UbU 1984/85:18

Utbildningsutskottets betänkande
1984/85:18

om anslag till gymnasieskolor m. m. (prop. 1984/85:100)

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1984/85:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under punkterna
B 17-B 19 jämte motioner.

1. Bidrag till driften av gymnasieskolor. Regeringen har under punkt B 17 i
proposition 1984/85:100 bil. 10 (s. 168-202)

dels föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen förordats om ett särskilt system för
bibehållande av årskurs 3 i skolor med samordnade timplaner,

2. godkänna vad som i propositionen förordats om möjlighet till omfördelning
av överblivna resurser mellan gymnasieskolans lilla ram och kommunal
vuxenutbildning,

3. godkänna den utökning av gymnasieskolans direktram för budgetåret
1985/86 som förordats i propositionen,

4. godkänna vad som i propositionen förordats om ramar för elevplatser i
gymnasieskolan för budgetåret 1986/87,

5. bemyndiga regeringen att - i den mån arbetsmarknadsskäl så påkallar -för budgetåret 1986/87 medge att totalramen för elevplatser i gymnasieskolan
utökas,

6. godkänna vad som i propositionen förordats om planeringsramar för
elevplatser i gymnasieskolan för budgetåret 1987/88,

7. godkänna vad som i propositionen förordats om skolenheter typ A och
typ B,

8. godkänna vad som i propositionen förordats om att tjänster som rektor
eller biträdande skolledare skall knytas till gymnasieskolan i kommunen eller
landstingskommunen och inte till någon enskild skolenhet,

9. godkänna vad som i propositionen förordats om avveckling av systemet
med arvodestjänster som huvudlärare och uppdrag att vara huvudlärare,

10. godkänna vad som i propositionen förordats om avveckling av
systemet med arvodestjänster som institutionsföreståndare och uppdrag att
vara institutionsföreståndare,

11. godkänna vad som i propositionen förordats om ett system med lärare
med specialfunktioner,

12. godkänna vad som i propositionen förordats om att varje huvudman
för sin gymnasieskola skall få en samlad skolledningsresurs, räknad i poäng,
för fördelning mellan skolenheter och funktioner,

13. godkänna vad som i propositionen förordats om beslut av skolstyrelsen
1 Riksdagen 1984/85.14 sami. Nr 18

UbU 1984/85:18

2

om en plan för förstärkningsresursens användning,

14. godkänna vad som i propositionen förordats i fråga om självstudietimmar,

15. godkänna vad som i propositionen förordats om minskning av resursen
för studietekniska övningar,

16. godkänna vad som i propositionen förordats om ökning av resursen för
stödundervisning och samordnad specialundervisning,

17. godkänna att förändringar genomförs i fråga om kopplingen mellan
timunderlag och statsbidrag i linje med vad som redovisats i propositionen,

18. godkänna vad som i propositionen förordats om ökat utbud av B- och
C-språk,

19. godkänna vad som i propositionen förordats om slopande av uppdelningen
av vissa B-språk i allmän kurs och särskild kurs,

20. godkänna vad som i propositionen förordats om försöksverksamhet
med förlängd utbildningstid på fyraårig teknisk linje för att möjliggöra
miljöpraktik under läsårstid,

21. godkänna att miljöpraktik inte längre skall krävas för treårig utbildning
på fyraårig teknisk linje,

22. godkänna att försöksverksamhet anordnas med tvåårig handels- och
kontorslinje,

23. godkänna att försöksverksamhet med industriteknisk gren anordnas
på drift- och underhållsteknisk linje,

24. godkänna att försöksverksamhet anordnas med förlängning av fyraårig
teknisk linje med slopad grendelning i årskurs 3,

25. godkänna vad som i propositionen förordats om teckenspråk som
ämne i den gymnasiala utbildningen för döva och gravt hörselskadade i
Örebro,

26. godkänna de principer för statsbidrag till studie- och yrkesorientering
som förordats i propositionen,

27. godkänna vad som i propositionen förordats om att lektorstjänster
fortfarande skall tillsättas som ordinarie,

28. godkänna vad som i propositionen förordats om överstatförande av
lektorstjänster,

29. till Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret 1985/86 anvisa
ett förslagsanslag av 3 775 685 000 kr.,

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som i propositionen anförts
om

30. ändringar i timplanerna för treårig ekonomisk linje,

31. gren för omsorger om barn och ungdom på vårdlinjen.

Vidare har regeringen under rubriken Vissa skolfrågor avsnittet Överklagande
av tillsättningsbeslut inom skolområdet (s. 51-52) föreslagit riksdagen
att

godkänna vad som i propositionen förordats om att skolöverstyrelsen skall
vara sista instans i fråga om beslut om tillsättning av lärartjänster m. m.

UbU 1984/85:18

3

Motionerna

1984/85:322 av Rolf Rämgård m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att antalet platser till idrottsgymnasier utökas från 550 till
600 platser per år.

1984/85:522 av Anna Wohlin-Andersson (c) och Marianne Karlsson (c)
vari yrkas att riksdagen beslutar att de ungdomar som arbetar på s. k.
ungdomsplatser skall få poäng för arbetslivserfarenhet enligt samma normer
och på samma grunder som andra ungdomar som är ute i förvärvslivet.

1984/85:612 av Birgitta Hambraeus m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar att ramarna på gymnasieskolans vård-, social- och konsumtionssektor
skall upprätthållas i enlighet med vad som framförts i motionen.

1984/85:614 av Marianne Karlsson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att
ej skära ned den konsumentekonomiska utbildningen inom gymnasieskolan
då kunskaperna behövs alltmer i dessa ”spartider” och i friskvårdenegenvården.

1984/85:615 av Ove Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av
att de korta konsumentekonomiska kurserna i viss utsträckning får bli kvar.

1984/85:616 av Ove Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av
en översyn av bestämmelserna beträffande interkommunal skolersättning.

1984/85:731 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

16. att riksdagen beslutar att direktramen för gymnasieintagningen ökas
med 2 000 platser utöver regeringens förslag,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att öka intagningen på naturvetenskaplig linje,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utökad försöksverksamhet med gymnasielinjer för elever med
speciell begåvning,

20. att riksdagen avslår propositionens förslag om en utökning av förstärkningsresurserna
till gymnasieskolan med 15 milj. kr.,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lärlingsutbildning,

23. att riksdagen till nästa år begär förslag från regeringen avseende nivån
för organisationen av den pedagogiska ledning m.m. som ryms inom de
nuvarande skolledarfunktionerna,1

25. att riksdagen beslutar att tjänsterna som huvudlärare och institutionsföreståndare
bör finnas kvar i gymnasieskolan.

1 Yrkandet behandlas även i utskottets betänkande 1984/85:16.

UbU 1984/85:18

4

1984/85:733 av Rune Ångström (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att intagningsplatserna
till de s. k. idrottsgymnasierna snarast ökas från 550 till 600 elever
per år.

1984/85:922 av Lennart Brunander (c) och Inger Josefsson (c) vari - med
hänvisning till vad som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade
motionen 1984/85:918 såvitt nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen beslutar att planeringsramarna för gymnasieskolans stora
ram skall utökas med 4 000 platser,

3. att riksdagen beslutar att den lilla ramen utökas med 2 000 platser.

1984/85:1034 av Berit Löfstedt m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ett centrum
för livslångt lärande.

1984/85:1035 av Gunnar Nilsson i Eslöv (s) och Egon Jacobsson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av en
allmänt kompetenshöjande utbildning inom livsmedelsområdet med inriktning
mot teknik- och produktionsutveckling i små och medelstora företag och
på den produktutveckling som en ökad exportsatsning kommer att medföra.

1984/85:1038 av Bengt Silfverstrand (s) och Birthe Sörestedt (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behovet av lägre elevantal i ämnet maskinskrivning m.fl.
praktiska läroämnen.

1984/85:1042 av Sten Svensson (m) och Sven Eric Lorentzon (m) vari -med hänvisning till vad som anförts i den till jordbruksutskottet remitterade
motionen 1984/85:1090-yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad som i motionen anförts om ökade utbildningsinsatser inom
livsmedelsförädlingsområdet.

1984/85:1045 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ytterligare intagningsplatser till gymnasieskolan,

5. att riksdagen hos regeringen hemställer om en samhällskostnadskalkyl
för lärarkostnader i enlighet med motionen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om timreduktioner i gymnasieskolan,

7. att riksdagen beslutar ta bort de lärarlösa lektionerna i enlighet med vad
som i motionen föreslås,

8. att riksdagen beslutar att under bil. 10 utbildningsdepartementet B 17.
Bidrag till driften av gymnasieskolor anvisa ett i förhållande till regeringens
förslag med 217 000 000 kr. förhöjt belopp.

1984/85:1156 av Nils Berndtson (vpk) och Bertil Måbrink (vpk) vari-med
hänvisning till vad som anförts i den till trafikutskottet remitterade motionen

UbU 1984/85:18

5

1984/85:1155 - yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om breddad gymnasieutbildning i Hultsfred.

1984/85:1162 av Karin Ahrland (fp) och Hans Petersson i Röstånga (fp)
vari - med hänvisning till vad som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet
remitterade motionen 1984/85:1157 såvitt nu är i fråga - yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en breddad gymnasieutbildning i Ystad med en
idrottslinje knuten till handboll.

1984/85:1316 av Maja Bäckström m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om oförändrat
antal platser på gymnasieskolans konsumtionslinje-konsumentekonomisk
specialkurs.

1984/85:1325 av Kerstin Göthberg m. fl. (c) vari-såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen om ett demokratiskt arbetssätt i skolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen om gymnasieskolans dimensionering,

12. att riksdagen beslutar att gymnasieskolans slutliga ram för budgetåret
1985/86 utökas med 4 000 intagningsplatser på stora ramen och med 2 000
årselevplatser på lilla ramen,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
om anslagen B 17. Bidrag till driften av gymnasieskolor, B 19. Bidrag till
åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar i bilaga 10 m.m.,1

14. att riksdagen beslutar att gymnasieskolans slutliga ram för budgetåret
1986/87 utökas med 6 000 intagningsplatser på stora ramen och med 3 000
årselevplatser på lilla ramen,

15. att riksdagen beslutar att anvisa 10 milj. kr. under anslaget B 17 att
användas för ett fortsatt rekryteringsbidrag om 5 000 kr. per nyinrättad plats
i gymnasial lärlingsutbildning,

16. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en utvidgad praktikverksamhet
inom jordbruks- och skogsbrukssektorn,

17. att riksdagen hos regeringen begär förslag om försöksverksamhet med
tvåårig gymnasial utbildning inom jordbruks- och skogsbrukssektorn.

1984/85:1326 av Ann-Cathrine Haglund (m) och Birgitta Rydle (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att antalet
intagningsplatser vid de s. k. idrottsgymnasierna - kombinationen med
specialidrott i gymnasieskolan - ökas till 600.

1984/85:1337 av Gunnel Liljegren (m) och Lars Ahlmark (m) vari - såvitt
nu är i fråga - yrkas att riksdagen hos regeringen begär utredning om
förutsättningarna för

1 Yrkandet behandlas även under punkt 3 i detta betänkande.

UbU 1984/85:18

6

2. en omfördelning till förmån för biologiämnet av veckotimtalen i
karaktärsämnen på naturvetenskaplig linje,

4. påbyggnadsår med specialisering på naturvetenskaplig linje.

1984/85:1343 av Anders Nilsson m. fl. (s) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i övrigt i
motionen anförts om kompetensfördelningen mellan skolöverstyrelsen och
de regionala skolmyndigheterna.1

1984/85:1348 av Åke Selberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att en transportteknisk gren av fordonsteknisk
linje inrättas i Boden 1985/86.

1984/85:1349 av Håkan Stjernlöf (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att en utbildningslinje för udda hantverksyrken
bör inrättas vid gymnasieskolan i Hudiksvall.

1984/85:1512 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
att som sin mening ge regeringen till känna vad som framförts i motionen om
lärarlön till mästare.

1984/85:1536 av Mona Sahlin m. fl. (s) vari - med hänvisning till vad som
anförts i den till socialförsäkringsutskottet remitterade motionen 1984/
85:1535 - yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som anförts om behovet av ytterligare gymnasieplatser till Stockholms län.

1984/85:1854 av Bertil Danielsson (m) och Ewy Möller (m) vari yrkas att
riksdagen beslutar att lärlingsutbildning snarast på försök startas i Kalmar
län.

1984/85:1866 av Stina Gustavsson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts rörande dimensioneringen av gymnasieskolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående meritvärdering av konsumentekonomiska specialkurser,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående utvecklingsarbete inom området konsumentutbildning.

1984/85:1874 av Agne Hansson (c) och Gösta Andersson (c) vari yrkas att
riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna nödvändigheten
av utökad lärlingsutbildning i Kalmar län.

1984/85:1892 av Elver Jonsson (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att som
sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om fler platser
inom gymnasieskolorna i Älvsborgs län.

1 Yrkandet behandlas även i utskottets betänkande 1984/85:13.

UbU 1984/85:18

7

1984/85:1902 av Gullan Lindblad m. fl. (m, c, fp) yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller om vidare utredning rörande förutsättningarna för en
allmän optikerutbildning inom högskolan samt en revidering av kursplanen
för den grundläggande optikerutbildningen.

1984/85:1909 av Sven-Erik Nordin (c) och Martin Olsson (c) vari yrkas att
riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen
anförts om prioritering av konsumtionslinjens andel av en vidgad ram för
gymnasieskolans vård-, social- och konsumtionssektor.

1984/85:1914 av Gustav Persson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ett nytt
planeringssystem för gymnasieskolans dimensionering.

1984/85:1920 av Catarina Rönnung (s) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av att inrätta en fjärde årskurs på den tekniska
linjen vid Njudungs gymnasieskola i Vetlanda.

1984/85:1930 av Roland Sundgren m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar att försöksverksamhet med industriteknisk gren för verkstadsunderhåll
på drift- och underhållsteknisk linje får anordnas i Västerås kommun
fr. o. m. höstterminen 1985.

1984/85:2282 av Anita Johansson m. fl. (s) vari - med hänvisning till vad
som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade motionen 1984/
85:2156 - yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till
känna vad som i motionen anförts om behovet av elevplatser i gymnasieskolan
i Stockholms län.

1984/85:2291 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att
gymnasieskolan skall vara beredd att ta emot alla sökande som vill ha en
gymnasieutbildning,

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om lärlingsutbildningen som en fullvärdig gymnasial
utbildningsform,

4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts rörande statsbidrag till s. k. färdigutbildning inom
lärlingsutbildningen,

5. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i övrigt anförts rörande utformningen av ett framtida statsbidragssystem
till lärlingsutbildningen,

6. att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen snarast ges i
uppdrag att utveckla en förnyad verkstadsskola i enlighet med vad som
anförts i motionen.

UbU 1984/85:18

8

1984/85:2492 av Lars Ahlström m. fl. (m, fp, c) vari yrkas att riksdagen i
skrivelse till regeringen begär att utbildningen i hantverksyrken skall få
formen av en reguljär utbildning inom gymnasieskolan.

1984/85:2511 av Valter Kristenson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behovet av ett betydligt ökat antal årselevplatser vid gymnasieskolorna
i Göteborgs och Bohus län.

1984/85:2514 av Kerstin Nilsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
uttala sig för att en gymnasielinje i musik inrättas i Boden.

1984/85:2515 av Kerstin Nilsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
att som sin mening uttala att friidrottslinjen vid Tornedalsskolan i Haparanda
bör permanentas.

1984/85:2519 av Martin Olsson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att som
sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet
av utvärdering av systemet med timreduktion i gymnasieskolan.

1984/85:2521 av Rune Rydén m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen med
hänvisning till vad som anförts i motionen avslår regeringens förslag att
länsskolnämnderna skall tillsätta lektorstjänster i stället för som nu skolöverstyrelsen.

1984/85:2526 av Rune Rydén m. fl. (m, c, fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att skolöverstyrelsen
bör få i uppdrag att i enlighet med vad som anförts i motionen lägga
fram förslag om hur den undervisningstid som i dag anvisas för språk skall
kunna tillvaratas på ett effektivare sätt än som nu sker,

3. att riksdagen hos regeringen begär att åtgärder vidtas för att komma till
rätta med de problem som uppstår genom systemet med timreduktioner för
färdighetsämnen som språk.

1984/85:2538 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om en dimensionering av gymnasieskolans
direktram 1985/86 i vad avser fördelningen på sektorer i enlighet med vad
som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar om en dimensionering av gymnasieskolans
direktram 1986/87 i vad avser fördelningen på sektorer i enlighet med vad
som anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar om en dimensionering av gymnasieskolans
direktram 1987/88 i vad avser fördelningen på sektorer i enlighet med vad
som anförts i motionen,

4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts angående intagningsplatsernas fördelning på tvååriga
resp. treåriga linjer,

UbU 1984/85:18

9

5. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts angående sektorsindelningen i framtiden,

6. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts angående vidgade möjligheter för länsskolnämnderna
att omfördela platser mellan sektorer/utbildningar,

7. att riksdagen beslutar att avslå regeringens begäran om rätt att öka
totalramen för gymnasieskolan i den mån arbetsmarknadsskäl så påkallar,

8. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag angående uppdelningen
av B-språk i allmän och särskild kurs,

9. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag angående stenografi
som alternativämne,

10. att riksdagen beslutar om timplaneförändringar i enlighet med vad som
anförts i motionen,

11. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts angående försöksverksamheten med ramtimplaner
med obligatoriska och valbara timtal.

1984/85:2543 av Per Unckel m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

3. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag angående institutionsföreståndare
och huvudlärare,

4. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående resursfördelningen mellan specialfunktioner
resp. fasta skolledartjänster,1

6. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag angående begränsningen
av besvärsrätten för bl. a. lärare,

7. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag angående tillsättningen
av lektorer.

1984/85:2761 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari - med hänvisning till vad
som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade motionen 1984/
85:2760 - yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till statsbidragssystem för
lärlingsutbildning med 75 % första året, 50 % andra året och 25 % tredje
året enligt vad som beskrivs i motionen,

2. att riksdagen upphäver beslut om begränsning av antalet lärlingsplatser,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lärlingsutbildningen som alternativ till studieväg i gymnasieskolan.

1984/85:2818 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om gymnasieskolans inriktning och om en förändring av
försöks- och utvecklingsverksamheten med en ny gymnasieskola,

16. att riksdagen hos regeringen begär förslag om nytt lärlingssystem av en
sådan omfattning att det kan svara för en betydande del av de ungas
1 Yrkandet behandlas även i utskottets betänkande 1984/85:16.

UbU 1984/85:18

10

introduktion på arbetsmarknaden,

17. att riksdagen hos regeringen hemställer om initiativ gentemot arbetsmarknadens
parter i syfte att stimulera till ökad lärlingsutbildning i enlighet
med vad som i motionen anförts,

18. att riksdagen beslutar uttala att inget hinder skall föreligga att
arrangera lärlingsutbildning som ersättning för utbildning som i dag erbjuds
inom gymnasieskolan,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om statsbidrag till s. k. färdigutbildning,

20. att riksdagen beslutar utöka antalet lärlingsplatser till 10 000,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om s. k. intresseval i gymnasieskolan.

1984/85:2822 av Per Unckel m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

23. att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om självstudietid i gymnasieskolan,

25. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag att anslå medel till
projektet teknikservice,

26. att riksdagen beslutar att till Bidrag till driften av gymnasieskolor för
budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 3 758 767 000 kr.

Utskottet

Vissa tekniska och organisatoriska förändringar

Riksdagen har tidigare beslutat om ett reguljärt system med samordnade
timplaner och ett därtill knutet särskilt resurssystem för att göra det möjligt
för ett antal små kommuner att anordna gymnasieskola med både teoretiska
och yrkesinriktade linjer (prop. 1982/83:100 bil. 10, UbU 1982/83:21, rskr.
1982/83:311). I regelsystemet för de ifrågavarande gymnasieskolorna finns
inlagt spärrar mot att bibehålla årskurs 3 av de treåriga teoretiska linjerna vid
alltför litet elevantal.

Föredragande statsrådet föreslår vissa förändringar av reglerna för skolor
med samordnade timplaner så att en avveckling av årskurs 3 av de treåriga
teoretiska linjerna kan undvikas vid en viss fortsatt elevminskning. Förslaget
innebär bl. a. en minskad statsbidragstäckning som ungefär motsvarar vad
kommunen i fråga skulle ha att betala i interkommunal ersättning, om
eleverna i stället togs emot i årskurs 3 i en annan kommuns gymnasieskola.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad i budgetpropositionen har
förordats om ett särskilt system för bibehållande av årskurs 3 i skolor med
samordnade timplaner.

Föredragande statsrådet förordar att en möjlighet öppnas för regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer att göra vissa omfördelningar
av överblivna resurser från gymnasieskolans lilla ram till den kommunala
vuxenutbildningen eller omvänt fr. o. m. budgetåret 1985/86. Regeringen

UbU 1984/85:18

11

begär riksdagens godkännande av en sådan ordning.

Utskottet tillstyrker förslaget.

Gymnasieskolans dimensionering m. m.

Utskottet tar i detta avsnitt först upp till behandling frågan om gymnasieskolans
dimensionering för budgetåret 1985/86 och börj ar härvid med att ta
ställning till vad i budgetpropositionen och ett antal motioner har föreslagits
beträffande omfattningen av den totala intagningskapaciteten.

Föredragande statsrådet anger som utgångspunkt för sina överväganden
om dimensioneringen att i första hand alla utbildningssökande 16- och
17-åringar skall beredas plats i gymnasieskolan. Statsrådet erinrar om
riksdagens beslut under det förra riksmötet om prioritering av denna
åldersgrupp vid intagning till gymnasieskolan (prop. 1983/84:100 bil. 10,
UbU 1983/84:19, rskr. 1983/84:321). Beslutet tillämpas första gången vid
intagningen till gymnasieskolan läsåret 1985/86. Emellertid bör även i
framtiden äldre sökande i viss utsträckning kunna tas in på grundskoleanknutna
studievägar. Det gäller framför allt vissa yrkesinriktade utbildningar
som av tradition har funnits i gymnasieskolan och som det av praktiska eller
ekonomiska skäl är olämpligt att dubblera i den kommunala vuxenutbildningen.

Riksdagen beslutade under det förra riksmötet att direktramen (grundskoleanknutna
studievägar) skulle omfatta 121 670 intagningsplatser för budgetåret
1985/86 (prop. 1983/84:116, UbU 1983/84:19, rskr. 1983/84:321). Föredragande
statsrådet föreslår nu att direktramen bör tillföras ytterligare 2 330
intagningsplatser. Därmed utgör intagningskapaciteten på denna ram
124 000 intagningsplatser, vilket motsvarar 114,4 % av antalet 16-åringar,
som beräknas vara 108 250.

I vad gäller den lilla ramen (utbildningar som kräver viss ålder, praktik
eller utbildning utöver grundskolan för tillträde samt kurser för invandrarungdom)
föreslås ingen ändring i riksdagens beslut under det förra riksmötet
om 34 230 årselevplatser.

Riksdagen har under det förra riksmötet bemyndigat regeringen att, i den
mån arbetsmarknadsskäl så påkallar, besluta om en utökning av totalramen
för budgetåret 1985/86.

Enligt motion 1984/85:1325 (c) yrkande 2 bör gymnasieskolan dimensioneras
så att alla sökande kan beredas plats, även de något äldre och sådana som
haren tidigare gymnasieutbildning. Härigenom blir det också möjligt, menar
motionärerna, för de ungdomar som väljer att inte söka direkt till gymnasieskolan
att senare komma tillbaka och avsluta sin utbildning.

I motion 1984/85:922 (c) yrkandena 2 och 3 samt 1984/85:1325 (c) yrkande
12 föreslås att direktramen för budgetåret 1985/86 skall omfatta 128 000
intagningsplatser (+ 4 000) och lilla ramen 36 230 årselevplatser (+ 2 000).
Motionärerna finner det otillfredsställande att ungdomar i den mån de inte

UbU 1984/85:18

12

får plats i gymnasieskolan hänvisas till kommunernas uppföljningsansvar.

Med hänvisning till en rad osäkra faktorer ifrågasätts i motion 1984/85:731
(fp) yrkande 16 i denna del den av regeringen föreslagna omfattningen av
direktramen. Denna bör enligt motionen utökas med 2 000 intagningsplatser.
Motionärerna pekar bl. a. på att den av riksdagen beslutade prioriteringen
av 16- och 17-åringar tillämpas till fullo nästa budgetår. Samtidigt finns det
en stor grupp 18- och 19-åringar som har gjort studieuppehåll i vetskap om att
de skulle kunna komma tillbaka i enlighet med besked de fick, när de slutade
grundskolan.

För att tillmötesgå kraven på större frihet att välja mellan arbete och
utbildning och möjligheter till återkommande utbildning bör enligt motion
1984/85:1045 (vpk) yrkande 2 i denna del dimensioneringen av gymnasieskolan
hållas på en sådan nivå att de ungdomar som önskar bedriva gymnasiestuder
skall kunna göra det, annars förfelas rätten till utbildning. Enligt
motionärernas bedömning bör riksdagen besluta att öka den totala ramen
med 3 000 intagningsplatser.

I motion 1984/85:2538 (m) yrkande 7 i denna del förordas att regeringen
återkommer till riksdagen med begäran om erforderliga medel på tilläggsbudget,
om en utökning av totalramen bedöms nödvändig. Riksdagen bör
enligt motionärerna ej ge regeringen det bemyndigande som begärs i
propositionen.

I vad gäller utgångspunkterna för gymnasieskolans dimensionering vill
utskottet anföra följande.

Utskottet ansluter sig till den i budgetpropositionen uttalade ambitionen
att i första hand alla 16- och 17-åringar som önskar gymnasieutbildning skall
kunna erbjudas plats. Utskottet finner, liksom föredragande statsrådet, det
inte tillfredsställande att utbildningssökande ungdomar hänvisas till uppföljningsåtgärder
och arbetsmarknadspolitiska åtgärder till följd av att utbildningsplatser
inte finns tillgängliga. Det är därför även enligt utskottets
mening mycket viktigt att den av riksdagen beslutade prioriteringen av 16-och 17-åringar vid intagningen till gymnasieskolan nu verkligen sker, när de
nya intagningsreglerna för första gången tillämpas inför läsåret 1985/86.
Samtidigt måste emellertid gymnasieskolans platser i viss utsträckning även
fortsättningsvis kunna tas i anspråk av äldre utbildningssökande, särskilt om
många 18- och 19-åringar önskar förbättra sina möjligheter att komma in på
den reguljära arbetsmarknaden genom att skaffa sig en utbildning i
gymnasieskolan.

Som utskottet ser det råder i huvusak samstämmighet i vad gäller
utgångspunkterna för gymnasieskolans dimensionering mellan vad utskottet
nu har anfört i frågan och vad motionärerna ger uttryck för i motion
1984/85:1325. Utskottet är emellertid inte berett att föreslå riksdagen att
uttala sig för att alla äldre sökande och även de med tidigare gymnasieutbildning
skall tas in. Konsekvenserna härav i skilda avseenden, t. ex. de
ekonomiska, för såväl staten som kommunerna är inte möjliga att över -

UbU 1984/85:18

13

blicka. Utskottet, som i det följande tar ställning till de olika förslagen om
dimensioneringstal, anser att riksdagen med det anförda bör avslå motion
1984/85:1325 yrkande 2.

När det gäller de av regeringen framlagda förslagen om storlek på
direktramen och lilla ramen finner utskottet dessa väl avvägda och hänvisar
härvid till såväl vad utskottet i det föregående har anfört om utgångspunkter
för dimensioneringen som vad i budgetpropositionen har angivits i berört
hänseende. I likhet med föredragande statsrådet vill utskottet betona att det
som ett led i arbetet med att öka antalet tillgängliga utbildningsplatser är
angeläget att se till att alla platser verkligen kan utnyttjas för de sökande. I en
situation, då det är svårt att bereda alla utbildningssökande utbildning, är det
otillfredsställande, om det vid terminsstarten finns klasser som står tomma
eller är otillräckligt fyllda.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen skall bifalla
regeringens förslag om utökning av gymnasieskolans direktram för budgetåret
1985/86. Vidare bör riksdagen inte ändra sitt beslut från det förra
riksmötet om den lilla ramens omfattning. Med detta avstyrker utskottet
motionerna 1984/85:731 yrkande 16 i denna del, 1984/85:922 yrkandena 2 och
3, 1984/85:1045 yrkande 2 i denna del och 1984/85:1325 yrkande 12.

