TU 1984/85:24
Trafikutskottets betänkande
1984/85:24
om anslag till Ersättning till lokal och regional kollektiv persontrafik
(prop. 1984/85:100 bil. 8)
Sammanfattning
I betänkandet redogörs inledningsvis för innebörden av den s. k. länshuvudmannareformen,
som riksdagen beslutade om år 1978 och som i viktiga
avseenden kompletterades genom riksdagsbeslut år 1983.
Härefter behandlas anslagsfrågor. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
om en medelsanvisning för nästa budgetår på 297,7 milj. kr. Yrkanden i m-,
c- och fp-motioner om en medelsanvisning på resp. 24,3, 307,7 och 227,7
milj. kr. avstyrks. Yrkandena följs upp med en reservation från vart och ett
av de tre partierna.
Vid behandlingen av anslagsfrågorna avstyrker utskottet också dels ett
m-yrkande, dels ett fp-yrkande om att nuvarande statsbidrag skall upphöra
att utgå i vissa delar. Yrkandena följs upp med reservationer.
Vidare avstyrks två c-motioner om omfördelning av statsbidraget till den
lokala och regionala kollektivtrafiken till förmån för glesbygdslänen. Cledamöterna
reserverar sig.
I tre c-motioner och en vpk-motion yrkas att länshuvudmännen skall få
statligt bidrag till driften av sådan lokal eller regional järnvägstrafik för
vilken de kan ha ansvaret till följd av det nämnda riksdagsbeslutet år 1983.
Yrkandena avstyrks. I en c-reservation och en vpk-reservation yrkas bifall till
resp. motionsyrkanden.
Minskad skattefinansiering av den lokala och regionala kollektivtrafiken
är en fråga som behandlas med anledning av yrkanden i c-, fp- och
vpk-motioner. Samtliga dessa yrkanden bör enligt utskottet lämnas utan
någon riksdagens åtgärd. Frågan berörs i ett särskilt yttrande av fpledamoten.
Slutligen avstyrker utskottet yrkanden dels i en s-motion om förbättring av
kommunikationerna mellan Jämtlands län och Umeå, dels i en c-motion om
vissa ersättningsfrågor som berör länshuvudmännens köp av trafiktjänster
från SJ.
SJÄTTE HUVUDTITELN
Ersättning till lokal och regional kollektiv persontrafik. Regeringen har i
proposition 1984/85:100 bilaga 8 (kommunikationsdepartementet) under
avsnitt I. Transportstöd m.m., punkt I 5. (s. 132-133) föreslagit att
riksdagen dels godkänner vad föredragande departementschefen har föreslagit
om vidgad bidragsgivning till kollektivtrafiken, dels till Ersättning till
1 Riksdagen 1984/85.15samt. Nr 24
TU 1984/85:24
2
lokal och regional kollektiv persontrafik för budgetåret 1985/86 anvisar ett
förslagsanslag på 297 723 000 kr.
Motionerna
Motioner som lagts fram under den allmänna motionstiden 1985
I motion 1984/85:352 av Sven Henricsson (vpk) yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer om granskning och utredning beträffande
1. det allmännas bidrag till lokal och regional kollektiv persontrafik,
2. åtgärder för effektivisering av lokal och regional kollektiv trafik.
I motion 1984/85:438 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 1), att riksdagen beslutar införa ett bidrag till länshuvudmännen
på 20 kr. per tågkilometer för tre dubbelturer måndag-fredag och två
dubbelturer lördag-söndag i de fall de övertagit betalningsansvaret för
driften av viss tågtrafik.
I motion 1984/85:439 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 18), att riksdagen beslutar att till Ersättning till lokal och
regional kollektiv persontrafik för budgetåret 1985/86 anvisa ett i förhållande
till regeringens förslag med 10 milj. kr. höjt förslagsanslag på 307 723 000 kr.
I motion 1984/85:463 av Rune Torwald m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 2), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs beträffande kostnadstäckning i lokal och regional kollektivtrafik.
I motion 1984/85:749 av Ulla Tillander och Rosa Östh (båda c) yrkas att
riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförs om storleken på bidraget till SJ:s gemensamma kostnader
vid huvudmans köp av trafiktjänster.
I motion 1984/85:1056 av Karin Israelsson m.fl. (c) yrkas att riksdagen
beslutar hos regeringen begära förslag till omfördelning av statsbidraget till
linjetrafik enligt de riktlinjer som framförs i motionen.
I motion 1984/85:1364 av Olle Grahn och Linnea Hörlén (båda fp) yrkas,
såvitt nu är i fråga (yrkandena 3-5),
3. att riksdagen beslutar att till Ersättning till lokal och regional kollektiv
persontrafik anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 70 milj. kr.
sänkt reservationsanslag på 227 723 000 kr.,
4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs angående fortsatta subventioner från staten till
länshuvudmännen,
5. att riksdagen beslutar att statsbidraget till ersättningstrafik för nedlagd
järnväg fr. o. m. budgetåret 1985/86 skall upphöra att utgå.
TU 1984/85:24
3
I motion 1984/85:1962 (delvis) av Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s) yrkas,
såvitt nu är i fråga, att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som anförs i motionen angående förbättringen av kommunikationerna
mellan Jämtlands län och Umeå vad gäller kollektivtrafiken.
I motion 1984/85:1975 av Ingvar Karlsson i Bengtsfors och Kerstin
Andersson (båda c) yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkande 1), att riksdagen
beslutar införa ett bidrag till länshuvudmännen på 20 kr. per tågkilometer för
tre dubbelturer måndag-fredag och två dubbelturer lördag-söndag i de fall
de övertar betalningsansvaret för driften av viss tågtrafik.
I motion 1984/85:2552 av Rolf Clarkson m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkandena 11-13),
11. att riksdagen till Ersättning till lokal och regional kollektiv persontrafik
för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag på 24 323 000 kr.,
12. att riksdagen beslutar att nuvarande regler om ersättning till lokal och
regional kollektiv persontrafik skall upphöra att gälla den 30 juni 1985,
förutom vad avser ersättningstrafik för nedlagd järnvägstrafik,
13. att riksdagen avslår regeringens förslag vad avser vidgad bidragsgivning
till kollektivtrafiken.
Motioner som lagts fram med anledning av proposition 1984185:114
I motion 1984/85:2885 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkandena 1 och 9),
1. att riksdagen godkänner de i motionen förordade riktlinjerna för statens
stöd till kollektivtrafik,
9. att riksdagen beslutar införa ett bidrag till länshuvudmännen på 20 kr.
per tågkilometer för tre dubbelturer måndag-fredag och två dubbelturer
lördag-söndag i de fall de övertagit betalningsansvaret för driften av viss
tågtrafik.
