Prop. 1984/85:100
Regeringens proposition
1984/85:100
med förslag till statsbudget för budgetåret 1985/86;
beslutad den 20 december 1984.
Regeringen förelägger riksdagen vad som har upplagils i bifogade uidrag av regeringsprotokoll för de åtgärder och de ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.
På regeringens vägnar OLOF PALME
KJELL-OLOF FELDT
Propositionens huvudsakliga innehåll
Det i 1985 års budgetproposition framlagda förslaget till statsbudget för budgetåret 1985/86 visar en omslutning av 320325 milj. kr. Detla innebär en minskning i förhållande till vad som nu beräknas för innevarande budgetär med 534 milj. kr. Budgetförslaget utvisar ett underskott pä 63461 milj. kr. Detta innebär en minskning av underskottet med 6278 milj. kr. i förhällande lill vad som numera beräknas för innevarande budgelår.
1 bilagorna 1-19 lill budgetpropositionen redovisas regeringens förslag lill de i statsbudgeten ingående inkomsl- och utgiftsposterna närmare. I bilaga 1 behandlas dels den ekonomiska politiken mol bakgrund av den samhällsekonomiska utvecklingen, dels budgetpolitiken och budgetförslaget.
1 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100
Prop. 1984/85:100
Förslag till
Statsbudget för budgetåret 1985/86
Inkomster:
Skatter 221995 501000
Inkomster av statens verksamhet 26552 326000
Inkomster av försäld egendom 99401 000
Återbetalning av lån 4 155 121 000
Kalkylmässiga inkomster 4 061 566 000
Summa kr. 256863 915 000
Underskott 63 461425 0t)0
Summa kr. 320325340000
Prop. 1984/85:100
Utgifisanslag:
Kungl. hov- och slottsstaterna
Justitiedepartementet
Utrikesdepartementet
Försvarsdepartementet
Socialdepartementet
Kommunikalionsdepartemeniel
Finansdepartemenlel
Ulbildningsdeparlemeniel
Jordbruksdepartementet
Arbelsmarknadsdeparlemenlet
Bostadsdepartementet
Industridepartementet
Civildepartementet
Riksdagen och dess verk m. m.
Räntor på statsskulden, m. m.
Oförutsedda ulgifler
31468000
9096 197 000
9713 744000
25 081657 000
79 210 164 000
12513239000
15215 198000
37 981647 000
6314 582 000
17848624 000
13 819587000
11208 462 000
5 658861000
430910000
71200000000
1000000
315 325 340000
Beräknad övrig medelsförbnikning:
Minskning av anslagsbehållningar Ökad disposition av rörliga krediter
500000000
500000000 2 000000000
Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto
3 000000000 3 000000000
Summa kr.
320325340000
Prop. 1984/85:100 4
Inkomster på statsbudgeten
Specinkation av inkomsterna på statsbudgeten för budgetåret 1985/86
1000 Skatter:
1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse:
1110 Fysiska personers skatl på inkomst,
realisalionsvinsi och rörelse:
1111 Fysiska personers skall på in
komsl, realisationsvinst och rö
relse 39 735 000000 39
735000000
1120 Juridiska personers skatt på inkomst,
realisationsvinst och rörelse:
1121 Juridiska personers skatt på in
komsl, realisationsvinst och rö
relse 13
898000000 13 898 000 000
1130
Ofördelbara skaller på inkomsl,
realisationsvinst och rörelse:
1131 Ofördelbara skatter på inkomst,
reirlisationsvinst och rörelse I 100000000 1100000000
1140 Övriga inkomstskatter:
1141 Kupongskatt 92000000
1142 Utskiftningsskatt och ersättningsskatt 5000000
1143 Bevillningsskatt 3 000000
1144 Lotterivinstskatt I 275000000 /375000000 56108000000
1200 Lagstadgade socialavgifter:
1211 Folkpensionsavgifi 34 839000000
1221 Sjukförsäkringsavgift, netto 1 335000000
1231 Barnomsorgsavgift 8 108000000
1241 Vuxenutbildningsavgifi 884000000
1251 Övriga socialavgifter, netto 738000000
1261 Bidrag lill förvaltningskostnader
för arbetsskadeförsäkringen 66000000
1271 Inkomster av
arbetsgivaravgif
ter till arbetarskyddsslyrelsens
och yrkesinspektionens verk
samhel 88500000
1281 Allmän löneavgift 7355000000 53413500000 53413500000
Prop. 1984/85: 100
1300 Skatt på egendom:
1310 Skatt på fast egendom:
1311 Skogsvårdsavgifter
1312 Hyreshusavgifl 1320 Förmögenhetsskatt:
1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt
1322 Juridiska personers förmögenhetsskatt
1330 Arvsskatt och gåvoskatt:
1331 Arvsskatt
1332 Gåvoskatt
1340 Övrig skall på egendom:
1341 Stämpelskatt
1342 Skatt på värdepapper
340000000
100000000 1440000000
I 8.30000000 30000000 1860000000
940000000 |
790000000 I.SO 000 000
2025000000
1 000 000 000 .? 025 000 000 7 265 000 000
1400 Skatt på varor och tjänster:
1410 Allmänna försäljningsskatter:
1411 Mervärdeskatt 1420. 1430Skatt på specifika varor:
1421 Bensinskatt
1422 Särskilda varuskatter
1423 Försäljningsskatt på motorfordon
1424 Tobaksskatt
1425 Skatt på spritdrycker
1426 Skatt på vin
1427 Skatt på malt- och läskedrycker
1428 Energiskatt
1429 Särskild avgift på svavelhaltigl bränsle
1431 Särskild avgift för oljeprodukter m.m.
1432 Kassettskatt
1433 Skall på videobandspelare
1434 Skatt på viss eleklrisk kraft
1435 Särskild avgift mol
försurning
1440 Överskott vid försäljning av varor
med slalsmonopol:
1441 AB Vin-& Spritcentralens inlevererade överskott
1442 Systembolaget ABs inlevererade överskott
1450 Skatl på tjänster:
1451 Reseskatl
1452 Skatl på annonser och reklam
1453 Tolalisatorskatt
1454 Skatt på spel 1460 Skall på vägtrafik:
1461 Fordonsskatt
1462 Kilomelerskatl
56950000000 56 950000000
12 140000000 858000000
913000000
4 120000000
5 280000000 1960000000 I 300000000
10520000000
2000000
1450000000
55000000
108000000
895000000
92000000
39693000000
250000000
350000000 |
100000000
188000 000 538000000 380000000 100000000
1206000000
2975000000
2130000000 5105000000
Prop. 1984/85:100
1470 Skall på import:
1471 Tullmedel 14S0 Övriga skaller på varor och tjänster:
1481 Övriga skatter på varor och tjänster
1905 000000 1905 000000
1000 |
1000 105 209001000
Summa skatter 221 995 501 000
2000 Inkomster av statens verksamhet: 2100 Rörciscöverskott:
2110 Affärsverkens inlevererade överskoll:
2111 Postverkels inlevererade överskott
2112 Televerkels inlevererade överskott
2113 Statens järnvägars inlevererade överskott
2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott
2115 Affärsverket FFV:s inlevererade överskott
2116 Stålens vatlenfallsverks inlevererade överskott
2117 Domänverkels inlevererade överskott
2120 Övriga myndigheters inlevererade överskott:
2121 Statens vägverks inlevererade överskott
2122 Sjöfartsverkels inlevererade överskott
2123 Inlevererat överskoll av uthyrning av ADB-uiruslning
2130 Riksbankens inlevererade överskott: 2131 Riksbankens inlevererade överskoll 2140 Myntverkets inlevererade överskott: 2141 Myntverkels inlevererade överskott 2150 Överskott från spelverksamhet:
2151 Tipsmedel
2152 Lotterimedel
.54000000 329000000
102 000000
73 400000
2 452 000000
70000000 3080400000
37000000 61 000000 63 000000 161000000
4000000000 4000000000
60000000 60000000
168800000
442000000 1610800000 8912200000
2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning:
2210 Överskott av fastighetsförvaltning: 2211 Överskott av kriminalvårdsstyrelsens fastighetsförvaltning
2214 Överskott av byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning
2215 Överskott av generallullstyrelsens faslighetsförvallning
500000 458000000
2524000 461024000
461024000
Prop. 1984/85; 100
2300 Ränteinkomster:
2310. 2320Räntor på näringslån:
2311 Räntor på lokaliseringslån 265000000
2313 Ränteinkomster på statens avdikningslån 275 000
2314 Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen 6919000
2316 Ränteinkomster på vattenkraftslån 199000
2317 Ränteinkomster på luftfartslån I 795 000
2318 Ränteinkomster på statens lån
till den mindre skeppsfarten 23 718000
2319 Ränteinkomster på
kraftled
ningslån -
2321 Ränteinkomster på skogsväglån 63 000
2322 Räntor på övriga niiringslån, Kammarkollegiel 184 629000
2323 Räntor på övriga näringslån. Lantbruksstyrelsen 4000000
2324 Räntor på televerkets statslån 290000000
1000 |
|
8700000000 |
|
275 000 |
|
300000 |
8 700576000 |
7000 |
|
17000000 |
17007000 |
450000000 |
450000000 |
2325 Räntor på postverkets
statslån 54 000000
830598000
2330 Räntor på bostadslån:
2331 Ränteinkomster på egnahemslån
2332 Ränteinkomster på län för bostadsbyggande
2333 Ränteinkomster på lån för bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer
2334 Räntor på övriga bostadslån. Bostadsstyrelsen
2340 Räntor på studielån:
2341 Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier
2342 Ränteinkomster på allmänna studielån
2350 Räntor på energisparlån:
2351 Räntor på energisparlån 2360 Räntor på medel avsalla lill pensioner:
2361 Ränteinkomster på medel avsal
ta lill folkpensionering 7
000000 7000000
2370 Räntor på beredskapslagring:
2371 Räntor på beredskapslagring
och förrådsanläggningar 883500000 883500000
2380. 2390 Övriga ränteinkomster:
2381 Ränteinkomster pä lån
till per
sonal inom utrikesförvaltningen
m.m. 1700000
Prop. 1984/85:100
2382 Ränteinkomster på lån till personal inom biständsförvaltningen m.m.
2383 Ränleinkomsler på sialens bo-sättningslån
2384 Ränteinkomster pä län för kommunala markförvärv
2385 Ränteinkomster på lån för studentkårlokaler
2386 Ränleinkomsler på lån för allmänna samlingslokaler
2389 Ränteinkomster pä lån för inventarier i vissa specialbostäder
2391 Ränleinkomsler på
markförvärv
för jordbrukets rationalisering
2392 Räntor pä intressemedel
2394 Övriga ränteinkomster
2396 Ränteinkomster på del av byggnadsstyrelsen förvaltade kapitalet
100000
5 000000
36000000
175000 14 000000
475000
4 500000
25 000000
100000000
1350000000 1536950000 12425631000
2400 Aktieutdelning:
2410 Inkomster av statens aklier:
2411 Inkomster av statens aktier
250000000
250000000
250000000
2500 Offentligrättsliga avgifter:
2511 Expeditionsavgifter 2514 Elevavgifter vid styrelsen för vårdartjänst
2517 Trafiksäkerhelsavgifl
2518 Fyravgifter, fariedsvaruavgifter
2519 SkeppsmätningSavgifler
2521 Farlygsinspektionsavgifier
2522 Avgifier för granskning av biograffilm
2523 Avgifier för särskild prövning och fyllnadsprövning inom skolväsendet
2524 Avgifter vid statens jordbruksnämnd
2527 Avgifter för statskontroll av krigsmateriellillverkning
2528 Avgifter vid bergsstalen
2529 Avgifier vid patent- och regi-streringsväsendel
2531 Avgifter för regisirering i förenings m.fl. register
2532 Ulsökningsavgifter
2533 Avgifter vid statens planverk
444 000000
26000
45000000
310000000
2 500000
6 230000
2 761000
900000
2900000
800000 3 300000
136202000
24 000000
92 500000
600000
Prop. 1984/85:100
2534 Vissa avgifter för registrering av
körkort och molorfordon |
124 300000 |
|
2535 Avgifier för slatliga garantier |
131901000 |
|
2536 Lolteriavgifter |
3 200000 |
|
2537 Miljöskyddsavgift |
42 500000 |
|
2538 Miljöavgift på bekämpningsme- |
|
|
del och handelsgödsel |
115000000 |
|
2539 Täklavgift |
16000000 |
|
2541 Avgifter vid lullverkel |
69700000 |
|
2542 Palienlavgifler vid tandläkarut- |
|
|
bildningen _ |
29400000 |
1603 720000 1603 720000 |
2600 Försäljningsinkomster: |
|
|
2611 Inkomster vid kriminalvården |
145 800000 |
|
2612 Inkomster vid stålens rätlske- |
|
|
miska laboralorium |
9 350000 |
|
2615 Inkomsler vid arbetarskydds- |
|
|
styrelsen |
14 300000 |
|
2616 Försäljning av sjökort |
7400000 |
|
2617 Lotsavgifter |
63 000000 |
|
2619 Inkomster vid riksantikvarieäm- |
|
|
betet |
300000 |
|
2621 Inkomsler vid lantbruksnämn- |
|
|
derna |
- |
|
2624 Inkomsler av uppbörd av felpar- |
|
|
keringsavgifter |
56000000 |
|
2625 Utförsäljning av beredskaps- |
|
|
lager |
1700000000 |
1996150000 1996150000 |
2700 Böter m.m.: |
|
|
2711 Restavgifter |
223 000000 |
|
2712 Bötesmedel |
182000000 |
|
2713 Vattenföroreningsavgift |
1000 |
405001000 405 001000 |
2800 Övriga inkomster av statens verksamhet:
2811 Övriga inkomster av statens verksamhet
498600000
498600000
498600000
Summa inkomster av statens verksamhel 26552326000
3000 Inkomster av försåld egendom:
3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m.m.:
3110 Affärsverkens inkomsler av försålda fastigheter och maskiner: 3111 Postverkets inkomsler av försålda fasligheler och maskiner 3113 Statens järnvägars inkomsler av försålda fasligheter och maskiner
30000000
Prop. 1984/85:100 10
3114 Luftfarlsverkels inkomsler av försålda fasligheter och maskiner -
3115 Affärsverket FFV:s inkomster av försålda fastigheter och maskiner I 000 000
3116 Statens vattenfallsverks inkomsler av försålda fasligheler
och maskiner 30000000
3117 Domänverkets
inkomster av
försålda fastigheter och maski
ner - 61000000
3120 Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner:
3121 Kriminalvårdsstyrelsens
in
komsler av försålda byggnader
och maskiner 600000
3122 Statens vägverks inkomster av försålda byggnader och maskiner 4 500000
3123 Sjöfartsverkets inkomsler av försålda byggnader och maskiner 50000
3124 Slaiskontorels inkomster av försålda datorer m.m. 100000
3125 Byggnadsstyrelsens inkomsler av försålda byggnader och maskiner 5 000000
3126 Generaltullslyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner 50000 10300000 71300000
3200 Övriga inkomster av markförsäljning:
3211 Övriga inkomster av
markför
säljning 1100000 1100 000 1 100000
3300 Övriga inkomster av försåld egendom:
3311 Inkomster av statens gruvegendom 27000000
3312 Övriga inkomsler av försäld
egendom 1000 27001000 27 001000
Summa inkomster av försåld egendom 99401 000
Prop. 1984/85:100
4000 Återbetalning av lån:
4100 Återbetalning av näringslån:
4110 Återbetalning av industrilån:
280000000 |
280000000 |
|
750000 |
|
|
20146000 |
20896000 |
|
235 000 |
|
|
2213000 |
|
|
29700000 |
|
|
11000 |
|
|
82000 |
|
|
60000000 |
|
|
1700000 |
|
|
4 750000 |
98691000 |
399587000 |
4111 Alerbeialning av lokaliseringslån 4120 Återbetalning av jordbrukslån:
4122 Alerbeialning av stålens avdikningslån
4123 Återbetalning av lån till fiskerinäringen
4130 Återbetalning av övriga näringslån:
4131 Återbetalning av valienkraftslän
4132 Alerbeialning av luftfarislån
4133 Återbetalning av statens lån till den mindre skeppsfarten
4134 Återbetalning av kraftledningslån
4135 Alerbeialning av skogsväglån
4136 Återbetalning av övriga näringslån, Kammarkollegiel
4137 Återbetalning av övriga näringslån, Lanlbrukssiyrelsen
4138 Återbetalning av tidigare infriade slatliga garantier
4200 Återbetalning av bostadslån m.m.:
4211 Återbetalning av lån lill egnahem 5000
4212 Alerbeialning av lån för bo-stadsbyggande 2150000000
4213 Återbetalning av lån för bo-stadsförsöijningen för mindre
bemedlade barnrika familjer 700000
4214 Alerbeialning av övriga bo-
sladslån, Bosladsstyrelsen ____________ _
2150 705000 2150705000
4300 Återbetalning av studielån:
4311 Återbetalning av sialens lån för universitetssludier
4312 Återbetalning av allmänna studielån
4313 Återbetalning av studiemedel
40000 "
14000000 1024000000 1038040000 1038040000
4400 Återbetalning av energisparlån:
4411 Återbetalning av energisparlån
265000000
265 000000
265 000000
Prop. 1984/85:100
4500 Återbetalning av övriga lån:
4511 Återbetalning av län lill personal inom utrikesförvaltningen m.m.
4512 Återbetalning av lån till personal inom biståndsförvaltningen
. m.m.
4513 Återbetalning av lån för kommunala markförvärv
4514 Återbetalning av län för studentkäriokaler
4515 Återbetalning av lån för allmänna samlingslokaler
4516 Återbetalning av utgivna startlån och bidrag
4517 Återbetalning av
u-landslån
4519 Återbetalning av statens bosätt
ningslån
4521 Återbetalning av lån för inventarier i vissa specialbostäder
4525 Återbetalning av lån för svenska FN-slyrkor
4526 Återbetalning av övriga lån
7040000
800000
150000000
160000
6500000
15 000000 7069000
30000000
1 700000
39000000 44 520000
301 789000
301789000
Summa återbetalning av lån 4 155 121 000
5000 Kalkylmässiga inkomster: 5100 Avskrivningar:
5110 Affärsverkens avskrivningar:
5113 Statens järnvägars avskrivningar
5114 Luftfartsverkets avskrivningar
5115 Affärsverket FFV:s avskrivningar
5116 Statens vatlenfallsverks avskrivningar
5120 Avskrivningar på fastigheter:
5121 Avskrivningar på fasligheter
5130 Uppdragsmyndighelers komplement-kostnader:
5131 Uppdragsmyndigheters m.fl. komplemenlkostnader
5140 Övriga avskrivningar:
5141 Statens vägverks avskrivningar
5142 Sjöfartsverkets avskrivningar
5143 Avskrivningar på ADB-utrustning
5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar för ekonomiskt försvar
1058000000 130000000
97600000
2000000000 3285 600 000
251100000 251100000
93 374000 |
93374000
156400000 103000000 162075000 54017000 |
475492000 4105566000
Prop. 1984/85:100 13
5200 Statliga pensionsavgifter, netto:
5211 Statliga pensionsavgifter, netto -44 000000 -44000000 -44000000
Summa kalkylmässiga inkomster 4061566000
STATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER 256863915000
Prop. 1984/85:100 14
Specifikation av utgiftsanslagen I. Kungl. hov- och slottsstaterna
A kungl. hovstaten
I Hans Maj:i Konungens och det Kungl.
Husels hov
hållning 11850000
11850000
B Kungl. slottsstaten
1 De kungl. slotten: Driftkostnader,/öri/(rj.gÄ«/;j/«g 15 375000
2 Kungl. husgerådskammaren,/ö/'j-/flgia/!i7ag ______ 4243000
19618000
Summa kr. 31468000
Prop. 1984/85:100 15
11.
Justitiedepartementet
A Justitiedepartementet m.m.
1 Statsrådsberedningen,yo;'.v/(;'.v(;;;.s7rti' 15840000
2 Justitiedepartementet, _/o/-.v/rt,i,'.sY(//i7f(;i,' 32435000
3 Kommittéer m. m.,/r.jc/iY;/(V)/;.s'(7/ii7j' 16500000
4 ExlrA uxgiher, reservationsanslag 1050000
5 Information om lagstiftning m. ni., reservationsanslag _______ 750000
66575000
B Polisväsendet
1 Rikspolisstyrelsen,y(>/-i7(Ji'.vi:;/ii7(j' 558468000
2 Polisverksamheten rörande brott mot rikets säkerhet m. m.,
firslag sanslag 148 503 000
3 Statens kriminaltekniska laboratorium.,/fJ/-5/c;i,'.s-«/;.v/;i' 19676000
4 Lokala polisorganisationen,y(-JCi7(;.i,'iY;/M7«i' 4 159687000
5 Utrustning m. m. för polisväsendet, R'it'/-i'«n'<*/MY;/ii7f(,i,' 90767000
6 Underhåll och drift av motorfordon m. m.,jörslagsanslag 105 442000
7 Gemensam kontorsdrift m. m. inom kvarteret Kronoberg,
jörslagsiinslag 1000
8 Diverse ulgifler. förslagsanslag 4321000
9 Byggnadsarbeten för polisväsendet, reservationsanslag __________ 1 000
5 086866000
C .åklagarväsendet
1 Riksåklagaren../'rin7«,iL,',sY(/;i7(;t,' 11308000
2 Åklagarmyndigheterna,./();-i7(ji,'5(/i.s7(;,!,' 263 343 000
274651000
D Domstolsväsendet m. m.
1 Domstolsverket../(Jn7«i,'i7»;.T/((,i,' 51730000
2 Allmänna domstolarna, /(■;n;V/,i,'.sY(/(i7(j.i,' 940580000
3 Allmanna förvaltningsdomstolarna, /(>/-i7«,i,'.s7;/;.s/«,t,' 308427000
4 Bostadsdomstolen och hyresnämnderna m. m.,
jÖrsUigsanslag 36 020 000
5 Utrustning lill domstolar m. m., reservationsanslag 15900000
6 Byggnadsarbeten för domstolsväsendet, reservationsanslag 54000000
1406657 000
Prop. 1984/85:100
16
Kriminalvården
Kriminalvårdsstyrelsen,/ö/-,v/c;g.v«/)5/rtg
Kriminal vårdsanstallerna,,/o/'j/fli'ic;/;i/«g
Fri vården. förslagsanslag
Maskin- och verklygsulrustning m. m., reservationsanslag
Engångsanskaffning av inventarier m. m.,
reservationsanslag
Utbildning av personal m.fl., reservationsanslag
Byggnadsarbeten för kriminalvården, reservationsanslag
85 159000
1402688000
212794 000
21900000
20400000 15 200000 lOOOOOOO
1768141000
F Rättshjälp m. m.
1 Rätlshjälpskoslnader, förslagsanslag
2 Rallsh}ä\psnämnderna, förslagsanslag Allmänna advokatbyråer:
3 Uppdragsverksamhet, /(•■:i/-.s/c;g.?a/).s'/a
4 Driftbidrag, förslagsanslag
5 Vissa domstolskoslnader m. m., förslagsanslag
6 Diverse koslnader för rättsväsendet. förslagsanslag
1000 2000000
221000000 8 330000
2001000
34800000 8000000
274131000
Övriga myndigheter
iusiiliekansiern, förslagsanslag
Dalamspeklionen. förslagsanslag
Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader,/ö«/rtgifl/i5/(rj.p Utvecklingskostnader, reservationsanslag
Bokföringsnämnden, förslagsanslag Brolt sskadenämnden:
Förvallningskosinader,_/ör.'i/ogifj/i,s/fj'
Ersättning för skador på grund av brolt, förslagsanslag
|
2 930000 |
|
1000 |
7190000 |
|
3 767000 |
10957000 |
|
1454 000 |
2554000 |
|
7210000 |
9 764 000 |
|
25106000 |
Diverse
Svensk förfallningssamMng. förslagsanslag Bidrag lill utgivande av litteratur på förvaltningsrättens område, reservationsanslag Bidrag lill vissa inlernaiionella sammanslulningar m. m. förslagsanslag
Stöd till politiska partier, förslagsanstag Allmänna vai, förslagsanslag
8 160000
70000
2 300000 95 500000 88040000
194070000
Summa kr.
9096197000
Prop. 1984/85:100
III. Utrikesdepartementet
17
A Utrikesdepartementet m. m.
1 Utrikesförvaltningen, /örj/rti'5a/i.v/oi'
2 Ullandsljänslemännens representation, reservationsanslag
3 Inköp, uppförande och iståndsältande av fastigheter för utrikesrepresenlationen, reservationsanslag
4 Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat, reservationsanslag
5 Kursdifferenser, förslagsanslag
6 Ersättning ål olönade konsuler, förslagsanslag
1 Särskilda förhandlingar med annan siat eller inom internationell organisation, förslagsanslag
8 Nordiskt samarbete, förslagsanslag
9 Vissa nämnder m. m., förslagsanslag
10 Kommittéer m. m., reservationsanslag
11 Extra utgifter, reservationsanslag
12 Officiella besök m. m., förslagsanslag
13 Lån till personal inom utrikesförvaltningen m. m., reservationsanslag
924495 000
13 880000
42000000
9810000
1000
8700000
31050000 I 000000
600000 4635 000
600000 6000000
7 700000 1050471000
B Bidrag till vissa internationella organisationer
1 Förenta Nationerna, förslagsanslag
2 Nordiska ministerrådets allmänna budget, förslagsanslag
3 Europarådet, förslagsanslag
4 Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), förslagsanslag
5 Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA), förslagsanslag
6 Byråer för handels- och råvarufrågor m. m., förslagsanslag
1 Internationell rkvaruXagring, förslagsanslag
8 Övriga internationella organisationer m. m., förslagsanslag
115 000000 83 872000 12300000
19000000
11500000
8487000
3700000
700000
254559000
C Internationellt utvecklingssamarbete
1 Bidrag till internationella biståndsprogram, reservationsanslag
2 Utvecklingssamarbete genom SIDA, reservationsanslag
3 Information, reservationsanslag
4 Styrelsen för internationell utveckling (SIDA), förslagsanslag
5 Nämnden för u-\andsutbi\dning, förslagsanslag
6 Styrelsen för u-landsforskning (SAREC),
reservationsanslag
1 Nordiska afrikamstitutet, förslagsanslag
8 Övriga u-landspolitiska insatser m. m., reservationsanslag
! Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100
2280000000
4196735000 24600000
181605000
17800000
173715000
3195000
1029350000
7907 000000
Prop. 1984/85; 100
18
D Information om Sverige i utlandet
1 Svenska institutet. reservaiitmsansUig
2 Sveriges Riksradios programverksamhet för ullandet, reservationsanslag
3 Övrig information om Sverige i utlandet, reservationsanslag
40 353000 33 600000 12420000
86373000
E Utrikeshandel och exportfränxjande
1 KommerskoWegium, förslagsanslag
2 Exportfrämjande verksamhel, reservationsanslag
3 Exportkreditnämnden, täckande av vissa föriuster. förslagsanslag
4 Krigsmaterielinspektionen, /?>r.r/«'i/i.v/«i'
5 Interamerikanska utvecklingsbanken, Jörslagsanslag
6 Importkontoret för u-landsprodukter, reservationsanslag
33 452000 224 500000
1000
1000
21500000
I 000
279 455000
F Diverse
1 Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m. m., förslagsanslag
2 Resekostnader för inom Förenta Nationerna utsedda svenska stipendiater, reservationsanslag
3 Information om mellanfolkligt samarbete, nedruslningsslrävan-den och andra utrikespolitiska frågor, reservationsanslag
4 Bidrag lill Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI), reservationsanslag
5 Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll, förslagsanslag
6 Forskningsverksamhet vid utrikespolitiska institutet, reservationsanslag
7 Stockholmskonferensen: Förvaltningskostnader, förslagsanslag
8 Slockholmskonferensen: Investeringskostnader, reservationsanslag
9 Forskningssamarbete med europeiska gemenskaperna, förslagsanslag
3 600000
75000
8470000
14 500000
10 855 000
I 885 000
54 500000
1000
42000000
135886000
Summa kr. 9713744000
Prop. 1984/85:100
19
IV. Försvarsdepartementet
A Försvarsdepartementet m. m.
