UbU 1984/85:6

Utbildningsutskottets betänkande
1984/85:6

om svenskundervisning för vuxna invandrare (prop. 1983/84:199)
Propositionen

Regeringen har efter föredragning av statsrådet Gradin i proposition
1983/84:199 (arbetsmarknadsdepartementet) föreslagit riksdagen att godkänna
de i propositionen förordade riktlinjerna för en förändring av
svenskundervisningen för vuxna invandrare.

Motionerna

1983/84:2976 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att undervisningen i svenska för invandrare skall
bedrivas inom ramen för det kommunala skolväsendet,

2. att riksdagen uttalar att något tak för högsta antal timmar den enskilde
har rätt till svenskundervisning för invandrare ej bör anges,

3. att riksdagen uttalar att uppdelning i grund- och påbyggnads-sfi ej bör
ske samt att yrkesrelevant svenskundervisning för invandrare bör vara ett
självklart moment i yrkesutbildning,

4. att riksdagen uttalar att någon tidsram varefter rätt till svenskundervisning
för invandrare upphör ej bör anges,

5. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag om utbildning av
lärare i svenska som främmande språk i enlighet med vad som anförs i
motionen,

6. att riksdagen uttalar att undervisningen i svenska för invandrare bör
finansieras genom en arbetsgivaravgift.

1983/84:2977 av Stina Gustavsson (c) och Rune Gustavsson (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
beträffande fortsatt undervisning i svenska språket vid flyktingförläggningarna
i Alvesta och Moheda.

1983/84:2978 av Sivert Andersson m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att grund-sfi på
sikt tillförsäkras alla invandrare som är i behov därav,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att sfi genomförs
så att den tidigare starka samverkan mellan studieförbunden och de fackliga
organisationerna kan bibehållas,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att facklig
medverkan garanteras när det gäller att förmedla kunskaper om arbetsmarknaden
och förhållandena där i sfi-verksamheten,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att regeringen i
1 Riksdagen 1984/85.14sami Nr 6

UbU 1984/85:6

det fortsatta beredningsarbetet av statsbidrag till sfi bör ta hänsyn till behovet
av statligt bidrag till den uppsökande verksamheten,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att AMU i ett
övergångsskede får bedriva också grund-sfi,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att LO med sina
starka medlemsintressen i sfi blir representerad i den föreslagna organisationskommittén.

1983/84:2979 av Kerstin Göthberg m. fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1983/84:199,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande skyndsam beredning av en samlad reform,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande riktlinjerna för en samlad reform.

1983/84:2980 av Margareta Palmqvist (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av sfi för
s. k. gamla invandrare m. m.

1983/84:2981 av Jörgen Ullenhag m. fl. (fp) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
att riksdagen beslutar att - med avslag på proposition 1983/84:199 i
tillämpliga delar - som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående

1. friheten för kommunerna att själva avgöra vem som skall vara
utbildningsanordnare,

2. möjlighet att utnyttja folkhögskolorna som utbildningsanordnare,

3. möjlighet att efter individuell prövning förlänga studietiden under den
grundläggande utbildningen,

4. möjlighet att påbörja undervisningen redan under tiden som frågan om
uppehållstillstånd behandlas,

6. rätten till studiestöd under påbyggnadsutbildningen,

7. kravet på studieplaner och lärarkompetens.

1983/84:2982 av Lars Hjertén (m) och Göte Jonsson (m) vari yrkas

1. att riksdagen uttalar sig för att man vid anordnandet av grund-sfi också
skall räkna in folkhögskolan bland dem som anordnar utbildningen,

2. att riksdagen uttalar sig för att påbyggnads-sfi skall kunna anordnas som
ämneskurs vid folkhögskola.

1983/84:2983 av Elver Jonsson (fp) och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas

1. att riksdagen uttalar sig för att svenskundervisning för vuxna invandrare
inordnas i ett system med stor flexibilitet för att tillgodose skilda behov och
önskemål,

2. att riksdagen uttalar sig för att undervisningens tyngdpunkt kan ligga vid
annan tid än det första invandringsåret,

3. att riksdagen uttalar sig för att undervisningstimmarna i de fall då de
visar sig vara otillräckliga regelmässigt kan få utökas utöver de föreslagna 600
timmarna,

UbU 1984/85:6

4. att riksdagen uttalar sig för att landets folkhögskolor engageras i
svenskundervisningen för invandrare i såväl grund-sfi som påbyggnadskurser
i en omfattning som motsvarar efterfrågan och behov.

1983/84:2984 av Berit Oscarsson m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om svenska för invandrare,

2. att riksdagen beslutar uttala sig för att den nya organisationen bör träda
i kraft tidigast den 1 juli 1986.

1983/84:2985 av Per Unckel m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen med avslag
på regeringens förslag - i de i motionen berörda delarna - som riktlinjer för
förändring av svenskundervisningen för vuxna invandrare beslutar som sin
mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts i fråga om
riktlinjer och beslutsordning för sfi-utbildningen1.

Utskottet

I detta betänkande behandlar utbildningsutskottet regeringens förslag i
proposition 1983/84:199 om svenskundervisning för vuxna invandrare samt
motioner väckta med anledning av propositionen. Socialförsäkringsutskottet
och arbetsmarknadsutskottet har beretts tillfälle att yttra sig till utbildningsutskottet
över propositionen och motionerna i de delar som berör resp.
utskotts beredningsområde. De båda utskottens yttranden, nämligen SfU
1984/85:1 y och AU 1984/85:1 y, fogas som bilaga 1 och bilaga 2 till detta
betänkande.

Inledning

I propositionen erinras om att en invandring av den storlek som Sverige har
haft sedan 1960-talet kräver särskilda insatser från samhällets sida på en rad
områden. Bland sådana insatser intar undervisning i svenska och orientering
om svenska samhällsförhållanden en framträdande plats. Kunskaper i
svenska är nödvändiga för att invandrarna skall kunna finna sig till rätta i
samhället och i arbetslivet, förstå information om svenska förhållanden och
delta i utbildning samt få del i medinflytande och samhällelig gemenskap.
Svenskundervisningen för vuxna invandrare har därför kommit att utgöra en
väsentlig del av invandrarpolitiken. Flera reformer har också genomförts på
detta område sedan mitten av 1960-talet.

Fr. o. m. år 1965 anvisar riksdagen medel för avgiftsfri undervisning i
svenska med samhällsorientering för invandrare. Undervisningen anordnas
som försöksverksamhet genom studieförbunden och avser dels undervisning
till följd av den sedan år 1973 gällande lagen (1972:650) om rätt till ledighet
och lön i 240 timmar vid deltagande i svenskundervisning för invandrare

1 Yrkandet tas upp även i UbU 1984/85:3.

1* Riksdagen 1984185.14 sam!. Nr 6

UbU 1984/85:6

(svenskundervisningslagen), dels svenskundervisning för övriga invandrare.
Försöksverksamheten omfattar även studiecirklar med särskild samhällsundervisning
för invandrare samt uppsökande verksamhet bland hemarbetande
invandrare. Fr. o. m. sommaren 19681, o. m. budgetåret 1981/82 anordnades
också särskilda sommarkurser för invandrare vid flera folkhögskolor.

Undervisning i svenska språket med samhällsorientering anordnas också
inom arbetsmarknadsutbildningen (AMU). Sådan undervisning genomfördes
fram till år 1970 av studieförbunden. Sedan budgetåret 1970/71 genomförs
större delen av svenskundervisningen inom AMU vid AMU-centra.
Undervisningen skall ge sådana kunskaper och färdigheter i svenska som
krävs för att genomgå en planerad yrkesutbildning inom AMU.

Kurser i svenska språket med samhällsorientering anordnas även inom
ramen för statens flyktingomhändertagande. Dessa kurser anordnas t. o. m.
år 1984 på olika sätt beroende på om deltagarna vistas i permanenta
förläggningar, i tillfälliga förläggningar eller är enskilt inkvarterade. Riksdagen
beslöt vid riksmötet 1983/84 (prop. 1983/84:124, SfU 1983/84:27, rskr
1983/84:295) om nya former fr. o. m. år 1985 för flyktingmottagande genom
invandrarverkets och kommunernas försorg. Svenskundervisningen skall
vara en del i den kommunala verksamheten för flyktingar.

År 1977 infördes grundutbildning för vuxna. Utbildningen riktar sig till
dem som inte på något språk har grundläggande kunskaper i läsning och
skrivning eller inte har grundläggande kunskaper i matematik. Kommunerna
skall sörja för att grundutbildning för vuxna anordnas. För verksamheten
utgår statsbidrag från anslaget Bidrag till kommunal utbildning för vuxna.
Grundutbildning för vuxna är avsedd för alla som är i behov av sådan
utbildning och riktar sig inte särskilt till invandrare. Drygt hälften av
deltagarna är dock invandrare vilka, utöver den grundläggande undervisningen
i läsning, skrivning och matematik, även får viss svenskundervisning
inom grundutbildningen för vuxna (jfr förslag till vuxenutbildningslag,
3 kap. 5 och 6 §§, i prop. 1984/85:37).

Slutligen bör nämnas även den särskilda undervisningen i svenska för
utländska studerande inom högskolan, som finansieras från sektorsanslagen
för grundläggande högskoleutbildning. Regeringens förslag om nya former
för svenskundervisning för gäststuderande (prop. 1983/84:115) har behandlats
av utbildningsutskottet i betänkandet UbU 1984/85:3. Utskottet återkommer
i det följande till denna fråga.

År 1978 tillkallades SFI-kommittén (A 1978:07). Den överlämnade i
november 1981 sina betänkanden (SOU 1981:86) Svenskundervisning för
vuxna invandrare - Överväganden och förslag och (SOU 1981:87) Svenskundervisning
för vuxna invandrare - Kartläggning av nuläget, vilka har
remissbehandlats.

Föredragande statsrådet konstaterar att då det saknats ett sammanhållet
system för svenskundervisningen har bl. a. frågor om mål, innehåll och
studiestöd behandlats på skilda sätt beroende på vem som varit huvudman

UbU 1984/85:6

för undervisningen. Vidare har vissa invandrare kunnat få mycket omfattande
undervisning, medan andra stått helt utanför. Den kritik som framförts
mot nuvarande ordning är enligt föredragande statsrådets mening befogad.

Strukturella förändringar på arbetsmarknaden har medfört att många
invandrare har blivit arbetslösa. Arbeten som inte har ansetts kräva
kvalificerade kunskaper i svenska har försvunnit, medan allt fler nya arbeten
kräver goda kunskaper i språket. Goda kunskaper i svenska har blivit
nödvändiga inte endast för att få ett arbete utan även för att kunna behålla
det Goda kunskaper i svenska krävs också för att invandrarna skall klara en
yrkesutbildning eller en grundläggande teoretisk utbildning i syfte att stärka
sin ställning på arbetsmarknaden. För samhället innebär bristande svenskkunskaper
en kostnad t. ex. i form av hög arbetslöshet och studieavbrott i
AMU och annan vuxenutbildning.

Mot den redovisade bakgrunden anser föredragande statsrådet det
angeläget att nu göra förändringar i systemet för undervisning i svenska för
invandrare (sfi).

I motion 1983/84:2979 (c) hävdas att det förslag regeringen lägger fram i
proposition 1983/84:199 är mycket ofullständigt. Det saknas enligt motionen
framför allt konkreta förslag beträffande det nya systemets ekonomi och
finansiering. Det saknas också förslag till lagstiftning beträffande rätten till
ledighet för svenskundervisning och beträffande studiestöd. Mot denna
bakgrund yrkas avslag på propositionen i dess helhet (yrkande 1). Vidare
hemställs att regeringen lägger fram ett nytt förslag för riksdagen under
hösten 1984 (yrkande 2). I motionen redovisas riktlinjer för detta nya förslag
bl. a. beträffande studietidens längd, anordnare av undervisningen, finansieringen
av reformen, lärarnas kompetens och tiden för ikraftträdande av
reformen (yrkande 3).

Både socialförsäkringsutskottet (SfU 1984/85:1 y) och arbetsmarknadsutskottet
(AU 1984/85:1 y) anser att riksdagen bör ta ställning nu till de av
utskotten berörda delfrågorna i en svenskundervisningsreform. Även utbildningsutskottet
anser att riksdagen nu bör ta ställning till förslagen i den
föreliggande propositionen och de motioner som väckts med anledning av
den. Utan att här föregripa dessa ställningstaganden i delfrågor föreslår
utskottet att riksdagen avslår motion 1983/84:2979 yrkandena 1 och 2 samt 3 i
denna del. De riktlinjer för en reform som förs fram i motionsyrkande 3 tar
utskottet upp i det följande.

En ny enhetlig utbildning i svenska för invandrare (sfi)

I propositionen föreslås att nuvarande svenskundervisning i form av
försöksvis anordnade studiecirklar, grundläggande utbildning i svenska vid
AMU samt svenskundervisning vid flyktingförläggningarna skall ersättas
med en ny enhetlig svenskundervisning uppdelad i grundläggande utbildning

UbU 1984/85:6

i sfi (grund-sfi) och påbyggnadsutbildning i sfi (påbyggnads-sfi). Den
svenskundervisning som ges inom grundutbildningen för vuxna berörs inte av
reformen.

Enligt motion 1983/84:2976 (vpk) yrkande 3 i denna del bör riksdagen
uttala att sfi inte bör delas upp i grund-sfi och påbyggnads-sfi. Undervisningens
uppläggning bör i stället avgöras efter prövning av individuella behov av
sfi.

Utskottet vill först erinra om att det enligt propositionen är nödvändigt
med en individualisering av utbildningen i sfi såväl till omfattning som till
uppläggning. Utskottet finner den föreslagna uppdelningen i grund-sfi och
påbyggnads-sfi ändamålsenlig bl. a. med hänsyn till att olika invandrare kan
ha behov av olika slag av påbyggnads-sfi. Utskottet föreslår att riksdagen
godkänner vad som förordats i propositionen i fråga om uppdelningen av den
nya enhetliga svenskundervisningen i grund-sfi och påbyggnads-sfi och avslår
motion 1983/84:2976 yrkande 3 i denna del.

