbetsmarknadsdepartementet finns en särskild beredningsgrupp med uppgift att göra denna genomgång och att förbereda reformarbetet. Gmppens arbete har resulterat i införandel av den s.k. 200- kronorsregeln, som begränsar skadeståndet för deltagande i olovliga strejker, förbudet för arbetsgivarna att som en stridsåtgärd hålla inne intjänad lön och förbudet för arbetsgivarna atl göra avdrag för allmänna skadestånd på det arbetsrättsliga fältet (prop. 1983/84:165, AU 1984/85: 3, rskr 5). Arbetsgmppen fortsätter nu sitt arbete bl. a. genom att följa den rättsutveckling som sker genom kollektivavtal. I anslutning till detla skall gruppen överväga om det finns anledning att föreslå lagstiftningsåtgärder.

En förändring av stor principiell betydelse på arbetsrättens område, som nyligen har genomförts, är den i anställningsskyddslagen införda gmndsat-sen att en arbetstagare har rätt till full lön även om han eller hon permil-teras (prop. 1984/85: 62, AU 4, rskr 000). Lagstiftningen har ett omedelbart samband med de nya permitteringslöneavtalen och har beretts i nära samarbete med de avtalsslutande parterna. Vidare har vissa ändringar gjorts i anställningsskyddslagen och lagen (1974: 13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder i syfte att få bättre kontroll över och motverka miss-bmk av s. k. äldreavgångar (prop. 1983/84:162, AU 22, rskr 367).

INTERNATIONELLT SAMARBETE

I arbetsmarknadsdepartementet handläggs ärenden som rör förhållandet till internationella arbetsorganisationen (ILO). För beredning av vissa ärenden rörande samarbetet med ILO finns en trepartiskt sammansatt kommitté, ILO-kommittén (SFS 1977:987).

ILO:s beslutande församling - arbetskonferensen - höll sitt sjuttionde möte under juni månad 1984. Sverige deltog i mötet på sedvanligt sätt med en trepartsdelegation bestående av två regeringsombud, ett arbetsgivar-och ett arbetstagarombud samt experter. Parternas representanter utses stadgeenligt i samråd med de mest representativa arbetsmarknadsorganisationerna. Vart och ett av ombuden har rätt att yttra sig och rösta oberoende av varandra i konferensens plenum.

Statsrådet Leijon valdes fill president vid 1984 års arbetskonferens och blev därmed den första kvinnan att inneha denna post. Förra gången en svensk innehade uppdraget var år 1924, då Hjalmar Branting var ordförande.

Arbetskonferensen har bl.a. till uppgift att anta ILO:s arbetsprogram

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    29

och budgei saml att anta konventioner och rekommendationer. 1984 års arbetskonferens reviderade organisationens arbetsprogram och budgei för åren 1984-85, som totalt omspänner ca 254 milj. dollar. För Sverige innebär konferensens beslut i denna del att det årliga bidraget, som för år 1984 belöper sig till 1,65 milj. dollar, för år 1985 utgår med ca 1,63 milj. dollar.

Konferensen förättade också val till ILO: s styrelse. På regeringssidan invaldes Finland på en ordinarie plats och Norge på en suppleantplats. Sverige kan därmed komma att kandidera till en styrelseplats år 1987.

Vid 1984 års arbetskonferens antogs en rekommendation (nr 169) om sysselsättningspolitiken vilken senare kommer att föreläggas riksdagen.

Sverige har under det gångna året fillträtt två ILO-konventioner, nämligen (nr 157) om upprättande av elt intemationellt syslem för bevarande av rättigheter inom den sociala tryggheten (prop. 1983/84:81, SfU 15, rskr 154) samt (nr 159) om yrkesinriktad rehabilitering och arbete (personer med handikapp) (prop. 1983/84:139, AU 19, rskr 322). Konventionerna ratificerades av Sverige den 18 april resp. den 12 juni 1984. Sverige har därmed ratificerat sammanlagt 75 ILO-konventioner.

Fr. o. m. den 1 januari 1984 har ILO sammanlagl 13 industrikommiltéer. Sverige är medlem i sju av dem, nämligen i kommittéerna för inlandssamfärdsel, jäm- och stålindustri, byggnads-, anläggnings- och offentliga arbeten, kemisk industri, tjänstemän och utövare av fria yrken, livsmedelsindustri samt skogs- och träindustri. Sverige har dessutom en regeringsplats i den tvåpartiska kommittén för offentlig tjänst.

I samarbete med International Social Security Association (ISSA) arrangerade ILO i maj 1983 i Canada den 10: e världskongressen om förebyggande av olycksfall i arbete. Sverige står som värd för den 11: e världskongressen år 1987. Arbetarskyddsnämnden kommer att vara huvudansvarig för kongressens planering och genomförande. En organisationskommitté har tillsatts.

Arbetet med att revidera programmet för det nordiska samarbetet på arbetsmarknadsområdet har fortsatt under är 1984. Ett förslag till nytt samarbetsprogram läggs fram vid Nordiska rådets session år 1985. Detsamma gäller den nordiska plan för ekonomisk utveckling och full sysselsättning vilken återremitterades vid Nordiska rådets session 1984 med begäran om ett nytt ministerrådsförslag till sessionen 1985.

I maj 1984 fastställde Nordiska ministerrådet ett nytt nordiskt samarbetsprogram på arbetsmiljöområdet. I det nya programmet är frågor som rör den nya teknikens inverkan på arbetsmiljön myckel framträdande. I april 1984 antog Nordiska ministerrådet en nordisk handlingsplan på data-teknologiområdet. Flera samarbetsprojekt, bl.a. rörande datateknik och arbetsmiljö, har startats. På senare år har även de ekonomiska konsekvenserna av arbetsmiljöföreskrifter särskilt uppmärksammats. För år 1985 har ministerrådet dessutom avsatt medel för ett tvärsektoriellt samarbete om arbetstidsfrågor.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    30

Med hänsyn till att migrationsfrågorna har fått ökad betydelse i de nordiska länderna beslutade Nordiska Ministerrådet (samarbetsminisl-rarna) i november 1983 att tillsätta en särskild kontaktgmpp under nordiska arbetsmarknadsulskotlel (NAUT). Kontaktgruppen, som hade i uppdrag att lägga förslag om det fortsatta nordiska migrationssamarbetet avslutade sitt arbete under hösten 1984. Gmppens rapport remissbehandlas f. n. En kartläggning av nordbors rättigheter vid bosättning och vistelse i annal nordiskt land avses att genomföras av Nordiska ministerrådet.

Det svensk-finska migrationssamarbetet har utvidgats och fördjupats. Med anledning av att en ny överenskommelse om gemensam nordisk arbetsmarknad slöts år 1982 har 1973 års svensk-finska avtal (det s.k. kanaliseringsavtalet) reviderats. Ett nytt avtal undertecknades av Sverige och Finland i januari 1984 och trädde i kraft den 1 mars samma år. Det andra svensk-finska flerministermötel om migrationsfrågor ägde mm i Helsingfors ijanuari 1984. Vid överläggningarna behandlades främst frågor rörande ulbildning och samhällsservice på finska språkel för sverige-fin-nar. Den svensk-finska samarbetsgmppen för hälso-, sjuk- och socialvårdsfrågor har under år 1984 särskilt behandlat frågor rörande finländska barn och ungdomar saml äldre invandrare. En särskild samarbetsgmpp har tillsatts för frågor rörande kulturell verksamhet för sverigefinländarna.

Arbetsmarknadsdepartementet deltar aktivt i det internationella arbetet inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och ulveckling (OECD), bl.a. inom arbetskrafts- och socialkommittén och dess arbetsgmpper. Av särskild betydelse är sysselsättningsfrågorna ur perspektivet av strukturförändringar, införande av ny teknik och åtgärder för atl slödja lokala sysselsättningsinitiativ för att skapa permanent sysselsättning. Sverige har f. n. ordförandeskapet i OECD: s arbetsgrupp för migrationsfrågor.

Samarbetet mellan Sverige och FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) har byggts ut under år 1984 och bl.a. anordnas flera möten årligen i asylrättsliga frågor mellan företrädare för de svenska myndigheterna och för UNHCR. Inom Europarådet behandlas flyktingfrågorna inom en särskild arbetsgrupp (CAHAR).

FN: s generalförsamling beslutade i december 1980 att som avslutning på FN:s kvinnoårtionde år 1985 sammankalla en konferens för att granska och utvärdera resultaten av kvinnoårtiondet. En nordisk förberedande konferens arrangerades i maj 1984 i Göteborg. De nordiska länderna kommer bl.a. att bidra till kvinnokonferensen i Nairobi i juli 1985 med en gemensam studie om "Kvinnor i Norden". Regeringen har, som nämnts tidigare, uppdragit åt jämställdhetsrådet att biträda i förberedelserna av konferensen.

En arbetsgrupp under generalförsamlingens tredje utskott har under året avslutat första läsningen av en FN-konvention om rättigheter för alla migrerande arbetare och deras familjer.

Ett första möte med en svensk-grekisk kommitté för migrationsfrågor hölls i oktober 1984.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    31

Etl samarbetsavtal på arbetsmiljöområdet mellan Sverige och EG- kommissionen undertecknades i april 1984. Ett möte på tjänstemannanivå planeras under våren 1985 för vidare diskussion om angelägna samarbetsområden. I april 1984 slöts även ett arbetsmiljöavtal mellan Sverige och USA. Regeringen har under hösten utsett svenska represenlanter i en samordningsgmpp för vidareutveckling av delta avtal.

För atl bevaka frågor som rör arbetsmarknads- och socialdepartementens verksamhetsområden finns f. n. fyra arbetsmarknadsråd vid utlandsmyndigheterna i Bonn, Bryssel, London och Washington. En försöksverksamhet med särskilda arbetsmiljöattachéer i Bryssel och Washington (SFS 1983:69) pågår t.o.m. den 30 juni 1986.

INVANDRING OCH SVENSKT MEDBORGARSKAP

Utvecklingen av invandringen

Under åren 1982 och 1983 minskade invandringen för atl åter öka år 1984. Preliminära uppgifter för år 1984 visar alt invandringen av utländska medborgare har ökat från 22300 personer år 1983 till ca 25000 år 1984. I förhållande till de nordiska länderna redovisas för fjärde årel i följd ett utvandringsöverskoll. Invandringen under den senasle tioårsperioden framgår av följande tabell.

Invandringen av utländska medborgare åren 1974-1984

Är

Invandring

Utvandr

ing

Invandr

ingsöverskott

Totalt

Nordiska Övriga

Totalt

Nordiska

Övriga

Totalt

Nordiska

Övriga

med-

med-

med-

med-

med-

med-

borgare

borgare

borgare

borgare

borgare

borgare

1974

31

900

18

000

13

900

20

100

13

800

6

300

11

800

4

200

7 600

1975

38

100

25

400

12

600

20

400

13

300

7

100

17

700

12

100

5 500

1976

39

700

22

200

17

600

18

700

12

200

0

500

21

000

9

900

11 100

1977

38

700

19

600

19

100

14

900

10

600

4

200

23

900

9

000

14 800

1978

31

700

15

300

16

300

15

600

10

100

5

500

16

000

5

300

10 800

1979

32

400

16

400

16

000

16

300

10

700

5

600

16

100

5

700

10 400

1980

34

400

16

300

18

200

20

800

13

600

7

200

13

700

2

600

11 000

1981

27

400

10

000

17

400

20

800

15

300

5

500

6

600

-5

300

11 900

1982

25

100

7

300

17

800

19

900

14

500

5

400

5

200

-7

200

12 400

1983

22

300

7

400

14

900

17

400

12

000

5

400

4

900

-4

600

9 500

1984(1)

25

000

8

000

17

000

15

000

10

000

5

000

10

000

-2

000

12 000

(1) Preliminär beräkning

Invandringen från Finland har fortsatt alt minska, från 4600 år 1982 till 4100 år 1983. Preliminära uppgifter för år 1984 redovisar en invandring från Finland på ca 4000 personer. Den utomnordiska invandringen har fortsatt atl öka. Preliminära uppgifter visar på en uppgång från nära 15000

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    32

till ca 17 000 personer år 1984. Av de utomnordiska invandrarna år 1984 var ca 7000 flyktingar. De största flyktinggmpperna under år 1984 kom från Latinamerika (främst Chile), Iran, Irak, Libanon och Polen.

För den organiserade överföringen av flyktingar till Sverige under budgetåret 1984/85 har regeringen fastställt en kvot av samma omfattning som under de närmast föregående åren. Kvoten omfattar ca I 250 flyktingar och de nära anhöriga som kommer tillsammans med flyktingarna. Enligt regeringens beslut bör flyktingkvoten för innevarande budgetår i första hand avse flyktingar från länder i Syd- och Centralamerika. Vidare bör ultagning ske av flyktingar från länder i Mellanöstern samt i viss utsträckning av flyktingar som vistas i läger i Europa. Jag beräknar resurser för en flyktingkvot av oförändrad omfattning under budgelåret 1985/86.

Antalet utlänningar som kommit till Sverige på egen hand och sökt asyl i Sverige uppgick under år 1983 till ca 2600 personer. År 1984 har antalet asylsökande ökat i såväl Sverige som i andra europeiska länder. T. o. m. november 1984 hade drygt 9000 asylansökningar ingetts lill de svenska polismyndigheterna. Asylsökande från Irak, Iran, Libanon, Pakisian och Turkiet svarar för drygt 75% av ökningen. Etl antal asylsökande har fått avslag på sina ansökningar då de inte har haft tillräckliga skäl enligt utlänningslagens bestämmelser.

1 det följande behandlas översikfiigt frågor rörande invandring och åtgärder för invandrare inom såväl arbetsmarknadsdepartementets som övriga berörda departements ansvarsområden.

Invandrings- och flyktingpolitiken m. m.

Våren 1984 förelade regeringen riksdagen en proposition (prop. 1983/84:144) om invandrings- och flyktingpolitiken. I propositionen redovisade regeringen sin principiella syn på inriktningen av invandrings-och flyktingpolitiken samt föreslog vissa ändringar i utlänningslagstiftningen. Riksdagen anslöt sig till de föreslagna riktlinjerna, som i huvudsak innebär att de grundläggande principerna för vår nuvarande invandrings-och flyktingpolitik bibehålls. I enlighet med de beslut som riksdagen fattade i juni 1984 införs vissa ändringar i utlänningslagen och utlänningsförordningen den 1 januari 1985. Regeringen har vidare i oktober 1984 tillkallat en särskild utredare för att överväga frågan om asylförfarandet vid gränsen m. m.

Efter regeringens bemyndigande har jag ijuni 1984 tillkallat en flykting-politisk beredning med företrädare för samfiiga riksdagspartier samt för berörda frivilligorganisationer och FN:s flyktingkommissarie (UNHCR). Jag avser vidare att under våren 1985 föreslå regeringen att förelägga riksdagen en skrivelse om flyktingpolitiken, i vilken den samlade svenska politiken på detla område kommer att redovisas. Denna består av flera olika delar: ekonomiskt stöd till UNHCR och till FN: s hjälpprogram för

Prop. 1984/85:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    33

palestinaflyktingar (UNRWA), internationellt samarbete för alt främja tillämpningen av FN:s flyktingkonvention och stärka flyktingarnas rättsliga skydd, samverkan med UNHCR och med andra stater för att åsladkomma en bättre internationell ansvarsfördelning i flyktingarbetet saml slutligen mottagande av flyktingar i vårt eget land.

Stöd till flyktingar utanför Sverige

Flykfingsituationen i världen är fortsatt myckel allvarlig. Behovet av internationell samverkan för alt ge flyktingar skydd har ökat under senare år. Det stora flertalet av dagens flyktingar befinner sig i fattiga länder. Framför allt berörs länder i Afrika, Asien och Centralamerika. Det totala antalet flyktingar i världen beräknas uppgå fill drygt 12 miljoner. Till detta kommer ett stort antal hemlösa som hamnat i en flyktingliknande situation i sitt eget land på gmnd av bl. a. inbördesstrider. Antalet flyktingar i Afrika uppskattas till fyra miljoner. Somalia och Sudan uppger sig vardera ha tagit emot ca 700000 flyktingar från Etiopien. Även i södra Afrika har flyktingströmmarna varit av stor omfattning. I Centralamerika finns det närmare 350000 flyktingar, varav 173000 befinner sig i Mexico. Flertalet flyktingar i regionen kommer från El Salvador. I Sydostasien finns fortfarande ca 160000 indokinesiska flyktingar som i första hand avvaktar möjlighet till omplacering i tredje land. Majoriteten av dessa vistas i läger i Thailand. Kriget i Afghanistan har medfört att Pakistan nu är det land som hyser det största antalet flyktingar, nära tre miljoner. I Iran uppges antalet afghanska flykfingar uppgå till 1,8 miljoner.

Även kriget mellan Irak och Iran har gett upphov till flyktingströmmar liksom bl.a. även situationen i Turkiet. I Mellanöstern finns nära två miljoner Palestinaflyktingar registrerade hos UNRWA.

I propositionen (prop. 1983/84:144) om den framtida invandrings- och flyktingpolitiken har regeringen betonat att tyngdpunkten i flyktingpolifi-ken även framöver bör ligga på flyktingbistånd i s.k. första asylländer, i den mån dessa tillhör u-landskretsen. En betydande del av del svenska biståndet går till insatser för flykfingar, främst i de fattigaste länderna. Sverige är en av de större bidragsgivarna til) FN:s flyktingverksamhet. Årligen uppgår således vårt samlade bistånd till UNHCR och UNRWA till ca 150 milj. kr. Även inom ramen för katastrofbiståndet och det humanitära biståndet i Latinamerika och södra Afrika lämnas omfattande stöd till flykfingar och hemlösa. Detta stöd förmedlas av olika FN-organ, Röda Korset och andra frivilligorganisationer. Även en väsentlig del av våra övriga bidrag fill andra FN-organ används till insatser som kommer flyktingar till godo. Detta gäller även delar av det svenska bilaterala biståndet till vissa länder. Jag vill i dessa delar hänvisa till vad chefen för utrikesdepartementet tidigare har anfört.

3   Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    34

Stöd till flyktingar i Sverige

Riksdagen beslöt i maj 1984 om ett nytl system för mottagande av asylsökande och flyktingar i Sverige (prop. 1983/84: 124, SfU 27, rskr 295). Reformen innebär bl.a. ett ökat statligt ansvar för mottagande av asylsökande och att ansvaret för mottagande av flyktingar förs över från AMS till statens invandrarverk (SIV) den 1 januari 1985. SIV skall iräffa överenskommelser med kommuner om mottagande av flyktingar och asylsökande mot statlig ersättning. Organiserat överförda flyktingar skall normalt tas emot 2-4 veckor på en statlig mottagningsförläggning. Därefter skall de erbjudas bostad i en kommun med vilken SIV träffat överenskommelse och där få svenskundervisning och annan introduktion i del svenska samhället. Utlänningar som söker asyl i samband med inresan till Sverige tas normalt emot i en statlig utredningsförläggning upp till fyra veckor medan utredning sker i asylärendet. Därefter anvisas bostad i en kommun som SIV träffat överenskommelse med.

SIV övertar den 1 januari 1985 de flyktingförläggningar som drivits av AMS i Alvesta, Moheda och Hallstahammar. Fasta utredningsförläggningar med en kapacitet av totalt 300 platser har inrättats i Flen och Märsta. Vid behov får SIV i samråd med rikspolisstyrelsen dämtöver anordna och driva tillfälliga utredningsförläggningar och tillfälligt utöka kapaciteten vid de fasta förläggningarna. Vid de fasta förläggningarna kommer det att finnas polispersonal som är specialiserad pä utredningar i utlänningsärenden. Därigenom bör utredningarna kunna gå snabbt och få hög kvalitet.

Handläggningstiderna i asylärenden har reducerats under senare år. Både hos invandrarverket och i regeringskansliet har de genomsnittliga handläggningstiderna successivt minskat från början av år 1981 till mitten av år 1984. Mest märkbart är detta hos invandrarverket. Där var den genomsnittliga handläggningstiden under år 1983 ca 2,5 mänader, vilket kan jämföras med ca 4 månader år 1981 och drygt 3 månader år 1982.1 de ärenden som avgjordes under det första halvåret 1984 hade den genomsnittliga handläggningstiden vid invandrarverket sjunkit något.

En ökning av antalet asylsökande av det slag som har skett år 1984 ställer större krav pä utredningsresurserna. Särskilda åtgärder har därför vidtagits för att förhindra en förlängning av handläggningstiderna. Inom polisorganisationen har en viss fillfällig omfördelning av resurser gjorts till de polisdistrikt som har det största antalet ärenden. Utöver en av riksdagen tidigare beslutad temporär förstärkning med tre tjänster vid SIV:s fillständsbyrå under hela budgetåret 1984/85 har SIV genom tilläggsbudget I beviljats en tillfällig resursförstärkning med 1 milj. kr. för handläggning av tillståndsärenden. Även regeringskansliet kommer tillfälligt att förstärkas för handläggning av utlänningsärenden under första halvåret 1985.

För att hålla nere handläggningstiderna föreslår jag att SIV för nästa budgetår beviljas undantag frän huvudförslaget i fråga om resurser för

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    35

handläggning av tillslåndsärenden. Vidare föreslår jag all den temporära förstärkning med tre tjänster som SIV har hafl under de senaste budgetåren permanentas.

För atl avlasta de inresekommuner som har fått ta emot etl slorl anial asylsökande bemyndigade regeringen i mars 1984 AMS att erbjuda inkvartering för dem som söker asyl i direkt anslutning till inresan. AMS har under år 1984 inkvarterat asylsökande vid etl trettiotal tillfälliga förläggningar. Den 1 december var drygl 3000 asylsökande inkvarterade vid sådana förläggningar.

I syfte att underlätta utplaceringen från tillfälliga förläggningar av de asylsökande som under hösten 1984 har beviljats uppehållstillstånd och för atl få en smidig övergång till det nya systemet för flyktingmottagande har regeringen beslutat om vissa särskilda åtgärder. Bl. a. har SIV fått medgivande atl träffa överenskommelser med ett begränsat antal kommuner om flyktingmottagande enligt det nya systemet redan fr. o. m. den 1 september 1984.

Invandrarpolitiken

Ijuni 1984 lade invandrarpolitiska kommittén (A 1980:04), IPOK, fram sitt slutbetänkande (SOU 1984:58) Invandrar- och minoritetspolitiken. Kommittén har inriktat sitt arbete på atl kartlägga och lägga fram förslag om stöd till invandrar- och minorilelsorganisationer, lill tidningar på andra språk än svenska samt inom kultursektorn. Dämtöver har kommittén gjort en omfattande inventering av problem inom olika samhällssektorer. IPOK har även lagl fram en särskild redovisning (Ds A 1984:10) av internationella normer och intemationellt samarbete på migrationsområdet. IPOK: s slutbetänkande har remissbehandlats. Det bereds f. n. inom regeringskans-Uet.

I enlighet med IPOK: s förslag har regeringen i november 1984 tillkallat en särskild utredare med uppdrag att att se över Stiftelsen Invandrartidningens uppgifter inom ramen för samhällsinformationen till invandrare.

Diskrimineringsutredningen (A 1978:06) lämnade ijuni 1984 sitt slutbetänkande (SOU 1984:55) 1 rätt riktning. Utredningen presenterade samtidigt två delbetänkanden (Ds A 1984:6) Om utlänningars rättsliga ställning och (Ds A 1984:7) Om olaga diskriminering. Utredningen har i slutbetän-kandei lagt fram vissa förslag i syfte att främja en harmonisk utveckling av de etniska relationerna i vårt land. På lagstiftningsområdet har utredningen bl.a. föreslagit en skärpning av lagreglerna om olaga diskriminering samt förordat att sådana lagregler utmönstras som utan tillräcklig motivering negativt särbehandlar utländska medborgare. Betänkandena har remissbehandlats och bereds f.n. inom regeringskansliet i anslutning till det av utredaren tidigare lämnade betänkandet (SOU 1983:18) Lag mot etnisk diskriminering i arbetslivet.

prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    36

Jag avser att under våren 1985 föreslå regeringen atl förelägga riksdagen en proposition om invandrarpolitiken. I denna kommer en ulvärdering att göras av 1975 års riktlinjer för invandrar- och minorilelspoliliken och den fortsalla inriktningen av åtgärderna inom detta område kommer att anges.

Invandrarnas situalion på arbetsmarknaden är oroande. Under det senaste årel har inom arbetsmarknadspolitikens ram vidtagits åtgärder som är bättre anpassade till invandrares situation än tidigare. För nykomna flyktingar gäller fr.o.m. budgetårel 1983/84 att de skall kunna beviljas arbetsmarknadsutbildning även om de har etl arbete men kan anses ha en svag slällning på arbetsmarknaden. Inom arbetsmarknadsutbildningen har vidare tillkommit olika förberedande teoretiska kurser liksom kurser där eleven kan orientera sig om olika yrken och utbildningar innan kursval sker. Värvning mellan t. ex. svenskundervisning och praktiska utbildningsmoment blir alll vanligare inom arbetsmarknadsutbildningen. Del rekryteringsbidrag som infördes vid årsskiftet 1983/84 och som innebär att arbetsgivare kan få 50% av den lolala lönekostnaden under sex månader, om de anställer personer som arbetsförmedlingen bedömer ha svårigheter alt få arbete, ger många invandrare en möjlighet att få arbetslivserfarenhet. Möjligheten att kombinera beredskapsarbete och arbetsmarknadsutbildning finns numera också inom den offentliga sekiorn. De av riksdagen nyligen beslutade ändringarna inom kommunernas gmndutbildning för vuxna (gmndvux), som bl.a. innebär att deltidsstudier blir den normala studieformen, ger möjligheter atl kombinera grundvux med arbete eller praktik. Införandet av ungdomslag för arbetslösa ungdomar har också medfört en kraftig nedgång i antalet arbelslösa invandramngdomar.

Inom arbetsmarknadspolitiken finns således åtskilliga instrument som i hög grad kan underlälta inträdet på arbetsmarknaden för invandrare. Därtill kommer åtgärder som vidtagits och som planeras inom utbildningsområdet. Jag vill här bl.a. nämna de reformer som riksdagen nyligen beslutat om inom den kommunala vuxenutbildningen. Där ges numera reguljära möjligheter till utbildning på hemspråk för dem som har svårt att följa en utbildning på svenska.

Regeringen lämnade en proposition om svenskundervisning för vuxna invandrare till riksdagen våren 1984 (prop. 1983/84: 199). I propositionen förordades ett nytt system för undervisningen i svenska språket m.m. för vuxna invandrare med ett statligt ramansvar för undervisningen och ell kommunalt ansvar för atl gmndläggande svenskundervisning (grund-sfi) kommer till stånd. Påbyggnadsundervisning föreslogs bli anordnad som arbetsmarknadsutbildning och som studiecirklar i studieförbund. Riksdagen har den 13 december beslutat i frågan (UbU 1984/85:6, rskr 77). I propositionen underströks behovel av goda kunskaper i svenska för att klara sig på arbetsmarknaden. Det nya systemel för svenskundervisning skall enligt riksdagens beslut träda i kraft den 1 juli 1986.

Som chefen för utbildningsdepartementet tidigare anfört under åttonde

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    37

huvudtitelns anslag C6. Undervisning för invandrare i svenska språket m. m. har regeringen, med stöd av riksdagens bemyndigande, innevarande budgetår beslutat om en särskild timkvot för svenskundervisning för flyktingar vilka tas emot i kommuner som slutit överenskommelser med SIV om mottagning av flyktingar. Enligt regeringens förslag bör en molsvarande kvot om 120000 sludielimmar också finnas budgelåret 1985/86 i avvaktan på den närmare utformningen av det nya syslemet för svenskundervisningen för invandrare. Förslaget innebär att 5000 vuxna utlänningar ges möjlighet till 240 limmars svenskundervisning. Den reguljära svenskundervisningen för vuxna invandrare föreslås få omfatta 480000 studietimmar.

IPOK framhåller i sitt slutbetänkande atl en bällre samordning mellan utbildningspolitiska och arbetsmarknadspolitiska åtgärder skulle leda till ett effekfivare resursutnyttjande vad gäller åtgärder som syftar till att stärka invandrarnas möjligheter att få arbete. IPOK föreslär att berörda myndigheter får möjlighet atl bedriva försöksverksamhel som innebär att de kan pröva olika kombinationer av ålgärder i de olika syslemen. Under hösten 1984 har på mitt initiativ samråd skett mellan företrädare för kommuner, arbetsmarknadsverket, förelag, fackliga organisationer, invandrarorganisationer m.fi. om möjligheterna till sådan samordning som IPOK har förordat. IPOK:s förslag om en försöksverksamhet bereds i särskild ordning.

Statsrådet Göransson har tidigare idag lagt fram förslag med utgångspunkt i språk- och kulturarvsutredningens huvudbetänkande (SOU 1983:57) Olika urspmng - Gemenskap i Sverige. Huvudförslagen är alt s. k. hemspråksklasser skall kunna inrättas pä grundskolans låg- och mellanstadier, att pedagogisk utvecklingsverksamhet för undervisning av finskspråkiga elever kan anordnas i några kommuner och atl skolans undervisning i sin helhet skall präglas av ett interkulturellt synsätt. Vidare föreslås preciseringar av rätten till hemspråksundervisning och att staten skall utfärda riktlinjer för kommunernas invandrarundervisning. Motsvarande preciseringar vad gäller hemspråksträning i förskolan föreslås av chefen för socialdepartementet.

Chefen för utbildningsdepartementet föreslår under åttonde huvudtitelns anslag C 6 Bidrag fill driften av folkhögskolor m. m. att Finska folkhögskolan, Haparanda, ges ett särskilt bidrag i form av en engångsanvisning om 450000 kr. Bidragel är svenska statens andel för att täcka hälften av skolans underskott. Statsrådet Göransson föreslår under åttonde huvudtitelns anslag F3. Bidrag till särskilda kulturella ändamål ökat utrymme för insatser för finsk teaterverksamhet i Sverige.

Chefen för utbildningsdepartementet har tidigare i dag anfört atl hon ämnar föreslå regeringen att vid 1984/85 års riksmöte förelägga riksdagen förslag om ulbildning av tolkar och översättare. Förslagel gmndas på en rapport (Ds A 1984:11) Tolk- och översällarservice i utveckling som utarbetats inom regeringskansliet. Rapportens huvudförslag är att det bör inrättas ett tolk- och översättarinstitut vid universitetet i Stockholm.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    38

Frågan om anställning av tvåspråkig personal och meritvärdet av språkkunskaper vid tillsättning av statligt reglerade tjänster bereds f. n. inom regeringskansliet som en del i programmet för den offentliga sektoms utveckling.

År 1983 fick 18 327 invandrare svenskt medborgarskap. Preliminära uppgifier visar på en uppgång till 22000 personer år 1984. Våren 1984 överlämnade 1983 års rösträttskommitté sitt huvudbetänkande (SOU 1984:11) Rösträtt och medborgarskap. Remissyttrandena över kommitténs förslag om rösträtt för invandrare i riksdagsval och om utlandssvenskarnas rösträtt har visat att det inte finns tillräckligt parlamentariskt stöd för att förelägga riksdagen en proposition. Regeringen avser att tillsätta en utredning om den i Sverige (och i övriga europeiska länder) redan pågående utvecklingen som innebär att allt fler invandrare erhåller dubbelt medborgarskap, dvs. medborgarskap i såväl invandrings- som urspmngslandet. 1 samband därmed kommer även rösträttsfrågan att tas upp till fortsatt diskussion. Samtidigt kommer kontakter att tas med övriga nordiska länder i syfte att undersöka fömtsättningarna för en lösning på nordisk eller pä svensk-finsk bas. En pä svenskt initiativ inom Europarådet tillsatt arbetsgmpp avlämnar våren 1985 sin rapport om för- och nackdelar med dubbla medborgarskap. Vidare kan nämnas att Kommunaldemokratiska kommitténs (Kn 1977:07) betänkande (Ds C 1983:4) Utländska medborgares valbarhet till vissa förtroendeuppdrag har remissbehandlats och f. n. bereds i regeringskansliet.

I regeringens forskningspolitiska proposition (prop. 1983/84:107) angavs invandrar- och flyktingpolitiken som ett angeläget och för Sverige nytt forskningsområde. Delegationen (A 1983:03) för invandrarforskning (EIFO) kommer under första halvåret 1985 att lämna en redovisning av genomförd och pågående forskning inom invandrarområdet. Samarbetet mellan Sverige och Finland vad gäller forskning om migrationen har fördjupats. Brottsförebyggande rådet har fått i uppdrag att kartlägga förekomsten av utvisning av finländare. EIFO har erhållit medel för att kartlägga sverigefinländamas benägenhet att delta i språkregistrering.

JÄMSTÄLLDHET MELLAN KVINNOR OCH MÄN

Under detta avsnitt behandlas jämställdhetsfrägor inom såväl arbetsmarknadsdepartementets som övriga departements ansvarsområden.

En viktig fömtsättning för jämställdhet mellan kvinnor och män är ekonomiskt oberoende, byggt på ett eget förvärvsarbete på lika villkor. Den svenska arbetsmarknaden kännetecknas av att kvinnor och män är ojämnt fördelade mellan yrken och näringsgrenar och att kvinnornas ar-betsfid är betydligt kortare än männens. För att stärka kvinnornas ställning behöver särskilda åtgärder vidtas för att bl. a. bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden och motverka det könsbundna yrkesvalet.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    39

Även männens tradifionella arbetsmarknad och deras sociala roll undergår stora förändringar. Män bör därför ocksä få ökade möjligheter till stöd bl. a. när det gäller att bryta traditionella könsrollsmönster.

Arbete och utbildning

Under de senaste tjugo åren har kvinnornas förvärvsfrekvens oavbmtet ökat. Den svaga konjunkturen i början av 1980-talet hade ingen negativ effekt pä kvinnomas stadigt ökande förvärvsintensitet. I oktober 1984 fanns 81,4% av kvinnorna i åldrarna 20-64 år i arbetskraften mot 90,3% av männen. Förvärvsfrekvensen för kvinnor är ovanligt hög i Sverige intemationellt sett, särskilt för kvinnor med minderåriga barn. Bland föräldrar till barn under sju år finns 83,7% av kvinnorna i arbetskraften mot 97,8% av männen. Av kvinnor som har barn i åldrarna 7-16 år finns 90% i arbetskraften.

Kvinnor Män

1970           1972          1974          1976           1978          1980           1982

1971         1973         1975        1977         1979         1981          1983

Diagram. Arbetskraftstal för kvinnor och män 20-64 år 1970-1983 Källa: SCB: AKV Årsmedeltal

Arbetslösheten är något högre för kvinnor än för män. I oktober 1984 var 3,5% av kvinnorna arbetslösa mot 2,9% av männen. Arbetslösheten är särskilt stor bland kvinnorna i åldrarna 20-24 är, 8,5% mot männens 6,5%. Antalet deltidsarbetande som önskade längre arbetstid var i oktober 1984 142200 varav 114500 kvinnor. 1 åldrarna 20-24 år önskade 10,8%) av kvinnorna längre arbetstid mot 2,6% av männen. 29 100 kvinnor var latent arbetslösa.

prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    40

Den svenska arbetsmarknaden är fortfarande tydligt uppdelad i en manlig och en kvinnlig del. Män arbetar inom betydligt fler sektorer och dominerar inom framför allt tillverkningsindustri och tekniska yrken. Kvinnor arbetar i ett mer begränsat antal yrken inom framför allt service-, vård- och kontorsområdena. Ungefär två tredjedelar av de anställda inom den offentliga sekiorn är kvinnor. Kvinnorna dominerar här särskilt inom hälso- och sjukvård, socialvård och undervisning.

Inkomstskillnaderna är fortfarande stora mellan kvinnor och män, även inom samma näringsgren. Kvinnorna finns i de underordnade befattningarna och därmed i de lägre löneskikten. Skillnaderna har dock krympt märkbart under 1970-talet, inte minst genom de fackliga organisationernas låglönesatsningar. Kvinnornas medelinkomst var är 1981 drygl 63% av männens. Av den totala lönesumman får kvinnorna dock endasl en tredjedel, främst beroende på det omfattande deltidsarbetet. Detta är huvudsakligen betingat av att de fortfarande i praktiken har huvudansvaret för hem och barn.

Utbildnings- och yrkesvalen fortsätter att vara traditionella även bland dem som är i utbildning i dag. Av de 25 utbildningslinjerna på gymnasiet hade höstterminen 1983 endast sex jämn könsfördelning. Flickor väljer utbildning huvudsakligen inom humanistisk och samhällsvetenskaplig sektor, vård-, social- och konsumtionssektor samt ekonomisk och merkantil sektor. Andelen arbetslösa och placerade i beredskapsarbete är särskilt hög bland dem som gått ut från linjer inom dessa områden. Trots att del av arbetsmarknadsskäl är fördelaktigt för flickor atl välja pojkdominerade linjer är antalet studieavbrott för dessa flickor oroväckande stort. Skolöverstyrelsen har i en mndskrivelse till samlliga gmnd- och gymnasieskolor i november 1984 uppmanat rektorerna att sfimulera flickor att söka fill för dem otraditionella linjer och atl också underlätta för de flickor som påbörjar sådan utbildning.

Utbildningsministern har fidigare i dag föreslagit att Stiftelsen Kvinnofolkhögskolan i Göteborg, som bl.a. anordnar byggkurser för arbetslösa kvinnor och som också i stor utsträckning vänder sig till invandrarkvinnor, får bli självständig folkhögskola den I juli 1985.

1 den högre ulbildningen är kvinnorna starkt underrepresenterade på de tekniska utbildnings vägarna, där andelen kvinnor endast är 22%. Kvinnorna är däremot överrepresenterade inom vårdsektorn och undervisningssektorn med 82% resp. 72%.

Mot denna bakgmnd och med hänsyn till den ulveckling som vänlas för många av de traditionella kvinnoyrkena på gmnd av minskad kommunal expansion, den nya teknikens effekter inom servicesektorn m. m. har behovet av att förändra den könsuppdelade arbetsmarknaden ökat.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    41 10-miljonerskampanjen

Jag har i samråd med arbetsmarknadens parter fördelat medel frän de lOmilj. kr. som avsatts under budgetårel 1983/84 lill en kampanj för alt främja rekryteringen av kvinnor till industrin. Kampanjen är nu slutförd. Arbetet har bedrivits över hela landet och haft tre olika huvudinriktningar, nämligen åtgärder för att påverka flickors utbildnings- och yrkesval, datautbildning för kvinnor samt rekryterings- och vidareutbildningsätgärder. Hämiöver har ett antal projekt med motsvarande inriktning specialdesti-nerats till invandrarkvinnor. Sammanlagl omkring 46000 flickor/kvinnor, 3200 lärare, 3000 föräldrar, 600 skolor och 800 företag har engagerats i kampanjen. Den särskilda datautbildningen har omfattat nära 5000 personer och 25 företag har varit aktiva i denna. Samtliga projekl har redovisats och diskuterats pä länsvisa uppföljningskonferenser, där frågan om hur vunna erfarenheter kan integreras i de berörda parternas normala verksamhet spelat en vikfig roll.

Effekten av insatser som syftar till att påverka yrkes- och utbildningsval kan ofta ses först på lång sikt. Berörda skolor, elever och lärare har visat ett stort intresse och hög aktivitet i de genomförda projekten. I flertalet fall fortsätter verksamhet i kampanjens anda.

Erfarenheterna från projekten avseende rekryterings- och vidareutbildningsåtgärderna är överlag positiva. Det betonas emellertid i ett par rapporter att enstaka projekt under en kortare lid inte kan ge samma resultat som ett mer långsiktigt arbete.

Ett av målen med kampanjen var att påbörja ell förändringsarbete eller stimulera sådan verksamhet som redan var i gång. Jag anser att hittillsvarande resultat visat att detta mål nåtts i flertalet fall. Projekten har inle bara inneburit viktiga insatser för enstaka kvinnor eller gmpper av kvinnor under en begränsad tid. De har också mer långsiktigt förstärkt arbetet för jämställdhet på arbetsmarknaden. En slutlig utvärdering av resultaten från kampanjen kommer att föreligga i början av är 1985.

Erfarenheterna från kampanjen kommer att följas upp på länsnivå för att påverka den regionala utvecklingen och planeringen i länen. I detta syfte uppdrog regeringen under hösten 1984 åt länsstyrelserna atl i samverkan med länsskolnämnderna och länsarbetsnämnderna redovisa program för att stärka kvinnornas ställning på arbetsmarknaden och i utbildningsväsendet. Programmet skall redovisas till regeringen senast den 31 oktober 1985.

Under våren 1985 har jag för avsikt att föreslå regeringen att förelägga riksdagen en proposition om kvinnornas ställning på arbetsmarknaden. Propositionen avses bygga dels på resultaten av kampanjen för att främja rekryteringen av kvinnor till industrin, dels på det förslag till äigärdsprogram för kvinnor som dataeffektutredningen (A 1978:05) lämnat i sitt slutbetänkande (SOU 1984:20) Datorer och arbetslivets förändring.

Som framgår av vad civilministem senare idag kommer att anföra gäl-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    42

lande sådant jämställdhetsarbete, som normalt inle kan anses ingå i myndigheternas verksamhet, beräknas medel för detta i oförändrad omfattning för budgetåret 1985/86. Civilministern kommer vidare atl redogöra för vissa grunddrag i etl kommande program för den offentliga sektorns förnyelse, som bl.a. behandlar personalpolitiken i statsförvaltningen ur jäm-ställdhelssynpunkt.

Arbetstid

Kvinnor och män arbetar hel- och deltid i olika omfattning. 45,8% av kvinnorna mellan 20-64 år arbetar deltid jämfört med 5,6% av männen. Det är framför allt bland småbarnsföräldrarna som skillnaden mellan kvinnor och män visar sig vara störst. I åldrarna 20-59 år arbetar endast 3,5% av männen deltid mot 44,4% av kvinnorna. De deltidsarbetande männen finns huvudsakligen i åldersintervallet 60-64 år, vilket innebär att de uppbär delpension.

Kvinnor och män har i olika grad sin arbetstid förlagd till s. k. obekväm arbetstid. Andelen oregelbundet och obekvämt arbetande av samtliga sysselsatta utgjorde år 1982 för kvinnorna 32,5% och för männen 26,1%. Denna tendens har förstärkts under perioden 1974—82.

Som arbetsmarknadsministern tidigare har nämnt pågår inom delegationen för arbetstidsfrågor (A 1974:09) ett utredningsarbete pä arbetstidsom-rådet. En rad rapporter har redan presenterats som är av stor betydelse för möjlighetema att uppnå jämställdhet.

Mannens roll i jämställdhetsarbetet

För att uppnå jämställdhet måste betalt och obetalt arbete, dvs. förvärvsarbete och hushållsarbete samt omsorg om barn, delas lika mellan könen.

En förändring av könsrollsmönstret har skett på senare år när det gäller yngre män, vilket bl.a. kan utläsas av statistiken över uttaget av föräldraförsäkringen. Var femte nybliven pappa tar numera ut någon del av föräldraförsäkringen under barnets första levnadsår. En fortsatt förändring förutsätter att också mannen ges stöd genom att de hinder för jämställdhet som i dag finns i arbetslivet, i familjen osv. undanröjs. Opinionsbildningen om jämställdhetsfrägor, riktade till män, måste därför intensifieras.

En viktig åtgärd som kan vidtas för att främja jämställdheten är att stärka mannens papparoll. Föräldraförsäkringen har härvid stor betydelse. De förslag till vissa förenklingar och förbättringar av föräldraförsäkringen som presenterats i proposition 1984/85:78 främjar en sådan utveckling.

Den undersökning om mäns inställning till barnafödande som utförs av statistiska centralbyrån på uppdrag av socialministern bör ge nya kunskaper om hinder och fömtsättningar för männen att ta sin del av ansvaret för den nya generationen. Undersökningen beräknas bli klar år 1986.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    43

Den arbetsgmpp om mannens roll i jämställdhelsarbetet som jag tillsatte hösten 1983 kommer i februari 1985 atl presentera ett idéprogram med syfte alt påskynda en utveckling mol jämställda förhållanden mellan kvinnor och män. För atl belysa mansrollen ur olika aspekter har arbetsgruppen anordnat seminarier. Seminarierna har dokumenterats i en rapportserie. Arbetsgmppens idéprogram kommer att beredas i regeringskansliet.

Kvinnorepresentation

Ett vikligt medel för att öka jämställdheten mellan kvinnor och män är atl öka kvinnornas andel i beslutande och rådgivande organ. Andelen kvinnor i sådana positioner är ännu påfallande låg Under innevarande mandatperiod är andelen kvinnor i riksdagen 27,5 % och i kommunfullmäktige genomsnittligt 29,3%. I statliga kommittéer och utredningar är andelen kvinnliga ordförande, ledamöter, sakkunniga och sekreterare oförändrat 16,5% år 1983 och 16,8% år 1984. Kvinnor och män har skilda perspekliv på olika samhällsföreteelser. Frågor behandlade av församlingar bestående av både kvinnor och män bör på så sätt bli mer allsidigt belysta och därmed förbättra beslutsunderlaget.

Jag har under år 1984 haft överläggningar med arbetsmarknadens parter för att diskutera möjligheterna att öka den kvinnliga representationen i statliga styrelser och utredningar. I samband med den tidigare nämnda propositionen om kvinnomas ställning pä arbetsmarknaden kommer jag att överväga nya initiativ att påverka kvinnorepresentationen.

FN: s kvinnokonferens 1985

FN: s tredje kvinnokonferens kommer att äga mm i Nairobi, Kenya, den 15-26 juli 1985. Konferensen förbereds av arbetsmarknadsdepartementet i samråd med utrikesdepartementet. Jämställdhetsrådet har i uppdrag att biträda regeringen i förberedelserna. Flera myndigheter i Sverige förbereder egna rapporter till konferensen och ett gemensamt nordiskt bidrag Kvinnor i Norden håller också på att utarbetas. Dessutom framställs material inför konferensen inom arbetsmarknadsdepartementet, bl. a. en studie om kvinnor och migration.

För att sammanfatta vad som hänt i Sverige under det kvinnoårtionde som FN proklamerade efter den första kvinnokonferensen i Mexico år 1975 och som förberedelse inför mötet i Nairobi kommer arbetsmarknadsdepartementet att anordna en konferens i mars 1985.

Jämställdhetsombudsmannen

Jämställdhetsombudsmannens (JämO) uppgift är att se till att lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet, jämställdhetslagen, efterlevs och att sprida information om den.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    44

Under budgetåret 1983/84 har sammanlagt 503 ärenden aktualiserats genom anmälan, förfrågan eller av ombudsmannen själv. 107 anmälningar avsåg könsdiskriminering och 65 brister i det aktiva jämställdhelsarbetet pä olika arbetsplatser. Anmälningarna om könsdiskriminering har under budgetåret liksom tidigare i huvudsak avsett anställnings- och befordrings-silualioner. En ökande andel i anmälningarna har emellertid gälll lönediskriminering, diskriminerande arbetsledning och omplaceringar på grund av kön.

JämO har vidare väckt talan i arbetsdomstolen (AD) i sju fall. I tre av dessa har ombudsmannen återkallat sin lalan på grund av förlikning. Huvudförhandling har hållits i tre av JämO till AD instämda mål. Ombudsmannens talan har bifallits i två av målen och lämnats utan bifall i etl.

JämO beslöt under budgetåret 1983/84 att fortsättningsvis inte göra fullständiga utredningar i anledning av anmälningar om diskriminering annat än när tvistefrågan redan pä etl tidigt sladium kan bedömas vara av principiellt intresse eller det annars föreligger särskilt skäl att närmare undersöka de anmälda förhållandena. Motsvarande begränsningar har inte gjorts i frågor som rör det aktiva jämställdhetsarbetet.

Undersökningen av jämställdhelsarbetet inom bankerna har avslutals och redovisats i rapporten Bankerna och jämställdheten. JämO har fortsatt sin utredning av jämställdhetsarbetet inom tidningsbranschen liksom undersökningen av de kvinnliga prästernas arbetsförhållanden inom Svenska kyrkan. Uppföljningen av JämO: s undersökning av jämställdhetsarbetet inom databranschen fortsätter och kommer bl. a. att innefatta viss försöksverksamhel.

Planeringen av den i tidigare anslagsframställningar nämnda undersökningen om yrkesskador i kvinnodominerade yrken har inletts. En tidigare aviserad undersökning av jämställdhelsarbetet inom en region/kommun har påbörjats. JämO har vidare med hjälp av särskilda medel från arbetsmarknadsdepartementet inlett utgivningen av en ny informationsskrift. Nya Jämsides. Skriften har hittills kommil ut fyra gånger och tryckts i en upplaga av 15000 exemplar.

Vissa förslag av JämO om ändringar i jämställdhetslagen har behandlats i proposition 1984/85:60 om ändring i lagen. Riksdagens beslut i december 1984 (AU 8, rskr 102) innebär att lagen har ändrats så att den som anser sig missgynnad på gmnd av kön vid beslut om anställning, befordran eller utbildning för befordran får rätt att av arbetsgivaren få uppgift om meriterna beträffande den som arbetsgivaren har valt. Vissa preskriptionstider i lagen förlängs. Slutligen ges den som inställer sig hos JämO under utredning av ett ärende möjlighet att få ersättning för rese- och traktamentskostnader. Ändringarna kommer att träda i kraft den I mars 1985.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    45

Delegationen för jämställdhetsforskning (JÄMFO)

Delegationen har under verksamhetsåret initierat en forskningsstudie Kvinnor, jämställdhet och politisk makt och ett forskningsprojekt Parrelationer i barnfamiljer. Uppgiften alt samordna och följa aktuell forskning har skett genom seminarie- och konferensverksamhet. Ett par arbelsgrupper inom delegationen har tillsatts, varav en har till uppgift att initiera teknisk forskning med jämställdhets/kvinnoperspektiv och en arbetar med frågan att underlätta handledarsituationen för kvinnliga forskare. Delegationen har avlämnat en verksamhetsberättelse för budgetåret 1983/84.

BEHANDLING AV SLUTBETÄNKANDET DATORER OCH ARBETSLIVETS FÖRÄNDRING (SOU 1984:20)

Dataeffektutredningen (A 1978:05) har avlämnat sitt slutbetänkande Datorer och arbeislivets förändring (SOU 1984: 20). Innan jag gär in pä min medelsberäkning under de enskilda anslagen vill jag redovisa regeringens behandling av betänkandet.

Dataeffektutredningen har tidigare avgivit tvä delbetänkanden: Industrins datorisering - effekter på sysselsättning och arbetsmiljö (SOU 1981:17) och Kontorens datorisering - effekter på sysselsättning och arbetsmiljö (Ds A 1981:16). Det senare redovisade interimistiska ställningstaganden pä kontorsområdet som underlag för den datapolitiska propositionen 1981/82: 123 Samordnad datapolitik. Utredningen har dämlöver publicerat 13 departementsstenciler och tre debaitböcker. Slutbetänkandet Datorer och arbetslivets förändring har remissbehandlats.

Remissyttranden har kommit in frän datainspektionen, försvarets materielverk, statens handikappråd, handikappinstitutet, televerket, statistiska centralbyrån, statskontoret, riksrevisionsverket, statens arbetsgivarverk, statens arbetsmiljönämnd, statens institut för personaladministration och personalutbildning, statens arbetsmarknadsnämnd, universitets- och högskoleämbetet, skolöverstyrelsen (SÖ), arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), arbetarskyddsstyrelsen, arbetarskyddsfonden, jämställdhelsombudsman-nen, delegationen för jämställdhetsforskning, expertgruppen för forskning om regional utveckling, statens industriverk, styrelsen för teknisk utveckling, datadelegationen, forskningsrådsnämnden. Stiftelsen Samhällsförelag, de regionala utvecklingsfonderna i Malmöhus, Värmlands, Västmanlands och Västerbottens län, länsstyrelserna i Östergötlands, Malmöhus, Värmlands, Västmanlands, Gävleborgs, Väslernorrlands och Västerbottens län. Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, Sveriges industriförbund, SHIO/Familjeföretagen, Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR, Landsorganisationen i Sverige (LO), Sveriges arbetsledareförbund. Svenska arbetsgivareföreningen. De

Prop. 1984/85:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    46

Handikappades Riksförbund, Fredrika-Bremer-förbundel, Handikappförbundens centralkommitté, Riksdataförbundet, Synskadades riksförbund samt Kvinnors Byggforum.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har bifogat yttranden från universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund, Göteborg, Linköping och Umeå, karolinska institutet, tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers tekniska högskola och högskolan i Luleä. Länsstyrelsen i Gävleborgs län har bifogat yttrande frän Sandvikens kommun. Länsstyrelsen i Västerbottens län har bifogat yttranden frän universitetet i Umeå, Umeå kommun, Skellefteå kommun och Västerbottens Handelskammare.

En sammanställning av remissyttrandena har upprättats inom arbetsmarknadsdepartementet.

Föredragandens överväganden

Jag kommer i det följande att redovisa hur förslagen i slutbetänkandet har behandlats inom regeringskansliet. I frågan har jag samrått med cheferna för justitie-, utbildnings-, industri- och civildepartementen samt med statsrådet Gradin.

Allmänna synpunkter

Betänkandet ger en sammanfattande redovisning av resultaten från det samlade utredningsarbetet och behandlar framför allt datoriseringens effekter på sysselsättning och arbetsmiljö. Det belyser också vilka utbildningsbehov som uppstår till följd av datoriseringen och hur de anställdas möjligheter att hävda sitt medbestämmande påverkas. Fömtom att utredningen ger underlag för principiella ställningstaganden i frågor som rör utvecklingen de närmaste fem till tio åren bör den ocksä kunna tjäna som utgångspunkt för en fortlöpande bevakning av datateknikens arbetsmarknadseffekter.

Vissa av utredningens förslag presenteras som huvudförslag. Övriga förslag återfinns i betänkandets övervägandedel och har fått en förhållandevis översiktlig beskrivning. Därmed har utredningen velat markera ett antal viktiga åtgärdsomräden, utan att presentera genomarbetade förslag.

Utredningens förslag har främst till syfte att stimulera berörda parter till åtgärder och ligger primärt inom det arbetsmarknadspolifiska området. Utredningen understryker behovet av regional spridning av den nya tekniken och av åtgärder som gör den tillgänglig för små- och medelstora företag. I förslagen betonas vikten av att vid införandet av ny teknik insatser görs som tar hänsyn till gmndläggande mänskliga behov i arbetslivet vad gäller arbetsmiljö, arbetsinnehåll och gemenskap. Åtgärder inom utbildnings- och forskningsområdet framförs också som angelägna, liksom särskilda insatser till förmån för grupper som kan komma att direkt påverkas av den strukturförändring i samhället som datoriseringen innebär.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    47

Remissinstanserna delar i huvudsak utredningens gmndsyn på ny teknik och instämmer i dess analyser av hur arbetsmarknaden påverkas av datoriseringen. Flera remissinstanser pekar på behovet av samordning, men förordar återhållsamhet vad gäller inrättandet av nya myndigheter och samordningsorgan. Ett flertal remissinstanser, bl.a. en del länsstyrelser, LO och TCO, anser att de föreslagna resurserna inte är tillräckliga. För atl få ett brett genomslag av åtgärderna erfordras större ekonomiska åtaganden anför de.

För egen del vill jag framhålla att jag i stort ansluter mig till utredningens syn. Det är av vikt att den nya tekniken sprids i samhället men att detta sker på ett sådant sätt att den enskilda människans situalion kommer i förgmnden. Det alltmer omfattande utnyttjandet av datorer medför stora förändringar på arbetsplatserna. Detta ställer krav på aktiva insatser så att övergången till ny teknik kan genomföras på ett så positivt sätt som möjligt för alla parter. I sammanhanget vill jag betona vikten av utbildningsinsatser och speciellt sådana som är riktade till grupper som kan väntas bli särskilt berörda av den tekniska förnyelsen. Jag vill också erinra om att ulvecklingsavtalet mellan parterna pä arbetsmarknaden ger riktlinjer om vad som bör ingå i utbildning på dataområdet.

Jag övergår nu till att redovisa hur dataeffektutredningens förslag till åtgärder har behandlats. Flera av förslagen ligger utanför arbetsmarknadsdepartementets område. Först vill jag emellertid klargöra att förslaget om samordning av datapolitiken kommer att behandlas senare i en proposition från regeringen och att förslaget om en utvidgning av datalagen för atl bättre skydda den anställdes integritet på arbetsplatsen, som konstitutionsutskottet refererar till i sitt betänkande KU 1984/85:7, övervägs i justitiedepartementet.

Regionala utvecklingsprogram

Jag kommer inte att ta upp förslaget om regionala utvecklingsprogram här, utan det kommer att övervägas inom industridepartementet i samband med behandlingen av regionalpolitiska kommitténs betänkande Regional utveckling och mellanregional utjämning (SOU 1984:74).

Centmm för administrativ datautveckling och program för stimulans av svensk systemutveckling

Även dessa förslag behandlas inom industridepartementet.

Arbetsmarknadsutbildning och personalutbildning

Dataeffektutredningen föreslår att det inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen (AMU) avsätts särskilda medel för utbildning av personal som står inför omfattande strukturella förändringar till följd av bl.a. ny teknik. Avsikten är att genom utbildningsinsatser dels förebygga arbetslöshet, dels underlätta införande av ny teknik för att svenskl näringsliv skall

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    48

kunna öka sin produktivitet och konkurrenskraft. Utbildningen skall därför inriktas mot anställda som behöver fort- och vidareutbildning inom sitt yrkesområde i samband med införande av ny teknik eller omskolning till annat yrke.

Utredningen föreslår vidare att datakunskapen i AMU byggs ut genom atl allmän datakunskap läggs in i kursplanen för den förberedande teoretiska ulbildningen. I de yrkesinriktade kurserna bör detta följas upp och kompletteras med yrkesspecifika kunskaper om datateknikens tillämpningar.

Vad gäller riktlinjer för personalutbildning för yrkeskategorier som berörs av datoriseringen hänvisar utredningen till sådana som har utarbetats av AMS och SÖ i samråd med de centrala arbetsmarknadsparterna. Utredningen föreslår atl AMS även ges i uppdrag att ta initiativ till en branschvis utveckling av de mer generella riktlinjerna.

Dataeffektutredningen föreslär vidare att en särskild utredning tillsätts för att utreda finansieringen av personalutbildningen. De förslag som har redovisals av kommittén (A 1980:02) för arbetsmarknadsutbildning och företagsutbildning (KAFU) bör kunna ligga till gmnd för detta.

Remissinstanserna är genomgående positiva till ökade utbildningsinsatser inom dataområdet. AMS framhåller att utredningens förslag till viss del redan är tillgodosedda. Genom nya bestämmelser för AMU i företag fr.o.m. den 1 juli 1984 har reglerna förenklats vad gäller utbildning av redan anställda. Bidragsformerna är nu huvudsakligen inriktade på i företagen redan anställd personal. AMS pekar ocksä på all när det gäller AMU i stort föreligger en påtaglig klyfta mellan den aktuella förkunskapsnivån hos kursdeltagarna och den allmänna utbildningsnivå som bedöms som nödvändig på framtidens arbetsmarknad. En särskild satsning inom AMU pä lägutbildade grupper bedöms som nödvändig.

Enligt min mening har utredningens förslag om stmkturomvandlingsut-bildning av anställda tillgodosetts genom de ändrade reglerna för AMU i företag. Jag delar utredningens uppfattning alt utökad yrkesutbildning inom dataområdet i AMU är angeläget och utgår frän att dessa insatser kommer att vidgas.

Jag vill i sammanhanget erinra om regeringens satsning på särskild utbildning inom dataområdet under innevarande budgetår. Utbildningen är avsedd för kortutbildade och är beräknad att omfatta 5000 personer under budgetårel 1984/85. Den särskilda dalautbildningen avses att fortsätta även budgetåret 1985/86. Jag återkommer i kompletteringspropositionen med förslag om utbildningens utformning och omfattning när den nu pågående verksamheten har utvärderats. Jag vill också erinra om regeringens prop. 1984/85:86 om förnyelsefonder, m. m. De fonderade medlen är avsedda att användas för att finansiera utbildning av anställda samt forskning och utvecklingsarbete. Här bör datautbildning kunna utgöra en väsentlig del.

Beträffande rikllinjer för personalutbildning för yrkeskategorier som

Prop. 1984/85:100   Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    49

berörs av datoriseringen är jag inte beredd att biträda förslaget all ge AMS i uppdrag att ta initiativ till en branschvis utveckling av de mer generella riktlinjema. En anpassning till olika branschers behov sker fortlöpande inom AMU. Jag är inte heller beredd att biträda förslaget om ytteriigare utredning av finansiering av personalutbildning. Jag anser att frågan i väsentliga delar lösts i och med att de nya reglerna för AMU i företag har trätt i kraft samt genom fömyelsefonderna.

Åtgärdsprogram för kvinnor i samband med datorisering

Som statsrådet Gradin redan har framhållit planeras en särskild proposition om kvinnors ställning på arbetsmarknaden att föreläggas riksdagen under våren 1985. Dataeffektutredningens förslag om äigärdsprogram för kvinnor kommer att behandlas i denna.

Insatser för att förbättra arbetslivssituationen för handikappade med hjälp av datatekniken

Jag avser att återkomma till detta förslag under anslaget C 4. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning.

Forskning om arbetslivets datorisering

Förslaget behandlas inom utbildningsdepartementet.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag nu har anfört om betänkandet Datorer och arbetslivets förändring.

4   Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    50

A. ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET M. M.

A 1. Arbetsmarknadsdepartementet

1983/84       Utgift          23 057 642

1984/85       Anslag         23 904   000

1985/86       Förslag       24   725 000

Beräknad ändring
1984/85              1985/86

Personal                                                               121(1)

Anslag

Förvaltningskostnader                                          23 904 000             -F      821 000

(därav lönekostnader)                                          (21 447 000)       (4-      684 000)

(1) Härutöver finns biträden anställda i departementet,   vilka tjänstgör i kommittéväsendet.   Kostnader för denna personal redovisas under anslaget A 2.   Kommittéer mm.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 24725000 kr. Min beräkning utgår från huvudförslaget. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Arbetsmarknadsdepartementet för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 24725000 kr.

A 2. Kommittéer m. m.

1983/84      Utgift           17 882 029                    Reservation               8 280 528

1984/85      Anslag        17 323 000 1985/86      Förslag      18 321 000

Med hänsyn till den beräknade omfattningen av utredningsverksamheten bör anslaget uppgå fill 18321 000 kr. under nästa budgetår. Jag räknar med 6735000 kr. fill forskning, utredning och utveckling vad avser arbetsmarknads-, invandrar- och jämställdhetsfrågor m. m. För övrig utredningsverksamhet räknar jag med ett medelsbehov av 11 586000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 18321000kr.

A 3. Extra utgifter

1983/84      Utgift                 285 453                    Reservation             16 028

1984/85       Anslag               320 000

1985/86      Förslag               320 000

För budgetåret 1985/86 förordar jag att anslaget förs upp med 320000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservafionsanslag av 320000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    51 A 4. Internationellt samarbete

1983/84       Utgift         21   653 000

1984/85      Anslag        15 080 000 1985/86      Förslag      15 803 000

Från anslaget skall betalas kostnaderna för Sveriges deltagande i internationella arbetsorganisationens (ILO) verksamhel och för ILO- kommittén (SFS 1977:987). Kostnader för annat internafionellt samarbete inom departementets ansvarsområde betalas också frän anslagel liksom kostnader för internationella kongresser i Sverige för vilka Sverige åtar sig värdskapet, bl.a. inom FN-arbelet och det nordiska samarbetet.

I syfte atl uppnå en enhetlig praxis vad gäller utbetalning av Sveriges medlemsavgifter till FN:s fackorgan belastades anslagel budgetåret 1983/84 med ett belopp motsvarande ett och ett halvt års bidag till ILO.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Internationellt samarbete för budgetårel 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 15803000 kr.

A 5. Arbetsmarknadsråd

1983/84       Utgift           3 888 800

1984/85       Anslag          4   118 000

1985/86      Förslag           4 029 000

F. n. finns fyra arbetsmarknadsräd, som är stationerade i Bonn, Bryssel, London och Washington. Deras arbetsuppgifter anges i förordningen (1977:575) med instmktion för arbetsmarknadsräd (ändrad 1977: 1103).

För budgetåret 1985/86 förordar jag atl anslaget förs upp med 4029000 kr. Min beräkning utgår från huvudförslaget. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Arbetsmarknadsråd för budgelåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 4029000 kr.

A 6. Jämställdhetsombudsmannen m. m.

1983/84       Utgift         1   706 000

1984/85      Anslag        2 019 000 1985/86      Förslag      2 090 000

Från anslaget betalas kostnader för jämställdhetsombudsmannen med kansli och jämställdhelsnämnden.

Jämställdhetsombudsmannen

Jämställdhelsombudsmannen (JämO) förutser en i slort sett oförändrad verksamhet som kommer att inriktas på undersökningar av hur arbetsgivarna uppfyller lagens krav pä aktivt jämställdhetsarbete. Utredningar i diskrimineringsärenden kommer att göras endast när synnerliga skäl föreligger. JämO anser att det behövs personalförstärkning och att huvudförslaget inte bör tillämpas.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    52

Föredragandens överväganden

För budgetåret 1985/86 bör medelsbehovet för JämO och jämställdhetsnämnden beräknas till 2090000 kr. Av detta belopp utgör 2030000 kr. kostnader för JämO, varav I 350000 kr. avser löner. Anslagel lill JämO har beräknats med utgångspunkt i huvudförslaget. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

alt till Jämställdhelsombudsmannen m.m. för budgelåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 2090000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    53

B. ARBETSMARKNAD M. M.

Arbetsmarknadsverket har sedan början av 1970-talet tilldelats anslag i programtermer. Detta innebär bl.a. atl verkets förvaltningskostnader vid anslagstilldelningen har fördelals på en mängd programanslag. Erfarenhe-tema har visal att del ur redovisningsmässig synpunkt är enklare och mer överskådligt att hälla samman förvaltningskostnaderna under ett enda anslag. Jag föreslår därför att verkets förvaltningskostnader skall anvisas under ett myndighetsanslag, som jag strax återkommer till. Jag kommer för budgetåret 1985/86 att beräkna medel för merparten av verkets förvaltningskostnader under det anslaget. I övrigt bör medel till de olika åtgärder som administreras av arbetsmarknadsverket anvisas på i huvudsak samma sätt som har skett hittills. På sikt bör samtliga förvaltningskostnader anvisas under myndighetsanslaget. Förvaltningskostnaderna för arbetsmarknadsinstituten bör dock liksom hittills beräknas för sig. I fortsättningen bör inga nya förvaltningskostnader för arbetsmarknadsverket få belasta andra anslag om inte riksdagen eller regeringen bestämmer annat.

B1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

Nytt anslag

1985/86       Förslag(l)      1   411   472   000

(11 För budgetåret 1984/85 har 1 093 003 000 kr.   anvisats för de gemensamma förvaltningskostnaderna fördelade på de olika program som gäller under budgetåret.   Av detta belopp har 1 056 000 kr.   innehållits av regeringen i samband med att AMS fr.o.m.   den 1 januari 1985 ej längre har ansvaret för mottagandet av flyktingar.

Under anslaget bestrids utgifterna för arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader, exkl. kostnaderna för arbetsmarknadsinstituten. Kostnaderna avser löner m. m. för verksamheten vid arbetsförmedlingen, länsarbetsnämnderna och AMS. I utgifterna ingår verkets kostnader för planering av hur landets arbetskraft skall utnyttjas under beredskaps- och krigs-fillstånd.

AMS är central förvaltningsmyndighet för allmänna arbetsmarknadsfrågor. AMS är även chefsmyndighet för länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingen. Chef för AMS är en generaldirektör med en överdirektör som ställföreträdare.

Under AMS är länsarbetsnämnderna länsmyndigheter för allmänna arbetsmarknadsfrågor. De leder arbetsförmedlingen i länen. Varje länsarbetsnämnd har ett kansli som består av en förmedlingsavdelning, en planeringsavdelning och en administrativ avdelning. Arbetet hos länsarbetsnämnden leds av en länsarbetsdirektör.

Lokal myndighet för allmänna arbetsmarknadsfrågor är arbetsförmed-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    54

lingen. Landet är indelat i 83 arbetsförmedlingsdislrikt. I varje distrikt finns en arbetsförmedling, som består av etl distriktskonlor med en di-striktsarbetsnämnd och ett antal lokalkontor. Förmedlingsarbetet i ett distrikt leds av en distriktskontorschef. Större förmedlingskontor är uppdelade i kundmottagning samt förmedlings- och utredningssektioner.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

AMS

Föredraganden

-I-                  265-1-     1 560(1)

-I-     162 381   000 -I-      292 377 000

(-1-    115 163   000) (-f     275 654 000)

-       24 878   000 -I-         9 148 000

-4-18 000 000

Personal                                                  5 495

Fövaltningskostnader               906 981 000(2)

(därav lönekostnader)           (782 914 000(3)

Lokaler                                          184 996 000
Handledarinsatser
för ungdomslag

1 091 947 000(2,4) -I- 187 259 000 -I- 319 525 000

(1) Tillskottet av tjänster beror på överföring av lönemedel från andra anslag.

(2) Av beloppet avser 460 000 kr. en engångsanvisning.

(3) Av beloppet avser 260 000 kr. en engångsanvisning

(4) Ytterligare 1 056 000 kr. har anvisats för budgetåret 1984/85. Dessa medel har innehållits av regeringen i samband med att AMS fr.o.m. den 1 januari 1985 ej längre har ansvaret för mottagandet av flyktingar.

Sammanställning över totala antalet tjänster, tjänstgörande, årsarbetare och lönekostnad budgetåret 1984/85 finansierade dels över de gemensamma förvaltningskostnaderna dels över programanslag

Placering

Antal

Antal

Antal

Löne-

tjänster

tj änstgörande

åirsar-betare

kostnad (1 OOO-tal kr.)

AMS

771

680

631

110 220

Länsarbets-

nämnderna

1 888

1 883

1 694

255 821

Arbetsförmedlingen

5 274

5 112

4 627

677 679

AMU- och flykting-

förläggningar

231

218

187

55 416

Arbetsmarknads-

institut

2 368

2 382

2 070

325 107

Regionkontor

621

583

551

85 701

SUMMA

11 154

10 858

9 760

1 509 947

Fördelning av lönekostnader budgetåret 1983/84 (l OOO-tal kr.)

Gemensairana förvaltningskostnader ArbetsmarknadsutbiIdning Flyktingverksamhet Beredskapsarbeten Ami-organisationen Arbetsmarknadsinformation m.fl. Anställda med lönebidrag

815 937 96 279 52 997

115 018

300 126 8 839

107 222

SUMMA

1 496 418

Prop. 1984/85:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    55

AMS

1.   Pris- och löneomräkning utgör 60,6milj. kr.

2.      Huvudförslaget skulle innebära en minskning av medlen för gemensamma förvaltningskostnader med 37,6milj. kr.

3.      Lönekostnader. AMS föreslår att arbetsmarknadsverket under budgetåret 1985/86 tillförs 200 s. k. rekryteringstjänster för nyanställd personal som skall genomgå gmndutbildning inom verket. Vidare vill AMS ha 65 tjänster för att klara bemanningen av fasta kontor och filialkontor som skall ersätta ambulationsverksamheten som ett led i att förbättra förmedlingsservicen i glesbygd. Kostnaden för dessa 265 Ijänster beräknar AMS till 34,7 milj. kr.

Efter den I januari 1985 svarar AMS inte längre för överföring och omhändertagande av flyktingar. AMS behöver dock även fortsättningsvis disponera resurser för förmedlingsinsalser och tolkservice till flyktingar. AMS begär 12,1 milj.kr. (+12,1 milj.kr.) för detta ändamål som under innevarande budgetår bestrids över anslaget D2. Åtgärder för flyktingar.

Vid AMS, länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingen finns viss personal för vilka lönekostnaden f. n. belastar programdelen under anslaget B 5. Sysselsättningsskapande åtgärder. Denna personal utför ordinarie arbetsuppgifter och kostnaden bör därför överföras till verkets gemensamma förvaltningskostnader. Denna ändring avser endast en omfördelning mellan anslag/anslagsposter och innebär inte någon utökning av de totala resurserna.

4. Personalutbildning. Fr.o.m budgetåret 1984/85 decentraliseras och
förstärks personalutbildningen för all personal inom arbetsförmedlingen.
Ny gmndutbildning införs på försök för platsförmedlare och arbetsvägle-
dare inom arbetsförmedlingen samt arbetskonsulenter i lag vid Ami. Kurs
orter inrättas inom fem utbildningsregioner (Slockholm, Malmö, Göte
borg, Umeå och Norrköping). Vidare påbörjas obligatorisk fortbildning av
dessa handläggargmpper inom arbetsförmedlingen och av arbetsledare
inom förmedlingen.

Den nya gmndutbildningen består av en första del som är gemensam för olika personalkategorier. Denna del kommer att bedrivas fr. o. m budgelåret 1984/85. Fr.o.m. budgetåret 1985/86 tillkommer funktionsinriktad utbildning för platsförmedlare, arbetsvägledare och arbetskonsulenter.

I medelsbehovel för budgetåret 1985/86 ingår 2 milj. kr. för den tillfälliga ökning av gmndutbildningen som föranleds av förslaget att AMS tillförs 200 rekryteringstjänster (utbildningstjänster).

För det fortsatta genomförandet av serviceprogrammet - med bl.a. decentralisering av beslutsfunktioner, förenkling av arbetsrutiner och införande av ny arbetsbesparande teknik - behöver under budgetårel 1985/86 en förstärkning göras av chefs- och arbetsledamtbildningen samt av utbildningen för den administrativa personalen på alla nivåer inom verket. Till

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    56

serviceprogrammet hör även som en viktig del utbildningsinsatser för utveckling av kontakt- och servicefunktionerna gentemot allmänheten.

Sammanlagt uppgår medelsbehovet för personalutbildning till 21 milj.kr., vilket innebär en ökning med Smilj.kr. i förhållande till budgetåret 1984/85.

5. Expenser och reseersättningar. Goda företagskontakter utgör en för
utsättning för att arbetsförmedlingen skall nå några resultat. Arbetsför-
medlarna hindras i dag frän att besöka företag i den utsträckning som är
nödvändig genom brist på resemedel. Detta är ingenting som går att åt
gärda genom omprioriteringar eftersom verkets samlade resurser för admi
nistrativa ändamål kraftigt har urholkats under senare är. Anslagsökning
arna fill resor och expenser har under 1980-talel hamnat långt under
prisnivåerna, såsom dessa registrerats enligt konsumentprisindex.

Bristen på resemedel utgör dessutom ett rent adminislrafivt hinder för att förstärka arbetsförmedlingsorganisationen på sådana ställen där särskilda personalresurser måste sättas in. Andra följder av medelsbristen är att arbetsförmedlingen inte kan använda sig av effektiva metoder för att t. ex. ta hand om arbetslösa ungdomar som skulle kunna få arbete utanför hemorten. Förmedlarna kan på gmnd av brist på resemedel inte följa med ungdomarna när dessa skall besöka arbetsplatser utanför den egna orten.

AMS behöver få en bättre överensstämmelse mellan de arbetsmarknadspolitiska instrumenten och de administrativa resurser som står till förfogande för att instmmenten skall kunna användas. Anslagsnivån bör som minsl höjas med 13milj.kr., varav Smilj.kr. beräknats för resor och 8milj.kr. för expensändamål.

6. ADB. För att främja effektiviteten bör verkets allmänna tekniknivå
höjas. AMS anser det angeläget att verket har tillgång till modem teknik
för administrationen. De effektivitetsvinster som härigenom kan uppnås
underlättar den pågående omfördelningen av resurser från AMS och läns
arbetsnämnderna till arbetsförmedlingen.

AMS arbetar nu med att ta fram en samlad plan för all ADB-användning i verket. Samtidigt ser styrelsen över möjligheterna till att använda tekniska hjälpmedel i betydligt större omfattning än i dag. Som exempel kan tas den nya generation av televäxlar som börjar komma och som kan integreras med interna informations- och kommunikationssystem.

Vad gäller ADB-tillämpningen avser AMS att installera länsvis fördelad datorkraft som skall ta hand om befintliga och nu planerade administrativa system. I genomsnitt kommer installationerna att motsvara två datorer per län till vilka omkring tio arbetsplatser med två till fyra skrivare kan anslutas. På så sätt kommer driften av alla statistiksystem, den ekonomiska redovisningen och de personaladministrativa systemen att skötas i AMS egen regi. Installationerna beräknas vara avslutade under budgetåret 1985/86.

En allt större del av skriv- och redigeringsarbetet kommer att ske med

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    57

hjälp av ordbehandlingsanläggningar. Den nyss nämnda länsvisa datorkraften kommer att ha kapacitet även för ordbehandling. Dämlöver kommer verket att använda mindre, lokala anläggningar.

Som komplement till länsdatorerna planerar AMS atl använda mikrodatorer för att i så slor utsträckning som möjligt rationalisera smärre rutiner och olika bearbetningar. Minst ell sjuttiotal mikrodatorer kommer att vara i bmk under budgetåret 1985/86.

I AMS kommande plan för en samlad ADB-strategi integreras den administrativa datorbearbetningen med af/ADB-systemet, både system-mässigl och maskintekniskt.

Den administrativa datorbearbetningen beräknas under budgetåret 1985/86 kosta 13,8milj. kr., dvs. en ökning med 5,6milj.kr. gentemot den "normaltilldelning" som föreslogs i budgetpropositionen för innevarande budgetår.

7. Lokaler. Under budgetåret 1985/86 planeras ell lokaltillskotl med totalt 2700kvm. till en beräknad årshyra av 3,Smilj.kr. inkl. värmekostnader. AMS planerar under budgetåret lokalförändringar på 38 orter betingade av dels kvalitativa eller kvantitativa brister, dels förstärkning av arbetsförmedlingens kontorsorganisation i dess svagaste delar och dels omvandling av ambulationsverksamheten.

Lokalsituationen för 15 kontor kan inte lösas pä annat sätt än genom att helt nya lokaler anskaffas. I ytteriigare ett fall kan problemen undanröjas genom ombyggnad, medan i fem fall behov föreligger av tillförhyming. 16 nya kontor planeras varav fyra nya stadsdelskontor. Vidare planeras 17 ambulationskontor omvandlas till filialkontor.

Sammanlagt beräknar AMS medelsbehovet för det totala lokalbeståndet för länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingen till lS5,2milj. kr.

S. Avskrivningar av fordringar. För budgetåret 1983/S4 har AMS bemyndigats att under vissa fömtsättningar avskriva inom arbetsmarknadsverket uppkomna fordringar fill belopp ej överstigande 50000 kr.

I enlighet med bemyndigandet har under budgetåret 1983/84 beslut fattats om avskrivningar av fordringar till ett sammanlagt belopp av 4287069,73kr. Avskrivningarna avser fill största delen fordringar på personer som har erhållit län fill egen rörelse och flyktingar. AMS har fått motsvarande bemyndigande för innevarande budgetår.

9. Sammanfattning. Medelsbehovet för de gemensamma förvaltnings-kostnadema uppgår under budgetåret 1985/86 till totalt I 279,2 milj. kr. (-1-187,3 milj. kr.).

Översyn av AMS

I samband med att AMS styrelse ijanuari 1984 tog ställning fill det s.k. serviceprogrammet framhöll styrelsen vikten av att den framtida organisationen anpassas efter de förändringar i verksamheten som föranleds av programmet. Därför skulle en översyn av AMS organisation genomföras under året.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    58

AMS har i skrivelse den 12 oktober 1984 redovisal den gjorda översynen och hemställt bl.a. atl regeringen godkänner de principer och riktlinjer som ligger till gmnd för förslagel till ny organisation av AMS saml all regeringen uppdrar ät AMS atl genomföra den föreslagna organisationen och omfördelningen av resurser. AMS har vidare hemställt atl regeringen ställer lOmilj.kr. till arbetsmarknadsverkets förfogande för alt klara elt genomförande av organisationsförändringen på föreslaget sätt.

Styrel sen

GD

ÖD

c

IVD.   FÖR ARBETSMARKNADSERVICE

1

WD. FÖR SYSSELSÄTT-IINGSPLANERING

AVD.   FÖR EKOMOMI OCH ADMINISTRATION

Plastförmedlings-enheten

Utredningsenheten

. Ekonomienheten

Arbetsväglednings-enheten

Tekniska enheten

Intendenturen het en

Enheten för yrkesinriktad rehabilitering

Produktlons-enheten

Drganlsations-enheten

Utbildningsenheten

Försvarsenheten

Juridiska enheten

Försäkringsenheten

Personal enheten

Informations- och utveckl ingsenheten

Utgångspunkter för organisationsförändringen Enligt AMS är syftet med organisationsförändringen att

—understödja en process mot ökad målstyrning

—förbättra samordningen mot faltet

—förbättra samordningen inom AMS så att resurserna utnyttjas mer effekfivt.

Vid arbetet med dessa riktlinjer har det varit en strävan att så långt möjligt skapa en funktionsinriktad organisation som förbättrar möjligheterna till planering, uppföljning och samordning av verksamheten. Detta är en viktig förutsättning för att kunna frigöra resurser för fältorganisationen i enlighet med intentionerna i serviceprogrammet.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    59

Övergången från regelstyrning till målstyrning är en process som sker gradvis. Det är rörelseinriklningen som är avgörande. En organisationsförändring skulle understödja en sådan process. En omorganisation skall kombineras med en genomtänkt organisationsutveckling som förbättrar fömtsättningarna för målstyrning.

Samordningen mol fältet behöver förbättras. Trots de förändringar som har genomförts under senare år framförs emellanåt kritik från länsarbetsnämnderna för bristande samordning i planering och direktivgivning från AMS. Samordningen skall förbättras genom klar rollfördelning mellan verksledning och enheter. Genom all minska detaljstyrningen och öka målstyrningen blir det ökade möjligheter att i verksledningen samordna alla rikllinjer och föreskrifter som går till fältet. Därigenom skall AMS policy bli mera entydig.

Arbetsfördelningen mellan verksledning och enheter skall vara:

-     verksledningen skall hålla samman verksamheten och vara drivkraft i utvecklingen av verksamheten

-     verksledningen skall ta ställning till verksamhetens inrikining på olika områden på förslag av resp. enhetschef

-     enhetscheferna skall i ökad utsträckning fatta beslut om löpande ärenden inom ramen för en fastställd policy.

Enhetsindelningen behöver ändras i syfte att både förbättra samordningen mot fältet och samordningen inom AMS.

Enheterna är olika stora och har skilda funktioner men de är alla stabsorgan till verksledningen. Enheterna bör vara lätta att överblicka och lättillgängliga för ledningen. På motsvarande säll bör det vara lätt för fältorganisationen att orientera sig och få kontakt med den kompetens man söker. Indelningen i enheter skall vara sä tydlig som möjligt för alla berörda.

Utgångspunkten bör vara en funktionell indelning. Arbetsuppgifterna grupperas i enheter efter kompetens och verksamhetens art. Indelningen skall underlätta samordningen. Likartade frågor bör inte återkomma i flera enheter utan så långt möjligt samlas i en enhet. Verksamheter mellan vilka det föreligger ett ston behov av samordning bör samlas i en enhet.

Förändringar i enhetsindelningen

Enheterna är i dag grupperade i tre avdelningar. Det har två innebörder. Den ena innebörden är att hålla ihop och samordna verksamheten inom resp. avdelning. Den andra innebörden är att man har en beslutsnivå mellan enhetschef och generaldirektör-överdirektör.

Syftet med den nya organisationen som ej innehåller avdelningsindelning är dels att begränsa antalet beslutsnivåer så att beslut fattas antingen pä verkslednings- eller enhetschefsnivå, dels att kunna utnyttja och samordna kompelens inom olika enheter oberoende av avdelningsindelningen.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    60

AMS förslag innebär att organisationen får följande utseende.

Styrel se

General       Över-          Förmedlings- Utbildn.-    Adm.

direktör    direktör      direktör                  direktör      direktör

Personaldirektör

Försvar      Utredning

Plats-förmedl ing

Utbildning

Ekonomi/ Intendentur

Personal

I-------------

Bygg- och

pl anering

Vägledning

Adm. utveckling

Personalutbildning

Produktion

Försäkring

Information

A ske kursgård

Juridi ska

AMS Intern-service

Kopplingen verksledning - enheter

I verksledningen bör ingå generaldirektör, överdirektör, förmedlingsdi-reklör, utbildningsdirektör, administrativ direktör och personaldirektör.

Överdirektören svarar i verksledningen för planerings- och utredningsfrågor. Förmedlingsdirektören svarar för platsförmedlings-, väglednings-och försäkringsfrågor. Ulbildningsdirektören svarar för utbildningsfrågor och är samtidigt chef för utbildningsenheten. Administrative direktören svarar för ekonomi- och intendentur, AU-, informations- och juridiska frågor. Personaldirektören svarar för personal- och personalutbildningsfrågor och är samtidigt chef för personalenheten.

Genom förändringarna i verksledningens organisation får platsförmedlings-, väglednings- och utbildningsfrågorna en starkare position i verksledningens arbete. Som tidigare framhållits är det av särskild vikt att dessa frågor samordnas. De berör direkt den operativa serviceverksamheten ute på fältet. Även personalfrågorna får genom den nya organisationen en mer markerad ställning i verksledningen.

Dimensionering

1 samband med arbetet med riktlinjema för en omorganisation av AMS kansli har gjorts en bedömning av resursbehovet inom en treårsperiod.

Den föreslagna omorganisationen skapar fömtsättningar för ett effektivare resursutnyttjande. Omorganisationen av verksledningen, den nya enhetsindelningen och den föreslagna sammankopplingen mellan verksledning och enheter medför sammantaget en effektivare organisation. Det ger samordningsvinster och medför mindre behov av personal.

En ökad målstyrning medför en förändring i arbetsuppgifterna inom AMS. Resursåtgången för handläggning av löpande ärenden minskar. Det-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    61

samma gäller resursåtgången för arbetet med all utforma regler och föreskrifter. Inom områdena planering, uppföljning och ulveckling däremot ställer målstyrningen krav på betydande resurser både i fråga om antal och kompetens. Det gäller bl.a. resurser inom fackenheterna för ett ökat engagemang i personalutbildning och i löpande uppföljning av verksamheten på fältet. Sammantaget medför en ökad målstyrning en kvantitativ minskning av resursbehovet inom AMS kansli.

Det bedöms dessutom vara möjligt att frigöra resurser under loppet av en ireårsperiod genom effektiviserad ärendehandläggning, ulveckling av administrafiva mtiner och införande av ny teknik.

Antalet tjänster vid AMS har minskat i samband med neddragningarna med 2 % under senare år. Dessa neddragningar för verkel har till betydande del fått bäras av AMS centralt. De tvä budgetåren 1982/83 och 1983/84 uppgick neddragningen till 55 tjänster. Denna resursminskning har varit möjlig bl.a. genom decentralisering och genom rationaliseringar. Dessutom har vissa verksamheter förts över till annan huvudman, t. ex. vapenfriverksamheten, lokaliserings- och investeringsfondsverksamheten. Dessa överföringar har sedan är 1980 medfört en minskning med 121 tjänster vid AMS kansli. Antalet årstjänster vid AMS per den 1 juli 1984 uppgick till 689. Den föreslagna organisationsförändringen innebär ett resursbehov i antal årstjänster på 515-535 inom en treårsperiod. Om man från denna summa avräknar blankettförrådet i Gnesta och tryckeri, samt Aske kursgård och specialinriktad förmedling, kommer den centrala administrationen att uppgå till 475—495 årstjänster.

Sammanfattningsvis innebär detta att antalet årstjänster vid AMS kansli reduceras från ca 860 är 1980 till ca 500 år 1987 genom överföringar till annan myndighet, rationaliseringar och omfördelningar till fältorganisationen.

Skall det vara möjligt att med olika personaladministrativa åtgärder (inkl. personalutbildning) klara omställningen av AMS såväl kvantitativt som kvalitativt fordras utökade medel för omställningsätgärder. AMS har beräknat att behovet inledningsvis uppgår till minst 5 milj. kr. I rikfiinjerna för en omorganisation av AMS kansli förutsätts rationaliseringsinsatser bl. a. i fräga om kontorsproduktion. Utöver utbildningsinsatser krävs således en uppmstning vad gäller skrivutmstning och andra typer av hjälpmedel. Arbetet med att utveckla kontorsproduktion och administration måste också riktas mot länsarbetsnämndema. Delegering av uppgifter och ett bredare ansvar för verkets operativa verksamhet fömtsätter att nämnderna kan förstärkas med resurser för kanslifunktioner. Medelsbehovet för i första hand investeringar i sådan utmstning har uppskattats till 5milj. kr., varav knappt hälften eller 2,4milj. kr. avser nämnderna. Medlen bör även kunna användas till stödinsatser i form av administrafiva utvecklingsinsatser i vid bemärkelse.

Den nya organisationen bör gälla fr. o. m. den 1 juli 1985.

prop. 1984/85:100    Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    62

Föredragandens överväganden

Innan jag går in på min medelsberäkning för budgetåret 1985/S6 vill jag ta upp AMS förslag till översyn av styrelsens kansli. AMS-kommittén och statskontoret har var för sig den 14 november 1984 yttrat sig över förslaget. AMS-kommittén ansluter sig i fråga om det konkreta organisalionsförsla-get till de tankegångar som ligger bakom förslaget. Kommittén har däremot inte tagit ställning till förslagets olika enskildheter. Statskontoret föreslär att även ett avdelningsindelal altemativ utvecklas och ställs mot den föreslagna organisationsstmkturen innan slutlig ställning tas och atl genomförandet inte bör forceras i den takt som föreslås. Statskontoret kan vidare inte tillstyrka att frigjorda resurser i sin helhel tillgodogörs inom arbetsmarknadsverket. Statsmakternas generella besparingskrav bör avräknas liksom de särskilda resurser som krävs för personaladminislrativa åtgärder i samband med omfördelningen av personal från AMS centralt lill andra delar av organisationen. Mot bakgmnd av regeringens decentraliseringsuppdrag till vissa myndigheter, däribland arbetsmarknadsverket, anser statskontoret att förslaget bör kompletteras med en översiktlig plan som visar hur fördelningsbara resurser skall spridas i linjeorganisationen.

I kompletteringspropositionen (prop. 1983/S4: 150 bil. 4) redogjorde jag för innehållet i serviceprogrammel och uttryckte mitt stöd för detta. Regeringens ambition är att stärka arbetsUnjen inom arbetsmarknadspolifiken och serviceprogrammet ligger helt i linje med detta. Enligt min mening är det för att denna politik skall lyckas väsentligt atl organisationen bakom arbetsförmedlingen är utformad och fungerar som ett stöd för förmedlingens behov. Det är verksamheten vid förmedlingen som skall bestämma organisationens utformning. Jag anser att förslaget lill omorganisation av AMS kansli utgår ifrån dessa fömtsättningar och pä ett bättre sätt än vad som nu gäller tillgodoser arbetsförmedlingens behov. Jag hälsar med tillfredsställelse planerna pä att omfördela resurser från den centrala administrationen till fältet. Det är av utomordentlig vikt atl AMS kansli nu snabbi anpassas till de värderingar som ligger bakom serviceprogrammet och regeringens ambition att främja arbetslinjen. AMS-kommittén som bl.a. har till uppgift att se över styrelsens organisation, har också anslufit sig till de tankegångar som ligger bakom organisationsförslaget. Mol bakgrund härav tillstyrker jag de rikfiinjer som utgör gmnden för omorganisationen av AMS kansli och atl omorganisationen får genomföras pä i huvudsak det sätt som AMS har föreslagit med verkan fr.o.m. den 1 juli 1985. Det är dock angeläget att AMS i det fortsatta arbetet analyserar de oklarheter och problem i samband med omorganisationen som statskontoret har pekat på. Om det fortsatta arbetet leder till förslag till förändringar bör de kunna genomföras skyndsamt. Av detta skäl och för att i framtiden snabbt kunna göra nödvändiga anpassningar av AMS kansli till ändrade förhållanden pä arbetsmarknaden bör det i fortsättningen ankomma på regeringen att be-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    63

sluta om sådana anpassningar i styrelsens organisatoriska utformning. Jag kan inte tillstyrka att särskilda medel avsätts för den föreslagna omorganisationen. Kostnaderna härför bör enligt min mening bestridas inom ramen för de ordinarie förvaltningskostnaderna.

Även om arbetslösheten har minskat under det senasle året ligger den ändå på en alltför hög nivå. Behovet av olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder kommer därför även under nästa budgetår att vara slort. Arbetsförmedlingen intar en central roll för genomförandet av de arbelsmarknadspoliliska insatser som Jag kommer att föreslå. För att dessa satsningar skall lyckas är det viktigt att förmedlingen fungerar väl och att en hög beredskap kan upprätthållas. Den inriktning av förmedlingens insatser, som nu har inletts, mol att bättre kunna möta nyrekryteringen inom näringslivet och därmed också de sökande bör fullföljas. Förstärkningen av arbetsförmedlingens resurser genom omfördelning av befintliga personalresurser från central och regional administration till förmedlingen bör likaså fortsätta.

Som har framgått av min tidigare redogörelse är arbetsmarknadsverket inne i en framätsyftande omvandlingsprocess. Det är i detta läge viktigt att verkel ges förutsättningar för en långsiktig planering, men också all resurser ställs till förfogande.

Även för nästa budgetår bör medel således avsättas utöver huvudförslaget för arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader. Jag förordar atl anslagel tillförs 27,7 milj. kr. för detta ändamål. Tillskottet har finansierats genom neddragningar på andra anslag. Härigenom tillförsäkras verkel en intakt bemanning. Jag är däremot inte beredd att tillstyrka den personalökning som AMS har begärt. Jag är inte heller beredd att tillstyrka AMS förslag om särskilda medel för rekryteringstjänster. AMS har numera rätl atl inom ramen för tillgängliga lönemedel själv välja om rekrytering skall ske direkt till vakanta tjänster eller om särskilda rekryteringstjänster skall inrättas. Av de 27,7 milj. kr. bör 4,2 milj. kr. avsättas för tillfälliga förstärkningar av arbetsförmedlingen. Dessa medel bör stå lill regeringens disposilion.

Under de närmaste åren kommer arbetsmarknadsverket att fortsätta utbyggnaden av ADB-stöd för verksamheten. Det gäller främst platsförmedlingen. Teknikutbyggnaden kommer att successivt bidra till ökad effektivitet. Jag kommer således under anslaget B 2. Arbelsmarknadsservice föreslå att ADB-systemet inom arbetsförmedlingen skall få byggas ul med 272 terminaler under nästa budgetår. Del sammanlagda antalet terminaler kommer då alt uppgå till I 000. Jag räknar med att den slutliga ulbyggnaden av systemet kommer atl genomföras under slutet av 1980-talet.

Med hänsyn till budgetunderskottet krävs även fortsättningsvis en hård utgiflsprövning. Myndigheterna och då också arbetsmarknadsverket kommer därmed att ställas inför fortsatta effektivitets- och produktivitetskrav. Det s.k. huvudförslaget eller motsvarande rationaliseringskrav kommer

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    64

atl utnyttjas för alt tillgodose dessa krav. För att arbetsmarknadsverket -bl.a. mot bakgrund av detta — skall ges bättre fömtsättningar att planera verksamheten kommer jag senare att föreslå regeringen att verket, i stället för att tillämpa ell generellt besparingskrav på sina förvaltningskostnader varje budgetår, ges möjhghet att fördela en total neddragning motsvarande 75,7milj.kr. i dagens penningvärde pä detta anslag och kostnaderna för arbetsmarknadsinstituten under en fyraårsperiod med början budgetåret I986/S7. Neddragningen skall fördelas pä samfiiga aktuella år och genomföras i en sådan takt att merparten inte faller på det sista året i perioden. AMS kommer få i uppdrag att för regeringens godkännande redovisa en plan för neddragningen.

Vid min medelsberäkning har jag tagit hänsyn till att kostnader för förmedlings- och tolkinsatser för flyktingar (11,5 milj. kr.) som under innevarande budgetår belastar anslaget D2. Åtgärder för flyktingar fr.o.m. nästa budgetår skall bestridas över arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader. Jag tillstyrker AMS förslag att löner (26,5 milj. kr.) för vissa tjänstemän inom verket som nu belastar programdelen under anslaget B 5. Sysselsättningsskapande åtgärder fortsättningsvis skall finansieras över verkets förvaltningskostnader. Under anslaget B 5. bestrids även lönemedlen (88milj.kr.) för anställda inom AMS egenregiverksamhet. Även dessa lönemedel bör i fortsättningen finansieras över verkets förvaltningskostnader. Anslaget B 3. Arbetsmarknadsutbildning belastas på samma sätt av lönemedel (83,7 milj. kr.) för tjänstemän inom verket. Jag föreslår att också dessa lönemedel fortsättningsvis skall finansieras över verkets förvaltningskostnader. Merparten av arbetsmarknadsverkets gemensamma förvaltningskostnader (936,2 milj. kr.) bestrids nu över anslaget B 2. Arbetsmarknadsservice. Dessa medel, liksom vissa andra lönemedel (2 milj. kr.) under det anslaget, bör i fortsättningen finansieras över verkets förvaltningskostnader. Jag har tagit hänsyn till dessa överföringar vid min medelsberäkning. Jag har även inräknat medel (IS milj. kr.) som jag senare under anslaget B 17. Statsbidrag för ungdomslag kommer att föreslå för handledarinsatser.

För utbyggnad av verkets ADB-utrustning för administration beräknar jag ett medelsfillskott om 2,5milj.kr. Utgifterna för förvaltningskostnaderna i övrigt har jag räknat upp med under budgetåret inträffade prisökningar.

AMS förslag till lokalfillskott kan jag inte tillstyrka. Dock anser jag att en viss utbyggnad bör få ske som ett led i den fortsatta decentraliseringen och förstärkningen av verksamheten. Jag kommer senare föreslå regeringen att beslut om lokaltillskott i likhet med för innevarande budgetår får omfatta högst 1000 kvm. under nästa budgetår. AMS bör vid sin redovisning av planerna för budgetåren 1986/87-1989/90 också få i uppdrag att i samråd med byggnadsstyrelsen redovisa en lokalförsörjningsplan för denna period.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    65

För innevarande budgelår har AMS bemyndigats att på vissa villkor besluta om avskrivning av lånefordringar uppkomna inom arbetsmarknadsverket. Jag förordar all AMS fär motsvarande bemyndigande även för nästa budgetår.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget beräknar jag lill 1411,5 milj. kr., varav 1058,6milj. kr. avser löner. Ökningen av lönemedlen beror huvudsakligen pä överföring av lönemedel från andra anslag.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1.        godkänna vad jag har förordal i fråga om organisationen av AMS,

2.        medge att regeringen får bemyndiga AMS att under budgetåret 1985/86 besluta om avskrivning av lånefordran uppkommen inom arbetsmarknadsverket under de förutsättningar som gäller för budgetåret 1984/85,

3.        till Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 1 411 472000 kr.

B 2. Arbetsmarknadsservice

1983/84       Utgift         1   314 308 000(1)

1984/85       Anslag        1   466 881   000(1,   2)

1985/86       Förslag           538 483 000

(1) Häri ingår medel för förvaltningskostnader som fr.o.m. budgetåret 1985/86 beräknas under anslaget B 1.   Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader.

(2) Varav 162 000 000 kr.   enligt prop.   1983/84:150 bil.   4,   AU 24, rskr 385.

Under Arbetsmarknadsinformation bestrids utgifterna för olika verksamheter som syftar till att underlätta för arbetssökande att finna lämpligt arbete och för arbetsgivare att finna personal. Fiyttningsbidrag omfattar bidrag för att underlätta för arbetssökande att söka och anta arbeten utanför hemorten. Under Inlösen av egna hem m. m. bestrids utgiftema för att inlösa fastigheter och bostadsrätter från arbetslösa som flyttar av arbetsmarknadspolitiska skäl.

5    Riksdagen I984I85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    66

1983/84

1984/85

1985/86

Utgift

Anslag

Beräknad ändring

AMS           Föredraganden

Arbets-

marknadsinformation

1

094 868 000(1)

1

092 533 000(1)

+ 220 778 000(1) - 926 176 000(2)

Flyttningsbidrag

216 631 000

362 126 000

-f 283 700 000

Inlösen av egna

hem m. m.

581 000

10 000 000

_              _

Förvaltningskostnader(3)

2 228 000

2 222 000

+    336 000   -   2 222 000

1

314 308 000

1

466 881 000

-1- 504 814 000   - 928 398 000(2)

(1)            Häri ingår förvaltningskostnader som fr.o.m.   budgetåret 1985/86 beräknas under anslaget B 1.   Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader.

(2)            Minskningen beror på att medel för förvaltningskostnader fr.o.m. budgetåret 1985/86 ej   längre belastar anslaget.

(3)            Förvaltningskostnaderna behandlas fr.o.m.   budgetåret 1985/86 under anslaget B 1.   Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader.

Arbetsförmedlingens verksamhet kan delas upp i en informationsfunktion, en platsförmedlande funktion och en arbetsvägledande funktion. Till informationsfunktionen hör alla allmänna upplysningar, muntliga, skriftliga eller via andra informationsmedia, som arbetsförmedlingen lämnar.

Arbetsförmedlingens platsförmedlande' funktion avser den hjälp som lämnas till arbetssökande vid platsvalet och fill arbetsgivare som söker arbetskraft. Denna hjälp kan lämnas under relativt enkla former. Hjälpen till arbetssökande kan bestå i att förmedlingen lämnar individuella förslag på lediga platser, för sökandes räkning kontaktar arbetsgivare om lediganmäld plats eller anskaffar plats som inte har anmälts till förmedlingen. För att underlätta att anställning kommer fill stånd kan förmedlingen ge bidrag till flyttning eller olika slags arbetshjälpmedel. Arbetsgivarna kan få individuell hjälp genom att förmedlingen föreslår viss sökande fill ledig plats, söker arbetskraft som inte finns anmäld hos förmedlingen eller ger bidrag till utbildning eller till särskilda anordningar på arbetsplatsen. Ackvisition av platser genomförs ofta i samband med besök av förmedlare på företagen. Därvid diskuteras bl. a. frågor rörande arbetstidens omfattning, arbetsplatsemas utformning, möjligheter till omställning för kvinnlig arbetskraft, handikappade och äldre samt företagens personalpolitik.

Arbetsförmedlingens arbetsvägledande funktion inriktar sig på sökande som inte direkt kan få arbete på hemorten eller annan ort. För att en anställning skall komma till stånd kan skilda åtgärder behövas. Det kan gälla yrkesbyte, flyttning, yrkesutbildning, anställning i skyddat arbete eller med lönebidrag.

Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning behandlas under avsnittet C. Arbetslivsfrågor.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    67

AMS Arbetsmarknadsinformalion

Den tekniska upprustningen av arbetsförmedlingen bör fortsätta. Den fortsaita utbyggnaden av del lerminalbaserade ADB-systemet för platsförmedlingen bör ske i snabb takt och för nästa budgetär behövs ytterligare 800 terminaler. Utbyggnaden bör ske i Malmöhus län, Göteborgs och Bohus län, Norrbottens län, Västerbottens län, Jämtlands län. Västernorrlands län, Gävleborgs län och Kopparbergs län. Den sammanlagda kostnaden för plalsförmedlingssysiemet och de ADB baserade platslistorna beräknas till 168milj. kr. Vidare har AMS i en särskild skrivelse lämnat en redogörelse för besparingar i den ADB-framslällda platslistan.

För atl bättre nå ut med information om bl. a. svärtillsatta platser, i syfte att reducera vakanstiderna, behöver arbetsförmedlingen ha möjlighet att annonsera i dagspress och andra media. Sådan annonsering kan ocksä bidra till att förbättra informationen till ombytessökande om lediga platser och utbildningsplatser. Medelsbehovel beräknar AMS lill 5 milj. kr.

AMS medelsäskande avseende kostnader för informationsmaterial, tolkservice, m. m. framgår av följande tabell.

Ändamål

1984/85

1985/86

AMS

budgetering

AMS beräkning

Extern information

10

000

000

17

070 000

Platslistor, (ej ADB-baserade)

2

000

000

2

226 000

AF/ADB-platslistor/utveckling

116

000

000

168

085 000

Praktikplatsackvisition

2

600

000

2

238 000

Planeringsinformation

statistik

3

000

000

3

640 000

Reseräkningar för inställelse

till arbetsförmedlingen

500

000

1

110 000

Läkarundersökningar

600

000

748 000

Tryckning av blanketter m.m.

4

400

000

5

100 000

AMS tryckeri

1

500

000

1

610 000

Tjänstebilar

1

400

000

1

712 000

Tolkservice

3

700

000

10

963 000

Övrigt

10

562

000(1)

1

250 000

156

462

000

215

752 000

(1) Av beloppet avser 10 000 000 kr.   en engångsanvisning för att främja genomförandet av det s.k.   serviceprogrammet.

De totala utgifterna för Arbetsmarknadsinformation beräknas för budgetåret 1985/86 till 215,7 milj. kr.

Flyitningsbidrag

Enligt AMS är den höjning av flyttningsbidragen som genomfördes den 1 juli 1984 inte tillräcklig för att kompensera individen för de ofta stora kostnader som är förenade med en flyttning. AMS upprepar därför sitt tidigare förslag om att starthjälpen för ensamstående höjs från nuvarande

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    6S

4000 till 10000 kr. För flerpersonshushållen bör bidraget höjas från nuvarande 15000 till 30000 kr. Kostnaden för höjningarna beräknar AMS lill 250milj. kr.

Bidrag bör kunna utgå för flyttningar som i inledningsskedet kan komma att vara kortare tid än sex månader. Förslaget innebär att 2000 kr. kan utbelalas för de första två månaderna och återstoden för de därpå följande fyra månaderna om anställningen förlängs. Ersättningar för de första två månaderna skall inte behöva återbetalas, även om anställningen varar kortare tid än sex månader. En fömtsättning för bidrag bör dock vara att arbetsförmedlingen bedömer att flyttningen sannolikt kan leda till fasl anställning eller förbättrade möjligheter till anställning hos annan arbetsgivare på den nya orten. Objektanställningar, ferie- och säsongarbeten bör dock inte berättiga till bidrag. Kostnaden för förslaget beräknar AMS till 5 milj. kr.

Bidrag vid anställning av medflyttande familjemedlem utgör försöksverksamhet under budgetåret 1984/85. AMS föreslår att verksamheten får bedrivas även under budgetåret 1985/86.

I enlighet med uppdrag i regleringsbrevet för budgetåret 1981/82 har AMS i samråd med arbetsmarknadens parter genomfört en utvärdering av försöksverksamheten med flyttningsbidrag till ombytessökande enligt utbytesprincipen inom stödområdena A och B. Mot bakgmnd av de begränsade erfarenheterna som gjorts under försöksperioden föreslås att utbytesprincipens tillämpningsområde utvidgas till att omfatta samtliga tre stödområden och att verksamheten även fortsättningsvis drivs som försök med utvärdering efter tvä år. Som huvudregel föreslås att flyttningsbidrag kan beviljas ombytessökande om den genom flyttningen uppkomna vakansen medför att en på orten bosatt arbetslös person kan erhålla tryggad sysselsättning. Förslaget beräknas medföra en ökad kostnad på 25 milj. kr. Beräkningen ulgår från de föreslagna höjningarna av starthjälpen.

Medelsbehovet för flyttningsbidrag beräknas till 645 milj. kr.

Inlösen av egna hem m. m.

AMS beräknar medelsbehovet för inlösen av egnahem m. m. till oförändrat 10 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Arbetsmarknadsinformation

Medelsbehovet under Arbetsmarknadsinformation har hittills huvudsakligen avsett förvahningskostnader för arbetsförmedlingen som ingår i de nuvarande gemensamma förvaltningskostnaderna för arbetsmarknadsverket. Dessa medel (936,2milj. kr.) bör fortsättningsvis bestridas över anslaget B 1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader. Resterande medel

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    69

avser huvudsakligen medel för ADB-systemet inom arbetsförmedlingen och ADB-baserade platslistor. Jag återkommer strax till dessa kostnader. För nästa budgetår bör även lönemedlen (2 milj. kr.) under övriga delposter under Arbetsmarknadsinformation föras över till anslaget B I. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader. Ålerslående medel bör räknas upp med under året inträffade prisökningar. AMS har föreslagit en kraftig höjning av utgiftsposterna för extem informalion och tolkservice vid arbetsförmedlingen. Jag kan inte tillstyrka dessa förslag. Jag vill erinra om att jag under anslagel B I. Arbetsmarknadsverkels förvaltningskostnader har anmält att medel för bl. a. lolkservice till flyktingar som under innevarande budgetår belastar anslaget D2. Åtgärder för flyktingar fr. o. m. nästa budgetår skall bestridas över arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader.

Riksdagen tog genom prop. 1983/84:100 bil. 12, AU21, rskr228, ställning för alt del av AMS utvecklade ADB-systemet i platsförmedlingen bör införas i hela landet inom ett system som i huvudsak bygger på länsindelning. Utbyggnaden mot servicebyrå bör emellertid inle ske utöver totalt I 000 terminaler. AMS disponerar i dag 728 terminaler i platsförmedlingssystemet. AMS har för nästa budgetär begärt ytterligare SOO terminaler. Vidare har AMS i en särskild skrivelse i anslutning till anslagsframställningen redovisat att besparingar om minst 7 milj. kr. kan göras på den ADB-baserade platslistan under nästa budgetår. Besparingen avser i huvudsak minskning av antalet dagar som den ADB-baserade platslistan kommer ut. För egen del ser jag det som betydelsefullt att en fortsatt utbyggnad av terminaler kan ske. Jag föreslår emellertid mot bakgmnd av den plan som jag redovisade i föregående års budgetproposition att utbyggnaden begränsas till 272 terminaler för att i huvudsak användas i storstadsområdena Göteborg och Malmö. Jag avser vidare att senare föreslå regeringen att AMS fär i uppdrag alt i nästa ärs anslagsframställning redovisa hur ytteriigare besparingar kan göras på platslistan. Jag beräknar kostnadema för ADB-platslistan och terminalsystemet för nästa budgetår till totalt 142,9milj. kr.

Jag beräknar det sammanlagda medelsbehovet för arbetsmarknadsinformation till 166,4milj.kr. (- 928,2milj. kr). Den kraftiga minskningen i förhållande till innevarande budgetär beror pä alt förvaltningskostnader har förts över till anslaget B 1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader.

Flyttningsbidrag

AMS har föreslagit en rad ändringar i fråga om flyttningsbidragen. Jag är inte beredd att tillstyrka dem. Jag vill erinra om den kraftiga höjning av starthjälpen för flerpersonshushåll som genomfördes så sent som den 1 juli 1984, från 9000 fill 15000kr. Dessutom gäller även under nästa budgetår

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    70

särskilda förmånligare villkor i fråga om flyttningsbidrag för dem i Kiruna och Gällivare kommuner som har har blivit övertaliga inom LKAB i Malmfälten. Under innevarande budgetär genomförs en försöksverksamhet med bidrag till arbetsgivare för anställning av medflyttande. Denna försöksverksamhel bör få bedrivas även under budgetåret I985/S6. Medelsbehovet för flyUningsbidrag beräknar jag till 362,1 milj. kr. Jag har då räknat med en oförändrad omfattning av bidragen.

Inlösen av egna hem m. m.

Jag beräknar medelsbehovet för inlösen av egna hem m. m. för budgetåret 1985/86 tUl oförändrat lOmilj.kr.

Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Arbetsmarknadsservice för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 5384S3000kr.

B 3. Arbetsmarknadsutbildning

1983/84 Utfall 1984/85 Anslag 1985/86      Förslag

1   904 869 000(1)

2   102 049 000(1) 897 083 000(2)

Reservation    510 019 000

(1)            Häri ingår medel för förvaltningskostnader som fr.o.m.   budgetåret 1985/86 beräknas under anslaget B 1.   Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader.

(2)            Beloppet avser tiden den 1 juli - den 31 december 1985.

Under ifrågavarande anslag bestrids utgifter för kurskostnader, företagsutbildning m. m. Utbildningsbidragen till elever finansieras dels genom arbetsgivaravgifter, dels över anslaget B 4. Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag.

1983/84 Utgift

1984/85 Anslag

1985/86 Beräknad ändri

ng

AMS -H SÖ

Föredraganden

Arbetsmarknads-     1 855 860

utbildning Förvaltningskostn. (1)   49 009 Summa              1 904 869

000

000 000

2 055 050

46 999 2 102 049

000

000 000

-(- 214 890 000

-H 4 169 000 -t- 219 059 000

- 1 157 967 000

46 999 000

- 1 204 966 000

(1) Förvaltningskostnaderna behandlas fr.o.m.   budgetåret 1985/86 under anslaget B 1.   Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    71

Programmet Arbetsmarknadsutbildning omfattar dels sådan utbildning som nägon genomgår av arbelsmarknadsskäl enligt arbetsmarknadskungörelsen (1966: 368, omtryckl 1983:569), dels sådan ulbildning som anordnas enligt förordningen (1984:518) om bidrag till arbetsmarknadsutbildning i företag m.m.

Ansvarsfördelningen mellan AMS och SÖ regleras i arbetsmarknadskungörelsen. AMS gör de arbetsmarknadspolitiska bedömningarna av utbildningsbehovet och fastställer inriktningen, omfattningen och lokaliseringen av kursverksamheten. Det är vidare arbetsmarknadsmyndigheterna som i det enskilda fallet beslutar om arbetsmarknadsutbildning. SÖ svarar för det pedagogiska innehållet och har det administrativa, lekniska och ekonomiska ansvaret.

Den direkta ulbildningsadministrationen ombesörjs lokalt av AMU- center, som leds av en kursföreståndare. Utbildning anordnas även vid filialer under AMU-center. F. n. finns 52 AMU-center och ett sextiotal fasta eller tillfälliga filialer. Som SÖ: s regionala organ för kursverksamheten finns inom varje län en kursstyrelse.

Riksdagen har den 17 december 1984 (prop. 1984/85:59, AU 9, rskr 101) beslutat om en ny organisation för den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen.

Sedan budgetåret 1981/82 tillämpas ett budgetsystem för den av SÖ särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen. Budgetsystemet bygger på en uppdelning av AMU-kurser i en ärligen återkommande del och en del som varierar i storlek och inriktning från är till är. Den mer planeringsbara delen definieras som basbehov av utbildning. Den andra delen benämns komplementbehov. AMS anger utbildningsbehovet i bas- och komplementbehov. SÖ beräknar på motsvarande sätt bas- resp. komplementresurser för utbildningen.

Statsanställdas förbund har den 26 september 1984 kommit in med en skrivelse som behandlar den yrkesförberedande praktik som är förlagd till försvaret och som bedrivs som arbetsmarknadsutbildning.

AMS

Arbetsmarknadsutbildningens huvuduppgift under 1980-talet är att framför allt brygga över yrkesmässiga obalanser. Satsningen pä att vidareutbilda anställda inom tillverkningsindustrin, den s. k. flaskhalsulbildningen, har haft positiv effekt och AMS ser det som angelägel att verksamheten kan bedrivas även under budgetåret 1985/86. Utifrån dessa förutsättningar beräknar AMS att arbetsmarknadsutbildningen under budgetåret 1985/86 behöver ges till 130000 deltagare dvs. samma nivå som för budgetåret 1983/S4 och som har planerats för budgetåret 1984/85.

AMS beräknar härvid 80000 personer i särskilt anordnade AMU-kurser som köps från AMU-center, företag eller andra ulbildningsanordnare. Det

Prop. 1984/85:100   Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    72

moisvarar en planering om 1 620000 kursveckor. Utbildning av anställda, AMU i företag, beräknas omfatta 28000 personer.

22000 deltagare beräknas fä yrkesutbildning eller för yrkesutbildning nödvändig förberedande utbildning i det reguljära utbildningsväsendet.

Vidare kommer behovel av gmndläggande utbildning inom arbetsmarknadsutbildningen alt kvarstå. En betydande förskjutning från grund- till påbyggnadsutbildningar har dock päbörjats och kommer att fortgå under budgetåret 1985/86. Det är främst inom de traditionellt tunga områdena -kontors-, verkstadsmekaniska och byggutbildningarna - - som detta sker. Omfördelningen görs för att följa utvecklingen mot mera avancerad teknik inom olika yrkesområden. Elektronik och datateknik får etl ökande utrymme i utbildningarna.

Denna inriktning tillsammans med den tekniska utvecklingen i övrigt medför behov av nyinvesteringar hos utbildningsanordnarna vilket i sin tur för med sig att kurserna blir dyrare än tidigare.

De totala kostnaderna för AMS exkl. den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen beräknas till 450milj. kr. vilket inkluderar särskilda medel för utbildning inom dataområdet, försvaret, teko och särskilda aktiveringsinsatser i Norrbotten. Dessutom har AMS lämnat redogörelser för dels verksamhet med vissa former av arbetsmarknadsutbildning i företag, dels särskilda åtgärder inom brislyrkesutbildningen, dels försöksverksamhet med körkortsutbildning som komplement till yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning, dels internatundervisning i svenska språket för finländska ungdomar under år 1983, och dels försöksverksamhet med barnomsorg inom arbetsmarknadsutbildningen.

SÖ

SÖ: s regionala organ för kursverksamheten inom varje län är kursstyrelsen. Sedan den 1 juli 1982 gäller en ny instruktion för arbetsmarknadsutbildningen, vilken ger kursstyrelsen ökat ansvar och ökade befogenheter för arbetsmarknadsutbildningen i länet.

Den av SÖ anordnade arbetsmarknadsutbildningen delas upp i s.k. basverksamhet och i s.k. komplementverksamhet. Basverksamheten omfattar dels den verksamhet som bedrivs inom den lokala organisationen i vad avser de mer regelbundet återkommande utbildningarna (basbehovet av utbildning), den kursdeltagarsociala verksamheten, den lokala administrationen samt lokalerna för dessa verksamheter, dels de för arbetsmarknadsutbildningen gemensamma aktiviteter som leds och utförs centralt av SÖ såsom läroplansutveckling, personalutbildning, informationsverksamhet, lokalförändringar m. m.

Komplementverksamheten omfattar enbart utbildningar utöver dem som ingår i basverksamheten. Den skall tillgodose utbildningsbehov som fömtses få kort varaktighet och vara svåra att planera på längre sikt.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    73

Komplemenlutbildningarna är avsedda atl möta del extra utbildningsbehov utöver basbehovet som krävs för en god anpassning av arbetsmarknadsutbildningen till del aktuella arbetsmarknadsläget.

SÖ eftersträvar att anordna denna tillkommande utbildning i första hand med utnyttjande av de bundna resurser som inte utnyttjats för genomförande av basutbildningen. För att undvika en utökning av de övriga bundna resurserna har komplementulbildning i ökande grad sedan bugetåret 1981/82 genomförts som s.k. saxad utbildning och som köp från andra ulbildningsanordnare och från företag med lediga resurser användbara för ulbildning.

För budgetårel 1985/86 planerar SÖ för 1620000 kursdeltagarveckor vilket är i stort sett samma antal veckor som för innevarande budgetår.

Basverksamhet

Läroplansförändringar. Stmkturförändringar inom arbetslivet, framförallt inom industrin, ställer ökade krav på teknisk utbildning och kompetens. Utvecklingen, främsl på datorsidan, har skett myckel snabbt vilket medför att förändringar och moderniseringar av läroplaner är nödvändiga. För att genomföra beslutade och väntade läroplansförändringar beräknar SÖ för budgetåret 1985/86 3,4 milj. kr.

Gemensamma funktioner. SÖ har under budgetåret 1984/85 vidtagit särskilda besparingsåtgärder inom detta område. SÖ har vidare vid beräkningen av beloppet för budgetåret 1985/86 utgått ifrån att särskilda besparingsåtgärder främst i form av minskat antal tjänster skall vidtas även nämnda budgetår.

Lokaler. SÖ kommer tillsammans med byggnadsstyrelsen att fortsätta det påbörjade arbetet med att rationalisera lokalanvändningen för att fä ett mera effektivt utnyttjande.

Undervisningsprojekt. Kostnader för planerade projekt beräknas för budgetåret 1985/86 till 6,5 milj. kr. För att emellertid flexibiliteten i utbildningen skall kunna upprätthållas avser 1 milj. kr. tillkommande beställningar.

Uppföljning och utvärdering. De kommande åren behöver allt större uppmärksamhet riktas på yrkespedagogiska frågor. Ett pedagogiskt utvecklingsarbete kan fömtses utgöra ett centralt och nödvändigt inslag i SÖ:s insatser. SÖ beräknar medelsbehovet för budgetåret 1985/86 till 3,5 milj. kr.

Personalutbildning/utveckling. Under budgetåret 1985/86 beräknas gmndläggande ADB-utbildning genomföras för personal inom arbetsmarknadsutbildningen. De totala kostnadema för den interna utbildningen/fortbildningen beräknas uppgä till 11,9milj. kr. För extern personalutbildning beräknar SÖ 5,8milj. kr. Totalt erfordras 17,7milj. kr.

Särskilda personalresurser. Under budgetåret 19S4/85 får SÖ förstärka arbetsmarknadsutbildningens centrala ledning med elva personer för ar-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    74

betsuppgifter hos SÖ till en kostnad av 2,4milj. kr. För budgetåret 1985/86 begär SÖ att få disponera 3,5 milj. kr. motsvarande 14 personer för sädana uppgifter.

Informationsverksamhet. SÖ beräknar för budgetåret 1985/86 1,2 milj. kr. för informationsverksamhet.

Ekonomiadministration. SÖ beräknar medelsbehovet för näsla budgetår fill 4,1 milj. kr.

Totalt beräknar SÖ kostnadema för basverksamheten till 1 505,7 milj. kr.

Komplementverksamhet

Komplementverksamheten är avsedd att möta de kortsikfiga förändringarna av arbetsmarknadsläget. SÖ beräknar kostnaderna härför till 359,2 milj. kr.

SÖ beräknar de totala kostnaderna för bas- och komplementverksamhet till 1 819,9milj. kr. inkl. avdrag för besparingar.

Föredragandens överväganden

Riksdagen har nyligen beslutat (prop. 1984/85:59, AU 9, rskr 101) om ny organisation för den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen. Den nya organisationen beräknas träda i kraft den 1 januari 1986 och jag avser att under hösten 1985, sedan en organisationskommitté har redovisat sitt arbete, återkomma till regeringen med förslag till riksdagen angående anslagskonstmktion och medel för den nya verksamhelen. Detta innebär att AMS för nästa budgetår bör disponera över ett fill hälften upptaget helårsanslag och att återstående del tas upp som ett formellt anslag och fördelas på anslag för den nya verksamheten i samband med tilläggsbudget I nästa höst. Jag återkommer i det följande till nämnda anslag. Jag räknar vidare med att även under hösten 1985 återkomma till regeringen i fräga om Nordkalottens AMU- center som i dag drivs enligt en överenskommelse mellan Finland, Norge och Sverige.

AMS har för nästa budgetår begärt medel motsvarande 80000 deltagare i SÖ-kurser, 28000 i AMU i företag och 22000 i det reguljära skolväsendet. För egen del räknar jag med att framför allt den tekniska utvecklingen kommer att medföra förskjutningar inom yrkesstmkturer och förändringar i arbetsuppgifter, vilket innebär att behovet av yrkesutbildning både för arbetslösa och redan anställda kommer att vara mycket stort. När det gäller SÖ-kurser bedömer jag att en fortsatt hög volym av platser behövs och utgår därvid i likhet med AMS ifrån ett deltagarantal av 80000. Fr. o. m. den I juli 1984 gäller en ny förordning (1984:518) om arbetsmarknadsutbildning i företag m. m. som gäller utbildning av anställda. Riksdagen har med anledning av prop. 1984/85:84, FiU 9, rskr 108, beslutat att inrätta s. k. förnyelsefonder. Beslutet innebär att vissa företag, som har avsatt medel till fonden, kommer att fr.o.m. den 1 januari 1986 kunna

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    75

disponera medel ur fonden för bl. a. förelagsutbildning. Med hänsyn härtill beräknar jag behovel av AMU i företag lägre än vad AMS har gjort. Min bedömning är att medel bör beräknas utifrån ett deltagarantal av 15000. För AMU i företag beräknar jag mot denna bakgrund 120,3 milj. kr. Härav bör 4milj.kr. få utnyttjas för särskilda informations- och planeringsinsatser. För utbildning inom del reguljära skolväsendel beräknar jag 20000 deltagare. Totalt innebär detla 115000 deltagare inom arbetsmarknadsutbildningen. Till detta beräknar jag 7milj.kr. för den särskilda utbildning inom tekoområdel som startade budgetåret 1983/S4 och som skall pågå i tre år (prop. 1982/83:130, AU29, rskr 322). Likaså beräknar jag 2,75milj.kr. för de särskilda insatser som har påbörjats inom arbetsmarknadsutbildningens område i Norrbottens län under föregående budgetär (prop. 1982/S3:120 bil. 4, AU 24, rskr305).

Under innevarande budgetär bedrivs en särskild utbildning inom dataområdet enligt beslut av riksdagen (prop. 1983/84:150 bil. 4, AU 24, rskr 385). En redovisning av denna utbildning kommer atl lämnas till regeringen i mars månad 19S5. Jag avser därefter att återkomma till regeringen med förslag till riksdagen om medel för denna verksamhet för nästa budgetår.

Vidare pågår under innevarande budgetår försöksverksamhet med yrkesförberedande praktik för ungdomar inom det militära försvaret. En utvärdering av denna har redovisals i kompletteringspropositionen (prop. 1983/S4: 150 bil. 4, AU 24, rskr 385). Under innevarande budgetår fär denna verksamhet omfatta högst 1500 ungdomar. Jag är angelägen om att denna verksamhet även i fortsättningen bedrivs som en utbildning men med vissa prakfiska inslag. För nästa budgetår föreslår jag oförändrad omfattning och beräknar kostnaden härför under ifrågavarande anslag till 30milj. kr.

För elevsocial verksamhet vid AMU-center och vissa övriga utgifter beräknar jag 49,5 milj. kr.

När det gäller SÖ-kurser har jag vid min beräkning av medel utgått ifrån totalt 1620000 kursdeltagarveckor.

Jag beräknar lokalkostnaderna inkl. städkostnader till 483,2 milj. kr. För kursstyrelser och administration av arbetsmarknadsutbildning beräknar jag 189,1 milj.kr. Jag har därvid beräknat medlen med utgångspunkt i huvudförslaget.

För undervisningsprojekt har SÖ begärt 6,5 milj. kr. För egen del beräknar jag 4,3 milj. kr. Vad sedan beträffar uppföljning och utvärdering har SÖ beräknat 3,5 milj. kr. För egen del beräknar jag 2,2 milj. kr.

SÖ har för personalutbildning begärt 17,7 milj. kr. Jag beräknar 14,6milj.kr. För information om arbetsmarknadsutbildningen har SÖ begärt 1,2milj. kr. Jag beräknar 1,1 milj. kr.

SÖ har vidare under en följd av år fått regeringens bemyndigande att anlita anställda inom arbetsmarknadsutbildningens lokala organisafion för tillfälliga uppgifter inom SÖ. Under innevarande budgetär har regeringen

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    76

medgivit inlåning av elva personer. Jag beräknar för nästa budgetår 2 milj. kr. för denna verksamhet, vilkel motsvarar lönekostnaden för ca nio personer.

Medelsbehovet för komplementutbildningen beräknar jag till 359,2 milj. kr.

På uppdrag av den dåvarande regeringen har AMS och SÖ i skrivelse den 24 augusti 1981 lämnat förslag till besparingar om sammanlagt 150milj.kr. inom arbetsmarknadsutbildningen under tre budgetår med början budgetårel 1982/83. SÖ har i anslagsframställningen redovisat utfallet av gjorda besparingar. Av redovisningen framgår att SÖ i och med innevarande budgetår inte uppnår besparingsmålet genom åtgärder av bestående karaktär. SÖ bör därför även under nästa budgetår fortsätta att göra besparingar så att totalt 150 milj. kr. kan uppnås. Jag har vid min medelsberäkning tagit hänsyn till detta.

Totalt beräknar jag medelsbehovet för verksamheten vid SÖ-kurser till I 777,1 milj. kr.

Som jag har nämnt tidigare under anslaget B 1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader har från förevarande anslag till nämnda anslag överförts 83,7 milj kr. avseende lönemedel.

För budgetåret 1985/S6 räknar jag med att de totala utgifterna för arbetsmarknadsutbildningen exkl. investeringarna kommer att uppgå till 1 986,7 milj.kr. Under anslaget finns för innevarande budgetår en outnyttjad reservation uppgående till 192,5 milj. kr. Jag avser att senare föreslå regeringen atl denna reservation får utnyttjas under budgetåret 1985/86. Mot bakgmnd härav beräknar jag medelsbehovet till 1 794,2 milj.kr. att fördelas till hälften över detta anslag och till hälften över ett särskilt upprättat formellt anslag B 20. Kostnader för ny organisation för den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen m. m. som jag återkommer till i det följande.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Arbetsmarknadsutbildning för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservafionsanslag av 897083000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    77

B 4. Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86      Förslag

2 901 903 000(1) 2 562 889 000(1, 2 645 927 000

2)

(1) Häri ingår medel för förvaltningskostnader som fr.o.m. budgetåret
1985/86 beräknas under anslaget B 1. Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader.

(2) Varav 2 447 889 000 kr. enligt prop. 1983/84:126, AU 18, rskr 323
och 115 000 000 kr. enligt prop. 1983/84:150 bil. 4, AU 24, rskr 385.

Från anslaget finansieras 35% av kostnadema för

-    ersättning till de erkända arbetslöshetskassorna,

-    statsbidrag till permitteringslöneersättning,

-    kontant arbetsmarknadsstöd,

-    utbildningsbidrag till deltagare i arbetsmarknadsutbildning,

-    utbildningsbidrag till inskrivna vid arbetsmarknadsinstitut.

Resterande 65% av koslnaderna finansieras med arbetsgivaravgifter enligt lagen (1982:691) om socialavgifter. Anslaget disponeras av riksförsäkringsverket.

Ersättning till arbetslöshetskassor

Statsbidrag till permitteringslöneersättning

Kontant arbetsmarknadsstöd

Utbildningsbidrag, arbetsmarknadsutbi Idning

Utbildningsbidrag, arbetsmarknadsinstitut

Förvaltningskostnader(2)

1984/85

Beräknad ändring

1985/86

Anslag

AMS

Föredraganden

1 578 936

000

-1-

69

389

000

-(-

36 706 000

18 375

000(1)

-

-)■

18 375 000

157 500

000

-f

12

250

000

-

5 600 000

745 000

000

-(-

81

350

000

-1-

28 945 000

58 800

000

-1-

5

775

000

4-

8 890 000

4 278

000

-F

199

000

_

4 278 000

2 562 889

000

4-

168

963

000

-1-

83 038 000

(1) Avser perioden den 1 januari-den 30 juni 1985. Medlen förs vid
årsskiftet 1984-85 över till denna anslagspost från anslagsposten
Ersättning till arbetslöshetskassor i enlighet med riksdagens beslut

(prop. 1984/85:62, AU 4, rskr 78).

(2) Förvaltningskostnaderna behandlas fr.o.m. budgetåret 1985/86 under
anslaget B 1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader.

Ersättning till arbetslöshetskassor avser verksamhet enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring. De erkända arbetslöshetskassorna får genom AMS statsbidrag för del av utbetalda ersättningar. Kassor med särskilt stora ersättningsutbetalningar och otillräckliga ekonomiska resurser kan genom särskilt bidrag få nödvändiga förstärkningar. Frän anslagsposten bekostas även särskilda utbetalningar till medlemmar i Sveriges fiskares erkända arbetslöshetskassa som följd av internationella överenskommelser om fångslbegränsning.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    7S

Statsbidrag till permitteringslöneersättning avser statsbidrag till arbetsgivare som har betalat permitteringslön till arbetstagare och som är ansluten till ett permitteringslöneersättningssystem.

Kontant arbetsmarknadsstöd avser verksamhet enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd. Stödet utgör ett komplement till arbetslöshetsförsäkringen och ger ekonomiskt stöd för vissa grupper av nytillkomna på arbetsmarknaden samt till arbetslösa som inte är anslutna till arbetslöshetsförsäkringen.

Utbildningsbidrag, arbetsmarknadsutbildning och Utbildningsbidrag, arbetsmarknadsinstitut avser bidrag till personer som deltar i arbetsmarknadsutbildning eller är inskrivna vid arbetsmarknadsinstitut. Utbildningsbidrag består av dagpenning och särskilda bidrag i form av resekostnadsersättning, traktamente m. m.

AMS

För budgetåret 19S5/86 utgår AMS i sina medelsberäkningar för ersättning till de erkända arbetslöshetskassorna från en arbetslöshet pä 5,3 ersättningsdagar per medlem. Antalet medlemmar i arbetslöshetskassorna uppskattas tUl 3 375000 och dagpenningen har antagits vara oförändrad. Med dessa fömtsättningar beräknar AMS utbetalningsbehovet till 4762milj.kr., varav I 666,7milj. kr. utgör anslagsmedel. För att inte värdet av det kontanta stödet skall urholkas är det enligt AMS viktigt att dagpenningen fortlöpande anpassas med hänsyn till den allmänna pris- och löneutvecklingen.

I fråga om det kontanta arbetsmarknadsstödet (KAS) räknar AMS med 5,1 miljoner stöddagar. Med en 5-procentig reduktion på gmnd av pension, sjukbidrag och livränta blir utbetalningsbehovet 485milj.kr., varav 169,8 milj. kr. utgör anslagsmedel.

AMS föreslår en viss höjning av utbildningsbidragen som utgår till deltagare i arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad rehabilitering. Dagpenningen 120 kr. för ungdomar under 20 år som inte är berättigade till ersättning från erkänd arbetslöshetskassa bör höjas till 165 kr. Dagpenningen för dem som är berättigade till kassaersättning bör höjas från lägst 185 till lägst 200 kr. Kostnaden för dessa höjningar beräknar AMS till 90 milj. kr.

Den som tidigare har arbetat på deltid och som på gmnd härav vid arbetslöshet får reducerad kassaersättning bör enligt AMS vid deltagande i utbildning pä heltid fä ett utbildningsbidrag som motsvarar det belopp som skulle ha utgått från kassan om han eller hon hade arbetat pä heltid före utbildningen. Beräknad kostnad 20milj. kr.

Vidare föreslår AMS att traktamentet som kan utgå till kursdeltagare i arbetsmarknadsutbildning utanför hemorten höjs från 50 till 75 kr. per dag. Kostnaden härför beräknas till 24milj. kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    79

Som ett led i strävandena att mera markerat använda arbetsmarknadsutbildningen för insatser som främjar rekryteringen till industrin önskar AMS införa en stimulanspremie till deltagare i AMU- kurser med inriktning på tillverkningsindustrin. Premien skulle utbelalas till dem som fullföljer planerad yrkesutbildning eller når utbildningsmålet genom att fä arbete i utbildningsyrket. Kostnaden för en stimulanspremie om 200kr. per kursvecka till deltagare som fullföljer yrkesutbildning inriktad på tillverkningsindustrin beräknas till 96 milj. kr.

Utbetalningsbehovet för utbildningsbidrag till deltagare i arbetsmarknadsutbildning beräknar AMS till 2361 milj. kr., varav 826,4milj. kr. utgör anslagsmedel. Antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildning med utbildningsbidrag har beräknats till 102000 och den genomsnittliga utbildningstiden till 17 veckor. Motsvarande kostnader för utbildningsbidrag till deltagare i yrkesinriktad rehabilitering beräknas till 184,5 milj. kr., varav 64,6milj.kr. utgör anslagsmedel. Antalet deltagare har beräknats till 21000, den genomsnittliga inskrivningstiden till tolv veckor och utbildningsbidraget till 735 kr. per vecka.

Budgetåret 1985/86,   AMS förslag

Verksamhet                                Utbetalningsbehov         Anslagsbehov

(35 % av kol 2)

Ersättning till arbets
löshetskassor                                   4 762 000 000        1 666 700 000

Statsbidrag till
permitteringslöneersättning                               -                                          -

Kontant arbetsmarknadsstöd       485 000 000         169 750 000

Utbildningsbidrag, arbets
marknadsutbildning                          2 361 000 000                      826 350 000

Utbildningsbidrag, Eirbets-
marknadsinstitut                                  184 500 000                        64 575 000

Förvaltningskostnader                            12 792 000                          4 477 000

Summa                                                     7 805 292 000                  2 731 852 000

Föredragandens överväganden

Arbetslöshetskassomas samorganisation har i skrivelse den 11 oktober 1984 bl. a. hemställt att den högsta dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen höjs från nuvarande 300 fill 360 kr. fr. o. m. den 1 juli 1985. Jag kan inte fillstyrka en så kraftig höjning av dagpenningen. Med hänsyn till pris- och löneutvecklingen anser jag det dock rimligt att den högsta dagpenningen höjs till 315 kr. Jag föreslär därför att denna högsta dagpenningnivå skall gälla fr. o. m. den 1 juli 1985. Jag vill här anmäla att jag avser att senare föreslå regeringen att en utredning skall tillsättas för att bl.a. se över frågan om ersättningsnivåer, finansiering och vissa andra frågor.

Jag vill vidare anmäla att jag, under fömtsättning av riksdagens godkännande av den av mig här förordade höjningen av dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen, har för avsikt att senare föreslå regeringen att höja

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    SO

utbildningsbidraget vid arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad rehabilitering till 315 kr. Bidragsnivån 120kr. som gäller för den som är under 20 år och som inte är berättigad till ersättning frän erkänd arbetslöshetskassa bör samtidigt höjas till 130 kr. AMS förslag till andra reformer i fråga om utbildningsbidrag kan jag inte tillstyrka.

Jag övergår nu till mina medelsberäkningar för budgetåret 1985/86. Kostnadema för utgiftema under anslaget kan på gmnd av osäkerheten om arbetslöshetens framtida omfattningen inle beräknas annat än överslags-mässigt. För budgetåret 1985/86 beräknar jag att arbetslösheten bland medlemmarna i de erkända arbetslöshetskassorna kommer att motsvara 5,3 dagar per medlem och år. Med denna arbetslöshet och 3 375000 medlemmar i arbetslöshetskassorna och en genomsnittligt tillförsäkrad dagpenning på 310 kr. beräknar jag medelsbehovet för ersättning till arbetslöshetskassorna till 4616,1 milj. kr. varav 1 615,6milj. kr. avser anslagsmedel.

Riksdagen har hell nyligen fattat beslut (AU 1985/86:4, rskr78) med anledning av regeringens förslag i prop. 1984/85:62 om ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd, m.m. Detta innebär bl.a. atl ersättning till permitterade fr.o.m. den 1 januari 1985 ej längre skall utgå i form av arbetslöshetsersättning. I stället har staten givit vissa institutioner som har bildats av arbetsmarknadens parter i uppgift att i form av statsbidrag betala ut permitteringslöneersättning till arbetsgivare som har permitterat anställda. Dessa permitterade är genom ändring i anställningskyddslagen tillförsäkrade full lön vid permitleringar efter årsskiftet 1984-85. Arbetsgivarna betalar en särskild avgift till permitteringslöneinstitutionerna. Statens bidrag till permitteringslöneersättningen skall enligt riksdagens beslut bekostas över detta anslag och finansieras i samma ordning som gäller för bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag. Statsbidraget har fastställts till i normalfallet 300 kr. per dag. För nästa budgetår beräknar jag att antalet slalsbidragsberätiigade permitteringsdagar kommer att uppgå till 350000, vilkel innebär en kostnad av 105milj. kr. Av detta belopp utgör 36,8 milj.kr. anslagsmedel. En särskild ordning kommer att gälla för de s. k. väderpermitteringarna. För dem utgår statsbidrag med 230 kr. per dag och i denna ordning görs vissa undantag frän de eljest gällande reglerna om antalet statbidragsberättigade permitteringsdagar.

Utbetalningsbehovet för KAS beräknar jag till 434milj.kr., varav 151,9milj. kr. avser anslagsmedel. Jag har då uppskattat antalet stöddagar till 4,8 miljoner. I detta sammanhang vill jag ta upp en fråga som gäller 18-och 19-äringars rätt till KAS. Genom införandet av ungdomslag har samhället nu fält möjlighet att ge dessa ungdomar värdefull sysselsättning och arbetslivserfarenhet. Arbetsförmedlingen skall senast efter tre veckors anmälan på förmedlingen anvisa en plats i ungdomslag och den absoluta merparten av dessa ungdomar kommer därför aldrig att bli aktuell för KAS. Det fmns därför enligt min mening inte någon anledning att längre behälla rätten till KAS för dessa ungdomar. Jag föreslår därför att som

Prop. 1984/85:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    81

lägsla åldersgräns för rätt till KAS skall gälla 20 är fr. o. m den 1 juli 1985. De 18- och 19-åringar som har beviljats KAS före den dagen bör få fortsätta uppbära stödet, om de är arbetslösa, tills den dä pågående ersättningsperioden upphör. Jag har tagit hänsyn fill detta förslag all slopa rällen till KAS för 18- och 19-åringar vid min medelsberäkning.

Kostnaderna för utbildningsbidrag till deltagare i arbetsmarknadsutbildning och inskrivna vid arbetsmarknadsinstitut beräknar jag till 2404,7milj. kr. varav 841,6milj.kr. avser anslagsmedel. Antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildning med utbildningsbidrag har jag då antagit uppgå till 100000 och den genomsnitfiiga utbildningstiden till 17 veckor. Motsvarande siffror för inskrivna vid arbetsmarknadsinstitut har jag uppskattat till 20000 inskrivna och tolv veckor.

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader för arbetslöshetsersättning bekostas i samma ordning som ersättningen, dvs. 35% med anslagsmedel och 65 % med arbetsgivaravgiftsmedel. Jag har tidigare föreslagit att ett särskilt anslag skall inrättas för arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader. Även de förvaltningskostnader som avser arbetslöshetsersättningen bör enligt min mening fr.o.m. budgetåret 1985/86 bestridas över det anslaget och helt bekostas av anslagsmedel och då ej längre fill viss del genom arbetsgivaravgiftsmedel.

Mina förslag i det föregående om en höjning av dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen och i fråga om det kontanta arbetsmarknadsstödet föran-

t leder ändringar i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och lagen

(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd. Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som underbilaga 12.1

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

dels att antaga inom arbetsmarknadsdepartementet upprättade förslag till

1.      lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,

2.      lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd,

dels att

till Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbUdningsbidrag för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 2645927000 kr.

6   Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    82

B 5. Sysselsättningsskapande åtgärder

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

5 958 570 000(1) 4 447 545 000(1, 3) 2 695 470 000

Reservation 2 992 122 000(2)

(1)   Häri ingår medel för förvaltningskostnader som fr.o.m. budgetåret
1985/86 beräknas under anslaget B 1. Arbetsmarknadsverkets

förvaltningskostnader.

(2) Reservationen består av beslutade medel till beredskapsarbeten, vilkas slutliga utbetalning sker under budgetåret 1984/85.

(3) Varav 94 000 000 kr. enligt prop. 1983/84:150 bil. 4, AU 24, rskr 385 och 1 700 000 000 kr. enligt prop. 1984/85:45. AU 7, rskr 100.

Från anslaget bestrids utgifterna för programmet Sysselsättningsskapande åtgärder. Anslaget består av delprogrammen Beredskapsarbeten, Rekryteringsstöd och enskilda beredskapsarbeten av icke investeringskaraktär. Bidrag till arbetslösa för alt starta egen verksamhet. Industribeställningar och Försöksverksamhet med sysselsättningsskapande ålgärder.

1983/84(1) Utgift

1984/85(1) Anslag

1985/86 Beräknad ändring

4 853 907 000 147 929 000(3)

219 544 000

34 529 000 5 866 344 000

Beredskapsarbeten Tidigareläggning av kommunala tjänster Rekryter i ngss töd och enskilda beredskapsarbeten av icke investerings-karaktär

Bidrag till arbetslösa för att starta egen verksamhet Industribeställningar

Försöksverksamhet med sysselsättningsskapande åtgärder Detalj planerings-bi drag

Särskilda medel till beredskapsarbeten och/eller rekryteringsstöd

Förvaltningskostnader (6)

AMS(l)

Föredraganden

2 719 100 000 - 309 100 000(2) - 1 143 630 OOC

117 000 OOC

600 000 000(4) 1 175 000 000 + 385 000 000

35 000 000

37 000 000 15 000 000

7 000 000

10 435 000(5)

17 000 000

450 000 OOC

450 000 000

+    21 840 000 -F 132 740 000

34 445 000 4 447 545 000

34 445 OOC - 1 752 075 OOC

(1) Häri ingår medel för förvaltningskostnader som fr.o.m. budgetåret 1985/86 beräknas under anslaget B 1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader.

(2) Inkl. 50 milj. kr. till projekteringsarbeten.

(3) Delprogrammet har upphört.

(4) Avser enskilda beredskapsarbeten.

(5) Delprogrammet har upphört. Utbetalningarna avser beslut före den 1 januari 1982.

(6) Förvaltningskostnaderna behandlas fr.o.m. budgetåret 1985/86 under anslaget B 1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    83

Beredskapsarbeten omfattar statliga beredskapsarbeten samt statsbidrag till kommunala beredskapsarbeten och enskilda beredskapsarbeten av investeringskaraktär. Beredskapsarbeten syftar lill alt motverka arbetslöshet till följd av säsong- och konjunkturnedgång eller när arbetslillgången av andra skäl är otillräcklig. Vidare ges genom beredskapsarbeten sysselsättning åt äldre, lokalt bunden eller handikappad arbetskraft, som har svårigheter att få arbete på öppna marknaden även i goda konjunkturer. Bestämmelser om beredskapsarbeten finns i arbetsmarknadskungörelsen (1966: 368, omtryckt senasl 1983:569).

Rekryteringsstöd och enskilda beredskapsarbeten av icke investeringskaraklär omfattar statsbidrag till bl.a. fidigareläggning av anställningar inom den enskilda sektorn och statsbidrag till anställningar av långtidsarbelslösa inom kommuner och landstingskommuner samt enskilda beredskapsarbeten av icke investeringskaraktär.

Bidrag till arbetslösa för att starta egen verksamhel omfattar en försöksverksamhet med bidrag lill personer som är 20 år eller äldre för atl dessa vid start av eget företag skall klara sin försörining under ett initialskede.

Försöksverksanihet med sysselsättningsskapande åtgärder omfattar statsbidrag för att bl.a. stödja utvecklingsbara projekl och sysselsättningsskapande aflarsidéer.

Industribeställningar avser koslnader för statliga industribeställningar som läggs ut av sysselsättningsskäl.

AMS Beredskapsarbeten

För budgetåret 1983/84 anvisades till beredskapsarbeten 4649milj.kr. på statsbudgeten, varav 182milj. kr. med utnyttjande av den av riksdagen anvisade finansfullmakten. Under budgetåret 1983/84 har bidragskoslna-den (= utbetalningar) för beredskapsarbeten uppgått lill 4853,9milj. kr.

Dagsverkskostnader för olika slag av beredskapsarbeten har under senare år utvecklats på sätt som framgår av följande tabell.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    84

Dagsverkskostnader i kr.   för olika ändamålsgrupper

Ändamålsgrupp

1981/82

1982/83

1983/84

Totalt

AMS del

Totalt

AMS del

Totalt

AMS del

INVESTERINGSARBETEN

Vägar

1

550

1 323

1

727

1 439

1

968

1

548

Vatten o avlopp

1

747

603

2

026

621

2

266

647

Husbyggnad

2

039

789

2

415

808

2

503

800

Turism o fritid

1

017

529

1

117

450

1

585

744

Övriga invest arb

1

021

667

1

370

815

1

894

1

017

Invest arb/snitt-

kostnad

1

598

845

1

896

894

2

194

952

Därav:

Statliga

1

477

1 335

1

610

1 432

1

862

1

566

Kommunala

1

724

606

2

027

615

2

266

698

Enski Ida

1

243

566

2

121

726

2

771

1

005

ANDRA ARBETEN

Skogsvård

609

476

642

478

706

542

Naturvård

555

400

565

402

553

425

Fornminnesvård

668

663

751

736

835

831

Adm 0 service

407

303

384

303

483

376

Hälso 0 sjukvård

393

292

425

306

452

334

Arb för kulturarb

495

368

584

418

605

429

(jvriga arbeten

426

308

449

334

466

357

Andra arb/snitt-

kostnad

449

336

437

333

507

391

Därav:

Statliga

576

491

574

509

633

569

Kommunala

420

295

416

297

464

335

Enskilda

343

230

378

279

593

467

Invest arbeten o andra arbeten/snittkostnad

596

401

599

395

727

465

Ej objektsbundna kostnader

15

15

10

10

11

11

Totalt

611

416

609

405

738

476

Fördelning totalt

exkl. ej objektsbundna

kostnader:

Statliga

724

629

763

678

826

725

Kommunala

576

332

595

332

678

378

Enskilda

429

262

448

297

1 018

573

Av tabellen framgår att den genomsnittliga dagsverkskostnaden varierar beroende på hur beredskapsvolymen är sammansatt. Under exempelvis budgetåret 1983/84 var bidraget till investeringsarbeten mer än dubbelt så högt per dagsverke jämfört med andra arbeten. Bidraget till siafiiga beredskapsarbeten utgår vanligtvis med 100% av kostnaden och för investeringsarbeten är andelen anvisade betydligt lägre än för övriga arbeten. Således är säväl fördelningen på huvudmän som beredskapsarbetenas art helt avgörande för dagsverkskostnaden.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    S5

Under de senaste fem åren har den genomsnittliga bidragskostnaden per dagsverke varit följande (löpande penningvärde).

■79/80

1980/81

1981/82

1982/83

1983/84

344

460

416

405

476

Under förutsättning att verksamheterna med ungdomslag saml rekryteringsstöd och enskilda beredskapsarbeten består under budgetåret 1985/86 och kan bedrivas på av AMS föreslagna nivåer, beräknar AMS behovet av beredskapsarbeten till 4 miljoner sysselsättningsdagar. Denna beräkning bygger enligt AMS också på förutsättningen att utrymme skapas för löne-bidragsanställning för de personer som i dag är mer eller mindre permanent sysselsatta i beredskapsarbeten, s.k. TI- arbeten. AMS räknar med att andelen sysselsatta i investeringsarbeten skall vara 20%. AMS föreslår att medel anvisas till beredskapsarbeten motsvarande 4 miljoner sysselsättningsdagar till en genomsnittlig dagsverkskostnad av 590 kr., vilket motsvarar 2360milj.kr. AMS anser vidare att det kan finnas anledning att därutöver hålla viss beredskap inför en eventuell avmattning i konjunkturen.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    86

Antalet anvisade arbetslösa vid beredskapsarbeten och deras ålders- och

könsfördelning under budgetåret 1983/84

Riket

År/Månad

Antal Totalt - män

Beredskapsarbete

Antal(1)     Därav

%

— kvinnor

.,..,..;... T. .i..

arbetslösa

18-19

20-24

25--14

45-60

61-

1983

Juli

Totalt

12 325

19,2

31,4

32.3

15,6

1,5

- män

8 573

14,1

25,5

38,1

20,4

1,9

— kvinnor

3 752

30,8

45,0

19,1

4.8

0,3

Aug

Totalt

18 386

18,8

29,3

33,8

16,6

1,5

- män

13 308

13,9

24,6

38,4

21, 1

2,0

- kvinnor

5 078

31,7

41,6

21,7

4,7

0,3

Sept

Totalt

36 653

26.7

30,6

29,3

12,2

1,2

— män

22 696

20, 7

27,9

33,3

16,6

1,5

- kvinnor

13 957

36,7

35,1

22.9

5.1

0,2

Okt

Totalt

56 212

30.7

31,4

27,3

10,0

0,6

- män

31 832

24,5

30,4

30,3

13,6

1,2

- kvinnor

24 380

38,8

32,6

23,4

5,2

0,0

Nov

Totalt

72 062

31,8

32,5

26,2

8,9

0,6

- män

39 471

25,9

32,1

28.8

12,3

0,9

- kvinnor

32 591

39,0

33,0

23,0

4.9

0,1

Dec

Totalt

76 985

32,2

32,5

26,0

8,6

0,7

— män

42 053

26, 1

32,4

28,7

11,8

1,0

- kvinnor

34 932

39,6

32,6

22,8

4,8

0,2

1984

Jan

Totalt

74 866

29,9

33,9

26,9

8,7

0,6

— män

41 314

24.6

33,2

29,5

11,8

0,9

- kvinnor

33 552

36,6

34,8

23,6

5,0

0,0

Febr

Totalt

71 906

24.0

36,3

29.5

9,6

0,6

- män

40 038

20, 1

33,9

32,2

12,8

1,0

- kvinnor

31 868

29,0

39,2

26,1

5,5

0.2

Mars

Totalt

68 113

19,0

37,6

32,0

10.6

0,8

- män

38 266

16,4

33,8

34,5

14, 1

1,2

- kvinnor

29 847

22,5

42,5

28,7

6.2

0,1

April

Totalt

60 896

13,7

38,5

35,2

11,7

0,9

- män

34 817

11,7

33,9

37,8

15.4

1,2

- kvinnor

26 079

16,4

44.7

31,9

6.9

0,1

Maj

Totalt

47 006

5,3

37,0

41,2

15.3

1.2

— män

27 718

3,9

29,8

44,3

20.0

2,0

— kvinnor

19 288

7,3

47,2

36,8

8,4

0.3

Juni

Totalt

39 620

3,1

35,9

43,0

16,7

1,3

- män

24 864

2,2

28,9

45,6

21,3

2,0

- kvinnor

14 756

4,6

47,6

38,6

9,0

0,2

(1) Häri ingår enskilda ungdomsarbeten med 75-procentigt statsbidrag.

Av följande tabell, där sysselsättning och nedlagda kostnader fördelats på olika slag av beredskapsarbeten, framgår bl.a. att ca 13% av de nedlagda sysselsättningsdagarna budgetåret 1983/84 avsåg investeringsarbeten.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    87

Faktiskt utfall för beredskapsarbeten 1983/84 exkl.   enskilda beredskapscirbeten för ungdom av icke investeringskaraktär.

Ändamälsgrupp                         Sysselsättningsdagar                 Kostnader

Totalt               AMS del

1 OOO-tal         %        Milj.   kr.        Milj.   kr.

INVESTERINGSARBETEN

Vägar(1)

229

(85)

2,

3

450

(177)

354

(146)

Vatten och avlopp

146

(36)

1,

4

330

(56)

94

(18)

Husbyggnad

587

(571

5,

8

1

468

(98)

469

(51)

Turism och fritid

97

(14)

1,

0

154

(19)

73

(9)

övriga investeringsarbeten

268

(85)

2,

6

509

(133)

273

(86)

SUMMA Investeringsarbeten

1

327

(277)

2

911

(483)

1

263

(310)

Därav:

Statliga

355

(121)

660

(211)

555

(191)

Kommunala

877

(136)

1

987

(229)

612

(92)

Einskilda

95

(201

264

(43)

96

(27)

ANDRA ARBETEN

Skogsvård

803

(81)

7,

9

567

(62)

435

(45)

Naturvård

703

(16)

6,

9

388

(14)

299

(13)

Fornminnesvård

60

(20)

0,

6

50

(18)

50

(17)

Adminstration och service

3

900

_

38,

4

1

885

_

1

468

_

Hälso- och sjukvård

1

053

_

10,

4

476

_

352

_

Arbeten för kulturarbetare

34

-

0,

3

21

-

15

-

övriga arbeten

2

269

(10)

22,

4

1

082

(9)

833

(9)

SUMMA Andra arbeten

8

822

(127)

4

469

(103)

3

452

(84)

Därav:

Statliga

1

909

(121)

1

209

(97)

1

086

(80)

Kommunala

6

519

(5)

3

026

(4)

2

182

(2)

Enskilda

394

(1)

234

(2)

184

(2)

SLiMMA Investeringsarbeten

och andra arbeten       10 149 (404) 100

7 380

(586)

4 715

(394)

Ej objektsbundna kostnader

115

(43)

115

(43)

TOTALT                   10 149 (404)

7 495

(629)

4 830

(437)

Fördelning totalt exkl.   ej

objektsbundna kostnader

Statliga                                        2 264   (242)                 1 869   (308)   1 641   (271)

Kommunala                                    7 396   (141)                 5 013   (233)   2 794     (94)

Enskilda                                          489     (21)                     498     (45)       280     (29)

Siffrorna inom   ( )   anger sysselsättning och kostnader för arbeten i AMS regi.

(1)           Inkl.   skogsvägar och ej statsbidragsberättigade gator/vägar

(2)           Häri ingår bl.a.   kostnader för nedläggningshotade företag med 8, 6 milj.   kr.

Av tabellen framgår vidare att arbeten inom administration och service svarar för den ojämförligt största andelen av antalet beredskapsarbeten, 3,9 miljoner dagar. Dessutom framgår att husbyggnad svarar för den största andelen av utförda sysselsättningsdagar i investeringsarbeten.

En successiv anpassning mellan utbud och efterfrågan av byggarbetskraft kan förväntas genom aktiv medverkan av parterna på arbetsmarkna-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    88

den enligt AMS. I vissa regioner är dock obalansen så stor att särskilda sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa byggnadsarbetare bedöms som nödvändiga även under budgetåret 1985/86. Mot denna bakgmnd samt det faktum att den offentliga byggnads- och anläggningsverksamheten har fått en allt större betydelse för byggandet totalt sett anser AMS att fidigareläggning av statliga och kommunala arbeten kan behöva fortsätta, särskilt inom det med regionalpolitiska termer utpekade stödområdet. Enligt styrelsen visar erfarenhetema dock att reserven av sådana objekt ur beredskapssynpunkt behöver förstärkas. AMS föreslår därför att SOmilj.kr. ställs till förfogande för projektering av en sådan reserv.

Rekryteringsstöd och enskilda beredskapsarbeten av icke investeringskaraktär

utvecklingen av rekryteringsstödet och enskilda beredskapsarbeten 1983/84 - 1985/86 (utfall och prognos)

Sysselsättningsdagar Dagsverkskostnad Totalkostnad

kr.

1983/84

3,4 milj.

266 kr.

913 milj

1984/85

5,2

225 ' '

1 175 "

1985/86

6,5

240 ' '

1 560 ''

Enligt AMS måste rekryteringsstödet konjunkturanpassas t.ex. på så sätt att en prövning sker av till vilka gmpper av arbetslösa som stödet skall utgå i olika skeden. Anpassningen kan ske genom rikfiinjer av AMS. En sådan prövning kan då påverka volymen. AMS bedömer nu att utrymme bör finnas för genomsnitUigt 30000 personer varje månad under budgetåret 1985/86. Detta motsvarar 6,5 miljoner sysselsättningsdagar till en kostnad av 1560 milj. kr.

Industribeställningar

Under budgetåret 1983/84 har hos företag som har påkallat eller avsett att påkalla förhandlingar enligt lagen om medbestämmande i arbetslivet om en sådan förändring av verksamhelen som skulle kunna medföra en driftinskränkning lagts ut statliga industribeställningar s.k. rådmmsbeställ-ningar till ett värde av 28,8 milj. kr. Den sammanlagda sysselsättningseffekten beräknas till ca 9850 sysselsättningsdagar, varav ca 4600 faller pä budgetåret 1984/85. För budgetåret 1985/86 beräknas behovet under denna anslagspost till 50milj. kr.

Bidrag lill arbetslösa för att starta egen verksamhet

Under denna anslagspost anslogs för budgetåret 1984/85 37 milj. kr. Erfarenheterna av verksamheten skall redovisas i samband med anslagsframställningen för budgetåret 19S6/S7. I avvaktan på att erfarenheter har vunnits föreslår AMS att anslagsposten för budgetåret 1985/86 tas upp till oförändrat 37milj. kr.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    89

Af/ami-LKAB

Riksdagen anslog år 1983 (prop. 1982/83:120 bil.4, AU24, rskr305) särskilda medel till insatser för övertaliga inom LKAB. Anslaget omspänner budgetåren 1983/84 och 1984/85. AMS bedömer att det inom ramen för redan anslagna medel blir nödvändigt med vissa fortsatta insatser också under budgetåret 1985/86.

Föredragandens överväganden

Innan jag behandlar medelsbehovet under detta anslag avser jag att behandla vissa ändringar i fråga om statsbidragsnivåerna för beredskapsarbeten.

Statsbidraget för beredskapsarbeten utgår f. n. i form av ett gmndbidrag som utgör 75 % av de anvisade arbetslösas lönekostnader och i fråga om investeringsarbeten med ett tilläggsbidrag om normalt 15% av skillnaden mellan den för arbetet godkända totala kostnaden och lönekostnaden för den anvisade arbetskraften. Mol bakgmnd av det statsfinansiella läget föreslår jag att gmndbidraget sänks från 75 till 70% vid såväl investeringsarbeten som övriga arbeten. Bidrag till utbildnings- och handledareinsatser bör i fortsättningen inrymmas i gmndbidraget. Tilläggsbidraget bör i fortsättningen utgå med normalt 10%. Dessa förslag medför en besparing på de stadiga utgiftema för beredskapsarbeten om 150 milj. kr. AMS bör dock även fortsättningsvis ges möjlighet att i områden med hög och långvarig arbetslöshet samt med sjunkande befolkningstal medge ett högre till-läggsbidrag.

Enligt 96 § i arbetsmarknadskungörelsen (1966:368, omtryckt 1983:569) skall för beredskapsarbete om annan stattig stödform är tillämplig bidrag utgå i enlighet med reglerna för denna stödform. Jag anser att detta ocksä skall gälla i fortsättningen men föreslär att möjlighet skall ges att sänka bidragsnivän vid beredskapsarbeten till en vid varje enskilt fall lämpligt avpassad nivå. Detta innebär att bidragsnivån vid beredskapsarbeten skall vara högst den som anges för aktuell stödform.

Jag vill här också anmäla att AMS f. n. håller på att utarbeta ett förslag fill en förenklad hantering av kommunala och enskilda beredskapsarbeten av investeringskaraktär. Jag har för avsikt att återkomma med eventuella förslag härom i samband med kompletteringspropositionen våren 1985.

Genom propositionen om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. (prop. 1983/84:26, AU 8, rskr56) öppnades möjligheten att för värvning av beredskapsarbete och arbetsmarknadsutbildning inom den kommunala sektom utge statsbidrag med 60% av den totala lönen vid beredskapsarbete. Denna nivå fastställdes med utgångspunkt i att ett särskilt avtal för denna verksamhet skulle träffas. Numera har sådant avtal träffats som innebär att lönen vid värvning utgör ca 80% av normallönen vid enbart arbete. Enligt min mening bör statsbidraget för denna verksamhet utgå

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    90

med högst 75% av lönekostnaden inkl. lönebikostnaden. Koslnaderna för värvningen har hittills belastat såväl anslaget 8 4. Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag som förevarande anslag. Bidragel bör fr. o. m. budgetåret 1985/86 enbart belasta förevarande anslag och rymmas inom ramen för föreslagna medel.

Beredskapsarbeten

Volymen beredskapsarbeten var under budgetåret 1983/84 ca 10,1 miljoner sysselsättningsdagar, vilket skall jämföras med 11,6 miljoner resp. 7,6 miljoner sysselsättningsdagar budgetåren 1982/83 och 1981/82. För budgetåret 1983/84 måste hänsyn också tas till all 3,4 miljoner sysselsält-ningdagar utfördes i form av rekryteringsstöd och enskilda beredskapsarbeten av icke investeringskaraktär.

Antalet sysselsatta i beredskapsarbeten var under budgetårel I983/S4 i medeltal 52 900 personer per månad. Budgetåret 1982/S3 var motsvarande tal 49 200 personer. Andelen kvinnor i beredskapsarbete har ökat från 3S % budgetåret 1981/82 till närmare 43 % budgetåret 1983/84. Andelen är fortfarande låg med hänsyn till kvinnornas arbetslöshet. Kvinnornas sysselsättning i beredskapsarbete har dessutom i huvudsak varil förlagd lill ijänsle-och vårdsektorn.

Antalet ungdomar sysselsatta i beredskapsarbete har under etl antal är ökat kraftigt. Under budgetåret 1980/81 var 9500 ungdomar i medeltal per månad sysselsatta i beredskapsarbete. Budgetåret 19S1/82 var motsvarande tal 21000 för att budgetåret 1982/83 öka till 33400. Under budgetåret 1983/84 sjönk antalet ungdomar i beredskapsarbete till i medeltal 30400. Då kan noteras att under perioden den 1 januari - den 31 juni 1984 sjönk andelen 18- och 19-åringar i beredskapsarbete successivt i takt med att ungdomslagen började fä effekt. Andelen 20— 24-åringar var oförändrat hög.

För innevarande budgetår anvisades i anledning av budgetpropositionen (prop. 1983/84: 100 bil. 12, AU 21, rskr 228) 1 919,1 milj. kr. för beredskapsarbeten. I anledning av kompletteringspropositionen (prop. 1983/84:150 bil. 4, AU 24, rskr385) anvisades ytterligare 50milj. kr. Vidare har riksdagen med anledning av propositionen om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. (prop. 1984/85:45 bil.2, AU7, rskr 100) anvisat 750milj.kr. för beredskapsarbeten samt 450milj.kr. som en reserv, varav en del kan komma att användas för beredskapsarbeten. Sammanlagt har således 2719milj. kr. direkt anvisats för beredskapsarbeten och viss del av reserven på 450milj. kr. kan komma att utnyttjas för sädana arbeten.

Behovet av medel för beredskapsarbeten måste bedömas mot bakgmnd av bl. a. möjlighetema atl genom rekryteringsstöd ge arbetslösa en fastare förankring på arbetsmarknaden. Genom det kommunala rekryteringsstödet till långtidsarbetslösa som enligt riksdagens beslut gäller fr. o. m. den I

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    91

januari 1985 bör behovet av beredskapsarbeten budgetåret 1985/86 kunna reduceras. Likaså bör rekryteringsstödel till näringslivet kunna ge fortsall god effekl. Tolall bedömer jag behovel av beredskapsarbeten och de båda rekryteringsstöden lill 8,5 miljoner sysselsältningsdagar näsla budgetår, varav 4 miljoner dagar bör beräknas för beredskapsarbeten. För den händelse behovet av beredskapsarbelen eller rekryteringssiöden kommer all överstiga 8,5 miljoner dagsverken fömtsätter jag all regeringen liksom innevarande budgetår kommer att få disponera en finansfullmakl härför. Tidigare har beredskapsarbelen för socialmedicinskt arbetshandikappade, s.k. TI- arbeten, bekostats över detla anslag. Jag kommer senare idag föreslå att denna verksamhel fr.o.m. budgetåret 1985/86 skall bekostas över anslaget C 6. Statsbidrag lill offentligt skyddat arbete.

AMS har i sin anslagsframställning föreslagit att ett statsbidrag införs för projektering av statliga och kommunala investeringar och då främst inom stödområdet. Jag kan inle tillstyrka detta förslag.

Jag beräknar medelsbehovet för beredskapsarbelen till 1 575,47 milj. kr. Jag har därvid räknat med 4 miljoner sysselsättningsdagar och en genomsnittlig dagsverkskoslnad pä 535 kr. Jag har då lagil hänsyn till de ändrade statsbidragsnivåer som jag har föreslagit. Med oförändrade bidragsnivåer skulle statsbidragsbehovet bli I50milj.kr. högre. 1 mina beräkningar har jag inkluderat medel för fortsatt försöksverksamhel med ungdomsarbeten i Örebro kommun (prop. 1983/84:150 bil.4, AU 24, rskr385) och den fortsatta försöksverksamheten med samordnade insalser mellan arbetsmarknadsverket och Stockholms kommun (prop. 1984/85:45 bil. 2, AU7, rskr 100). Jag har vidare tagit hänsyn lill atl 300milj. kr. har överförts lill anslagel C 6. Statsbidrag till offentligt skyddat arbele. Jag avser att senare föreslå regeringen att beredskapsarbeten på vägar bör få bedrivas i en omfattning som motsvarar högsl 300milj. kr.

Rekryteringsstöd och enskilda beredskapsarbeten av icke investeringskaraklär

Riksdagen har beslutat (AU 1984/85:7, rskr 100), med anledning av regeringens prop. 1984/85:45 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m.,att inrätta etl nytt bidrag för kommunernas och landstingskommunernas rekrytering av långtidsarbetslösa. Härvid kan bidrag utgå med 50% av den totala lönekostnaden för de rekryterade långtidsarbetslösa. Bidragsnivån är därmed densamma som för rekryteringsstödel till näringslivet och för enskilda beredskapsarbeten av icke investeringskaraklär. Jag beräknar medelsbehovel för rekryteringsstöden och enskilda beredskapsarbeten av icke investeringskaraktär till 1058milj. kr. Jag har därvid räknat med 4,5 miljoner sysselsältningsdagar och en genomsnittlig dagsverkskostnad på 235 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    92

Bidrag till arbetslösa för att starta egen verksamhet

Med anledning av regeringens förslag i kompletteringsproposifionen (prop. 1983/84:150 bil. 4) beslöt riksdagen (AU 1983/84:24, rskr 385) att på försök under två är fr. o. m. budgetåret 1984/85 inrätta ett bidrag till arbetslösa för att starta egen verksamhet. Försöksverksamheten har kommit igång och den 15 oktober 1984 hade 122 beslut om bidrag fattats av länsarbetsnämnderna. Senare uppgifter från länsarbetsnämndema tyder på ett mycket högt utnyttjande av dessa bidrag. Bidraget motsvarar den arbetslöshetsersättning som annars skulle ha utgått och avser i första hand att klara vederbörandes försörjning under en viss tid och på det sättet ge henne eller honom möjlighet att komma igång med verksamheten utan att alltför stora ekonomiska krav ställs på densamma i form av t.ex. löneuttag. Jag beräknar medelsbehovet för detta bidrag till oförändrat 37 milj. kr., vilket motsvarar stöd fill ca 1000 personer under i genomsnitt sex månader.

Industribeställningar

Enligt regeringens anvisningar för budgetåret 1984/85 skall AMS fill regeringen anmäla under budgetåret uUagda industribeställningar. AMS har fram t. o. m. den 30 november 1984 anmält att rådmmsbeställningar har lagts ut till fyra företag för tillsammans 4420000 kr., varav en beställning för 500000kr. avser medel anvisade för budgetåret 1983/84.

Inom ramen för medlen till induslribeställningar får AMS lägga ul beställningar av förnödenheter som behövs i statlig verksamhet hos industriföretag som har påkallat eller avser att påkalla MBL- förhandlingar om en sådan förändring av verksamheten som medför eller kan medföra en driftinskränkning. Härigenom kan sysselsättningen för en begränsad fid upprätthällas inom ett företag för att ge rådmm för omplacering av personal. Regeringen kan ocksä medge utgifter för AMS för ordinarie beställning som staten tidigarelägger i sysselsättningsfrämjande syfte. För innevarande budgetår har 15 milj. kr. beräknats för denna verksamhet.

Jag beräknar 15 milj. kr. för industribeställningar även under budgetåret 1985/86.

Försöksverksamhet med sysselsättningsskapande åtgärder

Riksdagen beslöt (AU 1983/84:21, rskr 228) med anledning av budgetproposifionen för innevarande budgetår (prop. 1983/84:100 bil. 12) att påbörja en försöksverksamhet med sysselsättningsskapande åtgärder. Syftet är att ta till vara de idéer som finns och som kan leda fram fill nya typer av arbetsmarknadspolitiska insatser. För innevarande budgetår har anvisats 17milj. kr. för denna verksamhet. Jag föreslår att verksamheten fär förlängas att gälla även under budgetåret 1985/86. Jag beräknar medelsbehovet till lOmilj.kr.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    93

Som jag nämnt tidigare har AMS föreslagit att lönemedel för viss personal inom arbetsmarknadsverket som belastar detta anslag skall föras över till verkets förvaltningskostnader. Jag har tillstyrkt detta förslag och även föreslagit att lönemedel för AMS egenregiverksamhet fortsättningsvis skall finansieras över förvaltningskostnaderna. Jag har tagit hänsyn till dessa överföringar (114,5 milj. kr.) vid min medelsberäkning.

Jag beräknar det sammanlagda medelsbehovet för anslaget B 5. Sysselsättningsskapande åtgärder till 2695470000 kr.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1.        godkänna de av mig förordade gmndema för statsbidrag till beredskapsarbete i kombination med utbildning,

2.        godkänna vad jag har förordat om ändrade bidragsnivåer för beredskapsarbeten,

3.        till Sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag äv 2695470000 kr.

B 6. Statsbidrag till frivilliga försvarsorganisationer(l)

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86      Förslag

21     981 000(2)

22     120 000(2) 6 762 000

(1)           Tidigare anslagsbenämning Försvars- ocb beredskapsplanering.

(2)           Häri ingår medel för förvaltningskostnader som fr.o.m.   budgetåret 1985/86 beräknas under anslaget B 1.   Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader.

Från anslaget bestrids utgifter för statsbidrag till frivilliga försvarsorganisationer som är engagerade i utbildning av personal för arbete i krigstid inom totalförsvarets civila delar. T.o.m. innevarande budgetär bestrids genom förvaltningskostnaderna arbetsmarknadsverkets kostnader för dels hur landets arbetskraft skall utnyttjas under beredskaps- och krigstillstånd, dels verkets krigsorganisation. Dessa kostnader beräknas fr. o. m. budgetåret 1985/86 under anslaget B 1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader.

1983/84 Utgift

1984/85 Anslag

1985/86 Beräknad ändring

AMS       Föredraganden

statsbidrag till frivilliga försvarsorganisationer Förvaltningskostnader(1)

6 387 000 15 594 000 21 981 000

6 565 000 15 555 000 22 120 000

-1--1-

4 160 000 -1-   197 000
1 075 000 - 15 555 000

5 235 000 - 15 358 000

(1) Förvaltningskostnaderna behandlas fr.o.m.   budgetåret 1985/86 under anslaget B 1.   Arbetmarknadsverkets förvaltningskostnader.

Prop. 1984/85: lOO    Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    94

AMS

Statsbidraget till de frivilliga försvarsorganisationemas verksamhel inom den civila sektorn bör räknas upp. Den frivilliga personalen utgör en för arbetsförmedlingen viktig och omedelbart gripbar resurs inom totalförsvaret. Tillgången på kontraklerad personal uppgår dock främst av ekonomiska skäl f. n. endast till ca 60% av det önskvärda antalet. Bristen på medel leder också till stora svårigheter atl genomföra nödvändig repetitionsutbildning. Denna kan bara genomföras för ca 70% av den personal som borde övas. Utbildningstiden är dessutom av ekonomiska skäl förkortad fill hälften av den tid som skulle behövas för att hålla de frivilliga fulll tjänstbara.

AMS föreslår mot denna bakgmnd att statsbidraget höjs till 10,7 milj. kr. Det skulle därmed bringas i nivä med försvarsmaktens motsvarande anslag (F 16.) inkl. de prisregleringsmedel som överbefälhavaren fördelar till frivilliga organisationer.

Föredragandens överväganden

Förmånerna till deltagare i frivillig försvarsverksamhet utreds f.n. av kommittén (Fö 1982:08) om förmåner vid frivillig försvarsverksamhel m.m. Utredningsarbetet har blivit fördröjt och väntas bli avslutat först under våren 1985.

AMS har begärt en kraftig höjning av statsbidraget till frivilliga försvarsorganisationer för budgetåret 1985/86. För egen del beräknar jag medelsbehovet till 6762000 kr. Den del av statsbidraget som avser utbildningskostnader hos organisationerna bör under budgetåret bli föremål för prövning av prisreglering i samma ordning som gäller för molsvarande statsbidrag från anslag under försvarsdepartementets huvudtitel. Jag har i denna fråga samrått med chefen för försvarsdepartementet.

Med hänvisning tili sammanställningen hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

att till Statsbidrag till frivilliga försvarsorganisationer för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 6762000 kr.

B 7. Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning

1983/84 Utgift    3 427 000        Reservation    2 424 000 1984/85 Anslag    3 700 000 1985/86 Förslag   9 500 000

Från anslaget bestrids arbetsmarknadsverkets utgifter för anskaffning av utmstning med ett inköpspris överstigande 10000 kr. och med en beräknad livslängd av minst tre år. Utmstningen utgörs till största delen av inventarier för arbetsförmedlingen.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    95

AMS

Under budgetåret 1985/86 beräknas sju ijänsiebilar behöva ersättas till en kosinad av 0,6milj.kr. och tolall 11,5 milj. kr. investeras i telefonväxlar. Härav avser 3,6 milj. kr. utbyte av växelutmstning på grund av televerkets övergång till modernare utmstning och andra betalningsrutiner och prishöjningar. Vidare avser 7,4 milj. kr. anskaffning av leleutmstning lill följd av lokalförändringar och 0,5 milj. kr. anskaffning av snabbteleutmst-ning till länsarbetsnämnden och distriktskontorel i Stockholm.

Föredragandens överväganden

För budgetåret I9S5/86 har AMS begärt 14,7milj. kr. under anslaget. Dessa medel är i huvudsak avsedda för anskaffning av teleutrustning till följd av lokalförändringar och modernisering av sådan utrustning samt televerkels ändrade betalningsrutiner m. m. För egen del beräknar jag medelsbehovet under anslaget till 9,5 milj.kr., varav 2,2milj.kr. avser anskaffning av leleutmstning på grund av lokalförändringar. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

all till Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 9500000kr.

B 8. Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av utrustning

1983/84      Utgift(1)                                            Reservation    794 000

1984/85      Anslag             1 000

1985/86      Förslag            1 000

(1) Under budgetåret har intäkterna överstigit kostnaderna med 216 000 kr.

Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för förvaltning av mer kapitalkrävande utmstning huvudsakligen förläggningsbyggnader, maskiner och fordon. Sådan utrustning får hyras ut inom eller utom arbetsmarknadsverket, varvid hyran skall beräknas så att samtliga kostnader täcks.

Förläggningsbyggnader

Föriäggningsbehov skall i första hand tillgodoses genom förhyrning på den allmänna bostadsmarknaden. Krav pä snabba förläggningsinsatser och lokala förläggningssvårigheter gör det dock nödvändigt för AMS att i viss omfattning själv kunna tillhandahålla förläggningsbyggnader.

Sedan flera år tillbaka har behovet av tillfälliga förläggningsplatser varit sjunkande och inom AMS pågår en successiv anpassning av det egna förläggningsbeståndet med hänsyn härtill. Under budgetårel 1983/84 minskades föriäggningskapaciteten med 177 platser och uppgick ijuni 1984 lill 2573 platser.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    96

Under budgetåret 1984/85 kommer förläggningskapaciteten att minskas med ytterligare 373 platser och under budgetårel 1985/86 med ca 200 till 2 000 platser.

Utgiftema för budgelåret 1983/84 uppgick till 6,6milj. kr. och inkomsterna till 10,3 milj. kr. Av inkomsterna var 2 milj. kr. försäljningsinkomster för avyttrade byggnader.

Maskiner och fordon m.m.

Verksamheten och det ekonomiska resultatet i fråga om maskiner och fordon m. m. är beroende av omfattningen och stmkturen av AMS beredskapsarbeten i egen regi. Efterfrågan på AMS egen maskinutmstning har minskat successivt. Detta beror dels pä den ändrade stmkturen av beredskapsarbetena, dels på att malerielen är föråldrad. Kostnaderna har överstigit intäkterna med 0,9 milj. kr.

Totalt har intäkterna under anslaget överstigit kostnaderna med 216000 kr.

Föredragandens överväganden

Samtliga utgifter beräknas bli täckta av inkomster. Anslaget bör därför i likhet med fidigare budgetår föras upp med endast ett formellt belopp av 1000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av utrustning för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.

B 9. Arbetsmarknadsverket: Inköp för arbetsmarknadsutbildningen

1983/84      Utfall        61 000 000
1984/85       Anslag        45 000 000

1985/86      Förslag      22 500 000(1)

(1) Beloppet avser tiden den 1 juli - den 31 december 1985.

Fr.o.m. budgetåret 1981/82 har ett nytt budgetsystem för SÖ:s AMU-kurser införts. Mot bakgmnd av detta har ett särskilt anslag avseende inköp för arbetsmarknadsutbildningen inrättats fr.o.m. budgetåret 1983/84.

I likhel med övriga medel för arbetsmarknadsutbildningen anvisas AMS medlen för överföring fill SÖ. Anslaget skall bestrida SÖ: s kostnader för anskaffning av utmsining och inredning fill arbetsmarknadsutbildningen.

SÖ

För budgetåret 1985/86 har SÖ beräknat medel under anslaget till 85,6milj. kr. enligt nedanstående investeringsplan.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    97

(milj. kr. )

Anvisat   SÖ förslag   Föredraganden 1984/85    1985/86       1985/86

UTGIFTER

Basverksamhet

Länsramar                                                18,0     39,9

Läroplansförändringar                              10,0              29,7

Särskild datorbaserad

utrustning

Övriga utrustningar

Inredning och utrustning                          12,5                6.0

av lokaler

Komplementverksamhet                            4.5               10,0

SUMMA                                                   45,0             85,6                    22,5

Föredragandens överväganden

SÖ har begärt 85,6milj.kr. för investeringar inom arbetsmarknadsutbildningen. Jag bedömer att investeringsvolymen under budgetårel 1985/86 bör ligga på samma nivä som under innevarande budgelår. Mot bakgrund härav beräknar jag medelsbehovet under ett helt budgetår till 45 milj. kr., vilkel i huvudsak bör avse ersätlningsinvesteringar och investeringar för inredning och utmstning till följd av lokalförändringar. Med anledning av den nya organisationen för arbetsmarknadsutbildning bör emellertid i likhet med anslaget B 3. Arbetsmarknadsutbildning ifrågavarande anslag tas upp med etl belopp som motsvarar hälften av etl beräknat helårsanslag eller 22,5 milj. kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Arbetsmarknadsverket: Inköp för arbetsmarknadsutbildningen för budgetåret 1985/86 anvisa elt reservationsanslag av 22500000 kr.

B10. Byggnadsarbeten inom arbetsmarknadsverkets verksamhetsområde

1983/84      Utgift                269 000                   Reservation 7 231 000

1984/85       Anslag                 1 000

1985/86      Förslag                  1 000

Fr.o.m. den 1 juli 1981 har byggnadsstyrelsen övertagit lokalförsörjningsansvaret för länsarbetsnämnderna, arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsinstituten. Byggnadsstyrelsen har vidare den Ijuli 19S2 övertagit lokalförsörjningsansvaret för arbetsmarknadsutbildningen.

Byggnadsstyrelsen

Byggnadsstyrelsen återtog den 3 juli 1984 del till regeringen den 27 januari 1983 redovisade byggnadsprogrammet för en ombyggnad av lokaler för arbetsmarknadsinstitutet i Eskilstuna och hemställde atl nedlagda projekteringskostnader skulle avskrivas. Styrelsen avser atl i stället tillgodose 7   Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    98

lokalbehovet för arbetsmarknadsinstitutet genom en förhyrning i cenirala Eskilstuna.

För projektering av nya projekl under budgetåret 1985/86 beräknar byggnadsslyrelsen 500000 kr.

Föredragandens överväganden

Regeringen har genom beslut den 25 oklober 1984 medgivit all nedlagda projekteringskostnader för ombyggnaden av lokaler för arbetsmarknadsinstitutet i Eskilstuna får avskrivas. För projektering av nya projekt under budgetårel 1985/86 beräknar jag 500000 kr. Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

att till Byggnadsarbeten inom arbetsmarknadsverkels verksamhels-område för budgetårel I985/S6 anvisa ett reservaiionsanslag av I 000 kr.

B 11. Arbetsdomstolen

1983/84       Utgift           5 381 000

1984/85      Anslag           5 432 000

1985/86       Förslag         5   654 000

Arbetsdomstolen tar upp och avgör mål rörande kollektivavtal samt andra arbetstvister enligt särskilda bestämmelser. Domstolen beslår av tre ordförande, tre vice ordförande saml 16 andra ledamöter. Härtill kommer elt antal ersättare i domstolen.

1984/85            Beräknad ändring 1985/86

Arbetsdomstolen Föredraganden

Personal Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader

22

4 689 000           -I- 260 000
(4 119 000)        (+ 149 000)

743 000           -t- 118 000

5 432 000           -I- 378 000

-I- 104    000

(-1- 84 000)

-I- 118    000

-I- 222    000

Arbetsdomstolen

Sedan år 1979 har arbetsdomstolen haft en jämn måltillströmning på mellan 300 och 350 mål per år. Tillströmningen har minskal något under första halvåret 1984. Ingenting tyder på atl denna minskade måltillslrömning skulle vara annat än en sädan lillfällig förändring som förekommit tidigare.

Domstolens personal vid ingången av budgetåret 1984/85 omfattade enligt organisationsplanen 22 personer varav 13 med handläggande uppgifier. Av dessa var åtta sekreterare ocn en notarie. Domstolen framhåller alt den nuvarande organisationen är väl avpassad till arbetsbelastningen och föreslår därför oförändrat anslag i förhållande till innevarande budgelår med

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    99

korrigering för pris- och löneomräkningar. Domstolen framhåller atl en fortsall minskning av anslagen skulle innebära all domstolen måsle minska sin personal lill en sådan nivä all domstolen måsle bedömas som underbe-mannad. Följderna härav skulle i förslå hand bli ökade handläggningslider vilkel medför längre väntetid för parterna.

Föredragandens överväganden

För näsla budgetår bör medel för arbetsdomstolens verksamhet beräknas med tillämpning av huvudförslaget.

Med hänvisning till sammanslällningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

all fill Arbetsdomstolen för budgetårel I9S5/86 anvisa ell förslagsanslag av 5654000kr.

B 12. Statens förlikningsmannaexpeditionen

1983/84

Utgift

1 258

000

1984/85

Anslag

1 364

000

1985/86

Förslag

1 363

000

Statens förlikningsmannaexpedition är cenlral myndighet för det slatliga föriikningsväsendet och leds av en styrelse. Expeditionen ansvarar vidare för statistiken över arbetsinställelser i riket. Chef för expeditionen är en kanslichef.

1984/85

Beräknad ändr:

ing

1985/86

Förliknings-

Föredraganden

mannaexpedi-

tionen

Personal

4

_

_

Anslag

Förvaltningskostnader

640 000

-1- 23 000

-1- 23 000

(därav lönekostnader)

(608 000)

{+ 21 000)

H- 21 000)

Ersättning till

förlikningsmän

668 000

- 26 000

- 26 000

Lokalkostnader

56 000

+ 1 700

4- 2 000

1 364 000

- 1 300

- 1 000

Förlikningsmannaexpeditionen

För egen och för föriikningsmannaorganisationens del förutser föriik-ningsmannaexpeditionen inga större förändringar ur anslagssynpunkt under budgetåret I985/S6. Anslagsposten Förvallningskoslnader blev redan budgetårel 1983/84 föremål för en real minskning molsvarande huvudförslaget för budgetåren 1983/84-1985/86 samt under budgetåret 1984/85 motsvarande huvudförslagel för ytteriigare fem budgetår. Utöver delta har

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   100

förlikningsmannaexpeditionen reducerat anslagsposten Ersättning fill förlikningsmän med 26000 kr. med hänsyn till utfallet budgetåret 1983/84.

