UbU 1984/85:16

Utbildningsutskottets betänkande
1984/85:16

om anslag till grundskolor m. m. (prop. 1984/85:100)

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1984/85:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under punkt
B 11 (s. 141-158) jämte motioner. Vidare behandlas vissa förslag som
regeringen förelagt riksdagen i inledningen till propositionen (s. 8-24,
43-45 , 52).

Propositionen

Regeringen har i proposition 1984/85:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet)
under anslaget Bidrag till driften av grundskolor m. m.

dels föreslagit riksdagen att

1. anta ett inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om
ändring i skollagen (1962:319),

2. godkänna vad som i propositionen förordats om ökning av antalet
veckotimmar i svenska på grundskolans högstadium,

3. godkänna vad som i propositionen förordats om minskning av förstärkningsresursen,

4. godkänna vad som i propositionen förordats om tilläggsbidraget,

5. godkänna vad som i propositionen förordats om bidrag till pedagogisk
utvecklingsverksamhet för undervisning av finskspråkiga elever,

6. godkänna vad som i propositionen föreslagits om ett nytt statsbidragssystem
beträffande skolledningen i grundskolan,

7. godkänna vad som i propositionen förordats om antalet skolledare och
biträdande skolledare fr. o. m. den 1 juli 1986,

8. godkänna vad som i propositionen förordats om bibehållande av antalet
skolledare och biträdande skolledare i grundskolan t. o. m. utgången av juni
1986,

9. godkänna vad som i propositionen förordats om bibehållande av antalet
skolledare och biträdande skolledare i kommuner med mindre än 250 poäng
under tiden 1 juli 1986 - den 30 juni 1988,

10. godkänna vad som i propositionen förordats om statsbidrag till
kostnader för skolchefer,

11. godkänna vad som i propositionen föreslagits om indragning av de
statligt reglerade skolchefstjänsterna,

12. godkänna vad som i propositionen förordats om teknikkurser för
flickor,

1 Riksdagen 1984/85.14saml. Nr 16

UbU 1984/85:16

13. godkänna vad sorn i propositionen förordats om beräkning av bidrag
till lokal skolutveckling,

14. godkänna vad som i propositionen förordats om bidrag till utvecklingsarbete
med kultur i skolan,

15. godkänna vad som i propositionen förordats om ändrade utbetalningsregler
för bidrag till driften av grundskolan,

16. till Bidrag till driften av grundskolor m.m. för budgetåret 1985/86
anvisa ett förslagsanslag av 13 707 000 000 kr.,

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som i propositionen har
anförts om

17. skolledningsfrågor i övrigt.

Regeringen har vidare i inledningsavsnittet (s. 8-24, 43^15, 52)
dels föreslagit riksdagen att godkänna vad som i propositionen förordats
om individuella timplanejämkningar,

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som förordats i propositionen
om inriktningen av fria aktiviteter,

dels föreslagit riksdagen att godkänna vad som i propositionen förordats
om höst- och vårterminsbetyg som grund för preliminär resp. slutlig
intagning till gymnasieskolan.

Motionerna

Under allmänna motionstiden 1983/84 väckt motion

1983/84:1690 av Bertil Fiskesjö (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
3. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförts om intagningen till gymnasieskolan,

Under allmänna motionstiden 1984/85 väckta motioner

1984/85:323 av Anna Wohlin-Andersson (c) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

1. att riksdagen beslutar att upphäva det tidigare fattade beslutet att
betygen endast skall vara obligatoriska i årskurserna 8 och 9,

2. att riksdagen beslutar att uttala att betyg bör ges i årskurserna 3,6 och 7
samt under höst- och vårterminerna i årskurserna 8 och 9,

3. att riksdagen beslutar att betygsskalan skall vara sjugradig.
1984/85:383 av Ulla Ekelund (c) och Martin Olsson (c) vari yrkas att

riksdagen uttalar sig för att betyg skall ges vid vårterminens slut i grundskolans
årskurser 3 och 6.

1984/85:620 av Ulla Tillander (c) och Anna Wohlin-Andersson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om prövning av fristående skolors rätt till statsbidrag även
under den tid utvärdering pågår.

UbU 1984/85:16

1984/85:731 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om resursförstärkning för elever med läs- och skrivsvårigheter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om överföring av resurser från den samlade skoldagen till de små
skolorna,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att också de fria
aktiviteterna på mellanstadiet bör användas för kompletterande undervisning
i svenska,

7. att riksdagen uttalar att Hillelskolan skall ha rätt till två parallella linjer
med förhöjt statsbidrag,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att statsbidrag
bör kunna beviljas Estniska skolan i Stockholm för inrättande av högstadium,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vikten av att
särskilt tillgodose flickornas behov av utbildning i datateknik,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om användningen av förstärkningsresursen,

14. att riksdagen avslår regeringens förslag beträffande särskild ledningsgrupp
för ökad satsning på kultur i skolan och i stället ger skolöverstyrelsen i
uppdrag att initiera och leda arbetet,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om elevanknutet statsbidrag till grundskolan,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att samma
behörighetskrav som i dag gäller för skolchefer skall ställas också i framtiden,

23. att riksdagen till nästa år begär förslag från regeringen avseende nivån
för organisationen av den pedagogiska ledning m.m. som ryms inom de
nuvarande skolledarfunktionerna1.

1984/85:922 av Lennart Brunander (c) och Inger Josefsson (c) vari - med
hänvisning till vad som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade
motionen 1984/85:918 - såvitt nu är i fråga yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om särskilt stöd till små skolor.

1984/85:1033 av Berit Löfstedt m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om försöksverksamhet med betygsfri intagning till gymnasieskolan,

2. att riksdagen uttalar sig för att undervisningen i grundskolan organiseras
så att hänsyn kan tas till elevernas olika inlärningshastighet,

3. att riksdagen uttalar sig för att specialundervisningens resurser i ökad
utsträckning skall inriktas på förebyggande verksamhet i klassernas ordinarie
arbete.

1 Yrkandet behandlas även i utskottets betänkande 1984/85:18.

UbU 1984/85:16

1984/85:1043 av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen låter utreda och lägga fram förslag om målrelaterade betyg.

1984/85:1045 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betygsfri intagning till gymnasieskolan,

4. att riksdagen hos regeringen hemställer om regler för betygsfri intagning
till gymnasieskolan.

1984/85:1325 av Kerstin Göthberg m. fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

6. att riksdagen med avslag på regeringens förslag att återföra medel till
tilläggsbidraget beslutar att 80 milj. kr. under anslaget B 11 Driften av
grundskolor m. m. tillförs förstärkningsresursens undervisningsbundna del,

7. att riksdagen hos regeringen begär en förändring i skolförordningen
som upphäver nuvarande begränsning att anställa fasta lärarvikarier,

8. att riksdagen beslutar att avskaffa statsbidraget till samlad skoldag (42,2
milj. kr.),

9. att riksdagen hos regeringen begär en avveckling av det regelsystem som
nu styr utformningen av den samlade skoldagen,

10. att riksdagen beslutar att anvisa 30 milj. kr. till stöd för små
skolenheter,

11. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till regler för bidragets
användning.

1984/85:1879 av Inger Hestvik m. fl. (s) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna det angelägna i att
man kartlägger förutsättningarna för att kunna bedriva dataundervisningen
på låg- och mellanstadiet och planerar en fortbildning i datorstödd undervisning
för redan verksamma lärare1.

1984/85:1887 av Kersti Johansson (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av
ett nytt, mer flexibelt statsbidragssystem.

1984/85:1944 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

a) att reglerna om att arbeta utanför skolan skall kunna ingå i anpassad
studiegång tas bort,

b) att reglerna i övrigt om anpassad studiegång tas bort eftersom frågan om
timplanejämkning regleras genom bestämmelserna i Lgr 80,

2. att riksdagen beslutar avslå förslaget om utvidgad timplanejämkning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att reglerna för
jämkning av timplanen ses över i riktning mot att helt avskaffas.

1984/85:1945 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå förslaget om ändrade utbetalningsregler för
bidrag till driften av grundskolan,

2. att riksdagen beslutar att med ändring i proposition 1984/85:100 under
anslaget Bidrag till driften av grundskolor m. m. anvisa ett i förhållande till
regeringens förslag med 80 milj. kr. förhöjt belopp.

1 Yrkandet behandlas även i utskottets betänkande 1984/85:15.

UbU 1984/85:16

1984/85:1952 av Nils Åsling (c) vari yrkas att riksdagen beslutar uttala att
sådan ändring av förordningen om tilläggsbidrag för driften av grundskolor
vidtas, som möjliggör för glesbygdskommuner att inom ramen för det
särskilda tilläggsbidraget för elevhem göra sådana omdispositioner som
underlättar viss undervisning på elevernas hemorter.

1984/85:2222 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) vari - med hänvisning till vad
som anförts i den till kulturutskottet remitterade motionen 1984/85:2220 -yrkas att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
utseende av kulturansvarig inom varje rektorsområde.

1984/85:2506 av Eva Hjelmström (vpk) och Björn Samuelson (vpk) vari
yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag vad gäller kulturen i
skolan i enlighet med vad i motionen anförts,

2. att riksdagen beslutar att med anledning av proposition 1984/85:100
under anslaget För skolväsendet gemensamma frågor anvisa 10 000 000 kr.
avseende försöksverksamhet med undervisning om den rörliga bilden i
skolan,

3. att riksdagen med ändring av proposition 1984/85:100 under anslaget
Bidrag till driften av grundskolor m.m., upptar ett i förhållande till
regeringens förslag med 5 000 000 kr. förhöjt belopp avseende Bidrag till
kulturellt utvecklingsarbete i skolan.

1984/85:2507 av Gunnar Hökmark (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående
kommunernas möjlighet att bestämma när betyg skall ges.

1984/85:2535 av Börje Stensson (fp) vari yrkas att riksdagen avslår
regeringens förslag om kommunalisering av skolchefstjänsterna.

1984/85:2537 av Per Unckel m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att
som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om
statsbidragsprövningen av fristående skolor på grundskolenivå.

1984/85:2540 av Per Unckel m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om anpassad studiegång,

2. att riksdagen beslutar avvisa regeringens förslag att möjligheterna till
skolgångsbefrielse skall slopas,

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om möjligheter till lärlingsutbildning efter årskurs 8,

4. att riksdagen beslutar att avvisa regeringens uttalande om s. k. 20-grupper,

5. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts angående betyg.

1984/85:2543 av Per Unckel m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag angående kommunalisering
av skolchefstjänsterna,

UbU 1984/85:16

2. att riksdagen beslutar om en generell neddragning av anslagen till
skolledning i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts angående anslagsfördelningen mellan specialfunktioner
resp. fasta skolledartjänster1.

1984/85:2818 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om riktlinjer för svenskundervisningen,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett nytt betygssystem i
enlighet med vad som i motionen anförts,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nya regler för betygsättningen
i grundskolan innebärande att betyg skall ges på alla grundskolans
stadier,

13. att riksdagen beslutar ändra intagningsbestämmelserna till gymnasieskolan
i enlighet med vad som i motionen anförts,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om avgångsbetyget i årskurs 9,

28. att riksdagen hos regeringen begär förslag om anpassningar av
statsbidragsbestämmelserna såväl till den allmänna skolan som till fristående
skolor för att tillgodose glesbygdens behov i enlighet med vad som i motionen
anförts.

1984/85:2822 av Per Unckel m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

15. att riksdagen beslutar att avskaffa den särskilda anslagsposten för
bidrag till icke timplanebunden verksamhet under den samlade skoldagen,

16. att riksdagen beslutar att avskaffa den särskilda anslagsposten för
bidrag till lokalt utvecklingsarbete på lågstadiet,

18. att riksdagen beslutar att till hemspråksundervisning för budgetåret
1985/86 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 40 000 000 kr.
sänkt anslag,

19. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag att anslå medel för
teknikkurser,

20. att riksdagen beslutar att till utvecklingsarbete rörande kultur i skolan
anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 7 000 000 kr. sänkt
anslag,

21. att riksdagen beslutar att tillföra den särskilda anslagsposten för
förstärkningsresursen 40 000 000 kr.,

22. att riksdagen beslutar att till Bidrag till driften av grundskolor m. m.
för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 13 627 200 000 kr.

1 Yrkandet behandlas även i utskottets betänkande 1984:18.

UbU 1984/85:16

Utskottet

Utskottet behandlar i det följande ett antal frågor som rör dels tjänst som
skolchef och tjänster som skolledare m. m. i grundskolan, dels själva
verksamheten i grundskolan och statsbidraget till densamma.

Skolchef. Skolledare m. m. i grundskolan

I proposition 1984/85:100 föreslås att den statliga regleringen av skolchefstjänsterna
skall upphöra med utgången av juni 1985 eller den senare tidpunkt
som av övergångsskäl kan behövas samt att bidragen till kostnader för
skolchefer skall upphöra. Fortsättningsvis behövs enligt föredragande statsrådets
mening endast en regel om att det skall finnas en skolchef i varje
kommun med uppgift att under skolstyrelsen ansvara för skolväsendet i
kommunen. Sådana föreskrifter finns för närvarande i skollagen. Liksom
tidigare bör uppdraget att vara skolchef kunna läggas på en rektor i de
kommuner som hittills inte behövt ha någon skoldirektör. Föredragande
statsrådet utgår ifrån att kommunen och skolstyrelsen för över innehavarna
av de nuvarande skolchefstjänsterna till motsvarande kommunalt reglerade
tjänster. Den långsiktiga besparingseffekten av förslaget beräknas till ca 55
milj. kr.

I motionerna 1984/85:2535 (fp) och 1984/85:2543 (m) yrkande 1 föreslås
avslag på regeringens förslag om att kommunalisera skolchefstjänsterna.
Enligt yrkande 2 i sistnämnda motion bör statsbidrag utgå till skolchefstjänst
även fortsättningsvis. Enligt motionärerna ställer nuvarande utveckling på
skolområdet - som för skolans del innebär mer en målstyrning och mindre en
styrning genom regler - ökade krav på professionalism hos kommunernas
skolchefer. Behörighetskrav, dimensioneringsregler och bidragsformer ger,
menar motionärerna, åt skolchefsfunktionen den stadga som behövs. I
motion 1984/85:731 (fp) yrkande 22 framhålls vidare att en skolchef inte kan
jämställas med övriga kommunala förvaltningschefer, eftersom det råder
skolplikt för alla barn och statsmakterna av den anledningen måste ställa
mycket specifika krav på skolväsendet. Även vid en kommunalisering av
skolchefstjänsterna finner motionärerna det därför rimligt att staten behåller
möjligheten att kräva utbildning och erfarenhet av innehavare av skolchefstjänst.

