Utbildningsutskottets betänkande
1984/85:27

om anslag till utbildning för vårdyrken m. m. (prop. 1984/85:100)

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1984/85:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under punkterna
D 10 och D 14 jämte motioner.

1. Utbildning för vårdyrken. Regeringen har under punkt D 10 i proposition
1984/85:100 bil. 10 (s. 289-308) föreslagit riksdagen att

1. planeringsramar för budgetåret 1985/86 fastställs i enlighet med vad som
förordats i propositionen,

2. godkänna vad som i propositionen förordats med anledning av förslaget
om ett regionalt hälsouniversitet med integrerad vårdutbildning i Linköping,

3. bemyndiga regeringen att inrätta en påbyggnadslinje, utbildning i
toxikologi, om 20/60 poäng den 1 juli 1986,

4. bemyndiga regeringen att inrätta en påbyggnadslinje, påbyggnadsutbildning
i arbetsterapi, om 20 poäng den 1 juli 1986,

5. bemyndiga regeringen att inrätta en påbyggnadslinje, påbyggnadsutbildning
i sjukgymnastik, om 20 poäng den 1 juli 1986,

6. bemyndiga regeringen att besluta om ändrad benämning på medicinska
servicelinjen i enlighet med vad som förordats i propositionen,

7. godkänna vad som i propositionen anförts om kompletterande utbildning
i medicinsk och kirurgisk sjukvård för sjuksköterskor,

8. till Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag
av 371 846 000 kr.

Motionerna

1984/85:791 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

21. att riksdagen beslutar att med omprövning av sitt tidigare beslut
förlägga 40 platser på tandläkarlinjen vid tandläkarhögskolan i Malmö samt
att minska dimensioneringen vid tandläkarhögskolorna i Stockholm och
Göteborg med vardera 20 platser.

1984/85:1036 av Björn Samuelson m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om tandvård,
forskning och utbildning vid tandläkarhögskolan i Malmö.

1984/85:1162 av Karin Ahrland (fp) och Hans Petersson i Röstånga (fp)
vari - med hänvisning till vad som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet

1 Riksdagen 1984/85.14sami. Nr27

UbU 1984/85:27

remitterade motionen 1984/85:1157 - såvitt nu är i fråga - yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om tandläkarutbildningen i Malmö.

1984/85:1312 av Olle Aulin (m) och Margit Gennser (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om bevarad handlingsfrihet vid tandläkarhögskolan i Malmö.

1984/85:1318 av Bertil Fiskesjö m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att tandläkarhögskolan i Malmö skall finnas kvar
med 40 nybörjarplatser och att fördelningen av nybörjarplatser mellan de
övriga tandläkarhögskolorna skall vara den som angetts i motionen,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen sagts om den planerade utbildningen av tandläkarstuderande
från Iran.

1984/85:1324 av Kerstin Göthberg m. fl. (c) vari-såvitt nu är fråga-yrkas

16. att riksdagen godkänner vad som i motionen anförts rörande tandläkarutbildningen
innebärande ett bibehållande av densamma i Malmö.

1984/85:1336 av Inger Koch (m) och Barbro Nilsson i Visby (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att antalet nybörjarplatser
på tandläkarlinjen reduceras till 200 för budgetåret 1985/86.

1984/85:1338 av Gullan Lindblad (m) och Siri Häggmark (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer att en noggrann utredning
kommer till stånd vad gäller hälso- och sjukvårdens behov av vårdpersonal
med medellång utbildning,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer att åtgärder vidtas för att
förbättra samordningen mellan landstingens verksamhets- och utbildningsplanering.

1984/85:1841 av Ingrid Andersson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna betydelsen av att utbildningsplaneringen
inom vårdområdet beaktar den pågående omstruktureringen mot öppna
vårdformer samt en fungerande sjukvårdsorganisation.

1984/85:1881 av Siri Häggmark (m) och Gullan Lindblad (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen anhåller om tillsättande av en utredning rörande
förutsättningarna för ett statligt huvudmannaskap för vårdutbildning inom
den kommunala högskolan.

1984/85:1901 av Gullan Lindblad (m) och Siri Häggmark (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av att en
påbyggnadslinje i psykoterapi för sjuksköterskor m.fl. bör inrättas.

1984/85:1917 av Sonja Rembo m. fl. (m, c, fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om formerna
för neddragningen av läkarutbildningen i Göteborg.

UbU 1984/85:27

1984/85:1947 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om utbildning för vårdyrken,

9. att riksdagen beslutar att med ändring i proposition 1984/85:100 bilaga
10 Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag
av 373 646 000 kr.

1984/85:2231 av Marianne Stålberg m. fl. (s) vari - med hänvisning till vad
som anförts i den till socialförsäkringsutskottet remitterade motionen
1984/85:2230 - yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om att läkarutbildningen inte bör minskas förrän
läkarbehovet i glesbygd tillgodosetts.

1984/85:2277 av Ingemar Eliasson (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ökad utbildning av allmänläkare, distriktssjuksköterskor,
sjukgymnaster och arbetsterapeuter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av ekonomisk-administrativ utbildning för
läkare.

1984/85:2529 av Birgitta Rydle (m) och Rune Rydén (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de sjukgymnastutbildningar
som i dag har statligt huvudmannaskap skall behålla detta.

1984/85:2542 av Per Unckel m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om dimensioneringen av tandläkar- och läkarlinjerna,

17. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om att inrätta ett
regionalt hälsouniversitet i Linköping budgetåret 1985/86,1

18. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en prövning av alternativ för att ta till vara den
medicinska kompetensen i Linköping samt förslag till var en minskning med
25 nybörjarplatser på läkarlinjen mot denna bakgrund bör ske.

Utskottet

Utskottet behandlar i det följande dels läkar- och tandläkarutbildningsfrågor,
dels vissa andra frågor om vårdyrkesutbildning.

Läkarlinjen

Planeringsramen för läkarlinjen omfattar innevarande budgetår 936
nybörjarplatser.

1 Yrkandet behandlas även i utskottets betänkande 1984/85:33.

UbU 1984/85:27

Riksdagen beslöt år 1984 att minska planeringsramen för läkarlinjen med
90 platser vid Karolinska institutet för budgetåret 1984/85. Vidare beslöts att
genomföra en ytterligare minskning med 90 nybörjarplatser senast budgetåret
1986/87. Universiteten i Lund och Umeå skulle dock inte beröras (prop.
1983/84:40, UbU 21, rskr. 239).

I proposition 1984/85:100 återkommer föredragande statsrådet med
förslag om var den av riksdagen redan beslutade reduceringen av läkarlinjen
med 90 platser skall ske. De studerande som i dag avlägger läkarexamen i
Linköping genomgår de två första teoretiska åren av sin utbildning i Uppsala.
Planeringsramen för läkarlinjen i Linköping föreslås minska med 26 nybörjarplatser
budgetåret 1985/86.1 propositionen föreslås vidare att läkarutbildningen
i Linköping skall bli fullständig, samtidigt som den skall ingå som en
integrerad del i ett regionalt hälsouniversitet, som avses starta den 1 juli 1986.

