UbU 1984/85:35

Utbildningsutskottets betänkande
1984/85:35

om lokalkostnader och investeringar m. m. (prop. 1984/85:100)

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen
i proposition 1984/85:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under
punkterna D 5 och 11 — 13 jämte motioner.

Utskottet har inhämtat yttranden från universitets- och högskoleämbetet
och byggnadsstyrelsen över motion 1984/85:1947 yrkande 2 avseende
hemställan om översyn av högskoleenheternas lokalkostnader. Dessa yttranden
är fogade som bilaga I till detta betänkande.

Utskottet har vidare från kulturutskottet inhämtat yttrande över proposition
1984/85:100 bil. 10 (utbildningsdepartementet) punkterna I 2. Byggnadsarbeten
inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde och I 3.
Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m., båda
anslagen i de delar som rör kulturutskottets beredningsområde. Yttrandet
(KrU 1984/85:3 y) är fogat som bilaga 2 till detta betänkande.

1. Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna. Regeringen har under
punkt D 5 (s. 256 — 257) föreslagit riksdagen att till Lokalkostnader m. m.
vid högskoleenheterna för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av
1 238 036 000 kr.

Motionen

1984/85:1947 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en översyn av högskolans lokalkostnader.

Utskottet

I motion 1984/85:1947 anförs att de i budgetpropositionen redovisade
ökningarna av lokalkostnaderna för högskolor för nästa budgetår, drygt
15 procent, är alltför kraftiga. En utredning bör enligt motionärerna tillsättas
för att söka bringa ned högskoleenheternas lokalkostnader. Medel
skall i stället satsas på grundutbildning och forskning. I utredningsarbetet
bör ingå att se över olika faktorer som påverkar lokalkostnaderna, möjligheter
till förhyrning av billigare lokaler m. m.

Utskottet har remitterat motionen för yttrande till byggnadsstyrelsen
(KBS) samt universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).

Byggnadsstyrelsen anför i sitt yttrande att enligt gällande bestämmelser

1 Riksdagen 1984/85. 14 sami. Nr 35

UbU 1984/85:35

(SFS 1980:598 § 6) skall lokalhyrorna om möjligt bestämmas efter marknadsmässiga
grunder. Den i motionen nämnda kostnadsökningen mellan
budgetåren 1984/85 och 1985/86 sammanhänger enligt K.BS dels med
prisomräkning till följd av ökade kostnader för lokalhyror, bränsle, lyse,
vatten m. m., dels ökade kostnader till följd av pågående och planerade
byggnadsinvesteringar inom högskolesektorn (gamla lokaler med låga
hyror ersätts av nya moderna lokaler med höga hyror, totala lokalytan
ökar). Av ökningen av lokalkostnaderna består ca två tredjedelar av hyresförändringar
till följd av pågående och planerade byggnadsarbeten inom
högskolesektorn. Den aviserade hyran för budgetåret 1985/86 är preliminär.
Vid den omräkning av hyrorna för oförändrade lokaler som görs
beaktas den faktiska prisförändringen från närmast föregående budgetår.
Denna förändring innebär en uppgång med endast 4,4 procent mellan
budgetåren 1983/84 och 1984/85, vilken kommer att påverka den slutliga
hyresdebiteringen och därmed belastningen på anslaget D 5. K.BS finner
det inte motiverat med den i motionen föreslagna utredningen. Verket
kommer dock att fortsättningsvis lämna en mera utförlig redovisning av
underlaget för högskoleenheternas lokalkostnader.

UHÄ konstaterar i sitt remissyttrande bl. a. att hanteringen av resurserna
för högskolornas lokaler, inredning och utrustning utgjorde de enda
undantagen från principen om höggradig decentralisering av befogenheterna
till högskoleenheterna i 1977 års högskolereform. Verket konstaterar
vidare att de förhyrda lokalerna medför en reell kostnad för statsverket
medan hyressättningen för de statsägda lokalerna utgår från administrativa
tillämpningar av ett givet system. För de sistnämnda lokalerna är
relationen mellan de reella kostnaderna och de av byggnadsstyrelsen satta
hyrorna delvis fiktiv. UHÄ hänvisar vidare till vad som finansministern
anför i proposition 1984/85:100 (bil. 9 s. 65) om att det är viktigt att
incitament skapas för att få till stånd ett rationellare lokalutnyttjande och
att en förutsättning för detta är att myndigheterna får ett ökat ansvar för
sina lokalkostnader.

UHÄ redovisar också vilka utredningar som under senare år genomförts
eller som pågår beträffande frågan hur lokalkostnader skall hanteras i
budgetsammanhang. Bl. a. nämns att UHÄ den 20 juni 1984 i samråd med
KBS och utrustningsnämnden för universitet och högskolor tillsatte en
utredning, lokalplaneringssakkunniga för högskolan (LPSH 84), med uppgift
att utvärdera det nuvarande systemet för högskolans lokal-, inrednings-
och utrustningsförsörjning samt att lägga fram förslag till förändringar
inom ett i huvudsak oförändrat system. Enligt tilläggsdirektiv bör
utredningen också behandla lokalfrågornas hantering i budgetsammanhang.

Enligt UHÄ är det angeläget att samtliga resursslag i högskoleenheternas
budget blir helt eller delvis utbytbara. UHÄ anser att det är önskvärt
och utgår ifrån att det är möjligt att, i avvaktan på en eventuell anslagsom -

UbU 1984/85:35

läggning för anslaget Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna, redovisa
ett mera detaljerat underlag. Ett minimikrav måste vara att man för
varje högskoleenhet kan utläsa hur stor del av kostnadshöjningen som
beror på utökade eller upprustade lokaler och hur stor del som är allmän
indexuppräkning resp. annan kostnadsförändring för befintliga lokaler.

Utskottet noterar att utöver de utredningar om statens lokalkostnader,
som nämns i UHÄ:s remissyttrande, tillsattes föregående år (dir. 1984:32)
en utredning med uppgift att granska systemet för statsförvaltningens
lokalförsörjning samt att lämna förslag om utformningen av ett mera
rationellt system. Vidare har riksdagens revisorer beslutat genomföra en
förstudie om byggnadsstyrelsens hyressättning. Med hänsyn till redan
pågående utredningar anser utskottet att riksdagen ej skall tillmötesgå
motionsyrkandet om en utredning. Utskottet finner det emellertid angeläget
att byggnadsstyrelsen fortsättningsvis redovisar ett mer detaljerat underlag
beträffande högskoleenheternas lokalkostnader så att regering,
riksdag och berörda myndigheter får en klar bild av vad som påverkat
lokalkostnadernas förändring. Det bör således i enlighet med vad UHÄ
har anfört vara möjligt att för varje högskoleenhet utläsa hur stor del av
kostnadsökningarna som beror på utökade eller upprustade lokaler och
hur stor del som hänför sig till allmän indexuppräkning resp. annan
kostnadsförändring för befintliga lokaler. Utskottet föreslår att riksdagen
med anledning av motion 1984/85:1947 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om en mera detaljerad redovisning av högskoleenheternas
lokalkostnader.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag att riksdagen till
Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna för budgetåret 1985/86 anvisar
ett förslagsanslag av 1 238 036 000 kr.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. beträffande utredning om högskoleenheternas lokalkostnader
att riksdagen avslår motion 1984/85:1947 yrkande 2 i denna del,

2. beträffande redovisningen av högskoleenheternas lokalkostnader
att riksdagen med anledning av motion 1984/85:1947 yrkande
2 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

3. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen till Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna för
budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av I 238 036 000
kr.

2. Ltrustningsnämnden för universitet och högskolor. Regeringen har under
punkt I 1 (s. 589 — 593) föreslagit riksdagen att till Utrustningsnämnden för
universitet och högskolor för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag
av 8 756 000 kr.

