Utbildningsutskottets betänkande
1984/85:12

om hemspråksundervisningen i grundskola och gymnasieskola m. m.
(prop. 1984/85:100)
Propositionen

I proposition 1984/85:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) har regeringen
efter föredragning av statsråden Hjelm-Wallén och Göransson under
rubriken Språk- och kulturarvsutredningen m.m. (s. 92-114)

dels föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen har förordats i fråga om förutsättningarna
för rätt till hemspråksundervisning i grundskolan och i gymnasieskolan,

2. godkänna vad som i propositionen har förordats om hemspråksundervisningens
förläggning i förhållande till annan verksamhet i grundskolan,

3. godkänna vad som i propositionen har förordats om anordnande av
hemspråksklasser och sammansatta klasser på grundskolans låg- och mellanstadier,

4. godkänna vad som i propositionen har förordats om pedagogisk
utvecklingsverksamhet för undervisning av finskspråkiga elever i grundskolan,

5. godkänna vad som i propositionen har förordats om försöksverksamhet
med tvåspråkig undervisning för finskspråkiga elever på grundskolans
högstadium,

6. godkänna vad som i propositionen har förordats om studier av
hemspråk som utökad studiekurs i gymnasieskolan,

7. godkänna vad som i propositionen har förordats om försöksverksamhet
med utbildning inom vårdområdet för tvåspråkiga i gymnasieskolan,

8. godkänna vad som i propositionen har förordats om att statens institut
för läromedelsinformation även i fortsättningen skall handha verksamhet
med läromedel för minoritets- och invandrarundervisning,

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av

9. vad som i propositionen har anförts om interkulturellt synsätt i
undervisningen, om helhetssyn förskola-skola och i övrigt om undervisning
för elever med annat hemspråk än svenska.

Motionerna

1984/85:797 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari - med hänvisning till vad som
anförts i den till socialförsäkringsutskottet remitterade motionen 1984/
85:794 - såvitt nu är i fråga yrkas

1. att riksdagen som sin mening uttalar att begreppet hemspråksundervis 1

Riksdagen 1984/85.14sami. Nr 12

UbU 1984/85:12

2

ning bör bytas ut mot modersmålsundervisning, varvid även innehållet i
undervisningen skall utvidgas till att omfatta en bred och inträngande
undervisning i modersmålets kultur och historia,

2. att riksdagen beslutar att bidrag till kostnader för undervisning i
hemspråk och för studiehandledning på hemspråk skall utgå med 1,5
lärarveckotimmar per deltagande elev,

3. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till ändrade bestämmelser
för hemspråksundervisning för invandrarbarn med syfte

a) att modersmålsundervisning görs obligatorisk och ges samma ställning
som övriga obligatoriska ämnen i grundskolan,

b) att, även då hemspråksundervisningsgrupp omfattande fyra elever ej
kan ordnas, varje elev skall garanteras minst fem veckotimmar hemspråksundervisning
och att statsbidrag skall utgå enligt detta,

4. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till ändring av regler
och riktlinjer för undervisningsväsendet beträffande skolans roll i kampen
mot rasismen i enlighet med innehållet i motionen,

5. att riksdagen som sin mening uttalar att invandrarbarnen i största
möjliga utsträckning bör beredas möjlighet till undervisning i enspråkig
grupp,

7. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag om utbildning av
lärare i svenska som främmande språk i enlighet med vad som anförs i
motionen.

1984/85:1148 av Sylvia Pettersson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att kommunerna bör ges möjlighet till en
friare användning av statsbidraget till hemspråksträning i grundskolan.

1984/85:1346 av Margareta Palmqvist m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behov av
medel till förstärkta insatser för det svenska språkets utveckling i invandrartäta
områden.

1984/85:1545 av Margareta Palmqvist m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av
samordnade statsbidrag för hemspråksträning i förskolan och hemspråksundervisning
i grundskolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vid en översyn
av statsbidragen till hemspråksundervisning hänsyn skall tas till förhållanden
i kommuner med många invandrare och samtidigt många språkgrupper.

1984/85:1853 av Tore Claeson (vpk) och Alexander Chrisopoulos (vpk)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en
översyn av statsbidragsbestämmelserna för invandrarundervisning bl. a.
skall syfta till att förbättra förhållandena för kommuner med hög andel
invandrarbefolkning.

UbU 1984/85:12

3

1984/85:1900 av Gunnel Liljegren (m) och Elisabeth Fleetwood (m) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till ”lördagsskolor” i
enlighet med motionen.

1984/85:2309 av Karin Andersson m. fl. (c) vari - med hänvisning till vad
som anförts i den till socialutskottet remitterade motionen 1984/85:2306 -såvitt nu är i fråga yrkas

1. att riksdagen beslutar uttala sig för interkulturell undervisning som
grund för åtgärder inom utbildningsväsendet,

2. att riksdagen begär att regeringen ger skolöverstyrelsen i uppdrag att
initiera försöksverksamhet med frivillig hemspråksundervisning utanför
schemalagd skoltid på det sätt som föreslås i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om benämningen tvåspråkig klass,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lärarutbildningsfrågor.

1984/85:2498 av Ingemar Eliasson (fp) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen lägger fram förslag till åtgärder för att förstärka svenskundervisningen
i några få mycket invandrartäta områden.

1984/85:2533 av Björn Samuelson (vpk) och Alexander Chrisopoulos
(vpk) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en
kraftig upprustning av ämnet svenska som andraspråk i grundskolan och
gymnasieskolan bör ske och att därvid beaktas vad som anförs i motionen.

1984/85:2758 av Kenth Skårvik m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om samordningen av hemspråksträning och invandrarundervisning.

1984/85:2818 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

12. att riksdagen hos regeringen hemställer om nya regler för hemspråksundervisningen
i enlighet med vad som i motionen anförts.

1984/85:2822 av Per Unckel m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

17. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nya regler för rätt till
hemspråksundervisning i grundskolan i enlighet med vad som i motionen
anförts,

24. att riksdagen beslutar att avskaffa rätten till hemspråksundervisning i
gymnasieskolan.

Utskottet

Inledning

Riktlinjer för invandrar- och minoritetspolitiken fastlades av 1975 års
riksdag (prop. 1975:26, InU 1975:6, rskr 1975:160). De övergripande målen

1* Riksdagen 1984/85. 14 sami. Nr 12

UbU 1984/85:12

4

för denna politik sammanfattades i orden jämlikhet, valfrihet och samverkan.
Fortsatta åtgärder för skolans del med anledning av 1975 års beslut om
de invandrarpolitiska målen vidtogs genom hemspråksreformen, vilken
trädde i kraft år 1977 (prop. 1975/76:118, UbU 1975/76:33, rskr 1975/76:391
och prop. 1976/77:22, UbU 1976/77:10, rskr 1976/77:111).

Genom hemspråksreformen blev kommunerna skyldiga att anordna
hemspråksundervisning för de elever i grundskolan och gymnasieskolan för
vilka ett annat språk än svenska utgör ett levande inslag i deras hemmiljö och
vilkas föräldrar eller vårdnadshavare begär det. Hemspråksreformen innefattade
också beslut om stödundervisning i svenska samt om utbildning av
och tjänster som hemspråkslärare. För förskolans del innebar reformen att
statsbidrag infördes till kommunerna för de fem- och sexåringar som får
hemspråksträning inom barnomsorgen.

Språk- och kulturarvsutredningen (SKU), som tillkallades år 1981, har
haft till uppgift att dels analysera olika frågor som aktualiserats på
skolområdet och inom vuxenutbildningen med hänsyn till målen för invandrar-
och minoritetspolitiken, dels avge förslag till förändringar. Utredningen
överlämnade i oktober 1983 sitt huvudbetänkande (SOU 1983:57) ”Olika
ursprung - Gemenskap i Sverige. Utbildning för språklig och kulturell
mångfald” samt ett delbetänkande om läromedel (SOU 1983:58).

