UbU 1984/85:15
Utbildningsutskottets betänkande
1984/85:15
om anslag till forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet,
m. m. (prop. 1984/85:100)
ÅTTONDE HUVUDTITELN
I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1984/85:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under punkterna
B 7-B 10 jämte motioner. Vidare behandlas förslag som regeringen
förelagt riksdagen i inledningen till propositionen (s. 49-51).
1. Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet. Regeringen
har under punkt B 7 (s. 133-134) föreslagit riksdagen att till Forskning och
centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet för budgetåret 1985/86 anvisa
ett reservationsanslag av 24 845 000 kr.
Motionen
1984/85:2822 av Per Unckel m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
9. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag att från anslaget
Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolområdet föra över
3 000 000 kr. till anslaget Länsskolnämndernas utvecklingsstöd,1
11. att riksdagen beslutar att till Forskning och centralt utvecklingsarbete
anvisa ett reservationsanslag av 27 845 000 kr.
Utskottet
Från förevarande anslag bekostas forskning och centralt utvecklingsarbete
inom ungdomsskola och vuxenutbildning samt informationsåtgärder i samband
därmed. Skolöverstyrelsen (SÖ) ansvarar för planering, samordning,
utvärdering och spridning av information om verksamheten.
I enlighet med vad föredragande statsrådet har redovisat under anslaget
Länsskolnämndernas utvecklingsstöd beräknas en överföring av 3 milj. kr.
till det anslaget från förevarande anslag.
Föredragande statsrådet framhåller att det är viktigt att en representativ
del av den försöksverksamhet som bedrivs inom ramen för det påbörjade
utvecklingsarbetet inom gymnasieskolan noggrant utvärderas för att ge ett
gott underlag för kommande ställningstaganden. Statsrådet anser att medel
för central pedagogisk och ekonomisk utvärdering i gymnasieskolan fr. o. m.
budgetåret 1985/86 skall beräknas under förevarande anslag. För ändamålet
1 Yrkandet behandlas även i utskottets betänkande 1984/85:13.
1 Riksdagen 1984/85.14sami. Nr 15
UbU 1984/85:15
2
bör 2,8 milj. kr. tillföras anslaget, varav 1 milj. kr. är en överföring från det
tidigare anslaget Reformering av gymnasieskolan. Sammanlagt redovisas ett
medelsbehov under anslaget av 24 845 000 kr. för budgetåret 1985/86.
I motion 1984/85:2822 (m) yrkande 9 avvisas förslaget om en överföring av
3 milj. kr. från förevarande anslag till anslaget Länsskolnämndernas utvecklingsstöd.
Det nu behandlade anslaget bör därför enligt motionärerna föras
upp med 27 845 000 kr. (yrkande 11).
I sitt betänkande 1984/85:13 har utskottet nyligen avstyrkt bifall till
förslaget i motion 1984/85:2822 att inte göra den i budgetpropositionen
förordade överföringen. Med hänvisning härtill och då utskottet ej heller i
övrigt har något att erinra mot den i propositionen redovisade medelsberäkningen
föreslår utskottet att riksdagen för budgetåret 1985/86 anvisar
24 845 000 kr. till Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet.
Därmed avstyrks motionens yrkande 9 i denna del och yrkande 11.
Åberopande det anförda hemställer utskottet
att riksdagen till Forskning och centralt utvecklingsarbete inom
skolväsendet med bifall till proposition 1984/85:100 och med avslag
på motion 1984/85:2822 yrkande 9 i denna del och yrkande 11 för
budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av
24 845 000 kr.
2. Fortbildning m.m. Regeringen har under punkt B 8 (s. 134-137) föreslagit
riksdagen att till Fortbildning m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett
reservationsanslag av 12 468 000 kr.
Regeringen har vidare under avsnittet Vissa skolfrågor rubriken Utbildningsinsatser
för skolledare (s. 49-51) föreslagit riksdagen att godkänna de
riktlinjer för utformningen av den framtida skolledarutbildningen som har
förordats i propositionen.
Motionerna
1984/85:867 av Lars Ernestam (fp) och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att planeringen för fortbildning av lärare
förändras i den riktning som i motionen lämnade förslag redovisar.
1984/85:1325 av Kerstin Göthberg m. fl. (c) vari-såvitt nu är i fråga-yrkas
5. att riksdagen beslutar anvisa ytterligare 10 milj. kr. under anslaget B 8.
