UbU 1984/85:4

Utbildningsutskottets betänkande
1984/85:4

om grundskolans läroplan m. m.

Motionerna

1983/84:313 av Jörgen Ullenhag m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att regeringens uppdrag till skolöverstyrelsen
hösten 1982 om undervisning och betygsättning i orienteringsämnen
på grundskolans högstadium skall ändras så att det överensstämmer
med riksdagens beslut våren 1983.

1983/84:408 av Ulla Ekelund (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
anhåller att berörda myndigheter får i uppdrag att utreda frågan om att till
Lgr 80 foga en förteckning över psalmer och sånger som bör sjungas och
läras i grundskolan.

1983/84:544 av Anita Bråkenhielm (m) och Blenda Littmarck (m) vari -såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen hos regeringen anhåller om åtgärder för bevarandet av
en gemensam svensk sång- och lektradition i enlighet med vad i motionen
anförts.

1983/84:645 av Hugo Bergdahl (fp) och Lars Ernestam (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den nuvarande
skolutbildningen inriktas så att ökade kunskaper bibringas eleverna i fråga
om enskild ekonomisk planering.

1983/84:657 av Catarina Rönnung (s) och Ingegerd Elm (s) vari yrkas att
riksdagen beslutar begära att regeringen tillser att fredsundervisning blir
ett huvudmoment i samhällskunskap och samhällsorientering och att en
översyn görs av lärarnas behov av fortbildning och vidareutbildning.

1983/84:659 av Anna Wohlin-Andersson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att upphäva det tidigare fattade beslutet att
betygen endast skall vara obligatoriska i årskurserna 8 och 9,

2. att riksdagen beslutar att uttala att betyg bör ges i årskurserna 3, 6
och 7 samt under höst- och vårterminen i årskurserna 8 och 9,

3. att riksdagen beslutar att betygsskalan skall vara sjugradig,

4. att riksdagen beslutar att bestämmelserna ändras så att alla elever ges
rätt att utan tidsbegränsning komplettera sina slutbetyg från grundskolan,

5. att riksdagen beslutar att ett system för viktning av betygen snarast
genomförs.

1 Riksdagen 1984185. 14 saini. Nr 4

UbU 1984/85:4

1983/84:1239 av Ulla Ekelund (c) och Martin Olsson (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att de lokala skolstyrelserna ges möjlighet
att besluta att betyg får ges i årskurs 6.

1983/84:1250 av Birgitta Rydle (m) och Elisabeth Fleetwood (m) vari
yrkas att riksdagen beslutar att betyg i varje enskilt orienteringsämne i
grundskolan skall få ges även efter läsåret 1985/86.

1983/84:1258 av Maj Britt Theorin m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om
utbildning för fredsfostran.

1983/84:1259 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga
— yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ökad internationell förståelse hos eleverna.

1983/84:1690 av Bertil Fiskesjö (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om betygssystemet.

1983/84:1698 av Birger Hagård (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om införande
av ”flitbetyg” i grundskolan.

1983/84:1714 av Ulla Johansson (s) och Kjell Nilsson (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen anhåller att frågan om att införa den teoretiska
körkorts- och trafikutbildningen i skolans läroplaner utreds.

1983/84:1725 av Hagar Normark m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen uttalar
sig för värdet av att införa undervisning i gammal och modern sällskapsdans
på skolschemat i grundskolan från lågstadiet upp till årskurs 9.

1983/84:1758 av Jan-Eric Virgin (m) och Ingvar Eriksson (m) vari yrkas

1. att riksdagen uttalar sig för vikten av att läromedel i ämnet hemkunskap
för såväl grundskolan som gymnasieskolan utarbetas,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag om åtgärder i syfte
att låta skolans måltider ingå som ett led i undervisningen.

1983/84:2016 av Ulf Adelsohn m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kunskapsmålet
måste ges prioritet framför andra uppgifter som pålagts skolan,

2. att riksdagen uttalar att insatser för själva undervisningen skall sättas
före andra verksamheter och investeringar i skolan,

6. att riksdagen beslutar att undervisning i engelska skall påbörjas i
årskurs fyra,

8. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av läroplan och timplaner
för grundskolan i syfte att uppnå dels en koncentration av grundsko -

UbU 1984/85:4

lans arbete, dels en ökad differentiering av högstadiet i enlighet med vad
som i motionen anförts,

9. att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående samhälls- resp. naturorienteringen på grundskolans
högstadium,

11. att riksdagen beslutar avskaffa nuvarande tidsbegränsning för nivågruppering
på grundskolans högstadium,

24. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nya regler för betygsättningen
i grundskolan innebärande att betyg skall ges på alla grundskolans
stadier,

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om komplettering av betyg.

1983/84:2296 av Sture Ericson (s) och Håkan Strömberg (s) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär åtgärder som ökar kunskaperna i handikappfrågor
bland grundskole- och gymnasieelever.

1983/84:2322 av Karin Söder (c), Rune Gustavsson (c) och Görel Bohlin
(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen anförts om införande av s. k. stamsånger i grundskolan.

1983/84:2324 av Ulla Tillander (c) och Stig Josefson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om nödvändigheten av att religionskunskapen ges den ställning
som avses enligt läroplanens intentioner.

1983/84:2504 av Elver Jonsson (fp) vari, med hänvisning till vad som
anförts i den till trafikutskottet remitterade motionen 1983/84:2503, yrkas
att riksdagen uttalar sig för att skolan prioriterar trafikutbildningen för
tvåhjulsfordon.

1983/84:2513 av Rune Gustavsson m. fl. (c) vari, med hänvisning till vad
som anförts i den till socialutskottet remitterade motionen 1983/84:2512 -såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om utbildning och information i handikappfrågor.

Utskottet

Utskottet behandlar i det följande ett antal motioner vilka har väckts
under den allmänna motionstiden under riksmötet 1983/84 och avser frågor
med anknytning till i huvudsak grundskolans läroplan (Lgr 80).

1 motion 1983/84:2016 (m) anförs att ungdomsskolan dels skall ge alla
medborgare en gemensam kunskapsbas, dels utveckla vars och ens personliga
anlag såsom förberedelse för yrkesverksamhet eller fortsatta studier.
Kunskapsmålet måste enligt motionärerna ges prioritet framför alla

UbU 1984/85:4

andra uppgifter som skolan kommit att ägna mycket tid åt. Motionärerna
begär att riksdagen skall göra ett uttalande av denna innebörd som vägledning
för det lokala skolarbetet (yrkande 1). Vidare anförs i motionen att
kommunerna såsom direkt ansvariga för verksamheten i skolan måste se
till att eventulla prioriteringar inom skolområdet sker på sådant sätt att
själva undervisningen alltid satts främst (yrkande 2).

