SkU 1984/85:8
Skatteutskottets betänkande
1984/85:8
om basenheten vid 1987 års taxering (prop. 1984/85:9)
Sammanfattning
I propositionen behandlas frågan om basenhetens storlek vid 1987 års
taxering. Förslaget, som biträds av utskottet, innebär att basenheten
bibehålls vid samma nivå som vid 1986 års taxering.
Mot utskottets beslut har anförts reservation av (m), (c) och (fp).
Propositionen
Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1984/85:9 att
riksdagen antar ett vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i lagen
(1977:1071) om basenhet.
I propositionen föreslås en sådan ändring av gällande bestämmelser att den
indexuppräkning av basenheten som tillämpades taxeringsåren 1980-1983
inte automatiskt sker inför taxeringsåret 1987. Åtgärden syftar till att ett
senare beslut angående basenheten vid denna taxering skall kunna tillämpas
även i fråga om skattskyldiga med s. k. brutet räkenskapsår.
Lagförslaget har följande lydelse.
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1977:1071) om basenhet
Härigenom föreskrivs att 1-3 §§ lagen (1977: 1071) om basenhet1 skall
ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
Basenhet enligt 10 § I mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
fastställes av regeringen från
och med år 1985 varje år före utgången
av september månad.
Föreslagen lydelse
1 §2
Basenhet enligt 10 § 1 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
fastställes av regeringen från
och med år 1986 varje år före utgången
av september månad.
1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1982: 418.
- Senaste lydelse 1982:418.
1 Riksdagen 1984185. 6 sami. Nr 8
SkU 1984/85:8
2
Basenhet utgör för varje taxeringsår
ett belopp som motsvarar
7800 kronor multiplicerat med
årets jämförelsetal. Basenheten avrundas
nedåt till helt hundratal kronor.
Jämförelsetalet för taxeringsåret
är det tal som anger förhållandet
mellan det allmänna prisläget i augusti
månad två år före taxeringsåret
och augusti månad år 1984.
Därvid skall förändringarna i det
allmänna prisläget beräknas med
bortseende från indirekta skatter,
tullar, avgifter och ändringar i energipriser
samt tillägg göras för subventioner.
Basenhet utgör för varje taxeringsår
ett belopp som motsvarar
basenheten för taxeringsåret 1987
multiplicerad med årets jämförelsetal.
Basenheten avrundas nedåt till
helt hundratal kronor.
Jämförelsetalet för taxeringsåret
är det tal som anger förhållandet
mellan det allmänna prisläget i augusti
månad två år före taxeringsåret
och augusti månad år 1985.
Därvid skall förändringarna i det
allmänna prisläget beräknas med
bortseende från indirekta skatter,
tullar, avgifter och ändringar i energipriser
samt tillägg göras för subventioner.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången
vid 1987 års taxering. Basenheten vid denna taxering skall vara 7 800
kronor.
Motionerna
1984/85:45 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c)
I motionen yrkas att riksdagen avslår propositionen,
1984/85:51 av Bengt Westerberg m.fl. (fp)
I motionen yrkas
1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1084/85:9,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om riktlinjer för skattepolitikens utformning,
1984/85:52 av Ulf Adelsohn m. fl. (m)
I motionen yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1984/85:9,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktningen av skattepolitiken.
Utskottet
Riksdagen antog våren 1982 ett förslag till skattereform att genomföras i
tre etapper inkomståren 1983,1984 och 1985. Riksdagsbeslutet innebar bl. a.
att den ursprungligen avsedda, automatiska indexanknytningen av skikt
'
Senare lydelse 1983: 1048.
J Senaste lydelse 1982:418.
SkU 1984/85:8
3
gränserna i skatteskalan under reformperioden ersattes med en på förhand
fastställd uppräkning, motsvarande i genomsnitt 5,5% om året. För 1985
(1986 års taxering) bestämdes basenheten till 8100 kr.
Genom riksdagsbeslut i december 1983 (prop. 1983/84:69, SkU 17, SFS
1983:1047) begränsades uppräkningen av basenheten till ca 3% för 1985.
Basenheten för detta år blev härigenom 7 800 kr. i stället för 8100 kr. Under
våren 1984 skedde en viss höjning av inkomstskatten genom borttagande av
förvärvsavdraget och höjning av skatteuttaget i inkomstskiktet 1-4 basenheter
med en procentenhet.
