UbU 1984/85:34
Utbildningsutskottets betänkande
1984/85:34
om anslag till forskningsrådsnämnden m. m. (prop. 1984/85:100)
ÅTTONDE HUVUDTITELN
I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen
i proposition 1984/85:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under
punkterna D 29 — D 41 jämte motioner.
Konstitutionsutskottet har avgivit yttrande (KU 1984/85:7 y) över motioner
om utredning av maktförhållandena i Sverige. Yttrandet är fogat
som bilaga till detta betänkande.
1. Forskningsrådsnämnden. Regeringen har under punkt D 29 (s. 376 —
378) föreslagit riksdagen att till Forskningsrådsnämnden för budgetåret
1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 44 090 000 kr.
Motionerna
1984/85:290 av Carl-Henrik Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs att
riksdagen hos regeringen hemställer om initiativ för att genom en offentlig
utredning kartlägga och analysera de faktiska, reella maktförhållandena i
det svenska samhället och deras följder för olika grupper och individer.
1984/85:473 av Kurt Ove Johansson (s) och Lars-Erik Lövdén (s) vari
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om behovet av en utredning av maktförhållandena i
Sverige.
1984/85:1041 av Sten-Ove Sundström m fl. (s) vari — såvitt nu är i fråga
— yrkas
I. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om driftmedel för barn- och ungdomsverksamheten vid
högskolan i Luleå.
1984/85:1324 av Kerstin Göthberg m. fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga
— yrkas
II. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts rörande ett fristående institut för framtidsstudier.
1984/85:1508 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari — med hänvisning till
vad som anförts i den till konstitutionsutskottet remitterade motionen
1984/85:1505 — såvitt nu är i fråga yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av forskning kring maktstrukturen i Sverige,
1 Riksdagen 1984/85. 14 sami. Nr 34
UbU 1984/85:34
2
2. att riksdagen beslutar att anvisa 2 milj. kr. till forskningsrådsnämnden
för budgetåret 1985/86 under anslagsbeteckningen En svensk maktutredning.
1984/85:2213 av Arne Fransson m. fl. (c) vari — med hänvisning till vad
som anförts i den till näringsutskottet remitterade motionen 1984/85:2212
— yrkas
1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att på tilläggsbudget
för 1985/86 ytterligare 1 000 000 kr. anvisas forskningsrådsnämnden för
kooperationsforskning,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om fasta forskartjänster
med kooperativ inriktning i enlighet med vad som anförts i motionen.
Utskottet
Forskningsrådsnämnden (FRN) skall ta initiativ till och finansiellt stödja
forskning som är angelägen ur samhällets synpunkt, sprida information
om forskning och forskningsresultat samt främja samordning och samarbete
i forskningsfrågor mellan forskningsråd m. fl. organ.
Medlen till FRN föreslås fr. o. m. budgetåret 1985/86 bli fördelade på
fyra anslagsposter, nämligen 1. Initiering, samordning och stöd av forskning,
2. Framtidsstudier, 3. Forskningsinformation och 4. Longitudinella
studier (ny post). Anslaget föreslås bli höjt med 2 249 000 kr. till sammanlagt
44 090 000 kr. budgetåret 1985/86. Ökningen av anslaget är beräknad
i enlighet med vad som angavs i propositionen om forskning (prop. 1983/
84:107, UbU 1983/84:28, rskr. 1983/84:401). Vidare avser anslagsposten
för longitudinell forskning (950 000 kr.) medel som tidigare anvisats under
flera anslag, nämligen till FRN, humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet,
universitets- och högskoleämbetet samt skolöverstyrelsen.
Föredragande statsrådet anför beträffande framtidsstudieverksamheten
att regeringen har beslutat att tillsätta en utredning. Denna skall bl. a. få till
uppgift att göra en analys av verksamheten med framtidsstudier samt lägga
förslag om organisation och inriktning av den statligt finansierade verksamheten
på detta område.
I motion 1984/85:1324 (c) yrkande 11 hävdas att den av regeringen
beslutade översynen av framtidsstudieverksamheten bör inriktas på att ett
fristående institut för framtidsstudier skall skapas.
Utskottet vill erinra om att den kommitté som tillkallats för att utreda
framtidsstudieverksamheten enligt sina direktiv (dir. 1984:50) skall komma
med förslag om verksamhetens inriktning och mål. Dessutom skall
kommittén ange hur verksamheten i framtiden bör organiseras, finansieras
samt var huvudmannaskapet skall förläggas. Enligt direktiven bör verksamheten
vara självständig gentemot partsintressen och inte utgöra en del
av regeringskansliet. Utskottet anser att resultaten av den nämnda utred
-
UbU 1984/85:34
3
ningen bör avvaktas och föreslår därför att riksdagen avslår motion 1984/
85:1324 yrkande 11.
I tre motioner nämligen 1984/85:290 (vpk), 1984/85:473 (s) och 1984/
85:1508 (fp) yrkande 1 hemställs att maktförhållandena i det svenska
samhället skall kartläggas.
I samtliga tre motioner nämns den norska maktutredningen som förebild.
De förhållanden som enligt motionärerna närmare bör belysas är
maktförhållandena inom näringslivet samt riksdagens och regeringens roll
i förhållande till den statliga administrationen, till intresseorganisationer,
till näringslivet och till kommunerna. Även massmediernas makt bör kartläggas
liksom kvinnornas ställning och roll i samhället. Perspektivet bör
enligt motion 1984/85:290 inte vara makthavarnas utan de styrdas.
