UbU 1984/85:8

Utbildningsutskottets betänkande
1984/85:8

om vuxenutbildningslag (prop. 1984/85:37)
Propositionen

Regeringen har efter föredragning av statsrådet Hjelm-Wallén i proposition
1984/85: 37 om vuxenutbildningslag föreslagit riksdagen att

1. anta förslaget till vuxenutbildningslag,

2. anta förslaget till lag om ändring i lagen (1975:160) med bemyndigande
att meddela föreskrifter om kommuns och landstingskommuns medverkan
i utbildning.

De i propositionen framlagda lagförslagen är fogade som bilaga I och
bilaga 2 till detta betänkande.

Motionerna

1984/85:148 av Karin Andersson (c) och Rune Backlund (c) vari yrkas
att riksdagen beslutar att i vuxenutbildningslagen 4 kap.införa en ny paragraf
med likalydande innehåll som i 3 kap. 5 § i samma lag.

1984/85:149 av Per Unckel m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen framhållits angående principerna för propositioners innehåll och
avlämnande,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag i de delar dessa strider mot
vad som framhållits i motion 1983/84:2885.

Utskottet

Bestämmelser om grundutbildning för vuxna, kommunal vuxenutbildning
och statens skolor för vuxna finns f. n. inte i någon lag utan endast i
författningar av lägre dignitet. Den grundläggande förordningen för kommunal
vuxenutbildning och statens skolor för vuxna är förordningen
(1971:424) om kommunal och statlig vuxenutbildning. Förgrundutbildning
för vuxna gäller förordningen (1977:537) om grundutbildning för vuxna.
Författningarna innebär skyldigheter för kommuner i fråga om grundutbildning
för vuxna och statens skolor för vuxna samt för kommuner och
landstingskommuner när det gäller bl. a. interkommunal ersättning för
kommunal vuxenutbildning. Sådana åligganden kan föreskrivas med stöd
1 Riksdagen 1984/85. 14 sami. Nr 8

UbU 1984/85:8

av lagen (1975: 160) med bemyndigande att meddela föreskrifter om kommuns
och landstingskommuns medverkan i utbildning.

Riksdagen har tidigare under detta riksmöte tagit ställning till vissa
förslag från regeringen beträffande grundutbildning för vuxna, kommunal
vuxenutbildning och statens skolor för vuxna (prop. 1983/84: 169, UbU
1984/85: 1, rskr 1984/85: 11). I proposition 1983/84: 169 om kommunal och
statlig utbildning för vuxna uttalades bl. a. att de grundläggande bestämmelserna
om grundutbildning för vuxna, kommunal vuxenutbildning och
statens skolor för vuxna borde meddelas i form av en särskild lag.

Förslag om en sådan lag har nu förelagts riksdagen i proposition 1984/
85: 37. Lagen indelas i åtta kapitel. Det första innehåller allmänna bestämmelser.
1 det andra kapitlet finns för liera utbildningsformer gemensamma
föreskrifter om organisation m. m. Sedan följer ett kapitel om grundutbildning
för vuxna, ett om kommunal vuxenutbildning och ett om statens
skolor för vuxna. Det sjätte kapitlet handlar om interkommunal ersättning
för grundutbildning för vuxna och kommunal vuxenutbildning. 1 det sjunde
finns bestämmelser om uppdragsutbildning m. m. Det åttonde kapitlet
innehåller bl. a. bemyndiganden.

Med anledning av propositionen har väckts två motioner.

Enligt motion 1984/85: 149 (m) bör förslag till riktlinjer för viss verksamhet
och förslag till lag som avser samma verksamhet föreläggas riksdagen
samtidigt. Om detta förfaringssätt för visst fall inte är möjligt, bör enligt
motionärerna regeringen invänta riksdagens ställningstagande till de föreslagna
riktlinjerna för att med detta som grund utforma förslag till lagtext.
Så har enligt motionärerna inte skett när det gäller förslagen till lag i
proposition 1984/85:37. Enligt motionärernas mening bör riksdagen mot
bakgrund av vad som förevarit göra ett uttalande av innebörden att regeringen
framdeles bör presentera sina förslag på ett sätt som möjliggör en
samlad behandling av samtliga aspekter på en fråga (yrkande I).