I den nu aktuella propositionen föreslås att lagstiftningen ändras så att
någon automatisk uppräkning av basenheten inte sker inför år 1986
(taxeringsåret 1987). Även vid denna taxering skall således basenheten
utgöra 7 800 kr. Av propositionen framgår att finansministern inte anser det
möjligt att nu ta ställning till basenheten vid 1987 års taxering och att beslut i
denna fråga kan fattas först när de ekonomiska förhållandena under år 1986
kan bedömas med betydligt större säkerhet än som f. n. är möjligt. Avsikten
är att ett eventuellt senare beslut angående basenheten vid 1987 års taxering
skall kunna tillämpas fullt ut även i fråga om skattskyldiga med beskattningsår
som redan börjat när beslutet tas. Genom den föreslagna låsningen av
basenheten utgör förbudet mot retroaktiv lagstiftning inte något hinder mot
en sådan tillämpning.
I partimotionerna 52 från (m), 45 från (c) och 51 från (fp) yrkas avslag på
propositionen. Motionärerna anser övervägande skäl tala för bibehållande
av ett fullständigt och automatiskt verkande inflationsskydd av skatteskalan.
Ett återkommande argument i motionerna är att en urholkning av inflationsskyddet
i praktiken innebär stora skatteskärpningar för de enskilda inkomsttagarna
och därför är ägnad att negativt påverka arbete, sparande och
produktion.
Motionerna från (m) och (fp) innehåller - förutom yrkande om avslag på
propositionen - en begäran att riksdagen som sin mening skall ge regeringen
till känna vad i motionerna anförs om inriktningen av skattepolitiken.
Moderaterna framhåller bl. a. att den statliga inkomstskatten på lång sikt bör
avskaffas utom för skattskyldiga med höga inkomster, att marginalskatterna
under tiden 1985 -1988 för flertalet heltidsarbetande bör nedbringas till högst
40 % med ett tak vid 70 % i de högsta inkomstskikten och att begränsningen
av underskottsavdragens skattemässiga värde bör slopas. De anser vidare en
förutsättning för en varaktig marginalskattesänkning vara att inflationen inte
tillåts höja skatteuttaget. Även enligt (fp) bör ambitionen på sikt vara att
sänka det totala skattetrycket. Brytpunkten bör - menar motionärerna -sättas väsentligt högre än f. n. och marginalskattetaket sänkas till 70%.
Vidare bör sambeskattningen av makars kapitalinkomster slopas.
Förslaget i propositionen skall ses mot bakgrund av att de av riksdagen
förra hösten och i våras beslutade skattehöjningarna avseende taxeringsåret
1985 samt taxeringsåren fr. o. m. 1986 till följd av retroaktivitetsförbudet inte
SkU 1984/85:8
4
kunnat tillämpas fullt ut på skattskyldiga med s. k. brutet räkenskapsår och
att reglerna om sambeskattning av makars B-inkomster av samma skäl gjort
det nödvändigt att tillämpa de äldre, förmånligare skattereglerna på båda
makarna, om de skall tillämpas för en av dem. Genom att de äldre reglerna
tillämpas på all inkomst under beskattningsåret kan en person, vars inkomst
till helt övervägande del härrör från en förvärvskälla med kalenderår som
beskattningsår, bli lindrigare beskattad därför att han har en obetydlig
inkomst från en förvärvskälla med brutet räkenskapsår. Detta kan inte anses
materiellt tillfredsställande, särskilt som beslut vilka innebär sänkningar av
skatten normalt tillämpas fullt ut även på förvärvskällor med brutet
räkenskapsår. Även från administrativ synpunkt har de av förra riksdagen
beslutade inkomstskatteskärpningarna haft olyckliga effekter, eftersom
skilda skatteskalor måst tillämpas vid en och samma taxering.
Utskottet delar departementschefens uppfattning att slutlig ställning till
basenhetens storlek vid 1987 års taxering bör tas först när de ekonomiska
förhållandena under år 1986 kan bedömas med större säkerhet än f. n.