Utskottet anser inte att riksdagen bör ändra sitt tidigare beslut om
bemyndigande för regeringen för budgetåret 1985/86 att av arbetsmarknadsskäl
utöka gymnasieskolans totala ram. Därmed avstyrks motion 1984/
85:2538 (m) yrkande 7 i denna del.

Utskottet övergår nu till att behandla förslag som avser fördelningen av
platserna i gymnasieskolan mellan sektorerna för budgetåret 1985/86 och
omfattningen av konsumentekonomiska utbildningar, lärlingsutbildningen,
verksamheten med kombination av gymnasieskolstudier och specialidrott
samt musiklinjen.

Den av regeringen föreslagna utökningen av direktramen om 2 330
intagningsplatser bör enligt budgetpropositionen fördelas på humanistisk
och samhällsvetenskaplig (HS) sektor (+ 365), vård-, social- och konsumtionssektor
(VSK) (+ 980) samt ekonomisk och merkantil (EM) sektor
(+ 985). Jfr tablå på s. 176 i budgetpropositionen.

I motion 1984/85:2538 (m) yrkande 1 förordas en annan fördelning av
intagningsplatserna på direktramen. Motionärerna föreslår en utökning med
535 platser av HS-sektorn och 200 platser av jordbruks- och skogsbrukssektorn
(JST) samt en minskning med 735 platser av VSK-sektorn, allt i
jämförelse med förslaget i budgetpropositionen. Vidare bör enligt motionen
de resurser som tillförs HS-sektorn och EM-sektorn till övervägande del
läggas på de treåriga teoretiska linjerna (yrkande 4 i denna del). Motionärerna
åberopar att 16- och 17-åringarna främst söker till HS- och EM-sektorerna
samt teknisk och naturvetenskaplig (TN) sektor och att andelen 16- och
17-åringar av de sökande är störst på de tre- och fyraåriga linjerna.

Utskottet har tidigare haft anledning att överväga de grundläggande

UbU 1984/85:18

14

förutsättningarna för planeringen av gymnasieskolan och riktlinjer för
gymnasieskolans dimensionering. Utskottet har därvid framhållit att ungdomarnas
intresse av olika utbildningar skall vägas mot vad som är känt om
arbetsmarknadens behov och kommunernas möjligheter att anordna utbildningar
(jfr UbU 1982/83:21). Vidare har utskottet beträffande HS-sektorn
angivit att sektorn bör ha en sådan omfattning att det även i fortsättningen -mot bakgrund av det på sikt vikande antalet 16-åringar - blir möjligt att
anordna hel- eller halvklass av humanistisk linje vid varje gymnasieskolenhet
som omfattar HS-sektor. Utskottet utgår från att regeringens nu framlagda
förslag har tillkommit efter sådana överväganden. Utskottet finner inte att
något framkommit som ger anledning för riksdagen att frångå vad i
budgetpropositionen har föreslagits om fördelningen av intagningsplatsema
på de olika sektorerna. Utskottet avstyrker därmed motion 1984/85:2538
yrkande 1 och 4 i denna del.

I motionerna 1984/85:612 (c), 1984/85:614 (c), 1984/85:615 (s), 1984/
85:1316 (s), 1984/85:1866 (c) yrkande 1 och 1984/85:1909 (c) framhålls värdet
av de konsumtionsutbildningar som för närvarande ges såväl inom konsumtionslinjens
konsumentekonomiska gren och textila gren som inom ramen
för specialkurser på området. Motionärerna befarar nedläggningar av
ifrågavarande utbildningar och förordar att utbildningarna åtminstone skall
få bibehålla sin nuvarande omfattning och att ramen för VSK-sektorn förblir
så stor att den medger det.

Utskottet, som i många stycken delar motionärernas uppfattning om
värdet av konsumtionsutbildningarna, vill med anledning av motionerna
peka på följande.

Den i det föregående tillstyrkta ramen för VSK-sektorn (20 400 intagningsplatser)
för budgetåret 1985/86 omfattar 980 platser fler än vad
riksdagen beslutade under det förra riksmötet. Minskningen med 1 070
platser i förhållande till antalet platser för innevarande budgetår utgör 5 %,
vilket exakt motsvarar den beräknade minskningen av antalet 16-åringar för
nästkommande budgetår. Intresset för en utbildning mäts i antalet förstahandssökande
per 100 intagningsplatser. Av SÖ:s rapport 1984-12-17
Gymnasieskolan hösten 1984 framgår bl. a. att antalet sökande till konsumtionslinjen
och linjen näraliggande specialkurser motsvarar 90 per 100
intagningsplatser. Vidare framgår att andelen ej utnyttjade platser läsåret
1984/85 är särskilt hög på specialkurserna och att trenden pekar mot en
ökning. Även ifrågavarande linje har en högre andel outnyttjade platser än
genomsnittet.

Den nuvarande ordningen för dimensioneringen av gymnasieskolan
innebär att riksdag och regering beslutar om sektorsramar för riket.
Skolöverstyrelsen (SÖ) har att på grundval av dessa beslut bestämma om
länsramar. Det ankommer därefter på länsskolnämnderna att göra en
fördelning på linjer och specialkurser mellan kommunerna i länet. Utskottet
erinrar om vad i det föregående har framhållits om planeringsförutsättningar

UbU 1984/85:18

15

för gymnasieskolan, nämligen att hänsyn skall tas till såväl de sökandes
intresse som situationen på arbetsmarknaden och kommunernas möjligheter
att anordna utbildningar.

Mot bakgrund av de nu av utskottet redovisade förhållandena och med
hänvisning till gällande ordning för beslut att anordna utbildningar anser
utskottet att motionerna inte bör föranleda någon särskild åtgärd från
riksdagens sida.

För gymnasial lärlingsutbildning beräknas i budgetpropositionen för
budgetåret 1985/86 5 915 årselevplatser, vilket är ett oförändrat antal i
jämförelse med innevarande budgetår.

I motionerna 1984/85:731 (fp) yrkande 21 i denna del och 1984/85:2761 (fp)
yrkande 2 föreslås att det inte sätts någon gräns för antalet platser i
lärlingsutbildningen. I avvaktan på ett i motion 1984/85:2818 (m) skisserat
förslag till ny lärlingsutbildning förordas i samma motion att antalet
årselevplatser i utbildningen bör höjas till 10 000 (yrkande 20).

Utskottet vill mot bakgrund av motionsyrkandena peka på att det i
budgetpropositionen angivna antalet årselevplatser i lärlingsutbildning är ett
beräknat antal för nästa budgetår, vilket ligger till grund för en likaledes
beräknad sammanlagd kostnad för verksamheten (66 940 000 kr.). Det
ankommer på regeringen att vidta de åtgärder som bedöms påkallade, om
behovet av platser i den gymnasiala lärlingsutbildningen under budgetåret
skulle överskrida det beräknade. Med det anförda avstyrker utskottet
motionerna.

I motionerna 1984/85:322 (c), 1984/85:733 (fp) och 1984/85:1326 (m)
föreslås en utökning av antalet platser i verksamheten med kombination av
gymnasieskolstudier och specialidrott vid de s. k. idrottsgymnasierna. Motionärerna
åberopar ett stort behov av ytterligare platser och hemställer att
antalet intagningsplatser ökas från nuvarande 550 till 600.

Kombination med specialidrott i gymnasieskolan bedrivs enligt riksdagens
beslut fr. o. m. budgetåret 1982/83 som reguljär verksamhet. Den regleras i
förordningen (SÖ-FS 1982:199) om kombination med specialidrott i gymnasieskolan.
Så sent som år 1983 beslutades om en utökning av verksamheten
fr. o. m. budgetåret 1983/84 från 500 till 550 intagningsplatser. Utskottet är
inte berett att förorda en större omfattning av verksamheten. En ökning i
enlighet med förslaget i motionerna beräknas medföra en kostnad om minst
100 000 kr. I sammanhanget vill utskottet erinra om försöksverksamheten
med individuella timplanejämkningar för idrottsträning för elever i gymnasieskolan,
det s. k. hemortsalternativet (SÖ-FS 1983:98). Denna beräknas
vara helt utbyggd under läsåret 1985/86 och omfatta 400-450 elever. Totalt
bereds därmed ca 2 000 gymnasieelever under nästa läsår möjlighet till
kvalificerad idrottsträning i anslutning till sin skolgång.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1984/
85:322, 1984/85:733 och 1984/85:1326.

UbU 1984/85:18

16

Av budgetpropositionen framgår att SÖ har begärt en utökning av
musiklinjen med 60 intagningsplatser. Enligt SÖ:s beräkningar medför
utökningen en merkostnad om 600 000 kr. budgetåret 1985/86 jämfört med
genomsnittskostnaden för linjer i gymnasieskolan. SÖ avser att senast i
samband med anslagsframställningen för budgetåret 1986/87 lägga fram
förslag om en reviderad timplan som innebär minskade kostnader. Först när
det förslaget föreligger, är föredragande statsrådet beredd att pröva möjligheterna
till en utbyggnad av musiklinjen.

Med hänvisning till vad i budgetpropositionen har anförts i frågan
avstyrker utskottet motion 1984/85:1045 (vpk) yrkande 2 i denna del om en
utökning av musiklinjen med 60 intagningsplatser.

I motionerna 1984/85:1536 (s), 1984/85:1892 (fp), 1984/85:2282 (s) och
1984/85:2511 (s) hemställs om åtgärder från riksdagens sida i syfte att
tillgodose behovet av ytterligare platser i gymnasieskolan i Stockholms län,
Göteborgs och Bohus län samt Alvsborgs län.

Som framgår av vad utskottet har anfört i det föregående beslutar
riksdagen dels om den totala intagningskapaciteten (direktramens och den
lilla ramens omfattning) för gymnasieskolan, dels om platsernas fördelning
på gymnasieskolans olika sektorer (riksramar). Enligt gällande ordning
ankommer det på SÖ att, på grundval av regeringens beslut som följer av
riksdagsbeslutet, bestämma om ramar sektorsvis för samtliga län i riket
(länsramar). Om länsskolnämnd finner att utbildningsplatser utöver den av
SÖ beslutade länsramen fordras, kan SÖ besluta om ändring i länsramen,
antingen i form av en omfördelning mellan länen eller som en tilldelning ur en
central utjämningsresurs (jfr prop. 1980/81:107 s. 34).

Av det anförda framgår att riksdagen inte beslutar om den regionala
fördelningen av platserna i gymnasieskolan. Utskottet hänvisar till vad i det
föregående har föreslagits om dimensioneringen av gymnasieskolan för
budgetåret 1985/86 och till vad i budgetpropositionen har anförts om att alla
utbildningssökande 16- och 17-åringar bör få plats i gymnasieskolan. Vidare
vill utskottet erinra om hur angeläget det är att tilldelade platser utnyttjas i så
hög grad som möjligt. Utskottet anser med det anförda att riksdagen inte bör
vidta någon särskild åtgärd med anledning av motionerna.

Utskottet övergår nu till att behandla frågan om slutliga ramar för
budgetåret 1986187. Riksdagen har tidigare beslutat om planeringsramar för
detta år (prop. 1983/84:116, UbU 1983/84:19, rskr. 1983/84:321). Föredragande
statsrådet föreslår med hänvisning till vad hon anfört om förutsättningar
för gymnasieskolans dimensionering en viss utökning av direktramen. Den
bör omfatta 124 000 intagningsplatser, vilket motsvarar 113 % av antalet
16-åringar. Det innebär en ökning med 2 810 platser jämfört med riksdagens
tidigare beslut om planeringsramar. Regeringens förslag om fördelning av
platserna på sektorsramar framgår av tablå i budgetpropositionen (s. 178). I
fråga om den lilla ramen föreslås ingen ändring av den tidigare beslutade

UbU 1984/85:18

17

planeringsramen (33 230 årselevplatser). Regeringen begär ett bemyndigande
att i den mån arbetsmarknadsskäl så påkallar kunna besluta om en
utökning av totalramen.

I motion 1984/85:1325 (c) yrkande 14 föreslås att stora ramen (direktramen)
utökas med 6 000 intagningsplatser utöver regeringens förslag och den
lilla ramen med 3 000 årselevplatser, likaså utöver vad som förordas i
budgetpropositionen. Enligt motion 1984/85:1045 (vpk) yrkande 2 i denna
del bör totalramen omfatta 3 000 intagningsplatser utöver vad regeringen har
föreslagit. I motion 1984/85:731 (fp) yrkande 16 i denna del slutligen föreslås
en omfattning av direktramen som med 2 000 intagningsplatser överskrider
regeringens förslag.

I motion 1984/85:2538 (m) finns ingen erinran mot totalramens omfattning
för budgetåret 1986/87, men motionärerna förordar en annan fördelning på
sektorsramarna. Den bör i huvusak överensstämma med den i motionen
angivna fördelningen för budgetåret 1985/86, vilket innebär en prioritering
av HS-sektor och JST-sektor och en minskning av VSK-sektor (yrkande 2).
Vidare bör enligt motionärerna resurser som tillförs HS- och EM-sektorerna
till övervägande del avse de treåriga teoretiska linjerna (yrkande 4 i denna
del). Motionärerna motsätter sig att riksdagen ger regeringen möjlighet att
av arbetsmarknadsskäl utöka totalramen (yrkande 7 i denna del).

Utskottet ansluter sig till vad i budgetpropositionen har förordats om den
totala ramens omfattning för elevplatser i gymnasieskolan för budgetåret
1986/87. Utskottet föreslår sålunda att riksdagen avslår motionerna 1984/
85:731 yrkande 16 i denna del, 1984/85:1045 yrkande 2 i denna del och
1984/85:1325 yrkande 14.

Utskottet, som ej heller har något att erinra mot vad i budgetpropositionen
har förordats om fördelningen av intagningsplatserna på sektorsramar,
föreslår att riksdagen även avslår motion 1984/85:2538 yrkande 2 samt
yrkande 4 i denna del.

Riksdagen bör enligt förslaget i budgetpropositionen och i likhet med vad
som har varit fallet sedan flera år bemyndiga regeringen att för budgetåret
1986/87 medge att totalramen för elevplatser i gymnasieskolan utökas, om
arbetsmarknadsskäl påkallar det. Motion 1984/85:2538 yrkande 7 i denna del
avstyrks därmed av utskottet.

Enligt gällande planeringsordning har riksdagen nu att besluta om
planeringsramar för gymnasieskolan avseende budgetåret 1987/88. I budgetpropositionen
föreslås att planeringen för det året skall utgå från en
direktram omfattande 124 000 intagningsplatser, vilket motsvarar 108,9 %
av antalet 16-åringar. Platsernas fördelning på sektorsramar framgår av en
sammanställning på s. 179 i budgetpropositionen. Lilla ramen bör enligt
föredragande statsrådet omfatta 33 230 årselevplatser.

Enligt motion 1984/85:1045 (vpk) yrkande 2 i denna del bör planeringsramen
för budgetåret 1987/88 totalt omfatta 3 000 intagningsplatser fler än vad
regeringen har föreslagit. I motion 1984/85:2538 (m) yrkande 3 och yrkande 4
2 Riksdagen 1984/85.14 sami. Nr 18

UbU 1984/85:18

18

i denna del förordas en fördelning av platserna mellan sektorsramama och en
prioritering av de treåriga teoretiska linjerna i enlighet med vad motionärerna
har föreslagit för budgetåren 1985/86 och 1986/87. Innebörden av
motionärernas förslag framgår av det föregående.

Utskottet finner inte anledning för riksdagen att frångå vad regeringen har
föreslagit om planeringsramar för budgetåret 1987/88, varför motionerna
avstyrks.

Utskottet behandlar i detta avsnitt även ett antal förslag som motionsledes
har framförts om lokalisering av vissa utbildningar m.m. till i motionerna
angivna kommuner eller län. Motionsyrkandena finns återgivna på s. 4 ff. i
detta betänkande. Innebörden av förslagen framgår i korthet av följande
sammanställning:

motion 1984/85:1034 (s): ett ”centrum för livslångt lärande” i

Östergötland

motion 1984/85:1156 (vpk): breddad gymnasieutbildning i Hultsfred

motion 1984/85:1162 (fp)

yrkande 4: ”handbollslinje” i Ystad

motion 1984/85:1348 (s): transportteknisk gren av fordonsteknisk

linje i Boden

motion 1984/85:1349 (m): utbildningslinje för udda hantverksyrken

Hudiksvall

motion 1984/85:1854 (m): lärlingsutbildning i Kalmar län

motion 1984/85:1874 (c):
motion 1984/85:1920 (s)

yrkande 2: årskurs 4 av fyraårig teknisk linje i Vet motion

1984/85:1930 (s): landa

industriteknisk gren för verkstadstekniskt
underhåll av drift- och underhållsmotion
1984/85:2514 (s): teknisk linje i Västerås

motion 1984/85:2515 (s): musiklinje i Boden

”friidrottslinje” i Haparanda

Utskottet erinrar om att riksdagen inte beslutar om lokalisering av
utbildningar. Med anledning av motionerna vill utskottet emellertid peka på
följande.

Kommunerna har det grundläggande ansvaret för planering och utveckling
av gymnasieskolan på lokal nivå. Det är skolhuvudmannen som har
initiativrätt när det gäller organisationsfrågor. Det slutliga anordnandet av
utbildningar avgörs reellt av kommunen (skolstyrelsen). Utan ett kommunalt
beslut som grund kan en ny utbildning inte etableras i en kommun. De
kommunala ambitionerna och anspråken måste emellertid avstämmas mot
de av statsmakterna beslutade totalt disponibla resurserna. Denna awägningsprocess
sker inom den statliga skoladministrationen, där SÖ och
länsskolnämnderna bär ansvaret för att riksdagens och regeringens beslut om
resursernas användning och gymnasieskolans inriktning förverkligas.

UbU 1984/85:18

19

Mot bakgrund av vad sorn sägs om ”livslångt lärande” i motion 1984/
85:1034 vill utskottet även erinra om att riksdagens beslut under det förra
riksmötet med anledning av proposition 1983/84:116 om gymnasieskola i
utveckling innebär att utvecklingsarbetet i gymnasieskolan bl. a. bör leda till
att utbildningsväsendet byggs upp på sådant sätt att möjligheterna till
återkommande utbildning underlättas (UbU 1983/84:29, rskr. 1983/84:412).
Utskottet framhöll att det bör vara naturligt och inte förenat med svårigheter
till följd av skolans organisation att människor kan återkomma till studier för
att fördjupa sina kunskaper eller för att kunna ändra inriktning på sin
verksamhet.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna.

Utskottet behandlar slutligen i detta avsnitt förslag som i några motioner
har framförts rörande den nuvarande ordningen för planering och fastställande
av gymnasieskolans dimensionering.

I motion 1984/85:1914 (s) föreslås att riksdagen föranstaltar om en översyn
av det nuvarande planeringssystemet för gymnasieskolan. Motionärerna
anser att det är önskvärt att gymnasieskolans dimensionering i likhet med vad
som gäller för ungdomsplatser och ungdomslag bestäms av det faktiska
behovet och inte av ett fast antal intagningsplatser. Detta skulle kunna ske
antingen genom att ramarna för gymnasiet tas bort och i stället ersätts med ett
beräknat antal eller genom att möjligheten öppnas till omfördelning mellan
anslagen för ungdomslag, ungdomsplatser resp. gymnasieskolan.

I motion 1984/85:2291 (c) yrkande 1 förordas en beredskap för gymnasieskolan
att ta emot alla sökande som vill ha en gymnasieutbildning.
Motionärerna anför att målsättningen för ungdomsuppföljningen bl. a. är att
göra ungdomarna motiverade för att söka skaffa sig en avslutad utbildning,
och många återkommer som s. k. äldresökande till gymnasieskolan.

I motion 1984/85:1343 (s) yrkande 2 behandlas kompetensfördelningen
mellan SÖ och de regionala skolmyndigheterna. I den del av yrkandet som är
aktuell i nu förevarande sammanhang pläderas för en enligt motionärerna
smidigare hantering av gymnasieplatsernas fördelning innebärande att länen
tilldelas dels en totalram av platser för intagning direkt från grundskolan,
dels en ram som avser bl. a. påbyggnadsutbildningar. Det vore även en
fördel, menar motionärerna, om någon fixerad indelning i sektorsramar inte
sker utan att riktlinjer i stället anges vilka är möjliga att tillämpa med hänsyn
till länens speciella behov. Vidare bör tilläggsbeslut om platser undvikas.

I motion 1984/85:2538 (m) yrkandena 5 och 6 slutligen förordas att man
inför kommande dimensioneringsbeslut bör överge sektorsindelningen av
platserna i gymnasieskolan till förmån för en indelning som bygger på
gymnasieskolans linjer och specialkurser. Vidare bör enligt motionärerna
möjligheterna vidgas för länsskolnämnderna att inom vissa ramar omfördela
platser mellan olika utbildningsområden.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Av budgetpropositionen framgår att SÖ har inkommit med en redovisning

UbU 1984/85:18

20

av regeringens uppdrag att utvärdera gymnasieskolans nya planeringssystem.
Förslag som där framförts bereds inom regeringskansliet.

Utskottet har i det föregående framhållit att det är angeläget att alla
utbildningssökande 16- och 17-åringar bereds plats i gymnasieskolan och
finner det därmed inte acceptabelt att de på grund av brist på platser i
gymnasieskolan hänvisas till annan verksamhet. Utskottet ansluter sig till
uppfattningen i motion 1984/85:1914 att samma ambition i princip bör gälla
även ungdomar som är upp till 20 år gamla. Bl. a. detta synsätt bör vara
vägledande för översynen av det nuvarande planeringssystemet. Enligt
utskottets mening är det naturligt att de samhälleliga resurser som för
närvarande ställs till förfogande för sysselsättningsskapande åtgärder avseende
ungdomar vägs in vid överväganden om möjligheterna att finansiera en
ökad omfattning av gymnasieskolan. Vad utskottet nu har anfört om
ambitionen att bereda även sökande som är upp till 20 år gamla plats i
gymnasieskolan bör som utskottet ser det inte innebära att en indelning i
sektorer av gymnasieskolans utbildningar slopas.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionerna 1984/
85:1914 och 1984/85:2291 yrkande 1 samt med avslag på motionerna
1984/85:1343 yrkande 2 i denna del och 1984/85:2538 yrkandena 5 och 6 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om en översyn
av planeringssystemet för gymnasieskolan.

Skolledning, lärartjänster, arbetsformer m. m.

I budgetpropositionen framförs ett antal förslag rörande skolledningen i
gymnasieskolan som syftar till att ge kommunen eller landstingskommunen
en samlad skolledningsresurs som kan användas mer flexibelt än vad som nu
är fallet. Som ett led i denna förändring föreslås att den nuvarande
indelningen i tre kategorier av skolenheter med gymnasieskola slopas och
ersätts med en enklare indelning i två typer, A och B.

Utskottet tillstyrker vad i budgetpropositionen har förordats om skolenheter
typ A och B.

Föredragande statsrådet erinrar om att organisationen med huvudlärare
och institutionsföreståndare i grundskolan upphörde den 1 juli 1982.
Statsrådet föreslår nu att arvodestjänster som huvudlärare i gymnasieskolan
och arvodestjänster som institutionsföreståndare i gymnasieskolan bör upphöra.
Inte heller bör uppdrag som huvudlärare eller institutionsföreståndare
finnas kvar. De hittillsvarande uppgifterna för huvudlärare och institutionsföreståndare
bör enligt statsrådet i stället fullgöras av lärare med specialfunktioner.
Medel motsvarande de nuvarande resurserna för detta ändamål bör
tillföras en samlad skolledningsresurs, som också skall kunna användas för
nedsättning av undervisningsskyldigheten för lärare med specialfunktioner.
Den samlade skolledningsresursen bör enligt föredragande statsrådet få
fördelas av huvudmannen friare än i dag mellan olika skolenheter med

UbU 1984/85:18

21

gymnasieskola och mellan olika skolledningsfunktioner och specialfunktioner.
På det sättet ges möjligheter att ta hänsyn till lokala förutsättningar.

Förslaget att avskaffa det nuvarande systemet med institutionsföreståndare
och huvudlärare avvisas i motionerna 1984/85:731 (fp) yrkande 25 och
1984/85:2543 (m) yrkande 3. Motionärerna hänvisar till att institutionsföreståndarna
ansvarar för vården av ofta mycket dyrbar utrustning. I den senare
motionen åberopas huvudlärarnas pedagogiska uppgifter som är av stort
värde för andra lärare i ämnet.

Utskottet har inget att erinra mot att riksdagen nu beslutar om en
avveckling av systemet med huvudlärare och institutionsföreståndare i
gymnasieskolan. I likhet med vad som numera gäller för grundskolan bör de
uppgifter som i dag fullgörs av huvudlärare och institutionsföreståndare i
gymnasieskolan i fortsättningen åvila lärare med specialfunktioner. Utskottet
tillstyrker därmed förevarande förslag i budgetpropositionen och avstyrker
därjämte motionerna 1984/85:731 yrkande 25 och 1984/85:2543 yrkande
3 i motsvarande delar.

I budgetpropositionen förordas att tjänster som rektor, biträdande rektor
och studierektor i fortsättningen skall knytas till gymnasieskolan i kommunen
eller landstingskommunen och inte som nu är fallet till viss skolenhet.

Utskottet delar föredragande statsrådets principiella uppfattning att varje
skolenhet med gymnasieskola bör ledas av en heltidsanställd rektor.
Utskottet anser vidare att ytterligare begränsning av friheten att fördela
skolledningsresursen bör finnas i det hänseendet att det bör fastställas en
minsta organisation av fasta skolledartjänster. Utskottet har vidare uppfattat
förslaget om skolledningsresurs i budgetpropositionen på sådant sätt att
resursen liksom för närvarande avser ledning av skolenhet och i princip inte
bör nyttjas av skolhuvudmannen som en reguljär tillgång för kommunens
centrala skoladministration.

Med hänvisning till vad som anförts om användningen av skolledarresursen
tillstyrker utskottet att tjänster som rektor, biträdande rektor och
studierektor knyts till kommunen och landstingskommunen och inte till viss
skolenhet.

I motion 1984/85:2543 (m) yrkande 4 i denna del hävdas att det bör vara en
uppgift för riksdagen att fastställa nivån för hur mycket av skolledningsresurser
som bör gå till fasta skolledartjänster (rektor, studierektor) resp. till
specialfunktioner (huvudlärare, institutionsföreståndare). Regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag härom. Liknande tankegångar återfinns
i motion 1984/85:731 (fp) yrkande 23 i denna del. Motionärerna
beklagar att regeringen inte nu har velat fastställa en lägsta nivå för fasta
skolledartjänster resp. specialfunktioner. Detta bör ske i kommande budgetproposition.

Till skillnad från motionärerna anser utskottet att det bör ankomma på
regeringen eller myndighet som regeringen beslutar att närmare bestämma
om nivåerna för en minsta organisation med dels fasta skolledartjänster, dels

UbU 1984/85:18

22

specialfunktioner. Med hänvisning härtill bör riksdagen avslå motionerna
1984/85:731 yrkande 23 i denna del och motion 1984/85:2543 yrkande 4.