Utskottet vill peka på att regeringens förslag till vuxenutbildningslag till
alla delar överensstämmer med riksdagens beslut den 14 november i år om
riktlinjer för den kommunala och statliga utbildningen för vuxna. Mot
denna bakgrund kan utskottet inte finna att det finns anledning för riksdagen
att göra det i motion 1984/85:149 begärda uttalandet. Yrkande 1 i den
nämnda motionen bör därför avslås.

1 motion 1984/85: 148 (c) hävdas att den del av lagen som avser kommunal
vuxenutbildning — 4 kap. - bör kompletteras med en paragraf som
motsvarar 3 kap. 5 § om grundutbildning för vuxna. Den åsyftade paragrafen
lyder: ”Om en elev i grundvux har bristfälliga kunskaper i svenska
språket, får undervisningen meddelas på elevens eget språk, om eleven
önskar det. Sådan undervisning skall kompletteras med undervisning i
svenska som främmande språk inom grundvux.”

Enligt utskottets mening måste det åberopade förslaget till lagbestämmelse
för grundutbildning för vuxna ses mot bakgrund av att en mycket

UbU 1984/85:8

stor del av målgruppen för grundutbildningen för vuxna har bristfälliga
kunskaper i svenska språket och att grundutbildning för vuxna kan bedrivas
enskilt, dvs. för en enda elev. Statsbidraget för grundutbildning för
vuxna är så utformat att det kan utgå sju lärartimmar per vecka för varje
elev upp t. o. m. fyra elever och för varje elev därutöver tre lärartimmar
per vecka, medan undervisningsgrupp inom kommunal vuxenutbildning
som regel omfattar 12 till 30 elever. De praktiska förutsättningarna för en
lagbestämmelse av det slag som motionärerna önskar för kommunal vuxenutbildning
saknas alltså. Däremot kan man inom kommunal vuxenutbildning
anordna stödundervisning på elevens eget språk oavsett vilken
kurs eleven deltar i.

Utskottet vill även erinra om följande.

Sedan läsåret 1982/83 får grundskolekurser anordnas i svenska som
främmande språk. Dessa kurser står öppna för dem som behöver förkovra
sig i svenska för att kunna tillgodogöra sig annan undervisning i kommunal
vuxenutbildning. Vidare kan i vissa fall underlag finnas för undervisning på
invandrarspråk även i kommunal vuxenutbildning. Riksdagen har nyligen
beslutat (prop. 1983/84:169, UbU 1984/85: 1, rskr 1984/85:11) att grundskolekurser
— som finns i ett tiotal olika ämnen - under vissa förutsättningar
får anordnas på invandrarspråk som reguljära kurser efter beslut av
skolstyrelsen.

Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet att riksdagen
avslår motion 1984/85:148.

Första stycket i 4 kap. 7 § i förslaget till vuxenutbildningslag lyder:
”Kommunerna och landstingskommunerna får inte av dem som söker till
eller är elever i komvux ta ut avgifter för administrationen eller för undervisningen.
”

Enligt motion 1984/85:149 (m) yrkande 2 bör kommunerna ha en generell
möjlighet att besluta om avgiftsfinansiering av kommunal vuxenutbildning.
Detta skulle i vissa lägen, menar motionärerna, göra det möjligt att
erbjuda utbildning som eljest inte skulle kunna komma till stånd. Härav
följer att det första stycket i den nämnda paragrafen enligt motionärerna
bör utgå.

Riksdagen har tidigare under detta riksmöte på förslag av utbildningsutskottet
avslagit ett motionsyrkande med likartat innehåll (mot. 1983/
84: 2885 yrkande 6, UbU 1984/85:1, rskr 1984/85:11). Kommunal vuxenutbildning
bör enligt utskottets mening i princip vara kostnadsfri. Med hänvisning
till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1984/
85:149 yrkande 2 och att riksdagen antar4 kap. 7 § i det genom proposition
1984/85: 37 framlagda förslaget till vuxenutbildningslag.