Hälsouniversitetet innebär att de landstingskommunala och statliga vårdutbildningarna
samlas i en gemensam organisation. De utbildningar som
berörs är läkarlinjen, hälso- och sjukvårdslinjen, rehabiliteringslinjen,
medicinska servicelinjen och sociala omsorgslinjen. För samtliga dessa fyra
medellånga vårdutbildningar finns också påbyggnadslinjer.

Hälsouniversitetet får därmed ca 1 000 studerande. Staten resp. landstinget
har visserligen formellt kvar huvudmannaskapet för resp. utbildning och
arbetsgivaransvar för de anställda, men hälsouniversitetet får ett gemensamt
beredningsorgan. I detta skall ingå företrädare för huvudmännen för
utbildningen och forskningen samt för de studerande och anställda vid
hälsouniversitetet. Samtliga ärenden som rör verksamheten skall före beslut
beredas av detta organ. För den löpande driften av verksamheten inom
hälsouniversitetet skall det finnas en för universitetet och landstinget
gemensam befattningshavare i ledande ställning. Utbildning och forskning
kommer också att planeras och till stora delar genomföras gemensamt.

Hälsouniversitetet innebär vidare en ökad satsning på medicinsk forskning,
bl. a. inrättas en cellbiologisk institution.

Oförändrad dimensionering av läkarlinjen yrkas i motionerna 1984/
85:2231 (s) i denna del och 1984/85:1947 (vpk) yrkande 5.

I motion 1984/85:2542 (m) yrkande 17 i denna del krävs att riksdagen
avslår förslaget om ett regionalt hälsouniversitet. Motionärerna har inte
övertygats om att utbildningsmodellen i Linköping är överlägsen den
traditionella utbildningen. I stället förordas en undersökning av vilka andra
möjligheter som finns för att tillvarata den medicinska kompetensen vid
medicinska fakulteten och regionsjukhuset i Linköping. I avvaktan på en
sådan analys bör, enligt yrkande 18 i samma motion, ingen minskning av
platsantalet ske. I stället bör regeringen återkomma med ett nytt förslag om
var 25 nybörjarplatser skall dras in budgetåret 1986/87.

Utskottet är väl medvetet om att det fortfarande är svårt att rekrytera
läkare till vissa specialiteter och orter i landet. Detta är dock inte i första hand
en dimensioneringsfråga utan en fråga om styrning av läkararbetskraften till

UbU 1984/85:27

de delar av landet där den behövs. Inom socialstyrelsen pågår en sådan
planering i samråd med bl. a. sjukvårdshuvudmännen och Sveriges läkarförbund.
Den beslutade nedskärningen minskar riskerna för ett läkaröverskott.
Denna bedömning stöds av analyserna i utredningen om Hälso- och sjukvård
inför 90-talet (SOU 1984:39).

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet vad som förordats i
propositionen om planeringsram för budgetåret 1985/86 och avstyrker
motionerna 1984/85:1947 yrkande 5, 1984/85:2231 i denna del samt 1984/
85:2542 yrkande 18.

Utskottet anser vidare att det regionala hälsouniversitetet bl. a. skapar
förutsättningar för en fördjupad samverkan mellan läkarutbildningen och de
kommunala vårdutbildningarna, vilket är angeläget för utvecklingen inom
hälso- och sjukvården. Med avstyrkan av motion 1984/85:2542 yrkande 17 i
denna del tillstyrker utskottet vad som förordats i propositionen om ett
regionalt hälsouniversitet.

En redovisning av läkarbehovet på läng sikt jämte förslag om en minskning
av antalet nybörjarplatser begärs i motion 1984/85:2542 (m) yrkande 16 i
denna del. Oförändrad dimensionering så länge vakanta läkartjänster finns
yrkas i motion 1984/85:2231 (s) i denna del.

Utskottet anser i likhet med motionären att ett tillförlitligt planeringsunderlag
är nödvändigt för den framtida dimensioneringen av läkare. Enligt
uppgift kommer socialstyrelsen före budgetårsskiftet 1985/86 att presentera
en studie om personal- och utbildningsbehov, som tagits fram i anslutning till
arbetet med Hälso- och sjukvården inför 90-talet (SOU 1984:39). Bedömningen
av utbildningsbehovet måste ske förutsättningslöst. Utskottet kan
därför inte tillstyrka motionerna 1984/85:2542 yrkande 16 i denna del och
1984/85:2231 i denna del.

Formerna för hur minskningen av läkarlinjen i Göteborg fr. o. m. budgetåret
1986/87 skall ske behandlas i motion 1984/85:1917 (m, c, fp). Minskningen
måste, enligt motionärerna, bygga på lokala överenskommelser mellan
universitet och sjukvårdshuvudmannen med hänsyn till såväl utbildningens
och forskningens som sjukvårdens krav.

Föredragande statsrådet anför i propositionen (s. 295): ”Enligt min
uppfattning bör en minskning i första hand göras på orter där läkarutbildning
är förlagd till länssjukhus där inte någon fullständig statlig forskningsorganisation
har byggts upp. I Göteborg är utbildningen för en grupp studerande
förlagd till Östra sjukhuset i första hand under det fjärde studieåret. Jag
föreslår mot denna bakgrund en minskning med 65 nybörjarplatser vid
universitetet i Göteborg budgetåret 1986/87.”

Utskottet uppfattar propositionen så att minskningen av läkarlinjen skall
ske i Göteborg mot bakgrund av att Östra sjukhuset inte har en fullständig
statlig forskningsorganisation. Hur man väljer att organisera läkarutbildningen
i Göteborg efter minskningen av antalet platser måste självfallet

1* Riksdagen 1984/85.14 sami Nr27

UbU 1984/85:27

övervägas lokalt och regleras i avtal mellan staten och sjukvårdshuvudmannen.
Yrkandet i motion 1984/85:1917 får därmed anses tillgodosett, varför
motionen inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motion 1984/85:2277 (fp) yrkande 2 föreslås att UHÄ skall ges i uppdrag
att på försök anordna en ettårig ekonomisk-administrativ utbildning för
läkare.

Utskottet delar motionärens uppfattning att läkare behöver administrativ
utbildning. I den nya läkarutbildningen finns sådana inslag. För redan
examinerade läkare finns ett behov av efterutbildning inom området. Denna
fråga tas upp i proposition 1984/85:181 om vissa hälso- och sjukvårdsfrågor.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1984/85:2277
yrkande 2.

Tandläkarlinjen

Riksdagen beslutade våren 1984 om en kraftig reducering av antalet
nybörjarplatser på tandläkarlinjen. Sammanlagt 120 nybörjarplatser drogs
in, nämligen 20 i Umeå, 40 i Göteborg samt 60 i Malmö. För Malmös del
innebar detta en avveckling av tandläkarutbildningen m. m. (prop. 1983/
84:40, UbU:21, rskr. 239).

