UbU 1984/85:1

Utbildningsutskottets betänkande
1984/85:1

om kommunal och statlig utbildning för vuxna
(prop. 1983/84:169)
Propositionen

Regeringen har efter föredragning av statsrådet Hjelm-Wallén i proposition
1983/84:169 (utbildningsdepartementet)

dels föreslagit riksdagen att

1. godkänna i propositionen framfört förslag om skyldighet för kommuner
och landstingskommuner att främja vuxnas deltagande i utbildning
och om att kommuner och landstingskommuner inte längre skall behöva
särskilt medgivande för att få anordna kommunal vuxenutbildning,

2. godkänna i propositionen framfört förslag om en i princip kostnadsfri
utbildning för eleverna i grundutbildning för vuxna, kommunal vuxenutbildning
och utbildningen vid statens skolor för vuxna med angivna
undantag,

3. godkänna de principer som förordats i propositionen om intagning
i grundutbildning för vuxna, kommunal vuxenutbildning i annan kommun
än hemkommunen och om interkommunal ersättning,

4. godkänna vad som förordats i propositionen om målgruppen för
grundutbildning för vuxna,

5. godkänna i propositionen framfört förslag om att vuxenutbildningsråd
inte längre skall få vara intagningsnämnd för kommunal vuxenutbildning
och om en gemensam intagningsnämnd för utbildning vid statens
skolor för vuxna,

6. godkänna i propositionen framfört förslag om mål, målgrupper och
prioriteringar för utbildning vid statens skolor för vuxna samt om beslut
av skolöverstyrelsen angående yrkesinriktad utbildning vid statens skolor
för vuxna,

7. godkänna i propositionen framfört förslag om att nybörjarkurser i
tyska och franska skall hänföras till etapp 2 och utgöra gymnasieskolkurser,

8. godkänna i propositionen framfört förslag om betyg i grundskolekurser
och vissa särskilda yrkesinriktade kurser,

9. godkänna i propositionen framfört förslag om slutbetygets innehåll
och kompetensvärde,

10. godkänna i propositionen framfört förslag om orienteringskurser
inom kommunal vuxenutbildning,

11. godkänna i propositionen framfört förslag om grundskolekurser på
invandrarspråk,

12. godkänna i propositionen framfört förslag om elevantal i kommunal
vuxenutbildningskurs, om samläsning och regler för deltagarantal vid

1 Riksdagen 1984/85. 14 sami. Nr 1

UbU 1984/85:1

2

sådan samt om en särskild delram av undervisningstimmar för start av
kurser i kommunal vuxenutbildning med lägre deltagarantal än som normalt
krävs,

13. godkänna i propositionen framfört förslag om att grundutbildning
för vuxna i princip skall bedrivas som deltidsstudier och om ändrade
grunder för timersättning vid studier i grundutbildning för vuxna,

14. godkänna i propositionen framfört förslag angående beslut om
skiljande av elev från utbildningen i grundutbildning för vuxna,

15. godkänna i propositionen framfört förslag om informations- och
samrådsskyldighet för rektor gentemot företrädare för eleverna inom
grundutbildning för vuxna, kommunal vuxenutbildning och statens skolor
för vuxna samt om att endast en konferens skall vara obligatoriskt samverkansorgan
inom grundutbildning för vuxna, kommunal vuxenutbildning
och statens skolor för vuxna,

16. godkänna i propositionen framfört förslag att ärenden om skiljande
av elev från utbildningen i kommunal vuxenutbildning eller statens skolor
för vuxna skall handläggas av skolstyrelsen,

17. godkänna i propositionen framfört förslag om att möjlighet införs
att anordna praktisk arbetslivsorientering inom kommunal vuxenutbildning,

18. godkänna i propositionen framfört förslag om möjlighet till inbyggd
utbildning i kommunal vuxenutbildning och vid statens skolor för vuxna,
statsbidrag till inbyggd utbildning i kommunal vuxenutbildning och beslut
av skolöverstyrelsen om hur stora medel som får tas i anspråk för inbyggd
utbildning i statens skolor för vuxna,

19. godkänna att vidgat samarbete mellan kommunal vuxenutbildning
och statens skolor för vuxna prövas i försöksverksamhet och utvecklingsarbete
och att därvid inom ramen för de sammanlagda resurserna för
kommunal vuxenutbildning och statens skolor för vuxna avvikelser får
göras från gällande regler och omfördelningar får göras mellan anslag,

20. godkänna i propositionen framfört förslag om att landstingskommunerna
inom sin kommunala vuxenutbildning får anordna särskild yrkesinriktad
utbildning inom sådana utbildningsområden som en landstingskommuns
gymnasieskola kan omfatta samt om att länsskolnämnden
i vissa fall skall besluta om rätt att anordna yrkesinriktade kommunala
vuxenutbildningskurser inom sådana utbildningsområden,

21. godkänna i propositionen framfört förslag om försöksverksamhet
med uppdragsutbildning anordnad inom kommunal vuxenutbildning och
statens skolor för vuxna,

22. godkänna i propositionen framfört förslag om att länsskolnämnderna
skall ta initiativ till regelbundna samråd mellan kommunerna angående
grundutbildning för vuxna och kommunal vuxenutbildning,

23. godkänna i propositionen framfört förslag om ändring i statsbidragssystemet
för grundutbildning för vuxna,

UbU 1984/85:1

3

24. godkänna vad som i propositionen förordats om användningen av
schablontilläggen för kommunal vuxenutbildning och grundutbildning
för vuxna,

25. godkänna vad som i propositionen förordats om genomförandetiden
för förslagen,

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som i propositionen
anförts om

26. kartläggning av utbildningsbehov och översyn av den särskilda
läroplanen för kommunal vuxenutbildning (Lvux 82),

27. stödåtgärder för handikappade elever i grundutbildning för vuxna,
kommunal vuxenutbildning och statens skolor för vuxna.

Motionerna

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1983

1982/83:948 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande ett administrativt enkelt statsbidragssystem till kommunal
vuxenutbildning som ger kommunerna stor frihet.

1982/83:1891 av Wiggo Komstedt (m) och Bo Lundgren (m) vari yrkas
att riksdagen begär att regeringen genomför sådan ändring i vuxenutbildningsförordningen
att kommun som anordnar viss undervisning inom den
kommunala vuxenutbildningen kan föreskriva att kommuninnevånare
som efterfrågar utbildningen i fråga skall genomgå denna i hemkommunen.

1982/83:2123 av Oskar Lindkvist m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att förordningen om grundutbildning
för vuxna ändras så att kommunen kan anordna sådan utbildning utanför
kommunens gränser.

Motioner väckta med anledning av proposition 1983/84:169

1983/84:2880 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1983/84:169 vad avser att grundutbildning
för vuxna i princip skall bedrivas som deltidsstudier,

2. att riksdagen med ändring i proposition 1983/84:169 beslutar att
timersättning för studier i grundutbildning för vuxna som hittills skall utgå
med högst 28 tim/vecka under högst 45 veckor/år,

3. att riksdagen beslutar avslå proposition 1983/84:169 vad avser ändring
i statsbidragssystemet för grundutbildning för vuxna,

4. att riksdagen uttalar att schablontillägget för grundutbildning för
vuxna bör höjas enligt vad som anförs i motionen.

UbU 1984/85:1

4

1983/84:2881 av Jörgen Ullenhag m. fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen med avslag på propositionens hemställan nr 4 beslutar
om en gemensam intagningsnämnd för gymnasieskolan, kommunala vuxenutbildningen
och statens skolor för vuxna,

2. att riksdagen beslutar avslå propositionens hemställan nr 8 och 9
utom vad gäller betyg i vissa särskilda yrkesinriktade kurser,

3. att riksdagen med anledning av propositionens hemställan nr 12,
beslutar om en tilldelning av timmar till den särskilda delramen utifrån
den volym som vuxenutbildningen har i kommunen samt de särskilda
behov som lokalt föreligger,

4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att
vuxenutbildningsförordningen 22 § c öch-22 § d bibehålls oförändrade,

5. att riksdagen beslutar avslå propositionens hemställan nr 13 och i
stället ger regeringen till känna vad i motionen anförts om större flexibilitet
vad gäller timutnyttjandet med därtill följande konsekvenser för studiefinansieringen.

1983/84:2882 av Kerstin Göthberg m. fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen tillkänna vad i motionen
anförs rörande samverkan med andra utbildningsanordnare särskilt vad
avser information och kartläggning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande anordnande av orienteringskurser i samverkan med folkbildningen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande intagningsnämnderna,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande aktiv samplanering mellan kommuner och landsting i fråga
om vuxenutbildning,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande överlåtande till länsskolnämnderna att fördela 10% av
undervisningstimmarna.

1983/84:2883 av Margareta Palmqvist (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
studieplanering, pedagogiska former och ekonomiska villkor inom vuxenutbildningen.

1983/84:2884 av Karl-Erik Häll (s) och Berit Oscarsson (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om målgrupper och prioriteringar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om orienteringskurser för vuxenstuderande,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om införande av en särskild delram av undervisningstimmar
för start av kurser med lägre deltagarantal än normalt,

UbU 1984/85:1

5

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behov av utvärdering av den kommunala vuxenutbildningsreformen.

1983/84:2885 av Per Unckel m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att med avslag på regeringens hemställan om
att godkänna förslaget att kommuner och landsting skall vara skyldiga att
främja vuxnas deltagande i utbildning ge regeringen till känna vad som i
motionen anförts om reglering i lag av denna skyldighet,

2. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om att grundutbildning
för vuxna i princip skall bedrivas som deltidsstudier, om ändrade
grunder för timersättning vid studier i grundutbildning för vuxna samt om
ändring i statsbidragssystemet för grundutbildning för vuxna,

3. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag att för grundskolekurser
ersätta den femgradiga betygsskalan med betygen godkänd och
icke godkänd,

4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om begränsning av uppdragsutbildning inom
kommunens ordinarie kommunala vuxenutbildning,

5. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om samläsning mellan närbesläktade ämnen,

6. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om avgiftsfinansiering av grundutbildning för
vuxna, kommunal vuxenutbildning samt utbildning vid statens skolor för
vuxna,

7. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om extra kostnader för grundskolekurser på invandrarspråk,

8. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om möjligheten att anordna praktisk arbetslivsorientering
inom den kommunala vuxenutbildningen,

9. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om de tekniska utbildningarna.

