TU 1984/85:7

Trafikutskottets betänkande
1984/85:7

om tilläggsbudget I (prop. 1984/85:25 bil. 4)
Sammanfattning

Under punkten 1 (Järnvägar) tillstyrker utskottet att statens järnvägar
inom ordinarie investeringsram för budgetåret 1984/85 får använda 23
milj. kr. för nyteckning av aktier i ASG AB.

Under punkten 2 (Ny organisation för luftfartsverket m. m. och Flygplatser
m. m.) tillstyrker utskottet regeringens förslag om ändringar i luftfartsverkets
organisation.

Den nya organisationen syftar till att öka marknadsinriktningen och
resursutnyttjandet. Detta sker bl. a. genom att flygplatserna blir självständiga
resultatenheter med ett utvidgat linjeansvar direkt under verkschefen.
Den centrala förvaltningen får en förstärkt karaktär av stab till verkschefen
och samtidigt en servicefunktion gentemot flygplatserna.

Ändringarna i organisationen innebär att en klarare avgränsning görs
mellan verkets myndighetsfunktioner och rörelsedrivande funktioner.
Luftfartsinspektionen och transport- och planeringsavdelningen kommer
att utgöra verkets renodlade myndighetsfunktioner och flygplatserna och
trafikavdelningen med därtill hörande flygtrafikledningsorgan de rörelsedrivande
verksamheterna.

Marknadsstaben, revisionen, administrativa avdelningen och ekonomiavdelningen
blir centrala staber.

Med tanke på den dynamik som präglar flygtransportsektorn kan successiva
anpassningar av luftfartsverkets organisationsstruktur bli behövliga.
Organisation och system kan vidare behöva förändras för att stärka den
inre effektiviteten. Utskottet tillstyrker därför propositionens förslag att
det skall få ankomma på regeringen att fatta beslut om sådana förändringar.
Med anledning av ett i motion 1984/85:201 (m) framfört yrkande i
denna del understryker utskottet dock att därmed skall avses endast förändringar
som inte påverkar verkets huvudsakliga verksamhetsinriktning
enligt det nu tillstyrkta organisationsförslaget. Beträffande de framtida
och mera principiella ändringar av organisationen som kan befinnas påkallade
framhålls att förslag härom även fortsättningsvis bör föreläggas
riksdagen för godkännande.

Utskottet avstyrker det i samma motion framförda förslaget att riksdagen
i skrivelse till regeringen hemställer om förslag till dels fullständigt
avskiljande av luftfartsverkets myndighetsfunktion från dess rörelsedrivande
funktion, dels aktiebolagsbildning av de statliga flygplatsernas
verksamhet.

1 Riksdagen 1984/85. 15 sami. Nr 7

TU 1984/85:7

I en m-reservation yrkas bifall till motionärernas förslag i sistnämnda
delar.

Särskilt yttrande anmäls (fp) beträffande luftfartsverkets myndighetsoch
rörelsedrivande funktioner, m. m.

Utskottet tillstyrker — under förevarande punkt — vidare att luftfartsverket
inom ordinarie investeringsram för budgetåret 1984/85 får använda
3 180 000 kr. för nyteckning av aktier i Swedavia AB samt att regeringen
bemyndigas medge luftfartsverket att teckna borgen för lån till Swedavia
AB intill ett belopp om högst 8 000 000 kr.

Slutligen tillstyrker utskottet att på tilläggsbudget tas upp ett reservationsanslag
på 25 milj. kr. för vissa investeringar i inrikesterminalen och
för regionalflyget på Arlanda, vilka visat sig nödvändiga på grund av den
kraftiga trafikökningen.

I anslutning härtill avstyrks yrkandet i en c-motion att riksdagen skall
ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om överförande av
viss transfertrafik från Arlanda till andra flygplatser, främst Landvetter
och Sturup.

Särskilt yttrande i frågan härom anmäls av c-ledamöterna.