I budgetpropositionen behandlas i ett särskilt avsnitt, rubricerat Språkoch
kulturarvsutredningen m. m., vissa förslag som har en principiell
karaktär. Dem tar utskottet upp i detta betänkande. En del av förslagen
berörs också under vissa anslag i budgetpropositionen. Förslagen i dessa
delar samt medelsberäkningar avseende statsbidrag till hemspråksundervisning
m. m. behandlar utskottet i kommande betänkanden.

Interkulturellt perspektiv på undervisningen

Mot bakgrund av den utveckling mot ett flerspråkigt och mångkulturellt
samhälle som invandringen och den förda invandrarpolitiken inneburit anser
SKU att det är nödvändigt att förändra skolans arbete. Det måste anpassas
till den förändrade situationen för att bl. a. bidra till att förhindra och
förebygga uppkomst av fördomar och negativa attityder mot invandrare och
för att åstadkomma positiva attitydförändringar.

Föredragande statsrådet ansluter sig till SKU:s allmänna utgångspunkter
avseende ett interkulturellt synsätt i undervisningen och har ingenting att
erinra mot utredningens förslag att ett utvecklingsarbete inleds inom ramen
för tillgängliga resurser. Han framhåller att värderingar som präglas av en
ömsesidig respekt för olika kulturellt betingade förhållningssätt ligger i linje
med skolans mål och riktlinjer och att ett interkulturellt synsätt därför inte
förutsätter särskilda resurser eller ändringar i kursplaner. Det bör innefattas i
skolans verksamhet, anser statsrådet, och beaktas inom ramen för befintliga
ämnen och kursplaner.

UbU 1984/85:12

5

Riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som i propositionen anförts om
interkulturellt synsätt i undervisningen.

I motion 1984/85:2309 yrkande 1 (c) föreslås att riksdagen i enlighet med
vad SKU förordat gör ett principuttalande om interkulturell undervisning som
grund för åtgärder inom utbildningsväsendet. Motionärerna framhåller bl. a.
att ett sådant uttalande behövs för att ett interkulturellt perspektiv skall
prioriteras i utbildningen av skolans personal.

Utskottet instämmer helt i uppfattningen att ett interkulturellt perspektiv
måste läggas på undervisningen för att bl. a. motverka negativa attityder och
fördomar inte bara hos majoritetsbefolkningen utan också hos olika etniska
minoritetsgrupper. Undervisningen i skolan bör alltså, som föredragande
statsrådet framhållit, syfta till att öka förståelsen och den ömsesidiga
respekten för olika kulturellt betingade förhållningssätt. Ett interkulturellt
synsätt i skolans verksamhet måste givetvis bygga på kunskap och medvetenhet
hos lärare och andra personalkategorier inom skolan. Utskottet delar
motionärernas uppfattning att ett interkulturellt perspektiv måste ingå som
en aspekt i grundutbildningen för lärare och i fortbildningen av lärare och
andra personalgrupper. Mot bakgrund av de starka uttalanden som görs i
propositionen om betydelsen av ett interkulturellt synsätt i undervisningen
utgår utskottet från att motionärernas syfte tillgodoses utan att riksdagen gör
något eget principuttalande i frågan. Utskottet föreslår därför att riksdagen
avslår yrkande 1 i motion 1984/85:2309.

I motion 1984/85:797 yrkande 4 (vpk) begärs förslag till regler och
riktlinjer beträffande skolans roll i kampen mot rasismen.

Ett likalydande yrkande om denna viktiga fråga har utskottet behandlat
vid två tidigare tillfällen. Beträffande motiveringen för sitt avstyrkande av de
då aktuella motionsyrkandena hänvisar utskottet till betänkandet UbU
1983/84:5. I detta betänkande redovisade utskottet vissa åtgärder som har
vidtagits och som ligger i linje med syftet i motionen. Utskottet pekade bl. a.
på innehållet i skolöverstyrelsens (SÖ:s) omfattande handlingsprogram för
verkets arbete med invandrarfrågor och på vad som föreskrivs i läroplanen
för grundskolan (Lgr 80) i invandrarfrågor. Vidare erinrade utskottet om
diskrimineringsutredningens (A 1978:06) förslag till åtgärder inom hela
skolsystemet. Utskottet instämde med motionärerna då det gäller skolans
roll i kampen mot rasism. Enligt utskottets uppfattning borde emellertid de
uppgifter och skyldigheter som ankommer på skolan för att motverka rasism
kunna fullgöras utan att riksdagen av regeringen begärde de åtgärder som
föreslogs i motionen.

Utskottet vidhåller denna sin uppfattning och vill därjämte framhålla att
den ökade vikt som utskottet förutsätter successivt kommer att läggas vid ett
interkulturellt synsätt på undervisningen i skolan och på utbildningen av
skolans personal bör kunna få stor betydelse när det gäller att motverka
invandrarfientlighet och rasistiska tendenser.

UbU 1984/85:12

6

Mot den nu angivna bakgrunden kan motionärernas syfte enligt utskottets
mening anses tillgodosett utan att särskilda regler och riktlinjer utfärdas.
Motion 1984/85:797 yrkande 4 avstyrks alltså.

Rätten till hemspråksundervisning m. m.

I detta avsnitt behandlar utskottet inledningsvis ett par terminologiska
frågor.

Föredragande statsrådet biträder SKU:s förslag att termen hemspråk i
fortsättningen används som samlingsbenämning för undervisning på invandrarelevernas
språk och att man där så är möjligt använder språkets namn på
samma sätt som svenska används som enda benämning för svenska som
modersmål. Statsrådet har också anslutit sig till SKU:s förslag att termen
svenska som andraspråk skall ersätta det tidigare uttrycket svenska som
främmande språk. Däremot biträder han inte utredningens förslag att
termen hemspråksklass ersätts med termen tvåspråkig klass.

Enligt motion 1984/85:797 yrkande 1 i denna del (vpk) bör benämningen
hemspråk bytas ut mot modersmål.

Riksdagen har vid upprepade tillfällen i enlighet med utskottets förslag
avslagit motsvarande motionsyrkanden. Utskottet har därvid hänvisat bl. a.
till att benämningen hemspråk anknyter till det språk som används i barnets
hem och till att benämningen modersmål inte längre används i skolförordning
eller läroplaner då det gäller svenska språket. Hemspråk är numera en
inarbetad och välkänd benämning. Med det anförda ansluter sig utskottet till
föredragande statsrådets uppfattning och avstyrker således motion 1984/
85:797 yrkande 1 i denna del.

I motion 1984/85:2309 yrkande 3 (c) föreslås att benämningen hemspråksklass
inte längre skall användas i officiellt sammanhang. Motionärerna anser
att dessa klasser, där undervisningen ges på ett invandrarspråk och på
svenska, i enlighet med SKU:s förslag bör få den mer adekvata benämningen
tvåspråkig klass.

I likhet med föredragande statsrådet anser utskottet att det inte finns
tillräckliga skäl att ändra den väl etablerade benämningen hemspråksklass.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion 1984/85:2309 yrkande 3.

Rätt till hemspråksundervisning har enligt 1976 års riksdagsbeslut (prop.
1975/76:118, UbU 1975/76:33, rskr 1975/76:391) alla barn och ungdomar för
vilka ett annat språk än svenska utgör ett levande inslag i hemmiljön.

