UbU 1984/85:2

Utbildningsutskottets betänkande
1984/85:2

om vissa högskolefrågor
Motionerna

Motion väckt under allmänna motionstiden vid riksmötet 1982/83

1982/83:597 av Björn Samuelson m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen hemställer om förslag som innebär att studieomdömena
inom folkhögskolan avskaffas.

Motioner väckta under allmänna motionstiden vid riksmötet 1983/84

1983/84:410 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för att säkerställa
tillräcklig information till berörda högskolestuderande om möjligheterna
till dispens från utbildningsinslag med djurförsök,

1983/84:412 av Ulla Tillander m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen skyndsamt undersöker möjligheterna av en organisatorisk förändring
av universitetet i Lund så att lärarhögskolan i Malmö får en
självständig ställning.

1983/84:413 av Ulla Tillander m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen skyndsamt undersöker förutsättningarna för återupprättande
av en fristående teknisk högskola i Lund.

1983/84:463 av Kerstin Anér (fp) vari — med hänvisning till vad som
anförts i den till kulturutskottet remitterade motionen 1983/84:462 —
yrkas att riksdagen uttalar sig för att arkitekternas vidareutbildningsmöjligheter
uppmärksammas.

1983/84:497 av Stina Gustavsson (c) och Gunhild Bolander (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om bibehållande av förkunskapskraven vid inträde till textillärarutbildning
i enlighet med UHÄ:s begäran.

1983/84:498 av Gullan Lindblad (m) och Siri Häggmark (m) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen anhåller om åtgärder beträffande antagningsbestämmelserna
inom den kommunala högskoleutbildningen så att sjuksköterskor
med vidareutbildning i medicin och kirurgi placeras i samma
kvotgrupp som de som utbildats på hälso- och sjukvårdslinjens inriktning
mot allmän hälso- och sjukvård vid urval till de nya påbyggnadslinjerna.

1 Riksdagen 1984/85. 14 samt. Nr 15

UbU 1984/85:2

2

1983/84:514 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga

— yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående förvaltningsnämndernas sammansättning.

1983/84:544 av Anita Bråkenhielm (m) och Blenda Littmarck (m) vari

— såvitt nu är i fråga — yrkas

2. att riksdagen hos regeringen anhåller om att en översyn görs av
musikämnets ställning inom lärarutbildningen.

1983/84:546 av Ulla Ekelund (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
anhåller att skolöverstyrelsen (SÖ) får i uppdrag att undersöka möjligheten
att utöka timantalet för ämnet religionskunskap på klasslärarlinjerna
samt se över innehåll och metodik i nämnda ämne med ledning av vad i
motionen anförts.

1983/84:643 av Olle Aulin m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen framförts om en uppdelning
av Lunds universitet i flera självständiga enheter.

1983/84:651 av Siri Häggmark (m) och Gullan Lindblad (m) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen anhåller om en prövning av förutsättningarna
för ett statligt huvudmannaskap för vårdutbildning inom högskolan.

1983/84:802 av Lars Ernestam (fp) och Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs om införande av utbildning i personlig ekonomi i studieplanen för
sociala linjen.

1983/84:815 av Margot Wallström m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
avskaffande av de graderade betygen i ämnesteori i lärarutbildningen.

1983/84:994 av Gunnel Liljegren (m) och Ingrid Sundberg (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att utbildningen
i blockämnet svenska bör omfatta 80 poäng samt att fortbildningskurser
i litteraturhistoria bör anordnas för lärare med blockämnet svenska som
examensämne.

1983/84:998 av Erkki Tammenoksa (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller att universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) får i
uppdrag att utreda frågan om högskolestudier på kvällstid.

1983/84:1000 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen uttalar sig för att avgifter för högskoleutbildning ej skall
förekomma,

2. att riksdagen hemställer hos regeringen om förslag till ändring av
högskolelagen, så att förbud mot avgifter skrivs in i denna.

UbU 1984/85:2

3

1983/84:1001 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om en undersökning av på
vilket sätt högskolelagens 2 § efterlevs enligt vad som anförs i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om initiativ till en utvärdering
av högskolereformerna och övriga politiska åtgärder på området
enligt vad som anförs i motionen.

1983/84:1071 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari — med hänvisning till vad
som anförts i den till socialutskottet remitterade motionen 1983/84:1069

— såvitt nu är i fråga yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande att en arbetsmedicinsk
grundkurs omfattande minst sex veckor införs i läkarutbildningen
och att arbetsmiljölära införs som obligatorisk kurs på 3—6 månader
i civilingenjörsutbildningen.

1983/84:1104 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) vari — med hänvisning
till vad som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade motionen
1983/84:1101 — såvitt nu är i fråga yrkas

a. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att jämställdhet bör tas in i kursprogram inom företags- och
nationalekonomi,

1983/84:1242 av Kerstin Göthberg m. fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga

— yrkas

I. att riksdagen hos regeringen hemställer att en strukturplan för den
samlade universitets- och högskoleutbildningen utarbetas enligt de riktlinjer
som anges i motionen,

II. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande prövning av frågan om viss begränsad avgiftsfinansiering
av enstaka kurser i vissa fall.

1983/84:1245 av Karin Israelsson (c) och Britta Hammarbacken (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts rörande behovet av påbyggnadsutbildning av sjuksköterskor
inom somatisk långtidssjukvård.

1983/84:1247 av Oskar Lindkvist (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om praktiktjänst
för viss lärarutbildning.

1983/84:1251 av Birgitta Rydle (m) och Ingrid Hemmingsson (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om särskilda behörighetskrav för antagning till textillärarlinjen.

1983/84:1691 av Bertil Fiskesjö (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om ämnessplittring och kursutbud,

1* Riksdagen 1984/85. 14 sami. Nr 15

UbU 1984/85:2

4

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om behovet av en akademisk grundexamen med
särskild benämning.

1983/84:1713 av Larz Johansson (c) och Kerstin Göthberg (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att som förkunskapskrav
återinförs de särskilda behörighetskrav som gällde före
UHÄ:s beslut den 21 februari 1983,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att när grundutbildning
finns på gymnasieskolan inte motsvarande kurser får anordnas
i högskolan.

1983/84:1715 av Sture Korpås (c) och Ingvar Björk (s) vari yrkas att
riksdagen begär att regeringen utfärdar sådana tillämpningsbestämmelser
att en övergång av lärare mellan folkhögskola och andra skolformer inte
försvåras.

1983/84:1732 av Hans Petersson i Röstånga (fp) och Karin Ahrland (fp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om en utredning angående Lunds universitet och dess
organisation.

1983/84:1735 av Catarina Rönnung m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar att hos regeringen anhålla om att skolöverstyrelsen (SÖ) och
universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), i tillägg till den 13 januari 1983
erhållet uppdrag, utreder möjligheten till återkommande skolpraktik för
alla speciallärarutbildare.

1983/84:1741 av Ingrid Sundberg (m) vari yrkas att riksdagen anhåller
att regeringen begränsar skyldigheten att använda tjänsteförslagsnämnd
vid tillsättande av lektorsvikariat vid universitet och högskolor till sådana
vikariat som är längre än ett år.

1983/84:1745 av Jörgen Ullenhag (fp) och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas
att riksdagen uttalar sig för en samnordisk Montessorilärarutbildning.

1983/84:2016 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

33. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av högskolans indelning
i linjer och sektorer, liksom formerna för arbetet vid de mindre
högskolorna i enlighet med vad som i motionen anförts,

1983/84:2290 av Lennart Brunander (c) och Kerstin Andersson (c) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om regler som anger att genomgångnagrundkurser
A 1,B 1,C 1 samt fördjupningskurserna D 1,D2
och D 3 tillsammans således 120 poäng skall utgöra förkunskapskrav och
behörighet i ämnet textilkunskap.

UbU 1984/85:2

5

1983/84:2301 av Siri Häggmark (m) och Gullan Lindblad (m) vari yrkas
att riksdagen beslutar att utbildningen i klinisk cytologi skall förlängas till
40 poäng.

1983/84:2302 av Siri Häggmark (m) och Gullan Lindblad (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att utbildningen i påbyggnadslinjen förlängs
till att omfatta 20 poäng,

2. att riksdagen beslutar att denna linje benämns påbyggnadslinjen
inom blodgruppsserologi och immunologi.

1983/84:2317 av Birgitta Rydle (m) och Ann-Cathrine Haglund (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en ettårig förlängning av idrottslärarutbildningen.

1983/84:2321 av Börje Stensson (fp) och Elver Jonsson (fp) vari — såvitt
nu är i fråga — yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
sägs om lärarnas utbildning och fortbildning i alkohol-, narkotika- och
tobaksfrågorna (ANT-frågorna).

1983/84:2326 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer om förslag om avskaffande av kårobligatoriet vid
universitet och högskolor.

Motioner väckta med anledning av proposition 1983/84:52

1983/84:237 av Lars-Érik Lövdén (s) och Kurt Ove Johansson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om angelägenheten av att högskoleorganisationen i Lund/
Malmö görs till föremål för utredning.

1983/84:249 av Margit Gennser m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om
högskoleverksamheten i Lund/Malmö.

Utskottet

1. Utvärdering av högskolereformen, högskolans struktur m. m.

I tre motioner tas upp frågor som rör utvärdering och översyn av olika
delar av högskolereformen år 1977.

I motion 1983/84:1001 (vpk) yrkande 1 tas först upp en mera speciell
fråga, nämligen på vilket sätt högskolorna efterlever 2 § högskolelagen.

UbU 1984/85:2

6

Denna paragraf lyder:

Utbildningen inom högskolan skall bygga på vetenskaplig grund.

Utbildningen skall anordnas så att de studerande förvärvar kunskaper
och färdigheter samt utvecklar sin förmåga att kritiskt bedöma företeelser
av skilda slag. Utbildningen skall främja att de studerande förbereder sig
för skilda yrken eller vidareutvecklar sig inom yrken som de redan utövar.
Inom utbildningen skall kunskaper och färdigheter som har vunnits inom
arbets- och samhällslivet i övrigt tas till vara.

All utbildning skall främja de studerandes personliga utveckling.

Som ett allmänt mål för utbildningen gäller att den skall främja förståelsen
för andra länder och för internationella förhållanden.

Motionärerna avser främst efterlevnaden av den del av paragrafen som
handlar om utveckling av de studerandes förmåga att kritiskt bedöma
företeelser av skilda slag. Högskolan måste enligt motionärerna få de
resurser och ha den självständiga ställning gentemot de privata företagen
som krävs för att dels kunna utveckla denna förmåga hos de studerande,
dels kunna presentera olika alternativa teorier och synsätt. En undersökning
av frågan bör göras.

