TU 1984/85:13

Trafikutskottets betänkande
1984/85:13

om anslag till Vägväsende m. m. (prop. 1984/85:100 bil. 8)

SJÄTTE HUVUDTITELN

Änslagen till vägväsende m. m.

Regeringens förslag i proposition 1984/85:100 bilaga 8 (kommunikationsdepartementet)
under avsnitt B. Vägväsende (s. 17-51) Allmän översikt och
punkterna B1. - B 9., till medelsanvisning m. m. under de skilda väganslagen
innebär

att till Vägverket: Ämbetsverksuppgifter för budgetåret 1985/86 anvisas ett
förslagsanslag på 7 250 000 kr. (punkt B1.),
att regeringen medges att lämna vägverket vissa beställningsbemyndiganden
för den statliga vägdriften (punkt B 2.),
att till Drift av statliga vägar för budgetåret 1985/86 anvisas ett reservationsanslag
på 4 193 500 000 kr. (punkt B 2.),
att regeringen medges att vid behov - när allmän väg övergår till kommunal
eller enskild väghållning - låta vägverket överföra medel motsvarande
gällande statsbidrag mellan detta anslag och anslagen B 4. Bidrag till drift av
kommunala vägar och gator resp. B 6. Bidrag till drift av enskilda vägar
(punkt B 2.),

att regeringen medges att låta vägverkets kostnadsramar för anslagen Drift
av statliga vägar resp. Byggande av statliga vägar jämkas för åren 1985 och
1986 (punkt B 2.),

att regeringen medges att låta vägverkets drift- och byggandeanslag för den
statliga väghållningen jämkas (punkt B 2.),
att till Byggande av statliga vägar för budgetåret 1985/86 anvisas ett
reservationsanslag på 900 000 000 kr. (punkt B3.),
att regeringen medges låta vägverkets bidragsmedel - avseende drift av
kommunala vägar och gator - användas för forskning och utveckling (punkt
B4.),

att till Bidrag till drift av kommunala vägar och gator för budgetåret
1985/86 anvisas ett reservationsanslag på 751 000 000 kr. (punkt B 4.),
att till Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator för budgetåret
1985/86 anvisas ett reservationsanslag på 340 000 000 kr. (punkt B 5.),
att den förordade möjligheten att omfördela bidragsmedel mellan driftoch
byggandeanslagen för enskilda vägar genomförs (punkt B 6.),
att till Bidrag till drift av enskilda vägar m. m. för budgetåret 1985/86
anvisas ett reservationsanslag på 331 000 000 kr. (punkt B 6.),
att till Bidrag till byggande av enskilda vägar för budgetåret 1985/86 anvisas
ett reservationsanslag på 30 000 000 kr. (punkt B 7.),

1 Riksdagen 1984/85.15 sami. Nr 13

TU 1984/85:13

att regeringen medges att låta vägverket för vissa vägupprustningar få
använda anslaget B 8. Tjänster till utomstående (punkt B 8.),
att till Tjänster till utomstående för budgetåret 1985/86 anvisas ett
förslagsanslag på 30 215 000 kr. (punkt B 8.),
att regeringen medges att lämna vägverket beställningsbemyndigande
avseende reservbromateriel (punkt B 9.),
att till Vägverket: Försvarsuppgifter för budgetåret 1985/86 anvisas ett
reservationsanslag på 28 700 000 kr. (punkt B 9.).

Ny organisation för vägverket

Under avsnittet Särskilda frågor har regeringen (s. 157-167) föreslagit
riksdagen att

dels godkänna de i propositionen förordade riktlinjerna för organisationen
av vägverket,

dels bemyndiga regeringen att besluta om antalet staber och serviceenheter
vid vägverket,

dels bemyndiga regeringen att besluta om framtida ändringar i vägverkets
regionala organisation.

Bakgrund till förslaget om ny organisation för vägverket

I en skrivelse den 20 november 1984 har vägverket redovisat resultatet av
det översynsarbete som verket bedrivit och föreslår vissa ändringar av
vägverkets organisation.

Vägväsendet har varit föremål för fy ra större organisationsförändringar
sedan mitten av 1940-talet nämligen åren 1944, 1962, 1965 och 1975.

Övervägandena i 1965 års utredning utgick från bedömningen att en
betydande real tillväxt av väghållningsanslagen kunde förväntas. För att
möta denna utveckling tillskapades bl. a. nuvarande regionala byggnadsorganisation
samt tre fristående projekteringskontor (prop. 1966:129, SU
1966:152, rskr 1966:361).

Resultatet av 1975 års organisationsutredning blev tillskapandet av
nuvarande planeringsavdelning (prop. 1977/78:10, TU 1977/78:10, rskr
1977/78:95).

Utvecklingen under 1970-talet har successivt medfört nya krav på vägverket.
Som en följd av detta har betydande anpassningar skett av den interna
verksamheten. Verket har genomgått en snabb teknisk utveckling. Mekaniseringsgraden
har ökat väsentligt och datorstöd i olika former har införts.
Andelen externt köpta tjänster har ökat. Parallellt med nämnda utveckling
har skett en betydande reducering av verkets personal.

Vägverket är enligt sin instruktion central förvaltningsmyndighet för
frågor om väghållning. Verket utövar även tillsyn över enskilda järnvägar,
spårvägar och tunnelbanor.

TU 1984/85:13

Verket leds av en styrelse. Chef för vägverket är en generaldirektör.
Centralförvaltningen är uppdelad på sex avdelningar. Regionalt finns 24
vägförvaltningar, sju byggnadsdistrikt samt två projekteringskontor. Den
lokala verksamheten är uppdelad i arbetsområden och byggarbetsplatser.
Den nuvarande organisationen framgår av bilagal.

Med undantag för byggnadsavdelningens tillkomst år 1967 och planeringsavdelningens
år 1978 har genomförda anpassningar endast i ringa grad berört
verkets organisationsstruktur. I det översynsarbete som vägverket genomfört
har de framtida förutsättningarna närmare studerats. Därvid har
framkommit att en förändring av verkets organisationsstruktur är nödvändig.
Aven förändringsbehov inom andra områden har identifierats.

I propositionen lämnas vidare (s. 158-165) en närmare redogörelse av
betingelserna för verkets och allmänna utgångspunkter för föredragandens
organisationsförslag samt innebörden av förslaget i fråga. Nuvarande och
föreslagen organisation framgår av diagram i bilagal (figurerna 1 och 2).
Indelning av den statliga väghållningen i tre regioner framgår av bilaga 2
(figur 3).

Motionerna

I motion 1984/85:302 av Arne Fransson m. fl. (c) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär åtgärder för att intensifiera forskningen kring användning
av andra medel än vägsalt för att på ett bättre sätt klara våra vintervägar.

I motion 1984/85:388 av Jörgen Ullenhag (fp) yrkas att riksdagen beslutar
uttala sig för att en bro bör byggas mellan Öregrund och Gräsö samt att detta
projekt ges högsta prioritet.

I motion 1984/85:439 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkandena 1-6),

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att fördelningen
av medel för byggande av statliga vägar bör vara 50 % till riksvägar och 50 %
till länsvägar,

2. att riksdagen beslutar att till Bidrag till drift av kommunala vägar och
gator för budgetåret 1985/86 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag
med 89 milj. kr. sänkt reservationsanslag på 662 milj. kr.,

3. att riksdagen beslutar att återinföra de regler för bidrag till drift av
enskilda vägar som gällde budgetåret 1982/83,

4. att riksdagen beslutar att till Bidrag till drift av enskilda vägar m. m. för
budgetåret 1985/86 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 25
milj. kr. förhöjt reservationsanslag på 356 milj. kr.,

5. att riksdagen beslutar att till Bärighetsupprustning av mindre vägar och
broar för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag på 25 milj. kr.,

6. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs om vägverkets nya organisation.

1 * Riksdagen 1984/85.15 sami. Nr 13

TU 1984/85:13

I motion 1984/85:440 av Sven Henricsson (vpk) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 1), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om upprustning av vägnätet i anslutning till bandelen
Forsmo-Hoting.

I motion 1984/85:525 av Åke Gustavsson (s) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att nybyggnationen av riksväg 31 inom
angivna budgetar bör påbörjas budgetåret 1985/86.

I motion 1984/85:528 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (båda m)
yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om att vägsaltningen
omgående skall upphöra.

I motion 1984/85:623 av Bo Finnkvist och Gunnar Olsson (båda s) yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs om nödvändigheten av samordning av olika regionalpolitiska åtgärder
och satsningar på vägnätet.

I motion 1984/85:742 av Bertil Måbrink och Sven Henricsson (båda vpk)
yrkas att riksdagen till B 3. Byggande av statliga vägar för budgetåret 1985/86
beslutar anvisa 15 000 000 kr. utöver regeringens förslag för att möjliggöra
påbörjande av upprustningsarbete på väg 83 i enlighet med vad som anges i
motionen.

I moton 1984/85:745 av Martin Olsson och Gunnel Jonäng (båda c) yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs om vikten av att delen Ramsjö-Östevall av riksväg 83 mellan Ljusdal
och Ånge snarast byggs om till tillfredsställande standard.

I motion 1984/85:872 av Gösta Andersson och Agne Hansson (båda c)
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs angående större ekonomiska resurser till länsvägnätet i
Kalmar län,

2. att riksdagen beslutar att återinföra de regler för bidrag till drift av
enskilda vägar som gällde budgetåret 1982/83.

I motion 1984/85:873 av Karl Boo och Rolf Rämgård (båda c) yrkas att
riksdagen beslutar att anslå medel för byggande av bro vid Hovnäs i Avesta
kommun enligt beslut av länsstyrelsen i Kopparbergs län den 21 november
1983.

I motion 1984/85:876 av Helge Klöver (s) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om behovet av
ett skyndsamt förverkligande av södra förbifarten på riksväg 27 vid Värnamo.

TU 1984/85:13

I motion 1984/85:877 av Paul Lestander (vpk) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att åtgärder bör vidtas för att förbilliga
upprustning av vägnätet genom återvinning av asfalt.

I motion 1984/85:923 av Lennart Brunander och Inger Josefsson (båda c)
yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkande 2), att riksdagen beslutar som sin mening
ge regeringen till känna att innan beslut tas om nedläggning av persontrafiken
på järnvägen Falköping-Landeryd extra medel anvisas för upprustning
av vissa vägar i Älvsborgs län.

Motiveringen till yrkandet finns i motion 1984/85:918 (c).

I motion 1984/85:1061 av Gunnel Jonäng och Gunnar Björk i Gävle (båda
c) yrkas

1. att riksdagen beslutar att till Bärighetsupprustning av mindre vägar och
broar för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag på 25 milj. kr.,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att forskning
kring och provning av nya typer av brobeläggningar bör samordnas med de
övriga nordiska länderna.

I motion 1984/85:1364 av Olle Grahn och Linnea Hörlén (båda fp) yrkas,
såvitt nu är i fråga (yrkandena 1 och 2),

1. att riksdagen beslutar att under anslaget Bidrag till drift av enskilda
vägar använda ett i förhållande till regeringens förslag med 10 milj. kr.
förhöjt reservationsanslag på 341 milj. kr.,

2. att riksdagen beslutar att under anslaget Bidrag till drift av kommunala
vägar och gator använda ett i förhållande till regeringens förslag med 10 milj.
kr. sänkt reservationsanslag på 741 milj. kr.

I motion 1984/85:1366 av Ing-Marie Hansson m. fl. (s) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs
beträffande konstnärlig utsmyckning och konstnärlig landskapsgestaltning
utefter allmänna vägar.

I motion 1984/85:1369 av Ingvar Johnsson m. fl. (s) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om behovet
av investeringar på vissa vägar i Älvsborgs län.

I motion 1984/85:1375 av Anders Nilsson m. fl. (s) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om ny
sträckning av väg 44.

I motion 1984/85:1376 av Anders Nilsson m. fl. (s) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om en ny
sträckning av väg 46.

I motion 1984/85:1378 av Mats Olsson (s) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att utbyggnaden av riksväg 29, etapp III, i
Blekinge bör få högsta prioritet vid delning av extra anslag till vägbyggandet i
landet.

Rättelse: S. 39, rad 34 Står: 16. Rättat till: 15.

TU 1984/85:13

I motion 1984/85:1380 av Sigvard Persson och Ulla Ekelund (båda c) yrkas
att riksdagen uttalar angelägenheten av att snabbare åtgärder vidtas för att
minska användningen av salt som halkbekämpningsmedel för att därmed
reducera saltets skadeverkningar på alla de områden som i motionen anförs.

I motion 1984/85:1381 av Bruno Poromaa och Åke Selberg (båda s) yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
framförs om en upprustning och ett överförande till allmän väg av den s. k.
Esrange-vägen.

I motion 1984/85:1382 av Bruno Poromaa och Åke Selberg (båda s) yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs om en vägförbindelse för Talma sameby.

I motion 1984/85:1523 av Jan Hyttring och Bertil Jonasson (båda c) yrkas
med hänvisning till vad som anförs i motion 1984/85:1520 (c)

1. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförs om behovet av ökade anslag för ny- och ombyggnader av
vägar i Värmland,

2. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförs om behovet av en bro vid Högsäter i Värmland,

3. att riksdagen beslutar höja anslaget till underhåll av enskilda vägar så att
det motsvarar den tidigare generella regeln om 70%.

