TU 1984/85:28
Trafikutskottets betänkande
1984/85:28
om vissa telefrågor (prop. 1984/85:100 bil. 8 och prop. 1984/85:158)
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen
dels i budgetpropositionens bilaga 8 under avsnittet H. Telekommunikationer,
dels i proposition 1984/85:158 om vissa telefrågor. I anslutning härtill
behandlas vidare motioner om telefrågor m. m. som lagts fram dels under den
allmänna motionstiden 1985, dels med anledning av proposition 1984/85:158.
I betänkandet redovisas de olika synsätt på inriktningen och omfattningen
av televerkets uppgifter som återfinns i propositionerna samt i borgerliga
resp. vpk-motioner. Enligt utskottet tillgodoses intresset av goda telekommunikationer
bäst genom att televerkets breda verksamhet bibehålls. Det
innebär att utskottet ansluter sig till det synsätt som redovisas i propositionerna.
En kraftig satsning på utbyggnaden av telenätet kommer att göras under
den kommande treårsperioden. Televerket och dess dotterbolag kommer att
investera sammanlagt 19,6 miljarder kronor under perioden. Utskottet
godtar vidare regeringens förslag att televerkets monopol beträffande
telefonapparater kopplade till telenätet upphävs den 1 november 1985.
Endast typgodkända (T-märkta) telefoner skall få anslutas till televerkets
nät. En basapparat av hög kvalitet och med underhåll utan extra kostnad
skall normalt ingå i abonnemanget.
Statens aktier i Ericsson Information Systems AB, som förvaltas av
Teleinvest AB, överlåts till Telefonaktiebolaget L M Ericsson för en
köpeskilling av 50 milj. kr.
Slutligt beslut om verksamhetsformen för televerkets industridivision,
Teli, bör fattas först efter förnyade överläggningar mellan televerket och de
fackliga organisationerna.
Till utskottets betänkande har fogats tre reservationer som är gemensamma
för m-, c- och fp-ledamöterna och som behandlar inriktningen och
omfattningen av televerkets verksamhet, televerkets monopolområde samt
Telis verksamhetsform. Vpk-ledamoten har avgett reservationer inom
samma ämnesområden.
SJÄTTE HUVUDTITELN
Proposition 1984/85:100 bilaga 8
Regeringen har i proposition 1984/85:100 bilaga 8 (kommunikationsdepartementet)
under avsnitt H. Telekommunikationer (s. 101-125) föreslagit
riksdagen att
1 Riksdagen 1984/85.15 sami. Nr 28
TU 1984/85:28
2
1. godkänna vad i propositionen har förordats rörande inriktningen och
omfattningen av televerkets verksamhet och investeringar under perioden
1985/86-1987/88 och att bemyndiga regeringen att besluta om avvikelser
därifrån,
2. godkänna att televerkets verksamhet skall inriktas på de soliditets-,
räntabilitets- och servicemål som anges i televerkets treårsplan för budgetåren
1985/86-1987/88,
3. till Försvarsinvesteringar vid televerket för budgetåret 1985/86 anvisa ett
reservationsanslag på 11 330 000 kr.
Vidare har regeringen berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande
departementschefen har anfört
dels om televerkets finansieringsfunktion,
dels om monopolavgränsningen m. fl. frågor under rubriken Övriga
frågor.
Proposition 1984/85:158 om vissa telefrågor
Regeringen (kommunikationsdepartementet) har i proposition 1984/
85:158 föreslagit riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att godkänna att de av televerket genom
Teleinvest AB förvaltade aktierna i Ericsson Information Systems AB (EIS)
överlåts till Telefonaktiebolaget L M Ericsson,
2. televerkets monopol beträffande telefonapparater anslutna till televerkets
nät upphävs den 1 november 1985 på det sätt som har förordats i
propositionen,
3. godkänna vad i propositionen har anförts om Telis verksamhetsform.
Vidare har regeringen berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande
departementschefen har anfört om televerkets roll, planeringen av
kabel-TV-nät och televerkets myndighetsutövning.
Motionerna
Motioner framlagda under den allmänna motionstiden 1985
I motion 1984/85:439 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkandena 10-14),
10. att riksdagen beslutar upphäva televerkets monopol på telefonapparater,
11. att riksdagen beslutar att provningsverksamhet och typgodkännande
av teleprodukter skall ske av en särskild myndighet skild från televerket,
12. att riksdagen beslutar att begära att regeringen låter utreda televerkets
och dess dotterbolags ställning,
TU 1984/85:28
3
13. att riksdagen beslutar att Teli skall ombildas till bolag den 1 juli 1985,
14. att riksdagen beslutar om en sådan uppskrivning av televerkets
statskapital att inleveranserna till statsbudgeten blir ytterligare 300 milj. kr.
utöver vad regeringen föreslagit.
I motion 1984/85:626 av Börje Stensson (fp) och Anna Wohlin-Andersson
(c) yrkas att riksdagen hos regeringen begär sådana initiativ att samtliga
abonnenter inom Östergötlands län återfinns i någon av länets katalogdelar.
I motion 1984/85:1069 av Per Petersson m. fl. (m) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om snabba
förbättringar och förstärkningar av telenätet i norra Sverige samt regler för
teletaxor som ger alla innevånare i en kommun samma telefonsamtalskostnad
vid kontakt med den egna kommunens centralort och förvaltning.
I motion 1984/85:1374 av Björn Molin m.fl. (fp) yrkas
1.att riksdagen beslutar uttala att televerkets monopolställning bör
begränsas på ett sådant sätt att myndighetsfunktion och affärsverksamhet
skiljs,
2. att riksdagen hos regeringen anhåller om en utredning om överföring
av den konkurrensutsatta delen av televerkets ämnesområde till ett eller flera
fristående bolag,
3. att riksdagen hos regeringen hemställer om en utredning av organisationen
och verksfunktionen inom televerket,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om överförande av Teli till bolagsform.
I motion 1984/85:1955 av Rolf Clarkson m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkandena 15 delvis, 17 och 19),
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om att televerket skall ges möjlighet att självt styra sin
byggnadsverksamhet,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om att televerket skall ges beslutanderätt över teletaxorna,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Teli skall
överföras till aktiebolagsform den 1 juli 1985.
1 motion 1984/85:1961 av Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s) yrkas att
riksdagen begär att regeringen vidtar åtgärder i syfte att införa postnummer i
telefonkatalogen.
I motion 1984/85:1966 av Sven Henricsson m. fl. (vpk) yrkas
1.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om monopolavgränsningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om finansieringen.
1* Riksdagen 1984185.15 sami. Nr 28
TU 1984/85:28
4
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om att inriktningen av televerkets verksamhet, vad gäller
fiberoptik och bredband, hålls fri från kortsiktiga profitintressen och
underordnas regionalpolitiska mål,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om att verkställande direktören för televerket inte bör vara
ordförande i verkets styrelse.
I motion 1984/85:1997 av Rune Ångström (fp) yrkas att riksdagen i
skrivelse till regeringen uttalar sig för ett tvådelat taxesystem med en
lokaltaxa och en rikstaxa, enhetlig föp hela riket.
I motion 1984/85:2299 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkas att riksdagen
beslutar att inleveranserna från televerket skall ökas med 300 milj. kr.
fr. o. m. budgetåret 1985/86.
Motiveringen till yrkandet finns i motion 1984/85:2295 (fp).
I motion 1984/85:2554 av Rolf Clarkson m. fl. (m) yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att televerket
skall lämnas tillstånd att avskaffa monopolet för telefonapparater,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avvecklingsplan för
övriga monopol utom vad avser telenätet,
3. att riksdagen hos regeringen begär utredning om de servicemässiga,
regional-, sysselsättnings- och näringspolitiska konsekvenserna av ett avskaffande
av monopolet avseende telenätet.
I motion 1984/85:2563 av Marianne Karlsson (c) yrkas att riksdagen hos
regeringen föreslår tillsättande av en utredning som utvärderar effekterna av
föreslagna investeringar i telenätet och hur detta påverkar såväl konsumenter
som skattebetalare samt utreder effekterna av påskyndade betalningsrutiner
i det svenska samhället.
Motioner framlagda med anledning av proposition 1984185:158
I motion 1984/85:3131 av Rolf Clarkson m. fl. (m, c, fp) yrkas
1. att riksdagen beslutar att med beaktande av vad som i motionen anförs
om underhållsfrågor helt upphäva televerkets monopol på telefonapparater,
abonnentväxlar och höghastighetsmodem,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om den konkurrensutsatta verksamheten inom televerket,
3. att riksdagen beslutar att Teli överförs till bolag den 1 juli 1985,
4. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen i uppdrag att
överföra televerkets nuvarande provning och typgodkännande av teleprodukter
till annan myndighet,
5. att riksdagen beslutar begära att regeringen tillsätter en parlamentarisk
utredning med uppgift att utifrån de riktlinjer som anges i motionen lägga
TU 1984/85:28
5
förslag om dels televerkets framtida roll, funktion och organisation, dels
statens engagemang i övrigt på teleområdet.