I budgetpropositionen anges hur skolledningsresursen fortsättningsvis
skall beräknas (s. 181). Utskottet har inget att erinra mot att den i
fortsättningen i huvudsak beräknas och fördelas på skolenheter på det sätt
som föredragande statsrådet anger. Utskottet har emellertid erfarit att det
för vissa mindre landstingskommunala skolor kan innebära att de inte når
upp till det poängtal som avses krävas för att erhålla en hel skolledartjänst. I
de fall landsting får särskilda problem genom en markant resursminskning
bör regeringen genom närmare bestämmelser och inom ramen för det
föreslagna systemet kunna ge viss kompensation härför. Vidare bör regeringen
vara oförhindrad att inom ramen för det föreslagna systemet och inom
ramen för beräknade kostnader även medge kompensation för primärkommunerna
i de fall systemet genom ”tröskelvärdeseffekt” medför en påtaglig
och ej avsedd minskning av skolledarresursen i förhållande till nuläget.

Utskottet tar nu upp vissa frågor som avser dels lärartjänster inom
ungdomsskolan i sin helhet, dels vissa lärartjänster inom gymnasieskolan.

I budgetpropositionen behandlas frågan om överklagande av tillsättningsbeslut
inom skolområdet (s. 51 f.). Föredragande statsrådet erinrar om
riksdagens beslut i vissa frågor rörande besvär hos regeringen, vilket bl. a.
innebar att ärenden som prövats i två instanser under regeringsnivån inte bör
få föras vidare till regeringen, om inte särskilda skäl föranleder annat (prop.
1983/84:120, KU 1983/84:23, rskr. 1983/84:250). Mot bakgrund härav
förordar statsrådet att skolstyrelsens/utbildningsnämndens beslut om tillsättning
av tjänster som lärare, syofunktionärer, huvudlärare, institutionsföreståndare
samt föreståndare och biträdande föreståndare vid elevhem vilka
har prövats av SÖ som andra instans, inte bör få överklagas hos regeringen.
Motsvarande bör också gälla besvär i fråga om tjänstetyp.

För att SÖ skall kunna vara slutinstans i fråga om alla lärartjänster bör
enligt föredragande statsrådet lektorstjänster tillsättas av länsskolnämnderna i
stället för som nu av SÖ.

I motion 1984/85:2543 (m) yrkande 6 hemställs om avslag på regeringens
förslag om begränsning av besvärsrätten. Motionärerna hävdar som sin
principiella uppfattning att den enskildes rätt att överklaga tillsättningsbeslut
hos regeringen inte utan tungt vägande skäl får kringskäras. I samma motion,
yrkande 7, och i motion 1984/85:2521 (m) hemställs om avslag på förslaget
om ändrad ordning för tillsättning av lektorstjänster i gymnasieskolan. I den
sistnämnda motionen hävdas att ett genomförande av förslaget kommer att
leda till ett onödigt administrativt merarbete för den statliga skoladministrationen.
Regeringen bör- vid ett bibehållande av SÖ som tillsättningsmyndighet
för lektorstjänstema - kunna klara av de relativt få besvärsärenden som
det kan bli fråga om, menar motionärerna.

Utskottet ansluter sig till den av regeringen föreslagna administrativa
förenklingen av ifrågavarande tjänsters tillsättning. Med hänvisning till den

UbU 1984/85:18

23

sålunda ändrade besvärsordningen bör riksdagen även biträda förslaget att
länsskolnämnderna framdeles tillsätter lektorstjänsterna. Riksdagen bör
således bifalla proposition 1984/85:100 i motsvarande del och därjämte
avstyrka motionerna 1984/85:2521 och 1984/85:2543 yrkandena 6 och 7.

Riksdagen beslutade våren 1982 att lektorstjänsterna i gymnasieskolan
tills vidare skulle tillsättas som ordinarie (prop. 1981/82:157, UbU 1981/
82:36, rskr. 1981/82:445). Lektorstjänsterna borde enligt propositionen ses i
samband med tjänsteorganisationen i högskolan, varför inga ändringar
borde ske i avvaktan på prövningen av förslagen i lärartjänstutredningens
betänkande (SOU 1980:3) Lärare i högskolan. Riksdagen har nyligen
beslutat om ny arbets- och tjänsteorganisation för lärare i den statliga
högskolan (prop. 1984/85:57, UbU 1984/85:9, rskr. 1984/85:115).

I budgetpropositionen behandlas nu frågan om tjänstetyp för lektorer.
Föredragande statsrådet erinrar bl. a. om lektorernas betydelse för att hålla
undervisningen å jour med den vetenskapliga utvecklingen och därmed bl. a.
bidra till att ge eleverna viktig stimulans. Vidare påpekas att en lektorstjänst
kan vara den naturliga yrkesmässiga fortsättningen på forskarutbildning. För
rekryteringen till forskarutbildningen är detta av betydelse inte minst för
ämnesområden, där den naturliga arbetsmarknaden i övrigt för forskarutbildade
är begränsad.

Föredragande statsrådet förordar att lektorstjänsterna i gymnasieskolan
även fortsättningsvis skall tillsättas som ordinarie.

I syfte att underlätta rekryteringen av lärare till högskolan utan att
samtidigt försvåra för gymnasieskolan att knyta till sig kvalificerade lärare
föreslås i budgetpropositionen att lektorstjänster skall föras över stat, om de
innehas av någon som är tjänstledig för att uppehålla en annan statlig eller
statligt reglerad anställning med förordnande tills vidare utan tidsbegränsning.
Därigenom blir det möjligt att återbesätta tjänsterna.

Utskottet tillstyrker vad i budgetpropositionen har förordats om att
lektorstjänster fortfarande skall tillsättas som ordinarie och vad som
förordats om överstatförande av lektorstjänster.

Utskottet behandlar i detta avsnitt yrkande 5 i motion 1984/85:1045 (vpk),
vari motionärerna tar upp frågan om tillgången på lärare i gymnasieskolan.
Motionärerna, som utgår från en betygsfri intagning till gymnasieskolan och
att alla som önskar det bör kunna bedriva gymnasiestudier, menar att det
behövs förstärkningsåtgärder utöver dem som föreslås i budgetpropositionen.
Med hänvisning till en ökad lärartillgång föreslås att en samhällskostnadskalkyl
bör göras över de kostnader som uppstår för stat och kommun,
om lärare går arbetslösa i stället för att göra en värdefull insats genom att
fullgöra de uppgifter som de är utbildade för.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet peka på vissa förhållanden.
Som utskottet har uppfattat motionen åsyftar motionärerna sådan ökad
lärartillgång som betingas av att elevunderlaget minskar. Problem i form av

UbU 1984/85:18

24

arbetslöshet som kan bli följden härav söker statsmakterna förebygga genom
att dimensionera lärarutbildningen på grundval av vad som är känt om
elevutvecklingen. På grund av en rad svårberäknade faktorer, t. ex. yrkesbenägenheten
hos dem som skaffat sig lärarutbildning och konkurrens från
näringslivet om de färdigutbildade är det i praktiken omöjligt att nå en
fullständig överensstämmelse mellan tillgång och efterfrågan på lärare.
Härtill kommer att tillgången på lärare kan variera kraftigt från ämnesområde
till ämnesområde, vilket är fallet i dag. Den i motionen framställda bilden
av en generellt god tillgång på lärare stämmer inte med verkligheten. På flera
yrkesinriktade studievägar råder en besvärande brist på behöriga lärare. Det
gäller även de högre årskurserna av den fyraåriga tekniska linjen. Vidare bör
det uppmärksammas att lärartillgången ofta varierar starkt mellan olika delar
av landet.

Utskottet vill erinra om att länsskolnämnden får medge styrelse för skola
att ge övertalig lärare fortsatt förordnande som lärare under högst en termin
(reservlärare). Reservlärare skall i första hand fullgöra undervisning vid
skolor i kommunen eller i annan kommun inom området som länsskolnämnden
bestämmer. Till avlönande av reservlärare utgår statsbidrag enligt
gängse grunder för statsbidrag till lärare.

Syftet med motionen är att knyta arbetslösa lärare till skolan. I de fall en
alarmerande arbetslöshet bland lärare uppstår, bör det enligt utskottets
mening ankomma på berörda organ i samhället att föranstalta om de åtgärder
som bedöms vara mest ändamålsenliga. Detta bör vara möjligt utan att
uppdrag dessförinnan ges om en samhällskostnadskalkyl i enlighet med
motionen. Med hänvisning till vad utskottet har anfört i frågan bör riksdagen
avslå motion 1984/85:1045 yrkande 5.

Resurser för undervisningen i gymnasieskolan

Erfarenheterna av den friare resursanvändningen i gymnasieskolan tyder
enligt vad SÖ har redovisat på brister i fördelningen av förstärkningsresursen.
Undervisningen för elever med svårigheter, en elevgrupp som särskilt
uppmärksammades i den proposition (prop. 1981/82:14) som låg till grund
för beslutet om den friare resursanvändningen, har inte fått ökade resurser.
Föredragande statsrådet menar att de nu föreliggande utvärderingsresultaten
pekar på att det behövs en tydligare markering av målet för den friare
resursanvändningen i föreskrifterna för denna. En målinriktad användning
av förstärkningsresursen kan enligt statsrådet främjas genom att skolstyrelsen
beslutar om en plan med allmänna riktlinjer för resursens användning
inom den eller de skolenheter med gymnasieskola som finns i kommunen.

Utskottet tillstyrker att en sådan ordning införs den 1 juli 1985.

Regeringen föreslår en ökning av resursen för stödundervisning och
samordnad specialundervisning. Föredragande statsrådet beräknar 15
milj. kr. för detta, vilket innebär att resursen kommer att uppgå till 0,8

UbU 1984/85:18

25

veckotimmar per klass om 16 eller 30 elever i stället för som för närvarande
0,65 veckotimmar.

I motion 1984/85:731 (fp) yrkande 20 hemställs om avslag på förslaget.
Medlen används enligt motionärerna bättre om de i stället får nyttjas för att
öka antalet platser i gymnasieskolan.

Utskottet erinrar om vad i det föregående (s. 12) har anförts om
ambitionen att bereda alla 16- och 17-åringar plats i gymnasieskolan fr. o. m.
nästa budgetår. Bl. a. med hänvisning till det ökade behovet av särskilt stöd
för vissa elever som förväntas bli följden härav finner utskottet den
föreslagna resursförstärkningen motiverad, varför riksdagen bör bifalla
budgetpropositionen i denna del. Utskottet avstyrker därmed motion
1984/85:731 yrkande 20.

I sin föredragning berör statsrådet i korthet den särskilda återföringsresurs
som infördes i samband med utvidgningen av systemet med timreduktioner
(prop. 1983/84:40, UbU 1983/84:7, rskr. 1983/84:91). Hon överväger att
föreslå regeringen vissa ändringar i reglerna för fördelningen av resursen för
att främja en klar prioritering till förmån för i huvudsak skolenheter med
alternativa timplaner.

I motion 1984/85:1045 (vpk) yrkande 6 hävdas att systemet med timreduktion
slår särskilt hårt mot glesbygdsskolor, där det oftare än i de större
tätorternas gymnasieskolor är svårt att fylla undervisningsgrupperna. Motionärerna
pekar på minskade valmöjligheter för eleverna vid mindre skolor
och mindre möjligheter att välja ”smala” ämnen. För att eliminera sådana
negativa effekter av systemet med timreduktioner bör enligt motionen
förevarande anslag tillföras särskilda medel om 115 milj. kr.

Utskottet hänvisar till den av statsrådet aviserade översynen av reglerna
för den s. k. återföringsresursens fördelning. Som utskottet ser det sammanfaller
i huvudsak motionärernas synsätt i vad avser resursens fördelning med
vad föredragande statsrådet har anfört i frågan. Utskottet kan emellertid mot
bakgrund av det statsfinansiella läget inte tillstyrka motionärernas förslag om
tillskott av medel i syfte att avveckla systemet med timreduktioner. Med
detta avstyrker utskottet bifall till motion 1984/85:1045 yrkande 6.

Riksdagen beslutade under det förra riksmötet att helt slopa systemet med
självstudietimmar för tvååriga linjer och att slopa två av de fem självstudietimmama
på de tre- och fyraåriga linjerna (prop. 1983/84:100, UbU
1983/84:19, rskr. 1984/85:321). Föredragande statsrådet anför nu att de
kvarvarande tre självstudietimmarna bör tas bort ur själva timplanerna för de
treåriga linjerna. För att skapa ekonomiskt utrymme för detta bör en
motsvarande minskning komma till stånd av resursen för delning av klass
eller grupp vid studietekniska övningar för årskurs 1 av de tre- och fyraåriga
linjerna. Genom en allmän föreskrift till timplanerna bör det emellertid
fortfarande finnas en möjlighet att i årskurs 3 lägga ut högst två veckotimmar
såsom självstudietid. En på det sättet frigjord resurs bör enligt förslaget

UbU 1984/85:18

26

tillföras förstärkningsresursen.

Enligt motion 1984/85:1045 (vpk) yrkande 7 bör självstudietimmarna
slopas utan att medel för detta tas från andra områden inom skolan med följd
att åtgärderna likväl går ut över utbildningens kvalitet. Motionärerna
biträder sålunda inte regeringens sätt att finansiera borttagandet av självstudietimmarna
utan yrkar att 72 milj. kr. för ändamålet tillförs anslaget.

I motion 1984/85:2822 (m) yrkande 23 anförs att det finns skäl för att viss
tid i gymnasieskolan anslås till studier på egen hand. Härigenom underlättas
elevernas övergång till universitets- och högskolestudier. Självstudierna bör
planläggas noga och ingå som en integrerad del av undervisningen. Motionärerna,
som finner att även de studietekniska övningarna fyller en viktig
funktion, avvisar samtidigt förslaget att minska resursen för dessa. Mot den
redovisade bakgrunden förordas i motionen sådana förändringar i läroplanen
att kommunerna själva kan avgöra om de önskar nyttja självstudier, dela
undervisningsgrupper eller vidta andra åtgärder som man anser bäst främjar
ett gott undervisningsresultat.

Mot bakgrund av bl. a. den allmänna diskussion som har förts om det
ändamålsenliga i systemet med självstudietimmar alltsedan dess tillkomst,
anser utskottet att det är angeläget att åtgärder nu vidtas så att föreskrifterna
om självstudietimmar tas bort ur timplanen. Av statsfinansiella skäl anser sig
utskottet emellertid inte kunna föreslå riksdagen att i enlighet med motion
1984/85:1045 förstärka förevarande anslag med särskilda medel för borttagande
av självstudietimmarna.

Utskottet har inget att erinra mot att möjlighet till självstudier ges genom
en allmän föreskrift till timplanerna i enlighet med vad som förordas i
budgetpropositionen.

Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 1984/85:1045 yrkande 7
och 1984/85:2822 yrkande 23 och föreslår att riksdagen biträder regeringens
förslag om självstudietimmar och minskning av resursen för studietekniska
övningar.

Under innevarande budgetår har ett projekt benämnt teknikservice
påbörjats. Syftet med projektet är att åstadkomma ett närmare samarbete
mellan skolor med fyraårig teknisk linje och små eller medelstora företag.
Projektet stöds av SÖ och styrelsen för teknisk utveckling (STU). Statligt
bidrag för verksamheten utgår för närvarande med sammanlagt 400 000 kr.
Föredragande statsrådet anser att bidraget i enlighet med förslag av SÖ bör
ökas till 600 000 kr. för budgetåret 1985/86.

Enligt motion 1984/85:2822 (m) yrkande 25 bör projektet i sin helhet
finansieras av STU, varför motionärerna motsätter sig att regeringen anvisar
medel för ändamålet.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet peka på följande.

De medel som SÖ disponerar för verksamheten med teknikservice avser
den del av verksamheten som är direkt knuten till skolan. Härigenom
möjliggörs en nedsättning av undervisningsskyldigheten med två veckotim -

UbU 1984/85:18

27

mar för lärare. STU:s medverkan i projektet avser stöd till utvecklingsfonderna
för att de bl. a. skall kunna informera småföretagen om möjligheter till
teknikservice.

Utskottet har samma uppfattning som föredragande statsrådet i frågan,
nämligen att verksamheten är angelägen och att den bör öka i omfattning.
Därför avstyrker utskottet yrkandet.

I motion 1984/85:1038 (s) anförs att arbetsmiljön är dålig vid undervisningen
i vissa praktiska ämnen. Motionärerna lyfter särskilt fram förhållandena i
ämnet maskinskrivning, där stora elevgrupper och buller enligt motionen
innebär påfrestningar för lärarna. I motionen yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad motionärerna har anfört om behovet av
lägre elevantal i ämnet maskinskrivning m. fl. praktiska ämnen.

Utskottet, som i likhet med motionärerna erinrar om att delning av klass i
t. ex. maskinskrivning i viss omfattning får ske, inser att arbetsmiljön i nu
berört hänseende kan vara besvärande. Utskottet utgår från att skolhuvudmannen
vidtar de bullerdämpande åtgärder i undervisningslokalerna som
bedöms nödvändiga. Utskottet kan emellertid av statsfinansiella skäl inte
föreslå riksdagen att uttala sig för en generell minskning av antalet elever i
undervisningsgrupperna i nu ifrågavarande ämnen. Utskottet har inhämtat
att enbart en förändring innebärande halvklassundervisning i maskinskrivning
medför en ökad kostnad av 12-13 milj. kr. Med det anförda avstyrker
utskottet motionen.

Utskottet behandlar i detta sammanhang yrkande 15 i motion 1984/
85:1325 (c), vari föreslås att det rekryteringsbidrag om 5 000 kr. per plats i
gymnasial lärlingsutbildning som utgår till kommunerna under innevarande
budgetår skall utgå även för budgetåret 1985/86. Motionärerna beräknar 10
milj. kr. för ändamålet.

Riksdagen beslutade i anledning av den s. k. kompletteringspropositionen
våren 1984 om ifrågavarande bidrag för budgetåret 1984/85 (prop. 1983/
84:150 bil. 3, UbU 1983/84:30, rskr. 1983/84:415). Utskottet anser att
riksdagen inte nu bör uttala sig för fortsatt rekryteringsbidrag för platser i
gymnasial lärlingsutbildning. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet
motion 1984/85:1325 yrkande 15 i denna del.

Föredragande statsrådet anmäler sin avsikt att återkomma till regeringen i
frågan om tidpunkt för avstämning av antalet elever i gymnasieskolan. För
närvarande ligger elevantalet den 15 september normalt till grund för
beräkning av timunderlaget för hela läsåret. Timunderlaget är avgörande för
statsbidragets omfattning. Statsrådet menar att en avstämningstidpunkt mitt
i läsåret skulle vara mer rättvisande. Förändringar i den riktningen övervägs
inom utbildningsdepartementet och bör kunna genomföras fr. o. m. läsåret
1985/86. Regeringen begär riksdagens godkännande av de förändringar som
blir följden härav i fråga om kopplingen mellan timunderlag och statsbidrag.

Som utskottet har uppfattat förslaget syftar det till att förmå skolhuvud -

UbU 1984/85:18

28

mannen att så snart som möjligt vid läsårets början åstadkomma en sådan
organisation i enlighet med bestämmelserna för anordnande av undervisning
att den ligger fast för resten av läsåret. Utskottet anser att detta är i linje med
strävan att nyttja statsbidraget så effektivt som möjligt. I de fall organisationen
på grund av förändringar i elevgruppering blir sådan att statsbidrag för
viss undervisning ej skall utgå bör kommunen - som utskottet ser förslaget -själv bestrida kostnaderna för verksamheten. Enligt utskottets uppfattning
bör förstärkningsresursen i dessa fall inte komma i fråga för att regelmässigt
täcka ett bortfall av statlig ”basresurs”. Utskottet erinrar om vad i det
föregående (s. 24) har förordats om en ordning med planering av förstärkningsresursens
användning. Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens
förslag om vissa förändringar i kopplingen mellan timunderlag och
statsbidrag.

Läroplansfrågor, försöksverksamhet m. m.

På grundskolans högstadium kan numera också annat språk än tyska eller
franska läsas som tillval i en treårig studiegång. Föredragande statsrådet
föreslår att elever som i grundskolan under tre år har studerat ett sådant
språk som B-spräk ges möjlighet att fortsätta studiet av detta som B-språk i
gymnasieskolan, om elevunderlaget är tillräckligt.

I dag erbjuds normalt som nybörjarspråk i gymnasieskolan, s. k. C-språk,
franska, ryska, spanska och tyska. Efter medgivande av SÖ får undervisning
anordnas även i finska, italienska, kinesiska och portugisiska. Föredragande
statsrådet föreslår nu att även andra språk än de nämnda - dock ej engelska -skall kunna väljas som C-språk på de tre- och fyraåriga linjerna. Vissa krav i
enlighet med vad som anförs i budgetpropositionen (s. 184) bör gälla för
anordnande av undervisning i ifrågavarande språk.

Utskottet föreslår att riksdagen skall godkänna vad i budgetpropositionen
har förordats om ökat utbud av B- och C-språk.

Föredragande statsrådet erinrar om att uppdelningen i allmän och särskild
kurs i franska och tyska har slopats i grundskolan. Motsvarande uppdelning
för språken såsom B-språk på tvååriga linjer i gymnasieskolan bör nu enligt
statsrådet avskaffas. För läsåret 1985/86 bör den hittillsvarande uppdelningen
tillämpas för årskurs 2.

I motion 1984/85:2538 (m) yrkande 8 betraktas förslaget som en åtgärd
som försämrar språkutbildningens kvalitet, varför det avvisas. Motionärerna
anför att behovet av mer kvalificerade språkstudier är stort även på de
tvååriga linjerna.

Enligt vad som anförs i budgetpropositionen pågår i praktiken redan
samläsning i de berörda språken i de fall antalet elever inte har medgivit start
av undervisning i skilda kurser. Utskottet har inget att erinra mot att den
hittillsvarande indelningen i skilda kurser slopas. Med anledning av de i

UbU 1984/85:18

29

motionen framförda farhågorna beträffande undervisningens kvalitet vill
utskottet peka på föredragande statsrådets avsikt att låta den besparing i
form av viss timresurs som i vissa fall uppstår genom den föreslagna
ordningen i princip bevaras för de aktuella språken. Utskottet anser med det
anförda att riksdagen bör bifalla budgetpropositionen i nu berörd del och
därjämte avslå motion 1984/85:2538 yrkande 8.

Mot bakgrund av svårigheterna att skaffa praktikplatser för miljöpraktik
för eleverna på fyraårig teknisk linje förordar föredragande statsrådet en
försöksverksamhet som innebär att miljöpraktiken om sammanlagt 12 veckor
förläggs till läsårstid efter årskurs 3 och att utbildningstiden på linjen därmed
förlängs med en termin. Försöksverksamheten bör starta tidigast för dem
som börjar i årskurs 1 på fyraårig teknisk linje läsåret 1985/86. Som en följd
av det föreslagna försöket bör enligt statsrådet de elever på fyraårig teknisk
linje som slutar efter årskurs 3 för att t. ex. övergå till högskolestudier inte
behöva redovisa fullgjord miljöpraktik mellan årskurserna 2 och 3 för att få
avgångsbetyg med fullständig studiekurs.

Utskottet har inget att erinra mot de nu redovisade förslagen.

I budgetpropositionen anmäls att föredragande statsrådet avser att
återkomma till regeringen med förslag om vissa ändringar i timplanen för
treårig ekonomisk linje såvitt avser såväl normaltimplanen som den alternativa
timplanen (AT-planen). Bl. a. bör enligt statsrådet ämnet stenografi inte
kunna väljas i stället för ekonomiskt specialämne, som fallet är nu, utan
ställas i val mot andra färdighetsämnen i årskurserna 2 och 3. De planerade
timplanerna redovisas i bilaga till budgetpropositionen (s. 652). Regeringen
bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört
om ändringar i timplanen för treårig ekonomisk linje.

I motion 1984/85:2538 (m) yrkande 9 avvisas den planerade ändringen.
Motionärerna menar att den nuvarande ordningen har gällt alltför kort tid för
att man nu på grundval av vunna erfarenheter skall ha skäl att ändra den.
Vidare anförs i motionen - mot bakgrund av vad i budgetpropositionen
förordas om ämnet stenografi - att en välutbildad ekonom behöver all den
utbildning i matematik eller språk som han eller hon kan få.

Utskottet vill peka på att SÖ i sin anslagsframställning bl. a. har angivit att
stenografi har visat sig mindre attraktivt och att det därför bör placeras i
timplanen så att val av stenografi inte drabbar elevernas studier i andra
linjespecifika ämnen. Utskottet anser sig inte ha skäl att frångå vare sig SÖ:s
eller föredragande statsrådets bedömning, varför motion 1984/85:2538
yrkande 9 avstyrks. Riksdagen bör sålunda utan erinran lägga till handlingarna
vad i budgetpropositionen har anförts om timplanerna för treårig
ekonomisk linje.

Föredragande statsrådet anmäler att hon avser att föreslå regeringen vissa
ändringar i timplanen för vårdlinjes nuvarande gren för barna- och ungdomsvård.
Bl. a. bör grenens benämning ändras till ”gren för omsorger om barn

UbU 1984/85:18

30

och ungdom” i enlighet med formuleringar i socialtjänstlagen. Förslaget till
reviderad timplan återfinns i bilaga till budgetpropositionen (s. 653).

Utskottet föreslår att riksdagen utan erinran lägger till handlingarna vad i
budgetpropositionen har anförts om gren för omsorger om barn och ungdom
på vårdlinjen.

Utskottet tar nu upp till behandling ett antal motionsyrkanden som rör
timplanerna för gymnasieskolans teoretiska linjer m.m.

I motion 1984/85:2538 (m) yrkande 10 återkommer motionärerna till sina
tidigare framförda krav beträffande timplanerna för gymnasieskolans teoretiska
linjer (jfr mot. 1983/84:1749 yrk. 1). Riksdagen bör, menar motionärerna,
upphäva sitt beslut under det förra riksmötet om förändringar av
timplanerna, och det bör ske på sådant sätt att eleverna inte försätts i
svårigheter.

Som framgår av budgetpropositionen beslutade riksdagen under riksmötet
1983/84 om förändringar av timplanerna för gymnasieskolans teoretiska
linjer (prop. 1983/84:100, UbU 1983/84:19, rskr. 1983/84:321). Regeringens
förslag, som framlades på grundval av förslag av SÖ, innebar i huvudsak
justeringar vilka syftade till att komma till rätta med vissa problem, bl. a. att
söka stärka den naturvetenskapliga linjens ställning. Riksdagen biträdde i
huvudsak regeringens förslag och avslog därjämte motion 1983/84:1479
yrkande 1. Innehållet i det motionsyrkandet överensstämmer i huvudsak
med det i förevarande sammanhang aktuella yrkandet 10 i motion 1984/
85:2538. Utskottet finner inte anledning för riksdagen att nu ändra uppfattning
i frågan, varför det sistnämnda yrkandet bör avslås.

I motion 1984/85:1337 (m) framförs förslag i syfte att främja rekryteringen
till gymnasieskolans naturvetenskapliga linje. I nu berörd del av motionen
förordas en utredning om förutsättningarna för dels en omfördelning av
veckotimtalen i linjens karaktärsämnen till förmån för ämnet biologi
(yrkande 2), dels ett påbyggnadsår med specialisering (yrkande 4). Som
exempel på specialisering anges biokemi och bioteknik.

Utskottet föreslår att riksdagen med hänvisning till att beslut fattades så
sent som under det förra riksmötet om bl. a. timplanen för den naturvetenskapliga
linjen avslår yrkande 2 i motionen. När det gäller motionens
yrkande 4, utgår utskottet från att SÖ som ansvarig central myndighet vidtar
de åtgärder som överstyrelsen finner påkallade, i de fall man t. ex. från
näringslivets sida påvisar att det föreligger behov av utbildningar av den art
som motionärerna anger. Utbildningarna bör då kunna anordnas som
påbyggnadsutbildning, i den mån de inte bör ges inom högskolan. Med det
anförda avstyrker utskottet yrkandet.