1 Försvarsdepartementet,/ör.j/ai'.sarti/ag
2 Vissa nämnder m. m. inom totalförswaret, förslagsanslag
3 Kommittéer m. m., reservationsanslag
4 Extra utgifter, reservationsanslag
30200000
6150000
8200000
535000
45085000
B Arméförband
Arméförband:
1 Ledning och förbandsverksamhet, förslagsanslag
2 Materielanskaffning, förslagsanslag
3 Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag
4 Forskning och utveckling, förslagsanslag
5 592000000
1260858000
444 200000
475 000000
7772058000
C Marinförband Marinförband:
1 Ledning och förbandsverksamhet,/öri/agia«i/ag
2 Materielanskaffning,/öri/agiöwi/ag
3 Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag
4 Forskning och utveckling, förslagsanslag
1798600000
1315000000
116000000
125000000
3354600000
D Flygvapenförband
Flygvapenförband:
1 Ledning och förbandsverksamhet,/örj/ogiani/ö
2 Materielanskaffning, förslagsanslag
3 Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag
4 Forskning och utveckling, förslagsanslag
2976700000
2613000000
262500000
1335000000
7187200000
Operativ ledning m. m.
Operaliv ledning m. m.: Ledning och förbands verksamhet,/öri/agi-ani/ag Maierielanskaffning,/öri/agiö/is/ög Anskaffning av anläggningar,/ör5/ag5a«i/ög Forskning och utveckling, förslagsanslag
572 300000
174000000
112 300000
10000000
868600000
Prop. 1984/85:100
20
F Gemensamma myndigheter m. m.
1 Försvarels civilförvalining, förslagsanslag
2 Försvarets sjukvårdsstyrelse,y<>/i7«gi((/i.s7«'
3 Fortifikationsförvaltningen, y(>/i7«giM«i/«g
4 Försvarels materielverk,yi'>ri7r/gi(/;ii7«g
5 Gemensam försvarsforskning,/(>ri7«g.vM;ii7<(g
6 Anskaffning av anläggningar för försvarets forskningsanstalt, förslagsanstag
1 Försvarets radioanstalt, förslagsanslag
8 Värnpliktsverket, yr»/-s/(;i'i«//i/«g
9 Försvarels rationaliseringsinstitut,yo;i/«g.?f;/;.v/«g
10 Försvarshögskolan,./<:>n7«gi«/i.v/«g
11 Militärhögskolan, förslagsanslag
12 Försvarets förvaltningsskola, y<>ri7«ji,'iY//M7«g
13 Försvarets läromedelscentral,yöri/«gi'«/ii/«g
14 Krigsarkivet, /ör5/«g.?w/ii7flg
15 Statens försvarshistoriska museer, förslagsanslag
16 Frivilliga försvarsorganisationer m. m., förslagsanslag
17 Försvarets datazenlral. förslagsanslag
18 Vissa nämnder m. m. inom det militära försvaret, /<>/i/«'.v-anslag
19 Reglering av prisstegringar för det militära försvaret. förslagsanslag
104 470000 28200000 171750000 578000000 320800000
36 500000
195 600000
107000000
20800000
3050000
35 860000
9825 000
1000
7 9.50000
113.50000
75 000000
7021000
12 890000
2 150000000 3876067 000
G Civilförsvar
1 Civilförsvar, förslagsanslag
2 Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar, jörslagsanslag
3 Civilförsvar: Skyddsrum, förslagsanslag
4 Reglering av prisstegringar för civilförsvaret. Jörslagsanslag
425 500000
25000000
683000000
II3(X)0000
1246500000
H
Ekonomiskt försvar
Överstyrelsen för ekonomiskt försvar: Förvaltningskostnader,/ö/i/agsrj/ii/flg Drift av beredskapslager,/ö/i/flgi«/i5/rtg Beredskapslagring och industriella åtgärder, reservationsanslag
Särskilda kostnader för lagring av nafta, jörslagsanslag Förluster på beredskapsgarantier m. m.,förslagstinslag
36730000 223 290000
172485000 1000 1000
432 507 000
Prop. 1984/85:100
1 Övrigt totalförsvar
1 Styrelsen för psykologiskt försvar, förslagsanslag
2 Civilherälhavarna. förslagsanslag
3 Signalskydd, reservationsanslag
4 Vissa teleanordningar, reservationsanslag
5 \den\itelsbrickor. förslagsanslag
6 Vissa skyddsrumsanläggningar, reservationsanslag
7 Anläggningar m. m. för vissa militära ändamål. reservationsanslag
8 Bidrag till kostnader för kommunal beredskap, reservationsanslag
5455000 15 765000
6800000 57000000
I 119000
2800000
8000000 40000
J Räddningstjänst
1 Statens brandnämnd. förslagsanslag
2 Beredskap för oljebekämpning till havs m. m., förslagsanslag
3 Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m. m.. förslagsanslag
4 Strandbekämpningsbålar, reservationsanslag
96979000
17500000
11050000
5445000 880000
34875000
K
Övriga ändamål
Försvarets forskningsanstah: Intäktsfinansierad uppdragsverksamhet,/ö;\/«j,'.?««.Wflg Flygtekniska försöksanstalten, förslagsan.slag Beredskapsstyrka för Fbi-tjänst, förslagsanslag FN-styrkors verksamhet utomlands, förslagsanslag Övervakningskontingenten i Korea, förslagsanslag
1000
6920000
30765000
126500000
3000000
167186000
Summa kr. 25081657000
Prop. 1984/85:100
22
V. Socialdepartementet
Socialdepartementet m. m.
Socialdepartementet,/(7r5/ag5aM5/flg
Kommittéer m. m., reservationsanslag
Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet,
reservationsanslag
Extra utgifter, reservationsanslag
20757000 20000000
33 390000 1682000
75 829000
B Administration av socialförsäkring m. m.
t Försäkringsöverdomstolen,/r7rj/agsö«5/flg
2 Försäkringsrätter, förslagsanslag
3 Riksförsäkringsverket, förslagsanslag
4 Allmänna försäkringskassor, förslagsanslag
10279000
39268000
317514000
395 147000
762 208000
C Ekonomiskt stöd till barnfamiljer m. m.
1 Allmänna barnbidrag, förslagsanslag
2 Bidrag lill föräldraförsäkringen, förslagsanslag
3 Vårdbidrag för handikappade barn, förslagsanslag
4 Bidragsförskott, förslagsanslag
5 Barnpensioner,/örs/ogsans/og
6 Särskilt bidrag för vissa adoptivbarn, förslagsanslag
8 245 000000 865 000000 439000000
1530000000
214000000
3000000
11296000000
D
1
2 3 4
Försäkring vid sjukdom, handikapp och ålderdom
Bidrag till sjukförsäkringen,/örs/agians/ag
Folkpensioner,/ör5/flgjan5/ög
Bidrag lill kommunala bostadstillägg till folkpension,/örs/flgsoni/flg
Vissa yrkesskadeersättningar m. m., förslagsanslag
4650000000
44 700000000
710000000
3 250000
50063250000
Prop. 1984/85:100
23
E
I
2
3 4 5 6 7 8 9
10
II
12 13 14 15
16
17 18
19 20 21
22 23 24
Hälso- och sjukvård
Socialstyrelsen, förslagsanslag Statlig kontroll av läkemedel m. m., jörslagsanslag Statens rätlskemiska laboratorium,/('ir.v/ag.va/i.v/ag Statens rättsläkarstalioner, förslagsanslag Rättspsykiatriska stationer och kliniker. förslagsanslag Statens miljömedicinska laboratorium, förslagsanslag Statens giftinformationscentral./('ir.v/rtg.vrt/i.v/ag Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, Jörslagsanslag WHO-enheten för rapportering av läkemedelsbiverkningar, förslagsanslag
Statens institut för psykosocial miljömedicin,/ör.v/ag.va/i.v/rtg Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet, jörslagsanslag Drift bidrag, reservationsanslag Centrallaboratorieuppgifter,/(Jrv/ag.vrt/rv/ag Försvarsmedicinsk verksamhet, förslagsanslag Utrustning, reservationsanslag
Hälsoupplysning, rcservationsan.slag Epidemiberedskap m. m.. förslagsanstag Bidrag till Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut
Bidrag till allmän sjukvård m. m.. förslagsanslag Vidareutbildning av läkare m. m., reservationsanslag Beredskapslagring och utbildning m. m. för hälso- och sjukvård i krig, reservationsanslag
Driftkostnader för beredskapslagring m. m.. förslagsanslag Bidrag till undervisningssjukhus m. m.. förslagsanstag Lån till Stockholms läns landstingskommun för vissa investeringar, reservationsanslag
*1000
*1000
'19247000
»3722000
*4 200 000
133977000
1000
19910000
20300000
79550000
19468000
5053000
4021000
1437000 2664000
27 171000
5276000 »11573000
18600000
4524600000
33423000
76600000
52400000
*l 015025000
20000000 6071049000
F Omsorg om barn och ungdom
1 Bidrag till kommunal barnomsorg./ör,v/flg.vfl.j/flg
2 Bidrag till hemspråksträning i förskolan, förslagsanslag
3 Barnmiliörådet. förslagsanslag
4 Sialens nämnd för internationella adoplionsfrågor, förslagsanstag
7430000000
30600000
2975000
3496000 7467071000
* Beräknat belopp
Prop. 1984/85:100
24
9 10
Omsorg om äldre och handikappade
Bidrag till social hemhjälp, förslagsanslag Bidrag lill färdtiänst, förslagsanslag Bidrag lill driften av särskolor m. m., förslagsanslag Kostnader för viss utbildning av handikappade m. m., förslagsanslag
Ersättning till televerket för texttelefoner,/ör.v/ög.vflw.v/ag Ersättning till postverket för befordran av blindskriftsförsändelser, förslagsanslag
Kostnader för viss verksamhet för synskadade och döva, förslagsanslag
Statens hundskola, förslagsanslag Statens handikappråd, förslagsanslag Bidrag till handikapporganisationer, reservationsanslag
1662000000 360000000 488639000
26 132000 20180000
32084000
19133000 2 200000 2923 000
43000000
2656291000
H Socialt behandlingsarbete, alkohol- och narkotikapolitik
1 Upplysning och information på drogområdet, reservationsanslag
2 Bidrag lill alkoholpolikliniker och vårdcentraler,/öri/agj-anstag
3 Bidrag till driften av hem för vård eller boende,/öri/agj--anslag
4 Bidrag till organisationer m. m.
5 Utveckling och försök med vissa vårdformer, reservationsanslag
39251000
97501000
»618000000 16124000
18060000
788936000
Internationell samverkan
Bidrag till världshälsoorganisationen samt inlernatio-nellt socialpolitiskt samarbete m. m., förslagsanslag Vissa internationella kongresser i Sverige, reservationsanslag
29330000
200000 29530000
» Beräknat belopp
Summa kr. 79210164000
Prop. 1984/85:100 25
VI. Kommunikationsdepartementet
A Kommunikationsdepartementet m. m.
1 Kommunikationsdepartementet,/örj/agiani/flg 17 555 000
2 Kommittéer m. m., re5erva//onia«i/ag 4200000
3 Extra utgifter, reservationsanslag 430000
22185000
B Vägväsende
1 Vägverket: Ämbetsverksuppgifler,/örj/agioni/ag 7250000
2 Drift av statliga vägar, reien'a//on5a«i/ag 4193 500000
3 Byggande av statliga vägar, reierva/iV)nia«i/ag 900000000
4 Bidrag till drift av kommunala vägar och galor,
reservationsanslag 751 000 000
5 Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator,
reservationsanslag 340000000
6 Bidrag till drift av enskilda vägar m. m., reservationsanslag 331 000000
7 Bidrag till byggande av enskilda vägar, reservationsanslag 30000000
8 Tjänster fill utomstående,/öri/agiani/ag 30215000
9 Vägverket: Försvarsuppgifler, reservationsanslag 28700000
6611665000
C Trafiksäkerhet
Trafiksäkerhetsverket:
1 Trafik och administration,/örj/ag5a«5/ag 24570000
2 Fordon och körkort,/ö>-s/ag5a«5/ag 1000
3 Bil-och körkortsregister m.m.,/öri/agMMi/ag 1000 24 572000
4 Bidrag till
nationalföreningen för trafiksäker
hetens främjande 25
500000
50072000
D Järnvägar
1 Statens järnvägar, rervar/oniani/ag »1898800000
2 Ersättning till statens järnvägar för vissa tjänster »1 511 400 000
3 Försvarsinvesteringar vid statens järnvägar,
reservationsanslag 13050000
3423250000
Beräknat belopp
Prop. 1984/85:100 26
E Sjöfart
Sjöfartsverket
1 Fariedsverksamhet exkl. isbrytr\mg, förslagsanslag 385273000
2 Isbrytning,/<7r.y/agian5/ag 175 500000
3 Fartygsverksamhet,/(7r.v/rtgjan5/ag 31491000
4 Sjöfarlsmateriel m. m., reien'ar/onsa«5/flg 51040000
5 Övrig verksamhet,/f>r5/ag.srt«s/ag 42458000
Övriga sjöfartsändamål
6 Handelsflottans pensionsanstalt I 000
7 Handelsflottans kultur-och fritidsråd,/örx/og.snn.v/og 1000
8 Ersättning till viss kanaltrafik m. m., förslagsanslag 1 000
9 Län till den mindre skeppsfarten, reservationsanslag 40000000 10 Slöd till svenska rederier, ./"ör.r/agian.Wog 150000000
875 765000
F Luftfart
1 Flygplatser m.m., reservationsanslag »131900000
2 Beredskap för civil luftfart, rc.Tfrvaf/owiflw.Wag 12000000
3 Ersättning till Linjeflyg AB för särskilda rabatter vid flygtrafik på Golland,/Ör5/ag5a/7i/flg 14 500000
4 Statens haverikommission __________ 1 000
158401000
G Postväsende
1 Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser./öri/agian/ag 542 500000
2 Ersättning till postverket för tidningsdistribution 36000000
578500000
H Telekommunikationer
I Försvarsinvesteringar vid televerket, reservationsanslag 11 330000
11330000
Beräknat belopp
Prop. 1984/85:100 27
I Transportstöd m. m.
1 Transportrådet,/ör5/flg.ya«5/flg 15442000
2 Transportstöd för Norrland m. m., förslagsanslag »202000000
3 Transportstöd för Gotland,/c>rj/ag.9a/j5/ag 44 500000
4 Riksfärdtjänsl,/ör,v/agia/j.v/ag 48000000
5 Ersällning lill lokal och regional kollekliv persontrafik,
förslagsanslag 297723000
6 Kostnader för visst värderingsförfarande,/ör.y/agja/w/ag _________ I 000
607666000
J Transportforskning
1 Statens väg-och irafikinstilul,/ör.?/ag.va«i/ag 1000
2 Bidrag till statens väg- och trafikinstilut, reservationsanslag 31 776000
3 Statens väg- och irafikinslilut: Utrustning, reservationsanslag 500000
4 Transportforskningsberedningen, reservationsanslag 25 849000
58126000
K Övriga ändamål
1 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut,/öri/ag.?-
anslag 1000
|
96128000 |
6900000 |
|
763000 |
7 663000 |
|
1000 |
|
8566000 |
|
290000 |
|
3630000 |
|
116279000 |
Summa kr. |
12513239000 |
2 Bidrag till Sveriges
meteorologiska och hydrologiska insti
tut, reservationsanslag
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
3 Utrustning, reservationsanslag
4 Nordiskt samarbetsprojekt, reservationsanslag
5 Statens geotekniska institut,/ör.?/ag.?a«.j/ag
6 Bidrag lill statens geotekniska institut, reservationsanslag
7 Statens geotekniska institut: Utrustning, reservationsanslag
8 Viss internationell verksamhel,/öM/ag.van.y/ag
* Beräknat belopp
Prop. 1984/85:100
VII. Finansdepartementet
A Finansdepartementet m. m.
1 Finansdepartementet, /örj/ag.Tan.v/ag
2 Finansråd/ekonomiska attachéer, förslagsanslag
3 Kommittéer m. m., reservationsanslag
4 Extra ulgifler, reservationsanslag
28
40 588000
2182000
21300000
795 000
64865000
Skatte- och indrivningsväsen
Riksskatteverket,/ör.?/ag,va«.T/rtg Lokala skattemyndigheterna, förslagsanslag Kronofogdemyndigheterna,/öri/agia/T.?/ag Stämpelomkostnader,/ör.T/ag.vaH.?/flg Kostnader för årlig taxering m. m., förslagsanslag Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med skatteuppbörd m. m., förslagsanslag
283046000 838492000 551539000 2 534000 137 000000
43027000 1855638000
C Pris-, konkurrens- och konsumentfrågor
1 Marknadsdomstolen, förslagsanslag
2 Näringsfrihetsombudsmannen,/(9/-5/ag5flfi5/ng
3 Statens pris- och kartellnämnd,/öw/ag.j««.j/ag
4 Konsumentverket,/ör5/ag.?a«5/ag
5 Allmänna reklamationsnämnden,/öri/ag,a;?s/ag
2402 000
6216000
35497000
45 651000
8262000
98028000
D Vissa centrala myndigheter m. m.
1 Byggnadsstyrelsen,/ör5/ag.van5/flg
2 Inköp av fastigheter m. m., reservationsanslag Tullverket:
3 Förvaltningskostnader, förslagsanslag
4 Drift och underhåll av teknisk materiel m. m.. förslagsanslag
5 Anskaffning av viss materiel, reservationsanslag
6 Vissa byggnadsarbeten vid tullverket, reservationsanslag
1 Konjunkturinstitutet, förslagsanslag Myntverket:
8 Förvaltningskostnader, förslagsanslag
9 Uppdragsverksamhet./(7ri/ag5a«i/flg
10 Utrustning, reservationsanslag
11 Bankinspektionen, reservationsanslag
12 Försäkringsinspektionen, reservationsanslag
13 Statens krigsförsäkringsnämnd m. m., förslagsanslag
14 Statens förhandlingsnämnd,/oM/ag.va/t.T/ag
15 Energibesparande åtgärder i statliga byggnader, reservationsanslag
724 102000
55 608000
15 825000
800000
8583000
1000
335000
1000 30000000
796335000 13 348000
8919000
1000
1000
69000
3 800000
50000000 902474000
Prop. 1984/85:100
29
Bidrag och ersättningar till kommunerna
Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m.,
förslagsanslag
Bidrag lill kommunerna med anledning av avskaffandet av
den kommunala företagsbeskattningen,/öri/agia/is/ag
Ml 166000000
»900000000 12066000000
10
övriga ändamål
Kostnader för vissa nämnder, förslagsanslag Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer m. m., förslagsanslag
Bidrag till vissa handikappade ägare av molorfordon, jörslagsanslag
Bidrag till vissa investeringar,/öri/«g.va/!i/ag Exportkreditbidrag,/(i/i/agia/ii/og Lönsparande m. m., förslagsanslag Information om allemanssparandel, reservaiions-tinslug
Höjning av grundkapitalet i Nordiska investeringsbanken,
förslagsanslag
Täckande av förluster till följd av vissa statliga garantier,
förslagsanslag
Kompensation för förluster i Vänerskogs konkurs, förstags-
ansliig
20000
170000
16000000
1000
1000
168 000000
7000000
36000000
1000
1000000 228193000
' Beräknat belopp
Summa kr. 15215198000
Prop. 1984/85:100
30
VIII. Utbildningsdepartementet
A Utbildningsdepartementet m. m.
1 Utbildningsdepartementet,/ön/agia/ji/ag
2 Kommittéer m. m., reservationsanslag
3 Extra utgifter, reservationsanslag
31566000
20880000
608 000
53054000
8
9
10
Skolväsendet
Centrala och regionala myndigheter m. m. Skolöverstyrelsen, förslagsanslag Länsskolnämnderna, förslagsanslag Länsskolnämndernas utvecklingsstöd, reservationsanslag Statens institut för läromedelsinformation,/ör.?/ögiani/ag Stöd för produktion av läromedel, reservationsanslag Riksceniralerna för pedagogiska hjälpmedel för handikappade, förslagsanslag
För skolväsendel gemensamma frågor
Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet,
reservationsanslag
Fortbildning m. m., reservationsanslag
Särskilda åtgärder på skolområdet
Kopiering av litterära och konstnärliga verk inom
utbildningsväsendet,/ör5/flg.?a«i/ag
135787000
141969000
24 738000
6643 000
5046000
13 233 000
24845 000
12468000
245450000
5 520000
178697000 4671000 |
12
13
14 15
16
17
20 21
Del obligatoriska skolväsendet m. m.
Bidrag lill driften av grundskolor m. m.,
Jörslagsanslag
Bidrag lill svensk undervisning i utlandet m. m.,
förslagsanslag
Sameskolor, förslagsanslag
Specialskolan m.m.:
Utbildningskostnader,/öM/rtgia/ji/rtg Utrustning m. m., reservationsanslag
Kostnader för viss personal vid statliga realskolor, förslagsanslag
Gymnasiala skolor m. m.
Bidrag till driften av gymnasieskolor,/Ön/agiaH5/ag
Bidrag till driften av fristående skolor på gymnasial nivå,
förslagsanslag
Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar för
ungdom under 18 år m. m., förslagsanslag
Investeringsbidrag
Bidrag till ulruslning för gymnasieskolan m. m., reservationsanslag
Bidrag lill byggnadsarbeten inom skolväsendel m. m.,
förslagsanslag
13 707000000
26920000 13 860000
183 368000 1000
3775685 000
73 911000
222 270000
199000000
________ 1000
18817715000
Prop. 1984/85:100
31
Vuxenutbildning
Stålens skolor för vuxna: Utbildningskostnader,/(';ri7agia«i7ag Undervisningsmaterial m. m., reservationsanslag
Bidrag till kommunal utbildning för vuxna, jörslagsanslag
Bidrag lill studieförbunden m. m., jörslagsanslag Undervisning för invandrare i svenska språket m. m., jörslagsanslag
Bidrag till driften av folkhögskolor m. m.. jörslagsanslag Bidrag till viss central kursverksamhet Bidrag till kontakltolkutbildning,yorv/ag,u(;;i7ag
13 896000 5005000
18901000
839700000 906982 000
119352000
462744000
35000000
3 700000
2 386379000
D Högskola och forskning
Centrala och regionala myndigheter Jör högskotan m.m.
1 Universitets- och högskoleämbetet, /(»•.s/ag.va/j.v/ag
2 Regionstyrelserna för högskolan,7oc.s7ag.sa/i.s7a'
3 Redovisningscentralerna vid universilelen. förslagsanslag
4 Datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm, jörslagsanslag
5 Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna,/ö«/agia//5/ag
6 Vissa landvårdskostnader, reservationsanslag
7 Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m., reservationsanslag
Grundläggande högskoleiilbitdning
8 Utbildning lör tekniska yrken, reservaiioiisanstag
9 Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken, reservationsanslag
10 Utbildning för vårdyrken, reservationsanslag
11 Utbildning för undervisningsyrken, reservationsanslag
12 Utbildning för kultur- och informationsyrken, reservaiionsanslag
13 Lokala och individuella linjer och enstaka kurser, rescrviitionsanslag
14 Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m., reservationsanslag
Forskning och forskarutbildning inom högskolan m. m.
15 Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete, reservationsanslag
16 Humanistiska fakulleierna, reservaiionsanslag
17 Teologiska fakulleierna, reservationsanslag
18 Juridiska fakulteterna, reservaiionsanslag
19 Samhällsvetenskapliga fakulteterna, reservationsanslag
20 Medicinska fakulteterna, reservaiionsanslag
21 Odontologiska fakulteterna, reservaiionsanslag
22 Farmaceutiska fakulteten, reservationsanslag
23 Matemaiisk-naturvetenskapliga fakulteterna, reservationsanslag
24 Tekniska fakulteterna, reservationsanslag
25 Temaorienterad forskning, reservationsanslag
88917000
12 584000
1000
1000
1238036000
140455000
10550000
658 341000
294 624000 371846000 744 999000
189388000
378005000
196 530000
16001000 172 774 000
12 862 000
16625000 201945 000 455 418000
51350000
16 708000 411273 000 398974000
17 089000
Prop. 1984/85:100
32
26 Kungl. biblioteket, reservationsanslag
27 Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek, reservationsanslag
28 Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål, reservationsanslag
Övriga forskningsfrågor
29 Forskningsrådsnämnden, reservationsanslag
30 Humanistisk-samhällsvelenskapliga forskningsrådet, reservationsanslag
31 Medicinska forskningsrådet, reservaiionsanslag
32 Naturvetenskapliga forskningsrådet m.m., reservationsanslag
33 Nationell halvledarforskning, reservationsanslag
34 Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning, reservationsanslag
35 Europeisk forskningssamverkan,/ö/-.j/agia«i/ag Forskningsinslitulel för alomfysik:
36 Förvallningskostnader,/öri/agsaAij-/ag 14643000
37 Materiel m.m., reservationsanslag ______ 2415000
38 Kiruna geofysiska institut, reservationsanslag
39 Institutet för internationell ekonomi, reservationsanslag
40 Vissa bidrag till forskningsverksamhet, reservationsanslag
41 Bidrag lill ElSCAT Scienlific Association,/öri/agia«i/ag
44744000
3488000
50244000
44090000
84809000 183410000 259513000
12000000
8774000 158814000
17058000
15 678000
3 069000
14037000
700000
6995724000
B Studiestöd m. m.
1 Centrala studiestödsnämnden m. m., förslagsanslag
2 Ersättning lill vissa myndigheler för deras handläggning av sludiesociall stöd, förslagsanslag
3 Sludiehjälp m. m., förslagsanslag
4 Sludiemedel m.m.,förslagsanslag
5 Vuxenstudieslöd m.m., reservationsanslag
6 Timersättning vid grundvux, förslagsanslag
7 Koslnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti , förslagsanslag
8 Bidrag till vissa sludiesociala ändamål, reservationsanslag
67607000
16520000
1536300000
4458 100000
698200000
83 200000
100000 10348000
6870375000
F Kulturverksamhet m. m.
Allmän kultiirverksumhel m.m.
1 Sialens kullurråd./öri/aga/ii/ag 15957000
2 Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m. m., reiervar/o/jiawi/ag 15 725 000
3 Bidrag till särskilda kulturella ändamål, reservationsanslag 6051 000
4 Bidrag till samisk kultur 2029000
5 Visningsersättning åt bild-och formkonstnärer 21556000
6 Bidrag till konstnärer,/-ejervanoAjiani/ag 14730000
7 Inkomstgaranlier för konstnärer,/öri/agja«i7ag 6844 000
8 Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras
verk genom bibliotek m. m., förslagsanslag 45 707000
9 Ersällning till rältighelshavare på
musikområdel 3000000
10 Lotterinämnden,/dn7agia/)5/ag 1246000
Prop. 1984/85:100
33
II 12 13 14 15 16 17
18 19 20
22 23 24
25
26
27 28 29
30
Teater, dans och musik
Bidrag till Svenska riksleatern, reservationsanslag
Bidrag till Operan, reservationsanslag
Täckning av merkostnader för löner m.m. vid Operan, förslagsanslag
Bidrag till Dramatiska teatern, reservationsanslag
Rikskonsertverksamhet, reservationsanslag
Regionmus\ken, förslagsanstag
Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner,/ö«/agia«i/ag
Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper, reservationsanslag
Bidrag till Musikaliska akademien
Vissa bidrag lill teater-, dans- och musik verksamhet, reservationsanslag
Stöd till fonogramverksamhet, reservationsanslag
Bildkonst
Statens konstråd, jörslagsanslag
Förvärv av konst för statens byggnader m. m., reservaiionsanslag
Bidrag till Akademien för de fria konsterna
Vissa bidrag lill bildkonst, reservationsanslag
Arkiv
Riksarkivet och landsarkiven, /(ir.v/agia/ii/ag
Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv,/öw/agia/i/ag
Svenskt biografiskt lexikon, förslagsanslag
Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och
materiel m. m., reservationsanslag
Bidrag lill vissa arkiv
115 158000
131606000
1000
77239000
51822000
103 152000
215 581000
28325000
1637000
10350000
7679000
2 337 000
26520000
I 172000
7 789000
72440000
13 845000
I 960000
2798000 2205000
Kulturminnesvård
31 Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader, /on/agia/ii/ag
32 Kulturminnesvård, reservaiionsanslag
33 Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet, /on/agia/w/ag
43034 000
23 163000
1000
Museer och utslätlningar Statens historiska museer, förslagsanslag Statens konstmuseer,./ii/i/agia/i.v/ag
Utställningar av svensk konst i utlandet, reservationsanslag Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet. jörslagsanslag
Naturhistoriska riksmuseet, /(in/agia/ii/ag Statens sjöhistoriska museum:
Förvaltningskostnader, /on7agia/;i/ag
Underhällskostnader m. m., reservationsanslag _
Etnografiska museet. jörslagsanslag
Arkitekturmuseet. /(Jrs/(/g5a/ii/ag
Statens musiksamlingar, förslagsanslag
Statliga museer: Vissa kostnader för utställningar och
samlingar m. m., reservationsanslag
Bidrag till Nordiska museet. förslagsanslag
Bidrag till Sveriges tekniska museum, förslagsanslag
Bidrag till Skansen, förslagsanslag
Bidrag till vissa museer
Bidrag till regionala museer, förslagsanslag
Riksutställningar, reservationsanslag
Inköp av vissa kulturföremål. /iin7agia»5/ag
15052000 1000
32 216000
35911000
1 113000
13 867000 36 509000
15053000
13 735000
1 540000
11 273 000
5 126000
37002000
8 216000
8784 000
12051000
31728000
19327000
100000
Prop. 1984/85:100 34
Forskning
52 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet,
reservationsanslag 618 000
Ungdomsorganisationer
53 Statens ungdomsråd,/or.v/ögM/i.v/ag 3704000
54 Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet m. m.,
förslagsanslag 48 935 000
55 Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhel,
förslagsanslag 86000000
56 Bidrag till ferieverksamhet inom ungdomsorganisationerna,
reservaiionsanslag ______ 9335000
1504802000
G Massmedier m. m.