I motion 1984/85:1956 av Ingemar Eliasson (fp) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om vikten av att
riksväg 83 snarast ges en med flertalet andra vägar likvärdig, trafiksäker
standard.

I motion 1984/85:1958 av Jan Fransson m.fl. (s) yrkas att riksdagen
beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförs om tidigareläggning av bro över Östersundet till Torsö.

I motion 1984/85:1959 av Margareta Gard och Björn Körlof (båda m)
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om projektering för upprustning och ombyggnad av riksväg
70,

2. att riksdagen beslutar att medel för genomförandet avsätts ur anslaget
Byggande av statliga vägar.

I motion 1984/85:1969 av Siri Häggmark m.fl. (m, c, fp) yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs om åtgärder för att ersätta vissa färje- och båtförbindelser inom
Öckerö kommun med broar.

I motion 1984/85:1971 av Paul Jansson m. fl. (s) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om en fortsatt
utbyggnad av Östra leden i Skövde.

TU 1984/85:13

I motion 1984/85:1973 av Larz Johansson och Tage Sundkvist (båda c)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om behovet av förbättrade kommunikationer såvitt gäller
vägarna i Södermanlands län.

I motion 1984/85:1981 av Kjell Mattsson m.fl. (c,m,fp) yrkas att
riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförs om ett program för utbyggnad av broförbindelser inom
Göteborgs och Bohus län.

I motion 1984/85:1987 av Karl-Anders Petersson (c) yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att anslagen till drift och byggande av enskilda vägar
räknas upp, så att de i varje fall når upp till vägverkets planeringsnivå B.

I motion 1984/85:1995 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkas

1. att riksdagen, med ändring i propositionens bilaga 8 anslaget B 4.
Bidrag till drift av kommunala vägar och gator, beslutar anvisa ett med
120 000 000 kr. till totalt 871 000 000 kr. höjt reservationsanslag,

2. att riksdagen, med ändring i propositionens bilaga 8 anslaget B 5.
Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator, beslutar om ett med
60 000 000 kr. till totalt 400 000 000 kr. höjt reservationsanslag.

I motion 1984/85:1998 av Nils Åsling (c) yrkas att riksdagen beslutar att hos
regeringen anhålla att uppdrag ges åt vägverket att uppta förhandlingar med
entreprenadföretag eller konsortium av entreprenadföretag som är villiga att
bygga Vallsunds- och Rödösundsbroarna, för att under förslagsvis en
10-årsperiod på arrendebasis ställa broarna till vägverkets förfogande i
enlighet med vad som i motionen anförs.

I motion 1984/85:2206 av Tommy Franzén m. fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 2), att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till
känna vad som i motion 1984/85:2205 (vpk) anförs beträffande vägutbyggnaden
i Stockholms län.

I motion 1984/85:2256 av Sigvard Persson (c) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 2), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motion 1984/85:2253 (c) anförs om utveckling av förbindelserna mellan
Landskrona och Ven till en statskommunal färja.

1 motion 1984/85:2273 av Börje Hörnlund och Karin Israelsson (båda c)
yrkas att riksdagen beslutar höja bidragsprocenten till 70 för underhåll av
enskilda vägar.

Motiveringen till yrkandet finns i motion 1984/85:2269 (c).

I motion 1984/85:2288 av Karl Björzén och Anders Andersson (båda m)
yrkas att riksdagen begär förslag om avveckling av länsvägnämnderna.

Motiveringen till yrkandet finns i motion 1984/85:2286 (m).

1 * * Riksdagen 1984185. 15 sami. Nr 13
Rättelse: S. 38, rad 29 Står: 15. Rättat till: 14.

TU 1984/85:13

I motion 1984/85:2552 av Rolf Clarkson m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkandena 1-4),

1. att riksdagen till Byggande av statliga vägar för budgetåret 1985/86
anvisar ett reservationsanslag på 840 000 000 kr.,

2. att riksdagen till Bidrag till drift av kommunala vägar och gator för
budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag på 593 000 000 kr.,

3. att riksdagen till Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator för
budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag på 243 000 000 kr.,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om ändring i förordningen (1982:853) om statsbidrag till
väg- och gatuhållning.

I motion 1984/85:2555 av Ingemar Eliasson och Rune Ångström (båda fp)
yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkande 1), att riksdagen beslutar att öka anslaget
för drift av enskilda vägar med 10 milj. kr.

I motion 1984/85:2558 av Agne Hansson m.fl. (c) yrkas att riksdagen
beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförs om behovet av generösare och mera likartad tillämpning av reglerna
för ortnamnsmärkning och om rättvisare kostnader härför.

I motion 1984/85:2562 av Marianne Karlsson (c) yrkas att riksdagen
beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs
om uppsättande av landskapsskyltar utmed de större allmänna vägarna.

I motion 1984/85:2702 av Eric Jönsson m. fl. (s) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motion 1984/85:2700 (s) anförs om
förbättrade åtgärder såvitt gäller vägarna i Skåne.

I motion 1984/85:2747 av Rosa Östh och Sture Korpås (båda c) yrkas att
riksdagen beslutar att återinföra de regler för bidrag till drift av enskilda
vägar som gällde budgetåret 1982/83.

Motiveringen till yrkandet finns i motion 1984/85:2748 (c).

I motion 1984/85:2775 av Martin Olsson och Sven-Erik Nordin (båda c)
yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening uttala vad som i motionen
anförs om att vid fördelning av ordinarie väganslag för vägbyggande
Västernorrlands län tilldelas den andel som motsvarar länets speciella behov.

Utskottet

1 Anslags- och bidragsfrågor

Från anslaget Vägverket: Ämbetsverksuppgifter betalas kostnaderna för
central administration (delvis), översiktlig vägplanering och fastställande av
arbetsplaner samt järnvägsärenden.

Föredragande departementschefen beräknar kostnaderna för år 1986 till

TU 1984/85:13

7,25 milj. kr. och föreslår att anslaget för nästa budgetår tas upp med detta
belopp. Utskottet tillstyrker förslaget härom.

Medelsbehovet under väganslagen beräknades i föregående års budgetproposition
till sammanlagt ca 6 259 milj. kr. för verksamhetsåret 1985.
Härutöver har under år 1984 betydande medel - ca 278 milj. kr. - anvisats
med stöd av den s. k. finansfullmakten för sysselsättningsfrämjande väginvesteringar.

Föredraganden understryker i propositionen att ett väl fungerande
vägtransportsystem är en grundförutsättning för ett utvecklat samhälle. Det
kapital som har investerats i vägar och broar är mycket omfattande.
Underhållet och skötseln av vägarna är därför mycket viktiga för att den
infrastruktur som vägnätet erbjuder effektivt skall kunna utnyttjas. Bristande
underhåll innebär, framhålls det vidare, förutom sämre transportförutsättningar
att en reparationsskuld skjuts på framtiden. Det innebär också en
kapitalförstöring och att det blir dyrare att återställa vägnätet i framtiden.
Vad föredraganden sålunda anfört finner utskottet, som under en rad av år
har uttalat sig för en höjd ambitionsnivå i berörda avseenden, vara en viktig
utgångspunkt vid bedömningen av frågorna om väganslagens storlek och
fördelning m. m.

Från anslaget Drift av statliga vägar betalas kostnaderna för de delar av
vägverkets verksamhet som är hänförliga till driften av de statliga vägarna,
vissa förbättringsarbeten - vilka avser främst de sekundära och tertiära
vägnäten - samt investeringsutgifter för vägverkets anläggningstillgångar.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med ett belopp av 3 961
milj. kr. Denna anslagsnivå har bl. a. legat till grund för den nya femårsplan
för driftverksamheten som vägverket antagit för åren 1985-1989. Genom den
uppräkning av anslaget som skedde i fjolårets budgetproposition har serviceoch
underhållsnivån i den nya femårsplanen enligt föredraganden kunnat
höjas väsentligt. Den nya inriktningen innebär sålunda att viktiga mål för
vägpolitiken kan uppfyllas.

I anslutning härtill framhålls i propositionen att prioriteringen av driftanslagen
syftar till att förverkliga tre väsentliga mål för väghållningen. Det
första målet är att väghållarnas åtgärder avseende vägunderhållet skall
anpassas så att vägnätets standard kan upprätthållas. Vägunderhållet skall
täcka den årliga förslitningen. Det andra målet är att genom särskilda
insatser återställa förslitna delar av vägnätet till en från allmänna synpunkter
acceptabel standard. Det eftersläpande vägunderhållet bör återhämtas
under den närmaste tioårsperioden. Det tredje målet är att öka serviceåtgärderna
på framför allt det lågtrafikerade vägnätet. Det gäller då i första hand
insatserna beträffande vinterväghållningen.

Kostnadsramen för den statliga driftverksamheten år 1986 bör enligt
föredraganden fastställas till 3 958,5 milj. kr. För anskaffning av anläggningstillgångar
(fastigheter, motorfordon, vägmaskiner och färjor m. m.)

TU 1984/85:13

beräknas 235 milj. kr. Den totala anslagsanvisningen under anslaget föreslås
därmed ökas med 232,5 milj. kr. till totalt 4 193,5 milj. kr. Härigenom kan
enligt propositionen den högre ambitionsnivå som statsmakterna har beslutat
om för åren 1984 och 1985 bibehållas.

Även utskottet anser en väsentlig ökning av vägverkets resurser för
vägunderhållet ofrånkomlig. Utskottet konstaterar också att den höjda
medelstilldelningen möjliggör en godtagbar ambitionsnivå, varför förslaget
tillstyrks.

Utskottet har vidare intet att erinra mot att regeringen bemyndigas att vid
behov - när allmän väg övergår till kommunal eller enskild väghållning och
under de i propositionen i övrigt angivna förutsättningarna - låta vägverket
överföra medel mellan det statliga driftanslaget och anslaget för bidrag till
drift av enskilda vägar.

Föredragandens förslag att vägverket genom lämpligt avvägda beställningsbemyndiganden
ges möjlighet att anskaffa de olika anläggningstillgångarna
så ekonomiskt som möjligt tillstyrks också av utskottet. Det innebär en
nivå för beställningsbemyndigandet om 120 milj. kr. för åren 1987 och 1988 i
1986 års beräknade prisnivå. För år 1989 behöver verket vidare ett nytt
beställningsbemyndigande på 90 milj. kr.

Utskottet tillstyrker slutligen att kostnadsramen för år 1986 för anslaget
Drift av statliga vägar - liksom för anslaget Byggande av statliga vägar - i
princip bestäms till samma belopp som anslaget. Det bör vidare ingå i
regeringens befogenheter att i den mån arbetsmarknadsläget, kraven på
ändamålsenlig planering av verksamheten eller andra skäl motiverar det,
bemyndiga vägverket att under år 1985 resp. år 1986 jämka de föreskrivna
kostnadsramarna för dessa år, t. ex. genom att under andra halvåret 1985 i
förväg ta i anspråk behövliga belopp av de medel under de kalenderårsberäknade
anslagen, som anvisas för verksamhetsåret 1986.

I syfte att effektivisera väghållningsinsatsen och underlätta planeringen
bör vägverket dessutom ha möjlighet att göra mindre justeringar under ett
enskilt år mellan drift- och byggandeanslagen för den statliga väghållningen.
Därmed främjas - som föredraganden framhållit - en helhetssyn på
väghållningsåtgärderna.

I motionerna 1984/85:439 (c) och 1984/85:1061 (c) begärs ett särskilt anslag
om 25 milj. kr. för bärighetsupprustning av mindre vägar och broar av
betydelse för skogs- och industri transporter på landsbygden.

Utskottet vill med anledning härav framhålla att medel av högst betydande
omfattning för sådana ändamål regelmässigt beräknas under driftanslaget.

Vidare vill utskottet erinra om vad som förut nämnts om prioriteringen av
driftanslagen. Föredraganden har i propositionen understrukit att ett väl
fungerande vägnät är en grundförutsättning för näringslivets och industrins
framtida utveckling. Detsamma gäller för skogs- och jordbruket. Denna syn
på vägnätets betydelse för den svenska ekonomins utveckling har också

TU 1984/85:13

kommit till uttryck i regeringens anvisningar för vägplaneringen och
utbyggnaden av vägnätet.

Då driftanslaget till betydande del sålunda avser just bärighetsupprustning
av mindre vägar och broar och då dessutom redan regeringens förslag
innebär en uppräkning av anslaget med 232,5 milj. kr. till 4 193,5 milj. kr.
avstyrker utskottet den av motionärerna nu föreslagna ytterligare medelsanvisningen
- om ock under särskilt anslag.

I motion 1984/85:1061 (c) begärs vidare att forskning kring och provning av
nya typer av brobeläggningar bör samordnas med de övriga nordiska
ländernas verksamhet. Som utskottet redan i sitt betänkande TU 1983/84:21
framhållit, utgår utskottet från att vägverket i sitt arbete med här berörda
frågor i vederbörlig mån tar del av och beaktar erfarenheter och rön även
utomlands - bl. a. genom samarbetet i Nordiska Vägtekniska Förbundet
(NVF). Någon särskild framställning till regeringen i ämnet synes med
hänvisning härtill inte heller nu påkallad. Motionen avstyrks därför i denna
del.

Anslaget Byggande av statliga vägar har sedan år 1970 varit 900 milj. kr. för
år. För budgetåret 1985/86 (kalenderåret 1986) förordas ett anslag av samma
storlek.

