SkU 1984/85:52

Skatteutskottets betänkande
1984/85:52

om ideella föreningar m. m.
Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet olika motioner rörande beskattningsreglerna
för ideella föreningar och stiftelser.

Utskottet avstyrker motionerna.

Två reservationer (m, c, fp) har fogats till betänkandet med yrkanden om
höjning av grundavdraget för ideella föreningar från 15000 kr. till 1,5
basbelopp och om särskilda skattelättnader för Nobelstiftelsen.

Motionerna

1984/85:313 av Rolf Rämgård (c) och Elis Andersson (c) yrkande 5
I motionen yrkas bl. a.

5. att riksdagen hos regeringen begär att en översyn/utredning av samtliga
skatteregler för ideella organisationer kommer till stånd snarast möjligt.

1984/85:412 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en särskild översyn av
beskattningsreglerna för stiftelser.

1984/85:577 av Sten Svensson (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar ändra 8 § lagen (1947:570) om statlig inkomstskatt
så att orden ”15 000 kronor” byts ut mot ”150 procent av det basbelopp som
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämts för året närmast före
taxeringsåret”,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om tillämpningen av skatteregler för ideella föreningar och
samfund.

1984/85:677 av Olle Grahn m. fl. (fp)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag
som befriar ideell sommargårdsverksamhet från beskattning.

1984/85:1225 av Mona Saint Cyr (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om ett förslag som
för gott skyddar Nobelstiftelsen från de skattepålagorsom urholkar nobelprisets
värde.

1 Riksdagen 1984/85. 6 sami. Nr 52

SkU 1984/85:52

2

1984/85:1612 av Stig Josefson m. fl. (c)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar om höjning av grundavdraget för de allmännyttiga
ideella föreningarna till 1,5 basbelopp,

2. att riksdagen beslutar vidhålla sin tidigare begäran hos regeringen om
översyn av gällande skatteregler för ideella föreningar.

Gällande rätt m. m.

Ideella, allmännyttiga organisationer av olika slag är under vissa förutsättningar
befriade från inkomstbeskattning. Skattebefrielsen gäller beträffande
vissa av dessa organisationer för ali inkomst utom inkomst av fastighet.
Vanligtvis är de emellertid skattskyldiga också för vissa rörelseinkomster. I
så fall uppkommer också skyldighet att erlägga förmögenhetsskatt för den
förmögenhet som är nedlagd i rörelsen. Från den skattepliktiga inkomsten av
rörelse och fastighet har en ideell förening, som är befriad från skatt på andra
inkomster, rätt till grundavdrag. Grundavdraget för de ideella föreningarna
var 2 000 kr. t. o. m. beskattningsåret 1982. Hösten 1984 höjdes detta avdrag
till 15000 kr. med verkan fr. o. m. 1984 års taxering.

T. o.m. inkomståret 1984 hade reglerna den angivna innebörden i vad
avser kommunal inkomstskatt. I fråga om statlig inkomstskatt omfattade
befrielsen även inkomst av fastighet. Vissa organisationer med speciell
karaktär — däribland Nobelstiftelsen - var således helt befriade från statlig
inkomstskatt och erlade endast kommunal inkomstskatt för fastighetsinkomster.
Övriga organisationer erlade statlig inkomstskatt på vissa rörelseinkomster
med 10 % härav.

Fr. o. m. inkomståret 1985 har den kommunala beskattningen av juridiska
personer slopats (prop. 1984/85:70, SkU 1984/85:23). Samtidigt utformades
reglerna om skattebefrielse vid taxeringen till statlig inkomstskatt på det sätt
som tidigare gällt för den kommunala beskattningen, och det statliga
skatteuttaget höjdes till 40% för att innefatta det tidigare kommunala
skatteuttaget.

Nuvarande principer för de ideella föreningarna infördes genom en
särskild lagstiftning 1977 (prop. 1976/77:135, SkU 1976/77:45) och gäller
fr. o.m. 1979 års taxering. Tidigare medgavs skattebefrielse endast för
föreningar med kvalificerat allmännyttigt ändamål. Numera är gränsen
mellan allmännyttiga och ej allmännyttiga föreningar vag. Skattelättnaderna
omfattar föreningar som driver en verksamhet som från allmänna utgångspunkter
är värd att stödja. Föreningar med syfte att tillgodose medlemmarnas
ekonomiska intressen, såsom fackföreningar och liknande, vanliga
villaägarföreningar och sällskapsföreningar omfattas dock i regel inte av
skattelättnaderna. I princip fordras också att föreningen är öppen, dvs. att
den inte vänder sig till en alltför begränsad krets, och att den använder sina
inkomster för den angivna verksamheten. Syftet har varit att utforma

SkU 1984/85:52

3

reglerna så att de inte motverkar ett vitalt föreningsliv. Samtidigt har
beaktats att reglerna inte skall kunna utnyttjas för att uppnå ej avsedda
skatteförmåner. I fråga om inkomst av fastighet och rörelse har också
beaktats att olika näringsidkare bör kunna konkurrera på samma villkor.