1 lagar bör bruket av förkortningar helst undvikas. Om förkortningar av
särskilda skäl (prop. 1984/85:37, s. 19) ändå används, bör förkortningarnas
innebörd klarläggas på något ställe i lagen. Utskottet föreslår att betydelsen
av uttrycken grundvux och komvux klargörs i 1 kap. 2 §, resp. 3 § på
sätt som framgår av bilaga 3.

UbU 1984/85:8

Utskottet föreslår att riksdagen i övrigt antar det genom proposition
1984/85:37 framlagda förslaget till vuxenutbildningslag.

Likaså tillstyrker utskottet att riksdagen antar det genom proposition
1984/85:37 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1975:160) med
bemyndigande att meddela föreskrifter om kommuns och landstingskommuns
medverkan i utbildning.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande principerna för propositioners innehåll
och avlämnande avslår motion 1984/85: 149 yrkande 1,

2. att riksdagen beträffande viss komplettering av lagförslaget avslår
motion 1984/85: 148,

3. att riksdagen med avslag på motion 1984/85: 149 yrkande 2 antar
4 kap. 7 § i det genom proposition 1984/85: 37 framlagda förslaget
till vuxenutbildningslag,

4. att riksdagen antar det genom proposition 1984/85:37 framlagda
förslaget till vuxenutbildningslag i den mån det inte omfattas av
vad utskottet hemställt ovan med de ändringarna att dels I kap. 2
och 3 §§ skall erhålla i bilaga 3 som utskottets förslag betecknade
lydelse, dels rubriken till 3 kap. skall lyda ”Grundutbildning
för vuxna”, dels ock rubriken till 4 kap. skall lyda ”Kommunal
vuxenutbildning”,

5. att riksdagen antar det genom proposition 1984/85:37 framlagda
förslaget till lag om ändring i lagen (1975:160) med bemyndigande
att meddela föreskrifter om kommuns och landstingskommuns
medverkan i utbildning.

Stockholm den 6 december 1984

På utbildningsutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s). Per
Unckel (m). Bengt Wiklund (s), Lars Gustafsson (s). Rune Rydén (m).
Helge Hagberg (s), Lennart Bladh (s). Birgitta Rydle (m). Pär Granstedt
(c), Iris Mårtensson (s), Göran Allmér (m). Björn Samuelson (vpk), Larz
Johansson (c), Ingvar Johnsson (s) och Linnea Hörlén (fp).

UbU 1984/85:8

Reservationer

1. Principer för propositioners innehåll och avlämnande (mom. 1)

Per Unckel. Rune Rydén. Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar "Utskottet vill”
och slutar "därför avslås" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår mot bakgrund av vad som förevarit i vad gäller proposition
1983/84:169 om kommunal och statlig utbildning för vuxna och
proposition 1984/85:37 om vuxenutbildningslag, att riksdagen med bifall
till motion 1984/85: 149 yrkande I som sin mening ger regeringen till känna
att förslag till riktlinjer för viss verksamhet och förslag till lag som avser
samma verksamhet bör föreläggas riksdagen samtidigt, så att det blir
möjligt att göra en samlad behandling av samtliga aspekter på en fråga. Om
detta förfaringssätt för visst fall inte är möjligt, bör regeringen invänta
riksdagens ställningstagande till de föreslagna riktlinjerna, innan förslag till
lagtext utformas.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande principer för propositioners innehåll
och avlämnande med bifall till motion 1984/85:149 yrkande I
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Möjlighet till avgiftsfinansiering av kurs (mom. 3)

Per Unckel. Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar "Riksdagen
har" och slutar "till vuxenutbildningslag" bort ha följande lydelse:

I tider, då statsmakterna tvingas minska bidragen till kommunal vuxenutbildning,
bör det inte vara uteslutet för kommun att besluta om viss
avgiftsfinansiering av kurs inom kommunal vuxenutbildning. Om en sådan
finansiering medges skulle kommun kunna erbjuda utbildning som eljest
inte skulle komma till stånd. Utskottet anser därför att första stycket i 4
kap. 7 § i förslaget till vuxenutbildningslag bör utgå.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med bifall till motion 1984/85: 149 yrkande 2 antar
4 kap. 7 § i det genom proposition 1984/85:37 framlagda förslaget
till vuxenutbildningslag med den ändringen att första stycket i
lagrummet utgår,

UbU 1984/85:8

Bilaga I

1 Förslag till
Vuxenutbildningslag

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Allmänna föreskrifter

1 § Kommuner och landstingskommuner skall verka för att vuxna deltar

1 utbildning.

