UbU 1984/85:5
Utbildningsutskottets betänkande
1984/85:5
om skoladministrativa frågor m. m.
Motionerna
1983/84:410 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas
2. att riksdagen hos regeringen hemställer att åtgärder vidtas för att
säkerställa att deltagande i utbildningsmoment med djurförsök inom ungdomsskolan
alltid skall vara frivilligt.
1983/84:549 av Torsten Karlsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändrade
behörighetsvillkor för skolledare.
1983/84:650 av Birgitta Hambraeus (c) och Rolf Rämgård (c) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär förslag till samrådsskyldighet vid prövning
av nedläggning av en skola i enlighet med vad som anförts i motionen.
1983/84:813 av Erkki Tammenoksa (s) vari yrkas att riksdagen anhåller
att regeringen låter utreda frågan om inrättandet av folkhögskolekurser för
invandrarungdomar.
1983/84:921 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari — med hänvisning till vad
som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade motionen
1983/84:918 — yrkas att riksdagen uttalar att skolan tar aktiv ställning för
kvinnors jämställdhet med männen samt hos regeringen hemställer om
tillsättande av en utredning som följer och granskar jämställdhetsarbetet
i skolan i enlighet med vad som anförts i motionen.
1983/84:995 av Gunnel Liljegren m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att inom ramen för det planerade
partsarbetet åtgärder föreslås i syfte att lätta lärarnas pressade arbetssituation.
1983/84:1688 av Lars Ernestam (fp) och Anders Svärd (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att bestämmelserna om institutionsföreståndare
ändras så att olika utbildningslinjer och ämnen kan bedömas på
ett likvärdigt sätt.
1983/84:1690 av Bertil Fiskesjö (c) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas
1. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om närvarokontroll i grundskolan.
1983/84:1692 av Elisabeth Fleetwood (m) och Ann-Cathrine Haglund
(m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en utvärdering ge
-
1 Riksdagen 1984/85. 14 sami. Nr 5
UbU 1984/85:5
2
noinförs av existerande skolor med grundskola och gymnasieskola inom
samma skolenhet.
1983/84:1710 av Paul Jansson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om kompetensfördelningen
mellan skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna.
1983/84:2016 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas
26. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nya statsbidragsregler
för fristående skolor i enlighet med vad som i motionen anförts.
1983/84:2047 av Karin Andersson m. fl. (c) vari — med hänvisning till
vad som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade motionen
1983/84:2045 - yrkas
1. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna att
länsskolnämnderna varje år skall begära att de olika skolstyrelserna rapporterar
hur de tacklat jämställdhetsfrågorna,
2. att riksdagen beslutar uttala sig för att könsrollsfrågor/jämställdhetsfrågor
blir obligatoriska i all lärarutbildning i enlighet med vad som
anförts i motionen och att en handbok för lärare i könsrollsfrågor tas fram,
3. att riksdagen beslutar att i skolförordningen ta in en bestämmelse att
en jämn könsfördelning skall eftersträvas i de lokala planeringsråden
(SSA-råden),
4. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförs i motionen om försöksverksamhet med systematiskt bedriven
yrkesvägledning.
Utskottet
I detta betänkande behandlar utskottet ett antal motioner som väcktes
under den allmänna motionstiden riksmötet 1983/84. De tar upp dels vissa
skoladministrativa frågor, dels vissa andra skolfrågor av övergripande art.
I motion 1983/84:1710 (s) behandlas fördelningen av vissa uppgifter
mellan skolöverstyrelsen (SÖ) och länsskolnämnderna. Motionärerna anser
att en stor del av besluten om lågfrekventa utbildningar bör föras över från
SÖ till länsskolnämnderna. Vidare menar motionärerna att det är lämpligt
att nämnderna får befogenhet att besluta om sådana förändringar i läroplanerna
som är lokalt betingade. Med hänvisning till att länsskolnämnderna
numera har ansvar för viss samordning beträffande gymnasieskolans
och den kommunala vuxenutbildningens utbildningar föreslås i motionen
att nämnderna också får besluta om fördelning av statsbidraget till
den kommunala vuxenutbildningen i länet. Slutligen förordar motionärerna
att ”besvärsärenden om skolledartjänst” bör kunna anförtros åt länsskolnämnderna.