Från anslaget betalas vägverkets kostnader för byggande av statliga vägar
samt vissa förbättringsarbeten. Fr. o. m. år 1984 lämnas från anslaget bidrag
till cykelleder m. m. i icke väghållande kommuner. Bidragsgivningen regleras
genom förordningen (1979:627) om statsbidrag för cykelleder samt
anordningar och åtgärder som främjar viss busstrafik (ändrad senast
1984:770).

I propositionen framhålls att, förutom de medel som anvisas på ordinarie
byggnadsanslag, vägverket årligen och regelmässigt erhåller stora tillskott av
medel för sysselsättningsfrämjande vägbyggnadsåtgärder. På senare år har
de medel som stått till regeringens förfogande genom den s. k. finansfullmakten
använts för nämnda ändamål. De senaste fem åren har - visserligen med
stora årliga variationer - i genomsnitt drygt 500 milj. kr. tillförts vägbyggandet
på detta sätt. Från AMS har dessutom medel avsatts för ett stort antal
mindre vägbyggnadsobjekt.

Regeringen har vidare enligt föredraganden under år 1983 genom sina
anvisningar för flerårs- och fördelningsplanearbetet gjort det möjligt för
väghållarna att på ett bättre sätt än hittills beakta de särskilda medelstillskotten
i sin planering. Inte minst när det gäller de personella resurserna och
organisationen för vägplanerings- och byggnadsverksamheten har detta
ansetts väsentligt.

Ett annat betydelsefullt motiv för att i planeringen beakta de särskilda
medelstillskotten är också enligt propositionen att väginvesteringarna härigenom
kan inplaceras i planerna enligt den prioriteringsordning som

TU 1984/85:13

myndigheter och kommuner i resp. län finner bäst förenlig med de av
riksdagen fastlagda vägpolitiska målen. Eftersom vägplaneringen omfattar
en tioårsperiod, kommer ett stort antal vägobjekt att få plats inom de av
regeringen beslutade planeringsramarna.

De nya flerårsplanerna för åren 1984-1993 har baserats på ordinarie anslag
samt därutöver medel för vägbyggande av sysselsättningspolitiska skäl. Det
betyder enligt föredraganden att för första året i den nya planen kommer
väginvesteringar för 1 400 milj. kr. att tas med. För år 1986 uppgår
planeringsramen till 1 500 milj. kr.

På motsvarande sätt har den nya fördelningsplanen för byggande av
statskommunvägar grundats på en planeringsnivå som omfattar ordinarie
anslag och sysselsättningsmedel, vilket ger en total planeringsram av 500
milj. kr. för år 1986.

Ett tillämpande av det av föredraganden angivna systemet är även enligt
utskottets uppfattning till stor fördel för vägbyggandet. Det innebär sålunda
att för samhället angelägna väginvesteringar förbereds i sådan omfattning
och enligt gängse prioriteringsprinciper att även medel för sysselsättningsskapande
åtgärder kan ställas till förfogande för vägbyggandet samtidigt som
bästa möjliga samhällsekonomiska avkastning tillförsäkras på insatta medel.
Sådana investeringar medför bl. a. en minskning av trafikolyckorna med
minskade fordons- och tidskostnader för individer och näringsliv jämte
förbättrad miljö och markanvändning ävensom positiva effekter för regionalpolitiken.
Utskottet vill i anslutning härtill ånyo understryka vikten av att -med hänsyn till resursplaneringen - beslut om sysselsättningsmedel tas så
tidigt som möjligt inför verksamhetsåret.

Beträffande investeringsanslagets storlek för nästa budgetår (avseende
kalenderåret 1986) har utskottet med beaktande av föredragandens uttalanden
i denna del funnit sig kunna godta regeringens förslag att detsamma tas
upp med oförändrat 900 milj. kr. Härav följer att utskottet avstyrker
yrkandet i motion 1984/85:2552 (m) om en minskning med 60 milj. kr.

Ej heller är utskottet berett tillstyrka yrkandet i motion 1984/85:742 (vpk)
att under förevarande anslag - utöver regeringens förslag - anvisa 15 mil j. kr.
att specialdestineras för upprustning av riksväg 83 mellan Ramsjö och
Östavall. Motionen avstyrks följaktligen.

Beträffande fördelningen av medlen för byggande av statliga vägar anser
utskottet det nu såsom tidigare vara av stor vikt att länsvägarnas behov i
möjligaste mån beaktas samt att en rimlig andel av anslaget reserveras
härför. Utskottet är dock inte berett att - såsom i motion 1984/85:439 (c)
begärs - tillstyrka att fördelningen av anslaget skall vara 50 % till riksvägar
och 50 % till länsvägar. Avgörande vid fördelningen de båda grupperna
emellan måste enligt utskottets uppfattning främst vara trafikutvecklingen
och härav föranledda behov. Utskottet avstyrker följaktligen och under
hänvisning jämväl till vad som förut anförts angående upprustningsbehov
m. m. för de olika väggrupperna motionsyrkandet i fråga.

TU 1984/85:13

I motion 1984/85:1969 (m, c, fp) erinras om tidigare uttalanden från
regeringens sida om lämpligheten att ersätta färje- och båtförbindelser med
broar. Av framlagt utredningsmaterial framgår enligt motionen att det finns
ett antal broprojekt där det inom relativt kort tid är lönsamt att göra sådana
investeringar. Motionärerna vill i enlighet härmed att åtgärder vidtas för
byggande av broar inom Öckerö kommun. Också i motion 1984/85:1981 (c,
m, fp) om ett brobyggnadsprogram för Bohuslän berörs frågan om ersättande
av färjeförbindelser med broar genom inbesparing av driftkostnaderna för
färjor. Även möjligheterna till leasingfinansiering bör enligt motionärerna
prövas. I motion 1984/85:1998 (c) föreslås att vägverket skall få uppta
förhandlingar med entreprenadföretag eller konsortium av entreprenadföretag
som är villiga att bygga Vallsunds- och Rödösundsbroarna (i Jämtland)
och under förslagsvis en tioårsperiod på arrendebasis ställa broarna till
verkets förfogande.

Såsom framhålls i propositionen har statsmakterna i skilda sammanhang
under senare år understrukit vikten av att vägverket på ett smidigt sätt kan
genomföra rationaliseringar i organisations- och drifthänseende utan att
servicenivån på vägverkets olika delar eftersätts eller undergår några
väsentliga förändringar. Genom beslut i anledning av 1981 års budgetproposition
har vägverket bemyndigats använda driftmedel för att bygga broar
som ersätter färjor. För att ytterligare öka rationaliseringen på detta område
föreskrev regeringen också i direktiven för vägplaneringen för åren 1984-1993 att särskild vikt skulle läggas vid företagsekonomiskt lönsamma objekt
utan hinder av det gängse samhällsekonomiska synsättet i planeringen. I
detta sammanhang angavs att det reinvesteringsbehov som föreligger i
befintligt brobestånd bör inta en framskjuten plats i flerårsplanerna.

Utskottet vill för sin del hänvisa till dessa uttalanden och i sammanhanget
också erinra om att riksdagen tidigare ställt sig avvisande till tanken på låneeller
leasingförfaranden av den art som aktualiserats i de två sistnämnda
motionerna. Någon anledning till ändrat ställningstagande härvidlag finner
utskottet inte nu föreligga och avstyrker bl. a. därför motionerna i fråga
liksom den förstnämnda motionen i här berörd del.

Från anslaget Bidrag till drift av kommunala vägar och gator utgår i mån av
tillgång på medel bidrag med 95 % av beräknade kostnader. Det ankommer
på vägverket att efter samråd med Svenska kommunförbundet bestämma
normkostnader för olika driftåtgärder. Den nya bidragsordningen syftar
enligt propositionen till en förenkling av bidragsgivningen och därmed en
minskad byråkrati.

Föredraganden har vid sin bedömning av anslagsbehovet räknat med att en
betydande anslagsökning erfordras för att täcka kommunernas ökade
driftkostnader för väghållningen samt motverka kapitalförluster. En höjning
av anslaget med 53 milj. kr. föreslås därför, vilket innebär att för nästa
budgetår - avseende 1986 års verksamhet - anvisas 751 milj. kr.

TU 1984/85:13

I motion 1984/85:439 (c) anses för detta anslag en beräkning med
utgångspunkt från 1982 års budget böra ske. En prutning med 89 milj. kr.
föreslås därför. Anslaget skulle följaktligen tas upp med 662 milj. kr.

I motion 1984/85:1364 (fp) föreslås en sänkning med 10 milj. kr. till 741
milj. kr.

I motion 1984/85:2552 (m) föreslås - under hänvisning till behovet av en
minskning av transfereringarna till den kommunala sektorn - att bidragsprocenten
sänks till 75 % och att anslaget som följd härav för nästa budgetår tas
upp med 593 milj. kr.

I motion 1984/85:1995 (vpk) slutligen yrkas - under hänvisning till
kollektivtrafikens behov - en höjning av anslaget med 120 milj. kr. till 871
milj. kr.

Utskottet finner sig - med beaktande av tidigare beslut i dessa frågor och
vad föredraganden i övrigt anfört - böra godta regeringens förslag och
tillstyrker följaktligen detsamma. Härav följer att utskottet avstyrker
samtliga motionsyrkanden.

I syfte att effektivisera väghållningsinsatserna på det statskommunala
vägnätet föreslås vidare i propositionen att vägverket fr. o. m. bidragsåret
1985 - efter samråd med Svenska kommunförbundet - skall få använda
medel från detta anslag för bidrag till angelägna forsknings- och utvecklingsprojekt
för tätortsväghållningen. Därmed kan bidragsmedlen som helhet
utnyttjas effektivare. Det föreslås få ankomma på regeringen att göra det
tillägg i förordningen (1982:853) om statsbidrag till väg- och gatuhållning som
föranleds härav. Utskottet har intet att erinra häremot och tillstyrker alltså
regeringens förslag i denna del.

Anslaget Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator uppgår för
innevarande budgetår till 340 milj. kr. Från detta anslag lämnas fr. o. m.
1984, i mån av tillgång på medel, bidrag med 70 % av kostnaderna till
byggande av statskommunvägar, cykelleder och väg- eller gatuanläggningar
för kollektiv persontrafik. Till byggande av spåranläggningar för lokal
kollektiv persontrafik utgår fr. o. m. år 1985 bidrag med 70 % av kostnaderna.
Särskilda bidrag till större byggnadsobjekt utgår enligt av vägverket
fastställd fördelningsplan för tio år. Fördelningsplanen skall förnyas vart
femte år. Till mindre anläggningar, cykelleder m. m. lämnas generella
bidrag. Bidragsgivningen regleras genom förordningen (1982:853) om statsbidrag
till väg- och gatuhållning m. m.

För nästa budgetår föreslås i propositionen ett oförändrat anslag om 340
milj. kr.

TU 1984/85:13

I motion 1984/85:1995 (vpk) föreslås - med hänvisning till kollektivtrafikens
angelägna behov - en höjning av regeringens förslag med 60 milj. kr. till
400 milj. kr.

I motion 1984/85:2552 (m) däremot föreslås - som ett led i besparingsarbetet
- en sänkning av bidragsprocenten till 50 % samt en häremot svarande
minskning av det föreslagna anslaget med 97 milj. kr. till 243 milj. kr.

Utskottet anser för sin del att bidragsprocenten bör vara oförändrad samt
att anslaget i enlighet med regeringens förslag bör tas upp med 340 milj. kr.
Härav följer att utskottet avstyrker motionsyrkandena i fråga.

Det statliga bidraget till de enskilda vägarna har, såsom framhålls i
propositionen, tillkommit för att ersätta väghållarna för de kostnader det
innebär att enskilda vägar hålls öppna för allmän trafik.

Föredraganden erinrar om att i föregående års budgetproposition ett nytt
differentierat bidragssystem för enskild väghållning föreslogs, som ansågs
innebära väsentliga förbättringar för den enskilda väghållningen.

För verksamhetsåret 1986 beräknas medelsbehovet till 343 milj. kr.
Anslaget bör enligt propositionen beräknas till 331 milj. kr. Resterande 12
milj. kr. av medelsbehovet föreslås få finansieras genom att vägverket under
året får utnyttja vissa tidigare uppkomna reservationsmedel under anslaget.

Mot förslaget har motionsledes en rad erinringar framförts. I motion
1984/85:439 (c) yrkas sålunda att riksdagen beslutar återinföra de bidragsregler
som gällde för budgetåret 1982/83 och att riksdagen till bidrag till drift av
enskilda vägar m. m. för nästa budgetår anvisar ett i förhållande till
regeringens förslag med 25 milj. kr. förhöjt reservationsanslag på 356 milj.
kr. I motionerna 1984/85:872 (c) och 1984/85:2747 (c) yrkas likaledes en
återgång till de regler som gällde för budgetåret 1982/83. Även i motionerna
1984/85:1523 (c) och 1984/85:2273 (c) begärs en återgång till tidigare gällande
procentsatser om i princip 70 %. I motionerna 1984/85:1364 (fp) och
1984/85:2555 (fp) yrkas en höjning av anslaget med 10 milj. kr. till 341 milj.
kr.

I motion 1984/85:1987 (c) begärs i denna del att anslaget till drift av
enskilda vägar räknas upp så att det i varje fall når upp till vägverkets
planeringsnivå B (dvs. 353 milj. kr.).

Såsom föredraganden erinrar om beslöts vid föregående riksmöte på
förslag i budgetpropositionen att ett nytt differentierat bidragssystem för
enskild väghållning skulle införas.