Fortbildning m.m. för utbildningskomplettering för ämneslärare.
1984/85:1331 av Linnea Hörlén m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
3. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att tillgodose behovet av
behöriga lärare för undervisningen i religionskunskap på högstadiet genom
såväl fortbildning som vidareutbildning.
1984/85:1337 av Gunnel Liljegren (m) och Lars Ahlmark (m) vari - såvitt
nu är i fråga - yrkas
UbU 1984/85:15
3
3. att riksdagen hos regeringen begär utredning om förutsättningarna för
fortbildning av biologilärare.
1984/85:1355 av Ulla Tillander (c) och Stig Josefson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
nödvändigheten av att åtgärder vidtas så att religionskunskapen får den
ställning som avses enligt läroplanens intentioner.
1984/85:1879 av Inger Hestvik m. fl. (s) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna det angelägna i att
man kartlägger förutsättningarna för att kunna bedriva dataundervisningen
på låg- och mellanstadiet och planerar en fortbildning i datorstödd undervisning
för redan verksamma lärare.1
1984/85:1895 av Elver Jonsson m. fl. (fp, s, m, c) vari yrkas att riksdagen
uttalar sig för att medel inom tillgängliga utbildningsanslag används för att
säkerställa en fortsatt utbildning och vidareutbildning i naturvetenskapliga
och tekniska ämnen för lärare i grundskolan.
1984/85:1896 av Göte Jonsson m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder innebärande att
behovet av behöriga lärare i religionskunskap tillgodoses på grundskolans
högstadium, i enlighet med vad som anförts i motionen.
1984/85:1928 av Ingrid Sundberg (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
2. att riksdagen beslutar att anslaget för lärarfortbildning för budgetåret
1985/86 utökas med 115 000 kr. utöver regeringens förslag.
1984/85:2543 av Per Unckel m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
5. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående översynen av lärarfortbildningen.
Utskottet
I budgetpropositionens inledande avsnitt under rubriken Vissa skolfrågor
behandlar föredragande statsrådet utbildningsinsatser för skolledare (s. 49-51). För att tillgodose vissa i propositionen angivna huvudmål bör det
samlade programmet för den framtida skolledarutbildningen omfatta fyra
delinsatser, nämligen rekryteringsutbildning, introduktionsutbildning, fördjupningsutbildning
och kontinuerlig fortbildning. Motiven för de föreslagna
insatserna utvecklas i propositionen och likaså anges det huvudsakliga
innehållet i de olika utbildningarna.
Utskottet föreslår att riksdagen skall godkänna vad föredragande statsrådet
har förordat om riktlinjer för utformningen av den framtida skolledarutbildningen.
1 Yrkandet behandlas även i utskottets betänkande 1984/85:16.
UbU 1984/85:15
4
Föredragande statsrådet behandlar i budgetpropositionen såväl i ett
inledande avsnitt (s. 45 f.) som under nu ifrågavarande anslagsrubrik
fortbildningsorganisationen. Enligt statsrådets mening finns det anledning till
en samlad utvärdering där bl. a. frågor rörande fortbildningens grundläggande
organisation och struktur tas upp. Han avser att ta initiativ till en sådan
samlad översyn.
I ett par motioner framförs synpunkter på fortbildningens organisation.
Enligt motion 1984/85:867 (fp) bör man söka komma till rätta med de
problem för eleverna som uppstår genom att korttidsvikarier måste anställas,
vilket är en följd av att den nuvarande fortbildningen i stor utsträckning
genomförs under kortare perioder medelst kurser på universitet och
högskolor. Problemen torde enligt motionärerna kunna minskas, om fortbildningen
i större utsträckning kunde knytas till kommunerna och kurserna
anordnas på sätt som närmare anges i motionen. Motionärerna hemställer att
riksdagen hos regeringen begär att planeringen av fortbildningen av lärare
förändras i den riktning som föreslås i motionen.
I motion 1984/85:2543 (m) anförs att den nuvarande organisationen
medför en tungrodd administration och att utbildningsutbudet i alltför hög
grad har bestått av kortare, tvärvetenskapliga kurser ”av för dagen populärt
slag". Motionärerna förordar att det i den av statsrådet aviserade översynen
bör ingå att finna former för en utbildning som inriktas mot fördjupning av
ämneskunskaper (yrkande 5).
