UbU 1984/85:14

Utbildningsutskottets betänkande
1984/85:14

om anslag till universitets- och högskoleämbetet, m. m. (prop. 1984/
85:100)

ÅTTONDE HUVUDTITELN

1 detta betänkande behandlas dels förslag som regeringen förelagt
riksdagen i proposition 1984/85:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet)
under punkterna D 1-D 4, D 6 och D 7 jämte motioner, dels riksdagens
revisorers förslag 1984/85:11.

1. Universitets- och högskoleämbetet. Regeringen har under punkt D 1
(s. 251-254) föreslagit riksdagen att till Universitets- och högskoleämbetet
för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 88 917 000 kr.

Motionerna

1984/85:1310 av Lennart Andersson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående
åtgärder för genomförande av en förbättring av studiedokumentationssystemet
vid högskolan.

1984/85:1321 av Jan Fransson (s) och Ulla-Britt Åbark (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behovet av att högskoleprovet utformas på finska språket.

1984/85:1864 av Elisabeth Fleetwood m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen uppdrar åt universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) att snarast utreda frågan om kostnaderna för teckenspråkstolkning
för döva studerande inom den högre utbildningen,

2. att riksdagen begär att regeringen uppdrar åt UHÄ att i samarbete med
Stockholms universitet utreda förutsättningarna för universitetet att fungera
som ett nordiskt dövuniversitet.

1984/85:2698 av Martin Olsson (c) och Sven-Erik Nordin (c) vari - med
hänvisning till vad som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade
motionen 1984/85:2697 - såvitt nu är i fråga yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om lämpligheten av att överföra antagningen till högskolan
från universitets- och högskoleämbetet till centrala studiestödsnämnden
(CSN).

1984/85:2818 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas
31. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till avbyråkratisering
av högskolan i enlighet med vad som i motionen anförts.

1 Riksdagen 1984185.14 sami Nr 14

UbU 1984/83:14

2

Utskottet

Under förevarande anslag bestrids kostnaderna för bl. a. utveckling m. m.
av lokala system för studiedokumentation, statistik och antagning, central
datorbaserad antagning till högre utbildning samt högskoleprov.

Riksdagens revisorer har efter förslag av riksdagens utbildningsutskott
granskat det datorbaserade system för studiedokumentation vid högskolan
som infördes i samband med högskolereformen. Granskningen har huvudsakligen
omfattat det grundläggande systemet STUDOK - det datorbaserade
systemet för studiedokumentation - samt en granskning från teknisk och
ekonomisk synpunkt av universitets- och högskoleämbetets (UHÄ) planer
på den vidare utveckling av detta system som getts beteckningen LADOK -lokalt ADB-baserat studiedokumentationssystem. Över granskningen har
två rapporter upprättats.

UHÄ delar i sitt yttrande över riksdagens revisorers rapporter revisorernas
syn på STUDOK-systemet. Ämbetet anser emellertid att det planerade
LADOK-systemet i allt väsentligt kommer att tillgodose revisorernas krav.
Ämbetet har vidare dels i särskild skrivelse den 7 juni 1984, dels i sin
anslagsframställning den 10 augusti 1984 för budgetåret 1985/86 föreslagit
regeringen besluta att LADOK-systemet skall införas i stort sett i enlighet
med revisorernas LADOK-rapport och begärt erforderliga medel för
ändamålet.

I förslag 1984/85:11 har riksdagens revisorer förordat att riksdagen med
anledning av budgetpropositionen vid sin behandling av UHÄ:s förslag om
utveckling av ett nytt system för studiedokumentation skall uttala, att ett
synkront kommunikationssystem bör komma i fråga för studiedokumentation
vid högskolan med hänsyn till dess större användbarhet för administrativa
behandlingssystem och att erforderliga åtgärder bör vidtas så snabbt som
möjligt för genomförande av UHÄ:s förslag.

Statsrådet anför i budgetpropositionen att beredningen av ärendet ännu
inte är avslutad och beräknar därför inte medel för den av UHÄ föreslagna
utvecklingen av LADOK-systemet.