SJÄTTE HUVUDTITELN

1. Järnvägar. Nyteckning av aktier i ASG AB. Med tillstyrkande av regeringens
förslag i proposition 1984/85:25 bilaga 4 (kommunikationsdepartementet)
under punkt 1 (s. 12) hemställer utskottet

att riksdagen godkänner att statensjärnvägar inom ordinarie investeringsram
för budgetåret 1984/85 får använda 23 000 000 kr.
för nyteckning av aktier i ASG AB.

2. Ny organisation för luftfartsverket m. m. och Flygplatser m. m. Regeringen
har under punkt 2 (s. 13—24) föreslagit riksdagen

att godkänna de av föredragande departementschefen förordade riktlinjerna
för organisation av luftfartsverket,

a» bemyndiga regeringen att besluta om framtida ändringar i luftfartsverkets
organisation,

att godkänna att luftfartsverket inom ordinarie investeringsram förbudgetåret
1984/85 får använda 3 180 000 kr. för nyteckning av aktier i Swedavia
AB,

att bemyndiga regeringen att medge luftfartsverket att teckna borgen
för lån till Swedavia AB intill ett belopp om högst 8 000 000 kr.,

att till Flygplatser m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1984/85 anvisa ett reservationsanslag på 25 000 000 kr.

TU 1984/85:7

Riksdagens luftfartspolitiska beslut år 1982 (prop. 1981/82:98, TU
1981/82:28, rskr 1981/82:339) innebar bl. a. att luftfartsverkets verksamhet
skulle inriktas mot en ökad marknadsorientering. Det av verket påbörjade
arbetet med översyn av arbetsformer, organisation och styrsystem
skulle fortsätta och verket ålades att självt vidta eller i förekommande fall
lägga fram förslag till erforderliga organisatoriska förändringar. I en skrivelse
den 4 juni 1984 har luftfartsverket redovisat resultatet av översynsarbetet
och föreslagit vissa ändringar av organisationen.

Riksrevisionsverket, statskontoret och Aktiebolaget Aerotransport
(ABA) har yttrat sig över skrivelsen.

1 propositionen lämnas (s. 13—17) en redogörelse för dels luftfartsverkets
nuvarande organisatoriska förhållanden, dels verkets förslag till ändringar
av organisationen samt över förslaget inhämtade remissyttranden.
Föredragandens ställningstaganden i denna del redovisas på s. 17 — 20.
Vidare läggs fram förslag till ökning av aktiekapitalet i Swedish Aviation
Development (Swedavia) AB m. m. (s. 21 —22) samt till medelsanvisning
för viss utbyggnad av Arlanda flygplats (s. 22 — 24).

Som bilaga till detta betänkande har fogats tablåer över verkets nuvarande
organisation samt över föreslagen ny organisation.

Motionerna

I motion 1984/85:201 av Rolf Clarkson m. fl. (m) yrkas

1. att riksdagen avslår propositionens förslag angående bemyndigande
för regeringen att besluta om framtida ändringar i luftfartsverkets organisation,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till aktiebolagsbildning av
de statliga flygplatserna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om ett fullständigt avskiljande av myndighetsfunktionen
från den rörelsedrivande funktionen i verket.

I motion 1984/85:203 av Rune Torwald m. fl. (c) yrkas att riksdagen
beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförs angående delvis omläggning av transfertrafiken.

Utskottet

Ny organisation för luftfartsverket m. m.

1 propositionen erinras om att utvecklingen på den civila luftfartens
område under senare år varit mycket expansiv. I första hand gäller det
inrikestrafiken, vilket hänger samman med att SAS och LIN:s verksamheter
samlokaliserades i en gemensam terminal på Arlanda hösten 1983.

