UU 1984/85:8

Utrikesutskottets betänkande
1984/85:8

om vissa anslag m. m. inom utrikesdepartementets område (prop.
1984/85:100, bil. 5)

I betänkandet behandlas regeringens framställning i proposition 1984/
85:100, bil. 5, avseende anslagsbehov m. m. under littera A (Utrikesdepartementet
m.m.), anslagen B 1,B 3,B 4,B 5ochB 8 under littera B (Bidrag
till vissa internationella organisationer), littera D (Information om Sverige i
utlandet), anslagen E 4, E 5 och E 6 under littera E (Utrikeshandel och
exportfrämjande) samt littera F (Diverse) jämte de motioner som väckts i
anslutning till dessa delar av propositionen.

TREDJE HUVUDTITELN

A. Utrikesdepartementet m. m.

1. Utrikesförvaltningen (A 1)

Propositionen (s. 10-15)

Den internationella utvecklingen under senare år har understrukit Sveriges
beroende av omvärlden. Den fortsatta spänningen mellan stormakterna
ställer stora krav på vår säkerhetspolitik och på vår förmåga att följa
utvecklingen i närområdet. Samtidigt måste vi intensifiera våra traditionella
strävanden att verka för internationellt förtroende och rustningsbegränsande
åtgärder.

På det utrikesekonomiska och handelspolitiska området möter Sverige
i dag nya utmaningar. Genom en kraftig satsning på exportfrämjande och
ett aktivt deltagande i internationella ekonomiska förhandlingar måste vi
understödja näringslivets ansträngningar att öka exporten.

I detta läge ställs allt större krav på vår utrikesförvaltning. Ambassadernas
rapportering och kontaktskapande verksamhet måste vara av hög
klass. Utrikesförvaltningens personal på alla nivåer möter nya uppgifter.
Samtidigt innebär det statsfinansiella läget att ytterligare resurser inte kan
påräknas.

Allt detta betyder att en hård prioritering och ständig omprövning av
verksamheten blir nödvändig. I budgetpropositionen 1984 underströks betydelsen
av det arbete som pågår för att öka förvaltningens effektivitet. En
serie reformer har genomförts under de senaste åren. Dessa syftar till att
möta de krav som riksdag och regering ställer på förvaltningen som ett
instrument för den svenska utrikespolitiken.

Utrikesförvaltningens verksamhet måste i alla avseenden vara grundad i

1 Riksdagen 1984/85. 9 sami. Nr 8

UU 1984/85:8

den svenska verkligheten. Samtidigt är det uppenbart att arbetet sker i en
internationell miljö, som ställer stora krav på förmågan att möta förändringar
i omvärlden. Budgeten 1985/86 är utformad med sikte på att göra det
möjligt för utrikesförvaltningen att på ett effektivt sätt lösa sina mångskiftande
uppgifter.

Den förstärkning av de handelspolitiska insatserna och den effektivisering
av de exportfrämjande åtgärderna som departementsreformen markerade,
har under år 1984 följts upp genom en utökning av antalet enheter
inom handelsavdelningen från fem till sex. Därigenom uppnås i första hand
en bättre styrning och bevakning av de bilaterala handelsförbindelserna
samt en rationellare arbetsfördelning mellan enheterna. Vidare kan konstateras
att den i budgetpropositionen 1984 aviserade försöksverksamheten
för att samordna mer långsiktiga ansträngningar för att främja handelsutbytet
med vissa u-länder har påbörjats. Fyra s. k, koordinatörer kommer att
ingå i den fullt utbyggda försöksverksamhet som skall pågå i tre år och
därefter utvärderas.

Fortsatta överväganden blir under det kommande året aktuella beträffande
kontakterna med forskarvärlden och behovet av specialistkompetens
vid departementet. På detta område bör flexibla arrangemang eftersträvas
för att möjliggöra en växelverkan mellan å ena sidan UD-tjänstemän
som under vissa perioder tjänstgör vid akademiska institutioner eller
liknande (t.ex. utrikespolitiska institutet) och forskare/experter (säkerhetspolitik
m.m.), å den andra, som under kortare eller längre tid knyts till
utrikesdepartementet.

Konferensen om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning
i Europa (Stockholmskonferensen) medför betydande påfrestningar
på utrikesdepartementets organisation och personalplanering. Ett
antal tjänstemän frigörs ur den ordinarie organisationen och ingår under
åren 1983-1986 i det särskilda konferenssekretariatet eller i den permanenta
svenska delegation som kommer att finnas så länge konferensen pågår.

Det instabila läget i Libanon och omsorgen om personalens säkerhet har
medfört att inga utsända tjänstemän varit placerade vid ambassaden i
Beirut under perioden februari-september 1984. Från hösten 1984 är beskickningschefen
stationerad i Amman med sidoackreditering i Beirut, där
beskickningen förestås av en tf. chargé d’affaires.

Upprättandet av nya konsulat har skett planenligt i Malaga den 1 november
1984 samt i Jeddah den 1 december 1984 i anslutning till ambassadens
överflyttning till Riyadh i böljan av år 1985.

Regeringen vill åter rikta uppmärksamheten på den ytterligare arbetsbelastning
som de nya reglerna för handläggning av utlänningsärenden medför.
Vid flera utlandsmyndigheter har denna ärendegrupp fått stor omfattning. I
huvudsak har arbetsuppgifterna klarats utan någon personalförstärkning,
vilket i sig innebär en betydande produktivitetsvinst.

UU 1984/85:8

I budgetpropositionen 1983 underströks utlandsmyndigheternas betydelse
för det nya systemets effektivitet och det överenskoms i samförstånd med
berörda myndigheter att utrikesdepartementet skulle tilldelas vissa extra
resurser, 1,5 milj. kr., för att säkerställa en effektiv handläggning vid
utlandsmyndigheterna.

Detta tillskott har visat sig vara av stor betydelse men är i nuvarande
situation otillräckligt. Bakgrunden till detta är bl. a. att under senare år har
ett ovanligt stort antal asylsökande — företrädesvis från Mellanöstern,
men också från andra delar av världen — sökt sig till Sverige i hopp om att
få en fristad här. Den instabila situationen i många länder tyder på att vi
har att räkna med en bestående, och sannolikt ökande, tillströmning.

Detta förhållande medför behov av extra utredningsinsatser vid berörda
utlandsmyndigheter. Under år 1984 har myndigheterna i Pakistan och i
Bangladesh varit speciellt utsatta.

Villkoren för utrikesförvaltningens verksamhet är under snabb förändring.
År 1982 framlades därför ett reformprogram, i huvudsak baserat på
förslag från utredningen om utrikesrepresentationen (UD 1978:02), vilken
lade fram fyra delbetänkanden. Detta program har i stor utsträckning
genomförts men en del utredningar återstår ännu. Inom ramen för förändringsarbetet
har också en del nya frågor tagits upp till granskning. Några
områden förtjänar att omnämnas.

Ett enkelt och flexibelt system för verksamhetsplanering (VP) vid utlandsmyndigheterna
infördes hösten 1982. Erfarenheterna är goda. Styrning
av verksamhetens inriktning samt en bedömning av resursbehovet
underlättas.

Motion

I motion 1984/85:1682 av Elver Jonsson (fp) m.fl. (c, m) föreslås

att riksdagen hos regeringen hemställer om en utredning som granskar
praxis för Sveriges utbyte av diplomatiska tjänstemän med andra länder.