I motion 1984/85:2890 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 8), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om förändring av handläggningsordningen och jämförande
kalkylering tåg/buss vid nedläggningsprövning så att
a) det extra statsbidraget skall utgå även om huvudman väljer tågtrafik,
b) då möjlighet till eldrift av motorvagnar och tågdrift med lättare
driftsbilligare motorvagnar finns, sådan drift skall omfattas av kalkylen,
c) värderingen av miljöolägenheter enligt departementets översynsutredningar
skall tas med i jämförande kalkylering tåg/buss.
1* Riksdagen 1984185.15 sami. Nr24
TU 1984/85:24
4
Utskottet
1 Inledning
Enligt beslut av riksdagen år 1978 finns från den 1 juli 1983 i varje län en
huvudman med ansvar för den lokala och regionala kollektivtrafiken på väg
(prop. 1977/78:92, TU 1977/78:28, rskr. 1977/78:364). Samtidigt beslöt
riksdagen införa ett förändrat statligt bidragssystem för trafik som anordnas
av huvudmannen. Bestämmelser om huvudmannaskapet finns i lagen
(1978:438) om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik. Bestämmelser
om bidragsgivningen finns i förordningen (1978:443) om statligt stöd till
viss kollektiv persontrafik. Bidrag utgår i form av s. k. vägmilsersättning -främst för ett visst antal dubbelturer - och kan bl. a. även avse sådan
järnvägstrafik som fyller utpräglade lokala och regionala trafikbehov.
1979 års trafikpolitiska beslut (prop. 1978/79:99, TU 1978/79:18, rskr.
1978/79:419) innebar bl. a. att länshuvudmännen - förutom vägmilsersättning
- även skulle kunna få ett särskilt statsbidrag för ersättningstrafik vid
nedläggning av persontrafik på järnväg. Regler om bidraget finns i förordningen
(1983:535) om statsbidrag för viss kollektiv ersättningstrafik. Av
förordningen framgår bl. a. att bidrag lämnas för en tid av fem år.
År 1983 beslöt riksdagen att vidga länshuvudmännens ansvarsområde till
att även omfatta lokal och regional persontrafik på bandelar utanför
riksnätet, dvs. sådana bandelar som genom 1979 års trafikpolitiska beslut
hade gjorts till föremål för en nedläggningsprövning (prop. 1982/83:100 bil.
8, TU 1982/83:15, rskr. 1982/83:293). För sådana trafiksvaga bandelar av
riksnätet som berättigar SJ till underskottstäckning från staten (dvs. de delar
av riksnätet som ingår i det s. k. ersättningsberättigade bannätet) innebar
1983 års beslut vidare ett ansvar för huvudmännen för det trafikutbud som,
efter särskilt regeringsbeslut, kunde komma att avgränsas till att vara av lokal
eller regional karaktär.
I samband med nedläggningsprövningen kan länshuvudmännen - enligt
1983 års beslut - välja mellan att ersätta trafiken på en bandel utanför
riksnätet med busstrafik eller att låta trafiken vara kvar på järnvägen.
I det förstnämda fallet får han ett statsbidrag enligt den nämnda
förordningen om statsbidrag för viss kollektiv ersättningstrafik.
Om länshuvudmännen däremot väljer att låta trafiken vara kvar på
järnvägen får han betala en viss ersättning till SJ för driften, medan staten
svarar för investeringar i infrastrukturen. Detsamma gäller om huvudmannen
på bandel som tillhör riksnätets ersättningsberättigade del av SJ vill köpa
lokal eller regional persontrafik utöver den ram för antalet interregionala tåg
varom regeringen beslutar. Riktlinjer för regleringen av dessa ersättningar
har angivits i regeringsbeslut i december 1981 och i juni 1983.
Nedläggningsprövningen är nu i väsentliga delar avslutad.. Berörda
länshuvudmäns ansvar för kollektivtrafiken i resp. län vidgas fr. o. m. den 1
TU 1984/85:24
5
juli innevarande år till att även omfatta sådan järnvägstrafik som är av lokal
och regional karaktär.
I proposition 1984/85:114 med riktlinjer för järnvägspolitiken föreslås att
riksdagen godkänner att prövningen av frågan om fortsatt persontrafik på de
delar av inlandsbanan som inte ingår i riksnätet och på bandelen ArvidsjaurJörn
får anstå fyra fem år.
I sitt betänkande TU 1984/85:22 tillstyrker utskottet regeringens förslag.
2 Anslaget Ersättning till lokal och regional kollektiv persontrafik m. m.
Från anslaget ges statsbidrag till den lokala och regionala kollektivtrafiken.
Stödet omfattar sex trafikformer, nämligen linjetrafik, kompletteringstrafik,
skärgårdstrafik med fartyg, fjälltrafik med flyg, den trafik som bedrivs
av Waxholms Ångfartygs AB, enligt avtal mellan staten och Stockholms läns
landsting, samt ersättningstrafik för nedlagd järnvägstrafik. Stödet till
linjetrafiken och ersättningstrafiken lämnas till länshuvudmannen medan
stödet till de övriga trafikformerna lämnas till länshuvudman eller kommun.
Med början nästa budgetår utgår ett förenklat och schablonmässigt
utformat bidrag för de fem förstnämnda trafikformerna, i den mån de ingår i
länshuvudmannens ansvarsområde (prop. 1983/84:100 bil. 8, TU 1983/84:18,
rskr. 1983/84:248).
Transportrådet har i sin anslagsframställning för nästa budgetår beräknat
anslagsbehovet till 295,1 milj. kr. De största posterna gäller linjetrafiken
(246 milj. kr.), ersättningstrafiken (18,9 milj. kr.) och Waxholmsbolagets
trafik i Stockholms skärgård (10,5 milj. kr.). Vid anslagsberäkningen har
transportrådet - såvitt avser den trafik som ingår i länshuvudmännens
ansvarsområde - utgått från en volymökning med 4% och en ökad
kostnadsnivå med 6%.
Föredragande departementschefen säger sig förutsätta att kostnadsökningarna
inom kollektivtrafiken kan dämpas och att den väntade volymökningen
kan finansieras genom effektivitetsvinster. Han har därför räknat upp
schablonbidraget till länshuvudmännen med 4% i stället för 10%, som
transportrådet har föreslagit. Utvecklingen efter den tidpunkt då rådets
anslagsframställning överlämnades till regeringen har vidare lett till en
uppräkning av bidraget till ersättningstrafiken från 18,1 milj. kr. till
24,3 milj. kr.
