Utbildningsutskottets betänkande
1984/85:9

om ny arbets- och tjänsteorganisation för lärare i den statliga
högskolan (prop. 1984/85:57)
Propositionen

Regeringen har efter föredragning av statsrådet Hjelm-Wallén i proposition
1984/85:57 om ny arbets- och tjänsteorganisation för lärare i den statliga
högskolan föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad i propositionen förordats om nya tjänstekategorier vid de
statliga högskoleenheterna,

2. godkänna vad i propositionen förordats om befordringsgrund för tjänst
som professor,

3. godkänna vad i propositionen förordats om behörighets- och befordringsgrund
för tjänst som högskolelektor,

4. godkänna vad i propositionen förordats om behörighets- och befordringsgrund
för tjänst som högskoleadjunkt,

5. godkänna vad i propositionen förordats om behörighets- och befordringsgrund
för tjänst som forskarassistent,

6. godkänna vad i propositionen förordats om avgångsvederlag för
innehavare av tidsbegränsad tjänst som professor inom högre konstnärlig
utbildning,

7. godkänna vad i propositionen förordats om en rörlig resurs för
forskning,

8. godkänna vad i propositionen förordats om rätt att överklaga beslut i
ärende om tillsättning av tjänst,

9. godkänna vad i propositionen förordats om genomförandet av en ny
arbets- och tjänsteorganisation för lärare vid de statliga högskoleenheterna.

I propositionen föreslås att flertalet av de tjänstekategorier som nu finns i
den statliga högskolan ersätts av tre, nämligen tjänster som professor,
högskolelektor och högskoleadjunkt.

I propositionen föreslås vidare en enhetlig och mera generell reglering av
innehållet i lärartjänsterna. Detta kommer bl. a. att medföra att fler
högskolelärare än f. n. skall kunna, i mån av kompetens och resurser,
medverka i forskning inom ramen för sin tjänstgöring. I propositionen
föreslås även att en rörlig resurs för forskning skall finnas för varje
fakultet/sektion och högskoleregion.

En ny arbetstidsreglering kommer samtidigt att införas.

I huvudsak är i dag undervisningsskyldigheten den enda av högskolelärarnas
arbetsuppgifter som är reglerad i tidshänseende. Parterna inom det

1 Riksdagen 1984185. 14 sami. Nr 9

UbU 1984/85:9

statliga avtalsområdet har i anslutning till förhandlingarna om 1984 och 1985
års löner enats om en rambetonad reglering av högskolelärarnas arbetstid.
Denna reglering av årsarbetstidens omfattning ger högskoleenheterna ökad
frihet i valet mellan olika slags lärarinsatser och när det gäller fördelningen av
uppgifter mellan lärama. Vilka uppgifter den enskilde läraren skall fullgöra
blir därmed beroende av lokala bedömningar och beslut med utgångspunkt i
verksamhetens behov.

Omfattningen och inriktningen av utbildningen och forskningen inom
högskolan förändras inte till följd av den föreslagna nya arbets- och
tjänsteorganisationen, som bör träda i kraft den 1 juli 1986.

Motionerna

1984/85:169 av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen beslutar begära
att regeringen utarbetar nytt förslag till organisation av lärartjänsterna inom
högskolans icke-akademiska delar.

1984/85:170 av Ingemar Konradsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående
tjänstebenämningar i den statliga högskolan.

1984/85:171 av Björn Samuelson (vpk) och Nils Berndtson (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en starkare reglering av arbetstiderna inom högskolan,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om regler för inrättande av
tjänst som biträdande professor,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tjänst som forskarassistent och hemställer om förslag härom.

1984/85:172 av Jörgen Ullenhag m. fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att högskoleadjunkt som avlägger doktorsexamen
eller meriterar sig genom väsentliga pedagogiska eller andra insatser
efter prövning på sin tjänst skall kunna befordras till högskolelektor i
enlighet med lärartjänstutredningens förslag,

2. att riksdagen beslutar att högskolelektor på grund av framstående
vetenskaplig eller pedagogisk verksamhet efter prövning på sin tjänst skall
kunna befordras till biträdande professor i enlighet med lärartjänstutredningens
förslag,

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförts angående en förändrad sammansättning av tjänsteförslagsnämnderna,

4. att riksdagen beslutar att avlagd doktorsexamen eller motsvarande
kompetens skall vara behörighetskrav för tjänst som högskolelektor,

5. att riksdagen beslutar att den rörliga resursen för forskning avseende
högskoleenheter utan fast forskningsorganisation bör fördelas av fakultetsnämnd,

UbU 1984/85:9

6. att riksdagen beslutar att något förbud mot att inrätta studievägledartjänst
inte skal! införas,

7. att riksdagen beslutar att innehavare av mellantjänster vid högskolan
skall benämnas universitetslektor,

8. att riksdagen beslutar att innehavare av ordinarie tjänst får behålla sin
fullmaktsanställning så länge de kvarstår i tjänst.

1984/85:173 av Evert Svensson (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om befordringsgrund för tjänst som professor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rätt att överklaga beslut i ärende om tillsättning av professur.

1984/85:174 av Bertil Fiskesjö (c) vari yrkas att riksdagen beslutar uttala
att forskningsinformation på den vetenskapliga nivån skall utgöra befordringsgrund
för forskar- och lärartjänster inom högskolan.

1984/85:175 av Kerstin Göthberg m. fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att som befordringstjänster för synnerligen
framstående vetenskapliga och pedagogiska insatser skall finnas tjänster som
biträdande professor för högskolelektorer och som högskolelektor för
högskoleadjunkter i enlighet med de riktlinjer som anges i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts rörande

a) sambandet mellan undervisning och forskning

b) studievägledningens former

c) lärarledd undervisning.

1984/85:176 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att innehavare av tjänst som högskoleadjunkt
vilka avlägger doktorsexamen eller meriterar sig genom väsentliga pedagogiska
eller andra insatser efter prövning på sin tjänst skall ges titeln
universitetslektor,

2. att riksdagen beslutar att tjänster för vilka krav på doktorsexamen eller
motsvarande kompetens gäller för behörighet skall benämnas universitetslektor,

3. att riksdagen beslutar att innehavare av tjänst som universitetslektor
vilka bedrivit framstående verksamhet av antingen vetenskaplig eller pedagogisk
art efter prövning på sin tjänst skall ges titeln biträdande professor,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om övergångsbestämmelser för innehavare av tjänst som ordinarie
universitetslektor,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om doktorsexamen som behörighetskrav för universitetslektorstjänster,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

UbU 1984/85:9

anförts om inrättande av tidsbegränsade tjänster som högskolelektor inom
ramen för externa medel,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tidsbegränsade förordnanden för lärare i tolkutbildning och
fackspråklig utbildning,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den nya tjänsten som utbildningsledare,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjlighet att inrätta särskilda studievägledartjänster på institutionsnivå,

10. att riksdagen uttalar att förändringar av ramregleringen av undervisningsskyldigheten
inte får leda till ett ökat uttag av undervisningstid från
berörda personer,

11. att riksdagen beslutar att resp. högskolestyrelse efter beredning av
fakultets-/sektionsnämnd skall fördela den rörliga resursen för forskning,

12. att riksdagen beslutar att besvär över regional eller lokal myndighets
beslut om tjänstetillsättning inom den statliga högskolan skall kunna
fullföljas hos regeringen.

Utskottet

Utgångspunkter

I propositionen sammanfattar föredragande statsrådet inledningsvis de
viktigaste utgångspunkterna för förslagen om en ny arbets- och tjänsteorganisation
för lärare i den statliga högskolan. Härvid erinras om att högskolereformen
kännetecknades av en strävan att decentralisera beslut om organisation
och resurser inom av regering och riksdag angivna mål och ramar (prop.
1975:9, UbU 1975:17, rskr 1975:179, prop. 1976/77:59, UbU 1976/77:20, rskr
1976/77:246). Högskoleenheternas frihet i detta avseende har sedermera
ytterligare stärkts (prop. 1983/84:52, UbU 1983/84:10, rskr 1983/84:114).
Det är enligt föredragande statsrådets mening angeläget att också lärarkrafterna
omfattas av den lokala beslutanderätt och frihet att förfoga över
resurserna som i dag präglar högskolan i stort. Till de principiella skälen för
detta kommer enligt statsrådet att en sådan decentralisering är av stor
betydelse för att högskoleenheterna bättre skall kunna möta kraven på
effektivt utnyttjande av begränsade resurser.

Den nuvarande organisationen omfattar ett stort antal kategorier av
lärartjänster för vilka gäller olika bestämmelser bl. a. om tjänstgöringsskyldighet,
undervisningens förläggning under året och åligganden utöver
undervisningsskyldighet. Bestämmelserna är svåröverskådliga och många
gånger föråldrade. Enligt föredragande statsrådet bör en enklare och
enhetligare tjänstestruktur inom högskolan eftersträvas. Samtidigt måste det
självklart - menar statsrådet - även i en ny organisation finnas utrymme för

UbU 1984/85:9

hänsynstagande till olikheter i förutsättningar hos såväl enskilda högskoleenheter
och arbetsenheter som enskilda utbildnings- och forskningsområden
och individer.

I syfte att stärka den grundläggande högskoleutbildningens anknytning till
forskning och för att garantera förutsättningar för utveckling och vitalitet i
lärarkadern bör enligt propositionen en större del av högskolans lärare än
f. n. ges möjlighet att i tjänsten medverka i forskning i mån av kompetens,
intresse och tillgång på medel.