Enligt propositionen har den hittillsvarande definitionen ”ett levande
inslag i hemmiljön” fått en vidare tolkning än vad som kan anses ha varit
avsikten i besluten om hemspråksreformen. Många elever har sålunda
kommit att delta i hemspråksundervisning utan att ha den bakgrund i
hemspråket som egentligen förutsatts. Mot denna bakgrund anser föredragande
statsrådet att definitionen ”barnets dagliga umgängesspråk i hemmet”

UbU 1984/85:12

7

bättre motsvarar intentionerna med hemspråksundervisningen. Den i propositionen
förordade definitionen innebär att normalt minst en förälder/
vårdnadshavare har ett annat språk än svenska som sitt modersmål och
använder det språket i sitt umgänge med barnet. Det anges också att barnet
skall ha etablerade kunskaper i hemspråket och att hemspråksundervisningen
under inga omständigheter bör få karaktären av nybörjarundervisning.
Vidare utsägs klart att kommunernas skyldighet att anordna hemspråksundervisning
begränsas till ett hemspråk för varje elev. Möjligheten skall
kvarstå för länsskolnämnden att befria en kommun från skyldigheten att
anordna hemspråksundervisning och studiehandledning.

De preciseringar i fråga om rätten till hemspråksundervisning som görs i
propositionen i förening med det allmänt minskade elevunderlaget i skolan
förväntas på sikt medföra en viss minskning i behovet av resurser för
hemspråksundervisning. I propositionen anmäls vidare att riktlinjer i form av
föreskrifter och allmänna råd avses bli utfärdade till stöd för kommunerna i
vad avser vilka elever som skall omfattas av rätten till hemspråksundervisning.

I motionerna 1984/85:2818 (m) och 1984/85:2822 (m) föreslås mer
restriktiva regler för rätten till hemspråksundervisning.

Det synsätt som kommer till uttryck i motion 1984/85:2818 och som utgör
motivering även för den nu aktuella delen av den andra motionen kan
sammanfattas på följande sätt.

Hemspråksundervisningen skall koncentreras till förskolan och till skolans
låg- och mellanstadier. Tyngdpunkten i undervisningen för invandrarbarn i
högre åldrar bör ligga på att barnen skall lära sig svenska samt att med hjälp
av handledning på hemspråket öka möjligheterna för dem att ta del av den
ordinarie verksamheten i klassen. Hemspråksundervisning på högstadiet bör
alltså enligt motionen endast undantagsvis bli aktuell. För gymnasiestuderande
bör eventuell nödvändig hemspråksträning ske i andra former, t. ex.
genom studieförbund eller invandrarorganisationer. I motionen föreslås att
det i samband med omorganisationen av hemspråksundervisningen prövas
hur en begränsning av antalet undervisningstimmar kan göras utöver vad
regeringen föreslagit. Därvid bör undersökas vilka språk som bör berättiga
till hemspråksundervisning, minsta elevantal för start av hemspråksundervisning,
hur många och vilka i hemmet som skall tala språket för att
hemspråksundervisning skall erbjudas samt vilka krav som skall ställas i fråga
om lärarnas kompetens.

I yrkande 12 i motion 1984/85:2818 och i yrkande 17 i motion 1984/85:2822
begärs nya regler för hemspråksundervisningen. Enligt yrkande 24 i sistnämnda
motion föreslås riksdagen besluta att avskaffa rätten till hemspråksundervisning
i gymnasieskolan. Yrkandena är kopplade till förslag om
minskad medelsanvisning under grundskole- och gymnasieskoleanslagen.

Med anledning av de tre motionsyrkandena vill utskottet först erinra om
att det övergripande målet för skolans hemspråksundervisning enligt propo 1**

Riksdagen 1984/85.14saml. Nr 12

UbU 1984/85:12

8

sitionen alltjämt bör vara att främja aktiv tvåspråkighet. Undervisningen av
elever med annat hemspråk än svenska bör, anser föredragande statsrådet,
syfta till att stödja elevens språkutveckling med förankring i det egna
modersmålet.

Utskottet ansluter sig till vad som i propositionen anförts om målet för och
syftet med skolans hemspråksundervisning. Utskottet instämmer också i
uttalandet i propositionen att rätten till hemspråksundervisning bör grundas
på den enskilda elevens behov av språkstöd.

Enligt utskottets mening är de begränsningar i rätten till hemspråksundervisning
som motionärerna förordar inte förenliga med nyss nämnda grundläggande
principer. Att endast ge hemspråksundervisning i förskola och på
grundskolans låg- och mellanstadier torde innebära att målet för undervisningen,
dvs. aktiv tvåspråkighet, måste ändras. En regel om visst minsta
antal elever för att få starta undervisning liksom ett uteslutande av vissa språk
strider mot utgångspunkten att skolans åtgärder skall utgå från varje elevs
individuella förutsättningar och behov av språkstöd.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1984/85:2818 yrkande 12 och 1984/85:2822 yrkandena 17 och 24 i
den del yrkandena avser rätten till hemspråksundervisning. Utskottet
föreslår att riksdagen godkänner vad som i propositionen förordats i fråga om
förutsättningarna för rätt till hemspråksundervisning i grundskolan och i
gymnasieskolan.

Hemspråksundervisning och studiehandledning på hemspråk i grundskolan

Enligt propositionen bör det även i fortsättningen vara frivilligt för eleven
att delta i hemspråksundervisning och studiehandledning på hemspråk.

Obligatorisk skyldighet att delta i hemspråksundervisning i grundskolan
föreslås i motion 1984/85:797 yrkande 3 a (vpk). Motionärerna anser att
invandrarbarnen i dag befinner sig i en alarmerande situation. Dessa barn
riskerar enligt motionärerna allvarliga störningar i språkutvecklingen, psykisk
instabilitet och kluven identitetsutveckling, och de får ett sämre
utgångsläge för fortsatt utbildning. Motionärerna, som framhåller att ingen
ifrågasätter att modersmålsundervisningen är obligatorisk för svenska barn,
anser det nödvändigt att göra hemspråksundervisningen obligatorisk för att
invandrarbarnen skall få samma utvecklings- och utbildningsmöjligheter som
svenska barn.

Alltsedan hemspråksreformen genomfördes har utskottet haft att behandla
motionsyrkanden av denna innebörd. Dessa har avstyrkts av utskottet
främst med hänvisning till att obligatorisk hemspråksundervisning inte går
att förena med den av riksdagen år 1975 fastlagda principen om valfrihet.
Riksdagen har intagit samma ståndpunkt. Utskottet finner inte anledning för
riksdagen att frångå tidigare fattade beslut att deltagande i hemspråksunder -

UbU 1984/85:12

9

visning och studiehandledning på hemspråk skall vara frivilligt. Utskottet
avstyrker alltså motion 1984/85:797 yrkande 3 a.

Utskottet övergår nu till frågan om hemspråksundervisningens förläggning
i förhållande till annan verksamhet i grundskolan.

Det är enligt propositionen önskvärt att hemspråksundervisning skall
kunna erbjudas elever utanför schematid eller under t. ex. tid för fria
aktiviteter som ett alternativ där det är praktiskt genomförbart med hänsyn
till bl. a. tillgängliga resurser och lärarnas tjänstgöring. Denna fråga måste,
anförs det, självfallet avgöras på lokal nivå, där en bedömning med
utgångspunkt i lokala och individuella förutsättningar och behov kan göras.

Önskemål rörande undervisningens förläggning utgör en av utgångspunkterna
för hemställan om nya regler för hemspråksundervisningen i motionerna
1984/85:2818 (m) och 1984/85:2822 (m). Motionärerna anser att invandrareleverna
går miste om värdefull undervisning när hemspråksundervisningen
sker på för klassen gemensam schemalagd tid. De föreslår därför att
denna undervisning förläggs till tid utanför ordinarie schema.

Utskottet vill peka på att det är många faktorer som måste vägas in i
sammanhanget, bland dem tillgång på lärarkrafter, resurstillgången i övrigt
och framför allt skoldagens längd för de elever som berörs. Utskottet delar
den uppfattning i fråga om förläggning av hemspråksundervisningen som
redovisas i propositionen och vill särskilt stryka under att beslut i dessa
avseenden måste få fattas på lokal nivå. Endast där finns det förutsättningar
att göra de schematekniska och andra bedömningar det här är fråga om.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen godkänner vad som i
propositionen förordats om hemspråksundervisningens förläggning i förhållande
till annan verksamhet i grundskolan och avslår motionerna 1984/
85:2818 yrkande 12 och 1984/85:2822 yrkande 17 i nu berörda delar.