En allmännyttig ideell förening kan inkomstbeskattas för vissa rörelseeller
fastighetsinkomster. Även sådana inkomster går emellertid fria från
skatt om de huvudsakligen har naturlig anknytning till föreningens ideella
verksamhet eller utgör en traditionell finansieringskälla för ideellt arbete.
Inkomster av kommersiellt bedriven verksamhet skall i princip beskattas i
vanlig ordning. De allmännyttiga föreningarna är dock — i motsats till andra
föreningar — i så fall berättigade till ett grundavdrag.

Av riksskatteverkets broschyr ”Idella föreningar. Information om skatter
och avgifter m. m.” framgår att gränsdragningen mellan skattepliktig och
inte skattepliktig inkomst av rörelse kan vara svår att bedöma. Ur broschyren,
som utkommit i ny upplaga i december 1984, kan följande återges.

Vad är rörelse i en förening

I skatterättslig mening är verksamhet som bedrivs självständigt, i vinstsyfte
och med varaktighet att betrakta som rörelse. Samma principiella bedömningsgrund
gäller för ideella föreningar. Som rörelse räknas normalt t. ex.
bingoverksamhet, offentliga danstillställningar, idrottstävlingar, sådan serverings-,
försäljnings- och uthyrningsverksamhet som inte kan sägas ha skett
internt samt vissa offentliga basarer. Enligt reglerna är dock allmännyttiga
föreningar inte skattskyldiga för flertalet av sådana rörelseinkomster (se sid.

7).

Inom skatterätten görs inte enbart skillnad mellan olika inkomstslag utan
också skillnad mellan inkomster i samma inkomstslag. Inkomsterna indelas
nämligen i olika förvärvskällor. En ideell förening, som exempelvis arrangerar
idrottstävlingar och samtidigt bedriver permanent serveringsverksamhet
utan anknytning till idrottsplatsen, anses ha två skilda förvärvskällor inom
inkomstslaget rörelse. Inkomsterna i den förra blir skattefria (ingår som ett
led i den allmännyttiga verksamheten), medan inkomsterna i den senare i sin
helhet är skattepliktiga. Varje förvärvskälla bedöms nämligen självständigt.

Någon uppdelning av förvärvskällans inkomster i en skattefri och en
skattepliktig del får inte ske.

Rörelseinkomster med naturlig anknytning

Rörelseinkomster som har ett naturligt samband med den allmännyttiga
verksamheten är befriade från skatt om föreningen uppfyller övriga villkor
för skattebefrielse. I lagtexten nämns som exempel på sådana inkomster
entréavgifter till idrotts- och kulturevenemang.

Även inkomster som syftar till att göra föreningen känd, t. ex. en
naturskyddsförenings försäljning av böcker, märken, affischer, tidningar
m.m. anses ha ett direkt samband med den ideella verksamheten och är
därför skattefria. Att detta slag av försäljningsverksamhet ses som en del av
det ideella arbetet har sin grund i att det primära syftet med verksamheten
varken är att erhålla en vinst eller att ge köparen ekonomiska förmåner
(förmånssy fte).

SkU 1984/85:52

4

Om försäljningsverksamheten utvidgas så att den kan anses kommersiellt
bedriven, dvs. med vinst- eller förmånssyfte, blir inkomsterna skattepliktiga.
Om verksamheten bedrivs i helt obetydlig omfattning beskattas den dock
inte.

Rörelseinkomster av servicekaraktär med viss naturlig anknytning

När försäljningsverksamheten inte ingår som ett direkt led i den ideella
verksamheten men ändå har viss naturlig anknytning till denna kan
inkomsten bli skattefri. Detta gäller oavsett att verksamheten eventuellt
bedrivs kommersiellt. Förutsättningen för skattefrihet är att huvudsyftet
med försäljningsverksamheten är att ge service åt medlemmarna och andra
som deltar i föreningens allmännyttiga aktiviteter. I regel innebär detta att
verksamheten bedrivs i relativt liten omfattning.

Detta kan t. ex. vara fallet om en musikförening eller ett studieförbund
erbjuder noter eller böcker till medlemmarna. Kravet på samband kan även
anses uppfyllt om föreningen i anslutning till klubblokalen anordnar en
mindre servering eller försäljning av idrottsartiklar till dem som använder
föreningens anläggningar.

Kan verksamheten inte betecknas som serviceåtgärd för medlemmarna -t. ex om verksamheten utsträcks till andra än medlemmar — blir inkomsterna
skattepliktiga. Skatteplikten förutsätter dock att verksamheten bedrivs
stadigvarande och under ungefär samma former som normal näringsverksamhet.

Obs! Kravet på naturlig anknytning anses inte uppfyllt endast för att syftet
med en viss verksamhet är att finansiera det allmännyttiga arbetet.

