UbU 1984/85:32

Utbildningsutskottets betänkande
1984/85:32

om vissa för forskning och forskarutbildning gemensamma
frågor m. m. (prop. 1984/85:100)

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen
i proposition 1984/85:100 bil. 10 (utbildningsdepartementet) i de inledande
avsnitten 9.2 Forskarutbildning och 9.3 Externt finansierad verksamhet
inom högskolan (s. 63 —69) jämte motioner. Vidare behandlas förslag som
regeringen förelagt riksdagen under punkt D 15 i samma proposition (s.
342 —343) jämte motion.

1. Vissa för forskning och forskarutbildning gemensamma frågor m. m.

Regeringen har i proposition 1984/85:100 bil. 10 föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen förordats i fråga om inrättande
av doktorandtjänster vid högskoleenheterna,

2. godkänna den i propositionen förordade ändringen av reglerna om
ersättning för lokalkostnader vid externt finansierad verksamhet inom
högskolan.

Motionerna

1984/85:519 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
att hos regeringen hemställa om åtgärder i samarbete med landstinget och
berörda kommuner för att främja tillkomsten av ett utvecklingsområde för
bioteknik i sydvästra Storstockholm.

1984/85:725 av Eva Hjelmström m. fl. (vpk) vari — såvitt nu är i fråga

— yrkas

3. att riksdagen hemställer hos regeringen om en översyn av reglerna för
uppdragsforskning i avsikt att oväld skall råda,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att offentlighetsprincipen
skall gälla för allt forskningsarbete som bedrivs inom och/
eller med ianspråktagande av resurser från högskolor och universitet.

1984/85:791 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga

— yrkas

14. att riksdagen beslutar att ändra betygsnämndernas sammansättning
till att bestå av två fasta ledamöter samt tre tillfälliga ledamöter i enlighet
med vad som i motionen har anförts,

1 Riksdagen 1984/85. 14 sami. Nr 32

UbU 1984/85:32

15. att riksdagen beslutar att höja förkunskapskraven för antagning till
forskarutbildning enligt vad som anförts i motionen,

16. att riksdagen beslutar att uppdra åt regeringen att utföra en inventering
över vilka myndigheter som kan komma i fråga för att uppställa
doktorsexamen som behörighetsvillkor för vissa tjänster,

17. att riksdagen begär att regeringen upprättar en plan för överförande
av forskningsresurser och forskningsansvar från sektorsorganen till högskolan
och forsknigsråden.

1984/85:2818 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

34. att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag för att minska
sektorsorganens roll i enlighet med vad som anförts i motionen,

35. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder för att förbättra
forskarrekryteringen i enlighet med vad som i motionen anförts,

36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om de av regeringen föreslagna kombinerade doktorandtjänsterna,

37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behörighetskraven för forskarutbildning.

1984/85:2822 av Per Unckel m. fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

46. att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om ersättning för kostnader vid externt finansierad verksamhet
inom högskolan ,

47. att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om gåvo- och donationsmedel inom högskolan.

Utskottet

I enlighet med beslut av riksdagen våren 1982 (prop. 1981/82:106, UbU
1981/82:37, rskr. 1981/82:397) gäller sedan den 1 juli 1982 den ordningen
att doktorandtjänster kan inrättas av forskningsråd och sedan den 1 juli
1983 försöksvis att doktorandtjänster kan inrättas även vid högskoleenhet.
Med anledning av erfarenheterna av det nya studiefinansieringssystemet
avseende forskarutbildningen, som riksdagen också beslutade om våren
1984, anser föredragande statsrådet att doktorandtjänster vid högskoleenheterna
i fortsättningen bör vara ett reguljärt inslag i studiefinansieringen.
Regeringen begär riksdagens godkännande av detta.

Som en åtgärd att förbättra forskarrekryteringen föreslås i motion
1984/85:2818 (m) yrkade 35 i denna del att utbildningsbidragen successivt
skall ersättas med doktorandtjänster. Dessa bör dels ligga på en acceptabel
lönenivå, dels ge ett socialt skydd som i stort sett är jämförbart med övriga
inkomsttagares.

UbU 1984/85:32

Föredragande statsrådet erinrar i budgetpropositionen (s. 63 f.) om vad
hon i den forskningspolitiska propositionen våren 1984 (prop. 1983/
84:107) har anfört om bl. a. studiefinansieringen. På sikt, menar statsrådet,
bör den situationen eftersträvas att doktoranderna kan ges försörjning
direkt vid antagningen. En rad av de problem som man från olika håll har
pekat på när det gäller det nya studiefinansieringssystemet skulle lättare
kunna lösas genom ett ökat utnyttjande av doktorandtjänster med möjligheter
till en flexibel reglering av tjänsternas innehåll i vad avser bl. a.
fördelning på egen utbildning och institutionstjänstgöring. Utskottet, som
i det följande berör frågan om innehållet i doktorandtjänsterna, delar
statsrådets uppfattning om fördelarna med doktorandtjänster jämfört med
utbildningsbidrag. Utskottet vill bl. a. peka på de sociala förmåner som är
förenade med en tjänst och utgår från att tillgången på flera doktorandtjänster
bör kunna medföra ökade möjligheter att rekrytera forskarstuderande.
Den nu av regeringen föreslagna åtgärden betraktar utskottet som
ett viktigt steg i riktning mot ett system där studiefinansieringen i huvudsak
sker med hjälp av doktorandtjänster. Enligt utskottets uppfattning råder i
detta hänseende inga delade meningar mellan regeringen och motionärerna.
I vad gäller lönenivån för doktorandtjänsterna har utskottet inhämtat
att de för närvarande är inplacerade i lönegrad L 10, L 12 eller F 11. Detta
motsvarar för närvarande en begynnelselön på 7 953 kr., 8 349 kr. resp.
8 135 kr. per månad. Avtal har träffats mellan berörda parter om inplacering
av tjänsterna i lönefältet F 11 — F 16, vilket kan innebära en slutlön på
ca 9 800 kr. per månad. Föredragande statsrådet menar att medlen för
studiefinansiering i fortsättningen bör bli föremål för löneomräkning i
likhet med lönemedlen under fakultetsanslagen. Utskottet, som återkommer
till frågan om innehållet i tjänsterna, vill redan i detta sammanhang
peka på att kostnaderna för doktorandtjänsterna till en del avses bli täckta
med andra medel än de särskilda studiefinansieringsmedlen under fakultetsanslagen.
Detta bör ge utrymme för inrättande av flera tjänster.

Med hänvisning till såväl vad i budgetpropositionen har anförts som
vad utskottet har anfört kan utskottet inte finna annat än att motion
1984/85:2818 yrkande 35 i nu berörd del är tillgodosedd. Riksdagen bör
därför avslå motionen och därjämte godkänna vad i budgetpropositionen
har förordats om inrättande av doktorandtjänster vid högskoleenheterna.

