UbU 1984/85:25

Utbildningsutskottets betänkande
1984/85:25

om anslag till utbildning för tekniska yrken
(prop. 1984/85:100)

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen
i proposition 1984/85:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under
punkt D 8 (s. 262 —282) jämte motioner.

Propositionen

Regeringen häri proposition 1984/85:100 bilaga 10 föreslagit riksdagen

att

1. bemyndiga regeringen att inrätta en allmän utbildningslinje, plastoch
gummiindustrilinjen, om 60 poäng den 1 juli 1985,

2. bemyndiga regeringen att inrätta en allmän utbildningslinje, produktionsteknikerlinjen,
om 80 poäng den 1 juli 1985,

3. bemyndiga regeringen att inrätta en allmän utbildningslinje, underhållsteknikerlinjen,
om 60 poäng den 1 juli 1985,

4. bemyndiga regeringen att förlänga pappers- och pappersmasseindustrilinjen
till att omfatta 60 poäng fr. o. m. den 1 juli 1985,

5. fastställa planeringsramar enligt vad som förordats i propositionen,

6. till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1985/86 anvisa ett
reservationsanslag av 658 341 000 kr.

Motionerna

1984/85:435 av Bo Lundgren m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
att den föreslagna plast- och gummiindustrilinjen inom den yrkestekniska
högskolan förläggs till Kristianstad.

1984/85:723 av Agne Hansson (c) och Gösta Andersson (c) vari yrkas att
riksdagen beslutar förlägga yrkesteknisk högskoleutbildning och forskning
inom det trätekniska området till Hultsfred.

1984/85:724 av Sven Henricsson (vpk) och Björn Samuelson (vpk) vari
yrkas att riksdagen med avslag på utbildningsministerns förslag i budgetpropositionen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bibehållande av sjöbefälsutbildningen i Härnösand.

1984/85:791 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga
— yrkas

1 Riksdagen 1984/85. 14 sami. Nr 25

UbU 1984/85:25

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående ett ökat utnyttjande av marknadslönetilläggen,

20. att riksdagen beslutar att under anslaget D 8. Utbildning för tekniska
yrken anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 1,5 milj. kr.
förhöjt belopp för särskilda kvalitetshöjande åtgärder på datautbildningarna
i enlighet med vad UHÄ har föreslagit,

24. att riksdagen beslutar att uttala att den av regeringen föreslagna
kortare tekniska utbildningen skall utgöra en gymnasieutbildning samt att
SÖ bör återkomma med förslag till linjens utformning och omfattning
inom ramen för gymnasieskolan.

1984/85:868 av Bertil Måbrink (vpk) och Tore Claeson (vpk) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om Gävle som lokaliseringsort för högre utbildning av fastighetsoch
bostadsförvaltare.

1984/85:922 av Lennart Brunander (c) och Inger Josefsson (c) vari —
med hänvisning till vad som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet
remitterade motionen 1984/85:918 — såvitt nu är i fråga yrkas

4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförts om behovet av ökad utbildning inom tekoområdet.

1984/85:1021 av Karin Ahrland (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående
omklassificering av civilingenjörs- och arkitektutbildningen.

1984/85:1022 av Lennart Andersson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening uttalar att en datavetenskaplig linje med 30 platser fr. o. m.
budgetåret 1986/87 bör inrättas vid Stockholms universitet.

1984/85:1027 av Ing-Marie Hansson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
beträffande förläggning av fastighetsförvaltarutbildning till Gävle —
Sandvikens högskola.

1984/85:1029 av Per Olof Håkansson (s) och Kurt Ove Johansson (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen föreslagits beträffande högskoleutbildning för fastighets- och
bostadsförvaltning.

1984/85:1031 av Gunnel Jonäng (c) och Gunnar Björk i Gävle (c) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär att utbildning i fastighetsförvaltning
enligt ovan förläggs till högskolan i Gävle —Sandviken med början
läsåret 1985/86.

1984/85:1037 av Björn Samuelson m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen hemställer om förslag till omklassificering av civilingenjörs-
och arkitektutbildningen.

1984/85:1040 av Sten-Ove Sundström m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
behovet av högre metallurgisk utbildning vid högskolan i Luleå.

UbU 1984/85:25

1984/85:1171 av Sven Henricsson (vpk) vari — med hänvisning till vad
som anförts i den till näringsutskottet remitterade motionen 1984/85:1067

— yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om teknisk högskoleutbildning till Sundsvall — Härnösand.

1984/85:1322 av Olle Grahn m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om yrkesteknisk utbildning i Skaraborgs län i
enlighet med vad som angetts i motionen.

1984/85:1324 av Kerstin Göthberg m. fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga

— yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts rörande utbildningen på det tekniska området.

1984/85:1333 av Rune Johansson (s)och Lars-Åke Larsson (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om utbildning på verkstadsindustrilinjen i Göteborgs högskoleregion.

1984/85:1334 av Rune Johansson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
högskoleutbildning som påbyggnad efter DU-linjens industritekniska gren
och att denna utbildning lokaliseras till Trollhättan.

1984/85:1335 av Rune Jonsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen nu
avslår förslaget om nedläggning av sjöbefälsutbildningen vid Sundsvall —
Härnösands högskola.

1984/85:1339 av Gullan Lindblad m. fl. (m, fp) vari — såvitt nu är i
fråga — yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande högskolan i Karlstad om fortsatt utveckling
av den högre tekniska utbildningen.

1984/85:1360 av Nils Erik Wååg m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att den yrkestekniska högskoleutbildningen för plast- och
gummiindustrin förläggs till högskolan i Kristianstad och att utbyggnaden
för utbildning i datorstödd konstruktion i Hässleholm fullföljs.

1984/85:1504 av Ingemar Hallenius m. fl. (c) vari — med hänvisning till
vad som anförts i den till näringsutskottet remitterade motionen 1984/
85:1502 — yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen
till känna vad som i motionen anförts om yrkesteknisk högskoleutbildning
inom livsmedelssektorn i Skaraborgs län.

1984/85:1522 av Jan Hyttring (c) och Bertil Jonasson (c) vari — med
hänvisning till vad som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade
motionen 1984/85:1520 — såvitt nu är i fråga yrkas

1. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om behovet av nya utbildningar och fortsatt
utvecklingsverksamhet vid högskolan i Karlstad.

1984/85:1541 av Rune Johansson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som

1* Riksdagen 1984/85. 14 sami. Nr 25

UbU 1984/85:25

sin mening ger regeringen tili känna vad som i motionen anförts om
tillverkningsindustrins behov av personal med hög kvalificerad utbildning.

1984/85:1844 av Lennart Andersson m. fl. (s, m, c, vpk) vari yrkas att
riksdagen uttalar att YTH-utbildning med inriktning på verkstadsområdet
skall förläggas till Södertälje fr. o. m. budgetåret 1986/87.

1984/85:1845 av Rune Backlund m. fl. (c, fp) vari — såvitt nu är i fråga

— yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts rörande näringslivets behov av högskoleutbildning i
Jönköpings län,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts rörande behovet av högre teknisk utbildning till Jönköpings
län.

1984/85:1855 av Bertil Danielsson (m) och Ewy Möller (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att UHÄ ges i uppdrag
att utarbeta förslag till en YTH-linje inom miljöteknik och kemikaliehantering
vid högskolan i Kalmar fr. o. m. läsåret 1986/87,

2. att riksdagen beslutar att inrätta de nya tvååriga allmänna tekniska
produktionsteknik- och underhållstekniklinjerna samt driftingenjörslinjerna
vid högskolan i Kalmar fr. o. m. läsåret 1986/87.

1984/85:1862 av Elisabeth Fleetwood m. fl. (m, fp) vari yrkas att riksdagen
beslutar att den i budgetpropositionen föreslagna utökningen med
30 platser av den datavetenskapliga linjen i Umeå i stället lokaliseras till
en datavetenskaplig linje vid Stockholms universitet.

1984/85:1871 av Ann-Cathrine Haglund (m) och Bengt Wittbom (m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts angående möjligheterna att förlägga högskoleutbildning
inom området fastighets- och bostadsförvaltning till högskolan i
Örebro.

1984/85:1872 av Ann-Cathrine Haglund m. fl. (m, c, fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om inrättande av en dataingenjörslinje vid högskolan i Örebro samt vad i
övrigt i motionen anförts angående angelägenheten av kvalificerad teknisk
högskoleutbildning i Örebro län.

1984/85:1876 av Agne Hansson m. fl. (c, s, fp) vari — såvitt nu är i fråga

— yrkas

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att UHÄ ges i uppdrag
att utarbeta förslag till en YTH-linje inom miljöteknik och kemikaliehantering
vid högskolan i Kalmar fr. o. m. läsåret 1986/87,

3. att riksdagen beslutar att inrätta de nya tvååriga allmänna tekniska
produktionsteknik- och underhållstekniklinjerna samt driftingenjörslinjerna
vid högskolan i Kalmar fr. o. m. läsåret 1986/87.

1984/85:1908 av Sven-Erik Nordin (c) och Martin Olsson (c) vari yrkas
att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om indragning av sjöbe -

UbU 1984/85:25

fälslinjer vid högskolan i Sundsvall-Härnösand.

1984/85:1910 av Yngve Nyquist m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om behovet av en
utbyggd teknisk högskoleundervisning inom Bergslagen.

1984/85:1920 av Catarina Rönnung (s) vari — såvitt nu är i fråga —

— yrkas

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära åtgärder syftande till
att utlokalisera teknisk utbildning till regioner vars industri behöver stöd
och stimulans för sin utveckling.

1984/85:1926 av Sven-Gösta Signell m. fl. (s) vari — såvitt nu är i fråga

— yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om inrättande av systemvetenskapliga linjen (120 poäng)
samt verkstadsindustrilinjen (60 poäng) och livsmedelsindustrilinjen (60
poäng) vid högskolan i Skövde med 30 platser på vardera linjen,1

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att Chalmers tekniska högskola tillförs ytterligare 30
platser på elektrotekniklinjen för utlokalisering till högskolan i Skövde
under de två första årskurserna.

1984/85:1927 av Ingrid Sundberg (m) vari yrkas att riksdagen anhåller
om åtgärder för att uppkomna lärarvakanser vid de tekniska högskolorna
kan fyllas utan onödiga dröjsmål.

1984/85:1947 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om utbildning för tekniska yrken,

7. att riksdagen beslutar att med ändring i proposition 1984/85:100 bil.
10 D 8 Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1985/86 anvisa ett
reservationsanslag av 658 131 000 kr.

1984/85:1950 av Margareta Winberg m. fl.(s,m,c, vpk)vari — såvitt nu
är i fråga — yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande kvalificerad teknisk högskoleutbildning.

1984/85:2239 av Stig Josefson m. fl. (c) vari — med hänvisning till vad
som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade motionen
1984/85:2238 — yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om satsning på utbildning och forskning i
Malmöhus län.

1984/85:2255 av Sigvard Persson (c) vari — med hänvisning till vad som
anförts i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade motionen 1984/
85:2253 — yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts om utveckling av Landskronas gymnasiala elektronikcentrum
till yrkesteknisk högskoleutbildning.

1 Yrkandet behandlas även i utskottets betänkande 1984/85:26.

UbU 1984/85:25

1984/85:2494 av Jan Bergqvist m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
bibehålla nuvarande dimensionering för arkitekter vid CTH, vilket innebär
att 45 utbildningsplatser hålls tillgängliga för arkitektutbildning.