TU 1984/85:7

Inför den positiva utveckling av luftfarten som kan förutses under resten
av 1980-talet anser föredraganden det naturligt att luftfartsverket främjar
en på sunda ekonomiska villkor grundad utveckling och verkar för att en
tillfredsställande flygtransportförsörjning uppnås och vidmakthålls till
lägsta möjliga kostnader. I detta anses ligga bl. a. att verket självt eller i
samverkan med övriga intressenter vidtar eller initierar åtgärder som stärker
sektorns långsiktiga konkurrensförmåga. För att säkerställa detta krävs
att luftfarten bedrivs med en hög säkerhet, effektivitet, regularitet och
servicenivå. Luftfartsverket och flygbolagen producerar tillsammans flygtransporttjänster.
Det är därför angeläget, sägs det, att verkets handlande
präglas av en ökad marknadsorientering. En såda inriktning bör också ta
sig uttryck i anspassning av luftfartsverkets organisation. Utskottet delar
helt denna uppfattning.

Den nya organisation som luftfartsverket föreslagit syftar enligt föredraganden
till att öka marknadsinriktningen och resursutnyttjandet. Detta
sker bl. a. genom att flygplatserna blir självständiga resultatenheter med ett
utvidgat linjeansvar direkt under verkschefen. Den centrala förvaltningen
får en förstärkt karaktär av stab till verkschefen och samtidigt en servicefunktion
gentemot flygplatserna.

Den nya organisationens huvudstruktur innebär sålunda
att flygplatserna får ett delegerat ansvar direkt under verkschefen,
att flygplatsavdelningen i samband därmed avvecklas och en teknisk
avdelning inrättas,

att en marknadsstab inrättas och

att en starkare avgränsning görs mellan verkets myndighets- och rörelsedrivande
enheter.

Enligt föredraganden är förslaget i överensstämmelse med vad statsmakterna
uttalade i samband med 1982 års luftfartspolitiska beslut. Förslaget
uttrycker en klar strävan mot en bättre marknadsanpassning, bl. a.
genom ökade möjligheter för flygplatserna att agera självständigt. Betoningen
av målstyrning, produktansvar och resultatansvar sägs vidare vara
mycket värdefull.

Den decentraliserade organisationen anses också gagna effektiviteten
genom den stimulans en sådan organisation ger till ökat ansvar, engagemang
och lokala initiativ.

En väsentlig del av en omorganisation är, som förut nämnts, att en
klarare avgränsning görs mellan verkets myndighetsfunktioner och rörelsedrivande
funktioner. Utskottet finner det för sin del angeläget att så sker
och tillstyrker därför förslaget i denna del. Ändringen innebär, som föredraganden
anfört, att luftfartsinspektionen och transport- och planeringsavdelningen
kommer att utgöra verkets renodlade myndighetsfunktioner
och flygplatserna och trafikavdelningen med därtill hörande flygtrafikledningsorgan
de rörelsedrivande verksamheterna.

TU 1984/85:7

Marknadsstaben, revisionen, administrativa avdelningen och ekonomiavdelningen
kommer att utgöra centrala staber.

Vad föredraganden i övrigt anfört beträffande organisationsförslaget
och konsekvenserna av dess genomförande föranleder ingen erinran eller
särskilt uttalande från utskottets sida. Förslaget tillstyrks sålunda även i
dessa delar.

1 propositionen föreslås också att regeringen bemyndigas att besluta om
framtida ändringar i luftfartsverkets organisation.

Med anledning härav hemställs i motion 1984/85:201 (m) att regeringens
begäran om ett sådant bemyndigande avslås. Vidare begärs ett tillkännagivande
från riksdagens sida om att ett fullständigt avskiljande av verkets
myndighetsfunktion från dess rörelsedrivande funktion framdeles bör
komma till stånd samt att regeringen lägger fram ett förslag till aktiebolagsbildning
av de statliga flygplatsernas verksamhet.