Föredraganden erinrar också om riksdagens uttalande - i samband med
beslutet att föra Jämtlands län till Umeå sjukvårdsregion - om nödvändigheten
av att förbättra länets kommunikationer till Umeå (prop. 1980/81:69,
SoU 1980/81:6, rskr. 1980/81:123). Sådana förbättringar krävs nu - enligt
föredragandens bedömning - för invånarna i Sveg med omnejd. Han föreslår
därför att transportrådet får möjlighet att vid bidragsfördelningen, utöver
vad som följer av nuvarande bidragsregler, ge stöd för att trygga en
TU 1984/85:24
6
grundläggande trafikförsörjning mellan Sveg och Umeå. Flyget kan därvid
vara ett lämpligt alternativ.
I propositionen föreslås att riksdagen dels godkänner vad föredraganden
sålunda anfört om vidgad bidragsgivning till kollektivtrafiken, dels under
anslaget anvisar 297,7 milj. kr. för nästa budgetår.
I motion 1984/85:2552 (m) yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag
om vidgad bidragsgivning till kollektivtrafiken.
I samma motion yrkas vidare att riksdagen under anslaget anvisar 24,3
milj. kr. Motionärerna framhåller att cirka en fjärdedel av de sammanlagda
kommunala utgifterna täcks av statsbidrag. Denna situation är orimlig -betonas det - med tanke på det stora statliga budgetunderskottet och det
förhållandet att kommunerna och landstingen under senare år byggt upp
betydande finansiella resurser. För att reducera statsbidragsgivningen till
kommunsektorn bör riksdagen avslå regeringens förslag till bidrag till lokal
och regional kollektiv persontrafik, utom såvitt det avser ersättningstrafik.
I motion 1984/85:1364 (fp) yrkas att riksdagen under anslaget anvisar ett 70
milj. kr. lägre belopp än vad regeringen föreslagit. Enligt motionärerna får
inte länshuvudmännens ökade ekonomiska underskott medföra ökande
statsbidrag. Den uppräkning av anslaget som regeringen föreslår för nästa
budgetår bör därför inte göras. Vidare framhåller motionärerna att statsbidraget
till ersättningstrafik utgör en ensidig prioritering av busstrafik i de
situationer som uppstår vid övervägandena om huruvida buss- eller järnvägstrafik
skall bedrivas.
I motion 1984/85:439 (c) yrkas att riksdagen under anslaget anvisar ett 10
milj. kr. högre belopp än vad regeringen föreslagit. Beloppet bör enligt
motionärerna användas för att ge dels länshuvudmännen en högre kostnadskompensation
än den av regeringen förordade, dels annan skärgårdstrafik än
den som Waxholmsbolaget bedriver ett påslag så att den förstnämnda får
samma andel av totalkostnaderna täckta med statsbidrag som bolaget får.
Utskottet har för sin del ingen erinran mot vad föredraganden föreslagit
om vidgad bidragsgivning till kollektivtrafiken och tillstyrker därför regeringens
förslag i denna del. Härav följer att motion 1984/85:2552 (m) i
motsvarande del avstyrks.
Vad härefter gäller yrkandena i motionerna 1984/85:1364 (fp) och
1984/85:2552 (m) om att riksdagen under anslaget anvisar lägre belopp än
vad regeringen föreslagit vill utskottet till en början erinra om att en
grundläggande förutsättning för länshuvudmannareformen var att kommunernas
ökande kostnader för den lokala och regionala trafiken skulle
medföra ett ökat statligt ekonomiskt stöd till denna trafik. Det bör vidare
erinras om att ett viktigt inslag i 1979 års trafikpolitiska beslut var att
länshuvudman, som valde att ersätta nedlagd persontrafik på järnväg med
busstrafik, under minst fem år skulle få ett statligt bidrag till ersättningstrafiken.
TU 1984/85:24
7
Utskottet är för sin del inte berett att medverka till att rubba de sålunda
fastlagda grunderna för länshuvudmannareformen och 1979 års trafikpolitiska
beslut.
I likhet med föredraganden finner utskottet det dock angeläget att
kostnadsökningarna inom den lokala och regionala kollektivtrafiken dämpas
och att volymökningar i görligaste mån finansieras genom effektivitetsvinster.
Den av föredraganden föreslagna uppräkningen av schablonbidraget till
länshuvudmännen med sammanlagt 4 % bör därför godtas.
Enligt vad utskottet erfarit har avtalet mellan staten och Stockholms läns
landsting om den trafik som bedrivs av Waxholmsbolaget sagts upp med
verkan fr. o.m. den 1 augusti 1985. Uppsägningen får den effekten att
statsbidraget för Waxholmsbolagets trafik kommer att beräknas enligt
samma grunder som gäller för all annan skärgårdstrafik för vilken länshuvudmannen
har övertagit ansvaret. Sådant övertagande har skett i flertalet län.
Vad utskottet anfört om föredragandens anslagsberäkningar i vad de avser
schablonbidraget till länshuvudmännen gäller även anslagsberäkningarna i
övrigt. Med hänvisning härtill och till vad utskottet härutöver nu anfört
avstyrks samtliga motionsyrkanden om annan medelsanvisning än den av
regeringen föreslagna. Regeringens förslag i motsvarande del tillstyrks.
I motionerna 1984/85:1364 (fp) och 1984/85:2552 (m) framställs yrkanden
om slopande av vissa statsbidrag.
Sålunda yrkas i den förstnämnda motionen att statsbidraget till ersättningstrafik
fr.o.m. budgetåret 1985/86 skall upphöra att utgå. I den
sistnämnda motionen yrkas att nuvarande regler om ersättning till lokal och
regional kollektiv persontrafik skall upphöra att gälla den 30 juni 1985, utom
såvitt de avser ersättningstrafik.
Av utskottets ställningstagande till motionsyrkandena om att begränsa
medelsanvisningen under anslaget, så att detta antingen endast - eller också
inte alls - avser ersättningstrafik, följer att även de motionsyrkanden som nu
är i fråga avstyrks.
3 Omfördelning av statsbidraget till viss kollektivtrafik m. m.
Motionerna 1984/85:1056 (c) och 1984/85:2885 (c) gäller omfördelning av
statsbidraget till viss kollektivtrafik till förmån för glesbygdslänen.
