SkU 1984/85:6

Skatteutskottets betänkande
1984/85:6

om vissa internationella skattefrågor
Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet vissa motioner från föregående
riksmöte som tar upp internationella beskattningsfrågor bl. a. rörande den
s. k. ettårsregeln, underskott i förvärvskälla och utländska specialister i
Sverige.

Utskottet avstyrker motionerna.

Motionerna

1983/84:350 av Knut Wachtmeister (m)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om att militärtjänst undantas från 52-dagarsregeln
vid tillämpningen av ettårsregeln i samband med utlandstjänstgöring.

1983/84:478 av Allan Ekström (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en allsidig översyn av de författningsbestämmelser
och övriga förhållanden som har betydelse för anställning
utomlands - sedda såväl från arbetstagarens som från arbetsgivarens
synpunkt,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder för att öka
utländska specialisters benägenhet att ta anställning vid svenska företag i
Sverige.

1983/84:2086 av Ove Karlsson m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
bestämmelserna för underskottsavdrag för personer som arbetar i ett
nordiskt land och är bosatta i ett annat.

Gällande ordning, frågornas tidigare behandling m. m.

Ettårsregeln

Den s. k. ettårsregeln innebär att en person som är bosatt i Sverige men
arbetar utomlands är frikallad från skattskyldighet för inkomsten av denna
anställning om anställningen och vistelsen i utlandet varat minst ett år eller
enligt anställningsavtal eller på annan grund kan antas komma att vara minst
ett år. Reglerna härom finns intagna i 54 § första stycket h) kommunalskatte -

1 Riksdagen 1984185. 6sami. Nr 6

SkU 1984/85:6

lagen (1928:370).

I en inom finansdepartementet upprättad PM, Beskattning av lön vid
utlandstjänstgöring (Ds Fi 1984:6), föreslås vissa ändringar av ettårsregeln. I
huvudsak innebär förslaget att redan en sex-månaders utlandstjänstgöring
skall berättiga till skattefrihet i Sverige för anställningsinkomsten under
förutsättning att tjänstgöringen förlagts till ett och samma land utanför
Norden och att de sex månaderna infallit under tjänstgöringslandets
beskattningsår. Sedan remissbehandlingen av promemorian nu avslutats är
ärendet f. n. under beredning inom regeringskansliet.

Underskott

En person som arbetar utomlands och beskattas där för sin inkomst saknar
möjlighet att få avdrag vid denna beskattning för underskott som uppkommit
i en förvärvskälla -1, ex. en fastighet - här i landet. Möjligheterna till avdrag
i Sverige för underskott blir i denna situation också begränsade, eftersom
arbetsinkomsten antingen undantas helt från svensk skatt eller beskattas här
först efter avräkning av den utländska skatten.

I betänkandet 1983/84:6 behandlade skatteutskottet det problemet att
underskott i förvärvskälla vid inkomstberäkningen i Sverige, t. ex. på en
villa, inte får avräknas vid beskattningen i Norge. Utskottet framhöll att
möjligheterna torde vara begränsade att vid beskattningen i ett land dra av
ett underskott som uppkommit i ett annat land och att problemen i detta
hänseende för den som är bosatt här i landet men arbetar utomlands inte
kunde lösas genom ändringar enbart i vår lagstiftning. Utskottet utgick
emellertid från att regeringen ägnade fortsatt uppmärksamhet åt de svårigheter
som kan vara förenade med tjänstgöring utomlands.

Förhållandena vid utlandsanställning

I sitt betänkande 1983/84:6 behandlade utskottet också vissa motioner
rörande olika förhållanden vid utlandsanställning. Det gällde bl. a. tillämpningen
av ettårsregeln, det i skilda sammanhang olikartade bosättningsbegreppet
och skyldigheten för svenska företag att erlägga andra sociala
avgifter för sina anställda än ATP-avgifter. Härom anförde utskottet:

Utskottet instämmer nu liksom tidigare i uppfattningen att man så långt
som möjligt bör söka undanröja de särskilda olägenheter av olika slag som
kan uppkomma vid beskattningen av personer som är bosatta i ett land och
har sitt arbete i ett annat. Dessa frågor är emellertid komplicerade, eftersom
en lösning av problemen ofta kräver överenskommelser mellan de olika
länderna och det kan vara svårt att vinna gehör för ståndpunkter som strider
mot gängse principer för dubbelbeskattningsavtalen. Det bör framhållas att
flertalet av de frågor som tas upp i motionerna sedan länge uppmärksammas i
olika sammanhang. Så kan nämnas att olika problem rörande ettårsregeln
övervägs inom finansdepartementet, att avdragsreglerna vid tjänstgöring