Riksdagen beslutade våren 1981 om den statliga skoladministrationen
UbU 1984/85:5
3
(prop. 1980/81:107, UbU 1980/81:38, rskr 1980/81:395). Som principiell
utgångspunkt för fördelningen av uppgifterna mellan olika instanser i
skoladministrationen anges i beslutet bl. a. att länsskolnämnderna skall se
till att målen och riktlinjerna för skolan — vilka beslutas av statsmakterna
— förverkligas. Genom beslutet avlastades nämnderna en stor mängd
tillsättningsärenden. Vidare godkände riksdagen vad i propositionen hade
anförts om att SÖ även i fortsättningen skulle besluta om vissa lågfrekventa
studievägar av riksintresse. När det gäller läroplansarbetet slogs fast att
utformningen av mål och riktlinjer för skolans verksamhet liksom avvägningen
av läroplanernas innehåll måste vila på allmänna värderingar och
förutsätta politiska ställningstaganden. Det innebär bl. a. att regeringen
dels beslutar om mål och riktlinjer för grundskolan och gymnasieskolan
samt om timplaner för grundskolan och gymnasieskolans linjer i enlighet
med riksdagsbeslut, dels fastställer kursplaner med mål och huvudmoment
för ämnen inom grundskolans gemensamma sektor och inom gymnasieskolans
linjer.
För egen del vill utskottet mot bakgrund av motionsyrkandet tillägga
följande.
Utskottet erinrar om dels verksamheten med lokalt arbetsmarknadsanknutna
specialkurser, s. k. La-kurser (1 a § 8 kap. skolförordningen), dels
försöksverksamheten med regionalt beslutade högre specialkurser, om
vilken riksdagen under det förra riksmötet beslutade att den skall omfatta
hela riket (prop. 1983/84:116, UbU 1983/84:29, rskr 1983/84:412).
När det gäller motionärernas förslag om fördelning av statsbidrag till
den kommunala vuxenutbildningen, har regeringen för budgetåret 1984/
85 beslutat att SÖ får delegera till länsskolnämnderna att förfoga över och
mellan kommunerna fördela de undervisningstimmar som kan tillfalla
kommunerna utöver den ram om 90 % av föregående budgetårs timresurs,
som kommunerna själva disponerar.
Beträffande tillsättningen av skolledartjänster (rektor och studierektor)
vill utskottet erinra om att det numera är länsskolnämnderna som tillsätter
dessa. Skolchefstjänsterna (skoldirektör och biträdande skoldirektör) tillsätts
av kommunerna själva. Besvär över beslut om tillsättning av de
sistnämnda anförs direkt hos SÖ. Utskottet anser inte att åtgärder bör
vidtas i detta sammanhang för att ändra ordningen för tillsättande av de
nämnda tjänsterna.
Utskottet föreslår att riksdagen med hänvisning till vad utskottet har
anfört om fördelningen av vissa uppgifter mellan SÖ och länsskolnämnderna
avslår motion 1983/84:1710.
I motion 1983/84:549 (s) behandlas frågan om behörighetsvillkoren för
innehav av skolledartjänst. Motionären anser att dessa är otidsenliga och
menar att det bör vara möjligt för kommunerna att, där så bedöms lämpligt,
även anställa ”icke pedagoger” som skolledare.
1* Riksdagen 1984/85. 14 sami. Nr 5
UbU 1984/85:5
4
Riksdagens beslut våren 1976 om skolans inre arbete (SIA) m. m. innebar
bl. a. att det lokala ansvaret för skolans pedagogiska ledning vidgades.
Utskottet framhöll då att den egna kontakten med undervisningsuppgifter
var väsentlig för en skolledare, när han eller hon skall medverka till
förbättringar av det inre arbetet i skolan och följa det pedagogiska utvecklingsarbetet.