Som utskottet har redovisat i det föregående avser föredragande statsrådet
att ta initiativ till en samlad översyn av organisationen för lärarnas
fortbildning. Av budgetpropositionen framgår också att skolöverstyrelsen
(SÖ) och universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) gemensamt har inlett en
utvärdering i vad gäller vissa frågor rörande erfarenheterna av den nya
organisationen och myndigheterna avser att i sina anslagsframställningar för
budgetåret 1986/87 redovisa resultatet av utvärderingen.
Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att det är mycket
viktigt att fortbildningsorganisationen blir ett effektivt instrument för
skolans utveckling i enlighet med de intentioner som låg tili grund för
riksdagens beslut i frågan (prop. 1980/81:97, UbU 1980/81:37, rskr. 1980/
81:386). Mot bakgrund härav finner utskottet det av värde att en samlad
översyn kommer till stånd.
När det gäller de i motionerna 1984/85:867 och 1984/85:2543 yrkande 5
framförda synpunkterna utgår utskottet från att dessa tas med i de
överväganden som görs i anslutning till den aviserade översynen av
fortbildningens organisation m. m. Utskottet anser därmed att förslaget i
motionerna inte bör föranleda något särskilt uttalande av riksdagen i den nu
aktuella frågan, varför motionerna avstyrks.
1 vad gäller medelsberäkningen under förevarande anslag föreslår regeringen
att riksdagen till Fortbildning m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar
12 468 000 kr.
UbU 1984/85:15
5
I motion 1984/85:1928 (m) yrkande 2 tar motionären upp situationen vid
riksinternatskolorna såvitt avser lärarnas vid dessa skolor möjligheter till
fortbildning. I synnerhet lyfts förhållandena vid Sigtunaskolan Humanistiska
läroverket fram, vilken har en enskild skolstiftelse som huvudman, till
skillnad från den andra riksinternatskolan i landet. Grännaskolan, för vilken
Jönköpings kommun är huvudman. Kostnaderna för fortbildning av lärarna
vid Sigtunaskolan Humanistiska läroverket kan täckas endast med hjälp av
höjda elevavgifter. Med den storlek dessa nu har - sägs det i motionen - är
det omöjligt att anslå medel för lärarfortbildning. Motionären menar att
resultatet härav är en oförsvarbar diskriminering av de vid skolan anställda
lärarna och yrkar att anslaget för lärarfortbildning för budgetåret 1985/86
ökas med 115 000 kr. utöver regeringens förslag.
Mot bakgrund av ett förväntat förslag av regeringen om ny lärarutbildning
och nya fortbildningsbehov till följd därav föreslås i motion 1984/85:1325 (c)
yrkande 5 att det redan nu beslutas om ekonomiskt utrymme under
budgetåret 1985/86 för att främst göra det möjligt för ämneslärare att bredda
sin ämneskompetens. För detta ändamål bör enligt motionärerna 10 milj. kr.
anvisas under det nu aktuella anslaget.
Utskottet behandlar först motion 1984/85:1928 yrkande 2.
Utskottet konstaterar att motionärens beskrivning av att det inte är möjligt
för lärare vid riksinternatskolorna att med hjälp av särskilda statliga medel
delta i fortbildning är korrekt. Utskottet hänvisar härvid till vad föredragande
statsrådet anförde i budgetpropositionen 1983, nämligen att bl. a.
riksinternatskolorna ”är av den karaktären att de själva måste få ta ställning
till huruvida och i vilken form de önskar delta i den reformerade personalutbildningen.
Däri ingår också att ta ställning till avsättning av medel för
ändamålet” (s. 255).
Utskottet finner skäl att i sammanhanget erinra om att staten genom
riksinternatskolorna har iklätt sig ett särskilt ansvar för att tillförsäkra vissa
elever skolgång under trygga förhållanden [jfr UbU 1983/84:27 s. 13 och
förordningen (1970:333) om riksinternatskolor]. Mot bakgrund härav utgår
utskottet från att regeringen följer utvecklingen i nu berört hänseende vid
riksinternatskolorna och vidtar de åtgärder som den bedömer påkallade.
Med hänvisning härtill är utskottet inte berett att tillstyrka den ökning av
anslaget för budgetåret 1985/86 som föreslås i motionen.
