UbU 1984/85:22
Utbildningsutskottets betänkande
1984/85:22
om undervisning för invandrare i svenska språket, m.m. (prop.
1984/85:100)
ÅTTONDE HUVUDTITELN
I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1984/85:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under punkterna
C 5 - C 8 jämte motioner.
1. Undervisning för invandrare i svenska språket m.m. Regeringen har
under punkt C 5 (s. 234-237) föreslagit riksdagen att till Undervisning för
invandrare i svenska språket m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett
förslagsanslag av 119 352 000 kr.
Motionerna
1984/85:797 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari - med hänvisning till vad som
anförts i den till socialförsäkringsutskottet remitterade motionen 1984/
85:794 - såvitt nu är i fråga yrkas
6. att riksdagen uttalar att någon tidsram varefter invandrares rätt till
svenskundervisning upphör ej bör anges,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att undervisningen
i svenska för invandrare bör finansieras genom en arbetsgivaravgift.
1984/85:807 av Alexander Chrisopoulos m. fl. (vpk) vari - med hänvisning
till vad som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade motionen
1984/85:804 - yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag
innebärande att såväl svenskundervisning som samhällsorientering i ökande
grad anpassas till invandrarkvinnornas förutsättningar och möjligheter att
delta.
1984/85:1354 av Sture Thun m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om vikten av
studieförberedelser, undervisning och samhällsorientering på invandrarspråk.
1984/85:1912 av Berit Oscarsson m. fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen bemyndigar regeringen att använda det föreslagna antalet
sfi-timmar för 1985/86 fritt, med möjligheter till omfördelningar inom
1 Riksdagen 1984185.14 sami. Nr 22
UbU 1984/85:22
2
kvoterna efter samråd med skolöverstyrelsen, invandrarverket och studieförbunden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om timramen.
1984/85:1913 av Gustav Persson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om svenska för
invandrare.
1984/85:2309 av Karin Andersson m. fl. (c) vari - med hänvisning till vad
som anförts i den till socialutskottet remitterade motionen 1984/85:2306 -såvitt nu är i fråga yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande invandrarkvinnornas utbildning.
1984/85:2758 av Kenth Skårvik m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
1. att riksdagen beslutar att studieförbunden fritt får disponera de totala
resurserna för svenskundervisning och att uppdelningen i olika kvoter tas
bort under detta och följande år.
1984/85:2822 av Per Unckel m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
38. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att
undervisningen i svenska för invandrare för budgetåret 1985/86 får omfatta
sammanlagt högst 380 000 studietimmar, varav 20 000 timmar lagbunden
undervisning,
39. att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om studier i svenska för flyktingar,
40. att riksdagen beslutar att till Undervisning för invandrare i svenska
språket m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 104 352 000
kr.
Utskottet
Hösten 1984 fattade riksdagen beslut om ett nytt system för undervisningen
i svenska språket m. m. för vuxna invandrare (sfi). Enligt beslutet skall denna
undervisning bedrivas i nya former fr. o.m. budgetåret 1986/87 (prop.
1983/84:199, UbU 1984/85:6, rskr. 1984/85:77).
I motion 1984/85:797 (vpk) begärs i två avseenden ändringar av riksdagsbeslutet.
Dels bör det enligt motionärerna inte finnas någon tidsgräns
varefter invandrarnas rätt till svenskundervisning upphör (yrkande 6), dels
bör undervisningen i svenska för invandrare finansieras genom en
arbetsgivaravgift (yrkande 8).
På förslag av utbildningsutskottet avslog riksdagen vid sin behandling av
proposition 1983/84:199 två motionsyrkanden av samma lydelse som de nu
aktuella. Vad gäller frågan om rätten till svenskundervisning stödde sig
utskottet i sin motivering på vad socialförsäkringsutskottet och arbetsmark
-
UbU 1984/85:22
3
nadsutskottet anfört i yttranden till utbildningsutskottet. Beträffande finansieringsfrågan
anslöt sig utbildningsutskottet till den motivering som återfinns
i socialförsäkringsutskottets yttrande.
Utskottet hänvisar till nu berörda delar i betänkandet UbU 1984/85:6
(s. 15-16,18-19, 34-35 och 39-40) och föreslår att riksdagen av där angivna
skäl avslår motion 1984/85:797 yrkandena 6 och 8.
I budgetpropositionen har resurser för undervisningen i svenska språket
m. m. för budgetåret 1985/86 beräknats utifrån nu gällande ordning för denna
undervisning.
Den grundläggande undervisningen i svenska språket med samhällsorientering
samt särskild samhällsundervisning för vuxna invandrare som är
stadigvarande bosatta i landet får innevarande budgetår omfatta sammanlagt
490 000 studietimmar. Timmarna är uppdelade i olika kvoter. 40 000 timmar
avser undervisning som ges enligt 1972 års lag om rätt till undervisning för
anställda invandrare, 437 000 timmar övrig undervisning i svenska och
13 000 timmar särskild samhällsundervisning. Därtill har regeringen i
enlighet med riksdagens medgivande (prop. 1983/84:124, SfU 1983/84:27,
rskr. 1983/84:295) beslutat att ytterligare högst 72 000 studietimmar får
disponeras av studieförbunden. Dessa timmar (flyktingkvoten) avser undervisning
i svenska språket med samhällsorientering för utlänningar som har
beviljats uppehållstillstånd och för vilka särskild ersättning lämnas till
kommunerna enligt bestämmelserna i 10 eller 12 § förordningen (1984:683)
om statlig ersättning för mottagande av flyktingar och vissa andra utlänningar.