1984/85:2497 av Ingemar Eliasson (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar
behålla sjöbefälsutbildningen i Härnösand.

1984/85:2509 av Elver Jonsson (fp) och Kerstin Andersson (c) vari yrkas
att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna att en
driftteknikerutbildning om 80 poäng på högskolenivå skall lokaliseras till
Trollhättan.

1984/85:2513 av Per-Richard Molén (m) och Erik Olsson (m) vari yrkas
att riksdagen avslår regeringens förslag i proposition 1984/85:100, bilaga
10, vad gäller nedläggning av sjöbefälsskolan i Härnösand.

1984/85:2536 av Lars Ulander m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer om förslag till högskoleutbildning för fastighets- och
bostadsförvaltning.

1984/85:2542 av Per Unckel m. fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

3. att riksdagen avslår regeringens förslag om ett utökat antal platser på
civilingenjörslinjen,

4. att riksdagen beslutar att omfördela utbildningsplatser på civilingenjörslinjen
i enlighet med vad som i motionen anförts,

5. att riksdagen beslutar höja per capita-kostnaden för civilingenjörslinjen
med 1 250 kr. per utbildningsplats,

6. att riksdagen beslutar om en särklassificering av civilingenjörslinjen
från 160 till 180 poäng,

7. att riksdagen beslutar förlägga den av regeringen föreslagna datavetenskapliga
linjen till Stockholms universitet,

8. att riksdagen beslutar att till utbildning för tekniska yrken för budgetåret
1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 659 300 000 kr.

1984/85:2701 av Eric Jönsson m. fl. (s) vari — med hänvisning till vad
som anförts i den till näringsutskottet remitterade motionen 1984/85:2700
— yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om utbildnings- och forskningspolitiska insatser i Skåne.

1984/85:2818 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om den av regeringen föreslagna kortare tekniska utbildningens
organisation,

24. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en mera kvalificerad
teknisk utbildning i enlighet med vad som i motionen anförts,

25. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av den yrkestekniska
högskoleutbildningen (YTH) och i avvaktan härpå avvisar regeringens
förslag till utbyggnad av YTH.

UbU 1984/85:25

Utskottet

Förevarande anslag avser grundläggande utbildning för tekniska yrken
vid de statliga högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.
Under anslaget beräknas medel för allmänna utbildningslinjer
och påbyggnadslinjer inom sektorn.

I propositionen föreslås att antalet nybörjarplatser för teknisk utbildning
ökas på olika nivåer. Utgångspunkt för förslagen är den stora efterfrågan
på personal inom data- och elektronikområdet men också behovet
av kvalificerad personal inom andra områden vilkas industriella betydelse
ökar.

I fråga om civilingenjörsutbildningarna innebär förslagen att antalet
nybörjarplatser inom data- och elektronikområdet skall ökas med ca 15 %.
Vidare föreslås en ny kortare teknisk utbildning samt utbyggnad av yrkesteknisk
högskoleutbildning (YTH) m. m.

1. Utredningar om den tekniska högskoleutbildningen

Frågor om utredning av den tekniska högskoleutbildningen och dess
framtida inriktning tas upp i fyra motioner.

I motion 1984/85:1324 (c) yrkande 6 i denna del föreslås en grundlig
översyn av den tekniska utbildningen på högskolenivån. Därvid bör man
enligt motionärerna pröva avvägningen av högskoleutbildningen mot
gymnasieskolans tekniskt inriktade utbildningar. Vidare bör man överväga
att i civilingenjörsutbildningen införa basblock eller preparandkurs
som kan förläggas till ett större antal orter med högskola, vilka i dag saknar
civilingenjörsutbildning.

I motion 1984/85:1920 (s) yrkande I framhålls som ett generellt problem
att utvecklingssvaga regioner ofta saknar högre utbildning, i synnerhet
teknisk sådan. Ungdomen söker sig därför ifrån hemorten för att studera
och risken är överhängande att den inte återvänder. Resultatet blir då en
utarmning av den tekniska kompetensen och en stagnation för industrin i
regionen. Tillvägagångssättet för utlokalisering av teknisk utbildning bör
därför klarläggas. En modell där stat, kommun och näringsliv samverkar
i ett s. k. teknikcentrum och där näringslivet stimuleras att klara utrustningskostnaderna
bör enligt motionärerna prövas.

Enligt motionerna 1984/85:2239 (c) och 1984/85:2818 (m) yrkande 24
bör riksdagen hos regeringen begära förslag om en mer kvalificerad kortare
teknisk utbildning. Denna bör kunna ersätta den 4-åriga tekniska
linjens fjärde år och nuvarande tekniska lokala utbildningslinjer.

Utskottet vill med anledning av yrkandena anföra följande.

Frågor om kortare teknisk utbildning utreds av en särskild expertgrupp
inom utbildningsdepartementet. Vidare har UHÄ ett uppdrag från regeringen
att utreda och föreslå vidareutbildning ovanpå tre- eller fyraårig
teknisk utbildning i gymnasieskolan. Uppdraget förväntas bli slutredovi -

UbU 1984/85:25

sat i anslutning till UHÄ:s anslagsframställning hösten 1985. När det gäller
civilingenjörsutbildning anför föredragande statsrådet i budgetpropositionen
att det är angeläget att det görs en planmässig inventering av behovet
av olika typer av sådan utbildning och utgår från att UHÄ kommer att
redovisa ett mera långsiktigt planeringsunderlag i nästa anslagsframställning.
En studie av teknikerbehovet kommer att på regeringens uppdrag
utföras av Ingenjörsvetenskapsakademien.

Utskottet konstaterar att ett flertal utredningar pågår och att åtgärder
förbereds för att lösa de problem som tas upp i motionerna. Utskottet
förutsätter att UHÄ och den nämnda expertgruppen kommer att pröva
såväl den tekniska högskoleutbildningens avgränsning gentemot den tekniska
utbildningen i gymnasieskolan som olika åtgärder för att öka högskoleutbildningens
omfattning och därmed dess spridning till mindre orter.
Frågan om mera kvalificerade, kortare tekniska utbildningar ovanpå
genomgången treårig utbildning på gymnasieskolans fyraåriga linje skall
prövas av UHÄ. Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet att
riksdagen avslår motionerna 1984/85:1324 yrkande 6 i denna del, 1984/
85:1920 yrkande 1, 1984/85:2239 i denna del och 1984/85:2818 yrkande

24.

2. Resurstillskott m. m. för teknisk utbildning

UHÄ har i sin anslagsframställning hemställt om särskilda medel för
tillkommande nybörjarplatser på data- och elektronikområdet. Dessa medel
skulle tillkomma utöver de schablonbelopp som hittills tillämpats vid
kapacitetsökningar i civilingenjörsutbildningen. Föredragande statsrådet
tillstyrker inte UHÄ:s förslag om särskilda medel. Som skäl anförs att det
finns anledning utgå från att utbyggnaden av data- och elektronikområdet
är så högt prioriterad av resp. högskoleenhet att enheterna är beredda att
vid behov överföra medel till dessa områden.

UHÄ har vidare föreslagit att civilingenjörsutbildningens och arkitektutbildningens
nominella längd skall anges som 180 poäng i stället för 160
poäng. Syftet med ändringen är bl. a. att öka genomströmningen i utbildningen
och att anpassa utbildningen till den faktiska medelstudietiden.
Föredragande statsrådet konstaterar att det tar längre tid än tidigare för de
studerande att gå igenom civilingenjörsutbildningen och att många också
avbryter sina studier men anser det principiellt vanskligt att besluta om en
förlängning av utbildningen med utgångspunkt i enbart de reella studietiderna.
Olika faktorer såsom utbildningens innehåll, studieuppläggningen
och urvalssystemet måste beaktas. Statsrådet är därför inte beredd att nu
tillstyrka förslaget.

I två motioner hemställs att riksdagen beslutar anvisa högre belopp per
nytillkommande nybörjarplats än vad regeringen föreslagit. I motion
1984/85:791 (fp) yrkande 20 hemställs att riksdagen under förevarande
anslag skall anvisa 1,5 milj. kr. mer än enligt regeringens förslag att utnytt -

UbU 1984/85:25

jas för särskilda kvalitetshöjande åtgärder för datautbildningarna. I motion
1984/85:2542 (m) yrkande 5 hemställs att per capita-anslaget för
civilingenjörsutbildningen skall höjas med 1 250 kr. per utbildningsplats.

I fyra motioner, nämligen motionerna 1984/85:1021 (fp), 1984/85:1037
(vpk), 1984/85:1324 (c) yrkande 6 i denna del och 1984/85:2542 (m)
yrkande 6 föreslås att civilingenjörsutbildningen och arkitektutbildningen
skall förlängas till 180 poäng.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Utbildningsministern har tagit initiativ till en särskild arbetsgrupp inom
regeringskansliet med uppgift att överväga vad som bör göras omedelbart
för att underlätta den tekniska utbildningens och forskningens försörjning
med kvalificerade lärare och forskare. 1 arbetsgruppen ingår företrädare
för de tekniska högskolorna, UHÄ, utbildningsdepartementet samt andra
berörda departement.

Antalet utbildningsplatser på civilingenjörslinjerna har under senare tid
ökats varje år. Antalet nybörjarplatser på dessa linjer läsåret 1985/86
kommer att vara drygt 30 % större än fem år tidigare. Inom områdena
datateknik, elektroteknik och teknisk fysik har ökningen under samma tid
varit drygt 60 %, samtidigt som antalet platser på vissa andra linjer minskats.
Hittills tillämpade ordning för beräkning av kostnader för nya utbildningsplatser
har ej gett full täckning för tillkommande baskostnader och
kostnader för lokaler och utrustning.

En utveckling med minskade reella resurser per studerande ökar risken
för sänkt kvalitet i utbildningen. En sänkning av resurserna per studerande
måste undvikas. Den leder eljest till att högskolorna tvingas avstå från
åtgärder som behövs för att förbättra studieresultaten och öka examinationen.

Resurstillskott till de tekniska högskoleenheterna har föreslagits både
motionsvis och från berörda enheter. Ökade resurser behövs enligt utskottets
mening för såväl anslaget Utbildning för tekniska yrken som anslagen
Tekniska fakulteterna och Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna
m. m. De extraordinära insatserna bör göras redan för läsåret
1985/86. Storleken på de erforderliga beloppen under resp. anslag anser
sig utskottet dock inte nu kunna ange. Det bör ankomma på regeringen att
lägga fram förslag på tilläggsbudget för 1985/86.

Vidare anser utskottet att regeringen i nästa budgetproposition bör lägga
fram förslag till mera långsiktiga åtgärder för att främja utbildningen för
tekniska yrken. Förslagen bör innefatta åtgärder för att motverka social
snedrekrytering, förbättra studieresultaten och öka examinationen inom
civilingenjörsutbildningen och arkitektutbildningen. Bland åtgärderna
bör ingå att regeringen lägger fram förslag om förlängning av civilingenjörsutbildningen
och arkitektutbildningen från 160 till 180 poäng. I likhet
med UHÄ förutsätter utskottet att en sådan förlängning i sig kan genomföras
utan ökade kostnader.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av proposition 1984/

UbU 1984/85:25

85:100 och motionerna 1984/85:791 yrkande 20 i denna del, 1984/
85:1021, 1984/85:1037, 1984/85:1324 yrkande 6 i denna del och 1984/
85:2542 yrkandena 5 och 6 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om dels ökade resurser under vissa anslag redan för
budgetåret 1985/86, dels förslag i 1986 års budgetproposition till mer
långsiktiga åtgärder för att främja utbildningen av civilingenjörer och
arkitekter.