Utskottet erinrar om att riksdagen sedermera med utgångspunkt i riksdagens
SIA-beslut har beslutat om ett nytt statsbidragssystem för grundskolan
(prop. 1977/78:85, UbU 1977/78:21, rskr 1977/78:260) och ny
läroplan för grundskolan (prop. 1978/79:180, UbU 1978/79:45, rskr
1978/79:422). Vidare beslutade riksdagen våren 1981 om ett nytt system
för utveckling av skolans personal (prop. 1980/81:97, UbU 1980/81:37,
rskr 1980/81:385) och om den statliga skoladministrationen (prop. 1980/
81:107, UbU 1980/81:38, rskr 1980/81:395). Utskottet konstaterar att den
lokala skolledningen genom dessa beslut har ålagts ett stort ansvar för den
pedagogiska utvecklingen och användandet av skolans resurser. Utskottet
finner skäl att peka på vad i skolförordningen (12 kap. 8 §) och grundskolans
läroplan (Lgr 80, s. 59) föreskrivs om rektors åligganden.
Med hänvisning till de redovisade förhållandena anser utskottet att
riksdagen inte bör uttala sig för en förändring av gällande bestämmelser
om behörighet till tjänst som skolledare. Det bör erinras om att till tjänst
som skolledare får, om synnerliga skäl föreligger, även den som ej är
behörig till tjänst som lärare eller syofunktionär komma i fråga (12 kap. 6 §
skolförordningen). Med det anförda avstyrker utskottet motion 1983/
84:549.
De nuvarande bestämmelserna om institutionsföreståndare avser ämnesinstitution
i gymnasieskolan vari ingår naturvetenskapligt eller tekniskt
ämne på tvåårig social linje, tvåårig teknisk linje, treårig linje eller fyraårig
linje. Enligt motion 1983/84:1688 (fp, c) bör — som utskottet har uppfattat
förslaget — bestämmelserna ändras så att de gäller även de yrkesinriktade
tvååriga studievägarna.
Utskottet erinrar om att de av motionärerna angivna olikheterna mellan
vissa studievägar har sin grund i förhållanden som förelåg före införandet
av den integrerade gymnasieskolan och härmed sammanhängande skillnader
mellan berörda lärarkategoriers tjänstgöring. Utskottet, som erinrar
om att riksdagen tidigare avslagit ett par likartade motionsyrkanden (motionerna
1978/79:319 och 1978/79:519, UbU 1979/80:6), finner inte skäl
att föreslå riksdagen att besluta om förändringar i enlighet med vad som
förordas i motion 1983/84:1688. Utskottet vill i sammanhanget erinra om
att diskussioner om lärarnas arbetstider m. m. pågår f. n. mellan berörda
parter. Med hänvisning till det anförda avstyrks motionen av utskottet.
Med hänvisning till att riksdagen inte skall besluta i frågor varom avtal
sluts mellan parter på arbetsmarknaden bör riksdagen avslå motion 1983/
UbU 1984/85:5
5
84:995 (m) med förslag till ett uttalande av riksdagen i syfte att ”lätta
lärarnas pressade arbetssituation”.
I motion 1983/84:650 (c) krävs att skolstyrelse skall vara skyldig att
samråda med berörda föräldrar och berörd skolpersonal, innan beslut
fattas om nedläggning av en skola.
1 anslutning till förordningen (1978:345) om statsbidrag till driftkostnader
för grundskolan m. m. har SÖ meddelat föreskrifter och anvisningar
för beräkningen av basresurser i grundskolan (SÖ-FS 1979:50). Häri anges
bl. a. att det åligger skolstyrelsen att ge föräldrarna information om skolstyrelsens
överväganden om indragning av en skolenhet. Föräldrarna bör
beredas god tid att tänka igenom den planerade indragningen före ytterligare
överläggning i frågan med skolstyrelsen. SÖ har senare erinrat
länsskolnämnder och kommuner om att föreskrifterna fortfarande gäller
(SÖ-FS 1983:55). Med hänvisning till vad utskottet har redovisat bör
riksdagen inte vidta någon åtgärd med anledning av motion 1983/84:650.
Med detta avstyrks motionen av utskottet.
Riksdagen bör enligt förslag i motion 1983/84:1692 (m) av regeringen
begära en utvärdering av existerande verksamhet med grundskola och
gymnasieskola inom en och samma skolenhet, s. k. vertikal skolorganisation.
Utskottet har i sitt betänkande UbU 1982/83:35 utförligt behandlat den
i motionen aktualiserade frågan. Med hänvisning till vad utskottet då
anförde om utvärdering av ifrågavarande verksamhet och om möjlighet
för kommunerna att anordna s. k. vertikal skolenhet föreslår utskottet att
riksdagen avslår motionen.