För nästa budgetår föreslår föredragande statsrådet i enlighet med
skolöverstyrelsens förslag oförändrad volym för den övriga undervisningen
och för den s. k. särskilda samhällsundervisningen. Undervisningen som ges
enligt 1972 års lag bör enligt propositionen få omfatta högst 20 000
studietimmar. Totalt förordas alltså en minskning av undervisningsvolymen
från 490 000 till 470 000 studietimmar. Därjämte beräknas i propositionen
utanför totalramen medel för högst 120 000 studietimmar avseende undervisning
för utlänningar som beviljats uppehållstillstånd. Medelsbehovet under
anslaget beräknas till 119 352 000 kr.
Enligt motion 1984/85:2822 (m) är det i propositionen beräknade antalet
timmar för högt. Därför föreslås att den där angivna totalramen - 470 000
timmar - minskas till 380 000 timmar nästa budgetår (yrkande 38). Anslaget
föreslås enligt yrkande 40 i motionen föras upp med 15 milj. kr. mindre än
vad som föreslås i budgetpropositionen.
Utskottet anser inte att några godtagbara skäl anförts i motionen för den
föreslagna minskningen av undervisningen i svenska för invandrare. Utskottet
föreslår därför att riksdagen med avslag på motion 1984/85:2822
yrkandena 38 och 40 anvisar medel för undervisning av den omfattning som
förordats i propositionen.
1* Riksdagen 1984/85.14saml. Nr22
UbU 1984/85:22
4
I flera motioner uppmärksammas de svårigheter som studieförbunden har
att tillgodose behovet av svenskundervisning för invandrare. Motionärerna
konstaterar att efterfrågan på sådan undervisning ökat kraftigt under
innevarande budgetår på grund av ökad invandring. De timresurser som
studieförbunden fått sig tilldelade har därför inte räckt till. Bristen på timmar
gäller endast den fria kvoten. Däremot kan resurserna inom övriga timkvoter
inte utnyttjas till fullo. Samma problem väntas bestå även nästa budgetår.
I motionerna 1984/85:1912 (s) yrkande 1, 1984/85:1913 (s), 1984/85:2758
(fp) yrkande 1 och 1984/85:2822 (m) yrkande 39 hemställs mot den angivna
bakgrunden om åtgärder i syfte att genom omdisponeringar inom ramen för
de totala timresurserna göra det möjligt att öka antalet studietimmar inom
den fria kvoten.
Såsom utskottet upplyst om i betänkandet UbU 1984/85:10 har regeringen
den 31 januari 1985 beslutat upphäva bestämmelserna om särskilda timkvoter
för de olika delarna av sfi för innevarande budgetår. Timmarna förs alltså
samman i en gemensam resurs om 562 000(490 000 + 72 000) studietimmar.
Härigenom upphör alltså det i motionerna påtalade problemet med att vissa
timmar inte kan utnyttjas på grund av för få deltagare, medan resurserna
inom den fria kvoten inte räckt till.
Utskottet föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta motsvarande
åtgärd även för nästa budgetår om regeringen bedömer att de samlade
resurserna för sfi därigenom kan utnyttjas på ett mer effektivt sätt.
Vad utskottet redovisat och föreslagit rörande disponeringen av de
samlade resurserna för sfi detta och nästa budgetår innebär att syftet med de
fyra nämnda motionsyrkandena blir tillgodosett.
Enligt motion 1984/85:1912 yrkande 2 bör riksdagen som sin mening ge till
känna för regeringen att den undervisningsvolym som regeringen grundar sin
medelsberäkning på torde vara otillräcklig och kan behöva utökas.
Utskottet vill med anledning av detta yrkande peka på att förutsättningarna
för att resurserna skall visa sig tillräckliga givetvis ökar genom att
möjligheter öppnas till omdisponering mellan de olika kvoterna. Behov av en
ökning utöver den totala resursramen bör enligt utskottets mening underställas
riksdagens prövning i tilläggsbudgetproposition. Av anförda skäl avstyrker
utskottet motion 1984/85:1912 yrkande 2.
Invandrarkvinnornas behov av undervisning tas upp i motionerna 1984/
85:807 (vpk) och 1984/85:2309 (c). Enligt den förstnämnda motionen bör
regeringen lägga fram förslag som syftar till att svenskundervisning och
samhällsorientering i ökande grad anpassas till invandrarkvinnornas förutsättningar
och deras möjligheter att delta. I den andra motionen (yrkande 7)
hemställs om ett tillkännagivande till regeringen rörande vikten av bl. a.
uppsökande verksamhet och lämpliga former av barnomsorg.
De studieovanas situation behandlas i motion 1984/85:1354 (s). Enligt
motionärerna behövs en särskild studieintroduktion för denna kategori. En
UbU 1984/85:22
5
sådan måste genomföras på invandrarnas modersmål. Detsamma gäller den
inledande undervisningen om svenska samhällsförhållanden, hävdar motionärerna.
Med anledning av nu förevarande motionsyrkanden, vilka samtliga berör
behovet av särskilda insatser för studieovana och svårrekryterade invandrargrupper,
får utskottet anföra följande.
Utskottet erinrade i sitt betänkande 1983/84:14 (s. 12-13) om ett antal
åtgärder med statligt stöd som är riktade särskilt till hemarbetande invandrarkvinnor,
bl. a. uppsökande verksamhet, barntillsyn och kurser inom
ramen för den särskilda samhällsundervisningen. Av betydelse för såväl
hemarbetande invandrarkvinnor som andra studieovana invandrargrupper
är också de kortare folkhögskolekurser som utskottet nämnde i sammanhanget.
Utskottet vill därtill peka på att det till studiecirklar i hemspråk eller i
samhällsinriktade ämnen utgår statsbidrag enligt det högre schablonbidraget
om 90 kr. per studietimme jämte tilläggsbidrag om 30 kr. per studietimme
och att medel för uppsökande verksamhet anvisas även under anslaget till
studieförbunden.