Enligt motion 1984/85:2309 yrkande 2 (c) bör riksdagen hos regeringen
begära att SÖ får i uppdrag att initiera försöksverksamhet med frivillig
hemspråksundervisning utanför schemalagd skoltid. I motiveringen för
yrkandet hänvisas bl. a. till den frivilliga hemspråksundervisning för vissa
språkgrupper som Stockholms skoldirektion administrerar och finansierar
och som äger rum på lördagar. Denna verksamhet tas även upp i motion
1984/85:1900 (m). Motionärerna anser att det är påvisat att denna form av
hemspråksundervisning har stora fördelar bl. a. i schematekniska och
ekonomiska avseenden. I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen
anhåller om förslag till ”lördagsskolor” för att få verksamheten prövad i
större skala.

Den form av hemspråksundervisning (s. k. lördagsskola) som tas upp i
motionerna 1984/85:1900 och 1984/85:2309 är en frivillig verksamhet, förlagd
utanför skolans femdagarsvecka. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att
även invandrarorganisationer anordnar språk- och kulturundervisning på
barnens fritid. Dylika former av undervisning bör enligt utskottets mening

UbU 1984/85:12

10

ses som ett komplement till den ordinarie hemspråksundervisningen och
skall inte regleras av de krav som måste ställas på en reguljär undervisning i
vad avser både lärarkrafter och innehåll. Utskottet vill med hänsyn bl. a.
härtill inte förorda att riksdagen tar några initiativ till åtgärder av det slag som
begärs i de båda motionerna. Utskottet föreslår således att riksdagen avslår
motionerna 1984/85:1900 och 1984/85:2309 yrkande 2.

I motion 1984/85:797 yrkande 1 i denna del (vpk) hemställs att riksdagen
uttalar att innehållet i hemspråksundervisningen - eller modersmålsundervisningen
med den term motionärerna använder - skall utvidgas till att omfatta
en bred och inträngande undervisning i modersmålets kultur och historia.

Skolans hemspråksundervisning och hemspråksträningen i förskolan innehåller
redan undervisning om ursprungslandets historia och kultur i övrigt
samt om dess natur. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att motion
1984/85:797 yrkande 1 i nu förevarande del avslås av riksdagen.

Hemspråksklasser m. m.

Sedan läsåret 1979/80 pågår försöksverksamhet med sammansatta klasser
och hemspråksklasser på grundskolans låg- och mellanstadier med jämkning
av timplanerna. I propositionen föreslås att försöksverksamheten skall
upphöra och att sådana klasser skall få anordnas i reguljära former fr. o. m.
läsåret 1985/86. En riktpunkt för undervisningen bör vara att åtminstone
hälften av den totalt tillgängliga tiden på låg- och mellanstadiet disponeras
för undervisning i och på svenska.

Hur undervisningen av invandrare skall organiseras bör enligt propositionen
avgöras av vederbörande skolstyrelse. Valet av organisationsmodell bör
därvid vara underordnat de allmänna målen för skolan och ha sin utgångspunkt
i elevens behov av språkstöd och i lokala förhållanden. I detta
sammanhang framhåller föredragande statsrådet särskilt vikten av samverkan
mellan elever med svenska som modersmål och elever med andra
hemspråk. Vidare uttalas i propositionen att svenska skall vara det huvudsakliga
undervisningsspråket på högstadiet. Annat undervisningsspråk än
svenska på högstadiet bör dock undantagsvis kunna förekomma efter
individuell prövning och i princip endast för elever som kommit till Sverige
sent under skolpliktsåldern.

Enligt motion 1984/85:797 yrkande 5 (vpk) bör riksdagen som sin mening
uttala att invandrarbarnen i största möjliga utsträckning bereds möjlighet till
undervisning i enspråkig grupp.

Utskottet avstyrker yrkandet. Målet för hemspråksundervisningen är en
aktiv tvåspråkighet. Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på motion
1984/85:797 yrkande 5 godkänner vad som i propositionen har förordats om
anordnande av hemspråksklasser och sammansatta klasser på grundskolans
låg- och mellanstadier.

UbU 1984/85:12

11

Helhetssyn förskola - skola. Resursfrågor m. m.

I propositionen framhålls att målet för språkstödet i förskolan bör
överensstämma med det övergripande målet för hemspråksundervisningen i
skolan, dvs. att vara ett led i utvecklingen mot en aktiv tvåspråkighet.

Med stöd i den uppfattning som framförts av både SKU och flera
remissinstanser, däribland invandrarpolitiska kommittén, anser föredragande
statsrådet att insatserna för hemspråksverksamheten i förskolan och
skolan bör bedömas i ett sammanhang. En prioritering av vilka insatser som
krävs bör enligt statsrådet göras på lokal nivå. Detta förutsätter enligt hans
mening att man i kommunerna planerar hemspråksinsatserna med utgångspunkt
i en samsyn mellan insatserna i förskolan och grundskolan. Ett ökat
samarbete mellan socialnämnd och skolstyrelse i dessa frågor bedöms därför
som nödvändigt.

Statsbidrag till hemspråksträning för fem- och sexåringar med annat
hemspråk än svenska utgår från ett anslag under femte huvudtiteln. För år
1984 har detta bidrag fastställts till 3 375 kr. för varje barn som deltar i
bidragsberättigad verksamhet.

För undervisning i hemspråk och för studiehandledning på hemspråket i
grundskolan utgår enligt gällande statsbidragsbestämmelser 1,1 veckotimmar
per elev och läsår. Om särskilda skäl föreligger, får länsskolnämnden
besluta att bidrag skall utgå för ytterligare högst 0,3 veckotimmar per elev.
För redovisningsåret 1983/84 uppgick statsbidraget till 3 166 kr. per lärarveckotimma.
Statsbidrag utgår också till kostnader för undervisning i
svenska som andraspråk. Bidraget utgår för högst fyra veckotimmar för varje
grupp av elever enligt föreskrifter som SÖ meddelar.

Höjda statsbidrag m. m. begärs i en motion. Enligt motion 1984/85:797
(vpk) bör riksdagen sålunda besluta dels att antalet lärarveckotimmar per
enskild invandrarelev ökas från 1,1 till 1,5 (yrkande 2), dels att varje elev
skall garanteras minst fem veckotimmar statsbidragsberättigad hemspråksundervisning
(yrkande 3 b).

Utskottet konstaterar att ett bifall till motionsyrkandena om ökade
resurser för hemspråksundervisningen skulle innebära avsevärt ökade kostnader
för staten. Med hänvisning härtill anser utskottet att riksdagen bör
avslå motion 1984/85:797 yrkandena 2 och 3 b.

SÖ har föreslagit att nuvarande statsbidragssystem för hemspråksundervisning
ses över i syfte att nå fram till en mera behovsinriktad fördelning inom
nu gällande kostnadsramar. På motsvarande sätt bör enligt SÖ en översyn
göras av statsbidragsbestämmelserna vad gäller resurser för undervisning i
svenska som andraspråk. Föredragande statsrådet delar SÖ:s uppfattning att
nämnda bestämmelser behöver ses över och anmäler i propositionen att han
har för avsikt att föreslå regeringen att ge SÖ i uppdrag att genomföra en
sådan översyn.