Utskottet

1. Utgångspunkter

Genom riksdagens beslut år 1967 (prop. 1967:85, SU 1967:117, rskr
1967:277) infördes den 1 juli 1968 kommunal vuxenutbildning som i
princip skulle kunna erbjuda undervisning enligt kursplanerna för grundskolans
högstadium och vad som numera utgör gymnasieskolan. Undervisningen
organiserades som fristående ämneskurser. Särskilda timplaner
infördes för kommunal vuxenutbildning. Både kommuner och landstingskommuner
får efter medgivande av skolöverstyrelsen (SÖ) anordna kommunal
vuxenutbildning. Landstingskommunerna får endast anordna kur -

UbU 1984/85:1

6

ser som motsvarar den utbildning som en landstingskommuns gymnasieskola
kan omfatta. Nästan alla kommuner och alla landstingskommuner
har sökt och fått tillstånd att anordna kommunal vuxenutbildning.

Som ett komplement till kommunal vuxenutbildning finns två riksrekryterande
statliga skolor för vuxna, en i Norrköping och en i Härnösand.

Efter förslag i budgetpropositionen år 1977 (prop. 1976/77:100 bil. 12,
UbU 1976/77:19, rskr 1976/77:176) infördes den 1 juli 1977 grundutbildning
för vuxna med kommunerna som huvudmän. Denna utbildning är
avsedd för vuxna som saknar grundläggande kunskaper i läsning, skrivning
eller matematik. Kommunerna är skyldiga att anordna grundutbildning
för vuxna i mån av behov.

Vuxenutbildning är ett samlingsbegrepp som inbegriper utbildningsoch
bildningsverksamhet i många olika former och med delvis olika mål.
Dit räknas i första hand grundutbildning för vuxna, kommunal vuxenutbildning,
utbildningen vid statens skolor för vuxna, utbildningen vid folkhögskolor,
studiecirkelverksamhet och arbetsmarknadsutbildning. De tre
förstnämnda vuxenutbildningformerna sammanfattar utskottet i det följande
under beteckningen kompetensinriktad vuxenutbildning.

När det gäller den kompetensinriktade vuxenutbildningen beslöt riksdagen
år 1981 att införa en särskild läroplan för kommunal vuxenutbildning
(prop. 1980/81:203, UbU 1981/82: 1, rskr 1981/82:46). Den nya
läroplanen (1982 års läroplan för kommunal vuxenutbildning, Lvux 82)
tillämpas fr. o. m. läsåret 1982/83. Den gäller i tillämpliga delar också för
verksamheten vid statens skolor för vuxna och för grundutbildning för
vuxna. Riksdagen har också beslutat om kompletteringar till Lvux 82
(prop. 1982/83:2, UbU 1982/83:2, rskr 1982/83:61). De tillämpas fr. o. m.
läsåret 1983/84. Besluten åren 1981 och 1982 beträffande den kompetensinriktade
vuxenutbildningen innebär bl. a. införande av ett etappsystem
och ett nytt system för betygsdokument.

Etappsystemet gäller i princip alla kurser i allmänna ämnen inom kommunal
vuxenutbildning. Samtliga etapper skall tillsammans svara mot vad
som ingår i resp. ämne enligt läroplanerna för grundskolans högstadium
(etapp 1) och gymnasieskolan (etapperna 2 — 4). Etapperna skall bygga på
varandra. Etapp 2 skall i princip motsvara ett- och tvåårig studiegång inom
gymnasieskolan, etapp 3 påbyggnad av tidigare etapp till treårig studiegång
och etapp 4 avslutande del av vissa mycket omfattande studiegångar.
Varje etapp betraktas som en fristående kurs. Varje sådan kurs består av en
grunddel och en fördjupningsdel. Grunddelen skall alltid ha en sådan
omfattning att de studerande får en god grund för studier i en följande
etapp eller vid högskolan.

Utformningen av systemet med betygsdokument inom den kompetensgivande
vuxenutbildningen utgår bl. a. från att de vuxenstuderande skall
kunna studera enstaka ämnen eller kombinera dem på ett sätt som passar
deras egna behov. Flertalet vuxenstuderande har inte behov av utbildning

UbU 1984/85:1

7

som ger fullständig grundskolekompetens eller som motsvarar en hel linje
i gymnasieskolan. Enligt gällande regler för tillträde till högskolan har
svensk medborgare som uppnått 25 års ålder, varit yrkesverksam i fyra år
och har kunskaper i engelska motsvarande slutförd lärokurs om minst två
årskurser i gymnasieskolan allmän behörighet för grundläggande högskoleutbildning.
Endast personer under 25 års ålder eller med yrkeserfarenhet
kortare än fyra år har behov av avgångsbetyg för att dokumentera allmän
behörighet. För studerande som önskar ett fullständigt avgångsbetyg finns
numera särskilda avgångsbetyg inom den kommunala vuxenutbildningen.

I avgångsbetygen för de olika sektorerna inom kommunal vuxenutbildning
— ekonomisk, humanistisk-samhällsvetenskaplig, naturvetenskaplig,
teknisk samt yrkesinriktad — ingår dels obligatoriska ämnen, dels
karaktärsämnen för resp. sektor, dels fritt valda ämnen. Vid ansökan till
högskolan skall studerande med sådant avgångsbetyg föras till kvotgrupperna
1 och 2, dit även andra studerande med utbildningar likvärdiga med
två- och treåriga gymnasieutbildningar förs.

2. Skyldighet för kommuner och landstingskommuner att främja vuxnas
deltagande i utbildning m. m.

Regeringen föreslår att varje kommun och landstingskommun skall ha
skyldighet att främja vuxnas deltagande i utbildning. Det nuvarande kravet
på medgivande från SÖ för rätt att få anordna kommunal vuxenutbildning
tas bort. Kommunerna skall också ansvara för att vuxna får information
om de utbildningsmöjligheter av olika slag som samhället erbjuder de
vuxna. Störst ansvar har därvid kommunerna för information om den
kompetensinriktade utbildningen. Det är enligt propositionen också naturligt
att kommunerna översiktligt informerar om möjligheterna till kompetensinriktad
utbildning vid statens skolor för vuxna.

Enligt motion 1983/84:2882 (c) yrkande 1 i denna del bör företrädare
för kommunal vuxenutbildning, folkbildning, arbetsmarknadsutbildning
och högskolan samverka när det gäller information om utbildning. Detta
bör enligt motionärerna ”komma till uttryck inom ramen för det informationsansvar
som enligt propositionen föreslås att kommunerna skall fullgöra”.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

Mångfalden inom vuxenutbildningen är en tillgång. Självfallet skall
kommun som utbildningsanordnare koncentrera sig på information om
sådan kompetensinriktad vuxenutbildning som den själv anordnar. Samma
princip gäller övriga utbildningsanordnare. Detta utesluter emellertid
inte att varje utbildningsanordnare bör lämna upplysning om vad det finns
för annan vuxenutbildning än den som man själv anordnar och om hur
man kan få veta mer om denna. Informationen bör ske med ömsesidig
respekt för den särart som ligger i de olika utbildningsformerna. Syftet
med informationen måste vara att underlätta för de vuxna att finna den

UbU 1984/85:1

8

form av utbildning som bäst svarar mot deras behov. Med hänvisning till
det anförda avstyrker utskottet motion 1983/84:2882 yrkande I i denna
del.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:169
godkänner vad som i propositionen har förordats om skyldighet för kommuner
och landstingskommuner att främja vuxnas deltagande i utbildning
och om att kommuner och landstingskommuner inte längre skall behöva
särskilt medgivande för att få anordna kommunal vuxenutbildning.

Enligt propositionen skall utbildningen i grundutbildning för vuxna,
kommunal vuxenutbildning och statens skolor för vuxna i princip vara
kostnadsfri för deltagarna. Kommunerna skall dock få besluta att deltagarna
i kommunal vuxenutbildning helt eller delvis själva skall bekosta
sådana läroböcker, arbetsmaterial, skrivmaterial och andra undervisningshjälpmedel,
som används för eget bruk och får behållas. Motsvarande
skall kunna beslutas för statens skolor för vuxna.

Enligt motion 1983/84:2885 (m) yrkande 6 bör kommunerna få en
generell möjlighet att besluta om avgiftsfinansiering av vuxenutbildning.
Detta skulle i vissa lägen, menar motionärerna, göra det möjligt att erbjuda
utbildning som eljest inte skulle kunna komma till stånd.

Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning att kommunal vuxenutbildning
i princip bör vara kostnadsfri och avstyrker förslaget i motion
1983/84:2885 yrkande 6. Vad som i ärendet förordats i proposition 1983/
84:169 bör godkännas av riksdagen.

Enligt regeringens förslag skall systemet med elevområden för kommunal
vuxenutbildning slopas. Vuxna skall ha rätt att i mån av plats tas in i
kommunal vuxenutbildning enligt gällande behörighets- och urvalsregler,
oavsett i vilken kommun utbildningen anordnas. Även när det gäller
grundutbildning för vuxna skall en sökande kunna få utbildning i annan
kommun än hemkommunen. Sökande som skulle kunna delta i samma
slags utbildning i hemkommunen skall dock inte kunna kräva att få gå i en
annan kommuns grundutbildning för vuxna eller kommunala vuxenutbildning.
När en elev har tagits in i grundutbildning för vuxna eller
kommunal vuxenutbildning i en annan kommun än hemkommunen, skall
hemkommunen betala s. k. interkommunal ersättning till kommunen.
Hemkommunen skall dock inte behöva betala sådan ersättning om eleven
hade kunnat delta i samma slags utbildning i hemkommunen. Om emellertid
hemkommunen vid förfrågan inte invänt mot att eleven togs emot i den
andra kommunen, skall hemkommunen betala ersättning.

1 motion 1982/83:1891 (m) hemställs att riksdagen begär att regeringen
genomför en sådan ändring i vuxenutbildningsförordningen att kommun
som anordnar viss undervisning inom den kommunala vuxenutbildningen
kan föreskriva att kommuninnevånare som efterfrågar utbildningen i fråga
skall genomgå denna i hemkommunen.