I proposition 1984/85:100 föreslås ingen förändring av planeringsramen för
budgetåret 1985/86. Föredragande statsrådet hänvisar dels till en expertpromemoria,
som utarbetats inom socialstyrelsen år 1984, dels till förslaget om
ny tandvårdslag (prop. 1984/85:79), som nyligen förelagts riksdagen. Enligt
socialstyrelsens prognoser bör balans mellan tillgång och efterfrågan på
tandläkare med nuvarande dimensionering föreligga fram till år 2000.
Därefter kommer antalet tandläkare att minska kraftigt till följd av den
ojämna åldersstrukturen inom kåren. I proposition 1984/85:79 redovisas
svårigheterna att bedöma den framtida efterfrågan på tandläkare. Enligt
föredragande statsrådets mening bör man noga följa utvecklingen på
arbetsmarknaden och effekterna av den nya tandvårdslagen innan några
ytterligare förändringar görs beträffande planeringsramen för tandläkarlinjen.

I motionerna 1984/85:791 (fp) yrkande 21, 1984/85:1318 (c) yrkande 1,
1984/85:1324 (c) yrkande 16 föreslås en omfördelning av antalet nybörjarplatser
för budgetåret 1985/86 på så sätt att 20 platser överförs från
Stockholm resp. Göteborg till Malmö som därmed får en grundutbildning
omfattande 40 platser per år. I motion 1984/85:1036 (vpk) föreslås att 20-40
nybörjarplatser flyttas från Stockholm till Malmö. Motionärerna vill att det
skall finnas fyra enheter för tandläkarutbildning. Tre tandläkarhögskolor
skall ha en traditionell inriktning av utbildning och forskning, medan den
fjärde förutom grundutbildning med ett mindre intag samt forskning också
skall ha specialistutbildning och internationellt inriktad utbildning. I motion
1984/85:1336 (m) yrkas att antalet utbildningsplatser i landet skall minskas

UbU 1984/85:27

med 60. Förbättrad tandhälsa hos befolkningen och viss arbetslöshet bland
unga tandläkare anges som motiv. I motion 1984/85:1162 (fp) yrkande 3
yrkas ändring av riksdagens beslut år 1984 om avveckling av grundutbildningen
i Malmö. Enligt motion 1984/85:1312 (m) talar osäkerheten om det
framtida tandläkarbehovet jämte behovet av samutbildning och träning av
olika personalkategorier inom tandvården för att man bör söka behålla
största möjliga handlingsfrihet vad gäller utbildningens dimensionering och
genomförande. Motionärerna föreslår därför att aktiviteterna vid Malmö
tandläkarhögskola utformas så att handlingsfriheten bevaras.

I motion 1984/85:1318 (c) yrkande 2 tas frågor upp om utbildning av
iranska studerande till tandläkare i Malmö. En sådan utbildning anses inte
böra komma till stånd.

Utskottet vill först erinra om att befintliga enheter i Stockholm (Huddinge),
Göteborg och Umeå tillsammans har lokaler som är dimensionerade
för 340 nybörjare per år. Med nuvarande dimensionering och lokalisering
finns utrymme för en ökning av antalet platser i Göteborg och Umeå. Vid
behov av en reducering av dimensioneringen kan den lämpligen ske i
Stockholm. Med denna möjlighet till flexibilitet inför framtiden finns ingen
anledning att ändra det beslut som riksdagen fattade år 1984. Utskottet anser
i likhet med statsrådet att utvecklingen noga måste följas och effekterna av
den nya tandvårdslagen studeras innan beslut om dimensioneringsförändringar
fattas. Utskottet vill vidare erinra om vad som anfördes om den
framtida odontologiska verksamheten vid universitetet i Lund och i Malmö
kommun i betänkandet UbU 1983/84:21 (s. 12).

Beträffande tandläkarutbildning av iranier i Malmö vill utskottet peka på
att, om sådan utbildning kommer till stånd, det sker som uppdragsutbildning
med extern finansiering. Det ankommer inte på regering och riksdag att ta
ställning i enskilda frågor om uppdragsutbildning. Med hänvisning till det
anförda föreslås att riksdagen bifaller proposition 1984/85:100 och avslår
motionerna 1984/85:791 yrkande 21, 1984/85:1036,1984/85:1162 yrkande 3,
1984/85:1312,1984/85:1318 yrkandena 1 och 2,1984/85:1324 yrkande 16 samt
1984/85:1336.

I motion 1984/85:2542 (m) yrkande 16 i denna del begärs en redovisning av
det långsiktiga behovet av tandläkare samt förslag till minskad dimensionering.

Utskottet anser att en tillförlitlig prognos beträffande det långsiktiga
behovet av tandläkare är utomordentligt angelägen. Den expertpromemoria
som socialstyrelsen utarbetat år 1984 måste följas upp ytterst noggrant.
Utskottet anser emellertid att frågan om den framtida dimensioneringen
måste behandlas förutsättningslöst och kan därför inte dela motionärernas
uppfattning att framtiden endast kan innebära nedskärningar. Med hänvisning
till det anförda bör motion 1984/85:2542 yrkande 16 i denna del avslås av
riksdagen.

Rättelse: S. 17, Reservationer 6. slutet av rad 6 nedifrån Står: och 1984/ Rättat till:
1984/85:1336 och med bifall till

UbU 1984/85:27

Andra vårdyrkesutbildningar m. m.

Antalet sökande till övriga vårdutbildningar inom högskolan har under de
senaste två åren minskat med 25 %, och återbudsfrekvensen är hög. Enligt
föredragande statsrådet är det angeläget att denna utveckling kan brytas
genom särskilda insatser. Sådana kan t. ex. utgöras av ökad samordning av
utbildningsresurser mellan regioner och förbättrad information om vårdyrken.
Utbildningsutskottet tillstyrker vad som förordats om planeringsramar i
övrigt för utbildning till vårdyrken för budgetåret 1985/86 i proposition
1984/85:100.

Påbyggnadslinjen i psykoterapi har under senare år haft 40 nybörjarplatser
på steg 1 och 24 nybörjarplatser på steg 2. Mot bakgrund av den bristande
balansen mellan utbildningsmöjligheterna på de båda stegen biträder
föredragande statsrådet UHÄ:s förslag att för budgetåret 1985/86 koncentrera
utbildningsresurserna till steg 2.

I motion 1984/85:1901 (m) yrkas att en påbyggnadsutbildning i psykoterapi
för sjuksköterskor bör inrättas. Motionärerna påpekar att steg 1-utbildningen
i psykoterapi är en av de få vidareutbildningsmöjligheter som finns för
psykiatriskt utbildade sjuksköterskor. Om steg 1-utbildningen försvinner
måste denna utbildning komma till stånd på annat sätt.

