Utbildningsutskottets betänkande
1984/85:28

om anslag till utbildning för undervisningsyrken (prop. 1984/85:100)

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag sorn regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1984/85:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under punkt
D 11 jämte motioner.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1984/85:100 bilaga 10 (s. 309-322) föreslagit
riksdagen att

1. fastställa planeringsramar i enlighet med vad som förordats i propositionen,

2. bemyndiga regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att
genomföra utbildningsinsatser för vissa obehöriga lärare enligt vad som
förordats i propositionen,

3. till Utbildning för undervisningsyrken för budgetåret 1985/86 anvisa ett
reservationsanslag av 744 999 000 kr.

Motionerna

1984/85:621 av Jörgen Ullenhag m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om avkortad
praktisk-pedagogisk utbildning för forskarutbildade som har pedagogisk
erfarenhet.

1984/85:730 av Björn Samuelson m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer om förslag om att utbildningsarvode återigen skall
utgå till lärarstuderande på i motionen nämnda lärarlinjer.

1984/85:791 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

22. att riksdagen beslutar - med omprövning av sitt tidigare beslut - om ett
intag av 102 platser på förskollärarlinjen och 30 nybörjarplatser på fritidspedagoglinjen
i Uppsala fr. o. m. 1986/87 samt om intagning med 72 platser på
förskollärarlinjen och 30 platser på fritidspedagoglinjen i Borås fr. o. m.
1986/87 samt att med anledning av dessa dimensioneringsförändringar
begära att regeringen återkommer med ett nytt förslag vad gäller dimensioneringen
av förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna i landet.

1 Riksdagen 1984185.14 sami. Nr28

UbU 1984/85:28

1984/85:922 av Lennart Brunander (c) och Inger Josefsson (c) vari - med
hänvisning till vad som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade
motionen 1984/85:918 såvitt nu är i fråga - yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts rörande fortsatt utbildning av fritidspedagoger och förskollärare
vid högskolan i Borås.

1984/85:1030 av Elver Jonsson (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att högskolan i Borås får behålla sin utbildning av
förskollärare och fritidspedagoger,

2. att riksdagen måtte besluta att denna organisation dimensioneras för
minst 72 resp. 30 nybörjarplatser.

1984/85:1039 av Per-Olof Strindberg (m) och Ingrid Sundberg (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om särskilda behörighetskrav för antagning till textillärarlinjen.

1984/85:1327 av Britta Hammarbacken m. fl. (c, m, fp) vari yrkas att
riksdagen beslutar att ämneslärarutbildningen (20 platser) vid högskolan i
Örebro bibehålls.

1984/85:1328 av Ing-Marie Hansson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
utbildning av speciallärare vid högskolan i Gävle-Sandviken.

1984/85:1839 av Lars Ahlmark (m) och förste vice talman Ingegerd
Troedsson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar godkänna vad som i
motionen anförts i fråga om lokalisering av förskollärar- och fritidspedagogutbildningen.

1984/85:1856 av Sture Ericson m.fl. (s, vpk) vari yrkas att riksdagen
omprövar förslaget om nedläggning av ämneslärarlinjen vid högskolan i
Örebro så att besparingen antingen sker på andra orter, eller görs på
områden som högskolan själv angivit eller att en tidsmässig förskjutning görs
av nedläggningen.

1984/85:1867 av Ann-Cathrine Haglund (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar att medel ur anslaget för personalutbildning för skolväsendets behov
skall avsättas till en anslagspost som fördelas av UHÄ för den verksamhet
som bygger på överenskommelser med andra länder.

1984/85:1869 av Ann-Cathrine Haglund (m) och Britta Hammarbacken (c)
vari yrkas att riksdagen beslutar att utbildning av speciallärare för döva och
gravt hörselskadade i enlighet med vad som i motionen anförts skall förläggas
till Örebro.

1984/85:1875 av Agne Hansson m.fl. (c, m) vari yrkas att riksdagen
beslutar avslå utbildningsministerns förslag i proposition 1984/85:100 bil. 10

UbU 1984/85:28

om att avveckla den särskilda musiklärarutbildningen vid högskolan i Kalmar
budgetåret 1985/86.

1984/85:1891 av Marie-Ann Johansson m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ett
återupptagande av förskollärar- och fritidspedagogutbildningen vid högskolan
i Borås.

1984/85:1947 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om utbildning för undervisningsyrken,

10. att riksdagen beslutar att med ändring i proposition 1984/85:100 bil. 10
under anslaget D 11 Utbildning för undervisningsyrken för budgetåret
1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 779 999 000 kr.

1984/85:1949 av Iréne Vestlund m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
att inom ramen för anslaget till Utbildning för undervisningsyrken omfördela
medel så att antagning av studerande till den särskilda utbildningen för
obehöriga musiklärare kan ske även läsåret 1985/86.

1984/85:2517 av Hans Nyhage (m) och Arne Svensson (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att planeringsramarna för utbildning av förskollärare
och fritidspedagoger skall omfatta 2 868 resp. 868 utbildningsplatser,

2. att riksdagen beslutar att utbildning av förskollärare och fritidspedagoger
skall äga rum vid högskolan i Borås i enlighet med vad som angetts i
motionen.