De behov av insatser som aktualiserats motionsledes är enligt utskottets
mening väl kända av regeringen. Olika åtgärder och metoder prövas också i
syfte att dels finna lämpliga, särskilt anpassade undervisningsformer, dels
stimulera deltagandet. För verksamhet med sådan inriktning inom studieförbunden
och vid folkhögskolor utgår som nämnts statligt stöd i olika former.
Utskottet vill inte förorda att riksdagen gör några uttalanden i syfte att styra
inriktningen av verksamheten i fråga.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1984/85:807, 1984/
85:1354 och 1984/85:2309 yrkande 7.
Utskottet hemställer
1. beträffande tidsram för rätt till sfi-undervisning och finansiering av
utbildning i sfi genom en arbetsgivaravgift
att riksdagen avslår motion 1984/85:797 yrkandena 6 och 8,
2. beträffande anslagsbeloppet m. m.
att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med avslag
på motion 1984/85:2822 yrkandena 38 och 40 till Undervisning för
invandrare i svenska språket m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar
ett förslagsanslag av 119 352 000 kr.,
3. beträffande upphävande av timkvoterna för sfi
att riksdagen med anledning av motionerna 1984/85:1912
yrkande 1, 1984/85:1913, 1984/85:2758 yrkande 1 och 1984/
85:2822 yrkande 39 bemyndigar regeringen att vidta av utskottet
angiven åtgärd,
4. beträffande uttalande om timramen för budgetåret 1985/86
att riksdagen avslår motion 1984/85:1912 yrkande 2,
UbU 1984/85:22
6
5. beträffande verksamhet för invandrarkvinnor m.fl.
att riksdagen avslår motionerna 1984/85:807, 1984/85:1354 och
1984/85:2309 yrkande 7.
2. Bidrag till driften av folkhögskolor m. m. Regeringen har under punkt C 6
(s. 237-244) föreslagit riksdagen att
1. godkänna att två nya självständiga folkhögskolor får inrättas,
2. godkänna att den genomsnittliga lärarlönen beräknas enligt årslönen i
lönegrad L 13 ålderstilläggsklass 6,
3. godkänna vad som i propositionen förordats om folkhögskolans undervisningsvolym,
4. godkänna vad som i propositionen förordats om kvalificerad musikundervisning
vid folkhögskola,
5. bemyndiga regeringen att - i den mån arbetsmarknadsskäl så påkallar -medge att vissa kurser för arbetslös ungdom anordnas på folkhögskolor,
6. bemyndiga regeringen att - i den mån arbetsmarknadsskäl så påkallar -utfärda bestämmelser om beräkning av elevveckor för studerande med
särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa som genomgår folkhögskolekurs,
7. godkänna vad som i propositionen förordats om korta anpassningskurser
för vuxendöva,
8. godkänna vad som i propositionen förordats om statsbidrag för
kulturarbetares vistelse och medverkan vid folkhögskola,
9. till Bidrag till driften av folkhögskolor m. m. för budgetåret 1985/86
anvisa ett förslagsanslag av 462 744 000 kr.
Motionerna
1984/85:382 av Elis Andersson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att tolkverksamheten för döva, dövblinda och vuxendöva
genom riktade statsbidrag byggs ut.
1984/85:1350 av Gunnar Ström m.fl. (s, c, m, fp, vpk) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av medverkan
från staten för en positiv prövning av kapitalsituationen för Karlskoga
folkhögskola.
1984/85:1873 av Birger Hagård (m) vari yrkas att riksdagen beslutar avslå
det i proposition 1984/85:100, bil. 10, C 6 Bidrag till driften av folkhögskolor
föreslagna statsbidraget för kulturarbetares vistelse och medverkan vid
folkhögskola.
1984/85:1898 av Sture Korpås (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna, att
den i samband med budgetpropositionen 1986 bör förelägga riksdagen
förslag till en lösning av särskilt rörelsefolkhögskolornas byggnadsproblem,
2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna, att
UbU 1984/85:22
7
den i samband med budgetpropositionen 1986 bör förelägga riksdagen
förslag till statligt stöd för internatverksamheten vid folkhögskolor.
1984/85:1934 av Erkki Tammenoksa m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
inrättandet av en statsbidragsberättigad, idéburen folkhögskola i Stockholms
län.
1984/85:1938 av Ulla Tillander (c) och Martin Olsson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om vikten av att informera om folkhögskolorna som ett värdefullt
alternativ i utbildningsväsendet.
1984/85:2508 av Linnea Hörlén (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om byggnadsfond för folkhögskolorna i enlighet med skolöverstyrelsens
förslag.
1984/85:2512 av Bengt Lindqvist (s) och Evert Svensson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behovet av ökade resurser till folkhögskolekurser för synskadade.
1984/85:2822 av Per Unckel m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
41. att riksdagen beslutar att fastställa koefficienten i det allmänna
bidraget till folkhögskolor till 0,0034 fr. o.m. den 1 juli 1985,
42. att riksdagen beslutar att till Bidrag till driften av folkhögskolor m. m.
för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 437 744 000 kr.
Utskottet
Folkhögskolans undervisningsvolym har sedan budgetåret 1983/84 lagts
fast vid i princip den faktiska volymen för budgetåret 1981/82. För varje
enskild skola har därför statsbidrag utgått för högst det antal bidragsveckor
som skolan hade under budgetåret 1981/82. Om en folkhögskola inte kan
utnyttja denna sin rätt till bidrag får skolöverstyrelsen (SÖ) medge att de
återstående bidragsveckorna får utnyttjas av en annan skola. Dessutom
disponerar SÖ ytterligare bidragsveckor att dela ut till skolor med särskilda
behov, t. ex. nya eller nystartade skolor som håller på att bygga upp sin
verksamhet. Till grund för medelsberäkningen innevarande budgetår ligger
en undervisningsvolym på totalt 702 500 bidragsveckor, varav SÖ för nyss
angivna ändamål disponerar 12 500 bidragsveckor.