Rörelseinkomster som av hävd finansierat ideellt arbete

Har föreningen rörelseinkomster som inte har annat samband med den
allmännyttiga verksamheten än att finansiera denna, beskattas dessa inkomster
på vanligt sätt utom i vissa fall. För att även sådana inkomster skall vara
skattefria krävs att de traditionellt utnyttjas som fiansieringskälla för ideellt
arbete. Till sådan verksamhet som av hävd utnyttjats på detta sätt och alltså
är skattefri räknas enligt lagtexten bl. a. anordnande av bingo och andra
lotterier, fester, basarer, försäljnings- och insamlingskampanjer. Hit hör
också sådan biografrörelse som bedrivs i egna lokaler av nykterhetsföreningar
eller bygdegårdsföreningar och liknande, som har till främsta syfte att
hålla med allmän samlingslokal. Som traditionell finansieringskälla räknas
dessutom reklamintäkter från reklamutrymme på idrottsplatser, klubbdräkter
eller i samlingslokal, programblad och liknande. (Observera dock vad
som sägs nedan om moms och reklamskatt.)

Det bör observeras att lagtexten är allmänt hållen och att det därför inte på
förhand går att säkert avgöra om en viss verksamhet blir skattefri.

Föreningar som samlar in returpapper inom ramen för det kommunala
renhållningsmonopolet blir i allmänhet befriade från skatt. En förutsättning
är dock att verksamheten sköts ideellt av oavlönade personer. Om en
förening driver rent kommersiell insamlingsverksamhet med anställd personal
blir vinsten däremot inte skattefri.

Idrottsföreningar m. fl. som arrangerar offentliga fester (festplatsverksamhet)
eller danstillställningar blir i allmänhet också befriade från skatt för
denna verksamhet. Förutsättningar för skattefrihet torde dock bl. a. vara att
arrangemangen sköts av oavlönade personer samt att denna verksamhet inte
har för stor omfattning i förhållande till den allmännyttiga verksamheten.

SkU 1984/85:52

5

Skattepliktiga rörelseinkomster

Inkomster av kommersiell verksamhet av större omfattning skall beskattas,
om inkomsterna inte är skattefria på grund av hävd. Bedriver t. ex. en
idrottsförening en vanlig sportaffär eller en litterär eller religiös förening en
bokhandel, beskattas dessa inkomster på vanligt sätt. Detta påverkar dock
inte skattefriheten för övriga inkomster.

Underskott av skattefri verksamhet får inte kvittas mot överskott av
skattepliktig verksamhet. I redovisningen (bokföringen, se sid. 9) bör därför
intäkter och kostnader i skattefri och skattepliktig verksamhet hållas isär.
För att bl. a. kompensera att en förening i vissa fall kan förlora på att en sådan
kvittning inte får göras, har ett s. k. grundavdrag på 15000 kr. införts.

Vanliga regler gäller för den ideella föreningens skyldigheter som arbetsoch
uppdragsgivare. Föreningen måste göra skatteavdrag samt betala in och
redovisa skatt. Föreningen måste också svara för arbetsgivaravgifter på
samma sätt som andra arbets- och uppdragsgivare.

I fråga om mervärdeskatten gäller inga särskilda regler för de ideella
föreningarna. Verksamhet som enligt allmänna bestämmelser är att hänföra
till rörelse föranleder skyldighet att redovisa mervärdeskatt när omsättningen
överstiger 10000 kr. om året. Särskilda regler medger dock undantag för
transport av returpapper m. m.

De ideella föreningarna är också skyldiga att erlägga olika punktskatter på
samma sätt som andra skattskyldiga. De punktskatter som ideella föreningar
kan bli redovisningsskyldiga för är i första hand reklamskatt, spelskatt och
lotterivinstskatt.

Vidare gäller att de ideella föreningarna är befriade från att erlägga
gåvoskatt men att de i allmänhet skall erlägga arvsskatt.

Våren 1984 hade utskottet att behandla ett antal motionsyrkanden rörande
skattebefrielse för insamlingsverksamhet m. m. som bedrivits av ideella
föreningar (SkU 1983/84:38). Med anledning av motionerna begärde utskottet
en översyn av reglerna. Utskottet anförde följande:

Bakgrunden till flertalet av de aktuella motionerna är att det i praktiken
visat sig svårt att dra klara gränser mellan skattepliktiga och icke skattepliktiga
inkomster. Detta har bl. a. visat sig i att skattemyndigheterna tycks
bedöma dessa frågor på olika sätt i olika län. Utskottet har vid sin
återkommande prövning av dessa frågor hävdat att föreningar som driver en
vanlig näringsverksamhet också bör beskattas härför enligt vanliga principer.
Till vanlig näringsverksamhet hör emellertid knappast insamling av returpapper
eller annan verksamhet som grundar sig på ideella insatser av
medlemmarna. Utskottet instämmer i finansministerns bedömning i samband
med en riksdagsdebatt nyligen att sådana aktiviteter inte - på sätt som
skett i flera fall — bör beskattas, även om verksamheten på grund av ändrade
förhållanden bedrivs i andra och mer organiserade former än tidigare. Härtill
kommer att mervärdeskatten är förenad med särskilda problem som i vissa
situationer kan medföra svåra påfrestningar för föreningarna.