Med tanke på den dynamik som präglar flygtransportsektorn är det som
föredraganden framhållit naturligt att successiva anpassningar görs av
luftfartsverkets organisationsstruktur. Organisation och system kan behöva
förändras för att stärka den inre effektiviteten. Utskottet ser därför
ingen anledning att motsätta sig förslaget att det skall få ankomma på
regeringen att fatta beslut om sådana förändringar och tillstyrker alltså
detsamma. I anslutning härtill och med anledning av motionärernas yrkande
vill utskottet dock understryka att därmed skall avses endast förändringar
som inte påverkar verkets huvudsakliga verksamhetsinriktning enligt
det nu tillstyrkta organisationsförslaget. Beträffande de framtida och
mera principiella ändringar av organisationen som kan befinnas påkallade
bör förslag härom även fortsättningsvis föreläggas riksdagen för godkännande.

Genom vad utskottet nu anfört synes syftet med motionen i denna del
tillgodosett. Utskottet avstyrker under hänvisning härtill motionens avslagsyrkande.

Vad beträffar motionärernas övriga yrkanden är utskottet inte berett
biträda desamma. Såsom redan tidigare framhållits innebär ju f. ö. den
aktuella omorganisationen en klarare avgränsning mellan verkets myndighets-
och rörelsefunktioner samt en bestämd inriktning mot en bättre
marknadsanpassning, bl. a. genom ökade möjligheter för flygplatserna att
agera självständigt.

Härmed sammanhängande frågor har tidigare övervägts i samband med
riksdagens luftfartspolitiska beslut under våren 1982. Som underlag förelåg
då den luftfartspolitiska utredningens betänkande (SOU 1981:12) Inrikesflyget
under 1980-talet. Utredningen hade undersökt ett par alternativa
företagsformer för huvudmannaskap, drift och förvaltning av de
interregionala flygplatserna. En enig utredning avvisade alternativet att

TU 1984/85:7

ombilda förvaltningen av flygplatsverksamheten till bolag. Utredningen
förordade i stället alternativet med ett luftfartsverk där myndighetsfunktionen
och den kommersiella funktionen hålls samman. Man ansåg vidare
att om verket använder de möjligheter som affärsverksformen ger, bör
verksamhetens effektivitet kunna ökas.

Utskottet vill vidare erinra om att riksrevisionsverket nyligen redovisat
en kartläggning av affärsverkens bolagsverksamhet. Verket har också på
grundval härav analyserat problem som är förknippade med denna. Kartläggningen
och problemanalysen har nyligen överlämnats till regeringen.
Beredning av frågorna härom pågår enligt vad utskottet erfarit inom
regeringskansliet.

Mot bakgrund av det anförda kan utskottet inte finna några skäl föreligga
att begära förslag till ändring av verkets organisationsform på det sätt
motionärerna föreslagit. De uppgifter för luftfartsverket som anges i motionen
torde sålunda väl kunna fullgöras inom ramen för den nya organisationsformen.
Motionen avstyrks i dessa delar.

ökning av aktiekapitalet i Swedish Aviation Development (Swedavia) AB
m. m.

Riksdagen godkände våren 1982 (prop. 1981/82:185, TU 1981/82:32,
rskr 1981/82:289) att ett aktiebolag bildades som dotterföretag till luftfartsverket
med uppgift att bedriva konsultverksamhet m. m. inom den
civila luftfartens område.

Regeringen godkände i juni 1982 ett förslag till bolagsordning för det
avsedda bolaget Swedavia AB och medgav att luftfartsverket fick ta i
anspråk erforderliga medel inom den för budgetåret 1982/83 angivna
investeringsramen för teckning av aktier i bolaget. Vidare bemyndigade
regeringen luftfartsverket att teckna borgen för lån till bolaget intill ett
belopp av högst 2,5 milj. kr.

Enligt bolagsordningen 4 § skall bolagets aktiekapital vara lägst 150 000
kr. och högst 600 000 kr. Aktiekapitalet har sedan bolagets bildande utgjort
350 000 kr. och till reservfonden har avsatts 70 000 kr., dvs. föreskrivna
20 % av aktiekapitalet.