Film m. m.
1 Statens biografbyrå, yi:'n7agAarti7ag 3 637 000
2 Filmstöd, reservationsanslag 35060000 Arkivet för ljud och bild:
3 Förvaltningskostnader,/ö/i/flgsaAii/ag 7195000
4 Insamlingsverksamhet m.m., re,?er\'a/jo/)ia/?i/ag _______ 359000 7554000
Dagspress och tidskrifter
5 Presstödsnämnden,./ö«/flg.fa/7i7ag 2 397000
6 Slöd lill dagspressen,/örs/agifl;ii/ag 484310000
7 Lån lill dagspressen, reservationsanslag 25000000
8 Slöd till organisationstidskrifter,/ö/-.f/ng.sa/!j/ag 39000000
9 Stöd tillku\luri\dskrifter, reservaiionsanslag 10204000
10 Stöd lill tidningar på andra språk än svenska,
förslagsanslag 5 365 000
11 Slöd lill radio- och kassettidningar, reservaiionsanslag »10622000
Litteratur och bibliotek
12 Bidrag lill Svenska
språknämnden 1
555000
Talboks- och
punkiskriftsbiblioleket:
13 Förvaltningskostnader,/ö;-.v/agia/ij/ag 12640000
14 Produktionskostnader, ;r5enYinV>/75a/;5/ag 22027000 34667000
15 Lilteraiurstöd samt övriga ändamål inom litteratur- och
folkbiblioteksområdet »64996000
724367 000
H Internationellt-kulturellt samarbete
Kiilliirelli ulbyle med utlandet
1 Kulturellt ulbyte med utlandei, reservationsanslag 5656000
2 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m. m.,
förslagsanslag 25 642 000
3 Bidrag lill internationella kongresser m. m. i Sverige,
reservaiionsanslag 612000
4 Bidrag lill svenska institut i utlandet 2797000
* Beräknat belopp
Prop. 1984/85:100 35
5 Nordiska ministerrådets kullurbudgel./ör.v/agia/75/ag »46500000
6 Bilateralt nordiskt kultursamarbete m. m.,
reservationsanslag ______ 6 268 000
87 475000
Investeringar m. m.
Utrustningsnämnden för universitet och högskolor,
förslagsanslag 8 756000
Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartemenlels
verksamhetsområde, reservaiionsanslag 267000000
Inredning och utrustning av lokaler vid högskole
enheterna m. m.. reservationsanslag 266000000
__________________ 541756000
Summa kr. 37981647000
* Beräknat belopp
Prop. 1984/85:100
36
IX. Jordbruksdepartementet
A Jordbruksdepartementet m. m.
1 Jordbruksdepartementet,.rörs/agsan.v/ag
2 Lanlbruksråd,/örv/agja«,v/ag
3 Kommittéer m. m., reservationsanslag
4 Extra utgifter, reservationsanslag
19083000
4 198000
3 000000
500000
26781000
B Jordbrukets rationalisering m. m.
1 Lantbrukssiy relsen,.föw/agia/i.v/ag 38088000
2 Lantbruksnämnderna,/(7r,9/ag.9a/7.?/ag »212 781000
3 Bidrag till jordbrukels rationalisering, m.m., förslagsanslag »50000000
4 Markförvärv för jordbrukets rationalisering, reservationsanslag I 000
5 Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti,/or,?/ag.va«.v/ag 20000000
6 Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m. m.. förslagsanstag 7000000
7 Främjande av trädgårdsnäringen, reservationsanslag 900000
8 Slöd till innehavare av fiällägenheler m. m., reservationsanslag I 300000
9 Främjande av husdjursaveln m. m., reservaiionsanslag 510000
10 Särskilt slöd åt biskötsel och växtodling, reservationsanslag 215 000
11 Främjande av rennäringen, reservationsanslag 4890000
335685000
C Jordbruksprisreglering
1 Statens jordbruksnämnd,/öri/agj-a«i-/ag 27220000
2 Lanlbruksekonomiska samarbetsnämnden,/r>/-i/agi-a«j/ag 2 507000
3 Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område,/örx/ag.sons/ag »2968000000
4 Inköp av livsmedel m. m. för beredskapslagring, reservaiionsanslag 46379000
5 Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m. m., förslagsanslag 211 808000
6
Prisstöd
till jordbruket i norra Sverige,/ör.
7 Bidrag till permanent skördeskadeskydd »i 000
8 Administration av permanent skördeskadeskydd m. m.. förslagsanslag »23 898000
3609813000
D Skogsbruk
1 Skogsstyrelsen,/örj/ag5ani/ag
2 Skogsvårdsstyrelserna, förslagsanslag Skogsvårdsslyrelserna:
3 Myndighetsuppgifter, förslagsanslag
4 Frö- och plantverksamhet,/ow/ag.vaw.v/ag
5 Investeringar, reservationsanslag
6 Bidrag till skogsvård m. m., förslagsanslag
1 Slöd lill byggande av skogsvägar, förslagsanslag
8 Främjande av skogsvård m. m., reservaiionsanslag
138 370000
1000
65000000
30567000 1000
203 371000
320000000 50000000 lOOOOOOO
613939000
* Beräknat belopp
Prop. 1984/85:100
37
E Fiske
1 Fiskeristyrelsen,/('>r,v/ag,va;i,v/ag »26346000
2 Statens lokala fiskeriadministration./ör.v/ag.?a;i,v/ag »15722000
3 Främjande av fiskerinäringen, reservationsanslag »2 172000
4 Bidrag till fiskehamnar m. m.. förslagsanslag 4657000
5 Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen.yirv/ag.vaw.v/ag 1000
6 Bidrag till fiskels rationalisering m. m.. förslagsanslag 9000000
7 Lån till fiskerinäringen. r<'.u'nanV)/(,va/i.T/ag 35000000
8 Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske, förslagsanslag I 000
9 Ersättning till slrandägare för mistad fiskerätt m. m.. förslagsanslag »I 000
10 Prisreglerande åtgärder på fiskets område./(ir.Wag.va/i.v/ag »1000
11 Bidrag till fiskevård m. m., r.v('ria/;Vw.va/i.v/ag _____ »5 170000
98071000
F Service och kontroll
1 Statens livsmedelsverk,/fir.v/ag,vaAi.9/ag 57913000
2 Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning m. rr\,. förslagsanslag I 000
3 Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet,/wj/ag.voAi.v/ag 1000
4 Bidrag till statens veterinärmedicinska anstalt, reservationsanslag 46998000
5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m., förslagsanslag 5000000
6 Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet,/fJr.T/ag.ra/i.v/ag 1000
7 Bidrag till statens utsädeskontroll, reservationsanslag 2000000
8 Bekämpande av växtsjukdomar,/rJr.9/ag.van.v/ag 250000
9 Lantbrukskemisk laboratorieverksamhet, reservationsanslag 6992000
10 Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet,/(jrv/ag.van.v/ag 1000
11 Bidrag till statens maskinprovningar, reservationsanslag 4995000
12 Statens växtsortnämnd,/ör.v/ag.?a/?.v/ag 301000
13 Lantbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag * \ 000
14 Bidrag till djurens hälso- och sjukvård, reservationsanslag »40470000
15 Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård. förslagsanslag 1 810000
16 Bidrag lill djurskyddsfrämjande åtgärder, reservaiionsanslag ______ 2418000
169152000
G Utbildning och forskning
1 Sveriges lantbruksuniversitet, reservationsanslag 380854000
2 Lokalkostnader m. m. vid Sveriges lantbruksuniversitet,
förslagsanslag 191 472 000
3 Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m.,
reservationsanslag 14800000
4 Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges
lantbruksuniversitet m.m., reservationsanslag 29900(X)0
5 Skogs-och jordbrukets forskningsråd, reservaiionsanslag 58613000
6 Stöd till kollektiv forskning, reservationsanslag 20400000
7 Bidrag lill växtförädling, rf.verva/ion.an.v/ag 26500000
8 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien,/f)r.v/ag.va«.v/ag 602000
723141000
* Beniknat belopp
Prop. 1984/85:100
38
H
1
2 3 4 5 6 7
9 10 II 12 13 14
Miljövård
Statens naturvårdsverk,/ör./agaMi/ag
Koncessionsnämnden för miljöskydd,/öri/agiaw./ag
Miljövårdsinformation, reservationsanslag
Mark för naturvård, reservationsanslag
Vård av naturreservat m. m., reservationsanslag
Miljövårdsforskning, reservationsanslag
Undersökningar av hälso- och miljöfarliga varor,
reservaiionsanslag
Övervakning av miljöförändringar, m. m., reservationsanslag
Åtgärder mot försurningen, reservationsanslag
Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond, förslagsanslag
Restaurering av Hornborgasjön, reservaiionsanslag
Toxikologisk informationsservice, m. m., reservaiionsanslag
Statens slrålskyddsinstilut:Uppdragsverksamhet,/ör.v/ag.vanj/ag
Bidrag lill statens strålskyddsinslitut, reservationsanslag
»100776000
8638000
3 500000
40000000
32 200000
63600000
»4 500000
27000000
»85000000
16660000
4500000
»5 650000
1000
19986000
412011000
I Idrott, rekreation och turism
1 Stöd lill idrotten, reservationsanslag
2 Stöd till turism och rekreation, reservationsanslag
205 500000 75 800000
281300000
Diverse
Bidrag lill vissa internationella organisationer m. m., förslagsanslag
Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar, förslagsanslag
Ersättning för vissa skador förorsakade av vilt, m. m. förslagsanslag
38464000
5000
6220000 44689000
* Beräknat belopp
Summa kr. 6314582000
Prop. 1984/85:100
39
X. Arbetsmarknadsdepartementet
A Arbetsmarknadsdepartementet m. m.
1 Arbetsmarknadsdepartementet,/ö/-i/agia«i/ag
2 Kommittéer m. m., reservationsanslag
3 Extra ulgifler, reservationsanslag
4 Internationellt samarbete,/ö«/agia/ii/ag
5 Arbelsmarknadsråd, förslagsanslag
6 Jämslälldhetsombudsmannen m.m., förslagsanslag
24 725 000
18 321000
320000
15 803000
4 029000
2090000
65288000
9500000 1000 22500000 |
B Arbetsmarknad m. m.
1 Arbetsmarknadsverkels förvaltningskostnader,/örj/agia/ii/ag
2 Arbetsmarknadsservice,/ö«/agia«i/ag
3 Arbetsmarknadsutbildning, reservaiionsanslag
4 Bidrag lill arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag, förslagsanslag
5 Sysselsättningsskapande ålgärder, reservationsanslag
6 Statsbidrag till frivilliga försvarsorganisationer,/öw/agjan/ag Arbetsmarknadsverket:
7 Anskaffning av utrustning, reservationsanslag
8 Förvaltning av utrustning, reservationsanslag
9 Inköp för arbetsmarknadsutbildningen, reservationsanslag
10 11 12 13 14 15 16 |
Byggnadsarbeten inom arbetsmarknadsverkets verksamhetsområde, reservationsanslag Arbetsdomstolen, förslagsanslag Statens förlikningsmannaexpedition,/c>r.y/agia/i5/ag Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, /Ön7ag5a/j5/ag
19 20 |
Nämnden för vapenfriutbildning,/örä/ag.sa«i/ag Vapenfria tjänstepliktiga, förslagsanslag Tillfälligt sysselsättningsbidrag för textil- och konfektions-industrierna, förslagsanslag Statsbidrag för ungdomslag,/örj/agia/ii/ag Bidrag till vissa affärsverksinvesteringar,/ö«/agian.y/ag Medel för insatser inom malmfällskommunerna, reservationsanslag Koslnader för ny organisation för den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen m. m., förslagsanslag
1411472000 538483000 897 083 000
2645 927000
2 695 470000
6762000
32001000
1000 5654000 1363000
40000
4513000
93 875000
166000000
I 180000000
1000
1000
925 775 000 10604421000
Prop. 1984/85:100 40
C Arbetslivsfrågor
1 Arbetsmiljö - Tillsyn och forskning, Jiir.s/ag.sYDi.s/ag 274067000
2 Arbetarskyddsstyrelsen: Anskaffning av vetenskaplig apparatur, reservationsanslag 3 000000
3 Yrkesinriktad rehabilitering, reservationsanslag 507 399000
4 Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning,
förslagsanslag 2 691 714 000
5 Bidrag till Stiftelsen Samhällsförelag,yorv/agia/ii/ag 2822000000
6 Statsbidrag till offentligt skyddat arbete, reservationsanslag 300000000
6598180000
D Invandring m. m.
1 Statens invandrarverk,/(>r.s/agia«.?/ag 59328000
2 Åtgärder för flyktingar,yi>ri7ag.ya;ij/ag 2000000
3 Åtgärder för invandrare, rfifnvi/if/jia/ii/ag 16807000
4 Översättningsservice, yiiiri/agia/u/ag 400000
5 Överföring och mottagning av flyktingar m. m.. jörslagsanslag 59 200000
6 Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar m. m.,
förslagsanslag 443000000
580 735000
Summa kr. 17848624000
Prop. 1984/85:100
XI. Bostadsdepartementet
Bostadsdepartementet m. m.
Bostadsdepartementet,/ör.y/rtgiaA;.s/ag
Kommittéer m. m., reservationsanslag
Extra utgifter, reservationsanslag
Bidrag till vissa internationella organisationer m. m.
reservationsanslag
21 105 000
5 500000
300000
1481000
28386000
2 3 4 5
6 7 8 9 10 II 12
13 14 15 16 17
18
Bostadsförsörjning m. m.
Bostadsförsörjning
Bosladsstyrelsen,/örx/agia/u/ag
Länsbostadsnämnderna,/ö/-s/og.sa/ii/ag
Vissa lån till bostadsbyggande,/öri/agianj/ag
Räntebidrag m. m., förslagsanslag
Åtgärder i bostadsområden med stor andel oulhyrda lägenheter
m.m., förslagsanslag
Tilläggslån lill ombyggnad av vissa bostadshus m. m., förslagsanslag
Bostadsbidrag m. m., förslagsanslag
Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m., förslagsanslag
Bidrag till förbättring av boendemiljön,/öri/agiawi/ag
Anordningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler,/öri/agian/ag
Lån till allmänna samlingslokaler,/ör.y/agia«i/ag
Upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler m. m.,
förslagsanstag
Byggnadsforskning, energihushållning m.m.
Byggnadsforskning, reservationsanslag
Lån till experimentbyggande, reservationsanslag
Statens institut för byggnadsforskning,/örs/agians/ag
Bidrag till statens institut för byggnadsforskning, reservationsanslag
Bidrag till energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m.,
reservationsanslag
Information och utbildning m. m., reservationsanslag
49094000
48858000
110000000
10400000000
125000000
70000000
1457000000
240000000
110000000
73000000
25000000
85000000
162000000
37000000
1000
34550000
390000000 116000000
13532503000
C Planväsendet
I Statens planverk,/örj/ag5a«5/ag
36379000 36379000
D Lantmäteriet
1 Lantmäteriet,/öM/ag5a«s/ag
2 Plangenomförande,/öri/agja«ä/ag
3 Landskapsinformation, reservationsanslag
4 Försvarsberedskap, reservationsanslag
5 Utrustning m. m., reservationsanslag
4 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100
1000
45484000
126841000
2886000
6900000
182112000
Prop. 1984/85:100 42
E Fastighetsdataverksamhet
I Centralnämnden för fastighetsdata,yon7agia».s7ag 40 207 000
________________ 40207000
Summa kr. 13 819 587 000
Prop. 1984/85:100
43
XII. Industridepartementet
A Industridepartementet m. m.
1 Industridepartementet,/ö/-i/agia/i.j/ag
2 Industriråd/industriatlaché, /öri/agia«5/ag
3 Kommilléer m. m., reservationsanslag
4 Extra utgifter, reservationsanslag
36645 000 717000
15 800000 600000
53762000
B Industri m. m.
Statens industriverk:
1 Förvaltningskostnader, förslagsanslag
2 Utredningsverksamhet, reservationsanslag
3 Sprängämnesinspektionen, /ör.j/agM«i7ag
4 Bidrag till Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling, reservationsanslag
5 Främjande av hemslöjden, förslagsanslag
6 Medelstillskott till Norrlandsfonden,
reservationsanslag
1 Kostnader för sialsstödd exportkreditgivning genom
AB Svensk Exportkredit,/dr.v/agsa/i.y/ag
8 Kostnader för sialsstödd exportkreditgivning avseende export av fartyg m. m., förslagsanslag
9 Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder,/ör5/ag5a«i/ag
10 Kostnader för viss kreditgivning hos Sveriges Investeringsbank AB, förslagsanslag
11 Industripolitiska ålgärder för tekoindustrin, reservationsanslag
12 Branschfrämjande åtgärder, reservationsanslag
13 Småföretagsutveckling, reservationsanslag
14 Täckande av förluster vid viss garantigivning, m. m., förslagsanslag
46040000 4 500000
50540000 1000
16000000
4713000
20000000
860000000
450000000
90000000
25000000
96300000
21 167000
151250000
75000000 1859971000
C Regional utveckling
Regionalpolitiskl stöd:
1 Bidragsverksamhet,/ör5/agia«5/ag
2 Vissa lokaliseringsbidrag m. m., reservationsanslag
3 Lokaliseringslån, reservationsanslag
4 Regionala utvecklingsinsatser, reservationsanslag
5 Täckande av föriuster på grund av kreditgarantier till förelag i glesbygder m. m., förslagsanslag
6 Ersättning för nedsättning av socialavgifter,/öri/agia«i/ag
»350000000 »264000000 »500000000 »398250000
1512250000
»1000 »330000000
1842251000
* Beräknat belopp
Prop. 1984/85:100
44
D
I
Mineralförsörjning m. m.
Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kariering m. m., reservationsanslag Ulruslning, reservationsanslag
Bergsstaten, förslagsanslag
Statens gruvegendom:
Prospeklering m. m., reservationsanslag Egendomsförvaltning m. m., förslagsanslag
Delegationen för samordning av havsresursverksamhelen, reservationsanslag
68650000 700 0(X)
39946000 5 828000
69 350000 2 873000
45 774000 2442 000
120439000
9 10
II
12 13
14
15
16 17
Energi
Statens energiverk:
Förvaltningskostnader, yiJri/ag.va/ii/ag
Utredningar m. m. och information, reservaiionsanshig
Statens elektriska inspektion. Jörslagsanslag Utbildning och rådgivning m. m. för att spara energi, reservationsanslag
Främjande av landsbygdens elektrifiering, reservationsanslag
Ersättning för försenad idriftlagning av kärnreaktorer, förslagsanslag
Visst internationellt energisamarbeie, /oc.v/agiYi/i.s/ag Statens kärnkraftinspektion:
Förvaltningskostnader, reservaiionsanslag Kärnsäkerhetsforskning, reservationsanslag
Åtgärder för hantering av radioaktivt avfall, reservationsanslag
Statens vatlenfallsverk: Kraftstationer m.m., reservationsanslag
Energiforskning, reservationsanslag Bidrag till verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB. reservationsanslag
Avveckling av forskningsreaktorer m. m., reservationsanslag
Anläggningar för radioaktivt avfall i Studsvik. m. m., reservationsanslag
Slöd för oljeersättande åtgärder, m. m., reservationsanslag Täckande av förluster i anledning av statliga garantier för oljeersättande åtgärder, m.m., förslagsanslag
♦19 584 000 »10929000
-1 IH)0 ■ 1 tH)0
30 513 000 »8 831000
»1 000
»4 500000
»290000(K)0 »14 574000
2 000
»I 000
\3 323 000 000 »42I5(K)()00
»42635000
»9900000
■72 700000 »210000000
»15000000 4443157 000
» Beräknat belopp
Prop. 1984/85:100
45
9 10
13 14 15 16
17
18
Teknisk utveckling m. m.
Styrelsen för teknisk utveckling:
Teknisk forskning och utveckling, reservatitmsanslag Förvaltningskostnader, /(ir.v/ag.va/i./ag Utrustning, reservaiionsanslag
Europeiskt rymdsamarbete mm., förslagsanslag Bidrag till Tele-X-projektet./(ir.v/ag,9a/i.v/ag Patent- och registreringsverket, /iir.v/ag.va;i.v/ag Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar,/ör.v/ag.v-
(llislllg
Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag
Bidrag till statens provningsanstalt, reservationsanslag Statens provningsanstall: Utrustning, reservationsanslag Statens mät- och provråd, reservaiionsanslag Bidrag till vissa internationella organisationer./fir.T/ag.v-anslag
Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien Bidrag till Standardiseringskommissionen Stöd till industriellt utvecklingsarbete, reservationsanslag Forskningsbidrag lill teknikbaserade småföretag, reservationsanslag
Industriell utveckling inom mikroelektroniken, reservationsanslag
Vidareutbildning och kunskapsspridning inom mikroelektroniken, reservaiionsanslag
643952000 68 148000 17900000
730000000
135423 000 218200000 100980000
50000
1000
32 849000
7 000000
3 301000
528000
4 532000
11471000
200000000
20800000
26500000
2000000 1493635000
Statsägda företag m. m.
Kostnader för kronolorp. förslagsanslag
Affärsverket FFV: Byggnader och utrustning,
reservationsanslag
Nämnden för farlygskredilgaranlier,/ör5/ag,va«.v/ag
Räntestöd m.m. till varvsindustrin,/«r.?/ag.van.v/ag
Föriusttäckning till följd av statliga garantier till svensk
varvsindustri och beställare av fartyg, förslagsanslag
Ränta och amortering på skuldebrev lill Svenska Varv AB,
förslagsanslag
Ränla och amortering på statens skuld till
SSAB Svenskt Stål AB. förslagsanslag
Ränta på statens skuld till Norrbottens Järnverk AB,
förslagsanslag
2000000
110900000
4 335000
300000000
30000000
212150000
37700000
53 325000 750410000
Prop. 1984/85; 100 46
H Ekonomiskt försvar: Bränslen och drivmedel m. m.
1 Drift av beredskapslager,/ör.?/ag5a/!j/ag »637381000
2 Beredskapslagring och industriella åtgärder, reservationsanslag »7455000
3 Särskilda kostnader för lagring av råolja och flygdrivmedel,
förslagsanslag _________ »1 000
644837 000
Summa kr. 11208462000
» Beräknat belopp
Prop. 1984/85:100
47
XIII. Civildepartementet
A Civildepartementet m. m.
1 Civildepartementet, /('irv/ag.va;i.?/ag
2 Kommittéer m. m., reservaiionsanslag
3 Extra utgifter, reservaiionsanslag
4 Regeringskansliets förvaltningskontor, förslagsan.slag
27031000
9300000
385000
185953000
222669000
B Statlig rationalisering och revision, statistik, m. m.
1 Statskontoret, förslagsanslag
2 Anskaffning av ADB-utrustning. reservationsanslag
3 Riksrevisionsverket, /()rv/ag.v(Hi.v/ag
4 Kammarkollegiet. förslagsanslag
5 Datamaskincentralen för administrativ databehandling. förslagsanslag
6 Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet./ör.v/ag.v-anslag
Statistiska centralbyrån:
7 Statistik, register och prognoser, förslagsanslag
8 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag
9 Folk- och bostadsräkningar../(»rv/ag.va/;.v/ag
10 Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering
274697000 1000
67339000
275000000
65 142000
17549000
1000
1000000
274698000
36 317000 659000
737705000
C Statlig lokalförsörjning
1 Byggnadsarbeten för statlig förvaltning, reservationsanslag
2 Inredning av byggnader för statlig förvaltning, reservationsanslag
171000000 3 500000
174500000
Prop. 1984/85:100
48
8474000 1000 |
D
I
2 3 4 5 6 7 8
9 10
12 13 14 15 16
17
Statlig personalpolitik m. m.
Statens arbetsgivarverk,/ör5/ag,va«.?/ag
Externa arbelstagarkonsulter, förslagsanslag
Statens löne- och pensionsverk,/dr.?/agsan.v/ag
Statlig personaladministrativ informationsbehandling,/ör.v/ag.?an,v/ag
Avlöningar lill personal på indragningsslat,/<'>r.v/ag.?art.v/ag
Sialens arbetsmarknadsnämnd, /ör5/agia«.v/ag
Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering,./ör.v/ag.va/ii/ag
Vissa trygghetsåtgärder för lärare, reservationsanslag
Stålens institut för personalutveckling:
Bidrag till myndighetsuppgifter Uppdragsverksamhet,/or.s/ag5an.?/ag
Bidrag till särskilda personalutbildningsåtgärder m. m., förslagsanslag
Statens arbetsmiljönämnd,/or5/agia.v/ag Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag Bidrag till stiftelsen Slatshälsan,/orv/ag.va«/ag Viss förslagsverksamhet m. m., förslagsanslag Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m.. förslagsanslag
Vissa skadeersättningar m. m., förslagsanslag Statlig kreditgaranti för bostadsanskaffningslån,/ör5/agia«.v/ag
23 591000
5962000
49547000
1000
50000
22 356000
40000000
4 000000
8475000
13 000000
1033000
800000
254000000
150000
2000000000
100000
______ 1000
2423066000
Länsstyrelserna m. m.
Länsstyrelserna m. m., förslagsanstag
1985 527000 1985527000
F Kyrkliga ändamål
1 Domkapitlen och stiftsnämndema m. m., förslagsanslag
2 Vissa ersättningar till kyrkofonden
3 Bidrag till vissa övriga kyrkliga ändamål,/örj/ag.va/i.v/ag
4 Bidrag till trossamfund, reservationsanslag
5 Byggnadsbidrag på del kyrkliga området, reservationsanslag
12 709000
»49351000
1659000
36350000
13075000
113144000
G Övriga ändamål
1 Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet, förslagsanslag
2 250000 2250000
» Beräknat belopp
Summa kr. 5658861000
Prop. 1984/85:100 49
XIV. Riksdagen och dess myndigheter
A Riksdagen
Riksdagen:
1 Ersättningar till riksdagens ledamöter m.m.,
förslagsanstag 135 329000
2 Riksdagsutskottens studieresor utom Sverige,
förslagsanslag 700000
3 Bidrag till studieresor, re5*'rvafio«ja«j/ag 280000
4 Bidrag till viss verksamhet,/öri/ag5a«5/ag 762000
5 Bidrag fill partigrupper,/örj/ag5ani/ag 12176000
6 Förvaltningskostnader,/ör.Wag5a«i/ag 143407000
7 Utgivande av otryckta ståndsprotokoll,
reservationsanslag 450000 293104000
B Riksdagens myndigheter
Riksgäldskontoret:
1 Förvaltningskostnader, förslagsanslag
2 Vissa kostnader vid emission av statslån m. m., förslagsanstag
3 Administrationskostnader för lönsparandet, förslagsanslag
4 Administrationskostnader i samband med premiering av frivilligt sparande av överskjutande preliminär skatt, förslagsanslag
5 Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen, förslagsanslag
6 Riksdagens revisorer och deras kansli, förslagsanslag Nordiska rådels svenska delegation och dess kansli:
7 Förvaltningskostnader, förslagsanslag
8 Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet, förslagsanslag
45712000 |
|
57400000 |
|
890000 |
|
1000 |
104003000 |
|
14887000 |
|
6964000 |
5061000 |
|
6891000 |
11952000 |
137 806000 |
|
Summa kr. |
430910000 |
Prop. 1984/85:100 50
XV. Räntor på statsskulden, m.m.
1 Räntor på statsskulden, m. m., förslagsanslag 71200000000
Prop, 1984/85:100 5j
XVI. Oförutsedda utgifter
I Oförutsedda utgifter,./or.r/ogjam/ag 1000000
Prop. 1984/85:100
52
Bilaga
till huvudtiteln
Räntor på slalsskulden. m. m.