I motion 1984/85:1310 (s) krävs med hänvisning till såväl revisorernas
förslag som UHÄ:s förslag i anslagsframställningen för budgetåret 1985/86
angående LADOK-systemet att åtgärder för genomförande av en förbättring
av studiedokumentationssystemet vid högskolan vidtas.

I motion 1984/85:2818 (m) yrkande 31 i denna del tas frågan upp om
ambitionsnivån på LADOK-systemet. Motionärerna anser att det bör
ankomma på resp. högskola att ta ställning till vilka uppgifter som skall
dokumenteras.

Utskottet konstaterar, att riksdagens revisorer och UHÄ i sina framställningar
om studiedokumentationen vid högskolan, till vilka framställningar
motionärerna anknyter, anser att det nuvarande systemet för dokumentation
har väsentliga brister och att det därför med det snaraste bör förbättras. Även

UbU 1984/85:14

3

utskottet finner det angeläget att en förbättring kommer till stånd skyndsamt.
Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av riksdagens revisorers
förslag 1984/85:11 och motionerna 1984/85:1310 och 1984/85:2818 yrkande
31 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om studiedokumentation vid högskolan.

I motion 1984/85:2698 (c) yrkande 1 anses det lämpligt att den centrala
antagningen till högskolan skall bli en arbetsuppgift för centrala studiestödsnämnden
(CSN) i stället för UHÄ. Eftersom de flesta studerande måste
ansöka om studiemedel hos CSN vore det, enligt motionärernas mening, en
rationalisering om samma myndighet även tar hand om antagningsförfarandet.
Ett överförande av antagningen skulle även skapa sysselsättningstillfällen
i Sundsvall, där nämnden är belägen.

1968 års utbildningsutredning (SOU 1973:47) konstaterade att frågor som
rör antagningen i stor utsträckning är förenade med värderingar av behörighets-
och urvalskriterier. Det är därvid av största vikt ”att bedömningarna
här inte kommer att göras isolerade från aktuella strävanden i utbildningspolitik
och i studieorganisatoriskt utvecklingsarbete. Goda förutsättningar för
samordning och samverkan mellan antagningsenheten och de för utbildningsplaner
m. m. ansvariga sektorsenheterna måste därför skapas” (s. 47).

De framtida formerna för antagning till högskolan har samband med de
förslag, som tillträdesutredningen senare kommer att lägga fram. Beträffande
sysselsättningsaspekten i motionärernas krav har utskottet inhämtat att
tjänstemän vid andra byråer inom UHÄ än antagningsenheten beordras att
tjänstgöra vid denna under perioder av hög arbetsbelastning där, varför
antalet tjänster vid antagningsenheten kan hållas lägre än om samordningen
med den övriga delen av UHÄ inte var möjlig.

Mot bakgrund av det redovisade avstyrker utskottet motion 1984/85:2698
yrkande 1.

I motion 1984/85:1321 (s) krävs att det frivilliga högskoleprovet i samband
med antagning till högre utbildning skall ges även på finska.

Utskottet, som erfarit att frågan om högskoleprov behandlas av tillträdesutredningen,
avstyrker med hänvisning härtill motion 1984/85:1321.

Frågan om teckenspråkstolkning för döva studerande inom den högre
utbildningen tas upp i motion 1984/85:1864 (m). Motionärerna vill fästa
uppmärksamheten på finansieringen av sådan teckenspråkstolkning och
ifrågasätter det lämpliga i att det s. k. handikappanslaget belastas med
kostnaderna för detta. Vidare förs fram krav på en utredning av möjligheterna
av att Stockholms universitet skulle kunna fungera som ett nordiskt
dövuniversitet.

Utskottet erinrar om att högskoleenheterna själva var och en skall täcka
kostnaderna för handikappstöd upp till en gräns som motsvarar 0,15 % av de
sammanlagda medlen under sektorsanslagen för grundläggande högskoleut -

1* Riksdagen 1984/85. 14 sami. Nr 14

UbU 1984/85:14

4

bildning. Vidare skall högskoleenheterna avsätta medel - enligt UHÄ:s
föreskrifter - ur sektorsanslagen till en för alla enheter gemensam resurs,
som kan disponeras av UHÄ för att bestrida kostnader som inte ryms inom
de 0,15 % av medlen under sektorsanslagen som den enskilda högskoleenheten
först och främst är skyldig utnyttja.