Som finansministern framhållit torde vissa förbättringar kunna åstadkommas
genom att riksskatteverket omarbetar sin broschyr och genom klargö Rättelse:

S. 12, 1. rubriken Står: Översyn av skattereglerna mom. 2) Rättat till:

Grundavdraget mom. 1)

rad 17 Står: mom. 2 Rättat till: mom. 1

SkU 1984/85:52

6

rande avgöranden i högsta instans. Enligt utskottets uppfattning är det
emellertid inte troligt att man den vägen helt kan komma till rätta med
problemen. Att utskottet tidigare avstyrkt motioner i dessa frågor har delvis
berott på uppfattningen att en översyn av inkomstbeskattningen och
arvsbeskattningen borde anstå i avvaktan på resultatet av stiftelseutredningens
arbete. Utskottet har också utgått från att mervärdeskatteutredningen
skulle ta upp mervärdeskattefrågorna till en snar prövning. Stiftelseutredningens
arbete har dock numera lagts ned, och de nu aktuella mervärdeskattefrågorna
har enligt vad utskottet erfarit ännu inte tagits upp av mervärdeskatteutredningen.
Enligt utskottets uppfattning bör därför föreningarnas
skattefrågor nu ses över separat. Översynen bör enligt utskottets uppfattning
omfatta samtliga skattefrågor för de ideella föreningarna och således —
förutom inkomstskatten - även mervärdeskattefrågorna och arvsskatten.

Utskottet förordar således att riksdagen med anledning av de aktuella
motionerna hos regeringen begär en översyn av beskattningsreglerna för de
ideella föreningarna. Med det anförda anser utskottet sig ha besvarat
motionerna.

Hösten 1984 höjdes grundavdraget för de ideella föreningarna från 2 000
kr. till 15 000 kr. med verkan fr. o. m. 1984 års taxering (prop. 1984/85:8, SkU
1984/85:7). I propositionen anförde departementschefen att det enligt hans
uppfattning inte var lämpligt att nu tillsätta en kommitté för att se över de
ideella föreningarnas beskattning. Beträffande inkomstbeskattningen ansåg
han att omedelbara lättnader var motiverade, men de övriga frågorna kunde
enligt hans mening bäst utredas i annan ordning. Utskottet tillstyrkte
propositionen och avstyrkte föreliggande motioner med följande motivering:

Bakgrunden till att utskottet våren 1984 förordade en separat utredning
om samtliga skattefrågor för de ideella föreningarna var framför allt att vissa
problem uppkommit för föreningar som bedriver insamlingsverksamhet med
ideella insatser. I en del sådana fall hade mervärdeskattereglerna visat sig
kunna medföra stora påfrestningar, och de informationer som utskottet då
erhöll tydde på att mervärdeskatteutredningen — mot tidigare antaganden —
inte skulle ta upp dessa frågor. Därtill kom att lägre beskattningsinstanser på
sina håll ansett att föreningarnas inkomster av verksamhet med denna eller
likartad karaktär skulle redovisas som skattepliktig inkomst.

Enligt vad som nu har framkommit kommer mervärdeskatteutredningen
att skyndsamt behandla föreningarnas skatteproblem på sitt område, och
utredningen förväntas lägga fram sitt förslag nästa år. Att under sådana
förhållanden tillsätta en särskild utredning om samtliga skattefrågor för de
ideella föreningarna, och att således bryta ut mervärdeskattefrågorna från
mervärdeskatteutredningens uppdrag i övrigt, kan enligt utskottets uppfattning
medföra att en lösning av dessa viktiga och komplicerade frågor
fördröjs.

Beträffande inkomstskattefrågorna bör framhållas att de nya reglerna i
allmänhet har fungerat tillfredsställande för föreningarna och att de högre
instanserna hittills inte har beskattat föreningarna för inkomst av sådan ideell
verksamhet som nämnts tidigare. Utskottet vill också nämna att riksskatteverket
inom kort kommer att ge ut en ny broschyr rörande skattefrågorna
med beaktande av hittills vunna erfarenheter av lagstiftningen.

Redan med hänsyn till vad utskottet nu anfört och till föreliggande förslag
om en väsentlig höjning av grundavdraget finner utskottet att skälen för att

SkU 1984/85:52

7

nu tillsätta en särskild utredning rörande skattefrågorna till väsentlig del
bortfallit. Härtill kommer att även arvs- och gåvoskattefrågorna kommer att
tas upp av den kommitté (Fi 1984:02) som numera har tillsatts för en översyn
av bestämmelserna inom detta skatteområde.