1984/85:2542 av Per Unckel m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

19. att riksdagen beslutar om en neddragning av förskollärarlinjen med 270
nybörjarplatser,

20. att riksdagen beslutar om en neddragning av fritidspedagoglinjen med
90 nybörjarplatser,

21. att riksdagen beslutar om en neddragning av ämneslärarlinjen med 120
nybörjarplatser,

22. att riksdagen beslutar att till Utbildning för undervisningsyrken för
budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 737 309 250 kr.

1984/85:2778 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari-med hänvisning till vad som
anförts i den till kulturutskottet remitterade motionen 1984/85:2777 yrkas

1. att riksdagen uttalar sig för och hos regeringen hemställer om förslag
innebärande att utbildningen för förskollärare och fritidspedagoger samordnas,
varvid utbildningstiden förlängs till fyra år, med varvad teori och
praktik,

2. att riksdagen uttalar att utbildningen av barnomsorgspersonal bör
dimensioneras och anpassas till barnomsorgens kvalitet och kvantitet.

1* Riksdagen 1984185.14sami. Nr28

UbU 1984/85:28

Utskottet

Anslaget avser grundläggande utbildning för undervisningsyrken vid de
statliga högskoleenheterna samt personalutbildning för skolväsendets behov
inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Under anslaget beräknas
medel för allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer inom
sektorn samt för vissa kurser m. m.

Förskollärar- och fritidspedagoglinjerna

Regeringen föreslår för budgetåret 1985/86 för förskollärarlinjen en
planeringsram om 3 078 nybörjarplatser och för fritidspedagoglinjen en
planeringsram om 928 nybörjarplatser, en minskning med 60 resp. 30 platser
jämfört med innevarande budgetår.

I motion 1984/85:1947 (vpk) yrkande 6 i denna del yrkas avslag på
regeringens förslag om minskning. Enligt motion 1984/85:2778 (vpk) yrkande
2 bör utbildningen av barnomsorgspersonal dimensioneras och anpassas
till barnomsorgens kvalitet och kvantitet. I motion 1984/85:2517 (m) yrkande
1 krävs att de båda planeringsramarna skall minskas med 210 resp. 60
nybörjarplatser. Enligt motion 1984/85:2542 (m) yrkandena 19 och 20 bör
planeringsramarna för dessa utbildningar minskas ännu mer, nämligen med
270 resp. 90 nybörjarplatser. Skälet härför är dels den minskande tillströmningen
av sökande till förskollärar- och fritidspedagoglinjerna, dels en
begynnande arbetslöshet för dessa yrkeskategorier.

Utskottet ansluter sig till föredragande statsrådets bedömning av behovet
av nybörjarplatser för budgetåret 1985/86 och avstyrker därmed motionerna
1984/85:1947 yrkande 6 i denna del, 1984/85:2517 yrkande 1, 1984/85:2542
yrkandena 19 och 20 och 1984/85:2778 yrkande 2.

Enligt motionerna 1984/85:791 (fp) yrkande 22 i denna del och 1984/
85:1839 (m) bör riksdagen ompröva sitt ställningstagande från år 1984 när det
gäller avveckling av förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna i Uppsala.
En motsvarande omprövning av riksdagens beslut vid samma tidpunkt att
avveckla dessa utbildningar i Borås begärs i motionerna 1984/85:791 (fp)
yrkande 22 i denna del, 1984/85:922 (c) yrkande 5, 1984/85:1030 (fp),
1984/85:1891 (vpk) och 1984/85:2517 (m) yrkande 2.

Utskottet anser att riksdagens beslut under riksmötet 1983/84 att avveckla
ifrågavarande utbildningar i Uppsala bör ligga fast (prop. 1983/84:40, UbU
1983/84:22, rskr. 1983/84:240). Intet nytt har framkommit som kan föranleda
ändring. Motionerna 1984/85:791 yrkande 22 i denna del och 1984/85:1839
avstyrks därmed.

Utskottet har samma uppfattning när det gäller beslutet att avveckla
förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna i Borås. De ifrågavarande
motionsyrkandena bör avslås av riksdagen.

Slutligen tar utskottet upp motion 1984/85:2778 (vpk) yrkande 1 om en

UbU 1984/85:28

förlängning av barnomsorgsutbildningarna. Utbildningarna anses böra omfatta
160 poäng.

Förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna reformerades genom beslut
år 1977 (prop. 1976/77:76, UbU 1976/77:29, rskr. 1976/77:333). Förändringen
genomfördes med början läsåret 1978/79. Utbildningarna har i dag en
omfattning av 100 poäng. Enligt vad utskottet erfarit har UHÄ nyligen sett
över förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna med utgångspunkt i
socialstyrelsens utvecklingsplan för barnomsorgen. UHÄ:s förslag remissbehandlas
för närvarande. Med hänvisning till det anförda avstyrks motionsyrkandet.

Industri- och hantverkslinjen

I detta sammanhang behandlar utskottet frågan om utbildningsarvode till
studerande på industri- och hantverkslinjen och vissa andra lärarutbildningslinjer.

Enligt motion 1984/85:730 (vpk) ställs höga krav beträffande såväl
teoretisk grundutbildning som praktisk erfarenhet för att man skall komma
in på lärarutbildningen inom områdena industri och hantverk, handel och
kontor eller vård. Detta förhållande innebär att man får sökande till dessa
utbildningar, som är både socialt och ekonomiskt etablerade i samhället. För
att säkerställa en kvalitativt bra rekrytering till de nämnda utbildningarna
utgick t. o. m. läsåret 1982/83 ett utbildningsarvode under utbildningstiden.
Det avskaffades genom särskilt beslut våren 1983. Enligt motionärerna bör
detta utbildningsarvode omgående återinföras.