Yttrande över motionerna har avgetts av konstitutionsutskottet (KU
1984/85:7 y).
Konstitutionsutskottet redovisar ett stort antal pågående undersökningar
för belysning och analys av maktstrukturen i samhället och vill med
anledning av motionerna framhålla att det är angeläget att resurser ställs
till förfogande för ytterligare forskning inom relevanta ämnesområden.
Utskottet noterar vidare ”att regeringen nyligen tillkännagivit att den avser
att tillsätta en utredning med uppgift att kartlägga och analysera såväl den
makt som utövas av näringslivet som den som utövas av myndigheter,
organisationer och massmedier samt hur olika offentliga och privata intressen
sammanvävs. Utredningen skall ske genom en forskargrupp som
självständigt skall genomföra projektet”.
Konstitutionsutskottet konstaterar med hänvisning till vad utskottet
redovisat i sitt yttrande att syftet med motionerna i allt väsentligt är
tillgodosett.
Utbildningsutskottet delar den uppfattning konstitutionsutskottet gett
uttryck för och föreslår att riksdagen avslår motionerna 1984/85:290,
1984/85:473 och 1984/85:1508 yrkande 1.
I budgetpropositionens inledningsavsnitt (bilaga 10, s. 71 ff.) redovisar
föredragande statsrådet en av FRN på uppdrag av regeringen genomförd
utredning med förslag till utbyggnad, omfattning och finansiering av
koopera tionsforskningen.
I utredningsrapporten föreslås bl. a. att ett centralt ansvar för utbyggnad
och finansiering av kooperationsforskning bör läggas på en kommitté
under FRN. Enligt FRN bör svensk kooperationsforskning ökas från 6 — 8
årsverken i dag till 12—15 årsverken på fem års sikt. Kommittén bör
disponera ca 2 milj. kr. för att nå denna omfattning. Halva beloppet
disponeras redan. Resterande medel bör enligt FRN tillskjutas framför allt
av de kooperativa organisationerna.
Föredragande statsrådet finnér för sin del FRN :s förslag väl avvägt. Det
innebär att av statliga medel skall disponeras ungefär det belopp som för
1 * Riksdagen 1984/85. 14 sami. Nr 34
UbU 1984/85:34
4
närvarande utgår för detta ändamål. Det förutsätts att andra forskningsfinansierande
organ än FRN även i fortsättningen kommer att stödja
kooperationsforskningen.
1 motion 1984/85:2213 (c) (motivering återfinns i motion 2212 som
bereds av näringsutskottet) yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag
om fasta forskartjänster med kooperativ inriktning vid universitet och
högskolor (yrkande 2).
Utskottet anser att frågan om fasta tjänster för kooperationsforskning
bör bli föremål för avvägning mot andra angelägna behov, främst inom de
samhällsvetenskapliga fakulteterna. Något förslag om tjänster har inte
lagts fram av UHÄ. Utskottet förordar att riksdagen inte nu bör uttala sig
i denna fråga. Med hänvisning till vad som här anförts föreslår utskottet
att riksdagen avslår motion 1984/85:2213 yrkande 2.
Vid högskolan i Luleå bedrivs sedan ett antal år försöksvis i projektform
teknikinformation som riktar sig till barn och ungdom i regionen. Med stöd
av anslag från FRN har högskolan utvecklat metoder för att förmedla
teknikkunskap.
I motion 1984/85:1041 (s) beskrivs den hittillsvarande verksamheten
med teknikinformation. Motionärerna framhåller bl. a. att projektet är
särskilt betydelsefullt för att tidigt väcka intresset för teknik hos flickor. 1
motionen erinras om att kvinnor är starkt underrepresenterade i teknisk
utbildning och i tekniska yrken. Den försöksverksamhet som bedrivits
anges nu komma att upphöra eftersom FRN inte längre ger medel till
verksamheten. Motionärerna anser att det därför är viktigt att medel för
driften av ett ”Teknikens hus” i Luleå erhålls via statsbudgeten (yrkande
1).
I likhet med motionärerna anser utskottet att den verksamhet som
bedrivs för att förmedla teknikkunskap till barn och ungdom är mycket
viktig. Den är ett betydelsefullt led i de insatser som måste göras för att
främja den tekniska utvecklingen. Utskottet vill dock erinra om vad som
anförts av de föredragande statsråden dels i budgetpropositionen (bil. 10
s. 27) vad avser det kommunala skolväsendets medverkan i teknikcentra,
dels i regeringens proposition 1984/85:115 om regional utveckling och
utjämning beträffande regionala och lokala initiativ (s. 47 — 50). 1 den
förstnämnda propositionen anges att s. k. verksamhetsstöd till teknikcentra
kan beviljas av regeringen från statsbidraget till utrustning för
gymnasieskolan. I sistnämnda proposition framhålls bl. a. att de avgörande
besluten om inrättande av sådana organ som teknikcentra bör fattas av
regionala och lokala organ. Såväl det organisatoriska som det ekonomiska
ansvaret bör ligga i regionerna. Utöver det ansvar för teknikspridning som
åvilar kommuner och företag är länsstyrelsernas samordningsroll och
projektmedlen inom länsanslaget viktiga faktorer. Utskottet föreslår med
hänvisning till vad som anförts att riksdagen avslår motion 1984/85:1041
yrkande 1.