Genom den expansion som Swedavia har haft sedan bildandet har enligt
luftfartsverket bolagets eget kapital blivit otillräckligt. Under det första
verksamhetsåret var omsättningen 3,4 milj. kr. För 1983/84 beräknas den
till 7 milj. kr. och för 1984/85 till 17 milj. kr.

För att kunna finansiera en verksamhet av denna omfattning behöver
bolaget disponera kapital — eget och främmande — på ca 11 milj. kr.
Luftfartsverket har därför föreslagit att 4 § i bolagsordningen ändras så att
däri anges att aktiekapitalet skall utgöra lägst 3 milj. kr. och högst 12 milj.
kr.

Föredraganden säger sig kunna godta luftfartsverkets bedömning av

TU 1984/85:7

bolagets kapitalbehov. Hittillsvarande erfarenheter av Swedavias verksamhet
visar att bolaget väl kunnat hävda sig i den internationella konkurrensen.
Bolaget har självt och i samarbete med andra svenska företag
bearbetat, bevakat och genomfört en rad projekt inom skilda luftfartsområden.
Bolagets omsättning och resultat har också utvecklats tillfredsställande.
För den fortsatta utvecklingen av bolaget anses dess kapitalbehov
böra säkerställas. Sålunda föreslås att bolagets aktiekapital höjs från
350 000 kr. till 3 milj. kr.

Utskottet tillstyrker att så sker. Genom att de nya aktierna enligt förslaget
tecknas till en kurs av 120 % tillförs ett belopp av 530 000 kr. bolagets
reservfond. De medel som behövs för aktieteckningen bör i enlighet med
propositionens förslag få täckas från det för budgetåret 1984/85 anvisade
reservationsanslaget Flygplatser m. m.

Utskottet tillstyrker vidare att luftfartsverket — för att bolagets behov av
rörelsemedel skall kunna tillgodoses — får teckna borgen för aktiebolaget
intill ett belopp av 8 milj. kr.

Utbyggnadsbehov för inrikesflyget på Arlanda flygplats

Såsom framhålls i propositionen förutsattes — vid planeringen och
genomförandet av Arlanda Inrikesprojektet — att endast Linjeflygs trafik
skulle flytta från Bromma flygplats och samlokaliseras med SAS inrikestrafik
på Arlanda flygplats. Den nya inrikesterminalen dimensionerades
sålunda för LIN:s och SAS jettrafik samt för två regionalflyglinjer.

Sedan inrikesterminalen togs i bruk har emellertid utvecklingen blivit en
helt annan än den förväntade. Antalet regionalflyglinjer beräknas under
hösten 1984 uppgå till 13—14 med ca 120 flygplansrörelser per dag, vilket
medför en tiofaldig ökning av trafikintensiteten jämfört med vad som
planerats. Tillgänglig kapacitet är otillräcklig och risk anses föreligga för
allvarliga störningar i trafiken. Situationen förvärras efter hand som större
flygplanstyper (SF 340 m. fl.) tas i bruk.

I en skrivelse den 27 september 1984 till regeringen konstaterar luftfartsverket
att omedelbara åtgärder erfordras i inrikesterminalen och för regionalflyget.

Bl. a. krävs ytterligare uppställningsplatser för flygplan, ökade väntutrymmen
för passagerare samt större lokalutrymmen för incheckning, biljettutrymmen
samt för restaurangverksamhet. Det totala investeringsbehovet
uppgår enligt verket till ca 25 milj. kr., i prisläge den 1 januari 1985.

De avsedda åtgärderna beräknas kunna vidtas i huvudsak under våren
1985.