Föredragandens överväganden

Under budgetåret 1983/84 genomfördes en minskning av anslagel molsvarande huvudförslaget för budgetåren 1983/84-1985/86.

Med hänvisning till sammanställningen hemsläller jag alt regeringen föreslår riksdagen

att till Slatens förlikningsmannaexpedition för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 1 363000 kr.

B 13. Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar

1983/84

Utgift

40 000

1984/85

Anslag

40 000

1985/86

Förslag

40 000

Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar avger utlåtanden i frågor som avser tillämpningen av lagen (1949:345, ändrad 1976:191) om rätten till arbetstagares uppfinningar. Nämnden beslår av ordförande och sex ledamöter. Nämnden har en sekreterare som åtnjuter fast arvode. I övrigt har nämnden inte någon personal.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör för budgetåret 1985/86 föras upp med 40000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 40000 kr.

B 14. Nämnden för vapenfriutbildning

1983/84 Utgift 4 503 000 1984/85 Anslag 4 285 000 1985/86 Förslag   4 513 000

Nämnden för vapenfriutbildning (NVU) administrerar tillsammans med godkända utbildningsmyndigheter och organisationer de vapenfrias utbildning, inkvartering och förmåner.

Kostnaderna för utbildning och förmåner till de vapenfria bestrids över anslaget B 15. Vapenfria ijänstepliktiga.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   101

1984/85

Beräknad

ändri

ng 1985/86

NVU

Föredraganden

Personal

22

_

_

Anslag

Förvaltn i ngskos tnader

3 770 000

-¥

343 000

-1-

223 000

(därav lönekostnader)

(2 906 000)

(-1-

145 000)

(-1-

166 000)

Lokalkostnader

440 000

-H

80 000

-1-

80 000

Engångsanvisning

75 000

-

75 000

-

75 000

4 285 000

-1-

348 000

-(-

228 000

NVU

1. Pris- och löneomräkning ulgör 185 000 kr.

2.      Huvudförslaget skulle innebära en minskning av förvaltningskostnaderna med 90000kr.

3.      Löner. NVU räknar med ett oförändrat antal tjänster till en kostnad av 3051 000kr.

4.     Datorkostnader. De ordinarie driftkostnaderna beräknas till
110000kr. Anvisade medel för konsultinsatser inom ADB under budget
årel 1984/85 bedöms inte tillgodose nämndens behov av sådana insatser.
Under budgetårel 1985/86 erfordras fortsatt anpassning och utveckling av
värnpliklsverkets personalredovisningssystem till vilket nämnden är an
sluten. Detta arbete måste utföras av en konsult. Kostnaden härför beräk
nas till 115 000 kr. Nämnden har vidare behov av att anskaffa ytteriigare tre
textskärmsterminaler under budgetåret 19S5/S6 till en kostnad av 60000 kr.

5. Lokaler. NVU disponerar 500kvm. egen lokalyta i Karolinen i Karl
stad. Dessutom svarar nämnden för kostnaderna för 157 kvm. av förvalt
ningsbyggnadens gemensamma utrymmen. För dessa lokaler beräknas
kostnadema totalt till 463000 kr.

Enligt NVU är lokalbehovet något större än vad som kunde förutses när nämnden startade sin verksamhet. De nuvarande lokalerna är inle dimensionerade för att kunna ta emot representanter från ulbildningsanordnare som vardera besöker nämnden i genomsnill fyra dagar per år för ultagning av vapenfria. Ej heller kan ungdomslag, praktikanter och vapenfria beredas möjlighet att tjänstgöra vid NVU. Nämnden vill därför hyra ytteriigare 80 kvm. fill en kostnad av 57000 kr.

Föredragandens överväganden

En tillämpning av huvudförslaget pä NVU under nästa budgetår skulle innebära en minskning av förvaltningskostnadema med 89 000 kr. Nämnden, som inrättades den Ijanuari 1983, har ännu ej fungerat så länge att det är möjligt att tillämpa huvudförslaget på den utan att allvarligt skada dess effektivitet. Jag har därför beräknat medel fill förvaltningskostnaderna utan tillämpning av huvudförslaget. Molsvarande belopp har finansierats

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   102

genom neddragning på andra anslag. Nämnden har för innevarande budgetår tilldelats medel för datorkostnader dels under anslagsposlen Förvaltningskostnader med 75000 kr., dels som en engångsanvisning med 75000 kr. För budgetåret 1985/86 beräknar jag all nämndens kostnader för datortjänster skall inrymmas i de ordinarie förvaltningskostnaderna. Nämnden har begärl 57000 kr. för hyra av ytterligare lokalyta. Jag tillstyrker delta. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Nämnden för vapenfriutbildning för budgetåret 19S5/86 anvisa ett förslagsanslag av 4513000kr.

B 15. Vapenfria tjänstepliktiga

/84

Utgift

99

202

000

/85

Anslag

83

355

000

786

Förslag

93

875

000

Från anslaget bestrids utgifter för ekonomiska och sociala förmåner åt vapenfria tjänstepliktiga samt ersättningar för vissa utbildningskostnader m.m. till kommuner, organisationer och affärsdrivande verk som tilldelas vapenfria tjänstepliktiga.

1984/85            Beräknad ändring 1985/86

NVU                    Föredraganden

Vapenfria tjänstepliktiga                                   79 950 000      -¥              16 500 000      -t-      10 640 000
Ersättning för utbildningskostnader

m.m.                                                                                                 3   405 000       -I-           2   725 000 -               120           000

83 355 000(1)-!-   19 225 000     -I-     10 520 000

(1) Regeringen har i enlighet med riksdagens bemyndigande medgivit att anslaget får överskridas med 6400000 kr.   för att öka antalet tjänstgöringsdagar för de vapenfria med 50000.

NVU

Medelsbehovet styrs främst av antalet av vapenfrinämnden beviljade tillstånd till vapenfri tjänsl. De som har fått tillstånd att göra sådan tjänst bör kallas till tjänstgöring inom två år efter beslutet. För att denna målsättning skall kunna förverkligas måste antalet disponibla tjänstgöringsdagar för vapenfriutbildningen dimensioneras efter antalet beviljade tillstånd.

Fr.o.m. budgetåret 1985/86 kommer en genomsnittlig sänkning av grundutbildningstiden alt genomföras från 320 till 300 dagar. Den totala utbildningstiden kommer fortfarande att vara 420 dagar.

NVU bedömer behovet av tjänslgöringsdagar för vapenfria under budgetåret 1985/86 till 700000. Det innebär fullständig gmndutbildning av 2200 vapenfria och en förkortad grundutbildning inom civilförsvaret för dem

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   103

som har fullgjort militär gmndutbildning, ca 1 600, samt atl erforderiig repetitionsutbildning kan genomföras. För ersättning till vapenfria inkl. familjebidrag och särskild hjälpverksamhet beräknar NVU etl medelsbehov av 96450000 kr. NVU föreslår att ersättningen till bidragsberättigade ulbildningsanordnare för utbildning av vapenfria höjs frän 3000 till 4000 kr. per vapenfri. Eftersom filldelade medel för utbildnings- och administrationsbidrag inte sedan ersättningen fastställdes lill 3000 kr. år 1978 har samordnats med ökningen av vapenfria lill bidragsberättigade myndigheter, har ersättningen per vapenfri fr. o. m. budgetåret 1982/83 måst sänkas till 2500 kr. Del har fält negativa konsekvenser. En kommun slutar under hösten 1984 med vapenfri verksamhet av ekonomiska skäl och andra kommuner har inlett sådana diskussioner. För ersällning lill bidragsberättigade ulbildningsanordnare erfordras 5900000 kr. vid 700000 tjänslgöringsdagar och en ersättning pä 4000 kr.

Medel för fritidsstudiebidrag som nu anvisas under anslagsposten 2. Ersättning för utbildningskostnader och fritidsstudier m. m. bör av administrativa skäl enligt NVU fr.o.m. budgetåret 1985/86 anvisas under anslagsposlen 1. Vapenfria Ijänstepliktiga.

Föredragandens överväganden

NVU beräknar medelsbehovet för vapenfria tjänstepliktiga för budgelåret 1985/86 lill 102,6milj.kr.

För egen del beräknar jag medelsbehovet till 93,9milj.kr., varav 3,2 milj. kr. för ersättning till ulbildningsanordnare. Jag räknar med ell oförändrat antal tjänstgöringsdagar - 650000 - för de vapenfria och en oförändrad ersättning till utbildningsanordnarna.

Jag vill dock föreslå att regeringen i likhet med för innevarande budgelår inhämtar riksdagens bemyndigande att under budgetåret 1985/86 få öka antalet tjänstgöringsdagar med högsl 50000 om del på gmnd av arbetsmarknadslägel bedöms angeläget att inkalla arbetslösa som har uttagits till vapenfri tjänsl och som annars skulle ha blivit föremål för arbetsmarknadspolitiska ålgärder. Kostnaden för 50000 dagar kan beräknas till 7,2 milj. kr.

Antalet vapenfria tjänstepliktiga som väntar på att bli inkallade till tjänstgöring är fortfarande högt. Vapenfria tjänstepliktiga skall enligt lagen (1966:413) om vapenfri tjänst fullgöra lägst 395 och högst 420 dagar. Gmndutbildningsliden för en vapenfri tjänstepliktig är f. n. 320 dagar. Dämtöver skall den vapenfrie fullgöra repetitionsulbildning under 100 dagar. Regeringen uppdrog åt NVU den 9 februari 1984 att sänka grundutbildningstiden för de vapenfria och att differentiera den med hänsyn lill tjänstgöringens art. Differentieringen skulle ske utifrån en genomsnittlig grundutbildningstid om 300 dagar och en oförändrad total tjänstgöringstid om 420 dagar. De olika utbildningstiderna borde inte väsentligt avvika från 300 dagar. NVU har den 24 maj 1984 anmält alt differentieringen av

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   104

grundutbildningstiderna kommer atl påbörjas fr.o.m. budgetårel 1985/86 och vara fullt genomförd fr.o.m. budgetåret 1986/87. Grundutbildningstiden kommer då atl variera mellan 290 och 310 dagar beroende på tjänstgöringens art. Härigenom kommer ca 50000 tjänstgöringsdagar att frigöras för inkallande av ytterligare vapenfria tjänstepliktiga.

Regeringen har vidare i filläggsdirektiv (Dir. 1984:15) till kommittén för översyn av värnpliklsulbildningen (Fö 1983:01) uppdragit åt kommittén atl överväga och lämna förslag till hur utbildningen av vapenfria tjänsteplik-figaskall utformas och dimensioneras. Kommittén skall vidare bl.a. överväga den totala tjänstgöringstiden för de vapenfria tjänstepliktiga och fördelningen mellan gmndutbildning och repetitionsutbildning, liksom en ytterligare differentiering av tjänstgöringstiderna - utöver vad NVU har fått i uppdrag att genomföra - beroende på slag av utbildning m.m. Kommitténs arbele beräknas vara slutfört under andra hälften av år 1985.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1.        bemyndiga regeringen att för budgetåret 1985/86, om det på grund av arbetsmarknadsläget bedöms angeläget, besluta om en ökning av antalet tjänstgöringsdagar för vapenfria,tjänstepliktiga med högst 50000,

2.   till Vapenfria ijänstepliktiga för budgelåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 93875000 kr.

B16. Tillfälligt sysselsättningsbidrag för textil- och konfektionsindustrierna

1983/84       Utgift         168 358 000(1)

1984/85       Anslag        210 000 000

1985/86      Förslag      166 000 000

(1) Reservationsanslag t.o.m.   budgetåret 1983/84.   Vid utgången av budgetåret var reservationen 95 642 000 kr.

Tillfälligt sysselsättningsbidrag för äldre arbetskraft inom tekoindustrin har för budgetåret 1983/84 beviljats 697 företag med tillsammans 33480 anställda, varav 9 343 var fyllda 50 men inte 65 är. Det beräknade bidragsbeloppet för perioden uppgår till ca 264milj. kr., varav 41% faller på företag i Älvsborgs län.

För innevarande budgetår har 210milj. kr. beräknats för tillfälligt sysselsättningsbidrag för äldre arbetskraft inom tekoindustrin. Enligt riksdagens beslut våren 1983 (AU 1982/83:29, rskr322) har bidraget successivt trappats ned och får för budgetåret 1985/86 beräknas på ett bidragsunderlag motsvarande högst 7 % av lönekostnaderna för personal i tillverkning.

AMS

AMS beräknar medelsbehovet för budgetåret 1985/86 till 190milj. kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   105

Föredragandens överväganden

I regeringens prop. 1982/83: 130 om åtgärder för tekoindustrin, m.m. (AU 1982/83:29, rskr322) beräknades medelsbehovet för budgetåret 1985/86 till 166 milj. kr. Enligt mina beräkningar lorde delta belopp väl stämma överens med det faktiska medelsbehovet för tillfälligt sysselsättningsbidrag för tekoindustrin.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag alt regeringen föreslår riksdagen

att till Tillfälligt sysselsättiungsbidrag för textil- och konfektionsindustrierna för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 166000000 kr.

B17. Statsbidrag för ungdomslag

1983/84 Utgift 114 391 000 1984/85 Anslag 1 000 000 000 1985/86 Förslag 1 180 000 000

Från anslaget bestrids utgifterna för verksamheten enligt lagen (1983:1070) om arbele i ungdomslag hos offenlliga arbetsgivare (ändrad 1984:521).

AMS

AMS bedömer att i genomsnitt 30000 ungdomar per månad kommer att sysselsättas enligt lagen om ungdomslag. Anslagsbehovet för budgetåret 1985/86 uppgår enligt AMS till 1 OOOmilj. kr.

Föredragandens överväganden

Den 15 november 1984 överlämnade regeringen till riksdagen sin skrivelse (1984/85: 88) med redovisning av verksamheten enligt lagen (1983: 1070) om arbete i ungdomslag hos offentliga arbetsgivare (ändrad 1984:521). Redovisningen bygger i huvudsak pä tre skilda utvärderingar som på regeringens och arbetsmarknadsdepartementets uppdrag har genomförts under våren och sommaren 1984. Jag fömtsätter att innehållet i regeringens skrivelse är känt. Någon ytterligare redovisning av resultatet av utvärderingarna kommer nu därför inte att lämnas.

I enlighet med riksdagens önskemål återkommer jag nu i stället med vissa förstag om ändringar i lagen om ungdomslag.

Ett antal skrivelser med synpunkter på lagen om ungdomslag har inkommit till regeringen frän kommuner, organisationer och enskilda personer.

Ungdomsarbetslöshetens utveckling

Lät mig först kort beskriva utvecklingen av situationen på arbetsmarknaden för ungdomarna och vad lagen om ungdomslag har betytt för att eventuellt förändra den utvecklingen.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   106

Sedan lång tid tillbaka har ungdomsarbetslösheten ökat trendmässigl. Denna utveckling illustreras bl.a. i belänkandet (SOU 1984:31) "Arbetsmarknadspolitik under omprövning" avgivet av delegationen för arbeis-marknadspolifisk forskning (EFA).

1 betänkandet visas bl. a. hur situationen för ungdomarna har försämrats under 1970-talet. Högkonjunklurårei 1970 omfattades 0,8% av del lotala antalet ungdomar i åldern 16-24 år av arbelsmarknadspoliliska åtgärder, dvs. arbetsmarknadsutbildning och beredskapsarbete. Samtidigt var 1,8% av ungdomarna arbetslösa. Nästa högkonjunkturår - 1974 - hade motsvarande andelar ökat fill 1,5% resp. 3,0% och är 1980 låg de på 2,7% resp. 3,6%. Utvecklingen är likartad om man jämför lågkonjunkturperioderna. Under lågkonjunkturen i början av 1970-lalet var andelen i arbetsmarknadsutbildning och beredskapsarbete av del totala antalet 16-24-äringar som mest 1,5% och andelen arbetslösa ungdomar som mest 3,7%. År 1983 hade andelarna ökal lill 4,6% resp. 5,2%. Detta trots att del då också hade tillkommit speciella ungdomsåtgärder för 16- och 17-åringar.

Orsakerna till denna utveckling är fiera. Stmkturomvandlingen och del ökade utnyttjandet av tekniska hjälpmedel har inneburit att efterfrågan på arbetskraft har förändrats. Allt större krav slälls nu på arbetskraften både när det gäller utbildning och erfarenhet. Ulbudel av arbetskraft har ocksä förändrats, framför allt har kvinnornas arbetsutbud ökal kraftigt.

Samtidigt har industrisysselsättningen minskal. Det har drabbat ungdomarna hårt eftersom den sektorn representerar en stor del av sysselsättningen bland pojkarna. Detta visar sig bl.a. i att pojkarnas relativa andel av induslrisysselsältningen har minskat kraftigt sedan början pä 1970-talet. Samtidigt är ungdomarna underrepresenterade inom den offentliga förvaltningen som ju är den sektor som sysselsättningsmässigt vuxit under 1970-talet.

Om man begränsar studien till 18- och 19-åringar kan man konstatera att arbetslösheten har legat på en mycket hög nivå under de senaste åren. Enligt arbetskraftsundersökningarnas (AKU) siffror för grupperna 16-19 år var i genomsnitt 10,4% av dessa ungdomar arbetslösa under år 1983. Motsvarande siffra för är 1975 var 5,5%. Under våren 1983 var ca 18000 ungdomar i åldern 18 och 19 år arbetslösa. Under oktober och november månad 1983 låg siffran en bra bit över 20000.

Det är denna utveckling vi har att slåss emot och det var mot den bakgmnden som lagen om ungdomslag kom till. Låt oss se på vad som har hänt för 18- och 19-åringarna efter den 1 januari 1984.

Arbetslösheten har sjunkit kraftigt bland ungdomarna i dessa åldersgrupper. Under de första fem månaderna i år låg den i genomsnitt på drygt 6000 att jämföras med 18000 under samma period förra året.

Antalet 18- och 19-åringar i arbetsmarknadsutbildning har i stort sett legat pä en oförändrad nivå under det första halvåret. Därefter finns en viss tendens till en liten minskning. Rekryteringsstödet - som har kommit till

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   107

som ett komplement lill enskilda beredskapsarbelen - har ökal sedan slarlen den 1 januari i år. Sedan juni månad uppgår anlalel ungdomar med rekryteringsstöd till ca 5 500 per månad.

Del totala antalet 18- och 19-åringar som är arbetslösa eller i någon åigärd (arbetsmarknadsutbildning, beredskapsarbete, rekryteringsstöd eller ungdomslag) är högre i år jämfört med situationen för ett år sedan. Differensen lill föregående år är dock inle särskilt slor vare sig för 18- och 19-åringarna eller för 20-24-äringarna. 1 genomsnitt har ca 5000 fler 18-och 19-åringar varil arbetslösa eller i åtgärder under de tre första kvartalen 1984 i jämförelse med samma period år 1983. Detla är en bild som stämmer relativt väl överens med den som gäller för 20-24-åringarna, där i genomsnitt ca 6000 fler 20-24- åringar har varit arbetslösa eller i ålgärder i år jämfört med år 1983.

Om man vidare ser på hur länge ungdomarna finns i ungdomslag i förhållande till hur länge de var arbetslösa eller i beredskapsarbete inom den offentliga sektom lidigare kan man konstatera följande.

Av de totalt ca 44000 ungdomarna i ungdomslag under första halvåret i år var ca 65 % i ungdomslag tre månader eller mer. Ca 24 % hade i slutet av juli varit i ungdomslag i sex månader.

Eflersom lagen om ungdomslag i slort sett ersätter öppen arbetslöshet samt kommunala och statliga beredskapsarbelen för 18- och 19-åringar kan det som en jämförelse vara intressant att studera hur lång tid ungdomarna var arbetslösa eller i dessa åtgärder lidigare.

För ett år sedan var ca 55 % av 18- och 19-åringarna som var arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska åtgärder arbetslösa eller i sädana åtgärder tre månader eller mer. Vidare var en huvuddel av de ungdomar som hade beredskapsarbete i sådana under hela den möjliga tiden, dvs. sex mänader. Omkring 7% av de arbetslösa 18- och 19- åringarna var samtidigt arbelslösa mer än sex mänader. Totalt sett var för etl år sedan således ca 45 % av de 18- och 19-åringar som var arbetslösa eller i arbelsmarknadspoliliska åtgärder arbetslösa eller i beredskapsarbete mer än sex månader.

Detla sammantaget visar att ungdomarnas möjligheter på den ordinarie arbetsmarknaden i stort sett är desamma som för ett år sedan.

Införandel av ungdomslagen har dock medfört en avgörande skillnad mellan de olika ungdomsgmppernas situation. Tack vare ungdomslagen har vi lyckats pressa ner arbetslösheten bland 18- och 19-åringar på en låg nivå. Vi har med ungdomslagens hjälp kunnat gå vidare på arbetslinjen i arbetsmarknadspolitiken.

Del är nu dags att slå fast att lagen om ungdomslag var en bäde nödvändig och riktig åtgärd. Det är självklart att det vid införandet inte gick alt fömtsäga hur en åigärd som denna, i arbetsmarknadspolitiska sammanhang så unik, skulle komma att fungera i alla detaljer. Det finns nu anledning att göra vissa justeringar och jag återkommer strax till dessa.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   108

Vissa förslag om ändringar i lagen om ungdomslag

Anlalel platser

Lät mig först ta upp frågan om beräkningen av antalet ungdomar sysselsatta i ungdomslag under nästa budgelår. AMS har bedömt att 30000 ungdomar kommer att sysselsättas i ungdomslag i genomsnitt per månad under nästa budgetår. Min bedömning är 25 000 ungdomar i genomsnill och den gmndar sig pä följande. Läget på arbetsmarknaden väntas, som jag inledningsvis har redogjort för, bli bättre under nästa budgetår. Den uppgången måste också ungdomarna få del av. Dessutom är flera av de förslag som jag nu kommer att presentera sådana som syftar till atl öka möjligheterna för ungdomarna att få ett arbete på den ordinarie arbetsmarknaden. Förslagen syftar också till att bl.a. arbetsmarknadsutbildning utnyttjas mer än vad som har skett hittills för ungdomama i ungdomslagen. Ungdomslagen skall ses som en sistahandsålgärd och skall på längre sikt inle behöva ha en alltför hög omfattning. Jag beräknar medelsbehovet för 25000 platser per månad i genomsnitt till 1 180 milj. kr. Jag har i mina beräkningar utgått från en lika stor andel ungdomar sysselsatta på heltid i ungdomslagen som det är f. n., dvs. 14%.

Placering hos olika arbetsgivare

Som har framgått av regeringens skrivelse till riksdagen är den absoluta majoriteten av ungdomama i ungdomslag placerade hos kommunerna. Så mycket som 70% av ungdomarna finns där. Resten har placerats hos landsting och statliga myndigheter. Det finns flera förklaringar till denna ojämna fördelning. Kommunerna hade, när ungdomslagen infördes, kommit avsevärt längre i sin planering av verksamheten än framför allt de statliga myndigheterna. Kommunerna fick också fram ett mycket stort antal platser, vilket innebar att många ungdomar placerades där. Detta leder troligen i sin tur till att den organisation som kommunerna på ett mycket framgångsrikt sätt byggde upp nu stabiliseras på en relativt hög nivå. Detta kan innebära att placeringsmönstret kan bli svårt att bryta. Frågan är om det är önskvärt att göra det. Ur ungdomarnas synpunkt är det sjävklart värdefullt att ha ett så differentierat "utbud" som möjligt av platser inom ramen för ungdomslagen. Å andra sidan framkommer det i Göteborgsstudien att det är kommunerna och landstingen som erbjuder de mest meningsfyllda arbetsuppgifterna. Det bör dock enligt min uppfattning vara möjligt att utnyttja bäde landsting och statliga myndigheter mer än vad som görs f. n. så alt kommunernas börda inte blir alltför tung. Detta gäller självklart under fömtsättning att det är till ungdomarnas bästa.

När det gäller placeringarna hos enskilda arbetsgivare har sådana placeringar skett i liten utsträckning. Även om det aldrig har varit meningen att denna möjlighet skulle få en vidsträckt omfattning står det under våren låga utnyttjandet enligt min mening inte i överensstämmelse med riksda-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   109

gens intentioner. Enligt AMS uppskattning är f.n. ca 1000 ungdomar i ungdomslag placerade i privata förelag. Enligt lagen får "ungdomar i ungdomslag ulföra arbetsuppgifter åt enskilda arbetsgivare, om arbetet avser avgränsade arbetsuppgifter som annars inte skulle bli utförda och som inte är lämpliga atl ulföra inom ramen för någon annan arbetsmarknadspolitisk stödform". Enligt AMS föreskrifter kan sådana placeringar ske om kommunerna, landsting och slaten saknar plalser eller om ungdomen har behov, erfarenheter o.dyl. som inte kan tillgodoses inom den offentliga förvaltningen. Det är enligt min mening angeläget atl ungdomar i ungdomslag skall kunna placeras hos enskilda arbetsgivare om den unges behov är sädana att en placering hos en enskild arbetsgivare är överlägsen. Kommunernas eventuella önskemål om att utnyttja egna ungdomslagsplalser fär inte tillåtas gå i första hand. Jag är dock angelägen om atl understryka att den privata arbetsmarknaden i första hand skall utnyttjas för alt placera ungdomar som gär ut ur ungdomslagen. Jag vill också erinra om alt skolan vid placering av 16- och 17-åringar på ungdomsplats i hög grad utnyttjar den privata arbetsmarknaden. I SINOVA:s rapport understryks detta kraftigt.

1 sammanhanget finns det också anledning att peka på andra och bättre möjligheier att engagera det privata näringslivet för ungdomarna. Jag tänker framför allt på skilda former av utbildning föriagd till företag. Lokala överenskommelser i denna riktning har träffats på flera håll mellan arbetsmarknadens parter och arbetsmarknadsverket. Dessa meloder innebär inte heller risker för konkurrenssnedvridning.

Ulslussning av ungdomar i ungdomslag

Som har framgått av regeringens skrivelse till riksdagen är meningarna delade om röriigheten från ungdomslagen är hög eller låg. I AMS redovisning framkommer att totalt 40% av de ungdomar som har börjat i ungdomslag under det första halvåret också har slutat. Denna statistik är dock, enligt AMS, inte fullständig. Ungdomar som erbjuds kortare vikariat -upp till fyra veckor - behöver inte lämna ungdomslagen. Dessa avbrott registreras därför inte i sökandestalistiken.

I Göteborgsstudien sägs beträffande rörligheten all den anses vara myckel hög, speciellt i jämförelse med beredskapsarbeten. Man menar vidare atl den höga rörligheten medför planeringsproblem. SINOVA menar å andra sidan att rörligheten är för låg och har medfört att ungdomarna stannar längre uianför den ordinarie arbetsmarknaden nu än innan ungdomslagen fanns. Vidare pekar man både i Göteborgsstudien och hos SINOVA pä att uppföljningen av ungdomarna från arbetsförmedlingens sida kunde vara bättre.

Till denna bild kan läggas att få ungdomar under våren - ca 5 % - har deltagit i utbildning vid sidan av arbetet i ungdomslag. Det är, enligt min

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   110

mening, angeläget att möjligheten att erbjuda ulbildning till ungdomama i ungdomslag utnyttjas i mycket större utsträckning. Del finns dessbättre tydliga tecken på att andelen utbildning nu ökar kraftigt. Flera kommuner har tagit fram särskilda kalaloger med erbjudanden om utbildning enbart för ungdomar i ungdomslag.

Det är av flera skäl svårt att kombinera långvarig utbildning med arbete i ungdomslag, eftersom arbelel i ungdomslag skall kunna avbrytas med kort varsel. Däremot kan mycket väl kortare utbildning ingå som ell värdefulll komplement till arbete i ungdomslag. Ett inslag som bör ingå i utbildningen, och som på sina håll redan ingår, är kunskap om arbetsmarknaden och arbetsmarknadens krav samt konsten att söka arbete. Jag föreslår därför att särskild tid avsätts för aktiviteter liknande dem som finns inom verksamheter med s.k. jobb-klubbar. Jobb-klubben är elt sätt atl metodiskt söka arbete. I sin renodlade form innebär dellagande i jobb-klubb alt intensivt och i gmpp söka arbele på heltid. Inom AMS har man under senare år utvecklat metoder och studiematerial för dessa klubbar. Enligt min mening bör metoderna i tillämpliga delar kunna användas också för ungdomar i ungdomslag. Jag föreslår att tiden i ungdomslag föriängs med i genomsnitt två timmar varje vecka, dock som mest så alt den lotala tiden i ungdomslag blir högst åtta timmar per dag. Del kan vara lämpligt atl förlägga denna tid till fyra timmar varannan vecka som en form av utbildning.

Under den tid ungdomarna deltar i dessa aktiviteter bör utbildningsbidrag utgå. Utbildningsbidraget per timme bör beräknas utifrån antagandel atl fulll utbildningsbidrag motsvarar åtta timmars utbildning. För de ungdomar som har en så lång arbetstid att ytterligare två limmar per vecka inte ryms inom heltidsramen skall enligt mitt förslag arbetsgivaren medge ledighet med full ersättning för att ocksä dessa ungdomar skall kunna delta i jobbsökaraktiviteterna. Dessa aktiviteter skall vara etl led i arbetsförmedlingens kontakter och uppföljning av ungdomar i ungdomslag samiidigi som de skall syfta till alt öka uislussningen av ungdomarna lill den öppna arbetsmarknaden eller få ungdomarna medvetna om brister i sin egen utbildning o.dyl. Det är synneriigen angelägel att uppföljning av ungdomarna i ungdomslag görs på ett effektivt sätt och att alla till buds slående medel utnyttjas. Jag föreslår därför atl dellagande i jobbsökaraktivileter skall vara obligatoriskt och atl arbetsförmedlingen skall kunna återkalla anvisningen till arbete i ungdomslag för de ungdomar som avvisar deltagande i dessa jobbsökaraktivileter.

Dessa aktiviteter skall givetvis inte enbart genomföras för dem som är i ungdomslag. Metoden bör vara ett inslag också i arbetsförmedlingens arbete innan någon placeras i ungdomslag.

För att kunna genomföra denna utbildning på ett bra sätl behöver arbetsförmedlingen särskilda resurser i form av handledare. Jag bedömer att resurser molsvarande 150 handledare bör tillföras arbetsförmedlingen för

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   111

detta ändamål. Jag beräknar kostnaderna för hela förslagel lill 53 milj. kr., varav 35 milj. kr. avser utbildningsbidrag som till viss del finansieras över anslaget B 4. Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag och till viss del genom arbetsgivaravgifler. Medel för handledare har jag beräknat under anslaget B 1. Arbetsmarknadsverkels förvaltningskostnader.

Jag vill i det här sammanhanget ta upp frågan om möjligheten att slussa ut ungdomarna ur ungdomslagen med hjälp av rekryteringsstöd. I anledning av regeringens ekonomisk-politiska proposition, m.m. (prop. 1984/85:45) har riksdagen beslulal om omfattande åtgärder för långtidsarbetslösa för alt underlätta för en hårt drabbad gmpp på arbetsmarknaden. Det förslag som jag nyss har lämnat om utsträckt lid och jobbsökaraktivileter bör leda till att ungdomarna i ungdomslagen snabbare kommer ut på den öppna arbetsmarknaden eller i någon annan åtgärd. Dessulom har del i Göteborgsstudien framkommit alt ungdomar i ungdomslag är "välanpassade arbetsvilliga ungdomar som snabbi anpassar sig lill arbetsplatsen." Del bör alltså kunna gå atl placera ungdomar i arbete pä den ordinarie arbetsmarknaden ulan särskilt ekonomiskt slöd lill arbetsgivarna. Jag kan dock tänka mig enstaka fall där rekryteringsstöd är etl lämpligt instrument för att få ul ungdomarna på ett vanligt arbete. Jag tänker t. ex. på ungdomar som närmar sig 20 år och har funnits i ungdomslag en längre tid. Det bör således enligi min mening finnas möjlighel alt i enskilda fall ulnyttja rekryteringsstöd för ungdomar i ungdomslag.

Anvisningstiden

Frågan om anvisningstidens längd - dvs. den tid som förmedlingen har för atl pröva andra lösningar - har bl. a. behandlats i SINOVA: s rapport där man menar att ulplacering av ungdomar i ungdomslag snarare sker som en första än en sisla åigärd. Enligt Göteborgsstudien placerades ungdomar i ungdomslag relativt lättvindigt till att börja med men en förändring till det bättre har gradvis skett.

Del är enligt min mening svårt att generellt säga hur lång anvisningsliden bör vara. Samtidigt som arbelslöshetstiden inte får bli för lång måste arbetsförmedlingen ges tillfälle atl pröva andra åtgärder. Del väsentliga får inle vara hur lång lid som förflyter innan placering sker i ungdomslag utan alt arbetsförmedlingen hela tiden aktivt arbeiar med de unga. Om den aktiviteten är hög är del ingen nackdel om placering i ungdomslag sker efter få dagar. Del av mig nyss redovisade förslagel om jobbsökaraktivileter syftar till atl öka arbetsförmedlingens insatser. Jag är mol den här bakgrunden inte beredd all förorda en förlängd anvisningstid.

Jag är samiidigi angelägen om att ungdomarna i ungdomslag följs upp pä ett bra sätt och atl arbetsförmedlingen hela tiden prövar ungdomarnas möjligheter atl få ett arbele eller erbjudas nägon annan arbetsmarknadspolitisk åigärd. Jag föreslär därför, delvis i enlighel med Göteborgsstudiens förslag, att arbetsförmedlingen skall upprätta individuella planer för de

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   112

ungdomar som har varit i ungdomslag en längre tid. Med längre lid avser jag här fyra mänader. Undomar i ungdomslagen är en heterogen gmpp med olika behov och förutsättningar. Av planen skall bl.a. framgå vad som krävs för den enskilde unge för att han eller hon skall komma ut på den ordinarie arbetsmarknaden.

Arbetstiden

När det gäller arbetstiden i ungdomslagen framgår det av AMS rapport att 14% av ungdomarna arbetar heltid. Det framgår vidare av AMS redovisning att benägenheten att akfivt söka arbele kan sammanhänga med ungdomarnas arbelslid, dvs. benägenheten att söka arbete är mindre om man arbetar på heltid i ungdomslaget än om man arbetar deltid. Denna uppfattning stöds också av SINOVA. Enligt min mening är det mindre troligt att benägenheten att söka annat arbete skulle minska väsentligt om arbetstiden utökades. A andra sidan skulle en utvidgning medföra väsentligt ökade statsfinansiella åtaganden. Samtidigt är jag övertygad om att intentionen med ungdomslagen, att ge ungdomarna arbetslivserfarenhet samt att fungera som ett socialt skyddsnät, väl kan uppfyllas inom ungefär den ram för arbetstiden som lagen har i dag. Mitt tidigare förslag om utbildning i form av jobbsökaraktivileter innebär ju också i realiteten en betald förlängning av tiden i ungdomslag med i genomsnitt två timmar per vecka.

F. n. kan kommunerna utsträcka arbetstiden för ungdomar i ungdomslag på egen bekostnad i vissa fall. Det gäller när den unge är underhållsskyldig, när det finns starka personliga skäl eller när det finns praktiska hinder mot avbrott i arbetet. Del kan finnas ytterligare skäl för atl i vissa fall utsträcka tiden. Jag tänker framför allt på ungdomar som uppbär socialt bidrag frän kommunen. Enligt min mening bör kommunen få utsträcka tiden i de fall man finner detta adekvat och därvid är överens med berörda fackliga organisationer. En ytterligare generell förlängning av tiden i ungdomslag är jag inte beredd att förorda bl.a. mot bakgrund av de resultat som har framkommit i utvärderingen.

Möjligheten till arbete på heltid i ungdomslag genom ungdomsplats

Gällande regler om möjligheten att arbeta heltid i ungdomslag innebär att ungdomar som vid anvisningen till ungdomslaget på annat sätt än genom arbete i ungdomslag, uppfyller arbets- och medlemsvillkoren i en arbetslöshetskassa kan välja att arbeta på heltid. Fr. o. m. den 1 juli 1984 gäller denna möjlighel också för dem som vid anvisningstillfallet endast uppfyller arbetsvillkoret men som under tiden i ungdomslaget också uppfyller medlemsvillkoret. Rätlen för denna gmpp att arbeta heltid i ungdomslag inträder när medlemsvillkoret har uppfyllts. Detta innebär i prakfiken att för att fä rätt att arbeta åtta timmar krävs att arbetsvillkoret är uppfyllt vid inträdet till ungdomslaget på annat sätt än genom tidigare arbete i form av

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   113

ungdomslag samt att ungdomen varit medlem i en arbetslöshetskassa i minst elt år.

Ungdomar under 18 år ingår i del s. k. kommunala uppföljningsansvaret. Detla innebär alt sådana ungdomar bl.a. kan anvisas ungdomsplals. En sådan anvisning fär vara högsl sex mänader med möjlighet till förlängning med ytterligare fem månader. Ca 30000 ungdomar per år är placerade i ungdomsplats.

Arbetsvillkoret i en arbetslöshetskassa kan f. n. alltså upparbetas inom ramen för skolans uppföljningsansvar för ungdomsplats. Under förutsättning all medlemsvillkoret i kassan också uppfylls fär ungdomarna frän ungdomsplats med nuvarande ordning rätl att arbeta åtta limmar i ungdomslaget om den åtgärden blir aktuell.

En upparbetad rätt lill kassaersältning via ungdomsplals medför alt ersättningen frän arbetslöshetskassa vid arbetslöshet utgår med 100 kr. per dag. Detta kan jämföras med ersättningen vid heltidsarbete i ungdomslag, f. n. ca 240 kr. per dag.

En grundläggande tanke bakom lagen om ungdomslag är atl de ungdomar som är berältigade till någon form av kontant stöd vid arbetslöshet skall erbjudas en meningsfull sysselsättning i slället för att enbart uppbära arbetslöshetsersättning. Lagen om ungdomslag har därför konslmerats så all den ekonomiska ersättningen i ungdomslagen i stort sett skall motsvara den kontanta ersättningen som den unge annars skulle ha fåll.

Alt kunna få rätt att arbeta åtta limmar i ungdomslaget genom arbele på ungdomsplats måste betraktas som orättvist av de kamrater som i stället för att arbeta på en ungdomsplals har gåtl i gymnasieskolan och därmed inle har rätt till mer än fyra timmar i ungdomslaget. I sämsta fall kan detta förhällandet medföra en mycket olycklig styrning frän gymnasieskolan till ungdomsplats. Jag föreslår därför att arbetsvillkoret för rätt alt arbeta åtta timmar i ungdomslag inte kan uppfyllas genom arbete pä ungdomsplats.

Vissa administrativa förenklingar

F.n. ulgår bidrag för administrations- och handledarkostnader med 100 kr. per ungdom och vecka. Det har visat sig atl det är krångligt för arbetsgivaren att utöver lönekostnader också redovisa antalet ungdomar i ungdomslag varje vecka. Ett enklare system vore att adminislrationsbidra-get beräknas med etl visst procentpäslag på lönekostnaden. Jag föreslår mol denna bakgrund att statsbidrag för administrationskostnaderna utgår med 10% av redovisade lönekostnader. Denna förändring innebär inga ökade kostnader utan är enbart av administrativ karakiär.

Jag har slutligen ytteriigare ett förslag till förenklad hantering av lagen. Enligi ungdomslagen kan kommuner och landstingskommuner som bedriver verksamhet i företagsform inrätta platser i ungdomslag i dessa företag. Då skall enligt nuvarande regler företaget vara arbetsgivare för de ungdomar som får sådana platser. Det har visat sig att det för vissa små företag är 8    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   114

krångligt alt svara upp mol arbetsgivaransvaret. 1 sådana undanlagsfall bör kommunen kunna vara arbetsgivare. Jag föreslår därför alt lagen ändras på denna punkt.

Den fortsatta utvecklingen av ungdomsåtgärder

Som jag tidigare har antytt pågår del en rad insatser riktade till bl. a. 18-och 19-åringar. Avsiklen med dessa är dels att förbättra verksamheten inom ungdomslagen, dels att skapa alternativ till plats i ungdomslag. På några orter, bl.a. i Trollhättan, har således avtal träffals om s.k. indu-slriintroduktion. Mellan parterna inom verkstadsindustrin prövas möjligheter att finna generella lösningar i denna riktning. De centrala parterna på arbetsmarknaden har tagit upp en diskussion kring ungdomsplalserna och möjligheterna att utvidga dessa eller andra alternativ till i första hand 18-och 19-åringar. Hämiöver har TCO lagt fram förslag om inskolningsplatser för att underlätta övergången mellan ulbildning och arbele.

F. n. pågår således ett omfattande utvecklingsarbete kring ungdomsfrågorna och del är min förhoppning atl detta arbete skall kunna fortskrida i snabb takt. Ungdomslagen kommer också noga alt följas framöver. Jag avser att, i samråd med utbildningsministern, vidare bereda bl.a. frågan om samordning mellan de olika ungdomsåtgärderna.

Jag beräknar kostnadema för verksamheten enligt lagen om ungdomslag till sammanlagt 1 233 milj. kr., varav 35 milj. kr. avser utbildningsbidrag som till viss del finansieras över anslaget B4. Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag och fill viss del genom arbetsgivaravgifter. Medlen för handledarkostnader, ISmilj.kr., bör belasta anslagel B 1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader. Medelsbehovet under anslaget B 17. Statsbidrag för ungdomslag beräknar jag lill 1 180 milj. kr.

Mina förslag i det föregående i fråga om jobbsökaraktivileter, uppföljning, utsträckning av arbetstiden och rätt till älta timmars arbete föranleder ändringar i lagen (1983:1070) om arbete i ungdomslag hos offentliga arbetsgivare. Ett förslag till lag om ändring i lagen (1983:1070) om arbete i ungdomslag hos offenlliga arbetsgivare har upprättats inom arbetsmarknadsdepartementet. Förslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som underbilaga 12,2.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen alt

1.        antaga inom arbetsmarknadsdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1983: 1070) om arbete i ungdomslag hos offentliga arbetsgivare,

2.   till Statsbidrag för ungdomslag för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 1 180000000kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   115

B 18. Bidrag till vissa affärsverksinvesteringar

1984/85       Anslag            1 000

1985/86       Förslag           1   000

Anslaget har inrättats fr. O.m. budgetåret 1984/85 (prop. 1983/84: 150 bil. 4, AU 24, rskr 385). Från anslagel skall bekostas lidigareläggningsbidrag till affärsverksinvesleringar utanför statsbudgeten. Anslagel disponeras av regeringen.

Föredragandens överväganden

Anslagel har hittills under innevarande budgetår inte utnyttjats. Anslagel bör föras upp med endasl elt formellt belopp av 1000 kr. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

atl lill Bidrag lill vissa affärsverksinvesteringar för budgelåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

B 19. Medel för Insatser inom malmfältskommunerna

Nyll anslag

1985/86       Förslag         1   000

Riksdagen beslöt (AU 1982/83:24, rskr305) med anledning av regeringens prop. 1982/83: 120 om utveckling i Norrbotten atl inrätta en särskild delegation i malmfälten (Af/ami-LKAB) för särskilda insatser för övertalig personal vid Loussavaara-Kiimnavaara AB (LKAB).

För extra förmedlingstjänstemän, för delegationen och för terminaler och förvaltningskostnader i övrigl under budgetären 1983/84 och 1984/85 beräknades 17,5 milj.kr. och för beredskapsarbeten och projekt (s.k. projektmedel) 262 milj. kr. För utbildningsinsatser, ami-lag m. m. beräknades 28,5 milj. kr. Dessa medel uppfördes pä etl reservationsanslag för budgetåret 1983/84 benämnt B 16. Medel för särskilda insatser för övertaliga inom Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB). Fram t.o.m. den 30 november 1984 har beredskapsarbeten och särskilda projekt beviljats för drygt 180milj. kr. Delegationens verksamhet upphör den 30 juni 1985.

Jag föreslår att de medel för förmedlingstjänstemän m. m. som kan finnas kvar den 30 juni 1985 får användas även under budgetåren 1985/86 och 1986/87 för en fortsatt anställning av den extra förmedlingspersonal som finns inom de ordinarie arbetsförmedlingsdislrikten i Gällivare och Kimna och vars lönekostnader nu belastar de av mig tidigare nämnda 17,5 milj. kr. Totalt avses 20tjänster lill en kostnad av 3 milj. kr. per år.

I malmföltsutredningens betänkande (Dsl 1984:9) Framlid i malmfälten föreslås alt Af/ami-LKAB skall ges en förlängd tid för sitt arbete samt få ett vidgat arbetsområde.

Med tanke på den slora betydelse som den s. k. malmfältsdelegationen har och har haft för att hjälpa de övertaliga vid LKAB och för att initiera

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   116

och ta till vara utvecklingsprojekt föreslår jag att en ny organisation, med delvis ny sammansättning och inriktning, inrättas fr. o. m. den 1 juli 1985. Denna nya organisation bör i likhet med den nuvarande ingå i arbetsmarknadsverket. Den bör bestå av en chef, en handläggare och högst två biträden. Verksamheten bör inriktas pä insatser för atl stärka och bredda näringslivet inom malmfältsregionen i linje med vad som bl.a. har föreslagits av malmfältsutredningen. Den nya delegationen bör inte som Af/ ami-LKAB vara fast bunden till LKAB och dess före della anslällda. En viklig del i arbetet bör dock naiurligen bli atl även i fortsättningen skapa varaktiga arbetstillfällen för de personer som tidigare har arbetat inom LKAB. Verksamheten bör inrättas direkt under länsarbetsnämnden i Norrbottens län och fungera längst under liden den I juli 1985 - den 30 juni 1987. Verksamhelen bör bekoslas helt med de medel som kan återstå då den nuvarande malmfältsdelegalionen upphör den 30 juni 1985. Har medlen förbmkals före den 30 juni 1987 skall verksamheten därmed avvecklas.

Ledningen för den nya delegationen bör bestå av högst nio ledamöter representerande berörda parter. Chefen för delegationen skall ingå i ledningen. Det bör ankomma på regeringen alt besluta om den närmare utformningen av organisationen och verksamhetens inrikining. Länsarbetsnämnden i Norrbottens län bör bistå även denna nya delegation med administrativ hjälp.

Jag vill för riksdagen anmäla att regeringen genom beslut den 13 december 1984 har medgivit att högsl I5milj.kr. av de medel som står till Af/ami-LKAB: s förfogande redan under innevarande budgelår fär utnyttjas för utvecklingsprojekt bl.a. i linje med malmfältsulredningens förslag även om före delta anslällda inom LKAB inle kommer alt ingå i projeklen. Bakgrunden till beslutet är att regeringen anser det angelägel atl vissa projekt snabbt kan komma till stånd inom malmfällskommunerna trots att de inte direkt berör före detta anställda inom LKAB.

Hemslällan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslär riksdagen att

1.        godkänna vad jag har förordat i fråga om om extra arbetsförmedlingstjänstemän inom Gällivare och Kiruna arbetsförmedlingsdistrikt,

2.   godkänna vad jag har förordat om en ny organisation för vissa insatser i malmfälten och överföring av medel till denna organisation,

3.   till Medel för insatser inom malmfältskommunerna för budgetåret 1985/86 anvisa etl reservationsanslag av 1 000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   117

B 20. Kostnader för ny organisation för den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen m. m.

Nytt anslag

1985/86 Förslag 925 775 000

Riksdagen har nyligen beslutat (prop. 1984/85:59, AU 9, rskr 101) om ny organisation för den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen att träda i kraft den I januari 1986. Jag har tidigare redovisal detta och beräknat anslagen B 3. Arbetsmarknadsutbildning och B 9. Arbetsmarknadsverket: Inköp för arbetsmarknadsutbildningen lill ell med hälften av helt budgetår upptaget belopp. En organisationskommitté kommer under våren 1985 bl.a. överväga och lämna förslag till anslagskonslruktion och medel för verksamhelen. Jag avser atl under hösten I9S5 återkomma till regeringen med förslag lill riksdagen i nämnda avseenden. I avvaklan härpå bör formellt elt anslag föras upp i statsbudgeten med ell belopp som moisvarar återstående hälfter av anslagen B 3. Arbelsmarknadsulbildning och B9. Arbetsmarknadsverket: Inköp för arbetsmarknadsutbildningen. Beslutet om ny organisation innebär vidare atl SÖ inte längre skall vara den centrala myndigheten för arbetsmarknadsutbildningen. Huvuddelen av SÖ:s nuvarande arbetsuppgifter inom arbetsmarknadsutbildningen övergår till den nya organisationen fr.o.m. den 1 januari 1986. Av de resurser som SÖ utnyttjar för arbetsmarknadsutbildningen bör några tjänster få behållas av SÖ för kursplanearbeie för arbetsmarknadsutbildningen. Förslag till SÖ: s resurser för kvarvarande arbetsuppgifter liksom belräffande vilken redovisningscentral som skall anlitas för den nya organisationen kommer att lämnas av organisationskommittén. I avvaktan på sådant underiag föreslår jag nu att till anslaget förs ett belopp om 6 192000 kr. från anslaget B I. Skolöverstyrelsen under åttonde huvudtiteln. Beloppet motsvarar hälften av SÖ: s helårskostnader för 61 tjänster vid styrelsen som i dag utnyttjas för den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen saml vissa förvaltningskostnader. Beloppet kan dock komma alt justeras när organisationskommittén har lämnat sina förslag. Jag har i dessa frägor samrålt med statsrådet Göransson.

Jag avser vidare återkomma till regeringen med förslag till riksdagen angående lokaliseringen av den cenirala AMU-myndigheten.

Mol bakgmnd av vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen

alt till Kostnader för ny organisation för den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 925775000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   118

C. ARBETSLIVSFRÅGOR

C 1. Arbetsmiljö — Tillsyn och forskning

Nyll anslag som ersätter de under budgetåret 1984/85 upptagna anslagen C 1. Arbetarskyddsstyrelsen och C 3. Yrkesinspektionen.

1983/84       Utgift         291 695 784(1)

1984/85       Anslag        270   620 000(1)

1985/86      Förslag      274 067 000

(1) Omfattar utgifter/anslag för arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen samt utgifter/kostnader för arbetarskyddsstyrelsens avgiftsbelagda verksamhet.

Arbelarskyddsverket omfattar arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen.

Arbetarskyddsstyrelsen är central myndighet för arbetarskydds- och arbetstidsfrågor och chefsmyndighet för yrkesinspektionen. Styrelsen är vidare landets centrala forsknings- och utbildningsinstitution inom del arbelsmedicinska området.

Arbelarskyddsstyrelsen leds av en styrelse. Den består av generaldirektören, överdirektören och nio andra ledamöter, varav sju representerar parterna på arbetsmarknaden och två är ledamöter av riksdagen. I verksstyrelsen ingår också två personalföreträdare. Inom styrelsen finns tre avdelningar, nämligen tillsynsavdelningen, forskningsavdelningen och administrativa avdelningen.

Till arbetarskyddsstyrelsen är knuten en arbetstidsnämnd, som består av generaldirektören eller överdirektören, chefen för arbelstidsbyrån, en tjänsteman som generaldirektören utser samt sex andra ledamöter som representerar parterna på arbetsmarknaden.

Yrkesinspektionen utövar tillsyn över efterlevnaden av arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftningen m.m. samt - inom sitt verksamhetsområde -produktkontrollagstiftningen. Inspektionen svarar även för tillsyn enligt vägarbetstidslagstiftningen.

Yrkesinspektionen är uppdelad på 19 distrikt. I varje distrikt finns en yrkesinspektionsnämnd, vilken beslår av distriktschef och åtta andra ledamöter som bl. a. representerar parterna på arbetsmarknaden.

Arbetarskyddsverket kommer enligt förslag i årets budgetproposition all fr. o. m. budgetåret 1985/86 tilldelas anslag i programtermer. Följande programindelning föreslås gälla för verkel.

1.     Tillsyn

2.     Forskning och utbildning

Arbetarskyddsverkets verksamhet under programmen föreslås finansieras frän ett förslagsanslag benämnt Arbetsmiljö - Tillsyn och forskning.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   119

Program

1984/85 Budget

1985/86 beräknar

Arbetarskydds-

Föredraganden

verket

1. Tillsyn

202 509

000

214 724 000

215 277 000

2. Forskning och

utbildning

101 411

000

105 904 000

106 390 000

Stimma kostnader

303 920

000

320 628 000

321 667 000

Avgår:

Intäkter under program 1

7 210

000

8 140 000

8 140 000

Intäkter under program 2

5 290

000

6 160 000

6 160 000

Inkomster från

arbetarskyddsfonden

33 300

000

32 300 000

33 300 000(1)

Nettoutgift = anslag

258 120

000

274 028 000

274 067 000

(1) Beloppet kommer att justeras med hänsyn till utfallet av arbetarskyddsavgiften

Arbetarskyddsstyrelsen

Åriigen inträffar nära 100000 arbetsolycksfall och anmäls ca 20000 arbelssjukdomsfall. Antalet sjukskrivningsdagar för dessa uppgår lill ca 3 milj. Arbetsskadorna medför ofta lidande och välfärdsföriuster för den enskilde liksom slora kostnader för näringsliv och samhälle. Enligt styrelsens uppfattning måste därför del förebyggande arbetarskyddet intensifieras, vilket ställer ökade krav på arbetarskyddsverket.

Föreskriftsarbetet utgör den tyngsta delen av den centrala tillsynsverksamheten. Delta arbete har under de senaste åren präglats av omarbetning av regelsystemet enligt den tidigare arbetarskyddslagstiftningen. Styrelsen beräknar all detta arbete i huvudsak skall vara slutfört vid årsskiftet 1985/86. Den kraftiga satsningen på omarbetningsprogrammel har medfört att mindre resurser har kunnat anslås till andra delar av den cenirala tillsynsverksamheten. Efter det atl omarbetningsprogrammet har slutförts kommer ett uppdämt behov av kompletterande regler och uppföljningsinsalser av nya och omarbetade författningar atl föreligga. I anslutning härtill krävs handlednings- och informationsmaterial. Metoder för utvärdering av föreskrifternas effekler är under utveckling.

Planeringen för det regionala fillsynsarbetet bygger på den allmänna fömtsättningen atl åtgärder mot skaderisker skall ha prioritet före frågor av komfortkaraktär. Därvid skall en koncentration av lillsynsinsatserna ske till områden där de största riskerna finns för arbetsskador. Åtgärder för alt förebygga belastningsskador av olika slag är fortfarande ett högt prioriterat område. Arbetet härmed bedrivs bl. a. i form av ett riksomfattande tillsynsprojekt, i vilket såväl tillsynsavdelningen som yrkesinspektionen medverkar.

Det regionala tillsynsarbetet kommer även i fortsättningen att inriktas pä att stärka den lokala skyddsverksamheten och främja utvecklingen av en effektiv företagshälsovård. Sä mycket som möjligt av det rutinmässiga skyddsarbetet bör, enligt styrelsens mening, skötas genom lokal skydds-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   120

verksamhet. Ell fortsatt arbele på alt utveckla det sakliga innehållet i yrkesinspektionens främjande av lokall skyddsarbete pågår f. n.

En viktig uppgift för forskningen vid styrelsen är att svara för den långsiktiga kunskaps- och kompetensuppbyggnaden i landet på arbelsmiljöområdet. De resurser som styrelsen disponerar för forskning kan av naturliga skäl inte läcka alla problemområden. Den lyp av forskning som har väsenllig betydelse från hälsosynpunkt måste, enligt styrelsens uppfattning, i första hand prioriteras. Hänsyn måsle tas till såväl skadefrekvens som svårighetsgrad. Följande forskningsområden är särskilt prioriterade: belastningssjukdomar, lungskador på gmnd av luftföroreningar, metoder för testning av cancerframkallande ämnen och ämnen som kan skada foster eller arvsanlag, förändrade krav på människan i samband med införande av ny leknik saml eliminalionsteknik.

Som en följd av den intensifierade produktionen av föreskrifter kommer behovel av informationsinsatser att vara betydligt slörre under de kommande åren. Det är enligt styrelsens uppfattning också angelägel alt genom sådana insatser medverka till att föra ut forskningsresultat i praktisk tillämpning. Styrelsen avser därför att öka utbudet av kunskapssammanställningar avsedda för en breddad avnämarkrets.

Styrelsen konstaterar att hittills genomförda anslagsminskningar har skett utifrån ett relafivt gott utgångsläge. De har också fört del goda med sig att kostnadsmedvetandet inom organisationen har ökat. Styrelsen gör emellertid den bedömningen att det inte längre går att minska kostnaderna och samtidigt bibehålla planerad verksamheisnivå. Det är inte heller möjligl att annat än rent marginellt kompensera ytterligare anslagsminskningar genom en ökad avgiftsbeläggning av verkets tjänster och produkter. Betydande svårigheter finns redan, t.ex. på informationssidan och i fråga om möjlighetema att anskaffa och underhålla vetenskaplig apparatur.

Styrelsen redovisar två budgetalternativ, varav det ena är huvudförslaget. Detta innebär för arbetarskyddsverket en real minskning av anslaget för budgetåret 1985/86 med totalt 5863000 kr. i förhållande till nuvarande anslag.

Enligt styrelsen kommer ett genomförande av huvudförslagel att leda till ytterligare minskningar av personalramama med direkta återverkningar i verksamheten. För att mildra effektema av en sädan resursminskning föreslår styrelsen några tilläggsposter för att tillgodose de mest angelägna behoven inom speciellt utsatta områden. Huvudförslaget tillsammans med dessa tilläggsposter utgör arbetarskyddsstyrelsens budgetförslag för budgetåret 1985/86. Förslaget innebär en uppräkning av anslaget i förhållande till huvudförslaget med 5810000 kr.

1.      Pris- och löneomräkning 15961000 kr.

2.      Kostnaderna för styrelsens avgiftsbelagda verksamhet balanseras av intäkter. För budgetåret beräknas kostnaderna för verksamheten stiga med 1,8 milj. kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   121

3.      Styrelsen planerar alt i projektform utveckla och systematisera de insalser som görs i fråga om kartläggning och analys av olycksfallsrisker. Inledningsvis avses projeklel finansieras med de medel som styrelsen disponerar för särskilda arbetarskyddsprojekt. Styrelsen anser emellertid atl verksamheten efter hand bör finansieras med ordinarie budgetmedel och föreslår alt 500000kr. slälls lill förfogande för projeklel.

4. Innevarande budgetår utgår lill styrelsen efter särskilt beslut av regeringen I milj. kr. ur arbetarskyddsfonden för underhåll av vetenskaplig apparatur. Styrelsen begär atl kostnaderna för service och underhäll av vetenskaplig apparatur finansieras med budgetmedel och yrkar 1 milj. kr. för della ändamål.

5. Styrelsen begär att tillämpningen av huvudförslaget begränsas för yrkesinspektionens del även för budgetårel 1985/86 och föreslår alt 2 milj. kr. tillförs yrkesinspektionen ulöver huvudförslagel.

6. Regeringen godkände i våras huvuddragen i del förslag om utformning och införande av datorstöd för arbelarskyddsverket som styrelsen har redovisat. För budgetårel 1985/86 behövs enligt styrelsen 2310000kr. för investeringen avseende ISA/SARA enligt följande.

a) 2milj. kr. avser den årliga avgiften till statskontoret

b) 250000kr. avser en engångsinvestéring i lerminalbord, belysning
m.m.

c) 50000 kr. avser driftkostnader (papper, magnetmedia m. m.)

d) 10000 kr. avser datakommunikation, dvs. avgifter till televerket för
DATEX-förbindelse mellan styrelsen och pilotdistriktel.

Styrelsen erinrar om att den totala ISA/SARA-budgeten är en paketlösning där kostnader och intäkter balanserar. Detta innebär enligt styrelsens mening att paketet ligger helt utanför det s.k. 2procent-alternativet och således bör behandlas för sig.

Föredragandens överväganden

Regeringens restriktiva budgetpolitik kvarstår. Del innebär för arbetarskyddsverkets del liksom för övriga statliga myndigheter att kravet på fortsatt rationaliserings- och omprövningsarbete ligger fast för att hälla tillbaka utgiftsökningarna. Beräkningen av anslaget till Arbetsmiljö - Tillsyn och forskning har i konsekvens härmed utgått från huvudförslaget. Genom omprioriteringar inom arbetslivsområdet har emellertid vissa resurser kunnat frigöras för insatser inom speciellt angelägna verksamhetsområden.

Verksamhetsinriklad budgetering

Det kärva ekonomiska läget accentuerar behovet av förbättrad information som underlag för planering, prioritering och uppföljning av resursanvändningen mellan olika verksamhetsområden. I 1984 års budgetproposi-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   122

tion framhöll jag atl en viktig utgångspunkt för möjligheten atl effektivt styra verksamheten är ell ulvecklat budgetsystem. Jag nämnde i del sammanhanget att en arbetsgrupp tillsalls inom regeringskansliet för atl bearbeta och vidareutveckla det förslag lill verksamhetsinriklad budgetering som arbetarskyddsstyrelsen redovisat till regeringen.

Arbetsgruppen har under våren 1984 lagt fram förslag till ny verksamhetsstruktur, anslagskonslruktion och inkomsiredovisning för arbetarskyddsverket samt förslag till ny konstruktion för arbelarskyddsfondens bidragsgivning till arbetarskyddsstyrelsen. Riksrevisionsverket, arbetarskyddsstyrelsen, nägra yrkesinspektionsdistrikt och styrelsen för arbelarskyddsfonden har yttrat sig över förslagen. Arbetarskyddsstyrelsen ser posilivt pä huvuddragen i arbetsgmppens förslag. Arbelarskyddsfondens styrelse ifrågasätter de forskningspolitiska effekterna av arbetsgruppens förslag till konstmktion för fondens bidragsgivning lill arbelarskyddsstyrelsen. RRV har inte haft något att erinra mot förslagen.

Arbetarskyddsverkets verksamhetsstruktur

Arbetsgruppens förslag till ny verksamhetsslmktur för arbetarskyddsverket, som jag ansluler mig lill, innebär sammanfattningsvis följande.

Verksamheten delas in i två program Tillsyn resp. Forskning och utbildning. Till programmet Tillsyn hänförs all verksamhel vid styrelsens lill-synsavdelning och yrkesinspektionsdistrikten samt lagbyrån och arbetstidsbyrån inom den administrativa avdelningen. Genom att bilda ett gemensamt program för central och regional tillsyn framhävs verkels myndighetsuppgifter enligt arbetsmiljölagen och de starka samband som finns mellan tillsynsavdelningens verksamhet och yrkesinspektionen.

Programmet Forskning och utbildning omfattar all forsknings- och utbildningsverksamhet inom styrelsens forskningsavdelning inkl. avdelningens medverkan i företagshälsovårdsutbildningen, utbildning inom högskolan, forskamlbildning saml annan extern utbildning. Det omfattar även tillsynsavdelningens och den administrativa avdelningens medverkan i företagshälsovårdsutbildningen. Vidare ingår ulbildningsadministrationen vid utbildningssektionen inom den administrativa avdelningen exkl. koslnaderna för personalutbildningen. Programmet understryker säväl det nära samspelet mellan forskning och utbildning som arbetarskyddsslyrelsens roll som centralt forskningsinstitut inom arbetsmiljöområdet.

Jag delar arbetsgmppens uppfattning att informationsverksamheten och de administrativa funktionerna bör ses som stödfunktioner till den pro-gramlagda verksamheten, vilkas koslnader skall fördelas på resp. program.

De två programmen bör i sin tur delas in i delprogrammen Central tillsyn och Regional tillsyn resp. Forskning och Utbildning. Med hänsyn till att forskamtbildningen är helt integrerad i forskningsverksamheten anser jag att denna utbildning redovisningsmässigt bör hänföras till delprogrammet

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   123

Forskning. En fortsall uppdelning av delprogrammen i mindre delar bör arbelarskyddsstyrelsen svara för. Ett väsenlligt syfte med en sådan uppdelning är all ge verksledning och ansvariga pä olika nivåer lämpliga styrinstrument för planering, budgetering, redovisning samt uppföljning och analys av verksamhelen och dess resultat.

Sammanfattningsvis innebär förslagel lill ny verksamhelsstruktur all arbetarskyddsverkels tvä huvuduppgifter Tillsyn resp. Forskning och utbildning lydligare har markerats. Samiidigi åstadkoms, vilket jag i likhel med arbelarskyddsstyrelsen finner värdefullt, en klarare åtskillnad mellan verkels myndighetsutövande funktion och dess övriga uppgifter.

Anslagskonstmktion

Arbetsgmppen har vidare föreslagit att verket anvisas medel i enlighel med den programstmktur som har redovisats och i form av elt anslag. Jag bilräder även detta förslag. Del innebär alt de under budgetåret 1984/85 upptagna anslagen C 1. Arbetarskyddsstyrelsen och C 3. Yrkesinspektionen slås samman till ett gemensamt anslag benämnt Cl. Arbetsmiljö — Tillsyn och forskning. Det särskilda reservationsanslaget C 2. Arbelarskyddsstyrelsen: Anskaffning av vetenskaplig apparatur berörs inte av förslaget. För att underlätta prioriteringen av resurser mellan programmen kommer jag, vid riksdagens bifall till mina förslag, atl föreslå regeringen att fastställa en ekonomisk plan för arbetarskyddsverket. 1 denna bör anges dels beräknade utgifter/kostnader för de två programmen Tillsyn resp. Forskning och utbildning, dels de samlade medel som beräknas tas i anspråk för finansieringen av programmen. Inkomster av avgifisbelagd verksamhet liksom bidrag från arbetarskyddsfonden skall därvid ses som en del av verkets totala finansiering. En fördel med en sådan konstruktion är, enligt min mening, att den medger överblick över och insyn i de totala utgifter/kostnader som beräknas för resp. program oavsett finansieringskälla.

I likhel med arbetsgmppen anser jag att en minskad detaljreglering av medelsanvändningen i kombination med ökade krav pä resultatredovisning bör eftersträvas. Det ankommer på regeringen att närmare föreskriva om hur anvisade medel skall få användas. Möjlighet att göra vissa omdispositioner mellan programmen bör enligt min mening finnas. Sådana omdispositioner får givetvis inte bli av den omfattningen att statsmakternas intentioner vid medelstilldelningen går förlorade. Jag delar arbetsgmppens uppfattning att arbetarskyddsstyrelsen bör åläggas att i årsbokslut lämna en utförlig motivering i de fall medel har disponerats om mellan de två programmen.

Arbelarskyddsstyrelsen framhåller i sitt remissvar att den flexibilitet som kännetecknar konstruktionen kommer alt underlätta ett rationellt utnyttjande av resurserna. Ett yrkesinspektionsdistrikt understryker emellertid att flexibiliteten i anslagskonstmktionen inle får leda till att den

Prop. 1984/85:100   Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   124

centrala tillsynen prioriteras pä den regionala tillsynens bekostnad. För egen del vill jag därför, i likhet med arbetarskyddsstyrelsen och fiera yrkesinspektionsdistrikt, markera angelägenheten av ett ingående samråd mellan styrelsen och distrikten, bl.a. vid fördelning av tillgängliga medel.

Inkomstredovisning av avgifisbelagd verksamhel

Den inkomslfinansierade verksamhelen vid arbelarskyddsstyrelsen har under senare år ökal i omfattning mätt säväl i procent av styrelsens totala finansiering som i absoluta tal. Verksamhetens andel av total finansiering uppgick budgetåret 1983/84 fill 6,1%. Sex verksamhetsgrenar är f.n. avgiftsbelagda, nämligen forskningsavdelningens uppdragsverksamhet, försäljning av publikationer m. m., eftemtbildning inom företagshälsovården, uttag ur skyddsombudsregistret och ur informationssystemet om arbetsskador (ISA) saml viss provnings- och granskningsverksamhet vid tillsynsavdelningen.

För den avgiftsbelagda verksamheten har hittills gällt en anslagskonstmktion som innebär att inkomsterna av verksamheten redovisas under inkomsttitel på statsbudgeten medan utgifterna förskotteras frän anslaget C 1. Arbelarskyddsstyrelsen. Ell samband mellan inkomster och anslag har fastställts, som innebär alt utgifterna under anslaget fär öka om inkomsterna ökar lika mycket. I en del fall får utgifterna för en verksamhet uppgå till högst en viss andel av inlevererade inkomster. Regeringen har meddelat föreskrifter om hur stor andel av resp. inkomsl som får disponeras.

Arbetsgmppen har övervägt olika system för inkomsiredovisning. Målsättningen har varit att åstadkomma ett system med enhetliga och administrativt enkla regler. Dessulom har ett krav varil att systemet, så långt del är möjligt, skall vara neutralt från siatsfinansiell synpunkt i förhällande till nuläget.

Det system som arbetsgmppen föreslär, och som jag ansluter mig till, innebär att arbetarskyddsslyrelsens rörelseinkomster redovisas mot särskilda inkomstposter under anslaget. Konstmktionen innebär att anslaget Arbetsmiljö - Tillsyn och forskning på statsbudgeten beräknas netto efter avdrag för säväl rörelseinkomsterna under resp. program som inkomsterna från arbetarskyddsfonden, en fråga som jag återkommer till i det följande.

Arbetsgmppen har vidare övervägt förändrade regler för disposition av rörelseinkomsterna. Gmppen har emellertid inte lagt fram något förslag ulan har ansett att frågan bör lösas i samband med 1984 års budgetarbete.

Enligt nuvarande regler för disposition av rörelseinkomster, som regeringen har fastställt, har arbetarskyddsstyrelsen rätt att ta i anspråk 90% av influtna inkomster från forskningsavdelningens uppdragsverksamhet. Inkomster från externt beställda uttag ur skyddsombudsregistret får disponeras av styrelsen i den mån inkomsterna behövs för atl täcka kostnader som kan hänföras direkl till dessa uttag. När det gäller externt beställda

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   125

uttag ur ISA får styrelsen disponera inkomster som svarar mot kostnaderna för dessa uttag samt därutöver högsl lOOOOOkr. för lönekoslnader som kan hänföras till verksamheten. Några molsvarande restriktioner belräffande övriga avgiftsbelagda verksamhetsgrenar har inte fastställts.

1 sitt remissvar på arbetsgmppens rapport understryker arbelarskyddsstyrelsen angelägenheten av att nu gällande restriktioner i fråga om externa uttag ur skyddsombudsregistrel och ur ISA upphävs. Styrelsen anser att det angivna syftet med restriklionerna, nämligen atl begränsa den externa verksamheten, slär i motsättning till syftet med verksamhelen.

För egen del anser jag att enhetliga regler med rätt för styrelsen all ta i anspråk hela inkomsten av avgifisbelagd verksamhet innebär ett posifivt incitament atl bedriva sådan verksamhet. Del innebär också en adminislraliv förenkling i hanteringen. Jag avser därför föreslå regeringen att medge styrelsen rätt atl fullt ut ta i anspråk de inkomsler som inflyter till följd av den avgiftsbelagda verksamhelen saml alt upphäva nuvarande restriktioner beträffande externa uttag ur skyddsombudsregistret och ur ISA. För att täcka vissa av de utgifter för den avgiftsbelagda verksamhelen som finansieras över anslag, l.ex. utnyttjande av utrustning i verksamheten, Ijänsleporto, viss administration etc, föreslår jag atl 400000 kr. räknas av från anslagel.

Arbetarskyddsfondens bidragsgivning

Ur arbetarskyddsfonden utgår årligen bidrag lill verksamhelen vid arbelarskyddsstyrelsen med ett belopp som fastställs av regeringen. Fondens finansiering av styrelsens verksamhel har expanderat kraftigt under senare år. Innevarande budgetår uppgår de sammanlagda bidragen till 42 milj. kr., varav 12,Smilj. kr. avser bidrag till s.k. särskilda arbetarskyddsprojekt och 20,5 milj. kr. avser bidrag lill styrelsens forskningsavdelning främst som kompensation för indragna budgetmedel. Resterande medel utgår som bidrag till kursdeltagare i styrelsens företagshälsovårdsutbildning som ersällning för vissa utgifter och används således inte för alt finansiera arbetarskyddsslyrelsens verksamhel.

Arbetsgruppen anser all den markanta ökningen av bidragsgivning lill arbetarskyddsstyrelsen ur fonden har lett till en svåröverblickbar anslagskonslruktion. Statsmakternas insyn i omfattningen och fördelningen av de samlade medel som styrelsen förfogar över har därmed försvårats. Bl.a. mot denna bakgrund föreslår arbetsgruppen atl bidraget till arbetarskydds-styrelsen ur fonden i fortsältningen skall ulgöra en viss fast procentuell andel av fondens årliga intäkter av arbetarskyddsavgiften. Vid beräkning av denna andel skall del av regeringen ur fonden beviljade beloppet till arbelarskyddsstyrelsen för innevarande budgetår, exkl. medel för utbildning av förelagshälsovårdspersonal, utgöra ingångsvärde, dvs. ca 33milj. kr. Medlen skall anvisas av arbetarskyddsfondens styrelse och inte genom årliga beslut av regeringen. Outnyttjade medel bör enligt förslaget inte få

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   126

reserveras fill efterföljande budgetår utan skall vid budgetårets slut återföras till arbelarskyddsfondens kapitalbehållning.

Arbelarskyddsfondens styrelse framhåller i sitt remissvar all arbetsgruppens förslag bidrar till att ytterligare urholka fondstyrelsens möjligheter alt disponera arbelarskyddsfondens resurser. Samtidigt säger man sig vara helt införstådd med att formerna för nuvarande bidragsgivning lill arbetarskyddsstyrelsen innebär en rad problem som snarast måste lösas. Styrelsen anser sålunda liksom arbetsgmppen atl de nuvarande bidragen bör sammanföras till etl samlat anslag till arbetarskyddsstyrelsen. Den angivna lösningen kan enligt styrelsens mening ytligt sett synas budgeltek-niskl riktig men förefaller från flera synpunkter olycklig. Forskningspoli-tiskt är det en diskutabel ordning eflersom det varken stimulerar till kontakter eller ger fondstyrelsen möjlighet atl i sak bedöma forskningen vid arbetarskyddsstyrelsen i relation till annan forskning inom arbelsmiljöområdet. Mot bl.a. denna bakgmnd bör man enligt fondstyrelsens mening söka finna en lösning som stimulerar till samarbete och effektivt utnyttjande av de begränsade medel som slår till förfogande.

I likhet med arbetarskyddsfondens styrelse anser jag all ett ulvecklat samarbete och samverkan mellan arbetarskyddsstyrelsen och arbelarskyddsfonden är väsentligt för effektiviteten och planeringen av forskningsverksamheten inom arbetsmiljöområdet. Detta samarbete bör enligt min mening kunna utvecklas ytterligare. Det bör kunna ske bl.a. inom ramen för säväl den nyligen inrättade forskningsdelegationen vid styrelsen, i vilken arbetarskyddsfonden finns representerad, som de programgrupper som fonden tillsätter för planering och prioritering av forskningsverksamheten inom olika områden. Den av arbetsgruppen föreslagna konstruktionen för fondens bidragsgivning till arbelarskyddsstyrelsen försvårar enligt min mening inte möjlighelerna att ytterligare utveckla ett sådant samarbete. Samtidigt vill jag i detta sammanhang framhålla att arbetarskyddsstyrelsen under eget ansvar planerar och genomför den forskning som dess styrelse och ledning är överens om. Beträffande den föreslagna bidragsnivån vill jag erinra om att mer än hälften av bidragel utgör kompensation för indragna budgetmedel. Överföringen av dessa medel sammanhänger med att regeringen i det kärva statsfinansiella läge som nu råder valt att värna om att forskningen vid arbetarskyddsstyrelsen filiför-säkras resurser. För egen del ansluter jag mig således till arbetsgruppens förslag till ny konstmktion för fondens bidragsgivning till arbetarskyddsstyrelsen. Förslaget föranleder vissa ändringar i instruktionen för styrelsen för arbetarskyddsfonden. Det bör ankomma på regeringen att vidta dessa ändringar saml att föreskriva om vilken procentandel av fondens intäkter av arbetarskyddsavgiften som skall utgå lill arbetarskyddsstyrelsen.

Arbetsgmppen föreslär vidare att medlen ur fonden till sin huvudpart skall utgöra bidrag till kostnaderna för forskningsverksamheten vid styrelsens forskningsavdelning. Endast en mindre del av medlen skall användas

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   127

för särskilda undersökningar och projekt vid lillsynsavdelningen. Resterande medel skall utgöra en för arbelarskyddsverket gemensam ofördelad reserv som skall kunna användas för snabbi uppkomna eller påkallade utredningsbehov. Förslaget innebär att regeringen i särskilda föreskrifter skall fastställa fördelningen av medlen ur fonden pä programmen Tillsyn resp. Forskning och utbildning saml den del som skall ulgöra en ofördelad reserv.

Arbelarskyddsstyrelsen framhåller i sitt remissvar atl storleken av en verksreserv för särskilda utredningsbehov och andra oförutsedda utgifter lämpligen bör avgöras som etl led i det interna budgetarbetet och inte fastställas i regleringsbrev. Styrelsen för arbetarskyddsfonden ifrågasätter om arbelarskyddsstyrelsen bör ges sä detaljerade riktlinjer för fördelning av medel. Det bör i stället åligga arbelarskyddsstyrelsen alt fastställa hur medlen skall fördelas inom verket och för vilka forskningsprojekt och undersökningar dessa skall utnyttjas.

För egen del delar jag arbetarskyddsstyrelsens och styrelsens för arbetarskyddsfonden uppfattningar i denna fråga. Som jag lidigare har nämnl bör en slrävan vara alt så långt del är möjligt minska detaljregleringen vid medelstilldelningen. Jag vill i detta sammanhang understryka vikten av att styrelsen i sin verksamhetsberättelse redovisar hur tilldelade medel har utnyttjats. Detta bör utgöra en tillfredsställande möjlighet till insyn i och kontroll av medelsanvändningen. Huvudprincipen bör dock enligt min mening vara att medel ur arbetarskyddsfonden även i fortsättningen skall användas för forsknings- och utredningsverksamhet.

Utvärdering av forskningsverksamheten

Forskningsavdelningen vid arbetarskyddsstyrelsen har under våren 1984 initierat en utvärdering av den samlade forskningen inom avdelningens olika ämnesområden med avseende på såväl kvalitet som relevans. För granskning och bedömning av forskningen har ett antal oberoende experter frän bl.a. de övriga nordiska länderna anlitats. Jag anser detla initiativ värdefullt. Angelägenheten av att sådana utvärderingar genomförs har senast framhållits i regeringens proposition (1983/84:107) om forskning. Arbetsmarknadsdepartementet har mot den bakgrunden beviljat arbetarskyddsstyrelsen etl bidrag om högsl lOOOOOkr. för ifrågavarande utvärdering. Resultatet av utvärderingen skall redovisas till arbetsmarknadsdepartementet våren 1985.

Utvärderingen bör enligt min mening kunna ge värdefull vetenskaplig kritik och stimulans. Den bör ocksä kunna tjäna som underlag för prioritering och siyrning av forskningsverksamhetens inriktning på sikt och därmed bli ell viktigt inslag i den långsiktiga strategiska forskningsplaneringen, t. ex. inom ramen för forskningsdelegationens uppgifter pä detta område.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   128

Konsekvensbeskrivningar vid författningsarbete

Regeringen tillkallade i december 1983 en särskild arbetsgrupp med uppgifl atl gå igenom den slatliga normgivningen genlemol näringslivel, den s. k. normgmppen.

Förutom översyn av enskilda förfailningsomräden arbetar normgruppen också med mera långsikliga frågor, l.ex. hur föreskrivande myndigheler bättre skall kunna beräkna konsekvenserna av sina föreskrifter. Som elt led i detta arbete har gmppen låtit ett konsultförelag i samarbete med arbetarskyddsstyrelsen göra en förstudie i syfte att lägga fram förslag lill hur arbetet med konsekvensbeskrivningar inom styrelsen skall kunna ulvecklas och effektiviseras.

Studien har resulterat bl. a. i förslag om atl utvärdera några författningar inom skilda områden, ta fram kravspecifikation avseende konsekvensbeskrivningens form och innehåll, utarbeta metod vägledning, inrätta en särskild rådgivningsfunktion inom styrelsen för dessa frågor m. fi. förslag.

Arbetarskyddsstyrelsen är ålagd atl utarbeta konsekvensbeskrivningar som ett led i författningsarbetet. Konsekvensbeskrivningar utgör ett viktigt underlag för beslut om nya eller förändrade författningar. Mot den bakgmnden är del enligt min mening angelägel alt arbelel med konsekvensbeskrivningar bedrivs systematiskt och på en hög ambitionsnivå. Jag bedömer därför det påbörjade arbetet med att vidareutveckla konsekvensbeskrivningar inom styreisen som synnerligen värdefulll. Utöver att underlätta bedömningen av effekter av olika författningar lorde genomarbetade konsekvensbeskrivningar även kunna tjäna som underlag för styrelsens interna planering och prioritering av författningsarbetet.

Arbetarskyddsstyrelsens budgetförslag

Jag övergår nu till alt behandla arbetarskyddsslyrelsens budgetförslag.

Som jag tidigare har nämnt godkände regeringen våren 1984 huvuddragen i de förslag om utformning och införande av en samordnad lösning för ISA och SARA som arbetarskyddsstyrelsen redovisat till regeringen. Systemförslaget med lokala datorer pä yrkesinspektionen och med kommunikationsvägar till en central dator på styrelsen skall möjliggöra ett effektivt informationsutbyte mellan styrelsen och yrkesinspektionen. Systemet syftar dels till att förbättra förutsättningarna för tillsynsarbetet såväl regionalt som centralt, dels till att ge bättre underlag för forskningen.

Den sammanlagda nettokostnaden för genomförandel av ISA/SARA har nuvärdesberäknats till ca 25 milj. kr. Beräkningen omfattar investeringskostnader, årliga driftkostnader under älta är samt projektkostnader för del fortsatta utvecklings- och genomförandearbetet. Av arbetarskyddsstyrelsens redovisning framgår att merkostnaderna för ISA/SARA balanseras genom en rationaliseringsvinst motsvarande ca 35 årsarbetskrafter. Kalkylen fömtsätter emellertid att vinsten budgetmässigt realiseras vid driftstart.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   129

Samtidigt kan konstateras att rationaliseringsvinsterna inte uppstår förrän det totala ISA/SARA-systemet är i operativ drift, vilkel enligt styrelsens beräkningar kan ske tidigast våren 1987. Det slutliga genomförandet skall enligt regeringens beslut föregås av bl. a. en ulvärdering i form av provdrifl vid ett pilotdistrikt inom yrkesinspektionen.

Vissa kostnader för ISA/SARA inträffar före den egentliga driftstarten. Främsl gäller detta den årliga avgiften till statskontoret för investeringen. Denna utgift uppkommer i takt med upphandlingen.

Budgetåret 1985/86 har styrelsen för första gången att erlägga avgift fill statskontoret. Jag föreslår därför att arbelarskyddsstyrelsen tilldelas 2milj. kr. för detta ändamål. Vid min medelsberäkning har jag dämtöver tagit hänsyn till styrelsens behov av medel för vissa ytterligare kostnader till följd av ISA/SARA. Jag har beräknat detta medelsbehov till 310000kr. Dessa medel är bl.a. avsedda för atl täcka kostnaderna för en engångsinvestéring i terminalbord, vissa driftkostnader och avgifter för dalakommunikation.

Det är enligt min mening angelägel alt de rationaliseringsvinster som ISA/SARA-systemet väntas medföra också kan uppnås. Jag avser därför föreslå regeringen att ge styrelsen i uppdrag att senast i samband med anslagsframställningen för budgetåret 1987/88 inkomma med en plan som visar hur de beräknade rationaliseringsvinsterna skall kunna tillgodogöras budgetmässigt i samband med att systemet tas i bmk.

Det är angeläget att den regionala tillsynsverksamheten upprätthåller en hög ambitionsnivå och att yrkesinspektionen lever upp till de ökade krav som ställs på dess tjänster. De två senaste åren har styrelsen erhållit viss kompensation i förhällande fill huvudförslaget vid beräkning av anslaget till yrkesinspektionen. Med hänsyn därtill har personalramen för yrkesinspektionen kunnat hällas relativt oförändrad. Jag anser att yrkesinspektionen även för budgetåret 1985/86 bör tillföras vissa medel utöver huvudförslaget för i första hand den inspekterande personalen. Jag har beräknat denna kompensation till 2milj. kr. Dessa medel har kunnat frigöras genom omprioriteringar inom arbetslivsområdet.

Arbetarskyddsstyrelsen har begärt vissa budgetmedel dels för ett projekt avseende kartläggning och analys av olycksfallsrisker, dels för service och underhåll av vetenskaplig apparatur. Dessa insatser finanseras innevarande budgetår med medel som regeringen ställt till styrelsens disposition ur arbetarskyddsfonden. De begärda budgetmedlen skall ersätta nuvarande finansiering. Enligt min mening bör nämnda insatser även i fortsättningen kunna finansieras inom ramen för befintliga medel. Bidraget ur arbetarskyddsfonden bör därvid ses som en del av arbetarskyddsverkets totala finansiering. Det innebär att detta bidrag — även om del i första hand skall användas för forsknings- och utredningsverksamhet - inle i övrigt skiljer sig från ordinarie budgetmedel.

Arbetarskyddsstyrelsen har redovisat förslag fill lokalbesparingar som 9   Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   130

kommer att föranleda hyresreduceringar på drygl I milj. kr. budgetåret 1985/86. Besparingarna har godkänts av byggnadsstyrelsen. Arbetarskyddsstyrelsen bör få tillgodoräkna sig denna besparing. Jag har tagit hänsyn till detta vid min medelsberäkning.

Beräkningen av det totala medelsbehovet under detta anslag framgår av programsammanställningen.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.   godkänna den av mig förordade anslagskonstruktionen för och
finansieringen av arbetarskydds verket,

2.   till Arbetsmiljö — Tillsyn och forskning för budgetåret 1985/86
anvisa ett förslagsanslag av 274067000 kr.

C 2. Arbetarskyddsstyrelsen: Anskaffning av vetenskaplig apparatur

1984/85 Anslag   2 000 000 1985/86 Förslag 3 000 000

Från anslaget bestrids arbetarskyddsstyrelsens utgifter för anskaffning av vetenskaplig apparatur, vilkas anskaffningsvärde överstiger 80000 kr. Annan utrustning anskaffas med anlitande av resp. programanslag.

Arbetarskyddsstyrelsen

Mot bakgmnd av de omfattande behoven av nyanskaffningar samt ersättning av försliten vetenskaplig utmstning räknar styrelsen med att 1984/85 års anvisade medel kommer att förbrukas i sin helhet innevarande budgetär. Styrelsen beräknar medelsbehovet för budgetåret 1985/86 till 3 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Arbetarskyddsstyrelsen har under senare år tilldelats särskilda medel för anskaffning av modem vetenskaplig apparatur. Detta har varit en fömtsättning för många forskningsinsatser och för att hälla forskningen på en hög vetenskaplig nivå. Det är därför enligt min mening angeläget alt investeringsnivån för vetenskaplig apparatur även fortsättningsvis kan upprätthållas. Detta innebär att medel för såväl nyanskaffningar som ersättningsinvesteringar bör tillgodoses. Anslaget bör, enligt min mening, under de kommande fem åren finansieras med medel ur fonden för arbetsmiljöförbättringar.

Fonden, som förvaltas av kammarkollegium, inrättades för att täcka statens ekonomiska åtaganden för garantilän för arbelsmiljöförbättringar, s. k. AG-lån. De statliga utgifterna bestod urspmngligen av räntekostnader för de två första åren för varje lån, administrationskostnader samt garan-fiinfrianden i de fall ett företag inte klarade sina amorteringar. AG-lånen kunde tecknas fram till december år 1978. Det statliga garantiåtagandet

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   131

avsåg lån pä högst sju års löptid, vilket innebär alt staten fortfarande har garantiåtaganden för de län som tecknades är 1978 och som ännu inte har slutamorterats. Den 30 juni 1984 uppgick de utestående garantierna till sammanlagt 36,7 milj. kr. Vid samma tidpunkt var fondens tillgångar drygt 131 milj. kr. Inga kostnader för räntor och administration återstår att betala. Riksdagen har tidigare bemyndigat regeringen att ur fonden få disponera högst 15 milj. kr. för utveckling av ADB-verksamheten vid arbetarskyddsstyrelsen. Den 30 juni 1984 hade 3,9milj. kr. utanordnats till styrelsen. 1 prop. 1984/85:89 om företagshälsovård och arbetsanpassning föreslås att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att ur fonden för arbetsmiljöförbättringar få disponera högst 250000 kr. för informationsinsatser i samband med genomförandet av förslagen i propositionen.

Det står nu klart att fonden, även om alla innestående garantiåtaganden skulle behöva infrias, kommer att ha betydande tillgångar kvar när dess garantiåtaganden och övriga uppgifter har fullgjorts. I samband med att fonden i propositionen (1975:66, SoU 16, rskr 191) om stimulansåtgärder för arbetsmiljöförbättringar föreslogs inrättas anförde föredraganden att eventuellt kvarstående medel skulle användas för andra insatser inom arbetsmiljöområdet. Att tillgodose arbetarskyddsstyrelsens behov av investeringar i mer kostnadskrävande vetenskaplig apparatur är enligt min mening en sådan insats, för vilken fondens medel kan utnyttjas. Eftersom det är angelägel alt arbetarskyddsstyrelsen tilldelas medel för investeringar i vetenskaplig apparatur över statsbudgeten, bl.a. med hänsyn till vikten av riksdagens insyn i verksamheten, anser jag att medlen från fonden bör överföras till statsbudgetens inkomsttitel och sedan anvisas styrelsen över detta anslag. Fonden för arbetsmiljöförbättringar har byggts upp genom att en förhöjd arbelarskyddsavgifi pä 0,03% togs ut för åren 1976, 1977 och 1979. Det torde därför enligt min mening vara mest naturiigl att medlen förs till statsbudgetens inkomsttitel Lagstadgade socialavgifter: Inkomster av arbetargivaravgifter till arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhet. Jag föreslår att 3 milj. kr. årligen, i fem år, förs över från fonden till statsbudgetens inkomsttitel. Det bör ankomma på regeringen att föranstalta om dessa ärliga överföringar. Genom detta förfaringssätt skapas ett motsvarande utrymme för ett budgetanslag under fem år.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.        godkänna de av mig föreslagna åriiga överföringarna om 3000000 kr. i fem år från fonden för arbetsmiljöförbättringar till statens inkomstbudget,

2.   till Arbetarskyddsstyrelsen: Anskaffning av vetenskaplig apparatur för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 3000000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   132

C 3. Yrkesinriktad rehabilitering

1983/84

Utgift

472 075 000(1)

Reservation

18 924 000

1984/85

Anslag

479 340 000(1)

1985/86

Förslag

507 399 000

(1) Häri ingår medel för förvaltningskostnader som fr.o.m.   budgetåret 1985/86 beräknas under anslaget B 1.   Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader.

Från anslaget finansieras anordnande och drift av arbetsmarknadsinstitut (Ami) samt metodutveckling, forskning och personalutbildning inom den yrkesinriktade rehabiliteringen.

Yrkesinriktad             1983/84 rehabilitering            Utgift

1984/85 Anvisat

Beräknad ändr

ing 1985/86

AMS

Föredraganden

Yrkesinriktad rehabilitering 464 278 Förvaltningskostnader(1)       7 797

472 075

000 000 000

469 610

9 730

479 340

000 000 000

-1- 18 231 000 -t-   436 000 - 18 667 000

-)- 37 789 000

9 730 000

4- 28 059 000

(1)   Förvaltningskostnaderna behandlas fr.o.m.   budgetåret 1985/86 under anslaget B 1.   Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader.

AMS Arbetsmarknadsinstitut

AMS mål är att skapa en basorganisation med elt Ami i varje arbetsförmedlingsdistrikt. AMS föreslår därför en fortsatt etappvis utbyggnad av Ami-organisationen med sammanlagt sex nya arbetslag, ett i vardera av Kristianstads, Värmlands, Örebro och Västerbottens län samt två i Malmöhus län. Kostnaden beräknas till 3,9milj. kr. Dessutom hemställer AMS om att de tillfälliga förstärkningar som tillförts Norrbottens län i form av extra arbetslag till Piteå och Kalix blir permanenta. Kostnaden beräknas till 1,3milj. kr.

Ami: s metodik med omfattande företagskontakter har gett resultat i form av prövningsplatser och lediga jobb. Metodiken medför mycket resor. Kostnadsökningen för resor beräknas till 700000kr. Ami:s lokalbestånd behöver genom ny- eller ombyggnad anpassas till beslutad organisation och metodik. Under budgetåret 1985/86 beräknas tio institut fiytta in i nya lokaler. Kostnaderna för utmstning av dessa beräknas uppgå till lOmilj. kr. Som en följd av att Ami-organisationen nu är i det närmaste fullt utbyggd är möjligheten att anställa vikarier mycket begränsad, samtidigt som behovet är oförändrat. AMS begär därför medel för att anställa vikarier på tjänster som ur skyddsaspekt måste hållas bemannade. Kostnaden beräknas till 9milj. kr.

Enligt AMS beräkningar behöver åriigen ca 10% av institutens maskinutmstning förnyas. Kostnaden uppgår till 5 milj. kr.

Kostnaderna för utbildningsbidrag vid nuvarande bidragsnivå för 21000 inskrivna med ett genomsnittligt utbildningsbidrag på 725 kr. per vecka och

Prop. 1984/85:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   133

en genomsnittlig inskrivningstid på tolv veckor beräknas lill 182 milj. kr. AMS hemställer atl utbildningsbidraget för inskrivna vid Ami, som har en dagpenning på 185 kr. höjs till 200kr., vilket medför en kostnadsökning med 2,5 milj. kr.

AMS föreslår hell utbildningsbidrag för vissa f.d. deltidsarbetande vid arbetsmarknadsutbildning. Merkostnaderna vid motsvarande tillämpning vid Ami är försumbara.

AMS utredning om Ami med särskilda resurser (Ami-S) beräknas enligt AMS lämna etl organisationsförslag under hösten 1984. Under uppbyggnadsperioden kommer den nya organisationen att behöva tillföras ytterligare medel för att snabbi finna former för att hjälpa de sökande med de största behoven. Under budgetåret 1985/86 behövs dessutom slora utbildningsinsatser för personalen. Ami: s arbetslag bedriver alll mer verksamhet utanför instituten i form av särskilda insatser riktade mol olika målgrupper, t.ex. ungdomar, invandrare, anställda vid nedläggningshotade förelag m. fl. Detta har slagit väl ut. AMS avser därför alt under budgetårel 1985/86 på försök i lio län bedriva en verksamhet med flexibla arbetsformer, där även den gemensamma personalen lägger en större tonvikt på insatserna före inskrivning vid Ami. För att få etl snabbt genomslag i förändringsarbelet krävs medel till personalutbildning, dvs. för arbetsmetodikseminarier, organisationskonsulter m. m.

För att åstadkomma bättre samverkan mellan arbetsförmedlingen och Ami kommer planeringsgrupper för samplanering och uppföljning att bildas. Också arbetsformerna kommer att ses över. Vidare kommer man att pröva en mer flexibel organisation genom att ett arbetslag vid Ami arbetar mot en sektion eller ett kontor inom arbetsförmedlingen eller genom att variera personalsammansättningen i etl arbetslag.

För att intentionerna i AMS serviceprogram skall kunna förverkligas behöver, enligt AMS, personalen få ett verksamt slöd bl. a. i utbildning av olika slag. Personalutbildningen bör därför ges tillräckligt ekonomiskt utrymme för att möjliggöra en snabb spridning av ny metodik inom organisationen, framhåller styrelsen.

Totala kostnaden för personalutbildning och metodutveckling inom Ami beräknas till 11 milj. kr. Totalt begär AMS 498milj. kr. för anslaget enligt huvudförslaget eller 532,5 milj. kr. enligt alternativ II.

Föredragandens överväganden

Jag har tidigare behandlat vissa förslag från omsorgskommittén. Denna har också tagit upp vissa frågor rörande arbetsmarknadsinstitutens verksamhet. Delvis gäller förslagen områden, där myndigheten själv beslutar, t.ex. inskrivningstider vid Ami och ökad samverkan mellan Ami och omsorgerna. Jag har noterat beträffande det sistnämnda förslaget att det har fått ett posifivt gensvar frän AMS. I sitt remissyttrande över kommit-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   134

tens förslag uttalar styrelsen att sådan samverkan bör ingå i länsarbetsnämndemas verksamhetsplanering.

Omsorgskommittén har vidare föreslagit att arbetskonsulenter vid arbetsmarknadsinstitut med särskilda resurser för vissa handikappgmpper (Ami-S) skall ha specialläramlbildning. Hithörande frågor har behandlats i samband med att Ijänstema inrättades. Eftersom Ami-verksamhelen inle är utbildning, finns enligt min mening inte skäl att läramtbildning skall vara behörighetskrav för tjänster inom verksamheten. I likhet med kommittén anser jag att det är angeläget att det finns kunskap om flerhandikappades situation och fömtsättningar och om hur dessa sökande bäst kan stödjas. Detta bör emellertid inte föranleda att organisationen utökas med ytterligare tjänster med sådan inriktning. I detta sammanhang kan jag dock meddela atl AMS f. n. utreder olika möjligheter att omfördela och decentralisera resurser, som nu finns vid Ami-S. Avsikten är att fler orter så småningom skall få tillgång till sakkunskap om specifika handikapp.

Riksdagen har beslutat (prop. 1979/80: 100, bil. 15, AU 21, rskr 197) om grunder för ersättning fill ledsagare till handikappad i samband med inställelse vid arbetsmarknadsinstitut eller utredning om fömtsättningarna för yrkesinriktad rehabilitering. Jag har erfarit att det i vissa fall finns behov av att lämna sådan resekostnads- och traktamentsersättning saml ersättning för föriorad arbetsinkomst under något längre tid. Detta gäller i de fall en ledsagare till en handikappad person deltar i träningen av den handikappade i syfte att kunna fortsätta träningen efter det att den handikappade har skrivits ut från Ami. Jag förordar därför att ersättning av angivet slag skall kunna lämnas till ledsagaren under upp till tio dagar i sådana fall.

Jag övergår nu till min medelsberäkning för den yrkesinriktade rehabiliteringen under budgetåret 1985/86.

I syfte att begränsa underskottet i statens budget har alla myndigheter ålagts att som ett huvudförslag redovisa ett alternativ som innebär en tvåproceniig minskning av medel för verksamheten, efter uppräkning med hänsyn till pris- och löneutveckling. Minskningen motiveras av de rationaliserings- och effektiveringsvinster som bör gå att hemföra även i offentlig verksamhet. Tillämpad på verksamheten med yrkesinriktad rehabilitering skulle detta innebära en minskning av medlen för budgetåret 1985/86 med 10163000 kr.

För budgetåret 1985/86 bör dock verksamheten tillföras medel motsvarande den tväprocentiga minskningen. Denna ålerföring av medel har möjliggjorts genom omprioriteringar. Effektivitetsförbättringar vid Ami bör kunna innebära att fler arbetshandikappade ges möjlighet att få yrkesinriktad rehabilitering och vägledning under budgetåret. Som jag har anfört vid min behandling av anslaget B 1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader bör dock Ami-organisationen ingå i underlaget för den långsiktiga neddragningen av arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader, som jag har förordal.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   135

Jag förordar vidare att anslaget för budgetåret 1985/86 tillförs 9350000 kr. för utgifter som sammanhänger med atl ett antal institut flyttar till nya lokaler.

AMS förslag om ytteriigare resurstillskott för utbyggnad av Ami- organisationen är jag med hänsyn till det statsfinansiella läget inte beredd att biträda. AMS har ocksä begärt särskilda medel till kostnader för vikarier, utbyte av maskinutmstning och resor. Dessa utgifter får dock som hittills bestridas inom ramen för de medel som anvisas till löne- och driftkostnader.

Jag har beräknar lönekostnaderna för Ami-organisationen till 322028000kr. (-1- 19304000kr.), inberäknat L-ATF-medel med 3260000 kr. För lokaler och värme beräknas 110639000 kr. (-1- 7049000kr.). Medel till administrations- och driftskostnader inkl. städning beräknas till 57623000kr. (-I-3645000kr.). Till metodutveckhng beräknar jag 2 483 000 kr. (-I-322000 kr.) och lill personalutbildning 5276000kr. (-1-630000kr.).

Jag har vid min medelsberäkning tagit hänsyn till att den del av de gemensamma förvaltningskostnaderna för arbetsmarknadsverket som innevarande budgetår belastar anslaget, fr.o.m. budgetåret 1985/86 beräknas under anslaget B 1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader.

Sammantaget beräknar jag för budgetåret 1985/86 till anslaget Yrkesinriktad rehabilitering 507399000kr. (-F 28059000kr.).

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1.   godkänna de riktlinjer för ersättning till ledsagare till handikap
pad som jag har förordat,

2. till Yrkesinriktad rehabUitering för budgetåret 1985/86 anvisa ett
reservationsanslag av 507399000 kr.

C 4. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning

1983/84    Utgift            2 261 809 000   (1)

1984/85    Anslag          2 337 188 000   (1)

1985/86    Förslag        2 691 714 000

(1) Häri ingår medel för förvaltningskostnader som fr.o.m.   budgetåret 1985/86 beräknas under anslaget B 1.   Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader.

Anslaget Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning omfattar Arbetshjälpmedel åt handikappade, Näringshjälp och Anställning med lönebidrag.

prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   136

1983/84 Utgift

1984/85 Anslag

1985/86 Beräknad ändring

AMS         Föredraganden

Särskilda åtgärder

för arbetsanpassning och

sysselsättning:

Arbetshjälpmedel åt

handikappade Näringshjälp (1) Anställning med lönebidrag Förvaltningskostnader(2)

89 157

2 144 902 27 846

000

000 000

119 000

2 190 408 27 780

000

000 000

+    31 500 000 -t- 21 760 000

4- 452 692 000 -(- 360 546 000 -1-    459 000 - 27 780 000

2 261 809

000(3)

2 337 188

000

-F 484 651 000 -1- 354 526 000

(1) Kostnader för Näringshjälp bestrids av medel som anvisas under Arbetshjälpmedel åt handikappade.

(2)    Förvaltningskostnaderna behandlas fr.o.m.   budgetåret 1985/86 under
anslaget B 1.   Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader.

(3)    Anslaget har krediterats med 95 500 kr.   som avser reglering av
tidigare åtaganden.

Arbetshjälpmedel åt handikappade omfattar bidrag till arbetsbiträde, särskilda anordningar på arbetsplatsen, speciella arbetstekniska hjälpmedel samt bidrag och lån till motorfordon. Bidrag till arbetsbiträde skall göra det möjligt för handikappade att med hjälp av biträde kunna utföra i stort sett normala arbetsinsatser. Till arbetsgivare som anställer handikappade utgår bidrag för särskilda anordningar på arbetsplatsen som möjliggör och underlättar arbetet för den handikappade personen. Om särskilda skäl föreligger kan bidrag lämnas även för personer som blivit handikappade sedan de anställts. Bidrag utgår även till handikappade företagare eller fria yrkesutövare samt i samband med praktisk yrkesorientering för handikappade ungdomar. Bidrag kan lämnas till handikappad för inköp av speciella och nödvändiga arbetstekniska hjälpmedel som arbetsgivaren normalt inte tillhandahåller. För att möjliggöra för handikappade att få sin utkomst av arbete eller förvärva utbildning med yrkesinriktning lämnas bidrag fill anskaffning av motorfordon.

Näringshjälp i form av bidrag eller lån skall ge handikappad, medelålders, äldre eller långfidsarbetslös arbetssökande, för vilken det inte finns nägon annan lämpligare åtgärd, som arbetsförmedlingen kan vidta, möjlighet att starta ell förelag, eller beträffande handikappad, att på vissa viUkor fortsätta sädan verksamhet. Som förutsättning gäller att personen i fråga inte kan erhålla lämpligt arbete på den reguljära arbetsmarknaden men kan driva egen verksamhet och därigenom helt eller delvis få sin utkomst.

Anställning med lönebidrag är en stödform, som syftar till att stimulera arbetsgivare att bereda anställning åt arbetshandikappad för vilken andra åtgärder inte lämpligen kan vidtas för att underlätta en arbetsplacering.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   137

AMS

Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning

För budgetåret 1983/84 anvisades till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning 1990milj. kr. Dämtöver har styrelsen disponerat vissa reservationsmedel och haft regeringens medgivande lill visst överskridande av anvisade medel. Utgifterna uppgick enligt AMS till 2 261,8 milj. kr.

Arbetshjälpmedel åt handikappade och Näringshjälp. För budgetåret 1983/84 anvisades 101 milj. kr. till Arbetshjälpmedel åt handikappade. Utgifterna uppgick till 89 milj. kr. Under budgetåret 1985/86 väntas antalet bidrag till arbetshjälpmedel ät handikappade öka med ca 9%. Ökningen beräknas kosta 11 milj. kr. Ökningen inkluderar kostnader för ökal antal beslut om näringshjälp.

Den övre gränsen för bidrag till arbetsbiträde bör enligt AMS höjas till 30000kr, vilket skulle innebära en utgiftshöjning med 2milj. kr. Förslaget motiveras med att stödet bör anpassas efter lönekostnadsulvecklingen om inle det arbetsmarknadspolifiska värdet av stödformen skall försämras. AMS föreslår vidare en försöksverksamhet där några företag med flera gravt handikappade anställda ges bidrag till hela kostnaden för assistent/arbetsbiträde. Försöket skulle enligt AMS kunna klarlägga om hindren för att anställa gravt arbetshandikappade i högre grad finns i kringfunktioner än i den faktiska arbetsuppgiften. Kostnaden för försöksverksamheten beräknas till 1,5 milj. kr.

Ny teknik med bl.a. mikrodatorer som arbetstekniska hjälpmedel ger möjlighet också för personer med svårare handikapp att klara av ett arbete. Kostnaden för sådana hjälpmedel kan uppgä till 100000 - 125000kr. Den ram om 500000 kr. som AMS har för beslut om bidrag överstigande 50000kr. begränsar antalet beslut till fem till tio per år. AMS bedömer all det ärliga behovet motsvarar ca 50 beslut och föreslår en omprövning av begränsningen.

Kostnadsutvecklingen för särskilda anordningar på arbetsplatsen, särskilt på byggnadssidan, medför behov av att höja bidragsnivån från 50000kr. till 70000kr. Kostnaden för en sådan höjning beräknas till 4milj. kr.

Villkoren för bidrag till motorfordon åt handikappade behöver förbättras. På gmnd av de ökade bilpriserna har AMS i allt större omfattning accepterat inköp av begagnade bilar, trots att köpet innebär ett risktagande för den handikappade. En dyrbar installation av anordningar på en begagnad bil kan också visa sig vara en dålig affär, om bilen inte håller beräknad tid. AMS föreslår att bidraget fill köp av bil höjs från 30000kr. fill 45000kr. och all inkomstgränsen för bidrag höjs lill 70000kr. Koslnaden beräknas fill 13 milj. kr.

Anställning med lönebidrag. För Anställning med lönebidrag för budget-

Prop. 1984/85:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   138

året 1983/84 anvisades I862,9milj. kr. Därutöver har AMS disponerat 58 milj. kr. av reservationsmedel och erhållit regeringens medgivande atl överskrida anslagsposten med 242 milj. kr. Utgifterna uppgick till 2144,9milj. kr. Under budgetåret 1985/86räknar AMS med i genomsnitt ca 41 000 personer anställda med lönebidrag.

Enligt AMS bör det nyligen införda introduktionsstödet och det reformerade lönebidraget kunna leda till att fler handikappade kan beredas arbete på den öppna marknaden. Framför allt ger introduklionsstödet ökade möjligheter till arbete för de gravt handikappade. Det finns dock, enligt AMS, skäl att öka den antalsmässiga kvoten för anställningar med lönebidrag vid stadiga myndigheter m.fl. En ökning med I 000 platser fill 7200 ökar anslagsbehovet med 1 lOmilj. kr.

Vidare föreslår styrelsen att en lönebidragsanställd som gått över i reguljär anställning skall kunna återgå till lönebidragsanställning om arbetsförmågan försämras. En sådan regeländring beräknas innebära en kostnad av 3 milj. kr.

Den särskilda utbildningen av arbetsledare vid arbetsplatser med personer anställda med lönebidrag föreslås få fortsätta. Medelsbehovet beräknas till 500000kr.

Anslagsbehovet 1985/86 uppgår till 2821,8milj. kr., varav 2643,1 milj. kr. för Anställning med lönebidrag.

Föredragandens överväganden

Arbetshjälpmedel åt handikappade och Näringshjälp

AMS har bl.a. föreslagit höjda bidrag till arbetsbiträde och särskilda anordningar på arbetsplatsen samt ökade möjligheter att i särskilda fall bevilja bidrag till speciella arbetstekniska hjälpmedel med belopp som översfiger den normalt gällande högstgränsen 50000 kr.

Bl.a. mot bakgmnd av att bidraget till arbetsbiträde höjdes så sent som den 1 juli 1984 är jag inte beredd att biträda det förstnämnda förslaget. Däremot finner jag det angeläget att svårt handikappade personers möjligheter att förvärvsarbeta inte skall hindras av att arbetsmiljön inte i tillräcklig utsträckning kan anpassas efter deras fömtsättningar och behov. Jag förordar därför att AMS i särskilda fall skall kunna medge att, för gravt handikappade personer, bidrag till särskilda anordningar på arbetsplatsen skall kunna beviljas med högre belopp än 50000 kr. Jag biträder också AMS förslag om att ett högre bidrag än 50 000 kr. i större omfattning än f. n. skall kunna lämnas till arbetstekniska hjälpmedel.

Mina förslag om bidragen till arbetstekniska hjälpmedel och särskilda anordningar på arbetsplatsen skall också ses mot bakgmnd av vad dataeffektutredningen har anfört om insatser för att förbättra arbetslivssituationen för handikappade med hjälp av datatekniken. Utredningen har föreslagit att ett särskilt utvecklingsprogram skall inrättas för att göra

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   139

datatekniken tillgänglig för handikappade. Ett sådant projekt bör i huvudsak kunna finansieras av etablerade finansiärer av forskning och utbildning. Särskilda medel bör dock, enligt utredningen, anvisas för att bygga upp och samordna programmet i inledningsskedet.

Dessa frågor har ocksä tagits upp av AMS. I en skrivelse den 2 november 1983 har styrelsen föreslagit särskilda resurser för atl bygga upp organisation och former för teknikupphandling av mikrodatorer som hjälpmedel åt handikappade. Enligt AMS förslag skulle Handikappinstitutet tilldelas sådana resurser.

Under våren 1984 har frågan behandlats av en arbetsgmpp, där bl.a. AMS, Handikappinsfitutet, styrelsen för teknisk utveckling (STU) och statskontoret har ingått. Arbetsgruppen har föreslagit ett teknikupphandlingsprojekt, lett av en upphandlingsgmpp med företrädare för AMS, Handikappinstitutet, STU och statskontoret. Vid behov skulle ytterligare intressenter kunna adjungeras.

Statskontoret och Handikappinstitutet har yttrat sig över AMS skrivelse. De förordar i princip ett projekt av det slag som den nämnda arbetsgmppen har föreslagit.

Ny teknik — bl. a. mikrodatorer - kommer att få stor betydelse för handikappades möjligheter att förvärvsarbeta. Genom en effektiv upphandling kan samhället göra betydande besparingar. Som statskontoret har framhållit i sitt remissyttrande, finns ocksä en slor internationell marknadspotential för produkter av detta slag. Regeringen har därför genom beslut den 13 december 1984 tilldelat AMS medel för att inleda ett projekt inom detta område.

Jag har inte beräknat särskilda medel för de merkostnader som kan uppstå till följd av mina förslag om att bidragen fill hjälpmedel och anordningar i vissa fall bör kunna beviljas med mer än 50000 kr. De måste finansieras genom omprioriteringar inom ramen för anslagna medel. Till ledning för verkets prövning av ärenden rörande arbetshjälpmedel åt handikappade vill jag erinra om atl bidrag till särskilda anordningar på arbetsplatsen, som avser redan anställda, enligt gällande regler skall lämnas endast om det finns särskilda skäl. Detsamma bör gälla för dem som arbetar i egen rörelse. Vidare bör man, enligt min mening, kunna använda sig av möjligheten att lämna ett reducerat bidrag i de fall anordningen eller hjälpmedlet medför effektivitetsförbättringar i verksamheten. Bidrag i samband med inplaceringar av sökande med svåra arbeishandikapp bör prioriteras i första hand.

Enligi AMS bör 1,5 milj. kr. avsättas för försöksverksamhet, där några företag med flera gravt handikappade anställda ges bidrag med hela lönekostnaden för ett arbetsbiträde. Enligt min bedömning bör så kunna ske redan nu inom ramen för de regler som gäller för bidraget till arbetsbiträde, under fömtsättning att tillräckligt många handikappade anställda omfattas av biträdeshjälpen. Det finns således inga hinder för att kostnaderna för

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   140

biträde ät exempelvis fyra gravt handikappade lämnas med fyra gånger del maximala bidraget 25000kr., om biträdeshjälpen åt de enskilda arbetstagarna medför motsvarande merkostnader för arbetsgivaren.

I syfte att underlätta för handikappade att förvärvsarbeta eller skaffa utbildning med yrkesinriktning lämnar samhället stöd till handikappades bilinnehav. Genom arbetsmarknadsverket lämnas inkomstprövat bidrag och lån för att skaffa fordonet. Vidare lämnas bidrag med hela kostnaden för den utmstning som behövs för att den handikappade skall kunna använda bilen. Det sistnämnda bidraget påverkas inte av den handikappades inkomst eller eventuella förmögenhet. Ulöver det bilstöd som arbetsmarknadsverket administrerar ges också vissa skattebefrielser m. m. för handikappades bilinnehav. Handikappade kan således vid köp av ny bil få ett bidrag motsvarande försäljningsskatten på motorfordon. De erhåller vidare befrielse från den årliga vägtrafikskatten samt ett årligl bidrag för skattekostnaden för 700 liter bensin, s. k. bensinbidrag. Avdrag för samtU-ga bilkostnader utöver karensbeloppet om 1000kr., fär göras vid inkomsttaxeringen. Vidare kan merkostnader för bil beaktas vid beräkning av handikappersättning.

Bilstödskommittén lade i ett betänkande (SOU 1982:44) Nytt bilstöd ät handikappade fram förslag bl. a. om ändrat huvudmannaskap och en vidgad mälgmpp för stödet. Kommitténs förslag har tidigare denna dag behandlats av chefen för socialdepartementet. Han har därvid betonat, att goda möjligheter till förflyttning har stor betydelse för handikappade och att tillgängliga resurser inom detta område måste satsas på färdtjänsten, riksfärdtjänsien och det arbetsmarknadspolitiskl motiverade bilstödet.

Beträffande det arbetsmarknadspolitiska bilstödet kan jag konstatera att dess betydelse nu främst ligger i att det finansierar hela merkostnaden för att handikappanpassa bilen. Bilstödet är också av särskild betydelse för dem som skall påbörja yrkesutbildning, yrkesinriktad rehabilitering eller anställning, dvs. för de nyfillträdande på arbetsmarknaden. Däremot medför de nu gällande inkomslgränserna för stödet att handikappade, som är etablerade på arbetsmarknaden, som regel inte kan komma i fråga för bidrag och lån fill inköp av bil utan enbart till särskild handikapputmst-ning. De till bilstödet kopplade skatteförmånerna tillkommer alla utan inkomstprövning inom den berättigade personkretsen och utgör ett viktigt driftstöd till handikappade för innehav av bil.

Genom omprioriteringar och besparingar till förmån för handikappområdet har i budgetarbetet skapats utrymme för en förbättring av det arbetsmarknadspolifiska bilstödet. På gmnd härav förordar jag att bidraget till anskaffning av bi! höjs med 5000 kr. till 35000 kr. Vidare bör inkomstgränserna ändras, så att helt bidrag kan lämnas vid inkomster understigande 60000 kr. per år. Reducerat bidrag bör kunna beviljas vid inkomster mellan 60000 kr. och 75999 kr. Möjligheten att erhålla bidrag till anskaffning av motorfordon föreslås således upphöra först vid inkomster om 76 000 kr. per

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   141

år och däröver. F.n. upphör möjligheten att fä helt bidrag redan vid inkomster om 39000 kr och möjligheten lill reducerat bidrag slutar vid en inkomst om 55000kr. Under budgetåret 1983/84 beviljades kompletlerande räntefrilt lån till 82 personer, som hade beviljats reducerat bidrag. Koslnaden för lånen uppgick till ca 1 milj. kr. Mot bakgmnd dels av den minskade betydelse lånet har fått, dels av den uppräkning av bidrag och inkomstgränser som jag nu förordar, föreslår jag atl lånemöjligheten slopas fr.o.m. budgetåret 1985/86. Jag beräknar att kostnadema för bilslödet under budgetårel 1985/86 kommer alt uppgå lill 42 milj. kr.

Det sammantagna medelsbehovet för Arbetshjälpmedel åt handikappade beräknar jag till 140760000 kr. (-(-21 760000 kr.). Kostnader för näringshjälp skall bestridas från anslagsposten. Jag har därvid räknat med att försöksverksamheten med näringshjälp åt långtidsarbelslösa skall fortsätta i samma omfattning som f. n.

Anställning med lönebidrag

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1983/84:122, AU 19, rskr322) genomfördes en viss reformering av lönebidraget den 1 juli 1984. Bl.a. tillkom ett introduktionsbidrag med 90% av lönekostnaden under upp till 960 timmar vid anställning av arbetshandikappade. Ett särskilt lönebidrag infördes för att öka möjligheterna för sökande med svära arbeishandikapp att få en anställning. Fr.o.m. budgetåret 1984/85 gäller också att lönebidrag med 100% eller 90% till statliga myndigheter resp. allmännyttiga organisationer skall avse anställning av personer med svårare arbeishandikapp.

Vid utgången av budgetåret 1983/84 sysselsattes 36902 personer, varav 15 746 kvinnor, med hjälp av lönebidrag. Detta innebär en nettoökning med 757 personer under budgetåret. Av de anställda med lönebidrag var 6417 anställda hos statlig myndighet eller därmed jämställd institution. Allmännyttiga organisationer hade 11 164 anställda med lönebidrag. 8491 personer var sysselsatta hos kommuner, landsfing och affärsdrivande verk. Samtidigt fanns 10830 anslällda hos enskilda företag.

AMS har föreslagit en utökning med ytterligare 1 000 lönebidragsplalser hos statliga myndigheter, försäkringskassor och andra arbetsgivare, som far hela lönekostnaden täckt genom bidraget. Jag är inte beredd att biträda förslaget. Däremot räknar jag med en fortsatt ökning av antalet anställda med lönebidrag hos övriga arbetsgivare.

Vidare föreslär AMS att den som har haft en anställning med lönebidrag, men övergått till anställning utan sådant bidrag, åter skall kunna omfattas av bidrag, om arbetsförmågan försämras. I likhet med AMS anser jag att en sådan möjlighet kan underlätta att en anställning med lönebidrag övergår i reguljär anställning. Elt lönebidrag bör därför kunna vara vilande under en tidsperiod upp till tre år. Bidragsgivningen bör kunna ätempptas,

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   142

om den anställdes arbetsförmåga försämras under perioden. När bidraget åter börjar ulgå skall bidragsnivän bestämmas med hänsyn tagen till den tid under vilken bidraget tidigare har lämnats. Enligt min bedömning kommer den här föreslagna ordningen inte att medföra ökade kostnader för lönebidrag.

I samband med att riksdagen beslutade (prop. 1979/80:4, AU 9, rskr 116) om vissa ändringar i 33 § lagen (1974:12) om anställningsskydd, infördes en möjlighet för arbetsgivare att fä lönebidrag för en anställd, som återgår i arbete efter att ha uppburit helt sjukbidrag enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Som ett villkor för bidrag gäller emellertid att arbetsgivaren skall anställa en annan arbetshandikappad inom sex månader.

Om ett lönebidrag är fömtsättningen för att en person skall kunna återgå i arbete efter att ha uppburit helt sjukbidrag bör detta inte vara avhängigl av om arbetsgivaren kan anställa ytterligare en arbetshandikappad. Detta villkor torde heller inte ha nägon nämnvärd betydelse för arbetshandikappade sökandes möjligheter att få arbete. Jag förordar därför att kravet på att en annan arbetshandikappad skall ny rekryteras tas bort.

AMS påbörjade under 1970-talet en försöksverksamhet med utbildning av arbetsledare m.fl. på arbetsplatser med anställda i halvskyddad sysselsättning. Syftet med försöksverksamheten var att integrera kunskap om arbeishandikapp i den reguljära utbildningen av arbetsledare. Utbildningen har senare inriktats på personalrekryterare och arbetsmiljöansvariga inom företagen. I prop. 1984/85:89 om företagshälsovård och arbetsanpassning har bl. a. vissa frågor rörande utbildning i arbetsanpassnings- och rehabiliteringsfrågor behandlats. Vidare har förslag lagts fram om utbildning av arbetsförmedlingens personal med anledning av den delvis förändrade inriktning som anpassningsverksamheten föreslås få. Jag har därvid förordat att 425000 kr. skall disponeras för sådan utbildning.

För Anställning med lönebidrag beräknar jag 2550954000 kr. (-1-360546000 kr.).

Under anslaget beräknade medel för budgetåret 1985/86 uppgår därmed fill 2691714000kr. (-f 354526000kr.). Medel till arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader har jag behandlat redan tidigare.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen att

1.   godkänna vad jag har anfört om bidrag till Arbetshjälpmedel ät
handikappade och om Anställning med lönebidrag,

2.   till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning
för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av
2691714000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   143 C 5. Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag

1983/84    Utgift            2 532 000 000

1984/85    Anslag          2 721 000 000

1985/86    Förslag        2 822 000 000

Från anslaget utgår bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag dels för täckande av underskottet i verksamheten vid verkstäderna för skyddat arbete, dels för investeringar.

Beräknad ändring 1985/86

1984/85              Stiftelsen                  Föredraganden

Samhällsföretag

Driftbidrag                      2 388 000 000         -(- 182 000 000       -I-   103 000 000

Bidrag till fastig
hetsfonden                      318 000 000          -I-    33 000 000        4-       3 000 000

Ägartillskott för

investeringar                15 000 000               -h    60 000 000        -         5 000 000

2   721   000 000              -h 275 000 000        4-   101 000 000

Stiftelsen Samhällsföretag

Samhällsföretagsgruppen skall genom avlönat arbete ge en trygg och meningsfull sysselsättning åt de arbetshandikappade som inte kan få arbete på den reguljära arbetsmarknaden.

Samhällsföretagsgmppen bedriver verksamhet i 340 verkstäder fördelade på 219 kommuner. Företagsgmppen prövar konlinueriigt behov av och möjligheter fill förändringar i verkstädernas lokalisering med hänsyn till arbetsmarknadspolitiskl behov samt ekonomiska fömtsättningar. För budgetåret 1985/86 kan förutses sammanläggningar av verkstäder, där detta kan ske utan men för den sociala måluppfyllelsen.

Verksamheten är huvudsakligen inriktad pä industriell produktion med ett flertal av industrins branschområden representerade. För budgetåret 1984/85 beräknas ca 65% av gmppens fakturering avse underleveranser och legotillverkning till övrig svensk industri. Andelen exportförsäljning i egen regi beräknas uppgå till ca 14%, vartill kommer indirekt export genom underleveranser till övrig svensk exportindustri av ungefär samma omfattning.

Samhällsföretagsgruppen består av 24 regionala stiftelser/företag. Företagsgruppens moderföretag är Stiftelsen Samhällsföretag. Vid Samhällsföretag finns en fastighetsfond som förvaltar hela företagsgmppens fastighetsbestånd. Marknadsföringsbolaget Samhall AB, som är ett helägt dotterbolag lill Samhällsföretag, svarar för samordning av viss försäljning och marknadsföring i huvudsak på exportmarknaden.

De regionala företagen är juridiskt fristående med ansvar - inför Samhällsföretag - för verksamheten inom sitt län. Ijuni 1984 hade stiftelserna ca 30300 anställda, varav ca 25 200 arbetshandikappade och ca 5 100 direkt anställda (tjänstemän, arbetsledare, instmktörer m. fl.). Härtill kommer ca

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   144

300 anslällda vid de verkstäder som drivs av enskilda organisationer och som Samhällsförelag lämnar bidrag till enligt särskilda avtal. Vidare sysselsätts drygt 100 personer vid fyra s. k. inbyggda verkstäder.

Samhällsföretag har, som moderföretag, gentemot staten ansvaret för att företagsgmppens verksamhet bedrivs i enlighet med av riksdag och regering angivna riktlinjer.

Samhällsföretagsgruppen fram t.o.m. 1988/89 - en ekonomisk och sysselsättningsmässig plan

Samhällsföretag fick i maj 1984 i uppdrag av regeringen att utreda möjligheterna att minska behovet av stafiigt bidrag, utöver tidigare avlämnad långtidsbedömning. Utredningen skulle avse perioden t.o. m. budgetåret 1988/89. Uppdraget gavs bl. a. mot bakgmnd av de negativa remissynpunkter som avgavs på rapporten (Ds A 1983:6) Samhällsföretagsgmppens framlida organisation m.m. som en särskild arbetsgmpp inom regeringskansliet hade lagt fram i syfte att minska behovet av statligt bidrag. Regeringen anför i sin uppdragsskrivelse bl. a. att det främsta skälet till att en arbetsgmpp inom regeringskansliet tillsattes var behovet av att överväga ytterligare möjligheter att - inom ramen för gällande arbetsmarknadspolitiska och och sociala mål — kunna minska företagsgruppens behov av bidrag.

Utredningsarbetet har bedrivits i en särskild gmpp där representanter för de regionala företagen och de fackliga organisationerna har ingått vid sidan av Samhällsföretags ledning. Resultatet av det genomförda utredningsuppdraget redovisas i en rapport som överlämnats till regeringen samtidigt med Samhällsföretags anslagsframställning för budgetåret 1985/86.

Samhällsföretag har med anledning av regeringens uppdrag prövat vilka åtgärder som kan vidtas för att minska företagsgmppens bidragsbehov -utöver tidigare avlämnad långtidsbedömning - uttryckt säsom bidrag i procent av arbetshandikappades lönekostnader. En utgångspunkt har därvid varit att företagsgmppens sociala och arbetsmarknadspolitiska måluppfyllelse inte skall förändras samt att den nuvarande företagsindelningen bibehålls.

Samhällsföretags allmänna bedömning är sammanfattningsvis följande

-     redan Samhällsföretags långtidsbedömning ställer stora krav pä resultatförbättrande åtgärder

-     ytterligare bidragsminskning t. o. m. budgetåret 1988/89 mäste i första hand tillgodoses genom intäktsskapande åtgärder och i andra hand genom besparingar i företagsgmppens kapacitetskostnader

-     i allt väsentligt är det fråga om att genomföra samma slag av åtgärder som Samhällsföretag förutsatt i sin långtidsbedömning, men ytterligare resultatförbättringar fordrar än intensivare och snabbare förändringar i bl. a. företagsgruppens stmktur

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   145

-     snabba strukturella förändringar fordrar att kraven på sysselsättningsutveckling begränsas till ca 33 milj. timmar budgetåret 1988/89; ytteriigare anspråk på sysselsättningsökning minskar möjligheterna fill snabba stmkturförändringar och därmed sannolikheten för långsiktiga resultatförbättringar; ett bibehållande av planerad sysselsättningsvolym för budgetåret 1984/85 under perioden fram t. o. m. budgetåret 1988/89 medför å andra sidan svårigheter alt tillgodose statsmakternas förväntningar på sänkt bidragsbehov uttryckt såsom procent av de arbetshandikappades lönekostnader

-     förändringar i behov av direkt anställda bör förenas med en personalpolitik som utmärks av att minskningar i personalbehov huvudsakligen sker i takt med naturlig avgång och posifiva personalutvecklande insatser

-     en ökad och selektiv satsning planeras på de företag som - sett ur företagsgmppens perspektiv - har den bästa potentiella möjligheten till resultatförbättringar

-     resultatförbättringskrav utöver Samhällsföretags förslag i rapporten bedöms inte kunna förenas med en i allt väsentligt bibehållen social och arbetsmarknadspolitisk måluppfyllelse.

De direkla ålgärder Samhällsföretag enligt rapporten avser vidta för atl minska bidragsbehovet är i huvudsak följande

-     intensifierade marknadsansträngningar för atl bl. a. byta ut svag produk-fion samt öka sysselsättningen utanför tillverkningsindustrin

-     förändringar i företagsgmppens produktions- och marknadsstmktur, i riktning mot att söka bättre tillvarata företagsgmppens samlade kompetens och därmed förbättra varje företags konkurrenskraft

-     intensifierad satsning pä export

-     utvidgat samarbete mellan de regionala stiftelserna, säväl kommersiellt som administrativt

-     intensifierad utveckling av system för materialadministration, produktionsstyrning, intern rapportering/redovisning samt för personalplanering

-     vidgat samarbete med reguljära företag

-     intensifierade insatser för utveckling av de anställdas kompetens

-     minskning från budgetåret 1983/84 av antalet direkt anställda med totalt ca 265 årsarbetare genom bl. a. rationalisering, överföring av arbetsuppgifter från direktanställda till arbetshandikappade; förändringen har i huvudsak fömtsätts realiseras genom naturlig avgång samt personalutvecklande insatser för att fillgodose behov av resurser till bristområden

-     minskning av reala fastighetskostnader per timme bl.a. genom viss sammanläggning av verkstadsenheter

-     prioritering av Samhällsföretags stödjande verksamhet till de stiftelser där de väsentligaste möjlighetema till resultatförbättringar bedöms finnas

10   Riksdagen 1984185. I saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1984/85:100   Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   146

-    klarare uttalade prioriteringar i företagsgmppens mål

-    prövning av möjlighetema att lillämpa utsträckt arbetstid, dvs. mer än åtta timmars utnyttjande per dag, vid vissa verkstäder. Samhällsföretag avser vidare att utvidga försöksverksamheten med s. k.

inbyggda verksläder samt pröva "entreprenadverksamhet".

Samhällsföretags bedömning är atl planerade åtgärder kan genomföras med oförändrad social och arbetsmarknadspolitisk måluppfyllelse för företagsgruppen. De ekonomiska målen förutsätter dock gynnsamma konjunkturer och att planerade åtgärder avseende bl. a. strukturförändringar kan genomföras under perioden t. o. m. budgelåret 1988/89.

I rapporten hemställer Samhällsföretag om att

-     sysselsättningsmälet för budgetårel 1988/89 skall utgöra ca 33 milj. timmar

-     bidragel till fastighelsfonden skall utgå beräknat i procent av lönekostnaderna för de arbetshandikappade

-     Samhällsföretag ges en ekonomisk ram för verksamheten t. o. m. budgetåret 1988/89 uttryckt i bidragsprocent i enlighet med följande samt dessutom att ägartillskott utgår med 75milj. kr. per år fr.o.m. budgetårel 1985/86 för bl.a. genomförande av stmkturförändringar.

1983/84

1984/85

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

Driftbidrag(1)

128

124

121

115

111

107

(124)

(119)

(114)

(107)

(101)

Fastig-

hetsfond

19

17

17

17

16

16

Summa

147

141

138

132

127

123

Timvolym

milj.

timmar

29,2

30,0

30,7

31,5

32,3

33,0

(1) Den interdepartementala arbetsgruppens beräkningar vid förändrad regional organisation

-   regeringen uttalar sitt stöd för den allmänna inriktningen av verksamhe
ten som Samhällsföretag redovisar i rapporten

—          bidragsunderlaget i vissa tekniska avseenden förändras.

Den föreslagna förändringen innebär att prestationer som i dag inte beaktas vid beräkning av resultatet skall inräknas. Företagsgruppen sysselsätter nämligen anställda som inte erhåller full lön, utan i stället pension, vilken inte ingår i den bidragsgmndande lönesumman. Motsvarande gäller vid praktiktjänstgöring dä någon lön inte utgår. Dessutom finns det avtalsmässiga hinder för anvisning av arbetshandikappade till tjänstemannauppgifter.

Samhällsföretags anslagsframställning för budgetåret 1985/86

Under senare är har drygt 30000 handikappade varje månad sökt arbete vid arbetsförmedlingarna. Vid det senaste kalenderårsskiftet kvarstod ca

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   147

25000 som arbetssökande. Detta är i stort sett samma antal kvarsläende sökande som de senaste fyra åren. Drygt hälften av dessa var "färdig-ulredda" för arbetsplacering, bl.a. inom Samhällsföretagsgruppen.

Den begränsade sysselsättningsökning som förutses för åren 1984 och 1985 kommer inle att innebära nägon påtaglig lättnad för de mest utsatta grupperna pä arbetsmarknaden. Även om en del av de handikappades behov av arbete förhoppningsvis kommer att kunna tillgodoses med insatser på den reguljära arbetsmarknaden, bl.a. främjandelagen och lönebi-dragsanställningar, kommer behovel av arbetstillfällen inom förelagsgruppen fortfarande alt vara stort under de närmaste åren. Betydande anspråk på arbetstillfällen kommer att ställas framför allt av gmpper med grava handikapp för vilka arbete inom Samhällsföretagsgruppen är det enda alternativet till förtidspension. Exempel på sådana gmpper är missbrukare, vuxna utvecklingsstörda och personer med psykiska handikapp. För den sistnämnda gmppen kommer anspråken att öka i takt med den fortsatta utflyttningen från de slora institutionerna till följd av en förändrad psykiatrisk vård.

Enligt uppgifter från AMS ingår i gruppen arbetshandikappade utan arbete i dag ca 20% som har en bakgrund från annan verksamhet än tillverkningsindustri. Andelen arbetshandikappade med ijänstemannabak-grund som inte är möjliga att placera med lönebidrag, tenderar att öka.

Enligt företagsgruppens bedömning kan således en hög efterfrågan pä arbetstillfällen i företagsgmppen antas bestå, samtidigt som vissa förändringar fömtses vad avser bakgrund och handikapp hos dem som har behov av skyddat arbete.

Företagsgmppens sysselsättningskapacitet med befintliga anläggningstillgångar har av Samhällsföretag bedömts utgöra ca 35 milj. timmar, fömtsatt vissa smärre investeringar i bl.a. personalutrymmen. Genom att tillämpa mer än älta timmars drift fördelad på skift vid vissa verkstäder samt genom utökad försöksverksamhet med s. k. inbyggda verksläder, kan kapaciteten utökas med ytterligare ca 2 milj. timmar. Såväl 35 som 37 milj. fimmar förutsätter dock personalförstärkningar med direkt anställda arbetsledare, marknadsförare m. fl. grupper, jämfört med en sysselsättningsvolym på 33 milj. timmar.

Enligt riksdagens beslut får antalet statsbidragsberättigade arbetstimmar för budgetårel 1984/85 uppgå fill högst 30 milj. Det innebär att sysselsättningsökningen kraftigt begränsas jämfört med lidigare är. För budgetåret 1985/86 föreslår Samhällsföretag - i samråd med AMS - en sysselsättningsökning med 700000 arbetstimmar eller 2,3%.

Samhällsföretag understryker behovel av en successiv regional utjämning av tillgången på arbetstillfällen inom företagsgmppen.

Samhällsföretagsgmppen prioriterar insatser för en ökad övergång till arbete pä den reguljära arbetsmarknaden för anställda handikappade. Även om andelen som fått anställning utanför företagsgmppen ökat sedan

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   148

70-talets slut, bör denna andel ytterligare öka. Av totala antalet anställda under budgetåret 1982/83 fick 1,4% genom arbetsförmedlingen anställning på den reguljära arbetsmarknaden. För budgetåret 1983/84 har motsvarande andel preliminärt beräknats till 1,5%, eller 362 personer.

En ökad övergång till den reguljära arbetsmarknaden beror pä såväl förelagsgruppens egna insatser, arbetsmarknadssituationen, stödet till blivande arbetsplatser och inte minst arbetsförmedlingamas möjligheter att prioritera åtgärder för anställda inom Samhällsföretagsgmppen. Möjlighetema påverkas givetvis också av handikappgraden hos de anställda, särskilt då nyanställda. I takt med att andelen gravt handikappade ökar kan det, enligt stiftelsen, bli svårare att öka övergången till reguljära arbetsmarknaden.

Riksdagen har tidigare ställt sig bakom Samhällsföretags bedömning att omkring 2—4% av de anställda varje år borde kunna fä ett annat arbete. Internt inom företagsgmppen har olika åtgärder vidtagits för atl stimulera till insatser i syfte att nä upp till denna ambition.

Samhällsföretag har såväl tidigare som i den nyligen avslutade effektivitetsutredningen särskilt framhållit att framtida resultatförbättringar i betydande utsträckning måste åstadkommas genom åtgärder som förbättrar intäkterna. Sådana förbättringar bedöms som möjliga utan negativa effekter för den sociala och arbetsmarknadspolitiska måluppfyllelsen.

Många arbetshandikappade har en bakgmnd inom tjänste- och service-sektom, jord- och skogsbmk eller handel. Sysselsättningstillfällen inom andra sektorer än tillverkningsindustrin kan vidare i vissa fall innebära mer lämpliga uppgifter för redan anställda, än de arbetsuppgifter som i dag kan erbjudas.

Samhällsföretags produktion och försäljning skall ske i sund konkurrens med övrigt näringsliv. Stiftelsen har vidtagit en rad åtgärder för att säkerställa att så sker.

Näringsfrihetsombudsmannen (NO) har nyligen i ett beslut angående bl.a. prissättning av fummöbler inom företagsgmppen inte haft något att erinra mot företagsgmppens riktlinjer och principer för kalkylering och prissättning. För att NO framledes inte skall fä anledning att aktualisera åtgärder enligt konkurrenslagen kommer dock ökad uppmärksamhet att ägnas åt prissättningen inom företagsgmppen och att angivna rikfiinjer noggrant efterföljs.

För att undvika en osund konkurrens bör enligt NO den allmänna inriktningen gälla att Samhällsföretagsgmppen avstår från att uppnå en dominerande marknadsställning för att därmed undvika att bli prisledande. Samhällsföretag har redan tidigare konkret omsatt denna princip till handling inom området innemöbler genom beslut om investeringsbegränsning, samtidigt som åtgärder vidtas för att öka exportförsäljningen av berörda produkter.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   149

Medelsbehov

Samhällsföretag har i den tidigare redovisade rapporten gjort en långsiktig bedömning av företagsgmppens lägsta möjliga bidragsbehov utan att de sociala målen åsidosätts. Anslagsframställningen för budgetåret 1985/86 bygger pä denna rapport och dess bedömning av bidragets storiek.

Bidragsbehovet har vidare beräknats efter de principer som riksdagen angivit på gmndval av prop. 1978/79:139 och bygger på följande fömtsättningar och antaganden att

-    den allmänna industrikonjunkturen i Sverige fortsätter atl vara gynnsam

-    kostnadsökningarna för löner, insatsvaror m. m. blir lägre än för de senaste åren

-    det pågående strukturarbetet inom företagsgmppen kan genomföras planenligt

-    den befintliga stiftelseindelningen ligger fast

-    sysselsättningsökningen under budgetåret 1985/86 blir drygt 2%.

Särskilt de två första punkterna är, enligt stiftelsen, av gmndläggande betydelse för beräkningen av rörelseintäkter resp. - koslnader.

Driftbidrag. Behovet av driftbidrag för budgetåret 1985/86 beräknas till 121 % av lönekostnaderna för arbetshandikappade anställda. Bidragsbehovet utgår från ett beräknat rörelseunderskott om 2570milj. kr. enligt följande specifikation. Jämförelse görs med preliminärt utfall för budgetåret 1983/84 resp. budgeten för budgetåret 1984/85.

Budgetår    (milj.   kr.)

1983/84          1984/85        1985/86

(prel.utfall)     (budget)

1

700

-

850

850

-

1

745

-

735

-

600

-

2

230

2

430

-

1

270

1

160

-

2

125

-

850

-

755

-

2

570

2

050

- 1

050

1

000

- 1

935

—

790

-

675

- 2

400

Fakturering Materialkostnader

Förädli ngsvarde

Lönekostnader för arbetshandikappade Lönekostnader för direkt anställda övriga driftkostnader   (netto)

Driftunderskott

Driftunderskott i procent av löne
kostnader för arbetshandikappade                          128 %              124 %            121 %

(1)   Inkl.   det särskilda Malmfältsuppdraget 1984-03-29.

Beräknat driftunderskott för budgelåret 1985/86 innebär en minskning av bidragsbehovet med 7 procentenheter jämfört med preliminärt utfall för budgetåret 1983/84 och med 3 procentenheter jämfört med budgeten för budgetåret 1984/85. Detta motsvarar - räknat i oförändrad sysselsättningsvolym och prisnivå - en resultatförbättring med ca 100 resp. 60milj. kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   150

Beräknad fakturering om 2430milj. kr. budgetåret 1985/86 innebär en ökning med 730milj. kr. jämfört med preliminärt utfall för budgetårel 1983/84 och 380milj. kr. jämfört med budgeten för budgetåret 1984/85. Detta motsvarar en drygl 20-procentig ökning per år. Omkring hälften utgör volymökning. 1 löpande priser beräknas materialkostnaderna öka med 420milj. kr. jämfört med preliminärt utfall för budgetåret 1983/84 och med 220milj. kr. jämfört med budgeten för budgetårel 1984/85. Förädlingsvärdet — dvs. skillnaden mellan fakturering och materialkostnader - beräknas uppgå till 1 160milj. kr., vilket är 310milj. kr. mer än preliminärt utfall för budgetåret 1983/84 och 160milj. kr. mer än budgeten för budgetårel 1984/85. Detta moisvarar ca 17% ökning per år.

Lönekostnaderna för arbetshandikappade beräknas öka med 380milj. kr. jämfört med preliminärt ulfall för budgetåret 1983/84 och med 190milj. kr. jämfört med budgeten för budgetåret 1984/85. Per år blir ökningen ca 10%. Av ökningen på 380milj. kr. svarar sysselsättningsökningen för 90milj. kr. och lönehöjningar för resterande 290milj. kr. Ökningen på 190milj. kr. kan pä samma sätt delas upp i 45 resp. 145 milj. kr. Lönekoslnadsökningarna pä gmnd av ökad sysselsättning motsvarar drygl 2% per är, medan lönehöjningarna motsvarar 7,5-8% per år. Lönekostnader för direkt anställda beräknas öka med 115 milj. kr. jämfört med preliminärt utfall för budgetåret 1983/84 och med 60milj. kr. jämfört med budgeten för budgetåret 1984/85. Dessa ökningar är helt betingade av lönehöjningarna och motsvarar ca 7,5 % per år. Antalet anställda i denna kategori förutses minska något trots volymökningar i produktion och sysselsättning av arbetshandikappade .

Ökningen av de övriga driftkostnaderna beräknas till 155 milj. kr. jämfört med preliminärt utfall för budgetåret 1983/84 och till 80milj. kr. jämfört med budgeten för budgetåret 1984/85. Av dessa kostnader hänförs 60 resp. 30milj. kr. till ökningarna av produktionsvolymen och antalet arbetshandikappade efter avdrag för positiva effekter av ralionaliseringsåtgärder. Resterande 95 resp. 50milj. kr. hänförs till prisstegringar. Driftkostnaderna (lönekostnader för direkt anställda och övriga driftkostnader) per arbetstimme beräknas till 52,3 kr. för budgetåret 1985/86 atl jämföras med 45,7kr. för budgetåret 1983/84 och 48,8kr. för budgetåret 1984/85. Uttryckt i procent av lönekostnader för de arbetshandikappade förutses den hittillsvarande positiva utvecklingen av övriga driftkostnader fortsätta för att budgetåret 1985/86 nå 76%. Budgetåret 1980/81 var molsvarande relationstal 88%.

Bidrag till fastighetsfonden. Samhällsföretag har i tidigare anslagsframställningar beräknat de kalkylmässiga avskrivningarna pä fastighetsbeståndets återanskaffningsvärde i enlighet med de principer riksdagen antagit inför företagsgmppens bildande.

Regeringen har dock beräknat avskrivningarna på fastigheternas anskaffningsvärde, vilket medfört att avsevärt mindre reinvesteringsmedel

Prop. 1984/85:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   151

tilldelats företagsgruppen än vad som krävs för atl bibehålla fastighetsbeståndet med nuvarande standard. Om avskrivningar fortsättningsvis beräknas på anskaffningsvärdena får detta, enligt stiftelsen, lill följd alt andelen egna fastigheter måste minska till förmån för förhyrda lokaler, vilkel på sikt kommer att innebära avsevärt högre kostnader för företagsgruppen med åtföljande ökat bidragsbehov. Samhällsföretag hemställer således att avskrivningarna bör beräknas på fastigheternas återanskaffningsvärde.

Kostnader och intäkter för ianspråktagna (egna och förhyrda) fastigheter beräknas enligt följande:

Milj. kr.

Avskrivningar

176,8

Övriga kostnader (externa hyror, räntor,

fastighetsskatt)

213,3

Intäkter

- 3,8

Summa                                                                                  386,3

Om avskrivningsmedel ej tilldelas företagsgmppen baserat på äteran-skaffningsvärden föreslår stiftelsen att en maximal reduktion med 20% görs av ovan angivna 176,8milj. kr., dvs. ett lägsta tilldelat belopp om 141,4 milj. kr. Minsl denna nivå fömlses erfordras för genomförande av de stmktureringsåtgärder som planeras.

Fastighetskostnaderna beräknas således till totalt 386milj. kr. om avskrivningsmedlen baseras på återanskaffningsvärden, och 351 milj. kr. om reduktion görs. Enligt förslag i den särskilda rapporten beräknas även dessa kostnader som bidrag i procent av lönekostnader för arbetshandikappade. Procentsatsen för fastighetskostnaderna blir dä 20 resp. 17%.

Investeringarna avses lånefinansieras med belopp motsvarande amorteringarna, som beräknas till 76milj. kr.

Ägartillskott för särskilda invesleringar. För att Samhällsföretagsgmppens långsiktiga resultalmål skall kunna uppnås krävs betydande förändringar i företagsgruppens produktions- och marknadsstruktur, vilket i sin tur ställer krav på omfattande investeringar. Detta behov kan inte tillgodoses med ordinarie investeringsmedel, särskilt inte om avskrivningsmedlen ej baseras på fastigheternas återanskaffningsvärde. Ej heller kan under sådana förhållanden önskvärda omdisponeringar av arbetstillfällen genomföras inom och mellan länen, eller erforderliga arbetsmiljöförbättringar. Samhällsföretag har därför räknat med etl behov av ägartillskott med 75 milj. kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   152

Föredragandens överväganden

Samhällsföretag och därefter en arbetsgrupp inom regeringskansliet har prövat möjlighetema att begränsa Samhällsföretagsgmppens bidragsbehov.

Mol bakgmnd av de remissynpunkter som avgavs på arbetsgruppens förslag (Ds A 1983:6) Samhällsföretagsgmppens framlida organisation m. m. uppdrog regeringen i maj 1984 åt Stiftelsen Samhällsföretag att själv utreda möjlighetema att minska behovet av statligt bidrag fram t.o.m. budgetåret 1988/89, utöver tidigare långtidsbedömningar. I uppdraget framhölls att det främsta skälet till att arbetsgmppen inom regeringskansliet tillsattes var behovet av att överväga ytterligare möjligheter att kunna minska företagsgmppens behov av bidrag, allt inom ramen för gällande arbetsmarknadspolitiska och sociala mål. Med hänsyn till det statsfinansiella lägel kvarstår detta motiv.

Jag vill således framhålla att det faktum att arbetsgruppens organisationsförslag nu inte genomförs inte innebär att de sparmål som lades fast i uppdraget till Samhällsföretag har övergivits. Jag vill särskilt peka på att flera regionala stiftelser inför Samhällsföretags remissutlätande uttalade att det fanns goda möjligheter att uppnå sparmålet med oförändrad organisation.

Resultatet av Samhällsföretags genomförda utredning har redovisats i en rapport Samhällsföretagsgmppen fram t.o.m. budgetåret 1988/89 som överlämnats till regeringen samtidigt med stiftelsens anslagsframställning för budgetåret 1985/86.

Samhällsföretag har i rapporten redovisat vilka åtgärder som kan vidtas för att minska företagsgmppens bidragsbehov. En utgångspunkt har därvid varit att företagsgmppens sociala och arbetsmarknadspolifiska måluppfyllelse inte skall förändras samt att den nuvarande företagsindelningen bibehålls.

I rapporten har stiftelsen dessutom hemställt om att regeringen föreslår riksdagen att godkänna

-     ett sysselsättningsmål för budgetåret 1988/89 om 33 milj. arbetsfimmar,

-     att bidraget till fastighetsfonden skall utgå beräknat i procent av löne-kostnadema,

-     att Samhällsföretag ges en ekonomisk ram för verksamheten t.o.m. budgetåret 1988/89 uttryckt i bidragsprocent samt ägartillskott med 75 milj. kr./årfr.o.m. budgetåret 1985/86,

-   atl bidragsunderlaget förändras i vissa tekniska avseenden.

Den prioritering av insatser inom tre områden, liksom den rad av åtgärder som Samhällsföretag säger sig komma att vidta i besparingssyfte anser jag vara ändamålsenliga och väl ägnade att skapa möjligheter till besparingar. Stiftelsens beräkningar innebär att man uppnår ca 107% i bidragsbehov budgetåret 1988/89 mot de 101 % som arbetsgmppen beräknat. Om man

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   153

härtill lägger ett beräknat behov av ägartillskott för investeringar - 75 milj. kr. per år — så uppfyller förslagen i rapporten enligt min mening inle de sparmål som regeringen har lagt fast. Mot bakgrund härav och av de uttalanden om ägartillskott som gjordes då organisationen urspmngligen beslöts av riksdagen (prop. 1978/79:139, AU 29, rskr 293) kan jag inte biträda stiftelsens nyss redovisade hemställan till regeringen. Stiftelsens anslagsframställning för budgetåret 1985/86 kommer därför att behandlas på sedvanligt sätt och några mer långsiktiga bindningar kan hämiöver inte ges.

Stiftelsen Samhällsföretag har i sin anslagsframställning hemställt om att antalet bidragsberättigade arbetstimmar skall höjas från 30 milj. innevarande budgetår till 30,7 milj. budgetåret 1985/86. Till denna sysselsältningsvo-lym tillkommer 140000 arbetstimmar avseende särskilda sysselsättningsskapande åtgärder i Malmtälten i enlighet med regeringens beslut den 29 mars 1984. För min del är jag inte, med hänsyn till vad jag fidigare har anfört om behovet av kostnadsbesparingar inom företagsgruppen, beredd alt nu förorda någon ökning av antalet bidragsberättigade arbetstimmar. Del bör dock liksom hittills ankomma på regeringen att vid behov vidga antalet bidragsberättigade arbetstimmar under budgetåret. Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande härtill.

Jag vill i sammanhanget också peka pä önskvärdheten av att Samhällsföretagsgruppen i ökad utsträckning anställer sökande med arbeishandikapp vid rekrytering av personal till befattningar som omfattas av avtal mellan SFO och berörda tjänstemannaorganisationer.

Samhällsföretag har i sin effektivitetsrapport redogjort för verksamheten med s. k. inbyggda verkstäder. Hittillsvarande försök har enligt rapporten varit alltför begränsade för att de skall kunna utgöra gmnd för en mer generell slutsats om inbyggda verkstäder som ett komplement fill företagsgruppens traditionella verksamhet. Försöksverksamheten kommer därför att utvidgas under de närmaste åren. Samhällsföretag planerar dessutom att utveckla samarbetet med olika företag genom att erbjuda sig att utföra vissa arbetsuppgifter på entreprenad.

För egen del anser jag det positivt att företagsgmppen prövar olika sätt att utveckla verksamheten med inbyggda verkstäder och entreprenader. Detta bör bl. a. kunna leda till ökade möjligheter till ulslussning av arbetshandikappade fill den reguljära arbetsmarknaden och även medföra kostnadsbesparingar.

Omsorgskommittén (S 1977:12) har i betänkandet (SOU 1981:26) Omsorger om vissa handikappade bl. a. föreslagit att antalet platser vid Samhällsföretagsgmppens verkstäder kraftigt skall utökas och att dessa platser bör komma de utvecklingsstörda till del.

Det finns, som jag nyss har nämnt, inte möjlighet att f. n. bygga ut företagsgruppens verksamhet. För min del är jag inte heller - även om det statsfinansiella läget skulle medge en utbyggnad - beredd att särskilt slå

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   154

fasl vilka handikappgmpper som skall ges förtur till dessa platser hos Samhällsföretag. Det måste även fortsättningsvis ankomma pä arbetsmarknadsverket alt anvisa arbetssökande lill verkstäderna på samma sätt som hillills.

Driftbidrag

För bidrag till driften av rörelsen (exkl. fastighetsfonden) begär stiftelsen 121 % av den beräknade lönesumman (inkl. lönebikoslnader) förde arbetshandikappade anställda eller 2570milj. kr.

Utvecklingen av Samhällsföretagsgmppens affärsmässiga verksamhet har under den senaste tiden varit mycket positiv. Detta sammantaget med det allmänna behovet av kostnadsbesparingar på statsbudgeten medför enligt min mening att bidragsprocenten bör kunna nedbringas till 120. Med hänsyn till detta och mitt förslag om ett oförändrai antal bidragsberättigade arbetstimmar för budgetåret 1985/86 som ocksä leder till lägre kostnader för inskolning m. m., bör 2491 milj. kr. anvisas för detta ändamål.

Bidrag till fastighetsfonden

Samhällsföretagsgmppens hela fastighetsbestånd, såväl egna som hyrda, administreras av en till den centrala stiftelsen knuten fastighets-fond. Kostnadema för fonden beräknas f.n. av stiftelsen uppgå till 386milj. kr. efter avräkning av intäkterna (3,8milj. kr.), varav för hyreskostnader 114milj. kr., kalkylmässiga avskrivningar på egna fastigheter 177,8 milj. kr. och räntor 99milj. kr. Stiftelsen har som underlag vid beräkningen använt det beräknade åieranskaffningsvärdet av fastighetsbeståndet.

Stiftelsen har hemställt att om företagsgruppen inte tilldelas avskrivningsmedel baserat på åieranskaffningsvärdet så bör en reduktion om högst 20% göras av avskrivningsmedlen. Detta medför att bidragsbehovet uppgår till 351 milj. kr.

För min del anser jag dock att de kalkylmässiga avskrivningarna, i enlighet med riksdagsbesluten under de senaste budgetåren, bör baseras på fastigheternas anskaffningsvärde. Detla medför atl behovel av avskrivningsmedel uppgår fill lll,8milj. kr., dvs. ett belopp som är 30milj. kr. lägre än vad stiftelsen efter reduktionen begärt. Jag föreslår därför att 321 milj. kr. tas upp för ändamålet under anslagsposten för budgetåret 1985/86.

Ägartillskott för in vesteringar

För att möjliggöra arbetsmiljöförbättrande åtgärder och anpassning av arbetsplatser till de handikappade arbetstagamas behov och för omdisponering av arbetsplatser inom och mellan länen m. m. behövs enligt stiftelsen ett ägartdlskott om 75 milj. kr., efter extem upplåning.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   155

Med hänsyn till del slalsfinansiella läget är det, enligt min mening, endasl möjligt att tillmötesgå stiftelsens begäran om investeringsmedel för de åtgärder som syftar till arbetsplatsanpassning och arbetsmiljöförbättrande åtgärder. Jag föreslår därför all sliftelsen lilldelas ett ägartillskott för investeringarom lOmilj. kr. för budgetåret 1985/86.

Hemslällan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemsläller jag att regeringen föreslår riksdagen att

1.    till driften av Samhällsförelagsgruppens verksamhet anslå medel
motsvarande 120% av lönesumman för arbetstagarna i skyddat
arbete (inkl. lönebikoslnader), upp till högst 30 milj. arbetstim
mar,

2.        medge atl regeringen vid behov får besluta om utökat antal bidragsberättigade arbetstimmar under budgetåret 1985/86,

3.        till Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 2822000000 kr.

C 6. Statsbidrag till offentligt skyddat arbete

Nytt anslag

1985/86 Förslag 300 000 000

Bakgrund

Riksdagen har den 17 december 1984 beslutat (prop. 1984/85:45, AU 7, rskr 100) atl statsbidrag skall kunna utgå till kommuner och i vissa fall andra offentliga myndigheter för anordnande av skyddat arbete. Till gmnd för förslagen i propositionen låg en skrivelse från AMS där styrelsen hade tagit upp vissa frågor som rör socialmedicinskt arbetshandikappade som sysselsätts främst i kommunala beredskapsarbeten (s. k. Tl-arbeten). Styrelsen bedömde att anställningsformerna för denna grupp beredskapsarbetare behövde ses över.

I propositionen framhölls att det var nödvändigt att vidta särskilda insatser för dem som f. n. arbetar i de s. k. TI-arbetena. Insatserna mäste av naturliga skäl vara kopplade till kommunens sociala omsorger enligt socialtjänstlagen. För de aktuella gmppema, som ofta består av grava missbmkare, ansågs detta vara särskilt behövligt. Det är således naturligt att kommunerna i egen regi har kommit atl starta sysselsättning för dessa kommuninnevånare. Beredskapsarbetets form bedömdes dock vara föga relevant genom sitt kortsiktiga syfte.

I propositionen förordades därför en omläggning av statens stöd så att kommunerna ges bättre möjligheter all planera sysselsättningen för de

Prop. 1984/85:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   156

personer som under lång tid och i flera omgångar har varil sysselsatta med beredskapsarbete i kommunal regi. Härigenom skapas även fömtsättningar för ett bättre rehabiliteringsarbete. Därefter skall arbetsmarknadsverket för dessa sökande strikt tillämpa regeln om att tid i beredskapsarbete inte fär överstiga sex mänader. Till skillnad frän vad som gäller inom Samhällsföretagsgruppen skall dock det skyddade arbetet hos offentliga arbetsgivare inte få avse industriell tillverkning.

Riksdagsbeslutet innebär vidare att ett statsbidrag skall ulgå till skyddad sysselsättning som anordnas för dessa gmpper. Arbetstagarna kan därigenom påräkna mer varaktiga arbeten som inte måste omprövas varje halvår, samtidigt som rehabiliteringsaspekten kan ges en klarare framtoning. Den som har rehabiliterats bör sä snart som möjligt kunna komma i fråga för en anställning på den reguljära arbetsmarknaden. Med denna utformning kommer det skyddade arbetet som anordnas hos dessa arbetsgivare, i likhet med vad som gäller för skyddat arbete hos Samhällsföretagsgmppen, vara undantaget från tillämpningsområdet för

1§ andra stycket fjärde punkten lagen (1982:80) om anställningsskydd. Eftersom dessa arbetstagare bör stå till förfogande för en anställning på den öppna arbetsmarknaden bör de, i likhel med arbetstagare som har beredskapsarbete eller arbete i ungdomslag undantas frän lagen (1976:600) om offenfiig anställning, vilket medförde en ändring av 1 kap. 6§ i den lagen.

Ett villkor för statsbidraget skall vara att platser i skyddat arbele tillsätts med sökande som arbetsförmedlingen har anvisat.

Statsbidraget, som skall utgå fr.o.m. budgetåret 1985/86, lämnas med högst 75 % av lönekostnaderna inkl. lönebikoslnader, för arbetstagare som har anvisats till den skyddade sysselsättningen.

Föredragandens överväganden

AMS har på underiag av en inventering som har genomförts av AMS-kommittén bedömt att antalet personer som f. n. sysselsätts i kommunala beredskapsarbeten för socialmedicinskt arbetshandikappade (Tl-arbeten) är ca 5000. Många har av och till varil sysselsatta i beredskapsarbeten i flera år. Avbrott för återkommande vårdperioder har varit vanligt. Frånvarofrekvensen är hög, samtidigt som arbetsförmågan ofta är avsevärt nedsatt främst på gmnd av missbmksproblemen.

Jag har mot denna bakgrund gjort bedömningen att resursramen för offentligt skyddat arbete bör uttryckas som bidragsberättigade helårsplatser. För budgetåret 1985/86 beräknar jag att 3800 platser kommer att behövas. Vid en bidragsnivä på 75% innebär detta ca 6milj. ärsarbetstim-mar, vilket torde motsvara ca 5000 sysselsatta personer. Det föreslagna antalet årsarbetsplatser är beräknat utifrån ett bidrag som utgår med maximalt 75% av lönekostnaden (inkl. lönebikoslnader) för de anvisade. Det

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet 157

bör få ankomma på arbetsmarknadsverket att pröva ansökningar om statsbidrag, fastställa antal platser och överenskomma om bidragsnivå m. m.

Löne- och övriga anställningsvillkor för de anvisade till denna form av skyddat arbete förutsätts komma att regleras genom avtal mellan berörda parter.

Jag beräknar medelsbehovet för budgetåret 1985/86 till 300milj. kr. Dessa medel har jag, som jag lidigare nämnt, avräknat anslaget B 5. Sysselsättningsskapande åtgärder och fört över till detta anslag.

Hemslällan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1.         godkänna vad jag nu har anfört om offentligt skyddat arbete,

2.         till Statsbidrag till offentligt skyddat arbete för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 300000000kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   158

D. INVANDRING M.M.

D 1. Statens invandrarverk

1983/84       Utgift         54 976 000

1984/85       Anslag        59   567   000(1)

1985/86       Förslag       59   328 000

(1) Varav 2 510 000 kr. SfU 8 rskr 50.

enligt prop.   1984/85:25 bil.   6,

Statens invandrarverk (SIV) är central förvaltningsmyndighet för invandrar- och medborgarskapsfrågor i den mån de inte ankommer på en annan myndighet. Verket utövar bl.a. ledningen av utlänningskontrollen enligt 2 § utlänningslagen samt som central utlänningsmyndighet den kontroll som regleras i medborgarskapslagstiftningen eller annan förfallning. Fr. o. m. den 1 januari 1985 har verket också huvudansvaret för överföring och mottagning av flykfingar och för mottagning av asylsökande. Verket skall vidare fortlöpande bevaka behovet av samt föreslå och samordna åtgärder till förmån för invandrare och språkliga minoriteter.

Invandrarverket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör, som även är styrelsens ordförande. Inom verkel finns fem byråer. Dessa är tillståndsbyrän, medborgarskapsbyrän, samordningsbyrän, informationsbyrån och administrativa byrån. Dessulom finns en registerenhet.

1984/85

Beräknad ändring

1985/86

Invandrarverket

Föredraganden

Personal

290(1)

-1- 3

-1- 3

Anslag

Förvaltningskostnader

50

810 000

+ 5 233 000

4- 3

943 000

(därav lönekostnader)

(39

870 000)

(-1- 2 993 000)

(+ 3

175 000)

Lokalkostnader

4

047 000

-h 128 000

4-

128 000

54

857 000

-f 5 361 000(6)

-1- 4

071 000

Engångsanvisning

400 000(2)

Engångsanvisning

2

230 000(3)

Engångsanvisning

1

000 000(4)

Engångsanvisning

1

080 000(5)

Engångsanvisning

59

567 000

400 000(7)

(1) Fem tjänster enligt prop. 1984/85.25 bil. 6.

(2) Medel för en temporär förstärkning av personalen vid verkets tillståndsbyrå.

(3) Medel för utvecklingsarbetet med ett nytt ADB-system för utlänningsärenden.

(4) Medel för en temporär förstärkning av resurserna för handläggning av tillståndsärenden enl. prop. 1984/85.25 bil. 6.

(5) Medel för utvecklingsarbetet med ett datorbaserat system för administration av flyktingverksaraheten enl. prop. 1984/85:25 bil. 6.

(6) Därav utgör 627000 kr. uppräkning till helärskostnad av medel för tjänster som erhållits under budgetåret 1984/85.

(7) Medel för efterstudie av utvecklingsarbetet med ett nytt ADB-system för utlänningsärenden.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   159

SIV

1. Huvudförslag -I- 1 860000 kr.

2.      Pris- och löneomräkning -I- 3009000 kr.

Verket yrkar undantag från kravet på tillämpningen av det s. k. huvudförslaget och pekar på alt den under de senaste åren bedrivna översynen och utvecklingen av riktlinjema för invandrings- och invandrarpolitiken kommer att medföra att verkets ansvarsområde under de närmaste åren väsentligen kommer att utvidgas i och med att verket tillförs huvudansvaret för mottagningen av flyktingar och asylsökande. Verket anser att denna nya arbetsuppgift samt det sedan flera är högt prioriterade arbetet med att ytterligare förkorta handläggningstiderna i tillståndsärenden inte gör del möjligt att genomföra några besparingar i verksamheten de närmaste åren.

Vidare yrkar verket atl de tillfälliga medel som tilldelats verket för avarbetning av icke avgjorda tillståndsärenden omvandlas till ordinarie tjänster (-I-400000 kr). Verkel begär en höjning av medlen för expenser som en följd av att verket har tillförts nya tjänster under budgetåret 1984/85 samt medel för inköp av säkerhetsskåp (-t-425000kr). Därulöver begär verket ytterligare medel för driftskostnaderna för verkets datasystem för utlänningsärenden samt medel för en efterstudie av utvecklingsarbetet med detta system (-1- 900000kr).

Föredragandens överväganden

Fr. o. m. den 1 januari 1985 svarar SIV för överföring och mottagande av flyktingar och asylsökande. Verket har tillförts medel motsvarande 13 Ijänster pä central nivå till följd av de nya arbetsuppgifterna (prop. 1983/84:124, SfU 27, rskr 295). En ytterligare förstärkning motsvarande tvä tjänster för verkets centrala uppgifter för ledning och drift av utredningsförläggningar för asylsökande tillförs verket fr. o. m. den 1 januari 1985 pä tilläggsbudget I för innevarande budgetår (prop. 1984/85:25 bil. 6, SfU8, rskr50). Vidare får verkel - ocksä på tilläggsbudget I - fr.o.m. den 1 januari 1985 etl resurstillskott motsvarande tre tjänster till följd av riksdagens beslut med anledning av prop. 1983/84:144 om invandrings- och flyktingpolitiken (SfU 30, rskr410). Totalt fär verket således under innevarande budgetår en resursförstärkning med medel motsvarande 18 tjänster för tillkommande arbetsuppgifter.

Jag är medveten om att verkets nya uppgifter vad gäller flyktingmottagningen initialt ställer mycket stora krav på verket och atl det därför kan vara svårt att genomföra besparingar inom den närmaste tiden. Som jag nyss har nämnt har verket fått ett resurstillskott för dess nya arbetsuppgifter. Verket har ocksä möjligheter att delvis anpassa ambitionsnivån för del fortlöpande bevakningsarbete som utförs inom samordnings- och informationsbyråerna till behovet av andra insatser. Därför bör i princip samma besparingskrav gälla för SIV som för andra myndigheler. Samtidigt bör

Prop. 1984/85:100   Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   160

givetvis inte besparingar genomföras på verkets myndighetsanslag som kan leda till direkta kostnadsökningar på andra anslag i statsbudgeten.

Långa handläggningstider i utlänningsärenden har under fiera år varit ett stort problem. För utlänningar som har sökt asyl i Sverige och väntar på beslut har långa handläggningstider ofta inneburit svära påfrestningar. Det gäller särskilt för familjer med barn. Långa handläggningstider medför även betydande kostnader för staten för bl. a. uppehälle och bostad åt de asylsökande. Mot denna bakgmnd har stora ansträngningar gjorts för att förkorta handläggningstiderna. Inom invandrarverket har en rad rationaliseringsåtgärder vidtagits. Under de senaste fyra budgetåren har SIV vidare beviljats en temporär förstärkning med medel motsvarande tre årsarbetskrafter för handläggning av tillståndsärenden.

De ansträngningar som gjorts för att förkorta handläggningsfiderna har lett till påtagliga resultat. Under år 1983 var den genomsnittliga handläggningstiden vid SIV i avlägsnandeärenden ca 2,5 månader, vilket kan jämföras med ca 4 mänader är 1981 och drygt 3 mänader år 1982. För de ärenden som avgjordes under det första halvåret 1984 hade den genomsnittliga handläggningstiden vid SIV minskat ytterligare något. Fortfarande tog dock många ärenden alltför lång fid att handlägga och arbetet med att förkorta tiderna i dessa ärenden måste fortgå.

Jag har i prop. 1983/84:144 om invandrings- och flyktingpolitiken redovisat vissa åtgärder som, vid en ärendetillströmning av ungefär samma storleksordning som under åren före år 1984, borde leda till att de totala handläggningstiderna i utlänningsärenden kan minska. Det är främst polisens utredningar som bör kunna genomföras snabbare och bättre genom att det vid de fasta utredningsförläggningar för asylsökande som tas i drift fr. o. m. den 1 januari 1985 kommer att finnas poliser som är specialiserade på utredningar i asylärenden. En jämnare kvalitet pä polisens utredningar genom denna specialisering bör också kunna bidra till att handläggningstiderna vid invandrarverket påverkas i posifiv riktning.

Som jag inledningsvis har nämnt har antalet utlänningar som sökt asyl i Sverige ökat väsentligt under år 1984, särskilt under juli, augusti och september. I syfte att förhindra att denna ökning av antalet asylsökande leder till att också balanserna av utlänningsärenden och handläggningsti-dema vid SIV ökar på motsvarande sätt har verket på tilläggsbudget I beviljats en tillfällig förstärkning med 1 milj. kr. under innevarande budgetår för handläggning av tillståndsärenden (prop. 1984/85:25 bil.6, SfU 8, rskr 50).

Ökningen av antalet asylsökande under år 1984 kan innebära att antalet ärenden också under det närmaste året kan komma att överstiga vad som har varit normalt tidigare under 1980-lalel. Det finns därmed en risk för att handläggningstidema åter skulle kunna öka under nästa budgetår trots de rationaliseringar och andra åtgärder som har vidtagits för att pressa ned tiderna. Mot denna bakgrund och med hänsyn till den ökning av statens

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   161

kostnader för de tillståndssökandes uppehälle som skulle bli följden av längre handläggningslider har jag vid medelsberäkningen inle tillämpat huvudförslagel på de delar av verket som har befallning med tillständs-ärenden. Jag föreslår vidare all den temporära förstärkning med tre tjänster som SIV har disponerat under de fyra senasle budgelåren för avarbetning av tillståndsärenden permanenlas. Verket tillförs därigenom permanent ytterligare tre Ijänster. Härmed skapas ytterligare förutsättningar för alt handläggningstiderna i tillståndsärenden skall kunna bibehållas på en låg nivä.

I detta sammanhang bör framhållas atl utrikesministern tidigare denna dag har föreslagit atl sammanlagl 2,6milj. kr. anslås för alt, bl.a. genom medverkan från invandrarverket, stärka utrikesförvaltningens resurser för handläggningen av utlänningsärenden vid utlandsmyndigheterna.

Som jag nyss nämnl är etl av syftena med det nya systemet med ulred-ningsförläggningar för asylsökande alt effektivisera utredningsförfarandet och begränsa handläggningstiderna. Även andra åtgärder har nyligen vidtagits i samma syfte. Del är enligt min mening vikligt att följa upp dessa åtgärder för att se om de har fåll beräknade effekter. Det är ocksä viktigt att varje ytterligare möjlighet att effektivisera handläggningen noga prövas. Med hänsyn till de ändrade fömtsättningar för verkets arbete som bl. a. de särskilda utredningsföriäggningarna för asylsökande kan innebära kan det t. ex. vara befogat atl SIV närmare ser över den interna administrationen och organisationen av tillständsprövningen. Jag har för avsikt att under innevarande budgetär begära en samlad redovisning av verket av de rationaliseringar som har genomförts och deras effekter samt de ytterligare ålgärder som kan vidtas.

För ökade driftskostnader för verkets nya datasystem, som tas i drift under våren 1985, har jag beräknat 250000 kr. med hänsyn lill kostnadsutvecklingen på datortjänster jämfört med kalkylerade koslnader. För en efterstudie av verkets utvecklingsarbete med ett nytl datasystem för utlänningsärenden beviljas en engångsanvisning på 400000 kr. För inköp av säkerhetsskåp har inte beräknats nägra särskilda medel utan en finansiering fär ske inom ramen för givna resurser. Verkets ökade behov av expensmedel till följd av nya tjänster har beaktats vid medelsberäkningen.

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet under anslaget till 59328000 kr. Jag har därvid räknat med att luftfartsverkets andel av kostnaderna för driften av den för de båda verken gemensamma telefonväxeln skall tillföras anslaget.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Slatens invandrarverk för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 59328000 kr.

11    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1984/85:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   162 D 2. Åtgärder för flyktingar

1983/84 Utgift 271 651 000(1)
1984/85 Anslag 185 750 000(1)
1985/86       Förslag          2   000 000

(1)   Häri ingår medel för förvaltningskostnader som fr.o.m.   budgetåret 1985/86 beräknas över anslaget B 1.   Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader.

Från anslaget belalas under innevarande budgetår AMS kostnader för överföring och omhändertagande av fiyktingar. Vidare bekoslas från anslaget AMS kostnader för inkvartering av utlänningar som söker asyl i direkt anslutning till inresan i Sverige.

Den 1 januari 1985 överförs del slatliga ansvaret för överföring av fiyktingar från AMS lill SIV. SIV övertar då ansvaret för de permanenta flyktingförläggningama i Alvesta, Moheda och Hallstahammar medan övriga förläggningar skall avvecklas. Flyktingverksamhelen finansieras efter reformen i huvudsak från anslagel D5. Överföring och mottagning av fiyktingar m. m. och anslaget D6. Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar m.m.

AMS skall enligt riksdagens beslut med anledning av prop. 1983/84: 124 om mottagande av flyktingar och asylsökande svara för en successiv avveckling av de förläggningar för fiyktingar och asylsökande som inte tas över av SIV. Denna avveckling beräknades i den nämnda propositionen kunna genomföras under första halvåret 1985.

Som jag tidigare har nämnl har antalet asylsökande som omhändertagits av AMS ökat väsentligt under år 1984. Den I december var drygt 3000 utlänningar som sökt asyl i Sverige inkvarterade i AMS förläggningar. Huvuddelen av asylansökningarna prövas f.n. hos SIV. 1 flera fall är polisens utredning i asylärendet ännu inte slutförd. I de fall SIV beslutar att ufiänningen skall avvisas eller utvisas är det relativt vanligt att beslutet överklagas hos regeringen. Den sammanlagda tiden för SIV: s och regeringens prövning i sädana ärenden är ofta mer än sex månader. Det innebär atl en del av de asylsökande som f. n. är inkvarterade på AMS förläggningar inte kommer att ha fått sina ansökningar slutligt prövade före den 1 juli 1985. En total avveckling av AMS förläggningsverksamhet före denna tidpunkt är därför inte möjlig och AMS måste övergångsvis beviljas vissa medel för förläggningsverksamheten även under budgetåret 1985/86. Jag beräknar medelsbehovet till 2 milj. kr.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Ålgärder för fiyktingar för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 2000000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   163

D 3. Åtgärder för invandrare

1983/84       Utgift         15 952 000

1984/85      .(Vnslag       16 280 000

1985/86       Förslag       16   807 000

Från anslaget utgår bidrag till den stiftelse som ger ut Invandrartidningen. Vidare bekoslas från anslagel sådana ålgärder i övrigl för invandrare och språkliga minoriteter, för vilka medel inle står lill förfogande i annan ordning. Stiftelsen Invandrartidningen och slatens invandrarverk har inkommit med framställningar om anslag för dessa ändamål under budgetårel 1985/86.

1984/85

Beräknad ändr

ing 1985/86

Invandrar-

Före-

verket (1)

draganden

1. Bidrag till stifteisen

Invandrartidningen

4 346 000

-1- 394 000

-1- 169 000

2. Bidrag till invandi-ar-

och minoritetsorganisa-

tioners verksamhet

4 480 000

+ 2 020 000

+ 135 000

3. Bidrag till avgrän-

sade projekt mm

3 854 000

-)- 1 192 000

+ 115 000

4. Informationsverksamhet

3 600 000

+       200 000

+ 108 000

16 280 000

-1- 3 806 000

4- 527 000

(1)   Anslagsposten 1 beräknad av stiftelsen Invandrartidningen. Stiftelsen Invandrartidningen

Pris- och löneomräkning 394000 kr.

Invandrartidningen ges normall ut veckovis på sex språk, nämligen finska, serbokroatiska, grekiska, polska, spanska och lätt svenska. Under budgetårel 1983/84 har tidningen givits ul försöksvis också på engelska. Veckoeditionerna utkommer med drygt 40 nummer per är. Prenumera-lionsavgiflen är fr. o. m. den Ijanuari 1985 f. n. 40-50 kr. per helår beroende på språk. Tidningens upplaga uppgår till ca 50000 exemplar, varav knappi hälften avser den svenska editionen.

Invandrartidningen ges också ut i en månadsversion med fem separata editioner på tyska, italienska, franska, turkiska och arabiska.

Årligen utges vid några tillfällen specialnummer i samverkan med någon eller nägra centrala myndigheter, som därvid själva svarar för de merkostnader som uppstår vid utgivningen. Specialnumren distribueras till i princip samlliga hushåll vars huvudman är utländsk medborgare (med undantag för danska, isländska och norska medborgare). Under budgetåret 1983/84 utgavs sådana specialnummer vid fyra tillfällen.

1 sin bidragsansökan pekar stiftelsen på atl invandrarpolitiska kommiltén (IPOK) i sitt slutbetänkande (SOU 1984:58) Invandrar- och minoritets-politiken har föreslagit all en särskild utredning görs om Invandrartidningens framtida utgivning men att tidningens nuvarande verksamhel bör fort-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   164

gå i oförändrad omfattning i avvaktan på ulredningen. Enligt stiftelsens uppfattning bör emellertid vissa förändringar göras redan under budgetårel 1985/86. Sfiftelsen anser all en omläggning av den arabiska upplagan från månadsulgivning lill veckoulgivning är angelägen mol bakgrund av den ökade invandringen från arabiskspråkiga områden (-t- 100000 kr.). Sliftelsen begär också projektmedel för all kunna vidmakthålla samarbetet med ulbildningsradion i projeklel "UR/IT i samverkan" vilket syftar fill att pröva samverkan mellan olika medier för atl förbällra effekten av svenskundervisning och samhällsorientering för invandrare (-1- 175000 kr.). Dessutom begär stiftelsen atl medel beviljas för marknadsföring av tidningen i flykfingkommuner och - i samband med all reformen rörande svenskundervisningen för invandrare genomförs - bland ulbildningsanordnare (-H 100000 kr.).

Stiftelsen föreslår vidare att den försöksvis bedrivna utgivningen av den engelska veckoedilionen permanenlas.

Slulligen föreslås all särskilda medel reserveras i statsbudgeten som beredskap för snabba informationsinsatser i samband med oplanerade invandringssituationer.

Remissyttrande

Stiftelsen Invandrartidningens bidragsansökan har remitterats lill statens invandrarverk.

I sitt yttrande erinrar invandrarverket om att IPOK i sitt belänkande (SOU 1984:58) Invandrar- och minorilelspoliliken föreslår att sfiftelsen Invandrartidningens verksamhet bör bli föremål för en särskild översyn. Invandrarverket vill understryka alt stiftelsens verksamhet utgör en viktig del i samhällets slöd för att skapa en jämlik informationssiluation för invandrargrupperna varför stiftelsen i avvaktan på nämnda översyn bör ges resurser att bedriva sin verksamhet i nuvarande omfattning och med möjlighet att bedriva försöksverksamhet som kan ge nya erfarenheter i informationsarbetet.

Verket konstaterar att det är angelägel att tidningen pä etl flexibelt sätt, inom givna resurser, satsar på nya gmpper eller gmpper utan andra informationskanaler.

Verket anser vidare alt stiftelsen bör kunna tona ner eller avstå från egen verksamhel när en spräkgmpp antingen skapat egna informationskanaler eller får ett bra informationsutbud via TV/radio eller på annat sätt.

Verket instämmer i stiftelsens bedömning atl marknadsekonomiska krav inte kan ställas på tidningens verksamhet utan alt tidningen bör ses som elt instrument för att underlälta invandrares anpassning i Sverige.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   165

SIV

För de skilda anslagsposterna under anslaget föreslår invandrarverket följande förändringar.

Bidrag tdl invandrar- och minoritetsorganisationers verksamhel. I fråga om anslagsbehovet för budgetåret 1985/86 konstaterar verket att invand-rarorganisalionernas verksamhet de senaste åren har präglats av slora ekonomiska problem. Nuvarande bidragssystem kompenserar inte invandrarnas riksorganisationer för vare sig verksamhets- eller kostnadsökningar. Dessutom är utrymmet för atl ge nya riksförbund verksamhetsbidrag utan att detta sker på bekostnad av de redan bidragsberättigade myckel begränsat. Verkel anser att ett olyckligl konkurrensförhållande har skapats mellan de större och etablerade riksförbunden och de små och nya organisationerna. Verkel hänvisar till att IPOK i sitt slutbetänkande (SOU 1984:58) Invandrar- och minorilelspoliliken - har föreslagit ett nytt bidragssystem för invandrar- och minoritetsorganisationers verksamhet. 1 avvaktan på ställningstagandet till kommitténs förslag yrkar verket en höjning av anslagsposten till 6500000 kr. (-1- 2020000 kr.)

Bidrag till avgränsade projekt. För budgetåret 1984/85 förfogar invandrarverket över 3,7 milj. kr. för avgränsade projekt som vänder sig till invandrare eller syftar till ökad förståelse och kontakt mellan invandrare och svenskar. Verket prioriterar verksamhet bland flyktingar, invandrarkvinnor, invandrarbarn och -ungdomar saml invandrarkunskapsprojekt. Bidragen ges främst till metodulvecklingsprojekt inom de prioriterade områdena. Verkel beviljar också bidrag till nyare invandrargrupper för organisations- och informationsstöd under en etableringsperiod.

Verket har ocksä - inför genomförandel av en ny organisation för mottagning av flyktingar och asylsökande - initierat projekt i flyktingarnas egna organisationer, svenska frivilligorganisationer och kommuner.

Verket yrkar att anslagsposten räknas upp med fem procent samt att en miljon kronor tillförs anslagsposten för bidrag till frivilligorganisationernas arbete i samband med flyktingmottagning (-t- 1 192000 kr.).

Informationsverksamhet. Från denna anslagspost bekostas verkels arbete dels med grundläggande samhällsinformation till nya invandrare dels påverkans- och samordningsarbete för att öka majoritetsbefolkningens kunskaper om invandring och invandrare. Verket pekar på atl anslagsposten har varit oförändrad sedan budgetåret 1980/81. Dess reella värde har därför minskat med drygt en fjärdedel. För att det skall vara möjligt atl bibehålla informationsverksamheten under budgelåret 1985/86 på samma nivä som under innevarande budgetår yrkar verket att anslaget beräknas till 3,8 milj. kr. (-1- 200000 kr.).

12    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   166

Föredragandens överväganden

IPOK har i sitt slutbetänkande (SOU 1984:58) Invandrar- och minorilelspoliliken behandlat bl.a. frågan om samhällsinformationen till invandrare. Kommittén har föreslagit att frågan om den framtida utgivningen av en periodisk skrift på lätt svenska och invandrarspråk bör utredas i särskild ordning. Jag delar IPOK: s uppfattning och har efter regeringens bemyndigande tillkallat en särskild utredare för att göra en utredning om sfiftelsen Invandrartidningens uppgifter inom ramen för samhällsinformationen till invandrare. I avvaktan på resultaten av denna ulredning är jag inte beredd att nu föreslå några förändringar avseende Invandrartidningen. Anslaget har beräknats efler samma gmnder som statliga myndigheters anslag. Jag föreslår därför att anslagsposten räknas upp med 169000 kr.

I sitt slutbetänkande har IPOK bl.a. också lagt fram förslag i fråga om den framtida utformningen av stödet till invandrar- och minorilelsorganisationer. Denna fråga kommer att behandlas i den proposition om invandrarpolitiken som jag kommer att föreslå att regeringen förelägger riksdagen senare under våren 1985. Jag har räknat upp anslagsposten efter samma grunder som övriga statsbidrag till föreningslivet och föreslår all anslagsposten höjs med 135000 kr.

För bidragsgivningen till avgränsade projekt, som förutsätts ha i huvudsak samma inriktning som under innevarande budgetår, föreslår jag en höjning med 115 000 kr.

Vad gäller anslagsposten Informationsverksamhet föreslår jag en höjning med 108000 kr.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Åtgärder för invandrare för budgetåret 1985/86 anvisa elt reservationsanslag av 16807000kr.

D 4. Översättningsservice

1983/84 utgift 500 000 1984/85 Anslag 500 000 1985/86 Förslag     400 000

Från anslagel bestrids de kostnader för statens invandrarverks språksektions verksamhet som inte täcks av intäkter.

1984/85

Beräknad ändring

1985/86

invandrarverket

Föredraganden

Utgifter Intäkter

5 350 000

4 850 000

500 000

-

5 250 000

4 850 000

400 000

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   167

SIV

Språksektionen har till uppgifl alt utföra översättnings- och granskningsuppdrag för i första hand den offenfiiga sektorn och olika organisationer. De externa uppdragen utgör 2/3 av verksamheten varav statliga myndigheler svarar för ungefär 80% av intäkterna. Översättning av handlingar i tillståndsärenden svarar för 60% av intäkterna inom verket. Utöver översättnings- och granskningsuppdragen ulför sektionen ocksä terminologiskt utvecklingsarbete och annat utredningsarbete.

Översättningsverksamheten finansieras med avgifter enligt fastställd taxa medan den del av verksamheten som inte kan avgiftsbelåggas, finansieras via anslaget för översättningsservice.

Föredragandens överväganden

Den av mig tillsatta arbetsgmppen för beredning av tolk- och översättar-frågor har haft till uppgift att bereda de förslag rörande frågan om den framlida utformningen av tolk- och översättarverksamhelen som framlagts dels i departementspromemorian (DsU 1982:10) Reformerad tolkutbildning, dels i promemorian (DsH 1982:2) Att godkänna tolkar och auktorisera översättare — en utvärdering, dels i statskontorets rapport (1982: 19) Översättningsverksamheten i statsförvaltningen. Arbetsgmppen har redovisat sina förslag i departementspromemorian (Ds A 1984:11) Tolk- och översällarservice i utveckling. Chefen för utbildningsdepartementet har tidigare denna dag anmält sin avsikt att lägga fram en särskild proposition i ämnel under innevarande riksmöte.