Med anledning av motionsyrkandena vill utskottet anföra följande.

Enligt 1 § skollagen (1962:319) har den genom samhällets försorg bedrivna
undervisningen av barn och ungdom till syfte att meddela eleverna
kunskaper och öva deras färdigheter samt i samarbete med hemmen främja
elevernas utveckling till harmoniska människor och till dugliga och ansvarskännande
samhällsmedlemmar.

Utskottet erinrar om vad föredragande statsrådet i proposition 1982/
83:100 (s. 206) sammanfattande anför om elevernas skolgång:

Eleverna är i skolan för att lära och utvecklas. Viktigt är därvid att de lär
sig känna respekt för kunskap och skolarbete. Vilka kunskaper skolan
förmedlar är avgörande såväl för den enskilde sorn för samhället. Skolan
ger i dag betydligt bredare kunskaper än tidigare. Den nya läroplanen för
grundskolan betonar basfärdigheterna - alla elever måste få lära sig läsa,
skriva och räkna. Skolan skall också hjälpa eleverna att värdera den
omvärld de får uppleva t. ex. genom massmedierna och reklamen. Skolan
har som en övergripande uppgift att skapa förståelse hos eleverna för att
kunskaper behövs i samhället och blir allt viktigare ju mer komplicerat
samhället blir. Tillgången till kunskaper får därför inte bli ett privilegium
för en avgränsad krets. Det är under arbetet med att tillägna sig kunskaper
som eleverna skall få träning i att samarbeta med andra. Skolan skall
utveckla elevernas personlighet och skapa respekt för sådana värderingar
som demokrati, solidaritet och respekt för andra människors liv och integritet,
värderingar som är grundläggande för vårt samhälle.

Utskottet vill även erinra om vad sedermera i proposition 1983/84:100
bilaga 10 (utbildningsdepartementet) har framhållits om en inriktning mot
en ökad betoning av baskunskaper och basfärdigheter (s. 10 f.).

Utskottet, som för egen del vill betona skolans självklara uppgift att
bibringa eleverna gedigna baskunskaper, anser med hänvisning till vad
utskottet har redovisat i ärendet att yrkandena 1 och 2 i motion 1983/
84:2016 inte bör föranleda någon riksdagens särskilda åtgärd, varför de
avstyrks.

Jämsides med att en koncentration av arbetet i grundskolan sker på visst
angivet sätt krävs i motion 1983/84:2016 (m) att åtgärder vidtas för att göra
det möjligt att bättre tillvarata elevernas skilda anlag och intressen. Motionärerna
föreslår att högstadiet differentieras efter i motionen angivna riktlinjer.
I detta syfte bör riksdagen av regeringen begära en översyn av
läroplanen för grundskolan (yrkande 8).

Utskottet vill med anledning av yrkandet anföra följande.

UbU 1984/85:4

Att stärka demokratin och skapa ökad jämlikhet i samhället är grundläggande
för det svenska skolväsendet. Utbildningen spelar följaktligen en
stor roll för fördelningen av välfärd och inflytande, för den kulturella
miljön och för att förbereda människor för en aktiv samhällsverksamhet.

För att nå de uppställda målen krävs enligt utskottet en yttre organisation
av skolan som präglas av enhetlighet. Hela utbildningen under de
första nio åren är tillgänglig för alla. Därmed har man närmat sig ett av
jämlikhetsmålen, att ge alla ungdomar oberoende av bostadsort och ekonomisk
bakgrund en bred grundutbildning och lika möjligheter till fortsatt
utbildning i det frivilliga skolväsendet. Genom ett gemensamt innehåll i
undervisningen har grunden lagts till gemensamma referensramar för ungdomarna.
Ett annat uttryck för samma strävan har varit och är att ge
skolklassen en allsidig social sammansättning. På så sätt möts människor
med olika social bakgrund, med olika erfarenheter och värderingar. Därigenom
kan bryggor av förtrogenhet och respekt slås mellan grupper och
individer.

Samtidigt som utbildningspolitiken har strävat mot enhetlighet när det
gäller den yttre organisationen har den strävat mot mångfald när det gäller
att utveckla det inre arbetet i skolan. Kraven på eleverna i skolan kan inte
göras enhetliga. Barnen har skiftande förutsättningar och intressen. Den
stimulans som deras hem- och fritidsmiljö kan ge är skiftande. Kraven på
eleverna och på skolan måste därför variera.

De övergripande målen om demokrati och jämlikhet kan enligt utskottet
bäst tillgodoses inom ramen för en enhetlig organisation.

Utskottet erinrar om att den nu gällande läroplanen för grundskolan
trädde i kraft i sin helhet läsåret 1982/83. Det finns enligt utskottets uppfattning
inte skäl för riksdagen att begära en översyn av läroplanen i
enlighet med motion 1983/84:2016 yrkande 8. Riksdagen bör därför avslå
yrkandet.

Med hänvisning till den motivering för avslag på ett motionsyrkande om
att avskaffa nuvarande tidsbegränsning för nivågruppering på grundskolans
högstadium som utskottet anförde under riksmötet 1982/83 (mot. 1982/
83:581 yrk. 7, UbU 1982/83:18 s. 10 f.) föreslår utskottet att riksdagen
avslår motion 1983/84:2016 (m) yrkande 11.

I tre motioner tas frågor upp som rör orienteringsämnena på grundskolans
högstadium. Enligt motion 1983/84:2016 (m) yrkande 9 bör det prövas
om inte de enskilda ämnena inom de natur- resp. samhällsorienterande
ämnesblocken bör åtskiljas klarare. I motion 1983/84:313 (fp) erinras om
riksdagens beslut våren 1983 om undervisning och betygsättning i orienteringsämnen
på grundskolans högstadium (prop. 1982/83:100, mot. 1982/
83:581 yrk. 6, 1982/83:756, 1982/83:967 yrk. 3, UbU 1982/83:18, rskr
1982/83:197). Motionärerna begär att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna att regeringens uppdrag till skolöverstyrelsen (SÖ) den 25
tl Riksdagen 1984/85. 14 sami. Nr 4

UbU 1984/85:4

november 1982 om undervisning och betygsättning i orienteringsämnen på
grundskolans högstadium skall ändras så att det överensstämmer med
riksdagens beslut. Enligt uppdraget skall SÖ bl. a. senast den 1 mars 1986
till regeringen inkomma med en bedömning av när övergången till ett
ämnesövergripande arbetssätt i orienteringsämnen på högstadiet kommer
att vara genomförd. Riksdagen bör enligt motion 1983/84: 1250 (m) besluta
att betyg i varje enskilt orienteringsämne i grundskolan skall få ges även
efter läsåret 1985/86.