I motion 1984/85:3132 av Sven Henricsson (vpk) yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om strategin på telekommunikationsområdet inkl. dess
industriella bas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om att televerkets styrelse korrekt skall återspegla de
partipolitiska maktförhållandena i landet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om att Teli bör fortsätta i verksform.
Bakgrund
Televerket skall tillgodose samhällets och enskildas behov av säkra
telekommunikationer till låg kostnad och med god kvalitet. Verket har på
teleområdet ett övergripande ansvar för kommunikationssystemet i landet.
De ekonomiska krav som statsmakterna ställer på verket skall uppfyllas.
Telefonerna och andra produkter och tjänster inom området talkommunikation
är basen för verksamheten. Därutöver arbetar televerket med teleanknutna
informationssystem för data, text och bild. Verket sköter distributionen
av Sveriges Radios radio- och TV-program och ansvarar för hushållningen
med radiofrekvenser.
Genom riksdagens beslut i december 1980 (prop. 1980/81:66, TU 1980/
81:9, rskr. 1980/81:132) fastlades riktlinjer för televerkets framtida verksamhet.
Televerkets ledning och styrelse tilldelades ansvaret för att de samlade
resurserna inom koncernen används på effektivast möjliga sätt.
Teleinvest AB bildades med uppgift att äga och förvalta fastigheter och
aktier samt att sköta vissa inom koncernen gemensamma funktioner.
Fr. o. m. den 1 juli 1984 svarar Teleinvest AB för den upplåning på den
allmänna kreditmarknaden som erfordras för såväl televerket som bolagssektorn.
Teleinvest AB ägde den 1 juli 1984 aktier i 15 företag, varav 11 är
helägda.
Riksdagsbeslutet innebar att de konkurrensutsatta delarna av verksamheten
skulle särredovisas och bära sina egna kostnader. Övergångsvis innebar
detta vissa prishöjningar som i några fall var kraftiga.
Sedan lång tid tillbaka har Sverige den högsta telefontätheten i världen.
Detta har stor betydelse när det gäller att tillgodose ett växande behov av
data- och textkommunikation.
Av budgetpropositionen framgår att televerket i sin treårsplan för 1985/86—
1987/88 anför att framkomligheten i nätet har förbättrats men att situationen
fortfarande är otillfredsställande inom vissa områden. För att effektivisera
telenätet, ge bättre framkomlighet och fler tjänster till kunderna planerar
TU 1984/85:28
6
televerket därför mycket stora investeringar i nätet. Övergång till digital
teknik och utbyte av gamla telefonstationer är därvid av grundläggande
betydelse.
En rad servicemål anges i treårsplanen. Då de sätts görs en avvägning
mellan pris och kvalitet enligt marknadens krav.
Televerkets telefontaxor är låga internationellt sett. I jämförelse med
utvecklingen av övriga priser i Sverige har teletaxorna också haft en lägre
ökningstakt.
I budgetpropositionen lämnas vidare en redogörelse för televerkets
tjänster.
På datakommunikationsområdet hade Sverige vid slutet av 1983 ett
närmare dubbelt så stort antal anslutningar per invånare som de ”datatätaste”
västeuropeiska länderna i övrigt. Motsvarande statistik saknas för
utomeuropeiska länder som USA och Canada, men mycket pekar enligt
treårsplanen på att Sverige och USA utvecklas på samma sätt. Televerket
erbjuder datatrafik såväl i telefonnätet som i särskilda nät. Enligt verkets
bedömning är de svenska priserna för datatrafik låga internationellt sett. Den
snabba ökningen av teletrafiken från och till datorer samt textkommunikationen
har stor betydelse för behovet att öka nätets kapacitet.
Telextjänsten har hittills dominerat televerkets utbud av textkommunikationstjänster
men ersätts nu i allt större utsträckning av mer avancerade
tjänster. Fr. o. m. den 1 november 1984 upphörde televerkets ensamrätt att
tillhandahålla terminaler för anslutning till telexnätet.
Teletex kan i många avseenden betraktas som en avancerad telextjänst.
Teletexterminaler tillhandahålls av televerket i konkurrens med andra
leverantörer.
Telefax introducerades i början av 1980-talet och innebär att man via
telefonnätet kan överföra text, bilder etc., en slags fjärrkopiering.
Datavision ger möjlighet att via en terminal nå databaser med lagrad
information av olika slag. Kunden kan genom Datavisions-tjänsten med
enkla handgrepp söka information i databaser.
Televerket deltar aktivt i den försöksverksamhet med kabel-TV som
riksdag och regering har lagt fast. Förutom för distribution av TV-program
kan näten även komma att utnyttjas för teletjänster och långsiktigt integreras
med det ordinarie telenätet.
Den nya automatiska nordiska mobiltelefontjänsten ger abonnenterna
tillgång till moderna teletjänster, t. ex. medflyttning och vidarekoppling.
Den har blivit en stor framgång också utanför Norden, inte minst till gagn för
svensk exportindustri.
TU 1984/85:28
7
Utskottet
1. Inriktningen och omfattningen av televerkets verksamhet m.m.
Televerket har en bred verksamhet inom teleområdet. Verksamheten
bedrivs inom ramen för de ekonomiska krav som statsmakterna ställer, och
verket skall tillämpa de taxor som regeringen bestämmer.
Televerkets roll och myndighetsutövning samt inriktningen och omfattningen
av dess verksamhet behandlas både i budgetpropositionen (prop.
1984/85:100 bil. 8) och proposition 1984/85:158 om vissa telefrågor. I
fortsättningen hänvisas till budgetpropositionen resp. telepropositionen.
I telepropositionen framhåller föredraganden att televerket hittills har fyllt
sin telepolitiska uppgift mycket väl. En bidragande orsak till detta anses vara
att verket arbetat på hela telekommunikationsområdet, dvs. inom både nätoch
terminalområdet och såväl som tillhandahållare, användare och tillverkare.
Verksamheten bedrivs i allt högre grad i konkurrens med privata
företag. Verket bör, självt eller genom de bolag vars aktier verket förvaltar,
också i fortsättningen få driva televerksamhet som konkurrerar med privat
företagsamhet. Föredraganden påpekar särskilt att tillhandahållandet av
nättjänster inte i något industriland helt skilts från tillhandahållandet av
apparater som skall anslutas till nätet. Televerket skall bedriva den
verksamhet som är konkurrensutsatt på samma villkor som konkurrenterna.
Denna verksamhet särredovisas i räkenskaperna. Genom sin starka ställning
på den svenska telemarknaden har televerket givetvis vissa fördelar. Verkets
konkurrenter, som i högsta grad utgörs av internationellt verksamma
storföretag, har andra fördelar i konkurrensen. Riksrevisionsverket granskar
och deltar fortlöpande i utvecklingen av metoderna för särredovisning.
Föredraganden anser att en tillräcklig säkerhet därigenom skapas så att den
konkurrensutsatta verksamheten inte subventioneras av övrig verksamhet.
Det övergripande ansvaret för telekommunikationerna innefattar också
att televerket skall initiera, finansiera och självt driva forsknings- och
utvecklingsarbete inom telekommunikationsområdet.
I telepropositionen berörs vidare reglerna för hur telefonerna och annan
teleutrustning, som skall anslutas till nätet, provas och godkänns av
televerket. Anslutningsgodkännandet görs nu av ett särskilt kontor inom
televerkets centrallaboratorium. Provningen kan ske i televerket eller i annat
laboratorium som verket bedömer har erforderlig kompetens och självständighet.
I den mån proven visar att villkoren är uppfyllda måste verket
godkänna utrustningen för anslutning. Skulle kunden vara missnöjd med
godkännandekontorets beslut kan detta överklagas till teleanslutningsnämnden.
Televerkets provning av produkter avsedda att anslutas till telenätet är i
princip att anse som officiell provning.
Enligt föredraganden har den nuvarande ordningen i praktiken visat sig
fungera mycket väl. Hittills har således ingen klagat hos teleanslutningsnämnden.
Det kan ändå, från principiella utgångspunkter, finnas skäl att se
1** Riksdagen 1984185.15sami. Nr28
TU 1984/85:28
över handläggningsordningen. Nuvarande ordning har tillämpats under
drygt tre år och den har under denna tid successivt ändrats. En översyn av
lagen om officiell provning pågår. De europeiska teleförvaltningarna arbetar
med att harmonisera de olika ländernas regler för provning och godkännande.
Det kan enligt föredraganden därför vara lämpligt att söka bedöma om
utvecklingen motiverar några förändringar. En särskild utredningsman
kommer att tillkallas för att se över reglerna för provning och godkännande
av teleutrustning. Översynen skall syfta till att bedöma vilket system som bäst
tillgodoser de intressen som är berörda.
I sammanhanget behandlas även televerkets myndighetsutövning i fråga
om frekvensförvaltning. Radiofrekvenser är en resurs med begränsad
tillgång. För varje radiosändare tas en del av resursen i anspråk, och
hushållning är därför nödvändig. Verkets uppgift är att tilldela frekvenser
och föreskriva tekniska och operativa förutsättningar för användningen. Den
nuvarande ordningen inbjuder enligt propositionen till ifrågasättande av om
denna myndighetsutövning utnyttjas för att på ett otillbörligt sätt gynna
verkets egna affärsintressen. Föredraganden anser därför att nämnda
utredare också skall belysa televerkets myndighetsutövande roll i fråga om
frekvensförvaltningen.