UbU 1984/85:12

12

Enligt motion 1984/85:1545 (s) bör statsbidragen till hemspråksträning i
förskolan och hemspråksundervisning i grundskolan föras samman till en
resurs, som tilldelas kommunen. På så sätt skulle möjligheter skapas för de
kommuner som så önskar att förstärka undervisningen i förskolan. Motionärerna
anser att en sådan förstärkning skulle leda till avsevärda fördelar.
Sålunda skulle invandrarbarnens sociala situation påverkas i positiv riktning
och deras skolstart underlättas. Behovet av samordnade statsbidrag bör
enligt yrkande 1 i motionen av riksdagen ges till känna för regeringen. Med
samma motivering framställs ett motsvarande yrkande i motion 1984/85:2758
yrkande 3 (fp). Ett tillkännagivande i syfte att ge kommunerna ökade
möjligheter till en friare användning av statsbidragen till hemspråksträning i
förskolan och hemspråksundervisning i grundskolan begärs även i motion
1984/85:1148 (s).

Utskottet har inledningsvis i detta avsnitt återgett vad föredragande
statsrådet anfört om en samlad syn på insatserna i förskolan och grundskolan.
Det kan noteras att statsrådet fäst särskild vikt vid en ökad samverkan på det
lokala planet när det gäller planering av insatserna. Utskottet delar den
uppfattning statsrådet därvid gett uttryck för.

De statliga bidragen som finns för hemspråksträning och hemspråksundervisning
utgår enligt helt olika system. Enligt vad utskottet inhämtat är
avsikten att det skall ingå i SÖ:s bidragsöversyn att i samråd med socialstyrelsen
överväga vilka möjligheter som finns att i viss mån samutnyttja
statsbidragen vad gäller hemspråksträningen i förskolan resp. hemspråksundervisningen
i grundskolan.

Med hänsyn till att den i motionerna aktualiserade samordningsfrågan
sålunda kan väntas bli belyst och prövad i översynsarbetet finns det inte
anledning för riksdagen att göra ett tillkännagivande av det slag som begärs i
motionerna 1984/85:1148,1984/85:1545 yrkande 1 och 1984/85:2758 yrkande

3. Riksdagen bör alltså avslå de tre motionsyrkandena.

I motion 1984/85:1545 (s) anförs att det är angeläget att den förändring av
statsbidraget till hemspråksundervisningen som kan bli följden av den
aviserade bidragsöversynen inte blir negativ för de kommuner som har störst
behov av statligt stöd för invandrarundervisning. Därmed avser motionärerna
stora invandrarkommuner med mänga invandrargrupper, t. ex. Botkyrka
kommun i Stockholms län. I motionen (yrkande 2) föreslås riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna att det vid bidragsöversynen skall tas hänsyn
till kommuner av detta slag.

I motion 1984/85:1853 (vpk) hävdas att ytterligare resurser behöver
tillföras om inte översynen av statsbidraget skall resultera i försämringar i
olika avseenden. Även i denna motion föreslås riksdagen fästa regeringens
uppmärksamhet på de särskilda problem som kommuner och områden med
mycket hög andel invandrare har.

Enligt utskottets mening bör en översyn av statsbidragsbestämmelserna,

UbU 1984/85:12

13

såsom förutskickats i propositionen, inriktas på att åstadkomma en mer
behovsinriktad fördelning. Vad beträffar de önskemål som framställs om
uttalanden till förmån för vissa kommuner anser utskottet att dylika
uttalanden skulle innebära onödiga begränsningar av bidragsöversynen.
Enligt utskottets mening bör riksdagen inte medverka till sådana begränsningar.
Utskottet avstyrker av detta skäl motionerna 1984/85:1545 yrkande 2
och 1984/85:1853.

Svenskundervisningen i invandrartäta områden tas upp i motionerna
1984/85:1346 (s) och 1984/85:2498 (fp). I anslutning till dessa motioner
behandlar utskottet även motion 1984/85:2533 (vpk), i vilken undervisningen
i svenska som andraspråk aktualiserats.

I motion 1984/85:1346 framhålls att eleverna i invandrartäta bostadsområden
far illa både språkligt och kulturellt sett. För dessa elever behövs,
betonar motionärerna, stora samhällsinsatser för att skapa en bättre språklig
miljö. I motionen framförs bl. a. den uppfattningen att kommuner med
bostadsområden/rektorsområden med mer än 30 % invandrarelever bör
kunna få möjlighet att ansöka om bidrag för att kunna genomföra åtgärder av
olika slag. De skulle gälla särskilda insatser direkt i skolan för att befrämja
svenska språkets användning där eller avse bibliotek, andra kulturinstitutioner
och det lokala föreningslivet. I motionen begärs att riksdagen gör ett
tillkännagivande om behovet av sådana särskilda insatser.

Undervisningen i svenska i grundskolan bygger, framhålls det i motion
1984/85:2498, på att svenskan är det språk som talas i klassen, i skolan, i
hemmet och i närsamhället. I invandrartäta kommuner är situationen
emellertid en annan. Motionären betonar att svenska språkets ställning blir
mycket svag i sådana områden. I de mest invandrartäta områdena räcker det
enligt hans mening inte till med de åtgärder som i budgetpropositionen
föreslagits i syfte att förstärka svenskämnets ställning i grundskolan. Från
denna utgångspunkt yrkas i motionen att riksdagen begär förslag till
ytterligare åtgärder för att förstärka svenskundervisningen i ett antal mycket
invandrartäta områden.

Enligt utskottets mening behandlas i de båda nu aktuella motionerna
viktiga och samtidigt svårlösta problem. Utskottet delar uppfattningen att
särskilda insatser - både i och utanför skolan - behövs för att förbättra de
förhållanden som beskrivs i motionerna. Med anledning av de önskemål som
motionerna utmynnar i vill utskottet anföra följande.

I den del av budgetpropositionen utskottet nu behandlar återkommer
föredragande statsrådet vid upprepade tillfällen till betydelsen av att skolan
ger invandrareleverna goda kunskaper i svenska språket. Utskottet anser sig
därför kunna räkna med att undervisningen i och på svenska kommer att
säkerställas bl. a. genom de riktlinjer och ramtimplaner för undervisningen
för elever med annat hemspråk än svenska som avses bli utfärdade. Därjämte
vill utskottet peka på att den satsning på att förstärka svenskämnets situation
och kulturens ställning i skolan som föreslås i årets budgetproposition bör

UbU 1984/85:12

14

kunna ge positiva effekter inom invandrartäta områden.

Mot bakgrund av att de problem motionerna behandlar berör hela det
invandrarpolitiska området vill utskottet också erinra om att regeringen
anmält sin avsikt att inför vårriksdagen presentera en invandrarpolitisk
proposition. Utskottet ser det som naturligt att regeringen i det sammanhanget
återkommer till behovet av ytterligare insatser i den riktning
motionärerna föreslår. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av
motionerna 1984/85:1346 och 1984/85:2498 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

Vad därefter beträffar motion 1984/85:2533 om förstärkning av ämnet
svenska som andraspråk vill utskottet framföra följande.

Den planerade, tidigare redovisade, översynen av bestämmelserna om
statsbidrag till hemspråksundervisning m. m. avses innefatta även en analys
av behovet av resurser för undervisningen i svenska som andraspråk. Av
propositionen framgår att föredragande statsrådet anser att det bör vara
möjligt att inom ramen för oförändrade resurser genomföra förstärkningar
av denna undervisning. Med hänsyn bl. a. härtill föreslår utskottet att
riksdagen avslår motion 1984/85:2533.

Vissa åtgärder inom gymnasieskolan

Enligt nu gällande regler anordnas i gymnasieskolan undervisning i
hemspråk som ämne för de elever som har minoritetsspråk som hemspråk.
För samma elever skall också anordnas studiehandledning på hemspråket i
annat eller andra ämnen. Verksamheten ersätter undervisning av motsvarande
omfattning i ett eller flera obligatoriska ämnen på elevens studieväg.

För att göra det möjligt att delta i undervisning i hemspråk utan att övrig
undervisning blir begränsad har SKU föreslagit att det skall ges möjlighet att
studera hemspråket utanför timplanen. I propositionen föreslås att elever
med annat hemspråk än svenska får studera hemspråket i form av utökad
studiekurs i gymnasieskolan.