1 ett par motioner behandlas skolans roll i arbetet för jämställdhet mellan
kvinnor och män. Riksdagen bör enligt motion 1983/84:921 (vpk) uttala sig
för att skolan aktivt skall medverka i jämställdhetsarbetet. Vidare kräver
motionärerna att en utredning tillsätts som skall följa och granska jämställdhetsarbetet
i skolan i enlighet med vad som anförs i motionen. I
motion 1983/84:2047 (c) framförs förslag om ett antal bestämda åtgärder
i jämställdhetssyfte. Skolstyrelserna bör varje år redovisa för länsskolnämnderna
hur de har tagit sig an jämställdhetsfrågorna (yrkande 1).
Såsom obligatoriska inslag i lärarutbildningen bör ingå könsrollsfrågor
och jämställdhetsfrågor. UHÄ bör omedelbart påbörja arbetet med att ta
fram en handbok i ämnet (yrkande 2). Vidare bör bestämmelser föras in i
skolförordningen om en jämn könsfördelning i de lokala planeringsråden
(SSA-råden) (yrkande 3). Slutligen kräver motionärerna försöksverksamhet
med en systematiskt bedriven yrkesvägledning i syfte att bryta det
traditionella könsrollsmönstret vid yrkesval (yrkande 4).
I sitt betänkande UbU 1983/84:4 om vissa jämställdhetsfrågor behandlade
utskottet huvudsakligen jämställdhetsarbetet i skolan. Utskottet erin
-
UbU 1984/85:5
6
rade bl. a. om att skollagen föreskriver en allmän skyldighet för den
kommunala skolstyrelsen att verka för jämställdhet mellan kvinnor och
män (9 § skollagen 1962:319, ändrad i nu berört hänseende 1979:721, jfr
även 12 kap. 8 § och 13 kap. 8 § skolförordningen i vad gäller rektors
åligganden).
Härutöver vill utskottet med anledning av de nu aktuella motionerna
anföra följande.
Utskottet anser det vara av värde att erinra om att det numera i den
statliga förvaltningen finns särskilda organ för jämställdhetsarbetet såsom
jämställdhetsombudsmannen (JämO) och den till JämO:s kansli knutna
jämställdhetsnämnden samt inom regeringskansliet jämställdhetsberedningen
med representanter för olika departement. Vidare finns inom arbetsmarknadsdepartementet
ett jämställdhetssekretariat. I sammanhanget
vill utskottet även peka på delegationen för jämställdhetsforskning (JÄMFO),
vilken inrättades genom beslut av regeringen i december 1982.
När det gäller lärarutbildningen, erinrar utskottet om att utbildningsplaner
för allmänna utbildningslinjer i högskolan fastställs av UHÄ. Det
ankommer således på UHÄ att i utbildningsplanerna ange om undervisning
i jämställdhetsfrågor m. m. skall ingå i en viss linje. Detta har t. ex.
skett beträffande samtliga linjer inom sektorn för undervisningsyrken.
UHÄ har innevarande höst fastställt utbildningsplan för den nya studieoch
yrkesorienteringslinjen (jfr prop. 1983/84:86, UbU 1983/84:13, rskr
1983/84:174). Som allmänt mål för utbildningen inom linjen anges bl. a.
att utbildningen bör stimulera en vilja och beredskap till utveckling och
förändring av arbetssätt och insatser, så att studie- och yrkesvägledningen
aktivt kan bidra till att kritiskt granska utbildning och arbetsliv. Bl. a. bör
de studerande stimuleras till att aktivt medverka till ökad jämställdhet i
skola och arbetsliv.
I läroplanen för grundskolan anges klart att skolan skall verka för
jämställdhet mellan kvinnor och män. Förutom detta övergripande mål
föreskriver läroplanen att bl. a. jämställdhetsfrågor bör belysas i samverkan
mellan flera ämnen. Beträffande studie- och yrkesorienteringen anges
att den bör motverka att yrkesvalet begränsas av t. ex. social bakgrund och
kön. Under det förra riksmötet hade utskottet anledning att behandla
innebörden av föreskriften i Lgr 80 angående en jämnare könsfördelning
vid lokalt utarbetade tillvalskurser (UbU 1983/84:18 s. 22 f.).