I motion 1984/85:3131 (m, c, fp) anförs att televerket i dag fungerar både
som ett statligt affärsverk med vidsträckta faktiska monopol och som en
statlig myndighet med bl. a. provningsuppgifter. Men verket fungerar också
som ett öppet konkurrerande affärsföretag. Dessa samtidiga roller innebär
enligt motionärerna stora inbyggda risker. Televerkets funktioner bör därför
renodlas. Den konkurrensutsatta verksamheten bör helt skiljas från televerket.
Fristående bolag bör bildas, vilka i inledningsskedet kan ägas av staten
men som successivt bör privatiseras.
Motionärernas förslag innebär således att televerket behåller ansvaret för
telenätets drift samt för övervakningen av telefonins och dataöverföringens
kvalitet på detta nät. Härigenom garanteras samma grundläggande teleservice
i landets olika delar. Det är enligt motionen nödvändigt att televerket
koncentrerar sina krafter på att upprätthålla ett väl fungerande telefoninät.
På detta område är det viktigt att aktuella investeringar snarast kan
genomföras.
I motion 1984/85:1374 (fp) framförs liknande synpunkter.
I motion 1984/85:3131 (m, c, fp) förordas att televerkets nuvarande
provning och typgodkännande av teleprodukter överförs till annan myndighet.
I motion 1984/85:439 (c) väcks förslag med liknande innehåll.
I motion 1984/85:3131 (m, c, fp) begärs en parlamentarisk utredning med
uppgift att utifrån de riktlinjer som anges i motionen lägga fram förslag om
dels televerkets framtida roll, funktion och organisation, dels statens
engagemang i övrigt på teleområdet.
TU 1984/85:28
9
I motionerna 1984/85:439 (c) och 1984/85:1374 (fp) begärs utredningar
med motsvarande uppgifter.
I motion 1984/85:3132 (vpk) understryks betydelsen av att televerket har
en bred verksamhet. Vidare anförs att utvecklingen inom svensk televerk -samhet är en av de viktigaste industripolitiska frågorna. Strategin för
telekommunikationsområdet bör därför inriktas på en total integration av
den svenska tele- och datasektorn.
I motion 1984/85:1966 (vpk) framhålls att televerkets verksamhet, vad
gäller fiberoptik och bredband, bör hållas fri från kortsiktiga profitintressen
och underordnas regionalpolitiska mål. Motionärerna menar bl. a. att
satsningen på bredbandstekniken är klart storstadsinriktad. Frågan om
servicen för mera avlägsna och glest bebyggda områden förefaller komma i
andra hand trots dessa regioners större behov av kommunikation.
Utskottet vill i likhet med föredraganden betona vikten av att televerket,
som förvaltare av ett telenät, verkar och skaffar sig breda kunskaper inom
hela telekommunikationsområdet. Den syn på televerkets roll som redovisas
i motion 1984/85:3131 (m, c, fp) är enligt utskottets mening alltför snäv.
Televerket bör ha ett tillfredsställande underlag för att bygga ut nätet och
anpassa det till kundernas behov. Det svenska televerket har, i motsats till
övriga europeiska teleförvaltningar, sedan länge haft en omfattande egen
industriell verksamhet och en därmed sammanhängande omfattande utvecklingsverksamhet.
Verket har genom egna utvecklingsinsatser åstadkommit
konkurrenskraftiga produkter och system som tillverkas inom televerkets
industrier (Teli). Därigenom har televerket också uppnått en starkare
ställning gentemot andra leverantörer. Resultatet av televerkets utvecklingsinsatser
har även varit till nytta för övrig svensk teleindustri och bidragit till
svenska exportframgångar.
Enligt utskottets uppfattning tillgodoses intresset av goda telekommunikationer
bäst genom att televerkets breda verksamhet bibehålls. Den verksamhet
som bedrivs i verkets bolag bör vara ett naturligt stöd och komplement till
televerkets egen, och den bör vara inordnad i en koncernstrategi. Televerket
skall enligt utskottets mening ha ett övergripande ansvar för telekommunikationerna
i hela landet, vilket innebär att även sociala och regionalpolitiska
hänsyn måste tas.
Som framgår av telepropositionen avser regeringen tillkalla en särskild
utredningsman med uppgift att se över dels formerna för godkännande av
privatägd teleutrustning, dels frekvensförvaltningens myndighetsutövning. I
avvaktan på resultatet av denna översyn är enligt utskottets mening någon
åtgärd med anledning av motionerna 1984/85:439 (c) yrkande 11 och
1984/85:3131 (m, c, fp) yrkande 4 inte påkallad. Utskottet anser inte heller
att det finns behov av någon särskild utredning om televerkets roll, vilket har
begärts i motion 1984/85:3131 (m, c, fp). Det nya treårsplanesystemet ger
enligt utskottets mening goda möjligheter för regering och riksdag att
TU 1984/85:28
10
åstadkomma en övergripande styrning av televerkskoncernen som inriktas
på de väsentliga målen. Hur målen skall uppnås bör överlämnas åt verket och
dess styrelse att bestämma.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i budgetpropositionen om inriktningen
och omfattningen av televerkets verksamhet under perioden 1985/86—
1987/88. Vidare bör enligt utskottets mening vad föredraganden har anfört i
telepropositionen om televerkets roll och myndighetsutövning lämnas utan
erinran.
Av det anförda följer att utskottet avstyrker motionerna 1984/85:439 (c)
yrkandena 11 och 12, 1984/85:1374 (fp) yrkandena 1-3, 1984/85:1966 (vpk)
yrkande 3, 1984/85:3131 (m, c, fp) yrkandena 2, 4 och 5 samt 1984/85:3132
(vpk) yrkande 1.
I motion 1984/85:1955 (m) begärs att televerket skall ges möjlighet att
självt slyra sin byggnadsverksamhet på ett med dess konkurrenter likartat
sätt.
I samma motion föreslås också att televerket skall ges beslutanderätt över
teletaxorna.
Televerket har för sin lokalförsörjning skyldighet att samråda med
byggnadsstyrelsen. För uppförande av vissa lokaler krävs regeringens
medgivande. När det gäller teletaxorna beslutar regeringen om samtalsmarkeringsavgiften
och abonnemangsavgifter. Vidare är inträdesavgiften maximerad.
Övriga taxor beslutas av televerket.
Utskottet har i det tidigare redovisat de samhälleliga kraven på televerket,
t. ex. de sociala och regionalpolitiska hänsyn som måste beaktas. Utskottet är
därför inte berett att förorda de förändringar som begärs i motionen, varför
densamma i berörda delar avstyrks.
I motion 1984/85:1966 (vpk) anförs att den verkställande direktören för
televerket inte bör vara ordförande i televerkets styrelse.
I motion 1984/85:3132 (vpk) betonas att den politiska förankringen av
televerksamheten måste förstärkas. Ansvaret för det viktiga samhällsområde
som telekommunikationerna utgör kan inte överlåtas till en styrelse som inte
återspeglar de politiska kraftförhållandena i riket och där generaldirektören
är självskriven som ordförande.
Vad gäller frågan om verksledningens och styrelsens roll i ett affärsverk vill
utskottet erinra om det arbete som bedrivs av utredningen om statliga
myndigheters ledning (C 1983:04). Utredningen kommer inom kort att avge
sitt betänkande. Utskottet anser därför inte att det finns skäl att föregripa
resultatet av den fortsatta beredningen inom regeringskansliet av de sålunda
berörda frågorna.
Utskottet finner mot denna bakgrund att motionerna 1984/85:1966 (vpk)
yrkande 4 och 1984/85:3132 (vpk) yrkande 2 nu bör lämnas utan riksdagens
åtgärd.
TU 1984/85:28
11
2. Inriktningen och omfattningen av televerkets investeringar m. m.
I budgetpropositionen redovisas televerkets treårsplan. Den innebär en
kraftfull satsning på investeringar i telenätet. Nätet skall både byggas ut och
moderniseras. Bakgrunden är den mycket snabba ökningen av efterfrågan på
telekommunikation i allmänhet och datakommunikation i synnerhet, vilken i
vissa fall lett till problem med framkomligheten.
Moderniseringen innebär övergång från analog till digital teknik (datateknik),
bl. a. genom införande av AXE-systemet i telefonstationerna.
Investeringsvolymen för televerkskoncernen, dvs. inkl. bolagssektorns
investeringar, under perioden 1984/85-1986/87 beräknas bli 1,6 miljarder
kronor högre än enligt bedömningen i föregående treårsplan som redovisades
för riksdagen.
Orsaken härtill är enligt budgetpropositionen framför allt behovet av att
snabbt förbättra framkomligheten i nätet samt att skapa beredskap för en
förväntad trafikökning på dataöverföringsområdet. Jämfört med förra årets
treårsplan har även investeringar i kabel-TV-nät planerats in.
Televerkets egna investeringar, som under den kommande treårsperioden
svarar för 80 % av hela koncernens investeringsprogram på 19,6 miljarder
kronor, beräknas till totalt 15,8 miljarder i löpande priser. Av investeringarna
avser 12,5 miljarder kronor kapacitetshöjningar och förbättringar av
nätet.