Ett sådant differentierat system skulle ge en för den enskilde rättvisare
fördelning av medlen samtidigt som samhällets varierande intresse i de olika
vägarna bättre kunde återspeglas. Systemet ansågs även kunna anpassas till
och möjliggöra förändrade prioriteringar från samhällets sida. Sammantaget
ansågs det innebära väsentliga förbättringar av den enskilda väghållningen i

1*** Riksdagen 1984/85.15sami. Nr 13

TU 1984/85:13

jämförelse med förutvarande system. Under hänvisning härtill tillstyrkte
utskottet förslaget i fråga samt avstyrkte motionsledes framförda förslag om
ändringar i detsamma.

Utskottet finner för sin del inte anledning nu föreligga att frångå det
tidigare riksdagsbeslutet i denna del och avstyrker därför samtliga motionsyrkanden
härom. Såsom f. ö. framgår av propositionen förekommer förutom
det statliga bidraget i betydande omfattning kommunala bidrag till den
enskilda väghållningen. I många fall innebär vidare detta att de enskilda
väghållarna har samtliga kostnader för väghållningen täckta med bidrag.

Beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår tillstyrks också av
utskottet. Härav följer att utskottet avstyrker motionsyrkandena i motsvarande
delar.

I syfte att effektivisera väghållningsinsatserna och underlätta planeringen
bör vägverket enligt föredraganden ha möjlighet att göra mindre justeringar
under ett enskilt år mellan drift- och byggandeanslagen för den enskilda
väghållningen.

Utskottet tillstyrker att verket får en sådan möjlighet.

Till Bidrag till byggande av enskilda vägar bör i enlighet med föredragandens
förslag ett anslag om oförändrat 30 milj. kr. utgå. Utskottet avstyrker
följaktligen i denna del yrkandet i motion 1984/85:1987 (c), vari begärs att
anslaget räknas upp så att det i varje fall når upp till vägverkets planeringsnivå
B (dvs. 32,6 milj. kr.).

De i propositionen under här förevarande punkter i övrigt framlagda
anslagsberäkningarna m. m. avseende Tjänster till utomstående och Vägverket:
Försvarsuppgifter har inte gett utskottet anledning till erinran. Utskottet
tillstyrker följaktligen att anslagen tas upp med resp. 30,215 och 28,7 milj. kr.
samt - beträffande sistnämnda anslag - att vägverket lämnas det av
föredraganden förordade beställningsbemyndigandet avseende reservbromateriel.

Anslaget till Tjänster till utomstående bör också - i enlighet med
föredragandens förslag, vartill utskottet återkommer i det följande - få
användas för väginvesteringar i samband med beslut om överföring av trafik
från järnväg till landsväg för den händelse att vägupprustningen inte kan
finansieras på annat sätt.

2 Motionsyrkanden beträffande vissa planeringsfrågor samt flerårs- och
fördelningsplanerna m. m.

I motion 1984/85:2288 (m) yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag
om avveckling av länsvägnämnderna. Många arbetsuppgifter som i dag
utförs av de statliga länsorganen kan enligt motionärerna överföras till lokal
nivå eller upphöra. Härigenom kan en mängd dubbelarbete undvikas och
betydande belopp inbesparas. Länsvägnämndernas uppgift som rådgivande

TU 1984/85:13

referensorgan åt vägverket bör mot bakgrund härav enligt motionen
lämpligen kunna överföras på kommunerna.

Utskottet vill med anledning härav erinra om att det enligt gällande
väglagstiftning främst ankommer på de centrala, regionala och lokala
vägmyndigheterna att pröva vägfrågorna. Såsom utskottet tidigare i olika
sammanhang framhållit är det en inte minst från planeringssynpunkt
komplicerad och tidskrävande process som i de enskilda fallen föregår dessas
lösning. De stora kostnaderna för vägbyggandet och den begränsade
medelstilldelningen härför nödvändiggör noggranna avvägningar mellan
olika projekt och mellan alternativa lösningar med avseende på arbetenas
utförande m.m. Behov av samordning med andra planeringssektorer och
intressen har därvid medfört ökade krav på vägplaneringens inordnande i
den totala samhällsplaneringen. I vad gäller länsstyrelserna har de ett
avgörande inflytande på vägfrågorna dels genom sitt allmänna planeringsoch
beslutsansvar på regional nivå, dels genom sina speciella uppgifter
avseende bebyggelseplaneringen och natur- och miljövårdsområdena och
dels genom de befogenheter som väglagstiftningen ger dem. Under alla
skeden av vägplaneringen förekommer med kommuner och andra berörda
intressenter ett omfattande samrådsförfarande som till sina huvuddrag är
reglerat i väglagstiftningen. I anslutning härtill har också länsvägnämnderna
sin givna och betydelsefulla plats.

Det system för planeringen av väghållningen, planläggning och projektering,
som sedan länge används av vägverket tillsammans med länsstyrelser
och kommuner och numera även s. k. fasta beredningsgrupper vid länsstyrelserna
är f. ö. konstruerat så att erforderliga kompromisser kan komma till
stånd och anpassningar till regional trafikplanering och fysisk samhällsplanering
kan tillgodoses. Utskottet vill också erinra om att nu gällande
planerings- och beslutsordning på detta område tillkommit efter ett omfattande
utredningsarbete och en rad beslut från statsmakternas sida samt fått
en utformning som ur många synpunkter ansetts förebildlig. Den kännetecknas
också, som utskottet vid flera tillfällen tidigare framhållit, av stor
flexibilitet, som är av betydande värde inte minst i nuvarande arbetsmarknadssituation.

Frågan om bl. a. länsvägnämndernas ställning i det angivna systemet har
emellertid under senare år i olika sammanhang aktualiserats. Förslag har
sålunda framlagts om både en förstärkning av deras ställning och deras
avskaffande. Förslag i sistnämnda riktning har senast framförts av statskontoret
i dess utredning om länsförvaltningens organisation i betänkandet
Norrbottensprojektet (se statskontorets utredningsserie 1985:10 och 11).
Med anledning av nämnda förhållanden har enligt vad utskottet erfarit
kommunikationsministern för avsikt att tillkalla en särskild sakkunnig för
ytterligare utredning av frågan härom. Utredningsarbetet skall bedrivas
skyndsamt.

Under hänvisning härtill och i avvaktan på resultatet av utredningsarbetet

TU 1984/85:13

samt härav föranledda ställningstaganden avstyrker utskottet nu motionen i
fråga.

I en rad motioner, som närmare anges i det följande, har yrkanden
framställts om åtgärder i en eller annan form från riksdagens sida beträffande
projektering och byggande samt prioritering i flerårs- ochfördelningsplaner av
skilda väg- och broprojekt i landets olika delar. Som skäl härför åberopas den
stora angelägenheten - inte minst från arbetsmarknadsmässiga samt trafikoch
regionalpolitiska synpunkter - att resp. företag snarast kommer till
utförande.

Även utskottet är väl medvetet om samt understryker vikten och
önskvärdheten ur skilda synpunkter att så sker samt förutsätter att såväl de
centrala som regionala vägmyndigheterna vederbörligen uppmärksammar
och beaktar frågorna härom. Detta gäller särskilt de fall där det rör sig om
projekt som aktualiserats i samband med järnvägsnedläggningar, utbyggnad
av flygplatser, industriområden o.d., berör kommunikationsförhållandena
för befolkningen på öar eller vägbyggnader över länsgränser, m. m. Möjligheterna
att genomföra de i motionerna aktualiserade projekten torde också
förbättras genom den aviserade ökning av vägbyggandet som utskottet
tidigare nämnt.

Att som motionärerna förutsatt riksdagen skulle ta ställning till de i
motionen angivna enskilda objekten finner utskottet helt olämpligt med
hänsyn till den decentraliserade planerings- och beslutsprocess som här gäller
och avvisar därför - nu såsom tidigare - bestämt förslagen härom. Riksdagen
har inte att ta ställning till frågor av detta slag och bör inte heller göra det.
Frågor om projektering samt byggande och drift av allmänna vägar regleras
som förut nämnts genom föreskrifter i väglagen och vägkungörelsen. Vid
fördelningen av medel, som i statsbudgeten anvisas för byggande av vägar,
skall hänsyn tas till vägbehoven i olika delar av riket. De för väg- och
gatubyggandet gällande flerårs- och fördelningsplanerna upprättas i enlighet
med vägkungörelsens bestämmelser och vissa andra bidragsföreskrifter för
tioårsperioder och förnyas vart femte år. Planerna kan dessutom ändras
mellan de normala revideringstillfällena. Fördelningen av investeringsmedel
de skilda landsdelarna och väggrupperna emellan sker vidare på grundval av
en noggrann angelägenhetsgradering och efter vederbörande regionala och
lokala vägmyndigheters hörande - allt i syfte att åstadkomma en så likformig
och rättvis fördelning av vägmedlen som möjligt. Flerårs- och fördelningsplanerna
för det statliga resp. statskommunala byggandet avser nu åren
1984-1993. De nya planerna innebär en avsevärt högre ambitionsnivå i fråga
om vägbyggandet än under senare år.

Det är enligt utskottets uppfattning av stor vikt att vägbyggnadsobjekten
tillkommer i den prioriteringsordning som de regionala och kommunala
instanserna i samverkan med vägverket uppställt. Länsstyrelserna har f. ö.
numera bemyndigande att fastställa de nya flerårsplanerna för byggande av

TU 1984/85:13

länsvägar, dvs. för det vägnät som betjänar företrädesvis de regionala och
lokala transportuppgifterna. I fråga om anslag för vägbyggande som
tillkommer av sysselsättningspolitiska skäl är det enligt utskottets mening
likaså av stor vikt att vägobjekten som regel utväljs av de berörda
myndigheterna inom den ramplanering som finns redovisad i flerårs- och
långtidsplanerna. Dock bör projekt som redan påbörjats med anlitande av
beredskapsmedel fullföljas.

Under hänvisning till vad utskottet i nu berörda planerings- och anslagsfrågor
anfört och då även de av motionärerna aktualiserade projekten enligt
utskottets uppfattning bör prövas i den för handläggning av vägärenden
m. m. stadgade ordningen avstyrks här berörda motionsyrkanden.

Det gäller förslagen i motionerna 1984/85:388 (fp) om en bro mellan
Öregrund och Gräsö, 1984/85:525 (s) om upprustning av riksväg 31, 1984/
85:873 (c) om en bro över Dalälven vid Hovnäs, 1984/85:876 (s) om
nybyggnad av riksväg 27 vid Värnamo, 1984/85:1369 (s) i vad motionen avser
ombyggnad av väg 173 m. m. i Älvsborgs län, 1984/85:1375 (s) om ombyggnad
av väg 44 och 1984/85:1369 (s) i vad motionen avser upprustning av
samma väg, 1984/85:1378 (s) om utbyggnad av riksväg 29 inom Blekinge län,
1984/85:1381 (s) om upprustning av den s. k. Esrangevägen samt 1984/
85:1382 (s) om en vägförbindelse för Talma sameby.

Det gäller vidare motionerna 1984/85:1523 (c) yrkandena 1 och 2 om vissa
väg- och broförbindelser i Värmlands län, 1984/85:1958 (s) om bro över
Östersundet till Torsö i Skaraborgs län, 1984/85:1959 (m) omvägen VansbroSälen,
1984/85:1969 (m, c, fp) om ett brosystem i Öckerö kommun i vad
motionen avser flerårsplanerna, 1984/85:1971 (s) om utbyggnad av Östra
leden i Skövde, 1984/85:1973 (c) i vad avser förbättrade vägkommunikationer
i Södermanlands län, 1984/85:1981 (c, m, fp) om ett brobyggnadsprogram för
Göteborgs och Bohus län i vad motionen avser flerårsplanerna, 1984/85:2206
(vpk) yrkande 2 om vägutbyggnader i Stockholms län, 1984/85:2256 (c)
yrkande 2 om förbindelserna mellan Landskrona och Ven, 1984/85:2702 (s)
om trafikförbättrande åtgärder i Skåne till den del motionen avser upprustning
av vägnätet och 1984/85:2775 (c) om väganslagen till Västernorrlands
län.

Vad speciellt gäller överföring av trafik från järnväg till landsväg kan
denna enligt vad föredraganden i budgetpropositionen framhåller ibland
ställa krav på upprustning av vägnätet i berörda regioner. Det ankommer
härvid på regeringen att i lämpligt sammanhang överväga behovet av och
besluten om medel för sådana åtgärder.

Enligt föredragandens mening bör den behövliga vägupprustningen -förutsatt att den finns upptagen i flerårsplanerna - i första hand komma till
utförande genom en omprioritering i planerna. I andra hand kan regeringen
om det blir aktuellt söka finansiera den nödvändiga vägupprustningen i
samband med att regeringen anvisar medel för sysselsättningsfrämjande

TU 1984/85:13

väginvesteringar. Det kan bli aktuellt att finansiera en vägupprustning även
om de två finansieringssätt som sålunda redovisats vid något tillfälle inte går
att tillämpa. I sådana fall föreslås anslaget B 8. Tjänster till utomstående
kunna användas för ifrågavarande vägupprustningar.

