UbU 1984/85:23

Utbildningsutskottets betänkande
1984/85:23

om tolk- och översättarutbildning m. m. (prop. 1984/85:132)
Propositionen

Regeringen har i proposition 1984/85:132 (utbildningsdepartementet)

dels föreslagit riksdagen att bemyndiga regeringen att avveckla tolklinjen
den 1 juli 1986,

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som i propositionen
anförts om tolk- och översättarutbildning samt hithörande frågor.

Motionen

1984/85:2985 av Gunnel Liljegren m. fl. (m, c, fp, vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kommerskollegium
skall få till uppgift att utfärda auktorisation för alla kategorier
tolkar och översättare,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förvaltningslagens
9 § bör ändras på sätt som föreslagits,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en enhetlig
tolktaxa bör fastställas,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att benämningarna
på tolkar bör renodlas på föreslaget sätt,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts rörande kvaliteten på studieförbundens tolkkurser.

Utskottet

Tolkutbildning finns i dag dels som s. k. kontakttolkutbildning i studieförbundens
och folkhögskolornas regi, dels som högskoleutbildning. Den
1 juli 1977 inrättades tolklinjen som en allmän utbildningslinje om 60
poäng. Fr. o. m. år 1980 kan linjen omfatta 80 poäng i vissa språk, och
möjlighet till etappavgångar finns. Utbildningsbehovet har varit svårbedömt,
varför antalet nybörjarplatser på tolklinjen har minskat från 240 till
80. Någon reguljär översättarutbildning har inte förekommit i vårt land.
Däremot har utbildning ägt rum på försök vid universiteten i Stockholm
och Göteborg i bl. a. engelska, finska och tyska. En lokal linje för utbildning
i det sistnämnda språket finns i Stockholm.

Enligt proposition 1984/85:132 skall högskolans tolk- och översättarutbildning
sammanföras i ett tolk- och översättarinstitut vid universitetet i
Stockholm den 1 juli 1986 och den nuvarande tolklinjen läggas ned vid
samma tidpunkt. I detta institut blir det möjligt att samla kvalificerad

1 Riksdagen 1984/85. 14 sami. Nr 23

UbU 1984/85:23

2

sakkunskap och föra samman ekonomiska resurser som nu är spridda på
skilda högskoleenheter m. fl. myndigheter. Institutet skall ha såväl ansvaret
för utbildningen på högskolenivå som ansvar för utvecklings- och
stödfunktioner för tolkutbildningen i stort. Möjlighet till en systematisk
kunskaps- och kompetensuppbyggnad ökar, och det blir större kontinuitet
i verksamheten. Föredragande statsrådet räknar med att den nya organisationen
skall medföra att kvaliteten på den yrkesinriktade tolkutbildningen
höjs.

Universitetet i Stockholm har enligt föredragande statsrådet en mångsidig
erfarenhet av de aktuella utbildningarna. Där bedrivs forskning av
särskild betydelse för det planerade institutets verksamhet genom det
centrum för tvåspråkighetsforskning som har byggts upp. Anknytning i
övrigt till aktuell forskning kan tillgodoses genom institutets kontakter
med skilda språkinstitutioner. Lokalfrågan kan också lösas på ett tillfredsställande
sätt inom universitetets nuvarande lokalbestånd. Institutet skall
dock vid behov kunna förlägga viss utbildning till andra orter. Det kan ske
genom samarbete med språkinstitutioner vid olika högskoleenheter.

Hittills har riksdagen medverkat i planeringen av tolkutbildningen inom
högskolan genom att anslå resurser samt att fastställa utbildningens längd
och antalet utbildningsplatser på tolklinjen. Emellertid krävs stor flexibilitet
i planeringen av dessa utbildningar eftersom de förhållanden som styr
behoven av utbildning ofta förändras snabbt. Därför bör enligt föredragande
statsrådet institutets styrelse få besluta om utbildningarnas inriktning,
längd och dimensionering. Denna frihet för institutet att disponera
resurserna syftar till att utbildningen skall kunna anpassas i fråga om längd
och inriktning allt efter vilket språk det gäller och vilka förkunskaper de
studerande har. Härigenom kan kvalitetskraven upprätthållas även om
förutsättningarna för utbildningen skiftar. En utbildningsvolym om 60
årsstudieplatser anses vara en lämplig utgångspunkt för planeringen.

Utskottet anser att vad som i propositionen har anförts om uppbyggnaden
av ett tolk- och översättarinstitut är väl avvägt. Institutet kommer att
få en god överblick över tolkutbildningen på alla nivåer genom den expertis
som kommer att finnas där. Utskottet tillstyrker att regeringen får begärt
bemyndigande att avveckla tolklinjen den 1 juli 1986.