Doktorandtjänsterna har hittills kunnat inrättas för forskarstudier på
heltid. I budgetpropositionen informerar föredragande statsrådet om att
hon avser föreslå regeringen ändringar i bestämmelserna för doktorandtjänsterna.
Statsrådet anser att doktorandtjänst i fortsättningen skall kunna
inrättas för egen forskarutbildning samt för tjänstgöring omfattande
högst två femtedelar av full arbetstid under ett läsår, dock högst för en
tredjedel av full arbetstid under hela förordnandetiden på doktorandtjänst.
Även vissa andra ändringar i de nuvarande reglerna anges i budgetpropositionen
(s. 65).

UbU 1984/85:32

I motion 1984/85:2818 (m) yrkande 36 förutsätter motionärerna att
reglerna för doktorandtjänsterna blir sådana att tjänstgöringen inte tillåts
inkräkta på doktorandens egen tid för utbildning. 1 likhet med reglerna för
övriga tjänsteinnehavare bör därför ett tak för undervisning fastställas för
kombinerad doktorandtjänst.

Som utskottet har uppfattat motionen är motionärerna överens med
föredragande statsrådet i vad gäller omfattningen av sådan tjänstgöring
vid institutionen som avses ingå i tjänsten. Motionärernas krav synes gälla
ett centralt — eventuellt av regeringen — fastställt högsta uttag av undervisningstimmar
avseende innehavare av doktorandtjänst.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet peka på att de undervisningsuppgifter
som kan komma i fråga för berörda doktorander kan bli
mycket varierande. I somliga fall kan det röra sig om ”enklare” läraruppgifter,
t. ex. i anslutning till undervisningsmoment som har karaktär av
repetition, eller uppgifter att handleda vid laborationer och dylikt, vilka
inte kräver mycket förberedelsearbete. I andra fall åter kan tjänstgöringen
avse kvalificerad undervisning för vilken krävs mycket tid i förberedelse.
Som utskottet ser det kan det vara svårt att centralt ange hur mycket
undervisning som innehavare av doktorandtjänst högst får meddela. Utskottet
förutsätter att parterna — i första hand på lokal nivå — kommer
överens i denna fråga.

När det däremot gäller syftet med motionen, nämligen att doktorandernas
tjänstgöring inte skall inkräkta på den del av doktorandtjänsten som
är avsedd för egen utbildning, delar utskottet motionärernas uppfattning.
Utskottet utgår från att det av regeringens kommande bestämmelser klart
kommer att framgå att huvudparten av tjänsten, minst tre femtedelar resp.
minst två tredjedelar (jfr vad som anförts i det föregående), för vilken
kostnadena kommer att täckas med hjälp av de särskilda studiefinansieringsmedlen
under fakultetsanslagen, verkligen tas i anspråk för den egna
forskarutbildningen.

Utskottet, som hänvisar till vad som nu har anförts om bestämmelser för
doktorandtjänster, anser inte att motion 1984/85:2818 yrkande 36 påkallar
något uttalande av riksdagen, varför motionen avstyrks.

Utskottet tar i detta sammanhang upp till behandling den del av yrkande
35 i motion 1984/85:2818 (m) vari framförs krav på att forskarutbildningen
görs effektivare. Motionärerna menar att det behövs riktlinjer för handledningens
omfattning och för uppläggningen av individuella studieplaner.

Allmänna bestämmelser om studieplan för forskarutbildning och handledning
under forskarutbildning meddelas i 8 kap. 13—15 §§ högskoleförordningen
(1977:263). Enligt utskottets uppfattning är det inte möjligt att
standardisera eller med strikta bestämmelser fastlägga hur forskarutbildningen
skall gestalta sig. En ändamålsenlig uppläggning av handledningen
är beroende av såväl ämnets karaktär som doktorandens och handledarens
personliga sätt att arbeta. Utskottet är sålunda inte berett att förorda

UbU 1984/85:32

bindande normer för handledning. Utskottet finner det naturligt att beslut
om handledningens utformning fattas lokalt inom högskolan. Detta gäller
enligt utskottet även uppläggningen av individuella studieplaner. Med det
anförda avstyrker utskottet motion 1984/85:2818 yrkande 35 i denna del.

Föredragande statsrådet anför i ett inledande avsnitt av budgetpropositionen
(s. 66 ff.) att hon har tagit initiativ till ett utredningsarbete inom
regeringskansliet med syfte att analysera vilka direkta och indirekta kostnader
högskoleenheterna har för olika slag av externt finansierad verksamhet,
hur dessa kostnader bestrids för närvarande samt hur kostnaderna bör
fördelas mellan olika berörda intressenter. 1 avvaktan på resultatet härav
bör nuvarande bestämmelser i huvudsak gälla. 1 sammanhanget anför
föredragande statsrådet bl. a. följande.

Forskningsråden inom utbildnings- och jordbruksdepartementens områden
och andra statliga myndigheter skall bestrida alla direkta och indirekta
kostnader som är förknippade med den stödda verksamheten. 1 fråga
om personalkostnader innebär det kostnader för lön och lönekostnadspålägg,
för avtalsenliga löneökningar, för kostnader som följer av det s. k.
arbetsgivarinträdet samt eventuella uppsägningskostnader. Med hänsyn
till det nära sambandet mellan forskningsrådens verksamhet och övrig
verksamhet inom högskolan skall råden därutöver endast betala ett förvaltningspåslag
uppgående till 3 %. För andra statliga myndigheter bör
vissa gemensamma kostnader täckas genom ett schablonpåslag. De kostnader
som härvid kan komma i fråga torde främst vara kostnaderna för
personaladministration, ekonomiadministration och bibliotek. Övriga
kostnader skall tas ut genom direktdebitering eller på annat lämpligt sätt.

För privat finansierad uppdragsverksamhet samt vid uppdrag från de
affärsdrivande verken, kommuner m. fl. skall principen om full kostnadstäckning
gälla fullt ut.

I vad gäller kostnader för lokaler bör dock enligt föredragande statsrådet
en viss ändring göras, och statsrådet anger vilka riktlinjer som tills vidare
bör tillämpas. De innebär i huvudsak följande.

För forskningsråden inom utbildnings- och jordbruksdepartementens
områden bör gälla att lokalkostnader inte skall betalas, detta med hänsyn
till det nära sambandet mellan rådens verksamhet och övrig verksamhet
inom högskolan. Av andra statliga myndigheter skall lokalkostnader tas ut
endast i de fall det för verksamheten erfordras ett särskilt lokaltillskott. För
privat finansierad uppdragsverksamhet samt vid uppdrag från de affärsdrivande
verken, kommuner m. fl. skall, vilket redan har framgått, principen
om full kostnadstäckning gälla fullt ut. Även lokalkostnader skall
betalas, antingen direkta kostnader eller, om dessa är svåra att beräkna, en
schablonmässigt uppskattad kostnad. Regeringen begär riksdagens godkännande
av de nya riktlinjerna för ersättning för lokalkostnader vid
externt finansierad verksamhet inom högskolan.

Frågan om kostnader vid externt finansierad verksamhet inom högsko 1*

Riksdagen 1984/85. 14 sami Nr 32

UbU 1984/85:32

lan tas upp i motion 1984/85:2822 (m). Motionärerna menar att regeringen
inte har lyckats definiera kostnaderna på ett tillräckligt entydigt sätt. I
motionen krävs en ytterligare precisering av vilka kostnader som avses i de
olika fallen (yrkande 46). Motionärerna saknar vidare besked om vilka
kostnader som skall belasta gåvo- och donationsmedel (yrkande 47). De
utgår från att dessa även i fortsättningen skall slippa kostnader för lokaler
och därmed behandlas som forskningsråden.