Utskottet har inhämtat att det råder brist på kvalificerade teckenspråkstolkar
för döva studerande, som går på allmänna utbildningslinjer inom
högskolan. Vidare har den 60-poängsutbildning för teckenspråkstolkar, som
en gång tidigare anordnats vid Stockholms universitet, höstterminen 1984
fått ställas in på grund av för få sökande. Det bristande intresset kan delvis
förklaras av att det i stort sett saknas tjänster för sådana tolkar.

En arbetsgrupp inom regionstyrelsen i Stockholm lade år 1981 fram ett
förslag om bl. a. ett nordiskt dövuniversitet i Stockholm (rapport 1981:2
Högskoleutbildning för döva). I första hand föreslogs utbildning i matematik
och ADB. Förslaget har behandlats och tillstyrkts i Dövas nordiska råd. I
samband med budgetpropositionen 1981 fick UHÄ i uppdrag att samordna
utredningsverksamheten inom området (prop. 1980/81:100, s. 390).

Enligt vad som inhämtats arbetar UHÄ f. n. med hela frågan om
undervisning av döva inom högre utbildning. Ämbetet räknar med att lägga
fram vissa förslag hösten 1985. Mot bakgrund av det anförda avstyrker
utskottet motion 1984/85:1864.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. beträffande studiedokumentation

att riksdagen med anledning av riksdagens revisorers förslag
1984/85:11 och motionerna 1984/85:1310 och 1984/85:2818 yrkande
31 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om studiedokumentation vid högskolan,

2. beträffande central antagning till högskolan

att riksdagen avslår motion 1984/85:2698 yrkande 1,

3. beträffande högskoleprov på finska

att riksdagen avslår motion 1984/85:1321,

4. beträffande teckenspråkstolkning för döva studerande inom högskolan att

riksdagen avslår motion 1984/85:1864,

5. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen till Universitets- och högskoleämbetet anvisar ett
förslagsanslag av 88 917 000 kr.

2. Regionstyrelserna för högskolan. Regeringen har under punkt D 2
(s. 254-255) föreslagit riksdagen att till Regionstyrelserna för högskolan för
budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 12 584 000 kr.

UbU 1984/85:14

5

Motionerna

1984/85:791 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

4. att riksdagen beslutar att fr. o. m. budgetåret 1985/86 avveckla regionstyrelserna
samt ge regeringen i uppdrag att återkomma till riksdagen med en
plan för hur avvecklingen skall ske.

1984/85:2818 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
• 31. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till avbyråkratisering
av högskolan i enlighet med vad som i motionen anförts.

Utskottet

Regionstyrelserna för högskolan infördes genom 1977 års högskolereform.
De har till uppgift att planera och samordna den grundläggande högskoleutbildningen
i högskoleregionen, främja utbildningens forskningsanknytning
samt svara för frågor som är gemensamma för två eller flera högskoleenheter.
Det åligger styrelserna att fördela de medel, som anvisas under anslaget
Lokala och individuella linjer och enstaka kurser.

I motionerna 1984/85:791 (fp) yrkande 4 och 1984/85:2818 (m) yrkande 31 i
denna del krävs att regionstyrelserna skall avvecklas. Det ses som en av flera
åtgärder för att minska byråkratin inom högskolan. Motionärerna anför att
den samordning, som krävs inom varje region, kan komma till stånd utan den
administrativa överbyggnad som regionstyrelserna utgör. Samtidigt kommer
de enskilda högskolornas ansvar för den högre utbildningen inom resp.
region att förstärkas.