Enligt föredragande statsrådets mening har det nu gällande systemet för
begränsning av folkhögskolornas undervisningsvolym fungerat relativt väl
under ett inledningsskede. I propositionen förordas dock en viss modifiering
av systemet i avsikt bl. a. att förbättra de enskilda folkhögskolornas
planeringsförutsättningar. Utskottet har ingen erinran mot den justering av
reglerna som anges i propositionen.
Begränsningen av den totala bidragsvolymen bör enligt propositionen
UbU 1984/85:22
bestå. För budgetåret 1985/86 beräknas anslaget utifrån en totalram av
703 500 bidragsveckor. Riksdagen föreslås godkänna vad som förordats om
folkhögskolans undervisningsvolym.
Riksdagen föreslås också godkänna att tvä ny a självständiga folkhögskolor
får inrättas fr. o. m. budgetåret 1985/86, nämligen Kvinnofolkhögskolan i
Göteborg och Nyköpings folkhögskola.
I motion 1984/85:2822 (m) föreslås dels att den totala undervisningsvolymen
bibehålls vid nuvarande nivå, dvs. 702 500 bidragsveckor, dels att
riksdagen avslår förslaget om två nya folkhögskolor. Motionärernas förslag
utgör del av motiveringen för ett yrkande om lägre anslagsbelopp
(yrkande 42).
Utskottet anser att riksdagen bör godkänna att de föreslagna två nya
folkhögskolorna får inrättas fr. o. m. nästa budgetår. I båda fallen är det
fråga om s. k. filialfolkhögskolor med en etablerad verksamhet. Nyköpings
folkhögskola är formellt en del av Stensunds folkhögskola. Dess självständighet
är dock i realiteten betydande, och den svarar för ca hälften av Stensunds
folkhögskolas drygt 8 000 eleweckor. Vad beträffar Kvinnofolkhögskolan i
Göteborg, för vars verksamhet Nordiska folkhögskolan i Kungälv är
ansvarig, pågår sedan år 1976 kurser bl. a. för arbetslösa och invandrarkvinnor.
Utskottet noterar att SÖ bland aktuella framställningar om inrättande
av självständiga folkhögskolor prioriterar denna folkhögskola.
Utskottet har för sin del inte heller något att erinra mot att den totala
bidragsvolymen utökas med 1 000 bidragsveckor.
Utskottet föreslår alltså att riksdagen med avslag på motion 1984/85:2822
yrkande 42 i nu förevarande delar godkänner vad som förordats i propositionen
om nya självständiga folkhögskolor och om folkhögskolans undervisningsvolym.
Enligt motion 1984/85:1934 (s) finns det ett stort och omedelbart behov av
en ny, idéburen folkhögskola i Stockholms län, vilket riksdagen som sin
mening bör ge till känna för regeringen.
Utskottet konstaterar att frågan om inrättande av den i motionen avsedda
folkhögskolan har prövats av SÖ med anledning av ansökningar de senaste
budgetåren från LO-distriktet i Stockholms län. I anslagsframställningen för
budgetåret 1985/86 anför SÖ att skolans lokalfrågor ännu inte är klarlagda.
Mot denna bakgrund och av finansiella skäl har SÖ inte funnit det möjligt att
föreslå statsbidrag till en självständig folkhögskola enligt LO-distriktets
framställning. Utskottet vill också erinra om att det varje år finns ett antal
ansökningar om inrättande av nya självständiga folkhögskolor. Enligt
utskottets uppfattning bör riksdagen inte föregripa SÖ:s prövning och
regeringens budgetarbete genom uttalanden till förmån för inrättande av viss
folkhögskola. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1984/85:1934.
I propositionen förordas att det särskilda stödet för kvalificerad musikundervisning
byggs ut. Den extra resursen är avsedd att tillfalla nya folkhögsko
-
UbU 1984/85:22
9
lor och sådana folkhögskolor som har så litet extra stöd att nuvarande
verksamhet äventyras. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner förslaget.
Utskottet tillstyrker också att regeringen bemyndigas vidta i propositionen
angivna, av arbetsmarknadsskäl påkallade åtgärder.
Innevarande budgetår utgår från detta anslag 3 665 000 kr. för utbildning
av teckenspråkstolkar, tolkar för vuxendöva och dövblinda samt av tolkutbildare.
För budgetåret 1985/86 beräknas i propositionen dels en prisomräkning
med 110 000 kr., dels ytterligare 450 000 kr. för att möjliggöra förstärkningar
av utbildningen.
I motion 1984/85:382 (c) påtalas den stora brist som råder på utbildade
tolkar för döva och dövblinda. Samtidigt har det, konstaterar motionärerna,
varit svårt att med kvalificerade deltagare fylla den 32-veckorskurs för tolkar
som ges vid Västanviks folkhögskola. För att man inom rimlig tid skall kunna
tillgodose behovet av tolkar måste därför enligt motionärernas mening den
teckenspråksundervisning som också anordnas vid skolan och som utgör en
form av förutbildning till de egentliga tolkkurserna tillföras ytterligare
resurser.
Enligt vad utskottet inhämtat bör det genom den i propositionen föreslagna
resursförstärkningen finnas goda möjligheter att åstadkomma den
utbildning som avses i motionen. Utskottet finner det med hänsyn härtill inte
påkallat att riksdagen gör något särskilt uttalande om ytterligare medel för
verksamheten. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1984/85:382.
Under förevarande anslag anvisas även särskilda medel för korta anpassningskurser
för synskadade och heminstruktörsutbildning. För nästa budgetår
har 4 790 000 kr. beräknats för ändamålet, vilket innebär att anslagsposten
räknats upp med 140 000 kr. I propositionen föreslås därtill att medel
anvisas för motsvarande verksamhet för vuxendöva. För detta nya ändamål
beräknas 375 000 kr. Utskottet har ingen erinran mot förslaget.