Utskottet kommer i det följande att mera ingående redovisa hur innehållet
i högskoleutbildningen bestäms genom utbildningsplaner fastställda
av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) samt lokala planer och kursplaner
fastställda av linjenämnder vid högskolorna. Utskottet vill här
endast erinra om att det finns en utbildningsplan för varje allmän utbildningslinje
och för varje påbyggnadslinje. Alla sådana utbildningsplaner
inleds numera med ett citat av 2 § högskolelagen. Utbildningsplanen skall
vara till ledning för linjenämnderna när de utarbetar de mera detaljerade
kursplanerna för linjen vid resp. högskola och för dem som undervisar på
linjen. Utskottet anser för sin del att det mot denna bakgrund inte är
befogat att begära en riksomfattande undersökning av om och hur 2 §
högskolelagen efterlevs i vissa avseenden. Riksdagen bör därför avslå
yrkande 1 i motion 1983/84:1001.

I motion 1983/84:1001 (vpk) yrkande 2 hemställs om en utvärdering av
högskolereformerna och övriga politiska åtgärder på området.
Utvärderingen bör enligt motionärerna omfatta frågor om tillgängligheten
till högre studier, den sociala snedrekryteringen och demokratiseringen av
högskolan. Vidare borde den ta upp de yrkesinriktade utbildningarnas
relevans för yrkesutövarnas reella arbetsuppgifter i samhället. Motionärerna
anser också att frågor om studiestöd, antagning och förändringar av
antalet nybörjarplatser inom olika linjer och vid de skilda högskolorna bör
tas med.

I motion 1983/84:2016 (m) yrkande 33 begärs en översyn av två speciella
frågor. Den första avser högskolornas indelning i linjer och sektorer.
Utgångspunkten för en översyn bör vara att de linjer som inte kan anses
svara mot ett klart definierbart yrkesområde skall avskaffas. Vidare bör
översynen utgå från att institutionerna och de ämnen de representerar bör

UbU 1984/85:2

7

stärkas. Detta bör underlätta fördjupade studier i resp. ämne och förbättra
den grundläggande högskoleutbildningens kontakt med forskningen. En
filosofie kandidatexamen om minst 120 poäng med vissa krav på fördjupningsstudier
och självständigt arbete bör införas. Den andra frågan som
översynen bör omfatta är formerna för arbetet vid de mindre högskolorna.
För att utbildningskvaliteten skall kunna upprätthållas är det väsentligt att
tillgängliga resurser inte sprids ut på alltför många högskoleorter. För att
ändå göra den högre utbildningen tillgänglig för så många som möjligt bör
den nuvarande utbildningen vid mindre högskolor och även ny utbildning
på nya orter organiseras som decentraliserad undervisning med lärare från
högskolor med forskning. Motionärerna anför att den begärda översynen
även skall avse nödvändiga förändringar av anslagssystemet.

I motion 1983/84:1691 (c) hemställs att riksdagen skall ge regeringen till
känna behovet av att sanera den långtgående ämnessplittringen inom
högskoleutbildningen och begränsa utbudet av korta kurser. Motionären
avser både kurser inom utbildningslinjer och enstaka kurser främst inom
fortbildningsverksamheten. I stället för att som nu läsa många olika och
korta kurser bör de studerande få möjlighet att fördjupa sina kunskaper i
färre och längre kurser. Detta skulle ge bättre förutsättningar för kommande
yrkesverksamhet och förbättra rekryteringen till forskarstudier. Det
skulle också medföra mindre administrativa kostnader (yrkande 1). Införandet
av en akademisk grundexamen med särskild benämning t. ex. filosofie
kandidatexamen skulle bidra till en sådan förändring (yrkande 2).

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Åren efter högskolereformen år 1977 genomförde UHÄ ett omfattande
uppföljningsprogram som redovisats i serien UHÄ-rapport. Detta har
följts av programmet Uppföljning och policystudier. UHÄ ansvarar även
för ett mera långsiktigt projekt Forskning om högskolan, där forskningen
utförs vid universitet och högskolor som uppdragsforskning. Detta program
omfattar i stort fyra områden, nämligen högskolans roll i samhället,
högskolan som organisation, forskningsfunktionen och utbildningsfunktionen.
Resultaten av programmen används bl. a. i UHÄ:s reguljära arbete
med att fortlöpande följa utvecklingen inom högskolan och föreslå de
förändringar som bedöms nödvändiga. Utvärderings- och förändringsarbete
sker fortlöpande även regionalt och lokalt vid de olika universiteten
och högskolorna. I detta arbete deltar även de representanter för samhället
utanför högskolan som finns i t. ex. UHÄ:s planeringsberedningar, i regionstyrelser
och i högskolestyrelser. Ibland har också särskilda utredningskommittéer
tillsatts av regeringen för avgränsade områden t. ex. tillträdesutredningen
(U 1983:03). Som exempel på reformer och förändringar
som successivt skett och sker kan nämnas den nya studieorganisationen
för de medellånga vårdyrkesutbildningarna (prop. 1978/79:197, UbU
1979/80:7, rskr 1979/80:100), förnyelsen av den ekonomiska och administrativa
utbildningen (prop. 1982/83:100, UbU 1982/83:25, rskr 1982/

UbU 1984/85:2

8

83:340) samt införande av nya linjer såsom ett antal yrkestekniska linjer,
fotograflinjen, konservatorslinjen m. fl. linjer. Förnyelsen av befintliga
linjer sker kontinuerligt genom UHÄ:s arbete med utbildningsplanerna
och linjenämndernas arbete med kursplanerna. Med denna korta redovisning
och exemplifiering har utskottet velat visa att många frågor om
reformering och revidering av högskoleutbildning numera kan få sin lösning
på grundval av det arbete som sker inom högskoleorganisationen.
Utskottet finner inte skäl att förorda en omfattande, övergripande utvärdering
med de utgångspunkter som föreslås i motion 1983/84:1001, varför
riksdagen bör avslå yrkande 2 i motionen.

Utskottet kan inte heller biträda yrkandet i motion 1983/84:2016 om en
översyn av arbetet vid mindre högskolor då motionens riktlinjer för en
sådan översyn innebär väsentliga avsteg från riksdagens tidigare beslut om
högskoleorganisationens uppbyggnad.

I vad gäller motionens yrkande om en översyn av högskolans indelning
i linjer och sektorer vill utskottet erinra om den fortlöpande revidering av
utbildningslinjerna som pågår och som nyss redovisats. Utskottet förutsätter
att detta arbete utgår bl. a. från arbetsmarknadens behov och att utbildningar
som inte längre motsvarar det ursprungliga syftet antingen tas bort
eller ersätts med andra linjer såsom skett inom t. ex. vårdsektorn och
sektorn för utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken.

Frågan om behovet av fördjupningsstudier i den grundläggande högskoleutbildningen
och möjligheterna att införa en särskild examensbenämning
inom de förutvarande Filosofiska fakulteterna behandlade utskottet
senast i betänkande 1983/84:28 (s. 20—22). Vid riksmötet 1982/83
framhöll utskottet (UbU 1982/83:23 s. 12—13) bl. a. vikten av att man
iakttar balans mellan längre kurser, som erbjuder möjligheter till fördjupning
i ett ämne eller inom ett ämnesområde, och kortare kurser som
bedöms nödvändiga på vissa linjer eller i samband med fortbildning.
Utskottet hade erfarit att hithörande frågor uppmärksammas vid UHÄ:s
arbete med revidering av samtliga utbildningsplaner.

Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen avslår
yrkande 33 i motion 1983/84:2016 om en översyn av linje- och sektorsindelningen
samt av formerna för arbetet vid mindre högskolor. Vidare
föreslår utskottet att riksdagen avslår yrkandena 1 och 2 i motion 1983/
84:1691 om uttalanden om åtgärder mot ämnessplittring och om behovet
av en akademisk grundexamen.

En strukturplan för den samlade universitets- och högskoleutbildningen
bör enligt motion 1983/84:1242 (c) yrkande 1 utarbetas. När antalet ungdomar
i högskoleåldern minskar måste eventuella neddragningar inom
högskoleutbildningen ske planmässigt och frigjorda resurser användas på
bästa sätt. I en sådan strukturplan bör centralisering av den högre utbildningen
motverkas och de regionala högskolorna stärkas. I strukturplanen

UbU 1984/85:2

9

bör också tas upp frågan om de mindre högskolornas forskningsanknytning
bl. a. genom egen forskning med regional anknytning.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det behövs en planering på
både lång och kort sikt inför de förändringar som blir nödvändiga inom
högskolan när ungdomskullarna minskar och arbetsmarknaden förändras
samtidigt som resurserna är begränsade. Principerna för en sådan planering
har diskuterats bl. a. i UHÄ:s anslagsframställningar de två senaste
åren. Frågor om högskolans struktur är aktuella både i arbetet med planeringen
inför ett kommande budgetår och när man gör långtidsbedömningar.
En sammanhållen bedömning görs varje år i anslagsframställningarna.

1 anslagsframställningen för budgetåret 1985/86 har UHÄ i vad gäller
lärarutbildningen lagt fram ett förslag som har karaktären av strukturplan.
Även på det regionala och det lokala planet görs ett omfattande arbete med
att ta fram underlag för en mera långsiktig bedömning av högskoleutbildningens
struktur, i detta fall utgående från de regionala och lokala behoven
och förutsättningarna. Inriktningen av planeringsarbetet måste självfallet
styras av de beslut som riksdag och regering successivt fattar.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår yrkande 1 i
motion 1983/84:1242. Utskottet erinrar om att den mera speciella frågan
om forskning vid mindre högskoleenheter behandlades i utskottets betänkande
1983/84:28 (s. 43-45).

2. Organisationen av universitetet i Lund

Vid högskolereformen år 1977 sammanfördes ett antal tidigare fristående
högskolor med universitetet i Lund (prop. 1976/77:59, UbU 1976/
77:20, rskr 1976/77:246). Inom UHÄ:s program för uppföljning av högskolereformen
har en studie (UHÄ-rapport 1983:13) gjorts av högskoleindelningen.
I rapporten föreslogs bl. a. att teknisk och matematisk-naturvetenskaplig
fakultet samt den tekniska sektorn inom den grundläggande
högskoleutbildningen skulle brytas ut ur universitetet i Lund och bilda en
egen högskoleenhet och att även lärarutbildningen i Malmö skulle bli en
fristående högskola. Under hösten 1983 lät universitetsstyrelsen i Lund
göra en utredning av frågan om organisationen vid universitetet.

I fyra motioner, nämligen 1983/84:237 (s), 1983/84:249 (m), 1983/
84:643 (m) och 1983/84:1732 (fp), begärs att en utredning skall göras av
organisationen vid universitetet i Lund varvid särskilt nämns frågorna om
en fristående teknisk högskola i Lund och en fristående lärarhögskola i
Malmö. I motion 1983/84:412 (c) yrkas att regeringen skyndsamt skall
undersöka möjligheterna att ge lärarhögskolan i Malmö en självständig
ställning. I motion 1983/84:413 (c) yrkar samma motionärer motsvarande
för en fristående teknisk högskola i Lund.