UbU 1984/85:34
5
Vad gäller medelsberäkningen till FRN föreslår regeringen att reservationsanslaget
till nämnden räknas upp med 2 249 000 kr. till 44 090 000 kr.
budgetåret 1985/86.
I två motioner yrkas högre belopp, nämligen i motion 1984/85:1508 (fp)
yrkande 2(4-2 milj. kr. till ”En svensk maktutredning”) och i motion
1984/85:2213 (c) yrkande 1 (+ 1 milj. kr. till kooperationsforskning).
Utskottet föreslår med hänvisning till vad utskottet i det föregående
förordat om kartläggning av maktförhållandena att riksdagen avslår motion
1984/85:1508 yrkande 2.
Utskottet erinrar vidare om att budgetpropositionens förslag om medel
till kooperationsforskning baseras på förslag från FRN. Kooperationsforskning
kan också bedrivas med stöd av medel för företagsekonomisk
forskning. Med hänvisning därtill föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1984/85:2213 yrkande 1.
Utskottet har ingen erinran mot regeringens medelsberäkning under
anslaget, varför riksdagen bör bifalla regeringens förslag om ett reservationsanslag
av 44 090 000 kr. för budgetåret 1985/86.
Åberopande vad utskottet anfört i det föregående hemställer utskottet
1. beträffande framtidsstudieverksamheten
att riksdagen avslår motion 1984/85:1324 yrkande 11,
2. beträffande utredning om maktförhållandena
att riksdagen avslår motionerna 1984/85:290, 1984/85:473 och
1984/85:1508 yrkande 1,
3. beträffande kooperationsforskningen
att riksdagen avslår motion 1984/85:2213 yrkande 2,
4. beträffande teknikinformation i Luleå
att riksdagen avslår motion 1984/85:1041 yrkande 1,
5. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen till Forskningsrådsnämnden med bifall till proposition
1984/85:100 samt med avslag på motionerna 1984/
85:1508 yrkande 2 och 1984/85:2213 yrkande 1 förbudgetåret
1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 44 090 000 kr.
2. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Regeringen har
under punkt D 30 (s. 378 — 381) föreslagit riksdagen att till Flumanistisksamhällsvetenskapliga
forskningsrådet för budgetåret 1985/86 anvisa ett
reservationsanslag av 84 809 000 kr.
Motionerna
1984/85:1324 av Kerstin Göthberg m. fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga
— yrkas
9. att riksdagen till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet
för budgetåret 1985/86 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag
med 5 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 89 809 000 kr.
UbU 1984/85:34
6
1984/85:2752 av Bengt Kindbom m. fl. (c) vari — med hänvisning till
vad som anförts i den till konstitutionsutskottet remitterade motionen
1984/85:2749 — yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen
till känna vad som i motionen anförts om behovet av forskning och
utbildning kring datoriseringens effekter.
Utskottet
Vid riksdagens behandling av 1982 års proposition om forskning m. m.
uttalades att det är önskvärt med en mer långsiktig planering av den
verksamhet som handhas av forskningsrådsorganisationen (prop. 1981/
82:106, UbU 1981/82:37, rskr. 1981/82:397). I den forskningspolitiska
propositionen våren 1984 anförde föredragande statsrådet att han i princip
delade uppfattningen att det även på detta område är en fördel med
fleråriga ramar för forskningen. För att underlätta rådsorganisationens
planering borde denna för budgetåren 1985/86 och 1986/87 utgå från en
uppräkning av anslagen med 4 % för vartdera budgetår (prop. 1983/84:107
bil. 5 s. 42). I enlighet härmed beräknas i förevarande budgetproposition
en ökning av anslaget till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet
(HSFR) (+I 148 000 kr.).
Genom beslut i anledning av den forskningspolitiska propositionen
våren 1984 anslogs medel för forskning om datateknikens användning
under en särskild anslagspost under anslaget Vissa särskilda utgifter för
forskningsändamål. Enligt föredragande statsrådets mening bör medel för
ändamålet disponeras av HSFR. Statsrådet beräknar därför för budgetåret
i 985/86 1 545 000 kr. för detta ändamål i stället under förevarande anslag.
Regeringen föreslår att riksdagen till Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag
av 84 809 000 kr.
Chefen för bostadsdepartementet föreslår i budgetpropositionen (bil. 13
s. 83) att under budgetåren 1985/86 och 1986/87 sammanlagt 5 milj. kr. per
år av de medel som anvisas till byggnadsforskning skall disponeras av
HSFR. Förslaget har nyligen behandlats av riksdagen, som ej hade någon
erinran mot att HSFR disponerar de ifrågavarande medlen. Riksdagen gav
emellertid därjämte som sin mening regeringen till känna att ett större
ansvarstagande från HSFR:s sida för den humanistiskt och samhällsvetenskapligt
inriktade byggnadsforskningen inte får leda till att forskningsresurserna
splittras (BoU 1984/85:16, rskr. 1984/85:234). Det måste, anförde
bostadsutskottet i sitt betänkande, anses naturligt att statens råd för
byggnadsforskning (byggforskningsrådet, BFR) även fortsättningsvis ges
en centralt samordnande roll. Detta betyder att ett väl fungerande samråd
måste etableras mellan BFR och HSFR när det gäller fördelningen av de
byggforskningsmedel som disponeras av HSFR. Enligt bostadsutskottets
uppfattning är detta en förutsättning för att den humanistiska och sam
-
UbU 1984/85:34
7
hällsvetenskapliga byggnadsforskningen ges den avsedda relevansen för
och anknytningen till byggnadsforskningen i övrigt (BoU 1984/85: 16 s. 4).