Utskottet tar först ställning till motionärernas yrkande om ytterligare
preciseringar av vad som skall räknas in i de kostnader som skall täckas
med externa medel.

Av vad utskottet har redovisat i det föregående framgår att föredragande
statsrådet har tagit initiativ till utredningsarbete inom regeringskansliet
med syfte att göra de kostnadsanalyser som begärs i motionen. Vidare
framgår av budgetpropositionen att universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) har ett utredningsuppdrag rörande förbättrad redovisning av kostnaderna
för forskningsprojekt. Utskottet har erfarit att det interna utredningsarbetet
i regeringskansliet skall mynna ut i förslag i den forskningspolitiska
proposition som avses bli förelagd riksdagen våren 1987. Som
utskottet ser det bör sålunda utredningsarbetet i huvudsak vara slutfört vid
årsskiftet 1986-1987. Utskottet kan inte finna annat än att yrkande 46 i
motion 1984/85:2822 med de nu redovisade förhållandena är tillgodosett,
varför det avstyrks av utskottet.

Beträffande ersättning för lokalkostnader gäller för närvarande att externa
medel härrörande från gåvor och donationer inte skall tas i anspråk
härför. Utskottet har inhämtat att några ändringar i detta hänseende inte
avses ske genom det av regeringen framlagda förslaget. Med hänvisning
härtill avstyrker utskottet även motionens yrkande 47. Då utskottet inte har
något att erinra mot vad i budgetpropositionen har förordats om ändrade
regler om ersättning för lokalkostnader vid externt finansierad verksamhet
inom högskolan, föreslår utskottet att riksdagen bifaller vad regeringen
föreslagit i frågan.

I motionerna 1984/85:791 (fp) yrkande 15 och 1984/85:2818 (m) yrkande
37 framförs i huvudsak samstämmiga förslag avseende förkunskapskrav
för antagning till forskarutbildning. Mot bakgrund av att forskarutbildning
kräver såväl ämnesfördjupning som bredd och utblick över besläktade
ämnen bör enligt motionärerna i princip krävas en fullständig grundexamen
om minst 120 poäng för tillträde till forskarutbildning. För studerande
från utbildningslinjer som omfattar mindre än 120 poäng bör det finnas
tillgång till s. k. överbryggande kurser som gör det möjligt för de studerande
att nå upp till den önskade nivån.

Utskottet behandlade under det förra riksmötet ett med förevarande
yrkanden likartat motionsyrkande (mot. 1983/84:2634 yrkande 13, UbU
1983/84:28). Utskottet avstyrkte motionsyrkandet med hänvisning till att

UbU 1984/85:32

det som regel krävs 60 poäng eller motsvarande i ett för forskarutbildningsämnet
relevant område inom grundutbildningen. Utskottet pekade på att
för allmän behörighet krävs genomgången allmän, lokal eller individuell
utbildningslinje inom grundläggande högskoleutbildning om minst 80
poäng. Samtidigt erinrade utskottet om att UHÄ i riktlinjer för lokala
föreskrifter om särskild behörighet och urval i fråga om tillträde till forskarutbildning
har angett att, när vederbörande högskolemyndighet prövar
om behörighet kan ges på grundval av ett antal enstaka kurser, kurser om
sammanlagt 120 poäng torde bli en naturlig riktpunkt för utbildningens
omfattning med hänsyn till kraven på en rimlig bredd och en tillräcklig
fördjupning inom ämnesområdet.

Med hänvisning till vad utskottet sålunda tidigare har anfört i frågan
avstyrker utskottet motionerna 1984/85:791 yrkande 15 och 1984/85:2818
yrkande 37.

Vissa frågor om betygsnämnderna tas upp i ett par motioner. Enligt
motion 1984/85:791 (fp) yrkande 14 bör varje betygsnämnd bestå av dels
två fasta ledamöter, dels tre tillfälliga ledamöter. Motionärerna åberopar
ett förslag av UHÄ från hösten 1983 med denna innebörd, vilket de finner
välmotiverat, eftersom det enligt motionärerna föreligger behov av ökad
fasthet och kontinuitet inom betygsnämnderna. 1 motion 1984/85:2818
yrkande 35 i denna del föreslås att fakultetsopponent och betygsnämndens
ledamöter skall ha rätt att till protokollet anmäla avvikande mening samt
skälen för sina ställningstaganden.

Riksdagen behandlade under det förra riksmötet utförligt betygsnämndernas
verksamhet (prop. 1983/84:107, UbU 1983/84:28, rskr. 1983/
84:401). Utskottet konstaterade i sitt betänkande (s. 19) att fakultet eller
sektion som så önskar och som har en härför lämpad struktur utan hinder
av gällande bestämmelser (8 kap. 36 § högskoleförordningen) kan införa
en ordning med ett antal skilda nämnder som har vissa fasta ledamöter.
Annan fakultet eller sektion kan inom ramen för en ordning med betygsnämnd
för varje avhandling självfallet också tillgodose önskemål om
kontinuitet i sammansättningen av nämnderna. Utskottet föreslår mot
denna bakgrund att riksdagen avslår motion 1984/85:791 yrkande 14.

Vid samma tillfälle behandlades även frågan om möjlighet att i protokoll
redovisa skälen för nämndens beslut. Utskottet tillstyrkte det då
aktuella förslaget av regeringen att skälen för betygsnämnds beslut liksom
för enskild ledamots ställningstagande endast skulle få redovisas, när det
är fråga om underkännande av avhandling. Riksdagen biträdde förslaget
(jfr 8 kap. 37 § högskoleförordningen, ändrad 1984:705). Med hänvisning
till detta riksdagens beslut avstyrker utskottet motion 1984/85:2818 yrkande
35 i denna del.

I motion 1984/85:2818 (m) yrkande 35 i denna del förordas att doktorsavhandling
skall betygsättas som underkänd, godkänd eller väl godkänd.

UbU 1984/85:32

Motionärerna anför som skäl härför kravet på hög kvalitet på svensk
forskning.

Utskottet behandlade denna fråga både i samband med den forskningspolitiska
propositionen under våren 1982 och motsvarande proposition
under det förra riksmötet. Riksdagen avvisade vid båda tillfällena motionsledes
framförda förslag av samma innebörd som det nu behandlade
yrkandet (prop. 1981/82:106, UbU 1981/82:37, rskr. 1981/82:397 resp.
prop. 1983/84:107, UbU 1983/84:28, rskr. 1983/84:401). Då utskottet inte
finner skäl för riksdagen att ändra uppfattning i frågan, avstyrker utskottet
motion 1984/85:2818 yrkande 35 i denna del.