Utskottet har redan under 1 i det föregående tillstyrkt förslagen härom.
Under hänvisning jämväl till det nu anförda avstyrker utskottet även
motionerna 1984/85:440 (vpk) yrkande 1 om upprustning av vägnätet i
anslutning till bandelen Forsmo-Hoting, 1984/85:623 (s) om en samordning
av regionalpolitiska åtgärder och upprustningen av vägnätet, 1984/85:872 (c)
yrkande 1 om upprustning av vägnätet i Kalmar län, 1984/85:923 (c) yrkande

2 om upprustning av vägnätet i anslutning till bandelen Falköping-Landeryd,
1984/85:1376 (s) om ny sträckning av väg 46.

Av samma skäl som förut nämnts avstyrks motionerna 1984/85:745 (c) och
1984/85:1956 (fp), båda om upprustning av riksväg 83.

3 Vissa övriga frågor

I motion 1984/85:302 (c) yrkas att riksdagen hos regeringen begär åtgärder
för att intensifiera forskning omkring användning av andra medel än vägsalt
för att på ett bättre sätt klara vintervägar. I motion 1984/85:528 (m) yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om att vägsaltningen omgående skall
upphöra. I motion 1984/85:1380 (c) slutligen yrkas att riksdagen uttalar
angelägenheten av att snabbare åtgärder vidtas för att minska användningen
av salt som halkbekämpningsmedel för att därmed reducera saltets skadeverkningar
på de områden motionärerna i motionen nämnt.

Frågan om saltningen av vägarna och dess omfattning är som utskottet
tidigare vid flera tillfällen framhållit av stor betydelse från trafiksäkerhetssynpunkt.
Trafiksäkerheten och framkomligheten på vägarna vintertid har
sålunda sagts vara beroende av ett komplicerat samspel mellan trafikanternas
beteenden och effekten av olika väghållningsåtgärder. Frågorna härom
har sedan länge studerats av vägverket i samarbete med väg- och trafikinstitutet
samt korrosionsinstitutet m. fl. och har bl. a. resulterat i minskad
vägsaltning i stora delar av landet.

Förekommande saltning har dock som motionärerna framhållit i flera
avseenden - inte minst miljö- och samhällsekonomiskt - visat sig medföra
stora olägenheter och kostnader. Mot bakgrund härav har det enligt
uttalanden nyligen från kommunikationsministerns sida framstått som
alltmer angeläget att finna andra metoder för vinterväghållningen som har
mindre negativa effekter på miljö, fordon och vägkonstruktioner. Vägverket
och väg- och trafikinstitutet har därför påbörjat arbetet med ett långsiktigt
forsknings- och utvecklingsprogram för att få fram nya halkbekämpningsmetoder.

Programmet omfattar tre delar. För det första skall de s. k. saltfria

TU 1984/85:13

regionerna utökas. F. n. saltas inga vägar i Norrbottens och Jämtlands län.
Avsikten är att fr. o. m. nästa vinter successivt utvidga det saltfria området.
För det andra är avsikten att ta fram alternativa metoder för vinterväghållning
där salt ersätts med ett annat kemiskt ämne alternativt sand eller
mekaniska åtgärder. För det tredje skall alternativa metoder som minskar
användningen av salt tas fram.

Målet är att på bättre och annat sätt kunna sköta vinterväghållningen. Det
nämnda programmet avses genomföras främst av vägverket och väg- och
trafikinstitutet. Det anses dock angeläget att även de kommunala väghållarna
deltar i arbetet, eftersom saltning sker också i tätorterna. Avsikten är att
programmet praktiskt skall genomföras under de närmaste åren.

Då saltningsproblemen till stor del är gemensamma för de nordiska
länderna anses det vidare vara ett nordiskt intresse att gemensamt satsa
FoU-resurser inom området.

Vad utskottet härom nu anfört synes i allt väsentligt innebära att syftet med
motionärernas yrkanden tillgodoses. Under hänvisning härtill och i avvaktan
på resultatet av det fortsatta utvecklingsprogrammet samt härav föranledda
åtgärder finner utskottet motionerna nu kunna lämnas utan åtgärd från
riksdagens sida.

I motion 1984/85:877 (vpk) yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att åtgärder bör vidtas för att förbilliga upprustning av
vägnätet genom återvinning av asfalt.

Frågorna härom är enligt vad utskottet erfarit sedan länge uppmärksammade
av såväl vägverket som andra väghållare och -intressenter. I vart fall
sedan år 1976 har sålunda verksamheten med återvinning av vägverket
bedrivits i ständigt ökande omfattning samt i den utsträckning som ansetts
ekonomiskt motiverad. Från vägverkets sida har också forsknings- och
undersökningsarbete bedrivits i samarbete med väg- och trafikinstitutet. En
arbetsgrupp med representanter för nämnda myndigheter samt kommuner,
forskare och entreprenörer m. fl. sysslar vidare fortlöpande med hithörande
frågor. Såväl verksamheten härmed som det direkta arbetet med återvinning
förklaras under senare år ha intensifierats.

Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att så skett och kan med
hänvisning till det anförda inte finna någon särskild åtgärd i ämnet från
riksdagens sida påkallad samt avstyrker därför motionen i fråga.

I motion 1984/85:1366 (s) yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförts i motionen beträffande konstnärlig
utsmyckning och konstnärlig landskapsgestaltning utefter allmänna vägar.

Vid planering och projektering av allmänna vägar tas redan nu största
möjliga hänsyn till frågor om en från estetiska och andra synpunkter riktig
inplacering av vägarna i miljön m. m. Detsamma gäller rastplatserna och
deras placering. I samband med frågor härom anlitas även landskapsarkitektonisk
och annan expertis. Konstnärlig utsmyckning intill vägarna eller

TU 1984/85:13

utplacering av andra föremål som drar uppmärksamheten till sig har däremot
av framför allt trafiksäkerhetsskäl inte ansetts lämplig.

Mot bakgrund av det nu anförda avstyrker utskottet motionen i fråga.

I motion 1984/85:2558 (c) yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförs i motionen om behovet av generösare
och mera likartad tillämpning av reglerna för ortnamnsmärkning och om
rättvisare kostnader härför. I motion 1984/85:2562 (c) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om
upprättande av landskapsskyltar utmed de större allmänna vägarna.

Vägvisningen vid våra riks- och länsvägar sköts av vägverket. För arbetet
med vägvisningen har vägverket utarbetat en vägvisningsplan. Denna plan
bygger på trafiksäkerhetsverkets föreskrifter.

Lokaliseringsmärken av olika slag - pilar, ortnamnsskyltar, avståndsskyltar
- har till uppgift att hjälpa trafikanterna att orientera sig. Trafikanternas
förmåga att uppfatta skyltar har emellertid av expertisen på området sagts
vara begränsad. Av trafiksäkerhetsskäl har det därför ansetts vara viktigt att
antalet skyltar kan hållas nere, liksom att skyltarna inte innehåller för mycket
text. Detta har också förklarats vara väsentligt av kostnadsskäl.

Enligt de meddelade anvisningarna skall ortnamnsmärke alltid sättas upp
vid ort till vilken vägvisning leder. Även för annan ort av betydelse för
trafiken må ortnamnsmärke sättas upp liksom då så erfordras för tätortsdel.
Ortnamnsmärke kan vidare sättas upp vid vattendrag, bro eller annan plats
av betydelse för orienteringen. Däremot har något behov av utmärkning av
landskapsgräns varken av vägverket eller trafiksäkerhetsverket ansetts
föreligga för trafikanterna i gemen. I andra sammanhang redovisade motiv
för utmärkning av sådant slag har inte heller ansetts bärande.

I anslutning till vad som anförts må dock framhållas att vägverket enligt
vad utskottet erfarit under senare år intagit en något generösare attityd i vad
gäller utmärkning av kommungränser m. m.

Enligt utskottets uppfattning bör det alltjämt få ankomma på vägverket att
i enlighet med utfärdade föreskrifter få ta ställning till här berörda frågor.
Hänsyn måste härvidlag - såsom tidigare skett - tas till trafiksäkerhets-,
ekonomiska och miljömässiga aspekter. Under hänvisning till det anförda
finner utskottet att någon anledning från riksdagens sida att vidta någon
särskild åtgärd med anledning av motionerna inte föreligger, varför desamma
avstyrks.

4 Ny organisation för vägverket

Som förut nämnts framläggs i propositionen förslag till ny organisation för
vägverket. Förslaget innebär i korthet följande.

Nuvarande centralförvaltning i Borlänge omorganiseras så att tre vägavdelningar
med linjeansvar inrättas direkt under generaldirektören. Vägav -

TU 1984/85:13

delningarna ansvarar för var sin del av landet. Den regionala organisationen
med vägförvaltningar, byggnadsdistrikt och fristående projekteringskontor
delas upp och inordnas under de tre vägavdelningarna. För att bistå
vägavdelningscheferna kommer en mindre stab att knytas till resp. vägavdelning.

Vägavdelningscheferna, som skall vara placerade i Borlänge, skall ha ett
övergripande väghållningsansvar inom resp. geografiska region omfattande
såväl planering som produktion av väghållningsåtgärder.

Vid sidan om de tre vägavdelningarna inrättas i Borlänge staber och
serviceenheter.

Den regionala förvaltningen delas in i tre regioner och inordnas under de
tre vägavdelningarna. Det föreslås liksom nu få ankomma på vägverket att
besluta om den inre organisationen.

Riksdagens ställningstagande krävs till inrättandet av de tre vägavdelningarna
samt inrättandet av staber och serviceenheter. Det förutsätts däremot få
ankomma på regeringen att besluta om antalet staber och serviceenheter.
Den närmare utformningen av dessa kommer att ske under våren 1985.

Genom inrättandet av den nya linjeorganisationen med tre vägavdelningar
direkt under generaldirektören skapas enligt föredragandens mening bättre
förutsättningar för att förverkliga verkets ambitioner vad gäller den interna
styrningen, vilket i sin tur bör möjliggöra ett bättre resultat i väghållningen.
Utskottet delar denna uppfattning och tillstyrker alltså förslagen härom.
Såsom f. ö. vägverket framhållit kommer arbetet med att rationalisera
verksamheten att genomföras fortlöpande. Ett fullföljande av verkets
ambitioner att successivt åstadkomma en decentralisering av vissa funktioner
till den regionala nivån kan komma att medföra ett behov av omfördelning av
kompetens mellan centralförvaltningen och verkets regionala enheter.

Föredraganden föreslår vidare att den regionala indelningen av vägverket i
vägförvaltningar, byggnadsdistrikt och projekteringskontor bibehålls. De
regionala förvaltningarna indelas i tre geografiska regioner benämnda norra,
östra resp. sydvästra regionen, vilka skall utgöra vägavdelningarnas ansvarsområden.
Det förutsätts ankomma på regeringen att besluta om den
regionala organisationen.

I anslutning härtill framhålls att det är verkets uppgift att som väghållare
svara för planering, projektering, byggande och drift av det statliga vägnätet.
Vid planering och projektering av vägbyggnadsåtgärder har verket att, i
enlighet med gällande lagstiftning, föra dialog med länsstyrelser, kommuner
och enskilda. Enligt föredragandens mening svarar de regionala förvaltningarna
inom vägväsendet för betydelsefulla uppgifter i väghållningen. Några
skäl till förändringar på den regionala nivån finns inte nu. Fullföljandet av
vägbyggnadsplanerna kan emellertid enligt propositionen ge anledning att se
över den indelning som gäller för byggnadsdistrikten och projekteringskontoren.

Föredraganden erinrar vidare om vikten av att vägverket i enlighet med

TU 1984/85:13

statsmakternas tidigare uttalanden härom löpande ser över sin organisation
på central, regional och lokal nivå för att effektivitet och rationalitet i
verksamheten skall kunna främjas. Den regionala organisationen anses -utan beslut av riksdagen - böra kunna anpassas efter de erfarenheter som
vinns och med hänsyn till förändringar i förutsättningar och i omgivningen.
Övervägande skäl sägs därför tala för att det bör vara regeringen som
beslutar om vägverkets regionala organisation.

Indelning av den statliga väghållningen i tre regioner framgår av figur 3
(bilaga 2).

Utskottet har inte heller i nu berörda delar funnit anledning till erinran mot
förslagen och tillstyrker därför desamma.

Såsom föredraganden vidare förordat bör vägverket ha ansvaret för
genomförandet av den nya organisationen. Arbetet avses bedrivas så att den
nya organisationen kan börja införas den 1 september 1985.

I motion 1984/85:439 (c) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad som anförts i motionen om vägverkets nya organisation.
Motionärerna säger sig därvid kunna godta densamma. Man understryker
vidare vikten av att regeringen noga följer upp effekterna av den nya
organisationen så att den inte leder till centralisering av befogenheter. Målet
för omorganisationen bör sålunda vara en effektivisering av verksamheten
med hjälp av klarare ansvarsfördelning när det gäller budget, budgetuppföljning
och kostnadsställeansvar.

Utskottet har vid flera tillfällen under senare år understrukit nödvändigheten
av att arbetet med översyn av vägverkets organisation och personalbehov
m. m. på central, regional och lokal nivå påskyndas - i syfte inte minst att
åstadkomma önskvärd rationalisering och effektivisering av den egna
organisationen. Det nu tillstyrkta förslaget härom synes utskottet väl ägnat
att tjäna detta syfte. Med konstaterande härav förutsätter utskottet också att
såväl regeringen som verket även fortsättningsvis följer uppkommande
behov av förändringar häri samt vidtar härav föranledda åtgärder, vilket inte
minst i nuvarande samhällsekonomiska läge är av stor vikt.