Utskottet vill i detta sammanhang påpeka att omfördelningen av utbildningsplatser
till steg 2 endast skall gälla för budgetåret 1985/86. En
arbetsgrupp inom UHÄ håller för närvarande på med en översyn av
psykoterapiutbildningen inom högskolan. Hur den framtida utbildningen
skall utformas får bedömas när gruppen lämnat sin rapport, vilket beräknas
ske sommaren 1985. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motion 1984/85:1901.

I propositionen föreslås att en påbyggnadslinje i toxikologi inrättas vid
Karolinska institutet budgetåret 1986/87. Den nya utbildningen skall ersätta
den lokala linjen för utbildning i toxikologi, som för närvarande anordnas
där, och bestå av en baskurs om 20 poäng och en fortsättningskurs om
ytterligare 60 poäng. Föredragande statsrådet förordar vidare att en påbyggnadslinje
i arbetsterapi om 20 poäng och en påbyggnadslinje i sjukgymnastik
om 20 poäng skall inrättas den 1 juli 1986.

Utbildningsutskottet finner det angeläget att de föreslagna påbyggnadslinjerna
kommer till stånd och föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att
inrätta dem.

Utskottet tillstyrker vidare att den medicinska servicelinjen benämns
laboratorieassistentlinjen.

Riksdagen beslutade år 1982 att påbyggnadslinjen för utbildning i medicinsk
och kirurgisk sjukvård skulle upphöra 1 juli 1986 (prop. 1981/82:100,
UbU 20, rskr. 248). Föredragande statsrådet återkommer nu till riksdagen
med begäran om att kompletterande utbildning i medicin och kirurgi för
sjuksköterskor skall få fortgå även efter den 1 juli 1986, dock längst t. o. m.

UbU 1984/85:27

budgetåret 1988/89. Utskottet har ingen erinran mot förslaget och tillstyrker
vad som förordats i proposition 1984/85:100.

Frågor som rör personalbehov och utbildningsplanering inom hälso- och
sjukvården tas upp i tre motioner.

I motion 1984/85:1338 (m) yrkande 1 begärs en utredning om detta behov.
I samma motion yrkande 2 krävs att riksdagen hos regeringen hemställer om
åtgärder för att förbättra samordningen mellan landstingens verksamhetsoch
utbildningsplanering. Motionärerna hävdar att planeringsunderlaget för
utbildningsdimensioneringen är otillförlitligt. För vårdutbildningar med
inriktning mot diagnostisk radiologi och onkologi anses särskilda insatser
böra göras för att råda bot på en förväntad bristsituation. Likartade
synpunkter förs även fram i motion 1984/85:1841 (s), vari yrkas att
utbildningsplaneringen inom vårdområdet beaktar den pågående omstruktureringen
mot öppna vårdformer. I motion 1984/85:2277 (fp) yrkande 1 i
denna del krävs ökad utbildning av allmänläkare, distriktssjuksköterskor,
sjukgymnaster och arbetsterapeuter. För att ett väl fungerande husläkarsystem
skall vara möjligt att uppnå behövs enligt motionärerna ca en allmänläkare
per 2 000 invånare.

Utskottet får för sin del anföra följande.

I betänkandet Hälso- och sjukvård inför 90-talet (SOU 1984:39) förordas
en fortsatt översyn av vårdutbildningarna. Socialstyrelsen förväntas under
maj 1985 redovisa en underlagsstudie om personal- och utbildningsbehov.
Utskottet utgår från att ställning därefter kommer att tas till i vilka former
översyn av vårdutbildningarna skall ske. Utgångspunkten för arbetet måste
självklart vara den framtida strukturen inom hälso- och sjukvården. I fråga
om onkologiutbildningen har regeringen denna vår dels medgett viss
försöksverksamhet i Malmöhus läns landsting, dels uppdragit åt UHÄ att
utarbeta ett förslag till påbyggnadslinje inom området för bl. a. sjuksköterskor.
I vad slutligen gäller de medellånga vårdutbildningarna och samordningen
mellan verksamhets- och utbildningsplanering pågår ett kontinuerligt
samarbete mellan UHÄ, Landstingsförbundet och de enskilda landstingen.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionerna 1984/85:1338
yrkandena 1 och 2,1984/85:1841 och 1984/85:2277 yrkande 1 i denna del bör
avslås.

Antalet allmänläkare beror inte i första hand på grundutbildningens
dimensionering utan på fördelningen av utbildningsplatser inom specialistutbildningen
för redan legitimerade läkare. Hur dessa platser, s. k. block för
fortsatt vidareutbildning (FV-block), läggs ut på de olika specialiteterna
fastställs i läkarfördelningsprogram, som utarbetas av socialstyrelsen i
samråd med UHÄ, Landstingsförbundet och Läkarförbundet. Under innevarande
budgetår är 400 av 985 FV-block avdelade för allmänläkarutbildning.
Fler allmänläkarblock kan för närvarande inte organiseras inom
sjukvården. Den nyligen tillsatta utredningen för översyn av läkarnas
specialistutbildning m. m. skall enligt sina direktiv (Dir. 1985:2 s. 7) lämna

UbU 1984/85:27

förslag till hur utbildningen av läkare efter läkarexamen skall utformas med
hänsyn till att större delen av den framtida hälso- och sjukvården kommer att
vara inriktad mot primärvård och länssjukvård.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att motion 1984/85:2277
yrkande 1 i denna del skall avslås av riksdagen.

I propositionen tas frågan upp om huvudmannaskapet för utbildningen pä
rehabiliteringslinjens inriktning mot sjukgymnastik. Den bedrivs i dag med
statligt huvudmannaskap vid Karolinska institutet i Stockholm och vid
universitetet i Lund. På övriga fem orter, där sjukgymnastutbildning bedrivs,
är huvudmannaskapet kommunalt eller landstingskommunalt. Föredragande
statsrådet anser i princip att denna utbildning bör bedrivas med enhetligt
huvudmannaskap. Riksdagen beslöt år 1982 att de medellånga vårdutbildningarna
skall ha kommunalt huvudmannaskap med undantag av utbildningarna
i Stockholm och Lund. Föredragande statsrådet avser att låta utreda
konsekvenserna av en kommunalisering även av dessa.

I motion 1984/85:2529 (m) yrkas att de sjukgymnastutbildningar som i dag
har statligt huvudmannaskap skall behålla detta. Motionärerna framhåller
den framgångsrika utvecklingen av forskningsanknytningen av sjukgymnastutbildningarna
vid Karolinska institutet i Stockholm och universitetet i Lund.
Forskningssamarbetet med medicinsk fakultet är omfattande, och 15 sjukgymnaster
har antagits till forskarutbildning. I årets budgetproposition
föreslås en stor ekonomisk satsning för att skapa samverkan mellan
läkarutbildning och vårdutbildningar i form av ett särskilt hälsouniversitet i
Linköping. Denna eftersträvansvärda samverkan finns redan som ett naturligt
inslag i sjukgymnastutbildningarna i Stockholm och Lund. Det finns
enligt motionärerna en allvarlig risk för att den forskningsanknytning och
kompetens som byggts upp på kort tid försvinner om kopplingen till en
högskoleenhet med fasta forskningsresurser upphör.