Statligt ramansvar samt mål och läroplan för utbildning i sfi

Det bör enligt propositionen finnas ett statligt ramansvar för all utbildning i
sfi. Detta innebär bl. a. att staten genom ett särskilt statsbidrag bidrar till
kostnader för bl. a. lärarlöner och administration. Staten bör vidare fastställa
målen för verksamheten och utfärda riktlinjer för den.

De mål för utbildning i sfi som fastställs bör vara av övergripande karaktär
och formuleras så att de utgör ett riktmärke för samhällets insatser
beträffande såväl grund-sfi som påbyggnads-sfi. Föredragande statsrådet
förordar att de av SFI-kommittén föreslagna målen skall gälla för sfi. De
lyder sålunda:

Sfi-utbildningen har till syfte att ge invandraren sådana kunskaper i
svenska språket samt om det svenska samhället och arbetslivet att invandraren
kan ta vara på sina rättigheter och påverka sin situation samt fullgöra de
krav och skyldigheter som det dagliga livet bjuder. Undervisningen skall
vidare bidra till att invandrarens ställning på t. ex. arbetsmarknaden stärks,
att invandraren kan medverka i det kulturella, sociala, fackliga och politiska
livet samt genomgå utbildning inom det reguljära vuxenutbildningssystemet i
form av allmän grundutbildning och yrkesutbildning.

Grund-sfi skall enligt föredragande statsrådet vara en introduktion till
svenska förhållanden och ge allmänna kunskaper i svenska och om Sverige
och inte vara specialinriktad på något område. Utbildningen bör vidare
kunna innehålla studie- och yrkesorientering (syo). Särskilt för invandrargrupper
med en annan syn på könsroller än den som gäller i Sverige är det
angeläget att klargöra hur det svenska samhället ser på jämställdhet och
könsroller. Eftersom en stor del av deltagarna i grund-sfi förutsätts behöva
en yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning efter grund-sfi, bör arbetsförmedlingen
och fackmän med anknytning till arbetslivet kunna medverka i

UbU 1984/85:6

den orientering om arbetsmarknaden som bör ingå i undervisningen. Även
arbetslivskunskap bör kunna ingå i grund-sfi.

Påbyggnads-sfi skall bygga vidare på de kunskaper och färdigheter som
invandraren fått i grund-sfi. Innehållet bör således ligga på en nivå som klart
skiljer undervisningen från nybörjarundervisning.

Utskottet tillstyrker i likhet med arbetsmarknadsutskottet och socialförsäkringsutskottet
vad som förordats i propositionen om ett statligt ramansvar
och om mål för utbildningen i sfi.

I en läroplan för grund-sfi bör enligt föredragande statsrådets mening det
huvudsakliga innehållet i undervisningen anges. Läroplanen bör omfatta mål
och riktlinjer samt fastställas av regeringen. Skolöverstyrelsen (SÖ) avses få i
uppdrag att efter samråd med bl. a. statens invandrarverk och arbetsmarknadsverket
utarbeta förslag till läroplan.

Enligt motion 1983/84:2981 (fp) yrkande 7 i denna del bör riksdagen ge
regeringen till känna att krav bör ställas på formaliserade studieplaner för sfi.
Av dessa skall framgå bl. a. att deltagarnas kunskapsnivå skall prövas i ett
test innan de får fortsätta från grund-sfi till påbyggnads-sfi.

Utskottet har inget att erinra mot vad som förordas i propositionen om en
läroplan för grund-sfi av vilken det huvudsakliga innehållet i undervisningen
skall framgå. Även riktlinjer för undervisningen kommer att tas upp i
läroplanen. Kravet i motionen på att det skall finnas studieplaner bör därmed
vara tillgodosett. Utskottet vill vidare erinra om att föredragande statsrådet i
propositionen nämner möjligheten att använda någon form av diagnostiska
instrument vid övergången till påbyggnads-sfi i AMU. Med det anförda
föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1983/84:2981 yrkande 7 i denna
del och godkänner de riktlinjer som förordats i propositionen.

Enligt motion 1983/84:2978 (s) yrkandena 2 och 3 bör riksdagen ge
regeringen till känna att utbildningen i sfi bör genomföras så att den tidigare
starka samverkan mellan studieförbunden och de fackliga organisationerna
kan bibehållas och att facklig medverkan i utbildningen i sfi bör garanteras
när det gäller att förmedla kunskaper om arbetsmarknaden och förhållandena
där.

Utskottet erinrar om att fackmän med anknytning till arbetslivet enligt
propositionen bör kunna medverka i den orientering om arbetsmarknaden
som bör ingå i undervisningen. Vid undervisningen i arbetslivskunskap bör
enligt föredragande statsrådet frågor om arbetarskydd, arbetsrätt och de
fackliga organisationernas roll kunna behandlas, varvid experter t. ex. från
de fackliga organisationerna och från andra organisationer samt från
myndigheter bör kunna anlitas. Det framhålls också i propositionen att det är
angeläget att det sker ett samråd mellan kommunen, studieanordnaren och
de lokala parterna när utbildningen för arbetstagare planeras. Utskottet
anser med det anförda att riksdagen inte behöver göra de i motionen begärda

1** Riksdagen 1984/85.14saml. Nr6

UbU 1984/85:6

uttalandena. Riksdagen bör således avslå motion 1983/84:2978 yrkandena 2
och 3.

Längden på utbildningen i sfi m. m.

Den nuvarande sfi-utbildningens längd beror på i vilken form den ges. Den
nya enhetliga sfi-undervisningen bör enligt föredragande statsrådet omfatta
genomsnittligt 600 timmar. Föredragande statsrådet framhåller att det är
nödvändigt att individualisera undervisningen såväl till omfattning som till
innehåll för att möta de mycket olika behov och förutsättningar som finns hos
invandrare. Det går därför inte att fixera ett visst antal timmar som alla skall
ha. I stället bör som tidigare redovisats målet för undervisningen definieras
och den kunskapsnivå man skall uppnå genom grund-sfi framgå av läroplanen
för grund-sfi. Man måste dock utgå från ett genomsnittligt antal timmar
per deltagare vid medelsanvisningen. De som går till AMU och får sin
påbyggnads-sfi där förutsätts få genomsnittligt 300 timmars grund-sfi och
genomsnittligt 300 timmars påbyggnads-sfi inom AMU. De som får sin
påbyggnads-sfi genom studieförbunden förutsätts få genomsnittligt 400
timmars grund-sfi och genomsnittligt 200 timmars påbyggnads-sfi. Den
genomsnittliga gruppstorleken anges till tolv deltagare. Kommuner med få
invandrare bör samarbeta med andra kommuner. Det kan dock bli nödvändigt
med mindre gruppstorlek i vissa fall. Undervisningen förordas få en
sådan uppläggning att den kan bedrivas på deltid.

Behovet av att individualisera utbildningens längd stryks under i motionerna
1983/84:2976 (vpk) yrkande 2, 1983/84:2979 (c) yrkande 3 i denna del,
1983/84:2981 (fp) yrkande 3, 1983/84:2983 (fp) yrkande 3 och 1983/84:2985
(m) i denna del. Dessutom anser motionärerna att det genomsnittliga antalet
undervisningstimmar per deltagare är för lågt för att invandrarna skall få en
reell möjlighet att uppnå målet för utbildningen i sfi. I motionerna
1983/84:2979 och 1983/84:2985 yrkas att det genomsnittliga antalet undervisningstimmar
per deltagare bör vara 700, varav 500 i grund-sfi och 200 i
påbyggnads-sfi. Enligt motion 1983/84:2976 bör medelsbehovet beräknas
utifrån ett genomsnitt av 600-700 timmar per deltagare.

Mot bakgrund av invandrarnas varierande behov av utbildning i sfi anser
arbetsmarknadsutskottet att utbildningstiden kan behöva bli längre än det
genomsnitt som anges i propositionen.

Utbildningsutskottet instämmer med vad som anförs i propositionen och
motionerna om behovet av individualiserad undervisning. Utskottet anser
det mycket angeläget att invandrarna får en god start i Sverige bl. a. genom
den svenskundervisning de erbjuds. För att de mål som ställs upp för
utbildning i sfi skall uppnås bör det genomsnittliga antalet undervisningstimmar
per deltagare vara högre än vad som förordas i propositionen. Utskottet
anser därför att det genomsnittliga antalet timmar bör vara 700. Därav bör
genomsnittligt 500 avse grund-sfi för dem som fortsätter i påbyggnads-sfi

UbU 1984/85:6

inom studieförbunden. I dessa fall bör påbyggnads-sfi omfatta genomsnittligt
200 timmar. För dem som kommer att uppfylla kriterierna för AMU bör
grund-sfi omfatta genomsnittligt 400 timmar och påbyggnads-sfi inom AMU
genomsnittligt 300 timmar. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av
proposition 1983/84:199 samt motionerna 1983/84:2976 yrkande 2 i denna
del, 1983/84:2979 yrkande 3 i denna del, 1983/84:2981 yrkande 3 i denna del,
1983/84:2983 yrkande 3 i denna del samt 1983/84:2985 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om längden på
utbildningen i sfi.

I motion 1983/84:2984 (s) yrkande 1 i denna del hemställs att gruppstorleken
bör få bli mindre än tolv deltagare.

Utskottet kan godta den förordade genomsnittliga gruppstorleken om i
princip tolv deltagare. Riksdagen bör därför med avslag på motion 1983/
84:2984 yrkande 1 i denna del godkänna de riktlinjer som förordas i
proposition 1983/84:199 om gruppstorlek.

Utskottet har inget att erinra mot vad som anförts om uppläggningen av
undervisningen som deltidsstudier, m. m. och föreslår att riksdagen godkänner
de förordade riktlinjerna i detta avseende.

Ansvar för och anordnare av den grundläggande utbildningen i sfi samt
lärarfrågor

I propositionen förordas att kommunerna får ansvaret för att grund-sfi
anordnas och för att invandrare får information om sina möjligheter att få
utbildning i sfi. Denna utbildning bör organiseras så att samverkan sker med
andra mottagningsinsatser för invandrare. Kommunerna skall pröva invandrares
rätt till grund-sfi och studiesocialt stöd, samråda med företag och
fackliga organisationer i vad gäller de anställda invandrarnas deltagande,
främja interkommunal samverkan samt svara för planeringen.

I motion 1983/84:2978 (s) yrkande 5 yrkas att inte bara kommunerna skall
ha ansvar för att grund-sfi anordnas utan att även AMU i ett övergångsskede
skall ansvara för och bedriva grund-sfi.

Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker förslaget i propositionen att den del
av undervisningen som motsvarar grund-sfi tas bort från AMU. Med hänsyn
till den omorganisation som förestår av AMU synes det arbetsmarknadsutskottet
mindre lämpligt att under ett övergångsskede tillåta grund-sfi inom
AMU. Utskottet förutsätter dock att regeringen vidtar de åtgärder som är
nödvändiga för att underlätta övergången till den nya organisationen. Mot
denna bakgrund anser arbetsmarknadsutskottet att motion 1983/84:2978 inte
behöver föranleda någon åtgärd.

Utbildningsutskottet tillstyrker att kommunerna får ansvaret för att
grund-sfi kommer till stånd och att de får de uppgifter som förordas i
propositionen. Med hänvisning till vad arbetsmarknadsutskottet anfört om
att grund-sfi inte bör anordnas vid AMU föreslår utbildningsutskottet att

UbU 1984/85:6

riksdagen avslår motion 1983/84:2978 yrkande 5.

Utskottet behandlar i ett sammanhang frågan om vilka anordnare av
grund-sfi som bör finnas och frågor om lärare för grund-sfi.

Enligt propositionen bör kommunerna ges frihet att organisera och
genomföra grund-sfi på det sätt som i förhållande till de lokala förutsättningarna
ger invandrarna det bästa utbytet av sfi-utbildningen. Normalt torde det
enligt propositionen vara mest effektivt att utnyttja den organisation för sfi
som redan byggts upp. Det är då naturligt att utbildningen i första hand
anordnas genom studieförbund efter överenskommelse mellan kommun och
studieförbund. Studieförbunden bör ha ansvaret för att anställa lärare för
grund-sfi samt ha det fulla arbetsgivaransvaret för dessa. Föredragande
statsrådet stryker under att sfi inte är folkbildning i traditionell mening. Det
är en samhällsuppgift och de studieförbund som träffar överenskommelse
med en kommun om att anordna grund-sfi bör vara beredda att följa de av
staten formulerade riktlinjerna för verksamheten i t. ex. en läroplan. Staten
bör vidare ange riktlinjer för vilken lärarkompetens som är önskvärd.

Det kan ibland enligt propositionen finnas skäl för kommunerna att ordna
undervisningen i egen regi. Den situationen kant. ex. uppstå att det inte finns
något studieförbund som kan anordna utbildningen. Kommunen bör i dessa
fall anordna utbildningen inom sin egen utbildningsorganisation, inom
kommunal vuxenutbildning eller på annat sätt.

Studieanordnarna bör svara för lärarnas fortbildning. Förslag om högskoleutbildning
avses föreläggas riksdagen senare i syfte att tillgodose kommande
behov av nyrekrytering.

I ett antal motioner tas upp frågor om vem som skall anordna grund-sfi och
vilka kompetenskrav som bör ställas på lärarna.

Enligt motion 1983/84:2976 (vpk) bör riksdagen besluta att utbildningen i
sfi skall bedrivas inom ramen för det kommunala skolväsendet. Motionärerna
anser att detta är en grundläggande utbildning eftersom den skall ge
invandrarna sådana kunskaper i svenska att de skall kunna få och även
behålla ett arbete samt klara en yrkesutbildning eller en grundläggande
teoretisk utbildning. En sådan grundläggande utbildning skall skötas av det
allmänna skolväsendet och inte av studieförbund såsom i regeringens förslag
(yrkande 1). Vidare hemställs om förslag om utbildning av lärare i svenska
som främmande språk och kompletterande utbildning för redan verksamma
lärare så att en enhetlig kompetens hos sfi-lärarna uppnås (yrkande 5).