Utskottet har i sitt betänkande 1982/83:18 s. 4 ff. behandlat frågan om
undervisningen och betygsättningen i orienteringsämnena på grundskolans
högstadium. Därvid redovisade utskottet vad som f. n. gäller, jfr Lgr 80 s.
41 f., s. 113- 128 och förordning (1982:993) med provisoriska bestämmelser
om undervisning och betygsättning i orienteringsämnen på grundskolans
högstadium m. m. Bestämmelserna i nämnda förordning gäller till
utgången av juni 1986. Utskottet framhöll att betygssystemet för orienteringsämnena
på grundskolans högstadium måste utformas efter det sätt på
vilket undervisningen faktiskt bedrivs. Arbetssättet borde även efter läsåret
1985/86 vara avgörande för formerna för betygsättning. Vad utskottet
hade anfört i ärendet gav riksdagen som sin mening regeringen till känna
(rskr. 1982/83:197). Beträffande det i motion 1983/84:313 angivna uppdraget
av regeringen till SÖ kan inte utskottet finna att det strider mot
riksdagens uttalande. Detta uttalande gäller. Utskottet utgår från att det
vägs in vid regeringens ställningstagande till hur undervisningen m.m.
skall anordnas i orienteringsämnena på högstadiet, när de nuvarande provisoriska
bestämmelserna upphör att gälla. Med hänvisning till vad utskottet
här har redovisat föreslår utskottet att motionerna 1983/84:2016 yrkande
9, 1983/84: 313 och 1983/84: 1250 avslås av riksdagen.

I ett antal motioner framförs krav på förändringar i vad gäller antalet
betygstillfällen i grundskolan. Enligt förslag i motion 1983/84:2016 (m)
yrkande 24 bör riksdagen hos regeringen begära förslag till nya regler för
betygsättningen innebärande att betyg skall ges på alla grundskolans stadier.
Riksdagens nu gällande beslut att betyg skall ges endast i årskurserna
8 och 9 bör enligt motion 1983/84:659 (c) yrkande 1 upphävas. I stället
föreslås i motionen att riksdagen uttalar sig för att betyg skall ges "i
årskurserna 3, 6 och 7 samt under höst- och vårterminerna i årskurs 8 och
9” (yrkande 2).

De nu gällande reglerna för betygsättning i grundskolan baseras på de
beslut i frågan som riksdagen fattade våren 1979 i samband med beslutet
om ny läroplan för grundskolan (prop. 1978/79: 180, UbU 1978/79:45, rskr
1978/79:422). Riksdagen har efter detta beslut vid flera tillfällen haft att ta
ställning till motionsledes framförda förslag om ändringar i betygssystemet.
Förslagen har avvisats av riksdagen, som bl. a. har hänvisat till att
beslutet år 1979 om betygen i grundskolan togs med bred majoritet (jfr

UbU 1984/85:4

UbU 1981/82:2 och 1982/83: 18). Utskottet finner att det inte heller nu
föreligger skäl för riksdagen att uttala sig för förändringar i betygssystemet
på sådant sätt som förordas i motionerna 1983/84:659 yrkandena 1 och 2
samt 1983/84:2016 yrkande 24. Med detta avstyrker utskottet motionerna.

Utskottet avstyrkte våren 1983 en motion med förslag om ett visst
kommunalt initiativ i vad gäller betygsättningen (mot. 1981/82:763, UbU
1981/82: 13). Då utskottet inte har ändrat uppfattning i frågan, föreslår
utskottet att riksdagen avslår motion 1983/84:1239 (c), vari framförs ett
likartat yrkande avseende årskurs 6.

I motion 1983/84:1698 (m) föreslås att SÖ får i uppdrag att vidta sådana
åtgärder att det blir möjligt för regeringen att presentera förslag om införande
av ett särskilt betyg som ger en bild av elevens karaktärsegenskaper
såsom energi, initiativförmåga, samarbetsförmåga, ledaregenskaper etc.

Utskottet vill mot bakgrund av motionen erinra om den roll som de
enskilda samtalen skall spela. I den nya läroplanens för grundskolan (Lgr
80) riktlinjer anges bl. a. syftet med de enskilda samtalen och de möjligheter
som genom dem ges för lärarna att få del av föräldrarnas kunskaper om
och syn på sina barn, så att skolans bild av eleverna kan bli så allsidig som
möjligt. Föräldrarna skall å sin sida bl. a. genom samtalen kunna följa sina
barns studier och få veta hur barnen utvecklas.

Med hänvisning härtill och till vad utskottet anförde vid behandlingen av
ett likartat motionsyrkande hösten 1981 (mot. 1980/81:184, UbU 1981/
82:2) avstyrker utskottet motion 1983/84: 1698.

I motion 1983/84:1690 (c) yrkande 2 anförs bl. a. att betygen måste vara
ett mått på elevernas faktiska kunskaper, om de skall vara meningsfulla
och rättvisande. Alla former av s. k. relativa betyg är därför orimliga.
Vidare anser motionären den nuvarande femgradiga betygsskalan vara
alltför snäv. Den bör enligt motionären lämpligen ersättas med en tiogradig
skala. Även enligt motion 1983/84:659 (c) yrkande 3 är stegen i den
nuvarande betygsskalan alltför få. För att erhålla en rättvisande betygsättning
bör enligt motionärerna betygsskalan vara sjugradig.

Utskottet finner anledning att erinra om att riksdagens i det föregående
nämnda beslut våren 1979 om betygssystem för grundskolan bl. a. innebar
en modifiering av systemet i syfte att undvika oönskade konsekvenser av
den s.k. normalfördelningen, vilken innebär att en bestämd andel elever
skall ha ett visst bestämt betyg i varje ämne. I en del fall hade fördelningen
kommit att uppfattas som gällande för en enskild klass. Den beslutade
förändringen innebär att i den femgradiga betygsskalan är ”tre” medelbetyg.
För övriga betygsgrader, som skall ges med hänsyn till elevernas
prestationer, skall inte finnas någon given proportion. I normalfallet skall
emellertid antalet fyror och tvåor vara fler än antalet femmor och ettor (jfr
prop. 1978/79:180 s. 94).

UbU 1984/85:4

I vad gäller gymnasieskolan erinrar utskottet om att frågan om det
relativa betygssystemet behandlades av utskottet i samband med proposition
1983/84:116 om gymnasieskola i utveckling. Med hänvisning till vad
föredragande statsrådet hade anfört om att förändringar i det nuvarande
betygssystemet borde anstå till dess att klarhet hade nåtts om möjligheterna
att skapa ett nytt kurssystem i gymnasieskolan avstyrkte utskottet ett
motionsledes framfört förslag om s. k. kursrelaterat betygssystem.

Beträffande antalet steg i betygsskalan anser sig utskottet inte ha skäl för
att tillstyrka en förändring i den riktning som motionärerna anger.