I ett par motioner berörs forskarutbildningens meritvärde. Att det för dem
som avlagt doktorsexamen finns tillgång på arbetsuppgifter även på arbetsmarknaden
utanför högskolan där forskningen värdesätts och utnyttjas
är enligt motion 1984/85:791 (fp) yrkande 16 den kanske viktigaste
förutsättningen för att motivera dem som gått igenom en grundläggande
högskoleutbildning att fortsätta med forskarutbildning. Motionärerna
menar att doktorsexamen bör ställas upp som behörighetsvillkor för vissa
tjänster inom s. k. lärda verk och hemställer att riksdagen ger regeringen
i uppdrag att inventera vilka myndigheter som kan komma i fråga för
sådana behörighetsvillkor. Ett likartat förslag om sådan inventering framförs
i motion 1984/85:2818 (m) yrkande 35 i denna del. Motionärerna
anför att en fast reglering av en doktorsexamens värde i merithänseende är
nödvändig.

I den i det föregående nämnda forskningspolitiska propositionen våren
1984 redovisades vad meritutredningen (C 1983:01) anfört om forskarutbildningens
meritvärde. Utredningen utgick i sitt betänkande (Ds C
1983:116) från att meritvärdet av forskarutbildning i första hand skall
beaktas inom ramen för befordringsgrunden skicklighet. Även om formella
behörighetsvillkor om viss utbildning inte finns för en viss tjänst kan,
menade utredningen bl. a., anställningsmyndigheten ange för tjänsten
önskvärda kvalifikationer, t. ex. forskarutbildning, om myndigheten så
finner lämpligt. Föredragande statsrådet Holmberg ansåg att värdet av
forskarutbildningsmeriter vid tjänstetillsättning bör förstärkas och främst
komma till uttryck vid bedömning av den sökandes skicklighet (prop.
1983/84:107, bil. 10 s. 12—13). Statsrådet fann det dock inte nödvändigt
att i en särskild förordning reglera värdet av vetenskaplig utbildning ur
skicklighetssynpunkt för sådana tjänster där vetenskaplig kompetens inte
är ett behörighetsvillkor. Han anser att det skall ankomma på statens
arbetsgivarverk att informera berörda myndigheter om betydelsen av
forskning och meritvärdet av forskarutbildning vid tillsättning av statligt
reglerad tjänst när det gäller befordringsgrunden skicklighet.

I fråga om värdet av forskarutbildning när det gäller befordringsgrunden
förtjänst anslöt sig föredragande statsrådet till meritutredningens uppfattning
att fullgjord forskarutbildning skall få tillgodoräknas med fyra år.

UbU 1984/85:32

Riksdagen hade inget att erinra mot vad regeringen hade berett riksdagen
tillfälle att ta del av om forskarutbildningens meritvärde.

I förevarande budgetproposition anmäler föredragande statsrådet att
hon avser återkomma till regeringen beträffande en översyn över problemen
inom forskarutbildningen (s. 63). Regeringen har sedermera genom
beslut den 28 mars 1985 givit UHÄ i uppdrag att göra denna översyn. 1
uppdraget ingår bl. a. att kartlägga och söka utvärdera vilken betydelse en
genomgången forskarutbildning har haft vid tillsättning av tjänster inom
olika samhällssektorer under de senaste åren.

Statsrådet Holmberg har den 19 februari 1985 som svar på fråga (1984/
85:380) om meritvärdet av forskarutbildning för sökande till statlig tjänst
i kammaren bl. a. meddelat att frågan om meritvärdering för statlig tjänst
för närvarande bereds inom regeringskansliet. Härvid övervägs den principiellt
mycket viktiga frågan huruvida man skall göra en annan värdering
än vad som för närvarande är fallet när det gäller begreppen förtjänst och
skicklighet, så att det blir nödvändigt att i större utsträckning framhäva
skicklighetsbegreppet. Resultatet av beredningen kommer att redovisas för
riksdagen i en personalpolitisk proposition senare under innevarande
riksmöte.

Utskottet vill erinra om vad utskottet för egen del anförde i frågan under
det förra riksmötet. Utskottet framhöll bl. a. att en förstärkning av forskarutbildningens
meritvärde måste anses vara till fördel från samhällets synpunkt.
Den träning i metodiskt tänkande, det analytiska arbetssätt och den
kritiska skolning som en forskarutbildad fått del av är värdefull för de
flesta arbetsuppgifter av kvalificerad art inom statlig eller statligt reglerad
verksamhet. Utskottet gav uttryck för samma uppfattning som motionärerna
nu för fram, nämligen att en mycket viktig förutsättning för rekrytering
av forskarstuderande är att de efter forskarutbildningen har tillgång till
arbetsuppgifter även utanför högskolan där forskarutbildningen värdesätts
och kommer till nytta.

Utskottet instämmer sålunda med motionärerna i den principiella synen
på värdet av forskarutbildning i nu berört hänseende. Med hänvisning till
vad utskottet i det föregående har redovisat om vissa uttalanden och
pågående beredningsarbete i vad avser värderingen i förtjänst och skicklighet
av forskarutbildning är utskottet emellertid inte nu berett att föreslå
riksdagen någon särskild åtgärd i frågan. Därför avstyrker utskottet motionerna
1984/85:791 yrkande 16 och 1984/85:2818 yrkande 35 i denna del.

I motionerna 1984/85:791 (fp)yrkande 17 och 1984/85:2818 (m) yrkande
34 behandlas bl. a. förhållandet mellan sektorsforskningen och forskningen
inom högskolan. Motionärerna erinrar om vad som i denna fråga
uttalades i den forskningspolitiska propositionen våren 1984 och till vilket
uttalande utskottet anslöt sig, nämligen att den grundläggande och långsiktiga
forskningen behövde förstärkas i relation till den kortsiktigt inriktade
sektorsforskningen. Motionärerna nöjer sig nu inte med detta uttalan -

UbU 1984/85:32

de. I den förstnämnda motionen begärs en plan för överförande av forskningsresurser
och forskningsansvar från sektorsorganen till högskolan och
forskningsråden. I den senare förordas att en förstärkning av såväl fakultetsanslag
som forskningsrådens resurser bör ske på sektorsorganens bekostnad.
Riksdagens och regeringens styrning av forskningens inriktning
bör nämligen, menar motionärerna, först och främst utövas genom anslag
och inrättande av professurer.

Utskottet delar motionärernas uppfattning så långt att det föreligger ett
behov att stärka den grundläggande och långsiktiga forskningen inom
högskolan i förhållande till kortsiktigt inriktad sektorsforskning. Ett sätt
att tillgodose detta behov är att öka de resurser som går direkt till högskolan
och forskningsråden. Utskottet erinrar om att huvuddelen av de nytillkommande
resurserna som föreslagits i den forskningspolitiska propositionen
under det förra riksmötet anvisades till grundläggande forskning
inom utbildnings- och jordbruksdepartementens områden. Vidare angavs
i propositionen att någon besparing enligt huvudförslaget inte skulle göras
för budgetåren 1984/85—1986/87. I nu föreliggande budgetproposition
föreslås inrättandet av ett tiotal nya professurer. Ett annat sätt att förändra
balansen mellan den grundläggande forskningen inom högskolan och
sektorsforskningen är att föra över medel till högskolan från anslagen till
sektorsorganens FoU-verksamhet. Detta är enligt utskottets uppfattning
en komplicerad process, som kräver tid. Utskottet vill bl. a. peka på att den
verksamhet som betecknas som sektoriell forskning rymmer betydande
inslag av utvecklings- och utredningsarbete som framför allt bör bedrivas
inom berörda myndigheter i nära kontakt med högskoleforskare snarare
än inom högskolan. När det gäller sektorsorganens ansvar för den långsiktiga
kunskapsuppbyggnaden konstaterade föredragande statsrådet i den
forskningspolitiska propositionen att detta varierade och statsrådet avsåg
inleda överläggningar härom med berörda organ. Utskottet har erfarit att
dessa nu äger rum.