Utskottet erinrar om att en planering och samordning av utbildning
avseende större geografiska områden än de enskilda länen är viktig.
Regionstyrelserna spelar i dag en viktig roll när det gäller att utveckla former
för samverkan mellan olika regionala organ med ansvar för utbildning. Enligt
vad utskottet erfarit avser statsrådet återkomma till regeringen beträffande
en utredning om den regionala utbildningsplaneringen. Utskottet avstyrker
med hänvisning härtill motionerna 1984/85:791 yrkande 4 samt 1984/85:2818
yrkande 31 i denna del.

Utskottet, som inte har något att erinra mot medelsberäkningen till
regionstyrelserna för budgetåret 1985/86, hemställer

1. beträffande avveckling av regionstyrelserna

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:791 yrkande 4 samt
1984/85:2818 yrkande 31 i denna del,

2. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen till Regionstyrelserna för högskolan för budgetåret
1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 12 584 000 kr.

UbU 1984/85:14

6

3. Redovisningscentralerna vid universiteten. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt D 3 (s. 255-256) och hemställer

att riksdagen till Redovisningscentralerna vid universiteten för budgetåret
1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

4. Datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkt D 4 (s. 256) och hemställer

att riksdagen till Datorcentralen för högre utbildning och forskning i
Stockholm för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av
1 000 kr.

5. Vissa tandvårdskostnader. Regeringen har under punkt D 6 (s. 258-259)
föreslagit riksdagen att till Vissa tandvårdskostnader för budgetåret 1985/86
anvisa ett reservationsanslag av 140 455 000 kr.

Motion

Motion 1984/85:1324 av Kerstin Göthberg m. fl. (c) vari - såvitt nu är i
fråga - yrkas

17. att riksdagen med bifall till yrkandena 8, 9, 12 och 15 i motion
1984/85:1324 bemyndigar regeringen att företa besparingsåtgärder eller
intäktshöjande åtgärder under anslagen Vissa tandvårdskostnader och
Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m.1

Utskottet

Under anslaget bestrids kostnader för den kliniska verksamheten som
bedrivs i anslutning till odontologisk forskning och grundutbildning vid
Karolinska institutet (enheten i Huddinge) samt universiteten i Lund,
Göteborg och Umeå.

I motion 1984/85:1324 (c) yrkande 17 i denna del anses att en besparing på
anslaget kan göras för att finansiera vissa förslag som aktualiseras vid bifall
till yrkandena 8, 9, 12 och 15 i motionen.

Utskottet har under förra riksmötet (UbU 1983/84:21) tagit upp några av
de problem, som varit förknippade med anslaget. Bl. a. ligger prisstegringarna
på dentalmaterial väsentligt över den prisomräkning som tillämpas vid
anslagsberäkningen. Utskottet avstyrker med hänvisning till kostnadsutvecklingen
för de ändamål som bekostas under anslaget motion 1984/85:1324
yrkande 17 i denna del.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med avslag
på motion 1984/85:1324 yrkande 17 i denna del till Vissa tandvårds -

1 Yrkandet behandlas även i utskottets betänkande 1984/85:35.

UbU 1984/85:14

7

kostnader för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av
140 455 000 kr.

6. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m. Regeringen har under punkt
D 7 (s. 259-261) föreslagit riksdagen att till Vissa särskilda utgifter inom
högskolan m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av
10 550 000 kr.

Motionerna

1984/85:1324 av Kerstin Göthberg m. fl. (c) vari - med hänvisning till vad
som anförts i den till socialutskottet remitterade motionen 1984/85:2305 -såvitt nu är i fråga yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande språkstudier utomlands.

1984/85:2309 av Karin Andersson m. fl. (c) vari-såvitt nu är i fråga-yrkas

5. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att det
är av synnerlig vikt att frågan om meritvärde för invandrarspråk vid
anställning och utbildning snarast löses,

6. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna att frågan
om regler och organisation för värdering av utländsk högskoleutbildning
snarast måste lösas.

1984/85:2500 av Elisabeth Fleetwood (m) och Rune Rydén (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att beslut om
värdering av utländsk högskoleutbildning snarast bör fattas.

1984/85:2818 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om internationalisering av den högre utbildningen och
forskningen.