Riksdagen föreslås med hänvisning till vad utskottet här har anfört om
det relativa betygssystemet m. m. avslå motionerna 1983/84:659 yrkande 3
och 1983/84:1690 yrkande 2.

I motionerna 1983/84:659 (c) yrkande 4 och 1983/84:2016 (m) yrkande 25
aktualiseras frågan om att genom kompletterande studier kunna få ett
slutbetyg från grundskolan och gymnasieskolan omprövat. Motionärerna
menar att denna möjlighet skall ges.

Riksdagen har vid tidigare tillfällen ställt sig avvisande till tanken om rätt
till konkurrenskomplettering. Med hänvisning till vad utskottet har anfört i
frågan i sina betänkanden UbU 1981/82:2 och 1982/83:7 avstyrker utskottet
motionerna 1983/84:659 yrkande 4 och 1983/84:2016 yrkande 25.

Enligt motion 1983/84:659 (c) yrkande 5 bör riksdagen besluta att ett
system för viktning av betygen snarast genomförs.

I anledning av uppdrag av den dåvarande regeringen att inkomma med
förslag till ändring i förordningen om grundskolans kompetensvärde i form
av bestämmelser om viktning av betyg så att skälig hänsyn kan tas till att
skilda ämnen, ämnesgrupper och tillval har olika tidsmässig omfattning
uttryckt i antalet stadieveckotimmar har SÖ i skrivelse den 5 november
1982 redovisat resultaten av en utredning i ärendet. Överstyrelsen var inte
beredd att föreslå förändringar av ifrågavarande förordning i nu berört
hänseende.

När det gäller viktning av gymnasieskolbetyg vid ansökan till högskolestudier,
har utskottet i sitt betänkande UbU 1983/84:29 (s. 32) haft anledning
att hänvisa till att kommittén (U 1983:03) för översyn av reglerna för
tillträde till grundläggande högskoleutbildning enligt sina direktiv (dir.
1983:58) bl.a. skall pröva frågan om viktning av betyg vid urval. Mot
bakgrund av de redovisade förhållandena avstyrker utskottet motion 1983/
84:659 yrkande 5.

I motion 1983/84:2016 (m) yrkande 6 framförs uppfattningen att det inte
är meningsfullt att påbörja studiet av främmande språk, innan man tillägnat
sig en ordentlig grund i det egna språket. Undervisningen i det första
främmande språk som studeras i grundskolan — engelska - bör därför
enligt motionärerna inte påbörjas förrän i årskurs fyra.

UbU 1984/85:4

Enligt bestämmelserna i Lgr 80 skall engelska förekomma i varje årskurs
fr. o. m. årskurs 3. Emellertid får skolstyrelsen besluta att engelska skall
förekomma först på mellanstadiet. 1 så fall skall ämnet förekomma i varje
årskurs fr. o.m. årskurs 4. Utskottet har erfarit att möjligheten att starta
undervisningen i engelska först i årskurs 4 utnyttjas i mycket stor omfattning.
Med hänvisning till de redovisade förhållandena bör enligt utskottets
mening motion 1983/84:2016 yrkande 6 inte föranleda någon riksdagens
särskilda åtgärd. Utskottet avstyrker därmed yrkandet.

1 motionerna 1983/84:657 (s) och 1983/84:1258 (s) framhålls hur viktigt
det är att freds- och konfliktfrågor får en stark ställning i skolans undervisning.
Enligt motionärerna föreligger behov av utbildnings- och fortbildningsinsatser
på området, vilka riktar sig till lärarna. Mot bakgrund av att
en växande andel av eleverna i grundskolan har invandrarbakgrund begärs
i motion 1983/84: 1259 (fp) yrkande 6 ett uttalande av riksdagen om behovet
av åtgärder för att nå ökad internationell förståelse hos eleverna.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är en viktig uppgift för
skolan att ge eleverna kunskaper om förhållanden som leder till mänskliga,
sociala och nationella konflikter, så att elevernas engagemang för fred och
internationell förståelse ökar. I likhet med motionärerna vill utskottet peka
på att frågor om fred och internationellt samarbete tas upp i läroplanen för
grundskolan (Lgr 80) och läroplanen för gymnasieskolan (Lgy 70) såväl i
avsnitten Mål och riktlinjer som under huvudmomenten i de samhällsorienterande
ämnena resp. ämnet samhällskunskap. Utskottet konstaterar
därmed att undervisning i de nu aktuella frågorna skall meddelas i skolan.

Språk- och kulturarvsutredningen överlämnade hösten 1983 sitt huvudbetänkande
Olika ursprung - Gemenskap i Sverige, Undervisning för
språklig och kulturell mångfald (SOU 1983:57) till regeringen. Utredningen
föreslog bl. a. att s.k. interkulturell undervisning borde vara grund för
fortsatta och nödvändiga åtgärder inom skolundervisningen i nu berört
hänseende. Förslaget bereds inom regeringskansliet.

I vad gäller lärarnas utbildning på området konstaterar utskottet att det
ankommer på de ansvariga utbildningsmyndigheterna att se till att lärarna
ges sådana kunskaper att en meningsfull och ändamålsenlig skolundervisning
om de berörda frågorna kan ske. Utskottet har inhämtat att SÖ till
samtliga grundskolor, gymnasieskolor och folkhögskolor har sänt ut en
förteckning med förslag till material för lärarna att användas i undervisningen
om fred, utveckling och mänskliga rättigheter. SÖ har för avsikt att
kontinuerligt revidera och komplettera förteckningen. I det nya systemet
för personalutbildning i skolan (prop. 1980/81:97. UbU 1980/81:37, rskr
1980/81: 385) är utbildning i fred och försvar ett prioriterat område.

Utskottet har erfarit att det inom SÖ pågår särskilt projektarbete avseende
internationell förståelse och fostran till fred. Vidare har svenska
unescorådet beslutat att Sverige skall delta i Unescos skolprojekt Asso -

UbU 1984/85:4

ciated Schools project (ASPRO), vars syfte är att pröva nya former för att
utveckla undervisningen i internationell förståelse och att underlätta utbyte
av information, lärare och elever m. m. mellan skolor i olika länder.

Utskottet vill starkt understryka det angelägna i att fredsundervisningen
sker i sådana former att elevernas kunskaper om fredens förutsättningar
och om krigs orsaker förbättras. Fördjupade kunskaper inom samhällskunskaps-
och historieämnena är härvid av central betydelse.

Med hänvisning till vad utskottet nu har anfört om undervisning m. m. i
frågor rörande fred och internationell förståelse föreslår utskottet att riksdagen
inte vidtar någon särskild åtgärd med anledning av motionerna 1983/
84:657, 1983/84:1258 och 1983/84:1259 yrkande 6. Utskottet avstyrker
därmed motionerna.