Vad motionärernas yrkanden beträffar synas desamma genom organisationsförslagets
utformning och föredragandens uttalanden härom i allt
väsentligt tillgodosedda. Under hänvisning härtill ävensom till vad utskottet i
övrigt anfört bör motionen i här berörda del kunna lämnas utan åtgärd.

TU 1984/85:13

5 Hemställan

Utskottet hemställer

Anslags- och bidragsfrågor

1. att riksdagen till Vägverket: Ambetsverksuppgifter för budgetåret
1985/86 anvisar ett förslagsanslag på 7 250 000 kr.,

2. att riksdagen

a. till Drift av statliga vägar för budgetåret 1985/86 anvisar ett
reservationsanslag på 4 193 500 000 kr.,

b. medger att regeringen lämnar vägverket de beställningsbemyndiganden
för den statliga vägdriften som föredragande departementschefen
i propositionen förordat,

c. medger att regeringen i enlighet med föredragandens förslag -vid behov när allmän väg övergår till kommunal eller enskild
väghållning - får låta vägverket överföra medel motsvarande
gällande statsbidrag mellan anslagen Drift av statliga vägar och
Bidrag till drift av kommunala vägar och gator resp. Bidrag till drift
av enskilda vägar,

d. godkänner att jämkning av kostnadsramarna för åren 1985 och
1986 får ske i enlighet med föredragandens förslag,

e. godkänner att jämkning mellan drift- och byggandeanslagen för
den statliga väghållningen får ske i enlighet med föredragandens
förslag,

3. beträffande särskilt reservationsanslag för bärighetsupprustning av
mindre vägar och broar av betydelse för skogs- och industritransporter
på landsbygden

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:439 (c) yrkande 5 och
1984/85:1061 (c) yrkande 1,

4. beträffande forskning och provning av brobeläggningar m. m.
att riksdagen avslår motion 1984/85:1061 (c) yrkande 2,

5. att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag på
motionerna 1984/85:742 (vpk) och 1984/85:2552 (m) yrkande 1 till
Byggande av statliga vägar för budgetåret 1985/86 anvisar ett
reservationsanslag på 900 000 000 kr.,

6. beträffande fördelningen av det statliga vägbyggnads anslaget på
riksvägar och länsvägar

att riksdagen avslår motion 1984/85:439 (c) yrkande 1,

7. beträffande lane- eller leasingförfarande, m. m. i samband med
vissa brobyggnader

att riksdagen

a. avslår motion 1984/85:1969 (m, c, fp) i denna del om brobyggnader
inom Öckerö kommun,

TU 1984/85:13

b. avslår motion 1984/85:1981 (c, m, fp) i denna del om ett
brobyggnadsprogram för Bohuslän,

c. avslår motion 1984/85:1998 (c) om byggande av broar över
Vallsundet och Rödösundet vid Storsjön i Jämtland,

8. att riksdagen

a. med bifall till regeringens förslag samt med avslag på motionerna
1984/85:439 (c) yrkande 2, 1984/85:1364 (fp) yrkande 2, 1984/
85:1995 (vpk) yrkande 1 ävensom 1984/85:2552 (m) yrkande 2 och
yrkande 4 i denna del till Bidrag till drift av kommunala vägar och
gator för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag på
751 000 000 kr.,

b. godkänner att bidragsmedel får användas för forskning och
utveckling i enlighet med föredragande departementschefens
förslag,

9. att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag på
motionerna 1984/85:1995 (vpk) yrkande 2 ävensom 1984/85:2552
(m) yrkande 3 och yrkande 4 i denna del till Bidrag till byggande av
kommunala vägar och gator för budgetåret 1985/86 anvisar ett
reservationsanslag på 340 000 000 kr.,

10. att riksdagen

a. avslår motionerna 1984/85:439 (c) yrkande 3, 1984/85:872 (c)
yrkande 2,1984/85:1523 (c) yrkande 3 i denna del, 1984/85:2273 (c)
och 1984/85:2747 (c) samtliga beträffande ändrad bidragsgivning
till drift av enskilda vägar,

b. med bifall till regeringens förslag samt med avslag på motionerna
1984/85:439 (c) yrkande 4, 1984/85:1364 (fp) yrkande 1, 1984/
85:1523 (c) yrkande 3 i denna del, 1984/85:1987 (c) i denna del och
1984/85:2555 (fp) yrkande 1 till Bidrag till drift av enskilda vägar
m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag på
331 000 000 kr.,

c. godkänner den av föredraganden förordade möjligheten att
omfördela bidragsmedel mellan drift- och byggandeanslagen för
enskilda vägar,

11. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1984/85:1987 (c) i denna del till Bidrag till byggande av
enskilda vägar för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag
på 30 000 000 kr.,

12. att riksdagen

a. till Tjänster till utomstående för budgetåret 1985/86 anvisar ett
förslagsanslag på 30 215 000 kr.,

b. godkänner vad föredragande departementschefen i propositionen
anfört om användningen av anslaget för vissa vägupprustningar,

TU 1984/85:13

13. att riksdagen

a. medger att vägverket lämnas det beställningsbemyndigande
avseende reservbromateriel som föredragande departementschefen
förordat,

b. till Vägverket: Försvarsuppgifter för budgetåret 1985/86 anvisar
ett reservationsanslag på 28 700 000 kr.,

Planeringsordningen samt flerårs- och fördelningsplanerna (momenten 14-18)

14. att riksdagen avslår motion 1984/85:2288 (m) om avveckling av
länsvägnämnderna,

15. att riksdagen

a. avslår motion 1984/85:388 (fp) om en bro mellan Öregrund och
Gräsö,

b. avslår motion 1984/85:525 (s) om upprustning av riksväg 31,

c. avslår motion 1984/85:873 (c) om en bro över Dalälven vid
Hovnäs,

d. avslår motion 1984/85:876 (s) om nybyggnad av riksväg 27 vid
Värnamo,

e. avslår motion 1984/85:1369 (s) i vad motionen avser ombyggnad
av väg 173 m. m. i Älvsborgs län,

f. avslår motionerna 1984/85:1369 (s) i vad motionen avser
ombyggnad av väg 44 samt 1984/85:1375 (s) om ny sträckning av
samma väg,

g. avslår motion 1984/85:1378 (s) om utbyggnad av riksväg 29 inom
Blekinge län,

h. avslår motion 1984/85:1381 (s) om upprustning av den s. k.
Esrangevägen,

i. avslår motion 1984/85:1382 (s) om en vägförbindelse för Talma
sameby,

16. att riksdagen

a. avslår motion 1984/85:1523 (c) yrkandena 1 och 2 om vissa vägoch
broförbindelser i Värmlands län,

b. avslår motion 1984/85:1958 (s) om bro över Östersundet till
Torsö i Skaraborgs län,

c. avslår motion 1984/85:1959 (m) om vägen Vansbro-Sälen,

d. avslår motion 1984/85:1969 (m, c, fp) om ett brosystem i Öckerö
kommun i vad motionen avser flerårsplanerna,

e. avslår motion 1984/85:1971 (s) om utbyggnad av Östra leden i
Skövde,

f. avslår motion 1984/85:1973 (c) i vad motionen avser förbättrade
vägkommunikationer i Södermanlands län,

TU 1984/85:13

g. avslår motion 1984/85:1981 (c, m, fp) om ett brobyggnadsprogram
för Göteborgs och Bohus län i vad motionen avser flerårsplanerna,

h. avslår motion 1984/85:2206 (vpk) yrkande 2 om vägutbyggnader
i Stockholms län,

i. avslår motion 1984/85:2256 (c) yrkande 2 om förbindelserna
mellan Landskrona och Ven,

j. avslår motion 1984/85:2702 (s) om trafikförbättrande åtgärder i
Skåne i vad motionen avser upprustning av vägnätet,
k. avslår motion 1984/85:2775 (c) om väganslagen till Västernorrlands
län,

17. att riksdagen

a. avslår motion 1984/85:440 (vpk) yrkande 1 om upprustning av
vägnätet i anslutning till bandelen Forsmo-Hoting,

b. avslår motion 1984/85:623 (s) om en samordning av regionalpolitiska
åtgärder och upprustningen av vägnätet,

c. avslår motion 1984/85:872 (c) yrkande 1 om upprustning av
vägnätet i Kalmar län,

d. avslår motion 1984/85:923 (c) yrkande 2 om upprustning av
vägnätet i anslutning till bandelen Falköping-Landeryd,

e. avslår motion 1984/85:1376 (s) om ny sträckning av väg 46,

18. att riksdagen avslår motionerna 1984/85:745 (c) och 1984/85:1956
(fp), båda om upprustning av riksväg 83,

Vissa övriga frågor

19. beträffande åtgärder mot vägsaltets skadeverkningar
att riksdagen lämnar utan åtgärd

a. motion 1984/85:302 (c),

b. motion 1984/85:528 (m),

c. motion 1984/85:1380 (c),

20. beträffande åtgärder för återvinning av asfalt
att riksdagen avslår motion 1984/85:877 (vpk),

21. beträffande konstnärlig utsmyckning m. m. intill allmänna vägar
att riksdagen avslår motion 1984/85:1366 (s),

22. beträffande ortnamns- och landskapsskyltar vid allmänna vägar
att riksdagen

a. avslår motion 1984/85:2558 (c),

b. avslår motion 1984/85:2562 (c),

Ny organisation för vägverket

23. att riksdagen

a. godkänner de av föredragande departementschefen förordade

TU 1984/85:13

riktlinjerna för organisationen av vägverket,

b. avstår motion 1984/85:439 (c) yrkande 6,

24. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om antalet staber
och serviceenheter vid vägverket,

25. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om framtida
ändringar i vägverkets regionala organisation.

Stockholm den 28 februari 1985

På trafikutskottets vägnar

KURT HUGOSSON

Närvarande: Kurt Hugosson (s), Rolf Clarkson (m), Birger Rosqvist (s),
Rune Torwald (c), Wiggo Komstedt (m), Sven-Gösta Signell (s), Rune
Johansson (s), Per Stenmarck (m), Gösta Andersson (c), Sten-Ove Sundström
(s), Görel Bohlin (m). Olle Grahn (fp), Sven Henricsson (vpk), Ingrid
Andersson (s) och Lisbet Calner (s).

Reservationer

1. Särskilt reservationsanslag för bärighetsupprustning av mindre vägar och
broar av betydelse för skogs- och industritransporter på landsbygden (mom.

Rune Torwald och Gösta Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Utskottet
vill” och på s. 11 slutar med ”särskilt anslag” bort ersättas med text av
följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att - utöver vad som för detta
ändamål disponeras ur driftanslaget - ett sådant särskilt anslag bör tas upp på
budgeten. Insatser av här ifrågavarande slag har stor betydelse för näringslivet
i berörda bygder, eftersom man därmed säkerställer transporter året om
samt minskar slitaget på fordon etc. Insatserna härför bör f. ö. också kunna få
betydelse för att minska arbetslösheten, särskilt ungdomsarbetslösheten, i
glesbygd.

Med tillstyrkande av motionerna i denna del föreslår därför utskottet att de
föreslagna åtgärderna kommer till stånd samt att för nästa budgetår 25 milj.
kr. anvisas härför.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande särskilt reservationsanslag för bärighetsupprustning av
mindre vägar och broar av betydelse för skogs- och industritransporter
på landsbygden

TU 1984/85:13

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:439 (c) yrkande 5
och 1984/85:1061 (c) yrkande 1 till Bärighetsupprustning av mindre
vägar och broar av betydelse för skogs- och industritransporter på
landsbygden för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag
på 25 000 000 kr.,

2. Anslaget Byggande av statliga vägar (mom. 5)

Rolf Clarkson, Wiggo Komstedt, Per Stenmarck och Görel Bohlin (alla m)
anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 12 som börjar med
”Beträffande investeringsanslagets” och slutar med ”med 60 milj. kr.” bort
ersättas med text av följande lydelse:

Vad beträffar det ordinarie anslagets storlek för nästa budgetår finner sig
utskottet dock inte kunna godta regeringens förslag om 900 milj. kr. Med
beaktande av det statsfinansiella läget måste även på detta - liksom andra
viktiga områden - en neddragning av medelsanvisningen ske. I enlighet med
yrkande 1 i motion 1984/85:2552 (m) bör anslaget därför tas upp med 840
milj. kr.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen med avslag på regeringens förslag och motion
1984/85:742 (vpk) samt med bifall till motion 1984/85:2552 (m)
yrkande 1 till Byggande av statliga vägar för budgetåret 1985/86
anvisar ett reservationsanslag på 840 000 000 kr.,

3. Anslaget Byggande av statliga vägar (mom. 5)

Sven Henricsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med
”Beträffande investeringsanslagets” och slutar med ”avstyrks följaktligen”
bort ersättas med text av följande lydelse:

Utskottet är för sin del inte berett att sänka den föreslagna medelsanvisningen
om 900 milj. kr. för nästa budgetår såsom föreslås i motion
1984/85:2552 (m). Motionen avstyrks därför i denna del. Däremot vill
utskottet föreslå en höjning av anslaget med 15 milj. kr. - att användas för
upprustning av riksväg 83 mellan Ramsjö och Östavall. Såsom framhålls i
motion 1984/85:742 (vpk) är denna väg en viktig förbindelseled mellan västra
Hälsingland och västra Medelpad. Vägen är emellertid i så dåligt skick att
transportföretagen inte vill riskera fordon och dyrbar last genom utnyttjande
av densamma. Följden blir att omvägar måste tas, innebärande fördyringar
av transportkostnader vilket i sin tur drabbar konsumenterna.