Även i motion 1984/85:731 (fp) yrkande 17 tas frågan upp om den
naturvetenskapliga linjens ställning. Motionärerna finner det oroande att
längre teoretiska studievägar i gymnasieskolan i vissa fall har svårt att
attrahera elever som fullföljer utbildningen. Den naturvetenskapliga linjen

UbU 1984/85:18

31

har speciella problem. Utöver åtgärder på längre sikt, såsom viktade betyg,
efterlyses i motionen åtgärder som snabbt ger resultat. En sådan är
bestämmelser om ett högre betygsmedelvärde för linjen. SÖ bör vidare få i
uppdrag av regeringen att med förtur lägga fram förslag även om andra
åtgärder i syfte att främja rekryteringen till linjen.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet erinra om att SÖ i
januari 1976 beslutade att fr. o. m. läsåret 1975/76 tills vidare ändra
betygsnivån i ämnena matematik, fysik, kemi och biologi så att medelvärdet
för hela riket blir 3,3 i den referensgrupp som utgörs av elever i resp. årskurs
från naturvetenskaplig och fyrårig teknisk linje. I matematik, fysik och kemi
skall de centrala proven enligt beslutet normeras kring medelvärdet 3,3.
Motivet till den ändrade betygsnivån i de aktuella ämnena var att förbättra
rekryteringen till den naturvetenskapliga linjen samt att minska benägenheten
för linjebyten. Utskottet är inte berett att nu föreslå en ytterligare
höjning av betygsmedelvärdet på linjen. Mot bakgrund av den aktuella
situationen för den naturvetenskapliga linjen finner utskottet det emellertid
angeläget att regeringen och SÖ uppmärksamt följer utvecklingen. Då
utskottet utgår från att regeringen föranstaltar om sådana åtgärder som är
påkallade, bör enligt utskottets mening det nu aktuella motionsyrkandet inte
behöva föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Utskottet vill i
sammanhanget erinra om att kommittén (U 1983:03) för översyn av reglerna
för tillträde till grundläggande högskoleutbildning bl. a. har att överväga
frågan om viktade betyg.

Utskottet föreslår med hänvisning till vad som har anförts om åtgärder för
att öka intagningen till den naturvetenskapliga linjen att riksdagen avslår
motion 1984/85:731 yrkande 17.

I motion 1984/85:2526 (m) behandlas situationen för undervisningen i
moderna språk i gymnasieskolan. Motionärerna pekar på en rad timplanemässiga
förhållanden, vilka enligt motionärerna är till nackdel för språkundervisningen.
Ordningen med samläsning mellan olika linjer framhålls som
mycket besvärande, då den ofta medför att undervisningsgrupp i språk
sammansatt av elever från olika linjer sällan är samlad. Frånvaron till följd av
att vissa aktiviteter såsom prov och studiebesök vid ett och samma tillfälle
endast avser delar av gruppen har en sådan omfattning att den enligt
motionärerna måste kartläggas. I motionen hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att SÖ bör få i uppdrag att i enlighet med vad
som anförts i motionen lägga fram förslag om hur den undervisningstid som i
dag anvisas för språk skall kunna tillvaratas på ett effektivare sätt än vad nu är
fallet (yrkande 2). I motionen behandlas även effekterna för undervisningen i
språk av den nuvarande ordningen med timreduktion, vilka enligt motionärerna
är förödande för färdighetsämnen som språk. Åtgärder bör vidtas för
att komma till rätta med de uppkomna problemen (yrkande 3).

Även i motion 1984/85:2519 (c) behandlas systemet med timreduktioner i
gymnasieskolan. Motionären menar att en utvärdering snarast bör komma

UbU 1984/85:18

32

till stånd av timreduktionernas effekter på kunskapsnivå och studieresultat.

Utskottet vill med anledning av yrkande 2 i motion 1984/85:2526 anföra
följande.

Ämnesundervisningen kan och bör i dagens gymnasieskola i enlighet med
gällande bestämmelser blandas med en rad olika aktiviteter. Konsekvenserna
av detta i form av lektionsbortfall kan bli besvärande för undervisningen i
grupper som är sammansatta av elever från flera klasser på olika linjer,
eftersom bortfallet av lektioner ibland gäller endast vissa elever i gruppen.
Det är uppenbart att detta gäller främst i språkundervisningen, när t. ex. en
av flera klasser i en årskurs har skrivning eller annan egen aktivitet.

Självfallet måste alla aktiviteter som bryter den schemalagda undervisningen
planeras mycket noggrant, det kan gälla skrivningar, s. k. koncentrationsdagar,
studiebesök och olika former av arbetslivsorientering. Utskottet
finner det naturligt att skolledningen kartlägger lektionsbortfallet och dess
orsaker. Utskottet erinrar om att SÖ har givit råd till hjälp för en samordnad
planering av olika aktiviteter (SÖ-FS 1980:143).

Då utskottet utgår från att regeringen och berörda myndigheter uppmärksammar
problem av den art som motionären har pekat på och vidtar de
åtgärder som är påkallade, anser utskottet att motion 1984/85:2526 yrkande 2
inte nu bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Utskottet avstyrker
härmed motionsyrkandet.

När det gäller ordningen med timreduktioner vid reducerat antal elever,
har utskottet i det föregående (s. 25) av statsfinansiella skäl inte ansett sig
kunna tillstyrka det motionsledes framförda förslaget om tillskott av
särskilda medel för att avveckla sagda ordning. Utskottet utgår emellertid
från att SÖ inom ramen för uppdraget att utvärdera resursanvändningen i
gymnasieskolan följer utvecklingen och vid behov föreslår åtgärder, bl. a. i
vad gäller konsekvenserna för färdighetsämnen som språk. Syftet med
motionen torde i huvudsak bli tillgodosett utan att riksdagen gör något
uttalande i frågan. Motionerna 1984/85:2519 och 1984/85:2526 yrkande 3 bör
med hänvisning härtill inte bifallas av riksdagen.

Med hänvisning till att det är nödvändigt att utbildningen inom handelsoch
kontorsområdet snabbt anpassas till förändrade krav föreslås i budgetpropositionen
en försöksverksamhet med tvåårig handels- och kontorslinje
(Hk). Den nya studievägen bör, där den anordnas, ersätta den tvååriga
ekonomiska linjen (Ek) och distributions- och kontorslinjen (Dk). De
sistnämnda studievägarna bör sålunda inte få läggas ut pararellt med den nya
linjen vid försöksskolorna.

Utskottet tillstyrker förslaget.

Utskottet har inget att erinra mot vad i budgetpropositionen har förordats
om att försöksverksamhet med industriteknisk gren anordnas pä drift- och
underhållsteknisk linje.

UbU 1984/85:18

33

Mot bakgrund av starka önskemål från arbetsmarknaden om att den
tekniska utbildningen förstärks i fråga om bl. a. datakunskap, biologi och
företagsekonomi föreslås i budgetpropositionen att två modeller prövas för
försöksverksamhet med utvidgad fyraårig teknisk linje. Utbildningen avses
bli spridd över ytterligare en termin resp. ett år utan att det krävs en utökad
ekonomisk ram. Det senare är möjligt dels genom en slopad grendelning i
årskurs 3, dels genom att antalet lektioner under den eller de extra
terminerna begränsas något jämfört med tidigare årskurser.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till budgetpropositionen
godkänner att försöket får anordnas i två län med start 1985/86.

Beträffande den gymnasiala utbildningen för döva och hörselskadade i
Örebro har utskottet inget att erinra mot förslaget i budgetpropositionen att
eleverna får möjlighet att studera teckenspråk som ämne. Utskottet tillstyrker
att möjligheten införs fr. o. m. läsåret 1985/86.

I några motioner aktualiseras frågan om elevernas möjligheter till
personliga intresseval (specialintressen) och möjligheten att i sådant syfte
jämka timplanen för vissa elever. Sålunda förordas i motion 1984/85:731 (fp)
yrkande 19 att elever som har speciella förutsättningar för t. ex. musik, sång,
matematik, fysik, språk, dans eller teckning bör få utveckla dessa genom
utbyte av fem veckotimmar. Likartade förslag framförs i motionerna
1984/85:2538 (m) yrkande 11 och 1984/85:2818 (m) yrkande 22, vari
motionärerna förordar att den nuvarande försöksverksamheten med ramtimplaner
med obligatoriska och valbara timtal utökas till att omfatta
möjligheter till ytterligare fördjupning i ämnen som redan tidigare finns på
timplanen för ifrågavarande linje.

Frågan om personliga intresseval behandlades utförligt av utskottet under
det förra riksmötet i anledning av regeringens proposition 1983/84:116 om
gymnasieskola i utveckling. Utskottet framhöll då som sin uppfattning att en
elevs speciella intresse för ett särskilt ämne - som inte är idrott eller estetiskt
ämne - borde kunna tillmötesgås inom den reguljära ramen för berört ämne
eller berörda ämnen och erinrade om möjligheterna till ämnesfördjupning
genom specialarbete och temastudier. Utskottet påminde även om att det
utrymme i tid på timplanen som har fastställts för de olika ämnena är resultat
av ingående överväganden. Vad utskottet hade anfört om möjligheten till
individuella timplanejämkningar för personliga intresseval gav riksdagen
som sin mening till känna för regeringen (UbU 1983/84:29, rskr. 1983/
84:412). Riksdagen avslog därjämte ett antal motioner, i vilka framförts
förslag som i huvudsak överensstämmer med de i nu förevarande sammanhang
aktuella motionerna.

Utskottet, som inte har ändrat uppfattning i frågan, föreslår att riksdagen
med hänvisning till sitt tidigare ställningstagande i frågan avslår motionerna
1984/85:731 yrkande 19, 1984/85:2538 yrkande 11 och 1984/85:2818
yrkande 22.

3 Riksdagen 1984185.14sami. Nr 18

UbU 1984/85:18

34

I syfte att bättre kunna utnyttja vegetationsperioderna i vissa utbildningar
inom jordbruks- och skogsbrukssektorn (JST) föreslås i motion 1984/85:1325
(c) yrkande 16 att riksdagen av regeringen begär förslag om en utvidgad
praktik inom sektorn på sådant sätt att praktik anordnas för eleverna även
under sommarmånaderna vid jordbruk i skolornas närhet och att verksamheten
leds av en praktikhandledare även under den tiden.

Utskottet vill med anledning av motionen peka på att det ankommer på
huvudmannen för utbildningen att besluta i frågan om hur t. ex. praktiken för
utbildningarna skall organiseras och att sluta de avtal som härvid kan komma
i fråga. Utskottet har inhämtat att sådan praktikverksamhet som åsyftas av
motionärerna pågår sedan länge och att organisatoriska frågor härvid har
lösts på olika sätt. I den mån en utökning eller spridning av verksamheten är
motiverad bör den kunna åstadkommas utan att regeringen förelägger
riksdagen förslag i ärendet. Utskottet avstyrker härmed motion 1984/85:1325
yrkande 16.

I motion 1984/85:2818 (m) anförs bl. a. att gymnasieskolans uppgift är att
förbereda eleverna för yrkesarbete, fortsatt yrkesutbildning eller fortsatta
studier. Gymnasieskolans möjligheter att fullgöra dessa uppgifter måste
enligt motionärerna förbättras. Den pågående försöksverksamheten i gymnasieskolan
bör enligt yrkande 15 i motionen förändras i detta syfte och i
enlighet med vissa i motionen angivna riktlinjer.

Riksdagen beslutade under det förra riksmötet om försöksverksamhet och
utvecklingsarbete i gymnasieskolan (prop. 1983/84:116, UbU 1983/84:29,
rskr. 1983/84:412). Genom riksdagsbeslutet möjliggörs en förändring på sikt
av gymnasieskolan som enligt utskottets mening ligger i linje med vad
motionärerna har anfört om gymnasieskolans uppgifter. Frågan om en
förbättrad yrkesutbildning behandlades utförligt i propositionen (s. 50 ff.).
Med hänvisning till att föredragande statsrådet avsåg att tillsätta en
arbetsgrupp inom utbildningsdepartementet förelädes riksdagen inga förslag
i vad gäller förnyelsearbete inom yrkesutbildningens område. Arbetsgruppens
arbete pågår för närvarande. Utskottet vill i sammanhanget erinra om
de förslag av regeringen om förändringar beträffande vissa yrkesinriktade
linjer som utskottet har tillstyrkt i det föregående. I övrigt nöjer sig utskottet
med att erinra om verksamheten med påbyggnadsutbildningar, såväl teoretiska
och yrkesinriktade, som avses få ökad omfattning.

Riksdagen bör enligt utskottet med hänvisning till vissa beslut i anledning
av proposition 1983/84:116 och till vad utskottet har anfört avslå motion
1984/85:2818 yrkande 15.

I motion 1984/85:1325 (c) yrkande 1 framhålls vikten av att utvecklingen
av ett demokratiskt arbetssätt och möjligheter till delaktighet och medbestämmande
för elever och föräldrar främjas i det lokala utvecklingsarbetet
och genom försöksverksamheten i gymnasieskolan.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om ett demokratiskt arbetssätt

UbU 1984/85:18

35

i skolan och vill understryka vikten av arbetsformer som möjliggör medbestämmande
för elever och föräldrar. Utskottet erinrar om att även riksdagen
anslutit sig till detta synsätt genom att vid behandlingen av den i det
föregående nämnda propositionen 1983/84:116 om gymnasieskola i utveckling
bifalla regeringens förslag om anordnande av försöksverksamhet i olika
former för ökat inflytande för elever och ökad föräldramedverkan. Något
ytterligare uttalande av riksdagen i frågan anser utskottet inte motiverat,
varför riksdagen bör avslå motion 1984/85:1325 yrkande 1.

Lärlingsutbildning m. m.

Utskottet behandlar i detta avsnitt först ett antal motioner vari har väckts
förslag beträffande lärlingsutbildningen och annan likartad yrkesutbildning.

I motionerna 1984/85:731 (fp) yrkande 21 i denna del, 1984/85:2291 (c)
yrkande 3, 1984/85:2761 (fp) yrkande 3 och 1984/85:2818 (m) yrkande 18
hävdas att lärlingsutbildningen skall betraktas som ett fullvärdigt utbildningsalternativ
och kunna ersätta utbildning på linje i gymnasieskolan.
Vidare begärs i motionerna 1984/85:731 (fp) yrkande 21 i denna del,
1984/85:2291 (c) yrkande 4 och 1984/85:2818 (m) yrkande 19 att statsbidrag
skall kunna utgå även för det tredje året i en treårig lärlingsutbildning, den
s. k. färdigutbildningen.

Riksdagen beslutade under det förra riksmötet på förslag av regeringen att
den gymnasiala lärlingsutbildningen fr. o. m. innevarande läsår skulle införas
som reguljär utbildningsform i gymnasieskolan (prop. 1983/84:100 bil. 10,
UbU 1983/84:19, rskr. 1983/84:321). Därvid behandlades motionsledes
framlagda förslag lika dem som nu har redovisats. Beträffande lärlingsutbildningen
som fullvärdigt utbildningsalternativ hävdade utskottet liksom föredragande
statsrådet en annan uppfattning än motionärerna, nämligen att
lärlingsutbildningen kan vara ett värdefullt komplement till gymnasieskolans
ordinarie utbud av studievägar; det gäller främst mindre frekventa yrken
bl. a. inom hantverksområdet. I den då aktuella propositionen föreslogs
vidare att färdigutbildning, ett tredje år i lärlingsutbildningen, inte längre
skulle ingå i gymnasial lärlingsutbildning. Utskottet tillstyrkte förslaget och
framhöll att det bör vara berörda parter som överväger hur en lämplig
färdigutbildning skall anordnas. Riksdagen beslutade i enlighet med vad
utskottet hade anfört.

Med hänvisning till de nu redovisade ställningstagandena av utskottet och
riksdagen under det förra riksmötet bör riksdagen avslå motionerna 1984/
85:731 yrkande 21 i motsvarande delar, 1984/85:2291 yrkandena 3 och 4,
1984/85:2761 yrkande 3 och 1984/85:2818 yrkandena 18 och 19.

I några motioner framförs förslag om ändrade regler för det statliga
bidraget till lärlingsutbildningen.

Enligt motionerna 1984/85:731 (fp) yrkande 21 i denna del och 1984/

UbU 1984/85:18

36

85:2761 (fp) yrkande 1 bör bidrag utgå enligt ett system för anställning med
lönebidrag. Bidraget bör avse en treårig studiegång och motsvara 75 %,
50 % och 25 % av lönen under resp. år. I motion 1984/85:2291 (c) yrkande 5
anges riktlinjer för ett nytt bidragssystem innebärande bl. a. att berört
företag/institution står för viss del av kostnaden, att i bidraget ingår en del
som ersättning till företaget för materiel och handledning och att systemet
innefattar medel för viss utvecklings- och försöksverksamhet. I motion
1984/85:1512 (c) slutligen föreslås att staten ger ”mästarna” lärarlön.

I samband med beslutet om reguljär lärlingsutbildning avvisade riksdagen
förslag om ändringar i det bidragssystem som fortfarande gäller. Förslagen
var desamma som nu framförs i motionerna 1984/85:731, 1984/85:2761 och
1984/85:2291. Utskottet, som inte finner anledning för riksdagen att frångå
sitt tidigare ställningstagande, avstyrker därför motionerna i motsvarande
delar. Riksdagen bör enligt utskottets mening ej heller i övrigt ompröva det
nuvarande bidragssystemet, varför utskottet avstyrker även motion 1984/
85:1512.

I motion 1984/85:2818 (m) skisseras ett nytt system för lärlingsutbildning
innebärande bl. a. en varierande utbildningstid om två till fyra år samt att viss
utbildning i allmänna ämnen, undervisning i viss fackteori och arbetsteknik
förläggs till gymnasieskolan. Motionärerna hemställer att riksdagen av
regeringen begär förslag om nytt lärlingssystem av en sådan omfattning att
det kan svara för en betydande del av de ungas introduktion på arbetsmarknaden
(yrkande 16). Vidare bör regeringen ta initiativ gentemot arbetsmarknadens
parter i syfte att stimulera till ökad lärlingsutbildning i enlighet med
vad som har anförts i motionen (yrkande 17).

Vid riksdagsbehandlingen av regeringens förslag om en reguljär lärlingsutbildning
hade riksdagen att ta ställning till ett motionsledes framfört förslag
om ett system för lärlingsutbildning som överensstämmer med det som
framförs i motion 1984/85:2818. Med hänvisning till vad utskottet då anförde
som motiv för sitt avstyrkande av förslaget bör riksdagen nu avslå även
motion 1984/85:2818 yrkandena 16 och 17.

I motion 1984/85:2492 (m, c, fp) erinras om att verksamheten med lokalt
arbetsmarknadsanknutna specialkurser bl. a. har inneburit möjligheter för
en ny typ av utbildningar som är speciellt anpassade till hantverksyrken.
Motionärerna exemplifierar med hantverksutbildningar som för närvarande
pågår försöksvis vid S:t Görans gymnasium i Stockholm och Gripenskolan i
Nyköping och förordar att utbildningar av denna typ blir reguljära i
gymnasieskolan.

Utskottet har tidigare behandlat motionsledes framförda förslag av
likartad innebörd och därvid bl. a. hänvisat till att SÖ har regeringens
uppdrag att inom ramen för lokalt arbetsmarknadsanknutna specialkurser
verka för att försöksverksamhet med olika skolanknutna former av hantverksutbildning
kommer till stånd. SÖ, som årligen lämnar rapport över

UbU 1984/85:18

37

verksamheten, skall senast den 1 september 1986 inkomma till regeringen
med en samlad redovisning och förslag till åtgärder. Med hänvisning härtill
och till riksdagens nyligen fattade beslut om reguljär lärlingsutbildning i
gymnasieskolan bör motionen inte föranleda någon särskild åtgärd från
riksdagens sida.

I motion 1984/85:2291 (c) yrkande 6 hemställs att riksdagen hos regeringen
begär att SÖ snarast får i uppdrag att utveckla en förnyad verkstadsskola i
enlighet med vad som anförts i motionen. Mot bakgrund av att den
gymnasiala yrkesutbildningen ställs inför krav på modernisering av maskiner
och annan utrustning finner motionärerna tungt vägande skäl för att åter
satsa på förnyade former av utbildningar vilka förläggs till företagen.

Med hänvisning till vad i proposition 1983/84:116 om gymnasieskola i
utveckling anfördes om den yrkesinriktade utbildningen avstyrkte utskottet
ett identiskt motionsyrkande våren 1984 (mot. 1983/84:989 yrk. 4, UbU
1983/84:29). För närvarande ser en arbetsgrupp inom utbildningsdepartementet
över den gymnasiala yrkesutbildningen. Utskottet utgår från att
sådana synpunkter som framförs i motionen, t. ex. om en nära anknytning till
realistiska arbetsförhållanden, beaktas i översynsarbetet. Riksdagen bör
med hänvisning till vad utskottet nu har anfört avslå motion 1984/85:2291
yrkande 6.

Utskottet tar i detta avsnitt upp till behandling några motioner vari förslag
föreläggs riksdagen om utbildningar för vissa yrkesområden.

I motion 1984/85:1035 (s) redovisas förhållanden som enligt motionärerna
visar att det föreligger ett behov av nya utbildningsinsatser inom livsmedelsområdet.
Utbildningarna bör ha en inriktning mot biokemi och teknik och
syfta till att utveckla produktionsteknik för små och medelstora företag.
Riksdagen bör, föreslår motionärerna, som sin mening ge regeringen till
känna behovet av en allmänt kompetenshöjande utbildning inom livsmedelsområdet
med inriktning på teknik- och produktionsutveckling i små och
medelstora företag och på den produktutveckling som en ökad exportsatsning
kommer att medföra. Liknande förslag framförs i motion 1984/85:1042
(m). Motivering återfinns i den till jordbtuksutskottet remitterade motionen
1984/85:1090. Staten måste, heter det i motionen, på allt sätt medverka till
åtgärder som förbättrar betingelserna för export av förädlade livsmedel.

Utskottet vill med anledning av motionerna peka på att det ankommer på
SÖ som ansvarig central myndighet att i samråd med berörda organisationer
och myndigheter följa utvecklingen på skilda områden inom näringslivet och
ta de initiativ till förändringar i utbudet av utbildningar som krävs. Även i nu
förevarande sammanhang vill utskottet erinra om det inom utbildningsdepartementet
pågående arbetet med att se över den gymnasiala yrkesutbildningen.
Slutligen vill utskottet framhålla de möjligheter till förnyelse av
yrkesutbildningen och anpassning av den till regionala och lokala behov som
ges genom verksamheten med regionalt beslutade påbyggnadsutbildningar

UbU 1984/85:18

38

och lokalt arbetsmarknadsanknutna specialkurser. Utskottet finner med det
anförda ingen anledning för riksdagen att göra något uttalande med
anledning av motionerna 1984/85:1035 och 1984/85:1042.

I motion 1984/85:1902 (m, c, fp) föreslås att regeringen låter ytterligare
utreda förutsättningarna för att den högre specialkursen om tolv veckor för
optiker i gymnasieskolan, vilken leder fram till legitimation, förs över till
högskolan. I samband härmed bör enligt motionärerna kursplanen för den
grundläggande tvååriga optikerutbildningen revideras.

SÖ har på regeringens uppdrag i samråd med UHÄ och socialstyrelsen
utrett frågan om en förlängning av den högre specialkursen för optiker i syfte
att förbättra legitimationsutbildningen. SÖ finner att utbildningen kan
förbättras genom att ifrågavarande specialkurs förlängs till att omfatta 20
veckor. Den nya utbildningen avses kunna starta hösten 1986. Mot bakgrund
av de redovisade förhållandena avstyrker utskottet motionen.

Med hänvisning till att en mycket stor del av det svenska familjejordbruket
består av s. k. kombinerade företag med såväl jordbruk som skogsbruk
föreslås i motion 1984/85:1325 (c) yrkande 17 att riksdagen av regeringen
begär förslag om försöksverksamhet med tvåårig kombinationsutbildning
inom jordbruks- och skogsbrukssektorn.

SÖ har i sin anslagsframställning för budgetåret 1985/86 föreslagit en
försöksverksamhet av den art som motionärerna har tänkt sig. Den
planerade kombinationsutbildningen har karaktären av specialkurs och
omfattar två år. SÖ avser att förlägga utbildningen till Jämtlands län.
Utbildningen kan även bli aktuell att anordna i Hallands och Värmlands län.

Enligt nu gällande bestämmelser i skolförordningen får SÖ besluta vilka
specialkurser som får finnas i gymnasieskolan utöver dem som får anordnas
enligt bestämmelser som regeringen meddelar [7 kap. 5 §, jfr förordning
(1984:794) om ändring i skolförordningen (1971:235)]. Motionsyrkandet bör
sålunda inte föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida, varför det
avstyrks av utskottet.

Medelsberäkningen m. m.

Under de senaste budgetåren har för statsbidrag till studie- och yrkesorientering
(syo) i gymnasieskolan tillämpats ett system som innebär att
bidrag lämnas med ett visst årligt belopp för varje elev med undantag för
elever i påbyggnadsutbildningar och gymnasial lärlingsutbildning. Föredragande
statsrådet föreslår i likhet med SÖ att i fortsättningen samma system
tillämpas som för innevarande budgetår. Föredragande statsrådet beräknar
48 844 000 kr. för verksamheten för budgetåret 1985/86.

Utskottet har inget att erinra mot vad i budgetpropositionen har förordats
om statsbidrag till syo.

UbU 1984/85:18

39

I budgetpropositionen redovisas i en sammanställning (s. 200) de ändamål
för vilka föredragande statsrådet har beräknat medel ur förevarande anslag
för budgetåret 1985/86. Regeringen föreslår att riksdagen sammanlagt
anvisar 3 775 685 000 kr. i form av ett förslagsanslag.

Enligt motion 1984/85:1045 (vpk) yrkande 8 bör riksdagen anvisa 217
milj. kr. utöver regeringens förslag. Enligt motion 1984/85:1325 yrkande 15 i
denna del bör riksdagen anvisa 10 milj. kr. mer än regeringen har föreslagit. I
motion 1984/85:2822 (m) yrkande 26 förordas däremot en minskning av
anslaget med 16 918 000 kr. i förhållande till regeringens förslag. Den i
motion 1984/85:1325 (c) föreslagna ökningen av gymnasieskolans intagningskapacitet
bör enligt yrkande 13 i samma motion finansieras genom en
motsvarande minskning av anslaget Bidrag till åtgärder inom kommunernas
uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m. m., då man enligt motionärerna
bör kunna utgå från att anspråken på det sistnämnda anslaget minskar vid
en större intagning i gymnasieskolan.

Med hänvisning dels till utskottets ställningstagande i det föregående
beträffande gymnasieskolans dimensionering, bibehållen omfattning av
verksamheten med kombination av specialidrott och gymnasieskolstudier,
avvecklingen av självstudietimmarna, systemet med timreduktion, teknikservice
samt lärlingsutbildning, dels till att riksdagen nyligen har avslagit
motionsledes framfört förslag om att avskaffa rätten till hemspråksundervisning
i gymnasieskolan (UbU 1984/85:12, rskr. 1984/85:149) föreslår utskottet
att riksdagen beträffande anslagsbeloppet beslutar i enlighet med förslaget i
budgetpropositionen. Utskottet avstyrker sålunda motionerna 1984/85:322 i
denna del, 1984/85:733 i denna del, 1984/85:1045 yrkande 8, 1984/85:1325
yrkande 13 och yrkande 15 i denna del, 1984/85:1326 i denna del samt
1984/85:2822 yrkande 26.

Vissa övriga frågor

I motion 1984/85:522 (c) föreslås att ungdomar som inom ramen för
kommunernas uppföljningsinsatser arbetar på s. k. ungdomsplats och söker
sig till gymnasieskolan skall få tillgodoräkna sig tiden på ungdomsplats i form
av poäng för arbetslivserfarenhet. Motionärerna åberopar rättviseskäl och
jämför med situationen för sådana ungdomar som arbetar i s. k. ungdomslag.

Vid intagning till grundskoleanknutna studievägar i gymnasieskolan gäller
som kompletterande urvalsgrund bl. a. poäng för verksamhet utöver grundskoleutbildning.
Enligt gällande bestämmelser avses med sådan verksamhet
bl. a. ungdomsplatser och uppföljningsprogram (SÖ-FS 1984:174 s. 26). Då
motionärernas önskemål därmed måste anses tillgodosett, avstyrker utskottet
motionen.