Kostnaderna för ett återinförande av systemet med utbildningsarvoden
kan beräknas till ca 75 milj. kr. Utskottet vill erinra om att regeringen har
uppdragit åt UHÄ att genomföra en översyn av utbildningen på ifrågavarande
linjer. Olika modeller för uppläggning och distribution av utbildningen
skall prövas. Vidare skall UHÄ analysera orsakerna till svårigheterna att
rekrytera sökande till utbildning på linjerna. Denna analys är ännu inte
avslutad. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1984/85:730.

Klasslärarlinjerna

Planeringsramarna för lågstadielärarlinjen och mellanstadielärarlinjen är
504 resp. 792 nybörjarplatser. Enligt statistiska centralbyrån (SCB) och
skolöverstyrelsen (SÖ) minskar behovet av klasslärare kraftigt under
återstoden av 1980-talet och den mest sannolika bedömningen är att
tjänsteunderlaget kommer att minska också på 1990-talet. Regeringen
föreslår att antalet platser minskas med 96 på lågstadielärarlinjen och 276 på
mellanstadielärarlinjen under budgetåret 1985/86.

I motion 1984/85:1947 (vpk) yrkande 6 i denna del föreslås en minskning av

UbU 1984/85:28

ifrågavarande planeringsramar med ett mindre antal än regeringen föreslagit,
nämligen med 40 resp. 112 nybörjarplatser.

Utskottet har inte något att erinra mot den bedömning som regeringen
gjort beträffande lämpligt antal intagningsplatser på låg- och mellanstadielärarlinjerna
för budgetåret 1985/86. Planeringsramarna för lågstadielärarlinjen
och mellanstadielärarlinjen bör omfatta 408 resp. 516 nybörjarplatser för
nästa budgetår. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1984/85:1947 yrkande 6 i denna del.

Musiklärarlinjen

Planeringsramen för musiklärarlinjen för ettämnesutbildningen är 198
nybörjarplatser. Planeringsramen för tvåämnesutbildningen är 96 nybörjarplatser.
Härtill kommer 48 platser i särskild utbildning för obehöriga
musiklärare, anordnad av högskolan i Kalmar. Regeringen föreslår att den
särskilda utbildningen av obehöriga musiklärare avvecklas fr. o. m. läsåret
1985/86.

Enligt motionerna 1984/85:1875 (c, m) och 1984/85:1949 (s) bör intagning
till den särskilda utbildningen av obehöriga musiklärare ske även läsåret
1985/86 och avveckling genomföras först fr.o.m. läsåret 1988/89. Detta
överensstämmer med ett av UHÄ framlagt förslag.

Enligt motionerna 1984/85:1875 (c, m) och 1984/85:1949 (s) bör den
särskilda utbildningen av obehöriga musiklärare avvecklas först fr.o.m.
läsåret 1988/89. Detta överensstämmer med ett av UHÄ framlagt förslag.

I budgetpropositionen anförs att det beräknade utbildningsbehovet för det
allmänna skolväsendet när det gäller musiklärare är lägre än vad som har
redovisats tidigare år. Den främsta orsaken härtill är att antalet elever i
skolväsendet minskar påfallande under den närmaste tioårsperioden. Utskottet
instämmer i föredragande statsrådets bedömning och avstyrker
därför motionerna 1984/85:1875 och 1984/85:1949.

Ämneslärarlinjerna

Regeringen föreslår för budgetåret 1985/86 för de fyraåriga ämneslärarlinjerna
en planeringsram om 965 nybörjarplatser, en minskning med 45
jämfört med innevarande budgetår. Antalet nybörjarplatser minskas därvid
med 10 vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm, med 20 vid universitetet
i Uppsala - platserna för ämnesteoretisk utbildning i Örebro - samt med 5
vid vart och ett av universiteten i Linköping, Lund och Göteborg.

I motion 1984/85:1327 (c, m, fp) yrkas att riksdagen beslutar att
ämneslärarutbildningen vid högskolan i Örebro bibehålls. Enligt motion
1984/85:1856 (s, vpk) bör förslaget om nedläggning av ämneslärarlinjen i
Örebro omprövas. Besparingen anses böra göras på andra orter eller på
andra områden inom högskolans verksamhetsområde. En förskjutning av

UbU 1984/85:28

tidpunkten för nedläggningen anses också vara ett alternativ. I motion
1984/85:2542 yrkande 21 begärs att nybörjarplatserna på ämneslärarlinjerna
minskas inte med 45 som regeringen föreslår utan med 120.

Ämneslärarutbildningen i Örebro omfattar endast de tre första åren av
linjeutbildningen. Den praktisk-pedagogiska utbildningen under det fjärde
året är förlagd till Uppsala. I den nya utbildningsplan för ämneslärarlinjerna,
som enligt UHÄ:s beslut träder i kraft den 1 juli 1985, integreras starkare än
hittills det fjärde årets praktisk-pedagogiska utbildning med de tre första
årens ämnesteoretiska studier. Denna integration kan svårligen genomföras i
Örebro, eftersom ämneslärarlinjernas praktisk-pedagogiska del inte anordnas
på orten. Utskottet tillstyrker med hänvisning till vad som anförts att
ämneslärarutbildningen i Örebro avvecklas i enlighet med regeringens
förslag. Motionerna 1984/85:1327 och 1984/85:1856 bör således avslås av
riksdagen.