Föredraganden erinrar om att sammanföringen av LIN:s och SAS inrikesflyg
i en gemensam terminal på Arlanda har inneburit en mycket kraftig
trafiktillväxt. Det gäller den tunga jettrafik som bedrivs av SAS och LIN

TU 1984/85:7

och som har ökat det första verksamhetsåret på Arlanda med närmare
20%. Det gäller också den regelbundna trafiken med mindre flygplan —
regional- eller, som det också brukar kallas, sekundärflyget. Befintliga
regionalflygförbindelser har fått en mycket snabb passagerartillväxt samtidigt
som nya förbindelser har upprättats. Sammantaget har detta inneburit
att utrymmena för både flygplan och passagerare i regionalflyget
blivit klart otillräckliga.

Enligt föredragandens mening är det naturligt att anpassningsåtgärder
vidtas i den nya terminalen när verksamheten pågått någon tid. Den
kraftiga trafikökningen har förstärkt behovet av åtgärder. Det sägs också
vara angeläget att den tillväxt som regionalflyget uppvisat kan omhändertas
på ett tillfredsställande sätt och att dess fortsatta utveckling tryggas.
Föredraganden förordar därför att de av luftfartsverket föreslagna åtgärderna
vidtas.

Utskottet delar föredragandens uppfattning härvidlag och tillstyrker
därför förslagen i fråga.

I motion 1984/85:203 (c) framhålls att om den snabba expansionen på
Arlanda fortsätter behov snart kommer att uppstå av betydligt kostsammare
utbyggnader än som nu är aktuella. Det gäller t. ex. en ny bana och
en kraftigt utbyggd terminal alternativt en helt ny terminal. Regeringen bör
enligt motionen i egenskap av aktieägare snarast ta upp överläggningar
med SAS/LIN och Swedair för att utnyttja möjligheterna att minska
trycket på Arlanda. Detta bör ske genom att överföra en del transfertrafik
till andra flygplatser, främst Landvetter och Sturup.

Utskottet vill med anledning av motionärernas uttalanden framhålla att
frågorna om framtida ban- och terminalbyggnader m. m. på Arlanda sedan
länge och helt i enlighet med det planeringsansvar härför som åvilar
luftfartsverket övervägs inom verket. Detsamma gäller i tillämpliga delar
frågorna om lämpliga linjesträckningar för primär- och sekundärflyget
m. m. samt bättre utnyttjande av flygplatssystemet i dess helhet där f. ö.
kontinuerliga överväganden sker i samråd med övriga berörda parter
såsom SAS, LIN och Swedair m. fl. I anslutning härtill må också erinras
om att utskottet vid en rad tillfällen under senare år särskilt understrukit
angelägenheten av att sådana åtgärder vidtas från luftfartsverkets och
flygföretagens sida att en bättre och effektivare användning av Landvetters
och Sturups flygplatser kommer till stånd. Viktiga faktorer härvidlag är
såväl flyglinjenätets utformning som luftfartsverkets taxesättning för de
skilda flygplatserna m. m.

Utskottet kan mot bakgrund av det anförda inte finna skäl föreligga att
från riksdagens sida nu göra en särskild framställning av det slag motionärerna
begärt och avstyrker därför motionen i fråga.

TU 1984/85:7

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen godkänner de av föredragande departementschefen
förordade riktlinjerna för organisation av luftfartsverket,

2. att riksdagen med bifall till propositionens förslag och med avslag
på motion 1984/85:201 (m) yrkande 1 bemyndigar regeringen att
besluta om framtida ändringar i luftfartsverkets organisation,

3. beträffande fullständig avgränsning mellan luftfartsverkets myndighets-
och rörelsefunktioner, tn. m.

att riksdagen avslår motion 1984/85:201 (m) yrkandena 2 och 3,

4. att riksdagen godkänner att luftfartsverket inom ordinarie investeringsram
för budgetåret 1984/85 får använda 3 180 000 kr. för
nyteckning av aktier i Swedavia AB,

5. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge luftfartsverket att
teckna borgen för lån till Swedavia AB intill ett belopp om högst
8 000 000 kr.,

6. att riksdagen till Flygplatser m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag på
25 000 000 kr.,

7. beträffande omläggning av viss transfertrafik m. m.
att riksdagen avslår motion 1984/85:203 (c).