3. Lärarförsörjningen

I motion 1984/85:791 (fp) anförs att det är svårt för den offentliga
sektorn att kunna konkurrera om kvalificerad personal med industri och
näringsliv i övrigt. Det gäller i synnerhet lärår- och forskaruppgifter på
konkurrensutsatta områden inom högskolan. Enligt motionärerna bör
åtgärder vidtas för att stärka högskolornas konkurrenskraft. Bl. a. nämns
marknadslönetilläggen som en möjlighet. Motionärerna anser att medlen
som anslås till marknadslönetillägg bör ökas. Likartade synpunkter framförs
i motion 1984/85:1927 (m). Enligt motionären bör statens arbetsgivarverk
få fullmakt av regeringen att agera på ett snabbare sätt än hittills för
att lösa de problem som uppkommer.

Utskottet har i ärendet inhämtat följande.

Det finns för närvarande vissa instrument för att lösa akuta lönefrågor,
nämligen marknadslönetillägg, kontraktsanställning, i vissa lönegrader
personlig chefslön och för personal i chefslönesystemet personligt tillägg.
I anslutning till riksdagens beslut om ny lärartjänstorganisation har införts
ytterligare ett instrument, nämligen lönefält, som skall kunna tillämpas
fr. o. m. den 1 juli 1986. När det gäller marknadslönetilläggen finns särskilda
avtal mellan arbetsmarknadens parter om hur man skall förfara med
dem. Central förhandling äger rum om dels hur stor lönesumma som totalt
skall avsättas för marknadslönetillägg, dels hur många sådana tillägg som
berörd myndighet skall få. Sedan följer inom myndigheten lokala förhandlingar
om vilka arbetstagare som skall få de marknadslönetillägg som
tilldelats myndigheten.

Marknadslönetillägg m. m. kan inte användas för generella åtgärder för
att allmänt höja lönenivån för en grupp tjänster och därmed stärka deras
konkurrenskraft. För det krävs åtgärder vid de centrala löneförhandlingarna.

Parterna på arbetsmarknaden har uppmärksammat de problem som
motionärerna tar upp. Medel har avsatts för marknadslönetillägg för år
1985.

Som utskottet redovisat i det föregående har utbildningsministern tagit
initiativ till en särskild arbetsgrupp för att överväga vad som omedelbart
bör göras för att underlätta den tekniska utbildningens och forskningens
försörjning med lärare.

Utskottet föreslår med hänvisning till vad som anförts att riksdagen
avslår motionerna 1984/85:791 yrkande 13 och 1984/85:1927.

UbU 1984/85:25

4. Civilingenjörsutbildningen inom data- och elektronikområdet m. m.

Föredragande statsrådet anger i en kortfattad översikt bl. a. att antalet
nybörjarplatser i civilingenjörsutbildning med anknytning till data- och
elektronikområdet är ca 1 800, dvs. närmare hälften av det totala antalet
nybörjarplatser. Vidare förekommer datautbildning inom det matematisk-naturvetenskapliga
området. Antalet lokala linjer med datautbildning
har utvecklats kraftigt liksom fortbildning och vidareutbildning. Den
nämnda mycket kraftiga ökningen av utbildningskapaciteten har ännu
inte i nämnvärd omfattning hunnit slå igenom på arbetsmarknaden.

I sin anslagsframställning har UHÄ föreslagit att antalet nybörjarplatser
i civilingenjörsutbildning med anknytning till data- och elektronikområdet
ökas med 200 budgetåret 1985/86.

Föredragande statsrådet konstaterar att bristen på kvalificerad personal
inom data- och elektronikområdet motiverar att kraftiga ansträngningar
görs för att fortsätta den redan pågående kompetensuppbyggnaden inom
området. Med hänsyn till att en ökning innebär problem, främst när det
gäller lokaler och utrustning, har statsrådet stannat för att antalet nybörjarplatser
i civilingenjörsutbildningen inom data- och elektronikområdet
bör ökas med 180 nästa budgetår. Bruttoökningen av det totala antalet
nybörjarplatser på civilingenjörslinjerna beräknas till 251. Av detta antal
skall 109 platser hämtas från andra linjer inom sektorn. De nytillkommande
nybörjarplatserna föreslås bli fördelade på följande sätt.

Dala- och elektroniklinjer

Datatekniklinjen 90 (30 vid vart och ett av universiteten i

Linköping och Lund samt högskolan i
Luleå)

Elektrotekniklinjen 60 (30 vardera vid tekniska högskolan i

Stockholm och Chalmers tekniska
högskola)

Maskintekniklinjen 30 (tekniska högskolan i Stockholm)

(CAD-CAM)

Övriga civilingenjörslinjer

Industriell ekonomi-linjen 30 (tekniska högskolan i Stockholm)

Teknisk fysik-linjen 41 (20 vid tekniska högskolan i Stock holm

och 21 vid universitetet i Uppsala)

1 fem motioner yrkas ändringar i regeringens förslag om ändringar i
antalet nybörjarplatser eller hur kostnaderna för de nya platserna skall
bestridas.

I motion 1984/85:1926 (s) yrkande 3 hemställs att Chalmers tekniska
högskola skall tillföras ytterligare 30 nybörjarplatser på elektrotekniklin -

1** Riksdagen 1984/85. 14 sami. Nr 25

UbU 1984/85:25

jen för utlokalisering till högskolan i Skövde under de två första årskurserna
fr. o. m. budgetåret 1985/86. Motionärerna hänvisar till att förutsättningar
visat sig föreligga att påbörja en sådan utbildning i Skövde redan
hösten 1985.

Utskottet erinrar om att lokalisering av viss högskoleutbildning inom
högskoleregionerna är en fråga som i första hand skall beredas på lokal
och regional nivå. En lokalisering av den aktuella utbildningen till Skövde
är således främst en fråga för de berörda högskolorna samt regionstyrelsen.
Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motion
1984/85:1926 yrkande 3.

Enligt motion 1984/85:1947 (vpk) yrkande 3 bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna att planeringsramarna för civilingenjörsutbildningarna
bör ökas med 137 nybörjarplatser och inte med 157 som
regeringen föreslagit. Reduceringen föreslås bestå i att antalet nybörjarplatser
på teknisk fysik-linjen vid tekniska högskolan i Stockholm minskas
med 20 i förhållande till regeringens förslag. I avvaktan på en analys av
civilingenjörsbehovet är motionärerna för närvarande inte beredda att
biträda en ökning av civilingenjörsutbildningen i den omfattning som
regeringen föreslår.

Utskottet har erfarit att enligt en av Sveriges Civilingenjörsförbund
nyligen genomförd undersökning är efterfrågan på civilingenjörer med
teknisk fysik-utbildning mycket stor. För närvarande är årsbehovet nära
dubbelt så stort som antalet examinerade. Behovet förväntas kvarstå under
de närmaste åren. Utskottet föreslår med hänvisning till nämnda förhållande
att riksdagen avslår motion 1984/85:1947 yrkande 3 i denna del.

I motion 1984/85:2542 (m) yrkandena 3 och 4 hemställs att samtliga
tillkommande 180 nybörjarplatser på data- och elektronikområdet skall
tillskapas genom omfördelning och inte genom ett utökat antal nybörjarplatser.

Utskottet anser att det för närvarande inte finns tillräckligt planeringsunderlag
för att skapa utrymme för så omfattande omfördelningar av
nybörjarplatser som motionärerna föreslår. Såsom framgår av budgetpropositionen
kan ett sådant underlag förväntas föreligga först under hösten
1985. Med hänvisning till det anförda föreslår därför utskottet att riksdagen
avslår motion 1984/85:2542 yrkandena 3 och 4.

I propositionen föreslås att antalet nybörjarplatser i arkitektutbildningen
vid Chalmers tekniska högskola skall minskas med 15. Enligt motion
1984/85:2494 (s) bör riksdagen besluta att arkitektutbildningen vid högskolan
skall bibehålla nuvarande 45 utbildningsplatser. Motionärerna
erinrar om att riksdagen år 1982 beslöt att planeringsramen för arkitektlinjen
i Göteborg skulle minskas med 15 nybörjarplatser och vara 45 nybörjarplatser
per år. En nedskärning med ytterligare 15 nybörjarplatser skulle
bl. a. få svåra konsekvenser för högskolans speciella kompetens i ombyggnadsfrågor
och industriplanering.

UbU 1984/85:25

Utskottet anser att det finns skäl för att behålla 45 nybörjarplatser på
arkitektlinjen i Göteborg i enlighet med förslaget i motion 1984/85:2494.
Antalet nybörjarplatser på väg- och vattenbyggnadslinjen i Göteborg bör
i stället minskas med 15. Antalet nybörjarplatser på linjen är förhållandevis
högt med hänsyn till det framtida behovet av examinerade på sistnämnda
linje. Utskottet föreslår att riksdagen fastställer planeringsramar för
arkitektlinjen och väg- och vattenbyggnadslinjen i enlighet med vad utskottet
förordat och för övriga civilingenjörslinjer i enlighet med vad som
föreslagits i proposition 1984/85:100.

5. Datavetenskapliga linjen

Datavetenskapliga linjen har innevarande budgetår 60 nybörjarplatser
i Uppsala och 30 nybörjarplatser i Linköping. UHÄ har liksom föregående
år föreslagit att utbildningen i fråga skall anordnas även i Stockholm.

Föredragande statsrådet hänvisar till de möjligheter till systematisk
fördelning av arbetsuppgifter och resurser för utbildning och forskning
som bör finnas i Stockholm —Uppsala-området. Statsrådet är därför inte
beredd att tillstyrka UHÄ:s förslag om datavetenskaplig utbildning i
Stockholm.

Med hänvisning till att universitetet i Umeå har föreslagit att datavetenskapliga
linjen skall förläggas dit samt att det är angeläget att sådan
utbildning förläggs till Norrland föreslår regeringen att datavetenskapliga
linjen med 30 nybörjarplatser förläggs till universitetet i Umeå budgetåret
1985/86.

I två motioner, 1984/85:1862 (m, fp) och 1984/85:2542 (m) yrkande 7,
hemställs att riksdagen beslutar att en datavetenskaplig linje skall förläggas
till universitetet i Stockholm i stället för till Umeå 1985/86. 1 motion
1984/85:1022 (s) yrkas att riksdagen uttalar att datavetenskaplig linje med
30 platser bör inrättas vid Stockholms universitet fr. o. m. budgetåret
1986/87.

I motionerna framförs som skäl för förläggning av linjen till Stockholm
främst att 60 — 70% av landets data- och elektronikindustri är förlagd till
Stockholmsregionen, att regionen är kraftigt underförsörjd på kvalificerad
personal inom teknikområdet samt att en rad institutioner vid Stockholms
universitet har unik kompetens som är relevant för linjen. En fördröjning
med linjens inrättande i Stockholm väntas ytterligare försvåra datateknikens
utveckling i regionen och därmed i landet.

Utskottet ansluter sig till föredragande statsrådets bedömning att det är
angeläget att datavetenskaplig utbildning kommer till stånd i Norrland.
Utskottet tillstyrker därför att planeringsramen för den datavetenskapliga
linjen skall ökas med 30 nybörjarplatser samt att linjen skall anordnas vid
universitetet i Umeå. Utskottet är inte berett att nu uttala sig i fråga om
ytterligare utbildningsinsatser för budgetåret 1986/87. Med hänvisning till

UbU 1984/85:25

vad sorn anförts föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1984/
85:1022, 1984/85:1862 och 1984/85:2542 yrkande 7.