Utskottet anser inte att planeringsramen för ämneslärarlinjerna bör
minskas mer än vad som föreslagits i propositionen. Motion 1984/85:2542
yrkande 21 avstyrks därför.

För närvarande anordnas praktisk-pedagogisk utbildning om 40 poäng för
bl. a. studerande med teknisk eller ekonomisk grundutbildning samt övergångsvis
för studerande som påbörjat sin ämnesteoretiska utbildning före
april 1977. Enligt gällande bestämmelser skall utbildningen avvecklas med
utgången av år 1986. Behörig att antas till den praktisk-pedagogiska
utbildningen om 40 poäng är den som i fråga om ämnesteoretisk utbildning
uppfyller behörighetsvillkoren för tjänst som adjunkt vid grundskolan eller
gymnasieskolan eller som lektor vid gymnasieskolan. För behörighet att
antas till en kortare variant av utbildningen om 20 poäng gäller därjämte att
man skall ha tjänstgjort som lärare minst sju terminer på minst halvtid i
skolväsendet. Tjänstgöringen skall under minst fyra terminer ha fullgjorts i
ämne eller ämnen som ingår i den sökta ämneskombinationen.

Enligt motion 1984/85:621 (fp) var år 1982 ca 740 lektorstjänster i
gymnasieskolan vakanta. I oktober 1984 ledigkungjordes 440 lektorstjänser.
Möjligheterna att få en större del av dem besatta med personer som såväl
avlagt doktorsexamen som genomgått praktisk-pedagogisk utbildning anser
motionärerna synnerligen små. Den praktisk-pedagogiska utbildningen om
40 poäng innebär ett problem bl. a. därför att det endast utgår studiemedel
under utbildningstiden. Det framhålls som angeläget dels att en praktiskpedagogisk
utbildning om 20 poäng anordnas, dels att ämnesteoretiskt
lektorsbehöriga personer betraktas som behöriga till denna utbildning under
förutsättning att de tjänstgjort som lärare i högskolan och/eller gymnasieskolan
sammanlagt minst sju terminer under minst halvtid.

Utskottet har under riksmötet 1981/82 (UbU 1981/82:37, s. 37, rskr.
1981/82:397) bl. a. uttalat att platser vid den praktisk-pedagogiska utbildningen
även fortsättningsvis bör avsättas för studerande, som är ämnesteoretiskt
behöriga till lektorstjänst men som inte följt utbildningen på ämneslä -

UbU 1984/85:28

rarlinje. Frågan om de studiesociala villkoren under utbildningstiden berördes
därvid inte. Tidigare utgick lön eller utbildningsarvode till dem som
genomgick praktisk-pedagogisk utbildning. Så är inte längre fallet. I detta
hänseende är förhållandena i vissa delar jämförbara med situationen på vissa
yrkesinriktade lärarlinjer där utbildningsarvode heller inte utgår. UHÄ har i
uppdrag att följa utvecklingen i vad gäller rekryteringen av studerande till
sistnämnda utbildningar. Utskottet utgår från att så också sker beträffande
den nu aktualiserade lektorsutbildningen.

Regeringen har uppdragit åt UHÄ att inkomma med preciserade förslag
avseende lektorsutbildning före utgången av år 1986. När det gäller frågan
om antagning till praktisk-pedagogisk utbildning om 20 poäng för dem som
ämnesteoretiskt är behöriga till lektorstjänst har utskottet från UHÄ
inhämtat att den nuvarande tillträdesregeln bör kunna tillämpas så, att
tjänstgöring i skola under minst fyra terminer i ämne som ingår i den sökta
ämneskombinationen och upp till tre terminers högskoleundervisning därutöver
ger behörighet.

Utskottet, som utgår från att fordringarna för tillträde förtydligas i nu
berört hänseende, föreslår att riksdagen med hänvisning till det anförda
avslår motion 1984/85:621. I sammanhanget vill utskottet erinra om vad
föredragande statsrådet anfört i budgetpropositionen (s. 197-199) om behovet
av lektorstjänster i gymnasieskolan och om svårigheterna att rekrytera
behöriga sökande till tjänsterna.

Speciallärarlinjen m. m.

UHÄ har i oktober 1984 redovisat regeringens uppdrag att avge förslag till
utbildning av lärare för skolans insatser för elever som behöver särskilt stöd.
UHÄ föreslår att den nuvarande speciallärarlinjen ersätts med en specialpedagogisk
påbyggnadslinje, med sju olika inriktningar, om 40-80 poäng.
Vissa kompletteringar behövs enligt föredragande statsrådet innan ställning
kan tas till förslaget.