Vad som numera har framkommit leder till att utskottet åter kan stå fast
vid den ursprungliga planläggningen av en översyn av grunderna för
beskattningen av de ideella organisationerna. Denna planläggning innebär,
enligt vad utskottet uttalat tidigare år, att vissa grundläggande frågor rörande
stiftelserna först bör belysas. Sedan stiftelseutredningens arbete numera
lagts ned, övervägs de civilrättsliga frågorna rörande dessa organisationer
inom justitiedepartementet.

Utskottet instämmer i uppfattningen att en väsentlig höjning av grundavdraget
är motiverad. En höjning undanröjer problemen för föreningar som
har smärre inkomster av uthyrda fastigheter eller av annan kommersiell
verksamhet och underlättar också det praktiska taxeringsarbetet. I likhet
med departementschefen finner utskottet samtidigt att grundavdraget inte
bör vara så stort att illojala förfaranden uppmuntras eller att konkurrensen
med privata näringsidkare snedvrids. Med hänsyn härtill tillstyrker utskottet
den i propositionen föreslagna höjningen till 15000 kr. och avstyrker
motionerna 43 och 44 i denna del.

Senare under hösten 1984 tillstyrkte utskottet förslaget i proposition
1984/85:23 om slopad kommunal taxering av juridiska personer. Beträffande
den nya skattesatsen för statlig inkomstskatt vid beskattningen av de
allmännyttiga organisationerna anförde utskottet följande (SkU 1984/85:23
s. 160):

Som departementschefen och motionärerna konstaterar skulle en strikt
omräkning av skattesatserna för skattskyldiga som är helt befriade från
statlig inkomstskatt leda till en skattesats på 30 %. Utskottet vill inte bestrida
att en uppräkning till 40 % i en del fall kan medföra en viss skattehöjning,
trots lättnaderna i form av slopad garantibeskattning och vidgade möjligheter
till underskottsavdrag. Det bör emellertid framhållas att flertalet inom de
nu ifrågavarande kategorierna inte betalar någon skatt alls och att de övriga
beskattas endast för vissa speciella inkomster. Frågan har alltså i allmänhet
en mycket begränsad betydelse. Mot bakgrund av de praktiska skäl som kan
åberopas för enhetliga skattesatser tillstyrker utskottet därför propositionen
och avstyrker motionerna i denna del.

Nobelstiftelsen frikallades 1946 från beskattning för annan inkomst än
fastighetsinkomst (BevU 1946:34). Tidigare ansågs stiftelsen skattskyldig för
all inkomst eftersom en stor del av stiftelsens inkomst (40 %) användes till
andra ändamål än främjandet av vetenskaplig forskning. Enligt de principer
som gällde för beskattningen av allmännyttiga organisationer kunde stiftelsen
— innan frågan specialreglerades — inte komma i åtnjutande av
skattefrihet. Bevillningsutskottet anförde bl. a. att Nobelstiftelsen med
hänsyn till sin organisation, sitt syfte och sin verksamhet intog en sådan
särställning i jämförelse med andra stiftelser och sammanslutningar med
liknande ändamål att en förmånligare behandling i beskattningshänseende

SkU 1984/85:52

8

kunde anses önskvärd. Stiftelsen borde enligt utskottets uppfattning likställas
med akademier och allmänna undervisningsverk. Med hänsyn till
stiftelsens särpräglade art torde en sådan åtgärd enligt utskottets uppfattning
inte innefatta risk för att liknande krav med fog kunde framställas från annat
håll.

Den nya statliga fastighetsskatten omfattar även fastigheter som tillhör
allmännyttiga ideella organisationer. Med anledning av ett motionsyrkande
om undantag för Nobelstiftelsen och andra jämförbara stiftelser anförde
utskottet följande i sitt av riksdagen godkända betänkande SkU 1984/85:17:

Inte heller i fråga om fastigheter som tillhör Nobelstiftelsen och andra
jämförbara allmännyttiga stiftelser anser utskottet att man bör göra avsteg
från skattens generella utformning. Det bör framhållas att de fastigheter som
kommer att omfattas av beskattningen ingår i stiftelsernas kapitalförvaltning
och utnyttjas för uthyrning eller liknande och att det allmänna hyresläget
givetvis kommer att påverkas på samma sätt för stiftelserna som för andra
fastighetsägare. Det skäl som föranlett skattebefrielse från statlig inkomstskatt
och förmögenhetskatt kan inte heller åberopas som grund för befrielse
från en specialskatt av denna typ. Utskottet avstyrker därför motionen även i
denna del.