Utskottet

Från anslaget Vissa särskilda utgifter inom högskolan bestrids kostnader
för bl. a. utbildning och försöksvis drift av överbryggande kurser och
påbyggnadsutbildning. Bl. a. föreslås ytterligare en fördjupningskurs i
arbetsterapi. Även kostnader för internationalisering av högskoleutbildningen
belastar detta anslag, liksom medel för lärarsamverkan mellan högskoleenheter.

I motionerna 1984/85:2500 (m) och 1984/85:2309 (c) yrkande 6 tas frågan
om värdering av utländsk högre utbildning upp. Det saknas enligt motionärerna
fortfarande regler och fast organisation för hur utländsk högre

UbU 1984/85:14

8

utbildning skall värderas i förhållande till utbildning inom det svenska
högskolesystemet. Detta har bl. a. lett till att invandrare och flyktingar med
hög utbildning i sina hemländer inte har kunnat få arbeten i vårt land i nivå
med sina kunskaper. Beslut om en permanent lösning av hur utländsk
högskoleutbildning skall värderas måste, menar motionärerna, snarast
fattas.

Under innevarande budgetår bedriver UHÄ en försöksverksamhet i
enlighet med de förslag till åtgärder som ämbetet föreslog i sin rapport
1983:19 (jfr UbU 1983/84:20 s. 11). Arbetet löper planenligt. Utskottet har
inhämtat att UHÄ kommer att utvärdera försöksverksamheten under nästa
budgetår.

Utskottet, som finner det angeläget att den aktualiserade frågan snarast får
sin slutliga lösning, anser att det inte nu behövs någon särskild åtgärd från
riksdagens sida, varför motionerna 1984/85:2500 och 1984/85:2309 yrkande 6
avstyrks.

I motion 1984/85:2818 (m) yrkande 30 krävs ett generösare tillgodoräknande
av studieresultat, som uppnåtts vid utländskt universitet. I motion
1984/85:1324 (c) yrkande 10 behandlas frågan om tillgodräknandet speciellt
beträffande språkstudier utomlands. Enligt motionärernas mening inhämtas
språkfärdigheter bäst i ifrågavarande land. Därför bör de studerande ha rätt
att tillgodoräkna sig utländska språkstudier i svensk utbildning, dock med
den begränsningen att 40 poäng skall ha inhämtats i Sverige.

Utskottet anser att en internationalisering av den högre utbildningen och
forskningen är mycket angelägen. Det ankommer på linjenämnder, enskilda
institutioner och lärare att bedöma vilka studier utomlands som bör
tillgodoräknas. Frågan regleras i högskoleförordningens 7 kapitel, 8 §
beträffande nordiskt land och 9 § i övrigt.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att det redan i dag finns
former för tillgodoräknande av studieresultat utomlands, varför motionerna
1984/85:1324 yrkande 10 och 1984/85:2818 yrkande 30 avstyrks.

I motion 1984/85:2309 (c) yrkande 5 önskas att riksdagen skall uttala att
frågan om meritvärde för invandrarspråk vid anställning och utbildning
snarast bör lösas.

Utskottet erinrar om att UHÄ har i uppdrag att utreda den aktualiserade
frågan. Ämbetet utvärderar effekterna av att det vid antagning till högre
utbildning inom vård- och undervisningsområdena sedan två år ges förtur till
invandrare med ett minoritetsspråk som modersmål. Vidare utarbetar UHÄ
förslag till högskoleutbildningar inom vissa samhällsområden för dessa
grupper, för att de därigenom lättare skall få anställning inom t. ex. mödraoch
barnhälsovård, socialtjänst, långtidssjukvård och psykiatrisk vård.
Utskottet har inhämtat att UHÄ har för avsikt att redovisa sitt uppdrag under
året.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1984/85:2309
yrkande 5.