I motion 1984/85:616 anförs att gymnasieskolans interkommunala ersättningar
under de senaste åren har ökat kraftigt. För framför allt de mindre
kommunerna innebär utbetalningen av ersättning till annan kommun, som

UbU 1984/85:18

40

tar emot elever i sin gymnasieskola, en svår belastning på den kommunala
budgeten. Motionärerna finner det nödvändigt med en översyn av bestämmelserna
för den interkommunala ersättningen.

Om en kommun på grund av föreskrift i 45 § skollagen för undervisning
har mottagit elev, som ej är kyrkobokförd inom kommunen, är kommunen
berättigad till ersättning för kostnaderna för undervisningen. Ersättningen
skall utgivas av den kommun inom vilken eleven är kyrkobokförd (46 §
1 mom. eller 52 a § första punkten skollagen). Om inte kommunerna
kommer överens om annat, lämnas ersättning enligt särskild förordning
(senast SFS 1984:646). De av regeringen genom förordningen fastställda
ersättningsbeloppen gäller läsårsvis och grundar sig på förslag av Svenska
kommunförbundets styrelse.

Utskottet har erfarit att en översyn av gymnasieskolans interkommunala
ersättningar görs för närvarande i samarbete mellan Kommunförbundet och
utbildningsdepartementets arbetsgrupp för översyn av den gymnasiala
yrkesutbildningen.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1984/85:616.

I motion 1984/85:1866 (c) behandlas främst konsumentutbildningen vid
lanthushållsskolorna. Motionärerna framhåller att dessa skolor har haft och
har en stor betydelse och hävdar att de konsumentekonomiska kurserna
måste få ett reellt meritvärde (yrkande 2). Vidare begär motionärerna att
den arbetsgrupp inom utbildningsdepartementet som har att se över den
gymnasiala yrkesutbildningen i sitt arbete även bör ta med utbildningar inom
konsumtionsområdet (yrkande 3).

Utbildningsutskottet har i sitt betänkande 1982/83:8 om landstingskommunal
konsumentekonomisk utbildning m. m. bl. a. behandlat frågan om
meritvärdering av konsumentekonomisk utbildning om minst en termin i
landstingskommunal gymnasieskola eller lanthushållsskola och därvid beskrivit
vad som gäller. Enligt vad utskottet har inhämtat har några
förändringar i nu berört hänseende inte skett. Utskottet anser inte att
riksdagen bör göra något uttalande i frågan. I vad gäller utvecklingsarbete på
konsumentutbildningens område utgår utskottet från att såväl ansvariga
myndigheter som den i motionen åberopade arbetsgruppen tar de initiativ
som kan bedömas motiverade. Något särskilt uttalande av riksdagen i frågan
finner inte utskottet påkallat. Med det anförda avstyrker utskottet motion
1984/85:1866 yrkandena 2 och 3.

Hemställan

Åberopande vad utskottet har anfört i det föregående hemställer utskottet

1. beträffande ett särskilt system för bibehållande av årskurs 3 i skolor
med samordnade timplaner

UbU 1984/85:18

41

att riksdagen godkänner vad som har förordats i proposition
1984/85:100,

2. beträffande möjlighet till omfördelning av överblivna resurser
mellan gymnasieskolans lilla ram och kommunal vuxenutbildning
att riksdagen godkänner vad som har förordats i proposition
1984/85:100,

3. beträffande vissa utgångspunkter för gymnasieskolans dimensionering att

riksdagen avslår motion 1984/85:1325 yrkande 2,

4. beträffande utökning av gymnasieskolans direktram m. m. för
budgetåret 1985186

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med avslag
på motionerna 1984/85:731 yrkande 16 i denna del, 1984/85:922
yrkandena 2 och 3, 1984/85:1045 yrkande 2 i denna del och
1984/85:1325 yrkande 12 godkänner det som har förordats i
propositionen,

5. beträffande upphävande av visst bemyndigande för regeringen att
utöka gymnasieskolans totala ram för budgetåret 1985/86

att riksdagen avslår motion 1984/85:2538 yrkande 7 i denna del,

6. beträffande fördelningen av intagningsplatserna på sektorsramar
för budgetåret 1985/86 m. m.

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med avslag
på motion 1984/85:2538 yrkande 1 och yrkande 4 i denna del
godkänner det som har föreslagits i propositionen,

7. beträffande konsumtionsutbildningar

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:612, 1984/85:614, 1984/
85:615, 1984/85:1316, 1984/85:1866 yrkande 1 och 1984/85:1909,

8. beträffande antalet platser i gymnasial lärlingsutbildning

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:731 yrkande 21 i denna
del, 1984/85:2761 yrkande 2 och 1984/85:2818 yrkande 20,

9. beträffande verksamheten med kombination av gymnasieskolstudier
och specialidrott

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:322, 1984/85:733 och
1984/85:1326,

10. beträffande musiklinjen

att riksdagen avslår motion 1984/85:1045 yrkande 2 i denna del,

11. beträffande uttalande om behovet av ytterligare platser i gymnasieskolan
i vissa län

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:1536,1984/85:1892,1984/
85:2282 och 1984/85:2511,

12. beträffande omfattningen av gymnasieskolans direktram och lilla
ram för budgetåret 1986/87

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med avslag
på motionerna 1984/85:731 yrkande 16 i denna del, 1984/85:1045

UbU 1984/85:18

42

yrkande 2 i denna del och 1984/85:1325 yrkande 14 godkänner vad
som har anförts i propositionen,

13. beträffande gymnasieskolans dimensionering för budgetåret 19861
87 i övrigt

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med avslag
på motion 1984/85:2538 yrkande 2 och yrkande 4 i denna del
godkänner det som har förordats i propositionen,

14. beträffande visst bemyndigande

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med avslag
på motion 1984/85:2538 yrkande 7 i denna del medger att
regeringen - i den mån arbetsmarknadsskäl så påkallar - för
budgetåret 1986/87 får besluta om utökning av totalramen för
elevplatser i gymnasieskolan,

15. beträffande planeringsramar för elevplatser i gymnasieskolan för
budgetåret 1987/88

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med avslag
på motionerna 1984/85:1045 yrkande 2 och 1984/85:2538 yrkande 3
och yrkande 4 i denna del godkänner vad som har förordats i
propositionen,

16. beträffande lokalisering av vissa utbildningar m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:1034,1984/85:1156,1984/
85:1162 yrkande 4, 1984/85:1348, 1984/85:1349, 1984/85:1854,
1984/85:1874,1984/85:1920 yrkande 2,1984/85:1930,1984/85:2514
och 1984/85:2515,

17. beträffande översyn av planeringssystemet för gymnasieskolan
att riksdagen med anledning av motionerna 1984/85:1914 och
1984/85:2291 yrkande 1 samt med avslag på motionerna 1984/
85:1343 yrkande 2 i denna del och 1984/85:2538 yrkandena 5 och 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

18. beträffande skolenheter typ A och B

att riksdagen godkänner vad som har förordats i proposition
1984/85:100,

19. beträffande avveckling av systemet med arvodestjänster som huvudlärare
och uppdrag att vara huvudlärare

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med avslag
på motionerna 1984/85:731 yrkande 25 i denna del och 1984/
85:2543 yrkande 3 i denna del godkänner vad som har förordats i
propositionen,

20. beträffande avveckling av systemet med arvodestjänster som institutionsföreståndare
och uppdrag att vara institutionsföreståndare
att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med avslag
på motionerna 1984/85:731 yrkande 25 i denna del och 1984/
85:2543 yrkande 3 i denna del godkänner vad som har förordats i
propositionen,

UbU 1984/85:18

43

21. beträffande ett system med lärare med specialfunktioner m. m.
att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med avslag
på motionerna 1984/85:731 yrkande 25 i denna del och 1984/
85:2543 yrkande 3 i denna del godkänner vad som har förordats i
propositionen,

22. beträffande tjänster som rektor eller biträdande skolledare

att riksdagen godkänner vad i proposition 1984/85:100 har förordats
om att dessa tjänster skall knytas till gymnasieskolan i
kommunen eller landstingskommunen och inte till någon enskild
skolenhet,

23. beträffande skolledningsresursen

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med avslag
på motionerna 1984/85:731 yrkande 23 i denna del och 1984/
85:2543 yrkande 4 i denna del godkänner vad i propositionen
förordats om att varje huvudman för sin gymnasieskola skall få en
samlad skolledningsresurs, räknad i poäng, för fördelning mellan
skolenheter och funktioner,

24. beträffande skolöverstyrelsen såsom sista instans i fråga om beslut
om tillsättning av lärartjänster, m. m.

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med avslag
på motionerna 1984/85:2521 och 1984/85:2543 yrkandena 6 och 7
godkänner vad som har förordats i propositionen,

25. beträffande lektorstjänster

att riksdagen godkänner vad i proposition 1984/85:100 har förordats
om att de fortfarande skall tillsättas som ordinarie,

26. beträffande överstatförande av lektorstjänster

att riksdagen godkänner vad som har förordats i proposition
1984/85:100,

27. beträffande kalkyl över vissa kostnader för samhället
att riksdagen avslår motion 1984/85:1045 yrkande 5,

28. beträffande beslut av skolstyrelsen om en plan för förstärkningsresursens
användning

att riksdagen godkänner vad som har förordats i proposition
1984/85:100,

29. beträffande ökning av resursen för stödundervisning och samordnad
specialundervisning

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med avslag
på motion 1984/85:731 yrkande 20 godkänner vad som har
förordats i propositionen,

30. beträffande avveckling av systemet med timreduktioner
att riksdagen avslår motion 1984/85:1045 yrkande 6,

31. beträffande självstudietimmarna

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med avslag
på motionerna 1984/85:1045 yrkande 7 i denna del och 1984/

UbU 1984/85:18

44

85:2822 yrkande 23 i denna del godkänner vad som har förordats i
propositionen,

32. beträffande minskning av resursen för studietekniska övningar
att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med avslag
på motionerna 1984/85:1045 yrkande 7 i denna del och 1984/
85:2822 yrkande 23 i denna del godkänner vad som har förordats i
propositionen,

33. beträffande teknikservice

att riksdagen avslår motion 1984/85:2822 yrkande 25,

34. beträffande elevantal vid undervisning i vissa ämnen
att riksdagen avslår motion 1984/85:1038,

35. beträffande rekryteringsbidrag för platser i lärlingsutbildningen
att riksdagen avslår motion 1984/85:1325 yrkande 15 i denna del,

36. beträffande riktlinjer för genomförande av förändringar i kopplingen
mellan timunderlag och statsbidrag

att riksdagen godkänner vad som har förordats i proposition
1984/85:100,

37. beträffande ökat utbud av B- och C-språk

att riksdagen godkänner vad som har förordats i proposition
1984/85:100,

38. beträffande slopande av uppdelningen av vissa B-språk i allmän
kurs och särskild kurs

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med avslag
på motion 1984/85:2538 yrkande 8 godkänner vad som har
förordats i propositionen,

39. beträffande försöksverksamhet med förlängd utbildningstid på
fyraårig teknisk linje för att möjliggöra miljöpraktik under läsårstid
att riksdagen godkänner vad som har förordats i proposition
1984/85:100,

40. beträffande slopande av kravet på miljöpraktik för treårig utbildning
pä fyraårig teknisk linje

att riksdagen godkänner vad som har förordats i proposition
1984/85:100,

41. beträffande ändringar i timplanerna för treårig ekonomisk linje
att riksdagen med avslag på motion 1984/85:2538 yrkande 9 utan
erinran lägger till handlingarna vad som har anförts i proposition
1984/85:100,

42. beträffande gren för omsorger om barn och ungdom på vårdlinjen
att riksdagen utan erinran lägger till handlingarna vad som har
anförts i proposition 1984/85:100,

43. beträffande timplanerna för gymnasieskolans treåriga och fyraåriga
linjer

att riksdagen avslår motion 1984/85:2538 yrkande 10,

44. beträffande ämnet biologi pä naturvetenskaplig linje m. m.

UbU 1984/85:18

45

att riksdagen avslår motion 1984/85:1337 yrkandena 2 och 4,

45. beträffande åtgärder för att öka intagningen till den naturvetenskapliga
linjen

att riksdagen avslår motion 1984/85:731 yrkande 17,

46. beträffande effektivt utnyttjande av undervisningstiden i moderna
språk

att riksdagen avslår motion 1984/85:2526 yrkande 2,

47. beträffande utvärdering av systemet med timreduktioner, m. m.
att riksdagen avslår motionerna 1984/85:2519 och 1984/85:2526
yrkande 3,

48. beträffande försöksverksamhet med tvåårig handels- och kontorslinje att

riksdagen godkänner vad som har förordats i proposition
1984/85:100,

49. beträffande försöksverksamhet med industriteknisk gren pä driftoch
underhållsteknisk linje

att riksdagen godkänner vad som har föreslagits i proposition
1984/85:100,

50. beträffande försöksverksamhet med förlängning av fyraårig teknisk
linje med slopad grendelning i årskurs 3

att riksdagen godkänner vad som har förordats i proposition

1984/85:100,

51. beträffande teckenspråk som ämne i den gymnasiala utbildningen
för döva och gravt hörselskadade i Örebro

att riksdagen godkänner vad som har förordats i proposition
1984/85:100,

52. beträffande utökade möjligheter till timplanejämkningar för personliga
intresseval

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:731 yrkande 19, 1984/
85:2538 yrkande 11 och 1984/85:2818 yrkande 22,

53. beträffande viss praktikverksamhet

att riksdagen avslår motion 1984/85:1325 yrkande 16,

54. beträffande gymnasieskolans inriktning m. m.

att riksdagen avslår motion 1984/85:2818 yrkande 15,

55. beträffande demokratiskt arbetssätt i skolan

att riksdagen avslår motion 1984/85:1325 yrkande 1,

56. beträffande lärlingsutbildningen som alternativ till annan gymnasieskolutbildning
samt färdigutbildning inom ramen för lärlingsutbildningen att

riksdagen avslår motionerna 1984/85:731 yrkande 21 i motsvarande
delar, 1984/85:2291 yrkandena 3 och 4, 1984/85:2761 yrkande
3 och 1984/85:2818 yrkandena 18 och 19,

57. beträffande nytt statsbidragssystem för den gymnasiala lärlingsutbildningen att

riksdagen avslår motionerna 1984/85:731 yrkande 21 i denna

UbU 1984/85:18

46

del, 1984/85:1512,1984/85:2291 yrkande 5 och 1984/85:2761 yrkande
1,

58. beträffande ett nytt system för lärlingsutbildning

att riksdagen avslår motion 1984/85:2818 yrkandena 16 och 17,

59. beträffande utbildning i hantverksyrken
att riksdagen avslår motion 1984/85:2492,

60. beträffande verkstadsskola

att riksdagen avslår motion 1984/85:2291 yrkande 6,

61. beträffande livsmedelsteknisk utbildning

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:1035 och 1984/85:1042,

62. beträffande högre optikerutbildning m. m.
att riksdagen avslår motion 1984/85:1902,

63. beträffande viss kombinationsutbildning

att riksdagen avslår motion 1984/85:1325 yrkande 17,

64. beträffande principer för statsbidrag till studie- och yrkesorientering
att riksdagen godkänner vad som har förordats i proposition
1984/85:100,

65. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen till Bidrag till driften av gymnasieskolor med bifall till
proposition 1984/85:100 och med avslag på motionerna 1984/
85:322 i denna del, 1984/85:733 i denna del, 1984/85:1045 yrkande
8, 1984/85:1325 yrkande 13 och yrkande 15 i denna del, 1984/
85:1326 i denna del samt 1984/85:2822 yrkande 26 för budgetåret
1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 3 775 685 000 kr.,

66. beträffande poäng för tid på ungdomsplats
att riksdagen avslår motion 1984/85:522,

67. beträffande gymnasieskolans interkommunala ersättningar
att riksdagen avslår motion 1984/85:616,

68. beträffande konsumentutbildningen vid lanthushållsskolorna
att riksdagen avslår motion 1984/85:1866 yrkandena 2 och 3.

2. Bidrag till driften av fristående skolor på gymnasial nivå. Regeringen har
under punkt B 18 i proposition 1984/85:100 bil. 10 (s. 202-205) föreslagit
riksdagen att

1. godkänna propositionens förslag till ram för budgetåret 1985/86 för
statsbidragsgrundande årselevplatser vid fristående skolor på gymnasial
nivå,

2. godkänna vad som i propositionen förordats om förändringar i fråga om
självstudietimmar m. m. för riksinternatskolor och skolor som omfattas av
privatskolförordningen,

3. besluta att statsbidraget för elever i årskurs 6 vid Lundsbergs skolas
grundskola skall upphöra fr. o. m. den 1 juli 1985,

4. till Bidrag till driften av fristående skolor på gymnasial nivå för
budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 73 911 000 kr.

UbU 1984/85:18

47

Motionerna

1984/85:1357 av Jan-Erik Wikström (fp) och Linnea Hörlén (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om tillämpningen av 1984 års riksdagsbeslut om fristående skolor.

1984/85:1857 av Ove Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att
statsbidrag för elever i årskurs 6 vid Lundsbergs skola skall utgå som för
innevarande budgetår.

1984/85:1863 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m, c, fp) vari yrkas att
riksdagen beslutar att statsbidrag till Stockholms tekniska institut skall utgå i
nuvarande omfattning även efter läsåret 1986/87.

1984/85:1928 av Ingrid Sundberg (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen beslutar att i anslaget till lärarlöner för lärare vid
Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket (SSHL) skall medräknas kostnader
för lärarfortbildning.

1984/85:1941 av Per Unckel m.fl. (m, c, fp) vari yrkas att riksdagen
beslutar tillerkänna Göteborgs högre samskola, Sigrid Rudebecks gymnasium
i Göteborg och Stockholms Tekniska Institut statligt stöd enligt gällande
regler för stöd till fristående skolor på gymnasial nivå.

1984/85:1951 av Allan Åkerlind m.fl. (m, c, fp) vari yrkas att riksdagen
beslutar att statsbidrag skall utgå till Ekebyholmsskolan i Rimbo för dess
gymnasieskola.

1984/85:2502 av Pär Granstedt (c) och Kerstin Anér (fp) vari - såvitt nu är i
fråga - yrkas

1. att riksdagen beslutar att uttala att statsbidraget till Kristofferskolans
utbildning på gymnasial nivå bör utgå även för befintliga parallellklasser,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförts i motionen om statsbidrag till gymnasial utbildning i waldorfskolor
i övrigt,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att fristående
skolor som erhåller statsbidrag bör få del av stimulansbidraget för datoranskaffning.

1984/85:2523 av Rune Rydén m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om tillämpningen
av 1984 års riksdagsbeslut om fristående skolor.

Utskottet

Från anslaget bekostas statsbidrag till sådana skolor med enskild huvudman
som av regeringen förklarats berättigade till statsbidrag enligt förordningen
(1984:573) om statsbidrag till fristående skolor på gymnasial nivå.

UbU 1984/85:18

48

Genom beslut den 28 juni 1984 har regeringen för varje sådan skola fastställt
hur många årselevplatser som får ligga till grund för statsbidrag.

Ur anslaget utgår också bidrag till bl. a. riksinternatskolor, skolor som
omfattas av privatskolförordningen (1967:270, omtryckt 1971:259, ändrad
senast 1984:235), Bergsskolan i Filipstad, Vackstanässkolan och Apelrydsskolan.

Enligt riksdagens beslut om fristående skolor på gymnasial nivå (prop.
1983/84:118, UbU 1983/84:27, rskr. 1983/84:366) skall det ankomma på
regeringen att förklara fristående skolor berättigade till statsbidrag enligt de
riktlinjer som angetts av riksdagen. Enligt beslutet bör statligt stöd främst
kunna utgå till skolor, som genom utbildningsinnehåll, särskild pedagogisk
uppläggning av skolarbetet eller på annat sätt utgör ett komplement till det
allmänna skolväsendet. Föredragande statsrådet föreslår för budgetåret
1985/86 en oförändrad ram om 4 600 statsbidragsgrundande årselevplatser
för fristående skolor.

I motionerna 1984/85:1357 (fp) och 1984/85:2523 (m) anförs att fyra
waldorf skolor, vilka har statligt bidrag för sin verksamhet på grundskolenivå,
hos regeringen har ansökt om statligt bidrag för årskurserna 10-12. Liknande
ansökningar föreligger enligt motionerna även från två internationella skolor,
Lycée Frangais Saint-Louis och Tyska skolan i Stockholm. Regeringen har
enligt motionärerna ännu inte reagerat på ansökningarna. Riksdagen bör,
menar motionärerna, erinra regeringen om riksdagsbeslutet våren 1984 om
fristående skolor och se till att det tillämpas. I motion 1984/85:2502 (c)
framhålls som ett viktigt inslag i waldorfpedagogiken att man eftersträvar en
sammanhållen tolvårig utbildning. Kristofferskolan i Stockholm har länge
varit den enda av landets waldorfskolor som omfattar alla tolv årskurserna,
och det är fortfarande den enda som har statligt bidrag för årskurserna 10-12,
dock för endast en klass i varje årskurs, trots att två parallellklasser av varje
årskurs har anordnats. Enligt motionen är numera även utbildningen vid
Rudolf Steinerskolan i Göteborg tolvårig, och ytterligare tre waldorfskolor i
landet planerar en tolvårig studiegång. Med hänvisning till vad som anförts i
motionen föreslår motionärerna att riksdagen gör ett uttalande av innebörden
att statsbidrag till Kristofferskolans utbildning på gymnasial nivå bör
utgå för befintliga parallellklasser (yrkande 1). Vidare bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna att även andra waldorfskolor genom statligt
bidrag bör ges möjlighet att bygga ut verksamheten till att omfatta tolv
årskurser (yrkande 2).

Utskottet vill med anledning av motionerna hänvisa till att riksdagens
beslut om fristående skolor på gymnasial nivå bl. a. innebär att regeringens
prövning av ansökningar skall ske utifrån de av riksdagen angivna riktlinjerna
för statsbidrag. Utskottet erinrar om att skolor som har en särskild
pedagogisk uppläggning av verksamheten - det kan t. ex. gälla waldorfskolor
eller internationella skolor (prop. 1983/84:118 s. 32) - är en sådan grupp av
skolor vilken bör komma i fråga för statsbidrag.

UbU 1984/85:18

49

Mot bakgrund av att det är regeringen som beslutar i den i förevarande
sammanhang aktuella frågan finner inte utskottet skäl för riksdagen att göra
något uttalande av sådan innebörd att vissa skolor av riksdagen särskilt anges
såsom berättigade till bidrag. Utskottet avstyrker därför motionerna 1984/
85:1357, 1984/85:2502 yrkandena 1 och 2 samt 1984/85:2523.

Utskottet vill i sammanhanget upplysa om att regeringen den 28 mars 1985
har medgivit visst statligt bidrag fr. o. m. budgetåret 1985/86 för ytterligare 90
årsele vplatser vid Kristofferskolan i Stockholm. Utskottet utgår från att
beslut i övriga ärenden fattas av regeringen i god tid före läsårsstarten hösten
1985.

I motion 1984/85:1951 (m, c, fp) hemställs att riksdagen beslutar att
Ekebyholmsskolan i Rimbo skall erhålla statsbidrag för sin gymnasieskola.
Av motionen framgår att skolan ägs av Adventistsamfundet och att
statsbidrag utgår till grundskoledelen.

Utskottet hänvisar till vad i det föregående har anförts om att det är
regeringen som prövar frågan om statsbidrag till fristående skolor utifrån de
riktlinjer som angetts av riksdagen och avstyrker därmed motionen.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en ram om 4 600 årselevplatser
vid fristående skolor på gymnasial nivå. Därest ramen behöver överskridas
för att regeringen skall kunna besluta om statsbidrag utifrån de av riksdagen
angivna riktlinjerna får regeringen återkomma till riksdagen i frågan.

Riksdagens i det föregående omnämnda beslut våren 1984 innefattade
även ett ställningstagande i frågan om fortsatt statligt stöd till Göteborgs
högre samskola, Sigrid Rudebecks gymnasium i Göteborg och Stockholms
Tekniska Institut (STI). Beträffande de två göteborgsskolorna innebar
beslutet att en avveckling av statsbidraget till skolorna borde vara påbörjad
senast budgetåret 1988/89.1 vad gäller STI fann riksdagen det angeläget att
verksamheten vid skolan fick fortsätta i huvudsak med oförändrad inriktning
och med hjälp av statliga insatser. Emellertid borde den fortsatta verksamheten
bli föremål för överläggningar mellan berörda parter i syfte att föra över
verksamheten till Stockholms kommun. Vid en kommunalisering borde
enligt riksdagens beslut förutsättningar så långt möjligt skapas för att de
nuvarande yttre formerna för verksamheten i huvudsak kan bibehållas. Det
nuvarande statsbidraget till STI borde tills vidare utgå i oförändrad
omfattning, dock längst t. o. m. budgetåret 1986/87 (UbU 1983/84:27 s. 11-13, rskr. 1983/84:366).

Enligt motion 1984/85:1941 (m, c, fp) är riksdagsbeslutet utomordentligt
olyckligt, varför en omprövning är nödvändig. Med hänvisning till vad i
motionen anförts om värdet av de tre skolornas fortsatta verksamhet i
nuvarande former hemställer motionärerna att riksdagen beslutar att statligt
stöd enligt reglerna för bidrag till fristående skolor på gymnasial nivå skall
tillerkännas skolorna. I motion 1984/85:1863 (m, c, fp) framhålls STI:s
särskilda betydelse i en tid då bristen på tekniker är ett allvarligt hot mot vårt
näringsliv. Med hänvisning till att STI i dag är det enda kvarvarande tekniska
4 Riksdagen 1984/85. 14 sami. Nr 18

Rättelse: S. 49, rad 5 Står: yrkandena 2 och 3 Rättat till: yrkandena 1 och 2

UbU 1984/85:18

50

institut sorn drivs med ekonomiskt bidrag från staten och institutets speciélla
roll när det gäller att erbjuda utbildning på mellannivå för personer med
yrkeserfarenhet föreslår motionärerna att statsbidrag till STI skall utgå i
nuvarande omfattning även efter läsåret 1986/87.

Utskottet som i det föregående har redovisat innebörden av riksdagsbeslutet
i nu berört hänseende anser inte att det finns skäl för riksdagen att ändra
sitt ställningstagande för ett år sedan i frågan. Utskottet avstyrker med detta
motionerna.

Föredragande statsrådet hänvisar till vad hon under anslaget Bidrag till
driften av gymnasieskolor har föreslagit om vissa förändringar i fråga om
självstudietimmar, resursen för studietekniska övningar och resursen för
stödundervisning och samordnad specialundervisning. Motsvarande förändringar
bör enligt statsrådet gälla för riksinternatskolorna och skolor som
omfattas av privatskolförordningen.

Utskottet har inget att erinra mot att ifrågavarande förändringar även skall
avse de angivna fristående skolorna.

Mot bakgrund av det beräknade ringa antalet elever (8 st.) under nästa
läsår i årskurs 6 i Lundsbergs skola, som omfattas av privatskolförordningen,
föreslår föredragande statsrådet att det statliga bidraget för elever i nämnda
årskurs skall upphöra fr. o.m. den 1 juli 1985.

Med hänsyn till att fortsatt undervisning i årskurs 6 i skolan har betydelse
för rekryteringen av elever till årskurs 7 yrkas i motion 1984/85:1857 (m) i
denna del att riksdagen skall besluta att statsbidrag för elever i årskurs 6 i
Lundsbergs skola skall utgå som för innevarande budgetår.

Med hänvisning till vad föredragande statsrådet har åberopat i fråga om
elevunderlaget tillstyrker utskottet regeringens förslag. Riksdagen bör
sålunda avslå motionen i denna del.