I fyra motioner yrkas att grund-sfi bör kunna anordnas med större
flexibilitet än vad som förordas i propositionen.

I motion 1983/84:2979 (c) yrkande 3 i denna del anförs att till grund för
sfi-reformen bör ligga att utbildningen organiseras på samma sätt som
grundutbildning för vuxna samtidigt som studieförbunden och folkhögskolorna
skall kunna engageras. I motionen begärs också att en precisering bör
göras av lärarnas kompetens, grundutbildning och fortbildning. Enligt

UbU 1984/85:6

motion 1983/84:2981 (fp) bör kommunerna själva få bestämma om utbildningen
skall anordnas inom kommunal vuxenutbildning eller genom studieförbunden
(yrkande 1) och folkhögskolorna (yrkande 2). Kommunerna
bör enligt motionen ta hänsyn till invandrarnas egna önskemål när det gäller
val av anordnare. Vidare (yrkande 7 i denna del) bör det ställas formaliserade
krav på lärarkompetens varför fortbildning bör erbjudas lärare som inte har
den krävda kompetensen. Sfi-utbildningen bör enligt motion 1983/84:2983
(fp) inordnas i ett system med stor flexibilitet för att tillgodose skilda behov
och önskemål (yrkande 1). Vidare bör folkhögskolorna kunna engageras i
enlighet med efterfrågan och behov (yrkande 4 i denna del). Utgångspunkten
för organisationen av sfi bör enligt motion 1983/84:2985 (m) i denna del vara
att den enskilde skall ges möjlighet att välja det utbildningsalternativ som
passar honom bäst. Sfi-utbildningen bör kunna bedrivas av bl. a. studieförbund,
folkhögskolor och kommunen själv. Invandrare som efterfrågar
utbildning i kommunens regi skall emellertid alltid kunna erbjudas sådan.
Mindre kommuner med för litet underlag för utbildningen bör därvid
samarbeta med andra kommuner. Även i denna motion hemställs om
kompetenskrav för lärarna och om fortbildning för lärare utan denna
kompetens. Också enligt motion 1983/84:2982 (m) yrkande 1 bör folkhögskolan
kunna anordna grund-sfi. Motionärerna hävdar att den sociala miljön
i folkhögskolorna kan vara av stort värde och till stöd för invandrare och
flyktingar.

Utskottet har vid sina överväganden funnit att mycket talar för att
grund-sfi bör kunna anordnas både av kommunen själv inom den egna
utbildningsorganisationen - den kommunala vuxenutbildningen - och, på
kommunens uppdrag, av studieförbund och folkhögskolor. En förutsättning
är självfallet att studieförbund och folkhögskolor själva önskar bedriva sådan
verksamhet. Härigenom kan större hänsyn tas till de lokala förutsättningarna
och behoven. Kommunerna har t. ex. olika storlek beträffande invånarantal
och yta, vilket påverkar deras utbildningsorganisation. De har också ett
varierande antal invandrare att ta hand om. Vissa kommuner har lång och
bred erfarenhet av att ta emot invandrare medan andra kommuner först nu
engageras i verksamheten genom de nya formerna för flyktingomhändertagandet.

Enligt utskottets mening bör alltså en kommun kunna välja att själv
anordna grund-sfi inom den kommunala vuxenutbildningen. Den bör
samtidigt ha friheten att helt eller delvis låta anordna grund-sfi genom
studieförbunden som har en betydande erfarenhet och kunskap på området.
Studieförbundens medverkan bör ske på lika villkor efter bedömning av
deras kompetens och erfarenhet. Kommunen bör vid sitt val av utbildningsanordnare,
såsom framhålls i motion 1983/84:2981, ta hänsyn till invandrarnas
egna önskemål.

Om en kommun finner att folkhögskola är ett bra alternativ för invandrare
som t. ex. behöver stöd av den miljö som finns där, och det visar sig möjligt

UbU 1984/85:6

att där anordna grund-sfi-som i princip skall ges på deltid - bör kommunen
kunna använda det statliga bidraget till grund-sfi även för detta alternativ.
Enligt vad utskottet erfarit bereds f. n. inom regeringskansliet frågan om
uppdragsutbildning vid bl. a. folkhögskola. När en kommun anlitar folkhögskola
för flyktingars grund-sfi bör den kunna använda statsbidraget till
mottagande av flyktingar för att täcka kostnader för inackordering m. m. vid
folkhögskolan.

Utskottet anser det mycket angeläget att sfi-utbildningen får en likvärdig
kvalitet oavsett i vilken form den anordnas. En garanti för en likvärdig
kvalitet är att staten ställer upp vissa riktlinjer för grund-sfi som anordnarna
skall följa, nämligen beträffande utbildningens innehåll genom en fastställd
läroplan och beträffande lärarnas kompetens.

Det bör därför klarläggas vilken kompetens sfi-lärare inom kommunal
vuxenutbildning bör ha och vilken utbildning som leder till denna kompetens.
Inom kommunal vuxenutbildning kan i dag tjänster inrättas i svenska,
svenska som främmande språk och ytterligare ett modernt språk. En
utbildning för sådana tjänster anordnas inom den språkvetenskapliga
ämneslärarlinjen. Det bör prövas om en särskild sfi-lärarutbildning kan
bygga på delar av befintlig utbildning inom ämneslärarlinjen eller anordnas
på annat sätt.

När det gäller nyrekrytering av lärare till utbildning i sfi anordnad av
studieförbund i det nya systemet är det angeläget att dessa lärare har en
kompetens som bedöms likvärdig med den som krävs beträffande kommunalt
anställda sfi-lärare. Den önskvärda lärarkompetensen inom grund-sfi
anordnad av studieförbund bör framgå av de riktlinjer som regeringen skall
utfärda. Motsvarande kompetens bör förutsättas när det gäller lärare i
grund-sfi vid folkhögskola.

De redan verksamma lärarna inom dagens svenskundervisning för invandrare
har mycket varierande utbildningsbakgrund. Under en övergångsperiod
kan inte samma kompetenskrav ställas på redan verksamma lärare som på de
lärare som utbildas enligt en ny ordning. Det är enligt utskottets uppfattning
angeläget att lärare, som har behov av det, inom ramen för tillgängliga
resurser erbjuds kompletterande utbildning, t. ex. i form av enstaka kurser,
så att de får en kompetens som bedöms motsvara uppställda krav.

Vad utskottet här anfört om anordnare av grund-sfi och om krav på
lärarkompetens samt om lärarutbildning och kompletterande utbildning för
vissa redan verksamma lärare bör riksdagen med anledning av proposition
1983/84:199 samt motionerna 1983/84:2976 yrkandena 1 och 5,1983/84:2979
yrkande 3 i denna del, 1983/84:2981 yrkandena 1 och 2 samt 7 i denna del,
1983/84:2982 yrkande 1, 1983/84:2983 yrkandena 1 samt 4 i denna del samt
1983/84:2985 i denna del som sin mening ge regeringen till känna.

I motion 1983/84:2977 (c) yrkas att undervisningen i svenska skall få
fortsätta vid flyktingförläggningarna i Alvesta och Moheda. Motionärerna
anser att den resurs som lärarna vid dessa förläggningar utgör bör tas till vara.

UbU 1984/85:6

I sitt yttrande 1984/85:1 y erinrar socialförsäkringsutskottet om de nya
riktlinjerna för mottagandet av flyktingar. Vid förläggningarna i Alvesta och
Moheda skall fr. o. m. år 1985 tas emot organiserat överförda flyktingar, dvs.
sådana som redan har uppehållstillstånd när de anländer. Enligt riktlinjerna
skall de stanna i förläggningarna två till fyra veckor innan de flyttar ut till eget
boende. De skall inte påbörja svenskundervisningen under förläggningstiden.
Denna ingår i stället i bosättningskommunens mottagande av flyktingarna.
Enligt socialförsäkringsutskottet kan det emellertid i vissa fall bli
nödvändigt med en längre vistelse i förläggningen. Då skall flyktingarna få
undervisning under förläggningstiden. Mot denna bakgrund föreslår utbildningsutskottet
att riksdagen avslår motion 1983/84:2977.

Anordnare av påbyggnadsutbildningen i sfi

Påbyggnads-sfi bör enligt propositionen differentieras så att deltagare som
uppfyller kriterierna för AMU fortsätter med påbyggnads-sfi i samband med
en yrkesinriktad eller en teoretiskt inriktad förberedande utbildning inom
AMU, medan övriga bör kunna erbjudas påbyggnads-sfi i studiecirkelform
hos studieförbunden. Påbyggnads-sfi inom studieförbunden bör i princip
genomföras i enlighet med de allmänna regler som gäller studiecirkelverksamhet.
Riktlinjer och regler av det slag som föreslås för grund-sfi bör därför
inte förekomma. Undervisningen skall vara avgiftsfri för deltagarna.

Enligt motion 1983/84:2976 (vpk) yrkande 3 i denna del bör riksdagen
uttala att yrkesrelevant svenskundervisning för invandrare bör vara ett
självklart moment i yrkesutbildning.

Som föredragande statsrådet framhåller kommer den nya formen av
påbyggnads-sfi inom AMU att förbättra möjligheterna att varva utbildningen
i svenska med teoretiskt inriktad förberedande utbildning eller med
yrkeskurser. Påbyggnads-sfi inom AMU bör som utskottet ser det också
kunna kombineras med viss yrkesverksamhet eller beredskapsarbete på
deltid. Svenskundervisningen bör därvid självfallet läggas upp så att den blir
relevant för yrkesutbildningen och yrkesverksamheten. Något uttalande i
denna fråga från riksdagens sida är enligt utskottets mening inte påkallat
varför motion 1983/84:2976 yrkande 3 i denna del bör avslås.

Enligt motionerna 1983/84:2979 (c) yrkande 3 i denna del, 1983/84:2982
(m) yrkande 2 och 1983/84:2983 (fp) yrkande 4 i denna del bör riksdagen
uttala att påbyggnadskurser i svenska skall kunna anordnas vid folkhögskola.
Det bör enligt motion 1983/84:2982 kunna ske i form av ämneskurs och enligt
motion 1983/84:2983 i en omfattning som motsvarar efterfrågan och behov.

Utskottet erinrar om att folkhögskolorna redan i dag är engagerade i
invandrarutbildning av skilda slag och av varierande omfattning. Folkhögskolorna
kan inom ramen för sina resurser och folkhögskoleförordningens
bestämmelser själva välja i vilken utsträckning detta skall ske. Några
uttalanden från riksdagens sida är därför inte erforderliga varför motionerna

UbU 1984/85:6

1983/84:2979 yrkande 3 i denna del, 1983/84:2982 yrkande 2 och 1983/84:2983
yrkande 4 i denna del bör avslås.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner de i propositionen förordade
riktlinjerna för påbyggnads-sfi.

Deltagare i grund-sfi

I propositionen redovisas vilka som skall ha rätt att delta i grund-sfi. I
första hand skall utbildningen rikta sig till nya invandrare som kommit till
Sverige tidigast under det föregående kalenderåret. De skall vara kyrkobokförda
för att få delta, vilket innebär att utomnordiska invandrare skall ha
uppehållstillstånd. Väntetiderna för uppehållstillstånd har minskat och
förutsätts minska ytterligare. Mot denna bakgrund bör utländska medborgare
som väntar på uppehållstillstånd i princip inte ha rätt att delta i grund-sfi. I
undantagsfall bör det dock kunna medges om det kan ske utan merkostnader
för staten och inom ramen för tillgängliga resurser. Deltagandet i grund-sfi
får inte i något fall inverka på beslutet i tillståndsfrågan.

Enligt motionerna 1983/84:2981 (fp) yrkande 4,1983/84:2984 (s) yrkande 1
i denna del och 1983/84:2985 (m) i denna del bör det vara möjligt att få delta i
grund-sfi under väntan på uppehållstillstånd. I motionerna anförs bl. a. att
flertalet av dem som väntat på uppehållstillstånd tillåtits stanna kvar i landet
och att väntetiderna fortfarande är mycket långa. Denna långa väntetid bör
tas till vara genom att tillåta de väntande att delta i grund-sfi. Denna är ofta
den enda meningsfulla sysselsättning de kan få under väntetiden.

Socialförsäkringsutskottet erinrar i sitt yttrande SfU 1984/85:1 y om att en
väntetid av normalt högst fyra veckor har angetts som önskvärd i proposition
1983/84:124 om mottagandet av flyktingar och asylsökande m. m. Om detta
mål uppfylls har socialförsäkringsutskottet inget att erinra mot att de som
väntar på uppehållstillstånd inte har rätt att delta i grund-sfi. Skulle
emellertid väntetiderna - generellt eller i enstaka fall - bli avsevärt längre än
de fyra veckor som förutsatts, måste kommunerna under alla förhållanden
söka ge den som väntar på beslut om uppehållstillstånd en meningsfylld
sysselsättning. Socialförsäkringsutskottet förutsätter att statsbidragsreglerna
för dessa fall kommer att utformas så att - även om sfi-utbildningen påbörjats
redan under väntetiden - detta inte hindrar att fullt statsbidrag utgår för hela
undervisningen så snart beslut föreligger om tillstånd att stanna i landet.
Socialförsäkringsutskottet stryker under vikten av att såväl den enskilde som
studieanordnaren måste få besked om att ett eventuellt deltagande i grund-sfi
under väntetiden inte kan inverka på beslutet i tillståndsfrågan.