Förslag till
beräkning av räntor på statsskulden, m. m., för budgetåret 1985/86
Inkomster
Räntor
Ränta pä uppköpta obligationer
Ränta på rörliga krediter
Ränta på checkräkningsmedel i riksbanken
Ränla pä övriga utlånade medel
B Uppgäld, kursvinster m. m.
1 Uppgäld
2 Kursvinster
3 Valutavinster
C Diverse inkomster
1 Preskriberade obligationer och kuponger m. m.
2 OfTiciella dragningslistor för premielänen
3 Övriga diverse inkomster
Underskott att föras av på statsbudgeten
70000000 250000000 1000 1 000000 |
321001000 |
1000 1000 1000 |
3000 |
35000000 7900000 100000 |
43000000 |
364004000 71200000000 |
|
Summa kr. |
71564004000 |
Prop. 1984/85:100
53
Utgifter
A Räntor på statsskulden
a Räntor på upplåning inom landet
1 Ränta på räntelöpande obligationslån,/örv/agiia
2 Ränta pä riksobligationer,/ö;'5/agi\'/5
3 Vinster på premieobligalionslån,/ö;j/agiv/.?
4 Ränta på statsskuldförbindelser,/ör/agiv/i
5 Ränta pä sparobligationer, /or.s/agsv'/i
6 Ränta på av staten övertagna lån, förslagsvis
1 Ränta på lån hos staisinsliiuiioner och fonder m. m., förslagsvis
8 Ränta på allemanssparandel,7(>7/agir/i
9 Ränta på köpeskillingen för fastigheten nr I i kv. Lejonet i Stockholm
10 Ränta på konung Carl XIll:s hemgiftskapital
11 Ränla pä kortfristig upplåning hos banker m.fl., jörslagsvis
12 Ränta på skatlkammarväxlar. /o;-,s7a,gs\'/5
13 Ränta på statsskuld växlar,./<«i7agi\'/5
20482000000
4 748000000
2660000000
29500000
4 500000000
40000
800000000 1200000000
90000 8000
100000000 1700000000 8 500000000 44719638000
/; Ränla på upplåning i utlandet, förslagsvis
c Ränta på beräknad ny upplåning inom landel, jörslagsvis
d Ränla på beräknad ny upplåning utom landet, förslagsvis
10 100 000 000' 6 214965000 3400000000
B Kapitalrabatter, kursförluster m. m.
1 Kapildlrabatter, förslagsvis
2 Kursförluster, ./ri/i/ag.vr/.v
3 Valutaförluster, förslagsvis
150000000 1000 5 800000000 5950001000
C Diverse utgifter
1 Försäljningsprovisioner m. m.. förslagsvis
2 Inlösningsprovisioner m. m.. förslagsvis
3 Kostnad för börsnotering av obligationslån. /(i/j/a.g.Mv.f
4 Officiella dragningslistor för premielånen, /(irv/ag.vr/i
5 Särskilda dragningslistor för premielänens 100-brev. förshigs\is
6 Övriga diverse utgifter. /();i7a,i,'ir/.?
980000000 185000000 6800000 7 200000 |
|
300000 100000 |
1179400000 |
Summa kr. |
71564004000 |
.-tiiin. Valutaonivandling har sken lill kurser I9S4-11-12.
' Moisvarar USD 832 milj.. DEM 313 milj.. CHF 127 milj.. NLG 101 milj.. JPY I73.';.'i milj.. GBP 30 milj FRF88 milj.. BEC 32 milj.. SDR 44 milj.
Prop. 1984/85:100 54
Utdrag
PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1984-12-20
Närvarande; statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom
Föredragande: statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom
Proposition med förslag till statsbudget för budgetåret 1985/86
Statsråden föredrar inriktningen av den ekonomiska politiken under nästa budgelår samt de frägor om statens inkomster och utgifter m. m. som skall ingå i regeringens förslag till statsbudget för budgetåret 1985/86. Anförandena och i förekommande fall översikter över förslagen redovisas i underprolokollen för resp. departement.
Statsrådet Feldt anför:
Med beaktande av de föredragna förslagen har ett förslag till statsbudget för näsia budgetår med därlill hörande specifikationer av inkomster och utgifter upprättats. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
alt beräkna inkomster och beslula om utgifter för staten i enlighet med det upprättade förslaget till statsbudget för budgetåret 1985/86.
Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar alt genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de ålgärder och de ändamål som föredragandena har hemstälU om.
Regeringen beslutar att de anföranden som redovisas i underprotokollen jämle översikter över förslagen skall bifogas propositionen som bilagorna 1-19.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984
Bilaga 1 till budgetpropositionen 1985 Prop. 1984/85:100
Finansplanen________
Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1984-12-20
Närvarande: stalsminislern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldl, Sigurdsen, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom
Föredragande: statsrådet Feldt
Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 såvitt avser finansplanen
1 Den ekonomiska politikens resultat 1982—1984
1982 befann sig den svenska ekonomin i den djupaste krisen under efterkrigstiden. Industriproduktionen var inte högre än den varit tio år lidigare. Industriinvesteringarna hade fallit med över 40% sedan 1976. Industrins byggnadsinvesteringar hade under samma period minskat med hela 60%. Bytesbalansunderskottet uppgick till nära 23 miljarder kr. Budgetunderskottet hade vuxit med i genomsnitt 13 miljarder kr. om året i sex år.
Sysselsättningen, som under hela 1970-talel hade ökat med närmare 40 000 personer per år, minskade både 1981 och 1982. Arbetslösheten sleg under dessa båda år med sammanlagl över 50 000 personer. Inflationen var under i stort sett hela perioden 1976-1982 högre i Sverige än i vår omvärld. Reallönerna föll med över 8% på sex år.
Samtidigt hade förutsättningarna för en sanering av den svenska ekonomin försämrats genom den kraftigt försvagade kapitalbildningen. Den snabbi stigande utlandsupplåningen hade använts främst till löpande konsumtion, särskilt i den offenlliga sektorn, och inte till investeringar, som genom förstärkt produktionskapacitet skulle ha underlättat uppgiften att återbetala skulden. Landets samlade nettosparkvot hade på sex år fallit från 11 till 2%. 1 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga 1
Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 2
1.1 Den tredje vägen
Den socialdemokraliska regering som tillträdde hösten 1982 insiig det nödvändiga i atl snabbt och bestämt lägga om den ekonomiska politiken för att bryta denna nedgång. Den höga priori.et som tillmäts målet full sysselsättning gjorde del omöjligt atl försöka återställa ulrikesbalansen enbart med hjälp av inhemsk åtstramning. De starki försämrade statsfinanserna gjorde det samtidigt nödvändigt att föra en stram finanspolitik.
Regeringen valde i detla läge att tillbakavisa de förenklade ytterlighetslösningar som ställts emot varandra i den allmänna debatten. Såväl en ensidig arbeislöshetsskapande ätstramningspolitik som en infiationsdri-vande expansionism avvisades. 1 stiillet valdes en tredje väg. Genom en radikal konkurrenskraftsförstärkning vreds efterfrågan om - såväl pä hemmamarknaden som utomlands - frän utländska till svenska produkter. Härigenom blev det möjligt att på en och sanmia gäng förstärka den externa balansen och öka den totala eftertVägan. Genom den starka stimulans som därmed kom den privata sektorn till godo. skapades ocksä utrymme för att strama upp budgetpolitiken utan att den totala arbetslösheten ökade.
Omläggningen av den ekonomiska politiken inleddes den 8 oktober 1982 med en 16-procentig devalvering av den svenska kronan. Devalveringen följdes upp med ett investeringsprogram inom kommunikations-, energi-och byggsektorerna. Fördelningspolitiken inriktades på att fördela krisens och krispolitikens bördor pä ett rättvist sätt. Detta var en nodviindig förutsättning bl. a. för att öka förståelsen för den lönsamhetsförbättring som krävdes för atl få igång den ertorderliga investeringsutvecklingen. Industripolitiken lades om i offensiv riktning, syftande till att avveckla subventioner till förluslföretag och krisbranscher och i stället stimulera mer utvecklingsdugliga delar av näringslivet. Alltsedan hösten 1982 har vidare mycket omfattande insatser gjorts inom sysselsättningspolitiken. Detla har varil nödvändigt, eftersom omläggningen av den ekonomiska polifiken ger full effekt först på något längre sikt.
I krispolitikens andra steg har inflationsbekämpningen stått i centrum. Politiken har inriktats på alt radikalt och bestående nedbringa pris- och koslnadsslegringen. Endasl härigenom kan devalveringens konkurrens-kraftsförsiärkande effekter bevaras och befästas. 1 detta syfte förs en stram budgetpolitik. De offentliga utgifterna växer nu betydligt långsammare än under perioden 1976-1982. Utvecklingen mot ständigt stigande budgetunderskott har brutits och underskottet har bringats ned väsentligt. Samiidigi förs en slram penningpolitik, som inneburit att likviditetstillväx-ten påtagligt har nedbringats. Detta har lett till att budgetunderskottets inflationsdrivande effekter har minskats.
Vidare har en rad åtgärder satts in på ekonomins utbudssida för all dämpa kostnadsutvecklingen och minska de åtstramande effekter som
Prop. 1984/85:100 Bilagal 3
inflationsbekämpningen oundvikligen innebär. Investeringspolitiken har inriktats på atl åstadkomma en bättre infrastruktur, eliminera flaskhalsar i ekonomin och öka del producerande kapilalels effektivitet. Betydande strukturförändringar har skett, delvis med slalsmaklernas slöd, vilka bidrar lill atl stärka näringslivets konkurrenskraft. Forskning och leknisk utveckling har understölls med statliga insatser. Mellan 1982 och 1985 sänks marginalskatlesalserna kraftigt för främst de heltidsarbelande. 1985 beräknas närmare 90% av inkomsttagarna ha högst 50% marginalskall. En påbörjad omläggning av förelagsbeskallningen syftar till att göra kapitalel mera rörligt genom att bolagsskatten sänkts samtidigt som skattebasen vidgas. Marknaderna för riskvilligt kapital har vitaliserats påtagligt liksom penning- och kapitalmarknaderna. Pä arbetsmarknaden har arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsutbildningen förbättrats och rörligheten stimulerats genom höjda flyitningsbidrag.
Sammantaget syftar denna ekonomisk-politiska strategi till atl genom en kombination av utbuds- och efterfrågepäverkande åtgärder öka den lolala efterfrågan och sänka infialionen, samiidigi som resurser förs över från konsumtion lill investeringar och nelloexport. Därigenom skall den grundläggande uppgiften att samiidigi skapa full sysselsättning och stabila priser vid återvunnen extern balans uppnås.
1.2 Resultaten
Konkurrenskraft och bytesbalans
Som framgår av diagram 1 blev den sammanlagda effekten på konkurrenskraften av devalveringarna 1981 och 1982 myckel kraftig. De svenska
Diagram 1 Marknadsandelar och relativpriser för svensk export av bearbetade varor till 14 viktigare konkurrentländer 1975—1984
Index I97.S = 100
110-
100-:
,'\ RELATIVPRIS
90-
MARKNADSANDEL
80-
—T------- 1 I------- 1------ 1------ 1------ 1------ T—
76 78 80 82 84
Källa: Konjunkturinstitutet.
Prop. 1984/85:100 Bilaga I 4
företagens relativa priser sänktes med närmare 15% under perioden 1981-1983. Detta gjorde det i sin tur möjligl att återvinna de marknadsandelar som förlorats sedan mitten av 1970-lalet.
Under 1984 steg de svenska lönekostnaderna 3 1/2 ä 4 procentenheter mer än i OECD-området som helhet. Eftersom vår produktivitetsökning var avsevärt större än i omväriden, blev försämringen av det relativa kostnadsläget mindre, 1 ä I 1/2%. Samtidigt stärktes den svenska kronan något. Relativpriserna ökade med drygt 3%. Marknadsandelarna kunde dock hållas ungefär oförändrade.
Den starka förbättringen av konkurrenskraften har medfört ett kraftigt nivålyft för exporten. Den totala export volymen har sedan 1982 ökat med 18,5%, medan imporiökningen stannat vid knappt 6%. Ungefär hälften av exportökningen 1982-1984 beror på vunna marknadsandelar, medan återstoden beror på konjunkturuppgången utomlands. Det har alltså gåtl betydligt bättre för de svenska företagen de senaste två åren än för förelag i andra länder.
Den starka exportlillväxten har lett till att underskottet i vär bytesbalans har minskat radikalt, se diagram 2. Handeln med varor och ijänster, som 1982 visade elt underskott på 4 miljarder kr., gav 1983 ett överskott pä 16 miljarder kr., vilket 1984 beräknas ha vuxit till 29 miljarder kr. Trots att underskottet i iransfereringsbalansen (inkl. räntebetalningarna) vuxit, har denna kraftiga omsvängning av handelsbalansen medfört atl bytesbalansens underskott minskat från 23 miljarder kr. 1982 till 7 miljarder kr. 1983, för alt under 1984 beräknas vändas till ett överskott på I miljard kr. Det innebär att utlandsskulden nu har upphört atl växa. Sverige är åter ett land som kan försörja sig självt och dessutom med egna inkomster kan betala räntorna på den utlandsskuld som uppkommit under senare år.
Diagram 2 Bytesbalans 1970-1984
Procent av BNP
"T---- 1---- 1--- 1--- 1---- 1--- 1---- 1--- 1--- 1---- 1---- T
70 72 74 76 78 80 82 84
Källa: Riksbanken.
Prop. 1984/85:100 Bilaga 1
Produktion och sysselsättning
Den snabba exporttillväxten har dragit med sig en tillväxt av industriproduktionen. Sedan bottenläget sommaren 1982 har industriproduktionen stigit med hela 15%, vilket kan jämföras med att industriproduktionen i Västeuropa under samma period endast ökat med 3%. Därmed har vi nu, vilket framgår av diagram 3. passerat den tidigare produktionstoppen från 1974. Tjänsteproduktionen har vuxit avsevärt långsammare iin varuproduktionen. Det sammanhiinger bl. a. med att den till övervägande del är inriktad mol hemmamarknaden, vilken med nödvändighet har måst hållas tillbaka i ett läge, då resurserna framför allt behöver gå till ökad nettoexport och ökade investeringar. Trots detta och trots den strama finanspolitiken har den sammanlagda produktionsvolymen. BNP, stigit med 2,5% 1983 och 2,8% 1984.
Produktionstillväxten har efterhand medfört ett förbättrat arbetsmarknadsläge. Under 1983 fortsatte den öppna arbetslösheten att växa — om än långsammare än under 1981 och 1982 - trots mycket omfattande arbetsmarknadspolitiska insatser. Det låga kapacitetsutnyttjandet i utgångsläget gjorde alt industriföretagen, trots en snabb produktionsökning, ännu ej hade behov av att öka sin arbetsstyrka. Samtidigt värden ofTentliga tjäns-leexpansionen tämligen måttlig. Under 1984 skapade emellertid industrins förbättrade konkurrensläge ett behov av att anställa fler personer. Antalet industrianstiillda ökade med drygt 10 000 personer och den privata tjänstesektorn växte snabbt. Trots att den offentliga verksamheten ökade lång-
Diagram 3 Industriproduktionen i Sverige och OECD-Europa (970-1984
KvarUilsvis. Index 1970 = 100 140-
130
90
111 n 11111111111111 n 1111II11II n I iip 11
|ii n 1111111| 111111
70 72 74 76 78 80 82 84
Kcilla: Finiinsdeparlementel.
Prop. 1984/85:100 Bilagal
Diagram 4 Arbetslöshet 1970-1984
100-tal enligt AKU
170-
T---- 1--- 1--- 1--- 1--- i---- 1--- 1--- 1--- 1--- 1--- 1--- T
70 71 72 73 74 7S 76 77 78 79 BO 81 «2 as
Källa: Slalistiska centralbyrån.
sammare än under 1970-talet kunde därmed, vilkel framgår av diagram 4, den öppna arbetslösheten nedbringas. I Västeuropa har samtidigt den redan i utgångsläget mycket höga arbetslösheten ökat med ytteriigare 3 miljoner personer sedan 1982.
Medan den totala sysselsättningen i vårt land föll både 1981 och 1982, har den under 1983 och 1984 ökat med närmare 40 000 personer. Därmed har sysselsättningsgraden för åldersgruppen 16-64 år ökat till 82%, vilkel är den högsta sysselsättningsgrad som någon gång registrerats i Sverige. Den är också högre än i något annat industriland.
Lönsamhet och investeringar
Under perioden 1977-1982 var lönsamheten på materiellt kapital före skatt i industrin lägre än lönsamheten på finansiella placeringar, se diagram 5. Tillsammans med det låga kapacitetsulnyltjandet och de osäkra framtidsutsikterna var detta huvudförklaringen till de fallande investeringarna. Den låga lönsamheten medförde också att soliditeten, och därmed företagens riskbenägenhel och förmåga all klara påfrestningar, minskade. Det var därför nödvändigt dels alt höja den allmänna vinstnivån, dels att öka lönsamheten på materiellt kapital i förhållande lill lönsamhelen på finansiella placeringar. DeUa är ett uttryck för strävan atl produktiva investeringar som skapar sysselsättning och välstånd bör ha en högre avkastning än penningplaceringar.
Genom devalveringarna 1981 och 1982 har, som framgår av diagram 5, lönsamheten på materiellt kapital i tillverkningsindustrin under de två senaste åren stigit, så atl den nu ligger över lönsamheten på finansiella
Prop. 1984/85:100 Bilagal 7
Diagram 5 Avkastning på materiellt kapital i tillverkningsindustrin och riinta på industriobligationer 1970-1984
25-
20-
70 72 74 76 78 80 82 84
Källor: Finansdepartementet och koniiinklurinslilulel.
placeringar. Tillverkningsindustrins driftsöverskott (exkl. subventioner) har nästan tredubblats, från ca 12 miljarder kr. 1982 till drygt .34 miljarder kr. 1984. Soliditeten har förbättrats efter många års nedgång - från 28% 1982 till 32% 1984.
Som en följd av den ökade lönsamheten och det förbättrade kapacitetsutnyttjande har invesleringsutvecklingen äntligen vänt uppåt. Diagram 6 visar att industriinvesteringarnas fall vändes i en uppgång 1983. 1984
Diagram 6 Industriinvesteringar 1970—1984
Miljarder kr.. I9S(I års priser
70 72 74 76 78 80 82 84
Kiillor: Konjiinkturinslitulel och slaiisliska centralbyrån.
Prop. 1984/85:100 Bilaga I 8
beräknas de ha ökat med 20%. Den totala investeringsvolymen väntas 1984 ha ökat med 3,0%.
Den offentUga sektorns finanser
Mellan 1976 och 1982 ökade del statliga budgetunderskottet med i genomsnitt 13 miljarder kr. om årel. 1982 var underskottet ca 83 miljarder kr. Statsskuldräntornas årliga ökning nådde ca 10 miljarder kr. Sedan budgetåret 1982/83 har underskottet minskats med ca 17 miljarder kr.; innevarande budgetår beräknas del bli 69,7 miljarder kr. Detla resultat har uppnåtts dels genom en påtaglig dämpning av utgiftsökningen, dels genom en betydande ökning av statsinkomsterna. Det senare är främsl en följd av alt den snabbare tillväxten gjort all skalleunderiagei vuxit starkt; skattekvoten har, trots vissa skattehöjningar, i stort sett hållils oförändrad. Mätt som andel av BNP har underskottet, som framgår av diagram 7, minskat från drygl 13% 1982 till drygl 9% 1984, dvs. med ca 4 procenlenheler eller med nästan 1/3.
Den ekonomiska utvecklingen i kommunerna har ävenledes varit gynnsam. Den kommunala konsumtionen har ökat, om än i betydligt långsammare takt än under tidigare år. Tack vare en starkare inkomstutveckling har denna expansion kunnal förenas med mycket måttliga höjningar av utdebiteringen. Kommunernas finansiella slällning har förbättrats markant.
Diagram 7 Det statliga budgetunderskottet 1970-1984
Procent av BNP
T—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—r 70 72 74 76 78 80 82 84
Källa: Finansdepartementet.
Prop. 1984/85:100 Bilagal
Diagram 8 Den konsoliderade ofTentliga sektorns finansiella sparande 1970—1984
Procent av BNP
-10
Källa: Finansdepartementet.
Diagram 8 visar, atl också den konsoliderade offenlliga sektorns finansiella sparande förbättrats kraftigt mellan 1982 och 1984. Medan del försämrades med ca 11 procenlenheler av BNP mellan 1976 och 1982, har det under de två senaste åren kunnal förstärkas med 3 procenlenheler. Därmed ligger underskottet i den offentliga sektorns sparande i vårt land nu på ca 3 1/2% av BNP. vilkel moisvarar genomsnittet för OECD-länderna, efter att i början av 1980-talet dels varit avsevärt större, dels försämrats påtagligt snabbare.
De totala offentliga utgifterna, som under 1970-talet växte med i genomsnitt ca 6% per år, växte 1983 med 2,1 % och minskode 1984 med 0,4%, mätt i reala termer. Detta innebär att den offentliga utgiftsandelen av BNP, som mellan 1976 och 1982 sleg från drygt 52% till drygt 67%, under de två senaste åren har minskal med 2 1/2 procentenheter. Statsbudgetens finanspolitiska effekt - dvs. den påverkan på lolalefterfrågan som härrör från budgetpolitiken - var från andra hälften av 1970-lalel starkt expansiv. Detta gällde inte minst under uppgångsfasen 1979. 1 nuvarande uppgångsfas är den däremot restriktiv. Finanspolitiken har således efler regeringsskiftet återfått sin traditionella uppgift att dämpa konjunktursvängningarna istället för atl förslärka dem.
Tillväxtens fördelning
Drivkrafterna bakom den ekonomiska uppgången 1982- 1984 skiljer sig radikalt från dem som låg bakom uppgången 1978-1980. Då leddes den ekonomiska tillväxten av offentlig expansion och konsumlionsökning. Nu däremot leds den av nelloexport och investeringar, vilket är just den
Prop. 1984/85:100 Bilagal
Diagram 9 Netlosparkvoten 1970-1984
(Bytesbalanssaido plus nelloinvesteringar. som andel av BNP i procent)
16-
-I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—r 70 71 72 73 74 76 78 77 78 78 80 81 82 83 84
Källa: Finansdepartementet.
inriktning som krävs för att det skall vara möjligt att häva de grundläggande obalanserna i ekonomin. Trots omläggningen av finanspolitiken i stramare riktning, har den totala produktionstillväxten varit ungefär lika stor under den senaste uppgången som den var under den förra.
Detta innebär alt den hittillsvarande utvecklingen efter regeringsskiftet överensstämt med huvuduppgiften för den ekonomisk-politiska strategin, nämligen att vi skall både arbeta och spara oss ur den ekonomiska krisen. Den förstärkta konkurrenskraften har medfört en betydande produktionsökning, samtidigt som en större andel av produktionen använts till investeringar och förbättrad externbalans, dvs. lill sparande. I diagram 9 visas hur nettosparandel under de två senaste åren därigenom ökat väsentligt.
Pris- och kostnadsutvecklingen
Inflationen låg under andra hälften av 1970-talet och i början av 1980-ta-let på i genomsnitt ca 10% per år. Som högst - oktober 1979 till oktober 1980 - uppgick den lill inte mindre än 15,5%. Mellan 1976 och 1982 var inflationen i Sverige högre än i OECD-området. efter alt under de närmasl föregående åren ha varit lägre i Sverige än i OECD-området.
För atl de positiva effekterna av konkurrenskraftsförstärkningen skall bli bestående, måste pris- och kostnadsstegringen bringas ned till den nivå som råder i våra viktigaste konkurrentländer. Regeringen angav i detla syfte som mål att prisstegringen under loppet av 1984 skulle nedbringas till nivån 4%. Den beräknas nu ha blivit ca 7 1/2%. Detta är visserligen en nedgång från 1983 års nivå. då inflationen under loppet av året blev 9.3%. Icke desto mindre måste det konstateras, att inflationsbekämpningen hittills icke nått de uppsatta målen. Orsaken är främst atl 1984 års löneök-
Prop. 1984/85:100 Bilagal
11
Diagram 10 Konsumentprisernas utveckling 1973—1984
Årlig procentuell förändring
Källor: OECD och statistiska centralbyrån.
ningar blev större än vad som var förenligl med målet för inflationsbekämpningen. Andra faktorer som bidragit lill denna utveckling är den diskontohöjning som sommaren 1984 framtvingades av uppgången i del internationella ränteläget, samt de höjningar av vissa indirekta skatter som vidtogs i slulet av 1984 som ell led i strävandena all fortsätta atl nedbringa underskotten i statsbudgeten och i bytesbalansen. Vidare har dollarkursens stegring medfört att importprisstegringarna blivit högre än väntat.
Som framgår av diagram 10 ligger vår prisslegringslakt fortfarande över OECD-genomsniltel, även om skillnaden har minskat under 1984. 1 flera betydelsefulla konkurrentländer som Förenta staterna, Förbundsrepubliken Tyskland, Japan och Storbritannien är inflalionslaklen nere i 2-5% per år. Även i våra nordiska grannländer har inflationen dämpats till 6-7% per år. Kraven på en ytterligare dämpad pris-och kostnadsutveckling i Sverige gäller därför med oförminskad styrka. Jag återkommer till vad som krävs för all få ned inflationen ytterligare.
2 Den ekonomisk-politiska strategin
Regeringens ekonomiska politik har som mål alt återställa den svenska ekonomins styrka och dess förmåga att skapa full sysselsättning. Detta rekonstruktionsarbete skall ske på ett sädant sätt atl det samhälle baserat på rättfärdighet och solidaritet, som utvecklats i vårt land under gångna decennier, bevaras och vidareutvecklas.
Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 12
Denna politik har bedrivits under svåra förutsättningar. Det ekonomiskpolitiska handlingsutrymmet begränsas starkt av tidigare uppkomna obalanser i form av budgetunderskott och en omfattande statsskuld inom och Ulom landet med åtföljande räntebörda. Den konkurrensutsatta sektorn är ännu för liten för att finansiera löpande betalningar lill ullandet vid full sysselsättning, Härtill kommer det faktum att rekonstruktionsarbetet måste föras i en värid som använder sig av låg tillväxt, stigande arbetslöshet och ökade sociala klyftor som medel för all pressa ned inflationen och korrigera externa obalanser. Världshandeln har sålunda under den nuvarande återhämtningen ökat klart långsammare än vad som varil normalt under lidigare konjunkturuppgångar.
Som framgått av det föregående har resultaten av regeringens ekonomiska politik hittills, trots det ogynnsamma utgångslägel, klart överträffat förväntningarna. På ett sätl. som gynnsamt avviker från utvecklingen i andra länder, har läget förbättrats i en rad avseenden: sysselsättningen har ökats, arbetslösheten pressats ned, produktionen, exporten och investeringarna i näringslivet har stigit kraftigt, medan den offentliga sektorns underskott påtagligt minskats och bytesbalansen - långt snabbare än väntat - bringats i jämvikt. Inflationen har pressats ned från den höga ökningslakt som gällde under lidigare år. även om den fortfarande är för hög med hänsyn till prisutvecklingen i vår omvärld. Från medborgarnas synpunkt är det av väsentlig betydelse atl dessa resultat, som är nödvändiga för att vi på lång sikt skall kunna trygga välfärden och en positiv inkomslutveckling, har nåtts med bevarande av den på solidaritet uppbyggda samhällsmodellen.