1 motion 1984/85:1324 (c) yrkande 9 erinras om riksdagens uttalande
våren 1984 om förstärkning av den humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningen med anledning av den då behandlade forskningspolitiska
propositionen. Motionärerna menar att regeringen inte har uppfyllt riksdagens
krav och föreslår att riksdagen under förevarande anslag för budgetåret
1985/86 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 5 milj.
kr. förhöjt anslag.
Frågan om forskning kring datoriseringens effekter behandlas i motion
1984/85:2752 (c) (motivering återfinns i den till konstitutionsutskottet
remitterade motionen 1984/85:2749). Motionärerna anför att detta forskningsområde
är angeläget mot bakgrund av den sociala sårbarheten och
människors förväntningar och oro inför datautvecklingen. Regeringen bör
ge universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) i uppdrag att lägga fram
planer för förstärkning av högre utbildning och forskning om datoriseringens
effekter inom samhälle och näringsliv samt inrätta en professur på
ämnesområdet.
Utskottet behandlar först motion 1984/85:2752.
I den forskningspolitiska propositionen våren 1984 redovisades FRN:s
förslag till ett samlat forskningsprogram med huvudinriktning på forskning
kring de grundläggande förutsättningarna för datateknikens utveckling
och tillämpning (prop. 1983/84:107 bil. 5 s. 14 ff.). Föredragande
statsrådet anförde i det sammanhanget att FRN :s program syftade till att
öka vår kunskap om sambandet mellan individen, samhället och datatekniken.
Statsrådet delade FRN:s uppfattning om behovet av balans i satsningarna
på forskning inom dataområdet. Enligt statsrådets mening behövs
ytterligare insatser för såväl utveckling av ”mjukvara” som forskning
kring de samhälleliga aspekterna av datatekniken. När det gäller att öka
kunskapen om sambandet mellan individen, samhället och datatekniken
är det enligt statsrådets mening angeläget att den kunskap som i dag finns
uppbyggd inom skilda discipliner — främst inom det samhällsvetenskapliga
och humanistiska området — om individen och samhället kan utnyttjas
som underlag för de beslut rörande användningen av den nya tekniken
som samhället nu står inför. En samverkan mellan forskare från skilda
discipliner är här nödvändig. För att stimulera till sådan samverkan beslöts
om 1,5 milj. kr. för detta ändamål under anslaget Vissa särskilda utgifter
för forskningsändamål. Statsrådet erinrade vidare om att chefen för utbildningsdepartementet
avsåg att föreslå regeringen en förstärkning av temaforskningen
i Linköping.
Regeringen har sedermera beslutat att inrätta en extra ordinarie tjänst
som professor inom temat teknik och social förändring den 1 juli 1984 vid
universitetet i Linköping.
Vid sin behandling av den forskningspolitiska propositionen under det
UbU 1984/85:34
förra riksmötet förutsatte utskottet att UHÄ i sitt fortlöpande arbete med
utveckling av dataforskning och datautbildning bearbetar sitt tidigare i
anslagsframställningen inför budgetåret 1982/83 redovisade förslag till
utbyggnad av dataforskningen och t. ex. i anslagsframställningar avger de
förslag bearbetningen kan komma att leda till.
Av vad utskottet har redovisat i det föregående framgår att 1 545 000 kr.
beräknas under förevarande anslag för budgetåret 1985/86 för forskning
om datateknikens användning.
Utskottet har erfarit att till universitetet i Linköping har under innevarande
budgetår anslagits 500 000 kr. för en kunskaps- och problemöversikt
rörande datoriseringens och informationsteknologins samhällskonsekvenser.
Mot bakgrund av vad utskottet nu har redovisat anser inte utskottet att
det nu föreligger skäl för riksdagen att göra ett särskilt uttalande om
behovet av forskning kring datoriseringens effekter såsom föreslagits i
motion 1984/85:2752. Utskottet avstyrker därmed motionen.
Beträffande medelsberäkningen under anslaget vill utskottet erinra om
det i det föregående redovisade förslaget om uppräkning av anslaget.
Vidare kommer HSFR — vilket framgår av det föregående — under nästa
budgetår att disponera 5 milj. kr. av BFR:s medel. Utöver den direkta
förstärkningen av forskningsresurserna inom berörda områden kommer
detta som utskottet ser det även att innebära att medel under förevarande
anslag i viss utsträckning kan frigöras för insatser inom andra forskningsområden.
1 vad gäller den förstärkning av resurserna för humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning under förevarande anslag som föreslås i motion
1984/85:1324 (c) är utskottet inte berett att föreslå riksdagen att anvisa det
av motionärerna förordade sammanlagda beloppet. Utskottet utgår från
att regeringen, efter det att HSFR har redovisat sitt av regeringen erhållna
uppdrag att undersöka förutsättningarna för att åstadkomma förbättringar
inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsområdet m. m.,
återkommer i bl. a. resursfrågan. Utskottet avstyrker härmed motion
1984/85:1324 yrkande 9 och föreslår att riksdagen biträder regeringens
förslag om ett reservationsanslag av 84 809 000 kr. till Humanistisksamhällsvetenskapliga
forskningsrådet för budgetåret 1985/86.