I motion 1984/85:1928 (m) erinras om att lärarna vid riksinternatskolorna
inte har möjlighet att med hjälp av statliga medel delta i fortbildning.
Motionären tar särskilt sikte på förhållandena vid Sigtunaskolan Humanistiska
Läroverket, som har en enskild stiftelse som huvudman till skillnad från
den andra riksinternatskolan i landet, Grännaskolan, för vilken Jönköpings
kommun är huvudman. Kostnader för fortbildning av lärarna vid Sigtunaskolan
Humanistiska Läroverket måste av skolan bestridas med höjda elevavgifter.
Detta finner motionären omöjligt mot bakgrund av den storlek
avgifterna nu har. För att undanröja den orättvisa som i berört hänseende nu
drabbar lärarna vid skolan föreslår motionären att kostnader för lärarfortbildning
skall ingå i anslaget till lärarlönerna för Sigtunaskolan Humanistiska
Läroverket (yrkande 1).

Utskottet har tidigare under innevarande riksmöte i sitt av riksdagen
godkända betänkande 1984/85:15 avstyrkt yrkande 2 i motionen, vari
föreslogs medel för budgetåret 1985/86 för ifrågavarande lärares fortbildning.
Utskottet konstaterade att motionärens beskrivning av att det inte är

UbU 1984/85:18

51

möjligt för lärare vid riksinternatskolorna att med hjälp av särskilda statliga
medel delta i fortbildning var korrekt och utgick från att regeringen följer
utvecklingen i nu berört hänseende vid riksinternatskolorna och vidtar de
åtgärder som den bedömer påkallade.

Med hänvisning till sitt ställningstagande i nämnda betänkande och till vad
utskottet då anförde avstyrker utskottet även yrkande 1 i motion 1984/
85:1928.

I motion 1984/85:2502 (c, fp) erinras om de ekonomiska satsningar för
anskaffning av datorutrustning som sker inom det allmänna skolväsendet.
Motionärerna uttrycker sin förvåning över att fördelningen av dessa utvecklingsinsatser
inte grundas på pedagogiska bedömningar utan enbart på
huruvida huvudmannen är statlig/kommunal eller enskild och pekar härvid
på waldorfpedagogernas intresse för att utveckla läroplaner och undervisning
inom dataområdet. Ett sådant utvecklingsarbete försvåras emellertid av
att det inte finns tillgång på medel för verksamheten. Motionärerna föreslår
därför att riksdagen skall göra ett uttalande av sådan innebörd att fristående
skolor som har statsbidrag skall få del av stimulansbidraget för datoranskaffning
(yrkande 3).

Utskottet kan mot bakgrund av det statsfinansiella läget inte tillstyrka
bifall till motionen. Ett uttalande av riksdagen i enlighet med motionärernas
önskemål skulle medföra en minskning av ifrågavarande resurser för det
allmänna skolväsendet. Utskottet utgår emellertid från att regeringen följer
utvecklingen i nu berört hänseende såvitt avser de fristående skolorna.

I budgetpropositionen har för budgetåret 1985/86 beräknats ett anslagsbelopp
om sammanlagt 73 911 000 kr.

Utskottet hänvisar till sina ställningstaganden i det föregående och
tillstyrker regeringens förslag om medel under förevarande anslag. Utskottet
avstyrker därjämte motion 1984/85:1857 i motsvarande del.

Åberopande vad utskottet har anfört i det föregående hemställer utskottet

1. beträffande statsbidrag till vissa nytillkommande fristående skolor
att riksdagen avslår motionerna 1984/85:1357,1984/85:2502 yrkandena
1 och 2 samt 1984/85:2523,

2. beträffande statsbidrag till Ekebyholmsskolan
att riksdagen avslår motion 1984/85:1951,

3. beträffande ram för budgetåret 1985186 för statsbidragsgrundande
årselevplatser vid fristående skolor på gymnasial nivå

att riksdagen godkänner vad som har föreslagits i proposition
1984/85:100,

4. beträffande Göteborgs högre samskola och Sigrid Rudebecks
gymnasium

att riksdagen avslår motion 1984/85:1941 i denna del,

5. beträffande Stockholms Tekniska Institut

Rättelse: S. 51, i hemställan 1. Står: yrkandena 2 och 3 Rättat till: yrkandena 1 och 2

UbU 1984/85:18

52

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:1941 i denna del och
1984/85:1863,

6. beträffande förändringar i fråga om självstudietimmar och studietekniska
övningar för riksinternatskolor och skolor som omfattas
av privatskolförordningen

att riksdagen godkänner vad som har förordats i proposition
1984/85:100,

7. beträffande förändringar i fråga om resursen för stödundervisning
och samordnad specialundervisning för riksinternatskolor och
skolor som omfattas av privatskolförordningen

att riksdagen godkänner vad som har förordats i proposition
1984/85:100,

8. beträffande Lundsbergs skolas grundskola

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med avslag
på motion 1984/85:1857 i denna del beslutar att statsbidraget för
elever i årskurs 6 skall upphöra fr. o. m. den 1 juli 1985,

9. beträffande möjlighet till fortbildning för lärare vid riksinternatskolorna att

riksdagen avslår motion 1984/85:1928 yrkande 1,

10. beträffande stimulansbidrag till fristående skolor för datoranskaffning att

riksdagen avslår motion 1984/85:2502 yrkande 3,

11. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen till Bidrag till driften av fristående skolor på gymnasial
nivå med bifall till proposition 1984/85:100 och med avslag på
motion 1984/85:1857 i motsvarande del för budgetåret 1985/86
anvisar ett förslagsanslag av 73 911 000 kr.

3. Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljningsans var för ungdom
under 18 år m. m. Regeringen har under punkt B 19 i proposition 1984/
85:100 bil. 10 (s. 205-209) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen förordats om att utbildningsinslag
alltid skall erbjudas,

2. godkänna den ändring beträffande handledarutbildning som förordats i
propositionen,

3. till Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar för
ungdom under 18 år m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av
222 270 000 kr.

Motionerna

1984/85:731 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

UbU 1984/85:18

53

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om omfattningen av handledarutbildningen,

27. att riksdagen beslutar att anslå 9,1 milj. kr. till handledarutbildningen
inom ungdomsuppföljningen1.

1984/85:1045 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en samhällsplan för ”jobb efter nian”.

1984/85:1325 av Kerstin Göthberg m. fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
om anslagen B 17. Bidrag till driften av gymnasieskolor, B 19. Bidrag till
åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 år
m. m.2

1984/85:1851 av Anita Bråkenhielm (m) och Linnea Hörlén (fp) vari yrkas
att riksdagen beslutar att hos regeringen begära anvisningar som medger att
statliga medel avsedda för ungdomsplatser genom ett decentraliserat beslutsfattande
kan användas på ett flexibelt sätt i enlighet med vad som i motionen
anförts.

1984/85:2291 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om yrkespraktikplatser
för alla ungdomar i åldern 16-20 år utan arbete på den ordinarie
arbetsmarknaden och som inte önskar plats i gymnasieskolan.

Utskottet

Enligt gällande bestämmelser (SFS 1983:583) om statsbidrag till uppföljningsinsatser
för ungdomar under 18 år skall till en ungdomsplats, för vilken
arbetsgivaren får bidrag, normalt knytas utbildningsinslag som kommunen
svarar för och även får bidrag för. Mot bakgrund av att en enligt
föredragande statsrådets mening alltför liten andel av de ungdomar som har
varit på en ungdomsplats deltar i utbildningsinslagen anser statsrådet att
kommunerna bör vara skyldiga att erbjuda alla ungdomar utbildningsinslag
under deras tid på ungdomsplats. Regeringen begär riksdagens godkännande
av vad statsrådet har förordat i frågan.

Utskottet tillstyrker bifall till budgetpropositionen i nu berörd del.

I vad gäller utbildning av handledare föreskrivs för närvarande att den skall
bedrivas i form av kurser om två hela dagar eller motsvarande tid [2 §
förordningen (1983:584) om statsbidrag till utbildning av handledare för
skolungdomar under praktik på arbetsplats]. Kritik har riktats mot kravet på
utbildningens omfattning. Mot bakgrund härav tillstyrker föredragande

1 Yrkandet behandlas även i utskottets betänkande 1984/85:13.

2 Yrkandet behandlas även under punkt 1 i detta betänkande.

UbU 1984/85:18

54

statsrådet ett förslag av skolöverstyrelsen (SÖ) att bestämmelserna ändras så
att det blir möjligt att anordna handledarutbildning omfattande endast en
dag. Statsrådet menar att en sådan ändring inte bör innebära en ambitionssänkning.
Den bör i stället, heter det i budgetpropositionen, kunna medföra
att samma undervisningsvolym fördelas på flera kurser, varav en del under
kommande budgetår, vilket skulle göra det lättare för flera att delta.
Regeringen begär att riksdagen godkänner den av föredragande statsrådet
förordade ändringen beträffande handledarutbildning.

I motion 1984/85:731 (fp) yrkande 24 instämmer motionärerna i att den i
budgetpropositionen förordade förändringen i handledarutbildningen inte
bör innebära en ambitionssänkning. För att undvika oklarhet på den punkten
bör, menar motionärerna, ett förtydligande av förslaget göras så att det klart
framgår att utbildningen skall omfatta två dagar, men att den kan meddelas
vid två skilda tillfällen.

Utskottet noterar med tillfredsställelse att arbetsmarknadens parter och
deltagarna i handledarutbildningen är överens om att kvaliteten på ungdomarnas
praktikplats höjs genom utbildningen och att handledarnas arbete
med ungdomen underlättas.

Av skäl som anges i budgetpropositionen anser utskottet i likhet med
föredragande statsrådet att det bör vara möjligt att anordna handledarutbildning
omfattande endast en dag. För att bibehålla kvaliteten på utbildningen -vilket utskottet utgår från att även de berörda parterna eftersträvar - bör
emellertid verksamheten läggas upp så att de som har deltagit i utbildningen
finner det naturligt att vid senare tillfälle återkomma till utbildning omfattande
ytterligare en dag. Detta bör kunna innebära vissa fördelar, t. ex. i fråga
om rekryteringen till utbildningen. Utskottet föreslår att riksdagen med
hänvisning till vad utskottet nu har anfört godkänner den i budgetpropositionen
förordade förändringen. Enligt utskottets uppfattning är syftet med
motion 1984/85:731 yrkande 24 i huvudsak tillgodosett med vad föredragande
statsrådet och utskottet har anfört, varför motionen inte ger anledning för
riksdagen till att vidta någon särskild åtgärd.

Under den särskilda anslagsposten för handledarutbildning beräknar
föredragande statsrådet 8,1 milj. kr. för nästkommande budgetår. Hon
erinrar om att under anslaget Skolöverstyrelsen har beräknats 1 milj. kr. för
bidrag till löntagarorganisationerna för att förbättra rekryteringen till
handledarutbildning. Det har skett genom en överföring från förevarande
anslag.

Förslaget om en överföring av 1 milj. kr. från anslaget avvisas i motion
1984/85:731 (fp). Medlen bör finnas kvar under anslaget och anslagsposten
för handledarutbildning bör därför föras upp med 9,1 milj. kr. (yrkande 27).

Utskottet har tidigare under innevarande riksmöte (UbU 1984/85:13) inte
haft något att erinra mot ifrågavarande överföring och avstyrkte därvid
motion 1984/85:731 i den delen. Riksdagen har sedermera beslutat i enlighet

UbU 1984/85:18

55

med utskottets förslag (rskr. 1984/85:173). Mot bakgrund härav bör riksdagen
avslå även motionens yrkande 27 i förevarande del.

Totalt beräknas under anslaget ett medelsbehov för budgetåret 1985/86 om
222 270 000 kr.

I motion 1984/85:1325 (c) yrkande 13 i denna del föreslås att den av
motionärerna förordade totala dimensioneringen av gymnasieskolan - som
är större än den som regeringen har föreslagit - skall finansieras genom en
motsvarande reducering av förevarande anslag. I syfte att utnyttja tillgängliga
resurser mer effektivt bör enligt motion 1984/85:1851 (m, fp) medel som är
avsedda för ungdomsplatser kunna omdisponeras så att de kan användas för
rekryteringsstöd eller enskilda beredskapsarbeten.

Utskottet har i det föregående (s. 13) tagit ställning i frågan om gymnasieskolans
dimensionering och därvid tillstyrkt vad regeringen föreslagit om
den totala intagningskapaciteten. Utskottet avstyrker därför även den i
förevarande sammanhang aktuella delen av yrkande 13 i motion 1984/
85:1325.

När det gäller användningen av medel under anslaget på sätt som föreslås i
motion 1984/85:1851 vill utskottet peka på att möjligheten för 16- och
17-åringar att tas emot i beredskapsarbeten i princip slopades våren 1980
(prop. 1979/80:145, AU 1979/80:25, rskr. 1979/80:364, jfr även UbU
1979/80:34, rskr. 1979/80:363). Som utskottet ser det skulle en åtgärd från
riksdagens sida med anledning av motionen innebära ett avsteg från den nu
gällande ordningen att i första hand erbjuda 16- och 17-åringarna en plats i
gymnasieskolan och att i de fall ungdomar befinner sig på en ungdomsplats
genom bl. a. utbildningsinslag göra ungdomarna mera intresserade för
fortsatt utbildning. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1984/
85:1851.

Med hänvisning till ställningstagandena i det föregående och då utskottet
ej heller i övrigt har något att erinra mot den i budgetpropositionen
redovisade medelsberäkningen föreslår utskottet att riksdagen till Bidrag till
åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 år
m. m. för budgetåret 1985/86 skall anvisa ett förslagsanslag av 222 270 000
kr. Riksdagen bör därjämte avslå motion 1984/85:731 yrkande 27 i motsvarande
del.

Utskottet tar nu upp till behandling ett par motionsyrkanden av mer
övergripande karaktär.

Enligt motion 1984/85:2291 (c) yrkande 2 bör riksdagen av regeringen
begära förslag om yrkespraktikplatser för alla ungdomar i åldern 16-20 år
som är utan arbete på den reguljära arbetsmarknaden och som inte önskar
plats i gymnasieskolan. Yrkandet ställs utifrån en i motionen uttalad princip
att samhällets insatser måste utgå från ett samlat ansvar för alla ungdomar i
åldern 16-20 år. Detta innebär dels att gymnasieskolan bör ”totaldimensioneras”,
dels att skolan kompletteras med yrkespraktikplatser, vilka ersätter

UbU 1984/85:18

56

såväl ungdomsplatser som ungdomslag. Härigenom möjliggörs en önskvärd
möjlighet till värvning mellan utbildning och arbete.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om samhällets ansvar för alla
ungdomar i tonåren. Detta har bl. a. tagit sig uttryck i dels en råd åtgärder på
skolans område och på områden som ligger nära skolan (ungdomsuppföljningen)
för i första hand den yngre delen av ifrågavarande ungdomsgrupper,
dels arbetsmarknadspolitiska åtgärder för de äldre grupperna. I medvetande
om att en del yngre tonåringar (16-åringar) av skilda skäl ej önskar fortsatt
utbildning direkt efter grundskolan eller - om de trots föga intresse fortsätter
- riskerar att få uppenbara problem under skolgången har åtgärder vidtagits
för att förbättra deras situation, innebärande bl. a. möjligheter till värvning
av studier och yrkesverksamhet under ett inledningsskede av gymnasieskolan
(prop. 1983/84:116, UbU 1983/84:29, rskr. 1983/84:412). När det gäller
den äldre gruppen av ungdomar ges möjligheter dels att påbörja reguljära
studier i gymnasieskolan i mån av plats, dels att genomgå vuxenutbildning i
skilda former. Utskottet vill i detta sammanhang peka på att riksdagens
beslut under det förra riksmötet om utvecklingsarbete i gymnasieskolan bl. a.
tar sikte på att bereda större möjligheter till återkommande utbildning.
Statsmakternas åtgärder har vidtagits i insikt om att fortsatt utbildning efter
grundskolan är av värde för alla ungdomar och underlättar deras inträde på
arbetsmarknaden. Utskottet ser i detta synsätt inget som skiljer sig från
tankegångarna i den nu behandlade delen av motion 1984/85:2291.

Utskottet, som i det föregående har tagit ställning i frågan om gymnasieskolans
dimensionering (s. 13) och föreslagit ett uttalande av riksdagen
om planeringssystemet för gymnasieskolan i syfte att öka möjligheterna att ta
in äldre sökande i gymnasieskolan (s. 19 f.), anser inte att det för närvarande
finns anledning för riksdagen att ompröva ordningen med ungdomsplatser
för ungdomar som är upp till 18 år gamla.

Med det anförda avstyrker utskottet motion 1984/85:2291 yrkande 2.

I motion 1984/85:1045 (vpk) slutligen hävdas att skolplikten reellt omfattar
elva år, av vilka de två sista åren fullgörs i gymnasieskolan. Motionärerna
tillbakavisar en ordning där ungdomar som är skoltrötta efter grundskolan
och inget hellre önskar än att få ”jobb efter nian” tvingas in i gymnasieskolan.
Genom en samhällsplan för ”jobb efter nian” tillmötesgår man de krav
på större frihet att välja mellan arbete och utbildning och möjligheter till
återkommande utbildning som arbetarrörelsen har fört fram. Motionärerna
begär att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
har anförts om en samhällsplan för ”jobb efter nian” (yrkande 1).

Riksdagen beslutade på regeringens förslag under det förra riksmötet bl. a.
om prioritering av 16- och 17-åringar vid intagning till gymnasieskolan,
undervisning i ämnet svenska på samtliga yrkesinriktade linjer och vissa
resurser för särskilda stödinsatser i anledning härav. Vidare beslutade
riksdagen - likaså på förslag av regeringen - om utvecklingsarbete i

UbU 1984/85:18

57

gymnasieskolan med syfte att underlätta övergången till gymnasieskolstudier
för elever som är mindre motiverade för fortsatta studier samt, vilket
utskottet redan har påpekat, öka möjligheterna till återkommande utbildning.
Regeringen har under innevarande riksmöte återkommit med ytterligare
förslag om insatser för elever med svårigheter. Därjämte har regeringen
under förevarande anslag föreslagit ytterligare förbättringar i vad gäller
åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar. Samtliga förslag har
tillstyrkts av utskottet. Enligt utskottets uppfattning ligger dessa beslut av
riksdagen och vad utskottet i detta betänkande har förordat om gymnasieskolan
och kommunernas uppföljande verksamhet helt i linje med
samhällets strävan att stärka ungdomarnas ställning över huvud taget och
inte minst på arbetsmarknaden.

Utskottet finner anledning att peka på att gymnasieskolan är en frivillig
skolform. Samtidigt anser emellertid utskottet att det är utomordentligt
angeläget att få alla ungdomar att - för deras egen framtids skull - inse värdet
av fortsatta studier efter grundskolan.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1984/85:1045
yrkande 1.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. beträffande erbjudande av utbildningsinslag

att riksdagen godkänner vad som ha förordats i proposition
1984/85:100,

2. beträffande handledarutbildning

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med avslag
på motion 1984/85:731 yrkande 24 godkänner den ändring som har
förordats i propositionen,

3. beträffande medel för handledarutbildning

att riksdagen avslår motion 1984/85:731 yrkande 27 i denna del,

4. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen till Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar
för ungdom under 18 år m. m. med bifall till proposition
1984/85:100 och med avslag på motionerna 1984/85:731
yrkande 27 i denna del, 1984/85:1325 yrkande 13 i denna del och
1984/85:1851 för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av
222 270 000 kr.,

5. beträffande yrkespraktikplatser

att riksdagen avslår motion 1984/85:2291 yrkande 2,

6. beträffande plan för ”jobb efter nian”

att riksdagen avslår motion 1984/85:1045 yrkande 1.

Stockholm den 11 april 1985

På utbildningsutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

UbU 1984/85:18

58

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Kerstin
Göthberg (c), Birgitta Rydle (m), Helge Hagberg (s), Lennart Bladh (s),
Göran Allmér (m), Iris Mårtensson (s), Lars Svensson (s), Birger Hagård
(m), Björn Samuelson (vpk), Gunnar Hökmark (m), Ingvar Johnsson (s),
Larz Johansson (c), Barbro Nilsson i Örnsköldsvik (s) och Linnea Hörlén

(fp)-

Reservationer

1. Vissa utgångspunkter för gymnasieskolans dimensionering (punkt 1,
mom. 3)

Kerstin Göthberg (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar ”Utskottet
ansluter” och på s. 13 slutar ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det finns skäl för riksdagen att göra ett uttalande av den
innebörden att som riktlinje för gymnasieskolans planering skall gälla att
intagningskapaciteten ges en sådan storlek att alla sökande, även de något
äldre och sådana som har tidigare gymnasieutbildning, kan beredas plats.
Utskottet tillstyrker med detta motion 1984/85:1325 yrkande 2.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande vissa utgångspunkter för gymnasieskolans dimensionering att

riksdagen med bifall till motion 1984/85:1325 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

2. Utökning av gymnasieskolans direktram m. m. för budgetåret 1985/86
(punkt 1, mom. 4)

Kerstin Göthberg (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar ”När det” och
slutar ”yrkande 12” bort ha följande lydelse:

De av regeringen framlagda förslagen om storlek på direktramen och lilla
ramen finner utskottet alltför otillräckliga. Utskottet finnér det inte skäligt
att hänvisa till det statsfinansiella läget för att tillåta en dimensionering av
gymnasieskolan som inte tillgodoser de faktiska behoven av platser i
gymnasieskolan. Enligt utskottets uppfattning finns ett sätt att finansiera en
utökning av intagningskapaciteten som inte behöver innebära en ökad
belastning på statsbudgeten totalt sett. Utskottet återkommer till detta i det
följande vid sitt ställningstagande till det av regeringen föreslagna anslagsbeloppets
storlek. I nu förevarande sammanhang finner utskottet skäl för
riksdagen att biträda den i motion 1984/85:1325 förordade dimensioneringen.
Det innebär att riksdagen bör besluta att den stora ramen bör tillföras
4 000 intagningsplatser för budgetåret 1985/86 utöver regeringens förslag så

UbU 1984/85:18

59

att den totalt omfattar 128 000 platser. Den lilla ramen bör likaså enligt
motionen tillföras ytterligare 2 000 årselevplatser, så att den totalt omfattar
36 230 platser. Vad utskottet har anfört om gymnasieskolans dimensionering
för budgetåret 1985/86 bör riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:922
yrkandena 2 och 3 och 1984/85:1325 yrkande 12 samt med avslag på
budgetpropositionen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed bör
riksdagen även avslå motionerna 1984/85:731 yrkande 16 i denna del och
1984/85:1045 yrkande 2 i denna del.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande utökning av gymnasieskolans direktram för budgetåret
1985/86

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:922 yrkandena 2
och 3 och 1984/85:1325 yrkande 12 samt med avslag på proposition
1984/85:100 och motionerna 1984/85:731 yrkande 16 i denna del
och 1984/85:1045 yrkande 2 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Utökning av gymnasieskolans direktram för budgetåret 1985/86 (punkt 1,
mom. 4)

Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar ”När det” och
slutar ”yrkande 12” bort ha följande lydelse:

I likhet med vad som anförs i motion 1984/85:731 anser utskottet att den av
regeringen föreslagna ökningen av gymnasieskolans direktram i förhållande
till riksdagens beslut under det förra riksmötet är alltför liten. Med
hänvisning till vad i motionen anförts om en rad osäkra faktorer i vad gäller
tillströmningen av sökande till gymnasieskolan förordar utskottet att direktramen
utökas med 2 000 intagningsplatser i förhållande till förslaget i
budgetpropositionen. En sådan utökning av den totala intagningskapaciteten
motiveras även av att arbetsmarknadssituationen för ungdomarna inte
har förbättrats. I vad gäller den lilla ramen har utskottet inget att erinra mot
vad som har anförts av föredragande statsrådet. Utskottet, som i det följande
återkommer till frågan om finansieringen av den nu förordade ökningen av
den stora ramen, föreslår att riksdagen med bifall till motion 1984/85:731
yrkande 16 i denna del och med avslag på proposition 1984/85:100 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om utökning av
gymnasieskolans direktram. Vidare bör riksdagen avslå motionerna 1984/
85:922 yrkandena 2 och 3, 1984/85:1045 yrkande 2 i denna del och
1984/85:1325 yrkande 12.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande utökning av gymnasieskolans direktram för budgetåret
1985/86

UbU 1984/85:18

60

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:731 yrkande 16 i denna
del och med avslag på proposition 1984/85:100 och motionerna
1984/85:922 yrkandena 2 och 3,1984/85:1045 yrkande 2 i denna del
och 1984/85:1325 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört,

4. Utökning av gymnasieskolans direktram m. m. för budgetåret 1985/86
(punkt 1, mom. 4)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar ”När det” och
slutar ”yrkande 12” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner den av regeringen föreslagna sammanlagda storleken på
direktramen och lilla ramen alltför liten. Med hänvisning till vad i motion
1984/85:1045 anförs om ungdomarnas rätt till utbildning tillstyrker utskottet
den i motionen förordade utökningen av den totala intagningskapaciteten
med 3 000 intagningsplatser i förhållande till förslaget i budgetpropositionen.
Detta bör riksdagen med bifall till motionens yrkande 2 i denna del och
med avslag på proposition 1984/85:100 samt motionerna 1984/85:731 yrkande
16 i denna del, 1984/85:922 yrkandena 2 och 3 och 1984/85:1325 yrkande
12 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande utökning av gymnasieskolans direktram m. m. för
budgetåret 1985/86

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1045 yrkande 2 i denna
del och med avslag på proposition 1984/85:100 och motionerna
1984/85:731 yrkande 16 i denna del, 1984/85:922 yrkandena 2 och 3
och 1984/85:1325 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört,

5. Upphävande av visst bemyndigande för regeringen att utöka gymnasieskolans
totala ram för budgetåret 1985/86 (punkt 1, mom. 5)

Birgitta Rydle, Göran Allmér, Birger Hagård och Gunnar Hökmark (alla
m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar ”Utskottet anser”
och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till vad i motion 1984/85:2538 har anförts om att
därest en utökning av totalramen bedöms nödvändig, bör regeringen
återkomma till riksdagen med begäran om erforderliga medel på tilläggsbudget.
I enlighet med denna utskottets principiella uppfattning bör riksdagen
nu ändra sitt beslut från det förra riksmötet om ifrågavarande bemyndigande

UbU 1984/85:18

61

för regeringen avseende budgetåret 1985/86. Utskottet tillstyrker därmed
motion 1984/85:2538 yrkande 7 i denna del.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande upphävande av visst bemyndigande för regeringen att
utöka gymnasieskolans totala ram för budgetåret 1985186

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2538 yrkande 7 i denna
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,

6. Fördelningen av intagningsplatserna på sektorsramar för budgetåret
1985/86 (punkt 1, mom. 6)

Birgitta Rydle, Göran Allmér, Birger Hagård och Gunnar Hökmark (alla
m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 som börjar ”Utskottet
har” och på s. 14 slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör fördelningen sektorsvis av intagningsplatserna
i direktramen i större utsträckning spegla intresset hos de sökande
för vissa utbildningar än vad fallet är med den i budgetpropositionen
förordade fördelningen. Med hänvisning härtill tillstyrker utskottet den i
motion 1984/85:2538 angivna inriktningen av direktramens fördelning.
Utskottet har i det föregående redovisat den huvudsakliga innebörden av
motionärernas förslag. Liksom sägs i motion 1984/85:2538 bör platser, som
utskottet föreslår skall omfördelas till HS- och EM-sektorerna, till övervägande
del tillföras de teoretiska treåriga linjerna. Vad utskottet har anfört
om intagningsplatsernas fördelning på sektorsramar m. m. bör riksdagen
med bifall till motion 1984/85:2538 yrkande 1 och yrkande 4 i denna del samt
med anledning av budgetpropositionen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande fördelningen av intagningsplatserna på sektorsramar
för budgetåret 1985/86

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2538 yrkande 1 och
yrkande 4 i denna del samt med avslag på proposition 1984/85:100
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

7. Antalet platser i gymnasial lärlingsutbildning (punkt 1, mom. 8)

Kerstin Göthberg (c), Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m), Birger