De som bor längs vägen är dock de som drabbas mest av dess mycket dåliga

TU 1984/85:13

skick. Det är människor som tvingas använda egen bil för att komma till och
från arbetet och genom vägens beskaffenhet får vidkännas stora reparationskostnader
för sina fordon.

En upprustning av väg 83, speciellt sträckan Tväringsbacka-MellansjöÖstavall,
måste betraktas som ett riksintresse. En sådan skulle innebära att
person- och godstransportkostnaderna kunde sänkas betydligt. En stark
folkopinion kräver också att missförhållandena på riksväg 83 blir åtgärdade.
Vägen har under ett antal år debatterats i riksdagen. Kommunikationsministrar
har provåkt den och uttalat sig för att en ordentlig upprustning måste
komma till stånd. Så bör också snarast ske.

Av anförda skäl tillstyrker utskottet att under anslaget till byggande av
statliga vägar - utöver regeringens förslag om 900 milj. kr. - 15 milj. kr.
beräknas för påbörjande av upprustningsarbeten på vägen i fråga.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med avslag
på motion 1984/85:2552 (m) yrkande 1 samt med bifall till motion
1984/85:742 (vpk) till Byggande av statliga vägar för budgetåret
1985/86 anvisar ett reservationsanslag på 915 000 000 kr.,

4. Fördelningen av det statliga vägbyggnadsanslaget på riksvägar och
iänsvägar (mom. 6)

Rune Torwald och Gösta Andersson (båda c) anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 12 som börjar med
”Beträffande fördelningen” och slutar med ”i fråga” bort ersättas med text
av följande lydelse:

Beträffande fördelningen av medlen för byggande av statliga vägar finner
utskottet - i likhet med vad som anförts i motion 1984/85:439 (c) - att en
alltför stor del nu läggs på riksnätet (1 300 mil) jämfört med vad som kommer
länsvägarna (8 500 mil) till del. Enligt vissa uttalanden i 1979 års trafikpolitiska
beslut borde såvitt utskottet kan bedöma en rimlig fördelning i stället vara
50 % till vardera riks- och Iänsvägar. Detta inte minst för att komma till rätta
med den eftersläpning, när det gäller upprustning av glesbygdsvägnätet, som
kunnat konstateras under senare år. Med tillstyrkande av motionsyrkandet i
fråga anser utskottet det därför vara angeläget att en sådan fördelning
eftersträvas.

Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande fördelningen av det statliga vägbyggnadsanslaget på
riksvägar och Iänsvägar att riksdagen med bifall till motion
1984/85:439 (c) yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet härom anfört,

TU 1984/85:13

5. Låne- eller leasingförfarande, m. m. i samband med vissa brobyggnader

(mom. 7)

Rolf Clarkson (m), Rune Torwald (c), Wiggo Komstedt (m), Per
Stenmarck (m), Gösta Andersson (c), Görel Bohlin (m) och Olle Grahn (fp)
anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”berörd del” bort ersättas med text av följande lydelse:

I överensstämmelse med vad som anförts i de två sistnämnda motionerna
bör i det nuvarande finansiella läget behovet av kapitalresurser för byggande
av sådana broar varom här är fråga kunna tillgodoses genom ”extern
finansiering”. Förutom att tillgängligt kapital kan utnyttjas för lönsamma
samhällsinvesteringar bidrar sådana investeringar till att upprätthålla entreprenörernas
kompetens och vidmakthålla deras byggorganisation i en svag
byggkonjunktur. Härtill kommer sysselsättningseffekterna och entreprenörernas
behov av referensobjekt.

Det finns alltså enligt utskottets uppfattning en rad skäl att i nuvarande
statsfinansiella läge pröva nya finansieringsmetoder speciellt när byggföretagen
förklarat sig beredda att ställa kapital till förfogande för brobyggen.
Vägverket torde kunna förränta och amortera lånen med i stort sett de
driftmedel som frigörs när färjetrafiken läggs ned.

Budgettekniska skäl har tidigare framförts mot extern finansiering.
Utskottet anser det för sin del vara fel att ett sådant skäl skall förhindra
lönsamma investeringar. Av utskottet tidigare begärd redovisning eller
förslag i frågan har inte heller lämnats i årets budgetproposition. Det finns
därför anledning för riksdagen att nu begära att regeringen prövar formerna
för extern finansiering av lönsamma broinvesteringar.

Vad beträffar yrkandet i den förstnämnda motionen i denna del vill
utskottet ytterligare understryka statsmakternas tidigare, av motionärerna
åberopade uttalanden om lämpligheten av att ersätta färjeförbindelserna
med broar.

Vad utskottet härom anfört, vilket i principfrågan innebär ett tillgodoseende
i väsentliga delar av motionsyrkandena i fråga, bör av riksdagen ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande låne- eller leasingförfarande, m. m. i samband med
vissa brobyggnader

att riksdagen med anledning av motion 1984/85:1969 (m, c, fp) i
denna del samt motionerna 1984/85:1981 (c, m, fp) i denna del och
1984/85:1998 (c) som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet härom anfört,

TU 1984/85:13

6. Anslaget Bidrag till drift av kommunala vägar och gator (mom 8 a)

Rolf Clarkson, Wiggo Komstedt, Per Stenmarck och Görel Bohlin (alla m)
anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”samtliga motionsyrkanden” bort ersättas med text av
följande lydelse:

Den kommunala sektorn har, såsom framhålls i motion 1984/85:2552 (m),
genom sin ekonomiska tyngd en nyckelroll i det arbete, som snarast måste
inledas i syfte att sanera den svenska ekonomin. Ungefär en fjärdedel av de
sammanlagda kommunala utgifterna täcks av statsbidrag. Denna situation är
orimlig med tanke på det stora statliga budgetunderskottet och det faktum att
kommuner och landsting under senare år byggt upp betydande finansiella
resurser. Den kommunala sektorns finansieringskapital uppgick sålunda till
över 30 miljarder kronor i 1983 års bokslut.

I syfte att åstadkomma ett reducerat underskott i statsbudgeten och en
åtstramning av kommunernas ekonomi anser utskottet därför att bestämmelserna
för bidragen till drift resp. byggande av kommunala vägar och gator
ändras så, att bidragsandelarna sänks till 75 % resp. 50 %. Detta innebär för
nu förevarande anslag en besparing för helt budgetår på 158 milj. kr.
Utskottet tillstyrker följaktligen de här aktuella motionsyrkandena.

Det bör få ankomma på regeringen att föranstalta om härför erforderliga
författningsändringar.

Genom vad utskottet sålunda anfört tillgodoses också yrkandena i
motionerna 1984/85:439 (c) om en anslagsminskning med 89 milj. kr. och
1984/85:1364 (fp) om en minskning med 10 milj. kr. Utskottet avstyrker
däremot yrkandet i motion 1984/85:1995 (vpk) om en höjning av anslaget
med 120 milj. kr.

dels att utskottets hemställan under 8 a bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen

a. med avslag på regeringens förslag och motion 1984/85:1995
(vpk) yrkande 1, med anledning av motionerna 1984/85:439 (c)
yrkande 2 och 1984/85:1364 (fp) yrkande 2 samt med bifall till
motion 1984/85:2552 (m) yrkande 2 och yrkande 4 i denna del till
Bidrag till drift av kommunala vägar och gator för budgetåret
1985/86 anvisar ett reservationsanslag på 593 000 000 kr.,

7. Anslaget Bidrag till drift av kommunala vägar och gator (mom. 8 a)

Rune Torwald och Gösta Andersson (båda c) anser

dels att det stycke i utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”samtliga motionsyrkanden” bort ersättas med text av
följande lydelse:

TU 1984/85:13

Utskottet delar den uppfattning som kommit till uttryck i motion
1984/85:439 (c) om att medelsanvisningen för här ifrågavarande ändamål bör
kunna minskas i förhållande till regeringens förslag. Anslaget bör således tas
upp med ett belopp av 662 milj. kr. Detta innebär att kommunerna får full
täckning för pris- och lönehöjningar under senare år. Härigenom tillgodoses
också yrkandet i motion 1984/85:1364 (fp) om en minskning med 10 milj. kr.
av den förordade medelsanvisningen. Däremot är utskottet inte berett att
biträda yrkandena i motion 1984/85:2552 (m) om en sänkning av bidragsprocenten
till 75 % och en häremot svarande anslagsminskning till 593 milj. kr.
Än mindre finner sig utskottet kunna tillstyrka yrkandet i motion 1984/
85:1995 (vpk) om en höjning av anslaget med 120 milj. kr. Båda motionsyrkandena
avstyrks därför.

dels att utskottets hemställan under 8 a bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen

a. med avslag på regeringens förslag samt motionerna 1984/85:1995
(vpk) yrkande 1 och 1984/85:2552 (m) yrkande 2 och yrkande 4 i
denna del, med anledning av motion 1984/85:1364 (fp) yrkande 2
samt med bifall till motion 1984/85:439 (c) yrkande 2 till Bidrag till
drift av kommunala vägar och gator för budgetåret 1985/86 anvisar
ett reservationsanslag på 662 000 000 kr.,

8. Anslaget Bidrag till drift av kommunala vågar och gator (mom 8 a)

Olle Grahn (fp) anser

dels att det stycke i utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”samtliga motionsyrkanden” bort ersättas med text av
följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som kommit till uttryck i motion
1984/85:1364 (fp) och som innebär att det förordade anslaget bör kunna
minskas med 10 milj. kr. - att överföras till underhållsanslaget för enskilda
vägar. Utskottet tillstyrker därför motionsyrkandet i fråga. Härigenom
tillgodoses också i viss mån yrkandet i motion 1984/85:439 (c) om en
minskning med 89 milj. kr.

Däremot är utskottet inte berett att - såsom förordas i motion 1984/
85:2552 (m) - sänka bidragsprocenten och uppta anslaget med ett häremot
svarande belopp av endast 593 milj. kr. Motionsyrkandena härom avstyrks
följaktligen.

Ej heller finner sig utskottet berett att i enlighet med yrkandet i motion
1984/85:1995 (vpk) begära en höjning av anslaget med 120 milj. kr. Motionen
avstyrks därför i denna del.

TU 1984/85:13

dels att urskottets hemställan under 8 a bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen

a. med avslag på regeringens förslag samt motionerna 1984/85:1995
(vpk) yrkande 1 och 1984/85:2552 (m) yrkande 2 och yrkande 4 i
denna del, med anledning av motion 1984/85:439 (c) yrkande 2
samt med bifall till motion 1984/85:1364 (fp) yrkande 2 till Bidrag
till drift av kommunala vägar och gator för budgetåret 1985/86
anvisar ett reservationsanslag på 741 000 000 kr.,

9. Anslaget Bidrag till drift av kommunala vägar och gator (mom. 8 a)

Sven Henricsson (vpk) anser

dels att det stycke i utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”samtliga motionsyrkanden” bort ersättas med text av
följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som kommit till uttryck i motion
1984/85:1995 (vpk) och som innebär att det är angeläget att minska
privatbilismen, varigenom luftföroreningar, buller och trängsel kan reduceras.
Härigenom minskas trafikolyckor och hälsorisker. En ökad kollektivtrafik
är ägnad att minska bilismen. Detta är ett viktigt motiv för statens
95-procentiga bidrag till väg- och gatuhållning för kollektiv trafik. Men
bidraget utgår endast i mån av tillgång på medel. Enligt vägverkets
beräkningar skulle f. ö. vid en 95-procentig bidragsgivning, grundad på
fastställda normkostnader för olika typer av bidragsåtgärder, driftanslaget
behöva räknas upp med 347 milj. kr. till 1 045 milj. kr.

Med tanke på önskemålen om en förbättrad samhällsekonomi förordar
utskottet därför en höjning av anslagen till den kollektiva persontrafiken.
Detta innebär i förevarande fall att det förordade anslaget bör ökas med 120
milj. kr.

Av det nu anförda följer att utskottet inte kan tillstyrka de i motionerna
1984/85:439 (c) och 1984/85:1364 (fp) yrkade minskningarna med 89 milj. kr.
resp. 10 milj. kr. av den i propositionen förordade anslagsanvisningen.
Motionsyrkandena härom avstyrks därför.

Än mindre kan utskottet tillstyrka den i motion 1984/85:2552 (m)
föreslagna sänkningen av bidragsprocenten och häremot svarande anslagsminskning
till 593 milj. kr. Även sistnämnda yrkanden avstyrks därför.

dels att utskottets hemställan under 8 a bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen

a. med anledning av regeringens förslag, med avslag på motionerna
1984/85:439 (c) yrkande 2, 1984/85:1364 (fp) yrkande 2 och
1984/85:2552 (m) yrkande 2 och yrkande 4 i denna del samt med
bifall till motion 1984/85:1995 (vpk) yrkande 1 till Bidrag till drift av
kommunala vägar och gator för budgetåret 1985/86 anvisar ett
reservationsanslag på 871 000 000 kr.,

TU 1984/85:13

10. Anslaget Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator (mom. 9)

Rolf Clarkson, Wiggo Komstedt, Per Stenmarck och Görel Bohlin (alla m)
anser

dels att det stycke i utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”i fråga” bort ersättas med text av följande lydelse:

Med hänvisning till vad som anförts i motion 1984/85:2552 (m), om
nödvändigheten av besparingar i budgeten och åtstramning av kommunernas
ekonomi, anser utskottet en sänkning under förevarande anslag av det
statliga bidraget till 50 % kunna ske samt en häremot svarande minskning av
det förordade anslaget med 97 milj. kr. böra vidtas. Utskottet tillstyrker
alltså yrkandena härom samt avstyrker följaktligen yrkandet i motion
1984/85:1995 (vpk) om höjning av det förordade anslaget med 60 milj. kr.

