Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

11

Motion

1984/85:2428

Gunnar Hökmark m. fl.

Försvaret av Storstockholm

Till föregående riksmöte framfördes i motion 1983/84:1563 krav på att de
frågor som är av särskild betydelse för Storstockholms försvar skulle
aktualiseras inför 1987 års försvarsbeslut. Förslagen fördes fram mot
bakgrund av Storstockholms betydelse för försvaret av landet i dess helhet.
T. ex. så finns i Stockholm totalförsvarets högsta och centrala ledningsorgan i
fredstid. Befolkningskoncentrationen gör försvaret av befolkningssvaga
regioner beroende av en fungerande avtransport och mobilisering av
personal och förband från Storstockholm. Detta, tillsammans med infrastrukturen
i form av hamnar, flygplatser och vägar samt värdet av tillgång till
förbindelser över Mälaren gör att försvaret av Storstockholm är en angelägenhet
för landet i dess helhet.

I motionen fördes fram förslag som på kort sikt skulle stärka försvaret av
Storstockholmsregionen avseende skydd mot diversionsförband, försvaret
av mobilisering och avtransport samt luftförsvaret.

Vad gäller skydd mot diversionsförband har försvarsministern inför
riksdagen redovisat att ett arbete pågår för att tillmötesgå de intentioner som
uttrycktes i motionen. Vi vill därför i detta sammanhang enbart understryka
det viktiga i att arbetet sker med stor skyndsamhet.

Enligt vår mening är det viktigt att det i Stockholmsområdet finns resurser
för att i ett tidigt skede försvara mobilisering och avtransport. Ett sådant
försvar bör grundas på snabbmobiliserande förband som har förråd m. m.
grupperade i centrala Stockholm. Sådana förband kan dessutom svara för
skyddet av Mälarförbindelserna. Förbanden bör utgöra en blandning av
infanteri- och luftvärnsförband. Det arbete som i dag pågår kan knappast
anses vara tillräckligt. Ett minimikrav är att två till tre bataljoner samt två till
tre luftvärnskompanier bör förrådsställas i det inre av Stockholm.

Luftförsvaret av Storstockholm drabbas av en försvagning i och med att
den tolfte jaktdivisionen, baserad på Tullinge, utgår ur krigsorganisationen.
Givetvis måste en angripare räkna med insatser av svensk jakt från baser i
Uppland och Östergötland. Trots detta är närheten av baserat jaktflyg viktigt
liksom det psykologiska värdet. Åtgärder bör därför vidtas för att säkra att
jaktflyg åtminstone provisoriskt skall kunna baseras på Tullinge. Flottiljen
bör vara så bemannad att den kan medge en ordinarie basering av en
jaktdivision.

Den ökade uppmärksamhet som försvaret av Storstockholm har fått anser
vi bör välkomnas. Vad som i dag framstår som särskilt angeläget är att tid och
resurser avsätts för verklighetsnära övningar.

Mot. 1984/85:2427

12

Det faktum att försvaret av Storstockholm i ett initialskede skall föras
genom insatser från olika sektorer i det svenska samhället, samtidigt som
stora befolkningsavflyttningar måste ske, i ett område som på grund av
storstadskaraktären gör det svåröverskådligt, understryker vikten av att
övningar genomförs. De insatser som hittills gjorts kan knappast anses vara
tillräckliga.

På längre sikt menar vi att förutsättningarna för försvaret av Storstockholm
bör studeras i vid bemärkelse och mot bakgrund av möjligheterna att
ett angrepp inleds innan mobilisering eller andra beredskapshöjande åtgärder
har hunnit beordras. Regeringen bör därför uppdra åt den nu arbetande
försvarskommittén att redovisa studier av detta som kan ligga till grund för
1987 års försvarsbeslut.

Mot bakgrund av ovanstående hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående inriktningen av Storstockholms försvar
på kort sikt,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående särskilda studier av behoven på lång
sikt för Storstockholms försvar som en grund för 1987 års
försvarsbeslut.

Stockholm den 25 januari 1985

GUNNAR HÖKMARK (m)
ALF WENNERFORS (m)
GUNNEL LILJEGREN (m)
GÖREL BOHLIN (m)

ALLAN EKSTRÖM (m)
BIRGITTA RYDLE (m)
INGER KOCH (m)

JAN-ERIC VIRGIN (m)

ALLAN ÅKERLIND (m)