UbU 1984/85:24
Utbildningsutskottets betänkande
1984/85:24
om vissa för den grundläggande högskoleutbildningen gemensamma
frågor m. m.
ÅTTONDE HUVUDTITELN
Propositionen
Regeringen har under rubriken Vissa frågor om grundläggande högskoleutbildning
i proposition 1984/85:100 bil. 10 (s. 56-62) berett riksdagen
tillfälle att ta del av vad som i propositionen anförts om resursplaneringen
inom högskolan inför budgetåret 1986/87.
Vidare har regeringen under avsnittet D. Högskola och forskning rubriken
Vissa anslagsfrågor (s. 248-251) föreslagit riksdagen att bemyndiga
regeringen att besluta om överföringar mellan anslag för högskolan i enlighet
med vad som förordats i propositionen.
Motionerna
1984/85:323 av Anna Wohlin-Andersson (c) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas
5. att riksdagen beslutar att ett system för viktning av betygen snarast
genomförs.
1984/85:436 av Martin Olsson (c) och Rune Torwald (c) vari yrkas att
riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att ett antagningssystem med s. k. viktade betyg
införs så snart som möjligt.
1984/85:467 av Bertil Måbrink (vpk) vari - med hänvisning till vad som
anförts i den till näringsutskottet remitterade motionen 1984/85:465 -yrkas att riksdagen uttalar sig för en utveckling av näringslivet i Blekinge
län och hos regeringen hemställer om åtgärder innebärande att en högskola
eller högskolefilial förläggs till Blekinge.
1984/85:515 av Olle Aulin m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen framförts om en utredning
rörande uppdelning av Lunds universitet i flera självständiga enheter.
1984/85:517 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som angetts i
motionen beträffande utredning av snedrekryteringen till den högre utbild1
Riksdagen 1984185. 14 sami. Nr 24
UbU 1984/85:24
2
ningen med syfte att skapa förutsättningar för en breddning av denna
rekrytering.
1984/85:725 av Eva Hjelmström m. fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas
2. att riksdagen hemställer hos regeringen om att en parlamentariskt
sammansatt kommitté med företrädare från samtliga riksdagspartier utses
att se över ekonom- och civilingenjörslinjerna.
1984/85:731 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om viktade betyg.
1984/85:791 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas
1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts angående rätten för högskolans myndigheter att i
sina anslagsframställningar föreslå nedläggning av högskoleenheter,
2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att
regeringen vid sin översyn av det framtida anslagssystemet som utgångspunkt
bör ha UHÄ:s förslag till alternativ ordning för anslagsframställningar,
3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att
de besparingar som skall uttas av högskolorna för budgetåret 1986/87 i
huvudsak skall avse kostnaderna för högskolornas administration och
förvaltning samt att besparingar endast undantagsvis får innebära ett minskat
antal alternativa kurser och studiegångar,
5. att riksdagen beslutar att företrädare för allmänna intressen fr. o. m.
budgetåret 1986/87 inte skall ingå i förvaltningsnämnderna,
6. att riksdagen begär att regeringen studerar och prövar erfarenheterna
av högskoleorganens sammansättning i enlighet med vad som i motionen
har anförts,
7. att riksdagen beslutar att kvoten för den s. k. direktantagningen till
högskolan skall höjas till 50%,
8. att riksdagen begär att regeringen skall utfärda sådana tilläggsdirektiv
till tillträdesutredningen att denna med förtur skall presentera ett förslag
till ett system med viktade betyg,
9. att riksdagen hos regeringen begär att regeringen skall utfärda tillläggsdirektiv
till tillträdesutredningen att utarbeta nya tillträdesregler i
enlighet med vad som i motionen har anförts angående höjda krav på den
allmänna och särskilda behörigheten,
10. att riksdagen begär att regeringen i tilläggsdirektiv till tillträdesutredningen
skall ge utredningen i uppdrag att beakta vad som i motionen
anförts angående en förenkling av den lokala antagningen,
UbU 1984/85:24
3
11. att riksdagen beslutar att begära att regeringen låter inleda en försöksverksamhet
med antagningsprov för tillträde till högskolan samt utformar
riktlinjer för en sådan försöksverksamhet,
12. att riksdagen beslutar att införa examensbenämningen filosofie kandidatexamen
i enlighet med vad som i motionen anförts,
1984/85:1315 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen anhåller att en forskartjänstutredning omgående tillsätts.
1984/85:1324 av Kerstin Göthberg m. fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts rörande en samlad översyn av högskolans linjesystem
och anslagssystem,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts rörande en strukturplan för högskolan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts rörande uppdragsforskning och uppdragsutbildning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts rörande examensbenämning i grundutbildningen.
1984/85:1337 av Gunnel Liljegren (m) och Lars Ahlmark (m) vari -såvitt nu är i fråga — yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär utredning om förutsättningarna för
en viktning av betyg och/eller linjer vid antagning till universitet och
högskolor.
1984/85:1946 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
inriktningen av den högre utbildningen samt kompletterande direktiv till
tillträde sutredningen.
1984/85:1947 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om resursplaneringen inom högskolan inför budgetåret 1986/87.
1984/85:2503 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
att hos regeringen hemställa om en utredning av frågan om inrättandet av
en högskola för södra Stockholmsregionen.
1984/85:2526 av Rune Rydén m. fl. (m, c, fp) vari - såvitt nu är i fråga —
yrkas
1. att riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen uttalar att
reglerna för antagning till högskolan bör utformas så, att de stimulerar
gymnasieeleverna till att välja ett brett språkprogram i gymnasieskolan.
1984/85: 2542 av Per Unckel m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga — yrkas
+ 1 Riksdagen 1984/85. 14 sami. Nr 24
UbU 1984/85:24
4
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en ändrad inriktning av dimensioneringen av högskoleutbildning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att en nödvändig omstrukturering skall kunna innebära
nedläggning av hela utbildningslinjer eller högskolor.
1984/85:2736 av Gunnar Hökmark (m) vari - med hänvisning till vad
som anförts i den till bostadsutskottet remitterade motionen 1984/85:2734
- yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om nytt antagningssystem till högskolan.
1984/85:2818 av Ulf Adelsohn m.fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga -yrkas
21. att riksdagen beslutar om en garanti för direktövergång från gymnasieskola
till högskola om 50% fr. o. m. höstterminen 1985,
29. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag för att stärka
ämnenas ställning vid universitet och högskolor i enlighet med vad som i
motionen anförts,
31. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till avbyråkratisering
av högskolan i enlighet med vad som i motionen anförts1,
32. att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till inriktning av
verksamheten vid de mindre högskolorna i enlighet med vad som i motionen
anförts.
1984/85:2822 av Per Unckel m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
45. att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om besparingsram för högskolorna för budgetåret 1986/87.
Utskottet
Resursplanering inom högskolan
Föredragande statsrådet erinrar i propositionen om att många av de
mindre högskoleenheterna har utvecklats på en bas av lärarutbildning.
Flera av dem har fortfarande en stor del av sitt utbildningsutbud inom detta
område. Men hänsyn till de förändringar i behovet av olika lärarkategorier
som kan väntas är emellertid denna bas inte tillräckligt stabil för att ensam
garantera de berörda högskoleenheternas fortlevnad och vidareutveckling.
Det är enligt föredragande statsrådet nödvändigt att varje högskola utanför
universitetsorterna har en bas för sin verksamhet i någon eller några
allmänna utbildningslinjer som är av betydelse bl. a. för utvecklingen av
1 Yrkandet behandlas även i UbU 1984/85:30.
UbU 1984/85:24
5
regionens arbetsliv. En omstrukturering av de mindre högskolornas utbildningsutbud
måste göras systematiskt och planmässigt och med utgångspunkt
i de förhållanden, problem och behov som finns vid resp.
högskoleenhet och i dess närmaste omgivning.