Hagård (m), Gunnar Hökmark (m), Larz Johansson (c) och Linnea Hörlén

(fp) anser

UbU 1984/85:18

62

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar ”Utskottet vill’
och slutar ”utskottet motionerna” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör riksdagen genom ett uttalande göra klart att
vad i budgetpropositionen (s. 192) anförs om beräknat antal platser i
gymnasial lärlingsutbildning för budgetåret 1985/86 inte skall uppfattas som
en bestämd övre gräns för antalet platser. Någon sådan gräns bör inte finnas.
Detta bör riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:731 yrkande 21 i
denna del och 1984/85:2761 yrkande 2 samt med anledning av motion
1984/85:2818 yrkande 20 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande antalet platser i gymnasial lärlingsutbildning

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:731 yrkande 21 i
denna del och 1984/85:2761 yrkande 2 samt med anledning av
motion 1984/85:2818 yrkande 20 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört,

8. Verksamheten med kombination av gymnasieskolstudier och specialidrott
(punkt 1, mom. 9)

Kerstin Göthberg (c), Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m), Birger
Hagård (m), Gunnar Hökmark (m), Larz Johansson (c) och Linnea Hörlén
(fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar ”Kombination
med” och slutar ” och 1984/85:1326” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till det i motionerna angivna behovet av platser för
verksamheten med kombination av gymnasieskolstudier och specialidrott
vid de s. k. idrottsgymnasierna tillstyrker utskottet motionärernas förslag om
en ökning av antalet platser för verksamheten med 50. Riksdagen bör
sålunda bifalla motionerna 1984/85:322, 1984/85:733 och 1984/85:1326.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande verksamheten med kombination av gymnasieskolstudier
och specialidrott

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:322, 1984/85:733
och 1984/85:1326 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört,

9. Musiklinjen (punkt 1, mom. 10)

Under förutsättning av bifall till reservation 4

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar ”Med
hänvisning” och slutar ”60 intagningsplatser” bort ha följande lydelse:

UbU 1984/85:18

63

Utskottet har i det föregående förordat en utökning av antalet intagningsplatser
i gymnasieskolan i förhållande till regeringens förslag med 3 000 i
enlighet med hemställan i motion 1984/85:1045 yrkande 2. Utskottet föreslår
att riksdagen biträder yrkandet även i den del det avser en utbyggnad av
musiklinjen med 60 intagningsplatser.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande musiklinjen

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1045 yrkande 2 i denna
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,

10. Omfattningen av gymnasieskolans direktram och lilla ram för budgetåret
1986/87 (punkt 1, mom. 12)

Kerstin Göthberg (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar ”Utskottet
ansluter” och slutar ”yrkande 14” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan i likhet med vad som anförs i motion 1984/85:1325 inte
acceptera regeringens förslag till dimensionering för budgetåret 1986/87.
Förslaget innebär i realiteten en neddragning av intagningskapaciteten i
förhållande till budgetåret 1985/86. Med hänvisning härtill bör riksdagen
bifalla yrkande 14 i nämnda motion, vari föreslås att gymnasieskolans slutliga
ram för budgetåret 1986/87 utökas med 6 000 intagningsplatser på stora
ramen (direktramen) och med 3 000 årselevplatser på lilla ramen. Utskottet
avstyrker budgetpropositionen i motsvarande del samt motionerna 1984/
85:731 yrkande 16 i denna del och 1984/85:1045 yrkande 2 i denna del.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande omfattningen av gymnasieskolans direktram och lilla
ram för budgetåret 1986187

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1325 yrkande 14 och
med avslag på proposition 1984/85:100 och motionerna 1984/
85:731 yrkande 16 i denna del och 1984/85:1045 yrkande 2 i denna
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,

11. Omfattningen av gymnasieskolans direktram och lilla ram för budgetåret
1986/87 (punkt 1, mom. 12)

Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar ”Utskottet

ansluter” och slutar ”yrkande 14” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning kommer även inför budgetåret 1986/87 en

UbU 1984/85:18

64

rad osäkra faktorer att kvarstå, varför utskottet finner det motiverat med en i
jämförelse med regeringens förslag ytterligare ökning av intagningskapaciteten.
Mot bakgrund härav tillstyrker utskottet motion 1984/85:731 yrkande 16
i denna del att direktramen bör omfatta sammanlagt 126 000 intagningsplatser.
Riksdagen bör sålunda avslå budgetpropositionen i motsvarande del
samt motionerna 1984/85:1045 yrkande 2 i denna del och 1984/85:1325
yrkande 14.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande omfattningen av gymnasieskolans direktram och lilla
ram för budgetåret 1986187

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:731 yrkande 16 i denna
del och med avslag på proposition 1984/85:100 och motionerna
1984/85:1045 yrkande 2 i denna del och 1984/85:1325 yrkande 14
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

12. Omfattningen av gymnasieskolans direktram och lilla ram för budgetåret
1986/87 (punkt 1, mom. 12)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar ”Utskottet
ansluter” och slutar ”yrkande 14” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion 1984/85:1045 att
rätten till utbildning för ungdomar som har lämnat grundskolan inte bör
urholkas genom en otillräcklig dimensionering av gymnasieskolan. Enligt
utskottets bedömning bör ett tillskott av 3 000 intagningsplatser utöver
regeringens förslag ske för budgetåret 1986/87 för att tillgodose behovet.
Med detta tillstyrker utskottet yrkande 2 i denna del i motion 1984/85:1045.
Riksdagen bör sålunda avslå budgetpropositionen i motsvarande del och
motionerna 1984/85:731 yrkande 16 i denna del och 1984/85:1325 yrkande 14.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande omfattningen av gymnasieskolans direktram och lilla
ram för budgetåret 1986187

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1045 yrkande 2 i denna
del och med avslag på proposition 1984/85:100 och motionerna
1984/85:731 yrkande 16 i denna del och 1984/85:1325 yrkande 14
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

13. Gymnasieskolans dimensionering för budgetåret 1986/87 i övrigt samt
visst bemyndigande (punkt 1, mom. 13 och 14)

Birgitta Rydle, Göran Allmér, Birger Hagård och Gunnar Hökmark (alla

m) anser

UbU 1984/85:18

65

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar ”Utskottet, som”
och slutar ”av utskottet” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att intagningsplatserna i direktramen bör fördelas mellan
sektorerna i huvudsak i enlighet med vad som förordas i motion 1984/
85:2538. Det innebär en förstärkning av HS- och JST-sektorerna och en
motsvarande reducering av platserna i VSK-sektorn. Vidare tillstyrker
utskottet vad i motionen förordas om att utökningen av direktramen för HSoch
EM-sektorerna till övervägande del bör avse teoretiska treåriga linjer.
Vad utskottet nu har anfört om gymnasieskolans dimensionering för
budgetåret 1986/87 bör riksdagen med bifall till motion 1984/85:2538 yrkande
2 och yrkande 4 i denna del som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet ansluter sig till uppfattningen som framförs i motion 1984/
85:2538 att riksdagen inte skall ge regeringen det bemyndigande att utöka
totalramen för budgetåret 1986/87 som begärs i budgetpropositionen. Om en
sådan utökning bedöms nödvändig, bör regeringen återkomma till riksdagen
med begäran om erforderliga medel på tilläggsbudget. Riksdagen bör
sålunda bifalla motionens yrkande 7 i denna del.

dels att utskottets hemställan under 13 och 14 bort ha följande lydelse:

13. beträffande gymnasieskolans dimensionering för budgetåret 1986/
87 i övrigt

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2538 yrkande 2 och
yrkande 4 i denna del samt med avslag på proposition 1984/85:100
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

14. beträffande visst bemyndigande

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2538 yrkande 7 i denna
del och med avslag på proposition 1984/85:100 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,

14. Planeringsramar för elevplatser i gymnasieskolan för budgetåret 1987/88
(punkt 1, mom. 15)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar ”Utskottet
finner” och slutar ”motionerna avstyrks” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till vad i motion 1984/85:1045 anförs om ungdomarnas rätt
till fortsatt utbildning efter grundskolan tillstyrker utskottet motionens
yrkande 2 i denna del om 3 000 intagningsplatser utöver den av regeringen
föreslagna ramen. Riksdagen bör sålunda ej biträda budgetpropositionen i
den delen. I vad gäller totalramens fördelning mellan sektorsramarna har
utskottet inget att erinra mot vad föredragande statsrådet har anfört, varför
motion 1984/85:2538 yrkande 3 och yrkande 4 i denna del avslås.

5 Riksdagen 1984185.14 sami. Nr 18

UbU 1984/85:18

66

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande planeringsramar för elevplatser i gymnasieskolan för
budgetåret 1987/88

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1045 yrkande 2 i denna
del, med anledning av proposition 1984/85:100 och med avslag på
motion 1984/85:2538 yrkande 3 och yrkande 4 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

15. Planeringsramar för elevplatser i gymnasieskolan för budgetåret 1987/88
(punkt 1, mom. 15)

Birgitta Rydle, Göran Allmér, Birger Hagård och Gunnar Hökmark (alla
m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar ”Utskottet
finner” och slutar ”motionerna avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet har inget att erinra mot vad föredragande statsrådet har förordat
om direktramens och den lilla ramens omfattning. Därmed avstyrker
utskottet motion 1984/85:1045 yrkande 2 i denna del.

I vad gäller direktramens fördelning mellan sektorsramarna anser utskottet
däremot att det finns skäl för riksdagen att frångå vad som har föreslagits i
budgetpropositionen och biträda vad som förordats i motion 1984/85:2538.
En ökning av antalet platser bör sålunda ske på HS- och JST-sektorerna i
enlighet med vad som yrkas i motionen, och en motsvarande minskning bör
komma till stånd av VSK-sektorn. Vidare bör ett ökat tillskott av platser i
enlighet med vad som har förordats i motion 1984/85:2538 ske på de treåriga
teoretiska linjerna. Vad utskottet nu har anfört om planeringsramar för
budgetåret 1987/88 bör riksdagen med bifall till motion 1984/85:2538 yrkande
3 och yrkande 4 i motsvarande del och med avslag på budgetpropositionen i
motsvarande del som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande planeringsramar för elevplatser i gymnasieskolan för
budgetåret 1987/88

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2538 yrkande 3 och
yrkande 4 i motsvarande del, med anledning av proposition
1984/85:100 och med avslag på motion 1984/85:1045 yrkande 2 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört,

16. Översyn av planeringssystemet för gymnasieskolan (punkt 1, mom. 17)

Birgitta Rydle, Göran Allmér, Birger Hagård och Gunnar Hökmark (alla

m) anser

UbU 1984/85:18

67

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”för gymnasieskolan” bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av det pågående beredningsarbetet anser utskottet att
riksdagen bör göra ett uttalande om riktlinjer för översynen av planeringssystemet.
Som sådana bör gälla att den nu använda sektorsindelningen av
gymnasieskolans studievägar slopas. I stället bör en indelning göras i linjer
och dem näraliggande specialkurser, så att större överskådlighet möjliggörs
avseende innebörden av statsmakternas och myndigheternas dimensioneringsbeslut,
t. ex. beträffande fördelningen av platser mellan längre och
kortare studievägar. Vidare bör möjligheter övervägas för länsskolnämnderna
att inom vissa ramar omfördela platser mellan olika slag av utbildningar.
Vad utskottet har anfört om planeringssystemet bör riksdagen med bifall till
motion 1984/85:2538 yrkandena 5 och 6 som sin mening ge regeringen till
känna. Riksdagen bör därjämte avslå motionerna 1984/85:1343 yrkande 2 i
denna del, 1984/85:1914 och 1984/85:2291 yrkande 1.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande översyn av planeringssystemet för gymnasieskolan
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2538 yrkandena 5 och 6
och med avslag på motionerna 1984/85:1343 yrkande 2 i denna del,
1984/85:1914 och 1984/85:2291 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,

17. Huvudlärare och institutionsföreståndare, m. m. (punkt 1, mom. 19-21)

Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m), Birger Hagård (m), Gunnar
Hökmark (m) och Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till de motiveringar som anförs i motionerna anser
utskottet att riksdagen inte bör biträda regeringens förslag att avveckla det
nuvarande systemet med huvudlärare och institutionsföreståndare. Riksdagen
bör sålunda ej heller besluta om ett system med lärare med specialfunktioner
i enlighet med vad som förordas i budgetpropositionen. Med det
anförda tillstyrker utskottet motionerna 1984/85:731 yrkande 25 och 1984/
85:2543 yrkande 3 i motsvarande delar. Budgetpropositionen avstyrks i
motsvarande delar.

dels att utskottets hemställan under 19-21 bort ha följande lydelse:

19. beträffande bibehållande av systemet med arvodestjänster som
huvudlärare och uppdrag att vara huvudlärare
att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:731 yrkande 25 och
1984/85:2543 yrkande 3 i motsvarande delar och med avslag på
proposition 1984/85:100 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet har anfört,

UbU 1984/85:18

68

20. beträffande bibehållande av systemet med arvodestjänster som
institutionsföreståndare och uppdrag att vara institutionsföreståndare att

riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:731 yrkande 25 och
1984/85:2543 yrkande 3 i motsvarande delar och med avslag på
proposition 1984/85:100 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet har anfört,

21. beträffande ett system med lärare med specialfunktioner

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:731 yrkande 25 och
1984/85:2543 yrkande 3 i motsvarande delar och med avslag på
proposition 1984/85:100 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet har anfört,

18. Skolledningsresursen (punkt 1, mom. 23)

Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m), Birger Hagård (m), Gunnar
Hökmark (m) och Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar ”Till skillnad”
och på s. 22 slutar ”yrkande 4” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt att tjänster som rektor, biträdande
rektor och studierektor i fortsättningen skall knytas till gymnasieskolan i
kommunen eller landstingskommunen och därvid - i likhet med föredragande
statsrådet - framhållit att det bör fastställas en minsta organisation för
fasta skolledartjänster. Mot bakgrund av skolledningens stora betydelse för
att verksamheten vid skolenheten bedrivs på ett ändamålsenligt sätt och i
syfte att förutsättningarna för sådan verksamhet inte äventyras genom den
planerade reformen bör, såsom föreslås i motionerna, regeringen underställa
riksdagen förslag om regler för omfattningen av de fasta skolledartjänsterna
och därvid bl. a. ange de lägsta nivåer vilka kan komma i fråga i förhållande
till skolenheternas storlekar. Detta bör riksdagen med bifall till motionerna
1984/85:731 yrkande 23 i denna del och 1984/85:2543 yrkande 4 samt med
anledning av budgetpropositionen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:

23. beträffande skolledningsresursen och dess fördelning mellan funktioner
m. m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:731 yrkande 23 i
denna del och 1984/85:2543 yrkande 4 samt med anledning av
proposition 1984/85:100 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet har anfört,

UbU 1984/85:18

69

19. Sista instans i fråga om beslut om tillsättning av lärartjänster, m. m.
(punkt 1, mom. 24)

Birgitta Rydle, Göran Allmér, Birger Hagård och Gunnar Hökmark (alla
m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar ”Utskottet
ansluter” och på s. 23 slutar ”och 7” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till det principiella ställningstagande som redovisas i
motion 1984/85:2543 förordar utskottet att det i fråga om de tjänster som
anges i budgetpropositionen även i fortsättningen bör vara möjligt att hos
regeringen anföra besvär i tillsättningsärenden. En bibehållen sådan ordning
innebär - som utskottet ser det - att inga skäl föreligger att ändra det
nuvarande förfarandet vid tillsättning av lektorstjänster. Dessa bör således
även framdeles tillsättas av SÖ. Vad utskottet har anfört om besvärsrätt vid
tillsättning av vissa tjänster och om ordningen för tillsättning av lektorstjänster
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet
tillstyrker därmed motionerna 1984/85:2521 och 1984/85:2543 yrkandena 6
och 7. Budgetpropositionen avstyrks i motsvarande del.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:

24. beträffande sista instans i fråga om beslut om tillsättning av
lärartjänster, m. m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:2521 och 1984/
85:2543 yrkandena 6 och 7 samt med avslag på proposition
1984/85:100 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört,

20. Kalkyl över vissa kostnader för samhället (punkt 1, mom. 27)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar ”Utskottet vill”
och på s. 24 slutar ”yrkande 5” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner i likhet med motionärerna det inte rimligt att en situation
kan uppkomma, där lärare, vilkas utbildning inneburit stora kostnader för
staten, går arbetslösa och orsakar kostnader för samhället i form av
arbetslöshetsersättning utan att det är möjligt att engagera dem i undervisningen
och därigenom tillföra skolan en extra förstärkningsresurs. Mot
bakgrund härav och med hänvisning till vad som har anförts i motionen bör
riksdagen uttala sig för att regeringen tar initiativ till en utredning i syfte att
redovisa en kalkyl över vissa kostnader för lärare såsom föreslås i motion
1984/85:1045 yrkande 5. Med detta tillstyrks motionsyrkandet.

UbU 1984/85:18

70

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:

27. beträffande kalkyl över vissa kostnader för samhället

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1045 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

21. Resursen för stödundervisning och samordnad specialundervisning
(punkt 1, mom. 29)

Under förutsättning av bifall till reservation 3
Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar ”Utskottet
erinrar” och slutar ”yrkande 20” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt förslaget i motion 1984/85:731 att
öka gymnasieskolans intagningskapacitet med 2 000 platser. Utskottet finner
i likhet med motionärerna det mera motiverat att använda de ifrågavarande
medlen om 15 milj. kr. för detta i stället för att öka förstärkningsresursen i
enlighet med vad föredragande statsrådet har förordat. Med det anförda
tillstyrker utskottet motion 1984/85:731 yrkande 20. Riksdagen bör sålunda
avslå budgetpropositionen i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:

29. beträffande resursen för stödundervisning och samordnad specialundervisning att

riksdagen med bifall till motion 1984/85:731 yrkande 20 och
med avslag på proposition 1984/85:100 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,

22. Avveckling av systemet med timreduktioner (punkt 1, mom. 30)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar ”Utskottet
hänvisar” och slutar ”yrkande 6” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till de skäl som anförs i motionen tillstyrker utskottet
motionärernas förslag att särskilda medel tillförs anslaget för att möjliggöra
en avveckling av systemet med timreduktioner.

dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:

30. beträffande avveckling av systemet med timreduktioner

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1045 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

UbU 1984/85:18

71

23. Självstudietimmarna och resursen för studietekniska övningar (punkt 1,
moni. 31 och 32)

Birgitta Rydle, Göran Allmér, Birger Hagård och Gunnar Hökmark (alla
m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar ”Mot bakgrund”
och slutar ”studietekniska övningar” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning finns det uppenbara skäl för att en viss tid i
gymnasieskolan anslås till studier på egen hand. Utskottet vill i detta
hänseende bl. a. hänvisa till vad i motion 1984/85:2822 anförs om värdet av
självstudier t. ex. som förberedelse till fortsatta studier på högskolenivå. De
studietekniska övningarna fyller enligt utskottet en viktig funktion för att
träna eleverna i att tillämpa ett friare studiesätt och självständigt klara av
förelagda uppgifter. Mot bakgrund härav kan utskottet inte tillstyrka
förslaget i budgetpropositionen att slopa självstudietimmarna på bekostnad
av resursen för studietekniska övningar. Utskottet ansluter sig till vad som
har förordats i motion 1984/85:2822 i frågan, nämligen att sådana förändringar
i regelsystemet vidtas att kommunerna själva får avgöra om de önskar
utnyttja självstudier, om de vill dela undervisningsgrupper eller föranstalta
om andra åtgärder som man anser bäst främja ett gott undervisningsresultat.
Detta bör riksdagen med bifall till motion 1984/85:2822 yrkande 23 och med
avslag på budgetpropositionen samt motion 1984/85:1045 yrkande 7 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 31 och 32 bort ha följande lydelse:

31. beträffande självstudietimmarna

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2822 yrkande 23 i
denna del och med avslag på proposition 1984/85:100 och motion
1984/85:1045 yrkande 7 i denna del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört,

32. beträffande resursen för studietekniska övningar

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2822 yrkande 23 i
denna del och med avslag på proposition 1984/85:100 och motion
1984/85:1045 yrkande 7 i denna del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört,

24. Självstudietimmarna och resursen för studietekniska övningar (punkt 1,
mom. 31 och 32)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar ”Mot bakgrund”
och slutar ”studietekniska övningar” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion 1984/85:1045 att
kvaliteten i gymnasieskolans undervisning har undergrävts genom förekoms -

UbU 1984/85:18

72

ten av självstudietimmar. Slopandet av självstudietimmarna bör ske inte
genom att resurser förs över från andra delar av gymnasieskolans verksamhet
-såsom nu är fallet med regeringens förslag om en minskning av resursen för
studietekniska övningar - utan genom att särskilda medel tillförs anslaget.
Riksdagen bör därför biträda yrkande 7 i motion 1984/85:1045 om ett
tillskott av 72 milj. kr. för att ta bort självstudietimmarna utan att det drabbar
verksamheten med studietekniska övningar. Riksdagen bör därjämte avslå
budgetpropositionen i berörda delar och motion 1984/85:2822 yrkande 23.

dels att utskottets hemställan under 31 och 32 bort ha följande lydelse:

31. beträffande självstudietimmarna

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1045 yrkande 7 i denna
del och med avslag på proposition 1984/85:100 och motion
1984/85:2822 yrkande 23 i denna del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört,

32. beträffande resursen för studietekniska övningar

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1045 yrkande 7 i denna
del och med avslag på proposition 1984/85:100 och motion
1984/85:2822 yrkande 23 i denna del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört,

25. Rekryteringsbidrag för platser i lärlingsutbildningen (punkt 1, mom. 35)

Kerstin Göthberg (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar ”Riksdagen
beslutade” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Ifrågavarande bidrag utgår för innevarande budgetår i enlighet med
riksdagens beslut i anledning av den s. k. kompletteringspropositionen
(prop. 1983/84:150 bil. 5, UbU 1983/84:30, rskr. 1983/84:415). Utskottet
föreslår att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1325 yrkande 15 i denna
del nu skall besluta att bidraget skall utgå även för budgetåret 1985/86 och
anvisa 10 milj. kr. för ändamålet.

dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande lydelse:

35. beträffande rekryteringsbidrag för platser i lärlingsutbildningen
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1325 yrkande 15 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört,

26. Uppdelningen av vissa B-språk i allmän kurs och särskild kurs (punkt 1,
mom. 38)

Birgitta Rydle, Göran Allmér, Birger Hagård och Gunnar Hökmark (alla

m) anser

UbU 1984/85:18

73

dels att den del av utskottets yttrande sorn på s. 28 som börjar ”Enligt vad”
och på s. 29 slutar ”yrkande 8” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner inte de skäl tillräckligt bärande som anförs i budgetpropositionen
för att slopa uppdelningen i särskild och allmän kurs i vissa B-språk.
Riksdagen bör avvisa den föreslagna åtgärden, då den enligt utskottets
mening leder till en försämring av språkutbildningens kvalitet. Detta bör
riksdagen med bifall till motionen och med avslag på budgetpropositionen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse:

38. beträffande uppdelningen av vissa B-språk i allmän kurs och
särskild kurs

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2538 yrkande 8 och
med avslag på proposition 1984/85:100 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,

27. Timplanerna för treårig ekonomisk linje (punkt 1, mom. 41)

Birgitta Rydle, Göran Allmér, Birger Hagård och Gunnar Hökmark (alla
m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar ”Utskottet vill’
och slutar ”ekonomisk linje” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att erfarenheterna av de nu
gällande timplanerna inte är tillräckliga för att med dem som underlag vidta
de i budgetpropositionen föreslagna ändringarna. Härtill kommer att
eleverna på den berörda linjen bör ges en gedigen matematik- eller
språkutbildning, varför tillval av exempelvis ämnet stenografi inte bör gå ut
över sådana allmänna färdighetsämnen. Riksdagen bör enligt utskottets
mening besluta att de i propositionen förordade ändringarna inte skall ske.
Härmed tillstyrker utskottet motion 1984/85:2538 yrkande 9.

dels att utskottets hemställan under 41 bort ha följande lydelse:

41. beträffande timplanerna för treårig ekonomisk linje

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2538 yrkande 9 och
med avslag på proposition 1984/85:100 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,

28. Timplanerna för gymnasieskolans treåriga och fyraåriga linjer (punkt 1,
mom. 43)

Birgitta Rydle, Göran Allmér, Birger Hagård och Gunnar Hökmark (alla
m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar ”Sorn framgår”
och slutar ”bör avslås” bort ha följande lydelse:

6 Riksdagen 1984185.14 sami. Nr 18

UbU 1984/85:18

74

Riksdagen beslutade hösten 1981 om betydande förändringar av gymnasieskolans
timplaner (prop. 1981/82:14, UbU 1981/82:5, rskr. 1981/82:112).
Beslutet innebar i huvudsak ökade möjligheter till samläsning mellan olika
linjer. För ett år sedan återkom regeringen med förslag till ändringar i det
beslut som fattats av riksdagen drygt två år tidigare. Den huvudsakliga
motiveringen till de våren 1984 föreslagna justeringarna av timplanerna var
att stärka den naturvetenskapliga linjens ställning. Utskottet, som hänvisar
till vad som då anfördes i frågan i den till utskottets betänkande 1983/84:19
fogade reservationen 24 av Per Unckel m. fl., kan inte finna att en förbättrad
rekrytering till den naturvetenskapliga linjen har åstadkommits. Utskottet
delar den nu i motion 1984/85:2538 framförda uppfattningen att ändringarna
våren 1984 inte borde ha ägt rum. Riksdagsbeslutet hösten 1981 borde ha fått
gälla oförändrat en längre tid och utvärderats, innan man vidtog nya
förändringar.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet yrkande 10 i förevarande
motion att riksdagen bör upphäva sitt beslut under det förra riksmötet
om timplaneförändringar på de teoretiska linjerna. Beslutet bör ske på
sådant sätt att eleverna inte försätts i svårigheter.

Vad utskottet nu har anfört om timplanerna för gymnasieskolans treåriga
och fyraåriga linjer bör riksdagen med bifall till motion 1984/85:2538
yrkande 10 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 43 bort ha följande lydelse:

43. beträffande timplanerna för gymnasieskolans treåriga och fyraåriga
linjer

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2538 yrkande 10 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

29. Åtgärder för att öka intagningen till den naturvetenskapliga linjen (punkt
1, mom. 45)

Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar ”Utskottet vill”
och slutar ”yrkande 17” bort ha följande lydelse:

SÖ beslutade i januari 1976 att fr. o. m. läsåret 1975/76 tills vidare ändra
betygsnivån i ämnena matematik, fysik, kemi och biologi så att medelvärdet
för hela riket blir 3,3 i den referensgrupp som utgörs av elever i resp. årskurs
från naturvetenskaplig och fyraårig teknisk linje. I matematik, fysik och kemi
skall de centrala proven enligt utskottet normeras kring medelvärdet 3,3.