Det kan konstateras att kommunerna vid förordnande på tjänst som
skolchef mestadels gjort den bedömningen att det är till gagn för skolväsendet
om innehavare av tjänst som skolchef har genomgått lärarutbildning och
har erfarenhet av egen undervisning. Varje skolchef har ett viktigt ansvar för
den pedagogiska utvecklingen i kommunen och för hur skolans resurser
används. Mot denna bakgrund utgår utskottet ifrån att kommunerna även i
framtiden kommer att beakta behovet av lärarutbildning och undervisningserfarenhet
hos skolchef. Med hänvisning till vad som här har anförts

UbU 1984/85:16

avstyrker utskottet motionerna 1984/85:731 yrkande 22, 1984/85:2535 och
1984/85:2543 yrkande 1 och tillstyrker regeringens förslag om att den statliga
regleringen av skolchefstjänsterna skall upphöra.

Likaledes avstyrker utskottet motion 1984/85:2543 yrkande 2 i denna del
om statsbidrag till skolchefstjänst och tillstyrker vad föredragande statsrådet
förordat om avveckling av statsbidraget till kostnader för skolchefer.

Regeringens förslag till nytt statsbidragssystem för skolledningen i grundskolan
bygger på en utredning av SÖ. Med det nya systemet införs begreppet
skolledningsresurs som grundas på den genomsnittliga kostnaden för en
heltidsanställd skolledare i grundskolan. Regeringen skall årligen fastställa
det belopp som en skolledningsresurs skall motsvara i kronor. Varje
kommun föreslås få en bas bestående av 2,662 skolledningsresurser. För
varje skolpoäng i grundskolan får kommunen ett tillskott med 0,018
skolledningsresurser t. o. m. 50 poäng och med 0,053 resurser för varje poäng
därutöver.

Skolledningsresurserna skall enligt förslaget kunna omvandlas till tjänster
och nedsättningar av undervisningsskyldighet m. m. Det skall ankomma på
regeringen att meddela bestämmelser om olika omvandlingstal inom ramen
för den totala resursen för tjänst som rektor, studierektor, tillsynslärare
(uppdragstillägg m. m. och nedsättning av undervisningsskyldighet) och
lärare med specialfunktion (nedsättning av undervisningsskyldighet). Det
nya systemet med skolledningsresurser avses bli infört fr. o. m. redovisningsåret
1986/87.

Utskottet tillstyrker förslaget om ett nytt statsbidragssystem avseende
skolledningen i grundskolan och avstyrker den reduktion av statsbidraget
som föreslås i motion 1984/85:2543 yrkande 2 i denna del.

I två motioner behandlas frågor om organisationen av den pedagogiska
ledningen i grundskolan. En viss lägsta nivå för densamma bör enligt motion
1984/85:731 (fp) yrkande 23 i denna del garanteras av statsmakterna inom
ramen för nuvarande resurser. I motion 1984/85:2543 (m) yrkande 4 i denna
del föreslås att regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag om hur
stor del av skolledningsresursen som minst skall användas för fasta skolledartjänster
resp. specialfunktioner.

Det skall enligt propositionen ankomma på regeringen eller den myndighet
regeringen bestämmer att fastställa vilken andel av skolledningsresurserna
som minst måste användas för fasta skolledartjänster resp. specialfunktioner.

Utskottet konstaterar vidare att skolledningsresursen i grundskolan i vad
gäller fasta tjänster har fått sin nuvarande dimensionering efter analys av de
arbetsuppgifter som skolledarna måste utföra i rektorsområdet vid de olika
skolenheterna. Av propositionen framgår att föredragande statsrådet utgår
från att kommunerna inte skall kompensera sig för slopandet av statsbidrag
till bl. a. tjänster som biträdande skoldirektör genom ett system med centralt
placerade rektorer, vilket skulle innebära en övervältring av kostnader för

UbU 1984/85:16

den kommunala skoladministrationen på staten. Skulle det visa sig att så
sker, säger sig föredragande statsrådet vara beredd att återkomma i frågan.

Med hänvisning till vad utskottet anfört om skolledningsresursens användning
föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1984/85:731
yrkande 23 och 1984/85:2543 yrkande 4 i berörda delar och godkänner vad
som förordats om antalet skolledare och biträdande skolledare fr. o. m. den
1 juli 1986.

Utskottet tillstyrker vad föredragande statsrådet förordat om dels bibehållande
av antalet skolledare och biträdande skolledare i grundskolan t. o. m.
utgången av juni 1986, dels bibehållande av antalet skolledare och biträdande
skolledare i kommuner med mindre än 250 poäng under tiden den 1 juli
1986- den 30 juni 1988. Slutligen föreslår utskottet att riksdagen utan erinran
lägger till handlingarna vad föredragande statsrådet anfört om skolledningsfrågor
i övrigt.

Det inre arbetet m. m.

Enligt föredragande statsrådet har alla elever behov av och rätt till goda
kunskaper. För att förstå undervisningen i ett visst moment måste man ha
tillägnat sig grundläggande kunskaper från föregående moment. Elever som
har eller riskerar att få svårigheter kan ofta identifieras mycket tidigt. Det
kan gälla såväl brister i kunskaps- och färdighetsinhämtandet som svårigheter
av annat slag. Elever som uppvisar brister i kunskaper och färdigheter
löper stor risk att få också andra svårigheter i skolan liksom även längre fram i
livet. Föredragande statsrådet fortsätter:

Skolan måste därför tidigt uppmärksamma vilka elever som har sådana
brister och göra något för att hjälpa dem. Det är enligt min mening
nödvändigt att skolans personal, i första hand lärarna, fortlöpande följer
elevernas kunskaps- och färdighetsutveckling. Genom en sådan konsekvent
genomförd utvärdering av hur skolan lyckas med sin uppgift skapas
förutsättningar för ett intensivt arbete med varje elev, så att ingen lämnar en
årskurs, ett stadium eller än mindre grundskolan i dess helhet med
otillräckliga grundläggande kunskaper och färdigheter. Ansvaret för att en
fortlöpande kunskapskontroll sker åvilar varje lärare. Det måste ingå som en
väsentlig del i en lärares roll - i hans eller hennes yrkeskunskap - att följa
elevernas kunskaps- och sociala utveckling och gå in med stödinsatser när
sådana behövs.

För att nå framgång i detta avseende är det nödvändigt att ställa
utvecklingen av kunskaper och färdigheter i relation till elevens hela
skolsituation. Det är alltså inte möjligt att se tillägnandet av kunskaper och
färdigheter som en isolerad företeelse utan samband med social utveckling
och personlighetsutveckling. Det grundläggande ansvaret för att varje elev
får tillräckliga grundläggande kunskaper och färdigheter åvilar klassläraren
på låg- och mellanstadiet och varje enskild ämneslärare på högstadiet. Härtill
kommer ett ansvar för skolledning, arbetsenhet och skolan i sin helhet när
det gäller grundsyn, arbetssätt och elevvård. En hjälp i detta avseende är de
standardprov som finns för högstadiet och de diagnostiska prov som

1* Riksdagen 1984/85.14sami. Nr 16

UbU 1984/85:16

utvecklas för grundskolans låg- och mellanstadier i läsning, skrivning och
matematik. Jag vill särskilt understryka vikten i detta sammanhang av de
diagnostiska proven. De utgör ett värdefullt inslag i det underlag som står till
buds för en lärare eller en arbetsenhet när det gäller att bedöma en elevs
kunskaps- och färdighetsnivå. Jag förutsätter att SÖ skall fortsätta arbetet
med att ta fram sådana prov.

Det är dock enligt min mening inte tillräckligt att endast ställa diagnostiska
prov till förfogande för skolorna. Jag menar att det är nödvändigt att varje
skola, lärare och arbetsenhet dessutom närmare preciserar de grundläggande
basfärdigheter och de baskunskaper i de centrala ämnena som varje elev
måste ha tillägnat sig på resp. stadium. Jag avser att senare återkomma till
regeringen med förslag att uppdra åt SÖ att utarbeta underlag för sådana
preciseringar. Ett sådant uppdrag bör dessutom innefatta modeller för hur en
utvärdering i dessa avseenden bör göras.

Föredragande statsrådet anser vidare att en generell möjlighet till individuell
timplanejämkning för elever i grundskolan bör införas i skolförordningen.
Utgångspunkten för en sådan jämkning bör vara vissa enskilda elevers
behov av ytterligare undervisningstid i grundläggande färdighetsämnen för
att nå upp till en normal färdighetsnivå.

Enligt motion 1984/85:1944 (vpk) yrkandena 2 och 3 bör såväl regeringsförslaget
om utvidgad timplanejämkning som övriga regler för timplanejämkningar
i grundskolan avskaffas. Olika former av särbehandling anses ge
negativa effekter för de elever som berörs.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Skolan måste se till att de elever som lämnar ett stadium verkligen har de
kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för att klara nästa stadiums
undervisning. Man bör i detta sammanhang se tid som en väsentlig resurs.
Utgångspunkt för regeringsförslaget är att ge eleven mer tid i ett ämne, inte
primärt att befria eleven från något ämne. Den ytterligare tiden i svenska och
matematik bör därför så långt möjligt inom ramen för tillgängliga resurser tas
ut utöver den ordinarie timplanen.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att riksdagen med bifall till
propositionen och med avslag på motion 1984/85:1944 yrkandena 2 och 3 bör
godkänna vad som i propositionen förordats om individuella timplanejämkningar.

Enligt yrkandena 2 och 3 i motion 1984/85:1033 (s) krävs ett uttalande om
att organisationen av undervisningen i grundskolan skall göras med hänsyn
till elevernas olika inlärningshastighet och att specialundervisningens resurser
skall inriktas på förebyggande verksamhet.

Utskottet hänvisar till vad som anförts i det föregående om individuella
timplanejämkningar och till vad föredragande statsrådet anfört i propositionen
(s. 14) om att elever med svårigheter, t. ex. i samband med insatser av
speciallärare, kan behöva en annan undervisning, inte enbart mer av samma
undervisning som övriga elever får. Det heter vidare: ”Aven om den
självklara utgångspunkten måste vara att elever med behov av särskilt stöd

UbU 1984/85:16

skall få detta tillgodosett inom den ordinarie klassens ram, kan det i
undantagsfall bli nödvändigt med särskilda organisatoriska åtgärder såsom
särskild undervisningsgrupp, skoldaghem etc. Avsikten med en sådan åtgärd
måste dock vara en återgång till vanlig klassundervisning.” Yrkandet i
motionen kan därmed anses i huvudsak tillgodosett, varför något uttalande
inte är erforderligt.

Utskottet avstyrker således motion 1984/85:1033 yrkandena 2 och 3.

I betänkandet (SOU 1983:63) Utslagningen i grundskolan föreslås att
nuvarande bestämmelser om anpassad studiegång i grundskolan skall
upphävas. I propositionen hävdas den uppfattningen att möjligheten till
anpassad studiegång i form av arbete utanför skolan bör bibehållas men ses
som en sistahandsåtgärd. Samtidigt föreslås att bestämmelserna i skollagen
om skolgångsbefrielse skall slopas.

Enligt motion 1984/85:1944 (vpk) yrkandena 1 a och 1 b bör alla regler om
anpassad studiegång tas bort. I motion 1984/85:2540 (m) yrkandena 1,2 och 3
möter en annan mening, nämligen att det i vissa fall kan vara bra att
kombinera skolarbetet med visst arbete utanför skolan (yrkande 1). Motionärerna
anser vidare att möjligheten till skolgångsbefrielse inte skall slopas
(yrkande 2). Man bör också undersöka möjligheten för vissa elever att få
börja lärlingsutbildning efter årskurs 8 (yrkande 3).

Utskottet tillstyrker - med hänvisning till vad som föreslås i propositionen
med syfte att hjälpa elev med skolsvårigheter - regeringens förslag att ta bort
möjligheten till skolgångsbefrielse i årskurs 9. Riksdagen bör anta det inom
utbildningsdepartementet upprättade förslaget till lag om ändring i skollagen
(1962:319). Därmed avstyrks motion 1984/85:2540 yrkande 2.

Vad så gäller frågan om anpassad studiegång ansluter sig utskottet till vad
föredragande statsrådet anfört. Av propositionen framgår att bland de skolor
och kommuner som inkommit med synpunkter i ärendet råder nästan
fullständig enighet om att nuvarande bestämmelser om anpassad studiegång
bör bibehållas. För vissa elever kan anpassad studiegång vara något positivt
jämfört med det alternativ som annars finns, nämligen en ofta ohållbar
situation i skolan. I propositionen framhålls att anpassad studiegång måste
användas med största restriktivitet. Den skall ses som en sistahandsåtgärd.
Föredragande statsrådet markerar den restriktiva inställningen till anpassad
studiegång genom att betona att skolstyrelsen bör besluta i varje sådant
enskilt fall. Med hänvisning till vad som redovisats föreslår utskottet att
riksdagen avslår motionerna 1984/85:1944 yrkandena 1 a och b och 1984/
85:2540 yrkande 1. Likaså avstyrks yrkande 3 i sistnämnda motion som gäller
möjlighet för vissa elever att få påbörja lärlingsutbildning i årskurs 9. Det är
skolans uppgift att söka förebygga uppkomsten av situationer som kan leda
till att arbetet förläggs utanför skolan.

UbU 1984/85:16

Frågor om fördelning av skolans resurser behandlas i propositionen. Bl. a.
framhålls att avsikten med förstärkningsresursen är att huvuddelen av den
skall fördelas med en utpräglad behovsinriktning. Det innebär enligt
föredragande statsrådet t. ex. att förstärkningsresursen inte bör användas för
att minska klasstorlekarna i grundskolan, om det inte i det enskilda fallet
finns särskilda skäl härför. En användning av förstärkningsresursen för
generellt bedrivande av undervisningen i s. k. 20-grupper på högstadiet anses
inte böra förekomma.

Enligt motion 1984/85:731 (fp) yrkande 13 har de lokala skolföreträdarna
bäst förutsättningar att avgöra i vilken form man vill använda förstärkningsresursen.
Den lokala handlingsfriheten bör inte begränsas genom särskilda
uttalanden från centralt håll. Detta bör riksdagen enligt motionärerna som
sin mening ge regeringen till känna. Även i motion 1984/85:2540 (m) yrkande
4 tas ifrågavarande uttalande upp. Motionärerna menar att mindre undervisningsgrupper
enligt mångas erfarenheter kan bidra till att elever som eljest
skulle råka i svårigheter har lättare att följa skolarbetet.