Av UHÄ:s redovisning framgår att speciallärarutbildningens dimensionering
för verksamhet i grundskolan och gymnasieskolan kan minskas. Bl. a.
har alla platser på speciallärarlinjen gren 1, 1-20 poäng, inte varit besatta
under de senaste terminerna. Föredragande statsrådet förordar därför att
antalet nybörjarplatser för denna utbildning minskas med 30 nybörjarplatser
vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm samt med 30 nybörjarplatser
vid vart och ett av universiteten i Lund, Göteborg och Umeå samt med 36
nybörjarplatser vid vart och ett av universiteten i Uppsala och Linköping. I
stället bör vissa medel tillföras fortbildningsorganisationen för att öka
utbudet av kurser med specialpedagogisk inriktning. Vidare förordas en
minskning med 12 nybörjarplatser inom talpedagogutbildningen samt med
18 nybörjarplatser inom utbildningen för undervisning av hörselskadade
elever och 12 nybörjarplatser inom utbildningen för undervisning av döva

UbU 1984/85:28

elever vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm.

Utskottet har inte något att erinra mot dessa förslag i propositionen.

Motion 1984/85:1328 (s) tar upp UHÄ:s förslag till regeringen om ny
organisation för speciallärarlinjen. Motionärerna vänder sig emot att UHÄ i
den nya organisationen inte har föreslagit högskolan i Gävle-Sandviken som
anordnare av utbildningen. De önskar ett uttalande från riksdagens sida till
förmån för anordnande av speciallärarutbildning vid ifrågavarande högskola.

Utskottet, som erinrar om att UHÄ:s förslag innebär en totalt sett minskad
organisation för speciallärarlinjen, anser att den fortsatta beredningen av
ärendet bör avvaktas innan riksdagen tar ställning i frågan. Motion 1984/
85:1328 bör därför avslås av riksdagen.

Vid gymnasieskolan i Örebro finns sedan år 1967 gymnasial utbildning för
döva och gravt hörselskadade. Enligt riksdagsbeslut år 1983 skall i Örebro
även anordnas gymnasial utbildning för hörselskadade från hela riket. Under
läsåret 1984/85 undervisas i Örebro kommuns gymnasieskola 225 döva och
gravt hörselskadade elever på riksgymnasiet för döva. På riksgymnasiet för
hörselskadade finns innevarande läsår 20 elever.

Ca 130 lärare vid gymnasieskolan i Örebro fullgör enligt motion 1984/
85:1869 (m, c) under läsåret 1984/85 hela sin tjänst eller delar av den som
lärare för döva och hörselskadade elever. Ungefär 50 av dem har förutom
grundutbildning speciallärarutbildning gren 2 för undervisning av hörselskadade
eller döva elever. Mot denna bakgrund föreslås i motionen att en
utbildning av speciallärare för döva och gravt hörselskadade förläggs till
Örebro.

När det gäller specialpedagogisk fortbildning av lärare i Örebro för läsåret
1985/86 har utskottet erfarit att tre kurser planeras, som alla skall lokaliseras
till Örebro. De avser teckenspråksutbildning eller grundläggande metodik
för lärare för döva eller hörselskadade elever i gymnasieskolan.

Med hänvisning till vad som har redovisats föreslår utskottet att motion
1984/85:1869 inte skall föranleda någon riksdagens åtgärd utan avslås.

Planeringsramar i övrigt

Utskottet har inget att erinra mot vad som har förordats i proposition
1984/85:100 om planeringsramar i övrigt och föreslår att riksdagen fastställer
dem.

Riksrekryterande fortbildningskurser m. m.

UHÄ har i sin anslagsframställning lagt fram förslag som syftar till att
minska svårigheterna att hantera det riksrekryterande utbudet av fortbildningskurser
i moderna språk och hemspråk som förläggs till utlandet.
Förslaget innebär att medel avsätts inom anslaget till en anslagspost som

UbU 1984/85:28

fördelas av UHÄ för den verksamhet som bygger på överenskommelser med
andra länder. Föredragande statsrådet, som hänvisar till en nyligen på
regional bas utarbetad planeringsordning för kurser av detta slag, är
emellertid inte beredd att nu biträda UHÄ:s förslag.

Enligt motion 1984/85:1867 bör riksdagen besluta att medel avsätts inom
anslaget till en särskild anslagspost i enlighet med UHÄ:s förslag. Enligt
motionären har erfarenheterna visat att det är mycket svårt för regionerna att
komma överens om ett riksrekryterande kursutbud. Dessa kurser tillgodoser
mycket angelägna behov. De kan enligt motionären komma till stånd på
mycket förmånliga ekonomiska villkor för såväl högskolan som kommunerna
genom att centrala myndigheter i de berörda länderna träffar överenskommelse
direkt med UHÄ.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

Av budgetpropositionen framgår att en för högskoleregionerna gemensam
arbetsgrupp i skrivelse till regeringen har redovisat en av gruppen utarbetad
planeringsordning för ifrågavarande kurser. I skrivelsen, som är daterad den
18 oktober 1984, redovisas bl. a. uppfattningen att det inte bör finnas hinder
för högskolorna att samarbeta med företrädare för andra länder när det
gäller skolfortbildning och att samarbetet mellan högskoleregionerna har
funnit fungerande former.

Utskottet ansluter sig till föredragande statsrådets uppfattning att berörda
myndigheter måste få fortsätta att söka finna ändamålsenliga samarbetsformer.
Utskottet är inte berett att tillstyrka förslaget i motion 1984/85:1867.

Övrigt

I motion 1984/85:1039 (m) begärs att det för antagning till textillärarlinjen
skall krävas att den sökande har genomgått terminskurser i vävnad och
sömnad.