Utskottet

Utskottet har tagit del av framställningen i propositionen av utrikesförvaltningens
verksamhet. Genom särskilda föredragningar av företrädare för
utrikesförvaltningen har utskottet erhållit kompletterande upplysningar.
Utskottet konstaterar att det sparmål som uppsattes för utrikesförvaltningen
för tre år sedan nu är på god väg att uppfyllas. Effektiviteten inom
förvaltningen har kunnat bibehållas genom en fortgående omdisponering av
givna resurser. Parallellt härmed har utrikesförvaltningen måst anpassa sig
till en förändrad internationell verklighet som på många områden ställer
ökade krav på förvaltningen och dess anställda. Förstärkta handelspolitiska
insatser, en effektivisering av den exportfrämjande verksamheten, en ökning

1* Riksdagen 1984185. 9 sami. Nr 8

UU 1984/85:8

av antalet invandrar- och flyktingärenden är några exempel på i propositionen
nämnda arbetsområden som tar i anspråk utlandsmyndigheternas och
departementets resurser.

Den säkerhetspolitiska situationen i vårt närområde och i Europa i
allmänhet liksom vårt medansvar i det internationella arbetet för fred,
mänskliga rättigheter och utveckling måste också få sina återverkningar på
utrikesförvaltningens verksamhet.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om vad utskottet anförde i ett
tidigare betänkande om besparingsverksamheten inom utrikesförvaltningen,
nämligen att ”omfattningen av de indragningar som kan göras i utrikesförvaltningens
verksamhet noga måste vägas mot de övergripande nationella
intressen som kan komma att påverkas” (UU 1980/81:19).

Lönesystemet för utrikesförvaltningens personal förutsätter att tjänstemännens
behov av kredit i samband med omstationering skall kunna
tillgodoses genom lån.

Medelsbehovet för dessa lån har hittills tillgodosetts över ett särskilt anslag
i budgeten. I årets budgetproposition har det ifrågavarande anslaget (A 13)
upptagits med 7 700 000 kr. för budgetåret 1985/86.

I propositionen anmäls emellertid att överläggningar pågår om en
omläggning av systemet, så att lånen skulle ges av en affärsbank mot statlig
kreditgaranti.

Enligt vad utskottet inhämtat har en överenskommelse om en sådan
omläggning av lånesystemet numera ingåtts med giltighet från den 1 juli
1985. Särskilda medel över statsbudgeten behöver därmed inte anvisas.

Utskottet tillstyrker en lösning av detta slag. Medelstilldelning till anslaget
A 13 blir följaktligen obehövlig, varför anslaget bör utgå ur statsbudgeten.
För den erforderliga statliga kreditgarantin bör anslaget A 1 svara. En
engagemangsram beräknad till 50 milj. kr. för ändamålet föreslås därför
under detta anslag. Detta garantiåtagande påverkar inte A l-anslagets
storlek.

Med detta förslag uppnås för utrikesförvaltningens personal samma
ordning som redan gäller i fråga om motsvarande lån till SIDA:s personal, för
vilka en liknande engagemangsram finns upptagen under anslaget C 4.

Under denna rubrik behandlar utskottet motion 1682 om praxis vid
diplomatutbyte mellan länder.

I motionen anförs bl. a. att Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser
ger utrymme för den mottagande staten att fordra en viss begränsning av
en beskicknings personalstyrka.

Enligt etablerat svenskt synsätt är det i första hand det utsändande landets
regering som har att avgöra en beskicknings storlek utifrån det egna landets
behov. Av detta skäl stödde den svenska delegationen inte den i motionen
åberopade artikeln i Wienkonventionen, när denna konvention antogs.

Ett studium av tillämpningen av artikel 11 i övriga delar av Västeuropa
visar att praxis varierar från land till land. Medan vissa länder anser

UU 1984/85:8

personalstyrkans storlek vara den sändande statens ensak har andra infört en
begränsning av antalet tjänstemän på en eller flera ambassader. I några av
dessa fall har man ingått överenskommelser på reciprocitetsbasis. Bakgrunden
har då ibland varit en annan än den att ambassadernas personalstyrkor
bedömts orimligt stora.

Sverige har för sin del föredragit att i enskilda fall utnyttja rätten att
förklara personal vid en beskickning för icke önskvärd när det kan ha funnits
anledning till ett ingripande.

Utskottet finner att hittillsvarande praxis och möjligheter är ändamålsenliga
för Sveriges vidkommande och vill därför inte förorda någon särskild
utredning i frågan. Motion 1682 avstyrks med hänvisning härtill.

Utskottet hemställer

1.att riksdagen till Utrikesförvaltningen för budgetåret 1985/86
anvisar ett förslagsanslag av 924 495 000 kr.,

2. att riksdagen fastställer en ram om 50 000 000 kr. för statlig garanti
för Lån till personal inom utrikesförvaltningen m.m.,

3. att riksdagen avslår motion 1984/85:1682 angående praxis för
diplomatutbytet med andra länder.

2. Utlandstjänstemännens representation m. fl. anslag under Utrikesdepartementet
(A 2-A 12)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkterna A 2-A 12 och
hemställer

1. att riksdagen till Utlandstjänstemännens representation för budgetåret
1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 13 880 000 kr.,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten
m.m. inom de kostnadsramar som regeringen har förordat i
propositionen,

3. att riksdagen till Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter
för utrikesrepresentationen för budgetåret 1985/86 anvisar ett
reservationsanslag av 42 000 000 kr.,

4. att riksdagen till Inventarier för beskickningar, delegationer och
konsulat för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av
9 810 000 kr.,

5. att riksdagen till Kursdifferenser för budgetåret 1985/86 anvisar ett
förslagsanslag av 1 000 kr.,

6. att riksdagen till Ersättning åt olönade konsuler för budgetåret
1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 8 700 000 kr.,

7. att riksdagen till Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom
internationell organisation för budgetåret 1985/86 anvisar ett
förslagsanslag av 31 050 000 kr.,

8. att riksdagen till Nordiskt samarbete för budgetåret 1985/86 anvisar
ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.,

UU 1984/85:8

9. att riksdagen bemyndigar regeringen att, i huvudsaklig överensstämmelse
med vad regeringen förordat, träffa nytt avtal med
Sveriges industriförbund om handelsprocedurrådet,

10. att riksdagen till Vissa nämnder m. m. för budgetåret 1985/86
anvisar ett förslagsanslag av 600 000 kr.,

11. att riksdagen till Kommittéer m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar
ett reservationsanslag av 4 635 000 kr.,

12. att riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1985/86 anvisar ett
reservationsanslag av 600 000 kr.,

13. att riksdagen till Officiella besök m. m. för budgetåret 1985/86
anvisar ett förslagsanslag av 6 000 000 kr.

B. Bidrag till vissa internationella organisationer

3. Förenta nationerna m. fl. anslag (B 1, B 3-B 5 och B 8)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkterna B 1,B 3,B 4, B 5
och B 8 och hemställer

1. att riksdagen till Förenta nationerna för budgetåret 1985/86 anvisar
ett förslagsanslag av 115 000 000 kr.,

2. att riksdagen till Europarådet för budgetåret 1985/86 anvisar ett
förslagsanslag av 12 300 000 kr.,

3. att riksdagen till Organisationen för ekonomiskt samarbete och
utveckling (OECD) för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag
av 19 000 000 kr.,

4. att riksdagen till Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)
för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 11 500 000 kr.,

5. att riksdagen till Övriga internationella organisationer m.m. för
budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 700 000 kr.

D. Information om Sverige i utlandet

4. Svenska institutet (D 1)

I propositionen har regeringen föreslagit riksdagen att anta en lag om
överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utrikesdepartementets verksamhetsområde.
Lagförslaget fogas som bilaga 1 till detta betänkande.

Utskottet har ingen invändning mot förslaget och föreslår att lagen antas
av riksdagen. Propositionens övriga förslag under punkten D 1 tillstyrks
likaledes.