Utskottet kan mot bakgrund av de nu redovisade förhållandena inte
tillstyrka förslagen i motionerna 1984/85:791 yrkande 17 och 1984/
85:2818 yrkande 34. Arbetet med att förändra relationerna mellan sektorsforskning
och högskoleforskning så att högskolans egna resurser ökas i
förhållande till sektorsorganens bör ske i sådan takt att inte alltför stora
svängningar uppstår i organisation och planering. Utskottet utgår från att
regeringen återkommer i denna fråga i den forskningspolitiska propositionen
under riksmötet 1986/87 och då redovisar resultatet av de åtgärder
som vidtagits.

Med det anförda avstyrker utskottet de båda förevarande motionsyrkandena.

1 motion 1984/85:725 (vpk) yrkande 3 hemställs att riksdagen av regeringen
begär en översyn av reglerna för uppdragsforskning i avsikt att oväld

UbU 1984/85:32

skall råda. Motionärerna reagerar mot somliga forskares möjligheter till
dubbelarbete och att andra forskare arbetar på näringslivets villkor. Deras
disputationer, påstås det i motionen, sker innanför stängda dörrar, så snart
uppdragsgivaren bedömer att offentlighet kan vara honom till förfång.
Motionärerna begär att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till
känna att offentlighetsprincipen skall gälla för allt forskningsarbete som
bedrivs inom och/eller med ianspråktagande av resurser från högskolor
och universitet (yrkande 4).

Utskottet, som konstaterar att motionärerna har kommit in på frågor
rörande uppdragsforskning och högskoleforskares rätt att ha bisysslor, vill
med anledning av motionen anföra följande.

Frågan om samverkan mellan näringslivet och statlig forskningsverksamhet
behandlades av riksdagen i anledning av den forskningspolitiska
propositionen våren 1984. Utskottet instämde i vad i propositionen hade
anförts om betydelsen av samverkan mellan högskolans forskning och det
svenska näringslivet. Högskolan borde, anförde utskottet, utöver sin uppgift
att utföra den inomvetenskapligt motiverade forskningen även i viss
mån vara utförande organ i vad gäller t. ex. långsiktig kunskapsuppbyggnad
för bl. a. industrins behov och även i vad gäller mer kortsiktiga behov
av industriell forskning (UbU 1983/84:28 s. 36 ff.). Utskottet vill sålunda
erinra om vad i principiellt hänseende anfördes i frågan i den då aktuella
propositionen av föredragande statsrådet och av utskottet under det förra
riksmötet.

Mot bakgrund av vad som sägs i förevarande motion vill utskottet
framhålla att högskolan för att fullgöra sin uppgift behöver nära kontakt
med samhällslivet, såväl med den offentliga som den privata delen därav.
Det kunnande och de erfarenheter som Finns inom högskolan stimulerar
näringslivets utveckling samtidigt som kunskaper och erfarenheter inom
näringslivet och näringslivets behov av nytt kunnande och nya produkter
stimulerar utvecklingen inom högskolan.

Enligt vad utskottet har erfarit pågår för närvarande inom regeringskansliet
diskussioner om en översyn av reglerna för uppdragsforskning.

När det gäller högskoleforskares verksamhet vid sidan av sin tjänst, vill
utskottet erinra om 6 kap. 1 § lagen om offentlig anställning. Där föreskrivs
bl. a. att arbetstagare ej får inneha anställning eller uppdrag eller utöva
verksamhet, som kan rubba förtroendet till hans eller annan arbetstagares
opartiskhet i tjänsteutövningen eller skada myndigheternas anseende.
Inom regeringskansliet bereds för närvarande ett förslag till riksdagen om
högskolelärares rätt till bisysslor.

Beträffande insyn i högskolans verksamhet delar utskottet i huvudsak
motionärernas uppfattning om öppenhet.

I vissa fall av externfinansierad forskning kan det vara motiverat att det
i avtal med extern Finansiär regleras frågor om bl. a. sekretess och immateriella
rättigheter. Sådana överenskommelser syftar till att skapa ett för Rättelse:

S. 13, utskottets hemställan 4. Står: motion 1984/85:2818 Rättat till:
motion 1984/85:2822

UbU 1984/85:32

troendefullt förhållande mellan företaget och berörd lärare eller högskoleenhet
och bör avse utveckling av produkter och liknande. Självfallet
måste doktorsavhandlingar liksom hittills vara offentligt tillgängliga. Utskottet
erinrar om vad i högskoleförordningen föreskrivs om doktorsavhandlingars
tillgänglighet och tillkännagivande av disputation (se 8 kap.
31 och 32 §§ nämnda förordning).

Med hänvisning till vad utskottet nu anfört om uppdragsforskning och
offentlighet i forskningsarbete inom högskolan avstyrker utskottet motion
1984/85:725 yrkandena 3 och 4.

I motion 1984/85:519 (c) hemställs om åtgärder från statsmakternas sida
för att främja tillkomsten av ett utvecklingsområde för bioteknik i sydvästra
delen av Stockholms län. Det bör ske i samarbete med Huddinge, Botkyrka,
Salem och Södertälje kommuner. Motionärerna hänvisar till att det i
denna region finns en rad institutioner som är en lämplig bas för ett
utvecklingsområde för forskning, teknikutveckling och industri på det
biotekniska området, såsom Huddinge sjukhus samt Alfa Lavals och Astras
forskningscentra.

Forskningsrådsnämnden har nyligen i en rapport (1984:5) ”Bioteknik —
förutsättningar för nationell samverkan” studerat förutsättningarna dels
för en svensk forskningsstrategi på bioteknikområdet, dels en broslagning
mellan högskola och industri inom området. Rapporten mynnar ut i ett
förslag om inrättande av en samarbetskommitté med företrädare för UHÄ,
berörda forskningsfinansiärer, forskare och industri. Förutom kunskapsöverföring
mellan högskola och näringsliv inom bioteknikområdet avses
kommittén även kunna behandla förslag till konkreta åtgärder och initiativ
som avser forskning och utbildning inom bioteknik.