6. Linje för fastighets- och bostadsförvaltning

UHÄ har haft i uppdrag av regeringen att pröva om behovet av utbildning
inom området fastighets- och bostadsförvaltning kan tillgodoses
inom en eller flera befintliga utbildningslinjer eller om det behövs en ny
linje. 1 uppdraget ingick även att föreslå lokalisering av en sådan utbildning.
UHÄ har i komplettering till sin anslagsframställning för budgetåret
1985/86 i korthet redovisat resultatet av utredningsarbetet och vissa preliminära
ställningstaganden, bl. a. kostnadsberäkningar och förslag att
viss utbildning på området skall förläggas till tekniska högskolan i Stockholm.

Föredragande statsrådet anmäler i budgetpropositionen att hon avser
återkomma till regeringen i denna fråga sedan UHÄ redovisat sitt ställningstagande
i dess helhet.

Sex motioner har väckts om högskoleutbildning inom området fastighets-
och bostadsförvaltning. I tre motioner, 1984/85:868 (vpk), 1984/
85:1027 (s) och 1984/85:1031 (c) yrkas att utbildningen i fråga skall förläggas
till Gävle eller Gävle—Sandvikens högskola. 1 motion 1984/85:1029
(s) föreslås att UHÄ skall få i uppdrag att avge förslag om förläggning till
Lund och i motion 1984/85:1871 (m) att regeringen skall ges till känna vad
som anförts om möjligheterna att förlägga utbildningen till högskolan i
Örebro. I samtliga dessa motioner redovisas positiva förhållanden som
motiverar att utbildningen i fråga förläggs till resp. ort. I motion 1984/
85:2536 (s), i vilken hänvisas till att UHÄ den 5 december 1984 till regeringen
redovisat sitt slutliga ställningstagande i frågan, yrkas att riksdagen
hos regeringen hemställer om förslag till högskoleutbildning för fastighetsoch
bostadsförvaltning.

Utskottet har erfarit att UHÄ:s förslag rörande högskoleutbildning
inom området fastighets- och bostadsförvaltning nu bereds i regeringskansliet
med sikte på att förslag i frågan skall kunna föreläggas riksdagen
i 1986 års budgetproposition. Med hänvisning till detta förhållande föreslår
utskottet att riksdagen avslår motionerna 1984/85:868, 1984/85:1027,
1984/85:1029, 1984/85:1031, 1984/85:1871 och 1984/85:2536.

7. Sjöbefälsutbildning och driftpersonalutbildning

Regeringen föreslår att antalet nybörjarplatser för sjöbefälsutbildningen
minskas med 81, från 480 innevarande år till 399 budgetåret 1985/86. Som
motiv för minskningen anförs i propositionen bl. a. att den svenska handelsflottan
under de senaste 20 åren mer än halverats, att antalet obesatta

UbU 1984/85:25

nybörjarplatser varit högt (25 %) och att behovet av sjöbefäl under de
närmaste åren bedöms komma att vara lägre än för närvarande.

Föredragande statsrådet anför vidare att riksdag och regering under en
lång följd av år anvisat medel för sjöbefälsutbildning som sedan inte
kommit till stånd. Det anses nu nödvändigt att förutom nedskärning av
antalet utbildningsplatser även effektivisera resursutnyttjandet. Det mest
ändamålsenliga sättet att genomföra detta är enligt regeringen att begränsa
antalet orter med sjöbefälsutbildning till två. Sjöbefälsutbildningen i Härnösand
föreslås därför avvecklad vid utgången av budgetåret 1985/86. De
motiv som främst anförs för nedläggning av sjöbefälsutbildningen i Härnösand
är att sjöbefälsutbildningen där är den minsta i landet, att utbildningen
där är dyr i förhållande till det antal studerande som faktiskt
utbildas och att det i Härnösand — till skillnad från t. ex. i Kalmar — Finns
goda möjligheter att omedelbart ersätta nedlagd utbildning med annan
teknisk högskoleutbildning som kan leda till ökad sysselsättning i Norrland.
Samtidigt förordas att den tvååriga driftteknikerlinjen får ytterligare
30 nybörjarplatser i Sundsvall-Härnösand fr. o. m. den 1 juli 1985, att en
tvåårig produktionsteknikerlinje med 30 nybörjarplatser förläggs till
Sundsvall-Härnösand fr. o. m. den 1 juli 1985 och att den fortsatta planeringen
inriktas på att även driftingenjörsutbildning skall förläggas dit.

För att vidga rekryteringsbasen till sjöbefälsutbildning anmäler statsrådet
att UHÄ avses få i uppdrag att se över kraven på särskild behörighet
för tillträde till styrmans- och maskinteknikerlinjen. Därvid bör övervägas
vilka ytterligare linjer i gymnasieskolan utöver drift- och underhållsteknisk
linje som bör bli behörighetsgrundande, t. ex. naturvetenskaplig linje
och teknisk linje. I propositionen redovisas vidare att högskolan i Kalmar
har lagt fram ett förslag som innebär att behovet av praktikplatser kan
halveras genom att kravet på förpraktik reduceras. Även den grundläggande
sjöbefälsutbildningen anses böra kunna tillgodoräknas som praktik
under förutsättning att det kontinuerligt finns tillgång till navigeringsresp.
maskinrumssimulatoreri sjöbefälsutbildningen. Enligt föredragande
statsrådet är en breddad rekrytering och en lösning av praktikplatsfrågan
av avgörande betydelse om sjöbefälsutbildning skall kunna bedrivas i
önskvärd omfattning. Statsrådet är för sin del beredd att medverka till att
förslaget att minska praktikplatsbehovet genomförs och beräknar medel
för en maskinrumssimulator under anslaget för inredning och utrustning
(13).

I fem motioner framställs yrkanden om att sjöbefälsutbildningen skall
bibehållas i Härnösand, nämligen motionerna 1984/85:724 (vpk), 1984/
85:1335 (s), 1984/85:1908 (c), 1984/85:2497 (fp) och 1984/85:2513 (m).
Enligt motionärerna är volymen för sjöbefälsutbildningen i landet lämpligt
avvägd. Statistiken över antagningen vid landets tre sjöbefälsskolor
visar enligt motionärerna att beläggningen är ganska lika, ca 75 %, vid alla
tre skolorna. Statistiken anses därför inte kunna åberopas som ett skäl för

UbU 1984/85:25

att den ”minsta sjöbefälsskolan” i Sundsvall-Härnösand skall läggas ned.
Vidare hävdas att de grundläggande anledningarna till att antalet elever
vid utbildningen inte uppgår till 100 % i huvudsak är två, nämligen dels en
tidigare gjord omläggning av utbildningen med skärpta behörighetskrav,
dels bristen på praktikplatser. Enligt motionärerna bör utvecklingen avvaktas
ytterligare några år innan några ändringar genomförs i sjöbefälsutbildningens
omfattning och lokalisering.

Utskottet ansluter sig till regeringens förslag beträffande en minskning
av antalet utbildningsplatser för sjöbefälsutbildningen samt beträffande
en avveckling av sjöbefälsskolan i Härnösand. Avvecklingen av utbildningen
i Härnösand behöver, som utskottet ser det, inte medföra att
sjöbefälsutbildningen i landet totalt sett minskar utan endast att antalet
outnyttjade platser i landet minskar och därmed att ett bättre resursutnyttjande
uppnås. Om utvecklingen skulle bli sådan att utbildningskapaciteten
behöver ökas finns det goda möjligheter att göra detta vid enheterna i
Kalmar och Göteborg.

Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen avslår
motionerna 1984/85:724, 1984/85:1335, 1984/85:1908, 1984/85:2497 och
1984/85:2513.

Utskottet förordar vidare att högskolan i Sundsvall-Härnösand får ett
tillskott med dels 30 nybörjarplatser på driftteknikerlinjen, dels 30 nybörjarplatser
på produktionsteknikerlinjen. Vidare tillstyrks att planeringen
inriktas på förläggning av driftingenjörsutbildning till högskolan i Sundsvall-Härnösand.

I fyra motioner framställs yrkanden om driftpersonalutbildning.

I motionerna 1984/85:1334 (s) och 1984/85:2509 (fp, c) hemställs att
driftteknikerutbildning skall lokaliseras till Trollhättan. 1 den förstnämnda
motionen anförs att den drift- och underhållstekniska gymnasieutbildning
(DU-linjen) som förläggs till Trollhättan hösten 1985 bör kompletteras
med en fördjupad utbildning som driftteknikerlinjen. I sistnämnda
motion anförs bl. a. att en kvalificerad driftteknikerutbildning är en förutsättning
för denna regions fortsatta expansion och att därför en planering
bör starta redan nu för en sådan utbildning i Trollhättan. Utbildningen
bör anordnas av Chalmers tekniska högskola.

I motionerna 1984/85:1855 (m) yrkande 2 och 1984/85:1876 (c, fp, s)
yrkande 3 hemställs att riksdagen beslutar att inrätta driftingenjörslinjen
vid högskolan i Kalmar fr. o. m. läsåret 1986/87. Som skäl anförs bl. a. att
en viss utökning av antalet utbildningslinjer bör göras som kompensation
för den minskning av lärarutbildningen som enligt budgetpropositionen
skall ske i Kalmar.

Beträffande yrkandena om lokalisering av driftteknikerutbildning till
Trollhättan (motionerna 1984/85:1334 och 1984/85:2509) vill utskottet
framhålla att detta är frågor som bör lösas på lokal och regional nivå.

UbU 1984/85:25

Enligt vad utskottet erfarit pågår överläggningar mellan berörda parter
(Chalmers tekniska högskola i Göteborg och skolstyrelsen i Trollhättan)
som kan leda fram till en lösning. Utskottet föreslår därför att riksdagen
avslår motionerna 1984/85:1334 och 1984/85:2509.

Vad gäller yrkandena i motionerna 1984/85:1855 och 1984/85:1876 om
förläggning av driftingenjörsutbildning till Kalmar vill utskottet framhålla
att läget för högskoleutbildningen i Kalmar kommer att stabiliseras vid ett
genomförande av regeringens förslag om sjöbefälsutbildningen. Utskottet
vill vidare erinra om att UHÄ inte har fört fram några förslag om ny
teknisk utbildning i Kalmar. Med hänvisning till det anförda hemställer
utskottet att riksdagen avslår motionerna 1984/85:1855 yrkande 2 i denna
del och 1984/85:1876 yrkande 3 i denna del.

8. Textil- och konfektionsutbildningen

Enligt föredragande statsrådet kommer den per den 1 juli 1983 inrättade
textil- och konfektionstekniklinjen vid högskolan i Borås att vid utgången
av budgetåret 1984/85 ha ersatt flertalet av de grundläggande kurserna vid
Textilinstitutet i Borås. Textil- och konfektionstekniklinjen är nu främst
inriktad mot tillverkning och produktutformning.

I motion 1984/85:922 (c) yrkande 4 hemställs att textil- och konfektionsutbildningen
skall byggas ut ytterligare i Borås. Motiveringen härför är
dels det utbildningsbehov som den av åldersstrukturen betingade stora
avgången på arbetskraft skapar, dels de kunskapskrav den nya tekniken
ställer.

