UbU 1984/85:17

Utbildningsutskottets betänkande
1984/85:17

om svensk undervisning i utlandet, m. m. (prop. 1984/85:100)

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1984/85:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under punkterna
B 12 - B 16 jämte motioner.

1. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. Regeringen har under
punkt B 12 (s. 158-160) föreslagit riksdagen att till Bidrag till svensk
undervisning i utlandet m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag
av 26 920 000 kr.

Motionerna

1984/85:437 av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att som
sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om förändring
av förordningen om statsbidrag till svensk undervisning i utlandet.

1984/85:1361 av Lena Uhrsvik (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om en svensk lärartjänst
vid FN-skolan i New York.

Utskottet

Statsunderstödd svensk undervisning i utlandet anordnas i fyra förmer,
nämligen utlandsskola, korrespondensundervisning, kompletterande svensk
undervisning och undervisning vid internationell skola. Statsbidrag utgår
enligt förordningen (1978:591) om statsbidrag till svensk undervisning i
utlandet (ändrad senast 1984:763). Till huvudmannen för utlandsskola utgår
bidrag för lärarlöner och för del av lokalkostnader samt i form av särskilt
driftbidrag.

I motion 1984/85:437 (c) hävdas att det finns svenska barn i utlandet som
inte har möjligheter att gå i svensk utlandsskola därför att barnets föräldrar
inte har ekonomiska förutsättningar att betala elevavgiften. Motionären
erinrar om att elev enligt utlandsskoleförordningen av sociala skäl kan räknas
som behörig vid bestämmandet av bidragsunderlaget för skolan. Hon anser
att i konsekvens härmed förordningen bör ändras så att en ekonomisk resurs
kan ställas till utlandsskolornas förfogande för att på motsvarande indikationer
kompensera huvudmannen för icke erlagd elevavgift.

1 Riksdagen 1984185.14 sami. Nr 17

UbU 1984/85:17

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

De riktlinjer som nu gäller för statsunderstödd svensk undervisning i
utlandet godkändes av riksdagen år 1978 (prop. 1977/78:100, UbU 1977/
78:18, rskr 1977/78:205). Enligt dessa åligger det huvudmannen för den
svenska utlandsskolan att ansvara för verksamhetens drift och ekonomi.
Täckning för de kostnader som inte täcks av statsbidrag eller bidrag från
annat håll förutsätts huvudmannen ta ut i form av elevavgifter. Dessa avgifter
varierar kraftigt från land till land. De är betingade av dels huvudmannens
ekonomi, dels en rad andra omständigheter såsom skolans standard,
kostnadsläget i landet och bidrag från företag eller organisationer.

Majoriteten av de utlandssvenska familjerna står inte själva för elevavgiften.
De allra flesta erhåller bidrag från arbetsgivaren till barnens utbildning,
bidrag som i stort sett täcker elevavgiften. Detta gäller UD- och SIDAanställda,
anställda i svenska företag och internationella organisationer samt
dem som arbetar inom missionen. Vad beträffar differentiering av elevavgifterna
har utskottet inhämtat att sådan förekommer. Därvid tas bl. a. hänsyn
till antalet skolbarn i familjen.

Vad beträffar det problem som aktualiserats i motion 1984/85:437 har
utskottet från skolöverstyrelsen (SÖ) inhämtat att verket endast känner till
något enstaka fall av den art motionären tagit upp. Enligt SÖ har inte något
barn som är behörigt utestängts från undervisning vid svensk utlandsskola på
grund av föräldrarnas oförmåga att erlägga elevavgift. Sannolikt har enligt
SÖ dylika problem kunnat lösas genom att skolförening eller svensk
utlandsförsamling lämnat ekonomisk hjälp. Däremot uppger SÖ att det är ett
mera utbrett problem att föräldrar har svårt att klara av kostnaderna för
korrespondensundervisning i de fall bestämmelserna inte medger att SÖ
kostnadsfritt tillhandahåller materiel för sådan undervisning.

Med hänvisning bl. a. till de principer för ekonomiskt ansvar och kostnadsfördelning
avseende undervisningen för barn till utlandssvenska föräldrar
som en enig riksdag ställt sig bakom vill utskottet inte förorda att svenska
staten påtar sig ett ansvar av det slag motionären önskar.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1984/
85:437.

Kompletterande undervisning i svenska språket och om svenska förhållanden
är avsedd för elever som går i lokala eller internationella skolor. Till
huvudman för sådan kompletterande undervisning utgår enligt utlandsskoleförordningen
statsbidrag till lönekostnader med belopp som motsvarar
timarvodet för motsvarande undervisning i Sverige. Därtill får allmänt
driftbidrag utgå med belopp som SÖ bestämmer.