Statsrådet Göransson har tidigare denna dag redovisat att Svenska språknämnden pä regeringens uppdrag har utrett frågan om formerna för en samordning av terminologiskt utvecklingsarbete på främmande språk. Sådant utvecklingsarbete bedrivs bl.a. vid SIV:s språksektion. Språknämndens utredning har avsett sådan terminologi som invandrare i Sverige behöver känna till. Svenska språknämnden har förklarat sig villig att ansvara för att en samordning av terminologiskt utvecklingsarbete på detta område kommer till stånd och sker i enlighet med de riktlinjer som nämnden har redovisat. Statsrådet Göransson har anslutit sig till språknämndens förslag och har föreslagit att medel för detta arbete skall anvisas under Svenska språknämndens anslag. Jag bedömer att invandrarverkets språksektion genom språknämndens arbete kommer att avlastas vissa av de arbetsuppgifter som i dag inte kan finansieras genom avgifter. Jag förordar därför att lOOOOOkr. av anslaget D4. Översättningsservice förs över fill åttonde huvudtitelns anslag G 12. Bidrag till svenska språknämnden.

I övrigt bör verksamheten vid språksektionen - i avvaktan på att frågan om den framtida utformningen av tolk- och översättarservicen i landet

Rättelse: S. 167, rad 4 nedifrån Står: G 16 Rättal till: G 12

Prop. 1984/85:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   168

bereds ytterligare - bedrivas i oförändrad omfallning under budgetåret 1985/86.

Med hänvisning till sammanställningen hemsläller jag alt regeringen föreslår riksdagen

atl till Översältningsservice för budgetåret 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av 400000 kr.

D 5. Överföring och mottagning av flyktingar m. m.

1984/85       Anslag         32 250 000(1)

1985/86      Förslag       59 200 000

(1)   Varav 8000000 kr.   enligt prop.   1984/85:25 bil.6,   SfU 8,   rskr    50.

Från anslaget finansieras fr.o.m. den 1 januari 1985 organiserad överföring till Sverige av flyktingar, anordnande och drift av mottagningsförläggningar för flyktingar och utredningsförläggningar för asylsökande samt verksamhet i direkt anslutning till sådana förläggningar. Från anslaget bekostas vidare bidrag enligt förordningen (1984:890) om bidrag till flyktingars resa från Sverige för bosättning i annat land samt försöksverksamhet med bidrag till kostnader för resa till Sverige för nära anhöriga till flyktingar.

Invandrarverket kommer fr.o.m. den 1 januari 1985 att driva mottagningsförläggningar för flyktingar i Alvesta, Moheda och Hallstahammar med totalt ca 400 platser samt fasta utredningsförläggningar för asylsökande i Flen och Märsta med totalt 300 platser. Vid behov får verket ocksä anordna och driva tillfälliga förläggningar för flyktingar och asylsökande samt svara för annan tillfällig inkvartering av asylsökande i anslutning till inreseortema.

I den mån det erfordras extraordinära statliga insatser utöver invandrarverkets verksamhet vid en onormalt stor flyktinginvandring får de också bestridas från detta anslag.

SIV

För budgetåret 1985/86 utgår verket frän ett flyktingmottagande av 5000 personer. Det är enligt verket inte möjligt alt göra en säker bedömning av kostnaderna för mottagningen mot bakgmnd av att det sker en omstmkturering av förläggningsverksamheten fr.o.m. den 1 januari 1985. Verket utgår från de beräkningar som gjordes i prop. 1983/84:124 om mottagandet av flyktingar och asylsökande och yrkar 48,5 milj. kr. (mottagning på förläggningar 40 milj. kr., överföring av kvotflyktingar 5,5 milj. kr., bidrag fill frivillig repatriering, 2,0 milj. kr. och anhörigresor 1,0 milj. kr.).

Som ett komplement till sin anslagsframställning har verket i en skrivelse den 6 september 1984 lämnat förslag till dimensionering av utrednings-förläggningar för asylsökande.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   169

Föredragandens överväganden

Jag föreslår alt insatserna vad avser organiserad överföring av flyktingar lill Sverige blir av samma omfallning som under senare år. Det innebär atl beräkningsgmnden för den organiserade överföringen av flykfingar lill Sverige under nästa budgetår bör vara ca I 250 personer. Jag beräknar kostnadema för överföringen av dessa flyktingar till 5,5 milj. kr. under budgetårel 1985/86.

För verksamhelen vid mottagningsförläggningar för flyktingar och utredningsförläggningar för asylsökande beräknas ell medelsbehov om 50 milj. kr. Jag har därvid utgått från atl den minskning av förläggningskapaciteten för organiserat överförda flyktingar frän 400 till 200 platser som enligi riksdagens beslut skall vara genomförd den 1 juli 1987 kan påbörjas under budgetåret. Jag räknar vidare med att det under budgetåret kan komma atl behövas fler platser för asylsökande än de 300 som finns vid de fasla förläggningarna i Flen och Märsta. Om det bedöms lämpligt med hänsyn fill bl.a. tillgången pä polisresurser för asylulredningar bör den kapacitet som frigörs vid flyktingförläggningarna vid behov tas i anspråk för inkvartering av asylsökande. I denna fråga bör SIV samråda med rikspolisstyrelsen.

För bidrag till flyktingars resa frän Sverige för bosättning i annat land beräknar jag 2,2 milj. kr. Bidragsreglerna ändras den 1 januari 1985 så att det bidrag som kan utgå utöver själva resekostnaden höjs till 1000 kr. per flykting. Detta bidrag är avsett för kostnader för uppehälle under resan och de första dygnen i det nya bosättningslandel samt för bagagetransport och annat som har samband med resan. Tidigare utgick högst 500 kr. för bagage och högst 35 kr. per resdag i bidrag till uppehälle.

För försöksverksamheten med bidrag till resa till Sverige för nära anhöriga till flyktingar beräknar jag 1,5 milj. kr. under budgetåret 1985/86. Fr. o. m. den 1 januari 1985 är villkoren för att kunna få bidrag reglerade i en särskild förordning. Bidrag kan liksom hittills lämnas till resan till Sverige för make eller maka eller ogifta barn under 20 är till flykting som avses i 3§ utlänningslagen. Vidare kan bidrag fr.o.m. den 1 januari 1985 lämnas till resan hit för föräldrar eller syskon till en flykfing som är minderårigt barn, om det med hänsyn till barnets behov föreligger särskilda skäl för att de anhöriga kommer till Sverige. Ett sådant särskilt skäl skulle t.ex. kunna vara att barnet inte har någon annan nära anhörig i Sverige.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Överföring och mottagning av fiyktingar m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 59200000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   170 D 6. Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar m. m.

1984/85   Anslag 202 000 000 1985/86    Förslag 443 000 000

Från anslaget finansieras fr.o.m. den 1 januari 1985 ersättning enligt förordningen (1984: 683, ändrad 1984:820) om statlig ersättning för mottagande av flyktingar och vissa andra utlänningar. Ersättning för ekonomiskt bistånd m.m. enligt 5-9§§ utbetalas av länsstyrelserna kalenderårsvis i efterskott. Ersättning lämnas för ekonomiskt bistånd till den som väntar pä beslut i fråga om uppehållstillstånd och för ekonomiskl bislånd till flyktingar under del år de beviljas uppehållstillstånd saml yllerligare tre år. För ekonomiskt bistånd till sjuka och handikappade flyktingar och flyktingar som är över 60 år dä de kommer lill Sverige kan ersättning lämnas under längre tid än tre år.

Till kommuner som har träffat överenskommelse med SIV om mottagande av fiyktingar och vissa andra utlänningar lämnar invandrarverket schablonersättningar enligt bestämmelserna i I0-12§§ förordningen (1984:683, ändrad 1984:820) om stadig ersättning för mottagande av flyktingar och vissa andra utlänningar. För flyktingar som har uppehållstillstånd när de tas emot i en kommun är schablonersättningen för år 1985 fastställd till 12000 kr. för den som har fyllt 16 år och 25 000 kr. för barn under 16 år. För asylsökande är ersättningen 6000 kr. för den som har fyllt 16 är och 10000 kr. för barn under 16 är. Om en asylsökande beviljas uppehållstillstånd fär den mottagande kommunen ytterligare 10000 kr. för den som har fyllt 16 år och 19000 kr. för barn under 16 år. Ulöver schablonersättningen får invandrarverket enligt 13 § lämna särskilda bidrag för vissa kostnader. Vidare lämnar invandrarverket ersättning lill sjukvårdshuvudmännen för sjukvårdskostnader och kostnader för hälsoundersökningar enligt bestämmelser i 14-17 §§.

Under innevarande budgetår bekostas frän anslaget också ersättning för bistånd till flyktingar m. fl. för tiden före år 1985 enligt äldre bestämmelser i förordningen (1979: 1120) om ersättning för bistånd till flyktingar m.fl. (ändrad 1980:443, 1981:1233). Vidare bekostas frän anslaget under innevarande år vissa övergångsvisa ersättningar till kommuner vid mottagande av vissa flyktingar som varit omhändertagna av AMS under år 1984.

SIV

Ersättning för ekonomiskt bistånd beräknas av verket till 275 milj. kr. för kalenderårel 1985.

För schablonersältningar till kommuner som träffat överenskommelse med invandrarverket om mottagande av flyktingar och asylsökande beräknar verket den totala kostnaden till 85 milj. kr. för budgetåret 1985/86. Utgångspunkten är då att Sverige tar emot 5 000 personer.

Invandrarverket bedömer att möjligheterna atl bevilja särskilda bidrag till kommunerna och landstingskommunerna blir ett strategiskt instmment för att utveckla flyktingmottagningen. Verket föreslär att bidrag kan bevil-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   171

jas även för vissa andra ändamål än de som särskilt har angetts för innevarande budgelår. Mottagning på en folkhögskola kan l.ex. vara ell bra alternafiv för vissa flyktingar. Verket yrkar 7 milj. kr. för särskilda bidrag till kommuner och 2 milj. kr. för särskilda bidrag till landstingskommuner.

Kostnader för sjukvård och hälsoundersökningar beräknas lill 6 milj. kr.

Enligt förordningen (1984:683) om slafiig ersättning för mottagande av flyktingar och vissa andra utländska medborgare fär invandrarverket i särskild ordning utge ersättning till kommuner för hyror till särskilda genomgångsbostäder för asylsökande. För detta ändamål beräknar verket 2 milj. kr. för budgetåret 1985/86.

Föredragandens överväganden

För ersättning till kommunerna för ekonomiskt bistånd beräknar jag 325 milj. kr. under budgetårel 1985/86. Jag har vid medelsberäkningen tagit hänsyn till att det ovanligt stora antalet asylsökande under år 1984 påverkar statens utbetalningar av ersättning till kommunerna under budgetårel 1985/86. En stor del av dem som sökt asyl under år 1984 och beviljas uppehållstillstånd kommer att las emot i kommunerna under våren 1985 och under den första tiden vara beroende av socialbidrag. Den statliga ersättningen för socialbidragskostnader skall sedan normalt utbetalas under våren 1986.

Kostnaderna för schablonersättningar till kommuner som träffat överenskommelse med SIV om mottagande av fiyktingar b'.räknas till 102 milj. kr. under budgelåret 1985/86. Jag har därvid utgått fnm de schablonbelopp som gäller för år 1985 och en uppskattning av flyktinginvandringens storlek. Schablonbeloppen för år 1986 kommer senare atl fastställas av regeringen efter överläggningar med Svenska kommunförbundet.

För särskilda bidrag till kommuner beräknar jag 6 milj. kr. för budgetåret 1985/86. Sådana bidrag bör i första hand beviljas för de ändamål som särskilt har angetts i prop. 1983/84:124 om mottagandet av flyktingar och asylsökande.

För ersättning till landstingskommuner beräknar jag totalt 8 milj. kr. Därav avser 2 milj. kr. särskilda bidrag för speciella vårdinsatser för handikappade flyktingar och andra flyktingar med särskilda behov. 6milj. kr. avser den mer generella ersättning som utgår för sjukvård åt asylsökande och vissa flyktingar samt för hälsoundersökningar. Kostnader för hälso- och sjukvård för flyktingar och asylsökande under den tid de vistas på föriäggning har beräknats under anslaget D5. Överföring och mottagning av flyktingar m. m.

För ersättning i särskild ordning av hyreskostnader i särskilda genom-gångsbosiäder beräknar jag kostnaderna lill 2 milj. kr.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 443000000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   172

Underbilaga 12.1

1    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 17 § lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                          Föreslagen lydelse

I7§2

Dagpenning utges med lägsl 110        Dagpenning utges med lägst 110
och högst iOO kronor om inte annat   och högst 315 kronor om inte annat
följer av denna lag. Arbetslöshets-       följer av denna lag. Arbetslöshets
kassan beslutar om dagpenningens    kassan beslutar om dagpenningens
storlek.                                                                               storlek.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.

' Lagen omlryckt 1982:432. Senaste lydelse 1984: 520.

2    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd

Härigenom föreskrivs att 4§ lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                          Föreslagen lydelse

4§ Kontant arbetsmarknadsstöd vid arbetslöshet tillkommer den som

1.      har fyllt/« år,                                1. har fyllt 20 är,

2.      är arbetsför och i övrigt oförhindrad att åtaga sig arbete för arbetsgivares räkning minsl tre timmar varje arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar i veckan,

3.      är beredd att antaga erbjudet lämpligt arbete under tid för vilken han icke anmält hinder som kan godtagas,

4.      är anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen i den ordning som arbetsmarknadsstyrelsen föreskriver,

5.      icke kan erhålla lämpligt arbete.

Företagare anses arbetslös, när hans personliga verksamhet i rörelsen har upphört annat än tillfälligt, om icke arbetsmarknadsstyrelsen av särskilda skäl föreskriver annat.

' Lagen omtryckt 1982:433. - Senaste lydelse 1983: 1072.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   173

Nuvarande lydelse                                      Föreslagen lydelse

I stället för denna lag tillämpas lagen (1983:1070) om arbete i ungdomslag hos offentliga arbetsgivare för den som har fyllt arton men inte tjugo år och som har

1. anvisats arbete i ungdomslag
eller fått räll till sådan anvisning,

2. avstängts eller skilts från en anställning i ungdomslag, eller

3. frivilligt lämnat en sådan anställning och därefter inte utfört förvärvsarbete under minst tjugo dagar eller I stället för förvärvsarbete deltagit i utbildning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985. I fräga om den som före ikraftträdandet beviljats kontant arbetsmarknadsstöd gäller 4§ i sin äldre lydelse under återstoden av ersättningsperioden.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   174

Underbilaga 12.2

I    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1983:1070) om arbete i ungdomslag hos

ofTentliga arbetsgivare

Härigenom föreskrivs att 2, 3, 7, 9 och 12 §§ lagen (1983: 1070) om arbete i ungdomslag hos offenlliga arbetsgivare skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                                       Föreslagen lydelse

2§' Länsarbetsnämnden bedömer hur många platser i ungdomslag som behövs och träffar överenskommelser med landstingskommunen och med statliga myndigheter, kommunalförbund, församlingar och kyrkliga sam-fälligheter inom nämndens verksamhetsområde om inrättande av sådana platser hos dem. De ungdomar som inte placeras hos en sådan offentlig arbetsgivare skall beredas plats i ungdomslag hos den kommun där de är kyrkobokförda.

Kommuner och landstingskom-                            Kommuner och landstingskom
muner som bedriver verksamhel i                          muner som bedriver verksamhel i
akfiebolag, ekonomisk förening,                              aktiebolag, ekonomisk förening,
stiftelse eller annan särskild före-                           stiftelse eller annan särskild före
tagsform får träffa överenskom-                               tagsform får träffa överenskom
melse med företaget om att platser i                 melse med företaget om att platser i
ungdomslag skall inrättas där. Fö-                       ungdomslag skall inrättas där. Om
reiagei skall då vara arbetsgivare                         det inte finns synnerliga skäl, skall
för de ungdomar som får sådana                            företaget då vara arbetsgivare för
platser i ungdomslag.                                           de    ungdomar   som   får   sädana

platser i ungdomslag.

Efter medgivande av den offentliga arbetsförmedlingen får kommuner låla ungdomar i ungdomslag utföra arbetsuppgifter åt enskilda arbetsgivare, om arbetet avser avgränsade arbetsuppgifter som annars inte skulle bli utförda och som inte är lämpligare atl utföra inom ramen för någon annan arbetsmarknadspolitisk stödform.

Skogsvårdsstyrelsen får låta ungdomar i ungdomslag utföra arbete åt enskilda arbetsgivare inom skogsbruket.

3§

Den offentliga arbetsförmedlingen anvisar ungdomarna arbete i ungdomslag hos den arbetsgivare som förmedlingen efter samråd med den unge finner lämplig.

Ungdomar som anvisas arbete i ungdomslag skall vara anmälda som arbetssökande hos arbetsförmedlingen och, om det inte finns starka personliga skäl för annat, vara oförhindrade alt arbeta på heltid och beredda atl anla erbjudet lämpligl arbete under tid för vilken de inte har anmält hinder som kan godtas.

Senasle lydelse 1984:521.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   175

Nuvarande lydelse

Anvisning skall ske om arbetsförmedlingen inte kan finna annan lämplig anställning ål den unge och om inle heller lämplig utbildning kan anordnas eller annan åtgärd vidtas inom ramen för ett arbetsmarknadspolitiskl program. Ansträngningar att finna annan anställning eller utbildning skall fortsätta under hela den lid då den unge har plats i etl ungdomslag.

Föreslagen lydelse

Anvisning skall ske om arbetsförmedlingen inle kan finna annan lämplig anställning åt den unge och om inte heller lämplig ulbildning kan anordnas eller annan åtgärd vidtas inom ramen för ell arbetsmarknadspolitiskl program. Ansträngningar att finna annan anställning eller utbildning skall fortsätta under hela den tid dä den unge har plats i ett ungdomslag. Senast när den unge har arbetat i ett ungdomslag under fyra månader skall arbetsförmedlingen upprätta en särskild plan över hur anställningen i ungdomslaget skall övergå till annan verksamhet.

7f En medlem i ett ungdomslag arbetar under ordinarie eller schemalagd arbelslid sådana dagar som är arbetsdagar hos arbetsgivaren, dock i genomsnitt högst fem dagar per kalendervecka.

Medlemmarna i ett ungdomslag arbetar i genomsnitt fyra limmar per dag. De som har uppfyllt arbets- och medlemsvillkoren för rätt till ersättning från en erkänd arbetslöshetskassa får i stället välja att arbeta pä hellid. Arbetsvillkoret skall dock ha uppfyllts före anvisningen till arbete i ungdomslaget pä annal sätt än genom sådant arbele.

Arbetsgivaren kan med stöd av kollektivavtal på egen bekostnad utsträcka den nu angivna arbetstiden, när den unge är underhållsskyldig gentemot annan eller det annars finns starka personliga skäl eller när det finns praktiska hinder mol avbrott i arbetet eller andra liknande skäl.

Medlemmarna i ett ungdomslag arbetar i genomsnitt fyra limmar per dag. De som har uppfyllt arbets- och medlemsvillkoren för rätt till ersättning från en erkänd arbetslöshetskassa får i stället välja att arbeta på heltid. Arbetsvillkoret skall dock ha uppfyllts före anvisningen till arbete i ungdomslaget på annat sätt än genom sådant arbete. Detta gäller dock inte de ungdomar som har uppfyllt arbetsvillkoret genom anställning på de särskilda ungdomsplatser som inrättas för dem som inte har fyllt arton år.

Arbetsgivaren kan med stöd av kollektivavtal på egen bekostnad utsträcka den nu angivna arbetstiden, exempelvis när den unge är underhällsskyldig gentemot annan eller uppbär ekonomisk hjälp enligt 6§ socialtjänstlagen (1980:620). Detsamma gäller när det finns andra starka personliga skäl eller när det finns praktiska hinder mot avbrott i arbetet eller andra liknande skäl.

Senaste lydelse 1984:521.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   176

Nuvarande lydelse                                       Föreslagen lydelse

Ungdomar som avses i I § andra stycket fär välja arbete på heltid eller kortare arbetstid.

9§ En medlem i elt ungdomslag har, om det inle ulan svårigheier kan ordnas på annan tid, rätt till ledighet med bibehållna anställningsförmåner för att besöka arbetsförmedlingen eller pä annat sätt söka arbete.

Ungdomarna skall i genomsnitt två timmar varje vecka della i kurser som arbetsförmedlingen anordnar om hur arbetsmarknaden fungerar och om hur man söker arbete. Sådana kurser bör även ge kunskaper om möjligheterna till vidareutbildning och om arbetsmarknadspolitiska stödåtgärder. De ungdomar som arbetar i ett ungdomslag mer än sex timmar varje dag har rätt till ledighet under den tid de deltar i kursen. Under denna tid har de rätt till samma anställningsförmåner som om de hade arbetat. Andra ungdomar har rätt till det utbildningsbidrag som lämnas enligt bestämmelserna om sådant bidrag vid arbetsmarknadsutbildning.

I2§ Arbetsförmedlingen skall återkalla anvisningen till arbete i ungdomslag för den som

1. utför annat förvärvsarbete som inte är enbart tillfälligt eller av obetyd
lig omfattning,

2. avvisar annat erbjudet lämpligt               2. avvisar annat erbjudet lämpligl
arbete, eller                                          arbele,

3.       utan att uttryckligen avvisa så-        3. utan att uttryckligen avvisa så
dant arbele ändå genom sitt uppträ-     dant arbete ändå genom sitt uppträ
dande uppenbarligen vållar att an-     dande uppenbarligen vållar att an
ställning inte kommer till stånd.                    ställning inte kommer till stånd, el
ler

4. utan giltig anledning inte deltar i sådan kurs som avses i 9§ andra stycket.

En anvisning får, om det är skäligt, också återkallas för en medlem i ett ungdomslag som avvisar ett erbjudande om arbetsmarknadsutbildning eller om plats i yrkesinriktad rehabilitering.

Genom äterkallelse av en anvisning skiljs den unge frän anställningen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985. I fråga om ungdomar som före ikraftträdandet har anvisats arbete i ett ungdomslag gäller 7 § andra styckel i sin äldre lydelse under återstoden av den pågående anställningen.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   177 Register

Sid.

I Översikt

5   Sammanslällning

6   Inledning

6 Arbetsmarknad 18 Arbetslivsfrågor 28 Internationellt samarbeie 31 Invandring och svenskt medborgarskap 38 Jämställdhet mellan kvinnor och män 45 Behandling av slulbelänkandet Datorer och arbetslivets förändring (SOU 1984: 20)

A.    Arbetsmarknadsdepartementet m. m.                                       Anslag kr.

50

1.

50

2.

50

3.

51

4.

51

5.

51

6.

Arbetsmarknadsdepartementet                                               24 725 000

Utredningar m. m.                                                                     18 321000

Extra utgifter                                                                                  320000

Internationellt samarbete                                                            15 803 000

Arbetsmarknadsråd                                                                     4029000

Jämställdhetsombudsmannen m.m-                       '                     2090000

65288000

B.    Arbetsmarknad m. m.

53

1

65

2

70

3

77

4

82

5

93

6

94

7,

95

8

96

9

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader                    1411 472000

Arbelsmarknadsservice                                                            538483000

Arbetsmarknadsutbildning                                                    897 083 000
Bidrag lill arbetslöshetsersättning och

97   10.

98

11

99

12

100

13

100

14

102

15

104

16

105

17

115

18

115

19

117

20

utbildningsbidrag                                                                   2645927000
Sysselsättningsskapande åtgärder                                        2695 470000
Statsbidrag till frivilliga försvarsorganisationer                          6762 000
Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrust
ning                                                                                              9500000
Arbetsmarknadsverket:   Förvaltning av utrust
ning                                                                                                    1000
Arbetsmarknadsverket: Inköp för arbetsmark
nadsutbildningen                                                                        22500000
Byggnadsarbeten inom arbetsmarknadsverkets
verksamhetsområde                                                                           1000
Arbetsdomstolen                                                                         5654000
Slatens förlikningsmannaexpedition                                           1 363000
Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar                                40000
Nämden för vapenfriulbildning                                                    4513000
Vapenfria ijänstepliktiga                                                          93 875 000
Tillfälligt sysselsättningsbidrag för textil-

och konfektionsinduslrierna                                                    166000000

Statsbidrag för ungdomslag                                                    I ISOOOOOOO

Bidrag till vissa affärsverksinvesteringar                                           1000

Medel för insatser inom malmfältskommunerna                               1 000
Kostnader för ny organisation för den särskilt

anordnade arbetsmarknadsutbildningen m. m.                      925 775 000

10604421000

Prop. 1984/85:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   178

Sid.

C. Arbetslivsfrågor

118 1. Arbetsmiljö - Tillsyn och forskning                                              274067000
130 2. Arbetarskyddsslyrelsen: Anskaffning av

vetenskaplig apparatur                                                                   3000000

132 3. Yrkesinriktad rehabilitering                                                          507 399000
135 4. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning

och sysselsättning                                                                    2691714000

143 5. Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag                                          2822000000

155 6. Statsbidrag till ofi'entligt skyddat arbete                                      300000000

6598180000

D. Invandring m.m.

158   I. Statens invandrarverk                                                                  .59328000

162         2. Åtgärder för flyktingar                                                                   2 000000

163         3. Åtgärder för invandrare                     16807000 166 4. Översättningsservice            400000 168 5. Överföring och mottagning av flyktingar m. m.        59200000 170 6. Ersättning till kommunerna för ålgärder

för flykfingar m.m.                                                                     443000000

580735000

Totalt för arbetsmarknadsdepartementet                     17 848 624 000

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984

Bilaga 13 till budgetpropositionen 1985                               Prop 1984/S5:100

Bilaga 13

Bostadsdepartementet

ÖVERSIKT

Till bostadsdepartementet hör ärenden angående bostadsförsöijning, fysisk riksplanering och bebyggelseplanering saml byggnads-, lanlmäteri-och kartärenden. Departementet är organiserat pä fyra sakenheter, en för bostadsförsörjningen m. m., en för byggnadsväsendet m. m., en för planvä-sendel m.m. samt en för fysisk riksplanering m.m. Inom byggenheten bereds, fömtom byggärenden, också ärenden angående samlingslokaler, ärenden om energihushållning i befintlig bebyggelse, ärenden om hyra, förvärv och förvaltning av hyresfastigheter m. m. samt om bostadsrätt. Inom enheten för fysisk riksplanering bereds, fömtom ärenden om fysisk riksplanering, också ärenden angående prövning av industriulbyggnader m.m. enligt 136 a § byggnadslagen (1947:385), ärenden om utländska förvärv av fast egendom samt fastighetsdata-, lantmäteri- och kartärenden. Den ärendefördelning som nu har redovisats gäller i fråga om bygg- och planenheterna sedan den 1 mars 1984, dä departementet tillfördes vissa lagstiftningsärenden från justitiedepartementet. Från samma departement har vidare fr. o. m. den I juli 1984 överförts vissa fastighetsdataärenden.

I del budgetförslag som nu presenteras har hänsyn tagits till kraven pä att begränsa utgifterna på statsbudgeten.

Utgifterna inom bostadsdepartementets område beräknas under budgetåret 1985/86 komma att minska med 6,9 miljarder kr. Minskningen beror i första hand på att anskaffningen av medel för utbetalning av bostadslån m. m. fr. o. m. budgetåret 1985/86 kommer att handhas av ett för ändamålet särskilt inrättat kreditinstitut.

Bostadsförsörjningen m.m.

Riksdagen har nyligen beslutat att införa en statlig fastighetsskatt (prop. 1984/85:18, SkU 17 och 24, rskr 90). Syftet är att åstadkomma ett rättvist och solidariskt omfördelningssystem inom bostadssektom och på samma gång, med hänsyn till det statsfinansiella läget, begränsa bostadssektorns belastning på statsbudgeten. Riksdagen har samtidigt beslutat om kompensation för de kostnadsökningar som skatten beräknas medföra för fastighetsägare med statliga bostadslän som omfattas av räntebidragssystemet (prop. 1984/85:85, BoU 8 och 9, rskr 91). I    Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 100. Bilaga 13

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                          2

Genomförandet av del program för förbäliring av bosiadsbesiåndet. som riksdagen fastställde hösten 1983, det s.k. ROT-programmel, är nu i full gång. Särskilda grupper har bildals på regional nivå för atl driva på verksamhelen och initiera samverkan mellan olika intressenter.

1 budgelproposilionen föresläs att en försöksverksamhet rörande ungas boende stimuleras med elt lillfälligl slatligl bidrag. Bidragel bör vara ell engångsbidrag som lämnas till kommuner som vidlar särskilda ålgärder för atl förbällra ungdomars boende och lill bosladsförelag som i samråd med kommunerna vidtar sådana åtgärder. Försöksverksamheten bör bedrivas under tre år. För budgelåret 1985/86 föreslås alt I milj. kr. anvisas för ändamålet.

Även under näsla budgelår lämnas bidrag lill ålgärder i bostadsområden med en slor andel oulhyrda lägenheter. Den del av bidragsgivningen som sker i samband med all staten löses från sitt ansvar enligt 33 S bosiadslåne-kungörelsen (1962:537) eller motsvarande äldre beslämmelser är inle ram-begränsad. Bidragsgivningen i övrigl samordnas med slödel lill förbäliring av boendemiljön som ocksä lämnas för åtgärder i områden med oulhyrda lägenheter.

I budgelproposilionen föreslås all beslut om boendemiljöbidrag och bidrag till ålgärder i bostadsområden med en slor andel outhyrda lägenheter fär lämnas inom en ram om 80 milj. kr. under budgelåret 1985/86. Ramen bör få vidgas om del behövs av sysselsällningsskäl.

Lokallän för ombyggnad av outhyrda lägenheter föreslås få beviljas inom en ram av 60 milj. kr. under budgelåret 1985/86.

Ramen för tillstyrkanden av förhöjt låneunderiag och lilläggslån lill kulturhistoriskt värdefull bebyggelse föreslås bli av samma omfallning som under innevarande år, dvs. 60 milj.kr. Likaså föreslås en oförändrad ram - 60 milj. kr. - för tilläggslän för åtgärder som avser att avhjälpa byggska-dor och byggfel eller alt ändra lägenhetssammansällning saml för grundförstärkning. Ramarna bör liksom hittills få vidgas om del behövs av sysselsättningsskäl.

Ramarna för lån och bidrag till anordnande och upprustning av allmänna samlingslokaler föreslås bli av samma omfattning som under innevarande budgetår. Regeringen begär även riksdagens bemyndigande att vidga ramarna om det behövs av sysselsättningsskäl.

Som ett led i en mer aktiv samhällelig bostadspolitik arrangeras i maj-juni 1985 en bostadsmässa "Bo 85 - bygg för gemenskap" i Upplands Väsby. Syftet med mässan är att ge möjligheter alt pröva och förverkliga nya lösningar för byggande och boende.

Energihushållning i befintlig bebyggelse

De gällande riktlinjerna för energihushållning i befintlig bebyggelse lades fast av statsmakterna våren 1981. Energihushållningsprogrammet kommer att behandlas i regeringens energipolitiska proposition våren 1985.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                          3

För budgelåret 1985/86 föreslås energibidrag komma alt lämnas med i medeltal 10% av kostnaden för byggnads- och VVS-iekniska arbeten. Till information och rådgivning beräknas sammanlagt 116 milj. kr. Därvid förulsalls atl de nuvarande bidragen till kommunerna för rådgivning och besiktning upphör med uigången av år 1985.

Plan- och byggfrågor, fy.sisk riksplanering m. m.

Etl förslag till ny plan- och bygglag och ett förslag lill lag om exploateringssamverkan remitterades hösten 1983 till lagrådel för yttrande. Nyligen har dessulom ett förslag till lag om hushållning med naturresurser remitterats till lagrådet. Det senare lagförslaget innehåller bl.a. bestämmelser som motsvarar riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen och beslämmelserna i 136a§ byggnadslagen (1947:385, omtryckt 1981:872, ändr. senast 1983:517) om industrietableringar av väsenllig betydelse för hushållningen med mark och vatten. Propositioner angående dessa lagförslag avses bli lämnade i sädan tid att de kan behandlas under innevarande riksmöte.

En arbetsgrupp inom departementet har kartlagt tillämpningen av gällande gatukostnadsregler (Ds Bo 1984:9). Kartläggningen har bl.a. aktualiserat förslag lill vissa lagändringar.

Statens planverk har fåll uppdrag att utarbeta förslag till de föreskrifier som kan behövas till vissa bestämmelser i plan- och bygglagen. Uppdraget innefattar en fullständig revidering av Svensk byggnorm. Planverket har även fått uppdrag att ställa samman och sprida kunskaper om den gemensamma miljöns utformning. En delredovisning av det senare uppdraget skall lämnas i augusti 1985.

För att särskilt främja export inom byggsektorn, inom ramen för Svensk Bygg- och Energiexport som ingår i Sveriges Exportråd, har genom omprioriteringar inom bostadsdepartementets verksamhetsområde 5 milj.kr. överförts till tredje huvudtitelns anslag E 2. Exportfrämjande verksamhet.

Fastighetsdatareformen

I budgetpropositionen läggs fram förslag om det fortsatta arbetet med fastighetsdatareformen under perioden den 1 juli 1987-den 30 juni 1992. Regeringen föreslår att reformarbetet påskyndas så att det kan avslutas under den första delen av 1990-talet.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                          4

Sammanfattning

Anslagsförändringarna i förhållande lill siatsbudgelen för innevarande budgetår framgår av följande sammanslällning (milj. kr.).

Anvisat

Förslag

Förändring

1984/85

I98.V86

A. Bostadsdepartementet m. m.

28,2

28,4

-1-     0,2

B. Bostadsförsörjning m. m.

20482,2

13532,5

-6 949,7

Bostadsförsörjning

19585,5

12 793,0

-6 792,.S

Byggnadsforskning, energihus-

hållning m. m.

896.7

7.19,6

- 157.1

C. Planväsendet

34,9

36,4

-1-      1,5

D. Lantmäteriet

172,1

182,1

-1-     10,0

E. Fastighetsdataverksamhelen

36,8

40,2

-(-      3,4

Totalt för bostadsdepartementet

20754,2

13819,6

-6934,6

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet

BOSTADSDEPARTEMENTET

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1984-12-20

Föredragande: statsrådet Dahl

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 såvitt avser bostadsdepartementets verksamhetsområde

Elfte huvudtiteln

A. BOSTADSDEPARTEMENTET M.M. A 1. Bostadsdepartementet

1983/84 Utgift               23425901

1984/85 Anslag              20625000

1985/86 Förslag             21 105000

1984/8."!

Beräknad ändring I98.V86

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekoslnader)

III

20625000 18796000

-1-480000 (-1-408000)

Med hänvisning till sammanslällningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 21 105000 kr. Jag har därvid räknat med en tvåproceniig minskning av resurserna i enlighel med den princip som tillämpas generellt i årets budgetförslag. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Bostadsdepartementet för budgelåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 21 105000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                          6

A 2. Kommittéer m. m.

Reservation               2582 371

1983/84 Utgift

7596202

1984/85 Anslag

7000000

1985/86 Förslag

5 500000

Med hänsyn till den beräknade omfattningen av utredningsverksamheten bör anslaget uppgå till 5500000 kr. under nästa budgetär. Beloppet innefattar 1 milj. kr. för viss försöksverksamhet rörande ungas boende. Redogörelse för denna verksamhet lämnas under avsnittet BOSTADSFÖRSÖRJNING M. M. i det följande. Jag hemställer all regeringen föreslär riksdagen

atl till Kommittéer m. m. för budgetårel 1985/86 anvisa ell reservationsanslag av 5500000 kr.

A 3. Extra utgifter

1983/84 Utgift               219925               Reservation                 519560

1984/85 Anslag             300000

1985/86 Förslag             300000

Anslagsbeloppet bör under nästa budgelår vara oförändrat. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1985/86 anvisa etl reservationsanslag av 300000 kr.

A 4. Bidrag till vissa internationella organisationer m. m.

113 145

1983/84 Utgift

706000

Reservation

1984/85 Anslag

321000

1985/86 Förslag

1481000

Från anslaget bestrids kostnader bl.a. för Sveriges bidrag till vissa internationella organisationer och svenskt deltagande i det internationella samarbetet inom departementets verksamhetsområde. Jag beräknar anslaget för nästa budgetår till 1481000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för svenska insatser i samband med FN:s internationella år (1987) för bostäder ät de hemlösa och till ett OECD-seminarium i Sverige om servicefrågor i tätorter.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Bidrag lill vissa internationella organisationer m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 1 481000 kr.

Prop. 1984/85; 100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet

B. BOSTADSFÖRSÖRJNING M. M. Bostadsförsörjning

Allmänt

Samhällets mål för bostadspolifiken är sedan lång tid tillbaka atl alla skall ha tillgång till en sund. rymlig, välplanerad och ändamålsenligt utms-lad bostad till rimligt pris. Detla grundläggande bostadssociala mål ligger fasl. Målel mäste dock ständigt preciseras mol bakgmnd av ändrade fömtsättningar och samtidigt krävs omprövning av de bostadspolitiska medlen.

I Sverige finns i dag 3.7 milj. lägenheter. Mer än 60% är byggda efter år 1950. Bostäderna är till övervägande del av god kvalitet. Hushållens ulrymmesslandard har förbällrats avsevärt. Mellan åren 1970 och 1980 minskade andelen omoderna och halvmoderna lägenheter från 22 till 1% och andelen trångbodda hushåll från 16 lill 4%.

Folkmängden ökar inle längre. Enligi SCB: s befolkningsprognos från år 1983 kommer folkmängden i riket alt förbli i det närmaste oförändrad lill år 2000. Ftyllningarnainom landel, som är av stor betydelse för bostadsefterfrågan, har minskat.

Della förändrade läge ger utrymme för att ägna ökat intresse åt kvaliteten i bosladsbeståndel. Även om en fortsatt nyproduktion av bostäder alltjämt är av slor betydelse finns det nu möjlighet att lägga slörre vikt vid vad begreppel god bostad innebär för olika grupper, t.ex. unga, gamla, handikappade, barnfamiljer och ensamboende.

En viklig del i den sociala bostadspolitiken är nu att vårda och förvalta bostäderna. De övergripande målen för förnyelse och underhäll samt energisparande har konkretiserats genom del tioåriga program för bostadsbeståndets förbättring (ROT-programmel). som riksdagen fastställde hösten 1983 (prop. 1983/84:40 bil. 9. BoU II, rskr 63). Riksdagen beslutade då också om vissa ändringar i reglerna för planering och bostadsfinansiering m.m. Bl.a. infördes ett särskilt räntestöd för gemensamt underhåll, reparationer och energibesparande åtgärder i hyres- och bostadsrättshus. För all förbättra tillgängligheten avsattes medel för ett statsbidrag till hissin-slallalioner under en treårig försöksperiod.

Regeringen beslulade i december 1983 atl tillsätta en för bl.a. bostadsdepartementet och socialdepartementet gemensam arbetsgmpp med uppgift all överväga vissa frågor om de äldres och handikappades boende. Gmppen har avgelt belänkandet (SOU 1984: 78) Bo på egna villkor.

Arbetsgmppen har som ett mål för sitt arbete angett att alla människor oberoende av sjukdom, handikapp eller ålder skall ha rätt till en självstän-

Prop. 1984/85:100   Bilaga 13   Bostadsdepartementet                           8

dig bostad där respekten för den enskildes självbestämmande och integritet kan upprätthållas. De som behöver vård och stöd i sin dagliga livsföring skall erbjudas detta i den egna bostaden eller när detta inle är möjligt i olika typer av slödbosläder. Dessa bosläder för äldre och handikappade skall ha en god utrymmes- och utmstningsstandard samt en god tillgänglighet för alt ge den enskilde så stor självständighet som möjligl. Gruppen föreslår bl.a. aft staten under en femårsperiod skall anslå 100 milj.kr. för all stimulera en utbyggnad av lätt tillgänglig boendeservice. Medlen skall fördelas av en delegation i regeringskansliet. Arbetsgruppen anser vidare att de s.k. folkrörelserna och andra föreningar, bostadsförvallare samt detaljhandelsföretag och andra serviceföretag - vid sidan av samhällsorganen - kan göra större insatser för äldre och handikappade. En på detla sätt utbyggd boendeservice skulle också innebära förbättringar för andra grupper av boende.

Betänkandet remissbehandlas f.n. Remisstiden gär ut den 15 januari 1985. Chefen för bostadsdepartementet avser alt äterkomnia till regeringen med förslag under våren.

Bostadskommittén (Bo 1982:02) har avgett ett delbetänkande i tre delar (SOU 1984: 34-36; sammanfattning, del I och 2). Betänkandet har remissbehandlats. Remisstiden gick ut den 15 november 1984. Arbetet fortsätter nu inom kommittén. Det beräknas vara avslutat under år 1985.

Regeringen har tagit initiativ till att genomföra en bostadsmässa (Bo 85). Det sker i samverkan med organisationer och företag inom bygg- och bostadssektorn. Avsikten är att skapa en mötesplats för information och debatt om boendefrågor nu och i framtiden. Mässan omfattar ny- och ombyggda bostadsområden, idéutställningar och konferenser.

Mässan finansieras till en del genom statsanslag. Huvuddelen av kostnaderna täcks genom bidrag från bl. a. organisationer, företag och kreditinstitut samt avgifter. Medverkande byggherrar och arrangörer bidrar dessutom med egna insatser. Bostadsmässan genomförs den 22 maj—den 19 juni 1985 i Upplands Väsby.

Samhällets stöd till bostadsproduktion och bostadskonsumtion

Bostadsstödet och utformningen av bostadsfinansieringen har stor betydelse för de enskilda hushållens ekonomi. Bostadskostnaden är en tung post i familjeekonomin. Samhällets bostadsstöd har därför avgörande betydelse för olika gmppers möjlighet att efterfråga en god bostad. En rättvis fördelning av bostadsstödet ökar fömtsättningarna för att bostäderna används på bästa sätt med hänsyn till olika människors behov.

Samhällets stöd till bostadssektorn har ocksä stor inverkan på statens finanser. Bostadsstödet är omfattande och beräknas under år 1984 uppgå fill ca 27 miljarder kr. Stödet lämnas direkt i form av bostads- och räntebidrag och indirekt i form av skattesubventioner, i första hand till egnahems-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                                       9

ägare. Staten tillförs också intäkter från bostadssektorn genom hyreshusavgiften enligt lagen (1982:1194) om hyreshusavgift.

Subventionerna till bostadssektorn har ökal kraftigt sedan mitten av 1970-talel. Framför alll den höga räntenivån har haft betydelse för denna utveckling. Detta har också ändrat förhällandet mellan de olika stödformerna. Förändringen under åren 1979-1984 framgår av följande tabell.

Bostadssubventionernas och hyreshusavgiftens utveckling åren 1979-1984. Miljarder kr., löpande priser

1979

80

81

82

83

84

Bostadsbidrag'

5,0

6,0

6,0

6.3

6,7

7,0

Räntebidrag-

3,7

5,0

7,2

8,9

9,7

9,5

Skatlesubvention till

egnahemsägare'

6.3

7,9

9,9

11,5

12,0

11,2

Hyreshusavgifl"

-0,4

-0,6

Summa

15,0

18,9

23,1

26,7

28,0

27,1

' Innefattar säväl de slalliga och de slatskommunala bostadsbidragen som de kommunala bostadstilläggen till folkpension. Kalenderårel 1979 motsvarar budgetåret 1979/80 osv.

' För åren 1979-1981 redovisas resultatet av riksrevisionsverkels laxeringsstatistiska undersökningar. Såväl fasligheler med överskott som fastigheter med underskott har beaktats.

" Avgiften tillför staten intäkter. Här redovisas de inläkler som härrör från bostäder. Tolall inbringar hyreshusavgifien 1,2 miljarder kr. år 1984.

Utvecklingen av subventionerna står i strid med säväl bostadspolitiska och fördelningspolitiska som samhällsekonomiska mål. Riksdagen har vid flera tillfällen beslutat om åtgärder för att minska ökningstakten. Det har skett genom utgiftsbegränsningar inom räntebidragssyslemet och genom begränsning av avdragsrätten vilket påverkar beskattningen av egnahem. Beslut har ocksä fatlats om en budgetförstärkning i form av den nyssnämnda hyreshusavgiften.

Som framgår av tabellen har den kraftiga tillväxten av subventionerna bmtits under åren 1983 och 1984. De kommande åren beräknas dessa åter öka, även om tillväxttakten kan väntas bli väsentligt lägre än under åren 1979-1982.

Orsaken till dämpningen av tillväxttakten är i första hand de beslut av riksdagen som jag nyss redovisade. Av betydelse är ocksä att räntenivån har sjunkit från den historiskt sett myckel höga nivå som rådde under åren 1980 och 1981. Effekterna av den höga räntenivån kvarslår dock till stor del beroende på atl räntan på bottenlånen vanligen är bunden i fem eller lio år.

1 nuvarande statsfinansiella läge är bostadssektorns belastning på statsbudgeten alltjämt för hög. En ytteriigare begränsning av belastningen på statsbudgeten är därför önskvärd. För alt en social bostadspolitik skall kunna bedrivas även i framliden är det nödvändigt att åstadkomma en omfördelning inom hela bostadssektorn som siktar till en rättvis fördelning av samhällets bostadsstöd.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                     10

Regeringen har därför lagt fram förslag om en statlig fasligheisskati (prop. 1984/85:18). Skallen skall omfalla hyreshus, kontorshus, småhus samt bostadsbyggnader på lantbruksfasligheler. Den skall las ul fr. o. m. år 1985. Samtidigt avvecklas den nuvarande hyreshusavgiften. En statlig fastighetsskatt är del instrument som tillsammans med räntebidragssyslemet bäst svarar mol kravet på ett rättvist och solidariskt omfördelningssystem inom bostadssektorn.

Fastighetsägare med fastigheter som omfattas av ränlebidragssystemel kommer att kompenseras för de kostnadsökningar som skatten beräknas medföra. Detta är motiverat med hänsyn till alt dessa fastigheter genom beslut under senare år har blivit föremål för besparingsåtgärder i form av s. k. exlra upptrappningar av den garanterade räntan. I en särskild proposition (prop. 1984/85:85) har regeringen lagt fram förslag om hur denna kompensation bör utformas. Förslagel innebär atl räntebidragen jusieras sä atl den sammantagna effekten för fastighetsägaren i princip blir oförändrade kostnader. Detta gäller alla egnahem, bostadsrättsföreningar och allmännyttiga eller privatägda hyreshus som har statlig räntegaranli.

Riksdagen har nyligen tagit sina beslut med anledning av de nämnda propositionerna (SkU 17 och 24, BoU 8 och 9, rskr 90 resp. 91).

Bostadsbyggandet och bostadssektorns betydelse för samhällsekonomin

Den strukturomvandling som har pågått inom bostadssektorn sedan mitten av 1970—talet fortsätter. Den innebär atl nyproduktionen minskar och ersätts av ombyggnads- och underhållsverksamhet. Nybyggandel svarar under år 1984 för ca 40 % och ombyggnad/underhåll för ca 60 % av bosladsprodukiionen.

Under år 1984 fortsatte nybyggandet att minska, mätt såväl i antalet färdigställda som i antalet påbörjade lägenheter. Anlalel färdigställda lägenheter resp. år under perioden 1979-1984 med uppdelning på fierbo-stadshus och småhus framgår av följande tabell.

Färdigställda lägenheteråren 1979-1984. Källa: SCB

År

Alla lägenheter

Hustyp

%

Flerbostadshus

Småhus

1979

55 500

15 600

39900

72

1980

51450

15 900

35 5.S0

69

1981

51600

17600

34 000

66

1982

45 100

18 350

267.'i0

59

1983

43400

20250

23 1.SO

53

1983 1-3 kv.'

.109.'i0

13 900

no.-io

SS

1984 1

-3 kV.'

24 700

11 750

I29.S0

52

Preliminära uppgifter

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                                      11

Minskningen av nybyggandet har t.o.m. år 1983 helt avsett småhusen. Den procentuella andelen småhus i nyproduktionen har därför gåtl ned. År 1984 har även flerbostadshusbyggandet minskat, men i mindre utsträckning än småhusbyggandet. Nybyggandet utan statliga lån har praktiskt taget upphört.

År 1983 påbörjades knappt 38000 lägenheter varav ungefär hälften i flerbostadshus. Under år 1984 kan ca 31 000 lägenheter beräknas bli påbörjade. Det kan antas alt påbörjandet dessa år skulle ha varil ännu lägre om inte regeringen och riksdagen beslutat om olika insatser, bl.a. i form av hyresrabatter och hyresföriustgarantier (prop. 1982/83: 50 bil. 5, CU 8, rskr 112).

Enligt kommunernas bedömningar i bosladsförsöijningsprogrammen för perioden 1984-1988 minskar nybyggandet ytteriigare. För de tre första åren av programperioden har kommunerna redovisat ett planerat påbörjande av i genomsnitt 34400 lägenheter per år. Jämfört med närmast föregående programomgång är detta en minskning med 18%. Erfarenhetsmässigt blir det faktiska påbörjandet lägre.

Däremot har moderniserings verksamheten ökat kraftigt de senaste åren. Påbörjandet av ombyggnader ökade även under år 1984. I följande tabell redovisas utvecklingen av moderniseringar i flerbostadshus under åren 1979-1984 mätt i antal lägenheter i påbörjade projekl.

Lägenheter i moderniserade flerbostadshus före resp. efter modernisering åren 1979-1984. Påbörjade projekt. Källa: SCB.

År

Antal lägenheter

före modernisering

efter modernisering

1979

11900

8 300

1980

12950

8950

1981

14 600

10900

1982

19 700

16050

1983

22 350

19500

1983 1-3 kv.

14 950

13 250

1984 1-3 kv.'

16 850

15 550

' Siffrorna är uppräknade med 4%, vilkel är genomsnittet för eftersläpningen de senaste åren.

Av tabellen framgår alt avgången av lägenheter i samband med moderniseringen har minskal betydligt de senasle åren.

Enligt SCB: s nationalräkenskaper uppgick bostadssektorns utgifter är 1983 i löpande priser exkl. mervärdesskatt till 37 miljarder kr. eller 39% av landets totalkostnad för byggandet inkl. konsulttjänster, mäklaravgifter m. m.

Som framgår av följande tabell var den totala byggproduklionen i bostadssektorn mätt i fasta priser (I9S0 års) är 1983 nästan av samma omfattning som i början av 1970-talet då ca 100000 nya lägenheter färdigställdes varje år.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                        12

Investeringar och underhåll i permanenta bostäder åren 1971 — 1983 i 1980 års priser. Källa: SCB

År

Nybyggnad

Ombyggnad

Summa

Underhåll

Tolall

milj. kr.

inkl.energi-sparverksamhet milj. kr.

investeringar milj. kr.

milj. kr.

milj. kr.

1971

26800

1550

28 350

5 050

33 400

1972

27 600

1300

28900

5 400

34 300

1973

26450

1550

28000

5 850

33850

1974

23 450

2000

25 450

6 300

317.S0

1975

21800

3 350

25 1.SO

6 700

31850

1976

19 800

3 200

23 000

6 950

299.'i0

1977

19000

3 450

22 450

7 500

29950

1978

20450

5 150

25 600

7900

33 500

1979

20400

5 650

26050

8 200

34 250

1980

19050

5450

24 500

8 5.S0

330.'iO

1981

17 100

6 250

23 350

9 150

32 500

1982

15 600

7 350

22950

9850

33 800

1983

14 300

8 200

22500

10 300

32800

Regeringens program för bostadsförbättring syftar bl.a. till atl hålla uppe byggproduklionen. Kapacitets- och sysselsättningsproblemen inom byggsektorn kan dock inte lösas enbart inom ramen för bostadspolitiken. Åtgärder måste vidtas även inom andra samhällssektorer. Den av regeringen tillsaUa ledningsgmppen för byggsektorfrågor följer utvecklingen i hela byggsektorn. Syftet är bl. a. att skapa gynnsamma betingelser för sektorns långsiktiga utveckling. En rapport om byggsektorns långsiktiga ulveckling har presenterats under hösten 1984. I denna rapport anges att det finns goda möjligheter att öka den totala byggproduklionen så att sysselsättningen i byggandet i slutet av 1980-talet skall kunna ligga pä ungefär samma nivå som i decenniets början. Fömtsättningarna härför är bl.a. att stabil tillväxt i ekonomin uppnäs och att vissa strukturella, yrkesmässiga och regionala obalanser kan hävas. Arbetet med de långsikliga frågorna kommer alt fortsätta.

Särskilda gmpper har bildats pä regional nivå för att driva pä bostadsför-bättringsverksamhelen och initiera samverkan mellan olika intressenter. Initiativet till dessa regionala samverkansgmpper kommer frän en central arbetsgrupp inom bostadsdepartementet med represenlanter för statliga myndigheter, organisationer och kommunerna.

Bostadssektorns betydelse för samhällsekonomin kan även uttryckas på följande sätt. Bostadsbeståndets återanskaffningsvärde (exkl. fritidshus) beräknas i början av år 1984 ha uppgått till ca I 050 miljarder kr. i 1980 ärs priser. Av detta värde faller 53% pä småhusen och 47% på flerbosladshu-sen. Värdet motsvarar 48% av hela byggnadskapitalet i landet. Bostads-förvaltningens förädlingsvärde (exkl. fritidshus), som är etl mått på värdet av de tjänster som bostadssektorn producerar, utgjorde 8 % av bruttonationalprodukten eller ca 53 miljarder kr. är 1983 i löpande priser.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                                      13

Bostadsmarknadsläget

1 sin anslagsframställning för budgetåret 1985/86 refererar bosladsstyrelsen resultatet av en enkät till kommunerna om bosladsmarknadslägel i början av år 1984. Av kommunerna ansåg 93 atl det i slort sell var balans mellan utbudet av bostäder och efterfrågan vid rådande inkomster och boendekostnader. 127 kommuner redovisade atl del fanns överskoll på bostäder och 44 atl det var brist på bostäder.

En tredjedel av kommunerna anser atl del ganska ofta eller ofta förekommer att hushåll har svårt att få tillgång lill en bostad som överensslämmer med hushållets behov i fråga om utrymme, utrustning och geografisk belägenhet. I praktiskt tagel alla dessa kommuner gäller detla för ungdomarna men i rätt stor omfallning även för barnfamiljer och pensionärer. För samtliga hushållstyper är den vanligaste orsaken lill svårigheterna atl ulbudel av bostäder av önskat slag eller önskad belägenhet är för litel. För barnfamiljerna är alltför höga boendekostnader en nästan lika vanlig orsak lill svårighelerna, vilkel däremol inte gäller för ungdomarna och pensionärerna.

Enligt SCB: s årliga undersökning av outhyrda lägenheler i fierboslads-hus ökade antalet oulhyrda lägenheter kraftigt fram lill den I mars 1983, då nästan 40000 lägenheler var lediga lill ulhyrning. Den I mars 1984 var anlalel något lägre men fortfarande avsevärt högre än tre är lidigare, vilket framgår av följande tabell.

Till uthyrning lediga bostadslägenheter i flerbostadshus den I mars åren 1981-1984. Källa: SCB

Tidpunkt

Totalt

Därav i all-

lav

saml

iliga

männyttiga

lägenh(

sler

förelag

Tolall

Allmännyttiga förelag

1981-03-01

18 200

14 800

1.0

1,9

1982-03-01

30000

21700

1,6

2,8

1983-03-01

39800

31000

2,0

3.9

1984-03-01

38 200

30940

1,9

3,9

Över fyra femtedelar av de lägenheler som var lediga till ulhyrning den I mars 1984 fanns i hus ägda av allmännyttiga företag. Jämför man med SCB:s redovisning för den I september 1983, har emellertid antalet outhyrda lägenheter hos de allmännyttiga förelagen minskat med 3000 från 33980 till 30940 eller från 4,2 lill 3,9%.

Minskningen har fortsatt. Den 1 september 1984 var 3,5% eller 28309 lägenheter i del allmännyttiga bostadsbeståndet lediga till ulhyrning. Kommuner med färre än 75000 invånare har den största andelen outhyrda lägenheter - 4,8%. För kommuner med mer än 75000 invånare var ande-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                                       14

len 4,0%. För Stor-Slockholm och Stor-Göteborg var andelen oulhyrda lägenheter 0,5 resp. 4,3%.

Riksdagen har tidigare beslulal om vissa slödålgärder för bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheler (prop. 1982/83:50 bil. 5, CU 8, rskr 112). Särskilda läneregler och lån har införts för att underiätta att bostäderna byggs om och utnyttjas för andra ändamål. Vidare har medel ställts lill regeringens förfogande för bidrag till de värst drabbade företagen. Regeringen har även fått ett bemyndigande att i samband med bidragsgivningen avlösa statens ansvar för förvaltningsförluster enligt 33 § bostadslånekungörelsen (1962:537) eller motsvarande äldre bestämmelser. Jag kommer i det följande (anslagel B 5.) att redovisa erfarenheterna av bidragsgivningen. För bostadsområden med outhyrda lägenheter kan även s. k. boendemiljöbidrag lämnas lill åtgärder som förbättrar boendemiljön.

Ökningen i hyrorna var enligt SCB: s årliga bostads- och hyresundersök-ningar genomsnittligt sett avsevärt lägre under år 1983 än under år 1982. I följande tabell redovisas förändringar i hyror inkl. bränsle för hyreslägenheter från olika byggnadsperioder.

Procentuella förändringar av månadshyran åren 1981 -1984 för hyreslägenheter från olika byggnadsperioder

Byggnadsperiod

Ökning av

månadshyran i %

jan 1981-

jan 1982-

jan 1983-

jan 1982

jan 1983

jan 1984

-1940

15,9

11,7

5,8

1941-1950

15,5

12,4

5,7

1951-1960

15,7

12,6

5,0

1961-1965

15,2

11,8

5,0

1966-1970

15,1

11,2

4,9

1971-1975

14,5

10,7

4,7

1976-1982

-

-

3,9

Samtliga

15,3

11,6

5,1

Jag har med tillfredsställelse noterat att den överenskommelse för år 1984, som träffades mellan parterna på hyresmarknaden och som anslöt till regeringens inflationsmål, har lett till att höjningarna har blivit betydligt lägre än tidigare år. Överenskommelsen innebar att hyreshöjningarna begränsades i den del de avser drifts- och underhållskostnader (exkl. bränsle) och kopplades till utvecklingen av konsumentprisindex. För år 1985 har parterna kommit överens om en motsvarande begränsning. Den beräknas leda till en genomsnittlig hyreshöjning på 3,5%.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet Byggkostnadernas utveckling

15

Koslnaderna i bostadsbyggandet sleg kraftigt under senare delen av 1970-talel. Ökningslakten kulminerade år 1980 såväl för flerbostadshus i exploateringsområden som för gruppbyggda småhus. Därefter har ökningstakten varit väsenlligt lägre. Under år 1983 ökade emellertid kostnaderna på nytl för såväl flerbostadshus som småhus. Detta framgår bl. a. av följande uppgifter från SCB: s låneobjeklsslatistik. Tabellen visar de genomsnittliga byggkostnaderna för statligt belånade flerbostadshus och gruppbyggda småhus med preliminärt beslut om bostadslån under åren 1979-I9S3.

Genomsnittliga byggkostnader åren 1979-1983. Källa:SCB

År

Genomsnittlig

Genomsnittlig byggkostnad

yla', m-

kr./m-             kr./m-

Ökning

ly                   BRAp

i % från föregående år

Flerbostadshus i

exploateringsområden

1979

79,5

2685

13,3

1980

83,3

3 2.39               3 114

20,6

1981

81.1

3 335

7,1

1982

80,1

3 626

8,7

1983

75,8

4 194

15,7

Flerbostadshus i

saneringsområden

1979

76.7

3 168

15,9

1980

78,4

3 753               3 465

18.5

1981

76,0

3973

14,7

1982

72,9

4014

1.0

1983

71,9

4 339

8,1

Gruppbyggda småhus

1979

118.0

2.346

14.3

1980

115.4

2804               2781

19.5

1981

108.2

3112

11,9

1982

106.6

3 309

6,3

1983

105,6

3 746

13.2

' För år 1979 för flerbosladshusen bostadslägenheisyta och för åren 1979-1980 för småhusen bostadsyta. Därefier primär bruksarea (BRAp).

Åven ökningstakten i faktorprisindex har avtagit. Byggkostnaderna har del senasle årel, från oklober 1983 lill oktober I9S4, ökat med 8,5%. Den årliga prisökningstakten har sjunkit sedan sommaren 1983, då den var drygl 11 %.

För atl minska takten i prisökningarna beslulade regeringen i december 1983 atl uppräkningen av tidskoefficienlen skulle begränsas lill högst 4% under år 1984. Samiidigi ändrades metoden för faslslällande av lidskoefficienten så alt den bestäms månadsvis i efterhand och återger den faktiska prisnivån under månaden. Bosladsstyrelsen har också tilldelats tillfälliga

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                                       16

resurser för att ulreda formerna för en ulvidgad kostnadsuppföljning så atl begränsningen av lidskoefficientuppräkningen inle kompenseras via den produktionskostnadsanpassade belåningen. 1 samband med denna ulredning gör styrelsen stickprovskontroller av ombyggnadskostnaderna i låneärenden. Till delta kommer atl regeringen har beslulal alt uppräkningen av lidskoefficienten skall begränsas till högsl 3% under är 1985.

Byggkostnaderna är enUgt SCB: s låneobjeklsslatistik högre i stockholmsområdet än i landel som helhet. Det gäller kostnaderna för ny- och ombyggnad av både fierbostadshus och gruppbyggda småhus.

För att få till stånd en grundlig analys av orsakerna till det höga kostnadsläget i stockholmsområdet har chefen för bostadsdepartementet efter regeringens bemyndigande (Dir. 1984: 17) tillkallat en särskild kommitté (Bo 1984:01). Kommittén skall kartlägga orsakerna saml föreslå åtgärder för att förhindra fortsatta snabba kostnadsstegringar. Kommittén kommer atl redovisa sitt arbete under år 1985.

Utvecklingen av kostnaderna för drift och underhåll

Under senare år har drifts- och underhållskostnaderna i fastighetsförvaltningen ökat markant. De utgjorde år 1975 51% av de totala förvaltningskostnaderna medan kapitalkostnaderna uppgick lill 49%. Molsvarande andelar år 1983 var 61 resp. 39%. 1 följande tabell redovisas de olika kostnadsposterna inom SABO-företagen under åren 1979-I9S3. Som framgår har särskili kostnaderna för uppvärmning ökat.

SABO-företagens kostnader för kapital, underhåll och drift åren 1979-1983. Kiilla: SABO.

År

Koslnader,

kr/m-

Kapilal

Underhåll

Drift

Summa

Bränsle

Öv

rigt

1979

69:67

35:35

24:05

49:48

178:55

1980

77:57'

39:43

33:87

54:

36

205:

24'

1981

86:09'

46:03

42:82

60:

34

235:

29'

1982

97:55'

47:90

48:39

66:

26

260:

10'

1983

111:52'

53:68

50:09

70:42

285:

71'

' Inkl. kapitalkostnad för underhållslån och för åren 1982 och 1983 även för repara-lionslän.

Inte minst mot bakgrund av de ökade kostnaderna för drift och underhåll anser jag all det är nödvändigt, all hyresgästerna fär etl avgörande inflytande över både ekonomi och förvaltning. Det är väsenfiigt att i detta sammanhang också beakta alt energihushållningsarbelet drivs vidare så att energikostnadernas andel av hyran begränsas. Bäde SABO och Sveriges

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                        17

fastighetsägareförbund har tillsammans med Hyresgästernas riksförbund lämnal rekommendationer till sina medlemmar atl teckna s. k. boinfiyian-deavial.

Den ulveckling som pågår på många häll i landel att förbättra de boendes inflytande är mycket positiv. Enligt min mening bör detta arbele även i fortsättningen drivas av hyresgästerna och fasUghetsägarna, säväl allmännyttiga som privata, och bestämmas av de behov och värderingar som finns på det lokala planet.

Inom bostadsföretagen pågår också en utveckling i riktning mol decentraliserade förvaltningsenheter. Genom att ansvaret för det dagliga arbetet läggs ut på lokala enheter kan kontakterna mellan fastighetsförvaltningen och de boende förbättras. Det är viktigt inte minsl för att de äldre skall känna ökad trygghet i sin boendemiljö.

Förslag till högskoleutbildning för bostads- och fastighetsförvaltning har utarbetats av en arbetsgmpp inom bostadsdepartementet. Universitets-och högskoleämbetet, som har hafl i uppdrag att göra en överarbetning av förslaget, har hösten 1984 redovisat resultatet av sitt arbete till regeringen. Chefen för utbildningsdepartementet avser att återkomma fill regeringen i denna fråga.

Övrigt

Hyreslagstiftning m. m.

Frän och med den 1 mars 1984 har till bostadsdepartementet överförts vissa lagstiftningsärenden rörande fasl egendom, bl. a. hyres- och boslads-rättslagstiftningen samt lagstiftningen om förvärv och förvaltning av bo-stadsfastigheter.

1983 års bostadsrältskommitté (Ju 1983:06), som bl. a. prövar frågor om hembud och priskontroll på bostadsrätter, lägger inom kort fram sitt betänkande.

Genom riksdagens beslut att ändra hyreslagen har hyresgästerna fått möjlighet att utöva ett större inflytande över underhållet i den egna lägenheten. 1 enlighet med riksdagens önskemål utvärderas erfarenheterna av detta inflytande av en särskild arbetsgmpp med företrädare för de berörda intressenterna. Utvärderingen skall redovisas före utgången av är 1985.

Vid sin behandling av prop. 1983/84:137 om ändringar i hyreslagstift-ningen uttalade sig riksdagen för att hyreslagens regler om tjänste- och personalbostäder borde ses över (BoU 29, rskr 378). En arbetsgmpp med företrädare för parterna på arbetsmarknaden har inrättats för att utföra en sådan översyn. Vidare har en nyligen tillsatt kommitté (Bo 1984:02) fått i uppdrag att utreda frågan om lokalhyresgästernas ställning på hyresmarknaden.

2   Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 13

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13   Bostadsdepartementet                                       18

Allmänna samlingslokaler tn. m.

Del slatliga stödel lill samlingslokalssektorn fick i huvudsak sin nuvarande ulformning år 1973. Principerna för slödel har sedermera ulreiis av en år 1979 tillkallad parlamentarisk kommitté och redovisats i belänkandel (SOU 1981:63) Samhällel och samlingslokalerna. Kommitléns förslag har behandlats vid tvä lidigare riksmöten (prop. 1981/82: 100 bil. 16, CU 15, rskr 171 och prop. 1982/83: 100 bil. 13, CU 15, rskr 206). Det finns enligt min mening inle anledning atl på nyll aktualisera grundläggande förändringar i de rikllinjer för slatens slöd lill samlingslokalssekiorn som hur antagils av statsmakterna. Däremol finns etl behov av all se över dels hur stödet har använts i samband med förnyelsen av våra städer och tätorter, dels hur man skulle kunna förenkla och samordna stödel lill samlingslokaler. Det senare gäller bäde mellan de olika bidragen lill samlingslokaler och mellan dessa bidragsformer och det övriga bosiadsfinansieringssysie-met. Vidare finns del skäl all i fråga om slödet lill energihushållning i samlingslokaler överväga om del i alla avseenden är motiverat från övergripande energipoliliska synpunkler.

Galukostnader

Den I januari 1982 Irädde nya galukoslnadsbestämmelser i kraft. Beslämmelserna, som finns i byggnadslagen och byggnadsstadgan, ger kommunerna ökade möjligheter atl med bidrag från faslighelsägare läcka koslnaderna för gator och andra allmänna plalser inom områden med stadsplan.

Eftersom de nu gällande galukostnadsbeslämmelserna har varil i tillämpning under endasl korl lid, har chefen för bostadsdepartementet tidigare föreslagil alt de i sak oförändrade tas in i en ny plan- och bygglag, PBL (se remiss fill lagrådet den 20 oktober 1983 s. 163). Sedan kritik från skilda håll har riktals mol bestämmelserna och deras tillämpning, beslulade han emellertid vid årsskiftet 1983-1984 atl en arbetsgrupp inom bostadsdepartementet skulle göra en karlläggning av tillämpningen. Arbetsgruppen redovisade ijuni 1984 resullalel av sill arbele i rapporten (Ds Bo 1984:9) Gatukostnader. 1 rapporten pekar arbetsgruppen på vissa ändringar i regelsystem m. m. som kan medverka till en bättre och smidigare fillämpning av gatukostnadsbestämmelserna.

En promemoria med förslag till lagändringar m.m. som kan aktualiseras med anledning av arbetsgmppens rapport har remissbehandlals under hösten 1984. Promemorian innehåller dels förslag till ändringar av galukostnadsbeslämmelserna i PBL-förslaget, dels ett förslag till statlig finansiering av vissa gatukostnader. Avsikten är att förslagen lill ändringar i förslaget fill PBL skall remitteras till lagrådet vintern 1984/85. Förslagel lill slafiig finansiering av vissa galukostnader behandlar jag i del följande (anslaget B 3.).

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13   Bostadsdepartementet                         19

Kreditförsörjningen

Byggnadskreditgivningen lill del slatsbelänade bostadsbyggandet har fungerat tillfredsställande under år 1984. Den totala kreditgivningen under årel beräknas komma att något överstiga 1983 års nivå.

Avlyft av byggnadskrediter för färdigställda fastigheter har däremot under tiden januari-september 1984 skeft i väsentligt lägre omfattning än under molsvarande lid året innan. En orsak härtill har varit vissa svårigheter fr.o. m. andra kvartalet för de tre bollenläneinslituten - Sparbankernas Intecknings Akfiebolag SPINTAB, Svensk Bostadsfinansiering Aktiebolag BOFAB och stadshypoteksinstitutionen - alt sälja prioriterade bosladsobligationer.

Med anledning av det uppkomna läget beslöt regeringen den 6 september 1984, på förslag av fullmäktige i riksbanken, atl allmän placeringsplikt enligt lagen (1974:922) om kreditpoiitiska medel får tillämpas i fråga om allmänna pensionsfonden, såvill avser de penningmedel som förvaltas av första, andra och tredje fondstyrelserna. Fullmäktige har utfärdat tillämpningsföreskrifter för fondens placeringar med anledning av regeringens beslut.

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1983/84:90, BoU 28, rskr 303) skall anskaffningen av medel för utbetalningar av i första hand bostadslån till ny- och ombyggnad fr.o.m. budgetåret 1985/86 handhas av ett för ändamålet särskilt inrättat statsägt kreditaktiebolag. Det nya bolagets kapitalanskaffning fömtsätts ske huvudsakligen genom utgivande av obligationer. Obligationsvillkoren skall därvid vara i huvudsak desamma som för sädana obligationer som emitteras av de tre bottenläneinstituten. Med de fömtsättningar som f. n. gäller innebär detta att det nya bolagets obligationer kommer att betraktas som prioriterade placeringar. Eftersom motsvarande upplåning f.n. sker över statsbudgeten blir anspråken pä den prioriterade kreditmarknaden oförändrade. Bolagets obligationer kommer att emitteras till vid fidpunklen gällande räntesatser för långa statslån och med en löptid av 20 år. Räntesatsen kommer att justeras till rådande ränteläge vart femte år. Jag återkommer i det följande (anslaget B 3.) till vissa ytteriigare frägor rörande del nya kreditaktiebolaget.

Bostäder åt unga

Riksdagen beslöt våren 1983 (CU 1982/83:22, rskr 233) med anledning av en motion i frågan att ge regeringen till känna atl en översyn av ungdomens bostadssituation borde göras i lämpligt sammanhang. En arbetsgmpp för ungdomsboendefrågor inom bostadsdepartementet har i betänkandet (Ds Bo 1984:10) Bostäder åt unga redovisat ett flertal förslag till hur man kan underlätta för ungdomar att fä sin första egna bostad.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                                       20

Utgångspunkten för arbetsgruppens arbele är atl del idag behövs insatser från samhällets sida för att underlätta för de unga all komma in pä bostadsmarknaden. Bakgrunden är bl.a. minskal bostadsbyggande och ökade boendekostnader i nyproduktionen, minskat utbud av billiga smålägenheter saml den allmänl avlagande rörlighelen på bostadsmarknaden. Arbelsgmppens överväganden avser främsl möjlighelerna atl öka utbudet av bostäder för unga och alt förbällra planeringen och förmedlingen av sådana bosläder.

Arbetsgmppens förslag syftar till atl underlätta för kommunerna att fä fram bostäder åt unga upp lill 25 år. Bostäderna avses i första hand fungera som en "första bostad" för unga fram till dess atl de kan få en bostad på den vanliga bostadsmarknaden. Tillkomsten av sådana bosläder föreslås underlättas genom s.k. ungdomskontrakl, ekonomiskl slöd från staten till ny- och ombyggnad samt vissa lättnader i normkraven i fråga om tillgänglighet m.m. Ansvarel alt planera för och atl förmedla bostäder med ungdomskontrakl bör enligt förslagel ligga på kommunerna inom ramen för deras ansvar för bostadsförsörjningen.

Arbetsgruppens betänkande har remissbehandlats. Förslagen har fåll ell blandat mottagande. Flertalet remissinslanser inslämmer i arbetsgruppens syn på behovel av åtgärder för all förbättra ungdomars slällning på bostadsmarknaden. Den övervägande delen av remissinstanserna stöder emellertid inte förslagen om ungdomskontrakt och lättnader i normkrav. Bara ett fåtal remissinstanser anser alt del ställiga slödet kan bli ell effekfivt instrument för ombyggnad och nyproduktion av bostäder för unga.

Med hänsyn lill den kritik mol arbetsgruppens förslag som har kommit fram under remissbehandlingen avserjag inle atl föreslå all den gällande hyres- och byggnadslagstiftningen kompletteras med särskilda beslämmelser om ungdomsbosläder. Del av arbetsgruppen föreslagna slatliga produktionsstödet för ny- och ombyggnad är därmed inte heller aktuellt atl genomföra.

Beträffande arbetsgruppens förslag om lättnader i vissa normkrav vill jag erinra om att kommunerna enligt förslagel till ny plan- och bygglag genom planbestämmelser får möjligheter att differentiera kvalitetskraven för ombyggnad inom ett bostadsområde, förutsatt att områdel ändå får långsiktigt godtagbara egenskaper. Därmed kommer det att finnas möjligheter för kommunerna att av bostadsförsörjningsskäl och under begränsad fid behålla vissa lägenhetstyper vilka inle uppfyller dagens kvalitetskrav.

Att bostadslösningar för ungdomar kan vara olika framgår av arbetsgruppens betänkande. Arbetsgmppen visar med exempel på mångfalden av lämpliga bostäder för unga, vilket flera remissinslanser har noterat med tillfredsställelse. Av remissvaren kan man utläsa att behov och förutsällningar är olika i kommunerna och även skiftande över tiden. Vissa remissinstanser pekar också på olika lokala lösningar för att tillgodose ungas bostadsbehov.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                        21

Enligt min uppfallning har ulredningen i hög grad bidragit lill all ungdomsboendefrågorna har uppmärksammats runl om i landet. Jag kommer därför i del följande all föreslå att en försöksverksamhet hedrivs under viss lid. bl.a. för alt frågorna även fortsällningsvis skall hållas levande.

Mitt förslag: Försöksverksamhel rörande ungas boende stimuleras med ett lilirälligt slalligl bidrag. Bidragel föreslås som elt engångsbidrag för atl läcka koslnader för försöksverksamhelen. Försöksverksamheten bör bedrivas under ire år. Ell anslag om en milj. kr. bör anvisas för ändamålet.

Arbetsgruppens förslag: Arbetsgruppen föreslår all uppdrag ges lill bosladsstyrelsen all i samråd med planverkel sammanställa exempel på hur boende för ungdomar kan åstadkommas vid ombyggnad i olika lyper av bebyggelse. Dessulom anser arbelsgmppen atl de "idéer som finns behöver fångas upp och utvecklas i bl.a. praktiska försök" och att bidrag skall kunna utgå för sådan försöksverksamhel. Det kan gälla l.ex. formerna för kollektivt ungdomsboende och de ungas deltagande i planering och förvaltning.

Remissinstanserna: Arbetsgruppens exempel pä olika typer av lösningar har rönl posilivt intresse från en del remissinstanser. Svenska kommunförbundets styrelse understryker i silt yttrande viklen av att nya boendeformer utvecklas. Inlressel för nya lösningar synes vara stort i många kommuner och bostadsföretag och flera remissinstanser stödjer uttryckligen tanken på alt bedriva försöksverksamhet och atl samla exempel över goda bosläder för unga.

Skälen för mitt förslag: Som jag lidigare har påpekat har arbetsgmppens arbete vunnit bred uppmärksamhel och lett lill mycken debatt i kommunerna. De flesta kommuner och bostadsföretag instämmer också i arbetsgruppens syn pä behovel av åtgärder i kommunerna för att förbättra ungdomars situation på bostadsmarknaden. De generella åtgärder som arbetsgruppen har föreslagit har emellertid inte vunnit gehör, och min uppfallning är att det i hög grad beror på att kommuner och bostadsföretag har egna uppfattningar om de lokala behoven och om vilka riktade insatser som krävs för atl förbällra ungas boende i respektive kommun.

Del är med lillfredsställelse som jag noterar att syftet med arbetsgmppen därmed tycks kunna uppnås ulan slalliga åtaganden och att vi kan gå vidare i riktning mot alt ge kommunerna en allt mer självständig ställning i förhållande lill slalen i frågor som rör markanvändning och bostadsförsörjning.

Frågan om ungas boende är emellertid viktig för vårt samhälle och

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                                       22

förutsätter många gånger - i synnerhet då inga generella regeländringar vidtas - okonventionella arbetsformer och lösningar.

I jämförelse med många andra länder har Sverige fä alternativ atl erbjuda inom boendet. Jag finner därför alt en försöksverksamhel rörande bostäder ät unga bör stimuleras och alt det bör ske i former som innebär insyn i arbelel och spridning av gjorda erfarenheler. Enligi min uppfallning bör en sädan försöksverksamhet gälla bl.a. nya former för ungdomsbostäder och ungdomsboende. Den kan ocksä gälla formerna för ungas dellagande i planering, förvaltning och byggande och den kan avse särskilda åtgärder för att förmedla bostäder åt unga.

Jag föreslår därför etl tillfälligt statligt stimulansbidrag för försöksverksamhet rörande bostäder ål unga. En milj.kr. bör ställas lill förfogande för ändamålet för budgetårel 1985/86. Bidraget bör vara ett engångsbidrag som utbelalas lill kommuner som vidlar extra ordinära ålgärder för all förbällra ungdomars boende och till bostadsföretag som i samråd med kommunen vidlar sådana ålgärder. Jag har redan i mitt anförande under anslagel A 2. Kommittéer m.m. föreslagil atl medel för försöksverksamhelen för budgetåret 1985/86 slälls till förfogande under nämnda anslag.

För information vill jag meddela att en särskild ungdomsboendedelega-tion kommer att bildas inom bostadsdepartementet. Delegationens uppgift bör vara, förutom att fördela bidragen för försöksverksamhelen, all följa utvecklingen på området. Den bör dessulom ta initiativ till att försöken med riktade åtgärder för att förbättra ungas slällning på bostadsmarknaden utvärderas och sprids i former som gör dem allmänt tillgängliga. Chefen för bostadsdepartementet avser atl bereda represenlanter från bosladsstyrelsen. Svenska kommunförbundet och statens ungdomsråd tillfälle all medverka i delegationens arbete.

B 1. Bostadsstyrelsen

1983/84 Utgift                46534000

1984/85 Anslag              52102000

1985/86 Förslag              49094000

Bostadsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet med uppgifl att främja bostadsförsörjningen. Den är också chefsmyndighet för länsbostadsnämnderna. Därutöver åligger det styrelsen att handlägga ärenden om statligt stöd till allmänna samlingslokaler m. m.

Bostadsstyrelsen leds av en slyrelse med sju ledamöter. Chef för bostadsstyrelsen är en generaldirektör, som tillika är styrelsens ordförande. Inom styrelsen finns fyra byråer, nämligen boendebyrån. byggnadsekono-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet

23

mibyrån, rättsbyrån och administrativa byrån saml ett personalkontor. Vidare finns ell revisionskonlor, en informationsenhel, en förfallningsen-hel samt ell verkssekretarial vilka är direkt underställda verkschefen. Till styrelsen har knutils en samlingslokaldelegation, etl råd för belånings- och viirderingsmeloder och etl bosladssocialt råd.

1984/85

Beräknad ändring 198.S/86

Bostads-slvrelscn

Föredraganden

Personal

158'

Utgirter

Förvaltningskostnader

37 918000-

-H

819000

-1.'507 000'

(därnv lönekoslnader)

23 110000

+

185 (K)0

-t-   654 OOO''

Lokalkoslnader. förslagsvis

5 102000

-(-

242000

-(-   227000

Blanketter, förslagsvis

I8.S0OOO

-t-

20000

-1-   160000

Revisionskonlor. siirkostnader

2 257 0(M)

-F

149000

-1-   117000

Ersättning till kommunerna för

deras medverkan i arbetet

med ålgärder mol strålrisker i

byggnader, förslagsvis

5000000

0

-4.SOO 000

Engångsanvisning'

-

-

-(-2.'i00000

Summa utgifter

52127000

-1-1230000

-3003000

Inkomster

Publikationer

25000

-t-

5 000

-1-      5000

Nettoutgift

52102000

-1-1225000

-3008000

' Exkl. personal vid revisionskontorel och lokalvärdspersonal.

- Inkl. 3000000 kr. för U DS-projektet.

' Exkl. koslnader för UDS; inkl. 480000 kr. för framställning av inkomstförteckning

för prövning av bostadsbidrag.

' Inkl. kosln.nder för L-ATF-ålgärder (258000 kr.) under perioden 1984-07-01-

1985-06-30.

' Bosiadsstyrelsens koslnader för andringar i datasystemet m.a. a. beslui om net-

loavisering och inrättandet av ell slalligl kredilaktiebolag.

Bostadsstyrelsen

I sin anslagsframslällning för budgetåret 1985/86 har bostadsstyrelsen i ett sammanhang lämnat en allmän redogörelse för styrelsens och länsbostadsnämndernas behov av resurser.

Bosladsstyrelsen konstaterar all det är bostadsverkets uppgift atl främja bostadsförsörjningen i landel. inle bara genom att handha låne- och bi-dragsverksamheten ulan även genom ulredningar och annan service till byggare och boende. Under flera år har dock statsmakterna, enligt bosiadsstyrelsens mening, inte i tillräckligt hög grad beaktat sambandet mellan skiftande och ökande arbetsuppgifter å ena sidan och resurstilldelningen lill verkel å den andra. Myndighelsanslagen har under de senaste åren minskals. Länsbostadsnämnderna har dock med hänsyn till vissa nya

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                         24

arbetsuppgifter fått behålla realt oförändrade resurser för innevarande budgetår.

I sin argumentering mol en fortsatt minskning av anslagen framhåller styrelsen bl.a. följande:

-     Bostadskommitténs arbele kan resultera i nya och/eller ändrade uppgifter för bosladsverkel. 1 väntan på klarhet om framlida uppgifter bör resurserna inle dras ned.

-     Genomförandet av satsningen på bostadsförbättringsprogrammel ställer ökade krav på verkets resurser.

-     Knappheten på resurser hos i första hand länsbostadsnämnderna leder till svårigheter för bostadsverket atl hålla en tillräckligt hög säkerhetsnivå i beviljande och förvaltning av lån och bidrag.

-     Arbetet med den särskilda kostnadsgranskningen har hittills visal atl del finns starka skäl atl också fortsättningsvis avdela resurser för sådan verksamhet.

-     Omfattningen av dels exekutiva auktioner, dels inlösen av statliga lån har ökat mycket påtagligt under 1983/84.

-     Ett stort problem för bosladsstyrelsen är att kunna rekrytera och behålla en rätt dimensionerad och sammansatt organisation för ADB-hante-ringen, eftersom personalgmppen tillhör en starkt konkurrensulsatl sektor.

När det gäller bostadsstyrelsens verksamhet anför styrelsen bl.a. att antalet besvärsärenden har minskat med nära 550 jämföri med föregående budgetår. En påtaglig nedgång vad gäller besvär i ärenden angående om-och tillbyggnad av småhus har kunnat iakttas.

Under budgetåret 1983/84 har bosladsstyrelsen inventerat värde- och säkerhetshandlingar m. m. vid tre länsbostadsnämnder. Målsättningen är att inventera samtliga länsbostadsnämnder och avdelningen för länsbostadsnämndsärenden hos länsstyrelsen i Visby under en fyraårsperiod.

För tillsyn av länsbostadsnämndernas arbete med granskning av förmedlingsorganens handhavande av bostadsbidragen har under budgetåret 1983/84 inspektion gjorts vid tre länsbostadsnämnder.

Bosladsstyrelsen konstaterar vidare att man nu har erfarenhet av vad en tillämpning av huvudförslaget innebär. Det är främst inom tre centrala områden som brister har visat sig. Det första är styrelsens föråldrade ADB-system. Del är förenat med stora ekonomiska risker atl sköta utbetalning, avisering och bokföring av över en miljon lån värda 74 miljarder kr. i ett sexton år gammalt ADB-system. Ett annat område är kostnadsuppföljningen och kostnadskontrollen i belåningsverksamhelen och det tredje är verksamhetsplaneringen.

Genom att antalet besvärsärenden har minskat hos bostadsstyrelsen kan resurser frigöras för uppbyggnad av kompetens för att slödja länsbostadsnämnderna i deras nya uppgift med fastighetsjuridisk rådgivning. Samtidigt ökar emellertid andra uppgifier för styrelsens juridiska personal, l.ex.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                        25

genom den slarkt ökade rådgivningen lill länsbostadsnämnder i frågor som gäller att trygga statens lånefordringar, t.ex. vid exekutiva auktioner. På sikt behöver även ell delvis eftersatt utrednings- och utvecklingsarbele beträffande kreditprövning saml tillsyns- och kontrollfunktioner inom lå-nesyslemel kunna tillgodoses. Mot denna bakgmnd föreslår bosladsstyrelsen bl. a. följande.

1. Förvaltningskostnader beräknas enligt huvudförslaget -1-819000 kr. Lönekostnadsposlen hälls dock reall oförändrad -I-185000 kr.

2.         Lokalkostnader tas upp med beräknad utgift -f 242000 kr.

3.         Medel för tryckning av blanketter -1-20000 kr.

4.         Poslen för revisionskontor tas upp med   realt oförändrat belopp -hl49000 kr.

5.         Posten Ersättning till kommunerna för medverkan i arbetet med åtgärder mot strålrisker i byggnader tas upp med oförändrai belopp.

6.         För forskningsverksamhet yrkas 2000000 kr.

7.         Intäkterna för publikationer beräknas lill 30000 kr.

Föredragandens överväganden

Bostadsstyrelsen har i sin anslagsframställning föreslagit att anslaget för förvaltningskostnader beräknas enligt huvudförslaget, men alt lönekostnadsposten hålls realt oförändrad.

Även jag anser att huvudförslagel bör tillämpas på bostadsstyrelsen. Enligt min mening bör dock besparingarna fördelas jämnt över hela anslaget. Reall oförändrade lönekostnader skulle innebära att relativt sett slörre besparingar måste göras pä övriga kostnadsposter inom anslaget, t. ex. för personalutbildning och för information till allmänheten. Detta vore enligt min mening inte rimligt, framför allt inte sett i ett något längre tidsperspektiv än det nu aktuella budgetåret.

I mina beräkningar av bostadsstyrelsens förvaltningskostnader har jag ocksä tagit upp 480 000 kr. för framställning av den slutliga inkomstförteckning som används i samband med kommunernas prövning av bostadsbidragen. Medel för detta ändamål har t. o. m. budgelåret 1984/85 anvisats under anslaget B 7. Bostadsbidrag m. m.

Fr.o.m. budgetårel 1983/84 svarar revisionskontoret vid bostadsstyrelsen för revision av arbetsmarknadsverket, bostadsverket och statens planverk. Bostadsstyrelsen har yrkat att revisionskonlorets särkostnader undantas från tillämpningen av huvudförslagel. Enligt styrelsens mening är delta viktigt för att målel för den nyligen genomförda omorganisationen skall uppnås.

Med hänsyn till att resurserna för revisionsorganisationen nyligen har prövats av statsmakterna och tillräcklig erfarenhet av den nya organisationens resursbehov ännu inte har vunnits anser riksrevisionsverket att medel för myndighelernas revisionskontor för budgelärel 1985/86 generelll bör beräknas till realt oförändrad nivå.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                        26

Jag delar myndigheternas bedömning att resurserna för revisionsorganisationen under budgetårel 1985/86 bör hållas reall oförändrade. Huvudförslagel bör därför inle lillämpas i fråga om medlen till revisionskonlorets särkostnader under nästa budgetår.

Jag har lidigare denna dag föreslagit regeringen atl hos riksdagen begära atl ylleriigare medel anvisas för innevarande budgelår fill bosiadsstyrelsens projekt rörande utvidgat datorstöd - UDS - till verksamhelen vid bosladsstyrelsen och länsbostadsnämnderna. Medlen är avsedda för det fortsatta utredningsarbetet och för genomförandel. Frågan om medel lill UDS för budgetåret 1985/86 kommer all behandlas i elt annal sammanhang.

1 beslut den 30 augusfi 1984 gav regeringen bosladsstyrelsen i uppdrag alt utarbeta ändrade rutiner för utbelalning av räntebidrag, s. k. netloavi-sering. De nya rutinerna kommer atl innebära atl räntebidrag som avser ränlekoslnaderna för bostadslånet avräknas i samband med att kostnaderna för detta lån aviseras låntagaren, medan den del av räntebidraget som avser räntekostnaderna för bollenlånel i sin helhet överförs direkt till bollenlångivaren vid den fidpunkt då kostnaderna för bottenlånel skall belalas.

Riksdagen har i enlighel med regeringens förslag i prop. 1983/84:90 beslutat (BoU 28, rskr 303) alt det skall bildas ett särskilt av slaten helägl kredilaktiebolag med uppgifl all på den priorilerade kredilmarknaden låna upp de medel som krävs för den slatliga bostadslångivningen.

Jag har tidigare denna dag föreslagit regeringen att hos riksdagen begära atl särskilda medel anvisas för innevarande budgetår för all göra del möjligl för bosladsstyrelsen alt ändra del nuvarande datasystemet så att de nya rutiner som föranleds av besluten om nelloavisering och inrällandel av ell slalligl kreditaktiebolag kan genomföras med början under år 1985.

Också för näsla budgelår behöver särskilda medel anvisas för alt nel-toaviseringsrutinen skall kunna införas även för redan utbetalda lån och för atl styrelsens system för bl. a. avisering och avräkning skall kunna fungera gentemot det nya kreditinslilutel. Jag har beräknat koslnaderna lill 2500000 kr. för budgetåret 1985/86.

1 enlighet med riksdagens beslut (prop. 1979/80:97, CU 28, rskr 314) lämnas stöd till kommunerna för deras medverkan i arbelel med ålgärder för atl minska strålrisken i byggnader. Slödel ulgörs av etl schabloniserat bidrag med 1 000 kr. för varje beviljat lån resp. beviljat ränlestöd för åtgärder mot strålrisker. Utbetalning sker budgetårsvis i efterskott genom bosiadsstyrelsens forsorg. Riksdagen beslutade atl slödel skulle lämnas under en femårsperiod. Nästa budgelår blir del sista i perioden. Jag har beräknat att 500 000 kr. behöver anvisas för ändamålet för budgetårel 1985/86.

Bosiadsstyrelsens begäran all fä disponera vissa medel för forskningsändamål behandlar jag under anslagel B 13. Byggnadsforskning.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 13   Bostadsdepartementet

27

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Bostadsstyrelsen för budgetårel 1985/86 anvisa ell förslagsanslag av 49094000 kr.

B 2. Länsbostadsnämnderna

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

48209000 37401000 48858000

I varje län utom Gotlands län finns en länsbostadsnämnd. Nämnden är länsmyndighet för den statliga verksamheten för att främja bostadsförsörjningen. I Gotlands län fullgörs motsvarande uppgifier av länsstyrelsen.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Bosladsstyrelsen

Föredraganden

Personal

Utgifter

Förvallningskoslnader

(därav lönekoslnader) Lokalkoslnader, förslagsvis Summa utgifter

Inkomster

Administrationsavgifler Aviseringsavgifter Summa inkomsler

Nettoutgin

496

74 701000 69140000 12 558000 87 259000

21000000 28858000 49 858000

37401000

-)-    4 335000

-t-    3 666000

+      752000

-t- 5087000

-15 500000 - 2 258000 -17 758000

-t-22845000

-t- 2726000'

-I-   2543000

-t-      573 000

-I-    3 299000

- 7 600000

- 558000

- 8 158000

-Hl 457000

' Inkl. kostnader för L-ATF-ålgärder (733000 kr.) under perioden 1984-07-01 lill 1985-06-30.

- Beräknat till 28401 000 enligt förslag om utökade inkomsler i kompletleringsproposilionen våren 1984.

Bostadsstyrelsen

Länsbostadsnämndernas arbetssituation har påverkats pä olika sätl under senare tid. Vissa uppgifter har minskat i omfattning, t.ex. beslut om bostadslån till småhus och bostadsanpassningsbidrag, medan andra har ökat, i vissa fall mycket kraftigt. Det senare gäller t. ex. beslut om bostadslån till ombyggnad av flerbostadshus samt inlösen av län och andra uppgifter kring låneförvaltningen. Beslutet om att genomföra ett bostadsförbättringsprogram har inneburit både nya handläggningsuppgifter på grund

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                        28

av nya stödformer och en mycket omfatlande medverkan i ulbildning och informalion kring programmet.

Genom en särskild kampanj och på annat sätl har regeringen ullalal sig för en förbättrad service från myndigheternas sida gentemot medborgarna. Fram till ingången av innevarande budgetår har en successiv neddragning av antalet tjänster vid länsbostadsnämnderna skett. Följden har enligt bosiadsstyrelsens mening blivit en försämring av servicen till verkets kunder, lån- och bidragstagarna, genom ökande ärendebalanser och handläggningslider. Bristande förmåga hos länsbostadsnämnderna att hinna med sina uppgifter innebär störningar i verksamhelen på kredilmarknaden i övrigl.

Den markant ökade pressen på de anställda har också medfört en lägre säkerhetsnivå i lånehanteringen, vilkel med hänsyn lill de slora kapitalmängder som verkel svarar för måsle anses vara oroväckande. Bostadsstyrelsen erinrar om vad revisionskontoret har framhållit i olika rapporter och vad bostadsstyrelsen har berört i sina senaste anslagsframställningar om riskerna för ökande förluster i lånehanleringen om resurserna för arbetet dras ned.

Enligt bostadsstyrelsens beräkningar skulle en tillämpning av huvudförslaget på länsbostadsnämndernas lönekostnader innebära en nedskärning med tio till elva tjänster. Detta är i slort sett liktydigt med två procent av antalet tjänster vid länsbostadsnämnderna.

Bostadsstyrelsen finner att konsekvenserna av en sådan personalminskning skulle bli av tvä slag. Antingen kommer kvaliteten i nämndernas arbete renl allmänl atl undergå en fortlöpande försämring i form av ökande handläggningslider, väntetider för besked i olika frågor, mera summariska kontroller i granskningen av låne- och bidragsansökningar och minskad omfattning av information och annat stöd till kommuner m.fl. Eller så måste bostadsstyrelsen genom cenirala direkfiv till nämnderna inrikta kvaliletsförsämringen pä vissa konkrela arbetsuppgifter med påföljden atl verkets service och säkerhetsnivån i hanteringen av låneslocken försämras.

På ett konkret område kan följderna exemplifieras. Den nu aktiva verksamhelen kring bostadsförbällringsprogrammel syftar till all förmå faslig-hetsägare alt ulnytlja det nya stödel och snabbi komma igång med ombyggnads- och upprustningsåtgärder i det befintliga husbeståndel. Om arbelel med bostadsförbättringsprogrammet är framgångsrikt kommer antalet ansökningar om stöd att öka påtagligt. Minskade resurser hos nämnderna skapar risk för onödiga väntetider för dem som har hörsammat informationen om bostadsförbättringsprogrammel.

I sin anslagsframställning tar bosladsstyrelsen även upp frågan om resurserna för del regionala nämndarbelet och refererar en gemensam skrivelse frän länsbostadsdirektörerna. I den betonas viklen av alt nämndleda-möterna i största möjliga utsträckning engageras i nämndernas arbele och

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                        29

ges möjlighet alt aklivi följa della. Bl. a. bör nämndsammanlrädena hållas så ofta och läggas upp på sådant sätt an ledamöterna upplever all de kan följa arbetet och påverka vikliga beslut. En förutsättning för della är atl erforderliga medel slälls lill nämndernas förfogande. Den främsta anledningen lill all fiertalet nämnder har endasl sex sammanträden per år lorde vara bristen på resurser.

Bosladsstyrelsen avslyrker huvudförslagel.

Det är bosladsslyrelsens mål all en lill inriktningen oförändrad verksamhet för 1985/86 skall kunna klaras av länsbostadsnämnderna med realt oförändrad resursvolym. Styrelsen avser alt fullfölja arbetet med en noggrann anpassning av varje nämnds relativa resursmängd till dess akluella arbetsvolym. Samtidigt innebär det all bostadsstyrelsen inle ser nägra generella möjligheter för länsbosiadsnämndsorganisalionen med dess nuvarande omfallning all la ansvar för nya arbetsuppgifter.

Bosladsstyrelsen föreslär bl. a. följande.

1. Länsbostadsnämndernas personalresurser behålls oförändrade -(-3 666000 kr.

2.         Förvallningskosinadsposlen i övrigl beräknas med utgångspunkt i budgeten för 1984/85, uppräknad med avseende pä prisökningar och utan nägon minskning med två procent -1-669000 kr.

3.         Lokalkoslnader las upp med beräknad ulgift -H 752000 kr.

4.         Inkomslerna av adminisiralionsavgifier beräknas lill 5 500000 kr.

5.         Inkomslerna av aviseringsavgifter beräknas till 26600000 kr.

Föredragandens överväganden

Bosladsstyrelsen har i sin anslagsframställning pekal på omsländigheter som enligt styrelsens mening talar för att länsbostadsnämndernas resurser bör hållas reall oförändrade under näsla budgelår.

För egen del förordar jag att medel för länsbostadsnämndernas verksamhel beräknas med utgångspunkt i huvudförslagel.

Mill förslag leder självfallet till all bosladsverkel ännu intensivare än hittills måste pröva möjlighelerna all med utgångspunkt i rimliga krav på säkerhel förenkla granskningen av enskilda låne- och bidragsärenden och söka få till slånd en resursbesparande arbets- och ansvarsfördelning mellan kommunernas förmedlingsorgan och länsbosladsnämnderna. Jag kan i sammanhanget nämna som exempel alt bosladsstyrelsen, enligt vad jag har erfaril, överväger om del är nödvändigl att länsbostadsnämnderna fortsäller atl granska kommunernas befattning med ärenden om bostadsbidrag. För egen del gör jag den bedömningen all kommunerna numera har en god kompetens i dessa frågor och all del därför och med hänsyn till del delade kostnadsansvaret mellan slalen och kommunerna borde vara möjligl alt slopa nämndernas granskning.

Med anledning av förslag i prop. 1983/84: 150 (bil. 5), komplelteringspro-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                        30

positionen, har riksdagen bemyndigat regeringen (BoU 33, rskr 419) att beslula om vissa inkomslförstärkningar för länsbostadsnämnderna genom utökade avgifter. I förslaget beräknades inkomstökningen lill 9 milj.kr., vilket innebar behov av elt nelloanslag på 28,4 milj.kr. Bl.a. bemyndigades regeringen att la ut och bestämma storleken av en särskild administralionsavgift för statligt ränlestöd till underhåll m. m. När jag har beräknat inkomslerna av administrationsavgifierna för budgetårel 1985/86 har jag räknat med atl en sådan avgift införs. Jag har också tagit hänsyn till atl bostadsstyrelsen efter det alt anslagsframställningen lämnades har kommit in med nya uppgifter om de beräknade inkomslerna under anslaget.

Mol denna bakgrund beräknar jag inkomsterna av administrationsavgifterna till 13,4 milj. kr.

Jag vill informera riksdagen om alt chefen för bostadsdepartementet i ett annat sammanhang kommer att föreslå regeringen att förändra den nuvarande administralionsavgifien sä all den anpassas till övriga avgifter för ställiga lån.

Inkomslerna av aviseringsavgifterna beräknar jag till 28,3 milj. kr. Jag har därvid lagil hänsyn till den höjning av avgiften från 15 kr. lill 16 kr. som jag informerade riksdagen om i prop. 1983/84: 150 (bil. 5).

1 enlighet med förslag i samma proposition har riksdagen även bemyndigat regeringen att la ul och bestämma storleken av en påminnelseavgift och en kravavgift. Ersättning för skriftlig betalningspåminnelse och för kravbrev bör tas ul enligt lagen (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m. och den till lagen hörande förordningen (1981: 1057) om ersällning för inkassokostnader m. m.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört och lill sammanslällningen hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

att till Länsbostadsnämnderna för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 48858000 kr.

B 3. Vissa lån till bostadsbyggande'

1983/84 Utgift       7965437000

1984/85 Anslag       8360000000
1985/86 Förslag        110000000

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns under beteckningen B 3. upptaget förslagsanslaget Lån till bostadsbyggande. Från detta utbetalas bostadslän, räntelån, räntebärande förbättringslån, reparationslån, lån för

' Anslagets tidigare namn Lån lill bostadsbyggande

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                                      31

förvärv av vissa bosladsfastigheler, hyresförluslgarantilån och s. k. särskilda lokallån.

Beslämmelserna om bostadslån finns i bl.a. bostadsfinansieringsförordningen (1974:946, omlryckt 1980:329, ändrad senast den 18 december 1984). Bostadslån lämnas i huvudsak till ny- och ombyggnad av bostadshus. Lånels storlek bestäms så alt del utgör en andel av etl i särskild ordning fastställt låneunderlag. Regler för bestämmande av läneunderlaget finns i förordningen (1978:384) om beräkning av låneunderlag och pant-värde för bostadslån (omirycki 1980:778, ändrad senasl 1984:744). För bostadslån skall erläggas ränta efler en ränlesals som faslslälls av regeringen för etl kalenderår i sänder. Bostadslån och underliggande lån inom låneunderiaget får räntesubventioner enligt regler som redovisas under anslagel B 4. Räntebidrag m. m.

Amorteringstiden för lån lill nybyggnad är 30 år om lånei avser ell småhus som skall bebos av låntagaren. Med vissl undanlag är amorteringstiden för lån till nybyggnad i övriga fall lill följd av s.k. uppskjuten amortering beroende av förhållandel mellan garanterad ränla och faktisk räntekostnad under lånetiden. För lån lill ombyggnad är amorteringsliden högsl 30 år, i vissa fall dock högsl 20 år.

Riksdagen beslulade i maj 1984 (prop. 1983/84:90, BoU 28, rskr 303) om ändrade former för finansiering av bostadslån m. m. Beslutet innebär bl. a. atl etl nyinrällal slalligl kredilinstilut fr.o.m. den I juli 1985, dvs. från budgetårel 1985/86, skall svara för medel lill ulbelalningar av bosladslån m.m. Besluiei innebär vidare all den nuvarande ordningen med s.k. uppskjulen amortering för lån lill nybyggnad inle skall gälla för nya lån från den I juli 1985. 1 slällei införs fem års amorleringsfrihel och 35 års återbe-lalningstid. Besluiei innebär dessulom all räntan för nya lån efler den I juli 1985 skall besiämmas med ledning av räniorna på institutets obligationslån.

Beslämmelserna om räntelån finns i räntelånekungörelsen (1967:553, omirycki 1976: 790, ändrad senasl 1982:431). Ränlelån lämnas för bostadshus som har uppförts eller byggts om med bostadslån beviljat enligt de beslämmelser som gällde före den 1 januari 1968, dock inie för hus som färdigställdes före år 1958. Ränlelån lämnas dessulom för bosladshus som har uppförts ulan slalligl län, men för vilka räniebidrag förut har beviljats enligt räniebidragskungörelsen (1962:541). Räntesubventioner lämnas ocksä i samband med ränlelån enligt regler som redovisas under anslagel B 4. Räniebidrag m. m.

En redogörelse för bestämmelserna om förbäiiringslån enligt förbäll-ringslåneförordningen (1980:261, ändrad senasl 1984:298) lämnas under anslaget B 8. Viss bosiadsförbätiringsverksamhel m. m.

Lån för byggnadstekniska åtgärder i bosladshus, s. k. reparalionslån, lämnas enligt förordningen (1982: 644) om lån för byggnadslekniska åtgärder i bosladshus (ändrad senasl 1983: 1022). Långivningen avser ålgärder

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                         32

som behövs för att undanröja mögel-, röt-, fukt- eller korrosionsskador eller andra byggnadstekniska brister i bostadshus. Lånemöjligheten är tidsbegränsad och står numera bara öppen för åtgärder i Norrbottens län vilka påbörjas före uigången av år 1985 (prop. 1982/83: 120 bil. 5, CU 29, rskr 309). Lånereglerna är i övrigt snarlika dem som gäller i fråga om bostadslån för ombyggnad. Räntebidrag lämnas dock endast till allmännyttiga bostadsföretag enligt regler som redovisas under anslagel B 4. Räntebidrag m. m.

Beslämmelser om hyresförluslgarantilån finns i förordningen (1982: 1286) om statlig hyresförluslgaranti. Län lämnas till ägare av nybyggda slatsbelänade hyres- eller bostadsrättshus för vilka statsbidrag till hyresrabatter kan lämnas. Lån lämnas med upp till 90 % av hyresförlusterna under en tid av högst tre är räknat frän dagen för husets färdigställande. Länen är ränte- och amorteringsfria i tre är och löper därefter med bostadsläneränta och amortering. Amorteringstiden är i normalfallet tio år.

Särskilda lån för förvärv av vissa bosladsfastigheler kan numera lämnas för förvärv av dels sådana egnahemsfasiigheter som har inlösts enligt 56 a § arbelsmarknadskungörelsen (1966:368) eller som har avstyckats i samband med rationalisering av jordbruk, dels sådana bostadsfastigheter för permanent bruk som säljs av statlig myndighet enligt förordningen (1971:727) om försäljning av staten tillhörig fast egendom m.m. och dels vissa fastigheter som har förköpls enligt förköpslagen (1967:868).

Beslämmelser om förvärvslån i de två första fallen finns i förordningen (1976:257) om län för förvärv av egnahemsfastighet i vissa fall (ändrad senasl 1983: 1028) respeklive förordningen (1981: 1123) om lån för förvärv från slalen av bostadsfastigheter för permanent bruk. Lånen i dessa fall beviljas med viss andel, olika stor för olika lånlagarkategorier, av köpeskillingen. Lånevillkoren är snarlika dem som gäller i fräga om bostadslån för nybyggnad. Lånen är dock inte förenade med direkta räntesubventioner. Bestämmelser om förvärvslån i del Iredje fallet finns i förordningen (1984:614) om lån för förvärv av vissa fastigheter som har förköpts enligt förköpslagen (1967:868). Denna lånemöjlighet öppnades den I juli 1984 och avser förvärv för permanent bruk av fastigheter på vilka del finns en-eller tvåbostadshus i områden där efterfrågan på fritidshus är betydande. Lånen kan bara lämnas till kommunen eller den som skall bebo fastigheten stadigvarande. Lånet får motsvara högst 25% av för områdel gällande tomt- och grundberedningsbelopp. Lånevillkoren är desamma som i fråga om bostadslån till småhus. Lånen är dessutom förenade med räntesubventioner i samma omfattning som bostadslån.

Särskilda lokallån lämnas enligt 3 § förordningen (1982:1272) om statligt lånesiöd m. m. lill särskilda åtgärder i bostadsområden med outhyrda lägenheter för ombyggnad av bostadsutrymmen till lokaler för kontor eller liknande. För lånen gäller i övrigt i princip samma regler som för bostadslån lill lokaler.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                                      33

Omfattningen av bostadslångivningen m. m.

Under budgelärel 1983/84 utfärdades preliminära beslut om bostadslän och beslut om bostadslån i ellbeslulsärenden lill etl sammanlagt belopp av 6635 milj.kr. Därav avsåg 4937 milj.kr. nybyggnad och 1698 milj.kr. ombyggnad. Jämfört med budgetåret 1982/83 minskade de sammanlagt beviljade lånen med ca 124 milj.kr. De slutliga besluten om bostadslän under budgetåret 1983/84 omfattade sammanlagt 5 558 milj. kr.

Beslut om bostadslån budgelåren 1981/82-1983184

Beslut om bostadslån, milj.kr.

Beviljat lånebelopp, kr./lägenhel

Budgetå 1981/82

1982/83

1983/84

Budgetår

1981/82

1982/83

1983/84

Preliminära beslui

Nybyggnad Flerbostadshus

2 752

2 469

2 390

133 000

130400

144 100

Småhus (grupp)

1282

1 151

1041

124 300

134 700

152 700

Ombyggnad Flerbostadshus

885

1 111

1390

52600

52900

60500

Småhus med ell beslut

Nybyggnad

1649

1711

1506

120100

131600

144 000

ombyggnad

370

317

308

40900

43 200

50200

Slutliga beslut

Nybyggnad Flerbostadshus

2 135

2 589

3115

126400

131600

134 500

Småhus (grupp)

1761

1530

1351

101 700

116400

133 400

Ombyggnad Flerbostadshus

558

779

1092

47600

55400

51400

Skillnaden i genomsnittsbelopp mellan olika hustyper beror bl.a. på olikheler i länevillkor, lägenhetsslorlekar och - beträffande ombyggnad -åtgärdernas omfattning. För flerbosladshusen gäller dessutom att den del av lånen som avser lokaler har slagits ul pä bostäderna.

Fördjupning av bostadslån, dvs. utökning av bostadslån som ersättning för uteblivna botlenlån upp till bostadslänens normala undre gräns, förekommer huvudsakligen i fråga om nybyggda styckebyggda småhus och ombyggnad av småhus. Under budgetåret 1983/84 utgjorde fördjupningen ca 5 resp. 8 % av de totala lånebeloppen för dessa två typer av låneärenden. Jämfört med budgetåret 1982/83 innebär det för nybyggnad en lika stor och för ombyggnad en minskad fördjupningsandel.

Bosladslån för miljöförbättrande åtgärder i bostadsområden (miljöbi-dragslån och miljölån) har de tre senaste budgetåren lämnats i följande omfattning. Möjligheterna att få miljölän togs bort under budgetåret 1983/84.

3    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 13

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                                       34

Beslut om bostadslån till mitjöjörbäliringar budgelåren 1981/82-1983184

Beviljat

belopp, milj. kr.

Budgelår

1981/82

1982/83

1983/84

Lån i kombination med bidrag

(miljöbidragslån)

övriga lån (miljölån)

92.6 8,2

128,6 1.2

229.9 0.1

Bostadslån för handikappanpassning av bosläder beviljades med ell belopp av 9,5 milj. kr. under budgetårel 1983/84. Lånemöjligheien infördes den I januari 1983 och under budgetårel 1982/83 beviljades lån med sammanlagl 3,5 milj.kr.

Räntebärande förbäiiringslån har fortsall all minska under budgelärel 1983/84. Ytterligare uppgifter redovisas under anslagel B 8. Viss bosiadsförbätiringsverksamhel m. m.

Lån för byggnadstekniska åtgärder i bostadshus, s.k. reparalionslån, har under budgetåret 1983/84 beviljats med sammanlagt 14,3 milj.kr. Del är en kraftig minskning i förhållande till året innan. Nedgången beror på all denna lånemöjlighel har upphört för nästan hela rikel. 1 forlsäUningen kan sådana lån bara beviljas för ålgärder i Norrbollens län.

Beslut om reparationslån budgelåren 1981182-1983184

Budgelår

Antal län

Antal lägenheler

Beviljat belopp, milj.kr.

tolall

därav i småhus

1981/82 1982/83 1983/84

1066 972 159

47 840

52211

6 290

540

1252

303

86.4 94.3 14,3

Lån för förvärv från staten av bostäder för permanent bruk har under budgetåret 1983/84 beviljats med sammanlagl 20,6 milj. kr. Del är nära nog en fördubblad långivning i förhållande till budgetårel 1982/83 vilkel var del första år som dessa lån kunde erhållas.

Beslut om lån för förvärv från staten av bostadsfastigheter budgelåren 1982183-1983184

Budgelår

Antal lån

Antal lägenhe

ler

Beviljat belopp.

tolall

därav i småhus

1982/83 1983/84

86 155

90

172

86 151

11,8 20,6

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                        35

Medgivande för länsbosladsnämnderna atl lämna s. k. särskilda lokallån har under budgelåret 1983/84 lämnats i 18 fall med ett sammanlagt belopp om 22,0 milj.kr. Det är en stark ökning jämfört med föregående budgetår då medgivandena avsåg sju fall till ell sammanlagl belopp av 4,1 milj.kr.

Utbetalningar av lån under budgetåret 1983184

Utbetalningar,

milj. kr.

Beräknade

Fakiiska

Ulbelalningar av:

bosladslån lill ny- och ombyggnad

6605

7725

förbäiiringslån

20

19

län för miljöförbättringar

130

a

reparalionslån

130

a

hyresförlustlån

-

15

förvärvslån

15

20

bostadsanpassningslån

-

6

särskilda lokallån

25

a

ränlelån

150

154

Förskoll, nello

0

-1-25

Från budgetåret 1982/83

uppskjuten utbetalning

100

Summa utbetalningar

7175

7964

° Redovisas under posten "bostadslån lill ny- och ombyggnad".

Bostadsstyrelsen

Markvillkorets tillämpning i saneringsområden

Markvillkorel i bostadsfinansieringsförordningen (6 § andra stycket punkt 2) gäller inte för mark i områden med samlad äldre bebyggelse om sökanden har ägt marken eller innehaft den med tomträtt sedan den 8 februari 1983 och ansökan om bostadslån lämnas in före den 1 juli 1985. Bosladsstyrelsen anför att denna undanlagsbestämmelse tillkom i samband med att markvillkoret återinfördes för saneringsområden våren 1983 (prop. 1982/83:118) och att departementschefens uttalande om det rimliga i atl därvid göra detta undantag torde få tolkas så atl det i annat fall hade kunnat bli ett alltför kraftigt ingrepp i planeringen av företag i sådana områden. När det nuvarande undantaget upphör den 1 juli 1985 kommer enligt styrelsen behovet av kommunala dispenser från markvillkoret att öka. Styrelsen anför att eftersom mark i saneringsområden i mycket ringa utsträckning har förvärvats genom kommunen, blir det i praktiken frågan om en dispensprövning i det övervägande flertalel läneärenden efter den 1 juli 1985.

Bostadsstyrelsen anser att denna dispensprövning - med hänsyn till det särskilda administrativa förfarande som därvid erfordras — kan försvåra strävandena att öka ombyggnadsverksamheten under de närmaste åren i enlighet med intentionerna i bostadsförbättringsprogrammet. Styrelsen fö-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                                       36

reslår därför alt undantaget skall finnas kvar ytterligare en lid suviii gäller saneringsomräden. Den nuvarande beslämmelsen bör ändras så atl undantaget gäller i alla ärenden där ansökan om lån ges in före den I juli 1987.

Ålgärder jör att främja jÖrvärv av äldre småhus

Bostadsstyrelsen anför alt del från många kommuner framhålls vilka problem för bostadsförsörjningen som skillnader i kostnads- och finansie-ringssiluationen mellan gamla och nya småhus medför. Trols all det finns etl stort utbud av småhus planeras och byggs nya småhus till kostnader som är betydligt högre än priset vid förvärv av likvärdiga äldre hus. Enligt styrelsen är orsaken vanligen den gynnsamma finansieringen av ell nyll hus med låga kapitalkostnader i början och en låg egen insats. Ell nägra år äldre hus har en belydligi högre garanterad ränla och slalslånei minskas dessulom vid en överiålelse.

Framför alll i kommuner med stagnerande hushållstillväxt kan della leda till betydande trögheler på marknaden genom all alll fier hushåll "byggs fast" i sina bostäder. Dessa irögheter leder enligt styrelsen också till ell allt sämre ulnylljande av beståndet och till för många småhus. Hushåll som vill sälja och flytta blir inte av med sina småhus. Rörligheten på småhusmarknaden försämras därmed.

Etl sätt all öka rörlighelen och därmed förbällra uinylljandet av besiån-det vore enligt bosladsstyrelsen all förbällra finansieringsfömlsäiining-arna vid förvärv av äldre småhus. Siyrelsen föreslär all en ulredning görs av behovet av åtgärder för att främja förvärv av äldre småhus.

Stödet tdl konstnärlig utsmyckning i bostadsområden

Stöd till konstnäriig utsmyckning i bostadsområden lämnas bl.a. i form av att kostnader för sådana åtgärder fär ingå i låneunderiaget för bosladslån till ny- eller ombyggnad. Tillägget för sådana koslnader är maximerat till 10 kr./m lägenhelsyia. Riksdagen har uttalat (BoU 1983/84:23) atl en översyn bör göras av gällande bestämmelser för finansieringen av konstnärlig utsmyckning och gestaltning i bostadsområden. Riksdagen betonar också vikten av att berörda myndigheter på ett aktivt säll medverkar lill en bättre information om gällande regler för konstnärlig utsmyckning m. m.

Bostadsstyrelsen tar med anledning härav upp frågan om en höjning av låneunderlagstillägget för konstnärlig utsmyckning och gestaltning.

Bostadsstyrelsen konstaterar bl.a. att utnyttjandet har varil och fortfarande är mycket lågt. Utnyttjandet är dessutom ojämnt fördelat. 1 samarbete med statens kulturråd har styrelsen under våren undersökt skälen lill det låga utnyttjandet. Företrädare för olika intressen har tillfrågats.

Enligt styrelsen har det inte kunnat beläggas att de boendes merkostnader för konstnärlig utsmyckning kan antas vara någol hinder i sig. Där de boende haft inflytande och tillräcklig omsorg har lagts ner på gesialiningen av helheten och utformningen av konstverket ulgör - enligt samstämmiga

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                                      37

uppgifter från de tillfrågade - koslnaden för lånelilläggel över hyran ingel hinder. Däremot har det framförts alt de boende kan vara dåligl molivera-dc för konst på grund av all helhelsmiljön är brisifiillig eller kan vara kriliska därför all byggherren och/eller konslnären inte har bemödal sig fillräckligl om konstens kvalitet.

Bosladsstyrelsen bedömer emellertid all slödels minskade reala värde -f. n. ca 0.25% av byggnadskoslnaden - ulgör en bidragande orsak till det låga ulnylljandel och atl det vid sidan av bällre informalion kan behövas en ekonomisk sfimulans bl.a. i form av högre lånelillägg. Styrelsen föreslår all lilläggel i låneunderlaget för konslnärlig utsmyckning och geslall-ning i bostadsområden höjs lill 25 kr./m" primär bruksarea.

Tillägg till produktionskostnaden för tillskott till Stiftelsen Bosladskoope-ratlönens garantifond

HSB:s riksförbund och Svenska riksbyggen bildade år 1973 Stiftelsen Bosladskooperationens garantifond. Den fick lill uppgifl alt uppta län enligt kungörelsen (1972:760) om lån avseende koslnader för outhyrda lägenheler och all bidra med medel för läckande av kostnader för hyres-bortfall i bostadsrättsföreningar anknutna lill organisafionerna.

Lånsökande föreningar anslulna lill HSB eller Riksbyggen fär med slöd av regeringens beslut den 29 maj 1975 belasta varje låneobjekt som avser småhus för försäljning med 1,5 % utöver den egentliga produktionskostnaden. Delta belopp, som inle får ingå i låneunderlagel för bostadslån, skall tillföras fonden. En molsvarande ordning tillämpas i fråga om hus som föreningarna uppför för egen räkning. Den av organisationerna från början angivna procenlsalsen 1,5 % utgick från elt belopp motsvarande den totala lånesumman för hyresförlusllänen. Bedömningen utgick från förhållandena är 1973.

Den slalliga hyresförlusllängivningen avslutades i och med hyresförluster som avsäg 1980. Vissa möjligheter all få län till hyresförluster finns fr.o.m. den I februari 1983 enligt förordningen (1982:1286) om statlig hyresföriuslgaranti. Denna länemöjlighet avseräven bostadsrättsföreningar där sliftelsen Bosladskooperationens garantifond fyller samma funktion som under lidigare långivning lill hyresförluster.

Bosladsstyrelsen anser det angeläget all frågan om ytterligare tillskott lill fonden las upp lill övervägande. I första hand bör övervägas att slopa godtaget tillägg lill produktionskostnaden för småhus som säljs med äganderätt.

Ramar för särskilda lokallån

Bosladsstyrelsen kan f. n. bevilja lån för ombyggnad av oulhyrda lägenheler lill andra lokaler än läneunderlagslokaler, s. k. särskilda lokallän.

För beslut om sådana lån gäller en ram på 60 milj. kr. t. o. m. år 1984. I augusti 1984 ålerslod ca 30 milj.kr. av denna ram. Bostadsstyrelsens

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13   Bostadsdepartementet                                        38

beslut om län innebär atl länsbostadsnämnden bemyndigas all bevilja län inom ett angivet högsta belopp.

Styrelsen anför att efterfrågan på län har varil mindre än väntad. Enligt styrelsen finns dock ell fortsatt behov av dessa län i samband med ålgärder för att begränsa antalet outhyrda lägenheter. Styrelsen anser därför att möjligheten att bevilja sädana lån bör finnas även efter år 1984. Med hänsyn till den hittillsvarande efterfrågan och bemyndigandet för regeringen att vidga nuvarande ram om det behövs av sysselsällningsskäl avslår styrelsen dock frän all nu föreslå nägon höjning av ramen. Del föreslås bara atl gällande ram utsträcks till att gälla även under år 1985.

Anslagsberäkning

Utbetalningarna under budgelåren 1984/85 och 1985/86 beräknar bosladsstyrelsen enligt följande.

Beräknade utbetalningar budgetåren 1984185 och 1985186

Beräknade

ulbelalningar. m

ilj.kr.

1984/85

1985/86

Anslagel B 3

Inslilulsmedel

Nybyggnadslån

5 850

5 740

Ombyggnadslån

1740

2i.';o

Förbältringslån

15

15

Miljöbidragslån

230

150

Bostadsanpassningslån

10

10

Reparationslån

15

5

Förvärvslån

20

20

Särskilda lokallån

25

25

Hyresföriuslgaranti

lån

5

10

Skuldökning på räntelån

115

85

Förskott nello

0

0

0

Totalt

8025

110

8100

Utbetalningen av 8025 milj.kr. under budgetåret 1984/85 ryms inom anvisat förslagsanslag på 8 360 milj. kr. Beräkningen är osäker med hänsyn till svårigheten att bedöma intresset för utbelalning av bosladslån före budgetårsskiftet. Då kommer delvis nya ränte- och amorleringsvillkor atl gälla i samband med att det nya institutet börjar sin verksamhel.

För budgetåret 1985/86 bör anvisas ett förslagsanslag på 110 milj. kr.

Beräkningen av behovet av medel från det nya kreditinstitutet under budgetåret 1985/86 är t. v. preliminär.

Föredragandens överväganden

Markvillkorets tillämpning i saneringsområden

Markvillkorel i samband med statlig bosladslångivning innebär enligt huvudregeln alt bostadslån i princip bara beviljas om kommunen har

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                                      39

förmedlat den mark på vilken byggnadsföretaget skall genomföras. Bosladslån får dock lämnas även i annal fall. om kommunen lillslyrker del.

Från huvudregeln har gjorls etl anial undanlag, bl.a. i fråga om mark i saneringsomräden som länesökanden har innehaft sedan den 8 febmari 1983. Detta undanlag, som gjordes år 1983 i samband med all markvillkorel återinfördes i fråga om mark i saneringsområden (prop. 1982/83: 118, CU 25, rskr 275), har till syfte att ge fastighetsägarna viss tid för alt kunna anpassa sig till den nya läneförulsätlningen. Undantaget är därför begränsat på så sätt all del bara gäller om ansökan om lån ges in före den I juli 1985.

Bosladsstyrelsen har föreslagil atl nämnda undanlag förlängs med två år. Enligt styrelsen kan en tillämpning av markvillkorets huvudregel i saneringsområden försvåra ombyggnadsverksamhelen, eflersom byggnadsfas-ligheierna i myckel ringa ulslräckning har förvärvals genom kommunen. I praktiken kommer flertalet låneärenden alt behöva föregås av en kommunal dispensprövning, vilkel kan komma att försvåra strävandena att öka ombyggnadsverksamhelen under de närmaste åren enligt intentionerna i bostadsförbällringsprogrammel.

Jag delar inle bosladsslyrelsens uppfallning i denna fråga. För egen del anser jag det vara till fördel för bostadsförbättringsprogrammel att kommunerna nu ges ökade möjligheter atl slyra ombyggnadsverksamheten. De eventuella nackdelar som den kommunala dispensprövningen medför bör behandlas i samband med den utvärdering av förbällringsprogrammet som skall göras år 1986. Jag är således inle beredd all bilräda bostadsstyrelsens förslag.

Finansieringsförutsättningar vid förvärv av äldre småhus

Bostadslån och räntebidrag lämnas i dag bara för ny- eller ombyggnad av småhus. Förvärv av äldre småhus måste finansieras med lån från den oprioriterade delen av kredilmarknaden. Sädana lån betingar regelmässigt högre ränta och är inte förenade med direkta räntesubventioner.

Bosladsstyrelsen framhåller atl det, trots alt det finns ett stort utbud av småhus lill salu, planeras och byggs nya småhus till koslnader som är betydligt högre än priset för att förvärva likvärdiga äldre hus. Detta beror enligt styrelsen vanligen pä atl ett nytt hus får en gynnsammare finansiering med lägre kapitalkostnader och lägre egen insats än det några år äldre huset. Framför alll i kommuner med stagnerande hushållstillväxt kan detta leda lill betydande tröghet på marknaden som innebär att allt fler hushåll "byggs fast" i sina bostäder. Etl sätt att öka rörligheten på bostadsmarknaden vore, anser styrelsen, att förbättra finansieringsfömtsällningarna vid förvärv av småhus.

Riksdagen har flera gånger och senast i samband med budgetpropositionen för budgetårel 1984/85 (BoU 1983/84: 23, rskr 264) behandlat förslag om ställiga lån vid köp av äldre småhus och därvid avvisat förslagen med

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                        40

hänvisning till möjlighelerna alt på kreditmarknaden få långfristiga lån för della ändamål.

Även chefen för bosladsdeparlemenlel har i olika sammanhang avvisat tanken på att öppna möjligheter lill bostadslån och räntebidrag för förvärv av äldre småhus, främsl med hänsyn till den inverkan detla skulle kunna få på marknadspriserna för äldre småhus. Jag kan inle finna alt vad bosladsstyrelsen nu har anfört visar att det finns behov att ompröva tidigare gjorda ställningstaganden. De problem som styrelsen pekar pä måste i första hand lösas genom en anpassning av prissättningen på äldre småhus. Jag är således inte beredd att biträda styrelsens förslag om atl utreda behovet av åtgärder för att främja förvärv av äldre småhus.

Stödet till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden

Beträffande konslnärlig utsmyckning och gestaltning i bostadsområden har riksdagen uttalat att en översyn bör göras av gällande finansieringsbestämmelser (BoU 1983/84: 23 rskr 264) och att regeringen snarast bör för riksdagen redovisa sin syn på hur frågan bör lösas.

Stöd till konstnärlig utsmyckning och gestaltning i bostadsområden lämnas vid ny- och ombyggnad genom alt kostnaderna för sådana åtgärder får ingå i låneunderlaget för bostadslån. Det innebär att också räniebidrag lämnas för sådana åtgärder. I det schablonmässigt beräknade låneunderlaget får tillägg göras med högst 10 kr./m lägenhetsyta.

Möjligheterna att med nuvarande lånestöd tillföra bostadsområden en konstnärlig utsmyckning utnyttjas mycket litet. Bostadsstyrelsen redovisar atl styrelsen vid flera tillfällen har undersökt omfattningen av verksamheten. Den senaste undersökningen, som gjordes våren 1983, visar entydigt att stödet fortfarande utnyttjas i liten omfattning, högst 15 %. Den visar också att intresset för att utnyttja möjligheterna till slöd är ojämnt fördelat.

Mot den bakgrunden och med anledning av riksdagens uttalande har styrelsen i samarbete med statens kulturråd undersökt skälen fill varför stödel inte utnyttjas i större omfattning. Styrelsen påpekar atl de skäl som framförs för detta är flera och beroende av vilken part som tillfrågas.

Mot bakgrund av bl. a. att stödet inte utnyttjas mer har bosladsstyrelsen föreslagit en höjning av det maximala beloppet för lånetillägg till 25 kr./m* primär bruksarea såsom en första angelägen stimulansåtgärd.

Med hänsyn lill vad bostadsstyrelsen har anfört gör jag för egen del den bedömningen att det statliga stödets storiek inte är den enda, eller kanske inle ens den främsta, förklaringen till att stödet utnyttjas dåligt. Det bör för övrigt i sammanhanget påpekas att möjligheterna alt fä s.k. produktions-kostnadsanpassad belåning gör att lånetillägget för konstnärlig utsmyckning inte utgör taket för vad som kan finansieras med statligt bostadslån. Mot denna bakgrund och med hänsyn till det statsfinansiella lägel kan jag inte förorda att del statliga stödet till konstnärlig utsmyckning ökas.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                        41

Jag anser emellertid den konsinäriiga utsmyckningen i våra bostadsområden angelägen. Det är därför viktigt att bostadsstyrelsen fortsätter med information om statens stöd till denna verksamhel och ger exempel på hur lånestödel kan användas för atl öka bostadsområdenas trivsel och kvalitet.

Tillägg lill produktionskostnaden för tillskott till Stiftelsen Bostadskooperationens garantifond

Stiftelsen Bosladskooperationens garantifond, som ägs av HSB: s riksförbund och Svenska riksbyggen, har till uppgift att uppta statliga lån för hyresföriuster och att bidra med medel för att täcka kostnader för hyres-bortfall i bostadsrättsföreningar anknutna till dessa organisationer. Fonden erhåller medel för sin verksamhet genom att ett belopp motsvarande 1,5 % av produktionskostnaden tas ut av varje nybyggnadsprojekt som lånsökande föreningar anslutna till HSB och Riksbyggen genomför. Genom beslut den 29 maj 1975 medgav regeringen att vid kostnadsprövning och kostnadsjämförelse i ärenden om bostadslän för småhus som skall bebos av låntagaren skall bortses från nyssnämnda belopp under fömtsättning all beloppet är avsett att tillföras Stiftelsen Bostadskooperationens garanti-fond. Mot bakgmnd av att den statliga hyresförlustlångivningen avslutades i och med år 1980 anser bostadsstyrelsen det vara angeläget att frågan om ytteriigare tillskott till fonden las upp till övervägande. I första hand bör övervägas alt slopa godtaget tillägg vad gäller småhus som föreningarna bygger för försäljning.

Garantifonden fyller enligt min mening en viktig funktion ocksä i framliden. Den ger framför allt nybildade bostadsrättsföreningar möjlighet att fungera utan att medlemmarna tvingas ta ett långtgående ekonomiskt ansvar för de andelar i föreningen som eventuellt ännu inte har kunnal placeras.

Medel i fonden kan ha betydelse också när det gäller att vidta aktiva åtgärder för att reducera förvaltningsförluster till följd av att andelar inte kan placeras. Jag återkommer till denna fråga när jag behandlar anslaget B5. Bl.a. mol denna bakgmnd är det av betydelse atl avsättningar till fonden görs ocksä i fortsättningen.

Vad gäller den avsättning till fonden som sker genom avgiftsuttag av dem som köper ett nybyggt småhus av HSB eller Riksbyggen delar jag bostadsstyrelsens uppfattning att det kan finnas skäl för att slopa det i bostadslånesammanhang godtagna tillägget. Enligt vad jag har erfarit vid kontakter med HSB och Riksbyggen kommer föreningar tillhöriga dessa organisationer inte i fortsättningen att ta ut någon avgift för avsättningen till fonden för sådana småhus som dessa organisationer bygger för försäljning. Denna ändring kan genomföras utan att avsättningarna till fonden minskar i nämnvärd omfallning. Någon åtgärd från statsmakternas sida är med hänsyn till vad jag här har redovisat inte erforderlig.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                                      42

Åtgärder för att underlätta försäljning av slatsbelänade hus när låntagaren är på obestånd

Av bosladsslyrelsens anslagsframställning framgår bl. a. atl anlalel exekutiva auktioner i fråga om slatsbelänade bostadshus, främsl småhus, har ökat kraftigt under senare år. Under budgetåret 1983/84 utlystes 1259 exekutiva auktioner.

Bosladsstyrelsen tog redan i föregående års anslagsframslällning upp frågan om ell alternativt förfarande för atl underlätta försäljning av slals-belånade bostadshus när ägarna har kommil på obestånd. Styrelsen anförde därvid bl.a. följande. Exekutiva auktioner innebär dels ell omfattande arbete för berörda myndigheler, dvs. i första hand länsbostadsnämnderna och kronofogdemyndigheterna, dels en personlig tragedi för enskilda husägare. Förfarandet har pä senare tid också blivit myckel uidragel på grund av den ökade ärendetillslrömningen lill förfång för både fordringsägare och husägare. De ökade handläggningsfiderna har medföri ökade förluster för staten och andra kreditgivare med sämre liggande inteckningar. Även för husägaren har förluster uppställ i de fall ell övervärde "ätits upp" av de ränior som har uppkommit under förfarandel. Ofta lämnas del över huvud taget inga bud vid den exekutiva auktionen eller så låga att de inte kan godtas. Det exekutiva förfarandel medför också ofta etl sämre resultat än en frivillig försäljning bl.a. pä grund av att köparkretsen i praktiken är betydligt mer begränsad vid en exekutiv försäljning än vid en normal överlåtelse.

Mot denna bakgrund föreslog bosladsstyrelsen all länsbosladsnämnderna skulle ges möjligheier att medverka till atl underhandsförsäljningar av pantsatt egendom kunde komma lill stånd även om försäljningen skedde till ell pris som inle täcker statens fordran i fasligheten. Enligt styrelsen borde nämnderna för delta ändamål på lämpligl sätt bemyndigas att efterge statens fordran till den del den inle täcks av den överenskomna köpeskillingen.

Ett motsvarande förslag har framlagts gemensaml av Svenska Bankföreningen, Svenska Sparbanksföreningen, Sveriges Föreningsbankers Förbund, Post- och Kreditbanken, Konungariket Sveriges Siadshypotekskassa, Svensk Bostadsfinansiering AB BOFAB och Sparbankernas Intecknings AB SPINTAB.

Antalet exekutiva auktioner av slatsbelänade bosladshus fortsäller att öka. Samtidigt har också föriusterna i samband med sådana auktioner ökat kraftigt. Enligt bosladsstyrelsen uppgick stålens förluster i samband med exekutiva försäljningar till 17,8 milj.kr. under budgetåret 1983/84. Därtill kommer förluster för kommuner på grund av ingångna ansvarsålaganden saml för övriga kreditgivare och fastighetsägarna. Som har framgått av del föregående kan det inte uteslutas att en del av dessa föriuster beror på del förfarande som nu måsle lillämpas vid försäljning av fast egendom när ägaren är på obestånd. Det finns därför skäl alt överväga ålgärder för atl underlätta försäljning av fasl egendom i andra former i sådana fall.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                        43

Frågan bereds f.n. inom regeringskansliet. Chefen för bostadsdepartementet avser att återkomma i frågan sä snart beredningen är avslutad.

Förtida inlösen av mindre lån

Riksdagen har anmodat regeringen att redovisa sin syn på frågan om en eventuell förtida inlösen av mindre statliga lån som administreras av bosladsverkel (CU 1982/83:22, rskr 233). Regeringen har med anledning av detta gett bostadsstyrelsen i uppdrag att mot bakgrund av vad som har anförts av civilutskottet i frågan kartlägga de delar av bostadsverkets länestock med avseende på länevillkor m.m. som kan komma i fråga för eventuell förtida inlösen. I uppdraget har ingått atl föreslå villkor för en sädan inlösen och att belysa de administrativa konsekvenserna. Bostadsstyrelsen redovisade uppdraget i november 1984, och redovisningen remissbehandlas f. n. Chefen för bostadsdepartementet avser att återkomma i frågan så snart remissbehandlingen är avslutad.

Statlig finansiering av vissa gatukostnader

Inom bostadsdepartementet har, som jag berörde inledningsvis, utarbetats en promemoria med förslag till ändringar av gatukoslnadsbestämmel-serna i förslaget till ny plan- och bygglag m. m. Promemorian har remitterats till vissa myndigheter och intresseorganisationer. Den remitterade promemorian innehåller bl.a. ett förslag till statlig finansiering av vissa gatukostnader. Förslagel innebär i huvudsak följande.

Län skall lämnas för småhusfastigheter som bebos permanent av ägaren till belopp som normalt motsvarar 95 % av den avgifl som kommunen lar ut för gatukostnader under fömtsättning att avgiften överstiger 20 000 kr.

Den maximala amorteringstiden för länen, som skall amorteras enligt annuitetsprincipen, skall vara 25 år.

Som säkerhet för lånen skall ställas kommunal proprieborgen. Lånet fär inte övertas om fastigheten byter ägare.

Räntesubvention bör lämnas för lånen enligt de regler som gäller för lån lill ombyggnad av småhus som skall bebos av låntagaren. Detla innebär bl.a. atl staten, för den del av läneunderlaget som överstiger 25 000 kr., garanterar låntagaren en räntekostnad om 5,5 % under det första året av länels löptid.

Beslämmelserna om lån för gatukostnader föreslås träda i kraft den I juli 1985 och gälla gatukostnader som kommunen debiterar fr.o.m. della datum.

Den redovisade ordningen medför avsevärt förbättrade villkor för fastighetsägarna. För ell län på 50 000 kr. och med 25 års amortering blir årskostnaden (ränta -(-amortering) del första året ca 4 700 kr. (efter gäld-ränteavdrag 2 650 kr.) att jämföra med ca 10 200 kr. (efter gäldränteavdrag 7 600 kr.) vid en tioårig avbetalningskredil från kommunen.

Det remitterade förslaget har kritiserats på bl.a. följande punkter. Riks-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                                      44

revisionsverket (RRV) framhåller all förslagel kommer all innebära all koslnader för byggande och förbäliringsåtgärder, som tidigare har belaslal den kommunala budgeten, indirekt kommer atl belasta slalsbudgelen. Enligi RRV:s mening borde därför den föreslagna formen för lånefinansiering ha föranlett en principiell diskussion om atl på della sätt utöka de slalliga subventionerna lill den kommunala sekiorn. Frånvaron av en sådan diskussion gör all RRV inte kan förorda en lösning inom ramen för det statliga bostadsfinansieringssyslemel.

Ett antal remissinslanser anser att lånemöjligheterna även bör avse hyres- och bostadsrältsfastigheter och att län bör kunna lämnas vid lägre kostnader än 20 000 kr. samt atl räntebidrag bör ges även vid lägre kostnader än 25 000 kr. Vidare framhålls atl amorteringstiden bör uppgå till maximall 30 år och atl vanliga regler bör gälla när fastigheten byler ägare.

Kommunförbundet ifrågasätter i sitt yttrande bl.a. om kommunal pro-pieborgen skall vara en fömtsättning för län.

Kostnader för de åtgärder som här benämns gatukostnader beaklas redan inom ramen för del slalliga bostadsfinansieringssyslemel i samband med nybyggnad av bostäder. Jag delar därför inle RRV:s uppfallning all det krävs en principiell diskussion för alt utöka omfattningen av den statliga långivningen så alt den orrifallar gatukostnader även i andra fall än vid nybyggnad.

Enligt min mening motiveras dock statligt stöd till av gatukostnader i andra sammanhang än vid nybyggnad främst av att fastighetsägaren, när dessa kostnader debiteras, slälls inför utgifter som han har hafl små möjligheter att påverka eller förutse. När gatukostnaderna uppgår lill slörre belopp kan det därför vara motiverat med ett statligt slöd till finansieringen. Statens möjligheter att finansiera galukostnader måste dock bedömas med hänsyn till det ekonomiska utrymme som denna reform kan få la i anspråk jämfört med det utrymme som andra vikliga reformer kräver.

Kravet på kommunal proprieborgen syftar till all även ge egnahemsägare med fastigheter som är högl belånade möjlighel alt utnyttja lånemöjligheten. Etl sådant krav förenklar också del administrativa arbetet hos lånemyndigheterna. Det kan också enligi min mening vara rimligt au kräva ett slörre engagemang från kommunernas sida vid denna typ av långivning än vid övrig långivning.

Jag anser således all de i promemorian redovisade reglerna för statlig finansiering av gatukostnader är väl avvägda mol bakgrund av långivningens syfte och förordar att lånemöjligheter skapas för detta ändamål enligt de rikllinjer som har föreslagits i den föml nämnda promemorian.

De särskilda lokallånen

De särskilda lokallånen enligt förordningen (1982: 1272) om slalligl lånestöd m.m. till särskilda åtgärder i bostadsområden med oulhyrda lägenheler infördes som en åtgärd för atl lösa problemen med oulhyrda lägen-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                        45

heler i vissa områden. Lånen lämnas för ombyggnad av bosiadslägenheter lill andra lokaler än boendeservicelokaler. Långivningen är inle förenad med några räntesubventioner.

Långivningen är f.n. rambegränsad. Ramen är på 60 milj. kr. och gäller för perioden 1983-1985 fram lill utgången av juni sistnämnda år (prop. 1984/85:25 bil. 7, BoU 7, rskr 83). De problem som denna långivning är avsedd all medverka lill att lösa kan, som jag återkommer till under anslagel B 5, beräknas kvarstå även efter periodens utgång. Vad bostads-styrelsen har föreslagil i denna fråga innebär atl långivningen bör fortsätta efler utgången av juni 1985. Jag delar slyrelsens bedömning. Långivningen bör även i fortsättningen vara rambegränsad. Eflersom den nuvarande ramen gäller lill uigången av juni 1985 föreslår jag en ny ram avseende hela budgelåret 1985/86 på 60 milj.kr. Som jag strax återkommer till bör medel för utbetalning av sådana lån från den I juli 1985 tillhandahållas av det nya kredilaktiebolag som riksdagen har bemyndigat regeringen all bilda.

Anslagsberäkning

För innevarande budgelår har på statsbudgeten under anslaget B 3. Lån till bostadsbyggande anvisais medel för utbetalningar av bostadslån, räntebärande förbäiiringslån, reparalionslån, lån för förvärv av vissa bosladsfastigheler, hyresförlusigaranlilån och särskilda lokallån. Ulbelalningar av bosladslån för energibesparande ålgärder enligt lidigare gällande beslämmelser görs med medel anvisade under anslagel B 17. Bidrag lill energibesparande ålgärder inom bosladsbeslåndel m. m.

Som jag har berört i del föregående har riksdagen bemyndigat regeringen all bilda en av slaten helägl krediiakliebolag. Detla bolag skall från den I juli 1985 med hjälp av bosladsverkel svara för större delen av den långivning lill bostadsbyggandet som slalen över slalsbudgelen hillills har svarat för. Bolagets befallning med långivningen skall vara begränsad lill alt ställa de medel som behövs för utbetalningar till lånemyndighelernas förfogande. Själva uilåningsverksamheien samt förvaltningen av uteslående lån kommer även i fortsättningen atl handhas av bosladsstyrelsen och länsbosladsnämnderna. Utlåningen skall ske enligi de grunder och riktlinjer som sialsmaklerna beslämmer.

Övergängen till det nya syslemel skall lillgå sä atl bolaget från och med den I juli 1985 skall tillhandahålla de medel som behövs för utbetalningar som sker fr.o.m. detta datum. Delta gäller även i fräga om lån som har beviljats före nämnda lidpunkl men som då ännu inle är utbetalade.

Av syftet med bolagels verksamhel följer all bolaget skall fillhandahålla medel för i förslå hand län till ny- eller ombyggnad av hus som innehåller bostadslägenheter och sådana lokaler för boendeservice som betjänar ell bostadsområde saml till förvärv av sådana hus i vissa fall. Av syftet med bolaget följer också att någon särskild subvenfionering inte skall ske genom bolagels försorg. Regeringens förslag om ändrade former för finan-

Prop, 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                        46

siering av bosladslån m. m. (prop. 1983/84:90 s. 9) innebär alt speciella lån, såsom förbältringslån för äldre och handikappade och ränte- och amorteringsfria tilläggslån för ombyggnad av bosladshus, inle skall omfattas av bolagets verksamhel.

Bosladsstyrelsen har vid sin beräkning av anslagsbehovet för budgetåret 1985/86 antagit att bolagets verksamhel inle skall omfatta ränlelån, räntebärande förbättringslån och hyresförluslgarantilån. Enligt min mening bör bolagets verksamhet inte heller omfatta sådana bostadslån för förvärv som villkorsmässigt är kopplade till sädana bosladslån för ny- eller ombyggnad som har betalats ut före den I juli 1985. Inle heller bör bolagets verksamhet omfalla sådana bostadslån för vilka viss ränte- och amorleringsfrihel medges enligt bestämmelser som gällde före den 1 januari 1984, dvs. bosladslån för åtgärder mol radon och bosladslån för nya och förnybara lokala energikällor.

Vad jag nu har anfört innebär sammanfattningsvis att bolaget bör tillhandahålla medel för lån till ny- eller ombyggnad av hus som innehåller bostadsutrymmen eller boendeservicelokaler, län till förvärv av sådana hus, med undantag av lån som villkorsmässigt är kopplade till bosladslån som har betalals ut före den 1 juli 1985, reparationslån samt s.k. särskilda lokallån, dvs. lån för atl bygga om bostäder till andra lokaler än boendeservicelokaler i bostadsområden med stor andel oulhyrda lägenheter. Övriga i del föregående nämnda låneformer - räntelån, räntebärande förbättringslån, hyresförluslgarantilån samt de nyssnämnda förvärvslånen och lånen för radonålgärder och nya energikällor - bör även i fortsältningen finansieras med medel från statsbudgeten. Dessutom bör bolaget, som jag återkommer till i det följande under anslaget B 17. Bidrag till energibesparande ålgärder inom bostadsbeståndet m.m., tillhandahålla medel för kvarstående utbetalningar av bostadslån enligt äldre bestämmelser för andra energisparålgärder än anordnande av nya energikällor.

De avvikelser från bosladsslyrelsens antaganden som mitt förslag innebär, kommer, såvitt avser förevarande anslag, enligt min bedömning inte att ge större utgiftseffekl under budgetåret 1985/86 än att del ryms inom det av styrelsen föreslagna beloppet. Jag beräknar således anslagsbehovet för näsla budgelår till 110 milj.kr. Beloppet bör anvisas förslagsvis. Med hänsyn till de ändrade anslagsändamål som jag har redogjort för, bör benämningen på anslaget ändras. Jag föreslår alt anslagel fr.o.m. nästa budgelår benämns Vissa lån till bostadsbyggande.

Hemslällan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att statligt stöd lämnas för finansiering av gatukostnader i enlighel med vad jag har förordal.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                                     47

2.        medge atl beslui om lån för ombyggnad av bostadslägenheter i områden med slor andel oulhyrda lägenheler lill lokaler får meddelas intill ett belopp av 60 000 000 kr. under budgetårel 1985/86,

3.   lill Vissa lån till bostadsbyggande för budgetårel 1985/86 anvisa ell förslagsanslag av I lOOOOOOO kr.

B 4. Räntebidrag m. m.

1983/84 Ulgift           98.58171000

1984/85 Anslag       9000000000 1985/86 Förslag    10400000000

Från anslagel belalas räniebidrag enligi bosladsfinansieringsförordning-en (1974:946. omtryckl 1980:329, ändrad senast den 18 december 1984), bosladslånekungörelsen (1967:552, omtryckl 1973:534, ändrad senasl 1982:640). förordningen (1977:332) om slatligl slöd lill energibesparande ålgärder i bosladshus m.m. (upphävd 1980:334), förordningen (1983:40) om räntebidrag för underhållslån i vissa fall, eftergift av räntelån m.m. enligt räntelånekungörelsen (1967:553, omirycki 1976:790, ändrad senasl 1982:431) saml räniebidrag enligi 4§ förordningen om län för byggnadstekniska åtgärder i bosladshus (1982:644, ändrad senasl 1983:1022). Från anslagel betalas även ersättning lill kommunerna enligi 33 § bosladslånekungörelsen (1962:537, upphävd 1967:552) och räniebidrag för vissa lån som har beviljats för all anordna studentbostäder enligt bestämmelser meddelade den 24 april 1975. Vidare bekoslas från anslagel ulgifler för slalsbidrag fill hyresrabaiier i bosladshus (1982:1285, ändrad senasl 1983: 1023) och slalligl ränleslöd vid förbäliring av bosladshus (1983: 974).

Medel från anslagel används också för uibetalning av sådana bidrag lill ålgärder i bostadsområden med slor andel outhyrda lägenheler, som regeringen har beviljat under förulsällning alt kommunen avslår från sin rätt lill ersättning enligi 33 § bosladslånekungörelsen.

Räniebidrag enligt bostadsfinansieringsförordningen lämnas med belopp som motsvarar skillnaden mellan den verkliga ränlekosinaden för bollenlån och bostadslån inom låneunderlaget för bosläder och en garanlerad ränla för del ursprungliga beloppet av dessa lån. För vissa lånlagarkategorier lämnas räntebidrag dessulom för en beräknad ärlig räntekoslnad med ell belopp som moisvarar 3% av låneunderlagel för bosläder. Vid ombyggnad av flerbostadshus kan räniebidrag lämnas för markkoslnader, även om de inle ingår i låneunderlagel. Den garanierade ränlesalsen för del forsla årel av låneliden varierar fr.o. m år 1985 mellan 2,15 och 5,5% beroende på låniagarkategori och lidpunkl för bosladslånels utbetalning. Den garanterade räntan skall ärligen höjas på visst säll.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                         48

För hyres- och bosladsrättshus och för gruppbyggda småhus lämnas räniebidrag även för tiden mellan färdigställandet och lånets utbetalning. Med anledning av förslag i prop. 1983/84:40 bil. 9 har riksdagen fattat beslut (BoU 12, rskr 95) om att ersätta del s.k. retroaktiva räntebidraget med ett tillägg lill låneunderlagel för räntekostnader under nyssnämnda period.

Räntebidrag lämnas även för hus med paritetslän eller nominellt lån enligt 1967 års bostadslånekungörelse.

Vidare lämnas räniebidrag för hus färdigställda efter år 1957 med statligt lån enligt 1962, 1957 eller för flerbostadshus 1948 års kungörelse, om låntagaren inte har räntelån.

Räntelån som avser tiden efter utgången av år 1974 efterges med undantag av sådana belopp som motsvarar amorteringar på det statliga bostadslånet eller motsvarande lån.

Räntebidrag enligt förordningen (1983:40) om räntebidrag för underhållslån i vissa fall lämnas till allmännyttiga bostadsföretag och studentbostadsförelag, som för år 1983 beviljades lån på den allmänna länemarknaden till underhåll av bostadshus. Räntebidraget lämnas med belopp som motsvarar skillnaden mellan räntekostnaden för lånet, beräknad på aktuell låneskuld, och en garanlerad ränta. Den garanterade räntan skall vara 7,5 % för det första året av länetiden och höjs för varje följande år med 0,5 procentenheter.

Räniebidrag enligt 4 § förordningen om lån för byggnadstekniska åtgärder i bostadshus lämnas enligt samma principer som räntebidragen för de nyssnämnda underhällslånen. Bidragsformen gäller numera dock endast för ålgärder som påbörjas före utgången av år 1985 i hus i Norrbottens län.

Enligt 33 § 1962 ärs bostadslånekungörelse eller molsvarande äldre beslämmelser har en kommun rätt all under vissa förutsättningar få ersättning av statsmedel för alt täcka förlust som har uppstått vid förvaltning av hus som tillhör etl allmännyftigt företag. Ersättningen uppgår till fyra femtedelar av vad kommunen har erlagt för hus, vilket har uppförts, byggts om eller förvärvals med stöd av bostadslån.

Räntebidrag för lån lill energibesparande ålgärder lämnas i vissa fall med belopp som beräknas efter grunder liknande dem som gäller för räntebidrag enligt bostadsfinansieringsförordningen.

För vissa lån till studentbostäder betalas räntebidrag med belopp som moisvarar skillnaden mellan fastställda annuiteler och den verkliga räntekostnaden.

Slalsbidrag till hyresrabatter i bostadshus lämnas under vissa fömtsättningar till ägare av bosladshus med hyres- eller bosladsrättslägenheter. Villkoret är an huset har uppförts eller byggts om med stöd av lån enligt bostadsfinansieringsförordningen och all byggnadsarbetena har påbörjats under senare delen av år 1982 eller under åren 1983 eller 1984. Maximalt bidrag under det första årel av bidragsliden är 60 kr. per m" för hus där

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                                     49

byggnadsarbetena har påbörjats under åren 1982-1983 och 45 kr. per m" för hus där byggnadsarbetena påbörjas under är 1984. Bidragel minskar med en femtedel per år.

Det statliga räntestödet vid förbättring av bostadshus utgörs av ett årligt räntebidrag. Det lämnas för vissa underhålls-, reparations- och energisparåtgärder i hus med hyres- eller bosladsrättslägenheter. Bidraget beräknas utifrån den godkända kostnaden för utförda åtgärder, och ulgör för schablonbeskattade fastighetsägare hälften av en räntesals som är 1,5 procentenheter högre än statslåneräntan. För övriga fastighetsägare är bidraget två procentenheter lägre. Bidragstidens längd beror på åtgärdernas beräknade livslängd.

Bostadsstyrelsen

Ändrad ordning för att återkräva felaktigt utbetalade räntebidrag

Länsbostadsnämnderna har under senare är ägnat mycket tid åt att återkräva felaktigt utbetalade räniebidrag. Liknande problem kan uppkomma i framtiden. I åtskilliga fall där möjligheter saknas att kvitta mot återstående räntebidrag har det visal sig svårt att få låntagaren atl frivilligt betala del återkrävda beloppet. Återkrav är inte direkt utmätningsbara. Nämnderna måste gå till allmän domstol för att få ett betalningsföreläggande. Detta är en omständlig och tidsödande procedur. Styrelsen föreslår därför att fordran på räntebidrag skall bli direkt utmätningsbar utan föregående beslut av domstol.

Bidragsgivningens omfattning

Utgifterna under anslaget för budgetåret 1983/84 uppgick fill 9858 milj. kr., vilket är 942 milj. kr. mer än under budgetårel 1982/83. Utvecklingen för de olika posterna under anslaget har varit följande.

Ulgifler i milj. kr. under budgetåret

1981/82

1982/83

1983/84

Räntebidrag Eftergift av räntelån Hyresrabatter Ersättning lill kommuner för förvallningsföriusler

Totalt

6182 1022

11 7 215

8056 825

35 8916

9351

422

1

84 9858

En del av räntebidragen är utgifter för bidrag till räntor för tiden mellan husets färdigställande och utbetalningen av det statliga lånet. Detta s. k. retroaktiva räntebidrag omfattade budgetåret 1983/84 ca 1800 milj.kr. Jämfört med föregående budgetår har utgifterna för de retroakfiva räntebidragen ökat med 24 % samtidigt som de övriga räntebidragen har ökat med 14%. De retroaktiva räntebidragen upphörde under år 1983. 4   Riksdagen 1984185. I saml. Nr 100. Bilaga 13

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                                      50

Ersättningen lill kommunerna för förvallningsföriusler har ökal kraftigt under senare år lill följd av del ökade antalet oulhyrda lägenheler. Under budgetåret 1983/84 utbetalades 84 milj. kr.

Räntebidragen i övrigl och eftergifterna av räntelån uppgick under budgetåret 1983/84 till 7969 milj. kr. Därav avsåg 59% hyres-och bosiadsräiis-hus och 41 % egnahem. Nära 80% av beloppet avsåg räniebidrag för lån enligt 1974 års bosladsfinansieringsförordning. 2% avsåg räniebidrag i samband med energisparlån.

De totala ränlesubvenlionerna täckle 44% av brulioräntorna. För ärenden med län enligi bostadsfinansieringsförordningen var molsvarande andel 67% för hyres- och bosladsrätlshus och 40% för ägda småhus.

Antalet lägenheter för vilka räntesubventioner lämnades för andra halvåret 1983 uppgick lill knappi I 500000. Dä ingår inle sädana lägenheler för vilka räntebidrag lämnades enbari i samband med energisparlån. Från aviseringen för förslå halvårei 1983 hade anlalel lägenheter ökal med närmare 60000. Av del lotala anlalel lägenheler uigjorde hyres- och bo-stadsrältslägenhelerna 82%.

Anslagsberäkning

Bostadsstyrelsen beräknar utgifterna under budgelärel 1984/85 till 9313 milj.kr. för ränlesubvenlioner och lill ca 80 milj.kr. för ersällning för förvallningsföriusler, dvs. sammanlagl 9393 milj.kr. Del anvisade anslagel för budgetåret uppgår lill 9000 milj. kr.

För budgetårel 1985/86 beräknar bostadsstyrelsen utgifterna lill 10850 milj.kr.

Bosladsslyrelsens beräkningar ulgår från en bunden ränla om 11,2%. en obunden ränla om 12,5% och en bosladslåneränia om 11,75%.

Föredragandens överväganden

Ändrad ordning för att återkräva felaktigt utbetalade räntebidrag

Bostadsstyrelsen föreslär atl statens fordringar lill följd av felaktigt utbetalade räniebidrag skall göras direkl utmätningsbara utan föregående beslut av domstol. Förslaget läggs fram mot bakgrund av alt lånemyndigheterna under senare år har fått ägna relativt stora resurser ål all återkräva sådana räntebidrag. Enligt bostadsstyrelsen skulle delta arbele kunna begränsas om fordringarna gjordes direkt utmätningsbara.

Den föreslagna ordningen skulle i princip innebära att den ena parlen i ett avtalsförhållande - staten - skulle gynnas genom alt inle bara ensidigt kunna fastställa en fordran utan ocksä kunna fä den utmätt ulan föregående opartisk prövning. Jag är mot denna bakgrund inte beredd atl bilräda förslaget.

Lånemyndighelernas arbete med denna typ av åtgärder bör i stället kunna minskas genom att reglerna om räntebidrag görs mer lättillgängliga

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                                     51

för allmänheten. Etl sleg i denna riktning är den s.k. nelloaviseringen för räniebidrag.

Ändrade rutiner för utbetalning av räntebidrag, s. k. nelloavisering

Bosladsstyrelsen redovisade i föregående års anslagsframställning två olika metoder för s.k. nelloavisering. Metoderna innebär i korthet att delar av räntebidraget utbetalas direkt till kredilinstitulen i anslutning till botten-lånets förfallodag i stället för att man som nu betalar ut delar av räntebidraget till låntagaren varje halvårsskifte. Den ena metoden, metod 1, innebär atl nuvarande ordning behålles så till vida alt den ränta och amortering som skall erläggas för bostadslånet avräknas från det räntebidrag som skall utbelalas. Den andra metoden, metod II, innebär att den del av räntebidraget som faktiskt avser bottenlånel utbetalas lill bottenlåneinstitutel. Enligt slyrelsens bedömning innebär metod II all del blir lättare för låntagaren alt konstalera om del räntebidrag som lämnas för bottenlänet bygger pä riktiga uppgifter belräffande ränta och amortering. Härmed skulle vissa felkällor enklare kunna undvikas.

Nettoaviseringsmtinerna medför slora interna räntevinster för staten genom atl räntebidragen utbetalas vid en senare tidpunkt än f.n., dvs. vid lidpunkten för bollenlånens avisering i slället för som nu vid bostadslänens avisering vid halvårsskiftena. Del lotala räntebidrag som låntagaren erhåller under lånets löptid påverkas inle av en övergång till nelloavisering.

I samband med att frågan om nelloavisering behandlades i föregående års budgetproposition nämnde chefen för bostadsdepartementet att man vid val av metod för nelloavisering bör välja den som ger den största vinsten för slaten. Vid denna bedömning bör man även beakta möjlighelerna alt låta syslemel omfatta även redan utbetalade lån.

Bosladsstyrelsen har fått i uppdrag att utarbeta de närmare mtinerna för nelloavisering i enlighet med metod II. Enligt uppdraget bör arbetet genomföras sä all bollenlän som utbetalas fr.o.m. den I januari 1985 ansluts till de nya rutinerna i samband med lånets utbetalning. Lån som har utbetalats före den 1 januari 1985 bör anslutas till den nya mlinen i samband med aviseringen den 1 juli 1986.

Regeringen har tidigare denna dag pä tilläggsbudget II för budgelåret 1984/85 begärt medel för utredningsuppdraget.

De beräknade räntevinsterna för staten kan vid en intern ränta om 10% beräknas till följande belopp, milj. kr.

1985/86            1986/87            1987/88            1988/89

Ränlevinsl                       60                    280                  340                  390

Statens räntevinster lill följd av de föreslagna rutinerna blir således betydande på nägra års sikt.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet

52

Anslagsberäkning

Belastningen pä ränlebidragsansiagei har ökal relaiivi kralligl under senare år.

Detla beror dels på den historiskt sell höga ränienivån, dels på atl varje ny årgång bostäder som kommer in i ränlebidragssystemel medför betydligt ökade räntebidragsuigifler. En ny årgång bosläder av nuvarande storlek medför vid dagens räntenivå en utgiftsökning om ca 1,9 miljarder kr. Konverteringar av äldre bollenlän medför en yllerligare uigiftsökning på ca 250 milj. kr. under innevarande budgetår.

De normala årliga upptrappningarna av den garanterade räntan medför under budgetåret minskade utgifter på anslagel om tolall ca 600 milj.kr., medan de beslutade exlra upptrappningarna minskar ulgiflerna med lolall ca 300 milj. kr.

Anslagsbelastningen under innevarande budgetär kommer dock tolall sett all bli lägre än under föregående budgelår. Della är en direkt följd av riksdagens beslut (prop. 1983/84:40 bil. 9, BoU 12, rskr 95) all de relroakli-va räntebidragen skall upphöra och all räntebidrag som avser lån för tillkommande slörre småhus skall begränsas.

Ränlebidragsansiagei påverkas i slor ulslräckning av ändringar i del allmänna räntelägel. Som exempel kan nämnas all en ändring av ränienivån med 1 % per den I januari 1985 skulle medföra en ändring av anslagsbelastningen under budgetåret 1985/86 med ca 600 milj. kr.

Anslagsbelastningen för budgetåren 1984/85 och 1985/86 beräknas uppgä till de belopp som framgår av följande labell. Beräkningarna avseende budgetåret 1985/86bygger på en bostadsläneränta om 11,25%, en obunden ränta om 12,5% och en bunden ränla om 11,2%.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet

53

Beräkning av anslagsbelastningen jör budgelåren 1984/85 och 1985186

Låneform

Mili. kr.

Milj. kr.

Anslapspåverkande

19X4/85

1985/86

faktorer

Hyres- och

Egna-

Tolall

Hyres- och

Egna-

Tolall

bostadsrälls-

hem

bosl.idsrälls-

hem

lägenheler

lägenheler

Lån enligi

bosiadsfinansierings-

forordningen linkl.

energisparlån)

- Ulgifl' 1983/84

resp. 1984/85

3 200

3 380

6 580

4 370

3 400

7 770

- ny årgång

\25Q

600

I8.S0

1420

500

1920

- retroaktiva riintebidrag

400

-

400

—

-

-

- konverieringar

50

120

170

- 50

-100

-150

- normala upptrappningar

-100

-3.'!0

-4.S0

-140

-.300

-440

- exlra upplrappningnr

-

-100

-100

-

- 50

- 50

- räntesänkning

-180

-2.S0

-4.30

- 90

-100

-190

- hyresrabatter

I.SO

-

I."i0

500

-

500

Summa rantehidrag

4 770

3400

8170

6010

3350

9360

Äldre låneformer

- Ulgifl 1983/84

resp. 1984/85

1490

-

1490

1 140

-

1 140

- konverieringar

80

-

80

10

-

10

-    normala upptrappningar

-    exlra upptrappningar

-140

-

-140

-130

-

-130

-200

-

-200

-190

-

-190

- räntesänkning för bostads

lån

-170

-

-170

- 70

-

- 70

- ersällning för förvall-

ningsföriusler m. m.

80

-

80

80

-

80

Summa räntebidrag

1140

-

1140

840

-

840

Räntcslöd för förbäliring

av b

90

-

90

200

-

200

Total anslagsbelastning

6000

3400

9400

7050

3350

10400

' Exkl. retroaktiva räniebidrag.

- Inkl. räniebidrag enligt förordningen (1983:40) om räniebidrag för underhållslån i vissa fall.

' De exlra upptrappningarna resulterar också i ökade amorteringar.

Jag beräknar således anslagsbehovet för budgetåret 1984/85 till 9400 milj. kr. För budgetårel har anvisats ett anslag om 9000 milj. kr.

Riksdagen har nyligen beslutat (prop. 1984/85:85, BoU 8 och 9, rskr 91) om ändringar i räntebidragssyslemet i syfte alt kompensera de fastighetsägare som har vissa lyper av län som omfattas av räntebidragssystemet för de kostnadsökningar som faslighetsskatten beräknas medföra. Beslutet medför bl.a. atl ell särskilt räniebidrag skall utbetalas under år 1985. Kostnaden för delta räniebidrag beräknas till ca 1000 milj. kr. Det ankommer pä regeringen atl beslula om lidpunkten för utbetalningen av detta bidrag. Utbetalningen beräknas ske vid halvårsskiftet. Kostnaderna har inle beaklats i anslagsberäkningen.

Anslagsbehovet för budgelåret 1985/86 beräknar jag till 10400 milj. kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                                      54

Jag beräknar atl drygt 65% av de totala räntesubventionerna under budgetåret 1985/86 kommer att lämnas till hus med hyres- eller boslads-rältslägenheter. Drygt 90% av subventionerna kommer att lämnas lill hus med län enligt bosladsfinansieringsförordningen, dvs. hus som har uppförts eller byggts om efler år 1974.

Hemställan Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Räntebidrag m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 10400000000 kr.

B 5. Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter m.m.

1983/84 Utgift               42 572000'

1984/85 Anslag             125 000000

1985/86 Förslag            125 000000

Frän anslaget betalas ul bidrag till åtgärder i bostadsområden med slor andel outhyrda lägenheter. Bidrag betalas ut efter beslut av regeringen i varje särskilt fall. Bidrag får beviljas inom en ram för stödverksamheten som fastställs av riksdagen.

Från anslagel bekostas också utgifter för eftergift av hyresförlusllän enligt förordningen (1976:260) om hyresförlustlån (ändrad senast 1982:540). Ansökningar om eftergift m.m. prövas av länsbostadsnämnden. Regeringen beslutar i de fall då låntagaren gör anspråk på avvikelser frän normalvillkoren. I vissa fall kan vidare regeringen, efler ansökan av kommunen, medge att det lånebelopp som inle efterges får övertas av kommunen som ett särskilt hyresföriustlån.

Bostadsstyrelsen

Under budgetåret 1983/84 beviljades ansökningar om eftergift av hyresföriustlån till ett belopp av 43 milj.kr. Totalt har det intill utgången av nämnda budgetår beviljats 667 milj. kr. för sådana eftergifter.

Beslut om hyresföriusfiån har t.o.m. budgelåret 1983/84 meddelats till ett totalt belopp av I 646 milj. kr. S. k. särskilda hyresföriustlån har beviljats till ett belopp av 75 milj.kr., varav 0,2 milj.kr. under budgelåret 1983/84.

' Anslagel Eftergift av hyresföriustlån

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                                      55

Vid uigången av budgetåret 1983/84 ulestod hyresföriusfiån lill ell belopp av 469 milj.kr.

Beräkningen av ulgiflerna för eftergifter är osäker eftersom del är svårt atl bedöma i vilken ulslräckning lånlagarna kommer atl 1. v. föredra ränle-och amorteringsfrihel därför att eftergift är förknippad med en inlösen av ålersloden av lånet.

Styrelsen uppskaltar utgifterna lill 50 milj. kr. för vari och ell av budgelåren 1984/85 och 1985/86.

Föredragandens överväganden

Slödålgärder för bosladsområden med stor andel oulhyrda lägenheter

Efler beslui av riksdagen om vissa slödålgärder för bosladsområden med slor andel outhyrda lägenheler (prop. 1982/83:50 bil. 5, CU 8, rskr 112) har dels särskilda låneregler införls för all underlälta en ombyggnad av bostäderna så alt de kan ulnylljas för andra ändamål, dels särskilda medel slällls lill regeringens förfogande för slöd lill de värsl drabbade förelagen.

De särskilda lånereglerna innebär all bostadslånet och räntebidraget fär behållas även när lägenheterna ulnylljas för andra ändamål, l.ex. efter en ombyggnad. För ombyggnad lill boendeservicelokaler kan bostadslån lämnas. Vidare kan särskilda lokallån lämnas för ombyggnad lill andra lokaler, l.ex. kontor, verksläder och sjukvårdsinrällningar. Långivningen redovisas under anslagel B 3. Vissa lån lill bosladsbyggande.

Stödel till bostadsförelagen lämnas i form av etl bidrag till åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheler. Bidragels syfte är all stimulera förelagen all vidia åtgärder som leder lill en reell minskning av anlalel oulhyrda lägenheler och som samfidigt tillför områdena nya kvalileler, l.ex. arbelsplalser, förbältrad service och förenings- och fri-lidsakiiviieler.

En förulsällning för alt bidrag skall lämnas är atl bostadsföretaget tillsammans med kommunen har arbetat fram etl äigärdsprogram för hur man skall lösa problemen med oulhyrda lägenheter.

Bidrag till ombyggnader liksom till andra åtgärder lämnas till sådana koslnader som inle kan förräntas inom ramen för beräknade hyresintäkter. Normall har bidrag lämnals med 50% av dessa kostnader. Som princip för bidragsgivningen gäller också all ansvaret skall delas mellan staten och kommunen. Huvudregeln har varil att, om staten lämnar bidrag till ett bostadsförelag, skall kommunen bidra med etl minst lika stort belopp.

Under år 1983 och första halvåret 1984 har regeringen lämnal bidrag eller reserverat medel för stöd till 29 allmännyttiga bostadsföretag med sammanlagl näslan 65 milj. kr.

En ram om 75 milj. kr. har fastställts för bidragsgivningen under budgetårel 1984/85. Hittills har bidrag (inkl. reserverade medel) lämnats lill 12 bosladsförelag med lolall 24 milj. kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                                      56

Inom ramen för bidragsgivningen till ålgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheler har fr.o.m. detla budgetår en möjlighet öppnats all lämna bidrag till bostadsföretagen för alt anordna odlingslotter, koloniträdgårdar m. m. (prop. 1983/84: 145, BoU 23, rskr 264). Bidrag får beviljas inom en ram av högsl 10 milj.kr. Normall lämnas bidrag med 40% av utgifterna för markarbeten i form av vägar och ledningar m.m. samt vissa gemensamhetsanläggningar som sophus, förråd, toaletter och behövliga föreningslokaler.

Regeringen har vidare fått elt bemyndigande av riksdagen atl i samband med bidragsgivningen avlösa statens ansvar för förvaltningsförluster enligt 33 § bostadslånekungörelsen (1962:537) eller motsvarande äldre bestämmelser. De nya reglerna (SFS 1984:337) ger regeringen möjlighel alt, om kommunen medger det, besluta att statens ersättningsskyldighet skall upphöra helt eller delvis i kommunen.

Den arbetsgrupp inom bostadsdepartementet som bereder bidragsärendena söker nu att förhandlingsvägen komma överens med kommunerna om åtgärdsprogram för sådana områden där statens ersättningsskyldighet enligt 33 § gäller.

En del av regeringens bidragsgivning finansieras således genom att statens ersättningsansvar upphör. Bidragsgivningen är i denna del inte rambegränsad. Hittills har bidrag enligt denna modell lämnats fill fyra bostadsföretag. Det sammanlagda bidragsbeloppet uppgår till 28,5 milj. kr. Medel för dessa bidrag tas från anslaget B 4. Räntebidrag m.m. 1 detta sammanhang kan jag nämna atl under budgetåret 1983/84 har nästan 85 milj.kr. betalats ut från detta anslag som ersättning till kommuner för förvallningsföriusler.

I kommunerna och bostadsföretagen pågår nu ett omfattande arbete med att komma till rätta med problemen med outhyrda lägenheter och att åter få liv i de bostadsområden som har drabbats. Det är intressant och stimulerande att se hur mycket idéer och nytänkande som det särskilda bidraget till bostadsföretagen har fört med sig. Som exempel på åtgärder lill vilka regeringen har lämnal stöd kan jag nämna

-     ombyggnad till kontorslokaler för företag och kommunala förvaltningar, turistbyrå

-     lokaler för industri och handel, elektronik- och utvecklingscentrum

-     ombyggnad och utmstning av olika typer av ungdoms- och elevbostäder, vandrarhem

-     ombyggnad till vårdcentral, sjukhem

-     ombyggnad till fritids- och aktivitetsanläggning, lokaler för föreningar, skollokaler.

Det finns också klara tecken på att åtgärderna ger resultat, bäde genom alt bostadsområdena fungerar bättre och att antalet outhyrda lägenheter minskar. Inte minst viktigt är att bostäder utnyttjas för olika verksamheter och att arbetsplatser därigenom lokaliseras till bostadsområdena.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                        57

Enligt SCB: s redovisning av antalet outhyrda lägenheter i flerbostadshus har situationen förbättrats i många kommuner. För landet totalt har utvecklingen av antalet outhyrda lägenheter nu vänt och antalet ökar inte längre. I hus ägda av allmännyttiga bostadsföretag minskade antalet lägenheter som är lediga till uthyrning med drygl 5000 mellan den I september 1983 och motsvarande lidpunkt 1984.

Erfarenheterna av bidragsgivningen visar att de slatliga insatserna har stimulerat det arbete som nu pågår i kommunerna och företagen. Även under nästa budgetår bör därför ett statligt bidrag kunna lämnas till de värst drabbade företagen för åtgärder i områden med stor andel oulhyrda lägenheler. Bidrag bör liksom hittills i första hand lämnas till sådana ålgärder som leder till en reell minskning av antalet outhyrda lägenheter och som samtidigt tillför bostadsområdet nya kvaliteter, t.ex. arbetsplatser, service eller förenings- och fritidsaktiviteter. Bidrag bör kunna lämnas i första hand till sådana kostnader för ombyggnader och andra åtgärder som inte kan förräntas inom ramen för beräknade hyresintäkter.

Utvecklingen inom näringslivet har inneburit alt vissa orter har drabbats särskilt hårt av problemen med outhyrda lägenheter. I fortsättningen bör bidrag i huvudsak ges fill företag på dessa orter. Bidrag till bostadsföretagen för atl anordna koloniträdgårdar, odlingslotter m. m. bör emellertid även under näsla budgetär lämnas enligt hittillsvarande principer.

Bostadsrättsföreningar har ocksä problem med outhyrda lägenheter även om det är i betydligt mindre omfattning än hos de allmännyttiga bostadsföretagen. På vissa orter, där problemen har funnits under läng tid, behövs emellertid genomgripande åtgärder, t.ex. ombyggnad till annan användning än bostäder. Inom ramen för bidragsgivningen till åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter finns det inle - med hänsyn till den nödvändiga prioriteringen - utrymme att lämna bidrag till bostadsrättsföreningar. De medel som Stiftelsen Bostadskooperationens garantifond disponerar torde kunna användas för bidrag till samma ändamål som det statliga bidraget.

Överenskommelser träffas nu med kommunerna om att statens ansvar för förvallningsföriusler enligt 33 § bostadslånekungörelsen skall upphöra. Enligt min mening är det särskilt angeläget att stimulera till aktiva åtgärder i sädana områden där statens ersättningsskyldighet gäller. För information vill jag därför redovisa att fortsatta insatser kommer att göras för att förhandlingsvägen komma överens med kommuner och bostadsföretag om åtgärdsprogram för atl komma lill rätta med problemen med outhyrda lägenheter och samtidigt avlösa slatens ansvar för förvaltningsförluster.

För bostadsområden med outhyrda lägenheler kan även s.k. boendemiljöbidrag lämnas till åtgärder som förbättrar boendemiljön. Även dessa bidrag har till syfte att tillföra områdena nya kvaliteter. Enligt min mening finns del skäl all i fortsättningen samordna stödverksamheten till områden med outhyrda lägenheter. Jag kommer därför i det följande under anslagel

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                                      58

B 9. Bidrag till förbättring av boendemiljön atl föreslå all en gemensam ram fastställs för boendemiljöbidragen och bidrag under förevarande anslag till åtgärder i bostadsområden med stor andel oulhyrda lägenheler.

Enligt min bedömning kan del komma att finnas kvar medel på innevarande års ram för bidrag till åtgärder i bosladsområden med slor andel oulhyrda lägenheler. Jag förordar därför all den del av ramen som inte har ulnylljals vid budgetårets utgång får användas för stöd lill samma ändamål under budgetåret 1985/86.

Eftergift av hyresföriustlån

Enligt riksdagens beslut (prop. 1979/80: 100 bil. 16, CU 22, rskr 240) upphörde långivningen till hyresförluster i och med utgången av är 1980. Bestämmelserna om eftergift av hyresföriustlån gäller emellertid fortfarande. Medel för eftergifter kommer därför alt behövas under yllerligare några år.

Anslagsberäkning

Bostadsstyrelsen har uppskaltai ulgiflerna för eftergift av hyresförlusllän lill 50 milj. kr. under budgetårel 1985/86. Med hänsyn lill alt möjligheten att få räntefrihet och framflyttning av amorteringsliden är begränsad till fem år kan det antas att låntagarna kommer alt begära eftergift i något slörre utsträckning. Jag beräknar därför atl 60 milj. kr. kommer alt behövas för utbetalningar av eftergifter under budgetåret 1985/86.

Medel kommer också att behövas för utbetalningar av bidrag till ålgärder i bostadsområden med stor andel oulhyrda lägenheler. Jag beräknar all 65 milj. kr. kommer att behövas för ulbelalningar av bidrag under budgetåret 1985/86.

Anslaget för budgetåret 1985/86 bör således besiämmas lill oförändrai 125 milj.kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl

1.   medge all bidrag till ålgärder i bosladsområden med slor andel
outhyrda lägenheter för budgelärel 1985/86 får beviljas inom ej
utnyttjad del av ramen för budgetåret 1984/85,

2.   till Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägen
heter m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av
125000000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                        59

B 6. Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m.m.

1983/84 Utgift              12921000'             Reservafion             11768000'

1984/85 Anslag            40000000

1985/86 Förslag        70000000

Frän anslaget betalas ut län enligt bestämmelserna i förordningen (1983:1021) om tilläggslån för ombyggnad av bostadshus m. m. samt enligt bestämmelserna i kungörelsen (1974:255) om tilläggslän till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (omtryckt 1982:428). Tilläggslånen beviljas för ombyggnad av hus som har förklarats för eller är av sådan beskaffenhet att del kan förklaras för byggnadsminne samt för åtgärder som avser att avhjälpa byggskador och byggfel, åtgärder mot radon saml för ändrad lägenhetssammansättning och grundförstärkning i vissa fall.

För ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse kan låneunderlagel förhöjas. Bostadslån motsvarande det förhöjda låneunderlaget betalas t. o. m. budgelåret 1984/85 ut frän anslaget B 3. Lån till bostadsbyggande. Fr.o.m. budgetåret 1985/86 sker kreditanskaffningen för bostadslån med förhöjt låneunderiag via del nya statliga kreditaktiebolaget.

Tilläggslånet är eU statligt ränte- och amorteringsfritt lån som beviljas till skillnaden mellan skäliga investeringskostnader och den kostnad som kan förräntas.pä normala villkor.

Enligt beslämmelserna i förordningen (1983:1021) om tilläggslån för ombyggnad av bosladshus m. m. omprövas ränte- och amorteringsfriheten i varje låneärende vart femte år. För lån enligt bestämmelserna i kungörelsen (1974:255) om tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse sker omprövningen av ränte- och amorteringsfriheten efter tio är.

Riksdagen fastställer åriigen en gemensam ram för de antikvariska myndigheternas tillstyrkan av ombyggnader som bör komma i fråga för förhöjt låneunderiag och/eller lilläggslån. Ramen för år 1984 och preliminärt för år 1985 har fastställts till 60 milj. kr. för vartdera året.

För sådana län som avser byggskador och byggfel, ändrad lägenhetssammansättning eller grundförstärkning har riksdagen fastslällt en gemensam ram på 60 milj. kr. för år 1984 och preliminärt samma belopp för är 1985. För tilläggslån till åtgärder mot radon gäller ingen rambegränsning.

Regeringen har riksdagens bemyndigande att överskrida ramarna om det behövs av sysselsällningsskäl.

Bostadsstyrelsen

Under första halvåret 1984 har mot ramen för tillstyrkanden om lån till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse avräknats 56 milj.kr., varav 36 milj. kr. i förhöjt låneunderiag och 20 milj. kr. i tilläggslån. Riksantikva-

' Anslaget Tilläggslån lill kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                        60

rieämbelet har för andra halvåret 1984 med stöd av uppgifier från länsantikvarierna uppskattat behovel av slöd för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse till drygl 100 milj.kr. Med hänsyn härtill föreslår bosladsstyrelsen all ramen för är 1984 vidgas med 35 milj. kr. lill 95 milj. kr.

Behovel av medel för lilläggslån som avser byggskador och byggfel, ändrad lägenhetssammansällning eller gmndförslärkning är svårt all uppskatta. Under första halvåret 1984 var verksamheten myckel begränsad, vilket styrelsen anser bero på all länemöjligheten infördes sä sent som den 1 januari 1984 saml på byggherrarnas planeringssituation. Länsbostadsnämnderna har uppskattat behovet av lån för de olika åtgärderna till elt belopp av ca 150 milj.kr. under budgetåret 1984/85 och ca 180 milj.kr. under budgetåret 1985/86. Av dessa belopp avser ca 20 % lån till gmndförslärkning, ca 40 % lån till reparalionsåtgärder och ca 40 % lån till ändrad lägenhetssammansättning.

Ramar

Bosladsstyrelsen bedömer att lånebehovet när del gäller ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse kommer all öka under den närmaste framtiden. Behovet av stöd under är 1985 har av riksantikvarieämbetet angivits lill 135-180 milj.kr. För Stockholms län har behovet av förhöjt låneunderlag och tilläggslån under år 1984 angetts till 40-50 milj.kr. och för Göieborgs och Bohuslän till 17-25 milj.kr. Bosladsstyrelsen finner det rimligt att ramen ökas med hänsyn lill både det ökade intresset för ombyggnad av äldre, värdefull bebyggelse och sysselsättningsläget.

Bostadsstyrelsen föreslår atl från och med år 1985 endast koslnader motsvarande tilläggslånet avräknas mot lillstyrkanderamen för ombyggnader av sådan kulturhistoriskt värdefull bebyggelse som bör komma i fråga för förhöjt låneunderlag och/eller lilläggslån. Styrelsen förestår atl ramen med dessa avräkningsprinciper fastställs till 40 milj.kr. för vari och etl av åren 1985 och 1986. Om hittillsvarande avräkningsprinciper skall gälla även i fortsättningen bör ramen i stället faslslällas till 100 milj. kr.

Vidare anser styrelsen att ramen för lilläggslån för andra ålgärder för år 1985 bör fastställas till 100 milj. kr. och för år 1986 preliminärt lill samma belopp.

Lånevillkor m.m.

Bosladsstyrelsen föreslår att tilläggslån enligt bestämmelserna i kungörelsen (1974:255) om lilläggslån lill kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, efler den räntefria lidens utgång, läggs om lill räntebärande amorterings-län.

Bostadsstyrelsen föreslår vidare att förskott skall kunna betalas ut för beviljat lilläggslån. Det är enligt styrelsen svårt all på rimliga villkor fä krediliv eller lillfälliga banklån för kostnaderna.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13   Bostadsdepartementet                                       61

Anslagsbehov

Bosiadsslyrelsen bedömer all de lotala utbetalningarna kommer atl uppgå lill 35 milj.kr. under budgelåret 1984/85 och lill 70 milj.kr. under budgetårel 1985/86.

Föredragandens överväganden

Ramar

Jag har inte funnit tillräckliga skäl att nu föreslå en ändring av gällande principer för avräkning mol lillslyrkanderamen på del sätl som bosiadsslyrelsen har föreslagil. Hillillsvarande avräkningsprinciper bör gälla även forisällningsvis. Syslemel med lillstyrkanderamar ger de antikvariska myndighelerna möjlighel atl prioritera uppruslningen av de byggnader som är mesl värda alt bevara. Enligt min mening är del särskilt angeläget all en sådan priorilering sker i nuvarande läge när efterfrågan på slöd kraftigt överstiger tillgången.

Med hänsyn till atl regeringen sedan år 1978 har hafl riksdagens bemyndigande alt överskrida beslulade ramar om del behövs av sysselsältningsskäl, bör ramen kunna faslslällas till oförändrai 60 milj. kr. för är 1985. För att underläila handläggningen av ramfrägorna bör en övergäng ske frän kalenderärsramar lill budgelårsramar. En preliminär ram på 30 milj. kr. bör därför fastställas för förslå halvårei 1986.

Jag föreslär alt regeringen även nu begär riksdagens bemyndigande att få vidga lillslyrkanderamen om del behövs av sysselsällningsskäl.

Bosladsstyrelsen föreslår alt ramen för lilläggslån för åtgärder som avser atl avhjälpa byggskador och byggfel, för ändrad lägenhetssammansällning saml för gmndförslärkning faslslälls fill 100 milj. kr. för år 1985 och preliminärt lill samma belopp för år 1986.

Enligt min mening bör ramen, bl.a. mol bakgrund av osäkerheten om byggherrarnas planeringssituation och därigenom efterfrågan på lånen, fastställas lill oförändrai 60 milj.kr. för år 1985. Fr.o.m. budgelåret 1986/87 bör budgelårsramar fastställas. För förslå halvåret 1986 bör den preliminära ramen besiämmas lill 30 milj.kr. Jag föreslår alt regeringen begär riksdagens bemyndigande all fä överskrida ramarna om del behövs av sysselsällningsskäl.