Utskottet hemställer

1.att riksdagen antar ett inom utrikesdepartementet upprättat förslag
till lag om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom
utrikesdepartementets verksamhetsområde,

2. att riksdagen till Svenska institutet för budgetåret 1985/86 anvisar
ett reservationsanslag av 40 353 000 kr.

UU 1984/85:8

5. Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet (D 2)

Propositionen (s. 117-119)

Sveriges Riksradio AB begär en avsevärd anslagsförstärkning för programverksamheten
för utlandet. Den berör såväl omfattningen som inriktningen
av utlandsprogrammets verksamhet. Vidare har förslag väckts om
införande av uppdragsverksamhet för UTP inom export- och turismfrämjandet.
Förutsättningarna för verksamheten har också förändrats i olika
avseenden. Det gäller t. ex. på teknikens område nya distributionsmöjligheter
via satellit. Även lyssnargruppens sammansättning förändras, t. ex. på så
sätt att antalet svenskar bosatta utomlands ökar. Det kan därför ifrågasättas
om inte en del av kostnaderna för UTP borde bekostas av licensmedel i stället
för över statsbudgeten.

Avtalen mellan staten och Sveriges Radio-koncernens olika bolag löper ut
den 30 juni 1986.1 samband med förberedelserna för en ny avtalsperiod bör
även frågor som rör utlandsprogrammens omfattning och inriktning bli
föremål för en samlad översyn. Regeringen har därför bemyndigat utrikesministern
att tillkalla en särskild utredare med uppgift att se över UTPverksamheten.

Mot denna bakgrund förordas att ett reducerat huvudförslag tillämpas.

För UTP, liksom för Sveriges Radios övriga verksamhet, beräknas
kompensation för kostnadsutvecklingen enligt ett kombinerat pris- och
löneindex. Fr. o. m. budgetåret 1984/85 beräknas dock andelen personalkostnader
till 80 % och övriga kostnader till 20 % i stället för fördelningen
60/40, som gäller för Sveriges Radio-koncernen i övrigt.

En ökning beräknas sålunda av anslagsposten 1. Programverksamhet och
driftskostnader med 1 608 000 kr. till 21 940 000 kr. (1983/84 års prisnivå).

Motion

I motion 1984/85:1257 av Jan Hyttring och Bertil Jonasson (båda c)
hemställs

att riksdagen beslutar att anslaget på utrikesdepartementets huvudtitel för
ljudradiosändningar till lyssnare i utlandet även bör inrymma nyhetssändningar
för utländska besökare i Sverige på engelska, tyska och franska i
svensk radio.

Utskottet

I motionen föreslås att anslaget D 2, som är avsett för utlandsradion, även
skall utnyttjas för produktion av nyhetssammandrag på engelska, tyska och
franska för reguljär sändning i Sverige över P 3-nätet.

Motionärerna erinrar om att liknande sändningar gjordes för ett antal år

1** Riksdagen 1984/85. 9sami. Nr8

UU 1984/85:8

sedan under sommarmånaderna som en service åt utländska turister i
Sverige.

Enligt avtalet mellan staten och Sveriges Riksradio skall utlandsprogrammet
producera och sända radioprogram avsedda för mottagning i utlandet.
Det är alltså enligt avtalet inte i första hand utlandsradions uppgift att
producera och finansiera sändningar över Sverige. Chefen för utrikesdepartementet
har nyligen utfärdat direktiv för en utredning med uppgift att se
över utlandsradions verksamhet. Innan denna utredning genomfört sitt
uppdrag finns det enligt utskottets mening inte anledning för riksdagen att
uttala sig i den speciella fråga som väcks i motionen.

Därtill kommer att utlandsradions nyhetssändningar, som bl. a. görs på de
i motionen angivna språken, kan avlyssnas även i Sverige på det vanliga
radionätet.

Med hänvisning till det anförda får utskottet avstyrka motion 1257.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet
för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av
33 600 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motion 1984/85:1257 angående nyhetssändningar
för utländska besökare i Sverige.

6. Övrig information om Sverige i utlandet (D 3)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkt D 3 och hemställer
att riksdagen till Övrig information om Sverige i utlandet för
budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 12 420 000 kr.

E. Utrikeshandel och exportfrämjande

7. Krigsmaterielinspektionen (E 4)

Utskottet tillstyrker propositionens förslag vid punkt E 4 och hemställer
att riksdagen till Krigsmaterielinspektionen för budgetåret 1985/86
anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

8. Interamerikanska utvecklingsbanken (E 5)

Propositionen (s. 150-153)

Riksdagens beslut (prop. 1982/83: 100 bil.5, NU 50, rskr375) att delta i
den sjätte kapitalpåfyllnaden i IDB grundade sig bl. a. på en bedömning av
bankens ökade betydelse för låntagarländerna i Latinamerika mot bakgrund
av deras försämrade möjligheter att på de vanliga kapitalmarknaderna
låna medel till utvecklingsprojekt. IDB har i likhet med övriga

UU 1984/85:8

utvecklingsbanker, t. ex. Världsbanken, beslutat att inom ramen för ”Special
Operating Program" under ett par års tid tillämpa mer flexibla utlåningsvillkor
så att vederbörlig hänsyn kan tas till den i många fall extra
ordinära situationen i Latinamerika.

Sveriges bidrag till IDB skall också ställas i relation till övriga svenska
insatser i regionen. Det bilaterala biståndet till Nicaragua har höjts och
uppgår till 75 milj. kr. för budgetåret 1984/85. Biståndet till hela Latinamerika
budgetåret 1983/84 uppgick till 280 milj. kr. Chefen för utrikesdepartementet
föreslår att biståndet till Nicaragua höjs till 90 milj. kr. och det
humanitära biståndet i Latinamerika till 125 milj. kr.

Det är angeläget för Sverige att aktivt stödja latinamerikanska integrationssträvanden
som främjar ett ekonomiskt oberoende i regionen. Inom
utrikesdepartementet kartläggs därför f. n. vilka möjligheter som finns till
ekonomiskt samarbete med regionala organisationer i Latinamerika utöver
IDB. Tänkbara samarbetspartners är andinska paktens finansieringsinstitut
Corporaciön Andina de Fomento (CAF) och dess utvecklingsorgan
samt de aktionskommittéer som finns inom ramen för den latinamerikanska
samarbetsorganisationen Sistema Econömico Latinoamericano
(SELA). I avsikt att etablera kontakter besökte därför en svensk delegat
dessa organisationer i juli månad 1984.

Regeringen anser det viktigt att man från svensk sida även i fortsättningen
noga följer IDB:s verksamhet och motverkar lån till länder där det på goda
grunder kan antas att projekten inte kommer att få önskad effekt. Exempel
på länder som Sverige har motverkat lån till är Chile, El Salvador och
Guatemala. Samtidigt bör Sverige även fortsättningsvis aktivt stödja lån till
länder där behovet av medel till utvecklingsändamål är stort och där man för
en politik som är förenlig med övergripande svenska biståndspolitiska
intressen. Som tidigare sagts är det angeläget att banken förbättrar utvärderingen
av projekt. I syfte att öka andelen lån som kommer de mest utsatta
grupperna i samhället till godo bör banken lämna bl. a. en bättre information
om hur låginkomstbegreppet definieras.

Motion

I motion 1984/85:978 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige bör
utträda ur IDB,

2. att riksdagen beslutar avslå proposition 1984/85:100 i vad avser anslag
under bil. 5, Utrikesdepartementet, E 5 Interamerikanska utvecklingsbanken.

UU 1984/85:8

Utskottet

I motion 978 föreslås att Sverige skall utträda ur IDB och att inga medel för
Sveriges deltagande i banken skall anvisas för budgetåret 1985/86.