Utbildningsutskottet har inget att erinra mot vad socialförsäkringsutskottet
anfört om att de väntande bör få delta i grund-sfi om väntetiden blir
avsevärt längre än de fyra veckor som förutsätts i proposition 1983/84:124.
Därigenom tas en lång väntetid till vara och i de fall de väntande får
uppehållstillstånd förkortas den tid som måste anslås till grund-sfi efter

UbU 1984/85:6

tillståndsbeslutet. Utskottet anser att statsbidragsreglerna för grund-sfi bör
utformas på det sätt som socialförsäkringsutskottet angett i vad gäller
grund-sfi för de invandrare som väntar avsevärt längre tid än fyra veckor på
uppehållstillstånd. När statsbidragsreglerna utformas bör det övervägas om
man inom ramen för ett schabloniserat statsbidragssystem också kan täcka
kostnader för de deltagare i grund-sfi som påbörjat utbildningen under
väntetiden och som inte får uppehållstillstånd. Vad utskottet här anfört bör
riksdagen med anledning av proposition 1983/84:199 och motionerna 1983/
84:2981 yrkande 4, 1983/84:2984 yrkande 1 i denna del och 1983/84:2985 i
denna del som sin mening ge regeringen till känna.

Som nyss nämnts förutsätts i propositionen att grund-sfi i första hand skall
rikta sig till nya invandrare. Invandrare som bott en längre tid i landet torde i
första hand behöva påbyggnads-sfi. Möjligheten att delta i grund-sfi bör dock
enligt föredragande statsrådet finnas i undantagsfall även för dessa invandrare.
Deras behov av grund-sfi förutsätts kunna tillgodoses under en övergångstid
av fem år från det att det nya sfi-systemet införs. De som tidigare fått
svenskundervisning som motsvarar grund-sfi, t. ex. inom AMU, bör enligt
föredragande statsrådet i princip inte få delta i grund-sfi. Vid behov bör
emellertid deras språkkunskaper prövas genom ett språkprov när deras rätt
att delta skall avgöras. Det är angeläget att studieanordnarna m. fl.
informerar invandrare som vistats en längre tid i landet om dels möjligheten
att delta i svenskundervisning innan reformen träder i kraft, dels möjligheten
att delta i grund-sfi under en femårig övergångsperiod. Särskilda informationsinsatser
till denna grupp av invandrare föreslås ingå i uppgifterna för den
organisationskommitté som skall förbereda reformen.

Enligt motion 1983/84:2976 (vpk) yrkande 4, 1983/84:2978 (s) yrkande 1,
1983/84:2980 (s) i denna del, 1983/84:2983 (fp) yrkande 2 och 1983/84:2984
(s) yrkande 1 i denna del måste invandrare som vistats en längre tid i landet
tillförsäkras rätten till grund-sfi. Motionärerna anser att det finns stora behov
av grund-sfi hos dessa grupper och att det krävs ökade ekonomiska resurser
för att tillgodose deras behov. Det bör enligt motion 1983/84:2976 inte finnas
någon tidsgräns varefter rätten till svenskundervisning upphör. Enligt
motion 1983/84:2980 bör riksdagen inte nu besluta om rätt till grund-sfi för
dem som vistats en längre tid i landet. Först bör en inventering av deras behov
göras.

Både arbetsmarknadsutskottet och socialförsäkringsutskottet tar upp
frågan om rätten till grund-sfi för invandrare som vistats i landet en längre tid.
Arbetsmarknadsutskottet anser att det är en fördel om invandrarna så fort
som möjligt efter ankomsten till landet påbörjar sfi. Detta får emellertid inte
innebära att invandrare som bott här en längre tid utesluts från sfi.
Socialförsäkringsutskottet anser att de invandrare som vistats i landet en
längre tid och som har behov av grund-sfi bör kunna erbjudas sådan
undervisning på samma villkor som nya invandrare. Båda utskotten anser att

UbU 1984/85:6

behovet bör kunna tillgodoses under den femårsperiod som förordas i
propositionen. De utesluter emellertid inte att det även därefter kan finnas
invandrare, t. ex. bland de hemarbetande kvinnorna, som bör kunna
erbjudas utbildning. Vid utgången av perioden bör enligt dessa utskott
riksdag och regering få bedöma hur stort behovet är och vilka resurser som
krävs.

Utbildningsutskottet ansluter sig till vad som anförts i arbetsmarknadsutskottets
och socialförsäkringsutskottets yttranden om rätten till grund-sfi för
de invandrare som vistats i landet längre tid och som har behov av sådan
utbildning. Något särskilt uttalande av riksdagen i denna fråga är därmed inte
nu påkallat, varför utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna
1983/84:2976 yrkande 4, 1983/84:2978 yrkande 1, 1983/84:2980 i denna del,
1983/84:2983 yrkande 2 och 1983/84:2984 yrkande 1 i denna del.

Enligt motion 1983/84:2978 (s) yrkande 4 bör riksdagen ge regeringen till
känna att hänsyn bör tas vid beredningen av statsbidragsfrågorna till behovet
av statligt bidrag till den uppsökande verksamheten bland invandrarna. I
motionen nämns de fackliga organisationernas viktiga roll när det gäller att i
arbetslivet nå invandrare som vistats en längre tid i landet och som inte har
tillräckliga kunskaper i svenska.

Som utskottet redovisat åligger det kommunerna att informera de
nyinvandrade om deras möjlighet till utbildning i sfi. Vid beräkningen av
statsbidraget till kommunerna skall enligt propositionen hänsyn tas till detta.
Statsbidrag lämnas till studieförbunden för uppsökande verksamhet i
bostadsområden och till de fackliga organisationerna för uppsökande
verksamhet på arbetsplatserna. I arbetsmarknadsutskottets yttrande uppmärksammas
särskilt den roll de fackliga organisationerna kan spela när det
gäller att söka upp och ge information till invandrare som redan varit någon
tid i landet. Utbildningsutskottet vill också erinra om att organisationskommittén
kommer att få till uppgift att finna former för information om
möjligheten att delta i utbildning i sfi för invandrare som vistats en längre tid i
landet. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår yrkande 4 i
motion 1983/84:2978.

Vad föredragande statsrådet förordat om riktlinjer i övrigt om deltagande i
grund-sfi och om informatin till invandrare om sfi föranleder inget uttalande
från utbildningsutskottets sida, varför riksdagen bör godkänna de förordade
riktlinjerna. Utskottet vill dock erinra om att riksdagen den 21 november
1984 på utbildningsutskottets förslag (UbU 1984/85:3, rskr 1984/85:20)
beslutat att invandrarstuderande som bl. a. fått högskoleplats skall få antas
till den andra terminen av preparandutbildningen för gäststuderande.

UbU 1984/85:6

Studiesocialt stöd

Ett nytt studiesocialt stöd för deltagare i grund-sfi förordas i propositionen.
Det ansluter till ersättningen till deltagare i grundutbildning för vuxna.
Deltagare som är 20-65 år skall få 38 kr. per timme om de förlorar
arbetsinkomst under studietiden. Övriga deltagare skall få 13 kr. per timme.
Det sistnämnda bidraget är ett stimulansbidrag som avses täcka bl. a.
resekostnader och barntillsyn. Sfi-ersättningen skall vara pensionsgrundande
inkomst. Ledigheten för deltagande i sfi-undervisningen blir semesterlönegrundande.
De som är 16-19 år föreslås få en sfi-ersättning motsvarande
högst 400 kr. per månad.

Enligt motion 1983/84:2985 (m) i denna del bör den högre sfi-ersättningen
utgå med 30 kr. per timme i stället för med 38 kr. De sparade medlen skall
användas till att bekosta en ökning av antalet timmar per deltagare i
utbildning i sfi i förhållande till förslaget i propositionen.

Socialförsäkringsutskottet tillstyrker att det utgår en timersättning till
deltagare i grund-sfi och finner det särskilt värdefullt att det utgår ett
stimulansbidrag till dem som ännu inte har kommit in på arbetsmarknaden.
Utskottet anser att det inte skall utgå bidrag till de deltagare i grund-sfi som
ännu inte fått uppehållstillstånd. Utskottet finner det vidare rimligt att den
som deltar i grund-sfi och som förlorar arbetsinkomst vid deltagandet får
samma ersättning som den som deltar i grundutbildning för vuxna, dvs. 38 kr.
per timme.

Utbildningsutskottet tillstyrker förslaget i propositionen om studiestöd till
deltagare i grund-sfi och föreslår att riksdagen avslår motion 1983/84:2985 i
denna del.

Påbyggnads-sfi förutsätts i propositionen främst bli anordnad som reguljär
AMU och som studiecirklar i studieförbund. De studiesociala frågorna i
påbyggnads-sfi får därför lösas på för de aktuella utbildningsformerna vanligt
sätt. Deltagarna i AMU får utbildningsbidrag.

Enligt motion 1983/84:2981 (fp) yrkande 6 bör riksdagen ge regeringen till
känna att invandrare bör ha rätt till studiestöd under påbyggnadsutbildning.

Socialförsäkringsutskottet konstaterar att det kommer att utgå ett tilläggsbidrag
till påbyggnads-sfi inom studieförbunden. Därigenom kommer cirklarna
att berättiga till timstudiestöd enligt bestämmelserna för sådant stöd.

Utbildningsutskottet anser att motionsyrkandet är tillgodosett genom att
utbildningsbidrag utgår inom AMU och med det klarläggande som socialförsäkringsutskottet
gjort beträffande timstudiestöd till cirkeldeltagare. Riksdagen
bör därför avslå yrkande 6 i motion 1983/84:2981.

Utskottet har i det föregående konstaterat att svenskundervisning på
samma nivå som påbyggnads-sfi kan anordnas inom ramen för folkhögskolornas
reguljära verksamhet. I detta fall får deltagarna studiestöd på för
denna utbildningsform vanligt sätt.

Utskottet har inget att erinra mot vad som förordats i propositionen om

UbU 1984/85:6

studiestöd vid påbyggnads-sfi och föreslår att riksdagen godkänner de
förordade riktlinjerna.

Det system för statsbidrag till kommunernas barnomsorg som riksdagen
fattade beslut om vid riksmötet 1983/84 (prop. 1983/84:9, SoU 1983/84:12,
rskr 1983/84:43) skapar enligt föredragande statsrådets mening förutsättningar
för flexibla lösningar i vad gäller barnomsorgen för föräldrar som
deltar i grund-sfi. Vidare erinrar föredragande statsrådet om att vid
beräkningen av schablonbidraget till kommunerna för kostnader för flyktingmottagandet
har viss hänsyn tagits till behovet av barnomsorg.

I motion 1983/84:2980 (s) i denna del yrkas att riksdagen ger regeringen till
känna att kommunerna bör få extra bidrag för barnomsorg när invandrare
som vistats en längre tid i landet deltar i utbildning i sfi.

Med hänvisning till vad som anförts om barnomsorg i proposition
1983/84:199 vid deltagande i utbildning i sfi föreslår utskottet att riksdagen
avslår motion 1983/84:2980 i denna del.

Övriga frågor

Statsbidrag bör enligt propositionen lämnas för sådana insatser beträffande
utbildning i sfi som motsvarar de insatser som staten nu svarar för. Genom
effektivisering av verksamheten bör emellertid målen för sfi kunna uppnås
med mindre resurser än f. n. Den totala kostnaden kan emellertid inte nu
anges bl. a. beroende på att man inte vet hur många som går till påbyggnadssfi
i AMU resp. studieförbunden.

Som beräkningsgrund för statsbidraget anges 330 timmar per deltagare i
grund-sfi, då en del av deltagarna skall gå till AMU redan efter 300 timmar
och övriga förutsätts få genomsnittligt 400 timmars undervisning i grund-sfi.

Statsbidraget till kommunerna för grund-sfi skall vara schabloniserat och
utgå för kostnader för administration, information, rekrytering, samråd,
lärarlöner, läromedel, lokaler, tolkar, fackmän, fortbildning av lärare,
lönebikostnader och sociala avgifter.

Statsbidraget till studiestödet i grund-sfi är ett nytt åtagande för staten.

Påbyggnadsutbildning inom studieförbunden skall vara avgiftsfri för
deltagarna. Studiecirklarna avses få någon form av schablonbidrag och
tilläggsbidrag.

Till påbyggnadsutbildning inom AMU avses reguljärt statsbidrag utgå.

Riksdagen bör enligt motion 1983/84:2976 (vpk) yrkande 6 uttala att
undervisningen i svenska för invandrare bör finansieras genom en arbetsgivaravgift.
Även enligt motion 1983/84:2980 (s) i denna del bör det kunna
övervägas att arbetsgivarna skall bidra till en viss del av kostnaderna för sfi.

Socialförsäkringsutskottet erinrar om att arbetsgivarna kommer att delvis
bidra till finansieringen av påbyggnads-sfi inom AMU genom redan existerande
arbetsgivaravgifter till utbildningsbidrag. Med hänsyn till att invand -

UbU 1984/85:6

ringen, från att tidigare ha varit en övervägande arbetskraftsinvandring,
numera har ändrat karaktär med en övervikt för flyktinginvandringen, anser
socialförsäkringsutskottet att det är samhällets gemensamma ansvar att sörja
för mottagningen av invandrare i Sverige. Därför avstyrks yrkande 6 i motion
1983/84:2976. Socialförsäkringsutskottet förutsätter att finansieringen av
timersättningen vid grund-sfi helt sker med statsbidrag och att vuxenutbildningsavgiftsmedel
inte tas i anspråk härför.

Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen avslår motion 1983/84:2976
yrkande 6 och motion 1983/84:2980 i denna del med den motivering som
återfinns i socialförsäkringsutskottets yttrande.

Statsbidragssystemet bör enligt motion 1983/84:2979 (c) yrkande 3 i denna
del utformas så att det ger kommunerna full kostnadstäckning.

Mot bakgrund av vad utskottet förordat beträffande valfrihet för kommun
att utnyttja olika anordnare av grund-sfi och med hänsyn till att förutsättningarna
för att anordna utbildningen varierar mellan kommunerna i landet anser
utskottet att det inte går att vid ett schabloniserat statsbidrag till fullo
garantera kommunerna kostnadstäckning för grund-sfi. Ett schablonbidragssystem
måste alltid utgå från vissa beräknade genomsnittskostnader. Utskottet
utgår emellertid från att det nya schablonbidraget skall täcka de
beräknade genomsnittskostnaderna. Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motion 1983/84:2979 yrkande 3 i denna del.