Regeringen harden 14 mars 1985 föreskrivit, utan hinder av föreskriften i 5
kap. 21 § andra stycket högskoleförordningen (1977:263), att UHÄ för
antagning till textillärarlinjen får föreskriva krav på kunskaper som kan
omfatta ämnen och kurser från mer än en studieväg i gymnasieskolan.

Utskottet, som tidigare under detta riksmöte utförligt behandlat frågan om
förkunskapskrav för tillträde till textillärarlinjen (UbU 1984/85:2 s. 20-22),
föreslår att riksdagen med hänvisning till regeringens nyssnämnda beslut
avslår motion 1984/85:1039.

Föredragande statsrådet beräknar medel för kompletteringsutbildning av
syo-funktionärer samt för slutförande av pågående särskild utbildning av
obehöriga låg- och mellanstadielärare och hemspråkslärare samt pågående
särskild och riktad ämneslärarutbildning under anslagsposten Särskilda
utbildningsåtgärder för vissa lärare m. m. Medel för dessa ändamål har
tidigare beräknats under anslagsposterna Särskild och riktad ämneslärarutbildning
och Särskilda utbildningsåtgärder för obehöriga lärare. Viss del av

UbU 1984/85:28

nu angiven verksamhet kan under budgetåret bekostas av reservationsmedel
som beräknas uppkomma på dessa anslagsposter vid utgången av budgetåret
1984/85.

Utskottet föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer att genomföra utbildningsinsatser för ifrågavarande
obehöriga lärare i enlighet med vad som har förordats i propositionen.

Utskottet har inte något att erinra mot medelsberäkningen i övrigt under
anslaget utan föreslår att riksdagen med avslag på motionerna 1984/85:1947
yrkande 10 och 1984/85:2542 yrkande 22 till Utbildning för undervisningsyrken
för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 744 999 000 kr.

Hemställan

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. beträffande planeringsramar för förskollärarlinjen och fritidspedagoglinjen
för budgetåret 1985/86

att riksdagen med avslag på motionerna 1984/85:1947 yrkande 6 i
denna del, 1984/85:2517 yrkande 1,1984/85:2542 yrkandena 19 och
20 och 1984/85:2778 yrkande 2 fastställer planeringsramar i enlighet
med vad som har förordats i proposition 1984/85:100,

2. beträffande förskollärar- och fritidspedagogutbildning i Uppsala
att riksdagen avslår motionerna 1984/85:791 yrkande 22 i denna del
och 1984/85:1839,

3. beträffande förskollärar- och fritidspedagogutbildning i Borås
att riksdagen avslår motionerna 1984/85:791 yrkande 22 i denna
del, 1984/85:922 yrkande 5, 1984/85:1030, 1984/85:1891 och 1984/
85:2517 yrkande 2,

4. beträffande förlängning av förskollärar- och fritidspedagogutbildningen att

riksdagen avslår motion 1984/85:2778 yrkande 1,

5. beträffande visst utbildningsarvode

att riksdagen avslår motion 1984/85:730,

6. beträffande planeringsramar för lågstadielärarlinjen och mellanstadielärarlinjen att

riksdagen med avslag på motion 1984/85:1947 yrkande 6 i denna
del fastställer planeringsramar i enlighet med vad som har förordats
i proposition 1984/85:100,

7. beträffande särskild musiklärarutbildning i Kalmar

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:1875 och 1984/85:1949,

8. beträffande ämneslärarutbildning i Örebro

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:1327 och 1984/85:1856,

9. beträffande planeringsram för ämneslärarlinjerna

att riksdagen med avslag på motion 1984/85:2542 yrkande 21

UbU 1984/85:28

fastställer planeringsramar i enlighet med vad som förordats i
proposition 1984/85:100,

10. beträffande lektorsutbildning

att riksdagen avslår motion 1984/85:621,

11. beträffande speciallärarutbildning i Gävle
att riksdagen avslår motion 1984/85:1328,

12. beträffande viss specialpedagogisk utbildning i Orebro
att riksdagen avslår motion 1984/85:1869,

13. beträffande planeringsramar i övrigt

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1984/
85:100,

14. beträffande riksrekryterande kurser i moderna språk i utlandet
m. m.

att riksdagen avslår motion 1984/85:1867,

15. beträffande antagning till textillärarlinjen
att riksdagen avslår motion 1984/85:1039,

16. beträffande visst bemyndigande

att riksdagen bemyndigar regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer att genomföra utbildningsinsatser för vissa
obehöriga lärare enligt vad som har förordats i proposition
1984/85:100,

17. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen till Utbildning för undervisningsyrken för budgetåret
1985/86 med bifall till proposition 1984/85:100 och med avslag på
motionerna 1984/85:1947 yrkande 10 och 1984/85:2542 yrkande 22
anvisar ett reservationsanslag av 744 999 000 kr.

Stockholm den 9 maj 1985

På utbildningsutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Per Unckel
(m), Lars Gustafsson (s). Birgitta Rydle (m), Helge Hagberg (s), Göran
Allmér (m), Iris Mårtensson (s), Lars Svensson (s), Birger Hagård (m),
Jörgen Ullenhag (fp), Björn Samuelson (vpk), Margot Wallström (s), Larz
Johansson (c), Barbro Nilsson i Örnsköldsvik (s) och Inger Josefsson (c).