UbU 1984/85:35

Motionen

1984/85:1314 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa att utrustningsnämnden
för universitet och högskolor avvecklas under innevarande budgetår,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa att utrustningsnämndens
hittillsvarande uppgifter fördelas på universiteten och högskolorna
själva,

3. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa att anslaget till
utrustningsnämnden för universitet och högskolor nedräknas under hänsynstagande
till avvecklingskostnaderna.

Utskottet

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH) skall enligt
sin instruktion svara för rationell utrustningsplanering och för ekonomiskt
gynnsam upphandling. UUH har till uppgift att utrusta institutioner och
andra arbetsenheter vid de statliga högskoleenheterna inom utbildningsoch
jordbruksdepartementens verksamhetsområden, de statliga arkiven,
biblioteken och museerna, Operan och Dramatiska teatern samt vissa
andra myndigheter som regeringen bestämt särskilt.

För UUH :s upphandling ligger tyngdpunkten på den dyrare utrustningen.
Det genomsnittliga beställningsvärdet var budgetåret 1983/84 ca
100 000 kr. Genom beslut den 10 mars 1983 av regeringen har UUH fått
medgivande att decentralisera viss upphandling till lokal nivå, i första
hand enstaka utrustningsartiklar med ett ordervärde under 20 000 kr.

Enligt föredragande statsrådet har upphandlingsvolymen och komplexiteten
i upphandlingen ökat starkt under senare år varvid också arbetsbelastningen
på UUH ökat kraftigt. På grund av utrustningsfrågornas
stora betydelse har en särskild översyn av upphandlingen gjorts inom
utbildningsdepartementet. Översynen har resulterat i förslag om överförande
av planeringsdelarna av UUH:s verksamhet till UHÄ och total
decentralisering av all upphandlingsverksamhet. UUH skulle därmed
upphöra som myndighet.

Föredragande statsrådet är, efter kompletterande beredning av främst
lönsamhetsfrågorna som bl. a. gjorts i kontakt med forskningsrådsnämnden,
riksrevisionsverket, statskontoret, UHÄ och UUH, inte beredd att
tillstyrka så stora förändringar av organisationen som föreslagits. Vissa
förändringar föreslås dock. Målet är att man genom en bättre avvägning
mellan central och lokal upphandling skall åstadkomma ett bättre utnyttjande
av befintliga resurser.

1 motion 1984/85:1314 (m) hemställs, under hänvisning till genomförd
översyn av organisationen för upphandlingsverksamheten för högskoleenheterna,
att UUH skall avvecklas under innnevarande budgetår (yrkande

UbU 1984/85:35

I), att utrustningsnämndens hittillsvarande uppgifter fördelas på universiteten
och högskolorna själva (yrkande 2) samt att anslaget till UUH
nedräknas under hänsynstagande till avvecklingskostnaderna (yrkande 3).

1 motionen anförs vidare bl. a. att det från redovisnings- och ansvarssynpunkt
är angeläget att hushållningen med statens medel är samlad på en
hand. hos användaren, och icke hos en onödig byråkratisk mellaninstans.
Universitetens personal har ansetts vara kompetent att själv sköta den
aktuella verksamheten. Eftersom UHÄ är ett planeringsorgan behövs det
enligt motionären inte ytterligare planeringsorgan på detta område. ADBupphandlingen
bör liksom för statsverket i övrigt ligga hos statskontoret.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Det ställningstagande beträffande upphandlingens organisation som
redovisas i propositionen bygger främst på en total bedömning av lönsamheten
av UUH:s upphandlingsverksamhet. Den av motionären åberopade
översynen har i första hand pekat på problem vad gäller upphandling av
viss forskningsutrustning. Lönsamhetsfrågorna har, som framgår av propositionen,
inte belysts i tillräcklig omfattning. I beredningen av upphandlingsfrågorna
inom regeringskansliet har framkommit att den centrala
upphandlingen leder till betydande ekonomiska vinster för staten. De
största vinsterna görs vid central upphandling av dyrbarare utrustning, i
regel upphandlingsärenden där beställningssumman ligger över 100 000
kr. Enligt vad utskottet erfarit uppgår besparingen för staten genom
UUH:s medverkan i sådana ärenden till 20 — 25 milj. kr. per år. Den totala
årliga upphandlingen motsvarar 400 — 450 milj. kr. varav UUH svarar för
cirka hälften och högskoleenheterna för den andra hälften. Genom UUH :s
avropsavtal sparas ytterligare ca 20 milj. kr. per år. Sammanlagt upphandlas
för ca 350 milj. kr. per år med utnyttjande av dessa avtal som kan
åberopas av alla statliga myndigheter.

Enligt föredragande statsrådet bör de centrala upphandlingsresurserna
koncentreras till större enskilda objekt och i övrigt till områden där samordning
av inköp ger betydelsefulla fördelar. I övrigt bör upphandlingen
göras lokalt. Enligt statsrådet bör den sedan år 1983 gällande generella
gränsen mellan lokal och central upphandling om 20 000 kr. höjas till
minst 50 000 kr. Förändringen bör genomföras den I juli 1986. Även över
denna höjda generella gräns bör en avvägning mellan central och lokal
upphandling göras med hänsyn till lönsamhetskriteriet. Det kan innebära
att även utrustning med ordervärde över den nämnda beloppsgränsen kan
upphandlas på lokal nivå när detta är rationellt. UUH bör således koncentrera
resurserna till ärenden för vilka en central upphandling är mest
lönsam. Det ankommer på regeringen att besluta i fråga om generell
beloppsgräns och statsrådet avser att senare återkomma till regeringen i
denna fråga.

I fråga om den del av upphandlingen som avser dyrbar vetenskaplig
utrustning anför statsrådet att det även i vad avser sådan utrustning i

1* Riksdagen 1984/85. 14 sami. Nr 35

UbU 1984/85:35

många fall finns stora vinster att göra genom samordning av marknadskontakter
och inköp. Det finns anledning att se över rutinerna för samverkan
i dessa frågor mellan UUH och de medelsfördelande organen, bl. a.
forskningsråden och FRN, så att man på ett tidigt stadium kan avgöra hur
upphandlingen skall genomföras.

Som följd av de planerade förändringarna blir det enligt föredragande
statsrådet nödvändigt med ändringar i UUH:s organisation och interna
arbete. Det är också motiverat att ändra sammansättningen av UUH:s
styrelse, så att forskningen representeras mera direkt. Även i dessa frågor
avser statsrådet att återkomma till regeringen.

Utskottet anser att erfarenheterna av den ytterligare decentralisering av
upphandlingsverksamheten till högskoleenheterna som planeras bli genomförd
fr. o. m. år 1986 bör avvaktas innan riksdagen tar ställning till
mera genomgripande förändringar i organisationen. Utskottet föreslår
med hänvisning till vad som anförts att riksdagen avslår motion 1984/
85:1314 yrkandena I, 2 och 3.

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag att riksdagen
till UUH för budgetåret 1985/86 skall anvisa ett förslagsanslag av
8 756 000 kr.

Åberopande vad utskottet anfört hemställer utskottet

1. beträffande utrustningsnämnden

att riksdagen avslår motion 1984/85:1314,

2. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen till Utrustningsnämnden för universitet och högskolor
för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av
8 756 000 kr.

3. Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.

Regeringen har under punkt I 2 (s. 593 — 601) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde inom de kostnadsramar som har
förordats i propositionen,

2. bemyndiga regeringen att fastställa tillgångsvärden i enlighet med
vad som förordats i propositionen,

3. till Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde
för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag om
267 000 000 kr.