Mot bakgrund av bl. a. det fortgående inre reformarbetet inom högskolan
framstår enligt föredragande statsrådet den kvantitativa regleringen av
lärarnas tjänstgöringsskyldighet i form av föreskrifter om antalet undervisningstimmar
per läsår som otillräcklig. Andra åligganden än undervisning
lämnas oftast oreglerade. Högskolans mångfasetterade verksamhet leder
praktiskt till att den centrala regleringen i åtskilliga avseenden måste bli av
ramkaraktär.

En viktig fråga i nu förevarande sammanhang är avvägningen mellan å ena
sidan den enskildes krav på trygghet i anställningen, å andra sidan kraven på
förnyelse och kvalitet i forskningen. Ett starkt anställningsskydd för det stora
flertalet av högskolans lärare och forskare kan inte förenas med de senare
kraven utan att det finns betydande möjligheter till fördelning och omfördelning
av arbetsuppgifterna mellan de anställda. Lärartjänstutredningens
förslag (Lärare i högskolan, SOU 1980:3) om en vid ram för vad olika
lärartjänster kan innehålla och om en rörlig resurs för forskning bör enligt
föredragande statsrådet ses i detta sammanhang. Genom att så långt som
möjligt vidga den krets inom vilken de samlade arbetsuppgifterna kan
fördelas, ersätter man en del av den möjlighet till förnyelse som med
nödvändighet går förlorad med ett förstärkt anställningsskydd.

De överväganden och förslag som fortsättningsvis redovisas i propositionen
bygger på lärartjänstutredningens förslag och remissyttrandena över det.

Arbetsorganisation

Enligt föredragande statsrådets mening bör ramen för det som kan ingå i
olika tjänster vidgas. Denna ram skall, så långt det är möjligt, vara enhetligt
utformad för samtliga tjänstekategorier. En sådan ramreglering innebär att
varje lärare i princip är skyldig att ägna sig åt alla förekommande uppgifter.
Lärarnas arbetsuppgifter kan delas in i tre huvudkategorier, nämligen
utbildning, forskning och administrativt arbete m. m. I propositionen
utvecklas närmare innehållet i var och en av kategorierna (s. 8 f.). Härutöver
anges att fortbildning och att följa vetenskaplig och annan utveckling inom
det egna ämnesområdet också måste vara ett åliggande inom varje lärartjänst.
I enlighet med lärartjänstutredningens förslag förordas i propositionen
att samtliga uppgifter bör kunna ingå i resp. tjänst oavsett hur
verksamheten finansieras. Med den ram för innehållet i lärartjänsterna som

UbU 1984/85:9

föreslås, ges högskoleenheter och arbetsenheter större frihet i fråga om
fördelning av arbetsuppgifterna.

En smidigare och mer ändamålsenlig reglering av lärarnas arbetstid utgör
enligt föredragande statsrådet ett väsentligt moment i en reformering av den
statliga högskolans arbets- och tjänsteorganisation. Genom avtal mellan
parterna inom det statliga avtalsområdet har förutsättningar skapats för ett
förverkligande av en rambetonad reglering. En sådan ordning ger, i motsats
till nuvarande reglering, som huvudsakligen anger undervisningens omfattning,
högskoleenheterna ökad frihet när det gäller fördelningen av uppgifter
mellan lärarna. Denna fördelning skall göras med utgångspunkt i den lokalt
fastställda verksamhets- och personalplanen och de centrala föreskrifter som
kommer att meddelas. I propositionen anges vilka utgångspunkter som bör
gälla i vad avser spridningen av arbetsinsatserna under ett arbetsår (s. 11 f.).

I motion 1984/85:171 (vpk) yrkande 1 i denna del förordas en starkare
reglering av arbetstiderna inom högskolan. Motionärerna hänvisar till att
skilda villkor för olika kategorier av befattningshavare såvitt avser arbetstid
möjliggjort en omfattande ”fritidspraktik” på vissa institutioner. Detta har
inkräktat på tid och engagemang för det ordinarie heltidsarbetet.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet peka på att avtalsparterna
har kommit överens om årsarbetstidens omfattning (netto 1 757 timmar
per år, jfr bilaga 3 till propositionen). Övergången till en rambetonad
reglering av lärarnas arbetstid innebär inte - vilket också framhålls av
föredragande statsrådet - att omfattningen av deras samlade åligganden
ändras. Utskottet förutsätter att varje heltidsanställd lärare utför arbetsuppgifter
som motsvarar heltidstjänstgöring. Riksdagen föreslås med hänvisning
härtill avslå motionsyrkandet i denna del.

Lärartjänster

I propositionen (s. 12) anges de slag av tjänster som lärare (27 stycken)
som finns i dag vid högskoleenheterna inkl. Sveriges lantbruksuniversitet.
Tjänsterna som docent, forskarassistent, professor och adjungerad professor
är avsedda för utbildning och forskning eller, i fråga om tjänst som professor
med vilken är förenat konstnärligt utvecklingsarbete, för utbildning och
utvecklingsarbete. Övriga tjänster som lärare är avsedda företrädesvis eller
helt för utbildning.

Föredragande statsrådet ansluter sig i huvudsak till lärartjänstutredningens
förslag om tre tjänstekategorier för huvuddelen av lärarna inom den
statliga högskolan och förordar att det - förutom tjänster som professor -skall finnas en tjänstekategori där doktorsexamen eller motsvarande kompetens
utgör behörighetskrav och en tjänstekategori där behörighetskravet är
genomgången grundläggande högskoleutbildning. Därutöver bör finnas dels
tjänster som forskarassistent, dels vissa lärartjänster för speciella ändamål,
nämligen tjänster som adjungerad professor, utländsk lektor och nordisk

UbU 1984/85:9

lektor. Statsrådet återkommer på annat ställe i propositionen (s. 24-26) till
frågor om ytterligare tjänstekategorier för särskilda ändamål. Regeringen
begär riksdagens godkännande av vad i propositionen har förordats om nya
tjänstekategorier vid de statliga högskoleenheterna.

Utskottet, som inte har något att erinra mot vad i proposition 1984/85:57
har anförts i ärendet, föreslår att riksdagen bifaller propositionen i nu berörd
del.

I samband med presentationen av sitt förslag om nya tjänstekategorier
inom högskolan berör föredragande statsrådet befordringsgrunderna för
lärartjänsterna. Hon anmäler att hon inte avser att ändra de allmänna
befordringsgrunderna vid tillsättning av tjänst som lärare i annat avseende än
att - i enlighet med förslag från forskningsrådsnämnden (FRN) - vikt också
bör tillmätas arbete med information om forsknings- och utvecklingsarbete.

Vikten av forskningsinformation framhålls i motion 1984/85:174 (c).
Motionären anför att forskningsresultaten måste föras ut såväl inom
forskarsamhället som till allmänhet och avnämare. Särskilt framhålls betydelsen
av inomvetenskaplig informationsverksamhet. I syfte att stimulera
kvalificerade forskare och lärare att avsätta tid och krafter som utgivare,
redaktörer och manusgranskare såvitt avser vetenskapliga tidskrifter yrkas i
motionen att riksdagen beslutar uttala sig för att forskningsinformation på
den vetenskapliga nivån skall utgöra befordringsgrund för forskar- och
lärartjänster inom högskolan.

Utskottet ansluter sig till föredragande statsrådets uppfattning att vikt bör
tillmätas arbete med information om forsknings- och utvecklingsarbete vid
tillsättning av tjänst som lärare i högskolan. Utskottet har erfarit att den av
FRN åsyftade forskningsinformationen främst avser information som riktas
till allmänheten och är av populärvetenskaplig art.

När det gäller det arbete med information som tas upp i motionen, utgår
utskottet från att berättigad hänsyn tas redan i dag till sådant arbete vid
värderingen av de sökandes vetenskapliga meriter i samband med tillsättandet
av tjänst. I den mån detta inte är fallet finner utskottet det naturligt att
den av motionären åsyftade forskningsinformationen skall innefattas i det
begrepp informationsarbete som används i propositionen och därmed vägas
in som allmän befordringsgrund vid tillsättning av tjänst som lärare.
Utskottet, som finner att syftet med yrkandet i motion 1984/85:174 tillgodoses
dels genom redan rådande förhållanden, dels inom ramen för det som har
anförts i propositionen, anser att motionen inte bör föranleda någon särskild
åtgärd från riksdagens sida. Med detta avstyrker utskottet motionen.

Professorstjänsterna bör enligt propositionen finnas kvar med i princip
oförändrade arbetsuppgifter. De bör dock med avseende på löneförmåner
utgöra en enhetlig tjänstekategori och inte som i dag två kategorier.

Föredragande statsrådet tar upp lärartjänstutredningens förslag att professorstjänsternas
anknytning till den grundläggande utbildningen skall stärkas

UbU 1984/85:9

och delar i huvudsak utredningens uppfattning i frågan. Det är enligt
statsrådets mening väsentligt - inte minst för att stimulera rekryteringen till
forskarutbildningen - att professorerna medverkar i grundutbildningen.
Med hänvisning härtill föreslås att ledning, utveckling och planering av
grundläggande högskoleutbildning samt även undervisning i sådan utbildning
skall ingå i underlaget för bedömning av pedagogisk skicklighet.
Regeringen begär riksdagens godkännande av vad i propositionen har
förordats om befordringsgrund för tjänst som professor.

Utskottet behandlar i detta sammanhang motion 1984/85:173 (s)
yrkande 1. Åberopande vad i de senaste årens forskningspolitiska propositioner
har anförts om att upprätthålla och höja svensk forsknings kvalitet i ett
internationellt perspektiv och om nödvändigheten av att på olika sätt ge hög
prioritet åt tvär- och mångvetenskapliga insatser finner motionären det
angeläget att begreppet vetenskaplig skicklighet som befordringsgrund vid
tillsättning av tjänst som professor tolkas med hänsyn till bl. a. ett antal
punkter som anges i motionen. I detta syfte bör, menar motionären,
tillämpningsföreskrifter meddelas.