I ett par motioner tas handikappfrågor upp till behandling. Det är av
värde, framhålls det i motion 1983/84:2296 (s), inte bara förde handikappade
att deras integrering i samhället underlättas. Det är pedagogiskt tämligen
lätt att göra ”handikappkunskap” till ett åskådligt, opinionsbildande
och attitydförändrande inslag i undervisningen. Motionärerna begär åtgärder
som ökar kunskaperna i handikappfrågor bland skoleleverna. Förskollärare,
gymnastiklärare och journalister anges i motion 1983/84:2513 (c)
yrkande 1 (motivering återfinns i den till socialutskottet remitterade motionen
1983/84:2512) som yrkesgrupper vilka genom sin verksamhet i betydande
utsträckning har möjlighet att sprida information och väcka opinion
i handikappfrågor. Denna omständighet bör därför speciellt uppmärksammas
i berörda utbildningar.

Riksdagen beslutade under det förra riksmötet om åtgärder för elever
med handikapp i det allmänna skolväsendet (prop. 1983/84: 27, UbU 1983/
84:8, rskr 1983/84: 112).

1 vad gäller kunskaper hos skoleleverna i handikappfrågor erinrar utskottet
om att frågor om människor med skilda slag av handikapp tas upp i
läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan. Beträffande lärarutbildningsfrågor
i nu berört hänseende har universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) och SÖ i särskilda skrivelser den 18 september 1984 resp. den 3
februari 1984 redovisat uppdrag av regeringen den 13 januari 1983 avseende
bl. a. behov och utbildning av lärare för insatser inom skolväsendet för
elever som behöver särskilt stöd.

Utskottet anser att det mot bakgrund av läroplanernas bestämmelser
och de nu redovisade förhållandena finns goda förutsättningar att uppnå
syftena med motionerna 1983/84:2296 och 1983/84:2513 yrkande 1. Utskottet
avstyrker därmed motionerna.

1 motion 1983/84:645 (fp) krävs att eleverna genom undervisningen
bibringas mera kunskaper i enskild ekonomisk planering. Konsten att
planera sin egen ekonomi beror i hög grad på de kunskaper som man
inhämtat i unga år, menar motionärerna. Krav på att stärka ämnet hem -

UbU 1984/85:4

kunskap i skolan förs fram i motion 1983/84: 1758 (m). Detta föreslås ske
dels genom att läromedel i ämnet utarbetas (yrkande I). dels genom att låta
skolans måltider ingå som ett led i undervisningen (yrkande 2).

Utskottet erinrar om att syftet med grundskolans undervisning i hemkunskap
enligt Lgr 80 är "att eleverna skall få förutsättningar att rationellt
och i samverkan ekonomiskt planera boende och skötsel av hem, mathållning.
kläder, hygien och hushållsekonomi" samt "att eleverna skall inse
betydelsen av hushållning med personliga och gemensamma resurser" (s.
85). Som särskilt huvudmoment på samtliga stadier anges i läroplanen
Konsumentekonomi. SÖ har givit ut kommentarmaterial i konsumentfrågor
(SÖ:s publikation Läroplaner 1984: I).

När det gäller läromedel i ämnet hemkunskap erinrar utskottet om att
statens institut för läromedelsinformation (SIL) bl. a. skall verka för förbättrad
tillgång på läromedel inom områden där det råder brist på läromedel.
I sammanhanget vill utskottet emellertid erinra om den genom riksdagens
beslut våren 1979 om ny läroplan för grundskolan vidgade innebörden
av begreppet läromedel (jfr 5 § 1 kap. skolförordningen och Lgr 80 s.
50 f.).

Beträffande skolans måltider som ett led i undervisningen hänvisar
utskottet till vad utskottet anförde i frågan i sitt betänkande UbU 1982/
83:18 s. 12.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1983/84:645 och 1983/
84:1758.

Utskottet behandlade hösten 1982 i sitt betänkande UbU 1982/83:4
utförligt frågor rörande ämnet religionskunskap i grundskolan. Med hänvisning
till vad utskottet då anförde och till vad i Lgr 80 föreskrivs om
undervisningen i religionskunskap (s. 127 f.) bör riksdagen avslå motion
1983/84:2324 (c) om religionskunskapens ställning i grundskolan.

Beträffande kravet på ett uttalande av riksdagen om värdet av att undervisning
i sällskapsdans förs in på grundskolans schema föreslår utskottet
att riksdagen med hänvisning till sitt ställningstagande tidigare i samma
fråga (mot. 1982/83:461. UbU 1983/84:5) avslår motion 1983/84: 1725 (s).

I motionerna 1983/84:408 (c). 1983/84:544 (m) yrkande I och 1983/
84: 2322 (c, m) föreslås att sådana psalmer, sånger och lekar ställs samman
och förtecknas vilka bör läras in i grundskolan. Syftet med en sådan åtgärd
är att söka bevara en svensk sång- och lektradition.

Utskottet har tidigare utförligt behandlat ett likartat förslag och avstyrkt
detsamma (mot. 1981/82: 676 yrkande 1, UbU 1982/83:4). Med hänvisning
härtill bör riksdagen avslå även de i förevarande sammanhang aktuella
motionerna.

Enligt motion 1983/84: 1714 (s) vore det ändamålsenligt, om skolan tog
hand om den teoretiska utbildningen för körkort. Motionärerna önskar en

UbU 1984/85:4

utredning av möjligheten att föra in en sådan utbildning i skolans läroplan.
Med hänvisning bl. a. till motorcykelfordonens utveckling och de ökade
kraven på motorcykelförarna hemställs i motion 1983/84:2504 (fp) (motivering
återfinns i den till trafikutskottet remitterade motionen 1983/84:2503)
att riksdagen uttalar sig för att skolan prioriterar trafikutbildningen för
tvåhjulsfordon.

Riksdagen beslutade våren 1982 om riktlinjer för det framtida trafiksäkerhetsarbetet
(prop. 1981/82:81, TU 1981/82:19, rskr 1981/82:231). I sitt
betänkande framhöll trafikutskottet bl. a. att det är en mycket angelägen
uppgift för skolan att fostra eleverna till att i trafiken visa ansvar, hänsyn
och respekt.

Utbildningsutskottet instämmer i vad trafikutskottet då anförde och vill i
sammanhanget dels erinra om att trafikfrågor tas upp i Lgr 80, dels hänvisa
till den utförliga handledning till Lgr 80, Skolan och trafiken, som har
framställts i samarbete mellan SÖ och trafiksäkerhetsverket (Liber Utbildningsförlaget,
Stockholm 1983). Utskottet är av bl. a. samhällsekonomiska
skäl inte berett att nu föreslå åtgärder i syfte att tillförsäkra plats för
körkortsutbildning för alla elever inom ramen för den reguljära skolundervisningen.
Med detta avstyrker utskottet motionerna 1983/84:1714 och
1983/84:2504.