Utskottet avstyrkte en liknande motion förra riksmötet bl. a. med
hänvisning till att Sverige bundit sig vid fortsatta utbetalningar till IDB och
till att vi, som medlemmar i IDB, hade möjligheter att påverka bankens
utlåning i önskvärd riktning.

Sverige bör enligt utskottets mening även fortsättningsvis söka inrikta
IDB:s verksamhet på länder och projekt där de tillskjutna medlen kan
bedömas få bäst utvecklingseffekt. Utskottet vill också erinra om att IDB
endast är en av flera kanaler för samarbete mellan Sverige och de
latinamerikanska länderna. Det direkta utvecklingsbiståndet till enskilda
länder och organisationer i Latinamerika är som framgår av propositionen
numera betydande.

Utskottet står fast vid den bedömning det tidigare gjort i denna fråga och
avstyrker de båda yrkandena i motion 978.

Utskottet hemställer

att riksdagen med avslag på motion 1984/85:978 till Interamerikanska res. 1 (vpk)
utvecklingsbanken för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag
av 21 500 000 kr.

9. Importkontoret för u-landsprodukter (E 6)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkt E 6 och hemställer
att riksdagen till Importkontoret för u-landsprodukter för budgetåret
1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.

F. Diverse

10. Anslagen Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m. m.

(F 1) och Resekostnader för inom Förenta nationerna utsedda svenska
stipendiater (F 2)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till punkterna F 1 och F 2 och
hemställer

1. att riksdagen till Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i
utlandet m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av
3 600 000 kr.,

2. att riksdagen till Resekostnader för inom Förenta nationerna
utsedda svenska stipendiater för budgetåret 1985/86 anvisar ett
reservationsanslag av 75 000 kr.

UU 1984/85:8

11. Information om mellanfolkligt samarbete, nedrustningssträvanden och
andra utrikespolitiska frågor (F 3)

Propositionen (s. 156-159)

Utrikesdepartementet ger även bidrag, efter ansökan, till enskilda svenska
organisationer som ägnar sig åt information och opinionsbildande verksamhet
inom området mellanfolkligt samarbete, nedrustningssträvanden och
andra utrikespolitiska frågor. Större delen av anslaget avser organisationsstöd.
Därutöver ställs medel till förfogande för bidrag till särskilda projekt

som syftar till att informera om nedrustning och fredsfrågor. Fördelningen framgår av nedanstående tabell.
	1984/85	Beräknad ändring 1985/86
		Anslagsfram-	Före-
		ställning	draganden
Utrikespolitiska
institutet	3 620000	+579000	+ 300000
Svenska FN-förbundet	1830000	+ 209000	of
Stiftelsen Svenska UNICEF-
kommittén	233000	+ 161000	+ 161000
Europainstitutet	108000	+ 32000	+ 5000
Svenska sektionen av
Internationella kvinno-
förbundet för fred
och frihet	56000	+ 244000	+ 5000
Svenska freds- och
skiljedomsföreningen	100000	+ 200000	+ 30000
Utrikespolitiska före-
ningarnas FN-förbund	51000	+ 69000	+ 4000
Kristna fredsrörelsen	50000	+ 140000	+ 20000
Kvinnor för fred	30000	+ 210000	+ 15000
Arbetsgruppen för svensk
folkriksdag för nedrustning	62000	+225 000	+ 20000
Sveriges Fredsråd	-	+ 60000	+ 40000
Arbetarrörelsens Fredsforum	—	+ 200000	+ 130000
Information om freds-
och nedrustningssträvanden	1300000		+ 300000
Summa	7 440000	+2 329000	+ 1030000

Vad gäller anslagsposten Information om freds- och nedrustningssträvanden
, som tilldelats 1 300000 kr. för innevarande budgetår, kan konstateras
att dessa projektmedel mötts av ett utomordentligt starkt intresse
från folkrörelsernas och andra ideella organisationers sida. Prövningen av
ansökningar avseende bidrag till avgränsade informationsprojekt sker huvudsakligen
två gånger årligen inom en särskilt tillkallad beredningsgrupp.
Det är därvid väsentligt att göra en rimlig avvägning mellan större och
mindre organisationers projekt.

Med tanke på det stora behov som visat sig föreligga, förordas en ökning av
anslagsposten med 300 000 kr.

Övriga ansökningar som inkommit bör anses behandlade genom de
förslag som regeringen lagt fram.

UU 1984/85:8

Motioner

I motion 1984/85:696 av Sture Korpås m.fl. (c) hemställs

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att den återkommer till
riksdagen med förslag om bidragssystem för fredsorganisationer,

2. att riksdagen beslutar att anslå 2 milj. kr. för information om freds- och
nedrustningssträvanden under anslaget F 3, dvs. ytterligare 400 000 kr.,

3. att riksdagen beslutar att anslaget F 3 Information om mellanfolkligt
samarbete, nedrustningssträvanden och andra utrikespolitiska frågor fördelas
i enlighet med vad som föreslagits i motionen.

I motion 1984/85:1166 av Per Petersson m.fl. (m) hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
angivits om de frivilliga försvarsorganisationernas likställighet med andra
folkrörelser då det gäller möjlighet att få stöd ur angivna statliga lotterimedel.

I motion 1984/85:1675 av Carl Bildt m.fl. (m) hemställs

att riksdagen anvisar ett reservationsanslag av 7 906 000 kr. för budgetåret
1985/86 till information om mellanfolkligt samarbete, nedrustningssträvanden
och andra utrikespolitiska frågor.

I motion 1984/85:1692 av Evert Svensson m.fl. (s) hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om målsättningen att anslaget till folkrörelsernas information
om fred och nedrustning inom överblickbar tid bör räknas upp till ett
belopp motsvarande l%c av försvarskostnaderna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om anslag för aktiviteter från bl. a. folkrörelsernas sida i
samband med Världsfredsåret 1986,

3. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till ökade anslag
fr. o. m. budgetåret 1986/87 till folkrörelsernas information om fred och
nedrustning,

4. att riksdagen hos regeringen hemställer om en översyn av fördelningskriterierna
för organisationsbidragen till fredsorganisationerna,

5. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till statsanslag till
Dag Hammarskjöldbiblioteket fr. o.m. budgetåret 1986/87.

I motion 1984/85:1695 av Lars Werner m.fl. (vpk) hemställs

1. att riksdagen under anslaget F 3 i proposition 1984/85:100, bil. 5,
anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 2 400 000 kr. förhöjt
reservationsanslag till 10 870 000 kr.,

2. att riksdagen med ändring av proposition 1984/85:100, bil. 5 punkt F 3,
beslutar att också Svenska fredskommittén skall ingå bland bidragsberättigade
organisationer och anvisar 55 000 kr. för ändamålet.

UU 1984/85:8

Utskottet

Anslaget för information om mellanfolkligt samarbete, nedrustningssträvanden
och andra utrikespolitiska frågor berörs liksom tidigare år av ett
flertal motioner. Dessa rör såväl principerna för anslagets användning som
anslagets storlek och fördelningen av det på olika delposter.

Större delen av anslaget föreslås - liksom tidigare - användas som stöd för
vissa organisationers reguljära verksamhet (organisationsbidrag). Till dessa
organisationer hör bl. a. Utrikespolitiska institutet, Svenska FN-förbundet,
Svenska UNICEF-kommittén och ett antal fredsorganisationer. I årets
proposition nytillkomna organisationer av detta slag är Sveriges fredsråd och
Arbetarrörelsens fredsforum.

En mindre del av anslaget används för projektbidrag som på särskild
ansökan kan lämnas till fredsorganisationer för genomförande av specifika
informationsprojekt. Denna anslagspost föreslås nästa budgetår uppgå till
1,6 milj. kr.