Mot bakgrund av förslaget i motion 1984/85:1325 vill utskottet anföra
följande.
Regeringen har nyligen förelagt riksdagen proposition 1984/85:122 om
lärarutbildning för grundskolan m. m. Utskottet inser liksom motionärerna
att beslut av riksdagen om en reformerad lärarutbildning och förändring i
framtiden av den nuvarande lärartjänstorganisationen för grundskolan, som
kan följa härav, kan förväntas medföra ytterligare krav på fortbildning.
Enligt utskottets mening bör det emellertid ankomma på regeringen att, när
fullständig klarhet har nåtts om innebörden av en beslutad reform på
UbU 1984/85:15
6
området, föreslå riksdagen att anvisa de medel för ändamålet som bedöms
nödvändiga. Utskottet har inte nu underlag för att föreslå en sådan höjning
av anslaget till Fortbildning m. m. redan för budgetåret 1985/86 som förordas
i motionen.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om att den fortbildning som
behandlas i motionen, s. k. breddningskurser, förekommer i inte ringa
omfattning inom ramen för den nuvarande organisationen. Under innevarande
läsår ges 45 sådana kurser (jfr Personalutveckling för skolväsendet
1984/85. Rapport om högskolans utbud m. m. för personalutbildning. SÖ
1984). De samlade resurserna för personalutveckling för nästa budgetår,
vilka återfinns under flera skilda anslag i budgetpropositionen, kan totalt
uppskattas till ca 300 milj. kr.
Utskottet, som hänvisar till det anförda och samtidigt vill erinra om det
statsfinansiella läget, är sålunda inte berett att tillstyrka bifall till förslaget om
ytterligare 10 milj. kr. under anslaget.
Riksdagen bör med hänvisning till utskottets ställningstagande i det
föregående bifalla regeringens hemställan om ett reservationsanslag av
12 468 000 kr. till Fortbildning m. m. för budgetåret 1985/86. Därjämte bör
motion 1984/85:1325 yrkande 5 avslås.
Utskottet övergår nu till att behandla en rad motionsyrkanden, vilka
samtliga kräver lärarfortbildning i vissa speciella ämnen.
Med hänvisning till vad motionärerna anfört om behovet av att stärka
biologiämnets ställning på den naturvetenskapliga linjen i gymnasieskolan
krävs i motion 1984/85:1337 (m) yrkande 3 en utredning om förutsättningarna
för fortbildning av biologilärare. I motion 1984/85:1879 (s) yrkande 1 i
denna del begär motionärerna att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna det angelägna i att man planerar en fortbildning i datorstödd
undervisning för redan verksamma lärare. Mot bakgrund av vad i budgetpropositionen
anförs om att den särskilda medelsanvisningen för fortbildning i
naturorienterande ämnen och teknik (no/teknik) för klasslärare under
förevarande anslag upphör med utgången av innevarande budgetår hemställs
i motion 1984/85:1895 (fp, s, m, c) att riksdagen uttalar sig för att medel inom
tillgängliga utbildningsanslag används för att säkerställa en fortsatt utbildning
och vidareutbildning i naturvetenskapliga och tekniska ämnen för lärare
i grundskolan.
I motionerna 1984/85:1331 (fp), 1984/85:1355 (c) och 1984/85:1896 (m)
åberopas att det är många i ämnet obehöriga lärare som undervisar i
religionskunskap på grundskolan. Enligt motion 1984/85:1331 är situationen
i dag otillfredsställande, trots att riksdagen för några år sedan beslutade att
prioritera ämnet religionskunskap i fortbildningen av lärare. Motionärerna
hemställer om åtgärder för att tillgodose behovet av behöriga lärare för
undervisning i religionskunskap på högstadiet genom såväl fortbildning som
vidareutbildning (yrkande 3). I motion 1984/85:1355 hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen har anförts om
UbU 1984/85:15
7
nödvändigheten av att åtgärder vidtas så att ämnet religionskunskap får den
ställning som avses enligt läroplanens intentioner. I motion 1984/85:1896
slutligen anförs att bristande utbildning hos lärarna kan medföra osäkerhet i
undervisningen och detta gäller inte minst religions- och kristendomsundervisningen.