Våren 1984 fattade styrelsen för universitetet i Lund en rad beslut om
den framtida organisationen av universitetet grundade på den utredning

UbU 1984/85:2

10

styrelsen låtit göra. Besluten föregicks av ett omfattande remissarbete och
byggde bl. a. på de förändringar av högskolestyrelsernas befogenheter som
riksdagen beslöt om hösten 1983 (prop. 1983/84:52, UbU 1983/84:10, rskr
1983/84:114), vilka trädde i kraft den 1 juli 1984. Vid sammanträde den 23
augusti 1984 bekräftades universitetsstyrelsens tidigare beslut av den nya
styrelse som tillträdde den 1 juli 1984. Besluten innebär att universitetet
fortfarande skall vara sammanhållet men indelas i ett antal naturligt sammansatta
områden med stor självständighet. Områdena, som är åtta till
antalet, avser teknik och naturvetenskap, juridik, samhällsvetenskap, medicin,
odontologi, humaniora och teologi, lärarutbildning samt musik- och
teaterutbildning. Den nya organisationen håller nu på att genomföras.

UHÄ tar upp frågan om organisationen av universitetet i Lund i anslagsframställningen
för budgetåret 1985/86. UHÄ skriver:

UHÄ har sett den stora bredden i verksamheten inom universitetet i
Lund som en väsentlig tillgång då man söker förnya högskolans utbildning
och forskning, och har vid flera tillfällen föreslagit att nya ”tvärutbildningar”
skulle förläggas till Lund med hänsyn till de särskilda förutsättningarna
vid detta universitet. Vidare kan understrykas betydelsen av att man
inom universitetet ytterligare utvecklar samverkan mellan olika verksamheter,
bl. a. mellan lärarutbildningarna respektive den pedagogiska forskningen
i Malmö och olika verksamheter i Lund.

Vidare har högskoleenheternas möjligheter att skapa en organisation
som motsvarar de lokala förhållandena vidgats genom statsmakternas
nyligen fattade beslut om vissa högskoleorganisatoriska frågor. Dessutom
kan man peka på möjligheterna att lokalt skapa särskilda organ för kontakter
och samverkan med omvärlden, vilket också skett i Lund.

Mot bakgrund av vad som framkommit vid utredningar och remissarbete
inom universitetet i Lund samt vad som nyss anförts om möjligheterna
att utveckla universitetets organisation och verksamhet finner UHÄ i
likhet med universitetets styrelse att övervägande skäl talar för en oförändrad
enhetsindelning av högskolan i Lund/Malmö-området.

Med hänvisning till att frågan om organisationen vid universitetet i
Lund nyligen utretts både genom UHÄ:s och universitetets försorg och att
dessa frågor nyss diskuterats och lett till de redovisade besluten i universitetsstyrelsen
och ställningstagandet i UHÄ:s anslagsframställning är utskottet
inte berett att nu föreslå en ny utredning och prövning av frågan.
Utskottet avstyrker således motionerna 1983/84:237, 1983/84:249, 1983/
84:412, 1983/84:413, 1983/84:643 och 1983/84:1732.

3. övriga organisatoriska frågor

Riksdagen beslöt hösten 1983 om vissa förändringar i högskoleorganisationen
(prop. 1983/84:52, UbU 1983/84:10, rskr 1983/84:114). Viddetta
tillfälle anmälde föredragande statsrådet att sammansättningen av de förvaltningsnämnder,
som högskolestyrelse kan tillsätta, skall vara densamma
som högskolestyrelses sammansättning, dvs. företrädare för allmänna in -

UbU 1984/85:2

II

tressen skall ingå och utgöra en tredjedel. Med anledning av ett motionsyrkande
om att allmänrepresentanter inte borde ingå i förvaltningsnämnd
uttalade utbildningsutskottet att det inte hade något att erinra mot vad som
anförts i propositionen och avstyrkte motionen i denna del. Riksdagen
biföll utskottets hemställan. Regeringen har sedermera ändrat högskoleförordningen
i enlighet med uttalandet i proposition 1983/84:52 (SFS
1984:100). De ändrade bestämmelserna gäller fr. o. m. den 1 juli 1984.

I motion 1983/84:514 (fp), väckt under allmänna motionstiden 1984,
yrkas att riksdagen skall ge regeringen till känna att den dittills gällande
ordningen borde bibehållas, dvs. inga allmänrepresentanter bör ingå i
förvaltningsnämnderna (yrkande 9).

Utskottet har inte funnit att något nytt har anförts som kan föranleda
riksdagen att uttala sig för en återgång till den tidigare ordningen beträffande
förvaltningsnämndernas sammansättning. Riksdagen bör därför
avslå yrkande 9 i motion 1983/84:514.

Under allmänna motionstiden år 1984 väcktes en motion 1983/84:1741
(m), i vilken yrkas att skyldigheten att använda tjänsteförslagsnämnd vid
tillsättande av lektorsvikariat vid universitet och högskolor skall begränsas
till sådana vikariat som varar längre än ett år.

Enligt 15 § anställningsförordningen (1965:601) skall sådant vikariat på
ordinarie, extra ordinarie och extra tjänst, som beräknas vara minst sex
månader i följd med minst 40 procent på heltidstjänstgöring (långtidsvikariat),
tillsättas i samma ordning som tjänsten. Tjänster som ordinarie
eller extra ordinarie universitetslektor tillsätts enligt 19 kap. 15 § högskoleförordningen
(1977:218) av UHÄ efter förslag av den tjänsteförslagsnämnd
till vars verksamhetsområde tjänsten hör. Sedan den 1 juli 1984
behöver emellertid tjänsteförslagsnämnd inte användas vid tillsättning av
vikariat på universitetslektorstjänster om vikariatet beräknas vara kortare
än två år (SFS 1984:100 med införande av en ny 1 a § i högskoleförordningens
21 kap.). Genom denna förändring av högskoleförordningen har
motionsyrkandet blivit tillgodosett, och motion 1983/84:1741 behöver
därmed inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

4. Avgifter

I två motioner tas upp frågan om avgifter inom högskolan.

Enligt motion 1983/84:1000(vpk)skall riksdagen uttala sig mot högskoleavgifter
(yrkande 1) och hemställa om förslag till sådan ändring av
högskolelagen att det i den införs ett förbud mot högskoleavgifter (yrkande
2). Motionärerna anför att högskoleavgifter strider mot målet för utbildningspolitiken,
nämligen att tillgången till utbildning inte skall vara beroende
av de studerandes ekonomiska resurser. Avgifter medför ökad
social snedrekrytering till högskolan och färre sökande till högskolestudier.

1** Riksdagen 1984/85. 14 sami. Nr 15

UbU 1984/85:2

12

Iden andra motionen, nämligen 1983/84:1242 (c) yrkande 11,hemställs
att frågan om en viss begränsad avgiftsfinansiering av enstaka kurs i vissa
fall skall prövas av UHÄ. Dessa fall skall avse sådana studerande som
redan har en akademisk grundexamen och som läser en enstaka kurs för
personlig förkovran utan direkt anknytning till yrkesverksamhet och när
de inte kan visa att utbildningen fyller ett fortbildningsbehov. Avgiften
skall vara jämförbar med den som tas ut för kvalificerade studiecirklar.
Med ett sådant system vill motionärerna öppna en möjlighet att tillgodose
efterfrågan på högskoleutbildning av detta slag, vilken annars skulle riskera
att dras in eller minska till omfånget i besparingstider.

Utskottet erinrar om att högskolan i dag är avgiftsfri för den enskilde.
Enligt utskottets mening bör den vara det även fortsättningsvis. Utskottet
kan dock inte finna det påkallat att förorda en lagstiftning för att högskolan
skall förbli avgiftsfri. Motion 1983/84:1000 bör därför inte föranleda
någon riksdagens åtgärd. Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet
att riksdagen avslår motion 1983/84:1242 yrkande 11 om utredning om
vissa högskoleavgifter.

5. Antagning

Studieomdömena vid folkhögskolor bör enligt motion 1982/83:597
(vpk) avskaffas. Riksdagen bör därför hemställa hos regeringen om förslag
i denna fråga. Motionärerna anser att omdömena och det normeringsinstrument
som skall vägleda folkhögskolorna när de avger omdömen stympar
innehållet i målet för folkhögskolan, nämligen att ”främja en allmän
medborgerlig utbildning”.

Utskottet erinrar om att den som genomgått utbildning vid folkhögskola
som motsvarar minst tvåårig linje i gymnasieskolan och som har kunskaper
i svenska och engelska motsvarande minst två årskurser på någon linje
i gymnasieskolan har allmän behörighet till högskoleutbildning. Dessa
studerande förs till en egen kvotgrupp. Urvalet inom kvotgruppen bygger
på studieomdömet från folkhögskola och i förekommande fall på arbetslivserfarenhet.
Frågan om användningen av studieomdöme från folkhögskola
som urvalsgrund behandlas i betänkandet Folkhögskolans studieomdömen
(Ds U 1982:11). Detta betänkande har överlämnats till tillträdesutredningen
(U 1983:03), vars arbete pågår och beräknas avslutas
mot slutet av år 1985. Riksdagen bör mot denna bakgrund avslå motion
1982/83:597.

6. Kårobligatoriet

I motion 1983/84:2326 (vpk) hemställs att riksdagen skall begära förslag
från regeringen om avskaffande av kårobligatoriet vid universitet och

UbU 1984/85:2

13

högskolor. Obligatoriet strider enligt motionärerna mot varje människas
rätt att själv avgöra vilka föreningar han eller hon vill vara med i. De
obligatoriska avgifterna betalas dessutom för sådana ändamål som stat
och kommun bekostar för andra kategorier i samhället.

Vid riksmötet 1982/83 beslutade riksdagen att behålla kårobligatoriet
(prop. 1982/83:27, UbU 1982/83:9, rskr 1982/83:62). Utskottet anförde
då följande:

Utskottet vill först erinra om att det i proposition 1978/79:100 förordades
att det obligatoriska medlemskapet skulle behållas mot bakgrund av att
någon bättre lösning inte stått att finna trots långvarigt utredningsarbete.

I propositionen anfördes att om det obligatoriska medlemskapet skulle
ersättas av ett frivilligt, skulle detta förutsätta antingen en avsevärt sänkt
ambitionsnivå i fråga om både studerandefacklig och studiesocial service
eller ett behov av betydande statliga bidrag för verksamheten. Riksdagen
anslöt sig till vad som förordats i propositionen (UbU 1978/79:25, rskr
1978/79:244). Enligt utskottets mening har förutsättningarna i dessa avseenden
inte förändrats. Utskottet finner därför ingen anledning att nu ha
en annan uppfattning i frågan om ett obligatoriskt medlemskap än den
riksdagen hade under riksmötet 1978/79.

Utskottet kan inte finna att förutsättningarna för att avskaffa kårobligatoriet
ändrats i förhållande till vad som gällde år 1982. Riksdagen bör
med hänvisning härtill avslå motion 1983/84:2326. Utskottet vill i sammanhanget
erinra om att riksdagen vid riksmötet 1982/83 godkände att de
studerande behåller ansvaret och huvudmannaskapet för hälsovården för
högskolestuderande vid statliga högskoleenheter. Dessa högskoleenheter
sluter avtal med studerandesammanslutningarna om hälsovården varvid
sammanslutningarna genom avtalen blir berättigade till statsbidrag på
vissa villkor (prop. 1982/83:129, SfU 1982/83:25, rskr 1982/83:386).