Projektbidragen fördelas av utrikesministern på förslag från en särskild
beredningsgrupp.

Utöver dessa över statsbudgeten anvisade medel har regeringen beslutat
att överskottet från det s. k. fredslotteriet skall användas för fredsarbete som
bedrivs av folkrörelser och andra ideella organisationer och vars syfte är
upplysning, fostran, utbildning och utvecklingsarbete rörande freds- och
nedrustningssträvanden.

Även fredslotteriets medel skall fördelas efter förslag från den nämnda
beredningen.

Av propositionen framgår hur regeringen önskar fördela organisationsbidragen
mellan mottagarna. I tre av motionerna föreslås en annorlunda
fördelning. Motion 696 föreslår i yrkande 3 att bidrag inte bör utgå till
Sveriges fredsråd och Arbetarrörelsens fredsforum. Som skäl anges bl. a. att
dessa två organisationer inte tidigare mottagit reguljära bidrag ur anslaget.
En bakgrund till motionärernas ställningstagande är också att de i samma
motion föreslår att regeringen återkommer med nya riktlinjer för generellt
stöd till fredsorganisationerna. En motsvarande höjning - med 170 000 kr. -bör i stället göras av det föreslagna bidraget till Svenska FN-förbundet.

I motion 1675 föreslås att propositionens fördelning skall följas endast vad
gäller Utrikespolitiska institutet, Svenska FN-förbundet, Svenska UNICEFkommittén
och Europainstitutet. Övriga organisationer bör få en i förhållande
till innevarande budgetår oförändrad medelstilldelning. Inget bidrag bör
följaktligen utgå till Sveriges fredsråd och Arbetarrörelsens fredsforum.

Som motivering anförs behovet att hushålla med statens medel men även
mer principiella invändningar mot stående organisationsbidrag görs. Enligt
motionärerna kan större rättvisa och effektivitet erhållas om organisationerna
i ökande grad hänvisas till att söka projektstöd från den därför avsedda
anslagsposten. I fråga om bidraget till Arbetarrörelsens fredsforum heter det

UU 1984/85:8

i motionen att dettas verksamhet på sedvanligt sätt bör finansieras med
medel från moderorganisationerna.

I motion 1695 yrkas att även Svenska fredskommittén skall ingå bland de
bidragsberättigade organisationerna och att 55 000 kr. bör upptas för detta
ändamål.

Ett mycket stort antal organisationer i Sverige har anledning att i sin
verksamhet informera om internationella frågor. I synnerhet har intresset för
nedrustningsfrågor och fredsinformation ökat betydligt under senare år. Av
dessa många institutioner och organisationer är det som framgår av
budgetpropositionen endast ett fåtal som erhåller organisationsbidrag från
anslaget F 3 för sin verksamhet. I det föreliggande förslaget har kretsen
utökats med två större organisationer. Övriga är hänvisade till att söka bidrag
för särskilda projekt ur anslagsposten för nedrustningsinformation. Svenska
fredskommittén tillhör de organisationer som inte medgivits organisationsbidrag
utan i stället - efter ansökan - erhållit bidrag ur projektposten.

Utskottet finner den beloppsfördelning som regeringen i år föreslår rimlig
med hänsyn till tillgängligt anslagsutrymme och avstyrker därför yrkande 3 i
motion 696, yrkande 2 i motion 1695 och motion 1675 i vad avser anslagets
fördelning på mottagare.

Anslagsposten för Information om freds- och nedrustningssträvanden höjs
enligt budgetförslaget med 300 000 kr. till 1,6 milj. kr. Detta är en betydande
ökning, som är motiverad med hänsyn till det stora antalet ansökningar. Med
hänsyn till kravet på restriktivitet i budgetbehandlingen kan utskottet
emellertid inte finna tillräckliga skäl för att förorda en ytterligare höjning,
såsom föreslås i yrkande 2 i motion 696 och yrkande 1 i motion 1695, särskilt
som betydande vinstmedel från fredslotteriet kommer att stå till förfogande
för samma ändamål. Ifrågavarande yrkande avstyrks därför.

Till följd av utskottets ställningstagande avstyrks också motion 1675 i vad
avser en sänkning av F 3-anslaget.

Såväl i motion 696, yrkande 1, som i motion 1692, yrkande 4, aktualiseras
frågan om en översyn av kriterierna för fördelning av organisationsbidragen.
Ett generellt stöd till fredsorganisationerna skulle förbättra deras möjligheter
att arbeta och ytterligare utvecklas, heter det bl. a. i motion 696.1 motion
1692 föreslås att bidragen bör kunna utgå i form av ett grundbidrag och ett
verksamhetsrelaterat påslag. Ungdomsorganisationernas bidragssystem
nämns som en lämplig förebild.

Det är självfallet svårt att utarbeta generella regler för fördelning av bidrag
mellan organisationer av olika storlek och inriktning. Det är också svårt att
åstadkomma en lämplig avvägning mellan önskemålet om planeringstrygghet,
som stående bidrag kan ge, och den flexibilitet som projektrelaterade
bidrag medför.

Utskottet utesluter inte att det kan finnas anledning för regeringen att
något närmare se över principerna för bidragsfördelningen. Under det
kommande budgetåret kommer mycket stora extra belopp att kunna fördelas

UU 1984/85:8

med hjälp av överskottet från fredslotteriet. Det finns, enligt utskottets
uppfattning, anledning att invänta erfarenheterna av denna bidragsfördelning
innan ytterligare överväganden görs beträffande framtida kriterier.
Utskottet får med hänvisning till det anförda anse yrkande 1 i motion 696 och
yrkande 4 i motion 1692 besvarade.

Vad gäller motion 1166 om att de frivilliga försvarsorganisationerna skall
likställas med andra folkrörelser när det gäller att få stöd av medel från
fredslotteriet, vill utskottet hänvisa till de riktlinjer för fredslotterimedlens
användning som utrikesminister Lennart Bodström angav i ett frågesvar i
riksdagen den 29 november 1984. Utrikesministern framhöll bl. a. att
”Beredningen för information om freds- och nedrustningssträvanden som
tillsattes i juni 1983 kommer att få i uppdrag att lämna förslag om hur medlen
från fredslotteriet skall fördelas. För beredningen kommer i huvudsak
tidigare principer att gälla.” Dessutom anförde utrikesministern att ”organisationer
som erhåller reguljärt stöd från försvarsdepartementet kommer
företrädesvis att hänvisas dit”. Enligt utskottets uppfattning bör dock även
frivilliga försvarsorganisationer undantagsvis kunna erhålla bidrag med
medel från fredslotteriet för ändamål som sammanfaller med riktlinjerna för
fredslotteriet.

Utskottet avstyrker emellertid yrkandet om likställighet mellan de i
motionen nämnda organisationerna.

I motion 1692 förordas också att garantier skall lämnas för fortsatta
framtida ökningar av de anslagsbelopp som står till förfogande för information
om fred och nedrustning. Motionärerna erinrar bl. a. om FN:s generalsekreterares
rekommendation att medlemsländerna skulle avsätta 1 %o av
sina militärutgifter för information om fred och nedrustning. I yrkande 1
föreslås att ifrågavarande anslagspost i budgeten efter hand räknas upp till att
motsvara l%c av de svenska militärutgifterna, i yrkande 2 att medel avsätts
för verksamhet i samband med Världsfredsåret 1986 och i yrkande 3 att
uppräkningen av anslaget F 3 påbörjas nästa budgetår.

Enligt utskottets mening finns det självfallet anledning att räkna med att
det även fortsättningsvis kommer att finnas behov av stöd över statsbudgeten
för informationsändamål av detta slag. Utskottet är emellertid inte berett att
nu förorda någon bestämd ökningstakt eller ta ställning till anslagsbehov som
i tiden ligger efter det kommande budgetåret.

