Motion

1984/85:2502

Pär Granstedt och Kerstin Anér
Statsbiraget till fristående skolor

Riksdagen beslutade våren 1984, med anledning av proposition
1983/84:118, om regler för statsbidrag till fristående skolor på gymnasial
nivå. Som förutsättning för statliga bidrag angavs att skolans utbildning i
någon form utgör ett komplement till utbildningen inom det allmänna
skolväsendet. Som sådant komplement skulle bl. a. kunna betraktas undervisning
med en särskild pedagogisk uppläggning t. ex. i avseende till tim- eller
kursplaner. Ett stort antal av de fristående skolorna i Sverige är skolor som
tillämpar Waldorfpedagogik. Ett viktigt inslag i denna pedagogik är att man
eftersträvar en sammanhållen 12-ärig utbildning. En Waldorfsskola skall
alltså, fullt utbyggd, bedriva undervisning även på gymnasial nivå. Länge
hade dock endast en av landets Waldorfskolor, Kristofferskolan i Stockholm,
omfattat alla 12 årskurserna. Numera är också Rudolf Steinerskolan i
Göteborg 12-årig. Tre andra Waldorfskolor i landet har planer på att inom
kort inrätta dessa årskurser.

Waldorfskolorna fyller otvetydigt de krav för att få statsbidrag för
gymnasieundervisning som anförts i riksdagsbeslutet. Alla här berörda
Waldorfskolor har också medgivits statsbidrag för sin undervisning på
grundskolenivå där kriterierna är likartade.

Kristofferskolan intar en särställning bland Waldorfskolor, dels genom att
den har haft statsbidrag mycket länge, dels genom att den har bidrag för 12
årskurser. Detta bidrag utgår i sin helhet från grundskoleanslaget. Bidraget
utgår dock bara för en parallell av årskurserna 10-12. En parallell räcker
emellertid inte för att de elever som genomgått låg- och mellanstadiet skall
kunna fullfölja den 12-åriga utbildningen. Eftersom detta, som nämnts, är ett
viktigt inslag i pedagogiken har skolan måst anordna parallellklasser utan
statsbidrag, med betydande uppoffringar för lärare och föräldrar som följd.

Det förefaller inte rimligt att samhället ger statsbidrag till skolor med
alternativ pedagogik, men utformar detta så att de pedagogiska intentionerna
inte kan fullföljas. Dessutom bör rimligen principen att alla elever skall ha
möjlighet att fortsätta på gymnasial nivå gälla också Waldorfelever.

Begränsningen av statsbidraget till Kristofferskolans gymnasiedel förefaller
vara en kvarleva från en tid då samhällets inställning till alternativ
pedagogik var mer negativ än nu. Det är därför önskvärt att reglerna nu
ändras så att Kristofferskolan får statsbidrag för de 24 klasser som faktiskt
finns.

Beträffande övriga Waldorfskolor måste det vara ett samhälleligt intresse

1 Riksdagen 1984/85. 3sami. Nr2502-2508

Mot. 1984/85:2502

2

att möjligheter öppnas att bygga ut också dessa till 12 årskurser. Detta kan
ske på ett sätt som liknar det som gäller för Kristofferskolan, genom att de
bidrag som utgår för verksamheten på grundskolenivå utvidgas till att gälla
också gymnasial nivå. Man kan också tänka sig att stödet får utgå från
anslaget Bidrag till driften av fristående skolor på gymnasial nivå.

I yttranden över ansökningar från Kristofferskolan att få stöd för samtliga
sina klasser i årskurserna 10-12 och från vissa andra Waldorfskolor om
bidrag till årskurserna 10-12 har SÖ, på tjänstemannanivå, bl. a. anfört”

anser SÖ att de idéer som Waldorfpedagogiken ger främst innebär en

pedagogisk förnyelse av undervisning på grundskolenivå. Vad gäller den
pedagogiska utvecklingen inom gymnasieskolan anser SÖ vidare att de
erfarenheter av waldorfpedagogiken som kan vinnas inom Kristofferskolans
nuvarande organisation med en klass i endera av årskurserna 10-12 är
tillräckliga”.

Med hänsyn till att en av Waldorfpedagogikens särdrag just är att man har
en sammanhållen 12-årig skola är uttalandet svårförståeligt. Som framhållits
av länsskolnämnderna i Göteborg och Stockholm skiljer sig den pedagogiska
uppläggningen också i andra avseenden från gymnasieskolan.

Det finns inte heller något i riksdagsbeslutet som säger att bidrag endast
skulle ges i den utsträckning som krävs för att ”vinna erfarenheter”. Denna
experimentmotivering som tidigare gällt för bidrag enbart till Kristofferskolan
av alla Waldorfskolor, måste nu anses övergiven till förmån för en
öppnare attityd där kravet endast är att skolan i någon form utgör ett
komplement till utbildningen i det allmänna skolväsendet.

Med hänsyn till vad som förevarit finns det uppenbarligen behov av
vägledande ställningstagande från riksdagens sida.

När dataundervisningen i grundskolan nu skall utvidgas, kommer ett
stimulansbidrag enligt budgetpropositionen (1984/85:100 bil. 10) att utdelas
till kommunerna för anskaffning av datorutrustning. Detta bidrag kommer
emellertid endast att kunna utgå till kommunens egna skolor, inte till
fristående skolor.

Det förvånar oss att fördelningen av dessa utvecklingsinsatser inte avgörs
efter pedagogiska bedömningar, utan endast efter huruvida huvudmannen är
statlig/kommunal eller enskild. Vi vill särskilt framhålla beträffande Kristofferskolan
- Waldorfskolan i Stockholm som sedan länge fått statsbidrag och
anses som ett av de intressantaste pedagogiska experimenten i hela landet att
dataundervisningen i denna skola utan tvivel skulle vara till nytta, inte
bara för dess egna elever utan också för det allmänna skolväsendet.

Trots att dataundervisningen ännu är i sitt inledande skede i skolan, är
intresset stort för hur Waldorfpedagogerna ser på datautvecklingen i
samhället och hur datorundervisningen utformas.

Så har t. ex. en grupp lärare från Kristofferskolan medverkat i den nyligen
utkomna rapporten från datadelegationen Ds C 1984:10 Datoranvändning i
hushållen - se kapitlet Yngre barn och datorer.

Mot. 1984/85:2502

3

Utvecklingsarbetet med läroplaner och undervisning inom dataområdet
vid Kristofferskolan lider f. n. av att skolan saknar datorutrustning. För
temaveckor etc. har utrustning måst lånas ihop från elever och föräldrar.
Detta är i längden ohållbart men skolan har i sin ordinarie budget ännu ej
lyckats finansiera inköp av utrustning.

Situationen är uppenbarligen orimlig. Elever vid fristående skolor som får
statsbidrag bör få samma möjligheter till datautbildning som andra.

Med hänvisning till vad som anförts hemställs

1. att riksdagen beslutar att uttala att statsbidraget till Kristofferskolans
utbildning på gymnasial nivå bör utgå även för befintliga
parallellklasser,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som anförs i motionen om statsbidrag till gymnasial utbildning i
Waldorfskolor i övrigt,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
fristående skolor som erhåller statsbidrag bör få del av stimulansbidraget
för datoranskaffning.

Stockholm den 25 januari 1985

PÄR GRANSTEDT (c)

KERSTIN ANÉR (fp)