7. Utbildning för tekniska yrken

Riksdagen bör enligt motion 1983/84:463 (fp) uttala sig för att arkitekternas
vidareutbildningsmöjligheter bör uppmärksammas. Motiveringen
till yrkandet återfinns i motion 1983/84:462. Motionärerna anför där att
samhället har ett grundläggande ansvar för vad som sker med vår byggnadskultur
och att ett särskilt ansvar faller på dem som bygger och planerar.
Därför bör arkitekter och andra yrkeskategorier, såsom samhällsplanerare
och ingenjörer, ha en tillräcklig kompetens. Arkitektutbildningen i
Sverige är kort jämförd med andra länders utbildning. Därför bör deras
vidareutbildningsmöjligheter förbättras, t. ex. vid konsthögskolan eller vid
en ny arkitektur- och designhögskola. Hur en sådan skola skall organiseras
utvecklas inte närmare i motionen.

Som motionären påpekar finns redan en påbyggnadslinje om 40 poäng
för arkitekter vid konsthögskolan i Stockholm. Där finns också utbildning
i restaureringskonst om 20 poäng som hittills bekostats med medel från

UbU 1984/85:2

14

anslaget Lokala och individuella linjer och enstaka kurser samt från byggnadsforskningsrådet.
Vid tekniska högskolan i Stockholm (KTH) finns
sedan den 1 juli i år den professur i miljö- och naturresursinformation
vilken enligt UHÄ är en förutsättning för att en ny påbyggnadslinje om 40
poäng i samhällsplanering avsedd bl. a. för arkitekter skall kunna inrättas.
Denna linje tas upp i UHÄ:s anslagsframställning för budgetåret 1985/86.
UHÄ har tidigare låtit göra en omfattande utredning om arkitektutbildningen,
både grund- och påbyggnadsutbildning. Denna har dock ännu inte
resulterat i några ändringsförslag från UHÄ:s sida utöver den föreslagna
påbyggnadslinjen vid KTH.

Frågan om vidareutbildning av arkitekter har uppmärksammats vid
riksmötet 1983/84 av kulturutskottet i betänkandet 1983/84:7. Kulturutskottet
har därvid anfört att utvecklingen inom byggande och bevarande
av bebyggelse skapar behov av en vidgad kompetens hos dem som medverkar
i ombyggnads- och renoveringsarbeten.

Mot bakgrund av UHÄ:s förslag om en ny påbyggnadslinje avsedd bl. a.
för arkitekter och det utredningsarbete som UHÄ redan gjort om arkitektutbildningen
anser utskottet att det inte nu behöver göras något uttalande
från riksdagens sida att vidareutbildning för arkitekter bör uppmärksammas.
Riksdagen bör därför avslå motion 1983/84:463.

8. Utbildning för vårdyrken

Riksdagen beslöt hösten 1979 om reformering av sjuksköterskeutbildningen
(prop. 1978/79:197, UbU 1979/80:7, rskr 1979/80:100). Beslutet
innebar att en ny allmän utbildningslinje inrättades den 1 juli 1982, nämligen
hälso- och sjukvårdslinjen. Den har flera inriktningar. Inriktningen
mot allmän hälso- och sjukvård har flest nybörjarplatser och ersätter den
tidigare grundutbildningen för sjuksköterskor och vidareutbildningen i
medicin och kirurgi samt i långtidssjukvård. Den nya linjens inriktning
mot allmän hälso- och sjukvård kan byggas på med fyra påbyggnadslinjer
nämligen anestesi- och intensivvård, hälso- och sjukvård för barn (barnsjuksköterska),
obstetrisk och gynekologisk vård (barnmorska) resp. öppen
hälso- och sjukvård (distriktssköterska).

I motion 1983/84:498 (m) redogör motionärerna för kvotgruppsindelningen
vid antagningen till de nya påbyggnadsutbildningarna för sjuksköterskor.
Kvotgruppsindelningen har konstruerats så att antalet antagna
som redan har en påbyggnadsutbildning maximeras till 30 procent. Enligt
motionärerna bör emellertid de som har den gamla grundutbildningen
samt den äldre påbyggnadsutbildningen i medicin och kirurgi inte sammanföras
med övriga påbyggnadsutbildade sjuksköterskor i den till högst
30 procent begränsade kvoten vid antagningen. De bör i stället föras till
samma kvotgrupp som de som har den nya grundutbildningen på hälsooch
sjukvårdslinjens inriktning mot allmän hälso- och sjukvård. Motionä -

UbU 1984/85:2

15

rerna hemställer att riksdagen anhåller om åtgärder för att ändra antagningsbestämmelserna
i enlighet härmed.

Utskottet erinrar om att antagningen av studerande till hälso- och sjukvårdslinjen
och anslutande påbyggnadslinjer sker genom Landstingsförbundets
antagningsnämnd i Jönköping och att bestämmelser om t. ex.
kvotgruppsindelning fastställs av UHÄ. Utskottet har inhämtat att antagningsnämnden
tillsatt en arbetsgrupp med representanter bl. a. för UHÄ,
Svenska Hälso- och Sjukvårdens Tjänstemannaförbund samt de studerande
för att utvärdera urvalsreglerna för påbyggnadslinjerna till hälso- och
sjukvårdslinjen. Arbetsgruppen väntas avsluta sitt arbete under år 1984. 1
den mån arbetet resulterar i ändringsförslag från antagningsnämnden
ankommer det på UHÄ att ta ställning till dessa och eventuellt fastställa
nya regler. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen
avslår motion 1983/84:498.

En förutsättningslös prövning av förutsättningarna för ett statligt huvudmannaskap
för vårdutbildning inom högskolan begärs i motion 1983/
84:651 (m). Motionärerna anser att de vårdyrkesutbildningar som fördes
till högskolan i samband med högskolereformen år 1977 bör ha statligt
huvudmannaskap för att garantera en likvärdig utbildning i hela riket.

Frågan om huvudmannaskapet för de landstingskommunala (motsv.)
vårdyrkesutbildningarna behandlades av riksdagen vid riksmötet 1981/82
(prop. 1981/82:89, UbU 1981/82:20 s. 9- 10, rskr 1981/82:248). Föredragande
statsrådet tog fasta på huvudmannaskapskommitténs (SOU 1981:9)
uppfattning att frågan om statligt eller landstingskommunalt huvudmannaskap
för utbildningen inte spelar någon avgörande roll för möjligheterna
att vidareutveckla och förbättra högskoleutbildningen enligt grunderna
för högskolereformen. Därmed blev de ekonomiska konsekvenserna av
avgörande betydelse. Av statsfinansiella skäl föreslogs i propositionen att
utbildningarna även fortsättningsvis skulle ha landstingskommunalt
(motsv.) huvudmannaskap. Utbildningsutskottet (UbU 1981/82:20 s. 9 —
10) uttalade att principiella skäl talade för ett statligt huvudmannaskap,
men fann vid sina överväganden att statsfinansiella skäl talade mot förstatligande
och att det utvecklings- och förändringsarbete avseende utbildningarna
som påbörjats kunde förväntas få en positiv fortsättning även vid
bibehållet landstingskommunalt huvudmannaskap.

Utskottet finner att förutsättningarna för ställningstagandet till huvudmannaskapsfrågan
inte förändrats sedan den behandlades av riksdagen år
1982. Utskottet kan därför inte tillstyrka att en förnyad utredning görs.
Riksdagen bör avslå motion 1983/84:651.

Enligt motion 1983/84:1245 (c) bör riksdagen ge regeringen till känna
att omvårdnaden inom långtidssjukvården kan förbättras endast om det
ges möjligheter till vidareutbildning inom somatisk långtidssjukvård för
sjuksköterskor. Motionärerna redogör för forskningsresultat som visar att

UbU 1984/85:2

16

kunskapsnivån hos personalen inom långtidssjukvården inte är tillfredsställande.
De anser att en förbättrad kunskap hos personalen inte bara ger
bättre vård av de gamla utan också en billigare vård. En ny påbyggnadsutbildning
skulle enligt motionärernas mening även medföra att personalen
stannar längre inom långtidssjukvården.

Frågan om utbildning av personal till långtidssjukvården behandlade
utskottet hösten 1979 i samband med reformeringen av sjuksköterskeutbildningen
(prop. 1978/79:197, UbU 1979/80:7 s. 18-19, rskr 1979/
80:100). Utskottet delade då den oro som uttrycktes i en motion (1979/
80:27) inför svårigheterna att rekrytera väl utbildad personal till långtidssjukvården.
Dittills hade sjuksköterskor kunnat gå en särskild vidareutbildning
i långtidssjukvård som emellertid inte rekryterat tillräckligt
många studerande. Föredragande statsrådet förordade i proposition
1978/79:197 att den nya hälso- och sjukvårdslinjens allmänna inriktning
skulle utformas så att de särskilda förhållandena inom långtidssjukvården
uppmärksammas. Även utskottet ansåg att detta borde kunna skapa bättre
förutsättningar för rekryteringen av personal till långtidssjukvården än en
särskild påbyggnadslinje för långtidssjukvård. Utskottet erinrade också
om möjligheten att erbjuda viss vidareutbildning i form av enstaka kurser.

Den nya studieorganisationen för sjuksköterskeutbildningen har ännu
inte tillämpats tillräckligt länge för att det skall vara möjligt att utläsa
några säkra tendenser vad beträffar dess effekter på personalrekryteringen
till långtidssjukvården. Utskottet förutsätter självfallet att berörda myndigheter
följer utvecklingen och att UFIÄ i sitt reguljära utbildningsplanearbete
m. m. uppmärksammar de behov av förändringar av utbildningarna
som kan komma att behöva göras i framtiden. Utskottet anser således att
riksdagen inte har underlag för att nu göra någon annan bedömning än
den som uttrycktes i betänkandet 1979/80:7. Riksdagen bör därför avslå
motion 1983/84:1245.

Vid reformeringen av de medellånga vårdyrkesutbildningarna år 1979
(prop. 1978/79:197, UbU 1979/80:7, rskr 1979/80:100) ersattes den dåvarande
laboratorieassistentutbildningen med en ny allmän utbildningslinje,
medicinska servicelinjen om 90 poäng. Till denna ansluter två påbyggnadslinjer,
nämligen klinisk cytologi om 24 poäng och blodgruppsserologi
om 6 poäng. Dessa båda påbyggnadsutbildningar förändrades inte till sitt
innehåll vid reformen.

1 motionerna 1983/84:2301 (m) och 1983/84:2302 (m) yrkande 1 hemställs
att de båda påbyggnadslinjerna i klinisk cytologi resp. blodgruppsserologi
skall förlängas till 40 resp. 20 poäng. Motionärerna hänvisar till
att utvecklingen inom dessa områden förändrats mycket sedan utbildningarna
inrättades, bl. a. har helt nya sjukvårdsområden tillkommit. 1 motion
1983/84:2302 yrkande 2 hemställs också om namnändring av den senare
linjen.