Utskottet anser inte att det är påkallat att göra någon annan ändring i
bestämmelserna om befordringsgrunder än de förändringar som föredragande
statsrådet har förordat, vilka dels avser forskningsinformation, dels
verksamhet inom den grundläggande utbildningen. Utskottet utgår från att
de synpunkter beträffande vetenskaplig skicklighet som anförs i motionen
regelmässigt beaktas i tillbörlig utsträckning av de sakkunniga vid bedömningen
av de sökandes meriter. Utskottet avvisar tanken på tillämpningsföreskrifter
i nu berört hänseende.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1984/85:173
yrkande 1 och föreslår att riksdagen skall godkänna vad i proposition
1984/85:57 har förordats om befordringsgrund för tjänst som professor.

Som framgår av det föregående föreslås i propositionen att det på
mellannivå bör finnas en enhetlig kategori av tjänster i den nya organisationen,
som avses ersätta nuvarande tjänster som universitetslektor, docent och
vissa tjänster som lektor, för vilka kravet på doktorsexamen eller motsvarande
kompetens gäller för behörighet. Föredragande statsrådet förordar att
den nya kategorin benämns högskolelektor.

I motionerna 1984/85:172 (fp) yrkande 7 och 1984/85:176 (m) yrkande 2
föreslås att ifrågavarande kategori i stället skall benämnas universitetslektor.
Motionärerna finner, med hänvisning till nuvarande förhållanden, denna
benämning vedertagen och välkänd.

Utskottet, som tillstyrker benämningen högskolelektor, vill peka på att
högskola är ett vidare begrepp, som innefattar bl. a. universiteten. Vidare
bör beaktas att den nya kategorin mellantjänster kommer att omfatta även
lektorstjänster, vilka i dag inte benämns universitetslektor. Utskottet erinrar
också om att benämningen högskolelektor användes i det underlag för
berörda förhandlingar som upprättades av den föregående regeringen och

UbU 1984/85:9

därför återfinns i det avtal som träffades mellan parterna våren 1984. Med det
anförda avstyrker utskottet motionerna.

Som behörighetsgrund för tjänst som högskolelektor föreslås i propositionen
doktorsexamen eller motsvarande kompetens eller kompetens av annat
slag.

I syfte att hävda den vetenskapliga kompetensen begärs i motion
1984/85:172 (fp) yrkande 4 att avlagd doktorsexamen eller motsvarande
kompetens skall vara behörighetskrav för tjänst som högskolelektor. Ett
likartat krav framförs i motion 1984/85:176 (m) yrkande 5, vari anförs som
självklart att tjänsteinnehavare inom den traditionella universitets- och
högskoleutbildningen skall ha avlagt doktorsexamen eller äga motsvarande
kompetens. För utbildningar inom det konstnärliga området bör enligt
motionärerna annat slag av kompetens bedömas.

Utskottet ansluter sig till vad föredragande statsrådet har förordat om
behörighetsgrund för tjänst som högskolelektor. Genom den föreslagna
ordningen kan hänsyn tas till olika utbildningsområdens tradition och
karaktär. I likhet med lärartjänstutredningen finner utskottet att en väsentlig
förutsättning för att genomgången forskarutbildning skall kunna krävas av
den som söker en högre lärartjänst är att det förekommer en för tjänstens
verksamhetsområde relevant forskning och forskarutbildning.

Utskottet utgår från att högskolemyndigheterna upprätthåller högt ställda
krav i nu berört hänseende och därigenom undviker en urholkning av den
kompetens som skall krävas av innehavare av tjänst som högskolelektor.
Utskottet finner inte att det som har anförts i propositionen i frågan strider
mot motionärernas yrkanden. Då de därmed får anses tillgodosedda,
avstyrker utskottet motionerna. Riksdagen föreslås godkänna vad i proposition
1984/85:57 har förordats om behörighetsgrund för tjänst som högskolelektor.

För samtliga tjänster som högskolelektor bör befordringsgrunden vara
sådan vetenskaplig, pedagogisk och annan skicklighet som är av betydelse
med hänsyn till tjänstens ämnesinnehåll och beskaffenhet i övrigt. Därutöver
bör särskild vikt fästas vid vetenskaplig skicklighet, pedagogisk skicklighet
eller sådan skicklighet av betydelse för tjänsten som vunnits genom
verksamhet utanför högskolan. Högskolestyrelsen kan även välja att fästa
lika vikt vid vetenskaplig och pedagogisk skicklighet.

Utskottet föreslår att riksdagen beträffande befordringsgrund för tjänst
som högskolelektor godkänner vad i propositionen har förordats.

I propositionen erinras om lärartjänstutredningens förslag att man för de
båda lärarkategorierna under professorsnivån skall bygga in mekanismer,
som stimulerar den enskilde att förkovra sig i sin yrkesverksamhet.

Utredningen förordade att den som innehar mellantjänst och som
meriterar sig genom väsentlig vetenskaplig eller pedagogisk verksamhet

1* Riksdagen 1984/85.14saml. Nr9

UbU 1984/85:9

skulle kunna ges tjänstebenämningen biträdande professor.

Föredragande statsrådet anför att förutsättningarna har förändrats sedan
utredningen lämnade sitt förslag i det avseendet att parterna sedermera har
träffat avtal om ett system med lönefält för de berörda kategorierna. Med ett
sådant system blir det enligt statsrådet möjligt att inom ramen för de lokala
löneförhandlingarna ta hänsyn till särskilt värdefulla pedagogiska eller
vetenskapliga insatser och därigenom tillgodose de angivna syftena på ett
enklare sätt än det av utredningen föreslagna. Statsrådet utgår från att bl. a.
skicklighetsbedömningar av detta slag kommer att ligga till grund för
utnyttjandet av lönefältssystemet. Med hänvisning härtill är föredragande
statsrådet inte berett att biträda lärartjänstutredningens förslag om särskilda
befordringstitlar inom ramen för den nu aktuella tjänstekategorin.

I ett antal motioner har väckts olika förslag om möjlighet för särskilt
meriterade högskolelektorer att befordras till biträdande professor. Som
motiv för en sådan ordning anförs i motionerna betydelsen av att främja
högskolans utveckling och att stimulera lärarna att förkovra sig.

Enligt motion 1984/85:170 (s) i denna del bör det finnas möjligheter för
högskolestyrelserna att, när synnerliga skäl föreligger, ge tjänstebenämningen
biträdande professor åt sådan högskolelektor som har gjort särskilt
framstående insatser av vetenskaplig eller pedagogisk art. I motion 1984/
85:171 (vpk) yrkande 2 begärs regler för inrättande av tjänst som biträdande
professor. Tjänster av detta slag bör enligt motionärerna kunna främja
tillgången på vetenskapligt kompetenta lärare vid de små och medelstora
högskolorna. Högskolelektor skall enligt motion 1984/85:172 (fp) yrkande 2
på grund av framstående vetenskaplig eller pedagogisk verksamhet efter
prövning på sin tjänst kunna befordras till biträdande professor i enlighet
med lärartjänstutredningens förslag. Likaså åberopande lärartjänstutredningen
hemställs i motion 1984/85:175 (c) yrkandena 1 i denna del och 2 a,
att riksdagen beslutar att som befordringstjänster för synnerligen framstående
vetenskapliga och pedagogiska insatser skall finnas tjänster som biträdande
professor för högskolelektorer. En sådan åtgärd, menar motionärerna,
kan för de små högskolorna innebära en kvalitetsstärkande effekt. I motion
1984/85:176 (m) yrkande 3 föreslås att innehavare av tjänst som universitetslektor
vilka bedrivit framstående verksamhet av antingen vetenskaplig eller
pedagogisk art efter prövning på sin tjänst skall ges titeln biträdande
professor. Enligt samma motion yrkande 4 i denna del bör i anslutning till
genomförandet av en ny tjänsteorganisation övervägas att ge samtliga nu
ordinarie universitetslektorer befordringstiteln biträdande professor.

Utskottet delar lärartjänstutredningens och motionärernas uppfattning
om värdet av att genom något slag av befordringsmöjlighet stimulera
innehavare av tjänst som högskolelektor att förkovra sig och utvecklas som
lärare och forskare. En väg kan vara att utforma regler för befordran till
biträdande professor.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att professorstjänsterna även i

UbU 1984/85:9

fortsättningen skall ha sin tyngdpunkt på forskning. Vidare kommer enligt
regeringens förslag även i framtiden extra tjänster som professor att kunna
inrättas vid högskoleenheter med fasta resurser för forskning.

Utskottet anser att det bör införas någon form av befordran och stimulans
utöver det som ligger i systemet med lönefält och de reguljära eller extra
tjänsterna som professor. Emellertid anser sig utskottet inte ha tillräckligt
underlag för att nu slutgiltigt ta ställning till den närmare utformningen av en
sådan befordran. Ett antal frågor rörande t. ex. ett sådant befordringssystems
förhållande till lönefältssystemet samt tjänsteförslagsnämndens roll i nu
berört sammanhang bör övervägas ytterligare av regeringen.

Vad utskottet nu har anfört om befordringsmöjlighet för vissa högskolelektorer
bör riksdagen med anledning av proposition 1984/85:57 och
motionerna 1984/85:170 i denna del, 1984/85:171 yrkande 2, 1984/85:172
yrkande 2, 1984/85:175 yrkandena 1 och 2 a samt 1984/85:176 yrkande 3
samt yrkande 4 i denna del som sin mening ge regeringen till känna.