Delta visar klart alt den "tredje vägens" ekonomiska politik varil räll utformad för att stegvis föra den svenska ekonomin i riktning mot full sysselsättning och ekonomisk jämvikt med bevarad välfärd.
Regeringen har - mot bakgrund av 1984 års långtidsutredning och dess remissbehandling - i en särskild proposition till riksdagen (prop. 1984/85:40) dragit upp rikllinjer för den ekonomiska politiken till 1980-ta-lels slut. Riksdagen har ställt sig bakom regeringens förslag. Mol bakgrund av riktlinjerna i denna proposition vill jag beröra förutsättningarna för den svenska ekonomins utveckling under återstoden av 1980-talet och de krav den ekonomiska politiken kommer atl ställas inför de närmaste åren. Del är också dessa krav som angivit ramarna för den budget som jag kommer all redovisa och de ålgärder i övrigt som senare kommer att föreslås.
Regeringens viktigaste ekonomisk-politiska mål är att återupprätta den fulla sysselsättningen. Var och en som vill arbeta skall ha rätt lill ett meningsfullt arbete. Arbetslöshet är etl slöseri med produktiva resurser och en personlig tragedi för dem som drabbas. Arbetslösheten slår inte minst mol ungdomar som skall börja sitt arbetsliv och kvinnor som söker sig ut pä arbetsmarknaden. Den drabbar också i hög utsträckning grupper med svag förankring på arbetsmarknaden, som arbetshandikappade och
Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 13
invandrare. Huvuduppgiften inför återstoden av 1980-talet är därför att göra det möjligl att uppnå och bevara full sysselsättning i Sverige i en omvärid med hög och sannolikt stigande arbetslöshet.
En väsentlig slutsats av långtidsutredningen är atl det går att uppnå full sysselsättning, men all della kommer att ställa slora krav både på den ekonomiska politiken och på arbetsmarknadens parter.
En annan väsentlig slutsats av långtidsutredningen är all tillväxten även under gynnsamma förhållanden torde bli måttlig under återstoden av 1980-lalel. Utredningen räknar med alt en tillväxt på 2-2 1/2% per år är möjlig all uppnå. En stor del av tillväxten måsle då avsättas för alt öka investeringarna och förbättra ulrikesbalansen. Investeringsnivån i industrin behöver fördubblas under perioden 1983-1990. Del kräver både en god lönsamhet på materiella investeringar i förhållande till finansiella placeringar och en flexibel och väl fungerande industri. För regeringen är det vidare ett mål alt uppnå elt bestående överskott i bytesbalansen. Därigenom skulle räntebördan på våra utlandslån successivt kunna reduceras och den ekonomisk-politiska handlingsfriheten öka.
Atl resurserna i så hög grad måsle gå till kapitalbildning och sanering av den externa balansen innebär, att utrymmet för konsumtionsökning kommer alt vara begränsat under återstoden av 1980-lalet. Efter den kraftiga urholkningen av hushållens ekonomi under perioden 1976-1983 måsle inom denna begränsade ram en förstärkning av reallönerna och den privata konsumtionen få en slörre tyngd än en i och för sig värdefull utbyggnad av den offenlliga sektorn. Enligt regeringens prioriteringar bör den privata konsumtionen de närmaste åren öka något snabbare än den offentliga konsumtionen. Den fortsatta utbyggnaden av den offentliga sektorn bör ske inom kommuner och landsting. Denna inriktning av den ekonomiska politiken på medellång sikt ansluter närmast lill alternativ 1 i långtidsutredningen.
Man kan konstalera att förutsättningarna de senaste åren i en rad avseenden har förbätlrals för all den svenska ekonomin på medellång sikt skall utvecklas i enlighet med dessa rikllinjer. Den svenska industrin har god konkurrenskraft och en stor potential för fortsatt produktionstillväxt inom en rad branscher som kännetecknas av snabb teknisk utveckling och gynnsamma marknadsutsikter. Det ökade kapacitetsulnyltjandet och den förbättrade lönsamheten inom svensk industri har stimulerat till en kraftig ökning av investeringarna. Därmed tas avgörande steg mot en förnyelse av den svenska industrin och en utbyggnad av en tillräckligt omfattande konkurrensutsatt sektor för atl trygga en långsiktig jämvikt i ulrikesbalansen. Den snabba investeringsuppgången inom industrin och näringslivet är ett tecken på att en positiv strukturomvandling nu kommit igång, där utbyggnaden av nya livskraftiga enheter mer än väl kompenserar för utslagningen av föråldrad produktion.
Näringspolitiken har i och med denna förändring av det industriella
Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 14
klimatet givils en offensiv inrikining. Under senare hälften av 1970-lalet och början av 1980-lalel dominerades näringspolitiken av omfattande stödåtgärder till förluslföretag. Sådana ålgärder kostade ca 12 miljarder kr. per år i början av 1980-lalel. Nu har näringspolitiken, bl. a. till följd av att kapacitetsulnyltjandet och lönsamhelen inom industrin stigit, kunnat inriktas på att avveckla subventioner och i slället stimulera framtidsinriklad verksamhel. Bl. a. har insatserna för teknisk forskning och utveckling förstärkts kraftigt, samtidigt som det temporära industristödet i det närmaste helt avvecklats. Ell vikligi exempel på ålgärder som syftar till att underlätta strukturomvandlingen och stärka ekonomins utbudssida är de av riksdagen nyligen beslutade förnyelsefonderna, som kommer att stödja såväl den tekniska utvecklingen genom investeringar i forskning och utveckling som de anställdas möjligheter att genom utbildning öka sina kvalifikationer.
Samtidigt med den industriella förnyelsen äger en expansion rum även inom tjänstesektorn. Den privata tjänstesektorn har under senare år givit betydande tillskott lill sysselsättningsökningen i landet. Produktionsökningen har därvid skett både i de delar av tjänstesektorn som är inriktade på direkl exporl eller på underleveranser lill industrin, och i de delar som riktar sig lill inhemsk konsumtion. Denna expansion av den privata tjänstesektorns produktion och sysselsättning kommer att vara ett synnerligen viktigt inslag i utvecklingen mot alt återställa den fulla sysselsättningen.
Den offentliga sektorn har en viktig roll i den generella välfärdspolitiken. Målet är all åstadkomma en god standard för hela folkel, en skola öppen för alla, sjukvård efter behov och en god omsorg för barn och äldre. Fortfarande finns slora brister i välfärden. En viktig uppgift är en fortsatt utbyggnad av barnomsorgen med sikte pä full behovsläckning omkring 1990. En annan viktig uppgift är atl öka enskilda människors valfrihet vid utnyttjandet av den offentliga servicen.
Den offenlliga sektorn bör därför fortsätta atl växa under de närmaste åren, även om det sker långsammare än tidigare. Del betyder också att den offentliga sysselsättningen tillväxer under de närmaste åren. Det är vidare viktigt atl den offentliga servicen ges på ett så effektivt sätl som möjligt och anpassas till medborgarnas krav och behov. Det kräver atl byråkrati och regleringar minskas och att serviceanda och effektivitet utvecklas.
En avgörande förutsättning för att uppnå balans i den svenska ekonomin och långsiktigt hävda sysselsättningen är att pris- och löneökningarna dämpas kraftigt och att underskottet i statens budget reduceras väsentligt.
Långtidsutredningen har ingående belyst vilka konsekvenser fortsatt snabba pris- och löneökningar skulle få för den ekonomiska utvecklingen. På några år skulle de positiva effekterna av devalveringen hösten 1982 elimineras. De svenska företagen skulle åter förlora marknadsandelar, produktionen skulle stagnera, arbetslösheten stiga mycket kraftigt och budgelunderskottel öka igen.
Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 15
En markant förändring av pris- och lönebildningen är därför nödvändig, men den kan inte åstadkommas utan medverkan från andra grupper i samhullet. Regeringen har därlör med arbetsmarknadens parter diskuterat möjligheterna att begränsa löneökningarna totalt sett till 5% 1985 för att kunna sänka inflationstakten till 3% under loppet av året. Under diskussionerna har parterna förklarat sig beredda atl verka för atl de lolala lönekoslnadsökningarna, inkl. löneglidning 1985 skall begränsas lill högst 5%.
Regeringen anser det rimligt, mot bakgrund av den ekonomiska förbättring som uppnätts, att löntagarna nu får del av denna förbättring genom en uppgång av reallönerna. Under förutsätining atl lönekostnadsstegringen begränsas till 57i 1985 och att ulrikesbalansen inte allvarligt försämras är regeringen beredd att om sä behövs vidta ålgärder som ger löntagarna okade realinkomster.
Kampen mot inflationen ställer bestämda krav på den ekonomiska politiken. Finans- och penningpolitiken måste även fortsättningsvis ges en slram inriktning. Jag återkommer senare till detta.
För att stödja inflationsbekämpningen men också för att stimulera till en god ekonomisk tillväxt är det angeläget alt marknadernas funktionssätt förbättras och att olika slag av flaskhalsar avlägsnas. Arbetsmarknadens flexibilitet måste sålunda förbättras, bl. a. genom en aktiv arbeismarknads-och utbildningspolitik, så att de tillgängliga arbetstillfällena nås av dem som söker arbete. Detta bör bl. a. ske genom arbetsförmedling och arbetsmarknadsutbildning och genom utbildning av tekniker och andra yrkeskategorier, för vilka det råder en bristsituation. På motsvarande sätt måsle även de finansiella marknadernas funktionssätt förbättras ytterligare. Skattepolitiken måste utformas bl. a. med hänsyn till detta och till kraven pä en lag inflation.
Indexeringar och andra typer av automatik, vilka tenderar att permanenta inflationen, bör ytterligare begränsas. Inflationsbekämpningen befrämjas vidare av den traditionella svenska frihandelspolitiken, i och med att den internationella konkurrensen bidrar till atl dämpa prisutvecklingen.
Del är nödvändigt att företagen tar sin del av ansvaret för att bryta inflationsprocessen. Vinstnivån och lönsamheten inom näringslivet har förbällrats så avsevärt under de senaste två åren, att något behov inte föreligger av att ytteriigare höja lönsamheten genom marginalökningar som driver upp priserna. Prisökningarna har reducerats väsentligt i vår omvärld. Slentrianmässiga prisuppskrivningar i förelagen skulle få mycket negativa konsekvenser för den svenska ekonomin.
En annan avgörande förutsättning för att uppnå balans i den svenska ekonomin är. som jag redan nämnt, att statens budgetunderskott reduceras väsenlligt. Regeringen har antagit som mal att den offentliga sektorns finansiella sparande bör vara i jämvikt 1990. Del kan enligt långtidsutredningens beräkningar översättas till ett statligt budgetunderskott om 40-50
Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 16
miljarder kr., motsvarande ca 4% av BNP. En sådan minskning av budget-underskotlet är nödvändig för att ge plals ål en tillräcklig investeringsnivå och ett vissl överskott i bytesbalansen - båda viktiga förutsättningar för stabil tillväxt.
Jag återkommer senare till inriktningen av budgetpolitiken. De åtgärder jag då kommer att redovisa innebär att regeringens hittills förda budgetpolitik ligger väl i linje med vad som krävs för alt återupprätta samhällsekonomisk balans i den svenska ekonomin. Statens budgetunderskott reduceras från 86,6 miljarder kr. budgetåret 1982/83 lill 63,5 miljarder kr. budgetåret 1985/86 eller från 13,1 % till 7,2% av brutlonalionalprodukten.
Jag vill understryka betydelsen av all de förutsättningar jag tidigare nämnt rörande pris- och lönebildningen samt budgetpolitiken infrias. Del skulle öka möjligheterna att uppnå stabil tillväxt, full sysselsättning, stigande reallöner och en stark extern balans. Del skulle också medverka lill en jämnare fördelning av levnadsstandarden, eflersom full sysselsättning och fast penningvärde är två av de viktigaste förulsällningarna för utjämning av välfärden.
3 Utsikter för 1985
3.1 Den internationella ekonomin
Den återhämtning som inleddes i världsekonomin under 1983 fortsatte under 1984 och utvecklades starkare än vänlal. Framför alll ökade efterfrågan i Förenta staterna under första halvåret kraftigare än förutsett, eller med mer än 10% i årstakt. Della innebar en stimulans också för övriga delar av världsekonomin. I Japan blev tillväxten under 1984 närmare 6% lill följd av den starkare externa efterfrågan. Även Västeuropa kunde dra nytta av den kraftiga uppgången i Förenta staterna. Men trots den starka draghjälpen därifrån förblev den europeiska tillväxten med sina knappi 2 1/2% alltför svag för att hejda en ytterligare ökning av arbetslösheten. För OECD-området i sin helhet beräknas BNP under 1984 ha ökat med närmare 5%, en procentenhet mer än vad som förutsågs i den reviderade finansplanen 1984.
Världshandeln expanderade kraftigt under 1984 och beräknas ha visat en samlad volymtillväxt på närmare 9%. Den ekonomiska återhämtningen kom därmed också att spridas fill länderna utanför industrilandskretsen. En del utvecklingsländer, särskilt i Fjärran Östern, kunde uppnå betydande tillväxttal under 1984; för u-länderna samlat växte BNP med inemot 4%.
Uppgången i och utanför Förenta staterna har kunnat ske utan att inflationen återigen skjutit fart. Prisstegringarna har i själva verket dämpats ytteriigare och inflationen i OECD-området är nu den lägsta sedan början av 1970-talet. Till denna utveckling har bidragit att priset på många
Prop. 1984/85:100 Bilaga 1
17
råvaror fallit under året och att i åtskilliga länder lönekostnadsutvecklingen varil dämpad och produktiviteten visat en gynnsam utveckling.
Den fortsatt sjunkande inflationen har förstärkt hushållens realinkomster och bidragit till alt den privata konsumtionen visat en betydande ökning under 1984, särskilt i Förenta staterna.
En bidragande orsak till den relativt starka uppgången i OECD-området under andra halvåret 1983 och första halvåret 1984 var emellertid all investeringarna sköt fart ordentligt. Detla gäller inle minst Förenta staterna, där de fasta bruttoinvesteringarna ökade med mer än 20% i årstakt under denna period. Förmånliga skatteregler, en starkt expansiv finanspolitik, en förbättrad lönsamhet i förelagssektorn och ett ökat kapacitetsutnyttjande i industrin ligger bakom denna utveckling, som ägt rum trots den exceptionellt höga realräntenivån i Förenta staterna.
Även i Västeuropa har inflationen förblivit låg och investeringarna börjat öka, men lillväxien har förblivit blygsam. Förbättringar när det gäller inflationen har kunnat vinnas endast till priset av en stigande arbetslöshet. Detta står i kontrast till utvecklingen i Förenia staterna, där arbetslösheten reducerats samtidigt som inflationen nedbringats. Arbetslösheten där ligger dock fortfarande på en hög nivå. Underskollen i bytesbalansen och i statsbudgeten innebär vidare en risk all uppgången i den amerikanska ekonomin inte blir bestående.
Den svagare utvecklingen i Västeuropa sammanhänger säkert lill en del med de svåra slrukturella problem som finns i de flesla västeuropeiska ekonomier. De arbetsmarknadskonflikter som ägt rum i Förbundsrepubliken Tyskland och Storbritannien under årel har också hållit tillbaka tillväxten. Men den låga tillväxten beror i avgörande ulslräckning på den starkt restriktiva finanspolitik, som i flera år förts i de större västeuropeiska länderna.
I Förenta stalerna har däremot den utpräglat expansiva finanspolitik, som blivit resullalel av Reagan-adminislralionens skaltelällnader och expanderande försvarsuigifier, lett till all del federala budgelunderskottel vuxit konlinueriigt. Del beräknas för innevarande budgelår komma all uppgå lill drygt 200 miljarder dollar. Det slora budgelunderskollet har stimulerat lillväxien och således varil en viktig faktor bakom den starka uppgången i Förenta staterna. Den expansiva finanspolitiken har kombinerats med en förhållandevis restriktiv penningpolitik, vilkel givit lill resultat all räntelägel blivii mycket högl och dollarn förslärkts. Medan länder i omvärlden kunnat dra nytta av den kraftiga tillväxten i Förenta staterna och den förstärkta konkurrenskraft som den stigande dollarkursen givit dem, har deras tillväxtmöjligheter å andra sidan hämmats av del höga ränteläget, som tvingat dem atl föra en mer restriktiv penningpolitik än vad som motiverats av inhemska hänsyn.
Den starka tillväxten i den amerikanska ekonomin och dollarkursens ökning har tillsammans lett till en dramatisk försämring av den amerikans-2 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 100. Bilaga I
Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 18
ka bytesbalansen. Dess underskott beräknas for 1984 ha uppgått lill drygt 100 miljarder dollar och kan komma att öka till nära 130 miljarder under 1985. Underskottet har mer än uppvägts av ett mycket betydande kapital-infiöde, som har kommit lill stånd genom att räntenivån i den amerikanska ekonomin drivits upp. Kapitallillfödet har fått till följd en successiv förstärkning av dollarkursen.
Det höga ränteläget och den starka dollarn återspeglar den obalans som råder i den amerikanska ekonomin. Det inhemska privata sparandet är helt otillräckligt för att täcka både den investeringsökning som nu äger rum och den starka försämringen av den offenlliga sektorns sparande. Endasl genom del kapilalinflöde som det uppdrivna rimteläget ger, har gapet hittills kunnat täckas.
Det växande bytesbalansunderskottet har lett till ihållande förväntningar om en anpassning nedåt av dollarns kurs gentemot andra valutor. Nägon sådan anpassning har emellertid inte skett, trots att underskottet fortsatt att öka. Samtidigt har den amerikanska tillväxten bromsats upp markant under andra halvåret 1984. en utveckling som åtföljts av en sjunkande räntenivå. Under de senaste månaderna har dollarn snarare stärkts ytterligare.
Utvecklingen i industriländerna under det närmaste året är vansklig att bedöma, inte minst på grund av den stora osäkerhet som omger den amerikanska ekonomin. Vissa bedömare fruktai- att den kraftiga uppbromsning av tillväxten som ägt rum i Förenta staterna de senaste månaderna är början till en lågkonjunktur.
Åtskilligt talar emellertid för att aktiviteten i den amerikanska ekonomin ånyo kommer att kunna öka något under 1985, iiven om det sker i betydligt långsammare takt än under uppgångens inledningsläs. Inflationen visar f. n. inga tecken lill att skjuta fart, industrin har alltjämt betydande kapacitetsreserver och räntorna sjunker till följd av den dämpade efterii ägan och av att penningpolitiken gjorts mindre restriktiv. Dessa faktorer talar för att en viss expansion kommer alt ske även under 1985. En tillväxt pä omkring 3% bör vara möjlig all uppnå.
En sådan relativt stabil utveckling för den amerikanska ekonomin förutsätter emellertid att räntan i varje fall inle stiger kraftigt igen och att dollarkursen, om den sjunker, gör så endast gradvis. Ett mer dramatiskt föriopp är emellertid inte uteslutet.
Under alla omständigheler får man räkna med att stimulanserna från den amerikanska ekonomin till omvärlden blir lägre 1985 än 1984. Någon mer betydande förstärkning av tillväxten i Västeuropa är inte sannolik under 1985. Den interna efterfrågan kan visserligen komma att utvecklas något starkare, men med en svagare extern efterfrågan och en bibehållen restrikfiv finanspolitik torde den samlade produklionslillväxten i Västeuropa bli nära 21/2%, dvs. bara något större än 1984. I Japan kan också en viss dämpning av tillväxten förutses, men den kan likväl beräknas uppgä till omkring 5%.
Prop. 1984/85:100 Bilagal
19
För OECD-området i sin helhet skulle det innebära en genomsnittlig tillväxt under 1985 på omkring 3%', vilket i sin tur beräknas medföra en ökning av väridshandeln med 4-5%'. Återigen bör emellertid framhållas den stora osäkerhet som präglar bedömningarna för 1985.
Den långsammare tillväxten i industriländerna får återverkningar också på utvecklingsländerna. Det finns dock betydande olikheter mellan skilda grupper av u-länder. De asiatiska länder som gynnades så starkt av den amerikanska och japanska expansionen 1984 kan väntas bibehålla en tillväxttakt över genomsnittet tack vare inhemska faktorer, inle minst investeringar inom elektronikindustrin. De oljeexporterande länderna har de senaste åren genomfört betydande omstruktureringar for att minska sill importberoende och torde därigenom åter kunna få en högre inhemsk tillväxt. De mest skuldsatta u-länderna, varav flertalet ligger i Latinamerika, befinner sig i en likartad situation som oljeländerna med omfattande strukturanpassningar och fortsatt svag världsefterfrågan pä råvaror som utgör en betydande del av deras export. De är naturligtvis också i hög grad beroende av hur räntan och valutakursen på deras uteslående skulder utvecklas.
Sammantaget torde utrymmet för u-länderna atl öka sin import från i-länderna bli mindre. Man har kunnal notera avsevärda framgångar när det gäller neddragningen av bytesbalansunderskotten, men det kommer all ställas nya krav på återhållsamhet för atl de inte åter skall öka.
En förutsättning för att de skuldtyngda u-länderna på sikt skall kunna komma tillrätta med sin skuldbörda är vidare att deras produkter finner tillträde till marknaderna i i-länderna. Det är väsentligt även för övriga länders ekonomiska utveckling att de krav pä proleklionisliska åtgärder som växer sig starka i många länder kan stävjas.
I syfte att motverka en protektionistisk utveckling verkar den svenska regeringen för en fortsatt avveckling av handelshinder. Sverige stödjer ansträngningarna att få till stånd en ny sammanhållen förhandlingsomgång i GATT och arbetar inom EFTA, med EG och i det nordiska samarbetet på att undanröja byråkratiska och andra icke-tariffära handelshinder.
Av stor vikt är det nordiska ekonomiska samarbetet. De nordiska finansministrarna arbetar nu med en handlingsplan för att genom gemensamma insatser stimulera sysselsättning och ekonomisk utveckling i de nordiska länderna. Denna handlingsplan vänlas kunna presenteras vid Nordiska Rådets session i mars 1985.
3.2 Den svenska ekonomin
Industrikonjunkturen som vände uppåt under tredje kvartalet 1982 vänlas bli något avmattad under 1985. Även om tillväxten då blir lägre än under 1984, förutses en fortsalt positiv utveckling för produktion, investeringar och sysselsättning.
Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 20
För ekonomin som helhet vänlas on kraftigare tillväxi av den inhemska efterfrågan och ett lägre bidrag från utrikessektorn än under 1984. Sysselsättningen förutses öka. Bytesbalansen väntas visa ett litet underskott.
Även med beaktande av alt en avmattning väntas i den internationella konjunkturen 1985, kan exportutsikterna for den svenska mdiistrm bedomas som relativt goda. Marknaden för bearbetade varor, som utgör merparten av vår varuexport, väntas öka med drygt 6';. Företagens konkurrensläge är ocksä fortsatt gott. trots att konkurrenskraften i någon män försvagades under 1984. Detta berodde dels pä alt vi fick hogic nominella löneökningar än i omvärlden, dels pä att kronkursen gick upp något. Denna konkurrenskraftslbrsvagning medförde en höjning av exportens relativpris, vilket erfarenheismiissigi. med viss eftersläpning, leder till marknadsandelsförluster. Om kostnadsutvecklingen hälls tillbaka torde dessa förluster emellertid bli relativt begriinsadc uiidei 1985.
Vid de diskussioner som regeringen fort med arhcismarknadens parter. har dessa delat bedömningen att lönekosinadsuivccklmgen ai en nyckelfaktor i kampen mot inflationen. De har daifOi- foiklaiai sig beredda atl verka för att begränsa den totala lönekosinadsokningen. inkl. avtalsenliga höjningar och löneglidning, till 5% under 1985. En lönestegring av den storleken och en fortsatt god produklivitetstillväM bor göra del möjligt for den svenska industrin alt hålla jämna steg med de viktigaste konkiirrentei-na på världsmarknaden. Andra faktorer som pä sikt också bör bidra till ett gott konkurrensläge är den kraftiga uppgång som nu sker av investeringarna. På något längre sikt bör även de nyligen beslutade s. k. foinvelsefon-derna verksamt bidra till Okad eflektivitei i produktionen genom alt siaika de anställdas kompelens och engagemang.
Sammantaget bedöms exporten av varor och ijänsicr kunna öka med ca 3,5% 1985. Exporten av bearbetade varor böi'. trots relativpnshojningen 1984, i stort sett kunna följa marknadstillväxten. For råvarornas del väntas en konjunktureli nedgång av exporten.
Investeringarna i näringslivet minskade kraftigt i början av 1980-lalel. Produktionstillväxten, den förbättrade lönsamheten och de generellt sett förbättrade utsikterna för den svenska ekonomin har emellertid medföri all investeringsaktiviteten nu tagit fart. Industrins investeringar vände redan 1983 och ökade med ca 20% 1984. För 1985 väntas en lillväxi i ungefar samma storleksordning. Uppgången i industriinvesteringarna har hittills varit starkast i verkstadsindustrin samt i massa- och pappersindustrin. En ökad bredd i investeringsakliviieien kan väntas under 1985. Bl.a. pekar den senaste investeringsenkäten på en upprevidering av småföretagens investeringar. Läget för byggbranschen har förbättrats. Även handelns investeringar har ökat markant under senare år.
Förde offentliga investeringarna väntas en liten minskning 1985,
Bostadsbyggandet förutses bli av ungefär samma omfattning som 1984. dvs. en igångsättning av 30 000 lägenheter. Ombyggnadsinvesteringarna vänlas fortsätta atl öka, om än i lägre takt än under 1984.
Prop. 1984/85:100 Bilagal
:i
Konsiinientprisslegringcn hcriiknas ha uppgått till ca 7.5% under loppet av 1984. Även om denna prisslegringslakt ligger under den inflation som registrerats de närmast föregående åren, så ligger den klart över det mål om en prisstegring på 4% som uttalades inför 1984. Som jag framhållit i det föregående finns det emellertid ett flertal extraordinära faktorer som förklarar detta. Med den utformning som den ekonomiska politiken har fått under senare tid. har inflalionstryckct i vår ekonomi sänkts väsentligt.
Det tidigare uttalade målet att nedbringa prisstegringarna till nivån 3% under loppet av 1985 ligger därtör fast. Vid bedömningen av möjligheten att realisera detta mål måsle man förutom lönekostnaderna också ta hänsyn till hur bl. a. importpriscr. skatter, avgifter och hyror väntas utvecklas.
För den offentliga sektorn kan man konstatera att det tvåårsavtal. som träffiides våren 1984, för 1985 håller sig inom en total lönekostnadsökning av 5%. Detsamma giiller i huvudsak också de avtal för hela 1985 som triiffals på den privata arbetsmarknaden. För övriga delar av den privata arbetsmarknaden pågår f.n. diskussioner mellan parterna om hur man praktiskt skall förverkliga det åtagande man gjort.
Som jag tidigare framhållit vänlas mycket måttliga prishiijningar för varor i internationell handel. Världsmarknadspriserna på råolja och petroleumprodukter väntas ligga stilla under 1985. Övriga importvaror beräknas öka i pris med knappt 4%. Importpriserna i genomsnitt beräknas därför öka med knappt 3% under loppet av året.
Ökningen av kommunalskatterna blir mycket måttlig 1985: en genomsnittlig ökning av utdebiteringen med blott 7 öre. De taxe- och avgiftshöjningar som aviserats av statliga och kommunala affärsverk väntas likaledes bli måttliga. Utöver den föreslagna höjningen av annons- och reklamskatten planeras inga statliga skattehöjningar för 1985. Arbetsgivaravgifterna hålls praktiskt taget oföriindrade.
De centrala rekommendationer om hyrorna, som hyresmarknadens parter utfärdade under hösten 1984, beräknas medföra en hyreshöjning på drygt 3,5%. Till följd av att en stor del av höjningen trätt i kraft mot slutet av 1984. blir emellertid effekten på 1985 en genomsnittlig hyreshöjning med knappt 2%. Det är den liigsta hyreshöjningen på många år.