Motionärerna hemställer att riksdagen hos regeringen begär
förslag till åtgärder som innebär att behovet av behöriga lärare i religionskunskap
tillgodoses på grundskolans högstadium i enlighet med vad som anförts i
motionen.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Den organisation för skolans personalutbildning som började tillämpas
den 1 juli 1982 grundar sig, som tidigare redovisats, på riksdagens beslut med
anledning av proposition 1980/81:97 om skolforskning och personalutveckling
(UbU 1980/81:37, rskr. 1980/81:386). Beslutet innebär bl. a. att ansvaret
för det pedagogiska utvecklingsarbetet i huvudsak skall ligga på det regionala
och lokala planet.
Skolstyrelsen, som är huvudman för skolan och dess personal, har ansvaret
för att planera personalutbildningen. Kommunerna får statsbidrag till lokal
skolutveckling för att finansiera kostnader för personalutbildning och andra
utvecklingsåtgärder. Det är skolstyrelsen som skall fatta de individuella
besluten om utbildning och tjänstledighet för denna.
Staten utövar ett inflytande över personalutbildningen i första hand genom
att dels se till att det inom högskolan finns ett visst utbud av kurser eller andra
utbildningsmöjligheter för lärare och skolledare, dels ange vilka förmåner
som får utgå vid tjänstledighet för viss prioriterad utbildning. Det sistnämnda
sker genom förordningen (1982:608) om statsbidrag till lokal skolutveckling
m. m., av vilken det framgår att regeringen bestämmer för vilka fall lön utan
avdrag, resekostnadsersättning, traktamente m. m. får medges och att SÖ
beslutar för vilka slag av utbildningsbehov B-avdrag på lönen får beviljas i
samband med tjänstledighet för personalutbildning. Regeringens ställningstagande
rörande bibehållna löneförmåner har formen av en bilaga till
förordningen. SÖ:s beslut publiceras i SÖ:s författningssamling (jfr SÖ-FS
1984:41). Inom ramen för regeringens och SÖ:s bestämmelser om löneförmåner
m. m. ankommer det på skolstyrelsen att i mån av tilldelade resurser
bevilja förmåner för lärare som söker fortbildning. Kommunernas beslut om
beviljade förmåner kan ses som ett uttryck för kommunernas prioriteringar.
När det gäller de ämnen för vilka det enligt motionerna föreligger
angelägna fortbildningsbehov, vill utskottet göra följande kommentarer.
Utskottet har inhämtat att ett mycket stort antal lärare har genomgått
kurser i datalära och datorundervisning under läsåren 1983/84 och 1984/85.
Antalet kursdeltagarveckor är under innevarande läsår drygt 10 000 (motsvarar
2 515 beviljade platser) av de ca 38 800 som genomförs totalt i samtliga
ämnen. Det innebär att drygt en fjärdedel av all fortbildning i landet avser
data och att data är det mest frekventa fortbildningsämnet.
I vad gäller ämnet religionskunskap vill utskottet erinra om att det såvitt
Rättelse: S. 10, 4. andra raden Står: punkt B 11 Rättat till: punkt B 10
UbU 1984/85:15
8
avser bibehållna löneförmåner är ett av regeringen prioriterat ämne. Under
innevarande läsår genomförs 950 kursdeltagarveckor i ämnet. Kommunerna
har beviljat löneförmåner i 48 % av antalet ingivna ansökningar. Andelen
beviljade ansökningar om förmåner är i genomsnitt 35 %. De flesta av de
genomförda kurserna i religionskunskap avser breddning av högstadielärarnas
kompetens. Generellt har konstaterats ett ökat intresse under innevarande
läsår för fortbildning i religionskunskap.
Som framgår av motion 1984/85:1895 beräknas fortsättningsvis inga
särskilda medel för no/teknik-fortbildningen. Emellertid framhåller föredragande
statsrådet att det är nödvändigt med ytterligare insatser för att stärka
lärarnas kunskaper på bl. a. detta område, varför ifrågavarande fortbildningsbehov
bör prioriteras även i fortsättningen. Då erfarenheterna av den
nuvarande no/teknik-fortbildningen för klasslärare är mycket positiva, talar
enligt statsrådet goda skäl för att fortbildning med denna inriktning anordnas
även i fortsättningen inom ramen för högskolans och kommunernas fortbildningsresurser,
trots att den särskilda medelstilldelningen för dessa ändamål
upphör. Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning och finner att
syftet med motion 1984/85:1895 i huvudsak är tillgodosett.