UbU 1984/85:1

9

Som utskottet ser det bör en kommun inte kunna föreskriva var och när
en vuxen skall genomgå en önskad utbildning. Det kan t. ex. vara lämpligt,
tidsmässigt och av andra skäl, att vuxenstudier bedrivs i kommunal vuxenutbildning
i den kommun där den studerande arbetar. 1 propositionen
föreslås därför att elevområden skall slopas inom kommunal vuxenutbildning
samt att interkommunal ersättning normalt skall betalas av hemkommunen.
Därvid förutsätts att en kommun skall slippa betala interkommunal
ersättning om en vuxenstuderande i kommunal vuxenutbildning eller
grundutbildning för vuxna hade kunnat delta i samma slags utbildning i
hemkommunen. Av vikt är därvid att det verkligen är samma slags utbildning
och att den äger rum på en tid och på en plats som är lämplig för
deltagaren. Vidare måste uppläggningen (t. ex. antalet lektioner per vecka)
vara sådan att deltagaren kan följa utbildningen och slutföra den inom
önskad tidsperiod.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motion 1982/
83:1891 och tillstyrker de principer som i propositionen har förordats om
intagning i grundutbildning för vuxna eller kommunal vuxenutbildning i
annan kommun än hemkommunen och om interkommunal ersättning.

Enligt regeringens förslag skall målgruppen för grundutbildning för vuxna
vara vuxna, som inte har sådana kunskaper och färdigheter i att läsa och
skriva på sitt eget språk eller i att räkna som svarar mot den nivå i dessa
avseenden som normalt uppnås på grundskolans mellanstadium. Den som
visserligen inte behärskar svenska språket men har grundläggande färdigheter
i att läsa och skriva på något annat språk har inte rätt att få undervisning
i läsning och skrivning i grundutbildning för vuxna. Utvecklingsstörda
vuxna som behöver undervisning motsvarande särskolans skall
också vara undantagna från rätt till grundutbildning för vuxna.

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner vad som i proposition
1983/84:169 har förordats om målgruppen för grundutbildning av vuxna.

Enligt regeringens förslag skall skolstyrelsen alltid utse en särskild intagningsnämnd
för kommunal vuxenutbildning. Skolstyrelsen skall således
inte längre få uppdra åt vuxenutbildningsråd att vara intagningsnämnd.
Vidare skall en gemensam intagningsnämnd inrättas för intagning till
statens skolor för vuxna.

I motion 1983/84:2881 (fp) yrkande 1 föreslåsen gemensam intagningsnämnd
för gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning och statens skolor
för vuxna. Enligt motion 1983/84:2882 (c) yrkande 3 bör intagningsnämnden
för gymnasieskolan tjäna som förebild för sammansättningen av
nämnden för intagning till kommunal vuxenutbildning.

Utskottet vill med anledning av regeringens förslag och motionerna
anföra följande.

En gemensam intagningsnämnd för kommunal vuxenutbildning, gymnasieskolan
och statens skolor för vuxna skulle medföra ett antal praktiska

I* Riksdagen 1984/85. 14 sami. Nr I

UbU 1984/85:1

10

problem. En gemensam nämnd för intagning till statens skolor för vuxna
bör däremot inrättas i enlighet med regeringens förslag. När det sedan
gäller sammansättningen av intagningsnämnderna för gymnasieskolan
resp. den kommunala vuxenutbildningen kan det som utskottet ser det
självfallet vara av värde att det blir ett personsamband mellan de båda
nämnderna i sådana fall där det är möjligt. Med hänvisning till det anförda
bör riksdagen avslå motionerna 1983/84:2881 yrkande 1 och 1983/
84:2882 yrkande 3 och godkänna vad som i proposition 1983/84:169 har
förordats om intagningsnämnd.

Regeringen föreslår vidare att statens skolor för vuxna liksom hittills
skall utgöra ett komplement till kommunal vuxenutbildning. Denna funktion
skall markeras ytterligare. Statens skolor för vuxna skall medverka till
att förverkliga vuxenutbildningens allmänna mål genom att, i form av
distansundervisning med eller utan lärarhandledning vid skolan, erbjuda
vuxna en kompetensinriktad utbildning av samma slag som den som ges
inom kommunal vuxenutbildning, således även yrkesinriktad utbildning.
Sådan distansundervisning skall i mån av plats stå öppen för vuxna som
är behöriga att tas in i kommunal vuxenutbildning men som av något skäl
inte lämpligen kan delta i motsvarande utbildning där. Sådana skäl kan
t. ex. vara svårigheter att binda sig för en regelbunden undervisningstid
eller önskemål om en snabbare eller långsammare studietakt än den som
erbjuds i kommunal vuxenutbildning. I andra fall kan det gälla studerande
som inte kan få utbildning i kommunal vuxenutbildning därför att det inte
finns plats för alla sökande eller därför att de vill studera ett mindre vanligt
ämne eller en etapp av ett ämne, som samlar alltför få deltagare för att en
kurs skall kunna startas i kommunal vuxenutbildning. I samtliga dessa fall
är den studerande troligen så motiverad för studierna att de större svårigheterna
i distansundervisningsformen är överkomliga. Till bilden hör att
tillgängliga resurser aldrig kommer att medge att samtliga kommuner kan
erbjuda ett differentierat kursutbud inom kommunal vuxenutbildning.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som i proposition 1983/
84:169 förordats om mål, målgrupper och prioriteringar för statens skolor
för vuxna. Vidare tillstyrker utskottet att SÖ skall besluta vilken yrkesinriktad
utbildning som skall anordnas av statens skolor för vuxna.

Allmänna frågor om målgrupper och prioriteringar inom övrig vuxenutbildning,
bl. a. gränsdragningen mellan kommunal vuxenutbildning och
studiecirkelverksamhet, tas upp i motion 1983/84:2884 (s) yrkande 1. Utskottet
behandlar motionen i detta sammanhang och vill i frågan anföra
följande.

Samtliga kurser i allmänna ämnen i kommunal vuxenutbildning leder
till kompetens i ämnet, antingen motsvarande grundskolans högstadium
(etapp 1) eller någon studieväg på gymnasieskolan (etapperna 2—4). De
skall anordnas enligt av SÖ fastställda tim- och kursplaner m. m. Beträf -

UbU 1984/85:1

11

fande ämnet samhällskunskap, som i motionen tas som exempel på ett
svårbestämt ämne i gränsdragningshänseende, bör nämnas att etapp 1
enligt timplanen skall omfatta 45 lektioner, etapp 2 100 lektioner och etapp
3 ytterligare 45 lektioner. I samtliga etapper krävs studier på egen hand av
minst samma omfattning. Några andra kurser i samhällskunskap förekommer
inte inom kommunal vuxenutbildning.

Folkbildningsutredningen (U 1975:19) har i sitt slutbetänkande Folkbildning
för 80-talet (SOU 1979:85, s. 100) gjort en jämförelse mellan
folkbildningsarbete och kommunal vuxenutbildning i vad gäller mål, uppgifter
och organisation. Jämförelsen bifogas som bilaga.

Som utskottet tidigare sagt bör informationen om olika slag av vuxenutbildning
ske med ömsesidig respekt för den särart som ligger i de olika
utbildningsformerna. Syftet med informationen måste vara att underlätta
för de vuxna att finna den form av vuxenutbildning som bäst svarar mot
deras behov.

Utskottet avstyrker motion 1983/84:2884 yrkande 1, enligt vilket kortare
kurser i samhällskunskap inte bör anordnas inom kommunal vuxenutbildning.

3. Betygs- och kompetensfrågor, läroplansfrågor

Nybörjarundervisning i franska och tyska förekommer både i grundskolan
och gymnasieskolan. Övriga nybörjarspråk utom engelska ligger på
gymnasienivån, och studierna inleds därför i etapp 2 inom den kommunala
vuxenutbildningen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag att nybörjarkurser
i franska och lyska skall betraktas som gymnasieskolkurser (etapp
2) i stället för som nu grundskolekurser (etapp 1).

Regeringen föreslår att den femgradiga betygsskalan för grundskolekurser
inom kommunal vuxenutbildning och statens skolor för vuxna skall
ersättas med enbart betygen godkänd och icke godkänd. Slutbetyg från
kommunal vuxenutbildning och statens skolor för vuxna, som ger fullständig
grundskolekompetens, skall innehålla betyget godkänd i samtliga ämnen
som nu är obligatoriska för slutbetyg inom vuxenutbildningen. Slutbetyget
får dessutom omfatta betyget godkänd i hemspråk. Under en
övergångsperiod — betyg gäller i åtta år — kan betyg enligt den femgradiga
betygsskalan ingå i slutbetyget.

1 motionerna 1983/84:2881 (fp) yrkande 2 och 1983/84:2885 (m) yrkande
3 hemställs att riksdagen avslår regeringens förslag att för grundskolekurser
ersätta den femgradiga betygsskalan med betygen godkänd och icke
godkänd.

Utskottet hänvisar till vad föredragande statsrådet anför i frågan i
propositionen (s. 29 f.): ”Det bör enligt min mening normalt vara naturligast
att en studerande som, efter vuxenstudier på grundskolenivån, vill
fortsätta sina studier på gymnasieskolnivån, gör det inom något slag av

UbU 1984/85:1

12

vuxenutbildning. Jag vill i sammanhanget erinra om förslaget i årets budgetproposition
om prioritering av sökande under 18 år vid intagning till
gymnasieskolans grundskoleanknutna studievägar. Det finns inte anledning
att behålla en femgradig betygsskala för grundskolekurserna med
tanke på de vuxenstuderande som kan tänkas söka sig till och få plats på
grundskoleanknutna studievägar i gymnasieskolan. I de fall vuxenstuderande
på grundval av slutbetyg från kommunal vuxenutbildning eller
statens skolor för vuxna söker till någon utbildning inom gymnasieskolan
kan ansökningen behandlas inom den fria kvoten.”

Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning och föreslår att riksdagen
med bifall till proposition 1983/84:169 och med avslag på motionerna
1983/84:2881 yrkande 2 och 1983/84:2885 yrkande 3 godkänner
vad som i propositionen har förordats om betyg i grundskolekurser samt
slutbetygets innehåll och kompetensvärde.