Utskottet instämmer i vad som i propositionen uttalas om undervisning i
s.k. 20-grupper på högstadiet. Utskottet vill vidare erinra om att ungefär
40 % av förstärkningsresursens undervisningsbundna del avser generella
verksamheter som normalt måste anordnas i alla skolor och klasser (Ds U
1984:16 Del 1 Översyn av gällande regler för statsbidrag till kommuner för
kostnader för driften av grundskolan, s. 10). Återstående huvuddel av
förstärkningsresursen bör användas på ett behovsinriktat sätt varvid behoven
hos de elever som har de största problemen i skolan väger tungt. Att använda
huvuddelen av förstärkningsresursen för generell delning av klasser står
enligt utskottets mening inte i överensstämmelse med en sådan behovsorienterad
resursanvändning. Det är inom ramen för denna inriktning av
resursanvändningen som en lokal frihet kan utövas.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1984/
85:731 yrkande 13 och 1984/85:2540 yrkande 4.

I detta sammanhang tar utskottet upp en speciell fråga som aktualiserats i
motion 1984/85:731 yrkande 1, nämligen hur den resurs skall utnyttjas till
skolans bästa som övertaliga lärare utgör. Skolan befinner sig i en situation
där elevantalet sjunker. Motionärerna menar att allt fler lärare kommer att
bli arbetslösa under de kommande åren. Eftersom skolans uppgift är att
bibringa eleverna kunskaper och det till detta krävs lärare, anser motionärerna
att det bästa sättet att utnyttja den resurs, som övertaliga lärare utgör,
skulle vara att de får komma i fråga som en resursförstärkning i skolan när det
gäller undervisning av elever som har svårigheter att läsa, skriva och räkna.
Enligt motionärernas mening bör regeringen skyndsamt uppdra åt SÖ att
lägga fram ett förslag till hur en sådan resursförstärkningsanordning skall
utformas tekniskt. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

UbU 1984/85:16

Utskottet vill först erinra om att länsskolnämnd får medge styrelse för
skola att ge övertalig lärare fortsatt förordnande som lärare under högst en
termin (reservlärare). Reservlärare skall i första hand fullgöra undervisning
vid skolor i kommunen eller i annan kommun inom området som länsskolnämnden
bestämmer. Till avlönande av reservlärare utgår statsbidrag enligt
gängse grunder för statsbidrag till lärare.

Utskottet konstaterar att det förslag motionärerna för fram inte i första
hand är av teknisk natur utan framför allt har stor ekonomisk räckvidd. SÖ
kommer att i anslutning till anslagsframställningen för budgetåret 1986/87
redovisa vissa konsekvenser för skolväsendets del av de minskande barnkullarna.
Vidare har Svenska kommunförbundet gjort en särskild utredning i
samma ärende. Enligt utskottets mening bör SÖ:s redovisning avvaktas
innan åtgärder av det slag som motionärerna förespråkar blir föremål för
diskussion.

Med hänvisning till vad som redovisats föreslår utskottet att riksdagen
avslår motion 1984/85:731 yrkande 1.

Det av regeringen aviserade uppdraget (prop. s. 13) till SÖ att utarbeta
metoder för utvärdering av undervisningsresultaten i grundskolan bör, heter
det i motion 1984/85:2540 (m) yrkande 5, kompletteras med ett uppdrag att
undersöka hur betyg kan utnyttjas i detta sammanhang.

Betygsfrågor har tagits upp i ytterligare ett antal motioner. Antalet
betygstillfällen i grundskolan bör enligt motionerna 1984/85:323 (c) yrkandena
1 och 2, 1984/85:383 (c) och 1984/85:2818 (m) yrkande 7 ökas. Enligt
motion 1984/85:2507 (m) bör kommunen få fatta beslut om betygstillfällen
före årskurs 8. En sjugradig betygsskala föreslås i motion 1984/85:323 (c)
yrkande 3. I motionerna 1984/85:1043 (c) och 1984/85:2818 (m) yrkande 6
begärs att regeringen låter utreda och lägga fram förslag om ett målrelaterat
betygssystem. De två sista motionerna avser både grundskolan och gymnasieskolan.
Fler betygssteg än fem önskas i den sistnämnda motionen.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Riksdagen beslöt om betygsättningen i grundskolan i samband med
beslutet om ny läroplan för grundskolan (prop. 1978/79:180, UbU 1978/
79:45, rskr. 1978/79:422). Beslutet innebär att betyg endast skall ges vid
slutet av samtliga terminer i årskurserna 8 och 9. Betygen skall ges i en
femgradig skala. Under den korta tid som förflutit efter riksdagsbeslutet har
inget nytt framkommit som ger utskottet anledning att föreslå ändring av
beslutet. Det finns därför inte, som utskottet ser det, motiv för att till SÖ ge
det i motion 1984/85:2540 begärda uppdraget att undersöka hur betyg kan
utnyttjas vid utvärdering av undervisningsresultaten i grundskolan.

I proposition 1983/84:116 om gymnasieskola i utveckling redovisade
regeringen sina överväganden beträffande gymnasieutredningens förslag om
en kursindelning av gymnasieskolans ämnen i grund- och tilläggskurser och
ett kursrelaterat betygssystem. Regeringen gav den 14 juli 1983 SÖ i uppdrag
att ge exempel på och belysa förutsättningarna för hur ett system med grund -

UbU 1984/85:16

och tilläggskurser skulle kunna se ut i några representativa ämnen. I sin
redovisning av uppdraget i september 1984 påpekar SÖ att ett sådant system
måste föregås av en försöksverksamhet. Den av SÖ föreslagna försöksverksamheten
ger ett första underlag för regeringens fortsatta överväganden om
ett kursrelaterat betygssystem i gymnasieskolan.

Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1984/85:323 yrkandena 1, 2 och 3, 1984/85:383, 1984/85:1043,
1984/85:2540 yrkande 5 och 1984/85:2818 yrkandena 6 och 7.

Likaledes avstyrker utskottet motion 1984/85:2507 om att kommunen får
besluta om betygstillfällen före årskurserna 8 och 9.

Fria aktiviteter m. m.

Fria aktiviteter har enligt föredragande statsrådets mening på många håll
fått en slentrianmässig utformning där eleverna erbjuds en mängd olika
sysselsättningar som ofta är av mindre värde utifrån skolans allmänna mål
eller som består av aktiviteter av precis samma slag som många elever sysslar
med också på fritiden. Enligt en rapport från statens ungdomsråd domineras
de föreningsledda aktiviteterna av organisationer som bedriver idrott, hobby
och spel, medan de idéburna organisationerna medverkar i mindre omfattning.
Statsrådet finner mot denna bakgrund det angeläget att målsättningen
för fria aktiviteter förändras i riktning mot ett starkare understrykande av de
kulturella inslagen. Riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som i
propositionen har anförts om inriktningen av fria aktiviteter.

Enligt motion 1984/85:731 (fp) yrkande 5 bör de fria aktiviteterna på
mellanstadiet användas för mer undervisning i svenska.

Som föredragande statsrådet understryker i årets budgetproposition är det
viktigt att skolan under de fria aktiviteterna samverkar med kulturlivet.
Detta kan, som utskottet ser det, även innebära stimulans av elevernas
intresse för bl. a. litteratur. Vidare kan eleverna i skolbiblioteket utveckla
sina litterära intressen individuellt eller i grupp. Antalet svensktimmar på
mellanstadiet är förhållandevis stort. Det finns mot denna bakgrund inte
anledning att vidta de åtgärder som föreslås i motion 1984/85:731. Frågan om
en ökning av antalet veckotimmar i svenska på grundskolans högstadium
behandlar utskottet i ett följande avsnitt.

Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på motion 1984/85:731 yrkande
5 utan erinran lägger till handlingarna vad som i propositionen anförts om
inriktningen av fria aktiviteter.

För att stödja ett arbete med kultur i skolan är det enligt föredragande
statsrådets mening önskvärt att ett omfattande utvecklingsarbete inleds. Till
stöd och stimulans för detta utvecklingsarbete bör särskilda medel avsättas
för projekt kring kultur i skolan. Sådana projekt kan t. ex. ha formen av
samarbete mellan skolor och myndigheter, kulturinstitutioner eller organisationer.
Syftet bör vara att de bidrag som lämnas skall inspirera till ett

UbU 1984/85:16

utvecklingsarbete som i ett något längre tidsperspektiv skall kunna drivas
vidare med de resurser som står till förfogande i övrigt. Statsrådet föreslår att
15 milj. kr. avsätts för detta ändamål. Bidraget bör användas också för
insatser i gymnasieskolan. För att leda det föreslagna utvecklingsarbetet skall
det finnas en särskild ledningsgrupp. Gruppen skall knytas till utbildningsdepartementet
och skall ha som uppgift att samordna det arbete med
kulturfrågorna i skolan som bedrivs av centrala, regionala och lokala skolresp.
kulturinstitutioner. Gruppen bör därför bestå av representanter för
såväl skola som kulturliv på olika nivåer.

I motion 1984/85:731 (fp) yrkande 14 yrkas avslag på en särskild
ledningsgrupp för ökad satsning på kultur i skolan. I stället bör SÖ ges i
uppdrag att initiera och leda arbetet. Enligt motion 1984/85:2222 (m) bör
riksdagen uttala att en särskild kulturansvarig skall utses inom varje
rektorsområde. I motion 1984/85:2822 (m) yrkande 20 i denna del begärs att
det anvisas ett i förhållande till regeringens förslag med 7 milj. kr. sänkt
belopp till ändamålet. En annan uppfattning möter i motion 1984/85:2506
(vpk), vari föreslås ett i förhållande till regeringens förslag med 5 milj. kr.
förhöjt belopp till utvecklingsarbetet med kultur i skolan (yrkande 3). Vidare
hemställs i motionen om vissa förslag beträffande utvecklingsarbetet, bl. a.
förslag av innebörd att ledningsgruppen skall knytas till en parlamentarisk
skoldelegation (yrkande 1). Slutligen föreslår motionärerna att 10 milj. kr.
anvisas under ett särskilt anslag till försöksverksamhet med undervisning om
den rörliga bilden i skolan (yrkande 2).

Enligt vad utskottet erfarit är skälet till att ledningsgruppen knyts till
utbildningsdepartementet bl. a. att såväl skol- som kulturorgan bör ingå i
arbetet på central och lokal nivå. Detta främjas bäst genom den föreslagna
ordningen. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion 1984/85:731
yrkande 14.

Utskottet anser inte att riksdagen bör göra uttalanden beträffande
arbetsfördelningen inom rektorsområdena. Arbetsmetoderna måste få avgöras
lokalt. Motion 1984/85:2222 om ett särskilt uttalande från riksdagens sida
i denna fråga avstyrks.

Utskottet finner ett utvecklingsarbete med kultur i skolan värdefullt och
kan inte ställa sig bakom motion 1984/85:2822 yrkande 20 i denna del om en
nedskärning av bidragsbeloppet. Det bör därför avslås. Av statsfinansiella
skäl är det inte möjligt för utskottet att tillstyrka ett högre belopp än de
föreslagna 15 milj. kr. Förslag om inrättande av en parlamentarisk skoldelegation
har utskottet tidigare under detta riksmöte avstyrkt (UbU 1984/
85:13 s. 5). Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen
även avslår yrkandena 1 och 3 i denna del i motion 1984/85:2506 och
godkänner vad som i propositionen har förordats om bidrag till utvecklingsarbete
med kultur i skolan.

Enligt utskottets mening är det viktigt att eleverna genom skolans
undervisning ges goda kunskaper om media och deras roll i samhället.
Utskottet har under föregående riksmöte utförligt behandlat denna fråga i

UbU 1984/85:16

sitt betänkande 1983/84:16 (s. 2-3). Med hänvisning härtill och till det
statsfinansiella läget avstyrker utskottet motion 1984/85:2506 yrkande 2, som
avser ett särskilt anslag om 10 milj. kr. för ändamålet.

Statsbidragssystemet. Vissa verksamheter

Statsbidraget till grundskolan utgår fr. o.m. redovisningsåret 1978/79
enligt förordningen (1978:345) om statsbidrag till driftkostnader för grundskolan
m. m. Det nya statsbidragssystemet innebär att statsbidraget till
kostnader för lärarlöner och vissa anordningar inte längre beräknas på de
faktiska kostnaderna utan på ett schabloniserat sätt.

Bidrag till kostnader för lärarlöner utgår huvudsakligen i form av
basresurser. En basresurs utgår i normalfallet för varje påbörjat 25-tal elever
i var och en av årskurserna 1-3 och för varje påbörjat 30-tal elever i var och en
av årskurserna 4-9. Länsskolnämnden fastställer antalet basresurser för
varje skolenhet i en kommun med hänsyn till antalet elever i varje årskurs av
grundskolan vid enheten.

En basresurs i årskurserna 1-6 motsvaras av ett bestämt antal veckotimmar
per årskurs. På högstadiet är antalet veckotimmar per basresurs inom en
årskurs beroende på hur många basresurser som fastställs för årskursen vid
skolenheten. Statsbidraget avseende basresurserna beräknas med utgångspunkt
i ett riksgenomsnittligt veckotimpris för lärarlöner per stadium.
Veckotimpriset utgörs av årskostnaden för en veckotimme och fastställs
årligen med hjälp av lönestatistik.

Det bör noteras, att även om basresurserna beräknas efter påbörjade
25-tal resp. 30-tal elever per årskurs vid skolenheten har antalet elever per
basresurs på de olika stadierna kommit att ligga avsevärt under delningstalen
25 och 30. Detta beror på att de regler som gäller för beräkning av antalet
basresurser i en kommun gör det möjligt att ta hänsyn till kommunens
tätortsgrad och geografiska förhållanden i övrigt.

Bidrag till kostnader som avser olika insatser för undervisning och andra
särskilda insatser under skoldagen inom grundskolan utgår, förutom i form
av basresurser, i form av en förstärkningsresurs.

Förstärkningsresursen utgår med hänsyn till antalet elever i kommunens
grundskola den 15 september. Den uppgår till något mer än 0,6 veckotimmar
per elev för läsåret 1984/85. Statsbidraget till förstärkningsresursen beräknas
efter ett veckotimpris, som fastställs årligen och är ett enhetligt schablonbelopp,
lika för alla stadier och för alla kommuner.

Bidrag i form av tilläggsbidrag utgår till kostnader för vissa lärarvikarier
och vissa övriga anordningar. Tilläggsbidraget utgår med viss procentsats på
bidragen till basresurser och förstärkningsresurs. Härutöver utgår vissa
andra bidrag.