Del har nu gåll lio är sedan de första lilläggslånen beviljades. Efler uigången av den lO-åriga ränle- och amorteringsfria liden skall lilläggslånen enligi beslämmelserna löpa med ränla och amortering. Regeringen har riksdagens bemyndigande all bestämma vilka kapitalkostnadsvillkor som skall gälla (prop. 1974: I bil. 14, CU 13, rskr 86). Chefen för bosladsdeparlemenlel avser all i annal sammanhang återkomma lill regeringen med förslag i frågan. För informalion vill jag dock meddela all avsiklen är all lilläggslånen skall löpa med bosladslåneränia och ha en amorteringstid pä 20 är i normalfallet. De fasligheler som del här är fräga om är högl

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                                      62

belånade genom bl. a. det förhöjda låneunderiaget. Kostnaderna i fasligheten är därför redan i utgångslägel höga. För alt de tillkommande räntorna och amorteringarna på tilläggslånet inte skall medföra så höga koslnader att regeringen i normalfallet tvingas förlänga ränle- och amorteringsfrihe-ten för tilläggslånet, bör räniebidrag enligt bestämmelserna i bostadsfinansieringsförordningen (1974:946) lämnas till räntan på tilläggslänet.

Bosladsstyrelsen föreslår vidare all tilläggslån skall kunna belalas ul i förskott. Jag ansluter mig till styrelsens förslag och förordar atl en sådan möjlighet införs. Tiden för ränte- och amorteringsfriheten bör i sådani fall räknas från tidpunkten för utbetalningen av förskottet.

Anslagsberäkning

Jag beräknar behovet av medel för utbetalning under budgetåret 1985/86 fill 70 milj. kr.

Hemställan

Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen att

1.        medge att ramen för de antikvariska myndigheternas tillstyrkanden av sådana ombyggnader av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse som bör komma i fråga för förhöjt låneunderlag och till-läggslån bestäms till 60000000 kr. för år 1985 och preliminärt till 30000000 kr. för första halvåret 1986,

2.   medge att beslui om tilläggslån som avser åtgärder för all avhjälpa byggskador och byggfel, ändrad lägenhetssammansällning eller grundförstärkning får meddelas inom en ram av 60000000 kr. för år 1985 och preliminärt inom en ram av 30000000 kr. för första halvåret år 1986,

3.   medge atl de under 1. och 2. angivna ramarna får överskridas om det behövs av sysselsättningsskäl,

4.   medge att förskott för beviljat lilläggslån skall kunna belalas ut i enlighet med vad jag har förordal,

5.   till Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa ell förslagsanslag av 70000000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                                      63

B 7. Bostadsbidrag m. m.

1983/84 Ulgift            1444 834000

1984/85 Anslag 1530000000' 1985/86 Förslag 1457000000 ' På tilläggsbudgel I har anvisais 78000000 kr.

Från anslagel bekoslas ställiga bosiadsbidrag till barnfamiljer saml statsbidrag fill stalskommunala bosiadsbidrag till barnfamiljer och hushåll ulan barn.

Bidragsbestämmelserna finns i förordningen (1976:263) om statliga bostadsbidrag lill barnfamiljer (ändrad senast 1984:613) och förordningen (1976:262) om stalskommunala bostadsbidrag lill barnfamiljer m.fl. (ändrad senasl 1984:615).

De toiala koslnaderna för bosiadsbidrag lill barnfamiljer och hushåll utan barn (slatliga bostadsbidrag och stalskommunala bosiadsbidrag enligt stalsbidragsreglerna) beräknas under år 1984 uppgå lill 2920 milj.kr. Av koslnaderna beräknas 50milj. kr. avse bidrag lill hushåll ulan barn. Slals-bidragsandelen för stalskommunala bostadsbidrag är 43 %. Sialens kostnader för bosiadsbidrag under år 1984 beräknas lill I 540 milj.kr. Till detta kommer koslnader för slalsbidrag lill kommunernas koslnader för kommunall bosiadstillägg lill folkpension (KBT), vilka redovisas under socialhu-vudiileln.

Bostadsstyrelsen

Bidragsgivningens oinjättning

Det lotala anlalel hushåll med bosiadsbidrag uppgick i maj 1984 till 345000. Som framgår av följande tablå var antalet barnfamiljer med bostadsbidrag 315000. Såväl anlalel hushåll med som utan barn med bostadsbidrag har därmed minskal någol sedan maj 1983.

Hushall med bostadsbidrag för maj månad

1982

1983

1984

Makar med barn Ensamslående med barn Hushåll Ulan barn

Samtliga

198000 132000 44 000

374 000

198000

133 000

33000

364000

182000

133000

30000

345000

Förslag till ändringar

Om det skall bli möjligl an genomföra erforderliga ändringar av bosiads-bidragen fr.o.m. den 1 januari 1986 kan bosiadskommiiiéns förslag inle

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                         64

inväntas. Bostadsstyrelsen framför därför förslag till ändringar från denna tidpunkt. De föreslagna ändringarna innebär atl bostadsbidragen, inom ramen för nuvarande bidragssystem, anpassas till dagens inkomsl- och hyresnivåer.

Barnfamiljer

Beträffande inkomstgränserna föreslår bosladsstyrelsen följande ändringar. Den nedre inkomstgränsen för makar med barn höjs med 11000 kr. till 56000 kr. och för ensamslående med barn med 4000 kr. till 41 000 kr. Bostadsstyrelsen anser att reduktionsfaktorn bör vara enhetlig och' att endast en inkomstgräns bör gälla. Styrelsen föreslår att reduktionsfaktorn fastställs till 18% vilket skulle innebära en förenkling och en begränsning av marginaleffekterna för merparten av bidragslagarna.

Bostadsstyrelsen konstaterar att närmare 70% av barnfamiljerna med bosiadsbidrag hade bostadsutgifter som översteg gällande övre hyresgränser i maj 1984.

Styrelsen vidhåller sitt tidigare framförda förslag atl bidragen bör inriktas på en hyresnivå som är vanlig i senare årgångar av hus. Bostadsstyrelsen föreslår att bidragsgivningen inriktas pä en utrymmesstandard om tre rum och kök för hushåll med ett barn och atl utrymmet bör öka med ett rum för varje ytterligare barn. Vidare upprepar styrelsen sitt förslag från lidigare anslagsframställningar om en differentiering av de övre hyresgrän-serna för varje barn i familjen. Enligt styrelsen är det samtidigt från bostadspolitisk synpunkt motiverat att begränsa bidragens storlek för hus-häll med låga bostadsutgifter i syfte att ge utrymme för en förstärkning för hushåll med högre bostadsutgifter. Delta kan åstadkommas genom en kraftig höjning av den nedre hyresgränsen. Detta skulle vara motiverat dels från bostadspolitiska synpunkter, dels av den föreslagna höjningen av inkomslgränserna som annars medför en ökning av bidragen även vid låg hyra.

Styrelsen föreslår att följande hyresgränser skall gälla fr.o.m. den 1 januari 1986.

Hyresgräns kr.

per månad

1985

Förslag 1986

Nedre hyresgräns

Övre hyresgräns Hushåll med 1 barn Hushåll med 2 barn Hushåll med 3 barn Hushåll med 4 barn Hushåll med 5 eller flera barn

650

1675 1675 2 175 2175 2625

900

2100 2400

2   700
3000

3            300

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                        65

Hushåll utan barn

Bostadsbidragen till hushåll utan barn har, enligt bostadsstyrelsen, förlorat mycket av sin ursprungliga betydelse pä grund av att de nedre inkomslgränserna sedan 1979 har varit oförändrade eller sänkts och atl de övre hyresgränserna har höjls endast i mindre grad.

De gällande övre hyresgränserna är låga i förhållande till faktisk hyresnivå och man kan räkna med att näslan alla hushåll med bidrag år 1986 kommer att ha hyror som överstiger nuvarande hyresgränser. Bostadsstyrelsen föreslår därför att de övre hyresgränserna för bostadsbidrag till hushåll utan barn höjs med 150 kr./mån till 1 100 kr./mån förgifta/sammanboende och med 150 kr./mån till 950 kr./mån för ensamstående.

En höjning även av den nedre hyresgränsen med 150 kr./mån till 700 kr./mån skulle skapa ett ekonomiskt utrymme för höjningarna av de övre hyresgränserna. Samtidigt skulle den sammanlagda effekten av höjningarna innebära ett effektivare bostadsstöd till hushåll utan barn inom oförändrade kostnadsramar.

Inkomstgränserna bör enligt styrelsen inte höjas, däremot bör reduktionsfaktorn liksom för barnfamiljerna vara 18 %.

Vissa administrativa regler

Bosladsstyrelsen har även funnit del angelägel att föra fram vissa förslag, främst i förenklingssyfte, som avser förmögenhet, definifion av samboende och hushåll med handikappad medlem och som bör kunna genomföras oberoende av bostadskommitténs arbete. Styrelsen har också föreslagit att fordran på bostadsbidrag skall vara direkt utmätningsbar utan föregående beslut av domstol.

Anslagsberäkning

Under andra halvåret 1985 kan statens utgifter för bostadsbidrag beräknas till ca 850 milj.kr. Styrelsens förslag om höjda inkomstgränser har beräknats kosta 300 milj.kr. för helt år. För första halvåret 1986 beräknas kostnadsökningen till 150 milj.kr. Om oförändrade regler skulle gälla under första halvåret 1986 kan samtidigt utgifterna antas minska med ca 50 milj.kr.

Anslagsbehovet för budgetåret 1985/86 beräknar styrelsen därför till 1800 milj. kr.

Föredragandens överväganden

I kompletteringsproposifionen 1984 (prop. 1983/84; 150 bil. 5) föreslog regeringen vissa höjningar av bostadsbidragen till barnfamiljer. Riksdagen har beslutat i enlighet med detta förslag (BoU 32, rskr 399). De ändrade reglerna tillämpas för bidrag fr. o. m. januari 1985.

Ändringarna innebär att hyres- och inkomslgränserna räknas upp. Den 5   Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 13

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                                      66

övre hyresgränsen höjs för I- och 2- barnsfamiljer från 1625 lill 1675 kr./mån., för 3- och 4- barnsfamiljer från 2 100 lill 2 175 kr./mån. och för familjer med 5 eller fiera barn från 2 525 fill 2625 kr./mån. Uppräkningen av inkomslgränserna innebär all den nedre inkomslgränsen höjs med 2000 kr. lill 37000 kr. för ensamstående med barn och till 45000 kr. lör makar med barn saml att den övre inkomslgränsen höjs med 2000 kr. till 67000 kr.

Fr.o.m. januari 1985 uppgår de maximala bosladsbidragen lör hushåll med olika anial barn lill följande belopp.

Kr. per år

Hushåll med I barn                                        13020

Hushåll med 2 barn                                       16 200

Hushåll med 3 barn                                       24 180

Hushåll med 4 barn                                       27.360

Hushåll med 5 barn                                       34 860

För varje barn yllerligare                                3 180

Med hänsyn till de höjningar av bosladsbidragen lill barnfamiljer som genomförs den 1 januari 1985 föreslär jag ingen ändring av bidragsreglerna den I januari 1986. Frågan om bidragens ulformning på längre sikt utreds f. n. inom bostadskommillén (Bo 1982:02).

Vad gäller bostadsbidrag lill hushåll ulan barn vill jag anföra följande.

Statskommunalt bostadsbidrag lill hushåll ulan barn har funniis sedan den I januari 1974. Som moliv för all införa en möjlighel också för sådana hushåll all fä bostadsbidrag redovisade föredragande sialsrådel (prop. 1973: I bil. 7) bl. a. all en förhållandevis slor andel av hushållen ulan barn, särskilt enpersonshushållen, saknade moderna lägenheler.

Antalet bidragshushåll ökade från 56000 år 1974 fill 117000 år 1978. Därefter har del gäll ner. I maj 1984 var anlalel nere i 30000. Av dessa var 27000 ensamstående och 3000 samboende.

Under de senaste 10- 15 åren har bostadsstandarden för ensamstående förbättrats påtagligt. Antalet rumsenheter (rum eller kök) per 100 boende har ökat från 261 till 298 mellan åren 1970 och 1980. År 1980 fanns del elt mycket litet antal lägenheler kvar, som saknade sådana bekvämligheter som i dag anses höra till en modern bostadsstandard.

Mot bakgrund av den förbättring som har skett av de barnlösa hushållens, särskilt de ensamståendes, bostadsstandard och med hänsyn lill det slalsfinansiella läget anser jag att bostadsbidrag inte längre bör lämnas för dessa hushåll. Till min uppfattning bidrar också atl bosladsbidragen lill denna kategori av hushåll är förenade med icke oväsentliga administrationskostnader samtidigt som bostadsbidragen f. n. endast täcker omkring 14% av bostadskostnaden. Jag anser dock att undanlag bör göras för sädana hushåll i vilka del ingår personer som har umgängesrätl lill barn och som regelbundet har barnet (-en) boende hos sig. Särskilda regler för bostadsbidrag till sädana hushåll infördes år 1978 (prop. 1977/78: 100 bil.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                        67

16, CU 8, rskr 187). De skäl som anfördes för all införa särskilda regler för hushåll med s. k. umgängesrätlsbarn är enligi min mening minst lika bärande i dag som de var när reglerna kom lill. Därtill kommer all det blir allt vanligare all barn växer upp under förhållanden som innebär alt de biologiska föräldrarna inte lever fillsammans.

Jag förordar alltså att möjligheten att erhålla bosiadsbidrag avvecklas för hushåll utan barn med undantag för sådana hushåll med s. k. umgänges-rältsbarn som enligt nuvarande regler kan fä dessa barn beaktade vid bestämmande av den övre hyresgränsen för statskommunalt bostadsbidrag. Avvecklingen bör ske vid utgången av är 1985. Efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet får jag meddela att vissa av de medel som härmed frigörs, kommer alt komma studiemedelstagare till godo.

De av bosladsstyrelsen i förenklingssyfte framförda förslagen lill ändringar som avser förmögenhet, definition av samboende och hushåll med handikappad medlem bör anslå i avvaklan på bostadskommilléns ställningstaganden. Styrelsen har vidare föreslagil att fordran som har uppkommit därför att bostadsbidrag har utbetalats till någon som inle är berättigad därtill skall vara direkt utmätningsbar utan föregående beslut av domstol. Jag kan inte bilräda detta förslag med samma motivering som jag tidigare har anfört mol bosladsslyrelsens förslag angående utmätning av felaktigt utbetalade räntebidrag (anslagel B 4).

Anslagsbehovet under budgetåret 1985/86 beräknar jag till I 457 milj. kr.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna en avveckling av statskommunala bosiadsbidrag till hushåll ulan barn i enlighet med vad jag har förordat,

2.         till Bosiadsbidrag m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av 1 457000000 kr.

B 8. Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m.

1983/84 Utgift         296227000

1984/85 Anslag       225000000

1985/86 Förslag        240000000

Från anslagel bekoslas utgifter för förbältringslån i den mån de är ränte-och amorteringsfria, bostadsanpassningsbidrag, temporära bidrag till ombyggnad av flerbostadshus samt bidrag för installation av hissar m. m.

Bestämmelserna om förbättringslån finns i förbättringsläneförordningen (1980:261, ändrad senast 1984:298). Lånen är behovsprövade och lämnas för förbättringar av sädana småhus som bebos av personer som har folkpension, som har fyllt 60 år eller som är handikappade. Lånen får vara räntefria och stående intill ett belopp av 20000 kr. per lägenhet.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet

68

Bostadsanpassningsbidrag beviljas enligt förordningen (1982:639) om bosladsanpassningsbidrag. Bidrag lämnas för sådana anpassningsålgärder inom och i anslutning lill en bosiadslägenhei som behövs för an den skall vara ändamålsenlig som boslad för den handikappade.

Bidrag tdl ombyggnad av flerbostadshus har kunnat lämnas enligi två förordningar - förordningen (1981:474) om slalsbidrag i vissa fall till ombyggnad av bosladshus (ändrad senasl 1982:643) saml förordningen (1982:642) med samma namn. Bidragsgivningen som var begränsad lill ombyggnader under viss lid har numera upphört.

Bidrag till installation av hissar m. ni. enligt förordningen (1983: 1025) om statsbidrag för hissinslallationer i bostadshus m.m. lämnas i första hand till insiallation av hissar och andra lyflanordningar och i undra hand för andra tillgänglighetsskapande åtgärder. Bidrag lämnas med högsl 30% av den av kommunen godkända koslnaden under förulsättning atl kommunen bidrar med minst 20%. Bidrag lämnas endasl efler ansökan av kommunen. En ram för bidragsgivningen har fastställts för tre år. Frågan om bidrag prövas av bosladsstyrelsen.

Bostadsstyrelsen

Förbättringslån

Förbätlringslångivningen har under flera är minskal. Så har skell även under budgetåret 1983/84. Del genomsnittliga lånebeloppet per lägenhel har dock fortsalt alt öka.

Beslut om förbättringslån under budgetåren 1981/82-1983/84

Budgelår

Antal beslut

Anial lägenheler i besluten

Beviljat milj.kr.

Totalt

belopp.

varav räntefrilt lån

Genomsnillligl länebelopp per lägenhel, kr.

Tolall

varav räntefrilt lån

1981/82 1982/83 1983/84

1045

722 528

1055 730 529

38,2 26,8 21,4

13,7 9,4

7,4

36 176 36689 40460

12 966 12924 14021

Bostadsstyrelsen har tillsammans med Svenska kommunförbundet låtit ta fram adressuppgifter ur ett av DAFA: s register över personer som kan vara berättigade till förbättringslån. Av landets 284 kommuner har hittills 216 kommuner utnyttjat denna möjlighet tili information.

Bostadsstyrelsen föreslår att maximibeloppet för räntefria slående förbättringslån höjs från 20000 kr. till 30000 kr. den I juli 1985.

Styrelsen föreslår vidare att inkomstgränserna för förbältringslån höjs i samma takt som folkpensionen med hänsyn till den anknytning som finns mellan inkomstgränserna för förbättringslån och folkpensionens storiek.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                                      69

Bostadsanpassningsbidrag

Under budgelärel 1983/84 beviljades bosladsanpassningsbidrag i belydligi slörre omfallning än under närmasl föregående budgelår. Även genom-sniltsbeloppel per lägenhel ökade.

Beslut om

bosladsanpassning:

'ibidi

'ag under

budgelån

:'n 1981/82-1983184

Budgetår

Antal lägenheter

Beviljat belopp, milj. kr.

Genomsnillligl bidragsbelopp per lägenhel, kr.

1981/82 1982/83 1983/84

9 442 10644 14 044

84.6 112.5 164.7

8964 I0.S68 11 725

Denna ökning av bidragsgivningen är en följd av den vidgning av de slödberälligade åtgärderna som skedde den I januari 1983. En del av ökningen kan också vara en effekt av den omfattande informations- och ulbildningsverksamhel som bedrevs i samband härmed och inför kommunernas övertagande av heslulanderätlen den 1 januari 1984. Bostadsanpassningslån har lämnals i följande omfattning.

Beslut om

bosladsanpassning

slån

under budgetåren

1982/83 och 1983/84

Budgelår

Antal lägenheler

Beviljat lånebelopp, milj. kr.

Genomsnillligl lånebelopp per lägenhel, kr.

1982/83 1983/84

79 182

3.5 9,5

44 100 52020

Bidrag lill ombyggnad av flerbostadshus

Under budgelåren 1982/83 och 198.3/84 har beslui om bidrag lill ombyggnad av fierbostadshus meddelats i följande omfattning:

Beslut om bidrag lill ombyggnad av flerbostadshus under budgetåren 1982183 och 1983184

Budgelår                 Antal                         Beviljat belopp,        Genomsnillligl

lägenheler                   milj.kr.                       bidrag per

lägenhel, kr.

1982/83                 4 984                             66.0                           13 230

1983/84                 9 106                            146.4                           16080

Försl i samband med slulligi beslui om bostadslän behöver beslut om bidrag fallas och försl dä kan konslateras om förutsättningarna i fråga om påbörjande, färdigställande m. m. är uppfyllda. De slutliga besluten under budgetåret 1982/83 torde i sin helhel avse projekt påbörjade under den förslå bidragsperioden den I augusti 1981 - den 31 januari 1982, men

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                                      70

sannolikl inle alla. De slutliga besluten under budgelåret 1983/84 avser såväl företag påbörjade under den första bidragsperioden, som i huvudsak skulle vara avslutade senasl den 31 augusti 1982, som företag påbörjade under den andra bidragsperioden, dvs. efler utgången av juli 1982, och i huvudsak avslutade senast den 30juni 1983.

Hissinslallationer

Den 1 januari 1984 infördes en möjlighet atl bevilja slalsbidrag för hissinstallationer i bostadshus m. m. Bidrag får beviljas inom en ram av 100 milj. kr. under vart och ett av åren 1984-86.

Bosladsstyrelsen anför att länsbostadsnämnderna har gjort en uppskattning av behovel av medel för beslut om dessa bidrag som uppgår lill etl belopp av ca 70 milj. kr. under budgetåret 1984/85 och ca 80 milj. kr. under budgetårel 1985/86.

Gällande ramar bedöms av bosladsstyrelsen vara tillräckliga.

Del sökta bidragsbeloppet i inneliggande ansökningar uppgick i slutet av augusti 1984 lill 4,4 milj. kr. Därulöver fanns ansökningar om förhandsbesked lill etl belopp av 1,5 milj. kr.

Anslagsbehov

Neltoulbetalningarna av räntefria förbältringslån beräknas till O kr. under vart och ell av budgetåren 1984/85 och 1985/86.

Utbetalningen av bostadsanpassningsbidrag kommer enligi länsboslads-nämndernas beräkningar alt under budgetåren 1984/85 och 1985/86 avse ell belopp av ca 165 milj. kr. per budgetår.

Med hänsyn till påbörjandets omfattning under de tvä bidragsperioderna uppskattas atl ombyggnadsbidrag kommer att avse projekt med ca 7 500 lägenheter respeklive 11 000 lägenheter. Med ett bidragsbelopp per lägenhel på 13 500 kr. respektive 16500 kr. blir det lolala bidragsbeloppet 285 milj.kr. Härav har 175 milj.kr. utbetalats under budgetåren 1982/83 och 1983/84. Återstoden - 110 milj. kr. - antas bli utbetalad under budgetåret 1984/85.

Statsbidrag till hissinstallationer m. m. utbelalas lill vederbörande kommun i samband med bidragsbeslutet. En utbetalning av 75 milj.kr. antas under vart och elt av budgetåren 1984/85 och 1985/86.

De här gjorda bedömningarna innebär all anslagsbelastningen skulle komma aft uppgå till 350 milj.kr. för budgetåret 1984/85 och till 240 milj.kr. för budgetåret 1985/86.

Föredragandens överväganden

Förbältringslån

Inkomstgränserna för förbättringslån höjdes senast den I juli 1984. För ogifta höjdes gränsen från 37000 kr. till 41 000 kr. och för gifta frän 56000 kr. till 62000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                                      71

Bosladsstyrelsen föreslår all inkomslgränserna liksom hillills höjs i samma läkt som folkpensionerna.

Med hänsyn lill den höjning av folkpensionerna som har skell sedan frågan om inkomstgränserna senasl prövades, förordar jag atl gränsen för ogifta faslslälls lill 43000 kr. och för gifta lill 65000 kr. Ändringen bör ske den Ijuli 1985.

Bosiadsslyrelsen föreslår ocksä en höjning av maximibeloppel för ränle-frill stående förbäiiringslån från 20000 kr. lill 30000 kr. Med hänsyn lill den subvenfionering som sker av kapilalkostnaderna för den räntebärande lånedelen är jag inle beredd all tillstyrka delta förslag.

Bidrag Fdl hissinslallationer m. m.

Under de första tre kvartalen 1984 kom det in endasl 25 ansökningar om bidrag. Förklaringen lill del låga anlalel lorde vara dels all kommunerna i början av årel inle hade hunnit förbereda och planera för hissinslallationer, dels all riksdagsbesluiei om bosladsförbältringsprogrammel logs vid en tidpunkt då kommunerna redan hade lagl fasl budgeten för år 1984. Endasl elt fåtal kommuner har därför hafl medel lillgängliga för alt täcka sin del av bidragsgivningen. Mot slulel av årel har dock verksamhelen ökal påtagligt. Jag har blivit informerad om alt bosiadsslyrelsen har lillställl ell stort anial kommuner en enkät med frågor om deras planer pä hissinsiallalioner och om deras avsällningar lill hissbidrag för kommande budgetår. Av de nu inkomna svaren kan man dra slutsatsen all del kommer atl bli en markant ökning av hissinslallalionerna under nästa är. Dessulom har jag erfaril alt bosiadsslyrelsen avser att öka informationen lill faslighelsägarna om hiss-bidragel.

Anslagsbehov

Medelsbehovet för näsla budgetår beräknar jag lill 240 milj.kr. För räntefria förbältringslån blir neltobelastningen O kr. På bostadsanpassningsbidrag faller 165 milj. kr. och på hissbidrag m. m. 75 milj. kr.

Hemställan

Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen alt

1.         godkänna de ändringar i fråga om inkomslgränserna för förbältringslån som jag har förordal,

2.    lill   Viss bosiadsförbättringsverksamhet m. m. för budgelåret 1985/86 anvisa elt förslagsanslag av 240000000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                    72

B 9. Bidrag tili förbättring av boendemiljön

1983/84 Ulgift           99471000

1984/85 Anslag         85000000

1985/86 Förslag        110000000

Från anslaget utbelalas bidrag till förbättring av boendemiljön enligi förordningen (1975: 129) om bidrag av statsmedel fill förbättring av boendemiljöer (ändrad senast 1983:328).

Bidrag kan lämnas för åtgärder som förbättrar boendemiljön i flerbo-stadshusområden, som har färdigställts före är 1975. Ytteriigare förutsällningar för bidrag är att åtgärderna behövs på grund av de sociala förhållandena i området eller avser ett bostadsområde där det finns betydande svårigheter atl få avsättning för lägenheterna. För bidragsansökningar inlämnade under perioden den 10 november 1982 — den 30 juni 1983 gällde ett undantag från bestämmelserna om särskilda sociala förhållanden eller uthyrningsproblem som förutsätining för bidrag. Fr.o.m. den 1 juli 1983 gäller att om hyresgästerna i det berörda områdel har ett inflytande över den ekonomiska förvaltningen och om förvaltningen sker i begränsade förvaltningsenheter kan bidrag lämnas även om det inte föreligger sociala problem eller problem med oulhyrda lägenheter. Bidrag lämnas med högst 75% av den godkända kostnaden för åtgärden, dock högst med 4500 kr. per lägenhet. Bostadslån och räntebidrag kan lämnas för de bidragsgrundande kostnader som inte täcks av bidraget.

Från anslaget kan regeringen också bevilja medel till tävlingar och annat utvecklingsarbete.

För bidragsgivningen fastställer riksdagen ramar budgetärsvis. Regeringen har riksdagens bemyndigande att överskrida ramen om del behövs av sysselsättningsskäl. I de fall ramen vidgas av sysselsättningsskäl gäller för folkrörelsekooperativa bostadsrättsföreningar ett undantag frän bestämmelserna om särskilda sociala förhållanden eller uthyrningsproblem som förutsätining för bidrag.

Bostadsstyrelsen

Under budgetåret 1983/84 lämnades bidrag till förbättring av boendemiljön i 370 områden med sammanlagt 72000 lägenheter. Föregående budgetår omfattades 170 områden med 32000 lägenheter av bidragsgivningen.

Det genomsnittliga bidragsbeloppet under budgetåret 1983/84 var 2600 kr. per lägenhet, dvs. något lägre än föregående budgelår, dä det var 2640 kr.

Under budgetåret 1983/84 har ansökningar motsvarande ett belopp av ca 110 milj.kr. kommit in. P.g.a. det stora antalet inneliggande ansökningar kommer de först inkomna av dessa ansökningar att kunna få beslut om

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13   Bostadsdepartementet                         73

bidrag tidigast under budgetåret 1985/86. Det finns dessulom fortfarande inneliggande ansökningar om bidrag pä ca 100 milj. kr. enligt de temporära undantagsreglerna. Bostadsstyrelsen prioriterar ansökningar enligt de permanenta bestämmelserna. Det innebär att kvarstående ansökningar enligt de temporära bestämmelserna med hinills fastställda ramar inle kan få beslut om bidrag under de narmasle budgetåren.

Bl. a. mot den bakgrunden föreslår bosladsstyrelsen all ramen för beslut om bidrag fastställs till 110 milj.kr. för budgetåret 1985/86 och bestäms preliminärt fill 85 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

Under budgetåret 1985/86 räknar styrelsen med att betala ut resterande ca 75 milj. kr. av de bidrag som beviljades under budgetåret 1983/84. Med hänsyn till detta och till utbetalningar av förskott och av bidrag beviljade efter budgelåret 1983/84 föreslår styrelsen att 110 milj. kr. anvisas anslaget för budgelåret 1985/86.

Bostadsstyrelsen föreslår att ett särskilt tidsbegränsat bidrag inrättas för anläggande och drift av bygglekplatser. Bidraget skall lämnas i form av ett engångsbelopp till en del av kostnaden för anläggande och drift. Bidrags-lagarkategorier skall vara desamma som för boendemiljöbidragen.

Föredragandens överväganden

Bostadsstyrelsens uppgifter visar att det fortfarande finns ett stort behov av bidrag för förbättring av boendemiljön i sådana områden som är bidragsberättigade enligt de permanenta reglerna.

Antalet inneliggande ansökningar skulle i och för sig motivera atl ramen för bidrag vidgades. I nuvarande statsfinansiella läge är detta dock inte möjligt att göra. Det blir därför nödvändigt att ännu hårdare än f.n. prioritera bland de ansökningar som kommer in och att ge företräde åt projekt i områden med de svåraste problemen och ett stort antal outhyrda lägenheter. Jag vill i sammanhanget erinra om de möjligheter som finns att få bostadslän med räntebidrag för åtgärder som syftar till att förbättra boendemiljön.

Som jag tidigare har anfört under anslaget B 5. Åtgärder i bostadsområden med slor andel outhyrda lägenheter m.m. bör en gemensam ram för de två stödformerna fastställas. Mot den bakgrund som har redovisats förordar jag att den gemensamma ramen för dels bidrag till åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter, dels beslut om bidrag till förbättring av boendemiljön bestäms till 80 milj. kr. för budgetårel 1985/86. Regeringen har för innevarande budgetår riksdagens bemyndigande att överskrida ramen för boendemiljöbidrag om det behövs av sysselsällningsskäl. Jag föreslår att regeringen begär ett sådant bemyndigande vad gäller den gemensamma ramen för budgetåret 1985/86.

Bostadsstyrelsens förslag om bidrag till anläggande och drift av bygglekplatser kan jag inte biträda av de skäl som jag nyss anförde.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                                      74

Anslagsbehovet för ulbelalningar av boendemiljöbidrag beräknar jag till I lOmilj. kr. för nästa budgetår. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen all

1.   medge alt beslut om bidrag lill förbättring av boendemiljön samt
bidrag till åtgärder i områden med stor andel oulhyrda lägenheler
meddelas inom en gemensam ram av 80000000 kr. under budget
året 1985/86.

2.        medge alt den under I. angivna ramen fär överskridas om del behövs av sysselsältningsskäl,

3.   till Bidrag till förbättring av boendemiljön för budgelärel 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av I lOOOOOOO kr.

B 10. Anordningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler

1983/84 Ulgift                13732000                  Reservation                    50978000

1984/85 Anslag                5 000000

1985/86 Förslag              73000000

Från anslagel belalas ul dels anordnings- och invenlariebidrag lill allmänna samlingslokaler enligi beslämmelserna i kungörelsen (1973:400) om slalligl stöd lill allmänna samlingslokaler (omirycki 1976:794, ändrad senasl 1983:326), dels bidrag lill riksorganisationerna för samlingslokaler. Bidrag får även lämnas för stöd enligt förordningen (1984:703) om statsbidrag lill vissa lealerlokaler m. m. Anslagel är fr.o.m. innevarande budgelår elt förslagsanslag. För anordnande av allmänna samlingslokaler ulbelalas även lån från anslaget Bil. Lån lill allmänna samlingslokaler.

Bestämmelserna om anordningsbidrag och lån för allmänna samlingslokaler innebär i korthel alt bidrag och län kan lämnas lill aktiebolag, föreningar eller stiftelser som är frisiäende i förhållande lill kommunen och kommunala företag. Bidrag och län lämnas för nybyggnad, ombyggnad eller köp av byggnader i syfte att tillgodose behovet av allmänna samlingslokaler. Första året av lånetiden är amorteringsfritt. Anordningsbidrag lämnas med högsl 30 % eller, när särskilda skäl föreligger, med högsl 35 % av låneunderlagel. Lån lämnas med högsl del belopp som tillsammans med anordningsbidraget moisvarar 50 % av låneunderiaget.

Bestämmelserna om inventariebidrag innebär att sådani bidrag kan lämnas för alt anskaffa invenlarier till allmänna samlingslokaler. Inventariebidrag kan medges med högsl 10 % av låneunderiaget lill den del detla inle överstiger 500000 kr. och med 5 % av del överskjutande beloppet. Bidraget fär dock inle översliga 400000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                       75

Bestämmelserna om statsbidrag till vissa teaterlokaler m. m. innebär att bidrag under vissa förutsättningar kan lämnas för nybyggnad eller ombyggnad av teater-, konsert- och museilokaler som tillhör någon annan än staten. Anordningsbidrag till lealerlokaler m. m. kan lämnas med högst 30% eller, när särskilda skäl föreligger, med 35 % av koslnaden för anordnande av sädana lokaler.

För beslut om bidrag och lån fastställer riksdagen för varje budgetår en gemensam ram, av vilken en viss angiven del får tas i anspråk för bidrag.

Ärenden om bidrag och län handläggs inom bostadsstyrelsen av en samlingslokaldelegation.

Bostadsstyrelsen

Ramen för beslut om län och bidrag under budgetårel 1983/84 fastställdes ursprungligen till 30 milj. kr., varav högsl 20 milj. kr. för bidrag. Genom beslut av regeringen den 6 oktober 1983 och den 12 april 1984 vidgades ramen av sysselsällningsskäl med sammanlagl 115 milj. kr.

Ocksä ramen för budgetåret 1984/85 har fastställts till 30 milj. kr., varav högsl 20 milj. kr. för bidrag. Genom beslut av regeringen den 23 augusti 1984 vidgades av sysselsättningsskäl de sammanlagda ramarna för anordningsbidrag m. m. och upprustningsbidrag m. m. med 32 milj. kr. Av beloppet har 13 milj. kr. använts lill anordnings- och invenlariebidrag enligt förordningen (1984:703) om statsbidrag till vissa tealeriokaler m. m.

Samlingslokaldelegalionen hade den I augusti 1984 ansökningar om lån och bidrag på sammanlagt 85 milj. kr. Dessutom har delegationen förhandsgranskat och lämnat positiva besked för projekt för vilka län och bidrag har sökts med ca 100 milj. kr.

Bosladsstyrelsen föreslår i enlighel med yttrande frän samlingslokaldelegalionen alt ramen för län och bidrag för budgelåret 1985/86 utökas till 60 milj. kr., varav högst 40 milj. kr. för bidrag.

Bosladsstyrelsen beräknar behovel av medel för ulbelalningar av bidrag under budgetåret 1984/85 lill 56 milj. kr., vilket täcks av en behållning pä del lidigare reservationsanslaget på 51 milj. kr. och av det för innevarande budgelår beräknade beloppet av 5 milj. kr. Utbetalningarna av bidrag under budgetåret 1985/86 beräknas till 60 milj. kr. Hänsyn har inte lagits lill den vidgning av ramen som regeringen beslutade om i augusti 1984.

Bestämmelserna om inventariebidrag innebär att bidragel inte får översliga 400000 kr. Bosladsstyrelsen föreslär att denna gräns, som har varil oförändrad sedan den 1 juli 1980, höjs till 600000 kr.

I fråga om bidragel till riksorganisationerna understryker bosladsstyrelsen belydelsen av all de samlingslokalägande riksorganisalionerna lillförs de medel som är nödvändiga för den rådgivnings- och konsultverksamhet som har anknytning lill län- och bidragsgivningen. Styrelsen föreslår i enlighel med förslag från samlingslokaldelegalionen dels all bidragel till

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                        76

organisationerna räknas upp lill 2,25 milj. kr. föran kompensera kostnadsökningar, dels att bidragel utökas med 500000 kr. för att bereda utrymme för motsvarande bidrag till Folkparkernas centralorganisation. Av del sammanlagda beloppet om 2,75 milj. kr. bör 200000 kr. avse sådant tekniskt/ekonomiskt utrednings- och projekteringsarbete som bedrivs inom riksorganisalionerna.

Föredragandens överväganden

Innanjaggår in på ram- och anslagsfrågorna vill jag la upp bosladsslyrelsens förslag atl den krets av samlingslokalägande riksorganisationer som fär stöd för sin verksamhet utökas med Folkparkernas centralorganisation (FPC).

Enligt gällande bestämmelser lämnas samlingslokalstöd även till folkparkerna om lokalerna uppfyller de krav som slälls pä allmänna samlingslokaler. FPC, som har liknande uppgifier gentemot de stödberättigade folkparkerna som de tre övriga riksorganisationerna på områdel har genlemol sina medlemmar, får emellertid f.n. inget verksamhetsbidrag. Riksdagen har mol den bakgrunden förordat (BoU 1983/84:20, rskr 194) atl även FPC skall kunna ingå i kretsen av riksorganisationer som erhåller sådant stöd. En skrivelse med motsvarande innebörd har tidigare getts in av FPC. Skrivelsen har remitterats lill samlingslokaldelegalionen som i yllrande den 12 juni 1984 har föreslagil alt FPC beviljas ett verksamhetsbidrag på 500000 kr. Jag delar den uppfallning som härvid har kommit till uttryck och förordar att bidraget till riksorganisationerna för budgetårel 1985/86 ökas med 500000 kr. för att bereda utrymme för bidrag till Folkparkernas centralorganisation.

Jag övergår nu till ram- och anslagsfrågorna.

Bostadsstyrelsen har föreslagil att den gemensamma ramen för beslut om bidrag och lån för anordnande av allmänna samlingslokaler m.m. fördubblas från 30 till 60 milj. kr. för budgetåret 1985/86. Jag kan inle biträda bostadsstyrelsens förslag om ökade ramar. Samhällets insalser för att främja investeringarna inom samlingslokalssektorn måste enligt min mening bli beroende av de samhällsekonomiska resurserna och sysselsättningsläget på byggarbetsmarknaden. Den långsiktiga investeringsnivå som de ordinarie ramarna ger uttryck för bör liksom tidigare kunna frångås när det behövs av sysselsällningsskäl. Sådana ställningstaganden bör göras i ett samlat sysselsättningspolitiskt perspekliv. Jag förordar att ramen för beslut om anordningsbidrag m.m. och lån till allmänna samlingslokaler under budgetåret 1985/86 fastställs till 30 milj. kr., varav högst 20 milj. kr. för bidrag. Regeringen bör begära riksdagens bemyndigande atl få överskrida ramen om del behövs av sysselsättningsskäl.

Anslagsbehovet för näsla budgetär beräknar jag lill 73 milj. kr. Hänsyn har dä lagits till de vidgningar av ramen som har gjorts av sysselsätlnings-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                                      77

skäl. Jag har därvid beräknal medel även för bidrag till riksorganisationerna för samlingslokaler med sammanlagt 2 750000 kr. Av beloppei bör 200000 kr. få användas för sådani tekniskt/ekonomiskl ulrednings- och projekleringsarbele som uiförs av riksorganisalionerna. Jag hemsläller all regeringen föreslär riksdagen all

1.        medge alt beslui om anordnings- och invenlariebidrag samt lån till allmänna samlingslokaler under budgetårel 1985/86 meddelas inom en ram av 30000000 kr., varav högsl 20000000 kr. får tas i anspråk för bidrag,

2.        medge alt den under 1. angivna ramen får överskridas om del behövs av sysselsällningsskäl,

3.        lill Anordningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 73000000 kr.

Bil. Lån till allmänna samlingslokaler

1983/84 Ulgift                11874000                  Reservation                    30576000

1984/85 Anslag                3000000

1985/86 Förslag            25000 000

Från anslagel belalas ul lån lill nybyggnad, ombyggnad eller köp av samlingslokaler enligi kungörelsen (1973:400) om slalligl slöd lill allmänna samlingslokaler (omirycki 1976: 794, ändrad senast 1983: 326). Anslaget är fr.o.m. innevarande budgelår ell förslagsanslag. En redogörelse för låne-beslämmelserna har lämnals under anslagel B 10. Anordningsbidrag m. m. lill allmänna samlingslokaler.

För varje budgelår fastställs en ram för långivningen. Denna ram omfattar ocksä bidragsgivningen som har redovisats under anslagel B 10. Ramfrågan har behandlats där.

Bostadsstyrelsen

Under budgetårel 1982/83 beviljades lån lill ell belopp av 19,7 milj. kr. medan 34,1 milj. kr. beviljades under budgelärel 1983/84. Med ledning av detta beräknar bosladsstyrelsen utbetalningarna under budgetåret 1984/85 till ca 24 milj. kr.

Utbetalningarna för budgetåret 1985/86 kan beräknas till ca 31 milj. kr. Med hänsyn till oregelbundenheier i utbetalningarna bör enligt styrelsens uppfattning anslaget ge utrymme för utbetalning av elt slörre belopp, förslagsvis 35 milj. kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                                      78

Föredragandens överväganden

Anslagsbehovet för näsla budgetär beräknar jag med hänsyn lill behållningen på del tidigare reservationsanslaget till 25 milj.kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Lån till allmänna samlingslokaler för budgelåret 1985/86 anvisa ell förslagsanslag av 25000000 kr.

B 12. Upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler m. m.

1983/84 Ulgift                46 307000                 Reservation                     15 708000

1984/85 Anslag              45000000

1985/86 Förslag             85 000000

Från anslagel belalas ul uppruslningsbidrag, medel för s. k. särskild eftergift och energisparbidrag till allmänna samlingslokaler saml energi-sparbidrag för vissa lokaler m. m. Bidrag får även lämnas för upprustning av teater-, konsert- och museilokaler som ägs av någon annan än slaten. Anslagel är fr. o. m. innevarande budgetår ell förslagsanslag.

Beslämmelserna om upprustningsbidrag och s. k. särskild eftergift finns i kungörelsen (1973:400) om statligt stöd till allmänna samlingslokaler (omirycki 1976:794, ändrad senast 1983:326). Bestämmelserna innebär i korthel all bidrag lämnas med högsl 50% av kostnaderna för upprustning av allmänna samlingslokaler, inkl. utbyten eller kompletteringar av inventarier i sädana lokaler och betalning av skulder. I fråga om samlingslokaler som har färdigställts efter den 30 juni 1973 lämnas bidrag endasl för sådan lokalanpassning och inventarieanskaffning som avser handikappades särskilda behov. För lokalanpassningar och invenlarieanskaffningar som avser handikappades särskilda behov lämnas uppruslningsbidrag med ell belopp som motsvarar utgiften för åtgärderna intill i regel 100000 kr. För överskjulande utgifter medges bidrag med högst 50%. Enligt kungörelsen kan vidare statligt lån enligt äldre beslämmelser under vissa förulsättningar efterges, s. k. särskild eftergift.

Beslämmelserna om energisparbidrag för vissa lokaler m. m. finns i förordningen (1982:264) om slalsbidrag till energibesparande åtgärder i byggnader m. m. som tillhör vissa organisationer och stiftelser (ändrad 1983: 1115). Bidrag lämnas med högsl 35 % av koslnaderna för energibesparande åtgärder i byggnader m.m. som tillhör organisationer eller stiftelser som inle bedriver näringsverksamhet och som inle har landstingskommun, kommun eller svenska kyrkan som huvudman. Bidrag lämnas inte för åtgärder till vilka slatligl slöd kan lämnas i annan ordning, t. ex. om slöd kan lämnas enligi kungörelsen (1973:400) om stafiigt stöd lill allmänna samlingslokaler.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                                      79

Bestämmelserna om upprustningsbidrag lill lealerlokaler m.m. finns i forordningen (1984:703) om statsbidrag lill vissa lealeriokaler m.m. Bidrag lill uppruslning av sådana lokaler lämnas på samma villkor som gäller för upprustningsbidrag lill allmänna samlingslokaler.

För varje budgetår fastställer riksdagen ramar för beslui om slöd. Upprustningsbidrag för handikappanpassning lämnas dock ulan rambegränsning.

Ärenden om bidrag och särskilda eftergifter handläggs inom bosiadsslyrelsen av en samlingslokaldelegaiion.

Bosiadsslyrelsen

Ramen för beslut om upprustningsbidrag m. m. under budgetåret 1983/84 fastställdes ursprungligen till 24 milj. kr. Fr.o.m. ingången av budgelärel vidgades ramen av sysselsällningsskäl lill 49 milj. kr. Genom beslut av regeringen den 6 oklober 1983 och den 12 april 1984 vidgades ramen av sysselsältningsskäl med yllerligare sammanlagl 55 milj. kr.

Ramen för budgelärel 1984/85 faslslälldes av riksdagen lill 24 milj. kr. Genom beslut av regeringen den 23 augusti 1984 vidgades av sysselsällningsskäl de sammanlagda ramarna för anordningsbidrag m.m. och uppruslningsbidrag m. m. med 32 milj. kr. Av beloppet har 19 milj. kr. använts lill uppruslningsbidrag enligt förordningen (1984:703) om slalsbidrag lill vissa lealerlokaler m. m.

Mol bakgrund av de kraftiga ramvidgningar som har genomförts av sysselsällningsskäl finns del enligt samlingslokaldelegationen ingel skäl all ändra den ordinarie ramen för sedvanliga upprustningsåtgärder. Behoven i folkparkernas anläggningar saml del ökade inlressel för energibesparande ålgärder motiverar dock en ökning av ramen till 30 milj. kr. för budgetårel 198.5/86.

Bostadsslyrelscii föreslår vidare alt ramen för beslui om energisparbidrag lill vissa lokaler m. m. faslslälls lill 10 milj. kr. för budgelärel 1985/86.

Bosladsstyrelsen beräknar behovel av medel för ulbelalningar av bidrag under budgelåret 1984/85 till 60 milj. kr. Della belopp läcks av det för innevarande budgetär beräknade förslagsanslaget på 45 milj. kr. och en behållning pä del lidigare reservalionsanslagel pä 15.7 milj. kr. Siyrelsen beräknar all del behöver anvisas ell anslag av 65 milj. kr. för ulbelalningar under budgelåret 1985/86. Hänsyn har dä inle lagils lill den vidgning av ramen som regeringen beslulade om i augusfi 1984.

Från anslaget betalas f. n. två olika former av slöd lill energisparålgärder. Del gäller dels slöd lill allmänna samlingslokaler som lämnas med 50% av godkänd kostnad, dels slöd lill byggnader m. m. som tillhör vissa organisationer och stiftelser som lämnas intill 35% av godkänd kosinad. Bosladsstyrelsen föreslår, i syfte att förenkla och samordna bidragsgivningen, alt förordningen (1982:264) om statsbidrag till energibesparande

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                                      80

ålgärder i byggnader m. m. som tillhör vissa organisationer och stiftelser upphävs och att dessa bestämmelser oförändrade inarbetas i kungörelsen (1973:400) om statligt stöd till allmänna samlingslokaler. Del skulle även innebära att beslutanderätten i sådana ärenden överförs från bostadsstyrelsen till samlingslokaldelegationen.

Föredragandens överväganden

Bostadsstyrelsens förslag om samordning av slödet lill energisparålgärder innebär i princip en återgång till den ordning som gällde före den 1 juli 1980. Dessförinnan handlade samlingslokaldelegationen även ärenden om statsbidrag lill energisparåtgärder i byggnader m. m. som tillhör vissa organisafioner och stiftelser. Jag kan för min del inte se att det finns tillräckliga motiv för all återgå till denna ordning. Bl. a. de krav i fråga om verksamhetens inriktning m.m. som gäller för allmänna samlingslokaler gäller inte för sådana lokaler som avses i förordningen (1982:264) om statsbidrag till energibesparande åtgärder i byggnader m. m. som tillhör vissa organisationer och stiftelser. Jag kan därför inte biträda bostadsstyrelsens förslag i denna del.

Bosladsstyrelsen har föreslagit att ramen för budgetåret 1985/86 för upprustningsbidrag m.m. till allmänna samlingslokaler fastställs till 30 milj. kr.

På samma sätt som när det gäller nyinvesteringarna inom samlingslokalssektorn mäste avvägningen av samhällets insatser för att främja upprustningarna enligt min mening bli beroende av de samhällsekonomiska resurserna och sysselsättningsläget pä byggarbetsmarknaden. Jag förordar att ramen för beslut om upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler för budgelåret 1985/86 fastställs till oförändrat 24 milj. kr. Regeringen bör begära riksdagens bemyndigande att få överskrida ramen om det behövs av sysselsättningsskäl. Liksom för innevarande budgetår bör bidrag till handikappanpassning av allmänna samlingslokaler få medges utan rambegränsning.

Vidare förordar jag att ramen för beslut om energisparbidrag för vissa lokaler m. m. under budgetåret 1985/86 fastställs till oförändrat 4,2 milj. kr.

Anslagsbehovet för nästa budgelår beräknar jag fill 85 milj. kr. Hänsyn har då lagits till de vidgningar av ramen som har gjorts av sysselsältningsskäl.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.   medge att beslut om uppmstningsbidrag m. m. lill allmänna sam
lingslokaler meddelas inom en ram av 24000000 kr. under bud
getåret 1985/86,

2. medge att den under 1. angivna ramen överskrids om del behövs
av sysselsättningsskäl.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13   Bostadsdepartementet                        81

3.        medge aft beslut om energisparbidrag för vissa lokaler m.m. meddelas inom en ram av 4200000 kr. under budgetårel 1985/86,

4.        tili Upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 85000000 kr.

Lån till förvärv av bostadsrätt

1983/84 Utgift                21000              Reservation              24979000

1984/85 Anslag                1000

Bestämmelser om lån till insats vid förvärv av bostadsrätt finns i förordningen (1982: 541) om län till grundavgiften vid ombildning av hyresrätt till bostadsrätt.

Insatslånen är behovsprövade. De lämnas med ett belopp som motsvarar 80% av grundavgiften. Lånet får dock inte överstiga 20% av lägenhetens andel av anskaffningskostnaden för fastigheten eller tomträtten. Lånebeloppet måste ocksä uppgå till minst 5000 kr. För insatslän skall betalas ränta efter en räntesats som fastställs av regeringen för elt kalenderår i sänder. Amortering betalas enligt de villkor som gäller för annui-tetslån med 10% ränta. Eftergift av hela eller en del av lånet kan medges om del finns synnerliga skäl med hänsyn till låntagarens inkomst- och förmögenhetsförhållanden på längre sikt.

Bostadsstyrelsen

Under budgetåret 1982/83 beviljades inga län och under budgetåret 1983/84 beviljades tvä län till ett sammanlagt belopp av 38000 kr.

Bostadsstyrelsen anser att reglema om behovsprövning bör anpassas till den inkomst- och förmögenhelsutveckling som har ägt mm efler införandet den IjuU 1982.

Med hänsyn till reservationen pä anslaget behöver några medel inte anvisas för budgetåret 1985/86.

Föredragandens överväganden

Sedan år 1982 har det funnits möjligheter att fä statliga behovsprövade lån fill att betala gmndavgiften vid ombildning av hyresrätt till bostadsrätt. Låneformen infördes för alt vissa hushållskategorier inte av ekonomiska skäl skulle behöva avstå från att delta vid ombildningen. Långivningen tar således sikte på hushåll med låga inkomster i förhållande till försörjningsbördan. 6   Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 13

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                                       82

Efterfrågan på lån för della ändamål har hillills varil myckel lilen. Under de Ivå första budgetåren beviljades endast två län. Bosiadsslyrelsen anser all en förklaring lill den ringa eftertVägan kan vara all banker och kredilinstilut i alll slörre ulslräckning medverkar vid finansiering av bosladsrälls-förvärv. En annan förklaring kan enligi siyrelsen vara all de hushållskale-gorier som avses med långivningen inle i någon större ulslräckning deltar i ombildningar. En iredje förklaring menar siyrelsen kan vara all gränserna för behovsprövningen har varil för snävl satla. Styrelsen föreslår atl yllerligare erfarenheter av långivningen avvaktas.

För egen del anser jag all den låga efterfrågan på län visar alt långivningen inte fyller någon större praktisk funktion. Jag vill erinra om all långivningen inie är förenad med några direkta subventioner. Jag föreslär därior att läneformen avvecklas. 1 ärenden i vilka ansökan har kommil in lill förmedlingsorganel före den I juli 1985 bör dock lån kunna beviljas även efter detta datum. Behållningen på anslagel vid uigången av innevarande budgetår räcker för de utbetalningar som kan komma i fråga under budgelåret 1985/86. Någol anslag för nu ifrågavarande ändamål behöver därför inte tas upp på slalsbudgelen för budgelåret 1985/86.

Jag hemsläller all regeringen föreslär riksdagen

alt godkänna vad jag har förordal i fräga om Lån till förvärv av bostadsrätt.

Byggnadsforskning, energihushållning m. m. Byggnormer

Den nya plan- och bygglagen, som avses träda i kraft den I januari 1986, kommer bl. a. atl ersätta byggnadsstadgan (BS). Föreskrifter och allmänna råd till bestämmelserna i byggnadsstadgan finns i Svensk byggnorm (SBN). Dessa regler måste ses över och anpassas till den nya lagsliftningen. Regeringen har därför i november 1984 uppdragit åt statens planverk -som har att utöva den allmänna uppsikten över byggnadsväsendei - all utarbeta förslag till de författningar som kan behövas lill plan- och bygglagen. I uppdraget ingår som ett grundläggande mål att kostnaderna i byggandet skall kunna sänkas utan några avgörande föriuster i välfärd, hälsa och säkerhet för dem som använder byggnaderna. Förutom regler för hur nya byggnader och anläggningar skall vara beskaffade, skall i byggnormen ges de föreskrifter som skall gälla vid ombyggnad. Inom ramen för denna översyn kommer också att tas fram förslag till de ändrade bestämmelser om takskyddsanordningar, som riksdagen tidigare har begärt (CU 1978/ 79:30, rskr 307).

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                        83

Byggnadsforskning

Inom bostadsdepartemenlels ansvarsområde bedrivs forskning och utvecklingsarbete (FoU-arbete) som omfattar stora delar av samhällsbyggandet. Arbetet har sin tyngdpunkt i frågor om markanvändning och byggande. Forskningen är till sin karakiär sektorsövergripande och finns företrädd inom fiera vetenskapliga discipliner.

Forskningsorganisationen omfattar etl finansierande organ - statens råd för byggnadsforskning (BFR) - och etl forskningsutförande organ - sla-ten.s institut för byggnadsforskning (SIB).

Långsiktig kunskapsuppbyggnad och forskningssamverkan med intressenterna

BFR har enligt riksdagsbeslut våren 1983 (prop. 1982/83:151, CU 30, rskr 351) ansvaret för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden för sektorns behov. I detla innefattas också gmndforskningens utveckling och resursförsörjning.

Rådel bedömer alt f. n. ca 40% av forskningsmedlen går lill långsiktig kunskapsuppbyggnad. Under innevarande verksamhetsperiod avser rådet att öka denna volym till 50 %. Rådet redovisar i sin anslagsframslällning alt ingående diskussioner har förts med de lekniska högskolorna och med vissa institutioner vid universiteten i syfte att teckna långsiktiga ramavtal i enlighel med statsmakternas intentioner.

Jag vill stryka under vikten av att den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden i största möjliga utsträckning sker i forskarmiljöer med kontinuerlig verksamhet. Della är enligt min mening en förulsättning för att denna kunskapsuppbyggnad även i realiteten skall bli långsiktig och byggas upp på ett från metodsynpunkt rikligt sätt och med hög vetenskaplig kvalitet.

Riksdagsbeslutet våren 1983 innebar också att rådel ålades atl bl.a. genom samverkan med byggsektorns intressenter öka deras engagemang i FoU-verksamheten.

Rådet uppger att under innevarande verksamhetsperiod uppskattningsvis 200-250 milj. kr. kommer att tillföras sektorsforskningen i form av medel från olika intressenter. Den övervägande delen utgörs av samfinansierade projekt där intressenterna bidrar med minst halva kostnaden.

Rådet redovisar sina hittillsvarande erfarenheter av arbetet med att tillsammans med olika intressenter upprätta mer långsiktiga avtal om forskningssamarbete inom definierade områden. Sädana samarbetsavtal avseende såväl programinriktning som samfinansieringsprinciper har slu-Uts med några intressenter. Diskussioner pågår om inrikining och omfattning av ytterligare ett antal långsiktiga samarbetsavtal.

Jag noterar med tillfredsställelse att rådets verksamhet pä detta område bidrar till en väsentlig ökning av FoU-volymen inom sektorn. För en mer långsiktig bedömning av olika intressenters insatser är det emellertid ange-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                         84

lägel alt de samfinansierade projeklen i större ulslräckning övergår i eller ersätts av långsiktiga samarbetsavial mellan rådet och olika avtalsparter.

Jag ser innevarande verksamhetsperiod som en försökstid, under vilken erfarenheter skall vinnas från samverkan med byggsektorns olika intressenter. Jag vill stryka under att del givelvis är angelägel all inlressenlerna i ökande utsträckning tar ansvar även för den långsikliga kunskapsuppbyggnaden.

Inför beslut om inriktningen av byggnadsforskningen för nästföljande treårsperiod (1987/88-89/90) krävs bl. a. en realistisk uppskattning av den totala byggforskningsvolymen och kunskap om inom vilka områden som branschen är beredd all ta ökad del av ansvaret för kunskapsuppbyggnaden. Det är nu för tidigt alt göra en mera långsiktig avvägning mellan den statligt och den av andra parter finansierade FoU-verksamheten.

Den ökade inriktningen på forskningssamverkan med intressenterna får emellertid inte leda till en tyngdpunktsförskjuining mot den alliför markerat tekniskt inriktade forskningen. Det är angeläget att man även framöver slår vakt om den humanistiskt och samhällsvetenskapligt inriktade FoU-verksamheten på området.

Många frågor inom byggforskningens område kan inle belysas utan forskningsinsatser inom samhällsvetenskap och humaniora. Humanisiisk--samhällsvetenskapliga forskningsrådet, HSFR, har ett särskilt ansvar för grundforskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Enligt min mening bör HSFR ta ett större ansvar för den långsikliga kunskapsuppbyggnaden inom de områden som har relevans för byggforskningen. Det gäller forskning inom mänga discipliner vilken bl.a. kan belysa sambandet mellan förändringar i den byggda miljön och människors välfärd i stort, byggsektorns roll för samhällsekonomin, m. m.

Ett större ansvarstagande från HSFR: s sida kan emellertid inte åstadkommas utan att särskilda resurser ställs till HSFR: s förfogande. 1 samråd med statsrådet Ingvar Carlsson förordar jag således att under återstoden av planeringsperioden sammanlagt 5 milj. kr. per år av de medel som anvisas till byggnadsforskning skall disponeras av HSFR. Jag återkommer till detta under anslagen B 13. Byggnadsforskning och B 14. Lån till experimentbyggande.

Myndigheterna som forskningsbeställare

Myndigheterna under bostadsdepartementet - bostadsstyrelsen, statens planverk, statens lantmäteriverk och centralnämnden för fastighetsdata - bedriver praktiskt inriktat utvecklings- och utredningsarbete i anslutning till sin verksamhet. Statens lantmäteriverk bedriver dessutom viss forskning, främst inom programmet Landskapsinformation. Myndigheterna har f.n. inte medel för att i nämnvärd utsträckning stödja sådant forsknings- och ulveckhngsarbete som bedrivs utanför myndigheterna.

I proposifion 1982/83:151 förordade chefen för bostadsdepartementet att

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                                      85

bosladsstyrelsen. lanlmäleriverkel och planverkel skulle ges samma slällning som andra forskningsbeställare och även få möjlighet att samfinansiera projekt med BFR. Detla skulle ses som ett led i strävandena att bredda relevansprövningen av angelägna forskningsbehov. Myndigheterna skulle få särskilda FoU-medel för denna verksamhel. Medlen för delta skulle avdelas av de totalt tillgängliga byggforskningsmedlen. Då myndighelerna inle på den korta lid som slod till buds hade kunnal överblicka sina FoU-behov angavs i 1984 ärs forskningspolitiska proposition (prop. 1983/84: 107 bil. 8. BoU 391. rskr 409) att övervägandena i frågan fick anstå till budgetarbetet hösten 1984.

Rådet, lantmäteriverket och planverket anger atl del fortfarande är för tidigt att ha en uppfatlning om hur verkens framtida FoU-behov skall tillgodoses. Man redovisar att ell samrådsarbete har påbörjats i syfte att ge såväl BFR som verken möjlighet att se över de egna FoU-behoven och att initiera sådant arbete. Dessa myndigheter anser vidare att delta samrådsarbete bör fortsätta och ulvecklas samt utvärderas efter treårsperiodens slut. Bosladsstyrelsen har i sin anslagsframställning begärt egna medel för att kunna tillgodose sina FoU-behov.

Även om det fortfarande måste anses betydelsefullt att myndigheterna mol bakgrund av sina erfarenheter kan uppträda som fullvärdiga forskningsbeställare ser jag ingen anledning att nu fatta beslut som går emot myndigheternas önskan. Rådet, lantmäteriverket och planverket bör därför få fortsätta sitt samarbete på det sätt som de har planerat. Jag anser att även centralnämnden för fastighetsdata bör beredas möjlighet att delta i detta samarbete. Av samma skäl bör bostadsstyrelsen få möjlighet att i enlighet med intentionerna i proposition 1982/83: 151 disponera medel för alt själv beslälla forskning. Jag återkommer lill detta under anslaget B 13. Byggnadsforskning.

Del är enligi min mening väsenlligt att den av myndigheterna finansierade forskningen uppvisar samma vetenskapliga kvalitet som byggforskningen i övrigt. Detla garanteras vanligen bäst genom att FoU-arbetet utförs vid forskningsinstitut eller vid universtitets- och högskoleinstitutionerna.

Den ulvärdering av samrådsarbetet som rådet, lantmäteriverket och planverket föreslår bör enligt min mening även inkludera de erfarenheter som kan vinnas från bosladsslyrelsens verksamhet som FoU-beställare. Chefen för bostadsdepartementet kommer i annat sammanhang att ange att denna ulvärdering bör ligga så i tiden, atl den kan ligga till gmnd för ställningstagande i nästa treårsplan.

Byggnadsforskningens inriktning och resursbehov

I 1984 års forskningspolitiska proposition angav chefen för bostadsdepartementet tre utvecklingstendenser som bör bilda utgångspunkten för seklorsforskningen inom samhällsplaneringens område. Han pekade på att byggsektorn är en bransch i förändring, att bostadspolitiken alltmer för-

Prop, 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                                      86

skjuls från ny- till ombyggnadsverksamhei samt all en markant decentralisering av beslutsfattandet sker inom hela samhällsbyggnadsprocessen. Denna beskrivning exemplifierades därefier genom all nägra FoU-områ-den angavs.

I propositionen redovisades även en sammanfattning av den verksamhetsplan för perioden 1984/85-1986/87 som rådel lämnade i anslutning lill sin anslagsframslällning för budgetårel 1984/85.

I del sammanhanget framhölls vidare atl riksdagen och regeringen bör begränsa sig lill all ange de övergripande priorileringarna i fråga om forskningens inrikining. Inom denna politiskl definierade ram bör forskar-väriden ha slor frihei alt välja både vilka problemområden som skall prioriteras och självfallet de metoder med vilka problemen skall angripas.

Rådet anger i sin anslagsframställning för budgetåret 1985/86 alt verksamheten i allt väsenlligt svarar mot de utgångspunkter för byggnadsforskningen som angavs i den forskningspolitiska propositionen. På nägra punkter har rådet dock redovisat revideringar i verksamhetsplanen i syfte alt bällre svara mot statsmakternas forskningspolitiska intentioner.

Jag finner inte behov av atl mer i detalj kommentera rådets verksamhels-plan. Den inrikining av rådets verksamhel som kommer lill uttryck i verksamhetsplanen, med de korrigeringar som rådet har gjort i årets anslagsframställning, ligger väl i linje med intentionerna i den forskningspolitiska propositionen.

Rådet redovisar i sin anslagsframställning säväl ett huvudalternativ som ett ökningsallernativ.

Ökningsallernativet förs fram mol bakgrund av bostadsförbällringsprogrammel och resultaten av arbetet med att ta fram underlagsmaterial inför omprövningen av gällande riktlinjer för energisparverksamhelen (ENER-Gl-85). Det utgår därvid från att ett fortsatt och fördjupat experimentbyggande inom vissa områden är angeläget.

Jag Utgår i del följande från rådets huvudalternativ.

Bostadsförbättring — energihushållning

De tioåriga bostadsförbättringsprogram som riksdagen har beslutat om syftar bl.a. till att åstadkomma en nödvändig förbättring och ett ökat underhåll av vårt bostadsbestånd. Bland målen för programmet ingår att förbättra energihushållningen i bostadsbeståndet. Som ett generellt villkor för statligt stöd till åtgärderna gäller ocksä atl underhålls- och förbättringsarbetena skall kombineras med de energisparålgärder som skäligen kan krävas.

De gällande riktlinjerna för energihushållning i befintlig bebyggelse lades fast av statsmakterna våren 1981 (prop. 1980/81: 133, CU 37, rskr 384). Riktlinjema innebär bl.a. att verksamheten riktas in på all minska den

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                                     87

årliga energianviindningen i 1978 års byggnadsbestånd med ca 48 TWh brultoi huvudsak under liden fram I.o.m. år 1988. Energihushållningspro-grammel skall omprövas av sialsmaklerna under våren 1985.

Som jag lidigare har nämnl svarar bostadssektorn i dag för ca 40% av den lolala byggproduklionen. Mer än hälften av denna andel är ombyggnadsinvesleringar och underhällsarbeten, s.k. ROT-arbelen. Del innebär all en fjärdedel av den lolala byggproduklionen består av ROT-arbelen inom bostadssektorn. ROT-sektorns expansion har bidragit lill all den lolala byggproduklionen har kunnal hållas på en realt oförändrad nivä, irols an nybyggnadsinvesleringarna har minskal. Insatserna i fråga om underhåll och förbättring av byggnadsbeståndet har emellertid trols detta under lång lid varit otillräckliga. Betydande insatser behövs också i forlsäUningen på energisparområdel. Jag räknar med atl de ålgärder som har vidlagits inom ramen för bosladsförbältringsprogrammel skall leda lill alt såväl underhållet som energisparandet kan öka.

Under senare är har konstalerals brisler i bebyggelsens tekniska egenskaper, t.ex. fuktskador i grunder, brisler i infästningen av balkonger, förekomst av mögel och radon saml hälsorisker av skilda slag. Dil hör även brisler i fråga om bebyggelsemiljöns lillgänglighei och problem med sop-hanleringen. Del är en viklig uppgifl säväl för forskningen som för planverket m. fi. myndigheler atl fortlöpande söka bedöma omfallningen av olika brisler i den befinlliga bebyggelsen och all ge förslag till hur dessa kan undanröjas och förebyggas.

En betydande eftersläpning när del gäller underhålls- och förbättrings-verksamhet kan också konslaleras beträffande kommunernas och lands-lingskommunernas byggnader och anläggningar. Jag ser del som väsenlligt all kommunernas insalser på della område kan öka. Kommunernas möjligheier all planera och genomföra en ulökad ROT-verksamhel kan därför behöva ses över.

Information och utbildning m. m.

Informations- och utbildningsinsatserna inom bostadsdepartementets ansvarsområde har tidigare varit inriktade enbart på energisparande i byggnader. Bostadsförbättringsprogrammel innebär emellertid alt insatserna nu också måste riktas in mol all allmänt förbättra boendemiljön. En stadsförnyelse som skall möla framlidens behov kräver samlade grepp inte bara i de enskilda byggnaderna ulan ocksä över bostadsområdena som helhel. Jag nämnde nyss all reinvesleringarna i underhåll och förbättring av byggnadsbeståndet under lång lid har varil otillräckliga. Det är en viktig utgångspunkt för den fortsatta informations- och utbildningsverksamheten. Verksamheten, som nu har fåll denna bredare inrikining, har därmed blivit ell insirumenl inte bara för all nå målen i energisparprogrammet utan också för all öka investeringarna inom ROT-områdel.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                         88

En annan viklig uppgift för informations- och utbildningsverksamheten är alt snabbt föra ul de reformer som beslutas om planering och byggande. Förslag om en ny plan- och bygglag, en lag om hushållning med naturresurser och en lag om exploateringssamverkan avses komma att redovisas för riksdagen under detta riksmöte. Reformerna inom dessa områden ställer krav på stora utbildningsinsatser, som måste anpassas efter skilda målgruppers behov av kunskaper i de aktuella frågorna. Utbildningen, som förbereds av planverket i samråd med Svenska kommunförbundet, bostadsdepartementet och lantmäteriverket, bör enligt planverket i huvudsak ha följande inriktning.

Allmänheten, intresseorganisationer m.fl. bör få en allmän orientering om såväl de övergripande målen för plan- och bygglagen som de instmment som avses att användas för att nå dessa. En basutbildning planeras för förtroendevalda och tjänstemän i kommunerna och för anställda vid länsstyrelserna och hos statliga myndigheter m.fl. Ulbildningen i denna del avses omfatta dels planläggning och plangenomförande, dels byggandet och planverkets tillämpningsföreskrifter (SBN). Basutbildningen kan behöva kompletteras med en specialutbildning för den handläggande personalen i kommunerna och den statliga förvaltningen.

Jag kan i allt väsentligt ställa mig bakom en utbildning med den inriktning som planverket har redovisat. Utbildningen bör i huvudsak genomföras inom ramen för de resurser som myndigheterna redan förfogar över. Jag bedömer det dock som ofrånkomligt att vissa särskilda medel ställs till förfogande för verksamheten. Till den frågan återkommer jag under anslaget B 18. Information och utbildning m. m.

Kommunerna har för sin besiktnings- och rådgivningsverksamhet inom energiområdet enligt beslut av riksdagen garanterats ett statligt bidrag t.o.m. budgetåret 1985/86. Chefen för bostadsdepartementet har tidigare gett en särskild arbetsgrupp i uppdrag att komma med förslag om den framtida inriktningen av besiktnings- och rådgivningsverksamheten. I sin rapport (Ds Bo 1984:11, Vidgad rådgivning för energihushållning och bostadsförbättring - förslag fill inriktning) understryker gmppen den kommunala besiktnings- och rådgivningsverksamhetens betydelse för genomförandet av energihushållningsprogrammet och annan bostadsförbättring. Man förordar fortsalt slatligt stöd till en utvidgad besiktning och rådgivning även efter den 1 juli 1986. Bidraget för besiktning kan enligt arbetsgruppen successivt trappas ned och vara avvecklat år 1990. Bidraget för allmän rådgivning bör däremot lämnas under hela den tid bostadsförbättringsprogrammet genomförs.

Jag ansluter mig lill arbetsgruppens bedömning av behovet av besiktning och rådgivning. Den statligt stödda besiktning och rådgivning, som kommunerna har svarat för exempelvis inom energiområdet, har verksamt bidragit till att energisparandet har kunnat hållas uppe på en högre nivå än som annars skulle ha varil fallet. Jag vill dock erinra om att det statliga

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13   Bostadsdepartementet                        89

bidraget till kommunerna främst har tillkommit för att stimulera uppbyggnaden av en långsiktig verksamhet av tillräcklig omfattning under kommunalt ansvar. Det statliga stödet har nu utgått under åtta år med totalt ca 800 milj.kr. Statsmaktemas beslut innebär att kommunernas rådgivning och övriga service inom energiområdet fömtsälts svara mot de behov som finns lokalt ute i kommunerna även efter den Ijuli 1986.

Enligt riksdagens beslut (prop. 1983/84:40 bil. 9, BoU 11, rskr 63) har verksamheten vidgats fill att också omfatta insatser för annan bostadsförbättring än energisparåtgärder. Bostadsförbättringsprogrammet är fortfarande i ett uppbyggnadsskede. Kommunerna måste ha ett huvudansvar för att planera, förbereda och inifiera genomförandet av programmet. För att de nödvändiga reinvesleringarna inom bostadssektom skall komma till stånd, är det enligt min mening av stor betydelse att det finns en kommunal besiktnings- och rådgivningsverksamhet som har en med hänsyn till de lokala behoven lämplig nivå. Det ankommer pä kommunerna att bedöma vilken omfattning och inriktning pä verksamheten som är mest ändamålsenlig.

När det gäller statens bidrag till kommunema m. fl. anser jag att de i hög grad måste bli beroende av de tillgängliga resurserna. Frågan om statligt stöd skall lämnas till en fortsatt besiktnings- och rådgivningsverksamhet måste därför prövas i ett samlat samhällsekonomiskt och statsfinansielll perspektiv. I fråga om statens bidrag finns det skäl - bl. a. mot bakgmnd av det statsfinansiella läget - att redan nu minska stödets omfattning. Som jag återkommer till i det följande bör bl. a. andra former för finansiering än statliga bidrag övervägas.

Den besiktning som kommunerna m.fi. tillhandahäller är en naturlig del av ett underhålls- eller ombyggnadsprojekt. Kostnaderna för besiktning räknas därför in i underlaget för räntestöd och i läneunderlaget för bostadslån. Jag bedömer bl. a. av det skälet att ytterligare stafiigt stöd till besiktning inte är motiverat. Kommunerna bör kunna överväga en avgiftsfinansiering av besiktningar som utförs i kommunal regi. Det statliga stödet till den kommunala besiktningsverksamheten bör därför upphöra redan vid utgången av år 1985.

Med rådgivningen förhåller det sig delvis annorlunda. Jag är medveten om att det kan vara förenat med vissa svårigheter att finna ett lämpligt avgiftssystem som täcker samtliga kostnader för en allmän rådgivning. För egen del finner jag att övervägande skäl ändå talar emot ett fortsatt statligt stöd till kommunernas rådgivning. Jag vill erinra om att det i bostadsförsörjningslagen (1947:523, ändrad senast 1984:35) numera tydligare än tidigare framgår att kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen inte bara innefattar bostadsbyggandet utan även utvecklingen av den befintliga bebyggelsen. Ocksä det kommunala ansvaret för energiplaneringen är reglerat i lag. Riksdagens beslut (BoU 1984/85:6, rskr 82) med anledning av förslagen i proposition 1984/85:5 om utvecklad kommunal energiplane-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                                      90

ring m. m. innebär alt energiplaneringen vidgas till alt omfatta såväl tillförsel och distribution som användning av energi. Kommunernas ökade ansvar pä bostadsförsörjningens och energihushållningens område får anses innefatta ocksä rådgivning och annan service lill faslighelsägare m.fl. i dessa frägor. Jag vill i sammanhanget erinra om all bosladsförsörjningsla-gen och lagen om kommunal energiplanering lämnar stort utrymme för en anpassning lill varje kommuns förulsällningar i skilda avseenden. På samma säll måsle inriktningen och ambitionsnivån vad gäller rådgivning bli beroende av de aktuella förutsättningarna i kommunerna. Det som jag nu har anfört talar för atl även stödel lill kommunernas allmänna rådgivning bör upphöra vid utgången av år 1985.

Stöd har lämnats också till de större bostadsförvallarna och deras organisationer för att dessa effektivt och genom egna kanaler skall medverka till ell ökat intresse för energisparande och annan bosladsförbätlring. De olika organisationerna har med slöd av dessa medel prövat sinsemellan skilda vägar atl öka takten i genomförandel av förbällringsålgärder. Många intressanta och förtjänstfulla initiativ har därvid tagits. Som exempel vill jag nämna de pilotprojekt kring en sammanhållen upprustning inom bostadsbebyggelsen som Sveriges Fastighetsägareförbund har initierat på sammanlagt 15 orter. Sveriges Allmännyttiga Bostadsförelag (SABO) har för sin del lagt ned etl betydande arbete pä att i direkl samverkan med de anslällda i företagen förbättra drifien och underhållet av faslighelerna. Jag anser alt del är värdefullt om stöd kan lämnas till olika initiativ av detta slag även under nästa budgetär. Jag kommer därför i del följande all förorda att slöd i begränsad omfattning skall kunna lämnas lill andra än kommunerna under budgetåret 1985/86. 1 likhet med vad som gäller för kommunerna kan emellertid de besiktningar som de slörre bostadsförvallarna och deras organisationer utför finansieras på annat säll än genom direkla bidrag. Stöd bör därför inte lämnas för sädan verksamhel för liden efler år 1985. Jag återkommer lill frågan om slatens stöd lill kommunerna m.fi. under anslagel B 18. Information och utbildning m.m.

B 13. Byggnadsforskning

1983/84 Utgift              188014372                  Reservation                      2469383

1984/85 Anslag             144000000

1985/86 Förslag            162000000

Från anslaget betalas bidrag till forsknings- och ulvecklingsarbete inom samhällsplanerings- samt byggnads- och anläggningsområdel. Medlen fördelas av statens råd för byggnadsforskning (BFR).

Riksdagen beslutade våren 1983 om vissa rikllinjer för byggnadsforskningens organisation och arbetsformer (prop. 1982/83:151. CU 30. rskr

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                                      91

351). Beslutet innebär atl BFR skall ha ansvaret för den långsiktiga forskningsplaneringen och kunskapsuppbyggnaden inom bebyggelseområdet. I detta innefattas ocksä gmndforskningens utveckling och resursförsörjning. Tyngdpunkten i det statliga forskningsstödet förskjuts successivi mot mer långsiktig kunskapsuppbyggnad.

Branschens m.fl. intressenters insatser för FoU inom byggsektorn bedöms vara för liten. Riksdagsbeslutet innebär därför alt BFR åläggs att bl.a. genom samverkan med byggsektorns intressenter öka deras engagemang i FoU-verksamheten.

Enligt det forskningspolitiska beslutet våren 1982 (prop. 1981/82: 106, UbU 37, rskr 397) skall FoU-verksamheten inom byggsektorn inordnas i den samlade forskningsplaneringen samt ingå i det forskningsprogram som riksdagen vart tredje år skall besluta om.

I anslutning till sin anslagsframställning för budgetåret 1984/85 bifogade rådet en treårig verksamhetsplan för åren 1984/85-1986/87.

Rådets verksamheter finansieras under innevarande budgetår över följande anslag på statsbudgeten.

Under bostadsdepartementels huvudtitel: B 14. Byggnadsforskning B 15. Lån till experimenlbyggande.

Under industridepartementets huvudtitel: E 12. Energiforskning.

I följande sammanställning redovisas med fördelning på program och anslag det lotala beslutsutrymmet under budgetåret 1984/85 (milj. kr.).

Besluisramar anslagsvis i milj. kr. 1984/85

Program

1.       Kommunal och statlig resurshushållning

2.       Bebyggelsens ulformning

3.       Byggnads-och anläggningsteknik

4.       Lokala energikällor

5.       Informalion

6.       Dokumentation

7.       Kansli

Summa'

B 14.

B 15.

Totalt

E 12.

elfte

tolfte

huvud-

huvud-

lileln

titeln

21,5

21,5

21,2

10,0

115,9

84,7

)n.,

28,7

28,7

41.1

!■"

7,0

13,3

13,3

153,0

38,7

191,7

48,1

' Rådel disponerar dessulom under industrideparlemenlets huvudtitel högsl 5000(XX) kr. av den under anslaget E 12. Energiforskning, anslagsposten 4. Energitillförsel, uppförda delposten 4a för alt slutföra projekt inom de områden som den Ijuli 1984 fördes över från rådets till sialens energiverks ansvarsområde.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                                      92

Statens råd för byggnadsforskning

1 sin anslagsframställning för budgetåret 1985/86 har rådet angett alt verksamhetsplanen för perioden 1984/85-1986/87 i huvudsak ansluler till de utgångspunkter som angavs i 1984 ärs forskningspolitiska proposition (prop. 1983/84: 107 bil. 8, BoU 31, rskr 409) för den framlida inriktningen av byggnadsforskningen.

Verksamhetsplanen byggde pä förutsättningarna att ROT-verksamheten fär ökad betydelse, atl energihushållningen och ny energiteknik ger stora byggnadsuppgifter under 1980-talet samt att planering, bostadsförsörjning och förvaltning fortsätter att vara angelägna FoU-områden. I planen framhölls även att byggsektorns roll och betydelse i samhällsekonomin borde belysas bättre samt att det bl. a. genom ökade FoU-insatser finns fömtsättningar att behålla och eventuellt öka exportöverskottet från byggsektorn.

Av den redogörelse för de olika programområdena som lämnas i anslagsframställningen framgår dock följande avvikelser m.m. i förhållande till verksamhetsplanen.

Program I. Kommunal och slatlig resurshushållning omfattar de statliga och kommunala verksamheter som ger förutsättningar för samhällsbyggandet i form av regelsystem, finansiering, planer och program för byggande, förvaltning och förnyelse av den byggda miljön. Inom programområdet kommer frågor om byggandets samhällsekonomiska roll och dess långsiktiga betydelse att få en mer framskjuten plats än i rådets verksamhetsplan. Detsamma gäller frågor om regelsystemets effekter i anslutning till alt den nya plan- och bygglagen genomförs, där lagens roll som förbindelselänk mellan politiska beslut och genomförande kommer att belysas. Rådel anger att man därvid tvingas skjuta på den tidigare föreslagna forskningen om samverkan mellan länsstyrelser och kommuner liksom formerna för mellankommunali samarbete.

Inom program 2. Bebyggelsens utformning, användning och förvaltning behandlas frägor om människors krav på den byggda miljön, byggnaders ombyggbarhet, funktion och förvaltning samt standardfrågor i bebyggelsen. Rådet anger här endast smärre förskjutningar i förhållande till sin verksamhetsplan. Rådel avser,dock att uppmärksamma arkitektur- och gestaltningsfrågorna i byggandet. För s. k. svaga bmkargmpper sker en förskjutning från frågor om äldres boende till andra grupper såsom invandrare och ungdomar.

Program 3. Byggnads- och anläggningsteknik, produktion och energihushållning omfattar FoU om malerial och konstruktioner, byggsystem och energihushållning, mark- och anläggningsteknik samt byggprocessfrågor. Rådet pekar på några förskjutningar i förhållande till verksamhetsplanen inom programområdet. Rådet planerar bl.a. att inom va-teknikens område ytterligare stimulera kommunala försök med förnyelse av ledningsnäten. Avsikten är all arbelel skall bedrivas i anslulning lill ulveck-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13   Bostadsdepartementet                         93

lingsprojekl som samfinansieras med kommunerna. Studier kommer även att initieras om den samhällsekonomiska betydelsen av en fungerande kommunal infrastruktur.

I enlighet med det forskningspolitiska beslutet våren 1984 kommer rådets materialspecifika FoU att i stor utsträckning koncentreras lill trä-material och träbyggnadsteknik. BFR har tillsammans med styrelsen för teknisk utveckling (STU), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), statens naturvårdsverk (SNV) och branschen utarbetat ett program för insatserna på träområdet. Där har också förvaltarnas synpunkler fångats upp.

Under del gångna budgetåret har inom energiområdet tagits fram malerial som underiag för riksdagens omprövning av energisparplanen. Rapporten Energi-85 är en sammanfattning av de satsningar inom bl. a. energihushållningsområdet som de senasle åren har genomförts med BFR-medel. En del av fukt- och mögelprojeklen har avslutats och publicerats. Radonforsk-ningen, som främst syftade till att finna metoder atl sänka radonhalten i inomhusluften, har i slort sell avslutats. Forskningen har resulterat i lösningar på dessa radonproblem till låga koslnader. Studier av brisler i befinlliga ledningssystem har presenterals.

För program 4, Energianvändning för bebyggelse - nya energisystem, har rådet lill följd av beslut våren 1984 om energiforskningens inriktning (prop. 1983/84: 107 bil. 9, NU 45 rskr 407) utarbetat en reviderad verksamhetsplan för treårsperioden. Program 4 har som en följd av della ändrat benämning. Insatserna inom programmet riktas in på frågor om bebyggelsens energianvändning, med särskild betoning på insatser som anknyter till byggnads- och anläggningsteknik. Verksamheten syftar bl. a. till all i mindre värmesystem utnyttja lågvärdiga nalurliga energikällor samt öka effektiviteten i användningen av högvärdiga energikällor såsom el och olja. Tyngdpunkten i verksamheten kommer alt ligga pä värmepumpssyslem och nalurvärmeteknik.

Inom programmet har utarbetats ett underlag för del förestående energipoliliska beslutet våren 1985 och en utvärdering av det s. k. SOL-85 programmet som beslutades av riksdagen år 1979 (prop. 1978/79: 115, NU 60, rskr 429).

Utöver de fyra forskningsprogrammen omfattar verksamheten tre stödprogram. Program 5. Information, syftar till all föra ut FoU-resultaten i praktisk tillämpning. Över program 6. Dokumentation m.m., finansieras slöd lill Byggdok, Byggstandardiseringen, Byggijänst samt sådan verksamhel som avser klassificerings- och nomenklalurfrågor (TNC). Program 7. Kansli, är ett administrativt hjälpprogram som svarar mol rådels förvaltningskostnader.

Rådel redovisar alt ell omfattande ulvecklingsarbele pågår med informationsfrågorna på såväl kort som lång sikl. Arbelel syftar till att få bättre kontakt med definierade målgrupper, att bättre länka samman forskningen med mottagarnas behov saml att fä informationsfrågorna bättre integrera-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                                      94

de i forskningsplaneringen. Rådet anger även alt ambitionen är att minska det kvantitativa informationsflödet från rådet och att i slället satsa mer på kvalitet i informationen. Rådet planerar ökad satsning på informalion i anslutning till vissa prioriterade FoU-områden (s. k. primärprojekt). Bland de akluella ämnena för denna verksamhet kan nämnas Bostadsfrågan -bostadspolitik och bostadsmarknad, BO 85-smähusomrädel, saml energirapporten ENERGI 85.

Rådel har i sin anslagsframställning för budgetåret 1985/86 redovisat såväl elt huvudalternativ som ett ökningsallernativ.

Verksamhetens omfattning för budgetåret 1985/86 enligt huvudalternativet framgår av rådets förslag till beslutsramar (milj. kr.)

BFR:s förslag

Beslutsramar anslagsvis i milj. kr. 1985/86

Program                                      B 13.             B 14.

Totalt

E 12.

elfte

tolfle

huvud-

huvud

titeln

titeln

10,2              118,1

22,0

32,6

4,5

0,8

8,1

1,2

14,0

6,5

1.   Kommunal och statlig resurshushållning                         21,9             21,9

2.   Bebyggelsens utformning        21,6

3.   Byggnads- och anläggningsteknik       86,3

4.   Energianvändning för bebyggelse - nya energikällor           22,0

5.       Informalion                                4,5

6.       Dokumentation                         8,1

7.       Kansli                                       14,0

Summa                                       156,4            32,2               188,6            41,1

Inom huvudallernalivel hemställer rådet att beslut om bidrag till den allmänna byggforskningen för budgelåret 1985/86 skall fä meddelas inom en ram av 156,4 milj. kr. Ökningsallernativet innebär att ramen ökas med 2milj. kr. Rådet hemställer vidare att för budgelåren 1985/86-1988/89 få göra åtaganden inom en ram av 110, 78 resp. 52 milj. kr.

Rådet beräknar att det för huvudalternativet behöver anvisas ett anslag om 165 milj. kr. för budgetåret 1985/86.

Bostadsstyrelsen

I sin anslagsframställning för budgetårel 1985/86 hemställer bostadsstyrelsen att 2 milj.kr. ställs till styrelsens förfogande för finansiering av FoU-verksamhet inom dess verksamhetsområde.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                                      95

Föredragandens överväganden

Jag har redan anslutit mig lill rådels uppfatlning atl verksamhetsplanen, med de ändringar som förs fram i årels anslagsframställning, ligger i linje med vad som angavs i den forskningspolitiska propositionen våren 1984. Jag har också sagt all jag inte finner skäl att i detalj diskulera rådets verksamheisplan. Två frågor vill jag dock något beröra.

Den ena gäller gestaltnings- och miljöfrågorna. Bl. a. i den förnyelse-verksamhet som pågår är del angelägel all elt slörre intresse än lidigare ägnas ål dessa frågor. Jag delar därför rådets uppfallning atl geslaltnings-och miljöfrågorna i ökande utsträckning bör uppmärksammas i FoU-arbe-lei.

Den andra avser rådels ambition all integrera informations- och forskningsverksamheten. En sådan ordning ger enligt min uppfallning bättre möjlighet atl välja informationsvägar, dokumentalionsform m. m. efter varje projekts art och atl tidigt väga in detla i planeringen. Därigenom blir del också möjligl alt för varje projekt och problemområde på etl mer ändamålsenligt sätl fördela resurserna mellan forskning och informafion.

Med hänvisning till vad jag tidigare har anfört förordar jag en ram av 155 milj. kr. för beslut om slöd lill den allmänna byggnadsforskningen, exklusive experimenlbyggnadsverksamheien, under budgelärel 1985/86. Detta belopp inkluderar även bostadsdepartementets del av kanslikostnaden. 1 1984 års forskningspolitiska proposition angavs beslutsramarna för budgelåret 1984/85 med hänsyn lill en lillfällig omfördelning mellan experi-menlbyggnads- och lånemedel. De 2milj. kr. som därvid fördes över från låne- lill bidragsmedel har för budgelåret 1985/86 återförts till lånemedel.

1 enlighet med vad jag lidigare har anfört (sid. 85) bör 1,5 milj. kr. fördelas enligt beslut av bostadsstyrelsen. Av anslaget bör dessulom 4 milj. kr. disponeras av humanistisk-samhällsvelenskapliga forskningsrådet. Även för nästa budgelår beräknar jag medelsbehovel för den särskilda ireåriga insatsen på iräomrädei lill 7 milj. kr.

För åtaganden som avser de två påföljande budgetären förordar jag en preliminär ram av 90 resp. 50 milj. kr. 1 dessa belopp har jag inle inkluderat kanslikostnaderna hos BFR.

Anslagsbehovet för budgelärel 1985/86 bedömer jag till 162 milj. kr. Jag har därvid lagit hänsyn bl. a. till att liden frän del all medel beviljas lill dess all de belalas ui har minskal under senare år.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen all

1.        medge all beslut om slöd lill byggnadsforskning, exkl. slöd lill experimenlbyggande, får meddelas inom en ram av 155000000 kr. under budgelärel 1985/86,

2.   medge an beslut om slöd till byggnadsforskning, exkl. stöd till experimenlbyggande, under budgelåren 1986/87 och 1987/88 preliminärt får meddelas inom en ram av 90000000 kr. resp. 50000000 kr.,

3.   lill Byggnadsforskning för budgetåret 1985/86 anvisa elt reservationsanslag av 162000000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                    96

B 14. Lån till experimentbyggande

1983/84 Utgift           38371000              Reservation              17634000

1984/85 Anslag         36000000

1985/86 Förslag         37000000

Frän anslaget betalas utgifter för län till fördyrade byggnadskostnader i samband med forskningsinriktal experimentbyggande inom bostadsförsörjningen och inom energiområdet.

Lån till experimentbyggande inom bostadsförsörjningen kan lämnas för alla typer av hus. Lånen är avsedda att göra det möjligt att genomföra byggnadstekniska experiment- och utvecklingsprojekt som syftar till lösningar som har god möjlighet att fä en mer allmän tillämpning inom den närmaste tioårsperioden.

Län till experimentbyggande inom energiområdet används f. n. för att systematiskt pröva nya energikällor samt ny byggnads- och installafions-teknik i full skala. Elt antal experimentbyggnader avses dessutom kunna utnyttjas som demonslrationsanläggningar då ny teknik skall introduceras för mer allmän tillämpning. Experimentbyggande syftar även till att utveckla och demonstrera metoder för genomförande av energi- och ROT-projekt med såväl ny som känd och beprövad teknik.

Kostnader för uppföljning och utvärdering m. m. i samband med experi-menlbyggandet betalas från de bidragsanslag som finansierar de olika forskningsprogrammen.

Statens råd för byggnadsforskning (BFR) beslutar om lånen. På framställning av statens energiverk får rådet bevilja lån till sådant experimentbyggande som ingår som ett led i den forsknings- och utvecklingsverksamhel som den Ijuli 1984 fördes från rådets till statens energiverks ansvarsområde. Lånen kan vara ränte- och amorteringsfria under en utvärderingstid på upp till tio år. Lånen skall omprövas individuellt efter genomförd utvärdering. Därvid skall också villkoren för en eventuell återbetalning fastställas.

Statens råd för byggnadsforskning

Lån till experimentbyggande kommer till användning i forsknings- och utvecklingsarbetet inom tre av rådets forskningsprogram, nämligen program 2 Bebyggelsens utformning, användning och förvaltning, program 3 Byggnads- och anläggningsteknik, produktion och energihushållning samt program 4 Energianvändning för bebyggelse — nya energisystem.

I sin anslagsframställning har rådet beräknat att vid oförändrad ambitionsnivå behövs för beslut om lån till experimentbyggande under budgetårel 1985/86 ett beslutsutrymme av 10,2 milj. kr. inom programmen 2 och 3 samt 22,0 milj. kr. inom program 4, utöver vad som då ännu inte har tagits i

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                        97

anspråk av lidigare års ramar. Vidare hemsläller rådet om att fä göra åtaganden för budgelåren 1986/87 - 1988/89 intill följande belopp, nämligen 23 milj. kr., 16 milj. kr. resp. 11 milj. kr.

Experiment- och demonstrationsprojekten inom program 2 inriktas mot bostadshus med flexibilitet och föränderbarhet i organisation och funktion, nya bostadsformer i fierbostadshus där inslag av gemensamt arbele eller samvaro är framträdande samt mol särskilda bostäder för t. ex. ungdomar.

Inom program 3 bedrivs verksamhet avseende tekniska lösningar inom områdena energihushållning, bostadsförbättring, hälsoskydd eller arbelsmiljö. Alla experimentprojekt skall utvärderas med avseende på relationen mellan kostnad och kvalitet/funktion.

Vad beträffar det experimentbyggande som planeras inom rådels program 4 föreslär rådet all experimenlbyggande inom solvärmeomrädei koncentreras till sådana projekt som är nödvändiga för verifiering av kostnader för nya tekniska rön och framsteg. Delprogrammet värmepumpar prioriteras högt. Verksamheten inriktas på husindividuella system och gruppcentralteknik med värmepumpar, nya systemkombinationer samt avancerade värmepumpar och absorplionsvärmepumpsystem. När det gäller indirekt solvärme (nalurvärme) inriktas verksamheten på att utvärdera redan byggda anläggningar och att initiera fullskaleexperiment för atl sprida och demonstrera tekniken. De minskade resurserna till utveckling av teknik för värmelagring medför att endast ett fåtal sådana experimentprojekt kan byggas.

Inom värmedistributionsomrädet kommer tyngdpunkten att ligga på användningen av lokala energikällor för hus i utspridd bebyggelse samt för gruppcentraler. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas ål systemens tillförlitlighet och långlidsegenskaper.

Rådet anger mot bakgrund av bostadsförbättringsprogrammet och det malerial som har tagits fram inför omprövningen av energihushällningspro-grammet (Energi -85) att etl fortsatt experimentbyggande är angeläget i anslutning till FoU-områdena bostadsförbättring, energihushållning och ny energiteknik. Rådet har därför utöver sitt huvudalternativ hemställt om ytteriigare 5 milj.kr. för län till experimenlbyggande inom bostadsförsörjnings- och energihushällningsområdena samt ytterligare 13 milj. kr. för län till sådant experimentbyggande som avser ny energiteknik.

Föredragandens överväganden

1 såväl propositionen om bosladsförbätlring (prop. 1983/84:40 bil. 9) som 1984 ärs forskningspolitiska proposition (prop. 1983/84:107 bil. 8) betonades rådets ansvar för forsknings- och utvecklingsarbete som ligger inom den s. k. ROT-sektorn. Av slor vikt därvidlag är att forskning inom energihushållningsområdet samordnas med sådan forskning som är mer byggnadstekniskt inriktad. 7    Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 100. Bilaga 13

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                                       98

Elt experimenlbyggande med denna Inrikining har nu kommil igång. Budgelåret 1984/85 uppförs flera projekl med denna ansals. Under budgelärel 1985/86 avses flera projekl komma till utförande avseende skilda aspekter pä bosladsförbultring, sladsförnyelse, hissinsiallalioner och arbelsmiljö.

Vad gäller såväl forskningen som experimenlbyggandel inom rådets program 4 har rådel planeral sin verksamhel i enlighel med ullalandena och inlentionerna i 1984 ärs forskningspolitiska proposifion. Del av rådel planerade experimenlbyggandel knyler väl an lill energilbrskningspro-grammet.

Under budgetåret 1984/85 gjordes en tillfällig omfördelning mellan experimentbyggnads- och bidragsanslagen i syfte atl öka möjlighelerna all med bidragsmedel förbereda vissa experimentbyggnadsprojekl inom bo-stadsförsörjningsområdei. Medlen återförs nu lill experimenibyggnadsan-slagel.

För beslut om lån lill experimenlbyggande under budgelåret 1985/86 förordar jag mot bakgrund av vad jag nu har anfört en ram om sammanlagt 34,2 milj. kr. Jag har därvid beräknal all ca II milj. kr. skall avse experi-ment inom bostadsförsörjningen inkl. energihushållningen, dvs. rädeis program 2 och 3. Vidare bör I milj. kr. disponeras efler beslut av humanis-tisk-samhällsvelenskapliga forskningsrådet. Program 4 omfattar således ca 22 milj. kr. Vad gäller åiaganden för budgetären 1986/87 och 1987/88 förordar jag preliminärt beräknade ramarom 22 milj. kr. resp. 12 milj. kr.

Jag beräknar att reservationsanslaget behöver föras upp med ell belopp av 37 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen alt

1.        medge alt beslui om lån lill experimenlbyggande fär meddelas intill elt belopp av 34 200000 kr. under budgetårel 1985/86 och all oulnylljad del av denna ram får ulnylljas även under budgelåret 1986/87,

2.   medge att beslut om lån till experimentbyggande under budgelåren 1986/87 och 1987/88 preliminärt får meddelas iniill ell belopp av 22000000 kr. resp. 12000000 kr..

3.   till Lån till experimentbyggande för budgelåret 1985/86 anvisa elt reservationsanslag av 37000000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                    99

B 15. Statens institut för byggnadsforskning

1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

1000 1000

Sialens institut för byggnadsforskning (SIB) är ell seklorsforskningsin-stitul inom samhällsbyggnadsomrädel. Institutet svarar för den långsiktiga kunskaps- och kompetensuppbyggnaden för sektorn inom elt antal olika områden.

Institutets nuvarande forskningsorganisation infördes vid budgetårsskiflel den Ijuli 1982. Forskningsenheten omfaltar åtta forskningsavdelningar och en avdelning för mät- och dalateknisk service. Institutet har också ell kansli och en informationsavdelning.

Till varje avdelning är knuten en rådgivande sakkunniggrupp, vars ledamöter är praktiskt verksamma inom sektorn eller forskare frän universitet och högskolor. I sakkunniggrupperna prövas löpande avdelningarnas verksamhet och planer framför allt med avseende pä relevansen.

Verksamheten vid SIB finansieras fr.o. m. budgetåret 1984/85 med basanslag under bostadsdepartementets huvudtitel samt med projektanslag och uppdragsmedel. Basanslaget skall användas för slöd till sådan forskning som bidrar lill en långsiktig kunskapsuppbyggnad för byggsektorns behov saml för forskning inom områden som statsmakterna har angett som viktiga, men där särskilda uppdragsgivare saknas. Övrig verksamhet inom institutet finansieras via uppdragsmedel eller projektanslag.

Verksamhetens omfattning och utveckling framgår av följande sammanställning.

Ekonomisk plan (1 OOO-tal kr.)

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

SIB

Föredraganden

Koslnader

1.   Förvaltning

2.   Information

3.   Forskning

8296

2553

28506

8930

2671

29999

8780

2571

29 599

Summa

39 355

41600

40950

Intäkter

1.    Bidrag över statsbudgeten

2.    Forskning och utveckling på
uppdrag

34000 5 355

36050 5 550

34 550 6400

Summa

39 355

41600

40950

Statens institut för byggnadsforskning

I syfte att komma i fas med BFR: s planperioder har SIB i anslutning lill sin anslagsframställning utarbetat en verksamhetsplan för perioden

Prop. 1984/85:100   Bilaga 13    Bostadsdepartementet                                      100

1985/86-1986/87. Därutöver har SIB ularbelal en långiidsbedömning för perioden 1985/86-1989/90.

Forskningsverksamhelen vid insliiuiel inriktas mol områdena

-    bostadsanvändning, bostadsplanering och bosiadspolilik

-    offenllig planering och styrning av byggande och markanvändning

-    byggnaders och byggnadsmaterials lekniska egenskaper

-    klimat- och inslallalionsfrågor saml energihushållning Forskningsområdena har valts på ell sådant sätl all de ligger cenlrall

inom bostads- och byggnadssektorn, all de förväntas ha en över liden bestående aktualitet och angelägenhet och all de kan bli föremål för en sammanhållen bearbelning inom insliluiet.

För verksamhelen under budgetåret 1985/86 hemställer insiiiuiei all slatens bidrag i form av basanslag uppgår lill 36050000 kr. SIB har därvid utgått frän att huvudförslaget med krav pä två procents besparing inle skall tillämpas på institutet. Uppdragsintäkterna beräknar insliluiet till 5550000 kr.

Föredragandens överväganden

1 enlighel med vad jag har anförl i fråga om rådets verksamhetsplan har jag inle heller vad gäller SIB ambitionen atl gä in med detaljerade synpunkter på verksamhetens inrikining.

Min uppfattning är atl institutets verksamhetsplan ligger väl i linje med vad som angavs i 1984 års forskningspolitiska proposition som ulgångspunkler för den statligt finansierade byggforskningen. Jag kan konstalera att BFR i sin anslagsframställning gjort samma bedömning.

Institutet har hemställt att huvudallernativet inle skall lillämpas för SIB. Rådel har för sin del anseti atl SIB:s anslag därför bör räknas upp efter samma grunder som forskningsrådens anslag. Min uppfattning är emellerfid att SIB med hänsyn till sin uppbyggnad med en fast forskarstab i detta hänseende kan jämföras med en myndighet och all insfitutets anslag bör beräknas enligt samma principer som för andra myndigheter. Även om SIB är en forskningsinstitution anser jag all del bör finnas möjlighet för SIB all rationalisera verksamheten. Det finns i dagens slalsfinansiella situalion inget skäl att behandla anslaget till SIB på annal sätl än andra myndigheter. Det innebär att jag utgår från atl SIB för budgetåret 1985/86 skall följa huvudalternativet.

Som chefen för bostadsdepartementet har angett vid tidigare tillfällen (prop. 1982/83:151 samt 1983/84:107 bil. 8) bör SIB öka sina ansträngningar att finansiera en större del av sin verksamhet med medel frän andra uppdragsgivare. 1 likhet med vad som gäller för högskolan bör SIB för sin uppdragsverksamhet ta ut en ersättning som ger full kostnadsläckning. För uppdrag som har särskild betydelse för forskningen inom SIB bör dock undantag i enskilda fall kunna göras från denna huvudregel.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                       101

Mot denna bakgrund beräknar jag under anslagel B 16. i det följande statens bidrag för budgelåret 1985/86 lill insliluiet till .34 550 000. Jag ulgår därvid från all SIB skall öka intäkterna från uppdragsverksamheten med ca I milj. kr. i förhållande lill budgetårel 1984/85.

Under förevarande anslag skall redovisas samtliga in- och utbetalningar för SIB: s verksamhel. Anslagel las upp med ell formelli belopp och skall normalt inle fä belastas. För alt läcka svängningar i likviditeten under verksamhelsårel disponerar institutet härutöver en röriig kredil.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

atl till Statens institut för byggnadsforskning för budgetåret 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av I 000 kr.

B 16. Bidrag till statens institut för byggnadsforskning

1984/85 Anslag            34000000

1985/86 Förslag        34550000

Med hänvisning till vad jag har anfört under anslaget B 15. Slatens inslitul för byggnadsforskning hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

all lill Bidrag till statens institut för byggnadsforskning för budgelåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 34 550000,kr.

B 17. Bidrag till energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m.

198.3/84 Ulgift           1140148000              Reservafion            945466000

1984/85 Anslag        500 000 000 1985/86 Förslag        390000000

Från anslagel belalas utgifter för statens ekonomiska stöd lill energibesparande ålgärder i bostadshus.

Under innevarande liksom nästa budgetår belaslas anslagel alltjämt med utbetalningar som avser lidigare beslutade lån och bidrag till kommunala och landstingskommunala byggnader m.m. Frän anslagel bestrids under innevarande budgetär även kostnader för energisparande åtgärder i statliga byggnader, exkl. affärsverkens byggnader.

Del slalliga ekonomiska slödel lill energibesparande åtgärder i bostads-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                       102

hus ändrades genom beslut av riksdagen i december 1983 (prop. 1983/84:40 bil. 9, BoU 11, rskr63). Innebörden av beslutet vad gäller energibesparande åtgärder exkl. stöd till uppvärmningsanläggningar är i huvudsak följande.

Lån tas upp på den oprioriterade kreditmarknaden. Kommunen förutsätts lämna en kompletlerande borgen i form av fyllnadsborgen i de fall som säkerhet inte kan lämnas inom 85 % av panlvärdet.

Till kapilalkostnaderna för åtgärderna lämnas räntestöd enligi beslämmelserna i förordningen (1983:974) om slatligl ränleslöd vid förbättring av bostadshus. En redogörelse för dessa bestämmelser har lämnats under anslaget B4. Räniebidrag m. m. i det föregående.

Etl riklat bidrag, energisparbidrag, lämnas till vissa ålgärder för all balansera de ändrade villkoren för räntebidrag. Beslämmelserna om sådana bidrag finns i förordningen (1983:1112) om statliga energisparbidrag för vissa åtgärder i bosladshus.

Kommunerna, länsbostadsnämnderna och bosladsstyrelsen handhar slödet till energibesparande ålgärder enligt beslämmelserna i ränlestöds-förordningen och energibidragsförordningen.

Riksdagen har vidare beslutat om elt investeringsprogram (prop. 1983/84:62, NU 9, rskr 124) vari ingår ändringar belräffande det statliga stödel lill energitillförselålgärder (värmeanläggningar) i byggnader. Bidrag till installationer för uppvärmning m.m. fömlsaties därvid komma atl lämnas med ca 100 milj.kr. Regeringen har - med hänsyn till atl de för ändamålet beräknade medlen inte bedöms hinna las i anspråk under är 1984 - i prop. 1984/85:25 föreslagil alt ev. medel som inle har ianspråkla-gits av beräknade lOOmiljkr. får användas även efler den Ijanuari 1985. Bestämmelserna om bidrag finns i förordningen (1983:1108, ändrad 1984: 1045) om statligt bidrag till installationer för uppvärmning m. m.

Räntebidrag lämnas till lillförselåtgärder i samma ordning som till energibesparande åtgärder. Beslut om bidrag i dessa fall fallas av länsbosladsnämnderna och kommunernas förmedlingsorgan.

Anslagsframställningar m. m.

Bostadsstyrelsen redovisar bl. a. följande.

Omfattningen av beslut om bidrag och lån till energibesparande ålgärder i bostäder under de tre senaste budgetåren framgår av följande sammanslällning.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                                    103

Budgei-

Anial beslut

Antal lä

genheler

Milj. kr.

Totah

Därav i

Bidrag

Lån

Godkänd

kostnad

ner-

småhus

boslads-

hus

1981/82

62 500

480 (K)0

417800

62 200

351

886

2001

1982/83

34 300

276 900

246 100

30 800

71

783

1798

1983/84

51 300

589 .SOO

549 800

.39711

187

1.362

3 277

Under budgelärel 1983/84 ökade efterfrågan på slalligl slöd lill energibesparande ålgärder kraftigt i samband med omläggningen av slödsyslemel samt avvecklingen av det lillfiilliga sysselsätlningsslödet lill arbelen för ökad värmeisolering. Endasl en begränsad del av de redovisade beloppen avser bidrag enligi de dä nyinförda slödreglerna. Sålunda har bidrag avseende värmeanläggningar enligi förordningen (1983: 1108) om slalligl bidrag lill inslallalioner för uppvärmning m.m. under förslå halvåret 1984 beviljats med 7.8 milj. kr. för drygt I 5(X) lägenheler, varav drygl I 000 i småhus. Bidrag lill energisparålgärder enligi förordningen (1983: 1112) om slalligl energisparbidrag för vissa åtgärder i bosladshus har under samma tid beviljats med 2.8 milj. kr. avseende åtgärder i ca 2400 lägenheler.

Föredragandens överväganden

Riktlinjerna för energihushållningen i befintlig bebyggelse lades fasl våren 1978. De innebär i stora drag all under 10-årsperioden 1978-1988 bör den åriiga energianvändningen i 1978 års byggnadsbestånd minska med ca 48 TWh brutto. Enligt underlagsberäkningar kan minskningen fördelas enligi följande: 28 TWh avser bosläder. 15 TWh lokaler och 5 TWh indusirins byggnader. En omprövning av energihushållningsprogrammel skall ske under är 1985.

Stålens råd för byggnadsforskning, slatens planverk, bosladsstyrelsen och statens institut för byggnadsforskning har haft i uppdrag att utarbeta malerial som kan läggas till grund för en omprövning av gällande rikllinjer för energisparverksamhelen i byggnader m. m. (prop. 1980/81:133). Bygg-forskningsrädel har planeral och samordnat arbetet. Resultatet av uppdraget överlämnades i augusti 1984 i form av en rapport från rådet (G26:1984) Energi 85 - Energianvändning i bebyggelse. Materialet har remissbehandlals.

Jag avser all i detla sammanhang ta upp vissa frågor som rör del slatliga slödel lill energibesparande ålgärder. Som bakgmnd vill jag återge huvud-resullalen i del nyss nämnda underlagsmalerialet.

Bmtloenergianvändningen beräknas i 1978 års byggnadsbestånd ha minskal från ca 121 TWh är 1978 lill preliminärt ca 98 TWh år 1983. Minskningen är atl hänföra till ca 15 TWh i bosläder och ca 8 TWh i

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                       104

lokaler. 1 materialet analyseras inte fritidshusens och industribyggnadernas uppvärmningsbehov och sparmöjligheler. I rapporten konstaleras att när fem år har gått, har hälften av sparmålet infriats. Sparandel har relativt sett varil störst i flerbostadshus och lokaler och hillills i slor utsträckning åstadkommits med enkla åtgärder såsom lätning och injustering av uppvärmnings- och ventilationssystem. En utveckling mol mer omfallande åtgärder, ofta i samband med reparation och ombyggnad, kan enligt rapporten noteras under periodens senare del.

I materialet har återstående sparpotential i befintlig bebyggelse bedömts till 23 TWh, varav ca 10 TWh i småhus och ca 6 TWh i flerbostadshus. Bedömningen gäller vid ett genomsnittligt energipris av 25 öre/kWh. Investeringsbehovet för byggnads- och instailationstekniska åtgärder anges lill ca 34 miljarder kr. för bostäder och ca 10 miljarder kr. för lokaler.

Den redovisade sammanfattande bedömningen är att det av riksdagen uppsatta sparmålet bör vara möjligt att uppnå. För atl nivån på energisparandet skall kunna hällas uppe torde det emellertid enligt rapporten krävas fortsatt statligt ekonomiskt stöd.

Jag är inle beredd atl i detta sammanhang kommentera rapportens slutsatser om energisparandels resultat och fortsatta inriktning eller remissinstansernas yttranden i dessa delar. I frågan om utformningen av statens ekonomiska stöd till energibesparande åtgärder i bostäder kan remissinstanserna sägas gruppera sig i tre skilda åsiktsriktningar. Enligt den första är en fortsatt gynnsam finansiering nödvändig. Enligt den andra - som företräds av bl. a. statens planverk och näringslivets byggnadsdelegation — kan de särskilda stimulanserna för energibesparande åtgärder nu gradvis avvecklas. Till den tredje gruppen hänför jag dem som av skilda skäl ställer sig avvisande till atl finansieringsmodellen används som styrmedel för att minska energianvändningen. Till denna grupp hör bl.a. slatens energiverk.

För egen del vill jag anföra följande.

De investeringar i energisparålgärder i bostäder som har genomförts med stöd av slatliga lån och bidrag har varit betydande. Som har framgått av det föregående har de åtgärder som har stötts med det särskilda energi-sparslödet under de senasle åren uppgått till 2-3 miljarder kr. per år. OmfaUande energisparålgärder har genomförts också i samband med sådana ombyggnader till vilka bostadslån har lämnats. Av en årlig volym på ca 6 miljarder kr. för sådana ombyggnader kan sålunda uppskattningsvis ca 1 miljard kr. antas avse direkta energisparålgärder. Ett betydande energisparande genomförs också utan statligt stöd. Man kan emellertid enligt min mening inte utgå från att det nuvarande stödet nu helt kan avvecklas utan effekter för sysselsättningen inom byggnads- och byggmaterialindustrin.

Det nyligen beslutade bostadsförbättringsprogrammet (prop. 1983/84:40 bil.9, BoU 11, rskr63) utgår bl.a. frän atl den lediga kapaciteten inom byggsektorn skall tas i anspråk för en angelägen uppruslning av bostäder

Prop. 1984/85:100   Bilaga 13   Bostadsdepartementet                        105

och bostadsområden. Upprustningen skall genomföras på etl samlat sätt, så att kompletteringar, ombyggnader, reparationer, underhållsarbeten och energisparåtgärder samordnas med varandra. I anslutning till programmet genomfördes också en omläggning av finansieringen av de reparationer, underhållsarbeten och energisparåtgärder som omfattas av programmet. Arbetena finansieras sålunda med underhällsiän, som förmedlas över den oprioriterade kreditmarknaden enligt överenskommelser mellan staten och de berörda finansieringsinstituten. I syfte att utjämna olikheter i den skattemässiga behandlingen av skilda ägarkategorier är åtgärderna förenade med statliga räntebidrag till ägare av hyres- och bosladsrättshus.

Det bör enligt min mening givetvis inte komma i fråga att nu pä nytt särbehandla energisparåtgärder på sådani sätt att de bryts ut ur detta system och atl räntebidragen avskaffas för deras del.

För energisparåtgärder lämnas emellertid härutöver i vissa fall också särskilt riktade stimulanser i form av energisparbidrag eller investeringsstöd, enligt vad jag har redogjort för i det föregående. Syftet med energi-sparbidragen var i första hand att motverka den minskning av räntesubventionerna som följde av omläggningen från bostadslån till lån på den oprioriterade kreditmarknaden.

Riksdagens beslut med anledning av prop. 1983/84:40 innebär bl.a. att regeringen har bemyndigats att besluta om för vilka åtgärder och med vilka belopp som riktade energisparbidrag skall lämnas. Normalt skall energisparbidrag lämnas endast för åtgärder i hyres- och bostadsrättshus. Om det är motiverat av hänsyn till sysselsättningen får bidragen tillfälligt utökas och därvid ocksä avse egnahem. Denna senare möjlighet har emellertid inte använts under är 1984.

Riksdagens beslut med anledning av förslagen i 1984 års budgetproposition (prop. 1983/84: 100 bil. 13, BoU 21, rskr 195) innebär att stödet t. v. i medeltal skall svara mot 20% av den normala kostnaden för åtgärderna.

Med hänsyn till det statsfinansiella läget men även mot bakgrund av vad remissinstanserna har anfört beträffande behovet av slatligt ekonomiskt stöd till energibesparande åtgärder anser jag att det riktade energisparbi-draget nu bör kunna minskas. Bidragen bör under budgetåret 1985/86 i medeltal svara mot 10% av den normala kostnaden för åtgärderna. De ändrade stödreglerna bör gälla för de ansökningar som kommer in till kommunerna efter det att riksdagen har tagit ställning till budgetpropositionen i denna del. Besparingseffekten pä statsbudgeten är givetvis beroende av efterfrågan pä energisparbidrag. Jag beräknar dock nu denna besparing till ca 100milj. kr. Det bör liksom hittills ankomma på regeringen att i övrigt besluta om de närmare villkoren för slödet.

Chefen för finansdepartementet har lidigare denna dag redovisat att medel avseende kostnader för energisparåtgärder i statliga byggnader fr.o. m. budgetåret 1985/86 förs upp under sjunde huvudtiteln i anslutning till övriga resurser som anvisas till byggnadsstyrelsen m.fl. Utbetalningar under budgetårel 1984/85 belastar förevarande anslag.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                                     106

Jag går därmed över till anslagsberäkningen.

Vid min beräkning har jag räknat med att del statliga kredilinslitulet, som inleder sin verksamhel den 1 juli 1985, finansierar alla vid denna tidpunkt ännu inte utbetalade län som har lämnals enligt bosladsfinansie-ringsförordningen (1974:946) med undantag för sädana lån för vissa nya och förnybara lokala energikällor för vilka räntefrihet under viss lid har medgivits.

Utbetalningarna över delta anslag under budgelåret 1985/86 beräknar jag till 390 milj. kr. 1 beloppet ingår ränle- och amorteringsfria lån till vissa nya och förnybara lokala energikällor om 115 milj.kr., tidigare beslulade bidrag och län till kommunala och landslingskommunala byggnader om 25 milj. kr. samt bidrag avseende sparande och tillförsel med sammanlagl 250 milj.kr., varav 55 milj.kr. avser bidrag enligt äldre bestämmelser. Del ändrade energisparbidraget bedömer jag inle skall påverka anslagsbehovet under budgelåret 1985/86. Anslagel bör således föras upp med 390 milj. kr.

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

all lill Bidrag till energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. för budgelåret 1985/86 anvisa etl reservaiionsanslag av 390000000 kr.

B 18. Information och utbildning m. m.

1983/84 Utgift                13 210530                 Reservation                     19773490

1984/85 Anslag             182675 000

1985/86 Förslag            116000000

Frän delta anslag bekoslas ulgifler för informalion och utbildning m. m. som rör bl. a. genomförandel av bostadsförbättringsprogrammel och energisparprogrammet inom bostadsdepartemenlels ansvarsområde. Vidare bekoslas utgifter för sådant utredningsarbete med avseende på bebyggelsefrågor som inle är inordnat i verksamhel för vilken medel anvisas i annan ordning. Från anslaget bekoslas fr. o. m. innevarande budgelår även bidrag till kommuner m.fi. för sädan rådgivnings- och besiklningsverksamhel som avser bostadsförbättringsålgärder och energibesparande ålgärder inom bostadsbeståndet.

Anslagsframställningar m. m.

Bosladsstyrelsen lämnar i huvudsak följande redovisning belräffande omfaltningen och inriktningen av den informalion och ulbildning som styrelsen svarar för.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 13    Bostadsdepartementet                                     107

Tyngdpunkten i utbildnings- och informationsinsatserna under budgetåret 1983/84 har legat på introduktionen av de nya finansieringsreglerna i bostadsförbättringsprogrammet. Samtidigt har det varit nödvändigt all genom fortlöpande informationsinsatser hålla intresset för energisparandet pä en hög nivå främst genom underlag och hjälpmedel för de kommunala energirådgivarnas verksamhel. Därulöver påbörjades under budgelåret en ulbildning - i samarbeie med konsumentverket - av länsbostadsnämndernas personal i fastighetsjuridiska frågor. Under budgelärel 1983/84 disponerade bostadsstyrelsen 8850000 kr. för information och utbildning. För budgetåret 1984/85 har anvisats 8,2 milj. kr. för dessa ändamål.

Styrelsen framhåller, atl om målen för bostadsförbättrings- och energi-hushällningsprogrammen skall kunna nås, måsle informationsinsatser fortlöpande bedrivas för all hålla intresset vid liv. Länsbostadsnämnder, förmedlingsorgan och energirådgivare måste fä ell fortsall stöd genom underlag och hjälpmedel för sin verksamhet. Den fastighetsjuridiska rådgivningen kommer att ställa krav på ytterligare utbildningsinsatser för nämndernas personal liksom på olika hjälpmedel och underlag för verksamhelen. Inför budgetåret 1985/86 har bostadsstyrelsen därför bedömt att informations- och utbildningsinsatserna frän styrelsens sida behöver bedrivas i oförändrad omfattning. Mot denna bakgrund har styrelsen för budgetåret 1985/86 räknat upp sill medelsbehov för informalion och utbildning inom bostadsförbättrings- och energihushållningsområdena lill 8,5 milj. kr.

Statens planverk lämnar stöd dels lill information och ulbildning i energifrågor av yrkesverksamma personalgrupper inom byggprocessen, dels lill sådan information och utbildning som rör genomförandel av bostadsförbättringsprogrammel. Under budgetårel 1984/85 disponerar planverkel 2 milj. kr. för dessa ändamål. Därutöver disponerar planverkel vissa medel som tidigare har anvisats för särskild information och utbildning inom bosladsförbättringsomrädel. Arbelel med energiutbildningen bedrivs i nära samarbete med statens energiverk som fr.o.m. budgetåret 1984/85 har ansvaret för utbildning av driftspersonal. Vidare har verket pä regeringens uppdrag förberett besluten om fördelningen av de medel som under innevarande budgetär har anslagits för stöd till kommunernas besiktnings-och rådgivningsverksamhet.

Planverkel bedömer att behovet av energiutbildning av yrkesverksamma kvarstår i oförändrad omfattning även under näsla budgetår och beräknar därför behovet av medel lill 2 milj. kr. Verket framhåller också behovet av fortsaita särskilda informationsinsatser inom bostadsförbällringsområdet och beräknar behovet av medel för denna verksamhet till 2.5 milj. kr. under nästa budgetär.

Planverket bedömer att vissa exlra resurser behöver ställas lill förfogande för att utarbeta utbildnings- och informationsmaterial saml för att genomföra utbildning och information i samband med introduktionen av en ny plan- och bygglag m.fl. lagar. Planverkel har presenleral en preliminär

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                       108

utbildningsplan som omfattar fiden fr.o.m. hösten 1984 t.o.m. våren 1986. Kostnaderna för atl genomföra planen beräknar planverkel lill sammanlagt I2milj. kr., eller 6milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1984/85 och 1985/86.

Slatens energiverk disponerar under innevarande budgelår 3,8 milj. kr. för slöd lill energiutbildning för personer som är yrkesverksamma inom fastighetsdriftens område. Energiverkei belönar belydelsen av insatser för att höja bl. a. drifts- och skötselpersonalens kompetens i syfte atl effektivisera energianvändningen i bebyggelsen. För budgelåret 1985/86 föreslär energiverket att ett oförändrai belopp, dvs. 3,8milj. kr., ställs till verkets förfogande för detta ändamål.

Föredragandens överväganden

Informations- och utbildningsverksamhet bedrivs inom bostadsdepartementets ansvarsområde bl.a. av bosladsstyrelsen och statens planverk samt av statens energiverk. Ansvarsfördelningen mellan dessa myndigheter har främst praktiska grunder och behöver fortlöpande kunna anpassas till hur målgmpperna och verksamhetens innehåll förändras. Del är emellertid väsentligt att planeringen av de olika informations- och utbildningsinsatserna samordnas.

Jag beräknar att sammanlagt 19milj. kr. behöver disponeras för information och utbildning m. m. under budgetåret 1985/86. Fördelningen av dessa medel bör i likhet med vad som har skett under innevarande budgelår göras först sedan en samordning har skett. Jag har erfarit att chefen för bostadsdepartementet i annat sammanhang avser att älerkomma lill regeringen i frågan.

I min beräkning av medelsbehovel för nästa budgetår har jag tagit hänsyn till behovet av medel för vissa utredningsinsatser, föranledda bl. a. av energisparverksamheten och bostadsförbättringsprogrammet, samt för vissa speciella utbildningsbehov, bl. a. för utbildning i samband med introduktionen av en ny plan- och bygglag m. fl. lagar.

Kommunerna skall för sin besiktnings- och rådgivningsverksamhet inom energiområdet enligt beslut av riksdagen garanleras ell statligt bidrag t.o.m. budgetåret 1985/86. Under budgetåret 1984/85 disponeras drygt 164 milj. kr. för rådgivning och besiktning. Riksdagen har vidare godkänt atl den kommunala besiktnings- och rådgivningsverksamheten vidgas, så att fastighetsägare genom denna kan få slöd även i fräga om hur boslads-förbätlringsätgärder lämpligen bör samordnas med energisparålgärder.

Behovet av rådgivning och besiktning bedömer jag fortfarande vara stort. Jag hänvisar emellertid fill vad jag tidigare har anfört om fördelningen av ansvaret för och finansieringen av denna verksamhet. Jag förordar mol denna bakgrund att del statliga stödet fill kommunernas besiklnings-och rådgivningsverksamhet upphör vid uigången av år 1985. Därefter bör

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                       109

stöd kunna lämnas endast i begränsad omfattning lill de slörre bostadsförvallarna och deras organisationer. 1 enlighel med vad jag lidigare har anförl, bör dock sådani slöd inle lämnas till besiklningsverksamhel, ulan främsl lill sådan rådgivning och utvecklingsverksamhel som bedrivs av andra än kommunerna i syfte all främja nytänkande och inilialiv som påskyndar en nödvändig förbättring av bostadsbebyggelsen.

Jag beräknar mot denna bakgrund ell belopp av 97 milj. kr. för stöd till kommunerna m.fl. för besiktning och rådgivning under budgelåret 1985/86. I detta belopp ingår ca 67 milj. kr. för stöd till kommunerna under hösten 1985. Vad som därefter återstår av medlen bör kunna användas för slöd till andra än kommunerna för de ändamål som jag nyss har redovisat.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Informalion och utbildning m. m. för budgelåret 1985/86 anvisa elt reservaiionsanslag av 116000000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                       110

C. PLAN VÄSENDET

Lagstiftningsfrågor m. m.

Chefen för bostadsdepartementet anmälde i sill anförande lill 1984 ärs budgetproposition all ell förslag till ny plan- och bygglag (PBL) och ell förslag till lag om exploateringssamverkan under hösten 1983 hade remitterats till lagrådet. Chefen för bosladsdeparlemenlel lämnade samtidigt en redogörelse fördel huvudsakliga innehållet i lagförslagen. Lagrådsbehandlingen är nu inne i elt slutskede. Avsikten är alt proposition lill riksdagen angående lagförslagen skall avlämnas i sådan tid alt riksdagsbehandlingen kan genomföras under innevarande riksmöte.

1 det nyss nämnda anförandet anmälde chefen för bostadsdepartementet också atl det pågick etl arbele med en promemoria med förslag till en lag om hushållning med naturresurser. En sådan promemoria (Ds Bo 1984:3) färdigställdes under våren 1984. Efter remissbehandling av promemorian utarbetades under hösten ett förslag fill lag om hushållning med naturresurser m. m. (NRL), som regeringen genom beslut den 6 december överlämnade för lagrådets yttrande. Lagförslaget innehåller bestämmelser av följande slag:

-     grundläggande hushållningsbestämmelser som bl.a. moisvarar 9 § byggnadsstadgan (1959:612) och nuvarande verksamhelsanknulna rikllinjer i den fysiska riksplaneringen

-     hushållningsbeslämmelser som ersätter de geografiska riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen

-     bestämmelser som ersätter delar av 136a§ byggnadslagen (1947:385) om regeringsprövning av industrianläggningar m. m.

-     beslämmelser som reglerar uppgiflerna för och ansvarsfördelningen mellan statliga myndigheler och kommunerna vid tillämpningen av lagen.

NRL utgör en förutsättning för att PBL skall kunna tillämpas i praktiken. Avsiklen är därför alt en proposition angående NRL skall avlämnas i så nära anslulning som möjligt lill propositionen om PBL.

Regeringen har vidare genom beslut den 13 december till lagrådet remitterat ett förslag till ändringar i PBL-förslaget samt etl förslag lill sädana ändringar i expropriationslagen (1972:719) som föranleds av PBL. Ändringarna i PBL innebär främsl att lagen skall träda i kraft den 1 januari 1986, dvs. ett år tidigare än vad som angavs i lagrädsremissen hösten 1983.

I departementet pågår arbete med ytterligare en lagrådsremiss som kommer all innehålla de förslag lill följdändringar i gällande lagsliflning som föranleds av PBL och NRL. Remiss till lagrådel kommer atl ske inom kort.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 13    Bostadsdepartementet                                    111

Den fysiska riksplaneringen m. m.

Statens planverk har regeringens uppdrag atl lämna förslag till hur kunskapsförsörjningen vad gäller frågor om naturresurser och markanvändning bör organiseras cenlrall och regionall. En redovisning från planverket kommer all göras med uigångspunkl främsl i del förul nämnda förslaget lill lag om hushållning med naturresurser.

Länssiyrelsen i Jämtlands län har regeringens uppdrag alt studera hur frågor om skogsbruk och motstående intressen i Ijällnära skogsområden kan behandlas i samband med den fysiska planeringen. Uppdraget skall redovisas lill bosladsdepartemeniet under våren 1985.

Kommunernas fysiska planering och byggande

Stadsbyggnad och sladsförnyelse blir cenirala frågor under del närmaste decenniel. Den kommunala deialjplaneringens inrikining kommer alllmer all övergå från planering av nya bosladsområden till planering för förnyelse av den befinlliga bebyggelsen. Inom bosladsdeparlemenlel pågår en inventering av de förfallningsbestämmelser som har beiydelse för sladsför-nyelseverksamheten. Syftet är all undersöka möjlighelerna alt förenkla och samordna dem bättre och samtidigt göra dem mer ändamålsenliga.

Vid introdukfionen av de nya lagar som rör kommunernas planering krävs råd och vägledning för kommunernas och andra myndigheters arbele. Slaiens planverk bedriver i samarbeie med ell anial kommuner försöksverksamhet för alt pröva vilka allmänna räd för planläggningen som kan underläila fillämpningen av PBL och NRL.

Delegafionen för samordning av havsresursverksamhelen bedriver i samarbeie med slatens planverk och slatens naturvårdsverk försöksverksamhel i syfte all uiveckla formerna för den fysiska planeringen av kust-och havsområden. En redovisning av .irbeiet skall ske lill bosladsdeparlemenlel inom korl.

Planverkel har fån uppdrag av regeringen all siälla samman och sprida kunskap om hur man i planering och byggande kan åsladkomma god funkfion, skönhel och trevnad saml en god resurshushållning. Tyngdpunkten bör ligga pä ulvecklings- och informalionsverksamhel om den gemensamma miljöns ulformning. De äldres och de handikappades behov bör särskili uppmärksammas.

Inför förändringarna i samband med bl.a. PBL krävs som jag lidigare har nämnl informations- och utbildningsinsatser. Del ankommer på planverkel all inom ramen för sina resurser aklivi medverka i detta arbele.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 13   Bostadsdepartementet                         112

C 1. Statens planverk

1983/84 Utgift           37154000

1984/85 Anslag         34948000

1985/86 Förslag         36379000

Organisation, uppgifter m. m.

Statens planverk är central förvaltningsmyndighet för ärenden om plan-och byggnadsväsendet. Det åligger verket särskilt att samla in och bearbeta kunskaper och erfarenheter inom dess verksamhetsområde, att i anslutning till den allmänna uppsikten över plan- och byggnadsväsendet ge råd och vägledning för planväsendet samt att meddela föreskrifter och allmänna räd för byggnads väsendet. Planverket skall vidare verka för samordning mellan sina och andra myndigheters regler som rör plan- eller byggnadsväsendei. Dessulom skall planverket verka för samordning mellan verket och andra myndigheter när det gäller dels att samla in och bearbeta kunskaper och erfarenheler som rör hushållning med mark och vatten, dels att ge räd och vägledning beträffande fullföljandet av de riktlinjer som har beslutats för hushållningen med mark och vatten.

Planverket utfärdar typgodkännande av konstruktion eller utförande i övrigt av byggnader eller andra anordningar, om vilka bestämmelser ges i byggnadsstadgan samt biträder även i övrigt utomstående med utlåtande, undersökning eller annat arbete, om det är av allmänt intresse för byggnadsväsendei.

Planverket leds av en styrelse. Chef för planverket är en generaldirektör. Verket är organiserat på två avdelningar, planavdelningen och byggnadsavdelningen. Avdelningarna är indelade i enheter. Inom verket finns vidare en administrafiv byrå samt ett verkssekretarial. Till planverket har knutits tre rådgivande organ, rådel för samhällsplanering, tekniska rådel och rådet för stål- och betongnormer.

Till slatens planverk hör i administrativt hänseende statens va-nämnd. Nämnden handlägger med hela landet som verksamhetsområde mål enligt lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar samt mål enligt lagen (1976:838) om allmänna Qärrvärmeanläggningar.

Anslagsförändringarna i förhållande till statsbudgeten för innevarande budgetår framgår av följande sammanställning.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet

113

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Statens-planverk

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostn.

(därav lönekostn.) Lokalkoslnader Särskild samhällsinformation Va-nämnden

(därav lönekostn.) Typgodkännande verksamheten

±0

148

26940000

-H 7 530 000

-t-1 182000

(23 366000)'

(4-1236000)

(-1- 996000)

4701000

-(- 54000

-t- 100000

951000

-)- 66000

-h 57000

2 355 000

-)- 103000

-(- 92000

(1625 000)

(- 88000)

(+ 78000)

1000

±    0

±     0

34948000

-1-7 753 000

-1-1431000

' Beloppet innefattar inle medel för konsulter.

Typgodkännandeverksamheten bidrar med 550000 kr. till lokalkostnaderna.

Avgifter för statens planverks trycksaker, som redovisas på statsbudgetens inkomsttitel 2533 Avgifter vid statens planverk, beräknas till 600000 kr. för budgetåret 1985/86.

Statens planverk

De gmndläggande utgångspunkterna för planverkets verksamhet finns i byggnadslagstiftningen samt i vissa riksdags- och regeringsbeslut. Planverkel fär pä sätt som närmare anges i 76§ byggnadsstadgan (1959:612, omlryckt 1981:873) meddela föreskrifter och de allmänna räd som behövs för tillämpningen av byggnadslagstiftningen.

Planverkets verksamhet påverkas i stor utsträckning av utformningen av den nya plan- och bygglag samt den naturresurslag som f.n. förbereds. Planverket utgår från att den nya lagstiftningen skall träda i kraft den 1 januari 1986. Mot denna bakgmnd har verkel utarbetat en detaljerad plan för produktion av föreskrifter och allmänna råd i anslutning till den nya lagstiftningen liksom för de utbildnings- och informationsinsatser som behövs. Planverket bedömer alt en betydande kraftsamling och omprioritering krävs inför och i anslutning till den nya lagstiftningens ikraftträdande. För den skull har verket valt att göra framställning om resurser för de tre budgetåren 1985/86-1987/88 i ett sammanhang.

Planverket redovisar i sin anslagsframställning ett huvudalternativ som innebär en nedskärning av resurserna med 5 % under en Ireårsperiod. Verket anser det nödvändigt alt fördela nedskärningen sä atl verkels anslag de första tvä åren skall minska med vartdera 1 % och det Iredje året med 3 %. Den samlade besparingen under planeringsperioden blir enligt verkets bedömning I 911 000 kronor. Detta motsvarar ca 10 tjänster under treårsperioden.

8    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 13

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                                     114

Statens planverk föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1.      Huvudförslag 1753000 kr.

2.      Pris- och löneomräkning m.m. 2 103000 kr.

3. De besparingar som planverkel har redovisal enligi huvudförslagel innebär att anslagsposten Förvaltningskostnader minskas med 335000 kr., varav 300000 kr. avser lönemedel, att anslagsposten Särskild samhällsinformation minskas med 10000 kr. och all anslagsposten Va-nämnden minskas med 5000 kr. Huvuddelen av besparingarna kommer atl genomföras genom alt tjänster eller delar av tjänster hålls vakania. Vidare måsle utrymmet för anlitande av externa experter komma alt minska.

4. Planverket kan konstatera att trots omprioriteringar kommer verkel inle alt kunna ansvara för introduktionen av en ny plan- och bygglag, en naturresurslag saml en lag om exploateringssamverkan om inte vissa exlra resurser slälls lill verkets förfogande som tillfällig förslärkning. Ell program för utbildnings- och informationsinsatser för introduktionen av den nya lagstiftningen har utarbetats efler diskussioner mellan bostadsdepartementet. Svenska kommunförbundet, slatens lantmäleriverk och planverkel. För budgetårel 1985/86 hemställer verkel om 6 milj. kr. för all genomföra programmel och för budgetåren 1986/87-87/88 har verkel beräknal behovel fill 2 milj. kr. för vartdera budgetåret.

5.   För typgodkännandeverksamhelen disponeras fr.o.m. budgetåret
1981/82 en röriig kredil hos riksgäldskontoret pä högsl 500000 kr. Den är
avsedd att tas i anspråk i den mån löpande utgifter inte kan bestridas med
löpande inkomsler. Planverkel hemsläller att en rörlig kredit pä samma
belopp ställs till förfogande även under budgetårel 1985/86.

6. Planverkel hemställer alt anslagsposten Förvaltningskostnader även
för budgetåret 1985/86 får överskridas för utgifter inom stål- och betong-
verksamheten med högst del belopp som moisvarar nettoinkomsterna från
försäljning av normer utgivna av slatens stål- och betongkommilléer efler
avdrag för övriga berörda myndigheters kostnader.

Föredragandens överväganden

För nästa budgelår bör medel för planverkels verksamhel beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget. 1 enlighet med planverket har jag för budgetåret 1985/86 beräknat en reducering av anslagel med I %. För budgelåren 1986/87 och 1987/88 skall reducering ske med I % resp 3 %. Vid min medelsberäkning har jag utgått ifrån att koslnaderna för planverkels s.k. NOM-garanler' skall finansieras inom ramen för anslaget. Medel för planverkels egen medverkan vid introduktionen av en ny plan- och bygglag m.fi. lagar förutsätts kunna tillgodoses inom verkels ordinarie anslag genom ompriorilering av befinlliga resurser. För planverkets, lanlmäteri-

' Personer som undantagits från flyttning genom särskilda beslut av nämnden för vissa omplaceringsfrågor.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                  115

verkcis och Svenska kommunförbundets gemensamma iniroduktionspro-gram har vissa medel lagils upp under anslagel B 18. Information och ulbildning mm.

I likhet med föregående budgelår har jag räknat med att kostnaderna för typgodkännandeverksamhelen helt skall finansieras med avgifter.

Med hänvisning lill sammanslällningen (sid. 113) hemsläller jag all regeringen föreslår riksdagen

all lill Statens planverk för budgetåret 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av 36 379000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                       116

D. LANTMÄTERIET

Organisation, uppgifter m.m.

Del statliga lantmäleriel omfattar statens lantmäteriverk, en överlantmä-tarmyndighet i vatje län och lokala fastighetsbildningsmyndigheter.

Lantmäteriverket är cenlral förvaltningsmyndighet för frägor om fastighetsbildning, fastighelsbestämning, fastighetsvärdering, fastighetssamverkan och fastighelsregisirering saml för frågor om mätningsverksamhet och allmän kartläggning. I den sist nämnda uppgiften ingår alt varje år upprätta förslag till plan för de allmänna kartarbetena och att utföra grundläggande kartläggning och ge ut kartor i skalor, serier och versioner som svarar mot samhällets grundläggande och kontinuerliga behov.

Verket skall leda och ha tillsyn över den verksamhet som ankommer på fastighetsbildningsmyndigheterna och över fastighetsregisterverksamheten.

Verket leds av en styrelse med en generaldirektör som ordförande och högst sex andra ledamöter, som regeringen utser. Generaldirektören är chef för verket. Inom verket finns fyra avdelningar, administrativa avdelningen, fastighetsavdelningen, kartavdelningen och produktionsavdelningen samt ett planeringssekretariat.

För samråd i mera betydelsefulla frågor om riktlinjer för de allmänna kartarbetena finns ett till verket knutet kartråd. 1 karträdet ingår företrädare för närmast berörda statliga myndigheter och Svenska kommunförbundet. Generaldirektören i verket är ordförande i karträdet.

Överlantmätarmyndigheten har länet som verksamhetsområde. Chef för myndigheten är överlantmätaren, som dessutom är tjänsteman vid länsstyrelsen och chef fördess lantmäterienhet. Överlantmätarmyndigheten skall inom länel främst leda och ha fillsyn över verksamheten vid de statliga fastighetsbildningsmyndighelerna, ha tillsyn över mätningsverksamhelen samt verka för samordning av grundläggande mätning och kartläggning.

Fastighetsbildningsmyndigheten har hand om lantmäteri- och kartverksamheten på den lokala nivån. Lantmäteridistriktet är verksamhetsområde för en fastighetsbildningsmyndighet. Landet är indelat i 86 lantmäteridi-strikt. Förutom att det finns ett distriktskontor i varje distrikt finns lokalkontor för närservice i f. n. 32 kommuner. För särskilda fastighetsbildningsuppgifter finns ytteriigare 23 statliga fastighetsbildningsmyndigheter, s.k. specialenheter. 22 av dessa utför fastighetsbildningsuppgifler som hänger samman med främst jordbrukets och skogsbrukets rationalisering. Den återstående har uppgifter som rör utvecklingen av tätbebyggelse. Chef för fastighetsbildningsmyndighet med lantmäteridistrikt som verksamhets-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                       117

område är en distriktslantmätare och för annan slatlig fastighelsbildnings-myndighel en länslanimälare.

Lantmäteriet bedriver en omfatlande uppdragsverksamhel. Denna utförs såväl cenlrall som regionalt och lokalt i organisationen. För att man bättre skall kunna utnyttja de tekniska resurser som lantmäteriet förfogar över har bildats åtta regionala s. k samverkansområden.

Del slatliga lanlmäteriet sysselsatte den I juli 1984 ca 2 750 personer varav ca 850 vid lanlmäleriverkel.

Utanför den nu beskrivna statliga organisationen men underordnad denna i lillsynshänseende finns dels 42 kommunala fastighetsbildningsmyndigheter för Ulveckling av tälbebyggelse, dels 24 statliga och 32 kommunala fastighelsregistermyndigheter. Statliga fastighelsregistermyndigheter är länsstyrelserna, inom vilka ärenden om fastighelsregisirering handläggs av lanlmäterienheterna.

Lantmäteriets verksamhet delas in i följande fyra program.

1. Uppdragsverksamhel

2.         Plangenomförande

3.         Landskapsinformation

4.         Försvarsberedskap

Medel las upp under följande anslag.

D 1. Lantmäteriet

D2. Plangenomförande

D 3. Landskapsinformation

D4. Försvarsberedskap

D5. Utrustning m.m.

Anslagel D I år ett förslagsanslag som tas upp med ett formellt belopp på 1000 kr. Under anslagel redovisas in- och utbetalningar för lantmäteriets hela verksamhel.

Anslaget D 2 är etl förslagsanslag som i huvudsak skall finansiera utvecklings- och rådgivningverksamhel saml arbete med fastighelsregisirering inom program 2. Verksamhelen med fastighetsbildning m. m. inom samma program finansieras huvudsakligen genom avgifier enligt lantmä-teritaxan(1971: IIOI, ändrad senast 1984:926).

Anslagen D 3 och D 4 är reservationsanslag som skall finansiera verksamheten inom programmen 3 och 4.

Anslaget D 5 är ett reservationsanslag som skall finansiera lantmäteriets behov av s.k. strategisk ulruslning. Anslagel fungerar som ett lån som amorteras till en inkomsttitel på statsbudgeten i takt med all utrustningen skrivs av. Frän anslagel finansieras vid behov ocksä lillskoit av statskapital.

9   Riksdagen 1984185. I saml. Nr 100. Bilaga 13

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                                     118

D 1. Lantmäteriet

1983/84 Ulgift

0

1984/85 Anvisat

1000

1985/86 Förslag

1000

Under anslaget redovisas samlliga in- och utbetalningar för lantmäteriets olika verksamheter. Anslaget tas upp med etl formellt belopp och får normalt inte belastas.

Verksamheterna inom olika program beskrivs i det följande under de anslag varifrån medel beräknas på statsbudgeten. Lantmäteriets uppdragsverksamhet (program 1) finansieras emellertid helt genom avgifter. Denna verksamhet behandlas därför under förevarande anslag.

Program 1. Uppdragsverksamhet

Programmet består av två delprogram:

I a. Inrikes uppdrag

I b. Utlandsuppdrag

Delprogrammet Inrikes uppdrag omfattar uppdrag inom landet beträffande bl.a. framställning av kartor och annan landskapsinformation, tekniska och faslighetsrättsliga frågor saml fastighetsvärdering.

Delprogrammet Utlandsuppdrag omfattar alla uppdrag i ullandel. Verksamhelen marknadsförs under namnet Swedsurvey. Lantmäteriverket marknadsför även produkter och tjänster frän företag och andra myndigheter när del främjar lantmälerieis utlandsverksamhet.

Uppdragsverksamheten bedrivs på affärsmässiga grunder. Rörelsen budgetåren 1983/84-1985/86 framgår av följande tabell (1 OOO-tal kr.). I kostnaderna ingår beräknal behov av avsättningar för osäkra fordringar, för realiserade prisförändringar i anläggningstillgångar och för att värde-säkra statskapitalet. Som intäkter redovisas fakturerade belopp och värdet av ulförda men ännu inle fakturerade uppdrag.

1983/84            1984/85             1985/86

Utfall                Beräknal         Beräknat

Intäkter'                                                 141318              145 470           145 570

Kostnader'                                             137956              144360           144460

Resultat                                                 -h3 362               -l-l 110           4-1110

Balanserat resultat                                 - 993                4-117           4-1227

' I intäkts- och kostnadsposterna ingår inte Iransaktioner som görs vid köp och försäljning av ijänsler m.m. inierni inom del slatliga lantmäteriet. Beloppen i tabellen kan därför inte jämföras med molsvarande belopp i 1984 års budgetproposition.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                       119

Lantmäteriverket

Den inrikes uppdragsverksamheten bedöms ligga kvar på oförändrad nivä jämföri med innevarande budgetår. Uppdragsverksamhel som har direkt samband med byggandet beräknas minska. Verksamheten inom kartområdet beräknas däremot öka.

Utvecklingen inom utlandsverksamheten är svär atl bedöma. Konkurrensen pä marknaden är hård. Verkel planerar för oförändrad uppdragsvolym, ca 10 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Uppdragsverksamheten har budgelåret 1983/84 lämnat ett överskott pä ca 3,3 milj. kr. Resultatet är klart bäftre än för budgetårel 1982/83. Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

att till Lantmäteriet för budgetåret 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av I 000 kr.

D 2. Plangenomförande

1983/84 Utgift           39921057

1984/85 Anslag         41519000

1985/86 Förslag         45484000

Under anslaget redovisas kostnader för program 2 Plangenomförande till de delar verksamheten finansieras över slalsbudgelen.

Program 2. Plangenomförande

Programmet består av fyra delprogram:

2 a. Fastighetsbildning m. m.

2 b. Faslighelsregisterreformen

2 c. Utveckling

2d. Rådgivning

Delprogram 2 a finansieras i huvudsak genom avgifier. Ersättning tas ul enligt lanlmäterilaxan. Ersättningen skall i princip täcka lantmäteriets kostnader för verksamhelen. Till en liten del lämnas bidrag frän anslag lill sakägarnas kostnader för fastighetsbildningen. Bidragen finansieras genom avgifier som las ut för fastighetsregistreringen. Resullalel av verksamheten under budgetåren 1983/84-1985/86 framgår av följande tabell (I OOO-tal kr.). I kostnaderna ingår beräknade avsättningar för osäkra fordringar, för realiserade prisförändringar i anläggningstillgångar och för att värdesäkra

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                                     120

statskapitalet. Som intäkter redovisas fakturerade belopp och värdet av utförda men inte fakturerade ärenden.

1983/84

1984/85

1985/86

Utfall

Beräknal

Beräknal

Intäkter                                 214 949

233 395

209 289

Varav bidrag från anslag      10166

10200

10 100

Koslnader                             218968

233 395

209 289

Resultat                                  -4019

0

0

Balanserat

resultat                                      4-7 114

4-7114

4-7114

Bidrag till kostnader inom programmet tas upp i två delposter under anslagel D 2, nämligen kostnader för nedsäftningsbelopp enligt lanlmäterilaxan och — övergångsvis — för socialt betingade statsbidrag till sakägare. Enligt lanlmäterilaxan skall ersättningen för vissa fastighelsbildningsför-rättningar sättas ned bl.a. om förrättningen medför förenklingar i fastighetsregistret. Taxebeloppen skall också sättas ned för äganderättsutredningar som länsstyrelsen förordnar om. Tidigare lämnades bidrag även lill den särskilda skiftesverksamheten i Kopparbergs län som nu är avslutad. De socialt betingade bidragen lill sakägare avvecklas enligt riksdagens beslut (prop. 1983/84: 100 bil. 13, BoU 18, rskr 192). Av följande sammanställning framgår bl.a. den beräknade utvecklingen av bidragen (I OOO-tal kr.).

Anslagsposl

1983/84 Ulfall

1984/85 Anvisat

1985/86 Förslag

Kostnader för nedsäUningsbelopp

enligi lanlmäterilaxan

Den särskilda skiftesverksamhelen

i Kopparbergs län

Statsbidrag till sakägare

Summa

8961

757 448

10166

10000

0 200

10200

10000

0 100

10100

Övriga delprogram (2b - 2d) finansieras helt under anslaget. Till en del kan utveckling och rådgivning finansieras genom avgifter, men verksamheten redovisas då under program 1 eller delprogram 2 a.

Lantmäteriverket

Fastighetsbildning m.m.

Efterfrågan, om den mäts i antalet ärenden, bedöms minska med 10 % under budgetåret 1985/86 jämfört med planen för innevarande budgetär. Antalet persondagar planeras minska med 12%.

Verket framhåller att reglerna för nedsältning i lanlmäterilaxan är utformade sä all de i huvudsak verkar aulomatiskl. För budgelärel 1985/86

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                                    121

bedömer verkel att behovet av nedsällningsmede! kommer all uppgå till lOOOOOOO kr. För slalsbidrag lill sakägare beräknar verkel ett behov av 100000 kr.

Arbetet med laga skiftena i Kopparbergs län avslulades under budgelärel 1983/84. Lanlmäleriverkel reserverar sig dock för alt merarbete kan uppkomma lill följd av att domstol vid eventuell överprövning kan besluta om ålerförvisning eller föreskriva om ändring av beslui i förrältningarna.

Övriga delprogram

Arbelel med faslighelsdaiareformen har löpt planenligl. Lanlmäleriverkel hemsläller mol bakgrund av alt reformen bedrivs efter en femårig ekonomisk ram all delprogrammel Faslighelsregisterreformen tilldelas oförändrade resurser för budgelåret 1985/86.

I anslagsframställningen aviseras att verket gemensamt med centralnämnden för fastighetsdata och domstolsverket under hösten 1984 avser atl komma in med förslag om faslighelsdatareformens genomförande efler budgelåret 1986/87. Verket anger all elt slällningslagande till förslagel kan komma all få konsekvenser för medelsbehovel redan budgelåret 1985/86. En skrivelse i frågan lämnades av myndighelerna i början av oktober.

Lantmäteriverket planerar utbildnings- och informationsinsatser inför introdukfionen av en ny plan- och bygglag (PBL) m.fl. lagar. Med anledning härav har verkel hemställt om särskilda medel, vid sidan av de medel verkel avser att ta fram genom omprioriteringar m. m.

För den fortsatta uppbyggnaden av kartvårdscentralen i Ange begär verkel yllerligare medel i enlighel med riksdagsbeslutet med anledning av förslaget i 1984 ärs budgetproposifion.

Föredragandens överväganden

Riksdagen har med bifall till förslag i 1984 års budgetproposition beslutat om viss ändring i riktlinjerna för lanlmäterilaxan. Beslutet innebär atl taxan för avslyckningar skall vara bättre anpassad än lidigare till de faktiska koslnaderna för förränningarna. Regeringen har nyligen beslutat om ändringar i lanimäleritaxan (1984:926) i enlighet med riksdagens beslut och samiidigi anpassat ersättningen enligt taxan till kostnadsutvecklingen. Regeringens beslut innebär etl första steg i alt åsladkomma en önskvärd koslnadsanpassning. Jag överväger att under år 1985 föreslå regeringen att kosinadsanpassningen förbällras ytterligare. Under fömtsättning atl en sådan yllerligare koslnadsanpassning beslutas, bedömer jag all den nuvarande ordningen med utjämningar i inkomsterna från förrättningar mellan del slalliga lanlmäleriel och kommuner med egen fastighetsbildningsmyn-dighel (nyttoutjämningsbidragen) kan upphöra.

Regeringen har nyligen gett lantmäteriverket uppdrag all utreda under vilka förutsättningar nyttoutjämningsbidragen kan avvecklas. Skulle ut-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                                     122

redningen visa atl del finns förutsättningar att upphöra med nyttoutjämningsbidragen redan efter utgången av är 1985, bör enligt min mening så ske. En slopande av bidragen fordrar dock riksdagens godkännande. Jag förordar all regeringen redan nu inhämtar etl sådani godkännande

Jag kommer senare i dag att föreslå en ny femårselapp för faslighelsdaiareformen efter den 1 juli 1987. Mitt förslag påverkar lantmäteriverkets arbele med fastighetsbeteckningsreformen redan budgetårel 1985/86. Jag har tagit upp 1 500000 kr. för detla inledande arbele. 1 övrigl beräknar jag elt realt oförändrai anslag för delprogrammet Faslighelsregisterreformen.

Vad beträffar utbildningsinsalserna i samband med introduktionen av PBL m.fl. lagar är jag inle beredd att anslå några särskilda medel över lantmäteriverkets anslag. Jag vill dock erinra om vad jag anförde lidigare när jag behandlade anslaget B 18 Information och ulbildning m. m.

Riksdagen beslulade med anledning av 1984 års budgetproposition all medel skulle avsätlas för alt inrätta en central för kartkonservering i Ange. Verksamhelen har nu inletts. Jag beräknar koslnaderna lill 2651000 kr. budgelåret 1985/86.

Med hänvisning till vad statsrådet Göransson lidigare i dag anförl om ortnamnsfrågor, lar jag nu upp förslagel att inräila elt orlnamnsråd vid lantmäteriverket. Som framgått av statsrådet Göranssons anförande har lantmäteriverket redan i dag samordnande uppgifier vad gäller orlnamnsfrågor. Frågor om ortnamn aktualiseras i stor omfattning i samband med arbetet med de allmänna kartorna och i fastighetsbeteckningsreformen. Del är därför naturligt att etl råd som har till uppgift all verka för en god orlnamnsvård knyls lill lantmäteriverket. Jag föreslår sålunda atl elt orlnamnsråd inrättas vid lantmäteriverket fr.o.m. den Ijuli 1985. Rådel bör ges en motsvarande ställning som det befinlliga karlrådel. Vidare bör ortnamnsrådel ges en tillräckligt bred sammansättning så alt företrädare för olika intressen i orlnamnsfrågor kan beredas plals i rådet. Del ankommer på regeringen atl besluta närmare om rådels befogenheter, organisation och arbetssätt. Kostnaderna för verksamheten beräknar jag till 100000 kr. budgetåret 1985/86. Personalresurser för orlnamnsfrågor finns redan inom verkel. Jag bedömer därför att lantmäteriverket kan svara för uppgifterna utan särskilda medelstillskotl.

Mot bakgrund av vad jag nu har anfört hemsläller jag alt regeringen föreslår riksdagen att

1.        godkänna vad jag har förordat om avveckling av nyttoutjämningsbidragen,

2.   godkänna vad jag har förordat om ett ortnamnsråd vid lantmäteriverket,

3.   till Plangenomförande för budgetåret 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av 45484000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                      123

D 3. Landskapsinformation

1983/84 Utgift          106174041               Reservation               1388915

1984/85 Anslag           121340000

1985/86 Förslag       126841000

Under anslaget redovisas koslnader för program 3 Landskapsinformation. För verksamheten inom programmet lillförs verkel budgetårel 1984/85 dessutom medel från nionde huvudtiteln, anslagel D 6 Bidrag lill skogsvård m. m. saml medel från verksamhel inom industridepartementets område.

Programmet består av åtta delprogram:

3 a. Geodelisk verksamhet

3 b. Ekonomiska kartor

3 c. Topografiska m.fl. kartor

3 d. Flygfolo och ortofolokartor

3 e. Försäljning av allmänna kartor

3 f. Medgivanden till följdproduklion

3 g. Utveckling

3 h. Rådgivning

Programmel omfattar framställning av gmndläggande landskapsinformation som skall läcka behov inom olika samhällssektorer. Huvudprodukterna ulgörs av de allmänna kartorna och grundmaterial lill dessa. Verksamheten inom programmel omspänner hela kariläggningsproceduren, dvs. geodetiska, fologrammetriska och kartografiska arbeten saml utvecklings- och rådgivningsverksamhet. 1 verksamhelen ingår flygfotografering och bildframställning såväl för den allmänna kartläggningens behov som för att tillgodose en bred efterfrågan pä flygbilder i samhällel. Vidare ingår s.k. geodetiska riksnätsarbelen och särskilda geodetiska projekt, bl.a. internationella.

I programmet ingår vidare försäljning av de allmänna kartorna och den verksamhet som hänger samman med att lantmäteriverket skall lämna medgivanden till följdproduklion från del allmänna kartmaterialet.

Med anledning av regeringens förslag i proposition 1983/84:100 (bil. 13), har riksdagen faltal beslut om en 10-årig plan för försörjningen med kartor och annan landskapsinformation (BoU 18, rskr 192). Planen syftar lill att åstadkomma en påtaglig volym- och kvalitetsökning i kartförsörjningen. Ekonomiska ramar för verksamheten har lagts fast. Under anslaget reserveras också medel för en översyn av Sveriges riksgräns mot Norge.

Lantmäteriverket

Lantmäteriverket hemställer alt medel för landskapsinformation tilldelas i enlighel med riksdagens beslut om en långsiktig plan för kartförsörj-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                                     124

ningen. Verket har vidare begärt 1,8 milj. kr. för arbelel med översynen av riksgränsen mol Norge.

Föredragandens överväganden

Jag ulgår vid anslagsberäkningen från all den av riksdagen beslulade lO-äriga karlplanen skall fullföljas. Mill förslag innebär vidare alt anslagel tillförs ca 3,2 milj. kr. som finansieras via intäkter inom induslrideparle-menlets område. Chefen för bosladsdeparlemenlel har i denna fråga samrätt med mig som ansvarigt statsråd för energifrågor. Jag har också beräknal medel enligt lantmäteriverkets förslag för det forisaiia arbelel med översynen av riksgränsen mol Norge.

Lantmäteriverket lillförs under budgetårel 1985/86 dessulom 3 milj. kr. för landskapsinformation från nionde huvudtitelns anslag D 6 Bidrag lill skogsvård m.m. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Landskapsinformation för budgelåret 1985/86 anvisa ell reservationsanslag av 126841000 kr.

D 4. Försvarsberedskap

1983/84 Utgift              2 833424                 Reservation                           52827

1984/85 Anslag             2761000

1985/86 Förslag        2886000

Program 4. Försvarsberedskap

Programmet består av tvä delprogram:

4 a. Säkerhetsskydd

4 b. Beredskapsplanläggning

Programmet omfattar sekretessåtgärder i form av granskning av kartor och flygbilder samt vissa administrativa åtgärder i övrigl. Programmet omfattar dessutom sådana uppgifter som åligger lantmäteriet för att trygga totalförsvarets behov av landskapsinformation. Uppgiflerna gäller främst beredskapsplanläggning och förberedelser för tryckning av kartor för totalförsvaret under beredskap och krig.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 13   Bostadsdepartementet                        125

Lantmäteriverket

Lantmäteriverket föreslår mot bakgmnd av det försvarspolitiska beslutet våren 1982 (prop. 1982/83:102, FöU 18, rskr 374) att anslaget tas upp med ell belopp som är högre än huvudförslaget. Om så inte sker, kan enligt verket bl.a. beredskapsplanläggningen inte genomföras i erforderlig omfattning.

Föredragandens överväganden

Jag är inte beredd att föreslå någon resursförstärkning under anslaget. Medel för program 4 bör därför beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Försvarsberedskap för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 2886 000 kr.

D 5. Utrustning m. m.

1983/84 Utgift

2940330

Reservation

1984/85 Anslag

6486000

Beräknad utgift

9398000

1985/86 Förslag

6900000

2911670

Från anslaget finansieras anskaffning av kvalificerad utmstning för lantmäteriet, s.k. strategisk utmstning. Anskaffning av annan utmstning finansieras med avskrivningsmedel och driftsmedel. Från anslaget finansieras vid behov också tillskott av statskapital för lantmäteriet.

Lantmäteriverket

I sitt förslag begär verket realt oförändrad nivå på anslaget, dvs. att anslaget räknas upp med kompensation för prisökningar.

Föredragandens överväganden

För att lantmäteriet skall kunna genomföra långsiktsplanen för kartor och annan landskapsinformation beräknar jag medel för utmstning till 6900000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utrustning m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 6900000. 10   Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 13

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                                     126

E. FASTIGHETSDATA VERKSAMHETEN

Genomförandet av fastighetsdatareformen

Bakgrund

År 1968 beslöt riksdagen (prop. 1968: I bil. 4 s. 10, SU 2, 3 LU 5, rskr 80) att ell nytt, för land och stad enhelligi, ADB-baserat fastigheisregisier skulle läggas upp. Etl enhetligt fastigheisbeieckningssysiem skulle däi vid också införas (den s. k. fastighetsbeteckningsreformen) och fastigheternas läge anges med koordinater.

År 1970 beslöt riksdagen om en reform också av inskrivningsväsendet (prop 1970: I bil. 4 s. 44, SU 2, 3 LU 8, rskr 96), enligt vilken ett nyii, ADB-baserat inskrivningsregister skulle införas. Möjligheterna lill samordning med fastighetsregistret skulle enligt beslutet undersökas närmare.

Det praktiska reformgenomförandet skulle i första hand ankomma på centralnämnden för fastighetsdata (CFD), som inrättades år 1968 och fick sin nuvarande organisation år 1971.

Under år 1971 påbörjades en försöksverksamhet i Uppsala län. Verksamheten ledde till alt man för länet kunde ta i drift ell fastigheisdatasys-tem med rättsverkan den I januari 1976. Systemel var gemensaml för fastighetsregister och inskrivningsregister.

Fastighetsdataverksamhelen har under hela 1970-lalei och början av 1980-talet varit föremål för ulredningar och överväganden från slalsmaklernas sida. Del gäller bl.a. driftssystemets utformning, riktlinjerna för fastighetsbeteckningsreformen, frågan om skilda eller etl gemensaml ADB-system för fastighetsregister och inskrivningsregister samt frågan om central eller regionaliserad daladrift. Riksdagen har vid ett fiertal lillfällen behandlat verksamheten eller vissa delar av den från principiella utgångspunkter.

Reformgenomförandet har fr.o.m. budgetåret 1977/78 bedrivits i ivå femåriga etapper. Beslut om den första etappen (budgetåren 1977/78-1981/82) fattades av riksdagen i februari 1978 (prop. 1977/78:15, CU 5, rskr 134). År 1982 beslöt riksdagen om en andra femårselapp omfattande budgetåren 1982/83-1986/87 (prop. 1981/82:123 bil. 2, CU 37, rskr 318). Genom beslutet år 1982 fastställdes bl.a. en ekonomisk ram för verksamheten under femårseiappen. Ramen är avsedd att täcka koslnaderna för den successivt ökande driften av fastighetsdatasystemet, vilken följer av all allt fler fastigheter ansluts till systemet.

För verksamheten med fastighetsdatareformen efter den I juli 1987 finns ännu inget ställningstagande från statsmakterna. Etl beslut om verksamhetens inriktning och omfattning efter denna tidpunkt bör fattas redan inne-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                      127

varande budgetår, eftersom förberedelsearbetet, främst arbetet med fastighetsbeteckningsreformen, måsle påbörjas ca tvä är innan del nya fas-lighetsdatasyslemel tas i drift inom ell vissl område.

Skrivelse från berörda myndigheter

Faslighelsdaiareformen genomförs i ett nära samarbete mellan CFD, domstolsverket och statens lantmäteriverk. Dessa myndigheter har i en gemensam skrivelse den 2 oklober 1984 hemställt alt regeringen beslular om ytterligare en femårig etapp i genomförandet av reformen.

Av skrivelsen framgår att reformarbetet hittills väl har följt de fastställda planerna och kunnat genomföras inom den fastlagda ekonomiska ramen. Den I juli 1984 var faslighetsdalasyslemel infört i Slockholms, Uppsala, Malmöhus och Gävleborgs län saml i delar av Göteborgs och Bohus län. Ca 1,1 milj. fastigheter, vilkel motsvarar ca 30% av landets lolala faslig-helsbesländ, var då anslulna till det nya syslemet. Den I juli 1987 beräknas reformen vara genomförd även i Södermanlands, Hallands, återstoden av Göieborgs och Bohus, Skaraborgs samt delar av Älvsborgs och Örebro län. Sammanlagt beräknas 1,8 milj. fastigheter, motsvarande ca 45% av del totala fastighetsbeståndet, vara anslulna till fastighetsdaiasystemet den 1 juli 1987. Läget i reformgenomförandet den 1 juli 1984 och vid uigången av pågående femårselapp framgår av kartbilden (s. 128).

Med nuvarande takt i genomförandel kommer det i millen av år 1987 all återstå alt införa fastighelsdalasystemel i 14 hela län och i delar av ivå län. Dessa områden omfaltar tillsammans ca 2,2 miljoner fastigheter.

Myndigheterna föreslär i skrivelsen all takten i reformarbetet under en ny femårselapp fr. o. m. budgetårel 1987/88 ökar från nuvarande ca 230000 fastigheler/är lill 330000 fasligheter/år, dvs. en ökning med 45 %. Med denna högre lakl beräknas vid etappens slut - den I juli 1992 - återstå atl införa totalt ca 600000 fastigheter i landel. Med den taklen skulle reformen vara genomförd ca tre är lidigare än med nuvarande takt. Fastighetsdaiasystemet skulle vid mitten av år 1992 vara infört i de delar av landel som framgår av kartbilden (s. 128).

Myndigheternas förslag har utarbetats med hänsyn fill förutsättningar och möjligheter lill samordning med andra verksamheter samt med beaktande av önskemål frän skilda håll att så snart som möjligl få tillgång till fastighelsdatasystemet. Det gäller både statliga myndigheter, kommuner och det privata näringslivel. En högre reformtakt bedöms sålunda ge samordningsvinster vid förnyelsen av den ekonomiska kartan, i förhällande till de kommunala ADB-tekniska system som byggs upp i allt snabbare takt och med hänsyn till de planer som finns på nybyggnad eller ombyggnad av lokaler för tingsrätterna.

Samordningen med revideringen av den ekonomiska kartan gäller främst fastighetsbeteckningsreformen. En god samordning medför all de revide-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet

128

Den vänstra kartbildens mörka områden visar var faslighetsdalasyslemel var införl den I juli 1984 (ca 1,1 milj. fasligheter). De ljusare områdena är sådana inom vilka fastighetsdaiasystemet skall införas fram till den I juli 1987. Den högra kartbilden visar del bedömda lägel i reformgenomförandet den I juli 1992 (cu 3,4 milj. fasligheter).

rade kartblad som ges ul kommer att innehålla de fasiighelsbeteckningar som beslutats i beteckningsreformen. Det innebär vidare all registermyndigheterna besparas kostnadskrävande revideringar av nyproducerade registerkartor.

Vid nybyggnadsarbeten för tingsrätterna kan besparingar göras om de nya lokalerna projekteras direkt efter de behov som del nya fastighetsdata-systemet medför. Fastighetsdatasystemet bör alltså så långt möjligt införas samfidigt som nya lokaler tas i bruk.

Myndigheterna framhåller vidare att det finns etl starkt önskemål frän kommunalt och regionalt håll att öka takten i reformen. Myndighelerna framhåller att särskilt kommunema har börjat utveckla ADB-system för fastighetsredovisning. Sådana system bör ha sin bas i fastighetsdatasystemet och gmndas på de data som redovisas där. Med nuvarande införande-takt för fastighetsdatasystemet försvåras eller hindras en rationell utveck-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                      129

ling av de kommunala informationssystemen inom fastighetsområdet. Även inom flera länsstyrelser finns behov och önskemål om elt snabbt införande av fastighelsdatasyslemet.

Kostnaderna för reformarbelet (omläggningsarbetet) beräknas under in
nevarande budgetår uppgå till drygl 23 milj. kr., och fördelar sig enligt
följande (I 000-lal kr.).
CFD                                                                                     10070

domsiolsverkel (DV)                                                             4928

lanlmäleriverkel (LMV)                                                          7588

ortnamnsarkivet i Uppsala (OAU)                                              469

riksantikvarieämbelet (RAÄ)                                                    309

Myndighelerna har i sin framställning redovisat de beräknade koslnaderna för den ökade överföringstakien. I förhållande lill kostnaderna vid oförändrad lakl bedöms merkoslnaderna bli följande (I 000-lal kr.).

Myndighel

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

1990/91

1991/92

CFD

_

_

2100

1900

1900

1900

1900

DV

-

795

2 206

2691

2691

2691

2691

LMV

I.';62

1862

3612

3812

3812

3812

3812

OAU

-

631

631

631

631

631

631

RAA

-

139

139

139

139

139

139

Del successivi ökande anlalel anslulna fastigheter innebär vidare att driftskostnaderna beräknas stiga med 400000 kr. varje år fr. o. m. budgetårel 1987/88. Samtidigt framhålls all en ökad överföringstakt innebär en kostnadsbesparing på 1990-talet som motsvarar nuvarande kostnader för omläggningsarbetet under 3 år, dvs. ca 70 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Erfarenheter av reformarbetet

Arbetet med alt införa det nya faslighelsdatasystemet har nu pågått under en lång tid. Från tid till annan har rätt en förhållandevis utbredd iveksamhel fill reformen. Reformarbetet har under vissa perioder störts av den osäkerhet som har rått om reformens fortsättning.

Trots dessa förhållanden har arbetet sedan slutet av 1970-talet utförts på ett övertygande sätt och med allt bättre resultat i förhällande till tillgängliga resurser. Jag kan vidare konstatera att det från dem som utnyttjar fastig-hetsdalasyslemet och från andra som på ell eller annat sätt har kommit i kontakt med syslemet uttrycks mycket positiva omdömen. Driftsäkerheten är hög. Detsamma gäller de dalasäkerhelsmässiga aspektema. Farhågorna all driftsyslemet skulle visa sig olillräckligt med ett stort antal fastigheter anslutna har visat sig ogmndade. F. n. omfattar fastighetsdatasystemet ca 30% av landets fasligheler. Syslemet fungerar sålunda väl.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                       130

Jag vill särskilt stryka under att systemet är högl uppskattat av användarna. Detta gäller inte bara dem som arbeiar med systemel hos inskrivnings- och fastighelsregistermyndigheter, ulan också de kommuner, banker, värderingsföretag m. fl. som via terminaler får tillgång lill information i syslemet. Vidare har servicen till inskrivningsväsendels kunder kunnal förbättras avsevärt där faslighetsdalasyslemel har införls.

Numera kan man enligt min mening konstatera att reformarbelet har byggt på realistiska bedömningar och att driftsyslemet väl fyller de krav som kan ställas pä det. Jag anser sammanfattningsvis all arbelet hittills visat alt fastighetsdaiasystemet uppfyller högl ställda krav pä etl bra och säkert ADB-system. Enligt min mening bör därför arbetet under den kommande femårsperioden inriktas pä ett snabbi och säkert genomförande av faslighelsdaiareformen med utgångspunkt i den inrikining och de sys-lemlösningar m. m. som f. n. gäller.

Chefen för bostadsdepartementet har i detta ärende samrått med chefen för jusliliedepartementet.

Det fortsatta reformgenomförandet

En bedömning av det fortsalla reformgenomförandei bör nalurliglvis utgå från de behov som kan iakttas. Jag vill därvid med hänvisning lill min redogörelse för myndigheternas gemensamma skrivelse peka på de samordningsvinster som uppkommer vid en ökad takt. Till della kommer olika typer av rationaliseringsvinster. Inom inskrivningsväsendet kan man således göra avsevärda personalbesparingar och samiidigi förkorta handläggningstiderna betydligt. Vid de största inskrivningsmyndigheterna beräknas personalbesparingarna till omkring 50% vid oförändrad ärende volym. Genom faslighetsdalasyslemel sker också interna och externa aviseringar av olika slag på ett rationellt sätt.

För användarna innebär systemet en betydligt förbättrad servicegrad genom att informationen erhålls samlad och är lättillgänglig. De korta handläggningsfiderna och den goda aktualiteten i uppgiflerna ger positiva effekter i samband med kreditgivning, exploateringsverksamhet, planeringsarbete m. m.

Jag vill också särskilt peka pä att behovet av ett snabbt reformgenomförande har ökat genom att andra ADB-system byggs upp i alll snabbare takt. Inte minst gäller detta utvecklingen inom kommunerna, där behoven av fastighetsanknuten information ökar inom många områden. Det gäller t.ex. i samband med fysisk planering, stadsförnyelse och fastighetsförvaltning. Ett snabbt genomförande skulle minska risken för en kostsam utveckling av alternativa system. Det skulle samiidigi tillgodose en läng rad uttalade behov inom ett brett fält av samhällets verksamhet.

Av vad jag nu har anfört torde framgå att man med stor säkerhet kan säga att fastighetsdatareformen har en betydande samhällsekonomisk lönsamhet.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                                    131

Del är mol denna bakgrund som man enligt min mening skall bedöma de berörda myndighelernas framställning om atl en ny femårselapp i reform-genomförandel läggs fasl och all lakten i reformarbelet därvid ökas som det har föreslagils. Med den plan som myndighelerna har presenleral för reformarbetet under femårsperioden kan man i allt väsenlligt tillgodose krav och önskemål frän statliga myndigheler. kommuner och del privata näringslivel. Jag förordar därför all faslighelsdaiareformen förs vidare under budgetären 1987/88 - 1991/92 i enlighet med myndighelernas förslag. Del ankommer pä regeringen all besluta om den närmare inriklningen m.m. av reformarbelel.

Kostnadsfrågor

Som jag redan har nämnl bedrivs f. n. reformarbelel efler en av riksdagen fastställd ekonomisk ram för den pågående femårsperioden, dvs. 1. o. m. budgelåret 1986/87. Della har bidragit lill all ge arbelel en önskvärd stadga, samiidigi som riksdagen har fått en konlroll över kostnadsutvecklingen. Jag förordar därför all en ram läggs fasl också för den kommande femårsperioden.

Under de förulsällningar som jag har angelt i det föregående räknar jag med all man under den akluella femårsperioden behöver tillföra de berörda myndighelerna yllerligare ca 7.6 milj.kr. per år ulöver den nuvarande medelslilldelningen. Jag har därvid i förhällande lill myndighelernas beräkning ulgäll ifrån all vissa yllerligare ralionaliseringseffekter kan uppnås. Fördelningen av medlen mellan myndighelerna bör göras med utgångspunkt i all effeklerna lolall sell för reformgenomförandet optimeras.

Den ram som bör läggas fasl för alt läcka koslnaderna för den successivi ökande drifien har jag beräknat lill tolall ca 30 milj. kr. för femårsperioden. Koslnaderna faller hell på CFD. Av del toiala beloppet hänför sig ca 6 milj.kr. lill ökade driflskosinader som blir en följd av atl genomförande-taklen höjs.

Genom riksdagens beslut med anledning av 1984 års budgetproposition läcks koslnaderna för faslighelsdaiareformen numera genom inskrivnings-myndighelernas expedilionsavgifter. Även de ökade koslnader som följer av mill förslag om ell snabbare reformgenomförande bör finansieras genom dessa avgifier. Jag räknar med all en fulll ulbyggd högre lakl medför behov av en ökning av avgifterna med ca 5%.

Den ökade taklen i reformen skall enligt mitt förslag genomföras med början budgetåret 1987/88. Som jag har angett lidigare måste emellertid vissa arbelen påbörjas lidigare. Arbelel med all anpassa fastighelsbeleck-ningarna måste således påbörjas ca 2 är innan systemet tas i drift inom ett vissl område. Milt förslag förutsäller därför en förslärkning av lantmälerieis anslag D2 Plangenomförande redan budgetårel 1985/86. Jag har redovisal behovel av medelsförsiärkning vid min behandling av nämnda anslag.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13   Bostadsdepartementet

132

Hemställan

Mot bakgmnd av vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

atl godkänna de av mig förordade riktlinjerna för den fortsatta fastighetsdataverksamheten.

E 1. Centralnämnden för fastighetsdata

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

36893 550 36750000 40207000

Organisation, uppgifter m. m.

Centralnämnden för fastighetsdata (CFD) har till uppgift att bygga upp, underhålla och svara för den tekniska driften av fastighetsdaiasystemet, vilket främst består av fastighets- och inskrivningsregister som förs med hjälp av automatisk databehandling (ADB). CFD svarar också för planering och samordning vid övergängen till det nya systemet. 1 arbetet skall bl. a. uppmärksammas möjligheterna att komplettera systemet med ytterligare data om fasligheter.

Nämnden leds av en styrelse. Chef för nämnden är en överdirektör. Inom nämnden finns sex enheter, tekniska enheten, fastighetsregisterenheten, inskrivningsregisterenheten, utvecklingsenheten, administrativa enheten och stabsenheten.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

CFD

Föredraganden

Personal

95

-1-4

-1-8'

Anslag

1.   Förberedelser för
genomförande av beslutade
reformer

2.   Reformgenomförande

3.   Produklion

5000000 II 700 000 23150000

4- 650000 4-1350000 4-3900000

4- 592000 4-1712000 4-3 553000

Summa

39850000

-1-5900000

4-5857000

Avgår inläkler under anslagel

3 100000

4-2400000

4-2400000

Summa

36750000

4-3500000

4-3457000

' ökning i förhållande till CFD:s förslag till följd av överföring av 4 tjänster från domstolsväsendet.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 13   Bostadsdepartementet                        133

CFD

CFD föreslår aft fastighetsdataprojeklet under budgelärel 1985/86 drivs vidare enligt de riktlinjer som riksdagen har fastslällt för perioden 1982/83 - 1986/87. Detla innebär att verksamheten koncenlreras pä all säkerslälla en fortsatt stabil drift av fastighetsdatasyslemel och på reformgenomförande. Reformarbetet kommer under budgelåret 1985/86 att pågå i Södermanlands, Hallands, Göieborgs och Bohus samt Örebro län. Förberedelsearbetet kommer atl inledas i Älvsborgs län. F.n. överförs i genomsnitt 230000 fastigheter om året till ADB-systemet.

Allt efter som fasfighetsdalasystemet införs i nya områden växer automatiskt arbetet med drift av systemet, bl.a. vad gäller expediering av handlingar i inskrivningsärenden och uppbörd av stämpelskatter och expeditionsavgifter. CFD begär atl få inrätta 4 nya tjänster, varav tvä för den ökade driften och två för uppdragsverksamhet.

CFD beräknar medelsbehovet till 40250000 kr.

Föredragandens överväganden

Milt förslag tidigare om den fortsatta fastighetsdataverksamheten efter budgetåret 1986/87 påverkar inte medelsbehovet för CFD under budgetåret 1985/86.

Jag beräknar, med tillämpning av huvudförslaget i fråga om administrationskostnader, medelsbehovet för CFD för nästa budgetår Ull 40207000 kr. I beloppet ingår 482000 kr. för fyra tjänster vilka - i enlighet med vad chefen för justitiedepartementet tidigare denna dag har föreslagil i sill anförande under andra huvudtiteln anslaget D 2 Allmänna domstolarna -den 1 juli 1985 förs över från domstolsväsendet till CFD.

Med hänvisning till del anförda hemställer jag atl regeringen föreslär riksdagen

att till Centralnämnden för fastighetsdata för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 40207000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet

1.34

Register

A     Bostadsdepartementet m.m.

1       Bostadsdepartementet, förslagsanslag

2       Kommittéer m.m., reservationsanslag

3       Extra utgifter, reservationsanslag

4       Bidrag till vissa internationella organisationer m. m. reservationsanslag

Anslag kr.

21 105000

5 500000

300000

1481000

28386000

B      Bostadsförsörjning m. m.

Bostadsförsörjning

1      Bostadsstyrelsen, förslagsanslag                                                         49094000

2      Länsbostadsnämnderna,/öri/flg5a«5/flg                                               48858000

3      Vissa län till bostadsbyggande,/ör.j/fl|jiani/flg                                   110000000

4      Räntebidrag m.m., förslagsanslag                                                  10400000000

5      Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda

lägenheler m. m., förslagsanslag                                                      125000000

6      Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m. m., förslagsanslag          70000000

7      Bostadsbidrag m.m., förslagsanslag                                              1457000000

8      Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m.,

förslagsanslag                                                                                  240000000

9     Bidrag till förbättring av boendemiljön,

förslagsanslag                                                                                   I lOOOOOOO

10     Anordningsbidrag m. m. till allmänna

samlingslokaler, förslagsanslag                                                         73000000

11 Län lill allmänna samlingslokaler. förslagsanslag                              25000000

12              Upprustningsbidrag m. m. till allmänna

samlingslokaler m.m.. förslagsanslag                                                85000000

Byggnadsforskning, energihushållning m. m.

13 Byggnadsforskning, reservationsanslag                                           162000000

14              Län till experimentbyggande, reié'n'fl//off.vfl/ij/flg                           37000000

15              Statens institut för byggnadsforskning,

förslagsanslag                                                                                             1000

16    Bidrag till slatens instilut för byggnadsforskning,
reservationsanslag                                                                             34550000

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13   Bostadsdepartementet

135

17

18

Bidrag till energibesparande åtgärder inom bostads-
biståndet m. m., reservationsanslag                                                 390000000
Informalion och utbildning m. m.,
reservationsanslag                                                                         116 000 000

13532503000

C     Planväsendet

I    Sialens planverk, förslagsanslag

36379000 36379000

D     Lantmäteriet

1       Lantmäteriet, förslagsanslag

2       Plangenomförande, förslagsanslag

3       Landskapsinformation, reservationsanslag

4       Försvarsberedskap, reservationsanslag

5       Utrustning m. m., reservationsanslag

1000

45484000

126841000

2886000

6900000

182112000

E     Fastighetsdataverksamheten

I    Centralnämnden för fastighetsdata, förslagsanslag

40207000 40207000

Totalt för bostadsdepartementet        13819587000

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet                                       136

Innehållsförteckning

Sid.

Översikt    ....................................................................................................... ........ I

A.     Bostadsdepartementet m. m...................................................................         5

1.     Bosladsdeparlemenlel   ..........................................................................         5

2.      Kommilléer m.m..................................................................................... ....... 6

3.      Exlra ulgifler .......................................................................................... ....... 6

4.      Bidrag lill vissa inlernaiionella organisafioner m. m................................         6

B.     Bostadsförsörjning m.m.......................................................................... ....... 7

Bostadsförsörjning   ...............................................................................         7

Allmänl ..................................................................................................         7

Samhällets stöd till bostadsproduktion och bosladskonsumlion............ 8
Bostadsbyggandet och bostadssektorns betydelse för samhälls
ekonomin   ..............................................................................................       10

Bosladsmarknadslägel   ..........................................................................        13

Byggkoslnadernas utveckling .................................................................        15

Utvecklingen av koslnaderna för drift och underhåll ............................ ...... 16

Övrigl   .......................................................................    ........................ ..... 17

Bostäder åt unga ....................................................................................       19

t.   Bosladsstyrelsen .....................................................................................       22

2.      Länsbostadsnämnderna ..........................................................................       27

3.      Vissa lån till bostadsbyggande   .............................................................       30

4.      Räntebidrag m.m.....................................................................................       47

5.      Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheler

m. m........................................................................................................ ..... 54

6.      Tilläggslån till ombyggnad av vissa bosladshus m. m.............................       59

7.      Bostadsbidrag m.m..................................................................................      63

8.      Viss bosiadsförbättringsverksamhet m.m...............................................       67

9.      Bidrag till förbättring av boendemiljön ..................................................       72

10.    Anordningsbidrag m. m., lill allmänna samlingslokaler .........................       74

11.    Lån lill allmänna samlingslokaler.............................................................       77

12.    Upprustningsbidrag m. m. lill allmänna samlingslokaler m. m. .............. 78
Lån till förvärv av bostadsrätt   .............................................................       81

Byggnadsforskning, energihushållning m. m...........................................       82

Byggnormer .......................................................................................... ..... 82

Byggnadsforskning ................................................................................       83

Bostadsförbättring - energihushållning   ................................................       86

Informalion och ulbildning m.m............................................................       87

13.             Byggnadsforskning ................................................................................ .... 90

14.             Lån till experimentbyggande...................................................................      96

15.             Statens institut för byggnadsforskning   ................................................ .... 99

16.             Bidrag lill statens institut för byggnadsforskning   ................................ .... 101

17.             Bidrag till energibesparande ålgärder inom bosladsbeståndel m.m........     101

18.             Informalion och ulbildning m.m............................................................ ... 106

C.     Planväsendet...........................................................................................     110

I.   Slatens planverk   ....................................................................................     112

Prop. 1984/85:100    Bilaga 13   Bostadsdepartementet                       137

D.     Lantmäteriet ............................................................................................. .. 116

1. Lanlmäleriel    ....................................................................................... 118

2.            Plangenomförande   ........................................................................... .. 119

3.            Landskapsinformation   ..................................................................... 123

4.            Försvarsberedskap ............................................................................ 124

5.            Utrustning   ......................................................................................... .. 125

E.      Faslighetsdataverksamheten...................................................................... 126

1.   Centralnämnden för fastighelsdala   ................................................ . 132

Register ......................................................................................................... . 134

Innehållsförteckning                                                                      136

Norstedts Tryckeri, Stocktiolm 1984

Bilaga 14 till budgetpropositionen 1985                                     Prop. 1984/85:100

Bilaga 14

Industridepartementet

ÖVERSIKT

Till industridepartementets verksamhetsområde hör ärenden som gäller de allmänna riktlinjerna för näringspolitiken, indusirins struktur- och branschfrågor, allmänna industrifrågor, frågor om energitillförsel och energianvändning, regional utveckling och regionalpolitiskl slöd, mineralför-sörining. teknisk forskning och industriell utveckling, patent- och regislreringsverksamhet, officiell provning och kontroll samt flertalet statsägda företag.

I årets budgelproposilion fullföljs den omläggning av induslripoliliken som regeringen aviserade i regeringsförklaringen hösten 1982. Avsnitt B. Induslri m. m. inleds med en sammanfattande presentation av denna poli-fik(s. 13).

Del budgetförslag som nu läggs fram präglas av kraven på all begränsa utgifterna på statsbudgeten. Myndigheternas (inkl. departementets) anslag för förvaltningskostnader har beräknats med utgångspunkt i huvudförslagel.

Industrins utveckling m.m.