Utskottet vill framhålla att textil- och konfektionsutbildningen i Borås
enligt årets budgetproposition får ytterligare 15 nybörjarplatser på textiloch
konfektionstekniklinjen. Den enda högre utbildning på textil- och
konfektionsområdet som inte är förlagd till Borås är textilingenjörsutbildningen
med 15 nybörjarplatser vid Chalmers tekniska högskola. Någon
flyttning till Borås av denna utbildning är inte aktuell. Utskottet förordar
med hänvisning till vad som anförts att riksdagen avslår motion 1984/
85:922 yrkande 4.

9. Kortare teknisk utbildning

Den i det föregående nämnda särskilda expertgruppen för utveckling av
kortare teknisk utbildning har i en första etapp koncentrerat sig på behovet
av utbildning som bygger på gymnasieskolans tvååriga linjer inom den
teknisk-industriella sektorn (Tl-sektorn). Frågan om kortare teknisk högskoleutbildning
för studerande från gymnasieskolans naturvetenskapliga
och tekniska linjer utreds av UHÄ.

Expertgruppen konstaterar att det nuvarande utbildningsutbudet i gymnasieskola
och högskola på flera viktiga områden inte är tillräckligt. Enligt

UbU 1984/85:25

gruppen är det nödvändigt att skapa ökade möjligheter till fortsatt utbildning
från samtliga Tl-sektorns linjer. Gruppen föreslår därför dels utbyggnad
av nu befintlig påbyggnadsutbildning av allmän teoretisk karaktär för
dem som senare avser att skaffa sig kompetens motsvarande gymnasieingenjör
(teknisk och naturvetenskaplig högre specialkurs), dels inrättande
av en kvalificerad yrkesteknisk ungdomsutbildning inom högskolan. Den
förstnämnda typen av utbildning bör lämpligen bedrivas inom gymnasieskolans
ram, den sistnämnda såsom allmän utbildningslinje i högskolan.

Som mål för den yrkestekniska ungdomsutbildningen anser gruppen att
den skall förbereda för befattningar som underhålls- och produktionstekniker,
kvalificerade provare och montörer osv. och att utbildningen därför
bör inriktas mot produktions- och underhållsteknik. Den bör omfatta två
år och bygga på — förutom tvåårig yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan
— ett års yrkeserfarenhet. För tillträde till utbildningen bör krävas
allmän behörighet. Undantag från kravet på svenska och engelska bör
dock kunna göras under en övergångstid på fyra år. Den nya utbildningen
bör enligt gruppen anordnas såsom allmän utbildningslinje i högskolan
fr. o. m. budgetåret 1985/86, om möjligt i anslutning till YTH.

Gruppen påpekar också att utbildning liknande den föreslagna högskoleutbildningen
enligt gällande bestämmelser kan anordnas även i gymnasieskolan
som påbyggnadsutbildning (högre specialkurs) om skolöverstyrelsen
(SÖ) eller länsskolnämnd fattar beslut om detta. I syfte att teknisk
utbildning totalt sett skall få en tillräcklig geografisk spridning bör det
nuvarande samarbetet mellan länsskolnämnder, regionstyrelser och högskoleenheter
beträffande planering av högre specialkurser och enstaka
kurser utsträckas till att omfatta även kortare teknisk utbildning.

Regeringen biträder gruppens förslag och föreslår att riksdagen bemyndigar
regeringen att inrätta en allmän utbildningslinje, produktionsteknikerlinjen,
om 80 poäng den 1 juli 1985. Linjen föreslås förlagd till högskolorna
i Eskilstuna-Västerås, Karlstad och, såsom tidigare nämnts, Sundsvall-Härnösand
med 30 nybörjarplatser på vardera orten (+ 2 241 000
kr.).

I tre motioner framställs yrkanden av mera principiell art beträffande
kortare teknisk utbildning.

I två motioner, 1984/85:791 (fp) yrkande 24 och 1984/85:2818 (m)
yrkande 23, hävdas att den föreslagna kortare tekniska utbildningen, till
skillnad mot vad regeringen föreslagit, bör tillhandahållas enbart i form av
gymnasieutbildning. Enligt den förstnämnda motionen bör SÖ återkomma
med förslag till produktionsteknikerlinjens utformning och omfattning
såsom högre specialkurs inom ramen för gymnasieskolan. 1 den sistnämnda
motionen hävdas att den aktuella vidareutbildningen av elever från
gymnasieskolans yrkesinriktade utbildningar i första hand bör erbjudas
inom ramen för gymnasieskolan eller inom YTH.

Utskottet konstaterar att det inom näringslivet finns ett stort behov av

UbU 1984/85:25

tekniker på mellannivå, dvs. på nivån mellan gymnasieskolans utbildningar
och civilingenjörsutbildningen. Detta behov bör utbildningsväsendet
söka fylla genom olika påbyggnadsutbildningar. Det ankommer på både
gymnasieskolan och högskolan att bidra till att utbildningsbehovet i denna
gränszon blir tillgodosett.

I frågan huruvida den föreslagna kortare tekniska utbildningen skall
vara en gymnasieskolutbildning eller en högskoleutbildning kan utskottet
konstatera att teknikerutbildningar som driftteknikerlinjen och de yrkestekniska
linjerna är högskoleutbildning. Huvudman för utbildningen är i
detta fall staten. Detta utesluter inte att kommun i sin gymnasieskola
anordnar högre specialkurser (påbyggnadsutbildningar) inom det produktionstekniska
området. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att riksdagen avslår motionerna 1984/85:791 yrkande 24 och 1984/
85:2818 yrkande 23 samt bemyndigar regeringen att inrätta en produktionsteknikerlinje
om 80 poäng som en allmän utbildningslinje den 1 juli
1985.

Frågan om behörighet till kortare teknisk utbildning tas upp i motion
1984/85:1947 (vpk) yrkande 3. Motionärerna kan inte biträda regeringens
förslag att allmän behörighet i engelska och svenska inte skall erfordras för
tillträde till dessa utbildningar. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

Utskottet erinrar om att ämnet svenska hittills inte funnits i årskurs 2 på
alla tvååriga gymnasielinjer. Först fr. o. m. budgetåret 1985/86 (prop.
1983/84:100, UbU 1983/84:19 s. 31 ff.) är svenska obligatoriskt ämne på
tvåårig teknisk linje, yrkesinriktade tvååriga linjer och minst tvååriga
linjelika specialkurser i gymnasieskolan. Enligt förslaget i propositionen
skall allmän behörighet krävas för tillträde till produktionsteknikerlinjen.
Det avsteg från denna princip under en övergångstid av fyra år som
förordas i propositionen är betingat av nämnda förhållande och önskemålet
att så snart som möjligt få en tillfredsställande rekrytering till utbildningen.
På denna grund förordar utskottet att riksdagen avslår motion
1984/85:1947 yrkande 3 i denna del.

I två motioner, 1984/85:1855 (m) och 1984/85:1876 (c, s, fp), yrkas att
riksdagen beslutar inrätta den nya tvååriga produktionsteknikerlinjen vid
högskolan i Kalmar fr. o. m. läsåret 1986/87.

Utskottet ansluter sig till förslaget i proposition 1984/85:100 både i
fråga om dimensionering och lokalisering av den tvååriga produktionsteknikerlinjen
och anser således att riksdagen bör avslå motionerna 1984/
85:1855 yrkande 2 och 1984/85:1876 yrkande 3 i dessa delar.

10. Lokalisering av högskoleutbildning

I ett antal motioner föreslås att teknisk högskoleutbildning eller vissa
högskolelinjer skall lokaliseras till vissa i motionerna angivna kommuner

UbU 1984/85:25

eller län. Innebörden av motionsyrkandena är i korthet vad som framgår
av följande sammanställning.

1040	(s)	högre metallurgisk utbildning (material-teknik) i Luleå,
1171	(vpk)	teknisk högskola i Sundsvall —Härnö-sand,
1339	(m, fp)	utveckling av den högre tekniska utbild-
yrk.	1	ningen i Karlstad,
1522	(c)	högre teknisk utbildning i Karlstad,
yrk.	1
1845	(c, fp)	högskolekurser i mikroelektronik och
yrk.	1	data för näringslivet i Jönköpings län,
1845	(c, fp)	decentralisering av högskoleutbildning
yrk.	2	till Jönköpings län,
1872	(m, c, fp)dataingenjörslinje i Örebro och kvalifi-cerad teknisk högskoleutbildning i Öre-bro län,
1910	(s)	mer teknisk högskoleutbildning till Uppsala högskoleregion och inrättande

av Bergslagens tekniska högskola,

2701 (s) förstärkning av Skåneregionens hög (delvis)

skoleresurser på elektronik- och data området

samt utökad fortbildning.

1 samtliga nämnda motioner framhålls främst personalbehovet för resp.
regions näringsliv som motiv för förläggning av högskoleutbildning dit.

Utskottet konstaterar att en del av yrkandena om mer teknisk utbildning
blir tillgodosedda genom förslag i budgetpropositionen om utbyggnad av
utbildningarna inom data- och elektronikområdet och av driftteknikerlinjen
samt genom inrättande av en produktionsteknikerlinje, en underhållsteknikerlinje
och en plast- och gummiindustrilinje såsom redovisas i detta
betänkande.

Utskottet vill erinra om att enligt regeringens förslag om regional utveckling
och utjämning (prop. 1984/85:115) skall länsstyrelserna och utvecklingsfonderna
få viktiga uppgifter avseende teknikspridning resp. teknisk
utbildning (s. 43 ff.). I propositionen (s. 136) redovisas bl. a. åtgärder
för ett tekniskt utvecklingsprogram för Bergslagen.

Utskottet hänvisar vidare till vad som anförs av föredragande statsrådet
i inledningen till budgetpropositionens bilaga 10 (s. 33 ff.) om de mindre
högskoleenheternas betydelse för den regionala utvecklingen. Där nämns

UbU 1984/85:25

bl. a. att de mindre högskolornas bas bör breddas, främst mot de tekniska
och ekonomiska områdena. Vidare framhålls att en omstrukturering av de
mindre högskolornas utbildningsutbud måste göras systematiskt och planmässigt
och med utgångspunkt i de förhållanden, problem och behov som
finns vid resp. högskoleenhet och i dess närmaste omgivning. Utskottet
förordar med hänvisning till vad som anförts att riksdagen avslår motionerna
1984/85:1040, 1984/85:1171, 1984/85:1339 yrkande 1, 1984/
85:1522 yrkande 1 i denna del, 1984/85:1845 yrkandena 1 och 2, 1984/
85:1872, 1984/85:1910 och 1984/85:2701 i denna del.

11. Yrkesteknisk högskoleutbildning (YTH)

Regeringen föreslår att antalet nybörjarplatser i yrkesteknisk högskoleutbildning
ökas med sammanlagt 75 budgetåret 1985/86.

I motion 1984/85:2818 (m) yrkande 25 hemställs att riksdagen begären
översyn av all yrkesteknisk högskoleutbildning och i avvaktan på denna
översyn avvisar regeringens förslag till utbyggnad av YTH-linjer.

Den yrkestekniska utbildningen har följts upp och utvärderats i många
sammanhang. En första rapport publicerades hösten 1983, och den senaste
utvärderingen beräknas bli klar under våren 1985. Det som hittills framkommit
visar att utbildningen i fråga har fallit väl ut. UHÄ avser även att
fortsättningsvis följa upp och pröva YTH-utbildningens mål, innehåll,
lokalisering och linjeorganisation.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till regeringens förslag om
utbyggnad av YTH-utbildningarna med 75 platser avslår motion 1984/
85:2818 yrkande 25 i denna del.