Med hänvisning till vad utskottet nu har redovisat om fortbildning av lärare
och till vad i budgetpropositionen har anförts om fortsatta insatser för
fortbildning i no/teknik föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna
1984/85:1331 yrkande 3,1984/85:1337 yrkande 3,1984/85:1355,1984/85:1879
yrkande 1, 1984/85:1895 och 1984/85:1896 yrkande 1.
Åberopande det anförda hemställer utskottet
1. beträffande riktlinjer för utformningen av den framtida skolledarutbildningen
att
riksdagen godkänner det som har förordats i proposition
1984/85:100,
2. beträffande fortbildningens organisation m. m.
att riksdagen avslår motionerna 1984/85:867 och 1984/85:2543
yrkande 5,
3. beträffande möjlighet till fortbildning för lärare vid riksinternatskolorna
att
riksdagen avslår motion 1984/85:1928 yrkande 2,
4. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen till Fortbildning m. m. med bifall till proposition
1984/85:100 och med avslag på motion 1984/85:1325 yrkande 5 för
budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 12 468 000
kr.,
5. beträffande fortbildning i religionskunskap m.fl. ämnen
att riksdagen avslår motionerna 1984/85:1331 yrkande 3, 1984/
85:1337 yrkande 3, 1984/85:1355, 1984/85:1879 yrkande 1, 1984/
85:1895 och 1984/85:1896 yrkande 1.
UbU 1984/85:15
9
3. Särskilda åtgärder på skolområdet. Regeringen har under punkt B 9
(s. 137-139) föreslagit riksdagen att till Särskilda åtgärder på skolområdet
för budgetåret 1985/86 anvisa ett anslag av 245 450 000 kr.
Motionen
1984/85:2822 av Per Unckel m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
12. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag att till Särskilda
åtgärder på skolområdet för budgetåret 1985/86 anvisa ett anslag av
245 450 000 kr.,
13. att riksdagen beslutar att inrätta ett nytt anslag Bidrag till handikappade
med särskilda behov inom skolväsendet och att till detta för budgetåret
1985/86 anvisa ett anslag av 100 000 000 kr. samt att hos regeringen begära
förslag till bidragsregler för anslaget,
14. att riksdagen beslutar att inrätta ett nytt anslag Extra bidrag till studieoch
yrkesorientering och att till detta för budgetåret 1985/86 anvisa 5 450 000
kr. samt att hos regeringen begära förslag till bidragsregler för anslaget.
Utskottet
Från förevarande anslag bestrids kostnader för statsbidrag enligt förordningen
(1981:501) om statsbidrag till särskilda åtgärder på skolområdet
(ändrad senast 1984:70).
Föredragande statsrådet erinrar om att han i budgetpropositionen 1984 har
redovisat sin uppfattning att principerna för anslagets fördelning och
användning bör ses över. Statsrådet avser att återkomma i frågan senast i
samband med översynen av statsbidragssystemet för grundskolan.
För budgetåret 1985/86 beräknas i nu föreliggande budgetproposition
245 450 000 kr. för särskilda åtgärder på skolområdet.
I motion 1984/85:2822 (m) anförs att hanteringen av medlen under
förevarande anslag inte har varit utan problem. Motionärerna erinrar om att
skolöverstyrelsen (SÖ) efter uppdrag av regeringen nyligen har redovisat
förslag rörande medlen för särskilda åtgärder på skolområdet. Förslaget
remissbehandlas f. n. Motionärerna, som åberopar att reglerna för anslaget
har inneburit att medlen har fördelats relativt jämnt mellan kommunerna,
vilket inte stämmer med anslagets syfte, förordar att anslaget avvecklas
(yrkande 12). I stället bör dels två nya anslag föras upp på riksstaten, dels bör
40 milj. kr. föras över till grundskolans förstärkningsresurs. Under det ena av
de båda föreslagna anslagen förordar motionärerna att riksdagen till Bidrag
till handikappade med särskilda behov inom skolväsendet för budgetåret
1985/86 anvisar 100 milj. kr. (yrkande 13). Under det andra anslaget bör
riksdagen till Extra bidrag till studie- och yrkesorientering för samma tid
anvisa 5 450 000 kr. (yrkande 14). Vidare bör regeringen återkomma med
regler för bidrag ur de två nya anslagen. Förslagen i motionen innebär en
UbU 1984/85:15
10
besparing på 100 milj. kr.