Föredraganden ansluter sig till den syn på investeringarnas inriktning och
omfattning som framgår av televerkets treårsplan och betonar vikten av att
framkomligheten i nätet hålls hög i hela landet. Investeringsprogrammet
speglar enligt föredraganden en ökad ambition att komma till rätta med
framkomlighetsproblemen i nätet och att snabbt möta förändringar i
efterfrågan. Televerket skall i framtiden betydligt snabbare än för närvarande
kunna anpassa nätet till efterfrågan.
Genom verkets goda ekonomiska resultat och de nya möjligheterna att ta
upp lån som riksdagen beslutat om är det möjligt att genomföra mycket stora
investeringar under perioden. Dessa är enligt budgetpropositionen nödvändiga
inte bara för att öka kapaciteten utan också för att verket skall kunna
tillgodogöra sig en ny och bättre teknik vilket kommer verkets kunder till
godo. Föredraganden föreslår att inriktningen av verkets investeringsplan
och den föreslagna totalvolymen av investeringarna godkänns samt att
regeringen inhämtar ett bemyndigande av riksdagen att medge smärre
avvikelser från planens inriktning och totalvolym.
Utskottet har ingenting att erinra mot vad föredraganden har anfört om
inriktningen och omfattningen av televerkets investeringar under den period
som televerkets treårsplan omfattar. Utskottet finner det även vara en
praktisk ordning att regeringen kan medge smärre avvikelser härifrån.
Regeringens förslag i nu nämnda delar i budgetpropositionen tillstyrks
följaktligen.
TU 1984/85:28
12
I motion 1984/85:2563 (c) föreslås att en utredning tillsätts om effekterna av
föreslagna investeringar i telenätet och hur dessa påverkar såväl konsumenter
som skattebetalare. Utredningen bör vidare se på effekterna av påskyndade
betalningsrutiner i det svenska samhället.
I televerkets treårsplan redovisas varje år bl. a. effekterna av teleinvesteringarna.
Någon särskild utredning med anledning av motion 1984/85:2563
(c) anser därför inte utskottet vara påkallad, varför motionen avstyrks.
I treårsplanen redovisas också televerkets servicemål för både hushållsmarknaden
och företagsmarknaden, vilka föredraganden ansluter sig till.
Utskottet anser i likhet med föredraganden att den av televerket föreslagna
avvägningen av servicenivån är rimlig. Verket har sålunda ett ansvar för
att servicen i fråga om framkomlighet, underhåll och leveranser hålls på en
hög nivå över hela landet. Samtidigt måste servicenivån ständigt avvägas mot
kostnader och pris med hänsyn till kundernas önskemål i olika avseenden.
Det nya systemet för styrning av televerket som nu etablerats bör ytterligare
kunna utvecklas. T. ex. bör det vara av intresse att fördjupa diskussionen av
investeringarnas relation till servicemålen, avvägningen mellan olika servicemål
och ekonomiska mål samt uppföljningen av måluppfyllelsen. Televerkets
rullande treårsplan bör vara den naturliga utgångspunkten för en sådan
diskussion.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet att riksdagen godkänner
att televerkets verksamhet inriktas på de servicemål som anges i
budgetpropositionen.
I budgetpropositionen erinras om att riksdagen den 7 mars 1984 beslöt
(FiU 1983/84:25, rskr. 1983/84:142) medge att regeringen fr. o. m. den 1 juli
1984 upptar lån för televerkets verksamhet. Regeringen har därefter
delegerat upplåningsrätten till televerket. Riksdagen har vidare den 25 april
1984 (prop. 1983/84:100 bil. 8, TU 1983/84:16, rskr. 1983/84:249) medgett att
televerket finansierar icke konkurrensutsatta abonnentutrustningar via
finansbolaget Telefinans AB. Dessutom har riksdagen i samma beslut
bemyndigat regeringen att fastställa ramar för de garantiåtaganden som
televerket kan behöva göra. Besluten innebär att all kapitalanskaffning till
televerket kommer att göras utanför statsbudgeten av televerket självt eller
genom verkets bolag.
Föredraganden anmälde i förra årets budgetproposition att en arbetsgrupp
med företrädare för regeringskansliet, riksbanken, riksgäldskontoret och
televerket skulle behandla de närmare formerna för televerkets låneverksamhet.
Gruppen avslutade sitt arbete under våren 1984.1 budgetpropositionen
lämnas en utförlig redovisning av gruppens överväganden. Gruppen har
framför allt behandlat frågan om samordningen av televerkets upplåning
med den övriga statliga upplåning som görs av riksgäldskontoret. De
praktiska arrangemangen för att ordna kapitalanskaffningen bör enligt
TU 1984/85:28
13
föredraganden utformas så att största möjliga effektivitet kan uppnås för
televerkskoncernen som helhet. Samtidigt måste emellertid beaktas att
televerket är en del av staten och alltså inte en självständig juridisk person.
I motion 1984/85:1966 (vpk) redovisas tveksamhet mot uppluckringen av
tidigare gällande finansieringsregler. Motionärerna noterar dock att riksgäldskontorets
och riksbankens kontrollfunktion särskilt har framhållits.
Utskottet har inga erinringar mot vad föredraganden har anfört om
televerkets finansieringsfunktion och finner inte anledning att frångå vad
riksdagen beslutade förra året om delegerad upplåningsrätt. Utskottet
avstyrker därför motion 1984/85:1966 (vpk) yrkande 2.
I budgetpropositionen föreslås att 11,3 milj. kr. anvisas till försvarsinvesteringar
vid televerket. Medelsbehovet avser investeringar för reservtelefonnätet,
förstärkta lokaler, radio, materialförsörjning i krig och televerkets
ledning i krig. Beloppet skall inte tillföras statskapitalet.
Utskottet tillstyrker förslaget.
3. Soliditets- och räntabilitetsmål för televerket
Enligt gällande riksdagsbeslut skall televerkets långsiktiga mål vara att
åstadkomma en real avkastning på eget kapital som uppgår till 3 %. Vidare
skall verkets soliditet, dvs. verkets eget kapital i relation till de totala
tillgångarna, kvarstå på en fortsatt hög nivå.
Enligt föregående treårsplan beräknades det reala avkastningsmålet på
3 % kunna uppnås. Enligt föreliggande treårsplan beräknas räntabiliteten
under 1984/85 nu bli lägre. Försämringen kan i huvudsak förklaras av
ändrade redovisningsprinciper. Under åren därefter beräknas realavkastningen
bli högre än 3 %.
I budgetpropositionen föreslår föredraganden att televerkets verksamhet
den närmaste treårsperioden inriktas på de soliditets- och räntabilitetskrav
som angetts i verkets treårsplan.
I motionerna 1984/85:439 (c) och 1984/85:2299 (fp) hemställs att inleveranserna
från televerket skall ökas med 300 milj. kr.
Riksdagen beslutade (prop. 1983/84:100 bil. 8, TU 1983/84:16, rskr.
1983/84:249) under föregående riksmöte om statens avkastningskrav på
televerket. Ett nytt fast statskapital bildades genom att vissa av televerkets
fastigheter värderades till ett marknadsvärde. Statens krav på överskott skall
baseras på detta statskapital och räntesatsen sattes till statens avkastningsränta.
Verksamheten och därmed teleabonnenterna bör inte belastas med
kostnader som verket inte självt kan påverka eller förutse.
Utskottet anser inte att det finns skäl att tillstyrka en ökad inleverans från
televerket genom att ändra de regler som riksdagen har beslutat. Detta skulle
nämligen innebära att teleabonnenterna belastas med kostnader som verket
inte självt kan påverka eller förutse. Den uppfattning som föredraganden
TU 1984/85:28
14
redovisat i budgetpropositionen om soliditets- och räntabilitetsmål för
televerkets verksamhet bör enligt utskottet godkännas. Motionerna 1984/
85:439 (c) yrkande 14 och 1984/85:2299 (fp) avstyrks följaktligen.
4. Televerkets monopolområde
Televerkets monopolområde utgörs av abonnentväxlar, telefoner och viss
anslutningsutrustning för datakommunikation. Motiven för dessa monopol
är bl. a. tekniska, ekonomiska och regionalpolitiska. Det har ansetts rimligt
att televerket såsom förvaltare och byggare av statens allmänna telenät skall
ha inflytande över kraven på den utrustning som skall få anslutas till detta
nät. Utrustningen får inte störa funktionen i nätet.
Bibehållandet av nuvarande ordning har starkt försvårats genom de
gränsdragningsproblem som uppkommer genom att det blir allt vanligare att
telefonifunktionen byggs in i data/textterminaler som inte omfattas av
monopolet. Nuvarande regler kan innebära att televerket får svårigheter att
tillgodose kundernas berättigade önskemål om sådana nya, effektiva,
kombinerade kommunikationslösningar.
Likaså försvåras nuvarande ordning genom förekomsten av s. k. pirattelefoner
som inte får anslutas till det allmänna telenätet. Enligt televerkets
bedömning är i dag mer än 10 % av alla nylevererade telefoner ”pirattelefoner”.