Enligt utskottets mening är forskningsanknytningen av de medellånga
vårdutbildningarna angelägen. Utskottet anser därför att en eventuell
ändring av huvudmannaskapet för sjukgymnastutbildningarna i Stockholm
och Lund inte får innebära negativa konsekvenser för forskningsanknytningen.
Utskottet har vidare erfarit att de medellånga vårdutbildningarna för
närvarande är föremål för en utvärdering i UHÄ:s regi. Under innevarande
budgetår studeras särskilt hur rehabiliteringslinjen utvecklats sedan den
senaste reformen av vårdyrkesutbildningarna. En utvärdering av mål,
innehåll och arbetsformer för rehabiliteringslinjen beräknas föreligga under
budgetåret 1985/86 (UHÄ:s verksamhetsplan 1984/85 s. 38). Utskottet anser
det naturligt att denna utvärdering utgör en del av underlaget för den
särskilda utredning som föredragande statsrådet aviserat rörande de konsekvenser
i skilda avseenden som kan följa av ett enhetligt kommunalt eller
landstingskommunalt huvudmannaskap för sjukgymnastutbildningen inom
rehabiliteringslinjen. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
motion 1984/85:2529 avslås.

UbU 1984/85:27

I motion 1984/85:1881 (m) yrkas att regeringen skall tillsätta en utredning
om förutsättningarna för ett enhetligt statligt huvudmannaskap för vårdutbildningarna
inom den kommunala högskolan. Ett statligt huvudmannaskap
skulle enligt motionärerna bl. a. innebära likvärdig utbildningskvalitet och
bättre samordning.

Utskottet vill för sin del hänvisa till att riksdagen så sent som år 1982 - med
visst undantag - beslöt om ett enhetligt kommunalt huvudmannaskap för de
medellånga vårdutbildningarna (prop. 1981/82:89, UbU 20, rskr. 248). Med
hänvisning härtill föreslås att motion 1984/85:1881 avslås.

I motion 1984/85:1947 (vpk) yrkande 9 yrkas att ett reservationsanslag av
373 646 000 kr. skall anvisas till Utbildning för vårdyrken budgetåret
1985/86. Uppräkningen av anslagsbeloppet föranleds av ökat antal utbildningsplatser
jämfört med regeringens förslag.

Utskottet har inte något att erinra mot medelsberäkningen i propositionen
och föreslår att riksdagen med avslag på motion 1984/85:1947 yrkande 9 för
budgetåret 1985/86 till Utbildning för vårdyrken anvisar ett reservationsanslag
av 371 846 000 kr.

Hemställan

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. beträffande planeringsram för läkarlinjen

att riksdagen med avslag på motionerna 1984/85:1947 yrkande 5,
1984/85:2231 i denna del och 1984/85:2542 yrkande 18 fastställer
vad som förordats i proposition 1984/85:100 om planeringsram för
budgetåret 1985/86,

2. beträffande förslag om ett regionalt hälsouniversitet med integrerad
vårdutbildning i Linköping

att riksdagen med avslag på motion 1984/85:2542 yrkande 17 i
denna del godkänner vad som förordats i proposition 1984/85:100,

3. beträffande utredning av långsiktigt behov av utbildningsplatser pä
läkarlinjen

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:2231 i denna del och
1984/85:2542 yrkande 16 i denna del,

4. beträffande formerna för minskning av läkarlinjen i Göteborg för
budgetåret 1986187

att riksdagen avslår motion 1984/85:1917,

5. beträffande ekonomisk-administrativ utbildning av läkare
att riksdagen avslår motion 1984/85:2277 yrkande 2,

6. beträffande planeringsram för tandläkarlinjen

att riksdagen med avslag på motionerna 1984/85:791 yrkande 21,

UbU 1984/85:27

1984/85:1036,1984/85:1162 yrkande 3,1984/85:1312,1984/85:1318
yrkandena 1 och 2, 1984/85:1324 yrkande 16 och 1984/85:1336
fastställer vad som förordats i proposition 1984/85:100 om planeringsram
för budgetåret 1985/86,

7. beträffande utredning av långsiktigt behov av utbildningsplatser pä
tandläkarlinjen

att riksdagen avslår motion 1984/85:2542 yrkande 16 i denna del,

8. beträffande planeringsramar för utbildning till vårdyrken i övrigt
att riksdagen fastställer vad som förordats i proposition 1984/
85:100,

9. beträffande påbyggnadsutbildning i psykoterapi för sjuksköterskor
att riksdagen avslår motion 1984/85:1901,

10. beträffande utbildning i toxikologi

att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en påbyggnadslinje
i toxikologi om 20/60 poäng den 1 juli 1986,

11. beträffande påbyggnadsutbildning i arbetsterapi

att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en påbyggnadslinje
i arbetsterapi om 20 poäng den 1 juli 1986,

12. beträffande påbyggnadsutbildning i sjukgymnastik

att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en påbyggnadslinje
i sjukgymnastik om 20 poäng den 1 juli 1986,

13. beträffande ändrad benämning på medicinska servicelinjen

att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om ändrad
benämning på linjen i enlighet med vad som förordats i proposition
1984/85:100,

14. beträffande kompletterande utbildning i medicin och kirurgi för
sjuksköterskor

att riksdagen godkänner vad som anförts i proposition 1984/85:100,

15. beträffande personalbehov och utbildningsplanering inom hälsooch
sjukvården

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:1338 yrkandena 1 och 2,
1984/85:1841 och 1984/85:2277 yrkande 1 i denna del,

16. beträffande ökad utbildning av allmänläkare

att riksdagen avslår motion 1984/85:2277 yrkande 1 i denna del,

17. beträffande ett bibehållet statligt huvudmannaskap för sjukgymnastutbildningen
i Stockholm och Lund

att riksdagen avslår motion 1984/85:2529,

18. beträffande en utredning rörande förutsättningarna för ett statligt
huvudmannaskap för de medellånga vårdutbildningarna

att riksdagen avslår motion 1984/85:1881,

19. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med avslag
på motion 1984/85:1947 yrkande 9 till Utbildning för vårdyrken för

UbU 1984/85:27 13

budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 371 846 000
kr.

2. Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt D 14 (s. 337-342) och hemställer

1. att riksdagen anvisar medel för förlängning av handledarutbildningen
i barn- och ungdomspsykoterapi vid Ericastiftelsen,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att ikläda staten de ekonomiska
förpliktelser som följer av det den 29 juni 1984 träffade
avtalet om ändring av avtalet om Handelshögskolan i Stockholm,

3. att riksdagen till Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m.
för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av
196 530 000 kr.