Motionerna

1984/85:1041 av Sten-Ove Sundström m. fl. (s) vari — såvitt nu är i fråga
— yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i

UbU 1984/85:35

motionen anförts om behovet av nya lokaler för verksamheten Teknikens
hus vid högskolan i Luleå.

1984/85:1162 av Karin Ahrland (fp) och Hans Petersson i Röstånga (fp)
vari — med hänvisning till vad som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet
remitterade motionen 1984/85:1157 — såvitt nu är i fråga yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående forsknings- och utbildningsinsatser samt universitetsbyggnader
i Malmöhus län.

1984/85:2493 av Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar
om byggandet av ett teknikcentrum i Luleå.

Utskottet

Anslaget Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets område är
ett reservationsanslag. Det avser byggnadsinvesteringar inom de delar av
sektorerna utbildning, forskning och kultur — med undantag för verksamheten
vid Sveriges Radio — som finansieras inom utbildningsdepartementets
huvudtitel och där byggnadsstyrelsen har ansvaret för lokalförsörjningen.

Under anslaget redovisar föredragande statsrådet i budgetpropositionen
en investeringsplan med byggnadsobjekt under rubrikerna Utbildning
och forskning, Kulturändamål m. m. och Övrigt. För de olika objekten
anges belopp under rubrikerna Kostnadsram och Medelsförbrukning.
Kostnadsramens totala belopp i prisnivån den 1 januari 1984 föreslås till
2 123 504 000 kr., varav 1 508 892 000 kr. avser Utbildning och forskning,
202 870 000 kr. Kulturändamål m. m. och 411 742 000 kr. Övrigt (diverse
objekt och projekteringskostnader).

1 budgetpropositionen föreslås nya eller ändrade kostnadsramar om
totalt 142,5 milj. kr. för dels redan beslutade tidigarelagda byggnadsobjekt,
dels vissa ytterligare byggnadsobjekt, vilka särskilt anges.

Föredragande statsrådet tar i budgetpropositionen (s. 368) upp frågan
om lokaler för teknikcentrum vid högskolan i Luleå. Högskolan hade
ansökt om medel för uppförande av permanenta lokaler för verksamheten.
Statsrådet framhåller att verksamheten vid teknikcentrum är viktig som
medel att intressera barn och ungdom för naturvetenskap och teknik.
Högskolan i Luleå tillhör dock enligt statsrådet de högskolor i landet som
är väl försörjda med lokaler, varför verksamheten även i fortsättningen bör
kunna inrymmas i tillgängliga byggnader. Det är enligt statsrådet för
närvarande inte möjligt att anslå medel för särskilda lokaler.

1 två motioner, 1984/85:1041 (s) yrkande 2 och 1984/85:2493 (fp),
hemställs att riksdagen skall besluta att bygga lokaler för ett teknikcentrum
i Luleå. I båda motionerna framhålls att det är viktigt att hos barn och
ungdom och då särskilt flickor skapa ökad förståelse för teknik och naturvetenskap.
En viss försöksverksamhet har sedan år 1979 bedrivits med

Rättelse: S. 8, rad 13 Står: 1984/85:120 Rättat till: 1982/83:120

UbU 1984/85:35

teknisk information, bl. a. genom utställningar och verkstäder. För denna
verksamhet har högskolan haft stöd av forskningsrådsnämnden (FRN).
Man har enligt motionärerna de bästa erfarenheter av denna verksamhet,
varför den snarast bör permanentas. Motionärerna hänvisar också till att
frågan om ett teknikcentrum i Luleå berördes i den s. k. Norrbottenspropositionen
(1982/83:120 bil. 2 s. 10, UbU 1982/83:32, rskr. 1982/83:380).

Utskottet delar föredragande statsrådets och motionärernas uppfattning
att verksamheten i teknikcentrum har stor betydelse för att hos den yngre
generationen skapa och vidmakthålla ett intresse för teknik. Vad gäller
lokaler för teknikcentrum vill utskottet erinra om det beslut riksdagen
fattade år 1983 om 20 milj. kr. till lokaler för externfinansierad forskning
vid högskolan i Luleå, efter förslag i den nämnda s. k. Norrbottenspropositionen
(prop. 1982/83:120). I propositionen i fråga (bil. 2, s. 10) angavs
bl. a. att de lokaler som genom nybyggnad beräknades bli friställda som
följd av att externfinansierad forskning fick nya lokaler i viss omfattning
borde kunna utnyttjas av teknikcentrum, dock under förutsättning att
högskolan kunde redovisa täckning för driftkostnaderna för ett teknikcentrum.
Utskottet behandlar vid förevarande riksmöte vid beredning av
anslaget Forskningsrådsnämnden (motion 1984/85:1041 yrkande 1, UbU
1984/85:34) frågan om driftmedel till teknikcentrum i Luleå. Utskottet
instämmer där i vad föredragande statsrådet anfört att ansvaret för finansiering
av driften för teknikcentrum i första hand ligger på organ på lokal
och regional nivå och föreslår att motionsyrkandet avslås.

I frågan om lokaler föreslår utskottet i avvaktan på att utvärderingen av
försöksverksamheten med teknikcentrum i Luleå redovisas att riksdagen
avslår motionerna 1984/85:1041 yrkande 2 och 1984/85:2493.

I motion 1984/85:1162 (fp) yrkande 1 (motivering i motion 1984/
85:1 157) hävdas att lokalsituationen är svår inom flera ämnen vid Lunds
universitet, bl. a. för kemicentrum trots pågående nybyggnation. En långsiktig
plan erfordras för att lokalbehoven i framtiden skall kunna tillgodoses.

Utskottet erinrar om att i investeringsplanen för byggnadsobjekt (prop.
1984/85:100, bil. 10) är för universitetet i Lund upptaget sammanlagt sju
större särskilda objekt inom en kostnadsram av totalt ca 126 milj. kr.
Tillbyggnad till elektronikhuset i Lund (28,6 milj. kr.) har tillkommit
jämfört med innevarande budgetår. Medelsförbrukningen för projekten
beräknas till ca 40 milj. kr. budgetåret 1984/85 och 27,5 milj. kr. budgetåret
1985/86. Planeringen av lokalinvesteringarna för universitet och högskolor
baseras på uppgifter från läroanstalterna i fråga. Universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ) och byggnadsstyrelsen gör upp var sin prioriteringslista
varefter önskemålen vägs ihop i en gemensam prioriteringslista.
Att upprätta en långsiktig plan för lokalsituationen vid universitetet i Lund
ankommer främst på universitetet. Med hänvisning till det anförda föreslår
utskottet att riksdagen avslår motion 1984/85:1162 yrkande 1.

UbU 1984/85:35

Utskottet noterar att kulturutskottet inte har något att erinra mot regeringens
förslag såvitt avser byggnadsarbeten för kulturändamål (KrU
1984/85:3 y). Utbildningsutskottet, som i övrigt inte heller har några erinringar
mot den investeringsplan för byggnadsarbeten som redovisats i
budgetpropositionen, tillstyrker att riksdagen ger regeringen bemyndigande
att besluta om byggnadsarbeten inom de kostnadsramar som redovisats
i propositionen.

Utskottet har inte heller någon erinran mot de i proposition 1984/85:100
redovisade medelsberäkningarna och föreslår att riksdagen till Byggnadsarbeten
inom utbildningsdepartementets område för budgetåret 1985/86
anvisar ett reservationsanslag av 267 milj. kr.