De flesta uppfyller inte de krav som måste ställas utifrån internationella
överenskommelser om telefonitjänstens tekniska kvalitet.
Televerkets monopolområde behandlas i både budgetpropositionen och
telepropositionen.
I telepropositionen föreslår regeringen att anslutningsmonopolet för
telefoner slopas fr. o.m. den 1 november 1985. Enligt föredragandens
mening är telefonitjänsten en grundläggande nyttighet som bör erbjudas alla
till ett rimligt pris över hela landet. Inträdesavgiften för ett huvudabonnemang
är därför densamma oavsett televerkets kostnader i det enskilda fallet.
Undantag härifrån görs endast för abonnemang i vissa fritidshus. Ett
slopande av anslutningsmonopolet ändrar inte detta förhållande. Föredraganden
framhåller att ett sådant regionalpolitiskt ansvar även i fortsättningen
bör gälla för televerkets tillhandahållande av telefonapparater. Till abonnemanget
bör därför normalt höra en basapparat av hög kvalitet. I dag bärs
kostnaderna för underhåll av vanliga telefoner solidariskt av abonnenterna.
Förslaget i propositionen innebär ingen ändring i det avseendet. Bassortimentet
skall utöver apparaten bestå av nödvändiga komplement för handikappade.
Det bör finnas möjlighet att erbjuda ett abonnemang till reducerat
pris utan apparat exempelvis till den som redan har en basapparat eller till
företag som skaffar abonnemanget för datakommunikation. Det bör enligt
telepropositionen ankomma på televerket att bestämma de närmare formerna
för tillhandahållandet av telefonapparater.
I telepropositionen föreslås vidare att endast telefonapparater med
TU 1984/85:28
15
typgodkännande (T-märkning) får kopplas in på det allmänna telenätet. Det
innebär att televerket får bättre möjligheter att hindra störningar i telenätet
som förorsakas av apparater av otillfredsställande kvalitet. Då det gäller
telefonautomater för offentlig telefoni finns inte samma tekniska problem
varför det för dessa telefoner inte heller föreslås ändrade regler.
Enligt de förslag som lämnas i telepropositionen kommer televerkets
monopol då det gäller anslutningar till det allmänna telenätet att i fortsättningen
inskränka sig till abonnentväxlar och dataanslutningsutrustningar
(modem) för höga hastigheter. Dessa utrustningar utgör på ett annat sätt än
telefonapparaterna en del i telenätet och är närmare knutna till telenätets
funktion. Det är enligt föredraganden nödvändigt att bibehålla televerkets
samlade ansvar för telenätet inkl. abonnentväxlarna. Endast därigenom kan
man i ett litet land som Sverige även i framtiden ta till vara de fördelar som
den tekniska utvecklingen ger inom telekommunikationsområdet. Föredraganden
anser att det är till fördel för landet att vi har ett helt dominerande
telenät av hög kvalitet.
I motionerna 1984/85:439 (c) och 1984/85:2554 (m) hemställs att televerkets
monopol på telefonapparater upphävs.
I motion 1984/85:2554 (m) begärs dels en avvecklingsplan även för övriga
monopol, utom vad avser telenätet, dels en utredning om de servicemässiga,
regionala, sysselsättnings- och näringspolitiska konsekvenserna av ett avskaffande
av monopolet avseende telenätet.
I motion 1984/85:1966 (vpk) framhålls att televerkets apparatmonopol
också är en industripolitisk och regionalpolitisk fråga. Ändringar av monopolgränserna
måste föregås av en noggrann prövning av de sociala och
regionalpolitiska effekterna.
I motion 1984/85:3131 (m, c, fp) förordas att televerkets monopol på
telefonapparater, abonnentväxlar och höghastighetsmodem helt upphävs.
Utskottet godtar regeringens förslag att televerkets monopol beträffande
telefonapparater kopplade till telenätet upphävs den 1 november 1985. Ett
slopande av anslutningsmonopolet får dock inte ändra det faktum att
telefonitjänsten är en grundläggande nyttighet som bör erbjudas alla till ett
rimligt pris över hela landet. Televerkets dominerande ställning är enligt
utskottets mening en god grund för att verket även framgent skall kunna
erbjuda sina tjänster till låga priser, svara för en god handikappanpassning,
hålla hög framkomlighet och kvalitet i nätet samt i övrigt ligga i främsta ledet
när det gäller teknisk utveckling. Denna dominerande ställning är vidare en
förutsättning för att den utjämnande taxestrukturen för de grundläggande
teletjänsterna skall kunna upprätthållas. Förslaget i motionerna 1984/
85:2554 (m) och 1984/85:3131 (m, c, fp) skulle ändra detta förhållande och
leda till ökade kostnader för hushållsabonnenterna och glesbygdens abonnenter.
Utskottet anser därför inte att det nu finns någon anledning till
förändringar utöver dem som regeringen har föreslagit. Den tekniska
TU 1984/85:28
16
utvecklingen kan dock komma att medföra ändrade förutsättningar som
motiverar en anpassning av monopolavgränsningen. Då det gäller modemer
bör televerket självt även fortsättningsvis få göra anpassningar av anslutningsreglerna.
Utskottet vill i sammanhanget påpeka att televerket inte har
något legalt monopol på att driva telenät.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet telepropositionens
förslag i nu berörd del. Då syftet med motionerna 1984/85:439 (c) yrkande
10, 1984/85:1966 (vpk) yrkande 1 och 1984/85:2554 (m) yrkande 1 torde få
anses tillgodosett bör de lämnas utan någon riksdagens åtgärd. Motionerna
1984/85:2554 (m) yrkandena 2 och 3 samt 1984/85:3131 (m, c, fp) yrkande 1
avstyrks.
I budgetpropositionen erinras i avsnittet Övriga frågor om att televerket
enligt 1980 års riksdagsbeslut skall följa den tekniska utvecklingen och
anpassa monopolgränsen efter denna. Detta innebär inte - understryker
föredraganden - att verket självt kan besluta om grundläggande förändringar
i monopolavgränsningen. Principiella förändringar i inriktningen av televerkets
verksamhet bör underställas riksdagens prövning.
Vad föredraganden sålunda anfört har inte givit utskottet anledning till
erinran.
5. Telis verksamhetsform
I telepropositionen föreslås att ett slutligt beslut om Telis verksamhetsform
bör fattas först efter förnyade överläggningar mellan televerket och de
fackliga organisationerna. Riksdagen har beslutat (prop. 1980/81:66, TU
1980/81:9, rskr. 1980/81:132) att Teli skall överföras till bolagsform. Enligt
senare beslut skall det ske den 1 juli 1985. Föredraganden anser dock att en
viktig förutsättning för att Teli i framtiden skall kunna arbeta framgångsrikt
är att televerket och de fackliga organisationerna har en gemensam syn på
Telis företagsform. Statsanställdas förbund har begärt förnyade överläggningar
med televerket i frågan. I telepropositionen anförs att beslut om en
slutlig organisationsform för Teli bör anstå i avvaktan på resultatet av dessa
överläggningar. Förslag om Telis verksamhetsform bör emellertid föreläggas
riksdagen senast i nästa budgetproposition.
I motionerna 1984/85:439 (c), 1984/85:1374 (fp), 1984/85:1955 (m) och
1984/85:3131 (m, c, fp) begärs att Teli överförs till bolagsform den 1 juli
1985.
I motion 1984/85:3132 (vpk) anförs att Teli bör fortsätta i verksform.
Utskottet delar föredragandens uppfattning att en samstämmighet inom
televerket om handlingslinjerna i organisationsfrågan är viktig. Ett slutligt
beslut i frågan bör därför anstå tills överläggningarna är avslutade. Teli bör
därför inte överföras till bolagsform den 1 juli 1985. Utskottet avstyrker
följaktligen motionerna 1984/85:439 (c), 1984/85:1374 (fp), 1984/85:1955
(m), 1984/85:3131 (m, c, fp) och 1984/85:3132 (vpk) i berörda delar.
TU 1984/85:28
17
6. Televerkets tjänster och taxor
I motion 1984/85:626 (fp, c) begärs att uppgifter om samtliga abonnenter
inom Östergötlands län återfinns i någon av länets delar av telefonkatalogen.
Uppgifter om de abonnenter som bor i Östergötlands län bör återfinnas både
i någon av Linköpings- eller Norrköpingsdelarna och i den katalog där de nu
finns.
Utskottet har flera gånger tidigare behandlat detta motionskrav på en
sammanhållen telefonkatalog för Östergötlands län. Utskottet anser nu
liksom tidigare att det bör ankomma på televerket att avväga önskemål om
telefonkatalogens utformning mot kravet på rimliga kostnader.
Utskottet avstyrker därför motionen.
I motion 1984/85:1961 (s) förordas att postnummer införs i telefonkatalogen.
Det skulle medföra ökade kostnader för televerket, medan postverket
skulle få betydande besparingar. Enligt motionärerna skulle det totalt sett
inte bli någon större merutgift.
Utskottet vill erinra om att frågan om postnummer i telefonkatalogen under
en lång tid har diskuterats inom postverket och televerket. Att införa
postnummer framför varje adress skulle medföra en omfattande förändring.