Stockholm den 18 april 1985

På utbildningsutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling.Georg Andersson (s), Kerstin
Göthberg (c), Bengt Wiklund (s). Birgitta Rydle (m), Helge Hagberg (s),
Göran Allmér (m), Pär Granstedt (c), Iris Mårtensson (s), Lars Svensson (s),
Birger Hagård (m), Jörgen Ullenhag (fp), Gunnar Hökmark (m), Barbro
Nilsson i Örnsköldsvik (s), Marita Bengtsson (s) och Maj Kempe (vpk).

Reservationer

1. Oförändrad planeringsram för läkarlinjen budgetåret 1985/86 (mom. 1)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Gunnar Hökmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar ”Utskottet är” och
på s. 5 slutar ”yrkande 18” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill erinra om att riksdagens beslut år 1984 om planeringsramar
för läkarlinjen bl. a. innebär att en minskning med 90 nybörjarplatser skall
ske senast budgetåret 1986/87. I proposition 1984/85:100 föreslås att 26
platser skall avvecklas redan budgetåret 1985/86 i Linköping samtidigt som
planeringen av ett regionalt hälsouniversitet inleds. Utskottet anser att
alternativ till hälsouniversitetet bör utredas. I avvaktan på att olika förslag

UbU 1984/85:27

för Linköpings vidkommande analyseras bör ingen minskning av antalet
nybörjarplatser på läkarlinjen göras. Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt.
Regeringen bör i nästa budgetproposition presentera förslag till var 25
nybörjarplatser i stället kan dras in budgetåret 1986/87. Riksdagens dimensioneringsbeslut
från år 1984 kan därmed fullföljas utan tidsförskjutning.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande planeringsram för läkarlinjen
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2542 yrkande 18 och
med anledning av motionerna 1984/85:1947 yrkande 5 och 1984/
85:2231 i denna del och med avslag på proposition 1984/85:100
fastställer planeringsram i enlighet med vad utskottet förordat för
budgetåret 1985/86,

2. Oförändrad planeringsram för läkarlinjen budgetåret 1985/86 (mom. 1)

Maj Kempe (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar ”Utskottet är” och
på s. 5 slutar ”yrkande 18” bort ha följande lydelse:

Vad gäller utbildningsbehovet inom läkarlinjen delar utskottet den
uppfattning som redovisas i motion 1984/85:1947 yrkande 5, nämligen att det
i dagens läge finns flera skäl som talar för en oförändrad dimensionering för
budgetåret 1985/86. Framväxten av nya forskningsspecialiteter och synsätt
talar för att utbildningskapaciteten inte bör minska. Ett visst ökat utbud av
läkare är vidare nödvändigt för att fylla de vakanser som alltjämt är vanliga i
stora delar av landet.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att riksdagen med bifall till
motionerna 1984/85:1947 yrkande 5 och 1984/85:2231 i denna del, med
anledning av motion 1984/85:2542 yrkande 18 samt med avslag på proposition
1984/85:100 skall fastställa oförändrade planeringsramar för budgetåret
1985/86.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande planeringsram för läkarlinjen
att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:1947 yrkande 5 och
1984/85:2231 i denna del, med anledning av motion 1984/85:2542
yrkande 18 och med avslag på proposition 1984/85:100 fastställer
planeringsram i enlighet med vad utskottet förordat,

UbU 1984/85:27

3. Förslag om regionalt hälsouniversitet (mom. 2)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Gunnar Hökmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar ”Utskottet anser
vidare” och slutar ”regionalt hälsouniversitet” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner för sin del inte värdet av ett hälsouniversitet som
utbildningsmodell övertygande visat. Kritik har riktats mot förslaget från
utbildningskvalitativa utgångspunkter. Utskottet kan därför inte nu tillstyrka
att ett regionalt hälsouniversitet inrättas. I stället förordar utskottet att olika
möjligheter att ta till vara den medicinska kompetensen vid universitetet och
regionsjukhuset i Linköping undersöks. Prövas bör, i detta sammanhang,
vilka förutsättningar som finns att förlägga en mera traditionell, fullständig
läkarutbildning till Linköping. Ett annat alternativ som bör prövas är att
utveckla den medicinska fakulteten vid universitetet i riktning mot specialistutbildning.
Behov av sådana utbildningsmöjligheter föreligger i dag. Vad
utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion 1984/85:2542 yrkande 17
i denna del och med avslag på proposition 1984/85:100 som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande förslag om ett regionalt hälsouniversitet med integrerad
vårdutbildning i Linköping

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2542 yrkande 17 i denna
del avslår proposition 1984/85:100 samt som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Redovisning av läkarbehovet på lång sikt (mom. 3)

Birgitta Rydle, Göran Allmér, Birger Hagård och Gunnar Hökmark (alla
m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar ”Utskottet anser i”
och slutar ”i denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det otillfredsställande att någon tillförlitlig prognos över
läkarbehovet inte presenteras i propositionen. Ett allsidigt planeringsunderlag
är utomordentligt angeläget, i synnerhet som risk föreligger för ett
läkaröverskott på sikt. Utskottet anser att en utbildning som leder till
arbetslöshet är en samhällsekonomisk förlust. Tidpunkten för och omfattningen
av minskningen av läkarutbildningen måste emellertid utredas
närmare. Det bör riksdagen med bifall till motion 1984/85:2542 yrkande 16 i
denna del som sin mening ge regeringen till känna.

UbU 1984/85:27

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande utredning av långsiktigt behov av utbildningsplatser på
läkarlinjen

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:2231 i denna del
och 1984/85:2542 yrkande 16 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Ettårig ekonomisk-administrativ utbildning för läkare (mom. 5)

Jörgen Ullenhag (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Utskottet delar”
och slutar ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att planeringen av hälso- och sjukvården i dag kräver
effektivare medicinska chefer och bättre genomarbetade vårdprogram. Ett
sätt att åstadkomma detta är att ge läkare ökad ekonomisk-administrativ
utbildning. De strimmor av sådan utbildning som finns dels i den nya
grundutbildningen för läkare, dels i viss vidareutbildning är enligt utskottets
mening inte tillräckliga. Förslaget i motion 1984/85:2277 yrkande 2 om att
UHÄ skall ges i uppdrag att initiera försöksverksamhet med sådan utbildning
för läkare bör genomföras. Detta bör riksdagen med bifall till motion
1984/85:2277 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande ekonomisk-administrativ utbildning av läkare
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2277 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Anordnande av tandläkarutbildning m. m. vid universitetet i Lund vid en
planeringsram om 260 nybörjarplatser i riket budgetåret 1985/86 (mom. 6)

Kerstin Göthberg (c), Pär Granstedt (c) och Jörgen Ullenhag (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Utskottet vill”
och slutar ”1984/85:1336” bort ha följande lydelse:

Ett viktigt skäl för anordnande av tandläkarutbildning på fyra utbildningsorter
är den regionala balansen mellan tandvård, utbildning och forskning.
Om man ser dessa tre faktorer i ett samlat perspektiv är det mycket som talar
för att man från stat och landsting försöker samla tillgängliga resurser för att
bevara en regional tillgång till den unika kompetensuppbyggnad som finns
inom högskolan.