Med hänvisning till vad i motion 1984/85:731 anförs om speciella problem i
vad gäller rekryteringen av elever till den naturvetenskapliga linjen finner
utskottet i likhet med motionärerna att det är angeläget att ytterligare
åtgärder vidtas för att snabbt förbättra situationen. En sådan åtgärd är enligt
utskottets mening att höja betygsmedelvärdet till förslagsvis 3,5. Regeringen

UbU 1984/85:18

75

bör ge SÖ i uppdrag att lägga fram ett sådant förslag och att vidta även andra
åtgärder som överstyrelsen finner lämpliga i syfte att stärka den naturvetenskapliga
linjens ställning. Riksdagen bör enligt utskottet med hänvisning till
det anförda bifalla motion 1984/85:731 yrkande 17.

dels att utskottets hemställan under 45 bort ha följande lydelse:

45. beträffande åtgärder för att öka intagningen till den naturvetenskapliga
linjen

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:731 yrkande 17 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

30. Effektivt utnyttjande av undervisningstiden i moderna språk (punkt 1,
mom. 46)

Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m), Birger Hagård (m), Gunnar
Hökmark (m) och Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 32 som börjar ”Då utskottet”
och slutar "härmed motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser emellertid att den i motion 1984/85:2526 beskrivna
situationen är så allvarlig för de moderna språkens del att ett uttalande av
riksdagen är påkallat, innebärande att regeringen ger SÖ i uppdrag att lägga
fram förslag om åtgärder för att i enlighet med yrkande 2 i motionen
möjliggöra ett mera effektivt utnyttjande av den för språkundervisningen
tilldelade tiden. Detta bör riksdagen med bifall till yrkandet som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 46 bort ha följande lydelse:

46. beträffande effektivt utnyttjande av undervisningstiden i moderna
språk

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2526 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

31. Utökade möjligheter till timplanejämkningar för personliga intresseval
(punkt 1, mom. 52)

Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m), Birger Hagård (m), Gunnar
Hökmark (m) och Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar ”Frågan om” och
slutar ”yrkande 22” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att de nuvarande hindren för
eleverna att genom individuella timplanejämkningar kunna tillgodose egna
anlag och intressen för vissa skolämnen bör undanröjas. Riksdagen bör
därför ändra sitt beslut under det förra riksmötet att ifrågavarande timplanejämkningar
skall avse endast idrott eller estetiska ämnen. Riksdagen bör som

UbU 1984/85:18

76

sin mening ge regeringen till känna att även teoretiska ämnen såsom språk
och matematik skall kunna omfattas av de individuella timplanejämkningarna
och att antalet valbara timmar i huvudsak överensstämmer med vad som
gäller för verksamheten med ramtimplaner. Med det anförda tillstyrker
utskottet motionerna 1984/85:731 yrkande 19, 1984/85:2538 yrkande 11 och
1984/85:2818 yrkande 22.

dels att utskottets hemställan under 52 bort ha följande lydelse:

52. beträffande utökade möjligheter till timplanejämkningar för personliga
intresseval

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:731 yrkande 19,
1984/85:2538 yrkande 11 och 1984/85:2818 yrkande 22 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

32. Gymnasieskolans inriktning m.m. (punkt 1, mom. 54)

Birgitta Rydle, Göran Allmér, Birger Hagård och Gunnar Hökmark (alla
m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 34 som börjar ”Riksdagen
beslutade” och slutar ”yrkande 15” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att inriktningen av det utvecklingsarbete
på gymnasieskolans område varom riksdagen beslutade under
det förra riksmötet (prop. 1983/84:116, UbU 1983/84:29, rskr. 1983/84:412)
riskerar att ytterligare försvåra elevernas förberedelse för yrkesliv eller
fortsatta högre studier. Enligt utskottets uppfattning bör utvecklingsarbetets
inriktning på att utjämna skillnader mellan gymnasieskolans olika studievägar
stå tillbaka för strävandena att förbättra såväl den klart yrkesinriktade
utbildningen som den teoretiskt inriktade utbildningen. Den senare måste
bibringa eleverna nödvändiga kunskaper för högskolestudier. Riksdagen bör
uttala sig för att det pågående utvecklingsarbetet i gymnasieskolan ges denna
ändrade inriktning. Utskottet tillstyrker därmed motion 1984/85:2818 yrkande
15.

dels att utskottets hemställan under 54 bort ha följande lydelse:

54. beträffande gymnasieskolans inriktning m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2818 yrkande 15 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

33. Lärlingsutbildningen som alternativ till annan gymnasieutbildning samt
färdigutbildning inom ramen för lärlingsutbildningen (punkt 1, mom. 56)

Kerstin Göthberg (c), Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m), Birger

Hagård (m), Gunnar Hökmark (m), Larz Johansson (c) och Linnea Hörlén

(fp) anser

UbU 1984/85:18

77

dels att den del av utskottets yttrande på s. 35 som börjar ”Riksdagen
beslutade” och slutar ”och 19” bort ha följande lydelse:

Den reguljära gymnasiala lärlingsutbildningen är enligt utskottets mening
en utbildningsform som är likvärdig med övrig gymnasial utbildning. Den bör
därför kunna vara ett alternativ till linjer och specialkurser i gymnasieskolan,
om eleverna önskar det.

I vad gäller det tredje året i lärlingsutbildning, den s. k. färdigutbildningen,
anser utskottet i likhet med motionärerna att ett sådant år skall ingå i den
gymnasiala lärlingsutbildningen, och därvid bör statsbidrag utgå. Så vårfallet
med färdigutbildningen före riksdagens beslut under det förra riksmötet om
reguljär gymnasial lärlingsutbildning (prop. 1983/84:100, UbU 1983/84:19,
rskr. 1983/84:321).

Vad utskottet nu har anfört om lärlingsutbildningen som en fullvärdig
utbildningsform och om färdigutbildning inom den reguljära lärlingsutbildningen
bör riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:731 yrkande 21 i
motsvarande delar, 1984/85:2291 yrkandena 3 och 4,1984/85:2761 yrkande 3
och 1984/85:2818 yrkande 18 och 19 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 56 bort ha följande lydelse:

56. beträffande lärlingsutbildningen som alternativ till annan gymnasieskolutbildning
samt färdigutbildning inom ramen för lärlingsutbildningen att

riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:731 yrkande 21 i
motsvarande delar, 1984/85:2291 yrkandena 3 och 4, 1984/85:2761
yrkande 3 samt 1984/85:2818 yrkandena 18 och 19 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

34. Nytt statsbidragssystem för den gymnasiala lärlingsutbildningen (punkt
1, mom. 57)

Kerstin Göthberg (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 36 som börjar ”1 samband” och
slutar ”motion 1984/85:1512” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör ett nytt statsbidragssystem för lärlingsutbildningen
konstrueras så att bidrag utgår till lärlingslöner. Även andra faktorer
bör beaktas, t. ex. materielkostnader, handledningskostnader och kostnader
för utvecklings- och försöksverksamhet. Riksdagen bör med bifall till motion
1984/85:2291 yrkande 5 hos regeringen begära förslag om ett nytt statsbidragssystem
för lärlingsutbildningen. Med det anförda avstyrker utskottet
motionerna 1984/85:731 yrkande 21 i denna del, 1984/85:2761 yrkande 1 och
1984/85:1512.

dels att utskottets hemställan under 57 bort ha följande lydelse:

57. beträffande nytt statsbidragssystem för den gymnasiala lärlingsutbildningen -

UbU 1984/85:18

78

. att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2291 yrkande 5 och
med avslag på motionerna 1984/85:731 yrkande 21 i denna del,
1984/85:2761 yrkande 1 och 1984/85:1512 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,

35. Nytt statsbidragssystem för den gymnasiala lärlingsutbildningen (punkt
1, mom. 57)

Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 36 som börjar med ”1 samband”
och slutar ”motion 1984/85:1512” bort ha följande lydelse:

Ett stimulansbidrag i form av ett lönebidrag bör enligt utskottets mening
utgå till lärlingsutbildningen i form av 75 % av lönen under det första året,
50 % av lönen under det andra året och 25 % av lönen under det tredje året.
De timlönekostnader som bidraget grundas på bör utgå från ett genomsnitt
av existerande avtal för lärlingar. Regeringen bör, efter beräkningar av
genomsnittskostnaderna för lärlingsavtalen, lägga fram för riksdagen förslag
till sådant statsbidragssystem. Riksdagen bör med bifall till motionerna
1984/85:731 yrkande 21 i denna del och 1984/85:2761 yrkande 1 samt med
avslag på motionerna 1984/85:1512 och 1984/85:2291 yrkande 5 som sin
mening ge regeringen till känna vad utskottet har anfört.

dels att utskottets hemställan under 57 bort ha följande lydelse:

57. beträffande nytt statsbidragssystem för den gymnasiala lärlingsutbildningen att

riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:731 yrkande 21 i
denna del och 1984/85:2761 yrkande 1 samt med avslag på
motionerna 1984/85:1512 och 1984/85:2291 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

36. Ett nytt system för lärlingsutbildning (punkt 1, mom. 58)

Birgitta Rydle, Göran Allmér, Birger Hagård och Gunnar Hökmark (alla
m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 36 som börjar ”Vid
riksdagsbehandlingen” och slutar ”och 17” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att betydande kvalitativa vinster kan uppnås genom en
överflyttning av väsentliga delar av gymnasieskolans yrkesinriktade utbildning
till lärlingsutbildning och att lärlingsutbildningen härvid ges en ny
utformning. Beträffande fördelarna för yrkesutbildningen av en sådan
ordning och utformningen av étt nytt lärlingsutbildningssystem vill utskottet
hänvisa till vad som har anförts dels i reservation 5 av Per Unckel m. fl. fogad
till utbildningsutskottets betänkande 1983/84:19, dels i motion 1984/85:2818.

Innan en lärlingsutbildningsreform av större omfattning beslutas, är det

UbU 1984/85:18

79

nödvändigt att riksdagen uppdrar åt regeringen att lösa ett antal återstående
frågor. Vidare bör regeringen ta kontakt med arbetsmarknadens parter och
branschorganisationerna för att diskutera formerna för deras medverkan i
utbildningen m. m. Riksdagen bör med bifall till motion 1984/85:2818
yrkandena 16 och 17 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet
har anfört om ett uppdrag till regeringen.

dels att utskottets hemställan under 58 bort ha följande lydelse:

58. beträffande ett nytt system för lärlingsutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2818 yrkandena 16 och
17 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,

37. Verkstadsskola (punkt 1, mom. 60)

Kerstin Göthberg (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 37 som börjar ”Med
hänvisning” och slutar ”yrkande 6” bort ha följande lydelse:

Riksdagen bör enligt utskottet som sin mening ge regeringen till känna att
det översynsarbete avseende den gymnasiala yrkesutbildningen som för
närvarande pågår inom regeringskansliet bl. a. skall innefatta att SO får i
uppdrag att föreslå en vidareutveckling av formerna för den arbetsplatsförlagda
utbildningen dithän att verksamhet med verkstadsskola i enlighet med
vad som anförs i motion 1984/85:2291 kan komma till stånd. Därmed
tillstyrker utskottet motionens yrkande 6.

dels att utskottets hemställan under 60 bort ha följande lydelse:

60. beträffande verkstadsskola

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2291 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

38. Anslag till Bidrag till driften av gymnasieskolor (punkt 1, mom. 65)

Birgitta Rydle, Göran Allmér, Birger Hagård och Gunnar Hökmark (alla
m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 39 som börjar ”Med
hänvisning” och slutar ”yrkande 26” bort ha följande lydelse:

I vad gäller medelsberäkningen vill utskottet anföra följande.

Utskottet har i det föregående tillstyrkt motionsledes framförda förslag om
dels en utökning av verksamheten med kombination av specialidrott och
gymnasieskolstudier. Utskottet har avstyrkt motionsledes framförda förslag
om utökning av gymnasieskolans dimensionering, avveckling av självstudietimmarna
och systemet med timreduktioner samt fortsatt rekryteringsbidrag
för lärlingsutbildningen.

UbU 1984/85:18

80

Riksdagen har tidigare avvisat förslaget i motion 1984/85:2822 att avskaffa
rätten till hemspråksundervisning i gymnasieskolan. Utskottet anser att
riksdagen nu bör besluta om en besparing motsvarande kostnaderna för
hemspråksundervisningen (16 318 000 kr.).

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen under
förevarande anslag med bifall till motionerna 1984/85:322, 1984/85:733 och
1984/85:1326, alla i denna del, och med anledning av motion 1984/85:2822
yrkande 26 för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 3 758 867 000
kr. Riksdagen bör därjämte avslå budgetpropositionen i denna del och
motionerna 1984/85:1045 yrkande 8 och 1984/85:1325 yrkande 13 och
yrkande 15 i denna del.

dels att utskottets hemställan under 65 bort ha följande lydelse:

65. beträffande anslagsbesloppet

att riksdagen till Bidrag till driften av gymnasieskolor med bifall till
motionerna 1984/85:322, 1984/85:733 och 1984/85:1326, alla i
denna del, med anledning av motion 1984/85:2822 yrkande 26 och
med avslag på proposition 1984/85:100 och motionerna 1984/
85:1045 yrkande 8, 1984/85:1325 yrkande 13 och yrkande 15 i
denna del för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av
3 759 467 000 kr.,

39. Anslag till Bidrag till driften av gymnasieskolor (punkt 1, mom. 65)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 2, 8 och 25

Kerstin Göthberg (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 39 som börjar ”Med
hänvisning” och slutar ”yrkande 26” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit riksdagen att i enlighet med
förslag i motion 1984/85:1325 utöka totalramen för gymnasieskolan och att
likaså enligt samma motion besluta om fortsatt rekryteringsbidrag för
lärlingsutbildningen. Vidare har utskottet tillstyrkt motionsledes framförda
förslag om en utökning av verksamheten med kombination av specialidrott
och gymnasieskolstudier.

Med hänvisning härtill och till sina ställningstaganden i övrigt föreslår
utskottet att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:322, 1984/85:733
och 1984/85:1326, alla i denna del, samt 1984/85:1325 yrkande 13 och
yrkande 15 i denna del för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av
3 785 785 000 kr. under förevarande anslag. Riksdagen bör därjämte avslå
budgetpropositionen i motsvarande del och motionerna 1984/85:1045
yrkande 8 och 1984/85:2822 yrkande 26.

UbU 1984/85:18

81

dels att utskottets hemställan under 65 bort ha följande lydelse:

65. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen till Bidrag till driften av gymnasieskolor med bifall till
motionerna 1984/85:322 och 1984/85:733, båda i denna del,
1984/85:1325 yrkande 13 och yrkande 15 i denna del och 1984/
85:1326 i denna del, med avslag på proposition 1984/85:100 och
motionerna 1984/85:1045 yrkande 8samt 1984/85:2822 yrkande 26
för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 3 785 785 000
kr.,

40. Anslag till Bidrag till driften av gymnasieskolor (punkt 1, mom. 65)

Under förutsättning av bifall till reservation 8

Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 39 som börjar ”Med
hänvisning” och slutar ”yrkande 26” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt motionsledes framförda förslag om
utökning av verksamheten med kombination av specialidrott och gymnasieskolstudier.
Med anledning härav bör anslaget tillföras särskilda medel om
100 000 kr. I övrigt vill utskottet hänvisa till sina ställningstaganden i det
föregående och föreslå riksdagen att med bifall till motionerna 1984/85:322,
1984/85:733 och 1984/85:1326, alla i denna del, och med anledning av
budgetpropositionen för budgetåret 1985/86 anvisa 3 775 785 000 kr. under
förevarande anslag. Därjämte bör riksdagen avslå motionerna 1984/85:1045
yrkande 8, 1984/85:1325 yrkande 13 och yrkande 15 i denna del samt
1984/85:2822 yrkande 26.

dels att utskottets hemställan under 65 bort ha följande lydelse:

65. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen till Bidrag till driften av gymnasieskolor med bifall till
motionerna 1984/85:322, 1984/85:733 och 1984/85:1326, alla i
denna del, med anledning av proposition 1984/85:100 och med
avslag på motionerna 1984/85:1045 yrkande 8, 1984/85:1325
yrkande 13 och 15 i denna del samt 1984/85:2822 yrkande 26 för
budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 3 775 785 000 kr.,

41. Anslag till Bidrag till driften av gymnasieskolor (punkt 1, mom. 65)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 4, 9, 22 och 24

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 39 som börjar ”Med
hänvisning” och slutar ”yrkande 26” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt vad i motion 1984/85:1045 har
yrkats om gymnasieskolans dimensionering, utökat antal platser på musiklin -

UbU 1984/85:18

82

jen samt slopande av självstudietimmar och systemet med timreduktioner.
Med hänvisning härtill, till riksdagens beslut om bibehållen rätt till hemspråksundervisning
i gymnasieskolan och till utskottets ställningstaganden i
övrigt föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1045
yrkande 8 och med avslag på budgetpropositionen för budgetåret 1985/86
anvisar 3 992 685 000 kr. Riksdagen bör vidare avslå motionerna 1984/
85:322, 1984/85:733, båda i denna del, 1984/85:1325 yrkande 13 och
yrkande 15 i denna del, 1984/85:1326 i denna del och 1984/85:2822
yrkande 26.

dels att utskottets hemställan under 65 bort ha följande lydelse:

65. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen till Bidrag till driften av gymnasieskolor med bifall till
motion 1984/85:1045 yrkande 8 och med avslag på proposition
1984/85:100 och motionerna 1984/85:322, 1984/85:733, båda i
denna del, 1984/85:1325 yrkande 13 och yrkande 15 i denna del,
1984/85:1326 i denna del och 1984/85:2822 yrkande 26 för budgetåret
1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 3 992 685 000 kr.,

42. Göteborgs högre samskola, Sigrid Rudebecks gymnasium och Stockholms
Tekniska Institut (punkt 2, mom. 4 och 5)

Kerstin Göthberg (c), Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m), Birger
Hagård (m), Gunnar Hökmark (m), Larz Johansson (c) och Linnea Hörlén
(fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 50 som börjar ”Utskottet som”
och slutar ”detta motionerna” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till vad i motionerna anförs om de tre skolorna och värdet
av deras verksamhet föreslår utskottet att riksdagen upphäver sitt beslut
under det förra riksmötet om statsbidrag till skolorna och nu gör ett uttalande
av sådan innebörd att bidrag i fortsättningen tillförsäkras skolorna enligt de
bestämmelser som hittills har gällt för dem. Därmed tillstyrker utskottet
motionerna 1984/85:1863 och 1984/85:1941.

dels att utskottets hemställan under 4 och 5 bort ha följande lydelse:

4. beträffande Göteborgs högre samskola och Sigrid Rudebecks
gymnasium

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1941 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

5. beträffande Stockholms Tekniska Institut

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:1863 och 1984/
85:1941, den sistnämnda i denna del, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört,

UbU 1984/85:18

83

43. Lundsbergs skolas grundskola (punkt 2, morn. 8)

Birgitta Rydle, Göran Allmér, Birger Hagård och Gunnar Hökmark (alla
m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 50 som börjar ”Med
hänvisning” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärens uppfattning att det är angeläget för skolan att
rekryteringen till högstadiet kan ske mot bakgrund av att statsbidrag till
mellanstadiet utgår i oförändrad omfattning. Riksdagen bör med hänvisning
härtill bifalla motionen och avslå budgetpropositionen i den delen.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande Lundsbergs skolas grundskola

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1857 i denna del och
med avslag på proposition 1984/85:100 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,

44. Anslag till Bidrag till driften av fristående skolor på gymnasial nivå
(punkt 2, mom. 11)

Under förutsättning av bifall till reservation 43

Birgitta Rydle, Göran Allmér, Birger Hagård och Gunnar Hökmark (alla
m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 51 som börjar ”Utskottet
hänvisar” och slutar ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Av budgetpropositionen framgår inte hur stor den besparing är som blir
följden av regeringens förslag till ändrat statsbidrag för Lundsbergs skola.
Utskottet kan därför nu inte ange vilket tillskott av medel under anslaget som
behövs för nästa budgetår vid riksdagens bifall till motion 1984/85:1857 om
statsbidrag till årskurs 6 vid Lundsbergs skola. Regeringen bör enligt
utskottet återkomma till riksdagen med begäran om erforderliga medel på
tilläggsbudget.

I övrigt har utskottet inget att erinra mot den i budgetpropositionen
redovisade medelsberäkningen. Riksdagen bör för budgetåret 1985/86 nu
anvisa ett förslagsanslag av 73 911 000 kr. till Bidrag till driften av fristående
skolor på gymnasial nivå.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen dels till Bidrag till driften av fristående skolor på
gymnasial nivå

med bifall till proposition 1984/85:100 för budgetåret 1985/86
anvisar ett förslagsanslag av 73 911 000 kr., dels med bifall till
motion 1984/85:1857 och med avslag på proposition 1984/85:100

UbU 1984/85:18

84

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört
om ytterligare medel under anslaget,

45. Medel för handledarutbildning (punkt 3, mom. 3)

Linnea Hörlén (fp) anser

dels att en del av utskottets yttrande som på s. 54 börjar ”Utskottet har”
och på s. 55 slutar ”förevarande del” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker vad i motion 1984/85:731 har förordats om att
ytterligare 1 milj. kr. bör tillföras anslagsposten för handledarutbildning, så
att den sammanlagt omfattar 9,1 milj. kr. Riksdagen bör med hänvisning till
det anförda bifalla motionens yrkande 27 i denna del.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande medel för handledarutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:731 yrkande 27 i denna
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört.

46. Anslag till Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar
för ungdom under 18 år m. m. (punkt 3, mom. 4)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 25 och 39

Kerstin Göthberg (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 55 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”motion 1984/85:1325” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt vad i motion 1984/85:1325 har
föreslagits om gymnasieskolans dimensionering för budgetåret 1985/86.
Utskottet ansluter sig även till vad i motionen förordats om finansiering av
den i förhållande till regeringens förslag utökade dimensioneringen.

I vad gäller det i det föregående tillstyrkta rekryteringsbidraget för
lärlingsutbildningen förordar utskottet att 2,8 milj. kr. av de 10 milj. kr. som
erfordras förs över från förevarande anslag.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 55 som börjar ”Med
hänvisning” och slutar ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Utskottets ställningstaganden i det föregående medför att riksdagen med
bifall till motion 1984/85:1325 yrkande 13 i denna del och med avslag på
budgetpropositionen och motion 1984/85:731 yrkande 27 i denna del under
förevarande anslag för budgetåret 1985/86 bör anvisa 219 470 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen till Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppfölj -

UbU 1984/85:18

85

ningsansvar för ungdom under 18 är m. m. med bifall till motion
1984/85:1325 yrkande 13 i denna del och med avslag på proposition
1984/85:100 och motionerna 1984/85:731 yrkande 27 i denna del
och 1984/85:1851 för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag
av 219 470 000 kr.,

47. Anslag till Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar
för ungdom under 18 år m. m. (punkt 3, mom. 4)

Under förutsättning av bifall till reservation 45

Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 55 som börjar ”Med
hänvisning” och slutar ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Utskottet, som hänvisar till sina ställningstaganden i det föregående,
föreslår att riksdagen under förevarande anslag med bifall till motion
1984/85:731 yrkande 27 i denna del och med anledning av budgetpropositionen
för budgetåret 1985/86 anvisar 223 270 000 kr. Riksdagen bör därjämte
avslå motionerna 1984/85:1325 yrkande 13 i denna del och 1984/85:1851.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen till Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar
för ungdom under 18 är m. m. med bifall till motion
1984/85:731 yrkande 27 i denna del, med anledning av proposition
1984/85:100 och med avslag på motionerna 1984/85:1325 yrkande
13 i denna del och 1984/85:1851 för budgetåret 1985/86 anvisar ett
förslagsanslag av 223 270 000 kr.,

48. Plan för ”jobb efter nian” (punkt 3, mom. 6)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 56 som börjar ”Riksdagen
beslutade” och på s. 57 slutar ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Utskottet tvingas i likhet med motionärerna konstatera att arbete som
alternativ till fortsatta studier i gymnasieskolan inte existerar för de
ungdomar som är skoltrötta och inget annat önskar än att skaffa sig arbete.
Rationaliseringsåtgärder, automatiseringar och införandet av annan ny
teknik har kraftigt reducerat möjligheten till arbete efter genomgången
grundskola. Detta har samhället okritiskt anpassat sig efter. Utskottet menar
att det borde vara möjligt att bortse från marknadskrafternas behov och i
stället pröva om det inte finns ”samhälleliga områden”, där ungdomar kan få
jobb efter genomgången grundskola. Ingen skall behöva tvingas in i
gymnasieskolan. Det är som utskottet ser det att slösa med deras kraft, att

UbU 1984/85:18

86

inte låta dem komma till sin rätt i ett fast arbete som ger en avtalsenlig lön.

Utskottet tillstyrker med det anförda motionärernas förslag om en
samhällsplan för ”jobb efter nian”. Härigenom såväl tillmötesgår man kravet
på frihet att välja mellan arbete och utbildning som skapar ökade möjligheter
till återkommande utbildning. En sådan planerad samhällelig utbyggnad av
ungdomars möjligheter till arbete efter grundskolan skulle innebära att
gymnasieskolan på sikt tillförs kunskaper och erfarenheter från arbetslivet
som 17-åringar och äldre har tillägnat sig.

Vad utskottet har anfört om en plan för ”jobb efter nian” bör riksdagen
med bifall till motion 1984/85:1045 yrkande 1 som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande plan för ”jobb efter nian”

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1045 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

Särskilda yttranden

1. Lokalisering av vissa utbildningar (punkt 1, mom. 16)

Björn Samuelson (vpk) anför:

Som framgår av vad utskottet har anfört medger inte ordningen för
planeringen av gymnasieskolan att riksdagen uttalar sig för att viss utbildning
i gymnasieskolan lokaliseras till viss kommun. Mot bakgrund härav har jag
avstått från att reservera mig till förmån för motion 1984/85:1156, vari
hemställs om ett uttalande av riksdagen om breddad gymnasieutbildning i
Hultsfred. Jag finner det likväl angeläget att på detta vis markera, att
statsmakterna, i syfte att hejda den negativa utvecklingen såvitt avser
sysselsättning m. m. för vissa kommuner i Kalmar län, vidtar åtgärder för
ökat utbud av utbildning vid gymnasieskolan i Hultsfred.

2. Statsbidrag till vissa nytillkommande fristående skolor (punkt 2, mom. 1)

Birgitta Rydle, Göran Allmér, Birger Hagård och Gunnar Hökmark (alla
m) anför:

Vi delar utskottets uppfattning att det ankommer på regeringen att enligt
de riktlinjer som riksdagen har angett besluta om statligt bidrag till
nytillkommande fristående skolor. Emellertid finner vi det angeläget att som
vår principiella uppfattning framhålla att fristående skolor är en viktig del av
utbildningssystemet och bidragssystemet borde vara sådant att tillkomsten av
fristående skolor underlättas. Detta synsätt anser vi att riksdagen borde ha
anslutit sig till under det förra riksmötet, då riksdagen beslutade om
fristående skolor på gymnasial nivå. Vi vill i denna fråga i övrigt hänvisa till
reservationerna 1, 6 och 8, vilka är fogade till utbildningsutskottets betänkande
1983/84:27.

UbU 1984/85:18

87

3. Statsbidrag till vissa nytillkommande fristående skolor (punkt 2, MOiii. 1)

Linnea Hörlén (fp) anför:

Jag delar utskottets uppfattning att det ankommer på regeringen att enligt
de riktlinjer som riksdagen har angett besluta om statligt stöd till nytillkommande
fristående skolor. Emellertid finner jag det angeläget att som min
principiella uppfattning framhålla att statsmakterna borde visa en generösare
attityd gentemot de fristående skolorna än vad nu är fallet. Jag vill i denna
fråga hänvisa till reservationerna 2 och 8, fogade till utbildningsutskottets
betänkande 1983/84:27.

4. Förändringar i fråga om självstudier och studietekniska övningar för
riksinternatskolor och skolor som omfattas av privatskolförordningen (punkt
2, mom. 6)

Birgitta Rydle, Göran Allmér, Birger Hagård och Gunnar Hökmark (alla
m) anför:

Vi vill i detta sammanhang erinra om reservation 23, vari vi framfört ett
förslag beträffande självstudietimmarna och studietekniska övningar i gymnasieskolan
som avviker från vad som förordats i budgetpropositionen.
Vilket beslut riksdagen än fattar i frågan för gymnasieskolans del, utgår vi
från att reglerna i nu berört hänseende blir likartade för gymnasieskolan och
de fristående skolorna. Vi har uppfattat det som har förordats i budgetpropositionen
under förevarande anslag så att regeringen delar denna vår mening.

5. Handledarutbildning (punkt 3, mom. 2)

Linnea Hörlén (fp) anför:

Jag har uppfattat vad utskottet har anfört i frågan så att utskottet i
huvudsak har tillgodosett motion 1984/85:731 yrkande 24. Emellertid finner
jag det angeläget att på detta sätt ytterligare markera vikten av att någon
sänkt ambitionsnivå för handledarutbildningen inte får komma i fråga.
Reglerna för verksamheten bör utformas enligt riktlinjer som tillmötesgår ett
sådant krav.

minab/gotab Stockholm 1985 82579