Regeringen uppdrog genom beslut den 29 september 1983 åt skolöverstyrelsen
(SÖ) att göra en översyn av gällande statsbidragssystem för grundsko -

UbU 1984/85:16

lan. SÖ har den 5 oktober 1984 redovisat uppdraget (Ds U 1984:16-18,
Översyn av gällande regler för statsbidrag till kommuner för kostnader för
driften av grundskolor m. m.). I betänkandet redovisas ett antal modeller för
nya statsbidragsregler. Modellerna kan indelas i tre olika system, ett som
innebär bidrag per elev, ett som innebär basresurser per kommun och ett
system som liknar det nuvarande. SÖ:s olika statsbidragsförslag har remissbehandlats.

I motion 1984/85:731 (fp) yrkande 15 förordas ett statsbidragssystem, som
är elevbaserat. Enligt motionärerna har detta statsbidragsalternativ inte
blivit tillräckligt utvecklat i SÖ:s förslag. Fortsatt utredningsarbete beträffande
detta alternativ anses både nödvändigt och önskvärt. Detta föreslås
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet erinrar om att SÖ:s olika alternativ för nytt statsbidragssystem
för grundskolan nyligen remissbehandlats. I det beredningsarbete som
förestår inom regeringskansliet kommer såväl en elevbaserad bidragsmodell
som andra bidragsmodeller att bli föremål för fortsatta överväganden. Med
hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1984/85:731
yrkande 15.

Utskottet övergår nu till att behandla vissa regeringsförslag som avser
basresurserna, förstärkningsresursen och tilläggsbidraget för nästa budgetår.

En utökning av timtiden i ämnet svenska med två veckotimmar på
högstadiet föreslås i propositionen. Denna utökning bör enligt föredragande
statsrådet motsvaras av att skolan i ökad utsträckning uppmärksammar
läsning, skrivning och litteratur och att detta kommer att prägla verksamheten
i ämnet i dess helhet. SÖ skall enligt propositionen få i uppdrag att göra
en översyn av kursplanen med den inriktning som statsrådet förespråkat.

Utskottet tillstyrker förslaget om en ökning av antalet veckotimmar i
svenska på grundskolans högstadium. Därmed utökas timtalet i basresurserna
på detta stadium.

Enligt motion 1984/85:2818 (m) yrkande 3 bör åtgärder snabbt vidtas för
att ge svenskämnet stadga. Svenskundervisningen bör koncentreras på
litteraturstudier och träning i att formulera sig muntligt och skriftligt.

Utskottet kan inte finna att det föreligger någon saklig skillnad mellan
föredragande statsråd och motionärer när det gäller synen på hur svenskundervisningen
skall utformas. Med detta konstaterande föreslår utskottet att
riksdagen avslår motion 1984/85:2818 yrkande 3.

Enligt propositionen skall utökning av timtiden i svenska ske genom att
tiden för fria aktiviteter minskas från fem till tre stadieveckotimmar.
Förstärkningsresursens icke undervisningsbundna del föreslås minskad med
0,0108 veckotimmar per elev fr. o. m. redovisningsåret 1985/86.

Vidare skall enligt propositionen tilläggsbidraget tillföras ett resurstillskott
om 80 milj. kr. för vikarieinsatser i grundskolan fr. o. m. läsåret 1985/86
(prop. s. 42-43).

1 * * Riksdagen 1984185.14 sami. Nr 16

UbU 1984/85:16

Utskottet tar i detta sammanhang upp motionerna 1984/85:1325 (c) och
1984/85:2822 (m). Enligt yrkande 6 i förstnämnda motion bör riksdagen
besluta att nämnda 80 milj. kr. tillförs förstärkningsresursens undervisningsbundna
del i stället för tilläggsbidraget. Härigenom möjliggörs anställning av
fasta lärarvikarier med utnyttjande av denna resurs. Samtidigt bör enligt
yrkande 7 i motionen nuvarande begränsning för kommunen att anställa
sådana vikarier upphävas. Enligt yrkande 21 i sistnämnda motion 1984/
85:2822 bör förstärkningsresursen tillföras 40 milj. kr. efter avveckling av
anslaget Särskilda åtgärder på skolområdet.

Utskottet tillstyrker vad som i propositionen förordats om förstärkningsresursen
och tilläggsbidraget. Resurstillskottet om 80 milj. kr. bör således föras
till tilläggsbidraget eftersom detta möjliggör en lokal bedömning av om och
när vikarie behöver sättas in. Om ifrågavarande medel skulle föras till
förstärkningsresursen i enlighet med motion 1984/85:1325 innebär detta en
utökning av antalet fasta tjänster utan utrymme för nyssnämnda lokala
bedömning. Utskottet förutsätter vidare att den motionsledes aktualiserade
frågan om borttagande av nuvarande begränsningsregler för skolstyrelses
inrättande av fasta tjänster för lärarvikarie bereds i anslutning till det arbete
som pågår med översyn av statsbidragssystemet. Utskottet har i ett föregående
betänkande - UbU 1984/85:15 - avstyrkt en avveckling av anslaget
Särskilda åtgärder på skolområdet. Med hänvisning härtill och till vad som i
övrigt har anförts föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1984/
85:1325 yrkandena 6 och 7 och 1984/85:2822 yrkande 21 i denna del.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att 2 milj. kr. skall avsättas för
budgetåret 1985/86 till pedagogisk utvecklingsverksamhet för undervisning av
finskspräkiga elever. Likaså tillstyrks regeringsförslaget beträffande bidrag
till lokal skolutveckling.

I motion 1984/85:2822 (m) föreslås besparingar beträffande lokalt utvecklingsarbete
på lågstadiet (31,7 milj. kr.), hemspråksundervisning (40 milj. kr.)
och teknikkurser för flickor (2,7 milj. kr.) (yrkandena 16, 18 och 19).

Enligt utskottets mening är det angeläget att särskilda insatser görs på
lågstadiet och att teknikkurser anordnas för flickor. Vad gäller hemspråksundervisningen
vill utskottet erinra om att riksdagen detta riksmöte ställt sig
bakom en av regeringen förordad uppstramning av de bestämmelser som
avser rätten till hemspråksundervisning (jfr prop. 1984/85:100, UbU 1984/
85:12, rskr. 1984/85:149). Denna uppstramning leder till minskade kostnader
på området på sikt. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motion 1984/85:2822 yrkandena 16, 18 och 19 i dessa delar
och godkänner vad som i propositionen har förordats om teknikkurser för
flickor.

I detta sammanhang tar utskottet upp två motioner om undervisning i
datateknik för flickor och undervisning i ämnet på låg- och mellanstadiet,
nämligen motionerna 1984/85:731 (fp) yrkande 11 och 1984/85:1879 (s)

UbU 1984/85:16

yrkande 1 i denna del. Det anses angeläget att sådan undervisning anordnas.

Utskottet kan inte finna att det föreligger någon skillnad mellan vad som
sägs i propositionen och i motion 1984/85:731 när det gäller synen på
nödvändigheten av att tillgodose flickors behov av utbildning i teknik. För
högstadiets lärare anordnas en omfattande fortbildning (jfr UbU 1984/85:15
s. 7). Mot bakgrund av de olika satsningar som regeringen föreslår inför
nästa budgetår såvitt gäller flickor och teknik förutsätter utskottet att flickors
behov av utbildning också i datateknik blir tillgodosett och anser därmed att
riksdagen bör avslå motion 1984/85:731 yrkande 11.

SÖ bedriver ett utvecklingsarbete beträffande dataundervisning för lågoch
mellanstadiet. Först när detta är färdigt finns förutsättningar för ett
generellt ställningstagande till om och hur datorer skall föras in på låg- och
mellanstadiet. Med hänvisning härtill bör riksdagen avslå motion 1984/
85:1879 yrkande 1 i denna del.

I motionerna 1984/85:1325 (c) yrkandena 8 och 9 och 1984/85:2822 (m)
yrkande 15 föreslås att statsbidraget till samlad skoldag, beräknat till 42,2
milj. kr. för budgetåret 1985/86, avskaffas. Enligt motion 1984/85:731
yrkande 2 i denna del bör anslagsposten till detta ändamål reduceras på sätt
som anges i motionen.

Utskottet finner inte anledning att inta en annan ståndpunkt än regeringen
när det gäller bidrag till den samlade skoldagen under nästa budgetår, varför
motionerna 1984/85:1325 yrkandena 8 och 9, 1984/85:2822 yrkande 15 och
1984/85:731 yrkande 2 i motsvarande delar avstyrks. Erforderliga medel för
ändamålet bör anvisas.

I ett antal motioner föreslås särskilda åtgärder för stöd till små skolenheter.
En särskild anslagspost för ändamålet under förevarande anslag begärs i
motionerna 1984/85:731 (fp) yrkande 2 i denna del, 1984/85:922 (c) yrkande 1
och 1984/85:1325 (c) yrkandena 10 och 11. En ändring av förordningen om
tilläggsbidrag anses i motion 1984/85:1952 (c) underlätta viss undervisning på
elevernas hemorter. I motion 1984/85:1887 (c) begärs ett flexibelt statsbidragssystem.
Slutligen begärs i motion 1984/85:2818 (m) yrkande 28 förslag
om anpassningar av statsbidragsbestämmelserna för såväl den allmänna
skolan som fristående skolor för att tillgodose glesbygdens behov.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Praxis får anses vara mycket generös när det gäller det minsta antalet
elever för en skolenhet med låg- och/eller mellanstadium. I glesbygd räcker
det ofta med något eller några tiotal elever. Inte heller i tätort sätts kravet i
många fall särskilt högt. I SÖ:s föreskrifter och anvisningar för beräkning av
basresurser i grundskolan (SÖ-FS 1979:50) sägs, angående indragning och
bevarande av skolenheter, bl. a. att pedagogiska synpunkter i mer begränsad
mening noga bör vägas mot de praktiska och andra olägenheter för barnen
och deras föräldrar som uppstår när avstånden till närmast belägna skolenhet
är stora. En mindre pedagogisk olägenhet bör få stå tillbaka för förmånen för

UbU 1984/85:16

föräldrarna att få behålla sina barn i en mera närbelägen skola.

Riksdagen har vidare fattat beslut om en flexibel skolplanering med bl. a.
högstadieskolor med mindre än tre paralleller och om filialskolor (prop.
1981/82:157, UbU 1981/82:36, rskr. 1981/82:445).

Som utskottet framhållit i det föregående är det med nuvarande statsbidragsgivning
möjligt att ta hänsyn till kommunernas tätortsgrad och geografiska
förhållanden i övrigt. För närvarande remissbehandlas olika förslag till
ett nytt statsbidragssystem. Utskottet utgår från att ett eventuellt nytt
bidragssystem tillgodoser behovet att kunna ta sådana hänsyn.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1984/85:731 yrkande 2 i denna del, 1984/85:922 yrkande 1,
1984/85:1325 yrkandena 10 i denna del och 11, 1984/85:1887, 1984/85:1952
och 1984/85:2818 yrkande 28.

I propositionen föreslås beträffande utbetalning av bidrag till grundskolan
ändrade regler så att bidrag i form av förskott betalas ut månadsvis i stället för
fyra gånger under året. Detta får till följd minskade ränteutgifter för staten.

I motion 1984/85:1945 (vpk) yrkandena loch 2 avvisas förslaget. Samtidigt
föreslås att riksdagen anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 80
milj. kr. förhöjt belopp till anslaget Bidrag till driften av grundskolor m. m.

Med hänvisning till det statsfinansiella läget anser utskottet att riksdagen
bör tillstyrka regeringens förslag i denna del och avslå motion 1984/85:1945 i
motsvarande delar.

Fristående skolor

Riksdagen beslöt hösten 1982 om ett nytt statsbidragssystem för fristående
skolor för skolpliktiga elever (prop. 1982/83:1, UbU 1982/83:10, rskr.
1982/83:63). Med anledning av ett antal motioner i statsbidragsfrågan
anförde utskottet följande i sitt av riksdagen godkända betänkande (s. 13-14):

Utskottet ansluter sig till principen att ett godkännande av en skola som
fristående skola inte automatiskt skall medföra rätt till statsbidrag. Utskottet
vill inte på det sätt som föreslås i motionerna medverka till att det vid sidan av
det allmänna skolväsendet växer fram ett stort antal fristående skolor med
statsbidrag, vilket skulle kunna innebära att de grundläggande principerna i
skolväsendets uppbyggnad förändras. Samtidigt delar utskottet den uppfattning
som kommit till uttryck både i SEH-kommitténs1 betänkande och i
propositionen att viss verksamhet i fristående skola kan berika och vara av
värde för det allmänna skolväsendet. Det utvecklingsarbete som reguljärt
sker i grundskolan kan på ett värdefullt sätt kompletteras om. som det anförs
i propositionen, enskilda personers intresse och engagemang för praktiskpedagogisk
förnyelse också kan tas till vara genom att en fristående skola får
statsbidrag. Statsbidrag bör kunna utgå till skolor vilkas verksamhet bygger
på en alternativ pedagogik eller liknande. En fristående skola bör för att få

1 Kommittén (U 1979:13) angående skolor med enskild huvudman.

UbU 1984/85:16

statsbidrag ha en prägel som gör att skolan i något avseende avviker från
grundskolan. Det kan vara fråga om såväl en verksamhet bedriven utifrån en
särskild pedagogisk helhetssyn (t. ex. Waldorfpedagogik) som en i timplanemässigt
eller kursplanemässigt avseende annorlunda upplagd verksamhet.
Utskottet vill fästa uppmärksamheten på att det i vissa fall kan uppstå
situationer där det av praktiska skäl kan visa sig svårt att utan omfattande
administrativa åtgärder inordna viss skolverksamhet inom grundskolans ram
(jfr SOU 1981:34 s. 96). SEH-kommittén har pekat på att lärares eller
föräldrars förslag till försök inte alltid vinner gehör, eftersom förslagen
bedöms alltför resurskrävande eller mindre angelägna än andra aktiviteter.

Enligt beslutet år 1982 skall det ankomma på regeringen att förklara
fristående skolor berättigade till statsbidrag enligt de riktlinjer som angetts
av riksdagen.

Regeringen beslöt den 6 oktober 1983 om statsbidrag till ett antal
fristående skolor räknat fr. o. m. läsåret 1983/84. Beslutet avsåg dels fyra
internationella skolor, dels fem skolor på kristen grund, dels åtta waldorfskolor
varav en erhöll bidrag räknat fr.o.m. läsåret 1984/85. Beträffande en
nionde och sista waldorfskola som vid detta tillfälle ansökt om bidrag angavs i
anslutning till beslutet att skolstyrelsens bedömning av en kursplanerevision
måste avvaktas innan ett eventuellt beslut om statsbidrag kunde fattas.