Utskottet förordar därför i enlighet med UHÄ:s förslag från föregående år
att det skall finnas fyra enheter för tandläkarutbildning men med en mer
profilerad fördelning av utbildningsplatserna. Denna fördelning bör bygga
på att man i slutet av 1980-talet skall ha tre tandläkarhögskolor med

UbU 1984/85:27

traditionell utbildning och forskning, medan den fjärde förutom grundutbildning
med ett mindre intag samt forskning också bör utvecklas till ett centrum
för efterutbildningsverksamhet och internationellt inriktad utbildning. Den
utbildningsort som enligt utskottets uppfattning bör få denna speciella
inriktning är Malmö, som därmed också skulle få ett begränsat intag till
grundutbildningen.

En grunddimensionering om 40 nybörjarplatser i Malmö är inte unik i ett
nordiskt perspektiv. Flera av tandläkarhögskolorna i Danmark, Finland och
Norge har en dimensionering som ligger mellan 40 och 50 platser.

Utbildning och forskning på det odontologiska området håller hög kvalitet
vid enheten i Malmö. Enligt utskottets mening är det möjligt att med en
planeringsram för tandläkarlinjen om 260 nybörjarplatser anordna tandläkarutbildning
vid fyra enheter. Nybörjarplatserna bör fördelas med 100 i
Stockholm (Huddinge), 40 i Lund-Malmö, 60 i Göteborg och 60 i Umeå.

Mycket talar för att en reduktion av antalet nybörjarplatser blir nödvändig
för de närmaste åren. En sådan reduktion är fullt möjlig att genomföra inom
en organisation med fyra enheter.

Beträffande tandläkarutbildning av iranier i Malmö vill utskottet anföra
följande. Utskottet delar motionärens syn på utbildning av iranier i Malmö.
En sådan uppdragsutbildning blir dock inte aktuell om riksdagen beslutar att
åter använda tandläkarhögskolan i Malmö för grundutbildning inom tandläkarlinjen
med 40 nybörjarplatser per år.

Med hänsyn till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med avslag på
proposition 1984/85:100 och motionerna 1984/85:1036, 1984/85:1312, 1984/
85:1318 yrkande 2 och 1984/85:1336 och med bifall till motionerna 1984/
85:791 yrkande 21, 1984/85:1318 yrkande 1, 1984/85:1324 yrkande 16 och
1984/85:1162 yrkande 3 fastställer planeringsramar för tandläkarlinjen för
budgetåret 1985/86 i enlighet med vad utskottet förordat.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande planeringsram för tandläkarlinjen

att riksdagen med avslag på proposition 1984/85:100 och motionerna
1984/85:1036, 1984/85:1312, 1984/85:1318 yrkande 2 och 1984/
85:1336 och med bifall till motionerna 1984/85:791 yrkande 21,
1984/85:1318 yrkandena 1 och 2, 1984/85:1324 yrkande 16 och
1984/85:1162 yrkande 3 fastställer planeringsram för budgetåret
1985/86 i enlighet med vad utskottet förordat samt som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1984/85:27

7. Anordnande av tandläkarutbildning m. m. vid universitetet i Lund vid en
planeringsram om 260 nybörjarplatser i riket budgetåret 1985/86 (mom. 6)

Maj Kempe (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Utskottet vill”
och slutar ”1984/85:1336” bort ha följande lydelse:

Ett viktigt skäl för bedrivande av tandläkarutbildning på fyra utbildningsorter
är den regionala balansen mellan tandvård, utbildning och forskning.
Om man ser dessa tre faktorer i ett samlat perspektiv är det mycket som talar
för att man från stat och landsting försöker samla tillgängliga resurser för att
bevara en regional tillgång till den unika kompetensuppbyggnad som finns
inom högskolan.

Utskottet förordar således att det skall finnas fyra enheter för tandläkarutbildning
i Sverige. Alla fyra bör baseras på tandvård, utbildning och
forskning i samverkan. Vid tandläkarhögskolan i Malmö bör man dock ha ett
lägre intag av elever till grundutbildning än vid de andra högskolorna. Detta
möjliggör en utveckling av efterutbildningsverksamhet och internationellt
inriktad utbildning. En fortsatt utbildning av tandläkare i Malmö kan göras
utan att man för den skull överdimensionerar tandläkarutbildningen i
Sverige. Man kan möjliggöra detta genom en omfördelning av utbildningsplatserna
rent geografiskt. Detta kan ske genom att minska antalet nybörjarplatser
för tandläkare vid Karolinska institutet i Stockholm.

UHÄ har inför kommande budgetår föreslagit en minskning av det totala
antalet utbildningsplatser i Sverige med 20-40 platser. Denna neddragning
skulle enligt UHÄ kunna ske i Stockholm. En reducering av utbildningsplatserna
är tydligtvis möjlig vid Karolinska institutet.

Utskottet anser att så bör göras. Mot bakgrund av att det enligt
socialstyrelsen inom en 15-årsperiod kommer att bli en kraftig minskning av
tandläkarkåren beroende på ojämn åldersfördelning är det ur den södra
regionens försörjningssynpunkt sett klokt att förlägga dessa 20-40 utbildningsplatser
till Malmö.

Beträffande uppdragsutbildning av iranier anser utskottet att en sådan inte
blir aktuell när grundutbildning om 20-40 nybörjarplatser per år förläggs till
Malmö i enlighet med vad utskottet förordat.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att riksdagen med avslag på
proposition 1984/85:100 och motionerna 1984/85:791 yrkande 21, 1984/
85:1318 yrkande 1,1984/85:1324 yrkande 16,1984/85:1336,1984/85:1312 och
1984/85:1318 yrkande 2 och med bifall till motionerna 1984/85:1036 och
1984/85:1162 yrkande 3 fastställer planeringsram för budgetåret 1985/86 i
enlighet med vad utskottet förordat.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande planeringsram för tandläkarlinjen

att riksdagen med avslag på proposition 1984/85:100 och motioner -

UbU 1984/85:27

na 1984/85:791 yrkande 21, 1984/85:1318 yrkandena 1, 1984/
85:1324 yrkande 16, 1984/85:1336 och 1984/85:1312 och med bifall
till motionerna 1984/85:1036, 1984/85:1162 yrkande 3 och 1984/
85:1318 yrkande 2 fastställer planeringsram för budgetåret 1985/86
i enlighet med vad utskottet förordat samt som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Redovisning av tandläkarbehovet på lång sikt (mom. 7)

