SkU 1984/85:46
Skatteutskottets betänkande
1984/85:46
om punktskatter
Sammanfattning
I betänkandet avstyrker utskottet ett antal motioner vari yrkas att olika
punktskatter skall avskaffas, bl. a. olika s. k. lyxskatter, kassettskatten och
avgifterna på gödselmedel och bekämpningsmedel. Vidare behandlas motioner
om charterskatten på behandlingsresor, dryckesskatten på smaksatt
mjölk och kommunala avgifter på avskrifter och kopior av allmänna
handlingar. Utskottet avstyrker även dessa motioner.
Reservationer har avgivits beträffande en avveckling av en eller flera
skatter och avgifter samt beträffande frågan om smaksatt mjölk.
Motionerna
1984/85:376 av Lennart Brunander (c) och Kerstin Andersson (c)
I motionen yrkas att riksdagen genom tillägg till 5 § lagen (1977:292) om
tillverkning av drycker, m. m. undantar smaksatt mjölk och mjölkbaserade
drycker från läskedrycksbeskattning liksom f. n. sker för choklad, kaffe och
te.
1984/85:403 av Olle Aulin (m)
I motionen yrkas att riksdagen beslutar avskaffa den genom riksdagens
beslut den 2 juni 1982 införda skatten på vissa kassettband.
1984/85:410 av Gullan Lindblad (m)
I motionen yrkas att riksdagen beslutar att skatten på video- och
ljudkassetter skall avvecklas.
1984/85:459 av Sten Svensson (m) och Anders Björck (m)
I motionen yrkas att riksdagen beslutar att lagen (1982:691) om skatt på
vissa kassettband skall upphöra att gälla fr. o. m. den 1 juli 1985.
1984/85:574 av Jan Hyttring (c)
I motionen yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag
om befrielse från att erlägga charterskatt för behandlingsresa som företas
efter remiss av sjukvårdshuvudman.
1984/85:956 av Jan Hyttring (c)
I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till skatte- och
avgiftsbefrielse för bisocker.
1984/85:1226 av Mona Saint Cyr (m)
I motionen yrkas att riksdagen beslutar slopa kassettskatten.
1 Riksdagen 1984185. 6 sami. Nr 46
SkU 1984/85:46
2
1984/85:1228 av Kenth Skårvik (fp)
I motionen yrkas att riksdagen beslutar upphäva beslutet om skatt på
ljudkassetter och videokassetter.
1984/85:1506 (jfr 1505) av Bengt Westerberg m. fl. (fp)
såvitt avser yrkande
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om successiv avveckling av
s. k. lyxskatter.
1984/85:1609 av Stig Josefson m. fl. (c)
I motionen yrkas att riksdagen beslutar avskaffa handelsgödselavgiften.
1984/85:1623 av Barbro Nilsson i Örnsköldsvik m.fl. (s)
I motionen yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen
till känna vad som i motionen anförts om utformningen av avgiften på gödsel
och om avgiften som medel i en mera långsiktig strategi på det aktuella
området.
1984/85:1640 av Knut Wachtmeister m.fl. (m)
I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om enhetliga avgiftstaxor för avskrifter och
kopior av allmänna handlingar.
1984/85:2166 av Rune Backlund m. fl. (c)
1 motionen yrkas att riksdagen beslutar att befria gödselmedlet P 17 från
avgift enligt lagen om avgift på gödselmedel.
1984/85:2305 (jfr 2304) av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m)
I motionen yrkas att riksdagen beslutar att skatterna på handelsgödsel och
bekämpningsmedel skall avskaffas fr. o. m. den 1 juli 1985.
1984/85:2356 av John Andersson m. fl. (vpk)
I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om införande av båtskatt.
1984/85:2754 av Ulf Adelsohn m. fl. (m)
såvitt avser yrkande
29. att riksdagen beslutar avskaffa den statliga kassettskatten fr. o. m. den
1 januari 1986.
Gällande rättm.m.