Föredragande statsrådet konstaterar att den högskoleorganisation som
skapades i och med 1977 års reform framstår som en stor tillgång i den
omläggning som nu pågår. Att kunna bedöma hela bredden av eftergymnasiala
utbildningar i ett samlat perspektiv, inte minst när det gäller dimensionering,
är nära nog en förutsättning för att omläggningarna skall kunna
genomföras på ett ändamålsenligt sätt, inte minst med tanke på det begränsade
resursutrymme som står till buds. Enligt statsrådet kommer högskoleenheterna
att budgetåret 1986/87 ställas inför en svår situation i fråga om
resurser, framför allt beroende på konsekvenser av redan fattade beslut
om att öka antalet studerande på främst civilingenjörslinjerna och på
beslutet att förlänga ekonomutbildningen. Samtidigt görs den bedömningen
för budgetåret 1986/87 att en allmän besparing av typen huvudförslag
bör undvikas och att beräknade kostnader måste täckas genom omfördelningar
av resurserna för grundläggande högskoleutbildning. Statsrådet är
därför beredd att redan nu ange storleken på de besparingar i omfördelningssyfte
som bedöms bli nödvändiga budgetåret 1986187. Förutsättningar
för ett systematiskt bedrivet omfördelnings- och effektiviseringsarbete
bör skapas genom att de belopp som blir aktuella att spara nu anges i
budgetpropositionen med fördelning på högskoleenheter. Beloppen redovisas
i en särskild sammanställning (prop.s. 59). De högskoleenheter som
har den största omslutningen får bära en proportionellt sett större andel av
den samlade besparingen.
Tekniskt bör man enligt föredragande statsrådets mening gå till väga på
så sätt att riksdag och regering anvisar medel för grundläggande högskoleutbildning
vid högskoleenheterna på sedvanligt sätt med utgångspunkt i
den verksamhet som skall bedrivas. Av de totala medlen som kommer att
anvisas under berörda anslag för budgetåret 1986/87 bör emellertid högskolestyrelserna
inte få disponera de i sammanställningen angivna beloppen.
Det bör ankomma på resp. högskolestyrelse att besluta om besparingarnas
fördelning på anslag. Samråd med resp. regionstyrelse förutsätts därvid
äga rum om innehållande av medel som har anvisats under anslag som
disponeras av regionstyrelsen. Högskoleenheterna bör åläggas att redovisa
under vilka anslag besparingar har genomförts.
Den av riksdagen angivna dimensioneringen av utbildningen skall enligt
föredragande statsrådet vara oförändrad. Det anses vidare viktigt att undvika
åtgärder som innebär en försämrad kvalitet i den verksamhet som
bedrivs. Därmed står enligt statsrådet i huvudsak åtgärder av två slag till
buds. Det ena slaget innebär att man gör avkall på bredden i verksamheten,
t. ex. genom ett minskat antal alternativa kurser eller studiegångar.
Den andra typen av åtgärder hänför sig till rationaliseringar och effektivi
-
UbU 1984/85:24
6
seringar. En viktig resurs är lokaler. Högst hälften av de i sammanställningen
angivna beloppen bör, i samråd med byggnadsstyrelsen, få tas ut
under anslaget D5. Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna.
Vad gäller forskarutbildning och forskning erinras i propositionen om att
berörda högskoleenheter för perioden fram t. o. m. budgetåret 1986/87 har
ålagts att åstadkomma förnyelse inom dessa verksamheter genom omfördelning
av resurser under fakultetsanslagen i en omfattning som svarar mot
huvudförslaget.
Enligt föredragande statsrådet bör regeringen ge riksdagen tillfälle att ta
del av vad som i propositionen har anförts om resursplaneringen inom
högskolan inför budgetåret 1986/87.
Uttalandena i propositionen om de framtida planeringsförutsättningarna
har föranlett ett antal motionsyrkanden.
I motion 1984/85: 1947 (vpk) yrkande 1 hävdas att det för framtiden
krävs stora ekonomiska insatser på högskoleområdet. Förslagen till resursplanering
för budgetåret 1986/87 avvisas därför.
Enligt motion 1984/85:791 (fp) yrkande 3 i denna del bör besparingarna
på högskoleområdet för budgetåret 1986/87 avse förvaltningsändamål. Olika
förslag till förenklingar av administrationen lämnas, bl. a. avskaffande
av regionstyrelserna och förenklingar av den lokala antagningen till högskolan.
Besparingarna anses endast i undantagsfall böra innebära minskat
antal alternativa kurser eller studiegångar. Vidare hävdas i samma motion
yrkande 1, att en cementering till vaije pris av nuvarande högskoleorganisation
kan leda till resursslöseri. Regeringens politik kan, menar motionärerna,
leda till att utbildningsutbudet vid de mindre högskoleenheterna
planeras och genomförs endast i syfte att bevara högskolan. En högskola
kan enligt motionärerna enbart motivera sin existens om den ger utbildning
som är adekvat för samhället och för den enskilde och som är av god
kvalitet. Statsmakternas direktiv när det gäller anslagsframställningarna
inom högskolesektorn bör därför innefatta möjligheten att föreslå nedläggning
av hela högskoleenheter, om detta anses motiverat.
I motionerna 1984/85:2818 (m) yrkande 31 i denna del och 1984/85:2822
(m) yrkande 45 reses invändningar mot att universitet och högskolor med
större omslutning skall göra en proportionellt sett större besparing för
budgetåret 1986/87, vilket uppfattas som en omfördelning av resurser till
universitetens och de största högskolornas nackdel. Vidare vänder sig
motionärerna mot att förutsättningarna för planeringen och besparingarna
är ofullständiga. Bl. a. sägs resp. högskoleenhet inte veta hur stor del av
besparingarna som eventuellt kan komma tillbaka i form av omfördelade
medel. Den angivna förutsättningen att dimensioneringen skall vara oförändrad
anses orealistisk, eftersom behovet av omstrukturering av högskoleutbildningarna
är uppenbar. Andra förslag till besparingar lämnas av
motionärerna, bl. a. avskaffande av regionstyrelserna, minskning av antalet
beslutande organ inom högskolan, förenkling av förfarandet vid antag
-
UbU 1984/85:24
7
ning till allmänna och lokala utbildningslinjer samt enstaka kurser. Enligt
motion 1984/85: 2818 (m) yrkande 32 bör universitet och större högskolor
ges ett huvudansvar för den grundläggande högskoleutbildningen i olika
delar av landet. Utbildningen skall bedrivas decentraliserat också utanför
de orter där universitetet eller högskolan är belägen. En sådan organisation
ökar möjligheterna att variera utbudet av högskoleutbildning på mindre
högskoleorter. Enligt motion 1984/85:2542 (m) yrkandena 1 och 2 bör
antalet platser på linjer som enbart eller i huvudsak leder till arbete i
offentlig sektor minskas successivt. Vilken utbildning som skall ges vid de
olika högskolorna på sikt måste i första hand bedömas utifrån deras möjlighet
att ge en kvalitativt högtstående utbildning. Om universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ) och högskolorna bedömer att dimensioneringsförändringar
ger bästa effekt då en hel utbildning eller t.o.m. en hel
högskola läggs ned. skall de enligt motionärernas uppfattning inte vara
förhindrade av direktiv från statsmakterna att föreslå detta.
Enligt motion 1984/85:1324 (c) yrkande 2 är det felaktigt att nu avveckla
utbildningar som för tillfället har svag arbetsmarknad till följd av att vissa
verksamhetsutbyggnader upphört eller dämpats men där yrkeskåren har
en sådan sammansättning att stora avgångar och förnyat arbetskraftsbehov
kan förutses under det kommande decenniet och kring sekelskiftet. För att
kunna möta ett framtida behov är det önskvärt att finna bättre former för
att under en tid kunna dra ned utbildningsvolymen vid en enhet för att
senare öka den igen när behoven växer. Om minskad utbildningsvolym får
leda till nedläggning av hela utbildningsenheter kommer utbildningen att
vara onödigt koncentrerad när utbildningskapaciteten åter skall öka. För
att åstadkomma en smidigare anpassning till framtida förändrade utbildningsbehov
finnér motionärerna det angeläget att en strukturplan för högskolan
utarbetas.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Utgångspunkten för myndigheternas arbete med anslagsframställningen
inför budgetåret 1985/86 har för all verksamhet - också för den grundläggande
högskoleutbildningen - varit oförändrade anslag (exkl. pris- och
löneomräkning), från vilka dras 2% (huvudförslag). En tillämpning av
huvudförslaget på den grundläggande högskoleutbildningen skulle innebära
en anslagsminskning om ca 74 milj. kr. (inkl. del av lokalkostnadsanslaget).