I motion 1984/85:2512 (s) redogörs för den verksamhet med anpassningskurser
för synskadade som bedrivs vid sex folkhögskolor i landet. Enligt
motionärerna är de erfarenheter som vunnits av kursverksamheten vid dessa
skolor synnerligen positiva. Kapaciteten - totalt ca 2 500 eleweckor - har
emellertid visat sig vara helt otillräcklig. Motionärerna anser att verksamheten
bör tillföras ökade resurser dels för att fler synskadade skall kunna
beredas plats, dels för att möjliggöra en ökad regionalisering av verksamheten.
I motionen begärs att riksdagen genom ett tillkännagivande gör
regeringen uppmärksam på behovet av ökade resurser till folkhögskolekurserna
för synskadade.
Utskottet vill med anledning av motionen framhålla att regeringen i årets
budgetproposition trots det kärva statsfinansiella läget funnit det möjligt att
föreslå reella förstärkningar av vissa bidrag som avser folkhögskolans
verksamhet för handikappade. Sålunda har utöver de nämnda ökningarna
avseende anpassningskurser för vuxendöva och utbildning av tolkar för döva
UbU 1984/85:22
10
m. m. medel beräknats för att öka möjligheterna för psykiskt utvecklingsstörda
att bedriva folkhögskolestudier. Utskottet kan alltså konstatera att
regeringen har sin uppmärksamhet fäst på behovet av förstärkningsåtgärder
för folkhögskolans insatser inom handikappområdet. Enligt utskottets
uppfattning bör riksdagen emellertid inte göra något prioriteringsuttalande
av det slag som begärs i motion 1984/85:2512, vilken därför avstyrks.
I årets budgetproposition föreslås en omfattande kultursatsning i skolan.
Med erinran härom beräknas för folkhögskolans del 100 000 kr. för att göra
det möjligt att låta kulturarbetare bo och verka vid några folkhögskolor under
någon månad varje år. Denna nya resurs förutsätts bli fördelad av SÖ på ett
tiotal skolor.
Enligt motion 1984/85:1873 (m) bör folkhögskolorna, i den mån skolorna
vill engagera kulturarbetare, göra detta inom ramen för den ordinarie
verksamheten och tilldelade anslag. Med hänvisning bl. a. härtill och till det
ansträngda statsfinansiella läget yrkas i motionen avslag på regeringens
förslag om statsbidrag för ändamålet i fråga.
Utskottet anser för sin del att förslaget om särskilt statsbidrag för
kulturarbetares vistelse och medverkan vid folkhögskola ligger väl i linje med
den kultursatsning som avses ske inom andra delar av utbildningsväsendet
och på arbetsplatser. Regeringens förslag bör därför enligt utskottets mening
med avslag på motion 1984/85:1873 i denna del bifallas av riksdagen.
I samband med införandet år 1977 av ett nytt, schabloniserat statsbidragssystem
för folkhögskolan beslöts att det övergångsvis skulle finnas kvar ett
tilläggsbidrag till byggnadsarbeten t. o. m. den 30 juni 1985 att fördelas till
skolor som ansökt om byggnadsbidrag före den 1 oktober 1976. Föredragande
statsrådet har inte biträtt SÖ:s förslag att övergångsperioden skall
förlängas med ett år.
Rörelsefolkhögskolornas svårigheter att klara av kostnader för reparationer
och underhåll av sina fastigheter tas upp i motionerna 1984/85:1898 (c)
yrkande 1 och 1984/85:2508 (fp). I motion 1984/85:1350 (s, m, c, fp, vpk)
behandlas den besvärliga kapitalsituationen vid Karlskoga folkhögskola. I de
tre motionerna yrkas att staten skall medverka till att lösa de ifrågavarande
ekonomiska problemen. Enligt motion 1984/85:1898 bör regeringen också i
samband med 1986 års budgetproposition förelägga riksdagen förslag till
statligt stöd för internatverksamhet vid folkhögskolorna (yrkande 2).
Utskottet får med anledning av nu förevarande motionsyrkanden anföra
följande.
Under våren 1984 genomförde SÖ en undersökning om folkhögskolornas
ekonomi under verksamhetsåret 1982/83. Undersökningen gjordes i form av
en enkät som besvarades av nära nog samtliga folkhögskolor. Vidare gick SÖ
igenom skolornas bokslutshandlingar för verksamhetsåret 1982/83. Resultatet
av undersökningen presenterades i december 1984 i en rapport, Utredning
om folkhögskolornas ekonomisering. Av denna framgår att mellan 10
och 20 av de ca 70 stödförenings- och rörelsefolkhögskolorna uppvisade
UbU 1984/85:22
11
underskott för 1982/83. Enkäten visar också att dessa typer av folkhögskolor
ansåg att en statlig byggnadslånefond med förmånliga räntevillkor var den
mest angelägna åtgärden för den framtida ekonomiseringen av verksamheten.
Vanligt förekommande var även förslag om särskilda statsbidrag för att
finansiera internatverksamheten.
Utskottet har erfarit att delar av utredningsmaterialet eventuellt kommer
att ligga som grund för förslag i SÖ:s anslagsframställning för budgetåret
1986/87. Det kan alltså konstateras att åtgärder av det slag som önskas i
motionerna kommer att prövas av SÖ. Utskottet anser inte att SÖ:s
ställningstaganden till utredningen bör föregripas genom några uttalanden
från riksdagens sida. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna
1984/85:1350, 1984/85:1898 och 1984/85:2508.
Utskottet övergår nu till medelsberäkningen avseende nästa budgetår.
Statsbidraget till folkhögskolorna består till över 90 % av ett allmänt
bidrag, vilket baseras bl. a. på den genomsnittliga lärarlönekostnaden.