Utskottet tillstyrker att staten bidrar till kommunernas kostnader för de
ändamål som redovisas i propositionen. Vid beräkningen av statsbidraget bör
man som en beräkningsgrund för grund-sfi utgå från 100 timmar mer än vad
som förordas i propositionen, dvs. 430 timmar. Den slutliga utformningen av
statsbidragssystemet beslutas av riksdagen när regeringen lagt fram förslag
därom. Riksdagen bör med anledning av proposition 1983/84:199 samt
motionerna 1983/84:2976 yrkande 2 i denna del, 1983/84:2979 yrkande 3 i
denna del, 1983/84:2981 yrkande 3 i denna del, 1983/84:2983 yrkande 3 i
denna del och 1983/84:2985 i denna del som sin mening ge regeringen till
känna vad utskottet anfört om beräkningen av statsbidraget.

Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag till lag om
kommunernas skyldighet att ordna grund-sfi. Vidare avses den s. k. svenskundervisningslagen
ersättas med en ny lag om rätt till ledighet för grund-sfi
med anställningsskydd och semesterersättning för ledig tid.

I likhet med arbetsmarknadsutskottet har utbildningsutskottet inget att
erinra mot vad som förordats i propositionen om de nämnda lagarna.
Riksdagen bör godkänna de förordade riktlinjerna.

Föredragande statsrådet förordar att sfi-reformen träder i kraft den 1
januari 1986.

1 motion 1983/84:2979 (c) yrkande 3 hemställs att riksdagen skall ge
regeringen till känna att reformen skall genomföras redan fr. o. m. den 1 juli

UbU 1984/85:6

1985. Enligt motion 1983/84:2984 (s) yrkande 2 är det inte möjligt att
genomföra reformen förrän tidigast den 1 juli 1986 då flera frågor är olösta i
propositionen.

Då behandlingen av propositionen uppskjutits till riksmötet 1984/85 har
förberedelsetiden inför reformen minskat med ett halvt år. Utskottet anser
därför att reformen bör träda i kraft ett halvt år senare än vad som föreslagits i
propositionen, dvs. den 1 juli 1986. Detta bör riksdagen med anledning av
proposition 1983/84:199 och motion 1983/84:2984 yrkande 2 och med avslag
på motion 1983/84:2979 yrkande 3 i denna del som sin mening ge regeringen
till känna.

Som utskottet redan berört avses en organisationskommitté tillsättas för att
planera och lägga fram förslag om reformens genomförande. I organisationskommittén
bör enligt föredragande statsrådet bl. a. ingå företrädare för
Svenska kommunförbundet, Folkbildningsförbundet, statens invandrarverk,
SÖ och arbetsmarknadsverket.

Enligt motion 1983/84:2978 (s) yrkande 6 bör Landsorganisationen i
Sverige (LO) som har starka medlemsintressen i sfi ingå i organisationskommittén.

Utskottet anser att riksdagen inte i detalj bör föreskriva hur organisationskommittén
skall vara sammansatt. Utskottet vill peka på att kommittén har
möjlighet att på olika sätt ta del av olika intressenters synpunkter på
utbildningen i sfi. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
yrkande 6 i motion 1983/84:2978.

De övriga riktlinjer för en förändring av svenskundervisningen för vuxna
invandrare som förordas i propositionen har inte föranlett något uttalande
från arbetsmarknadsutskottet eller socialförsäkringsutskottet. Utbildningsutskottet
som inte har något att erinra mot vad som förordas i propositionen i
dessa avseenden föreslår att riksdagen godkänner riktlinjerna i övrigt för
reformen.

Hemställan

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. beträffande avslag på proposition 1983184:199 och begäran om nytt
förslag till utbildning i svenska för invandrare (sfi)

att riksdagen avslår motion 1983/84:2979 yrkandena 1 och 2 samt 3 i
denna del,

2. beträffande en ny enhetlig svenskundervisning uppdelad i grundläggande
utbildning i sfi (grund-sfi) och påbyggnadsutbildning i sfi
(påbyggnads-sfi)

att riksdagen med avslag på motion 1983/84:2976 yrkande 3 i denna
del godkänner de riktlinjer som förordats i proposition 1983/
84:199,

3. beträffande statligt ramansvar och mål för utbildning i sfi

att riksdagen godkänner de riktlinjer som förordas i proposition
1983/84:199,

UbU 1984/85:6

4. beträffande läroplan för grund-sfi

att riksdagen med avslag på motion 1983/84:2981 yrkande 7 i denna
del godkänner de riktlinjer som förordats i proposition 1983/
84:199,

5. beträffande facklig medverkan vid utbildning i sfi, m. m.

att riksdagen avslår motion 1983/84:2978 yrkandena 2 och 3,

6. beträffande längden på utbildningen i sfi

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:199 samt
motionerna 1983/84:2976 yrkande 2 i denna del, 1983/84:2979
yrkande 3 i denna del, 1983/84:2981 yrkande 3 i denna del,
1983/84:2983 yrkande 3 i denna del och 1983/84:2985 i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. beträffande gruppstorlek inom utbildningen i sfi

att riksdagen med avslag på motion 1983/84:2984 yrkande 1 i denna
del godkänner de riktlinjer som förordas i proposition 1983/84:199,

8. beträffande uppläggning av utbildningen i sfi som deltidsstudier,
m. m.

att riksdagen godkänner de riktlinjer som förordas i proposition
1983/84:199,

9. beträffande kommunalt ansvar för att grund-sfi anordnas, m. m.
att riksdagen med avslag på motion 1983/84:2978 yrkande 5
godkänner de riktlinjer som förordas i proposition 1983/84:199,

10. beträffande anordnare av grund-sfi och krav på lärarkompetens
samt frågor om lärarutbildning och kompletterande utbildning för
vissa redan verksamma lärare

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:199 samt
motionerna 1983/84:2976 yrkandena 1 och 5,1983/84:2979 yrkande
3 i denna del, 1983/84:2981 yrkandena 1 och 2 samt 7 i denna del,
1983/84:2982 yrkande 1, 1983/84:2983 yrkandena 1 samt 4 i denna
del samt 1983/84:2985 i denna del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

11. beträffande fortsatt svenskundervisning vid flyktingförläggningarna
i Alvesta och Moheda

att riksdagen avslår motion 1983/84:2977,

12. beträffande uttalande om yrkesrelevant sfi i yrkesutbildning

att riksdagen avslår motion 1983/84:2976 yrkande 3 i denna del,

13. beträffande uttalande om päbyggnadskurser i svenska vid folkhögskola att

riksdagen avslår motionerna 1983/84:2979 yrkande 3 i denna
del, 1983/84:2982 yrkande 2 och 1983/84:2983 yrkande 4 i denna
del,

14. beträffande påbyggnads-sfi

att riksdagen godkänner de riktlinjer som förordas i proposition
1983/84:199,

UbU 1984/85:6

15. beträffande grund-sfi för utländska medborgare som väntar på
uppehållstillstånd

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:199 samt
motionerna 1983/84:2981 yrkande 4, 1983/84:2984 yrkande 1 i
denna del och 1983/84:2985 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. beträffande uttalande om rätten till grund-sfi för invandrare som
vistats en längre tid i landet och som behöver sfi, m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:2976 yrkande 4, 1983/
84:2978 yrkande 1,1983/84:2980 i denna del, 1983/84:2983 yrkande
2 och 1983/84:2984 yrkande 1 i denna del,

17. beträffande uttalande om uppsökande verksamhet
att riksdagen avslår motion 1983/84:2978 yrkande 4,

18. beträffande riktlinjer i övrigt om deltagare i grund-sfi

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1983/
84:199,

19. beträffande studiesocialt stöd till deltagare i grund-sfi

att riksdagen med avslag på motion 1983/84:2985 i denna del
godkänner de riktlinjer som förordats i proposition 1983/84:199,

20. beträffande studiesocialt stöd till deltagare i påbyggnads-sfi

att riksdagen med avslag på motion 1983/84:2981 yrkande 6
godkänner de riktlinjer som förordats i proposition 1983/84:199,

21. beträffande uttalande om bidrag till barnomsorg vid deltagande i
utbildningen i sfi

att riksdagen avslår motion 1983/84:2980 i denna del,

22. beträffande finansiering av utbildningen i sfi genom en arbetsgivaravgift att

riksdagen avslår motionerna 1983/84:2976 yrkande 6 och
1983/84:2980 i denna del,

23. beträffande uttalande om full kostnadstäckning för grund-sfi

att riksdagen avslår motion 1983/84:2979 yrkande 3 i denna del,

24. beträffande beräkningen av statsbidraget m. m.

25. beträffande lagstiftning om kommunernas skyldighet att anordna
grund-sfi samt om rätt till ledighet för grund-sfi, m. m.

att riksdagen godkänner de riktlinjer som förordats i proposition
1983/84:199,

26. beträffande tidpunkten för reformens ikraftträdande

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:199 och
motion 1983/84:2984 yrkande 2 samt med avslag på motion

UbU 1984/85:6

1983/84:2979 yrkande 3 i denna del som sin mening ger regeringen
till känna att reformen bör träda i kraft den 1 juli 1986,

27. beträffande sammansättningen av organisationskommittén
att riksdagen avslår motion 1983/84:2978 yrkande 6,

28. beträffande övriga riktlinjer för en förändring av svenskundervisningen
för vuxna invandrare

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1983/
84:199.

Stockholm den 29 november 1984

På utbildningsutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Kerstin
Göthberg (c), Per Unckel (m), Bengt Wiklund (s), Rune Rydén (m), Helge
Hagberg (s), Lennart Bladh (s), Birgitta Rydle (m), Lars Svensson (s), Björn
Samuelson (vpk), Gunnar Hökmark (m), Larz Johansson (c), Ingvar
Johnsson (s), Sören Häggroth (s) och Linnea Hörlén (fp).

Reservationer

1. En ny enhetlig svenskundervisning uppdelad i grund-sfi och påbyggnadssfi
(mom. 2)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Utskottet vill”
och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det inte är lämpligt att den
nya sfi-undervisningen delas in i en fastställd grunddel och en fastställd
påbyggnadsdel. En sådan indelning låser uppläggningen av undervisningen
som måste anpassas efter invandrarnas mycket skiftande, individuella behov.
Därför bör undervisningen betraktas som en helhet. Riksdagen bör med
bifall till motion 1983/84:2976 yrkande 3 i denna del som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet anfört om uppdelning av sfi i grund-sfi och
påbyggnads-sfi.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande en ny enhetlig svenskundervisning uppdelad i grundläggande
utbildning i sfi (grund-sfi) och påbyggnadsutbildning i sfi
(påbyggnads-sfi)

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2976 yrkande 3 i denna
del och med avslag på proposition 1983/84:199 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1984/85:6

2. Längden på utbildningen i sfi (moni. 6)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Utbildningsutskottet
instämmer” och på s. 9 slutar ”i sfi” bort ha följande lydelse:

Utbildningsutskottet instämmer med vad som anförs i motionerna om
behovet av individualiserad undervisning. Målet för svenskundervisningen
skall vara att invandrarna skall kunna hävda sig på den svenska arbetsmarknaden,
klara sig i det dagliga livet och kunna tillgodogöra sig viktig
information på svenska. Invandrarnas förutsättningar för att tillägna sig det
svenska språket är mycket olika beroende på deras skiftande utbildningsmässiga,
språkliga och kulturella bakgrund. Att avbryta en utbildning som bara
har hunnit halvvägs därför att den pågått ett stipulerat antal timmar är en
dålig politik och innebär ett dåligt utnyttjande av de ekonomiska resurserna
för sfi. Man bör i stället se till att målet för utbildningen uppnås. Utskottet
anser därför att det inte bör sättas någon övre gräns för det antal timmar sfi
som erbjuds den enskilde individen. Som ett rent budgettekniskt hjälpmedel
för att kunna beräkna medelsåtgången bör dock ett beräknat genomsnitt av
600-700 timmar användas. När erfarenhet vunnits av den nya utbildningen i
sfi kan ett säkrare beräkningsunderlag tas fram och det angivna genomsnittet
timmar behöva ändras. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till
motion 1983/84:2976 yrkande 2 i denna del samt med avslag på proposition
1983/84:199 och med anledning av motionerna 1983/84:2979 yrkande 3 i
denna del, 1983/84:2981 yrkande 3 i denna del, 1983/84:2983 yrkande 3 i
denna del samt 1983/84:2985 i denna del som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande längden på utbildningen i sfi
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2976 yrkande 2 i denna
del, med avslag på proposition 1983/84:199 samt med anledning av
motionerna 1983/84:2979 yrkande 3 i denna del, 1983/84:2981
yrkande 3 i denna del, 1983/84:2983 yrkande 3 i denna del och
1983/84:2985 i denna del som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

3. Ansvaret för att grund-sfi anordnas, anordnare av grund-sfi och krav på
lärarkompetens samt frågor om lärarutbildning och kompletterande utbildning
för vissa redan verksamma lärare (mom. 9 och 10)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Gunnar Hökmark (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”Utbildningsutskottet
tillstyrker” och på s. 10 slutar ”för grund-sfi” bort ha utgått.

UbU 1984/85:6

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar ”Utskottet har"
och på s. 12 slutar ”vid folkhögskolan" bort ha följande lydelse:

Utskottet behandlar i ett sammanhang frågor om kommuns ansvar för att
invandrare i kommunen har tillgång till grund-sfi, om anordnare av grund-sfi
samt om sfi-lärares kompetens och utbildning.

Det bör åligga kommunen att se till att det finns tillgång till grund-sfi för
invandrare som bor i kommunen och som är berättigade till grund-sfi.
Kommunen har också ansvar för att invandrare informeras om de utbildningsalternativ
som finns att tillgå.