Som framgår av budgetpropositionen har huvudförslaget inte tillämpats
på högskoleorganisationen för budgetåret 1985/86. Det skall inte heller
tillämpas för budgetåret 1986/87. Därmed befrias högskoleenheter, regionstyrelser
och UHÄ från det stora arbete som man tidigare har fått lägga
ned på att presentera förslag till huvudförslag (besparingar om 10% för 5
år). Man kan i stället koncentrera sig på de i förhållande till huvudförslaget
mindre besparingar som skall gälla för budgetåret 1986/87.
De angivna besparingarna för budgetåret 1986/87 kan av regeringen
användas för att täcka bl. a. konsekvenskostnader till följd av tidigare
+2 Riksdagen 1984185. 14 sami. Nr 24
Rättelse: S. 22, de två sista raderna under 10. Står: yrkandena 6 och 7 Rättat till:
yrkandena 5 och 6
UbU 1984/85:24
8
beslut och kostnader för kvalitativa reformer och/eller för eventuella ökningar
av planeringsramar. Den av regeringen föreslagna tekniken för
resursplanering utesluter självfallet inte att regeringen i 1986 års budgetproposition
kan komma att lägga fram förslag om fortsatt omstrukturering
av högskolans utbildningsutbud. De i motion 1984/85: 2822 ställda frågorna
om resurstillskott och eventuell omstrukturering av högskoleutbildning
kommer att få sitt slutliga svar i 1986 års budgetproposition.
Sedan länge har det varit ett önskemål från högskoleenheternas sida att
själva få avgöra var besparingar skall göras. Detta är bakgrunden till att
regeringen valt att endast ange visst besparingsbelopp per högskoleenhet.
Det går självfallet inte att nu ange under vilka statsbudgetanslag besparingarna
nås. Detta får anstå till dess högskoleenheterna hunnit fatta sina
beslut och kunnat rapportera var de räknar med att ta ut sparbeloppen.
Utskottet har erfarit att den tidpunkt som övervägs är våren 1986.
Inom utbildningsdepartementets s. k. resursöversynsprojekt - med företrädare
för utbildnings- och finansdepartementen, UHÄ, riksrevisionsverket,
statskontoret, regionstyrelser och högskoleenheter - har diskuterats
lämpligheten av och tekniken för längre planeringsperioder (Ds U
1985:1 Ledning, samverkan och administrativ utveckling inom högskolan).
Förslaget i årets budgetproposition, som innebär att resursnivån
anges också för det andra budgetåret - budgetåret 1986/87 bör ses som
ett första steg mot mera långsiktig budgetplanering inom den grundläggande
högskoleutbildningen. Enligt vad utskottet erfarit är avsikten att försöka
gå vidare på denna väg, varvid målet är att åstadkomma en treårig
planeringsperiod.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om att högskoleenheterna alltsedan
budgetåret 1981/82 ålagts att genomföra besparingar inom administration
och förvaltning (förvaltningsrationalisering). Regeringen har för varje budgetår
angett ändamålet med och storleken av besparingarna. De uppgår för
perioden 1981/82-1984/85 till ca 32 milj. kr. Utbildningsministern har i
prop. 1984/85: 100 bil. 10 (s. 58) för budgetåret 1985/86 förordat fortsatta
besparingar för förvaltningsändamål. Åtgärder har sålunda de senaste åren
vidtagits i direkt syfte att begränsa högskolans administration. Regeringen
har vidare uppdragit åt UHÄ att, i samverkan med statskontoret och
riksrevisionsverket, kartlägga hur omfattningen av högskolans förvaltningsfunktioner
har förändrats sedan budgetåret 1981/82.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1984/85:791 yrkande 3 i denna del, 1984/85:1947 yrkande 1,
1984/85: 2818 yrkande 31 i denna del och 1984/85:2822 yrkande 45.
Vad gäller frågan om myndigheters möjlighet att föreslå avveckling av
viss högskoleenhet vili utskottet peka på att regeringens budgetdirektiv till
myndigheterna formellt inte har några begränsningar som skulle omöjliggöra
förslag om avveckling av högskoleenhet. Av budgetpropositionen framgår
emellertid att regeringens ambition är att i första hand söka lösa
UbU 1984/85:24
9
högskolans strukturproblem genom omstruktureringar av utbildningsutbudet
inom enheter. Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att
en omstrukturering av de mindre högskolornas utbildningsutbud måste
göras systematiskt och planmässigt och med utgångspunkt i de förhållanden,
problem och behov som finns vid resp. högskoleenhet och i dess
närmaste omgivning. Det behövs en planering på både lång och kort sikt
inför de förändringar som blir nödvändiga när ungdomskullarna minskar
och arbetsmarknaden förändras.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1984/85:791 yrkande 1, 1984/85:1324 yrkande 2, 1984/85:2542
yrkandena 1 och 2 och 1984/85:2818 yrkande 32.
Det pekas i propositionen också på den betydelse ett ändamålsenligt
anslagssystem har för hur verksamheten planeras, genomförs och följs
upp. Det finns enligt föredragande statsrådets mening skäl att — med
utgångspunkt i de erfarenheter som finns av det år 1977 införda systemet —
se över anslagssystemet för högskolan och därmed också formerna för
medelstilldelning och styrning.
Enligt motionerna 1984/85:791 (fp) yrkande 2 och 1984/85:2818 (m)
yrkandena 29 och 31 i motsvarande delar bör den aviserade översynen av
anslagssystemet ge universitet och högskolor en treårig planeringsperiod
med en fullständig anslagsframställning endast vart tredje år. I motion
1984/85:1324 (c) yrkande 1 i denna del anförs att en genomsnittlig universitetsinstitution
i dag hämtar medel från minst fyra anslag enbart inom
utbildningsdepartementets verksamhetsområde (fakultetsanslag, linjeanslag,
anslag till enstaka kurser och forskningsrådsmedel). En översyn av
anslagssystemet m.m. i syfte att förenkla finansieringen av verksamheten
på institutionsnivå begärs.
Utskottet delar uppfattningen att en översyn av anslagssystemet för
högskolan bör inriktas bl. a. på att förenkla nuvarande system. Detta bör
kunna innebära ökade möjligheter till långsiktig planering för högskoleenheterna
och därmed en minskning av de arbetsinsatser som på olika nivåer
inom högskoleorganisationen måste avdelas för arbetet med anslagsframställningar.
Utskottet erinrar också om att rapporten Ledning, samverkan
och administrativ utveckling inom högskolan (Ds U 1985: 1) nu färdigställts
inom utbildningsdepartementet. Regeringen har överlämnat rapporten till
UHÄ. Utskottet räknar därför med att fortsatta åtgärder kommer att
vidtas. I detta resursöversynsprojekt har frågan om treåriga planeringsperioder
diskuterats. Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet
motionerna 1984/85:791 yrkande 2, 1984/85: 1324 yrkande 1 i denna del och
1984/85:2818 yrkandena 29 och 31 i motsvarande delar.
UbU 1984/85:24
10
Antagning till högskolan m. m.
Frågor om antagning till högskolan tas upp i ett flertal motioner.