Utskottet tar i det följande upp ett antal frågor som avser tolkar och
översättare och deras verksamhet. Först behandlas auktorisationen av dessa
yrkesgrupper.

Med begreppet auktorisation avses i dag godkännande av tolkar och
auktorisation av översättare. Villkor för att erhålla auktorisation är bl. a.
att vederbörande har fullgjort av kommerskollegium föreskrivna kunskapsprov
och är känd för redbarhet. Enligt föredragande statsrådet bör
kommerskollegium behålla ansvaret för den provverksamhet, som avser
personer som inte har utbildats vid institutet. Den som har genomgått
fullständig tolkutbildning vid institutet och erhållit utbildningsbevis bör

UbU 1984/85:23

3

enligt föredragande statsrådets mening emellertid inte därutöver behöva
genomgå nämnda prov för att bli godkänd tolk. För samtliga översättare
som vill bli auktoriserade skall dock fullgörande av kollegiets kunskapsprov
krävas även i fortsättningen. Kommerskollegium skall vidare enligt
propositionen behålla ansvaret för godkännande av tolkar och auktorisation
av översättare samt tillsyn över dessa yrkesgrupper. Tillsynen innebär
att auktorisationen kan upphävas om tolken eller översättaren förfar oriktigt
i sin verksamhet. Vidare framför statsrådet uppfattningen att auktorisationstiden
liksom hittills skall vara begränsad till fem år och att det skall
krävas verksamhet av viss omfattning för förnyelse av auktorisation utan
omprövning.

I motion 1984/85:2985 (m, c, fp, vpk) yrkande 1 krävs att kommerskollegium
skall auktorisera alla tolkar och översättare vare sig de inhämtat
sina färdigheter vid tolk- och översättarinstitutet eller på annat sätt. Den
officiella benämningen på godkännandet av såväl tolkar som översättare
bör enligt motionärerna vara auktorisation. Motionärerna anser vidare att
en auktorisation inte bör vara tidsbegränsad.

Utskottet vill med anledning av yrkandet anföra följande.

När det gäller auktorisationens längd har utskottet uppfattningen att
den bör vara fem år och att det bör krävas verksamhet av viss omfattning
för förnyelse av auktorisation utan nytt prov. I benämningsfrågan finnér
utskottet det vara lämpligt att i enlighet med motionen använda termen
auktorisation som en gemensam beteckning för godkännandet av tolkar
och översättare. Utskottet konstaterar slutligen att föredragande statsrådet
och motionärerna är ense om att ansvaret för auktorisationen av tolkar och
översättare samt tillsynen av dessa yrkesgrupper skall vila på kommerskollegium
även i vad gäller dem som inhämtat sina färdigheter vid tolk- och
översättarinstitutet. I vad sedan gäller de kunskapsprov som kommerskollegium
skall ansvara för och som avser dem vilka inte erhållit utbildningsbevis
från tolk- och översättarinstitutet utgår utskottet från att kollegiet vid
genomförandet av proven kommer att anlita experter från institutet. Det
bör således — till gagn för den samlade verksamheten — vara möjligt att
ta till vara de resurser i form av erfarenheter och kunskaper som institutet
har i fråga om provverksamhet, samtidigt som kommerskollegium formellt
svarar för auktorisationen. Det är nämligen enligt utskottets mening angeläget
att finna former för ett fruktbart samarbete mellan institutet och
kommerskollegium vid genomförandet av proven.

Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet att riksdagen med
anledning av proposition 1984/85:132 och motion 1984/85:2985 yrkande
I som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om samarbete
i auktorisationsfrågor m. m. mellan tolk- och översättarinstitutet
och kommerskollegium.

I yrkande 2 av den nämnda motionen krävs en ändring av förvaltningslagen
9 § med innebörd att myndigheter skall anlita i första hand auktori -

UbU 1984/85:23

4

serad tolk. Motionärerna anser att ändringen bör göras nu när frågan om
en reformerad tolkutbildning behandlas.

Enligt vad utskottet erfarit sker för närvarande en översyn av förvaltningslagen
inom regeringskansliet. Ett lagförslag förväntas bli remitterat
till lagrådet i slutet av maj detta år. Riksdagen bör enligt utskottets mening
inte ta ställning i den aktualiserade frågan förrän regeringen lagt fram sitt
förslag. Med hänvisning härtill avstyrks motion 1984/85:2985 yrkande 2.