Basenheten för taxeringsåret 1987 grundas enligt nu gällande lagstiftning
på prisutvecklingen mellan augusti 1984 och augusti 1985. Som framhålls i
propositionen innebär detta att skatterna vid 1987 års taxering, vilka delvis
tas ut som preliminär skatt på 1986 års inkomster, bestäms av prisutvecklingen
under en betydligt tidigare period. Som framhålls i (c)-motionen och i
propositionen kan detta i vissa fall leda till resultat som från stabiliseringssynpunkt
är mindre tillfredsställande. I (c)-motionen framhålls för övrigt att från
nämnda utgångspunkter ett alternativt indexeringssystem kan behöva övervägas
som skulle kunna ge en bättre anpassning mellan indexuppräkningen
och det aktuella inkomstårets faktiska inflation.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionerna
i motsvarande del. Utskottet anser det inte möjligt eller lämpligt att i
nu förevarande sammanhang göra några uttalanden om skattepolitikens
inriktning på kortare eller längre sikt och avstyrker följaktligen (m)- och
(fp)-motionerna i dessa delar.
Utskottet hemställer
1. beträffande propositionen
att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:9 och med avslag
på motionerna 1984/85:52 yrkande 1 och 1984/85:51 yrkande 1
samt motion 1984/85:45 antar det vid propositionen fogade förslaget
till lag om ändring i lagen (1977:1071) om basenhet,
2. beträffande skattepolitikens inriktning
att riksdagen avslår motionerna 1984/85:52 yrkande 2 och 1984/
85:51 yrkande 2.
Stockholm den 25 oktober 1984
På skatteutskottets vägnar
RUNE CARLSTEIN
SkU 1984/85:8
5
Närvarande: Rune Carlstein (s), Knut Wachtmeister (m), Valter Kristenson
(s), Stig Josefson (c), förste vice talman Ingegerd Troedsson (m), Olle
Westberg (s), Hagar Normark (s), Ingemar Hallenius (c), Egon Jacobsson
(s), Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp), Lars Hedfors (s), Ewy Möller
(m), Bruno Poromaa (s) och Erkki Tammenoksa (s).
Reservationer
Propositionen (moni. 1)
1. Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), förste vice talmannen Ingegerd
Troedsson (m), Ingemar Hallenius (c), Karl Björzén (m), Kjell Johansson
(fp) och Ewy Möller (m) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 3 med ”Förslaget
i” och slutar i fjärde stycket på s. 4 med ”motsvarande del” bort ha följande
lydelse:
Syftet med införandet av ett automatiskt verkande inflationsskydd var
framför allt (jfr. prop. 1977/78:49) att man ville skapa garantier för att de
fördelningspolitiska avvägningar som uttryckts genom riksdagens beslut om
skatteskalan blev bestående tills beslut fattats om en ändrad avvägning. Man
ville bryta den årliga sammankopplingen mellan löneförhandlingar och
beslut om skattejusteringar och ge skatteskalan det mått av varaktighet som
krävdes för att arbetsmarknadens parter skulle kunna överblicka konsekvenserna
av ett flerårigt löneavtal.
Dessa enligt utskottets mening tungt vägande skäl för en indexering av
skatteskalan äger alltjämt giltighet, och utskottet finner det mot den
bakgrunden beklagansvärt att regeringen ansett sig böra successivt urholka
inflationsskyddet. Förslaget i propositionen kan inte tolkas på annat sätt än
att regeringen har för avsikt att inför 1987 års taxering ytterligare försämra
indexskyddet för skatteskalan.
Som framhålls i motionerna innebär en ofullständig eller helt utebliven
anpassning av beskattningen till inflationen betydande skatteskärpningar
såväl procentuellt som i absoluta tal för en majoritet av inkomsttagare.
Sedan socialdemokraterna övertog regeringsmakten 1982 har regeringen
ökat skatteuttaget med sammanlagt 26 miljarder kr. genom skattehöjningar
och införande av nya skatter. I dagarna har lagts fram förslag om ytterligare
skatteskärpningar i form av en särskild fastighetsskatt och betydande
höjningar av den särskilda skatten på bensin, av kilometerskatten och av
energiskatten på el. Mot bakgrund av alla dessa skattehöjningar kan det
enligt utskottets mening inte anses rimligt att en utebliven kompensation för
inflationen skall få bidra till att ytterligare skärpa skattetrycket och därmed
försämra förutsättningarna för arbete, sparande och ökad produktivitet.