Yrkandena 1, 2 och 3 i motion 1692 avstyrks därför.

I samma motions yrkande 5 föreslås att Dag Hammarskjöldbiblioteket i
Uppsala skall få statsbidrag. Som motiv härför anförs bl. a. att biblioteket är
en tillgång för folkrörelsernas informationsarbete om fred och nedrustning
samt att det övertagit Kungliga bibliotekets roll som depå för tryckt
FN-material.

Dag Hammarskjöldbiblioteket är en del av Uppsala folkbibliotek och har
som sådant kommunalt stöd. Ett visst statligt stöd utgår från kulturrådet.

UU 1984/85:8

I rådande budgetläge ser utskottet inte möjlighet att föreslå andra statsbidrag
till Dag Hammarskjöldbiblioteket. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med avslag på motion 1984/85:696, yrkande 3,
motion 1984/85:1695, yrkande 2, och motion 1984/85:1675, den
sistnämnda i vad avser fördelningen av anslaget på anslagsposter,
godkänner den fördelning av anslaget som föreslås i propositionen,

2. att riksdagen med avslag på motion 1984/85:696, yrkande 2,
motion 1984/85:1695, yrkande 1, och motion 1984/85:1675, den
sistnämnda i vad avser anslagets storlek, och med bifall till
proposition 1984/85:100 i denna del till Information om mellanfolkligt
samarbete, nedrustningssträvanden och andra utrikespolitiska
frågor för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av
8 470 000 kr.,

3. att riksdagen förklarar motion 1984/85:696, yrkande 1, och motion
1984/85:1692, yrkande 4, besvarade med vad utskottet anfört om
kriterier för fördelning av anslagsmedlen,

4. att riksdagen avslår motion 1984/85:1166 angående fördelning av
lotterimedel,

5. att riksdagen avslår motion 1984/85:1692, yrkandena 1, 2 och 3,
angående framtida anslagsökningar m.m.,

6. att riksdagen avslår motion 1984/85:1692, yrkande 5, angående
statsbidrag till Dag Hammarskjöldbiblioteket.

12. Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)
m.fl. anslag (F 4-F 8)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkterna F 4, F 5, F 6, F 7
och F 8 och hemställer

1. att riksdagen till Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut
(SIPRI) för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag
av 14 500 000 kr.,

2. att riksdagen till Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och
kontroll för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av
10 855 000 kr.,

3. att riksdagen till Forskningsverksamhet vid utrikespolitiska institutet
för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av
1 885 000 kr.,

4. att riksdagen till Stockholmskonferensen: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 54 500 000 kr.,

5. att riksdagen till Stockholmskonferensen: Investeringskostnader för
budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.

res. 2 (c)
res. 3 (vpk)
res. 4 (m)

res. 5 (c)
res. 4 (m)
res. 6 (vpk)

res. 7 (m)

res. 8 (c)

UU 1984/85:8

13. Forskningssamarbete med europeiska gemenskaperna (F 9)
Propositionen (s. 165-168)

Riksdagen godkände år 1976 (prop. 1975/76:86, NU 29, rskr 172) ett samarbetsavtal
mellan Sverige och den Europeiska atomenergigemenskapen
(Euratom) inom området för styrd termonukleär fusion och plasmafysik.
Genom avtalet anslöts den svenska forskningen inom området fusionsenergi
till det gemensamma europeiska forskningsprogram som bedrivs av
Euratom. Även Schweiz deltar i detta samarbete.

I samband med de förda diskussionerna med EG om forskningssamarbetet
tillsatte regeringen den 30 maj 1984 en särskild utredare med uppdrag
att göra en förutsättningslös utvärdering av det hittillsvarande fusionsforskningssamarbetet
mellan Sverige, Euratom och Schweiz (prop.
1983/84:107 bil. 1, NU 45, rskr 407). Utredningen, som tog namnet fusionskommittén,
framlade sitt betänkande (Ds UD 1984:5) Fusionsenergi den 1
oktober 1984. Betänkandet har remissbehandlats.

Utredningen utgår i sina ställningstaganden från att målet för det långsiktiga
fusionsforskningssamarbetet inom Euratom är detsamma som vid
tecknandet av avtalet år 1976, nämligen att konstruera prototyper till
fusionsreaktorer för produktion av elkraft till konkurrenskraftiga priser.
Genom avtalet anslöt sig Sverige till detta mål. Utredningen konstaterar
därvid att inget har inträffat som från EG:s synpunkt väsentligen ändrat de
förutsättningar som då gällde. JET-projektet är tidsbegränsat och väl
skött.

Det är utredningens uppfattning att Sverige bör fortsätta fusionssamarbetet
med EG, i vart fall så länge som JET-projektet pågår. Utredningen
anger tre skäl för denna uppfattning. Sverige skulle genom att avbryta
samarbetet förlora trovärdigheten som samarbetspartner gentemot EG.
Detta skulle vara till skada för Sveriges totala samarbete med EG. Detta
samarbete är gott och till nytta för Sverige och dess industri och för svensk
forskning och utveckling.

Övervägande skäl talar enligt regeringen för att Sverige bör stanna kvar i
fusionsforskningssamarbetet med EG, i vart fall så länge som JET-projektet
pågår. Inför beslut om nästa utvecklingssteg, byggandet av NET, bör en ny
utvärdering av svensk medverkan i EG-samarbetet göras. Då är det naturligt
att ta upp Sveriges fortsatta deltagande till prövning. Att avbryta samarbetet
mitt i en nu pågående fas vore olyckligt. Kostnaderna för den kommande
femårsperioden kommer i genomsnitt att uppgå till ca 42 milj. kr. per år.

Motioner

I motion 1984/85:975 av Sture Korpås m.fl. (c) hemställs

att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om medel till forskningssamarbete
med europeiska gemenskaperna för budgetåret 1985/86.

UU 1984/85:8

I motion 1984/85:2405 av Carl Bildt m. fl. (m), yrkande 5, hemställs

5. att riksdagen bifaller regeringens förslag till fortsatt svenskt samarbete
med EG på fusionsenergins område.

Utskottet

I motion 975 föreslås att riksdagen avslår regeringens förslag om medel till
fusionssamarbete med de europeiska gemenskaperna. I motionens motiveringar
anförs att man kan ifrågasätta rimligheten av att delta i ett forskningssamarbete
om kärnkraft, vilken endast övergångsvis skall utnyttjas för
energiförsörjning i Sverige. Dessutom, heter det i motionen, torde kommersiell
användning av fusionsreaktorer ligga mycket långt fram i tiden, om det
över huvud taget går att lösa de tekniska problemen kring fusionskraften.

Centraliseringen och sårbarheten skulle bli mycket stor. Sverige bör därför
avveckla sitt internationella samarbete på detta område och medlen i stället
användas för satsningar på bioenergi m. m.

Som framgår av propositionen har Sveriges deltagande i fusionssamarbetet
med EG nyligen prövats av en särskild utredning (Ds UD 1984:5). På
grundval av slutsatserna i denna utredning föreslår regeringen att Sverige bör
kvarstå i det nuvarande samarbetet. Ett beslut om utträde nu skulle kunna
skada vår trovärdighet som samarbetspartner i internationella sammanhang,
heter det i propositionen.