Utskottet har med det anförda velat peka på att det naturligen ankommer
på ansvariga och berörda forskningsorgan att ta de initiativ till åtgärder
som bedöms ändamålsenliga. Riksdagen bör inte uttala sig för uppbyggnad
eller lokalisering av s. k. forskarby. Utskottet avstyrker härmed
motionen.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. beträffande inrättande av doktorandtjänster vid högskoleenheterna att

riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med
avslag på motion 1984/85:2818 yrkande 35 i denna del godkänner
vad som har förordats i propositionen,

2. beträffande bestämmelser för doktorandtjänster

att riksdagen avslår motion 1984/85:2818 yrkande 36,

3. beträffande handledning m. m.

att riksdagen avslår motion 1984/85:2818 yrkande 35 i denna
del,

4. beträffande utredningsarbete avseende vissa kostnader vid ex -

UbU 1984/85:32

ternt finansierad verksamhet inom högskolan

att riksdagen avslår motion 1984/85:2822 yrkande 46,

5. beträffande ändring av reglerna om ersättning för lokalkostnader
vid externt finansierad verksamhet inom högskolan

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med
avslag på motion 1984/85:2822 yrkande 47 godkänner vad som
har förordats i propositionen,

6. beträffande behörighet för antagning till forskarutbildning

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:791 yrkande 15 och
1984/85:2818 yrkande 37,

7. beträffande betygsnämnderna

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:791 yrkande 14 och
1984/85:2818 yrkande 35 i denna del,

8. beträffande graderade betyg på doktorsavhandlingar

att riksdagen avslår motion 1984/85:2818 yrkande 35 i denna
del,

9. beträffande forskarutbildningens meritvärde

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:791 yrkande 16 och
1984/85:2818 yrkande 35 i denna del,

10. beträffande sektorsforskningens resurser

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:791 yrkande 17 och
1984/85:2818 yrkande 34,

11. beträffande uppdragsforskning och offentlighet inom högskoleforskning att

riksdagen avslår motion 1984/85:725 yrkandena 3 och 4,

12. beträffande utvecklingsområde för bioteknik
att riksdagen avslår motion 1984/85:519,

2. Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning samt konstnärligt
utvecklingsarbete. Regeringen har under punkt D 15 (s. 342 — 343)
föreslagit riksdagen att till Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning
samt konstnärligt utvecklingsarbete för budgetåret 1985/
86 anvisa ett reservationsanslag av 16 001 000 kr.

Motionen

1984/85:1358 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp, m, c, vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beträffande fortsatt verksamhet vid Edsbergs musikskola
som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen under anslaget Forskningsanknytning av grundläggande
högskoleutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete anvisar

1,6 milj. kr. till Edsbergs musikskola.

UbU 1984/85:32

Utskottet

Från anslaget bestrids kostnader för dels olika åtgärder för forskningsanknytning
av grundläggande högskoleutbildning, dels konstnärligt utvecklingsarbete.

Föredragande statsrådet beräknar för budetåret 1985/86 förevarande
anslag till 16 001 000 kr.

I motion 1984/85:1358 (fp, m, c, vpk) anförs att Sveriges Riksradio AB
(riksradion) i skrivelse till regeringen har anmält att man till följd av
kraftiga besparingskrav avser att lägga ned undervisningen vid riksradions
musikskola i Edsberg. Motionärerna pekar på att riksradion i skrivelsen
framhållit att det är angeläget att verksamheten vid skolan får fortsätta,
men med särskilda statliga medel och ändrad yttre organisation. Med
hänvisning till att universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) tillstyrkt ett
förslag om fortsatt verksamhet vid skolan, vilket framlagts av en utredning
föranstaltad av UHÄ, och mot bakgrund av skolans stora betydelse för
svenskt musikliv anser motionärerna att fortsatt verksamhet vid skolan bör
möjliggöras. Detta föreslår motionärerna att riksdagen som sin mening
skall ge regeringen till känna (yrkande 1). För verksamheten vid Edsbergs
musikskola bör enligt yrkande 2 i motionen en särskild anslagspost föras
upp under förevarande anslag. För ändamålet föreslås att anslaget tillförs

1,6 milj. kr. (yrkande 2).

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

Som framgår av motionen har UHÄ låtit utreda verksamheten vid
musikskolan i Edsberg. Utredningen fann starka skäl att fortsätta den
utbildning samt den kurs- och seminarieverksamhet som riksradion under
25 år har bedrivit vid sin musikskola. Det behövs, menade utredningen, en
alternativ musikutbildning utanför vårt normala utbildningsmönster, med
rekrytering på olika åldersstadier. Vidare framhölls att skolan även i
fortsättningen borde driva en avancerad kurs- och seminarieverksamhet
för musiker, musikhögskolelärare och musikforskare kring interpretation
av äldre musik och nutida musik. Denna verksamhet skall komplettera det
konstnärliga utvecklingsarbetet som bedrivs inom musikhögskolorna i
Stockholm, Göteborg och Malmö och motsvarande verksamhet inom
Rikskonserter. Kurserna och seminarierna borde enligt utredningen kunna
jämföras med forskarkurser och doktorandseminarier inom högskolan.
Verksamheten har haft en stor betydelse för det professionella musiklivets
standardhöjning i vårt land.

I sin skrivelse till regeringen den 3 oktober 1984 anförde UHÄ bl. a. att
den alternativa utbildningen samt kurs- och seminarieverksamheten vid
musikskolan i Edsberg får ses som ett värdefullt komplement till verksamheten
vid musikhögskolorna och fyller därmed en viktig funktion på
musikområdet. UHÄ anslöt sig till utredningens bedömning att verksamheten
vid skolan bör fortsätta.

Då utskottet är av samma uppfattning som motionärerna och UHÄ,

UbU 1984/85:32

anser utskottet att riksdagen bör medverka till att verksamheten vid Edsbergs
musikskola kan fortsätta.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet sålunda att särskilda
medel anvisas av riksdagen för att möjliggöra fortsatt verksamhet vid
Edsbergs musikskola i Sollentuna. För detta ändamål bör förevarande
anslag ökas med 1,6 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag. Utskottet
har inget att erinra mot att ifrågavarande belopp om 1,6 milj. kr. tills vidare
förs upp som särskild anslagspost under anslaget.

Utskottet utgår från att den fortsatta verksamheten vid musikskolan
skall bedrivas i huvudsak med samma inriktning och i samma former som
hittills. Utskottet förutsätter i likhet med motionärerna att skolan i fortsättningen
skall vara fristående från Sveriges Riksradio AB (riksradion). Som
utskottet ser det är det lämpligt att en stiftelse bildas, vars syfte är att som
huvudman för skolan ansvara för verksamheten. Utskottet har erfarit att
riksradion är beredd att ensam eller tillsammans med andra intressenter
medverka till en stiftelsebildning.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1358 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om fortsatt
verksamhet vid Edsbergs musikskola.

Utskottet, som i övrigt inte har något att erinra mot den i budgetpropositionen
angivna medelsberäkningen, föreslår vidare att riksdagen med
anledning av budgetpropositionen till Forskningsanknytning av grundläggande
högskoleutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete för budgetåret
1985/86 skall anvisa ett reservationsanslag av 17 601 000 kr.

Åberopande vad utskottet har anfört hemställer utskottet

1. beträffande fortsatt verksamhet vid musikskolan i Edsberg

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1358 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

2. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen till Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning
samt konstnärligt utvecklingsarbete med bifall till
motion 1984/85:1358 yrkande 2 och med anledning av proposition
1984/85:100 för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag
av 17 601 000 kr.