Regeringen begär bemyndigande av riksdagen att få inrätta en allmän
utbildningslinje (YTH), plast- och gummiindustrilinjen, om 60 poäng den
1 juli 1985. Utbildningen föreslås bli förlagd till Jönköping.

1 två motioner, 1984/85:435 (m) och 1984/85:1360 (s), hemställs att den
föreslagna plast- och gummiindustrilinjen förläggs till Kristianstad i stället
för till Jönköping. Som skäl åberopas bl. a. att högskolan i Kristianstad
ända sedan 1978—1979 bedrivit viss utbildning inriktad mot plast- och
gummiindustrin. Vidare är plastindustrin i stor utsträckning lokaliserad till
södra Sverige.

Utskottet erinrar om att frågan om plast- och gummiindustrins lokalisering
har utretts två gånger. Vid den sammanvägning av lokala och regionala
hänsyn som gjorts inom UHÄ och utbildningsdepartementet, på vilka
det ankommer att göra en nationell bedömning, har man kommit fram till
att linjen bör lokaliseras till Jönköping. Enligt vad UHÄ funnit motsvarar
den lokala utbildningslinje som finns vid högskolan i Kristianstad bäst
branschens utbildningsbehov i närregionen. Utskottet förordar därför att
riksdagen med bifall till regeringens förslag avslår motionerna 1984/
85:435, 1984/85:1360 och 1984/85:2818 yrkande 25 i denna del.

UbU 1984/85:25

Med hänvisning till förslag från UHÄ föreslår regeringen att den får
bemyndigande att inrätta en annan allmän utbildningslinje om 60 poäng
den 1 juli 1985, nämligen en underhållsteknikerlinje med förläggning till
Karlstad. Det innebär att grenen underhållsteknik om 15 nybörjarplatser
inom den där belägna sågverksindustrilinjen bryts ut och byggs ut med
ytterligare 15 platser till en allmän underhållsteknisk linje, utan speciell
inriktning på sågverkens underhåll.

I tre motioner yrkas att underhållsteknikerlinjen förläggs till andra
orter, nämligen till Kalmar i motionerna 1984/85:1855 (m) yrkande 2 och
1984/85:1876 (c, fp, s) yrkande 3 samt till Östersund i motion 1984/
85:1950 (s, m, c, vpk) yrkande 8.

Utskottet föreslår, med hänvisning till gällande planeringsordning för
YTH-utbildningen och då några förslag från UHÄ inte föreligger om
utbildning på de motionsledes aktualiserade orterna, att riksdagen med
bifall till regeringens hemställan om bemyndigande att inrätta en underhållsteknikerlinje
och förlägga den till högskolan i Karlstad avslår motionerna
1984/85:1855 yrkande 2 och 1984/85:1876 yrkande 3, båda i dessa
delar, motion 1984/85:1950 yrkande 8 och 1984/85:2818 yrkande 25 i
denna del.

I enlighet med förslag från UHÄ förordar föredragande statsrådet att
varjeårsintagning tillämpas försöksvis för verkstadsindustrilinjen vid Chalmers
tekniska högskola fr. o. m. budgetåret 1985/86. Förändringen avser
30 nybörjarplatser. Regeringen är däremot inte beredd att biträda förslag
från regionstyrelsen i Stockholms högskoleregion om att verkstadsindustrilinjen
skall inrättas även vid tekniska högskolan i Stockholm och att
utbildningen därvid skall förläggas till Södertälje.

I tre motioner, 1984/85:1333 (s), 1984/85:1541 (s) och 1984/85:1926 (s)
yrkande 2 hemställs att verkstadsindustrilinjen skall förläggas till Skövde
eller alternativt Skövde-Trollhättan. I motion 1984/85:1844 (s, m, c, vpk)
begärs att sådan utbildning skall förläggas till Södertälje fr. o. m. budgetåret
1986/87.

Utskottet vill, beträffande den föreslagna lokaliseringen av verkstadsindustrilinjen
till Skövde eller alternativt Skövde-Trollhättan, framhålla att
UHÄ prioriterat varjeårsintagning vid Chalmers tekniska högskola (CTH)
framför en uppbyggnad av YTH-utbildning i Skövde. Genom den föreslagna
varjeårsintagningen på den aktuella utbildningslinjen torde förutsättningarna
på sikt öka för CTH att genomföra tillfälliga utlokaliseringar
av utbildning.

Vad gäller frågan om förläggning av verkstadsindustrilinjen till Stockholm-Södertälje
delar utskottet den mening som föredragande statsrådet
gett uttryck för i proposition 1984/85:100. Det är enligt statsrådet angeläget
med verkstadsteknisk YTH-utbildning i Södertäljeregionen, men hon
gör den bedömningen att det under en övergångstid finns goda förutsättningar
att anordna den aktuella utbildningen som uppdragsutbildning i
Södertälje.

UbU 1984/85:25

Med hänvisning till vad som anförts förordar utskottet att riksdagen
avslår motionerna 1984/85:1333, 1984/85:1541, 1984/85:1926 yrkande 2
i denna del samt 1984/85:1844.

Regeringen bör få begärt bemyndigande att förlänga pappers- och pappersmasseindustrilinjen
med 20 poäng till 60 poäng fr. o. m. den 1 juli 1985.

I ett antal motioner föreslås att vissa övriga yrkestekniska högskoleutbildningar
skall lokaliseras till i motionerna angivna kommuner eller län.
Innebörden av motionsyrkandena redovisas i korthet i följande sammanställning: -

motion 1984/85:723 (c)

1322 (fp)

1504 (c)

1926 (s) yrk. 2
i denna del

2701 (s) i
denna del

1855 (m) yrk. 1
1876 (c, s, fp)
yrk. 2

2255 (c)

träteknisk högskoleutbildning i Hultsfred livsmedelsindustrilinje

i
Skaraborgs län (Skövde)

storhushåll- och restaurangutbildning
samt fortbildning för bageribranschen
i Lund

utbildning i miljöteknik och kemikaliehantering
i Kalmar läsåret 1986/87

utbildning på elektronikområdet i
Landskrona

Utskottet vill med anledning av yrkandena anföra följande.

UHÄ planerar YTH-utbildningen i samråd med arbetsmarknadens parter
samt högskolor och regionstyrelser. När fullständigt planeringsunderlag
föreligger lägger UHÄ fram planer som regeringen och riksdagen tar
ställning till. UHÄ arbetar för närvarande efter riktlinjer som innebär en
satsning på vissa utbildningslinjer och högskoleorter med hänsyn tagen
bl. a. till fortgående strukturomvandling, teknikutveckling och lokalisering
av industrin. I övrigt prioriteras en konsolidering av verksamheten.
För budgetåret 1985/86 har UHÄ inte avgivit några förslag om inrättande
av de i motionerna föreslagna YTH-utbildningarna.

Med hänvisning till det anförda förordar utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1984/85:723, 1984/85:1322, 1984/85:1504, 1984/85:1926 yrkande
2 i denna del, 1984/85:2701 i denna del, 1984/85:1855 yrkande 1
och 1984/85:1876 yrkande 2 samt 1984/85:2255.

12. Fortbildning och vidareutbildning av civilingenjörer

Föredragande statsrådet redovisar i budgetpropositionen en modell för
planering för fort- och vidareutbildning av civilingenjörer. Visst statligt

UbU 1984/85:25

stöd föreslås utgå under en uppbyggnadstid. Modellen skall prövas försöksvis
vid tekniska högskolan i Stockholm (KTH). Enligt förslaget skall
verksamheten finansieras med medel från dels anslaget D 7 (400 000 kr.
under en tvåårsperiod), dels med medel från KTH.

Utskottet har ingen erinran mot detta förslag.

13. Planeringsramar i övrigt

Utskottet har inte något att erinra mot vad som i övrigt föreslagits om
lokalisering och dimensionering inom sektorn för utbildning för tekniska
yrken och hemställer att riksdagen fastställer planeringsramar i övrigt i
enlighet med vad regeringen förordat.

14. Medelsanvisning

Regeringen föreslår att reservationsanslaget till Utbildning för tekniska
yrken räknas upp med 52 820 000 kr. till 658 341 000 kr. budgetåret 1985/
86.

I två motioner yrkas högre belopp, nämligen i motion 1984/85:791 (fp)
yrkande 20 och i motion 1984/85:2542 (m) yrkande 8. I motion 1984/
85:1947 (vpk) yrkande 7 hemställs att ett mindre belopp skall anvisas än
vad regeringen föreslagit.

Utskottet föreslår, med hänvisning till vad utskottet i det föregående har
förordat, att riksdagen avslår motion 1984/85:1947 yrkande 7 om lägre
anslag för viss utbildning. När det gäller motionerna 1984/85:791 yrkande
20 i denna del och 1984/85:2542 yrkande 8 hänvisar utskottet till att
utskottet i det föregående (s. 9—10) föreslagit riksdagen att med anledning
av vissa motioner som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet
anfört om vissa resursfrågor vid de högskoleenheter med teknisk utbildning.
Således föreslår utskottet att riksdagen till Utbildning för tekniska
yrken för budgetåret 1985/86 nu anvisar ett reservationsanslag av
658 341 000 kr.

15. Hemställan

Åberopande vad utskottet har anfört i det föregående hemställer utskottet 1.

beträffande översyn av den tekniska högskoleutbildningen m. m.
att riksdagen avslår motionerna 1984/85:1324 yrkande 6 i denna
del och 1984/85:1920 yrkande 1,

2. beträffande utredning om en mera kvalificerad kortare teknisk
utbildning m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:2239 i denna del och
1984/85:2818 yrkande 24,

UbU 1984/85:25

3. beträffande resurstillskott m. m.för teknisk utbildning

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100 samt
motionerna 1984/85:791 yrkande 20 i denna del, 1984/
85:1021, 1984/85:1037, 1984/85:1324 yrkande 6 i denna del
och 1984/85:2542 yrkandena 5 och 6 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande lärarförsörjningen

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:791 yrkande 13 och
1984/85:1927,

5. beträffande planeringsramar för arkitektlinjen och väg- och vattenbyggnadslinjen att

riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100 och
motion 1984/85:2494 fastställer planeringsramar i enlighet
med vad utskottet förordat,

6. beträffande planeringsramar för övriga civilingenjörslinjer

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 samt med
avslag på motionerna 1984/85:1926 yrkande 3, 1984/85:1947
yrkande 3 i denna del och 1984/85:2542 yrkandena 3 och 4
fastställer planeringsramar i enlighet med vad som förordats i
propositionen,

7. beträffande planeringsram för och lokalisering av den datavetenskapliga
linjen

att riksdagen med avslag på motionerna 1984/85:1022, 1984/
85:1862 och 1984/85:2542 yrkande 7 godkänner vad som förordats
i proposition 1984/85:100,

8. beträffande utbildning inom området fastighets- och bostadsförvaltning att

riksdagen avslår motionerna 1984/85:868, 1984/85:1027,
1984/85:1029, 1984/85:1031, 1984/85:1871 och 1984/85:2536,

9. beträffande planeringsramar för sjöbefälsutbildningen och avveckling
av sjöbefälsutbildningen i Härnösand

att riksdagen med avslag på motionerna 1984/85:724, 1984/
85:1335, 1984/85:1908, 1984/85:2497 och 1984/85:2513 godkänner
vad som förordats i proposition 1984/85:100,