I svar den 11 mars 1985 på en enkel fråga om tidpunkten för förslag till lag
om stiftelser, m. m. anförde justitieministern att det inom justitiedepartementet
pågår arbete med stiftelselagstiftningen men att det ännu är för tidigt
att närmare ange när ett lagförslag i ärendet kan ligga på riksdagens bord.
Arbetet har emellertid enligt justitieministern fortskridit så långt att han
räknar med att en departementspromemoria skall kunna sändas ut på remiss
under innevarande år. När denna remissbehandling är avslutad ämnar
justitieministern ta upp frågan om en lämplig form för ett parlamentariskt
inslag i det fortsatta beredningsarbetet.

Utskottet

De ideella föreningarna är alltsedan 1979 års taxering i stor utsträckning
befriade från inkomstskatt. Om vissa allmänna krav är uppfyllda beskattas de
endast för vissa fastighets- eller rörelseinkomster. Även sådana inkomster
går fria från skatt om de huvudsakligen har en naturlig anknytning till
föreningens ideella verksamhet eller utgör en traditionell finansieringskälla
för ideellt arbete. Inkomster av kommersiellt bedriven verksamhet skall
däremot i princip beskattas i vanlig ordning. I så fall medges emellertid ett
grundavdrag på 15000 kr. Grundavdraget höjdes till detta belopp från
2000 kr. hösten 1984 med verkan fr. o. m. 1984 års taxering.

I motionerna 577 av Sten Svensson (m) och 1612 av Stig Josefson m. fl. (c)
yrkas att grundavdraget höjs till ett och ett halvt basbelopp. I motion 577
yrkas också ett riksdagsuttalande av innebörd att inkomster som hänför sig
till ideella arbetsinsatser eller skänkta varor ej bör beskattas. Av liknande

SkU 1984/85:52

9

skäl yrkas i motion 1612 att riksdagen vidhåller sin begäran våren 1984 om en
särskild översyn av skattereglerna för de ideella föreningarna. Även Olle
Grahn (fp) anser att överskott som uppkommit på grund av ideellt arbete bör
skattebefrias och yrkar i motion 677 sådan befrielse för sommargårdsverksamhet.

Utskottet har vid sin tidigare prövning av motsvarande frågor konstaterat
att skattereglerna i vissa fall medfört besvärande praktiska och ekonomiska
problem för föreningar som exempelvis drivit insamlingsverksamhet med
ideella arbetsinsatser, och sådana svårigheter kan uppkomma även i annan
liknande verksamhet. Problemen beror på att det i praktiken visat sig svårt
att dra en klar gräns mellan skattepliktiga och icke skattepliktiga inkomster.
Reglerna utgår från att inkomst av vanlig näringsverksamhet bör beskattas
enligt allmänna principer. Till vanlig näringsverksamhet hör emellertid
knappast insamling av returpapper eller annan verksamhet som grundar sig
på ideella insatser av medlemmarna. Som utskottet framhållit vid sin tidigare
behandling av hithörande frågor bör sådana aktiviteter inte beskattas, även
om verksamheten på grund av ändrade förhållanden bedrivs i andra och mer
organiserade former än tidigare.

Mot bakgrund av att bedömningen av dessa frågor varierat på skilda håll i
landet och att mervärdeskattefrågorna visat sig kunna medföra svåra
påfrestningar i en del sådana fall begärde utskottet våren 1984 en särskild
utredning av samtliga skattefrågor rörande de ideella föreningarna. När
grundavdraget senare samma år höjdes från 2000 till 15000 kr. för att
undanröja problemen för föreningar med smärre inkomster av kommersiell
verksamhet instämde utskottet emellertid i regeringens bedömning att
skälen för att omedelbart tillsätta en utredning till väsentlig del bortfallit. Det
hade nämligen visat sig att mervärdeskatteutredningen med förtur skulle ta
upp föreningarnas skatteproblem på sitt område och att arvsskattefrågorna
skulle utredas av den då tillsatta arvs- och gåvoskattekommittén (Fi 1984:02).
I sammanhanget framhöll utskottet också att de högre instanserna dittills inte
hade beskattat föreningarna för sådan ideell verksamhet som nämnts tidigare
och att riksskatteverket inom kort skulle ge ut en ny broschyr rörande
skattefrågorna. Det anförda ledde till att utskottet ansåg sig åter kunna stå
fast vid den ursprungliga planläggningen av en översyn av grunderna för
beskattningen av de ideella organisationerna, dvs. att en sådan översyn
borde komma till stånd först när de grundläggande frågorna rörande
stiftelserna blivit belysta.

Av den tidigare lämnade redogörelsen framgår att riksskatteverket i sin
nya broschyr rörande de ideella föreningarna i möjligaste mån sökt klarlägga
de nu aktuella gränsdragningsproblemen i enlighet med utskottets nyss
angivna intentioner. Vidare har utskottet inhämtat att mervärdeskatteutredningens
förslag rörande de ideella föreningarna är att förvänta senare i år.

Som utskottet konstaterade i höstas övervägs de civilrättsliga frågorna
rörande stiftelserna, sedan stiftelseutredningens arbete lagts ned, inom

SkU 1984/85:52

10

justitiedepartementet. Detta arbete bedrivs enligt vad utskottet inhämtat
med förtur, och en promemoria i ämnet kommer att sändas ut på remiss i år.