År 1984 har präglats av en forlsall inlernaiionell konjunkturuppgång och av en ökning av världshandeln som tillsammans med nedskrivningarna av den svenska kronan åren 1981 och 1982 bidragit lill en positiv ulveckling inom svensk induslri, i synnerhet inom exportindustrin.

Industriproduktionen ökade med nära 1% under år 1984 och kom efter flera är av trendmässig nedgång upp till 1974 års nivå. Utsikterna för år 1985 är fortsatt goda även om konjunkturen enligt vissa bedömningar kan komma att mattas någol. Produktionsökningen inom industrin förvänlas år 1985 enligt konjunklurinstilulets prognoser uppgå till 2,5%.

Svensk export ökade under år 1984 i volym med ca 2,5%för råvaror och ca 11,5% för bearbetade varor. Rävaruexporten - som under år 1983 ökade med nära 22% - hämmades under år 1984 av dels råvarubrist, dels bristande produktionskapacitet. Exporten förvänlas fortsätta atl öka under år 1985. Rävaruexporten (exkl. petroleumprodukter) beräknas öka med knappt 2% och exporten av bearbetade varor med närmare 6%. Enligt I    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 14

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                         2

konjunkturinstitutets prognoser skulle detla innebära att svensk industri åter förlorar andelar pä marknader för bearbetade varor. Marknadsandels-förlusterna beräknas till en procentenhet inom OECD-området.

Den internationella specialiseringen fortsäller. Samtidigt som exporten ökar stiger därför varuimporten. För år 1984 ökade varuimporten med 6% och den förvänlas fortsätta att öka med 7% under år 1985. Näslan hela ökningen faller på importen av bearbetade varor.

Lönsamheten i svensk induslri har fortsatt att öka under år 1984 och när enligt statistiska centralbyråns delårsundersökning den hillills högsta lönsamhelen under 1970- och 1980-talen. Vinstuppgången 1982-1984 var i huvudsak en följd av de svenska devalveringarna och därvid störsl inom exportföretagen. Under år 1984 är del främst basindustrin, särskili skogsföretagen som kunnal visa fortsall lönsamhetsförbättring, medan verkstadsindustrin fält vidkännas en smärre nedgång i vinstmarginalen.

Den ökade lönsamhelen är delvis en följd av elt jämförelsevis högl kapacitetsutnyttjande inom industrin.

Lönsamhetsuppgången och ökningen i kapacitetsulnyttjandet skedde samtidigt med en invesieringsuppgång under är 1984 på ca 18%. Även för år 1985 förväntas investeringarna fortsätta att öka i samma omfattning. Enligt slalistiska centralbyråns prognoser ökar basindustrins investeringar mer än andra företags.

Industrisysselsättningen ökar igen under år 1984 efter en nedgång under 1970-talel och böijan av 1980-talet.

Den omsvängning i positiv riktning som inträffat i den svenska industrin under år 1984 framgår av de uppgifter som redovisas i nedanstående tablå.

1970       1975        1980     1981     1982     1983     1984

prel.

055

1049

981

952

918

888

893

27,0

25,7

23,2

22,8

22,0

21,4

21,4

100

113

III

108

107

III

118

Antal induslrisysselsalta (1000-tal)

Andel av lolal sysselsättning (%) Industrins produktionsvolym (index 1970 = 100) Industrins arbetsproduktivitet (förädlingsvärde per

tim., kr., 1980 ärs priser)          57           68        77        78        80        86        91

Industrins andel av totala produktionen (%, fasta

priser)                                       27,8        27,4     24,2     23,5     23,2     24,0     24,9

37.2

43,9

42,4

43,7

44,0

44,1

44,8

00

130

103

99

82

83

98

Verkstadsindustrins andel
av lotala industriproduk
tionen (%, fasta priser)
Indusirins invesleringar
(index 1970 = 100)
Verkstadsindustrins andel
av lotala industriinveste
ringarna (%, fasta priser)          29,9        34,6     32,4     33,0     33,7     33,6     35,6

Källor: Statistiska centralbyrån och statens industriverk.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                   3

Industri m. m.

Utvecklingen inom stålindustrin präglades under är 1984 av en förbältrad avsätlningssitualion och elt höjt kapacitetsutnyttjande. Under både år 1983 och år 1984 har såväl den inhemska efterfrågan - främst från den svenska verkstadsindustrin - som avsättningen på exportmarknaden vuxit. För stålindustrin har detla inneburit en produktionsökning som mall i räslål uppgick lill 8% år 1983 och ungefär lika mycket år 1984.

För att behandla strukturproblemen inom främsl den del av specialstål-industrin som är inriktad på rostfritt stål tillsatte regeringen år 1982 en specialstålkommission, som lade fram sin slutrapport ijuni 1983. En omfatlande omstrukturering inleddes är 1984, varvid del första steget var en ägarmässig samordning från fyra lill två företagsgrupperingar. För all möjliggöra omstruktureringen har slalen medverkat genom atl minska slatliga lånefordringar pä förelagen. Förelagens ägare har gjort åiaganden som överstiger de sammanlagda statliga eftergifterna. Vidare har särskilda insatser från statens och stålföretagens sida beslutals för atl skapa en industriell förnyelse på berörda orler i Bergslagen.

Den gynnsamma utvecklingen av skogsindustrins avsätlningssitualion under år 1983 har fortsatt under år 1984. Under senare delen av året har dock en avmattning av trävarukonjunkturen kunnat märkas. Totalt har branschens kapacitetsutnyttjande kunnal ökas med gynnsamma effekler på bl.a. företagens lönsamhet. Devalveringarna 1981 och hösten 1982 har haft stor betydelse för den positiva utvecklingen i branschen. För massa-och pappersindustrins del har därulöver den stigande dollarkursen bidragit till den kraftiga resultatförbättringen. Sammantaget har den svenska skogsindustrin nu återfått en god konkurrenskraft.

Situationen inom snickeriindustrin har försvagats under år 1984 jämfört med år 1983. För år 1985 förväntas en fortsatt försvagning av kapacitelsutnyttjandet. Efterfrågan på trähus har fortsatt alt minska under år 1984, vilket medfört atl det redan lidigare låga kapacilelsutnytljandel minskal ytterligare. De strukturproblem som funniis inom branschen har därmed förslärkts. Inom möbelindustrin har en återhämtning kommil till stånd. Sågverks-, snickeri-, trähus- och möbelindustrierna omfattas av ett program med branschfrämjande åtgärder som administreras av slatens industriverk.

Företagen inom verkstadsindustrin har haft en fortsalt positiv utveckling under år 1984. Framför allt har detta varit fallet för de stora exportinrik-tade företagen, som i det närmaste utnyttjat kapaciteten fullt ut. De små företagen, särskilt inom metallvaruindustrin, har däremot en bil kvar till kapacitetstaket.

Underlag för elt svenskt informationsteknologiprogram har utarbetats pä regeringens uppdrag. Av detta framgår alt inom hela informationsteknologiområdet sysselsattes år 1983 i Sverige drygl 100000 personer varav

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                         4

60000 i eleklronikinduslrin. Elektronikindustrins produktionsvärde uppgick samma år till 22,9 miljarder kronor, en ökning på ca 25 % från år 1982.

Hösten 1984 inrättade regeringen ell branschråd för läkemedelsindustrin - läkemedelsindustrirådel. Regeringens avsikt med läkemedelsinduslrirå-del är alt med branschen och de fackliga organisafionerna diskutera förulsällningarna för en fortsall gynnsam utveckling av svensk läkemedelsindustri och behov av samarbete och samordning på vissa områden.

Läget inom tekoindustrin är bällre än tidigare. Textilindustrins produktion ökade under såväl år 1983 som under 1984. Nedgången inom trikå- och konfektionsinduslrierna fortsatte visserligen under år 1984, men i lägre lakl än lidigare. Statens industriverk bedömer atl sysselsättningen inom tekoindustrin i det närmaste stabiliseras under åren 1984 och 1985.

Förslag om fortsatta branschfrämjande ålgärder för tekoindustrin under budgetåret 1985/86 läggs fram i denna budgelproposilion. Jämfört med innevarande budgetår innebär förslagel atl profilen ändras i riktning mot ökade effekiiviielshöjande och marknadsstödjande åtgärder samtidigt med att äldreslödet dras ned.

Utvecklingen inom den manuella glasindustrin har varil gynnsam under senare år med en förbältrad avsättning och ett högl kapaciietsuinytijande. Elt treårigt åtgärdsprogram upphörde vid uigången av budgelåret 1983/84. Genom alt kvarvarande anslagsmedel får användas även därefier, kan programmet avslulas mjukt.

Förhållandena inom livsmedelsindustrin har behandlats av 1983 års livsmedelskommitlé i rapporten (SOU 1984:86) Jordbruks- och livsmedelspolitik.

För atl stärka utvecklingen inom fiygindustrin tillsattes under 1984 etl flygindusiriellt råd.

Elt rådgivande organ för handel och distribution har tillsatts.

Regional utveckling

Under år 1984 har flera ulredningar avlämnat sina belänkanden med förslag till förändringar inom regionalpoliliken. På indusiridepartemenlets uppdrag har utarbetats en rapporl som innehåller en ulvärdering av del slalliga slödet till glesbygd (Ds 1 1984: I).

Malmfältsutredningen har avgivit belänkandel Framtid i Malmfälten (Ds I 1984:9). Den regionalpoliliska kommiltén har lämnal silt belänkande Regional ulveckling och mellanregional utjämning (SOU 1984:74). Glesbygdsdelegationen har överiämnat rapporten Glesbygden - resurser och möjligheter (Ds 1 1984:20).

Samtliga dessa betänkanden har remissbehandlats.

Samlliga länsstyrelser fick år 1983 regeringens uppdrag att medverka i planeringen av den yrkesinriktade ulbildningen. Länsstyrelserna har i 1984 års länsrapport lämnat en redogörelse för arbetet.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                        5

Förslag i nämnda rapporter och betänkanden kommer tillsammans med annat utredningsmaterial, skrivelser m. m. att prövas under arbelet med en proposition om regional ulveckling och utjämning, som våren 1985 kommer att föreläggas riksdagen.

Mineralfursörjning m. m.

Riksdagen beslutade hösten 1982 (prop. 1982/83:50 bil. 6, NU 18, rskr 111) all anvisa 300 milj. kr. för elt femårigt program för utökad prospeklering m.m. Av dessa medel har regeringen under år 1984, på förslag av nämnden för statens gruvegendom, beslulal lämna bidrag lill drygl 30 projekt med elt sammanlagl belopp om 43,2 milj. kr. Härigenom har beslut fallals om användning av sammanlagl 164 milj. kr. Nämnden har av regeringen fått i uppdrag all svara för administration av programmel och uppföljning av de projekt som beviljats medel.

Regeringen uppdrog i februari 1983 ål Sveriges geologiska undersökning alt ulreda vissa frågor om forskning och ulveckling inom mineralområdel. Utredningen, som överlämnades till industridepartementet i februari 1984, har remissbehandlals och beredning pågår f. n. inom regeringskansliet av ulredningens förslag.

Energi

Under våren 1985 kommer en proposition med förslag till riktlinjer för energipolitiken fram till mitten av 1990-lalet all läggas fram. Propositionen kommer också att innehålla en utblick mot liden därefter med angivande av den långsiktiga inriklningen, bl. a. hur riksdagens beslut om avveckling av kärnkraften avses fullföljas.

Under är 1984 har riksdagen, efter förslag av regeringen, fattat beslut i en rad energipolitiska frågor. 1 det följande lämnas en sammanfattande redogörelse för bl. a. dessa beslut.

Elt nytt treårigt energiforskningsprogram omfattar perioden den 1 juli 1984-den 30 juni 1987 (prop. 1983/84: 107 bil. 9, NU 45, rskr 407).

Under våren 1984 fattades beslut om åtgärder i syfte atl trygga försörjningen av råolja och petroleumprodukter (prop. 1983/84:110, NU 43, rskr 391). Bl.a. ändrades syslemet för finansiering av prospeklering efter olja, naturgas eller kol. Vidare beslutades om en delvis ny inriktning av Svenska Petroleum AB:s verksamhet och om etl ändrat program för beredskapslagring av olja.

Riksdagen beslutade under våren 1984 även om nya rikllinjer för kolanvändning fram lill är 1990 (prop. 1983/84: 158, NU 44, rskr 389-390). 1 riktlinjerna ingår en försiktig introduktion av kol upp lill en användnings-nivå om 3—4 miljoner ton per år. Riksdagen beslulade samiidigi om nya

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                         6

rikllinjer för svavelutsläpp från koleldade anläggningar. I delta sammanhang beslutades även om en energipolitisk prövning av kolanvändning och nya regler om en sädan prövning infördes i fastbränslelagen (1981:599, omtryckl 1984:641). I samband härmed behandlades frågan om prövning och lokalisering av fossileldade anläggningar enligt 136 a § byggnadslagen (1947:385).

Ijuni 1984 beslutade riksdagen om en plan för utbyggnad av vattenkraften lill 66 TWh/år (prop. 1983/84: 160, BoU 30, rskr 388). Planen är ett led i arbelet med all uppnå del av riksdagen fastställda målet för vattenkraftens roll i energisystemet lill år 1990. Planen ansluler i huvudsak till vattenkraftsberedningens förslag (SOU 1983:49). Vid utarbetandet av planen gjordes avvägningar mellan bevarandeintressen och kraftförsörjningsin-tressen. Vidare har eftersträvats all skapa förutsättningar för regionalt samlad sysselsättning i etl flertal områden. I beslutet angavs, i enlighet med regeringens förslag, alt en plan för atl uppnå denna nivä bör omfalla 3,8 TWh/år. För att ta fram etl underlag för att komplettera planen ulöver de projekl om ca 2,8 TWh/är som redovisats i riksdagsbeslutet har inom industridepartementet utarbetats en promemoria (Ds I 1984: 26), som innehåller förslag till yllerligare ulbyggnadsprojekt. Dessa projekl moisvarar en ulbyggnad med 0,7 TWh/år. Promemorian avses efler remissbehandling ligga till grund för etl nytt riksdagsbeslut i frågan våren 1985.

Svensk bygg- och energiexport, som ingår i Sveriges exportråd, har inrättats den 1 juli 1984 och särskilda medel har anvisats för all främja svensk bygg- och energiexpori (prop. 1983/84: 168, NU 40, rskr 382).

Under våren 1984 beslutade regeringen om laddningstillständ för kärnkraftsreaktorerna Oskarshamn 3 och Forsmark 3. Slatens vattenfallsverk har fält regeringens lillslånd att bygga och driva ytterligare en kraftledning som behövs när Oskarshamn 3 tas i drift. Ledningen skall gä till Alvesta.

I en proposition om utvecklad kommunal energiplanering m. m. föreslog regeringen åtgärder för atl stärka kommunernas roll i energipolitiken (prop. 1984/85:5). Riksdagen beslulade i enlighet med förslagel (BoU 6, rskr 82) bl.a. att innehållet i den plan för oljereduktion, som skall finnas i varje kommun, skall vidgas till atl omfatta tillförsel, distribution och användning av energi. Samtidigt föreslogs en ändring i ellagen med innebörden atl elleverantörers rätl att vägra elleveranser inom områden med värmepumpar begränsas. Elleveranser kan därmed vägras endasl i de fall när fullmäktige i kommunen har beslutat om att värmepumpar inte fär förekomma i ett visst område.

I syfte alt stärka statsbudgeten och motverka att bytesbalansen försämras föreslog regeringen i prop. 1984/85:45 atl skatten pä bensin skulle höjas med 50 öre per liter och att elskatten skulle höjas med 2 öre per kWh. Förslagen trädde i kraft den I december 1984 (SkU 1984/85: 14, rskr 28).

I prop. 1984/85:64 föreslog regeringen riksdagen införande av skatt på naturgas och all gasol. Förslaget innebär att skatten på naturgas blir 308 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                        7

per 1 000 m' och gasol 70 kr. per lon. Skatten på kol föreslås samtidigt höjas till 140 kr. per lon med undantag av metallurgiskt kol. Ändringarna iräder i kraft den I januari 1985 (SkU 1984/85: 19, rskr 79).

Riksdagen beslutade i december 1984 även om etl fullföljande av 1983 och 1984 års investeringsprogram inom energiområdet (prop. 1984/85:25 bil. 8, NU 12, rskr 87).

På regeringens uppdrag arbeiar en kommitté med frågan om konkurrens mellan el och inhemska bränslen. Den har under hösten 1984 avlämnat delrapporten (Ds I 1984: 27) Oljeersättning, konflikler - lokala lösningar.

;

Teknisk utveckling m. m.

Inom den av riksdagen våren 1984 fastlagda treårsramen för styrelsen för leknisk utveckling (STU) fortsätter insatserna på prioriterade områden som informationsteknologi, bioteknik, nya material, m.fl. Ell särskilt tekniskt forskningsråd inom STU har tillsatts för slöd lill tekniska forskningsprojekt av stort inomvelenskapligt värde.

En särskild nämnd inom STU har inrättats för beredning av ärenden rörande icke-projektbundel stöd lill forsknings- och ulvecklingsarbete, s. k. forskningsbidrag till teknikbaserade småföretag.

Stödkapacilelen för fonden för industriellt utvecklingsarbele (Industrifonden) förstärks genom medeltillskott enligi den av riksdagen våren 1984 beslutade treårsramen.

För atl förbättra förulsällningarna för införande och användande av informationsteknologi kommer regeringen senare i vär atl lägga fram etl förslag till nationellt informationsteknologiprogram.

På rymdområdet fortsätter de av statsmakterna beslulade insatserna programenligt med bl. a ulveckling av telesatelliten Tele-X.

För atl effektivisera patent- och registreringsverksamhelen har en organisationsöversyn av patent- och registreringsverket inletts.

Statsägda företag m. m.

Genom de beslut som fattades av riksdagen våren 1983 omgrupperades vissa av de statsägda företagen. AB Statens Skogsindustrier (ASSI), Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB), SSAB Svenskt Stål AB samt Zenit Shipping AB ägs numera direkt av staten. ASSl, LKAB, Zenit Shipping liksom Statsföretag AB och Svenska Varv AB har varit föremål för finansiella rekonstruktioner. Tillsammans med förbättrade rörelseresultat har detla lett lill avsevärda förbättringar i industriföretagens redovisade resultat för år 1983. Även för år 1984 beräknas resultatet för ASSI, LKAB, SSAB, Norrlands Skogsägares Cellulosa AB (Ncb) saml Statsföretag AB bli avsevärt bättre än för år 1983. Resultaten för Svenska Varv och Zenit Shipping beräknas bli sämre för år 1984 än för år 1983. Zenit Shipping beräknas redovisa en betydande förlust.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                          8

Ncb har under årel fält elt lidigare slalligl lån på 100 milj. kr. omvandlat till aktiekapital.

Aktiemajoriteten i Luxor AB har under år 1984 sålts till det finska företagel Nokia Oy. Stålen har behållil 30% av akiierna. För år 1984 vänlas vinslen bli slörre än 1983 års vinsl om ca 25 milj. kr. 1 uldelning till ägarna för är 1983 lämnades ca 10 milj. kr.

Svenska Varv AB beslöt den 11 december 1984 alt inleda MBL-förhandlingar om en nedläggning av Uddevallavarvei. Förelagets beslut är grundat på all Svenska Varvs slyrelse inte ser några möjligheter all skapa en långsiktigt lönsam verksamhet vid Uddevallavarvei på grund av överskol-tet på världsmarknaden av äldre fartyg, ökad konkurrens från asiatiska varvsländer och ökade subventioner lill varvsindustrin i Västeuropa. Under avsnill G. Statsägda förelag m.m. återfinns en redogörelse för regeringens varvspolitik (s. 119) och under avsnitt B. Industri m. m. en redogörelse för riktlinjerna för regeringens s.k. Uddevallagrupp (s. 32).

Ekonomiskt försvar: Bränslen och drivmedel m. m.

1 begreppet ekonomiskt försvar sammanfattas de åtgärder som vidtas i fred för all skapa en sådan försörjningsberedskap all medborgarnas och samhällets nödvändiga försörjning skall kunna upprätthållas även i kriser och krig.

För atl möta störningar i tillförseln av olja skall, enligt riksdagens beslut, en viss beredskapslagring av olja ske. Den övervägande delen ulgörs av tvångslager hos större säljare och förbrukare av olja. Överstyrelsen för ekonomiskl försvar (ÖEF) svarar för tillsynen av efterlevnaden av lagringsskyldigheten. ÖEF svarar vidare för slatens beredskapslager av olja.

Regeringen har dels i prop. 1983/84: 110 om vissa oljefrågor, dels i prop. 1984/85:53 om beredskapslagring av olja och kol m.m. lämnat redogörelser för det bedömda behovet av beredskapslager av olja t. o. m. lagringsåret 1986/87. Del totala beredskapslagringsbehovet bedöms minska till följd av den minskade oljekonsumtionen. Neddragningen avses ske genom att de tvångslagringsskyldiga får sälja ul vissa produktlager. Den övervägande delen av neddragningen sker emellertid genom utförsäljning av statliga lager. Riktlinjer föreslås också för beredskapslagringen av kol och kärnbränsle.

Regeringen har i prop. 1984/85:53 ocksä lagl fram förslag till ny lag om beredskapslagring av olja och kol. I fräga om olja innebär förslagel inga större förändringar för säljares och förbrukares skyldighet att hälla tvångslager av olja för all trygga tillgången under krig eller annan allvarlig försörjningskris. Beträffande kol införs molsvarande skyldighet som för olja från den 1 juli 1985 för sådant kol som används för energiändamål. Riksdagen har bifallit förslagen (FöU 1984/85:6, rskr 94).

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                     9

Sammanfattning

Förändringar inom industridepartementets verksamhetsområde i förhällande till motsvarande anslag i statsbudgeten för budgetåret 1984/85 framgår av följande sammanslällning. Medel pä tilläggsbudget har inle lagils med. Beloppen anges i milj. kr.

Tolfle huvudtiteln

Anvisat

Förslag

Förändring

1984/85

1985/86

Industridepartementet m. m.

60,0

53.8

6.2

Industri m. m.

2 116,8

1 860,0

-   256,8

Regional utveckling

1 892,3

1842,3*

-     50.0

Mineralförsöoning m. m.

118.5

120.4

4-       1.9

Energi

5 310.9

4 443.2*

-   867.7

Teknisk utveckling m. m.

1 728.9

1493,6

-   235.3

Statsägda företag m. m.

581.9

750,4

4-   168,5

Ekonomiskt försvar: Bränslen och driv

medel m. m.

644.8

644,8*

-

Totalt för industridepartementet

12454,1

11208,5

-1245,6

* Beräknat belopp.

Som framgår av sammanslällningen innebär budgetförslaget för industridepartementets del atl ulgiflerna beräknas minska med drygl 1,2 miljarder kronor, till ca 11,2 miljarder kronor. 1 detta sammanhang bör dock understrykas atl beräkningarna i budgetpropositionen avseende anslagen under Regional utveckling. Energi saml Ekonomiskl försvar: Bränslen och drivmedel m.m. bygger pä oförändrade belopp i avvaklan på kommande propositioner. Den skillnad som trots detta kommer till uttryck i sammanslällningen avseende Regional utveckling resp. Energi bygger på atl anvisade belopp för budgetåret 1984/85 innehåller vissa anslag av engångskaraktär. Av dessa anslag kan särskilt nämnas medel för särskilda utvecklingsinsatser i Bergslagen, för prospeklering efter olja och naturgas saml för aklieägartillskolt lill Svenska Petroleum AB.

Minskningen under Industri m. m. beror främst på minskade koslnader för exportkreditfinansiering. I fråga om Teknisk utveckling m. m. är minskningen hänföriig till gällande överenskommelser om betalningsåtaganden i samband med Tele-X-projektet. Ökningen under Statsägda företag m.m. beror lill slörre delen på att anslagel för invesleringar inom affärsverket FFV under budgetåret 1984/85 var onormalt lågl samt att amorteringarna på skuldebrev till Svenska Varv AB ökat i enlighel med uppgjord amorleringsplan.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                       10

Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET                             PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-12-20

Föredragande: statsrådet Peterson såvitt avser frågorna under lillera A-D samt lillera F; statsrådet Dahl såvitt avser frågorna under littera E och H; statsrådet R. Carlsson såvill avser frågorna under lillera G

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 såvitt avser industridepartementets verksamhetsområde

Tolfte huvudtiteln

A. INDUSTRIDEPARTEMENTET M. M.

A 1. Industridepartementet

1983/84 Utgift                36013000

1984/85 Anslag              36948000

1985/86 Förslag              36645000

1984/85                 Beräknad ändring

1985/86

Personal                                                                    174                 —3

Anslag

Förvaltningskostnader                                   36948000             -303

(därav lönekostnader)                                  (30692000)           (4-887)

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag anslagel för nästa budgetär till 36645000 kr. Jag har därvid räknal med en besparing motsvarande myndigheternas huvudförslag. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Industridepartementet för budgetårel 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 36645000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                      11

A 2. Industriråd/industriattaché

1983/84 Utgift

674 734

1984/85 Anslag

693000

1985/86 Förslag

717000

Från anslagel bestrids kostnaderna för en tjänsl som induslriråd/indu-slrialtaché vid Sveriges delegation hos OECD i Paris.

Industrirådet/industrialtachén har lill huvudsaklig uppgifl alt följa arbetet inom OECD i induslri- och energipoliliska frågor saml att vara industridepartementets kontaktman gentemot OECD:s sekretariat.

För budgetårel 1985/86 förordar jag atl anslagel förs upp med 717 000 kr. Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Induslriråd/indusiriaiiaché för budgetåret 1985/86 anvisa ell förslagsanslag av 717 000 kr.

A 3. Kommittéer m.m.

1983/84 Utgift               24930655                  Reservation                      8777839

1984/85 Anslag              21260000

1985/86 Förslag              15800000

Från anslaget bestrids kostnaderna för följande verksamheler:

-     vissa råd och delegationer m.m.

-     den egentliga kommiltéverksamhelen

-     särskilda utredningar, dvs. sådana utredningar i departementels verksamhel som medför behov all anlila konsulter, revisionsbyråer eller annan expertis.

Tidigare har kostnaderna för expertgruppen (I 1979:E) för forskning om regional utveckling (ERU) redovisats under detta anslag. Jag avser atl återkomma till kostnaderna för ERU:s verksamhet i den proposition med förslag om regional utveckling och utjämning som aviseras i del följande (s. 60).

Efter samråd med statsråden Dahl och R. Carlsson beräknar jag medelsbehovet för den utredningsverksamhet m.m. som bekostas från detta anslag under näsla budgetår till 15,8 milj. kr.

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

alt till Kommittéer m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa ell reservationsanslag av 15 800000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                  12

A 4. Extra utgifter

1983/84 Utgift                  1014 366                  Reservation                            18 552

1984/85 Anslag                   600000

1985/86 Förslag                  600000

Anslagel bör för näsla budgetär föras upp med 600000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Extra utgifter för budgelåret 1985/86 anvisa ell reservationsanslag av 600000 kr.

prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                 13

B. INDUSTRI M.M.

1 det följande presenteras först den nya industripolitik som ligger lill grund för regeringens ålgärder sedan filllrädet hösten 1982. Därefter lämnas en redogörelse för utvecklingen under senare är inom svensk industri samt utsikterna för år 1985. Slutligen redogörs översiktligt för vissa branschfrågor och för vissa internationella frägor.

Den nya industripolitiken

1 årets budgetproposition fullföljs den omläggning av industripolitiken som regeringen aviserade i regeringsförklaringen vid silt tillträde hösten 1982.

Utgångspunkten för regeringens politik har varit behovet av atl stärka industrisektorn. Orsaken lill de obalanser som kännetecknat Sveriges ekonomi - underskott i utlandsbelalningarna, underskott i slatens budgei och underutnyttjande av produktionsresurserna, främsl arbetskraften - är all indusiriseklorn blivit för liten. Trots den positiva utveckling som skett under de två senasle åren gäller delta förhällande fortfarande. Efler många års nedgång i reallönerna hämmas möjlighelerna alt öka den privata konsumtionen av all industrisektorn inte förmår producera tillräckligt myckel för all uppränhålla extern balans.

Första steget: Ny grund för tillväxt

Det första steget i den nya industripolitiken syftade till alt åsladkomma de grundläggande förutsättningarna för industriell expansion. Devalveringen i oktober 1982 gav industrin elt förmånligt kostnadsläge i syfte atl möjliggöra en ökning av exporten och förstärkt konkurrenskraft för den importkonkurrerande induslrin (se figur 2: s. 22). Med de omfattande investeringsprogrammen inom energisektorn, pä kommunikalionsområdel och i den s.k. ROT-sektorn (reparalion-ombyggnad-lillbyggnad) stimulerades samiidigi imporlsnäl inhemsk efterfrågan på områden som är vikliga för industriell expansion. Genomgripande insatser i krisdrabbade branscher och förelag - främsl statliga - lade grunden för också dessa branscher och förelag att dra fördel av den förbättrade konkurrenskraften. Gruvindustrins prospekleringsbas breddades genom elt 300-miljoners-pro-gram för prospeklering och nyöppnande av gruvor. Tekoindustrin stärktes genom ett treårsprogram som sammantaget innebär insalser för ca 500 milj. kr. för effektiviletshöjande ålgärder och förstärkt marknadsföring i stället för defensiva subventioner. För varvsindustrin beslutades om en finansiell rekonstruktion av Svenska Varv AB samtidigt som Zenit Shipping avskiljdes från koncernen. Slutligen har en omstrukturering av spe-cialstålinduslrins rostfria sektor möjliggjorts genom statliga eftergifter av redan beviljade lån samtidigt som ägarna och andra intressenter gjort betydande finansiella insalser.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                       14

Syftet med dessa åtgärder har varit alt ge industripolitiken en offensiv roll, atl bryta nedgången i industriproduktionen och den snabba ökningen av det s.k. krisslödet till industrin saml atl långsiktigt dra ned subventionerna till induslrin.

Resullalel av denna omläggning av politiken visar att svensk induslri vid ell balanserat kostnadsläge har en betydande vitalitet och växtkraft inom säväl avgörande framlidsomräden som basindustrierna. Som framgår av den följande redogörelsen för utvecklingen i industrin har exporten, produktionen, lönsamhelen, investeringarna och sysselsättningen i induslrin ökal med internationellt sell höga tal. Svensk induslri har återhämtat sig efter en tid av betydligt sämre utveckling än induslrin i våra konkurrentländer.

Minskningen av krisstödet är betydande och framgår av figur 1. (s. 15). Industripolitiken har nu återfått sin rätta roll all främst vara inriktad pä stöd lill tillväxt, förnyelse och industriell omvandling. Subventionerna lill krisföretag fortsäller att minska. Vidare minskade del lotala slödel lill exportfinansiering mellan budgelåren 1982/83 och 1983/84 med ca 25%. Programmet för strukturanpassning inom den manuella glasindustrin har kunnat avslutas.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet

15

Figur 1. Industristöd 1975/76—1984/85 fördelat på stod för omställning/neddragning resp. tillväxt/förnyelse

OMSTÄLLNING / NEDDRAGNING              TILLVÄXT / FÖRNYELSE

75/76

76/77

77/78

78/79

79/80

80/81

81/82

82/83

83/84

I       84/85

I        prognos

!       >•

27% I I 73%
I             '

12      3     4

miljarder kr

       I      I   —»       "       I       1      •      I      I      .       • n    10     987654321 miljarder kr

Omställning/neddragning = icke-permanent stöd4-branschstöd

Tillväxt/förnyelse = FoU-stöd-i-regionalpolitiskl stöd-i-exportstöd-fsmåföretagsstöd

Anm. 1 prognosen för budgelåret 1984/85 ingår endast redan beslutade kostnader och kostnader som är konsekvenser av tidigare beslut. Källa: Industrideparlementel.

1 årets budgetförslag följs industripolitikens första steg upp med en mycket slram ekonomisk politik och en fast avsikt från regeringens sida all bevara industrins konkurrenskraft genom en målmedveten kamp mot infialionen. Omprioriteringen av de industripolitiska anslagen fullföljs med insalser främst inriktade pä förnyelse och tillväxt samtidigt som det samlade anslagsbehovet under industridepartementets område kunnat sänkas. På samma sätt som en defensiv industripolitik kan bli en följd av och förstärka effekterna av en felaktig ekonomisk politik kan induslripoliliken nu tack vare en väl avvägd ekonomisk politik lämna bidrag till atl sänka statens budgetunderskott.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                       16

Andra steget: Förnyelse

Det andra steget i regeringens industripolitik syftade lill alt med en serie samordnade åtgärder främja insatser i induslrin för tillväxt och förnyelse i synnerhet bland småförelagen. Våren 1984 presenterade regeringen propositionen om industriell tillväxt och förnyelse (prop. 1983/84:135) med samlade ålgärder under en ireårsperiod för 4,3 miljarder kronor. Anslagen utgjorde ambitionshöjningar inom områdena leknisk forskning och ulveckling, indusiriell ulveckling, industriell omvandling och smäförelagsulveck-ling med sammanlagt 1,1 miljarder kronor under programperioden. Årels budgetförslag präglas till sin inriktning och vad gäller anslagen lill bl.a. statens induslriverk, styrelsen för teknisk ulveckling och Industrifonden av riksdagens beslut med anledning av den s. k. förnyelseproposilionen.

1 propositionen klargjordes att industripolitikens uppgifier främst är att inom ramen för marknadsekonomin motverka trögheler i systemet, undanröja hinder för och främja tillväxt och förnyelse saml all motverka brister i marknadsekonomin t.ex. vad gäller nybildandel av företag och satsningar på forskning och ulveckling. Syftet är alt stimulera och underiätta kreativitet, nyskapande och nyslartande av företag. Induslripoliliken kompletterar den ekonomiska politiken genom att stödja insalser som görs i förelagen och bidrar därigenom lill alt under fördelningspolitiskt acceptabla former främja industrisysselsättningen. Följande rikllinjer angavs för induslripoliliken (prop. 1983/84:135 s. 31-54).

-     Offensiva insalser inom industripolitiken ges ökal utrymme.

-     Utvecklingsmöjligheterna i råvarubranscherna tas lill vara.

-     Den offentliga verksamhelen ulnylljas bättre som en drivkraft för industriell utveckling.

-     Insatserna för atl främja verksamhelen i små och medelslora förelag ökas.

-     Öppenheten och samverkan mellan samhällel, företagen och de anställda vidareutvecklas.

-     Industripolitiken och regionalpolitiken samordnas bättre.

-     Administrativa hinder och byråkratiskt krångel för företagen undanröjs och motverkas.

-     Del nordiska induslripolitiska samarbetet slärks genom en inriktning på praktiska resultat.

Riksdagens beslut innebar an industriverkets insatser för småföretagsutveckling förstärks med 135 milj. kr. på tre år och all siyrelsen för leknisk Ulveckling i ökande utsträckning inriktar sin verksamhel mot små företag. Industrifonden fär en kapitalpåfyllnad med 600 milj. kr. pä tre år sedan bl.a. en utvärdering i det näringspoliliska rådet påvisat brett slöd för fondens verksamhet inom industrin och löntagarorganisationerna.

Till åtgärderna inom det andra steget i den nya induslripoliliken hör ocksä insatserna för att samordna och bredda samhällets insalser för etl offensivt utnyttjande av havsresurserna. Tele-X är ett annat exempel på etl

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                      17

projekt som ger svensk industri en betydelsefull vitalisering inom etl expansivt teknikområde - rymdens utnyttjande. Med det nationella mikroelektronikprogrammet beslöt slaten om omfattande insatser för all tillsammans med induslrin vidareutveckla Sveriges halvledarinduslri särskilt inom områdel kundanpassade kretsar och därigenom stärka svensk industris förmåga att konstruera och tillverka mikroelektronikkomponenler. Till de särskilda offensiva induslripolitiska insatserna hör också den aktiva uppföljningen av de induslri- och regionalpoliliska effeklerna av JAS-projeklet samt ålgärder för atl förbättra de kooperativa företagens möjligheter till kapitalförsörjning och utveckling.

Resultaten av åtgärderna inom ramen för del andra stegel av den nya industripolitiken börjar nu framträda. Nyföretagandet växer snabbare än lidigare. Samtidigt har ell slort antal uppfinnarföreningar bildats och ell fiertal leknikcentra kommil i gång. Insaiserna inom de centrala induslripolitiska organen SIND, STU och Industrifonden inriktas på förnyelse och tillväxt. Industrifonden har nu fattat beslut om lån eller bidrag lill mer än 90 projekl och fondens sammanlagda finansiella åtagande uppgår till närmare I miljard kronor. Svenska företag konkurrerar framgångsrikt om inlernaiionella order inom rymdområdet och rymdverksamheten i Kiruna har vidareutvecklats i snabb lakl. Andelen av brulionafionalproduklen som avsälls till forskning och ulveckling uppgår nu till ca 2,5%, vilkel är en internationellt myckel hög siffra.

I årets budgetförslag görs uppföljningar och fördjupningar på dessa områden. Teknikupphandlingen ges ökat utrymme i budgeten för styrelsen för teknisk ulveckling. Insatserna i industridepartementets arbetsgrupp för främjande av underleverantörernas ställning intensifieras. Regeringen har nyligen fattat beslut om särskilda medel lill teknikspridning i samarbeie mellan småföretag och högskola främst i Jämtlands och Blekinge län. Med jämförelsevis begränsade statliga insatser frigörs omfattande mänskliga och materiella resurser lokalt och regionall, som kommer de små förelagen till del. Inom styrelsen för teknisk ulveckling kommer med de medel som nu föreslås nya insatsområden atl kunna inledas inom delprogrammel Industriellt och samhällsinriklal lekniskl ulvecklingsarbele, nämligen Tekniska fiberkompositer samt Lim- och fogningsmeloder. Samtidigt avslutas insatsområdena Sjukvårdsmiljö, Gmndläggningsleknik samt Stälfram-ställning ur fosforrika malmer. Den lekniska attachéverksamhelen breddas.

1 enlighet med riksdagens beslut har arbetet börjat med atl bygga vidare pä mikroelektronikprogrammel och skapa etl sammanhållet nationellt informationsteknologiprogram. Programmet syftar till att förbättra förutsättningarna för informationsteknologins utveckling i vårt land. Underlaget visar att drygt 100000 personer nu sysselsätts i denna industri. Del remissbehandlas f. n.

2    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 14

prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                       18

Tredje steget: Kreativ industriell miljö

Den nya industripolitikens iredje sleg syftar till all skapa en stabil och gynnsam miljö för industriell tillväxt och förnyelse, kreativitet, nya initiativ och nyförelagande. Del tredje stegel bygger pä atl de två första stegen - bevarandet av industrins konkurrenskraft och insatserna för industriell tillväxt och förnyelse - fullföljs med krafl. Avsiklen är all förbättra industrins utvecklingsbetingelser sä att de förutsättningar, som skapas av de första och andra stegen, kan utnyttjas till fullo av företagen.

Insalser har redan inletts på delta område. Inom regeringskansliet har en arbetsgrupp tillsatts med syfte att gå igenom den slatliga normgivningen gentemot näringslivet. Den s. k. normgruppen skall motverka regler som är onödigt kostnadsdrivande, försvårar strukturförändringar eller får konkurrensbegränsande effekler. Gruppen skall medverka lill avreglering och motverka byråkratisering och krångel. Avsikten är att skapa regler som fyller samhällets målsättningar och samtidigt ger företagen goda produktionsvillkor. Gruppen arbetar i nära samverkan med näringslivets och löntagarnas organisationer. Gmppen är sammansatt av företrädare för statsrådsberedningen, industridepartementet, finansdepartementet, jordbruksdepartementet, bostadsdepartementet och arbetsmarknadsdepartementet.

Normgruppen har vall inriktningen atl i första hand ta upp frågor som väcks av företagens organisationer eller som faller inom industridepartementets verksamhetsområde. Gruppen har bl.a. avlämnat förslag till förenklad radiostörningskonlroll och förenklad ädelmetallkoniroll. Gruppen har också initierat utredningsarbetet för att förenkla reglerna kring leknisk sprit och reglerna i semesterlagen. Ell slörre projekl har inletts i samarbete med arbetarskyddsstyrelsen i syfte atl skapa bättre grunder för myndigheters beräkningar av koslnader för företagen av föreskrifter som myndigheter utfärdar. Ett annat projekt avser en översyn av lagstiftningen om volym och vikt. Ett antal andra områden studeras också, bl.a. undanröjande av tekniska handelshinder.

Erfarenheterna av normgruppens arbete visar att den valda uppläggningen av arbelet är riklig. Avreglering eller förenklingar i normgivningen åstadkoms bäst i ell konkret arbete med väl definierade problem och i samverkan med berörda myndigheter, branscher och löntagare.

Det är nu lämpligt att bredda delta arbele och förstärka normgruppens resurser. I förebyggande syfte bör planer, som befinner sig på elt förberedande stadium men kan komma att få betydelse för den offentliga regleringen av näringslivets villkor, bedömas i samråd med företrädare för förenklingsinlresset. Inom industridepartementet har härvidlag ulvecklats sakkunskap som bör kopplas in eller konsulteras på ett sä tidigt stadium som möjligt. Vidare bör arbetet pä att skapa enkla regler för näringslivel fördjupas genom en målmedveten syslem- och altitydpåverkan inom statliga myndigheter. Grunden för landels välfärd ulgörs av en rationell indu-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                      19

siriproduktion. Regler som onödigtvis hämmar denna verksamhel kan få avsevärda negativa samhällsekonomiska verkningar.

Också vad gäller komplexiteten i samhällets stödgivning har åtgärder inletts för alt åstadkomma förenklingar. Samhällets samlade slöd till en önskvärd utveckling inom näringslivet från induslri-, regional-, arbetsmarknads- eller miljöpolitiska utgångspunkter är uppdelat på etl mycket stort antal stödformer. En förberedande utvärdering av möjlighelerna att begränsa anlalel stödformer pågår.

Undanröjandet av onödiga regler och krångel syftar lill alt underlätta seriöst förelagande. I linje härmed är del för näringslivels utveckling angelägel all motverka osund konkurrens frän företag, som undandrar sig skyldigheterna mot samhället. Regeringens ålgärder för att bekämpa den ekonomiska brottsligheten syftar lill all slävja en osund ulveckling i näringslivel och skall ses i samband med regeringens åtgärder i övrigt för att underlälta seriöst företagande.

En betydelsefull hämmande faktor för industrins ulveckling under de senasle åren har varil den tilltagande brislen på tekniker och yrkesutbildad arbetskraft. Inom industridepartementet har genomförts en mindre siudie av behovet av civilingenjörer och ingenjörer för främsl dala- och elektronikindustrin. Chefen för utbildningsdepartementet har lidigare denna dag (bil. 10, avsnitt D. Högskola och forskning) lämnat förslag till ålgärder för atl förbättra situationen. Etl mer omfatlande utredningsuppdrag har lagls på Ingenjörsvelenskapsakademien för att ytterligare fördjupa insikterna om kunskapsbehovet inom svensk induslri. Detta är exempel på långsiktiga åtgärder inom andra politikomräden som har betydelse för indusirins förmåga alt expandera. Det är en viktig uppgift i industripolitiken all vid behov främja ålgärder inom skilda samhällssektorer i syfte att förbättra industrins betingelser och skapa etl stabilt näringsklimat.

Samhällsklimatet i vid mening har betydelse för industrins och handelns utveckling. Exempel härpå är inställningen till ny teknik. På samma sätl som samhällels ulveckling är beroende av en positiv utveckling inom näringslivet är detta i behov av förståelse från samhällets sida för produktionens villkor. Därför är etl fortsatt fördjupat samarbete och öppet meningsutbyte mellan företrädare för näringslivet, samhällel och lönlagarna av betydelse för näringslivels ulveckling. 1 delta syfte dellar företrädare för såväl företag och fackliga organisationer som berörda myndigheler i lill industridepartementet knutna samrädsorgan som del näringspoliliska rådel, industriella och tekniska rådet och småföretagsdelegationen. Nyligen har etl läkemedelsinduslriråd och etl råd för handel och distribution bildats.

Inom induslrideparlementel förbereds vidare åtgärder för att i samverkan med företagen och de fackliga organisationerna yllerligare förbällra indusirins förmåga att tillvarata de produktionsbetingelser som uppnåtts. Etl sådani område är insatser för atl förbällra kvaliteten i produktionspro-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                       20

cesser och produkter. Pris, design, marknadsföring och service är betydelsefulla försäljningsargumenl. Under senare är har erfarenheler från Japan och USA strukit under den gamla svenska erfarenheten atl också kvalitet är av stor betydelse i försäljningen. Det föreligger ell behov av höjd medvetenhet om detta inom industrin och åtgärder förbereds nu för alt främja arbetet i förelagen för etl höjt kvalilelsmedvetande.

Också ägarförhållandena i näringslivel är av betydelse för en kreativ industriell miljö. Den svenska biandekonomin, med ell dominerande privai ägande och begränsat slatligt och kooperativt ägande, har sin utgångspunkt i marknadshushållningens principer. Åtgärder har vidtagits för alt effeklisera del slalliga ägandet och möjliggöra förbättrad riskkapitalförsörjning för kooperativa företag.

Därulöver bör man uppmärksamma risker i del privata näringslivel för minskad flexibilitet och bristande anpassningsförmåga till nya förhållanden i omvärlden lill följd av elt allt mer institutionaliserat och organiserat ägande. Vidare har del korsvisa ägandet - dvs. alt storföretagen blir ömsesidiga ägare av varandra — ökat under senare år.

Jag avser därför atl senare föreslå regeringen att tillkalla en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppgift att utreda ägar- och infiytandefrå-gor i näringslivet.

Grunden för trygghet och välfärd

Insatser inom ramen för del första steget i regeringens industripolitik är av avgörande betydelse för möjlighelerna att fullfölja de övriga stegen. Därför har bevarandet av vårt nuvarande kostnadsläge och en förbättring av konkurrenskraften högsta prioritet. Della gäller inle minsl när konjunkturen i vår omvärld försvagas även om farhågorna för en kraftig konjunkturdämpning möjligen kommer att visa sig överdrivna. Under de senaste åren har värdefulla erfarenheter vunnits i fråga om strukturåtgärder ulan slora nya finansiella insalser av staten. Regeringen har krävt dominerande insatser från berörda privata intressen, för atl slalen skall medverka i finansiella rekonslruktioner som alternafiv till konkurs i krisföretag. Dessa erfarenheter bör kunna tas lill vara också i en konjunktursvacka. Behovel av en fortgående strukturell förändring inom industrin kommer alt kvarstå och i syfte att skapa en beredskap för en sådan situation arbetar en arbetsgrupp inom industridepartementet med atl formulera riktlinjer för industripolitikens inriktning i en lågkonjunktur. De principer som angivils i propositionen om industriell tillväxt och förnyelse utgör utgångspunkten för gruppens arbete.

Oavsett konjunkturläge mäste insatserna inom ramen för de andra och tredje stegen i industripolitiken fullföljas. I längden är det bara aktiva insatser för tillväxt och förnyelse och en stabil och gynnsam miljö för näringslivet, som kan återskapa en tillräcklig industriseklor för alt den

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                      21

svenska ekonomin skall kunna nå balans och utgöra en stabil grund för medborgarnas välfärd och trygghet.

Svensk industriutveckling

År 1984 har präglats av en fortsatt och kraftig konjunkturuppgång. Devalveringen hösten 1982 förbättrade kraftigt företagens möjligheter alt utnyttja uppgången. Förutsättningarna för den svenska ekonomin förbättrades ytterligare av att USA ungefär samtidigt lade om sin finans- och penningpolitik. Den inhemska efterfrågan i USA ökade och resulterade i en ökad amerikansk import. Samtidigt med atl räntan sänktes kunde inflationstakten bringas ned i USA liksom i flertalet andra OECD-länder vilkel också stimulerade tillväxten.

Tillväxten inom OECD-områdel tog dock inte fart förrän vid slutet av år 1983. BNP-tillväxten stannade på 2,6% för helåret 1983. Den forlsalta positiva utvecklingen i USA tillsammans med en mindre slram finanspolitik i vissa övriga OECD-länder resulterade i en snabbare ökning av OECD-områdels BNP under år 1984, som därigenom kom att bli ett högkonjunkturår med en tillväxt på 4,8%. Uppgången var emellertid i hög grad koncentrerad till Nordamerika och Japan. I den europeiska delen av OECD Sleg BNP med 2,3% år 1984. För är 1985 förvänlas lillväxtlaklen inom hela OECD-området avta något till 3,1%. 1 Västeuropa förväntas dock BNP-ökningen bli ungefär densamma som år 1984.

Under år 1984 ökade väridshandeln med 8%. Denna tillväxttakt vänlas emellertid sjunka lill 5,5% under år 1985. Den internafionellt beroende svenska induslrin har således fåll god draghjälp av den utländska konjunk-luren under 1984. Trots alt devalveringarna 1981 och 1982 på tillsammans 26% avsevärt stärkt industrins internationella konkurrenskraft, förlorades dock exportmarknadsandelar är 1984 (figur 2; s. 22). De relativa exportpriserna - som sjönk med ca 10% från augusti 1981 lill slutet av är 1983 -steg äter under är 1984, vilket kan vara en förklaring till atl marknadsandelarna minskat.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet

Figur 2. Marknadsandelar och relativa priser för Sveriges export av bearbetade varor till OECD-länderna 1974-1985

INDEX »26

₄

120

115

110

105-

100

95

90

85 .

M/UKNAOSANOSANOEL VOLYM

\.

r\

"■•••..

\

"i

--r-

/

r

_K

_'A

r

\

iJ

_{r A}

/

t

\

t

/ ■

V

\   /

\

h

/

v

_v>/

1

\

s/v

1

\

.-•

/flELATIVPfilS

>

y

y

iTi

1974    197

'a'i'?'i's'i'5'i'?*!';' 1 '5' '5' 'g' '5' 'g'

>75   197I   1977   197fi   1979   1960   1961   19el   1963   1964   19K

Anm: Figuren är baserad pä säsongrensade helärsdala för etl antal varugrupper som tillsammans motsvarar ca 75% av exportvärdet. Marknadsandelen har beräknats som andel av OECD-ländemas import. Källor: OECD och konjunklurinstitulel.

Kostnadsläget ligger nu i nivå med situationen i början av 1970-lalel. Detta innebär alt svensk industris relativa arbetskraftskostnader per producerad enhet nu ligger väsenlligt lägre än t.ex. åren 1975-1979 (figur 3: s.

23).

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet

23

Figur 3. Svensk industris relativa arbetskraftskostnader per producerad enhet

Index 3:e kvartalet 1981 = 100

77                78                 79                80

82              83

Källor: Sveriges riksbank och OECD.

Industriproduktionen

Den gynnsamma internationella utvecklingen och det förmånliga konkurrenslägel resulterade i en ökning av industriproduktionen under åren 1983 och 1984. Ökningen under dessa två år bröt en nära decennielång tillbakagång för svensk industri. Efler en nedgång i industriproduktionen frän är 1974 till år 1982 steg således produktionen år 1983 med ca 6% för alt ytterligare öka med nära 7% under är 1984. Produktionsnivån kommer därmed äter upp till 1974 ärs nivä. Även induslrisysselsältningen ökade under är 1984.

I jämförelse med andra industriländer har den svenska industriproduktionen utvecklats svagt under perioden efler är 1974. Om svensk industriproduktion hade utvecklats på samma sätl som OECD-genomsniltel skulle den i dag ha varit 22% slörre (se labell s. 24). En produktionsvolym som -allt annat oförändrat - inneburit ett väsenlligl mindre budgetunderskott och en positiv bytesbalans.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14   Industridepartementet                          24

Tabell. Industriproduktionen i Sverige och vissa andra länder 1975-1984

Index

(1975 =

= 100)

Procentuell förändri från föregående år

ng

1975

1980

1981

1982

1983

1981

1982

1983

1984'

Sverige

100

98

96

95

101

-2.4

-0,8

6,2

6,6

Danmark Finland

Norge

100 100 100

117 127 132

117 132 132

120 132 131

123 136 140

0.0 3.9 0,0

2,6

0,0

-0,8

2,9 2,9 7,1

8,5 3,2 8,0

Västtyskland

Frankrike

Slorbrilannicn

100 100 100

118 118 108

116 117 104

113 115 105

113 99 102

-1.7 -0,8

-3,7

-2,6

-1.7

1,0

0,0 1,0 3,1

2,6 1,5 2,0

OECD Europa

100

117

115

113

114

-1,7

-1,7

1,0

3,0

USA Japan

100 100

125 137

128 139

118 139

125

144

2.4 1,5

-7,8 0,0

6,4 4,0

14,7 11,4

OECD totalt

100

123

123

118

123

0,0

-4,1

4,2

7,6

Anm: ' Första halvåret 1984 jämfört med första halvåret 1983.

Källa: OECD, Indicators of Industrial Activity samt statistiska centralbyrån.

Utsikterna för den närmaste framliden är förhållandevis goda. Produktionen beräknas fortsätta att öka under år 1985 med ca 2,5%, vilket är något högre än genomsnittet för OECD. Prognoserna för våra nordiska grannländer Danmark och Finland visar emellertid alt dessa länder förväntas få en ännu positivare utveckling. Enligt konjunkturinstitutets prognoser ökar produktionen av bearbetade varor snabbare än produktionen av råvaror. Den senare begränsas bl.a. av alt förelagen i mänga fall nu nätt kapacitetstakel.

Exporten

Svensk industri är starkt orienterad mot utlandet. Exporten utgör inemot hälften av produktionen, och sysselsättningen i tillverkande svenska förelag i andra länder är ca 285000 personer. Den svenska exporten är således av största betydelse för säväl produktionsutvecklingen i stort som för vår möjlighet att betala räntor, import m. m. till ullandet. Exporten och de privata investeringarna är också de dominerande tillväxlfaklorerna i ekonomin när de offentliga utgifterna och privatkonsumtionen hälls tillbaka för att en långsiktig balans i ekonomin skall kunna uppnås.

Under är 1983 ökade Sveriges export av andra varor än bearbetade industriprodukter dvs. i huvudsak råvaror, med hela 22%. Exporten fortsatte under år 1984 att växa från denna höga nivä. Tillväxttakten i exporlvolymen av råvaror beräknas under år 1984 ha uppgått till ca 2,5%. Skogsprodukter beräknas ha ökal med ca 15%, järnmalm med 25% och massa med 7%, medan trävaror beräknas ha minskat med 2% och jordbruksprodukter med 5,7% under år 1984.

Under år 1984 ökar exporten av bearbetade varor med ungefär 11,5%, jämfört med en ökning pä 8% under år 1983. En betydande del av export-

Prop. 1984/85:100     Bilaga 14     Industridepartementet

25

Ökningen beror på en kraftigt ökad export av personbilar, lastbilar och vissa investeringsvaror. Exporten av kapitalvaror har fortsatt att öka. En omsvängning från statshandelsländer och u-länder till industriländer har skett bl.a. lill följd av vissa länders bristande betalningsförmåga och svårigheter alt utverka krediter.

Exporten av råvaror (exkl. petroleumprodukter) väntas öka väsenlligt långsammare under år 1985 med en tillväxi på ca 2%. Även exportökningen av bearbetade varor avtar. Marknadslillväxten inom OECD beräknas uppgå till 7% under är 1985. Konjunklurinstitulel räknar med en marknadsandelsföriust för svenska förelag inom OECD-området på ca I %. Denna förlusl kompenseras med en smärre andelsvinst på marknader uianför OECD. Sammanlagel skulle därmed marknadsandelsförluslerna slanna vid 0,5% och exporten av bearbetade varor öka med knappi 6%.

Industrins lönsamhet

Indusirins lönsamhet har från en låg nivå ökal kraftigt under år 1984. I figur 4 visas den långsiktiga utvecklingen av indusirins lönsamhet fram t.o.m. år 1983.

Figur 4. Lönsamhet och soliditet 1970-1983

RÄNTABILITET PA EGET KAPITAL

AVKASTNING PÄ TOTALT KAPITAL

GENOMSNITTLIG SKULDRÄNTA

i5

PROCENT

35

30

REDOVISAD SOLIDITET

30

25

25

20

20

15

15

10

10

1970           -72             -74

Källa: Statistiska cenlralbyrån.

-76

-78

-80

-82    -83

Lönsamhetsnivån fortsatte att förbättras under är 1984. En prognos baserad på de stora företagens halvärsbokslul visar alt räntabiliteten på egel kapilal för helåret kommer alt överstiga 30%, dvs. högre än är 1974. Under år 1984 är det framför allt de råvaruproducerande förelagen som uppvisat en fortsalt kraftig lönsamhetsförbättring, medan verkstadsindustrin visat en något vikande lönsamhet.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet

26

Figur 5. Avkastning på flnansiellt resp. arbetande kapital för tillverkningsindustrin 1970-1983

For fönri gången t&dtn 1974 gav produktionskapitalet 1983 en högre avkastning in de finansiella placeringarna

1970

1972

1974

1876

1978

1980

1982 1983    Ar

Källa: Statistiska centralbyrån.

Sedan år 1975 har avkastningen på arbetande kapital legat lägre än avkastningen pä finansiellt kapital (figur 5). År 1983 gav produktionskapitalet för första gången sedan år 1975 en högre avkastningen än finansiella placeringar. Lönsamheten på arbetande kapilal fortsatte att öka under är 1984.

Kapacitetsutnyttjandet

Som en följd av produktionsuppgängen har indusirins kapacilelsutnyttjande fortsatt att öka under är 1984. För tredje kvartalet 1984 uppgav 50% av företagen att de arbetade med fullt kapacitetsutnyttjande, vilkel är en kraftig ökning frän molsvarande period året innan, då motsvarande kapaci-telslal var 34%. Under är 1984 har sågverken, pappers- och massaindustrin samtjärn- och stålverken legal nära fulll kapacitetsutnyttjande. Som grupp har de råvaruproducerande företagen arbetat med ett högre kapacitetsutnyttjande än de förelag som tillverkar bearbetade varor. Även under år 1985 förväntas kapacitetsulnyttjandet bli fortsatt högt, och för fiera råvaruproducerande företag kommer produktionen att begränsas av tillgänglig kapacitet.

Investeringsutvecklingen

Industriinvesteringarna har ökat med ca 20% under år 1984. En orsak är att många förelag närmat sig kapacitetstakel och därför fått behov av att öka produktionskapaciteten. Investeringsuppgången förklaras också av att

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet

27

lönsamhei och tillgäng på likvida medel är god. Trots uppgången är investeringarnas andel av förädlingsvärdet lägre än under högkonjunkturåret 1974 (figur 6).

Figur 6. Industrins invesleringskvot

22.

20-

tnwsterr ■v lArådl

ngsv

Irdet

r\

1A<

ri

\

INKL BIL OCH /ASKrNLEASING

14.

_N

•'A

_V

■

-i/-

-y

I 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 ' 82 ' 83 ' 84 '

Källor: Slatens induslriverk och statistiska centralbyrån.

För år 1985 förväntas industriinvesteringarna fortsätta atl öka - enligt konjunkturinstitutet med ca 18%. Enligt statistiska centralbyråns augus-tienkäl ligger ökningarna främst inom massa-, pappers-, pappersvaru- och transportmedelsinduslrierna. Med undantag för transportmedelslillver-karna inom den bearbetande industrin är del således de råvaruproducerande företagen som förväntas öka investeringarna mest under är 1985. Den ökande användningen av finansieringsformen leasing vid maskininköp i syfte att inte binda kapilal och del faktum aU företag idag ofta hyr lokaler i slället för alt investera i egna lokaler och anläggningar påverkar investeringssiffrorna för industrin, då denna typ av invesleringar statistiskt bokförs på andra sektorer i samhället. Om denna typ av investeringar medräknas i industrins investeringssumma höjs invesleringskvoien (se figur 6).

Branschfrågor

Den internationella utvecklingen pä stålomrädet har under år 1984 kännetecknats av en viss återhämtning. Fortfarande är dock överkapaciteten betydande. En successiv förbäliring av den svenska stålindustrins avsätlningssitualion har präglat utvecklingen sedan årsskiftet 1982-1983. Förbättringen, som lett till ett höjt kapacitetsutnyttjande inom stålindustrin, sammanhänger med dels ökad inhemsk efterfrågan från främsl verkslads-induslrin, dels ökad export. Råstålsproduklionen ökade mellan åren 1982 och 1983 med 8%. Ökningstakten under år 1984 kan preliminärt uppskattas lill alt ha varit ungefär lika slor.

Problemen inom den del av specialstålinduslrin som är inriktad på rostfritt stål har behandlats av specialstålkommissionen, som framlade sin

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                      28

slutrapport ijuni 1983. Kommissionen ansåg atl det krävdes omfallande och snabba strukturälgäider för all effektivisera den svenska industrin för rostfritt stål om branschens överievnad skall kunna säkras. Ijanuari 1984 träffades en uppgörelse mellan ägarna lill berörda företag som innebar an verksamheten med rostfritt stål omstrukturerades från fyra till två förelagsgrupperingar, Avesta AB (Avesta) och Sandvik AB (Sandvik). Till Avesta koncenlreras produktionen av varmvalsad plåt och kallvalsade band. Inom områdel rostfritt stål har Sandvik tillverkning av huvudsakligen sömlösa rör och tråd. Två gemensamma bolag har bildats, etl bolag för svetsade rör, som ägs till 75% av Avesta och 25% av Sandvik, samt en bolag för metallurgi och varmvalsning i Fagersla, som ägs till 50% av vardera Avesta och Sandvik.

För atl möjliggöra den nödvändiga omstruktureringen och effektiviseringen har staten medverkat genom vissa läneeftergifter och ändringar i s.k. villkorslån. Ägarna har å sin sida gjort åtaganden i samband med omstruktureringen som är större än de sammanlagda statliga låneeftergifterna.

Förslag rörande statligt deltagande i denna omstrukturering av special-stålindustrin förelades och godkändes av riksdagen våren 1984 (prop. 1983/ 84; 130, NU 35, rskr 320). Förslagen omfattade även särskilda utvecklingsinsatser för att åstadkomma en industriell förnyelse pä de orter i Bergslagen som berörts eller kommer att beröras av strukturomvandlingen inom gruv- och stålindustrin. För särskilda utvecklingsinsatser i Bergslagen har 25 milj. kr. anvisats. Bland andra åtgärder kan nämnas atl regeringen vid fördelningen av medel till länsstyrelserna för olika regionalpoliliska insatser har tagit särskild hänsyn till situationen i Bergslagen och kraftigt ökat dessa insatser fr. o. m. budgetåret 1983/84.

I samband med den tidigare nämnda omstruktureringen inom specialstålindustrin har berörda förelag åtagit sig att skjuta till 100 milj. kr. till ett särskilt bolag - Bruksinvest AB. Detta bolag skall medverka till all nya verksamheler skapas pä berörda bruksorter. Vidare har staten medverkat i en finansiell rekonstruktion och strukturell omvandling av AB Bofors-Kilsta, som är ett helägt donerbolag till AB Bofors. Härvid har AB Bofors åtagit sig att satsa 25 milj. kr. i en särskild stiftelse med uppgift att stödja bl.a. tillkomsten av nya företag inom Karlskoga, Degerfors och Storfors kommuner.

Den gynnsamma utvecklingen av skogsindustrins avsätlningssitualion under är 1983 har fortsatt under år 1984. Under senare delen av årel har dock en avmattning kunnat märkas. Likaså har vissa tecken på en försvagning av konjunkturen inom massa- och pappersområdet kunnat observeras. Totalt har branschens kapacitetsutnyttjande kunnal ökas med gynnsamma effekter på bl.a. företagens lönsamhei. Devalveringarna 1981 och hösten 1982 har haft stor betydelse för den positiva utvecklingen i bran-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                      29

schen. För massa- och pappersindustrins del har dollarkursens ulveckling också påtagligt medverkat lill den kraftiga resultatförbättringen. Sammanlagel har den svenska skogsindustrin nu återfått en god konkurrenskraft.

Riksdagen beslulade under år 1983 på regeringens förslag om ålgärder i syfte alt underlätta skogsindustrins virkesförsörjning. Bl.a. mol bakgrund av dessa ålgärder och kraftiga virkesprishöjningar har de lotala avverkningarna ökat.

Regeringen har under år 1984 vidlagil etl flertal åtgärder i syfte all dämpa pris- och kostnadsutvecklingen. Häribiand märks en särskild likvi-dilelsindragning frän skogsindustrin. Depositioner molsvarande 3% av exportvärdet av pappersmassa, papper och papp som förs ut ur Sverige under liden den 1 juli 1984-den 30 juni 1985 skall belalas in på konto i riksbanken. Molsvarande avsättningar görs på exportvärdet av flertalet övriga skogsprodukter under perioden I juli-31 december 1984.

Trols ett fiertal ålgärder i syfte att dämpa pris- och kostnadsutvecklingen har skogsindustrins virkespriser fortsatt atl öka i en oroväckande takt samtidigt som iräkonjunkturen försvagats. Regeringen följer med uppmärksamhel den fortsatta utvecklingen.

Skogsindustrin är sedan länge en av våra viktigaste exportnäringar. Branschen har slor betydelse såväl för landets ekonomi och handelsbalans som för sysselsättningen, inte minst i glesbygder. Det är därför angeläget för statsmakterna atl kunna förutse och bedöma skogsindustrins framtida villkor för alt pä lämpliga sätt bidra till alt ge branschen goda utvecklingsmöjligheter. Mol bakgrund härav har regeringen uppdragit ål statens induslriverk att utreda uivecklingsmöjlighelerna inom vissa delar av den svenska trävaruindustrin. Uppdraget skall redovisas i maj 1985. Etl motsvarande utredningsarbete avseende massa- och pappersindustrin pågår inom industridepartementet med anlitande av konsultinsatser.

Södra Skogsägarna Ekonomisk förening begärde i november 1983 all få inlösa statens aktier i det gemensamt ägda Södra Skogsägarna AB i enlighel med gällande konsortialavial mellan slaten och föreningen. Efter förhandling mellan parterna begärde föreningen den 15 mars 1984 att frågan om köpeskillingens sloriek skulle avgöras genom skiljedomsförfarande. Enligt skiljedom, som meddelades den 17 december 1984, värderades statens 40-procentiga andel i bolaget lill 750 milj. kr.

Byggnadsverksamheten i Sverige har sedan millen av 1970-lalet fält en ökad inriktning på ROT-verksamhel - reparalion, ombyggnad och tillbyggnad. Denna förändring har fortsall under är 1984. Den lolala byggvo-lymen har i stort sett varit konstant under 1980-lalets första år. Under är 1984 har den toiala byggvolymen ökal någol. Utvecklingen har medfört att efterfrågan pä byggnadsmaterial försvagats under de senasle åren. Del gäller i synnerhet den byggnadsmalerialproduktion som är inriktad pä nybyggnadsseklorn.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                       30

Snickeri- och trähusindustrierna är slarkt beroende av den svenska byggmarknaden. Åven sågverksindustrin är beroende av byggandet men i etl inlernationellt perspektiv eflersom branschen exporterar huvuddelen av sin produktion. Snickeriinduslrins leveranser har minskat under år 1984 jämfört med år 1983. För år 1985 förutses en fortsatt försvagning av marknadssituationen mol bakgrund av atl företagens orderslock var otillfredsställande under slutet av är 1984. Efterfrågan på trähus har försvagats ytterligare under är 1984. Detla har medfört att irähusföretagens redan tidigare låga kapacilelsutnyttjande minskat ytterligare. De strukturproblem som funnits har därigenom förstärkts. Inom möbelindustrin har en återhämtning kommit till stånd under senare hälften av är 1984.

Sågverks-, snickeri-, trähus- och möbelindustrierna omfatlas av ett program med branschfrämjande åtgärder som administreras av statens industriverk. För sågverksindustrin är insatserna inriktade på all främja ökad vidareförädling.

År 1984 blev liksom 1983 elt bra är för verkstadsindustrin, i nivå med rekordåret 1974. Framför alll har della varit fallet för de slora exportinrik-tade verkstadsföretagen. Däremol har de små företagen, särskilt inom metallvaruindustrin, en bil kvar till kapacitetstakel. Metallvaruindustrin svarar för en femtedel av det totala antalet anslällda inom verkstadsindustrin och domineras av små företag.

Det höga kapacitelsutnyttjandet - ca 85 % - har medfört ökade investeringar och nyanställningar. Antalet anställda steg för första gången på flera år. Inom transportmedelsinduslrin utnyttjades kapaciteten närmast fullt ut. Maskinindustrin har avsevärt förbättrat sin lönsamhei.

Inom ramen för branschfrämjande åtgärder för övriga industrisektorer genomför statens industriverk insatser för verktygsmaskinindustrin -bl.a. rörande flexibla tillverkningssystem, form- och pressverklygsbran-schen samt bilindustrins underleverantörer.

För att följa och bedöma effeklerna av de olika induslri- och regionalpoliliska åiaganden som gjorts av Industrigruppen JAS (IG JAS) och dess underleverantörer tillkallades år 1983 en särskild kommitté (I 1983:03). Kommitténs uppdrag har av regeringen förlängts till att även omfalla är 1985. Statens industriverk, Sveriges Exportråd och IG JAS har bildat ett särskilt industrikontor - IG JAS Industrikontor — för an underlätta kontakterna mellan de utländska underleverantörerna och svensk industri. 1 juni 1984 genomförde IG JAS största underieverantör. General Electric, i samarbete med bl. a. IG JAS Industrikonlor en inköpskonferens i USA. Ca 130 svenska företagarrepresentanter träffade där inköpare frän General Electric för att försöka hilla samverkansprojekl. Avial om industriell samverkan har under året träffats mellan svenska förelag och några av de utländska underleverantörerna.

IG JAS redovisade i en rapporl i september 1984 de resultat som hillills

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet       '                               31

uppnåtts beträffande sysselsättningsskapande åtgärder. Av rapporten framgår att de utfästelser som gjordes år 1982 - de "800 jobben" - är infriade i så måtto atl de utlovade nya arbetstillfällena antingen redan kommit lill slånd eller är beslulade. IG JAS-förelagen fortsäller att inom ramen för sin industripolitiska verksamhet rikta speciell uppmärksamhel mol Norrbotten och malmfälten.

IG JAS har, för alt medverka i teknologiöverföringen lill övrig svensk induslri, tillsammans med Ingenjörsvelenskapsakademien, styrelsen för leknisk ulveckling (STU) samt de tekniska högskolorna i Sverige planeral elt antal temadagar, som spänner över etl stort antal områden. Fem lemadagar har genomförts under åren 1983 och 1984 och ålerslående planerade fyra skall genomföras under åren 1985 och 1986.

Regeringen har i beslut den 22 september 1983 föreskrivit atl vid större upphandlingar av försvarsmateriel från utlandet skall särskilda riktlinjer för industriell samverkan beaklas. Regeringen har beslutat att den under är 1984 genomförda upphandlingen av pansarvärnhelikoptrar för armén frän det västtyska företaget Messerschmitt-Bölkow-Blohm Gmbh skall bli föremål för industriell samverkan. Den s. k. JAS-kommittén avser alt följa och bedöma effekterna även av delta projekl.

Inom industrideparlementel har arbetet med alt främja teknikupphand-lingsverksamhei intensifierats. En arbetsgrupp med representanler från försvars-, finans- och kommunikationsdepartementen saml STU, SIND och Industrifonden har bildals och arbeiar med frågor om teknikupphandling. Etl stort antal företags- och myndighetskontakter har lagits av industridepartementet i syfte all utveckla och stärka teknikupphandlings-verksamheten. Etl teknikupphandlingsprojekl med inriktning på Bergslagsområdel har påbörjats.

Ytterligare åtgärder för all främja dala- och eleklronikinduslrin — utöver del nafionella mikroelektronikprogrammel som riksdagen redan beslutet om - övervägs f. n. inom regeringskansliet. På regeringens uppdrag har styrelsen för leknisk ulveckling, universiieis- och högskoleämbeiet samt arbetarskyddsfonden nyligen lill regeringen inkommit med förslag även vad avser områdena systemteknik och informationsteknologins användning.

Hösten 1984 inrättade regeringen ett branschråd för läkemedelsindusirin - läkemedelsindustrirådel. Regeringens avsikt med läkemedelsindustrirådel är alt med branschen och de fackliga organisationerna diskulera förutsättningarna för en forlsall gynnsam ulveckling av svensk läkemedelsindustri samt behov av samarbeie och samordning inom vissa områden.

Lägel inom tekoindustrin är bättre än tidigare. Textilindustrins produktion ökade under säväl år 1983 som under år 1984. Nedgången inom trikå-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                      32

och konfektionsinduslrierna fortsatte visserligen under år 1984, men i lägre lakl än lidigare. Slatens induslriverk bedömer all sysselsättningen inom tekoindustrin i del narmasle stabiliseras under åren 1984 och 1985; nedgången anges till 200 resp. 400 sysselsättningstillfällen.

Våren 1983 beslutade riksdagen om en omläggning av de slatliga åtgärdernas inriktning för lekoindustrin. Beslutet innebar bl. a. en ökning av de induslripolitiska åtgärderna under budgelåret 1983/84 och en sänkning av del s.k. äldreslödet fr.o.m. den I januari 1984. I fräga om äldreslödet beslutade riksdagen vidare om en fortsatt nedtrappning under kommande två budgetär. I enlighel med den beslulade omläggningen av ålgärdsinrikt-ningen föreslås för budgetåret 1985/86, som är det sista året i del nu löpande treärsprogrammet, ytterligare satsningar på induslripolitiska åtgärder inom tekoindustrin.

Utvecklingen inom den manuella glasinduslrin har under senare år kännetecknats av en förbättrad avsättning pä säväl hemmamarknad som exportmarknader och av ett högt kapacitetsutnyttjande. Branschen har omstrukturerats och har nu en mer konkurrenskraftig struktur än lidigare. Ell treårigt äigärdsprogram för branschen löpte ul vid utgången av budgetåret 1983/84. Genom atl kvarvarande anslagsmedel även fortsättningsvis får användas för branschfrämjande åtgärder kan programmet avslutas mjukt.

Förhållandena inom livsmedelsindustrin har behandlats av 1983 års livsmedelskommitté (Jo 1983:01) i rapporten (SOU 1984:86) Jordbruks- och livsmedelspolitik. Utredningen, som hafl till uppgifl all analysera samlliga i livsmedelskedjan ingående delar, har i elt delbetänkande (Ds Jo 1984: 13) Rapporl från expertgruppen för handels- och indusirifrägor ingående belyst situationen för livsmedelsindustrin. Kommittén har under våren 1984 tillsatt en särskild arbetsgrupp för atl belysa möjligheterna all främja export av förädlade livsmedel. Den s. k. exportgruppens arbele slutförs omkring årsskiftet 1984-1985.

Uddevallaregionen

Regeringen har informerats om att Svenska Varv AB den 11 december 1984 beslutat atl förbereda en nedläggning av Uddevallavarvet. Statsrådet R. Carlsson kommer senare i dag all redogöra för regeringens varvspolilik (s. 119).

Som följd av Svenska Varvs beslut har regeringen inlett arbelel på elt brett åtgärdsprogram som kan sättas in i den berörda regionen så snart slutgiltig klarhet nåtts om Uddevallavarvels framtid.

Pä regeringens uppdrag arbeiar en särskild arbetsgrupp inom regeringskansliet med förberedelserna för arbelsmarknadspoliliska, regionalpolitiska, industripolitiska, ulbildningspolitiska och Irafikpolitiska insatser saml tidigareläggning av offentliga invesleringar i Uddevallaregionen.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                      33

Riktlinjerna för regeringens s. k. Uddevallagrupp är följande:

•     Arbetsmarknadspolitiska insatser skall snabbt kunna sältas in bl.a. för ulbildning och arbetsförmedling.

•     Regionalpolitiska åtgärder skall snabbi kunna vidtas för alt bidra till lokalisering av ny varaktig sysselsättning till regionen.

•     Industripolitiska insatser skall omedelbart kunna inledas med sikte pä stabilisering, ulveckling och förnyelse av befintliga företag i regionen och en aktiv samverkan med näringslivel om förläggning av ny produklion lill Uddevallaområdel.

•     Utbildningspolitiska insalser i vuxenutbildning, gymnasieskolans högre specialkurser och inom högskolan saml insalser för samverkan högskola-näringsliv i regionen.

•     Trafikpolitiska insatser skall kunna vidtas för all förbällra regionens kommunikationer och näringslivels konkurrenskraft.

Regeringens s. k. Uddevallagrupp har inlett arbelel med alt undersöka erfarenheterna av åtgärder i lidigare motsvarande situationer. Samlliga departement har fält i uppdrag atl skyndsamt gå igenom de planer som finns inom olika slalliga sektorer med sikle pä att la lill vara möjligheter för Uddevallaområdet.

Internationella frågor

Sverige har spelat en akliv roll inom FN när det gäller ularbelande av en kod för såväl transnationella företag som för överföring av teknologi till u-länderna. Endasl begränsade framsteg har dock under det gångna årel gjorts på båda dessa områden.

Konventionen rörande omvandling av UNIDO, FN:s organisation för industriell ulveckling, lill självständigt fackorgan har ännu ej trätt i kraft. Den fjärde UNIDO-konferensen om industriell utveckling ägde rum i Wien 2-18 augusti 1984. Resultatet av själva konferensen blev myckel begränsat om man ser till de resolutioner som kunde antas enhälligt.

Samarbetet inom olika inlernaiionella organ tenderar alt i alll högre grad beröra frågor inom det induslripolitiska fältet. Mot denna bakgrund har industridepartementet hafl anledning att i ökad utsträckning följa arbetet i dessa organ.

Inom ramen för OECD bedrivs arbele pä flera områden som är av vikt ur induslripolitisk synvinkel, bl.a. i fråga om allmän industripolitik, industristöd, internationella investeringar, vissa branschfrågor och forskningspolitik. Frågan om regeringarnas politik i förhällande till högteknologisk industri har härvid uppmärksammats särskilt.

Kontakterna mellan Sverige och EG inom det induslripolitiska området vidareutvecklas. Inom del forskningspolitiska områdel arbeiar en gemensam arbetsgrupp med syfte atl definiera samarbetsomräden.

3    Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 100. Bilaga 14

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                       34

Vid EFTA:s toppmöte i Visby i maj 1984 överenskoms atl nolifierings-proceduren för statliga slödålgärder skulle förbättras. En svensk nolifika-lion har lämnals i oklober 1984. Inom EFTA har vidare en arbetsgrupp rörande medlemsländernas regionalpolitik avslutat sitt arbele under året.

Den blandade kommission som upprättats i enlighel med det svensknorska avtalet frän är 1981 om ekonomiskl samarbete, särskilt pä induslri-och energiområdena, höll sitt fjärde sammanträde ijuni 1984. Arbetet har under året yllerligare utvecklats och fördjupats.

Inom del nordiska samarbelel har forlsall arbele bedrivits i enlighet med den särskilda arbetsplanen för industripoliliskt samarbeie. Ett nordiskt industriminislermöte hölls i Köpenhamn i oktober 1984. Del nordiska regionalpoliliska samarbetet har utvecklats. Ett särskilt nordiskt minislermöle om dessa frågor hölls ocksä i Reykjavik i december 1984.

Bilaterala kontakter med andra länder upprätthålls bl. a. inom ramen för avtal om ekonomiskl, industriellt och lekniskl samarbete med flertalel statshandelsländer och med vissa utvecklingsländer. Mölen med de svensk-kinesiska och de svensk-sovjetiska samarbetskommissionerna har sålunda ägt rum under året. Därulöver har industriministern besökt bl.a. Saudi-Arabien i spetsen för en näringslivsdelegalion.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                      35

Verksamheten vid statens industriverk

Statens industriverk (SIND) är sedan den 1 juli 1983 cenlral förvaltningsmyndighet för ärenden som rör industri och hantverk saml del regionalpolitiska stödet lill näringslivel. Industriverket kan även la upp frågor som inle direkt hänför sig lill nämnda näringar men ändå är av beiydelse för dessa från induslripolitisk synpunkt.

Industriverket utövar statens huvudmannaansvar för den regionala utvecklingsfonden i varje län och svarar för service till fonderna i frågor med anknytning till statens näringspolitik.

Huvuduppgifterna för industriverket är alt främja industrins omvandling och tillväxt genom utredningsverksamhet, industripoliliskt stöd och förelagsutvecklande insatser saml all bidra lill en balanserad regional ulveckling genom regionalpolitiskl finansiellt stöd och särskilda insatser i anslutning härtill.

Industriverket handlägger dessutom vissa ärenden om investeringsfonder m, m.

Vidare skall verket svara för medelsförvallning och personaladministration samt lämna det biträde i övrigt som behövs för verksamheten vid nämnden för hemslöjdsfrågor och sprängämnesinspektionen.

Inom energiområdet svarar industriverket som sektoransvarig myndighel för industrins energianvändning, bl. a. för utredningar rörande industrins energianvändning samt rådgivning till små och medelslora företag i frågor rörande energihushållning.

Verket får utföra uppdrag för annan. För uppdrag ål annan än regeringen skall ersättning tas ut.

Vid avgörandet av ärenden som gäller statligt stöd till enskilda företag skall industriverket beakta Sveriges internationella förpliktelser.

Industriverket leds av en styrelse. Chef för industriverket är generaldirektören. Inom verket finns fem enheter, en för utredningsverksamhet, en för industriell omvandling och tillväxt, en för regional utveckling och finansiellt slöd, en för småföretagsutveckling och en för administration. Inom verkel finns också ett planerings- och informationssekretariat. Till verkel är knutet en regionalpolilisk nämnd.

Verksamheten vid industriverket är indelad i huvudprogrammen Utredningsverksamhet, Industriell omvandling och tillväxt. Regional utveckling och Småföretagsutveckling.

Tvåårsram för vissa anslag vid statens industriverk"

För alt underlätta verksamhetsplaneringen vid industriverket för treårsperioden 1984/85-1986/87 har en ram fastställts för vissa anslag för verksamheten under budgetåren 1985/86 och 1986/87. Denna ram är fastställd till 448 milj. kr. utöver under budgetåret 1984/85 ej disponerade medel (prop. 1983/84:135, NU 42, rskr 379) och omfattar följande anslag för budgetåret 1984/85:

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                       36

-Bl.   Statens induslriverk: Förvaltningskostnader

-     B 2.   Statens induslriverk: Utredningsverksamhet

-     B 13. Branschfrämjande åtgärder

-     B 14. Småföretagsutveckling.

Under anslaget B 1. Slatens induslriverk: Förvaltningskostnader föreslås i det följande atl vissa koslnader, som tidigare har belaslal anslag som inte omfattas av ramen för budgetåren 1985/86 och 1986/87, i fortsättningen skall belasta della anslag. Som en följd av delta bör ramen ökas med inemot 3 milj. kr. från 448 milj. kr. lill inemot 451 milj. kr. Den närmare fördelningen av rambeloppel för budgelåret 1985/86 på de olika anslagen framgår av följande labell.

Fördelningen av tvåårsramen på berörda anslag

Anslag                                                                           Förslag 1985/86

(1000-tal kr.)

Statens induslriverk:

Förvaltningskostnader

46040

Statens industriverk:

Ulredningar

4 500

Branschfrämjande åtgärder

21 167

Småföretagsutveckling

151250

Summa    222 957

Av den faslslällda ramen återstår sålunda (448-1-3-223 =) 228 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

Bl. Statens industriverk: Förvaltningskostnader

1983/84 Ulgift                46508767

1984/85 Anslag               42262000

1985/86 Förslag              46040000

Anslaget fördelas fr. o. m. budgetåret 1984/85 på fyra program, nämligen Utredningsverksamhet, Industriell omvandling och tillväxt. Regional ulveckling samt Småföretagsutveckling. I följande tabell anges för riksdagens information en uppskattning av hur förvaltningskostnaderna kan komma alt fördelas mellan de olika programmen för budgetåret 1985/86.

Huvudprogram                                                             Förslag 1985/86

"     (I 000-lal kr.)

1. Utredningsverksamhet                                             II 178

2.       Industriell omvandling och tillväxt                            15 207

3.       Regional ulveckling                                                    13840

4.       Småföretagsutveckling                                                5 815

Summa   46040

Anslagsberäkningen framgår av sammanställningen.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet

37

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Slatens

Före-

industriverk

draganden

Personal

195

-

-8

Anslag

Ulgifler

Förvaltnings-

kostnader

38657 000

-1-   909000

-1-   126000

(därav löne-

koslnader)

(31990000)

(+   386000)

(-1-    36 000)

Lokalkostnader

6 255 000

-H 502000

-1-1 502 000

44912000

-H2411000

-1-1628000

Inkomster

Medel som tillförs

anslaget från

anslaget A 1.

Induslridepanementel

1350000

-1350000

-1350000

Medel som tillförs

anslaget från

anslaget E 1.

Statens energiverk:

Förvaltningskostnader

717000

-   717000

-   717 000

Medel som lillförs

anslagel frän

anslaget E 4.

Utbildning och råd-

givning m m. för

att spara energi

583 000

-   583 000

-    83000

2 650000

-2650 000

-2150 000

Nettoutgift kr.

42 262000

-1-5061000

-1-3778000

Statens induslriverk

Statens induslriverk föreslär i sin anslagsframslällning bl. a. följande.

1.      Huvudförslag 47 323 000 kr.

2.      Pris- och löneomräkning -I- I 719000 kr.

3.      Industriverket fick hösten 1983 ansvaret för driften och utvecklingen av länsplaneringens prognos- och informationssystem (UMDAC-syste-met). Verket beräknar en ökning av medelsbehovet för budgetåret 1985/86 med 150000 kr. Ökningen hänförs till utvecklingskostnader för att förbättra den ekonomiska analysen, bl.a. i samband med utnyttjande av SIND-dala.

Föredragandens överväganden

För näsla budgetår bör medel för stålens induslriverk beräknas enligt etl ellårigl huvudförslag med en reduktion om 2%.

En del av besparingen enligt huvudförslaget kan åstadkommas genom den samordning och rationalisering av administrativa uppgifter för myndigheterna på Liljeholmen i Stockholm som f. n. genomförs. Resullalel av detta arbete kommer att redovisas av myndigheterna i anslulning lill deras anslagsframställningar för budgetåren 1986/87 och 1987/88.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                       38

Under budgetaret 1984/85 har anslaget tillförts 1,35 milj. kr. från anslaget A I. Industrideparlementel för att täcka koslnader för dalabehandling, statistikinköp samt vissa utvecklingsinsatser m. m. avseende regional planeringsverksamhet. Verksamhelen bör fortsättningsvis bekoslas frän industriverkets förvaltningskostnadsanslag. Jag har räknat med att detta ökas med molsvarande belopp.

I detta sammanhang vill jag ocksä beröra frågan om ell centralt register över alla företagsstöd. Denna fråga har berörts i flera sammanhang, bl. a. i prop. 1982/83: 113 om verksamheten vid statens industriverk m. m. (s. 48). Slalskontorel har i en rapport (1982: 15) lämnal förslag lill ulformning av ett sådant centralt stödregisler. Enligt förslaget skulle ett register bl.a. ge möjligheter till kontinuerliga sammanställningar, uppföljningar och analyser av slödgivningen.

Enligt min mening uppfylls kraven på aktualitet och säkerhet bäst genom tillförlitliga register vid resp. stödmyndighet. Etl centralt register skulle också bli dyrt atl administrera. Jag vill därför inte förorda att etl sädant stödregisler inrättas. De syften som elt sädant register skulle fylla kan tillgodoses genom att befintliga register utnyttjas. Exempelvis kan beräkningar av stödens nettokostnader och regionala och branschmässiga fördelningar av slödgivningen göras med hjälp av insamlade enkäluppgifler frän stödmyndighelerna. Analyser av detta slag utförs sedan några år tillbaka i industridepartementet och publiceras bl.a. i departementets årsrapport Industri och industripolitik.

Jag vill samtidigt nämna att slatens industriverk på uppdrag av regeringen nyligen har lämnat ett förslag till datorbaserat register för de stöd som administreras av verkel. Detta förslag bereds f. n. inom regeringskansliet.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

atl till Statens industriverk: Förvaltningskostnader för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 46040000 kr.

B 2. Statens industriverk: Utredningsverksamhet

1984/85 Anslag                4500000

1985/86 Förslag                4 500000

Från anslaget bestrids kostnader för experter och tillfällig personal, reseersättning samt övriga kostnader som hänger samman med utredningsverksamheten inom statens industriverks arbetsområde.

Utredningsanslaget ingår under budgetåren 1985/86 och 1986/87 i den föreslagna tvåårsramen på 451 milj. kr. för vissa av industriverkets anslag.

1 prop. 1983/84:135 om industriell tillväxt och förnyelse beskrivs den allmänna inriktningen av utredningsverksamheten vid statens industriverk.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                      39

Utredningsverksamheten bedrivs bl.a. enligt de rikllinjer som regeringen fasisläller i en årlig utredningsplan. Utredningsplanen, som utformas efter förslag från industriverket, bör inle binda samlliga verkels utredningsresurser utan möjliggöra all vissa under året uppkommande utredningsbehov kan tillgodoses.

För innevarande budgelår gäller riktlinjer enligt regeringsbeslut den 14 juni 1984. Ulredningsplanen omfattar bl. a. analyser av företag, grupper av företag, regioner, produktområden m. m. med uppdrag atl utreda energi-uiruslningsinduslrin, byggmalerialindustrin, storföretagens iniernalionali-seringsmönsler samt småförelagspolilik. Vidare omfattar ulredningsplanen analyser av olika funktionella förhållanden inom industrin säsom induslrinära tjänsteproduktion, ny teknik/teknikspridning, lokal närings-polilik och företagsstöd. Flera av nu pågående projekl beräknas pågå även under budgetåret 1985/86.

Industriverket har under innevarande budgetår även fäll i uppdrag all ulreda orsaker till förändringar av antalet företagskonkurser, m. m. samt utvecklingsmöjligheter inom svensk trävaruindustri.

Industriverket skall lämna underiag tili utredningsplan för budgetåret 1985/86 senast den 15 maj 1985.

Statens industriverk

Industriverket föreslår en infialionsuppräkning med ca 4% av anslagel fill 4,7 milj. kr. för budgetårel 1985/86, en ökning med 200000 kr.

Föredragandens överväganden

Förvaltningskostnaderna   för   industriverket ökar   under   budgetåret 1985/86, vilket medför att del inom den fastställda ramen för hela treårsperioden ej finns utrymme för någon höjning av anslagel. Anslagel bör därför föras upp med oförändrat belopp för budgetåret 1985/86. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Stålens induslriverk: Ulredningsverksamhel för budgetåret 1985/86 anvisa etl reservationsanslag av 4 500000 kr.

B 3. Sprängämnesinspektionen

1983/84 Utgift                         1000

1984/85 Anslag                       1000

1985/86 Förslag                      1000

Sprängämnesinspektionen är sedan den 1 juli 1981 cenlral förvaltningsmyndighet för ärenden som rör explosiva och brandfarliga varor. Inspektionen skall såväl meddela föreskrifter och anvisningar beträffande sådana varor som utöva tillsyn och handlägga därmed sammanhängande ärenden.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet

40

Del övergripande syftet med inspeklionens verksamhel är all förebygga alt personer och egendom kommer lill skada vid tillverkning, förvaring och annan hantering av explosiva och brandfarliga varor.

Sprängämnesinspektionen leds av en styrelse. Chef för inspektionen är sprängämnesinspektören. Inspektionen är organiserad på fyra seklioner:

-     en seklion för föreskrifier m. m., på vilken sektion även administraliva ärenden handläggs,

-     en seklion för civila ärenden rörande explosiva varor och brandfarliga gaser,

-     en seklion för civila ärenden rörande brandfarliga vätskor och

-     en sektion för militära ärenden.

Statens industriverk skall svara för sprängämnesinspektionens medelsförvallning och personaladministration saml lämna inspektionen del biträde i övrigl som behövs för dess verksamhel.

Inspektionens verksamhel är avgiftsfinansierad. Avgift las ut av den som tillverkar eller imporlerar explosiv eller brandfarlig vara (mängdavgift) eller i vissa fall av den som projekterar eller uppför anläggning för explosiv eller brandfarlig vara (projeklavgifl).

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Sprängämnesinspektionen

Föredraganden

Personal

Anslag

Ulgifler Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkoslnader

Summa

Inkomsler Tillsynsverksamhet m. m.

Nettoutgift

of

of

26

5 336 000

+ 218000

-1-293000

(4489000)

i-t 145 000)

(-F 231000)

546000

■+   14 000

+    8000

5882000

-1-232000

-1-301000

5 881000

-F 232 000

-1-301000

1000

of

of

Sprängämnesinspektionen

Sprängämnesinspeklionen har anförtrotts viktiga uppgifter. Omfattningen av hanteringen av explosiva och brandfarliga varor är stor. Det är enligt inspektionen tillräckligt all erinra om marknaden för bensin och eldningsoljor och om försvarets hantering om sprängämnen, drivmedel m. m.

Det är därför ett angelägel samhällsintresse atl inspektionen ges sådana resurser för fortsatta insatser, all riskerna för olyckor med person- och sakskador som följd kan minska vid hanteringen av sådana varor som det här gäller.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                      41

1.      Pris- och löneomräkning saml förändringar på grund av statsmakternas beslut m. m. uppgår enligi inspektionen till -i- 232000 kr.

2.      1 enlighel med regeringens besparingsdirektiv redovisar inspektionen en minskning av utgifterna med 122000 kr. Inspektionen bedömer att en sädan besparing endast är möjlig genom en minskning av de för lönekostnader avsedda medlen. Med hänsyn lill de negafiva följder av såväl kort-som långsiktig art som delta skulle medföra för tillsyns- och föreskrifts-verksamheten hemsläller inspektionen att förslaget icke skall genomföras.

Föredragandens överväganden

För näsla budgetår bör medel för sprängämnesinspeklionens verksamhel beräknas med utgångspunkt i inspeklionens förslag. Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag kostnaderna för denna verksamhet till 6183000 kr.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

all till Sprängämnesinspektionen för budgetårel 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

B 4. Bidrag till Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling

1983/84 Utgift               20000000                  Reservation

1984/85 Anslag              18000000

1985/86 Förslag              16000000

Frän anslagel betalas bidrag lill Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling (SIFU), som bedriver fortbildning för bl.a. småföretag inom främst lekniska och ekonomiska ämnen. SIFU:s administration och viss kursverksamhet är förlagd lill Borås. En betydande del av kurserna bedrivs dock på andra plalser i landet, främsl i Stockholm, dil även hela elekiro-nikavdelningen är förlagd.

I prop. 1981/82: 100 (bil. 17 s. 48) redovisades en plan för utvecklingen av bidragel till SIFU. Enligt planen skulle bidragel för budgetårel 1985/86 uppgå till 16 milj. kr.

Stiftelsen Instituteiför Företagsutveckling

Stiftelsen ansöker om bidrag dels för ordinarie verksamhet under budgetåret 1985/86 med 17,8 milj. kr., dels för alt täcka omlokaliseringskostnader m.m. med 3,7 milj. kr., dels för att finansiera upprustning av lokaler i Stockholm med 2 milj. kr. De totalt sökta bidragen uppgår till 23,5 milj. kr.

Föredragandens överväganden

SlFU:s verksamhet bidrar i hög grad till att föra ut kunskap om ny teknik m. m. till främsl mindre företag. I enlighet med den nyss nämnda

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet

42

planen för utveckling av det slatliga bidragel till SIFU förordar jag att anslagel beräknas lill 16 milj. kr.

Jag kommer senare denna dag vid min anmälan lill tilläggsbudget II lill statsbudgeten för budgetåret 1984/85 atl föreslå att SIFU, som en engångs-insals, beviljas vissa medel för alt täcka kostnader som uppkommit vid övergången till den dubbla lokaliseringen till Borås och Slockholm m. m.

Jag har erfarit all SIFU avser all se över verksamhelen under år 1985 i syfte att bättre klargöra förulsällningarna att fullgöra sina induslripolitiska uppgifier och för att skapa en bas för en sund ekonomisk utveckling. Jag anser - mot bakgrund av SlFU:s ansträngda ekonomi - atl en sådan översyn skulle vara av slort värde.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag tdl Stiftelsen Insliluiet jör Förelagsutveckling för budgetåret 1985/86 anvisa elt reservaiionsanslag av 16000000 kr.

B 5. Främjande av hemslöjden

1983/84 Ulgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

4 465 000 4 528000 4713000

Nämnden för hemslöjdsfrägor, som inrältades den I juli 1981, skall ta initiativ till, planera, samordna och göra insatser för att främja hemslöjd i den mån sådana uppgifier inte ankommer på annan statlig myndighet. Nämnden skall inom sill verksamhetsområde fördela statligt stöd lill hemslöjdsfrämjande verksamhet.

Nämnden består av högsl nio ledamöter. Föredragande i nämnden är förste hemslöjdskonsulenten. Statens induslriverk skall svara för nämndens medelsförvaltning och personaladministration samt lämna nämnden det biträde i övrigl som behövs för dess verksamhel.

1984/85

Beräknad ändring

1985/86

Nämnden för

Före-

hemslöjdsfrågor

draganden

Anslag

Konsulenlverksamhet

3024000

-t-   896 000

-1-304 000

Svenska Hemslöjdsföreningars Riksförbund Övrig verksamhet

660000 483000

4-     65 000 -1-   447 000

-120000 -83000

Nämnden för hemslöjds-

361000

-1-     54 000

-1- 84000

frågor

Summa

4 528 000

-fl 462000

-1-185000

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                      43

Nämnden för hemslöjdsfrägor

1.       Pris- och löneomräkning samt förändringar pä grund av slalsmaklernas beslut m. m. uppgår enligt nämnden till -i- 259000 kr.

2.   I enlighel med regeringens besparingsdirektiv redovisar nämnden en minskning av utgifterna med 95 000 kr. En besparing av den akluella storleken skulle enligt nämnden medföra beslående och oreparabla skador på vitala delar av hemslöjden. Besparingen bör därför inte genomföras.

3.   Nämnden har beaktat möjligheterna lill omprioriteringar och föreslår, oavsett om besparingsalternativel genomförs eller inle, atl medel till en ijänsl som spelskonsulenl överförs frän anslagsposlen Övrig verksamhel lill anslagsposlen Konsulenlverksamhet för all säkerställa den betydelsefulla konsulentverksamhel som bedrivs vid Föreningen Svenska Spetsar.

4.   Nämnden anser det vara synnerligen angeläget all hemslöjdsorganisationen på regional nivå byggs ul i snabbast möjliga lakl i enlighel med vad riksdagen beslutat (prop. 1980/81: 87, NU 42, rskr 276). Nämnden föreslär därför atl medel beräknas för en ny sameslöjdskonsulenl och fyra nya länshemslöjdskonsulenter (-1-672000 kr.).'

5.   För att Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund skall kunna fullgöra sina vikliga uppgifier för svensk hemslöjd och dess ulveckling bör bidragel lill förbundet vara minsl oförändrai och anpassat lill kostnadsutvecklingen, vilkel innebär en uppräkning med 100000 kr. i förhällande lill besparingsalternativet.

6.   Nämnden anser att del är av speciell vikt atl insalser görs för att bevara särskilt värdefulla slöjdtekniker, säkra tillgången pä slöjdråvaror samt genomföra ett projekt rörande hemslöjdens sysselsättningseffekter i glesbygden. Anslagsposten Övrig verksamhet bör därför räknas upp med 505000 kr. i förhållande till besparingsalternativet.

7.   På grund av hög arbetsbelastning bör den assistenttjänst som finns inrättad vid nämnden i fortsättningen kunna besättas utöver halvtid. Vidare bör nämnden få ekonomiska resurser för att i högre grad kunna sätta sig in i hemslöjdsverksamhel pä det lokala planet (-1-21 000 kr.).

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör medel för främjande av hemslöjden beräknas med utgångspunkt i det redovisade huvudförslaget.

För atl slå vakt om den värdefulla konsulentverksamhel som bedrivs vid Föreningen Svenska Spetsar har jag räknat med all medel överförs från anslagsposterna Svenska Hemslöjdsföreningars Riksförbund och Övrig verksamhel till anslagsposlen Konsulentverksamhel. Medlen, som ulgör det slalliga bidraget fill spetskonsulenlverksamheten, bör beräknas på samma sätt och utgå efter samma principer som gäller för länshemslöjds-konsulenterna. Jag har vidare under anslagsposten Nämnden för hemslöjdsfrägor beräknat medel som gör det möjligl för nämnden alt möla den ökade arbetsbelastningen.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                       44

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen

att till Främjande av hemslöjden för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 4 713 000 kr.

B 6. Medelstillskott till Norrlandsfonden

1983/84 Ulgift                30000000

1984/85 Anslag              20000000

1985/86 Förslag              20000000

Stiftelsen Norrlandsfonden, som bildades år 1961 (prop. 1961: 77, SU 89. rskr 233), har till uppgift all främja näringslivets ulveckling i Norrland. Riksdagen beslulade år 1980 (prop. 1980/81:51, NU 22, rskr 131) om fondens fortsatta verksamhet under perioden 1981 - 1985 och fastställde en ram av 150 milj. kr. för statens bidrag till fonden under budgelåren 1981/82-1985/86. Beslutet innebar bl.a. all fondens verksamhel i ökad utsträckning skall inriktas mot industriellt utvecklingsarbele. Riksdagen har senare beslulal att minska ramen lill 130 milj. kr. (prop. 1983/84:40 bil. 10, NU 8, rskr 94).

Norr la n dsfonde n

För budgetåret 1985/86 föreslår Norrlandsfonden ett bidrag av 30 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Riksdagen har tagit ställning till Norrlandsfondens verksamhel under perioden 1981-1985 och fastställt en ram för statens bidrag under denna period. Jag beräknar bidragel för budgetårel 1985/86 lill 20 milj. kr.

Jag avser att under 1985/86 års riksmöte förelägga regeringen förslag om Norriandsfondens verksamhet efler uigången av år 1985. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all till Medelsiillskolt till Norrlandsfonden för budgetårel 1985/86 anvisa etl reservaiionsanslag av 20000000 kr.

B 7. Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit

1983/84 Utgift              812169427

1984/85 Anslag            980000000

1985/86 Förslag        860000000

Från anslaget beslrids utgifter för kostnadsläckning till AB Svensk Exportkredit (SEK) för skillnad mellan ul- och upplåningsräntor samt för

Prop. 1984/85:100     Bilaga 14    Industridepartementet                                    45

kursföriust inom ramen för syslemet med stalsstödda exportkrediter som SEK lämnar enligi riksdagens beslut år 1978 (prop. 1977/78: 155 bil. 3, NU 73, rskr 379 och prop. 1978/79:49, NU 17, rskr 115) saml är 1981 (prop. 1980/81:130, NU 58, rskr 246). Systemel innebär all SEK har givils möjlighet att finansiera exportkrediter till ränior som ligger under upplåningskostnaderna. SEK kan redan på offertsladiet lämna en utfästelse om sialsstödd kredil. Förelagen kan därigenom redan i samband med offerl-givningen erbjuda fasl ränla för finansieringen av en exportaffär. Slaten läcker skillnaden mellan ufiåningsränta och upplåningskoslnad saml den kursförlust som uppkommer vid ut- och upplåningen.

Reglerna för kreditgivningen älerfinns i förordningen (1981:665, ändrad senasl 1984:688) om exporlkredilfinansiering med statligt stöd. Enligt förordningen skall villkoren för krediterna stå i överensstämmelse med de överenskommelser om riktlinjer för begränsning av statligt slöd vid ex-portkredilgivning som Sverige har biträtt inom OECD, främst den s. k. consensusöverenskommelsen, saml med tillämpningen av överenskommelserna. För finansiering av fartygsexporl gäller en särskild OECD-över-enskommelse. Sedan april 1984 ligger de svenska räntesatserna mellan 0,75 % och 2,25 % över de överenskomna minimiräntorna. Till minimirän-torna läggs ell allmänl påslag på 0,5% i samlliga fall samt etl extra påslag på 1,5% på krediter i svenska kronor. Det ankommer pä regeringen atl beslula om dessa päslag. Härutöver lillkommer SEK; s s. k. kosinadsmar-ginal på f. n. lägst 0.25 %.

Minimiräntorna i den nämnda consensusöverenskommelsen relateras från oktober 1983 till den genomsnittliga nivån för världens kapitalmark-nadsränlor beräknade efler Internationella valutafondens Special Drawing Rights, SDR. När den genomsnittliga räntan höjs får höjningen fulll genomslag. När SDR-räntan sjunker, sänks consensusränian med en del av sänkningen. Förändringarna mäts en gång per halvår. Överenskommelsen innebär atl risken för ökningar i koslnaderna för framlida exportkreditslöd undanröjts. 1 normalfallet blir f.n. del slatliga stödet i krediter till rikare u-länder litel, särskilt om de extra svenska påslagen beaklas. För krediter lill i-länder, som huvudsakligen berör varvsinduslriprodukter (plattformar, riggar elc.) innebär villkoren marknadsmässiga räntenivåer. För de fattigaste u-länderna är minimiräntan i december 1984 10,70%. för medelinkomstländer 11,55-11,90% och för i-länder 13,35-13,60% oräknat de svenska påslagen. Farlygsräntorna ligger dock kvar på en låg nivä, 8%. enligt den särskilda överenskommelsen. De svenska exportkrediiränlorna ligger, som nyss nämnts, högre. På grund av fallande marknadsränta under hösten 1984 kan en mindre sänkning av minimiräntorna antas ske ijanuari 1985.

SEK har redovisat kapitalvaruexporlens utveckling de senaste åren. Efter en kraftig ökning av nyullåningen lill i-länder (främsl fartyg) och till u-länder (elektrisk och elektronisk utrustning) år 1982 skedde en avmätt-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                      46

ning år 1983 som fortsatt under är 1984. Trols en fortsall uppgång i kapitalvaruexporten som helhet har efterfrågan på krediter minskat. Delta anges bero på dels en ändrad marknadsinriktning hos de svenska exportföretagen från u-länder och statshandelsländer mot i-länder, dels de högre koslnaderna i det svenska systemet. Ett antal företag redovisar att svårigheter på finansieringsområdel liksom köparländernas minskande betalningsförmåga inneburit avbräck för projektförsäljningen. SEK har vidare redovisal bedömningar av de framlida kostnaderna för kreditgivningen uiifrån vissa antaganden.

Föredragandens överväganden

SEK-systemet för statsstöd till finansiering av kapitalvaruexporten infördes för all möta andra länders kraftiga subventioner av deras kapiialva-ruexport genom exportkrediter. Den internationella konkurrensen med krediter till u-länder har nu förskjutits till alt avse ännu förmånligare krediter, i första hand s. k. u-krediter via u-landsbiståndet. Anpassningen av minimiräntesatserna i de internationella överenskommelserna till marknadsräntorna innebär all subventionsinslaget minskar. För etl år sedan konslalerade jag att inslaget av statsstöd i nya krediter skulle komma all minska. Den minskningen fortsätter nu. Mol denna bakgrund förordar jag atl SEK-systemet bibehålls t. v.

Statens kostnader för de stalsstödda exportkrediterna täcks innevarande budgetär över tre anslag, nämligen B 7. Kostnader för stalsstödda exportkrediter genom AB Svensk Exportkredit, B 8. Kostnader för stats-stödd exportkreditgivning avseende export av fartyg m. m. samt B 9. Ersättning för exlra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder. SEK har att inkomma med en framställning om kostnadsläckning för räntedifferenser och eventuella kursförluster lill regeringen kvartalsvis i efterskott.

SEK har redovisal bedömningar av de framtida kostnaderna för den stalsstödda kreditgivningen. För den ordinarie kapitalvaruexporten exkl. varvsproduktion och u-krediter fömtses kostnader under år 1985 med ca 900 milj. kr., varav näslan hela beloppet avser redan gjorda förpliktelser i form av utestående krediter, kreditavtal och bindande anbud. På grund av lägre volymer av kreditfinansierad exporl och högre ullåningsräntor beräknas kostnaderna sjunka med ca 50-100 milj. kr. per år de närmaste åren. Beräkningen är dock osäker, bl. a. är valutakursutvecklingen svårbedömd. Jag bedömer kostnaderna för budgetåret 1985/86 till 860 milj. kr.

Jag hemsläller att regeringen föreslär riksdagen

att till Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 860000000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                47

B 8. Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export av fartyg m.m.

1983/84 Utgift             521828074

1984/85 Anslag            480000000

1985/86 Förslag        450000000

Under detta anslag redovisas kostnader för stalsstödda exportkrediter till fartyg, riggar m.m., dvs. produkter som varvsindustrin tillverkar och där säkerheten för krediter i flertalel fall ulgörs av s. k. fartygskreditgaranti. Anslagsberäkningen bygger på den bedömning av de framtida kostnaderna för statsstödet som AB Svensk Exportkredit har lämnat. Till största delen avser kostnaderna redan gjorda åtaganden. Hänsyn har därvid tagits bl.a. till den del av varvsproduklionen som avses gå på export.

Med hänvisning till vad jag har anfört här och under punkten B 7. hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen

att till Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export av fartyg m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa ell förslagsanslag av 450000000 kr.

B 9. Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder

1983/84 Utgift               22903 500

1984/85 Anslag              55000000

1985/86 Förslag             90000000

Under detta anslag redovisas extra kostnader som uppkommer för förmånliga krediter till u-länderna. Dessa krediter ges lill villkor som är fördelaktigare för köparen än andra exportkrediter och koslnaden belastar delvis biståndsanslagen. Kostnadsberäkningen bygger på den bedömning som AB Svensk Exportkredit har redovisat.

Riksdagen har beslulal all ett nytt system för s. k. u-krediter införs fr. o. m. den 1 januari 1985 (prop. 1983/84: 100 bil. 5 punkl C 8, UU 15, rskr 334). Del här aktuella anslagel kommer därför alt för näsla budgetär endasl belastas av kostnader för åtaganden som görs intill utgången av år 1984.

Med hänvisning till vad jag har anförl här och under punkten B 7. hemställer jag alt regeringen föreslär riksdagen

att till Ersällning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder för budgetåret 1985/86 anvisa ell förslagsanslag av 90000000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                 48

B 10. Kostnader för viss kreditgivning hos Sveriges Investeringsbank AB

1983/84 Ulgift                26168 238

1984/85 Anslag              30000000

1985/86 Förslag             25000000

Från anslagel bestrids utgifter för koslnadsläckning till Sveriges Invesle-ringsbank AB för skillnad för ut- och upplåningsränlor saml i särskilt fall för kursförlust när det gäller vissa krediter lill svenskl företags försäljning inom landel som Invesleringsbanken lämnal. Regler härom finns i förordningen (1981:666) om slatligt stöd för kredit vid försäljning inom landet i vissa fall.

Det slöd som hillills har lämnats (s. k. matchning) har ofta varit föranlelt av konkurrens från nordiska länder. Nägra beslut om slöd har inle fatials sedan februari 1983. Koslnaderna för budgelåret 1985/86 beräknas lill 25 milj. kr. och avser lidigare gjorda åtaganden. Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

att lill Kostnader för viss kreditgivning hos Sveriges Investerings-bank AB för budgetåret 1985/86 anvisa elt förslagsanslag av 25000000 kr.

Bil. Industripolitiska åtgärder för tekoindustrin

1983/84 Utgift              58895272'                   Reservation                   65750077'

1984/85 Anslag             78 300000

1985/86 Förslag            96300000

' Reservationsanslagen Branschfrämjande åtgärder för tekoindustrin och Lån till rationaliseringsinvesleringar inom konfeklionsindustrin.

Från anslaget beslrids kostnader för dels branschfrämjande åtgärder, dels lån till rationaliseringsinvesleringar inom konfeklionsindustrin. Branschfrämjande åtgärder för tekoindustrin utgörs av utbildningsåtgärder, konsultinsatser, slöd lill marknadsföring pä hemmamarknaden och exportfrämjande ålgärder för textil- och konfektionsindustrierna (tekoindustrin). Lån till rationaliseringsinvesleringar inom konfeklionsindustrin lämnas som stöd för investeringar i sådan produktionsutrustning som påtagligt höjer effektiviteten inom arbetsintensiv produktion av i första hand plagg, men även av andra konfektionerade lexlil- och konfektions-produkter.

Våren 1983 förelades riksdagen förslag om ändrad slödprofil vad gäller åtgärderna för tekoindustrin. Förslagen innebar ökade industri- och försörjningsberedskapspolitiska insalser under en treårsperiod parallelll med minskade arbetsmarknadspolitiska åtgärder (del s. k. äldreslödet). Riksdagen beslutade om en minskning av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet

49

under en ireårsperiod, men begränsade sina beslut rörande övriga åtgärder atl avse budgetåret 1983/84 (prop. 1982/83: 130 bil. 1, NU 42, rskr 321).

Våren 1984 konslalerade riksdagen (NU 1983/84:25) an omfattningen av åtgärder för tekoindustrin enligt regeringens förslag i prop. 1983/84: lOObil. 14 innebar en uppföljning av det beslut om lekopoliliken som fattades av riksdagen våren 1983. Riksdagen anvisade för innevarande budgelår ett reservaiionsanslag av 78300000 kr. lill Induslripolitiska ålgärder för tekoindustrin (prop. 1983/84:100, NU 25, rskr 213).

Administrationen av verksamhelen är förlagd till statens industriverk (SIND).

Av följande sammanslällning framgår hur för budgetårel 1984/85 anvisade medel och för budgelåret 1985/86 föreslagna förändringar fördelar sig på åtgärder (I OOO-tal kr.)

Föredraganden

Åtgärd

Anvisat 1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Statens industriverk

Branschfrämjande åtgärder Ralionalise-ringslån

Summa

63 300 15000

78300

+ 19200 -I- 10000

-1-29200

+   8000 -f 10000

-f 18000

Slatens industriverk

I rapporten (SIND PM 1984:5) TEKO 84, som lämnats i september 1984, har statens induslriverk pä regeringens uppdrag redovisat en bedömning av tekoindustrins utveckling under åren 1983-1985. Industriverket räknar med en viss fortsatt produktionsökning inom textilindustrin under åren 1984 och 1985. För år 1984 räknar industriverket med en fortsatt produklionsnedgång inom trikå- och konfektionsinduslrierna. För år 1985 bedöms produktionen av trikå bli oförändrad jämfört med föregående är, medan produktionen av konfektion bedöms minska någol. Antalet anställda, som år 1983 var ca 29000, beräknas ha minskat med endast 200 personer under är 1984 och fortsätta minska med 400 personer under är 1985.

I anslutning till rapporten TEKO 84 har SIND vid samma tidpunkt - i september 1984 - på regeringens uppdrag överlämnat rapporten (SIND PM 1984:4) Tekostmktumtredningen. Rapporten har lill syfte att beskriva hur tekoindustrins struktur på längre sikl (ca lio år) påverkas av den tekniska utvecklingen, ändrade distributionsformer inom handeln samt ändringar i rollfördelningen mellan industri och handel. SIND har även, i enlighet med uppdraget, beskrivit hur tekoindustrins utveckling påverkas av andra faktorer, t.ex. utrikeshandeln. Enligt denna ulredning bedöms inle konkurrenskraften för tekoindustrin förbättras på sikt. Därför kommer 4    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 14

prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                       50

också fortsättningsvis indusirins hemmamarknadsandel all minska. Dock kan ökningar i exporten något uppväga denna minskning. Produktionsvolymen beräknas på sikt sjunka, mer för konfeklionsindustrin än textilindustrin, men långsammare än tidigare. Sysselsättningen förväntas sjunka något långsammare än under den senaste tioårsperioden. Tekoindustrins omvandling och förnyelse kan enligt SIND bl.a. påskyndas genom att särskilt underlätta teknikspridning till de mindre förelagen, premiera produktivitetshöjande investeringar, medverka till samarbete mellan industri och detaljhandel i Sverige samt underlätta exporl. Samtliga dessa åtgärder ryms inom ramen för SIND: s branschprogram för tekoindustrin.

I sin anslagsframslällning hänvisar SIND till atl lekoindustrin har fortsatt alt utvecklas negativt, även om en viss förbättring är märkbar från slutet av är 1983.

För att kunna uppnå det av riksdagen fastställda målet om att upprätthålla 1978 års produktionsvolym och nå målet om en svensk marknadsandel för lekovaror om ca 30% eller mer bedömer verkel alt fortsatta anslagsökningar är nödvändiga.

En omläggning av tekopolitiken har inletts med en avveckling av de generella subventionerna till företagen. För all stärka branschens konkurrenskraft och skapa en livskraftig induslri har åtgärderna för tekoindustrin givits en annan profil genom satsning på effektivilelsbefrämjande och marknadsstödjande åtgärder. Inom branschprogram Teko har ett flertal aktiviteter påbörjais i enlighet med de angivna nya riktlinjerna.

Antalet ansökningar om stöd och beloppen i resp. ansökan har ökat betydligt. För budgelåret 1984/85 motsvarar behoven 75 milj. kr. Hänsyn bör också tas till de kostnadsökningar som särskilt belastat exporlaktivile-terna genom devalveringen.

SIND understryker vidare nödvändigheten av en fortsalt långsiktig planering av verksamheten. Ett treårsprogram i likhet med det verket överlämnade hösten 1983 (budgetären 1984/85-1986/87) skulle ge en bäftre planeringsmöjUghet för såväl verket som industrin vad avser personal, programuppläggning och resursfördelning.

Synpunkter och förslag i fråga om slalliga åtgärder på tekoområdet har lämnats av Beklädnadsarbetarnas förbund, Konfeklionsindustriförening-en/Textilrädet samt Sveriges Textil- och konfektionsindustriförbund.

Föredragandens överväganden

Våren 1983 beslutade riksdagen om en omläggning av de statliga åtgärderna för tekoindustrin. Omläggningen innebar att åtgärdernas profil ändrades i riktning mol ökade effektivitetsfrämjande och marknadsstödjande åtgärder samt en neddragning av det s.k. äldrestödet (prop. 1982/83:130 bil. 1, NU 42, rskr 321). En kraftig ökning av de industripolitiska åtgärderna under budgetåret 1983/84 beslutades. I fråga om äldreslödet beslutade riksdagen om en nedtrappning fr.o.m. den 1 januari 1984 från högst 15%

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                      51

till högsl 12% av lönekostnaderna för produklionspersonal och en fortsalt minskning till 9 resp. 7% för budgetåren 1984/85 och 1985/86 (prop. 1982/83: 130 bil. 5, AU 29, rskr 322).

Enligt min mening bör omläggningen av lekoåtgärdernas profil i riktning mol ökade effeklivitelsfrämjande och marknadsstödjande åtgärder och en neddragning av det s. k. äldreslödet fullföljas under budgelåret 1985/86.

Ocksä resultaten enligi SIND:s Tekostruklumtredning (SIND PM 1984:4) visar enligt min mening pä nödvändigheten av all omläggningen av lekopoliliken mot ökade resurser för de industripolitiska insaiserna hos SIND fullföljs. Det utökade branschprogrammel inrymmer - förulom marknadsföringsåtgärder - även bättre möjligheter alt slödja tekoförela-gens ansträngningar i fråga om produktutveckling samt atl informera i frågor rörande forskning och teknisk ulveckling. Vidare ingår förstärkt slöd lill rationaliseringsinvesleringar inom konfeklionsindustrin, varvid även hemtagning av tillverkning i utlandet kan stimuleras.

De förslag till åtgärder för tekoindustrin som förelades riksdagen våren 1983 innebar för budgetåren 1983/84, 1984/85 och 1985/86 åtgärder om tolall 420, 380 resp. 354 milj. kr. Efter samråd med cheferna för försvars-och arbetsmarknadsdepartementen föreslär jag i del följande induslripolitiska ålgärder som tillsammans med övriga åtgärder, främsl på de försörjningsberedskapspolitiska och arbetsmarknadspolitiska områdena, innebär ålgärder för tekoindustrin om totalt ca 354 milj. kr. under budgetårel 1985/86. Den lotala omfallningen av åtgärderna föreslås således ungefär oförändrad jämföri med det förslag som förelades riksdagen våren 1983.

Chefen för försvarsdepartementet har tidigare i dag redovisat förslag till försörjningsberedskapspolitiska åtgärder inom främsl spinneri- och väveri-företag under budgelåret 1985/86 om 72,5 milj. kr. (prop. 1984/85:100 bil. 6 littera H). Vidare har chefen för arbetsmarknadsdepartementet föreslagil atl 166 milj. kr. anvisas för äldrestödet under samma budgetär i enlighel med riksdagens beslut om atl slödel delta år skall uppgä lill högst 7% av lönekostnaderna för produklionspersonal (prop. 1984/85:100 bil. 12 punkl B 15). Jag föreslår att 96,3 milj. kr. anvisas för åtgärder på det industripolitiska området under budgelåret 1985/86.

Exkl. administrations- och genomförandekostnader vid statens induslriverk samt koslnader för räntebefrielse vid särskilda struklurgarantier, vilka tas upp under andra anslag, beräknar jag under förevarande anslag 71,3 milj. kr. för branschfrämjande ålgärder för budgelåret 1985/86. För fortsall verksamhel med lån lill rationaliseringsinvesleringar inom konfeklionsindustrin under budgetåret 1985/86 beräknar jag ett medelsbehov av 25 milj. kr., vilket tillsammans med nämnda 71,3 milj. kr. innebär ell anslagsbehov av 96,3 milj. kr.

Riksdagen beslutade våren 1983 atl möjligheten alt bevilja ränlebefrielse skulle slopas fr. o. m. budgetårel 1983/84 (prop. 1982/83: 130 bil. I, NU 42, rskr 321). Kvarvarande utgifter för kostnader för räntebefrielse vid särskil-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                       52

da struklurgarantier för textil- och konfektionsindustrierna tas upp i det följande under punklen B 14. Täckande av förluster vid viss garantigivning, m. m. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl till Induslripolitiska åtgärder jör tekoindustrin för budgelärel 1985/86 anvisa elt reservaiionsanslag av 96 300000 kr.

B 12. Branschfrämjande åtgärder

1983/84 Utgift                16976517                  Reservation                     29766846

1984/85 Anslag              20353 000

1985/86 Förslag              21 167000

Från anslaget, som disponeras av statens induslriverk (SIND), bestrids kostnaderna för insalser inom ramen för dels programmel med branschfrämjande åtgärder inom den träbearbetande industrin, dels struktur- och utvecklingsprogrammet för övriga industrisektorer. Inom ramen för branschprogrammet för den träbearbetande industrin kan stöd ges till ulbildningsålgärder, leknisk konsulenlverksamhet, omställningsfrämjande åtgärder och kollektiva exportfrämjande åtgärder enligt av statsmakterna fastställda tidsbegränsade program. Inom ramen för struktur- och utveck-hngsprogrammet för övriga industrisektorer kan stöd ges endast till omvärldsanalyser och andra utredningsinsatser.

Programmet för den träbearbetande induslrin inleddes budgetåret 1972/73 (prop. 1972:46, NU 32, rskr 195 och prop. 1972:47, NU 33, rskr 196) och omfattade då möbel-, trähus- och snickeriindustrierna. Fr.o.m. budgelåret 1983/84 utvidgades programmel till alt även omfatta ålgärder för atl främja ökad vidareförädling inom sågverksindustrin (prop. 1982/83: 100 bil. 14, NU 34, rskr 373).

Struktur- och utvecklingsprogrammet för övriga industrisektorer infördes budgetåret 1983/84 (prop. 1982/83: 100 bil. 14, NU 34, rskr 373). Strukturanpassningsprogrammet skall inriktas såväl på kris- som utvecklingssektorer.

Administrationen av verksamheten är förlagd till statens industriverk.

Av följande labell framgår hur anvisade medel för budgetåret 1984/85 och föreslagna medel för budgetårel 1985/86 fördelar sig på branschprogrammet för den träbearbetande industrin och struktur- och utvecklingsprogrammet för övriga industrisektorer (1 OOO-tal kr.).

Program                                                                      Beräknad ändring 1985/86

Träbearbetande

induslri

Övriga

industrisektorer

Summa

Slatens

Före-

industriverk

draganden

13 507

-1-540

-h540

6846

-1-274

-1-274

20353

-1-814

-I-8I4

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                        53

Slatens induslriverk

Industriverket framhåller atl byggaktiviielen inom landet avtagit snabbare än förväntat och atl denna numera inle förvänlas öka fram till är 1987. Därmed kan överkapaciteten inom snickeri- och irähusindustrierna förväntas bestå. Mot denna bakgrund anser verket atl behovet av ålgärder inom de nämnda branscherna ökal. Åtgärderna bör inriktas på all främja strukturell anpassning, höjd kompetens och ökad konkurrenskraft. Insatser bör vidare göras för att leda över den kapacitet som friställs på grund av den vikande hemmamarknaden till exportmarknaderna.

För möbelindustrins del pekar industriverket på att ell fullföljande av den påbörjade introduktionen pä USA-marknaden släller särskilt stora krav på exportstöd. I fråga om sågverksprogrammet, som är inriktat på atl främja en ökad vidareförädling, framhåller verket atl det snabbare än beräknat vunnit insteg i branschen. Industriverket bedömer därför an möjligheterna är slora för elt allmänt genombrott för ökad vidareförädling om de nödvändiga uppföljande åtgärderna, främst i form av ulbildning och exportaktiviieter, kan fullföljas.

Mot denna bakgrund framhåller verket atl del finns starka skäl för att öka insaiserna inom ramen för branschprogrammel för den träbearbetande industrin. Ökningen bör vara ca 1,5 milj. kr. för snickeri- och irähusindustrierna, ca 1 milj. kr. för möbelindustrin och ca 2 milj. kr. för sågverksindustrin. I regeringens proposition om indusiriell tillväxt och förnyelse (prop. 1983/84:135) har emellertid föreslagils alt verksamhelen inom branschprogrammel för den träbearbetande industrin fortsätter i oförändrad omfattning under perioden 1984/85-1986/87. Med hänsyn härtill har verkel därför föreslagit aft en belopp om 14047000 kr. anslås för branschfrämjande åtgärder inom den träbearbetande industrin under budgetåret 1985/86.

I fräga om de exportfrämjande insatserna inom ramen för branschprogrammel för den träbearbetande industrin föreslår industriverket att, då det gäller insatser inom snickeri-, trähus- och möbelindustrierna, även individuella exportprojekt skall kunna stödjas.

I lidigare nämnda proposition om industriell tillväxt och förnyelse har angivits att verksamheten inom struktur- och utvecklingsprogrammet för övriga industrisektorer bör bibehållas på i stort sett oförändrad nivå under perioden 1984/85-1986/87. Med hänsyn härfill har industriverket beräknat medelsbehovet för budgetårel 1985/86 till 7,12 milj. kr.

Totalt föreslår således industriverket etl anslag för branschfrämjande ålgärder för budgetårel 1985/86 på (14047000-H 7 120000 =) 21 167000 kr., vilket innebär en ökning med 814000 kr. jämfört med innevarande budgetär.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                       54

Föredragandens överväganden

I regeringens proposition om industriell tillväxt och förnyelse (prop. 1983/84:135 s. 128) föreslog jag att verksamhelen med branschfrämjande åtgärder för möbel-, snickeri-, trähus- och sågverksindustrierna skulle fortsätta i ungefär oförändrad omfattning under budgetåren 1984/85-1986/ 87. Med hänsyn härtill har jag därför beräknat alt delposten för bransch-främjande åtgärder för den träbearbetande industrin ökas med 540000 kr. till 14047000 kr. budgetåret 1985/86. På samma grunder beräknar jag att delposten för verksamhelen med struktur- och utvecklingsprogrammet för övriga industrisektorer ökas med 274000 kr. till 7 120000 kr. Sammanlagt beräknar jag således för branschfrämjande åtgärder för budgetåret 1985/86 (14047000-H 7 120000=121 167000 kr.

Med hänvisning till vad jag anfört hemsläller jag atl regeringen föreslär riksdagen

alt till Branschfrämjande åtgärder för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservaiionsanslag av 21 167000 kr.

B 13. Småföretagsutveckling

1983/84 Utgift              99550770'                   Reservation                   52495665'

1984/85 Anslag           146850000

1985/86 Förslag       151250000

' Avser anslagen Bidrag till regionala utvecklingsfonder m. m. och Bidrag till före-lagsinriklad forlbildning

Från anslagel bestrids kostnader för

1. de regionala utvecklingsfondernas förelagsservice och administration
m.m.,

2. strategisk företagsutveckling,

3. övergripande insatser inom småföretagsområdet,

4. nyetableringsinsalser,

5. utbildningsinsatser inom småföretagsområdet.

Jag har i annat sammanhang (prop. 1983/84: 135 s. 147-158) redogjort mer ingående för hur anslagel bör användas.

Som jag nyss har nämnl (s. 35-36) har riksdagen för budgetären 1985/86 och 1986/87 fastställt en ram för detta och vissa andra anslag som disponeras av statens industriverk (prop. 1983/84: 135, NU 42, rskr 379).

Statens industriverk

Statens industriverk (SIND) föreslår att anslaget beräknas till 152,9 milj. kr. för budgetåret 1985/86. Det innebär en ökning med ca 4% jämfört med innevarande budgetår. Därutöver föreslår SIND atl 10 milj. kr. anvisas för liknande ändamål under ett nytt anslag, Administralionstillskotl till regionala utvecklingsfonder.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                      55

Den begärda anslagshöjningen pä totalt ca 16 milj. kr. beräknas medge ökade insalser på främst områdena nyetablering och utbildning saml övergripande projekt på smäförelagsområdet.

Jag vill i detla sammanhang anmäla att SIND ocksä begär atl 50 milj. kr. anvisas under etl nytt anslag. Medelstillskott lill regionala utvecklingsfonder, för att förslärka fondernas finansieringsverksamhet. SIND påpekar bl. a. atl den gradvisa övergången från traditionella rörelselän till s. k. ulvecklingskapital försämrar fondernas likvidiiei på grund av att företagens återbetalningar senareläggs.

Föredragandens överväganden

Anslagel Småföretagsutveckling ingår i den grupp av anslag, för vilken riksdagen har fastställt en ram för de kommande tvä budgetären. Ramen medger en total uppräkning av berörda anslag med i genomsnitt ca 3% per budgetär. Med hänsyn bl. a. härtill förordar jag att anslaget för budgetåret 1985/86 beräknas till 151,25 milj. kr.

Jag är inte beredd atl förorda all medel anvisas enligt SIND:s förslag om nya anslag lill Adminislralionstillskott till regionala utvecklingsfonder eller till Medelstillskotl till regionala utvecklingsfonder.

Jag vill i della sammanhang beröra frågan om utvecklingsfondernas styrelser och de avtal (med stadgar för fonderna) som har träffals med landslingen och vissa kommuner. Dessa avtal, som är relativt allmänl hållna, reglerar fondernas organisation och huvudsakliga verksamhet. Nuvarande avtal gäller t. o.m. den 31 december 1985 med föriängning om inte uppsägning sker ell år dessförinnan. Enligt gällande ordning utses fondernas styrelser av resp. landsting och i förekommande fall kommun utanför landsting. Frågan om styrelserna har under senare år vid skilda tillfällen behandlats av regeringen och riksdagen.

I prop. 1982/83:113 om verksamhelen vid statens industriverk m.m. aviserade jag en uppsägning av avtalen år 1984 för att inleda förhandlingar med syfte alt diskutera styrelsernas sammansättning och andra organisationsfrågor. Näringsutskottet underströk bl. a. vikten av att styrelserna får en allsidig sammansättning och att näringslivets och de fackliga organisationernas intressen beaktas vid utseendet av styrelserna. Utskottet hemställde i anslutning härtill dels all vissa motioner om fondernas styrelser skulle avslås, dels all regeringen skulle ges lill känna vad utskoltel anfört i denna fråga. Riksdagen beslutade i enlighel med utskottets hemställan (NU 1982/83: 34 s. 22-23, rskr 373).

1 prop. 1983/84:135 om industriell tillväxt och förnyelse anförde jag atl frågan om huvudmännens styrning av utvecklingsfonderna bereddes inom regeringskansliet och alt jag avsåg atl efter överläggningar med representanter för landstingen föreslå regeringen atl lill riksdagen återkomma med en redovisning av denna fråga. Med hänvisning lill bl.a. den omprövning av fondernas organisation m.m. som aviserades i prop. 1982/83: 113 hem-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                         56

ställde näringsulskottel även våren 1984 atl motioner i ämnet skulle avslås, vilkel blev riksdagens beslut (NU 1983/84:42 s. 64 och 66-67, rskr 379). Frågan har därefter beretts ytterligare i regeringskansliet.

Nuvarande styrelser i utvecklingsfonderna har verkat i ca två år. SIND har nyligen pä uppdrag av regeringen kartlagt styrelsernas sammansättning med avseende på bl.a. ledamöternas näringslivsanknytning. SIND har i samband därmed undersökt i vilken utsträckning vissa fackliga organisationer och näringslivsorganisationer har ansett sig kunna påverka valet av styrelse för innevarande mandatperiod. Resultatet av kartläggningen visar två saker. För del första är det enligt min mening klarlagt atl en betydande andel av styrelseledamöterna är eller har varit huvudsakligen verksamma i näringslivel eller har förtroendeuppdrag i näringslivet eller i facklig organisation. Många har också andra förtroendeuppdrag som är berikande för ledamotskapel i en utvecklingsfonds styrelse. Vad sedan gäller de tillfrågade fackliga organisationerna och näringslivsorganisationerna kan konslaleras att de, med undanlag av LO, endast i myckel begränsad ulslräckning anser sig ha kunnat påverka valet av någon ledamot till nuvarande ulveck-lingsfondsstyrelser.

Som jag tidigare framhållit (prop. 1983/84:135 s. 151 och 156) finns i dag en bred samstämmighet mellan fonderna och deras huvudmän om fondernas allmänna verksamhetsinriktning och vikten av medvetna prioriteringar m.m. Denna överensstämmelse i synen på verksamheten ligger till grund för förstärkta gemensamma satsningar från huvudmännens sida, bl.a. inom ramen för programmet Strategisk företagsutveckling.

Mot bakgrund av bl.a. SIND:s kartläggning och min erfarenhet i övrigt av utvecklingsfondernas sätt att lösa sina uppgifter i näringspolitiken gör jag den samlade bedömningen alt det saknas skäl atl göra förändringar i avtalen. Utvecklingsfonderna fullgör vissa uppgifter inom ramen för den regionalpolitiska stödverksamheten. Regeringen avser atl under våren 1985 lägga fram en proposition om den framlida regionalpolitiken. Jag vill betona att jag inte heller i samband därmed förutser någol behov av en grundläggande förändring med avseende pä fondernas organisation och verksamhet.

Jag planerar således inte all inför kommande avtalsperiod ta inilialiv lill nägra förändringar som skulle kräva ändring i dessa avtal och stadgar. Jag räknar dock med att landstingen och de berörda kommunerna inför kommande val av styrelser i ökad utsträckning beaktar synpunkter från näringslivsorganisationerna och de fackliga organisationerna.

Med hänsyn till den tidigare riksdagsbehandlingen av denna fråga anser jag atl staten bör ha handlingsfrihet vad avser eventuella förändringar av avtalen om utvecklingsfonderna inför den nya avtalsperioden. Efter beslut av regeringen den 13 december 1984 har därför samtliga avtal sagts upp. Min avsikt är atl, såvida riksdagen inte beslular annorlunda, under år 1985 föreslå att gällande avtal förnyas ulan förändringar.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 14    Industridepartementet                                       57

Med hänvisning lill det anförda hemsläller jag att regeringen föreslår riksdagen all

1.         ta del av vad jag har anfört om de regionala utvecklingsfondernas styrelser m. m..

2.    lill Småföretagsutveckling för budgetåret 1985/86 anvisa ell reservationsanslag av 151 250000 kr.

B 14. Täckande av förluster vid viss garantigivning, m. m.

1983/84 Utgift              80872176'

1984/85 Anslag        160000000

1985/86 Förslag            75000000

' Avser anslagen Täckande av förluster i anledning av garantigivning hos regionala utvecklingsfonder. Täckande av förluster i anledning av slatliga industrigarantilån m.m.. Täckande av förluster på grund av strukturgarantier lill företag inom vissa industribranscher och Täckande av förluster i anledning av slatliga garantier för län till Tillväxtinvestbolag m. m.

Medel från anslagel används för alt

1.      infria statliga garanfier enligt förordningen (1978: 507) om industriga-ranfilån m.m. (omlryckt 1980:472, ändrad 1981:662, 1982:681, 1983: 128 och 638),

2.      infria statlig garanti som har beviljats enligi brev (handelsdepartementet) den 30 juni 1965 lill kommerskollegium och fullmäktige i riksbanken angående föreskrifier i fräga om slatlig garanti för län till turislholell,

3.      infria statlig garanti som har lämnals enligt förordningen (1977:387) om investeringsgaranii (upphävd 1980:442),

4. infria statlig garanti som har lämnats enligt förordningen (1977: 1123) om slatligt stöd till strukturåtgärder inom specialstålinduslrin m.m. (upphävd 1979:1180),

5. efler prövning av regeringen i varje särskilt fall infria garanti som har lämnats för lån lill skogsindustrin enligt föreskrifter senast i regleringsbrev den 14 juni 1979 (1979/80 XIV B. 18),

6. infria statliga strukturgarantier enligt förordningen (1981:661) om strukturgarantier m.m. (ändrad 1983:642 och 1984:433) saml särskilda struklurgarantier för lexlil- och konfektionsindustrin och struklurgarantier för vissa industribranscher som beviljats före den I juli 1981,

7. infria garantier som har lämnals till tillväxtinvestbolag m.m. enligt föreskrifter som regeringen meddelar,

8. bekosta bidrag till regionala utvecklingsfonder för atl till viss del täcka föriuster i anledning av sädana garantier - enligt förordningen (1982:682) om slafiig finansiering genom regional utvecklingsfond (omtryckl 1984:556) - som fonderna har beslulal om t.o.m. är 1983 (jfr prop. 1983/84: 40 bil. 10, NU 8, rskr 94),

9. bekosta eventuella statsbidrag till nedläggningshotade företag, varom beslut har fatlats t.o.m. år 1983 (jfr prop. 1983/84:40 bil. 10, NU 8, rskr 94),

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                       58

10. bekosta bidrag för ränlebefrielse i samband med län med särskild strukturgaranli till förelag inom manuell glasindustri, varom beslui har faftals t.o.m. budgetåret 1983/84.

Garantier enligt punkl I ovan får beviljas i sådan omfattning att det sammanlagda beloppet för utestående garantier uppgår till högst 1 050 milj. kr. Motsvarande ram för stmklurgaranlier enligt punkl 6 är 444,5 milj. kr. (prop. 1983/84: 135, NU 42, rskr 379).

Villkoren för s. k. slruklurgarantilån skiljer sig något från vad som gäller för s. k. industrigarantilän. Bl. a. är kraven på länesäkerheter mindre omfatlande för stmkturgarantilån. som dessutom i vissa fall kan förknippas med ränlebefrielse under viss tid. Denna möjlighet att ge särskilda subventioner i samband med lånegarantier har successivt minskat.

Möjligheten att ge ränlebefrielse i samband med att nya strukturgarantier beviljas upphörde per den 1 juli 1983 vad gäller företag inom textil- och konfeklionsindustrin och per den 1 juli 1984 vad gäller förelag inom den tnanuella glasinduslrin. Till företag inom den träbearbetande induslrin kan räntebefrielse t. v. beviljas inom vissa ramar.

Koslnader för räntebefrielse i samband med tidigare beslut om strukturgaranti till förelag inom tekoindustrin belastar innevarande budgetår anslaget B 12. Kostnader för räntebefrielse vid särskilda struklurgarantier för textil- och konfektionsindustrierna. Kostnader för räntebefrielse i samband med beslut om strukturgaranli lill företag inom gjuleriinduslrin och delar av den träbearbetande induslrin belastar en reservation pä anslaget XII 1983/84 B 9. Koslnader för ränlebefrielse vid strukturgarantier lill företag inom vissa industribranscher.

Statens industriverk

Statens industriverk (SIND) framhåller att stödformen industrigarantilän, likaväl som stmkturgarantilån, kan täcka berörda företags behov alt fä kapilal med hjälp av statlig garanti. Industrigarantilån förutsätter atl låntagaren först har uttömt sina möjligheter att fä krediter pä den reguljära lånemarknaden, vilket beloppsmässigl minskar statens engagemang. Dessulom slälls säkerheter i samband med industrigarantilån, vilkel begränsar stålens risktagande i varje enskilt fall. Den särskilda stödformen strukturgaranli bör därför enligt SIND avskaffas fr. o. m. budgetårel 1985/86.

SIND:s förslag innebär även atl den kvarvarande möjligheten alt bevilja ränlebefrielse i samband med garantilän till företag inom den träbearbetande induslrin upphör fr. o. m. budgelåret 1985/86.

Vidare förordar SIND att statens kvarvarande förpliktelser i form av löften om räntebefrielse, varom beslui fattas t.o.m. budgetåret 1984/85, i fortsättningen infrias med medel frän samlingsanslaget Täckande av förluster i samband med viss garantigivning, m. m. Nägra separata anslag för atl finansiera sädan ränlebefrielse bör således inle föras upp på statsbudgeten för budgetåret 1985/86.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                      59

SIND uppskaltar del sammanlagda behovet av ulbelalningar från anslaget under budgelåret 1985/86 till ca 125 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Olika former av strukturgaranli har funnits sedan början av 1970-talet. Under senare år har stmkturgaranlierna kommil att ulnylljas i myckel begränsad omfattning. Jag anser i likhet med SIND atl förelagens behov av slatsgaranlerade lån kan fillgodoses genom stödformen industrigarantilän. Det är även värdefullt all antalet stödformer renl allmänl kan begränsas.

Jag förordar all systemel med olika former av slmkturgaranti upphör vid ingången av budgetåret 1985/86. Del medför även all den kvarvarande möjligheten all bevilja ränlebefrielse i samband med garanlilån upphör vid samma lidpunkl.

Förslaget innebär dock ingen förändring i fråga om åtaganden från statens sida som gjorls eller görs före den I juli 1985. Jag räknar med att tidigare beslutad räntebefrielse i samband med strukturgaranli i fortsättningen kommer atl medföra vissa mindre kostnader på statsbudgeten, uppskattningsvis 1—2 milj. kr. Jag förordar i likhet med SIND all sådana koslnader fr. o. m. den I juli 1985 läcks med medel från anslagel Täckande av förluster vid viss garantigivning, m. m.

Jag beräknar det totala medelsbehovet under anslagel lill 75 milj. kr. för budgetårel 1985/86.

Den förändring som jag har förordat medför en viss ökning av antalet industrigarantilän. Jag räknar med att den nuvarande engagemangsramen pä 1 050 milj. kr. trots detta är tillräcklig.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen atl

1. godkänna alt stödformen strukturgaranli och de därlill förknippa
de möjlighelerna alt bevilja ränlebefrielse upphör i enlighel med
vad jag har anförl,

2.      godkänna den utökade användning av förslagsanslaget Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m. som jag har förordat,

3.      lill Täckande av förluster vid viss garantigivning, m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av 75 000000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                 60

C.    REGIONAL UTVECKLING

C 1. Regionalpolitiskl stöd: Bidragsverksamhet

C 2. Regionalpolitiskt stöd: Vissa lokaliseringsbidrag m.m.

C 3. Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån

C 4. Regionalpolitiskt stöd: Regionala utvecklingsinsatser

C 5. Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i glesbygder m. m.

C 6. Ersättning för nedsättning av socialavgifter

1 slalsbudgelen för innevarande budgetår har under dessa anslagsrubriker anvisats ett förslagsanslag av 350000000 kr., ett reservationsanslag av 264000000 kr., elt reservaiionsanslag av 500000000 kr., en reservationsanslag av 398250000 kr., ett förslagsanslag av 1000 kr. resp. ett förslagsanslag av 330000000 kr.

Jag avser att föreslå regeringen atl i en särskild proposition våren 1985 redovisa förslag om regional utveckling och utjämning. Anslagen bör i avvaktan pä en sådan proposition föras upp med oförändrade belopp för nästa budgetår.

Jag hemställer all regeringen föreslär riksdagen

atl, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1985/ 86 beräkna

1.   till Regionalpolitiskl stöd: Bidragsverksamhet ett förslagsanslag
av 350000000 kr.,

2.        till Regionalpolitiskl stöd: Vissa lokaliseringsbidrag m.m. elt reservationsanslag av 264000000 kr.,

3.   till Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån ett reservationsanslag av 500000000 kr.,

4.   till Regionalpolitiskt stöd: Regionala utvecklingsinsatser ell reservationsanslag av 398 250000 kr.,

5.   till Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till förelag i glesbygder m.m., ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

6.   lill Ersättning för nedsättning av socialavgifter ell förslagsanslag av 330000000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                61

D.    MINERALFÖRSÖRJNING M. M.

Program för utökad prospeklering m. m.

Den svenska gruvindustrin, och då särskilt järnmalmsinduslrin, har en svår konkurrenssituation. En kraftig förbättring har dock under senare tid skett vad gäller järnmalmsproduktionen. Andra delar av gruv- och mineral-industrin har tidvis visal dålig lönsamhet på grund av låga melallpriser. För flertalet metaller har dock den genomsnittliga prisnivån under år 1984 varil tillfredsställande.

Riksdagen beslöt hösten 1982 (prop. 1982/83: 50 bil. 6, NU 18, rskr 111) alt anvisa 300 milj. kr. för ell femärigl program för ulökad prospeklering m. m. i syfte alt öka livslängden hos befintliga gruvor och mineralförelag och skapa förutsättningar för nya sådana. Av dessa medel har regeringen under år 1984 fattat beslut om användning av ca 44 milj. kr. Huvuddelen av dessa medel har på förslag av nämnden för statens gruvegendom beviljats som stöd till etl 30-ial prospekteringsprojekl inom huvudsakligen Norrbollens och Västerbottens län och Bergslagen. Under perioden 1982-1984 har beslut fattats om användning av sammanlagt 164 milj. kr. av nyssnämnda 300 milj. kr.

Regeringen har gett nämnden i uppdrag atl svara för projeklbedömning, administration och utvärdering av programmet. Nämnden överiämnade den 1 mars 1984 rapporten Program för utökad prospeklering - Erfarenheler och förslag lill fortsättning.

Forskning och utveckling

Regeringen uppdrog i februari 1983 ät Sveriges geologiska undersökning (SGU) att utreda vissa frågor om forskning och ulveckling inom mineralområdel. Vad gäller SGU:s egen verksamhel framför SGU tvä typer av förslag, nämligen FoU-slödjande ålgärder och forskningsprogram. SGU beräknar kostnaderna för FoU-stödjande åtgärder till 19,6 milj. kr. under tre år. För de föreslagna forskningsprogrammen beräknar man kostnaden till 2,5 milj. kr. Utredningen, som överlämnades till industridepartementet i februari 1984, har nyligen remissbehandlats. Förslagen bereds f. n. inom regeringskansliet.

Utredningar m. m.

Utredningen om vissa frågor inom mineralområdel (I 1982:02) har i juni 1984 överiämnat belänkandet (Ds 1 1984: 15) Borrkärnearkiv. Förslaget har remissbehandlals och bereds f.n. i regeringskansliet. Ulredningen slutför nu sitt arbele med att ulreda frågan om ytterligare regionalisering av Sveriges geologiska undersökning samt behovet av förstärkning av bergsstaten.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                       62

Kommittén (I 1984:04) med uppgift atl göra en översyn av minerallag-sliftningen påbörjade sitt arbete under hösten 1983. 1 utredningens direktiv (Dir. 1983:41) framhölls bl.a. att kommittén bör utreda hur den nuvarande lagstiftningen, som är splittrad i etl inmutnings- och koncessionssystem, bör förändras för att kunna ersättas av etl mer enhetligt rättsligt regelsystem. En utgångspunkt bör härvid vara att inmutnings- och koncessionssystemen i deras nuvarande utformning ersätts av etl nytt system som i huvudsak bygger på koncessionsprincipen, men med inmutningsrättsliga inslag. Förslag till ny minerallagstiftning skall enligt direktiven lämnas före utgången av är 1985.

Utredningen om beredskaps- och fredskrislagring (H 1982:05) arbetar med att utvärdera den nuvarande ordningen för lagringsverksamheten och överväger alternativa former för beredskaps- och fredskrislagring. Härvid berörs även mineralrävarorna. Ulredningen slutför f. n. sill arbele.

Internationellt arbete

1 syfte alt motverka prisvariationer, som ger upphov till svårigheter för såväl företag som nationer, har under senare är allt fiera krav slällls pä alt internationella överenskommelser skall träffas för att stabilisera råvarumarknaderna. Dessa krav har förts fram främsl av utvecklingsländer, vilka för sina exportintäkter och sin ekonomiska utveckling över huvud tagel ofta är beroende av prisulveckligen för elt fåtal råvaror.

Under år 1982 trädde det sjätte internationella lennavtalet i kraft provisoriskt. Avtalet skall bidra lill stabilitet pä tennmarknaden via buffertlager och kvoter. Sverige deltar i detla avtal.

Vid UNCTAD: s (FN:s konferens för handel och utveckling) fjärde konferens år 1976 fattades etl principbeslut om elt s. k. integrerat program för råvaror. De centrala delarna av programmet går ul på att stabilisera råvarupriserna på en rimlig nivå genom bufferllagring eller andra åtgärder.

Inom OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och ulveckling) pågår sedan flera är sludier om råvaror. Studierna riktar sig mol såväl enskilda råvaror och deras skilda förutsättningar och eventuella restriktioner som mot råvamproblem av mer generell karaktär. Analysen i studierna har en bred ansats och behandlar säväl producent- som konsumentintressen. Elt arbetsprogram har fastslällls som bl.a. innebär att vissa utvalda råvaror — av företrädesvis strategisk karaktär - skall studeras. Sludier har färdigställts om bl.a. krom, bauxit, mangan, kobolt, vanadin och volfram.

Sverige deltar även i arbetet inom den internationella bly- och zinkstudiegruppen (ILZSG). Med dellagande av även representanler för förelag i branschen hålls överläggningar mellan producent- och konsumenlländer i frågor av internationellt intresse. Förutom sludier inom sektorer som är viktiga för berörda industrier ägnas särskild uppmärksamhel åt att ge kontinuerlig information om utvecklingen av utbud och efterfrågan. Med-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                      63

lemmar är. förulom de nordiska länderna, huvuddelen av OECD-länderna saml yllerligare ett antal länder, bl.a. Sovjetunionen, Indien, Mexico, Zambia och Tjeckoslovakien.

Samarbete mellan råvaruproducerande länder förekommer för flera metaller och mineral, bl. a. koppar och bauxit. Strävanden alt genom samordnat handlande uppnå högre priser har hinills dock endasl hafl begränsad framgång.

Organisationen för järnmalmsexpörterande länder (APEF) har som huvuduppgift all främja en balanserad global ulveckling av järnmalmsinduslrin genom all skapa bältre förutsättningar för varje enskilt medlemsland atl vidta lämpliga åtgärder avpassade lill de egna problemen. Sverige ingår i organisationen sedan dess grundande år 1975. Organisationen har elt mindre kansli och fastställer löpande ett arbetsprogram, i vilket ingår ulredningar, sammanställningar av statistik, m.m. Utvidgade kontakter med konsumentländer av järnmalm, liksom en utvidgning av medlemskretsen, slår även pä programmel. Medlemmarna är - förutom Sverige — Algeriet, Australien, Indien, Liberia, Mauretanien, Peru, Sierra Leone och Venezuela.

Uppgiftsskyldighet vid grundvattentäktsundersökning och brunnsborrning

Gällande ordning

Enligt 1 § lagen (1975:424) om uppgiftsskyldighet vid grundvattentäktsundersökning och brunnsborrning är den som yrkesmässigt ulför grundvattentäktsundersökning eller brunnsborrning skyldig att lämna skriftliga uppgifter om delta arbete och dess resultat till Sveriges geologiska undersökning (SGU). De uppgifter som skall lämnas är uppgifier om tid och plals för arbele, ändamålet med detta, arbetets omfallning och lekniska utförande samt påträffade jord- och bergarter. I förekommande fall skall vidare uppgifter lämnas om grundvattenytans nivå och eventuella resultat av företagna provpumpningar och vattenanalyser. Genom dessa uppgifier får SGU sådan information om jord- och bergarter, grundvatten m.m. som efter bearbetning bl. a. ger kunskap om de vattenförande lagrens läge och karakiär, grundvattenstånd och grundvallenkvaliié. Dessa kunskaper är nödvändiga för att åstadkomma en rationell samhällsplanering och för alt räll ulnytlja och skydda vattenresurserna.

Energibrunnar

En energibrunn är en anläggning i berg eller jord där man utnyttjar antingen värmeinnehällel i grundvattnet eller ell värmeflöde i berggunden för atl åstadkomma bostads- eller varmvatlenuppvärmning. De relativt låga temperaturerna i grundvattnet eller berget kan nyttiggöras med hjälp av värmepumpsteknik.

Den energi som används genom den s. k. energibrunnslekniken är således antingen s. k. grundvattenvärme eller värme från elt bergrum.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                         64

Vid utnyttjandet av grundvattenenergin anläggs en traditionell brunn, ur vilken man utvinner vatten som först transporteras lill en värmepump och därefier bortleds lill antingen ell vattendrag eller åierinfiltreras i marken. När en sådan energibrunn anläggs uppkommer den ovan nämnda uppgiftsskyldighelen enligt I § i lagen.

Vid utvinning av bergvärmeenergi är del fråga om en anläggning, som beslår av ett borrhål som nedkyls. Eflersom borrhålet är kallt och omgivningen varm sker ett värmefiöde mol borrhålet. Denna värme transporteras med hjälp av en frostvälska eller grundvallen lill en värmepump och nylliggörs där. Enligt SGU föreligger en osäkerhet om borrning för alt möjliggöra en bergvärmeanläggning är förenat med uppgifisskyldighei enligt lagen om uppgiftsskyldighet vid grundvalienläklsundersökning och brunnsborrning.

Förslag och överväganden

Med anledning av all de angivna rättsreglerna således kan innebära oklarheter beträffande uppgiftsskyldighelen i samband med anläggandet av vissa energibrunnar, s.k. bergvärmeanläggningar, har SGU föreslagil atl den angivna uppgiftsskyldigheten förtydligas till atl omfalla också anläggandet av denna lyp av energibrunnar. Statens energiverk tillstyrker SGU: s förslag.

Jag delar SGU: s mening och finner att följande skäl föreligger för ett sådant förslag.

-     Samma typ av uppgifier belräffande grundvallen och geologiska förhållanden kommer fram vid den angivna energibrunnsborrningen som vid annan brunnsborrning.

-     En uppgiftsskyldighet vid brunnsborrning för bergvärme kommer att åligga samma yrkesutövare, brunnsborrarna, som enligt gällande ordning är skyldiga att lämna uppgifier.

-     Genom den utvidgade uppgiftsskyldigheten skapas förutsättningar för att få erfarenheter av tekniken beträffande energibrunnar och dess ulnylljande av berggrunden både ur energi- och miljösynpunkl.

Jag anser mot denna bakgrund att den angivna uppgiftsskyldighelen bör förtydligas i enlighet med SGU: s förslag genom en ändring i lagens första paragraf. Ändringen bör träda i kraft den 1 juli 1985.

Med anledning av vad jag har anfört har inom industridepartementet upprättats förslag lill lag om ändring i lagen (1975:424) om uppgiftsskyldighet vid grundvattentäktsundersökning och brunnsborrning.

Med hänsyn till lagstiftningsärendets enkla beskaffenhet är del enligt min mening inte motiverat att inhämta lagrådets yttrande över förslaget. Förslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 14.1. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att anta förslagel lill lag om ändring i lagen (1975:424) om uppgifts-skyldighet vid grundvattentäktsundersökning och brunnsborrning.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                65

Verksamheten vid Sveriges geologiska undersökning

Sveriges geologiska undersökning (SGU) är den centrala förvaltningsmyndigheten för frågor om landets geologiska beskaffenhel och mineral-hantering.

SGU skall

-     utföra allmän geologisk kartering,

-     bedriva prognos-, informations- och dokumentationsverksamhet på mineralområdet,

-     följa den svenska och internationella utvecklingen inom mineralområdel,

-     handlägga ärenden enligt minerallagstiftningen, lagstiftningen om kontinentalsockeln samt lagsliftningen om utländska förvärv av fasl egendom m.m., vad avsergruvrälligheter.

Verksamheten skall bedrivas på elt sådant sätt att insamlat malerial snabbi publiceras och i prakliska former görs lättillgängligt. SGU skall i övrigl på bästa sätt söka främja tillgodogörandet av landets mineralresurser. SGU åtar sig utrednings- och undersökningsuppdrag. Uppdragsverksamheten skall ge full kostnadstäckning.

SGU leds av en styrelse. Chef för SGU är en generaldirektör. Inom SGU finns fyra enheler, två för kariering och dokumentation, en för myndighels- och utredningsuppgifter samt informalion och en för administration. Inom SGU finns också ett planeringssekretariat. Till SGU är också knutet etl kartråd, ett mineralresursräd och etl prospekleringsråd.

SGU är chefsmyndighet för bergsstaten.

Enligt den från den 1 juli 1982 gällande organisationen är antalet tjänster vid SGU 267 st.

SGU är lokaliserat till Uppsala med filialkontor i Lund och Göteborg. Vid SGU tillämpas programbudgelering med följande programindelning:

1.     Geologisk kartering och dokumentation.

2.     Myndighetsuppgifter och information.

3.     Uppdragsverksamhet.

Verksamhelen under programmen I och 2 finanserias frän reservationsanslaget Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering m.m. Verksamhelen under programmet 3 finansieras genom direkt ersättning frän konsumenterna.

Investeringar i utrustning finansieras från reservationsanslaget Sveriges geologiska undersökning: Utrustning.

D 1. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering m.m.

1983/84 Utgift               64684272                  Reservation                      5801685

1984/85 Anslag              66303000

1985/86 Förslag             68650000

5    Rikidagen 1984/85. 1 samt. Nr 100. Bilaga 14

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet

66

Anslaget är uppdelat pä tre program, nämligen I. Geologisk kartering och dokumentation. 2. Myndighetsuppgifter och information samt 3. Uppdragsverksamhet. Utgifter och inkomsler för dessa program redovisas under anslagel.

Program I. Geologisk kariering och dokumentation omfaltar den verksamhel som syftar till atl ta fram och i form av kartor i reguljära serier tillhandahålla beslutsunderlag för samhällsplanering rörande utnyttjande av landskapet, berggrund, jordlager och grundvatten. Vidare omfattar programmet den verksamhet som syftar lill att genom insamling, bearbetning och bevarande av uppgifier om geologiska förhållanden på annal sätt än genom den reguljära karleringen tillgodose allmänna och enskilda behov av geologisk information.

Program 2. Myndighetsuppgifter och information omfaltar vissa myndighels- och utredningsuppgifter pä mineralområdet samt den verksamhet som syftar lill att informera såväl inierni som externt i frågor inom det geovetenskapliga området.

Program 3. Uppdragsverksamhet omfattar den verksamhel som finansieras genom direkl ersättning från konsumenterna. Uppdragen skall ha nära samband med karterings- och dokumentationsverksamheten eller utrednings- och informationsverksamheten.

Av följande sammanställning framgår hur kostnader och intäkter för verksamheten fördelar sig på olika program.

Program

1984/85 Budgei

1985/86 beräknar

1 OOO-tal kr.

SGU

Föredraganden

Program 1. Geologisk kariering och dokumenlalion Avgår i inkomster

57 880 -   180

61558 -   120

59845 -   120

57 700

61438

59725

Program 2. IVlyndighelsupp-gifler och informalion Avgår i inkomsler

8 823 -   220

9804 -   300

9225 -   300

8603

9504

8925

Program 3. Uppdragsverksamhet Avgår i inkomster

6800

-6800

0

5 800

-5 800

0

5 800

-5 800

0

Medelsbehov

66303

70 942

68650

Sveriges geologiska undersökning

Under de olika delprogrammen redovisar SGU - ulöver medel i enlighet med huvudförslaget för pågående verksamhel - medel för förändring av verksamheten enligt följande. Rationaliseringsätgärderna är främst förenklingar i produktionen och utökad ADB-användning.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                      67

Program I. Geologisk kariering och dokumenlalion Berggrundsgeologisk kartering

Genom smärre kompletteringar och bearbetningar av befintligt prospek-teringsmalerial skulle 16 kartblad över Övre Norrland kunna ges ut. Kartorna motsvarar slandardmässigt de förenklade berggrundskartorna. Koslnaden är ca 100000 kr./blad. SGU begär 400000 kr. under budgelärel 1985/86 för atl ta fram fyra sädana kartblad.

Jordarlsgeologi

SGU förfogar över etl omfallande kvarlärgeologiskl basmaterial frän de inre delarna av Norrbottens län. Genom relativt begränsade karleringsin-satser skulle det vara möjligl att komplettera detla malerial för alt sammanställa och trycka kvarlärgeologiska kartor i skala 1: 250000 över Lapplandsdelen av Norrbottens län. Den lolala koslnaden för alt la fram dessa kartor är ca 3 milj. kr. För de inledande arbetena begär SGU 300000 kr.

Hydrogeologi

För alt snabbi kunna bygga upp en rikstäckande dalabas för kommunal vattenförsörjning och grundvatienmiljö begär SGU etl engångsbelopp om 450000 kr.

Program 2. Myndighelsuppgifler och informalion

Huvuddelen av utvecklingsarbetet för georegislret beräknas slutföras under budgelåret 1984/85. För driften av georegislret begär SGU 200000 kr.

De tre räd som finns knutna till SGU, nämligen kartrådet, prospekte-ringsrådet och mineralresursrådel består av sakkunniga represenlanter för användarna av SGU: s produkter. Råden lämnar värdefulla synpunkler på SGU:s verksamhet och långtidsplaner. SGU har för avsikt alt under hösten 1984 närmare gä igenom rådens arbetsformer. Nägra särskilda medel har inte anvisais för rådens verksamhel. SGU begär 100000 kr. för atl rådens kompetens skall kunna utnyttjas på ett optimalt sätt.

Under hösten 1985 kommer Western European Geological Surveys (WEGS) att förlägga sin åriiga sammankomst till Uppsala. SGU blir värd för della sammanträde. För atl täcka kostnaderna för denna sammankomst begär SGU 200000 kr.

Föredragandens överväganden

För näsla budgetär bör medel för SGU: s verksamhet beräknas enligt etl ettårigt huvudförslag med en reduktion om 2%. Jag har vid denna beräkning även lagit hänsyn lill att SGU under budgetåret 1984/85 redovisat en hyresbesparing. Jag avser att under början av år 1985 återkomma till regeringen om de förslag som SGU har lämnat rörande forskning och

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                      68

ulveckling inom mineralområdel och som bl.a. berör SGU:s egen verksamhel.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

all lill Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kariering m.m. för budgelåret 1985/86 anvisa ell reservaiionsanslag av 68650000 kr.

D 2. Sveriges geologiska undersökning: Utrustning

1983/84 Ulgift

2 148976

1984/85 Anslag

1010000

1985/86 Förslag

700000

Reservation                       1740499

Anslagel är avsett att finansiera SGU: s invesleringar i mer kostnadskrävande utrustning. Ränla och avskrivning på utruslningskapilalel belastar de program inom vilka utrustningen används. Ulruslning som anskaffas med anlitande av anslaget tillförs SGU:s ulruslningskapital. Medel molsvarande avskrivning och förräntning av utruslningskapilalel omförs till särskild inkomsttitel på statsbudgeten.

Sveriges geologiska undersökning

Anslaget bör för budgetåret 1985/86 uppgä till I 744000 kr. Investeringsbehovet omfattar ersättning av avskriven och utrangerad utrustning saml ersäftning av viss utrustning som vid delningen av SGU förts lill Sveriges geologiska AB (SGAB). Därutöver innefattar investeringsbehovet nyanskaffningar för rationaliseringar och kvalitetshöjning av pågående verksamhet.

Föredragandens överväganden

För budgetåret 1985/86 beräknar jag anslaget lill 700000 kr. Av beloppet avser 410000 kr. ersättning av äldre försliten utrustning. För nyanskaffning för rationalisering och kvalitetshöjning av pågående verksamhet har jag beräknat 290000 kr.

Jag hemställer att regeringen förslår riksdagen

atl till Sveriges geologiska undersökning: Utrustning för budgetåret 1985/86 anvisa etl reservationsanslag av 700000 kr.

D3. Bergsstaten

1983/84 Utgift                2467 347

1984/85 Anslag               2516000

1985/86 Förslag              2873000

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet

69

Bergsstatens verksamhel styrs i stort av den gmvrättsliga lagstiftningen, framför allt gruvlagen (1974; 342) och gruvförordningen (1974: 344). Bergsstatens myndighels- och kansliuppgifter omfattar i huvudsak ärenden om förvärv och försvar av gruvrälligheter, att anvisa områden för gruvdrift och undersökningsverksamhet.

Genom den omorganisation som skett pä mineralområdel är Sveriges geologiska undersökning fr. o. m. den I juli 1982 chefsmyndighet för bergsstaten. Bergsstaten är organiserad på elt nordligt och ell sydligt distrikt med expedition i resp. Luleå och Falun. Chef för varje distrikt är en bergmästare.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

SGU

Föredraganden

Personal

11

Anslag

Förvaltningskostnader Lokalkoslnader Kungörelsekoslnader Engångsanvisning

1811000

437000

214000

54 000

2 516000

-1-61000 -19000 -1-74000 -18000

-1-98000

-f 320 000

-       19000
-1- 74000

-      18000

+357000

Med stöd av minerallagsliflningen och motsvarande äldre lagstiftning tas genom bergsstatens försorg ut vissa avgifter på det gmvrättsliga området. Vidare skall enligt förordningen (1966:351) angående tillämpningen av konlinentalsockellagen (1966: 314) avgift erläggas till SGU för tillstånd till sand-, grus- eller slentäkt på kontinenlalsockeln. Samtliga dessa avgifter redovisas pä statsbudgetens inkomstsida under titeln 2528 Avgifier vid bergsstaten. Avgifterna beräknas uppgå lill 3,5 milj. kr. för budgetåret 1984/85 och 3,2 milj. kr. för budgelåret 1985/86. Motsvarande avgifter uppgick budgetåret 1983/84 lill 4,6 milj. kr.

Sveriges geologiska undersökning SGU föreslår i anslagsframslällningen för bergsstaten bl.a.:

1. Pris- och löneomräkning m.m. +116000 kr.

2.     SGU anser att huvudförslaget inte bör tillämpas på bergsstaten. Enligt SGU har organisationen kontinuerligt minskats och anpassats till förändrade förhållanden så att ett ringa antal anslällda kvarslår medan arbetsbelastningen ökat starkt. Marginaler för ytterligare nedskärningar saknas därför.

3.      Övriga expenser engångsanvisning 36000 kr.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetär bör medel för bergsstalens verksamhet beräknas enligt ett ettårigt huvudförslag med en reduktion om 2%. Därutöver har jag för expenser beräknal en engångsanvisning om 36000 kr. Vissa medel har

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                       70

tillförts anslagel genom en överföring från anslagel D I. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering m. m.

Med hänvisning lill sammanslällningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Bergsstaten för budgetåret 1985/86 anvisa elt förslagsanslag av 2873000 kr.

Verksamheten vid nämnden för statens gruvegendom

Statens gruvegendom förvaltas sedan den 1 juli 1973 av nämnden för statens gruvegendom. Från att tidigare ha avsett i huvudsak endasl gruv-rätligheler enligt gruvlagen (1974:342) och dess föregångare omfattar nu nämndens förvaltning även andra lyper av mineralfyndigheler, bl. a. industrimineral. Nämnden, som beslutar i frågor om upplåtelse av gruvegendomen, svarar för atl egendomen tas lill vara på bästa sätl och - där så är lämpligt - utökas. Utökningen sker huvudsakligen genom prospeklering. Nämnden skall särskilt följa utvecklingen inom sitt verksamhetsområde och ta initiativ lill ålgärder att förbättra det ekonomiska utbytet av gruvegendomen.

Frän budgetåret 1982/83 har nämnden även fattat beslut om bidrag lill svenska förelag för prospeklering av vissa mineral. Under budgetåret 1983/84 beviljade nämnden bidrag till tvä projekt med ett totalt belopp om 0,7 milj. kr. Stödformen upphörde den I juli 1984 i enlighet med riksdagens beslut med anledning av prop. 1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder (NU 8, rskr 94).

Riksdagen beslöt hösten 1982 (prop. 1982/83:50 bil. 6, NU 18, rskr 111) att anvisa 300 milj. kr. för etl femärigl program för utökad prospeklering. Nämden har av regeringen fått i uppdrag alt svara för administration av programmet och uppföljning av de projekt som beviljas medel. Nämnden skall också lämna förslag på hur det femäriga programmet skall fortsätta.

Nämnden leds av en styrelse på högsl sju ledamöter. Inom nämnden finns två enheter; en för prospeklering, mineraltekniska undersökningar och ekonomisk utvärdering saml en för ekonomi och förvaltning. Antalet anslällda den I juli 1984 var 13.

D 4. Statens gruvegendom: Prospeklering m. m.

1983/84 Utgift               37639492                   Reservation                     30639700

1984/85 Anslag              38688000

1985/86 Förslag             39946000

Frän anslaget bestrids kostnaderna för prospekteringsverksamhet, bryt-värdhetsundersökningar samt under budgetåren 1982/83 och 1983/84 även slatligt bidrag lill prospeklering av vissa mineral.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14   Industridepartementet                                      71

Nämnden för statens gruvegendom

Inför budgetåret 1984/85 genomfördes en nedskärning av anslaget med 25 milj. kr. eller närmare 40% jämfört med föregående budgelår. Denna nedskärning har till en del kompenserats genom att nämnden under budgetåret beviljats ca 10,5 milj. kr. från anslagel XIV 1982/83 D 8. Program för ulökad prospeklering m. m. Vidare slutar nämnden fr. o. m. innevarande budgetår alt ge bidrag till andra organisationers prospeklering från det egna anslaget. För atl ytterligare dämpa taklen i neddragningen av verksamheten använder nämnden reserverade medel från budgetåret 1983/84.

Under budgelåret 1985/86 räknar nämnden med alt verksamheten kan hällas uppe pä i stort sett samma säll, dvs. genom utnyttjandet av reserverade medel och genom erhållande av prospekleringsstöd.

Fr.o.m. budgetåret 1986/87 måste emellertid en volymminskning ske även om prospekleringsstöd erhålls i oförändrad omfattning. Den fortsaita minskningen av verksamheten blir sedan drastisk. För nämndens huvudentreprenör, Sveriges geologiska AB (SGAB), är en neddragning av nämndens verksamhet mycket kännbar.

Enligt nämnden är den nivå på prospekleringsverksamheien som nu nätts den erforderliga för de närmaste åren. På grund av den stora nedskärningen av anslagel för budgetåret 1984/85 anser nämnden all huvudalternativet inle bör lillämpas pä anslagel för budgetåret 1985/86. Därutöver beräknar nämnden elt finansiellt tillskott om 8 milj. kr. för atl kunna vidmakthålla nuvarande nivä pä prospekleringsverksamheien. Därigenom skulle verksamhelen också få en tillfredsställande finansiell stadga under en något längre tidsperiod.

Föredragandens överväganden

För näsla budgetär bör för nämndens prospekteringsverksamhet elt reducerat ettårigt huvudalternativ tillämpas. Jag beräknar anslaget till 39946000 kr.

Med hänsyn till behovel av en långsiktig planering av nämdens verksamhet bör, liksom vad gäller innevarande budgetär, ell bemyndigande att göra fieråriga åiaganden ges. Jag förordar därför alt regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att under budgelåren 1985/86-1988/89 fatta beslut om prospeklering som innebär åiaganden om högsl 26 milj. kr. för budgelärel 1986/87, 17 milj. kr. för budgelåret 1987/88 och II milj. kr. för budgetåret 1988/89.

Med hänvisning till vad jag anfört hemsläller jag atl regeringen föreslår riksdagen alt

1. bemyndiga regeringen all under budgelåren 1985/86-1988/89 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med nämdens för slatens gruvegendom verksamhel som innebär åtaganden om högst 26000000 kr. för budgelåret 1986/87, 17000000 kr. för budgetåret 1987/88 och 11 OOOOOO kr. för budgetåret 1988/89,

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet

72

2. lill Statens gruvegendom: Prospeklering m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa etl reservaiionsanslag av 39946000 kr.

D 5. Statens gruvegendom: Egendomsförvaltning m. m.

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

8215037 7 686000 5 828000

Från anslaget beslrids kostnaderna för nämndens för statens gruvegendom kansli samt för förvaltning av statens gruvegendom.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Nämnden för statens gruvegendom

Föredraganden

Personal

13

+2

-

Anslag

Förvaltningskostnader Lokalkostnader Inmutningskostnader Ulmålsläggningar Kommunala skatter

4 181000 305 000

1000000 200000

2000000

+ 178000 + 13000

+ 200000

-    71000 +     13000

+   200000 -2000000

7686000

+391 000

-1858000

Nämnden för statens gruvegendom Nämnden föreslär i sin anslagsframställning bl. a. följande:

1.      Pris- och löneomräkning + 528000 kr.

2.      Del föreskrivna huvudallernativet bör endasl lillämpas i begränsad omfattning pä anslaget. Den mycket höga aktiviteten inom nämndens samtliga verksamhetsområden innebär en kraftig arbetsbelastning på nämndens kansli, varför besparingen på anslaget bör begränsas till 1,6%, dvs. 137000 kr.

3. I samband med att nämnden år 1982 blev en självsländig myndighel fillkom en rad nya uppgifter inom bl. a. ekonomi- och personaladministration. Arbetsbelastningen inom enhelen för ekonomi och förvaltning har därefter ökal ytteriigare, främst som följd av nämndens engagemang i statsmakternas satsningar att stimulera och effektivisera prospekleringen i landel. Till en del kan denna utveckling mötas med rationliseringar vilket ocksä redan skett resp. pågår. Trols detta kvarstår dock behovet av en personalförstärkning inom enheten för ekonomi och förvaltning med en byråsekreterarljänst. Även inom den gemensamma kanslifunktionen finns etl behov av en förstärkning med en assislenttjänst.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14   Industridepartementet

73

Föredragandens överväganden

För nästa budgelår bör medel för nämndens egendomsförvallning beräknas enligi elt ettårigt huvudförslag med en reduktion om 2%. Riksdagen beslutade våren 1984 atl den kommunala beskattningen av juridiska personer skall upphöra fr.o.m. inkomståret 1985. Delta innebär all nämndens arrendeinläkler skattebefrias hell. För budgetårel 1985/86 har jag därför inte beräknat några medel för kommunala skatter.

Med hänvisning till sammanställningen hemsläller jag atl regeringen föreslår riksdagen

all till Statens gruvegendom: Egendomsförvaltning m.m. för budgetårel 1985/86 anvisa elt förslagsanslag av 5 828000 kr.

D 6. Delegationen för samordning av havsresursverksamheten

1983/84 Utgift

2264978

1984/85 Anslag

2 343000

1985/86 Förslag

2442000

Reservation

65 137

Delegationen för samordning av havsresursverksamhelen skall enligt sin instrukfion (1979:34, ändrad 1981:593 och 1984:612) verka för samordning av svensk verksamhel som innefallar nyttjande, skydd eller utforskande av havet eller som annars har anknytning till havet. Delegationen skall också verka för atl havsresursverksamhelen såväl vid myndigheler som organisationer främjas och stöds. Del åligger delegationen särskilt att utarbeta ett förslag till program för svensk havsresursverksamhel saml lämna underlag för regeringens och myndighelernas ställningstaganden i frågor som rör utnyttjande och skydd av havet. 1 delegationen ingår representanter för samhällsintressena och olika fackområden. Hos delegationen finns etl kansli, som är förlagt lill Göteborg.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Delegationen

Föredraganden

Personal

5

-

-

Anslag

Förvaltningskostnader

Lokalkostnader

Utredningskostnader

1585000 152000 606000

+ 175 000 + 15 000 +    4000

+81000 + 14000 + 4 000

2343000

+ 194000

+99000

Delegationen för samordning av havsresursverksamheten Delegationen föreslär i sin anslagsframställning bl. a. följande: I. Huvudförslag 2505000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                       74

2.      Pris- och löneomräkning 213 000 kr.

3. Delegationen saknar, som en lilen myndighet, möjlighel alt genom rationaliseringsåtgärder klara en 2 %-ig besparing av förvaltnings- eller lokalkostnader. Ett genomförande av huvudförslaget innebär därför en nedskärning av delegationens ulredningsverksamhel.

4. Delegationen beräknar en förslärkning av medlen för förvaltningskostnader med 36000 kr.

Föredragandens överväganden

För nästa budgelår bör medel för delegationens verksamhel beräknas enligt elt ettårigt huvudförslag med en reduktion om 2 %. Därutöver har jag beräknal 25 000 kr. för expenser.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag all regeringen föreslär riksdagen

att till Delegationen för samordning av havsresursverksamhelen för budgelåret 1985/86 anvisa ell reservationsanslag av 2442000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                75

E.    ENERGI

E 1. Statens energiverk: Förvaltningskostnader

E 2. Statens energiverk: Utredningar m. m. och information

E 3. Statens elektriska inspektion

E 4. Utbildning och rådgivning m. m. för att spara energi

E 5. Främjande av landsbygdens elektrifiering

E 6. Ersättning för försenad idriftlagning av kärnreaktorer

E 7. Visst Internationellt energisamarbete

E 8. Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader

E 9. Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning

E 10. Åtgärder för hantering av radioaktivt avfall

E 11. Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m.m.

E 12. Energiforskning

E 13. Bidrag till verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB

E 14. Avveckling av forskningsreaktorer m.m.

E 15. Anläggningar för radioaktivt avfall i Studsvik, m. m.

E 16. Stöd för oljeersättande åtgärder, m. m.

E 17. Täckande av förluster i anledning av statliga garantier för oljeersättande åtgärder, m. m.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                       76

1 statsbudgeten för innevarande budgetär har anvisais under anslagsrubrikerna:

E 1. Statens energiverk: Förvaltningskostnader etl förslagsanslag av 19584000 kr.,

E 2. Slatens energiverk: Ulredningar m.m. och informalion etl reservationsanslag av 10929000 kr.,

E 3. Statens elektriska inspektion etl förslagsanslag av 8831 000 kr.,

E 4. Utbildning och rådgivning m. m. för atl spara energi elt reservationsanslag av I 000 kr.,

E 5. Främjande av landsbygdens elektrifiering ell reservationsanslag av 4500000 kr.,

E 6. Ersättning för försenad idriftlagning av kärnreaktorer elt förslagsanslag av 290000000 kr.,

E 7. Vissl internationellt energisamarbete ell förslagsanslag av 14574000 kr.,

E 8. Slatens kärnkraftinspeklion: Förvaltningskostnader ell reservationsanslag av I 000 kr.,

E 9. Slatens kärnkraftinspeklion: Kärnsäkerhelsforskning ell reservationsanslag av I 000 kr.,

ElO. Åtgärder för hantering av radioaktivt avfall ell reservationsanslag av 1000 kr.,

Ell. Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m.m. etl reservationsanslag av 3323000000 kr.,

E12. Energiforskning elt reservationsanslag av 421 500000 kr.,

EI3. Bidrag lill verksamheten \'id Studsvik Energiteknik AB ett reservafionsanslag av 42635000 kr.,

E14. Avveckling av forskningsreaktorer m.m. etl reservaiionsanslag av 9900000 kr.,

E15. Anläggningar för radioaktivt avfall i Studsvik, m. m. ell reservationsanslag av 72700000 kr.,

EI7. Stöd för oljeersättande åtgärder, m.m. etl reservationsanslag av 210000000 kr.,

E18. Täckande av föriuster i anledning av statliga garantier för oljeersättande åtgärder, m. m. etl förslagsanslag av 15000000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                     77

Jag avser föreslå regeringen att i en särskild proposition våren 1985 redovisa förslag om riktlinjer för energipolifiken. Anslagen bör i avvaklan på en sådan proposition föras upp med oförändrade belopp för näsla budgetår.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att, i avvaklan pä särskild proposifion i ämnel, för budgetåret 1985/86 beräkna

1.   lill Statens energiverk: Förvaltningskostnader etl förslagsanslag
av 19584000 kr.,

2.   till Statens energiverk: Ulredningar m.m. och information ett reservationsanslag av 10929000 kr.,

3.        till Slatens elektriska inspektion etl förslagsanslag av 8831000 kr.,

4.   lill Utbildning och rådgivning m.m. för att spara energi ell reservaiionsanslag av 1 000 kr.,

5.   till Främjande av landsbygdens elektrifiering elt reservationsanslag av 4500000 kr.,

6.   till Ersättning för försenad idrijitagning av kärnreaktorer etl förslagsanslag av 290000000 kr.,

7.   lill Visst inlernationellt energisamarbete elt förslagsanslag av 14 574000 kr.,

8.   till Statens kärnkraftinspektion: Förvallningskoslnader ell reservationsanslag av I 000 kr.,

9.   till Stålens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhelsforskning ell reservationsanslag av 1 000 kr.,

10.        till Åtgärder för hantering av radioaktivt avfall ell reservationsanslag av 1000 kr.,

11.        lill Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m.m. ell reservationsanslag av 3323000000 kr.,

12.        till Energiforskning elt reservaiionsanslag av 421 500000 kr.,

13.        till Bidrag lill verksamhelen vid Studsvik Energiteknik AB ell reservaiionsanslag av 42635000 kr.,

14.        till Avveckling av forskningsreaktorer m.m. ett reservationsanslag av 9900000 kr.,

15.        lill Anläggningar för radioaktivt avfall i Studsvik, m.m. elt reservationsanslag av 72700000 kr.,

16.        lill Slöd för oljeersättande åtgärder, m. m. elt reservationsanslag av 210000000 kr.,

17.        till Täckande av förluster i anledning av statliga garantier för oljeersättande ålgärder. m. w. ell förslagsanslag av 15000000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                    78

F.    TEKNISK UTVECKLING M. M.

En högstående teknisk forsknings- och utvecklingsverksamhet är en nödvändig förutsättning för all långsiktigt bredda och utveckla vårt industriella och teknologiska kunnande. Atl stimulera teknisk forskning och ulveckling är också en av hörnstenarna i regeringens politik för industriell ulveckling och förnyelse.

Det är viktigt att uppmärksamma den stora andel forskning och ulvecklingsarbele som finansieras av industrin. Där utförs ocksä den hell övervägande andelen utvecklingsarbete. Induslrin har med sin nära kontakt med marknaden mänga gånger den bästa kunskapen om de problem och behov som utvecklingsarbetet syftar lill att tillfredsställa.

Statens stöd till teknisk forskning och ulveckling skall mol denna bakgrund i första hand ses som elt komplement lill och en förslärkning av industrins egna satsningar. En god kännedom frän statsmakternas sida, inle bara om människors behov och önskningar, utan ocksä om indusirins förutsättningar och problem är därför nödvändig.

Förutsättningarna för industriellt utvecklingsarbete förändras. Pä senare år har exempelvis möjlighelerna förbättrats all finansiera industriella utvecklingsprojekt utan statligt slöd. Detta beror bl.a. pä förelagens ökade egenfinansieringsförmäga samt på att en rad särskilda riskkapiialförsörj-ningsbolag, s. k. venlure capital förelag, har etablerats. Trols en successiv anpassning till nya förhållanden är det inte självklart att del stöd för industriellt utvecklingsarbete som staten tillhandahäller, är inriktat pä de mest angelägna behoven. Inom industridepartementet pågår f. n. arbete med att analysera vilka stödformer som är mest effektiva för att främja industriellt utvecklingsarbete. Detta arbete kommer att tjäna som underlag för den anpassning av politiken på detta område som mäste ske fortlöpande.

Riksdagen har med anledning av prop. 1983/84: 107 om forskning beslutat om riktlinjer för flygteknisk forskning (bil. 2, FöU 1983/84:19, rskr 403). 1 enlighet härmed har regeringen under hösten 1984 inrättat ett flygtekniskt råd som har till uppgift att främja och samordna den flygtekniska forskningen i Sverige.

Jag vill i detta sammanhang också erinra om de av riksdagen nyligen beslulade förnyelsefonderna, vars medel får användas för bl. a. forsknings-och ulvecklingsarbete i företagen (prop. 1984/85:86, FiU 9, rskr 108).

Forsknings- och utvecklingsarbetets omfattning

De 24 staterna inom industriländernas samarbetsorganisation OECD svarar tillsammans för ca 2/3 av väridens samlade utgifter för forskning och utveckling (FoU). Inom OECD svarar enbart USA för nära hälften av utgifterna för FoU.

Vid en rangordning av staterna inom OECD efter deras FoU-utgifter

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                      79

finner man vidare all de fem främsla länderna - i avtagande ordning: USA, Japan, Förbundsrepubliken Tyskland, Frankrike, Storbritannien -svarar för nästan 90% av de toiala utgifterna för FoU inom OECD. Sverige ingår på nionde plats i denna rangordning och har 1,4% av OECD:s toiala ulgifler för FoU.

När del gäller FoU-ulgifternas andel av bruttonationalprodukten (BNP), hör Sverige lill ett av de mest FoU-intensiva länderna i världen med 2,3 % FoU av BNP är 1981. De svenska FoU-ulgifternas andel av BNP uppvisar en stadig ökning alltsedan början av 1970-talel och denna ökning synes fortsätta. Prognosen för år 1984 är 2,5% FoU av BNP. FoU-inlensilelen mätt som årsverken för FoU i relation lill lotala arbetskraften visar motsvarande mönster. F. n. är lio årsverken av 1 000 inriktade på FoU-arbete.

Mer än hälften av forsknings- och utvecklingsarbetet år 1981 finansierades med privata medel. Industriföretagen dominerar finansieringsbilden genom en hög självfinansieringsgrad. Av de lolala FoU-koslnaderna i induslrin finansierade företagen själva nära 90%.

Offentliga medel svarade för 43% av landets FoU-finansiering år 1981. Större delen av de offenlliga medlen går lill FoU-verksamhet vid universitet och högskolor.

Företagssektorn svarar för mer än 60% av utförandet av den lotala FoU-verksamhel som genomförs i landet, medan universitets- och högskolesektorn står för ca 30%.

85% av FoU-verksamheten i företagssektorn är inriktad pä utvecklingsarbele, medan FoU-verksamheten i högskolesektorn till helt övervägande del avser forskning.

Stöd till industriell förnyelse

Samhällets stöd till industriell och teknisk förnyelse kanaliseras bl.a. genom styrelsen för leknisk utveckling (STU), Fonden för industriellt utvecklingsarbele (Industrifonden) och de regionala utvecklingsfonderna.

Genom statsmakternas beslut år 1984 om forskning (prop. 1983/84: 107 bil. 9, NU 45, rskr 407) och om industriell utveckling och förnyelse (prop. 1983/84:135, NU 42, rskr 379) har en treårsplan lagts fast för statens stöd till forskning, industriell utveckling och förnyelse.