2 § Varje kommun skall i mån av behov anordna grundvux.

Med grundvux avses utbildning som syftar till att ge vuxna grundläggande
färdigheter i att läsa, skriva och räkna.

3 § Varje kommun och landstingskommun får anordna komvux inom de
ramar och på de villkor i övrigt som följer av denna lag och andra föreskrifter
och beslut som meddelas av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer.

Med komvux avses sådan allmän och yrkesinriktad utbildning som syftar
till att ge vuxna möjlighet att skaffa sig kompetens motsvarande den
som ungdomar får genom grundskolan och gymnasieskolan. Komvux skall
även kunna erbjuda yrkesinriktad utbildning på gymnasial nivå utan motsvarighet
i gymnasieskolan.

4 § Statens skolor för vuxna skall komplettera komvux genom att erbjuda
utbildning av samma slag i form av distansundervisning.

5 § Grundläggande föreskrifter om vissa andra former av vuxenutbildning
än sådana som avses i 2-4 §§ finns i andra författningar än denna lag.

6 § Föreskrifterna i denna lag om rätt att delta i grundvux och komvux
och i utbildning vid statens skolor för vuxna gäller endast dem som är
kyrkobokförda i riket.

Med en persons hemkommun avses i denna lag den kommun i vilken
personen är kyrkobokförd. Med hemlandstingskommun avses den landstingskommun
till vilken hemkommunen hör.

2 kap. Gemensamma föreskrifter om organisation m. m.

1 § Skolöverstyrelsen skall ha tillsyn över grundvux, komvux och statens
skolor för vuxna. Länsskolnämnden skall under överstyrelsen ha
tillsyn över sådan utbildning inom länet.

2 § Kommunens skolstyrelse skall vara lokal styrelse för grundvux och
komvux som kommunen anordnar. Om en statens skola för vuxna finns i
kommunen, skall skolstyrelsen vara lokal styrelse även förden.

Landstingskommunens utbildningsnämnd skall vara lokal styrelse för
komvux som landstingskommunen anordnar.

Dessa bestämmelser gäller i den mån inte annat följer av denna eller

UbU 1984/85:8

Bilaga I

annan lag eller av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer.

3 § Såsom huvudmän för grundvux och komvux skall kommuner och
landstingskommuner samarbeta sinsemellan och även ta till vara möjligheter
till samarbete med vuxenutbildning i andra former och med gymnasieskolan.

3 kap. Grundvux

1 § Rätt att genomgå grundvux har den som passerat skolpliktsåldern
men som i läsning, skrivning eller räkning saknar sådana färdigheter som
normalt uppnås på grundskolans mellanstadium.

Den som inte behärskar svenska språket men har grundläggande färdigheter
i att läsa och skriva på något annat språk har inte rätt att få undervisning
i läsning och skrivning i grundvux.

Lagens bestämmelser om grundvux gäller inte vuxna som behöver undervisning
motsvarande särskolans.

2 § Varje kommun skall genom lämpliga åtgärder söka nå dem i kommunen
som har rätt till grundvux och motivera dem att delta i utbildningen.

3 § I en kommuns grundvux skall sökande tas emot oberoende av var i
riket de är kyrkobokförda. Ingen kommun behöver dock bedriva undervisning,
i vilken skulle delta endast elever som är kyrkobokförda i andra
kommuner när de börjar utbildningen. Inte heller behöver någon kommun
ta emot en sökande som är kyrkobokförd i en annan kommun, om sökanden
mycket väl skulle kunna delta i hemkommunens grundvux.

Den som har börjat i en kommuns grundvux får fullfölja utbildningen där
oberoende av om hans kyrkobokföring ändras under pågående utbildning.