UbU 1984/85:28

Reservationer

1. Planeringsramar för förskollärarlinjen och fritidspedagoglinjen (mom. 1)

Per Unckel, Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar ”Utskottet
ansluter” och slutar ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker i enlighet med motion 1984/85:2542 yrkandena 19 och
20 att antalet nybörjarplatser på förskollärarlinjen minskas med 270 och på
fritidspedagoglinjen med 90. Samtidigt avstyrks motionerna 1984/85:1947
yrkande 6 i denna del, 1984/85:2517 yrkande 1 och 1984/85:2778 yrkande 2.
Utskottet föreslår att riksdagen fastställer planeringsramar för förskollärarlinjen
och fritidspedagoglinjen i enlighet med vad utskottet förordat.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande planeringsramar för förskollärarlinjen och fritidspedagoglinjen
för budgetåret 1985186

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2542 yrkandena 19 och
20 och med avslag på proposition 1984/85:100 och motionerna
1984/85:1947 yrkande 6 i denna del, 1984/85:2517 yrkande 1 och
1984/85:2778 yrkande 2 fastställer planeringsramar i enlighet med
vad utskottet förordat,

2. Planeringsramar för förskollärarlinjen och fritidspedagoglinjen (mom. 1)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar ”Utskottet
ansluter” och slutar ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan inte tillstyrka regeringens förslag om nedskärningar av
utbildningskapaciteten. I enlighet med förslag i motionerna 1984/85:1947
yrkande 6 i denna del och 1984/85:2778 yrkande 2 förordar utskottet därför
att antalet nybörjarplatser på förskollärarlinjen och fritidspedagoglinjen blir
oförändrat 3 138 resp. 958. Samtidigt avstyrks motionerna 1984/85:2517
yrkande 1 och 1984/85:2542 yrkandena 19 och 20. Utskottet föreslår att
riksdagen fastställer planeringsramar för förskollärarlinjen och fritidspedagoglinjen
i enlighet med vad utskottet förordat.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande planeringsramar för förskollärarlinjen och fritidspedagoglinjen
för budgetåret 1985/86

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:1947 yrkande 6 i
denna del och 1984/85:2778 yrkande 2 och med avslag på proposition
1984/85:100 och motionerna 1984/85:2517 yrkande 1 och
1984/85:2542 yrkandena 19 och 20 fastställer planeringsramar i
enlighet med vad utskottet förordat,

UbU 1984/85:28

3. Förskollärar- och fritidspedagogutbildning i Uppsala (morn. 2)

Jörgen Ullenhag (fp), Björn Samuelson (vpk), Larz Johansson (c) och
Inger Josefsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar ”Utskottet anser”
och slutar ”avstyrks därmed” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att förskollärar- och fritidspedagogutbildning bör anordnas
i Uppsala. Fr. o. m. läsåret 1986/87 bör det på denna ort finnas 102
nybörjarplatser på förskollärarlinjen och 30 nybörjarplatser på fritidspedagoglinjen.
När det gäller motiveringen hänvisas till reservation 1 i UbU
1983/84:22. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna
1984/85:791 yrkande 22 i denna del och 1984/85:1839 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om förskollärar- och
fritidspedagogutbildning i Uppsala.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande förskollärar- och fritidspedagogutbildning i Uppsala
att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:791 yrkande 22 i
denna del och 1984/85:1839 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

4. Förskollärar- och fritidspedagogutbildning i Borås (mom. 3)

Jörgen Ullenhag (fp) Björn Samuelson (vpk), Larz Johansson (c) och
Inger Josefsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar ”Utskottet har”
och slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att förskollärar- och fritidspedagogutbildning bör anordnas
i Borås. Fr. o. m. läsåret 1986/87 bör det på denna ort finnas 72
nybörjarplatser på förskollärarlinjen och 30 nybörjarplatser på fritidspedagoglinjen.
När det gäller motiveringen hänvisas till reservation 1 i UbU
1983/84:22. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna
1984/85:791 yrkande 22 i denna del, 1984/85:922 yrkande5, 1984/85:1030,
1984/85:1891 och 1984/85:2517 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om förskollärar- och fritidspedagogutbildning i
Borås.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande förskollärar- och fritidspedagogutbildning i Borås
att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:791 yrkande 22 i
denna del, 1984/85:922 yrkande 5,1984/85:1030,1984/85:1891 och
1984/85:2517 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

UbU 1984/85:28

5. Förlängning av barnomsorgsutbildningarna (morn. 4)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar ”Förskolläraroch”
och slutar ”avstyrks motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att barnomsorgsutbildningarnas
kvalitet måste förbättras genom en förlängning till 160 poäng. Vad
utskottet har anfört bör riksdagen med bifall till motion 1984/85:2778
yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande förlängning av förskollärar- och fritidspedagogutbildningen att

riksdagen med bifall till motion 1984/85:2778 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Återinförande av visst utbildningsarvode (mom. 5)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar ”Kostnaderna
för” och slutar ”motion 1984/85:730” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att slopandet av utbildningsarvodena på vissa
yrkeslärarutbildningslinjer fr. o. m. den 1 juli 1983 medför att många, som
skulle vara väl skickade för sådana utbildningar och såsom lärare, inte söker
till dem. Av de behörighetskrav som gäller för antagning till yrkespedagogisk
utbildning, nämligen gedigen grundutbildning och många års yrkeserfarenhet,
följer att många tänkbara sökande har kommit så långt i sina liv att de är
familjeförsörjare eller eljest har stora ekonomiska åtaganden. En stor del av
yrkeslärarna är obehöriga och i behov av utbildningen i fråga, men måste nu
av ekonomiska skäl avstå ifrån att skaffa sig behörighet. Riksdagen bör med
bifall till motion 1984/85:730 begära att regeringen på nytt ser över frågan om
utbildningsarvoden för studerande vid de yrkespedagogiska linjerna syftande
till ett återinförande av arvoden av detta slag.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande visst utbildningsarvode