Lärartjänstutredningen hade föreslagit att det stora flertalet tjänster i
nuvarande organisation för vilka doktorsexamen eller motsvarande kompetens
inte krävs skall ersättas med en enhetlig tjänstekategori. Detta förslag
bör enligt föredragande statsrådets mening förverkligas. Som beteckning för
den nya tjänstekategorin förordar statsrådet högskoleadjunkt, vilken har
använts av parterna i samband med det avtal som träffades våren 1984.
Förslaget innebär att ett antal nu befintliga och i propositionen (s. 19)
angivna tjänstekategorier ersätts av tjänster som högskoleadjunkt.

För behörighet till tjänst som högskoleadjunkt bör krävas genomgången
allmän utbildningslinje eller motsvarande kompetens. Som befordringsgrund
bör gälla graden av sådan vetenskaplig, pedagogisk eller annan
skicklighet som är av betydelse med hänsyn till tjänsternas ämnesinnehåll
och beskaffenhet i övrigt. Regeringen begär riksdagens godkännande av vad
i propositionen har förordats om behörighets- och befordringsgrund för
tjänst som högskoleadjunkt.

Enligt motion 1984/85:169 (c) i denna del bygger den i propositionen
föreslagna hierarkin på förhållanden inom den del av högskolan som rymmer
de akademiska traditionerna och förslagen har ensidigt anpassats härtill.
Motionären menar att det är angeläget att den nuvarande kategorin
lektorstjänster får behålla sin benämning. I motionen begärs att regeringen
utarbetar ett nytt förslag till organisation av lärartjänsterna inom högskolans
”icke akademiska delar”.

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag om behörighets-
och befordringsgrund för den nya tjänstekategorin högskoleadjunkt.

Utskottet har i det föregående tillstyrkt förslaget att högskolans tjänsteorganisation
huvudsakligen skall omfatta tre enhetliga kategorier av lärartjänster.
Likaså har utskottet i det föregående - vid sitt ställningstagande till
förslaget om en kategori högskolelektorer - anfört att det på vissa områden

UbU 1984/85:9

av högskolans utbildningar kan komma i fråga annan utbildning och andra
erfarenheter än de som följer av doktorsexamen för att betraktas som
behörig till tjänst som högskolelektor. Med hänvisning till dessa ställningstaganden
finner utskottet att de ”icke akademiska” traditionerna väl kan
tillgodoses inom den föreslagna ramen och avstyrker därför motion 1984/
85:169 i denna del.

Lärartjänstutredningen har föreslagit att tjänstebenämningen högskolelektor
skall ges till sådan innehavare av tjänst av i förevarande sammanhang
aktuellt slag som har avlagt doktorsexamen eller gjort väsentliga pedagogiska
insatser.

Föredragande statsrådet, som hänvisar till vad hon anfört om möjligheten
att med utnyttjande av ett lönefältssystem stimulera innehavare av tjänst som
högskolelektor till förkovran och utveckling, anser att en motsvarande
ordning bör gälla för högskoleadjunkter.

I motionerna 1984/85:170 (s) i denna del, 1984/85:172 (fp) yrkande 1,
1984/85:175 (c) yrkande 1 i denna del och 1984/85:176 (m) yrkande 1 föreslår
motionärerna en ordning för befordran av högskoleadjunkt till högskolelektor
motsvarande den som de har föreslagit i sina resp. motioner i vad gäller
befordran av högskolelektor till biträdande professor.

Utskottet anser att en möjlighet till befordran för högskoleadjunkt bör
skapas. Frågan bör övervägas av regeringen i anslutning till de överväganden
avseende högskolelektorerna varom utskottet har uttalat sig i det föregående.
Detta bör riksdagen med anledning av proposition 1984/85:57 och de i
förevarande sammanhang berörda motionerna som sin mening ge regeringen
till känna.

Till skillnad från lärartjänstutredningen anser föredragande statsrådet att
det för rekryteringen till bl. a. professors- och högskolelektorstjänster är
väsentligt att nyexaminerade doktorer kan beredas möjlighet till fortsatt
vetenskaplig verksamhet inom högskolan även i de fall en fast tjänst i den
reguljära organisationen inte står till buds. Syftet skall vara att bereda yngre
forskare möjlighet att meritera sig för att därmed ge ett bättre underlag för
bedömning om vederbörande är lämpad för fastare anställning inom
högskolan samt vidare att skapa utrymme för fördjupad vetenskaplig träning
efter doktorsexamen inför framtida yrkesverksamhet, inom eller utom
högskolan. Arbetsuppgifterna bör till övervägande del avse forskning, men
också i begränsad utsträckning kunna innefatta undervisning och handledning.
Statsrådet förordar att en särskild tjänstekategori av detta slag, för
vilken förordnandena bör vara tidsbegränsade, skall finnas. Tjänsten bör
förbehållas dem som nyligen har avslutat forskarutbildning och benämnas
forskarassistenttjänst.

Med hänvisning till syftena med tjänsten bör enligt föredragande statsrådets
mening för behörighet till tjänsten krävas att den sökande har avlagt
doktorsexamen under de tre åren närmast före ansökningstidens utgång.

UbU 1984/85:9

Som befordringsgrund bör gälla graden av vetenskaplig skicklighet.

Förordnande på tjänst som forskarassistent bör meddelas för högst två år
med möjlighet till omförordnande en gång. Efter förordnandetidens utgång
bör högskoleenheten inte ha något arbetsrättsligt ansvar för den som har
innehaft forskarassistenttjänst.

Regeringen begär riksdagens godkännande av vad i propositionen har
förordats om behörighetsvillkor och befordringsgrund för tjänst som forskarassistent.

Enligt motion 1984/85:171 (vpk) yrkande 3 bör riksdagen uttala sig för att
tjänsterna som forskarassistent ”omges av vissa trygghetsregler”. I sammanhanget
berör motionärerna kvinnornas särskilda villkor - de kan förmodas
inträda senare än männen i forskningsvärlden.

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att högskolans roll i
forsknings- och utvecklingsorganisationen gör det nödvändigt med en
kategori av tjänster som forskarassistent av det slag som förordas i
propositionen. Utskottet accepterar sålunda att anställningstryggheten blir
sämre för forskarassistenten än vad som eljest gäller inom högskolan. Enligt
utskottets bedömning bör några års vetenskapligt arbete inom ramen för
forskarassistenttjänst innebära sådana möjligheter till vetenskaplig specialisering
att de flesta av dem som innehaft forskarassistenttjänst får möjlighet
till fastare anställning, antingen inom eller utom högskolan.

Mot bakgrund av det som anförs i motionen vill utskottet peka på att den i
propositionen angivna fristen om tre år mellan avlagd doktorsexamen och
utgången av ansökningstiden för forskarassistenttjänst för behörighet till
tjänsten av föredragande statsrådet inte har betraktats som definitiv. I likhet
med statsrådet anser utskottet att det skall vara möjligt att ta hänsyn till
särskilda skäl som t. ex. föräldraledighet, sjukdom etc. i de fall en doktorsexamen
som avlagts för mer än tre år sedan åberopas.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet vad i proposition
1984/85:57 har förordats om behörighetsvillkor och befordringsgrund för
tjänst som forskarassistent. Utskottet avstyrker därjämte motion 1984/
85:171 yrkande 3.

Som framgår av förslaget om tjänster som forskarassistent åberopas i
propositionen högskolans roll i forsknings- och utvecklingsorganisationen
som skäl för att i vissa fall frångå principen om anställningstrygghet i
högskolan. Med hänvisning till forskningens speciella krav anser föredragande
statsrådet att tidsbegränsade förordnanden även skall kunna förekomma
för att göra det möjligt att i viss utsträckning objektsanställa forskande
personal och för viss tid knyta specialister till projekt, bl. a. av ”frontlinjekaraktär”.
Härigenom kan högskoleorganisationen användas effektivt för
externt finansierad verksamhet. För långsiktig kunskapsuppbyggnad bör
enligt föredragande statsrådet sålunda tidsbegränsade tjänster som högskolelektor
kunna inrättas vid högskoleenheterna inom ramen för externa medel
främst från sektorsorgan.

UbU 1984/85:9

I motion 1984/85:176 (m) yrkande 6 föreslås att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att tidsbegränsade tjänster för forskning bör kunna
inrättas på nu ifrågavarande nivå inom ramen för externt finansierade medel.

Utskottet kan inte finna annat än att motionens yrkande i huvudsak
överensstämmer med vad föredragande statsrådet har anfört i frågan. Det
bör därför avslås av riksdagen.

Beträffande avgångsvederlag för innehavare av tidsbegränsad tjänst som
professor inom högre konstnärlig utbildning föreslår utskottet att riksdagen
godkänner vad regeringen har föreslagit.

Lärartjänstutredningen hade föreslagit att lärare i tolkutbildning och
fackspräklig utbildning skulle få tidsbegränsade förordnanden på grund av
att dessa utbildningar ställer särskilda krav som bäst kan mötas genom att
lärare anställs på viss tid. Föredragande statsrådet anser i likhet med flera
remissinstanser att någon särreglering för tolk- och fackspräklig utbildning
inte bör komma i fråga.

I motion 1984/85:176 (m) yrkande 7 förordar motionärerna att tidsbegränsade
förordnanden bör ges åt lärare i ifrågavarande utbildningar.