4 § Kommunerna får inte av dem som söker till eller är elever i grundvux
ta ut avgifter för administrationen eller för undervisningen.

Läroböcker, skri vmaterial och andra därmed jämförliga hjälpmedel som
används i grundvux skall vara kostnadsfria för eleverna.

5 § Om en elev i grundvux har bristfälliga kunskaper i svenska språket,
får undervisningen meddelas på elevens eget språk, om eleven önskar det.
Sådan undervisning skall kompletteras med undervisning i svenska som
främmande språk inom grundvux.

Undervisning i grundvux får inte inräknas i undervisning i svenska för
invandrare enligt lagen (1972:650) om rätt till ledighet och lön vid deltagande
i svenskundervisning för invandrare.

6 § När eleven har sådana färdigheter i läsning, skrivning och räkning
som normalt uppnås på grundskolans mellanstadium, skall undervisningen
i grundvux för eleven upphöra. Detta gäller oberoende av vilka kunskaper
eleven har i svenska språket.

Undervisningen för en elev skall också upphöra, om eleven inte gör
tillfredsställande framsteg.

Den för vilken grundvux har avslutats enligt första eller andra stycket får
på nytt beredas sådan utbildning, om särskilda skäl talar för detta.

UbU 1984/85:8

Bilaga I

7 § Den lokala styrelsen avgör frågor om antagning till och avslutande av
grundvux.

Den vars ansökan om antagning avslås eller för vilken grundvux förklaras
avslutad får överklaga beslutet hos skolöverstyrelsen genom besvär.
Överstyrelsens beslut med anledning av sådana besvär får inte överklagas.

4 kap. Komvux

1 § Komvux skall anordnas i form av kurser som är fristående från
varandra och som var och en ger utbildning motsvarande en viss kompetensnivå
i ett ämne eller inom ett yrkesområde.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om undantag från första stycket.

2 § Kommuner får i sin komvux anordna kurser både på grundskolenivå
och på gymnasial nivå.

Landstingskommuner får i sin komvux anordna endast kurser för utbildning
på gymnasial nivå inom områdena vård. jordbruk, skogsbruk och
trädgårdsnäring.

3 § Den som uppfyller föreskrivna behörighetsvillkor har rätt att i mån
av plats delta i kurser i komvux, om inte annat följer av föreskrifter som
meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar
föreskrifter om behörighetsvillkor och om grunder för urval.

4 § I en kommuns eller landstingskommuns komvux skall sökande tas
emot oberoende av var i riket de är kyrkobokförda. Ingen kommun eller
landstingskommun behöver dock ta emot en sökande som inte är kyrkobokförd
där, om sökanden mycket väl skulle kunna delta i samma slags
utbildning i komvux som anordnas av hemkommunen eller hemlandstingskommunen.

Den som har börjat en kurs i en kommuns eller landstingskommuns
komvux får fullfölja kursen oberoende av om hans kyrkobokföring ändras
under pågående utbildning.

5 § Den lokala styrelsen för komvux i den kommun eller landstingskommun,
som anordnar den kurs ansökan avser, avgör om sökanden skall
nekas tillträde på grund av bestämmelserna i 4§ första stycket andra
meningen.

Om tillträde nekas får sökanden överklaga beslutet hos skolöverstyrelsen
genom besvär. Överstyrelsens beslut med anledning av sådana besvär
får inte överklagas.

6 § Med det undantag som framgår av 5 § skall frågor om intagning av
elever till kurser i en kommuns eller landstingskommuns komvux avgöras
av en särskild intagningsnämnd. Dess ledamöter skall utses av den lokala
styrelsen.

Intagningsnämndens beslut får inte överklagas.

7 § Kommunerna och landstingskommunerna får inte av dem som söker
till eller är elever i komvux ta ut avgifter för administrationen eller för
undervisningen.

UbU 1984/85:8

Bilaga l

Såvitt gäller läroböcker, skrivmaterial, verktyg, skyddskläder och andra
därmed jämförliga hjälpmedel, som varje elev har för eget bruk och behåller
som sin egendom, får en kommun eller landstingskommun besluta
att hjälpmedlen skall anskaffas av eleverna själva på egen bekostnad eller
erbjudas mot avgifter, som högst motsvarar kommunens eller landstingskommunens
anskaffningskostnader.