I den förstnämnda motionen framhålls att statsbidraget till linjetrafiken i
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län utgör en högst nödvändig del
av finansieringen. Dessa län är därför känsligare än andra för uteblivna
uppräkningar av statsbidraget. Uppräkning av befintligt statsbidrag bör ske i
de län där statsbidraget utgör mer än 1 kr. per vägkilometer och bekostas
genom minskade statsbidrag i de län som har god skattekraft och där
statsbidraget utgör en försumbar del av finansieringen.
TU 1984/85:24
8
I motion 1984/85:2885 (c) framhålls att de trafiksvaga banorna visserligen
utgör en kostnad för samhället men att de har stor regionalpolitisk betydelse.
Detta innebär - heter det vidare i motionen - att statens stöd till
kollektivtrafik i vart fall inte får reduceras i de delar av Sverige som tillhör
stödområdet. Snarare bör en omfördelning av nuvarande stöd ske till förmån
för just glesbygdslänen. Motionärerna yrkar att riksdagen godkänner de
sålunda förordade riktlinjerna för statens stöd till kollektivtrafik.
Utskottet vill med anledning av dessa motionsyrkanden erinra om de
bestämmelser som gäller enligt den inledningsvis berörda förordningen
(1978:443) om statligt stöd till viss kollektiv trafik. Stödet lämnas med ett
visst belopp per trafikerad vägmil. För bidragsåret 1984/85 är beloppet 27 kr.
inom Gotlands, Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands,
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län samt 24 kr. för övriga län.
Högst tre dubbelturer per dag måndag-fredag och högst två dubbelturer per
dag lördag-söndag på varje trafikerad sträcka utgör bidragsgrundande
trafik.
Som utskottet nämnt i det föregående beslutade riksdagen förra året om en
övergång till ett schablonmässigt utformat bidrag till länshuvudmännen
fr. o. m. nästa budgetår. Enligt beslutet bör en utgångspunkt vid schablonbidragets
utformning vara den bidragsfördelning som enligt nu gällande
regler görs till resp. länshuvudman och som beaktar bl. a. de högre kostnader
som är förenade med kollektivtrafik i glesbygd. Vidare gäller enligt beslutet
att transportrådet vid bidragsfördelningen bör beakta kostnadsutvecklingen
inom kollektivtrafiken och att dennas utbyggnad inte kommit lika långt i alla
län.
De regler som sålunda gäller och kommer att gälla för statsbidragsgivningen
till länshuvudmännens trafik tillgodoser enligt utskottets mening glesbygdens
intressen. De motionsyrkanden som nu är i fråga bör inte föranleda
någon riksdagens åtgärd och avstyrks följaktligen.
I motion 1984/85:1962 (s) behandlas kommunikationerna mellan Jämtlands
län och Umeå. Motionärerna erinrar om riksdagens uttalande år 1980 -i samband med beslutet om överförande av Jämtlands län till Umeå
sjukvårdsregion - om nödvändigheten av att förbättra kommunikationerna
till Umeå. Enligt motionärerna utgår för närvarande statsbidrag för busstrafik
på sträckan Östersund-Umeå. Det är nödvändigt - understryks det i
motionen - att länshuvudmännen får sådana långsiktiga ekonomiska garantier
att denna förbindelse kan upprätthållas.
Som framgår av utskottets redogörelse i det föregående berörs även i
propositionen de förbättringar av kommunikationerna mellan Jämtlands län
och Umeå som 1980 års riksdagsbeslut nödvändiggör. Föredraganden
understryker att sådana förbättringar har skett bl. a. genom inrikesflygets
utbyggnad. Ytterligare förbättringar kommer att ske när det nya flygplanet
Saab-Fairchild SF 340 sätts i trafik under år 1985. Enligt föredraganden är det
TU 1984/85:24
9
i Jämtlands län endast invånarna i Sveg med omnejd som är i särskilt behov av
att få sina allmänna kommunikationer med Umeå ytterligare förbättrade.
Han föreslår därför att transportrådet får möjlighet att förbättra nuvarande
bidragssystem för att trygga trafikförsörjningen mellan Sveg och Umeå.
Utskottet, som godtar föredragandens bedömning och förslag, vill erinra
om att det schablonmässigt utformade statsbidraget till länshuvudmännen
kommer att göra det möjligt för dem att fördela bidraget i enlighet med deras
egna önskemål. De kan sålunda själva bidra till att skapa sådana garantier för
trafiken på ifrågavarande linje som motionärerna aktualiserar.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen i denna del.
4 Statsbidrag till viss järnvägstrafik
Som utskottet inledningsvis framhållit kan länshuvudmännen under fem år
få ett särskilt statsbidrag för trafik som ersätter viss nedlagd lokal och
regional kollektiv persontrafik på järnväg. Om en länshuvudman väljer att
behålla järnvägstrafiken får han betala ersättning till SJ för driften, medan
staten svarar för investeringar i infrastrukturen.
I motionerna 1984/85:438 (c), 1984/85:1975 (c) och 1984/85:2885 (c) yrkas
att riksdagen beslutar införa ett bidrag till länshuvudmännen på 20 kr. per
tågkilometer för tre dubbelturer måndag-fredag och två dubbelturer lördagsöndag
i de fall de övertar betalningsansvaret för driften av viss tågtrafik.
Enligt motionärerna har länshuvudmännen inte två jämförbara alternativ
att välja mellan då de har att ta ställning till ersättningstrafik eller fortsatt
järnvägstrafik. De av riksdagen fastställda principerna för statsbidragsgivningen
till länshuvudmännen innebär att dessa inte får något rimligt bidrag
till driften vid fortsatt trafik på järnväg, men ett bidrag motsvarande fem års
beräknade förluster för SJ - vid fortsatt spårbunden persontrafik - om man
accepterar att persontrafiken överförs till landsväg. Efter femårsperiodens
slut kommer kostnaderna för trafiken att helt övervältras på landstingen och
kommunerna.
I motion 1984/85:2890 (vpk) betonas att villkoren för statsbidrag till
länshuvudmännen för fortsatt tågtrafik och ersättningstrafik måste vara
rättvisa. Härför krävs - fortsätter motionärerna - att länshuvudman som
väljer fortsatt tågtrafik får samma bidrag som han skulle ha fått för
ersättningstrafik. Vidare bör den jämförande kalkyl tåg/buss som sker vid
nedläggningsprövning även omfatta eldrift av motorvagnar och tågdrift med
lättare driftsbilligare motorvagnar, då möjlighet härtill finns. Den jämförande
kalkylen bör också omfatta en samhällsekonomisk kvantifiering av hälsooch
miljöolägenheter samt skador i trafiken.