Stockholm den 4 december 1984

På trafikutskottets vägnar
KURT HUGOSSON

Närvarande: Kurt Hugosson (s), Rolf Clarkson (m), Birger Rosqvist (s),
Rune Torwald (c), Olle Östrand (s), Sven-Gösta Signell (s), Per Stenmarck
(m), Gösta Andersson (c), Margit Sandéhn (s), Görel Bohlin (m), Olle
Grahn (fp), Sven Henricsson (vpk), Göran Riegnell (m), Sören Lekberg (s)
och Margareta Persson (s).

TU 1984/85:7

Reservation

vid punkten 2 Ny organisation för luftfartsverket m. m. beträffande fullständig
avgränsning mellan luftfartsverkets myndighets- och rörelsefunktioner,
m. m. (mom. 3)

Rolf Clarkson, Per Stenmarck, Görel Bohlin och Göran Riegnell (alla
m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Vad
beträffar” och på s. 6 slutar med ”dessa delar” bort ersättas med text av
följande lydelse:

Beträffande motionärernas yrkanden i övrigt vill utskottet framhålla
följande.

Ett flertal utredningar har tidigare genom åren studerat luftfartsverkets
funktion och organisation, bl. a. 1963 års luftfartsutredning, flygtrafikledningskommittén
och luftfartsverkets egen utredning (Ds K 1974:14) om
luftfartsverkets organisation.

1 samtliga utredningar har framkommit det angelägna i att flygsäkerhetsfrågorna
ställs under en myndighets totalansvar samt att det vore en
fördel att de kunde behandlas avskilda från de ekonomiska hänsyn som
följer med affärsverksformen.

Av den anledningen föreslog flygtrafikledningskommittén i sitt betän-kande,
Flygtrafikledning 1980, att ett fristående flygsäkerhetsverk bestående
av luftfartsinspektionen samt trafikavdelningen skulle inrättas. Så
blev inte fallet, men luftfartsinspektionen gavs en starkare och mer fristående
ställning och sedermera inrättades statens haverikommission för
utredning av främst allvarliga civila och militära luftfartsolyckor.

Frågan om en delning av luftfartsverket har också varit föremål för
diskussion under år 1979 av riksdagens revisorer, som i en promemoria
analyserade spörsmålet huruvida de myndighetsutövande verksamheterna,
dvs. i huvudsak luftfartsinspektionen och transport- och planeringsavdelningen
borde brytas ut och bilda en ny myndighet.

Utvecklingen har således gått mot en mer självständig ställning för
flygsäkerhetsområdet inom luftfartsverket och också större självständighet
och ansvar för flygplatsorganisationen utan att steget dock tagits att frikoppla
nämnda funktioner.

Det förslag till förändringar som utskottet i det föregående tillstyrkt
måste i och för sig ses som ett steg i rätt riktning. Emellertid borde
regeringen av de skäl som i propositionen anförs gått längre och helt skilt
myndighetsenheterna från rörelseenheterna. Beträffande flygplatsernas
självständighet så torde den i motionen föreslagna aktiebolagsformen ge
flygplatsernas verksamhet en starkare marknadsinriktning, vilket ju också
i propositionen sägs vara önskvärt. Det finns sålunda starka skäl som talar
för att helt avskilja myndighetsfunktionen i form av bl. a. flygsäkerhetsfrå -

TU 1984/85:7

gorna från den övriga verksamheten. Luftfartsverkets uppgifter i övrigt,
dvs. att svara för den civila luftfartens markorganisation, att driva och
förvalta statens flygplatser för civil luftfart och att verka för en utveckling
av den civila luftfarten skulle i ett sådant läge med fördel kunna drivas i
bolagsform.

Utskottet tillstyrker under hänvisning till det anförda motionärernas
hemställan om att man från riksdagens sida begär ett förslag från regeringen
i här berörda frågor.

Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande fullständig avgränsning mellan luftfartsverkets myndighets-
och rörelsefunktioner, m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:201 (m) yrkandena 2
och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom
anfört,

Särskilda yttranden

1. vid punkten 2 Ny organisation för luftfartsverket m. m. beträffande
fullständig avgränsning mellan luftfartsverkets myndighets- och rörelsefunktioner,
m. m. (mom. 3)

Olle Grahn (fp) anför:

Luftfartsverkets organisationsstruktur bör med tanke på den snabba
utveckling som präglar flygtransportsektorn anpassas så att ett fullständigt
avskiljande av verkets myndighetsfunktion och dess rörelsedrivande funktion
framdeles uppnås. Eventuella förslag härom bör i sedvanlig ordning
föreläggas riksdagen för godkännande.

2. vid punkten 2 Ny organisation för luftfartsverket m. m. beträffande
omläggning av viss transfertrafik m. m. (mom. 7)

Rune Torwald och Gösta Andersson (båda c) anför:

Vi har underhand erfarit att vissa större flygbolag genom sin taxepolitik
och linjeläggning motverkar den av riksdagen eftersträvade ökningen av
trafiken på i första hand Landvetters och Sturups flygplatser. Luftfartsverket
synes sakna effektiva påtryckningsmedel för att uppnå nyssnämnda av
riksdagen angivna målsättning till fromma för verkets ekonomi och rationalitet.
Såvitt vi kan finna återstår då bara att regeringen tar sitt ansvar för
samhällsekonomin och med utnyttjande av sitt aktieinnehav i SAS, LIN
och Swedair söker driva igenom vissa justeringar av taxor, linjedragning
etc. för att avlasta Arlanda sådan transfertrafik, som med fördel för resenärerna
och luftfartsverkets ekonomi skulle kunna utnyttja andra mindre
väl utnyttjade flygplatser. Tiden för en mera ingående belysning av hithö -

TU 1984/85:7

rande frågor i TU har varit för knapp, och då vi inte funnit anledning
motsätta oss nu aktuella investeringar på Arlanda har vi nu nöjt oss med
detta särskilda yttrande. Vi kommer dock att återkomma med en mera
fyllig motion i ärendet under 1985 års allmänna motionstid.

Revision

Sekreteriat

Militärassistent

Styrelse

Generaldirektör

Huvudenheten för
flygplatstjänst

Planerings- och
systemutvecklings
enheten

Anläggnings enheten -

Elektrotekniska
enheten

Utmatnings enheten -

Allmänna enheten

Lokal flygplatsorganisation -

Huvudenheten för
flygtrafiktjänst

Planerings- och
systemutvecklings
enheten

Teletekniska

enheten

Operativa

enheten

Flygtrafikledarskolan -

Lokal ATS
organisation

Luftfartsinspektionen -

Analys- och
systeminspektions
enheten

Haveriutredningsenheten -

Flygoperativa

enheten

Materielenheten —

Utbildningsenheten -

Kanslienheten

Regional

organisation

Huvudenheten för
transport- och plane
ringsfrågor

Planeringsenheten

Transportenheten “

Försvarsenheten

Huvudenheten för
ekonomifrågor

Enheten för
ekonomisk planering
och kontroll

Redovisnings enheten -

Inköpsenheten

Huvudenheten för administrativa fråaor

Personalenheten	-

Juridiska enheten	-

Organisations-
enheten

Informationsenheten	-

Kontorsservice-
enheten

oro

v©

Öö

TU 1984/85:7

Luftfartsverkets förslag till ny organisation

Rörelsedrivande enheter:

14 Flygplatser
5 Flygstationer

34 ATS-enheter

— SWEDAVTA

Flygstationer

Flygplats

Tteknisk avd

ATSenheteroch

FLS

Administrativ evd

Revision

Marknadsstab

Ekonoriavd

Generaldirektör

Styrelse

Centrala staber:

tyndighetsf unk tioner:

Liber Tryck Stockholm 1984