Allmänt
Till punktskatter hänförs ett antal speciella skatter och avgifter som utgår
på varor och tjänster inom landet. Som exempel kan nämnas bensinskatt,
energiskatt, dryckesskatt (skatt på spritdrycker, vin samt malt- och läske
-
SkU 1984/85:46
3
drycker), tobaksskatt och särskild varuskatt på konfektyrer och skönhetsmedel.
Under senare år har nya punktskatter införts för charterresor, vissa
kassettband, videobandspelare, gödselmedel och bekämpningsmedel. Gemensamma
bestämmelser för beskattningsförfarandet för punktskatter och
prisregleringsavgifter finns i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.
Kassettskatt
Fr. o. m. den 1 september 1982 utgår skatt på vissa kassettband (SFS
1982:691; prop. 1981/82:159, SkU 1981/82:66). Skatt skall erläggas vid
omsättning eller uthyrning inom landet eller vid införsel till landet av
inspelade eller oinspelade videokassettband och oinspelade ljudkassettband.
Skatten är 25 öre per spelminut för videokassettband och 2 öre per spelminut
för ljudkassettband. Skatt tas inte ut för kassettband vars speltid är högst 30
minuter. Inkomsterna skall redovisas av riksskatteverket och tullverket.
Enligt en särskild avdragsbestämmelse avlyfts skatten på inspelade videokassettband
som hyrs ut om s. k. filmavgift erläggs till Svenska Filminstitutet.
Inkomsterna av kassettskatten har för budgetåret 1985/86 beräknats till 55
milj. kr.
Vid kassettskattens införande betonade skatteutskottet att skatten måste
betraktas som ett provisorium och noggrant följas upp från början. Så snart
tillräcklig erfarenhet vunnits av skatten borde den enligt utskottet bli föremål
för en allsidig utvärdering med avseende på kostnaderna för uppbörd,
administration och kontroll.
I en skrivelse till regeringen i december 1984 har RSV föreslagit att
kassettskatten avvecklas eller förenklas. Ärendet bereds f. n. inom regeringskansliet.
Avgifter för gödselmedel och bekämpningsmedel
I syfte att minska användningen av handelsgödsel och hälso- och miljöfarliga
kemikalier infördes fr. o.m. den 1 juli 1984 särskilda avgifter på
gödselmedel och bekämpningsmedel (SFS 1984:409-410; prop. 1983/84:176,
SkU 1983/84:47).
Gödselmedelsavgiften omfattar handelsgödsel med vissa undantag. Den
utgår med 30 öre per kilo kväve och 60 öre per kilo fosfor i gödselmedlet, om
andelen kväve resp. fosfor uppgår till minst 4 %. Statens jordbruksnämnd är
uppbördsmyndighet.
Bekämpningsmedelavgiften utgår för bekämpningsmedel som är eller bör
vara registrerade hos produktkontrollnämnden, dock ej för träskyddsmedel.
Den skall erläggas med 4 kr. per kilo verksam beståndsdel. RSV är
uppbördsmyndighet.
SkU 1984/85:46
4
Charterskatt
Skatt på charterresor med flyg till utlandet utgår enligt lagen (1978:144)
om skatt på vissa resor för passagerare som fyllt 12 år. Skatteplikten gäller
även för s. k. IT-resor (inclusive tours) med reguljärt flyg. Skatten är 200 kr.
per passagerare fr. o. m. den 1 januari 1985 (SFS 1984:871).
I samband med skattens införande behandlade utskottet vissa motionsyrkanden
om undantag för resor till medicinska rekonditioneringsanläggningar,
om resorna ägde rum på läkarordination eller om de betalades av
landsting och handikapporganisationer. Härom anförde utskottet (SkU
1977/78:45):
Utskottet, som har förståelse för syftet med dessa yrkanden, har i ett flertal
sammanhang hävdat att stöd till sociala ändamål bör ske genom direkta
bidrag och inte genom undantag vid beskattningen. Avsikten med dessa
motionsyrkanden bör i huvudsak kunna tillgodoses genom att sjukvårdshuvudmännen
vid förhandlingarna med regeringen om statlig ersättning för
kommunala åtaganden får förutsättas kunna påräkna kompensation för de
merkostnader som charterskatten kan förorsaka. Utskottet anser också att
regeringen bör uppmärksamma motsvarande problem i samband med
medelstilldelningen till organisationer som bedriver jämförbar rehabiliteringsverksamhet.