10. beträffande driftteknikerlinjens planeringsram och lokalisering
att riksdagen med avslag på motionerna 1984/85:1334 och
1984/85:2509 godkänner vad som förordats i proposition
1984/85:100,

11. beträffande driftingenjörsutbildningens planeringsram och lokalisering att

riksdagen med avslag på motionerna 1984/85:1855 yrkande
2 i denna del och 1984/85:1876 yrkande 3 i denna del godkänner
vad som förordats i proposition 1984/85:100,

UbU 1984/85:25

12. beträffande planeringsram och lokalisering av textil- och konfektionstekniklinjen att

riksdagen med avslag på motion 1984/85:922 yrkande 4
godkänner vad som förordats i proposition 1984/85:100,

13. beträffande kortare teknisk utbildning

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och avslag
på motionerna 1984/85:791 yrkande 24 och 1984/85:2818 yrkande
23 bemyndigar regeringen att inrätta en allmän utbildningslinje,
produktionsteknikerlinjen, om 80 poäng den 1 juli
1985,

14. beträffande behörighet för tillträde till kortare teknisk utbildning
att riksdagen avslår motion 1984/85:1947 yrkande 3 i denna
del,

15. beträffande produktionsteknikerlinje i Kalmar

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:1855 yrkande 2 i denna
del och 1984/85:1876 yrkande 3 i denna del,

16. beträffande högre metallurgisk utbildning i Luleå
att riksdagen avslår motion 1984/85:1040,

17. beträffande teknisk högskola i Sundsvall-Härnösand
att riksdagen avslår motion 1984/85:1171,

18. beträffande högre teknisk utbildning i Karlstad

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:1339 yrkande 1 och
1984/85:1522 yrkande 1 i denna del,

19. beträffande högskoleutbildning i Jönköpings län

att riksdagen avslår motion 1984/85:1845 yrkandena 1 och 2,

20. beträffande teknisk högskoleutbildning i Örebro län
att riksdagen avslår motion 1984/85:1872,

21. beträffande teknisk högskoleutbildning inom Bergslagen
att riksdagen avslår motion 1984/85:1910,

22. beträffande utbildningspolitiska insatser i Skåne

att riksdagen avslår motion 1984/85:2701 i denna del,

23. beträffande utvärdering av den yrkestekniska högskoleutbildningen
(YTH)

att riksdagen avslår motion 1984/85:2818 yrkande 25 i denna
del,

24. beträffande inrättande av en plast- och gummiindustrilinje
(YTH)

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med
avslag på motion 1984/85:2818 yrkande 25 i denna del bemyndigar
regeringen att inrätta en allmän utbildningslinje, plastoch
gummiindustrilinjen, om 60 poäng den 1 juli 1985,

25. beträffande lokalisering av plast- och gummiindustrilinjen till
Kristianstad

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:435 och 1984/
85:1360,

UbU 1984/85:25

26. beträffande inrättande av en underhållsteknikerlinje (YTH)

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med
avslag på motion 1984/85:2818 yrkande 25 i denna del bemyndigar
regeringen att inrätta en allmän utbildningslinje, underhållsteknikerlinjen,
om 60 poäng den 1 juli 1985,

27. beträffande lokalisering av underhållsteknikerlinjen till Kalmar
och Östersund

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:1855 yrkande 2 i denna
del, 1984/85:1876 yrkande 3 i denna del och 1984/85:1950
yrkande 8,

28. beträffande lokalisering av verkstadsindustrilinjen (YTH) till
Trollhättan, Skövde och Södertälje

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:1333, 1984/85:1541,
1984/85:1844 och 1984/85:1926 yrkande 2 i denna del,

29. beträffande pappers- och pappersmasseindustrilinjen (YTH)

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 bemyndigar
regeringen att förlänga linjen till att omfatta 60 poäng
fr. o. m. den 1 juli 1985,

30. beträffande yrkesteknisk högskoleutbildning för träindustribranschen
m. m. i Hultsfred

att riksdagen avslår motion 1984/85:723,

31. beträffande lokalisering av livsmedelsindustrilinjen m. m. (YTH)
till Skaraborgs län samt till Skövde och Lund

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:1322, 1984/85:1504,
1984/85:1926 yrkande 2 i denna del och 1984/85:2701 i denna
del,

32. beträffande yrkesteknisk högskoleutbildning inom området miljöteknik
och kemikaliehantering i Kalmar

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:1855 yrkande 1 och
1984/85:1876 yrkande 2,

33. beträffande yrkesteknisk högskoleutbildning inom elektronikområdet
i Landskrona

att riksdagen avslår motion 1984/85:2255,

34. beträffande planeringsramar i övrigt

att riksdagen fastställer ramar i enlighet med vad som förordats
i proposition 1984/85:100,

35. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen till Utbildning för tekniska yrken med bifall till
proposition 1984/85:100 och med avslag på motionerna 1984/
85:791 yrkande 20 i denna del, 1984/85:1947 yrkande 7 och
1984/85:2542 yrkande 8 för budgetåret 1985/86 anvisar ett
reservationsanslag av 658 341 000 kr.

UbU 1984/85:25

Stockholm den 9 maj 1985

På utbildningsutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Per Unckel
(m), Bengt Wiklund (s), Lars Gustafsson (s), Birgitta Rydle (m), Helge
Hagberg (s), Göran Allmér (m), Iris Mårtensson (s), Lars Svensson (s),
Birger Hagård (m), Jörgen Ullenhag (fp), Björn Samuelson (vpk), Margot
Wallström (s), Larz Johansson (c) och Inger Josefsson (c).

Reservationer

I. översyn av den tekniska högskoleutbildningen (mom. 1)

Larz Johansson (c) och Inger Josefsson (c) anser,

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Utskottet
konstaterar” och slutar ”1984/85:2818 yrkande 24” bort ha följande lydelse: Utskottet

anser det nödvändigt att, såsom föreslagits i motion 1984/
85:1324 yrkande 6, en grundlig och samlad översyn av den tekniska
utbildningens utformning på högskolenivå kommer till stånd. I en sådan
samlad översyn bör resultaten av pågående utredningar på området vägas
in liksom olika förslag till åtgärder för att öka högskoleutbildningens
omfattning och dess spridning till mindre orter.

Även frågan om införande av basblock eller preparandkurs i civilingenjörsutbildningen
och förläggning av sådana delar av utbildningen till ett
större antal orter som nu saknar civilingenjörsutbildning bör prövas. Sådan
grundutbildning skall kunna utgöra bas dels för civilingenjörsutbildningen,
dels för en kortare mera praktiskt inriktad ingenjörsutbildning.
Med hänvisning till vad som anförts förordar utskottet att riksdagen med
bifall till motion 1984/85:1324 yrkande 6 i denna del samt med anledning
av motion 1984/85:1920 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande översyn av den tekniska högskoleutbildningen m. m.
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1324 yrkande 6 i
denna del samt med anledning av motion 1984/85:1920 yrkande
1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1984/85:25

2. Utredning om en mera kvalificerad kortare teknisk utbildning m. m.
(mom. 2)

Per Unckel, Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Utskottet
konstaterar” och slutar ” 1984/85:2818 yrkande 24” bort ha följande lydelse: Utskottet

anser att i samband med pågående översyner av den tekniska
utbildningen bör flera alternativ med sådan mera kvalificerad utbildning
prövas. Ett sådant alternativ är en utbildning ovanpå den tekniska linjens
årskurs 3, såsom nämns i motion 1984/85:2818. Den skulle kunna utformas
så att den nuvarande 4-åriga tekniska linjens fjärde år avskaffas och
de nuvarande lokala tekniska högskoleutbildningarna integreras i den nya
utbildningsformen. Med hänvisning till vad som anförts förordar utskottet
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2818 yrkande 24 samt med
anledning av motion 1984/85:2239 i denna del som sin mening ger regeringen
detta till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande utredning om en mera kvalificerad kortare teknisk
utbildning m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2818 yrkande 24
samt med anledning av motion 1984/85:2239 i denna del som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Resurstillskott m. m. för teknisk utbildning (morn. 3)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”Vidare anser”
och slutar ”ökade kostnader” bort ha följande lydelse:

Vidare anser utskottet att regeringen i nästa budgetproposition bör lägga
fram förslag till mera långsiktiga åtgärder för att främja utbildningen för
tekniska yrken. Förslagen bör innefatta åtgärder för att motverka social
snedrekrytering, för att förbättra studieresultaten och öka examinationen
inom civilingenjörsutbildningen och arkitektutbildningen. En förlängning
av utbildningen är en framkomlig väg och förslag härom bör läggas av
regeringen i nästa budgetproposition. En förlängning får dock inte innebära
proportionella minskningar av resurserna per studerande och år.
Eventuella kostnader för en förlängning bör därför vägas mot kostnader
för andra åtgärder.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande resurstillskott m. m. för teknisk utbildning

UbU 1984/85:25

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1037 och med anledning
av proposition 1984/85:100 samt motionerna 1984/
85:791 yrkande 20 i denna del, 1984/85:1021, 1984/85:1324
yrkande 6 i denna del, 1984/85:2542 yrkandena 5 och 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Lärarförsörjning (mom. 4)

Per Unckel (m), Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m), Birger Hagård
(m) och Jörgen Ullenhag (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrandesom på s. 10 börjar ”Sorn utskottet”
och slutar ”och 1984/85:1927” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är viktigt att man använder marknadslönetillägg
i ökad utsträckning. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1984/
85:791 yrkande 13 och med anledning av motion 1984/85:1927 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande lärarförsörjningen

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:791 yrkande 13 och
med anledning av motion 1984/85:1927 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Planeringsram för teknisk fysik-linjen (mom. 6)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar ”Utskottet har”
och slutar ”yrkande 3 i denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion 1984/85:1947 att i avvaktan på
en inventering av behovet av civilingenjörsutbildningar bör antalet nybörjarplatser
1985/86 inte öka fullt ut lika mycket som regeringen föreslagit.
Antalet nybörjarplatser vid teknisk fysik-linjen i Stockholm bör således
inte öka med 20. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1984/85:1947
yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande planeringsramar för övriga civilingenjörslinjer
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1947 yrkande 3 i
denna del och med anledning av proposition 1984/85:100 samt
med avslag på motionerna 1984/85:1926 yrkande 3 och 1984/
85:2542 yrkandena 3 och 4 fastställer planeringsramar i enlighet
med vad utskottet förordar,

UbU 1984/85:25

6. Planeringsramar för övriga civilingenjörslinjer (mom. 6)

Per Unckel, Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar ”Utskottet
anser” och slutar ”yrkandena 3 och 4” bort ha följande lydelse:

1 enlighet med vad som anges i motion 1984/85:2542 yrkande 4 bör hela
tillskottet av nybörjarplatser till data- och elektronikområdets civilingenjörsutbildningar
tillskapas genom omfördelning av platser under anslaget
Utbildning för tekniska yrken, således inte enbart de 109 platser som
föreslås i proposition 1984/85:100. Enligt utskottets mening kommer de
resursförstärkningar som utskottet tidigare förordat att innebära ett ökat
antal utexaminerade civilingenjörer och arkitekter som väl motsvarar den
utökning av antalet platser som förordas i budgetpropositionen. Som följd
därav bör planeringsramarna för sektorn för utbildning för tekniska yrken
minskas med totalt 71 nybörjarplatser i förhållande till regeringens förslag.
Regeringen bör för varje högskoleenhet ange antagningsantal inte för
varje enskild linje utan för samtliga civilingenjörslinjer vid enheten. Det
bör sedan ankomma på styrelsen för högskoleenheten att — med utgångspunkt
i rekryteringen av studerande till linjerna — slutligen besluta om
antagningstal för de enskilda linjerna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande planeringsramar för övriga civilingenjörslinjer

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2542 yrkandena 3
och 4, med anledning av proposition 1984/85:100 och med
avslag på motionerna 1984/85:1926 yrkande 3 och 1984/
85:1947 yrkande 3 i denna del ger regeringen till känna att
planeringsramarna skall minskas i enlighet med vad utskottet
förordat,

7. Datavetenskaplig linje (mom. 7)

Per Unckel, Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar ”Utskottet
ansluter” och på s. 14 slutar ”1984/85:2542 yrkande 7” bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motionerna
1984/85:1862 och 1984/85:2542 yrkande 7 och i förslag från UHÄ, nämligen
att de skäl som anförs för förläggning av datavetenskaplig utbildning
till Stockholm är så starka att linjen bör inrättas med 30 nybörjarplatser vid
Stockholms universitet i stället för i Umeå fr. o. m. budgetåret 1985/86.
Detta bör riksdagen sorn sin mening ge regeringen till känna.