Såsom framgår av såväl motionen som budgetpropositionen bereds f. n.
förslag av SÖ rörande medlen för särskilda åtgärder på skolområdet. Vidare
har utskottet inhämtat att regeringen avser att framlägga förslag om ett
reviderat system för statsbidrag till undervisningen i gymnasieskolan. Med
hänvisning härtill avstyrker utskottet förslagen i motionen i den del de avser
avveckling av anslaget och införandet av två nya anslag.
1 vad gäller den reduktion av ifrågavarande medel som uppkommer genom
de av motionärerna förordade åtgärderna vill utskottet peka på att medlen
under anslaget avser åtgärder på ett angeläget område, genom vilka stöd ges
främst åt elever med särskilda behov. Utskottet kan med hänvisning härtill
inte tillstyrka den drastiska nedskärning som motionärerna föreslår. Riksdagen
bör sålunda ej heller biträda motionens förslag i denna del.
Åberopande det anförda hemställer utskottet
att riksdagen till Särskilda åtgärder på skolområdet med bifall till
proposition 1984/85:100 och med avslag på motion 1984/85:2822
yrkandena 12,13 och 14 för budgetåret 1985/86 anvisar ett anslag
av 245 450 000 kr.
4. Kopiering av litterära och konstnärliga verk inom utbildningsväsendet.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 10 (s. 139-140) och
hemställer
att riksdagen till Kopiering av litterära och konstnärliga verk inom
utbildningsväsendet för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag
av 5 520 000 kr.
Stockholm den 12 mars 1985
På utbildningsutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Kerstin
Göthberg (c), Bengt Wiklund (s), Lars Gustafsson (s), Birgitta Rydle (m),
Helge Hagberg (s), Lennart Bladh (s), Göran Allmér (m), Iris Mårtensson
(s), Lars Svensson (s), Birger Hagård (m), Björn Samuelson (vpk), Larz
Johansson (c) och Linnea Hörlén (fp).
UbU 1984/85:15
11
Reservationer
1. Anslag till Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet
(punkt 1)
Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 2 som börjar ”1 sitt” och slutar
”yrkande 11” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att en överföring av 3 milj. kr.
från förevarande anslag till anslaget Länsskolnämndernas utvecklingsstöd
inte bör komma till stånd. Riksdagen bör därför med bifall till motion
1984/85:2822 yrkande 9 i denna del och yrkande 11 anvisa ett i förhållande till
regeringens förslag med 3 milj. kr. höjt belopp.
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
att riksdagen till Forskning och centralt utvecklingsarbete inom
skolväsendet med avslag på proposition 1984/85:100 och med bifall
till motion 1984/85:2822 yrkande 9 i denna del och yrkande 11 för
budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 24 845 000 kr.
2. Fortbildningens organisation m. m. (punkt 2, mom. 2)
Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m), Birger Hagård (m) och Linnea
Hörlén (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar ”Sorn utskottet”
och slutar ”motionerna avstyrks” bort ha följande lydelse:
Utskottet noterar med tillfredsställelse den i budgetpropositionen aviserade
översynen av lärarfortbildningen. Enligt utskottets mening bör riksdagen
genom ett uttalande ange att översynen bör ha den inriktningen att
fortbildningen ges en smidigare administration. Vidare bör i översynen ingå
att finna former för en utbildning som inriktas mot fördjupning av ämneskunskaper.
Utskottet utgår från att de synpunkter beträffande vikarier och
problem för eleverna till följd av tjänstledigheter för lärare i samband med
fortbildning som framförs i motion 1984/85:867 beaktas vid översynen. Vad
utskottet nu har anfört om fortbildningens organisation bör riksdagen med
bifall till motion 1984/85:2543 yrkande 5 och med anledning av motion
1984/85:867 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande fortbildningens organisation
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2543 yrkande 5 och
med anledning av motion 1984/85:867 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört,
UbU 1984/85:15
12
3. Möjlighet till fortbildning för lärare vid riksinternatskolorna (punkt 2,
mom. 3)
Kerstin Göthberg (c), Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m), Birger
Hagård (m), Larz Johansson (c) och Linnea Hörlén (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar ”Utskottet
konstaterar” och slutar ”i motionen” bort ha följande lydelse:
Utskottet erinrar om att staten genom riksinternatskolorna har iklätt sig
ett särskilt ansvar för att tillförsäkra vissa elever skolgång under trygga
förhållanden [jfr UbU 1983/84:27 s. 13 och förordningen (1970:333) om
riksinternatskolor]. Lärarna har statligt reglerade tjänster och statsbidrag till
deras löner utgår enligt samma grunder som till kommunal gymnasieskola.