Regeringens förslag att en engångsnedskrivning skall göras av utnyttjat
investeringsanslag med 6 445 000 kr. för upprustning av Waldemarsudde
och med 10 milj. kr. för medeltidsmuseet på Helgeandsholmen har utskottet
inte heller någon erinran emot.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. beträffande lokaler för teknikcentrum i Luleå

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:1041 yrkande 2 och
1984/85:2493,

2. beträffande universitetsbyggnader i Malmöhus län
att riksdagen avslår motion 1984/85:1162 yrkande 1,

3. beträffande kostnadsramar

att riksdagen ger regeringen bemyndigande att besluta om byggnadsarbeten
inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde
inom de kostnadsramar som förordats i proposition 1984/
85:100,

4. beträffande tillgångsvärden för byggnader

att riksdagen ger regeringen bemyndigande att fastställa tillgångsvärden
i enlighet med vad som förordats i proposition
1984/85:100,

5. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen till Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag
av 267 000 000 kr.

4. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. Regeringen
har under punkt I 3 (s. 601—607) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av inredning och
utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m. inom de kostnadsramar
som förordats i propositionen,

2. till Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m.
för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag om 266 000 000 kr.

UbU 1984/85:35

Motionerna

1984/85:791 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga

— yrkas

18. att riksdagen begär att regeringen låter utföra en inventering av
utrustning inom högskolan samt återkommer till riksdagen med en långsiktig
plan för utbyte och komplettering av befintlig utrustning.

1984/85:1324 av Kerstin Göthberg m. fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga

— yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts rörande översyn av verksamhet och inriktning vid högskolornas
datacentraler,

17. att riksdagen vid bifall till yrkandena under 8, 9, 12 och 15 bemyndigar
regeringen att företa besparingsåtgärder eller intäktshöjande åtgärder
under anslagen Vissa tandvårdskostnader och Inredning, utrustning
m. m.1

1984/85:2516 av Hans Nyhage (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om högteknologisk
utrustning vid den textila högskoleutbildningen i Borås.

1984/85:2524 av Rune Rydén m. fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

2. att riksdagen uttalar att det är angeläget att utrustningsprogrammet
för ämensområdena datateknik, elektronik och teknisk fysik vid tekniska
och naturvetenskapliga högskolan i Lund fullföljs inom ramen för anslaget
1 3.

1984/85:2818 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

33. att riksdagen hos regeringen anhåller om en samlad redovisning av
universitets och högskolors investeringsbehov i enlighet med vad som i
motionen anförts.

Utskottet

Anslaget Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna
m. m. är ett reservationsanslag. Det avser investeringar i inrednings- och
utrustningsobjekt i lokaler vid högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde samt vid vissa statliga institutioner inom
bl. a. skol- och kulturområdena.

1 föregående års budgetproposition anmälde föredragande statsrådet att
finansieringssystemet för ersättning av inredning och utrustning eventuellt
skulle komma att förändras. Det konstaterades att ersättningsanskaffningarna
finansierades delvis med utnyttjande av medel från myndigheternas

' Yrkandet behandlas även i utskottets betänkande 1984/85:14.

UbU 1984/85:35

reguljära anslag. Förutsättningarna borde undersökas att på sikt föra över
löpande kompletteringar av utrustning och all ersättningsanskaffning till
myndigheternas reguljära anslag, dvs. för högskoleenheternas del till sektors-
och fakultetsanslag.

Regeringen uppdrog den 29 mars 19B4 åt UHÄ och KBS att redovisa
konsekvenserna av ett ändrat system för ersättningsanskaffning av inredning
och utrustning. Uppdraget fullgjordes av en av UHÄ tillsatt arbetsgrupp
med representanter för högskoleenheterna, UHÄ, UUH och KBS.
Uppgifter om högskoleenheternas syn på förändringar och konsekvenserna
av förändringar insamlades i en enkät. Resultatet av gruppens arbete
och enkäten redovisades i en rapport (UHÄ 1984:14).

Arbetsgruppen beräknade återanskaffningsvärdena för högskoleenheternas
inredning till mellan 1 500 och 2 000 milj. kr. och för enheternas
utrustning till mellan 2 500 och 3 000 milj. kr. Med utgångspunkt i en
genomsnittlig livslängd om 20 år för inredningsobjekt och 10 år för utrustningsobjekt
beräknades de årliga medelsbehoven för ersättningsanskaffning
till ca 50 milj. kr. för inredning och 200 — 300 milj. kr. för utrustning.

1 frågan om ändring av anslagssystemet för ersättningsanskaffningarna
redovisade arbetsgruppen följande uppfattningar. Vad gäller inredning
bör, såsom KBS föreslår, endast inredningsbehov av mindre omfattning
tillgodoses och finansieras av högskoleenheterna. Övriga inredningsbehov
kopplade till byggnadsåtgärder eller ersättningsbehov med krav på fackkompetens
bör även i fortsättningen handhas av byggnadsstyrelsen.

UHÄ och högskoleenheterna anser att ansvaret för löpande komplettering
och ersättningsanskaffning av utrustning i princip bör föras över till
högskoleenheterna. En förutsättning för sådana förändringar är dock att
ändamålsanslagen tillförs ökade resurser för detta, 15 milj. kr. per år för
inredning och 250 milj. kr. per år för utrustning. UHÄ förutsätter då att den
s. k. UHÄ-ramen skall finnas kvar för riktade insatser liksom hittills. UHÄ
ställer sig vidare bakom arbetsgruppens uppfattning att om nuvarande
standard på högskolans utbildning och forskning skall behållas är det
nödvändigt att tillföra högskolan ökade resurser för inrednings- och utrustningskrävande
verksamheter.

Föredragande statsrådet säger sig dela UHÄ:s uppfattning om utrustningsfrågornas
betydelse och att de måste få en högre prioritet än hittills.
Vissa omständigheter såsom svårigheter att dra en gräns mellan nyanskaffning
och ersättningsanskaffning samt mycket olika livslängd för olika
utrustningsobjekt gör att det inte framstår som lämpligt att göra en så klar
åtskillnad som hittills mellan medel för ersättningsanskaffning och medel
för nyanskaffning. Det kan vara bättre att inom ramen för en total utrustningsplanering
göra mera selektiva beräkningar av behoven som underlag
för beslut om en lämplig fördelning av tillgängliga medel mellan olika
ändamål.

Föredragande statsrådet konstaterar att det är mycket stora belopp som
enligt UHÄ:s beräkningar behövs för utrustningsanskaffning för att bibe -

UbU 1984/85:35

hålla uppnådd nivå samtidigt som nysatsningar måste ske. Eftersom den
befintliga nivån har uppnåtts delvis med externa medel är det enligt
statsrådet nödvändigt att även i fortsättningen sådana medel tillskjuts för
anskaffning och förnyelse. Behoven av medel över anslaget för att bibehålla
uppnådd utrustningsnivå blir då väsentligt lägre än den summa om
250 milj. kr. per år som UHÄ angett. UHÄ bör enligt föredragande statsrådet
utifrån de angivna nya utgångspunkterna ytterligare analysera problemen
med utrustningsanskaffning och inom ramen för sina totala prioriteringar
väga utrustningsbehoven mot andra behov. UHÄ bör då också
på nytt pröva förutsättningarna för att löpande utrustningsanskaffning
skall beslutas på lokal nivå och finansieras inom ramen för de ändamålsanslag
och externa medel som står till högskoleenheternas förfogande.
Avsikten är att UHÄ skall få ett regeringsuppdrag av detta innehåll.
Frågan om ersättningsanskaffning av inredning skall också tas upp på
nytt.