Särskild yrkesinriktad utbildning består av kortare yrkesutbildning utan
direkt motsvarighet i gymnasieskolan. Utskottet tillstyrker beträffande
särskilda yrkesinriktade kurser att uppgiften ”deltagit”, som nu får användas
i stället för den femgradiga betygsskalan i vissa sådana kurser, ersätts
med betygen godkänd och icke godkänd.

Regeringen föreslår att det inom kommunal vuxenutbildning får anordnas
orienteringskurser som kan ha olika inriktning. De får vara lokalt
anpassade. De skall vända sig till vuxna som överväger att påbörja kompetensinriktade
studier av något slag.

Enligt motion 1983/84:2882 (c) yrkande 2 kan dessa orienteringskurser
med fördel anordnas inom ramen för eller i samverkan med folkbildningen.
I motion 1983/84:2884 (s) yrkande 2 anförs att det bör vara helt klart
att kurserna avser en kortare ”prova-på-aktivitet” inför kurser som förekommer
i verksamhet som anordnas av kommunen.

Utskottet erinrar om att den orienteringskurs, som nu finns inom kommunal
vuxenutbildning och som i propositionen föreslås få olika inriktning
och lokal anpassning, skall vända sig enbart till vuxna som efter
allsidig information överväger att påbörja kompetensinriktade studier
inom ramen för kommunal vuxenutbildning. Den skall orientera om och
ge en realistisk uppfattning om vad dessa studier kommer att innebära.
Kursen bör inte få anordnas av någon annan än kommun. Den bör
självfallet inrymma information om att vuxenutbildning av andra slag än
den kommunala finns. I den mån det visar sig att deltagarna inte har behov
av kompetensinriktad utbildning utan av folkbildning eller kanske arbetsmarknadsutbildning,
bör de självfallet hänvisas till anordnare av sådan
utbildning.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med
bifall till proposition 1983/84:169 och med avslag på motionerna 1983/
84:2882 yrkande 2 och 1983/84:2884 yrkande 2 godkänner vad som i

UbU 1984/85:1

13

propositionen har förordats om orienteringskurser inom kommunal vuxenutbildning.

Enligt regeringens förslag får grundskolekurserpå invandrarspråk anordnas
som reguljära kurser i kommunal vuxenutbildning efter beslut av
skolstyrelsen och vid statens skolor för vuxna efter beslut av SÖ, under
förutsättning att lämpliga läromedel och lärare finns att tillgå. Undervisningen
i sådana kurser skall kombineras med stödundervisning i svenska
eller grundskolekurs i svenska som främmande språk. Syftet skall vara att
deltagarna skall kunna fortsätta sina studier i svenskspråkig utbildning.

I motion 1983/84:2885 (m) yrkande 7 hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att grundskolekurser på invandrarspråk
inte får medföra extra kostnader.

Utskottet erinrar om att undervisning på invandrarspråk i grundskolekurser
anordnas inom den timram som årligen fastställs av riksdagen och
det schablontillägg som utgår för alla kurser. En förutsättning för att
tillgängliga resurser inom kommunal vuxenutbildning skall kunna utnyttjas
effektivt är dock att man når målet att invandrarna skall kunna fortsätta
sina studier i svenskspråkig utbildning i etapperna 2 och 3. För studierna
av de olika ämnena i dessa etapper fordras stor språkförståelse, om inte
svårigheter i undervisningen skall uppstå.

Med hänvisning till vad som här anförts avstyrker utskottet motion
1983/84:2885 yrkande 7 och föreslår att riksdagen godkänner vad som i
proposition 1983/84:169 har förordats om grundskolekurser på invandrarspråk.

Av propositionen framgår att olika modeller skall prövas för ett decentraliserat
arbetssätt när det gäller karlläggning av utbildningsbehov.

Enligt motion 1983/84:2882 yrkande 1 i denna del bör kommun samverka
med andra utbildningsanordnare när det blir fråga om att kartlägga
utbildningsbehov.

Mångfalden inom vuxenutbildningen när det gäller utbildningsanordnare
är enligt utskottets mening en tillgång som bör kunna utnyttjas, bl. a.
vid kartläggning av utbildningsbehov. Riksdagen har nyligen beslutat att
länsskolnämnderna fr. o. m. innevarande budgetår skall ta initiativ till
samverkan i olika hänseenden mellan gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning
och arbetsmarknadsutbildning (prop. 1983/84:116, UbU
1983/84:29, rskr 1983/83:412). Olika slag av kartläggning av utbildningsbehov
och frågor om samverkan i detta arbete mellan olika utbildningsanordnare
redovisas utförligt i den nu föreliggande propositionen (s. 37 —
38). Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen med bifall till
proposition 1983/84:169 och med avslag på motion 1983/84:2882 yrkande
1 i denna del utan erinran lägger till handlingarna vad som i propositionen
anförts om kartläggning av utbildningsbehov.

Vidare föreslår utskottet att riksdagen utan erinran lägger till handling -

UbU 1984/85:1

14

arna vad som i proposition 1983/84:169 anförts om översyn av den föreliggande
läroplanen för kommunal vuxenutbildning (Lvux 82) mot bakgrund
av regeringens förslag i propositionen.

4. Vissa frågor rörande arbetets organisation m. m.

Enligt regeringens förslag får kurs i kommunal vuxenutbildning startas
om antalet elever beräknas varaktigt uppgå till lägst tolv eller i glesbygd
lägst åtta. Varje kurs får omfatta högst 30 elever. Liksom hittills skall
speciella kurser för intagna i kriminalvårdsanstalt få startas om antalet
deltagare beräknas varaktigt uppgå till lägst fem. Motsvarande undantag
beträffande speciella kurser för handikappade upphävs. I fråga om lägsta
deltagarantal i kurser i kommunal vuxenutbildning skall särskilda regler
för glesbygd gälla. Med glesbygd skall därvid i fortsättningen avses kommun
som ingår i stödområdena A, B och C enligt bestämmelserna om
regionalpolitisk! stöd. Till glesbygd bör dock i detta sammanhang inte
räknas sådan ort inom kommunen, där treårig eller fyraårig linje av gymnasieskolan
anordnas (g-ort).

Utskottet tillstyrker vad som i proposition 1983/84:169 har förordats om
elevantal i kommunal vuxenutbildningskurs.

Vidare föreslår regeringen att beslut om tid och plats för kurser och om
samläsning av ämnen eller etapper av samma ämne skall fattas på lokal
nivå. Vid sådan samläsning skall reglerna för deltagarantal tillämpas på
den samläsande undervisningsgruppen i dess helhet. Det i timplanen angivna
antalet timmar för den mest omfattande kursen som ingår i samläsningen
får inte överskridas.

Frågor om samläsning av olika ämnen eller olika etapper av samma
ämne tas upp i motion 1983/84:2885 yrkande 5. Samläsning mellan närbesläktade
ämnen får enligt motionärerna inte leda till att blockämnen
införs i den kommunala vuxenutbildningen. Det anses därför viktigt att
inga avsteg får göras från att slutbetyget i kommunal vuxenutbildning på
grundskolenivå skall omfatta betyg i vart och ett av de olika ämnena på
timplanen.

Utskottet vill peka på att regeringens förslag om samläsning endast
innebär att det blir möjligt att bedriva kommunal vuxenutbildning med
"B-skolemetodik”, när antalet kursdeltagare är för litet för att separata
kurser skall kunna anordnas. Reglerna för deltagarantal kommer därvid
att tillämpas på den samläsande undervisningsgruppen i dess helhet. Denna
samläsning innebär inga avsteg från gällande kurs- och timplaner eller
från reglerna om ämnen som slutbetyg skall innehålla. Slutbetyg från
kommunal vuxenutbildning som ger grundskolekompetens måste innehålla
separata betyg i bl. a. vart och ett av ämnena historia, samhällskunskap,
religionskunskap, geografi, fysik, kemi och biologi. Grundskolekursen
utgör den första etappen i en sammanhängande studiegång i resp. ämne.

UbU 1984/85:1

15

Med hänvisning till vad som redovisats föreslår utskottet att riksdagen
med bifall till proposition 1983/84:169 och med avslag på motion 1983/
84:2885 yrkande 5 godkänner vad som i propositionen har förordats om
samläsning och regler för deltagarantal vid sådan kurs.

Regeringen föreslår vidare att kommunal grundutbildning för vuxna i
princip skall bedrivas som deltidsstudier. Timersättning skall lämnas för
högst 15 timmar per vecka och under högst 45 veckor per år. Under vad
som kan antas vara de sista fem månaderna kan timersättning dock som
hittills utgå under högst 28 timmar per vecka, om pedagogiska skäl motiverar
så intensiva studier. Den studerande skall liksom hittills kunna få
ersättning för sammanlagt högst 1 120 timmar eller, om särskilda skäl
föreligger, sammanlagt högst 2 220 timmar.

Elever som fyllt 16 men inte 20 år och inte förlorar arbetsinkomst,
ersättning från arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd på
grund av deltagande i undervisning i grundutbildning för vuxna får inte
som nu studiehjälp utan timersättning i en omfattning som motsvarar
högst studiebidragets belopp per månad.

1 motionerna 1983/84:2880 (vpk) yrkandena 1 och 2 och 1983/84:2885
(m) yrkande 2 i denna del föreslås dels avslag på förslaget om deltidsstudier
i kommunal grundutbildning för vuxna, dels att timersättning för
studierna skall utgå som hittills, dvs. under högst 28 veckotimmar för läsår.
Enligt motion 1983/84:2881 (fp) yrkande 5 bör undervisningen kunna
organiseras på hel- eller deltid under hela eller delar av studietiden. Timersättning
bör därvid utgå enligt de beslut som fattas i de enskilda fallen
beträffande heltids- eller halvtidsstudier. Enligt motion 1983/84:2883 (s)
är det angeläget att ha så fria ramar som möjligt vid avgörande av hur
många timmar per vecka som deltidsstudierna inom grundutbildningen
för vuxna skall vara i det individuella fallet. Möjligheten till dispens från
begränsningen till 15 veckotimmar föreslås utsträckt till en längre tidsperiod
än de i propositionen nämnda sista fem månaderna.

Utskottet vill med anledning av regeringens förslag och motionsyrkandena
anföra följande.