Enligt motion 1984/85:620 (c) bör frågor om statsbidrag till fristående
skolor på grundskolenivå prövas i riksdagsbeslutets anda utan hinder av att
en av regeringen begärd utvärdering av verksamheten vid vissa andra skolor
pågår. I motion 1984/85:2537 (m) framhålls att det är viktigt att statsbidragsfrågan
prövas utan godtycke utifrån följande fyra principer, nämligen 1.
skolor med likartad pedagogik skall behandlas lika i statsbidragshänseende,

2. skolor med färre elever än 25 skall kunna påräkna samma behandling som
större skolor, 3. en kristen grundsyn skall vid prövningen anses utgöra ett
sådant utvecklingsstimulerande alternativ som riksdagsbeslutet talar om och

4. regeringsprövning av statsbidragsansökningar skall ske årligen.

Enligt uppgift från regeringskansliet prövas frågor om statsbidrag till
fristående skolor på grundskolenivå årligen (jfr även UbU 1983/84:18 s. 15).
Av riksdagsbeslutet år 1982 framgår att regeringen inte skall ställa krav på
visst lägsta antal elever och en viss organisation för att statsbidrag skall kunna
utgå. Regeringens statsbidragsbeslut den 6 oktober 1983 har redovisats i det
föregående, av vilket framgår bl. a. att regeringen vid den praktiska
tillämpningen av riksdagsbeslutet behandlat skolor med likartad pedagogik
lika i bidragshänseende, vidare att skolor med en kristen grundsyn och en
intressant uppläggning av skolarbetet har kunnat erhålla statsbidrag.

Med hänvisning till vad utskottet här har anfört anser utskottet att
motionerna 1984/85:620 och 1984/85:2537 inte bör föranleda någon riksdagens
åtgärd utan avslås.

Enligt motion 1984/85:731 (fp) yrkande 7 är nuvarande statsbidragsbestämmelser
alltför oklara för att man skall kunna avgöra huruvida Hillelskolan
har möjlighet att bygga vidare på sitt tvåparallelliga lågstadium med ett

UbU 1984/85:16

tvåparallelligt mellanstadium. För närvarande har mellanstadiet endast en
klass per årskurs. Enligt motionärerna bör riksdagen uttala att statsbidrag
trots utökad organisation bör kunna utgå till parallellklass på Hillelskolans
mellanstadium med samma bidrag per elev som hittills.

Enligt de bestämmelser som gäller för bl. a. Hillelskolan kan regeringen,
om det finns särskilda skäl, bestämma att det särskilda bidraget per elev får
utgå på oförändrad nivå även vid utökat antal elever. Utskottet har erfarit att
regeringen för Hillelskolan - som befann sig i ett utbyggnadsskede år 1982
samtidigt som den har ett begränsat presumtivt elevunderlag i form av
judiska elever i Stockholmsområdet - kommer att vidta åtgärder i den
riktning som motionärerna förespråkar. Med hänvisning härtill anser
utskottet att yrkande 7 i motion 1984/85:731 inte bör föranleda någon
riksdagens åtgärd utan avslås.

I motion 1984/85:731 (fp) yrkande 8 anförs att ett mångårigt arbete av hög
kvalitet vid Estniska skolan väl motiverar att skolan får statsbidrag även till
en högstadiedel. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

Utskottet har i ärendet inhämtat följande.

Estniska skolan i Stockholm grundades år 1945. Syftet med skolan var
bl. a. - efter det andra världskrigets slut - att till den uppväxande generationen
av invandrade ester överföra egna kulturella traditioner. Esterna i
Sverige är politiska flyktingar i första, andra och tredje generation, som har
ringa kontakter med hemlandet. Undervisningen följer den allmänna
grundskolans läroplan. Skolans målsättning är att inom ramen för denna
läroplan ge eleverna möjlighet att lära sig estniska språket, få kännedom om
Estlands geografi och historia och att utöva estnisk sång och musik.

Enligt 34 § skollagen (jämfört med 10 § samma lag) ankommer det på
skolstyrelsen i den kommun skolan är belägen att pröva frågan om
godkännande av fristående skola för skolpliktens fullgörande. Det är således
Stockholms skolstyrelse som - efter ansökan - skall pröva frågan om
inrättande av högstadium vid Estniska skolan i Stockholm. Först när beslut
fattats om inrättande av ett högstadium kan regeringen ta ställning till
statsbidragsfr ågan.

I skrivelse till utbildningsutskottet den 12 februari 1985 har estniska
kommitténs skolutskott anmält sin avsikt att göra en framställning i
högstadiefrågan till skolstyrelsen i Stockholm. Utskottet, som hänvisar till
vad som redovisats i själva procedurfrågan, föreslår att riksdagen avslår
motion 1984/85:731 yrkande 8.

Anslag för budgetåret 1985/86

Det totala anslagsbehovet under Bidrag till driften av grundskolor m. m.
beräknas i budgetpropositionen till 13 707 000 000 kr.

Utskottet har i det föregående avstyrkt motionsyrkanden som skulle

UbU 1984/85:16

medföra ett annat medelsbehov. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att
riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med avslag på motionerna
1984/85:1325 yrkandena 8 och 10 i motsvarande delar, 1984/85:1945
yrkande 2 i denna del, 1984/85:2506 yrkande 3 i denna del och 1984/85:2822
yrkandena 15,16,18,19, 20 och 21 i motsvarande delar samt yrkande 22 för
budgetåret 1985/86 anvisar 13 707 000 000 kr. till Bidrag till driften av
grundskolor m. m.

Intagning till gymnasieskolan på vårterminsbetyget i årskurs 9 i grundskolan

I propositionen framhålls att förutsättningarna för intagning till gymnasieskolan
i dag är delvis andra än de som rådde när beslutet om intagning på
höstterminsbetyget fattades. Sedan dess har dimensioneringen av gymnasieskolan
i förhållande till 16-årskullen ökat kraftigt. 16-17-åringarna skall
vidare enligt beslut med anledning av budgetpropositionen 1984 (prop.
1983/84:100, UbU 1984/85:19, rskr. 1984/85:321) särskilt prioriteras vid
intagningen. Kommunernas numera lagfästa uppföljningsansvar syftar till att
alla ungdomar som slutar grundskolan skall erbjudas utbildning, arbete eller
ungdomsplats. Det finns därför enligt föredragande statsrådets mening
förutsättningar för att en vårbetygsintagning - kombinerad med en preliminär
intagning på höstbetyget - åtminstone till stor del skall kunna uppfylla de
önskemål som låg till grund för beslutet om höst be tygsintagning. Mot denna
bakgrund föreslår statsrådet att intagningen till gymnasieskolan skall grundas
på vårterminsbetyget i årskurs 9 och att den nya ordningen skall införas
vid intagningen till gymnasieskolan inför läsåret 1986/87.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som i propositionen har
förordats om höst- och vårterminsbetyg som grund för preliminär resp. slutlig
intagning till gymnasieskolan.

I motion 1983/84:1690 (c) yrkande 3, som väcktes under allmänna
motionstiden i januari 1984, begärs ett uttalande om att intagningen till
gymnasieskolan skall grundas på vårterminsbetyget i årskurs 9.

Utskottet, som konstaterar att motionärens yrkande genom regeringens
förslag är tillgodosett i stort, anser att yrkande 3 i motion 1983/84:1690 inte
bör föranleda någon riksdagens åtgärd utan avslås.

Beträffande betygsättningen i årskurs 9 med anledning av det nya
intagningsförfarandet anses det i propositionen som naturligt att ”vårterminsbetyget
i årskurs 9 får karaktären av sammanfattningsbetyg där även
elevernas prestationer tidigare under högstadietiden beaktas. Eftersom
höstterminsbetyget ligger till grund för en preliminär antagning bör detta
betyg även fortsättningsvis ha denna karaktär.”

I motion 1984/85:2818 (m) yrkande 14 tas den aktualiserade betygsättningsfrågan
upp. Enligt motionen skall slutbetyget redovisa de kunskaper
och färdigheter som man faktiskt har vid utgången av årskurs 9. Hur mycket

UbU 1984/85:16

det sammanfattar, säger motionärerna, måste tillåtas variera från ämne till
ämne.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

Bestämmelser om betygsättning i grundskolan återfinns dels i skolförordningen
6 kap. 9-15 §§, dels i läroplan för grundskolan (Lgr 80), s. 39-40.
Enligt Lgr 80 avser vårterminsbetyget hela läsåret och inbegriper även vad
som behandlats under höstterminen (s. 39). Betygen skall också grunda sig
på iakttagelser och anteckningar under hela högstadiet och inte enbart på
intryck vid periodens slut (s. 40).

Självfallet skall betyget i årskurs 9 avse de kunskaper och färdigheter som
eleverna har när de slutar grundskolan. En elev kan på olika sätt i efterhand
ha inhämtat det lärostoff som studerats under en tidigare årskurs. Betygsättningen
i årskurs 9 bör därför inte grundas på en matematisk sammanvägningsprocess
där prestationer i en tidigare årskurs skall väga lika tungt som
prestationer i årskurs 9.

Med detta klarläggande anser utskottet att motion 1984/85:2818 yrkande
14 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd utan avslås. Utskottet utgår
från att regeringen ger SÖ i uppdrag att utfärda ytterligare föreskrifter.

Enligt motion 1984/85:2818 (m) yrkande 13 bör bestämmelserna om
intagning till gymnasieskolan ändras. Olika gymnasiala utbildningars krav på
förkunskaper bör anges i större utsträckning än för närvarande, vilket ger
eleven rätt information om linjens karaktärsämnen och om vad som krävs för
att han eller hon skall ha en rimlig chans att klara studierna. I förekommande
fall bör elev erbjudas kompletteringsmöjlighet för att klara den sökta
utbildningen. Enbart betyg skall enligt motionärerna användas som urvalsgrund,
och inte som för närvarande dessutom intresse för sökt utbildning,
underrepresenterat kön och arbetslivserfarenhet/avslutad utbildning. I motionerna
1984/85:1033 (s) yrkande 1 och 1984/85:1045 (vpk) yrkandena 3 och
4 hemställs om regler för betygsfri intagning till gymnasieskolan.

Även om det i dag finns andra urvalsgrunder än betyg vid intagning till
gymnasieskolan vill utskottet peka på att betyg fortfarande är den centrala
urvalsgrunden. Beslut om nuvarande intagningsformer fattades av riksdagen
med bred majoritet. Utskottet avstyrker med detta motion 1984/85:2818
yrkande 13.

Vad så gäller en betygsfri intagning till gymnasieskolan vill utskottet erinra
om att frågan om försöksverksamhet med betygsfri intagning till gymnasieskolan
i Örebro län anmälts för riksdagen (prop. 1978/79:180, UbU
1978/79:45, rskr. 1978/79:422). Någon intagning som grundades på försöksverksamheten
kom dock aldrig till stånd. Enligt uppgift från regeringskansliet
föreligger för närvarande ingen framställan om en ny försöksverksamhet
med betygsfri intagning. Med hänvisning till vad som redovisats föreslår
utskottet att riksdagen avslår motionerna 1984/85:1033 yrkande 1 och
1984/85:1045 yrkandena 3 och 4.

UbU 1984/85:16

Hemställan

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. beträffande indragning av de statligt reglerade skolchefstjänsterna
att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med avslag
på motionerna 1984/85:731 yrkande 22, 1984/85:2535 och 1984/
85:2543 yrkande 1 godkänner vad som har förordats i propositionen,

2. beträffande statsbidrag till kostnader för skolchefer

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med avslag
på motion 1984/85:2543 yrkande 2 i denna del godkänner vad som
har förordats i propositionen,

3. beträffande ett nytt statsbidragssystem avseende skolledningen i
grundskolan

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med avslag
på motion 1984/1985:2543 yrkande 2 i denna del godkänner vad
som har förordats i propositionen,

4. beträffande antalet skolledare och biträdande skolledare fr. o. m.
den 1 juli 1986

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med avslag
på motionerna 1984/85:731 yrkande 23 i denna del och 1984/
85:2543 yrkande 4 i denna del godkänner vad som förordats i
propositionen,

5. beträffande bibehållande av antalet skolledare och biträdande
skolledare i grundskolan t. o. m. utgången av juni 1986

att riksdagen godkänner vad som har förordats i proposition
1984/85:100,

6. beträffande bibehållande av antalet skolledare och biträdande
skolledare i kommuner med mindre än 250 poäng under tiden den 1
juli 1986 - den 30 juni 1988

att riksdagen godkänner vad som har förordats i proposition
1984/85:100,

7. beträffande skolledningsfrågor i övrigt

att riksdagen utan erinran lägger till handlingarna vad som har
anförts i proposition 1984/85:100,

8. beträffande individuella timplanejämkningar

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med avslag
på motion 1984/85:1944 yrkandena 2 och 3 godkänner vad som har
förordats i propositionen,

9. beträffande viss organisation av undervisningen

att riksdagen avslår motion 1984/85:1033 yrkandena 2 och 3,

10. beträffande borttagande av möjligheten till skolgångsbefrielse
att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med avslag
på motion 1984/85:2540 yrkande 2 antar ett inom utbildningsdepar -

UbU 1984/85:16

temeritet upprättat förslag till lag om ändring i skollagen
(1962:319),

11. beträffande anpassad studiegång m. m.