Utskottet, som erinrar om att utskottet i det föregående avstyrkt motion
1984/85:2822 yrkande 24 om avskaffande av rätten till hemspråksundervisning
i gymnasieskolan, föreslår att riksdagen med avslag på motionsyrkandet
i nu aktuell del godkänner vad som i propositionen förordats om studier av
hemspråk som utökad studiekurs.

Särskilda åtgärder för finskspråkiga elever

Den finska gruppen intar en särställning bland invandrargrupperna bl. a.
med hänsyn till det stora antalet finskspråkiga invandrare och de nära banden
mellan Finland och Sverige. Mot bakgrund härav har SKU haft i uppdrag att
överväga bl. a. om finska språket skulle ges en särskild ställning i det svenska
skolsystemet. På grundval av SKU:s förslag föreslås i propositionen olika

UbU 1984/85:12

15

åtgärder för finskspråkiga elever.

En pedagogisk utvecklingsverksamhet förordas komma till stånd. Avsikten
med verksamheten är att vid skolenheter i några kommuner bedriva ett
systematiskt pedagogiskt utvecklings- och uppföljningsarbete, med särskild
inriktning på kvalitetsfrågor i undervisningen. Förslaget bygger på att man
samordnar och samlat utnyttjar de resurser som finns lokalt, regionalt och
centralt. Avsikten är att utvecklingsarbetet skall ske i nära samverkan med
personalutbildning, läromedelsutveckling och forskning. Samverkan förutsätts
också ske med berörda myndigheter i Finland. I den förordade
utvecklingsverksamheten bör enligt propositionen ingå viss försöksverksamhet
med tvåspråkig undervisning på grundskolans högstadium.

För särskilda insatser i samband med den pedagogiska utvecklingsverksamheten
och för vissa övriga insatser för finskspråkiga elever har 2 milj. kr.
beräknats under anslaget Bidrag till driften av grundskolor m. m.

I propositionen föreslås också att en försöksverksamhet med utbildning
inom vårdområdet för tvåspråkiga i gymnasieskolan inleds läsåret 1985/86.
Enligt förslaget skall för sådan verksamhet få disponeras högst 96 intagningsplatser.

Utskottet har ingen erinran mot vad som i propositionen anförts och
föreslagits beträffande särskilda åtgärder för finskspråkiga elever och
föreslår att riksdagen godkänner regeringens hemställan i nu berörda delar.

Lärarutbildningsfrågor

I propositionen anmäls att universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) till
regeringen lämnat förslag till vissa förändringar av hemspråkslärarutbildningen
och den särskilda klasslärarutbildning som är avsedd för studerande
med finska som modersmål. De båda föredragande statsråden redovisar i
anslutning härtill sin avsikt att föreslå regeringen att ge SÖ och UHÄ i
uppdrag att göra vissa ytterligare analyser av lärarbehovet för invandrarundervisningen
innan ställning tas till UHÄ:s förslag.

I motion 1984/85:2309 yrkande 4 (c) hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motion 1984/85:2306 (c) anförts
om lärarutbildningsfrågor. Motionärerna uppmärksammar nyssnämnda
förslag från UHÄ och framhåller för sin del att det är nödvändigt att snabbt
förbättra hemspråkslärarnas kompetens. Vidare anser motionärerna att
utbildningen för lärare i ämnet svenska som främmande språk (andraspråk)
behöver förbättras. Motionärerna utgår från att förslag till hur frågan om
kompletteringsutbildning för denna lärarkategori skall lösas kommer att
läggas fram i den proposition om lärarutbildning för grundskolan som
aviseras i budgetpropositionen.

Även i motion 1984/85:797 (vpk) uppmärksammas behovet av kompletteringsutbildning
för lärare i svenska som främmande språk. Enligt yrkande 7 i
motionen bör riksdagen begära att regeringen utarbetar förslag avseende

UbU 1984/85:12

16

utbildningens omfattning och dimensionering samt en plan för hur man
genom ett fortbildningsprogram skall ge nu verksamma invandrarlärare i
svenska möjlighet att uppnå formell kompetens.

Utskottet konstaterar att vissa ytterligare analyser bedömts nödvändiga att
göra innan ställning tas till UHÄ:s förslag om förändringar av hemspråkslärarutbildningen
och den särskilda klasslärarutbildningen för tvåspråkiga
studerande. Med anledning härav vill utskottet inte tillstyrka att riksdagen
gör några uttalanden rörande dessa utbildningar.

Beträffande utbildningen för lärare i ämnet svenska som främmande språk
(andraspråk) har utskottet inhämtat att denna utbildning kommer att tas upp
till behandling i den lärarutbildningsproposition som inom en nära framtid
kommer att föreläggas riksdagen. Detta gäller även den kompletteringsutbildning
som aktualiserats i de båda motionerna. Utskottet finner inte
anledning för riksdagen att nu göra några uttalanden om hur nu förevarande
lärarutbildningsfråga skall lösas, varför motionerna 1984/85:797 yrkande 7
och 1984/85:2309 yrkande 4 bör avslås.

Läromedel

SKU har föreslagit att en särskild rikscentral för läromedel för invandraroch
minoritetsundervisningen inrättas. En sådan rikscentral skulle ha samma
organisatoriska anknytning till statens institut för läromedelsinformation
(SIL) som de fyra rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för handikappade
har.

Enligt propositionen bör verksamheten med läromedel för minoritets- och
invandrarundervisning (MINV) omfatta också förskolan och även i fortsättningen
utgöra en del av SIL. Därigenom uppnås bl. a. en enklare och billigare
administration. Sina närmare överväganden och förslag inom läromedelsområdet
redovisar föredragande statsrådet under anslagen Statens institut för
läromedelsinformation och Stöd för produktion av läromedel.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner den organisatoriska lösning
som förordats i propositionen.

Övriga frågor

I propositionen lämnas en redogörelse för vissa frågor som rör hemspråksundervisningen
inom kommunal vuxenutbildning och andra former av
vuxenutbildning. Vad som anförts i dessa och andra frågor som utskottet inte
berört i det föregående har inte föranlett några erinringar från utskottets
sida.

UbU 1984/85:12

17

Hemställan

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. beträffande interkulturellt synsätt i undervisningen

att riksdagen med avslag på motion 1984/85:2309 yrkande 1 utan
erinran lägger till handlingarna vad som anförts i proposition
1984/85:100,

2. beträffande begäran omförslag angående skolans roll i kampen mot
rasismen

att riksdagen avslår motion 1984/85:797 yrkande 4,

3. beträffande utbyte av benämningen hemspråksundervisning mot
modersmålsundervisning

att riksdagen med avslag på motion 1984/85:797 yrkande 1 i denna
del utan erinran lägger till handlingarna vad som anförts i
proposition 1984/85:100,

4. beträffande utbyte av benämningen hemspråksklass mot tväspråkig
klass

att riksdagen med avslag på motion 1984/85:2309 yrkande 3 utan
erinran lägger till handlingarna vad som anförts i proposition
1984/85:100,

5. beträffande förutsättningarna för rätt till hemspråksundervisning i
grundskolan och i gymnasieskolan

att riksdagen med avslag på motionerna 1984/85:2818 yrkande 12
och 1984/85:2822 yrkandena 17 och 24, samtliga yrkanden i denna
del, godkänner vad som förordats i proposition 1984/85:100,

6. beträffande frågan om obligatorisk hemspråksundervisning

att riksdagen med avslag på motion 1984/85:797 yrkande 3 a utan
erinran lägger till handlingarna vad som anförts i proposition
1984/85:100,

7. beträffande hemspråksundervisningens förläggning i förhållande
till annan verksamhet i grundskolan

att riksdagen med avslag på motionerna 1984/85:2818 yrkande 12 i
denna del och 1984/85:2822 yrkande 17 i denna del godkänner vad
som förordats i proposition 1984/85:100,