Åberopande vad utskottet har anfört hemställer utskottet
1. beträffande uttalande om behovet av forskning m. m. om datoriseringens
effekter
att riksdagen avslår motion 1984/85:2752,
2. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet
med bifall till proposition 1984/85:100 och med avslag på
motion 1984/85:1324 yrkande 9 förbudgetåret 1985/86 anvisar
ett reservationsanslag av 84 809 000 kr.
UbU 1984/85:34
9
3. Medicinska forskningsrådet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkt D 31 (s. 381 —383) och hemställer
att riksdagen till Medicinska forskningsrådet för budgetåret 1985/
86 anvisar ett reservationsanslag av 183 410 000 kr.
4. Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m. Regeringen har under punkt
D 32 (s. 383 — 386) föreslagit riksdagen att till Naturvetenskapliga forskningsrådet
m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av
259 513 000 kr.
Motionen
1984/85:1251 av Gunnar Björk i Gävle (c) vari — med hänvisning till
vad som anförts i den till näringsutskottet remitterade motionen 1984/
85:2496 — yrkas att riksdagen beslutar att till anslag D 32 (NFR) anslå
ytterligare 1 milj. kr.
Utskottet
Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget Naturvetenskapliga
forskningsrådet m. m. skall anvisa 259 513 000 kr.
Från anslaget bestrids kostnaderna för den forskningsverksamhet m. m.
som naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) Finansierar samt för
NFR:s förvaltning. Vidare bestrids från detta anslag kostnaderna för
rymdforskningsprojekt under statens delegation för rymdforskning
(DFR).
I motion 1984/85:1251 (c) (med motivering i motion 1984/85:2496 som
remitterats till näringsutskottet) föreslås ökade medel med 1 milj. kr. för
svensk rymdforskning under förevarande anslag.
Utskottet erinrar om att medel för rymdverksamheten för nästa budgetår
begärs av regeringen såväl under förevarande huvudtitel som under industridepartementets
huvudtitel, anslagen F 1. Styrelsen för teknisk utveckling:
Teknisk forskning och utveckling, F 4. Europeiskt rymdsamarbete
m. m. och F 5. Bidrag till Tele-X-projektet. Det sammanlagda beloppet för
rymdverksamheten under sistnämnda huvudtitel uppgår till ca 370 milj. kr.
Utskottet anser att det ändamål motionsyrkandet avser bör kunna tillgodoses
inom totalramen för de medel som anvisas för rymdforskning. Av
budgetpropositionen (bil. 14 s. 100 f. och NU 1984/85:22 s. 41) framgår
också att förhandlingar har inletts med svenska företag som verkar på
rymdområdet med sikte på att företagen i framtiden skall ta ett större
ekonomiskt ansvar för rymdverksamheten. Resultaten av förhandlingarna
kan förutsättas komma att redovisas för riksdagen i samband med att
regeringen begär anslag för rymdverksamheten för budgetåret 1986/87.
Med hänvisning till vad utskottet anfört föreslår utskottet att riksdagen
avslår motion 1984/85:1251.
UbU 1984/85:34
10
Utskottet hemställer
beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen till Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m. med
bifall till proposition 1984/85:100 och med avslag på motion
1984/85:1251 för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag
av 259 513 000 kr.
5. Nationell halvledarforskning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkt D 33 (s. 387) och hemställer
att riksdagen till Nationell halvledarforskning för budgetåret 1985/
86 anvisar ett reservationsanslag av 12 000 000 kr.
6. Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkt D 34 (s. 387 — 388) och
hemställer
att riksdagen till Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning
för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag
av 8 774 000 kr.
7. Europeisk forskningssamverkan. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkt D 35 (s. 389 — 391) och hemställer
att riksdagen till Europeisk forskningssamverkan för budgetåret
1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 158 814 000 kr.
8. Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt D 36 (s. 391 —392) och hemställer
att riksdagen till Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av
14 643 000 kr.
9. Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel m. m. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt D 37 (s. 392) och hemställer
att riksdagen till Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel m. m.
för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av
2 415 000 kr.
10. Kiruna geofysiska institut. Regeringen har under punkt D 38 (s. 392 —
394) föreslagit riksdagen att till Kiruna geofysiska institut för budgetåret
1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 15 678 000 kr.
Utskottet
Utskottet erinrar om att riksdagen under innevarande riksmöte vid
behandling av proposition 1984/85:115 om regional utveckling och utjämning
har att ta ställning till ytterligare vissa anslagsfrågor avseende Kiruna
geofysiska institut.
Utskottet har i förevarande sammanhang ingen erinran mot medelsberäkningen
under anslaget utan hemställer
UbU 1984/85:34
II
att riksdagen till Kiruna geofysiska institut för budgetåret 1985/86
anvisar ett reservationsanslag av 15 678 000 kr.
11. Institutet för internationell ekonomi. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt D 39 (s. 394 — 395) och hemställer
att riksdagen till Institutet för internationell ekonomi för budgetåret
1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 3 069 000 kr.