SkU 1984/85:6

utomlands berörs i traktamentsbeskattningssakkunnigas betänkande Skatteregler
och traktamenten m. m. (SOU 1983:3) och att bosättningsbegreppet
skall tas upp på nytt av 1983 års folkbokföringsutredning (Dir. 1983:28).
Reglerna om förmåner och avgifter inom socialförsäkringssystemet för den
som vistas utomlands har ändrats fr. o. m. den 1 juli 1982 (prop. 1981/
82:199). Enligt vad utskottet erfarit överväger arbetsmarknadens parter f. n.
vissa avtalslösningar på detta område, och utvecklingen följs inom socialdepartementet.

Beskattning av utländska experter

I betänkandet 1983/84:6 behandlade utskottet även frågan om en förmånsbehandling
i skattehänseende av utländska experter med anknytning till
tekniskt avancerade svenska företag. Utskottet uttalade härvid en viss
förståelse för dessa problem men fann samtidigt att det var förenat med
betydande svårigheter att närmare precisera vilken omfattning skattelättnader
av det här slaget borde ha och vem som borde komma i åtnjutande av
dem.

Härefter har innovationsskatteutredningen i ett nyligen avlämnat betänkande
(Utländska gästforskares beskattning, Ds Fi 1984:16) föreslagit vissa
lättnader i beskattningen för utländska forskare som tillfälligt anlitas i
Sverige för kvalificerat forsknings- eller utvecklingsarbete. Förslaget går i
huvudsak ut på att endast 70 % av lönen skall beskattas och att förmåner som
är att betrakta som ersättning för merkostnader orsakade av vistelsen i
Sverige undantas från beskattning.

Utskottet

Ettårsregeln

I motion 350 av Knut Wachtmeister (m) begärs ett uttalande av den
innebörden att man skall bortse från militärtjänstgöring i Sverige vid
bedömningen av om förutsättningar föreligger att frikalla från skattskyldighet
med stöd av ettårsregeln.

Vid bedömningen av frågan om en anställning har medfört en sammanhängande
utlandsvistelse av minst ett år bortser man enligt rådande praxis
från korta tillfälliga besök i Sverige. Av praxis framgår vidare att avbrott i en
utlandstjänstgöring inte utesluter frikallelse från skattskyldighet i Sverige,
om det vid tillträdet kunnat antas att tjänstgöringen och vistelsen i utlandet
skulle komma att vara minst ett år och avbrottet beror på omständigheter
som den skattskyldige inte kunnat råda över. Dessa allmänna principer torde
vara vägledande också om avbrottet förorsakats av militärtjänstgöring i
Sverige, och utskottet anser därför inte att det är påkallat att införa en
särskild bestämmelse om sådan tjänstgöring i detta sammanhang. Därtill
kommer att ettårsregeln f. n. är föremål för överväganden inom regeringskansliet.
På grund av det anförda och i avvaktan på resultatet av pågående

SkU 1984/85:6

överväganden avstyrker utskottet motionen i den mån den inte kan anses
tillgodosedd.

Underskottsavdrag

I motion 2086 av Ove Karlsson m. fl. (s) tar motionärerna upp det
förhållandet att den som är bosatt här i landet men arbetar i ett annat nordiskt
land inte får avräkna ett underskott här i landet, t. ex. på en villa, vid
beskattningen i det andra landet. Detta kan enligt motionärerna medföra
stora svårigheter när det gäller boendekostnaderna. De begär därför en
översyn av bestämmelserna om underskottsavdrag.

Utskottet har tidigare pekat på svårigheterna att lösa de problem
motionärerna aktualiserat genom ändringar enbart i vår lagstiftning. Enligt
vad utskottet erfarit kommer skatteavräkningssakkunniga (Dir. 1981:60 och
1982:16) att behandla frågan i ett betänkande som läggs fram senare i höst.
Dessutom är, enligt vad utskottet inhämtat från regeringskansliet, en
internordisk arbetsgrupp på tjänstemannaplanet sysselsatt med att få till
stånd ett nordiskt avtal för att lösa problemet. Med hänsyn härtill torde syftet
med motionen redan vara tillgodosett, varför utskottet avstyrker densamma.