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:730 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1984/85:28

7. Planeringsramar för lågstadielärarlinjen och mellanstadielärarlinjen
(mom. 6)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Utskottet har”
och slutar ”i denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan inte tillstyrka regeringens förslag om nedskärningar av
utbildningskapaciteten. I enlighet med förslag i motion 1984/85:1947 yrkande
6 i denna del bör planeringsramarna för innevarande budgetår minskas
med ett mindre antal än regeringen föreslår, nämligen med 40 på lågstadielärarlinjen
och 112 på mellanstadielärarlinjen. Utskottet föreslår att riksdagen
fastställer planeringsramar för lågstadielärarlinjen med 464 nybörjarplatser
och för mellanstadielärarlinjen med 680.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande planeringsramar för lågstadielärarlinjen och mellanstadielärarlinjen att

riksdagen med bifall till motion 1984/85:1947 yrkande 6 i denna
del och med avslag på proposition 1984/85:100 fastställer planeringsramar
i enlighet med vad utskottet förordat,

8. Planeringsram för ämneslärarlinjerna (mom. 9)

Per Unckel, Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Utskottet anser”
och slutar ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker i enlighet med motion 1984/85:2542 yrkande 21 att
antalet nybörjarplatser på ämneslärarlinjerna minskas med 120.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande planeringsram för ämneslärarlinjerna
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2542 yrkande 21 och
med avslag på proposition 1984/85:100 fastställer planeringsramar i
enlighet med vad utskottet förordat,

9. Lektorsutbildning (mom. 10)

Per Unckel (m), Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m), Birger Hagård
(m) och Jörgen Ullenhag (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Utskottet har”
och slutar på~s. 8 ”till tjänsterna” bort ha följande lydelse:

Som utskottet redovisat i det föregående, var år 1982 740 lektorstjänster i
gymnasieskolan vakanta. Hösten 1983 ledigkungjordes 320 av dessa, av vilka
endast ca 110 tillsattes. Till bilden hör att många av de tillsatta tjänsterna

UbU 1984/85:28

tillsatts med ”transportsökande”, dvs. sådana som innehade lektorstjänst på
mindre ort och som sökte till en större. Det var alltså mestadels fråga om
förflyttningar inom systemet och inte om ett reellt nytillskott till lektorskåren.

Mot denna bakgrund är det nödvändigt att med kraft verka för att
forskarutbildade personer rekryteras till praktisk-pedagogisk utbildning. För
den som innehaft t. ex. en doktorandtjänst innebär emellertid genomgång av
praktisk-pedagogisk utbildning ett stort ekonomiskt avbräck. UHÄ bör
därför följa utvecklingen när det gäller rekryteringen av ämnesteoretiskt
lektorsbehöriga till praktisk-pedagogisk utbildning och vidta eller föreslå de
åtgärder som behövs. I ämnesteoretiskt hänseende bör lektorsbehöriga
personer enligt utskottets mening kunna antas till den praktisk-pedagogiska
utbildningen om 20 poäng under förutsättning att de tjänstgjort som lärare i
högskolan och/eller gymnasieskolan sammanlagt minst sju terminer under
minst halvtid. Formerna för utbildningens anordnande bör vidare ses över.
Bl. a. bör-såsom sker beträffande vissa andra lärarutbildningslinj er-prövas
om och i vilken utsträckning utbildningen kan bedrivas medan den studerande
uppehåller tjänst som lärare. Vad utskottet anfört om lektorsutbildning
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande lektorsutbildning

att riksdagen med anledning av motion 1984/85:621 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Riksrekryterande kurser i moderna språk m.m., förlagda till utlandet
(mom. 14)

Per Unckel (m), Birgitta Rydle (m). Göran Allmér (m), Birger Hagård
(m) och Jörgen Ullenhag (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar ”Utskottet
ansluter” och slutar ”motion 1984/85:1867” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till motionärernas förslag, som innebär att man dels
minskar den kostnadskrävande administration som utmärker nuvarande
verksamhetsformer, dels underlättar en långsiktig planering. Berörda länder
har framhållit att de vill ha en samarbetspartner på riksnivå att förhandla
med. Den arbetsordning som utarbetats av en för högskoleregionerna
gemensam arbetsgrupp innebär ingen verklig lösning på problemen utan
dessa kvarstår oförändrade. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att
riksdagen biträder förslaget att under förevarande anslag föra upp en särskild
anslagspost för kurser förlagda till utlandet, att disponeras av UHÄ.

UbU 1984/85:28

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande riksrekryterande kurser i moderna språk i utlandet
m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1867 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

minab/gotab Stockholm 1985 82823