Timersättning för grundutbildning för vuxna utgår som tidigare nämnts
för det antal timmar den studerande har varit närvarande, dock högst för
det antal timmar som motsvarar 40 veckors heltidsstudier, dvs. 1 120
timmar. Om särskilda skäl föreligger, får timersättning utgå för 2 220
timmar. Av centrala studiestödsnämndens allmänna råd/kommentarer
framgår att särskilda skäl får anses föreligga om eleven ej har uppnått
sådan kunskaps- och färdighetsnivå att han eller hon kan fortsätta sin
utbildning i reguljär vuxenutbildning. Skolstyrelserna avgör när särskilda
skäl föreligger. Som särskilda skäl får enligt utskottets mening inte betraktas
behovet av medel för försörjning.

Den enskildes studieförutsättningar skall även i fortsättningen avgöra
studietakten. Det väsentliga i regeringsförslaget är att studierna inte får

UbU 1984/85:1

16

bedrivas på heltid under inledningsskedet, när den studerande är studieovan.

Det finns numera ett tak på det totala antalet timmar för grundutbildning
för vuxna i landet. Även det totala antalet timmar med timersättning
per individ är begränsat. Erfarenheten hittills visar att endast ett fåtal
studerande har fortsatt sina studier när timersättning inte längre kan utgå.
Av statsfinansiella skäl är det f. n. inte möjligt att utvidga antalet timmar
med timersättning. Om undervisningen bedrivs på deltid uppnås att studier
kan bedrivas med timersättning under en längre period. Ett viktigt
skäl för att studierna inom grundutbildning för vuxna skall bedrivas på
deltid är vidare att de inte skall hindra deltagare från att behålla kontakten
med arbetslivet medan man deltar i grundutbildning för vuxna.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motionerna
1983/84:2880 yrkandena 1 och 2, 1983/84:2881 yrkande 5, 1983/84:2883
och 1983/84:2885 yrkande 2 i denna del. Samtidigt tillstyrker utskottet
regeringens förslag beträffande deltidsstudier i kommunal grundutbildning
för vuxna samt timersättning för sådana studier.

Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag beträffande dels beslut
om skiljande av elev från utbildningen i grundutbildning för vuxna, dels
skolstyrelsens handläggning av ärenden om skiljande av elev från utbildningen
i kommunal vuxenutbildning eller statens skolor för vuxna, dels
konferenser m. m. i kommunal och statlig utbildning för vuxna.

5. Praktik

Av propositionen framgår att det skall ankomma på skolstyrelserna att
avgöra i vilken utsträckning praktisk arbetslivsorientering (prao) skall anordnas
för deltagare i kommunal vuxenutbildning, som saknar eller har
kort erfarenhet av arbetslivet. Prao skall vara frivillig för deltagarna.
Kostnaderna för prao skall täckas av schablontillägget.

I motion 1983/84:2885 (m) yrkande 8 ställer man sig tveksam till att
utnyttja schablontillägget för prao. De övriga ändamål som schablontilllägget
skall användas till, bl. a. syo-insatser, anses mer angelägna.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att syo-insatser är viktiga. I
de fall dessa insatser behöver få en mer praktisk inriktning i form av prao
bör detta vara möjligt. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att riksdagen avslår motion 1983/84:2885 yrkande 8 och godkänner regeringens
förslag beträffande prao.

Regeringens förslag beträffande möjlighet till inbyggd utbildning vid
kommunal vuxenutbildning och statens skolor för vuxna tillstyrks.

6. Arbetsfördelning och samarbete

I propositionen framhålls att samarbetet mellan statens skolor för vuxna
och den kommunala vuxenutbildningen bör utvecklas ytterligare, bl. a. för

UbU 1984/85:1

17

att det genom distansundervisning skall bli möjligt att ge utbildning åt
vuxna som vill studera mer ovanliga ämnen eller de avslutande etapperna
av vissa ämnen. Föredragande statsrådet anser det inte realistiskt att tro att
kommunal vuxenutbildning annat än i ett fåtal stora kommuner kommer
att kunna ha ett relativt fylligt utbud av kurser. Det föreslås därför i
propositionen att regeringen bör ha rätt att inom ramen för de sammanlagda
resurserna för kommunal vuxenutbildning och statens skola för vuxna
medge de avvikelser från gällande regler och den omfördelning mellan
anslag som kan behövas för att genomföra försök som främjar samarbete
mellan utbildningsformerna.

Utskottet som anser ifrågavarande distansundervisning värdefull, i synnerhet
för många grupper människor som annars inte skulle få tillgång till
viss undervisning, tillstyrker att vidgat samarbete mellan kommunal vuxenutbildning
och statens skolor för vuxna prövas i försöksverksamhet och
utvecklingsarbete. För ändamålet bör regeringen kunna medge avvikelser
från gällande regler och omfördelningar mellan anslag.

Enligt regeringens förslag bör landstingskommunerna få anordna även
särskild yrkesinriktad utbildning inom de utbildningsområden som en
landstingskommuns gymnasieskola kan omfatta. En till en landstingskommun
hörande kommun, som avser att anordna yrkesinriktade kurser inom
ett sådant område, skall genom sin skolstyrelse, innan beslut fattas, samråda
med landstingskommunens utbildningsnämnd. Vid oenighet om vem
som skall anordna en kurs, skall enligt regeringens förslag länsskolnämnden
besluta i frågan.

Enligt motion 1983/84:2882 (c) yrkande 4 bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna att en aktiv samplanering bör eftersträvas mellan
kommuner och landsting i fråga om vuxenutbildning.

Utskottet kan inte finna att det i den aktuella frågan föreligger skiljaktig
mening mellan regering och motionärer, varför motionen bör avslås i
denna del. Samtidigt tillstyrks vad som i propositionen anförs om arbetsfördelning
mellan kommunal och landstingskommunal vuxenutbildning.

Regeringen föreslår att företagsintern utbildning liksom hittills inte bör
få bekostas med statliga medel. Olika former av samverkan med företag
bör dock utvecklas genom att försöksverksamhet bedrivs med uppdragsutbildning
anordnad inom kommunal vuxenutbildning och statens skolor
för vuxna. Med företag jämställs i detta sammanhang statlig, landstingskommunal
eller kommunal myndighet, förvaltning eller institution. Med
företagsintern utbildning avses utbildning för personal inom ett företag
och i företagets intresse. Ett villkor för uppdragsutbildning måste dock
vara att den inte får inverka menligt på den ordinarie verksamheten. I
propositionen nämns att uppdragsutbildningen t. v. inte bör få vara mer
omfattande än 10% av den ordinarie utbildningen i den kommunala
vuxenutbildningen på orten. När det gäller statens skolor för vuxna bör det

UbU 1984/85:1

18

ankomma på SÖ att besluta om förekomst och omfattning av uppdragsutbildning.

I motion 1983/84:2885 (m) yrkande 4 hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att ingen övre gräns bör finnas för
uppdragsutbildning i en permanent organisation.

Enligt vad utskottet inhämtat kommer frågan om uppdragsutbildning
att tas upp på nytt i den proposition om vuxenutbildningslag som kommer
att läggas fram för riksdagen. Andelen uppdragsutbildning kan för vissa
huvudmän bli större än nyssnämnda procentsats. Ett särskilt uttalande
enligt motionärernas önskemål behövs därför inte. Med hänvisning härtill
föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1983/84:2885 yrkande 4 och
godkänner att försöksverksamhet med uppdragsutbildning inom kommunal
och statlig vuxenutbildning skall få anordnas.

Utskottet tillstyrker vad som i propositionen har förordats om att länsskolnämnderna
skall ta initiativ till regelbundna samråd mellan kommunerna
angående grundutbildning för vuxna och kommunal vuxenutbildning.

7. Statsbidrag och resursutnyttjande

Antalet undervisningstimmar i riket i grundutbildning för vuxna och i
kommunal vuxenutbildning får under budgetåret 1984/85 uppgå till följande: för

grundutbildning för vuxna 1 234 000 undervisningstimmar

för grundskolekurser samt för gymnasieskolkurser
etapp 2 i de allmänna
ämnena svenska, engelska, matematik
och samhällskunskap 1 300 000 undervisningstimmar

för övriga gymnasieskolkurser i allmänna
ämnen 570 000 undervisningstimmar

för gymnasieskolkurser i yrkesämnen

och särskilda yrkesinriktade kuser 786 000 undervisningstimmar

Totalram för kommunal vuxenutbild- 2 656 000 undervisningstimmar
ning

Kommunen disponerar utan beslut av statlig myndighet högst 90% av
det antal undervisningstimmar i grundutbildning för vuxna och i kommunal
vuxenutbildning som fanns i kommunen under föregående budgetår.
De undervisningstimmar som inte utan vidare disponeras av kommunerna
(10 % av timresurserna under budgetåret 1983/84) får SÖ förfoga över och
fördela mellan kommunerna.

I regleringsbrevet för budgetåret 1984/85 avseende bidrag till kommunal
utbildning för vuxna öppnade regeringen möjligheten för SÖ att till
länsskolnämnd delegera befogenheten att förfoga över och fördela mellan
kommunerna de undervisningstimmar som kommunerna inte själva disponerar.
SÖ utnyttjade bemyndigandet till fullo. Timmarna har alltså i år

UbU 1984/85:1 19

fördelats av resp. länsskolnämnd. Med hänvisning härtill bör riksdagen
avslå motion 1983/84:2882 (c) yrkande 5, vari begärs att regeringen skall
överlåta till länsskolnämnderna att fördela 10 % av timmarna för kommunal
utbildning för vuxna.

Statsbidrag till grundläggande utbildning för vuxna skall beräknas på
grundval av antalet elever. Enligt regeringens förslag skall för varje elev
upp t. o. m. fyra elever beräknas sju undervisningstimmar per vecka och
för varje elev därutöver tre undervisningstimmar per vecka under 37
veckor av ett redovisningsår. Förslaget innebär en minskad maximiram
jämfört med gällande rambestämmelser (för varje elev upp t. o. m fyra
elever sju timmar per vecka och för varje elev därutöver fyra timmar per
vecka).

1 motionerna 1983/84:2880 (vpk) yrkande 3 och 1983/84:2885 (m) yrkande
2 i denna del föreslås avslag i vad gäller ändring av statsbidragssystemet
för grundläggande utbildning för vuxna.