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 avslår motionerna
1984/85:1944 yrkandena 1 a och 1 b och 1984/85:2540
yrkandena 1 och 3,

12. beträffande fördelningen av förstärkningsresursen

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:731 yrkande 13 och
1984/85:2540 yrkande 4,

13. beträffande ett uppdrag till skolöverstyrelsen rörande övertaliga
lärare

att riksdagen avslår motion 1984/85:731 yrkande 1,

14. beträffande ett uppdrag till skolöverstyrelsen rörande utredning och
förslag om ett nytt betygssystem m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:323 yrkandena 1, 2 och 3,
1984/85:383, 1984/85:1043, 1984/85:2540 yrkande 5 och 1984/
85:2818 yrkandena 6 och 7,

15. beträffande kommuns möjlighet att besluta om fler betygstillfällen
än i årskurserna 8 och 9

att riksdagen avslår motion 1984/85:2507,

16. beträffande inriktningen av fria aktiviteter

att riksdagen med avslag på motion 1984/85:731 yrkande 5 utan
erinran lägger till handlingarna vad som har anförts i proposition
1984/85:100,

17. beträffande en särskild ledningsgrupp för kultur i skolan

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 avslår motion
1984/85:731 yrkande 14,

18. beträffande en särskild kulturansvarig inom varje rektorsområde
att riksdagen avslår motion 1984/85:2222,

19. beträffande bidrag till utvecklingsarbete med kultur i skolan

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med avslag
på motionerna 1984/85:2506 yrkandena 1 samt 3 i denna del och
1984/85:2822 yrkande 20 i denna del godkänner vad som har
förordats i propositionen,

20. beträffande undervisning om den rörliga bilden i skolan
att riksdagen avslår motion 1984/85:2506 yrkande 2,

21. beträffande uttalande om fortsatt utredningsarbete rörande ett
elevbaserat statsbidragssystem för grundskolan

att riksdagen avslår motion 1984/85:731 yrkande 15,

22. beträffande ökning av antalet veckotimmar i svenska på grundskolans
högstadium

att riksdagen godkänner vad som har förordats i proposition
1984/85:100,

UbU 1984/85:16

23. beträffande riktlinjer för svenskundervisningen

att riksdagen avslår motion 1984/85:2818 yrkande 3,

24. beträffande minskning av förstärkningsresursen samt tilläggsbidraget att

riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med avslag
på motionerna 1984/85:1325 yrkandena 6 och 7 och 1984/85:2822
yrkande 21 i denna del godkänner vad som förordats i propositionen,

25. beträffande bidrag till pedagogisk utvecklingsverksamhet för undervisning
av finskspråkiga elever

att riksdagen godkänner vad som har förordats i proposition
1984/85:100,

26. beträffande bidrag till lokal skolutveckling

att riksdagen godkänner vad som har förordats i proposition
1984/85:100,

27. beträffande lokalt utvecklingsarbete pä lågstadiet, hemspråksundervisning
och teknikkurser för flickor

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 avslår motion
1984/85:2822 yrkandena 16, 18 och 19 i motsvarande delar samt
godkänner vad som i propositionen har förordats om teknikkurser
för flickor,

28. beträffande undervisning i datateknik för flickor

att riksdagen avslår motion 1984/85:731 yrkande 11,

29. beträffande dataundervisning på låg- och mellanstadiet m. m.
att riksdagen avslår motion 1984/85:1879 yrkande 1 i denna del,

30. beträffande avskaffande av statsbidraget till samlad skoldag m. m.
att riksdagen avslår motion 1984/85:731 yrkande 2 i denna del,
1984/85:1325 yrkandena 8 i denna del och 9,1984/85:2822 yrkande
15 i denna del,

31. beträffande särskilt stöd till små skolenheter m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:731 yrkande 2 i denna del,
1984/85:922 yrkande 1,1984/85:1325 yrkandena 10 i denna del och
11, 1984/85:1887, 1984/85:1952 och 1984/85:2818 yrkande 28,

32. beträffande ändrade utbetalningsregler för bidrag till driften av
grundskolan

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med avslag
på motion 1984/85:1945 yrkandena 1 samt 2 i denna del godkänner
vad som förordats i propositionen,

33. beträffande prövning av statsbidrag till fristående skolor på grundskolenivå att

riksdagen avslår motionerna 1984/85:620 och 1984/85:2537,

34. beträffande viss statsbidragsfråga avseende Hillelskolan
att riksdagen avslår motion 1984/85:731 yrkande 7,

UbU 1984/85:16

35. beträffande viss statsbidrags/råga avseende Estniska skolan i Stockholm att

riksdagen avslår motion 1984/85:731 yrkande 8,

36. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen till Bidrag till driften av grundskolor m. m. med bifall
till proposition 1984/85:100 och med avslag på motionerna 1984/
85:1325 yrkandena 8 och 10 i motsvarande delar, 1984/85:1945
yrkande 2 i denna del, 1984/85:2506 yrkande 3 i denna del,
1984/85:2822 yrkandena 15, 16, 18, 19, 20 och 21 i motsvarande
delar samt yrkande 22 för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag
av 13 707 000 000 kr.,

37. beträffande höst- och vårterminsbetyg som grund för preliminär
resp. slutlig intagning till gymnasieskolan

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1984/
85:100,

38. beträffande visst uttalande om intagningen till gymnasieskolan
att riksdagen avslår motion 1983/84:1690 yrkande 3,

39. beträffande betygsättningen i årskurs 9

att riksdagen avslår motion 1984/85:2818 yrkande 14,

40. beträffande ändring av bestämmelserna för intagning till gymnasieskolan att

riksdagen avslår motion 1984/85:2818 yrkande 13,

41. beträffande betygsfri intagning till gymnasieskolan

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:1033 yrkande 1 och
1984/85:1045 yrkandena 3 och 4.

Stockholm den 28 mars 1985

På utbildningsutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Per Unckel
(m), Bengt Wiklund (s), Lars Gustafsson (s), Helge Hagberg (s), Lennart
Bladh (s), Göran Allmér (m), Pär Granstedt (c), Birger Hagård (m), Björn
Samuelson (vpk), Margot Wallström (s), Gunnar Hökmark (m), Larz
Johansson (c), Marita Bengtsson (s) och Linnea Hörlén (fp).

UbU 1984/85:16

Reservationer

1. Indragning av de statligt reglerade skolchefstjänsterna (morn. 1)

Per Unckel, Göran Allmér, Birger Hagård och Gunnar Hökmark (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Det kan” och på
s. 8 slutar ”skall upphöra” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att nuvarande utveckling på skolområdet - som för
skolans del innebär mer en målstyrning och mindre en styrning genom regler
- ställer ökade krav på professionalism hos kommunernas skolchefer.
Behörighetskrav, dimensioneringsregler och bidragsformer ger erforderlig
stadga åt den viktiga skolchefsfunktionen. Varje skolchef har ett stort ansvar
för den pedagogiska utvecklingen i kommunen och för hur skolans resurser
används. Därför bör skolchefstjänsterna även fortsättningsvis vara statligt
reglerade och bidrag utgå till kommunerna för dessa tjänster. Riksdagen bör
därför avslå regeringens förslag om indragning av de statligt reglerade
skolchefstjänsterna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande indragning av de statligt reglerade skolchefstjänsterna
att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:2535 och 1984/
85:2543 yrkande 1 och med anledning av motion 1984/85:731
yrkande 22 avslår proposition 1984/85:100,

2. Indragning av de statligt reglerade skolchefstjänsterna (mom. 1)

Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Det kan” och på
s. 8 slutar ”skall upphöra” bort ha följande lydelse:

Statens bidrag till det kommunala skolväsendet är ungefär 20 miljarder
kronor per år. Skolans utformning och innehåll är och måste förbli en
rikspolitisk fråga. Enligt utskottets mening kan en skolchef inte jämställas
med övriga kommunala förvaltningschefer, eftersom det råder skolplikt för
alla barn och statsmakterna av den anledningen måste ställa mycket specifika
krav på skolväsendet. Även vid en kommunalisering av skolchefstjänsterna
bör därför staten föreskriva inte bara att det i varje kommun skall finnas en
skolchef utan även att innehavaren av tjänsten skall ha genomgått lärarutbildning
och ha erfarenhet av egen undervisning i enlighet med de bestämmelser
som finns i dag. Varje skolchef har ett stort ansvar för den
pedagogiska utvecklingen i kommunen och för hur skolans resurser används.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad utskottet har förordat
beträffande behörighetsbestämmelser för skolchefstjänst.

UbU 1984/85:16

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande indragning av de statligt reglerade skolchefstjänsterna
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:731 yrkande 22, med
anledning av proposition 1984/85:100 och med avslag på motionerna
1984/85:2535 och 1984/85:2543 yrkande 1 godkänner vad
utskottet förordat,

3. Statsbidrag till kostnader för skolchefer (morn. 2)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Per Unckel, Göran Allmér, Birger Hagård och Gunnar Hökmark (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar ”Likaledes
avstyrker” och slutar ”för skolchefer” bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att statsbidrag även fortsättningsvis skall utgå till
skolchefstjänster. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1984/85:2543
yrkande 2 i denna del och med avslag på proposition 1984/85:100 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande statsbidrag till kostnader för skolchefer

att riksdagen med avslag på proposition 1984/85:100 och med bifall
till motion 1984/85:2543 yrkande 2 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Ett nytt statsbidragssystem avseende skolledningen i grundskolan (mom.
3)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 1 och 3

Per Unckel, Göran Allmér, Birger Hagård och Gunnar Hökmark (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar ”Utskottet
tillstyrker” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Statsbidraget till skolledningen i grundskolan bör reduceras så mycket att
det - inom den givna resursramen - även räcker till bidrag till tjänsterna som
skolchef. Det bör ankomma på regeringen att meddela bestämmelser i
statsbidragsfrågan. Riksdagen bör med bifall till motion 1984/85:2543
yrkande 2 i denna del och med avslag på proposition 1984/85:100 godkänna
vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande ett nytt statsbidragssystem avseende skolledningen i
grundskolan

att riksdagen med avslag på proposition 1984/85:100 och med bifall

UbU 1984/85:16

till motion 1984/85:2543 yrkande 2 i denna del godkänner vad
utskottet förordat,

5. Antalet skolledare och biträdande skolledare fr. o. m. den 1 juli 1986
(morn. 4)

Per Unckel (m). Göran Allmér (m), Birger Hagård (m) Gunnar Hökmark
(m) och Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Det skall” och på
s. 9 slutar ”den 1 juli 1986” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening måste grundskolan ha en viss minsta organisation
med fasta skolledartjänster resp. lärare med specialfunktioner. Det är
riksdagens uppgift att fastställa lämpliga nivåer härför. Regeringen bör i
nästa budgetproposition återkomma till riksdagen med förslag om hur
mycket av skolledningsresursen som minst skall användas för fasta skolledartjänster
resp. specialfunktioner. Detta bör riksdagen med bifall till
nämnda motionsyrkanden som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande antalet skolledare och biträdande skolledare fr. o. m.
den 1 juli 1986

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:731 yrkande 23 i
denna del och 1984/85:2543 yrkande 4 i denna del och med
anledning av proposition 1984/85:100 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

6. Individuella timplanejämkningar (mom. 8)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”Skolan måste”
och på s. 10 slutar ”individuella timplanejämkningar” bort ha följande
lydelse:

Utskottet kan inte acceptera regeringens förslag om individuella timplanejämkningar.
Vad gäller de övriga timplanejämkningsmöjligheter som finns
för elev i grundskolan bör de ses över i riktning mot att helt avskaffas. Skolan
bör utan jämkningar göra erforderliga satsningar på elever med problem.
Regeringens förslag bör med hänvisning härtill avslås av riksdagen. Motion
1984/85:1944 yrkandena 2 och 3 tillstyrks.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande individuella timplanejämkningar
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1944 yrkandena 2 och 3
avslår proposition 1984/85:100,

UbU 1984/85:16

7. Borttagande av möjligheter till skolgångsbefrielse (mom. 10)

Per Unckel, Göran Allmér, Birger Hagård och Gunnar Hökmark (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar ”Utskottet
tillstyrker” och slutar ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Om de åtgärder som kan komma i fråga för att hjälpa elever med
skolsvårigheter misslyckas, bör som en sista utväg möjligheten till skolgångsbefrielse
finnas. I det fall skolgångsbefrielse tillgrips måste dock skolmyndigheterna
inom ramen, för uppföljningsansvaret söka ge eleven en annan
meningsfull sysselsättning. Vägarna tillbaka till utbildning måste också hållas
öppna. Kompletteringsundervisningen måste således tillhandahållas dem
som behöver förbättra förkunskaperna inför inträdet i gymnasieskolan. Med
det anförda avstyrker utskottet regeringens förslag att ta bort möjligheten till
skolgångsbefrielse i årskurs 9.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande borttagande av möjligheten till skolgångsbefrielse

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2540 yrkande 2 avslår
ett inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om
ändring i skollagen (1962:319),

8. Anpassad studiegång m.m. (mom. 11)

Per Unckel, Göran Allmér, Birger Hagård och Gunnar Hökmark (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar ”Vad så” och
slutar ”utanför skolan” bort ha följande lydelse:

För elever som har svårigheter i skolarbetet kan det vara fördelaktigt att få
kombinera skolarbetet med visst arbete utanför skolan. Anpassad studiegång
bör då kunna komma i fråga. Vidare menar utskottet att möjligheten
att få börja en förlängd lärlingsutbildning efter årskurs 8 bör undersökas.
Riksdagen bör med bifall till motion 1984/85:2540 yrkandena 1 och 3 och med
avslag på proposition 1984/85:100 och motion 1984/85:1944 yrkandena 1 a
och 1 b som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande anpassad studiegång m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2540 yrkandena 1 och 3
och med avslag på proposition 1984/85:100 och motion 1984/
85:1944 yrkandena 1 a och 1 b som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

UbU 1984/85:16

9. Anpassad studiegång m. m. (morn. 11)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar ”Vad så” och
slutar ”utanför skolan” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör alla regler om anpassad studiegång upphävas.
Det faktum att en skola har möjlighet att anordna anpassad studiegång för
elev medverkar sannolikt till att andra åtgärder ej prövas fullt ut. Vad
utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1984/85:1944
yrkandena 1 aochl b och med avslag på proposition 1984/85:100 och motion
1984/85:2540 yrkandena 1 och 3 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande anpassad studiegång m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1944 yrkandena 1 a och
1 b och med avslag på proposition 1984/85:100 och motion
1984/85:2540 yrkandena 1 och 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

10. Fördelningen av förstärkningsresursen (mom. 12)

Per Unckel (m), Göran Allmér (m), Birger Hagård (m). Gunnar Hökmark
(m) och Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar ”Utskottet
instämmer” och slutar ”yrkande 4” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör kommuner och skolenheter ges betydande
möjligheter att sammansätta undervisningsgrupperna som man lokalt finner
ändamålsenligt. Mindre grupper leder erfarenhetsmässigt till en bättre
studiemiljö och ett lugnare arbetsklimat i skolan. Elever som behöver extra
stöd i sina studier kan ofta ges detta inom den ordinarie undervisningens ram.
Utskottet finner ingen anledning att riksdagen genom särskilda uttalanden
skall ingripa i den lokala bestämmanderätten i dessa hänseenden. Vägar bör i
stället sökas för att det lokalt - inom de innehållsmässiga ramar som
läroplanen uppställer - skall skapas större möjligheter att disponera statsbidraget
på ett friare sätt.