UbU 1984/85:2

17

Utskottet har inte underlag för att kunna bedöma om de båda påbyggnadslinjerna
klinisk cytologi resp. blodgruppsserologi bör förlängas på det
sätt som begärs i motionerna. Utskottet har emellertid inhämtat att UHÄ
påbörjat en översyn av båda linjerna och även av grundutbildningen för
dem, den medicinska servicelinjen. Utskottet förutsätter att UHÄ föreslår
de förändringar av linjerna som kan föranledas av översynsarbetet. Med
hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1983/
84:2301 och 1983/84:2302.

9. Utbildning för undervisningsyrken

Enligt motion 1983/84:994 (m) är lärarutbildningen i svenska otillräcklig.
Läroplanen i svenska för de treåriga gymnasielinjerna innehåller tämligen
omfattande studier av t. ex. den äldre litteraturen och dess historia,
men med en utbildningsbakgrund av 8 poäng — åtta veckors studier i detta
moment — är enligt motionärerna de nyutbildade svensklärarna inte
tillräckligt kvalificerade att undervisa i detta och andra litterära moment.
Lärarna i svenska skall dels föra vidare till sina elever det kulturarv som
litteraturen utgör, dels använda sig av fria arbetsformer med temastudier
och projekt. De måste kunna stå fria gentemot läroböckerna och kunna
komplettera dem. För att råda bot på nuvarande brister är det nödvändigt
att svensklärarutbildningen förlängs med ytterligare en termin. Förstärkningen
är en reform som bör balanseras mot dimensioneringen, dvs. färre
utbildade lärare men med bättre kunskaper. De lärare som avslutat sina
studier i svenska om 60 poäng bör erbjudas påbyggnadskurser inom ramen
för de reguljära fortbildningsprogrammen.

Utskottet vill först erinra om att frågan om den framtida utbildningen av
lärare för grundskolan f. n. bereds inom regeringskansliet. Vad gäller
utbildningen av lärare i svenska för gymnasieskolan vill utskottet anföra
följande.

UHÄ har efter ett särskilt utredningsarbete i skrivelse till regeringen den
25 juni 1976 föreslagit att utbildningen av svensklärare skall omfatta 80
poäng. Skrivelsen överlämnades till 1974 års lärarutbildningsutredning,
som i sitt slutbetänkande år 1978 föreslog en till 180 poäng förlängd
gymnasielärarutbildning bl. a. med hänvisning till behovet av en längre
svensklärarutbildning.

Utskottet, som inte vill utesluta att man i ett större sammanhang kan
komma att behöva göra en översyn av utbildningstidens längd för gymnasielärarutbildningen
i svenska, utgår från att den ansvariga utbildningsmyndigheten
noga följer utvecklingen. Utskottet är inte nu berett att förorda
åtgärder, varför motion 1983/84:994 avstyrks.

I motion 1983/84:1745 (fp) anförs att det är en nackdel att svenska lågoch
mellanstadielärare som vill vidareutbilda sig i montessoripedagogik

UbU 1984/85:2

18

inte kan göra detta utan att resa till England eller Italien för ett år. Enligt
motionärerna finns ett intresse för en sådan utbildning inte bara i Sverige
utan också i övriga nordiska länder. Ett anordnande av utbildningen på
nordisk bas skulle kunna ge fördelar beträffande både kontinuiteten i
utbildningen och de ekonomiska åtagandena. Motionärerna önskar att
riksdagen uttalar sig för en sådan samnordisk utbildning.

Utskottet vill peka på att Nordiska rådet med anledning av ett medlemsförslag
tidigare i år rekommenderat Nordiska ministerrådet att undersöka
behovet av fortbildning och vidareutbildning av lärare i montessoripedagogik
(rekommendation nr 23/1984).

De flesta montessorilärare i dag har skaffat sig sin montessoriutbildning
utomlands, och denna utbildning har inte varit kompetens- eller behörighetsgivande
för tjänster inom vanlig kommunal barnomsorg eller inom
skolväsendet. Det är därför vanligt att personer med en montessoriutbildning
senare söker svensk lärarutbildning för att uppnå sådan kompetens
resp. behörighet. Det omvända förhållandet, dvs. att personer med svensk
lärarutbildning senare kompletterar den med en montessoriutbildning,
förekommer också.

Under senare år har det funnits önskemål om möjlighet till viss montessoriutbildning
i Sverige. I Göteborgs högskoleregion reserverade man
budgetåret 1978/79 medel för enstaka kurs i montessoripedagogik. Av
olika skäl, bl. a. brist på kompetenta lärare, kom denna utbildning inte till
stånd. Göteborgs universitet har i sin anslagsframställning för budgetåret
1985/86 begärt att få starta montessoriutbildning. Vid högskolan för lärarutbildning
i Stockholm anordnades hösten 1983 en enstaka kurs om 20
poäng för förskollärare, lågstadielärare och mellanstadielärare. Enligt
uppgift från högskolan var intresset för kursen synnerligen stort. Avsikten
är att genomföra ytterligare en kurs om medel ställs till förfogande.

UHÄ har i yttrande över nyssnämnda medlemsförslag inom Nordiska
rådet anfört bl. a. följande:

Enligt UHÄ:s uppfattning är det möjligt att anordna montessoriutbildning
för lärare även i fortsättningen. I den händelse det ligger i statsmakternas
intresse att sådan utbildning bör få en viss garanterad omfattning
och dimensionering eller lokalisering bör en sådan utbildning anordnas
som en påbyggnadsutbildning på det vanliga sektorsanslaget (anslaget E 7
budgetåret 1983/84). I annat fall får detta fortbildningsbehov vägas mot
andra behov vid den regionala fördelningen av medel för enstaka kurser
(anslaget E 9 budgetåret 1983/84). Det är också möjligt att i viss utsträckning
finansiera en kompletterande utbildning ur medlen för personalutbildning
för skolväsendets personal (E 7:11).

Om man i övriga nordiska länder har intresse av att sända studerande till
denna typ av kurser så bör detta inte möta några hinder. Redan idag finns
sådana möjligheter t. ex. inom speciallärarlinjen i Sverige.

På motsvarande sätt bör givetvis montessoriutbildning i form av påbyggnadsutbildning
i andra nordiska länder stå öppen för svenska deltagare.

UbU 1984/85:2

19

Utskottet, som hänvisar till dels de initiativ som högskolan för lärarutbildning
i Stockholm och universitetet i Göteborg tagit, dels UHÄ:s yttrande
i ärendet i vad gäller kursdeltagare från annat nordiskt land, anser att
riksdagen — i avvaktan på aviserade undersökningar om fortbildningsoch
vidareutbildningsbehovet — bör avslå motion 1983/84:1745.

1 motion 1983/84:2317 (m) framhålls nödvändigheten av att förlänga
den tvååriga idrottslärarutbildningen med ett år. Motionärerna önskar att
riksdagen gör ett uttalande i frågan.

Utskottet konstaterar att UHÄ i sin senaste anslagsframställning aktualiserat
en sådan förändring för studerande som påbörjar sin utbildning
läsåret 1986/87. Med hänvisning till det beredningsarbete som pågår inom
UHÄ föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1983/84:2317.

Enligt motion 1983/84:1735 (s) är det önskvärt med skoltjänstgöring för
speciallärarutbildare viss del av läsåret. Genom en sådan anordning skulle
lärarutbildarnas skolerfarenhet hållas aktuell. Dessutom skulle personalen
inom berörda skolor yrkesmässigt berikas genom att på arbetsplatsen få
del av speciallärarutbildarnas kunskaper. Motionärerna menar att UHÄ
och SÖ bör undersöka möjligheterna till en sådan anordning när de fullgör
regeringsuppdraget att utreda den framtida utbildningen av lärare för
elever som behöver särskilt stöd.

UHÄ, som den 18 september 1984 överlämnat sina förslag med anledning
av utredningsuppdraget, har i sin redovisning av uppdraget inte
kommit in på den i motionen aktualiserade frågan. Utskottet finnér inte
skäl föreligga att nu hos regeringen begära att UHÄ får ett särskilt uppdrag
i enlighet med önskemålet i motionen. Utskottet, som har den allmänna
uppfattningen att det är värdefullt att lärarutbildare har kontakt med
skolan, anser att motion 1983/84:1735 bör avslås i avvaktan på resultatet
av det fortsatta beredningsarbetet inom regeringskansliet.

1 motion 1983/84:1715 (c, s) begärs att regeringen utfärdar sådana
tillämpningsbestämmelser att lärare vid folkhögskola utan SÖ:s prövning
skall få behörighet till tjänst som lärare i grundskolan och gymnasieskolan.

Enligt skolförordningen krävs för behörighet till tjänst som lärare i
grundskolan och gymnasieskolan godkänd genomgång av ämneslärarlin je Utbildningen

av folkhögskollärare utgjorde före den 1 juli 1977 en gren
av ämneslärarlinjen. Utbildningen gav behörighet för tjänst vid såväl
folkhögskola som grundskola och gymnasieskola under förutsättning att
den studerandes ämneskombination överensstämde med skolförordningens
bestämmelser och den studerande genomgick metodikutbildning i
ämnena. Den studerande skulle förlägga viss del av sina auskultationer till
skolväsendet. Den 1 juli 1977 blev den gren av ämneslärarlinjen, som
syftade till utbildning av i första hand lärare för folkhögskolan, en egen

UbU 1984/85:2

20

linje, nämligen folkhögskollärarlinjen. Därvid inriktades utbildningen ytterligare
mot utbildning av lärare för folkhögskolans behov.

Numera gäller, efter viss övergångstid räknat från högskolereformens
start, att den som genomgått folkhögskollärarlinjen inte automatiskt är
behörig till tjänst som lärare vid grundskolan eller gymnasieskolan. Sådan
behörighet kan dock erhållas efter SÖ:s prövning. Därvid förutsätts att
läraren, utöver ämnesteoretisk och metodisk utbildning i de aktuella ämnena,
kan redovisa några terminers tjänstgöring i grundskolan eller gymnasieskolan.
Omvänt gäller i behörighetshänseende att den som genomgått
någon av ämneslärarlinjerna inom den nya högskolan inte automatiskt är
behörig till tjänst som lärare vid folkhögskola.

Utskottet finner inte anledning att föreslå riksdagen att begära att regeringen
skall göra ändring i gällande bestämmelser i skolförordningen,
varför motion 1983/84:1715 avstyrks.

I motion 1983/84:815 (s) föreslås att de graderade betygen i ämnesteori
i lärarutbildningen avskaffas.

Ett beredningsarbete pågår f. n. inom regeringskansliet beträffande ett
antal lärarutbildningsfrågor, däribland även betygsfrågan. Med hänvisning
till detta arbete föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1983/
84:815.

Enligt motion 1983/84:1247 (s) anordnar högskolan för lärarutbildning
i Stockholm en utbildning för icke behöriga mellanstadielärare. Det skulle,
menar motionären, vara önskvärt att de lärartjänster i skolväsendet som de
studerande behöver för praktiktjänstgöring säkerställdes under den tid som
utbildningen pågår.