UbU 1984/85:14

9

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. beträffande värdering av utländsk högre utbildning

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:2309 yrkande 6 och
1984/85:2500,

2. beträffande tillgodoräknande av högre utbildning som genomgåtts
vid utländskt universitet

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:1324 yrkande 10 och
1984/85:2818 yrkande 30,

3. beträffande meritvärde för invandrarspråk

att riksdagen avslår motion 1984/85:2309 yrkande 5,

4. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen till Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m. för
budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 10 550 000 kr.

Stockholm den 28 februari 1985

På utbildningsutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Kerstin
Göthberg (c), Per Unckel (m), Bengt Wiklund (s), Lars Gustafsson (s),
Birgitta Rydle (m), Helge Hagberg (s), Lennart Bladh (s), Göran Allmér
(m), Pär Granstedt (c), Iris Mårtensson (s). Lars Svensson (s), Jörgen
Ullenhag (fp). Björn Samuelson (vpk) och Gunnar Hökmark (m).

Reservationer

1. Avveckling av regionstyrelserna (punkt 2, mom. 1)

Per Unckel (m), Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m), Jörgen Ullenhag
(fp) och Gunnar Hökmark (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar ”Utskottet
erinrar” och slutar ”yrkande 31 i denna del” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas syn på regionstyrelserna och anser att
riksdagen nu bör fatta principbeslut om att regionstyrelserna skall avvecklas
fr. o. m. budgetåret 1985/86. Regeringen bör ges i uppdrag att återkomma till
riksdagen med en avvecklingsplan. En sådan åtgärd medverkar till en
avbyråkratisering av högskolan och innebär en besparing, som på sikt
kommer att uppgå till mer än 12 milj. kr. per år.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande avveckling av regionstyrelserna
att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:791 yrkande 4 och

UbU 1984/85:14

10

1984/85:2818 yrkande 31 i denna del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

2. Besparing på anslaget Vissa tandvårdskostnader (punkt 5, morn. 1)

Kerstin Göthberg (c) och Pär Granstedt (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Utskottet har”
och slutar ”yrkande 17 i denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att ca 6,5 milj. kr. kan sparas på
anslaget genom rationalisering eller intäktshöjande åtgärder.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1324 yrkande 17 i denna
del och med avslag på proposition 1984/85:100 till Vissa tandvårdskostnader
för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av
134 000 000 kr.

3. Högskolans internationalisering (punkt 6, mom. 2)

Kerstin Göthberg (c), Per Unckel (m), Birgitta Rydle (m), Göran Allmér
(m), Pär Granstedt (c), Jörgen Ullenhag (fp) och Gunnar Hökmark (m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Utskottet anser”
och slutar ”yrkande 30 avstyrks” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motionerna 1984/85:2818 yrkande 30 och 1984/85:1324
yrkande 10 är den högre utbildningen och forskningen till sin natur
internationell. Innehållet i skilda utbildningar inom olika ämnesområden
måste alltid sättas in i sitt internationella sammanhang. Läromedel på
främmande språk måste i högre utsträckning än vad som nu är fallet kunna
användas i undervisningen. Det kräver att de studerande redan vid tillträde
till universitet och högskolor har goda språkkunskaper. Förkunskapskraven
bör anpassas härtill.

De studerande bör enligt utskottets mening stimuleras till någon tids
utlandsvistelse. Inte minst är detta viktigt vid språkstudier. Studieresultat
som uppnåtts vid utländska universitet måste kunna räknas de studerande till
godo i större utsträckning än som nu sker. Det är önskvärt att centrala
studiestödsnämnden i ökad utsträckning utnyttjar sin möjlighet att ge stöd till
sådana utlandsstudier som kan tillföra både den enskilde studeranden och
den svenska institutionen värdefull kompetens.

Enligt utskottets mening bör riksdagen med bifall till motionerna 1984/
85:2818 yrkande 30 och 1984/85:1324 yrkande 10 hos regeringen hemställa att
åtgärder vidtas i enlighet med vad utskottet har anfört.

UbU 1984/85:14

11

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande tillgodoräknande av högre utbildning som genomgåtts
vid utländskt universitet

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:1324 yrkande 10
och 1984/85:2818 yrkande 30 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

minab/gotab Stockholm 1985 82142