Utskottet avstyrker alltså de här behandlade yrkandena i
motionerna 1766 och 1775 i den mån de inte kan anses besvarade genom det
anförda.
Skatt på socker
Socker beskattades under 1800-talet i Sverige liksom i flertalet andra
europeiska länder, men beskattningen upphävdes år 1929. Den kom tillbaka
som industrisockerskatt för en kortare tid under andra världskriget och som
varuskatt under några år på 1950-1960-talen. Fr.o.m. den 1 juli 1965
slopades den särskilda varuskatten på socker.
Däremot utgår avgift på bl. a. socker enligt lagen (1967:340) om prisreglering
på jordbrukets område. De uttagna avgifterna används bl. a. för att
subventionera sockerimport när världsmarknadspriset är högre än det
svenska.
Smaksatt mjölk
För läskedrycker utgår skatt enligt lagen (1977:306) om dryckesskatt med
40 öre per liter för kolsyrad läskedryck och med 20 öre per liter för annan
läskedryck. När det gäller vilka drycker som i detta sammanhang skall
betraktas som läskedrycker har hänvisats till lagen (1977:292) om tillverkning
av drycker, m. m. vari anges vissa tulltaxenummer. Härav framgår att
bl. a. mjölk faller utanför beskattningen. Att choklad, kaffe eller te inte skall
anses som läskedryck har uttryckligen angetts.
Under förra riksmötet behandlade utskottet en motion vari begärdes att
SkU 1984/85:46
5
dryckesskatten på smaksatt mjölk och mjölkbaserade produkter skulle
avskaffas. Utskottet anförde härom (SkU 1983/84:22):
Enligt utskottets uppfattning bör man inte gå ifrån anknytningen till
tulltaxan vid specificeringen av skattepliktiga drycker, eftersom nuvarande
ordning innebär fördelar för de tillämpande myndigheterna, tullverket och
riksskatteverket. Utskottet vill erinra om att utskottet i annat sammanhang
avstyrkt en differentiering av beskattningen med hänsyn till varors farlighet
eller nyttighet. Att ändra på det skattepliktiga varuområdet av sådana skäl
som motionärerna åberopar är enligt utskottets mening inte motiverat utan
bara ägnat att skapa nya gränsdragningsproblem. Utskottet förutsätter
emellertid att man från regeringens sida fortlöpande prövar om de nuvarande
reglerna på ett olämpligt sätt inverkar på konkurrensen mellan de nya
produkter som framkommer på marknaden och vid behov lägger fram de
förslag till ändringar som kan vara påkallade. Med det sagda avstyrker
utskottet motionen.
Båtskatt
Frågan om införande av en särskild skatt på fritidsbåtar har under årens
lopp varit föremål för omfattande utredningar och mångåriga överväganden
inom regeringskansliet. I en inom finansdepartementet i september 1983
upprättad promemoria presenterades olika alternativ till en särskild beskattning
av fritidsbåtar. Rapporten har remissbehandlats men inte föranlett
någon proposition till riksdagen.
På uppdrag av regeringen redovisade trafiksäkerhetsverket i oktober 1984
ett förslag till utformning av ett register för båtar. Förslaget bereds för
närvarande inom regeringskansliet.
Kommunala avgifter för avskrifter och kopior av allmänna handlingar
Enligt 2 kap. 12 § tryckfrihetsförordningen är en myndighet normalt
skyldig att tillhandahålla en allmän handling, och detta skall ske utan avgift.
Enligt 2 kap. 13 § förordningen får emellertid myndigheten ta ut en fastställd
avgift av den som önskar få en avskrift eller en kopia av en allmän handling.