Förhållandena vid utlandsanställning

I motion 478 av Allan Ekström (m) yrkas bl. a. att riksdagen begär en
allsidig översyn av de författningsbestämmelser och övriga förhållanden som
har betydelse för anställning utomlands sett ur såväl arbetstagarens som
arbetsgivarens synvinkel. Motionären pekar bl. a. på tidsgränsen enligt den
tidigare nämnda ettårsregeln, som han anser bör sänkas. Vidare bör enligt
motionärens mening ett mer enhetligt bosättningsbegrepp åstadkommas.
När det gäller skyldigheten för svenska företag att erlägga andra sociala
avgifter än ATP-avgifter vid korttidstjänstgöring i utlandet begärs en
minskning av företagens kostnadsbörda. Slutligen kritiserar han det förhållandet
att sociala avgifter i vissa fall utgår trots att den utlandsanställde inte
omfattas av svenska socialförmåner.

Som framgår av den redogörelse som lämnats i inledningen till detta
betänkande har utskottet vid sin behandling förra hösten av liknande frågor
framhållit att problemen i samband med utlandstjänstgöring uppmärksammats
på olika sätt. Bl. a. pekade utskottet på den pågående beredningen av
traktamentsbeskattningssakkunnigas betänkande Skatteregler och traktamenten
m. m. (SOU 1983:3) när det gällde avdragsreglerna vid tjänstgöring
utomlands. Vidare hänvisade utskottet till folkbokföringsutredningens utredningsarbete
i fråga om bosättningsbegreppet och till de avtalslösningar
som övervägs av arbetsmarknadens parter på socialförsäkringsområdet.
Dessa arbeten och överväganden på olika håll pågår enligt vad utskottet
erfarit alltjämt. Utskottet vill också erinra om den pågående översynen av

SkU 1984/85:6

ettårsregeln och om att skatteavräkningssakkunniga enligt vad utskottet
erfarit avser att i ett kommande betänkande ta upp frågan om en avdragsrätt
för socialförsäkringsavgifter som utgår i ett annat nordiskt land.

Liksom tidigare anser utskottet att någon åtgärd från riksdagens sida med
avseende på de frågor som tagits upp i motionen inte är påkallad innan
resultatet av pågående överväganden föreligger. På grund härav avstyrker
utskottet motionen i denna del.

Utländska specialister

I nyssnämnda motion 478 av Allan Ekström (m) begärs också förslag till
åtgärder för att öka utländska specialisters benägenhet att ta anställning vid
svenska företag i Sverige. Enligt motionären utgör det svenska skattesystemet
härvid det allvarligaste hindret.

Liksom tidigare vill utskottet uttala viss förståelse för dessa problem men
samtidigt peka på de avgränsningssvårigheter som uppkommer om skattelättnader
införs för en sådan kategori skattskyldiga. Numera föreligger, som
nämnts i den inledande redogörelsen till detta betänkande, ett nyligen
avlämnat betänkande av innovationsskatteutredningen (Ds Fi 1984:16) med
förslag om skattelättnader för vissa kvalificerade utländska gästforskare. I
avvaktan på ett kommande ställningstagande till detta förslag avstyrker
utskottet motionen även i denna del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ettårsregeln

att riksdagen avslår motion 1983/84:350,

2. beträffande underskottsavdrag

att riksdagen avslår motion 1983/84:2086,

3. beträffande en översyn av förhållandena vid anställning utomlands
att riksdagen avslår motion 1983/84:478 yrkande 1,

4. beträffande beskattningen av utländska specialister
att riksdagen avslår motion 1983/84:478 yrkande 2.

Stockholm den 4 oktober 1984

På skatteutskottets vägnar
RUNE CARLSTEIN

Närvarande: Rune Carlstein (s), Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c),
förste vice talman Ingegerd Troedsson (m), Olle Westberg (s), Hagar
Normark (s), Bo Forslund (s)*, Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp),
Anita Johansson (s), Lars Hedfors (s)*, Karl-Anders Petersson (c) och Erkki
Tammenoksa (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

mlnmb/gotab Slockholm 1984 79041