Utskottet anser att utgångspunkten för anordnandet av grund-sfi bör vara
att den enskilde invandraren skall få möjlighet att välja det utbildningsalternativ
- kommunal vuxenutbildning, studiecirkel, folkhögskola eller utbildning
erbjuden av annan utbildningsanordnare, t. ex. AMU - som passar
honom eller henne bäst. På kommunen bör dock alltid vila ansvaret att, om
lägst tolv - i glesbygd lägst åtta - invandrare önskar det, tillhandahålla
grund-sfi i kommunal regi. Om ett färre antal invandrare önskar grund-sfi
inom kommunal vuxenutbildning bör kommunen undersöka om det är
möjligt att anordna undervisningen i samverkan med annan kommun.

Kommunen beslutar om studiestöd till deltagare i grund-sfi, om regeringen
inte för viss utbildningsanordnare bestämmer annat.

Statsbidraget skall med den här angivna utgångspunkten utformas neutralt
i förhållande till utbildningsanordnarna och utbetalas direkt till dem. Som
villkor för statsbidrag skall gälla att invandrarna har bedömts berättigade till
grund-sfi och att undervisningen bedrivs enligt fastställd läroplan och av
lärare med den kompetens som utskottet anger i det följande. Till den exakta
utformningen av statsbidraget, villkoren för utbetalning och kompletterande
regler för storlek på undervisningsgrupp får utskottet tillfälle att återkomma
när regeringen presenterat sitt aviserade förslag om bl. a. statsbidragsbestämmelser.

Med det här skisserade systemet blir det de enskilda invandrarna som
avgör, hos vilken anordnare invandrarna får sin grund-sfi. Alla kvalificerade
utbildningsanordnare ges således möjlighet att medverka samtidigt som det
åligger kommunen att se till att grund-sfi finns att tillgå.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar "De redan” och
slutar ”till känna” bort ha följande lydelse:

De redan verksamma lärarna inom dagens svenskundervisning för invandrare
har mycket varierande utbildningsbakgrund. Under en begränsad
övergångsperiod kan inte samma kompetenskrav ställas på redan verksamma
lärare som på de lärare som utbildas enligt en ny ordning. Bestämda
kompetenskrav måste emellertid efter övergångsperioden även ställas på de i
dag verksamma lärarna. Möjlighet till kompletterande utbildning för dem
bör finnas.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1983/84:2985 i

UbU 1984/85:6

denna del, med avslag på proposition 1983/84:199 samt med anledning av
motionerna 1983/84:2976 yrkandena 1 och 5, 1983/84:2978 yrkande 5,
1983/84:2979 yrkande 3 i denna del, 1983/84:2981 yrkandena 1 och 2 samt 7 i
denna del, 1983/84:2982 yrkande 1 samt 1983/84:2983 yrkandena 1 samt 4 i
denna del som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 och 10 bort ha följande lydelse:
9-10. beträffande ansvaret för att grund-sfi anordnas, anordnare av
grund-sfi och krav på lärarkompetens samt frågor om lärarutbildning
och kompletterande utbildning för vissa redan verksamma
lärare

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2985 i denna del, med
avslag på proposition 1983/84:199 samt med anledning av motionerna
1983/84:2976 yrkandena 1 och 5, 1983/84:2978 yrkande 5,
1983/84:2979 yrkande 3 i denna del, 1983/84:2981 yrkandena 1 och
2 samt 7 i denna del, 1983/84:2982 yrkande 1 samt 1983/84:2983
yrkandena 1 samt 4 i denna del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

4. Anordnare av grund-sfi och krav på lärarkompetens samt frågor om
lärarutbildning och kompletterande utbildning för vissa redan verksamma
lärare (mom. 10)

Vid avslag på reservation 3

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar ”Enligt
utskottets” och slutar ”egna önskemål” bort ha följande lydelse:

En kommun bör i första hand själv anordna grund-sfi inom den kommunala
vuxenutbildningen. Den bör samtidigt ha friheten att helt eller delvis låta
anordna grund-sfi genom studieförbunden som har en betydande erfarenhet
och kunskap på området. De olika studieförbundens medverkan bör ske på
lika villkor.

dels att det på s. 12 efter den del av utskottets yttrande som börjar
”Utskottet anser” och slutar ”lärarnas kompetens” bort ha funnits ett nytt
stycke med följande lydelse:

Utskottet betonar vikten av att de nu verksamma lärarnas erfarenhet och
kunskap tas i anspråk i den nya sfi-utbildningen.

5. Studiesocialt stöd till deltagare i grund-sfi (mom. 19)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Gunnar Hökmark (alla m)
anser

UbU 1984/85:6

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar ”Utbildningsutskottet
tillstyrker” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit riksdagen att godkänna att det
genomsnittliga antalet timmar i grund-sfi skall ökas med 100 i förhållande till
förslaget i propositionen. Den merkostnad detta förslag medför bör delvis
finansieras genom att ersättningen till deltagare i grund-sfi som förlorar
arbetsinkomst utgår med 30 kr. per timme i stället för - som föreslås i
propositionen - 38 kr. per timme. Riksdagen bör således bifalla motion
1983/84:2985 i denna del. Den del av merkostnaden som inte finansieras
genom denna åtgärd får finansieras i kommande års budgetarbete genom
omprioritering av medel inom vuxenutbildningen. Den lägre timersättningen
bör utgå med 13 kr. såsom föreslås i propositionen.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande studiesocialt stöd till deltagare i grund-sfi

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2985 i denna del och
med anledning av proposition 1983/84:199 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfort,

6. Finansiering av utbildningen i sfi genom en arbetsgivaravgift (mom. 22)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar ”Socialförsäkringsutskottet
erinrar” och på s. 19 slutar ”socialförsäkringsutskottets yttrande”
bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att sfi bör betalas i sin helhet av arbetsgivarna. De kommer
att bidra till utbildningsbidragen inom AMU genom redan existerande
avgifter. Övriga kostnader för sfi bör bekostas genom en ny arbetsgivaravgift.
Regeringen bör utarbeta förslag till en sådan och förelägga detta för
riksdagen. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1983/84:2976 yrkande 6
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. beträffande finansiering av utbildningen i sfi genom en arbetsgivaravgift att

riksdagen med bifall till motion 1983/84:2976 yrkande 6 och med
anledning av motion 1983/84:2980 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Uttalande om full kostnadstäckning för grund-sfi (mom. 23)

Kerstin Göthberg (c), Björn Samuelson (vpk) och Larz Johansson (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar ”Mot bakgrund”
och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

UbU 1984/85:6

Utskottet anser att när kommunerna genom lag får ansvaret för att
grund-sfi anordnas bör staten genom statsbidragets utformning garantera
kommunerna full kostnadstäckning för verksamheten. Organisationskommittén
bör undersöka om detta kan genomföras med ett schabloniserat
statsbidragssystem eller om statsbidragssystemet bör få en annan utformning.
Riksdagen bör med bifall till motion 1983/84:2979 yrkande 3 i denna del
som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört i denna fråga.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:

23. beträffande uttalande om full kostnadstäckning för grund-sfi
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2979 yrkande 3 i denna
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Beräkningen av statsbidraget m. m. samt lagstiftning om kommunernas
skyldighet att anordna grund-sfi samt om rätt till ledighet för grund-sfi, m. m.
(mom. 24 och 25)

Vid bifall till reservation 3

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Gunnar Hökmark (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar "Utskottet
tillstyrker” och slutar "förordade riktlinjerna" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit riksdagen att godkänna att
kommunen har ansvaret för att grund-sfi anordnas och att grund-sfi kan
anordnas inom kommunens utbildningsorganisation eller av annan anordnare
såsom studieförbund, folkhögskola, AMU m.fl. Statsbidraget bör vara
schabloniserat och utgå direkt till de anordnare som uppfyller ställda krav på
bl. a. undervisningens kvalitet och lärarnas kompetens. Statsbidraget skall
inte styra vem som skall anordna grund-sfi. Vid beräkningen av statsbidraget
bör ingå de kostnadsfaktorer som anges i propositionen varvid särskild
hänsyn dock bör tas till att kommunen får ansvaret bl. a. för att informera
invandrarna. Vid beräkningen av statsbidraget bör även hänsyn tas till att
utskottet föreslagit en längre genomsnittlig sfi än vad som föreslagits i
propositionen. Som grund för beräkningarna bör därför läggas genomsnittligt
430 timmars grund-sfi i stället för 330 som i propositionen. Organisationskommittén
får utforma ett statsbidragssystem utifrån utskottets förslag till
organisation av grund-sfi. Utskottet har inget att erinra mot vad som anförts i
propositionen om statsbidrag till påbyggnads-sfi m. m. Riksdagen bör med
bifall till motion 1983/84:2985 i denna del samt med anledning av proposition
1983/84:199 del, 1983/84:2979 yrkande 3 i denna del, 1983/84:2981 yrkande 3
i denna del och 1983/84:2983 yrkande 3 i denna del som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet anfört om statsbidrag till sfi.

Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag till lag om

UbU 1984/85:6

kommunernas skyldighet att anordna grund-sfi. Vidare avses den s. k.
svenskundervisningslagen ersättas med en ny lag om rätt till ledighet för
grund-sfi med anställningsskydd och semesterersättning för ledig tid.

Utskottet har inget att erinra mot att bestämmelser om kommuns
skyldighet i fråga om utbildning i grund-sfi och om invandrares rätt till
ledighet för utbildning i grund-sfi tas in i lag. Vid utformningen av
lagförslagen får regeringen utgå från vad utskottet i det föregående förordat
om kommuns åligganden. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 24 och 25 bort ha följande lydelse:

24. beträffande beräkningen av statsbidraget m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2985 i denna del samt
med anledning av proposition 1983/84:199 och motionerna 1983/
84:2976 yrkande 2 i denna del, 1983/84:2979 yrkande 3 i denna del,
1983/84:2981 yrkande 3 i denna del och 1983/84:2983 yrkande 3 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

25. beträffande lagstiftning om kommunernas skyldighet att anordna
grund-sfi samt om rätt till ledighet för grund-sfi, m. m.

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:199 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Kerstin Göthberg (c) och Larz Johansson (c) anför:

I vår motion 1983/84:2979 (yrkande 1) har vi yrkat avslag på propositionen
då vi anser den vara ofullständig. Den saknar konkreta förslag i viktiga delar.
Denna bedömning kvarstår i princip men vi har ändå valt att med undantag
av en punkt (reservation 7) ställa oss bakom utskottets betänkande.

Våra skäl för detta är främst att frågan om svenskundervisning för vuxna
invandrare nu måste bringas till en snar lösning och att vi i utskottsbehandlingen
nått betydande framgångar i våra krav på förändringar av regeringens
förslag. Detta har tagit sig uttryck i ett antal förslag från utskottet om
tillkännagivanden till regeringen.

UbU 1984/85:6

Bilaga 1

Socialförsäkringsutskottets yttrande
1984/85:1 y

över proposition 1983/84:199 om svenskundervisning för vuxna invandrare
jämte motioner

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har den 30 maj 1984 beslutat bereda socialförsäkringsutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition 1983/84: 199 om svenskundervisning
för vuxna invandrare jämte motioner, i vad propositionen
och motionerna avser socialförsäkringsutskottets verksamhetsområde.

Socialförsäkringsutskottet, som har att bereda bl. a. invandrarfrågor och
studiesociala frågor, får med anledning härav anföra följande.

I propositionen förordas att ett nytt system för svenskundervisning för
vuxna invandrare (sfi) skall genomföras fr. o. m. den I januari 1986. Avsikten
med det nya systemet är att inordna sfi under ett samhälleligt ansvar,
där staten fastställer mål och riktlinjer och även bidrar till finansieringen av
verksamheten. Kommunerna föreslås få ett lagstadgat ansvar för att i
första hand nykomna invandrare ges en grundläggande svenskundervisning
(grund-sfi) som ett led i mottagandet i Sverige och som en introduktion
till svenska förhållanden.

Efter introduktionsutbildning i form av grund-sfi skall påbyggnads-sfi
kunna ges antingen inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen i samband
med en yrkesinriktad utbildning eller i studiecirkelform hos studieförbund.
Statens finansiella åtaganden innebär bl. a. att den som deltar i sfi-undervisning
beräknas kunna erbjudas i genomsnitt sammanlagt 600 timmars
undervisning.

I såväl motion 2979 av Kerstin Göthberg m. fl. som motion 2985 av Per
Unckel m.fl. framhålls att propositionen saknar ekonomiska bedömningar,
ävensom förslag om statsbidragsregler och lagstiftning. Motionärerna
anser att det därför inte är möjligt att ta ställning till propositionen utan att
ett nytt fullständigt förslag bör föreläggas riksdagen. De yrkar på grund
härav avslag på propositionen och anger samtidigt vissa principer och
riktlinjer som enligt deras mening bör ligga till grund för en ny proposition i
frågan. Även i motion 2981 av Jörgen Ullenhag m.fl. kritiseras propositionen
för att den i flera avseenden är ofullständig och därför inte ger möjlighet
till en helhetsbedömning.