Utskottet finner för sin del att den av regeringen föreslagna ändringen
i statsbidragssystemet är en följd av förslaget om deltidsstudier. Den nuvarande
statsbidragsbestämmelsen har i realiteten redan satts ur spel genom
det av riksdagen beslutade timtak som tillämpas fr. o. m. läsåret
1982/83 för grundutbildningen för vuxna. Enligt uppgift från SÖ (anslagsframställning
för budgetåret 1985/86 s. C 4:29) utnyttjades under läsåret
1982/83 totalt I 259 208 undervisningstimmar för sammanlagt 17 803 deltagare.
Det innebär att kommunerna i genomsnitt har utnyttjat statsbidrag
med mindre än 2 timmar per elev och vecka under 37 veckor, trots att nu
gällande statsbidragssystem medger ett större antal timmar.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med
bifall till proposition 1983/84:169 och med avslag på motionerna 1983/
84:2880 yrkande 3 och 1983/84:2885 yrkande 2 i denna del godkänner vad
som i propositionen förordats om ändring i statsbidragssystemet för
grundutbildning för vuxna.

Inom den totalram av undervisningstimmar för kommunal vuxenutbildning,
som en kommun disponerar, bör enligt propositionen upp till I 000
undervisningstimmar (särskild delram) under varje läsår få utnyttjas för
kurser med färre deltagare än normalt, dock lägst fem deltagare. Samtidigt
upphävs en rad detaljföreskrifter om kursstart med lägre deltagarantal än
normalt. Länsskolnämnderna får rätt att efter samråd med berörda kommuner
besluta om omfördelning mellan olika kommuners särskilda delramar,
om det behövs för att i en kommun anordna speciella kurser för elever
med handikapp, som kommer även från andra kommuner.

I motion 1983/84:2881 (fp) yrkande 3 hävdas att omfattningen av den
särskilda delramen bör bestämmas utifrån den volym som vuxenutbildningen
har i kommunen samt de särskilda behov som lokalt föreligger. I

UbU 1984/85:1

20

motion 1983/84:2884 (s) yrkande 3 föreslås en begränsning av delramen,
nämligen till högst en femtedel av totalantalet timmar i kommunen. Enligt
motionerna 1983/84:2881 (fp) yrkande 4 och 1983/84:2885 (m) yrkande 9
bör nuvarande bestämmelser beträffande tekniska ämnen behållas, nämligen
att kurser i dessa ämnen får startas med åtta deltagare eller i vissa fall
med fem.

Utskottet erinrar om att avsikten med förslaget om en särskild delram på
upp till högst 1 000 undervisningstimmar per läsår och kommun är att
förenkla regelsystemet så långt som möjligt utan att försämra nuvarande
möjligheter att få till stånd utbildning. Tanken är således att underlätta för
små kommuner att starta kompetensinriktad utbildning, även i mindre
vanliga ämnen. Avsikten är också att ge större kommuner möjlighet att då
och då starta kurser även i mycket ovanliga ämnen.

Eftersom det totala antalet undervisningstimmar är begränsat och det är
viktigt att hushålla med tillgängliga resurser, bör antalet kurser med endast
fem deltagare hållas så lågt som möjligt. Detta intresse är gemensamt för
stat och kommun. Både i små och stora kommuner bör regelsystemet
rymma incitament till en planering av hur resurserna skall utnyttjas som
sträcker sig över flera år. Samplanering med grannkommunerna bör också
eftersträvas. Mot denna bakgrund måste omfattningen av den särskilda
delramen vara relativt begränsad.

Av den totalram undervisningstimmar för kommunal vuxenutbildning,
som en kommun disponerar, bör enligt utskottets mening högst hälften,
dock högst 1 000 timmar, under varje läsår få utnyttjas för kurser med lägst
fem deltagare. Länsskolnämnderna bör få rätt att, om synnerliga skäl
föreligger, besluta om undantag från regeln att högst hälften av totalramen
undervisningstimmar i kommunen får ingå i den särskilda delramen.

Utbildningen i tekniska ämnen utgör en förhållandevis liten del av den
totala kommunala vuxenutbildningen. På samma sätt som den tekniska
utbildningen i ungdomsskolan omfattar ett stort antal linjer, grenar och
varianter, så består vuxenutbildningen i tekniska ämnen också av ett
förhållandevis stort antal specialiserade kurser och kursetapper. Det finns
mot denna bakgrund anledning att vidta åtgärder för att se till att utbildning
i dessa ämnen även fortsättningsvis kan komma till stånd i erforderlig
utsträckning inom den kommunala vuxenutbildningen. Utskottet anser
därför att länsskolnämnderna bör medges rätt att efter samråd med berörda
kommuner besluta om omfördelning mellan olika kommuners särskilda
delramar inte bara för att i en viss kommun anordna speciella kurser för
elever med handikapp som kommer även från andra kommuner, utan även
för att i viss kommun anordna smala tekniska utbildningar av regionalt
intresse eller riksintresse, i vilka finns elever även från andra kommuner.
Genom sådana omfördelningar i ett län kommer den särskilda delramen
i en eller flera kommuner att kunna överstiga 1 000 undervisningstimmar.
Utskottet utgår vidare från att formerna för anordnande av kurser av
nämnt slag utvärderas efter tre år.

UbU 1984/85:1 21

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av proposition 1983/
84:169 och motion 1983/84:2884 yrkande 3 Samt med avslag på motionerna
1983/84:2881 yrkandena 3 och 4 och 1983/84:2885 yrkande 9 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en särskild
delram av undervisningstimmar för start av kurser i kommunal vuxenutbildning
med lägre deltagarantal än som normalt krävs.

Utskottet tillstyrker vad som i proposition 1983/84:169 har förordats om
användningen av schablontilläggen för kommunal vuxenutbildning och
grundutbildning för vuxna. Den i motion 1983/84:2880 (vpk) yrkande 4
förordade höjningen av schablontillägget från 15 till 25% av de totala
timresurserna avstyrker utskottet med hänvisning till det statsfinansiella
läget.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen godkänner vad som i propositionen
har förordats om statsbidrag till inbyggd utbildning i kommunal vuxenutbildning
och beslut av SÖ om hur stora medel som får tas i anspråk för
inbyggd utbildning när det gäller statens skolor för vuxna. Likaså tillstyrks
att riksdagen utan erinran lägger till handlingarna vad som i proposition
1983/84:169 anförts om stödåtgärder för handikappade elever i grundutbildning
för vuxna, kommunal vuxenutbildning och statens skolor för
vuxna.

8. övriga frågor

I propositionen föreslås att de grundläggande bestämmelserna om kommunal
och statlig utbildning för vuxna skall införas i en särskild lag som
skall träda i kraft den 1 juli 1985. Avsikten är att regeringen skall förelägga
riksdagen ett lagförslag under år 1984.

1 motion 1983/84:2885 (m) yrkande 1 anförs om att förslaget i propositionen
om att kommunerna skall främja vuxnas deltagande i utbildning är
en viktig förändring för kommunernas del och att den exakta innebörden
i ordet ”främja” i vad avser åtagande för kommunerna är oklar. Mot denna
bakgrund anser motionärerna att ett definitivt ställningstagande till det
ansvar som de facto läggs på kommunerna måste anstå till dess att det finns
ett lagförslag att ta ställning till.

Utskottet, som erinrar om att förslag till lagtext kommer att föreläggas
riksdagen, avstyrker motion 1983/84:2885 yrkande 1. Utskottet tillstyrker
att regeringens förslag rörande kommunal och statlig utbildning för vuxna
genomförs senast den 1 juli 1985. Regeringen bör få avgöra den närmare
tidpunkten.

I motion 1983/84:2884 (s) yrkande 4 föreslås att riksdagen begär en
noggrann uppföljning av den verksamhet som blir ett resultat av förslagen
i proposition 1983/84:169.

Med hänvisning till att det ankommer på SÖ att successivt utvärdera
varje reform inom sitt tillsynsområde avstyrker utskottet motion 1983/
84:2884 yrkande 4.

UbU 1984/85:1

22

I motion 1982/83:948 (c) yrkande 25 — som väcktes under allmänna
motionstiden under riksmötet 1982/83 — begärs ett nytt statsbidragssystem
som är enkelt att administrera och där kommunerna ges stor frihet att
prioritera inom ramen för centralt fastställda mål.

Utskottet hänvisar till de nyss behandlade förslagen i proposition 1983/
84:169. Målet för det fortsatta arbetet med reformen måste även fortsättningsvis
vara att söka utjämna sådana olikheter i resurshänseende mellan
kommunerna som beror av historiska förhållanden vid vuxenutbildningens
utbyggnad. Med hänvisning till det anförda bör motion 1982/83:948
yrkande 25 avslås.

Utskottet behandlar i detta sammanhang till slut motion 1982/83:2123
(s), även den väckt under allmänna motionstiden under riksmötet 1982/83.
Enligt motionärerna är folkhögskolan särskilt skickad att utforma kurser
med hänsyn till elevernas särskilda förutsättningar, t. ex. handikapp av
något slag. Folkhögskolan bör, menar motionärerna, i vissa fall kunna
vara en av flera möjligheter till grundutbildning för vuxna. Motionärerna
önskar att förordningen om grundutbildning för vuxna skall utformas så
att kommunen kan anordna sådan utbildning utanför kommunens gränser.

Utskottet vill stryka under att den undervisning för handikappade som
ges vid en folkhögskola inte till sin uppläggning överensstämmer helt med
vad som gäller inom grundutbildning för vuxna. Det är inte folkhögskolans
uppgift att ge samma utbildning som kan erhållas inom det kommunala
skolväsendet. För ifrågavarande folkhögskolekurser för handikappade
utgår studiestöd på det sätt som gäller för annan folkhögskoleutbildning,
nämligen studiemedel, vuxenstudiestöd och eventuellt utbildningsbidrag.
Med hänvisning till det anförda avstyrks motion 1982/83:2123.