12. Vissa bidrag till forskningsverksamhet. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt D 40 (s. 396 — 397) och hemställer
att riksdagen till Vissa bidrag till forskningsverksamhet för budgetåret
1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 14 037 000 kr.
13. Bidrag till EISCAT Scientific Association. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt D 41 (s. 398) och hemställer
att riksdagen till Bidrag till EISCA T Scientific Association för budgetåret
1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 700 000 kr.
Stockholm den 14 maj 1985
På utbildningsutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Bengt Wiklund
(s), Birgitta Rydle (m), Helge Hagberg (s), Lennart Bladh (s), Iris
Mårtensson (s), Birger Hagård (m), Jörgen Ullenhag (fp), Margot Wallström
(s), Gunnar Hökmark (m), Ingvar Johnsson (s), Larz Johansson (c),
Inger Josefsson (c), Inger Koch (m) och Maj Kempe (vpk).
Reservationer
1. Kooperationsforskningen (punkt 1, mom. 3)
Larz Johansson (c) och Inger Josefsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar ”Utskottet
anser” och slutar ”motion 1984/85:2213 yrkande 2” bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser att frågan om fasta tjänster för kooperationsforskning
vid universiteten är viktig för rekryteringen av goda krafter till sådan
forskning. Målet måste vara att på sikt åstadkomma flera högre fasta
forskartjänster med kooperativ inriktning men också att tidsbegränsade
tjänster inrättas med hjälp av medel från t. ex. humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1984/
85:2213 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
UbU 1984/85:34
12
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande kooperationsforskningen
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2213 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Anslag till Forskningsrådsnämnden (punkt 1, mom. 5)
Larz Johansson (c) och Inger Josefsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar ”Utskottet
erinrar” och slutar ”för budgetåret 1985/86” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det rimligt att staten bestrider huvudparten av kostnaderna
för kooperationsforskningen. Statens bidrag till kooperativ forskning
bör ökas med 1 milj. kr. Diskussioner bör också tas upp med de
kooperativa organisationerna om ytterligare stöd.
Utskottet föreslår att riksdagen till Forskningsrådsnämnden anvisar ett
reservationsanslag av (44 090 000 + I 000 000 = ) 45 090 000 kr. för budgetåret
1985/86.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen till Forskningsrådsnämnden med bifall till motion
1984/85:2213 yrkande 1, med anledning av proposition 1984/
85:100 och med avslag på motion 1984/85:1508 yrkande 2 för
budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 45 090 000
kr.
3. Behovet av forskning om datoriseringens effekter samt anslag till
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (punkt 2)
Larz Johansson (c) och Inger Josefsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”1 den” och på
s. 8 slutar ”budgetåret 1985/86” bort ha följande lydelse:
Utskottet vill med anledning av motion 1984/85:2752 anföra följande.
Datatekniken berör oss alla. Den finns i arbetslivet, hemmet, förvaltningen,
fritiden, kulturen och medierna. De positiva möjligheter och fördelar
som det framväxande informationssamhället ger måste tas till vara
och de negativa sidorna undvikas.
Till följd av den långtgående datoriseringen har samhällets sårbarhet
ökat, inte bara när det gäller kris eller avspärrning för vårt land utan också
i fredstid. På grund av bristerna i forskning och utbildning om datoriseringens
effekter har sårbarheten aldrig blivit riktigt belyst ur social synpunkt.
Detta område måste enligt utskottets uppfattning bli föremål för
studium.
UbU 1984/85:34
13
Med hänvisning till det anförda delar utskottet motionärernas bedömning
att UHÄ bör få i uppdrag av regeringen att lägga fram planer för
förstärkning av högre utbildning och forskning om datoriseringens effekter
för hela vårt samhälle. Detta bör även innefatta inrättande av en
professur på ämnesområdet. Vad utskottet har anfört om forskning m. m.
om datoriseringens effekter bör riksdagen med bifall till motion 1984/
85:2752 som sin mening ge regeringen till känna.
Beträffande medelsberäkningen under anslaget finner utskottet att det
föreligger skäl för riksdagen att anvisa ett större belopp än vad regeringen
har föreslagit. Utskottet vill i likhet med motionärerna i motion 1984/
85:1324 erinra om riksdagens uttalande under det förra riksmötet om
förstärkning av den humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningen. Utskottet
anser att detta bör leda till ökade resurser redan för budgetåret
1985/86. Härigenom kan det bli möjligt att bl. a. så snart som möjligt
förverkliga en satsning på forskning om datoriseringens effekter i enlighet
med vad utskottet har förordat i det föregående. Utskottet tillstyrker sålunda
yrkande 9 i motion 1984/85:1324 att ytterligare 5 milj. kr. skall tillföras
förevarande anslag.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med
bifall till motionen och med avslag på budgetpropositionen till Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet för budgetåret 1985/86 anvisar
ett reservationsanslag av 89 809 000 kr.
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande uttalande om behovet av forskning m. rn. om datoriseringens
effekter
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2752 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
2. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet
med bifall till motion 1984/85:1324 yrkande 9 och med
avslag på proposition 1984/85:100 för budgetåret 1985/86 anvisar
ett reservationsanslag av 89 809 000 kr.