Det är sannolikt att det kommer att ta mycket lång tid av fortsatt forskning
innan fusionstekniken kan komma till praktisk användning. Tillfälle kommer
att erbjudas att i senare stadier av detta forskningsarbete göra en förnyad
prövning av projektets framtidsutsikter och av Sveriges deltagande i
samarbetet. Regeringen aviserar redan i den föreliggande propositionen att
en ny utvärdering kommer att företas inför nästa utvecklingsfas i fusionssamarbetet
med EG (NET; Next European Torus). Utskottet delar regeringens
bedömning av värdet för Sverige att kvarstå i fusionssamarbetet med EG
även till de höga kostnader det är fråga om. I sin bedömning har utskottet
också fäst vikt vid det allmänna värde som ligger i att Sverige - liksom
Schweiz - deltar i ett nära samarbete med EG-länderna även på områden
som ligger utanför frihandelsavtalet.

Med stöd av det anförda avstyrker utskottet motion 975 och bifaller
propositionen i denna del. Därmed torde också yrkande 5 i motion 2405 få
anses besvarat.

Utskottet hemställer

att riksdagen med avslag på motion 1984/85:975 och med besvarande res. 9 (c, vpk)
av motion 1984/85:2405, yrkande 5, bifaller propositionen i denna

UU 1984/85:8

del och till Forskningssamarbete med europeiska gemenskaperna
för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 42 000 000 kr.

Stockholm den 14 februari 1985

På utrikesutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Sture Korpås (c),
Sture Palm (s), Gunnel Jonäng (c), Sture Ericson (s), Margaretha af Ugglas
(m), Axel Andersson (s), Sten Sture Paterson (m), Bengt Silfverstrand (s),
Ivar Virgin (m), Rune Ångström (fp), Bertil Måbrink (vpk), Maj Britt
Theorin (s), Nils T. Svensson (s) och Inger Koch (m).

Reservationer

1. Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB)

Bertil Måbrink (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Utskottet
avstyrkte” och slutar med ”motion 978” bort ha följande lydelse:

IDB domineras helt av USA som betraktar banken som sin förlängda arm
vad gäller utrikespolitiska påtryckningar. Progressiva regimer inom området
förnekas lån medan de för de multinationella bolagen mest intressanta
länderna erhåller stora sådana. Banken ingår också som ett led i den strategi
som innebär att USA anser Latinamerika som sin bakgård och där alla de
krafter som söker en utvecklingsfrämjande och för de breda folklagren
positiv politik skall bekämpas. Sålunda har regimen i El Salvador t. ex. fått
lån till projekt direkt riktade mot FSNL/FDR. Utskottet ansluter sig till
bedömningen att Sverige i denna situation har mycket små möjligheter att
påverka bankens politik. Den exekutivdirektör som representerar Sverige i
IDB:s direktion har t.o.m. tillstyrkt lån som Sverige motsatt sig.

Av dessa skäl har utskottet kommit till uppfattningen att Sverige nu bör
utträda ur IDB och att några medel för nästa budgetår således inte bör anslås.
Utskottet tillstyrker därmed det förslag som framförs i motion 978.

dels att utskottets hemställan i punkt 8 bort ha följande lydelse:

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:978 uttalar sig för ett
utträde ur IDB och avslår propositionens förslag om medelsanvisning
till IDB för budgetåret 1985/86.

UU 1984/85:8

2. Fördelning av anslaget för mellanfolkligt samarbete m. m.

Sture Korpås och Gunnel Jonäng (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”fördelning på mottagare” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner i huvudsak den beloppsfördelning som regeringen i år
föreslår för tidigare mottagare rimlig med hänsyn till tillgängligt anslagsutrymme
och avstyrker därför yrkande 2 i motion 1695 och motion 1675, i vad
avser anslagets fördelning på mottagare. Med hänsyn till det i motion 696
redovisade behovet av ett sammanhållet system för bidrag till fredsorganisationer,
anser utskottet emellertid att särskilda anslag inte nu bör utgå till
Sveriges fredsråd och Arbetarrörelsens fredsforum. Dessa bör som tidigare
kunna erhålla bidrag ur anslaget för information om freds- och nedrustningssträvanden.
Därigenom frigjorda 170 000 kr. bör tillföras anslaget till
Svenska FN-förbundet, som redovisat behov av ökade anslag, vilka regeringen
lämnat helt utan avseende.

dels att utskottets hemställan i punkt 11, mom. 1, bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med avslag på motion 1984/85:1695, yrkande 2, och
motion 1984/85:1675, den sistnämnda i vad avser fördelningen av
anslaget, med ändring av propositionens förslag och med bifall till
motion 1984/85:696, yrkande 3, godkänner den medelsfördelning
som utskottet föreslagit.

3. Informationsmedel till Svenska fredskommittén

Bertil Måbrink (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”fördelning på mottagare” bort ha följande lydelse:

Det finns ett flertal fredsorganisationer i Sverige. En del har verkat under
mycket lång tid, andra har organiserats under de senaste åren i samband med
det ökade intresset för freds- och nedrustningsfrågor. Några av dessa nyare
organisationer har beviljats anslag, i ett fall med ett i dessa sammanhang
mycket högt belopp. Däremot har en organisation som Svenska fredskommittén
inte kommit i fråga. Det är en organisation med sina rötter i
1950-talets fredsarbete och kan därför inte gärna betecknas som en tillfällig
eller opportunistisk företeelse. Svenska fredskommittén har en väletablerad
och aktiv organisationsstruktur över hela landet och deltar tillsammans med
andra fredsorganisationer i alla större manifestationer som arrangeras i
Sverige. Det är därför väl motiverat att den i likhet med de övriga erhåller
ekonomiskt stöd från det här aktuella anslaget. Det blygsamma belopp som
organisationen begärt bör beviljas. Härigenom tillgodoses yrkande 2 i
motion 1695. Till följd härav avstyrks yrkande 3 i motion 696 och ifrågavarande
del av motion 1675.

UU 1984/85:8

dels att utskottets hemställan i punkt 11, mom. 1, bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med avslag på motion 1984/85:696, yrkande 3, och
motion 1984/85:1675 i vad avser fördelningen av anslaget, med
ändring av propositionens förslag och med bifall till motion
1984/85:1695, yrkande 2, beslutar uppta Svenska fredskommittén
bland de bidragsberättigade fredsorganisationerna.

4. Anslaget för mellanfolkligt samarbete m. m.

Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson, Ivar Virgin och Inger Koch
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”F 3-anslaget” bort ha följande lydelse:

Av anslagsframställningarna för budgetåret 1985/86 framgår att flertalet av
de organisationer som anhåller om stöd ur anslaget F 3 under utrikesdepartementet
redan ges betydande offentligt stöd. Med tanke på det omfattande
stöd som flertalet av de sökande organisationerna redan erhåller och kravet
att hushålla med statens medel, föreslår vi att enbart Utrikespolitiska
institutet, Svenska FN-förbundet, Stiftelsen Svenska UNICEF-kommittén
och Europainstitutet ges det av föredraganden föreslagna anslaget.

När det gäller de övriga organisationerna anser vi inte att automatiska
anslagsökningar på det föreslagna sättet bör accepteras. Organisationerna
får därmed ett slags halvofficiell ställning i det svenska samhället som inte bör
eftersträvas. I stället bör dessa organisationer, i likhet med många andra som
inte föreslagits få sådant grundstöd, hänvisas till att söka medel för särskilda
projekt inom ramen för anslagsposten Information om freds- och nedrustningssträvanden.
Genom detta uppnås större rättvisa mellan organisationerna
och effektiviteten i verksamheten främjas. Anslagen till de ifrågavarande
organisationerna bör därför inte uppräknas i förhållande till de tidigare
anvisade beloppen.

Arbetarrörelsens fredsforum är en arbetsgrupp mellan LO och SAP vilken
på sedvanligt sätt bör finansieras med medel från moderorganisationerna,
vilka erhåller omfattande statligt stöd.