9. Hemställan

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande viss information avslår motion
1983/84:2882 yrkande 1 i denna del,

2. att riksdagen godkänner vad som i proposition 1983/84:169
har förordats om skyldighet för kommuner och landstingskommuner
att främja vuxnas deltagande i utbildning och om att
kommuner och landstingskommuner inte längre skall behöva
särskilt medgivande för att få anordna kommunal vuxenutbildning,

3. att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:169 och med
avslag på motion 1983/84:2885 yrkande 6 godkänner vad som
i propositionen har förordats om en i princip kostnadsfri utbildning
för eleverna i grundutbildning för vuxna, kommunal

UbU 1984/85:1

23

vuxenutbildning och statens skolor för vuxna med angivna
undantag,

4. att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:169 och med
avslag på motion 1982/83:1891 godkänner de principer som i
propositionen har förordats om intagning i grundutbildning
för vuxna eller kommunal vuxenutbildning i annan kommun
än hemkommunen och om interkommunal ersättning,

5. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats
om målgruppen för grundutbildning för vuxna,

6. att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:169 och med
avslag på motionerna 1983/84:2881 yrkande 1 och 1983/
84:2882 yrkande 3 godkänner vad som i propositionen har
förordats om att vuxenutbildningsråd inte längre skall få vara
intagningsnämnd för kommunal vuxenutbildning och om en
gemensam intagningsnämnd för statens skolor för vuxna,

7. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats
om mål, målgrupper och prioriteringar för statens skolor för
vuxna samt om beslut av skolöverstyrelsen angående yrkesinriktad
utbildning vid statens skolor för vuxna,

8. att riksdagen beträffande målgrupper och prioriteringar för
övrig kommunal vuxenutbildning avslår motion 1983/84:2884
yrkande 1,

9. att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:169 godkänner
vad som i propositionen har förordats om att nybörjarkurser
i tyska och franska skall hänföras till etapp 2 och utgöra
gymnasieskolkurser,

10. att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:169 och med
avslag på motionerna 1983/84:2881 yrkande 2 och 1983/
84:2885 yrkande 3 godkänner vad som i propositionen förordats
om betyg i grundskolekurser samt slutbetygets innehåll
och kompetensvärde,

11. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats
om betyg i vissa särskilda yrkesinriktade kurser,

12. att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:169 och med
avslag på motionerna 1983/84:2882 yrkande 2 och 1983/
84:2884 yrkande 2 godkänner vad som i propositionen har
förordats om orienteringskurser inom kommunal vuxenutbildning,

13. att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:169 och med
avslag på motion 1983/84:2885 yrkande 7 godkänner vad som
i propositionen har förordats om grundskolekurser på invandrarspråk,

14. att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:169 och med
avslag på motion 1983/84:2882 yrkande 1 i denna del utan

UbU 1984/85:1

24

erinran lägger till handlingarna vad som i propositionen anförts
om kartläggning av utbildningsbehov,

15. att riksdagen utan erinran lägger till handlingarna vad som i
proposition 1983/84:169 anförts om översyn av Lvux 82,

16. att riksdagen godkänner vad som i proposition 1983/84:169
har förordats om elevantal i kurs i kommunal vuxenutbildning,

17. att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:169 och med
avslag på motion 1983/84:2885 yrkande 5 godkänner vad som
i propositionen har förordats om samläsning och regler för
deltagarantal vid sådan kurs,

18. att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:169 och med
avslag på motionerna 1983/84:2880 yrkandena 1 och 2, 1983/
84:2881 yrkande 5, 1983/84:2883 och 1983/84:2885 yrkande 2
i denna del godkänner vad som i propositionen har förordats
om att grundutbildning för vuxna i princip skall bedrivas som
deltidsstudier och om ändrade grunder för timersättning vid
studier i grundutbildning för vuxna,

19. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats
angående beslut om skiljande av elev från utbildningen i
grundutbildning för vuxna,

20. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats
om informations- och samrådsskyldighet för rektor gentemot
företrädare för eleverna inom grundutbildning för vuxna,
kommunal vuxenutbildning och statens skolor för vuxna samt
om att endast en konferens skall vara obligatoriskt samverkansorgan
inom grundutbildning för vuxna, kommunal vuxenutbildning
och statens skolor för vuxna,

21. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats
om att ärenden om skiljande av elev från utbildningen i kommunal
vuxenutbildning eller statens skolor för vuxna skall
handläggas av skolstyrelsen,

22. att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:169 och med
avslag på motion 1983/84:2885 yrkande 8 godkänner vad som
i propositionen har förordats om att möjlighet införs att anordna
praktisk arbetslivsorientering inom kommunal vuxenutbildning,

23. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats
om möjlighet till inbyggd utbildning vid kommunal vuxenutbildning
och statens skolor för vuxna,

24. att riksdagen godkänner att vidgat samarbete mellan kommunal
vuxenutbildning och statens skolor för vuxna prövas i
försöksverksamhet och utvecklingsarbete och att därvid inom
ramen för de sammanlagda resurserna för kommunal vuxenutbildning
och statens skolor för vuxna avvikelser får göras

UbU 1984/85:1

25

från gällande regler och omfördelningar får göras mellan anslag,

25. att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:169 och med
avslag på motion 1983/84:2882 yrkande 4 godkänner vad som
i propositionen har förordats om att landstingskommunerna
inom sin kommunala vuxenutbildning får anordna särskild
yrkesinriktad utbildning inom sådana utbildningsområden
som en landstingskommuns gymnasieskola kan omfatta samt
om att länsskolnämnden i vissa fall skall besluta om rätt att
anordna yrkesinriktade kommunala vuxenutbildningskurser
inom sådana utbildningsområden,

26. att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:169 och med
avslag på motion 1983/84:2885 yrkande 4 godkänner vad som
i propositionen har förordats om försöksverksamhet med uppdragsutbildning
anordnad inom kommunal vuxenutbildning
och statens skolor för vuxna,

27. att riksdagen godkänner vad som i proposition 1983/84:169
har förordats om att länsskolnämnderna skall ta initiativ till
regelbundna samråd mellan kommunerna angående grundutbildning
för vuxna och kommunal vuxenutbildning,

28. att riksdagen beträffande fördelning av vissa undervisningstimmar
avslår motion 1983/84:2882 yrkande 5,

29. att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:169 och med
avslag på motionerna 1983/84:2880 yrkande 3 och 1983/
84:2885 yrkande 2 i denna del godkänner vad som i propositionen
förordats om ändring i statsbidragssystemet för grundutbildning
för vuxna,

30. att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:169 och
motion 1983/84:2884 yrkande 3 och med avslag på motionerna
1983/84:2881 yrkande 3 och 4 och 1983/84:2885 yrkande 9
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om en särskild delram av undervisningstimmar för start av
kurser i kommunal vuxenutbildning med lägre deltagarantal än
som normalt krävs,

31. att riksdagen godkänner vad som i proposition 1983/84:169
har förordats om användningen av schablontilläggen för kommunal
vuxenutbildning och grundutbildning för vuxna,

32. att riksdagen beträffande höjning av schablontillägget avslår
motion 1983/84:2880 yrkande 4,

33. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats
om statsbidrag till inbyggd utbildning i kommunal vuxenutbildning
och beslut av skolöverstyrelsen om hur stora medel
som får tas i anspråk för inbyggd utbildning i statens skolor för
vuxna,

UbU 1984/85:1

26

34. att riksdagen utan erinran lägger till handlingarna vad som i
propositionen har anförts om stödåtgärder för handikappade
elever i grundutbildning för vuxna, kommunal vuxenutbildning
och statens skolor för vuxna,

35. att riksdagen beträffande reglering i lag av viss skyldighet
avslår motion 1983/84:2885 yrkande 1,

36. att riksdagen godkänner vad som i proposition 1983/84:169
förordats om genomförandetiden av regeringens förslag,

37. att riksdagen beträffande uppföljningen av viss reform avslår
motion 1983/84:2884 yrkande 4,

38. att riksdagen beträffande ett nytt statsbidragssystem avslår
motion 1982/83:948 yrkande 25,

39. att riksdagen beträffande viss utformning av förordningen om
grundutbildning för vuxna avslår motion 1982/83:2123.

Stockholm den 25 oktober 1984

På utbildningsutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Kerstin
Göthberg (c), Per Unckel (m), Bengt Wiklund (s), Lars Gustafsson (s),
Rune Rydén (m), Helge Hagberg (s), Lennart Bladh (s), Birgitta Rydle (m),
Göran Allmér (m), Margot Wallström (s), Larz Johansson (c), Ingvar
Johnsson (s), Barbro Nilsson i Örnsköldsvik (s) och Linnea Hörlén (fp).

Reservationer

1. Möjlighet till avgiftsfinansiering av kurs (mom. 3)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Utskottet
ansluter” och slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

1 tider, då statsmakterna tvingas minska bidragen till kommunal utbildning
för vuxna, bör det inte vara uteslutet för kommun att besluta om en
större avgiftsfinansiering av kurs än som medges i propositionen. Om en
större avgiftsfinansiering medges, skulle kommun kunna erbjuda utbildning
som eljest inte skulle kunna komma till stånd. Detta bör riksdagen

UbU 1984/85:1

27

med avslag på proposition 1983/84:169 och med bifall till motion 1983/
84:2885 yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande en i princip kostnadsfri utbildning för
eleverna i grundutbildning för vuxna, kommunal vuxenutbildning
och statens skolor för vuxna med angivna undantag med
bifall till motion 1983/84:2885 yrkande 6 och med avslag på
proposition 1983/84:169 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

2. Intagningsnämnder (mom. 6)

Kerstin Göthberg (c), Larz Johansson (c) och Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”En gemensam”
och på s. 10 slutar ”om intagningsnämnd” bort ha följande lydelse:

Enligt riksdagens beslut våren 1984 skall sökande under 18 år ges
företräde vid intagning till gymnasieskolans grundskoleanknutna studievägar
(prop. 1983/84:100, UbU 1983/84:19, rskr 1983/84:321). I propositionen
(s. 112) anfördes att de, som är 18 år eller äldre och önskar en
gymnasial utbildning men inte kommer in i gymnasieskolan, har möjlighet
att söka till den kommunala vuxenutbildningen.

I många sammanhang talas om nödvändighet av samverkan mellan
gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning. Med utgångspunkt i den
ändrade intagningssituationen för gymnasieskolelever fr. o. m. nästa läsår
är det därför naturligt att man där detta är praktiskt möjligt tillskapar en
intagningsnämnd, som är gemensam för gymnasieskolan och den kommunala
vuxenutbildningen. En sådan nämnd skulle göra det lättare att ta
in gymnasieelever till kommunal vuxenutbildning och "komvuxelever” till
gymnasieskolan. I övrigt tillstyrker utskottet regeringens förslag.