Någon begränsning av storleken av den avgift som får tas ut har inte angetts i
lagrummet. För statliga myndigheter gäller däremot expeditionskungörelsen
(1964:618), vilket innebär att avgiften för en avskrift skall uppgå till 4 kr. per
sida och för en kopia till 3 kr. per sida. För kommuner gäller självkostnadsprincipen,
vilket innebär att avgiften får täcka de faktiska kostnaderna.
SkU 1984/85:46
6
Utskottet
Avveckling av s. k. lyxskatter
I motion 1506 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) begärs - med hänvisning till
motion 1505 - förslag om en successiv avveckling av s. k. lyxskatter.
Motionärerna nämner parfym, deodoranter, lättöl, choklad och videoapparater
som exempel på ”straffbeskattade” varor, och de motsätter sig en
styrning av konsumtionen genom sådan beskattning.
Utskottet anser inte att skatterna på de varor motionärerna nämner är
styrande i den meningen att deras syfte är att minska förbrukningen av
varorna. Motivet är i stället statsfinansiellt. Det förefaller utskottet naturligt
att sådana skatter bör belasta de mer bärkraftiga grupperna i samhället och
alltså träffa en konsumtion som i viss mån kan sägas vara ”lyxbetonad” eller i
vart fall av umbärlig karaktär. I sammanhanget bör erinras om att det ibland
kan finnas skäl att ompröva en punktskatt, t. ex. när det beskattningsmässiga
resultatet inte står i rimlig proportion till administrations- och kontrollkostnaderna.
Punktskatter bör också vara neutrala från konkurrenssynpunkt.
Någon anledning att på nu angivna grunder ompröva de punktskatter som
motionärerna avser föreligger enligt utskottets mening inte. Därtill kommer
att utskottet inte anser det försvarligt att i nuvarande budgetläge avveckla
dessa skatter som för budgetåret 1985/86 beräknas ge statsverket inkomster
på drygt 2 miljarder kronor. Med åberopande av det anförda avstyrker
utskottet motion 1506 i denna del.
Kassettskatten
I ett flertal motioner begärs en avveckling av kassettskatten på vissa videooch
ljudkassettband. Yrkanden härom har framställts av Olle Aulin (m) i
motion 403, av Gullan Lindblad (m) i motion 410, av Mona Saint Cyr (m) i
motion 1226, av Kenth Skårvik (fp) i motion 1228, av Ulf Adelsohn m. fl. (m)
i motion 2754 och av Sten Svensson och Anders Björck (båda m) i motion
459.1 de två sistnämnda motionerna nämns den 1 januari 1986 resp. den 1 juli
1985 som lämplig avvecklingsdag. Som skäl för en avveckling åberopar
samtliga motionärer det dåliga skatteutfallet samt administrativa och kontrolltekniska
problem.
Utskottet kan i och för sig vitsorda att utbytet av skatten blivit sämre än vad
som förväntades när skatten infördes hösten 1982. Utskottet vill samtidigt
betona att skatten skulle betraktas som ett provisorium och noggrant följas
upp från början. Riksskatteverket (RSV) har numera genomfört en utvärdering
av skatten, och erfarenheterna av den sägs i huvudsak vara negativa.
Verket har därför föreslagit en avveckling eller en förenkling av skatten, och
ärendet är för närvarande under beredning inom regeringskansliet. Till
saken hör att skatten inte är betingad av enbart skattepolitiska motiv. Även
SkU 1984/85:46
7
kulturpolitiska aspekter och upphovsrättsliga frågor måste beaktas i sammanhanget.
På grund härav finner utskottet att resultatet av beredningsarbetet
bör avvaktas innan ställning tas till frågan om skatten, eventuellt i
förändrad form, bör utgå även i framtiden eller om den bör avvecklas. Med
hänsyn härtill avstyrker utskottet motionerna.
Gödselmedels- och bekämpningsmedelsavgift
I syfte att minska användningen av miljöfarliga kemikalier inom jord- och
skogsbruket infördes fr. o. m. den 1 juli 1984 en avgift på handelsgödsel och
bekämpningsmedel.