Det jordbruksavtal som slöts i mitten av december 1984 bör vidare kunna rymmas inom ramen för det uppsatta inflationsmålet på 3%.
Även om produktivitetstillväxten väntas bli lägre 1985 än 1984, torde den ändå bidra till att dämpa behovet av kostnadskompenserande prishöjningar. Det goda vinstlägel i näringslivel motiverar heller inga marginalhöjningar.
Lägger man därtill den strama finans- och penningpolitik som förs, måste förutsättningarna för att nedbringa inflationen till nivån 3% mot slutet av 1985 bedömas som goda. Det bör i detta sammanhang noleras att prisstegringstaklen varit på väg ned under större delen av 1984.
Efler att ha minskat tre år i rad sleg hushållens realinkomster under
Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 22
1984. Ell förbättrat
sysselsättningsläge och en sänkt inflationstakt är de
faktorer som främst har bidragit lill
förstärkningen av hushållens inkoms
ter. Reallönerna sjönk kraftigt mellan 1980 och 1983 men ökade med ca I %■
1984.
Genom att prisökningarna bedöms bli betydligt lägre 1985 än 1984. kommer hushållens köpkraft, de realt disponibla inkomslerna. att utvecklas gynnsamt. Marginalskattereformens tredje steg genomförs 1985. Detta beräknas ge de flesla heltidsarbelande löntagare en förbättrad standard
1985. Barnfamiljer och
pensionärer får, till följd av höjda barnbidrag och
pensioner, en klar förbättring av sin standard 1985.
Sammanlaget väntas hushållens realinkomster öka med l,6%< 1985. Del är rimligt att anta att hushållen kommer att försöka spara en del av inkomstförstärkningen. Den privata konsumtionen väntas därför öka något långsammare än disponibelinkomslerna, eller med 1,3%.
Den offenlliga konsumtionen ökade relativt kraftigt 1984. Merparten av ökningen är hänföriig till den kommunala sektorn, där arbete i sk. ungdomslag fått stor omfattning. Under 1985 förutses en dämpning i den offentliga konsumlionstillväxten, bl. a. till följd av alt de arbetsmarknads-politiska åtgärderna inle vänlas få samma omfattning som under 1984.
Den totala produktionen . BNP, väntas öka med drygt 2% 1985. Att inte produktionstillväxten blir högre, trots alt den inhemska efterfrågan förutses öka relativt kraftigt, beror på att imporiiillväxien väntas bli relativt
Tabell 1 Försörjningsbalans 1983-I98S
Procentuell volymförändring
|
1983 |
19S4 |
1985 |
|
Milj.kr. |
|
|
|
löpande |
|
|
|
priser |
|
|
BNP |
704474 |
2,8 |
2,1 |
Import, varor och tjänster |
233 076 |
5.8 |
5.8 |
Tillgång |
937 550 |
3.5 |
3.0 |
Bruttoinvesteringar |
131470 |
3.0 |
1.8 |
Näringslivet |
61 107 |
10,2 |
5.7 |
Därav: industri |
19261 |
20.0 |
18.0 |
Slatliga myndigheter och |
|
|
|
affärsverk |
17 339 |
-4.4 |
-0.9 |
Kommuner |
24 557 |
-3.4 |
-1.2 |
Bostäder |
28467 |
-2.2 |
-3.0 |
Lagerinvestering |
-9629 |
0.5' |
1.5' |
Privat konsumtion |
362 727 |
0.8 |
1.3 |
Offentlig konsumtion |
203 735 |
2.2 |
0.8 |
Statlig |
57 379 |
0,4 |
-1.0 |
Kommunal |
146 356 |
2.9 |
1,5 |
Inhemsk efterfrågan |
688 303 |
~t -) |
2.8 |
Export, varor och tjänster |
249 247 |
72 |
3.6 |
Användning |
937 5.SO |
3.5 |
3.0 |
Lageromslag i förhållande till föregående års BNP.
Prop. 1984/85:100 Bilagal 23
Tabell 2 Bytesbalans 1983-1985
Milj. kr.
1983 1984 1985
: 1048.1 |
242 400 |
258900 |
200 328 |
220 800 |
241 100 |
10 155 |
21 600 |
17 800 |
6016 |
6 700 |
7X00 |
-23 197 |
-27 300 |
- 27 800 |
- 7 026 |
innn |
- 2 200 |
Exporl varor, fob Import varor, cif Handelsbalans
Tiiinslcbajans
Transrererinpbalans
Bvteshalans
stark. Okad privat konsumtion, ökade investeringar och en lageruppbyggnad i industrin drar med sig ökad import.
Den väntade imporitillvaxten medför alt överskottet på handelsbalansen inte förutses bli tillräckligt stort för att helt uppväga underskottet på iransfereringsbalansen. De slora räntebetalningarna på de utlandslån som tagits upp lidigare och de ökade anslagen lill ii-hj;ilpen medför att vi måsle räkna med ett visst underskott på hyleshalansen 1985. Detta underskott beräknas dock inte bli mer än 2 miljarder kr., eller 0.37r av BNP. Det bör ställas i relation till att resursutnyttjandet i den svenska ekonomin, inte minst investeringarna, vänlas öka ytteriigare 1985. Atl rätta till de strukturella obalanserna i ekonomin tar. som jag framhöll i prop. 1984/85:40 om den ekonomiska politikens långsiktiga inrikining. en avsevärd lid. Gradvis bör emellertid en lugn kostnadsutveckling och ökade industriinvesteringar tillsammans kunna skapa en industrisektor som är tillräckligt slagkraftig för att generera de handelsöverskoit som behövs för att klara räntebetalningar och våra internationella åtaganden. Del bör också betonas atl hyiesbalansprognosen bygger på flera osäkra antaganden, t.ex. beträffande dollarkursens utveckling.
Fr. o.m. 1983 började sysselsäiinihgen åter öka efter atl ha minskat under de närmaste åren dessförinnan. Sysselsättningsökningen väntas fortsätta 19X5. dock i någol lägre takt än 1984. Merparten av ökningen väntas ske inom näringslivel. Inom industrin och den privata tjänstesektorn förutses sysselsättningen öka med ca 25 000 personer. Även i kommunerna väntas sysselsättningen fortsätta att öka.
Arbelskraflsutbudet 1985 bedöms öka något mer än under 1984, eller med 20 000-25 000 personer. Efteri"rågan på arbetskraft väntas emellertid öka så pass myckel atl arbetslösheten minskar jämfört med 1984. Det relativt goda läget på arbetsmarknaden innebär naturiigtvis inle att problem kommer att saknas. Under den nuvarande konjunkturuppgången har vi sell hur en del obalanser har skärpts på arbetsmarknaden. Bl. a. detla föranledde regeringen att i höstas föreslå ytteriigare åtgärder för atl förbättra främsl de långtidsarbelslösas situation (prop. 1984/85:45). Dessa åtgärder väntas få effekt under 1985. Det allmänt förbättrade arbetsmarknadsläget måste utnyttjas för att fortsätta ansträngningarna atl utveckla en
Prop. 1984/85:100 Bilagal 24
mer flexibel arbetsmarknad som underiättar anpassningen av utbud och efterfrågan på arbetskraft lill varandra.
De internationella konjunklurulsikterna är som jag framhållit mycket osäkra, varför naturiigtvis arbetsmarknadsmyndigheterna även fortsättningsvis måste hälla en hög beredskap.
4 Den ekonomiska politiken 4.1 Finanspolitiken
Finanspolifiken har traditionellt varil elt viktigt slabiliseringspoliliskt instrument i vårt land. Slrävan har varit all utjämna konjunktursvängningarna genom atl strama ät finanspolitiken i uppgångsfaser och lätta den i nedgångsfaser. Della lyckades relativt väl under 1950- och 1960-talen, då den långsiktiga ekonomiska utvecklingen var gynnsam med stabil tillväxt, full sysselsättning, låg inflation, balans i utrikesbelalningarna och inga nämnvärda finansiella obalanser. De slora obalanser som uppkommit i den svenska ekonomin sedan mitten av 1970-lalel har emellertid begränsat möjlighelerna att under de närmaste åren använda finanspolitiken som ett slabiliseringspoliliskt instrument. En expansiv finanspolitik skulle så länge obalanserna i ekonomin består medföra all bytesbalansunderskotlet åter började växa med negativa effekter på den utländska skuldsättningen, växelkursförväntningarna och räntelägel. Inflationsbekämpningen skulle också försvåras. Det är därför nödvändigl att finanspolitiken ges en fortsatt stram inrikining. Den strukturella förbättringen av den offentliga sektorns sparande måste fortsätta.
Under den ekonomiska uppgångsfasen 1982-1984 har sparandeunder-skottei i den offenlliga sektorn som andel av BNP minskat med 3 procentenheter, vilket ungefär motsvaras av förbättringen i bytesbalansen (jfr tabell 3). Delta är huvudsakligen resullalel av en mycket slram utgiftspolitik i kombination med en god ekonomisk tillväxt. De totala offentliga utgifterna ökade under 1983 med 2,1% och minskade under 1984 med 0,4%, samfidigt som den ekonomiska tillväxten uppgick lill 2,5% resp. 2,8%. Den offenlliga ulgiftsandelen av BNP minskade därigenom från 67,4% 1982111167,1% 1983 och 65,0% 1984. Genom den goda ekonomiska
Tabell 3 Finansiellt sparande i olika sektorer 1982—1985
Procentuell andel av BNP
|
Offentlig |
Privat |
därav: |
|
Bytes- |
|
sektor |
sektor |
hushåll |
företag |
balans |
1982 |
-6,3 |
2,7 |
-0,2 |
2.9 |
-3.6 |
1983 |
-4,9 |
3,9 |
0.1 |
4.0 |
-1.0 |
1984 |
-3,5 |
3.6 |
0.1 |
3.5 |
0.1 |
1985' |
-3,1 |
2,8 |
0.3 |
2.5 |
-0.3 |
Kassamässigt finansiellt sparande.
Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 25
Tabell 4 Finansiellt sparande i den ofTentliga sektorn 1982—1985 Procentuell andel av BNP
Staten Kommunerna Socialför- Totalt
såkringssektorn
1982 |
-9.5 |
0.2 |
3.0 |
-6.3 |
1983 |
-7,6 |
0.0 |
2.7 |
-4.9 |
1984 |
-6.0 |
-0.3 |
2.8 |
-3.5 |
1985' |
-4.7 |
-0.8 |
2,4 |
-3.1 |
Kassamässigl finansiellt sparande.
tillväxten och vissa skattehöjningar har också skatteinkomsterna ökat relativt kraftigt. Skattekvoten har emellertid trots detla i slort sett hållils oförändrad under de senaste åren och uppgick 1984 lill .50,6%.
Finanspolitikens strama inriktning under perioden 1982-1984 kan också illustreras med de finanspolitiska effektberäkningar som traditionellt görs i nalionalbudgeterna. Enligt dessa beräkningar hade finanspolitiken en konlrakliv effekt på ekonomin som motsvarade ca 0,6% av BNP 1983 och 1,5% av BNP 1984,
Förbättringen av den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande kan helt hänföras till staten, vars sparandeunderskott, mätt som andel av BNP, minskal från 9,5 % 1982 lill 6,0% 1984. Såväl kommunernas som socialförsäkringssektorns finansiella sparande försvagades någol mellan 1982 och 1984 (jfi tabell 4).
För 1985 finns det anledning alt räkna med att det finansiella sparandet i den privata sektorn kommer alt minska. Del gäller särskilt om sparandet mäts i kassamässiga termer, såsom skett i tabell 3. Hushållens finansiella sparande beräknas visseriigen öka något, men del motverkas av en väsentligt större minskning av förelagens finansiella sparande. Sparandeminskningen i förelagssektorn beror delvis på atl förelagens investeringar ökar kraftigt, samtidigt som vinstlägel är ungefär oförändrat. Minskningen sammanhänger också med den omläggning som under 1985 sker i uppbörden av arbetsgivaravgifter och källskatt.
Bytesbalansen utgör definilionsmässigt summan av den privata och den offenlliga sektorns finansiella sparande. Försämringen av den privata sektorns sparande 1985 motsvaras till en del av en försämring i bytesbalansen. Huvuddelen av sparandeförsämringen i den privata sektorn uppvägs dock av ett ökat sparande i den konsoliderade offentliga sektorn.
De totala offentliga utgifterna beräknas under 1985 öka med 1.3% i reala termer samtidigt som bruttonationalprodukten ökar med 2,1 %. De offentliga utgifternas andel av BNP fortsätter därigenom att minska från 65,0% 1984 till 64,5% 1985. Skaltekvoten, mätt i traditionella nationalräkenskapstermer, beräknas minska med drygt I procentenhet 1985 till 49,4% av BNP. Mätt i kassamässiga termer sjunker emellertid skattekvoten ej 1985.
Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 26
Den konsoliderade offentliga sektorns kassamässiga finansiella sparande förbättras 1985. Underskottet minskar till 26.0 miljarder kr., vilket motsvarar 3,1% av BNP. Delta är lägre än det genomsnittliga underskottet i OECD-området. Mätt som andel av BNP har underskottet i den offentliga sektorn halverats sedan 1982. Finanspolitiken beräknas även under 1985 ha en restriktiv inverkan på ekonomin, motsvarande ca 1,1 % av BNP.
Statens budgetunderskott fortsätter att minska. Genom en mycket stram budgetbehandling har underskottet kunnat nedbringas från 77.1 miljarder kr. för budgetåret 1983/84 till 69,7 miljarder kr. för budgetåret 1984/85 och 63.5 miljarder kr. för budgetåret 1985/86. Om räntorna på statsskulden exkluderas skulle budgeten visa ell överskott.
Saneringen av den offentliga sektorns finanser är inte avslutad i och med den budget som nu läggs fram. En fortsatt stram finanspolitik kommer att vara nödvändig under en följd av år framöver. Ett höjt skattetryck skulle kunna hämma ekonomins funktionsförmåga och försvåra infiationsbe-kämpningen. Del lolala skattetrycket bör därför i stort sett hållas på cn oförändrad nivå. Även i fortsättningen kommer del således att vara nödvändigt att vara mycket återhållsam med offentliga utgifter.
4.2 Kreditpolitiken
Kredilpoliliken har under de senaste åren givits en mer marknadsorien-terad inriktning. Nya instrument för statens upplåning, slopade likviditetskrav för bankerna, anbudsförfarande vid emission av statsskuldväxlar och riksobligationer samt räntestyrning via marknadsoperalioner från riksbanken är viktiga inslag i denna utveckling. Förutsättningar har vidare skapats för en omfattande andrahandsmarknad för obligationer. Del har också skett en uppmjukning av emissionskontrollen och ränteregleringen.
Omläggningen har bl.a. vuxit fram som en konsekvens av den snabbt växande statsskulden och den ökning av likviditeten i ekonomin som detta medfört. I syfte att begränsa budgetunderskottets inflationsdrivande effekter har det blivit nödvändigt att kraftigt öka statens upplåning pä marknaden utanför bankerna. Därigenom har en alltmer omfattande penningmarknad vuxit fram i Sverige.
Genom denna utveckling har förutsättningarna för riksbankens räntc-styrning förändrats. Medan riksbanken tidigare i huvudsak valde att påverka ränteutvecklingen genom att administrativt sätta olika räntor, kan den nu genom marknadsoperalioner påverka ränteläget på ett smidigare sätt.
Del som varit styrande för utformningen av kredilpoliliken under 1984 har varit strävan atl nå balans i valutafiödena med ullandet och att finansiera statsbudgetens underskott, så att likviditetstillväxten i ekonomin begränsas till en acceptabel nivå. Ränteläget spelar därvid en central roll. Enligi de bedömningar som gjorts i långtidsutredningen måste man på grund av de kvardröjande obalanserna i den svenska ekonomin räkna med
Prop. 1984/85:100 Bilagal
27
Tabell 5 Finansieringen av statens budgetunderskott 1983-1985
Miljarder kr.
|
1983 |
1984 |
1985 |
Banksektorn |
2 |
6 |
-s |
Upplåning utanför bankerna |
SS |
SS |
60 |
Varav kapitalmarknadsinslilul |
21 |
24 |
20 |
hushåll |
9 |
14' |
20' |
övriga |
25" |
17- |
20- |
Summa Sverige |
57 |
61 |
55 |
Ullandel |
26 |
12 |
10 |
Tolall |
83 |
73 |
65 |
' Beloppen inkluderar allemanssparande pä 6 miljarder kr. 1984 och 10 miljarder kr.
1985.
- Beloppet inkluderar fondavsällningar i riksbanken på 1 miliard kr. 1983. 9 miljarder
kr. 1984 och ca 1."i miljarder kr. 1985.
Anm: Uppgifterna för såväl upplåningen i utlandet som tolall inkluderar de kursförluster som uppkommer genom atl delar av den ställiga utlandsskulden omsåns lill högre valulakurser. De belopp som angivits för utlandsupplåningen 1984 och 1985 beräknas så gott som hell motsvaras av kursförluster. Killin: Riksbanken.
att ränteläget i Sverige under flera är behöver ligga någol högre än i omvärlden.
Det internationella ränteläget, som under 1982 och 1983 sjunkit något, steg åter i början av 1984. Realräntorna som redan tidigare varit relativt höga steg därmed ytterligare. Ränleuppgången fick lill resultat att den svenska räntan, som sedan devalveringen 1982 legal högre än i omväriden, en lid låg under eurodollarräntan. Ell betydande valulautflöde uppstod.
Diagram 11 Penningmängdens tillväxt 1979—1984
Procentuella 12-månadersförändringar
20-
O
|iiiimiiii|iiiiiiliiii|iiiiiiiiiii|iiiiiiiiiiniimiiiiiniiiiiiiiii
1979 1980 1981 1982 1983 1984
Kiilla: Konjunkturinstilutet och riksbanken.
Prop. 1984/85:100 Bilagal 28
men efler marknadsoperationer från riksbanken, åtföljda av höjningar av straffräntan och diskontot med 2 resp. I procentenheter, vände valutaströmmarna under sommaren lill ett nelloinfiöde. Därefter har de internationella räntorna åter sjunkit och de svenska marknadsräntorna har anpassats nedåt.
Påfrestningarna på kreditpolitiken begränsades under 1984 genom att budgetunderskottet minskade. Samtidigt underlättades finansieringen av budgetunderskottet genom införandet av allemanssparandel och genom företagens fondavsällningar i riksbanken. Upplåningen genom statsskuldväxlar och riksobligationer kom därigenom att minska kraftigt jämfört med 1983. Preliminära siffror över budgetunderskottets finansiering under 1984 redovisas i tabell 5. Genom den strama kredilpoliliken har likvidiietstill-växien räknat pä årsgenomsnitt kunnat begränsas till 4-5% (se diagram 11). Därmed har del inflationstryck som härrör frän budgetunderskottets finansiering lättat påtagligt.
Utsikter för 1985
Penningpolitiken måste även under 1985 inriktas på att begränsa likviditetstillväxten i ekonomin och hålla räntelägel på en sådan nivå att ett valutautflöde kan undvikas. En sådan utformning av penningpolitiken är en nödvändig förutsättning för att inflationsbekämpningen skall bli framgångsrik och för att obalanserna i den svenska ekonomin successivt skall kunna avvecklas.
Huvuddelen av budgetunderskottet måsle alltså även under 1985 lånas upp på den inhemska marknaden utanför bankerna. Hur denna upplåning skall fördelas på olika långivarkategorier är dock svårt att nu ange i detalj på grund av den allt större livaktigheten på värdepappersmarknaden. 1 tabell 5 redovisas dock en ungefärlig bild av hur budgetunderskottet kommer alt kunna finansieras under 1985.
Den utlandsupplåning som redovisas i tabellen moisvarar i huvudsak de beräknade bokföringsmässiga valutaförlusterna pä statens utlandslån. Någon egentlig statlig nettoupplåning i utlandet förutsätts således inte ske.
Upplåningen i kapilalmarknadsinstituten 1985 beräknas bli något mindre än 1984. Placeringsplikten har utformats så alt institutens förvärv av prioriterade statsobligationer blir mindre än vad de skulle ha blivit om netto-kvoter hade lillämpals på samma sätt som under de senaste åren, dvs. om innehavet av statspapper hade reglerats. Genom övergången till brullo-kvoter - alt endast/(i/rä/r av prioriterade obligationer föreskrivs - har instituten dessutom möjlighet att sälja ut de statspapper som de förvärvat. Å andra sidan kan naturligtvis instituten komma att utöver sin placeringsplikt förvärva också andra statspapper. Nettoökningen av kapitalmarknadsinstitutens slatspappersinnehav blir alltså i väsentligt slörre utsträckning än tidigare beroende av de portföljanpassningar instituten väljer att göra.
Prop. 1984/85:100 Bilagal 29
Upplåningen frän hushållssektorn bör bl. a. genom de ändrade reglerna för allemanssparandel kunna öka yllerligare. Högsta lillåtna månadsinsältning har hojls från 600 kr. lill 800 kr. Betydande medel bör också kunna lånas upp genom spar- och premieobligationer. Det är bl. a. angeläget att låna upp en del av de medel som vid årsskiftet frigörs ur skattesparandet.
Forelagens höga likvidiiei dras i betydande utsträckning in till staten genom olika fondavsättningar i riksbanken. Netloindragningen beräknas öka från ca 9 miljarder kr. 1984 till ca 15 miljarder kr. 1985. Banksystemets innehav av statspapper skulle mot denna bakgrund t.o.m. kunna minska under 1985. Med hänsyn lill den myckel kraftiga ökning av bankernas slatspappersinnehav som ägde rum mol slutet av 1970-talel och de första åren av 1980-talel torde del finnas en naturlig slrävan hos bankerna alt minska sitt obligationsinnehav. Härtill kommer att en stoi' del av bankernas innehav av statsobligationer förfaller lill inlösen under 1985.
Den strama inriktningen av kredilpoliliken under 1985 kommer ocksä till uttryck i ett snävt utläningsuirymme för olika kreditinstitut. För banker och finansbolag begränsas utlåningsökningen i svenska kronor 1985 lill 4%. Bostadsinslitutens oprioriterade utlåning, exkl. ROT-lån, 1985 får endasl uppgå till högst 80% av utlåningen för 12-mänadersperioden t. o. m. september 1984. Med denna inriktning av kredilpoliliken räknar jag med all likviditelstillväxten under 1985 kommer att bli myckel begränsad. Detla ligger väl i linje med strävandena att bringa ned inflationen till nivån 3%.
Vid en prisslegringslakt på endast 3% kan realräntan bli mycket hög. Nominalränlan bestäms nämligen i stor utsträckning av den internationella lantenivån. som kan förväntas ligga kvar pä en hög nivä. Dessutom är den nominella avkastningen pä obligationsstocken för de narmasle åren i huvudsak ledan bestämd av det rimtelage som rån fram i.o.m. 1984. Jag kommer mol denna bakgrund atl föreslå regeringen att tillsätta en kommitté med uppgift att utreda möjlighelerna atl beskatta realavkastningen över en viss nivä pä vissa finansiella placeringar.
4.3 Sysselsättningspolitiken
Den fulla sysselsättningen ar den ekonomiska politikens viktigaste mål. Sedan regeringsskiftet hösten 1982 har kampen mot arbetslösheten således slån i centrum lorden ekonomiska politiken.
Endast genom alt samtidigt uppnå tillväxt och bättre balans i den svenska ekonomin är del möjligl all långsikiigi trygga den fulla sysselsättningen. Den ekonomiska politiken har de senaste tvä åren varit inriktad pä atl stärka de svenska företagens konkurrenskraft och öka produktion och investeringar för att därigenom stimulera sysselsättningen och minska arbetslösheten. Devalveringen 1982 attackerade både den typ av arbetslos-het som härrör från låg total efterfrågan och den arbetslöshet som kommer av för låg vinstandel och otillräckliga investeringar. Eftersom politikens
Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 30
effekter visar sig först med en viss fördröjning och eftersom kapacitetsulnyltjandet i utgångsläget var lågt och arbetslösheten var hög, var del nödvändigt att kombinera denna politik med omfattande sysselsättnings-politiska insatser.
Den nedgång i den lolala sysselsättningen som inträffade i början av 1980-talet har genom denna politik brutits. Sysselsättningen steg något 1983 och första halvåret 1984. Under hösten 1984 har en myckel stark ökning av sysselsättningen ägt rum. Andra halvåret 1984 var drygt 60000 fier sysselsatta än under motsvarande period 1983.
Sysselsättningen i industrin minskade i början av 1980-talet med ca 30000 personer per år. Den utvecklingen vände 1983. Under 1984 har antalet sysselsatta i industrin ökat med drygl 10000 personer. Läget på byggmarknaden har förbättrats kraftigt under 1984. Arbetslösheten bland byggnadsarbetarna, som hösten 1983 uppgick till ca 8%, har reducerats lill ca 5% hösten 1984.
Den privata tjänstesektorn är en expanderande del av näringslivel. Även i början av 198()-talet, när den allmänna ekonomiska situationen var ogynnsam., ökade sysselsättningen i den privata tjänstesektorn med i genomsnitt 15000 personer per år. Denna ökning fortsätter. Sammantaget innebär detta atl näringslivet nu förmår alt bära upp en expansion av sysselsättningen i ett skede när sysselsättningsexpansionen i den offentliga sektorn bromsals in.
Arbetslösheten, som steg kraftigt i början av 1980-talet, nådde sin kulmen i mitten av 1983 och har därefter reducerats. Arbetslösheten steg mätt som årsgenomsnitt från 2,0%' 1980 lill 2,5% 1981, 3,1% 1982 och 3,5% 1983. Den har 1984 reducerats lill ca 3,1 %. I november 1984 värden nere i 2.9%. Särskilt kraftigt har ungdomsarbetslösheten minskat. På etl år -från november 1983 till november 1984 - har ungdomsarbetslösheten reducerats från 53 000 lill 33 000 personer eller från 8,1 % till 5,0%-. Detla är en betydande framgång, även om ansträngningarna måste fortsätta att minska ungdomsarbetslösheten ytteriigare.
Även andra förhållanden visar atl läget på arbetsmarknaden nu förbättras. Antalet vid arbetsförmedlingarna nyanmälda platser har ökat från 34000 per månad hösten 1983 (juli-november) till 44000 hösten 1984. Antalet kvarstående lediga platser har under samma period ökat från 16000 1983 till 22 000. 1 industrin har antalet lediga platser fördubblats. Varsel om uppsägningar, permitleringar och andra personalinskränkningar har minskat väsentligt både 1983 och 1984. Totalt berördes 115 000 personer av sådana varsel 1982. Under 1983 hade denna siffra reducerats lill 69000 personer och under 1984 beräknas 35 000 personer ha varslats.
De bedömningar av den ekonomiska utvecklingen det närmaste året som lidigare har redovisats innebär, alt det finns förutsättningar för en fortsatt förbättring av arbetsmarknadsläget 1985. Sysselsättningen bör kunna öka med 30000 personer och arbetslösheten minska yllerligare.
Prop. 1984/85:100 Bilaga I 31
Sysselsättningspolitiken tillfördes efter regeringsskiftet 1982 väsentligt utökade resurser och inriktades på atl hejda den snabbt växande arbetslösheten. Till en börian var det främsl beredskapsarbetena som ökade i omfattning. Även arbetsmarknadsutbildningen utökades. Samtidigt sattes etl omfattande investeringsprogram igång inom transport-, energi- och byggnadssektorerna. Särskilda insatser gjordes för Norrbotten. Genomgripande insatser i vissa krisdrabbade branscher och företag - främst statliga - har lagl grunden för en bällre utveckling de närmaste åren. Under 1984 har rekryteringsstöd och nyinrättade arbeten i s. k. ungdomslag fått betydande effekter. Samtidigt har antalet beredskapsarbeten minskats kraftigt. Intagningen lill gymnasieskolan har hållits pä en hög nivå.
Industripolitiken har inriktats pä atl medverka till förnyelsen av svenskt näringsliv och att inte hälla olönsamma företag - statliga eller privata -under armarna. Härigenom skapas bättre Ibrutsäitningar för en långsiktigt hållbar sysselsatiningsuppgång. Inför 1985 inriktas arbetsmarknadspolitiken framsi pä att havda arbetslinjen - dvs. alt ersälla ekonomiskt stöd till arbetslösa med arbete - och att bekämpa långtidsarbetslösheten.