Birgitta Rydle, Göran Allmér, Birger Hagård och Gunnar Hökmark (alla
m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Utskottet anser”
och slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det otillfredsställande att någon tillfällig prognos över
tandläkarbehovet inte presenteras i propositionen. Ett allsidigt planeringsunderlag
är utomordentligt angeläget, i synnerhet som det redan föreligger
ett tandläkaröverskott. Utskottet anser att en utbildning som leder till
arbetslöshet är en samhällsekonomisk förlust. Tidpunkten för och omfattningen
av minskningen av tandläkarutbildningen måste emellertid utredas
närmare. Det bör riksdagen med bifall till motion 1984/85:2542 yrkande 16 i
denna del som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande utredning av långsiktigt behov av utbildningsplatser på
tandläkarlinjen

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2542 yrkande 16 i denna
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet förordat,

9. Personalbehov och utbildningsplanering inom hälso- och sjukvården (mom.
15)

Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m), Birger Hagård (m), Gunnar
Hökmark (m) och Maj Kempe (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”Utskottet får”
och slutar ”bör avslås” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att planeringsunderlaget för utbildningsdimensioneringen
inom de medellånga vårdutbildningarna är ytterst otillräckligt, något som nu
även riksrevisionsverket uppmärksammat. En förbättring måste komma till
stånd för att inte dimensioneringen enbart skall bli en mekanisk anpassning
till föregående års faktiska utnyttjande av utbildningsplatser, vilket är fallet i
årets budgetproposition. Utskottet anser således att en noggrann utredning
beträffande hälso- och sjukvårdens behov av vårdpersonal med medellång
utbildning måste komma till stånd. Vidare måste åtgärder vidtas för att

UbU 1984/85:27

förbättra samordningen mellan landstingens verksamhets- och utbildningsplanering.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:1338
yrkandena 1 och 2 och 1984/85:2277 yrkande 1 i denna del och med anledning
av motion 1984/85:1841 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande personalbehov och utbildningsplanering inom hälsooch
sjukvården

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:1338 yrkandena 1
och 2 och 1984/85:2277 yrkande 1 i denna del och med anledning av
motion 1984/85:1841 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfort,

10. Ökad utbildning av allmänläkare (mom. 16)

Jörgen Ullenhag (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”Antalet
allmänläkare” och på s. 10 slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Utskottet ser positivt på att införa ett husläkarsystem. Det innebär bl. a.
rätten att själv välja läkare och att var och en får möjlighet att återkomma till
samma läkare vid olika sjukbesök. För att ett sådant system skall vara möjligt
krävs ca en allmänläkare per 2 000 invånare. Med hänsyn till det angelägna i
en husläkarreform anser utskottet att antalet FV-block inom allmänläkarutbildning
bör ökas ytterligare. Detta bör riksdagen med bifall till motion
1984/85:2277 yrkande 1 i denna del som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande ökad utbildning av allmänläkare

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2277 yrkande 1 i denna
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Bibehållet huvudmannaskap för sjukgymnastutbildningen i Stockholm
och Lund (mom. 17)

Kerstin Göthberg (c), Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m), Pär
Granstedt (c), Birger Hagård (m), Jörgen Ullenhag (fp) och Gunnar
Hökmark (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar ”Enligt
utskottets” och slutar ”1984/85:2529 avslås" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening har sjukgymnastutbildningen i Stockholm och
Lund utvecklats väl. Den statliga sjukgymnastutbildningen har genom
tillgången till fasta forskningsresurser och forskarsamverkan inom högskolan
framgångsrikt utvecklat former för forskningsanknytning av grundutbild -

UbU 1984/85:27

ningen. Ett exempel på detta är det växande antalet sjukgymnaster som
antagits till forskarutbildning. Det finns 15 sjukgymnaster registrerade som
doktorander i Stockholm och Lund. Ett stort antal forskningsprojekt för
sjukgymnaster pågår.

De forskarförberedande fördjupningskurserna som riksdagen har beslutat
om har statsmakterna valt att förlägga till Karolinska institutet i Stockholm
och till universitetet i Lund, dvs. i anslutning till den statliga sjukgymnastutbildningen
och till institutionerna för sjukgymnastik.

I årets budgetproposition (s. 305) aviserar föredraganden "att låta utreda
de konsekvenser i skilda avseenden som kan följa av ett enhetligt kommunalt
huvudmannaskap för sjukgymnastutbildningen med sikte på att ta fram
underlag för de förhandlingar som kan bli aktuella och de övriga åtgärder
som kan behöva vidtas.” Det finns en allvarlig risk för att institutionerna för
sjukgymnastik och den kompetens som på kort tid byggts upp inom dessa
statliga institutioner försvinner om huvudmannaskapet ändras.

Mot bakgrund av de förhållanden som utskottet här har redovisat kan
utskottet inte finna att det finns anledning att ändra riksdagens beslut år 1982
om huvudmannaskapet för sjukgymnastutbildningen. Riksdagsbeslutet bör
ligga fast. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1984/85:2529 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande ett bibehållet statligt huvudmannaskap för sjukgymnastutbildningen
i Stockholm och Lund
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2529 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Utredning rörande förutsättningarna för ett statligt huvudmannaskap för
de medellånga vårdutbildningarna (mom. 18)

Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m), Birger Hagård (m), Jörgen
Ullenhag (fp) och Gunnar Hökmark (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar ”Utskottet vill”
och slutar ”motion 1984/85:1881 avslås” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill för sin del anföra följande. När riksdagen år 1982 beslöt
bibehålla kommunalt huvudmannaskap för de medellånga vårdutbildningarna
skedde det bl. a. på grund av att det av statsfinansiella skäl skulle vara
omöjligt att genomföra en ändring. Någon ekonomisk beräkning redovisades
dock inte.

Följande skäl för ett enhetligt statligt huvudmannaskap kan föras fram,
nämligen ett effektivt resursutnyttjande, en starkare anknytning till forskning,
en enhetlig utbildningskvalitet samt en bättre överblick och samordning.
Även enligt utbildningsministerns uppfattning (prop. s. 297) är det
angeläget att skapa förutsättningar för en samverkan mellan läkarutbildning -

UbU 1984/85:27

en och de kommunala vårdutbildningarna. Utskottet anser att den bästa
samverkan mellan dessa utbildningar skapas om de får en enhetlig statlig
huvudman. Frågan bör därför utredas. Detta bör riksdagen med bifall till
motion 1984/85:1881 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande en utredning rörande förutsättningarna för ett statligt
huvudmannaskap för de medellånga vårdutbildningarna

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1881 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Anslag för budgetåret 1985/86 (mom. 19)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Maj Kempe (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar ”Utskottet har”
och slutar ”371 846 000 kr.” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till vad som anförts i det föregående föreslår utskottet att
riksdagen med bifall till motion 1984/85:1947 yrkande 9 och med avslag på
proposition 1984/85:100 räknar upp anslaget med 1 800 000 kr. jämfört med
regeringens förslag och till Utbildning för vårdyrken anvisar ett reservationsanslag
av 373 646 000 kr. för budgetåret 1985/86.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1947 yrkande 9 och med
avslag på proposition 1984/85:100 till Utbildning för vårdyrken för
budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 373 646 000
kr.