Motionsyrkanden med samma huvudsakliga innebörd som de varom nu är
fråga behandlades - och avstyrktes - av utskottet i dess av riksdagen
godkända betänkande TU 1983/84:18. Utskottet framhöll där bl. a. att det
TU 1984/85:24
10
särskilda bidraget till ersättningstrafik och det mellan staten och länshuvudmannen
delade betalningsansvaret vid fortsatt tågtrafik är ägnade att
säkerställa huvudmannens fria val - inom ramen för samhällsekonomiska
överväganden - mellan de två trafikformerna. Vidare framgick det av
betänkandet att den tid av fem år efter vilken bidraget till ersättningstrafiken
skulle slopas fick betraktas som tillräcklig för att denna skulle hinna
integreras i länshuvudmannens övriga trafik. Slopandet av bidraget efter
femårsperiodens slut ansågs också tillgodose kraven på konkurrensneutralitet
mellan järnvägs- och busstrafik i berörda relationer.
Utskottet har inte ändrat uppfattning i dessa frågor och avstyrker därför till
en början ifrågavarande yrkanden i motionerna 1984/85:438 (c), 1984/
85:1975 (c) och 1984/85:2885 (c).
Av det anförda följer vidare att utskottet avstyrker yrkandet i motion
1984/85:2890 (vpk) i den del det avser att bidraget till ersättningstrafik även
skall kunna utgå till länshuvudman som väljer tågtrafik.
Den handläggningsordning som gäller för nedläggningsprövningen av
bandelar som ej ingår i riksnätet innebär bl. a. att, om överenskommelse om
fortsatt tågtrafik ej träffas mellan SJ och vederbörande länshuvudman om
villkoren för trafiken, det ankommer på SJ att redovisa resultatet av
förhandlingarna till transportrådet som vidarebehandlar ärendet och överlämnar
det till regeringen. Utskottet förutsätter att man vid beredningen
inom regeringskansliet beaktar sådana faktorer som enligt motion 1984/
85:2890 (vpk) bör omfattas av en jämförande kalkyl tåg/buss.
Något riksdagens tillkännagivande i fråga om de kalkylmetoder som
tillämpas vid nedläggningsprövning synes sålunda ej erforderligt. Av det nu
anförda följer att utskottet avstyrker yrkandet i motion 1984/85:2890 (vpk) i
sin helhet.
5 Minskad skattefinansiering av viss kollektivtrafik
I motionerna 1984/85:352 (vpk), 1984/85:463 (c) och 1984/85:1364 (fp)
föreslås åtgärder i syfte att minska skattefinansieringen av den lokala och
regionala kollektiva persontrafiken.
I den förstnämnda motionen framhålls att kostnaderna för denna trafik
medför en allt tyngre börda för kommunernas skattebetalare, inte minst i
Norrland. Det är därför naturligt att länsbolagen ökar sina ansträngningar att
söka dämpa kostnadsstegringen. Försämringar av servicen blir följden -betonar motionären - och detta i ett läge då kollektivtrafiken förväntas öka.
Finansieringen är en nyckelfråga, och nya möjligheter måste prövas.
Lokaltrafiken gäller i många fall arbetsresor, och man bör därför pröva
någon form av arbetsgivaravgift för att finansiera denna. En sådan konstruktion
bör för övrigt kunna medverka i strävandena att minimera antalet
arbetsresor genom en bättre lokalisering än för närvarande av bostäder och
arbetsplatser.
TU 1984/85:24
11
Motionären yrkar att riksdagen hos regeringen hemställer om granskning
och utredning beträffande dels det allmännas bidrag till lokal och regional
kollektiv persontrafik, dels åtgärder för att effektivisera sådan trafik.
Även i motion 1984/85:463 (c) understryks det erforderliga i en begränsning
av skattefinansieringen av kollektivresandet. Enligt motionärerna är det
inte biljettpriset i sig utan främst linjedragning, tidtabellsanpassning o. d.
som avgör om man reser kollektivt eller ej. Även om biljettpriset höjs
avsevärt är det i regel dyrare att använda egen bil för arbetsresorna. En
förbättrad kostnadstäckning bör emellertid i första hand - betonar motionärerna
- uppnås genom ett ökat antal resenärer med hjälp av behovsanpassade
tidtabeller och linjedragningar. Först i sista hand bör en höjning av taxorna
utöver vad som motiveras av inflationen komma i fråga.
Enligt motion 1984/85:1364 (fp) bör riksdagen uttala att fortsatta omfattande
subventioner till länshuvudmännen inte kommer att utgå. Den
ekonomiska sanering av vissa länstrafikbolag som av allt att döma kommer
att bli nödvändig måste därför göras av länshuvudmännen själva. För en
effektivisering av lokal- och regionaltrafiken är det angeläget att man i
trafikutbudet till konsumenterna är öppen för olika transportalternativ.
Utskottet vill med anledning av samtliga dessa motionsyrkanden till en
början erinra om att resandet med den kollektiva busstrafiken har ökat
mycket kraftigt under de senaste åren. Länshuvudmannareformen har i
allmänhet medfört att kollektivtrafiken blivit bättre och taxorna lägre.
Taxorna har också samordnats och månadskort införts i de flesta län. Vidare
har i många fall informationen förbättrats genom enhetligare tidtabeller
m. m. I flera län har också trafikutbudet förändrats genom t. ex. inrättande
av arbetstidsanpassade turer. Utbyggnaden av kollektivtrafiken har lett till
ökade kommunala och statliga skattesubventioner. Sålunda täcks för närvarande
i genomsnitt 50-60% av trafikkostnaderna med skattemedel. De
sammanlagda bidragen till den lokala och regionala trafiken beräknas till ca
4 miljarder kronor. Finansieringen av denna trafik framstår följaktligen som
en allt viktigare fråga.
I en nyligen framlagd rapport från transportforskningsberedningen behandlas
ekonomiska förutsättningar och alternativa finansieringsformer för
den lokala och regionala kollektivtrafiken. Tänkbara alternativ är enligt
rapporten arbetsgivaravgift, biltrafikavgift, lägesavgift och en belastningsanpassad
taxa innebärande högre avgifter under högtrafiktid än under lågtrafiktid.