Av vad utskottet anfört tidigare framgår att utskottet i väsentliga delar
instämmer i syftet med motionerna. Vad som framkommit visar emellertid
att den sedan länge planerade översynen av beskattningsfrågorna för ideella
organisationer torde komma till stånd inom en nära framtid.

Med hänvisning härtill finner utskottet inte skäl att ompröva sin nyligen
intagna ståndpunkt i dessa frågor. När det gäller grundavdraget innebär detta
att avdraget givetvis inte bör vara så stort att illojala förfaranden uppmuntras
eller att konkurrensen gentemot näringsidkare snedvrids.

Utskottet avstyrker således motionerna 577, 677 och 1612.

Motion 313 av Rolf Rämgård (c) innehåller olika yrkanden rörande
idrottsföreningarnas befattning med skatteavdrag m. m. för idrottsutövarna
och funktionärerna. I anslutning till dessa yrkanden begär motionärerna en
översyn av samtliga skattefrågor för dessa föreningar.

Enligt utskottets uppfattning kan även detta utredningsyrkande anses
besvarat med vad utskottet nyss anfört. Utskottet avstyrker således motionen
i denna del. Övriga yrkanden i motionen kommer att behandlas i annat
sammanhang.

Stiftelser erlägger i likhet med ideella föreningar fr. o. m. 1986 års taxering
endast statlig inkomstskatt, och skatten uppgår till 40 % av den beskattningsbara
inkomsten. För familjestiftelser utgör skattesatsen 52%. Kvalificerat
allmännyttiga stiftelser beskattas endast för inkomst av fastighet och rörelse
eller i vissa fall — såsom Nobelstiftelsen — endast för inkomst av fastighet.

I motion 412 yrkar Bengt Silfverstrand m. fl. (s) en översyn av skattereglerna
för stiftelser, som enligt motionärernas uppfattning är otidsenliga och
inrymmer stora orättvisor och möjligheter till maktkoncentration.

Utskottet har nyss konstaterat att en sedan länge planerad översyn av
beskattningsreglerna torde kunna komma till stånd inom en nära framtid.
Avsikten är givetvis att sådana frågor som tas upp i motionen därvid skall
uppmärksammas. Motionen erfordrar således enligt utskottets uppfattning
inte för nuvarande något särskilt ställningstagande, varför utskottet avstyrker
densamma.

I motion 1225 tar Mona Saint Cyr (m) upp frågan om särskilda undantag
vid beskattningen för Nobelstiftelsen. Motionären anför att stiftelsen i
princip har befriats från statlig skatt men att den trots detta på senare tid har
drabbats av betydande skatteskärpningar. Hon anser att Nobelstiftelsen
intar en sådan särställning att den bör erhålla ett skydd mot skattepålagor
som urholkar nobelprisets värde.

Vad motionären avser är framför allt att även Nobelstiftelsen träffas av den
statliga fastighetsskatten som genomfördes i höstas. Vid sin prövning av
denna fråga anförde utskottet bl. a. att det allmänna hyresläget givetvis
kommer att påverkas av fastighetsskatten på samma sätt när det gäller

SkU 1984/85:52

11

stiftelserna som andra fastighetsägare. Enligt utskottets uppfattning kunde
de skäl som föranlett befrielse från statlig inkomstskatt och förmögenhetsskatt
inte åberopas som grund för befrielse från en specialskatt av denna typ.
Utskottet vidhåller denna uppfattning.

När det gäller inkomstskatten kan Nobelstiftelsen ha träffats av en viss
skatteskärpning i samband med slopandet i höstas av den kommunala
taxeringen av juridiska personer. Stiftelsen betalade tidigare endast kommunal
inkomstskatt för inkomst av fastighet. Numera betalar stiftelsen i stället
statlig inkomstskatt på sådana inkomster med 40% av inkomsten. Utan
närmare kännedom om stiftelsens inkomstförhållanden kan inte säkert
bedömas i vad mån detta medfört skatteskärpningar, särskilt som reformen
samtidigt innebär att garantibeskattningen slopats.

Med anledning av vad som anförs i motionen vill utskottet framhålla att
Nobelstiftelsens särställning jämfört med andra skattebefriade stiftelser
innebär att stiftelsen åtnjuter skattebefrielse trots att dess ändamål inte är av
sådan karaktär som krävs i fråga om andra stiftelser. Enligt utskottets
uppfattning bör ett närmare ställningstagande till Nobelstiftelsens skatteförhållanden
anstå i avvaktan på resultatet av den planerade översynen av
beskattningsfrågorna för de ideella organisationerna. Utskottet avstyrker
således motion 1225.