Arbetsförmedlingen har särskilt väsentliga uppgifter i nuvarande konjunkturläge, när det galler att underlätta rekryteringen av arbetskraft och atl Ulnytlja näringslivets expansion till alt erbjuda lediga platser lill de arbetssökande. Under senare är haren rad åtgärder vidtagits för att effektivisera arbetsförmedlingens verksamhet. Kontakterna med företagen har förbättrats, ett serviceprogram håller pä atl genomföras och en teknisk upprustning har inletts.
Omläggningen av arbetsmarknadspolitiken har givit utslag i att vakanstiderna vid lillsaiining av lediga platser inom tillverkningsindustrin har kunnat begränsas piuagligi. Trots att kapacitetsulnyltjandet i industrin var högre 1984 ;in under den torra konjunkturuppgången 1979, var vakanstiderna avsevärt lägre 1984.
Ett problem som uppmärksammats nncket undei' senare tid iir bristen pä tekniker. Denna brisi gär iillb;.ka pä dålig framförhällning i utbildningspolitiken i slutet av 1970-talet. Utbildningen av civilingenjörer och av tekniker på gymnasienivå har nu utökats betydligt. Även annan teknikerut-bildnmg har byggts ul. bl. a. inom arbetsmarknadsutbildningen. Genom dessa åtgärder - och genom införandet av de s.k. förnyelsefonderna -kommer den totala tillgången till tekniskt utbildad personal att öka kiaftigt under åren framöver, vilkel bör underlätta en fortsatt expansion av näringslivet.
Arbetsmarknadspolitiken under 1985 är inriktad pä all hävda arbetslinjen. Del innebär alt aktiva insatser för att erbjuda arbete eller arbetsförbe-redande ålgärder skall komma i första hand. Inom ramen för denna allmänna inriktning skall arbetsmarknadspolitiken medverka till all underlätta den fortsatta expansionen a\' näringslivet. Det innebär omfattande insatser för atl underlätta företagens eftertVägan på arbetskraft. Särskilda insat-
Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 32
ser krävs för de arbetssökande som har en svag ställning pä arbetsmarknaden. Ytteriigare åtgärder sätts in för alt begränsa långtidsarbetslösheten. Både rekryteringsstöd och enskilda beredskapsarbeten skall i fortsättningen huvudsakligen utnyttjas för långtidsarbelslösa.
Även om sysselsättning och arbetslöshet kan förutses utvecklas i positiv riktning, är del väsentligt atl understryka behovet av en hög handlingsberedskap inom arbetsmarknadspolitiken.
4.4 Fördelningspolitiken
Den viktigaste fördelningspolitiska insats som kan göras i rådande läge är all föra en ekonomisk politik som gör del möjligt alt nå full sysselsättning och stabila priser. Arbetslösheten skapar fördelningsmässiga klyftor såväl ekonomiskt som socialt. Infialionen omfördelar årligen värden för åtskilliga miljarder kr. från sparare till låntagare. Inflationen innebär ocksä ell hot mot den fulla sysselsättningen genom alt den urholkar konkurrenskraften. Att den ekonomiska politiken de båda senaste åren förmått alt minska både arbetslösheten och inflationen är därför en myckel stor för-delningspolitisk framgång.
För alt sanera den svenska ekonomin är det nödvändigt att föra en stram ekonomisk politik. Utrymmet för reformer är myckel begränsat och konsumtionen kan tillålas växa endasl i långsam takt. Föran möta de påfrestningar som krispolitiken innebär och fördela de ofrånkomliga ekonomiska bördorna så rättvist som möjligt, har regeringen vidtagit en rad åtgärder. Hösten 1982 upphävdes de försämringar av del sociala trygghetssystemet som tidigare hade beslutats. Därmed infriades de fyra vallöftena: att riva upp beslutet om karensdagarna i sjukförsäkringen, att upphäva försämringen av arbetslöshetsförsäkringen, all återställa värdesäkra pensioner och atl återställa siatsbidragsnivån i barnomsorgen. Därutöver gjordes särskilda insatser för barnfamiljerna.
Skattesystemet har förändrats så att förmögenheter och aktier beskattas hårdare än tidigare. Arvs- och gåvoskatten har likaså höjts. Det skattemässiga värdet av underskottsavdrag i form av räntor m.m. vid inkomstbeskattningen har begränsats samiidigi som marginalskatterna har sänkts. Avdragsrätt har införts för fackföreningsavgifter. Genom det nya allemanssparandel har del blivit möjligt att minska skattesubventionerna till aktiesparande höginkomsttagare, samtidigt som sparstimulanserna numera går till en bredare grupp vanliga inkomsttagare.
Strävandena att få fart på den svenska ekonomin har gjort det nödvändigt alt väsentligt och varaktigt höja lönsamheten i det svenska näringslivet till de nivåer som rådde under 1960-talet. Därigenom kan den producerande verksamheten stärka sin ställning gentemot finansiella placeringar. De svenska förelagen kan då också hävda sig bättre gentemot utländska företag. Den ökade lönsamheten har varil nödvändig för alt åstadkomma
Prop. 1984/85:100 Bilagal
33
Tabell 6 Likviditetspäverkande åtgärder, effekter på näringslivet 1983—1985
Miljarder kr., brutto
|
1983 |
1984 |
1985 |
Allmänna invesleringskonlon |
0,6 |
T ~> |
10,5 |
Särskilda invesleringskonlon |
- |
43 |
2.0 |
Likvidiietskonton |
- |
2.0 |
2,0 |
Exportdepositioner |
- |
0.7 |
0,5 |
VinstdelningsskaU |
- |
- |
1,5 |
Uldelningsskatt |
0,4 |
0,6 |
- |
Slopade FoU- och invesie- |
|
|
|
ringsavdrag |
- |
- |
2,5 |
Snabbare skatteuppbörd |
3,0 |
2.8 |
40 |
Summa |
4,0 |
12,9 |
23,0 |
den expansion och de framtidssatsningar både på hemmamarknaden och på exportmarknaden som på längre sikt krävs för att nä full sysselsättning. Vinsluppgången har emellertid skapat fördelningspolitiska spänningar, vilka förslärkts av att lönlagarnas reallöner sjunkit fiera år i rad fram t. o. m. 1983. Dessa spänningar har regeringen sökt mildra på olika säll.
Vinstuppgången har medföri en betydande likviditetsuppbyggnad i näringslivel. Regeringen har vidtagit en rad ålgärder för alt dra in betydande delar av denna likvidiiei till samhället och för att styra vinsterna mot investeringar och andra ulvecklingsfrämjande insatser. Som framgår av tabell 6 beräknas dessa ålgärder begränsa näringslivets likvidiiei med ca 23 miljarder kr. 1985. Härtill kommer den vanliga bolagsskallen. Den sammanlagda effekten av skatter, fondavsättningar m.m. beräknas brutto uppgå till 36 miljarder kr. 1985.
Under 1984 infördes löntagarfonder, genom vilka ägandet sprids och lönlagarna blir delaktiga i förmögenhetstillväxten. Härigenom ökar också möjligheterna all nå uppslutning från lönlagarnas sida kring den nödvändiga ökningen av lönsamhelen och investeringarna i företagen. De förnyelsefonder som införs 1985 innebär, att förelagens anställda får del i förelagens vinster även i form av förbättrad utbildning.
Vidare genomförs 1985 en stor familjepolitisk reform. Barnbidraget höjs med I 500 kr. lill 4 800 kr. per barn och år. Det är den kraftigaste höjningen någonsin. Även flerbarnstilläggen och studiebidragen höjs. Vidare stärks bostadsbidragen genom ändrade hyres- och inkomstgränser. Garanlinivån i föräldraförsäkringen höjs. Föräldraförsäkringen förenklas och förbättras. Barnstugeutbyggnaden underslöds.
Dessulom kan nämnas au arbetslöshetsersättningen, som hösten 1982 medgav en högsta dagpenning på 230 kr., har höjts två gånger och föreslås bli höjd en Iredje gång den I juli 1985 lill 315 kr.
De sämst ställda pensionärerna har genom riksdagens beslut hösten 1983 fält förstärkta pensioner. För de handikappade har särskilda insatser gjorts och årets budgetförslag innefattar betydande resursförstärkningar och re-3 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 100. Bilaga I
Prop. 1984/85:100 Bilagal .34
former inom delta område, hl. a. en kraftig förbäliring av bilstödei lill handikappade i arbetslivet.
4.5 Skattepolitiken
Skattesystemet skall tylla en rad uppgifter. Det skall finansiera en val fungerande offentlig sektor. Del skall uppmuntra arbete, sparande och andra produktiva insatser. Det skall vidare bidra lill en jämnare fördelning av levnadsstandarden. Skattesystemet skall ocksä kunna anvimdas som ett instrument i den ekonomiska politiken, friimst med inriktning pä att stabilisera konjunkturutvecklingen och varna sysselsättningen.
Sedan regeringsskiftet 1982 har skattetrycket mätt som andel av BNP varit i huvudsak otörändrat efter att ha höjts friin 48,4 till 50,99r under perioden 1976-1982. Inom ramen för det oförändrade skattetrycket har emellertid flera viktiga förändringar gjorts på skatteområdet.
Den inkomstskattereform som genomförs för åren 1983-1985 iir den mest omfattande reform av inkomstskatlesystemet som gjorts i modern tid. Härigenom får det stora flertalet inkomsttagare väsentligt lägre marginalskatt och ocksä lägre total inkomstskatt. Efter genomförandet beräknas närmare 90% av alla inkomsttagare ha en marginalskatt om högst 50% (vid en kommunal utdebitering om 30 kr.). Omläggningen av inkomstskattesy-slemet innebär ocksä atl det skattemässiga värdet av de s. k. underskottsavdragen reduceras till högst 50%.
Det är av stort värde att omläggningen kunnat fullföljas enligt de uppdragna riktlinjerna. Skatteomläggningen är det praktiska uttrycket for uppfattningen atl det tidigare beskattningssystemet, så som det hade utvecklats, tenderade att missgynna arbete och sparande samtidigt som del gynnade spekulation och skuldsättning. Genom marginalskattesånkningarna blir det nu lättare att åstadkomma en reell ökning av köpkraften även vid måttliga löneökningar, vilket bör underlätta framtida avtalsrörelser. Samtidigt motverkas genom begränsningen av avdragens värde den urholkning av bärkraflsprincipen i skattesystemet som de stigande underskotts-avdragen inneburit. S. k. nolltaxering har avsevärt försvårats.
Jag har i det föregående redovisat vissa fördelningspolitiskt motiverade åtgärder som genomförts sedan regeringsskiftet hösten 1982. De har syftat till alt jämnare fördela den förmögenhetsökning som uppkommer när tillväxten i ekonomin skjuter fart och värdena på realkapital i samband härmed stiger. Förmögenhels- och gåvoskatten har, som jag lidigare nämnt, höjts. En särskild, tillfällig förmögenhetsskatt har utgått vid 1984 års taxering. Realisationsvinstbeskattningen på aktier har skärpts. Nyligen har tillfälliga regler införts som begränsar möjligheterna att göra förlustavdrag vid lån som förenas med optionsrätt.
På två områden, familjepolitiken och bostadsbeskattningen, genomförs med verkan från 1985 genomgripande fördelningspolitiska omläggningar.
Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 35
Det familjepolitiska paketet, vars huvuddrag jag redovisat i det föregående, skall ses mol bakgrund av all urholkningen av köpkraft under perioden 1976-1982 drabbade barnlämiljerna med särskild kraft. I föreliggande statsfinansiella situation måste emellertid det ökade familjestödel finansieras fullt ut, i första hand genom ändringar i beskattningen. Sålunda har förvärvsavdraget slopats och en viss korrigering har också skett i skalleskalans lägre skikt.
Den allmänna fastighetsskatt, som genomförs med verkan fr. o. m. 1985, är på motsvarande sätt en omläggning, där etl solidariskt ultag måsle ske av medborgarna för att finansiera ett oundgängligt behov av nya bostäder liksom ombyggnad m.m. av äldre fastigheter. Skallens konstruktion möjliggör att skilda förvaltningsformer på fastighetsmarknaden påverkas på ett likformigt sätt.
En viktig princip som regeringen arbetar efter är, all beskattningen av produktionsfaktorerna arbete och kapital skall bli mera likformig. Etl uttryck för detta inom företagsbeskattningen är att bredda skattebasen, samtidigt som skattesatsen sänks. Detla är angelägel med hänsyn till riskkapitalets rörlighet och behovet av fortsatt strukturomvandling i näringslivet. Del första steg som togs innebar all rätten lill lagernedskrivningar begränsades från 60 lill 50% samtidigt som den statliga bolagsskallen sänktes från 40 till 32%. 1 samma riktning verkar slopandet av de särskilda investeringsavsdrag och forskningsavdrag, som funnits under en längre lid och som sänkt den fakiiska skattebelastningen i företagen. Stimulanser av detta generella slag är inle längre nödvändiga när företagens lönsamhet allmänt förbättrats till följd av den förda ekonomiska politiken. Därmed har ett viktigt steg tagils i riktning mot del mål, likformighet i beskattningen mellan produktionsfaktorerna arbetskraft och kapital, som angavs för den allmänna produktionsfaktorskallen.
Förändringar genomförs nu fr. o. m. 1985 i fråga om de villkor som gäller för de allmänna investeringsfonderna. Sedan länge har bolagsskallen överstigit den andel som ett företag behövt belala in på särskilt konto i riksbanken. Del har därför kommit alt le sig mer förmånligl alt göra avsättning lill investeringsfond än att betala skalt - även när etl förelag inte haft några aktuella investeringsplaner. Fonderna har därmed förlorat mycket av sin funktion som konjunkturpolitiskt styrinstrument. För att återupprätta denna funktion höjs inbetalningskvoien till riksbanken fr. o. m. 1985 års taxering från 50 lill 75 %. Därmed kommer också mer likviditet att dras in. När fonderna används ökar å andra sidan utbetalningen från riksbanken i motsvarande mån, vilket innebär att behovet av annan finansiering minskar.
Jag har i det föregående redovisat den lolala omfattningen av de likviditetspäverkande åtgärderna på företagens överskott. Bakgrunden lill åtgärderna är att företagens långsiktiga vinstnivå måsle vara tillräckligt hög för all garantera en ökad investeringsaktivitet. Samtidigt måste i skeden av
Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 36
myckel snabb vinstuppgång åtgärder vidtas, som säkerstidler alt överskot-len går lill investeringar, inle minst i form av insatser lör forskning och utveckling. Genom de obligatoriska avsättningarna till särskilda investeringsfonder, som sker vid 1984 och 1985 års laxeringar, förs betydande medel direkt till investeringar, forskning och utv-eckling.
Som ett led i denna politik har riksdagen på regeringens förslag nu beslutat atl 10% av företagens vinster på verksamhelen under 1985 skall föras till särskilda förnyelsefonder. Dessa skall användas för forskning, utveckling och utbildning i bl. a. ny teknik. Det är enligt min mening ett gemensamt intresse för företagen, de anställda och samhället atl dessa verksamheter på så sätt skjuts i förgrunden i den förnyelseprocess som nu sker i svenskt näringsliv. Genom atl de anställda ges ett avgörande inflytande över fondernas användning bör förutsättningarna också öka för att ansvarsfulla löneavtal kommer till stånd.
I sammanhanget vill jag erinra om att riksdagen efter förslag frän regeringen, för alt underlätta för nyföretagandet. har beslutat all utvecklingskostnader skall bli avdragsgilla. Avdrag skall medges i efterhand for utvecklingskostnader som hänför sig till samma år som rörelsen påbörjades eller det närmast föregående året. De ändrade reglerna gäller alla rörelseid-kare men är av särskild betydelse för kulturarbetare och uppfinnare. Samtidigt genomförs en utvidgning av avdragsrätten för rörelseidkare som har arbetslokal i den egna bostaden.
Det är angeläget att så långt möjligt förenkla reglerna för beskattningen. För att förenkla hela taxeringsförfarandet inom företagsbeskattningen har riksdagen beslutat atl den kommunala taxeringen av juridiska personer skall slopas fr. o. m. 1986 års taxering. 1 samband härmed befrias företagen från den kommunala garantibeskattningen. Skattesatserna för skilda slag av juridiska personer blir nu endast två - 52% för aktiebolag och ekonomiska föreningar och 40% för stiftelser m.fl. skattskyldiga.
Samma behov av förenklingar finns också i fråga om beskattningen av fysiska personer. Vissa förenklingar har redan gjorts. Sålunda har schablonavdraget vid inkomst av tjänst höjts från 100 till 1 000 kr. Makebeskattningen vid B-inkomster har förenklats väsentligt. Den särskilda självdeklarationen vid innehav av fastighet i annan kommun har slopats. Fr.o.m. 1986 års taxering slopas förvärvsavdragei som elt led i finansieringen av barnbidragshöjningen, vilket förenklar både deklarationsförtä-randet och laxeringsarbetet.
Regeringen avser all i vår lägga fram förslag lill förenklad självdeklaration. Förslaget är tänkt att träda i kraft fr. o. m. 1987 års taxering. Vid full utbyggnad laxeringsåret 1989 bör 4-4,5 miljoner deklaranter kunna använda sig av den förenklade deklarationsblanketten. Vid elt sådant mer scha-bloniseral skattesystem krävs väsentligt mindre resurser för att granska vanliga lönlagardeklarationer. Resurserna kan i ökad utsträckning sättas in på bättre service till deklaranterna och effektivare granskning av mer
Prop. 1984/85:100 Bilagal
komplicerade deklarationer. Härigenom bör rättvisan i beskattningen kunna öka.
5 Budgetpolitiken
Åren 1976-1982 ägde en mycket kraftig försämring av statsfinanserna rum. Budgetåret 1975/76 uppgick budgetunderskottet till 3.7 miljarder kr. Budgetåret 1982/83 hade del sligil lill 86.6 miljarder kr. Det var därför nödvändigt för regeringen alt vånda denna utveckling och successivt bringa ned biidgctunderskollet till cn nivå som långsiktigt är förenlig med en god ekonomisk tillväxt och låga prisökningar, så all sysselsättningen kan hävdas. Uppgiften var desto svårare som den under dessa år ackumulerade statsskulden genererar mycket slora årliga räntekostnader. Obalanserna i ekonomin tenderar, som jag lidigare redovisat, också alt låsa fast räntan på en hög nivå.
5.1 Det aktuella budgetläget
Det var en huvuduppgift för regeringen, när den tillträdde hösten 1982, att bryta utvecklingen mot stiindigl stigande underskott i den slatliga budgeten. Del framstod som uppenbart atl endast en politik inriktad på ekonomisk tillväxt och sysselsättning skulle förmå alt vända utvecklingen in på en annan bana. Härigenom skulle statsinkomsterna öka. Samtidigt var det nödvändigt att genom en strikt utgiflsprövning tillse att de stigande inkomsterna inte användes för atl göra nya utgiftsålaganden utan för att minska budgetunderskottet. Del var emellertid redan från början uppenbart att det också var nödvändigt med direkta utgiftsnedskärningar och vissa skattehöjningar för atl en rejäl rninskning av budgelunderskottel skulle kunna åstadkommas.
Det kan nu konstateras att utvecklingen mot allt större underskott i statsbudgeten har brutits. Budgetåret 1983/84 blev underskottet ca 10 miljarder kr. lägre än budgetåret innan, trots att ränteutgifterna samtidigt steg med hela 12 miljarder kr.
Innevarande hudgetår fortsätter förbättringen av statsfinanserna, dels till följd av den strama budgetpolitiken och de särskilt vidtagna åtgärderna, men också till följd av att statsinkomsterna nu ökar kraftigt.
Underskottet för budgetåret 1984/85 beräknades i kompletteringspropositionen i våras komma atl uppgå lill 67.2 miljarder kr. Sedan statsbudgeten för budgetåret 1984/85 faslslälldes. har hl. a. bensinskallen och elskatten höjts. Dessa åtgärder leder till en förstärkning av budgeten med ca 4 miljarder kr., räknat för helt år. Budgetförstärkningen var angelägen mot bakgrund av att tendenser till stigande budgetunderskott och försämrad bytesbalans kunde iakttas. Dessutom förelåg ett behov av utökade arbelsmarknadspoliliska insatser som måste finansieras.
Prop. 1984/85:100 Bilagal 38
1 samband med förslaget om höjda bensin- och elskatter m.m. angav regeringen att det borde vara möjligl atl hålla budgetunderskottet under 70 miljarder kr. innevarande budgetår. Jag beräknar nu atl underskottet kommer atl bli 69,7 miljarder kr. Jämfört med budgetåret 1983/84 har inkomsterna sligil kraftigt eller med ca 30 miljarder kr. Till en del förklaras detta av tillfälliga inkomstförstärkningar. Inkomsltillväxten är även bortsett från detla väsentligt snabbare än utgiftslillväxten. Utgifterna exkl. slatsskuldräntor ökar med ca 12 miljarder kr. och statsskuldräntorna med ca 10 miljarder kr.
5.2 Budgetutvecklingen 1982/83-1985/86
I del budgetförslag jag nu lägger fram för budgetåret 1985/86 har jag haft atl utgå från en väsentligt långsammare tillväxt av inkomsterna än under innevarande budgelår. På utgiftssidan ökar vidare utgifterna för statsskuldränlorna nu något långsammare än tidigare till följd av att budgetunderskottet kunnat successivt minskas.
Budgetarbetet inför budgetåret 1985/86 har varil ytterligt stramt. Som jag närmare utvecklar i det följande har nya åtaganden fält finansieras genom en neddragning inom andra utgiftsprogram. Statsbidragen till kommunerna har i princip hällils på oförändrad nominell nivå. Slatliga investeringar har efter de tidigare årens expansion hållils tillbaka.
Resultatet av ansträngningarna är en fortsatt betydande nedgång av budgetunderskottet för budgetåret 1985/86. De totala slalsulgifterna (inkl. ränteutgifterna) ligger oförändrade i nominella termer. Eftersom statsinkomsterna ökar med ca 6 miljarder kr., minskar budgetunderskottet med lika myckel jämfört med nu kalkylerat utfall för innevarande budgetär. Delta innebär etl budgetunderskott på 63,5 miljarder kr. Räknat som andel av bruttonationaproduklen fortsäller därmed underskottet att sjunka snabbi och beräknas för budgetåret 1985/86 motsvara 7,2%.
Som framgår av tabell 7 har den förda politiken varil mycket framgångsrik under perioden 1982/83-1985/86. Budgetunderskottet har i löpande priser minskats med drygt 1/4 sedan budgetåret 1982/83. Uttryckt som
Tabell 7 Budgetsaido för budgetåren 1982/83-1985/86
Miljarder kr., löpande priser
|
1982/83 |
1983/84 |
1984/85 |
1985/86 |
|
Ulfall |
Utfall |
Nuv. ber. |
Nuv. ber. |
Inkomster |
191.3 |
221,2 |
251.1 |
2.S6.8 |
Utgifter exkl. |
|
|
|
|
statsskuldräntor |
229.7 |
237.9 |
250.2 |
249.1 |
Statsskuldränlor |
48.2 |
60.4 |
" 70.6 |
71.2 |
Budgetsaido |
-86,6 |
-77,1 |
-69.7 |
-63.5 |
Budgetsaldot som |
|
|
|
|
andel av BNP |
13,1% |
10,3% |
8.6% |
7,2% |
Prop. 1984/85:100 Bilagal ,39
1'nderliggande utveckling av statsbudgeten
Miljarder kr., löpande priser
1982/83 I98,V84 1984/85 I98.S/86
66.7 |
-61.7 |
-60.6 |
8.9'~? |
7.6% |
6.9% |
Budgetsaido -81.4
Budgetsaido som andel
av BNP 12.4%
.'tnm. Den underliggande utvecklingen definieras på delvis annat sått än i 1984 års budgcipioposiiion resp. kompletteringsproposition. En niirmare redovisning för beräkningsmetoden ges i avsnitt 5 under särskilda frågor.
andel av den samlade produktionen i samhället, BNP. har budgetunderskottet i det närmaste halverats under samma period. Delta har åstadkommits trots att slatsskuldräntorna under samma period ökat mycket kraftigt. Stalsuigincrna exkl. statsskuldritntor som budgetåret 1982/83 var 38 miljarder kr. slörre än statsinkomsterna, beräknas bli 8 miljarder kr. nästa budgetår klart mindre ;in statsinkomsterna.
Att elt stort underskott i budgeten ändå finns kvar beror således på statsskuldräntorna. Dessa genereras av den stora statsskulden, som i allt väsentligt ackumulerades genom de stora budgetunderskotten under andra hälften av I97n-talet och hörjan av 1980-talet. Den fortsatta tillväxten av statsskuldräntorna förklaras av att statsskulden alltjämt växer, trots att budgetunderskottet minskat påtagligt.
Vid en genomgång av hur statsbudgeten utvecklas över åren är det också av intresse att göra en beräkning, där effekterna av olika tillfälliga utgifts-och inkomstposter och av redovisningstekniska förändringar har exkluderals. En sådan beriikning presenteras i följande tablå. I den har beräkningarna av budgetunderskottet justerats för tillfälliga effekter till följd av ändrade upphördsregler samt för redovisningsmässiga förändringar i den statliga utlåningen m. m.
Även genomgången av den s. k. underiiggande utvecklingen visar på en kraftig saidoförbättring under treårsperioden. Som framgår av tablån minskar detta underskott räknat i BNP-andel under perioden till nästan hälften av vad det var budgetåret 1982/83. Att budgetunderskottet minskar beror således inte på tillfälliga orsaker eller redovisningslekniska förändringar utan är resultatet av den ekonomiska politik som förts och som inneburit en real ökning av statsinkomsterna och en real minskning av siatsutgif-terna.
5.3 Budgetförslaget
Det budgetförslag som nu läggs fram avseende budgetåret 1985/86 har präglats av en konsekvent uppföljning av de principer regeringen och riksdagen lagl fast.
Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 40
o Endast på elt fåtal särskilt angelägna områden föreslås reformer som medför utgiftsökningar. Dessa utgiftsökningar är begränsade och har dessutom normalt finansierats genom neddragning av andra utgifter.
o På etl antal områden genomförs utgiflsbegränsningar utöver vad som behövs för all finansiera de föreslagna reformerna.
o Principen för bidragen till kommunsektorn är atl dessa skall ligga kvar på oförändrad nominell nivå. Med tanke på den roll kommunerna spelar för sysselsättning och välfärd, bör emellertid direkta nedskärningar av större omfattning i statsbidragen undvikas.
o Del s.k. huvudförslaget lillämpas för de allra fiesta myndigheter. Detta innebär i normalfallet en minskning av myndigheternas anslag med 2% efter pris- och löneomräkning. För ett antal myndigheter genomförs huvudförslaget som ett flerårsprogram, vilket ger möjlighet till en väsentligt förbättrad planering på myndigheten.
De huvudområden som har prioriterats i budgeten för budgetåret 1985/86 är dels bistånds- och säkerhetspolitiken, dels insatser för vissa särskilt angelägna reformer inom kultur- och handikappområdena, dels ålgärder för all förstärka den svenska ekonomin, bl. a. genom insatser för utbildning samt för teknisk forskning och utveckling.
Jag övergår nu till att kortfattat redovisa några viktigare enskilda förslag i årets budgetproposition
Inom ulrikesdeparlemeniels område innebär statsbudgeten atl målet för utvecklingsbiståndet om I % av bruttonationalintäkten uppnås. Vidare har medel avsatts för det forlsalta fusionsforskningssamarbetei med EG. Verksamhelen finansieras genom omprioriteringar. Inom försvarsdepartementets område fullföljs fyrpartiöverenskommelsen om försvaret. Vidare fortsätter utbyggnaden av det civila totalförsvaret. Inom bl. a. socialdepartementets område ökar stödet till de handikappade. Inom kommunikationsdepartementets område höjs anslaget för drift och underhäll av vägar. Inom finansdepartementets verksamhetsområde föreslås att bankerna fr.o.m. den I januari 1985 övertar administrationen av vinstsparandet, vilket kommer alt minska statens utgifter.