Under innevarande budgetår anordnas kompletterande svensk undervisning
för totalt ca 1 900 elever på ett sjuttiofemtal orter i världen, bland dem
New York.

Enligt motion 1984/85:1361 (s) är det ett problem att finansiera svenskundervisningen
för svenska barn och ungdomar som bor i New York.

UbU 1984/85:17

Motionären anser att det skulle vara värdefullt att knyta en svensk lärartjänst
till FN-skolan i New York. I åliggandena för en sådan tjänst skulle ingå att
svara inte bara för svenskundervisningen vid FN-skolan utan även för
undervisningen av övriga barn och ungdomar i New York som har behov av
undervisning i svenska. Motionären föreslår att riksdagen ger till känna för
regeringen vad som anförts i motionen om en svensk lärartjänst vid
FN-skolan.

Utskottet har från SÖ inhämtat att det till huvudmannen för den
kompletterande svenskundervisningen i New York - en föräldraförening -innevarande budgetår utgår ett statsbidrag på totalt 6 400 kr. Bidraget avser
undervisning av 32 elever. Den anordning som motionären förordar skulle
kräva ett betydligt högre statsbidrag. I sammanhanget bör också beaktas de
problem som är förenade med att för en viss ort göra avsteg från de
beräkningsgrunder som tillämpas för statsbidrag till kompletterande svenskundervisning.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till motion
1984/85:1361.

Utskottet har inte något att erinra mot medelsberäkningen under förevarande
anslagsrubrik och hemställer

1. beträffande ändring av förordningen om statsbidrag till svensk
undervisning i utlandet

att riksdagen avslår motion 1984/85:437,

2. beträffande inrättande av en svensk lärartjänst vid FN-skolan i New
York

att riksdagen avslår motion 1984/85:1361,

3. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m.
budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 26 920 000 kr.

2. Sameskolor. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 13 (s.
160-162) och hemställer

1. att riksdagen godkänner vad som i proposition 1984/85:100 förordats
om inrättande på försök av sameskola i Kiruna,

2. att riksdagen till Sameskolor för budgetåret 1985/86 anvisar ett
förslagsanslag av 13 860 000 kr.

3. Specialskolan m.m.: Utbildningskostnader. Regeringen har under punkt
B 14 (s. 162-166) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen förordats om avveckling av skoldelen
vid Tomtebodaskolan,

2. till Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader för budgetåret 1985/86
anvisa ett förslagsanslag av 178 697 000 kr.

Rättelse: S. 6, rad 12 Står: , varav 700 000 kr. avser Rättat till: I beloppet ingår medel
även för

UbU 1984/85:17

Motionerna

1984/85:1340 av Bengt Lindqvist (s) vari yrkas att riksdagen sorn sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om förstärkning
av Ekeskolans resurscenter.

1984/85:1842 av Karin Andersson m. fl. (c, m, fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tjänster
vid Tomtebodaskolans resurscenter.

1984/85:1843 av Kerstin Andersson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors
(c) vari yrkas att riksdagen uttalar sig för att medel för utveckling av
verksamheten vid specialskolan bör beräknas på lönekostnaden för samtliga
anställda.

1984/85:1878 av Carl-Henrik Hermansson (vpk) och Eva Hjelmström
(vpk) vari yrkas att riksdagen med ändring i proposition 1984/85:100,
Utbildningsdepartementet B 14. Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader
anvisar 402 000 kr. avseende förstärkning av Tomtebodaskolans resurscenter.

Utskottet

I enlighet med SÖ:s förslag förordas i propositionen att skoldelen vid
Tomtebodaskolan avvecklas fr. o. m. budgetåret 1985/86 och att det fåtal
synskadade elever utan tilläggshandikapp som även i fortsättningen kan
komma att efterfråga undervisning vid specialskola hänvisas till Ekeskolan.

Utskottet har inget att erinra mot förslaget.

Genom riksdagens beslut år 1980 inrättades vid Tomtebodaskolan ett
specialpedagogiskt centrum dit bl. a. föräldrar och elever kan vända sig för
att få råd och hjälp och dit man kan komma för kortare eller längre tid för
information, diagnostisering eller träning. Enligt proposition 1979/80:100
(bil. 12 s. 285) bör verksamheten vid Tomtebodaskolans resurscentrum
bedrivas inom ramen för befintliga resurser på så sätt att de resurser som
frigörs vid skoldelen efter regeringens bestämmande bör kunna omfördelas
till resurscentret. Riksdagen godkände denna finansieringsprincip (UbU
1979/80:26, rskr 1979/80:301). På angivet sätt har resurscentret under de
senaste åren tillförts ökade resurser. Även i årets budgetproposition
beräknas medel för en utbyggnad av verksamheten vid centret. Förstärkningen
avses ske genom att lärarveckotimmar samt tjänster eller delar av tjänster
som skötare, psykolog, kurator, fritidsassistent och skolsköterska förs över
från skoldelen till resurscentret.