Utskottet vill för sin del understryka betydelsen av effektivitetsvinster för
att begränsa skattefinansieringen av ifrågavarande trafik.
I proposition 1984/85:168 om rätt att driva lokal och regional kollektivtrafik
på väg lämnas förslag som syftar till att effektivisera trafiken. Enligt
propositionen nås det syftet genom lagstiftning, varigenom bl. a. länshuvud
-
TU 1984/85:24
12
männen får rätt att bedriva linjetrafik på väg utan linjetrafiktillstånd
samtidigt som tidigare meddelade tillstånd till sådan trafik upphör att gälla.
Utskottet återkommer senare i vår till förslagen i propositionen.
Transportforskningsberedningens rapport och den nämnda propositionen
är enligt utskottets mening ägnade att tillgodose sådana krav på åtgärder som
synes åsyftas i motion 1984/85:352 (vpk). Denna bör därför kunna lämnas
utan åtgärd.
Vad gäller de övriga motionsyrkanden som nu är i fråga vill utskottet erinra
om att det är länshuvudmännen som har det ekonomiska och politiska
ansvaret för den lokala och regionala kollektivtrafiken på väg. Statsmakterna
kan sålunda inte rimligtvis ge länshuvudmännen direktiv i t. ex. trafikmässiga
eller ekonomiska frågor på sätt som motionärerna synes avse. Vidare bör det
enligt utskottets mening inte komma i fråga att riksdagen uttalar sig om den
fortsatta omfattningen av statsbidrag till länshuvudmännen, såsom föreslås i
motion 1984/85:1364 (fp).
Av det anförda följer att även sistnämnda motion och motion 1984/85:463
(c) i här berörda delar bör lämnas utan någon riksdagens åtgärd.
6 SJ:s gemensamma kostnader vid lanshuvudmans köp av trafiktjänster
I inledningen till detta betänkande erinras om att regeringen har beslutat
att SJ skall tillämpa vissa riktlinjer för reglering av ersättning vid länshuvudmännens
utnyttjande av tåg för lokal eller regional trafik.
Regeringens beslut - som baseras på riksdagsuttalanden - innebär såvitt nu
är i fråga i huvudsak följande: Huvudman som önskar att persontrafik på
järnväg upprätthålls på bandel som inte tillhör riksnätet skall betala SJ en
ersättning som motsvarar särkostnadema för trafiken samt ett tillägg för
täckning av de gemensamma kostnaderna i järnvägstrafiken. Storleken på
detta tillägg bör avpassas så att den lokala och regionala persontrafik som SJ
bedriver enligt avtal med länshuvudmännen bär sin andel av SJ:s gemensamma
kostnader. Tillägget får inte vara så stort att det täcker underskott i annan
trafik eller kostnader för tjänster som länshuvudmännen inte efterfrågar.
Vidare skall hänsyn tas till att huvudmannen inte skall belastas med
kapitalkostnader för redan gjorda eller kommande investeringar i det
ersättningsberättigade bannätet. Tillägget får utgå med högst 50 % av
särkostnadema.
I motion 1984/85:749 (c) framhålls att ifrågavarande regler medför risker
för att en länshuvudman kan få betala för stor del av SJ:s gemensamma
kostnader. Enligt motionärerna bör tillägget inte vara högre än 10 eller högst
15 % av särkostnadema.
Utskottet vill med anledning av denna motion erinra om att reglerna
innebär att det tillägg som en länshuvudman har att betala för SJ:s
TU 1984/85:24
13
gemensamma kostnader får uppgå till högst 50 % av särkostnaderna. Det är
sålunda en förhandlingsfråga mellan vederbörande länshuvudman och SJ till
vilket procenttal som tillägget skall fastställas. Utskottet förutsätter att
regeringen beaktar vunna erfarenheter av ersättningsfrågornas handläggning
och, om så krävs, kompletterar reglerna.
Någon riksdagens åtgärd synes sålunda inte erforderlig, varför motionen
avstyrks.
7 Hemställan
Utskottet hemställer
1. att riksdagen
a. med bifall till regeringens förslag i denna del och med avslag på
motion 1984/85:2552 (m) yrkande 13 godkänner vad som i propositionen
anförs om vidgad bidragsgivning till kollektivtrafiken,
b. med bifall till regeringens förslag samt med avslag på motionerna
1984/85:439 (c) yrkande 18, 1984/85:1364 (fp) yrkande 3 och
1984/85:2552 (m) yrkande 11 till Ersättning till lokal och regional
kollektiv persontrafik för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag
på 297 723 000 kr.,
2. beträffande slopande av vissa statsbidrag
att riksdagen avslår motionerna 1984/85:1364 (fp) yrkande 5 och
1984/85:2552 (m) yrkande 12,
3. beträffande omfördelning av statsbidraget till viss kollektivtrafik
att riksdagen
a. avslår motion 1984/85:1056 (c),
b. avslår motion 1984/85:2885 (c) yrkande 1,
4. beträffande kommunikationerna mellan Jämtlands län och Umeå
att riksdagen avslår motion 1984/85:1962 (s) i denna del,
5. beträffande statsbidrag till viss järnvägstrafik
att riksdagen
a. avslår motionerna 1984/85:438 (c) yrkande 1, 1984/85:1975 (c)
yrkande 1 och 1984/85:2885 (c) yrkande 9,
b. avslår motion 1984/85:2890 (vpk) yrkande 8,
6. beträffande minskad skattefinansiering av viss kollektivtrafik
att riksdagen
a. lämnar motion 1984/85:352 (vpk) utan åtgärd,
b. lämnar motion 1984/85:463 (c) yrkande 2 utan åtgärd,
c. lämnar motion 1984/85:1364 (fp) yrkande 4 utan åtgärd,
TU 1984/85:24
14
7. beträffande SJ:s gemensamma kostnader vid länshuvudmans köp
av trafiktjänster
att riksdagen avslår motion 1984/85:749 (c).
Stockholm den 9 maj 1985
På trafikutskottets vägnar
KURT HUGOSSON
Närvarande: Kurt Hugosson (s). Rolf Clarkson (m). Rune Torwald (c). Olle
Östrand (s), Wiggo Komstedt (m), Sven-Gösta Signell (s), Per Stenmarck
(m), Gösta Andersson (c), Margit Sandéhn (s), Görel Bohlin (m), Olle
Grahn (fp), Sven Henricsson (vpk), Ingrid Andersson (s), Lisbet Calner (s)
och Margareta Persson (s).