Utskottet vill erinra om att som kompletterande urvalsgrund vid intagning
i gymnasieskolan finns bl. a. underrepresenterat kön.
Bestämmelser om planeringsråd återfinns både i skollagen och skolförordningen.
För att där undvika alltför detaljerade bestämmelser är det
föreskrivet att SÖ skall meddela närmare föreskrifter om planeringsråden.
1 SÖ:s anvisningar och kommentarer till bestämmelserna om planeringsråd
anges bl. a. att en jämn könsfördelning bör eftersträvas, när skolstyrelsen
utser ledamöter och när förslag härom avges till styrelsen.
UbU 1984/85:5
7
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att skolan
engagerar sig i jämställdhetsarbetet. Utskottet har med sin hänvisning till
sitt betänkande från det förra riksmötet om vissa jämställdhetsfrågor
(UbU 1983/84:4) och med sin redovisning i det föregående av vissa gällande
föreskrifter m. m. velat visa att det föreligger goda förutsättningar för
ett fortsatt målmedvetet arbete med de aktuella frågorna. Som utskottet ser
det är syftet med motionsyrkandena tillgodosett. Riksdagen bör därför
avslå motionerna 1983/84:921 och 1983/84:2047.
I motion 1983/84:813 (s) begärs en utredning av möjligheten att anordna
folkhögskolekurser för sko/pliktiga invandrarungdomar som av olika
anledningar har slutat sin skolgång före 16 års ålder.
Utskottet har uppfattat motionen på sådant sätt att den tar sikte på
invandrade barn och ungdomar under 16 år. För dessa gäller den svenska
skollagens bestämmelser om skolplikt (30 § skollagen). Utskottet avstyrker
därmed motionen.
Elever med etiska betänkligheter mot djurförsök skall enligt motion
1983/84:410 (c) yrkande 2 inte behöva delta i dessa. Regeringen bör,
menar motionärerna, föranstalta om åtgärder i syfte att göra deltagande i
utbildningsmoment med djurförsök inom ungdomsskolan frivilligt.
Enligt vad utskottet har erfarit förekommer försök på levande djur i
mycket begränsad omfattning i ungdomsskolan. När levande djur hanteras
och används i undervisningen, skall lagen (1944:219) om djurskydd,
förordningen (1979:286) om användning av djur för vetenskapligt ändamål
m. m. samt lantbruksstyrelsens ifrågavarande föreskrifter tillämpas.
Vissa för skolan aktuella bestämmelser finns återgivna i skolöverstyrelsens
författningssamling (SÖ-FS 1983:243 — 245). Utskottet har inhämtat att SÖ
under sommaren 1984 har sänt ut specialinformation Levande djur i undervisningen
till samtliga skolor, skolstyrelser och länsskolnämnder.
Utskottet konstaterar att gällande bestämmelser är så utformade, t. ex.
vad gäller föreskrifter om försök som inte skall utföras i undervisningen,
att obehagliga upplevelser för eleverna ej skall behöva äga rum. När det
gäller såväl djurförsök som dissektion utgår utskottet från att lärarens
förmåga att bedöma elevernas reaktion i en viss situation inte leder till att
elever mot sin vilja tvingas bevittna något som de finner stötande. Utskottet
vill emellertid inte medverka till att vissa utbildningsmoment generellt
skall anges som frivilliga.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1983/84:410
yrkande 2.
Närvarokontrollen i skolan bör enligt motion 1983/84:1690 (c) yrkande
1 göras noggrannare. Motionären föreslår att frånvaro registreras i betygen.
Utskottet hade hösten 1982 anledning att behandla frågan om frånvaro -
UbU 1984/85:5
8
registrering. Utskottet fann inte då och kan inte heller nu finna anledning
att frångå det principiella synsättet på frånvarokontrollen i skolan som
utskottet uttryckte i samband med riksdagsbehandlingen år 1976 av proposition
1975/76:39 om skolans inre arbete m. m. (UbU 1982/83:4 s. 5).