Med det anförda tillstyrker utskottet avslagsyrkandena i motionerna från
m, c och fp.
SkU 1984/85:8
6
dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:45 och till motionerna
1984/85:51 yrkande 1 och 1984/85:52 yrkande 1 avslår proposition
1984/85:9.
Skattepolitikens inriktning
2. Knut Wachtmeister, förste vice talmannen Ingegerd Troedsson, Karl
Björzén och Ewy Möller (alla m) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 4 som börjar i fjärde stycket
med ”Utskottet anser” och slutar med ”dessa delar” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den i moderaternas partimotion framförda uppfattningen
att det samlade skattetrycket måste sänkas. Endast härigenom kan man
stimulera arbete, sparande och produktivitet. Det skattepolitiska reformarbetet
måste påbörjas omedelbart och inriktas på att göra inkomstskatten i
stort sett proportionell för skattskyldiga i vanliga inkomstlägen. Målet bör
vara att under tiden 1985—1988 sänka marginalskatten för flertalet heltidsarbetande
till högst 40 % med ett tak på 70 % i de högsta inkomstskikten. Det
skattebortfall som uppkommer härigenom bör finansieras med nedskärningar
i statsutgifterna och genom att man slopar skattereduktionen för
fackföreningsavgifter.
Fullt inflationsskydd bör snarast återinföras och basenheten höjas till 8 200
redan fr. o. m. 1986 års taxering. Vid denna taxering bör vidare gränsen för
50 % marginalskatt sättas vid 18 basenheter, marginalskatten maximeras till
75 % och begränsningen av underskottsavdragens skattemässiga värde
slopas.
Vid inkomstskattens utformning måste hänsyn tas till familjernas försörjningsbörda.
Detta bör, som framhålls i (m)-motionen, ske i form av ett
grundavdrag vid kommunaltaxeringen. Utskottet tillstyrker således att ett
grundavdrag för barn genomförs i tre steg. Avdraget bör utgå tills dess barnet
fyller 18 år och uppgå till högst 15 000 kr. Det bör finansieras genom en
successiv sänkning av det allmänna grundavdraget till 3 000 kr. Samtidigt bör
skatteuttaget minskas med 2 procentenheter i inkomstskiktet 9—12 basenheter.
Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:52 yrkande 2 och med
anledning av motionerna 1984/85:51 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om skattepolitikens
inriktning.
3. Kjell Johansson (fp) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 4 som börjar i fjärde stycket
med ”Utskottet anser” och slutar med ”dessa delar” bort ha följande lydelse:
SkU 1984/85:8
7
Utskottet delar den i (fp)-motionen framförda uppfattningen att det totala
skattetrycket på sikt bör sänkas. Redan för år 1985 (taxeringsåret 1986) bör
skatteskalan fastställas med utgångspunkt i fullt inflationsskydd. Gränsen för
högst 50% marginalskatt bör sättas vid en inkomst om 200000 kr. i dagens
penningvärde och marginalskattetaket sänkas till 70 %.Vidare bör de inslag
av sambeskattning, bl. a. i fråga om kapitalinkomster, som ännu finns kvar i
skattesystemet slopas.
dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:51 yrkande 2 och med
anledning av motion 1984/85:52 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om skattepolitikens
inriktning.
Särskilt yttrande
Stig Josefson och Ingemar Hallenius (båda c) anför:
För centerpartiet är den viktigaste uppgiften inom skattepolitiken att
snarast förverkliga den målsättning som fastslogs i trepartiöverenskommelsen
1981, nämligen att sänka marginalskatten till högst 50 % för 90 procent av
inkomsttagarna. Detta innebär bl. a. en rätt betydande höjning av nivån för
den s. k. brytpunkten. Därefter måste på sikt den direkta skatten och därmed
marginalskatten sänkas ytterligare.
En skatteomläggning får inte medföra att skattebelastningen flyttas över
på dem som har låg inkomst. Centern kan aldrig acceptera en fördelningspolitik
som innebär en ytterligare pålaga på dem som har den svagaste
bärkraften.
Ett förverkligande av utgiftsskattesystemet skulle enligt vår uppfattning
lösa många av dagens skatteproblem, och bör därför noga prövas.