Enligt vad utskottet har erfarit används i stor utsträckning befintlig
personal inom högskolan på basis av timarvodering för undervisning i
tolkutbildning och fackspräklig utbildning. Utskottet delar föredragande
statsrådets uppfattning att de nämnda utbildningarna inte behöver särregleras
i nu berört hänseende. Med detta avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Som förutsättning för de i propositionen framlagda förslagen om förändringar
av arbetsorganisationen inom högskolan har gällt att de pedagogiskadministrativa
uppgifterna, däri innefattat studievägledning, i stor utsträckning
skall kunna utföras av innehavare av lärartjänst inom ramen för
vederbörandes totala tjänstgöringsskyldighet. Vissa särskilda tjänster för
enbart pedagogisk-administrativa uppgifter, t. ex. tjänster som studierektor,
bör därmed enligt föredragande statsrådet upphöra. Emellertid - menar
statsrådet - finns ett behov av tjänster för ledning, planering och administration
för vissa utbildningar, i synnerhet inom undervisningssektorn. Statsrådet
anser att vid sidan av nuvarande tjänster som utbildningsledare på
löneplan F - vilka återfinns på central nivå vid högskoleenheterna - en ny
kategori av tjänst som utbildningsledare med ansvar för ledning, planering
och administration på institutions- eller linjenivå bör kunna inrättas. Då
innehavaren av en sådan tjänst normalt bör fullgöra en del av sin tjänstgöringsskyldighet
i form av undervisning, bör för behörighet till sådan tjänst
som utbildningsledare krävas behörighet till lärartjänst och därutöver
erfarenhet av tjänstgöring som lärare inom högskolan.

Nuvarande studievägledare på löneplan L, vilka är behöriga till lärartjänst,
bör - mot bakgrund av att arbetsuppgifterna bör kunna ingå i en lärartjänst -föras över till den nya lärarkategorin högskoleadjunkt. Övriga tjänster som

UbU 1984/85:9

studievägledare på institutionsnivå bör omvandlas till rent administrativa
tjänster.

Enligt motion 1984/85:176 (m) yrkande 8 börden nya kategorin av tjänster
som utbildningsledare införas under förutsättning av att den avser enbart
lärarutbildningarna.

Något förbud mot att inrätta tjänster som studievägledare får enligt motion
1984/85:172 (fp) yrkande 6 inte föreligga i framtiden. Likartade synpunkter
anförs i motionerna 1984/85:175 (c) yrkande 2 b och 1984/85:176 (m)
yrkande 9. Motionärerna menar att det skall finnas möjlighet att inrätta
tjänster med enbart Studievägledning som arbetsuppgift.

Beträffande den nya kategorin av tjänst som utbildningsledare på institutions-
eller linjenivå har utskottet uppfattat det som anförts i propositionen
på sådant sätt att tjänsterna avser huvudsakligen undervisningssektorn.
Utskottet finner att motionärernas syfte med motion 1984/85:176 yrkande 8
sålunda är tillgodosett, varför motionen avstyrks.

När det gäller ordningen med tjänster för studievägledning, finner
utskottet förslaget i propositionen ändamålsenligt. Som utskottet har
uppfattat förslaget utesluter det inte att en tjänst som högskoleadjunkt i vissa
fall, där man finner det fördelaktigast att göra så, i praktiken helt tas i
anspråk för studievägledning. Utskottet vill emellertid framhålla att studievägledaren
på institutionsnivån bör ha egna och aktuella erfarenheter av
undervisning. Bl. a. mot bakgrund härav bör tjänstebenämningen studievägledare
för de i förevarande sammanhang aktuella tjänsterna inte komma i
fråga. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna
1984/85:172yrkande 6,1984/85:175yrkande 2 boch 1984/85:176yrkande 9.

Fördelning av resurser och arbetsuppgifter

Avvägningen mellan de olika uppgifter som ingår i en lärares tjänst måste,
framhåller föredragande statsrådet, i princip göras lokalt. Med hänsyn till
den nuvarande regleringen, som huvudsakligen avser undervisningsskyldigheten,
anser statsrådet det dock rimligt att centralt precisera vissa förutsättningar.
I propositionen anges sålunda riktvärden för uttag av undervisning.
Dessa avser ett högsta uttag för lektionstimmar, dvs. för undervisning i
egentlig mening och inte övriga arbetsuppgifter som bör föras till kategorin
utbildning, såsom pedagogiskt utvecklingsarbete, bedömning av de studerandes
prestationer, handledning, utveckling av läromedel m. m. (jfr prop.
s. 28 f.). Med hänsyn till dels tjänsternas huvudsakliga inriktning, dels de
krav som förberedelse- och efterarbete m. m. ställer anges följande riktvärden
för högsta uttag av undervisning i antal lektionstimmar för år för de tre
tjänstekategorierna:

professor 115

högskolelektor 400

högskoleadjunkt 630

UbU 1984/85:9

För en högskolelektor eller högskoleadjunkt bör det angivna antalet
lektionstimmar tillsammans med bedömning av de studerandes prestationer,
förberedelse- och efterarbete samt övriga med den egna undervisningen
sammanhängande uppgifter, egen fortbildning och att följa utvecklingen
inom ämnesområdet, normalt anses motivera heltidstjänstgöring. I diskussioner
med arbetstagarorganisationerna har de i propositionen angivna
riktvärdena ansetts vara ett rimligt uttryck för undervisningens andel av resp.
lärarkategoris totala tjänstgöring. Årsarbetstiden för heltidstjänstgörande
högskolelärare skall omfatta netto 1 757 timmar enligt avtal fogat som
bilaga 3 till propositionen.

De föreslagna riktvärdena för högsta uttag av undervisning kommer, sägs
det i propositionen, för vissa lärare att innebära en minskning av antalet
undervisningstimmar i förhållande till dagens undervisningsskyldighet.
Främst för sådana lärare som i dag har en hög undervisningsskyldighet kan
arbetsuppgifterna komma att i viss utsträckning byta karaktär. Dessa lärare
kommer att ges ökade möjligheter till fördjupning i förberedelse- och
efterarbete i samband med undervisningen. Den kvalitetsförstärkning i
undevisningen som måste anses bli följden av en minskad undervisningsbörda
för den enskilde får, menar föredragande statsrådet, uppnås till priset av
en minskad undervisningstäthet för de studerande.

I motion 1984/85:169 (c) i denna del begärs att undervisningsskyldigheten
för den nuvarande tjänstekategorin lektorer inte skall ökas till följd av
reformen. De i propositionen angivna riktvärdena för uttag av undervisning
får enligt motion 1984/85:176 yrkande 10 inte innebära att undervisningsskyldigheten
ökar för de metodiklektorer som i dag har en undervisningsskyldighet
om 425—475 timmar per år och som i den nya organisationen förs till
kategorin högskoleadjunkter.

Utskottet vill med anledning av motionerna framhålla att de ifrågavarande
riktvärdena skall ses som ett tak för uttag av undervisning. Hur stort uttaget
skall vara är - vilket också sägs i propositionen - i framtiden ytterst beroende
av lokala bedömningar av utbildningens behov av undervisning jämfört med
behovet av insatser av annat slag. Den enskilde lärarens arbetssituation,
t. ex. arbetsuppgifter i form av handledning av lärarkandidater vid flera
skilda skolenheter, måste givetvis vägas in vid fastställandet av undervisningsskyldigheten.
Som utskottet ser det skall den föreslagna reformen inte
behöva medföra större förändringar för de i motionerna berörda lärarkategorierna.

Alla som i dag har tjänstebenämningen lektor får behålla titeln lektor, så
länge de kvarstår i tjänst, även om de formellt kommer att tillhöra kategorin
högskoleadjunkter. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att det i den nya
ordningen ankommer på högskolestyrelsen att - efter överväganden om vad
som bäst gagnar utbildningen - bestämma om en tjänst som högskolelektor
skall inrättas i stället för en tjänst som högskoleadjunkt, när exempelvis nu
befintlig metodiklektor avgår.

UbU 1984/85:9

Med hänvisning till vad utskottet nu har anfört om undervisningsskyldighet
för vissa lektorer föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna
1984/85:169 i denna del och 1984/85:176 yrkande 10.

Av det föregående (s. 6) framgår att motionärerna i motion 1984/85:171
(vpk) avvisar en rambetonad reglering av lärarnas arbetstid. En hårdare
reglering i detta avseende för vissa lärare bör enligt motionärerna göra det
möjligt att bibehålla ”undervisningstätheten” för de studerande, även om
man i vissa fall minskar undervisningsskyldigheten (yrkande 1 i denna del).
Enligt motion 1984/85:175 (c) yrkande 2 c måste eventuella neddragningar
av lärarledd undervisning ske med stor försiktighet och de bör inte komma i
fråga i ämnen som redan nu har liten undervisningsvolym.

Utskottet erinrar om vad i propositionen framhålls om kvalitetsförstärkning
i undervisningen som en följd av minskad undervisningsbörda. Vidare
vill utskottet peka på vad i propositionen anförs om att arten av lektionsundervisning
varierar starkt mellan olika typer av utbildningar. En stor del av
den tid som lärare i dag i vissa utbildningar tillbringar med de studerande är
snarare att betrakta som handledning än som undervisning. De riktvärden
för uttag av undervisning som har angivits i propositionen avser lektionstimmar
i mera egentlig mening. Utskottet utgår från att sådana utbildningar med
liten lärarledd undervisning vilka åsyftas i motion 1984/85:175 inte kommer
att beröras till följd av ett minskat uttag av undervisning av vissa lärare. Med
hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1984/85:171
yrkande 1 i denna del och 1984/85:175 yrkande 2 c.

I enlighet med lärartjänstutredningens förslag förordar föredragande
statsrådet att en rörlig resurs för forskning skall finnas under resp. fakultetsanslag.
Genom denna resurs skall det bli möjligt att - efter prövning i varje
särskilt fall - bereda vetenskapligt kompetenta högskolelärare tid för
forskning. Medlen bör enligt statsrådet, såvitt gäller högskoleenheter med
fast organisation för forskning, disponeras av högskolestyrelsen, som har att
besluta om medlens fördelning efter förslag av fakultets/sektionsnämnd.