I två motioner, nämligen 1984/85:791 (fp) yrkande 18 och 1984/85:2818
(m) yrkande 33, hemställs att riksdagen hos regeringen begär en samlad
redovisning av högskoleenheternas utrustningsbehov och återkommer till
riksdagen med en långsiktig plan för utbyte och komplettering av befintlig
utrustning. 1 motion 1984/85:791 motiveras yrkandet med att resurser nu
måste avsättas för successivt underhåll och utbyte av tidigare anskaffad
kostnadskrävande vetenskaplig utrustning. Hur omfattande problemet
med det bristande underhållet i dag är finns det inga säkra uppgifter om.
1 motion 1984/85:2818 anförs bl. a. att högskolan nu har ett ackumulerat
investeringsbehov i fråga om sådan utrustning som är oundgänglig i både
undervisning och forskning. Motionärerna hävdar att problemen kan bli
så stora att det inom vissa områden kan bli svårt att upprätthålla den högre
utbildningens och forskningens kvalitet.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att högskoleenheterna
har modern utrustning. Detta förutsätter både att omodern
utrustning kan bytas ut och att anskaffning för nya områden kan ske.
Regeringen har i budgetpropositionen angivit vissa nya utgångspunkter
för bedömningar i dessa frågor. Utskottet anser att det är viktigt att man
nu går vidare med en kartläggning av behoven. Utskottet konstaterar att
det av regeringen aviserade uppdraget till UHÄ bl. a. har detta syfte.
Denna kartläggning är enligt utskottets mening särskilt viktig beträffande
grundläggande högskoleutbildning, eftersom möjligheterna till finansiering
med externa medel här är mer begränsade än i fråga om forskningen.

Då motionärernas syften torde bli tillgodosedda genom regeringens
uppdrag till UHÄ, föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna
1984/85:791 yrkande 18 och 1984/85:2818 yrkande 33.

Föredragande statsrådet redovisar i budgetpropositionen dels en inredningsplan,
dels en utrustningsplan. Inredningsplanen baseras på anslagsframställning
från byggnadsstyrelsen (KBS), utrustningsplanen på an -

UbU 1984/85:35

slagsframställning från utrustningsnämnden för universitet och högskolor
(UUH). I inredningsplanen redovisas bl. a. föreslagna förändringar i kostnadsramarna
och förordade nya ramar med belopp. Detta gäller dels för
inredningsobjekt särskilt angivna i budgetpropositionen, dels medel för
byggnadsstyrelsens fördelning. I utrustningsplanen redovisas de föreslagna
förändringarna med belopp med fördelning på Utrustning budgetåret
1985/86, För universitets- och högskoleämbetets fördelning, För statens
kulturråds fördelning samt För forskningsrådsnämndens fördelning. 1
inredningsplanen uppgår beloppen avseende nya objekt eller ändrade
rambelopp till sammanlagt 66 milj. kr. I utrustningsplanen är motsvarande
belopp ca 242 milj. kr. De totala kostnadsramarna, inkluderande belopp
för både tidigare och följande budgetår, uppgår för inredningsplanen till
399 855 000 kr. och för utrustningsplanen 1 110 360 000 kr., dvs. totalt
1 510 215 000 kr.

I motion 1984/85:2524 (m) yrkande 2 anförs att den prioritering som
riksdagen gjort av datateknik- och elektronikområdena även måste medföra
bl. a. ökade resurser i fråga om utrustning. För den utbyggnad som
pågår av elektronikhuset i Lund har upprättats ett utrustningsprogram som
totalt har en kostnadsram av 137 milj. kr., av vilket belopp 75 milj. kr. utgör
baskostnad för forskning och utbildning vartill kommer ca 5 milj. kr. för
gemensamma behov direkt knutna till om- och tillbyggnaden. Motionärerna
anför vidare att de 49 milj. kr. i utrustningsmedel som i årets budgetproposition
föreslagits för sammanlagt sex olika byggnadsprojekt, däribland
för elektronikhuset i Lund, inte ens räcker till en rimlig basutrustning
för tillbyggnaden i Lund. Riksdagen bör därför uttala att det är
angeläget att utrustningsprogrammet för ämnesområdena datateknik,
elektronik och teknisk fysik vid tekniska fakulteten vid universitetet i Lund
fullföljs inom ramen för anslaget Inredning och utrustning av lokaler vid
högskoleenheterna.

Utskottet har från UUH inhämtat att nämnden i kostnadsramskrivelse
till regeringen den 16 augusti 1984 föreslagit att för tillbyggnad av elektronikhuset
i Lund skall en delram av 25 milj. kr. föras upp i utrustningsplanen
för budgetåret 1984/85. Såsom framgår av proposition 1984/85:100
bil. 10 (s. 603) föreslås en särskild kostnadsram för tillbyggnad av elektronikhuset
i Lund bli uppförd i utrustningsplanen för budgetåret 1985/86.
Enligt vad utskottet erfarit har UUH föreslagit en resursfördelning som
skulle innebära att delramen fastställs till 19 milj. kr. Övriga utrustningsbehov
för datateknik, elektroteknik och teknisk fysik torde få prioriteras
bland andra behov inom kostnadsramarna För universitets- och högskoleämbetets
fördelning samt För forskningsrådsnämndens fördelning. Med
hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1984/85:2524 yrkande 2.

Utskottet noterar att kulturutskottet inte har något att erinra mot rege -

UbU 1984/85:35

ringens förslag såvitt avser inredning och utrustning av lokaler för kulturändamål
(KrU 1984/85:3 y). Utbildningsutskottet har inte heller några
erinringar mot de i budgetpropositionen redovisade kostnadsramarna för
investeringar i inredning och utrustning. Utskottet tillstyrker att riksdagen
ger regeringen bemyndigande att besluta om investeringar i inredning och
utrustning inom de kostnadsramar som redovisas i propositionen.

I motion 1984/85:1324 (c) yrkande 5 hemställs att en översyn skaligöras
av verksamhetens inriktning och omfattning vid högskoleenheternas datacentraler.
Motionärerna anser att medan resurser och kompetens på dataområdet
tidigare var samlade på högskoleenheternas datacentraler har den
senare utvecklingen varit den att en snabb utbyggnad av datorkapacitet ägt
rum på ett flertal av högskolornas institutioner. En stor utbyggnad av
datorkapaciteten med hjälp av persondatorer och mikrodatorbaserade
arbetsstationer har påbörjats eller är planerad.

Utskottet erinrar om att det ingår i det översynsarbete som UHÄ bedriver
rörande högskolans resursanvändning att utarbeta förslag till hur olika
former av datakraft skall utnyttjas. Problemet kommer också att belysas av
UHÄ i dess redovisning av ett uppdrag från regeringen att utarbeta en
nationell datapolicy för högskolan. Med hänvisning till vad som anförts
föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1984/85:1324 yrkande 5.

En teknisk samverkan mellan högskolan i Borås och företag varvid
företagen skall beredas tillfälle att utnyttja högskolans högteknologiska
utrustning föreslås i motion 1984/85:2516 (m). Motionären anför att kostnaderna
för en högteknologisk utrustning nu är så stora att mindre och
medelstora företag saknar möjligheter att själva skaffa sig sådan utrustning.

Utskottet noterar beträffande samverkansformer mellan högskoleenheter
och industriföretag att samverkan vanligtvis bygger på lokala överenskommelser
och innebär att högskoleenhet "hyr in sig" i ett företags maskinpark.
Det motsatta förhållandet, som aktualiseras i motionen, som
skulle kunna innebära att ett företag använder högskolans utrustning i sin
ordinarie tillverkning synes inte lämpligt, bl. a. av konkurrensskäl. Med
hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion
1984/85:2516.