Utskottet konstaterar att någon kritik mot propositionens förslag om att
staten skall ha ramansvaret och även ange mål och riktlinjer för sfiundervisningen
inte har framförts motionsledes. Någon invändning har
inte heller riktats mot förslaget om att kommunerna skall ha det omedel -

UbU 1984/85:6

Bilaga 1

bara ansvaret för att grund-sfi-undervisningen kommer till stånd. Förslaget
i denna del ligger också i linje med de riktlinjer för mottagandet av flyktingar
och asylsökande som riksdagen godkände under föregående riksmöte
(prop. 1983/84:124, SfU 27, rskr 295). Riktlinjerna i fråga innebär bl. a. en
förändring av formerna för mottagandet av flyktingar och asylsökande så
att tiden för vistelse på statliga mottagnings- eller utredningsförläggningar
nedbringas till mellan två och fyra veckor och att verksamheten därefter
huvudsakligen genomförs i kommunal regi med stöd av statlig ersättning.
Utskottet finnér vidare att det råder en bred enighet om att det nuvarande
splittrade systemet för sfi-undervisning bör förändras för att uppnå enhetlighet
och samordning av resurserna, och utskottet kan helt ställa sig
bakom de motiv som angivits i propositionen för en sådan förändring. Vad
gäller utskottets ämnesområde anser utskottet att propositionen ger ett
tillräckligt underlag för ett ställningstagande av riksdagen. Ett avslag på
propositionen skulle dessutom innebära att reformen avsevärt fördröjs och
det är, såsom också framhållits motionsledes, angeläget att så inte blir
fallet. Utskottet vill i anslutning till kritiken mot att propositionen saknar
lagförslag och finansieringsförslag erinra om att rätten till studiesocialt
stöd vid grund-sfi inte avses bli reglerad i lag utan i förordningen
(1976: 327) om timersättning vid grundutbildning för vuxna m. m. Finansieringen
av förmånerna får på sedvanligt sätt behandlas vid prövningen av
regeringens kommande förslag till anslag för studiesocialt stöd. Det anförda
innebär att utskottet för sin del inte finner anledning biträda yrkandena
i motionerna 2979 och 2985 om att regeringen skall lägga fram ett nytt
samlat förslag om svenskundervisning för vuxna invandrare.

De förslag till ändrade riktlinjer som framförs i motionerna 2979, 2985
och 2981 berör till övervägande del frågor som ligger utanför socialförsäkringsutskottets
verksamhetsområde. I ett par hänseenden finns det emellertid
anledning för utskottet att närmare beröra propositionens förslag och
de nämnda motionsförslagen, nämligen vad gäller möjlighet lill sfi-undervisning
för den som väntar på beslut i fråga om uppehållstillstånd och vad
gäller rätten till studiesocialt stöd.

I propositionen anges att endast den som är kyrkobokförd i riket (med
visst angivet undantag) skall ha rätt till sfi-undervisning. Förslaget innebär
att den som väntar på beslut i fråga om uppehållstillstånd inte får delta i
grund-sfi. I undantagsfall bör dock, framhålls det i propositionen, möjlighet
till sfi-undervisning medges den som väntar på beslut om uppehållstillstånd
om det kan ske utan merkostnader för staten och inom ramen för
tillgängliga resurser.

Den nämnda begränsningen i rätten till sfi-undervisning motiveras
främst med att de tidigare långa väntetiderna i fråga om beslut om uppehållstillstånd
har nedbringats och att ytterligare åtgärder under senare tid
vidtagits i syfte att snabbt få fram beslut om vilka som skall få rätt att
stanna.

UbU 1984/85:6

Bilaga 1

Motionärerna i motionerna 2985 och 2981 anser att även den som väntar
på beslut om uppehållstillstånd skall få delta i grund-sfi. I den förstnämnda
motionen framhålls att flertalet av dem som väntar på uppehållstillstånd
tillåts stanna kvar i landet. Argumentet att man under väntetiden inte vet
om utbildning över huvud taget blir till nytta är därför enligt motionärerna
av begränsat värde jämfört med de vinster en snabb inledning av sfi-studier
skulle medföra. 1 motion 2981 understryks att väntetiderna på beslut om
uppehållstillstånd fortfarande är mycket långa och att svenskundervisning
ofta är den enda meningsfulla sysselsättning som den enskilde invandraren
har under den psykiskt mycket pressande väntetiden. Även i motion 2984
av Berit Oscarsson m. fl. har frågan om svenskundervisning under väntetiden
tagits upp och motionärerna framhåller att propositionens förslag i
denna del medför en reell försämring för dem som väntar på beslut om
uppehållstillstånd fram till dess full effekt av den nya flyktingmottagningen
nås.

Angelägenheten av att förkorta väntetiderna för dem som väntar på
beslut om tillstånd att stanna i landet har vid ett flertal tillfällen understrukits
från statsmakternas sida. Såsom framgår av propositionen har också
åtgärder vidtagits för att handläggningstiderna i tillståndsärendena skall
nedbringas. En väntetid av normalt högst fyra veckor hos invandrarverket
har angetts som önskvärd. Om denna målsättning uppfylls kan enligt
utskottets mening ingen erinran riktas mot propositionens förslag om att
statsbidrag till grund-sfi endast bör utgå för undervisning till dem som
erhållit tillstånd att stanna i landet. Skulle emellertid väntetiderna, generellt
eller i enstaka fall, bli avsevärt längre än vad som förutsatts måste
kommunerna under alla förhållanden söka ge den som väntar på beslut om
tillstånd en meningsfylld sysselsättning. Utskottet förutsätter för dessa fall
att statsbidragsreglerna kommer att utformas så att - även om sfi-undervisningen
påbörjats redan under väntetid — detta inte hindrar att fullt
statsbidrag utgår för undervisningen så snart beslut föreligger om tillstånd
att stanna i landet. I likhet med föredragande statsrådet vill utskottet
understryka vikten av att såväl den enskilde som studieanordnaren måste
få besked om att ett eventuellt deltagande i grund-sfi under väntetiden inte
kan inverka på beslutet i tillståndsfrågan.

I anslutning till yrkandet i motion 2977 av Stina Gustavsson och Rune
Gustavsson om att svenskundervisning även framdeles bör förmedlas vid
flyktingförläggningarna i Alvesta och Moheda vill utskottet erinra om vad
som återgivits ovan (s. 2) beträffande riktlinjerna för mottagandet av
flyktingar och asylsökande. Organiserat överförda flyktingar kommer enligt
dessa riktlinjer att tas om hand två till fyra veckor på de statliga
mottagningsförläggningarna i bl. a. Alvesta och Moheda innan de flyttar ut
till ett eget boende. Under förläggningstiden bör enligt riktlinjerna normalt
inte svenskundervisning påbörjas utan sådan undervisning skall ingå i de
mottagningsinsatser som skall genomföras efter utflyttningen till en kom -

UbU 1984/85:6

Bilaga 1

mun. Det kan dock även i framtiden i vissa fall bli nödvändigt med en
längre tids vistelse i förläggningarna och flyktingarna kommer i sådana fall
att kunna få svenskundervisning redan under förläggningstiden.

Beträffande studiesocialt stöd föreslås i propositionen att invandrare
som deltar i grund-sfi skall få rätt till en timersättning enligt de bestämmelser
som gäller vid grundutbildning för vuxna. Timersättningen utgör f. n.
38 kr. för den som har inkomstbortfall och 13 kr. för övriga. I enlighet med
förslag i proposition 1983/84:169 om kommunal och statlig utbildning för
vuxna skall den som fyllt 16 men ej 20 år och som inte åsamkas inkomstbortfall
få timersättning med tillsammans högst det belopp som motsvarar
studiebidraget, f. n. 400 kr. per månad.

Utskottet biträder propositionens förslag om att en timersättning skall
utgå till den som deltar i grund-sfi. Det är därvid särskilt värdefullt att
timersättning föreslås utgå även i de fall deltagaren inte förlorar arbetsinkomst
och att invandrare som ännu inte kommit in på arbetsmarknaden
härigenom får en ekonomisk stimulans till att delta i grund-sfi. Med anledning
av vad utskottet ovan anfört om grund-sfi för den som väntar på
uppehållstillstånd finnér utskottet anledning understryka att utskottet delar
föredragandens uppfattning att timersättning inte skall utgå förrän
tillstånd beviljats.

Beträffande timersättningens nivå föreslås i motion 2985 av Per Unckel
m. fl. att den högre timersättningen skall utgå med 30 kr. Motionärerna vill
med detta förslag skapa finansiellt utrymme för en sfi-undervisning som är
100 timmar längre än vad som förutsätts i propositionen. En längre studietid
har också förordats i motion 2976 av Lars Werner m. fl.

Utskottet har i sitt av riksdagen godkända betänkande SfU 1983/84:16
ansett det skäligt att såväl timstudiestödet som timersättningen vid grundutbildningen
för vuxna för innevarande budgetår utgår med 38 kr. i timmen
för den som åsamkas inkomstbortfall vid studierna. Utskottet har samtidigt
avstyrkt motionsyrkanden om att ersättningen skall sänkas till 30 kr. i
timmen. Utskottet finnér det rimligt att den som deltar i grund-sfi och som
förlorar arbetsinkomst erhåller samma kompensation härför som den som
deltar i grundutbildning för vuxna. Utskottet anser att det faller utanför
utskottets ämnesområde att ta ställning till hur många studietimmar som
genomsnittligen behövs för att uppfylla de mål som föreslås gälla för sfi
och till vars formulering (prop. s. 15) utskottet helt kan ansluta sig.

I motion 2981 framhålls att studiesocialt stöd bör utgå även vid påbyggnads-sfi
och att det inte framgår av propositionen om detta är avsikten.

Påbyggnads-sfi förutsätts i propositionen komma att erbjudas invandraren
antingen i samband med arbetsmarknadsutbildning eller i studiecirklar.
Föredraganden framhåller att de studiesociala frågorna får lösas på för
dessa studieformer vanligt sätt. Detta innebär att utbildningsbidrag kommer
att utgå vid påbyggnads-sfi under arbetsmarknadsutbildning. Vid påbyggnads-sfi
som anordnas som studiecirklar av studieförbunden kommer

UbU 1984/85:6

Bilaga 1

ett tilliiggsbidrag att utgå för cirkelverksamheten. Härigenom kommer
cirklarna att berättiga till timstudiestöd enligt de bestämmelser som gäller
för sådant stöd.

Förändringarna beträffande svenskundervisning för vuxna invandrare
föreslås bli genomförda fr. o. m. den I januari 1986. Grund-sfi skall därvid
enligt propositionen i första hand rikta sig till nya invandrare och utgöra ett
led i mottagandet av dessa. Invandrare som vid systemets genomförande
bott en längre tid i Sverige, s. k. gamla invandrare, förutsätts i första hand
kunna få sitt behov av svenskundervisning tillgodosett inom påbyggnadssfi.
Under en övergångsperiod av fem år skall det dock finnas möjligheter
för gamla invandrare att få grund-sfi när de har behov av sådan undervisning.
Efter denna tidsperiod bör enligt föredragande statsrådet behovet av
grund-sfi för gamla invandrare vara täckt. Hon framhåller i detta sammanhang
att det är angeläget att information ges till berörda invandrare om dels
de möjligheter att följa svenskundervisningen som står till buds innan det
nya systemet träder i kraft, dels möjligheterna att få grund-sfi under
övergångsperioden. Informationen förutsätts bli lämnad av studieanordnarna
m.fl. Särskilda informationsinsatser beträffande gamla invandrare
föreslås också ingå i uppgifterna för den organisationskommitté som skall
tillsättas för det fortsatta arbetet med reformen.

I motionerna 2978 av Sivert Andersson m. fl., 2980 av Margareta Palmqvist
och 2984 av Berit Oscarsson m.fl. framförs farhågor för att gamla
invandrares behov av svenskundervisning inte kan täckas inom ramen för
de resurser som kommer att anslås för det nya systemet. Motionärerna
anser att även gamla invandrare måste tillförsäkras rätten till grund-sfi och
att detta kommer att kräva ökade ekonomiska resurser med hänsyn till det
stora behov av grund-sfi som föreligger för gamla invandrare.

Utskottet kan helt instämma i motionärernas uppfattning att det är
väsentligt för alla invandrare att ha-goda kunskaper i svenska språket vad
gäller såväl möjligheterna att få en stark förankring i arbetslivet som
möjligheterna att delta i samhällslivet. Utskottet anser dock att propositionens
förslag lämnar utrymme för att tillgodose även gamla invandrares
behov av svenskundervisning. Gamla invandrare i behov av grund-sfi
kommer att kunna erbjudas sådan undervisning på samma villkor som nya
invandrare. Aktiva åtgärder för att nå gamla invandrare med information
om deras möjligheter att få sfi-undervisning kommer som nämnts också att
övervägas inom organisationskommittén. Såväl SFI-kommittén som föredraganden
har räknat med att gamla invandrares behov av grund-sfi bör
kunna tillgodoses under en övergångstid av fem år. Utskottet har ingen
anledning att nu ifrågasätta denna bedömning utan anser att det får ankomma
på statsmakterna att efter utgången av denna tidsperiod ta ställning till
vilket behov som i framtiden kan finnas av svenskundervisning och vilka
resurser som då eventuellt kan behövas och i så fall kan anslås för ändamålet.

UbU 1984/85:6

Bilaga 1

Utskottet behandlar slutligen yrkandet i motion 2976 av Lars Werner
m. fl. om att riksdagen bör uttala att sfi bör finansieras genom en arbetsgivaravgift.

Såsom understrukits i propositionen kommer arbetsgivarna, genom redan
existerande arbetsgivaravgifter till utbildningsbidrag för sfi-studier i
arbetsmarknadsutbildning, att delvis bidra till finansieringen av det nya sfisystemet.
Med hänsyn till att invandringen från att tidigare ha varit en
övervägande arbetskraftsinvandring numera ändrat karaktär, med en övervikt
för flyktinginvandringen, anser utskottet att det är samhällets gemensamma
ansvar att sörja för mottagningen av invandrare till Sverige. Utskottet
kan därför inte biträda förslaget i motion 2976 om en finansiering av
sfi enbart genom arbetsgivaravgifter. Utskottet förutsätter också att finansieringen
av timersättningen vid grund-sfi helt sker med statsbidrag och att
vuxenutbildningsavgiftsmedel inte tas i anspråk härför.

Stockholm den 16 oktober 1984

På socialförsäkringsutskottets vägnar
SVEN ASPLING

Närvarande: Sven Aspling (s). Nils Carlshamre (m). Elis Andersson (c).
Börje Nilsson (s), Ralf Lindström (s), Lars-Åke Larsson (s). Gullan Lindblad
(m), Ulla Johansson (s), Lena Öhrsvik (s). Siri Häggmark (m). Gunhild
Bolander (c), Margö Ingvardsson (vpk), Nils-Olof Gustafsson (s),
Barbro Nilsson i Visby (m) och Ella Johnsson (c).