Särskilda yttranden
1. Utredning om maktförhållandena (punkt 1, mom. 2)
Jörgen Ullenhag (fp) anför:
Folkpartiet har i sina motioner 1984/85:1505 och 1984/85:1508 framhållit
att forskning för att klarlägga maktförhållandena i det svenska
samhället bör genomföras utan påverkan av olika maktorgan i samhället.
I motionen har förordats att forskningsrådsnämnden (FRN) skall få i
UbU 1984/85:34
14
uppgift att initiera forskning om maktfrågor i det svenska samhället.
Denna lösning anser jag vara den bästa. Sedan regeringen nu tagit initiativ
till en maktutredning och avser att ge uppdraget till en särskild forskargrupp
att självständigt genomföra projektet ser jag dock inte något skäl att
vidhålla vårt förslag att det aktuella uppdraget skall ges FRN.
2. Utredning om maktförhållandena (punkt 1, mom. 2)
Maj Kempe (vpk) anför:
Det är värdefullt att allmän anslutning nu vinnes bakom kravet att en
särskild maktutredning bör göras. Viktig tid skulle ha vunnits om denna
insikt funnits redan vid föregående riksmöte, när frågan väcktes. Hur den
av regeringen aviserade utredningen kommer att läggas upp är ej klart när
utskottet slutbehandlar de väckta motionerna. Det bör framhållas att utredningen
genom en enda forskargrupp inte med säkerhet ger den nödvändiga
allsidiga belysningen av maktförhållandena med deras många aspekter.
Tanken har därför väckts om att två olika forskargrupper oberoende
av varandra borde utreda maktfrågorna. Representanter för politiska partier
och folkorganisationer bör även beredas tillfälle att ge sina synpunkter
på utredningsarbetet i dess olika skeden.
UbU 1984/85:34
15
Konstitutionsutskottets yttrande
1984/85:7 y
om utredning av maktförhållandena i Sverige
Till utbildningsutskottet
Till konstitutionsutskottet har hänvisats två motioner från allmänna
motionstiden. 1985 om kartläggning av maktförhållandena i det svenska
samhället. Motionerna är följande:
1984/85:290 av Carl-Henrik Hermansson m.fl. (vpk) vari hemställs att
riksdagen hos regeringen hemställer om initiativ för att genom en offentlig
utredning kartlägga och analysera de faktiska, reella maktförhållandena i det
svenska samhället och deras följder för olika grupper och individer.
1984/85:473 av Kurt Ove Johansson (s) och Lars-Erik Lövdén (s) vari
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om behovet av en utredning av maktförhållandena i
Sverige.
Till utbildningsutskottet har hänvisats motion 1984/85:1508 av Bengt
Westerberg m. fl. (fp) med förslag att 2 milj. kr. skall anvisas till forskningsrådsnämnden
för budgetåret 1985/86 för att nämnden härigenom skall
initiera ett forskningsarbete med samma inriktning som den norska maktutredningen.
För att möjliggöra en mera samlad behandling av ärendet överlämnar
konstitutionsutskottet till utbildningsutskottet motionerna 1984/85:290 och
1984/85:473. Därvid avger konstitutionsutskottet följande yttrande.
I motionerna åberopas den norska maktutredningen, och motionärerna
förordar att motsvarande undersökning skall komma till stånd i Sverige.
Bland de olika frågeställningar som enligt motionärerna närmare bör belysas
märks maktförhållandena inom näringslivet och inom de privata och statliga
företagen, riksdagens och regeringens roll i förhållande till den statliga
administrationen samt till intresseorganisationer och näringsliv, kommunernas
ställning, massmediernas roll. Andra angelägna forskningsområden är
enligt motion 1984/85:290 (vpk) kvinnornas ställning och roll i samhället.
Motionärerna anför vidare att makten bör beskrivas nedifrån ur de styrdas,
ur de maktlösas perspektiv.
I motion 1984/85:473 (s) hävdas att frågan om vem och vilka som
bestämmer i Sverige och hur beslutsfattandet går till inte har tillräckligt
belysts. Motionärerna anser att det är påkallat med en utredning som
sammanfattar och vidareutvecklar tankegångar, utredningar och forskning
som bedrivits under senare år.
UbU 1984/85:34
16
Den norska regeringen tillsatte år 1972 en maktutredning som avslutade
sitt arbete år 1982. Den hade till uppgift att undersöka och klarlägga de
faktiska maktförhållandena i det norska samhället för att därigenom
möjliggöra en offentlig debatt och kritisk analys. En utgångspunkt för
arbetet var enligt direktiven att söka kartlägga själva maktbegreppet. I
direktiven angavs vissa områden som borde bli föremål för specialundersökningar,
nämligen de ekonomiska maktgrupperingarna, organisationer inom
arbets- och näringsliv, den administrativa apparatens, massmediernas och de
internationella företagens maktposition.
Utredningsarbetet leddes av en forskningsgrupp bestående av tre professorer
som vid sin sida hade en rådgivande kommitté om 24 personer utsedda
av regeringen. Kommitténs ordförande var stortingspresidenten Guttorm
Hansen. Maktutredningens arbete som bedrevs i en rad forskargrupper har
resulterat i ett stort antal utredningsrapporter och böcker.