1 övrigt skall hjälpmedel som används i komvux tillhandahållas utan
kostnad för eleverna, om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

5 kap. Statens skolor för vuxna

1 § Den som uppfyller föreskrivna behörighetsvillkor har rätt att i mån
av plats delta i utbildning vid statens skolor för vuxna, om inte annat följer
av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar
föreskrifter om behörighetsvillkor och om grunder för urval.

2 § Frågor om intagning till utbildning vid statens skolor för vuxna
avgörs av en för skolorna gemensam intagningsnämnd.

Intagningsnämndens beslut får inte överklagas.

3 § Avgifter för undervisningen eller administrationen får inte tas ut av
dem som söker till eller är elever vid statens skolor för vuxna.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i fråga
om eleverna vid statens skolor för vuxna fatta sådana beslut som avses i 4
kap. 7 § andra stycket. I övrigt skall hjälpmedel som används i utbildningen
vid skolorna tillhandahållas utan kostnad för eleverna, om inte annat följer
av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer.

6 kap. Interkommunal ersättning

1 § Interkommunal ersättning för utbildningshuvudmannens kostnader
för en elev skall betalas enligt föreskrifterna i detta kapitel, om inte annat
följer av överenskommelse.

2 § I fall där någon deltar i grundvux som anordnas av en annan kommun
än hemkommunen, skall hemkommunen betala interkommunal ersättning
till den andra kommunen.

Detsamma gäller i fråga om komvux på grundskolenivå och komvux på
gymnasial nivå inom andra områden än vård, jordbruk, skogsbruk och
trädgårdsnäring.

3 § Om en landstingskommun i sin komvux har en elev som är kyrkobokförd
i en kommun som hör till en annan landstingskommun, skall hemlandstingskommunen
betala interkommunal ersättning till den andra landstingskommunen.

Hör elevens hemkommun inte till någon landstingskommun, skall ersättningen
betalas av hemkommunen.

UbU 1984/85:8

Bilaga 1

4 § Om en kommun, som inte hör till någon landstingskommun, anordnar
komvux på gymnasial nivå inom något av områdena vård, jordbruk,
skogsbruk och trädgårdsnäring och i sådan utbildning har en elev som inte
är kyrkobokförd i kommunen, skall hemlandstingskommunen betala interkommunal
ersättning till kommunen. Hör inte heller hemkommunen till
någon landstingskommun, skall ersättningen betalas av hemkommunen.

När utbildning som avses i första stycket anordnas av en kommun, som
hör till en landstingskommun, är ingen kommun eller landstingskommun
skyldig att betala interkommunal ersättning.

5 § Hemkommunen eller hemlandstingskommunen är inte skyldig att
betala interkommunal ersättning, om eleven mycket väl hade kunnat delta
i samma slags utbildning i komvux som anordnas av hemkommunen eller
hemlandstingskommunen.

Detta undantag från ersättningskyldighet gäller dock inte, om hemkommunen
eller hemlandstingskommunen innan eleven togs emot bereddes
tillfälle att yttra sig till den mottagande kommunen eller landstingskommunen
och därvid inte framförde någon sådan invändning.

6 § Vid oenighet om rätten till interkommunal ersättning eller om ersättningens
storlek, skall frågan avgöras av länsskolnämnden. Om någon av
parterna är en landstingskommun eller om två tvistande kommuner hör till
olika län, skall dock frågan avgörås av skolöverstyrelsen.

Länsskolnämndens beslut enligt första stycket får överklagas hos skolöverstyrelsen
genom besvär. Överstyrelsens beslut med anledning av sådana
besvär eller som första instans får inte överklagas.

7 kap. Uppdragsutbildning m. m.

1 § Kommuner och landstingskommuner får inom komvux bedriva även
uppdragsutbildning enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer.