Utskottet har i ärendet inhämtat följande

Den aktuella utbildningen gäller enstaka kurser för obehöriga mellanstadielärare
som tjänstgjort minst fyra terminer. Avsikten är att dessa
studerande skall kunna gå flera enstaka kurser och på sikt nå en fullständig
behörighet. Det är en fördel om lärarna samtidigt innehar tjänst som lärare
men det är inte nödvändigt. Innehav av tjänst (vikariat) är dock nödvändigt
för den variant av lågstadielärarlinjen, där praktik i egen tjänst utgör
en del av utbildningen. I det senare fallet krävs att vederbörande tjänstgjort
minst sju terminer för att antas till utbildning.

Av budgetpropositionen för innevarande budgetår framgår att utbildningsinsatserna
för obehöriga låg- och mellanstadielärare skall vara avslutade
med utgången av budgetåret 1985/86. Mot bakgrund härav och den
omständigheten att det beträffande den utbildning som motionären tar
upp inte är nödvändigt att den studerande innehar tjänst (vikariat) under
studietiden föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1983/84:1247.

Textillärarlinjen omfattar utbildning om 80 poäng i textilslöjd m. m. och
praktisk-pedagogisk utbildning om 40 poäng, sammanlagt 120 poäng (ett -

UbU 1984/85:2

21

ämnesutbildning). Samtidigt bedrivs försöksverksamhet med en särskild
inriktning av textillärarlinjen om 160 poäng bestående av utbildning i dels
textilslöjd m. m., dels ett annat ämne, nämligen engelska eller matematik
(tvåämnesutbildning).

UHÄ har i skrivelse den 5 februari 1981 hos regeringen hemställt bl. a.,
att för textillärarlinjen sådana förkunskapskrav får föreskrivas som omfattar
ämnen och kurser från mer än en gymnasieskollinje samt att samma
särskilda förkunskapskrav i textilslöjd som för ettämnesutbildningen skall
gälla för försöksutbildningen i textilslöjd och annat ämne. Regeringen
avslog den 22 december 1981 framställningen.

När det gäller tillträde till ettämnesutbildningen krävs sedan läsåret
1984/85 förutom allmän behörighet särskilda förkunskaper i slöjd och bild
samt historia och naturkunskap motsvarande lägst två årskurser på social
linje. Före den 1 juli 1984 var för ettämnesutbildningen genomgången
grundskola allmänt behörighetsvillkor, och som särskilt förkunskapskrav
gällde terminskurs i sömnad och terminskurs i vävning. När det gäller
tillträde till den pågående försöksverksamheten med tvåämnesutbildning
krävs sedan läsåret 1978/79 förutom allmän behörighet särskilda förkunskaper
i slöjd och bild motsvarande lägst två årskurser på social linje. De
särskilda förkunskapskraven i det andra ämnet, engelska eller matematik,
skall självfallet också vara uppfyllda.

Enligt motionerna 1983/84:497 (c), 1983/84:1251 (m)och 1983/84:1713
(c) bör utöver allmän behörighet för tillträde till textillärarlinjen som
särskilt behörighetskrav gälla bl. a. terminskurs i sömnad och terminskurs
i vävning. UHÄ bör därför för textillärarlinjen erhålla regeringens tillstånd
att få föreskriva sådana förkunskapskrav som omfattar ämnen och
kurser från mer än en studieväg i gymnasieskolan. Vidare bör färdighetsträning
i de textila teknikerna genom terminskurser ges i gymnasieskolan
i ungefär samma omfattning som tidigare. Härigenom främjas det textila
kunnandet i landet. I motion 1983/84:2290 (c) begärs slutligen, om inte
terminskurser i sömnad och vävning skall utgöra särskilt förkunskapskrav,
att behörighetsbestämmelserna för tjänst i gymnasieskolan som lärare i
textilkunskap skall kompletteras med krav på genomgång av ytterligare
påbyggnadsutbildning på det textila området för att undervisningen i
gymnasieskolan inte skall försämras jämfört med nuläget.

Utskottet vill först erinra om att det Finns en arbetsfördelning mellan
riksdag, regering och förvaltningsmyndighet när det gäller att fastställa
behörighetsvillkor för tillträde till högskoleutbildning. Riksdagen tar för
sin del ställning till vissa allmänna riktlinjer om behörighetsvillkor. Det är
däremot inte en uppgift för riksdagen att fastställa de särskilda förkunskapskraven
för varje enskild utbildning inom högskolan. Enligt tidigare
beslut av riksdagen ankommer detta på UHÄ. Därvid gäller dock att
förkunskapskraven skall kunna uppfyllas på en och samma studieväg i
gymnasieskolan, om ej regeringen föreskriver annat (prop. 1975:9, UbU

UbU 1984/85:2

22

1975:17, rskr 1975:179; jfr även prop. 1972:84, UbU 1972:31, rskr
1972:240).

Enligt utskottets mening bör riksdagen beträffande särskilda förkunskapskrav
för textillärarutbildning inte frångå den arbetsfördelning som
gäller för riksdag, regering och förvaltningsmyndighet. Utskottet avstår på
denna grund från att behandla den i motionerna aktualiserade frågan.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1983/84:497, 1983/84:1251, 1983/84:1713 och 1983/84:2290.

I sammanhanget vill utskottet beträffande terminskurserna i sömnad
resp. vävning inom gymnasieskolan tillägga att dessa kurser har stor betydelse
för utvecklingen av landets hemslöjd och vården av det textila
kulturarvet. Det är därför angeläget att de fortsättningsvis anordnas.

10. Utbildningsplanefrågor m. m.

Varje år väcks motioner med synpunkter på innehållet i olika högskoleutbildningar
och med önskemål om ändringar i olika detaljer i dessa
utbildningar. Vid riksmötet 1982/83 redovisade utskottet fördelningen av
ansvaret för innehållet i utbildningslinjer inom högskolan på följande sätt.

Sedan den I juli 1977 bedrivs grundläggande högskoleutbildning på
linjer och på enstaka kurser. Linjerna är allmänna, lokala eller individuella
utbildningslinjer samt påbyggnadslinjer som bygger på allmänna utbildningslinjer.
De allmänna utbildningslinjerna skall utformas så att de förbereder
för verksamhet inom visst yrkesområde eller viss sektor av arbetslivet.
De tillhör liksom påbyggnadslinjerna någon av sektorerna för utbildning
för tekniska yrken, utbildning för administrativa, ekonomiska och
sociala yrken, utbildning för vårdyrken, utbildning för undervisningsyrken
samt utbildning för kultur- och informationsyrken.

Riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta allmänna utbildningslinjer
och påbyggnadslinjer. Då anges också resp. linjes namn och längd uttryckt
i poäng samt riktlinjer för utbildningen. Riksdagen bemyndigar också
regeringen att besluta om att ändra linjes namn och längd samt om att linje
skall upphöra. Förteckningar över allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer
upptas i bilagor till högskoleförordningen (1977:263).

För allmän utbildningslinje resp. påbyggnadslinje skall det Finnas en
utbildningsplan. Denna fastställs av universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) för linje vid högskoleenhet under UHÄ:s tillsyn (för linje vid
Sveriges lantbruksuniversitet av dess styrelse).

I utbildningsplan för allmän utbildningslinje eller påbyggnadslinje redovisas
regeringens och riksdagens beslut om inrättande av linjen, syftet
med linjen samt det huvudsakliga innehållet i linjen och den huvudsakliga
uppläggningen av den. Vidare anges behörighetsvillkor för antagning samt
de betyg som skall användas.

För allmän utbildningslinje och påbyggnadslinje skall vid varje läroanstalt
som anordnar linjen Finnas en lokal plan för linjen i vilken anges
kurser och utbildningsmoment i linjen samt de föreskrifter som kan behövas.
Lokal plan fastställs av berörd linjenämnd efter samråd med berörda
institutioner eller andra arbetsenheter.

UbU 1984/85:2

23

Slutligen skall det finnas kursplan för kurs som ingår i allmän utbildningslinje
eller påbyggnadslinje. Även kursplan fastställs av linjenämnden
efter förslag från institutionerna (motsv.). I kursplan skall anges kursens
benämning och poängtal, syftet med kursen och det huvudsakliga innehållet
i den. Vidare skall anges den huvudsakliga karaktären av den undervisning
och de läromedel som kan, bör eller skall förekomma i kursen. Där
skall också anges villkor för tillträde till kursen, formerna för kunskapsprövning
samt de övriga föreskrifter som kan behövas.

Under allmänna motionstiden 1983/84 väcktes åter motioner som rör
utbildningsplaner, lokala planer och kursplaner för högskoleutbildningar av
skilda slag. En översyn av musikämnets ställning inom lärarutbildningen
yrkas i motion 1983/84:544 (m) yrkande 2 (jfr UbU 1982/83:6 s. 16— 17).

I motion 1983/84:546 (c) yrkas att SÖ skall få i uppdrag att undersöka
möjligheten att öka religionskunskapen inom klasslärarutbildningen samt
se över innehåll och metodik i ämnet (jfr UbU 1982/83:6 s. 17). Utbildning
i personlig ekonomi bör enligt motion 1983/84:802 (fp) införas i utbildningen
inom den sociala linjen. I motion 1983/84:1071 (vpk) yrkande 2 (jfr
UbU 1982/83:6 s. 10 och 1982/83:26 s. 6) yrkas att en arbetsmedicinsk
grundkurs om minst sex veckor skall införas i läkarutbildningen och att
3—6 månaders studier i arbetsmiljölära skall införas i civilingenjörsutbildningen.
Jämställdhet bör ingå i planerna för utbildning i företagsekonomi
och-nationalekonomi enligt motion 1983/84:1104 (fp) yrkande a (jfr UbU
1982/83:6 s. 20—21). I motion 1983/84:2321 (fp) yrkande 2 (jfr UbU
1982/83:27 s. 14—15) slutligen hemställs att riksdagen skal) ge regeringen
till känna att alkohol-, narkotika- och tobaksfrågor (ANT-frågor) bör få en
ingående behandling i utbildningen av lärare för grundskolan och gymnasieskolan
samt att det är av stor vikt att fortbildningsavdelningarna ger
erforderligt utrymme för ett varierat utbud av kurser i ANT-frågor.

Utan att ta ställning vare sig för eller emot de enskilda förslag som
aktualiserats i dessa motioner föreslår utskottet att riksdagen avslår dem
med hänvisning till vad som redovisats om ordningen för fastställande av
utbildningsplaner, lokala planer och kursplaner inom högskolan.

I motion 1983/84:998 (s) yrkas att UHÄ skall få i uppdrag att utreda
frågan om högskolestudier på kvällstid. Med möjlighet till kvällsstudier och
en långsammare studietakt skulle rekryteringen till högskolan förbättras.
Dessutom skulle lokaler och utrustning utnyttjas bättre. Motionären tar i
sammanhanget upp den år 1982 (prop. 1981/82:100, bil. 12 s. 455) nedlagda
kvällsskolan vid konstfackskolan i Stockholm som ett exempel på
kvällsstudier.