Utskottet hemställer

1. beträffande grundavdraget för ideella föreningar

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:577 yrkande 1 och 1984/
85:1612 yrkande 1,

2. beträffande översyn av skattereglerna för ideella föreningar

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:313 yrkande 5, 1984/
85:577 yrkande 2, 1984/85:677 och 1984/85:1612 yrkande 2,

3. beträffande översyn av beskattningsreglerna för stiftelser
att riksdagen avslår motion 1984/85:412,

4. beträffande Nobelstiftelsen

att riksdagen avslår motion 1984/85:1225.

Stockholm den 11 april 1985

På skatteutskottets vägnar
RUNE CARLSTEIN

Närvarande: Rune Carlstein (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund
(s), Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp), Anita Johansson (s), Lars
Hedfors (s), Ewy Möller (m), Bruno Poromaa (s), Erkki Tammenoksa (s)
och Torgny Larsson (s).

SkU 1984/85:52

12

Reservationer

Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Ingemar
Hallenius (c), Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp) och Ewy Möller (m)
har avgivit två reservationer.

1. Grundavdraget för ideella föreningar (mom. 1)

Reservanterna anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Med
hänvisning” och slutar med ”och 1612” bort ha följande lydelse:

Höjningen av grundavdraget till 15 000 kr. hösten 1984 syftade till att
undanröja problemen för föreningar med smärre skattepliktiga inkomster.
Erfarenheterna visar emellertid att tillämpningssvårigheterna trots denna
höjning kommer att kvarstå för många föreningar som grundar sin verksamhet
på frivilliga insatser. För att undvika en olämplig beskattning bör
avdraget i avvaktan på resultatet av den planerade översynen av reglerna nu
höjas till 1,5 basbelopp på sätt som föreslås i motionerna 577 och 1612.
Utskottet tillstyrker således motionerna i denna del.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:577 yrkande 1 och
1984/85:1612 yrkande 1 antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall
ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 §

Ideell förening, som avses i 7 § 5
mom. första stycket, äger att från
den taxerade inkomsten åtnjuta statligt
grundavdrag med 15 000 kronor.

Ideell förening, som avses i 7 § 5
mom. första stycket, äger att från
den taxerade inkomsten åtnjuta statligt
grundavdrag med med 150 % av
det basbelopp som enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring bestämts
för året närmast före taxeringsåret.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag då lagen enligt uppgift på
den utkom från trycket i Svensk författningssamling. De nya bestämmelserna
tillämpas första gången i fråga om 1986 års taxering.

SkU 1984/85:52

13

2. Nobelstiftelsen (moni. 4)

Reservanterna anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Vad
motionären” och på s. 11 slutar med ”motion 1225” bort ha följande lydelse:

Nobelstiftelsen är befriad från beskattning av andra inkomster än fastighetsinkomster
och behöver ej betala förmögenhetsskatt. Stiftelsen har
erhållit denna befrielse på grund av sin höggradigt allmännyttiga karaktär
och intar en unik särställning genom sitt syfte och sin verksamhet. Med
hänsyn till det anseende Nobelpriset har runt om i världen är det ett nationellt
intresse att betingelserna för en hög prissumma inte äventyras.

Den nya fastighetsskatten beräknas på grundval av fastigheternas taxeringsvärden,
och den utgör således — mot de principer som gällt tidigare -en statlig beskattning på denna del av stiftelsens förmögenhetsinnehav. Utan
tivivel kommer denna skatt att inverka negativt på såväl stiftelsens förmögenhet
som på avkastningen, och därmed också på möjligheterna att bevara
prissummornas storlek. Nobelstiftelsen bör därför befrias från denna nya
pålaga.

När det gäller inkomstskatten har principen tidigare varit att Nobelstiftelsen
inte skall erlägga statlig inkomstskatt. Omläggningen av den kommunala
beskattningen för juridiska personer till en statlig inkomstskatt syftade inte
till en ändring av denna princip, och avsikten var ej heller att åstadkomma en
skatteskärpning. Att den nya statliga skattesatsen bestämdes till 40%
innebär emellertid en höjning av skatteuttaget med ca 10 procentenheter.
För Nobelstiftelsens del medför också detta en betydande skatteskärpning
för stiftelsens fastighetsförvaltning. Att garantibeskattningen samtidigt har
slopats har begränsad betydelse i sammanhanget. Stiftelsens fastighetsförvaltning
torde nämligen i sin helhet behandlas såsom en enda förvärvskälla,
vilket gör att garantibeskattningen i detta fall inte kan antas ha haft någon
nämnvärd effekt.

Utskottet instämmer i motionärens uppfattning att Nobelstiftelsen bör
skyddas mot sådana skatteskärpningar som har drabbat stiftelsen på senare
tid och som hotar att urholka värdet av Nobelpriset. Utskottet tillstyrker
alltså motion 1225.

dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1225 hos regeringen begär
förslag till skattelättnader för Nobelstiftelsen i enlighet med vad
som har anförts ovan.

minab/gotab Stockholm 1985 82595