Mot bakgrund härav instämmer utskottet i motionärens uppfattning att även
lärare vid Sigtunaskolan Humanistiska läroverket bör ha möjlighet till
fortbildning med hjälp av särskilda statliga medel. Samma ordning bör gälla
för lärare vid Grännaskolan. Enligt utskottets bedömning bör ekonomiskt
utrymme för den av utskottet förordade förändringen kunna beredas inom
ramen för de av regeringen begärda medlen under förevarande anslag. Vad
utskottet har anfört om möjlighet till fortbildning för lärare vid riksinternatskoloma
bör regeringen med anledning av motion 1984/85:1928 yrkande 2
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande möjlighet till fortbildning för lärare vid riksinternatskolorna
att
riksdagen med anledning av motion 1984/85:1928 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
4. Anslag till Fortbildning m. m. (punkt 2, mom. 4)
Kerstin Göthberg (c) och Larz Johansson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar ”Regeringen har”
och på s. 6 slutar ”yrkande 5 avslås” bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till vad som har anförts i motionen förordar utskottet att
riksdagen nu beslutar att tillföra fortbildningsanslaget ytterligare 10 milj. kr.
i syfte att redan under nästa budgetår möjliggöra en ökad omfattning av
sådana kurser som leder till breddad kompetens hos ämneslärarna.
Åberopande det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall till
motion 1984/85:1325 yrkande 5 och med avslag på proposition 1984/85:100
till Fortbildning m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar 22 468 000 kr.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen till Fortbildning m. m. med bifall till motion
1984/85:1325 yrkande 5 och med avslag på proposition 1984/85:100
UbU 1984/85:15
13
för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 22 468 000
kr.,
5. Anslag till Särskilda åtgärder på skolområdet (punkt 3)
Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar ”Såsom framgår”
och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att riksdagen nu bör besluta om
förändringar i vad gäller förevarande anslag i enlighet med förslaget i
motionen. Nuvarande regler har uppenbarligen inneburit att anslaget -tvärtemot intentionerna - har fördelats relativt jämnt mellan kommunerna.
Detta har i praktiken inneburit en generell extra förstärkningsresurs till
grundskolan. För att anslaget verkligen skall komma att utnyttjas för avsedda
ändamål bör det delas upp på två nya anslag, dels ett rubricerat Bidrag till
handikappade med särskilda behov inom skolväsendet, dels ett rubricerat
Extra bidrag till studie- och yrkesorientering. Under de båda anslagen bör
anvisas 100 milj. kr. resp. 5 450 000 kr. för budgetåret 1985/86. Regeringen
bör snarast återkomma med förslag om bidragsregler för de nya anslagen.
Likaså i enlighet med motionen bör från det nuvarande anslaget 40 milj. kr.
föras över till förstärkningsresursen under grundskoleanslaget. Den genom
förändringen uppkomna besparingen på 100 milj. kr. motiveras enligt
utskottet av statsfinansiella skäl. Utskottet föreslår sålunda att riksdagen
bifaller yrkandena 12,13 och 14 i motion 1984/85:2822 och avslår proposition
1984/85:100 i motsvarande del.
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen till Bidrag till handikappade med särskilda behov
inom skolväsendet med bifall till motion 1984/85:2822 yrkande 12 i
denna del samt yrkande 13 och med avslag på proposition
1984/85:100 för budgetåret 1985/86 anvisar ett anslag av
100 000 000 kr.,
2. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen till Extra bidrag till studie- och yrkesorientering med
bifall till motion 1984/85:2822 yrkande 12 i denna del samt yrkande
14 och med avslag på proposition 1984/85:100 för budgetåret
anvisar ett anslag av 5 450 000 kr.
minab/gotab Stockholm 1985 82316