En huvuddel av STU:s insalser kommer även forisällningsvis all göras inom områdena verkstadsteknik, informationsteknologi, bioteknik, materialteknik, massa- och pappersteknik, iräleknik, kemiteknik samt leknik för hälso- och sjukvård. I enlighel med statsmakternas beslut ges särskild prioritet för informationsteknologi, verkstadsteknik och bioteknik. Den ökade koncentrationen på kunskapsutvecklande insalser fortsätter. För att säkerställa medel lill inomvelenskapligt motiverade forskningsprojekt har medel i samma omfattning som för innevarande budgetår reserverats för STU:s tekniska forskningsrådsfunktion som nyligen har inrättats. STU:s utvecklingsstöd förskjuts mot de unga teknikbaserade företagen med hög tillväxtpotential.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                         80

Industrifonden har under det gångna årel lämnal slöd lill ell fiertal intressanta industriella utvecklingsprojekt. Bland dessa kan nämnas ulveckling av nyll förpackningssystem, styrelektronik för drivaggregat, se-delinmatare, radarnivämätare, processteknik för potatisfrysning samt ny melod för helmekaniseral gallringsarbete i skogen. Totalt har fonden fallal beslut om stöd lill ca 90 projekt och del sammanlagda åtagandet uppgår nu till ca 955 milj. kr.

För att ytterligare stötta förnyelsearbetet i de unga teknikbaserade företagen har regeringen nyligen fallat beslut om etl mer generelll inriktat stöd lill forskning och ulveckling i de mindre förelagen, s. k. forskningsbidrag lill teknikbaserade småföretag, i enlighel med riksdagens beslut (prop. 1983/84: 135, NU 42, rskr 379, SFS 1984:810). Systemel träder i kraft den 1 januari 1985.

Nationellt informationsteknologiprogram

Begreppel informationsteknologi omfattar leknik för alt inhämia, överföra, bearbeta, lagra och presentera informalion.

Informationsteknologin spelar en allt viktigare roll för industrins förnyelse. Delta gäller både den induslri som är sysselsatt med all utveckla och tillverka komponenter och system och den industri som använder informationsteknologin integrerad med annan teknik för att få fram konkurrenskraftiga produkter och produktionssystem inom områden uianför dala- och elektronikindustrins traditionella verksamhetsområde.

I samband med behandlingen av regeringens proposition om ett nationellt mikroelektronikprogram (prop. 1983/84: 8, NU 11, rskr 130) uttalade riksdagen att regeringen borde presentera etl sammanhållet informationsteknologiprogram. Ett sådant program bereds f. n. inom regeringskansliet. Programmet baseras på ett gemensaml förslag som överlämnades lill regeringen den 15 oktober 1984 från etl antal myndigheler, däribland styrelsen för teknisk utveckling, universitets- och högskoleämbetet och arbetarskyddsfonden. Programmet syftar till all förbättra förulsällningarna för införande och användande av informationsteknologi.

Programmel är indelat i de tre blocken Mikroelektronik, Systemteknik och Informationsteknologins användning.

Det första blocket utgörs väsentligen av det nationella mikroelektronikprogrammel.

Det andra blocket innehåller områden som telematik (datateknikens användning i samband med telekommunikationer), informationsbehandling, programmeringsteknik, s.k. artificiell intelligens, människa-maskinkommunikation, tillämpad matematik, reglerteknik, talkommunikation, bild- och signalbehandling, mättekniska metoder, optiska och elektro-optiska syslem saml givare och givarsystem.

Det tredje och sista blocket syftar till att främja utveckhng och användning av informationsteknologiska syslem som tillgodoser högt ställda an-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                      81

vändarkrav. Av särskilt inlresse är siimulanser till spridning av den nya tekniken, så all induslrin snabbt kan tillgodogöra sig de landvinningar som görs inom informationsteknologin.

Jag har för avsikt all föreslå regeringen att till riksdagen redovisa denna fräga under våren 1985.

Rymdverksamhet

De statliga insatserna på rymdområdet syftar bl. a. till atl främja svensk industris konkurrenskraft på den expansiva marknaden för rymdtekniska produkter. F. n. bedrivs verksamhel med tonvikt pä lelesalellitprojektet Tele-X och på fjärranalysområdet. Tele-X-projektel löper i stort enligt plan och uppskjutningen är planerad lill våren 1987. På fjärranalysområdet kan nämnas all elt särskili dotterbolag lill Svenska Rymdakliebolagel bildals i Kiruna för att utveckla fjärranalystekniken. Vidare har Sverige gåtl in i etl europeiskt Qärranalyssatellitprojeki (SPÖT 1) och avtal har träffats mellan Sverige och Frankrike om svenskl dellagande även i en andra fransk fjärranalyssaiellit kallad SPÖT 2.

Statens delegation för rymdverksamhet har vidare lålil uiarbeta förslag till en längtidsplan för svensk rymdverksamhet för perioden 1985-1991. Efter yttrande frän berörda myndigheter och förelag kommer planen atl ligga som grund för förslag frän regeringen till 1985/86 års riksmöle om hur rymdverksamheten skall utvecklas under nämnda tidsperiod.

Patent- och registreringsverksamhet

Patent- och registreringsverkets verksamhet är avgiftsfinansierad. Medel för verksamheten anvisas f. n. under ett förslagsanslag pä statsbudgeten och intäkterna redovisas mol en inkomsttitel.

Under den senaste tiden har handläggningstiderna vid Patentverket förlängts på etl besvärande säll. Regeringen har gen paleniverkel i uppdrag att se över sin organisation och ledning saml behovel av leknikstöd. Målel för översynen är ett effektivt svenskt patentverk. En slutrapport med förslag lill åtgärder skall avges till industridepartementet senasl den 1 juli 1985.

Provning och kontroll

Statens provningsanstalt har fr.o.m. den 1 juli 1983 upphört alt vara cenlral förvaltningsmyndighet för officiell provning och kontroll. Härigenom har anstaltens myndighetsutövande uppgifier minskat, medan uppdragsverksamhetens andel av den totala verksamheten ökat. För all möta de nya uppdragsgivarnas behov har provningsanstalten omorganiserats under det gångna budgetåret. Verksledningen har förstärkts, så atl den fömtom generaldirektören även beslår av en marknadsdirektör och en teknisk direktör. Verksamhelen har organiserats i sex operativa resultatenheter. 6   Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 14

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                      82

Den s.k. riksprovplatsulredningens förslag lill ny provningslagsiiflning har remissbehandlals. Beredning av förslaget pågår f. n. och etl förslag lill ny lagsliflning avses föreläggas riksdagen senare under della riksmöte.

Ett förslag till förenklad kontroll av handel med guld, silver eller platina bereds f. n. inom regeringskansliet.

Internationellt samarbete

Industridepartementet svarar, tillsammans med utbildningsdepartementet, för den svenska representationen i OECD:s kommitté för velenskaps-och leknikpolilik (CSTP). Bland de studier som ulförts kan nämnas en rörande handel med högteknologiprodukler och internationell tekniköverföring. Vidare pågår en översyn av OECD:s internationella statistikproduktion på FoU-området.

Industridepartementet svarar ocksä för representationen i OECD:s kommitté för informations-, data- och kommunikationspolitik (ICCP). Delta sker i nära samarbete med elt fiertal departement och myndigheter. Viktiga frågor under budgetåret 1983/84 har varit telekommunikationspolitik, dataflöden över gränserna och programvarufrågor.

Dalapolitiken är också föremål för samarbete pä etl nordiskl plan. Nordisk industrifond har anförtrotts genomförandel av den del av del nordiska dalapolitiska programmel som avser industriell forskning och ulveckling.

Vidare samordnar industridepartementet tillsammans med styrelsen för teknisk utveckling Sveriges dellagande i COST-samarbetet - etl projektsamarbete som bedrivs mellan EG-staterna och nio andra västeuropeiska stater. Av de nya projekt som igångsatts under 1984 kan särskilt nämnas sju stycken på telekommunikationsområdet. Vidare har två nya bilaterala avtal med EG på områdena hälso- och sjukvård saml miljövärdsleknik slutförhandlats under året.

Industridepartementet deltar även i de överläggningar som pågår med EG i syfte att ytterligare bredda det direkta projektsamarbetet mellan EG och Sverige inom ett antal olika nya forskningsområden.

Inom området industriellt rättsskydd svarar industridepartementet tillsammans med justitiedepartementet för den svenska representationen i Världsorganisationen för industrielU rättsskydd (WIPO). Till detla arbete hör bl.a. det praktiska samarbetet inom ramen för konventionen om patentsamarbete (PCT). Personal från paleniverkel utnyttjas ofta för samarbetet inom WIPO. Vidare deltar industridepartementet tillsammans med patentverket i ett internationellt patentsamarbete inom ramen för den europeiska palentkonventionen (EPC). Såväl PCT som EPC syftar till all minska dubbelarbetet vid behandling av patentansökningar.

Slutligen dellar industridepartementet i det bilaterala tekniskt-vetenskapliga samarbetet med öststaterna och vissa andra länder. Denna aktivitet har en minskad omfattning jämfört med tidigare är.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                83

Verksamheten vid styrelsen för teknisk utveckling

Styrelsen för teknisk utveckling (STU) är cenlral förvaltningsmyndighet för statens initiativ och stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbele.

STU:s insatser för teknisk forskning och industriellt ulvecklingsarbete sker i form av stöd till:

-     Grundläggande och långsiktig kompetens- och kunskapsuppbyggnad, bl. a. i form av ramprogram för kunskapsutveckling

-     Samlade teknikutvecklingsprogram av brett intresse för svensk industri, bl.a. i form av insatsområden

-     Program för kollektiv forskning

-     Enskilda forsknings- och utvecklingsprojekt

-     Service- och rådgivningsverksamhet.

STU leds av en styrelse. Chef för myndigheten är en generaldirektör. Inom STU finns fem projektenheier, en planeringsenhet, en internationell enhet, en serviceenhet och en adminislraliv enhet.

Den I juli 1984 var 275 personer anställda vid STU. Av dessa var 159 handläggare.

Vid STU lillämpas programbudgelering med följande programindelning.

1.         Industriellt och samhällsinriklal tekniskt utvecklingsarbete

2.         Kunskapsutveckling

3.         Internationell kontaktverksamhet

4.    Teknikupphandling

Programmet Industriellt och samhällsinriktat ulvecklingsarbete indelas i följande delprogram.

la. Insatsområden

Ib. Teknikområden

le. Industriservice

ld. Arbetstagarprojekt

STU:s verksamhet under programmen 1-4 finansieras innevarande budgetår från reservationsanslaget Fl. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling.

Stöd till forsknings- och utvecklingsarbete inom energiområdet lämnas under särskilda program frän anslagel E 12. Energiforskning.

Kostnader för STU:s förvallnings- och medelsfördelande verksamhel finansieras innevarande budgetär frän förslagsanslaget F 2. Styrelsen för teknisk utveckhng: Förvaltningskostnader.

Drift av forskningsslationer finansieras f.n. från förslagsanslaget F 3. Styrelsen för teknisk ulveckling; Drift av forskningsslationer. Detla anslag fär i princip inle belastas. För att lösa tillfälliga eller säsongmässiga problem för drift av forskningsstationer disponerar STU en rörlig kredit i riksgäldskontoret på 100000 kr.

En forskningsstations uppgifl är att ställa lämpliga forskningslokaler och

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                       84

därlill anknuten service till förfogande för mindre forskargrupper och institut. Programmel omfaltar endast en forskningsslation i Slockholm vars drift handhas av en särskild stiftelse. Den I juli 1984 var 18 forskargrupper verksamma vid forskningsstationen. Med hänsyn till verksamhetens art och omfattning är avsiklen all fr.o.m. budgelåret 1985/86 inle längre redovisa koslnaderna över elt särskilt anslag på statsbudgeten. F. n. pågår översyn av verksamheten i samverkan mellan STU, forskningssla-lionen, länsstyrelsen, utvecklingsfonden. Tekniska högskolan i Stockholm m.fi.

För finansiering av invesleringar i ulruslning anvisas medel innevarande budgetär under reservationsanslaget F 4. Styrelsen för teknisk ulveckling: Utrustning.

Från anslaget Fl finansieras dessutom viss rymdverksamhet, informa-lionsförsörjningsverksamhel samt statens bidrag lill Stiftelsen Sveriges Teknisk-Vetenskapliga Attachéverksamhet (STATT). STU har dock inget programansvar för dessa verksamheler.

F.n. tillämpas på försök en ny anslagsteknik för STU:s verksamhet, innebärande atl STU får placera sina medel under anslagen Fl, F2 och F4 på räntebärande konto i riksgäldskontoret och därvid tillgodoräkna sig ränla på den del av anslagel som inte utbetalats. Denna försöksverksamhet upphör vid uigången av budgetåret 1984/85.

F 1. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling

1983/84 Utgift'        601569411-                      Reservation                 272718364'

1984/85 Anslag        546700000" 1985/86 Förslag       643952000

' Beloppen för budgelåret 1983/84 inkluderar även förvaltningskostnader.

' Disponerat 677040000 kr.

' Odisponerat 24 982000 kr.

" Exkl. förvallningskoslnader som redovisas under anslaget F 2 saml exkl. ulgifler

molsvarande ränteintäkter från riksgälden. Inkluderas de senare blir anslagel exkl.

förvaltningskostnader 612 600000 kr.

Följande sammanställning ger en ekonomisk översikt av verksamhelen under detta anslag (milj. kr.).

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14   Industridepartementet                    85

Ekonomisk översikt av verksamheten under anslaget Fl. Teknisk forskning och utveckling

Belopp i milj. kr.

1983/84 Utfall'

1984/85 Budget

1985/86 beräknar

STU m.n.

Föredraganden

Kostnader

Program 1 Induslrielll och samhällsinriktat tekniskt utvecklingsarbete

389,5

356,9-

420.9

368,5

Program 2 Kunskapsutveckling

225.1

223,6

248,1

240,5

Program 3 Internationell kontaktverksamhet

10,5

9,4

10,2

10,2

Program 4

Teknikupphandling

11,1

13,0

15,2

15,0

Rymdverksamhet

15.2

15,8

19,1

16.4

Informationsförsörjningsverksamhet

8,4

8,5

12,8

8,8

Allachéverksamhet

15,6

18,5

23,0

21,5

Ofördelade medel

1,7

10,0

-

5,0

Summa kostnader

677,1

655,7

749,2

685,9

Avgår nnansiering utöver anslag och ränteintäkter från riksgäldskontoret

Återbetalade projektmedel

Ej utnyttjade projektmedel

18,4 21,8

22,0 21,1

22.0 20,0

22,0 20,0

Summa medelsbehov

636,9

612,6

707,2

643,9

Avgår övrigt

Ränteintäkter från riksgäldskontoret

60,2

65,9

67,1'

_6

Summa Fl

576,7

546,7

640,1

643,9

' Verksamheisvolym, dvs. beviljade anslagsmedel samt utbetalda administrationskostnader.

- Fr. o. m. budgetårel 1984/85 är den kollektiva forskningen inle längre uppdelad på program 1 och 2 utan ingår i sin helhet i program I.

Varav ca 40 milj. kr. avser kollekliv forskning. " Inkl. 8,6 milj. kr. frän anslaget Styrelsen för teknisk ulveckling: Utrustning. ' Inkl. 1,6 milj. kr. ränteinläkter från anslaget Styrelsen för leknisk utveckling: Utrustning. '' Försöksverksamhelen med ränleincilament upphör budgelåret 1985/86.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                       86

Styrelsen för teknisk utveckling m. m.

Riksdagen har våren 1984 beslutat om ett treårigt program för STU:s stöd lill teknisk forskning och utveckling under budgetåren 1984/85-1986/87. De resursramar som följer av beslutet innebär att STU måsle planera sin verksamhel inom en koslnadsram som i stort innebär oförändrad nivå i jämförelse med budgetåret 1983/84. Statsmakterna har därvid förutsatt all kostnadsökningen under treårsperioden stannar vid 4% per år och atl STU:s intäkter i form av återbetalning från lidigare projekt ökar.

Statsmakternas teknikomrädesbaserade prioritering - med särskild tonvikt pä informationsteknologi, verkstadsteknik och bioteknik - stämmer i allt väsentligt överens med STU:s eget förslag i STU-perspektiv 1983. Den omfördelning av resurser mot dessa områden som STU föreslår i sill huvudförslag i anslagsframställningen för budgetären 1985/86 och 1986/87 medför ofrånkomligl att ett antal viktiga områden måsle få minskade resursramar. Några av dessa senare områden är sådana där samarbetet med olika sektorsmyndigheter betonals särskilt i regeringens propositioner. Del blir därför nödvändigl för STU all med begränsade ekonomiska resurser genom samverkan med andra intressenter försöka nå bästa möjliga effekl.

Inom delprogrammel la. Insatsområden genomförs f.n. slora, konkret målinriktade, fieråriga men tidsbegränsade utvecklingsinsatser inom tio områden. Förutom tidigare påbörjade insatsområden har ytteriigare fyra påbörjats innevarande år.

STU framhåller i sin anslagsframställning att de anvisade resurserna inte räcker för atl genomföra all den verksamhet STU förvänlas klara av.

För alt i viss mån uppfylla de ambitioner som statsmakterna uttalat för STU, föreslär STU en ökning av resursramen för budgetåret 1985/86 med 53 milj. kr.

Statens delegation för rymdverksamhet, som under anslagsposlen Rymdverksamhet innevarande budgetår disponerar 15 800000 kr. för nationell rymdverksamhet, föreslår en uppräkning av della belopp till 19079000 kr. för budgetårel 1985/86. Medlen fördelas pä tre av delegationens delprogram; Rymdforskning, Fjärranalys och Industriutveckling.

Delegationen för informationsförsörjning (DFI) disponerar under anslagsposten Informationsförsörjningsverksamhel innevarande budgetår 8500000 kr. för teknisk forskning, utvecklingsarbete och viss serviceverksamhet inom området vetenskaplig och teknisk information och dokumentation. DFI föreslår att detla belopp höjs till 12777000 kr. för budgetårel 1985/86.

Stiftelsen Sveriges Teknisk-Vetenskapliga Allachéverksamhet (STATT) är en organisation som inräilats för teknikbevakning i andra länder. STATT leds av en styrelse bestående av representanter för industri- och utrikesdepartementen, Ingenjörsvelenskapsakademien (IVA), STU och

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14   Industridepartementet                                       87

näringslivet. F.n. finns fältkontor i Washington, Los Angeles, San Francisco, Tokyo, Beijing, Moskva, Bonn, Paris och London. Elt kansli i Slockholm leder och samordnar verksamhelen. Sliftelsen, som under innevarande budgetår disponerar 18 500000 kr. under anslagsposten Allachéverksamhet, föreslår en vidgad bevakning inom basverksamheten finansierad dels med egna medel, dels med etl utökat anslag. STATT föreslär atl anslaget höjs lill 22980000 kr.

Regeringen har fr.o.m. den I januari 1985 förordnai en skogsindustri-attaché vid kontoret i Washington för bevakning av utvecklingen inom del skogsindustriella området i Nordamerika. STATT och skogsindustrin i Sverige finansierar denna attaché gemensamt.

Föredragandens överväganden

Teknisk forskning och utveckling är av grundläggande betydelse för industriell utveckling och förnyelse. Huvuddelen av statens slöd lill sådan verksamhel kanaliseras genom STU, som härigenom ulgör ell viktigt industripoliliskt instrument i det medellånga och längre tidsperspektivet.

Genom riksdagens beslut våren 1984 (prop. 1983/84:107, NU 45, rskr 407) har ell treårsprogram och en ireärig medelsram för STU lagls fasl. För den verksamhet som finansieras över anslagen Fl. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och ulveckling saml anslagel F2. Styrelsen för leknisk ulveckling: Förvallningskoslnader har det sammanlagda medelsbehovet beräknats lill 2 145 milj. kr. för treårsperioden 1984/85-1986/87. Av beloppet avser 678,9 milj. kr. innevarande budgetär (summan av anslagen Fl, F2 och ränteintäkterna från riksgäldskontoret). För budgetåret 1985/86 har jag beräknat del sammanlagda medelsbehovet till 712,1 milj. kr.

Inom delprogrammet la. Insatsområden har jag för budgelärel 1985/86, ulöver medel för fullföljande av redan pågående verksamhet, beräknat medel för igångsättning av verksamhel inom insatsområdena Tekniska fiberkompositer saml Lim- och fogningsmeloder. Tre insatsområden, Sjukvärdsmiljö, Stålframslällning ur fosforrika malmer samt Grundläggningsteknik i tätort, avslutas planenligl nästa budgetår. I mina överväganden i samband med STU:s treärsprogram (prop. 1983/84:107) om vilka insatsområden som skulle påbörjas under budgetåret 1984/85 framhöll jag det angelägna i all verksamhel kommer i gång inom insatsområdena Flexibla tillverkningssystem, CAD/CAM i verkstadsförelag. Pulverteknisk produktion och Flexibel automatiserad montering. Riksdagen har beslutat i enlighet härmed (NU 1983/84:45, rskr 407). Jag har senare erfaril att det i det fortsatta planeringsarbetet framkommit starka önskemål från industrin om atl prioritera insatsområdet Induslrimineral framför Pulverteknisk produklion. Regeringen har därför medgivit att STU påbörjar verksamhet inom insatsområdet Industrimineral. Jag föreslår, mol bakgrund av STU:s begränsade resurser, att verksamheten inom insatsområdet Pulverteknisk

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                      88

produklion skjuts på framtiden. STU:s medelsramar under treårsperioden 1984/85- 1986/87 medger att övriga påbörjade insatsområden fullföljs men i vissa fall långsammare än vad som var planerat. Detta innebär all budgetåret 1985/86 beräknas verksamhel pågå inom sammanlagl nio insatsområden.

Huvuddelen av STU:s finansiella stöd lill leknisk forskning och ulveckling lämnas inom delprogrammet Ib. Teknikområden och program 2. Kunskapsutveckling. Insatserna inom programmel Kunskapsutveckling har tyngdpunkten på forskning, medan insatserna inom delprogrammel Teknikområden i huvudsak avser industriellt ulvecklingsarbele. 1 del treärsprogram som riksdagen har lagt fasl för STU framhålls att en koncentration av insaiserna mol ett begränsat antal prioriterade områden skall göras. Detla arbete bör fortsäiia. Jag förordar således en fortsatt ökning av satsningarna inom områdena verkstadsteknik, informationsteknologi och bioteknik. Jag förordar vidare att insaiserna bibehålls på en hög och i stort sett oförändrad nivå inom områdena materialteknik-nya material, massa-och pappersteknik, iräleknik, kemiteknik saml leknik för hälso- och sjukvård. En konsekvens blir all satsningarna inom mänga icke-priorilerade områden mäste begränsas. Det innebär alt ell slörre ansvar för slöd till forskning och utveckling läggs på sektorsorganen inom resp. område.

Jag vill i delta sammanhang ta upp frågan om del fortsalla slödet lill ulveckling och utprovning av ny teknik inom miljövårdsområdet. Slöd lill industriellt utvecklingsarbete utgår i första hand genom STU. Vidare disponerar naturvårdsverket under nionde huvudtiteln ell särskilt anslag för slöd till miljöskyddsteknik, m.m. Anslaget är för innevarande år uppfört med 20 milj. kr. Delta anslag avvecklas nu.

Del fortsatta slatliga stödel inom det miljölekniska områdel behöver samordnas pä ell så effektivt sätt som möjligl. Jag förordar efler samråd med chefen för jordbruksdepartementet atl STU nu ges det samlade ansvaret för dessa frägor. Detla ligger väl i linje med STU:s allmänna uppgifl atl med hjälp av tillgänglig eller ny teknik främja utvecklingen inom vikliga samhällssektorer. STU bör därvid inrikta sill arbete med dessa frågor mot alt finna prakfiska lösningar av aktuella miljöskyddsproblem. Jag förutsätter etl nära samarbeie i dessa frägor mellan STU och naturvårdsverket.

Inom program 2. Kunskapsutveckling har 20 milj. kr. avdelats för den lekniska forskningsrådsfunktionen inom STU. Regeringen beslutade den 13 september 1984 om de närmare riktlinjerna för denna forskningsråds-funktion och ledamöterna har därefter utsetts dels av regeringen, dels av forskarsamhället.

För den nya stödformen näringsbidrag till innovatörer har beräknats högsl 5 milj.kr. för innevarande budgelår. Detta långsiktiga, ej projekt-bundna stöd börjar tillämpas den 1 januari 1985 och skall stimulera kreativa personer, innovativa grupper och småförelag all under en begränsad tidsperiod mer koncentrerat arbeta med nya idéer och utvecklingsarbete. Inom delprogrammel ic. Industriservice räknar jag med alt verksamhelen fortsätter på i stort sett oförändrad ambitionsnivå. Verksamheten bör

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                      89

koncenlreras lill en ökad regional kontakt och förmedling av slöd lill mindre och medelslor induslri.

Delprogrammel ld. Arbelslagorinilierade projekl syftar lill all fä i gång tekniskt induslrielll ulvecklingsarbete grundat pä idéer eller initiativ frän anställda som inle arbetar med forskning och ulveckling. Hittills finns ca 30 pågående utvecklingsprojekt. Nägra av STU:s och företagens satsningar har redan givit resultat i form av ny teknik och nya produkter för byggnads-, verkstads-, gummi- samt järn- och stålindustrin. Jag räknar med all verksamhelen fortsätter näsla är pä i slorl sell oförändrad ambitionsnivå.

Under program 3. Internationellt samarbete planeras och stöds STU:s internationella kontaktverksamhet saml viss projektsamverkan. Vidare biträds departementet och andra myndigheter vid förhandlingar med främmande länder och inlernaiionella organisationer. Jag har beräknal medel för en fortsalt verksamhet inom programmel på högsl oförändrad nivå.

Program 4. Teknikupphandling inbegriper STU:s olika leknikupphand-lingssiödjande aktiviteter, säsom bl.a. TUDIS-projektet (datorn i skolan), TOBOS 85 (leknik för oljebekämpning till sjöss) samt 1990-laleis rökdy-keri- och räddningsutrustning. Jag har beräknal medel för fortsatta insatser inom STU:s teknikupphandlingsprogram på en någol högre ambitionsnivå än innevarande budgetår.

Under anslagsposlen Rymdverksamhet anvisas medel för viss nationell rymdverksamhet vid delegationen för rymdverksamhet. Delegationen föreslär bl.a. en förslärkning av ijärranalysprogrammet med 2 milj. kr. ulöver pris- och löneomräkning. Mot bakgrund av de satsningar som görs inom andra delar av rymdverksamheten anser jag inle att en höjning av ambitionsnivån är motiverad under denna anslagspost. Jag har därför under anslagsposlen Rymdverksamhet beräknal medel för fortsall verksamhel i oförändrad omfattning.

Under anslagsposten Informalionsverksamhel har medel beräknats för den del av verksamheten vid delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning som gäller teknisk forskning, ulvecklingsarbete och viss serviceverksamhet inom områdel vetenskaplig och teknisk informalion och dokumentation. Jag har under denna anslagsposl beräknat medel för fortsalt verksamhet på i stort sett oförändrad nivå.

Under anslagsposten Attachéverksamhet lämnas slöd till Stiftelsen Sveriges Teknisk-Vetenskapliga Atiachéverksamhel (STATT). Huvuddelen av verksamheten vid STATT finansieras genom bidrag under detla anslag, medan återstoden finansieras genom uppdragsintäkter.

STATT har för avsikt atl dels med egna fonderade medel, dels med intäkter från bevakningsuppdrag genomföra en studie som ulgör en bedömning av ASEAN-ländernas (Sydostasien) framtidspotential och svensk industris möjligheter inom området. Svensk industri har gjort betydande insatser i området trots det stora geografiska avståndet, kulturella skillnader och Sveriges relativa litenhet. Del är framför alll nägra av storföretagen som är aktiva inom området och det torde finnas en potential för fler

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                       90

svenska företag. Jag bedömer att denna siudie, som beräknas föreligga sommaren 1985, kommer atl ulgöra ett viktigt beslutsunderiag för svenska förelags framlida verksamhel i områdel.

För budgelärel 1985/86 har jag beräknat en viss höjning av ambitionsnivån för verksamheten vid STATT. En uppräkning av anslagel liksom fonderade medel bör klara en utvidgning av verksamheten.

Ordföranden i naturresurskommittén har till regeringen föreslagit all en planerings- och initieringsgrupp för biologiska resurser och industriell utveckling inrättas inom industrideparlemenlel. Förslaget har remissbehandlats. 1 likhet med flertalet remissinstanser, däribland STU. forskningsrådsnämnden, naturvetenskapliga forskningsrådet, skogs- och jordbrukets forskningsråd saml Sveriges industriförbund anser jag del inle lämpligl all en planerings- och initieringsgrupp enligt förslagel inrättas inom regeringskansliet. De uppgifter som enligt förslagen skulle ankomma på en sådan grupp fullgörs i dag av STU. Ett konkret samarbeie mellan näringsliv och forskning inom fylokemins område (fytokemi = den kemi som baseras pä råvaror från växtvärlden) har dessutom nyligen etablerats genom bildandel av Intresseföreningen för fytokemi.

För budgelåret 1984/85 har regeringen i likhet med tidigare budgetår av riksdagen bemyndigats att godkänna avtal och beslut rörande stöd lill teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbele m.m. som innebär åtaganden för budgelåren 1985/86-1988/89. Även under budgelåret 1985/86 bör STU ha möjlighet atl för delar av sin verksamhet göra ekonomiska åtaganden under en femårig planeringsperiod. Med hänsyn till att riksdagen har anvisat en treårig ram för verksamhelen som sträcker sig fram t. o. m. budgetåret 1986/87 erfordras endast riksdagens bemyndigande för budgetåren 1987/88 -1989/90. Jag förordar därför alt regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att under budgetåret 1985/86 fä fatta beslut om stöd till nämnda ändamål som, inberäknai löpande avtal och beslut, innebär åtaganden om högst 260 milj. kr. under budgetåret 1987/88. högst 240 milj. kr. under budgetåret 1988/89 och högst 190 milj. kr. under budgetåret 1989/90. Lämnas bemyndigande ankommer det på regeringen att meddela de närmare föreskrifter som behövs.

STU får under innevarande år placera sina medel räntebärande i riksgäldskontoret och därvid tillgodoräkna sig ränta på den del av anslagel som inte förbrukats. Denna försöksverksamhel upphör vid uigången av innevarande budgetår. Jag har tagit hänsyn till detta vid beräkningen av anslagets sloriek.

Jag beräknar alltså medelsbehovet för verksamheten under budgetåret 1985/86 till 712,1 milj. kr. Jag har vidare beräknat förvaltningskostnader m.m. för STU:s verksamhet lill drygt 68,1 milj. kr. Eftersom förvallningskoslnaderna las upp under anslagel F2 bör anslagel F I för budgetåret 1985/86 uppgå fill drygl 643,9 milj. kr.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen att

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                      91

1.        bemyndiga regeringen att under budgetårel 1985/86, i enlighel med vad jag har anförl, ikläda slalen ekonomiska förpliktelser i samband med slöd lill teknisk forskning och induslrielll ulvecklingsarbele m.m. som, inberäknai löpande avtal och beslut, innebär åiaganden om högsl 260000000 kr. under budgelåret 1987/88, högsl 240000000kr. under budgelärel 1988/89 och högsl 190000000kr. under budgetåret 1989/90.

2.        till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och ulveckling för budgelåret 1985/86 anvisa ell reservaiionsanslag av 643 952000 kr.

F 2. Styrelsen för teknisk utveckling: Förvaltningskostnader

1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

66272000 68148000

Frän anslaget bestrids kostnader för STU:s förvaltning och medelsför-valtande verksamhet. Följande sammanställning ger en ekonomisk översikt av verksamheten under detla anslag (I OOO-tal kr.).

1983/84 Utfall

1984/85 Budget

1985/86 Beräknar

STU

Föredraganden

Kostnader

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader

65 581 5 264

67 440

(42 219)

6 565

72650

(43605)

6860

69 232

(43 301)

6952

Summa kostnader

70845

74005

79510

76184

Avgår finansiering från annat anslag

Medel frän anslaget E 12. Energiforskning

7 484

7 733

8042

8036

Summa anslag

-

66272

71468

68148

Medel för att täcka denna nettokostnad anvisades före budgetåret 1984/85 över anslaget F 1. Styrelsen för leknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling.

Styrelsen för teknisk utveckling

STU föreslär att anslaget uppgår till 72650000 kr. under budgetåret 1985/86. Detta är en höjning av anslaget med 4 % samt en engångsanvisning pä 4 milj. kr. varefter 2% har fråndragits i enlighet med huvudförslaget. Denna engångsanvisning skall finansiera en modernisering av STU:s telefonväxel samt utvecklingskostnader, inkl. kostnader för utrustning, av STU:s interna datorsystem.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet

92

Föredragandens överväganden

Jag förordar att anslaget för nästa budgetär förs upp med 68 148000 kr. för atl finansiera STU:s förvaltning och medelsförvaltande verksamhet. Jag hemsläller atl regeringen föreslär riksdagen

all lill Styrelsen för leknisk utveckling: Förvallningskoslnader för budgetåret 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av 68 148000 kr.

F 3. Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning

1983/84 Ulgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

9526176' 14 000000 17900000

Reservation

23 359 135-

' Disponerat 8 101000 kr.

- Odisponerat 12 133 773 kr.

' Exkl. ränteintäkter pä 3 200000 kr.

Över anslagel anvisas medel för anskaffning av dyrare apparater och instrument för teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbele. Nyttjare av utrustning som har anskaffats med medel från anslaget belastas med kostnader för avskrivningar och förränlning. Medel molsvarande dessa kostnader omförs till särskild inkomsttitel i statsbudgeten.

Följande sammanställning ger en ekonomisk översikt av verksamhelen under della anslag (1 OOO-tal kr.).

1983/84

1984/85

1985/86

Budgei

Ulfall

Budget

Beräknar

STU'         Föredraganden

Kostnader-

16200

14495

17200

Avgår

Beviljade men ej uinyttjade projektmedel Summa medelsbehov

16200

4826 9669

17 200

Avgår övrigt

Ränteintäkter frän riksgäldskontoret

900

1568

3 200

Summa anslag

15300

8101

14000

17 900

17900

17900

' STU föreslår atl anslagel upphör och alt 8,6 milj. kr. överförs lill anslaget Fl

- Kostnader = av STU beviljade belopp.

' Försöksverksamhelen med ränleincilament upphör budgelåret 1985/86.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                      93

Styrelsen för teknisk ulveckling

STU föreslår, i likhel med den grupp inom ulbildningsdepartemenlet som sett över upphandlingar av utrustning för högskole- och kulturområdena samt för arbetsmarknadsutbildningen, atl en del av STU;s utmstningsanslag förs över till forskningsrädsnämndens disposition och all 8,6 milj. kr. överförs lill anslagel Fl. Styrelsen för teknisk ulveckling: Teknisk forskning och utveckling. Samiidigi föreslås alt villkoren för medlen anpassas till de villkor som gäller för medel inom anslaget Fl.

Föredragandens överväganden

Innan frågan om upphandling av utrustning för högskole- och kulturområdena samt för arbetsmarknadsutbildningen är färdigberedd inom regeringskansliet är jag inle beredd all föreslå någon förändring av anslagskonstmktionen.

För budgetårel 1985/86 beräknar jag totalt 17,9 milj. kr. under detla anslag för anskaffning av mer kostnadskrävande utrustning. STU bör i likhel med lidigare budgelår ha möjlighel att göra ekonomiska åtaganden under en treårig planeringsperiod. Eflersom innevarande treärsprogram för verksamhelen under delta anslag sträcker sig t.o.m. budgetårel 1986/ 87 erfordras inget bemyndigande för budgetåren 1985/86 och 1986/87. Jag förordar därför an regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande all under budgetåret 1985/86 få fatta beslut om beställning av utrustning, som innebär åtaganden om högsl 4,9 milj. kr. under budgelåret 1987/88.

Jag hemsläller alt regeringen föreslär riksdagen alt

1.        bemyndiga regeringen atl under budgetåret 1985/86 falla beslut om beställning av utrustning för högst 4900000 kr. under budgetåret 1987/88,

2.        till Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning för budgetåret 1985/86 anvisa etl reservationsanslag av 17900000 kr.

F 4. Europeiskt rymdsamarbete m. m.

1983/84 Utgift              133310000

1984/85 Anslag            144750000

1985/86 Förslag        135423000

Statsmakterna beslöt år 1979 om en ökad satsning på svensk rymdverksamhet (prop. 1978/79: 142, NU 36, rskr 292).

Slatens delegation för rymdverksamhet (DFR) är enligt sin instruktion (1977: 1066, omlryckt 1982: 1068) central förvaltningsmyndighet för frågor som gäller den svenska rymd- och fjärranalysverksamheten. Delegationen är även kontaktorgan med internationella organisationer, särskilt del europeiska rymdorganet (ESA). och utländska institutioner inom silt verksamhetsområde.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet

94

Delegationen har älta ledamöter, varav en heltidsanställd ordförande, tillika chef för delegationen.

Under delegationen har tre kommittéer inrättats med uppgift atl bereda ärenden rörande rymdforskning, (järranalys samt rymdinduslriell policy och utveckling.

Del statsägda Svenska Rymdaktiebolaget (Rymdbolaget) svarar för verkställande funktioner inom svensk rymdverksamhet, säsom all tekniskt genomföra de nationella rymdforsknings- och fjärranalysprogrammen, driva försöksfältet Esrange och en moltagningsstaiion för bilder från (järrana-lyssatelliter samt främja marknadsföring av svensk industriell kompelens inom rymdområdel. Bolagels verksamhet finansieras lill stor del genom uppdrag från rymddelegationen.

Delegationens verksamhet är uppdelad på följande program:

-     Myndighetsuppgifter

-     Nationell rymdverksamhet

-     Europeiskt rymdsamarbete

Från anslaget Europeiskt rymdsamarbete m. m. finansieras verksamhelen inom programmet Myndighetsuppgifter samt delvis programmen Nationell rymdverksamhet och Europeiskt rymdsamarbete. Återstående delar av de båda senare programmen finansieras dels från anslagen F I. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling och F5. Bidrag till Tele-X-projektel, dels från anslagen under åttonde huvudtiteln Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m. och Europeiskt samarbeie inom rymdforskningen.

Följande sammanställning ger en ekonomisk översikt av verksamheten inom anslagel Europeiskt rymdsamarbete m.m. (i 1000-tal kr., 1984 års prisnivå om inte annat anges).

Program/Delprogram

198.3/84 Utfall

1984/85 Anslag

1985/86 Beräknar

Delegationen

Föredraganden

Myndighetsuppgifter Nationell rymdverksamhet/ industriutveckling Europeiskt rymdsamarbete

Summa anslag

3 929

17 627 111 754

133310

4042

32 150 108 558

144 750

4 228

35 365' 112830

152 423

4 182

22400 108841

135 423

'1986 ärs prisnivå.

Statens delegation för rymdverksamhet Program Myndighetsuppgifter

Inom program Myndighetsuppgifter sker den planering och det övriga administrativa arbete som erfordras för delegationens verksamhel. En stor del av detta arbete avser bevakning av de svenska intressena i ESA. Denna

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                      95

bevakning sker främsl genom alt Sverige är representerat i den europeiska rymdorganisationen ESA.

Den internationella verksamheten omfattar även uppföljning och bevakning av olika ärenden i samband med bilateralt rymdsamarbete med rymdorganisationer i andra länder. 1 programmet ingår även informationstjänst innebärande service lill allmänhel, nyhetsmedia, myndigheter, institutioner och induslriförelag.

Arbelet inom programmel utförs av såväl delegationens personal som av Rymdbolaget i form av uppdrag från delegationen. Delegationen hade vid utgången av budgetåret 1983/84 nio anställda.

Totalt beräknar delegationen 4228000 kr. under programmet för budgetårel 1985/86.

Program Nationell rymdverksamhet

Programmel Nationell rymdverksamhet omfattar projekl inom områdena rymdforskning, fjärranalys och industriutveckling. Programmel omfattar även Tele-X-projektel och driften av Esrange (Kiruna). Från detta anslag finansieras delprogrammen Fjärranalys och Industriulveckling.

Fjärranalysverksamhet är en sammanfattande benämning på sådan verksamhet som innebär all man skaffar sig information om jorden och dess atmosfär genom registrering från bl. a. flygplan och satelliter. I fjärr-analysverksamhelen ingår även bearbetning av mätresultaten, vilkel innebär dalabehandling, lolkning och presentation.

Delegationens Qärranalysverksamhet har sedan budgelåret 1979/80 koncentrerats mot utvecklingsprojekt rörande överföring, bearbetning och tolkning av satellitdata inom mark- och vegetationsområdel. Utrymme för detta har skapats dels genom en minskning av insaiserna pä havs- och atmosfärssidan, där en ökad användarfinansiering har uppnåtts, dels genom atl resursökningen näslan hell lagits i anspråk för denna profilering. Anledningen lill denna omprioritering är det stora samhälleliga behovet av landskapsinformation.

Genom den sammanhållna satsningen pä fjärranalysomrädet i Sverige har svensk industri fått en stark ställning på marknaden för produkter och tjänster inom fjärranalysomrädet.

Teknikutvecklingen inom salellitbildsområdel bör även i fortsättningen inriktas på utveckling av system för bearbetning av satellitdata till lällan-vända standardprodukter. Data från fjärranalyssatelliterna SPÖT och Landsat vänlas vara av fortsalt dominerande betydelse i detta sammanhang.

Delprogrammet Industriulveckling har till mål atl bygga upp tekniskt kunnande och erfarenhet med sikte på att skapa en lönsam rymdseklor hos svensk industri på hemmamarknaden och väridsmarknaden, alt bygga industriell kompetens inom etl område som berör vitala nationella intres-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                       96

sen och alt främja konkurrenskraften hos svenskt näringsliv genom att tillföra det avancerad leknik. Speciellt skall svensk industris förmåga all utveckla och tillverka produkter saml tillhandahålla tjänster med rymdlek-nisk anknytning stimuleras.

Beträffande pågående projekl framhåller DFR följande:

Alla slörre industriarbeten pä VlKING-salellilen har avslutats under budgetåret 1983/84. Uppsändningen av VIKING tillsammans med Qärr-analyssatellilen SPÖT har på grund av förseningar inom SPOT-projeklel senarelagls ca 1 1/2 är i förhällande till den ursprungliga planen. Della medför vissa exlra koslnader för VIKING-projeklet.

Den toiala kostnaden för VIKING-projeklet beräknas av Rymdbolaget till 114 milj. kr. i prisnivå 3:e kvartalet 1979. Jämfört med den ursprungliga ramen på 106 milj. kr. innebär detta en ökning med 6,8%. I jämförelse med liknande projekt, genomförda av ESA och andra rymdorganisationer, är lolalkoslnaden även för denna ökning mycket låg. DFR anser det rimligt atl Rymdbolaget får svara för en del av kostnadsökningen, dock bör därvid undantas sådana kostnader som beror pä ändrade fömtsättningar utanför Rymdbolagets kontroll, t.ex. den senarelagda uppsändningen. All Rymdbolaget föreslås svara för en del av kostnadsökningen beror på att man debilerar direkta projektkostnader inkl. elt administrativt pålägg som till en del är avsett atl täcka oförutsedda kostnader. Kostnadsökningarna utanför Rymdbolagels kontroll beräknas uppgå tolall lill 2 milj. kr. Resterande kostnadsökningar, 6milj. kr., föresläs bli delade lika mellan Rymdbolaget och DFR.

Återstående betalningar för delegationen i prisnivå 3:e kvartalet 1979 beräknas i enlighet med ovan angiven princip till 6743000 kr., vilket fördelas på budgetären 1984/85 och 1985/86. För budgelåret 1984/85 beräknas betalningen uppgä lill 3055000 milj. kr. i prisnivå 1984.

DFR föreslår dessulom att 1 milj. kr. avsätts för sädana ytterligare kostnader som kan uppslå innan projektet avslutats.

Den toiala koslnaden för VIKING-projeklet som belastar DFR beräknas därför till 110,6 milj. kr. i prisnivå 3:e kvartalet 1979, exkl. reserv om 1,0 milj. kr.

Följande sammanslällning ger en översikt över planerade projekl inom programmet Nationell rymdverksamhet:

-     16,7 milj. kr. för en förstudie av en liten telekommunikationssatellit,

-     2,0 milj. kr. för studier av möjligheterna alt sända upp mindre polära satelliter från Esrange,

-     2,0 milj. kr. för industriell ulveckling på områdel malerialteknik i tyngdlöshet,

-     1,0 milj. kr. för start av utveckling av en omborddator för Ariane 5,

-     1,0 milj. kr. för start av ulveckling av elt styrsystem för 3-slegs sondraketer.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                        97

Totalt räknar delegationen med att den del av kostnaderna för programmel Nationell rymdverksamhet som budgelärel 1985/86 skall belasta della anslag, kommer all uppgå lill 35 365 000 kr.

Program Europeiskt rymdsamarbete

Programmel Europeiskt rymdsamarbete omfaliar Sveriges dellagande i det europeiska rymdorganet ESA;s verksamhet saml bilaterala europeiska samarbetsprojekt inom rymdområdel. Programmet innehåller såväl vetenskapliga projekl som tillämpningsprojekt.

Sverige deltar i ESA:s grundprogram (obligatoriskt), ESA:s vetenskapliga program (obligatoriskt) och ESA:s tillämpningsprogram. Grundprogrammet omfattar allmänna studier, teknisk forskning, drift av markstationer (bl.a. Esrange/Landsal), inköp och underhåll av lekniska basresurser. Under grundprogrammet redovisas även drift av satelliluppsänd-ningsplalsen Kourou i Franska Guyana. ESA:s vetenskapliga program innehåller egna vetenskapliga salellilprojekt och samarbelsprojekt med andra organisationer, t.ex. NASA. ESA:s tillämpningsprogram innehåller experimentella och preoperativa salellilprojekt för telekommunikation och jordobservation saml utvecklingen av rymdtransporlfaciliieler. Dessulom ingår program för system- och teknikutveckling saml förstudier av framtida projekt. Varje medlemsland väljer vilka tillämpningsprogram det vill delta i. Den ekonomiska insatsen står i regel i direkl proportion till varje lands andel av industrikontraklen i projektet. I kostnaden för ESA:s grundprogram har inkluderats en föreslagen allmän höjning av programmel fr. o. m. 1985 innebärande en kostnadshöjning om 1,4 milj. kr. för Sverige.

Förutom ESA-samarbetel deltar Sverige i följande europeiska samarbelsprojekt:

-     SPÖT tillsammans med Frankrike och Belgien. Projektet avser ulveckling, uppsändning (planerad till andra halvåret 1985) och drift av en fjärranalyssaiellit, SPÖT I. SAAB SPACE AB utvecklar ombordda-torn, vilken senare i modifierad form kommer alt ingå även i Ariane 4-rakelen. Inom projeklel är en markstation under uppbyggnad vid Esrange i Kiruna. Samarbelel omfattar ytterligare en satellit SPÖT 2, med planerad uppsändning 1987. Delegationen bedömer del som sannolikt atl samarbete kring ytterligare en satellit aktualiseras under hösten 1985. Det beräknas dock inte uppstå nägra koslnader för Sverige under budgelåret 1985/86 för delta ändamål.

-     SAR-antenn tillsammans med Västtyskland. Projektet, som är i sin slutfas, avser teknisk ulveckling hos Ericsson Radio Systems och Dor-nier av kolfiberantenner till salellitradar med syntetisk apertur. Ericsson Radio Systems/Dornier har som en följd av projektet utvalts att leverera SAR-antenn till ESA:s fjärranalyssaiellit ERS-1.

-     TV-SAT/TDFl tillsammans med Västtyskland och Frankrike. Inom Ericsson Radio Systems AB ulvecklas lelekommandoutmslning samt

7    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 14

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                       98

antenner och inom Saab-Space AB eleklronik för antenninriklningsme-

kanism, omborddator och databehandlingssyslem för denna lunga saiel-

lilplaltform, som är grundstomme i Tele-X. — HM 60 tillsammans med Frankrike och Västtyskland. Projeklel avser

utveckling av en s.k. kryogenisk motor för nästa generation Ariane-ra-

keter.

1 följande labell anges de mest aktuella nya projekten inom ESA med planerat svenskt deltagande (1984 ärs prisnivå, 1985 års växelkurser).

Projekt

Förslag till

Total

Betalning

svensk bi-

kostnad

1984/85

dragsandel %

(milj. kr.)

(milj. kr.)

ERS- 1, fas E (fjärranalysprogram)

2,49

7.99

_

Förberedande jord-

observationsprogram

4,01

14.88

1,99

ASTP-2, utvidgning

10,00

1.60

ASTP-3(4år)

28.39

-

Dalareläexperimenl

11,00

15,49

1,89

Rymdtransportleknik

stödprogram

1,42

5.45

0,65

Kryogenisk motor.

fas 1

5.00

48,66

13.15

Kryogenisk motor.

fas 2(7 år)

5,00

170.13

-

Rymdstation, fas B

1,89

4,67

0,66

Microgravity, fas 2

4,01

34,13

1,28

Teknikdemonstration

4.01

24,75

0,58

Summa betalning

1984/85 (milj. kr.)

21,80

Inom ESA pågår arbete med atl uiarbeta en längtidsplan för det europeiska rymdsamarbetet. I detla sammanhang kommer även frågan om europeiskt ställningstagande till en inbjudan frän Amerikas Förenta Stater om att delta i ett rymdstationsprojekl att behandlas. Vidare kommer ett franskt förslag atl vidareutveckla bärraketen Ariane (Ariane 5) all behandlas.

För alt lägga fast riktlinjerna för framtida verksamhel inom ESA avses ett rådsmöte på ministernivå att arrangeras i början av år 1985.

Preliminärt föreslår delegationen att Sverige deltar i ESA:s program under budgetåret 1985/86 med i stort samma bidragsandel som hittills. 1 budgetförslaget ingår de tidigare nämnda förslagen om utökningarna av ESA:s grund- och velenskapsprogram.

Totalt beräknar DFR 112830000 kr. under programmet för budgetårel 1985/86.

DFR har hösten 1984 överiämnat en långtidsplan med förslag till riktlinjer för svensk rymdverksamhet för åren 1985-1991. Vid utarbetandet av den nationella långtidsplanen har ESA:s arbete med längtidsplan för det europeiska rymdsamarbetet beaktats.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                      99

Föredragandens överväganden

Den av siaismakterna är 1979 beslutade satsningen på svensk rymdverksamhet (prop. 1978/79: 142, NU 36, rskr 292) håller nu på all genomföras. Goda resulial av de hittillsvarande statliga insatserna kan noteras inom samtliga av rymdverksamheten berörda områden.

Bland hittills uppnådda resultat inom fjärranalysomrädet kan jag särskilt nämna de syslem för miljöövervakning som utvecklats. I samarbeie med generallullslyrelsen har ett avancerat system för havsövervakning varit i bruk under fiera år. Systemet har uppnått betydande exportframgängar. I samarbeie med naturvårdsverket och universiteten har etl mobilt system för kartläggning av luftföroreningar med laserteknik utvecklats. Meloder har även ulvecklals för ett rutinmässigt utnyttjande av satellitdata, bl.a. för sambearbetning av satellitdata och kartdata, vilket möjliggör att korrigeringar av den topografiska kartan kan göras snabbare och enklare.

Ulnylljande av satellilbilddata vid konsultuppdrag i utlandet har fäll slor betydelse för svenska företag. T. ex. har SWECO, VIAK Scandiakonsull, SGAB, LKAB Prospeklering, Swedeforesl. Swedesurvey, Inlerforesl, Rymdbolaget, Satellitbild AB m.fi. utnylljal satellitdata som en informationskälla i inlegrerade karterings-, inventerings-, projekterings- och prospekteringsprojekl. Härigenom har även en potential för framlida uppdrag byggts upp.

Genom statens och Rymdbolagels satsningar i Kirunaområdet står Sverige nu väl rustat att tillgodogöra sig de kommersiella möjligheter som nu öppnas.

Inom ramen för ESA-samarbetel har Sverige deltagit i utvecklingen av ARIANE-raketen, och denna är nu operativ i sina första versioner. Flera framgångsrika kommersiella uppskjutningar har ägt rum. Volvo Flygmotor utvecklar och tillverkar brännkammare och munstycken för motorerna i rakelens första och andra sleg, totalt fem motorer per raket. Saab Space AB utvecklar och tillverkar raketens dator. Utvecklingsarbetet vad gäller datorn till ARIANE-versionerna 1-3 har finansierats av ESA, medan datorutvecklingen för ARIANE 4 lill en del finansierats av ESA och lill en del finansierats direkt av Sverige inom ramen för del svensk-franska SPOT-samarbetel. Datorn i ARIANE 4 bygger nämligen pä det utvecklingsarbete som Saab Space AB utfört för att kunna leverera datorn till SPOT-satelliten. Sverige dellar vidare i förberedelserna för den version av ARIANE-raketen som avses tas i bruk vid mitten av 1990-talei. ESA har startat ett program för specifikation av en ny motor, benämnd HM60, som skall kunna användas i den planerade raketen. Jag anser att Arianepro-grammet i sin helhet innebär en stor stimulans för svensk induslri bäde genom den kompetenshöjning som utvecklingsarbetet ger och genom den kommersiella framgången.

Den svenska vetenskapliga satelliten VIKING avses sändas upp hösten 1985. Jag kan konstatera all satsningen på delta projekl genom ulveck-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                     100

lingsarbetel medföri gynnsamma effekler såväl för Saab Space AB som för de dellagande forskargrupperna. Jag beräknar medel för projeklel i enlighet med DFR:s förslag.

DFR har redovisat elt förslag till verksamhet för del kommande budgelåret. Jag förordar alt medel för programmel Myndighetsuppgifter beräknas enligt etl ellårigl huvudförslag med en reduklion om 2%.

Innebörden av riksdagsbesluiei år 1979 om satsningen på svensk rymdverksamhet var alt de industripoliliskt motiverade insaiserna skulle öka successivi så all de i stort sett irefaldigades jämföri med den dåvarande nivån. Vidare borde sialens insalser minska fr.o.m. budgetåret 1985/86, när svensk industri förutsattes kunna nyttiggöra gjorda insalser på kommersiella grunder. Jag anser därför all medel för program Europeiskt rymdsamarbete och program Nationell rymdverksamhet bör minskas i förhållande till vad DFR begärl. Delta bör ske genom viss begränsning av deltagandet i de av DFR föreslagna projeklen. Vid min avvägning av anslaget har jag av detla skäl inte beräknal medel för svenskl deltagande i ESA-projekten Förberedande jordobservalion och Teknikdemonstration. Inom programmet Nationell rymdverksamhet bör fortsatta sludier på tele-salellitområdel begränsas i förhållande lill DFR:s förslag. Jag har dock beräknal medel för en ulökning av ESA:s grundprogram i enlighel med DFR:s förslag.

Sammanlagl beräknar jag under förevarande anslag etl medelsbehov av 135 423000 kr.

För alt klarlägga hur de svenska industriföretag som verkar på rymdområdel i framtiden skall la ett större ansvar för de kommande insatserna, har regeringen tillsatt en förhandlingsman. Förhandlingsresultatet avses bli redovisal senasl september 1985.

I prop. 1983/84: 100 (bil. 14 s. 160) uttalade jag all en översyn borde göras av hur insaiserna inom industrideparlemenlets område avseende dels rymdområdel, dels STU:s tekniska forskning och ulveckling bällre skall kunna samordnas. Denna fråga kommer att behandlas i anslulning till beredningen av den långtidsplan för rymdverksamheten som utarbetats av DFR.

Enligt riksdagens beslut har regeringen bemyndigats alt ikläda staten ekonomiska förpliktelser för åtaganden inom rymd- och fjärranalysområdet med betalningar under kommande budgetår. Jag beräknar atl regeringen vid utgången av budgetåret 1984/85 inom ramen för tidigare bemyndiganden kommer atl ha fattal beslut om projekl i sädan omfattning atl bemyndigandeskulden vid budgetårets utgång uppgår till 335 milj. kr. Uttrycket bemyndigandeskuld används för all ange vilka framlida betal-ningsålaganden från riksdagens sida som föreligger vid en viss tidpunkt. Vid utgången av budgetårel 1985/86 beräknar jag all den utgående bemyndigandeskulden kommer att uppgå till 223,5 milj. kr. Under budgetåret

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                    101

1985/86 kan nya projekt aktualiseras med betalningar under kommande budgelår inom en ram av 142 milj. kr.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen alt

1.         bemyndiga regeringen att under budgelärel 1985/86 ikläda slaten nya förpliktelser inom rymd- och fjärranalysomrädet om högst 142000000 kr.,

2.    lill Europeiskt rymdsamarbete m. m. för budgetårel 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 135423000 kr.

F 5. Bidrag till Tele-X-projektet

1983/84 Utfall             574 301000

1984/85 Anslag            477 300000

1985/86 Förslag           218 200000

De nu gällande riktlinjerna för Tele-X-projektel lades fasl genom beslut av statsmakterna år 1983 (prop. 1982/83: 168, NU 53, rskr 390). Medel för bidrag lill Tele-X-projektet anvisas fr.o.m. budgetåret 1983/84 över delta anslag.

1 avtal med Norge benämnt Överenskommelse mellan Sverige och Norge om samarbete på telesatellitområdet och avtal med Finland benämnt Överenskommelse mellan republiken Finlands regering och Konungariket Sveriges regering vid genomförande av Telesatellitprojektel Tele-X har Sverige gjort vissa betalningsälaganden. Jag beräknar med ledning av de betalningsälaganden som gjorls i nämnda avtal ell medelsbehov för budgelåret 1985/86 av 218,2 milj. kr.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt till Bidrag lill Tele-X-projeklet för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 218200000 kr.

Patent- och registreringsverksamhet

Patent- och registreringsverket (PRV) handlägger ärenden angående patent, varumärken, mönster, utgivningsbevis för periodisk skrift, namn, kommunala vapen och aktiebolag. Patentverket leds av en styrelse. Chef för PRV är en generaldirektör. Inom PRV finns en patentavdelning, en varumärkesbyrå, en mönsterseklion, en namnsekiion, en bolagsbyrå saml en administrativ byrå.

Patenlbesvärsrälten, som är en förvaltningsdomstol, har sin kansli i PRV. Patenlbesvärsrälten upptar besvär mol beslut av PRV angående patent, varumärken, namn och utgivningsbevis. Domslolsorganisationen, bäde när det gäller patentmål och överprövning av palentverkets beslut, är

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                      102

under övervägande. Patentprocessutredningen har i sitt betänkande "Pa-lenlprocessen och sanktionssystemei inom patenträtten" (SOU 1983:35) föreslagil att det inrällas en särskild palenldomslol, som handlägger både patentmålen, som f.n. ankommer pä de allmänna domstolarna, och be-svärsmälen. Detta förslag om en specialdomstol har mött stark kritik vid remissbehandlingen av betänkandet, men samtidigt framhålls del i åtskilliga remissvar atl kraftfulla åtgärder behövs för alt komma lillrätla med problemen i patentprocessen. Vilka åtgärder som skall vidtas - processuellt och organisatoriskt - övervägs f.n. i regeringskansliet.

Personalstyrkan vid PRV omräknat lill helårsarbetskrafter var 602 den I juli 1984. varav 19 helärsarbetskrafter vid patenlbesvärsrälten.

Vid PRV tillämpas programbudgelering. Verksamheten har uppdelats i följande huvudprogram.

1.         Patentärenden

2.         Varumärkes- och mönsterärenden

3.    Namnärenden

4.    Bolagsärenden

5.    Patenlbesvärsrälten

6.    Uppdragsverksamhet

Kostnaderna för PRV:s verksamhel täcks av de avgifter dess kunder erlägger. Ersättning för utförda uppdrag under programmet Uppdragsverksamhel utgår enligt de priser som verket fastställer, medan avgifter för myndighetsuppgifter under övriga program fastställs av regeringen.

Medel för verksamheten anvisas under förslagsanslaget Patent- och registreringsverket. Programmet Uppdragsverksamhet redovisas förslagsvis över en anslagspost med ett formellt belopp pä 1 000 kr. Under denna post redovisas kostnader och intäkter för PRV:s uppdragsverksamhet. Anslagsposten får inle belastas. För atl lösa tillfälliga eller säsongmässiga likviditetsproblem för uppdragsverksamheten samt för att tillgodose behov av rörelsekapital disponerar PRV en rörlig kredit i riksgäldskontoret pä lOOOOOkr.

Inkomster - utöver intäkterna av uppdragsverksamheten - redovisas på statsbudgetens inkomstsida under inkomsttiteln 2529 Avgifter vid patent- och registreringsverket.

F 6. Patent- och registreringsverket

1983/84 Utgift               114730526

1984/85 Anslag               97437000

1985/86 Förslag            100980000

Under detla anslag redovisas utgifter och inkomster för verksamheten vid patent- och registreringsverket. Följande sammanställning ger en ekonomisk översikt av verksamheten vid patentverket.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet

103

(Milj. kr.)

1983/84 Ulfall

1984/85 Beräknar

1985/86

Patent- och registreringsverket

Föredraganden

Program 1 Patentärenden

Inkomster

Utgifter

Resultat

58.8

56,7

-F    2,1

64,6 60,1

-F    4,5

69.4 64,0

■+    5,4

Program 2 Varumärkes- och mönsierärenden

Inkomster

Utgifter

Resultat

12.1 9,9

+    2,2

12,5 10,3

+    2,2

13,1

11,6

+    1,5

Program 3 Namnärenden

Inkomster

Ulgifler

Resultat

1.2

2,0

-    0,8

1,2

2,0

-    0,8

1,3

2,1

-    0,8

Program 4 Bolagsärenden

Inkomsler

Utgifter

Resultat

59.4

40,2

4- 19,2

51,0

27,0

4- 24,0

52,0

38,6

-F 13,4

Program 5 Patenlbesvärsrälten

Inkomster

Ulgifler

Resultat

0,4 5,9

-    5,5

0,4

6,0

-    5,6

0,4

6,2

-    5,8

Program 1—5 Summa inkomster Summa utgifter Resultat

131,9

114,7

-t- 17,2

129,7

105,4

-1- 24,3

136,2

122.5

-t- 13,7

101,0

Program 6

U ppdragsverksamhet

Inkomster

Ulgifler

Resultat

33,3

33,7

-    0,4

37,1

34,3

-H    2,8

39,2

37,2 -1-    2,0

Program 1-6 Summa inkomster Summa utgifter

165,2 148,4

166,8 139,7

175,4 159,7

138,2

Resultat

+ 16,8

-1- 27,1

-1- 15,7

Patent- och registreringsverket

Den myndighetsutövande verksamheten vid PRV är ingående reglerad i lagstiftning och denna har under senare år varit föremål för omfatlande reformer, vilka medfört nya arbetsuppgifter.

PRV föreslår i sin anslagsframslällning bl. a. följande.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                     104

1.         Pris- och löneomräkning m. m. 7301 000 kr.

2.         1 syfte atl snabbare kunna anpassa resurserna efter variationer i efterfrågan och därmed tillgodose kundernas krav pä effektiv service, för vilken de betalar kosinadsläckande avgifter, föreslås atl hela verksamheten med undantag av patenlbesvärsrälten fr. o. m. budgelåret 1985/86 överförs fill ett s. k. I 000 kr-anslag. PRV föreslår därulöver an patenlbesvärsrälten även i fortsättningen anvisas etl förslagsanslag som moisvarar rättens lolala kostnader, vilka för budgelåret 1985/86 beräknas uppgå lill 6174000 kr.

3.    Ökning av personalstyrkan med nio helårsljänsler under budgelärel 1985/86 bl.a. för alt verkel skall kunna handlägga den ökande tillströmningen av nya varumärkesansökningar och kunna nedarbeia balansen av oavgjorda nationella paientansökningar.

4.    Avsättning av 5 000000 kr. av det förväntade överskollel för budgetåret 1985/86 för att täcka kostnaderna för utbyggnad av verkels lokaler vid Valhallavägen.

5.    Kostnader för utökat ADB-stöd (-1-5 118000 kr.).

Föredragandens överväganden

Regeringen har den 4 oklober 1984 givit PRV i uppdrag atl göra en Översyn av verkels organisation och ledning saml av behovet av teknikstöd. Syftet är all effektivisera verksamheten. Målet för översynen är ell effektivt svenskl patentverk. Uppdraget skall redovisas till regeringen senasiden Ijuli 1985. Översynen bör genomföras med sikte på alt den nya organisationen kan börja verka fr. o. m. den I juli 1986.

I avvaktan på resultatet av pågående översyn är jag inle beredd att nu föreslå någon ändring av formerna för att anvisa medel till patent- och registreringsverket och lill patenlbesvärsrälten. Jag är inle heller beredd att nu beräkna medel till verksamheten under näsla budgelår på annal säll än genom tillämpning av huvudförslaget. Med dessa utgångspunkter bör anslagel för budgetåret 1985/86 uppgå till 100980000 kr., varav pris- och löneomräkning 5 605 000 kr.

Med hänvisning till vad jag anfört hemsläller jag att regeringen föreslär riksdagen

all till Patent- och registreringsverket för budgetåret 1985/86 anvisa elt förslagsanslag av 100980000kr.

F 7. Granskningsnänmden för försvarsuppfinningar

1983/84 Utgift

46205

1984/85 Anslag

50000

1985/86 Förslag

50000

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                    105

Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar skall enligt sin instruktion (1971: 1080) bl.a. falla beslut i fråga huruvida uppfinning skall hållas hemlig i enlighet med vad som föreskrivs i lagen (1971: 1078) om försvarsuppfinningar (ändrad senasl 1980: 211). Jag beräknar medelsbehovel för näsla budgetår lill oförändrat 50000 kr. Jag hemsläller alt regeringen föreslär riksdagen

all lill Granskningsnämnden för jörsvarsuppjinningar för budgetårel 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 50000 kr.

Verksamheten vid statens provningsanstalt

Statens provningsanstall (SP) är en expertmyndighei för teknisk provning av malerial, produkter, konstruktioner och system.

På uppdrag av myndigheler och enskilda ulför provningsanslallen provningar och undersökningar av material och konstruktioner och därmed förenad verksamhel.

Provningsanslallen meddelar föreskrifter i anslutning lill och övervakar efterlevnaden av lagen (1974:283) om handel med arbeten av guld, silver eller platina och av lagen (1971: 1081) om bestämning av volym och vikt. Bägge lagstiftningsområdena är f.n. föremål för översyn inom industridepartementets s.k. normgrupp. 1 betänkandet (Ds 1 1984: II) Ädelmetallkoniroll? har etl förslag lämnals till förenkling av lagsliftningen om handel med ädelmeialler. Belänkandel har remissbehandlats. Molsvarande översyn av lagsliftningen om volym och vikt pågår och väntas vara slutförd under våren 1985.

Provningsanstalten bedriver teknisk-vetenskaplig forskning inom sitt verksamhetsområde, medverkar som teknisk rådgivare ål sådana myndigheter som utfärdar tekniska föreskrifter och släller personal till förfogande för nationellt och internationellt standardiseringsarbeie m. m.

Under budgetåret 1983/84 har provningsanslallen omorganiserats och en ny instruktion har utfärdats (SFS 1984:49).

Provningsanstalten leds av en styrelse. Chef för anstalten är en generaldirektör. Verksledningen består, förutom av generaldirektören, av en marknadsdirektör och en teknisk direktör. Till sitt förfogande har verksledningen en gemensam utredningsresurs, verksledningssekretariatel. Provningsanslallen är organiserad i sex tekniska enheler samt en adminislraliv enhel.

Personalstyrkan vid provningsanslallen omräknat till helårsljänsler var 460 den 30 juni 1984. Härtill kommer ett sextiotal ädelmetallkontrollanter och kontrollstämplingsförrältare över hela landel.

Vid provningsanslallen tillämpas programbudgelering. Verksamheten har uppdelats i följande produktionsområden:

1.         Provning och kontroll

2.         Forskning och utveckling

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                     106

3.         Rådgivning lill myndigheler

4.    Riksmätplatsuppgifler

5.    Myndighelsuppgifler enligt lag och förordning

Produktionsområde I. Provning och kontroll, omfattar dels undersökningar som följer av slalliga regler, dels undersökningar i anslulning till enskilda avtal av ekonomisk eller annan innebörd m. m. saml andra undersökningar och mätningar inom ramen för provningsanslaltens kompetens. Till produktionsområdet hör även ädelmetallkontrollverksamhelen och merparten av justeringsverksamheten.

Produktionsområde 2. Forskning och utveckling, omfaltar den verksamhel som syftar till utveckling av sådana nya och förbättrade provningsmetoder som bedöms angelägna efler samråd med föreskrivande myndigheler och med olika slandardiserings- och branschorgan samt som syftar till att fortlöpande upprätthålla provningsanslaltens kompetens som provande organ och som rådgivare till de föreskrivande myndigheterna i deras arbele.

Produktionsområde 3. Rådgivning till myndigheter, omfattar del arbele som hänför sig till provningsanslaltens ställning som expertorgan inom materialprovningens och mätteknikens område, dvs. konsultinsatser och utredningar av teknisk natur åt regeringen eller föreskrivande myndigheter, utarbetande av remisser, deltagande i nationellt eller internationellt standardiserings- och kommittéarbete m. m.

Produktionsområde 4. Riksmätplatsuppgifler, omfattar skötsel, kontroll och kalibrering av primärnormaler, instmment och mätutrustning på riks-mälplalsnivå saml rådgivning och konsultation på begäran av slatens mät-och provräd. Kalibreringsuppdrag, utvecklingsarbete och kommittéarbete m. m. redovisas under resp. produktionsområde I, 2 och 3.

Produktionsområde 5. Myndighetsuppgifter enligt lag och förordning, omfattar uppgifter som åligger provningsanstalten i enlighet med lag och kungörelse om

-     skrivmateriel i statlig verksamhet

-     handel med arbeten av guld, silver eller platina

-     volym och vikt m. m.

Provningsanslaltens verksamhet finansieras dels genom intäkter av uppdragsverksamhet och genom bidrag lill utvecklingsarbete från forskningsråd m.fi., dels genom anslag över statsbudgeten. Produktionsområde I skall i princip finansieras med uppdragsintäkter.

Medel för verksamheten anvisas under följande anslag:

1.        Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhel

2.        Bidrag till statens provningsanstalt

3.        Statens provningsanstalt: Utrustning

Anslag I är ett förslagsanslag, som tas upp med ett formellt belopp på 1000 kr. Under anslagel redovisas kostnader och intäkter för verksamheten. Som inkomst under anslaget redovisas uppburna avgifter och ian-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                     107

språklagna medel från anslag 2. Medel som svarar mol avskrivning och förränlning av delar av ulrustningskapilalet omförs till särskild inkomsllilel på slalsbudgelen.

Anslag 2 är ell reservationsanslag, över vilkel statens bidrag utgår i första hand till produktionsområdena 2-5, men även lill atl täcka eventuellt underskott i uppdragsverksamheten.

Anslag 3 är etl reservationsanslag, som skall finansiera invesleringar i kostnadskrävande utrustning.

Anslag I får i princip inte belastas. För atl lösa lillfälliga eller säsongmässiga likviditelsproblem för uppdragsverksamheten och för all tillgodose behovet av rörelsekapital disponerar provningsanslallen en rörlig kredil i riksgäldskontoret på 5 milj. kr.

F 8. Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet

1983/84 Utgift

-

1984/85 Anslag

1000

1985/86 Förslag

1000

Under detta anslag redovisas samlliga utgifter och inkomster av provningsverksamheten m. m. vid statens provningsanstall.

Ar 1982 anslog riksdagen 21,2 milj. kr. för atl läcka kostnaderna i samband med avvecklingen av provningsanslaltens regionala och lokala organisation (prop. 1981/82:121, NU 44, rskr 408). Denna verksamhel redovisas nu inom provningsanstalten som en egen resultatenhet. I sammanslällningen vad avser budgetåren 1983/84 och 1984/85 redovisas endast den verksamhet som efler genomförd avveckling kommer att finnas kvar. Redovisningen är indelad i produktionsområden pä det sätt som jag nyss redovisat.

Statens provningsanstalt

Statens provningsanstall har i sin anslagsframställning för budgetåret 1985/86 som huvudalternativ hemställt om etl bidragsanslag av 33 233000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet

108

Följande sammanslällning ger en ekonomisk översikt av den verksamhet som omfattas av programbudgeieringen (I OOO-tal kr.).

1983/84

1984/85

1985/86

Ulfall

Beräknar

Provningsanstalten        Före-

draganden

Produktionsområde 1

Provning och kontroll

Intäkter

88 309

93 988

99936

Koslnader

89541

92 530

98006

Resultat

-   1232

-h   1458

4- 1930

Produktionsområde 2

Forskning och ulveckling

Intäkter

8114

10421

10393

Koslnader

22753

28 363

31221

Nettokostnader

-14 639

-17 942

-20828

Produktionsområde 3

Rådgivning till myndigheter

Intäkter

1813

873

497

Kostnader

11999

10783

10521

Nettokoslnader

-10 186

- 9910

-10024

Produktionsområde 4

Riksmäiplalsuppgifter

Intäkter

3 529

3 384

3 527

Kostnader

4 685

4 263

4 461

Nettokostnader

-   1 156

-     879

-     934

Produktionsområde 5

Övriga myndighetsuppgifter

Intäkter

465

490

490

Kostnader

2707

2 506

2 592

Nettokostnader

- 2 242

-2016

-2102

Total nettokostnad

-29455

-29289

-31 958

Bidragsanslag

31803

29324

33 233        32 849

Resultat före avsättningar

2348

35

1275

Balanserat överskott 1982/83

—

1 120

Avsättning lill ädelmetall-

koniroll och regional

juslering

- 2 300

- 1 155

-   1263

Årets resultat

48

0

12

Föredragandens överväganden

Provningsanstalten har under budgetåret 1983/84 omorganiserats. I den nya organisationen har den strategiska planeringen betonals i verksledningens arbete och det direkta operativa ansvaret och resultatansvaret finns hos enheterna.

I föregående års budgetproposition pekade jag på den resultalförbätl-ring, som var ett resultat av de åtgärder som vidtagits för all förbättra anstaltens tidigare dåliga ekonomiska resultat. Denna positiva utveckling fortsätter. Provningsanslallen redovisar för budgetåret 1983/84 ett överskott. Detta bör fä användas i provningsanslaltens verksamhet.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                     109

Den avveckling av vissa delar av provningsanslaltens regionala verksamhel som beslöts av riksdagen våren 1982 (prop. 1981/82: 121, NU 44, rskr 408) genomförs f. n. Som elt led i omställningen av verksamhelen i Slockholm pågår en genomgripande ombyggnad av de lokaler som verksamhelen skall bedrivas i.

För budgelåret 1985/86 har jag med utgångspunkt i provningsanslaltens huvudförslag beräknat ett bidragsanslag av 32849000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt fill Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet för budgetårel 1985/86 anvisa ell förslagsanslag av I 000 kr.

F 9. Bidrag till statens provningsanstalt

1983/84 Utgift                40259427                  Reservation                      9154741

1984/85 Anslag              31440000

1985/86 Förslag              32 849000

Som har framgått av min redogörelse under anslaget till uppdragsverksamhel föreslår statens provningsanstall atl bidragsanslaget skall utgå med 33 233000 kr. I enlighel med vad jag nyss har anförl bör bidragsanslagel nästa budgetår föras upp med 32849000 kr. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

all lill Bidrag till statens provningsanstall för budgelärel 1985/86 anvisa ell reservaiionsanslag av 32849000 kr.

F 10. Statens provningsanstalt: Utrustning

1983/84 Utgift                11205903                  Reservation                    16643291

1984/85 Anslag                7000000

1985/86 Förslag                7000000

Under detta anslag anvisas medel för utrustning lill statens provningsanstalt.

Statens provningsanstall anser alt del äteranskaffningsbehov som föreligger under den närmaste femårsperioden kan vålla problem. Anstalten föreslår därför atl systemel med elt särskilt uiruslningsanslag upphör och en ny modell för finansiering genomförs. Enligt förslaget skall utrustnings-länet (Ln. ca 27 milj. kr.) i provningsanslaltens balansräkning omvandlas lill amorteringsfritt statskapital under rubriken "Verkskapital". Bokföringsmässiga avskrivningar skall inte inlevereras ulan fonderas internt inom provningsanstalten och användas för reinvesteringar. Förräntnings-kraven på statskapitalet bör vara aft del skall hållas infiationsskyddat. Uppnådd förräntning därutöver kan användas för alt finansiera nyinvesteringar genom uppskrivning av statskapitalet eller för inleverans enligt

Prop. 1984/85:100   Bilaga 14    Industridepartementet                                     110

regeringens beslut i samband med alt provningsanslallen redovisar slutlig balans- och resultaträkning för budgetårel. Beslut om och finansiering av större, strategiska nyinvesteringar förutsätts fallas av statsmakterna. Finansieringen kan här vara lån eller tillskoll av statskapital, beroende på investeringens karaktär.

Provningsanstalten anser atl avkastningskravet på verkskapitalel sålunda bör sättas med utgångspunkt frän all verksamhetsmässig och finansiell stabilitet och tillväxt i första hand skall säkerställas.

Konsekvenserna av den föreslagna omdisponeringen blir enligt provningsanslallen positiva för statsbudgeten under budgelåret 1985/86. Bortfallande inkomster för räntor och amorteringar pä utruslningslänel blir mindre än utgifter för nya ulrustningslån. Ej heller på längre sikt kommer, enligt provningsanstalten, staten alt få någon slörre nettobelastning ekonomiskt sett, eftersom investeringarna bedöms molsvara inbetalningarna av ränta och amortering.

Riksrevisionsverket (RRV) tillstyrker förslaget och konstaterar all förslagel i väsentliga delar följer en av de modeller för finansiering av invesleringar som RRV rekommenderar. Modellen tillämpas i sina huvuddrag f. n. inom lantmäteriverket och vid nägra myndigheter inom jordbruksdepartementets område.

Föredragandens överväganden

Under den närmaste femårsperioden kommer äteranskaffningsbehovel att öka pä grund av atl den utrustning, som anskaffades vid provningsanstaltens omlokalisering till Borås, nu snart är avskriven och behöver förnyas.

Jag är dock inte beredd att nu ta ställning till en förändring av finansieringsformen för provningsanslaltens investeringar i enlighel med provningsanstaltens förslag. På sikt anser jag dock att det kan bli aktuellt med en översyn av finansieringsformerna för provningsanstalten.

Med hänsyn till reservationens storlek anser jag inte att en uppräkning av anslaget är motiverad. För näsla budgelår har jag beräknat ett medelsbehov av 7 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens provningsanstall: Utrustning för budgetårel 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 7000000 kr.

Fil. Statens mät- och provråd

1983/84 Utgift                4 369028'                  Reservation                        680141'

1984/85 Anslag               3101000

1985/86 Förslag              3 301000

' Avser anslagel F 9 Bidrag till statens provningsanstall, anslagsposten 2.

prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet

111

Under delta anslag redovisas samtliga inkomsler och utgifter vid stålens mät- och provråd (MPR).

Vidare anvisas, som en särskild anslagsposl under anslagel, medel för bidrag till s. k. riksmälplatser Gfr prop. 1979/80: 100 bil. 17 s. 282).

Slatens mät- och provråd är sedan den 1 juli 1983 central förvaliningsmyndighei för provning och mätteknik.

Rådet leds av en styrelse. Styrelsens ordförande är chef för myndighelen. Verksamheten är organiserad i tvä enheter, mälcenlrum och provcentrum, samt elt kansli. Vid myndigheten finns tvä nämnder, mätnämnden och provnämnden. Dessa fär, inom sina fackområden, i slyrelsens slälle fatta beslut.

Verksamheten finansieras dels med en avgifl f. n. molsvarande 0,8% av omsättningen i den officiella provningen vid de s.k. riksprovplatserna, dels med avgifter från auktoriserade mät- och provplalser, dels med övriga uppdragsintäkter.

Utgifter och inkomster i rådets egen verksamhet framgår av följande sammanställning.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

MPR

Före-

draganden

Ulgifler

Myndighetsverksamhet

5 853 000'

-1-547 000

4-467 000

(därav lönekostnader)

(2 524 000=)

(-t-627 000)

Uppdragsverksamhel

2 730000

- 16000

Resultat

67 000

-105 000

Summa

8516000

+426000

Inkomster

Avgifier från

riksprovplatserna

5 310000

-h 265 000

Uppdragsinläkter

2662 000

-1-133 000

Övriga intäkter

543 000

-1- 28000

Anslag

1000

of

Summa

8516000

H-426 000

' Enligt regleringsbrev högsl 6099000 kr. Skillnaden beror på vakanser vid myndigheten.

- Enligt regleringsbrev högsl 2 973 000 kr. Skillnaden beror pä vakanser vid myndigheten.

Statens mät- och provråd

Statens mät- och provräd (MPR) beräknar behovel av medel till myndighetsuppgifter för budgetåret 1985/86 till 6146000 kr. vilket ryms inom oförändrai avgiftsuttag om 0,8% av riksprovplatsernas omsättning.

Fr.o.m. innevarande budgelår anvisas medel för verksamhel vid riks-mätplatserna över en särskild anslagsposl under detta anslag. Innevarande budgelår är anslagsposlen 3,1 milj. kr. För nästa budgetår föreslår MPR att 3438000 kr. anvisas för della ändamål. Förslaget innebäratl anslagsposten återförs till samma realnivå som för budgetårel 1983/84.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                     112

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör medel för mät- och provrädels myndighetsverksamhet beräknas med utgångspunkt i rådets förslag. Med hänvisning lill sammanslällningen beräknar jag koslnaderna för denna verksamhel till 6 320000 kr.

Verksamheten finansieras med en omsällningsavgift från de s.k. riksprovplatserna. Slorleken pä denna avgifl, för innevarande budgetär 0,8% av riksprovplatsernas omsättning, fastställs av regeringen. Under delta anslag bör medel för myndighetsverksamheten vid rådet således endasl anvisas som en formell anslagsposl av I 000 kr.

Medelsbehovet för bidrag till verksamhelen vid riksmälplatserna beräknar jag fill 3 300000 kr.

Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Slatens mät- och provråd för budgetåret 1985/86 anvisa ell reservationsanslag av 3 301 000 kr.

F 12. Bidrag till vissa internationella organisationer

1983/84 Ulgift                     398 331

1984/85 Anslag                   452000

1985/86 Förslag                   528000

Från delta anslag bestrids kostnaderna för Sveriges bidrag till Internationella byrån för mätt och vikt saml Internationella organisationen för legal metrologi.

Slatens mät- och provråd beräknar medelsbehovel för nästa budgetår till 528000 kr. Jag ansluter mig till rådels beräkning. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till vissa internationella organisationer för budgetåret 1985/86 anvisa en förslagsanslag av 528000 kr.

F 13. Bidrag fill Ingenjörsvetenskapsakademien

1983/84 Ulgift                  3700000

1984/85 Anslag                4400000

1985/86 Förslag                4532000

Ingenjörsvelenskapsakademien (IVA) är ett samfund av invalda ledamöter verksamma inom leknisk velenskap, industriell produktion och ekonomi. IVA:s syfte är att lill samhällels gagn främja ingenjörsvetenskap och näringsliv. Verksamheten inriktas på alt följa, analysera och informera om den tekniska utvecklingen saml all skapa kontakter och initiera samverkan inom och mellan olika teknikområden. Bidraget, som i sin nuvaran-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                    113

de form ulgäll sedan budgelåret 1968/69 (jfr prop. 1968:68 s. 57, SU 131, rskr 304), ulgör slatens slöd lill IVA:s grundläggande verksamhet. Denna verksamhel omfaliar lVA;s ledningsfunktion, kontakt- och rådgivningsverksamhet och bibliotek, delar av IVA:s ulrednings- och framlidsstudieverksamhet, lVA:s utlandssekrelariat saml den ullandsorienterade kontakt- och informationsverksamheten.

Ingenjörsvelenskapsakademien

Akademien beräknar att en oförändrad ambitionsnivå för anslaget kräver en uppräkning med 440000 kr. Därutöver har akademien hemställt om en ökning av bidraget med I 200000 kr. som kompensation för avskaffad tjänstebrevsrätt.

Föredragandens överväganden

Jag har för näsla budgetår beräknat en höjning av statsbidraget lill IVA med 132000 kr. Anslagel bör således räknas upp lill 4 532 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Ingenjörsvelenskapsakademien för budgetåret 1985/86 anvisa en anslag av 4532000 kr.

F 14. Bidrag till standardiseringskommissionen

1983/84 Utgift                 9550000

1984/85 Anslag              11921000

1985/86 Förslag              11 471 000

SlS-Slandardiseringskommissionen i Sverige är centralorgan för den nationella slandardiseringsverksamheten. Kommissionen utarbetar och fastställer svensk standard saml verkar för att denna används inom säväl offentlig verksamhet som i näringslivet.

Koslnaden för verksamhelen bestrids genom statsbidrag, kontantbidrag från näringslivet, ersättning från siafiiga verk m. fi. samt genom försäljning av standardpublikationer. Sedan budgetåret 1982/83 motsvarar statsbidraget för nästa budgetår 60% av näringslivets kontantbidrag under innevarande budgetår (jfr prop. 1982/83:100 bil. 14 s. 244, NU 39, rskr 373).

Näringslivets kontantinsatser till SIS och dess fackorgan under budgetåret 1984/85 har budgeterats till 20520000 kr., vilket motsvarar eft statsanslag lill verksamheten budgetåret 1985/86 med 60% av delta belopp, avrundal 12310000 kr.

Vid beräkningen av statsanslaget för budgelåret 1985/86 skatl hänsyn också tas till del verkliga utfallet av näringslivsbidragen under budgetåret 1983/84 jämfört med de preliminärt beräknade bidragen frän näringslivet, vilka låg till grund för beräkningen av statsanslaget för budgetåret 1984/85.

Näringslivets bidrag till standardiseringsverksamheten uppgick budgel-8   Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 100. Bdaga 14

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                      114

årel 1983/84 lill 18043000 kr., vilket belopp understiger del budgeterade beloppet 19442000 kr. med 1399000 kr. Av denna mellanskillnad utgör 60%, dvs. 839000 kr., en jusleringsposl atl, i enlighel med vad som fömtsaltes i min medelsberäkning i prop. 1982/83: 100 ingå i statsanslaget för budgetåret 1985/86.

SIS yrkar mot denna bakgrund atl bidraget budgetårel 1985/86 skall uppgå till (12310000-839000=) 11471000 kr.

Vidare föreslår SIS all ytterligare 300000 kr. anvisas för budgelärel 1985/86. Dessa medel avser SIS att använda dels för all nöjaktigt kunna genomföra etl bilateralt exportfrämjande standardiseringssamarbele med de sovjetiska och kinesiska standardiseringsorganisalionerna GOST resp. CAS, vilket SIS åtagit sig inom ramen för regeringens avtal med vederbörande länder om industriellt och lekniskl samarbete, dels för särskilda insatser avseende informationsteknik.

Totalt yrkar således SIS om elt anslag för budgetåret 1985/86 av 11771000 kr.

Föredragandes överväganden

För nästa budgetår har jag beräknat bidragsanslagel lill 11 471 000 kr. i enlighet med de tillämpade principerna för beräkning av bidraget till SIS. Av detta belopp är en minuspost av 839000 kr. en reglering i efterhand av bidraget för budgetåret 1984/85. Motsvarande efterhandsjustering kan bli aktuell även för det nu föreslagna bidraget. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Bidrag till Standardiseringskommissionen för budgelåret 1985/86 anvisa en anslag av 11 471 000 kr.

F 15. Stöd till industriellt utvecklingsarbete

1983/84 Ulgift              150000000

1984/85 Anslag            200000000

1985/86 Förslag        200000000

Genom det stöd som lämnas av styrelsen för teknisk utveckling (STU) till teknisk forskning och utveckling söker staten bidra fill att bl.a. skapa fömtsättningar för nya produkter och processer inom industrin. 1 mänga fall, särskilt för större projekt, gäller emellertid att betydande tekniska och marknadsmässiga risker kan kvarstå även sedan projekten har passerat den del i utvecklingskedjan där stöd från STU kan komma i fråga. För att möjliggöra statligt stöd även i detta senare utvecklingsskede inrättades den 1 juli 1979 stiftelsen Fonden för industriellt utvecklingsarbele - Industrifonden (prop. 1978/79: 123 bil. I, NU 59, rskr 415).

Fonden har till ändamål att genom stöd enligt förordningen (1979:630) om statligt stöd genom   Industrifonden (omirycki   1980:470, ändrad

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                       115

1983:174, 1984:610) stödja utveckling av nya produkter, processer och system för industriell produktion (industriellt ulvecklingsarbete). Fonden skall på begäran av regeringen avge yttranden i andra ärenden rörande statligt slöd till induslrielll utvecklingsarbete. Fonden skall vidare ta emol ansökningar om slöd enligt förordningen (1981:923) om slöd genom Fonden för svensk-norskt induslrielll samarbeie och bereda ärenden ät denna fond (jfr prop. 1980/81: 189).

Fonden har fram t.o.m. budgetåret 1984/85 tillförts elt sammanlagt kapital om 950 milj. kr. Industrifondens praktiska verksamhel inleddes i slulet av år 1979. Industrifonden har hittills fattat beslut om lån eller bidrag till mer än 90 projekt och det sammanlagda åtagandet uppgår till ca 955 milj. kr.

Riksdagen har våren 1984 beslulal all fonden under vart och elt av budgetären 1984/85-1986/87 skall filiföras elt kapitalfillskoft om 200 milj. kr. (prop. 1983/84: 135, NU 42, rskr 379).

Industrifonden

Industrifondens beslut om stöd under budgetåret 1983/84 omfattade sammanlagt ca 225 milj. kr.

De medel som Industrifonden kunde disponera för stöd vid ingången av det nu pågående budgetårel uppgick lill ca 295 milj. kr. Härtill kommer de ränteintäkter som inflyter t. o. m. den 30 juni 1985 och som beräknas uppgå lill ca 75 milj. kr.

Styrelsen avser att inrikta verksamhelen under innevarande budgetår mot en stödvolym på ca 320 milj. kr.

Under förulsättning av ett kapitaltillskott till fonden för nästa budgetår på 200 milj. kr. kommer del då att vara möjligl alt, med den reservation på ca 75 milj. kr. som sålunda uppkommer vid innevarande budgetårs slut saml med de ränteintäkter som beräknas inflyta, lämna slöd pä reellt samma nivä även under budgetåret 1985/86.

I enlighet med riksdagsbeslutet våren 1984 anhåller Industrifonden att en kapilaltillskotl av 200 milj. kr. tillförs fonden den I juli 1985.

Föredragandens överväganden

I enlighel med den treårsplan för medelstillskott till Industrifonden som riksdagen har godkänt förordar jag att 200 milj. kr. ställs till Industrifondens förfogande för budgetåret 1985/86. Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Stöd till industriellt ulvecklingsarbele för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 200000000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                     116

F 16. Forskningsbidrag till teknikbaserade småföretag

1984/85 Anslag              20000000

1985/86 Förslag              20800000

Från anslaget, som disponeras av styrelsen för teknisk ulveckling (STU), bestrids kostnader för bidrag som utgår enligt förordningen (1984:810) om bidrag lill teknikbaserade småföretag. Bidraget utgör ett icke-projektbundel slöd för att främja forskning och ulveckling inom mindre förelag som i hög grad är beroende av teknisk kompelens inom företaget, s.k. teknikbaserade småföretag. Bidragel utbetalas efter ansökan i förskott och bidragels storlek baseras på de lönekoslnader som förelaget budgeterat för forsknings- och utvecklingsarbete för den period bidragsansökan avser. Bidragel är maximerat till tio basbelopp (f. n. ca 200000 kr.) per år.

Anslaget för budgelåret 1984/85 avser bidrag för kalenderårel 1985. Föreslaget belopp för budgetåret 1985/86 avser bidrag för kalenderårel 1986.

Riksdagen har våren 1984 för budgelåren 1985/86- 1986/87 fastsiälll en ram för syslemel med forskningsbidrag lill teknikbaserade småföretag om 42,5 milj. kr. (prop. 1983/84: 135, NU 42, rskr 379, SFS 1984: 810).

Föredragandens överväganden

I enlighet med den plan för syslem med forskningsbidrag till teknikbaserade småföretag som riksdagen har godkänt beräknar jag anslagel för budgelåret 1985/86 fill 20,8 milj. kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Forskningsbidrag till teknikbaserade småföretag för budgetåret 1985/86 anvisa en reservationsanslag av 20800000 kr.

F 17. Industriell utveckling inom mikroelektroniken

1983/84 Utgift                    767737                  Reservation                     23 232262

1984/85 Anslag              36500000

1985/86 Förslag              26500000

Under detta anslag anvisas medel för bidrag i anslutning till delprogram 4. Industriell utveckling inom mikroelektronikprogrammel (prop. 1983/ 84:8, NU 11. rskr 130 och prop. 1983/84: 135, NU 42, rskr 379). Riksdagen har för budgetåren 1985/86 och 1986/87 medgivit att, ulöver under budgetåret 1984/85 ej disponerade medel, 53000000 kr. får användas för stöd fill industriell utveckling inom mikroelektroniken.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                               ||7

Föredragandens överväganden

Regeringen inrättade den 15 mars 1984 en programråd för industriell ulveckling inom mikroelektroniken. Rådels uppgift är all med uigångspunkt i de riktlinjer som har fastställts för mikroelektronikprogrammet av regering och riksdag (prop. 1983/84:8, NU 11, rskr 130 och prop. 1983/84: 135, NU 42, rskr 379) främja utvecklingen inom mikroelektronik-området. Rådets främsta uppgift blir därmed atl se till all avtal tecknas för teknikupphandling och kolleklivforskning inom mikroelektronikområdel och atl följa upp dessa avtal.

Under budgetårel 1983/84 har specifikationer utarbetats och anbud inhämtats. Under innevarande budgetär har hillills tvä avtal tecknats och godkänls av regeringen. Ytterligare tre väntas bli tecknade under våren 1985.

Efter samråd med cheferna för försvars- och kommunikationsdepartementen beräknar jag anslagel för nästa budgetär till 26,5 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt lill Industriell utveckling inom mikroelektroniken för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 26500000 kr.

F 18. Vidareutbildning och kunskapsspridning inom mikroelektroniken

Reservation                       1339300

1983/84 Utgift

660700

1984/85 Anslag

2000000

1985/86 Förslag

2000000

Under detta anslag anvisas medel för vissa insalser i anslulning till delprogram I. Utbildning inom ramen för det nationella mikroelektronikprogrammet (prop. 1983/84:8, NU 11, rskr 130 och prop. 1983/84: 135, NU 42, rskr 379). Huvuddelen av insaiserna inom detta delprogram finansieras över anslag inom åttonde huvudtiteln.

Riksdagen har medgivit aft för budgelåren 1985/86 och 1986/87, utöver under budgetåret 1984/85 ej disponerade medel, 4000000 kr. får användas för stöd till vidareutbildning och kunskapsspridning inom mikroelektroniken.

Föredragandens överväganden

Jag anser del angeläget att kunskaper om kretskonstmklion kan bli tillgängliga även för små och medelstora företag. Medlen bör användas till atl dels vidareutbilda yrkesverksamma konstruktörer i kretskonslruklion, dels sprida information om den nya teknikens möjligheter. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Vidareutbildning och kunskapsspridning inom mikroelektroniken för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservaiionsanslag av 2000000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                     118

G.    STATSÄGDA FÖRETAG M. M.

Flertalel av de statsägda företag som hör lill industridepartementets verksamhetsområde är dotterbolag lill Statsföretag AB eller Svenska Varv AB. Utanför de båda koncernerna älerfinns bl.a. Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB), AB Slatens Skogsindustrier (ASSI), Norriands Skogsägares Cellulosa AB (Ncb), SSAB Svenskt Stål AB, Luxor AB saml Zenit Shipping AB.

Av de affärsdrivande verken hör slatens vattenfallsverk, domänverket och affärsverket FFV till industridepartementets verksamhetsområde. Statens vattenfallsverk presenteras i denna proposition under littera E.

Årligen överlämnas en redogörelse för de statliga företagen till riksdagen. 1984 års redogörelse lämnades hösten 1984 (skr. 1984/85:20). Redogörelsen innehåller bl.a. beskrivningar av de nyss nämnda verkens och företagens verksamhel under verksamhetsåret 1983 eller 1983/84, varför beskrivningen här främst är inriktad på utvecklingen under är 1984.

Omstruktureringen och koncentrationen av Statsföretag AB fortsätter. Som en följd av detla har resultatet förbällrats jämföri med lidigare är. För är 1984 beräknas vinsten efler finansiella intäkter och koslnader översliga 600 milj. kr. Statsförelagsgruppens skulder har minskal. vilkel tillsammans med det förbättrade resultatet medför en höjning av soliditeten. Medelantalet anslällda sjunker successivt.

Till det positiva resultatet bidrar främst fiertalet bolag inom konsument-och kemisektorerna, t.ex. Investmentbolaget Procordia, KabiViimm och Berol Kemi. Företagen inom verkstadssektorn med undanlag av Kalmar Industries har dålig lönsamhei.

Omfallande förändringar har under är 1984 gjorts i Statsförelagsgruppens sammansättning.

Som exempel pä försäljningar kan nämnas alt i Eiserkoncernen har företagen Trivab Konfektions AB, Tiger Rang AB och Cewilko AB sålts. Kockums Industri AB:s skogsmaskindivision har sålts till Rauma Repola Svenska AB. AB Thörns Mekaniska Verkstad har sålts.

Bland förvärv kan nämnas eleklronikföretagei Ulveco AB, vars verksamhet kommer att samordnas med svenska Transduktor AB i en elektronikgrupp med 500 anställda. KabiVilrum har breddal sin verksamhet i USA genom förvärv av resterande del av Cutter Vitrum Inc. Bolaget, som namnändrats till KabiVilrum Inc., har en årsomsättning på 20 miljoner USD.

På exlra bolagsstämma i Statsföretag i december 1984 har beslutats att företagets firma i fortsättning skall vara Procordia AB. Svenska Tobaks AB och det nybildade bolaget Procordia Food AB blir dotterbolag till Statsförelag/Procordia.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                    119

Svenska Varv AB redovisar en vinst om ca 40 milj. kr. för de tvä första lerUalen är 1984. En förbäliring av resultatet förvänlas under det sista tertialel. För hela år 1983 redovisades en vinsl före bokslulsdispositioner och skalt om ca 450 milj. kr. I uldelning lill ägaren lämnades 50 milj. kr.

Efterfrågan på offshore-anläggningar har ökat under år 1984 jämfört med år 1983. Prisnivån är dock pressad beroende på hård konkurrens från bl. a. japanska och sydkoreanska varv. Gölaverken Arendal lyckades under årel leckna kontrakt om atl bygga världens första nyproducerade flytande produktionsenhet. Plattformen kommer att stationeras i den brittiska sektorn av Nordsjön.

Den förbäiirade konjunkturen och lönsamhelsuppgången inom skogsindustrin har förbättrat marknaden för Götaverken Energy Syslems produkter. Resultatet för år 1984 vänlas bli bältre än för är 1983.

Även under är 1984 har efterfrågan på nya handelsfartyg varit svag som en följd av en dålig fraktmarknad och betydande lonnageöverskolt. Priserna har varit otillfredsställande till följd av slor överkapacitet inom väridens varvsindustri och omfattande slalliga subventioner inom flertalets varvsnationer. Under årel har Kockums och Uddevallvarvei minskat sin varvskapacitet med ca 25% jämfört med nivån är 1983.

Orderingången till de båda storvarven har varit otillfredsställande under året.

Även marknaden för reparalion av fartyg har ulvecklals myckel ogynnsamt. Orderingången har varil svag och prisnivån har varil mycket pressad.

Som har framgått av chefens för industridepartementet redogörelse i det föregående (s. 32) har regeringen informerats om alt Svenska Varv inte finner del möjligl att driva Uddevallavarvei vidare med långsiktig lönsamhet. Svenska Varv beslöt den 11 december 1984 all förbereda en nedläggning av varvet och atl inleda MBL-förhandlingar om detta.

Riksdagen fastställde den I juni 1983 varvspolitiken fram t. o. m. utgången av år 1986 (prop. 1982/83: 147, NU 55, rskr 383). Då anslogs sammanlagt över 6 miljarder kronor. Del särskilda produktionsslödel förlängdes i syfte atl om möjligt bevara farlygsproduktionen på en sänkt kapacilelsnivå vid två nybyggnadsvarv inom Svenska Varv. Enligt beslutet skall dock Svenska Varv anpassa produktionskapaciteten ytterligare till marknadens fömtsättningar om sä erfordras. Med beslutet nådde de sammanlagda statliga insaiserna för varvsindustrin sedan mitten av 1970-talet upp till drygl 20 miljarder kronor. Regeringen klargjorde all särskilt slöd därulöver lill fartygsproduktionen inte kunde bli aktuellt.

Denna varvspolitik ligger fast. Förulsällningarna för produktion och försäljning av fartyg har inte förbällrats sedan riksdagens beslut fattades. Marknaden för bulk- och tankfartyg har ytterligare försämrats.

Om Svenska Varv beslutar att lägga ned Uddevallavarvei behövs omfatlande insatser i samverkan mellan samhället och näringslivel för ny pro-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                     120

duklion och sysselsättning i regionen. En redogörelse för pågående förberedelser för sådana insatser har lämnals i del föregående (s. 32).

Zenil Shipping AB kommer lill följd av nämnda dåliga fraklmarknad all visa en betydande förlusl under är 1984. Avvecklingen av fartygsinnehavet har fortsatt under året.

Aktiemajorileien i Luxor AB har under år 1984 sålls till det finska förelaget Nokia Oy. Slaten har behållil 30% av akiierna. För år 1984 väntas vinsten bli större än 1983 års vinsl om ca 25 milj. kr. I utdelning till ägarna för år 1983 lämnades ca 10 milj. kr.

LKAB har genom marknads- och produktutvecklingsåtgärder lyckats vända den trendmässiga nedgången i försäljningsvolymerna. Eflersom kostnaderna samiidigi har minskat och priset på järnmalm varil gynnsamt kommer LKAB atl för år 1984 kunna redovisa ell gott resultat.

SSAB hade i och med utgången av år 1982 avslutat sin rekonstruktionsperiod. Utsikterna för en fortsatt positiv utveckling för bolaget har bedömts sä goda att ägarna lill SSAB (slalen 75% och Gränges AB 25%) beslutat om en mindre summa i uldelning frän SSAB för är 1983.

Högkonjunkturen inom skogsindustrin har fortsatt under hela år 1984 och de statliga förelagen ASSI och Ncb redovisar resultatförbättringar.

ASSI-koncernen har gjort bedömningen att resultatet efter finansiella intäkter och koslnader kommer att uppgå lill ca 400 milj. kr. Motsvarande resultat för år 1983 var 245 milj. kr. Resultatförbättringen beror främsl på etl högl kapacitetsutnyttjande för flera av koncernens anläggningar, framför allt vad gäller produktionen av kraflliner och cellulosa. Produktgruppen sågade trävaror väntas för andra årel i rad redovisa ett bra resultat.

Ncb-koncernen beräknas för är 1984 visa en vinst pä ca 250 milj. kr. efler finansiella intäkter och kostnader. Molsvarande resultat för är 1983 var 200 milj. kr. Till del förbättrade resultatet bidrar inte bara den gynnsamma skogsinduslrikonjunkturen utan även gjorda omstruktureringar inom Ncb-koncernen med minskade koslnader och ökad produktivitei i olika anläggningar. I början av år 1984 beslöt Ncb atl genomföra en inveslering i förelagels massa- och kraflpappersbruk i Väja. Huvuddelen av investeringen utgörs av ett nytl sodahus saml vissa kapacitetshöjande åtgärder i tillhörande kokeri. Totalkostnaden uppgår till 400 milj. kr. Riksdagen beslöt våren 1984 atl staten skall medverka i finansieringen av investeringen genom att omvandla elt tidigare slatligl lån pä 100 milj. kr. lill aktier i företaget.

Affärsverket FFV har under åren 1983-1984 fortsatt sin förändringsprocess. Bl.a. har verket den Ijuli 1983 ändrat namn från förenade fabriksverken till affärsverket FFV. Den väsentliga basen i FFV:s verksamhet utgörs fortfarande av utveckling, produktion och försäljning av försvarsmateriel saml underhåll av svenska försvarels materiel, framför allt flygvapnets.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                       121

Det tidigare kraftiga beroendet av svenska försvaret har i dag sjunkit lill ca 45%. De under senare år minskade försvarsbeslällningarna har för FFV medfört alt exporten blivit en nödvändighet. Exportandelen uppgick är 1983 till ca 35% av FFV:s toiala fakturering. Omstruktureringen av FFV mot ökad civil verksamhet har under år 1983 lett lill en kraftig ökning av de civila leveranserna.

Utvecklingen under år 1983 har varit positiv, vilkel återspeglas i en lesultatförbältring från ca 162 milj. kr. lill ca 179 milj. kr. Inom såväl affärsverksdelen som bolagsgruppen har stmktureringsarbetet fortskridit i enlighel med FFV:s fastlagda nyckelstrategier. Utvecklingen inom bolagsgruppen har varit mycket positiv. Omsättningen uppgick är 1983 till 1 207 milj. kr., vilkel är 40% av FFV-gruppens totala fakturering. Vidare svarade bolagsgmppen för en stor andel av resultatet är 1983 eller 112 milj. kr.

FFV-koncernen har nätt del lidigare uppsatta målet om en 40-procentig civil andel av den totala omsättningen. Vidare har United Stirling AB under år 1983 tecknat etl samarbetsavtal med en av USA:s större industrikoncerner — Mc Donell Douglas Corporation — om ulveckling och marknadsföring av Slirlingmotorförsedda solkraftstationer. För år 1984 kan ett försämrat resultat förutses, främst pä grund av minskade beställningar av militärt flygunderhäll.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                     122

Domänverket

Domänverket blev i samband med budgetreformen är 1912 affärsdrivande verk.

Nya rikllinjer för verksamhelen fastställdes genom beslut av 1968 ärs riksdag (prop. 1968:103, JoU 32. rskr 269).

Verkel skall driva skogsbruk, virkesförädling och annan därmed sammanhängande verksamhet, förvalta den fasta egendomen och andra tillgångar som hör lill domänverkels fond saml förvalla och öva lillsyn över vissa andra allmänna skogar.

Målet för verksamhelen vid domänverket är alt gemensaml med AB Statens Skogsindustrier (ASSI) pä lång sikl åstadkomma bästa möjliga samlade ekonomiska utbyte och därvid prestera elt från företagsekonomisk synpunkt rimligt årsresultat.

Verksamheten vid domänverket och aktiebolag under verkels förvaltning skall bedrivas så att den bidrar lill atl målel för verksamhelen uppnås.

Domänverket leds av en styrelse. Chef för domänverket åren generaldirektör. Till ledningens förfogande finns en koncernsiab med elt antal sektioner. Under verksledningen finns sex skogsregioner, en nyitjande-rällsdivision. Domänföretagen AB och en enhet för gemensam administrativ service, central service. Domänföretagen AB förvaltar akiierna i ett antal dotterförelag. Tre fasiighelsägande bolag samt Svenska Torv AB ägs direkl av domänverket.

Domänverkets skogsmarksinnehav, exkl. renbetesfjällens skogar, uppgår i runl tal till 4 miljoner hektar produktiv skogsmark. Verkels skogsmarksinnehav utgör närmare en femtedel av landets produktiva skogsmark. Det bokförda nettovärdet av verkets skogs- och jordbruksfastigheter uppgick är 1983 lill I 069 milj. kr. Motsvarande taxeringsvärde uppgick lill 7200 milj. kr.

Domänverkets omsättning omfattar intäkter för skogsprodukter, skogsentreprenader, ularrendering av jordbruk, tomter, malerialintäkter, jakt och fiske samt uthyrning av bostäder. Försäljning av skogsprodukter ulgör ca 90% av omsättningen. Försäljningen av virke under de senasle fem åren framgår av följande sammanställning.

1979          1980           1981          1982          1983

Miljoner mfub'                      7,2             6,8             6,8            7.1             6,9

' fub = fasl mått under bark

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                     123

Domänverkels invesleringar under åren 1979-1983 framgår av följande sammanslällning (milj. kr.).

1979          1980           1981          1982          1983

Inveslering i maskiner
och invenlarier                   56.4          93,6           134,4        163,0        102,1

Investering i bygg
nader och mark
anläggningar                       24,4          27,8            43,0          46.4          57,0

Till skillnad från andra affärsdrivande verk erhåller domänverket inte några invesleringsmedel över slalsbudgelen. Verkels medelsbehov tillgodoses genom tillgäng till rörlig kredit i riksgäldskontoret, vilken f.n. får uppgå till högst 500 milj. kr., och genom disposition av lillgängliga vinsl-och fondmedel.

Antalet anställda inom domänverket de senasle fem åren framgår av följande sammanslällning.

1979          1980           1981          1982           1983

Anställda                              6400         6400         6300         6400         6 200

På grundval av en av domänverket upprättad femärsplan för verkel har regeringen den 16 oklober 1980 bestämt den inbetalning av vinst lill staten som verkel ärligen skall fullgöra för åren 1980-1984. Kravet innebär att verket årligen lill slaten skall inleverera 30 milj. kr. plus 30% av årsvinsten, dock sammanlagt lägsl 40 milj. kr. Under år 1981 har dessutom regeringen vid två skilda lillfällen beslutat om en höjning av utdelningen för åren 1980 och 1981 med lolall 30 milj. kr. Den del av vinsten som återstår skall tillföras verkels dispositionsfond.

Verkets investeringsfond får utnyttjas för inköp av fast egendom och lill invesleringar med en varaktighet av minst tio år, t.ex. byggnader och skogsbilvägar. Genom avsättning lill värdeminskningskonlo för invesleringar hälls fondens kapilal intakt. Köpeskillingen för försäljning av kronoegendom lillförs investeringsfonden.

Uppläggningen av domänverkels finansiering av drift- och kapitalutgifter medför atl endasl anslag till verket av speciell natur redovisas på statsbudgeten.

Domänverket förvaltar aktierna i elt förvaltningsbolag. Domänföretagen AB, som finansiellt och administrativt samordnar verksamheten i ett antal dotterbolag.

Domänverket med aktiebolagen under verkets förvaltning utgör domängruppen.

Domängruppens ulveckling åren 1979-1983 framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                     124

1979

1980

1981

1982

1983

Omsättning Resulial före bok-

1883,6

2090.8

2 270,7

2 522,8

2 769,6

slutsdispositioner och skall

117.2

206,9

189.4

155.0

291.6

Anial anslällda

7 6.S6

7916

7 896

7 789

7612

Domänverket utger årligen en årsredovisning och en delärsrapport.

I detla sammanhang vill jag la upp frågan om anslag enligt 1933 års riksdagsbeslut om ersättning till domänverkets fond för ulgifler för övertalig personal. Fr.o.m. budgetårel 1984/85 har något anslag för detta ändamål inte uppförts på statsbudgeten. Verkel föreslär atl så inte heller skall ske för budgetåret 1985/86, men atl ersättningen frän kyrkofonden lill domänverkets fond för utgifter för övertalig personal kvarslår och för år 1984 skall utgå med 26000 kr. enligt sedvanliga beräkningsgrunder. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

all bemyndiga regeringen all beslula atl kyrkofonden för år 1984 skall ersätta domänverkets fond för utgifter för övertalig personal med 26000 kr.

G 1. Kostnader för kronotorp

1983/84 Utgift                  2000000

1984/85 Anslag                2100000

1985/86 Förslag                2000000

Anslagel avses för bidrag lill investeringar i byggnader m. m. pä kronolägenheter, till flyitningsbidrag och avträdesersätining åt innehavare av kronolägenheter samt för att bestrida vissa andra utgifter för lägenheterna.

Domänverket

Genom riksdagens beslut är 1980 (prop. 1979/80:74, NU 64, rskr 414) om upplåtelsevillkor för kronotorp m. m. infördes ökade möjligheter för ärren-datorer av kronotorp m.m. att förvärva torpen. Beslutet innebar även en generösare beräkning av avträdesersättningarnas storlek. Detta kan bl.a. medföra att avträdesersättningarna blir höga under år då många arrendeavtal löper ut. Antalet torp uppgick totalt lill 236 år 1984.

Inför en ny arrendeperiod gör domänverket avräkning med arrendatorn. I vissa fall kan den ersättning som fillkommer arrendatorn uppgå till betydande belopp.

När arrendatorn flyttar från torpet är denne berättigad till flyttningsbidrag.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                     125

Domänverket uppträder restriktivt när del gäller underhäll och invesleringar på torpen. 1 och för sig nödvändiga underhällsarbeten kan i viss utsträckning förskjutas i tiden. Denna möjlighet ulnylljas så långt del är försvarbart. I vissa fall uppkommer skador, som måste avhjälpas snarast möjligl. Dessa kan vara på värmepannor, spisar, vatten- och avloppsledningar m. m. I etl antal onormalt kalla bostäder sker lilläggsisolering.

Sammanlagl beräknar domänverket anslagsförbrukningen för budgetåret 1985/86 till 2 milj. kr.

Föredragandens överväganden

1 enlighet med domänverkets förslag förordar jag atl anslaget för budgetårel 1985/86 tas upp med 2 milj. kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Kostnader för kronotorp för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 2000000 kr.

Affärsverket FFV

Allmänt

Affärsverket FFV inrältades som affärsdrivande verk år 1943 och fick huvuddragen av sin nuvarande organisation och verksamhetsinriktning efter riksdagens beslut våren 1976 (prop. 1975/76:122, NU 62, rskr 420). Den I juli 1983 ändrades det tidigare namnet förenade fabriksverken lill affärsverket FFV (SFS 1983:347).

FFV är en industrikoncern med huvudinriktning på marknadsföring, ulveckling, tillverkning och underhäll av försvarsmateriel för främsl svenska försvaret men även för export. Dessutom bedrivs utveckling, marknadsföring och tillverkning av varor samt tjänster inom civila områden där kompetens och erfarenhet finns.

FFV-koncernen beslår dels av affärsverket med koncernledning och koncernstaber samt de fem sektorerna Försvarsmateriel, Underhåll, Marktele, Koncernservice och Materialteknik, dels av förvallningsbolaget FFV Företagen AB, som omfaltar 16 rörelsedrivande bolag i såväl Sverige som utlandet. Sektorerna Koncernservice och Malerialteknik bildades den 1 mars 1984 resp. den 1 april 1984 (SFS 1984:88). Sektor Koncernservice bildades i syfte att göra koncernstaberna till rena koncernfunktioner, medan sektor Malerialteknik är en ombildning av den lidigare operafiva enheten Materiallaboratorium inom sektor Underhäll.

Inom sektor Försvarsmateriel finns tre produklenheter: Grovkaliber med utveckling och tillverkning av pansarvärnssyslem, ammunition, länd-rör, tändmedel och minor vid Zakrisdalsverken i Karistad (Z), Vingåkers-verken i Vingåker (Vä) och Gällöverken i Gällö (Gv), Torpeder med utveckling och tillverkning av torpeder vid torpedverksladen i Motala

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                     126

(CTV) och Krutbruket med tillverkning av krut och laddningar vid Åkers Krutbruk i Åkers Slyckebruk (ÅKB). Vidare finns inom sekiorn produktionsenheterna Gevärsfaktoriet med tillverkning av finkalibriga vapen, jakt- och sportskyttevapen saml civila produkter vid Gevärsfaktoriet i Eskilstuna (GF) och Vanäsverken med tillverkning av finkalibrig ammunition vid Vanäsverken i Karlsborg (V). Till sektorn hör också Hugelsta skjutfält och en utvecklingsenhet i Eskilstuna. Sektorn sysselsätter ca 2000 personer med sektoriedning i Eskilstuna.

Inom sektor Underhåll finns seklorslaber, servicedivision och de fem operativa divisionerna: Motor som underhåller turbojelmotorer lill fiygplan saml lurboaxelmotorertill helikoptrar, stridsvagnar och molortorped-båtar, Basmaleriel som svarar för flygbasmaleriel såsom specialfordon, elverk, flygplatsbelysningar och kraftaggregat. Flygteknik och Avionik som bl. a. arbeiar med flygplan, helikoptrar och i dem ingående system och apparater saml Division E (export) som svarar för sektorns handel med andra länder. Denna organisation trädde i krafl den 1 januari 1984 och har framför allt föranlelts av en anpassning lill den omgivning och marknad som sekiorn arbeiar pä. Verksamheten bedrivs huvudsakligen vid verkstäder i Arboga (CVA), Linköping (CVM) och Östersund (CVÖ). Sektorn sysselsätter ca 3 600 personer med sektorledning i Arboga.

De övriga sektorerna Marktele, Koncernservice och Malerialteknik är relativt nybildade och av mindre omfattning. Sektor Marktele inrättades den 1 januari 1983 till följd av att markteleverksamheten som både bedrevs i verks- och bolagsform samordnades i FFV Elektronik AB vid denna tidpunkt. Sektor Marktele administreras genom FFV Elektronik AB, vilkel efler samordningen ansvarar för affärsområdet marktele inom FFV-koncernen. Sektor Koncernservice, som bl.a. omfattar FFV:s dataavdelning, ingick tidigare som en serviceresurs inom FFV:s koncernstaber. Sektorn skall sälja sina tjänster till koncernslaber, sektorer och dotterbolag. Sektor Malerialteknik var tidigare den operativa enhelen Materiallaboratorium inom sektor Underhåll. Sektorn ulgör en kvalificerad laboratorieresurs och säljer sin tjänster såväl externt som internt inom FFV. Sektorerna Koncernservice och Materialteknik sysselsätter tillsammans ca 225 personer.

FFV förvaltar statens aktier i FFV Företagen AB. FFV Förelagen innehar aktier och andelar i följande dotterbolag: FFV Eleklronik AB (100%), AB Samefa (100%), FFV Norma AB (100%), FFV Allmateriel AB (100%), C. E. Johansson AB (100%), Östermans Aero AB (100%), FFV Mipro AB (100%), FFV Transmission AB (100%), Air Target Sweden AB (100%), FFV Sjövärme AB (100%), ASE Europé AB (100%), FFV Trading AB (100%) samt i de utlandsbaserade dotterbolagen FFV Development Inc. (85%), FFV A/S Norge (100%), FFV Engineering Systems Inc. och FFV Deuischland GmbH. FFV Företagen förvallar också slatens aktier i bolagen Innovations AB Projection (14,3%), Innovations

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                    127

AB Projection KB (14,3%), De-Icing Intressenter AB (20%) och De-lcing Syslem KB (16,67%). Affärsverket förvallar också statens aktier och andelar i United Sliriing AB (50%) och IG JAS AB (20%). Totalt sysselsätter bolagsgruppen ca 2 300 personer.

Ekonomisk översikt m.m.

Resultaträkningarna för de senasle verksamhetsåren för affärsverksdelen inom FFV-koncernen framgår av följande sammanslällning (milj. kr.).

1982                1983

1596

1879

121

66

106

84

-52

-27

- 1

- 2

53

55

Rörelseintäkter

Rörelseresultat efter avskrivningar

Rörelseresullal före

bokslulsdispositioner och skalt Bokslulsdispositioner Kommunalskatt Nettoresultat

Den lotala faktureringen vid affärsverksdelen inom FFV-koncernen uppgick under är 1983 till 1 863 milj. kr. jämfört med 1 582 milj. kr. för är 1982. Av faktureringen hänför sig 832 milj. kr. till sektor Försvarsmateriel och 1025 milj. kr. till sektor Underhåll. Resterande 6 milj. kr. ulgör gemensam fakturering. Faktureringen av varor och tjänster på den svenska marknaden ökade under år 1983 med 95 milj. kr. till 1314 milj. kr. och exporlfaklureringen ökade med 185 milj. kr. till 543 milj. kr.

Den lolala orderingången för de två sektorerna uppgick under år 1983 fill I 878 milj. kr. jämfört med 2242 milj. kr. året innan. Beställningarna från den svenska marknaden minskade med 414 milj. kr. lill I 430 milj. kr. Den främsla orsaken till denna minskning är minskade beställningar förorsakade av försvarets ekonomiska situation. Denna minskning har främsl drabbat sektor Underhålls verksamhetsområden och då speciellt flygplansunderhållet. Exportbeställningarna ökade med 45 milj. kr. till 442 milj. kr. Vid uigången av år 1983 uppgick orderstocken totalt till 2108 milj. kr. varav 1316 milj. kr. avsåg sektor Försvarsmateriel och 792 milj. kr. sektor Underhäll. Antalet anslällda var vid uigången av år 1983 ca 5700.

FFV:s investeringsanslag och medelsförbrukning för investeringar de senaste budgetåren (för budgetåret 1984/85 anges beräknad medelsför-bmkning och utgående behållning) redovisas i följande sammanställning (milj. kr., löpande priser).

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                     128

Ingående           Anslag         Medels-               Utgående

behållning                              förbrukning        behållning

1981/82

7,5

91,r

43.3-

55.3

1982/83

55,3

65,0

66.1

54,2

1983/84

54.2

68,3

71,0

51,5

1984/85

51,5

46,4

95.9

2,0

' Inkl. anslag på tilläggsbudget.

■ FFV har under budgetåret 1982/83 efler påpekande från riksrevisionsverket (RRV) införl nya principer för redovisningen av anslagsmedel innebärande en rekommendation att övergå till ett redovisningssystem som innebär all utbetalningar under anslagsåret, vilka avser projekl som anmälts för detta år såväl projekl som anmälts för tidigare år, skall redovisas som förbrukat vid belalningslillfället och inte som tidigare vid beslällningslidpunklen.

Allmänna frågor

FFV är i dag en industrikoncern som i sin verksamhel hanterar avancerad teknik inom flertalet av de intressantaste framtidsområdena. FFV är dock i grunden alt betrakta som en försvarsindustri och är därmed i stort beroende av beställningar från det svenska försvaret. FFV har sedan lång lid tillbaka fäll del av försvarets anskaffningsplaner vad gäller planerade beställningar inom FFV:s materielområde. Planerna har under första delen av 1970-talet visat stabil beställningsnivå år för år. Under de senaste åren har de däremot inneburit kraftiga nedskärningar av beställningarna. Under år 1983 inträffade speciellt nedskärningar vad gäller beställningar av flygplansunderhåll. Del tidigare slora beroendet FFV hafl av det svenska försvaret har i dag främst genom ökad diversifiering kunnal sänkas lill 45%. En god lönsamhei har därmed kunnal upprätthållas under verksamhelsårel 1983.

Sektor Försvarsmateriels ulveckling kommer i hög grad all även i framtiden vara beroende av möjligheterna till export. Sektorn redovisar för år 1983 en stabil resullalnivå och avkastning på totalt arbetande kapital. Denna nivå kan enligt FFV sannolikl ej upprätthållas under år 1984 då satsningar på produktutveckling och koslnader föranledda av pågående omstruktureringar väntas slå igenom. Inom sektorns traditionella produktområde - lätta bärbara pansarvärnssyslem - karaktäriseras marknaden av en relativt stadig efterfrågan. Konkurrensen från andra tillverkare inom samma område tilltar emellertid. Omstruktureringen av Gevärsfaktoriet mot ökad civil verksamhet har resulterat i att de civila leveranserna under är 1983 ökal med 42 milj. kr. till 107 milj. kr. Inom sekiorn pågår genom bl.a. produktförnyelse och produktionsutveckling ständigt en anpassning till rådande marknadssituation. Denna anpassning måste ske parallellt med fortsatt utveckling av sektorns teknologiska kompetens.

För sektor Underhåll har resultatet för år 1983 reducerats jämfört med föregående år. Orsaken är främst den lägre orderingången från försvaret som i sin tur är en följd av försvarets ekonomiska situation. Denna ulveckling vänlas fortgå under år 1984. De minskade beställningarna från försvå-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                       129

rels materielverk (FMV) - speciellt inom flygområdel - har lemporärt medfört en överkapacilet på flertalet av sektorns verksamhetsområden. Under hösten 1983 tvingades därför sektor Underhåll alt lägga ett varsel om uppsägning av drygt 500 anställda. Genom ett fiertal samverkande åtgärder har uppsägningar kunnat undvikas men varslet ligger kvar. Sektor Underhåll har under år 1983 koncentrerat sin affärsidé till Flyg. Detla för atl samla krafterna till ett smalare område och effektivare använda den kunskap som finns inom sekiorn. Betydande aktiviteter pågår för all vidga marknaden uianför del svenska försvaret. Som ell led i delta arbete har organisationen förändrals. Sektorn har betydande specialresurser för främsl centralt underhäll av flygvapnets materiel. Sektorn är sålunda väl mstad all även i framtiden utföra kvalificerat underhåll av försvarsmateriel. Den nuvarande situationen kräver dock en ökad internationalisering av verksamheten. Resultatet för är 1984 förväntas bli betydligt lägre än 1983 ärs resultat. Ett äigärdsprogram har därför tagits fram och ulgör underiag för atl komma lill rälla med sektorns problem och äter uppnå en tillfredsställande lönsamhet.

I en situalion med minskade beställningar från del svenska försvaret är del nödvändigt för FFV att satsa på försvarsmaterielexport och utveckling av den civila verksamheten. FFV har därför vall att inför framtiden så långt som möjligl renodla militär och civil verksamhel för att därigenom skapa de förutsättningar som bäst svarar mot de speciella krav resp. verksamhet slälls inför.

Under åren 1980—1981 genomfördes en gallring av civila projekl och vidare markerades en starkare renodling rent organisatoriskt gentemot militäri inriktad produktion. Under åren 1983-1984 haren fortsatt översyn av civila produktområden lelt till att vissa civila produkter avvecklats eller organisatoriskt bältre anpassats för att möta rådande marknadssituation. FFV-koncernens huvudlinjer inför framtiden är att satsa på produklion av sådan försvarsmateriel där FFV:s kompetens och etablerade marknadssituation ger möjligheter till långsiktig konkurrenskraft även internationellt, att salsa på den civila marknaden i första hand inom etablerade bärkraftiga områden där FFV:s kunnande inom elektronik och mekanik kan utgöra basen.

FFV-koncernens verksamhetsområden befinner sig pä stark konkurrensutsatta marknader. FFV framhåller därför i sin anslagsframslällning att speciellt affärsverksdelen inom koncernen jämfört med konkurrenterna måste ta hänsyn lill speciella regler som i vissa avseenden försvårar arbetet på den kommersiella marknad som koncernen befinner sig på. FFV pekar framför allt i sin anslagsframslällning pä olika regler inom områdena ekonomi och finansiering som gäller för affärsverken. Som exempel anger FFV de regler som gäller för affärsverken belräffande upplåning och placering av medel. FFV:s koncernledning nämner i anslagsframslällningen att den under hösten 1984 avser all inge en särskild skrivelse lill 9   Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 14

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet

130

regeringen om översyn av de regler som nämnts ovan och som exemplifieras i anslagsframställningen. FFV har i skrivelse den 15 november 1984 inkommit med hemställan om vissa förändringar i de regler som f. n. gäller för verket i fråga om ekonomi och finansiering.

Investeringsprogram

1 de riktlinjer som utarbetats inom FFV angående investeringsplanering och -bedömning och som gäller frän den I januari 1982 har föreskrivits att det för varje investeringsprojekt skall finnas ett dokumenterat beslutsunderlag inkl. lönsamhetsbedömning. Huvudprincipen är att varje enskilt investeringsprojekt skall uppfylla det lönsamhetskrav som uppställts. F. n. är den tillämpade kalkylränlan 20% för etablerade områden och 30% för nya områden.

De planerade investeringsprojekten utgör ett led i den långsiktiga utvecklingen inom FFV som också innefattas av investeringar i produkt- och marknadsutveckling. Med investeringar i anläggningar avses uppförande eller förvärv av byggnader, förvärv av mark samt anskaffning av maskiner och utrustning. I följande sammanställning lämnas uppgifter om faktisk och av FFV beräknad medelsanvändning budgelåren 1983/84-1985/86 (milj. kr.).

Faktisk

ulgifl

1983/84

Beräknad

ulgift

1984/85

Beräknad

utgifl

1985/86

Försvarsmateriel

12,1

9,6

25,4

Underhåll

5,6

12,3

7,5

Reinvesteringar i ulruslning

53,3

74,0

79,8

Totalt FFV

71,0

95,9

112,7

Investeringsbehovet uppgår för budgetåret 1985/86 lill 112,7 milj. kr. varav 105,1 milj. kr. avser investeringar för militär produktion och datomtrustning och 7,6 milj. kr. investeringar för civil produktion. För att kompensera de minskade beställningarna av försvarsmateriel kommer FFV att inom ramen för koncernens kompelens öka den civila verksamheten inom bärkraftiga områden. Vidare söker FFV stärka sin konkurrenskraft internationellt. De vikande försvarsbeställningarna har bl.a. påverkat produktionen vid Gevärsfaktoriet, där övergäng delvis skett till civil produktion i form av främst underleveransåtaganden. Långsiktiga avtal avseende sådan produktion har ingåtts med flera kunder, bl.a. Tetra-Pak AB avseende montering och leveranser av maskinutrustning.

FFV:s behov av investeringsmedel för budgetåret 1985/86 framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet

131

Objekl

Beräknad kostnad

Beräknad

ulgift

1985/86

Beräknad

ulgifl

1986/87

Sektor Försvarsmateriel

Pågående invesleringar

1.    Ställverk (ÅKB)

2.     Utrustning för civil produklion (GF)

0,8 16,1

0.4 7.6

1,9

Nyinvesteringar

3.     Breddal produklionssortimenl (Z)

4.    Energisparålgärder

5.    FMS-anläggningar(Z)'

6.    FAM-anläggningar (Z, Vå)"

7.    Tillbyggnad produktions
tekniskt kontor(Z)

8.    Tillbyggnad produklionskontor (CTV)

9.    Miljö-skydd-säkerhei

17,1

21,0

5,0

18,0

2.8 2,2 2,7

4,1 1,5 2,8 1,3

2.8

2,2 2,7

6,0 1,2

4,7

Sektor Underhåll

Pågående investeringar

10.    Underhållshjälpmedel för JAS

11.   Ombyggnader/miljöåtgärder

14,0

2,5

5,0

2,5

3,0

Hela verket

12. Reinvesteringar i maskiner och utrustning

79,8

79,8

—

Totalt för budgetåret 1985/86

112,7

' Flexible Manufactoring Syslem. - Flexibel Automatisk Montering.

FFV har under senare delen av 1970-talet genomfört ett omfattande moderniseringsprogram framför allt pä byggnads- och anläggningssidan. Den totala investeringsvolymen har ocksä kunnat sänkas. Investeringarna under anslagsframställningens planeringsperiod kommer alt öka i jämförelse med föregående framställnings planeringsperiod bäde vad gäller investeringar i militär produktion och investeringar i civil produktion och är inriktade mot rationaliseringar och moderniseringar av maskiner och utrustning. Investeringarnas inriktning och volym bedöms vara nödvändig dels för att kunna bibehålla konkurrenskraften inom nuvarande verksamheler, dels för att successivt kunna omstrukturera resurserna för en inriktning mol och satsning pä nya produkter och affärsområden. De planerade investeringarna är ett led i den långsiktiga utvecklingen av FFV.

G 2, Affärsverket FFV: Byggnader och utrustning

71 117065

46400000

110900000

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

Reservation

51321617

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                     132

Anslaget avses för investeringar i byggnader och ulruslning. Med investeringar i anläggningar avses uppförande eller förvärv av byggnader, förvärv av mark saml anskaffning av maskiner och utrustning.

Föredragandens överväganden

Omsättningen för affärsverksdelen inom FFV-koncernen uppgick verksamhetsåret 1983 till I 879 milj. kr. En slor del av verksamheten vid FFV avser all tillgodose behov hos del svenska försvaret. För t.ex. sektor Underhåll svarar det svenska försvaret för ca 80% av faktureringen. FFV:s affärsverksdel sysselsatte vid utgången av år 1983 ca 5 800 personer. Inom de bolag som är knutna till FFV och vars aklier förvaltas av FFV Företagen AB sysselsattes ca 2300 personer.

Affärsverket FFV inrättades som affärsdrivande verk är 1943 och fick huvuddragen av sin nuvarande organisation och verksamhetsinriktning efter riksdagens beslut våren 1976 (prop. 1975/76: 122, NU 62, rskr 420). Som en följd härav har vissa sektorer inom FFV avvecklats genom att verksamheten förls över till annan huvudman eller lill bolag under FFV Förelagen AB. FFV-koncernen består dels av affärsverket med koncernledning och staber saml de fem sektorerna Försvarsmateriel, Underhåll, Marktele, Materialteknik och Koncernservice, dels av förvallningsbolaget FFV Förelagen AB omfattande 15 rörelsedrivande aktiebolag i säväl Sverige som utlandet. Sektor Marktele inrältades den I januari 1983 till följd av alt markteleverksamheten som bäde bedrevs i verks- och bolagsform samordnades i FFV Eleklronik AB vid denna tidpunkt. Den I juli 1983 ändrades del tidigare namnet förenade fabriksverken till affärsverket FFV. Sektorerna Koncernservice och Malerialteknik inrättades den 1 mars 1984 respektive den I april 1984.

FFV är en industrikoncern vars främsta uppgift är all under krav pä lönsamhei marknadsföra, tillverka och underhålla försvarsmateriel för främsl del svenska försvaret men även för export. Dessutom bedrivs utveckling, marknadsföring och tillverkning av varor och Ijänster inom civila områden där kompetens och erfarenhet finns.

Det svenska försvarels anskaffningsplaner har under de senaste åren inneburit nedskärningar inom såväl sektor Försvarsmateriels som sektor Underhålls produktområden. För sektor Underhåll har de minskade beställningarna från försvarels materielverk (FMV) - speciellt inom flygområdet - medfört en temporär överkapacitet på flertalet av sektorns verksamhetsområden.

1 en situation med minskade beställningar från svenska försvaret är del nödvändigt för FFV att satsa på försvarsmaterielexport och ulveckling av den civila verksamheten. FFV har därför valt att inför framtiden så långt som möjligt renodla militär och civil verksamhet för atl därigenom skapa de förutsättningar som bäst svarar mot de speciella krav respeklive verk-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                     133

samhet slälls inför. Under åren 1980-1981 genomfördes en gallring av civila projekl och vidare markerades en slarkare renodling renl organisalo-riskl genlemol militärt inriktad produktion. Under åren 1983-1984 har en fortsatt översyn av civila produktområden lett fill att vissa civila produkter avvecklats eller organisatoriskt bättre anpassats för atl möta rådande marknadssituation. FFV-koncernens huvudlinjer inför framtiden är atl satsa på produktion av sådan försvarsmateriel där FFV:s kompelens och etablerade marknadsposition ger möjligheier lill långsiktig konkurrenskraft även inlernalionelli. Vidare skall FFV salsa pä den civila marknaden i förslå hand inom etablerade bärkraftiga områden där FFV:s kunnande inom eleklronik och mekanik kan utgöra basen och att generellt effektivisera alla FFV:s verksamheter genom atl bevaka och dra nytta av utvecklingen inom olika områden.

FFV har för budgetåret 1985/86 begärt 112.7 milj. kr. till invesleringar i byggnader och ulruslning, varav för sektor Försvarsmateriel 25,4 milj. kr. — häri inräkade 7,6 milj. kr. för civil produktion — och för sektor Underhåll 7,5 milj. kr. För reinvesteringar i utrustning har FFV beräknal 79,8 milj. kr.

Med hänsyn till den osäkerhet som råder om den framtida efterfrågan på FFV:s produkter och tjänster är det av vikt att investeringarna tillgodoser långsiktiga behov. De projekl som FFV redovisal är enligi min mening så gott som helt av denna karakiär och är ett led i den långsiktiga utvecklingen av FFV. Investeringarna är inriktade mot rationalisering och modernisering av maskiner och utrustning.

För att FFV skall ha förulsättningar atl genomföra en omstrukturering i ovan nämnda riktning fordras att verket i största utsträckning erhåller investeringsmedel för detta ändamål. Jag är dock inte beredd att tillstyrka alla av FFV begärda invesleringsmedel. Det bör åligga FFV att mol bakgrund av erhållna invesleringsmedel prioritera mellan olika i anslagsframställningen redovisade investeringsobjekt. Jag beräknar nu 107,5 milj. kr. för investeringar inom FFV för budgetårel 1985/86. Vid beräkning av erforderligt anslagsbelopp bör emellertid hänsyn tas till den behållning pä anslaget som förelåg vid ingången av nuvarande budgetär, 2,0 milj. kr. Vidare bör anslagsbeloppet beräknas med en marginal av 5 % (5,4 milj. kr.) utöver investeringarna för att möjliggöra en eventuellt påkallad ökning av medelsanvändningen. Det erforderliga anslaget för budgetåret 1985/86 blir då (107,5 + 5,4 - 2,0) = 110,9 milj. kr.

Jag vill också i detta sammanhang anmäla för riksdagen all FFV under budgetåret 1984/85 tagit i anspråk 26,1 milj. kr. av lidigare beviljade men icke utnyttjade reinvesteringsmedel för alt påbörja vissa nödvändiga investeringar.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Affärsverket FFV: Byggnader och utrustning för budgetåret 1985/86 anvisa etl reservationsanslag av 110900000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                      134

G 3. Nämnden för fartygskreditgarantier

1983/84 Utgift                  3426614

1984/85 Anslag                4412000

1985/86 Förslag                4 335 000

Nämnden för fartygskreditgarantier (FKN) inrättades den I juni 1976. Enligt förordningen (1982:410) med instruktion för nämnden (ändrad senast 1984:611) är den central förvaltningsmyndighet för frågor om statligt slöd lill svenska varvs- och rederiföretag. Det åligger nämnden att handlägga ärenden enligt förordningen (1980:561) om statligt slöd till varvsförelag m.m. (ändrad senasl 1984:91) och förordningen (1977:497) om statlig kreditgaranti till svenska rederiföretag (omtryckt 1980:460, ändrad senast 1983:901). Nämnden skall vidare inom sill verksamhetsområde fortlöpande följa utvecklingen inom varvs- och sjöfarlsomrädena och skaffa sig överblick över risk- och säkerhetsförhållanden samt fortlöpande följa utvecklingen i fråga om de slöd som lämnals.

Nämndens styrelse beslår f.n. av ordförande, två vice ordförande och sju andra ledamöter. Chefen för nämndens kansli är ledamot av styrelsen. Hos nämnden finns ett utskott som avgör frågor som inle skall avgöras av styrelsen och som denna överlämnar lill ulskoltet.

1984/85              Beräknad ändring 1985/86

Anslag                FKN                     Före-

draganden

Personal                                                          10

Anslag

Förvallningskoslnader (därav lönekostnader) Lokalkoslnader Dalorsludie

3 952000

(2700 000)

400000

60000

4412000

4-171000 (4-144 000)

-       97 000

-       60000

4- 14000

4- 80000 (4-107000)

-       97 000

-        60000

-       77 000

Nämnden för farlygskredilgaranlier

Nämnden konstaterar att de stödformer som handläggs av nämnden i stort kommer att finnas kvar t. o. m. utgången av är 1986. Nämnden finner del därför inte möjligt atl på ett meningsfullt sätt planera för en längre period än de tvä närmaste åren. F. n. pågår en studie om möjligheterna att införa ett förbältrat system för uppföljning av beräkning av risker m. m. i samband med statligt engagemang i kreditgarantier för fartyg. Nämnden avser att återkomma med eventuella medelsanspråk sedan resultatet av studien föreligger.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör medel för nämndens verksamhet beräknas enligt huvudförslaget.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                    135

Regeringen uppdrog den 18 oktober 1984 åt slalskontorel alt utarbeta elt förslag lill förbältrat system för uppföljning och beräkning av risker m. m. i samband med statligt engagemang i kreditgarantier för fartyg. Uppdraget skall redovisas den 30 april 1985. Jag avser aft återkomma till regeringen i denna fråga senare. Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

atl till Nämnden för fartygskreditgaraniier för budgetåret 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av 4 335 000 kr.

G 4. Räntestöd m. m. till varvsindustrin

1983/84 Ulgift              179542838

1984/85 Anslag            250000000

1985/86 Förslag        300000000

Riksdagen beslutade våren 1980 (prop. 1979/80: 165, NU 64, rskr 405) om införande av ränlestöd lill varvsindustrin. Syftet med ränteslödet för svensk beställare av nybyggnad och ombyggnad av fartyg vid svenskt varv är atl utjämna skillnaden i konkurrensvillkor mellan svenska och utländska varvsförelag - de utländska får exporlkredilfinansiering.

Våren 1983 beslutade riksdagen (prop. 1982/83; 147, NU 55, rskr 383) bl.a. om all med vissa förändringar föriänga slödel att gälla för order som tecknas före utgången av år 1986.

Ränteslödet till svensk beställare vid svenskt varv lämnas i form av finansiering till fast räntesats för viss kredit. Statens kostnad för ränteslödet är skillnaden mellan de refinansieringsräntor som låneinstituten betalar för sin upplåning och den subventionerade utlåningsräntan.

Nämnden för fartygskreditgarantier

Enligt nämndens beräkningar bör 300 milj. kr. anslås under nästa budgelår. Denna beräkning bygger bl. a. pä att refinansieringsräntorna genomsnillligl ligger kvar pä nuvarande räntenivå. Etl annal anlagande för nämndens beräkningar är atl lämnade utfästelser om kreditgarantier med räntestöd lill svenska fartygsnybyggen och större ombyggnader (kreditvolym = ca 6,8 miljarder kronor) beräknas i sin helhel ha övergått till garanterade krediter under budgetårel 1985/86.

Föredragandens överväganden

Jag har inga erinringar mol nämndens beräkningar av anslagsbehovet för näsla budgetär. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Räntestöd m.m. till varvsindustrin för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 300000000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                     136

G 5. Förlusttäckning till följd av statliga garantier till svensk varvsindustri och beställare av fartyg

1983/84 Ulgift              977 111 531

1984/85 Anslag               50000000

1985/86 Förslag              30000000

Riksdagen beslutade våren 1983 (prop. 1982/83; 147, NU 55, rskr 383) bl.a. att bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att lill utgången av år 1986 ikläda staten garantier till svensk varvsindustri och lill beställare av fartyg hos svenska varv - inkl. lidigare lämnade garantier - intill elt vid varje tidpunkt sammanlagt belopp av högsl 30 miljarder kronor. Vidare beslutade riksdagen atl kreditgarantisystemel skulle utformas på så sätt att avgifterna täcker dels administrationskostnaderna, dels förluster på grund av lämnade garantier. Dessa avgifter skall tillföras en inkomsttitel på budgetens inkomstsida.

Under budgetåret 1983/84 belastades anslaget med drygt 977 milj. kr. beroende på alt förluster som tidigare belastat riksgäldens balansräkning nu finansierats över statsbudgeten. Vissa av dessa förluster är ännu inte slutreglerade. Inga nya förluster uppstod emellertid under budgetårel 1983/ 84.

I statsbudgeten för innevarande år har under denna anslagsrubrik anvisats elt förslagsanslag av 50 milj. kr.

Då jag räknar med etl minskat medelsbehov för föriusttäckning under nästa budgetår förordar jag att etl förslagsanslag av 30 milj. kr. anvisas för budgetårel 1985/86.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Förlusttäckning till följd av statliga garantier till svensk varvsindustri och beställare av fartyg för budgetåret 1985/86 anvisa en förslagsanslag av 30000000 kr.

G 6. Ränta och amortering på skuldebrev till Svenska Varv AB

1983/84 Utgift              81448083'

1984/85 Anslag            141333000

1985/86 Förslag       212150000 ' Anslaget Kostnader för skuldebrev till Svenska Varv AB.

Enligt riksdagens beslut våren 1983 (prop. 1982/83:147, NU 55, rskr 383) kan staten utfärda skuldebrev för nedskrivning av anläggningar avseende varv inom Svenska Varv-koncernen uppgående till sammanlagl högsl 968 milj. kr. Ränta skall enligt riksdagens beslut utgå på skuldbeloppet med belopp som regeringen bestämmer med hänsyn till det allmänna räntelägel.

Vidare har staten förbundit sig alt med början den 1 juli 1984 amortera på skuldebreven med etl belopp som regeringen årligen beslämmer.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                    137

Ett förslagsanslag av drygl 141 milj. kr. har anvisais för budgelåret 1984/ 85 för att täcka räntekostnader och amorteringar för utfärdade skuldebrev. Jag förordar att 212 150000 kr. anvisas för budgetåret 1985/86. Av beloppet beräknar jag atl ca 127 milj. kr. behövs för räntekostnader och ca 85 milj. kr. för amorteringar på skuldebrev till Svenska Varv AB. Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

atl fill Ränta och amortering pä skuldebrev till Svenska Varv AB för budgetårel 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 212 150000 kr.

G 7. Ränta och amortering på statens skuld till SSAB Svenskt Stål AB

1983/84 Ulgift               40000000

1984/85 Anslag              38800000

1985/86 Förslag             37 700000

SSAB Svenskt Stål AB bildades år 1978 i enlighet med beslut av riksdagen (prop. 1977/78:87, NU 45, rskr 198). SSAB:s ägarkapilal är numera fördelat med 75% pä staten och med 25% på Gränges AB.

Riksdagens beslut innebar bl.a. att fullmäktige i riksgäldskontoret bemyndigades atl utfärda skuldebrev lill det nya handelsstålbolagei på högsl 350 milj. kr.

Med slöd av bemyndigandel har fullmäktige i riksgäldskontoret utfärdat eft skuldebrev till SSAB Svenskl Stål AB pä 343,3 milj. kr. Staten skall betala skulden genom ärliga amorteringar under lolv år enligt en upprättad betalningsplan. På den vid varje lidpunkt utestående kapitalskulden utgår en fasl årlig ränta av 8,25 %.

Kostnaden för amortering och ränta för skuldebrevet har under budgelärel 1983/84 uppgått till 40,0 milj. kr. och beräknas under budgetåret 1984/ 85 bli 38,8 milj. kr.

Under budgetåret 1985/86 beräknas kostnaderna för amortering och ränta bli 37,7 milj. kr. Anslagel bör därför föras upp med 37,7 milj. kr. för nästa budgelår.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Ränta och amortering på slatens skuld till SSAB Svenskt Stål AB för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 37700000 kr.

G 8. Ränta på statens skuld till Norrbottens Järnverk AB

1983/84 Utgift               48850000

1984/85 Anslag              48 825000

1985/86 Förslag              53 325000

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                     138

1 enlighet med riksdagens beslut med anledning av rekonstruktion av Statsföretagsgruppen (prop. 1982/83:68, NU 25, rskr 181) överlog slalen per den 31 december 1982 akiierna i Norrboltens Järnverk AB (NJA) från Statsföretag AB. Köpeskilling skulle erläggas genom atl slaten från Statsföretag överlog betalningsansvar för elt skuldbelopp till NJA på 450 milj. kr. På regeringens uppdrag utfärdade kammarkollegiet en skuldförbindelse på 450 milj. kr. lill NJA den 24 mars 1983.

Enligt skuldförbindelsen utgår ränla pä skulden med en räntesals som med 2,35 procenlenheler överstiger del av riksbanken fastställda och vid varje tidpunkt gällande diskonlol. Ränta skall enligt skuldförbindelsen erläggas varje 30 juni och 30 december. Del är inle aktuellt att göra någon amortering av skuldbeloppet.

Räntekostnaderna uppgick under budgetåret 1983/84 till 48,9 milj. kr. Under innevarande budgelår beräknas kostnaderna bli 53,3 milj. kr. jämfört med anslagna 48,8 milj. kr. Ökningen beror på den ändring av diskontot som skett. Prognosen förutsätter atl nuvarande diskonto pä 9,5% inte ändras.

Ränlekoslnaderna beräknas för budgelåret 1985/86 bli 53 325000 kr. Beräkningen förutsälter oförändrat diskonto. Jag förordar därför all regeringen föreslår riksdagen att för nästa budgetår anvisa 53 325 000 kr. för alt betala ränta på statens skuld till NJA.

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

all till Ränta på statens skuld till Norrbottens Järnverk AB för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 53 325000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                     139

H. EKONOMISKT FÖRSVAR: BRÄNSLEN OCH DRIVMEDEL M.M.

H 1. Drift av beredskapslager

H 2. Beredskapslagring och industriella åtgärder

H 3. Särskilda kostnader för lagring av råolja och flygdrivmedel

1 statsbudgeten för innevarande budgetår har under dessa anslagsrubriker anvisais elt förslagsanslag av 637381 000 kr., elt reservaiionsanslag av 7455000 kr. resp. elt förslagsanslag av 1 000 kr.

Jag avser föreslå regeringen atl i en särskild proposition våren 1985 redovisa förslag om riktlinjer för energipolitiken och härvid bl.a. begära medel för överstyrelsens för ekonomiskt försvar (ÖEF) delprogram Bränslen och drivmedel m. m. Anslagen bör i avvaktan på en sädan proposition föras upp med oförändrade belopp för nästa budgetär.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen alt, i avvaktan pä särskild proposition i ämnet, för budgetårel 1985/86 beräkna

1.        lill Drift av beredskapslager ell förslagsanslag av 637381 000 kr.,

2.        lill Beredskapslagring och industriella åtgärder ett reservationsanslag av 7455000 kr.,

3.        till Särskilda koslnader jör lagring av råolja och fiygdrivmedel ett förslagsanslag av 1 000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                                     140

Bilaga 14.1

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1975:424) om uppgiftsskyldighet vid

grundvattentäktsundersökning och brunnsborrning.

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1975:424) om uppgifisskyldighei vid grundvattentäktsundersökning och brunnsborrning skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1

Den som yrkesmässigt utför borrning, rördrivning, grävning eller liknande arbete i syfte alt undersöka förekomst av grundvallen eller alt utvinna sådant är skyldig att lill Sveriges geologiska undersökning skriftligen lämna redogörelse för arbetet och dess resultat

Den som yrkesmässigt utför borrning, rördrivning, grävning eller liknande arbete i syfte att undersöka förekomst av grundvatten eller / syfte att tillgodogöra sig grundvatten eller värme ur berget är skyldig atl lill Sveriges geologiska undersökning skriftligen lämna redogörelse för arbetet och dess resultat

Denna lag träder i krafl den 1 juli 1985.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                  141

Register

Sid. 1     Översikt

10

A

10

1

n

2

II

3

12

4

Industridepartementet m. m.

Industridepartementet                                                                   36 645 000

Industriråd/induslriallaché                                                                  717000

Kommittéer m.m.                                                                         15 800000

Extrautgifter                                                                                    600000

53762000

13

B

35

36

1

38

-)

39

3

41

4

42

5

44

6

44

7

Industri m. m.

Slaiens industriverk:

Förvaltningskostnader                                                                               46040000
Utredningsverksamhet                                                                               4 500000
Sprängämnesinspektionen                                                                                 1000
Bidrag till Sliftelsen Institutet för Företagsutveckling                                16000000
Främjande av hemslöjden                                                                          4 713 000
Medelsiillskolt till Norriandsfonden                                                           20000000
Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB
Svensk Exportkredit                                                                               860000000
47 8 Koslnader för sialsstödd exportkreditgivning avseende ex
port av fartyg m. m.                                                                               450000000

47     9   Ersättning för extra koslnader för förmånlig kreditgivning

till u-länder                                                                                  90000000

48    10   Kostnader för viss kreditgivning hos Sveriges Investerings-

bank AB                                                                                     25 000 000

48

11

52

12

54

13

57

14

Induslripolitiska åtgärder för tekoindustrin                                  96 300000

Branschfrämjande åtgärder                                                          21 167000

Småföretagsutveckling                                                               151250000

Täckande av förluster vid viss garantigivning. m. m.                   75 000000

1859971000

60   C    Regional utveckling

60

2

60

3

60

4

60

5

Regionalpolitiskl stöd:
Bidragsverksamhel                                                                                 »350000000
Vissa lokaliseringsbidrag m. m.                                                               *264000000
Lokaliseringslån                                                                                     *500000000
Regionala utvecklingsinsatser                                                                *398 250000
Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till före
tag i glesbygder m. m.                                                                                      *1000
60     6   Ersättning för nedsättning av socialavgifter                             *330000000

1842 251000

61    D    Mineralförsörjning m. m.

65          Sveriges geologiska undersökning:

65     I       Geologisk kariering m. m.                                                        68650000

68     2       Utrustning                                                                                   700000

68     3   Bergsstaten                                                                                 2 873 000

Statens gruvegendom:

70     4       Prospeklering m. m.                                                                39946000

72               5       Egendomsförvaltning m. m.                                                       5828000

73               6   Delegationen för samordning av havsresursverksamheten              2442000

120439 000

Beräknal belopp

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14   Industridepartementet

142

75   E

75

1

75

2

75

3

75

4

75

5

75

6

75

7

75

8

75

9

75

10

75

II

75

12

75

13

75

14

75

15

75

16

75

17

Energi

Statens energiverk:

Förvaltningskostnader                                                             »19 584 000

Ulredningar m. m. och information                                        * 10929000

Stålens elektriska inspektion                                                         *883I 000

Ulbildning och rådgivning m. m. för atl spara energi                             * I 000

Främjande av landsbygdens elektrifiering                                      »4 500000

Ersättning för försenad idriftlagning av kärnreaklorer               »290000000

Visst internationellt energisamarbete                                           »14574000
Statens kärnkraftinspektion:

Förvaltningskostnader                                                                     »1000

Kärnsäkerhetsforskning                                                                   »1000

Ålgärder för hantering av radioaktivt avfall                                        »I 000

Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m.                         »3 323000000

Energiforskning                                                                      »421 500 000

Bidrag lill verksamhelen vid Studsvik Energiteknik AB             »42 635 000

Avveckling av forskningsreaktorer m. m.                                     »9900000

Anläggningar för radioaktivt avfall i Studsvik, m. m.                 »72 700000

Slöd för oljeersällande åtgärder, m. m.                                       »210000000
Täckande av förluster i anledning av statliga garantier för

oljeersättande åtgärder, m. m.                                                     »15000000

4443157000

78   F

83

84

1

91

2

92

3

93

4

101

5

102

6

104

7

107

8

109

9

109

10

110

11

112

12

112

13

113

14

114

15

116

16

116

17

117

18

Teknisk utveckling m. m.

Styrelsen för teknisk utveckling:
Teknisk forskning och utveckling                                             643 952000
Förvaltningskostnader                                                                 68 148000
Ulruslning                                                                                    17 900000
Europeiskt rymdsamarbete m. m.                                               135423000
Bidrag till Tele-X-projeklet                                                       218 200000
Patent- och registreringsverket                                                  100980000
Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar                                   50000
Statens provningsanslalt; Uppdragsverksamhet                                    I 000
Bidrag lill slatens provningsanstall                                               32 849000
Statens provningsanstalt: Utrustning                                              7000000
Statens mät-och provråd                                                               3 301000
Bidrag lill vissa internationella organisationer                                   528000
Bidrag lill Ingenjörsvelenskapsakademien                                       4532000
Bidrag lill Slandardiseringskommissionen                                        11 471 000
Stöd till industriellt utvecklingsarbete                                         200000000
Forskningsbidrag till teknikbaserade småförelag                            20800000
Industriell utveckling inom mikroelektroniken                             26500000
Vidareutbildning och kunskapsspridning inom mikroelek
troniken                                                                                         2000000

1493635000

118

G

122

124

1

125

131

2

134

3

135

4

136

5

136

6

137

7

137     8

Statsägda företag m. m.

Domänverket

Koslnader för kronolorp                                                                 2 000 000

Affärsverket FFV

Affärsverket FFV: Byggnader och utrustning                                110900000

Nämnden för fariygskreditgarantier                                                4 335 000

Ränleslöd m. m. till varvsindustrin                                               300000000

Föriusttäckning till följd av statliga garantier lill svensk
varvsindustri och beställare av fartyg                                             30000000

Ränla och amortering på skuldebrev lill Svenska Varv AB       212 150000
Ränta och amortering på statens skuld till SSAB Svenskt
Stål AB                                                                                          37 700000

Ränta på statens skuld lill Norrbottens Järnverk AB                      53 325 000

750410000

* Beräknat belopp

Prop. 1984/85:100    Bilaga 14    Industridepartementet                   143

139   H    Ekonomiskt försvar: Bränslen och drivmedel m. m.

1.39     I   Drift av beredskapslager                                                        »637 381000

139     2   Beredskapslagring och industriella åtgärder                                  »7455000

139     3   Särskilda koslnader för lagring av råolja och flygdrivmedel                 »1000

644837 000

140          Bilaga 14.1

Totalt för industrideparlementel                                    11 208462 000

Beräknat belopp

Norstedts Trycken, Stockholm 1984

Bilaga 15 till budgetpropositionen 1985                         Prop. 1984/85:100

Bilaga 15

Civildepartementet

ÖVERSIKT

Civildepartementet är den offenlliga sektorns deparlemenl.

Civildepartementet svarar för bl. a. ärenden om rationalisering och revision inom statsförvaltningen, om allmänna frågor som rör användningen av ADB-teknik i den offentliga förvaltningen, om statistik, om samhällsinformation och om slatlig lokalförsörjning. Andra frågor för civildepartementet är arbets- och anställningsvillkor i offentliga anställningar, medbesläm-mandefrågor och jämställdhet mellan kvinnor och män när det gäller offentliga anställningar, personaladministrativa frågor inom det statligt reglerade förvaltningsområdet samt arbetsmiljöfrågor inom statsförvaltningen. Inom civildepartementet handläggs också ärenden om länsstyrelserna, svenska kyrkan och andra trossamfund samt vissa frågor avseende kommunerna, landstingskommunerna, kommunalförbunden och folkrörelserna. Departementet handlägger också frågor om hov- och sloltsstalerna (se Bilaga 3 lill budgetpropositionen).

Till civildepartementet hör bl.a. dels kammarkollegiet, statskontoret, riksrevisionsverkel, datamaskincenlralen för administrativ databehandling och statistiska centralbyrån, dels statens arbetsgivarverk, statens löne-och pensionsverk, statens institut för personalutveckling, statens arbetsmarknadsnämnd och andra statliga personaladministrativa myndigheler, dels regeringskansliets förvaltningskontor, dels länsstyrelsernas organisationsnämnd och länsstyrelserna, dels vissa kyrkliga myndigheter. Vid departementet finns också revisionskontoret i regeringskansliet.

Utgifterna inom departementets område under budgetåret 1985/86 har beräknats lill 5658,9 milj. kr. Det innebär en ökning med 210 milj. kr. jämfört med förra budgetårel.

Budgetförslagets huvudsakliga inriktning

De förslag till anslag inom civildepartementets område som läggs fram för budgetåret 1985/86 är etl ullryck för regeringens ansträngningar att utan ytterligare resurstillskott effekfivera den offentliga sekiorn. Omprioriteringar och satsningar på resurser för rationalisering och effektivering av statsverksamheten, liksom det omfattande regelförenklingsarbete som hål-1    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 15

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                                             2

ler på att komma i gång ute i myndigheterna, utgör viktiga led i förverkligandet av regeringens löfte om en moderniserad och effektiv offenllig sektor. Samtidigt skapas förutsättningar för alt etl annat mål för regeringens politik skall kunna nås, nämligen atl på avgörande sätt förbällra den offenlliga servicen lill medborgarna.

1 inledningen till civildepartementets budgetförslag (s. 4) behandlas utförligare en del frågor som rör den allmänna inriktningen av departementets verksamhet.

Statlig rationalisering och revision, statistik, m. m.

En cenlral uppgift för bl.a. riksrevisionsverket och statskontoret är att förse regeringen och riksdagen med underlag för beslut om omprövning och omprioritering av den statliga och den statligt finansierade verksamheten. Det är givetvis väsentligt att översynsarbetet drivs vidare också på nya områden.

Statistiska centralbyrån skall enligt en plan under budgetåret 1985/86 minska sina utgifter med 3% enligt huvudförslaget. Härutöver har en ytterligare minskning i medelstilldelningen samt senareläggningar av vissa utgifter bedömts möjliga atl genomföra. Medlen för inlermillenta undersökningar ökar med 30698000 kr., främst till följd av folk- och bostadsräkningen år 1985. Viss omprioritering mellan statistikprodukter har gjorts efter försök med ny beslutsordning i enlighet med statistikutredningens förslag.

Statlig lokalförsörjning

För budgetåret 1985/86 har för byggnadsarbeten m. m. för statlig förvaltning beräknats ett anslag på 171 milj. kr. I investeringsplanen har kostnadsramar förts upp bl. a. för en om- och tillbyggnad i kv. Brunkhuvudet i Stockholm och för vissa försörjningsåtgärder som är kopplade till om- och tillbyggnadsprojektet.

Statlig personalpolitik m. m.

Förslag läggs fram om en administrativ och organisatorisk samordning av förhandlingsverksamheten inom statens arbetsgivarverk och statens förhandlingsråd. De innebär bl.a. att förhandlingsrådet upphör som självständig myndighet vid utgången av juni 1985.

En fortsatt satsning på personalulbildning redovisas. Det gäller bl.a. kostnader för utveckling av central utbildning inom angelägna områden.

En viss kostnadsökning har beräknats inom pensionsområdet med hänsyn bl. a. till stateris löne- och pensionsverks ansvar för tjänstemalrikelfö-ringen.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                                             3

En utgiftsminskning på 15 milj. kr. har beräknats fill följd av minskad belastning på anslaget Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering.

Länsstyrelserna m. m.

För länsstyrelseorganisaiionen föreslås elt begränsat huvudförslag för budgelåret 1985/86. Skatteavdelningarna har hell undantagils från huvudförslagel, medan en minskning av medelstilldelningen med I % har lillämpals för övriga verksamheler hos länsstyrelserna.

En viss omfördelning av medelslilldelningen mellan länen föreslås när del gäller lanlmäterienheterna. För samordnad uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgifter har beräknats ett medelstillskott på 15.2 milj. kr. Genom omfördelning förslärks kulturminnesvården i Malmöhus saml Göteborgs och Bohus län.

Kyrkliga ändamål

Koslnaderna på några av anslagen lill kyrkliga ändamål förs över på kyrkofonden. För de ändamål som blir kvar på statsbudgeten föreslås en ny anslagsindelning.

Sammanfattning

Förändringarna inom civildepartementets område i förhållande till budgetåret 1984/85 framgår av följande sammanställning. Beloppen anges i milj. kr. per budgelår.

Angående ändrad anslagsindelning se underbilaga 15:2 s. 153.

Anvisat

Förslag

Förändring

1984/85

1985/86

A.

Civildepartementet m. m.

217,7

222,7

-h    5,0

B.

Statlig rationalisering och revision.

slalistik, m. m.

669,7

737.7

4- 68,0

C.

Statlig lokalförsörjning

105,0

174,5

-1- 69.5

D.

Slatlig personalpolitik m. m.

2414,8

2423,1

+    8,3

E.

Länsstyrelserna m. m.

1 865,0

1 985,5

-1-120,5

F.

Kyrkliga ändamål

174,6

113,1

- 61,5

G.

Ovnga ändamål

2,1

2,3

-F    0.2

Totalt för civildepartementet

5448,9

5658,9

-1-210,0

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet

Uidrag
CIVILDEPARTEMENTET                            PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-12-20

Föredragande: statsrådet Holmberg

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1985/86, såvitt avser civildepartementets verksamhetsområde

Trettonde huvudtiteln

INLEDNING

1    Den allmänna inriktningen

1 inledningen lill civildepartementets bilaga till 1984 års budgetproposition (prop. 1983/84: 100 bil. 15, s. 6) anmälde jag alt etl förberedelsearbete skulle startas med sikte på all ell samlat program för den offenlliga sektorns ulveckling skulle kunna presenteras under är 1985. Ell omfattande ulvecklingsarbele har under år 1984 bedrivits inom myndigheler. kommittéer och olika departementsgrupper. Mycket arbele läggs också ned i etl slorl anial kommuner och landstingskommuner. Flera av aktiviteterna har redan avrapporterats och andra kommer inom en snar framtid atl redovisas lill regeringen.

Samtidigt kan nu fyra viktiga förändringsområden anges.

Grundläggande för reformarbetet är atl ytteriigare öppna den offentliga sektorn för insyn, infiytande och för deltagande från medborgarna och alt vitalisera del politiska arbelel i partier och offentligrättsliga organ.

Elt andra grundläggande drag är mer av frivillig samverkan och en satsning på folkrörelser och föreningsliv. Etl fortsatt samhällsbyggande enbari i offentligrättsliga former riskerar all passivera medborgarnas del-aklighel i samhällslivel.

Elt Iredje huvudinslag i reformarbetet avser förhållandet mellan medborgarna och myndigheterna. Former för ökad valfrihet inom den offentliga sektorn måste sökas. Medborgarna skall känna atl myndighelerna är lill för dem och att de offentliga organens verksamhet skall anpassas lill medborgarnas varierande krav och behov. De som verkar i den offenlliga sekiorn måsle sälla medborgarna i centrum för sina ansträngningar och värna medborgarnas intressen, skydda deras inlegritel och vara öppna för deras insyn och påverkan.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                              5

Elt fjärde vikligt led handlar om förändringar inom den statliga organisafionen. Etl utvecklingsarbete pågår för att göra samhällsförvaltningen ännu mera effektiv. 1 samband härmed bör en ökad decenlralisering kombineras med minskad sektorisering och detaljstyrning.

Utvecklingsarbetet skall resultera i ell samlal program för den offentliga sektorns omvandling ocb ulveckling. Jag vill redan i delta sammanhang något mera konkret beröra innehållet i del kommande programmel och det arbele som skall leda fram lill det. Förverkligandet av del kommande programmalerialet kommer all kräva lagändringar och ändringar i regeringens styrning av de statliga myndighelerna.

Avgörande för sället all bedriva del forlsalta arbetet är atl riksdagen och regeringen skall styra förändringsarbetet vad gäller verksamheternas inriktning och utveckling. Däremol skulle det strida mot programmets syften alt uiarbeta centrala deialjregler för genomförandet.

2    Demokratifrågor

2.1 Kommunernas organisation

Med den snabba utbyggnaden av den offentliga verksamheten och genomförandet av viktiga och omfattande reformer under efterkrigstiden följde den sektorisering som starkt präglar såväl den slatliga som den kommunala verksamheten. Under senare år har det blivit alltmer uppenbart atl den organisatoriska sektoriseringen också har negativa verkningar vid sidan av den centralisering av ansvar och inflytande som följt i dess spår.

Sektorsindelningen hindrar ofta att service och stöd svarar mot medborgarnas hela behov. Den försvårar också en rationell användning av tillgängliga resurser. För de förtroendevalda är det ofta svårt att finna helhetslösningar på lokala problem. Det är därför angelägel all minska sektoriseringen i såväl kommunal som statlig verksamhel.

Jag återkommer senare till de statliga frågorna. När det gäller kommunerna bör en minskad sektorisering kunna uppnås genom lagen (1979:408) om vissa lokala organ (omtryckl 1979: 1167) som gör det möjligl för kommunerna att decentralisera förvaltning och verkställighet till institutionsstyrelser, distriktsnämnder eller kommundelsnämnder. Ett fyrtiotal kommuner bedriver eller planerar f. n. försök med någon form av lokala organ.

I propositionen om en friare nämndorganisalion i landstingskommunerna (prop. 1984/85:98) lämnas förslag till lagstiftning som gör det möjligt även för landstingskommunerna att inrätta särskilda organ för såväl sektorsövergripande uppgifter som uppgifter inom en sektor av den landstingskommunala verksamheten.

Genom en mer decentraliserad organisation kan lekmannastyret ulvecklas. På detta sätt anpassas den kommunala organisationen lill den nya situation som har skapats genom kommunsammanslagningarna och ut-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                                              6

byggnaden av den kommunala verksamheten. Decentraliseringen innebär i sin tur att kommunal verksamhel bättre kan anpassas till medborgarnas behov och önskemål. Kommundelsnämnderna ger t. ex. möjligheter att samordna verksamheten inom de olika kommundelarna. Fler medborgare kan delta i arbetet med att utforma och genomföra olika uppgifier som berör kommundelens invånare.

Frågor rörande lokala organ behandlas inom stal-kommunberedningen (C 1983:02)och 1983 års demokratiberedning (C 1983:03). Dessulom finns i civildepartementet en särskild arbetsgrupp som följer utvecklingen av verksamhelen med lokala organ. Demokratiberedningen har också fått tilläggsdirektiven (Dir. 1984:01) med uppdrag att avge förslag om grunddrag lill en ny förenklad kommunallag. Beredningen avser atl lämna sådana förslag i sitt huvudbetänkande under våren 1985.

2.2 Brukarinfiytande

En betydande del av utvecklingsarbetet för den kommunala sektorn har lagts på 1983 års demokratiberedning. Beredningen har lämnal sina första delbetänkanden (SOU 1984:83) Folkstyret i kommunerna. Medverkan -delaktighet — ansvar och (SOU 1984:84) Lokalt folkstyre genom brukar-medverkan. Härutöver har beredningen gett ut ett allmänt presentalions-maierial och elt antal småskrifter som belyser olika delfrågor inom utredningsområdet.

1 betänkandena har beredningen behandlat frågan om brukarnas inflytande och medverkan i kommunal verksamhel. Beredningen redovisar hur detta redan idag kan ordnas inom barnomsorgen, skolan, fritids- och kulturområdet, sjukvården och äldreomsorgen. Meloder och former för ökad brukarmedverkan skall övervägas i beredningens fortsatta arbete. Av särskild vikt är att finna rättsliga former för en aktiv roll för konsumenter av den offentliga sektorns tjänster.

Beredningen avser att redovisa dessa och en rad andra frågor om bl. a. service och de förtroendevaldas ställning i ett slutbetänkande år 1985. Där skall beredningen också redovisa silt uppdrag att se över lagstiftningen om kommuner och landstingskommuner för att göra den mera begriplig och överskådlig.

1 tilläggsdirektiv (Dir. 1984:31) har regeringen gett beredningen i uppdrag alt mera samlat ta upp frågan om elevers och föräldrars medverkan, delaktighet och ansvar i skolan. En särskild arbetsgrupp inom beredningen har tillsatts för dessa uppgifter.

2.3 Valbarhetsfrågor

Kommunaldemokraliska kommiltén (Kn 1977:07) har i betänkandet (Ds C 1983:4) Utländska medborgares valbarhet till vissa förtroendeuppdrag

Prop. 1984/85:100   Bilaga 15    Civildepartementet                                             7

föreslagil all kravet på svenskt medborgarskap skall slopas för valbarhet till vissa uppdrag, bl.a. uppdrag som nämndeman samt ledamot i länsstyrelsernas styrelser, polisstyrelser, taxeringsnämnder och försäkringskassornas styrelser. Betänkandet har remissbehandlats och bereds f.n. inom regeringskansliet.

3    Folkrörelsernas och föreningslivets roll

1983 års demokratiberedning skall överväga hur del lokala föreningslivet på egna villkor skall kunna spela en större roll i samhällel. 1 ökad ulslräckning skall det kunna samverka med kommunerna för atl bältre utnyttja tillgängliga ekonomiska resurser och ta till vara de kunskaper och erfarenheter som finns hos folkrörelsernas medlemmar. Dessa frågor behandlas i beredningens slutbetänkande som skall läggas fram år 1985.

Efter regeringsskiftet 1982 fick socialberedningen (S 1980:07) en ny sammansättning och helt nya direktiv. En av de frågor som särskilt angavs i de nya direkfiven är att beredningen skall lämna förslag om hur folkrörelser och föreningar mer aktivt än hittills skall kunna engagera sig i arbetet på all förebygga och undanröja missbruk och andra sociala problem.

Inom civildepartementet finns en referensgrupp för folkrörelsefrågor. I gruppen finns representanter för flertalet av landets mer betydande organisationer inom olika områden. Gruppen har bl. a. under hösten 1984 hafl en konferens om invandrarfrågor.

4   Förhållandet medborgare — myndigheter 4.1 Grundläggande lagstiftning

Myndigheternas arbete måste göras enklare, snabbare, mer serviceinrik-tal och till lägre kostnad. Tyngdpunkten bör förskjutas mol arbetet på fältet. Samtidigt måste kontakterna mellan myndigheterna och allmänheten underlättas. Myndigheternas handlande bör präglas av en önskan atl bistå medborgarna.

Vid samråd med chefen för justitiedepartementet har jag erfarit att han - som etl led i strävandena att sålunda stärka rättssäkerheten och förenkla kontakterna mellan medborgarna och myndigheterna - avser alt lägga fram etl förslag till en ny förvaltningslag. Lagen är avsedd att ersätta den nu gällande förvaltningslagen (1971:290, ändrad senast 1982:332) och liksom denna reglera hur förvaltningsmyndigheterna skal! handlägga sina ärenden.

Den nya lagen bör enligt justitieministerns och min mening inle bara innehålla sådana handläggningsregler som behövs av hänsyn lill rättssäkerheten i mera traditionell mening. Den bör också syfta till all motverka

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                               8

krångel, förkorta väntetiderna och underlätta kontakterna mellan myndigheterna och allmänheten. Därför bör den innehålla regler om snabb och enkel handläggning, lättbegripligt språk, myndigheternas serviceskyl-dighei och muntlig handläggning m. m. Enklare och effektivare former för rättelse av felaktiga beslut och klarare regler om hur beslut får överklagas är också frågor som kan behandlas i den nya lagen. Samtidigt bör man utnyttja tillfället att också göra laglekniska förenklingar.

Inom justitiedepartementet pågår nu arbetet med en ny förvaltningslag enligt dessa riktlinjer. Arbetet bedrivs på grundval av förvaltningsrätts-utredningens belänkande (SOU 1983:73) och remissyttrandena över det. Tidsplanen innebär en lagrådsremiss under våren 1985.

Jag vill även erinra om de beslut som riksdagen redan har fattat rörande förenkling av myndighelernas föreskrifter, anvisningar och råd (prop. 1983/84:119) och om regeringens befattning med besvärsärenden (prop. 1983/84:120). Uppföljning av dessa beslut pågår.

4.2   Samhällsinformation

Civildepartementet har inom regeringskansliet det övergripande ansvarel för frågor om samhällsinformation. Informationsdelegationen (B 1982:01), som hafl i uppgifl alt överväga åtgärder för att förbättra samhällsinformationen, har under 1984 avslutat sitt arbete. Delegationen har i betänkandet (SOU 1984:68) Samordnad samhällsinformation lagt fram sina förslag. Betänkandet remissbehandlas f. n. (se även bil. 2 Gemensamma frågor s. 7).

4.3 Kommunal service

Huvuddelen av den offentliga sektorns serviceproduktion sker i kommunal och landstingskommunal regi. Serviceutbudet består av t. ex. barn- och äldreomsorg, utbildning, hälso- och sjukvård, bibliotek och andra kulturaktiviteter, anläggningar och program för fritidsaktiviteter. Det innebär atl den kommunala servicen har avgörande betydelse för välfärden inom breda befolkningsgrupper.

Mot denna bakgrund framstår det som viktigt att kontakterna mellan allmänheten och de kommunala myndigheterna är goda. Regeringen har i direktiven (Dir. 1983:44) ull 1983 års demokrafiberedning fäst uppmärksamheten på att många människor i dag ser svårigheter i dessa kontakter. Det kan gälla bemötande i de direkta kontakterna med kommunala organ och serviceinrättningar eller också i skriftväxling med myndigheterna.

I en skrift med titeln Öppna förvaltningen!, som har getts ut av beredningen, lämnas en rad förslag till bättre informalion och servicetänkande i kommunerna och landstingskommunerna. Beredningen avser att i sitt slutbetänkande redovisa åtgärder för bättre anpassning och personlig inriktning av kommunens tjänster till de enskilda medborgarna.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                                            9

Demokratiberedningen har också till uppgift atl pröva skilda vägar atl öka variationsrikedomen i den service kommunerna erbjuder och valfriheten för medborgarna.

4.4 Service från statliga myndigheter

Jag anmälde i föregående års budgetproposition (prop. 1983/84: 100 bil. 15, s. 17) min avsikt att på olika sätt informera mig om vilka åtgärder som myndigheterna vidtar för att förbättra servicen lill medborgarna. I de s. k. årliga anvisningarna för myndighelernas anslagsframställningar för budgelåret 1985/86 har regeringen anmodat myndighelerna alt redovisa dels de viktigaste åtgärder som vidtagits under budgetåret 1983/84, dels planerade åtgärder i syfte atl förbättra servicen till medborgarna. Materialet har under hösten sammanställts och bereds f. n. inom regeringskansliet.

Regeringen har vidare den 11 juli 1984 uppdragit åt statens instilut för personalutveckling (SIPU) atl biträda statliga myndigheter i planering, genomförande och uppföljning av handlingsprogram som skall leda till praktiska förbättringar i myndigheternas service till allmänhet, kommuner, företag och organisationer, s. k. serviceprojekt.

I projekten skall de deltagande myndigheterna behandla servicefrågorna från flera utgångspunkter. Projekten bygger på att en bältre samhällsservice måste innebära långsiktiga förbättringar och anpassningar av innehållet i tjänsteutbudet till medborgarnas, organisationernas och näringslivets behov och önskemål. Om detta förutsätter beslut av riksdagen eller regeringen, skall de myndigheter som deltar i projekten förelägga regeringen förändringsförslag. Arbetet skall också leda lill förbättrad information, ökad tillgänglighet och bättre bemötande för allmänheten från de statsanställdas sida. Inom projektels ram skall myndigheterna också som ett tredje inslag genomföra förenklingar av administrativa och andra regler som kan bidra till bältre service. Slutligen skall myndigheterna överväga tekniken för fortsatt ulveckling och försöksvis tillämpning av systematiska meloder för att utvärdera myndigheternas service till allmänheten.

Regeringen har den 15 november 1984 beslutat alt följande myndigheter skall ingå i projekten: arbetsmarknadsverket, riksförsäkringsverket med försäkringskassorna , länsstyrelserna i Malmöhus län och Örebro län, Eksjö tingsrätt, Stockholms polisdistrikt (juridiska avdelningen) samt patent- och registreringsverket (bolagsbyrån).

Myndigheterna skall löpande genomföra de åtgärder som ingår i projekten. En slutlig avrapportering skall ske till regeringen under hösten 1985.

4.5 Revision av affärsverken

Verksledningskommittén (C 1983:04) har bl. a. till uppgift atl pröva revisionsgranskningen av affärsverken och kommer alt framlägga förslag

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                              10

under våren 1985. Del är enligi min mening vikligt atl revisionen av affärsverken ses mol bakgrund av all riksdagens och regeringens siyrning av affärsverken i betydande utsträckning sker i form av målstyrning i termer av servicekrav och servicemål, produktiviielsmål, räntabiliiels-och soliditetskrav m.m. Jag avser atl ta upp hilhörande frågor i det program som jag kommer all föreslå regeringen lägga fram för riksdagen under år 1985.

4.6 Regelförenklingsarbetet

Civildepartementet har för sin del inlett arbetet med den regelförenkling som varje departement och alla statsmyndigheter skall bedriva enligt regeringens beslut (prop. 1983/84: 119, KU 25, rskr 245). På det statliga arbets-givarområdet och på det kyrkliga författningsområdei har därvid redan nåtts vissa resultat.

På det statliga arbetsgivarområdel har en delvis ny melod använts i förenklingsarbelet. Regeringen har där bl. a. beslutat ett antal s. k. solnedgångsförordningar (SFS 1984:778-791, Regeringens förordningsmotiv 1984:7). De leder till att inle mindre än ca 600 trycksidor verkställighets-regler ställs under en omprövning, som skall ha genomförts före den I oktober 1985. På så sätt kan regelbeståndel på området rensas. Enligt författningssamlingsförordningen (1976: 725, omtryckt 1984: 212) skall alla myndighetsregler förtecknas senast den 1 juli 1986 - annars upphör de att gälla efter den dagen. Jag vill i detta sammanhang också peka på direktiven (Dir. 1984: 33) för den nyligen tillsatta utredningen (C 1984:05) om förenkling av reglerna för överprövning av beslut i personalfrågor inom det statligt reglerade området, m.m.

Till de regler som styr de slatliga myndigheterna hör inle minst de kollektivavtal som tecknas för den statliga arbetsmarknaden. Jag har för avsikt atl föreslå regeringen alt ge statens arbetsgivarverk (SAV) i uppdrag atl i samverkan med en grupp myndigheter utveckla ett förenklingsprogram. Programmet har två syften. Ett är att inom gällande avtal söka åsladkomma en förenklad och mer decentraliserad hantering av avtalen, bl.a. genom delegation från SAV lill anställningsmyndighelerna. Ett andra syfte är att ge underlag för arbetsgivarens ståndpunkter i kommande avtalsförhandlingar.

Ett led i denna utveckling är också den ändrade finansiering för SAV som jag föreslår senare i min anmälan av vissa anslag. Den avgiftsbeläggning av SAV:s tjänster som jag föreslår bidrar också till att stärka samarbetet mellan den centrala statliga arbetsgivaren och de största affärsdrivande slatliga verken.

I det statliga löneavtalet för 1984-85 (ALS 1984-85) har parterna enats om att under avtalsperioden fortsätta att förhandla om förenkling av systemet med tjänstetyper med sikte på etl genomförande i huvudsaklig över-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                                           11

ensstämmelse med etl av SAV tidigare framlagt förslag till kollektivavtal. Till grund för avialsförslagel ligger en översyn av syslemel som utförts av en arbetsgrupp med företrädare för SAV och regeringskansliet.

Vad gäller del kyrkliga författningsområdei har kyrkoförfaliningsulred-ningen (Kn 1982:06) i etl delbetänkande (Ds C 1983: 18) Kyrkoförfattningar 1 föreslagil att ett stort antal förfaltningar skall upphävas. Efler en proposition (prop. 1984/85:63) pä grundval av belänkandel har riksdagen genom lag upphävt närmare 30 kyrkliga förfaltningar som får anses sakna betydelse (KrU 8, rskr 89). Jag kommer att föreslå regeringen alt för sin del upphäva yllerligare ett antal sådana förfaltningar.

4.7 Decentralisering

Regeringen gav våren 1984 etl tjugotal statliga myndigheter med huvudkontor i Slockholm eller Solna i uppdrag alt tillsammans med slalskontorel undersöka möjlighelerna all ytterligare decentralisera sin verksamhet. Syftet är all myndighelerna i decentraliseringsplaner skall föreslå decentraliseringar som innebär att minsl 10% av årsarbetena vid modermyndigheterna i Slockholm-/Solnaområdel skall kunna flyttas till existerande eller nya statliga organ ute i landet. Myndighelerna skall därvid särskilt pröva hur den moderna kommunikations- och datatekniken skall kunna utnyttjas för all decentralisera funktioner eller verksamheter. Arbetet följs av civildepartementels arbetsgrupp för decentralisering av statlig verksamhet och kommer all slutföras under våren 1985.

Min avsikt är atl resultatet av detta arbete liksom arbetsgruppens motsvarande arbele belräffande affärsverken skall redovisas i del av mig tidigare aviserade programmet om den offentliga sektorns utveckling och förnyelse.

5   Den olTentliga sektorns styrning och organisation

5.1 Förhållandet stat-kommun

Stal-kommunberedningen

Såväl staten som kommunerna och landstingskommunerna måste verka för etl effektivare resursutnyttjande, en bättre samhällsservice och en ökad medborgarmedverkan i den offentliga sektorn som helhet. Ett viktigt inslag i detta arbele är stat-kommunberedningens (C 1983:02) utredningsarbete. Beredningens uppgift är att föreslå åtgärder som leder till ökad samverkan och förenklingar av regler i relationerna mellan stat och kommun.

Beredningen har nyligen publicerat rapporten Statsbidragskalalogen 1984/85-60 miljarder till kommuner och landstingskommuner. Avsikten är

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                              12

att redovisningen skall ingå i underiagel för en förenkling av de författningsbestämmelser som detaljreglerar användningen av statsbidragen.

Beredningen har också kartlagt och analyserat gällande rätt om kommunala avgifier saml belyst deras kommunalekonomiska betydelse. Beredningen avser atl inom korl publicera en rapport om de kommunala avgifis-frågorna.

I samarbete med riksrevisionsverket gör beredningen en utvärdering och samlad bedömning av de slatliga myndigheternas relationer lill kommuner och landstingskommuner. Frågor som därvid kommer atl uppmärksammas gäller bl.a. föreskrifters ekonomiska och administrativa konsekvenser, den slalliga tillsynens betydelse samt förfarandet när normerutarbetas. En siudie pågår också om ramlagstiftningens konsekvenser för den kommunala självstyrelsen. Avsikten är att de delar av stat-kommunberedningens utredningsarbete som ännu inte rapporterats skall kunna redovisas under våren 1985.

Kommunalförbundsutredningen (Kn 1981:01) och kommunalförelagskommittén (Kn 1978:01) har utrett frågor om interkommunalt samarbete och kommunala företag. De förslag som har lagts fram har remissbehandlats. Stal-kommunberedningen har i enlighet med sina direktiv gjort en samlad bedömning av dessa frågor och redovisal förslag till lagstiftningsåtgärder.

En av stat-kommunberedningens uppgifter är att behandla kommunernas och landstingskommunernas roll i närings- och sysselsättningspolitiken. Beredningen skall analysera erfarenheterna av de kommunala näringslivsinsatserna och belysa konsekvenserna av olika gränser för kommunernas kompetens inom näringslivsområdet. Beredningen skall vidare pröva formerna för ökad samverkan på detta område mellan kommunerna, landstingskommunerna och olika statliga organ samt företag och fackliga organisationer. Ytterligare en uppgift för beredningen är att överväga frågor om kommunal representation i styrelsen för slörre företag. För att della i detta utredningsarbete har en särskild parlamentarikergrupp tillsatts med representanter från samtliga riksdagspartier. Beredningen bedriver sitt arbete på detta område i samarbete med industridepartementet och statens industriverk.

De principer för sambandet stat-kommun som på detta sätt utvecklas inom beredningen kommer att behandlas i det aviserade programmet för den offentliga sektorn.

5.2 Försöksverksamhet med ökad kommunal självstyrelse

Riksdagens beslut om försöksverksamhet med ökad kommunal självstyrelse (prop. 1983/84:152, KU 32, rskr 368) innebär att sådan verksamhet skall genomföras i högsl nio kommuner och tre landstingskommuner. Regeringen har utsett Haninge, Tyresö, Gnosjö, Helsingborgs, Varbergs,

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15   Civildepartementet                                            13

Ale, Örebro, Sandvikens och Bräcke kommuner samt Göteborgs och Bohus, Örebro och Jämtlands läns landstingskommuner all della i försöksverksamheten. Försöket är avsell all pågå under en fyraårsperiod. Efler utvärdering skall del ligga lill grund för mera generella överväganden.

Lagen (1984:382) om försöksverksamhel med en friare kommunal nämndorganisation Irädde i kraft 1 juli 1984. Lagen ger försökskommunerna en betydande frihet att efter lokala förhållanden ordna sin nämndorganisation.