Den har betraktats som alltför kostsam. Ett alternativ, som också har
prövats, är att ta med postnummerförteckningen i telefonkatalogen. Det bör
dock enligt utskottets mening även i fortsättningen ankomma på televerket
att efter diskussioner med postverket göra nödvändiga avvägningar av
kostnader och serviceförbättringar.
Med hänvisning till vad utskottet anfört avstyrks motionen.
I motion 1984/85:1069 (m) påtalas att näringsliv och förvaltningen i norra
Sverige får stora fördelar om televerket snabbt förbättrar telenäten så att alla
de möjligheter telekommunikationerna erbjuder kan utnyttjas. I motionen
anförs vidare att vi har kommit en bit på väg mot ett rundare Sverige när det
gäller teletaxorna. Mycket återstår dock, bl. a. bör reglerna för telefontaxor
ändras så att alla invånare i en kommun får möjlighet till samma samtalskostnad
vid kontakt med den egna kommunens centralort och förvaltning.
I motion 1984/85:1997 (fp) förordas ett tvådelat taxesystern med en
lokaltaxa och en enhetlig rikstaxa. Om ett sådant system skulle införas skulle
det enligt motionären höja kostnaden för hela landet med 2-3 %, medan en
abonnent i avlägsna delar av Norrland skulle få en sänkning av telekostnaden
med 30-40 %.
Utskottet har i det tidigare redovisat den snabba utbyggnad och modernisering
av telenätet som kommer att genomföras under den närmaste
treårsperioden. Utbyggnaden styrs av nuvarande och förutsedd efterfrågan
på olika teletjänster och sker med hänsyn tagen till nuvarande och förutsedd
teknik. Starkt pådrivande är i första hand den ökade datatrafiken.
Denna utbyggnad av telekommunikationer innebär enligt propositionen
att en mycket stor telekapacitet - även för datakommunikation - kommer att
TU 1984/85:28
18
finnas varhelst i landet efterfrågan finns. De fasta avgifterna kommer liksom
nu att vara lika i hela landet.
Televerkets telefontaxa har sju avståndsintervall. Antalet intervall har så
småningom minskats och gränsen för den högsta telefontaxan går vid 27 mil.
Telefonsamtal över längre avstånd betingar således samma taxa som gäller
för avståndet 27 mil. Taxan på det allmänna datanätet har tre avståndsintervall,
och för-datakommunikationstjänster via TELEPAK gäller en svensk,
en nordisk och en internationell taxa. Enligt televerkets bedömning kommer
avstånden att betyda allt mindre för kostnaderna. Kostnaderna och därmed
taxorna blir i stället alltmer beroende av den tid nätet belastas. Den
taxereform som genomfördes i januari 1983 är enligt utskottets mening ett
steg i rätt riktning, då den innebar en fortsatt utjämning av kostnaderna för
lång- resp. kortväga teletrafik. Den tekniska utvecklingen på telekommunikationsområdet
leder enligt vad utskottet har erfarit till att överföringskostnaderna
- och därmed taxorna - blir allt mindre beroende av avstånden.
Redan i dag gäller i princip en enhetlig taxa för alla telefonabonnenter i en
kommun för telefonsamtal till den egna kommunens centralort. Enligt vad
utskottet erfarit finns dock i några få kommuner ett mycket begränsat antal
abonnenter för vilka televerket inte har bedömt det som ekonomiskt
försvarbart att genomföra principen fullt ut. Dessa abonnenter ringer å andra
sidan för lokalsamtalstaxa till angränsande kommuns centralort.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1984/
85:1069 (m) och 1984/85:1997 (fp).
7. Övriga frågor
I budgetpropositionen redovisas den omläggning av taxorna för telefonsamtal
inom landet som genomfördes den 12 januari 1983. Syftet med
omläggningen var att åstadkomma en jämnare belastning på telefonnätet
genom att en viss del av trafiken skulle flyttas från de hårt belastade
förmiddagstimmarna måndag - fredag till andra tider. Enligt föredraganden
blev effekterna av det nya taxesystemet som väntat. Belastningen på
telefonnätet har jämnats ut över dygnet, vilket innebär att nätet utnyttjas
bättre.
I budgetpropositionen behandlas också vissa frågor om prissättningen av
televerkets tjänster. Föredraganden betonar därvid att televerkets konkurrensutsatta
verksamheter skall särredovisas och helt bära sina egna kostnader.
Televerkets prissättning för olika produkter skall spegla kostnaderna.
Utskottet har inga erinringar mot vad föredraganden har anfört i
budgetpropositionen om det nya taxesystemet och prissättningen.
I telepropositionen föreslås att de 9,5 % av aktierna i Ericsson Information
Systems AB (EIS) som förvaltas av televerket genom Teleinvest AB
överlåts till Telefon AB L M Ericsson för en köpeskilling av 50 milj. kr.
Utskottet tillstyrker förslaget.
TU 1984/85:28
19
I telepropositionen anger föredraganden att någon särskild plan för
utbyggnaden av kabel-TV-näten i landet inte behöver fastställas. Etableringsfrihet
bör få råda i fråga om nätanläggning. Den tekniska standardiseringen
av näten bör, med hänsyn till kostnaderna och osäkerheten om
kabel-TV-nätens roll i det framtida telenätet, tills vidare ske på frivillighetens
grund. Vidare bör enligt föredraganden televerket konkurrera med andra
företag om kabel-TV-utbyggnaden. Det bör ligga i verkets intresse att vara
öppet för samarbete såväl med fastighetsägare som med andra nätanläggare.
Utskottet föreslår att riksdagen lämnar utan erinran vad föredraganden
har anfört i telepropositionen om planeringen av kabel-TV-nät.
8. Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande inriktningen och omfattningen av televerkets verksamhet
m. m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i denna del i
proposition 1984/85:100 bil. 8 samt med avslag på motionerna
1984/85:439 (c) yrkandena 11 och 12, 1984/85:1374 (fp) yrkandena
1-3, 1984/85:1966 (vpk) yrkande 3, 1984/85:3131 (m, c, fp) yrkandena
2, 4 och 5 och 1984/85:3132 (vpk) yrkande 1
a. godkänner vad föredragande departementschefen har förordat i
proposition 1984/85:100 bil. 8 om inriktningen och omfattningen
av televerkets verksamhet under perioden 1985/86-1987/88,
b. lämnar vad föredragande departementschefen har anfört i
proposition 1984/85:158 om televerkets roll och myndighetsutövning
utan erinran,
2. beträffande televerkets beslutanderätt över byggnadsverksamheten
att riksdagen avslår motion 1984/85:1955 (m) yrkande 15 i denna
del,
3. beträffande televerkets beslutanderätt över teletaxorna
att riksdagen avslår motion 1984/85:1955 (m) yrkande 17,
4. beträffande televerkets styrelse
att riksdagen lämnar motionerna 1984/85:1966 (vpk) yrkande 4 och
1984/85:3132 (vpk) yrkande 2 utan åtgärd,
5. beträffande inriktningen och omfattningen av televerkets investeringar
att
riksdagen godkänner vad föredragande departementschefen i
proposition 1984/85:100 bil. 8 förordat om inriktningen och omfattningen
av televerkets investeringar under perioden 1985/86—
1987/88 samt bemyndigar regeringen att besluta om avvikelser
därifrån,
6. beträffande utredning om effekterna av investeringar i telenätet
att riksdagen avslår motion 1984/85:2563 (c),
TU 1984/85:28
20
7. beträffande televerkets servicemål
att riksdagen godkänner att televerkets verksamhet inriktas på de
servicemål som anges i televerkets treårsplan för budgetåren
1985/86-1987/88,
8. beträffande televerkets finansieringsfunktion
att riksdagen med avslag på motion 1984/85:1966 (vpk) yrkande 2
lämnar utan erinran vad föredragande departementschefen i
proposition 1984/85:100 bil. 8 härom anfört,
9. att riksdagen till Försvarsinvesteringar vid televerket för budgetåret
1985/86 anvisar ett reservationsanslag på 11 330 000 kr.,
10. beträffande soliditets- och räntabilitetsmål för televerket
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i denna del i
proposition 1984/85:100 bil. 8 samt med avslag på motionerna
1984/85:439 (c) yrkande 14 och 1984/85:2299 (fp) godkänner att
televerkets verksamhet inriktas på de soliditets- och räntabilitetsmål
som anges i televerkets treårsplan för budgetåren 1985/86-1987/88,
11. beträffande televerkets monopolområde
att riksdagen
a. med bifall till regeringens förslag i denna del i proposition
1984/85:158 och med avslag på motionerna 1984/85:2554 (m)
yrkandena 2 och 3 samt 1984/85:3131 (m, c, fp) yrkande 1 godkänner
att televerkets monopol beträffande telefonapparater anslutna
till televerkets nät upphävs den 1 november 1985 på det sätt som
föredragande departementschefen förordat,
b. lämnar motionerna 1984/85:439 (c) yrkande 10, 1984/85:1966
(vpk) yrkande 1 och 1984/85:2554 (m) yrkande 1 utan åtgärd,
c. lämnar vad föredragande departementschefen har anfört i
proposition 1984/85:100 bil. 8 om monopolavgränsningen utan
erinran,
12. beträffande Telis verksamhetsform
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i denna del i
proposition 1984/85:158 och med avslag på motionerna 1984/
85:439 (c) yrkande 13, 1984/85:1374 (fp) yrkande 4, 1984/85:1955
(m) yrkande 19, 1984/85:3131 (m, c, fp) yrkande 3 och 1984/
85:3132 (vpk) yrkande 3 godkänner vad föredragande departementschefen
härom anfört,
13. beträffande televerkets tjänster och taxor
att riksdagen
a. avslår motion 1984/85:626 (fp, c) om telefonkatalog för Östergötlands
län,
b. avslår motion 1984/85:1961 (s) om postnummer i telefonkatalogen,
c. avslår motion 1984/85:1069 (m) om telenäten och teletaxorna i
norra Sverige,
TU 1984/85:28
21
d. avslår motion 1984/85:1997 (fp) om tvådelat taxesystem,
14. beträffande det nya taxesystemet och prissättningen
att riksdagen lämnar vad föredragande departementschefen i
proposition 1984/85:100 bil. 8 anfört härom utan erinran,
15. att riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna att de av
televerket genom Teleinvest AB förvaltade aktierna i Ericsson
Information Systems AB (EIS) överlåts till Telefonaktiebolaget
L M Ericsson,
16. beträffande planeringen av kabel-TV-nät
att riksdagen lämnar vad föredragande departementschefen i
proposition 1984/85:158 anfört härom utan erinran.