Vid sin behandling hösten 1984 av motionsförslag om en utredning av
maktförhållandena i det svenska samhället avstyrkte utskottet (KU 1984/
85:5) förslaget med hänvisning till att flera offentliga utredningar har tagit
upp olika aspekter av denna fråga. Utskottet redovisade det arbete som
utförts inom koncentrationsutredningen, låginkomstutredningen, kooperationsutredningen,
verksledningskommittén, massmediekoncentrationsutredningen
och folkstyrelsekommittén.
Av intresse i detta sammanhang är också det arbete som sker inom
stat-kommunberedningen och 1983 års demokratiberedning.
Flera av de frågor som motionärerna önskar få belysta behandlas i olika
större forskningsprojekt. Dessa bedrivs med stöd från humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet, forskningsrådsnämnden och riksbankens
jubileumsfond.
Bland de områden som undersöks kan här nämnas riksdagsforskning med
projekten sektorisering och samordning i riksdagen samt riksdagen och de
organiserade intressena, välfärdsstaten och de centrala statsorganens styrelsekapacitet,
kommunernas roll i framtiden, folkrörelserna i välfärdssamhället,
kooperation och ekonomisk demokrati, facklig politik och facklig makt
under perioden 1910-1960, det svenska skattesystemet samt samhällets
organisation och företagens förnyelse. Andra undersökningar rör samhällsförändring
i Sverige, politik som rationellt handlande, decentralisering av
politisk makt, värderingar och värderingsförskjutningar i det svenska
samhället, upplevd rättvis och orättvis fördelning av resurser, jordbrukspolitiken
som ett spel mellan olika intressegrupper. Även massmediernas roll i
samhället är föremål för undersökningar.
Ett omfattande forskningsprogram som syftar till att ett svenskt forskningskollegium
för avancerad samhällsvetenskap skall inrättas har nyligen
utarbetats på uppdrag av forskningsrådsnämnden, humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet och riksbankens jubileumsfond. I detta forskningsprogram
ingår som teman för löpande seminarieverksamhet flera frågor
UbU 1984/85:34
17
som anknyter till maktförhållanden i samhället.
Viss forskning som berör frågor om maktstrukturen i samhället bedrivs vid
institutet för social forskning som är knutet till universitetet i Stockholm.
I enlighet med riksdagens beslut om forskning (prop. 1983/84:107, UbU
1983/84:28, rskr. 401) våren 1984 har en delegation inrättats för forskning om
den offentliga sektorn. Verksamheten, som skall pågå under en försöksperiod
om tre år, koncentreras till frågor rörande folkstyrelsen samt statens,
kommunernas och landstingskommunernas roll i samhällsutvecklingen.
Ordförande i delegationen är civilminister Bo Holmberg.
Delegationen för jämställdhetsforskning som inrättades år 1982 har i
uppgift att fastställa forskningsbehov i frågor som rör jämställdhet mellan
kvinnor och män samt kvinnans roll i samhällsutvecklingen. Vidare skall
delegationen initiera, samordna och följa forskning i sådana frågor samt
stimulera kontakter mellan forskare, planerare, beslutsfattare och finansieringsorgan.
Av redovisningen i det föregående framgår att det på en rad områden
pågår undersökningar som syftar till att kartlägga och analysera maktförhållanden
i det svenska samhället. Dessa undersökningar bedrivs i olika former
- statliga utredningar, forskningsinsatser vid universitet och högskolor, vid
fristående institutioner och med stöd från främst forskningsråden och
riksbanksfonden. Verksamheten är mångfacetterad beträffande såväl ämnen
som vetenskaplig metodik. Som framgår av det föregående har många frågor
varit föremål för uppmärksamhet, men det finns fortfarande förhållanden
inom samhället som bör bli föremål för forskning och analys.
Utskottet vill med anledning av motionerna framhålla att det är angeläget
att resurser ställs till förfogande för ytterligare forskning inom relevanta
ämnesområden. Utskottet noterar att regeringen nyligen tillkännagivit att
den avser att tillsätta en utredning med uppgift att kartlägga och analysera
såväl den makt som utövas av näringslivet som den som utövas av
myndigheter, organisationer och massmedier samt hur olika offentliga och
privata intressen sammanvävs. Utredningen skall ske genom en forskargrupp
som självständigt skall genomföra projektet.
Med hänvisning till vad som anförts konstaterar utskottet att syftet med
motionerna i allt väsentligt är tillgodosett.
Stockholm den 28 mars 1985
På konstitutionsutskottets vägnar
OLLE SVENSSON
UbU 1984/85:34
18
Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Yngve Nyquist (s),
Bertil Fiskesjö (c), Hans Nyhage (m), Kurt Ove Johansson (s), Kerstin
Nilsson (s), Sven-Erik Nordin (c), Sture Thun (s), Karin Ahrland (fp), Nils
Berndtson (vpk), Ove Eriksson (m), Sören Lekberg (s), Mona Sahlin (s) och
Axel Wennerholm (m).
Avvikande mening
Nils Berndtson (vpk) anför:
Det är mycket tillfredsställande att utskottet nu - i motsats till vad
förhållandet var i oktober 1984 - anser att det behövs ytterligare kartläggning
och analys av maktförhållandena i vårt samhälle. Det är dock viktigt att den
maktutredning som nu kommer till stånd inte endast bedrivs genom en grupp
forskare utan att även företrädare för de politiska partierna och för
organisationer i någon form engageras i utredningsarbetet.