Enligt motionerna 1984/85:323 (c) yrkande 5, 1984/85:436 (c), 1984/
85:731 (fp) yrkande 18, 1984/85:791 (fp) yrkande 8 och 1984/85:1337 (m)
yrkande 1 bör ett antagningssystem med viktade betyg införas. I motionerna
1984/85:791 (fp) yrkande 7, 1984/85:2736 (m) och 1984/85:2818 (m)
yrkande 21 framförs uppfattningen att den s. k. direktantagningskvoten bör
höjas till 50% för att ungdomar som lämnar gymnasieskolan och som vill
fortsätta till högskolan skall kunna vinna inträde i högskolan. Med nuvarande
arbetsmarknadssituation föreligger ofta svårigheter för dem att få
anställning och därmed arbetslivserfarenhetspoäng. Enligt motion 1984/
85:791 (fp) yrkande 9 bör kraven på den allmänna behörigheten nu ändras
så att det för längre högskoleutbildningar skall krävas avslutad treårig
gymnasial utbildning. I samma motion yrkandena 10 och 11 framförs
vidare önskemål om en förenkling av den lokala antagningen samt försök
med antagningsprov till högskolan. Enligt motion 1984/85:2526 (m, c, fp)
yrkande 1 bör reglerna för antagning till högskolan utformas så, att de
stimulerar gymnasieeleverna att välja ett brett språkprogram i skolan genom
utökad studiekurs. Ämnen som lästs som utökad studiekurs bör
därför få räknas till godo för sökande till högskolan. Slutligen behandlas i
motionerna 1984/85:517 (s) och 1984/85:1946 (vpk) i denna del frågan om
den sociala snedrekryteringen. Motionärerna önskar skapa förutsättningar
för en breddning av nuvarande rekrytering.
Utskottet räknar med att tillträdesutredningen (U 1983:03) kommer att
behandla de i motionerna aktualiserade frågorna (Dir. 1983:58). Utredningens
förslag kommer att läggas fram i slutet av år 1985.
En viktig faktor när det gäller rekrytering till högskoleutbildning är
självfallet hur studiestödet är utformat, en annan faktor är arbetsmarknadssituationen
för de högskoleutbildade.
Med hänvisning till pågående arbete inom tillträdesutredningen föreslår
utskottet att riksdagen avslår de nu aktuella motionerna.
Vissa organisatoriska frågor
Enligt motion 1984/85:515 (m) bör riksdagen begära en utredning rörande
uppdelning av universitetet i Lund i flera självständiga enheter.
Utskottet vill erinra om att utskottet tidigare under detta riksmöte utförligt
behandlat denna fråga (UbU 1984/85:2, s. 9-10). Därvid redovisades
att frågan dels utretts genom UHÄ:s och universitetets försorg, dels diskuterats
och lett till beslut i universitetsstyrelsen och ställningstagande i
UHÄ:s anslagsframställning till regeringen inför budgetåret 1985/86. Utskottet
förklarade sig då inte berett att föreslå en ny utredning och prov
-
UbU 1984/85:24
11
ning av frågan. Utskottet intar även nu samma ståndpunkt och avstyrker
härmed motion 1984/85:515.
I motion 1984/85: 467 (vpk) begärs att riksdagen hos regeringen hemställer
om att en högskola eller högskolefilial förläggs till Blekinge.
Enligt vad utskottet erfarit kommer en lokal elektroniklinje att starta i
Blekinge höstterminen 1985. Utbildningen är en del i den långsiktiga satsningen
från statens och näringslivets sida för att förse Blekinge med
kvalificerat kunnande på elektronikområdet. Med hänvisning till de åtgärder
som redan vidtagits av statliga myndigheter avstyrker utskottet motion
1984/85:467.
Enligt motion 1984/85: 2503 (c) bör riksdagen besluta att hos regeringen
hemställa om en utredning av frågan om inrättande av en högskola för
södra Stockholmsregionen. En högskola i södra Stockholmsregionen
anses kunna ge ett brett utbud av kurser i språk, samhällsvetenskapliga,
ekonomiska och sociala ämnen samt vissa naturvetenskapliga ämnen.
Den enklaste vägen att nå motionärernas syfte är att decentraliserad
högskoleutbildning anordnas. Genom detta tillvägagångssätt kan också
kostnader för ytterligare en högskoleförvaltning undvikas. Med hänvisning
till de regler som gäller för decentraliserad högskoleutbildning föreslår
utskottet att riksdagen avslår motion 1984/85: 2503.
1 motion 1984/85: 791 (fp) yrkande 6 begärs att regeringen studerar och
prövar erfarenheterna av högskoleorganens sammansättning. Motionärerna
anser att det finns skäl att ifrågasätta den nuvarande ordningen där
studerande och övrig personal har att pröva meriterna för sökande till bl. a.
professurer eller ta ställning i andra rent vetenskapliga frågor. I yrkande 5 i
samma motion yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att inga allmänrepresentanter bör ingå i förvaltningsnämnderna.
Enligt högskoleförordningen 19 kap. 31 § gäller beträffande sammansättningen
av tjänsteförslagsnämnd att en företrädare för de anställda inom
tjänsteförslagsnämndens verksamhetsområde och en företrädare för de
studerande inom samma område har rätt att ingå i nämnden. Det föreligger
alltså inget tvång för nämnda grupper att ingå i nämnden.
Riksdagen beslöt hösten 1983 om vissa förändringar i högskoleorganisationen
(prop. 1983/84:52, UbU 1983/84: 10, rskr. 1983/84: 114). Vid detta
tillfälle anmälde föredragande statsrådet att sammansättningen av de förvaltningsnämnder
som högskolestyrelse kan tillsätta skall vara densamma
som högskolestyrelsens sammansättning, dvs. företrädare för allmänna
intressen skall ingå och utgöra en tredjedel. Regeringen har sedermera
ändrat högskoleförordningen i enlighet med uttalandet i proposition 1983/
84:52 (SFS 1984: 100). De ändrade bestämmelserna gäller fr.o.m. den 1
juli 1984.
Utskottet finner inte anledning att överväga ändringar av nu gällande
ordning, varför utskottet föreslår att riksdagen avslår motion 1984/85:791
yrkandena 5 och 6.
Rättelse: S. 11, rad 20 Står: yrkande 7 Rättat till: yrkande 5
längst ner på sidan Står: yrkandena 6 och 7 Rättat till: yrkandena 5 och 6
UbU 1984/85:24
12
Filosofie kandidatexamen
Enligt motionerna 1984/85:791 (fp) yrkande 12 och 1984/85:1324 (c)
yrkande 4 bör en ny examensbenämning, filosofie kandidatexamen med
humanistisk, samhällsvetenskaplig eller annan inriktning, snarast införas
för studier om 120 poäng inom det förutvarande filosofiska fakultetsområdet.
För denna examen bör krävas fördjupningsstudier i en omfattning som
ger behörighet till forskarutbildning, dvs. 60 poäng. Även enligt motion
1984/85:2818 (m) yrkande 29 i denna del bör en filosofie kandidatexamen
införas.
Utskottet har från UHÄ inhämtat att frågan om examensbenämningar
inom det förutvarande filosofiska fakultetsområdet behandlas inom UHÄ i
anslutning till frågor om hur utbildning skall anordnas på det humanistiska
ämnesområdet. Förslag avses alltså lämnas till regeringen i examensbenämningsfrågan.
Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionerna 1984/85:791 yrkande 12, 1984/85:1324 yrkande 4 och
1984/85:2818 yrkande 29 i denna del.
Övriga frågor
Enligt motion 1984/85: 725 (vpk) yrkande 2 bör en parlamentariskt sammansatt
kommitté med företrädare för samtliga riksdagspartier se över
ekonom- och civilingenjörsutbildningarna med syfte att dessa utbildningar
skall få ökade inslag av sociologi, psykologi, pedagogik och andra humanistiska
och samhällskritiska ämnen.
Vad gäller civilingenjörsutbildningarna har UHÄ:s planeringsberedning
för utbildning för tekniska yrken samt för de matematisk-naturvetenskapliga
och tekniska fakulteterna vid olika tillfällen behandlat frågor om teknikens
historiska utveckling, sambandet teknik-samhälle, teknikerrollen, utbildningsförnyelse
m. m. Diskussionsunderlag har tagits fram, bl. a. genom
UHÄ-rapporten 1982: 6, Humaniora och teknik — kan de mötas?