Denna bör enligt propositionen fr.o.m. nästa budgetår beräknas enligt
årslönen i lönegrad L 13 ålderstilläggsklass 6. Utskottet föreslår att riksdagen
godkänner detta förslag.
Huvuddelen av det allmänna bidraget utgår i form av ett schablonbidrag,
beräknat utifrån lärarlönekostnaden och en viss bidragskoefficient. I motion
1984/85:2822 (m) yrkande 41 föreslås i besparingssyfte att koefficienten
sänks från 0,0036 till 0,0034. Riksdagen föreslås enligt yrkande 42 i motionen
anvisa ett förslagsanslag av 437 744 000 kr., vilket är 25 milj. kr. mindre än
vad regeringen föreslagit.
Utskottet erinrar om att bidragskoefficienten inför innevarande budgetår
sänkts från 0,0037 till 0,0036 (prop. 1983/84:40, UbU 1983/84:7, rskr.
1983/84:91). Vid detta beslut avslog riksdagen ett motionsyrkande om
ytterligare sänkning. Utskottet anser inte att någon sänkning av koefficienten
bör göras inför nästa budgetår, varför yrkande 41 i motion 1984/
85:2822 bör avslås.
Med det anförda och med hänvisning till att utskottet i det föregående
avstyrkt dels andra besparingsförslag i motion 1984/85:2822, dels motion
1984/85:1873 föreslår utskottet att nämnda motioner avslås även i vad de
avser medelsanvisningen. Utskottet tillstyrker det i propositionen föreslagna
anslagsbeloppet.
I motion 1984/85:1938 (c) hävdas att folkhögskolan under senare år
kommit i skymundan och inte längre utgör ett självklart alternativ till andra
skolformer. Mot denna bakgrund behövs enligt motionärerna intensifierad
information om folkhögskolans fördelar, vilket riksdagen bör ge till känna
för regeringen.
Med anledning av motionen vill utskottet erinra om att utskottet vid
tidigare tillfällen haft att behandla motionsyrkanden med liknande innebörd
som det nu aktuella. I betänkandet UbU 1983/84:29 pekade utskottet på att
UbU 1984/85:22
12
folkhögskolorna står principiellt fria i förhållande till utbildningssystemet i
övrigt men utgick från att länsskolnämnderna känner väl till folkhögskolornas
verksamhet inom resp. region och vid planeringen av utbildningsutbudet
beaktar även folkhögskolorna i former som bedöms lämpliga och ändamålsenliga.
Vidare bör, som utskottet framhöll i betänkandet UbU 1984/85:1 om
kommunal och statlig utbildning för vuxna, varje utbildningsanordnare
lämna upplysning om vad det finns för annan vuxenutbildning än den man
själv anordnar och om hur man kan få veta mer om denna. Sådan information
bör, anförde utskottet, ske med ömsesidig respekt för den särart som ligger i
de olika utbildningsformerna.
Med hänvisning till vad utskottet sålunda anfört om samverkans- och
informationsfrågor anser utskottet inte att det finns anledning för riksdagen
att begära några särskilda initiativ från regeringens sida. Utskottet avstyrker
därför motion 1984/85:1938.
Åberopande det anförda hemställer utskottet
1. beträffande inrättande av två nya självständiga folkhögskolor
att riksdagen med avslag på motion 1984/85:2822 yrkande 42 i
denna del godkänner vad som förordats i proposition 1984/85:100,
2. beträffande folkhögskolans undervisningsvolym
att riksdagen med avslag på motion 1984/85:2822 yrkande 42 i
denna del godkänner vad som förordats i proposition 1984/85:100,
3. beträffande en ny, idéburen folkhögskola i Stockholms län
att riksdagen avslår motion 1984/85:1934,
4. beträffande kvalificerad musikundervisning vid folkhögskola
att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1984/
85:100,
5. beträffande åtgärd i den mån arbetsmarknadsskäl sä påkallar
att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att vissa kurser för
arbetslös ungdom anordnas på folkhögskolor,
6. beträffande åtgärd i den mån arbetsmarknadsskäl så påkallar
att riksdagen bemyndigar regeringen att utfärda bestämmelser om
beräkning av eleweckor för studerande med särskilt vuxenstudiestöd
för arbetslösa som genomgår folkhögskolekurs,
7. beträffande tolkverksamheten för döva, dövblinda och vuxendöva
att riksdagen avslår motion 1984/85:382,
8. beträffande korta anpassningskurser för vuxendöva
att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1984/
85:100,
9. beträffande anpassningskurser för synskadade och heminstruktörsutbildning
att
riksdagen avslår motion 1984/85:2512,
UbU 1984/85:22
13
10. beträffande statsbidrag för kulturarbetares vistelse och medverkan
vid folkhögskola
att riksdagen med avslag på motion 1984/85:1873 i denna del
godkänner vad som förordats i proposition 1984/85:100,
11. beträffande folkhögskolans kostnader för fastighetsunderhåll
m. m. samt för internatverksamhet
att riksdagen avslår motionerna 1984/85:1350, 1984/85:1898 och
1984/85:2508,
12. beträffande beräkning av lärarlönekostnad
att riksdagen godkänner att den genomsnittliga lärarlönen beräknas
enligt årslönen i lönegrad L 13 ålderstilläggsklass 6,
13. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 samt med
avslag på motionerna 1984/85:1873 i denna del och 1984/85:2822
yrkandena 41 och 42, sistnämnda yrkande i denna del, till Bidrag
till driften av folkhögskolor m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar
ett förslagsanslag av 462 744 000 kr.,
14. beträffande information om folkhögskolan
att riksdagen avslår motion 1984/85:1938.
3. Bidrag till viss central kursverksamhet. Regeringen har under punkt C 7
(s. 245-246) föreslagit riksdagen att
1. godkänna att 35 000 000 kr. av de medel, som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1985/86, används till att
finansiera anslaget,
2. till Bidrag till viss central kursverksamhet för budgetåret 1985/86 anvisa
ett anslag av 35 000 000 kr.