Försökskommunerna skall också ges möjlighet atl göra avsleg från statlig reglering och därigenom kunna pröva nya vägar i den kommunala verksamheten. Enligt riksdagsbeslutet får regeringen möjlighel atl besluta om avsteg från vad riksdagen har bestämt i samband med anvisande av anslag, godkännande av riktlinjer för en viss verksamhel eller annan liknande åtgärd. Det skall vidare vara möjligl atl pröva en närmare samverkan mellan en kommun och en landstingskommun samt mellan den statliga länsförvaltningen och kommunala organ.

I varje försökskommun pågår f. n. ell omfattande inventeringsarbete som skall resultera i förslag lill förändringar av den statliga regleringen. Regeringen har i tilläggsdirektiv lill stal-kommunberedningen bestämt att beredningen skall yttra sig över och bereda försökskommunernas framställningar. Detta måste givetvis ske i nära samråd med berörda fackdepartement. Avsikten är alt regeringen skall fatta beslut om dispenser från slalliga bestämmelser under år 1985.

5.3 Styrning av den statliga förvaltningen

Regering och riksdag bör ägna ökad uppmärksamhet ål uppföljning och ulvärdering av förvaltningens verksamhel. Angivande av mål, förväntade resultat, prioriteringar m. m. bör i ökad utsträckning utnyttjas för att styra inriktningen av verksamheten. En sådan utveckling ställer krav på en ökad långsiktighet i arbetet parallellt med atl budgetdialogen mellan regeringskansliet och myndigheterna ulvecklas och fördjupas. I gengäld bör myndigheterna befrias från detaljreglering i det inre arbetet.

Verksledningskommitlén (C 1983:04) behandlar fiera centrala frågor om ledning och styrning av myndighelerna (Dir 1983:48). Kommillén arbetar med två huvudfrågor, nämligen dels hur ledningen för myndigheterna bör ulformas, dels hur förhållandet mellan regeringen och myndigheterna bör vara.

Kommittén skall sträva efter all åsladkomma en ledningsfunktion på myndigheterna som med största möjliga effektivitet kan svara för och styra genomförandet av de uppgifter som regeringen lägger på myndigheten. I direktiven betonas också angelägenheten av att ledningsfunktionen ges en sådan utformning att det skapas goda förutsättningar för atl tillgodose aktuella medborgarintressen och samhällsintressen i övrigl. Kommittén

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                                       14

skall vidare komma med förslag till hur styrelserna kan engageras i arbelel med alt förbällra myndigheternas service och alt förenkla regelsystemet i samhället.

Verksledningskommittén skall enligt direktiven presentera sina resultat under våren 1985. Jag räknar med att delta material kommer att kunna utnyttjas i arbetet med programmel för ulveckling och omvandling av den offenlliga sektorn.

Del omfattande program för utbildning av högre chefer som har pågått under senare år avslutas under budgetårel 1985/86 med de återstående myndighetsinterna kurserna. Etl väsenlligt inslag i chefsutvecklingen är också de verkschefskonferenser som genomförs. Vid dessa ges verkscheferna tillfälle att bl. a. föra diskussioner med representanter för regeringen. Del program för ulveckling av den offenlliga sektorn som jag lidigare har nämnl skall innehålla förslag till ålgärder om hur statsförvaltningen kan effektiveras genom en bältre chefsförsörjning och fortsatt chefsutveckling.

En arbetsgrupp inom civildepartementet har arbetat med frågor som rör organisationen inom länsstyrelsernas planeringsavdelningar. Arbetsgruppen har i silt arbete utgått från uppfattningen att myndigheterna själva skall få bestämma sin organisafion på alla nivåer upp till den närmast under verksledningen. Enligt arbetsgruppen bör således länsstyrelserna i princip få organisera indelningen av planeringsavdelningen på valfritt sätt. Arbetsgruppens förslag skall remissbehandlas och därefter behandlas i del lidigare omtalade programmet för den offenlliga sekiorn.

5.4 Insyn i statliga aktiebolag och stiftelser

Riksdagen har förordal all formerna för riksdagens revisorers insyn i de statliga aktiebolagen och stiftelserna utreds (FiU 1983/84: 10, rskr 3). Översynen bör enligt riksdagen även innefatta riksrevisionsverkels befogenheter.

En ulredning (C 1984:02) har tillsatts för atl utföra det utredningsarbete som riksdagen har föreslagit (Dir 1984: 21).

5.5 Minskad sektorisering och andra strukturfrågor

Norrboltensprojektet — för en samordnad länsförvaltning, m. m.

I slutet av år 1983 gav regeringen statskontoret i uppdrag atl med utgångspunkt i en studie i Norrbottens län utforma ett förslag till samordnad länsförvaltning och en från länsstyrelsen fristående skatteförvaltning.

Uppdraget till statskontoret gällde tre områden. Ett avsåg organisationen för uppgifter som rör länels utveckling och framlid, ett annat frågor om administrativ samverkan mellan statliga organ i Luleå. Det tredje området avsåg vissa spörsmål inom skatteadministrationen. Statskontorets förslag

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                                           15

kommer att redovisas inom kort. Min avsikt är all förslagen skall behandlas i del aviserade programmet om den offenlliga sektorn.

Statsförvaltningens lokalförsörjning

En utredning (C 1984:03) har tillsatts för atl göra en översyn av statsförvaltningens lokalförsörjning (Dir 1984:32). Utredaren skall lägga fram förslag om principer och former för den slalliga byggnads- och anläggningsverksamheten samt fastighetsförvaltningen.

LJlredningsarbetel skall ses mot bakgrund av alt nybyggnadsverksamheten nu minskar samtidigt som effekterna av de omfatlande byggnadsinvesteringarna under 1960- och 70-lalen har medföri ökade driftskostnader och ökat behov av fastighetsunderhåll. Detta resulterar i krav på effektivare fastighetsförvaltning och underhåll.

5.6 Personalpolitik

Den slatliga personalpolitiken spelar en nyckelroll i arbetet med atl omvandla och utveckla den statliga delen av den offentliga sektorn. Personalpolitiken skall bidra till en effektiv statsförvaltning, medverka till samhällsekonomisk balans och främja etl demokratiskt arbetsliv. Regeringen strävar mol en långsiktig och effektiv planering av den framtida personalförsörjningen inom den statliga sektorn. Ulvecklingsarbele för atl nå dessa mål pågår inom en rad områden.

På grundval av förslag från meritutredningen log jag i propositionen (prop. 1983/84: 107) om forskning upp frågan om meritvärdet av forskarutbildning. Ulredningens övriga förslag övervägs f. n. i regeringskansliet som en del i programmel för den offenlliga sektorns utveckling.

1 min anmälan av vissa frågor under trelionde huvudlileln i förra årels budgetproposition (prop. 1983/84: 100 bil. 15, s. 17) anförde jag bl.a. att försök med nya system för löner och andra anställningsvillkor bör genomföras vid vissa myndigheter. Lönesystem som innehåller stimulanser till ökad produktivitet bör kunna leda lill varaktiga förbättringar i effektiviteten inom ramen för en god arbetsmiljö för de anställda.

Parterna på den statliga arbetsmarknaden har i avtalet om löner 1984-85 för statstjänstemän m. fl. (ALS 1984/85) kommil överens om försöksverksamhel med särskilda ålgärder för alt öka produktivitet, kvalitet och service. Bl. a. skall meloder utvecklas för mätning av produktiviteten och de anställdas insatser för alt uppnå avsedd kvalitet och service. I anslutning härtill skall nya former för de anställdas medinflytande prövas. Del förutsätts i avtalet all lokala avtal träffas vid ett antal myndigheter om att starta sådan försöksverksamhet.

Som ett första steg har SAV, enligt vad jag har inhämtat, fört diskussioner med ett antal myndigheter, bl. a. statens järnvägar, postverket, arbetsmarknadsverket, affärsverket FFV, DAFA och centrala studiestödsnämn-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                                            16

den. Därefier har motsvarande diskussioner förts med de statsanställdas huvudorganisationer. I några fall har partsgemensamma, konkrela projekl salts igång redan under år 1984.

Parterna har i ALS 1984-85 vidare kommil överens om all fortsätta arbelel med frågan om ell fördjupat inflytande för de anställda vid utveckling, upphandling och införande av ny leknik. Parterna har lillsatl en gemensam arbetsgrupp för della ändamål. Enligt SAV:s bedömning bör arbetsgruppen kunna slutföra sill arbete under innevarande budgetår.

Trygghetsfrågor i statlig anställning m. m. behandlades i prop. 1983/84:42 (AU 10, rskr 103). Riksdagen beslöt bl.a. all godkänna de grunder för finansiering av trygghetsavtal som föreslogs. Delta innebär bl. a. att kommunerna får ersättning för de merkostnader som föranleds av åiaganden för skolledare och lärare. Statsbidrag härför lämnas ur driflsanslagen lill respektive skolform. Parterna på det statliga områdel har nu träffat trygghetsavtal för lärare vid statsunderstödda folkhögskolor och för lärare vid privatskolor och riksinlernatskolor. Enligt min mening bör kostnaderna för avtalen på dessa områden i princip finansieras på samma sätt som trygghetsavtalet inom det allmänna skolväsendet, utom vad avser kostnaderna för s.k. reservlärartermin och omskolning.

Åtgärder för alt stimulera rörlighelen i statsförvaltningen

Olika åtgärder vidtas för atl stimulera personalrörligheten. Syftet med detla är i första hand alt utveckla kompetensen hos den befinlliga personalen och effektivera verksamheten, men också att underlätta för myndigheter som skall minska eller på annal sätt förändra sin organisation. Olika instrument för ökad personalrörlighet utvecklas f. n.

Regeringen har sålunda den 11 juli 1984 uppdragit åt slatens arbetsmarknadsnämnd (SAMN) bl. a. atl utveckla modeller och ange handlingsalternativ för hur statliga myndigheter skall kunna stimulera och underlätta den interna och externa röriigheten, bl. a. för atl förebygga övertalighet. SAMN skall vidare lämna förslag till en modell för systematiska, långsiktiga förutsägelser av förändringar i statsförvaltningens arbetskraftsbehov lill följd av rationaliseringar, resursomfördelningar, teknikomvandlingar och arbetsmarknadspolitiska mål. Modellen skall kunna ge underlag för beslut om olika omslällningsålgärder, bl. a. planer för personalrörlighet och omställningsutbildning.

Förslagen som redovisats för regeringen bereds f. n. inom regeringskansliet.

Jag vill i sammanhanget också peka på alt parterna på den statliga arbetsmarknaden i ALS 1984—85 även kommit överens om att under avtalsperioden gemensamt kartlägga myndigheternas personalförsörj-ningssiluation. En enkät- och intervjuundersökning inom elt urval myndigheler har planerats av parterna och beräknas enligt SAV:s bedömning

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                                           17

kunna genomföras under våren 1985. Bl. a. avses frågan om eventuella problem för rekryteringen inom särskilda yrkeskategorier all belysas.

För att stimulera lill ökad rörlighet inom och mellan myndigheler har regeringen vidare den II juli 1984 uppdragit åt SIPU bl. a. alt utveckla alternativa modeller för individuell systematisk personalplanering baserad på återkommande personalutbildning i kombinafion med planerad rörlighet. Modellerna skall vara så utformade atl de kan användas i prakliska försök. SIPU skall också lämna förslag till verksamhetsområden där försöken kan genomföras.

Även dessa förslag har redovisats för regeringen och bereds f. n. inom regeringskansliel.

Personalulbildning och annan personalutveckling är av strategisk betydelse i strävandena att förnya och effektivisera statsförvaltningen. Med den personalinlensiva verksamhet som statsförvaltningen representerar utgör personalutveckling och förändring av kunskaper och attityder en fundamental del i själva utvecklingsarbetet. Förslag föreläggs riksdagen om fortsatta satsningar under budgetårel 1985/86 pä central personalulbildning inom områden som är särskilt angelägna från bl. a. effektivitets- och servicesynpunkt.

För regeringskansliet har behovet av ökad rörlighet uppmärksammats.

1965 års departementsreform förutsatte en genomströmning av handläggande tjänstemän i regeringskansliet. En sådan genomströmning har emellertid, vilket riksdagen även påtalat, av olika skäl inte skett i önskvärd utsträckning. I syfte att öka rörligheten har styrelsen för regeringskansliets förvaltningskontor under hösten 1984 presenterat förslag lill ålgärder. I korthet går de ut på förstärkta utbildningsinsatser, förbättrade möjligheter till tillfällig tjänstgöring vid myndigheter saml träffande av kollektivavtal om tidsbegränsade anställningar för vissa handläggare och chefstjänstemän. Förslagen behandlas nu inom regeringskansliet.

Ytterligare en åtgärd, som visseriigen har andra utgångspunkter men som även torde verka gynnsamt på röriighetsfrågan, är att underiätta för departementstjänstemän att få tidsbegränsade anställningar inom näringslivet. I näringspolitiska rådet (I 1969:A) som är knutet till industridepartementet har sålunda överenskommits att vissa större industriföretag under en tid av ett till tre år skall anställa departementstjänstemän, som därvid beviljas tjänstledighet. Under hösten 1984 har några tjänstemän inom regeringskansliet knutits till näringslivet enligt nämnda överenskommelse.

Jämställdhet

I prop. 1975/76:173 om kvinnor i statlig tjänst (InU 173, rskr 342) presenterades inriktningen av ett planmässigt och målinriktat utvecklingsarbete med jämställdhetsfrågor för de närmaste åren. Arbetet har därefter vid olika tillfällen, senast i prop. 1981/82:100, bil. 3, (s. 9-11), redovisats för riksdagen. 2    Riksdagen 1984185. I saml. Nr 100. Bilaga 15

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                                            18

De fiesta formella hindren är nu rivna, men mycket återstår fortfarande atl göra inom jämställdhelsområdei. Enligt min mening bör en ny kraftsamling göras. Det jämställdhetsavial som parterna på den statliga arbetsmarknaden träffade den 25 juni 1984 kan bidra till detla. Med utgångspunkt i erfarenheterna från bl.a. projekt och försök, l.ex. de s.k. BRYT-försö-ken, som SAMN bedriver och som avslulas under våren 1985, bör regeringen ange mål och inriktning för de fortsatta insaiserna. Jag avser all senare återkomma lill regeringen med förslag även i dessa frågor.

Förbättring av arbetsmiljön

Parterna på den statliga arbetsmarknaden har på olika sätt ökat insatserna för att förbättra arbetsmiljön vid de slatliga arbetsplatserna. En strävan är att bättre samordna arbetsmiljöinsalserna med den egentliga verksamhelen. Statens arbelsmiljönämnd (SAN) har tagit initiativ till förbättringar av särskilt utsatta arbetsmiljöer t.ex. vid transporter. SAN har även ökal insatserna för att hindra ulslagning p.g.a. alkoholmissbruk. Stiftelsen Statshälsan genomför f. n. ett brett upplagt serviceprojekt som bl. a. syftar lill all företagshälsovårdens resurser yllerligare skall tillvaratas för atl förbättra arbetsmiljön.

Personalföreträdare inom den kommunala sektorn

Jag vill i detta sammanhang även nämna att en fråga om personalinflytandel inom kommunal och landstingskommunal verksamhet övervägs inom civildepartementet. Det gäller frågan om närvarorätt för personalföreträdare vid kommunala och landstingskommunala nämnders sammanträden. Den bereds f. n. på grundval av belänkandet (SOU 1982: 56) Kommunal förvaltning och medbestämmanderätt, vilket har remissbehandlats. Jag avser att föreslå regeringen att lägga fram ett förslag om en permanent lagstiftning i ämnet.

5.7 Statsförvaltningens användning av ADB

Informationsbehandlingen har de senasle två decennierna genomgått en snabb förändring som inte visar några tecken till avtagande.

Den informationsteknologiska utvecklingen kommer att på ell genomgripande sätt påverka vår tillvaro både i och utanför vårt arbete. Mikroelektroniken öppnar helt nya möjligheter att bedriva olika typer av verksamhet genom att den medger en effektivare och mer ändamålsenlig informationshantering. Detta faktum kommer att bli av slor betydelse för den siafiiga förvaltningen där just behandling av information i alla former utgör kärnan i verksamheten.

Dagens i stora delar pappershanterande förvaltning kommer sannolikt på sikt att ersättas av ett nätverk av terminaler och mindre datorer som medger snabb och systematisk tillgång lill information. Detta kommer att

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                                           19

påverka en slor del av arbetsplatserna inom förvaltningen. En förutseende planering är nödvändig så att en användaranpassad leknik kan ulvecklas. Ytteriigare s. k. informalionsdatabaser kommer sannolikt all behöva byggas upp, programvaror måsle ulvecklas och den tekniska utvecklingen styras i sådana spår all koslnaderna kan hällas nere. Vidare måsle samarbelel kring datafrågorna underlättas inom den statliga förvaltningen. Därtill krävs goda lösningar på de sekretess- och iniegrilelsproblem som skapas vid etl vidgat användande av för statsförvaltningen gemensamma dalabaser. Vidare krävs uppmärksamhet på de personalpolitiska frågor som aktualiseras genom datoriseringen.

Den beskrivna tekniska utvecklingen kommer i förening med en ulveckling av organisations- och arbetsformer att ge förulsättningar för en bättre service lill medborgarna. Detla kan åstadkommas genom all myndigheterna blir effektivare och genom atl informationen hos myndigheterna kan utnyttjas även av allmänhel, förelag och organisationer.

Del pågår elt utvecklingsarbete för alt statsförvaltningen på bästa säll skall kunna tillgodogöra sig den informalionsteknologiska utvecklingen. Jag avser att senare under år 1985 föreslå regeringen atl återkomma till riksdagen ifråga om statsförvaltningens fortsatta användning av ADB.

Bland pågående aktiviteter märks särskilt statskontorets utredning tillsammans med ett antal referensmyndigheter om en ny ordning för statsmakternas beslut om investeringar inom ADB-området. En viktig delfråga är all skapa sådana finansierings- och beslutsformer all ADB-invesleringar av raiionaliseringskarakiär stimuleras och en delegering av beslutsfattandet möjliggörs utan atl önskvärda samordningsmöjligheter går förlorade.

1 en särskild utredning (C 1984:04) behandlas associationsformen för en av statens större databehandlande myndigheter, nämligen datamaskincenlralen för administrativ databehandling (DAFA). I samband med behandlingen av utredningens förslag under våren 1985 planeras en genomgång av organisationen av den slatliga databehandlingen och de statliga organ som i dag ägnar sig åt databehandling uianför enbart den egna verksamheten. I detla sammanhang bör också förhållanden vid kriser och krig beaktas. Syftet med denna genomgång skall vara alt belysa vilka överlappningar som finns och hur en effektiv rollfördelning kan etableras.

När del gäller de mer tekniska frågorna pågår ulredningar om vidareutveckling av vissa större centrala system inom främsl det ekonomiadminis-iraliva och personaladminislrativa området. Det pågår även upphandling av en typdator, s.k. basdator, för mindre administrativa lillämpningar inom statsförvaltningen saml överväganden om elt s.k. programvaruhus för slatliga ADB-tillämpningar.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                                            20

5.8 Svenska kyrkan

Flera viktiga reformer beträffande svenska kyrkan genomfördes den 1 januari 1983. Bl. a. infördes en ny organisation på riksplanet.

Del nya kyrkomötet och dess beredande och verkställande organ, svenska kyrkans centralstyrelse, har nu funnit sina arbetsformer. Vissa oklarheter om innebörden av kyrkomötesreformen kvarslår dock och har krävt klargöranden och kompletteringar på några punkter. Sådana har lagts fram i en promemoria (Ds C 1984:4) som har utarbetats av en arbetsgrupp inom regeringskansliel. Pä grundval av denna har regeringen förelagt riksdagen lagförslag om ändringar i övergångsbestämmelserna till regeringsformen (prop. 1984/85:36). Sedan yttrande har inhämtats frän kyrkomötet i mars år 1985 avserjag all föreslå regeringen atl riksdagen skall föreläggas en proposition om ändringar också i lagen (1983:942) om svenska kyrkan och lagen (1982:943) om kyrkomötet.

En översyn av reglerna om val lill kyrkomötet har gjorls av en arbetsgrupp inom civildepartementet, som har redovisal sina förslag i en promemoria (Ds C 1984: 9) ijuni 1984. Arbetsgruppens förslag om ändrade regler för kyrkomötesvalen övervägs f. n. inom regeringskansliel.

Vid 1984 års kyrkomöte fattades beslut om en ny organisation för svenska kyrkans frivilliga verksamhet på riksplanet. Denna kommer fr. o. m. den I januari 1985 alt i huvudsak vara samlad inom etl nybildat organ. Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet. Stiftelsens beslutande organ, ombudsmötet, och dess styrelse består av de till kyrkomötet resp. svenska kyrkans centralstyrelse valda ledamöterna. Detta svarar mot vad konstitufionsulskottel i sitt betänkande (KU 1982/83: 2) uttalade om viklen av att ledamöterna i kyrkans högsta beslutande församling får möjlighet atl verka som ett samlande och opinionsbildande organ inom kyrkans hela arbetsområde.

I en inom civildepartementet upprättad promemoria har föreslagits att Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhel resp. svenska kyrkans centralstyrelse i stället för kyrkofondens styrelse skall fördela bidrag ur kyrkofonden till sådan rikskyrklig verksamhet som inte är reglerad i lag eller förordning. Promemorian har remissbehandlats. Jag avser atl inom kort föreslå regeringen att förelägga riksdagen en proposition om dessa frågor.

En viktig del av reformarbetet på del kyrkliga området är att åstadkomma förenklingar i det kyrkliga regelsystemet. Som jag redan nämnt (avsnitt 4.6) har resultat uppnåtts inom detta område. Kyrkoförfattningsutredningen fortsätter nu sitt arbete med sikte på att förenkla och modernisera de kyrkliga författningarna och sammanställa dem till en enhetlig kyrkolagstiftning.

Vid sidan av detta övergripande arbele med att förenkla reglerna på del kyrkliga området har en utredare (C 1984:01) tillkallats för atl göra en

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                             21

översyn av bestämmelserna om statlig tillsyn över kyrkobyggnader och begravningsplatser m. m. Inom civildepartementet bedrivs dessulom arbete med översyn av lagstiftningen rörande begravningsverksamheten m.m. och av bestämmelserna om förvaltningen av kyrklig jord.

1982 års kyrkokommitté (Kn 1982:05) och kyrkomusikerutredningen (Kn 1980:04) har i ett diskussionbetänkande (SOU 1983:55) Församlingen i framtiden presenterat modeller för kyrkans lokala organisation. Efter ett omfattande remissförfarande har remissmaterialet sammanställts i betänkandet Församlingarna om framtiden (SOU 1984:75). Båda utredningarna fullföljer nu sitt arbete och beräknas avlämna slutbetänkanden under år 1985.

På begäran av riksdagen skall kyrkokommittén enligt sina direktiv också utreda frågan om kyrkoherdens slällning i kyrkorådet. Enligt vad riksdagen gav regeringen till känna (mot. 1982/83:37, KU 8, rskr 30) borde utredningsarbetet i denna fråga bedrivas så snabbt att förslag till riksdagen kunde läggas fram under innevarande valperiod. Kommittén har emellertid i skrivelse den 9 november 1983 uttalat, att frågan om kyrkoherdens ställning i kyrkorådet måste övervägas från helt nya utgångspunkter om några av dess i diskussionsbetänkandet framförda förslag helt eller delvis skall ligga till grund för en framtida reform av svenska kyrkans organisation på lokalplanet. Kommittén har därför uttryckt önskemål om att få återkomma till frågan i samband med att den presenterar ett slutligt förslag rörande strukturfrågorna m.m. Ett förslag i ämnet torde sålunda inte kunna läggas fram för riksdagen förrän tidigast under 1986/87 års riksmöte.

6   Forskning om den offentliga sektorn

I enlighet med vad som redovisats i regeringens proposition om forskning (prop. 1983/84: 107 bil. 10) haren delegation inrättats för forskning om den offenfiiga sektorn. Delegationen skall till att böija med arbeta under en försöksperiod av tre år. Verksamheten har inriktats på frågor som rör folkstyrelsen samt statens, kommunernas och landstingskommunernas roll i samhällsutvecklingen. Framför allt kommer delegationen att vara ett organ för ömsesidigt informationsutbyte mellan i första hand politiker och forskare. I sitt praktiska arbete skall den på olika sätt dokumentera och informera om aktuell forskning, skapa kontakter mellan forskare och avnämare samt stimulera till nya forskningsinsatser om aktuella problem.

7   Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet

22

A. CIVILDEPARTEMENTET M. M.

A 1. Civildepartementet

1983/84 Ulgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

25062006 26125 000 27031000

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Personal

131,5

-

Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Statsrådsbilar Revisionskontoret - särkostnader

24 288 000

(21952000)

532 000

1 305 000

-H 660 000

(-1-553 000)

-1- 21000

-1-225 000

26 125 000

H-906000

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag anslaget för näsla budgetår till 27031000 kr. Genom omprioritering inom huvudtiteln har medel frigjorts bl. a. för en tjänst som tidigare finansierats över anslagsposlen Förvaltningskostnader. I övrigt har anslaget beräknats med utgångspunkt i en tvåproceniig minskning av resurserna i enlighet med den princip som tillämpas generelll i årets budgetförslag. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Civildepariemeniet för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 27031 000 kr.

A 2. Kommittéer m. m.

1983/84 Utgift

9998480

1984/85 Anslag

II 601 000

1985/86 Förslag

9300000

Reservation

6501616

Med hänsyn lill den beräknade omfallningen av utredningsverksamheten bör anslaget uppgå till 9300000 kr. under nästa budgetår. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kommittéer m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 9300000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                                      23

A 3. Extra utgifter

1983/84 Utgift                    286393                  Reservation                           70644

1984/85 Anslag                  292000

1985/86 Förslag                  385000

Anslaget bör under nästa budgetår föras upp med 385000 kr. Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

atl till Exlra ulgifler för budgetårel 1985/86 anvisa ell reservationsanslag av 385000 kr.

A 4. Regeringskansliets förvaltningskontor

1983/84 Utgift            164623000'

1984/85 Anslag        179639000 1985/86 Förslag        185 953000

Regeringskansliets förvaltningskontor (FK), som inrättades den 1 oktober 1983, är ett gemensamt förvallnings- och arbelsgivarorgan för frågor som enbart rör statsrådsberedningen, departementen, utrikesrepresenlationen och kommittéerna.

Förvaltningskontoret leds av en styrelse. Chef för förvaltningskontoret är en förvaltningsdirektör. Inom kontoret finns sex enheter och etl förhandlingssekretariat.

(I OOO-tal kr.)

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Förvaltnings-

Före-

kontoret

draganden

Anslag

Förvaltningskostnader

48080

-1-

3 750

-l-l

12853

(därav lönekostnader)

(31318)

( +

950)

( +

878)

Sjukvårdskostnader

675

-

-

Lokalkostnader

130559

+

5 141

-

6559

Personalpolitiskt utveck-

325

-1-25

-t-20

lingsarbele m. m.

179639

-¥

8916

-1-

6314

Förvallningskonlorel

1. Pris-och löneomräkning m.m. 17962000 kr.

' Avser departementens organisationsavdelning under perioden juli-september 1983.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                             24

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör medel för FK:s verksamhel beräknas enligt ell ettårigt huvudförslag med en reduktion om 2% med undantag för kostnaderna under lokalkostnadsposlen.

Kostnaderna för bevakningsorganisationen redovisas f. n. under anslagsposten Lokalkostnader. Med hänsyn till atl förändringarna av bevakningsorganisationen nu är genomförda anser jag all dessa kostnader fr.o.m. budgetårel 1985/86 bör redovisas under anslagsposten Förvaltningskostnader.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört och till sammanslällningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Regeringskansliets förvaltningskontor för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 185 953000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet

25

B. STATLIG   RATIONALISERING   OCH   REVISION,   STATISTIK, M.M.

B 1. Statskontoret

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

63690000 68063000 67 339000

Statskontoret är central förvaltningsmyndighet för rationalisering, administrativ utveckling och ADB i den civila delen av statsförvaltningen samt svarar för anskaffning av ADB-utruslning.

Statskontoret tillämpar programbudgelering och tilldelas anslag i programtermer. Följande programindelning gäller.

1.      Rationaliseringsutredningar

2.      Effektivitetsstödjande verksamhet

3. Anskaffning och förvaltning av ADB-utrustning

(I OOO-tal kr.)

Program

1983/84

1984/85

1985/86

Ulgift

Budgei

Beräknar

Stats-

Före-

kontoret

draganden

Rationaliserings-

utredningar

38 249

38 750

40000

40000

Effektivitets-

stödjande verk-

samhet

25 287

29338

29000

28 389

Anskaffning och

förvaltning av

ADB-utrustning

9623

9950

11000

IIOOO

Administration av

externa verksam-

heter m.m.

242

125

-

-

Summa kostnader

73401

78163

80000

79389

Avgår:

Ersällning för

anskaifning och

förvaltning av

ADB-ulrustning

9623

9950

IIOOO

IIOOO

Ersättning från

SIPU

62

150

50

50

Inkomsler från vissa

avgiftsfinansierade

verksamheter

-

-

-

1000

Nettoutgift

63716

68063

68950

67 339

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                                            26

Statskontoret

Statskontoret föreslår i sin anslagsframställning bl. a. följande.

1.        Huvudförslag budgetåret 1985/86 68950000 kr. Huvudförslaget fördelas över en ireårsperiod med fördelningen 3, 1 och 1 % för första, andra resp. tredje budgetårel.

2.        Pris- och löneomräkning m. m. 4 150000 kr.

3.        Verksamhelen under programmel Rationaliseringsutredningar förutses av statskontoret liksom hittills utgå från utredningsuppdrag som lämnas av främst regeringen och kommilléer.

4.   Inom programmet Effektivitetsstödjande verksamhet kommer statskontoret att ge slor vikt ål frågor om besparingsverksamhet vid myndighelerna och dessutom satsa på frågor om organisation, ledningsutveckling och rationell kontorsdrift samt på ett fortsalt stöd till myndigheternas ADB-verksamhet.

5.   Anslagsposten Administration av externa verksamheter föreslås fr.o. m. 1985/86 ingå i anslagsposten Rationaliseringsutredningar.

6.   Statskontoret beräknar att antalet årsarbetskrafter under 1985/86 kommer att vara ca 285, fem färre än 1984/85.

Föredragandens överväganden

Jag godtar statskontorets förslag om ell huvudförslag som fördelas över en Ireårsperiod med en utgiftsminskning om 5 % fördelad enligt statskontorets förslag.

Regeringen har uttalat (prop. 1982/83:150, bil. I) att myndigheterna bör pröva all avgiftsbelägga ijänsler, som nu inle är avgiftsbelagda. Syftet är dels att påverka efterfrågan på sådana tjänster och dels att minska anslagsbelastningen. Statskontoret har fått i uppdrag alt studera möjligheterna till avgiftsbeläggning av vissa verksamheter och redovisa förslag härom. Med anledning härav skriver statskontoret i anslagsframställningen att verkel överväger att avgiftsbelägga rapporter och en del tjänster. Statskontoret bedömer att inkomsterna till en början inte kommer att bli särskilt omfattande.

Mot bakgrund av vad jag nu har anfört bör enligt min mening avgiftsbeläggning av vissa tjänster m. m. vid statskontoret införas. Jag bedömer att inkomsterna under budgetåret 1985/86 bör kunna uppgå till ca I milj. kr. Under de närmaste budgetåren bör övervägas alt successivt öka andelen avgifisbelagd verksamhet. En särskild inkomstpost för sådana inkomsler bör föras upp i statskontorets budgei. Anslaget bör samtidigt reduceras med motsvarande belopp. Den tidigare redovisade utgiftsminskningen berörs inte härav. Enligt min mening bör statskontoret i verksamheten få utnyttja en viss del av sådana inkomster i den mån inkomsterna överstiger det budgeterade beloppet. Del ankommer på regeringen all besluta om detta.

1 övrigt kan jag godta statskontorels förslag i fråga om inriktningen av

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                                           27

verksamheten under budgetåret 1985/86. Min beräkning av medelsbehovet för statskontoret framgår av programsammanslällningen. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Statskontoret för budgetårel 1985/86 anvisa ell förslagsanslag av 67 339000 kr.

B 2. Anskaffning av ADB-utrustning

1983/84 Ulgift              156011167                  Behållning                       30904761

1984/85 Anslag            231000000

1985/86 Förslag       275000000

Över detta reservationsanslag finansieras och redovisas generelll användbar ADB-ulrustning som anskaffas inom den civila statsförvaltningen för andra myndigheter och institutioner än de affärsdrivande verken. Anslaget omfaltar också ADB-utrustning vid fiygtekniska försöksanstalten.

Anskaffningar som har etl köpvärde överstigande 2 milj. kr. prövas av regeringen. Övriga anskaffningar beslutas av statskontoret. För ersättningsanskaffningar gäller samma regler och förfaranden som för nyanskaffningar.

Från anslagel belalas ADB-utruslning och andra utgifter av investeringskaraklär i samband med anskaffning, installation och igångkörning av köpt eller hyrd ADB-ulrustning. För utrustning som redovisas över anslaget betalar drifisansvariga myndigheter åriiga avgifter till statskontoret. Förutom avskrivningar m.m. täcker avgifterna även statskontorets kostnader för upphandling och förvaltning av utrustningen.

Statskontorets anslagsframställning för budgelåret 1985/86

I anvisningarna för myndighelernas anslagsframställningar åläggs de myndigheler som omfattas av den samordnade anskaffningen all anmäla sill behov av ADB-ulrustning till statskontoret, som lämnar en samlad anslagsframställning till regeringen för den ADB-utrustning som bör anskaffas på detta sätt.

1 del följande redovisas en sammanslällning över myndighelernas resp. statskontorets bedömningar av investeringsbehoven för budgetåren 1984/85 och 1985/86.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet

28

(1 OOO-tal kr.)

Huvu

dlitel

Budgetårel

1984/85

Budgetåret

1985/86

Myndig-

Stats-

Därav

Myndig-

Stats-

Därav

heterna

kontoret

bundet för köp

heterna

kontoret

bundet för köp

II

Justitie

16400

12 537

6 350

58992

22 167

80

III

Utrikes

7 296

4 136

3816

75

2 030

-

IV

Försvar

4 920

3810

3610

1060

850

-

V

Social

35 148

31765

28625

33 469

22745

6647

VI

Kommunikation

21588

16003

13 988

75951

71211

36436

VII

Finans

52441

39473

29784

66 130

50133

3 333

VIII

Ulbildning

60172

49702

13 995

89546

67 350

-

IX

Jordbruk

17 632

9018

7 390

9800

12414

1554

X

Arbetsmarknad

31735

31485

25 285

47 940

17 520

-

XI

Bosiad

21 113

14913

971

28876

34 731

_

XII

Industri

7210

2965

320

21345

20590

-

XUl

Civil

73 941

61 757

33 772

63 870

64610

-

Summa (hyra-Hköp)

349 596

277 564

167906

497 054

386351

48050

- därav hyra

-14613

-14600

Summa köp

262 951

371 751

Myndigheterna har till statskontoret anmält ett behov av ADB-utrustning för ett sammanlagt värde av ca 846,7 milj. kr. för budgetåren 1984/85 och 1985/86. Statskontoret har beräknat atl anskaffningsbehovet för de två budgetåren blir ca 663,9 milj. kr., dvs. ca 22% lägre än det behov som myndigheterna har anmält. Minskningen beror bl.a. på att statskontoret bedömt att investeringskostnaderna i en del fall blir lägre än de som myndigheterna har beräknat eller att anskaffningarna av olika anledningar kommer att inträffa senare än vad myndigheterna har anmält.

Av det beräknade anskaffningsbehovet på ca 663,9 milj. kr. avser 214,4 milj. kr. (ca 32%) ersättningar av tekniskt försliten utrustning, 237,2 milj. kr. (ca 36%) kompletteringar på grund av volymtillväxt i befintliga ADB-system eller utbyggnader enligt statsmakternas beslut samt 212,3 milj. kr. (ca 32%) övriga anskaffningsbehov, syftande till rationaliseringar och kostnadsminskningar i myndigheternas verksamhet.

Bland större enskilda anskaffningar som är medräknade i underlaget märks ersättnings-, kompletterings- och nyanskaffningar för polisväsendet, domstolsväsendet, den allmänna försäkringen, vägväsendet, centrala bilregistret, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), skalteadministrafionen och exekufionsväsendet, universitet och högskolor, skogsstyrelsen, arbetsmarknadsverket, arbetarskyddsverket, bostadsverket, lantmäteriverket, det centrala fastighetsregistret, patent- och registreringsverket, datamaskincenlralen för adminislraliv dalabehandling (DAFA) och statistiska centralbyrån (SCB).

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                             29

Av det anskaffningsbehov som statskontoret beräknat avser 634,7 milj. kr. köp av utrustning och 29,2 milj. kr. värdel av den utrustning som planeras au hyras. Av medelsbehoven för köp är ca 216 milj. kr. redan bundna för anskaffningar som beslutats av regeringen eller statskontoret eller som underställts regeringens prövning.

Erfarenhetsmässigt inträffar förskjutningar av leveranser och betalningar, vilket leder till alt medelsförbrukningen på investeringsanslaget blir lägre än planerat. För budgelåren 1984/85 och 1985/86 har slalskontorel uppskattat dessa förskjutningar till 13 milj. kr. resp. 72,8 milj. kr. Medelsbehoven reduceras därigenom till 249,9 milj. kr. under 1984/85 och till 312 milj. kr. under 1985/86.

Då behållningen på anslagel vid ingången av budgelåret 1984/85 är 30,9 milj. kr. och anslagel för innevarande budgelår 231 milj. kr. behöver enligt statskontoret 300 milj. kr. anvisas till budgetåret 1985/86.

Anskaffning av ADB-utrustning medför många gånger långa leveranslider. Under budgetåret 1985/86 förutses beställningar ske även av en stor del av den utrustning som installeras under 1986/87. Av de bemyndiganden för beställningar som riksdagen tidigare lämnal återstår ca 238 milj. kr. vid ingången av budgetåret 1984/85. Köpvärdet för den ytterligare utrustning som beräknas bli beställd för installation under 1984/85, 1985/86 och 1986/87 uppgår till sammanlagt ca 538 milj. kr. Ell kompletterande bemyndigande behövs därför på 300 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Myndigheternas anmälningar till statskontoret visar växande anspråk på medel för invesleringar i ADB-utrustning. Det statsfinansiella läget medger dock inte att dessa tillgodoses fulll ut. Medel bör i första hand avsätlas för nödvändiga ersättnings- och kompletteringsanskaffningar, invesleringar som är direkta följder av beslut av regeringen eller riksdagen eller som kan finansieras genom omprioriteringar i verksamhelen samt sådana investeringar som är mest lönsamma och innebär de största rationaliseringseffekterna.

Jag avser att återkomma till regeringen med ell förslag till sådana riktlinjer som kan utgöra utgångspunkt för statskontorets priorilering av anskaffning av ADB-utrustning. Jag vill framhålla all detta är en lillfällig lösning i avvaktan på atl regeringen senare tar ställning till resultatet av pågående översyn av handläggnings- och beslutsordningen för statliga ADB-invesleringar.

Mol denna bakgrund beräknar jag anslagsbehovet för nästa budgetår till 275 milj. kr. Riksdagens bemyndigande bör därutöver inhämtas atl beställa ADB-ulrustning till ell värde av 300 milj. kr. utöver tidigare lämnade bemyndiganden.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet

30

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

1.        all fill Anskajfnlng av ADB-utrustning för budgelåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 275 000000 kr.

2.   all medge all datorutrustning beställs — ulöver lidigare medgivet belopp - till en kostnad av högst 300000000 kr.

B 3. Riksrevisionsverket

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

61036470 64361000 65142000

Riksrevisionsverkel är central förvaltningsmyndighet för revision och redovisning och därmed sammanhängande frågor inom statsverksamheten.

RRV tillämpar programbudgelering och tilldelas anslag i programtermer. Följande programindelning gäller för verkel.

1.         Revision

2.         Prognoser, budgei, redovisning

(lOOO-lalkr.)

Program

1983/84 Ulgift

1984/85 Budgei

1985/86 Beräknar

RRV

Föredraganden

Revision

Prognoser, budgei, redovisning

40395 25 930

44084 27 167

45 827 28954

45 166 28 388

Summa kostnader

66325

71251

74781

73554

Avgår:

Inkomster under program 1 Inkomsler under program 2

5 247 26

6 840 50

7862 550

7 862 550

Nettoutgift

61052

64361

66369

65142

Riksrevisionsverket RRV föreslår i sin anslagsframställning bl. a. följande.

1.         Huvudförslag budgetåret 1985/86 66369000 kr. Huvudförslaget fördelas över en treårsperiod, med fördelningen 1, 2 och 2% för första, andra resp. tredje budgetåret.

2.    Pris- och löneomräkning m. m. 3200000 kr.

3.    Vad gäller revisionsprogrammel kommer RRV under 1985/86 all lägga fortsatt tyngdpunkt på projekl som utgår från den offentliga verksam-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                                           31

hetens samlade påverkan på olika delar av samhällel och en bedömning av de slalliga verksamheternas effektivitet i detta perspekliv. Förvaltningsrevisioner inom programmel kommer med utgångspunkt häri all under de närmaste åren avse bl. a. stödformer, administrativa system och samordning inom bl. a. det sociala området inkl. socialförsäkringsområdet, arbetsmarknadsområdet samt hälso- och sjukvårdsområdet.

4.         I fråga om programmel Prognoser, budget, redovisning innebär den allmänna inriktningen en prioritering av arbetet med att förbättra statsmakternas underlag för beslut om den ekonomiska politiken och budgetpolitiken samt medverkan i effektivering av budgetprocessen.

5.    RRV föreslår atl benämningen på program 2 ändras till Redovisning och att beteckningen prognosavdelningen i 13 § instruktionen (1973:444) ändras till avdelningen för redovisning, budgei, prognoser.

6.    RRV föreslår alt vissa ersättningar, som erhålls för uppdrag åt kommittéer och andra statliga organ, bör tas upp som inkomsler under anslagel. Inkomsterna har beräknats lill I milj. kr., jämnt fördelade på de båda programmen.

7.    RRV beräknar alt antalet årsarbetskrafter under 1985/86 kommer alt uppgå till ca 241, en minskning med 4.

Föredragandens överväganden

Jag godtar att huvudförslaget fördelas över en ireårsperiod. Enligt min mening bör dock utgiftsminskningen om 5% fördelas med 2, 1 och 2% för första, andra resp. tredje budgetårel. Bedömningen utgår ifrån att en inkomstpost om 1 milj. kr. förs upp i budgeten. Merparten av de beräknade inkomsterna bör dock räknas av från anslaget. Denna anslagsminskning och den av riksrevisionsverket redovisade minskningen av hyreskostnaderna utgör en del av utgiftsminskningen enligt huvudförslagel.

Riksrevisionsverkel redovisar i sin anslagsframslällning alt verkel i förvaltningsrevisionen under 1985/86 kommer att lägga fortsatt tyngdpunkt pä projekt som utgår från den offentliga verksamhetens samlade påverkan på olika delar av samhället och en bedömning av statliga verksamheters effektivitet i delta perspektiv. Jag kan i stort godta denna bedömning. Enligt min mening är det dock också väsentligt atl underiag las fram, som ger regeringen och riksdagen bältre möjligheter atl bedöma effektiviteten och produktiviteten hos enskilda myndigheter, bl.a. för att kunna avgöra hur förändrings- och rationaliseringskraven bör ställas upp. Jag avser att återkomma till regeringen i frågor om såväl förvaltnings- som redovisningsrevisionen.

1 övrigl kan jag godta riksrevisionsverkets förslag i fråga om inriktningen av verksamhelen under nästa budgetår. Min beräkning av medelsbehovet för riksrevisionsverket framgår av programsammanslällningen.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all till Riksrevisionsverket för budgetåret 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av 65 142000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet

32

B 4. Kammarkollegiet

1983/84 Ulgift                20558173

1984/85 Anslag               18 308000

1985/86 Förslag              17549000

Kammarkollegiel är central förvaltningsmyndighet med uppgifl all handlägga frågor rörande statlig och kyrklig egendom, rikets indelning och den prästerliga organisationen, handha medels- och fondförvaltning saml i vissa ärenden bevaka statens rätt och allmänna intressen. Vidare ingår i kollegiet en redovisningscentral med uppgift atl för ett antal myndigheler svara för kassagöromål, bokföring och redovisning. Kollegiet är dessulom värdmyndighet för ett revisionskonlor saml fullgör kansligöromålen för kyrkofondens slyrelse och fideikommissnämnden.

Chef för kollegiel är en generaldirektör. Kollegiet är organiserat på sex enheter, nämligen en allmän avdelning, ell advokatfiskalskontor, en fondbyrå, en redovisningscentral, etl revisionskonlor och en adminislraliv sektion. Vid kollegiel finns som rådgivande organ ett expertråd för medels-placeringsfrågor.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Kammarkollegiel

Föredraganden

Personal

171

H-2

Anslag

Förvaltningskostnader

19584 000

-1-1552000

-1-214000

(därav lönekoslnader)

(17 567000)

(-H 263 000)

(-1-200000)

Lokalkoslnader

3 266000

-1-    25000

-1- 25000

Revisionskonlor -

2 636000

-1-   240000

-1-138000

särkostnader

Kostnader för dala-

1430000

0

maskinlid

-100000

Koslnader för slans-

204000

0

ulrustning

Summa utgifter

27 120000

-l-l 817000

-1-277000

Avgår:

Ersällning för redo-

visningscentralens

Ijänster

6377000

-1-   123000

-    8000

Ersättning för all-

männa arvsfondens

fondförvaltning

2035 000

-H   247000

4-247000

Ersättning för kyrko-

fondens förvaltning

400000

-t-    37 000

-1- 37000

Ersällning för övrig

fondförvaltning

0

0

-1-760000

Summa anslag

18308000

4-1262000

-759000

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                                     33

Kammarkollegiet

Kammarkollegiet föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1.         Huvudförslag 19718000kr.

2.    Pris-och löneomräkning m.m. 1518000 kr.

3.         Myndigheten bör undantas från tillämpning av del s. k. huvudförslaget, dvs. pris- och löneomräknat anslag reducerat med 2%. Konsekvenserna av huvudförslaget är svårighet alt nå verksamhetsmålen. Bristande resurser leder bl. a. lill sämre hushållning med slatens kapilal.

4.         Kollegiel framhåller alt stålens budgei kan förbällras genom förstärkta insatser på en del av myndighetens verksamhetsområden. Viktigare områden är förvaltningen av bidrag. Kollegiet föreslår för dessa arbetsuppgifter en förstärkning med en handläggartjänst (-(-143 231 kr.). 1 samma syfte anser kollegiel att skatlegranskningen bör förbättras och föreslår all ytterligare en handläggartjänst inrättas för granskning av arvs- och gåvoskatt (-t-152 155 kr.).

5.   För ulveckling av ADB-användningen inom myndighelen begärs
125000 kr.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till kammarkollegiet till 17 549000 kr.

Vid anslagsberäkningen har jag utgått från alt koslnaderna för kollegiets handläggning av kyrkofondsstyrelsens kansligöromål och övriga koslnader för kyrkofondens förvaltning skall belasta kyrkofonden och atl kostnaderna för avveckling av dödsbon där allmänna arvsfonden är ende dödsbodelägare samt kostnader för fondens förvaltning skall belasta allmänna arvsfonden och las upp som uppbördsmedel. Ulredningen (E 1979:03) angående översyn av den statliga fondförvaltningen m. m. väntas avge sitt slulbelänkande under år 1985. I avvaktan på ulredningens förslag och statsmakternas ställningslagande lill förslagel föreslår jag atl ylleriigare avgiftsbeläggning genomförs genom atl kollegiets koslnader för förvaltningen av övriga fonder får belasta respektive fond. Ersättning bör ulgå med 1 % av fondernas netioavkaslning för närmast föregående budgelår, om inte överenskommelse har träffals om högre ersättning. Anslaget har i övrigt beräknats enligt ett ettårigt huvudförslag med en reduktion om 2%. Kollegiets konsekvensbeskrivningar tyder inte på annal än alt huvudförslagel kan genomföras utan påtagliga följder för verksamheten.

Frågan om kammarkollegiets ADB-användning bör enligt min mening tas upp till prövning i anslulning till pågående översyner av statlig låneverksamhet och fondförvaltning.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

atl till Kammarkollegiel för budgetåret 1985/86 anvisa elt förslagsanslag av 17549000 kr.

3   Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 15

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                                            34

B 5. Datamaskincentralen för administrativ databehandling

1983/84 Ulgift

-

1984/85 Anslag

1000

1985/86 Förslag

1 000

Datamaskincentralen för administrativ dalabehandling (DAFA) har enligt sin inslruklion (1975:570) till uppgift alt på uppdrag ulföra administrativ databehandling och arbele med melod- och systemutveckling i samband med sådana uppdrag.

Enligt instruktionen åligger del DAFA särskilt atl tillhandahålla dalabe-handlingskapacitel ål statsmyndighet som saknar egen ADB-anläggning, utfärda anvisningar och rekommendationer av betydelse för de ADB-system vilkas drift förläggs till DAFA samt tillhandahålla generella ADB-program för sådana ADB-tillämpningar som ofta förekommer hos myndigheterna.

DAFA får enligt instruktionen även i övrigl tillhandahålla tjänster med anslutning lill datordrifl.

DAFA skall vara ekonomiskl självbärande. Endasl etl formellt anslag på 1000 kr. anvisas. För att lösa tillfälliga eller säsongsmässiga likviditetsproblem samt för all tillgodose behov av rörelsekapital disponerar DAFA en röriig kredit hos riksgäldskontoret som f.n. uppgår lill 16 milj. kr.

Den lotala omslutningen av DAFA:s verksamhel uppgick under budgetåret 1983/84 till 161 milj. kr. Netloresuliaiel blev ell överskott på 194000 kr. För budgelärel 1984/85 beräknar DAFA en omslutning på 191 milj. kr. och ett nelloresultat på 2 milj. kr. DAFA beräknar en ökning av sin verksamhet även kommande år.

Som jag framhöll i förra årels budgetproposition (prop. 1983/84:100 bil. 15 s. 109) finns det skäl att överväga om DAFA:s nuvarande associationsform är den mest ändamålsenliga för den verksamhel som DAFA bedriver. Jag har därför efter regeringens bemyndigande tillkallat en särskild uireda-re med uppdrag alt ulreda denna fråga. Utredningsarbetet skall rapporteras till regeringen senast den 31 januari 1985.

Enligt direktiven bör ulredningen inledas med etl övervägande om DAFA;s roll i den slatliga förvaltningen och i den statliga databehandlings-verksamheten. Det bör mynna ut i ett underiag för ett slällningslagande om DAFA skall ses som elt aktivt organ med myndighetsutövande uppgifter inom del statliga dataområdet eller om DAFA:s uppgifl i första hand bör vara dalabehandling på affärsmässiga grunder och DAFA därmed bl. a. bör åsäitas etl särskilt krav på avkastning. Vidare bör överväganden göras beträffande sirukturutvecklingen av den databehandling som i dag sker vid servicebyråer. Utifrån etl slällningslagande om DAFA:s roll bör ulredningen precisera dels DAFA:s behov av handlingsfrihet för alt kunna konkurrera med molsvarande organisationer på lika villkor, dels statsmak-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                                          35

temas behov av styrning av verksamhelen. 1 detta sammanhang bör särskilt uppmärksammas de begränsningar i handlingsfriheten som bundenheten lill det statliga lönesystemet och reglerna för datorupphandling medför.

DAFA har hemställt att elt formellt förslagsanslag på I 000 kr. anvisas för budgetårel 1985/86 saml alt den röriiga kiediten hos riksgäldskontoret höjs till 30 milj. kr. fr.o.m. budgetåret 1985/86. Som skäl för en höjning av krediten har DAFA anfört all behovel av likvida medel ökar dels därior atl den väsentligt ökade verksamhetsvolymen medföi' en ökande bindning av kapilal i kundfordringar, dels därför all DAFA har behov av att i ökad omfattning kunna egenfinansiera investeringar i programvaror och utrustningar. Enligt DAFA medför den nuvarande myndighetsformen alt det mest nalurliga sättet att täcka delta behov av likvida medel är en ökning av den rörliga krediten hos riksgäldskontoret.

Jag biträder DAFA:s förslag vad avser anslag för budgelåret 1985/86. Frågan om en eventuell höjning av DAFA:s rörliga kredit hos riksgäldskontoret bör anstå lill dess ulredningen om DAFA:s associationsform rapporterats till regeringen. Jag är därför inte beredd atl nu la slällning i den delen.

Jag hemställer au regeringen föreslår riksdagen

atl till Datamaskincenlralen jör adminislraliv dalabehandling för budgetåret 1985/86 anvisa elt förslagsanslag av I 000 kr.

B 6. Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet

1983/84 Ulgift                 5406000

1984/85 Anslag                1000000

1985/86 Förslag               1000000

Från anslagel beslrids utgifter för rationaliseringsprojekl, administrativt utvecklingsarbete eller försöksverksamhel, som bedrivs i ralionaliserings-syfte. Anslaget tas i anspråk efter beslut av regeringen i varje särskilt fall.

Den slora vikt som måste tillmätas elt aktivt översynsarbele som syftar tili atl ta fram ett bättre beslutsunderlag för omprövning och ompriorilering av den slalliga och statligt finansierade verksamheten kan inte nog understrykas. Liksom f.n. bör därför budgeteras medel som kan tas i anspråk föröversynsprojeki som inle lämpligen kan finansieras av ordinarie medel. Anslaget bör utnyttjas när det med hänsyn till tiden för projektets bedrivande, projektets storlek eller av annat skäl inle är lämpligl alt begära någon särskild medelsanvisning för ändamålet.

Under budgetåret 1985/86 kommer en rad av förslag alt presenteras i regeringens program om den offentliga sektorns ulveckling. Med anledning härav kommer inom ramen för ordinarie verksamhet etl omfattande ut-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                                            36

vecklingsarbete att påbörjas vid bl. a. RRV och statskontoret. Jag bedömer del som nödvändigl all särskilda konsultinsatser dessutom kommer all behövas i detta ulvecklingsarbele, bl. a. som stöd åt vissa andra myndigheler i deras arbele med all effekfivera och utveckla verksamheten. Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhel för budgetåret 1985/86 anvisa elt förslagsanslag av 1 OOOOOO kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                                      37

STATISTIK

1    Inledning

Statistiska cenlralbyrån (SCB) är cenlral förvaltningsmyndighet för den slalliga slalislikproduktionen och har hand om huvuddelen av denna. Innan jag går in på en bedömning av SCB:s yrkanden kommer jag all beröra den statliga statistikens framtida inrikining saml föreslå en viss förändring av SCB:s organisation.

Slatislikulredningen (E 1980:02)' lillsalles år 1980 för atl se över den slalliga slalislikens framlida inrikining. Tilläggsdirekfiv gavs till ulredningen i december 1981.

Slatislikulredningen överlämnade silt betänkande (SOU 1983: 74) Framtida statlig slalistik i november 1983. Ulredningens förslag med anledning av tilläggsdirektiven överlämnades samtidigt i en särskild skrivelse.

Etl sjuttiotal remissinstanser har yttrat sig över belänkandet. En sammanslällning av remissyttrandena har gjorts i civildepartementet och lagls fram i en promemoria (Ds C 1984: 11).

Finansutskottet har i betänkandet 1983/84: 35 om bl. a. 1985 års folk- och bostadsräkning, m. m. (prop. 1983/84:85) hemställt atl riksdagen bl. a. som sin mening ger regeringen lill känna vad utskottet anförl om en statistik-kommission för folk- och bostadsräkningen. Riksdagen har beslutat i enlighel med ulskollels hemställan (rskr 1983/84: 307).

SCB har i skrivelse den 14 juni 1984 lill regeringen hemställt om alt en ny ämnesavdelning inrällas vid verkel med helhetsansvar för dess arbetsmarknadsstatistik och atl en tjänst som avdelningschef inrällas vid cenlralbyrån.

2   Allmänna utgångspunkter

Offenfiig statistik ingår sedan fiera århundraden som en viktig hörnsten i det kunskapsunderlag vi har om olika delar av samhällel. Tyngdpunkterna i statistikens innehåll och användning har förskjutits allteftersom samhället ulvecklats, men det har alllid funnits behov av atl belysa såväl individernas och hushållens förhållanden som verksamhelen i näringslivel och den offenlliga sekiorn.

' Utredningen har haft följande sammansättning: landshövding Lennart Sandgren tillika ordförande, docent Bo Carlsson, professor Gösta Carlsson, riksdagsledamot Arne Gadd, riksdagsledamot Anders G. Högmark, generaldirektör Lennan Nilsson (t.o. m. 31 mars 1983) och professor Daniel Tarschys.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                             38

Mei-parten av den officiella statistiken tas fram inom SCB som är cenlral myndighel för den slatliga slalislikproduktionen som sådan, utan fackom-rådesinriklade förvaltningsuppgifter. Dessutom utarbetar fiera myndigheter statistik inom sina verksamhetsområden såsom skogsstyrelsen, socialstyrelsen, riksförsäkringsverkei, arbetsmarknadsstyrelsen och statens pris- och kariellnämnd. Kommunerna och landstingskommunerna använder slora delar av den stalisiik som tas fram inom den slatliga sektorn, bl.a. de riksomfattande folk- och bostadsräkningarna, men sammanställer ocksä själva viss statistik.

Enligt min mening är fakta i form av generellt giltig statistik - och inte bara som belysande exempel - oundgängliga som underlag i den demokratiska beslutsprocessen. Atl statliga organ, kommuner och landstingskommuner behöver statistiska beskrivningar som hjälpmedel i verksamheten är uppenbart. De behöver statistik som underlag för prognoser, som utgångspunkt för planerade åtgärder och för uppföljning av vidtagna åtgärders effekler. Det gäller sådana områden som ekonomisk politik, arbetsmarknad, prisutveckling, bostadsslandard, barnomsorg, civilförsvar osv. Statistiken är en viktig del av fakiaunderlagel och kan minska osäkerheten i beslutsfailandei och därmed påverka effekiiviiel och resurshushållning. Ofta är också kostnaden för atl la fram erforderlig statistik marginell i jämförelse med de värden som besluten på de olika sakområdena gäller.

Del är emellertid inte enbart administration och planering som i ell modernt samhälle ger den officiella statistiken dess berättigande. Också för riksdagens kontrollfunktion och uppföljning av myndighelernas verksamhet är den av stor vikt. Statistiken ger en allmän bas för kunskapsbildningen i vår demokrati. Den är av cenlral betydelse för den fria samhällsdebatten och särskilt för massmediernas roll i den. Medborgarna måste ha tillgång lill statistik som belyser åtminstone samhällsutvecklingens viktigaste drag och kritiska momeni för atl kunna la ställning lill hur de valda ombuden förvaltat sina uppgifter och i demokratisk ordning kunna påverka utvecklingen.

Statistiken behövs inte bara för användning i del offentliga samhällslivet. Stalistikutredningen harpekal på siatistikbehov också inom näringslivet. Hur väsentlig denna användning är framgår av flera remissyttranden. Också här gäller atl ju bältre statistik som finns tillgänglig för all reducera osäkerheten i beslutsunderlaget, desto bättre förutsättningar finns det för rationella beslut. Detsamma gäller för de olika intresseorganisationernas användning av statistik.

Vidare vill jag peka på forskningens behov av stalisliskt underlag. En kritisk, utvärderande forskning om förhållanden och utveckling på exempelvis de sociala, ekonomiska och demografiska områdena är i hög grad beroende av tillgången på sifferfakta.

Slutligen vill jag understryka vikten av atl vårt land tillhandahåller en svensk officiell statistik som underlag för internationella jämförelser och

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                                           39

sammanställningar vilkel innebär all Sverige i göriigaste mån bör följa de rekommendationer och den praxis som tas fram i inlernaiionella organisationer .

Slulsalsen blir alt det är väsentligt alt en grundläggande samhällsslalislik av god kvalitet finns allmänt tillgänglig för de här redovisade ändamålen. Däri ligger den officiella statistikens uppgifier.

Jag delar å ena sidan ulredningens och många remissinstansers i grunden positiva syn på datateknikens utveckling och de möjligheter den öppnat för ändamålsanpassad och rationell framställning av slalistiska labeller, kartor m. m. Datatekniken har också underlättat och förenklat arbelel för många av dem som lämnar uppgifier lill siatistiken. Jag vill i detta sammanhang peka på viklen av god kvalitet i statistiken och den väsentliga roll som aktualiteten och jämförbarheten spelar, dvs. att statistiska uppgifter snabbi blir tillgängliga.

Å andra sidan vill jag på intet sätt förringa den oro för en försämrad integritet som tekniken samfidigt givit upphov till. En orsak lill oron är farhågor alt statistiska uppgifter kan komma att användas i andra sammanhang än för statistik och forskning. Dessutom är allmänheten inle alllid på del klara med skillnaden mellan slalistisk och administrativ användning av uppgifter. 1 statistik presenteras endast det samlade resullalel av uppgiflerna i form av labeller, medan uppgifter om den enskilde aldrig syns. Vid administrativ användning däremot är syftet just atl uppgiflerna om den enskilde skall läggas lill grund för ålgärder eller beslut som avser denne.

Rätten till trygghet för medborgarna och de uppgiflslämnande förelagen måste förenas med medborgarnas rätl lill slalistisk information om samhällel och samhällels ulveckling. Därför är del viktigt atl den statistiska verksamheten omgärdas av ett integritets- och sekretesskydd som motsvarar högt ställda krav och att statistikens resultat kommer medborgarna till del bl.a. genom atl presenteras begripligt och göras lättillgängligt. Det formella skyddet måsle lillämpas strikt och kompletteras med säkerhetsanordningar. Med hänsyn till integriteten gäller vidare all endasl uppgifter som är relevanta och nödvändiga för sina ändamål skall samlas in till statistiken.

Slalislikproduktionen är redan i dagsläget omgärdad av lagfästa sekretessregler och skyddas också enligt bestämmelser i datalagen (1973:289, omtryckl 1982: 446). Den praxis som tillämpas bl. a.av den största statistikproducenten, SCB, går långt i restriklivitet. En viss förslärkning av integritets- och sekretesskyddet för statistiken är dock enligt min mening befogad för all allmänheten och uppgiflslämnarna skall kunna förlita sig på detla skydds säkra karakiär. Jag avser därför föreslå regeringen alt lägga fram ell förslag om skärpning av stalisliksekretessen. Jag kommer också alt föreslå atl en kommission för alt följa 1985 års folk- och bostadsräkning tillsätts i enlighet med finansulskoltels önskemål.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                                      40

3    Den statliga statistikens framtida inriktning

Min bedömning: Statistiken måsle ständigt anpassas till samhällsutvecklingen och användarnas därmed växlande behov. Vissa lyngdpunkisför-skjulningar för all bättre belysa akluella områden som ijänslesamhället, välfärdsuivecklingen, miljön och den offenlliga sekiorn förordas. Engångs-undersökningar och undersökningar utförda med längre mellanrum bör i ökad utsträckning kunna ersätta löpande statistik. Vilken statistik som skall produceras och hur den skall finansieras bör avgöras löpande inom ramen för budgetprocessen.

Statistikutredningen: Utredningens förslag lill allmän inrikining av den statliga statistiken överensslämmer i stort med min bedömning (se SOU 1983:74, sid 71-143).

Utredningens mera detaljerade kartläggningar av statislikbehoven gjordes i olika arbetsgrupper. Utredningen har inte behandlat och lagil ställning till alla enskildheter och detaljer i gruppernas rapporter men menar atl materialet är ändamålsenligt som grund för den fortsaita handläggningen av innehållsfrågorna i statistiken. (Framlida statlig statistik, s. 71)

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser än ense med utredningens slutsatser att det behövs en stomme av opartisk statistik i samhällel och atl den skall vara fiexibel, dvs. löpande anpassas till behoven. I huvudsak delar också remissinstanserna utredningens bedömningar inom vilka områden som framtida statlig statistik kommer all bli särskilt viklig. Dock befarar en del remissinslanser alt del kan bli svårare all ta fram statistiska mätmetoder inom vissa av dessa områden än vad ulredningen räknal med. (Se Ds C 1984:11, s. 43)

Skälen för min bedömning: Samhällsutvecklingen släller krav på fortlöpande omprövningar av behovet och inriklningen av statistiken inom olika områden. Slatislikulredningen har föreslagit vissa omprioriteringar vid alternativa totala kostnadsramar. En del av förslagen har mött motstånd i remissvaren. Etl genomgående svar har varil en reaktion mot neddragning inom respektive instansers egna intresseområden. Argumentet har i många fall varil att utredningen inte trängt tillräckligt djupt in i frågorna. Sådana reaktioner avspeglar det allmänna förhållandet att den statliga statistiken som nu produceras har användare och nyttiggörs av dessa. Bl. a. allmänna statsfinansiella skäl nödvändiggör emellertid atl angelägenheten prövas och att omprövningar görs också på statistikens område. Enligt min mening kan utredningens förslag, i förening med analyserna i remissinstansernas yttranden, därvid utgöra en god grund för fortsatta ställningstaganden till behov av statistik på olika områden.

Stalistikutredningens förslag överensstämmer i huvudsak med min bedömning när det gäller sektorövergripande områden inom vilka samhällsutvecklingen fört med sig nya eller accentuerade informationsbehov. Del

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                                           41

måste emellertid betonas att det statsfinansiella lägel är sådant att möjligheterna är mycket små all förverkliga utbyggnader på etl område som inle motsvaras av begränsningar på elt annal område.

Vid ulformningen av den ekonomiska politiken krävs elt omfattande statistiskt underlag som fortlöpande måste anpassas till ändrade förhållanden. Den privata ijänslesekiorn spelar en alll större roll för samhällsekonomin men är f. n. dåligl belyst. Inle minst gäller detla utrikeshandeln med tjänster. Det är också angeläget all finna meloder för alt belysa icke registrerade och i nationalräkenskaperna icke värderade aktiviteter (t. ex. bylen av ijänster och ideell verksamhel), den s. k. informella ekonomin.

När det gäller välfärden anser jag det vara av stor betydelse all kunna konstatera i vilken riktning utvecklingen gåll i olika avseenden och vilka de fördelningsmässiga effekterna av olika reformer har varil. Jag har i dessa frågor samrått med chefen för finansdepartementet.

Hälso- och sjukvården, som givetvis måsle anses vara elt sådani centralt inslag i den samlade välfärdspolitiken, kräver bällre statistisk belysning. Jag har i denna fråga samråtl med statsrådet Sigurdsen.

En förändrad och förbättrad slalislik om den offenlliga sekiorn kommer all erfordras. Det hänger samman med bl. a. den delegering av ansvar och den decentralisering av beslutsfallande som jag starkt förespråkar och som bör kombineras med ökad uppföljnings- och utvärderingsverksamhet. Denna kräver i sin tur bl. a. stalisliskt underlag för atl ge en god överblick över olika områden. Den traditionella redovisningen av myndighelernas verksamhel kan härvid behöva kompletteras. Enligt vad jag erfaril kommer SCB som ett led i silt ulvecklingsarbete alt under innevarande budgelår presentera en rapport om den offentliga sektorn.

All miljövårdsarbetei förutsätter en ingående förbättrad statistisk belysning är uppenbart för alla som från olika utgångspunkter dellar i del och i miljödebatten liksom också i forskningen på området. Jag har i denna fråga samrått med chefen för jordbruksdepartementet.

Av denna summariska genomgång framgår atl det inte är de traditionella statislikgrenarna som man främst bör satsa på under den närmaste framtiden. Nya informationsbehov och behov av statistik som skär tvärs över sektorsgränserna tränger fram. Statistikens olika delar behöver samordnas bättre. Statistiken behöver bli mer flexibel och anpassas bättre till samhällsutvecklingen. Beredskap bör finnas för att vid behov ta fram ny information. Engångsundersökningar och undersökningar med längre mellanrum än för närvarande bör i ökad utsträckning kunna ersätta fortlöpande statistik. Vidare kan ambitionen i statistikinsamlingen variera över åren så atl fördjupningar görs vid behov men inte varje år.

De förändringar jag här förordat får genomföras i takt med att omprioriteringar kan genomföras. I stafistikutredningens betänkande och i remissinstansernas yttranden finns ett omfattande och mycket värdefullt malerial för den mera detaljerade belysningen av statistikbehovet jämfört med

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                                           42

nuvarande statistikproduktion. Detla malerial blir ell naturligt underlag för både regeringen och myndighelerna när del gäller atl ta ställning lill statistikens inrikining i framtiden. Sådana ställningstaganden hör lill den normala budgetprocessen. Jag kommer senare atl behandla de förändringar jag funnit möjliga alt genomföra budgelärel 1985/86.

4    Användaranpassning och vissa organisatoriska frågor

Mitt förslag: Försöken med alt finna bältre former för användaranpassning av den statliga statistiken bör fortsätta. En ny avdelning för arbetsmarknadsstatistik bildas inom SCB genom omfördelning av verkels resurser.

Slaiisiikuiredningcn och SCB:s skrivelse 1984-06—14: Överensslämmer med mill förslag.

Reinissinsianserna: Mänga av de remissinslanser som har givils tillfälle alt yttra sig över stalistikutredningens förslag lill ny beslutsordning för den slalliga statistiken har ställt sig positiva, men det finns också kritik mot del. Via förslagen om ny beslutsordning har flera remissinslanser kommil in på frågor som rör arbetsfördelning och samarbeie med SCB. Många av dessa önskar en mer decentraliserad statistik med ett ansvar för SCB vad gäller samordning och produklion samt sektorövergripande slalislik. De remissinslanser som yttrat sig om utredningens förslag belräffande de rådgivande arbetsgrupperna vid SCB har genomgående varit positiva lill della.

Skälen för mill förslag: Budgelprocessen där myndigheternas anslagsäskanden för statistiska ändamål behandlas är avgörande för statistikens inriktning och innehåll. Slatislikulredningen lade fram förslag till vissa förändringar i denna process i syfte att öka fackdepartementens inflytande på slalistik som huvudsakligen används inom en viss sektor. Remissinstansernas inställning till dessa förslag har varit kluven. Hithörande frågor hör lämpligen till budgelprocessen och kommer atl behandlas i det löpande budgetarbetet.

1 anslutning till behandlingen av statistikutredningens förslag om förändringar i budgelprocessen har flera remissinstanser kommit in på frågor som rör arbetsfördelningen mellan SCB och andra myndigheler. Del ingick inle i siatistikulredningens uppdrag atl generelll ompröva den statliga statistikens organisation. Utredningen tog heller inte ställning till särskilda fall av omfördelning mellan statistik hos SCB och hos andra myndigheter. Vad remissinstanserna anfört i organisationsfrågan bör därför inte nu leda till någon omprövning av den slatliga statistikens allmänna organisation eller av arbetsfördelningen mellan SCB och andra myndigheter.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 15    Civildepartementet                                           43

1 anslulning till organisalionsfrågornu har fiera remissinslanser också kommil in på SCB:s samordningsroll på statistikens område, vilken genomgående uppfattas som väsenllig. Jag kan instämma i detta. Det är angeläget att samordningsmöjligheterna utnyttjas för bättre användaranpassad och mer rationellt framställd slalislik.

Samverkan mellan slaiistikproducenter och olika användare bör intensifieras. Tekniken med lill SCB knutna särskilda arbetsgrupper för använ-darkontakter bör ulvecklas och ulnylljas aklivi. SCB bör i slörre ulslräckning pröva i vad mån någon utanförstående användare skulle kunna vara ordförande i dessa grupper.

Frågan om SCB:s interna organisation ingick inle i stalistikutredningens uppdrag. Huvudstrukturen i SCB:s organisation fastställdes av riksdagen våren 1971. SCB har efler en intern utredning föreslagil alt arbelsmark-nadsslalistikens olika delar sammanförs i en ny ämnesavdelning. Förulom bättre samordning av slalislikproduktionen skulle omorganisationen enligt SCB ge förutsättningar för en bällre användarorienlering av siatistiken. Denna förändring av SCB:s organisation bör träda i kraft den I juli 1985. Beslut om omorganisationer på avdelningsnivå som därefier kan bli akluella bör fattas av regeringen.

För egen del anser jag del vara positivt all SCB strävar efter en ökad användarorienlering också av organisationen. Jag delar därför SCB:s bedömning att en ny ämnesavdelning bör inrättas. Arbelsmarknadsstaiisli-kens omorganisation kan ske inom nuvarande kostnadsramar. Jag ser del som ett naturiigl led i den utvärderings- och uppföljningsverksamhel. som jag i andra sammanhang förespråkar, alt SCB successivi redovisar effeklerna av omorganisationen i anslulning lill del ordinarie budgetarbetet.

5    Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

beslula atl en ny avdelning för arbeismarknadsstatistik inrättas

inom SCB den Ijuli 1985. Vidare hemställer jag all regeringen bereder riksdagen tillfälle

atl la del av vad jag nu har anförl om den slatliga statistikens

allmänna inrikining.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                                           44

Statistiska centralbyrån

Statistiska centralbyråns organisation

Slalistiska cenlralbyrån (SCB) är cenlral förvaltningsmyndighet för den statliga slalislikproduktionen och har hand om huvuddelen av denna. SCB skall inom sill kompetensområde i mån av resurser äta sig uppdrag från slalliga och kommunala myndigheler. SCB får även åla sig sådana uppdrag från enskilda uppdragsgivare. Uppdragsverksamheten skall vara ekonomiskt självbärande.

SCB leds av en slyrelse. Chef för centralbyrån är en generaldirektör. Centralbyrån är organiserad på sju avdelningar med följande benämningar: avdelningen förareell slalistik, förelagsstalistik, individstatislik, planering och samordning, central administration, system och information samt driflavdelningen.

Verksamheten vid SCB bedrivs i Stockholm och i Örebro. Till Örebro har förlagts huvuddelen av driftavdelningen med datamaskincentral, centralen för manuell dalabehandling och intervjuarenhet. Den I juli 1984 fanns vid centralbyrån som helhet I 840 (exkl. långtidsijänstlediga) anslällda, varav 806 personer i Örebro samt 213 intervjuare fördelade över landet.

Programindelning

SCB har anslag i programtermer. Följande programindelning gäller t. v.

I. Statistik, register och prognoser

II.   Uppdragsverksamhel

De båda programmen har samma underindelning i delprogram. Utvecklingen inom dessa framgår av följande sammanställning.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet

45

Delprogram

1983/84                    1984/85                   1985/86

Utfall                       Anvisat/prognos     Beräknad ändring 1985/86 av program-

1 OOO-tal kronor      I OOO-tal kronor      met statistik, register och prognoser

1 OOO-tal kronor

SCB

Föredra-

Program 1

II

Program I

II

ganden

1. Extern samordning

2970

7000

2 835

7900

-1-

35

+      43

2. Jordbruk och skörde-

54 910

2 200

53714

1600

-1-

1026

-1- 1060

skadeskydd

Därav under IX

(39 672)

(-)

(38 898)

(-)

(-•

1 506)

(-1- I.S06)

huvudtiteln

3. Industriverksamhet

19818

500

21420

600

+

300

- 3 350

4. Handel, service-

21709

3 200

21799

2 500

-t-

260

-t- 1404

näringar och priser

5. Bostäder, byggnader

16 532

1600

16627

1600

-t-

975

-H 1013

och andra fasligheler

6. Samhällsekonomi och

35 447

7 900

32866

7 500

-\-

665

4-    453

offentlig förvaltning

7. Arbetsmarknad

39 357

700

37904

1000

-t-

5 535

- 2 057

8. Befolkning och

34 531

15 700

32 427

16 000

-H

4 733

H- 5010

hushåll

9. Rätts- och social-

14 770

2900

14 663

2900

-t-

105

■+     139

väsende

10. Utbildning, forsk-

19644

1900

20884

2000

-H

385

-t-    430

ning och kultur

Därav under Vill

(190)

(-)

(190)

(-)

(-1-0)

(-     190)

huvudlileln

11. Befolknings-, yrkes-

8 385

1400

8 165

2000

-1-

185

-(-    207

och utbildnings-

prognoser

12. Bibliotek och

14 670

0

11072

600

-1-

465

-t-     498

information m. m.

13. Arkiv och gemensamma

14 892

400

12 596

500

-t-

483

-H    516

dalabaser m. m.

14. Standardisering och

22 110

1 100

22317

1100

-1-

860

-1-    922

gemensam metodut-

veckling

15. Folk- och bostads-

2630

2100

14000

1000

-I-:

!76I0

+ 22317-''

räkning

Ofördelat

3 900

2 160'

4 500

-

1000=

- 2 636"

Summa koslnader

322 375

52 500

325449

53 300'

+42622

+ 25 969

Avgår under

42492

53 088

-F 29116

-23633

andra huvudtitlars anslag

Övrigt

Anslag B 7 resp. upp-

279883

44 500

272 361

51300

-t-13 506

+ 2 336

dragsinkomsl totalt

' Avser televäxel 2 160 tkr.

- I 000 Ikr för överflyttningar till Örebro som inle fördelals på delprogrammen

' Produklionskoslnader utan periodisering (med periodisering 43400).

■* Inkl. investeringskostnad för allmänna basregistrel.

4000 tkr. har innehållits.

" -1 300 tkr för indragning av medel för överflyttningar av arbetsuppgifter lill

Örebro, -2851 tkr för utgiftsminskning 4% anslag B 7 samt + I 515 tkr ofördelat för

angelägna tillfälliga behov av statistisk belysning av olika samhällsföreteelser.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                                            46

Anslag till slalistiska centralbyråns verksamhel

Medel till SCB:s verksamhel anvisas för budgetåret 1984/85 under följande anslag.

B 7. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser

B 8. Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet

B 9. Folk- och bostadsräkningar

Anslagel Statistik, register och prognoser motsvarar huvuddelen av program I och avser slalistikproduklion. samordning av den slalliga siatistiken, förande av vissa centrala register, prognos och utvecklingsarbete inom statistikens område m. m.

SCB har i sin anslagsframställning delat in verksamhelen under programmet, förutom enligt delprogramindelningen, i löpande verksamhel. inlermillenta undersökningar och utvecklingsarbele.

-     Den löpande verksamhelen omfattar löpande statistikproduktion, regis-terarbele och prognosarbele.

-     Till inlermillenta undersökningar räknar SCB större undersökningar, som i regel återkommer med viss periodiciiet.

-     Till utvecklingsarbete hänförs dels projekl som syftar till att planera ulformningen av ny statistik och nya metoder, dels projekl som avser mera omfattande förändringar och anpassningar av den existerande statistikproduktionen.

Anslagel Uppdragsverksamhel motsvarar program 11 och är etl förslagsanslag som las upp med ell formellt belopp på I 000 kr.

Anslaget Folk- och bos t ad sräkn i ngar är ell förslagsanslag för finansiering av den del av programmel Slalistik, register och prognoser som avser 1985 års folk- och bostadsräkning.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet

47

SCB

1984/85 Anvisat

Beräknad ändring 1985/86

Föredraganden

Anslagsövcrsikl

(I OOO-tal kronor) Program 1. Slalistik. register och prognoser R7.,XII1 hl D7. El. Vill ht' CS.lXhi

Skordcskadefonden B9, XIII hl

Summa prugram I

Program 11. Uppdragsverksamhet B8., XIII hl Summa program II SUMMA

+

+ 13 506

+ I 506 + 27610 +42 622

272 361 190 23 898 1 15 0()0j 14 000

325 449

1                          O

1                          O

325 450              +42 623

Dessa anslag uppgår fr.o.m. 198.S/86 i anslaget B 7.. XIII ht.

!336 190

+ 1506 + 22317 +25969

O

O

+25969

Personal 'antal)

B7.Slalislik. register och prognoser

B8. Uppdragsverksamhet

B9.Folk- och bostadsräkningar

Personal fmansierad

från lX:e huvudtiteln

Totalt vid SCB

Verksamhetens karaktär

(I 000-inl kronor) l.opande verksamhel InlerniLttenla undersökningar Ulvecklingsarbele Pris- och löneomräkning

SUMMA

därav under andra huvudlillar

1313 163

32

79 1587

292 307 15 742 17 400

325 449

39088

-35 -I- 5 + 12

- 4 -22

- 4 366

+ 29 693

O

+17 295

+42622 +   I 506

-61

+ 5 + 5

- 4 -55

-16 552

+ 25 130

O

+ 17 391

+25 969

+   1316

SCB:s anslagsjramslällning

1 avvaktan på alt regeringen lar ställning till sialistikutredningen har SCB endast i mycket begränsad omfattning lålil utredningens förslag påverka planeringen inför budgetåret 1985/86.

1. Huvudförslag 327477000 kr. under Xlll:e huvudtiteln (saml 40594000 kr. under andra huvudlillar)

Enligt den plan för iiigifisminskningar inom SCB:s verksamhet som faslslälldes inför budgetåret 1982/83 redovisar SCB i anslagsframslällningen för 1985/86 förslag lill utgiftsminskningar på 3% av del pris- och löneomräknade anslagel för 1984/85 under XIII hl. Kravet på utgiftsminskningar pä anslag under IX ht uppgår till 2%.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                                           48

2.         Pris- och löneomräkning   14600000 kr. under Xlll:e huvudtiteln (saml 2 695000 kr. under andra huvudlillar).

3.    Aulomaliska kostnadsökningar lill följd av riksdagsbeslut m.m. +4 330000 kr.

-     SCB har under anslagel för Folk- och bostadsräkningar erhållil medel för att under budgetåret 1984/85 påbörja uppbyggnad av en åriig syssel-sättningsslalistik baserad på konlrolluppgiflerna. Helårsinsatser beräknas fr. o.m. budgetårel 1985/86. Kostnader för arbelet 1985/86 beräknas lill 4950000 kr., vilkel innebär en planenlig ökning av medelsbehovel med 2550000 kr. SCB föreslår att medlen fr.o.m. 1985/86 beräknas under anslagel för statistik, register och prognoser. Förändring -1-4 950000 kr.

-     Kostnaderna under budgelåret 1985/86 för uppbyggnad av elt samlal utbildningsregister beräknas till 530000 kr. Som framhålls i proposition 1983/84: 85 (den s. k. FoB 85-propositionen) bör arbelet på uppbyggnad av etl utbildningsregisler påbörjas omedelbarl så all det är möjligl atl senare eventuellt samköra utbildningsuppgifterna med yrkesuppgifterna från FoB 85. Förändring -t-530 000 kr.

-     Övriga automatiska förändringar avser minskningar av några mindre siatislikprodukier samt en bortfallande engångsanvisning på 1000000 kr. för extrakostnader i samband med överflyttning av arbetsuppgifter lill Örebro. Förändring -1 150000 kr.

4. Omprioriteringar --(,05000 kr., -510000 kr.

-   SCB föreslår att en utvidgad bostads- och hyresundersökning (BHU)
omfattande samtliga upplåtelseformer samt bostadshushållen görs vart
annat år. Genom samordning med inkomstfördelningsundersökningen
(HINK) görs dessutom mellanliggande år en begränsad småhusunder
sökning för belysning av vissa kapitalutgifter och skatteeffekter. SCB
föreslår alt den första utvidgade BHU görs avseende 1985. Undersök-
ningspopulationen utgörs av lägenheler i småhus och fierbostadshus
färdigställda t.o.m. 1984. Den genomsnittliga årliga kostnaden för ut
vidgningar vartannat år jämföri med vart fjärde är 605000 kr. Föränd
ring -¥605000 kr.

-   Genom nedläggning av byggnadsinventeringarna erhålls en besparing på
510000 kr. SCB har möjlighel alt ta fram den statistiska information som
används av arbetsmarknadsverket på uppdragsbasis. Förändring
-510000 kr.

5. Intermitlenta variationer +30698000 kr. (saml -365000 kr. under
andra huvudtitlar)

Hit räknas större undersökningar, som i regel återkommer med viss periodiciiet. Bland de större förändringarna märks:

-   Arbelel med folk- och bostadsräkningen 1985 påbörjas under 1984/85

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15   Civildepartementet                                            49

och medför en planenlig ökning på 29430000 kr. för budgetär 1985/86. Förändring +29430000 kr.

-     För sysselsältningsregistret redovisar SCB en intermilleni nedgång på 2400000 kr., som motsvaras av all denna och yllerligare tillkommande kostnader i stället tagits upp som automatiska kostnadsökningar. Förändring -2400000 kr.

-     Det tillkommande medelsbehovet för BHU budgetårel 1985/86 enligt ovan på grund av intermitlenta variationer är 625000 kr. Förändring -¥625 000 kr.

-     Arbetet med 1985 års valstatistik påbörjas budgetårel 1984/85 och beräknas vara avslutat i början av budgelåret 1987/88. Medelsbehovet budgelåret 1985/86 uppgår lill 3 775000 kr., av vilkel större delen är en planenlig ökning. Totalkostnaden för undersökningen beräknas till 6 140000 kr. Förändring -¥3035000 kr.

-     SCB har erhållit medel för en undersökning om hushållens ulgifler år 1985. Arbetet påbörjades budgetårel 1983/84 och beräknas avslulas budgelåret 1987/88. Medelsbehovel budgetårel 1985/86 uppgår till 4395000 kr. Totalkostnaden beräknas till 8650000 kr. Förändring +920000 kr.

-     För partisympatiundersökningarna beräknar SCB en intermilleni utvidgning på 490000 kr. Förändring +490000 kr.

-     Därutöver redovisas vissa intermitlenta minskningar i den löpande statistiken som slutförd fiskeriräkning m.m. som föranleder minskat medelsbehov. Förändring —I 402000 kr.

6.    SCB skall enligt proposition 1979/80:6 om socialstyrelsens uppgifter och organisation (godtagen av riksdagen enligt SOU: 45, rskr 386) svara för dalainsamling och vård av en planeringsdatabas för socialsektorn samt statistikproduktion av distribution från databasen. 1 skrivelse till regeringen 1984-05-16 har SCB anhållit om medel för uppbyggnaden av dalabasen.

7.    I skrivelse 1984-06-29 har SCB lagt fram förslag om SCB.s datorkapacitet 1985 och därefter. Skrivelsen är ett resultat av den s. k. SYSTEM-85-ulredningen som gjorts på uppdrag av regeringen. Rapporten bereds f. n. i regeringskansliet.

Remissyttranden

Datainspektionen har yttrat sig över de förslag i SCB:s anslagsframställning som innebär inrättande av nya personregister eller ändringar i redan befintliga register.

Föredragandens överväganden

Jag vill inledningsvis understryka den slora betydelse en väl fungerande statistikproduktion har som underlag för ställningstaganden i vill skilda frågor och på olika nivåer. Detla ulgör en central utgångspunkt när jag i det

4    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 15

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                             50

följande redovisar mina ställningstaganden utifrån del kärva ekonomiska läge som kännetecknar statsfinanserna.

Ny beslutsordning

För atl ge fackdepartementen ett ökat ansvar för statistiken inom den egna sektorn har sialislikutredningen föreslagil en ny beslutsordning i budgelprocessen. Fördelen med utredningens förslag är atl statistik i mindre utsträckning kommer atl vägas mot statistik inom ramen för SCB:s budget. 1 stället kommer behovet av statistik att främst vägas mot den verksamhel inom sekiorn för vilken statistiken skall utgöra informations-undertag. Under årets budgetprocess har denna ordning prövats vid fyra fackdepartement: justitie-, arbetsmarknads-, social- och industridepartementen.

Som ett resultat har vissa omprioriteringar kommit till stånd. Utgångspunkten har därvid varit de förslag statistikutredningen lämnat med utgångspunkt i den s.k. ambitionsnivå 1, som totalt sett innebär en minskning av statistikkosinaderna. Detta uppnås genom att lågprioriterad statistik slopas kombinerat med en viss omprioritering till statistik för nationalräkenskaper, handels- och servicestatistik, välfärdsstatistik m.m. För budgelåret 1985/86 förordar jag atl framför allt nationalräkenskapsstatistiken och handels- och servicestatistiken förstärks. Riktlinjerna härför kommer att utarbetas i en för försvars-, finans-, industri- och civildepartementen och SCB gemensam promemoria. I anslutning härtill kommer en aktuell kostnadskalkyl alt tas fram. Jag redovisar de omprioriteringar jag förordar med preliminärt angivna kostnader under respektive delprogram nedan.

Jag vill också peka på atl det varit en strävan att i slörre utsträckning salsa på statistik av engångskaraktär m.m. Jag har därför innehållit 1,5 milj. kr. för angelägna tillfälliga behov av statistisk belysning av olika samhällsföreteelser.

Enligt min mening bör försök med att finna förbättrade former för att prioritera olika statistikprodukter fortsätta och fackdepartementen även kommande budgetår aktivt delta i budgetprocessen. Det är därför angeläget alt SCB anpassar sin anslagsframställning efter de behov fackdepartementen kommer att ha av kalkylunderiag för att kunna göra erforderiiga bedömningar. Det är också angeläget att delprogramindelningen och produkt- och kostnadsansvar inom SCB på sikt får en struktur som i sina huvuddrag överensstämmer med de politikområden som statsmakterna arbetar efter.

Jag avser att återkomma till regeringen med förslag till uppdrag åt SCB att med expertmedverkan se över vissa principfrågor inom budgeterings-, kalkylerings- och redovisningsområdet mot bakgrund av vad som framkommit bl. a. i samband med försöket med ny beslutsordning. Förslag med anledning av översynen bör lämnas i god tid före nästa budgetarbete.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                                           51

Uppdraget avses omfalla även redovisningsprinciperna för uppdragsverksamheten.

Omfördelningar och utgiftsminskningar

Genom FoB 85 som nu förbereds för att Igenomföras under kommande budgetår kommer SCB:s totala anslag att öka kraftigt. Detla har beaktats vid bedömningen av möjligheterna till utgiftsminskning för SCB under budgetårel 1985/86. Därigenom erhålls en utjämning av SCB:s anslagstilldelning över liden. SCB har under tre budgetår redan utnyttjat vissa utjämningsmöjligheter genom att följa ett treårigt huvudförslag med fördelningen 1, 2 och 3 %. Jag har efter underhandskontakter med SCB funnit att den planenliga ulgiflsminskningen på 3% för budgetåret 1985/86 kan utvidgas med yllerligare en procentenhet. För FoB 85 gälleratt huvuddelen av koslnaderna beräknades belasta budgetårel 1985/86. Det har nu visal sig atl en del av dessa koslnader kan förskjutas lill senare budgelår. Anslagel lill SCB för FoB 85 för budgetåret 1985/86 kan med anledning härav reduceras med 4 milj. kr. i förhållande till kalkylen i SCB:s anslagsframslällning. Jag avser att som en del i uppdraget om SCB:s budgeteringsprinciper ge SCB i uppdrag att även närmare belysa kostnads- och personalutvecklingen under de närmaste åren som underlag för ell fierårigt huvudförslag som bl.a. leder till en fortsatt utjämning av sysselsättningen vid SCB inkl. intervjuarna.

Personal

Elt genomförande av de utgiftsminskningar jag förordar kommer tillsammans med övriga variationer i verksamheten att innebära en personalminskning med 55 personer. Den nalurliga avgången (pensioner och övriga avgångar) beräknas ge utrymme för en sådan minskning.

B 7. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser

1983/84 Utgift             273 707000

1984/85 Anslag            272361000

1985/86 Förslag        274697000

Från anslaget beslrids utgifter för programmet Statistik, register och prognoser.

I det följande behandlar jag de delprogram som berörs av större förändringar. I enlighet med statistikutredningen föreslås som nämnts vissa omprioriteringar mellan statistikprodukter. Dessa redovisas här under respektive delprogram, där även de övriga större förändringar jag funnit skäliga redovisas.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                                           52

Delprogrammel Industriverksamhet

SCB producerar s. k. varuslatisiik på kvartals- och årsbasis för nio varuområden. Denna slalistik används av vissa myndigheter och branschorganisationer för analys av försörjnings- och marknadssituationen. Slatislikulredningen har bedömt alt denna statistik kan ges låg prioritet i de fall uppgifterna inte behövs som underlag för produkiionsvolymindex. En viss kvalilelsförsämring av produktionsvolymindex kan dock godtas, varför varustatistiken enligt min mening kan utgå.

Beträffande industri- och bergverksstalistiken kan besparingar göras genom integrering av dessa m.m.

Jag har i dessa frågor samråtl med chefen för finansdepartementet och med chefen för induslrideparlementel.

Sammanlagl innebär de ålgärder jag föreslagit besparingar med 3 900000 kr. för budgelåret 1985/86.

Delprogrammel Handel, samfärdsel och priser

OECD har föreslagit sina medlemsländer att konstruera ett indextal för atl internationella jämförelser skall kunna göras på basis av valutornas inhemska köpkraft i respektive land. Med sådana beräkningar som underlag blir del mer ekonomiskl meningsfullt att jämföra nationalräkenskapsdata mellan olika länder, eftersom beräkningarna grundas på konsistenta beräkningar och enhellig prisinformation. Indexjämförelserna kallas köpkraftspariteter (PPP = purchasing power parity). Undersökningen skall genomföras 1985 och kommer därefter sannolikt atl upprepas vart femte år. För genomförande av de prismätningar och beräkningar som erfordras för Sveriges del föreslås 525000 kr. få utnyttjas av de besparingar som redovisas under delta och andra program.

Tjänsteexportutredningen har i sitt betänkande (SOU 1984:33) Handla med Ijänster bl. a. föreslagit att SCB ges i uppdrag att årligen sammanställa och ge ul en särskild publikation över utrikeshandeln med tjänster. Vad jag erfarit kommer i en proposition som avses föreläggas vårriksdagen etl sådant förslag atl framföras. Kostnaden uppskattas till 75 000 kr. per år och jag föreslår att inbesparade medel används för detta ändamål. Jag har i detta ärende samrått med statsrådet Hellström.

Omsättningsstatistiken avser att belysa försäljningsutvecklingen inom detalj- och partihandeln samt tjänstenäringar. Siatistiken används som underlag för ekonomisk analys och konsumtions- och produklionsberäkningar. Mervärdeskattestalistiken ger bl.a. information om omsättning och export inom olika näringsgrenar. Båda produkterna fyller grundläggande behov såväl för samhällets organ som för näringslivet. Statistikens tillförlifiighet har emellertid stora brister. Särskilda resurser bör därför avsättas för att förbättra kvaliteten. Jag föreslår att ca 600000 kr. anvisas för förbättringar av dessa produkter genom utnyttjande av inbesparade medel under andra delprogram.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                                           53

Konjunkiurbarometern för varuhandel produceras i avsikl att snabbi ge tendensdata om utvecklingen inom varuhandeln. Den anses emellertid ha dåligt prognosvärde av sina huvudanvändare. Jag föreslår att den läggs ned. Inbesparingen därav blir 100000 kr.

Delprogrammel Bostäder, andra byggnader och fastigheter

Bostads- och hyresundersökningarna (BHU) bör utvidgas och genomföras vartannat år i enlighel med SCB:s förslag. För alt finansiera delta föreslår jag att byggnadsinventeringarna läggs ned såsom SCB föreslagit. Koslnaderna för ulvidgad BHU är 605 000 kr., och besparingen av nedlagda inventeringar är 510000 kr. Mellanskillnaden 95000 kr. finansieras av inbesparingar under andra delprogram.

Delprogrammel Samhällsekonomi och offenllig förvaltning.

För att utveckla nationalräkenskaperna har statistikutredningen bl.a. föreslagil all särskilda satsningar görs på slalisiikprodukten Finansräkenskaperna och hushållssparande. Jag finner en sådan satsning angelägen.

Slatislikulredningen har vidare föreslagil att nationalräkenskaperna skall förbällras med bl.a. utbyggda ijänsleberäkningar och årliga inpul-outpul-tabeller. Jag ansluler mig till detla och erinrar om all tjänstesektorn är den största och snabbast växande sektorn i samhällsekonomin, samtidigt som den är mycket dåligt statistiskt belyst. Aktuella input-outpullabeller är dessutom mycket betydelsefulla såväl för långtidsutredningarna som för atl stämma av nationalräkenskaperna. Jag föreslår atl upp lill 500000 kr. anvisas för förbättrade Ijänsleberäkningar och årliga inpul-oulpul-tabeller av inbesparade medel.

Kvartalsräkenskaperna i augusti, november och februari bör tidigareläggas för atl underlaget skall kunna utnyttjas bättre i regeringskansliets prognosverksamhet. Därför bör rutinerna för insamlande av statistik läggas om enligt följande.

Investeringsenkäten för kommuner i augusti kan enligt min mening läggas ned. Enkäten har endast begränsad betydelse och relativt lågt prognosvärde. Inbesparing beräknas kunna uppgå till 500000 kr.

Investeringsenkäten för industri i maj bör senareläggas till månadsskiftet maj/juni. Investeringsenkäten för varuhandel, bank och försäkring samt samfärdsel bör fiyttas från augusti till månadsskiftet maj/juni. Investeringsenkäten för induslri i augusti bör kunna läggas ner, då dess huvudanvändare konjunkturinstitutet inte hinner utnyttja den. Därigenom görs en besparing som beräknas kunna uppgå fill 400000 kr. Dessutom bör import-och exportenkälerna i augusti läggas ner, då inte heller dessa hinner utnyttjas av konjunkturinstitutet. Besparingen beräknas kunna uppgå lill 200000 kr. Investeringsenkäten i november bör genomföras i månadsskif-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                             54

let oktober/november och februarienkäien i månadsskiftet januari/februari.

De omprioriteringar som föreslås inom delprogrammet bör i huvudsak genomföras under budgetårel 1985/86. De exakla beloppen för omfördelningarna bör fastställas i samband med atl den tidigare nämnda promemorian om riktlinjerna för omläggningen av nationalräkenskaperna m.m. utarbetas.

Jag har i dessa frågor samrått med chefen för finansdepartemenlel.

Delprogrammet Arbetsmarknad

Jag erinrar om de utgiftsminskningar inom bl.a. arbetskraftsundersökningarna som blir möjliga genom sysselsältningsregistret. Jag återkommer lill detta under anslaget för folk- och bostadsräkningar. För budgetåret 1985/86 beräknas denna utgiftsminskning till 1,6 milj. kr.

Efler genomgång av stafistikutredningens övriga förslag har jag funnit atl delprogrammet Arbetsmarknad därulöver kan minskas med 1,1 milj. kr.

Delprogrammet Befolkning och hushåll

Partisympatiundersökningarna skall återinföras i enlighet med riksdagsbeslut (FiU 1983/84:35). Samma utformning skall gälla som före nedläggningen, vilket innebär atl tre undersökningar saml en metodundersökning genomförs under valår och två undersökningar övriga år. Med tanke på uppehållet i undersökningsserien framstår metodundersökningen som särskilt angelägen 1985.

Jag beräknar de sammanlagda kostnaderna till högst 2,4 milj. kr. och föreslår alt inbesparade medel under andra delprogram får användas härför.

För arbetet med 1985 års valslatistik beräknar jag i likhet med SCB en tillkommande kosinad av 3,0 milj. kr.

För statistik om hushållens utgifter beräknar jag likaledes som SCB en tillkommande kostnad på 920000 kr.

Delprogrammet Rätts- och socialväsende

SCB har i skrivelse 1984-05-16 anhållit om medel för uppbyggnad av en statistikdatabas för socialsektorn. En sådan databas skulle vara ett medel att få helhetsbeskrivningar och en mera samordnad redovisning inom socialsektorn. SCB har beräknal årliga löpande kostnader inom SCB till 750000 kronor budgetåren 1984/85 och 1985/86 samt till 1 milj. kronor årligen därefter.

Efter remiss till berörda myndigheler och organisationer och samråd med chefen för socialdepartementet har jag funnit all det hittills redovisade materialet inte utgör tillräckligt beslutsunderiag för medelstilldelning. Jag kommer därför alt uppdra åt SCB alt göra erforderliga kompletteringar och

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                                           55

fortsätta utvecklingsarbetet efter de anvisningar jag senare kommer alt precisera.

Finansutskottet har vid behandling av proposition om 1985 års folk- och bostadsräkning m.m. (prop. 1983/84:100, bil. 15, punkl 63 och prop. 1983/84:85) särskilt anfört att del bör närmare övervägas om det är möjligt att samla in frågor om tobaksbruk i samband med FoB 85. Jag är efter samråd med statsrådet Sigurdsen emellertid inle beredd att förorda en sådan insamling, på grund av de myckel höga kostnader som är förknippade med tilläggsfrågor i folk- och bostadsräkningen.

Delprogrammet Utbildning, forskning och kultur

Från VIII huvudtiteln överförs efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet 190000 kr. avseende elevpanel för longitudinella studier.

1 enlighet med SCB:s förslag har jag i samråd med chefen för utbildningsdepartementet avsatt 530000 kr. genom omprioritering av medel från VIII huvudtiteln till uppbyggandet av samlat utbildningsregister. Förulsällningarna för detta register påverkas av ett besvärsärende som bereds i regeringskansliel.

Årlig statistik avseende hemspråksundervisning behandlas under VIII:e huvudtiteln.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser för budgetårel 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 274697000 kr.

B 8. Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet

1983/84 Utgift

-

1984/85 Anslag

1000

1985/86 Förslag

1000

Under anslaget redovisas inkomster och utgifter för programmet Uppdragsverksamhet.

Med uppdragsverksamhet avses sådan verksamhet som finansieras genom direkl ersättning från statistikkonsumenterna. Det kan röra sig om statlig eller kommunal myndighet, organisation, företag eller enskild. Någon principiell skillnad i statistiskt/tekniskt avseende mellan produkter som är anslags- resp. uppdragsfinansierade föreligger inte.

För SCB:s uppdragsverksamhet gäller samma sekretessbestämmelser som för verksamheten i övrigt. Detta innebär att uppgiftslämnarnas behov av skydd mot röjande av lämnade individuella uppgifter tillgodoses på uppdragsområdet i samma utsträckning som i fråga om den anslagsfinansierade verksamheten.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                                           56

Genom uppdragsverksamheten erbjuds myndigheterna, forskarna, näringslivet m.fi. möjlighel all som komplettering till den officiella statistiken dra nytta av SCB:s samtliga produktionsresurser - insamlat material, fackkunnig personal och tekniska hjälpmedel.

Omslutningen av uppdragsverksamheten uppgick under budgetåret 1983/84 till 44,5 milj. kr. vilkel innebären ökning med 4,5 milj. kr. jämfört med närmasl föregående budgelår. Omslutningen beräknas komma alt uppgå lill 51,3 milj. kr. under budgetåret 1984/85. Under budgetåret 1985/86 beräknas volymen på uppdragsverksamheten öka med 900000 kr. På sikt räknar SCB med en ökning av volymen med 1 -1,5 milj. kr. per år.

SCB disponerar för uppdragsverksamheten en rörlig kredil som f. n. uppgår lill 12 milj. kr.

SCB föreslår alt anslaget för nästa budgetår förs upp med etl formellt belopp av 1 000 kr och all den av centralbyrån disponerade rörliga krediten i riksgäldskontoret upptas lill 12 milj. kr. Jag bilräder SCB:s förslag på dessa punkter.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av I 000 kr.

B 9. Folk- och bostadsräkningar

1983/84 Ulgift                  2630000

1984/85 Anslag               14000000

1985/86 Förslag              36317000

Under anslaget redovisas utgifter för delprogrammet Folk- och bostadsräkningar i programmet Stafistik, register och prognoser.

Under år 1985 skall en folk- och bostadsräkning genomföras i Sverige (FoB 85). Bestämmelserna härom finns dels i en särskild lag (1984:531) dels i en särskild förordning (1984:532). Räkningen skall genomföras av SCB med i princip samma metod som vid de senaste folk- och bostadsräkningarna men med en fortsall begränsning i anlalel uppgifter som inhämtas från allmänheten.

1 propositionen 1983/84:85 redovisas den beräknade kostnaden för statsverket för FoB 85 m. m. preliminärt till ca 75 milj. kr. fördelat på budgelåren 1984/85-1989/90. Av detla belöper sig ca 54 milj. kr. på FoB 85 (och ca 21 milj. kr. på sysselsältningsregistret, se nedan).

För 1985/86 har jag beräknat 36,3 milj. kr. I kostnaden ingår bl.a. portoavgifter med 17 milj. kr.

För tillkommande kostnader på grund av sysselsättningsregisirel har jag

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                                           57

för budgetåret 1985/86 beräknat 1,9 milj. kr. Jag erinrar om de besparingar inom bl.a. arbelskrafisundersökningarna som blir möjliga genom sysselsättningsregistret. 1 samband med det översynsuppdrag angående budgeterings- och kalkyleringsprinciper m.m. som jag tidigare nämnt, avserjag atl uppdra ät SCB atl särskilt redovisa de besparingar inom olika områden som sysselsättningsregisirel tillåter.

Sedan budgetårel 1980/81 har SCB för centrala företagsregistret (CFR) erhållit extramedel för att upprätthålla den kvalitet på arbetsställedelen i centrala företagsregistret som skapades i förberedelsearbetet inför FoB 80. Medlen har främsl använts för etl gransknings- och korrigeringsarbele i samarbete med kommunerna. Enligt planerna kommer dessa särskilda åtgärder för att hålla arbelsslälleregistrei aktuellt atl kunna minskas i samband med att nya rutiner genomförs för aktualisering av basregister och genom de rutiner som skapas för att arbetsställeinformalion skall lämnas på kontrolluppgifterna. Detta är dock inte möjligt förrän efter budgetårel 1985/86. Jag föreslår därför en engångsanvisning om 500000 kr. för detta ändamål budgetåret 1985/86.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

atl till Folk- och bostadsräkningar för budgetåret 1985/86 anvisa ell förslagsanslag av 36317000 kr.

B 10. Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering

1983/84 Utgift

620000

1984/85 Anslag

640000

1985/86 Förslag

659000

Institutet för storhushållens rationalisering har fill huvudsaklig uppgift atl främja och samordna sådan rationaliserings- och utveckHngsverksamhet som väsentligt kan bidra lill att höja produktiviteten inom storhushållen. Institutet skall dessutom bedriva informations- och utbildningsverksamhet inom sitt område.

Institutet är organiserat som ett fristående organ, som drivs gemensamt av staten och en för ändamålet bildad stiftelse med företrädare för Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet och restaurangnäringen. Verksamhelen vid insfitutet regleras genom avtal som staten har slutit med sliftelsen. Avtalet gäller - efter att ha förlängts senast år 1980 - t. o. m. budgetåret 1985/86.

Regeringen har uppdragit ål statskontoret att tillsammans med försvarets rationaliseringsinstitut utreda vissa frågor om de offenlliga storhushållen. I uppdraget ingår bl.a. att granska rollfördelningen mellan de offenlliga organ som bedriver verksamhet med anknytning till storhushållssektorn. Uppdraget skall redovisas hösten 1985.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                             58

Institutet   för storhushållens   rationalisering föreslår för budgelåret 1985/86 ett slalsbidrag av 663000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag förordar etl bidrag av 659000 kr. lill insliluiet. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

atl lill Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering för budgetåret 1985/86 anvisa etl anslag av 659000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                                           59

C. STATLIG LOKALFÖRSÖRJNING

C 1. Byggnadsarbeten för statlig förvaltning

1983/84 Ulgift              209013000                  Reservation                   132774000

1984/85 Anslag             105000000

1985/86 Förslag            171000000

Från anslagel bestrids utgifter för invesleringar i byggnader för statlig verksamhet och för vilka medel inte har anvisats under annal anslag. Som tidigare har redovisats under femte huvudtiteln utnyttjas anslagel fr. o. m. budgetårel 1985/86 också för byggnadsprojekt inom socialdepartementets område.

I del följande redovisas inle närmare sådana objekt som tidigare redovisats för riksdagen och för vilka byggnadsstyrelsen har föreslagit sänkta eller oförändrade kostnadsramar eller ramhöjningar som föranleds av enbart den allmänna byggnadskostnadsslegringen. För tiden den 1 januari 1983 till den 1 januari 1984 beräknar byggnadsstyrelsen denna kostnadsstegring lill 6%. Regeringen har tidigare under budgelåret 1983/84 med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1982/83:150, FiU 50, rskr 392) uppdragit ål byggnadsstyrelsen att utföra vissa sysselsättningsskapande åtgärder. Redogörelse härom lämnas i det följande

Byggnadssryrelsen

Stockholm. Om- och tillbyggnad i kv. Brunkhuvudet

Byggnadsstyrelsen har tidigare redovisal ett byggnadsprogram för kv. Brunkhuvudet med hemställan om bl. a. projekteringsuppdrag för om- och tillbyggnad.

I prop. 1980/81:20 bil. 7 föreslogs en senareläggning av vissa byggnadsarbeten för regeringskansliet, bl. a. såvitt avsåg kv. Brunkhuvudet.

Byggnadsstyrelsen har redovisat elt nytt byggnadsprogram med kostnadsram för om- och nybyggnad i kv. Brunkhuvudet. Projektet omfattar om- och tillbyggnad av ca 20500 m bruttoarea motsvarande ca 17300 m hyresgrundande bruksarea. Byggnadsstyrelsen beräknar kostnaderna för projektet till 105 milj. kr. i prisläget den 1 januari 1984.

Stockholm. Försörjningsålgärder i Södra Klara, etapp II

Projektet är kopplat till utbyggnaden av kv. Brunkhuvudet och avser kulvertanslutningar, gemensam nätstation, tele, reservkraft och säkerhetsanläggningar m.m. inom Södra Klara. Kostnadsramen beräknas till 65 milj. kr. i prisläget den 1 januari 1984.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                                           60

Stockholm. Kv. Grönlandet Norra

1 investeringsplanen finns för projektet uppförd en preliminär koslnadsram på 30 milj. kr. i prislägel den I januari 1983.

Byggnadsslyrelsen har hemställt om byggnadsuppdrag för projeklel inom en koslnadsram av 35 milj. kr. i prislägel den I januari 1984.

Koslnadsökningen föranleds av de speciella krav på lokaler som de brukare ställer, vilka byggnadsstyrelsen planerar upplåta lokalerna ål. Byggnadsstyrelsen föreslår att 35 milj. kr. förs upp som koslnadsram i investeringsplanen.

Stockholm. Nybyggnad i kv. Ölbryggaren

Regeringen har med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1982/ 83: 150, bil. I, FiU 50, rskr 392) uppdragit ål byggnadsslyrelsen atl utföra en nybyggnad för en förvaltningsbyggnad i kv. Ölbryggaren inom en kostnadsram av 68 100000 kr. i prisläget den 1 januari 1983.

Nyköping. Om- och tillbyggnad I kv. Residenset

Byggnadsstyrelsen har redovisat ett byggnadsprogram för om- och tillbyggnad i kv. Residenset i Nyköping. Ombyggnadsarbetena omfattar bl. a. etl nyll ventilationssystem och en ombyggnad av arkivet. Hyresarean uppgår totalt till 1 124 m" varav 438 m hänförs lill tillbyggnaden. Kostnadsramen beräknas till 4,85 milj. kr. i prisläget den 1 januari 1984.

Karlstad. Om- och tillbyggnad i kv. Rättvisan och kv. Mätaren

Regeringen har med slöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1982/ 83:150, bil. 1, FiU 50, rskr 392) uppdragit ål byggnadsstyrelsen alt utföra en om- och nybyggnad i kv. Rättvisan och kv. Mätaren i Karlstad inom en koslnadsram av 31 200000 kr. i prisläget den I januari 1983.

Diverse objekt

Byggnadsslyrelsen föreslår att kostnadsramen skrivs upp med den allmänna byggkoslnadsökningen för 1985/86 till 166 milj. kr. i prislägel den I januari 1984.

Vidare föreslår byggnadsstyrelsen att Diverse objekts-ramen under detta anslag skall få användas till åtgärdspaket som sammanlagt överstiger 4 milj. kr., på motsvarande sätt som Diverse objekts-ramen under anslaget för investeringar inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde (prop. 1981/82:100. bil. 12, UU 31, rskr 407).

Föredragandens överväganden

Jag har inget att erinra mot den av byggnadsstyrelsen föreslagna ändringen av kostnadsramen för projektet Grönlandet Norra.

I investeringsplanen förordar jag atl de redovisade kostnadsramarna för om- och tillbyggnad i kv. Brunkhuvudet samt försörjningsåtgärder, etapp

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                             61

//, / Södra Klara förs upp. Molsvarande gäller för om- och tillbyggnad i kv. Residenset i Nyköping.

Jag har ingel att erinra mol byggnadsslyrelsens förslag vad gäller användningen av koslnadsramen Diverse objekl för vissa ålgärdspakel, som beräknas kosta mer än 4000000 kr. Del ankommer på regeringen atl faslslälla innehållet i och omfallningen av dessa ålgärdspakel.

Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet

62

oe C t

fN —

O o

u

o

o

— r4 — sO sO o — o o o

-

(N r-

oo oo

c/3 M

TT

oo

■ >0 D oo oc

oo oo oo oo oo

Vi

oo

d ort

M   , OO   I

CQoB

oo oo

o o     o

r '

OO OO oo OO OO

ooooo

8

O

»o

8

1

8

O

O

lOi oo vy r•

m

r

r

r

(1

»o

o      o o

8    §S

o      w-1 rsi

88888    8

*0 O O O ir>        O VO w-i OO TT       r

,:£

.

t/i

E9

Lu

■ 2

un

un

-■a- o

Vi r-

r-J

oo r O (3 o

S

o

r4

\D

ON   —

Vi

8

88

— O

rJ

o

m 1/1

8       88888

O                  O O TT O O

00              G v~i Os Vi Vi

—               — m — O SC

c/3

o

TD

nJ

C

o

tn

fA

O

oo

;*i

Os

8    88    8

—        u-i un        O

iP        \0             OO

888

r- O n-i

Ov o OO

f*-l —

w o.    —

OJ   o.       .

t o Z

>   >   lU

«   rt   c

.S rt •-c c E

■"      E

•5 o "Q

£-5?

00

E

Ii

XJ

t-

0

■s

>

»

1

(/5

■a

ort Vi    —

opg

2 o

1

-a

OJ

ca c

a

= ca

:0   CO

i_ -a

■.0 :0

O. c/5

IS

(/5

55

XI

>.

z

a

rt

«   _

> 2 rt rt 00 u

|1

5.ä

-o —aa.c«

rt

t/1 00

o = —.=

> >

._._S£

rt   ifl c

—     •= oe .

E E E;g

:C0 :0    >-. fc    «

f-U.ZO«

T3

> 00

1        -

ä|oe z C a >.

OD                       —

T3    «

«.s ä S

= -O i. :rt 2 > 5

:»i jz:r

00 o >

CJ :rt

oo:

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15   Civildepartementet

63

OOO     f m ©

O o o     ' o

OOO    « \o o

'— o un     t " f

r- —     o r-J oc

(N        1-1

OOO            OOO

OOO          so so s>

u-1 o o        fS r-l o

-rt

r- —       *«»■ — M

fN

r

00 0\ »o

m Os Vi       Os

vn sO r-l     r*

— 00 '        O

— r-J    r

—      *n

o o o o

r O

r- —

sO           —

O O

o o — oo

sO OO

—                        00

?2 «

> ■o

•   rt -o

Ef = -S»

J.   oti-O

■o 15

SZf jZiS

u

(/)

I 5

it,   00

. c

1

—   rt

= £

'vi        j:

. 00 c       S

-a >,:a    £

i X3 —    g

    >, t; .t

c .H, 00

rt

00:cq   (U i:

oo U    C« jMi >. 00 |-   u

ZoiQa;

o o

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                                           64

Anslagsberäkning (I OOO-tal kr.)

Medelstillgäng                                             Beräknad medelsförbrukning

Behållning 1984-07-01

132 000

1984/85

225 000

Anslag       1984/85

105 000

1985/86

183000

Anslag       1985/86

171000

408000                                  408000

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl 1. bemyndiga regeringen all besluta om byggnadsarbeten för statlig förvaltning inom de kostnadsramar som har förordats i del föregående,

2.       bemyndiga regeringen alt i vissa särskilda fall beslula om byggnadsobjekl som överstiger 4000000 kr från kostnadsramen Diverse objekl,

3.   till Byggnadsarbelen för slatlig förvaltning för budgetåret 1985/86 anvisa etl reservationsanslag av 171 OOOOOO kr.

C 2. Inredning av byggnader för statlig förvaltning

1983/84 Utgifl

8572000

1984/85 Anslag

1000

1985/86 Förslag

3500000

Reservation                      7765000

Från anslagel bestrids utgifter för inredning och viss utrustning av byggnader för statlig förvaltning eller annan statlig verksamhel.

Byggnadsstyrelsen

Stockholm. Inredning av om- och tillbyggda lokaler för regeringskansliel i

Södra klara

För projektet har en kostnadsram på 40,9 milj. kr. fastställts. Inom nuvarande ram finns 2,1 milj. kr. disponibelt. Byggnadsslyrelsen föreslår att ramen höjs med 0,6 milj. kr. till 41,5 milj. kr.

Till byggnadsstyrelsens disposilion

Regeringen beslutade 1975-08-28 att inredning, som kvarlämnats av om-lokaliserad myndighet, skulle överlämnas till byggnadsstyrelsen för atl placeras hos andra Stockholmsmyndigheter eller försäljas genom försvarets fabriksverks överskottsförsäljning.

Per 1984-06-30 var överskottet av denna försäljning 1,4 milj. kr.

Byggnadsstyrelsen har medgivits att använda överskottet för projekt, för vilka styrelsen har inredningsansvar. Byggnadsstyrelsen föreslår atl en ram på 1,4 milj. kr. förs upp i investeringsplanen.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet

65

Diverse objekl

1 gällande inredningsplan finns uppförd en ram på 2 milj. kr.

Byggnadsstyrelsen föreslår all en molsvarande ram förs upp för budgelåret 1985/86.

Övrigt

För budgetåret 1984/85 har byggnadsstyrelsen beräknal medelsbehovel till 10 milj. kr., vilket medför ett behov av ett tilläggsanslag på 2,3 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Med utgångspunkt i de förslag, som byggnadsstyrelsen har redovisat, förordar jag atl följande inredningsplan läggs lill grund för medelsberäkningen för nästa budgetår.

Inredningsplan (1 OOO-tal kr)

Inredningsobjekt             Förordad ram Kostnadsram                      Medelsför-

eller                definiliv          delram art'    brukning

ändring           ram                                       t.o.m.

av lidigare                                                  1984-06-30
ram

Färdigställda ej slut
redovisade objekt                                        -

Slockholm

Inredning av om- och tillbyggda lokaler för regeringskansliel i Södra

Klara                                +600                                     41500

4 850

2500

Inredning av för-valtningslokaler i kv. Rosleriel Inredning och utmstning av lokaler i kv. Garnisonen

Borås

Inredning av nybyggnad

14000

i kv. Balder

Övrigl

Till byggnadsstyrelsens

disposition                       -1-400                                       1400

66250

Diverse objekt                                                                 2 000

36626

4 453 1372

11 147

933 54531

' Art av kostnadsram för resp. objekt

Av statsmakterna redan godtagen kostnadsram

' Förslag till ändrad kostnadsram (lidigare fastställd som delram).

5    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 15

Prop. 1984/85:100   Bilaga 15   Civildepartementet                                              66

Jag förordar att följande utrustningsplan läggs till grund för medelsberäkningen näsla budgetår.

Utrustningsplan (I 000-lal kr)

Inredningsobjeki              Förordad ram Kostnadsram                        Medelsför-

eller                definitiv          delram art'      brukning

ändring           ram                                         t. o. m.

av lidigare                                                    1984-06-30
ram

Slockholm Om- och nybyggda lokaler för regeringskansliel i Södra Klara

Telefonväxel m. m.                                                       5 289         1634

Övrig gemensam

ulruslning                                                10527                                   7612

15816                                     9246

' Arl av kostnadsram för resp. objekt

Av statsmakterna redan godtagen kostnadsram

Jag beräknar medelsförbrukningen för inredning och utrustning för nästa budgetår till 3,5 milj. kr. Jag förordar att anslaget förs upp i statsbudgeten med detta belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Inredning av by ggnader för statlig förvaltning för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservafionsanslag av 3 500000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                                      67

D. STATLIG PERSONALPOLITIK M.M.

D 1. Statens arbetsgivarverk

1983/84 Utgift               28257572

1984/85 Anslag'              32412000

1985/86 Förslag'             23591000

Statens arbetsgivarverk (SAV) är central myndighet för dels förhandlingar i och samordning av frågor som rör reglering av förhållandel mellan offentlig arbetsgivare och arbetstagare, såvitt gäller anställnings- eller arbetsvillkor som faslslälls under medverkan av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer, dels arbetsgivarpolitiken inom statsförvaltningen.

SAV leds av en styrelse. Inom styrelsen finns en förhandlingsdelegation. Organisationen i övrigt fastställs enligt SAV:s bestämmande. Chef för SAV är en generaldirektör.

Statens förhandlingsråd (FHR) samordnar och genomför förhandlingar enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller enligt kollektivavtal, i den mån förhandlingarna avser frågor som förbereds inom regeringskansliel för beslut av riksdagen, regeringen eller statsråd och som inte syftar till kollektivavtal. FHR svarar vidare för information enligt nämnda lag eller kollektivavtal i dessa frågor. Chef för FHR är en generaldirektör.

' I beloppet ingår även koslnaderna för FHR:s verksamhet.

1984/85

Beräknad ändring

1985/86

SAV

Föredraganden

Personal'

125

-4

-4

Anslag (1 000-lal kronor)

Utgifter

Förvaltningskostn.

(därav lönekostn.) Lokalkostnader

25719

(22879)

6693

+ 582

(+487)

-    4

+    30

(-    75)

-    86

Summa utgifter

32412

+578

-    56

Inkomsler

Ersättning från de affärsdrivande verken

Ersällning från vissa icke-statliga institutioner

-

-

+8 265 +   500

Nettoutgift

-8821

' Inbegriper även FHR:s personal.

' Inbegriper även kostnaderna för FHR:s verksamhet.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                                            68

Statens arbetsgivarverk

1.      Pris- och löneomräkning 1 622000 kr.

2. SAV har lämnal etl ettårigt huvudförslag med en reduklion om två procent (637000 kr.). SAV har därvid beräknat atl två ijänsler kan dras in.

Statens förhandlingsråd

1.      Pris- och löneomräkning 85000 kr.

2.      FHR har i etl särskilt besparingsförslag föreslagit att FHR upphör som myndighet fr.o.m. budgetåret 1985/86 och att såväl verksamheten som personalen inordnas i SAV. Förslagel medför att tjänsien som generaldirektör och en handläggartjänst kan dras in.

Föredragandens överväganden

Jag bilräder FHR:s förslag om alt myndigheten bör upphöra vid utgången av juni 1985 samt att verksamhel och personal inordnas i SAV. Jag förutsätter därvid att de anställda vid FHR erbjuds motsvarande anställning i SAV.

Förslaget innebär ingel ställningstagande till frågan om medbestämmande i frägor som förbereds inom regeringskansliet för beslut av riksdagen, regeringen eller statsråd — vilken f.n. är föremål för överväganden inom regeringskansliet - ulan är endasl ett administrativt överförande av den förhandlings- och informationsverksamhet som åligger FHR. Med hänsyn till den speciella karaktären på FHR:s förhandlingsverksamhel bör de frågor som enligt mitt förslag nu överförs till SAV inle vara underställda SAV:s styrelse. I dessa frågor bör - liksom förhållandet är för närvarande - generaldirektören ensam vara beslutande.

Enligt min mening medger förslaget en rationell lösning av den situation som under senare år har uppstått genom en successiv minskning av den arbetsinsats som krävts för FHR:s verksamhet och betydande variationer i arbetsbelastningen under året, vilket i sin tur har lett till svårigheter atl kontinuerligt sysselsätta personalen. Genom samordningen med SAV:s verksamhet kan personalens kompetens och förhandlingsvana effektivare tas tillvara.

Vid min beräkning av förevarande anslag har jag beaktat de besparingar som den nu föreslagna samordningen beräknas leda till.

Den dei av anslaget som gäller SAV:s nuvarande verksamhet har jag beräknat med utgångspunkt i ett ettårigt huvudförslag med en reduktion om två procent. Jag har därvid tagit hänsyn till att två tjänster kan dras in.

Jag har vid min beräkning även ulgåll ifrån att de affärsdrivande verken bör betala ersättning till SAV för verkels kostnader för förhandlingar för affärsverken. Jag har uppskattat dessa kostnader till 8265000 kr. Det ankommer på regeringen att besluta om fördelningen av kostnaderna på resp. affärsverk. Jag avser att senare återkomma till regeringen med förslag om ett uppdrag till SAV att tillsammans med affärsverken utreda och lämna förslag till samarbetsformerna mellan SAV och dessa.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                                           69

Vid min beräkning av medelsbehovet har jag vidare beaktat att SAV bör kunna uppbära ersättning för förhandlingsmedverkan även från etl antal mindre icke-statliga institutioner som helt eller delvis tillämpar de statliga löneavtalen och som SAV f.n. kostnadsfritt biträder med bl.a. förhandlingsarbete. Jag har överslagsvis beräknal detta belopp till 500000 kr.

Med hänvisning till sammanställningen och till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen atl

1.      godkänna att statens arbetsgivarverk övertar ansvaret för den förhandlings- och informationsverksamhet avseende frågor som förbereds inom regeringskansliet för beslut av riksdagen, regeringen eller statsråd och som inte syftar till kollektivavtal, m. m.

2.      besluta att statens förhandlingsråd skall upphöra vid utgången av juni 1985

3.      till Statens arbetsgivarverk för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 23 591 000 kr.

D 2. Externa arbelstagarkonsulter

1984/85 Anslag                5794000

1985/86 Förslag               5962000

Från anslaget betalas utgifter för konsulter som personalorganisationerna anlitar i rationaliseringsfrågor med stöd av medbestämmandeavtal som har godkänts av riksdagens lönedelegation och regeringen. Anslaget disponeras av statens arbetsgivarverk.

Jag har med ledning av träffade medbestämmandeavtal för budgelåret 1984/85 beräknat medelsbehovet för budgetåret 1985/86 lill 5962000 kr. I likhet med föregående år ställs medlen till förfogande i avvaktan på att ytteriigare erfarenheter har vunnits. Regeringen har den 11 juli 1984 uppdragit åt statens arbetsgivarverk atl i samverkan med de statsanställdas huvudorganisationer samla in och redovisa myndigheternas erfarenheter av systemet med externa arbelstagarkonsulter. Jag räknar med att redovisningen skall föreligga före utgången av innevarande budgelår.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Externa arbelstagarkonsulter för budgelåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 5962000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet D 3. Statens löne- och pensionsverk

70

1983/84 Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

45 360948 47415000 49547000

Statens löne- och pensionsverk (SPV) är central förvaltningsmyndighet för ärenden som rör den statliga personalpensioneringen och därmed sammanhängande frågor och för ärenden som rör de centrala personaladministrativa ADB-systemen hos staten, i den mån sådana ärenden inte ankommer på någon annan myndighet. Vidare handlägger SPV ärenden om sådan grupplivförsäkring som meddelas av staten, i den mån del inte ankommer på statens grupplivnämnd.

SPV leds av en slyrelse. Chef för SPV är en generaldirektör. Inom SPV finns en pensionsavdelning, en lönebyrå och en administrativ byrå. Dessutom finns övergångsvis inrättad en enhet i Stockholm för aktualisering av tjänstemairiklar. Huvuddelen av lönebyråns verksamhet finansieras genom avgifter och redovisas under ett särskilt anslag (D 4. Statlig personaladministrativ informationsbehandling).

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

SPV

Föredraganden

Personal

292

-16

-16

Anslag

Förvaltningskostn.

37 273000

+ 3 458000

+ 265 000

(därav lönekostn.)

(35 519000)

(+2 395000)

(+ 437000)

Lokalkostnader

7 581000

+   380000

+   182000

Konverteringskoslnad

2 300000

-   155 000

-   155000

Koslnader för MAREG

-

-

+2100000

Viss aktualiserings-

verksamhet

1000

-

-

Till regeringens disp.

260000

-

-   260000

47415000

-1-3683000

+2132000

Statens löne- och pensionsverk

1.      Pris- och löneomräkning m.m. 2753000 kr.

2.      SPV har i enlighet med ett huvudförslag fördelat över tre år med fördelningen 1, 1 och 4 procent för första, andra respekfive Iredje året redovisat en utgiftsminskning om fyra procent för budgetåret 1985/86. SPV hemställer att lokalbesparingar om 470000 kr. tillförs verket som rationaliseringsvinst.

3. SPV har begärt medel för tre tjänster inom den pensionsbeviljande verksamheten på grund av volymökningar.

4. SPV har vidare begärt medel motsvarande 14 ijänster för tillkom-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15   Civildepartementet                                           71

mande   uppgifter dvs.   införande och förvaltning av matrikelregislret (MAREG).

5. SPV har därutöver begärt medel för dels en tjänst som metodansvarig inom ADB-området, dels en halv tjänst för ADB-säkerhelsfrågor och ADB-sårbarhetsfrågor.

6. SPV har dessutom begärt medel för kostnader i samband med RFV:s byle av datorutrustning samt medel för fasta, ökade ADB-kostnader.

7. SPV hemställer att verkels instruktion ändras så alt verket får rätl atl mot avgifl åla sig uppdrag från andra myndigheter inom SPV:s verksamhetsområde.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör medel för SPV:s verksamhet beräknas med utgångspunkt i del planerade huvudförslagel över tre år. Det innebär att anslaget för budgetåret 1985/86 reduceras med fyra procent. Jag har därvid beaktat lokalbesparingar om 470000 kr.

SLÖR och PI är finansierade genom avgifier (jfr prop. 1979/80:100 bil. 3 s. 5, AU 1979/80:18, rskr 1979/80:252). Enligt min mening bör samma finansieringsprincip gälla också för matrikelsystemet och det pensionsut-räkningssystem som f.n. utvecklas. Det innebär att samtliga kostnader som är hänföriiga till SPV:s ADB-verksamhet bör avgifisfinansieras. I avvaklan på att MAREG och pensionsuträkningssyslemel byggs ut bör emellertid särskilda medel anvisas. Jag har för budgetåret 1985/86 som engångsanvisning beräknat medel motsvarande tio tjänster. Jag har vidare tillfört medel för ökade ADB-kostnader.

Jag avser att inom kort föreslå regeringen att lämna ett uppdrag till SPV att redovisa en plan för elt skyndsamt införande av matrikelregistret.

Härutöver har jag för nästa budgetår som en engångsanvisning beräknat 2145000kr. för konverteringsarbete till följd av utbyte av datorer vid riksförsäkringsverkets (RFV) tekniska byrå. Jag räknar med att konverteringsarbetet skall vara slutfört under budgetåret 1985/86.

Anslaget har minskals med 520000 kr. i enlighel med regeringsbeslutet den 27 september 1984 om anskaffning av telefonväxel för åtta myndigheter i Sundsvall. Av beloppet avser 330000 kr. överföring av medel till RFV motsvarande kostnader hänförliga till RFV för tre kvartal. Resterande koslnader (110000 kr.) motsvarande ett kvartal bör belasta anslaget för budgetåret 1986/87. Jag har i frågan samrått med chefen för socialdepartementet. Jag bilräder slutligen SPV:s förslag atl verkel inom sitt verksamhetsområde bör få åta sig uppdrag från andra myndigheter mot avgift.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

alt till Statens löne- och pensionsverk för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 49547000 kr.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 15   Civildepartementet                                         72

D 4. Statlig personaladministrativ informationsbehandling

1983/84 Utgift

1984/85 Anslag                        1000

1985/86 Förslag                       1000

Från anslaget betalas utgifter för drift, underhåll och central adminislra-fion av de personaladministrativa informationssystemen SLÖR och Pl. De myndigheter som är anslutna till systemen erlägger avgifl härför enligt principen om full kostnadstäckning. Under anslagel redovisas även inkomsterna från uppdragsverksamheten. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statlig personaladministrativ informationsbehandling för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.

D 5. Avlöningar till personal på indragningsstat

1983/84 Utgift

45005

1984/85 Anslag

50000

1985/86 Förslag

50000

Från anslagel betalas främst utgifterna för vissa ersättningar till personal på indragningsstat. Statens löne- och pensionsverk föreslår att anslaget kvarstår oförändrat. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Avlöningar till personal på indragningsstat för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 50000 kr.

D 6. Statens arbetsmarknadsnämnd

1983/84 Utgift                21962973

1984/85 Anslag              21519000

1985/86 Förslag              22356000

Statens arbetsmarknadsnämnd (SAMN) är central förvaltningsmyndighet för arbetsmarknadsfrågor inom statsförvaltningen och efter särskilt beslut av regeringen för frågor som rör statligt reglerade anställningar i övrigt, allt i den mån det inte ankommer på annan myndighet. SAMN får inom sitt verksamhetsområde även bistå riksdagen och dess myndigheter.

SAMN har vidare till uppgift att verka för att arbetsmarknadsfrågor inom statsförvaltningen handläggs på ett ändamålsenligt och planmässigt sätt. SAMN skall därvid följa förhållandena inom hela arbetsmarknaden.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet

73

Chef för SAMN är en generaldirektör. Inom SAMN finns en arbetsmarknadsenhet, en utredningsenhet och en administrativ enhel.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

SAMN

Föredraganden

Personal

93

-

-

Anslag

Förvallningskostn.

(därav lönekostn.) Lokalkoslnader

18044000

(14726000)

3475000

+   933 000

(+ 673000)

+   129000

+847000

(+640000)

- 10000

21519000

+1062000

+837 000

Statens arbetsmarknadsnämnd

1.        Pris- och löneomräkning m.m. 1 062000 kr.

2.        SAMN har enligt huvudförslagel redovisal utgiftsminskningar om 452000 kr.

3.   SAMN förordar oförändrade resurser jämfört med pris- och löneomräknat anslag.

Föredragandens överväganden

Det omfattande besparings- och rationaliseringsarbete som pågår inom den statliga förvaltningen ställer stora krav på att den centrala omplaceringsverksamheten fungerar effektivt. Från både personalpolitisk och arbetsmarknadspolitisk synpunkt är det angeläget att nödvändiga omställningar kan planeras långsiktigt. Det är viktigt att SAMN kan biträda myndigheterna med kunskap och konstruktiva lösningar på ett tidigt stadium i planeringen av personalrörlighetsålgärder. Mot den bakgrunden har jag för nästa budgetår beräknat ett reducerat huvudförslag vilket motsvarar en procent av anslaget. Reduceringen har finansierats genom omprövning av andra utgifter inom huvudtiteln.

Under innevarande budgetår disponerar SAMN särskilda medel (1 milj. kr.) för sådana koslnader för jämslälldhetsarbele som normalt inle kan anses ingå i myndigheternas verksamhel och som de saknar medel för. SAMN bör även näsla budgetår disponera medel för fortsatt jämställdhetsarbete. Jag har beräknat medelsbehovel för budgetåret 1985/86 till oförändrat 1 milj. kr.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört och till sammanslällningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens arbetsmarknadsnämnd för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 22356000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                                            74

D 7. Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering

1983/84 Utgift                34 573 936

1984/85 Anslag              55000000

1985/86 Förslag             40000000

Anslagel får användas till kostnader för avlöningsförmåner, utbildning m.m. när en arbetstagare med slatlig anställning - efler omplacering - lill följd av etl arbeishandikapp inte kan beredas en lämplig anställning inom gällande organisation och därför måste sjukpensioneras, om inte omskolning eller någon annan form för rehabilitering kommer till stånd. Anslaget kan även användas när en arbetstagare - efter omplacering - på grund av att en statlig verksamhet omlokaliseras eller omorganiseras inte kan beredas en lämplig anställning inom gällande organisation, om inte omskolning eller andra särskilda åtgärder kommer till stånd.

Vidare kan anslagel användas när en arbetstagare under sjukpensionering försöksvis uppehåller en ny anställning inom gällande organisation.

Anslaget får användas endasl övergångsvis till dess att frågan om anställning har lösts på elt mer slutgiltigt sätt. Därefter skall egna medel utnyttjas.

Bestämmelser i ämnel återfinns i förordningen (1979: 518, ändrad senast 1982:112) om arbetshandikappade i statligt reglerad anställning m.m. och i omplaceringsförordningen (1984:110).

Härutöver får anslagel i vissa fall användas till kostnader i samband med omställningsutbildning enligt trygghetsavtalet (TrA) (jfr prop. 1983/84:42, AU 10, rskr 103).

I fråga om anslällda hos myndigheter inom försvarsdepartementets område bestrids kostnaderna av medel som anvisats under fjärde huvudtiteln.

Statens arbetsmarknadsnämnd

Medelsbehovet för budgetårel 1985/86 bör beräknas på basis av kostnadsutfallet för budgetåret 1983/84. Detta innebär en minskning i förhållande till anvisade medel med 10 milj. kr. sedan medel beräknats även för kostnader till följd av omställningsutbildning enligt trygghetsavtalet.

Föredragandens överväganden

Jag har beräknat medelsbehovet för budgetåret 1985/86 till 40 milj. kr. Jag har därvid beräknat en något lägre utgiftsökning än SAMN för omställningsutbildning enligt trygghetsavtalet. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering för budgelåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 40000000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                                           75

D 8. Vissa trygghetsåtgärder för lärare

1983/84 Ulgift

-

Reservation

6000000

1984/85 Anslag

4000000

1985/86 Förslag

4000000

I 1983 års avtal om löner för statstjänstemän m.fi. (ALS 1983) har parterna avräknat 4 milj. kr. årligen med början år 1983 för särskilda trygghetsåtgärder - utöver de åtgärder som följer av trygghetsavtalet (TrA) - för lärare som inle har kunnat omplaceras lill annan lärarljänsl.

Anslagel får användas till kostnader för åtgärder som underiättar för uppsagda lärare att få ny sysselsättning. Medlen skall i första hand användas för åtgärder som sätts in efter reservlärarterminens utgång, men de kan också användas under pågående anställning.

Anslaget disponeras av trygghetsnämnden. Den reservation som redovisas på anslaget skall stå lill parternas förfogande. (Jfr prop. 1983/84:42, AU 10, rskr 103).

Med hänvisning lill vad jag nu har anförl hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

atl till Vissa trygghetsålgärder för lärare för budgetåret 1985/86 anvisa etl reservationsanslag av 4000000 kr.

D 9. Statens institut för personalutveckling: Bidrag till myndighetsuppgifter

1983/84 Utgift

14 804 895

1984/85 Anslag

8837000

1985/86 Förslag

8474000

Statens institut för personalutveckling (SIPU) är central servicemyndighet för personalutveckling inom statsverksamheten. Institutet får inom sitt verksamhetsområde biträda andra offentliga eller privata organ.

SIPU leds av en styrelse. Chef för SIPU är en generaldirektör.

Stålens instilut för personalutveckling

1.         Pris- och löneomräkning m.m. 825000 kr.

2.    SIPU redovisar elt ettårigt huvudförslag med en reduktion om två procent (193000 kr.).

3.    SIPU redovisar lokalbesparingar som beräknas uppgå lill 250000kr. SIPU hemställer att beloppet i sin helhet tillförs SIPU:s verksamhet som rationaliseringsvinst.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15   Civildepartementet                                             76

Föredragandens överväganden

SIPU har i olika sammanhang framhållit de administraliva ölägenheter som är förknippade med nuvarande anslagskonstruktion. Verksamhelen finansieras delvis genom ett traditionellt myndighelsanslag med sedvanlig uppdelning i kostnadsposter, delvis genom elt s. k. I 000-kronorsanslag, som regleras genom en annan typ av villkor i regleringsbrevet. Detta medför bl.a. planeringsmässiga och ekonomiadministrativa gränsdragningsproblem och oklarheter om den för hela verksamheten gemensamma administrationen, fördelningen av lokalkostnader m. m.

En annan allvarlig olägenhet är atl anslagskonstruktionen motverkar den organisatoriska smidighet som måste eftersträvas för en myndighel som SIPU, vars verksamhet till stor del finansieras med avgifier och bedrivs i konkurrens med bl. a. andra ulbildningsanordnare. Jag vill i sammanhanget erinra om att jag i föregående års budgetproposition (prop. 1983/84:100, bil. 15 s. 136) redovisade min uppfattning att SIPU med hänsyn lill bl.a. konkurrensförhållandena borde ges stor frihet att självt ulforma sin organisation.

Mot denna bakgrund bör enligt min mening förevarande anslag ändras fill ett obetecknat bidragsanslag. Medel under anslaget bör även i fortsättningen anvisas endast för myndighetsuppgifter och därmed sammanhängande koslnader.

Jag har för budgetåret 1985/86 beräknat anslaget med utgångspunkt i etl ettårigt huvudalternativ med en reduktion om två procent till 8474000 kr. Jag har därvid även beräknat en besparing om 600000 kr. till följd av rationaliseringar.

Enligt min mening finns ytterligare möjligheter till rationaliseringar under förulsättning att SIPU får tillräcklig tid att genomföra dessa. Jag räknar sålunda med att SIPU även för budgetåren 1986/87 och 1987/88 skall kunna genomföra besparingar motsvarande 600000 kr. per budgetår. För budgetåren därefter bör enligt min uppfatlning anslaget beräknas endast enligt sedvanliga grunder för bidragsanslag.

Institutets namn har genom regeringsbeslut den 6 december 1984 ändrats till statens institut för personalutveckling. Anslaget Personaladministration och personalutbildning: Förvaltningskostnader bör som en konsekvens härav och av den förändring av anslagsbeteckningen som jag nyss förordade fr. o. m. nästa budgetår benämnas Statens institut for personalutveckling: Bidrag till myndighetsuppgifter.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens institut för personalutveckling: Bidrag till myndighetsuppgifter för budgetåret 1985/86 anvisa ett anslag av 8474000 kr.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 15    Civildepartementet                         77

D 10. Statens institut för personalutveckling: Uppdragsverksamhet

1983/84 Ulgift

1984/85 Anslag                1000

1985/86 Förslag               1000

Under anslaget redovisas inkomster och utgifter för produktion och distribution m.m. av generell statlig personalutbildning, personaladministrativ konsultation, utvecklingsarbete som bedrivs på uppdrag av annan myndighel, bokningsservice och bistånd till myndigheterna vid planering och utformning av deras personalutbildning samt drifien av statens kursgård Sjudarhöjden. Omslutningen beräknas komma att uppgå till 39000000 kr. under budgetårel 1984/85 och 40200000kr. under budgetåret 1985/86.

I bokslutet för budgetåret 1983/84 redovisar SIPU ett underskott med 388643kr. Enligt SIPU:s bedömning kommer de närmaste årens resultat atl variera mellan mindre underskott och mindre överskott.

Som en följd av att SIPU:s namn genom regeringsbeslut den 6 december 1984 har ändrats till statens institut för personalutveckling bör anslaget Personaladministration och personalutbildning: Uppdragsverksamhet fr. o. m. nästa budgetår benämnas Slatens institut för personalutveckling: Uppdragsverksamhet.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Statens institut för personalutveckling: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

D 11. Bidrag till särskilda personalutbildningsåtgärder m.m.

1984/85 Anslag         12 200000

1985/86 Förslag         13000000

Från anslaget belalas utgifter för särskilda personalulbildningsåtgärder som genomförs av bl.a. statens institut för personalutveckling (SIPU). Åtgärderna omfattar bl. a. uppdrag från regeringen inom personalutbildningsområdet, utvecklingsarbete i form av t.ex. förstudier som inte är ett direkt led i SIPU:s avgiftsfinansierade verksamhet och genomförande av central utbildnings- och konferensverksamhet för verkschefer samt centrala insatser i samband med myndighetsintern utbildning av i första hand chefer på byråchefsnivå och högre.

Jag anser det angeläget att SIPU även i fortsättningen skall kunna ligga långt framme när det gäller utveckling av nya meloder, tekniker och områden i personalutvecklingsverksamheten. Jag har därför vid min beräkning av anslaget räknat med att medel behöver avsätlas för sådant utvecklingsarbete som inle är ett direkt led i den avgiftsfinansierade verksamheten.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                                            78

Regeringen eftersträvar genom den nya strukturen för medelslilldelning för central personalulbildning m. m. som redovisades i 1984 års budgelproposilion en bättre överensstämmelse mellan myndigheternas behov och den faktiskt genomförda centrala personalutbildningen. Reformen eliminerar emellertid inte helt de negativa verkningar som tillämpningen av avgiftssystemet innebär för rersurssvaga, företrädesvis små myndigheter. Regeringen har därför gett statskontoret i uppdrag bl.a. atl utvärdera hittillsvarande erfarenheter av avgiftsfinansieringen vid de små myndigheterna. Jag har vid min beräkning av anslaget räknat med alt medel skall kunna avsättas för särskilt angelägna konsultations- och utbildningsinsatser vid vissa små myndigheter.

Jag har även räknat medel för resterande delar av den utbildning för högre chefer som pågår.

Jag har beräknat medelsbehovet på anslaget till 13 milj. kr. för nästa budgetår.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Bidrag lill särskilda personalutbildningsåtgärder m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 13000000 kr.

D 12. Statens arbetsmiljönämnd

1983/84 Utgift

827945

1984/85 Anslag

1000000

1985/86 Förslag

1033000

Statens arbetsmiljönämnd (SAN) skall, i den mån det inte ankommer på någon annan myndighet inom statsförvaltningen, bl. a. främja utvecklingen av arbetsmiljöverksamhet, ge ut information samt meddela föreskrifter och råd som rör arbetsmiljöverksamheten. Nämnden skall vidare vara fackan-svarigi organ för innehållet i den partsgemensamma utbildningen inom arbetsmiljöområdet och på begäran av arbetarskyddsfonden yttra sig över myndigheternas och arbetstagarorganisationernas ansökningar till fonden om medel för arbetsmiljöutbildning och arbetsmiljöforskning.

Nämnden består av sex ledamöter. De förordnas av regeringen, tre av dem efter förslag av de statsanställdas huvudorganisationer. För beslut hos nämnden krävs att samtliga ledamöter är ense.

Hos nämnden finns ett kansli.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15   Civildepartementet

79

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

SAN

Föredraganden

Personal

3

—

—

Anslag

Förvaltningskostn.

(därav lönekostn.) Lokalkoslnader

918000

(466000)

82000

+61 000

(+46000)

+ 6000

+ 28000

(+11000)

+ 5 000

1000000

+67000

+33000

Statens arbetsmiljönämnd Nämnden beräknar anslagsbehovet för 1985/86 till I 067000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar medelsbehovet för nästa budgetår med utgångspunkt i etl ettårigt huvudförslag med en reduktion om två procent. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens arbetsmiljönämnd för budgetåret 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av 1033000 kr.

D 13. Kostnader för vissa nämnder m. m.

1983/84 Utgift

736564

1984/54 Anslag

800000

1985/65 Förslag

800000

Från anslaget betalas kostnader - i regel arvoden till ledamöter och ersättare m. m. - för statstjänstenämnden (såvitt avser statsverkets andel), kontraktsdelegationen, statens tjänstebostadsnämnd. Offentliga arbetsgivares samarbetsnämnd (såvill avser statsverkels andel), statens grupplivnämnd, irygghetsnämnden, skiljenämnden i vissa trygghetsfrågor, skiljenämnden för arbetsmiljöfrågor, nämnden för vissa omplaceringsfrågor, statens tjänstepensionsnämnd, statens ansvarsnämnd. Offentliga sektorns särskilda nämnd, statens utlandslönenämnd, nämnden för lokalan-ställda, statens chefslönenämnd, statsförvaltningens centrala förslagsnämnd samt den särskilda ansvarsnämnden för biskopar.

Föredragandens överväganden

Regeringen har tidigare föreslagit riksdagen att en särskild statsrådslöne-nämnd inrättas (prop. 1984/85:17, KU 12, rskr 40). Nämnden har inrättats

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                             80

genom regeringsbeslut den 13 december 1984. Kostnaderna för nämnden bör bestridas från detta anslag.

Jag förordar att anslaget förs upp med oförändrat belopp till näsla budgetår. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Kostnader för vissa nämnder m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 800000 kr.

D 14. Bidrag till stiftelsen Statshälsan

1983/84 Utgift          185426200

1984/85 Anslag        225000000

1985/86 Förslag       254000000

Från anslaget betalas bidrag till stiftelsen Statshälsan i enlighet med kollektivavtal mellan statens arbetsgivarverk och de statsanställdas huvudorganisationer om statlig förelagshälsovård m.m. För budgetåret 1985/86 skall enligt avtalet betalas 144000000kr. Beloppet skall i samband med utbetalningen räknas om med förändringar i konsumentprisindex från januari 1979. Jag har för innevarande budgetår beräknat förändringen i konsumentprisindex till fem procent.

I regeringens proposition (1984/85:89) om företagshälsovård och arbetsanpassning föreslås bl.a. elt nytt ersättningssystem för företagshälsovården. Detta är inte avsett atl påverka samhällels sammanlagda ersättning till Statshälsan. Jag förutsätter att parterna kommer att vidta anpassningar i det avtal som gäller, med verkan fr.o.m. det att reformen har trätt i krafl. I avvaktan på parternas överläggningar har jag beräknat anslaget enligt nu gällande avtal.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till stiftelsen Statshälsan för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 254000000 kr.

D 15. Viss förslagsverksamhet m.m.

1983/84 Utgift

222340

1984/85 Anslag

150000

1985/86 Förslag

150000

Från anslaget betalas utgifter för ersättning och belöning i förslagsverksamheten i den utsträckning beslut härom meddelas av statsförvaltningens centrala förslagsnämnd.

Prop. 1984/85:100    BUaga 15    Civildepartementet                                          81

Statens arbetsgivarverk samt SACO/SR, SF och TCO-S har den 29 april 1981 slutit avtal om förslagsverksamhet hos statliga myndigheter.

Slalsförvaliningens centrala förslagsnämnd

Nämnden beräknar anslagsbehovet för budgetåret 1985/86 till 150000 kr. Nämnden begär härutöver särskilda medel (200000 kr.) för en förslagspristävling.

Föredragandens överväganden Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Viss förslagsverksamhet m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 150000 kr.

D 16. Täckning av merkostnader för löner och pensioner m.m.

1983/84 Utgift             338748495

1984/85 Anslag       2000000000 1985/86 Förslag      2000000000

Till grund för beräkningen av anslagsmedlen lill avlöningar och pensioner under nästa budgetår har, som jag tidigare denna dag har redovisat vid min anmälan av punkt 1 i Gemensamma frågor (bil. 2 till budgetpropositionen), lagts de lönebelopp som enligt gällande avtal tillämpas fr.o.m. den 1 maj 1984. Lönekostnadspålägget har beräknats med 39% av lönebeloppen. I beräkningen av anslagsmedlen har hänsyn tagits även till de ekonomiska ramar för lokala löneförhandlingar som myndigheterna har disponerat.

De löneavtal som f.n. tillämpas upphör att gälla den 31 december 1985. Det är inte möjligl att nu beräkna vilket medelsbehov för näsla budgelår som kan uppkomma på grund av nya avtal mellan parterna på den statliga arbetsmarknaden. Förevarande anslag bör därför liksom tidigare föras upp med ett rent schablonmässigt beräknat belopp. Jag förordar att anslaget tas upp med 2 miljarder kr. Jag vill dock understryka att detta inte innebär någon prognos över utfallet av de kommande löneförhandlingarna.

Regeringen bör i huvudsaklig överenstämmelse med vad som har gälll beträffande tidigare anvisade täckningsanslag - efter prövning i varje särskilt fall — kunna från anslagel anvisa de medel som behövs utöver reservationsanslag och obetecknade anslag på grund av lönehöjningar m.m. som föranleds av avtal som har godkänts av riksdagens lönedelegation eller regeringen. På motsvarande sätt bör medel kunna anvisas, när merbelastning inte bör ske av förslagsanslag och förslagsvis betecknade anslagsposter som har maximerats av regeringen. Merkostnaderna för de 6    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 15

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                                           82

affärsdrivande verken bör dock betalas på samma sätt som verkens övriga utgifter. Merkostnader för löner som faller på anslag inom utgiftsramarna för del militära försvaret och civilförsvaret bör täckas av fjärde huvudtitelns anslag för reglering av prisstegringar.

Regeringen bör vidare i likhet med vad som gäller för innevarande budgelår ha möjlighet att - efter prövning i varje särskilt fall - från anslagel kunna anvisa de medel som behövs, när reservationsanslag, obetecknade anslag eller affärsverk belastas med större utgifter än som har beräknats i budgetproposition eller särskild anslagsproposition på grund av alt personliga tjänster har inrättats för tjänstemän som enligt beslut av nämnden för vissa omplaceringsfrågor bör undantas från flyttning från stockholmsområdet i samband med myndighets omlokalisering (tjänstemän med s.k. NOM-garanti).

Regeringen bör slutligen i enlighet med riksdagens beslut (prop. 1983/84:42, AU 10, rskr 103) - efter prövning i varje särskilt fall - från anslaget kunna anvisa de medel som behövs när reservationsanslag eller obetecknade anslag belastas med större utgifter än som har beräknats i budgetproposition eller annan anslagsproposition för åtgärder inom ramen för trygghetsavtalet (TrA). Eventuella merkostnader till följd av TrA för affärsdrivande verk eller myndigheter med uppdragsverksamhet bör dock betalas på samma sätt som verkens övriga utgifter. Motsvarande kostnader som faller inom utgiftsramen för det militära försvaret eller civilförsvaret bör täckas av Qärde huvudtitelns anslag för reglering av prisstegringar.

Under hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

att till Täckning av merkostnader för löner och pensioner m.m.för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 2000000000 kr.

D 17. Vissa skadeersättningar m. m.

1983/84 Utgift

-

1984/85 Anslag

100000

1985/86 Förslag

100000

Från anslaget betalas bl.a. ersättningar som staten skall betala på grund av skadeståndsskyldighet och som avser fall där förmånstagaren inte har eller har haft stafiigt reglerad anställning. Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa skadeersättningar m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 100000 kr.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 15    Civildepartementet                                       83

D 18. Statlig kreditgaranti för bostadsanskaffningslån

1984/85 Anslag                       1000

1985/86 Förslag                      1000

Enligt förordningen (1973:499) om bostadsanskaffningslån med statlig garanti lill statstjänstemän m.fi. kan under vissa förutsättningar lån med statlig garanti medges för förvärv av bostadsrätt eller för kontantinsats vid villaköp. Lån får beviljas med högst det belopp som svarar mot den kontantinsats som behövs för förvärv av bostaden. Högsta länebelopp är 30000 kr. och längsta amorteringstid 10 år. Lån beviljas av PK-banken efter tillstyrkan från anställningsmyndigheten. Lån kan medges den som i samband med ändring av tjänstgöringsort har fått eller kunnat få anstånd med omstationering.

Syftet med kungörelsen är tvåfaldigt. En anställd som omplaceras kan med hjälp av lånet lättare lösa bosladsfrågan på den nya orten. Härigenom minskar kostnaderna för traktamenten i samband med omplaceringen.

Från anslaget betalas de kostnader som kan uppkomma till följd av att den statliga garantin behöver tas i anspråk. Anslagel disponeras av kammarkollegiet.

Jag förordar att anslaget även för budgetåret 1985/86 förs upp endast med ett formellt belopp om 1 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statlig kreditgaranti för bostadsanskaffningslån för budgetåret 1985/86anvisaett förslagsanslag av 1000kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                                      84

E.    LÄNSSTYRELSERNA M. M.

El. Länsstyrelserna m. m. Allmän översikt

Länsstyrelserna

1983/84 Ulgift           1846108959

1984/85 Anslag       1865037000 1985/86 Förslag      1985 527000

Länssiyrelsen svarar för den statliga förvaltningen i länet i den mån den inte ankommer på annan myndighet. Länsstyrelsen skall främja länets ulveckling och befolkningens bästa saml verka för alt statlig, kommunal och landstingskommunal verksamhel samordnas och anpassas lill de regionalpoliliska målen och de rikllinjer för hushållning med mark och vallen som har ställts upp för länet. Länsstyrelsens verksamhet är mångskiftande. Arbetsuppgifterna berör bl.a. samhällsutbyggnaden i vid mening, beskattningsväsendet,totalförsvaret, den sociala omvårdnaden och räddningstjänsten.

Länsstyrelsen är länets högsta polisorgan saml huvudman för priskon-torsverksamheten.

Länsstyrelsen är i sin verksamhet direkt underställd regeringen. Samtidigt fungerar den i en del frågor som regionall organ åt vissa cenirala ämbetsverk.

Länsstyrelsen leds av en slyrelse. Landshövdingen är slyrelsens ordförande. Länsstyrelsens slyrelse består, förutom av landshövdingen, av 14 ledamöter. Dessa utses genom val som i princip förrättas av landstinget.

Länsstyrelsen är, med undanlag för Stockholms län, organiserad i två avdelningar - planeringsavdelningen och skatteavdelningen - samt en allmän och en administrativ enhet. Länsstyrelsen i Stockholms län är indelad i fyra avdelningar, nämligen planeringsavdelningen, förvaltningsavdelningen, taxeringsavdelningen och administraliva avdelningen. Landshövdingen är chef för länsstyrelsen. Avdelningschef är ell länsråd. Ställföreträdare för landshövdingen är, med undantag av Stockholms län, ett av länsråden. I Stockholms län är länsöverdirektören landshövdingens ställföreträdare.

I Slockholms, Göteborgs och Bohus samt Jämtlands län finns en länspolismästare som utöver sin funktion som polischef vid en polismyndighet är ansvarig för polisfrågor inom länsstyrelsen. I övriga län utom i Gotlands län finns en länspolischefsexpedition.

I Gotlands län fullgör länsstyrelsen de uppgifier som ankommer på länsbostadsnämnd.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet

85

Under länsstyrelsen lyder i olika avseenden den lokala skattemyndigheten, kronofogdemyndigheten, polisväsendet och civilförsvaret.

Antalet tjänster vid länsstyrelserna uppgår lill ca 9500.

Om man bortser från särskilt beräknade uppbördsmedel, uppgår medelsanvisningen för innevarande budgetår till ca 1 883 milj. kr.

Länsstyrelsernas organisationsnämnd

Länsstyrelsernas organisationsnämnd är ell gemensaml rationaliserings-, samordnings- och utbildningsorgan för länsstyrelserna. Nämnden bistår länsstyrelserna i frågor som rör personal- och ekonomiadministration, rationalisering och administrativ ulveckling. Nämnden fastställer formulär till vissa blanketter för länsstyrelserna. I samråd med länsstyrelserna planlägger och anordnar nämnden utbildning och konferenser för läns-slyrelsepersonal. En redovisningscentral för länsstyrelserna är knuten till nämnden.

Länsstyrelsernas organisationsnämnd leds av en styrelse som består av ordförande, vice ordförande och sex andra ledamöter. Nämndens chef ingår i styrelsen. Antalet anställda hos nämnden är ca 25. Nämnden disponerar för innevarande budgetår ca 9,7milj. kr. för sin verksamhel.

Anslagsframställningarna

Länsstyrelsernas anslagsframställningar

Länsstyrelserna har i flertalet fall i sina anslagsframställningar för budgetåret 1985/86 utgått från ell huvudförslag som innebär en anslagsnivå som utgör pris- och löneomräknat anslag för budgetåret 1984/85 minskat med 2%. Medelsbehovet enligt detta alternativ ökar med 74219000kr.

Flertalet länsstyrelser anser emellertid allmänt alt en fortsatt minskning av resurserna, enligt huvudförslaget, kan komma att medföra atl service och rättssäkerhet allvarligt eftersatts. Generella anslagsminskningar anses inte möjliga att genomföra om en tillfredsställande verksamhet skall kunna bedrivas och om lagstiftningen samtidigt är oförändrad. Länsstyrelsernas verksamhet styrs i hög grad av krav och efterfrågan från allmänheten, kommuner och statliga myndigheter. Verksamheten utgörs i huvudsak av uppgifier som länsstyrelsen har ålagts i lag eller annan författning. För att klara ytterligare besparingar är länsstyrelserna därför beroende av författningsändringar och andra förenklingar. Länsstyrelserna finner det ytterst angeläget att sådana författningsändringar initieras och understryker starkt vikten av att statsmakterna, genom dessa ändringar, skapar utrymme för en mer övergripande rationalisering av verksamheten.

Några länsstyrelser för inte fram yrkanden om nya tjänster, men redovi-

Prop. 1984/85:100   Bilaga 15    Civildepartementet

86

sar behovel av sådana som anses föreligga. Länsstyrelsernas yrkanden och önskemålen om personalökningar m.m. innebär alt medelsbehovet ökar med 73 143 000kr. ulöver huvudförslagel. Pris- och löneomräkningen har beräknats lill 109 376000 kr.

De begärda personalökningarna hos länsstyrelserna omfaltar 72 ijänsler varav drygt 40 avser tjänster till laxeringsavdelningen vid länsstyrelsen i Stockholms län.

Lansstyrelsernas organisationsnämnds anslagsframställning

Anslagsframställningen för budgetåret 1985/86 bygger på ett ellårigl huvudförslag, dvs pris- och löneomräknat anslag för budgelåret 1984/85 minskat med 2%. Medelsbehovet enligt detta förslag ökar med 465 000 kr.

Remissyttranden

beträffande regionalekonomiska enheterna

beträffande naturvårdsenhelerna

beträffande planenheterna

beträffande lanlmäterienheterna

beträffande försvarsenheterna

Remissyttranden över länsstyrelsernas anslagsframställningar har avgetls av

beträffande länsantikvarierna

beträffande länsveterinärerna

-     statens industriverk

-     statens naturvårdsverk

-     statens planverk

-     lantmäteriverket

-     civilförsvarsstyrelsen och överstyrelsen för ekonomiskt försvar

-     riksantikvarieämbetet och statens historiska museer

-     lantbruksstyrelsen och statens livsmedelsverk

beträffande priskontoren

-   statens pris-
och kartell
nämnd

Prop. 1984/85:100   Bilaga 15    Civildepartementet

87

-   riksskalte-         beträffande laxeringsavdelningen,
verkel              administraliva

avdelningens uppbörds-enhet och dataenhet, skalleavdelningarna, vägtrafikskattekontrollen hos länsstyrelserna

-     rikspolis-          belräffande länspolischefsstyrelsen           expeditionerna

-     social-               belräffande länsstyrelsernas styrelsen          uppgifter enligt lagen

(1977:293) om handel med drycker och enligt socialtjänst-lagstiftningen samt inom hälsoskyddet

-     trafiksäker-        belräffande bil- och körkorts-hetsverket      registren

-     länsstyrel-        beträffande ADB-invesleringar sernas organi-

salionsnämnd

Slatens industriverk framhåller att riksdag och regering har tilldelat länsstyrelserna en nyckelroll i det regionalpolitiska utvecklingsarbetet. Anslagsmässigt har de medel som tilldelats länsstyrelserna för detta arbete ökat kraftigt under den senaste femårsperioden. Verkel anser alt dessa kraftigt ökade resurser för utvecklingsarbetet måste ses som en klar prioritering av verksamheten från riksdagens sida. Del är enligt verket väsentligt att det finns en viss minimivolym på personalstyrkan hos respektive länsstyrelse för att det regionalpolitiska utvecklingsarbetet skall kunna bedrivas på etl meningsfullt sätt. Vidare är det nödvändigt att de län som tilldelas de största regionalpolitiska resurserna fillåts arbeta med åtminstone oförändrad personal under de kommande åren. Resurstilldelningen både inom länen och mellan länsstyrelserna bör därför enligt verket anpassas härtill.

Statens naturvårdsverk avvisar liksom föregående år bestämt den generella ivåprocenliga nedskärningen som sparmetod på länsstyrelserna. Denna leder, i frånvaro av riktlinjer från statsmakterna rörande verksamheten i stort, till kortsiktiga prioriteringar på länsstyrelserna där såväl naturvårds-som miljöskyddsfrågorna uppenbart blir lidande. Verket anför att länsstyrelserna kommer att tillföras ytterligare uppgifter såsom fillsynsansvaret för vattenbyggnadsföretag, uppgifter pga ädellövskogslagen m m. Det är av utomordentlig vikt att de medelsförstärkningar som har tillkommit genom avgiftsfinansiering på prövning och tillsyn enligt miljöskyddslagen och på grusläkter kommer miljövården tillgodo. Behovet av personaiför-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                             88

stärkningar för handläggning av frågor om läkt och grushushållning är mycket starkt och kan inle tillgodoses genom omprioritering inom den redan nedskurna allmänna naturvården. Verket vill även uppmärksamma att vården av naturreservat och odlingslandskap är starki eftersatt. Verket har otillräckligt med egna ekonomiska resurser atl klara situationen. Avslutningsvis konstaterar verket att i rådande resurssituation tvingas länsstyrelserna antingen alt behandla många ärenden mycket förenklat och vissa inte alls eller också att låta handläggningen fördröjas. I den situationen kan inte naturvårdsverket medverka till atl ytterligare uppgifier decentraliseras till länsstyrelserna.

Statens planverk konstaterar att regeringens budgetdirektiv gett till resultat att planenheternas verksamhet generelll sett blir hårt ansträngd, i enskilda fall finns det anledning vara mycket oroad över arbetssituafionen. Besparingsprinciperna vid uppkomna vakanser varierar mellan länsstyrelserna och kan medföra svåra omställningsproblem för de mindre länsstyrelserna som har begränsade möjligheter att omfördela arbetsuppgifterna mellan befintlig personal. Det finns en strävan lill ändring av länsstyrelsernas myndighetsroll mot mer omfattande rådgivning och samordnande funktioner. 1 motiveringarna till förslagen till ny plan- och bygglag och ny naturresurslag fastställs delta synsätt på länsstyrelserollen i fiera sammanhang som är av betydelse för lagreformernas genomförande. Introduktionen av den nya lagstiftningen kommer att kräva betydande arbetsinsatser av planenheterna. I många fall blir det nödvändigt för såväl enhetens chef som personal i övrigt att avsätta tid för undervisning av personal i kommuner och regional statlig förvaltning. Introduktionsarbelet måste prioriteras i förhållande till ordinarie arbetsuppgifter. Verket anser mot denna bakgrund att några nedskärningar av planenheternas resurser inte längre är möjliga under återstoden av 1980-talet. Verket framhåller vidare att planenheternas strävanden efter rationaliseringsvinster genom införande av ADB bör främjas.

Lantmäteriverket har i samråd med länsstyrelsernas organisationsnämnd på regeringens uppdrag utrett frågan om resursfördelningen mellan länsstyrelsernas lantmäterienheter. Ulredningen, som redovisas senare, föreslår viss omfördelning av resurserna mellan länen inom befintlig ram. Nuvarande totala anslagsram är dock enligt verket otillräcklig. Lantmäte-rienheternas samlade resurser behöver enligi verket förstärkas. Verket fillstyrker en förstärkning av lantmälerienhelens ledningsfunkfion vid länsstyrelsen i Blekinge län. Vidare är det viktigt att medel för fortsatta strukturrationaliseringsåtgärder tilldelas länsstyrelserna i län där förhållandena påkallar insatser i form av genomgripande fastighetsreglering. Åtgärderna är enligt verket starkt motiverade från regional-, sysselsättnings- och skogspolitiska synpunkter. I tredje hand prioriterar verket insatser inom områdena mikrografi, kartlagning/arkiv värd, registerkartor och utrustning. Härutöver förutsätter lantmäteriverket alt medel anvisas för nya besluta-

prop. 1984/85:100   Bilaga 15   Civildepartementet                              89

de/planerade lokaler i vissa län och därmed sammanhängande mikrofilmning, tätpacksystem och kartlagning.

Civilförsvarsstyrelsen anför alt sedan nuvarande organisation av läns-Styrelsernas förvarsenheter fastställdes 1978 har en tilltagande obalans mellan uppgifter och resurser varit ett faktum. Detta till stor del beroende av att de personella resurserna minskat utan alt uppgifterna minskal i motsvarande grad. Övergången till kommunal ledning av civilförsvarsverksamheten i krig och den planläggning i fred som sammanhänger härmed kommer atl ställa stora krav på försvarsenheterna. Verksamheten kommer att under planeringsperioden ändra karaktär. Uppgiflerna kommer mera att avse tillsyn, rådgivning och samordning. Ökade insalser kommer att behövas i samband med utbildning och övning samt för att tillse krigsorganisationens beredskap. Detta ställer krav på att kompetensen hos länsstyrelsernas försvarsenheter förändras. Regeringen bör därför enligt civilförsvarsstyrelsen ta initiativ till att etl handlingsprogram las fram och att centrala myndigheter får i uppdrag att anordna vidareutbildningsmöjligheter för personal vid regionala myndigheter. Verkel bedömer att en översyn av försvarsenheternas resursbehov för civilförsvarsverksamheten är nödvändig. I det sammanhanget bör också frågan om finansieringen av verksamheten närmare prövas. Under budgetåren 1983/84 och 1984/85 har länsstyrelserna givits ekonomiskt stöd från verket för viss verksamhet i samband med förberedelserna inför den kommunala planläggningen. Detla stöd upphör fr o m budgetåret 1985/86. Verkel förutsätter att länsstyrelserna avdelar resurser för motsvarande verksamhet.

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar konstaterar att försvarsenheternas verksamhet berörs på ett skiftande sätl i anslagsframställningarna. Flertalet länsstyrelser anför atl de generella och riktade besparingarna medför stora svårigheter att leva upp till de intentioner i lagar och förordningar samt till de krav som centrala myndigheter ställer. Då länsstyrelserna tvingas prioritera finns enligt överstyrelsen risk till fortsatt och ytteriigare eftersläpning av väsentliga uppgifter inom bl. a. försörjningsberedskapen. Enligt överstyrelsen är utrymmet för besparingar nu intecknat. Länsstyrelserna måste få tillfälle att anpassa sin verksamhet till existerande resurser. Försvarsenheterna bör därför undantas från fortsatta besparingar och få möjlighet att tillsätta tjänster som blir vakanta under budgetåret.

Riksantikvarieämbetet hävdar att länsantikvarieorganisationen bör tillförsäkras de resurser som motsvarar basbehovet i respektive län vilket förutsätter vissa förstärkningar. De mest angelägna behoven av förstärkningar gäller i synnerhet länsstyrelserna i Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län, där det är väl dokumenterat att den enda länsantikvarietjänsten inle är tillräcklig för de uppgifier som ligger på enheterna. För den statliga kulturminnesvården är det en angelägenhet med högsta prioritet att dessa två länsstyrelser tilldelas permanenta handläggarförstärkningar för länsan-tikvarierna. Ämbetet anser del också angeläget att länsstyrelserna ges ett

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                             90

handlingsutrymme för atl driva arbetena med kullurminnesvårdsprogram till ett slut. Behovet föreslås tillgodosett genom att regeringen anslår särskilda medel för budgetåret. Slutligen vill ämbetet fästa regeringens uppmärksamhet på de särskilda problemen beträffande finansieringen av länsstyrelsernas fornvårdsverksamhet genom beredskapsmedel som inträtt. Ämbelet föreslår att finansieringsformen ändras så alt det ensidiga beroendet av sysselsättningspolitiskt motiverade resurser bryts.

Lantbruksstyrelsen konstaterar att länsstyrelserna har inga yrkanden i fråga om behov av arbetskraftsförstärkning åt länsveterinärerna. Styrelsen tillstyrker anskaffande av personsökare till länsveterinären vid länsstyrelsen i Hallands län.

Livsmedelsverket vill renl generelll framhålla att länsveterinärerna har angelägna uppgifter inom livsmedelskontrollen och då även som samord-nare inom den s k projektinriktade kontrollen. Verkel ansluter sig därför till den avvikande mening som framförts av länsveterinären vid länsstyrelsen i Skaraborgs län. Avslutningsvis vill verket dock erinra om att en särskild kommitté (Jo 1983:67) utsetts att se över livsmedelskontrollens omfattning och inriktning. Denna kommitté skall bl a pröva länsveterinärernas ställning och arbetsuppgifter.

Statens pris- och kartellnämnd avvisar bestämt de besparingskrav som framförts i länsstyrelsernas anslagsframställningar i vad avser priskoniors-verksamheten. Med tanke på den prioritering regeringen givit denna verksamhet hemställer nämnden att priskonloren undantas från nedskärningar. Om besparingar ändå skall genomföras måste det vara nämnden som bedömer var och i vilken takt indragningar skall ske. Nämnden stöder länsstyrelsens i Örebro förslag om en översyn av priskontorens organisation och därmed även huvudmannaskapet för priskonloren. I avvaktan på en sådan utredning föreslår nämnden att nämndens möjlighel att utnyttja priskontorsorganisationen förstärks genom dels att berörd länsstyrelse och nämnden i samråd tillsätter vakanta handläggartjänster dels alt regeringen föreskriver skyldighet för länsstyrelse att, efter framställning från nämnden, uppdra åt handläggande personal på priskontoret att tillfälligt tjänstgöra i annat län. Vidare hemställer nämnden om medel för ytterligare en handläggartjänst vid länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län som för närvarande är starkt underbemannat. Förstärkningen kan genomföras genom flyttning av en vakant tjänst vid länsstyrelsen i Jönköpings län.

Riksskatteverkel har i sina överväganden utgått från en samlad syn på förvaltningsområdet. Enligt verket befinner sig skatteförvaltningen i en hårt ansträngd arbetssituation. Anledningen är främst ett alltmer komplext skattesystem, nya arbetsuppgifter och en volymtillväxt i antalet ärenden. Volymen har dessutom förskjutits så att andelen komplicerade ärenden ökal. Behovet att förändra förutsättningarna för arbetet är större än någonsin enligt verket.Verket föreslår att medelstilldelningen till länsstyrelsernas skatteavdelningar skiljs från länsstyrelsens övriga medelstilldelning

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                                           91

och överförs till finansdepartementets huvudtitel. Vidare anser verket att rutinerna för hanteringen av länsstyrelsernas anslagsframställningar bör ses över. Skatleförvaltningsulredningen bör enligt verket även ta upp frågan om systemet för anslagsäskanden för skatteförvaltningen. Trots ökade ärendemängder och en proportionellt sell snabbare ökning av svårkontrollerade objekt förordar verkel i princip inga utökade resurser för budgetåret 1985/86. Nalurliglvis bör resurserna inle heller begränsas. Volymökningarna i verksamheten äter nämligen upp de rationaliseringar som fortlöpande sker. För att i någon mån komma tillrätta med de akuta rekryteringsproblemen som är kännetecknande för dagens arbetssituation är särskilda insalser dock nödvändiga. Verket föreslår att extra medel bör avsättas för lillfälliga punktvisa insatser för atl få ned balanserna vid vissa länsslyrelser där dessa är oförsvarligt höga. Med hänsyn till de speciella förhållanden för gransknings- och kontrollorganisationen som råder vid länsstyrelsen i Slockholms län lillslyrker riksskatteverket de framförda yrkandena. Enligt verkel kan vidare omvandling av biträdestjänster lill handläggartjänster inom mervärdeskatteverksamheten bli aktuell under kommande budgetår. I avvaktan på statsmakternas ställningstagande lill vägtrafikbeskattningens framtid bör enligt verket för budgetåret 1985/86 i likhet med innevarande år särskilda medel avsättas för förbättrad kontrollverksamhet av kilometerskatlen. Medlen bör anförtros riksskatteverket för fördelning på länsstyrelserna.

Rikspolisstyrelsen konstaterar att länsstyrelserna inte har framfört några yrkanden om personalförstärkning vid länspolischefens expedition. Polisberedningen har ännu inte tagit slutlig ställning lill den regionala polisorganisationen i alla län. I avvaktan på de ytteriigare beslut som kan komma alt fattas har rikspolisstyrelsen intet atl nu anföra.

Socialstyrelsen framhåller all de flesta anslagsframställningarna ger en ganska knapphändig beskrivning av situationen vid länsstyrelsernas sociala funktioner. De ger därför i många fall inte underlag för en säkrare bedömning av anslagsbehov. Styrelsen har på grund härav tillställt länsstyrelserna en skrivelse och hemställt om svar på vissa frågor rörande bemanning och arbetssituation. Socialstyrelsen konstaterar med enkäten som bakgrund att de resurser som tillfördes länsstyrelserna för handläggning av ärenden enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall inte är tillräckliga, i synnerhet avseende storstadslänen och glesbygdslänen. Styrelsen tillstyrker därför resurstillskott i första hand i Slockholms, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län samt i de glesbygdslän som begärt ytterligare resurser. Med tanke på den aktuella arbetssituationen med den utpräglade dominansen av individärenden föreslår socialstyrelsen en översyn av de sociala funktionernas arbetssätt där förhällandet till länsrätterna särskilt bör studeras. Beträffande länsstyrelsernas planering inom hälsoskyddsområdet framhåller styrelsen att det är angeläget att länsstyrelserna uppfyller sitt ansvar genom att aktivt följa upp miljö- och hälsoskyddsnämndernas

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                             92

verksamhet, behovel av utvecklingsinsatser m m. Särskilt viktigt finner socialstyrelsen det vara att länsstyrelsernas regionala tillsyn inriktas på hur befolkningens behov av hälsoskyddsinsalser fullgörs.

Trafiksäkerheisverket konstaterar alt antalet fordon i trafik och antal gällande körkort har ökat under senasle årel. Detta innebär att anlalel fordon och körkortshavare per anställd på bil- och körkortsregistren fortsätter atl öka kraftigt på grund av de senaste årens nedskärningar på personalsidan. Antalet terminaler är för närvarande för lågl på yrkestrafik-, bil- och körkortsregistren enligt verket. För all inte försvåra möjligheterna till rimlig effektivitet och acceptabel servicenivå på bil- och körkortsregistren samt för atl effektivisera handläggningen av ärenden på yrkesira-fikregistret beräknar verkel det lotala behovet av yllerligare terminaler lill 69 stycken. Verket anser alt en bedömning av ambitionsnivå och arbetsbelastning bör komma lill stånd för att fastställa resursbehovet för funktionen allmänt ombud i körkortsmål.

Länsstyrelsernas organisationsnämnd (LON) anser att länsstyrelsernas redovisningar avseende ADB-invesleringar är ofullständiga när det gäller behovsanalyser, effektbedömningar samt prioriteringar. De är mycket ulrustningsorienterade. Utvecklingsinsatser berörs, med några få undantag, inte alls. LON konstaterar även en bristande överensstämmelse med de behov länsstyrelserna anmält lill det centrala investeringsanslaget som förvallas av statskontoret. Del gäller enligt LON att skapa en utvecklingsmiljö, tekniska hjälpmedel i kombination med metoder/tekniker för utredning och systemutformning, som möjliggör för länsstyrelserna att i ulveck-lingssammanhang ta tillvara den resurspotentiat som den befintliga personalen utgör. Härvid är en förändringsinriktad utbildning etl mycket viktigt grundläggande moment, som stärker personalens roller som idégivare, kravställare och utvecklare.

Den totala investeringsnivån är enligt LON inte anmärkningsvärt hög räknat över 24 länsstyrelsers behov. Några länssslyrelser yrkar medel för drift av basdatorer. Enligt LONs uppfattning kommer statskontorels basdatorkoncept, sett mot de behov som finns och de förändringsinsatser som kan bli nödvändiga på sikt, att utgöra ett värdefullt komplement till länsstyrelsemas nuvarande datorresurser. LON anser atl en satsning på arbetsplatser med fiera funktioner (intelligenta terminaler, persondatorer eller motsvarande) i kombination med basdatorer och centrala datorsystem är en inriktning som ger den största handlingsfriheten inom ett område som utvecklas myckel snabbi. Skrivautomater bedömer LON vara ett effektiviletshöjande hjälpmedel så länge skrivfunktionen organiseras som en gemensam service. LON ifrågasätter lämpligheten av att utnyttja befintliga dataregistreringsutrustningar som generella utvecklings- och produktionshjälpmedel. Flera länsslyrelser har begärt investeringsmedel för ytterligare terminaler. LON framhåller att normalt anskaffas och finansieras denna utrustning via det centrala investeringsanslaget. LON har dock ingel att invända mot att statskontoret, berörd central myndighet och länsstyrelserna överenskommer om andra finansieringsformer.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15   Civildepartementet                                      93

Utredningar som berör länsstyrelserna

Lantmäterienheternas framtida resurser.

Regeringen uppdrog den 11 juli 1984 ål lantmäteriverket att i samarbete med länsstyrelsernas organisationsnämnd ulreda om den nuvarande fördelningen av resurser mellan länsstyrelsernas lantmäterienheter är riktig och, om så anses erforderiigt, föreslå de förändringar inom befintlig ram som behövs för all uppnå en mer rättvis fördelning.

Uppdraget har redovisats till regeringen den 28 september 1984 i rapporten "Lantmäterienheternas framtida resurser". Verkel anser del olyckligl om de resurssvagare lantmäterienheternas behov av personalförstårkning skall ske på bekostnad av resurserna i län med en mer utvecklad verksamhet. En fullt "rättvis" fördelning kan heller inle genomföras på dessa säll utan allvarliga verkningar för de avstående länen. Verket konstaterar att även en relativt begränsad omfördelning mellan länen medför atl verksamheten blir otillfredsställande överlag. Förstärkningsbehovet bör därför i stället tillgodoses genom medelstillskotl via den numera tillämpade avgiftsfinansieringen av fastighelsregislreringen.

I enlighel med direktiven lämnar lantmäteriverket förslag till viss omfördelning av anslagen mellan länen. Omfördelningen föreslås ske under en fyraårsperiod varvid dock samlliga förstärkningar - utom för länsstyrelsen i Kopparbergs län - sker under budgetåret 1985/86. De merkostander som därvid uppkommer under nämnda budgetår - och som kompenseras fulll ut under nästkommande tre budgelår — finansieras enligt förslaget genom höjning av inskrivningsmyndigheternas expeditionsavgifter. Förslaget till omfördelning omfattar 3,7 milj. kr.

Samtliga länsstyrelser, slalsljänstemannaförbundet, Sveriges civilingenjörsförbund samt SACO/SR-föreningen och ST-länsstyrelse vid länsstyrelsen i Västernorrlands län har yttrat sig över rapporten. En av lantmäteriverket utarbetad sammanslällning av remissutfallet bör fogas till protokollet i detta ärende som underbilaga 15:1.

SCB i länen.

Regeringen gav den 17 maj i år statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag atl utreda förutsättningarna för hur ett nära samarbeie mellan SCB och länsstyrelserna bör utformas.

En arbetsgrupp inom SCB har i rapporten "SCB i länen" redovisal tre alternativ fill hur samarbeie mellan SCB och länsstyrelserna kan utformas. Gemensamt för förslagen är att en regional SCB-funklion skall kunna bidra fill etl ökal utnyttjande av statistiken och förmedla erfarenheter om statistikanvändning och behov lill SCB centralt. De tre alternativen som redovisas är

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                             94

Alt. 1. Placering av en statislikansvarig — med vissl biträdesstöd - i varje län. Målgrupper i första hand länsstyrelsen, länsnämnderna, landsting och kommunerna.

Alt. 2. En uppbyggnad av ett SCB-kansli — med två handläggare och en assistent - i varje län.

All. 3. Nuvarande samverkansformer förstärks och ulvecklas.

I både alt. 1 och alt. 2 föreslås de regionala funktionerna vara del av SCB men placerade i anslutning till länsstyrelsens planeringsavdelning.

SCB:s styrelse förordar att man bygger upp ett SCB-kansli i varje län, men med tanke på kostnaderna anser man att även alt. 3 förtjänar fortsatt uppmärksamhet.

Som skäl till detla ställningstagande anförs bl.a. att alternativ 2 skulle medföra att verkel kunde pröva en integration mellan de regionala funktionerna och SCB:s intervjuorganisation samt atl alternativet också skulle tillgodose väsentliga delar av syftena bakom uppdraget att redovisa decentraliseringsplaner.

SCB:s styrelse finner emellertid vid en samlad bedömning att SCB inle utan förbehåll kan prioritera en ökad samverkan med statistikanvändare m.fl. i länen före delar av den befinfiiga statistikproduktionen. Verkels möjligheter att genomföra en utbyggnad av samverkan mellan SCB och länen beror på vilka anslagsramar som ges verket.

Föredragandens överväganden Anslagsfrågor

Länsstyrelsernas verksamhet är mångskiftande och berör flertalet samhällsområden. I många fall har länsstyrelsen alt följa krav och önskemål från olika centrala verk och andra intresseföreträdare. Länsstyrelserna har därvidlag svårigheter att själva bestämma omfattningen av och prioriteringen mellan sina insatser. Flertalet länsstyrelser har i sina anslagsframställningar behandlat denna fråga. Deras uppfattning sammanfaller med min. På vissa områden fullgör länsstyrelserna uppgifier som av statsmakterna bedömts så betydelsefulla ur bl a statsfinansiell synpunkt atl de tidigare undantagits från tillämpning av huvudförslaget. Jag är mot denna bakgrund inte beredd förorda att länsstyrelsernas anslag minskas enligt huvudförslaget. Skatteavdelningarna samt taxeringsavdelningen och uppbörds- och dataenheterna vid länsstyrelsen i Slockholms län bör liksom under innevarande budgetår helt undantas från utgiftsminskningar enligt huvudförslaget. Inom övriga delar av länsstyrelseorganisationen bör en reduktion av anslaget med 1 % kunna genomföras.

Jag räknar således med minskade lönekostnader på 3,0 miljoner kronor, utöver den minskning som gjorts för innevarande budgetår, med anledning

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                                           95

av att riksdagen har beslutat all länsstyrelsernas ansvar för vissa konsumentfrågor skall upphöra den I januari 1985.

Jag utgår vidare vid resursberäkningen från att pågående översyner av uppgifter som hanteras såväl av länsstyrelsen som av andra samhällsorgan skall kunna medföra sänkta krav på resursinsatser från länsstyrelseorganisationen. För budgetårel 1985/86 anser jag mot denna bakgrund att en utgiftsminskning på 3 miljoner kronor är möjlig atl genomföra utöver vad jag tidigare har redovisat.

För lanlmäterienheterna har jag beräknat anslaget enligt etl begränsat ettårigt huvudförslag med en utgiftsminskning på 1 %. Smärre ytterligare utgiftsminskningar bör dock kunna genomföras för att möjliggöra en viss omfördelning av resurserna mellan lanlmäterienheterna. Dessa lillfälliga utgiftsminskningar bör under nästkommande budgelår återföras till resp. länsstyrelse. Jag återkommer senare till denna fråga. Med hänsyn till förväntad anslagsbelastning har jag preliminärt beräknal medel för med-borgarvittnen till 600.000 kronor. För särskilda kontrollinsatser i vad avser vägtrafikskatt har jag beräknal 500.000 kronor. Besparingar på dessa två områden utgör 1,1 miljoner kronor i förhållande till innevarande års anslag. Jag har i enlighel med bedömningar av byggnadsstyrelsen räknat med en minskning av lokalkostnaderna med drygt 200000 kronor.