1 motion 1984/85:1324 (c) yrkande 17 hemställs att riksdagen ger regeringen
bemyndigande att företa besparingsåtgärder eller intäktshöjande
åtgärder på anslaget Inredning och utrustning (I 3), åtgärder som aktualiseras
vid bifall till yrkandena 8, 9, 12 och 15 i samma motion. Med
hänvisning till vad utskottet föreslagit i det föregående beträffande detta
anslag avstyrker utskottet motion 1984/85:1324 yrkande 17 i denna del.

Utskottet har ingen erinran mot de i proposition 1984/85:100 redovisade
medelsberäkningarna och föreslår att riksdagen till Inredning och utrust -

UbU 1984/85:35

ning av lokaler vid högskoleenheterna för budgetåret 1985/86 anvisar ett
reservationsanslag av 266 000 000 kr.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. beträffande inventering av högskoleenheternas utrustningsbehov
att riksdagen avslår motionerna 1984/85:791 yrkande 18 och
1984/85:2818 yrkande 33,

2. beträffande utrustningsprogrammet vid tekniska fakulteten vid
Lunds universitet

att riksdagen avslår motion 1984/85:2524 yrkande 2,

3. beträffande kostnadsramar

att riksdagen ger regeringen bemyndigande att besluta om anskaffning
av inredning och utrustning för lokaler vid högskoleenheterna
m. m. inom de kostnadsramar som förordats i proposition
1984/85:100,

4. beträffande verksamheten vid högskoleenheternas datacentraler
att riksdagen avslår motion 1984/85:1324 yrkande 5,

5. beträffande teknisk samverkan i Borås

att riksdagen avslår motion 1984/85:2516,

6. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna
m. m. med bifall till proposition 1984/85:100 och
med avslag på motion 1984/85:1324 yrkande 17 i denna del för
budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av
266 000 000 kr.

Stockholm den 14 maj 1985

På utbildningsutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Bengt Wiklund
(s), Birgitta Rydle (m), Helge Hagberg (s), Lennart Bladh (s), Iris
Mårtensson (s), Birger Hagård (m), Jörgen Ullenhag (fp), Margot Wallström
(s), Gunnar Hökmark (m), Ingvar Johnsson (s). Larz Johansson (c),
Inger Josefsson (c) och Maj Kempe (vpk).

Reservationer

1. Utrustningsnämnden för universitet och högskolor (punkt 2, mom. 1)

Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m), Jörgen Ullenhag (fp) och Gunnar
Hökmark (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar "Utskottet

UbU 1984/85:35

anser” och slutar ”yrkandena 1, 2 och 3” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det mot bakgrund av vad som framkommit i utredningen
om UUH är välbetänkt att verkställa en sådan decentralisering av
upphandlingsverksamheten till universiteten och högskolorna själva resp.
till statskontoret och — för planeringssyften — till UHÄ att utrustningsnämnden
för universitet och högskolor kan upphöra. Utskottet föreslår att
riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100 och motion 1984/
85:1314 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande utrustningsnämnden

att riksdagen med anledning av motion 1984/85:1314 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Inventering av högskoleenheternas utrustningsbehov (punkt 4, mom. 1)

Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m), Jörgen Ullenhag (fp) och Gunnar
Hökmark (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar ”Utskottet
delar” och slutar ”1984/85:2818 yrkande 33” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att högskoleenheterna
har modern utrustning. Detta förutsätter både att omodern
utrustning kan bytas ut och att anskaffning för nya områden kan ske.
Regeringen har i budgetpropositionen angivit vissa nya utgångspunkter
för bedömningar i dessa frågor. Utskottet anser att det är viktigt att man
nu går vidare med en kartläggning av behoven. Utskottet konstaterar att
det av regeringen aviserade uppdraget till UHÄ bl. a. har detta syfte.
Denna kartläggning är särskilt viktig beträffande grundläggande högskoleutbildning
eftersom möjligheterna till finansiering med externa medel
här är mer begränsade än i fråga om forskningen. Regeringen bör återkomma
till riksdagen med förslag till riktlinjer för utrustningsanskaffningen.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande inventering av högskoleenheternas utrustningsbehov
att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:791 yrkande 18
och 1984/85:2818 yrkande 33 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

UbU 1984/85:35

Bilaga I

Remissyttranden angående motion 1984/85:1947, yrkande 2,
Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna

Efter remiss i ärendet har yttranden avgivits av universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) och byggnadsstyrelsen (K.BS)

Universitets- och högskoleämbetet:

1977 års högskolereform utmärktes av en höggradig decentralisering av
befogenheter till högskoleenheterna. De enda egentliga undantagen från
denne decentraliseringsprincip är resurser för lokaler, inredning och utrustning.
Med anledning av det remitterade motionsyrkandet anför UHÄ
följande i fråga om högskolans lokaler.

Lokalinnehav

Byggnadsstyrelsen är lokalhållare för högskolan liksom för alla statliga
civila myndigheter. Detta innebär att byggnadsstyrelsen svarar för anskaffning
av lokaler genom nybyggnad, om- och tillbyggnad, köp, förhyrning
eller omdispositioner inom befintliga bestånd.

Högskoleenheterna har ansvaret för att befintliga lokaler utnyttjas effektivt.

När en högskoleenhet anser att lokalerna för en viss verksamhet är eller
beräknas bli otillräckliga på grund av t ex expansion av verksamheten
upprättar enheten en s k verksamhetsbeskrivning. UHÄ skall yttra sig över
denna verksamhetsbeskrivning i syftet att enhetens bedömningar av utvecklingen
skall överensstämma med statsmakternas och UHÄ:s planering.
Byggnadsstyrelsen fastställer lokalprogram och ansvarar för lokalförsörjningen.
Vid större dimensioneringsminskningar följer byggnadsstyrelsen
upp att ledigblivande lokaler blir utnyttjande för andra verksamheter
med konstaterade lokalunderskott. Alternativt kan förhyrda lokaler
sägas upp. I många fall tar mindre dimensioneringsförändringar ut varandra
så att inga större förändringar av de totala lokalbehoven uppstår vid
enheten.

In vesteringskostnader

Kostnaderna för ny- och ombyggnader av högskolebyggnader bestrids
från ett särskilt reservationsanslag Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde. Det finns inget direkt samband mellan
detta anslag och anslaget Lokalkostnader m m vid högskoleenheterna.

UbU 1984/85:35

Arliga lokalkostnader

Förslag till medelsanvisning under det på tionde huvudtiteln uppförda
förslagsanslaget Lokalkostnader m m vid högskoleenheterna upprättas
formellt av UHÄ. Det baserar sig emellertid helt på underlag som tillhandahålls
av byggnadsstyrelsen.

Beräkningarna grundar sig på byggnadsstyrelsens kostnadsuppskattningar
avseende kallhyror och driftkostnader för samtliga lokaler vid
högskoleenheterna samt lokaler för institutet för internationell ekonomi,
kungliga biblioteket och statens psykologisk-pedagogiska bibliotek. Av
lokalkostnaderna avser över 85 % statsägda lokaler och resten förhyrda
lokaler. De årliga höjningarna av anslaget utgör summan av kostnaderna
för nettoförändringen av högskolans lokalinnehav (lokalökningar ./. lokalminskningar)
och kostnadsökningar för befintliga lokaler.

Regler om hur hyror skall bestämmas, aviseras och debiteras ges i § 6 av
förordningen om förvaltning av vissa statliga fastigheter m. m. (SFS
1980:598). För tillämpningen av dessa regler har byggnadsstyrelsen fastställt
riktlinjer (Byggnadsstyrelsens administrativa föreskrifter nr 1551).
UHÄ anser att det, med nuvarande anslagssystem, inte faller inom verkets
ansvarsområde att följa upp principerna för byggnadsstyrelsens hyressättning.