2 § Enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får kommuner och landstingskommuner i sin
egenskap av huvudmän för komvux ge uppdrag om utbildning, som anordnas
utanför komvux men som eleverna får tillgodoräkna sig som om den
hade fullgjorts i komvux.

3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får beträffande
statens skolor för vuxna meddela föreskrifter om uppdragsutbildning
av samma slag som beträffande komvux.

4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om möjlighet att inom komvux bedriva utbildning som
anpassas till bestämmelser för gymnasieskolan eller någon annan utbildningsform
för att gemensam undervisning skall kunna anordnas.

5 § I sådana föreskrifter som avses i 1 —4 §§ får göras undantag från
bestämmelser i denna lag.

UbU 1984/85:8

Bilaga I

8 kap. Övriga föreskrifter

1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
ytterligare föreskrifter om organisationen av grundvux, komvux och
statens skolor för vuxna samt om kommuners och landstingskommuners
befattning i övrigt med sådan utbildning.

I fråga om organ för samverkan eller motsvarande inom grundvux,
komvux och statens skolor för vuxna får regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om att ledamöter i organet
eller andra företrädare utses och entledigas av enskilda.

2 § Försöksverksamhet får anordnas inom grundvux, komvux och utbildningen
vid statens skolor för vuxna. Föreskrifter om försöksverksamhet
meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
1 sådana föreskrifter får göras undantag från bestämmelser i denna
lag.

3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får utan
hinder av 4 kap. 7 § och 5 kap. 3 § meddela föreskrifter om skyldighet att
för prövning i komvux eller vid statens skolor för vuxna betala avgift som
tillfaller staten.

4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge
enskilda att anordna prövning och utfärda betyg enligt de bestämmelser
som gäller för komvux och statens skolor för vuxna.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.

2. Bestämmelserna i 3 kap. 1, 3, 6 och 7§§, 4 kap. 3-6§§, 5 kap. 1 och
2 §§ samt 6 kap. skall tillämpas i fall där eleven antas till utbildningen efter
lagens ikraftträdande.

3. Bestämmelserna i 3 kap. 5§, 4 kap. 2§ samt 7 kap. gäller sådan
utbildning som eleverna påbörjar efter lagens ikraftträdande.

UbU 1984/85:8

Bilaga 2

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1975:160) med bemyndigande att meddela
föreskrifter om kommuns och landstingskommuns medverkan i utbildning Härigenom

föreskrivs att lagen (1975: 160) med bemyndigande att meddela
föreskrifter om kommuns och landstingskommuns medverkan i utbildning
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Regeringen eller förvaltningsmyndighet
som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om
kommuns eller landstingskommuns
medverkan i annan utbildning än
som avses i skollagen (1962: 319) eller
lagen (1967:940) angående omsorger
om vissa psykiskt utvecklingsstörda.

Föreslagen lydelse

Regeringen eller den förvaltningsmyndighet
som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter
om kommuners eller landstingskommuners
medverkan i annan utbildning
än som avses i skollagen
(1962:319), lagen (1967:940) angående
omsorger om vissa psykiskt
utvecklingsstörda, 3-5 kap. vuxenutbildningslagen
(1984:000) eller
bestämmelserna om kommunal
högskoleutbildning i högskolelagen
(1977:218).

Denna lag träder i kraft den I juli 1985.

UbU 1984/85:8

Bilaga 3

Regeringens förslag Utskottets förslag

1 kap.

2 §

Varje kommun skall i mån av be- Varje kommun skall i mån av behov
anordna grundvux. hov anordna grundutbildning för

vuxna (grundvux).

Med grundvux avses utbildning som syftar till att ge vuxna grundläggande
färdigheter i att läsa, skriva och räkna.

3 §

Varje kommun och landstings- Varje kommun och landstingskommun
får anordna komvux inom kommun får anordna kommunal

de ramar och på de villkor i övrigt vuxenutbildning (komvux) inom de

som följer av denna lag och andra ramar och på de villkor i övrigt som

föreskrifter och beslut som medde- följer av denna lag och andra föreläs
av regeringen eller den myndig- skrifter och beslut som meddelas av

het som regeringen bestämmer. regeringen eller den myndighet som

regeringen bestämmer.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984