I motionerna 1984/85:1842 (c, m, fp) och 1984/85:1878 (vpk) framhålls
betydelsen av en fortsatt utveckling vid Tomteboda resurscentrum och anförs
motiv för resursförstärkningar. Motionärerna åberopar de principer som
lagts fast för omfördelning av resurser från skoldelen till resurscentret. Med

UbU 1984/85:17

hänvisning härtill och till förslag i SÖ:s anslagsframställning begärs i motion
1984/85:1842 ett uttalande att Tomtebodaskolan bör tillföras tre nya tjänster
med förskolekompetens samt ytterligare medel för resor och expenser i
utbyte mot att tre och en halv vakanta vårdartjänster dras in. I motion
1984/85:1878 yrkas med samma motivering att riksdagen anvisar 402 000 kr.
för motsvarande ändamål.

Med anledning av motionsyrkandena vill utskottet erinra om att tjänster
som vårdare vid specialskolan har inrättats av regeringen som en samlad
resurs för samtliga specialskolor. Tjänsterna fördelas av SÖ mellan skolorna.
Vid uppkomna vakanser kan SÖ ompröva behovet av antalet vårdartjänster
vid skolorna. Vad gäller de nu aktuella tjänsterna har föredragande
statsrådet i enlighet med SÖ:s förslag räknat med att de kan dras in.

Resurserna vid Tomtebodacentret är, som framhålls i motionerna, inte
tillräckliga för att möta de behov som finns. Utvecklingen av verksamheten
har varit snabb, men trots det har långa väntetider uppstått. Enligt utskottets
mening finns det emellertid inte anledning för riksdagen att på den grund som
angetts i motionerna erinra mot de principer som regeringen tillämpat vid
överföringen av friställda resurser. Som utskottet nyss redovisat är vårdartjänsterna
resursmässigt av annan karaktär än de tjänster som enligt den nu
föreliggande budgetpropositionen bör föras över. Utskottet finner inte heller
skäl att ifrågasätta de prioriteringar som lagts till grund för regeringens
förslag till resursförstärkningar under förevarande anslag.

Utskottet anser sig inte kunna tillstyrka att riksdagen vad gäller ytterligare
tjänster m. m. till Tomteboda resurscentrum går utöver regeringens förslag.
Motion 1984/85:1878 bör alltså avslås av riksdagen. Utskottet föreslår att
riksdagen under anslaget anvisar 178 697 000 kr. i enlighet med förslaget i
propositionen.

Vad därefter beträffar motion 1984/85:1842 vill utskottet inte förorda att
riksdagen genom ett uttalande av det slag som begärs i motionen styr
regeringens budgetarbete ett kommande budgetår. Av detta skäl avstyrker
utskottet bifall till motion 1984/85:1842.

Ekeskolan fungerar som pedagogiskt centrum för synskadade utvecklingsstörda
samt dövblinda för att ge råd och service i olika hänseenden till den
regionala verksamheten.

I motion 1984/85:1340 (s) framhålls att resursbehoven är särskilt stora vid
Ekeskolans resurscentrum, eftersom dess verksamhet är inriktad på synskadade
med allvarliga tilläggshandikapp. Motionären påtalar bl. a. att Ekeskolan
har kontakt med 300 barn men att ytterligare 500 barn är i behov av
centrets stödinsatser. Enligt motionsyrkandet bör riksdagen som sin mening
ge till känna för regeringen vad som i motionen anförts om förstärkning av
Ekeskolans resurscenter.

Ekeskolans resurscentrum har innevarande budgetår tillförts medel för tre
speciallärartjänster, en förskolekonsulent och en halv tjänst som psykolog
samt för reseersättningar och expenser. För nästa budgetår har i propositio -

UbU 1984/85:17

nen medel beräknats för bl. a. ytterligare två lärartjänster. Utskottet är
medvetet om att Ekeskolans utåtriktade verksamhet behöver förstärkas än
mer. Då emellertid det stora resursbehovet synes stå helt klart även för
regeringen anser utskottet inte att riksdagen behöver göra något särskilt
uttalande till regeringen i denna fråga. Utskottet avstyrker alltså motion
1984/85:1340.

För att göra det möjligt för såväl lärarpersonal som övrig personal att delta
i fortbildning utgår särskilda medel för utveckling av verksamheten vid
specialskolan som en gemensam resurs för samtlig personal. Medel för detta
ändamål beräknas med utgångspunkt i lönekostnaderna för skolledare och
lärarpersonal. Innevarande budgetår anvisas under en särskild anslagspost
1 658 000 kr. I beloppet ingår medel även för fortbildning av reselärare och
förskolekonsulenter inom den regionala stödorganisationen.