Allmänt kan sägas att de förhyrda lokalerna utgör en reell kostnad för
statsverket, medan hyressättningen för de statsägda lokalerna utgår från
administrativa tillämpningar av ett givet system, varför relationen mellan
den reella kostnaden för dessa lokaler och byggnadsstyrelsens hyressättning
delvis är Fiktiv.

För högskolans del är det nuvarande systemet med ett förslagsanslag för
lokalkostnader som belastas med de lokalhyror byggnadsstyrelsen debiterar
högskoleenheterna närmast ett uttryck för att statsmakterna vill markera
vilken omfattning lokalkostnaderna faktiskt har.

Finansministern har efterlyst initiativ som skulle göra lokalbrukarna
mer kostnadsmedvetna beträffande lokalerna. I prop 1984/85:100, Bil 9 s.
65 anför han exempelvis följande:

”Det är viktigt att incitament skapas för såväl enskilda lokalbrukare som
lokalhållaren byggnadsstyrelsen att få till stånd ett rationellare lokalutnyttjande.
En förutsättning för att detta arbete skall ge resultat är att
myndigheterna får ett ökat ansvar för sina lokalkostnader. Lokalbrukarna
måste också vara beredda att i större omfattning än tidigare pröva lokallösningar
som tar hänsyn till begränsningar i befintliga lokaler och minskat
ekonomiskt utrymme för ändringsarbeten. Jag avser att senare återkomma
till regeringen med förslag om anvisningar för myndigheternas
anslagsframställningar för budgetåret 1986/87, bl. a. vad avser redovisning
av lokalkostnader. Det är angeläget att byggnadsstyrelsen biträder
myndigheterna i det arbete med lokalfrågorna som kommer att erfordras.”

UbU 1984/85:35

Genomförda utredningar m. m.

Frågan om hur lokalkostnaderna skall hanteras i budgetsammanhang
har utretts i olika sammanhang under de senaste åren. År 1981 överlämnade
byggnadsstyrelsen en utredning om lokalkostnader i myndigheternas
budget till regeringen (budget- och utbildningsdepartementen). Som medel
för att nå åsyftat mål föreslogs i denna utredning dels att lokalkostnaderna
reellt skulle inkluderas i budgetprövningen, dels att i princip alla resursslag
inkl. lokalkostnader skulle bli utbytbara på myndighetsnivå. Byggnadsstyrelsen
konstaterade i sin missivskrivelse vidare att vissa skillnader råder
mellan högskolan och den civila statsförvaltningen i övrigt vad gäller
lokaler och lokalkostnader. Dessa skillnader borde emellertid inte vara av
den art att inte utredningens generella förslag skulle kunna tillämpas även
på högskolan. Anslaget Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna borde
därför fördelas på högskolans verksamhetsanslag. Med hänsyn till
högskoleorganisationens storlek och övriga speciella förhållanden kunde
det emellertid finnas anledning att innan förslagen genomfördes för högskolans
del ytterligare belysa tillämpningen och konsekvenserna härav
mera i detalj.

Regeringen uppdrog 1982-06-24 åt byggnadsstyrelsen och UHÄ att utreda
vissa frågor ang lokalkostnader m. m. inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde. UHÄ uppdrog åt en särskild arbetsgrupp —
riktvärdesgruppen — att bereda den del av uppdraget som ankom på
verket. Resultatet av arbetsgruppens utredningsarbete redovisades i rapporten
Högskolans lokaler (UHÄ 1983:16).

Arbetsgruppen genomförde bl. a. en kartläggning av högskolans lokaler.
Gruppen kunde inte dra några bestämda slutsatser av materialet, än mindre
avgöra vilka högskoleenheter eller verksamheter som hade över- eller
understandard. Bland gruppens förslag till omedelbara åtgärder kan nämnas
att lokalinkomster från extern verksamhet skulle få tas i anspråk för att
förbättra enhetens lokalsituation. Avslutningsvis förordade riktvärdesgruppen
en försöksverksamhet där lokalkostnaderna integrerades i högskolans
ändamålsinriktade anslag.

UHÄ och byggnadsstyrelsen anslöt sig i sitt gemensamma yttrande över
riktvärdesgruppens förslag 1983-09-13 till förslaget att lokalinkomster från
externfinansierad verksamhet skulle få tas i anspråk för att förbättra enhetens
lokalsituation.

Beträffande förslaget om försöksverksamhet där lokalkostnaderna integrerades
i de ändamålsinriktade anslagen avsåg UHÄ och byggnadsstyrelsen
emellertid att ytterligare analysera de långsiktiga frågorna om planerings-
och anslagsförändringar som riktvärdesgruppen redovisat, samt
att därefter återkomma med redovisning och förslag i denna del av uppdraget.
Någon sådan redovisning har inte lämnats p. g. a. de synpunkter på
lokalkostnadernas hantering i budgetsammanhang som utbildningsminis -

UbU 1984/85:35

tern redovisade i 1984 års budgetproposition (prop. 1983/84:100 bil. 10, s.
56-57).

”Frågan om planeringssystemet för lokaler och lokalkostnader bör nu
föras vidare. Angelägenheten att snarast möjligt få resurserna för lokaler,
inredning och utrustning närmare integrerade i planeringen i stort talar för
detta. Jag räknar med att myndigheterna skall kunna fullfölja sitt arbete i
sådan tid att systemförändringar genom försöksverksamhet eller på annat
sätt kan påbörjas senast den 1 juli 1985. I sammanhanget skall nämnas att
enligt de av regeringen meddelade direktiven för utredningsarbeten skall
som förutsättningar för detta bl. a. gälla att nuvarande ansvarsfördelning
mellan skilda myndigheter och nuvarande anslagsformer helt eller i huvudsak
behålls. Jag har i denna fråga samrått med statsrådet Göransson.”

UHÄ och byggnadsstyrelsen har tolkat detta yttrande så att frågan om
en total integrering av anslagen f. n. inte är aktuell. Uppfattningen att
nuvarande ansvarsfördelning och nuvarande anslagsformer i huvudsak
skall behållas innebär enligt verkens mening en sådan begränsning att det
inte är meningsfullt att gå vidare med något utredningsarbete i denna sak.

I samråd med byggnadsstyrelsen och utrustningsnämnden för universitet
och högskolor (UUH) tillsatte UHÄ 1984-06-20 en utredning med
uppgift att utvärdera det nuvarande systemet för högskolans lokal-, inrednings-
och utrustningsförsörjning samt att lägga fram de förslag till förändringar
inom ett i huvudsak oförändrat system som vid utvärderingen
befanns ändamålsenliga. Utredningen, som antagit namnet 1984 års lokalplaneringssakkunniga
för högskolan (LPSH 84), arbetar enligt en tidplan
som innebär att förslagen skall kunna framläggas till sommaren 1985.
Enligt tilläggsdirektiv från UHÄ bör LPSH 84 också behandla lokalfrågornas
hantering i budgetsammanhang.

Slutsatser

Den allmänna utvecklingen inom statsförvaltningen efter år 1977 kan
enligt UHÄ karaktäriseras som en strävan efter minskad toppstyrning,
decentralisering, avbyråkratisering och ökat lokalt inflytande.

Denna utveckling ökar enligt UHÄ:s uppfattning angelägenheten av att
samtliga resursslag blir helt eller delvis utbytbara för högskoleenheterna.
Det nuvarande systemet enligt vilket resurserna lokaler, utrustning och
inredning i praktiken ligger utanför högskoleenheternas kostnadsansvar är
systemfrämmande.