8. beträffande viss frivillig hemspråksundervisning

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:1900 och 1984/85:2309
yrkande 2,

9. beträffande utvidgning av innehållet i hemspråksundervisningen
att riksdagen avslår motion 1984/85:797 yrkande 1 i denna del,

10. beträffande anordnande av hemspråksklasser och sammansatta
klasser pä grundskolans låg- och mellanstadier
att riksdagen med avslag på motion 1984/85:797 yrkande 5 godkänner
vad som förordats i proposition 1984/85:100,

UbU 1984/85:12

18

11. beträffande helhetssyn förskola-skola

att riksdagen utan erinran lägger till handlingarna vad som anförts i
proposition 1984/85:100,

12. beträffande höjda statsbidrag för hemspråksundervisning m. m.
att riksdagen avslår motion 1984/85:797 yrkandena 2 och 3 b,

13. beträffande samordning av statsbidragen till hemspråksträning i
förskolan och hemspråksundervisning i grundskolan

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:1148, 1984/85:1545
yrkande 1 och 1984/85:2758 yrkande 3,

14. beträffande inriktningen av en översyn av statsbidragen till hemspråksundervisning
m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:1545 yrkande 2 och 1984/
85:1853,

15. beträffande förstärkning av undervisningen i svenska

att riksdagen med anledning av motionerna 1984/85:1346 och
1984/85:2498 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

16. beträffande förstärkning av ämnet svenska som andraspråk
att riksdagen avslår motion 1984/85:2533,

17. beträffande studier av hemspråk som utökad studiekurs i gymnasieskolan att

riksdagen med avslag på motion 1984/85:2822 yrkande 24 i
denna del godkänner vad som förordats i proposition 1984/85:100,

18. beträffande pedagogisk utvecklingsverksamhet för undervisning av
finskspråkiga elever i grundskolan

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1984/
85:100,

19. beträffande försöksverksamhet med tvåspråkig undervisning för
finskspråkiga elever på grundskolans högstadium

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1984/
85:100,

20. beträffande försöksverksamhet med utbildning inom vårdområdet
för tvåspråkiga elever i gymnasieskolan

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1984/
85:100,

21. beträffande begäran om förslag avseende utbildning av lärare i
svenska som främmande språk

att riksdagen avslår motion 1984/85:797 yrkande 7,

22. beträffande uttalande om lärarutbildningsfrägor

att riksdagen avslår motion 1984/85:2309 yrkande 4,

23. beträffande handhavande av verksamhet med läromedel för minoritets-
och invandrarundervisning

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1984/
85:100,

UbU 1984/85:12

19

24. beträffande undervisning i övrigt för elever med annat hemspråk än
svenska

att riksdagen utan erinran lägger till handlingarna vad sorn anförts i
proposition 1984/85:100.

Stockholm den 13 februari 1985

På utbildningsutskottets vägnar
KERSTIN GÖTHBERG

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Kerstin Göthberg (c), Lars Gustafsson
(s), Birgitta Rydle (m), Helge Hagberg (s), Lennart Bladh (s), Göran
Allmér (m), Pär Granstedt (c), Iris Mårtensson (s), Lars Svensson (s), Birger
Hagård (m), Gunnar Hökmark (m), Ingvar Johnsson (s), Barbro Nilsson i
Örnsköldsvik (s), Linnea Hörlén (fp) och Nils Berndtson (vpk).

Reservationer

1. Utbyte av benämningen hemspråksundervisning mot modersmålsundervisning
(mom. 3)

Nils Berndtson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Riksdagen har”
och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till att både svenskar och medborgare i andra länder refererar
till sitt första språk som modersmål anser utskottet att det finns goda skäl att
ändra benämningen i enlighet med vad motionärerna förordat. Utskottet,
som erinrar om att bl. a. flera invandrar- och minoritetsorganisationer önskar
en sådan ändring, föreslår således att riksdagen med bifall till motion
1984/85:797 yrkande 1 i denna del som sin mening ger regeringen till känna
att begreppet hemspråksundervisning bör bytas ut mot modersmålsundervisning.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande utbyte av benämningen hemspråksundervisning mot
modersmålsundervisning

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:797 yrkande 1 i denna
del och med avslag på proposition 1984/85:100 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1984/85:12

20

2. Utbyte av benämningen hemspråksklass mot tvåspråkig klass (mom. 4)

Kerstin Göthberg (c) och Pär Granstedt (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”1 likhet” och
slutar ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning har utredningen anfört övertygande skäl för
sitt förslag. Det har också stötts vid remissbehandlingen. Utskottet föreslår
därför för sin del att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2309 yrkande 3
som sin mening ger till känna för regeringen att benämningen hemspråksklass
bör bytas ut mot tvåspråkig klass.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande utbyte av benämningen hemspråksklass mot tvåspråkig
klass

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2309 yrkande 3 och
med avslag på proposition 1984/85:100 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Förutsättningarna för rätt till hemspråksundervisning i grundskolan och i
gymnasieskolan (mom. 5)

Birgitta Rydle, Göran Allmér, Birger Hagård och Gunnar Hökmark (alla
m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Med anledning”
och på s. 8 slutar ”i gymnasieskolan” bort ha följande lydelse:

I det nuvarande besvärliga statsfinansiella läget måste besparingar göras
även inom utbildningsområdet. Från denna utgångspunkt är de förändringar
i fråga om rätten till hemspråksundervisning som föreslås i propositionen
positiva, framför allt när det gäller kraven på elevernas kontakt med
hemspråket. Enligt utskottets mening behöver emellertid även andra
förändringar vidtas.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att hemspråksundervisningen i
skolan bör koncentreras till låg- och mellanstadierna. Därigenom ges barnen
i de lägre åldrarna den språkliga identitet som är nödvändig för begreppsbildning
och abstrakt tänkande. På högstadiet bör hemspråksundervisning
förekomma endast undantagsvis för att helt utgå i gymnasieskolan. För
gymnasiestuderande bör eventuell nödvändig hemspråksträning ske i andra
former, t. ex. genom studieförbund eller invandrarorganisationer. Riksdagen
bör alltså med bifall till yrkande 24 i motion 1984/85:2822 besluta att
rätten till hemspråksundervisning i gymnasieskolan skall avskaffas.

Utskottet anser att de riktlinjer för rätten till hemspråksundervisning
m.m. som förordas i motionerna 1984/85:2818 och 1984/85:2822 är väl
avvägda. De bör enligt utskottets mening kunna utgöra en god grund för den
ytterligare prövning av hemspråksundervisningens organisation och omfatt -

UbU 1984/85:12

21

ning sorn utskottet finner nödvändig. Syftet med en sådan prövning bör alltså
vara att begränsa antalet undervisningstimmar. Därvid bör även föräldrarnas
roll liksom invandrarorganisationernas medverkan särskilt uppmärksammas.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen begär att regeringen i
enlighet med motionsyrkandena återkommer till riksdagen med förslag till
nya regler för hemspråksundervisningen.