Hemställan

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. beträffande vissa prioriteringar inom skolans verksamhet
att riksdagen avslår motion 1983/84: 2016 yrkandena 1 och 2,

2. beträffande översyn av läroplanen för grundskolan
att riksdagen avslår motion 1983/84:2016 yrkande 8,

3. beträffande nivågruppering på grundskolans högstadium
att riksdagen avslår motion 1983/84:2016 yrkande 11,

4. beträffande undervisning och hetygsättning i orienteringsämnena
på grundskolans högstadium

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:313, 1983/84: 1250 och
1983/84:2016 yrkande 9,

5. beträffande antalet betygstillfållen i grundskolan

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:659 yrkandena 1 och 2
samt 1983/84:2016 yrkande 24,

6. beträffande visst lokalt initiativ ifråga om betygsättning
att riksdagen avslår motion 1983/84:1239,

7. beträffande betygsättning av elevs karaktärsegenskaper
att riksdagen avslår motion 1983/84: 1698,

UbU 1984/85:4

8. beträffande det relativa betygssystemet m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:659 yrkande 3 och 1983/
84:1690 yrkande 2,

9. beträffande konkurrenskomplettering av betyg

att riksdagen avslår motionerna 1983/84: 659 yrkande 4 och 1983/
84: 2016 yrkande 25,

10. beträffande viktning av betyg

att riksdagen avslår motion 1983/84:659 yrkande 5,

11. beträffande undervisning i engelska

att riksdagen avslår motion 1983/84:2016 yrkande 6,

12. beträffande undervisning m.m. om fred och internationell förståelse att

riksdagen avslår motionerna 1983/84: 657, 1983/84:1258 och
1983/84:1259 yrkande 6,

13. beträffande kunskaper i handikappfrågor

att riksdagen avslår motionerna 1983/84: 2296 och 1983/84:2513
yrkande 1,

14. beträffande enskild ekonomisk planering m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:645 och 1983/84:1758,

15. beträffande religionskunskapens ställning i grundskolan
att riksdagen avslår motion 1983/84:2324,

16. beträffande undervisning i sällskapsdans
att riksdagen avslår motion 1983/84:1725,

17. beträffande sång- och lektradition m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:408, 1983/84:544 yrkande
1 och 1983/84:2322,

18. beträffande körkortsutbildning i skolan

att riksdagen avslår motionerna 1983/84: 1714 och 1983/84:2504.

Stockholm den 15 november 1984

På utbildningsutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Kerstin
Göthberg (c), Per Unckel (m). Lars Gustafsson (s), Rune Rydén (m), Helge
Hagberg (s), Lennart Bladh (s), Birgitta Rydle (m), Lars Svensson (s).
Göran Allmér (m). Larz Johansson (c), Ingvar Johnsson (s), Barbro Nilsson
i Örnsköldsvik (s). Linnea Hörlén (fp) och Nils Berndtson (vpk).

UbU 1984/85:4

Reservationer

1. Prioriteringar inom skolans verksamhet, översyn av grundskolans läroplan,
m.m. (mom. 1—3)

Per Unckel, Rune Rydén. Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som böljar ”Med anledning”
och slutar ”de avstyrks” bort ha följande lydelse:

Dagens Sverige har byggts på en stark tro på framtiden. Människornas
vilja att skapa en bättre framtid för sig själva och för det uppväxande
släktet har varit av central betydelse.

Många av de värderingar som tidigare bar upp vårt samhälle har numera
gått förlorade. Orsakerna till dessa förändringar ligger i stor utsträckning
utanför utbildningsområdet. De förändrade värderingarna försvårar emellertid
skolans uppgift att bibringa eleverna nödvändiga kunskaper och
färdigheter. Samtidigt är det uppenbart att värderingsförskjutningar, som
menligt inverkar på enskildas och samhällets utvecklingsmöjligheter, kunnat
komma till stånd först och främst därför att skolan under lång tid
försummat, sin främsta uppgift: att förmedla kunskaper och färdigheter.
Kunskapsförmedlingen och färdighetsträningen har fått stå tillbaka till
förmån för andra uppgifter.

Skolan skall ge en gemensam basutbildning. Alla har en ovillkorlig rätt
att få fungerande färdigheter i att läsa, skriva, tala och räkna. Alla skall
också bibringas grundläggande kunskap om vårt kulturarv, människan,
samhället, tekniken och naturen. Skolan skall således ge en allmänbildning
som kan bidra till ett rikare liv, skapa förståelse för hur vårt samhälle vuxit
fram och en vilja att vidareutveckla vårt land.

Undervisningen skall samtidigt präglas av den grundläggande utgångspunkten
att varje människa är unik. Förståelse för att allas insatser, små
som stora, bildar den helhet på vilken vårt gemensamma välstånd vilar är
viktig. De unga måste få känna att all deras inneboende kapacitet kan och
skall utvecklas och bli till nytta för dem själva och för vårt land.

Skolan måste för att nå dithän ge alla elever stöd och stimulans. Särskilda
utvecklingsprogram är lika självklara för elever med stora personliga
resurser som för elever med svårigheter av skilda slag. En jämlikhetssträvan
som syftar till lika resultat och inte till lika chanser att utvecklas så
långt som möjligt är hänsynslös mot den enskilde och en förlust för samhället.

Skolan har tillsammans med föräldrarna ett stort ansvar för de värderingar
som utvecklas hos den uppväxande generationen. Också skolan
skall fostra och förmedla respekt för de normer, bl. a. tolerans och respekt
för andra, på vilka vårt samhälle bygger. Insikt måste skapas om att

UbU 1984/85:4

kunskap är en nödvändig grund för analys och kritiskt tänkande. Kritik
utan kunskaper och perspektiv blir lätt ett meningslöst självändamål.