Detta bör riksdagen med avslag på proposition 1983/84:169 och med
anledning av motionerna 1983/84:2881 yrkande 1 och 1983/84:2882 yrkande
3 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen beträffande att vuxenutbildningsråd inte längre
skall få vara intagningsnämnd för kommunal vuxenutbildning
och beträffande en gemensam intagningsnämnd för statens skolor
för vuxna med avslag på proposition 1983/84:169 och med
anledning av motionerna 1983/84:2881 yrkande 1 och 1983/
84:2882 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

UbU 1984/85:1

28

3. Betyg i grundskolekurser (mom. 10)

Kerstin Göthberg (c), Per Unckel (m), Rune Rydén (m), Birgitta Rydle
(m), Göran Allmér (m), Larz Johansson (c) och Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar ”Utskottet
hänvisar” och på s. 12 slutar ”och kompetensvärde” bort ha följande
lydelse:

Utskottet avvisar regeringens förslag att avskaffa den nuvarande femgradiga
betygsskalan för grundskolekurser. Det är ett rättvisekrav för såväl
eleverna i kommunal vuxenutbildning som eleverna i grundskolan att
nuvarande betygssystem får finnas kvar inom den kommunala vuxenutbildningen
för att skolformerna skall vara likvärdiga. En ordning i kommunal
vuxenutbildning som innebär att endast ”betygen” godkänd och
icke godkänd används tenderar att leda till att kraven för godkänd sätts
mycket lågt. Informationen till den studerande och eventuella avnämare
blir därigenom mycket trubbig och inte sällan direkt missvisande.

Regeringens förslag innebär också att en särskild kvotgrupp måste införas
för de elever som önskar läsa vidare i gymnasieskolan. Detta blir
onödigt om nuvarande betygssystem bibehålls. Det finns med regeringens
förslag risk för att elever som en gång börjat i den kommunala vuxenutbildningens
grundskolekurser alltid kommer att tillhöra den kommunala
vuxenutbildningens utbildningssystem. Den föreslagna betygsordningen
motverkar rörlighet mellan utbildningsformerna. Ett parallellskolesystem
uppstår lätt.

Vad som i övrigt anförts i propositionen om slutbetygets innehåll och
kompetensvärde föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:2881
yrkande 2 och 1983/84:2885 yrkande 3 avslår vad som i proposition
1983/84:169 förordats om betyg i grundskolekurser samt slutbetygets innehåll
och kompetensvärde.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. att riksdagen beträffande betyg i grundskolekurser samt slutbetygets
innehåll och kompetensvärde med bifall till motionerna
1983/84:2881 yrkande 2 och 1983/84:2885 yrkande 3 avslår
proposition 1983/84:169,

4. Omfattningen av studierna inom grundutbildning för vuxna m. m. (mom. 18)

Per Unckel (m), Rune Rydén (m), Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m)
och Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar ”Timersättning
för” och på s. 16 slutar ”sådana studier” bort ha följande lydelse:

UbU 1984/85:1

29

Utskottet anser att omfattningen av studierna per vecka inom grundutbildning
för vuxna bör få avgöras från fall till fall av skolstyrelsen och inte
begränsas på sätt som skett i propositionen. Utskottets förslag i denna del
får jämfört med regeringens förslag konsekvenser för timersättningens
omfattning per helt läsår och för erhållandet av studiehjälp. Timersättning
m. m. för deltagare i grundutbildning för vuxna bör få lämnas för högst 28
timmar per vecka, dvs. heltid, under helt läsår. Detta bör riksdagen med
avslag på proposition 1983/84:169 samt med bifall till motionerna 1983/
84:2880 yrkande I, 1983/84:2881 yrkande 5 och 1983/84:2885 yrkande 2
i denna del och med anledning av motion 1983/84:2880 yrkande 2 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. att riksdagen beträffande grundutbildning för vuxna som deltidsstudier
i princip och beträffande ändrade grunder för timersättning
vid studier i grundutbildning för vuxna med avslag
på proposition 1983/84:169 samt med bifall till motionerna
1983/84:2880 yrkande 1, 1983/84:2881 yrkande 5 och 1983/
84:2885 yrkande 2 i denna del och med anledning av motionerna
1983/84:2880 yrkande 2 och 1983/84:2883 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Statsbidragssystemet för grundutbildning för vuxna (mom. 29)

Under förutsättning av bifall till reservation 4.

Per Unckel (m). Rune Rydén (m), Birgitta Rydle (m), Göran Allmér(m)
och Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 19 "Utskottet
finner” och slutar ”för vuxna” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör statsbidraget för grundutbildning för vuxna
inte ändras. Riksdagen bör därför med bifall till motionerna 1983/
84:2880 yrkande 3 och 1983/84:2885 yrkande 2 i denna del avslå proposition
1983/84:169.

dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:

29. att riksdagen beträffande ändring i statsbidragssystemet för
grundutbildning för vuxna med bifall till motionerna 1983/
84:2880 yrkande 3 och 1983/84:2885 yrkande 2 i denna del
avslår proposition 1983/84:169,

6. Deltagarantal för kurs i tekniska ämnen m. m. (mom. 30)

Per Unckel (m), Rune Rydén (m), Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m)
och Linnea Hörlén (fp) anser

UbU 1984/85:1

30

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar ”Eftersom det”
och på s. 21 slutar ”normalt krävs” bort ha följande lydelse:

Utskottet erinrar om att utbildningen i tekniska ämnen utgör en förhållandevis
liten del av den totala kommunala vuxenutbildningen. På samma
sätt som den tekniska utbildningen i ungdomsskolan omfattar ett stort
antal linjer, grenar och varianter, så består vuxenutbildningen i tekniska
ämnen också av ett förhållandevis stort antal specialiserade kurser och
kursetapper. Kursetapperna måste anordnas med viss kontinuitet och
periodicitet för att de studerande skall kunna fullfölja påbörjade studiegångar
utan onödiga avbrott. Utskottet anser därför att kurser i tekniska
ämnen bör få startas om antalet deltagare beräknas varaktigt uppgå till
lägst fem. Denna prioritering av undervisning i tekniska ämnen sker inom
den totalram undervisningstimmar som kommunen disponerar, varför
utskottets förslag inte medför merkostnader. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag i övrigt beträffande en särskild delram för start av kurser i
kommunal vuxenutbildning med lägre deltagarantal än vad som normalt
krävs. Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på proposition 1983/
84:169 och motionerna 1983/84:2881 yrkande 3 och 1983/84:2884 yrkande
3 och med bifall till motionerna 1983/84:2881 yrkande 4 och 1983/
84:2885 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:

30. att riksdagen beträffande en särskild delram av undervisningstimmar
för start av kurser i kommunal vuxenutbildning med
lägre deltagarantal än vad som normalt krävs med avslag på
proposition 1983/84:169 och motionerna 1983/84:2881 yrkande
3 och 1983/84:2884 yrkande 3 och med bifall till motionerna
1983/84:2881 yrkande 4 och 1983/84:2885 yrkande 9 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Kommuns skyldighet att främja vuxenutbildning (mom. 35)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anför:

Regeringens förslag till nya regler för kommunal vuxenutbildning är
från formella utgångspunkter uppenbart otillfredsställande. Något förslag
till lagstiftning finns inte fogat till de riktlinjer regeringen presenterar i den
nu aktuella propositionen. Det är därmed t. ex. inte möjligt att bedöma
vilken exakt omfattning som det kommunala ansvaret för att främja vuxenutbildning
är avsett att få.

Vi har för vår del, trots dessa invändningar, valt att ändå diskutera
propositionens förslag i sak. I anslutning till riksdagsbehandlingen av
vuxenutbildningslagen bör omfattningen av det kommunala ansvaret bedömas
utan hinder av vad som nu, utan lagtext, har kunnat sägas.

UbU 1984/85:1

31

Bilaga

Folkbildningsutredningens beskrivning av mål, uppgifter och organisation
för folkbildningsarbete och kommunal vuxenutbildning (SOU 1979:85, s. 100)

Folkbildning

Ger vuxna möjligheter till studier
och kulturaktiviteter under hela
livstiden.

Skall ge allmän medborgerlig bildning
enl. angivna målformuleringar.
Skall ej ge behörighet för fortsatta
studier eller ge yrkesutbildning.
Kan undantagsvis ge fortbildning i
yrket. Inga prov eller betyg.

Startas, byggs upp och administreras
av studieförbund som är fria
demokratiska organisationer och
som i regel har folkrörelseanknytning.

Styrs av organisationernas och studieförbundens
representanter och
av deltagare i verksamheten.

Idéburen med möjligheter till profilering.
Bygger ofta på en samhällsuppfattning
t. ex. religiös, politisk
eller annan idégrund.

Reglerad genom folkbildningsförordningen
som anger bestämmelser
om t. ex. minsta antal cirkeldeltagare
och cirkelsammankomster.

Deltagarna själva kan enligt folkbildningsförordningen
bestämma
om metoder, tillvägagångssätt, studiematerial,
studietakt, studienivå
och studietid.

Kursavgifter.

Kommunal vuxenutbildning och
statens skolor för vuxna

Ger vuxna möjligheter till kortare
eller längre studieperioder insatta i
ett system av återkommande utbildning.

Skall ge utbildning, fortbildning eller
vidareutbildning i yrket eller behörighet
för fortsatta studier. Betyg
eller ibland intyg utfärdas.

Startas och administreras av samhällets
organ: stat, landsting eller
kommun. Organisatoriskt uppbyggd
efter mönster från ungdomsskolan.

Styrs av politiskt valda organ med
stöd av lagar och förordningar.

Ideologisk profilering ej tillåten.
Skall inta en neutral hållning.

Reglerad genom vuxenutbildningsförordningen
som inbegriper bestämmelser
om t. ex. timtal, läroplan,
studietakt och studienivå.

Deltagarna kan ha ett visst inflytande
genom kurskonferenser och
samarbetsnämnd.

Inga kursavgifter.

Liber Tryck Stockholm 1984