Vad utskottet nu anfört om nya regler för hemspråksundervisningen i
grundskolan bör riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:2818
yrkande 12 och 1984/85:2822 yrkande 17 i nu förevarande delar som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande förutsättningarna för rätt till hemspråksundervisning i
grundskolan och i gymnasieskolan

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2822 yrkande 24 i
denna del beslutar avskaffa rätten till hemspråksundervisning i
gymnasieskolan samt med bifall till motionerna 1984/85:2818
yrkande 12 i denna del och 1984/85:2822 yrkande 17 i denna del
och med avslag på proposition 1984/85:100 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Frågan om obligatorisk hemspråksundervisning (mom. 6)

Nils Berndtson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Alltsedan
hemspråksreformen” och på s. 9 slutar ”yrkande 3 a” bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets mening har det i motion 1984/85:797 anförts övertygande
argument för en obligatorisk hemspråksundervisning. Utskottet föreslår att
riksdagen med bifall till motion 1984/85:797 yrkande 3 a som sin mening ger
regeringen till känna att modersmålsundervisningen bör göras obligatorisk
och ges samma ställning som övriga obligatoriska ämnen i grundskolan.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande frågan om obligatorisk hemspråksundervisning

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:797 yrkande 3 a och
med avslag på proposition 1984/85:100 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1984/85:12

22

5. Hemspråksundervisningens förläggning i förhållande till annan verksamhet
i grundskolan (mom. 7)

Birgitta Rydle, Göran Allmér, Birger Hagård och Gunnar Hökmark (alla
m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”Utskottet vill”
och slutar ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna anser utskottet att hemspråksundervisningen
skall förläggas till tid utanför ordinarie schema. Därigenom undviks för
invandrarbarnen besvärande avbrott i den ordinarie undervisningen. Samtidigt
förstärks möjligheterna att samla barn från flera större och framför allt
mer homogena grupper, vilket är fördelaktigt ur pedagogisk synvinkel.
Utskottet föreslår alltså att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:2818
yrkande 12 och 1984/85:2822 yrkande 17 i nu berörda delar som sin mening
ger till känna för regeringen vad utskottet anfört om hemspråksundervisningens
förläggning.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande hemspråksundervisningens förläggning i förhållande
till annan verksamhet i grundskolan

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:2818 yrkande 12 i
denna del och 1984/85:2822 yrkande 17 i denna del och med avslag
på proposition 1984/85:100 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

6. Viss frivillig hemspråksundervisning (mom. 8)

Vid bifall till reservation 5

Birgitta Rydle, Göran Allmér, Birger Hagård och Gunnar Hökmark (alla
m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”Den form” och
på s. 10 slutar ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Utskottet har nyss förordat att hemspråksundervisningen skall förläggas
till tid utanför ordinarie schema. Vid en sådan förläggning kommer
undervisning i den form som de s. k. lördagsskolorna representerar naturligen
att öka i omfattning. Därmed synes syftet med motionerna 1984/85:1900
och 1984/85:2309 yrkande 2 i huvudsak vara tillgodosett utan något särskilt
tillkännagivande till regeringen, varför de bör avslås av riksdagen.

UbU 1984/85:12

23

7. Viss frivillig hemspråksundervisning (mom. 8)

Kerstin Göthberg (c) och Pär Granstedt (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”Den form” och
på s. 10 slutar ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

I motion 1984/85:2309 hävdas att det antal timmar som kan anslås till
hemspråksundervisning inom ramen för den ordinarie skoldagen är för litet
för att man skall kunna uppnå den aktiva tvåspråkighet som är målet med
undervisningen av invandrarbarn. Utskottet delar denna uppfattning. Det är
emellertid svårt att öka hemspråksundervisningen, då nuvarande regler
oftast förutsätter att invandrareleverna i så fall måste välja bort andra ämnen
och därmed gå miste om undervisning som deras svenskspråkiga kamrater
får. Från nu angivna utgångspunkter har den frivilliga hemspråksundervisningen
en viktig funktion att fylla. Utskottet anser att riksdagen med bifall till
motion 1984/85:2309 yrkande 2 bör begära att regeringen ger SÖ i uppdrag
att initiera en försöksverksamhet med frivillig hemspråksundervisning
utanför schematid i ett antal kommuner. Därigenom kan kommunerna få ett
bättre underlag för hur sådan undervisning bäst kan organiseras.

Vad utskottet nu anfört om försöksverksamhet med frivillig hemspråksundervisning
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därigenom
blir även syftet med motion 1984/85:1900 delvis tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande viss frivillig hemspråksundervisning

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2309 yrkande 2 och
med anledning av motion 1984/85:1900 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Utvidgning av innehållet i hemspråksundervisningen (mom. 9)

Nils Berndtson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar ”Skolans
hemspråksundervisning” och slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

En av förutsättningarna för invandrarbarnen att utveckla sin personlighet
och identitet är att de har goda kunskaper i sitt ursprungslands kultur och
historia. Utskottet anser att det finns stora brister härvidlag i dagens
hemspråksundervisning. Riksdagen bör därför med bifall till motion 1984/
85:797 yrkande 1 i denna del uttala sig för en utvidgning av undervisningens
innehåll.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande utvidgning av innehållet i hemspråksundervisningen
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:797 yrkande 1 i denna
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1984/85:12

24

9. Anordnande av hemspråksklasser och sammansatta klasser på grundskolans
låg- och mellanstadier (mom. 10)

Nils Berndtson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar ”Utskottet
avstyrker” och slutar ”och mellanstadier” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att invandrarbarnens behov av
undervisning bäst kan tillgodoses i enspråkiga klasser. Sådana klasser eller
grupper bör därför anordnas i största möjliga utsträckning. Riksdagen bör
med bifall till motion 1984/85:797 yrkande 5 som sin mening ge regeringen till
känna vad utskottet anfört om undervisning i enspråkig grupp.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande anordnande av hemspråksklasser och sammansatta
klasser på grundskolans låg- och mellanstadier
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:797 yrkande 5 och med
anledning av proposition 1984/85:100 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

10. Höjda statsbidrag för hemspråksundervisning m. m. (mom. 12)

Nils Berndtson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar ”Utskottet
konstaterar” och slutar ”och 3 b” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att hemspråksundervisningen
bör förstärkas och att ökade statsbidrag behövs för att åstadkomma en
förbättring. Riksdagen bör således med bifall till motion 1984/85:797
yrkandena 2 och 3 b dels besluta om höjt statsbidrag per deltagande elev,
dels begära förslag om bestämmelser beträffande undervisningens minsta
omfattning per elev.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande höjda statsbidrag för hemspråksundervisning m. m.
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:797 yrkande 2 beslutar
att statsbidrag för hemspråksundervisning och studiehandledning
på hemspråket i grundskolan skall utgå med 1,5 veckotimmar per
elev och läsår och med bifall till motion 1984/85:797 yrkande 3 b
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
undervisningens omfattning,

UbU 1984/85:12

25

11. Avslag på förslaget om hemspråk som utökad studiekurs i gymnasieskolan,
m. m. (mom. 17)

Vid bifall till reservation 3

Birgitta Rydle, Göran Allmér, Birger Hagård och Gunnar Hökmark (alla
m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar "Utskottet, som”
och slutar ”utökad studiekurs” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit riksdagen att besluta avskaffa
rätten till hemspråksundervisning i gymnasieskolan. Vid riksdagens bifall
härtill bör även regeringens förslag om åtgärder inom gymnasieskolan avslås.
Som framgår av nästa avsnitt i betänkandet har utskottet dock inte motsatt
sig att viss försöksverksamhet för tvåspråkiga elever anordnas inom gymnasieskolans
vårdområde.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande studier av hemspråk sorn utökad studiekurs i gymnasieskolan,
m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2822 yrkande 24 i
denna del avslår proposition 1984/85:100,

Särskilt yttrande
Läromedel (mom. 23)

Birgitta Rydle, Göran Allmér, Birger Hagård och Gunnar Hökmark (alla
m) anser:

Vi har i motion 1984/85:2822 hävdat uppfattningen att statens institut för
läromedelsinformation (SIL) skall läggas ned. De oundgängligen nödvändiga
uppgifter som SIL handhar kan enligt vår uppfattning klaras inom ramen
för SÖ:s verksamhet. Detta gäller också de uppgifter som följer av förslaget
att permanenta verksamheten med läromedel för minoritets- och invandrarundervisning,
vilket vi tillstyrkt. Vårt förslag att medel för verksamheten
skall anvisas under SÖ:s anslag behandlar utskottet i ett kommande
betänkande.

minab/gotab Stockholm 1985 79974