Avvikande meningar

i. Nils Carlshamre, Gullan Lindblad, Siri Häggmark och Barbro Nilsson i
Visby (alla m) anser:

dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar med ”Vad gäller”
och slutar med ”vuxna invandrare.” bort ha följande lydelse.

Även otn det räder enighet om ett behov av förändring av sfi-undervisningen
anser utskottet att propositionen inte utgör en tillräcklig grund för
att beslutens konsekvenser skall kunna överblickas. Propositionen innehåller
varken ekonomiska bedömningar, statsbidragsregler eller förslag till
lagstiftning, utan regeringen avser att återkomma senare till dessa frågor.
Så länge ett samlat förslag till förändring av sfi-undervisning inte föreligger
anser sig utskottet sakna möjlighet att ta ställning till enskilda delar av
förslaget. Utskottet föreslår därför att utbildningsutskottet hemställer om
avslag på propositionen.

UbU 1984/85:6

Bilaga 1

dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”ansluta sig.” bort ha följande lydelse.

Enligt utskottets mening är den av regeringen föreslagna omfattningen
av sfi-undervisningen otillräcklig om målsättningen med undervisningen
skall kunna uppfyllas. Utskottet förordar därför en ökning av grund-sfiundervisningen
med 100 timmar. För att detta inte skall leda till en kostnadsökning
i förhållande till propositionens förslag bör timersättningen till
den som förlorar arbetsinkomst fastställas till 30 kr. i stället för den i
propositionen föreslagna timersättningen 38 kr.

2. Margo Ingvardsson (vpk) anser:

dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”ansluta sig.” bort ha följande lydelse.

Utskottet anser att förutsättningarna bland invandrarna att tillägna sig
det svenska språket är av språkliga, utbildningsmässiga och kulturella skäl
mycket olika, och att det är dålig politik och dålig ekonomi att avbryta en
undervisning som bara har hunnit halvvägs därför att den pågått under ett
stipulerat antal timmar. Någon övre gräns för det antal timmar undervisningen
kan pågå bör enligt utskottets mening ej sättas om målsättningen för
sfi skall uppfyllas. Som ett rent budgettekniskt hjälpmedel för att kunna
beräkna medelsåtgången bör ett beräknat genomsnitt av 600-700 timmar
användas.

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 34 som börjar med
"Utskottet har” och slutar med ”för ändamålet.” bort ha följande lydelse.

När det gäller att tillgodose gamla invandrares behov av sfi är det i och
för sig en rimlig målsättning att det kvardröjande behovet av grund-sfi,
bl. a. som en följd av arbetsgivarens underlåtenhet att följa 240-timmarslagen,
bör vara tillgodosett inom en övergångstid av fem år. Denna målsättning
får emellertid inte tolkas så att nytillkommande invandrares rätt till sfi
upphör efter fem år. Om en sådan tolkning skulle göras anser utskottet att
det finns en uppenbar risk för att stora grupper kvinnor från vissa länder
kan komma att utestängas från undervisning.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 35 som börjar med ”Såsom
understrukits” och slutar med ”anspråk härför.” bort ha följande lydelse.

Enligt utskottets mening framstår det som stötande att arbetsgivaren
enligt propositionen skall avlastas kostnader för svenskundervisningen för
invandrare. I stället bör såsom föreslagits i motion 2976 undervisningen
helt bekostas genom arbetsgivaravgifter.

UbU 1984/85:6

Bilaga 1

3. Elis Andersson, Gunhild Bolander och Ella Johnsson (alla c) anför:

Vi delar principiellt den uppfattning som framförts i motion 2979 att
propositionens förslag om svenskundervisning för vuxna invandrare är
mycket ofullständigt och att det med viss välvilja möjligen kan karakteriseras
som ett principförslag. De mest påtagliga bristerna i propositionen
hänför sig emellertid (ill frågor som faller utanför socialförsäkringsulskottets
verksamhetsområde. Vi kan därför ansluta oss till majoritetsyttrandet,
men vill samtidigt markera att vårt slutliga ställningstagande till om förslaget
i dess helhet bör avslås måste anstå till dess utbildningsutskottets
betänkande föreligger till behandling i kammaren.

UbU 1984/85:6

Bilaga 2

Arbetsmarknadsutskottets yttrande
1984/85:1 y

om svenskundervisning för vuxna invandrare

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har berett arbetsmarknadsutskottet tillfälle att yttra
sig över proposition 1983/84: 199 om svenskundervisning för vuxna
invandrare jämte motioner (1983/84:2976-2985). Utskottet begränsar sitt
yttrande till de delar av propositionen och berörda motioner som är centrala
för utskottets ansvarsområde. Det innebär att utskottet nedan behandlar
nämnda utbildnings betydelse för invandrarnas situation på arbetsmarknaden,
utbildningens längd — som är av särskild betydelse i sammanhanget
målgrupper för utbildningen, arbetsmarknadsutbildningens
(AMU) och arbetsförmedlingars roll och det regelsystem som avses ersätta
nuvarande lag (1972:650) om rätt till ledighet och lön vid deltagande i
svenskundervisning för invandrare. Frågor av detta slag återfinns inte i
motionerna 1983/84:2977 och 1983/84:2982 som därför inte omfattas av
utskottets yttrande. Detta innebär att utskottet kommenterar delar av
följande motioner:

1983/84: 2976 av Lars Werner m. fl. (vpk)

2978 av Sivert Andersson m. fl. (s)

2979 av Kerstin Göthberg m. fl. (c)

2980 av Margareta Palmqvist (s)

2981 av Jörgen Ullenhag m. fl. (fp)

2983 av Elver Jonsson (fp) och Kenth Skårvik (fp)

2984 av Berit Oscarsson m. fl. (s)

2985 av Per Unckel m. fl. (m)

I propositionen används förkortningen sfi för svenskundervisning för
invandrare, vilket utskottet också gör i det följande.

Utskottet kan först konstatera att kunskap i svenska språket har blivit av
allt större betydelse för invandrarnas möjlighet att hävda sig på arbetsmarknaden.
Som framhålls i propositionen var invandrarna som arbetskraft
i hög grad efterfrågade under 1960-talet och i början av 1970-talet.
Bristande kunskaper i svenska utgjorde då inget hinder för att få arbete. 1
dag är situationen en annan. Goda kunskaper i svenska språket har nu
närmast blivit en förutsättning för att en invandrare skall kunna få ett
arbete och behålla det. I detta förändrade läge utgör lagen om rätt till
ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare inte
längre det instrument varigenom invandrarna kan tillförsäkras sfi. Tvärtom
leder lagen i vissa situationer till att arbetsgivarna avstår från att anställa
invandrare. Nya vägar måste alltså prövas när det gäller att ge invandrarna

UbU 1984/85:6

Bilaga 2

de kunskaper i svenska språket sorn de behöver för att kunna hävda sig på
arbetsmarknaden. Utskottet ser med tillfredsställelse att förslag med sådant
syfte nu läggs fram.

I propositionen föreslås att målet för sfi skall vara att ge invandrarna
sådana kunskaper i svenska språket samt om det svenska samhället och
arbetslivet att de kan ta vara på sina rättigheter och påverka sin situation
samt fullgöra de krav och skyldigheter som det dagliga livet bjuder. Undervisningen
skall vidare bidra till att invandrarnas ställning på t. ex. arbetsmarknaden
stärks, att de kan medverka i det kulturella, sociala, fackliga
och politiska livet samt genomgå utbildning inom det reguljära vuxenutbildningssystemet
i form av allmän grundutbildning och yrkesutbildning.
Utskottet kan ansluta sig till denna målformulering.

Av särskild betydelse i sammanhanget är vilken utbildning som erfordras
för att detta mål skall nås. I propositionen föreslås att sfi i genomsnitt
skall uppgå till ca 600 timmar per person, varav s. k. grund-sfi i princip
föreslås omfatta 400 timmar. För deltagare som uppfyller villkoren för
deltagande i AMU och som går vidare till påbyggnadsutbildning förutsätts
grund-sfi uppgå till i genomsnitt 300 timmar.

Utbildningens längd tas upp i flera motioner. Sålunda föreslås i motionerna
2979 och 2985 att grund-sfi skall kunna uppgå till 500 timmar. Vidare
yrkas i motion 2976 att det inte skall finnas ett tak för utbildningens
omfattning och i motion 2981 att det skall finnas möjlighet att gå utöver de
600 timmar som föreslås i propositionen.

Självfallet är det så, vilket poängteras i såväl propositionen som de
aktuella motionerna, att behovet av sfi kommer att variera kraftigt med
hänsyn till att invandrarna har mycket skiftande förutsättningar att tillgodogöra
sig utbildningen. Det är sålunda inte troligt att alla invandrare
behöver lika mycket och likadan svenskundervisning. Utskottet anser det
därför mindre lämpligt att fixera ett bestämt antal timmars utbildning som
alla skall genomgå. I stället bör målet för undervisningen anges. Olika
invandrare kommer att behöva olika lång utbildning för att nå detta mål.
Mot den bakgrunden och med hänvisning till vad som anförs i de nyss
nämnda motionerna kan utbildningstiden behöva bli längre än det genomsnitt
som anges i propositionen.

Målgrupperna för sfi tas upp i motionerna 2976, 2978, 2980, 2983 och
2984. Det kan därvid först erinras om att sfi enligt propositionen framför
allt skall rikta sig till de nyinvandrande, dvs. till dem som kommit till
Sverige tidigast under det föregående kalenderåret. Utskottet menar för
sin del att det är en fördel att det härigenom ställs ett krav på att invandrarna
så fort som möjligt påböljar sfi. Erfarenheten visar nämligen att den
som lärt sig att vistas i ett land utan kunskap i dess språk är svår att senare
motivera för språkstudier. Inriktningen av sfi på nyinvandrande får emellertid
inte innebära att invandrare som bott här en längre tid utesluts från
sfi. Det kan enligt utskottets mening vara en lämplig målsättning att beho -

UbU 1984/85:6

Bilaga 2

vet av grund-sfi för sådana invandrare tillgodoses inom fem år från det att
den nya sfi-verksamheten inletts. Det kan emellertid inte uteslutas att det
finns invandrare som bör kunna erbjudas utbildning även efter dessa fem
år. Detta gäller bl. a. gruppen hemarbetande kvinnor.

Utskottet tillstyrker för sin del förslaget i propositionen att den del av
undervisningen som motsvarar grund-sfi tas bort från AMU samt att AMU
svarar för påbyggnads-sfi för de elever som uppfyller kraven för arbetsmarknadsutbildning.
Med hänsyn till den omorganisation som förestår av
AMU synes det mindre lämpligt att som föreslås i motion 2978 under ett
övergångsskede tillåta grund-sfi inom AMU. Utskottet förutsätter dock att
regeringen vidtar de åtgärder som är nödvändiga för att underlätta övergången
till den nya organisationen. Mot den bakgrunden behöver motion
2978 inte föranleda någon åtgärd.

Kommunerna skall enligt propositionen svara för bl. a. information till
invandrarna om deras möjligheter att delta i grundläggande svenskundervisning.
Det erinras därvid om att arbetsförmedlingarna spelar en central
roll när det gäller information till arbetssökande invandrare samt att ett
samarbete mellan kommuner och arbetsförmedlingen gör det möjligt att nå
ut till invandrarna. Utskottet har samma uppfattning men vill därutöver —
som framhålls i motion 2978 - erinra om den roll de fackliga organisationerna
kan spela när det gäller att söka upp och ge information till invandrare
som redan varit någon tid här i landet.

När det gäller den principiella utformningen av i sammanhanget behövlig
lagstiftning tillstyrker utskottet regeringens förslag. Nuvarande lag som
ger ledighet med lön för svenskundervisning bör upphävas och ersättas
med en rätt till ledighet för halvtidsstudier för grund-sfi med bibehållande
av det anställningsskydd som finns i nuvarande lagstiftning. Påbyggnadssfi
avser som framhålls i propositionen grupper vars ledighet för studier
bör prioriteras enligt 7 § i studieledighetslagen.

Vad i övrigt föreslås i propositionen och motionerna ger inte anledning
till något uttalande från utskottets sida.

Stockholm den 18 oktober 1984

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
FRIDA BERGLUND

Närvarande: Frida Berglund (s), Alf Wennerfors (m), Erik Johansson (s),
Karin Andersson (c), Lars Ulander (s), Bengt Wittbom (m), Lahja Exner
(s), Gustav Persson (s), Sonja Rembo (m), Elver Jonsson (fp), Sten Östlund
(s), Bo Nilsson (s). Håkan Stjernlöf (m), Ingvar Karlsson i Bengtsfors
(c) och Alexander Chrisopoulos (vpk).

UbU 1984/85:6

Bilaga 2

Särskilt yttrande

Alf Wennerfors (m), Karin Andersson (c), Bengt Wittbom (m), Sonja
Rembo (m), Elver Jonsson (fp), Håkan Stjernlöf (m) och Ingvar Karlsson i
Bengtsfors (c) anför:

Vi vill liksom i motionerna 2979 och 2985 stryka under att propositionen
om svenskundervisning är ofullständig och därför inte kan läggas till grund
för ett ställningstagande från riksdagens sida i nuvarande skick. De mest
påtagliga bristerna hänför sig emellertid till frågor som ligger utanför arbetsmarknadsutskottets
ansvarsområde. Vi kan därför ansluta oss till utskottets
skrivning men vill samtidigt markera att det bör ankomma på
utbildningsutskottet att bereda förslagen i motionerna 2979 och 2985 om att
propositionen i dess helhet bör avslås, liksom frågor som avser
utbildningsanordnare, utbildningens utformning och omfattning m.m. Vi
vill i sammanhanget erinra om att det i nyss nämnda motioner föreslås
bl. a. att grund-sfi skall kunna uppgå till 500 timmar per person, en utökning
i förhållande till propositionens förslag med 100 timmar.