Genom omprioritering inom lotalbudgelens ram har utrymme skapats inom utbildningsdepartementets anslag för ytterligare kulturinsatser, avseende bl. a. stöd till litteratur, teatrar och museer. Vidare förstärks presstödet. En omläggning görs av utbetalningsreglerna för statsbidragen för grundskolan, vilket minskar stålens ränteutgifter. På grundskolan ökas ersättningen för vikarier och på gymnasieskolan las självsludielimmarna bort. Under senare år har en kraftig satsning på leknisk utbildning ägt rum. Ökningen av antalet platser i tekniska utbildningar kommer atl fortsätta.
Inom arbetsmarknadsdepartementets område föreslås att högsta dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen och högsta utbildningsbidraget ökar från 300 till 315 kr./dag. Vidare föreslås ändrade regler för del statliga
Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 41
bidraget till beredskapsarbeten, vilkel medför en besparing på statsbudgeten. Ett reducerat huvudförslag tas ut för arbetsmarknadsverket under en fyraårsperiod efter budgetårel 1985/86. Regeringen kommer inom industridepartementets område all återkomma till riksdagen vad gäller de energi- och regionalpoliliska frågorna. Under hösten 1984 lade regeringen fram en proposition angående beredskapslagringen av olja. Förslagen i propositionen innebär stora besparingar för staten.
Utöver de förslag som presenteras i budgetpropositionen kommer regeringen under våren all lägga fram ett antal särskilda propositioner med ulgiftskonsekvenser. Åven för särpropositionerna kommer tidigare nämnda principer för finansiering m.m. att tillämpas.
Jag förutsätter atl riksdagen i sin förestående utgiflsprövning tillämpar samma strikta principer som jag har redovisat här.
På statsbudgetens inkomstsida höjs skattesatserna för annons- och reklamskatten med en procentenhet för att finansiera en förbättring av pressstödet. Della är den enda skattehöjning som föreslås i budgetpropositionen.
5.4 Budgetpolitiken i ett något längre perspektiv
De senaste tre åren har präglats av en mycket slram utgiftsprövning. Delta har gälll alla typer av utgifter och också omfattat den slatliga kassahållningen. Den kraftiga inkomsltillväxten har därmed i stor utsträckning kunnat tas i anspråk för all minska budgetunderskottet. Resultatet framträder i form av etl snabbi minskande budgetunderskott, både i nominella termer och uttryckt som andel av BNP. Erfarenheten frän de senaste åren visar alt en ekonomisk politik inriktad på god tillväxt och ökad sysselsättning leder till en förstärkning av budgeten, om utgiftsprövningen samtidigt är stram.
En ensidig åtstramning har framförts som ell alternativ lill den förda ekonomiska politiken. En sådan ätstramningspolitik tenderar emellertid att inte leda lill någon budgetförstärkning, därför alt den pressar ned aktiviteten i ekonomin med resultat alt tillväxten bromsas upp och arbetslösheten stiger. De senaste årens ekonomiska uppsving har däremot bidragit lill alt förslärka statsbudgeten, främsl genom att inkomstunderiaget vuxit snabbt men också genom att behovet av vissa statsutgifter minskat. En budgetpolitik präglad av ensidig åtstramning skulle därför lika litel som en expansiv utgiftspolitik leda lill en fortsatt förbättring av den svenska ekonomin och de svenska statsfinanserna.
I den proposition som behandlar den ekonomiska politiken på medellång sikt anges, alt den offenlliga sektorns finanser bör vara i balans 1990. En ytterligare minskning av det slatliga budgetunderskottet bedöms vara nödvändig för att uppnå detla. Vidare bör utgiftspolitiken föras utifrån förut-
Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 42
sättningen att skattetrycket skall vara i stort sett oförändrai de närmaste åren. De krav som formuleras i nämnda proposition, och som riksdagen anslutit sig till, innebär därmed elt bestämt krav på en synnerligen strikt utgiflsprövning.
Om sparandel i den svenska ekonomin skall kunna återställas till en nivå som är förenlig med samhällsekonomisk balans, mäste kravet på en sparandeökning till stor dei ställas på den offentliga sektorn och då främst på statsbudgeten. Med en påtaglig invesieringsuppgång inom förelagssektorn kan företagens finansiella sparande komma att minska. Huhsållens sparande kommer sannolikl endasl att öka i begränsad omfaUning. Del är mol denna bakgrund nödvändigt att det slatliga budgetunderskottet, mätt som andel av BNP, successivt minskas under återstoden av 1980-talet.
Den nödvändiga budgetförstärkningen kommer emellertid inle alt uppstå av sig själv ens vid en förhållandevis god tillväxt. Med en kraftig årlig ökning av statsskuldräntorna och en långsammare inkomsttillväxt blir ytterligare ålgärder för alt hålla nere utgiftslillväxten nödvändiga. Även om den strama budgetpolitiken de senaste tre åren har gett betydande resultat i form av låga utgiftsökningar, så finns det t.ex. fortfarande bely-dande inslag av automatiskt verkande regler som driver upp utgiftsnivån.
En framgångsrik budgetpolitik måste vara långsiktig, eftersom det är först när flera års samlade ansträngningar slagit igenom som betydande resultat kan avläsas. Den måste ocksä bygga på ell betydande antal samverkande insatser för atl åstadkomma resultat i den storleksordning som är nödvändig. Regeringen avser därför alt fullfölja sin politik med syfte att minska underskottet i statens finanser. Detta innebär att bl. a. följande krav måste ställas:
o En god tillväxt i ekonomin måsle upprätthållas, så atl statsinkomsterna fortsätter att öka i relativt snabb takt.
o Åtgärder måste vidtas för att effektivisera den offentliga verksamheten och i vissa fall förändra dess organisations- och finansieringsformer.
o Endast de allra mest angelägna reformerna bör genomföras. Omfattningen av dessa utgiftsökningar måste hållas nere, samtidigt som de finansieras genom minskning av andra utgifter.
o Utgiftsbegränsningar måste åstadkommas på vissa områden.
o Arbetet med att begränsa automatiken i statsutgifternas tillväxt måste fortsätta.
o Vissa skaltehöjningar blir nödvändiga inom ramen för ett i stort sett oförändrat skattetryck.
De statliga utgifterna, i och utanför statsbudgeten, omfattar ca 330 miljarder kr. per är, om räntorna på statsskulden exkluderas. Många av de utgiftsprogram som i dag är i kraft byggdes upp för etl eller två decennier sedan. Sedan dess har samhället förändrats. Levandsstandarden har stigit
Prop. 1984/85:100 Bilagal 4}
samtidigt som önskemål och behov har förändrats. Det bör således finnas möjligheter atl genom förändringar i existerande regler åstadkomma effektivare utgiftsprogram, som är anpassade till de krav som medborgarna ställer i dag och som samtidigt leder till minskade statsutgifter. En fortgående omprövning av existerande ulgiftsprogram är därför angelägen. Detla måste ske på sådant säll att man slår vakt om välfärdssamhället och undviker negativa verkningar för den sociala irygghelen.
Det fortsatta rationaliseringsarbetet
Ett viktigt led i saneringen av statsfinanserna är atl effektivisera den offentliga verksamheten och i vissa fall förändra dess organisations- och finansieringsformer. De allra flesla arbetsuppgifter som utförs inom statlig och kommunal förvaltning fyller angelägna behov hos medborgarna. Dessutom ställer medborgarna ofta krav pä mer och framför alll bättre service. Resursknappheten i ekonomin och det nödvändiga i all minska budgetunderskottet kräver emellertid alt den offenlliga sektorns resurser utnyttjas bällre. Det är också viktigt för förtroendet för den offentliga verksamheten att den bedrivs på etl effektivt och lill medborgarnas efterfrågan väl anpassat sätl.
Del är genom all den offenlliga verksamhelen bedrivs i former som är resurssnåla och som ger medborgarna en god service ell sådani förtroende kan utvecklas. Detla är också ett centralt motiv för alt den offenlliga verksamheten bedrivs i starki decentraliserade former i Sverige. Detta gäller i hög grad för den statliga verksamheten. En alll större del av den offentliga verksamhelen har dessutom anförtrotts ål kommuner och landsting. Inriktningen är också både vad gäller kommuner och statliga myndigheler att genom minskad detaljreglering öka möjligheterna till elt effektivare resursutnyttjande och en bättre anpassning till de specifika förhållandena i det enskilda fallet. Det är därvid viktigt atl koslnadsdrivande föreskrifter o.dyl. blir föremål för en kontinueriig översyn och alt det iakttas en betydande återhållsamhet med nya sådana normer. Ett systematiskt bedrivet omprövnings- och raiionaliseringsarbete ger också möjligheter till alt satsa på nya angelägna områden.
En offentlig sektor som känntecknas av dessa egenskaper har en avgörande betydelse för den fortsatta utvecklingen av den sociala välfärden. Den offentliga sektorn har som bärare av centrala välfärdsfunktioner ett betydande värde, som vi måste slå vakt om och vidareutveckla. Frågor som hänger samman med den offentliga sektorns utveckling under kommande år bereds f.n. i civildeparlmentel och enligt vad jag har erfarit, avser chefen för civildepartementet att återkomma till regeringen i dessa frågor.
Under en följd av år har det s. k. huvudförslaget tillämpats vid budgeteringen av de statliga myndigheterna. Huvudförslaget innebär i normalfallet att det pris- och löneomräknade anslaget till myndigheten reduceras med
Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 44
2 %. Detta krav på real resursminskning är en metod för att få en effektivare verksamhet genom rationaliseringsinsatser i form av ändrade arbetsrutiner, användning av ADB m. m. Metoden ger emellertid även möjligheter alt få en redovisning från myndigheternas sida av vilka omprövningar av verksamheten som kan bli nödvändiga vid en given resurstilldelning. 1 takt med att de närmast till hands liggande rationaliseringsåtgärderna uttöms, torde sådan information få allt större beiydelse för statsmakternas ställningstaganden.
Huvudförslaget har tillämpats med vissa variationer under de senaste åren. 1 det budgetförslag som nu föreligger har huvudförslaget varit utgångspunkt i budgetprövningen. För etl antal myndigheter genomförs huvudförslaget som ett flerårsprogram. vilket ger möjlighet till en väsenlligt förbättrad planering på myndigheterna. Sådana flerårsprogram lillämpas bl. a. för arbetsmarknadsverket, statens energiverk, statistiska centralbyrån, statens planverk och tullverket.
Jag anser alt del även framgent är nödvändigt atl ställa krav på myndigheterna alt fortlöpande effeklivisera sin verksamhel. Det är därvid viktigt att öka myndigheternas engagemang för och medverkan i ett fortgående effektiviseringsarbele. Det finns också skäl att i ökad utsträckning betona olika typer av incitament. Det kan gälla rent ekonomiska incitament, t. ex. att myndigheterna fär tillgodogöra sig viss del av en kostnadsbesparing till följd av planmässigt genomförd rationalisering och omprövning. Vissa inslag av denna typ fanns redan angivna i de budgetanvisningar som gällde för myndigheternas anslagsframställningar för budgetåret 1985/86. Denna typ av incitament finns det anledning att ytterligare utveckla. Del kan dock även gälla andra former av incitament, t.ex. att statsmakterna i högre utsträckning än hittills tar ställning till och fattar beslut på grundval av sådana iakttagelser och effekliviseringsförslag som redovisas av myndigheterna. Della förutsätter att underiagel från myndigheterna är väl genomarbetat och redovisas på ett sådant sätl att del kan ligga till grund för beslut av statsmakterna.
Det finns skäl att beröra behovet av ett mer flexibelt utnyttjande av anslagsmedel och del utredningsarbete som pågår kring denna fråga. Av väsentlig betydelse för myndighelernas möjligheter all planmässigt bedriva sitt effektiviseringsarbele är alt de anlägger elt längre lidsperspektiv än vad det nuvarande ettåriga anslagssystemet ger anledning till. Enligt min mening är tiden nu mogen att ytterligare utveckla olika tekniska lösningar för att pröva medelsbehov för myndighetsverksamhet för längre lid än etl år och i samband därmed utreda frågan om hur fleråriga planeringsramar kan utformas. Förutom att myndigheterna lättare skulle kunna planera och driva sin verksamhet, kan ett system med fleråriga ramar ge utrymme för fördjupade analyser av verksamheterna med några års mellanrum. Dessa fördjupade analyser ger därutöver statsmakterna bättre möjligheter atl i sina prioriteringar slyra resurserna till de mest angelägna verksamhetsom-
Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 45
rädena. När det gäller lösningar för att förstärka långsiktigheten i myndigheternas resursanvändning bör också övervägas ökade möjligheter att överföra medel mellan budgetår. En sådan ändring skulle även kunna Ulgöra ett incitament för myndigheterna att hushålla bättre med sina resurser.
Vad gäller såväl flerärsramar som överföring av medel mellan budgelår finns del betydande tekniska problem som gör att eventuella åtgärder mäste föregås av ett grundligi utredningsarbete. Etl arbete kring dessa frågor pågår bl. a. inom regeringskansliet och i verksledningskommittén.
I anvisningarna för myndighelernas anslagsframställningar för budgetåret 1985/86 har gällt att myndigheterna i första hand skall redovisa ett huvudförslag innebärande en med 5% minskad real resursförbrukning fördelad på 3 år i stället för 2% årligen under en treårsperiod. Redan detla ger ett visst incitament atl planera verksamhelen mer långsiktigt. Etl ökande antal myndigheter har visat intresse för detta, även om fiertalet myndigheter fortfarande har valt att redovisa en 2-procentig neddragning av de reala resurserna del närmaste året. Med hänsyn härtill och mot bakgrund av vad jag sagt i det föregående om nödvändigheten av fortsalla effektiviseringskrav på myndigheterna, ökade inslag av olika slag av incitament och värdet av ett långsiktigt synsätt, anser jag att det nuvarande fleråriga 5-procentiga huvudförslaget bör ligga lill grund vid utformningen av de s. k. årliga anvisningarna för budgetåret 1986/87.
Mot bl. a. denna bakgrund finns del skäl att allmänt sett precisera kraven på myndigheternas redovisning av huvudförslaget och konsekvenserna av della. Om ett sådant underlag trots alll inle redovisas, måsle slutsatsen som tidigare år vara att huvudförslaget kan genomföras utan påtagliga konsekvenser för verksamheten.
Jag avser alt senare föreslå regeringen alt besluta om föreskrifter för myndigheternas anslagsframställningar för hudgeiårel 1986/87 med den inriktning som jag här har redovisat.
Jag vill även nämna atl jag avser att i samband med kompletleringsproposilionen våren 1985 återkomma till fiågor som sammanhänger med metoder för omprövning av verksamheter, m.m. och därvid också någol beröra beslutsunderlaget för reformer.
6 Den kommunala ekonomin
När regeringen tillträdde hösten 1982 visade gjorda kalkyler en mycket mörk bild av den kommande finansiella utvecklingen i kommunsektorn med stigande finansiella sparandeunderskotl. En utveckling i linje med de föregående åren skulle obönhörligen ha lett till kraftiga kommunala skatte-
Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 46
höjningar eller omfattande nedskärningar i för medborgarna vikliga verksamheter och med allvarliga sysselsättningsproblem som följd.
Dessa farhågor, som byggde på antaganden om fortsatt höga pris- och löneökningar, har inte besannats. Okad tillväxt i ekonomin kombinerad med lägre pris- och löneökningar har, tillsammans med en strävan från regeringens sida all inle ålägga kommuner och landstingskommuner nya omfattande uppgifter, istället medverkat lill att kommunsektorn nu generelll sett har en god ekonomi, trots relativt låga skaltesatshöjningar sedan 1982. Till detta har bidragit bl.a. återställandet av skatteunderlaget från fysiska personer till 100% samt en budgetpolitik i övrigl som inte innehåller några kraftiga reduceringar av statsbidrag. Jag vill också understryka all kommuner och landsting själva i hög grad bidragit lill den nuvarande gynnsamma situationen genom en aktiv omprövning av utgifter och verksamheter. Kommuner och landsting har därmed också fått utrymme att fortsätta sin utbyggnad av verksamheterna pä de prioriterade områdena, om än inte i lika snabb takt som under 1970-talet.
Under senare år har kommuner och landsting även byggt upp betydande finansiella resurser. Finansieringskapilalei uppgick i 1983 års bokslut till över 30 miljarder kr. eller till drygt 15% av de totala externa utgifterna. Bl. a. detta motiverade den likviditetsindragning som genomförs vid årsskiftet.
Allmänt sett har, i fråga om åtgärder av slörre omfattning, eftersträvats en framförhållning från statens sida, så att kommunerna skall kunna beakta förändrade förutsättningar i sitt normala budgetarbete. På så sätl uppnås stabilitet i den kommunala planeringen och möjligheter ges för kommunerna att effektivt genomföra förändringar i sina verksamheter. Sysselsättningsläget har dock lett lill att krav ibland måst ställas på kommunsektorn all med korl varsel medverka för alt öka sysselsättningen. Jag vill i sammanhanget erinra om att del i en god kommunal hushållning bör ingå att underhälla kommunala fastigheter och anläggningar på etl ekonomiskt riktigt sätt. Nuvarande finansiella läge för kommuner och landsting torde medge att kommunerna på egen hand finansierar denna typ av insatser.
Den finansiella situationen i kommunsektorn ler sig inför år 1985 gynnsam, förutsatt att pris- och löneökningarna begränsas i enlighet med regeringens mål. Kommunalskallehöjningarna blir för år 1985 myckel begränsade. Sammanlaget blir ökningen preliminärt sju öre, varav landstingskommunerna svarar för en höjning om sex öre och församlingarna för ett öre. Den genomsnittliga nivån för utdebiteringen i kommunerna är oförändrad. Däremot ökar spännvidden mellan de kommuner som har högst respeklive lägst sammanlagd kommunalskatt. Skillnaden mellan högsta och lägsla sammanlagda kommunalskatt kommer 1985 atl uppgå lill närmare nio kronor. All skillnaden i utdebitering mellan kommunerna ökar på delta säll är mycket oroande. Enligt min mening är det påkallat med snara åtgärder för atl komma tillrätta med de mest extrema skillnaderna.
Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 47
Den låga sammanlagda skattesatshöjningen beror framför alll pä en långsammare kostnadsökning än tidigare samt ett systematiskt omprövnings- och effektiviseringsarbele. Centralt i sammanhanget är också atl en snabbare tillväxt av produktion och sysselsättning ökat det kommunala skatteunderlaget.
Den särskilda arbetsgruppen om kommunernas ekonomi (KEA), vari ingår representanter för finans- och civildepartementen. Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet, har i likhet med tidigare år tagit fram kalkyler över den kommunala verksamhets- och sysselsättningsutvecklingen saml den finansiella utvecklingen. Årets kalkyler sträcker sig fram I.o.m. år 1987.
Av KEA-kalkylerna framgår att den kommunala konsumtionsvolymen under vissa förutsättningar beräknas öka med 0,7% år 1985 och med mindre än 0.5% per år för åren 1986 och 1987. Den volymmässiga ökning som sammanhänger med utvecklingen av befolkningens storlek och åldersstruktur uppgår till endast några tiondels procent. Av kalkylerna framgår vida: e att det framför alll är omsorg och värd av barn och äldre som svarar for ökningen i verksamheten, medan etl lägre antal elever i skolan drar ned volymökningen.
Kalkylerna har tidigare underskattat den förväntade konsumlionsökningen. För 1985 har utifrån budgetuppgifter bedömts alt konsumtionen ökar med 1,5% och för 1986 och 1987 har en schablonmässig ökning med 1 % per år lagts till grund för KE.A;s finansiella kalkyler. Denna nivå överensstämmer med den utveckling av den kommunala konsumtionen som förordats i den av riksdagen nyligen godkända propositionen om riktlinjer för den ekonomiska politiken på medellång sikt. Den nämnda utvecklingen av konsumtionsnivän utgör en betydande omsvängning jämfört med den under 1970-talet genomsnittliga volymökningen med ca 4% per år.
Sysselsättningen har av KEA bedömts komma att utvecklas på samma sätt som konsumtionsvolymen. Vid nyss angivna ökningstal för konsumtionen innebår detta att det totala antalet sysselsatta ökar med 15 000 personer 1985 och för åren 1986- 1987 med 10 000 personer per år förutsatt oförändrad medelarbetslid. För de båda sistnämnda åren har ej effekter av sysselsättningsskapande åtgärder beaktats.
KEA:s finansiella kalkyler indikerar. vid löne- och prisökningar i överensstämmelse med regeringens mål. en stabil finansiell situation inom kommunsektorn de närmaste åren. En alternativ kalkyl, beräknad på en högre men successivt avtagande löne- och prisökning, resulterar i en ogynnsammare finansiell situation. Kostnadsutvecklingen är därmed av avgörande betydelse för i vilken utsträckning en kommunal verksamhetsexpansion med åtföljande sysselsättningsökning kan ske 1986 utan kommunalskattehöjningar som följd. Det kan vidare utifrån tidigare gjorda
Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 48
kalkyler konstaleras att en beslående snabb pris- och löneutveckling leder till en ännu snabbare urholkning av de kommunala finanserna.
I propositionen om rikllinjer för den ekonomiska politiken på medellång sikt redovisade jag atl utrymmet för såväl privat som offentlig konsumtionsökning kommer atl vara begränsat de närmaste åren. Inom utrymmet för konsumtionsökning förordas en inriktning till fördel för den privata konsumtionen framför den offentliga. Denna avvägning skall ses mol bakgrund av den kraftiga minskning av reallönerna som skedde 1976-1983 och den kraftiga utbyggnad av den kommunala konsumtionen som skedde under samma period.
Prioriteringen ansluter lill alternativ I i långtidsutredningen, där den privata konsumtionen ökar med 1,5% per år och den offenlliga konsumtionen med 0,5% per år. Inom ramen för den sistnämnda förutsätts en ökning av den kommunala konsumtionen med 1 % per år och en minskning av den statliga med I % per år. Den kommunala konsumtionen med bl. a. barnomsorg, äldreomsorg, utbildning och sjukvård prioriteras således framför den statliga. Del är ell ullryck för den slora betydelse som måste tillmätas de kommunala verksamheterna och den vikt de har för möjlighelerna atl åstadkomma en ökad sysselsättning och förbättrad social välfärd.
Jag betonade i den nämnda propositionen, alt en förulsättning för en forisait utbyggnad av den offentliga sektorn är all den sker inom ramen för ett i slort sett oförändrat skattetryck. För kommunsektorns vidkommande får nya resurser för prioriterade områden inom barn- och äldreomsorg i väsentlig grad skapas genom omprioritering av befintliga resurser. Det är därför nödvändigl alt kommuner och landstingskommuner även fragment tillvaratar möjligheter alt ompröva och effektivisera sina verksamheter. Genom en minskad statlig detaljreglering får kommunerna större frihei all anpassa sina verksamheter till lokala förhållanden och möjligheter till effektivare utnyttjande av befinlliga resurser.
Här bör även framhållas möjligheten alt genom förändrade verksamhetsformer och alternativa finansieringsvägar kunna bedriva vissa verksamheter inom kommunsektorn till en lägre kommunal kostnad. Jag vill i sammanhanget erinra om alt del inom stat-kommunberedningen f. n. pågår ett utredningsarbete i syfte att kartlägga och analysera vilka administrativa och institutionella hinder som finns för en mer aktiv avgiftsfinansiering.
Statsfinanserna medger f. n. inte ökade transfereringar till kommunsektorn. Tvärtom är det nödvändigt att fortsatta åtgärder vidtas i syfte alt begränsa automatiken i utgiftsökningarna för staten. Dessa bör kopplas till en minskad detaljreglering genom en ökad schablonisering av bidragssystemen. Härigenom ges möjlighet alt frigöra resurser som kan överföras lill prioriterade områden, där de största behoven finns. Kommunernas och landslingens stora betydelse för sysselsättning och välfärd gör det dock inte möjligl att vidta omfattande nedskärningar i statsbidragen. Sådana åtgärder skulle snabbt kunna leda till kraftigt ökade kommunalskatter med
Prop. 1984/85:100 Bilaga 1 49
åtföljande högre lönekrav eller omfattande neddragningar i angelägna kommunala verksamheter med ökad arbetslöshet som följd. Verkningar av delta slag kan inte accepteras.
Däremot är det som nämnts angelägel att fortsätta arbetet för alt bryta automatiken m. m. i de statliga transfereringarna. Delta behöver inle återverka negativt på verksamheter, sysselsättning och kommunalskatte-salser. Likaså medger den finansiella situationen i kommunsektorn alt vissa smärre bidrag m. m. som nu ulgår på statsbudgeten kan dras ned eller avvecklas. 1 budgetförslaget återfinns vissa åtgärder av delta slag som berör kommunerna bl. a. på skolans område, i fråga om energirådgivning och inom det arbelsmarknadspoliliska områdel.
Jag avser mot bakgrund av vad som nu anförts och efter yllerligare beredning föreslå regeringen atl återkomma med förslag lill åtgärder inom det kommunalekonomiska områdel inför 1986 i en särskild proposition under våren 1985.
7 Avslutning
Sveriges ekonomi har under 1984 tagit flera viktiga steg på vägen mol balans och full sysselsättning. Del stora underskottet i våra utrikes affärer förbyttes i etl mindre överskott. Budgetunderskottet fortsätter atl minska och den offenlliga sektorns underskott, mätt som andel av bruttonationalprodukten, har sedan 1982 halverats. Industriinvesteringarna ökade kraftigt efler flera års fall. En fortsatt produktionsökning och begynnande invesieringsuppgång ledde till alt även lägel på arbetsmarknaden vände. Arbetslösheten minskade efter att oavbrutet ha ökat sedan 1980. Även inflationstakten gick ner, ehuru mindre än vad som varit önskvärt.
Denna påtagliga förbättring av det ekonomiska läget har kommit snabbare och med slörre bredd än vad som allmänt förväntats. Utomordentligt ambitiösa mål hade salts upp för den ekonomiska politiken och den förbättring som nu uppnåtts ligger i linje med dessa mål. Sverige är ell av de ytterst få västeuropeiska länder, som utan reservationer satsar på alt bekämpa både arbetslöshet och inflation och som samtidigt slår vakt om del sociala välfärdssystemet.
Utvecklingen 1984 visar att vi tillhör den ännu mer exklusiva grupp länder, där dessa mål också faktiskt uppnås genom atl arbetslösheten sjunker samtidigt som inflationen dämpas. Även om nedgången i inflationstakten 1984 borde ha varit större med hänsyn lill den internationella prisutvecklingen, bör det noteras att inflationen i Sverige kunde dämpas i ett skede med kraftigt ökad ekonomisk aktivitet i landet och en betydande uppgång i sysselsättningen. Både erfarenheterna från andra länder och 4 Riksdagen 1984/85. I samt. Nr 100. Bilaga I
Prop. 1984/85:100 Bilagal 50
våra egna från tidigare konjunkturuppgångar visar alt detla är en sällsynt kombination.
De ekonomiska utsikterna för det kommande året ter sig förhållandevis goda. Det gäller särskilt mol bakgrunden av att draghjälpen för vår industri från den internationella konjunkturen väntas bli svagare 1985 an den varit del senaste året. Den ekonomiska tillväxten stannar därior vid drygl 2%. Men uppgången av export och industriproduktion, investeringar och sysselsättning fortsätter. Det betyder bl. a. att arbetslösheten väntas minska ytteriigare under 1985. Också i ett annat avseende ter sig utsikterna gynnsammare än tidigare. Om infialionen kan hållas nere kommer de svenska hushållens realinkomster att växa och ge utrymme för en allmiin förbättring av levnadsstandarden.
Det samlade resultatet av den ekonomiska politik som inleddes hösten 1982 visar att den valda strategin varit framgångsrik. Tillväxten av produktion och investeringar har skjutit fart genom stimulans av eftertVägan riktad mol svenska varor och tjänster. En rad riktade insatser har gjorts föi att öka det svenska näringslivets slagkraft och utvecklingsförmåga, inte minst inom den tekniska forskningen. Underskotlen och inflationen har minskats genom en stram finans- och penningpolitik.
Även skatte- och fördelningspolitiken har givits en viktig roll i arbetet för tillväxt och full sysselsättning vid ekonomisk balans. Skattebelastningen har förskjutits från arbete och sparande till konsumtion och stora kapitalvinster. Samtidigt har såväl skattepolitiken som de sociala reformerna utformats så att krispolitikens bördor fördelas så rattvist som möjligl.