Stockholm den 9 maj 1985

På utbildningsutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Per Unckel
(m), Lars Gustafsson (s), Birgitta Rydle (m), Helge Hagberg (s), Göran
Allmér (m), Iris Mårtensson (s), Lars Svensson (s), Birger Hagård (m),
Jörgen Ullenhag (fp), Björn Samuelson (vpk), Margot Wallström (s), Larz
Johansson (c), Barbro Nilsson i Örnsköldsvik (s) och Inger Josefsson (c).

UbU 1984/85:32

Reservationer

1. Bestämmelser för doktorandtjänster (punkt 1, mom. 2)

Per Unckel, Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar ”Sorn utskottet”
och slutar ”motionen avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet, som delar motionärernas uppfattning, anser att bestämmelserna
för doktorandernas tjänstgöring skall utformas så tydligt att den inte
tillåts inkräkta på den del av doktorandtjänsten som är avsedd för egen
utbildning. Ett tak bör sättas för undervisningsskyldigheten i likhet med
vad som gäller för övriga tjänsteinnehavare. Detta kan knappast erbjuda
några särskilda svårigheter. Visserligen kommer doktorandernas arbetsuppgifter
att variera avsevärt alltifrån administrativa uppgifter till såväl
”enklare” som mera kvalificerade undervisningsuppgifter. Tjänstgöringsskyldighetens
fördelning på olika uppgifter kan dock lätt fastställas genom
särskilda evalveringsbestämmelser. Sådana tillämpas redan nu när det är
fråga om t. ex. en universitetsadjunkts lektorsundervisning eller då en
universitetslektor fullgör professorsundervisning. Vad utskottet har anfört
om vissa bestämmelser för doktorandtjänster bör riksdagen med bifall till
motion 1984/85:2818 yrkande 36 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande bestämmelser för doktorandtjänster

att riksdagen med bifall till motionen 1984/85:2818 yrkande 36
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,

2. Handledning m. m. (punkt 1, moni. 3)

Per Unckel, Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar ”Allmänna
bestämmelser” och på s. 5 slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det angeläget att förbättra handledningen
för doktorander. I stor utsträckning måste åtgärder i detta syfte beslutas
lokalt. En precisering av riktlinjerna för handledningen bör emellertid
göras för att ge erforderligt stöd åt högskolorna. Bestämmelser om individuella
studieplaner bör dessutom enligt utskottets mening utfärdas.

Utskottet delar motionärernas uppfattning och föreslår att motionen
bifalls.

UbU 1984/85:32

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande handledning m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2818 yrkande 35 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört,

3. Behörighet för antagning till forskarutbildning (punkt 1, mom. 6)

Per Unckel (m), Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m), Birger Hagård
(m) och Jörgen Ullenhag (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Utskottet
behandlade” och på s. 7 slutar ”yrkande 37” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförs i motionerna beträffande behovet
av ämnesfördjupning, bredd och utblick över besläktade ämnen för den
som antas till forskarutbildning. Det är därför nödvändigt att ändra kraven
för behörighet för att antas till forskarutbildning. En fullständig grundexamen
om minst 120 poäng med minst 60 poäng i aktuellt ämne bör vara
förkunskapskrav inom det förutvarande filosofiska fakultetsområdet. För
studerande från utbildningslinjer som inte omfattar 120 poäng bör utbudet
av överbryggande kurser utökas så att de studerande kan uppnå motsvarande
nivå. Bestämmelserna om allmän och särskild behörighet bör ändras
i enlighet med vad utskottet här har förordat. Detta bör riksdagen med
bifall till motionerna 1984/85:791 yrkande 15 och 1984/85:2818 yrkande
37 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande behörighet för antagning till forskarutbildning

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:791 yrkande 15
och 1984/85:2818 yrkande 37 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört,

4. Betygsnämndernas sammansättning m. m. (punkt 1, mom. 7)

Jörgen Ullenhag (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar ”Riksdagen
behandlade” och slutar ”yrkande 14” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening finns det behov av ökad fasthet och kontinuitet
inom betygsnämnderna. Utskottet erinrar om att UHÄ i december 1983
lade fram förslag om att i nämnden skall ingå dels två fasta, dels tre
tillfälliga ledamöter. Utskottet ställer sig bakom ett sådant förslag, då
utskottet finnér att många skäl talar för ett system med fasta ledamöter. Av
bestämmelserna i högskoleförordningen bör framgå att betygsnämnderna
skall ha en sammansättning i enlighet med vad utskottet nu har förordat.

UbU 1984/85:32

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1984/85:791 yrkande
14 och med avslag på motion 1984/85:2818 yrkande 35 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om betygsnämndernas
sammansättning.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande betygsnämndernas sammansättning m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:791 yrkande 14 och
med avslag på motion 1984/85:2818 yrkande 35 i denna del som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

5. Motivering av betygsnämndernas beslut m. m. (punkt 1, mom. 7)

Per Unckel, Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar ”Vid samma”
och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

1 enlighet med vad som förordas i motionen bör fakultetsopponent och
betygsnämndens ledamöter ha rätt att i protokollet anmäla avvikande
mening vid godkännandet av en avhandling samt att därvid ange skälen
för sina ställningstaganden. Riksdagen bör med bifall till motion 1984/
85:2818 yrkande 35 i denna del som sin mening ge regeringen till känna
vad utskottet har anfört om motiveringar av betygsnämndernas betygsättning.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande motivering av betygsnämndernas beslut m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2818 yrkande 35 i
denna del och med avslag på motion 1984/85:791 yrkande 14
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,

6. Graderade betyg på doktorsavhandlingar (punkt 1, mom. 8)

Per Unckel, Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar ”Utskottet
behandlade” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att reglerna för bedömning av doktorsavhandlingar
måste vara så utformade att de bidrar till att kvaliteten upprätthålls. Det är
enligt utskottets mening påkallat att riksdagen gör ett uttalande med innebörden
att en doktorsavhandling skall betygsättas som underkänd, godkänd
eller väl godkänd såsom föreslås i motion 1984/85:2818. Detta bör

UbU 1984/85:32

riksdagen med bifall till förevarande motionsyrkande i motsvarande del
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande graderade betyg på doktorsavhandlingar

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2818 yrkande 35 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört,

7. Forskarutbildningens meritvärde (punkt 1, mom. 9)

Per Unckel (m), Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m), Birger Hagård
(m) och Jörgen Ullenhag (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar "I den” och på
s. 9 slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Ett grundläggande kartläggningsarbete av antalet högre statliga tjänster
för vilka man tidigare krävt vetenskaplig kompetens samt sådana för vilka
motsvarande krav fortfarande gäller har gjorts i betänkandet (SOU
1981:30) Forskarutbildningens meritvärde. Enligt utskottets mening bör
berörda statliga myndigheter före den I juli 1986 göra en översyn och
inventering av de tjänster för vilka doktorsexamen för framtiden bör
uppställas som behörighetsvillkor. Utskottet vill härutöver understryka att
myndigheter, också i de fall där formellt behörighetsvillkor i form av
doktorsexamen inte uppställs för viss tjänst, har möjlighet att ange för
tjänsten önskvärda kvalifikationer, t. ex. forskarutbildning.