UHÄ har i en rapport som bilades anslagsframställningen för 1985/86
(Ändrat system för ersättningsanskaffning, UHÄ-rapport 1984:14) redovisat
ett antal utgångspunkter, ställningstaganden och förslag beträffande
hur ansvaret för ersättningsanskaffning m. m. av inredning och utrustning
bör överföras till högskoleenheterna. Dessa principiella utgångspunkter
gäller i huvudsak också när man diskuterar frågan om var ansvaret för

UbU 1984/85:35

lokalkostnaderna bör ligga.

Den väsentligaste invändningen mot att lokalkostnadsanslaget integreras
i verksamhetsanslagen har ansetts vara att det är stor risk för att
ändamålsanslagen inte uppräknas i den utsträckning som motiveras av
den faktiska utvecklingen av lokalkostnader.

De förslag som kommer att redovisas av LPSH 84 avser UHÄ att bereda
i samråd med byggnadsstyrelsen och UUH.

UHÄ anser att det är önskvärt och utgår från att det är möjligt att, i
avvaktan på en eventuell anslagsomläggning, redovisa ett mer detaljerat
underlag beträffande anslaget Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna.
Ett minimikrav måste vara att man för varje högskoleenhet kan utläsa
hur stor del av kostnadshöjningen som beror på utökade eller upprustade
lokaler och hur stor del som är allmän indexuppräkning respektive annan
kostnadsförändring för befintliga lokaler.

Beslut i detta ärende har fattats av universitetskanslern efter föredragning
av avdelningsdirektör Fritzell. Därjämte har närvarit planeringschefen,
byråcheferna Lindfors och Moll, avdelningsdirektörerna Lindborg
och Johnsson samt byrådirektören Kugelberg.

Byggnadsstyrelsen:

Styrande bestämmelser

Byggnader som verket uppför finansieras med få undantag (t. ex. donationsbyggen)
till 100% av statliga anslag. Enligt SFS 1980:598 skall byggnaderna
i redovisningen tas upp till anskaffningsvärdet. ”Investeringslånet”
förräntas enligt statens avkastningsränta och redovisas i verkets balansräkning
i enlighet med de föreskrifter som gäller för statliga myndigheters
bokföring (bl. a. förordning 1979:1212).

Styrande bestämmelser för upplåtelse, hyressättning m. m. av lokaler till
statliga myndigheter finns i nämnda SFS 1980:598. Enligt § 6 skall lokalhyrorna
om möjligt bestämmas efter marknadsmässiga grunder. Uppgift
om hyran skall lämnas i så god tid, att myndigheten kan lägga den till
grund för sin anslagsframställning för det budgetår uppgiften avser. Hyresuppgiften
får frångås endast i fråga om ersättning för värme, vatten,
elektrisk ström och andra kostnader för fastighetsdrift om inte lokalerna
utökats eller på annat sätt väsentligt ändrats.

Planering inom högskolesektorn

För högskolesektorn finns ett omfattande byggnadsprogram och en
mellan byggnadsstyrelsen och UHÄ gemensam prioriteringsplan som
upprättats mot bakgrund av de prioriteringar vad gäller lokalbehoven som
görs av lokalnämnder/motsvarande vid högskoleenheterna.

UbU 1984/85:35

Den i motionen nämnda kostnadsökningen mellan bå 1984/85 och
1985/86 sammanhänger dels med prisomräkning till följd av ökade kostnader
för lokalhyror, bränsle, lyse, vatten m. m. enligt ovan, dels ökade
kostnader till följd av pågående och planerade byggnadsinvesteringar
inom högskolesektorn. Samtidigt har — som framgår av anslagsberäkningen
— en reviderad beräkning gjorts av inkomsterna för lokalutnyttjande
vid viss externfinansierad forskning, vilket gör att den faktiska utgiftsökningen
är procentuellt lägre än nettoförändringen av anslaget.

Av den totala utgiftsökningen består ca två tredjedelar av hyresförändringar
till följd av pågående och planerade byggnadsarbeten inom högskolsektorn.

Följande större projekt (investering över 4 Mkr) som får hyreskonsekvenser
för bå 1985/86 kan bl. a. nämnas:

Stockholm. Universitetet. Biologi m. m. i Frescati (166 Mkr).

Stockholm. KTH. Tillb f kemi I (63,4 Mkr).

Stockholm. Musikhögskolan. Omb och tillb et II (14,5 Mkr).

Uppsala. Universitetet. Om- och tillbyggnad för Zoologi och zoofysiologi
(13,9 Mkr).

Uppsala. GWI. Om- och tillbyggnad (47 Mkr)

Linköping. Universitet. Tillbyggnad för datalogi et I (31 Mkr).

Lund. Universitetet. K v Paradis (21,9 Mkr).

Lund. Universitetet. Livsmedelsteknik et V (38,6 Mkr).

Umeå. Universitetet. Brackvattenekologisk station (13,7 Mkr).

Umeå. Universitetet. Universitetsförvaltning och datacentral (18,0 Mkr)
Luleå. Högskolan. Hus F och B (22,8 Mkr).

Göteborg. Universitetet. Renströmsparken (143,0 Mkr).

Piteå. Musiklärarutbildning (hyresobjekt) (21,6 Mkr).

Härtill kommer en rad mindre objekt som utförs inom kostnadsramarna
till Diverse objekt, dvs. investeringsobjekt som i varje enskilt fall understiger
4 Mkr, vilket också får hyreskonsekvenser för bå 1985/86.

Investeringarna i nybyggnader medför ofta att äldre lokaler lämnas i
viss omfattning. Detta beaktas naturligtvis i hyresberäkningen. Den aviserade
hyran bå 1985/86 är preliminär, bl. a. i avvaktan på uppgifter om
slutliga kostnader för byggnadsinvesteringarna. En förnyad beräkning
som beaktar viktiga förändringar görs alltid inför slutlig debitering.

Vid omräkningen av hyror för oförändrade lokaler beaktas bl. a. eventuella
skillnader mellan antagen och faktisk prisutveckling för närmast
föregående budgetår. Hyresomräkningen från 1983/84 till 1984/85 bör
således beaktas och var som framgår av redovisningen under anslaget

UbU 1984/85:35

endast 4,4 % inkl förändringarna till följd av byggnadsinvesteringar. Byggnadsstyrelsen
finner det med hänvisning till de principer för hyressättning
och hyresuppräkning som här redovisats inte motiverat med den i motionen
föreslagna utredningen. Däremot kommer verket att fortsättningsvis
lämna en mer utförlig redovisning av underlaget för högskolornas lokalkostnader.

Detta ärende har avgjorts av generaldirektören Löwbeer i närvaro av
planeringsdirektören Norell, byggnadsdirektören Wale, avdelningsdirektören
Tunebro och byrådirektören Joneken, föredragande.

UbU 1984/85:35 24

Kulturutskottets yttrande Bilaga 2

1984/85:3 y

om statliga byggnadsarbeten på kulturområdet m. m. (prop. 1984/
85:100 bil. 10 delvis)

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har den 31 januari 1985 beslutat bereda kulturutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition 1984/85:100 bilaga 10 punkterna I 2
Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde och
I 3 Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m., båda
anslagen i de delar som rör kulturutskottets beredningsområde.

Kulturutskottet har inte funnit anledning till erinran mot regeringens
förslag i de delar som berör kulturutskottets beredningsområde.

Stockholm den 19 februari 1985

På kulturutskottets vägnar
INGRID SUNDBERG

Närvarande-, Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s), Tyra Johansson
(s), Karl Boo (c), Lars-Ingvar Sörenson (s), Maja Bäckström (s), Lars
Ahlmark (m), Stina Gustavsson (c), Berit Oscarsson (s), Gunnel Liljegren
(m), Jan-Erik Wikström (fp), Eva Hjelmström (vpk), Anders Nilsson (s),
Lars Hjertén (m) och Ulla Johansson (s).

Liber Tryck AB Stockholm 1985