För högskoleenheter utan fast forskningsorganisation är enligt föredragande
statsrådet tillgången till en rörlig resurs för forskningsändamål angelägen,
inte minst för att främja den grundläggande utbildningens forskningsanknytning.
I likhet med det som gäller i dag beträffande medel för universitetslektorers
m. fl. forskning bör regionstyrelsen för dessa högskoleenheter disponera
medel ur den rörliga resursen för forskning. Härvid skall regionstyrelsen
samråda med berörda högskolestyrelser och fakultets/sektionsnämnder.

Regeringen begär riksdagens godkännande av vad i propositionen har
förordats om en rörlig resurs för forskning.

I motionerna 1984/85:172 (fp) yrkande 5 och 1984/85:176 (m) yrkande 11
avvisas regeringens förslag att regionstyrelsen skall disponera de medel ur
den rörliga resursen för forskning som avser högskoleenheter utan fast
forskningsorganisation. Enligt den förra motionen bör det ankomma på resp.

UbU 1984/85:9

fakultetsnämnd att fördela resursen. Enligt den senare bör fördelningen
göras av resp. högskolestyrelse.

Utskottet vill för egen del anföra följande i frågan.

Utskottet konstaterar att den föreslagna rörliga resursen enligt propositionen
skall användas för att bereda vetenskapligt kompetenta innehavare av
lärartjänster tid för forskning. Avsikten är att med resursen skall tillgodoses
de forskningsbehov som med dagens ordning tillgodoses dels genom
docenttjänster, dels genom de särskilda medlen för universitetslektorers
m. fl. forskning. Vidare skall resursen innebära vissa ökade forskningsmöjligheter
också för andra kategorier av högskolelärare.

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att det är viktigt att
man i det nya systemet söker bevara fördelarna med de nuvarande
docenttjänsternas funktion. Dessa tjänster har gjort det möjligt för de mest
kvalificerade forskarna att koncentrera sig på forskning under flera år i följd.

Även i det nya systemet bör självfallet enligt utskottet tjänster utlysas i
vilka forskning är den huvudsakliga arbetsuppgiften för en period omfattande
tre eller sex år.

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att berörda medel inte
splittras genom att fördelas i alltför små poster. I enlighet med vad som anförs
i propositionen bör medel för forskning endast i undantagsfall anvisas i
mindre omfattning än att de täcker minst halvtidstjänstgöring under ett par
läsår. Självklart skall endast vetenskapligt kompetenta högskolelektorer och
högskoleadjunkter med doktorsexamen eller motsvarande kompetens, vilka
förväntas göra kvalificerade forskningsinsatser, kunna komma i fråga för
erhållande av medel för tid för forskning.

Utskottet har inget att erinra mot förslaget att högskolestyrelsen disponerar
den rörliga resursen såvitt gäller högskoleenhet med fast organisation för
forskning.

När det gäller högskoleenhet utan fast organisation för forskning, ansluter
sig utskottet till föredragande statsrådets förslag att medel ur den rörliga
resursen - såsom fallet är i dag beträffande medel för universitetslektorers
m. fl. forskning - bör disponeras av regionstyrelsen såvitt avser lärare vid
dessa högskoleenheter. I likhet med vad i propositionen anförs om högskolestyrelsen
skall enligt utskottets mening självfallet inte heller regionstyrelsen
överpröva vad fakultets/sektionsnämnd har förordat om prioriteringar i
vetenskapligt hänseende vid beredningen av ärenden om fördelning av nu
ifrågavarande forsk ningsresurser.

Utskottet finner det av värde att det i propositionen aviserade uppdraget
till universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) att följa den praxis som
utvecklas vid högskoleenheterna för fördelning av den rörliga resursen
kommer till stånd.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen skall
godkänna vad i proposition 1984/85:57 har förordats om en rörlig resurs för
forskning. Riksdagen bör därjämte avslå motionerna 1984/85:172 yrkande 5
och 1984/85:176 yrkande 11.

UbU 1984/85:9

Tillsättning av lärartjänster

Inom högskolan gäller i dag att en lokal högskolemyndighets beslut om
tjänstetillsättning kan överklagas hos UHÄ och att besvären kan fullföljas
hos regeringen. Föredragande statsrådet erinrar om riksdagens beslut under
våren 1984 om vissa riktlinjer för en översyn av reglerna om rätt att överklaga
ärenden till regeringen m.m. (prop. 1983/84:120, KU 1983/84:23, rskr
1983/84:250). Beslutet innebär att ärenden som har prövats av två instanser
under regeringen normalt inte bör få överklagas till regeringen.

I propositionen förordas nu att den hittillsvarande möjligheten att hos
regeringen fullfölja besvär över regional eller lokal myndighets beslut om
tjänstetillsättning, som har prövats av UHÄ, inte bör kvarstå. Regeringen
begär riksdagens godkännande av vad föredragande statsrådet förordat om
en sådan ordning.

Med hänvisning till risker för minskad rättssäkerhet och ökad provinsialism
hemställs i motion 1984/85:176 (m) yrkande 12 att riksdagen beslutar
att besvär över regional eller lokal myndighets beslut om tjänstetillsättning
inom den statliga högskolan skall kunna fullföljas hos regeringen.

I likhet med föredragande statsrådet vill utskottet peka på riksdagens
beslut om rätt att överklaga ärenden till regeringen. Utskottet finner liksom
statsrådet inga skäl till att ifrågavarande beslut om tjänstetillsättning skall få
överklagas i mer än en instans. Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandet
och föreslår att riksdagen godkänner vad i propositionen har förordats i fråga
om rätt att överklaga beslut i ärende om tillsättning av tjänst.

I motion 1984/85:173 (s) yrkande 2 föreslås att en i motionen angiven
ordning med UHÄ.s medverkan vid tillsättning av ordinarie eller extra
ordinarie tjänst som professor skall övervägas. Motionären hänvisar till
behovet av ”en tydligare och mer enhetlig praxis”.

Utskottet finner anledning att erinra om att det är regeringen som tillsätter
ordinarie eller extra ordinarie tjänster som professor (19 kap. 14 § högskoleförordningen).
Handläggningen av ärende om tillsättning av ordinarie tjänst
som professor regleras genom föreskrifter i högskoleförordningen (19 kap.
42-50 §§). Av dessa framgår bl. a. att tjänsteförslagsnämnden för regeringen
skall föreslå den sökande som nämnden anser bör främst komma i fråga.
Nämndens beslut får överklagas hos regeringen (25 kap. 1 § högskoleförordningen),
som behandlar besvären i anslutning till sitt beslut om tillsättning av
ifrågavarande tjänst. Det står regeringen fritt att, om den bedömer det vara
av värde, höra UHÄ i fråga om tillsättning av professur.

Utskottet finner inte anledning att föreslå att riksdagen skall uttala sig för
att ändra den nuvarande ordningen för tillsättning av professur i enlighet med
yrkande 2 i motion 1984/85:173. Därmed avstyrks yrkandet.

Lärartjänstutredningen hade föreslagit att tjänsteförslagsnämndernassammansättning
skulle breddas och göras mer enhetlig. Föredragande statsrådet
är inte berett att föreslå någon ändring i detta avseende.

UbU 1984/85:9

I motion 1984/85:172 (fp) yrkande 3 föreslås en förändring av tjänsteförslagsnämndernas
sammansättning i enlighet med lärartjänstutredningens
förslag. Vidare bör enligt motionen minst en av de särskilt utsedda
ledamöterna alltid hämtas utanför den institution till vilken berörd lärartjänst
hör.

Utskottet är i likhet med föredragande statsrådet inte berett att tillstyrka
förslag om förändring i tjänsteförslagsnämndernas sammansättning. Med
detta avstyrker utskottet motion 1984/85:172 yrkande 3.

Genomförande

De genom propositionen framlagda förslagen spänner över hela den
statliga högskolan och berör praktiskt taget all personal med utbildnings- och
forskningsuppgifter liksom viss personal med administrativa uppgifter. Den
nya arbets- och tjänsteorganisationen avses träda i kraft den 1 juli 1986.

I propositionen anges ett antal åtgärder som skall vidtas i anslutning till
genomförandet av reformen. Beträffande tjänster för vilka är föreskrivet
krav på doktorsexamen eller motsvarande kompetens har i propositionen
föreslagits att de i den nya organisationen skall inrättas som extra ordinarie
eller extra. Befintliga ordinarie tjänster som universitetslektor och övriga
berörda ordinarie tjänster som lektor bör enligt propositionen dras in om de
är vakanta eller föras på övergångsstat varvid innehavarna av dessa tjänster
bör få förordnanden som extra ordinarie högskolelektor.

Regeringen begär riksdagens godkännande av vad i propositionen har
förordats om genomförandet av en ny arbets- och tjänsteorganisation för
lärare vid de statliga högskoleenheterna.

I motionerna 1984/85:172 (fp) yrkande 8 och 1984/85:176 (m) yrkande 4 i
denna del föreslås att anställningsformen för nuvarande innehavare av
ordinarie lärartjänst inom högskolan vilka har erhållit fullmakt inte skall
ändras så länge de kvarstår i tjänsten.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena peka på att den
föreslagna reformen av tjänsteorganisationen för lärare inom den statliga
högskolan inte medför att innehavare av fullmakt på tjänst blir fråntagen
densamma. Den lärare som nu innehar en sådan ordinarie tjänst, som enligt
förslaget skall föras på övergångsstat, kommer även efter omorganisationen
inte att kunna sägas upp på grund av arbetsbrist. Med hänvisning härtill och
till att den nya ordningen inte har någon praktisk betydelse för den i
förevarande sammanhang aktuella gruppen av lärare föreslår utskottet att
riksdagen med avslag på motionerna 1984/85:172 yrkande 8 och 1984/85:176
yrkande 4 i denna del bifaller proposition 1984/85:57 i motsvarande del.