Riksdagen bör med bifall till motionerna 1984/85:731 yrkande 13 och
1984/85:2540 yrkande 4 som sin mening ge regeringen detta till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande fördelningen av förstärkningsresursen

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:731 yrkande 13 och
1984/85:2540 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

UbU 1984/85:16

11. Ett uppdrag till skolöverstyrelsen rörande övertaliga lärare (morn. 13)

Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 sorn börjar ”Utskottet vill”
och slutar ”1984/85:731 yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Det synes vara en rimlig tanke att övertalig lärare efter särskilt beslut skall
kunna komma i fråga som en resursförstärkning för skolan. Vare sig
vederbörande går arbetslös och uppbär arbetslöshetsersättning eller utför ett
meningsfullt arbete inom skolan uppkommer för viss tid en utgift för staten.
SÖ bör få regeringens uppdrag att tillsammans med arbetsmarknadsstyrelsen
utreda, om och hur medel motsvarande de statliga utgifterna för arbetslöshetsersättning
skall kunna slussas över för begränsad tid till kommunerna
(grundskolebidragets förstärkningsresurs). Utskottet föreslår att riksdagen
med bifall till motion 1984/85:731 yrkande 1 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om ett uppdrag till SÖ beträffande övertaliga
lärare.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande ett uppdrag till skolöverstyrelsen rörande övertaliga
lärare

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:731 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Ett uppdrag till skolöverstyrelsen rörande utredning och förslag om ett
nytt betygssystem m. m. (mom. 14)

Per Unckel, Göran Allmér, Birger Hagård och Gunnar Hökmark (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar ”Riksdagen
beslöt” och på s. 14 slutar ”och 7” bort ha följande lydelse:

Enligt budgetpropositionen skall SÖ få regeringens uppdrag att utarbeta
underlag för närmare preciseringar av de grundläggande basfärdigheter och
baskunskaper i centrala ämnen som varje elev måste ha tillägnat sig på resp.
stadium.

Enligt utskottets mening är betyg det bästa sättet att åstadkomma en sådan
utvärdering. Betyg är ett viktigt sätt att ge eleven en signal om hur arbetet i
skolan har gått samtidigt som betygen garanterar eleven en rättssäkerhet som
samtal och allmänt hållna omdömen inte kan ge. Både föräldrar och skola får
en information om hur skolarbetet går, som möjliggör nya insatser från såväl
familj som lärare, samtidigt som betygen också utgör en värdering av skolans
egen effektivitet att förmedla kunskaper. Genom att sätta betyg visar skolan
sin respekt för kunskap.

Dagens betygsättning i grundskolan är mot denna bakgrund otillfredsställande.
Eftersom betyg sätts först de två sista åren av grundskolan, riskerar

UbU 1984/85:16

den information som betygen förmedlar att komma för sent för eleverna.
Tiden blir ofta för kort för de elever som genom ökade insatser måste
komplettera sina kunskaper. Betyg skall därför ges oftare än i dag och med
början på lågstadiet. Det nuvarande betygssystemet bör ersättas med ett som
mäter elevens kunskaper i förhållande till läroplanens krav i stället för att
jämföra eleverna med varandra. Antalet betygssteg skall vara fler än dagens
fem. Möjlighet skall finnas att få ett betyg omprövat. Det nya betyget skall
kunna räknas till sitt fulla värde vid ansökan till högre studier. SÖ bör få
regeringens uppdrag att lägga fram förslag till ett betygssystem som uppfyller
de krav som här redovisats. Det är därvid angeläget att betygsfrågan för såväl
grundskola som gymnasieskola ges en samlad lösning. Riksdagen bör med
anledning av ifrågavarande motionsyrkanden som sin mening ge regeringen
till känna vad utskottet anfört om ett uppdrag till skolöverstyrelsen rörande
utredning och förslag om ett nytt betygssystem m. m.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande ett uppdrag till skolöverstyrelsen rörande utredning och
förslag om ett nytt betygssystem m. m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:1043,1984/85:2540
yrkande 5 och 1984/85:2818 yrkandena 6 och 7 och med anledning
av motionerna 1984/85:323 yrkandena 1, 2 och 3 och 1984/85:383
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Kommuns möjlighet att besluta om fler betygstillfällen än i årskurserna 8
och 9 (mom. 15)

Per Unckel, Göran Allmér, Birger Hagård och Gunnar Hökmark (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar ”Likaledes
avstyrker” och slutar ”8 och 9” bort ha följande lydelse:

Det finns i dag en betydande skillnad i synen på betyg mellan majoriteten i
riksdagen och dem som är verksamma inom skolan. Det är enligt utskottets
mening nödvändigt att vidta åtgärder för ett nytt betygssystem med fler
betygstillfällen än för närvarande. I avvaktan på ett sådant system är det
rimligt att gå till mötes kommunala önskemål om att på försök få lov att ge
betyg tidigare än i årskurserna 8 och 9. Om elever, föräldrar och lärare har
önskemål om betyg före årskurserna 8 och 9 och en skolstyrelse är beredd att
göra nödvändiga åtaganden bör enligt utskottets mening kommunerna
genom bestämmelse i skolförordningen ha denna möjlighet. Detta bör
riksdagen med bifall till motion 1984/85:2507 som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande kommuns möjlighet att besluta om fler betygstillfällen
än i årskurserna 8 och 9

UbU 1984/85:16

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2507 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Bidrag till utvecklingsarbete med kultur i skolan (mom. 19)

Per Unckel, Göran Allmér, Birger Hagård och Gunnar Hökmark (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar ”Utskottet
finner” och slutar ”i skolan” bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att anslaget minskas med 7 milj. kr. i förhållande till
regeringens förslag. Kulturen i skolan främjas enligt utskottets mening bäst
genom en kvalitativt god undervisning i främst ämnena svenska, historia, bild
och musik. Kulturinslag skall utgöra en integrerad del av undervisningen.
Den försöksverksamhet som bör bedrivas för de 8 milj. kr. som utskottet
föreslår för detta syfte bör ha en sådan inriktning. Försöksverksamheten
skall dessutom inriktas på att kulturinslagen skall vara av sådan art att de kan
genomföras i skolan utan att ytterligare resurser på sikt behöver tillföras.
Yrkandena 1 samt 3 i denna del i motion 1984/85:2506 avstyrks av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande bidrag till utvecklingsarbete med kultur i skolan
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2822 yrkande 20 i denna
del och med avslag på proposition 1984/85:100 och motion
1984/85:2506 yrkandena 1 samt 3 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Bidrag till utvecklingsarbete med kultur i skolan (mom. 19)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar ”Utskottet
finnér” och slutar ”i skolan” bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår ett i förhållande till regeringens förslag med 5 milj. kr.
förhöjt belopp till utvecklingsarbete med kultur i skolan. Vidare bör
riksdagen hos regeringen begära vissa förslag som redovisats i motion
1984/85:2506 och som får till konsekvens att i kulturellt hänseende utsatta
kommuner m. m. särskilt gynnas i utvecklingsarbetet. Motion 1984/85:2822
yrkande 20 i denna del avstyrks av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande bidrag till utvecklingsarbete med kultur i skolan
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2506 yrkandena 1 samt
3 i denna del och med avslag på proposition 1984/85:100 och
motion 1984/85:2822 yrkande 20 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1984/85:16

16. Undervisning om den rörliga bilden i skolan (mom. 20)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar ”Enligt
utskottets” och på s. 16 slutar ”för ändamålet” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är det en mycket viktig fråga som tas upp i
motion 1984/85:2506 yrkande 2. Utskottet vill i likhet med motionärerna
peka på det allt större utbudet av bilder och film som sker genom medier som
film, TV och videogram. Det är nödvändigt att hos barn och ungdom skapa
största möjliga beredskap i den mediasituation som vi nu befinner oss i och
bl. a. genom undervisningen i skolan ge dem sådana kunskaper att de kritiskt
förmår granska utbudet och själva lär sig att hantera medier som bild, film
och video.

Utskottet ansluter sig till motionärernas uppfattning att situationen i
skolan i nu berört hänseende inte är tillfredsställande. Riksdagen bör mot
bakgrund härav med bifall till motion 1984/85:2506 yrkande 2 uttala sig för att
ett samlat åtgärdsprogram utarbetas avseende mediaundervisning samt
under ett nytt anslag Bidrag till försöksverksamhet med undervisning om den
rörliga bilden på statsbudgeten föra upp 10 milj. kr.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande undervisning om den rörliga bilden i skolan

a) att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2506 yrkande 2 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört,

b) att riksdagen till Bidrag till försöksverksamhet med undervisning
om den rörliga bilden med bifall till motion 1984/85:2506 yrkande 2
i denna del för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av
10 000 000 kr.

17. Uttalande om fortsatt utredningsarbete rörande ett elevbaserat statsbidragssystem
för grundskolan (mom. 21)

Per Unckel (m), Göran Allmér (m), Birger Hagård (m), Gunnar Hökmark
(m) och Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar ”Utskottet
erinrar” och slutar ”yrkande 15” bort ha följande lydelse:

SÖ:s elevbaserade statsbidragsalternativ är en utveckling av en modell
som ursprungligen togs fram av utredningen om skolan, staten och kommunerna.
Bidraget kan uttryckas i kronor per elev eller veckotimmar per elev.
Det bidrag som kommunen får innehåller 1) resurser motsvarande nuvarande
basresurser, nuvarande garantitimmar osv., 2) delar av nuvarande
förstärkningsresurs och 3) del av nuvarande tilläggsbidrag. Övriga delar av
det totala statsbidraget till grundskolan beräknas med vissa undantag på

UbU 1984/85:16

samma sätt som nu.

Enligt utskottets mening har ett elevbaserat statsbidragssystem avgörande
fördelar. Sådana statsbidragsalternativ har inte blivit tillräckligt utvecklade i
SÖ:s statsbidragsbetänkande. Elevbaserade statsbidragsalternativ bör ses
tillsammans med de förslag som samtidigt övervägs i den statliga utredningen
om ett nytt skatteutjämningssystem. En elevbaserad statsbidragsgivning
underlättar bl. a. ett lokalt inflytande över hur tillgängliga resurser disponeras.
Riksdagen bör med bifall till motion 1984/85:731 yrkande 15 som sin
mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om fortsatt utredningsarbete
beträffande ett elevbaserat statsbidragssystem för grundskolan.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande uttalande om fortsatt utredningsarbete rörande ett
elevbaserat statsbidragssystem för grundskolan
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:731 yrkande 15 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

18. Riktlinjer för svenskundervisningen (mom. 23)

Per Unckel, Göran Allmér, Birger Hagård och Gunnar Hökmark (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar ”Utskottet kan”
och slutar ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:

En översyn av själva ämnesinnehållet är lika nödvändig som utökningen av
timantalet. Regeringen gav förra året SÖ ett uppdrag av detta slag, vilket
anmärkningsvärt nog inte fullgjordes. I budgetpropositionen meddelar
regeringen att SÖ kommer att få tillbaka uppdraget att revidera kursplanen
för ämnet svenska. Utskottet finner detta riktigt. Regeringen anser att SÖ
måste ges mera tid för sin översynsuppgift än vad regeringen tidigare
medgivit. Det är emellertid enligt utskottets mening nödvändigt att åtgärder
snabbt vidtas för att ge svenskämnet stadga. Regeringen bör enligt utskottets
mening uppdra åt SÖ att som ett första steg utge riktlinjer för vilka moment i
svenskämnet som skall prioriteras i enlighet med vad som framhållits i
motion 1984/85:2818 yrkande 3. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:

23. beträffande riktlinjer för svenskundervisningen

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2818 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. Förstärkningsresursen och tilläggsbidraget m. m. (mom. 24)

Per Unckel, Göran Allmér, Birger Hagård och Gunnar Hökmark (alla m)
anser

UbU 1984/85:16

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar ”Utskottet
tillstyrker” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker regeringens förslag beträffande ökning av tilläggsbidraget.
I enlighet med vad som anförs i motion 1984/85:2822 föreslår
utskottet dessutom att 40 milj. kr. tillförs förstärkningsresursen under
grundskoleanslaget. Däremot kan utskottet inte biträda förslagen i motion
1984/85:1325. Resultatet av beredningen inom regeringskansliet av frågan
om ett nytt statsbidragssystem för grundskolan bör avvaktas.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:

24. beträffande minskning av förstärkningsresursen samt tilläggsbidraget att

riksdagen med bifall till motion 1984/85:2822 yrkande 21 i
denna del med anledning av proposition 1984/85:100 och med
avslag på motion 1984/85:1325 yrkandena 6 och 7 godkänner vad
utskottet förordat,

20. Förstärkningsresursen och tilläggsbidraget m. m. (mom. 24)

Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar ”Utskottet
tillstyrker” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker motion 1984/85:1325 yrkandena 6 och 7. Resurstillskottet
om 80 milj. kr. bör tillföras förstärkningsresursens undervisningsbundna
del i stället för tilläggsbidraget. Härigenom möjliggörs anställning av
fasta lärarvikarier. Nuvarande begränsning av rätten att anställa sådana bör
upphävas av regeringen räknat fr. o. m. läsåret 1985/86. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna. Motion 1984/85:2822 yrkande 21 i
denna del avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:

24. beträffande minskning av förstärkningsresursen samt tilläggsbidraget att

riksdagen med bifall till motion 1984/85:1325 yrkandena 6 och 7
och med avslag på proposition 1984/85:100 och motion 1984/
85:2822 yrkande 21 i denna del godkänner vad utskottet förordat
samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om upphävande av nuvarande begränsning av rätten att anställa
fasta lärarvikarier,

UbU 1984/85:16

21. Lokalt utvecklingsarbete på lågstadiet, hemspråksundervisning och
teknikkurser för flickor (mom. 27)

Per Unckel, Göran Allmér, Birger Hagård och Gunnar Hökmark (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar ”Enligt
utskottets” och slutar ”för flickor” bort ha följande lydelse:

I nuvarande statsfinansiella läge är det nödvändigt att göra besparingar och
omprioriteringar på åtskilliga områden. Detta gäller också lokalt utvecklingsarbete
på lågstadiet, hemspråksundervisning och teknikkurser för
flickor. Utgångspunkten härför är följande.

Arbetet i förskolan måste efter hand som barnen blir äldre och mognare få
en klart skolförberedande inriktning. Målet måste vara att verksamheten i
förskolan och grundskolan direkt anknyter till varandra och präglas av
metodisk kontinuitet. Utskottet vill vidare understryka att barnens anpassningssvårigheter
på lågstadiet aldrig kan bemästras utan en aktiv föräldrainsats.
Temporära personalförstärkningar på lågstadiet kan inte förändra de
grundläggande orsakerna till dagens problem.

Hemspråksundervisningen bör-utan att ambitionen att ge invandrarbarn
en god grund för inlärning av svenska språket åsidosätts - kunna begränsas
utöver vad regeringen föreslår. Hemspråksundervisningen bör i första hand
ske i förskolan och på låg- och mellanstadiet. Utskottet instämmer i de
riktlinjer för den framtida hemspråksundervisningen som anges i motion
1984/85:2822.

Vad slutligen gäller teknikkurser för flickor, bör kostnaderna härför kunna
bestridas från SÖ:s medel för utvecklingsarbete.