Motionerna
1984/85:802 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas
5. att riksdagen beslutar att under anslaget Bidrag till viss central
kursverksamhet anvisa 35 milj. kr. mindre än vad regeringen föreslagit.
1984/85:2822 av Per Unckel m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
43. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag att 35 000 000 kr. av
de medel, som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för
budgetåret 1985/86, används till att finansiera anslaget Bidrag till viss central
kursverksamhet,
44. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag att till Bidrag till viss
central kursverksamhet för budgetåret 1985/86 anvisa ett anslag av
35 000 000 kr.
UbU 1984/85:22
14
Utskottet
Statsbidraget ges fr. o. m. budgetåret 1970/71 till löntagarorganisationerna
för deras centrala kursverksamhet. Bidrag ges numera också till central
kursverksamhet inom Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges fiskares riksförbund
och Sveriges hantverks- och industriorganisation - Familjeföretagen.
Anslaget föreslås ökas med 1 milj. kr. nästa budgetår till 35 milj. kr. och
liksom innevarande budgetår helt finansieras med medel som tillfaller
statsverket genom vuxenutbildningsavgiften.
Enligt motionerna 1984/85:802 (fp) yrkande 5 och 1984/85:2822 (m)
yrkandena 43 och 44 bör riksdagen inte anvisa några medel för löntagarorganisationernas
och de tre övriga organisationernas centrala kursverksamhet.
Enligt motion 1984/85:802 är det i nuvarande statsfinansiella läge inte längre
motiverat att staten lämnar bidrag för denna kursverksamhet. I motion
1984/85:2822 anförs att organisationerna själva bör svara för kostnaderna för
verksamheten.
Under riksmötet 1983/84 avstyrkte utskottet motsvarande motionsyrkanden
i sitt av riksdagen godkända betänkande UbU 1983/84:14. Därvid
erinrade utskottet om att tillkomsten av bidragen till de nämnda organisationernas
centrala kursverksamhet bl. a. var ett led i de ökade satsningarna på
utbildning för vuxna som inte fått tillräcklig utbildning i sin ungdom och som
behöver kunskaperna för sin verksamhet inom resp. organisation. Utskottet
föreslår att riksdagen vidhåller sin tidigare fattade ståndpunkt och med
avslag på motionerna 1984/85:802 yrkande 5 och 1984/85:2822 yrkandena 43
och 44 anvisar de av regeringen begärda medlen och godkänner den
föreslagna finansieringen av anslaget.
Utskottet hemställer
1. beträffande finansieringen av anslaget
att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med avslag
på motionerna 1984/85:802 yrkande 5 i denna del och 1984/85:2822
yrkande 43 godkänner att 35 000 000 kr. av de medel som tillfaller
statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1985/
86 används till att finansiera anslaget,
2. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med avslag
på motionerna 1984/85:802 yrkande 5 i denna del och 1984/85:2822
yrkande 44 till Bidrag till viss central kursverksamhet för budgetåret
1985/86 anvisar ett anslag av 35 000 000 kr.
4. Bidrag till kontakttolkutbildning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkt C 8 (s. 246-247) och hemställer
att riksdagen till Bidrag till kontakttolkutbildning för budgetåret
1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 3 700 000 kr.
UbU 1984/85:22
15
Stockholm den 12 mars 1985
På utbildningsutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Kerstin
Göthberg (c), Bengt Wiklund (s), Lars Gustafsson (s), Birgitta Rydle (m),
Helge Hagberg (s), Lennart Bladh (s), Göran Allmér (m). Iris Mårtensson
(s). Lars Svensson (s), Birger Hagård (m), Björn Samuelson (vpk). Larz
Johansson (c) och Linnea Hörlén (fp).
Reservationer
1. Tidsram för rätt till sfl-undervisning och finansiering av utbildningen i sfi
genom en arbetsgivaravgift (punkt 1, mom. 1)
Björn Samuelson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar ”På förslag” och på
s. 3 slutar ”6 och 8” bort ha följande lydelse:
Riksdagen har anslutit sig till målsättningen att gamla invandrares behov
av grund-sfi bör kunna tillgodoses under en övergångstid av fem år. Utskottet
anser emellertid att det finns en uppenbar risk för att vissa invandrare -däribland stora grupper kvinnor - kan komma att utestängas från undervisning
om rätten till sfi upphör efter fem år. Utskottet vill i likhet med
motionärerna inte acceptera att så kan bli fallet.
Vad beträffar finansieringen av sfi anser utskottet att undervisningen,
såsom förordas i motionen, i sin helhet bör betalas av arbetsgivarna. Den del
av kostnaderna som inte täcks genom redan existerande AMU-avgifter bör
betalas genom en ny arbetsgivaravgift. Regeringen bör utarbeta förslag till en
sådan och förelägga detta för riksdagen.
Vad utskottet anfört om tidsgräns för grund-sfi och om finansiering genom
en arbetsgivaravgift bör riksdagen med bifall till motion 1984/85:797
yrkandena 6 och 8 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande tidsram för rätt till sfi-undervisning och finansiering av
utbildningen i sfi genom en arbetsgivaravgift
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:797 yrkandena 6 och 8
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
UbU 1984/85:22
16
2. Anslagsbeloppet m.m. (punkt 1, mom. 2)
Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar ”Utskottet anser”
och slutar ”i propositionen” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer med motionärerna i att svenskundervisning m. m. för
invandrare av besparingsskäl bör minskas nästa budgetår till högst 380 000
timmar. Riksdagen bör därför med bifall till motion 1984/85:2822 yrkandena
38 och 40 anvisa 15 milj. kr. mindre än vad regeringen föreslagit.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande anslagsbeloppet m. m.