För information om freds- och nedrustningssträvanden i särskilda projekt
föreslås också oförändrat belopp.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen godkänner den medelsfördelning
som angivits i motion 1675, vilken innebär att anslaget F 3
budgetåret 1985/86 bör uppgå till 7 906 000 kr. Till följd härav avstyrks
yrkande 3 i motion 696, yrkande 2 i motion 1695, yrkande 2 i motion 696 och
yrkande 1 i motion 1695.

UU 1984/85:8

dels att utskottets hemställan under punkt 11, mom. 1 och 2, bort ha
följande lydelse:

1. att riksdagen med avslag på motion 1984/85:1695, yrkande 2, och
motion 1984/85:696, yrkande 3, med ändring av propositionens
förslag och med bifall till motion 1984/85:1675, i ifrågavarande del,
godkänner den medelsfördelning som utskottet föreslagit,

2. att riksdagen med avslag på motion 1984/85:696, yrkande 2, och
motion 1984/85:1695, yrkande 1, med ändring av propositionens
förslag och med bifall till medelsförslaget i motion 1984/85:1675 till
Information om mellanfolkligt samarbete, nedrustningssträvanden
och andra utrikespolitiska frågor för budgetåret 1985/86 anvisar ett
reservationsanslag av 7 906 000 kr.

5. Anslagsposten för Information om freds- och nedrustningssträvanden

Sture Korpås och Gunnel Jonäng (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Med
hänsyn” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser emellertid att det av detta skäl finns anledning att tillstyrka
även den ytterligare höjning som förordas i yrkande 2 i motion 696. Till följd
av utskottets ställningstagande avstyrks yrkande 1 i motion 1695.

dels att utskottets hemställan i punkt 11, mom. 2, bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med avslag på motion 1984/85:1695, yrkande 1, och
motion 1984/85:1675, i vad avser anslagets storlek, och med
ändring av propositionens förslag bifaller medelsförslaget i motion
1984/85:696, yrkande 2, och till Information om mellanfolkligt
samarbete, nedrustningssträvanden och andra utrikespolitiska frågor
för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av
8 870 000 kr.

6. Anslagsposten för Information om freds- och nedrustningssträvanden

Bertil Måbrink (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Med
hänsyn” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

Anslagsposten för fredsorganisationer och för fredsinformation måste mot
bakgrund av det viktiga arbete som genomförs på området och det behov som
finns betraktas som otillräckligt. Med tanke på att ett fåtal etablerade och
särskilt gynnade organisationer dessutom får ca 75 % av det knappa anslag
som regeringen föreslår är en höjning än mer motiverad. De ideellt
arbetande fredsorganisationema som har organiserad verksamhet och den
verkliga kontakten ute bland människorna behandlas styvmoderligt. De är
väl värda ett ökat ekonomiskt stöd. Jämfört med de stora belopp som anslås

UU 1984/85:8

till det militära försvaret i Sverige och dess frivilligorganisationer är en
fördubbling av anslagsposten för information om freds- och nedrustningssträvanden
en mycket blygsam utgiftsökning. Härigenom tillgodoses
också kravet i motion 1695, vilket således tillstyrks i vad avser höjningen av
anslagsposten för fredsinformation.

dels att utskottets hemställan i punkt 11, mom. 2, bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med avslag på motion 1984/85:1675 i vad avser
anslagets storlek och motion 1984/85:696, yrkande 2, och med
ändring av propositionens förslag bifaller medelsförslaget i motion
1984/85:1695, yrkande 1, och till Information om mellanfolkligt
samarbete, nedrustningssträvanden och andra utrikespolitiska frågor
för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av
10 870 000 kr.

7. Fördelning av fredslotteriets medel

Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson, Ivar Virgin och Inger Koch
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Vad gäller”
och slutar med ”nämnda organisationerna” bort ha följande lydelse:

I motion 1166 föreslås att de frivilliga försvarsorganisationerna, vars
många medlemmar aktivt verkar för freden, bör likställas med andra
folkrörelser då det gäller möjlighet att få stöd från fredslotteriet.

Utskottet finner detta rimligt. När genom fredslotteriet avsevärda belopp
samlats in från svenska folket är det också självklart att de stora frivilliga
försvarsorganisationerna skall komma i åtnjutande av stöd för sitt upplysningsarbete
i anslutning till de internationella nedrustningssträvandena.

Utskottet bör därför tillstyrka förslaget i motion 1166 att de frivilliga
försvarsorganisationerna i bidragshänseende likställs med övriga fredsrörelser.

dels att utskottets hemställan i punkt 11, mom. 4, bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen med anledning av motion 1984/85:1166 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om lotterimedel.

8. Dag Hammarskjöldbiblioteket

Sture Korpås och Gunnel Jonäng (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”1 rådande
budgetläge” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

Dag Hammarskjöldbiblioteket har, som framhålls i motionen, inte i första
hand funktionen som ett kommunalt bibliotek utan har alltmera en

UU 1984/85:8

riksfunktion. Utskottet finner det därför, i enlighet med yrkande 5 i motion
1692, väl motiverat med ett efter verksamheten anpassat statsbidrag och
anser, att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om ett sådant.
Yrkande 5 i motion 1692 tillstyrks därför.

dels att utskottets hemställan i punkt 11, mom. 6, bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen med anledning av motion 1984/85:1692, yrkande 5,
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
statsbidrag till Dag Hammarskjöldbiblioteket.

9. Fusionsforskningssamarbete med EG

Sture Korpås och Gunnel Jonäng (båda c) samt Bertil Måbrink (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Ett beslut”
och slutar med ”i propositionen” bort utgå,

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Tillfälle
kommer” och slutar med ”anses besvarat” bort ha följande lydelse:

Kärnkraften som energikälla skall vidare enligt riksdagens beslut successivt
avvecklas med slut senast år 2010. Att Sverige under dessa omständigheter
deltar i fusionsforskning, kan minska trovärdigheten i det på folkomröstningen
1980 grundade beslutet om avveckling. Det kan då fördröja den
satsning på sparande och på tillgängliga alternativa energikällor som
awecklingsbeslutet förutsätter. I sin bedömning har utskottet också fäst vikt
vid det allmänna värde, som ligger i att Sverige deltar i ett nära samarbete
med EG-länderna även på områden som ligger utanför frihandelsavtalet.
Det är då inte bra för Sveriges allmänna trovärdighet, om vi deltar i
samarbete kring projekt som är främmande för en stor del av det svenska
folket.

Med stöd av det anförda tillstyrker utskottet motion 975 och avstyrker
propositionen i denna del. Därmed avstyrks också yrkande 5 i motion 2405.

dels att utskottets hemställan i punkt 13 bort ha följande lydelse:

att riksdagen med avslag på motion 1984/85:2405, yrkande 5, och
med bifall till motion 1984/85:975 avslår propositionens förslag om
medelsanvisning till Forskningssamarbete med europeiska gemenskaperna.

UU 1984/85:8

Förslag till Bilaga 1

Lag om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utrikesdepartementets
verksamhetsområde

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Stiftelsen Svenska institutet prövar

1. frågor om statliga stipendier för att främja journalistutbyte, internationellt
kulturutbyte, internationellt utbyte inom studier och forskning
samt internationellt erfarenhetsutbyte,

2. frågor om statsbidrag till internationellt kulturutbyte inklusive kulturutbyte
med utvecklingsländer, svensk litteratur i utlandet, internationellt
utbyte inom studier och forskning samt internationellt erfarenhetsutbyte.

2 § Institutet får, i fråga om vid institutet anställd personal, fatta sådana
beslut som avser myndighetsutövning i den mån inte annat är föreskrivet.

3 § Förvaltningsuppgifter som avses i denna lag utövas enligt föreskrifter
som regeringen beslutar.

Regeringen kan besluta om undantag från föreskrifterna i denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.