Ekonomutbildningen har nyligen varit föremål för en grundlig utredning,
som remissbehandlats. Riksdagen fattade beslut om den nya ekonomutbildningen
under riksmötet 1982/83 (prop. 1982/83:100, UbU 1982/83:25,
rskr. 1982/83:340). De första studerande har ännu inte avslutat den nya
utbildningen. Mot denna bakgrund finns det ingen anledning att tillsätta ny
kommitté rörande ekonomutbildningen.
Det ankommer på UHÄ och även på linjenämnder och institutioner att
överväga och pröva i vad mån nya moment kan införas i utbildningarna
inom de ekonomiska ramar samt de tidsramar som står till buds. Med det
anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1984/85: 725 yrkande
2.
UbU 1984/85:24
13
Enligt motion 1984/85: 1946 (vpk) i denna del bör regeringen bl. a. "göra
en samlad utvärdering av den uppföljning av högskolereformen som skett
samt öppet redovisa hur väl högskolereformens mål har följts”. Vidare bör
regeringen inrikta den fortsatta planeringen på en offensiv satsning på den
offentliga sektorn och därmed på utveckling och förnyelse av de utbildningar
som är inriktade mot den offentliga sektorn. I motion 1984/85: 1324
(c) yrkande 1 i denna del föreslås en utvärdering av linjesystemet.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Aren efter högskolereformen år 1977 genomförde UHÄ ett omfattande
uppföljningsprogram som redovisats i serien UHÄ-rapport. Detta har följts
av programmet Uppföljning och policystudier. UHÄ ansvarar även för ett
mera långsiktigt projekt Forskning om högskolan, där forskningen utförs
vid universitet och högskolor som uppdragsforskning. Detta program omfattar
i stort fyra områden, nämligen högskolans roll i samhället, högskolan
som organisation, forskningsfunktionen och utbildningsfunktionen. Resultaten
av programmen används bl. a. i UHÄ:s reguljära arbete med att
fortlöpande följa utvecklingen inom högskolan och föreslå de förändringar
som bedöms nödvändiga. 1 detta sammanhang prövas också förändringar
av utbildningslinjer och förslag om nya linjer. Utvärderings- och förändringsarbete
sker fortlöpande även regionalt och lokalt vid de olika universiteten
och högskolorna. 1 detta arbete deltar även de representanter för
samhället utanför högskolan som finns i t. ex. UHÄ:s planeringsberedningar,
i regionstyrelser och i högskolestyrelser. Vidare kan konstateras
att verksamhetsberättelser nu har blivit ett reguljärt inslag i högskolemyndigheternas
arbete.
Det råder stor enighet om att dimensioneringen av den grundläggande
högskoleutbildningen bör bestämmas med utgångspunkt i individernas efterfrågan,
arbetsmarknadens behov och de tillgängliga resurserna.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1984/85: 1324 yrkande 1 i denna del och 1984/85: 1946 i denna
del.
Med erinran om riksdagens beslut i januari 1985 om ny arbets- och
tjänsteorganisation för lärare i den statliga högskolan (prop. 1984/85:57,
UbU 1984/85:9, rskr. 1984/85: 115) avstyrker utskottet motion 1984/
85: 1315 (m) om tillsättande av en forskartjänstutredning.
Frågor om uppdragsutbildning och uppdragsforskning tas upp i motion
1984/85: 1324 (c) yrkande 3. Formerna för samarbete mellan högskoleenheter
och näringsliv bör göras så smidiga och enkla som möjligt.
Utskottet erinrar om att olika slag av uppdragsverksamhet vid sidan av
de mera traditionella uppgifterna är en växande del av högskolans verksamhet.
Det är även enligt utskottets mening angeläget att högskoleenheterna
utnyttjar möjligheterna till samarbete med lokala företag, myndigheter
och organisationer och att detta samarbete finnér ändamålsenliga
former. Regeringen har den 11 april 1985 beslutat lägga fram en proposition
Rättelse: S. 15, Hemställan 8. Står: yrkandena 6 och 7 Rättat till: yrkandena 5 och 6
UbU 1984/85: 24
14
om uppdragsutbildning. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen
avslår motion 1984/85:1324 yrkande 3.
Efter förslag från regeringen har riksdagen bemyndigat regeringen, eller
den myndighet regeringen i sin tur bemyndigar, att medge överföringar
mellan anslag på statsbudgeten och mellan anslagsposter som har underställts
riksdagen. Detta har bl. a. varit nödvändigt för att erforderliga
resurser för handikappåtgärder skall kunna disponeras på det sätt riksdagen
beslutade om i enlighet med förslag i budgetpropositionen 1981 (prop.
1980/81:100, bil. 12, UbU 20, rskr. 246). För att samma ordning för
disposition av resurser för nämnda åtgärder skall kunna gälla även i fortsättningen
behövs ett bemyndigande av denna art.
Utskottet föreslår att riksdagen lämnar regeringen begärt bemyndigande
för budgetåret 1985/86.
Hemställan
Åberopande det anförda hemställer utskottet
1. beträffande resursplaneringen inom högskolan inför budgetåret
1986/87
att riksdagen med avslag på motionerna 1984/85:791 yrkande 3 i
denna del, 1984/85:1947 yrkande 1, 1984/85:2818 yrkande 31 i
denna del och 1984/85:2822 yrkande 45 utan erinran lägger till
handlingarna vad som anförts i proposition 1984/85: 100,
2. beträffande högskoleorganisationens utveckling på längre sikt
att riksdagen avslår motionerna 1984/85:791 yrkande 1, 1984/
85: 1324 yrkande 2, 1984/85:2542 yrkandena 1 och 2 och 1984/
85:2818 yrkande 32,
3. beträffande anslagssystem för högskolan
att riksdagen avslår motionerna 1984/85: 791 yrkande 2, 1984/
85:1324 yrkande 1 i denna del och 1984/85:2818 yrkandena 29
och 31 i motsvarande delar,
4. beträffande antagning till högskolan m. m.
att riksdagen avslår motionerna 1984/85: 323 yrkande 5, 1984/
85:436, 1984/85:517, 1984/85:731 yrkande 18, 1984/85:791 yrkandena
7, 8,9, 10 och 11, 1984/85:1337 yrkande 1, 1984/85:1946
i denna del, 1984/85:2526 yrkande 1, 1984/85:2736 och 1984/
85: 2818 yrkande 21,
5. beträffande uppdelning av universitetet i Lund
att riksdagen avslår motion 1984/85:515,
6. beträffande högskoleutbildning i Blekinge
att riksdagen avslår motion 1984/85:467,
7. beträffande en högskola för södra Stockholmsregionen
att riksdagen avslår motion 1984/85: 2503,
UbU 1984/85: 24
15
8. beträffande högskoleorganens sammansättning
att riksdagen avslår motion 1984/85: 791 yrkandena 5 och 6,
9. beträffande filosofie kandidatexamen
att riksdagen avslår motionerna 1984/85:791 yrkande 12, 1984/
85: 1324 yrkande 4 och 1984/85: 2818 yrkande 29 i denna del,
10. beträffande ökade inslag av humanistiska och samhällsvetenskapliga
ämnen i ekonom- och civilingenjörsutbildningarna
att riksdagen avslår motion 1984/85:725 yrkande 2,
11. beträffande en samlad utvärdering av högskolan m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1984/85:1946 i denna del och
1984/85: 1324 yrkande I i denna del,
12. beträffande en forskartjänstutredning
att riksdagen avslår motion 1984/85: 1315,
13. beträffande uppdragsutbildning m.m.
att riksdagen avslår motion 1984/85:1324 yrkande 3,
14. beträffande ett bemyndigande
att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om överföringar
mellan anslag för högskolan i enlighet med vad som förordats i
proposition 1984/85: 100.