Den kanske viktigaste förutsättningen för att motivera dem som gått
igenom en grundläggande högskoleutbildning att fortsätta med forskarutbildning
är att det efter doktorsexamen finns arbetsuppgifter även på
arbetsmarknaden utanför högskolan där forskningen värdesätts och nyttiggörs.
Den träning i metodiskt tänkande, det analytiska arbetssätt och
den kritiska skolning som en forskarutbildad fått del av är värdefull för de
flesta arbetsuppgifter av kvalificerad art inom statlig eller statligt reglerad
verksamhet. Utskottet är av uppfattningen att värdet av forskarutbildning
bör komma till uttryck vid bedömning av den sökandes skicklighet. Vad
utskottet har anfört om inventering av tjänster för vilka doktorsexamen
bör uppställas som behörighetsvillkor och om meritvärde av forskarutbildning
när det gäller befordringsgrunden skicklighet bör riksdagen med
bifall till motionerna 1984/85:791 yrkande 16 och 1984/85:2818 yrkande
35 i denna del som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande forskarutbildningens meritvärde

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:791 yrkande 16
och 1984/85:2818 yrkande 35 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,

UbU 1984/85:32

8. Sektorsforskningens resurser (punkt 1, mom. 10)

Per Unckel (m), Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m), Birger Hagård
(m) och Jörgen Ullenhag (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar ”Utskottet
delar” och slutar ”förevarande motionsyrkandena” bort ha följande lydelse: Enligt

utskottets uppfattning finns det anledning till oro över obalansen
— särskilt inom vissa områden — mellan den grundläggande forskning
som finansieras via fakultets- och forskningsrådsanslag och den forskning
som finansieras av sektorsorgan. Åtgärder för att komma till rätta med
obalansen finner utskottet angelägna.

Utskottet anser att det i nästa forskningspolitiska proposition måste
presenteras konkreta förslag i syfte att stärka den inomvetenskapligt motiverade
forskningen inom högskolan och den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden.
Riksdagen bör därför ge regeringen i uppdrag att upprätta en
plan för överförande av forskningsresurser och forskningsansvar från
sektorsorganen till högskolan och forskningsråden. Utskottet föreslår att
riksdagen som sin mening skall ge regeringen detta till känna. Därjämte
bör riksdagen bifalla motionerna 1984/85:791 yrkande 17 och 1984/
85:2818 yrkande 34.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande sektorsforskningens resurser

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:791 yrkande
17 och 1984/85:2818 yrkande 34 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört,

9. Uppdragsforskning och offentlighet inom högskoleforskning (punkt 1,
mom. 11)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. II som börjar ”Utskottet,
som” och på s. 12 slutar ”och 4” bort ha följande lydelse:

Utskottet finnér i likhet med motionärerna det otillfredsställande att
vissa lärare vid högskolor — det gäller de lärare som verkar på områden
som är intressanta för näringslivet såsom teknik och ekonomi — har
möjlighet till dubbelarbete på ett sätt som inkräktar på fullgörandet av
tjänsten vid högskolan. Utskottet har erfarit att det pågår diskussioner
inom regeringskansliet om en översyn av reglerna för uppdragsforskning
samt att en proposition avses bli förelagd riksdagen om rätt för högskolelärare
att ha bisysslor. Utskottet anser att riksdagen av regeringen bör
begära förslag om nya regler för uppdragsforskning. Den grundläggande

UbU 1984/85:32

principen för dessa bör vara att statsmakterna och inte näringslivet anger
villkoren för sådan forskning. Vidare bör i dessa regler slås fast att principen
om offentlighet skall gälla för all forskning inom högskolan. Riksdagen
bör sålunda klart slå fast att privata intressen inte skall tillåtas att
okontrollerat utnyttja de samhälleliga forskningsresurserna eller på något
sätt styra forskningen i högskolan. Vad utskottet har anfört om uppdragsforskning
och offentlighet bör riksdagen med bifall till motion 1984/
85:725 yrkandena 3 och 4 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande uppdragsforskning och offentlighet inom högskoleforskning att

riksdagen med bifall till motion 1984/85:725 yrkandena 3
och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört,

10. Utvecklingsområde för bioteknik (punkt 1, mom. 12)

Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar ”Forskningsrådsnämnden
har” och slutar ”härmed motionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill i likhet med motionärerna peka på att erfarenheterna
utomlands är mycket goda av att samverkan etableras mellan högre utbildning,
forskning, teknikutveckling och industriutveckling. Detta kan ske
genom skapandet av särskilda utvecklingsområden, eller s. k. forskarbyar.
Ett angeläget forskningsområde för en sådan satsning är biotekniken.
Motionärerna har pekat på en region i vårt land där betingelserna för
forskning i bioteknik inom ramen för en forskarby måste anses vara
mycket goda. Då utskottet delar motionärernas uppfattning att statsmakterna
bör kunna medverka i att skapa ett sådant utvecklingsområde och
mot bakgrund av vad som anförs i motionen, föreslår utskottet att riksdagen
av regeringen begär att åtgärder vidtas för att främja tillkomsten av ett
utvecklingsområde för bioteknik i sydvästra Storstockholm. Samarbete
bör ske mellan vederbörande statliga myndigheter, landstinget och berörda
kommuner. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1984/85:519 som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande utvecklingsområde för bioteknik

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:519 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

UbU 1984/85:32

11. Verksamheten vid musikskolan i Edsberg och anslag till
Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning samt
konstnärligt utvecklingsarbete (punkt 2)

Georg Andersson, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Iris Mårtensson,
Lars Svensson, Margot Wallström och Barbro Nilsson i Örnsköldsvik (alla
s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar ”Sorn framgår”
och på s. 15 slutar ”17 601 000 kr.” bort ha följande lydelse:

Som framgår av motionen drivs Edsbergs musikskola av riksradion och
utgör därvid närmast en del av musikredaktionens (musikradions) verksamhet.
Utskottet anser i likhet med den av motionärerna åberopade
utredningen och UHÄ att verksamheten vid skolan är av stort värde.
Emellertid har riksradion vid prioriteringen mellan olika verksamhetsområden
gjort den bedömningen att musikskolan i Edsberg av ekonomiska
skäl måste läggas ned. Utskottet delar inte motionärernas uppfattning att
man i den uppkomna situationen med särskilda statliga medel skall fortsätta
en verksamhet som enligt utskottet är en del av musikradions verksamhet.
Av såväl principiella som statsfinansiella skäl avstyrker utskottet
motion 1984/85:1358.

Utskottet har inget att erinra mot den i budgetpropositionen angivna
medelsberäkningen, varför utskottet tillstyrker att riksdagen till Forskningsanknytning
av grundläggande högskoleutbildning samt konstnärligt
utvecklingsarbete för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av
16 001 000 kr.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande verksamheten vid musikskolan i Edsberg
att riksdagen avslår motion 1984/85:1358 yrkande 1,

2. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen till Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning
samt konstnärligt utvecklingsarbete med bifall till
proposition 1984/85:100 och med avslag på motion 1984/
85:1358 yrkande 2 för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag
av 16 001 000 kr.