I motion 1984/85:1843 (c) ifrågasätts de beräkningsgrunder som används
för tilldelningen av resurser för fortbildning och utveckling vid specialskolan.
Motionärerna understryker särskilt behovet av insatser för annan personal
än skolledare och lärare. De påpekar att nuvarande beräkningssystem
medför negativa konsekvenser i nu rådande läge, då antalet lärartjänster
tenderar att minska, medan antalet tjänster för övrig personal är oförändrat.
Enligt motionen bör riksdagen uttala sig för att medel för utveckling av
verksamheten vid specialskolan bör beräknas på lönekostnaden för samtliga
anställda.

Med anledning av yrkandet får utskottet erinra om att riksdagen så sent
som år 1984 utan erinringar godkände det system för beräkning av medel för
fortbildning och lokalt utvecklingsarbete som gäller för specialskolan. Därtill
bör uppmärksammas att det i propositionen beräknats ytterligare 200 000 kr.
för ändamålet för nästa budgetår. Mot bakgrund av vad här anförts avstyrker
utskottet motion 1984/85:1843.

Utskottet har inte något att erinra mot vad som i övrigt anförts under
förevarande anslagsrubrik.

Utskottet hemställer

1. beträffande avveckling av skoldelen vid Tomtebodaskolan

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1984/
85:100,

2. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen till Specialskolan m.m.: Utbildningskostnader med
bifall till proposition 1984/85:100 och med avslag på motion
1984/85:1878 för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av
178 697 000 kr.,

3. beträffande uttalande om tjänster vid Tomtebodaskolans resurscentrum att

riksdagen avslår motion 1984/85:1842,

UbU 1984/85:17

4. beträffande förstärkning av Ekeskolans resurscentrum
att riksdagen avslår motion 1984/85:1340,

5. beträffande beräkning av medel för utveckling av verksamheten vid
specialskolan

att riksdagen avslår motion 1984/85:1843.

4. Specialskolan m.m.: Utrustning m. m. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt B 15 (s. 166) och hemställer

att riksdagen till Specialskolan m. m.: Utrustning m. m. för budgetåret
1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 4 671 000 kr.

5. Kostnader för viss personal vid statliga realskolor. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt B 16 (s. 167) och hemställer

att riksdagen till Kostnader för viss personal vid statliga realskolor för
budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

Stockholm den 21 februari 1985

På utbildningsutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Kerstin
Göthberg (c). Per Unckel (m), Bengt Wiklund (s), Lars Gustafsson (s),
Birgitta Rydle (m), Helge Hagberg (s), Lennart Bladh (s), Göran Allmér
(m), Lars Svensson (s), Birger Hagård (m), Margot Wallström (s), Larz
Johansson (c), Linnea Hörlén (fp) och Nils Berndtson (vpk).

Reservation

Medelsberäkningen m. m. (punkt 3, mom. 2)

Nils Berndtson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar ”Med anledning”
och slutar ”i propositionen” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det mycket angeläget att Tomteboda resurscentrum
får utvecklas så att det kan möta det stora behovet av stödinsatser. I
motion 1984/85:1878 har redovisats starka skäl för en förstärkning av centrets
resurser med två förstadielärartjänster och en förskollärartjänst samt reseoch
expensmedel. På anförda grunder anser utskottet att Tomtebodaskolans
resurscentrum med bifall till motion 1984/85:1878 bör tillföras de ytterligare
medel som föreslås i motionen. Utskottet föreslår alltså att riksdagen anvisar
ett belopp av 179 099 000 kr. under förslagsanslaget Specialskolan m. m.:
Utbildningskostnader.

UbU 1984/85:17

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen till Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader med
bifall till motion 1984/85:1878 och med anledning av proposition
1984/85:100 för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av
179 099 000 kr.,

Särskilt yttrande

Ändring av förordningen om statsbidrag till svensk undervisning i utlandet
(punkt 1, mom. 1)

Per Unckel, Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m)
anför:

Mot den bakgrund som utskottet redovisar i fråga om möjligheterna för
utlandssvenskars barn att få nödvändig undervisning avstår vi från att nu
kräva att särskilda åtgärder vidtas. Skulle det emellertid senare visa sig att
barn på grund av ekonomiska omständigheter inte kommer i åtnjutande av
undervisning måste enligt vår mening nu gällande regler ändras. Skolöverstyrelsen
måste aktivt följa vilka resultat nuvarande regler leder till.

minab/gotab Stockholm 1985 82082