Utskottet vill först erinra om att grundläggande högskoleutbildning
enligt högskoleförordningen så långt det är möjligt skall anordnas så att
studerande som så önskar kan bedriva studier på deltid (2 kap. 3 §). Vidare
skall hänsyn tas till de studerandes förutsättningar. Därvid skall särskilt
beaktas vad som fordras till följd av skillnader mellan olika studerande i

UbU 1984/85:2

24

fråga om kunskaper, erfarenheter och studievana (2 kap. 2 §). Enligt utskottets
mening bör frågor som direkt rör utbildningens förläggning i tid
och rum avgöras lokalt utifrån befintliga förutsättningar och önskemål.
Utskottet anser inte att UHÄ behöver göra någon utredning om frågan om
högskolestudier på kvällstid. Riksdagen bör avslå motion 1983/84:998.

I motion 1983/84:410 (c) erinras om att utbildningsutskottet år 1983
(UbU 1982/83:23) behandlade en motion om möjligheten att avstå från att
delta i djurförsök inom högskoleutbildningen. Utskottet redovisade då att
det framgår av planerna för en högskoleutbildning om det ingår djurförsök
i undervisningen och att de studerande kan ansöka om befrielse hos
linjenämnd. Utskottet förutsatte att de studerande informerades om denna
möjlighet att söka dispens. I den nu aktuella motionen yrkas (yrkande 1)
att riksdagen skall hemställa om åtgärder för att de studerande skall få
tillräcklig information om möjligheten att söka dispens från djurförsök.
Motionärerna hävdar att det på många håll finns brister i informationen.

Frågan om möjligheten att söka dispens från djurförsök uppmärksammas
på flera olika sätt vid berörda utbildningar. Enligt vad utskottet
inhämtat ges denna information ofta vid den första introducerande föreläsningen
på t. ex. biologlinjen. I vissa fall lämnas också skriftlig information.
Vid t. ex. universitetet i Göteborg har styrelsen för universitetet den
18 maj i år beslutat att ålägga berörda linjenämnder, prefekter, kursansvariga
och lärare att lämna den information om dispensmöjligheterna som
utskottet tagit upp i sitt tidigare betänkande. Styrelsen har också framställt
ett önskemål att direkt plågsamma djurförsök i undervisningssyfte tas bort
om sådana bedöms förekomma. Styrelsen uttalade samtidigt ett önskemål,
som tidigare ställts till linjenämnden för läkarlinjen, att övriga berörda
linjenämnder diskuterar möjligheterna att anordna alternativa utbildningsmoment.
Alternativa utbildningsmoment förekommer t. ex. vid universitetet
i Uppsala. Vid universitetet i Stockholm finns alternativa studievägar
inom biologlinjen.

Dessa exempel visar att betydande ansträngningar gjorts på många håll
för att informera de studerande om möjligheten att söka dispens och även
erbjuda alternativ. Utskottet förutsätter att UHÄ och de lokala högskolemyndigheterna
följer frågan och ser till att de brister som fortfarande kan
finnas beträffande informationen till de studerande avhjälps.

Utskottet anser därför att motion 1983/84:410 inte behöver föranleda
något uttalande av riksdagen, varför den bör avslås.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande viss undersökning av efterlevnaden av högskolelagen
att riksdagen avslår motion 1983/84:1001 yrkande 1,

UbU 1984/85:2

25

2. beträffande en utvärdering av högskolereformerna m. m.
att riksdagen avslår motion 1983/84:1001 yrkande 2,

3. beträffande översyn av högskolans indelning i linjer och sektorer
samt av formerna för arbetet vid mindre högskoleenheter

att riksdagen avslår motion 1983/84:2016 yrkande 33,

4. beträffande uttalanden om ämnessplittringen inom högskolan
och behovet av en akademisk grundexamen

att riksdagen avslår motion 1983/84:1691,

5. beträffande en strukturplan för den samlade universitets- och
högskoleutbildningen

att riksdagen avslår motion 1983/84:1242 yrkande 1,

6. beträffande utredning om organisationen vid universitetet i Lund
att riksdagen avslår motionerna 1983/84:237, 1983/84:249,
1983/84:412, 1983/84:413, 1983/84:643 och 1983/84:1732,

7. beträffande förvaltningsnämndernas sammansättning
att riksdagen avslår motion 1983/84:514 yrkande 9,

8. beträffande förfarandet vid tillsättandet av vikariat på universitetslektorstjänster
i vissa fall

att riksdagen avslår motion 1983/84:1741,

9. beträffande högskoleavgifter

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:1000 och 1983/
84:1242 yrkande 11,

10. beträffande avskaffande av studieomdömena i folkhögskolan
att riksdagen avslår motion 1982/83:597,

11. beträffande avskaffande av kårobligatoriet
att riksdagen avslår motion 1983/84:2326,

12. beträffande uttalande om att arkitekternas vidareutbildningsmöjligheter
bör uppmärksammas

att riksdagen avslår motion 1983/84:463,

13. beträffande vissa antagningsbestämmelserförpåbyggnadslinjer
till hälso- och sjukvårdslinjen

att riksdagen avslår motion 1983/84:498,

14. beträffande utredning om huvudmannaskapet för vårdyrkesutbildning
inom högskolan

att riksdagen avslår motion 1983/84:651,

15. beträffande påbyggnadsutbildning inom somatisk långtidssjukvård att

riksdagen avslår motion 1983/84:1245,

16. beträffande förlängning av påbyggnadslinjerna klinisk cytologi
resp. blodgruppsserologi

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:2301 och 1983/
84:2302,

17. beträffande lärarutbildning i svenska om 80poäng
att riksdagen avslår motion 1983/84:994,

UbU 1984/85:2

26

18. beträffande samnordisk påbyggnadsutbildning i montessoripedagogik att

riksdagen avslår motion 1983/84:1745,

19. beträffande idrottslärarutbildning om 120 poäng
att riksdagen avslår motion 1983/84:2317,

20. beträffande skoltjänstgöring för speciallärarutbildare
att riksdagen avslår motion 1983/84:1735,

21. beträffande behörighet till tjänst som lärare i grundskolan och
gymnasieskolan

att riksdagen avslår motion 1983/84:1715,

22. beträffande betyg i ämnesteori i lärarutbildningen
att riksdagen avslår motion 1983/84:815,

23. beträffande lärartjänster i skolväsendet för praktiktjänstgöring
att riksdagen avslår motion 1983/84:1247,

24. beträffande textillärarutbildning

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:497, 1983/84:1251,
1983/84:1713 och 1983/84:2290,

25. beträffande musikämnets ställning inom klasslärarutbildningen
att riksdagen avslår motion 1983/84:544 yrkande 2,

26. beträffande religionskunskapen inom klasslärarutbildningen
att riksdagen avslår motion 1983/84:546,

27. beträffande utbildning i personlig ekonomi inom sociala linjen
att riksdagen avslår motion 1983/84:802,

28. beträffande arbetsmedicin inom läkarutbildningen m. m.
att riksdagen avslår motion 1983/84:1071 yrkande 2,

29. beträffande undervisning om jämställdhet inom ämnena nationalekonomi
och företagsekonomi

att riksdagen avslår motion 1983/84:1104 yrkande a,

30. beträffande alkohol-, narkotika- och tobaksfrågor (ANT-frågor)
inom lärarutbildningen m. m.

att riksdagen avslår motion 1983/84:2321 yrkande 2,

31. beträffande kvällsstudier inom högskolan
att riksdagen avslår motion 1983/84:998,

32. beträffande åtgärder för att informera högskolestuderande om
möjligheten att söka dispens från djurförsök

att riksdagen avslår motion 1983/84:410.

Stockholm den 8 november 1984

På utbildningsutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Kerstin
Göthberg (c), Per Unckel (m), Lars Gustafsson (s). Rune Rydén (m), Helge

UbU 1984/85:2

27

Hagberg (s), Birgitta Rydle (m), Pär Granstedt (c), Iris Mårtensson (s),
Lars Svensson (s), Göran Allmér (m), Jörgen Ullenhag (fp). Björn Samuelson
(vpk), Ingvar Johnsson (s) och Barbro Nilsson i Örnsköldsvik (s).

Reservationer

1. Viss undersökning av efterlevnaden av högskolelagen (mom. 1)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Utskottet
kommer” och slutar ”motion 1983/84:1001” bort ha följande lydelse:

En kritisk inställning hos lärarna och de studerande till de etablerade
teorierna och kunskap om alternativa teorier är en förutsättning för förnyelse
inom högskolan. Då kan också sådana perspektiv som i dag inte nog
uppmärksammas inom högskolan, såsom att se problem ur de arbetandes
synvinkel, tillmätas större vikt. För att högskolan skall kunna fullgöra sin
skyldighet att ge de studerande den kritiska förmåga, som det talas om i 2 §
högskolelagen, måste högskolan ha en självständig ställning gentemot de
dominerande maktgrupperna i samhället, både de privata företagen och
statsapparaten. Skolning i kritiskt tänkande kan vara resurskrävande. Den
ekonomiska åtstramningen har därför drabbat sådana moment i undervisningen
som syftar till att utveckla förmågan till kritisk granskning. Samtidigt
finns det tendenser till ett ökat inflytande för de privata företagen över
utbildningen.

Allt detta sammantaget gör det nödvändigt att nu undersöka hur högskolorna
uppfyller högskolelagens krav att de studerandes förmåga att
”kritiskt bedöma företeelser av skilda slag” skall utvecklas. Riksdagen bör
därför med bifall till yrkande 1 i motion 1983/84:1001 hos regeringen
begära att en sådan undersökning görs.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande viss undersökning av efterlevnaden av högskolelagen
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1001 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Utvärdering av högskolereformerna m. m. (mom. 2)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Åren efter” och
på s. 8 slutar ”i motionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med vad som anförs i motion 1983/84:1001 om
nödvändigheten av att det nu görs en utvärdering av högskolereformerna
och övriga politiska beslut fattade av riksdag och regering beträffande

UbU 1984/85:2

28

högskoleutbildningen. En sådan utvärdering bör avse både de beslut som
fattades år 1975 och år 1977 om högskolereformen och senare beslut som
inneburit försämrade studiemedel, ändringar av antagningssystemet och
omfördelningar av utbildningsplatser mellan olika utbildningar och högskoleenheter.
Särskilt bör uppmärksammas frågan om yrkesutbildningarnas
relevans för de studerandes senare yrkesverksamhet. I utvärderingen
bör även tas med frågor om tillgängligheten till högre studier för olika
socialgrupper och den sociala snedrekryteringen. Vidare bör utvecklingen
i vad avser demokratisering av högskolan bedömas. Riksdagen bör således
med bifall till motion 1983/84:1001 yrkande 2 som sin mening ge regeringen
till känna vad utskottet anfört om en utvärdering av högskolereformerna
m. m.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande en utvärdering av högskolereformerna m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1001 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. översyn av högskolans indelning i linjer och sektorer samt av formerna
för arbetet vid mindre högskoleenheter (mom. 3)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Utskottet kan
inte” och slutar ”akademisk grundexamen” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med vad som anförs i motion 1983/84:2016 om det
väsentliga i att förbättra och upprätthålla den högre utbildningens kvalitet.
Utskottet anser därför att en översyn nu bör göras av vissa frågor inom
högskoleorganisationen.