Stockholm den 18 april 1985
På utbildningsutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Kerstin
Göthberg (c). Bengt Wiklund (s), Birgitta Rydle (m). Helge Hagberg (s).
Göran Allmér (m), Pär Granstedt (c), Iris Mårtensson (s), Lars Svensson
(s), Birger Hagård (m), Jörgen Ullenhag (fp), Gunnar Hökmark (m), Barbro
Nilsson i Örnsköldsvik (s), Marita Bengtsson (s) och Maj Kempe
(vpk).
UbU 1984/85:24
16
Reservationer
1. Resursplaneringen inom högskolan (mom. 1)
Birgitta Rydle, Göran Allmér. Birger Hagård och Gunnar Hökmark (alla
m) anser
dels att den av utskottets yttrande som på s. 7 börjar "Utgångspunkten
för" och på s. 8 slutar "yrkande 45” bort ha följande lydelse:
Ett effektivt utnyttjande av högskolans totala resurser kräver att högskolorna
ges bättre förutsättningar att planera sin verksamhet. Utskottet
delar den uppfattning som framförs i motion 1984/85:2822 att enbart kännedom
om kommande besparingskrav inte är en tillräcklig grund för en
bättre planering. Därtill fordras också kännedom om den totala ramen
samt det åtagande resp. högskola åläggs.
Utskottet kan inte heller tillstyrka förslaget att universitet och högskolor
med större omslutning skall göra en proportionellt större besparing. En
systematisk omfördelning av resurser till universitetens och de större
högskolornas nackdel är till förfång för högskolans totala verksamhet.
Universiteten och högskolorna har drabbats hårt av den allmänna byråkratiseringen
i samhället. Flera samverkande orsaker har bidragit till detta.
Den tid utbildande och forskande personal måste använda för annat än
utbildning och forskning har successivt ökat. För att komma till rätta med
dessa problem krävs ett samlat program för att minska byråkratin inom
högskolan. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett sådant förslag
i enlighet med vad som framförs i motion 1984/85: 2818.
Riksdagen bör med anledning av de aktuella motionerna som sin mening
ge regeringen till känna vad utskottet anfört om besparingsram för högskolorna
för budgetåret 1986/87 samt förslag till avbyråkratisering av högskolan.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
I. beträffande resursplaneringen inom högskolan inför hudgetåret
1986/87
att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85: 2818 yrkande 31 i
denna del och 1984/85:2822 yrkande 45, med anledning av motion
1984/85: 791 yrkande 3 i denna del och med avslag på proposition
1984/85: 100 och motion 1984/85: 1947 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Resursplaneringen inom högskolan (mom. 1)
Maj Kempe (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar "Utgångspunkten
för” och på s. 8 slutar "yrkande 45" bort ha följande lydelse:
Utskottet ser inga möjligheter att inom överskådlig framtid göra om -
UbU 1984/85: 24
17
prioriteringar av det slag som görs i proposition 1984/85: 100 i vad gäller
högskoleutbildning under budgetåret 1986/87. Mot bakgrund av nuvarande
samhällsutveckling kommer i stället stora krav att ställas på ekonomiska
insatser inom högskoleområdet. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall
till motion 1984/85:1947 yrkande 1 och med avslag på proposition 1984/
85: 100, motionerna 1984/85:791 yrkande 3 i denna del, 1984/85:2818 yrkande
31 i denna del och 1984/85:2822 yrkande 45 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande resursplaneringen inom högskolan inför budgetåret
1986/87
att riksdagen med bifall till motion 1984/85: 1947 yrkande 1 och
med avslag på proposition 1984/85: 100, motionerna 1984/85:791
yrkande 3 i denna del, 1984/85:2818 yrkande 31 i denna del och
1984/85:2822 yrkande 45 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
3. Högskoleorganisationens utveckling på längre sikt (moni. 2)
Birgitta Rydle, Göran Allmér, Birger Hagård och Gunnar Hökmark (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar "Vad gäller”
och på s. 9 slutar ”och 32” bort ha följande lydelse:
Antalet platser på linjer som enbart eller i huvudsak leder till arbete i
offentlig sektor måste minskas successivt. Vilken utbildning som skall ges
vid olika högskoleenheter bör i första hand bedömas utifrån enheternas
möjlighet att ge en kvalitativt högtstående utbildning. Om det uppkommer
en sådan situation att antalet ianspråktagna utbildningsplatser vid viss
högskoleenhet är för litet för att en rationell verksamhet skall kunna
bedrivas eller om UHÄ gör den bedömningen att dimensioneringsförändringar
ger bästa effekt då en hel utbildning eller t. o. m. en hel enhet läggs
ned bör UHÄ självfallet inte vara förhindrat av direktiv från regeringen att
förutsättningslöst lägga fram förslag till lösningar. Om en högskoleenhet
måste avvecklas på en viss ort, bör en annan större högskoleenhet kunna
tillhandahålla högskoleutbildning där i decentraliserad form. Det bör då bli
möjligt att i ökad utsträckning mellan olika år variera utbudet av högskoleutbildning
på orten.
Vad utskottet här har anfört om de framtida planeringsvillkoren bör
riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:2542 yrkandena 1 och 2 och
1984/85:2818 yrkande 32 och med anledning av motionerna 1984/85:791
yrkande 1 och 1984/85:1324 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till
känna.
UbU 1984/85:24
18
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande högskoleorganisationens utveckling på längre sikt
att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:2542 yrkandena
1 och 2 och 1984/85:2818 yrkande 32 och med anledning av
motionerna 1984/85:791 yrkande 1 och 1984/85:1324 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Högskoleorganisationens utveckling på längre sikt (mom. 2)
Kerstin Göthberg (c) och Pär Granstedt (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 böijar ”Vad gäller"
och på s. 9 slutar ”och 32” bort ha följande lydelse:
Det är viktigt att en anpassning av utbildningsutbudet tili det förväntade
antalet studerande och sysselsättningsmöjligheterna sker på ett välplanerat
sätt. Det bör göras upp en strukturplan för högskoleorganisationen, i
vilken koncentrationen av den högre utbildningen motverkas. Besluten om
nedläggningar av vissa högskoleutbildningar våren 1984 visar på vilket
bräckligt underlag utomordentligt viktiga frågor för närvarande avgörs.
Det bör vara möjligt att under en tid dra ner utbildningsvolymen vid en
enhet för att senare öka den igen när behoven växer. En strukturplan med
denna inriktning bör snarast utarbetas. Detta bör riksdagen med bifall till
motion 1984/85:1324 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1984/85:791
yrkande 1, 1984/85:2542 yrkandena 1 och 2 och 1984/85:2818 yrkande 32
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande högskoleorganisationens utveckling på längre sikt
att riksdagen med bifall till motion 1984/85: 1324 yrkande 2 och
med avslag på motionerna 1984/85:791 yrkande 1, 1984/85:2542
yrkandena 1 och 2 och 1984/85:2818 yrkande 32 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Högskoleorganisationens utveckling på längre sikt (mom. 2)
Jörgen Ullenhag (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 böijar ”Vad gäller”
och på s. 9 slutar ”och 32” bort ha följande lydelse:
Arbetsmarknadsläget för de högskoleutbildade, som grupp betraktade,
har försämrats på senare tid. I 1984 års budgetproposition påtalade föredragande
statsrådet att antalet sökande till de allmänna utbildningslinjerna
fr. o.m. vårterminen 1983 har börjat minska. Minskningen av antalet sökande
har fortsatt under det gångna året.