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2822 yrkandena 38 och
40 och med anledning av proposition 1984/85:100 till Undervisning
för invandrare i svenska språket m. m. för budgetåret 1985/86
anvisar ett förslagsanslag av 104 352 000 kr.,
3. Verksamhet för invandrarkvinnor m.fl. (punkt 1, mom. 5)
Björn Samuelson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar ”Utskottet
erinrade” och slutar ”yrkande 7” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att invandrarkvinnorna måste stödjas mera bl. a. genom
bättre utbildning. Därför bör deras möjligheter att delta i svenskundervisning
och samhällsorientering ökas. Den nu tioåriga försöksverksamheten
med uppsökande verksamhet och barntillsyn måste enligt utskottets mening
ersättas med förstärkt, permanent verksamhet. Vidare bör undervisningen
bättre anpassas till invandrarkvinnornas situation både till innehåll och form,
t. ex. koncentrerade veckoslutskurser och utökade resurser till invandrarkurser
på folkhögskolor. Särskilda åtgärder behöver också vidtas för att
förbättra andra studieovana gruppers utbildningssituation. Förslag i nu
angivna frågor bör föreläggas riksdagen i nästa års budgetproposition. Vad
utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1984/85:807 samt
med anledning av motionerna 1984/85:2309 yrkande 7 och 1984/85:1354 som
sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande verksamhet för invandrarkvinnor m.fl.
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:807 samt med anledning
av motionerna 1984/85:1354 och 1984/85:2309 yrkande 7 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
UbU 1984/85:22
17
4. Två nya självständiga folkhögskolor och folkhögskolans undervisningsvolym
(punkt 2, morn. 1 och 2)
Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Utskottet anser”
och slutar ”folkhögskolans undervisningsvolym” bort ha följande lydelse:
Vad först beträffar frågan om nya folkhögskolor vill utskottet erinra om att
utskottet tidigare enhälligt uttalat sig för att en ökning av antalet statsbidragsberättigade
självständiga folkhögskolor bör bedömas restriktivt (UbU
1978/79:21, s. 4). Med hänvisning härtill och till vikten av att iaktta största
återhållsamhet i fråga om nya statliga åtaganden föreslår utskottet att
riksdagen med bifall till motion 1984/85:2822 i nu förevarande del avslår
regeringens förslag om inrättande av två nya självständiga folkhögskolor
nästa budgetår.
Såsom föreslås i motion 1984/85:2822 bör folkhögskolans undervisningsvolym
fastställas till 702 500 bidragsveckor budgetåret 1985/86. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 och 2 bort ha följande lydelse:
1. beträffande inrättande av två nya självständiga folkhögskolor
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2822 yrkande 42 i denna
del avslår proposition 1984/85:100,
2. beträffande folkhögskolans undervisningsvolym
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2822 yrkande 42 i denna
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Statsbidrag till kulturarbetares vistelse och medverkan vid folkhögskola
(punkt 2, mom. 10)
Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar ”Utskottet
anser” och slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:
Det finns, som anförs i motionen, anledning att på olika sätt ge stöd åt våra
kulturutövare. Stödformerna bör emellertid vara väl genomtänkta och inte
som här är fallet ha karaktär av förtäckt stipendieverksamhet. Utskottet kan
inte förorda att riksdagen med den motivering som presteras i propositionen
godkänner att särskilda medel anvisas för kulturarbetares vistelse och
medverkan vid folkhögskolor.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion
1984/85:1873 avslår propositionen i denna del.
UbU 1984/85:22
18
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande statsbidrag för kulturarbetares vistelse och medverkan
vid folkhögskola
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1873 i denna del avslår
proposition 1984/85:100,
6. Anslag till Bidrag till driften av folkhögskolor m.m. (punkt 2, mom. 13)
Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar ”Utskottet
erinrar” och slutar ”föreslagna anslagsbeloppet” bort ha följande lydelse:
En större besparing än den riksdagen beslöt hösten 1983 kan motiveras för
folkhögskolornas del. Genom att sänka koefficienten för beräkning av det
allmänna bidraget från det då beslutade 0,0036 till 0,0034 budgetåret 1985/86
kan ytterligare besparing göras. Riksdagen bör därför bifalla yrkande 41 i
motion 1984/85:2822.
Med det anförda och med hänvisning till att utskottet i det föregående
tillstyrkt dels andra besparingsförslag i motion 1984/85:2822, dels motion
1984/85:1873 föreslår utskottet att nämnda motioner bifalls även i vad de
avser medelsanvisningen. Utskottet föreslår att 437 644 000 kr. anvisas för
nästa budgetår.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:1873 i denna del
och 1984/85:2822 yrkandena 41 och 42, sistnämnda yrkande i
denna del, samt med anledning av proposition 1984/85:100 till
Bidrag till driften av folkhögskolor m. m. för budgetåret 1985/86
anvisar ett förslagsanslag av 437 644 000 kr.,
7. Bidrag till viss central kursverksamhet (punkt 3)
Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m), Birger Hagård (m) och Linnea
Hörlén (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar ”Under
riksmötet” och slutar ”av anslaget” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att den centrala kursverksamheten inom nämnda
organisationer inte längre bör bekostas med statsmedel. Därför bör riksdagen
med bifall till motionerna 1984/85:802 yrkande 5 och 1984/85:2822
yrkandena 43 och 44 avslå regeringens förslag till medelsanvisning och
finansiering på denna punkt.
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:802 yrkande 5 och
1984/85:2822 yrkandena 43 och 44 samt med avslag på proposition
UbU 1984/85:22
19
1984/85:100 beslutar att anslaget Bidrag till viss central kursverksamhet
inte skall föras upp på riksstaten fr. o.m. budgetåret
1985/86.
minmb/gotmb Stockholm 1985 82317