De tillgängliga resurserna inom högskolan kan inte spridas ut på alltför
många högskoleenheter om utbildningskvaliteten skall kunna upprätthållas.
Samtidigt är det angeläget att den högre utbildningen blir tillgänglig
för så många som möjligt. Mot denna bakgrund bör en översyn av formerna
för arbetet vid mindre högskolor göras. Översynen bör leda fram tili
förslag som innebär att utbildningen vid mindre högskolor organiseras
som decentraliserad undervisning med lärare hämtade från någon av de
högskoleenheter som har fasta resurser för forskning eller från andra större
högskoleenheter.

Översynen av högskoleutbildningen bör också avse indelningen i linjer
och sektorer. Denna del av översynen bör utgå från att linjer som inte
svarar mot en klart definierad yrkeskrets skall avskaffas. Vidare skall de
enskilda ämnena förstärkas så att flera studerande får en möjlighet till
fördjupningsstudier. Sambandet mellan den grundläggande utbildningen
och forskningen måste förstärkas. Fördjupade ämnesstudier stimuleras om

UbU 1984/85:2

29

en filosofie kandidatexamen införs. Den bör omfatta minst 120 poäng och
innefatta minst två fördjupningskurser och ett självständigt arbete.

Vad utskottet här anfört om en översyn av formerna för arbetet vid
mindre högskolor och av högskolans indelning i linjer och sektorer bör
riksdagen med bifall till motion 1983/84:2016 yrkande 33 som sin mening
ge regeringen till känna.

Genom en sådan översyn som utskottet nu tillstyrker kommer önskemålen
i motion 1983/84:1691 om åtgärder mot ämnessplittring och om
införande av en akademisk grundexamen att tillgodoses. Riksdagen behöver
därför inte göra de i motionen begärda uttalandena. Motionen bör
således inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande översyn av högskolans indelning i linjer och sektorer
samt av formerna för arbetet vid mindre högskoleenheter
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2016 yrkande 33
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. En strukturplan för den samlade universitets- och högskoleutbildningen
(mom. 5)

Kerstin Göthberg (c) och Pär Granstedt (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”1 anslagsframställningen”
och slutar ”s. 43—45)” bort ha följande lydelse:

Inte desto mindre visar ryckigheten i högskoleplaneringen under senare
tid att en samlad strukturplan av det slag motionärerna föreslår är nödvändig.
Besluten om nedläggningar av vissa högskoleutbildningar våren 1984
visar på vilket bräckligt underlag utomordentligt viktiga frågor f. n. avgörs.
Om de strukturförändringar som blir oundvikliga i framtiden genomförs
under liknande betingelser kan konsekvenserna bli ytterst allvarliga.
Förslaget i motionen om en strukturplan bör därför förverkligas. Planen
bör också få den allmänna inriktning som anges i motionen. Utskottet
föreslår att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1242 yrkande 1 ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande en strukturplan för den samlade universitets- och
högskoleutbildningen

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1242 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Förvaltningsnämndernas sammansättning (mom. 7)

Per Unckel (m), Rune Rydén (m), Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m)
och Jörgen Ullenhag (fp) anser

UbU 1984/85:2

30

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar ”Utskottet har”
och slutar ”motion 1983/84:514” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser liksom motionärerna att det inte bör ingå allmänrepresentanter
i förvaltningsnämnderna. Regeringen bör därför snarast ändra
högskoleförordningens föreskrifter om förvaltningsnämndernas sammansättning.
Detta bör riksdagen med bifall till motion 1983/84:514 yrkande
9 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande förvaltningsnämndernas sammansättning

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:514 yrkande 9 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Högskoleavgifter (mom. 9)

Kerstin Göthberg (c) och Pär Granstedt (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar ”Utskottet
erinrar om att högskolan” och slutar ”vissa högskoleavgifter” bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser att det i ett ekonomiskt besvärligt läge bör övervägas om
högskoleavgifter skall införas i vissa särskilda och bestämt avgränsade
situationer.

Inom sektorn enstaka kurser finns ett betydande antal studerande som
läser ett enstaka ämne för att uppnå en personlig förkovran utan direkt
anknytning till yrkesverksamhet. Vi finner det angeläget att högskolan kan
tillgodose sådana önskemål. Det finns dock en risk att nödvändiga besparingskrav
går ut över just dessa studerandes möjligheter. Ett sätt att trygga
resurser till enstaka kurser skulle kunna vara att ta ut en viss avgift av just
den gruppen studerande. Avgiften skulle vara jämförbar med den som tas
ut för kvalificerade studiecirklar. En eventuell avgift borde enbart gälla
studerande som redan har akademisk grundutbildning och som inte kan
visa att utbildningen fyller ett fortbildningsbehov. UHÄ bör få i uppdrag
att utreda hur ett avgiftssystem av här skisserad art skulle kunna utformas.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1983/
84:1242 yrkande 11 som sin mening ge regeringen till känna. Med hänvisning
till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1983/
84:1000.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande högskoleavgifter

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1242 yrkande 11
och med avslag på motion 1983/84:1000 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1984/85:2

31

7. Avskaffande av kårobligatoriet (mom. 11)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar ”Vid riksmötet”
och slutar ”rskr 1982/83:386)” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion 1983/84:2326 att
kårobligatoriet vid universitet och högskolor bör avskaffas. Studentkårer
bör vara enbart fackliga sammanslutningar. Alla övriga uppgifter som i
dag åvilar studentkårerna bör övertas av stat och kommun. Regeringen bör
snarast återkomma till riksdagen med förslag i dessa frågor. Vad utskottet
här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1983/84:2326 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande avskaffande av kårobligatoriet

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2326 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Huvudmannaskapet för vårdyrkesutbildning inom högskolan (mom. 14)

Ber Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar ”Frågan om”
och slutar ”motion 1983/84:651” bort ha följande lydelse:

Utskottet erinrar om att när riksdagen år 1982 behandlade frågan om
huvudmannaskap för de landstingskommunala vårdyrkesutbildningarna
inom högskolan redovisades inte några som helst ekonomiska beräkningar
som grund för majoritetens ställningstagande mot ett förstatligande. Skälen
för ett enhetligt huvudmannaskap för högskolan är mycket tunga.
Därför bör de ekonomiska förutsättningarna klarläggas och därmed göra
ett bättre grundat ställningstagande möjligt till frågan om förstatligande
eller bibehållande av det landstingskommunala huvudmannaskapet. Regeringen
bör således tillsammans med Landstingsförbundet och Svenska
kommunförbundet undersöka kostnaderna för förstatligande av de kommunala
högskoleutbildningarna. Vad utskottet här anfört bör riksdagen
med bifall till motion 1983/84:651 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande utredning om huvudmannaskapet för vårdyrkesutbildning
inom högskolan

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:651 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1984/85:2

32

Särskilda yttranden

1. Behovet av fördjupningsstudier och av en filosofie kandidatexamen

Kerstin Göthberg (c), Pär Granstedt (c) och Jörgen Ullenhag (fp) anför:

I samband med behandlingen av den forskningspolitiska propositionen
vid riksmötet 1983/84 (UbU 1983/84:28) reserverade vi oss till förmån för
ett uttalande av riksdagen om examensbenämning för studier inom de
förutvarande filosofiska fakulteternas ämnesområde. Vi har givetvis inte
ändrat uppfattning sedan dess men finner inte anledning att endast ett
halvt år senare åter göra en reservation. Vi vill endast här erinra om att vi
anser det angeläget att fördjupningsstudier krävs på allt fler utbildningslinjer
inom de förutvarande filosofiska fakulteternas ämnesområden och
att attraktiva examensbenämningar knyts till dessa linjer. Starka skäl talar
därvid för att filosofie kandidatexamen används som examensbenämning.
Enligt nuvarande bestämmelser bör dock examensbenämningar utformas
så att de ger meningsfull information om utbildningens omfattning, innehåll
eller huvudsakliga inriktning. Detta kan ske genom att det till t. ex. en
eventuell humanistlinje knyts examensbenämningen ”filosofie kandidatexamen
med humanistisk inriktning” och till t. ex. samhällsvetarlinjen
knyts examensbenämningen ”filosofie kandidatexamen med samhällsvetenskaplig
inriktning”. Även andra inriktningar bör kunna komma i fråga.
Mycket talar för att examensbenämningen filosofie kandidatexamen med
viss inriktning endast bör användas om fördjupningsstudier ingått i genomgången
utbildningslinje. Filosofie kandidatexamen bör också kunna
användas när man läst enstaka kurser om sammanlagt 120 poäng som
inrymmer fördjupningsstudier.

2. Högskoleavgifter (mom. 9)

Björn Samuelson (vpk) anför:

Jag ansluter mig till utskottsmajoritetens uttalade uppfattning att högskolan
skall vara avgiftsfri för den enskilde och avstår från att yrka bifall
till motion 1983/84:1000 om lagstiftning mot högskoleavgifter. Om det i
framtiden skulle visa sig att principen om avgiftsfrihet för den enskilde
ifrågasätts kommer emellertid vänsterpartiet kommunisterna att åter aktualisera
bestämmelser i högskolelagen mot högskoleavgifter.

3. Avskaffande av studieomdömena i folkhögskolan (mom. 10)

Björn Samuelson (vpk) anför:

Jag anser att de åsikter om studieomdömena som framförs i motion
1983/84:597 är riktiga. Jag avstår dock från att reservera mig till förmån
för motionsyrkandet om att studieomdömena skall avskaffas, eftersom

UbU 1984/85:2

33

användningen av studieomdömena vid urval till högskolestudier f. n. utreds
av tillträdeskommittén. Jag hoppas att kommitténs kommande förslag
innebär att studieomdömena inte längre skall användas för detta ändamål.
Därmed skulle de omedelbart kunna avskaffas utan komplikationer för
folkhögskolestuderande som söker till högskolan.

4. Arbetsmedicin inom läkarutbildningen m. m. (mom. 28)

Björn Samuelson (vpk) anför:

Jag accepterar den fördelning av ansvaret för högskoleutbildningen som
riksdagen godtog vid högskolereformen år 1977. Det ankommer således på
UHÄ och de lokala högskoleorganen att se till att de som skall ansvara för
arbetsmiljöns utformning och för den tekniska utvecklingen inom arbetslivet
samt de som skall övervaka arbetarnas hälsa alla får en tillräcklig
utbildning på arbetsmiljöområdet. Jag förutsätter därför att de förändringar
som bedöms erforderliga inom utbildningen av läkare och civilingenjörer
genomförs.

Liber Tryck Stockholm 1984