Mot denna bakgrund kan en cementering till varje pris av nuvarande
UbU 1984/85:24
19
högskoleorganisation leda till resursslöseri. Regeringens nuvarande politik
kan leda till att utbildningsutbudet vid de mindre högskoleenheterna planeras
och genomförs endast i syfte att bevara högskolan. En högskola kan
enligt utskottets mening enbart motivera sin existens om den ger utbildning
som är adekvat för samhället och för den enskilde och som är av god
kvalitet. Regeringens direktiv när det gäller anslagsframställningarna inom
högskolesektorn bör därför innefatta möjligheten att föreslå nedläggning
av hel högskoleenhet, om detta är motiverat. Detta bör riksdagen med
bifall till motion 1984/85:791 yrkande 1 och med anledning av motionerna
1984/85:1324 yrkande 2, 1984/85:2542 yrkandena 1 och 2 och 1984/85:2818
yrkande 32 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande högskoleorganisationens utveckling på längre sikt
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:791 yrkande 1 och
med anledning av motionerna 1984/85:1324 yrkande 2, 1984/
85: 2542 yrkandena 1 och 2 och 1984/85:2818 yrkande 32 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Anslagssystem för högskolan (mom. 3)
Kerstin Göthberg (c), Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m), Pär Granstedt
(c), Birger Hagård (m). Jörgen Ullenhag (fp) och Gunnar Hökmark
(m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”Utskottet
delar” och slutar ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör den aviserade översynen av anslagssystemet
resultera i treåriga planeringsperioder för universitet och högskolor.
Översynen bör även få som resultat en radikal förenkling av formerna för
att finansiera verksamheten vid de enskilda institutionerna. Det sker nu
genom medel från alltför många anslag. Riksdagen bör med anledning av
de aktuella motionerna som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet
anfört om högskolans anslagssystem.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande anslagssystem för högskolan
att riksdagen med anledning av motionerna 1984/85:791 yrkande
2, 1984/85:1324 yrkande 1 i denna del och 1984/85:2818 yrkandena
29 och 31 i motsvarande delar som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
UbU 1984/85:24
20
7. Antagning till högskolan m. m. (morn. 4)
Jörgen Ullenhag (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 boljar ”En viktig”
och slutar ”aktuella motionerna” bort ha följande lydelse:
En utgångspunkt för regeringens kommande arbete med tillträdesfrågorna
bör enligt utskottets uppfattning vara att man skall underlätta för
ungdomar att få tillträde till högre utbildning. Vissa förbättringar av nuvarande
system har visserligen gjorts i vad gäller ungdomars tillträde till
högskolan. Men fortfarande är det enligt utskottets uppfattning alldeles för
många bland de yngsta sökande som inte kommer in på högskolan. Statistiken
ger vid handen att de ungdomar som lämnar gymnasieskolan och som
vill fortsätta till högskolan ofta får vänta ett antal år innan de får tillträde
till högre utbildning. Särskilt mot bakgrund av att arbetslösheten bland
dessa ålderskategorier för närvarande är så hög upplevs denna väntan som
destruktiv. Den nu pågående översynen bör alltså arbeta med målet att
ytterligare underlätta ungdomars tillträde till högskolan. Enligt utskottets
mening måste direktantagningskvoten höjas till 50%.
En sådan förändring bör genomföras även om den får till konsekvens att
antalet antagna äldre sökande minskar. När antagningssystemet infördes
år 1977 fanns ett uppdämt behov av högre utbildning från sökande utan
traditionell gymnasiebakgrund. De nya tillträdesreglema öppnade möjlighet
för dessa grupper att i betydligt större omfattning än tidigare få tillgång
till högre studier. Efter den tid som nu förflutit sedan dessa nya regler
infördes, kan behovet av högskoleutbildning inte rimligen sägas vara lika
stort inom den kategori sökande som prioriterades år 1977. I stället är det
enligt utskottets uppfattning de ungdomar som nu lämnar gymnasieskolan
som i dag i första hand bör beredas plats inom högskolan.
Utskottet ser det som positivt att tillträdesutredningen enligt sina direktiv
skall studera frågan om viktade betyg. Inom de högskoleförberedande
utbildningarna förekommer i dag en situation där den allmänna behörigheten
i kombination med den särskilda behörigheten har lett till utpräglat
taktiska val. Många elever väljer att läsa korta och mindre arbetskrävande
linjer för att kunna erhålla en högre betygspoäng. I stället för att välja linje
utifrån vad som ger dem bäst förberedelse för högskolestudier väljer de
linjer där det är lättast att få hög betygspoäng. Det är enligt utskottets
mening mycket angeläget att ett system med viktade betyg snarast införs.
Frågan om vad som skall krävas i allmän behörighet för tillträde till
högre utbildning har ända sedan högskolereformen varit föremål för diskussion.
Enligt utskottets uppfattning bör kraven på den allmänna behörigheten
nu ändras så att det för tillträde till de längre högskoleutbildningarna
skall krävas treårig gymnasiekompetens med minst betyget 3 i vart och ett
av de karaktärsämnen som utgör särskilda behörighetskrav för den sökta
utbildningen. Detta leder enligt utskottets uppfattning till att den enskilde
UbU 1984/85:24
21
högskolestuderande!! får större förutsättningar att bedriva framgångsrika
studier och att studieavbrotten blir färre.
Utskottet har uppfattningen att en försöksverksamhet bör inledas med
kompletterande antagningsprov. Proven bör utformas så att de mäter både
allmänkunskap och kunskap som är särskilt relevant för utbildningen.
Högskoleenheterna bör få större frihet att besluta om den lokala antagningen.
Om högskoleenheterna bedömer att berörd institution med stor
sannolikhet har möjlighet att ta emot samtliga sökande som uppfyller
behörighetskraven är ett antagningsförfarande motsvarande dagens lokala
antagningssystem onödigt. Det enda som behövs i dessa fall är en formell
antagning i samband med registrering. En sådan förändring innebär administrativa
förenklingar och besparingar.
Riksdagen bör med anledning av de aktuella motionerna som sin mening
ge regeringen till känna vad utskottet anfört om antagning till högskolan
m. m.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande antagning till högskolan m. m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:731 yrkande 18
och 1984/85:791 yrkandena 7, 8, 9, 10 och 11 och med anledning
av motionerna 1984/85: 323 yrkande 5, 1984/85:436, 1984/85:517,
1984/85:1337 yrkande 1, 1984/85: 1946 i denna del, 1984/85:2526
yrkande 1, 1984/85:2736 och 1984/85:2818 yrkande 21 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Antagning till högskolan m. m. (mom. 4)
Birgitta Rydle, Göran Allmér, Birger Hagård och Gunnar Hökmark (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar "En viktig”
och slutar "aktuella motionerna” bort ha följande lydelse:
I avvaktan på att ett nytt tillträdessystem genomförs bör direktantagningskvoten
för studerande från gymnasieskolan höjas till 50 % fr. o. m.