Enligt utskottets mening bör regeringen uppdra åt SÖ och länsskolnämnderna
att vidta åtgärder för att ge kunskapsmålet prioritet i skolans verksamhet.
På samma sätt som utbildningens innehåll och skolan som arbetsplats
skall betona kunskapsmålet skall användningen av resurserna göra
det. En allt större andel av de medel som stat och kommuner satsar på
skolan går i dag till ändamål vid sidan av den direkta undervisningen,
såsom skolbyggnader, inventarier samt icke-pedagogiskt verksam personal.
Denna trend måste brytas. Detta är speciellt viktigt när resurserna,
som nu, är knappa. Kommunerna måste som direkt verksamhetsansvariga
tillse att eventuella prioriteringar inom skolområdet sker så att själva
undervisningen alltid sätts främst. Utskottet vill för sin del understryka
värdet av en stor lokal frihet i fråga om resursanvändningen både när det
gäller grundskolan och gymnasieskolan. Detta bör riksdagen med bifall till
motion 1983/1984:2016 yrkandena 1 och 2 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar ”Utskottet vill
med” och på s. 5 slutar ”yrkande 11” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att skolans uppgifter bör
renodlas. Skolan kan inte överta delar av familjens naturliga ansvar för
barnens fostran utan menliga konsekvenser för undervisningens resultat.
En förutsättningslös genomgång av ämnena och deras innehåll måste göras
i syfte att ge skolan tillräcklig tid för uppgifter som bara skolan kan utföra.
Vidare bör enligt utskottet åtgärder vidtas för att göra det möjligt att bättre
tillvarata elevernas skilda anlag och intressen. Åtgärderna bör i första hand
avse högstadiet.

I högstadieåldern utvecklas elevernas personligheter och personliga
intressen snabbt. Om inte skolan förmår möta denna utveckling med en
individuellt inriktad utbildning kommer den enskilde inte att tillägna sig de
kunskaper och uppöva de färdigheter han eller hon annars är kapabel till.
Det leder till kvalitativa konsekvenser för alla. För många resulterar högstadiets
stelhet i bristande engagemang och i värsta fall totalt ointresse för
utbildning över huvud taget.

Ett högstadium som inte förmår engagera alla elever är oacceptabelt.
Det leder dessutom till att just det mål dagens skola ger ett sådant försteg,
nämligen utjämningen, inte kan uppnås. Den faktiska utslagning som ointresset
åstadkommer får långt allvarligare sociala konsekvenser än den risk
för socialt sneda val som ett mera differentierat högstadium anses leda till.
Värst drabbas härvid de elever som den sammanhållna grundskolan först
och främst säger sig vilja stödja. Skilda undersökningar pekar särskilt ut
barn från icke studiemotiverade hem.

Mot den här angivna bakgrunden hemställer utskottet att riksdagen

UbU 1984/85:4

begär att regeringen föranstaltar om åtgärder i syfte att differentiera högstadiet
i enlighet med vad som förordas i motion 1983/84:2016 yrkande 8.
Detta bör riksdagen med bifall till motionsyrkandet som sin mening ge
regeringen till känna.

Enligt motion 1983/84:2016 (m) yrkande 11 bör läroplanens tidsbegränsning
för s. k. nivågruppering avskaffas.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att de nuvarande reglerna om
tidsbegränsning för anordnande av särskilda grupper av sådana elever som
måste ha betydligt mer hjälp än andra bör tas bort. Om man i en skola
finnér att eleverna gynnas av en undervisning baserad på en gruppindelning
efter individernas behov eller förmåga, bör en sådan gruppering få
ske. Möjligheterna att anpassa undervisningen till den enskilde eleven kan
härigenom bättre tas till vara. Riksdagen bör med bifall till motion 1983/
84:2016 yrkande 11 som sin mening ge regeringen detta till känna.

dels att utskottets hemställan under I -3 bort ha följande lydelse:

1. beträffande vissa prioriteringar inom skolans verksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2016 yrkandena 1 och
2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,

2. beträffande översyn av läroplanen för grundskolan

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2016 yrkande 8 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

3. beträffande nivågruppering pä grundskolans högstadium

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2016 yrkande 11 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

2. Undervisning och betygsättning i orienteringsämnena på grundskolans
högstadium (mom. 4)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som böljar ”Utskottet har”
och slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

De praktiska svårigheterna med en långt driven integration är uppenbara.
För att ett övergripande arbetssätt skall kunna praktiseras i
orienteringsämnen (de samhällsorienterande, dvs. geografi, samhällskunskap,
historia och religionskunskap resp. de naturorienterande, dvs. biologi,
fysik, kemi och teknik) på grundskolans högstadium krävs antingen att
två eller flera lärare arbetar i arbetslag eller att en och samma lärare är
behörig i samtliga fyra samhällsorienterande resp. naturorienterande ämnen.

Åtskilliga lärare känner tvekan inför sina förutsättningar att klara arbete

UbU 1984/85:4

i arbetslag. Ingen skall heller behöva tvingas till ett arbetssätt han eller hon
inte anser sig kunna fullfölja på ett kvalitativt fullgott sätt.

För att komma bort från en situation med mer än en lärare för undervisningen
i samhällsorienterande resp. naturorienterande ämnen söker man
på många håll att organisera tjänstgöring för lärare som omfattar fler
ämnen än de som ingår i lärarens kompetens. Även om syftet är vällovligt
är ett sådant förfarande ett uttryck för bristande respekt för kunskap och
kompetens. På sikt innebär sådana åtgärder en sänkning av utbildningens
kvalitet. Det måste vara en självklar princip att kompetenta och behöriga
lärare svarar för undervisningen även i orienteringsämnena.

Det starka och på sikt ovillkorliga kravet på integration strider mot en av
de bärande idéerna i Lgr 80, nämligen att det är lärarens frihet att i samråd
med eleverna välja den organisation och de metoder som bäst leder till
uppsatta mål.

Den samordning av undervisningen i de enskilda orienteringsämnena
som enligt utskottets mening bör komma i fråga får inte utformas så att
gränserna mellan de i ämnesgrupperna ingående ämnena raderas ut eller
sakinnehållet i dem tunnas ut. Inlärning och därmed kvaliteten i undervisningen
är beroende av att ämnesgränser upprätthålls. Vårt samlade vetande
är grupperat i ämnesstrukturer som eleverna måste ges träning att
orientera sig i. Utan att ämnesgränserna upphävs finns emellertid betydande
vinster att göra genom samordning av likartade moment inom flera
ämnen.

Mot den här angivna bakgrunden är betygsättning i varje enskilt ämne
självklar. Några blockbetyg bör alltså inte kunna komma i fråga varken
före eller efter läsåret 1985/86. Ett entydigt riksdagsbeslut av denna innebörd
är enligt utskottets mening nödvändigt också av det skälet att regeringen
hittills inte velat ta hänsyn till vad riksdagen uttalat om möjligheten
att också efter 1986 ge betyg i de enskilda orienteringsämnena.