Utskottet anser att riksdagen även i övrigt bör godkänna vad i propositionen
har förordats om genomförandet av en ny arbets- och tjänsteorganisation
för lärare vid de statliga högskoleenheterna.

UbU 1984/85:9

Hemställan

Åberopande vad utskottet har anfört i det föregående hemställer utskottet

1. beträffande reglering av lärarnas arbetstid

att riksdagen avslår motion 1984/85:171 yrkande 1 i denna del,

2. beträffande nya tjänstekategorier vid de statliga högskoleenheterna
att riksdagen godkänner det som har förordats i proposition
1984/85:57,

3. beträffande forskningsinformation

att riksdagen avslår motion 1984/85:174,

4. beträffande befordringsgrund för tjänst som professor

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:57 och med avslag
på motion 1984/85:173 yrkande 1 godkänner det som har förordats
i propositionen,

5. beträffande tjänstebenämningen universitetslektor

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:172 yrkande 7 och 1984/
85:176 yrkande 2,

6. beträffande behörighetsgrund för tjänst som högskolelektor

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:57 och med avslag
på motionerna 1984/85:172 yrkande 4 och 1984/85:176 yrkande 5
godkänner det som har förordats i propositionen,

7. beträffande befordringsgrund för tjänst som högskolelektor

att riksdagen godkänner det som har förordats i proposition
1984/85:57,

8. beträffande befordringsmöjlighet för vissa högskolelektorer

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:57 och motionerna
1984/85:170 i denna del, 1984/85:171 yrkande 2,1984/85:172
yrkande 2, 1984/85:175 yrkandena 1 i denna del och 2 a och
1984/85:176 yrkande 3 samt yrkande 4 i denna del som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

9. beträffande behörighets- och befordringsgrund för tjänst som
högskoleadjunkt

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:57 och med avslag
på motion 1984/85:169 i denna del godkänner det som har förordats
i propositionen,

10. beträffande befordringsmöjlighet för vissa högskoleadjunkter

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:57 och motionerna
1984/85:170 i denna del, 1984/85:172 yrkande 1,1984/85:175
yrkande 1 i denna del och 1984/85:176 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

11. beträffande behörighets- och befordringsgrund för tjänst som
forskarassistent

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:57 och med avslag
på motion 1984/85:171 yrkande 3 godkänner det som har förordats
i propositionen,

UbU 1984/85:9

12. beträffande vissa tidsbegränsade tjänster som högskolelektor
att riksdagen avslår motion 1984/85:176 yrkande 6,

• 13. beträffande avgångsvederlag för innehavare av tidsbegränsad tjänst
som professor inom högre konstnärlig utbildning
att riksdagen godkänner det som har förordats i proposition
1984/85:57,

14. beträffande tidsbegränsade förordnanden för lärartjänster inom
tolkutbildning och fackspråklig utbildning

att riksdagen avslår motion 1984/85:176 yrkande 7,

15. beträffande tjänster som utbildningsledare

att riksdagen avslår motion 1984/85:176 yrkande 8,

16. beträffande tjänster som studievägledare

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:172 yrkande 6, 1984/
85:175 yrkande 2 b och 1984/85:176 yrkande 9,

17. beträffande undervisningsskyldighet för vissa lektorer

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:169 i denna del och
1984/85:176 yrkande 10,

18. beträffande bibehållen volym av lektionsundervisning i vissa utbildningar att

riksdagen avslår motionerna 1984/85:171 yrkande 1 i denna del
och 1984/85:175 yrkande 2 c,

19. beträffande en rörlig resurs för forskning

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:57 och med avslag
på motionerna 1984/85:172 yrkande 5 och 1984/85:176 yrkande 11
godkänner det som har förordats i propositionen,

20. beträffande rätt att överklaga beslut i ärende om tillsättning av tjänst
att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:57 och med avslag
på motion 1984/85:176 yrkande 12 godkänner det som har förordats
i propositionen,

21. beträffande ordningen för tillsättning av extra och extra ordinarie
tjänst som professor

att riksdagen avslår motion 1984/85:173 yrkande 2,

22. beträffande tjänsteförslagsnämndernas sammansättning
att riksdagen avslår motion 1984/85:172 yrkande 3,

23. beträffande ordinarieskapet för vissa tjänster

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:57 och med avslag
på motionerna 1984/85:172 yrkande 8 och 1984/85:176 yrkande 4 i
denna del godkänner det som har förordats i propositionen,

UbU 1984/85:9

24. beträffande genomförandet av en ny arbets- och tjänsteorganisation
för lärare vid de statliga högskoleenheterna i övrigt
att riksdagen godkänner det som har förordats i proposition
1984/85:57.

Stockholm den 17 december 1984

På utbildningsutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Kerstin
Göthberg (c), Per Unckel (m), Bengt Wiklund (s), Lars Gustafsson (s), Rune
Rydén (m), Helge Hagberg (s), Pär Granstedt (c), Lars Svensson (s), Göran
Allmér (m), Björn Samuelson (vpk), Ingvar Johnsson (s), Birger Hagård
(m), Sören Häggroth (s) och Linnea Hörlén (fp).

Reservationer

1. Reglering av lärarnas arbetstid (mom. 1)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar "Utskottet vill”
och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar i likhet med motionärerna att det råder alltför stora
olikheter mellan olika kategorier av lärare i vad gäller möjligheterna att
disponera sin arbetstid. Mot bakgrund härav bör en ny reglering av lärarnas
arbetstider vara så utformad att innehavare av högre tjänster i större
omfattning åläggs att fullgöra arbete på institutionen. Riksdagen bör i detta
syfte uttala sig för en starkare reglering av arbetstiden för innehavare av vissa
högre lärartjänster. Utskottet tillstyrker härmed motion 1984/85:171 yrkande
1 i denna del.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande reglering av lärarnas arbetstid
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:171 yrkande 1 i denna
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,

UbU 1984/85:9

2. Forskningsinformation (mom. 3)

Kerstin Göthberg (c) och Pär Granstedt (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar ”När det” och
slutar ”utskottet motionen” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är det dock inte mindre angeläget att
forskningsinformation på den vetenskapliga nivån utgör befordringsgrund
för forskar- och lärartjänster inom högskolan, så som anförs i motion
1984/85:174. Denna i huvudsak inomvetenskapliga informationsverksamhet
är av stor betydelse för att föra forskningen framåt och spelar inte minst en
stor roll för det internationella vetenskapliga utbytet. I den mån inte
tillräcklig hänsyn redan tas till sådant informationsarbete vid värderingen av
sökandes vetenskapliga meriter i samband med tillsättande av tjänst, bör
regeringen ta initiativ för att säkerställa att så sker. Vad utskottet nu anfört
med anledning av motion 1984/85:174 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande forskningsinformation
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:174 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,

3. Tjänstebenämningen universitetslektor (mom. 5)

Per Unckel (m), Rune Rydén (m), Göran Allmér (m), Birger Hagård (m)
och Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Utskottet, som”
och på s. 9 slutar ”utskottet motionerna” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till de skäl som åberopas i motionerna tillstyrker utskottet
motionärernas förslag om benämning av den nya kategorin av mellantjänster
inom den statliga högskolan.

Riksdagen bör med bifall till motionerna 1984/85:172 yrkande 7 och
1984/85:176 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna att innehavare
av ifrågavarande tjänster skall benämnas universitetslektor.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande tjänstebenämningen universitetslektor
att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:172 yrkande 7 och
1984/85:176 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört.

UbU 1984/85:9

4. Behörighetsgrund för tjänst sorn högskolelektor (mom. 6)

Per Unckel (m), Rune Rydén (m), Göran Allmér (m), Birger Hagård (m)
och Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar ”Utskottet
ansluter” och slutar ”sorn högskolelektor” bort ha följande lydelse:

Enligt propositionen bör behörighetsföreskrifterna för tjänst som högskolelektor
formuleras i två alternativ. Enligt det ena alternativet bör doktorsexamen
eller motsvarande kompetens vara behörighetsgivande. Enligt det
andra alternativet bör ”kompetens av annat slag” vara behörighetsgrund.

Det är alltså enligt propositionen möjligt för högskolestyrelser att avstå
från att hävda det vetenskapliga behörighetskravet för tjänst som högskolelektor.

I samband med behandlingen av proposition 1978/79:119 om forskning och
forskarutbildning gjorde utbildningsutskottet ett uttalande, som syftade till
att stärka forskarutbildningens meritvärde. Man borde pröva, sade utskottet,
om inte forskarutbildning i högre utsträckning ”bör krävas för behörighet”
till tjänster inom statlig och kommunal sektor (UbU 1978/79:44, rskr
1978/79:391).

Det går inte att försvara att man just på högskolesektorn tar ett steg i
motsatt riktning. Det krävs ju f. n. för tjänst som universitetslektor avlagd
doktorsexamen eller motsvarande kompetens. Avstår man från att hävda ett
vetenskapligt behörighetskrav för tjänsten som högskolelektor innebär detta
en mycket dålig stimulans för enskilda personer att genomgå forskarutbildning.