I övrigt räknar jag med vissa ytterligare utgiftsminskningar på sammanlagt 1,4 miljoner kronor. Investeringar i utrustningar m. m. för vilka jag har beräknal medel i särskild ordning bör tillsammans med andra effektivitets-höjande åtgärder ge vissa rationaliseringseffekter. Även de av mig redovisade större utgiftsminskningarna bör medföra att övriga omkostnader kan minskas.

För länsstyrelsernas organisationsnämnd har jag beräknat anslagsposten enligt ett ettårigt huvudförslag med en utgiftsminskning på 2%.

De av mig nu förordade utgiftsminskningarna uppgår till 9,7 miljoner kronor, vilket utgör c:a 1 % av berörd del av länsstyrelseanslaget eller knappt 0,5 % av det totala anslaget. Det har således inte varit möjligt att för budgetåret 1985/86 uppnå det besparingsmål som ställdes upp i 1984 års budgetproposition.

Länsstyrelsernas mångfacetterade verksamhel medför, vilket jag nyss antytt, att möjligheterna för länsstyrelserna alt ompröva och omprioritera sina uppgifter i viss mån är begränsade. Det är emellertid nödvändigt att fortlöpande pröva länsstyrelsernas arbetsuppgifter och se om vissa uppgifter kan slopas, förenklas eller - med besparing som följd - läggas över på annat organ. Sådant översynsarbete sker bl.a. av länsstyrelsernas organisationsnämnd. För att intensifiera prövningen avserjag att senare återkomma till regeringen med ett förslag om att ge statskontoret i uppdrag att i samverkan med bl a länsstyrelsernas organisationsnämnd göra en genomgång av länsstyrelsemas arbetsuppgifter exklusive skatteförvaltningen.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                             96

Statskontoret har nu speciella möjligheier att genomföra ell sådani översynsarbete bl.a. eftersom verket genom sitt utredningsarbete i Norrbottens län samlal omfattande kunskaper om länsstyrelsernas verksamhel samtidigt som verkel genom silt allmänna utredningsarbete har mycket goda kunskaper om förvaltningen i allmänhet.

Riksdagen har vid 1983/84 års riksmöte beslutat att införa elt syslem för samordnad uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgift. Syslemel införs den Ijanuari 1985. Regeringen beslutade den 23 augusti 1984 att fr o m den 1 september 1984 tills vidare skall 99 tjänster finnas inrättade vid länsstyrelsernas uppbördsenheter för arbetet med samordnad uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgift. För innevarande budgetår finansieras tjänsterna genom överskridande av anslagsposten 1 Förvaltningskostnader. För budgetåret 1985/86 har jag beräknal medelstillskottet för detta ändamål till drygt 12,7 miljoner kronor. Medlen har fördelats på respektive länsstyrelse.

Genom den av mig nu föreslagna förstärkningen av länsstyrelserna samt genom den av chefen för finansdepartementet tidigare i dag föreslagna förstärkningen hos de lokala skattemyndigheterna slutförs ett omfattande reformarbete som bl a medför betydande effekter ur decentraliseringssyn-punkt.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att ett omfattande reformarbete pågår inom skatteförvaltningen. Översyner berör både organisationen och beskaltningsreglerna. Förändringarna har olika effekter ur resurssynpunkt. I vissa fall har beslut om regelförändringar redan fattats. Fr. o. m.

1985       års taxering slopas således den särskilda självdeklarationen för fysiska personer som i vissa fall skall lämnas i annan kommun än hemortskommunen. Den kommunala taxeringen för juridiska personer slopas fr.o.m.

1986       års taxering. Denna reform leder till påtagliga administraliva fördelar framför allt vid länsstyrelsernas skatteavdelningar. Den 1 januari 1985 införs en statlig fastighetsskatt. Denna lagstiftning medför å andra sidan ett visst merarbete för skatteavdelningarna. Jag gör emellertid i samråd med chefen för finansdepartementet den bedömningen att de positiva effekterna av den slopade kommunala laxeringen av juridiska personer uppväger merarbetet till följd av fastighetsskatten. Något ytterligare resurstillskott till skatteavdelningarna erfordras därför inte.

Del nya systemel för samordnad uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgift medför även utökad registrering av uppbördsdeklaralioner vid länsstyrelsernas dataenheter. För detta merarbete har jag som en tillfällig förstärkning för budgetåret 1985/86 beräknat 2,5 miljoner kronor. Jag avser att återkomma till regeringen om fördelningen per län av dessa medel i regleringsbrev för budgetåret 1985/86.

Riksantikvarieämbelet och statens historiska museer har i sitt yttrande över länsstyrelsernas anslagsframställningar framhållit att del är en angelägenhet med högsta prioritet för den statliga kulturminnesvärden all läns-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15   Civildepartementet                             97

styrelserna i Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län förstärks med permanenta handläggartjänster hos länsantikvarierna. Jag är medveten om det ansträngda resursläget inom länsantikvariefunktionen vid länsstyrelserna i Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län. Regeringen har därför under innevarande budgetår tilldelat dessa länsslyrelser ytterligare 75.000 kr. vardera för kulturminnesvård. För budgetårel 1985/86 föreslår jag efter samråd med statsrådet Göransson att länsstyrelserna i Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län förstärks med vardera en tjänst som handläggare. För detta har jag preliminärt beräknat 300.000 kr. Den tillkommande kostnaden finansieras genom omfördelning från åttonde huvudtiteln.

Regeringen har nyligen beslutat att länsstyrelsen i Gotlands län from den 1 januari 1985 skall fullgöra samtliga länsstyrelseuppgifter inom det statliga miljöskyddsområdet samt inrättat två nya tjänster som handläggare för dessa arbetsuppgifter. Tidigare har länsstyrelsen i Stockholms län lämnat erforderligt bistånd i dessa frågor till länsstyrelsen i Gotlands län. För budgetåret 1985/86 har jag beräknat c:a 300.000 kr. för kostnadstäckning av de två tjänsterna. Kostnaden finansieras genom omfördelning inom anslagsramen.

Lantmäteriverket (LMV) har på regeringens uppdrag undersökt lantmäterienheternas resursläge. LMV har därvid konstaterat att viss obalans råder mellan länen. För att komma till rätta med dessa obalanser föreslår LMV i första hand att berörda lantmäterienheter tillförs medel genom att expeditionsavgifterna inom inskrivningsväsendet höjs. I andra hand föreslår verket att en omfördelning görs så att de relativt sett mest gynnade länen får avstå resurser till förmån för de sämst lottade.

Jag delar LMV:s uppfatlning atl det råder en obalans mellan länens lantmäterienheter. Någon ökning av inskrivningsmyndigheternas expeditionsavgifter för att täcka ett resurstillskott är jag dock inte beredd förorda.

Verkets utredning visar emellertid att en viss omfördelning mellan länen är önskvärd för att man ska nå en jämnare standard och servicenivå i riket. Bl a med hänsyn till remissyttrandena vill jag dock inte gå fullt så långt som verket föreslår. Efter samråd med chefen för bostadsdepartementet föreslår jag därför att endast de mest resurssvaga länen tillförs medel och atl medelstilldelningen vid de mer gynnade länen reduceras i motsvarande mån. För atl möjliggöra en planerad förändring av verksamheten vid berörda länsstyrelser förordar jag att förändringarna genomförs under tre budgetår. Resurstillskotten bör dock tillföras under periodens början, vilket medför en viss temporär kostnadsökning under dessa år. För att täcka denna ökning föreslår jag, vilket jag anfört tidigare, att en begränsad del av utgiftsminskningarna inom lanlmäterienheterna utnyttjas och att denna del senare återförs till berörda enheter. Jag redogör under varje berörd länsstyrelse för konsekvenserna av mitt ställningstagande.

Inom skatteförvaltningen har rekryteringen på senare lid utgjort ett problem. Riksskatteverkel (RSV) har på regeringens uppdrag utrett beho-7   Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 15

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                             98

vet av rekryteringstjänster inom den regionala och lokala skatteförvaltningen. Verket föreslår i sin rapporl, som nyligen har redovisats till regeringen, att det försöksvis införs ett nytt rekryteringssystem som bygger på atl den grundläggande skatteutbildningen i huvudsak tillgodoses av det allmänna utbildningsväsendet. 1 avvaktan på elt sådani syslem föreslår verket atl man anvisar särskilda medel för budgetåret 1985/86 för all i någon mån täcka det uppdämda rekryteringsbehovet av handläggare som inte kan tillgodoses med nuvarande rekryteringssystem. Rapporten bereds f.n. inom regeringskansliet.

Jag vill dock redan nu understryka alt rekryteringen av handläggare till skatteförvaltningen liksom möjligheterna atl behålla den mest kompetenta personalen utgör ett betydande problem. När det gäller att rekrytera och behålla särskilt kvalificerad personal finns numera vissa möjligheter atl i speciella fall ge s.k. marknadslönetillägg. I fråga om rekrytering i allmänhet kvarstår dock problemen. Det finns fiera orsaker till länsstyrelsernas svårigheter i dessa avseenden. Till viss del kan troligen - vilkel RSV hävdar - problemet med rekryteringen av handläggare till skatteförvaltningen hänga samman med att särskilda medel eller tjänster för rekrytering inte finns. Erforderiigt medelsutrymme för rekrytering har vid varje länsstyrelse tillskapats genom uppkommande vakanser, ledigheter etc. Länsstyrelsernas möjligheter att för någon längre tid överblicka del ekonomiska läget och utrymmet för nyrekrytering är därför begränsat.

RSV har i sin rapport liksom i sitt yttrande över länsstyrelsernas anslagsframställningar beträffande skatteavdelningarna föreslagit alt vissa medel avsätts för att underlätta rekrytering av handläggare inom skatteförvaltningen. RSV:s rapport har ännu ej slutbehandlats. Med hänsyn härtill och med beaktande av mitt förslag att undanta skatteavdelningarna från tillämpningen av huvudförslaget kan jag inte nu förorda att verkets förslag genomförs. För nästkommande budgetår bör emellertid situationen - i avvaktan på samlal ställningstagande lill RSVs förslag - kunna lösas inom ramen för anvisade medel. Jag föreslår därför efter samråd med chefen för finansdepartementet att en viss del, totalt 5 miljoner kronor, av den för skatteavdelningarna beräknade lönesumman ställs till regeringens disposition för att fördelas på de länsslyrelser som har särskilda svårigheter att finansiera sitt rekryteringsbehov i vad avser handläggare på skatteavdelningarna. Underiag för sådant beslut bör bl. a. utgöras av förslag från RSV.

Mina ställningstaganden till länsstyrelsernas förslag som redovisas länsvis senare, innebär med bortseende från beräknade intäkter en medelsanvisning om sammanlagt 2003276000 kr. Ökningen i förhållande till innevarande budgetår uppgår till 119832000 kr. Intäkterna för länsstyrelserna beräknar jag till 17749000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                                           99

Vissa utredningar

I slutet av år 1983 gav regeringen statskontoret i uppdrag att med utgångspunkt i en studie i Norrbottens län ulforma ett förslag lill samordnad länsförvaltning och en från länsstyrelsen fristående skatteförvaltning. Statskontoret kommer att redovisa sitt uppdrag inom kort. Min avsikl är atl behandla statskontorets förslag i det aviserade programmel om den offenlliga sektorns utveckling.

En arbetsgrupp inom civildepartementet har arbetat med frågor som rör organisationen av planeringsavdelningarna vid länsstyrelserna m. m. Gruppen har i sitt arbete utgått bl. a. från alt länsstyrelserna skall ges frihei atl själva bestämma planeringsavdelningarnas inre organisation. Utfallet av remissbehandlingen bör avvaktas. Jag vill dock understryka atl jag är beredd alt i positiv anda behandla framställningar från olika länsstyrelser som försöksvis vill pröva en annan intern organisation av planeringsavdelningen än den nuvarande. Länsstyrelsen i Gotlands län har redan fått sädant medgivande av regeringen och skall före den I april 1986 lämna regeringen en ulvärdering av sin försöksverksamhel.

När det gäller arbetsgruppens förslag avserjag att behandla dem i del av mig tidigare nämnda programmet om den offentliga förvaltningen.

Statistiska centralbyrån (SCB) har, som lidigare nämnts, redovisat ell uppdrag atl undersöka hur samarbetet mellan verket och länen skulle kunna utformas. Enligt min mening ligger förslaget om samverkan mellan SCB och länen väl i linje med regeringens ambitioner atl pröva nya arbetsformer inom den offenlliga sektorn och därigenom erbjuda en förbältrad service. Jag konstaterar att SCB:s slyrelse av ekonomiska skäl är tveksam lill alt genomföra en reform. Ärendet bereds f. n. inom regeringskansliet.

prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet

100

Sammanställning

(1 OOO-tal kronor)

E 1. Länsstyrelserna m. m.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Länsstyrelserna

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader Därav lönekostnader engångsulgifler Lokalkoslnader Samhällsinforrr.ation Kungörelseannonsering

Lanlmälerienheten Lokalvårds-organisation Diverse ändamål

Summa kostnader

Intäkter Ersällning från allmänna pensionsfonden

Ersättning för uppdrag vid dataenheterna

Summa intäkter

Nettoutgift

72

9531

1431688

+ 108 125

+ 86324

1284 227

243 219 3 299

+ 72202 + 15 398 + 20295 + 1989

+ 77 596

+ 18859 + 141

7400 69571

+ 2 388 + 14 802

+ 500

+ 3 534

24 128243

- 1627

+ 10474

1883444

+ 145 972

+ 119 832

+ 10807

942

+      942

+ 7 600

- 1600

- 1600

18407

- 658

- 658

1865037

+ 146630

+ 120490

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                            101

Stockholms län

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Läns-

Före-

styrelsen

draganden

Personal

1660

+    47

-

Anslag

Förvaltnings-

kostnader

229860

+ 26782

+ 13 693

Därav

lönekostnader

210461

+ 22492

+ 12656

engångsulgifler

-

+ 1300

-

Lokalkostnader

41403

+ 3968

+ 4702

Samhällsinformation

385

+       19

+       16

Kungörelseannonse-

ring

1445

+      72

+      98

Lanlmälerienheten

6531

+    272

+     145

Lokalvärds-

organisation

1

-

-

279625

+31113

+ 18654

Länsstyrelsens förslag

1. Huvudförslag+12236000kr.

2.       Länsstyrelsen yrkar att huvudförslaget inle skall tillämpas (+4771000 kr.).

3.       För att klara av ökade ärendemängder och säkerställa likformigheten i taxeringen yrkas tio förste taxeringsinspektörer (+1477000kr.).

4.       För ökad satsning på kvalificerad revisionsverksamhet och bekämpning av ekonomisk brottslighet begärs tio länsrevisorer i ulbyte mot tio förste byråsekreterare (+599000 kr.).

5.       Till besvärsenheten yrkas 15 taxeringsintendenter och tillfällig förstärkning under fem år för avarbetning av balanser (+5 231 000 kr.).

6.       För atl klara av ökade ärendemängder behöver mervärdeskatleenhe-len förstärkas med sju byrådirektörer och elva biträden (+2308000 kr.).

7.       För förberedande arbete inför ny plan- och bygglag begärs tillfällig förstärkning till planenheten (+150000 kr.).

8.       Till naturvårdsenheten begärs förstärkning för utökade arbetsuppgifter inom miljöskydd och vattenvård (+300000 kr.).

9.       Till förvaltningsavdelningen yrkas en byrådirektör för arbete med registrering och tillsyn enligt lagen om registrering av fastighetsmäklare och två handläggare för utredningsarbete enligt lagen om vård av missbrukare (+445000 kr.).

10.         Lönegarantigmppen inom ekonomienheten behöver förstärkas med en handläggare för att klara den ökade ärendemängden (+140000 kr.).

11.         Medel begärs bl. a. för hänvisningsutrustning till länsstyrelsens två telefonväxlar (+1420000 kr.).

12.         Omkostnaderna beräknas öka (+1 900000 kr.).

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15   Civildepartementet                             102

13. Lanlmälerienheten a) Huvudförslag +136000 kr. b) Länsstyrelsen yrkar att huvudförslagel inle skall tillämpas (+136000 kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag del ökade medelsbehovet för länsstyrelsen lill 18654000 kr. Taxeringsavdelningens och uppbörds- och dataenheternas lönekoslnader har jag därvid beräknat totalt Ull 141 196 000 kr. Jag har beräknat 1 891 000 kr. för inrättade tjänster för samordnad uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgift. Länsstyrelsens andel av den samlade utgiftsminskningen har jag preliminärt beräknat till 835000 kr, varav för lanlmälerienheten 113000 kr. För omfördelning inom lantmäteriorganisationen har jag beräknat en minskning av anslagsposten Lanlmäterienhelen med totalt 300000 kr. varav för budgetårel 1985/86 100000 kr. För engångsutgifter har jag under posten Till regeringens disposition preliminärt beräknal 1 OOOOOO kr. för inköp av hänvisningsutrustning till telefonväxeln.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet

103

Uppsala län

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader Därav lönekostnader   ' engångsutgifter Lokalkoslnader Samhällsinformation Kungörelseannonsering

Lanlmälerienheten Lokalvårdsorganisation

262

40490

+ 2460

+ 2679

36187

+ 1930

+ 2426

9306

+ 146

+ 146

101

+ 10

+ 5

63

+ 187

+ 5

1636

+ 93

+ 68

+2903

+2896

1 51597

Länsstyrelsens förslag

1.         Huvudförslag + 1640000 kr.

2.    Länsstyrelsen yrkar att huvudförslagel inte skall tillämpas (+1053 000 kr,).

3.         För avgifter till statskontoret för drift av den ADB-utmstning, som länsstyrelsen anmält bör anskaffas under budgetåret 1985/86, begärs särskilda medel (+100 000 kr.).

4.    Länsstyrelsen anhåller att regeringen omprövar gmnderna för tilldelning av resurser till länsstyrelsen.

5.         Lanlmälerienheten a) Huvudförslag +59000 kr. b) Länsstyrelsen yrkar att huvudförslaget inte skall tillämpas ( + 34000kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag det ökade medelsbehovet för länsstyrelsen till 2903000 kr. Skatteavdelningens lönekostnader har jag därvid beräknal totalt fill 18183000 kr. Jag har beräknat 367 000 kr. för inrättade tjänster för samordnad uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgift. För av regeringen tidigare inrättad personlig tjänst har' jag beräknat 225000 kr. Kostnaden finansieras genom omfördelning från nionde huvudtiteln. Länsstyrelsens andel av den samlade utgiftsminskningen har jag preliminärt beräknal till 255000 kr., varav för lanlmälerienheten 28000kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet

104

Södermanlands län

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader Därav lönekoslnader engångsutgifter Lokalkostnader Samhällsinformation Kungörelseannonsering

Lantmäterienheten Lokalvårds-organisation

291

45048

+ 1415

+ 2446

40007

+ 946

+2164

5 555

+ 306

+ 661

117

+ 10

+ 5

322

+ 25

+ 22

1534

+2155

+ 102

1

+3911

+3236

52 577

Länsstyrelsens förslag

1.         Huvudförslag+1540 000 kr.

2.         Omkostnaderna beräknas öka bl. a. på gmnd av utökade lokaler (+216000 kr.).

3.         Lantmäterienheten a) Huvudförslag +36000 kr. b) För inköp av viss utmstning yrkas medel (+259000 kr.), c) Medel begärs för utrustning och inventarier med anledning av planerad lokalutvidgning. Vidare beräknas omkostnaderna öka (+1860000kr.).

4.         Länsstyrelsen hemställer att kraftfulla åtgärder sätts in för atl vända den negativa utvecklingen i fråga om skatteförvaltningens revisionsresurser.

5.         Länsstyrelsen yrkar att regeringen fattar beslut om utredningsuppdrag avseende lantmäterienheternas resursbehov varvid omfördelningar mellan länen bör diskuteras.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag det ökade medelsbehovet för länsstyelsen till 3 236000 kr. Skatteavdelningens lönekostnader har jag därvid beräknat totalt till 19052000 kr. Jag har beräknat 255 000 kr. för inrättade tjänster för samordnad uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgift. Länsstyrelsens andel av den samlade utgiftsminskningen har jag preliminäret beräknat till 280000 kr., varav för lantmäterienheten 27000 kr. För engångsutgifter har jag under posten Till regeringens disposition preliminärt beräknat 75000 kr. för bl.a. inköp av kartskåp till lantmäterienheten.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15   Civildepartementet

105

Östergötlands län

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader Därav lönekostnader engångsulgifler Lokalkoslnader Samhällsinformation Kungörelseannonsering

Lanlmäterienhelen Lokalvårdsorganisation

+ 1

393

58972

+6433

+ 3 409

53 354

8669 128

+ 1802 + 3 800 + 316 + 10

+ 3 084

+ 476

+ 5

261 2091

+ 339

+ 54

+ 19

1

+3908

+7152

I 70122

Länsstyrelsens förslag

1.         Huvudförslag+2774000kr

2.    För översiktlig regional natur- och landskapsvårdsplanering yrkas medel för en tjänst som förste byråinspektör/byråinspektör. Motsvarande medel anvisas från budgetåret 1980/81 av länsarbetsnämnden (+132000 kr.).

3.         Medel begärs för ny telefonväxel och för ledningsövning (+4194000 kr.).

4.    Lantmäterienheten a) Huvudförslag +54 000 kr.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag det ökade medelsbehovet för länsstyrelsen till 3908000 kr. Skatteavdelningens lönekostnader har jag därvid beräknat totalt till 28982000 kr. Jag har beräknat 487 000 kr för inrättade tjänster för samordnad uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgift. Länsstyrelsens andel av den samlade utgiftsminskningen har jag preliminärt beräknat till 394000 kr, varav för lantmäterienheten 34000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet

106

Jönköpings län

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader Därav lönekoslnader engångsutgifter Lokalkostnader Samhällsinformation Kungörelseannonsering

Lanlmälerienheten Lokalvårds-organisation

335

50312

+ 3 963

+ 3217

45 285

+ 2856

+ 2907

—

+ 390

—

7200

+ 576

- 372

126

+ 12

+ 5

229

+ 23

+ 15

2 156

+ 132

+ 85

+4706

+2950

I 60024

Länsstyrelsens förslag

1.         Huvudförslag+2 302000kr.

2.    Länsstyrelsen yrkar att huvudförslaget inte skall tillämpas. Vidare yrkas lönemedel motsvarande 1983/84 års anslagsnivå utan generell besparingsreduktion (+1667000 kr.).

3.    Medel begärs för inköp av ord- och textbehandlingsutmstningar (+lOOOOOkr.).

4.    Omkostnaderna beräknas öka (+505000 kr.).

5.    Lantmäterienheten a) Huvudförslag +82 000 kr. b) För lagning och konservering av kart- och aktmaterial begärs medel motsvarande en tredjedels årsarbetskraft (+50000kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag det ökade medelsbehovel för länsstyrelsen till 2950000 kr. Skatteavdelningens lönekostnader har jag därvid beräknat totalt till 25 382000 kr. Jag har beräknal 607 000 kr för inrättade tjänster för samordnad uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgift. Länsstyrelsens andel av den samlade utgiftsminskningen har jag preliminärt beräknat till 279000 kr, varav för lantmäterienheten 37000 kr. För engångsutgifter har jag under posten Till regeringens disposition preliminärt beräknat 330000 kr. för inköp av offsetulrustning och ordbehandlingsutmstning.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet

107

Kronobergs län

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader Därav lönekostnader engångsulgifler Lokalkoslnader Samhällsinformation Kungörelseannonsering

Lantmäterienheten Lokalvårdsorganisation

251

37 359

+ 2 225

+ 2246

33 494

+ 1787

+ 2010

-

+ 210

-

6 273

+ 314

+ 186

99

+ 5

+ 5

144

+ 7

+ 10

2747

+ 170

+ 54

+2721

+2 501

1 46623

Länsstyrelsens förslag

1.       Huvudförslag+2306000kr.

2.   Länsstyrelsen redovisar förslag till besparingar att tas ut under treårsperioden 1985/86-1987/88, som undantagslöst kräver ändringar i författningar m.m.

3.   Länsstyrelsen yrkar medel för inköp av ny offsetpress ( + 210000 kr.).

4.   Omkostnaderna beräknas öka (+245000 kr.).

5.   Lantmäterienheten a) Huvudförslag +170000 kr.

6.   Länsstyrelsen hemsläller atl regeringen tar ställning till myndighetens allmänna uttalanden om full kostnadstäckning i tillslåndsärenden resp. minskade uppgifter i samband med ny plan- och byggnadslag.

7.   Länsstyrelsen begär att regeringen beaktar de förslag om decentrali
sering av uppgifter till länsstyrelserna som framförts.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag det ökade medelsbehovet för länsstyrelsen till 2501000 kr. Skatteavdelningens lönekostnader har jag därvid beräknat totalt till 16612000 kr. Jag har beräknat 367000 kr för inrättade tjänster för samordnad uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgift. Länsstyrelsens andel av den samlade utgiftsminskningen har jag preliminärt beräknat till 256000 kr., varav för lantmäterienheten 46000 kr. För omfördelning inom lantmäteriorganisationen har jag beräknat en minskning av anslagsposten Lantmäterienheten med totalt 200000 kr varav för budgetåret 1985/86 50000 kr. För engångsutgifter har jag under posten Till regeringens disposition preliminärt beräknal 180000 kr för inköp av offsetutrustning.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet

108

Kalmar län

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader Därav lönekoslnader engångsulgifler Lokalkoslnader Samhällsinformation Kungörelseannonsering

Lanlmäterienhelen Lokalvårds-organisation

314

47 330

+ 2531

+ 2951

42 145

+ 1337

+ 2 645

9904

+ 1456

+ 323

122

+ 9

+ 5

239

+ 248

+ 16

3 039

+ 223

+ 112

+4467

+3407

1 60635

Länsstyrelsens förslag

1.         Huvudförslag+3 007 000 kr.

2.    Länsstyrelsen yrkar medel för praktikanter motsvarande en årsarbetskraft. Vidare yrkas medel för arbetsgivarkontroll m. m. (+196000 kr.).

3.    För ADB-konsultverksamhet begärs särskilda medel (+250000kr.).

4.    För uppmstning av personalrestaurangen "Länsgrytan" yrkas särskilda medel (+35 000kr.).

5.    Omkostnaderna beräknas öka (+756000kr.).

6.    Lantmäterienheten a) Huvudförslag +158 000 kr. b) Länsstyrelsen yrkar att huvudförslaget inte skall tillämpas (+65 000 kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag det ökade medelsbehovet för länsstyrelsen till 3407000 kr. Skatteavdelningens lönekostnader har jag därvid beräknat totalt till 21846000 kr. Jag har beräknat 487000 kr. för inrättade tjänster för samordnad uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgift. Länsstyrelsens andel av den samlade utgiftsminskningen har jag preliminärt beräknat till 292000 kr., varav för lantmäterienheten 51000 kr. För engångsulgifler har jag under posten Till regeringens disposition preliminärt beräknat 25(K)0 kr för upprustning av personalrestaurang.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15   Civildepartementet

109

Gotlands län

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader Därav lönekostnader engångsutgifter Lokalkoslnader Samhällsinformation Kungörelseannonsering

Lanlmälerienheten Lokalvårds-organisation

112

19210

+ 849

+ 1305

17 196

+ 576

+ 1 195

2 145

+ 43

- 242

51

+ 63

+ 3

33

+ 2

+ 2

788

+ 1 127

+ 171

+2084

+1239

1 22228

Länsstyrelsens förslag

1.         Huvudförslag+783 000kr.

2.    Länsstyrelsen yrkar atl två inrättade arvodesljänsler på skatteavdelningen skall bytas ut mot extra ordinarie ijänster. Vidare yrkas medel för ersättning till vissa sakkunniga (+20000kr.).

3.         Ytterligare medel begärs för samhällsinformation såsom utgivnings-stöd till naturguide, annonsering rörande allmän naturvård, utgivande av kulturguide ( + 59000kr.).

4.    Omkostnaderna beräknas öka (+95000 kr.).

5.    Lantmäterienheten a)Huvudförslag +53000kr. b) Länsstyrelsen yrkar personalförstärkning för atl åstadkomma en minskning av handläggningstiden per ärende till c:a tre månader ( + 240000 kr.).

c) Medel begärs för en tillbyggnad av disponibla lokaler (+638000kr.).

d) Omkostnaderna beräknas öka (+196000kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag det ökade medelsbehovel för länsstyrelsen fill 1239000 kr. Skalleavdelningens lönekostnader har jag därvid beräknat totalt till 8010000 kr. Jag har beräknat 112000 kr. för inrättade tjänster för samordnad uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgift. Länsstyrelsens andel av den samlade utgiftsminskningen har jag preliminärt beräknat till 217000 kr., varav för lanlmälerienheten 11 000 kr. För omfördelning inom lantmäteriorganisationen har jag beräknat en ökning av anslagsposten Lantmäterienheten med 150000 kr. För engångsutgifter har jag under posten Till regeringens disposition preliminärt beräknal 40000 kr för bl. a. inköp av säkerhetsskåp.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet

110

Blekinge län

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader Därav lönekostnader engångsutgifter Lokalkostnader Samhällsinformation Kungörelseannonsering

Lanlmälerienheten Lokalvårdsorganisation

+5

206

32 301

+4516

+ 1915

29069

+ 2 963

+ 1714

4 691 108

+ 3 846 + 101

+4011

+ 5

121 1581

+ 109 + 1069

+ 8

+ 77

+9641

+6016

1 38803

Länsstyrelsens förslag

1.         Huvudförslag+4 807000 kr.

2.    För handläggning av ärenden inom allmän naturvård begärs en ijänsl som byråsekreterare till naturvårdsenheten (+ 132000kr.).

3.         Till allmänna enhelen yrkas förstärkning med en tjänsl som byråsekreterare (+132 000 kr.).

4.    För arbetet med arbetsgivarkontroll och företrädaransvar enligt uppbördslagen behöver uppbördsenheten förstärkas med en tjänst som byråsekreterare (+132000 kr.).

5.    Medel yrkas för en tjänst som informationssekreterare och en tjänsl som exlra naturvårdsdirektör (+379000kr.).

6.    Medel begärs för tillfällig personal, vikarier för sjuk- och föräldrale-digam. m. (+1 197000 kr.).

7.    För utarbetande av kontrollprogram för övervakning och dokumentation av försurningsutvecklingen i luft, vatten och mark inom länet behövs särskilda medel (+300000kr.).

8.    Medel yrkas för utmstning av ett nytl laboratorium och inredning och utrustning till en personalrestaurang (+800000 kr.).

9.    Omkostnaderna beräknas öka (+592000kr.).

10.        Medel yrkas för ledningsövningar (+101 000 kr.).

11.        Lantmäterienheten a) Huvudförslag +59000kr. b)För arbete med kvalificerade utredningar till bl. a. domstolar yrkas en tjänst som biträdande överiantmätare (+185 000 kr.), c) Vidare yrkas medel för tillfällig personal m. m. (+ 240000 kr.), d) Medel begärs för uppruslning och nyanskaffning av utrustning, mikrofilmning och persondator (+445000kr.), e) Omkostnaderna beräknas öka (+140000 kr.).

Prop. 1984/85:100   Bilaga 15   Civildepartementet                             111

12. Länsstyrelsen hemsläller all besparingar inom länsstyrelsen får anstå intill dess regering och riksdag beslutat om eventuell begränsning av länsstyrelsens verksamhel.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning lill sammanslällningen beräknar jag det ökade medelsbehovet för länsstyrelsen till 6016000 kr. Skatteavdelningens lönekostnader har jag därvid beräknal totalt lill 13 189000 kr. Jag har beräknal 224000 kr. för inrättade tjänster för samordnad uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgift. Länsstyrelsens andel av den samlade ulgiflsminskningen har jag preliminärt beräknat till 225 000 kr., varav för lantmäterienheten 27000 kr. För engångsutgifter har jag under poslen Till regeringens disposition preliminärt beräknat 450000 kr för bl. a. utrustning till nytt laboratorium och till personalrestaurang.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15   Civildepartementet

112

Kristianstads län

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader Därav lönekostnader engångsutgifter Lokalkostnader Samhällsinformation Kungörelseannonsering

Lantmäterienheten Lokalvårds-organisation

+2

353

52518

+ 3 158

+3 242

47 125

+ 2646

+ 2918

11347

+ 976

+ 926

122

+ 10

+ 5

314

+ 75

+ 21

2 907

+ 498

+ 76

+4717

+4270

1 67 209

Länsstyrelsens förslag

1.         Huvudförslag+2 576000kr.

2.    Länsstyrelsen yrkar att huvudförslaget inte skall tillämpas ( +1364000kr.).

3.    För nytillkomna arbetsuppgifter yrkas förstärkning med en tjänst som socialkonsulenl till allmänna enhelen (+148000 kr.).

4.    Omkostnaderna beräknas öka. Vidare begärs medel för inköp av en mappautomat (+131 000kr.).

5.    Lantmäterienheten a) Huvudförslag + 113000kr. b) Huvudförslaget skall inte tillämpas på anslagsposlen (+60000kr.). c) Medel begärs för anskaffning av Compactus-system. Vidare yrkas medel för stälskåp m. m. (+325 000 kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag det ökade medelsbehovet för länsstyrelsen till 4270000 kr. Skatteavdelningens lönekostnader har jag därvid beräknat totalt till 26663000 kr. Jag har beräknat 487000 kr. för inrättade ijänster för samordnad uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgift. Länsstyrelsens andel av den samlade utgiftsminskningen har jag preliminärt beräknat lill 293000 kr., varav för lanlmäterienhelen 49000 kr. För omfördelning inom lantmäteriorganisationen har jag beräknat en minskning av anslagsposten Lantmäterienheten med totalt 150000 kr varav för budgetåret 1985/86 50000 kr. För engångsutgifter har jag under posten Till regeringens disposition preliminärt beräknal 68000 kr för inköp av en mappaulomal lill mervärdeskalteenheten.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet

113

Malmöhus län

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvallningskoslnader Därav lönekoslnader engångsulgifler Lokalkoslnader Samhällsinformation Kungörelseannonsering

Lantmäterienheten Lokalvårdsorganisation

+3

753

II43II

+ 5335

+6982

102 362

+4403

+ 6228

19466

+ 770

+ 1 183

206

+    79

+      9

851

+    66

+    57

3 387

+ 498

+    93

+8324

+6748

1 138 222

Länsstyrelsens förslag

1.         Huvudförslag+4779000kr.

2.         Länsstyrelsen anmäler att en medelstilldelning enligt huvudförslagel medför att länsstyrelsen inte kan fullgöra alla de skilda arbetsuppgifter som enligt författningar eller eljest angivna riktlinjer åvilar länsstyrelsen.

3.    På grund av volymökningen inom kulturminnesvården yrkas en tjänst som byrådirektör till länsantikvarien (+153000kr.).

4.    Till besvärsenheten begärs medel för tillfällig personal motsvarande sex årsarbetskrafter. Vidare yrkas medel för omvandUng av tjänstestmk-turen inom enheten (+986000kr.).

5.    För fortsatt konlroll av väglrafikskall fordras två handläggare till allmänna enheten. På enheten bör vidare två extra tjänster som byrådirektörer omvandlas till extra ordinarie ijänster för handläggningen av ärenden enligt lagen om missbrukare i vissa fall (+269000kr.).

6.    Ytteriigare medel yrkas för samhällsinformation (+63000kr.).

7.    Lantmäterienheten a)Huvudförslag +343000kr. b)För renovering av fastighetskartor, ADB-tester m. m. begärs särskilda medel (+155 000 kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag det ökade medelsbehovet för länsstyrelsen lill 8324000 kr. Skatteavdelningens lönekoslnader har jag därvid beräknat totalt fill 64755 000 kr. Jag har beräknat 981 000 kr. för inrättade tjänster för samordnad uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgift. För en tjänst som handläggare till länsantikvarien har jag preliminärt beräknat 150000 kr. Länsstyrelsens andel av den samlade 8   Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 15

Prop. 1984/85:100   Bilaga 15    Civildepartementet                             114

utgiftsminskningen har jag preliminärt beräknal till 542000 kr., varav för lantmäterienheten 59000 kr. För omfördelning inom lantmäteriorganisationen har jag beräknal en minskning av anslagsposten Lantmäterienheten med totalt 200000 kr. varav för budgetåret 1985/86 50000 kr. För engångsutgifter har jag under posten Till regeringens disposition preliminärt beräknat 50000 kr för visst saneringsprojekt inom lantmäterienheten.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15   Civildepartementet

115

Hallands lan

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader Därav lönekoslnader engångsulgifler Lokalkoslnader Samhällsinformation Kungörelseannonsering

Lantmäterienheten Lokalvårds-organisation

298

45 420

+ 2 374

+ 2 704

40395

+ 1661

+ 2401

-

+ 277

-

8118

+ 633

+ 651

100

+ 8

+ 5

86

+ 7

+ 7

2 629

+ 644

+ 105

+3666

+3472

1 56354

Länsstyrelsens förslag

1.        Huvudförslag+1944000 kr.

2.        Länsstyrelsen yrkar att huvudförslaget inte skall tillämpas på skatteavdelningen (+427000 kr.).

3.        Till planeringsavdelningen yrkas medel till ersättningar för uppdrag m. m.(+329000kr.).

4.        Omkostnaderna beräknas öka. Vidare yrkas medel för ordbehandlingsutrustning, mikrofiche-apparal med kopieringsmöjlighet m. m. (+322000 kr.).

5.   Lantmäterienheten a) Huvudförslag +115000 kr. b) Länsstyrelsen anser att huvudförslaget inte skall tillämpas på enhetens lönekostnader (+42000kr.), c) Medel yrkas för fastighetsdata, utrustning, framställning av registerkartor m. m. (+487000 kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning lill sammanslällningen beräknar jag det ökade medelsbehovet för länsstyrelsen till 3472000 kr. Skatteavdelningens lönekostnader har jag därvid beräknat totalt till 21879000 kr. Jag har beräknat 367000 kr. för inrättade tjänster för samordnad uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgift. Länsstyrelsens andel av den samlade utgiftsminskningen har jag preliminärt beräknat till 273000 kr., varav för lantmäterienheten 46000 kr. För engångsutgifter har jag under poslen Till regeringens disposition preliminärt beräknal 175000 kr. för inköp av ordbehandlingsutrustning, kompaklusarkiv m.m.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet

116

Göteborgs och Bohus län

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvallningskoslnader Därav lönekoslnader engångsulgifler Lokalkoslnader Samhällsinformation Kungörelseannonsering

Lantmäterienheten Lokalvårds-organisation

760

114 005

+4 428

+ 6936

101894

+ 3 290

+6 203

—

+

10

-

17121

-

41

- 29

203

+

16

+ 9

778

+

61

+ 53

4 806

+

163

+ 41

+4627

+7010

I 136914

Länsstyrelsens förslag

1.         Huvudförslag+4271 000 kr.

2.    Länsstyrelsen begär medel för avgifter till datamaskinfonden. Vidare beräknas omkostnaderna öka (+193 000kr.).

3.    Lantmäterienheten a) Huvudförslag +163000kr.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag det ökade medelsbehovel för länsstyrelsen till 7010000 kr. Skalleavdelningens lönekoslnader har jag därvid beräknat totalt till 63 716000 kr. Jag har beräknal 869000 kr. för inrättade tjänster för samordnad uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgift. För en tjänst som handläggare till länsantikvarien har jag preliminärt beräknat 150000 kr. Länsstyrelsens andel av den samlade utgiftsminskningen har jag preliminärt beräknat fill 575000 kr., varav för lantmäterienheten 83000 kr. För omfördelning inom lantmäteriorganisationen har jag beräknat en minskning av anslagsposten Lantmäterienheten med totalt 450000 kr varav för budgetåret 1985/86 100000 kr.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 15    Civildepartementet

117

Älvsborgs lan

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader Därav lönekoslnader engångsulgifler Lokalkoslnader Samhällsinformation Kungörelseannonsering

Lantmäterienheten Lokalvårds-organisation

394

68634

+ 3 929

+4215

61 170

+2468

+ 3 772

-

+   135

-

10541

+ 1 107

+ 947

190

+     15

+      8

435

+     34

+    29

2881

+ 911

+   237

+5996

+5436

I 82682

Länsstyrelsens förstag

1.        Huvudförslag+3 299 000 kr.

2.        Länsstyrelsen yrkar att huvudförslaget inte skall tillämpas på skatteavdelningen (+760 000 kr.).

3.        För utbildning av personal inom länsstyrelsens krigsorganisation begärs särskilda medel (+138000 kr.).

4.   Medel yrkas för inköp av ny tjänstebil (+135000 kr.).

5.        Omkostnaderna beräknas öka (+753000 kr.).

6.   Lantmäterienheten a) Huvudförslag +101000 kr. b) Länsstyrelsen yrkar medel för fortsatt planmässig uppmstning av registerkartor. Vidare beräknas omkostnaderna öka (+810000kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag det ökade medelsbehovet för länsstyrelsen till 5436000 kr. Skatteavdelningens lönekostnader har jag därvid beräknat totalt till 34414000 kr. Jag har beräknat 719000 kr för inrättade tjänster för samordnad uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgift. Länsstyrelsens andel av den samlade utgiftsminskningen har jag preliminärt beräknat till 344000 kr., varav för lantmäterienheten 48000 kr. För omfördelning inom lantmäteriorganisationen har jag beräknat en ökning av anslagsposten Lantmäterienheten med totalt 200000 kr varav för budgetåret 1985/86 150000 kr. För engångsutgifter har jag under posten Till regeringens disposition preliminärt beräknat 375000 kr för utbyte av länsstyrelsens tjänstebil och för upprustning av registerkartor inom lantmäterienheten.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet

118

Skaraborgs län

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Länsstyrelsen

Föredraganden

+2

Personal

Anslag

Förvallningskoslnader Därav lönekoslnader engångsutgifter Lokalkostnader Samhällsinformation Kungörelseannonsering

Lanlmälerienheten Lokalvårds-organisation

326

48940

+ 2540

+ 3038

44 248

+ 1754

+ 2 738

-

+ 360

-

8003

+ 1719

+ 1719

116

+ 809

+ 5

228

+ 18

+ 15

3 555

+ 574

+ 93

+5 660

+4870

1 60843

Länsstyrelsens förslag

1.         Huvudförslag+3 347 000 kr.

2.         Länsstyrelsen yrkar förstärkning med en tjänst som handläggare lill regionalekonomiska enheten. Vidare yrkas att en tjänst som extra biträdande länsarkitekt ersätts med en extra ordinarie tjänst (+140000kr.).

3.    Till länspolischefens expedition begärs en tjänst som assistent. Medel yrkas även för ADB-samordnare (+ 185000kr.).

4.    Omkostnaderna beräknas öka. Vidare begärs medel för utökad samhällsinformation (+1 414000 kr.).

5.    Lantmäterienheten a) Huvudförslag + 10000kr. b) Enhetens personalbudget bör förstärkas så att eftersatta arbetsuppgifter kan fullföljas (+209000kr.). c) För fortsatt bearbetning av länsstyrelsens program för skoglig strukturrationalisering yrkas särskilda medel (+150000kr.). d) Omkostnaderna beräknas öka (+205 000 kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag det ökade medelsbehovet för länsstyrelsen till 4870000 kr. Skatteavdelningens lönekostnader har jag därvid beräknat totalt fill 24191000 kr. Jag har beräknat 607000 kr. för inrättade tjänster för samordnad uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgift. Länsstyrelsens andel av den samlade utgiftsminskningen har jag preliminärt beräknat till 294000 kr., varav för lantmäterienheten 60000 kr. För engångsutgifter har jag under posten Till regeringens disposition preliminärt beräknat 120000 kr för bl. a. uppmstning av registerkartor och inköp av ordbehandlingsutrustning till lantmäterienheten.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet

119

Värmlands län

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader Därav lönekostnader engångsutgifter Lokalkoslnader Samhällsinformation Kungörelseannonsering

Lanlmälerienheten Lokalvärds-organisation

326

48 720

+4 889

+ 2933

43 671

+ 2756

+ 2613

-

+ 1005

-

7817

+ 321

+ 319

131

+ 13

+ 5

297

+ 30

+ 20

2 730

+ 1346

+ 129

+6599

+3406

I 59696

Länsstyrelsens förslag

1.         Huvudförslag+2045 000 kr.

2.    Länsstyrelsen yrkar att huvudförslaget inte skall tillämpas (+1205000 kr.).

3.         Medel yrkas för lillfällig personal m. m. ( + 375000kr.).

4.    Omkostnaderna beräknas öka. Vidare yrkas medel bl. a. för ny tjänstebil, översiktlig geoteknisk inventering m. m. (+1 628000 kr.).

5.         Lantmäterienheten a) Huvudförslag + 118000kr. b) Länsstyrelsen yrkar att huvudförslaget inte skall tillämpas (+58000kr.). c) Omkostnaderna beräknas öka. Vidare yrkas medel för skoglig stmkturrationalise-ring, mikrofilmutrustning m. m. (+1 170000 kr.).

6.    Länsstyrelsen avstår från att yrka medel för nya tjänster men vill understryka att verkligt behov av sådana finns för atl myndigheten skall kunna tillfredsställande fullgöra sina uppgifter.

7.    Länsstyrelsen hemställer att regeringen föreskriver vilken eller vilka delar av länsstyrelsens verksamhet som skall drabbas av besparingar om huvudförslaget kommer att tillämpas samt att regeringen föranstaltar om erforderliga författningsändringar och ändrade direktiv.

8.    Om länsstyrelsen ges ökade arbetsuppgifter, t.ex. vid regional samordning, måste särskilda medel anvisas härför.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag det ökade medelsbehovet för länsstyrelsen till 3406000 kr. Skatteavdelningens lönekostnader har jag därvid beräknat totalt till 22481000 kr. Jag har beräknat 487000 kr för inrättade tjänster för samordnad uppbörd av källskatt och

Prop. 1984/85:100   Bilaga 15    Civildepartementet                             120

arbetsgivaravgift. Länsstyrelsens andel av den samlade utgiftsminskningen har jag preliminärt beräknat till 376000 kr., varav för lantmäterienheten 46000 kr. För omfördelning inom lantmäteriorganisationen har jag beräknat en ökning av anslagsposlen Lantmäterienheten med totalt 200000 kr varav för budgetåret 1985/86 50000 kr. För engångsutgifter har jag under posten Till regeringens disposition preliminärt beräknat 550000 kr för utbyte av länsstyrelsens tjänstebil, inköp av mikrofilmutmstning till lantmäterienheten samt inköp av våningskopiatorer.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15   Civildepartementet

121

Örebro län

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader Därav lönekostnader engångsutgifter Lokalkoslnader Samhällsinformation Kungörelseannonsering

Lanlmäterienhelen Lokalvårdsorganisation

329

49042

+ 2618

+ 2649

43999

+ 1

1492

+ 2473

-

+

830

-

7996

+

522

+

522

121

+

10

+

5

330

+

26

+

22

1862

+

348

+

197

59352

+3524

+3395

Länsstyrelsens förslag

1.       Huvudförslag +2444000 kr.

2.   Omkostnaderna beräknas öka. Vidare yrkas medel för tryckning av vissa rapporter, inköp av persondatorer, ADB-utbildning av personalen m. m. (+732000 kr.).

3.       Lantmäterienheten a) Huvudförslag +155000 kr. b) Länsstyrelsen yrkar omfördelning av medel för lokalvårdsorganisation. Vidare beräknas omkostnaderna öka (+193 000 kr.).

4.   Länsstyrelsen hemställer att regeringen medverkar till all cenirala verks m. fl. ambitionsnivå anpassas till länsstyrelsens resurser samt att regeringen aktualiserar en översyn av statens pris- och kartellnämnds fältorganisation, en översyn av bestämmelserna rörande yrkesmässig trafik samt översyn av vägtrafikskattelagen, salu vagnsskatten, lotterilagen, vallagen saml lagen om slatlig lönegaranti vid konkurs.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag det ökade medelsbehovet för länsstyrelsen till 3 395000 kr. Skatteavdelningens lönekostnader har jag därvid beräknat totalt till 21515000 kr. Jag har beräknat 367000 kr. för inrättade tjänster för samordnad uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgift. Länsstyrelsens andel av den samlade utgiftsminskningen har jag preliminärt beräknat till 289000 kr., varav för lantmäterienheten 33000 kr. För engångsutgifter har jag under posten Till regeringens disposition preliminärt beräknat 40000 kr för bl. a. utmstning för kartlagning vid lantmäterienheten.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                                           122

Västmanlands län

1984/85              Beräknad ändring 1985/86

Läns-                     Före-

slyrelsen               draganden

Personal                                                         298                                                    +1

Anslag

Förvallnings
koslnader                                                  44978                +2 227                  +2492
Därav
lönekostnader                                             40467                 +1590                  +2214
engångsutgifter                                                  -                    +165                          -
Lokalkostnader                                           8069                       +84                  +165
Samhällsinformation                                       121                          +118                 +5
Kungörelseannonse
ring                                                                 128                         +229                  +9
Lantmäterienheten                                       1768                      +191                   +56
Lokalvårds-
organisation                                                      1                           -                          -

55 065                  +2849                   +2727

Länsstyrelsens förslag

1.         Huvudförslag+1747 000 kr.

2.    För nya arbetsuppgifter inom täktområdet begär länsstyrelsen särskilda medel till naturvårdsenheten (+150000kr.).

3.    För utökad revisionsverksamhet yrkas en tjänst som länsrevisor. Vidare yrkas alt tre inrättade extra ijänsler som byrådirektörer vid skatteavdelningen omvandlas till extra ordinarie tjänster (+148000kr.).

4.    Omkostnaderna beräknas öka. Vidare yrkas medel för utbyte av länsstyrelsens tjänstebil samt för ledningsövningar (+613000kr.).

5.    Lantmäterienheten a) Huvudförslag +66000kr. b) Länsstyrelsen begär medel för förberedelser inför en ADB-reform av faslighelsregistrel m. m.(+125000kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag det ökade medelsbehovet för länsstyrelsen till 2727000 kr. Skatteavdelningens lönekostnader har jag därvid beräknat totalt lill 19574000 kr. Jag har beräknat 224 000 kr. för inrättade tjänster för samordnad uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgift. Länsstyrelsens andel av den samlade utgiftsminskningen har jag preliminärt beräknat till 397 000 kr., varav för lantmäterienheten 29000 kr. För engångsutgifter har jag under posten Till regeringens disposition preliminärt beräknat 125000 kr för utbyte av länsstyrelsens tjänstebil.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet

123

Kopparbergs län

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvallningskoslnader Därav lönekoslnader engångsutgifter Lokalkoslnader Samhällsinformation Kungörelseannonsering

Lanlmälerienheten Lokalvårds-organisation

338

50767

+4902

+3 175

44599

+2087

+ 2790

-

+ 1574

-

10047

+ 981

+   503

151

+   162

+      6

274

+   171

+     18

4 394

+ 580

+ 608

+6 796

+4310

I 65634

Länsstyrelsens förslag

1.         Huvudförslag +2 648 000 kr.

2.         Länsstyrelsen yrkar aft huvudförslagel inte skall tillämpas (+1304000 kr.).

3.         Omkostnaderna beräknas öka. Vidare yrkas medel för utbyte av länsstyrelsens tjänstebil, utmstning till telefonväxeln, persondatorer m. m. (+1764000kr.).

4.         Lantmäterienheten a) Huvudförslag + 146000kr. b) För förbättring av servicen belräffande fastighetsregistreringen yrkas medel för en tjänst som karttekniker (+ 150000kr.). c) Vidare yrkas medel för uppmstning av länets registerkartsystem och för lokalvårdskostnad ( + 284000kr.).

5.    Länsstyrelsen begär medel för förbättring av fastighetsstmkturen inom jord- och skogsbruket (+500000 kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag det ökade medelsbehovet för länsstyrelsen till 4310000 kr. Skatteavdelningens lönekostnader har jag därvid beräknat totalt till 22925000 kr. Jag har beräknat 487000 kr. för inrättade tjänster för samordnad uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgift. Länsstyrelsens andel av den samlade utgiftsminskningen har jag preliminärt beräknat till 336000 kr., varav för lantmäterienheten 76000 kr. För omfördelning inom lantmäteriorganisationen har jag beräknat en ökning av anslagsposten Lantmäterienheten med totalt 800000 kr varav för budgetåret 1985/86 400000 kr. För engångsutgifter har jag under posten Till regeringens disposition preliminärt beräknal 500000 kr för bl. a. utbyte av länsstyrelsens tjänstebil och förbättring av fastighetssirukturen inom jord- och skogsbruket inom länet.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet

124

Gävleborgs län

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader Därav lönekostnader engångsutgifter Lokalkostnader Samhällsinformation Kungörelseannonsering

Lantmäterienheten Lokalvårdsorganisation

325

47941

+2889

+3084

42974

+ 1831

+ 2749

-

+ 620

-

11428

+ 1 142

+ 598-

120

+ 210

+      5

184

+ 255

+    12

3084

+ 489

+   119

+3818

+4985

1 62758

Länsstyrelsens förslag

1.         Huvudförslag+3 177000kr.

2.         Omkostnaderna beräknas öka. Vidare yrkas medel för bl. a. ledningsövningar (+1 319000 kr.).

3.         Lantmäterienheten a) Huvudförslag +124000 kr. b) För lagning och konservering av registermyndighetens förrättningsarkiv yrkas särskilda medel. Vidare begärs medel för utökad registrering av fastigheter (+200000kr.), c) För ny registerkarta yrkas medel liksom för utökad lokalhyra (+165 000 kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag det ökade medelsbehovet för länsstyrelsen till 3818000 kr. Skatteavdelningens lönekostnader har jag därvid beräknat totalt till 21342000 kr. Jag har beräknat 487000 kr. för inrättade tjänster för samordnad uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgift. Länsstyrelsens andel av den samlade utgiftsminskningen har jag preliminärt beräknat till 299000 kr., varav för lantmäterienheten 53000 kr. För engångsutgifter har jag under posten Till regeringens disposition preliminärt beräknal 100000 kr för ny registerkarta vid lantmäterienheten.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet

125

Västernorrlands län

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader Därav lönekoslnader engångsulgifler Lokalkostnader Samhällsinformation Kungörelseannonsering

Lanlmälerienheten Lokalvårds-organisation

334

49999

+4 441

+ 3 064

44 249

+ 3485

+ 2715

-

+ 230

-

7 862

+ 420

+ 589

135

+ 180

+ 5

214

+ 16

+ 14

3 808

+ 222

+ 78

+5279

+3750

I 62019

Länsstyrelsens förslag

1.        Huvudförslag+2 203 000 kr.

2.        Länsstyrelsen yrkar atl mot bakgrund av länets svåra arbetsmarknadssituation bör länsstyrelsen särbehandlas i budgetarbetet för budgetåret 1985/86.

3.        Till regionalekonomiska enheten yrkas en ijänsl som avdelningsdirektör för geokemisk undersökning, två Ijänster som byrådirektörer och en tjänsl som assistent för nödvändiga sysselsättningsfrämjande insatser. Vidare yrkas att sex extra inrättade tjänster omvandlas till extra ordinarie tjänster (+258000 kr.).

4.   Naturvårdsenheten behöver förstärkas med en tjänst som byrådirektör och två tjänster som byråinspektörer för allmän naturvård. Vidare yrkas särskild förstärkning för handläggning av täklärenden ( + 258000kr.).

5.        Länsstyrelsen yrkar särskilda medel för insatser inom regionalpolitik och miljöskydd (+750000kr.).

6.   För handläggning av ärenden rörande kilomelerskatl yrkas en tjänst som handläggare (+123 000 kr.).

7.   Medel begärs för tillfällig personal m. m. (+720000kr.).

8.   Omkostnaderna beräknas öka (+745 000 kr.).

9.   Lanlmäterienhelen a) Huvudförslag + 122000 kr. b) För kartlagnings-arbele begärs särskilda medel ( + 100000kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag det ökade medelsbehovet för länsstyrelsen till 3750000 kr. Skalleavdelningens lönekoslnader har jag därvid beräknat totalt lill 20363000 kr. Jag har beräknat

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                            126

367000 kr. för inrättade Ijänster för samordnad uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgift. Länsstyrelsens andel av den samlade utgiftsminskningen har jag preliminärt beräknat till 327000 kr., varav för lantmäterienheten 64000 kr. För omfördelning inom lantmäteriorganisationen har jag beräknat en minskning av anslagsposten Lantmäterienheten med totalt 200000 kr varav för budgetåret 1985/86 50000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet

127

Jämtlands län

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvallningskoslnader Därav, lönekoslnader engångsutgifter Lokalkoslnader Samhällsinformation Kungörelseannonsering

Lanlmäterienhelen Lokalvårds-organisation

219

33 687

+2441

+ 1931

29669

+ 1489

+ 1680

5 588

+

8

+ 167

87

+

9

+ 5

137

+

14

+ 9

2484

+

197

+ 261

+2669

+2373

1 41984

Länsstyrelsens förslag

1.         Huvudförslag+1076000 kr.

2.         Länsstyrelsen yrkar att huvudförslaget inte skall tillämpas på skatteavdelningen (+276000 kr.).

3.         Till regionalekonomiska enheten begärs medel för en tjänsl som kvalificerad handläggare (+182000 kr.).

4.    Skatteavdelningen behöver förstärkas med två kvalificerade tjänster som revisor och jurist för offensiv verksamhel (+388000 kr.).

5.    Omkostnaderna beräknas öka (+550000 kr.).

6.    Lantmäterienheten a) Huvudförslag + 197000 kr.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag det ökade medelsbehovet för länsstyrelsen till 2373000 kr. Skatteavdelningens lönekostnader har jag därvid beräknat totalt till 13 863000 kr. Jag har beräknat 255000 kr. för inrättade tjänster för samordnad uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgift. Länsstyrelsens andel av den samlade utgiftsminskningen har jag preliminärt beräknat till 326000 kr., varav för lantmäterienheten 44000 kr. För omfördelning inom lantmäteriorganisationen har jag beräknat en ökning av anslagsposten Lantmäterienheten med totalt 200000 kr varav för budgetåret 1985/86 50000 kr. För engångsutgifter har jag under posten Till regeringens disposition preliminärt beräknat 80000 kr för inköp av ordbehandlingsutrustning och kopiatorer.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet

128

Västerbottens län

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvallningskoslnader Därav lönekoslnader engångsulgifler Lokalkostnader Samhällsinformation Kungörelseannonsering

Lantmäterienheten Lokalvårdsorganisation

+3

302

46647

+ 3 356

+2737

41415

+ 2007

+ 2407

—

+ 618

-

7607

+ 311

+ 311

124

+ III

+ 5

138

+ 362

+ 9

2641

+ 2458

+ 415

I

+6 598

+3477

57 158

Lånsstyrelsens förslag

1.        Huvudförslag+2076000kr.

2.        Till naturvårdsenheten yrkas en tjänst som förste byråinspektör för handläggning av täklärenden (+140000 kr.).

3.   Länsstyrelsen begär en tjänst som organisalionsutvecklare och en tjänst som personalkonsulent till administrativa enheten (+310000kr.).

4.   Medel yrkas för fillfällig personal m. m. (+220000kr.).

5.        Omkostnaderna beräknas öka. Vidare yrkas medel för bl. a. klädskåp till personalen, ledningsövningar (+1 394000kr).

6.   Lantmäterienheten a) Huvudförslag +90000 kr. b) Länsstyrelsen yrkar att personalkostnaderna räknas upp för att svara mot befintlig personal (+500000kr.). c) För inredning och utmstning till ny förvaltningsbyggnad begärs särskilda medel. Vidare yrkas medel för mikrofilmning m. m. (+1 868000kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag det ökade medels-behovet för länsstyrelsen till 3477000 kr. Skatteavdelningens lönekostnader har jag därvid beräknat totalt till 19976000 kr. Jag har beräknat 367000 kr. för inrättade tjänster för samordnad uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgift. Länssstyrelsens andel av den samlade utgiftsminskningen har jag preliminärt beräknat till 376000 kr., varav för lantmäterienheten 45000 kr. För omfördelning inom lantmäteriorganisationen har jag beräknat en ökning av anslagsposten Lantmäterienheten med 300000 kr. för budgetåret 1985/86. För engångsutgifter har jag under posten Till regeringens disposition preliminärt beräknat 500000 kr. för bl.a. utmsining till mikrofilmning vid lantmäterienheten, inköp av klädskåp samt Ijuskopiera-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet

129

Norrbottens län

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader Därav lönekostnader engångsulgifler Lokalkoslnader Samhällsinformation Kungörelseannonsering

Lantmäterienheten Lokalvårdsorganisation

352

55 197

+ 7424

+ 3281

48 792

+ 2554

+ 2894

-

+ 3 874

-

7063

+ 371

+ 397

135

+ II

+ 5

149

+ 12

+ 10

4 532

+ 388

+ 213

+8206

+3906

1 67077

Länsstyrelsens förslag

1.      Huvudförslag +2315000 kr.

2. Länsstyrelsen yrkar alt huvudförslaget inte skall tillämpas ( + 1 133000 kr).

3.      För inköp av inventarier m. m. till ny förvallningsbyggnad begärs särskilda medel ( + 3874000 kr).

4. Omkostnaderna beräknas öka. Vidare yrkas medel för ledningsövningar (+496000 kr).

5. Lantmäterienheten a) Huvudförslag +199000 kr. b) Länsstyrelsen yrkar atl huvudförslagel inte skall tillämpas (+94000 kr), c) Omkostnaderna beräknas öka (+95000 kr).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag del ökade medelsbehovel för länsstyrelsen till 3906000 kr. Skatteavdelningens lönekostnader har jag därvid beräknat totalt till 22934000 kr. Jag har beräknal 255000 kr. för inrättade tjänster för samordnad uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgift. Länsstyrelsens andel av den samlade utgiftsminskningen har jag preliminärt beräknat till 489000 kr., varav för lantmäterienheten 78000 kr. För omfördelning inom lantmäteriorganisationen har jag beräknat en minskning av anslagsposten Lantmäterienheten med totalt 200000 kr varav för budgetåret 1985/86 50000 kr.

9    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 15

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                            130

Diverse ändamål

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Myndig-

Före-

helerna

draganden

Maskinhyra för data-

enheterna

81866

+ 21093

+ 17 550

Utrustning för data-

enheterna

3 778

+ 1220

+ 265

Länsstyrelsernas

organisalionsnämnd

9917

+    465

+ 335

Landshövdingamas

tjänstebosläder

260

-

-

Koslnader vid anstånd

med omstationering

m. m.

1 175

-

-

Blanketter

1210

+    290

+     100

Bidrag till koslnader

för fastighetsbild-

ningsförrätlningar m. m.

300

-

-

Till regeringens

disposilion

29737

-24 695

- 7 776

128 243

- 1627

+ 10474

Föredragandens överväganden

Maskinhyror för dataenheterna beräknas öka med 17 550000 kr. på grund av ökade kostnader för maskinhyror och underhåll. Beräkningen grundas på riksskatteverkets och statskontorets bedömningar av koslnader för befintlig och tillkommande utrustning. Vidare beräknas kostnaderna för utrustning för dataenheterna öka med 265000 kr. med anledning av prisomräkning i syfte att möjliggöra viss ersättningsanskaffning av efterbehandlingsmaskiner.

För länsstyrelsernas organisationsnämnd har jag beräknat en ökning med 335000 kr. enligt etl ettårigt huvudförslag med en reduktion om 2%. LON har under innevarande budgetår engagerat sig djupare än fidigare i länsstyrelsernas ADB-frågor. Detta är i överensstämmelse med statsmakternas intentioner. Jag räknar med alt LON även under nästa budgetår kommer att avdela förhållandevis stora resurser för sådant arbete. Hämiöver räknar jag med att LON kommer att på olika sätl ha en roll bl. a. när det gäller att göra samlade bedömningar av utbildnings- och andra utvecklingsinsatser med anledning av kommande ställningstaganden till förslag från de olika utredningar som berör länsstyrelsernas framtida verksamhet och organisation. Kostnader för blanketter beräknas öka med 100000 kr. med anledning av prisomräkning.

Anslagsposten Till regeringens disposlion under anslaget till länsstyrelserna har jag beräknat totalt till 21 961 000 kr. till övervägande del hänförliga till kostnader för inventarier och utrustning hos länsstyrelserna. I beloppet ingår även medel för vissa kostnader för länsstyrelsernas ledningsövningar, medel för viss särskild konlroll av vägtrafikskatter, medel

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                            131

för damminventeringar, medel för geoteknisk experthjälp lill vissa län, medel för rekryteringstjänster inom skalteförvaltningen, medel för vissa göromålsförordnanden eller molsvarande, medel för utökat registrerings-arbete vid dataenheterna på grund av det nya systemel för samordnad uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgift m. m.

1 beloppet ingår även medel för statsbidrag lill kostnader för medborgar-viltnen enligt lagen (1981:324) om medborgarvittnen i Stockholms, Göteborgs och Malmö polisdistrikt.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Länsstyrelserna m.m. för budgetårel 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av I 985527000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                            132

F. KYRKLIGA ÄNDAMÅL

Allmän översikt

I detta avsnitt behandlas anslag till svenska kyrkan och andra trossamfund.

För dessa ändamål föreslås fr.o.m. nästa budgetår en ny anslagsindelning med fem olika anslag i stället för nuvarande lolv anslag lill kyrkliga ändamål.

Anslaget till domkapitel och stiftsnämnder m.m. blir kvar oförändrat Hksom anslaget Bidrag till trossamfund. Det nuvarande anslaget Ersättningar till kyrkor dras in med hänsyn lill atl administrationen av anslaget är orimligt tidskrävande i förhållande lill anslagets storlek. Ersättningar till kyrkofonden redovisas under etl anslag, lill vilkel också förs del nuvarande särskilda anslagel till bidrag till kyrkomötet. Anslag till kurser för utbildande av kyrkomusiker och till ekumenisk verksamhet las upp under ell nytt anslag benämnt Bidrag till vissa övriga kyrkliga ändamål. Kostnaderna för bidrag lill de svenska utlandsförsamlingarna förs över på kyrkofonden. Medel för bidrag till restaurering av äldre domkyrkor och lill anskaffande av lokaler för trossamfund föreslås anvisas under ell nytt anslag benämnt Byggnadsbidrag på del kyrkliga området.

F 1. Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m.

1983/84 Utgift           12 721431

1984/85 Anslag         11728000

1985/86 Förslag         12709000

Från detta anslag bestrids de koslnader för domkapitlen, sliftsnämn-derna, ärkebiskopens kansli och kyrkoherdarna för döva som framgår av sammanställningen i det följande.

I varje stift finns ett domkapitel som handhar kyrkliga angelägenheter inom stiftet. De grundläggande bestämmelserna härom finns i lagen (1936:567) om domkapitel (ändrad senast 1982:944). I varje stift utom i Slockholms stift finns också en stiftsnämnd. Stiftsnämnderna handlägger ärenden som främst rör kyrklig jord. De viktigaste bestämmelserna härom finns i lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord (ändrad 1975:1322 och 1983:402). Enligt denna lag ankommer på stiftsnämnd dels vissa myndighetsfunktioner, dels förvaltningen av prästlönefondsfasligheterna och skogen på löneboslällena i stiftet. I Slockholms stift fördelas dessa uppgifter mellan stiftsnämnderna i Uppsala och Strängnäs.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                            133

I andra stift än Stockholms fördelas koslnaderna för domkapitlen och stiftsnämndema mellan slalen, kyrkofonden och de olika stiftens förvaltning av prästlönefondsfasligheter och boslällsskog. På kyrkofonden och nämnda förvaltning faller enligt nuvarande fördelningsprinciper hälften av de under II. Övriga domkapitel beräknade kostnaderna. Dessulom faller på kyrkofonden och förvaltningen de beräknade kostnaderna under IV. Stiftsnämnderna. Den andra hälften av de koslnader som har beräknats under 11. Övriga domkapitel saml de beräknade koslnaderna för lillfällig personal betalas av slalen. Denna fördelning grundar sig på uppfattningen alt koslnaderna för stiftsnämndema helt skall belalas av kyrkofonden eller, om kostnaderna avser förvaltningen av prästlönefondsfasligheter och boslällsskog, av inkomslerna från denna förvaltning.

Förvaltningen av den kyrkliga jorden kan uppdras ål dels för domkapitel och sliflsnämnd gemensam kanslipersonal, dels sliftsjägmästare och viss annan skoglig personal hos nämnden, dels för förvaltningen särskilt anslälld personal. Även i den sist nämnda gruppen kan ingå kanslipersonal.

De anslag lill förvaltningskostnader som beräknas i det följande avser samfiiga kostnader för den gemensamma kanslipersonalen samt för stiftsjägmästarna och den förul nämnda skogliga personalen hos stiftsnämnderna. I den mån dessa båda personalgrupper anlitas för förvaltningen av prästlönefondsfasligheter eller boslällsskog skall däremol svarande lönekoslnader tas upp som uppbördsmedel. Dessa uppbördsmedel skall beräknas av stiftsnämndema. Delta kan ske först efter uigången av budgetårel 1985/86. Med hänsyn härtill kan i detla sammanhang uppbördsmedlen endasl beräknas preliminärt. Del belopp som kan antas bli aktuellt uppskaltar jag till minst l,4milj.kr. för budgelåret 1985/86. 1 delta sammanhang har jag inte belastat förvaltningen med kostnader för arvoden m. m. till sliflsnämndsledamöler. Tilläggas bör all jag inle tar upp något anslag till lön åt den personal för vilken lönen hell skall bestridas ur inkomsterna från förvaltningen av prästlönefondsfastigheler och boslällsskog.

Vad jag i det föregående har sagt om lönekostnader gäller också för sliftsnämndernas övriga kostnader. Del belopp som på denna punkt bör tas upp som uppbördsmedel för förvaltningen av prästlönefondsfasligheter och boslällsskog beräknar jag preliminärt till 250000kr. för budgetårel 1985/86.

1 fråga om domkapitlet i Slockholm faller kostnaderna helt på staten. Kostnaderna för ärkebiskopens kansli och kyrkoherdarna för döva faller helt på kyrkofonden.

Kyrkofondens bidrag tas upp som uppbördsmedel.

Utöver de belopp som redovisas i följande sammanställning bestrids ur kyrkofonden kostnaderna för handläggare av personaladministrativa ärenden. Sådana särskilda tjänster finns inrättade vid samtliga domkapitel och vid ärkebiskopens kansli.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet

134

1984/85

Beräknad ändring

1985/86

Domkapitlen

Föredraganden

Personal

171

+            5

of.

Anslag

Ulgifler

1. Domkapitlet i Slockholm

Förvaltningskostnader

Lokalkostnader

726000 277000

+   203 200 +    21600

+    50000 +    22000

11. Övriga domkapitel

Förvaltningskostnader

Lokalkoslnader

18 353000 2662000

+ 2 187 000 +   627 000

+ 1413000 +   381000

111. Tillfällig personal hos domkapitlen m. m. enligt regeringens bestämmande

218000

+     15 000

+     12000

IV. Stiftsnämndema

Förvaltningskostnader

Lokalkostnader

8486000 264000

+   727 600 +     14 500

+   484 000 +     14000

V. Ärkebiskopens kansli Förvaltningskostnader

1049000

+     53 000

-   100000

VI. Kyrkoherdar för döva Förvaltningskostnader

1683 000

+   104 000

+     85 000

Uppbördsmedel Bidrag från kyrkofonden

20440000

+ 2 223 100

+ 1280000

Från förvaltningen av prästlönefondsfastigheler och boslällsskog

1 550000

+     63 000

+   100000

Nettoutgift kr.

11728000

+ 1646 800

+ 981000

Domkapitlen

1.        Pris- och löneomräkning m.m. + 2872900kr., varav statsverkets andel 1102000 kr.

2.        En tillämpning av huvudförslaget skulle för domkapitlen leda till personalinskränkningar och beträffande stiftsnämnderna till minskad reseverksamhet. Domkapitlen framhåller alt etl genomförande av förslaget skulle medföra stora svårigheter för stiftsmyndigheterna att fullgöra sina åligganden.

3.        Domkapitlet i Göteborg anhåller om en ny stiftsnotarieljänsl och en tjänst som kamrersassistent. Vidare anhåller domkapitlet i Härnösand om ytterligare en handläggartjänst och domkapitlet i Luleå att en halvtidstjänst som stiftsnotarie och en halvtidstjänst som assistent vid stiftsnämnden i Luleå ändras lill heltidstjänster. Domkapitlet i Strängnäs vill ha en ny assistenttjänst och domkapitlet i Slockholm en halvtidstjänst som vaktmästare. Domkapitlen begär vidare ökade anslag till vikarier, expenser, resor, fortbildningskurser m. m.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                                         135

4. Domkapitlet i Skara anhåller om anslag ur kyrkofonden för atl täcka domkapitlets kostnader för vallokal och särskilda sakkunniga m. m. vid kyrkomötesval.

Kyrkomötet

1984 års kyrkomöte har hos regeringen begärt en skyndsam utredning om delning av Uppsala stift i syfte alt organisatoriskt lösa problemet med ärkebiskopens ökade arbetsbörda (LU 1984:2 och 7, kskr 11 och 12).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanslällningen beräknar jag anslaget till 12709000 kr. På grund av sliftskansliernas ringa storlek och begränsade resurser har jag inte funnit del möjligl all tillämpa huvudförslaget. Undantaget har för den statligt finansierade delen finansierats genom utgiftsminskningar under andra anslag inom civildepartementels huvudtitel. Jag förutsätter atl undanlaget för den kyrkofondsfinansierade delen på molsvarande sätt kommer atl finansieras genom besparingar inom kyrkofonden.

Med anledning av kyrkomötets begäran om en ulredning om delning av Uppsala stift har en promemoria i frågan utarbetats i civildepartementet. Promemorian har remissbehandlats och förslagen övervägs f. n. inom civildepartementet. Enligt promemorian har beräknats all en delning av Uppsala stift kommer att medföra en kostnadsökning för domkapitlen på ca 400000 kr., varav hälften faller på statsverket och hälften på kyrkofonden. Dessa koslnader ryms inom det anslag som jag har beräknat för näsla budgelår. Statsverkets koslnader finansieras genom besparingar under andra anslag. Jag räknar med atl merkostnaderna för kyrkofonden på liknande sätt kan uppvägas genom besparingar på andra områden som bekostas av kyrkofonden.

En slor dei av personalen vid ärkebiskopens kansli kommer atl gå över till den nya riksorganisation för svenska kyrkan som kyrkomötet har beslutat inrätta. Det är ännu osäkert hur många tjänster som härigenom kommer atl försvinna från ärkebiskopens kansli. Jag räknar därför preliminärt med ett i stort sett oförändrat anslag till ärkebiskopens kansli. Det är emellertid sannolikt att anslaget till ärkebiskopens kansli kan reduceras avsevärt. Kyrkofondens bidrag börda minskas i motsvarande utsträckning eftersom kostnaderna för ärkebiskopens kansli helt faller på kyrkofonden. Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande atl besluta om en minskning av anslaget till ärkebiskopens kansli och om kyrkofondens bidrag för detta ändamål.

Till de i sammanställningen beräknade utgifterna kommer vissa kostnader på gmnd av lokala löneförhandlingar m. m. inom ATF-områdel (L-ATF) för budgetåret 1984/85. Jag fömtsätter atl sådana merkostnader i likhet med vad som tidigare har skett skall få täckas genom överskridande av anslaget.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                            136

Uppbördsmedlen från förvaltningen av prästlönefondsfasligheter och boslällsskog har som jag redan anfört tagits upp endasl med preliminärt beräknade belopp. Skulle det vid den slutliga beräkningen av bidragen från denna förvaltning - vilken beräkning kan ske försl under andra halvåret 1986 - visa sig atl förvaltningen bör belastas med andra belopp än jag har antagit, bör regeringen äga rätt att besluta om den ändring av kyrkofondens bidrag som föranleds av den ändrade beräkningen.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen alt

1.       lill Domkapitlen och stiftsnämnderna m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av 12 709000 kr.,

2.       bemyndiga regeringen att besluta om ändring av anslagel lill ärkebiskopens kansli och av kyrkofondens bidrag enligt vad jag nyss har anförl.

F 2. Vissa ersättningar till kyrkofonden

(Motsvarar de tidigare anslagen Vissa ersättningar till kyrkofonden och Bidrag till kyrkomötet.)

I statsbudgeten för innevarande budgetår har anslagen Vissa ersättningar till kyrkofonden och Bidrag fill kyrkomötet sammantaget förts upp med 49301000 kr.

Ur anslagel utgår ersättning till kyrkofonden med 5050737 kr. för prästerskapets till statsverket indragna tionde m. m. Ersättningen utgår enligt föreskrift i 5 § lagen (1970:940) om kyrkliga kostnader (omlryckt 1982:379, ändrad 1983:401 och 1984:509).

Fr. o. m. år 1985 utgår också ersättning till kyrkofonden för inkomstbortfall till följd av avskaffandet av den kommunala beskattningen av juridiska personer. Enligt förslag i prop. 1983/84:133 (s. 34) skall kompensation för delta inkomstbortfall utgå med 85 milj. kr. för helt år. För första halvåret 1985 har anvisats hälften av detta belopp.

Innevarande budgetår utgår bidrag till kyrkofonden med 1 750000 kr. ur det under trettonde huvudtiteln uppförda anslaget C 12. Bidrag till kyrkomötet. Regeringen har i prop. 1981/82:192 lagt fram förslag om elt reformerat kyrkomöte m.m. Förslagel har godkänts av kyrkomötet (1 SäU 1982:1, kskr 28) och riksdagen (KU 1982/83:2, rskr 2). Kostnaderna för kyrkomötet skall enligt riksdagens beslut med anledning av nämnda proposition i princip betalas ur kyrkofonden. Statsbidrag har emellertid ansetts böra utgå med belopp som motsvarar de kostnader för allmänt kyrkomöte som tidigare har belastat statsbudgeten.

Prop. 1984/85:100   Bilaga 15   Civildepartementet                                           137

Föredragandens överväganden

Bidrag till kyrkofonden för kostnader för kyrkomötet bör fr. o. m. nästa budgelår belalas från förevarande anslag. Med hänsyn lill kostnadsökningarna bör bidragel till kyrkomötet räknas upp med 50000 kr. lill I 800000 kr.

Behandlingen av ersättningen till kyrkofonden för församlingarnas inkomstbortfall till följd av avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen bör ske i samma ordning som föreslås för molsvarande bidrag till kommunerna. Med hänvisning till vad chefen för finansdepartementet har anfört under anslagen Skatteutjämningsbidrag lill kommunerna och Bidrag lill kommunerna med anledning av avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen avser jag atl senare anmäla frågan om ifrågavarande ersättning till kyrkofonden i samband med samlade överväganden om kommunalekonomiska frågor inför år 1986. 1 avvaktan härpå bör ersättningen till kyrkofonden föras upp med ett oförändrai belopp av 42,5 milj. kr.

Ersällning för prästerskapets lill statsverket indragna tionde m. m. ulgår med oförändrat belopp. Det bör som lidigare mndas av till 5 051 000 kr.

Anslagel bör alltså för nästa budgelår föras upp med 49 351 000 kr.

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

att i avvaktan på särskild proposition i ämnel till Vissa ersällningar lill kyrkofonden för budgetårel 1985/86 beräkna ett anslag av 49351000 kr.

F 3. Bidrag till vissa övriga kyrkliga ändamål

(Nytl anslag som ersätter de lidigare anslagen Kurser för utbildande av kyrkomusiker och Bidrag till ekumenisk verksamhel saml anslagen Bidrag lill de svenska utlandsförsamlingarna och Bidrag till reparationsarbeten på de svenska utlandsförsamlingarnas kyrkobyggnader.)

1983/84 Utgift

2649367

1984/85 Anslag

2578000

1985/86 Förslag

1659000

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                                          138

Sammanställning

(1000-tal kronor)

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Myndig-

Före-

heterna

draganden

1. Kurser för utbildande av

kyrkomusiker

1208

+ 263

+ 51

2. Bidrag lill ekumenisk

verksamhet

440

+ 50

- 40

3. Bidrag till de svenska

utlandsförsamlingarna

930

+ 36

-930

Summa

2578

+349

-919

1. Kurser för utbildande av kyrkomusiker

För utbildning av kantorer anordnas varje år särskilda sommarkurser, som i första hand är avsedda för elever vid lärarhögskolans lågstadie- och mellanstadielärarlinjer och för lärare som genomgått ulbildning vid dessa linjer. Varje kurs får omfatta högsl 24 deltagare. I anslutning lill kurserna förrättas organist- och kantorsexamen, som utgör det kyrkomusikaliska behörighetsvillkoret för anställning som kantor.

För behörighet till kyrkokantorstjänst krävs utöver den kyrkomusikaliska behörigheten en särskild pedagogisk examen för kyrkokantorer. För avläggande av denna examen anordnas särskilda kurser, vilka ulgörs av brevkurser i musikhistoria och pedagogik samt sommarkurser i metodik jämte övningsundervisning.

Från anslaget bestrids koslnader för arvoden, resekostnadsersättningar och traktamenten till kursledare, examinalorer och censorer saml andra utgifter i samband med kurserna och examina. För innevarande budgetår har vidare under detta anslag beräknats 196000 kr. som bidrag till kurser för orgelspelare. Beslut om bidrag meddelas av Musikaliska akademiens styrelse, som har tillsyn över kurserna.

Musikaliska akademiens styrelse

Pris-och löneomräkning                                                                    + 70636 kr.

Förstärkning av kyrkokantorsutbildningen                                      + 73815 kr.

Ökat bidrag till kurser för orgelspelare                                             +118 774 kr.

Föredragandens överväganden

Anslagsposten till kurser för utbildande av kyrkomusiker bör räknas upp med 51000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet 2. Bidrag till ekumenisk verksamhet

139

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Svenska ekumeniska nämnden Nordiska ekumeniska institutet Kyrkans program om mänskliga rättigheter

Summa

Ärkebiskopen m.fl.

Föredraganden

350000 40000

+40000 + 10000

+ 10000

.50000

-

-50000

440000

+50000

-40000

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanslällningen räknar jag med en minskning av bidraget till ekumeniska ändamål med 40000 kr.

3. Bidrag till de svenska utlandsförsamlingarna

Enligt beslut av riksdagen (prop. 1966: 34, SU 51, rskr 158) utgår bidrag av statsmedel till de svenska utlandsförsamlingarna i Paris, London, Berlin, Köpenhamn, Oslo, Helsingfors och Buenos Aires. Innevarande budgelår utgår statsbidrag med 600000 kr. till avlöning av kyrkvaktmäslare och biträden på församlingarnas pastorsexpeditioner och med 305000 kr. till reparationsarbeten på kyrkorna i London och Berlin. Svenska församlingen i London får dessutom 25000 kr. som ersättning för förlorad rätl till skeppsavgifter.

Domkapiilet i Uppsala föreslår att bidraget till avlöningskoslnader räknas upp med 41 000 kr. fill 641 000 kr.

Svenska församlingen i London anhåller om statsbidrag med 150000 kr. för fortsatt utbyte av fönster i kyrkofastigheten och svenska församlingen i Oslo om statsbidrag med 150000 kr. för inre reparationsarbeten på svenska kyrkan i Oslo.

Föredragandens överväganden

1984 års kyrkomöte har beslutat att nämnden för svenska kyrkan i utlandet skall ha ett samlat ansvar för svenska kyrkans verksamhet bland svenskar i ullandet. Nämnden avses sålunda få ansvar även för verksamheten i de svenska utlandsförsamlingarna. Nämndens verksamhet finansieras bl.a. genom bidrag ur kyrkofonden. Jag föreslår att den särskilda ersättningen till svenska församlingen i London skall upphöra atl utgå samt att kostnaderna i övrigt för bidrag lill de svenska utlandsförsamlingarna fr.o.m. nästa budgetår skall betalas ur kyrkofonden. För budgetåret 1985/86 beräknar jag behovel av medel till utlandsförsamlingarna till 950000 kr. Det bör för senare budgetår ankomma på regeringen att beslula om bidragens sloriek.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                                          140

Hemställan

Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen alt

l.lill Bidrag till vissa övriga kyrkliga ändamål för budgetåret

1985/86 anvisa ell förslagsanslag av I 659000 kr., 2. medge alt ur kyrkofonden fr.o.m. budgetåret 1985/86 får bestridas koslnader för bidrag lill de svenska utlandsförsamlingarna.

F 4. Bidrag till trossamfund

1983/84 Utgift                32985000                  Reservation                             5000

1984/85 Anslag              33850000

1985/86 Förslag              36350000

Från delta reservationsanslag utgår bidrag lill religiös verksamhel (verksamhetsbidrag) enligt förordningen (1974:404) om slalsbidrag till vissa trossamfund (ändrad senasl 1983:820). Verksamhetsbidrag utgår till församling som 1. tillhör annat kristet trossamfund än svenska kyrkan eller ingår i gmpp av samverkande kristna församlingar utanför svenska kyrkan, 2. är ansluten lill Sveriges frikyrkoråd eller på annal sätt samverkar med rådet och 3. tillhör sådant samfund eller ingår i sådan grupp av församlingar som betjänar minst 3000 personer i Sverige. Till församling som inte uppfyller villkoren under I och 2 ulgår bidrag om regeringen har förklarat att det trossamfund församlingen tillhör kan komma i fråga för statsbidrag enligt nämnda förordning. Sådana beslut föreligger beträffande anglikanska kyrkan, estniska evangelisk-lutherska kyrkan, de förenade islamiska församlingarna, katolska kyrkan, de mosaiska församlingarna, Sveriges muslimska förbund, de ortodoxa kyrkorna och ungerska protestantiska församlingen.

Frågan om bidrag prövas av en samarbetsnämnd, vari ingår företrädare för alla samfund eller gmpper av församlingar som är anslutna till eller samverkar med Sveriges frikyrkoråd. I ärende om statsbidrag till församling inom samfund, som inte är anslutet till frikyrkorådet, skall samarbetsnämnden inhämta yttrande från en till nämnden knuten delegation. I denna delegation ingår bl. a. företrädare för de trossamfund som inte är representerade i samarbetsnämnden men som enligt regeringens beslut kan komma i fråga till statsbidrag. Ledamöterna i nämnden och i delegationen utses av regeringen.

Ur anslagel ulgår vidare sammanträdesarvoden och reseersättningar åt ledamöter och suppleanter i samarbetsnämnden och i delegationen samt ersättning till frikyrkorådet för information och administrativt arbete.

Av del för innevarande budgelår anvisade anslaget utgår 30450000kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                                          141

som allmänl verksamhetsbidrag, 2,5 milj. kr. som bidrag lill andlig vård vid sjukhus m.m. och 500000 kr. lill cenirala stödinsatser för invandrarnas trossamfund. Vidare står 400000 kr. lill regeringens disposition.

Samarbetsnämnden jör statsbidrag till trossamfund

Samarbetsnämnden framhåller atl verksamhetsbidraget sedan 1978/79 genomgått en kraftig realvärdeminskning. Vidare erinrar samarbetsnämnden om att trossamfunden vid den ändrade periodiseringen av utbetalningarna av statsanslaget inle fått kompensalion för ränteborlfall på samma säll som idrottsrörelsen, ungdomsorganisationerna och studieförbunden.

Antalet medlemmar i samarbetsnämndens medlemssamfund uppgick den 1 januari 1984 till 301465, vilket innebär en ökning med 208 sedan januari 1983. Den till samarbetsnämnden knutna delegationen för vissa trossamfund redovisar den 1 januari 1984 över 250000 registrerade medlemmar, vilkel innebär en ökning med över 20000 medlemmar. Medlemsökningen har medföri att bidragel per medlem fått sänkas för budgetåret 1984/85.

För budgetåret 1985/86 anhåller samarbetsnämnden att verksamhetsbidraget räknas upp med 6,6 milj. kr. till 37050000kr. Samarbetsnämnden anhåller vidare att bidragel till andlig vård vid sjukhus m.m. räknas upp med 1 milj. kr. till 3,5 milj. kr. Bidrag till centrala stödinsatser för invandrarnas trossamfund föreslås ulgå med ett oförändrat belopp av 500000 kr.

Föredragandens överväganden

Invandrarpolitiska kommittén (1980:04, IPOK) häri sitt slutbetänkande (SOU 1984:58) Invandrar- och minorilelspoliliken lämnat vissa förslag beträffande trossamfunden. Betänkandet har remissbehandlats. Kommitténs förslag bereds f. n. inom regeringskansliel.

Införandel av anslagen till de fria trossamfunden och utvecklingen av statens stöd lill dessa trossamfund har bl.a. motiverats med jämförelser som gjorts med statens stöd till svenska kyrkan. Detta stöd har under senare år minskat.

Vid beräkningen av de senaste årens verksamhetsbidrag har jämförelser gjorts med de bidrag som utgår lill folkrörelserna. Även för budgetåret 1985/86 bör anslagsutvecklingen ansluta till den ulveckling som föreslås beträffande folkrörelsestödet i övrigl.

De ökade kostnaderna motiverar en uppräkning av förevarande anslag med I milj. kr. Jag föreslår atl anslaget därutöver räknas upp med 1,5 milj. kr., bl.a. för att kompensera ändrade uibetalningsregler. Denna senare uppräkning har finansierats genom utgiftsminskningar under andra anslag inom civildepartementets huvudtitel.

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

atl fill Bidrag till trossamfund för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 36350000kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet

142

F 5. Byggnadsbidrag på det kyrkliga området

(Nytl anslag som ersäller de tidigare anslagen Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor och Bidrag till anskaffande av lokaler för trossamfund).

1983/84 Ulgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

28780000 32900000 13075000

Reservation

12495

Sammanställning

(1 OOO-tal kronor)

1984/85

Beräknad ändring

1985/86

Myndig-

Före-

helerna

draganden

1. Bidrag till restau-

rering av äldre dom-

kyrkor

10400

- 7 025

- 8 325

(Därav exlra statsbi-

drag för att stimulera

sysselsättningen)

(8000)

(- 8000)

(- 8000)

2. Bidrag till anskaf-

fande av lokaler för

trossamfund

22 500

+ 4100

-11500

(Därav extra slalsbi-

drag för att stimulera

sysselsättningen)

(16000)

(-16000)

(-16000)

Summa

32900

- 2925

-19825

1. Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor

(1 OOO-tal kronor)

1984/85

Beräknad ändring

1985/86

Domkapitlen

Föredraganden

Linköpings domkyrka Skara domkyrka Strängnäs domkyrka Visby domkyrka Andra Gollandskyrkor

Summa

2000 1500 1600 3 300 2000

10400

-2000 -1 104 + 1379 -3 300 -2000

-7025

-2000 -1 104 + 79 -3 300 -2000

-8325

För förstärkning av valven i Skara domkyrka har för budgetåren 1982/83-1984/85 anvisats sammanlagt 2 milj. kr. Kostnaderna för förstärkningen av valven beräknades till 4025000 kr. i prisläget den 1 januari 1982. Statsbidrag för dessa arbeten skall utgå med belopp motsvarande 70% av

Prop. 1984/85:100   Bilaga 15   Civildepartementet                             143

kostnaderna, dock högst 2,8 milj. kr i prislägel den 1 januari 1982 (prop. 1982/83:100 bil. 15, KrU 23, rskr 252).

Förstärkningsarbelena har nu avslutats. Koslnaderna för dessa arbelen uppgår till sammanlagt 3423 418 kr.

Skara domkyrkas reslaureringskominiiié anhåller för budgelåret 1985/86 om statsbidrag med 396392 kr., vilket belopp utgör mellanskillnaden mellan 70% av totalkostnaden (70% av 3423418 = 2396392) och hittills anvisade slalsbidrag (2 milj. kr.)

Domkapitlet i Skara tillstyrker att framställningen bifalls.

För yttre restaurering av Strängnäs domkyrka har för budgetåren 1979/80-1984/85 anvisais sammanlagl 3925 000 kr. Vidare har domkapitlet i Strängnäs fått tillstånd att av fondmedel använda högst 2,5 milj. kr. för atl förskottera högst tre fjärdedelar av kostnaderna för yttre restaureringsarbeten på domkyrkan. Den kyrkliga samfälligheten mellan Strängnäs domkyrkoförsamling och Aspö församling har förklarat sig ha för avsikl att svara för en fjärdedel av kostnaderna för ifrågavarande arbeten.

Domkapitlet i Strängnäs beräknar kostnaderna för återstående etapper av del yttre restaureringsarbetet till 2,4 milj. kr. Domkapitlet anhåller för budgetåret 1985/86 om statsbidrag med 2679000 kr. Av det begärda beloppet avser 879000 kr. ersättning för koslnader som förskotterats ur domkyrkans fondmedel och 1,8 milj. kr. kostnader för nya arbelen.

Domkapitlet anhåller dessutom om statsbidrag till inre restaureringsarbeten i Strängnäs domkyrka. Kostnaderna för den del av den inre restaureringen som avser domkyrkans monumentala delar beräknas till ca 5,2 milj. kr. Domkapitlet anhåller att statsbidrag får utgå med tre Qärdedelar av delta belopp eller 3,9 milj. kr. Restaureringsarbetet kommer att ske i etapper och koslnaderna kan därför fördelas på tre år. Den första etappen kommer huvudsakligen att omfatta en rengöring av ytskiktet i högkoret.

Föredragandens överväganden

Bidrag bör för nästa budgetår ulgå med 396392 kr. för atl täcka den del av kostnaderna för förstärkning av valven i Skara domkyrka som enligt tidigare riksdagsbeslut skall betalas av staten.

Bidrag bör också utgå till den yttre restaureringen av Strängnäs domkyrka. Bl.a. av ekonomiska skäl är det angeläget atl dessa arbelen snarast slutförs. Jag räknar för nästa budgetår med ett medelsbehov av ca 1 679000 kr. för resterande yttre restaureringsarbeten på Strängnäs domkyrka.

Med hänvisning till sammanställningen räknar jag med etl medelsbehov av 2075000 kr. för bidrag till restaurering av äldre domkyrkor.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                            144

2. Bidrag till anskaffande av lokaler för trossamfund

Från denna anslagspost utgår särskilt bidrag till lokaler för religiös verksamhel (lokalbidrag) enligt förordningen (1974:404) om statsbidrag lill vissa trossamfund (ändrad senasl 1983:820). Lokalbidrag får ulgå till församling som enligt bestämmelserna i förordningen kan få verksamhetsbidrag (se reservationsanslaget F 4).

Lokalbidrag får utgå för 1. anordnande av lokal genom nybyggnad, ombyggnad eller köp, 2. genomgripande uppmstning av befintlig lokal och

3. anskaffande av inventarier i samband med anordnande av lokal. Lokal
bidrag utgår dock inte för lokaler eller inventarier för vilka statligt stöd
ulgår enligt kungörelsen (1973:400) om statligt stöd till allmänna samlings
lokaler (omtryckt 1976:794, ändrad senast 1983:326).

Fråga om lokalbidrag prövas på samma sätl och i samma ordning som verksamhetsbidragen.

Av del ordinarie anslag som i enlighet med förslag i prop. 1983/84:100 anvisats för innevarande budgetår utgår högst 5,5 milj. kr. som lokalbidrag och minst 1 milj. kr. som bidrag till handikappanpassning av lokaler. Med anledning av förslag i prop. 1983/84:150 (kompletteringsproposilionen) har av sysselsättningsskäl anvisats yllerligare 16 milj. kr. för lokalbidrag.

Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund

Samarbetsnämnden föreslår atl de speciella lilläggsanslagen för byggnadsprojekt med särskild hänsyn till sysselsättningseffekterna slopas. I stället föreslås en höjning av del ordinarie anslaget. Samarbetsnämnden anser att sysselsättningseffekten blir större genom ett samlal anslag, eftersom det leder till mer noggrann och väl förberedd projektering.

65 församlingar har för budgetårel 1984/85 anhållit om statsbidrag till anskaffande av lokaler med en total byggnadskostnad om ca 155 milj. kr. Medelsbehovet för statsbidrag till dessa byggnadsarbeten uppgår till 27,5 milj. kr. vid maximala bidrag. Samarbetsnämnden anhåller för budgetåret 1985/86 att statsbidraget till anskaffande av lokaler för trossamfund räknas upp med 4,1 milj. kr. till 26.6 milj.kr., varav 3 milj. kr. för bidrag till handikappanpassning.

Föredragandens överväganden

För budgetåren 1983/84 och 1984/85 har av sysselsättningsskäl anvisats extra statsbidrag om sammanlagt 29 milj. kr. till anskaffande av lokaler för trossamfund. Det totala anslaget för dessa år uppgår därmed till 47950000 kr. Detta är nästan dubbelt så mycket som normall skulle ha utgått till anskaffande av lokaler för trossamfund.

Jag är inte beredd att tillstyrka samarbetsnämndens förslag att man för nästa budgetår skall lägga in sysselsättningspengar i det ordinarie anslaget.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                           145

Med hänvisning till sammanställningen föreslår jag atl statsbidrag till anskaffande av lokaler för trossamfund för nästa budgetär får utgå med 11 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Byggnadsbidrag på del kyrkliga områdel för budgetåret 1985/86 anvisa elt reservationsanslag av 13075000 kr.

10   Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga 15

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                                          146

G. ÖVRIGA ÄNDAMÅL

G 1. Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet

1983/84 Utgift

1 862 375

1984/85 Anslag

2100000

1985/86 Förslag

2250000

Från anslaget utgår bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet. Medlen disponeras av civildepartementet efter särskilda beslut av regeringen enligt de riktlinjer som anges i prop. 1981/82:155 och AU 1981/82:24.

Författning

Förordning (1982:865) om statsbidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet.

Föredragandens överväganden

En viss ökad medelsförbmkning kan beräknas under näsla budgetår. Detta beroende dels på ökal medlemsantal för vissa organisationer dels på alt någon ny organisation kan komma att uppfylla bidragsvillkoren. Jag förordar därför all anslagsbeloppet räknas upp med 150000 kr. under nästa budgetår. Utbetalningen av bidragen fr.o.m. nästa budgelår kommer att ske fyra gånger per år.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 2250000 kr.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15   Civildepartementet                            147

Underbilaga 15:1

Uidrag av lantmäteriverkets (LMV) redovisning av till LMV inkommen synpunkt på rapporten. "Lantmäteriets framlida resurser".

PM 1984-10-11

Remissvar i sammandrag från länsstyrelserna, ST och CF på LMVs redovisning av regeringsuppdrag att omfördela resurser mellan lant-mäterienheterna

Remissvar har inkommit från samlliga länsslyrelser, ST och CF samt från SACO/SR och ST i Y län. I AB läns svar bifogas fackens svar.

Svaren har sammanställts enligt följande rubriker. o Tillstyrker omfördelning O Tillstyrker modellen o Konsekvenser för verksamheten O Personalkonsekvenser

o Föranleder tillägg till anslagsframställningen (AF) för 1985/86 o Övrigl

Av de lolall tillfrågade 26 instanserna tillstyrker 14 omfördelningen och 11 avslyrker. En avstår. Genomgående förordas ulredningens tilläggsalternaliv dvs. ett totalt resurslillskoll på minsl 3,7 Mkr. Se vidare Bilaga 1.

Modellen godtas av 12 st och underkänns av 8 st. Sex avstår från atl kommentera. Av de som godkänner modellen vill flera ha vissa justeringar t. ex. uppdelning i en fasl och en röriig del. ST vill ha mindre omfördelning totalt sell. Många, både de som avslyrker och tillstyrker modellen, menar all "Övriga uppgifter" hos LE varierar kraftigt från länsstyrelse till länsstyrelse. Se i övrigt bil. 2.

Alla län som föreslås få en minskning har kommenterat konsekvenserna för verksamheten. Även län som föreslås tillföras medel motiverar ännu högre belopp. W län t. ex. vill ha ytterligare I Mkr (ulöver 1,4 Mkr) för alt klara registerkartorna.

Konsekvenserna för verksamheten har delats upp i

-    verksamheler upphör

-    verksamheter flyttas

-    ambitionsförändringar

Verksamheter kommer atl upphöra i tre län (AB, G och M län). Uppgiflerna är upprustning av register och registerkartor saml nyframslällning av registerkartor. Adressregister föreslås flyttas till kommunerna i AB län. Arbeten för 300-400 kkr föreslås fiyttas lill annan del inom länsstyrelsen i O län. I övrigt består konsekvenserna för minskningslänen i ambitionssänkningar. Dessa består t. ex. i o längre tid för registrering

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                                          148

o sämre uppruslning av registerkartor

o sämre service lill länsstyrelse, kommuner och allmänheten

Se i övrigl bilaga 3.

Kommentarerna under personalkonsekvenser lyder på alt etl avvecklingsbehov kan uppslå på tolall knappi 10 årsarbetskrafter (ÄA). Härtill kommer omplacering lill ÖLM på 3-5 ÄA och lill övriga delar av länsstyrelsen på ell par ÄA. Genom naturlig avgång klaras ca 5 ÅA. Se vidare bilaga 4.

Tre län (O, U och X län) förutsätter en direkl koppling lill AF för 1985/86. Under "Övriga synpunkler" har endasl ett fåtal synpunkler inkommit.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                       149

Bilaga 1 1984-10-11

Remissvar på omfördelningen — tillstyrker?

(OMF) LAN         JA       NEJ     KOMMENTARER

(-    600)   AB                     X

(+   100)   C          X                     Ytterligare 100

(+ 150)   D          %

(+   150)   E          X

(    O   ) F           -           -          Ytteriigare 150 (bölm)

(-   500)   G                       X

(    O   ) H          .X

(+ 200) 1           ,x                      Ytterligare medel

(+ 100)    K          X                    Minimibelopp

(-   300)    L                      X

(-   400) M                     X

(-   200) N          X

(-   900) O                      X         Godtar-400 från 1987/88

(+ 400) P          X                     Ytterligare medel

(    O   )   R                      X         Yueriigare 400

(+ 400) S           X                     Ylleriigare 275 under 3 år

(     O   ) T                      X

(     O   ) U                      X

(+1400) W          X                    Ytterligare 1000

(     O   ) X           X                    Yllerligare    100

(- 400)   Y                      X

(+ 400)   Z           X                    Ytteriigare    200

(+ 400)   AC      X                      Anpassning till utfall

(-   400)   BD                   X

(     -   )   ST       X

(     -   )   CF                    X

Totalt                  14st     II st

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet

1.50 Bilaga 2

1984-10-

Remissvar på omfördelningsmodellen

(OMF) län

JA

FÖRBÄTTRAS

NEJ

MOTIV

(-   600) AB

X

O Talortskrav

O KRFM-service

O Många genien-

samh.an.

O AMS-medel

(+   100)

C

X

Uppdelning i fast o. rörl.

(+   150)

D

X

(+   150)

E

X

(     0    )

F

_

_

_

(- 500)

G

-

-

(     0    )

H

X

(+   200)

1

X

Ta bort Ölms lönekostn.

(+   100)

K

X

(-   300)

L

X

(-   400)

M

X

O Tätorlskrav O KRFM-service O Intäkter i si. f. koslnader

(-   200)

N

X

(- 900)

O

X

Tätorlskrav

(+ 400)

P

-

(     0   )

R

X

O Nyb. o. berörda fast. + planer

O Intäkter i st. f. kostnader

(+ 400)

S

X

Större vikt vid nyb. o. berörda fasl.

(     0    )

T

X

Uppdelning i fast O röri.

(     0    )

U

-

-

(+1400)

W

-

-

(     0   )

X

X

Rensa för engångsbelopp

(- 400)

Y

X

(+ 400)

Z

-

-

(+ 400)

AC

X

t-   400)

BD

X

(      -   )

ST

x

Omfördela mindre

(      - )

CF

X

Totalt

12

8

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet

Bilaga 3

1984-10-

Remissvar på omfördelningens konsekvenser för verksamheten

(OMF)

lAn

UPPHÖR

FLYTTAS

AMBITIONS-FÖRÄNDR.

(- 600)

AB

Upprustn. av re-

Adressregister

O Längre lid för re-

gister O-kartor

lill komm.

gistrering O Sämre service till Lst. komm., allm.

(+   100)

C-

-

-

-

(+   150)

D

-

-

-

(+   150)

E

-

-

(     0    )

F

_

-

(- 500)

G

O Upprustning

reg. - Nyframst. reg.

kartor

Sämre service lill Lst. komm.. allm.

0

H-

-

-

-

(+   200)

1

-

-

-

(+   100)

K

_

-

(-   300)

L

-

-

O Längre lid för

regisirering O Sämre uppruslning

reg. kartor O Sämre service till

(- 400)    M (-   200)    N

Uppruslning av register O-kartor

Lst, komm., allm. Sämre service

O Sämre service O Sämre uppruslning reg kartor

(- 900)    O

Arbeten för 300-400 flyttas lill annan del av Lst

O Sämre service O Sämre uppruslning reg. kartor

(+ 400)   P

(     O    ) R

(+ 400)   S

(     O    ) T

(     O   ) U

( + 1400) W

O För löpande arbeten

1,4 mkr O Reg kartor kräver

ytteri 1,0 mkr

(    O    )   X

(-   400)    Y

(+ 400)   Z

(+ 400)   AC

(-   400)   BD

O Sämre service O Minskad upprustn. reg. kartor

Allvariiga konsekvens.

(

)    ST )    CF

O Sämre service O Sämre rustade för PBL

Totalt

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                                          152

Bilaga 4 1984-10-11

Remissvar på omfördelningens personalkonsekvenser

(OMF)    LAN     NATURLIG      OMPLACE-      AVVECKLING ÖVRIGT
AVGÅNG           RING

(-     600) AB      -                                    -             3-5 ÅA

(+    100) C         -                                    _                     _                 _

(+    1.50) D         -                                    _                     _                 _

(+    150) E         -                                    _                     _                 _

(     O   )   F         -                           „      -

(-   500)   G        -                        2 AA                   I AA

(     O   )   H        -

(+   200)   I          -                                   _                    _                  _

(+ 100)     K         -                                     _                    _                _

(-   300)   L         -                                      -              2 ÅA

(-   400)   M         x'                                     -                   x'                'Totalt ca 2 ÅA

(-   200)   N         -                                   (1)                     -                -

(- 900)   O          x                        Ompl. 1,0-

1,5 ÅA

Inl. (-)x
(+ 400)    P         -                                   _                    _                   _

(      O    )    R      -

(+   400)    S         -                                   -                     -                   -

(      O    ) T         -

(      O    ) U         -

(    1400) W        -                                    _                     _                   _

(       O   ) X         -

(-   400)    Y        2 ÅA                                -           I ÅA                    Ökad utbildn.

(+ 400)    Z         -               _                     _                                      _

(+ 400)    AC      -               _                     _                                      _

(-   400)    BD      -

(      -   )    ST       -

(      -   )   CF      -                                     -                    X

Totalt                   -                                   _                    _                   _

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                           153

Underbilaga 15:2

Hänvisning från anslagen i statsbudgeten för budgetåret 1984/85 till motsvarande anslag i budgetpropositionen för budgetåret 1985/86

Statsbudget

Förslag

Statsbudgei

Förslag

1984/85

1985/86 A 1

1984/85

1985/86

A 1

F2

Utgår

A2

A2

F3

D3

A3

A3

F4

D4

F5

D5

B 1

El

F6

Utgår

F7

D6

C 1

F 1

F8

D7

C2

Utgår

F9

D8

C3

F2

F 10

D9

C4

F3

F 11

D 10

C5

F5

F 12

D 11

C6

F3

F13

D 14

C7

Utgår

F 14

D 12

C8

Utgår

F 15

D 15

C9

F4

F16

D 17

C 10

F5

F 17

D 18

C 11

Utgår

F 18

D2

C 12

F2

G 1

B7

Dl

B 1

G2

B8

D2

B2

G3

B9

D3

B5

D4

B6

H 1

B4

D5

B3

H2

B 10

H3

D 13

El

C 1

H4

D 16

E2

C2

H5

G 1

H6

A4

Fl                       Dl

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                       154

Hänvisning från budgetpropositionen för budgetåret 1985/86 till motsvarande anslag i statsbudgeten för budgetåret 1984/85

Förslag

Statsbudget

Förslag

Statsbudget

1985/86

1984/85

1985/86

1984/85

A 1

A 1

D6

F7

A2

A2

D7

F8

A3

A3

D8

F9

A4

H6

D9

F 10

D 10

Fil

B 1

D 1

Dll

F 12

B2

D2

DI2

F14

B3

D5

D13

H3

B4

H 1

D 14

F13

B 5

D3

D 15

F 15

B6

D4

D 16

H4

B7

Gl

D 17

F 16

B8

G2

D 18

FI7

B9

G3

B 10

H2

E 1

B 1

C 1

E 1

F 1

Cl

C2

E2

F2

C 3 och 12

F3

C 4 och 6

D 1

Fl

F4

C9

D2

F18

F5

C 5 och 10

D3

F3

D4

F4

G 1

H5

D5

F5

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                                         155

Register

1 Översikt 4 Inledning

22 A. Civildepartementet m. m.

22 Civildepartementet                                                                            27031000

22          Kommittéer m.m.                                                                                9300000

23          Extrautgifter                       385000 23 Regeringskansliets förvaltningskontor             185953000

222669000

25 B. Statlig rationalisering och revision, statistik, m. m.

25 Statskontoret                                                                                    67 339000

27 Anskaffning av ADB-utrustning                                                     275000000

30 Riksrevisionsverket                                                                          65 142000

32 Kammarkollegiet                                                                                17549000

34   Datamaskincenlralen   för administrativ   dalabe
handling                                                                                                    I 000

35   Viss rationaliserings-och utvecklingsverksamhel                                1000000
51   Stafistiska cenlralbyrån:

51      Statistik, register och prognoser                                                  274697000

55       Uppdragsverksamhel                                                                            1000

56          Folk-och bostadsräkningar                                                               36317000

57          Bidrag lill Institutet för storhushållens rationalisering                         659000

737705000

59 C. Statlig lokalförsörjning

59 Byggnadsarbeten för statlig förvaltning                                            171000000

64 Inredning av byggnader för statlig förvaltning                                    3 500000

174500000

67 U. Statlig personalpolitik m. m.

67 Statens arbetsgivarverk                                                                      23 591000

69    Externa arbelstagarkonsulter                                                              5 962000

70         Statens löne-och pensionsverk 49547000 72 Statlig personaladministrativ informationsbehandling             I 000

72 Avlöningar till personal på indragningsslal                                               50000

72 Slatens arbetsmarknadsnämnd                                                          22 356000

74   Lönekoslnader vid viss omskolning och omplace
ring                                                                                                    40000000

75   Vissa Irygghelsåtgärder för lärare                                                        4000000
75 Statens institut för personalutveckling:

75      Bidrag fill myndighelsuppgifler                                                       8474000

77      Uppdragsverksamhel                                                                            1000

77   Bidrag till särskilda personalulbildningsåtgärder

m.m.                                                                                                 13000000

78          Slatens arbelsmiljönämnd                                                                  1033 000

79          Kostnader för vissa nämnder m. m.                                                      800000

80    Bidrag fill stiftelsen Statshälsan                                                     254000000

Prop. 1984/85:100    Bilaga 15    Civildepartementet                                          156

80    Viss förslagsverksamhet m. m.                                                              150000

81         Täckning av merkostnader för löner och pensioner

m.m.                                                                                            2 000 000 000

82         Vissa skadeersättningar m. m.                                                                100000

83         Slallig kredilgaranli för bostadsanskaffningslån                                          1 000

2423066000

84   E. Länsstyrelserna m. m.

84   Länsstyrelserna m.m.                                                                   1985 527000

1985527 000

132 F. Kyrkliga ändamål

132 Domkapitlen och stiftsnämndema m. m.                                            12709000

136   Vissa ersättningar till kyrkofonden                                                 *49 35I000

137 Bidrag lill vissa övriga kyrkliga ändamål                                              I 659000
140 Bidrag till trossamfund                                                                       36350000
142 Byggnadsbidrag på del kyrkliga områdel                                            13075000

113144000

146 G. Övriga ändamål

146   Bidrag lill kvinnoorganisationernas centrala verk
samhet                                                                                                2 250000

2250000
Tolall för civildepartementet             5658861000

147   Underbilaga 15:1 Uidrag av lantmäteriverkels (LMV) redovisning av

till LMV inkommen synpunkt på rapporten "Lantmäteriets framtida resurser" 153   Underbitaga 15:2 Hänvisning från anslagen i statsbudgeten för budgelåret 1984/85 lill molsvarande anslag i budgelproposilionen för budgetåret 1985/86 och omvänt

Beräknat belopp

Norstedts Trycke". Stockholm ISSl

Bilaga 16 till budgetpropositionen 1985                         Prop. 1984/85:100

Bilaga 16

Riksdagen och dess myndigheter m.m.

Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET                       PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-12-20

Föredragande: statsrådet Feldt

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 såvitt avser riksdagen och dess myndigheter m. m.

Fjortonde huvudtiteln

Riksdagens förvaltningskontor och riksgäldskontoret har den 5 december resp. den 29 november 1984 överlämnat förslag till de anslag som bör redovisas under huvudtiteln Riksdagen och dess myndigheter m.m. för budgelåret 1985/86. Riksdagens förvaltningskontor har upprättat en sammanställning av förslagen, vilken bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 16. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att pröva de förslag till anslag som har avgetts av riksdagens förvaltningskontor och riksgäldskontoret.

I Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100 Bd. 16

Prop. 1984/85:100 Bilaga 16                                                                                 2

Bilaga 16.1

RIKSDAGEN OCH DESS MYNDIGHETER M. M.

SAMMANSTÄLLNING

AV

FÖRSLAG TILL MEDELSANVISNING M. M.

Sammanställning

Förändringarna inom riksdagen och dess myndighelers område i förhållande till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 framgår av följande sammanställning

Anvisat               Förslag                  Förändring

1984/85                 1985/86

A. Riksdagen                                291 222 000        293 104 000               + 1 882 000

B.   Riksdagens myndigheler          130 554 000        137 806 000              4-7 252 000

421 776 000            430 910 000            +9 134 000

Prop. 1984/85:100 Bilaga 16                                                                                   3

ANSLAGEN

A. RIKSDAGEN

A 1. Ersättningar till riksdagens ledamöter m.m.

1983/84      Utgift           108 293 424

1984/85      Anslag       116 147 000 1985/86      Förslag       135 329 000

Från anslaget finansieras arvoden och kostnadsersättningar lill riksdagens ledamöter, arbetsgivaravgifter, pensioner åt f.d. riksdagsledamöter m.fl., reseersättningar vid resor inom Sverige, representation samt kostnader för riksdagsledamöters dellagande i Europarådets verksamhet och för parlamentariska delegationer.

Arvodena fill riksdagens ledamöter skall enligt riksdagens beslut motsvara lönen för byråchefer m. fl. i slafiig tjänst (Förs. 1983/84:9, KU 15, rskr 109). För tiden den 1 oktober 1984-den 30 september 1985 har bestämts att arvodet skall motsvara lönen enligt lönegrad F 27:0 i det statliga löneavtalet. Riksdagens förvaltningsstyrelse kommer senare att ta slällning till arvodet efter den 1 oktober 1985.

Med hänsyn till vad ovan sagts och beräknade prisökningar bör anslaget föras upp med 135 329 000 kr.

Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår

att till Ersättningar tdl riksdagens ledamöter m. m. för budgetåret 1985/86 anvisas ett förslagsanslag av 135 329 000 kr.

A 2. Riksdagsutskottens resor utom Sverige

1983/84

Utgift

2 649 254

1984/85

Anslag

2 650 000

1985/86

Förslag

700 000

Från anslaget finansieras utskottens resor utom Sverige. För mandatperioden 1985-1988 har beräknats en ram om 5 600 000 kr. för utskottens utrikes resor. Av dessa medel får 600 000 kr. användas endast för resor inom Norden.

I avvaktan på närmare precisering av utskottens resplaner har för budgetårel 1985/86 beräknats sammanlagt 700 000 kr. Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår

alt till Riksdagsutskottens resor utom Sverige för budgetåret 1985/86 anvisas ett förslagsanslag av 700 000 kr.

Prop. 1984/85:100 Bilaga 16 A 3. Bidrag till studieresor

1983/84

Utgift

136 850

1984/85

Anslag

280 000

1985/86

Förslag

280 000

Reservation 85 817

Från detta anslag ges bidrag till riksdagsledamöters enskilda studieresor. Bidragen beviljas av talmanskonferensen. Anslagsbehovet är beräknat till 280 000 kr.

Riksdagens förvaliningsstyrelse föreslår

att till Bidrag till studieresor för budgetåret 1985/86 anvisas elt reservationsanslag av 280 000 kr.

A 4. Bidrag till viss verksamhet

1983/84

Utgift

807 164

1984/85

Anslag

736 000

1985/86

Förslag

762 000

Från anslaget finansieras bidrag till nedanstående verksamheter.

Riksdagens interparlamentariska grupp

Medelsbehovet för den interparlamentariska gruppen kan för budgetåret 1985/86 beräknas till 549 000 kr.

Sällskapet Riksdagsmän och forskare (RIFO)

RIFO är ett forum för kontakt och information mellan riksdagsmän och forskare. Bl. a. aktualiseras sådana frågor som på grund av den vetenskapliga och tekniska utvecklingen blir betydelsefulla i riksdagens arbele.

Medelsbehovet kan för budgetåret 1985/86 beräknas till 170 000 kr.

Utrikespolitisk informationsverksamhet

Bidraget är avsett för kostnader avseende informations- och studieverksamhet inom riksdagen i utrikespolitiska frågor. Medelsbehovet kan för budgetåret 1985/86 beräknas till 43 000 kr.

Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår

att till Bidrag till viss verksamhel för budgetåret 1985/86 anvisas ett förslagsanslag av 762 000 kr.

Prop. 1984/85:100 Bilaga 16                                                                                 5

A 5. Bidrag tili partigrupper

1983/84      Utgift            6 500 989

1984/85      Anslag       11948 000 1985/86      Förslag      12 176 000

Från anslaget finansieras kontorshjälp till riksdagens ledamöter och stöd till riksdagspartiernas kanslier. Medelsbehovet kan beräknas för budgetåret 1985/86 till 12 176 000 kr. Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår

att till Bidrag till partigrupper för budgetåret 1985/86 anvisas ett förslagsanslag av 12 176 000 kr.

A 6. Förvaltningskostnader

1983/84      Utgift           130 545 992

1984/85      Anslag       127 911 000 1985/86      Förslag       143 407 000

1984/85

Ändring 1985/86

Personal Kammarkansliet

Handläggande personal ...........................         34

Övrig personal.......................................... ......... 8

Utskotten

Handläggande personal ...........................         70

Ovrig personal ..........................................         17

Förvallningskonlorel

Handläggande personal ...........................       112

Övrig personal ..........................................        136

Summa                                                              377

Anslag                                                                 1984/85                 Förslag

1985/86

Förvaltningskostnader ..............................         111 300 000            121 391 000

(därav lönekostnader)   ............................       ( 61 943 000)       ( 66 083 000)

Lokalkostnader......................................... ........... 24 803 000             30 736 000

Summa koslnader                                                 136 103 000           152 127 000

Avgår intäkter under anslagel ................... ............. 8 192 000               8 720 000

Summa                                                                 127 911000           143 407 000

Från anslaget betalas kostnaderna för riksdagsförvaltningen. Kostnaderna avser bl.a. löner, lokaler, riksdagstryck, informationsverksamhet samt fidningen Från Riksdag & Departement.

Prop. 1984/85:100 Bilaga 16                                                                                   6

En särskild konstgrupp skall inrättas. Denna skall ha till uppgift att komplettera den konstnärliga utsmyckningen i de offentliga delarna av riksdagens hus. Kostnaden för inköp m. m. beräknas under en treårsperiod till omkring 2 000 000 kr. För budgetåret 1985/86 har förts upp 750 000 kr.

För renovering av andrakammarsalen beräknas 10,3 milj. kr. Avsikten är att salen skall rustas upp till samma standard som förstakammarsalen. Sedan denna åtgärd är genomförd bör riksdagens plenisal upplåtas endast undantagsvis och då till vissa internationella organ, t.ex. Nordiska rådet och Europarådet.

Med hänsyn till vad ovan sagts och prisökningar beräknas medelsbehovet fill 143 407 000 kr.

Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår

att till Förvaltningskostnader för budgetåret 1985/86 anvisas ett förslagsanslag av 143 407 000 kr.

A 7. Utgivande av otryckta ståndsprotokoll

Reservation 578 605

1983/84

Utgift

—

1984/85

Anslag

450 000

1985/86

Förslag

450 000

Från anslaget bekostas utgivningen av otryckta ståndsprotokoll. Under budgetåret 1984/85 har arbetet med protokollen från ståndsriksdagen förändrats och börjat bedrivas bl. a. med hjälp av ordbehandlingsutrustning.

Medelsbehovet kan därför beräknas bli detsamma som föregående år dvs. 450 000 kr.

Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår

att till Utgivande av otryckta ståndsprotokoll för budgetårel 1985/86 anvisas ett reservationsanslag av 450 000 kr.

Prop. 1984/85:100 Bilaga 16

B. RIKSDAGENS MYNDIGHETER

B 1. Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader

1983/84      Utgift        40 507 365

1984/85      Anslag       43 533 000 1985/86      Förslag      45 712 000

Förvaltningskostnader Lokalkostnader Extraordinära utgifter Uppdragsverksamhet

Summa

Inkomster

Summa

1984/85

Beräknad ändring

1985/86

36 042 000

-1- 2 083 000

7 271000

+    195 000

500 000

-

-

+       1 000

43 813 000

-h 2 279 000

280 000

+    100 000

43 533 000

-H 2 179 000

Riksgäldskontorets huvuduppgift är att till staten ta upp lån inom och utom landet samt att förvalta statens skuld. Vidare har kontoret bl. a. till uppgift att utfärda statliga kreditgarantier.

Som utgångspunkt för upplåningsplaneringen har riksgäldskontoret antagit att budgetunderskottet för budgetåret 1985/86 kommer att uppgå till ca 70 miljarder kronor. Finansieringen beräknas fill större delen ske inom landet. Härtill kommer förfallande lån som utgör ca 46 miljarder kronor för räntelöpande obligationslån, spartan och premielån samt ca 72 miljarder kronor för statsskuldväxlar, vilket ger ett inhemskt bruttoupplåningsbehov på ca 190 miljarder kronor.

Den inhemska upplåningen har under de senaste två åren i huvudsak kunnat ske utanför banksektorn bl. a. genom införandet av statsskuldväxlar och riksobligationer. Med hänsyn till storleken av statens upplåningsbehov och för att minimera kostnaderna för denna typ av upplåning krävs dock en ytterligare breddning av denna marknad.

Med stöd av den kreditpolitiska lagstiftningen åläggs AP-fonderna och försäkringsbolagen att placera en del av sina tillgångar i långfristiga räntebärande obligationer. Genom ändringar i denna placeringsplikt har numera även dessa räntebärande obhgafioner blivit föremål för en aktiv handel.

Från finansdepartement och riksbank har uttryckts önskemål om en ökad satsning på hushållsupplåning. Ett led i denna satsning har varit införandet av allemanssparandel under 1984. Upplåningen mot premie- och sparobligafio-ner beräknas öka något under budgetåret 1985/86 i förhållande till 1984/85.

De senaste årens allt större upplåningsvolymer och den ökade satsningen på hushållssektorn ställer stora krav på en effektiv låneförvaltning.

Prop. 1984/85:100 Bilaga 16                                                                                    8

För premieobligationernas del har olika ålgärder vidtagits för att minska kontorets hanteringskostnader och begränsa framtida kostnadsökningar.

Vid introduktionen av allemanssparandel lades särskild vikt vid den administrativa uppläggningen av sparsystemet. Hanteringen av sparandet gentemot spararna lades på bankerna. Arbetsuppgifterna för kontoret har därigenom kunnat begränsas.

En översyn av sparobligationsinstrumenlel pågår samtidigt som andra former för upplåning diskuteras. Avsikten är att åstadkomma mer lätthanterliga instrument för hushållens kapitalsparande.

Statsskuldväxlar, riksobligafioner och även prioriterade ränteobligalioner är föremål för en allt aktivare handel, vilket medför vissa hanteringsmässiga problem framför allt utanför riksgäldskontoret. Som en följd härav har på initiativ av vissa av marknadens parter gjorts en förstudie om förutsättningarna att bilda en gemensam penningmarknadscenlral.

Omfattningen av den framtida statliga utlandsupplåningen är beroende av såväl bytesbalansens utveckling som de icke-statliga kapitalrörelserna. Omfattningen påverkas dessutom av behovet av atl refinansiera förfallande statliga utlandslån. Vidare erbjuder flertalet lån möjligheter till utnyttjande av alternativa återbetalningstidpunkter, vilket under vissa förhållanden kan leda till betydande besparingar.

Riksgäldskontorets arbete med kreditgarantier inom varvs- och rederistödet har på senare år ökat kraftigt liksom inom energisektorn.

Fullmäktige har för förvaltningskostnadsanslaget upprättat ett huvudförslag för 1985/86 som innebär att anslaget för 1984/85 efter pris- och löneomräkning minskats med 2 %. Huvudförslaget uppgår till 44 897 000 kr.

Inom huvudförslagets ram beräknas besparingar på närmare 1 100 000 kr. under 1985/86, därav vad gäller lönekostnader 630 000 kr. Därutöver räknar kontoret med att inkomsterna ökar med 100 000 kr. Härigenom möjliggörs, förutom den 2-procentiga nedskärningen, en viss omfördelning av resurserna.

Fullmäktige bedömer att man inom huvudförslagels ram inte kan finansiera alla utgifter som framtvingas av alltmer komplicerade arbetsuppgifter. Fullmäktige föreslår därför att 814 000 kr. av den 2-procentiga nedskärningen på 899 000 kr., som huvudförslaget innebär, återförs fill riksgäldskontoret för att tillgodose följande angelägna resursbehov.

Riksgäldskontorets prognosverksamhet omfattar prognoser över räntorna på statsskulden, penningmarknadsprognoser samt prognoser för det kassamässiga budgetutfallet.

För denna verksamhet har ambitionerna höjts. Sålunda görs beräkningarna av räntorna på statsskulden oftare och detsamma gäller de penningmarknadsprognoser som används som underlag för den inhemska upplåningsplaneringen.

Mot bakgrund av detta är det nödvändigt att förstärka prognosverksamheten med en kvalificerad handläggare till en kostnad av 182 000 kr.

Prop, 1984/85:100 Bilaga 16                                                                                  9

Riksgäldskontoret har under senare år ulvecklat nya finansieringsinstrument såväl för institutionella placerare, inkl. förelag, som för hushållssektorn. De nya instrumenten har bidragit till den kraftiga ökningen av upplåningen utanför banksektorn. Med de nya låneinstrumenten och det ökande antalet återförsäljare och marknadsdeltagare har riksgäldskoniorets kontaktnät expanderat kraftigt. Behovet är nu avsevärt större att i direkt kontakt med återförsäljarna sprida information om kontorets produkter och hjälpa dem att planera olika säljinsatser.

Mot denna bakgrund bör upplåningsenheten tillföras en ny handläggartjänst till en kostnad av 182 000 kr. Därtill kommer resekostnader för uppskattningsvis 50 000 kr. under budgetåret 1985/86.

Den ökade omfattningen av prognosverksamheten ställer också slörre krav på utlandslåneenheten. Det finns dessutom ökade behov av bättre resurser inom enheten för att analysera konsekvenserna av olika upplånings-och refinansieringsförslag under olika antaganden om framtida ränte- och valutakursutveckling.

Fullmäktige föreslår därför att utlandslåneenheten förstärks med en utredningsekonom till en kostnad av 140 000 kr.

Som beslutsunderlag för utlandslåneenhetens uppköp av utestående obligationer och som grund för utlandsupplåningens operativa planer krävs tillgång till utländska informationsdatabaser. Kostnaderna för sådana databaser beräknas lill 260 000 kr./år.

Viss uppdragsverksamhet kan bli aktuell under budgetåret 1985/86. 1 staten för anslaget B 1. Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader bör därför föras upp en anslagspost för uppdragsverksamhet med etl formellt belopp på 1 000 kr.

Budgetförslaget för förvaltningskostnadsanslaget uppgår till 45 712 000 kr. och består av ett huvudförslag på 44 897 000 kr., ett tilläggsförslag på 814 000 kr. samt ett formellt belopp för uppdragsverksamhet på 1 000 kr.

Fullmäktige i riksgäldskontoret föreslår

1.     att en anslagspost för uppdragsverksamhet på ett formellt belopp av 1 000 kr. tas upp under anslaget Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader för budgetåret 1985/86,

2. att till Riksgälds kontoret: Förvaltningskostnader för budgetåret 1985/86 anvisas ett förslagsanslag av 45 712 000 kr.

B 2. Riksgäldskontoret: Vissa kostnader vid emission av statslån m. m.

1983/84 Utgift 46 418 122 1984/85 Anslag 52 000 000 1985/86      Förslag      57 400 000

Prop. 1984/85:100 Bilaga 16

10

1984/85

Beräknad ändring

1985/86

Lån inom landet

1.   Obligalionspapper

2.   Värdepapperstryck

3.   Reklam, m. m.

1 300 000

5 500 000

26 500 000

+    700 000 -h 3 100 000 + 2 500 000

33 300 000

4- 6 300 000

Lån ulom landel

1.   Obligationer

2.   Prospekt och annonsering

3.   Avtal

2 750 000

10 825 000

5 125 000

-1- 1 250 000 - 2 325 000 +    175 000

18 700 000

-    900 000

Summa

52 000 000

-1- 5 400 000

Anslaget avser vissa av de rörliga externa kostnaderna för kontorets upplåningsverksamhet nämligen obligationspapper och värdepapperstryck både inom och utom landet, reklam och annonseringskostnader inom landet, prospekt och annonser samt anlitande av advokatbyråer och konsulter för ufiandsupplåning.

Vad gäller inriktning och omfattning av den aktuella verksamheten hänvisas till redogörelsen i anslutning till anslaget B 1. Förvaltningskostnader.

För 1985/86 beräknas utgifterna fill 57,4 milj. kr. varav 39,6 milj. kr. för upplåning inom landet och 17,8 milj. kr. för upplåning utom landet. Jämfört med 1984/85 innebär detta en ökning med 5,4 milj. kr.

För den inhemska upplåningen beräknas kostnaderna öka på grund av volymökningar vad gäller obligationspapper och värdepapperstryck för premieobligationer.

I enhghet med den fastlagda statsskuldspolitiken har finansieringen av det stathga lånebehovet i ökad utsträckning skett utanför banksystemet. Detta har kunnat ske bl. a. genom en aktiv marknadsföring av olika upplåningsinstrument för såväl hushållssektorn som på penning- och kapitalmarknaderna. De traditionella emissionskampanjerna har kompletterats med insatser som mera direkt syftar till en breddning av resp. marknader. Det är angeläget att marknadsföringsinsatser av liknande slag fullföljs även kommande budgelår.

Om nya upplåningsformer införs eller om upplåningsvolymerna blir större än beräknat kan detta leda till högre utgifter än som här angivits.

Kostnadskalkylen för utlandsupplåningen är baserad på ett upplåningsprogram fördelat på olika marknader och olika låneformer. Den verkliga marknadsutvecklingen kan dock komma att bli sådan att det genomförda upplåningsprogrammet och dess kostnader avsevärt kommer atl avvika från vad som här har antagits.

Prop. 1984/85:100 Bilaga 16

11

Kostnadsutfallet är också i hög grad beroende av faktureringstidpunkt. En beräkningsteknisk förutsättning är dessutom att nuvarande valutakurser blir bestående. Fullmäktige i riksgäldskontoret föreslår

att till Riksgäldskontoret: Vissa kostnader vid emission av statslån m. m. för budgetåret 1985/86 anvisas ett förslagsanslag av 57 400 000 kr.

B 3. Riksgäldskontoret: Administrationskostnader för lönsparandet

1983/84

Utgift

1 387 529

1984/85

Anslag

1 654 000

1985/86

Förslag

890 000

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

1. Vinstutlottning

2. Annonsering

3.   Tryckning av dragningslistor

4. Övrigl

Summa

50 000

1 499 000

90 000

15 000

1 654 000

-       20 000

-     697 000

-       40 000

-         7000

-764 000

Riksgäldskontoret har hand om administrationen av lönsparandet, bl. a. vinstutlottningarna i vinstsparandel och informationen om dragningsresultatet.

Regeringen har i proposition 1984/85:51 föreslagit att nuvarande regler för vinstsparandet skall upphöra att gälla vid utgången av 1984. Sparande som skett fram fill denna tidpunkt skall dock premieras enligt gällande bestämmelser.

Om riksdagen beslutar i enlighet med regeringens förslag kommer de sista vinstutlottningarna att äga rum i mars och september 1985. Därmed kommer endast en vinstutlottning att äga rum under 1985/86 och kostnaderna beräknas då fill 890 000 kr.

Om nuvarande regler för vinstsparandet inte upphör beräknas kostnaderna avseende två vinstdragningar under 1985/86 till 1 780 000 kr. vilket innebär ett realt sett oförändrat anslag jämfört med 1984/85.

Fullmäktige i riksgäldskontoret föreslår

att till Riksgäldskontoret: Administrationskostnader för lönsparandet för budgetåret 1985/86 anvisas ett förslagsanslag av 890 000 kr.

Prop. 1984/85:100 Bilaga 16                                                                               12

B 4. Riksgäldskontoret:   Administrationskostnader i samband   med premiering av frivilligt sparande av överskjutande preliminär skatt

1983/84      Utgift

1984/85      Anslag       1 000

1985/86      Förslag      1 000

Regeringen har bemyndigats alt, om konjunkturläget motiverar del, beslula om premiering av frivilligt sparande av överskjutande preliminär skatl i huvudsaklig överensstämmelse med reglerna i lagen om premiering av vissl frivilligt sparande. Riksgäldskontoret skall handha administrationen vid eventuellt kommande premieringar. Anslaget bör för budgetårel 1985/86 uppföras med etl formellt belopp av 1 000 kr. Fullmäktige i riksgäldskontoret föreslår

att till Riksgäldskontoret: Administrationskostnader i samband med premiering av frivilligt sparande av överskjutande preliminär skatt för budgetåret 1985/86 anvisas elt förslagsanslag av 1 000 kr.

B 5. Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen

1983/84       Utgift          15 137 458

1984/85      Anslag       14 929 000 1985/86      Förslag      14 887 000

Justitieombudsmännen övervakar att de som utövar offentlig verksamhet efteriever lagar och andra författningar samt i övrigt fullgör sina åligganden. Ombudsmännen skall vidare verka för att brister i lagstiftningen avhjälps.

1984/85            Ändring

1985/86

luslilieombudsmännen                                                    4

Personal

Handläggande personal                                                31

Övrig personal                                                              24

59

Anslag                                                                           1984/85            Förslag

1985/86

Förvaltningskostnader                                                   13 445 000      13 438 000

(därav lönekostnader)                                                   (11923 000)   (12 131000)

Lokalkoslnader                                                                1 484 000        1 449 000

Summa                                                                             14 929 000      14 887 000

Beräkningen av medelsbehovet har skett med utgångspunkt i huvudförslaget.

Prop. 1984/85:100 Bilaga 16                                                                                 13

Riksdagens förvaliningssiyrelse

Riksdagens förvaliningsstyrelse har inle något atl erinra mot den gjorda medelsberäkningen. Riksdagens förvaliningsstyrelse föreslår

atl lill Riksdagens ombudsmän, juslilieombudsmännen för budgelåret 198.5/86 anvisas ett förslagsanslag av 14 887 000 kr.

B 6. Riksdagens revisorer och deras kansli

1983/84      Utgift          6 755 424

1984/85       Anslag       6 501 000 1985/86      Förslag      6 964 000

Riksdagens revisorer har till uppgift atl på riksdagens vägnar granska den statliga verksamhelen

1984/85

Ändring

1985/86

Personat

Handläggande personal Övrig personal

15 6

21

-

Anslag

1984/85

Förslag 1985/86

Förvaltningskostnader (därav lönekoslnader) Lokalkostnader

Summa

5   761 000
(4 621 000)

740 000

6     501 000

6 187 000

(4 921 000)

777 000

6 964 000

Revisorerna begär resurser enligt ett huvudförslag som innebär att anslagstilldelningen under perioden 1985/86-1987/88 realt skall minskas med 5 %. Den föreslagna besparingen begränsas emellertid till 3,1 %, då en redan tidigare gjord besparing - såsom förutskickades i förra årets anslagsframställning - tillgodoräknats kommande år. Den nu förordade besparingen har fördelats med lika delar på de tre budgetår som förslaget omspänner.

Riksdagens förvaliningsstyrelse

Riksdagens förvaltningsstyrelse har inte något att erinra mol revisorernas medelsberäkning. Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår

att till Riksdagens revisorer och deras kansli för budgetåret 1985/86 anvisas ett förslagsanslag av 6 964 000 kr.

Prop. 1984/85:100 Bilaga 16

14

B 7. Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli

1983/84 Utgift 4 681 337 1984/85 Anslag 4 924 000 1985/86      Förslag      5 061 000

Nordiska rådets veksamhel regleras i samarbetsöverenskommelsen mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige (Helsingforsavtalel) 1962 med ändringar 1971, 1974 och 1983. Rådel är etl samarbetsorgan för de nordiska ländernas parlament och regeringar. Rådet tar initiativ i nordiska samarbetsfrågor och är ett rådgivande och kontrollerande organ i frågor som rör samverkan mellan några eller alla de fem nordiska länderna inkl. de självstyrande områdena Färöarna, Grönland och Åland. Rådet avger rekommendationer och yttranden lill Nordiska ministerrådet och till de nordiska ländernas regeringar.

1984/85

Ändring 1985/86

Personal

Handläggande personal Övrig personal

7,5 8

15,5

0,5

0,5

Anslag

1984/85

Förslag 1985/86

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader

Summa

4 189 000        4 461 000

(2 496 000)     (2 570 000)

735 000            600 000

5 061 000

4 924 000

Efter avslutad utredning om det nordiska samarbetets arbetsformer har framkommit att en halvtidstjänst som avdelningsdirektör i F 21/23 inle längre är behövlig i organisationen. Tjänsten har varit obesatt under elt antal år. Beslut har fattats om indragning av tjänsten.

Beräkningen av medelsbehovet har skett med utgångspunkt i huvudförslaget.

Riksdagens förvaltningsstyrelse

Riksdagens förvaltningsstyrelse har inte något att erinra mot delegationens medelsberäkning. Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår

atl till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli för budgetåret 1985/86 anvisas ett förslagsanslag av 5 061 000 kr.

Prop. 1984/85:100 Bilaga 16                                                                                 15

B 8. Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet

1983/84      Utgift           5 186 745

1984/85      Anslag       7 012 000 1985/86      Förslag      6 891 000

Rådets presidium har för 1985 antagit en budget om 17 270 000 kr. Sveriges andel av rådets budgei är 39,9 % från den 1 januari 1985.

Riksdagens förvaliningsstyrelse

Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår

att till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådel för budgetårel 1985/86 anvisas ett förslagsanslag av 6 891 000 kr.

Prop. 1984/85:100 Bilaga 16

16

Register

Fjortonde huvudlileln Sid. 2     INLEDNING

A.

Al.

A2.

A3.

A4.

A5.

A6.

A7.

Riksdagen

Ersättningar lill riksdagens ledamöter m. m.

Riksdagsutskottens resor utom Sverige

Bidrag till studieresor

Bidrag lill viss verksamhet

Bidrag lill partigrupper

Förvaltningskostnader

Utgivande av otryckta ståndsprotokoll

Medelsbehov

135 329 000

700 000

280 000

762 000

12 176 000

143 407 000 450 000

293 104 000

7 9 II

12

B.

B 1-4. 1. 2. 3. 4.

Riksdagens myndigheter

Riksgäldskontoret:

Förvaltningskostnader

Vissa koslnader vid emission av statslån

Administrationskostnader för lönsparandel

Administralionskoslnader i samband med premiering

av frivilligt sparande av överskjulande skatt

45 712 000

57 400 000

890 000

1 000

12

B5.

13

B6.

14

B7.

15

B8.

Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen

Riksdagens revisorer och deras kansli

Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli

Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli:

Andel i gemensamma kostnader för

Nordiska rådet

104 003 000

14 887 000 6 964 000 5 061 000

6 891 000

minab/gotab   Stockholin 1984 79483

Summa kronor      430 910 000

Bilaga 17 till budgetpropositionen 1985                         Prop. 1984/85:100

Bilaga 17

Räntor på statsskulden, m.m.

Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET                       PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-12-20

Föredragande: statsrådet Feldt

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 såvitt avser räntor på statsskulden, m. m.

Femtonde huvudtiteln

Med skrivelse den 29 november 1984 har fullmäktige i riksgäldskontoret överlämnat förslag till räntor på statsskulden m. m. för budgetårel 1985/86. Skrivelsen bör fogas till protokollet i detta ärende (bilaga 17.1).

På utgiftssidan tas i förslagel upp räntor till ett belopp av 64435 milj. kr. saml kapitalrabatter, kursförluster, valutaförluster och diverse utgifter om tillsammans 7 129 milj. kr. dvs. sammanlagt 71 564 milj. kr. Av utgiftsräntorna hänför sig 20482 milj. kr. till de räntelöpande obligationslånen. Vinsterna på premieobligationslånen beräknas uppgå till sammanlagl ca 2660 milj. kr.

Inkomsterna på huvudtiteln beräknas lill 364 milj. kr. Förslaget visar således ett underskott av 71 200 milj. kr. som bör föras upp på statsbudgeten. Detta innebär en ökning med 600 milj. kr. i förhållande till del underskott som f. n. beräknas för innevarande budgetår.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen alt

1. godkänna bilagda förslag lill ränior på statsskulden, m.m. för budgelåret 1985/86 (bilaga 17.2),

2.        lill Räntor på statsskulden, m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 71 200000000 kr.

I    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 17

Prop. 1984/85:100    Bilaga 17    Räntor på statsskulden, m. m.        2

Bilaga 17.1
RIKSGÄLDSKONTORET                                       1984-11-29

Beräkningar för anslaget Räntor på statsskulden, m. m.

Inledning

Utgifterna för statsskulden har under de senaste åren vuxil snabbi och är nu en av statsbudgetens största utgiftsposter. Riksgäldskontoret har därför vall all kompleltera den iradilionella presentationen med beskrivningar som syftar till att någol belysa utvecklingen och beräkningarna.

Redovisningsprinciper och beräkningssvårigheter

Riksgäldskontorets redovisning gentemot statsbudgeten sker i huvudsak enligt den s. k. kassaprincipen. En ränteutgift redovisas således i sin helhet vid utbeialningstidpunkten oavsett om utgiften avser en kosinad hänföriig till också annan redovisningsperiod än den då utgiften skedde. Som följd av den kassamässiga redovisningen blir fördelningen mellan olika upplåningsformer mycket betydelsefull vid beräkning och redovisning av slatsskuldräntan. Vid vissa upplåningsformer såsom statsskuldväxlar och skatlkammarväxlar belastas statsbudgeten med hela ränlebeloppet för lånet samma år som upplåning sker, medan däremot upplåning mot obligationer - som i allmänhel har helårskupong - räntebelaslar budgeten första gången årel efter del all upplåning har skell och sedan år för år under länels löptid. Dessa förhållanden medför att en förändring i andelarna av olika upplåningsformer mellan två budgetår kan ha slora effekter på de redovisade ränteutgifternas fördelning budgetåren emellan. De leder naturligtvis också till att osäkerheten i beräkningar av framlida ränteutgifter ökar eflersom inte bara del lotala upplåningsbehovet och den genomsniltliga räntesatsen utan också upplåningens fördelning på låneinslrumenl påverkar ränteutgifterna.

Ell annat förhållande som under senare tid tenderat atl öka osäkerheten i beräkningarna hänger samman med riksgäldskoniorets melod för värdering av den utländska slalsskulden. De utländska lånen redovisas nämligen till de värden de hade i svenska kronor när de togs upp. Det ursprungligt bokförda värdel på ett utlandslån bibehålls lills lånet betalas tillbaka. Om värdel i svenska kronor vid återbetalning avviker från del bokförda värdel belastar eller gottgörs skillnaden statsbudgeten. Redovisningslekniskl sker detla genom alt en post avseende valutaförluster resp. valutavinster förs upp på huvudtiteln Räntor på statsskulden, m. m. Emellertid kan bokföringen av valutaförlusterna som en belastning på statsbudgeten diskuteras

Prop. 1984/85:100    Bilaga 17    Räntor på statsskulden, m. m.        3

uiifrån redovisningsprincipiella utgångspunkter. Valutaförlusterna vid omsättning av utlandslån kan snarare betraktas som en förändring i statens finansiella förmögenhet än som en kassamässig utgifl för slaten.

Ulöver den osäkerhel som följer av de tillämpade redovisningsprinciperna innebär den slora rörlighelen i valutakurserna och de internationella räntorna under de senasle åren, särskili för USD, alt ränte- och valutaför-luslkalkylerna för ullandsskulden har en stor osäkerhetsmarginal. För en bedömning av densamma hänvisas till avsnittet om känslighelsanalyser.

Statsskuldens utveckling 1975/76-1983/84

En slor statsskuld har sedan mitten av 1970-talel ackumulerats genom slora och ökande budgetunderskott. Under del senaste förflutna budgetårel (1983/84) har dock underskoltel minskal.

Den bokförda statsskuldens förändring moisvarar i slorl statsbudgetens kassamässiga ulfall. Det kassamässiga budgetunderskottet ökade gradvis från en nivå på cirka 10 miljarder kronor för budgetårel 1976/77 till nära 88 miljarder kronor för budgetårel 1982/83. Under budgelåret 1983/84 bröts denna trend - stålens underskoll minskade i nominella termer till 75,3 miljarder kronor.

Den 30 juni 1984 uppgick den bokförda statsskulden till nära 483 miljarder kronor. 1 nominella termer innebär det näslan en lio-dubbling på lika många år. Av den totala skulden utgjorde utlandsskulden cirka 103 miljarder kronor. Den har praktiskt lägel i sin helhel lillkommii sedan 1977 (se tabell I). Statsskulden uttryckt som andel av BNP framgår också av labell

Tabell 1. Statsskulden vid slulet av budgetåren 1975/76-1983/84. Miljarder kronor

Lån inom

Lån i utlandet

Totalt

landel

1 bokför-

1 aktuella

1 bokför-

1 proc

1 aktuella

1 proc

da värden

värden

da värden

av BNP

värden

av BNP

I97.S/76

68.6

0,2

0.2

68.8

20

68,8

20

1976/77

77.2

5.1

5.1

82,3

22

82,3

22

1977/78

94.0

11,2

11,7

105,2

26

105,7

26

1978/79

124.2

14.9

14,9

139.1

30

139,1

30

1979/80

160.0

32.1

31,9

192.1

37

191,9

37

1980/81

206.3

46.7

50,9

253.0

44

257,2

45

1981/82

257.2

62.5

75,0

319,7

51

332,2

53

1982/83

325.9

81.4

109.6

407,3

58

435.5

62

1983/84

379.7

102,9

128,8

482,6

61

508.5

65

1 labell 1 anges utlandsskuldens storlek värderad både lill de valulakurser som rådde då lånen togs upp och till de som rådde vid slutet av respeklive budgelår. De viktigaste orsakerna lill all ullandsskulden är väsentligt större vid värdering lill aktuell kurs än till upplåningskurs är + 1    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 17

Prop. 1984/85:100    Bilaga 17    Räntor på statsskulden, m. m.        4

krondevalveringarna åren 1981 och 1982 saml den kraftiga uppgången av dollarkursen under del senaste budgetårel.

Statsskuldens kostnader 1981/82-1983/84

Kostnaderna för statsskulden har stigit dramatiskt sedan ingången av 1980-talet. Från atl ha uppgått till ca 8% av de totala statsutgifterna budgetåret 1979/80 ökade andelen till ca 20% budgetåret 1983/84.

Den ojämförligt största kostnadsposten utgör ränlekoslnaderna. En annan kostnadspost som under senare år ökat markant utgörs av redovisade valutaförluster, vilket är hänföriigt till devalveringar och stigande dollarkurs.

Förutom kostnaderna för räntor och valutaförluster förs på nämnda huvudtitel också kostnader för provisioner och avgifier m. m. Vidare redovisas även vissa inkomsler, främst ränteinkomster frän riksgäldskontorets utlåningsverksamhel. I tabell 2 belyses utvecklingen för statsskuldräntorna m.m.

Till dessa utgifter för statsskulden och dess hantering kommer utgifter som finansieras genom andra anslag på statsbudgeten, bl. a. riksgäldskoniorets förvaltningskostnader och vissa emissionskostnader (jfr riksgäldskontorets verksamhetsberättelse för budgetåret 1983/84).

Tabell 2. Räntor på statsskulden m. m. Miljarder kronor

Budgelår

1981/82

1982/83

1983/84

Räntor på inhemska lån Räntor på utländska lån Valutaförluster (netto) Provisioner Inkomsträntor m. m.

Summa

19,3

7,2

1,4

0,3

- 0,5

27,7

34,0

9,7

4,3

0,6 - 0,4

48,2

39,9 12,2

7,6

0,8 - 0,1

60,4

Ökningen av utgifterna har inte skett i en jämn takt. Speciellt stor är ökningen mellan 1981/82 och 1982/83 främst beroende på att ränteutgifterna på inhemska lån ökade från 19,3 till 34,0 miljarder kronor. Detta sammanhänger dels med att stora obligationslån emitterades under hösten 1981 som medförde första ränteutbetalning under hösten 1982, dels med att en ny upplåningsform, slalsskuldväxlar, där räntebelastningen på statsbudgeten sker vid upplåningstillfällel, introducerades i juli 1982. Statsskuldväxlarna inbringade stora lånebelopp till relativt höga räntesatser och därmed stora räntekostnader för budgetåret 1982/83.

Delta är ett tydligt exempel på de utgiftseffekter som redovisningsprinciperna kan leda till. Genom att periodisera ränteutgifterna till de perioder som de kostnadsmässigt tillhör kan dessa effekter elimineras. Detta har skett i tabell 3. De realiserade valutaförlusterna har periodiserats med hjälp av riksbankens valutakursindex. Därigenom fördelas koslnaderna på

Prop. 1984/85:100    Bilaga 17    Räntor på statsskulden, m. m.        5

de perioder då kronan fallit i värde i förhållande lill de valutor som ingår i riksbankens index. Provisioner och inkomsträntor m.m. har med hänsyn till deras begränsade storlek inte periodiserats utan de i föregående tabell redovisade beloppen har summerats och medtagits även i tabell 3 under rubriken Övrigl för att totalbeloppen i de båda tabellerna skall vara jämförbara.

Tabell 3.

Ränior

pa

statsskulden m.

m.

, periodiserade belopp. Miljarder kronor

Budgetår

1981/82

1982/83

1983/84

Ränior på inhemska lån Räntor på utländska lån Valutaförluster (nello) Övrigt

Summa

Redovisad utgift fifr 'ab. 2)

26,5

8,0

4,6 - 0,2

32,6

10,4

8,4

0,2

38,9

51,6

27,7

48,2

39,6 12,1 0,6

0.7

53,0

60,4

En jämförelse mellan de båda tabellerna visar god överensstämmelse mellan de bokförda och de periodiserade ränteutgifterna för de utländska lånen. Detla är ocksä fallet för de inhemska lånen med undanlag för budgetårel 1981/82 då de periodiserade utgifterna är 7,2 miljarder kronor större än de redovisade utgifterna. Den viktigaste orsaken härfill är den tidigare nämnda omfattande emissionen av obligationer budgetåret 1981/ 82. Med delta undanlag är det alltså främsl valutaförlusterna som svarar för periodiseringseffekterna. Orsaken till att så stor del av de realiserade valutaförlusterna faller på budgetåren 1981/82 och 1982/83 är devalveringarna av kronan 1981 och 1982.

Räntekostnader m. m. 1984/85 och 1985/86

Anslaget till Ränior på statsskulden m.m. har i statsbudgeten för budgetårel 1984/85 upptagits lill 60,5 miljarder kronor. Under poslen tillkommande utgiftsbehov, netlo har dessutom upptagils I miljard kronor för beräknade valulaföriuster vid förtida inlösen av utländska lån. Sammantaget har därmed räntekostnaderna m. m. på statsskulden beräknats till 61,5 miljarder kronor.

Tabell 4. Räntor på statsskulden. Miarder kronor

Budgetår

1984/85 Enl. statsbudgeten

Reviderad beräkning

1985/86

Beräkn. enl. AF för 1985/86

Ränior på inhemska lån m. Ränior pä utländska lån Valutaförluster

Summa

m.

45.2

44.0

51,9

13,0

14.4

13,5

3,3'

12,2

5,8

61,5

71,2

70,6

Varav I miljard kronor upptagen under poslen tillkommande utgiftsbehov, netto

Prop. 1984/85:100    Bilaga 17    Räntor på statsskulden, m. m.        6

Budgelåret 1984/85

En förnyad beräkning av räntor på slalsskulden visar alt utgifterna för budgetårel 1984/85 lorde bli ca 9,1 miljarder kronor högre än vad som logs upp i statsbudgeten.

Vad beträffar ränior på inhemska lån m. m. beräknas dessa minska med 1,2 miljarder kronor. Denna juslering är föranledd av olika faktorer. I förhållande lill beräkningarna till statsbudgeten baseras nuvarande kalkyl på ett någol lägre inhemskt budgelfinansieringsbehov, vilkel minskar räntekostnaderna. En ytterligare minskning av ränlekoslnaderna uppkommer genom att statsskuldväxlar numera endast emitteras med kortare löptider, vilket betyder lägre räntekostnader för budgetårel 1984/85 vid en oförändrad brulloupplåning mot slalsskuldväxlar. Mol della står emellertid en ökning av ränteutgifterna beroende på all bl.a. räntesatserna för statsskuldväxlar har höjls sedan beräkningarna våren 1984.

Vad beträffar räntor för den utländska upplåningen beräknas dessa nu öka från 13 miljarder kronor till 14,4 miljarder kronor. Ökningen beror till största delen på atl dollarkursen sligil från 7,76 kronor per dollar då kalkylen för statsbudgeten gjordes, till 8,50 (1984-11-12). Se även avsnitt om känslighetsanalyser.

Som framgår av tabellen är det framför allt valutaföriuslerna under 1984/85 som nu beräknas öka. Detta sammanhänger med den omfattande refinansiering av utlandsskulden som pågår. Lån med högre ränta ersätts, i förtid, med lån till lägre ränta. Detta medför betydande kostnadsbesparingar, men innebär också att stora valutaförluster realiseras. Det bör dock uppmärksammas atl detta inte innebär någon ökning av skuldens aktuella värde och inte heller någon ökning av likviditeten.

Budgetåret 1985186

För budgetåret 1985/86 beräknas kostnaderna för ränior på statsskulden m.m. till 71,2 miljarder kronor, dvs. en ökning i förhållande lill 1984/85 med 0,6 miljarder kronor.

Räntekostnaderna för den inhemska upplåningen beräknas öka med 7,9 miljarder kronor. Som beräkningsteknisk förutsättning för ränlekalkyle-ringen ligger ett anlaget budgetunderskott på ca 70 miljarder kronor för såväl budgetåret 1984/85 som 1985/86. Härtill kommer förfallande lån -varav räntelöpande obligationslån 33,3 miljarder kronor, premielån 1,9 miljarder kronor, sparobligationslån ca 11,0 miljarder kronor, slalsskuldväxlar 72,0 miljarder kronor, vilkel ger ett inhemskt bruttoupplåningsbehov i storleksordningen 190 miljarder kronor nästa budgelår. Som förutsättning för kalkylen har kontoret ulgåll från atl de nuvarande statsskuld-politiska målen - upplåning utanför bankerna och ökad konsolidering av statsskulden - bibehålls även för budgetåret 1985/86. dock med en ökad tonvikt på hushållssektorn. Sålunda har beräknats alt upplåningen mol premie- och sparobligationer ökar någol under budgetårel 1985/86 i förhål-

Prop. 1984/85:100    Bilaga 17    Räntor på statsskulden, m. m.        7

lande till 1984/85. Allemanssparandel har anlagils ligga kvar på oförändrad nivå. Upplåningen mol priorilerade obligationer kommer alt bestämmas av reglerna för placeringsplikt för AP-fonderna och försäkringsbolagen. Brul-loupplåningen i denna seklor väntas öka främsl beroende på slora förfallande lån under budgelåret. Upplåningen mol riksobligalioner kan bedömas komma atl öka jämföri med 1984/85 såsom ell led i strävan all konsolidera slalsskulden.

Ränlekoslnaderna för utländska lån beräknas mellan budgetåren 1984/85 och 1985/86 minska med 0,9 miljarder kronor. Flera faktorer bidrar till denna ulveckling. En av dessa är den relaiivi låga riinlenivån i början av november 1984 som ligger lill grund för kalkylen. De kostnadsbesparingar som uppnåtts genom refinansieringen av skulden innebär också minskade ränteutgifter. Dessulom förutses en viss minskning av skulden värderad till akluella valulakurser.

Vad gäller koslnaderna för den utländska upplåningen svarar valutaförlusterna budgetårel 1985/86 för 5.8 miljarder kronor medan molsvarande förluster för budgelåret 1984/85 beräknas uppgå lill 12.2 miljarder kronor. Minskningen med 6.4 miljarder kronor beror huvudsakligen av den omfattande refinansieringen under 1984/85, som dessulom får ell beslående posilivi genomslag på ränleiilgifterna.

Känslighetsanalyser

Slatsskuldräntornas storlek är .självfallel i hög grad beroende av ränienivån. Kalkyleringen av räntorna - såväl de förnyade beräkningarna för budgetåret 1984/85 - som beräkningarna för budgetåret 1985/86 har skell utifrån räntenivån i början av november 1984.

För all belysa känsligheten i beräkningarna kan det vara av intresse all något närmare redovisa effekterna av ändrade antaganden om räntenivå m.m.

En förändring i ränienivån slår givelvis inle omedelbarl igenom på hela slalsskulden. ulan endasl på låneformer med rörlig ränla och på nyupplåningen samt efler hand på upplåning som sker för att omsätta förfallande lån med bunden ränta och allteftersom obligationslån med s. k. räntejusteringsklausul konverteras atl löpa med ny räntesals.

Vad beträffar räntorna för inhemska lån skulle en förändring av räntenivån med I procentenhet från I januari 1985 betyda en förändring av ränleulgifierna för budgetårel 1985/86 - under i övrigl oförändrade förhållanden vad gäller upplåningens sloriek och dess inriktning på olika låneinstrument - med etl belopp i storleksordningen 1.3 miljarder kronor. Inträffar molsvarande förändring i räntenivån försl vid ingången av budgetårel 1985/86 förändras ränleulgifierna budgelåret 1985/86 med etl belopp i storleksordningen 1,0 miljarder kronor.

Vad beträffar räntor m. m. för de utländska lånen skulle en ränteförändring med I procentenhet från I januari 1985 leda till att ränleulgifierna.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 17    Räntor på statsskulden, m. m.       8

under i övrigl oförändrade förhållanden, förändras med 0,6 miljarder kronor för budgetårel 1985/86.

Valutakursernas ulveckling har betydelse både för ränteutgifter och för valutaförluster och -vinster. En förändring av dollarkursen med 10 öre från beräkningsantagandet om 8,50 kronor per dollar påverkar ränteutgifterna med cirka 100 miljoner kronor och valutaförlusterna med cirka 70 miljoner kronor för budgetåret 1985/86.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 17   Räntor på statsskulden, m. m.       9

Bilaga 17.2

Bilaga

fill huvudtiteln

Räntor på statsskulden.

Förslag till räntor på statsskulden, m. m. budgetåret 1985/86

Utgifter

A     Räntor på statsskulden
a   Räntor på upplåning inom landel                                                            Kr.

1    Ränta på ränlelöpande obligationslån,

förslagsvis.......................................................................................      20482000000

2      Ränta på riksobligationer,/öri/agsvis   ...........................................       4748000000

3      Vinster på premieobligalionslån,

förslagsvis     ..................................................................................        2660000000

4      Ränta på statsskuldförbindelser,/ö/i/agjv/i    ................................. ........... 29500000

5      Ränta på sparobligationer,/ör5/agjv/j    .........................................       4500000000

6      Ränta på av staten övertagna lån,/örs/agxvii    .............................. .................. 40000

7      Ränta på lån hos statsinstitutioner och fonder m. m.,

förslagsvis    ...................................................................................           800000000

8      Ränta på allemanssparandel,/ö«/flgiv;5    ......................................        1200000000

9      Ränta på köpeskillingen för fasligheten nr 1

i kv. Lejonet i Stockholm    ........................................................... .................. 90000

10             Ränta på Konung Cari XIILs hemgiftskapital   ............................ .................... 8000

11 Ränla på kortfristig upplåning hos banker m.fl.,förslagsvis                      100000000

12             Ränta på skatlkammarväxlar,/ö/-.y/ag.yWi   .................................        1700000000

13             Ränla på statsskuld växlar,/öri/ögivw    ........................................       8500000000   44719638000

b   Ränta på upplåning i utlandet, förslagsvis   .................................. ................................ lOlOOOOOOOO'

c   Ränta på beräknad ny upplåning inom landet, förslagsvis                                                 6214 965 000

d   Ränta på beräknad ny upplåning utom landel, förslagsvis                                                 3400000000

B     Kapitalrabatter, kursförluster m.m.

1. Kapitalrabatter,/ö/-5/ag.sv/i    ...................................................           150000000

2.   Kursförluster,/öri/agsvi5   ........................................................ .................... 1000

3.   Valutaförluster, förslagsvis    ...................................................       5800000000      5 950001000

Anm. Valutaomvandling har skett lill kurser 1984-11-12.

' Moisvarar USD 832 milj., DEM 313 milj., CHF 127 milj., NLG 101 milj., JPY 17355 milj. FRF88 milj.. BEC 32 milj., SDR 44 milj.

GBP 30 milj.

Prop. 1984/85: 100    Bilaga 17    Räntor på statsskulden, m. m.

C     Diverse utgifter                                                                                                         Kr.

1.       Försäljningsprovisioner m. m.. jörslagsvis     ............................ ........... 980000000

2.       Inlösningsprovisioner m. m.. förslagsvis    ............................... ........... 185000000

3.       Kosinad för börsnolering av obligaiionslån./(i;-.s7(('.s\/.v                          6800000

4.   Officiella dragningslislor för premielånen,/(i/-.s7(;'.vi/.v   ..                       7 200000

5.   Särskilda dragningslisior för premielånens 100-brev, /(>/-

.slagsvis    ...................................................................................... ................ 300000

6. Övriga diverse utgifter, jörslagsvis    ............................................... ____ ItKlOOO

______            179400000

Summa    71564004000

Inkomster

A      Räntor

1       Ränla på uppköpta obligationer    ...........................

2       Ränta på röriiga krediter    .......................................

3       Ränta på checkräkningsmedel i riksbanken

4       Ränla på övriga utlånade medel    ............................

B     Uppgäld, kursvinster m.m.

1       Uppgäld     ...............................................................

2       Kursvinster     ..........................................................

3       Valutavinster    ........................................................

C     Diverse inkomster

1      Preskriberade obligationer och kuponger m. m.

2      Officiella dragningslisior för premielånen   .. . .

3      Övriga diverse inkomsler   .......................................

Underskott att föras av på slalsbudgelen

70000000

250000000

1000

1000000

321001000

1000

1000

1 000

3 000

35000000

7900000

100000

43 000000

Summa

364004000

71200000000

Summa    71564004000

Norstedts Tryckeri, Slockholm 1984

Bilaga 18 till budgetpropositionen 1985                               Prop. 1984/85:100

Bilaga 18

Oförutsedda utgifter

Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET                                PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-12-20

Föredragande: sialsrådel Feldt

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 såvitt avser oförutsedda utgifter

Sextonde huvudtiteln

För bestridande av oförutsedda utgifter finns i slalsbudgelen vid sidan av de anslag som finns uppförda under resp. departement etl särskilt förslagsanslag. Detta är ett komplement till de budgetar för särskilda ändamål som årligen antas av riksdagen och del slår under vissa betingelser lill regeringens förfogande. Anslagel är i slalsbudgelen för innevarande budgelår uppfört med I milj. kr.

Jag får först ge en redovisning för de utgifter som under år 1984 har anvisats från detla anslag efter regeringens beslut i varje särskilt fall.

Utrikesdeparlementer.

Ulbelalning av medel efter föriikning enligt den europeiska

konvenlionen angående mänskliga rättigheter m.m...........................              15000

Försvarsdeparlemenlel:

Bidrag lill vissa kostnader i samband med översvämningsska
dor i Skaraborgs län   ........................................................................         1 900000

J ordbruk sde parte me ni el:

Bidrag på grund av skador på trädgårdsodlingar .............................. .......... 670000

Arbelsmarknadsdeparlemenlet:

Bidrag för alt läcka underskoll hos Riksförbundel Finska

föreningar i Sverige ...........................................................................         I OOOOOO

Summa kr.       3 585000 /    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 18

Prop. 1984/85:100    Bilaga 18    Oförutsedda utgifter                                            2

Jag vill i della sammanhang nämna atl genom regeringsbeslut den 13 december 1984 får de under fjärde huvudtiteln uppförda förslagsanslagen FN-slyrkans verksamhel utomlands och Övervakningskontingenien i Korea överskridas med sammanlagl 15321623 kr. Regeringen föreskriver härvid all molsvarande belopp skall tillföras anslaget Oförutsedda utgifter. Delta har sin grund i atl merkostnader på de ovannämnda anslagen under fjärde huvudtiteln enligt en lidigare tillämpad ordning förskottsvis, efler regeringsbeslut, har täckts från anslagel Oförutsedda utgifter. Jag erinrar om vad försvarsministern tidigare denna dag har redovisat belräffande denna fråga.

Regeringen bör även i fortsältningen kunna disponera över medel för läckande av utgiftsbehov som inte kan överblickas vid statsbudgetens fastställande. Jag förordar sålunda alt för näsla budgetår elt anslag förs upp för ändamålet. Anslagel bör i princip få disponeras endasl för utgifter som är av så brådskande arl all resp. ärende inle hinner underställas riksdagen och all ulgiflerna inte lämpligen kan läckas av andra medel som står till regeringens förfogande. Härmed avses även atl anslagel inle får tillgodose behov som omtalas i 9 kap. 3 § iredje stycket regeringsformen.

Belräffande gränsdragningen mellan utnyttjandet av detta anslag och de under de olika depariemenlshuvudlillarna uppförda reservationsanslagen till exlra utgifter bör gälla all anslagel till oförutsedda utgifter huvudsakligen skall användas för större utgifter. Denna gränsdragning bör emellertid inte tolkas alltför snävt, utan regeringen bör ges den handlingsfrihet som omständigheterna kräver.

Härutöver bör följande speciella ändamål få tillgodoses av anslaget till oförutsedda utgifter.

Under en följd av år har riksdagen bemyndigat regeringen all. under förutsättning atl andra medel inle står lill förfogande för ändamålet, från detta anslag utbetala belopp, som slalen genom lagakraflvunnen dom har ålagts att betala. Detta bemyndigande har med verkan fr. o. m. budgetåret 1961/62 ulvidgats lill all omfatta också belopp som staten till följd av skada i samband med statlig verksamhet efler uppgörelse har åtagit sig alt ersälla. Molsvarande bemyndigande bör inhämlas för näsla budgelår.

Med anledning av prop. 1948: 282 medgav riksdagen (SU 1948:207, rskr 406) atl från anslagel lill oförutsedda ulgifler skulle t. v. under budgetåret 1948/49 få utgå ersättning för förlusl av eller skada på egendom utom rikel lill personer, som uppehöll sig utomlands och som var i rikets tjänst, liksom till deras familjemedlemmar och personliga tjänare. Ersällning skulle utgå efler samma grunder som under budgetåren 1943/44-1946/47 hade tillämpats i fråga om motsvarande ersättningar för förluster som hade uppkommit på grund av krigsförhällandena (prop. 1944: 183, SU 147, rskr 329). För budgelåren 1949/50-1984/85 har riksdagen lämnat motsvarande bemyndiganden. Bemyndigande atl pä samma villkor belala ut ersättning för skador av ifrågavarande natur bör inhämtas för näsla budgelår.

Prop. 1984/85:100    Bilaga 18    Oförutsedda utgifter                            3

Med anledning av prop. 1951:38 medgav riksdagen (SU 1951:42, rskr 63) att från anslagel till oförutsedda utgifter skulle l. v. under budgelåren 1950/51 och 1951/52 utgå ersättning för skador på egendom inom landel, vilka hade uppkommit genom de lidigare krigsförhållandena. För budgetåren 1952/53-1984/85 har riksdagen lämnal motsvarande bemyndiganden. Med hänsyn till atl krigsskador, exempelvis genom minsprängning, fortfarande kan länkas förekomma, bör riksdagens bemyndigande inhämtas till all även under näsla budgetår på oförändrade villkor belala ul krigsska-deersältningar.

Del bör slutligen ankomma på regeringen atl anmäla lill riksdagen de utgifter som under det senaste året anvisats utgå av anslagel till oförutsedda utgifter.

Mol bakgrund av vad jag nu har anförl anser jag alt anslaget lill oförutsedda utgifter, i likhet med innevarande budgelår, bör las upp med I milj. kr.

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Ojöruisedda utgifter för budgetårel 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av I OOOOOO kr. all slå till regeringens förfogande för de ändamål och på de villkor jag har förordat i det föregående.

Norstedts Trycken, Stockholm 1984

Bilaga 19 till budgetpropositionen 1985                         Prop. 1984/85:100

Bilaga 19

Beredskapsbudget för totalförsvaret

Utdrag
FÖRSVARSDEPARTEMENTET                           PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-12-20

Föredragande: statsrådet Thunborg

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 såvitt avser beredskapsbudget för totalförsvaret

Enligt 9 kap. 3 § regeringsformen skall riksdagen företa budgelreglering för närmasl följande budgetår eller, om särskilda skäl föranleder det, för annan budgetperiod. Vid denna budgetreglering skall riksdagen beakta behovet under krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden av medel för rikels försvar.

Ulgifler för förslärkning av försvarsberedskapen kan täckas på principi-elU fyra olika sätt.

Utgifterna kan täckas genom atl förslagsanslag på statsbudgeten överskrids. Della gäller dock inle utgifter för ålgärder som skall belasta sådana anslagsposter som riksdagen har maximerat. Vad gäller försvarsmakten och civilförsvaret fordras vidare all regeringen får riksdagens bemyndigande all av beredskapsskäl överskrida de utgifts- och bemyndigandera-mar som riksdagen har fastställt.

Regeringen kan vidare i proposition hemställa atl riksdagen beviljar särskilda medel på tilläggsbudget. Della förutsätter all riksmöle pågår och atl regeringen bedömer alt det finns tid för en normal budgetbehandling.

Regeringen kan också ta i anspråk medel som har anvisats på beredskapsbudgeten, om förutsättningarna härför - krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden - föreligger. Regeringen beslutar om detta.

Slulligen kan utgifter för beredskapsförstärkningar täckas på annal säll än från anslag på beredskapsbudgeien eller förslagsanslag på slalsbudge-1    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 19

Prop. 1984/85:100    Bilaga 19                                                                                 2

len. Regeringen har sålunda bemyndigats att vid krig, krigsfara eller annan omsländighel av synnerlig vikt för rikels försvarsberedskap disponera rörliga krediter i riksgäldskontoret om högst 50 milj. kr. för jordbruksdepartementets och högsl 1000 milj. kr. för dåvarande handelsdepartementets verksamhetsområde (prop. 1970:1 bil. 11, JoU 3, rskr 125, prop. 1970: I bil. 12, SU 10, rskr 10, prop. 1973: I bil. 12, FöU 9, rskr 63 och prop. 1974:8, FöU 8, rskr 34).

Det åligger regeringen alt anvisa hur ulgifler för höjningar av försvarsberedskapen skall täckas. Avgörande för vilka medel som skall las i anspråk är omfattningen och arten av de ålgärder som man avser alt vidta och hur snabbt åtgärderna måsle genomföras. Beredskapsbudgeien skall säkerslälla all nödvändiga beredskapshöjningar inle förhindras eller fördröjs därför all regeringen inte disponerar erforderliga belalningsmedel.

Den beredskapsbudgel för totalförsvaret som gäller för innevarande budgetår (prop. 1983/84: 100 bil. 19, FöU II, rskr 172) lar upp anslag om sammanlagt 7244 milj. kr.

Anslagen på beredskapsbudgeien är beräknade för de ulgifler för civila ändamål som omedelbarl föranleds av beslut om förstärkningar av försvarsberedskapen med undantag för sådana utgifter som inle skall belasta av riksdagen maximerad anslagsposl. Anslagen är beräknade för en tid av trettio dagar av högsta försvarsberedskap. Under år 1984 har de ändamål för vilka medel bör tas upp pä beredskapsbudgeien setts över.

För budgetåret 1985/86 bör på beredskapsbudgeien föras upp anslag om sammanlagl II 164 milj. kr. Anslagen bör fördelas på huvudtitlar enligt bilaga 19.1.

Alla anslag på beredskapsbudgeten bör vara förslagsanslag.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att godkänna förslagel lill beredskapsbudget för totalförsvaret för budgetåret 1985/86 (bilaga 19.1).

Prop. 1984/85:100    Bilaga 19

Bilaga 19.1

Förslag till beredskapsbudget för totalförsvaret för budgetåret 1985/86

IV. Försvarsdepartementet

Utgifter för ekonomiskt försvar, förslagsvis

309500000

V. Socialdepartementet

a)    Krigshjälp. förslagsvis

b)    Den civila hälso- och sjukvärdens utrustning och verksamhel, förslagsvis

1500000000

6145000000 7645000000

VI. Kommunikationsdepartementet

a)    Utgifter för ekonomiskt försvar, förslagsvis

b)    Övriga lotalförsvarsutgifter, förslagsvis

1738400000 20000000

1758400000

VII. Finansdepartementet

a)    Ulgifler för ekonomiskl försvar, förslagsvis

b)    Ulgifler för totalförsvarels civila delar, förslagsvis

720000000

50000000 770000000

VIII. Utbildningsdepartementet

Utgifter för psykologiskt försvar, förslagsvis

60200000

IX.    Jordbruksdepartementet

Utgifter för ekonomiskt försvar, förslagsvis

118400000

X. Arbetsmarknadsdepartementet

Utgifter för ekonomiskt försvar, förslagsvis

265000000

XII. Industridepartementet

Utgifter för ekonomiskt försvar, förslagsvis

237500000 11164000000

Norstedts Tryckeri, Stockholrm 1984

II	o u.	u 11
c ,i2		-a

-I -	C	0=1
, rt	ora
1- ot	!/5
	c
D.X)	o
t/: O
0 "O	c	IJ
	U)	lyi

Civila statsförvaltningen
- Administration inom polis-
väsendet (rikspolisstyrelsen)	6	67
- Administration av allmän för-
säkring (riksförsäkringsverket)	11	118
- Bil- och körkortsregislrering
(trafiksäkerhelsverkcl)	3	33
- Administration av skaller, folk-
bokföring saml exekutionsväsendet
(riksskatteverket)	22	230'
- Administration av arbetsförmed-
lingsverksamhet
(arbetsmarknadsstyrelsen)	12	125=
- Fastighetsregistrering och
inskrivning (centralnämnden för
fastighetsdata)	4	40
- Ekonomisk redovisning
(riksrevisionsverket)	2	21'
- Statistikproduktion (statistiska
centralbyrån)	8	81
- Löneuiräkning m. m.
(statens löne- och pensionsverk)	5	51
- Övriga	27	281

Användningsområde	Civila	Universitet		Affärs-	Försvaret	Totalt
	myndig-	och	hög-	verken
	heter	skolor'
	%	%		%	%	%
Kalkylering	42	34		43	22	35
Ord- och textbehandling	40	29		33	22	32
Terminalanslulning till
andra datorsystem	26	23		26	3	22
Regisierhantering och
annan databehandling	46	44		45	81	50
Utbildning av personalen	29	38		29	55	36

	1979/80'	1980/81'		1981/82'	19X2/83'	1983/84'	1984/85-	198.5/86'
	milj. kr.%	milj.	kr.%	milj. kl. o;	milj. kl. '"r	milj. kr. '"r	milj. kr. '~r	mil.i. kr. '','r
ADB-drift
inkl. un-
derhåll	517 70	572	71	681 77	704 77	836 m	914 m	1048 82
Systemut-
veckling	204 27	198	25	101 20	185 20	170 16	195 17	196 16
Ej förde-
lade	20 3	36	4	25 3	26 3	41 4	36 3	29 2
Totalt	741 100	806	100	807 100	915 100	1047 100	1 145 100	1 273 100
' Utfallna koslnader.
' Budgelerade kostnader.
' Beräknade kostnader.

	1980/81'		1981/82'		1982/83'		1983/84'		1984/85-		1985/86'
	milj. kr.	%	milj. kr.	%	milj. kr.	%	milj. kr.	%	milj. kr.	%	milj. kr.	%
Personal	429	46	462	45	486	45	502	40	542	39	557	35
ADB-utruslning"	274	30	282	27	300	27	338	26	414	29	509	32
Annan service-
byrå än statlig	19	2	16	2	18	2	36	3	38	3	39	3
Datorbearbetning'	23	3	8	1	33	3	8	1	9	1	1	0
Konsulter'	32	3	23	2	28	3	28	2	34	2	30	2
Övrigt	101	II	113	n	137	12	189	15	192	14	215	14
Ej fördelade	48	5	119	12	88	8	166	13	172	12	221	14
Totalt	926	100	1023	100	1090	100	1267	100	1401"	100	1572"	100

	1980/81-			1981/82'		1982	/s-*		1983/84'			1984/85"
	mi\|\|.	kr.	*n-,*	milj. kr.	*'"r*	milj.	kr.	rr	milj.	kr.	7r	milj. kr. %
Datorkraft	43		38	47	34	48		35	70		54	57 41
Personal (egen. annan
myndighet!	26		23	41'	29	W		24	24'		19	24 17
Konsulter	18		16	20"	14	20"		15	16"		12	30" 22
Övrigt (lokaler, ex-
penser m. m.)	7		6	9	7	8		6	4		3	12 9
Ej fördelade	19		17	T-»	16	27		20	16		12	16 II
Totalt	113		100	1.39	100	1.36		100	1.30		100	139 100

Rikspolisstyrelsen	24.9-	19.8	44.7
Riksforsäkrinpsverkel	35.4	29.5'	64.9
Vägverket	18.2	17.0	35.2
Trafiksäkerhets verkel	4.9	17.5	22.4
Sveriges meleorolopiska
och hvdrolopiska inslitul	2.5	4.9	7.4
Riksskatteverket	110.7"'	57.7	168.4-*
Slaiisliska centralbyrån	13.3	16.4	29.7

Datacentral	Personal-	Ulrust-	Övriga	Toial-
	kostna-	nings-	koslna-	koslna-
	der	kostna-der	der	der
	%	%	%	milj. kr.
Stockholms datorcentral (QZ)	37	53	10	49.5
Uppsala datacentral (UDAC)	52	30	18	45,7
Göteborgs datacentral (GD)	41	37	22	24,0
Umeå högskoleregions
datorcentral (UMDAC)	33	51	16	13,7
Lunds datacentral (LDC)	41	45	14	14,9
Universitetets i Linköping
datacentral (LIDAC)	26	68	7	8,1
Tolall universiletsdala-
centralema	41	44	15	156,1
Datamaskincenlralen för
adminislraliv dalabe-
handling (DAFA)	46	32	22	160,8
Försvarels dalacenlral (FDC)	53	28	19	87,8

	Civila	Univer-	Affärs-	För-	Tolall
	myndig-	sitet	verken	svaret
	heler	och högskolor'
	anla!	antal	antal	antal	anial
Anial persondatorer	978	1783	919	605	4 285
Skrivaulomaler
- antal enslalions-
utruslningar	538	318	454	296	1606
- anial flersla-
lionsulrustningar	48	13	25	20	136
- lolall antal
arbelsplalser	785	395	566	3.54	2 100
Terminal- och dala-
regisireringsutruslning
- anial dalaskärms-
lerminaler och skriv-
maskinslerminaler	7 642	4 2''2	11513-	2 4.59	25 886
- anial skrivare	3 978	729	16.50	610	6 967

Köpvärdet'	Köpvärdet-		Totalt
för person-	för annan
datorer och	ADB-ul
skrivautoma-	rustning
ter
milj. kr. %	milj. kr.	%	milj. kr.	%
15 7	194	93	209	100
19 8	208	92	227	100
43 16	233	84	276	100
71 22	247	78	318	100
108 22	372	78	478	100
28 15	L54	85	182	100
40 17	201	83	241	100

Civil	a m	yndigheier. univer		-	Affä	rsve	:rken-
silel och hogskol			or saml
forsvarel'
1982	/83		1983/84		1982	/83		1983/84
milj.	kr.	%	milj. kr.	%	milj.	kr.	%	milj. kr.	%
39		18	28	7	3		->	8	4
29		13	41	11	12		8	II	6
56		25	20	5	13		8	9	4
12		5	58	15	45		29	68	34
0		0	T	1	51		33	20	10
7		3	20	5	1		1	0	1
23		10	55	15	8		5	65	32
0		0	0	0	9		6	3	T
59		26	158	41	13		8	15	7

Fabrikat	Civila		Univer-		Affärs-		För-		Totalt
	myndig-		sitet		verken		svaret
	heter'		och hög skolor
	antal	%	antal	%	antal	%	antal	%	antal	%
Apple	29	3	127	9	20	2	8	1	184	5
Commodore	9	1	88	6	15	T	38	6	150	4
Ericsson	24	3	66	5	34	4	26	4	150	4
Hewlett Packard	60	6	110	7	52	6	25	4	247	6
IBM	104	11	29	2	76	8	II	1	220	5
Luxor	336	34	595	40	443	48	427	73	1801	45
Övriga	404	42	458	31	279	30	70	10	1211	31
Totalt	966	100	1473	100	919	100	605	100	3 963	100

Fabrikat	Civila		Univer		Affärs-		För-		Totalt
	myndig-		sitel		verken		svaret
	heter		och hög-
			skolor'
	antal	%	antal	%	antal	%	antal	%	anial	%
IBM	133	17	58	22	34	6	164	47	389	20
Philips	87	11	18	7	169	30	64	18	338	17
Rank Xerox	126	16	21	8	95	17	43	12	285	15
Scribona	175	22	22	8	77	13	63	18	337	17
Wang	136	17	II	4	4	1	6	2	157	8
Övrigt	128	17	135	51	187	33	14	3	464	23
Totalt	785	100	265	100	566	100	354	100	1970	100

1984/85	1985/86	1986/87	1987/88	1988/89	1989/90
278	386	399	356	405	230

Tabell 21. Anskaffningsbehov av ADB-utrustning för försvaret budgetären 1984/85— 1989/90 (milj. kr.)
1984/85 1985/86	1986/87 1987/88 1988/89 1989/90
96 156	138 88 64 46

	i2	S"	,1-	1)
	"L*	c "	■~'	E c
	'C	;	OJ	ra c
	Q	— rj	■O	fL> h:
	r-t	cz i:	u-,	> (/i
		t/>	-.7
	ri	r 'ti "5 £f	Cl
C	'B	o"	C	<-3
OJ		CJjiT-	'c
~o		C -i
t-re	a	o 2	_2
rn O to 1/5	c/J c 'c	:2 o	1/1	U o ss3
1l	> CJ	s-5	5
_Ii	OJ		o	.Iii c
_Ii	00	■£ ■>	-o	c/! VI

o	CO
Q	C
	c	c
	ir.	o
o

c	O	2
o	"O
	3J	(/i
	OJ	E
(U > ■O	L- 5	c -a
(U > ■O	c	n:
Oj	>	's
~	c
		c
OIj	x:	o
QJ	o
Cii	O	4J

	O- 4
1-	cfi--
i2	E 1 -rä
c- Q.	sS
O	S oo o
	S oo o
"ÖJ	w ON _

	:0
	r.
4j	ÖD
00	C C 1) •-
	J2
•5	OJ c/
c	u; (u
>,	>
2	<> =

				u	OiJ
	c			c	c
	o			ra	c
—	ra		c	x: OJ	1/1
ora	L.		*.2 "**		">
-Se	t/)	ou c	ra	c OJ 1-	OJ
1		c	"c 'e T3	:ra x: O	- E 1.\|
CL> (U	.ii 'C		"c 'e T3		DIJ
C i'	OJ	c		c	C -JZ
	OJ	a>	ra	OJ	■ D.
"S C	n	E	c	E	> E
o OJ	£	a	o	i:	u -.d
o OJ	x: u o	o Q	t/i OJ cu	O a	>

	Os
	*--..*
	0
	00 •
	Os »-
u	OO--
o	C 1 —
	._ ' ra
O,	t= V
a.	- ° o
o	3 o C 00 O
	3 o C 00 O
U	■ ON —

x;	- c	. ■ —
O 6	ning samhe rmalio	avsnit neadm ion
x:	- -£	vning i och lö irodukl
I-. >	k for rieve elsin	vning i och lö irodukl
I-. >	C/l 0	•c ~L sz.
J	c — 0/ "5 2 E ■- o OJ
lA	c — 0/ "5 2 E ■- o OJ	OJ O .c£
ra	•a jD J w rara 2-1-I	Seh Pers Slali

1/1 DO C		v-1
1/1 DO C	1-	Os h; 00— -
a	s	E 1 -S
ra	D. a	S 00
c <	_o	5S8
c <	cu X)	32-

E	*czi. c*
ra o 00 5i	■- 3 -r- E -O E
:= DO	T3 O e;
z c S'E	■2 .? p J 00
-1 \|l 3. ra	Ekonoi Stalisti Varure

C 0	c
Zl	■0	j_,
	ra	OJ
:3		•0
0	0 0	c OJ l/l
C	00	■ra
-	c	>

		0
lij	OJ
	c	i/>
ra	ra
		>
~n	O,	ra

ra	Ofj		:ra
E	c		U--
o	'E	ra	L/
E	.ra E	CO c	Öj X)
		u	ra
i/n	ra	OJ	ra
>.		c
i/i C	C	o Cl	ra o/J

00	oo DO---------
■2	c 1 —
.3 ci.	c c/-. - cxo cr ~- S
i/i o	3 S S
< XJ	d OC O
	— ov _
	3

on o	u o
*v .a*	ra '—
■ ra	oo ra
*c S.*	c 1-
och boe ADB adminisl	'c.
och boe ADB adminisl	.i: c _II JSe

c/1 .1 ra
•o c« c	c/i o
2 -= o	'= 5
o (U o	u .:«:
oaHCL.	HW

ut) OIJ O C	c
"5 'C	o
U OJ 00 -	t;l
> ra	-i "
ra x:	.;;; o
ntenng idata kument	oo i; 1) Q. l- Z£ •si
ntenng idata kument	'?? —'
ra :ra o	c ra
X EQ	(X (y5

•C	OJ	!S'e
L/:		c/1 o
OJ	C	11 E
X)	c/) >	-o G
1>	ra	u
CA		c/5 LU