höstterminen 1985. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna med anledning av de nu aktuella motionerna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande antagning till högskolan m. m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:791 yrkande 7,
1984/85: 2736 och 1984/85: 2818 yrkande 21 och med anledning av
motionerna 1984/85:323 yrkande 5, 1984/85:436, 1984/85:517,
1984/85:731 yrkande 18, 1984/85:791 yrkandena 8, 9, lOoch 11,
1984/85:1337 yrkande 1. 1984/85:1946 i denna del och 1984/
85: 2526 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
UbU 1984/85:24
22
9. En högskola för södra Stockholmsregionen (mom. 7)
Kerstin Göthberg (c) och Pär Granstedt (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar ”Den enklaste”
och slutar ”motion 1984/85: 2503” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att en högskola i södra Stockholmsregionen
på ett verksamt sätt skulle medverka till att häva den
regionala obalansen i Stockholms län i fråga om högre utbildning. Det finns
därför anledning för regeringen att ta initiativ till en utredning om de
praktiska och ekonomiska förutsättningarna för en sådan decentralisering
av högskoleutbildningen i regionen. Vad utskottet anfört bör riksdagen
med bifall till motion 1984/85:2503 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande en högskola för södra Stockholmsregionen
att riksdagen med bifall till motion 1984/85: 2503 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Högskoleorganens sammansättning (mom. 8)
Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m), Birger Hagård (m). Jörgen Ullenhag
(fp) och Gunnar Hökmark (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar ”Enligt
högskoleförordningen” och slutar ”och 7” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att tiden nu är mogen för att studera och pröva erfarenheterna
av vissa högskoleorgans arbete och sammansättning. Det finns
skäl att ifrågasätta nuvarande ordning där företrädare för studerande och
företrädare för personal utsedd av arbetstagarorganisation medverkar i
prövningen av meriterna för sökande till bl. a. professurer (tjänsteförslagsnämnd)
eller tar ställning till andra rent vetenskapliga frågor. Regeringen
bör pröva frågan om högskoleorganens sammansättning med angiven utgångspunkt
och lägga fram förslag för riksdagen. Detta bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
Riksdagen bör vidare som sin mening ge regeringen till känna att företrädare
för allmänna intressen inte bör ingå i förvaltningsnämnd.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande högskoleorganens sammansättning
att riksdagen med bifall till motion 1984/85: 791 yrkandena 5 och
6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Filosofie kandidatexamen (mom. 9)
Kerstin Göthberg (c), Birgitta Rydle (m). Göran Allmér (m), Pär Granstedt
(c), Birger Hagård (m), Jörgen Ullenhag (fp) och Gunnar Hökmark
(m) anser
UbU 1984/85:24
23
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar ”Utskottet
har” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:
Utskottet har uppfattningen att en ny examensbenämning - filosofie
kandidatexamen med viss angiven inriktning - bör införas för studier om
minst 120 poäng på linje eller enstaka kurser inom det förutvarande filosofiska
fakultetsområdet. För denna examen bör krävas fördjupningsstudier i
en omfattning som ger behörighet till forskarutbildning. Förslag om en
filosofie kandidatexamen i enlighet med vad som anförts bör läggas fram i
1986 års budgetproposition. Detta bör riksdagen med anledning av de
aktuella motionerna som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande fdosofie kandidatexamen
att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:791 yrkande 12,
1984/85:1324 yrkande 4 och 1984/85: 2818 yrkande 29 i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Humanistiska och samhällsvetenskapliga inslag i ekonom- och civilingenjörsutbildningarna
(mom. 10)
Maj Kempe (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar ”Vad gäller”
och slutar ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till vad som anförts i motion 1984/85:725. En
kommitté bör se över ekonom- och civilingenjörsutbildningarna. Syftet
med översynen bör vara att dessa utbildningar skall få ökade inslag av
humaniora och samhällsvetenskap. Utskottet föreslår att riksdagen med
bifall till motion 1984/85:725 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande ökade inslag av humanistiska och samhällsvetenskapliga
ämnen i ekonom- och civilingenjörsutbildningarna
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:725 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Utvärdering av högskolan m.m. (mom. 11)
Kerstin Göthberg (c) och Pär Granstedt (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar "Aren efter”
och slutar ”denna del" bort ha följande lydelse:
Åren efter högskolereformen år 1977 genomförde UHÄ ett omfattande
uppföljningsprogram som redovisats i serien UHÄ-rapport. Detta har följts
av programmet Uppföljning och policystudier. UHÄ ansvarar även för ett
UbU 1984/85:24
24
mera långsiktigt projekt, Forskning om högskolan, där forskningen utförs
vid universitet och högskolor som uppdragsforskning. Detta program omfattar
i stort fyra områden, nämligen högskolans roll i samhället, högskolan
som organisation, forskningsfunktionen och utbildningsfunktionen. Resultaten
av programmen används bl. a. i UHÄ:s reguljära arbete med att
fortlöpande följa utvecklingen inom högskolan och föreslå de förändringar
som bedöms nödvändiga. Med det anförda avstyrker utskottet motion
1984/85:1946 i denna del.
När det gäller motion 1984/85: 1324 delar utskottet motionärernas uppfattning
att tiden nu kan vara mogen för en utvärdering av linjesystemet.
Inom vissa utbildningsområden med klart definierade yrkesmål är linjer
med ungefär nuvarande karaktär naturligt också i framtiden. Inom andra
områden kan det visa sig lämpligt att bibehålla linjens roll som stöd för den
enskilde studentens studieval. Men samtidigt bör en större flexibilitet och
valfrihet eftersträvas inom systemets ram. Linjernas betydelse för administration
och resursfördelning bör därmed kunna minska. Detta skulle vara
ett bidrag till strävandena att avbyråkratisera högskolan. Detta bör riksdagen
med bifall till motion 1984/85:1324 yrkande 1 i denna del som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande en samlad utvärdering av högskolan m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1324 yrkande 1 i
denna del och med avslag på motion 1984/85:1946 i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Utvärdering av högskolan m. m. (mom. 11)
Maj Kempe (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar ”Åren efter”
och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 1984/85: 1946 i denna del
om nödvändigheten av att det nu görs en utvärdering av högskolereformen
och övriga politiska beslut fattade av riksdag och regering beträffande
högskoleutbildningen. Vidare bör utvecklingen i vad avser demokratiseringen
av högskolan bedömas. Regeringen bör vidare föranstalta om de
övriga åtgärder som motionärerna föreslår. Riksdagen bör med bifall till
motion 1984/85:1946 i denna del och med avslag på motion 1984/85:1324
yrkande 1 i denna del som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet
anfört.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande en samlad utvärdering av högskolan m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1946 i denna del och
med avslag på motion 1984/85: 1324 yrkande 1 i denna del som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
UbU 1984/85:24
25
Särskilda yttranden
1. Resursplanering inom högskolan (mom. 1)
Jörgen Ullenhag (fp) anför:
När det gäller förvaltningsrationalisering hänvisar jag till reservation 1.
Avveckling av regionstyrelserna i UbU 1984/85: 14. Där har anförts att en
avveckling av regionstyrelserna medverkar till en avbyråkratisering av
högskolan och innebär en besparing, som på sikt uppgår till mer än 12 milj.
kr. per år.
I motion 1984/85:791 lämnas också andra förslag till förvaltningsrationalisering,
t. ex. mer rationell sammansättning av beslutande organ inom
högskolan, förenkling av förfarandet vid högskoleenheternas lokala antagning.
I övrigt hänvisas till vad som föreslås i motionen.
2. Antagning till högskolan m. m. (mom. 4)
Birgitta Rydle, Göran Allmér, Birger Hagård och Gunnar Högmark (alla
m) anför:
Många av problemen inom den högre utbildningen kan återföras på det
behörighets- och urvalssystem som genomfördes i samband med högskolereformen.
Hit hör att den s. k. genomströmningen i den högre utbildningen
minskat kraftigt, att antalet studieavbrott ökat, att den sociala snedrekryteringen
förstärkts, att medianåldern för ny an tagna studerande för många
utbildningslinjer och ämnen höjts drastiskt och att kvalitetskraven har
måst sänkas inom flera ämnen.
Vi har länge påtalat antagningssystemets många fel och brister samt
föreslagit ett helt annorlunda system. Vi menar att det behövs bl. a. skärpningar
av förkunskapskraven till åtskilliga utbildningar samt två olika
allmänna behörighetsnivåer, en för mer krävande utbildningsvägar som
skall bygga på kunskaper i nivå med de tre- och fyraåriga gymnasielinjerna
och en för övrig högskoleutbildning. Vi anser också att det behövs en
förberedande utbildning för studerande utan föregående gymnasieutbildning
eller enbart tvåårig gymnasieutbildning. Utbildningen skall ge behörighet
till olika ämnen och utbildningsvägar i högskolan. Nuvarande kvoteringssystem
i urvalet mellan behöriga sökande kan med vårt förslag avskaffas.
I direktiven för tillträdesutredningen ingår att behandla bl. a. de frågor
som vi här berört. I utredningsdirektiven ingår också att överväga olika
former av viktning av de sökandes betyg. Därvid får det avgöras om,
utöver de förändringar av antagningsreglerna som vi ovan förordat, viktning
kan ha någon positiv betydelse. I avvaktan på att utredningen skall
slutföra sitt arbete avstår vi från att i detta sammanhang lägga konkreta
förslag till förändringar av antagningssystemet.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985