Frågan om tolktaxa tas upp i yrkande 3 av motionen. En orsak till att
godkända tolkar inte alltid finns att tillgå — och i vissa fall heller inte
efterfrågas — är enligt motionärerna den oenhetliga konstruktionen av
tolktaxorna. Domstolsverket anses tillämpa föredömliga taxor. En för den
offentliga sektorn gemensam tolktaxa bör, säger motionärerna, fastställas
för resp. nivå — auktoriserad specialtolk, auktoriserad tolk och icke auktoriserad
tolk. Detta anses kunna locka fler kvalificerade att genomgå
tolkutbildning och kommerskollegiets prov.

Utskottet har inhämtat att domstolsverket enligt en särskild förordning
skall fastställa tolktaxa inom sitt verksamhetsområde. Denna reglering
kom till stånd mot bakgrund av att det inte fanns några enhetliga normer
för ersättning till tolkar inom rättskipningens område och att ersättningsnivån
varierade betydligt (prop. 1978/79:132, JuU 1978/79:33, rskr.
1978/79:289). 1 övrigt regleras tolktaxan genom avtal mellan bl. a. Landstingsförbundet,
Kommunförbundet och tolkarnas fackliga organisationer.
Det ankommer enligt utskottets mening på arbetsmarknadens parter att i
dessa fall komma överens om ändamålsenliga nivåer på tolktaxorna. Med
hänvisning härtill avstyrker utskottet motion 1984/85:2985 yrkande 3.

Lämpliga benämningar på tolkar med olika funktioner efterlyses i motion
1984/85:2985 yrkande 4. Begreppen arbetsplatstolk och kontakttolk
anses missvisande.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att den i dag gängse terminologin
kan behöva revideras. Detta är emellertid enligt utskottets mening
en lämplig uppgift för tolk- och översättarinstitutets styrelse. Den bör
kunna ta erforderliga initiativ i frågan. Motion 1984/85:2985 yrkande 4
avstyrks härmed.

I motion 1984/85:2985 yrkande 5 tas slutligen upp frågan om kvaliteten
på den kontakttolkutbildning som ges av studieförbunden. Motionärerna
erinrar om den låga procentandelen godkända i proven och menar att tolkoch
översättarinstitutets ansvar för den pedagogiska uppläggningen av
studieförbundens kurser bör betonas i riksdagens beslut.

Institutet skall enligt propositionen fastställa övergripande mål för kontakttolkutbildningen,
vilket i dag åligger SÖ (prop. 1976/77:100, UbU
1976/77:19, rskr. 1976/77:176). Även enligt utskottets mening är det ändamålsenligt
att studieförbund och folkhögskolor utnyttjar institutets
kompetens när kontakttolkutbildningen planeras och genomförs. Med
hänvisning härtill föreslår utskottet att motion 1984/85:2985 yrkande 5
avslås.

UbU 1984/85:23

5

Beträffande övriga frågor som rör tolk- och översättarutbildning anser
utskottet att riksdagen utan erinran bör lägga till handlingarna vad som
anförts i proposition 1984/85:132.

Åberopande vad utskottet har anfört i det föregående hemställer utskottet 1.

beträffande tolk- och översättarutbildning

att riksdagen dels bemyndigar regeringen att avveckla tolklinjen
den 1 juli 1986, dels utan erinran lägger till handlingarna vad
som i proposition 1984/85:132 har anförts om uppbyggnaden av
ett tolk- och översättarinstitut,

2. beträffande samarbete i auktorisationsfrågor m. m. mellan tolkoch
översättarinstitutet och kommerskollegium

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:132 och
motion 1984/85:2985 yrkande 1 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande ändring av 9 § förvaltningslagen

att riksdagen avslår motion 1984/85:2985 yrkande 2,

4. beträffande enhetlig tolktaxa

att riksdagen avslår motion 1984/85:2985 yrkande 3,

5. beträffande benämning pä tolkar

att riksdagen avslår motion 1984/85:2985, yrkande 4,

6. beträffande planering av tolkkurser i studieförbundens regi
att riksdagen avslår motion 1984/85:2985 yrkande 5,

7. beträffande övriga frågor rörande tolk- och översättarutbildning
att riksdagen utan erinran lägger till handlingarna vad som har
anförts i proposition 1984/85:132.

Stockholm den 2 maj 1985

På utbildningsutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Bengt Wiklund
(s), Birgitta Rydle (m), Helge Hagberg (s), Lennart Bladh (s), Göran
Allmér (m), Iris Mårtensson (s), Lars Svensson (s), Birger Hagård (m),
Jörgen Ullenhag (fp), Björn Samuelson (vpk), Margot Wallström (s), Gunnar
Hökmark (m), Larz Johansson (c) och Inger Josefsson (c).