Reservationer
1. Anslaget Ersättning till lokal och regional kollektiv persontrafik (mom. 1)
Rolf Clarkson, Wiggo Komstedt, Per Stenmarck och Görel Bohlin (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet
har” och på s. 7 slutar med ”del tillstyrks” bort ersättas med text av följande
lydelse:
Utskottet ansluter sig för sin del till de överväganden som enligt motion
1984/85:2552 (m) talar för att dels avslå regeringens förslag i vad det avser
vidgad bidragsgivning till kollektivtrafiken, dels begränsa medelsanvisningen
till att omfatta 24,3 milj. kr.
Av det anförda följer att ifrågavarande motionsyrkanden tillstyrks.
Regeringens förslag samt yrkandena i motionerna 1984/85:439 (c) och
1984/85:1364 (fp) avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. att riksdagen
a. med bifall till motion 1984/85:2552 (m) yrkande 13 avslår
regeringens förslag om vidgad bidragsgivning till kollektivtrafiken,
b. med bifall till motion 1984/85:2552 (m) yrkande 11 samt med
avslag på regeringens förslag i denna del och motionerna 1984/
85:439 (c) yrkande 18 och 1984/85:1364 (fp) yrkande 3 till
Ersättning till lokal och regional kollektiv persontrafik för budgetåret
1985/86 anvisar ett förslagsanslag på 24 323 000 kr.,
TU 1984/85:24
15
2. Anslaget Ersättning till lokal och regional kollektiv persontrafik (mom. 1)
Rune Torwald och Gösta Andersson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet
har” och på s. 7 slutar med ”del tillstyrks” bort ersättas med text av följande
lydelse:
Utskottet har (lika med utskottet) trafikpolitiska beslut.
Utskottet kan därför inte heller godta den begränsade uppräkning av
schablonbidraget till länshuvudmännens trafik som föredraganden förordar.
Den ökning av anslaget som föreslås i motion 1984/85:439 (c) skulle medföra
en skäligare kompensation än den som regeringen föreslår för länshuvudmännens
ökade kostnader samt en rättvisare fördelning än för närvarande av
stödet till skärgårdstrafiken.
Av det anförda följer att utskottet tillstyrker yrkandet i nyssnämnda
motion om en medelsanvisning på 307,7 milj. kr. Regeringens förslag liksom
förslagen i motionerna 1984/85:1364 (fp) och 1984/85:2552 (m), som alla
innebär en medelsanvisning med lägre belopp än det av utskottet sålunda
förordade, avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. att riksdagen
a. med bifall till regeringens förslag i denna del och med avslag på
motion 1984/85:2552 (m) yrkande 13 godkänner vad som i propositionen
anförs om vidgad bidragsgivning till kollektivtrafiken,
b. med anledning av regeringens förslag i denna del och med bifall
till motion 1984/85:439 (c) yrkande 18 samt med avslag på
motionerna 1984/85:1364 (fp) yrkande 3 och 1984/85:2552 (m)
yrkande 11 till Ersättning till lokal och regional kollektiv persontrafik
för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag på 307 723 000
kr.,
3. Anslaget Ersättning till lokal och regional kollektiv persontrafik (mom. 1)
Olle Grahn (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet
har” och på s. 7 slutar med ”del tillstyrks" bort ersättas med text av följande
lydelse:
Utskottet har (lika med utskottet) del avstyrks.
Utskottet ansluter sig till de överväganden som enligt motion 1984/85:1364
(fp) talar för att begränsa medelsanvisningen till att omfatta 227,7 milj. kr.
Av det anförda följer att ifrågavarande motionsyrkande tillstyrks. Förslagen
till medelsanvisning i propositionen samt i motionerna 1984/85:439 (c)
och 1984/85:2552 (m) avstyrks.
TU 1984/85:24
16
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. att riksdagen
a. med bifall till regeringens förslag i denna del och med avslag på
motion 1984/85:2552 (m) yrkande 13 godkänner vad som i propositionen
anförs om vidgad bidragsgivning till kollektivtrafiken,
b. med bifall till motion 1984/85:1364 (fp) yrkande 3 samt med
avslag på regeringens förslag i denna del och motionerna 1984/
85:439 (c) yrkande 18 och 1984/85:2552 (m) yrkande 11 till
Ersättning till lokal och regional kollektiv persontrafik för budgetåret
1985/86 anvisar ett förslagsanslag på 227 723 000 kr.,
4. Slopande av vissa statsbidrag (mom. 2)
Rolf Clarkson, Wiggo Komstedt, Per Stenmarck och Görel Bohlin (alla m)
anser - under förutsättning av bifall till reservation nr 1 -
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Av
utskottets” och slutar med ”fråga avstyrks” bort ersättas med text av följande
lydelse:
Av utskottets ställningstagande till frågan om att begränsa medelsanvisningen
under anslaget så att det endast avser ersättningstrafik följer att
samtliga bestämmelser om statsbidrag till den lokala och regionala kollektiva
persontrafiken utom de som avser ersättningstrafik bör upphävas med
verkan från den 1 juli innevarande år. Det ankommer på regeringen att se till
att så sker.
Av det anförda följer att syftet med motion 1984/85:2552 (m) i här berörd
del torde få anses tillgodosett samt att motion 1984/85:1364 (fp) i motsvarande
del avstyrks.
Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande slopande av vissa statsbidrag
att riksdagen med anledning av motion 1984/85:2552 (m) yrkande
12 samt med avslag på motion 1984/85:1364 (fp) yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
5. Slopande av vissa statsbidrag (mom. 2)
Olle Grahn (fp) anser - under förutsättning av bifall till reservation nr 3 -
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Av
utskottets” och slutar med ”fråga avstyrks” bort ersättas med text av följande
lydelse:
Av utskottets ställningstagande till frågan om att begränsa medelsanvisningen
under anslaget så att det bl. a. inte avser ersättningstrafik följer att
bestämmelserna om statsbidrag till sådan trafik bör upphävas med verkan
TU 1984/85:24
17
från den 1 juli innevarande år. Det ankommer på regeringen att se till att så
sker.
Av det anförda följer att syftet med motion 1984/85:1364 (fp) i här berörd
del torde få anses tillgodosett samt att motion 1984/85:2552 (m) i motsvarande
del avstyrks.
Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande slopande av vissa statsbidrag
att riksdagen med anledning av motion 1984/85:1364 (fp) yrkande 5
samt med avslag på motion 1984/85:2552 (m) yrkande 12 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
6. Omfördelning av statsbidraget till viss kollektiv trafik (mom. 3)
Rune Torwald och Gösta Andersson (båda c) anser
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”De regler”
och slutar med ”avstyrks följaktligen” bort ersättas med text av följande
lydelse:
Utskottet vill inte bestrida att de regler som sålunda gäller och kommer att
gälla för statsbidragsgivningen till länshuvudmännen i viss utsträckning
gynnar glesbygdslänen. Utskottet delar emellertid också motionärernas
uppfattning att glesbygdslänen berörs mera av uteblivna uppräkningar av
statsbidraget än andra län. En omfördelning av bidraget enligt de riktlinjer
som anges i motion 1984/85:2885 (c) är därför enligt utskottets mening
angelägen. Omfördelningen bör få en sådan generell utformning som avses i
nämnda motion och ej endast avse Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
län såsom föreslås i motion 1984/85:1056 (c).
Utskottet tillstyrker sålunda motion 1984/85:2885 (c) såvitt nu är i fråga.
Härav följer att syftet med motion 1984/85:1056 (c) torde få anses tillgodosett.
Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande omfördelning av statsbidraget till viss kollektivtrafik
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2885 (c) yrkande 1 och
med anledning av motion 1984/85:1056 (c) som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
7. Statsbidrag till viss järnvägstrafik (mom. 5)
Rune Torwald och Gösta Andersson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Motionsyrkanden
med” och på s. 10 slutar med ”sin helhet” bort ersättas med text av
TU 1984/85:24
18
följande lydelse:
Länshuvudmännens ansvar för lokal och regional kollektivtrafik på väg,
utvidgningen av deras ansvarsområde till att kunna omfatta även viss
järnvägstrafik och skyldigheten för dem att därvid svara för driftkostnaderna,
handläggningsordningen för nedläggningsprövningen samt det generöst
tilltagna bidraget till ersättningstrafik är faktorer som enligt utskottets
mening allesammans medför att länshuvudmännen i själva verket har näst
intill obefintliga möjligheter att kunna behålla järnvägstrafiken på de av
nedläggningsprövningen omfattade bandelarna.
Med hänsyn till tidigare riksdagsuttalanden om bl. a. statens ansvar även
för det regionala bannätet och om prioritering av spårbunden trafik synes
åtgärder böra vidtas för att i nedläggningsprövningens andra skede förbättra
länshuvudmännens möjligheter till ett fritt val mellan fortsatt järnvägstrafik
och ersättningstrafik på väg på de trafiksvaga linjerna. Det i de tre
c-motionerna föreslagna driftbidraget på 20 kr. per tågkilometer synes väl
ägnat att stärka länshuvudmännens valmöjligheter. Härigenom tillgodoses
också kraven på konkurrensneutralitet mellan sådan järnvägs- och busstrafik
som är i fråga - utan den kostnadsövervältring från staten till länshuvudmännen
som slopandet av det särskilda bidraget efter fem år kan komma att
innebära.
Driftbidraget bör enligt utskottets mening kunna utgå fr. o. m. den 1 juli
innevarande år. Det kan därigenom komma de länshuvudmän till godo vilka i
samband med nedläggningsprövningens första skede har beslutat att överta
ansvaret för lokal och regional persontrafik på järnväg.
Det ankommer på regeringen att utfärda föreskrifter om drift bidraget.
Av det anförda följer att syftet med motionerna 1984/85:438 (c), 1984/
85:1975 (c) och 1984/85:2885 (c) i här berörda delar torde få anses
tillgodosett.
Den handläggningsordning som gäller för nedläggningsprövningen av
bandelar som ej ingår i riksnätet innebär bl. a. att, om överenskommelse om
fortsatt tågtrafik ej träffas mellan SJ och vederbörande länshuvudmän om
villkoren för trafiken, det ankommer på SJ att redovisa resultatet av
förhandlingarna till transportrådet som vidarebehandlar ärendet och överlämnar
det till regeringen. Utskottet förutsätter att man vid beredningen
inom regeringskansliet beaktar sådana faktorer som enligt motion 1984/
85:2890 (vpk) bör omfattas av en jämförande kalkyl tåg/buss.
Något riksdagens tillkännagivande i fråga om de kalkylmetoder som
tillämpas vid nedläggningsprövningen synes sålunda ej erforderligt. Vad
gäller yrkandet i motion 1984/85:2890 (vpk) i övrigt torde utskottets
ställningstagande till yrkandena i c-motionerna få anses innebära att syftet
även med förstnämnda yrkande i berörda del i huvudsak tillgodoses.
Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.
TU 1984/85:24
19
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande statsbidrag till viss järnvägstrafik
att riksdagen med anledning av motionerna 1984/85:438 (c)
yrkande 1,1984/85:1975 (c) yrkande 1,1984/85:2885 (c) yrkande 9
och 1984/85:2890 (vpk) yrkande 8 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet härom anfört,
8. Statsbidrag till viss järnvägstrafik (mom. 5)
Sven Henricsson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Motionsyrkanden
med” och på s. 10 slutar med ”sin helhet” bort ersättas med text av
följande lydelse:
Utskottet delar den i sistnämnda motion uttalade uppfattningen. Ett
statsbidrag bör sålunda utgå till de länshuvudmän som fr. o. m. den 1 juli
innevarande år övertar ansvaret för lokal och regional järnvägstrafik. Vidare
bör de i motionen angivna kalkylmetoderna tillämpas vid den fortsatta
nedläggningsprövningen.
Utskottet tillstyrker följaktligen yrkandet i motion 1984/85:2890 (vpk).
Genom detta ställningstagande torde syftet med motionerna 1984/85:438 (c),
1984/85:1975 (c) och 1984/85:2885 (c) i de delar som nu är i fråga få anses
tillgodosett.
Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande statsbidrag till viss järnvägstrafik
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2890 (vpk) yrkande 8
samt med anledning av motionerna 1984/85:438 (c) yrkande 1,
1984/85:1975 (c) yrkande 1 och 1984/85:2885 (c) yrkande 9 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
Särskilt yttrande
Minskad skattefinansiering av viss kollektivtrafik (mom. 6 c)
Olle Grahn (fp) anför:
Riksdagen kan givetvis inte nu ta ställning till den exakta omfattningen av
statsbidragsgivningen till den lokala och regionala kollektivtrafiken i ett
längre perspektiv än det som gäller för nästa budgetår.
Vad jag och min medmotionär velat markera är en politisk viljeinriktning
att på sikt avsevärt minska det statliga stödet.
minab/gotab Stockholm 1985 82723