Det torde få ankomma på regeringen att föranstalta om de för genomförande
av utskottets förslag erforderliga författningsändringarna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. att riksdagen med avslag på regeringens förslag och motion
1984/85:1995 (vpk) yrkande 2 samt med bifall till motion 1984/
85:2552 (m) yrkande 3 och yrkande 4 i denna del till Bidrag till
byggande av kommunala vägar och gator för budgetåret 1985/86
anvisar ett reservationsanslag på 243 000 000 kr.,

11. Anslaget Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator (mom. 9)

Sven Henricsson (vpk) anser

dels att det stycke i utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”i fråga” bort ersättas med text av följande lydelse:

Under hänvisning till vad som anförts i motion 1984/85:1995 (vpk) om
nödvändigheten av att av såväl miljö- och ekonomiskäl som samhällsekonomiska
skäl i övrigt stärka kollektivtrafikens ställning tillstyrker utskottet
förslaget om en höjning med 60 milj. kr. av den av regeringen förordade
medelsanvisningen under detta anslag.

Härav följer att utskottet avstyrker yrkandena i motion 1984/85:2552 (m)
om en lägre bidragsprocent för bidragsgivningen under anslaget samt en
häremot svarande minskning av bidragsmedlen.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med avslag
på motion 1984/85:2552 (m) yrkande 3 och yrkande 4 i denna del
samt med bifall till motion 1984/85:1995 (vpk) yrkande 2 till Bidrag
till byggande av kommunala vägar och gator för budgetåret 1985/86
anvisar ett reservationsanslag på 400 000 000 kr.,

TU 1984/85:13

12. Anslaget Bidrag till drift av enskilda vägar m. m. (mom. 10 a och b)

Rune Torwald och Gösta Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”motsvarande delar” bort ersättas med text av
följande lydelse:

Som förut nämnts infördes i förra årets budget ett differentierat bidragssystem
för enskilda vägar, med fyra olika nivåer: 80 %, 70 %, 50 % och 40 %.
Väghållarna fick på många håll intryck av att den tidigare 70-procentsnivån
skulle bli ”normalnivån”. Men eftersom anslaget inte fick någon real höjning
fanns i realiteten bara ekonomiskt utrymme för 50-procentsnivån som
normalnivå. Detta påtalades av centern, som krävde dels återgång till den
tidigare generella 70-procentsregeln, dels den för ett sådant beslut nödvändiga
anslagshöjningen. Utskottet, som delar motionärernas uppfattning härom,
vill i sammanhanget också erinra om att riksdagen vid en rad tillfällen
tidigare understrukit att särskild hänsyn måste tas till det enskilda vägnätets
betydelse för näringslivet och kommunikationerna i allmänhet.

Utskottet tillstyrker sålunda att en återgång sker till de regerl för
statsbidragsgivningen som gällde för budgetåret 1982/83.

Det torde få ankomma på regeringen att föranstalta om härför erforderliga
författningsändringar.

Vad utskottet härom anfört innebär ett tillstyrkande av förslagen i denna
del i motionerna 1984/85:439 (c) yrkande 3, 1984/85:872 (c) yrkande 2,
1984/85:1523 (c) yrkande 3 i denna del, 1984/85:2273 (c) och 1984/85:2747
(c)-

Med beaktande av vad som anförts i motion 1984/85:439 (c) om medelsbehovet
för enskilda vägar bör anslaget höjas till 356 milj. kr. Detta skulle enligt
utskottets uppfattning innebära oförändrat realt anslag jämfört med 1982 års
budget. Utskottet tillstyrker alltså den i motion 1984/85:439 (c) förordade
anslagshöjningen med 25 milj. kr. till 356 milj. kr. Härigenom tillgodoses i
sak också den i motion 1984/85:1987 (c) föreslagna höjningen till vägverkets
planeringsnivå B dvs. 353 milj. kr. samt i motionerna 1984/85:1364 (fp) och
1984/85:2555 (fp) om en höjning av anslaget med 10 milj. kr. samt motion
1984/85:1523 (c) i denna del.

dels att utskottets hemställan under 10 a och b bort ha följande lydelse:

10. att riksdagen

a. med bifall till motionerna 1984/85:439 (c) yrkande 3,1984/85:872
(c) yrkande 2,1984/85:1523 (c) yrkande 3 i denna del, 1984/85:2273
(c) och 1984/85:2747 (c) beslutar en återgång till de bidragsregler
som gällde för budgetåret 1982/83,

b. med anledning av regeringens förslag samt motionerna 1984/
85:1364 (fp) yrkande 1, 1984/85:1523 (c) yrkande 3 i denna del,
1984/85:1987 (c) i denna del och 1984/85:2555 (fp) yrkande 1 samt

TU 1984/85:13

med bifall till motion 1984/85:439 (c) yrkande 4 till Bidrag till drift
av enskilda vägar m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag
på 356 000 000 kr.,

13. Anslaget Bidrag till drift av enskilda vägar m. m. (mom. 10 a och b)

Olle Grahn (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”motsvarande delar” bort ersättas med text av
följande lydelse:

Utskottet finner (lika med utskottet) med bidrag.

Vad beträffar anslaget för nästa budgetår anser dock utskottet att
detsamma i enlighet med yrkandena i motionerna 1984/85:1364 (fp) och
1984/85:2555 (fp) bör tas upp med ett med 10 milj. kr. förhöjt belopp av 341
milj. kr.

Härigenom tillgodoses till viss del de yrkanden om en anslagshöjning som
framförts i motionerna 1984/85:439 (c), 1984/85:1987 (c) och 1984/85:1523 (c)
i denna del.

dels att utskottets hemställan under 10 a och b bort ha följande lydelse:

10. att riksdagen

a. avslår motionerna 1984/85:439 (c) yrkande 3, 1984/85:872 (c)
yrkande 2,1984/85:1523 (c) yrkande 3 i denna del. 1984/85:2273 (c)
och 1984/85:2747 (c) samtliga om ändrad bidragsgivning till drift av
enskilda vägar,

b. med anledning av regeringens förslag och motionerna 1984/
85:439 (c) yrkande 4, 1984/85:1523 (c) yrkande 3 i denna del och
1984/85:1987 (c) i denna del samt med bifall till motionerna
1984/85:1364 (fp) yrkande 1 och 1984/85:2555 (fp) yrkande 1 till
Bidrag till drift av enskilda vägar m. m. för budgetåret 1985/86
anvisar ett reservationsanslag på 341 000 000 kr.,

14. Planeringsordningen samt flerårs- och fördelningsplanerna (mom. 17)

Rune Torwald (c), Gösta Andersson (c) och Sven Henricsson (vpk) anser

dels att det stycke i utskottets yttrande som på s. 20 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”väg 46" bort ersättas med text av följande lydelse:

I en del andra härmed likartade motioner tas dock upp vissa mycket viktiga
frågor av speciell karaktär. Det gäller motionerna 1984/85:440 (vpk) yrkande
1 om upprustning av vägnätet i anslutning till järnvägen Forsmo-Hoting,
1984/85:623 (s) om samordning av regionalpolitiska åtgärder och upprustningen
av vägnätet, 1984/85:872 (c) yrkande 1 om upprustning av vägnätet i

TU 1984/85:13

Kalmar län, 1984/85:923 (c) yrkande 2 om viss vägupprustning i anslutning till
planerad nedläggning av järnvägen Falköping-Landeryd och 1984/85:1376
(s) om ny sträckning av väg 46. De i motionerna upptagna spörsmålen gäller
till övervägande del upprustningsbehov i anledning av planerad nedläggning
av persontrafiken på vissa järnvägar och måste som sådana betraktas som
särskilt angelägna. Det är sålunda enligt utskottets uppfattning av största vikt
att riksdagen slår fast att erforderlig upprustning av sådana vägar varom här
är fråga skall ske före planerad järnvägsnedläggning. Även övriga i dessa
motioner omnämnda investeringsbehov måste enligt utskottets uppfattning
prioriteras eftersom det här gäller tidigare eftersatta vägar och vägavsnitt,
som dessutom måste komma till utförande för nödvändig samordning mellan
regionalpolitiken och vägfrågornas lösning för närmast berörda bygder och
befolkningsgrupper. Det bör därför ankomma på regeringen att närmare
studera frågorna härom och föranstalta om erforderliga åtgärder. På de i
motionerna angivna skälen förutsätter utskottet att så snarast sker.

Vad utskottet härom anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. att riksdagen

a. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
med anledning av motion 1984/85:440 (vpk) yrkande 1 om
upprustning av vägnätet i anslutning till bandelen Forsmo-Hoting,

b. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
med anledning av motion 1984/85:623 (s) om en samordning av
regionalpolitiska åtgärder och upprustningen av vägnätet,

c. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
med anledning av motion 1984/85:872 (c) yrkande 1 om upprustning
av vägnätet i Kalmar län,

d. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
med anledning av motion 1984/85:923 (c) yrkande 2 om upprustning
av vägnätet i anslutning till bandelen Falköping-Landeryd,

e. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
med anledning av motion 1984/85:1376 (s) om ny sträckning av väg
46,

15. Planeringsordningen samt flerårs- och fördelningsplanerna (mom. 18) —
under förutsättning att den med 3 betecknade reservationen ej vunnit
riksdagens bifall

Rune Torwald (c), Gösta Andersson (c) och Sven Henricsson (vpk) anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Av
samma” och slutar med "riksväg 83" bort ersättas med text av följande
lydelse:

I motion 1984/85:745 (c) begärs att riksdagen som sin mening ger

TU 1984/85:13

regeringen till känna vad som anförts i motionen om vikten av att delen
Ramsjö-Östavall av riksväg 83 mellan Ljusdal och Ånge snarast byggs om till
tillfredsställande standard. I motion 1984/85:1956 (fp) begärs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om
vikten av att riksväg 83 snarast ges en med flertalet andra vägar likvärdig,
trafiksäker standard. I den tidigare under avsnittet om byggande av statliga
vägar upptagna motionen 1984/85:742 (vpk) har liknande synpunkter som de
i de båda förstnämnda motionerna anförts.

Utskottet vill för sin del erinra om att frågan om upprustning av riksväg 83
sedan många år tillbaka i olika former ständigt tagits upp i riksdagen - dock
utan att frågan härom fått någon mera definitiv lösning. För egen del har
utskottet också under flera år i följd understrukit vikten av att frågor om
vägbyggnaderna över länsgränserna m. m. vederbörligen uppmärksammas.
Så torde emellertid i förevarande fall inte heller ha skett. Utskottet finner det
för sin del ytterst angeläget att en ändring i nu berörda hänseenden kommer
till stånd samt erinrar i övrigt om vad som anförts i den med 3 betecknade
reservationen. Det måste slutligen enligt utskottets uppfattning nu äntligen
ankomma på regeringen att vidta sådana åtgärder att erforderlig upprustning
av vägen i fråga snarast genomförs.

Vad utskottet härom anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. att riksdagen med anledning av motionerna 1984/85:745 (c) och
1984/85:1956 (fp) som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om upprustning av riksväg 83,

TU 1984/85:13

Bilaga 1

Byggarbets platser -

Administrativa

avdelningen

24 Vägförvaltrungar -

Arbets områden -

Planeringsavdelningen -

2 Projektermgskontor -

Figur 1

Arbets område -

Byqoarb plats -

Byqqarb plats -

Projekte rings kontor -

Väqförvaltnl
nn

Byggnadsdlstrlkt -

Viig förva
1tning

Byggnads dlstrikt -

Projekteringskontor

Väqavde1 ni no
(Norra)

Vägavdelning

(östra)

Väqavdelnlnq
(Sydvästra)

Servicef
unktioner

Stabsf
unk tioner

Figur 2

VÄGAVDELNING

NORRA

8 VÄGFÖRVALTNINGAR
3 BYGGNADSDISTRIKT

VÄGAVDELNING

SYDVÄSTRA

7 VÄGFÖRVALTNINGAR
2 BYGGNADSDISTRIKT
1 PROJEKTERINGSKONTOR

TU 1984/85:13

VÄGAVDELNINGARNAS

GEOGRAFISKA

ANSVARSOMRADEN

Bilaga 2

VÄGAVDELNING

OSTRA

9 VÄGFÖRVALTNINGAR
2 BYGGNADSDISTRIKT
1 PROJEKTERINGSKONTOR

Figur 3

TU 1984/85:13 43

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Hemställan i propositionen 1

Anslagen till vägväsende m. m 1

Ny organisation för vägverket 2

Bakgrund till förslaget om ny organisation

för vägverket 2

Motionerna 3

Utskottet 8

1 Anslags-och bidragsfrågor 8

2 Motionsyrkanden beträffande vissa planeringsfrågor samt

flerårs- och fördelningsplanerna m. m 16

3 Vissa övriga frågor 20

4 Ny organisation för vägverket 22

5 Hemställan 25

Reservationer 29

Bilaga 1

Nuvarande och föreslagen organisation (figur 1 och 2) 41

Bilaga 2

Indelning av den statliga väghållningen i tre regioner (figur 3) 42