UbU 1984/85:25

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande planeringsram för och lokalisering av den datavetenskapliga
linjen

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:1022, 1984/
85:1862 och 1984/85:2542 yrkande 7 samt med anledning av
proposition 1984/85:100 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

8. Utbildning inom området fastighets- och bostadsförvaltning (mom. 8)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar ”Utskottet har”
och slutar ”1984/85:2536” bort ha följande lydelse:

Utskottet har erfarit att UHÄ:s förslag rörande högskoleutbildning
inom området fastighets- och bostadsförvaltning är under beredning i
regeringskansliet. Det råder inga delade meningar om att det finns behov
av en utbildning av fastighetsförvaltare. Det omfattande utredningsmaterialet
ger vid handen att det nu också bör vara hög tid att fatta beslut om
igångsättning av denna utbildning. Viktigt är då att förlägga utbildningen
till en högskoleort som har statlig kompetens på fastighetsområdet. En
sådan ort är Gävle. En fastighets- och bostadsförvaltningsutbildning bör
därför enligt utskottets mening förläggas till Gävle. Vad utskottet här
anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:868, 1984/
85:1027 och 1984/85:1031, med anledning av motion 1984/85:2536 och
med avslag på motionerna 1984/85:1029 och 1984/85:1871 som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande utbildning inom området fastighets- och bostadsförvaltning att

riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:868, 1984/
85:1027 och 1984/85:1031, med anledning av motion 1984/
85:2536 samt med avslag på motionerna 1984/85:1029 och
1984/85:1871 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

9. Sjöbefälsutbildningen (mom. 9)

Bengt Wiklund (s), Björn Samuelson (vpk), Larz Johansson (c) och
Inger Josefsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar ”Utskottet
ansluter” och slutar ”1984/85:2513” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att sjöbefälsutbildningen i
Härnösand bör bibehållas ytterligare några år i enlighet med förslag från
den särskilda utredningen om Sjöbefälsutbildning — dimensionering och

UbU 1984/85:25

lokalisering (Ds U 1984:1). Utredningen var enhällig i denna fråga.

Av arbetsmarknadsstatistiken framgår att det vid 1985 års ingång fanns
ungefär 100 platser lediga för sjöbefäl. Omläggningen av sjöbefälsutbildningen
med förändrade tillträdeskrav samt bristen på praktikplatser har
medfört att rekryteringen till utbildningen inte nått den antalsmässiga
omfattning som förutsattes i den nämnda utredningen. Utvecklingen av
sjöfartsnäringens befälsbehov och tillströmningen av elever till sjöbefälsutbildningen
bör följas ytterligare en tid innan beslut fattas i frågan.
Därmed kan också beaktas effekterna av de åtgärder som nämns i proposition
1984/85:100, åtgärder för att vidga rekryteringsbasen till sjöbefälsutbildningen
och minska problemen med praktikplatser. Vad här anförts
bör riksdagen, med bifall till motionerna 1984/85:724, 1984/85:1335,
1984/85:1908, 1984/85:2497 och 1984/85:2513 och med avslag på proposition
1984/85:100 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande planeringsramar för sjöbefälsutbildningen och avveckling
av sjöbefälsutbildningen i Härnösand
att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:724, 1984/
85:1335, 1984/85:1908, 1984/85:2497 och 1984/85:2513 och
med avslag på proposition 1984/85:100 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Kortare teknisk utbildning (mom. 13)

Per Unckel (m), Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m), Birger Hagård
(m) och Jörgen Ullenhag (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar ”1 frågan” och
slutar ”den 1 juli 1985” bort ha följande lydelse:

Den i budgetpropositionen föreslagna nya tvååriga tekniska utbildningen
som påbyggnadsutbildning på gymnasieskolans yrkesinriktade linjer
har enligt utskottets mening inte den karaktär som motiverar att den
utformas som en allmän utbildningslinje inom högskolans ram. I stället
bör linjen utformas som en utbildning motsvarande de högre specialkurserna
i gymnasieskolan. Detta hindrar inte att utbildningen bör kunna ha
en nära kontakt med YTH som föreslås i propositionen. Regeringen bör
uppdra åt SÖ att utreda linjens närmare utformning och omfattning inom
ramen för gymnasieskolan.

Detta bör riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:791 yrkande 24
och 1984/85:2818 yrkande 23 och med avslag på proposition 1984/85:100
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande kortare teknisk utbildning

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:791 yrkande

UbU 1984/85:25

24 och 1984/85:2818 yrkande 23 och med avslag på proposition
1984/85:100 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

11. Utvärdering av den yrkestekniska högskoleutbildningen (YTH) samt inrättande
av en plast- och gummiindustrilinje samt en underhållsteknikerlinje
(mom. 23, 24 och 26)

Per Unckel, Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar ”Den yrkestekniska”
och slutar ”yrkande 25 i denna del” bort ha följande lydelse:

Den yrkestekniska högskoleutbildningen har funnits sedan år 1977.
UHÄ har successivt följt utvecklingen av denna utbildningsform och tid
efter annan redovisat resultaten av utvärderingar av den.

En samlad utvärdering av all YTH-utbildning bör emellertid nu ske. I
denna värdering bör också ingå resultaten av de utvärderingar som gjorts
genom UHÄ:s försorg. Någon ytterligare utbyggnad av YTH-utbildningar
bör inte genomföras förrän denna samlade utvärdering avslutats. Detta
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Mot bakgrund av
vad utskottet anfört om anstånd med vidare utbyggnad tar utskottet inte
ställning till regeringens förslag om utbyggnad av YTH-utbildningen med
plast- och gummiindustrilinje och en underhållsteknikerlinje den 1 juli
1985. Riksdagen bör därför med bifall till motion 1984/85:2818 i dessa
delar avslå proposition 1984/85:100.

dels att utskottets hemställan under 23, 24 och 26 bort ha följande
lydelse:

23. beträffande utvärdering av den tekniska högskoleutbildningen
(YTH)

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2818 yrkande 25 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

24. beträffande inrättande av en plast- och gummiindustrilinje
(YTH)

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2818 yrkande 25 i
denna del och med avslag på proposition 1984/85:100 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

26. beträffande inrättande av en underhållsteknikerlinje (YTH)
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2818 yrkande 25 i
denna del och med avslag på proposition 1984/85:100 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1984/85:25

12. Lokalisering av verkstadsindustrilinjen (mom. 28)

Björn Samuelson (vpk), Larz Johansson (c) och Inger Josefsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar ”Vad gäller”
och på s. 23 slutar ”1984/85:1844” bort ha följande lydelse:

Vad gäller frågan om förläggning av en verkstadsindustrilinje till Stockholm—Södertälje
delar utskottet den uppfattning som framförs i motion
1984/85:1844. Det är angeläget att en sådan utbildning kommer till stånd
i Stockholmsregionen, och Södertälje framstår som den mest naturliga
lokaliseringsorten. En sådan YTH-linje bör kunna inrättas fr. o. m. budgetåret
1986/87. Regeringen bör återkomma med förslag om detta senast
i budgetpropositionen 1986. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet att riksdagen med
avslag på motionerna 1984/85:1333, 1984/85:1541 och 1984/85:1926
yrkande 2 i denna del samt med bifall till motion 1984/85:1844 ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:

28. beträffande lokalisering av verkstadsindustrilinjen (YTH) till
Trollhättan, Skövde och Södertälje

att riksdagen med avslag på motionerna 1984/85:1333, 1984/
85:1541 och 1984/85:1926 yrkande 2 i denna del samt med
bifall till motion 1984/85:1844 ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om förläggning av linjen till Södertälje,

13. Anslagsbeloppet (mom. 35)

Under förutsättning av bifall till reservation nr 5

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar ”Utskottet
föreslår” och slutar ”av 658 341 000 kr.” bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår med hänvisning till vad som anförts i det föregående att
riksdagen anvisar ett reservationsanslag av (658 341000—210 000 = )
658 131 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande lydelse:

35. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen till Utbildning för tekniska yrken med anledning
av proposition 1984/85:100 och motion 1984/85:1947 yrkande
7 samt med avslag på motionerna 1984/85:791 yrkande 20 i
denna del och 1984/85:2542 yrkande 8 förbudgetåret 1985/86
anvisar ett reservationsanslag av 658 131 000 kr.

UbU 1984/85:25

Särskilda yttranden

1. Behörighet till kortare teknisk utbildning (mom. 14)

Björn Samuelson (vpk) anför:

Regeringen anför i budgetpropositionen att för tillträde till den föreslagna
nya allmänna utbildningen i högskolan, produktionsteknikerlinjen, bör
krävas allmän behörighet. Under en övergångstid på fyra år föreslås dock
undantag från kravet på behörighet i svenska och engelska. Eftersom den
tekniska utvecklingen ställer höga krav på kunskaper i svenska och engelska
anser jag det synnerligen angeläget att undantaget från allmän behörighet
får så kort varaktighet som möjligt. Då svenska är obligatoriskt
ämne fr. o. m. budgetåret 1985/86 på alla tvååriga gymnasielinjer som är
en naturlig rekryteringsbas för den nya utbildningslinjen, hade jag helst
sett att tiden för undantag från behörighetskravet varit kortare än fyra år.
Det finns anledning att återkomma i denna fråga sedan erfarenheter vunnits
av antagningen till utbildningen för läsåret 1985/86.

2. Teknisk högskola i Sundsvall—Härnösand (mom. 17)

Björn Samuelson (vpk) anför:

Motion 1984/85:1171 (vpk) föreslås av utskottet bli avslagen med hänvisning
till ett uttalande av föredragande statsrådet i budgetpropositionen
att en omstrukturering av de mindre högskolornas utbildningsutbud måste
göras systematiskt och planmässigt och med utgångspunkt i de förhållanden,
problem och behov som finns vid resp. högskoleenhet och i dess
närmaste omgivning. I nämnda motion har just anförts sådana förhållanden,
problem och behov som motiverar uppbyggnad av en teknisk högskola
i Sundsvall —Härnösand.

Jag förutsätter att man vid den utbyggnad av den högre tekniska utbildningen
i Sverige, som måste komma som resultat av vad utvecklingen
fordrar, allvarligt prövar frågan om en förläggning till Sundsvall —
Härnösand-regionen av en sådan högskola.

Liber Tryck AB Stockholm 1985