Stockholm den 9 maj 1985
På trafikutskottets vägnar
KURT HUGOSSON
Närvarande: Kurt Hugosson (s), Rolf Clarkson (m), Birger Rosqvist (s),
Rune Torwald (c), Olle Östrand (s), Sven-Gösta Signell (s). Rune Johansson
(s), Per Stenmarck (m), Margit Sandéhn (s), Görel Bohlin (m), Olle Grahn
(fp). Sven Henricsson (vpk), Göran Riegnell (m), Anna Wohlin-Andersson
(c) och Ingrid Andersson (s).
Reservationer
1. Inriktningen och omfattningen av televerkets verksamhet m.m. (mom. 1)
Rolf Clarkson (m), Rune Torwald (c), Per Stenmarck (m). Görel Bohlin
(m), Olle Grahn (fp). Göran Riegnell (m) och Anna Wohlin-Andersson (c)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Utskottet
vill” och på s. 10 slutar med ”samt 1984/85:3132 (vpk) yrkande 1” bort
ersättas med text av följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till den slutsats som redovisas i motion 1984/85:3131
(m, c, fp) att televerkets funktioner bör renodlas. Den konkurrensutsatta
verksamheten bör helt skiljas från televerket. På olika konkurrensutsatta
områden bör fristående bolag bildas. Målet bör vara att successivt privatisera
dessa bolag.
Enligt utskottets mening fungerar televerket i dag både som statligt
affärsverk med vidsträckta faktiska monopol och som statlig myndighet med
bl. a. provningsuppgifter. Men televerket fungerar också som öppet konkurrerande
affärsföretag. Dessa samtidiga roller innebär självfallet stora
inbyggda risker. Under senare år har i takt med att rollkonflikten skärpts en
alltmer växande kritik riktats mot televerket. Framför allt har det gällt
TU 1984/85:28
22
misstankar om att televerket utnyttjat sin monopolskyddade verksamhet för
att gynna sina konkurrensutsatta verksamheter.
Det är enligt utskottet nödvändigt att televerket koncentrerar sina krafter
på att upprätthålla ett väl fungerande telefoninät. På detta område är det
viktigt att aktuella investeringar snarast kan genomföras. Samma grundläggande
teleservice bör garanteras i landets olika delar.
Provningsverksamheten och typgodkännanden m.m. bör läggas i en
annan myndighet än televerket, t. ex. hos statens provningsanstalt. Samtidigt
bör möjligheten att anlita olika laboratorier givetvis stå kvar.
Slutsatsen av den principiella syn på telefrågorna som utskottet ovan
redovisat blir att en parlamentarisk utredning bör tillsättas med uppgift att
utifrån dessa riktlinjer lägga förslag om dels televerkets framtida roll,
funktion och organisation, dels statens engagemang i övrigt på teleområdet.
Det här sagda innebär att motion 1984/85:3131 (m, c, fp) i berörda delar
(yrkandena 2, 4 och 5) tillstyrks och att regeringens syn på inriktningen och
omfattningen av televerkets verksamhet m. m. avvisas. Genom detta ställningstagande
torde syftet med motionerna 1984/85:439 (c) yrkandena 11 och
12 och 1984/85:1374 (fp) yrkandena 1-3 få anses tillgodosett. Motionerna
1984/85:1966 (vpk) yrkande 3 och 1984/85:3132 (vpk) yrkande 1 avstyrks.
Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande inriktningen och omfattningen av televerkets verksamhet
m. m.
att riksdagen med anledning av propositionerna 1984/85:100 bil. 8
och 1984/85:158, motionerna 1984/85:439 (c) yrkandena 11 och 12
och 1984/85:1374 (fp) yrkandena 1-3 och med bifall till motion
1984/85:3131 (m, c, fp) yrkandena 2, 4 och 5 samt med avslag på
motionerna 1984/85:1966 (vpk) yrkande 3 och 1984/85:3132 (vpk)
yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
härom anfört,
2. Inriktningen och omfattningen av televerkets verksamhet m. m. (mom. 1)
Sven Henricsson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Utskottet
vill” och på s. 10 slutar med ”samt 1984/85:3132 (vpk) yrkande 1" bort
ersättas med text av följande lydelse:
Utskottet vill (lika med utskottet) svenska exportframgångar.
Den vertikala integrationen av televerket ned i tillverkningsledet är enligt
utskottets mening en klar anvisning om att en samhällelig totalsyn på
produktion och användande nu aktualiseras av själva den tekniska utvecklingen.
I enlighet med vad som framhålls i motionerna 1984/85:1966 (vpk)
och 1984/85:3132 (vpk) finns enligt utskottet skäl att inrikta målsättningen på
TU 1984/85:28
23
en total integration genom att åstadkomma ett avgörande socialt ägande av
den svenska tele- och datasektorn. De strategiskt avgörande delarna inkl.
Ericssonkoncernen borde med andra ord nationaliseras. Den motsatta vägen
- en uppsplittring av televerket genom den av högerkrafterna rekommenderade
ökade privatiseringen/bolagiseringen - leder till ett borttagande av de
sociala och regionalpolitiska liksom beredskapspolitiska hänsynen. De
krafter som förordar en sådan strategi talar om nyttan av konkurrens, men i
själva verket kan här öppnas ett hot mot den nationella svenska teleindustrin
via internationella monopol som ITT, IBM, Philips m. fl.
Med hänvisning till det anförda tillstyrks motionerna 1984/85:1966 (vpk)
och 1984/85:3132 (vpk) i berörda delar medan motionerna 1984/85:439 (c)
yrkandena 11 och 12,1984/85:1374 (fp) yrkandena 1-3 samt 1984/85:3131 (m,
c, fp) yrkandena 2, 4 och 5 avstyrks.
Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande inriktningen och omfattningen av televerkets verksamhet
m. m.
att riksdagen med anledning av propositionerna 1984/85:100 bil. 8
och 1984/85:158, med bifall till motionerna 1984/85:1966 (vpk)
yrkande 3 och 1984/85:3132 (vpk) yrkande 1 samt med avslag på
motionerna 1984/85:439 (c) yrkandena 11 och 12,1984/85:1374 (fp)
yrkandena 1-3 och 1984/85:3131 (m, c, fp) yrkandena 2, 4 och 5
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom
anfört,
3. Televerkets styrelse (mom. 4)
Sven Henricsson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Vad gäller”
och slutar med ”riksdagens åtgärd” bort ersättas med text av följande
lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som redovisas i motionerna. Den strategi
för telekommunikationsområdet som utskottet tidigare har uttalat sig för
måste innefatta en klarare politisk ledning på detta viktiga samhällsområde.
Ansvaret kan inte överlåtas till en styrelse som inte återspeglar de politiska
kraftförhållandena i riket och där generaldirektören är självskriven som
ordförande.
Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande televerkets styrelse
att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:1966 (vpk) yrkande
4 och 1984/85:3132 (vpk) yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
TU 1984/85:28
24
4. Televerkets finansieringsfunktion (mom. 8)
Sven Henricsson (vpk) anser
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”1984/85:1966 (vpk) yrkande 2” bort ersättas med text av
följande lydelse:
Utskottet delar den tveksamhet som redovisas i motion 1984/85:1966 (vpk)
mot uppluckringen av tidigare gällande finansieringsregler. Utskottet noterar
dock att riksgäldskontorets och riksbankens kontrollfunktion särskilt
framhållits.
Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande televerkets finansieringsfunktion
att riksdagen med anledning av vad som har anförts i proposition
1984/85:100 bil. 8 och med bifall till motion 1984/85:1966 (vpk)
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
härom anfört,
5. Soliditets- och räntabilitetsmål för televerket (mom. 10)
Rune Torwald (c), Olle Grahn (fp) och Anna Wohlin-Andersson (c) anser
dels att det stycke i utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet
anser” och på s. 14 slutar med ”avstyrks följaktligen” bort ersättas med text
av följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med vad som har föreslagits i motionerna, att
televerkets inleveranser till staten bör öka med 300 milj. kr.
Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande soliditets- och räntabilitetsmål för televerket
att riksdagen med anledning av regeringens förslag i denna del i
proposition 1984/85:100 bil. 8 samt med bifall till motionerna
1984/85:439 (c) yrkande 14 och 1984/85:2299 (fp) som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om inleveranserna
från televerket,
6. Televerkets monopolområde (mom. 11)
Rolf Clarkson (m), Rune Torwald (c), Per Stenmarck (m), Görel Bohlin
(m), Olle Grahn (fp), Göran Riegnell (m) och Anna Wohlin-Andersson (c)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Utskottet
godtar” och på s. 16 slutar med ”yrkande 1 avstyrks” bort ersättas med text
av följande lydelse:
TU 1984/85:28
25
Utskottet tillstyrker vad som förordas i motion 1984/85:3131 (m, c, fp) om
televerkets monopolområde. Det innebär att utskottet anser att i princip all
teleutrustning bör öppnas för konkurrens. Härigenom kommer konsumenterna
snabbare och till lägre kostnad än för närvarande att erbjudas den rad
av nya teletjänster som nu kommer fram i allt snabbare takt. Televerkets
monopol på telefonapparater bör därför slopas helt, dvs. det bör vara den
enskilde konsumentens val även vilken basapparat han/hon vill ha. Samtidigt
bör också monopolet på abonnentväxlar upphävas. I det sammanhanget
måste dock utredas hur underhållsfrågan bör lösas på såväl telefoner som
växlar, så att alla delar av landet garanteras en jämbördig service.
Därutöver anser utskottet att monopolet också bör hävas på höghastighetsmodem.
Detta är av särskild betydelse både för utveckling av industriella
produkter och för våra möjligheter att i framtiden kunna uppehålla
konkurrens i fråga om informationsförmedling.
Den avmonopolisering och öppning för konkurrens som utskottet sålunda
förordar syftar till att stärka konsumentens ställning. Det är utskottets
uppfattning, att en fri marknad kommer att tillförsäkra landets alla delar ett
fullgott utbud och jämbördig service. Erfarenhetsmässigt har konkurrens
dessutom en återhållande effekt på priserna.
Genom det anförda torde syftet med motionerna 1984/85:439 (c) och
1984/85:2554 (m) i berörda delar få anses tillgodosett.
Telepropositionens förslag och motion 1984/85:1966 (vpk) i berörda delar
avstyrks.
Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande televerkets monopolområde
att riksdagen
a. med anledning av regeringens förslag i proposition 1984/85:158
om att upphäva televerkets monopol på vissa telefonapparater och
motionerna 1984/85:439 (c) yrkande 10 och 1984/85:2554 (m)
yrkandena 1-3 samt med bifall till motion 1984/85:3131 (m, c, fp)
yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
härom anfört,
b. avslår motion 1984/85:1966 (vpk) yrkande 1,
c. lämnar vad föredragande departementschefen har anfört i
proposition 1984/85:100 bil. 8 om monopolavgränsningen utan
erinran,
7. Televerkets monopolområde (mom. 11)
Sven Henricsson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Utskottet
godtar” och på s. 16 slutar med ”yrkande 1 avstyrks” bort ersättas med text
av följande lydelse:
TU 1984/85:28
26
Utskottet motsätter sig den uppluckring av televerkets monopol som
föreslås i telepropositionen. I enlighet med den uppfattning som redovisas i
motion 1984/85:1966 (vpk) vill utskottet betona att televerkets apparatmonopol
också är en industriell fråga. Televerkskoncernen har exempelvis själv en
apparatverkstad i Sundsvall och tillverkning av telefonväxlar i Vänersborg.
Om man vill behålla en egen svensk teleindustri är det viktigt att bevaka varje
uppluckring av detta monopol.
1980 års riksdagsbeslut om telefrågor (prop. 1980/81:66, TU 9, rskr. 132)
betonar grundtanken att varje ändring av de nuvarande monopolgränserna
skall föregås av en noggrann prövning av de sociala och regionala effekterna.
Det sagda innebär att motion 1984/85:1966 (vpk) yrkande 1 tillstyrks och
regeringens förslag i motsvarande del avstyrks. Vidare avstyrker utskottet
motionerna 1984/85:439 (c), 1984/85:2554 (m) och 1984/85:3131 (m, c, fp) i
berörda delar.
Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande televerkets monopolområde
att riksdagen
a. med bifall till motion 1984/85:1966 (vpk) yrkande 1 samt med
avslag på regeringens förslag i proposition 1984/85:158 om att
upphäva televerkets monopol på vissa telefonapparater och motionerna
1984/85:439 (c) yrkande 10,1984/85:2554 (m) yrkandena 1-3
och 1984/85:3131 (m, c, fp) yrkande 1 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet härom anfört,
b. lämnar vad föredragande departementschefen har anfört i
proposition 1984/85:100 bil. 8 om monopolavgränsningen utan
erinran,
8. Telis verksamhetsform (mom. 12)
Rolf Clarkson (m), Rune Torwald (c), Per Stenmarck (m), Görel Bohlin
(m), Olle Grahn (fp), Göran Riegnell (m) och Anna Wohlin-Andersson (c)
anser
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”berörda delar” bort ersättas med text av följande
lydelse:
Utskottet motsätter sig det uppskov vad gäller att överföra Teli till
bolagsform som föreslås i telepropositionen. Utskottet ser med oro den
handlingsförlamning som uppenbarligen har drabbat regeringen, när det
gäller Teli. Fullföljs inte riksdagsbeslutet snarast innebär regeringens
tvehågsenhet att sysselsättningen hotas för många av de anställda inom
Telikoncernen. Föredraganden har också i telepropositionen angivit klara
skäl för att Teli snarast bör omvandlas till bolag. Dels ger det nya
TU 1984/85:28
27
samarbetsavtalet med Ericssonkoncernen möjligheter att utnyttja Ericssons
världsomspännande försäljningsorgansation, dels innebär uppluckringen av
telefonmonopolet att det blir lättare förTeli att sälja utomlands. För att dessa
fördelar skall kunna utnyttjas fullt ut krävs att Teli har bolagsform. Utskottet
anser därför att riksdagens tidigare beslut om bolagsbildning bör genomföras
den 1 juli 1985. Det ankommer på regeringen att se till att så sker.
Av det anförda följer att utskottet tillstyrker motionerna 1984/85:1374 (fp)
yrkande 4 och 1984/85:1955 (m) yrkande 19 samt att syftet med motionerna
1984/85:439 (c) yrkande 13 och 1984/85:3131 (m, c, fp) yrkande 3 torde få
anses tillgodosett. Motion 1984/85:3132 (vpk) yrkande 3 avstyrks.
Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande Telis verksamhetsform
att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:1374 (fp) yrkande
4 och 1984/85:1955 (m) yrkande 19, med anledning av motionerna
1984/85:439 (c) yrkande 13 och 1984/85:3131 (m, c, fp) yrkande 3
samt med avslag på regeringens förslag i proposition 1984/85:158 i
denna del och motion 1984/85:3132 (vpk) yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört härom,
9. Telis verksamhetsform (mom. 12)
Sven Henricsson (vpk) anser
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”berörda delar” bort ersättas med text av följande
lydelse:
Enligt utskottets uppfattning har förutsättningarna för att överföra Teli till
bolag försvunnit. Det huvudsakliga skälet för kravet på bolagsform angavs i
Teliutredningen år 1983 vara den avtalsmässiga skillnaden mellan verksavtal
och industriavtal (lön och pensionsförmåner) samt att televerket inte hade
tillgång till statligt stöd med avsikt att stödja industrin. I likhet med vad som
anförs i motion 1984/85:3132 (vpk) kan utskottet för sin del inte godta sådana
skäl i dagens läge. De nya avtalen med Ericsson innebär rimligen ökade
exportmöjligheter bl. a. genom nyttjande av dess världsomspännande försäljningsorganisation.
Det betyder att Teli kan vara kvar i verksformen även
om man självfallet på olika sätt bör eftersträva effektivaste möjliga driftsformer.
Av det sagda följer att motion 1984/85:3132 (vpk) tillstyrks samt att
motionerna 1984/85:439 (c), 1984/85:1374 (fp), 1984/85:1955 (m) och 1984/
85:3131 (m, c, fp) avstyrks i berörda delar.
Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.
TU 1984/85:28
28
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande Telis verksamhetsform
att riksdagen med anledning av regeringens förslag i denna del i
proposition 1984/85:158, med bifall till motion 1984/85:3132 (vpk)
yrkande 3 samt med avslag på motionerna 1984/85:439 (c) yrkande
13, 1984/85:1374 (fp) yrkande 4, 1984/85:1955 (m) yrkande 19 och
1984/85:3131 (m, c, fp) yrkande 3 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet härom anfört,
minab/gotab Stockholm 1985 82769