SÖ har sedermera erinrat om gällande bestämmelser och därvid rekommenderat
vissa förebyggande åtgärder mot skolk och otillåten frånvaro
(SÖ-FS 1983:232). SÖ anför bl. a. att det vid varje skola bör finnas klara
regler om hur frånvaro skall registreras. Med det anförda avstyrker utskottet
yrkande 1 i motion 1983/84:1690.
De fristående skolor som uppfyller skollagens krav för att de skall få rätt
att tillhandahålla undervisning för skolpliktiga barn bör enligt yrkande 26
i motion 1983/84:2016 (m) få statsbidrag.
Riksdagen behandlade hösten 1982 frågan om fristående skolor för
skolpliktiga elever (prop. 1982/83:1, UbU 1982/83:10, rskr 1982/83:63).
Riksdagen avslog då i enlighet med förslag av utskottet likartade motionsyrkanden.
Med hänvisning till vad som då anfördes av utskottet avstyrks
det nu aktuella yrkandet.
Hemställan
Åberopande vad utskottet har anfört hemställer utskottet
1. beträffande länsskolnämndemas uppgifter
att riksdagen avslår motion 1983/84:1710,
2. beträffande behörighet till tjänst som skolledare
att riksdagen avslår motion 1983/84:549,
3. beträffande institutionsföreståndare
att riksdagen avslår motion 1983/84:1688,
4. beträffande lärarnas arbetssituation
att riksdagen avslår motion 1983/84:995,
5. beträffande visst samråd vid beslut om indragning av skolenhet
att riksdagen avslår motion 1983/84:650,
6. beträffande vertikal skolorganisation
att riksdagen avslår motion 1983/84:1692,
7. beträffande skolans medverkan i jämställdhetsarbetet
att riksdagen avslår motionerna 1983/84:921 och 1983/
84:2047,
8. beträffande skolpliktiga invandrarungdomar
att riksdagen avslår motion 1983/84:813,
9. beträffande djurförsök
att riksdagen avslår motion 1983/84:410 yrkande 2,
10. beträffande närvarokontroll i skolan
att riksdagen avslår motion 1983/84:1690 yrkande 1,
UbU 1984/85:5
9
11. beträffande statligt stöd till fristående skolor
att riksdagen avslår motion 1983/84:2016 yrkande 26.
Stockholm den 22 november 1984
På utbildningsutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Kerstin
Göthberg (c), Per Unckel (m), Bengt Wiklund (s), Rune Rydén (m), Helge
Hagberg (s), Lennart Bladh (s), Birgitta Rydle (m), Pär Granstedt (c), Iris
Mårtensson (s), Lars Svensson (s), Göran Allmér (m), Björn Samuelson
(vpk), Sören Häggroth (s) och Linnea Hörlén (fp).
Reservationer
1. Skolans medverkan i jämställdhetsarbetet (mom. 7)
Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar ”Utskottet vill”
och slutar ”underrepresenterat kön” bort utgå.
2. Skolans medverkan i jämställdhetsarbetet (mom. 7)
Björn Samuelson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar ”1 sitt” och på
s. 7 slutar ” och 1983/84:2047” bort ha följande lydelse:
Utskottet är medvetet om att olika slag av åtgärder har vidtagits på
skolans område i syfte att åstadkomma jämlikhet mellan könen. Likväl kan
utskottet konstatera att det i skolans undervisning fortfarande föreligger
stora brister i nu berört hänseende. Ansvariga myndigheter bör se till att
särskild uppmärksamhet ägnas åt könsrollsfrågorna och att diskussion
initieras för att göra ungdomen medveten om dessa. Läromedlen skall inte
längre tillåtas förtiga kvinnans roll i historien och i byggandet av vårt
moderna samhälle. Vidare bör representanter för fackliga organisationer
och kvinnoorganisationer ges möjlighet att delta i undervisningen och
yrkesvägledningen.
Med hänvisning till utskottets uppfattning att det är mycket viktigt att
skolan tar aktiv ställning för kvinnors jämställdhet med männen ansluter
sig utskottet till förslaget i motion 1983/84:921 att en utredning bör tillsättas
för att följa och granska jämställdhetsarbetet i skolan. En sådan åtgärd
ligger enligt utskottets uppfattning i linje med syftet med yrkandena i
motion 1983/84:2047. Vad utskottet här har anfört om jämställdhetsarbetet
i skolan bör riksdagen med bifall till motion 1983/84:921 och med
anledning av motion 1983/84:2047 som sin mening ge regeringen till
känna.