Vad utskottet här har anfört om undervisning och betygsättning i orienteringsämnena
på grundskolans högstadium bör riksdagen med bifall till
motionerna 1983/84: 1250 och 1983/84: 2016 yrkande 9 samt med anledning
av motion 1983/84: 313 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande undervisning och betygsättning i orienteringsämnena
på grundskolans högstadium

att riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:1250 och 1983/
84:2016 yrkande 9 samt med anledning av motion 1983/84:313
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

UbU 1984/85:4

3. Undervisning och betygsättning i orienteringsämnena på grundskolans
högstadium (mom. 4)

Kerstin Göthberg (c), Larz Johansson (c) och Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att riksdagens uttalande i
frågan våren 1983 borde ha föranlett åtgärder från regeringens sida. I
regeringens skrivelse 1983/84:80 (s. 120) med redogörelse för behandlingen
av riksdagens skrivelser har regeringen inte redovisat utan ”glömt bort”
viss del av riksdagens beslut med anledning av UbU 1982/83:18, nämligen
att arbetssättet vid undervisningen i orienteringsämnen på grundskolans
högstadium även efter läsåret 1985/86 bör vara avgörande för betygsättningen
i ämnena (punkt 1 mom. 3). Riksdagsskrivelsen 1982/83:197 med
anledning av nämnda utskottsbetänkande uppges av regeringen (s. 121)
vara ”slutbehandlad” med utfärdande av vissa förordningar som rör andra
frågor i riksdagsskrivelsen än orienteringsämnena. Motion 1983/84:313
tillstyrks därför av utskottet, som föreslår att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att regeringen bör komplettera det ifrågavarande
uppdraget till SÖ i enlighet med yrkandet i motionen.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande undervisning och betygsättning i orienteringsämnena
på grundskolans högstadium

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:313, med anledning
av motion 1983/84: 1250 och med avslag på motion 1983/84:2016
yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört,

4. Antalet betygstillfällen i grundskolan (mom. 5)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”De nu” och på
s. 7 slutar ”Utskottet motionerna” bort ha följande lydelse:

Betyg är enligt utskottets mening ett naturligt och nödvändigt led i
strävan att inge respekt för kunskap och kompetens. Betyg bör ges på alla
stadier i grundskolan.

Betyg innebär en stimulans för eleverna och utgör vid ansökan till vidare
studier ett nödvändigt instrument för att söka bedöma med vilken framgång
eleven kan bedriva vidare studier.

Betyg understryker respekten för rättssäkerheten genom att de på ett
klarare sätt än samtal och omdömen kan tas emot av mottagaren. Betyg

UbU 1984/85:4

innebär också att en viss kontroll utövas på den verksamhet skolan bedriver.

Med hänvisning härtill bör riksdagen begära att regeringen föranstaltar
om åtgärder som leder till att riksdagens beslut år 1979 om betyg i grundskolan
(prop. 1978/79:180, UbU 1978/79:45, rskr 1978/79:422) ändras i
enlighet med yrkande 24 i motion 1983/84:2016. Detta bör riksdagen med
bifall till yrkandet och med anledning av motion 1983/84:659 yrkandena 1
och 2 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande antalet betygst ill fällen i grundskolan

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2016 yrkande 24 och
med anledning av motion 1983/84:659 yrkandena 1 och 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

5. Visst lokalt initiativ i fråga om betygsättning (mom. 6)

Under förutsättning av avslag på reservation 4

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar ”Utskottet
avstyrkte” och slutar ”årskurs 6” bort ha följande lydelse:

1 motion 1983/84: 1239 (c) föreslås ett visst lokalt initiativ i fråga om
betygsättning på sådant sätt att skolstyrelsen bör ges möjlighet att besluta
komplettera de obligatoriska enskilda samtalen med betyg i årskurs 6.

Som utskottet ser det vore det av värde att skolstyrelserna får den i
motionen föreslagna möjligheten. Detta bör riksdagen med bifall till motionen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande visst lokalt initiativ ifråga om betygsättning

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1239 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

6. Det relativa betygssystemet m. m. (mom. 8)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Utskottet
finner” och på s. 8 slutar "yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör ett betygssystems syfte vara att fokusera
skolans arbete på kunskapsinhämtningen och färdighetsträningen.
Med den utgångspunkten anser utskottet det relativa betygssystemet

UbU 1984/85:4

olämpligt. Det bör därför avvecklas till förmån för ett system som mäter
elevernas kunskaper i förhållande till skolans krav.

Den modifiering av det relativa betygssystemet som beslutades våren
1979 innebär enligt utskottets uppfattning inte en tillräcklig förändring i
riktning mot det av utskottet här redovisade syftet med betyg.

Ett nytt betygssystem bör vara så konstruerat att det mäter kunskap,
inte rangordnar eleven. Betygen skall stimulera eleven till att förbättra och
komplettera sina kunskaper. Det är också utskottets uppfattning att ett
sådant betygssystem bör ha en skala med flera steg än dagens. Förslag om
ett sådant betygssystem har i andra sammanhang förts fram till riksdagen
av moderata samlingspartiet.

Riksdagen föreslås med anledning av motionerna 1983/84:1690 yrkande
2 och 1983/84:659 yrkande 3 ge regeringen till känna vad utskottet har
anfört om ett nytt betygssystem.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande det relativa betygssystemet m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1983/84:659 yrkande
3 och 1983/84:1690 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört,

7. Konkurrenskomplettering av betyg (mom. 9)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som böljar ”Riksdagen
har” och slutar ”yrkande 25” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att ifrågavarande bestämmelser bör ändras så att alla
elever ges rätt att utan tidsbegränsning komplettera och förbättra sina
slutbetyg från grundskolan och gymnasieskolan samt att även få tillgodoräkna
sig dessa betyg i merithänseende. Detta bör riksdagen med bifall till
motionerna 1983/84:659 yrkande 4 och 1983/84:2016 yrkande 25 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande konkurrenskomplettering av betyg

att riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:659 yrkande 4
och 1983/84:2016 yrkande 25 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört,

UbU 1984/85:4

8. Undervisning i engelska (moni. 11)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar "Enligt
bestämmelserna" och slutar "därmed yrkandet" bort ha följande lydelse:
Utskottet ifrågasätter i likhet med motionärerna det meningsfulla i att
påbörja studier i ett främmande språk, innan man tillägnat sig en ordentlig
grund i det egna språket. Utskottet ansluter sig till förslaget i motionen att
undervisningen i engelska skall kunna påbörjas först i årskurs 4. Möjligheterna
att starta denna undervisning redan i årskurs 3 bör sålunda tas bort.
Utskottet tillstyrker med det anförda motion 1983/84: 2016 yrkande 6 och
föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört om undervisning i engelska.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande undervisning i engelska

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2016 yrkande 6 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

Särskilt yttrande

Antalet betygstillfallen i grundskolan (mom. 5)

Nils Berndtson (vpk) anför:

Mot bakgrund av att utskottets majoritet har avstyrkt ett par borgerliga
motioner med förslag att öka antalet tillfällen i grundskolan, då betyg skall
ges, finner jag det angeläget att i sammanhanget som min principiella
uppfattning framhålla att hela ungdomsskolan på sikt bör göras betygsfri.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984