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:

27. beträffande lokalt utvecklingsarbete på lågstadiet, hemspråksundervisning
och teknikkurser för flickor

att riksdagen med avslag på proposition 1984/85:100 och med bifall
till motion 1984/85:2822 yrkandena 16, 18 och 19 i motsvarande
delar som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

22. Avskaffande av statsbidraget till samlad skoldag (mom. 30)

PerUnckel (m), Göran Allmér(m), Pär Granstedt (c), Birger Hagård (m),
Gunnar Hökmark (m) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar ”Utskottet
finner” och slutar ”bör anvisas” bort ha följande lydelse:

Som anförs i motionerna 1984/85:1325 och 1984/85:2822 förorsakar
bidraget till fria aktiviteter under den samlade skoldagen en omfattande
administrativ insats både inom kommunerna och inom den statliga skoladministrationen.
Därför bör det särskilda bidraget och reglerna för detta

UbU 1984/85:16

avskaffas. Det bör fortsättningsvis ankomma på kommunerna själva att
besluta om utformningen och omfattningen av den samlade skoldagen. Vad
utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:1325
yrkandena 8 i denna del och 9 och motion 1984/85:2822 yrkande 15 i denna
del och med anledning av motion 1984/85:731 yrkande 2 i denna del som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:

30. beträffande avskaffande av statsbidraget till samlad skoldag
att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:1325 yrkandena 8 i
denna del och 9 och 1984/85:2822 yrkande 15 i denna del och med
anledning av motion 1984/85:731 yrkande 2 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

23. Avskaffande av statsbidraget till samlad skoldag (mom. 30)

Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar ”Utskottet
finner” och slutar ”bör anvisas” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att frågan om stöd till små skolenheter är så viktig att
medel bör föras till ett sådant bidrag från bidraget till fria aktiviteter under
den samlade skoldagen. Nuvarande regler beträffande bidraget till den
samlade skoldagen bör tillämpas, men det bidragsbelopp som utgår bör
reduceras till hälften. Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till
motion 1984/85:731 yrkande 2 i denna del samt med anledning av motionerna
1984/85:1325 yrkandena 8 i denna del och 9 och 1984/85:2822 yrkande 15 i
denna del som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:

30. beträffande avskaffande av statsbidraget till samlad skoldag
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:731 yrkande 2 och med
anledning av motionerna 1984/85:1325 yrkandena 8 i denna del
och 9 och 1984/85:2822 yrkande 15 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

24. Särskilt stöd till små skolenheter m. m. (mom. 31)

Per Unckel, Göran Allmér, Birger Hagård och Gunnar Hökmark (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar ”Praxis får” och
på s. 20 slutar ”yrkande 28” bort ha följande lydelse:

Statsbidragssystemen för grundskolan och för fristående skolor behöver
anpassas till varandra. En sådan anpassning, som avser bl. a. möjligheten till
statsbidrag till fristående skola under viss förutsättning, underlättar enligt

UbU 1984/85:16

utskottets mening för föräldrar att bestämma om utbildning i fristående form
där kommunen inte anser sig kunna upprätthålla undervisningen. Utskottet
föreslår att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2818 yrkande 28 och med
anledning av motionerna 1984/85:731 yrkande 2 i denna del, 1984/85:922
yrkande 1,1984/85:1325 yrkandena 10 i denna del och 11,1984/85:1887 och
1984/85:1952 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om stöd till små skolenheter m. m.

dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse:

31. beträffande särskilt stöd till små skolenheter m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2818 yrkande 28 och
med anledning av motionerna 1984/85:731 yrkande 2 i denna del,
1984/85:922 yrkande 1,1984/85:1325 yrkandena 10 i denna del och
11, 1984/85:1887 och 1984/85:1952 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

25. Särskilt stöd till små skolenheter m. m. (mom. 31)

Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar ”Praxis får” och
på s. 20 slutar ”yrkande 28” bort ha följande lydelse:

Fördelarna med små skolenheter är så uppenbara att kommunerna bör ges
möjlighet att ta dem till vara när de befolkningsmässiga förhållandena
medger det. Därför bör i enlighet med motion 1984/85:1325 en särskild
anslagspost om 30 milj. kr. för särskilt stöd till små skolenheter föras upp
under grundskoleanslaget, att användas bl. a. när det på grund av ett stort
antal små skolenheter är svårt att upprätthålla föreskrivet genomsnitt elever
per basresurs i en region. Vidare bör förordningen om tilläggsbidrag ändras
på sätt som anges i motion 1984/85:1952. Utskottet föreslår att riksdagen med
bifall till motionerna 1984/85:1325 yrkandena 10 i denna del och 11 och
1984/85:1952 samt med anledning av motionerna 1984/85:731 yrkande 2 i
denna del, 1984/85:922 yrkande 1 och 1984/85:1887 och med avslag på
motion 1984/85:2818 yrkande 28 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse:

31. beträffande särskilt stöd till små skolenheter m. m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:1325 yrkandena 10
i denna del och 11 och 1984/85:1952 samt med anledning av
motionerna 1984/85:731 yrkande 2 i denna del, 1984/85:922
yrkande 1 och 1984/85:1887 och med avslag på motion 1984/
85:2818 yrkande 28 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

UbU 1984/85:16

26. Särskilt stöd till små skolenheter m. m. (mom. 31)

Under förutsättning av bifall till reservation 23

Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar ”Praxis får” och
på s. 20 slutar ”yrkande 28” bort ha följande lydelse:

Fördelarna med små skolenheter är så uppenbara att kommunerna bör ges
möjlighet att ta dem till vara när de befolkningsmässiga förhållandena
medger detta. Därför bör 21,1 milj. kr. ställas till förfogande för detta
ändamål genom att bidraget till den samlade skoldagen minskas med hälften.
SÖ bör få i uppdrag att utforma förslag till principer för fördelning av
medlen. De skall vara så utformade att de medger okonventionella lösningar
vid kommunernas försök att bibehålla små skolor. Utskottet föreslår att
riksdagen med bifall till motion 1984/85:731 yrkande 2 i denna del och med
anledning av motionerna 1984/85:922 yrkande 1,1984/85:1325 yrkandena 10
idenna del och 11,1984/85:1887 och 1984/85:1952 och med avslag på motion
1984/85:2818 yrkande 28 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse:

31. beträffande särskilt stöd till små skolenheter m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:731 yrkande 2 i denna
del och med anledning av motionerna 1984/85:922 yrkande 1,
1984/85:1325 yrkandena 10 i denna del och 11, 1984/85:1887 och
1984/85:1952 och med avslag på motion 1984/85:2818 yrkande 28
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

27. Ändrade utbetalningsregler för bidrag till driften av grundskolan
(mom. 32)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar ”Med
hänvisning” och slutar ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan inte ställa sig bakom förslaget att ändra utbetalningsreglerna
för bidraget till grundskolan. Regeringsförslaget bör avslås. Samtidigt
föreslår utskottet att riksdagen anvisar ytterligare 80 milj. kr. under
grundskoleanslaget.

dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande lydelse:

32. beträffande ändrade utbetalningsregler för bidrag till driften av
grundskolan

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1945 yrkandena 1 samt
2 i denna del avslår proposition 1984/85:100,

UbU 1984/85:16

28. Prövning av statsbidrag till fristående skolor på grundskolenivå
(moni. 33)

Per Unckel (m), Göran Allmér (m), Pär Granstedt (c), Birger Hagård (m),
Gunnar Hökmark (m), Larz Johansson (c) och Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar ”Enligt uppgift”
och slutar ”utan avslås” bort ha följande lydelse:

När det gäller frågan om statsbidrag till fristående skola ankommer det,
som utskottet redovisat i det föregående, på regeringen att fatta beslut enligt
vissa riktlinjer. Att ta ställning i dessa statsbidragsärenden är en grannlaga
uppgift. Ansökande skolor måste vid prövningen behandlas utan godtycke av
myndigheter och regering. Det är angeläget att den praktiska tillämpningen
av 1982 års riksdagsbeslut även fortsättningsvis präglas av vidsynthet och
konsekvens. Utskottet anser att regeringen bör fästa stor vikt vid detta och
föreslår att riksdagen med anledning av motionerna 1984/85:620 och
1984/85:2537 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om ifrågavarande statsbidragsprövning.

dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande lydelse:

33. beträffande prövning av statsbidrag till fristående skolor på grundskolenivå att

riksdagen med anledning av motionerna 1984/85:620 och
1984/85:2537 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

29. Anslagsbeloppet (mom. 36)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 14, 19, 21 och 22

Per Unckel, Göran Allmér, Birger Hagård och Gunnar Hökmark (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar ”Utskottet har”
och på s. 23 slutar ”grundskolor m. m.” bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med ställningstagandena i
reservationerna 14,19, 21 och 22 till Bidrag till driften av grundskolor m. m.
för budgetåret 1985/86 anvisar 13 627 200 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 36 bort ha följande lydelse:

36. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen till Bidrag till driften av grundskolor m. m. med bifall
till motion 1984/85:2822 yrkandena 15, 16, 18, 19, 20 och 21 i
motsvarande delar samt yrkande 22 och motion 1984/85:1325
yrkande 8 i denna del och med avslag på proposition 1984/85:100
och motionerna 1984/85:1325yrkande lOidennadel, 1984/85:1945
yrkande 2 i denna del och 1984/85:2506 yrkande 3 i denna del för

UbU 1984/85:16

budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 13 627 200 000
kr.,

30. Anslagsbeloppet (mom. 36)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 22 och 25

Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar ”Utskottet har”
och på s. 23 slutar ”grundskolor m. m.” bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med ställningstagandena i
reservationerna 22 och 25 till Bidrag till driften av grundskolor m. m. för
budgetåret 1985/86 anvisar 13 694 800 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 36 bort ha följande lydelse:

36. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen till Bidrag till driften av grundskolor m. m. med bifall
till motionerna 1984/85:1325 yrkandena 8 och 10 i motsvarande
delar och 1984/85:2822 yrkande 15 i denna del och med avslag på
proposition 1984/85:100 och motionerna 1984/85:1945 yrkande 2 i
denna del. 1984/85:2506 yrkande 3 i denna del och 1984/85:2822
yrkandena 15, 16, 18, 19, 20 och 21 i motsvarande delar samt
yrkande 22 för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av
13 694 800 000 kr.,

31. Anslagsbeloppet (mom. 36)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 15 och 27

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar ”Utskottet har”
och på s. 23 slutar "grundskolor m. m.” bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med ställningstagandena i
reservationerna 15 och 27 till Bidrag till driften av grundskolor m. m. för
budgetåret 1985/86 anvisar 13 792 000 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 36 bort ha följande lydelse:

36. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen till Bidrag till driften av grundskolor m. m. med bifall
till motionerna 1984/85:1945 yrkande 2 i denna del och 1984/
85:2506 yrkande 3 i denna del och med avslag på proposition
1984/85:100 och motionerna 1984/85:1325 yrkandena 8 och 10 i
motsvarande delar och 1984/85:2822 yrkandena 15. 16. 18, 19, 20
och 21 i motsvarande delar samt yrkande 22 för budgetåret 1985/86
anvisar ett förslagsanslag av 13 792 000 000 kr.,

UbU 1984/85:16

32. Ändring av bestämmelserna för intagning till gymnasieskolan (mom. 40)

Per Unckel, Göran Allmér, Birger Hagård och Gunnar Hökmark (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar ”Även om” och
slutar ”yrkande 13” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att bestämmelserna för intagning till gymnasieskolan bör
ändras. Olika gymnasiala utbildningars krav på förkunskaper bör anges i
större utsträckning än för närvarande. En sådan ordning ger eleven rätt
information om linjens karaktärsämnen och om vad som krävs för att man
skall ha en god chans att klara studierna. I förekommande fall bör
skolstyrelsen erbjuda kompletteringsmöjligheter. Då betyg enligt alla forskningsresultat
är den säkraste prognosen för framgång i studier, bör det vara
betygen som är urvalsgrund. Detta bör riksdagen med bifall till motion
1984/85:2818 yrkande 13 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse:

40. beträffande ändring av bestämmelserna för intagning till gymnasieskolan att

riksdagen med bifall till motion 1984/85:2818 yrkande 13 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

33. Betygsfri intagning till gymnasieskolan (mom. 41)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar ”Vad så” och
slutar ”och 4” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i annat sammanhang föreslagit att antalet intagningsplatser
till gymnasieskolan skall vara så stort att det räcker till alla ungdomar som vill
tas in i gymnasieskolan. Därför föreslår utskottet att en betygsfri intagning
till gymnasieskolan införs fr. o. m. höstterminen 1986. Regeringen bör
utarbeta närmare regler för ett system med betygsfri intagning, vilket bör
presenteras för riksdagen. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 41 bort ha följande lydelse:

41. beträffande betygsfri intagning till gymnasieskolan

att riksdagen med anledning av motion 1984/85:1033 yrkande 1 och
med bifall till motion 1984/85:1045 yrkandena 3 och 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

UbU 1984/85:16

Särskilda yttranden

1. Fristående skolor (mom. 33)

Per Unckel, Göran Allmér, Birger Hagård och Gunnar Hökmark (alla m)
anför:

Med anledning av proposition 1982/83:1 om skolor med enskild huvudman
tillstyrkte moderata samlingspartiet i motion 1982/83:39 temporärt regeringsförslag
om kriterier för statsbidrag till fristående skola. Samtidigt
begärde vi att regeringen skulle återkomma med ett nytt förslag med
innebörden att varje fristående skola, som uppfyllde skollagens krav för
godkännande, skall kunna erhålla statligt bidrag motsvarande högst kostnaderna
för elever i grundskolan. Riksdagen anslöt sig till regeringens förslag.

Utskottet kommer att vid ett senare tillfälle behandla ett moderat
motionskrav av samma innebörd som vårt förslag från hösten 1982.

2. Hillelskolan och Estniska skolan (mom. 34 och 35)

Per Unckel (m). Göran Allmér (m), Pär Granstedt (c). Birger Hagård (m),
Gunnar Hökmark (m). Larz Johansson (c) och Linnea Hörlén (fp) anför:

Utskottet har i betänkandet behandlat bl. a. motionsförslag om bidrag till
utvidgad verksamhet vid två fristående skolor, Hillelskolan och Estniska
skolan i Stockholm. I båda fallen har motionsyrkandena avstyrkts på
formella grunder. I fråga om Hillelskolan avses åtgärder vidtas av regeringen
i enlighet med motionens intentioner och i det andra fallet finns ännu inte det
formella underlaget för regeringens beslut. Det finns mot denna bakgrund
inte anledning att anmäla reservation men vi vill klargöra att vi hävdar
uppfattningen att dessa skolors anspråk på ökat statsbidrag är berättigade.

3. Betygsättningen i årskurs 9 (mom. 39)

Björn Samuelson (vpk) anför:

Det resonemang som utskottet för om betygsättningen i årskurs 9 ser jag
som ytterligare skäl för en betygsfri skola.