UbU 1984/85:5
10
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande skolans medverkan i jämslälldhetsarbelel
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:921 och med anledning
av motion 1983/84:2047 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört,
3. Djurförsök (mom. 9)
Pär Granstedt (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar ”Enligt vad” och
slutar ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att djurförsök i skolan för
många elever kan innebära betydande samvetsproblem. Mot bakgrund
härav bör regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer meddela
bestämmelser om att deltagande i lektioner med djurförsök inom grundskolan
och gymnasieskolan skall vara frivilligt. Detta bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna. Därmed tillstyrker utskottet motion
1983/84:410 yrkande 2.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande djurförsök
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:410 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
4. Statligt stöd till fristående skolor (mom. 11)
Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar ”Riksdagen
behandlade” och slutar ”aktuella yrkandet” bort ha följande lydelse:
Utskottet kan inte ansluta sig till principen att ett godkännande av en
fristående skola inte automatiskt medför rätt till statsbidrag. Det är visserligen
riktigt att det inte föreligger någon juridisk skyldighet för det allmänna
att ekonomiskt eller på annat sätt stödja fristående skolor. Men stat och
kommun har av andra skäl anledning att ge fristående skolor ett med den
offentliga skolan så likvärdigt stöd som möjligt. Det är den enskildes nytta
och behov av en fristående skola som skall vara avgörande för bedömningen
av fristående skolors värde. Bidragssystemet bör utformas mot den
bakgrunden, inte för att favorisera det offentligas egna skolor. I praktiken
är i dag normala inkomsttagares möjligheter srnå att välja en annan skola
än den offentliga åt sina barn.
Utskottet vill här peka på att den som med stora uppoffringar likväl
utnyttjar sin rätt att välja fristående skola, genom erläggande av skatt som
UbU 1984/85:5
11
bl.a. finansierar den offentliga skolan, har en dubbel börda för sina barns
skolgång.
Utskottet förordar att den skola sorn uppfyller de grundläggande kraven
också skall ha rätt att komma i åtnjutande av statligt och kommunalt stöd.
Endast på så sätt kan den enskildes valfrihet säkerställas.
Mot bakgrund av vad utskottet här har anfört bör riksdagen begära att
regeringen lägger fram förslag med innebörden att varje fristående skola
som uppfyller skollagens krav för godkännande skall kunna erhålla statligt
bidrag som motsvarar högst de kostnader som staten har för elever i
grundskolan. Detta bör riksdagen med bifall tili motion 1983/84:2016
yrkande 26 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande statligt stöd till fristående skolor
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2016 yrkande 26
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,
Särskilda yttranden
1. Vertikal skolorganisation (mom. 6)
Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anför:
Vertikala skolenheter är enligt vår mening av betydande intresse för att
erbjuda eleverna en stimulerande och harmonisk skolmiljö. Att de båda
sista totalt vertikalt integrerade skolenheterna i vårt land, nämligen Höglandsskolan
i Stockholm och Göteborgs högre samskola, håller på att
läggas ned resp. är nedläggningshotad finner vi beklagligt. I fråga om
Höglandsskolan har vi i reservation fogad till utskottets betänkande UbU
1982/83:35 hävdat behovet av en allsidig utvärdering. När det gäller
Göteborgs högre samskola har vi i reservation 3 fogad till utbildningsutskottets
betänkande UbU 1983/84:27 föreslagit att denna bör tillerkännas
statsbidrag, vilket skulle ge skolan ökade möjligheter att fortsätta sin
verksamhet.
2. Skolans medverkan i jämställdhetsarbetet (mom. 7)
Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anför:
Det är angeläget att skolan verkar för jämställdhet mellan kvinnor och
män. Enligt vår mening bör detta emellertid inte ske genom att extra poäng
ges till elever som tillhör s.k. underrepresenterat kön vid intagningen till
gymnasieskolan. Detta har vi i annat sammanhang reservationsvis framfört
(jfr reservation 2 fogad till utskottets betänkande UbU 1983/84:19).