För samtliga tjänster som högskolelektor bör enligt utskottets uppfattning
hävdas det vetenskapliga behörighetskravet. Utskottet är övertygat om att
detta på sikt bäst främjar kvaliteten på utbildning och forskning. Detta bör
riksdagen med avslag på propositionen i nu berörd del som sin mening ge
regeringen till känna. Härmed tillstyrker utskottet motionerna 1984/85:172
yrkande 4 och 1984/85:176 yrkande 5.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande behörighetsgrund för tjänst sorn högskolelektor
att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:172 yrkande 4 och
1984/85:176 yrkande 5 samt med avslag på proposition 1984/85:57
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

5. Tidsbegränsade tjänster sorn högskolelektor inom ramen för externa medel
(mom. 12)

Per Unckel, Rune Rydén, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar ”Utskottet kan”

UbU 1984/85:9

och slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att tidsbegränsade tjänster för långsiktigt kunskapsuppbyggande
inte bör inrättas. Däremot bör tidsbegränsade tjänster för
forskning kunna inrättas på denna nivå inom ramen för externa medel.
Riksdagen bör som sin mening ge regeringen detta till känna. Motionen
tillstyrks därmed av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande vissa tidsbegränsade tjänster som högskolelektor
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:176 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

6. Tidsbegränsade förordnanden för lärartjänster inom tolkutbildning och
fackspråklig utbildning (mom. 14)

Per Unckel, Rune Rydén, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar ”Enligt vad” och
slutar ”utskottet motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar lärartjänstutredningens uppfattning-vilken motionärerna
har åberopat - att verksamheten med tolkutbildning och fackspråklig
utbildning har sådan karaktär att lärarna skall förordnas på begränsad tid i de
nämnda utbildningarna. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1984/
85:176 yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande tidsbegränsade förordnanden för lärartjänster inom
tolkutbildning och fackspråklig utbildning
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:176 yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

7. Tjänster som studievägledare (mom. 16)

Kerstin Göthberg (c), Per Unckel (m), Rune Rydén (m), Pär Granstedt
(c), Göran Allmér (m), Birger Hagård (m) och Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar ”När det” och
slutar ”yrkande 9” bort ha följande lydelse:

Regeringen föreslår att studievägledartjänsterna på institutionsnivå antingen
skall föras över till den nya lärarkategorin högskoleadjunkt eller
omvandlas till rent administrativa tjänster.

Lärartjänstutredningen föreslog att det skulle vara möjligt att också i den
framtida organisationen bevara eller nyinrätta studievägledartjänster också
på institutionsnivå. Tjänsterna som studievägledare bör dock konstrueras så
att vissa undervisningsuppgifter kan ingå i dem. Utskottet delar utredningens

UbU 1984/85:9

uppfattning. Lärare bör i framtiden fullfölja studievägledande uppgifter i
större utsträckning än nu. Något förbud mot inrättande av studievägledartjänster
bör dock inte införas. Vad utskottet här anfört om tjänster som
studievägledare bör riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:172 yrkande
6, 1984/85:175 yrkande 2 b och 1984/85:176 yrkande 9 som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande tjänster som studievägledare

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:172 yrkande 6,
1984/85:175 yrkande 2 b och 1984/85:176 yrkande 9 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

8. Bibehållen volym av lektionsundervisning i vissa utbildningar (mom. 18)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar ”Utskottet
erinrar” och slutar ”yrkande 2 c” bort ha följande lydelse:

Utskottet erinrar om vad utskottet i det föregående har förordat i vad
gäller den starkare regleringen av arbetstiden för innehavare av högre
lärartjänster inom den statliga högskolan. En sådan åtgärd bör enligt
utskottets bedömning kunna balansera en minskad undervisningsskyldighet
för vissa lärare som i dag har en omfattande sådan. Härigenom bör en
minskad undervisningstäthet för de studerande kunna undvikas. Detta bör
riksdagen med bifall till motion 1984/85:171 yrkande 1 i denna del och med
anledning av motion 1984/85:175 yrkande 2 c som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande bibehållen volym av lektionsundervisningen i vissa
utbildningar

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:171 yrkande 1 i denna
del och med anledning av motion 1984/85:175 yrkande 2 c som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

9. Fördelning av den rörliga resursen för forskning (mom. 19)

Per Unckel (m), Rune Rydén (m), Göran Allmér (m), Birger Hagård (m)
och Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar ”När det” och
slutar ”ifrågavarande forskningsresurser” bort ha följande lydelse:

Beträffande högskoleenheter utan sådan organisation bör enligt utskottets

UbU 1984/85:9

uppfattning riksdagen inte biträda regeringens förslag att regionstyrelsen
skall disponera ifrågavarande medel. Utskottet menar att det bör ankomma
på faktultets/sektionsnämnd att bestämma om fördelningen av medlen.
Utskottet har inget att erinra mot att ett formellt slutgiltigt beslut i ärendet
fattas av resp. högskolestyrelse. Detta beslut får dock inte innebära att
styrelsen överprövar nämndens prioriteringar i vetenskapligt hänseende.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar ”Med
hänvisning” och slutar ”yrkande 11” bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen med
anledning av proposition 1984/85:57 och motionernal984/85:172 yrkande 5
och 1984/85:176 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört om fördelningen av en rörlig resurs för forskning.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande en rörlig resurs för forskning

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:57 och motionerna
1984/85:172 yrkande 5 och 1984/85:176 yrkande 11 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

10. Rätt att överklaga beslut i ärende om tillsättning av tjänst (mom. 20)

Per Unckel, Rune Rydén, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar ”1 likhet” och
slutar ”av tjänst” bort ha följande lydelse:

Med den motivering som anförs i motion 1984/85:176 föreslår utskottet att
riksdagen med bifall till motionens yrkande 12 som sin mening ger regeringen
till känna att möjligheten bör kvarstå att hos regeringen fullfölja besvär över
regional eller lokal myndighets beslut om tjänstetillsättning. Riksdagen bör
därjämte avslå proposition 1984/85:57 i motsvarande del.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande rätt att överklaga beslut i ärende om tillsättning av tjänst
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:176 yrkande 12 och med
avslag på proposition 1984/85:57 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört,

11. Tjänsteförslagsnämndernas sammansättning (mom. 22)

Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar ”Utskottet är”
och slutar ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets bedömning ändras genom regeringens förslag till ny

UbU 1984/85:9

tjänsteorganisation, vilket utskottet i det föregående har tillstyrkt, förutsättningarna
för tjänsteförslagsnämndernas arbete i sådan riktning att en större
enhetlighet i och en viss breddning av sammansättningen är motiverad.
Vidare delar utskottet motionärernas uppfattning att minst en av de särskilt
utsedda ledamöterna alltid bör hämtas utanför den institution till vilken
berörd lärartjänst hör.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion 1984/85:172
yrkande 3 och föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet har anfört om tjänsteförslagsnämndernas sammansättning.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. beträffande tjänsteförslagsnämndernas sammansättning

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:172 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

12. Ordinarieskapet för vissa tjänster (mom. 23)

Kerstin Göthberg (c), Per Unckel (m), Rune Rydén (m), Pär Granstedt
(c), Göran Allmér (m), Birger Hagård (m) och Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar ”Utskottet vill”
och slutar ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att genomförandet av en ny lärartjänstorganisation i
enlighet med regeringens förslag innebär att nuvarande innehavare av
ordinarie lärartjänst med fullmakt vare sig fråntas fullmakten eller kan sägas
upp på grund av arbetsbrist. Utskottet har uppfattat den föreslagna åtgärden
att föra på övergångsstat de ordinarie lektorstjänster som f. n. är besatta
såsom administrativt betingad. Utskottet finner emellertid inte att administrativa
eller andra skäl kan motivera att de lektorer som i dag innehar
ordinarie tjänst med fullmakt vid genomförandet av den nya organisationen
omförordnas på extra ordinarie tjänst. Utskottet avstyrker därför proposition
1984/85:57 i denna del och tillstyrker därmed motionerna 1984/85:172
yrkande 8 och 1984/85:176 yrkande 4 i denna del.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:

23. beträffande ordinarieskapet för vissa tjänster

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:172 yrkande 8 och
1984/85:176 yrkande 4 i denna del samt med avslag på proposition
1984/85:57 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört,

UbU 1984/85:9

Särskilda yttranden

1. En rörlig resurs för forskning (morn. 19)

Per Unckel, Rune Rydén, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m)
anför:

Institutionsstyrelserna skall ge riktlinjer för fördelningen av arbetet mellan
arbetstagarna. Syftet med den nu aktuella reformen är att på sikt samtliga
vetenskapligt kvalificerade lärare inom högskolan skall kunna ägna sig åt
forskning inom ramen för sin tjänst. Detta är självfallet inte möjligt att uppnå
inom den närmast överblickbara tiden beroende dels på konstruktionen av
nuvarande tjänsteorganisation, dels på att forskningsresurserna är begränsade.

Det är inte önskvärt eller lämpligt att nuvarande begränsade resurser
fördelas på alltför många av universitetslärarna. Tvärtom är det väsentligt att
den rörliga resursen fördelas så att de härför mest kompetenta forskarna ges
goda möjligheter att under längre tid odelat få ägna sig åt forskningsverksamhet.
Vi vill mot denna bakgrund för vår del understryka att institutionsstyrelserna
vid beslut om riktlinjer för fördelning av arbetet mellan arbetstagarna
vid institutionen inte skall ha befogenhet att bestämma vilka eller hur många
individer som skall ges forskningsmöjlighet. Det ankommer-som vi ser detendast
på fakultetsnämnderna att efter noggrann vetenskaplig prövning
fördela forskningsresurserna ur den rörliga resursen på de härför mest
kompetenta sökandena.

2. Resurser med anledning av en ny tjänsteorganisation

Per Unckel, Rune Rydén, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m)
anför:

En förutsättning för att den nya tjänsteorganisationen vid universiteten
och högskolorna skall leda till åsyftade förbättringar är att ökade resurser
ställs till förfogande, så att de vetenskapligt kompetenta universitetslärarna
får reella möjligheter att forska. Ett sätt att åstadkomma detta är en
överflyttning av medel från sektorsforskningen till universitetens och högskolornas
rörliga resurs. Därigenom blir det också möjligt att bygga upp en
bättre dimensionerad och stabilare forskningsorganisation än den nuvarande.

minab/gotab Stockholm 1984 79516