Stig Josefson m. fl. (c) yrkar i motion 1609 att handelsgödselavgiften
slopas. Enligt motionärernas uppfattning har den enskilde lantbrukaren,
med de ekonomiska förutsättningar som gäller för lantbruket, inte någon
möjlighet att minska tillförseln av näringsämnen. Arne Andersson i Ljung
m. fl. (m) yrkar i motion 2305 — med hänvisning till motion 2304 — att båda
avgifterna slopas fr. o. m. den 1 juli 1985. Enligt motionärerna är avgifterna
på de ifrågavarande produktionsmedlen oacceptabla och effekterna på
förbrukningen marginella.
Vissa ändringar i utformningen av gödselmedelsavgiften föreslås i två
motioner. I motion 2166 av Rune Backlund m. fl. (c) yrkas att gödselmedlet
P17, som enligt motionärerna har positiva miljöegenskaper, befrias från
avgift. Barbro Nilsson i Örnsköldsvik m.fl. (s) begär i motion 1623 att
avgiften utformas så att den bidrar till att styra över gödselmedelsanvändningen
till mera basiska gödselmedel. På så sätt skulle enligt motionärernas
uppfattning avgiften kunna komma att ingå i en strategi för en successiv
övergång till miljövänligare gödselkemikalier i Sverige.
Vad först gäller bekämpningsmedel vill utskottet erinra om att jordbruksutskottet
i ett yttrande till skatteutskottet med anledning av förslaget om
avgiftens införande uttalade att dessa preparat ökat i användning under
senare år på ett sätt som medfört negativa miljöeffekter. Liksom jordbruksutskottet
har skatteutskottet ansett att en avgiftsbeläggning är en lämplig
metod att söka ändra på denna utveckling. Utskottet vidhåller sin inställning
i denna fråga. Några omständigheter som bör föranleda att avgiften avskaffas
så kort tid efter ikraftträdandet och innan några erfarenheter vunnits av dess
praktiska effekter har inte åberopats. Utskottet avstyrker därför motion 2305
i denna del.
Liknande synpunkter kan enligt utskottets mening läggas på gödselmedelsavgiften.
I samband med att den infördes förra året framhöll utskottet
att den kunde väntas bidra till bättre hushållning med handelsgödsel, och
utskottet finner inte skäl att nu — redan innan ett år förflutit från
ikraftträdandet — ändra uppfattning i denna fråga. Utskottet avstyrker
därför motion 2305 även i denna del samt motion 1609.
I samband med avgiftens införande framhöll utskottet också att avgiftens
SkU 1984/85:46
relatering till halten av kväve och fosfor i ämnet borde stimulera till en ökad
efterfrågan på medel som från miljösynpunkt är mindre riskabla. Härtill
kommer att en avgift av det här slaget av praktiska skäl bör vara så lätt att
administrera som möjligt. Den i motionerna 2166 och 1623 förordade
utformningen med ett eller flera undantag från avgiftsplikten skulle komplicera
avgiftsuttaget utan att, såvitt utskottet kan bedöma, några mera
väsentliga fördelar står att vinna. Samtidigt kan det framhållas att det givetvis
är angeläget att regeringen uppmärksamt följer lagstiftningens tillämpning
samt dess effekter i miljöhänseende och föreslår de ändringar av reglerna
som kan vara motiverade. Med det anförda avstyrker utskottet även dessa
motioner.
Charterskatt
Jan Hyttring (c) yrkar i motion 574 befrielse från charterskatt för
behandlingsresa som företas efter remiss av sjukvårdshuvudman. Motionären
åberopar att syftet med skatten är att tillskjuta statskassan medel från
semesterresenärer.
Utskottet har tidigare som sin principiella uppfattning uttalat att stöd till
sociala ändamål bör ske genom direkta bidrag och inte genom undantag vid
beskattningen. I samband med charterskattens införande framhöll utskottet
med anledning av vissa motionsyrkanden liknande det nu aktuella att
sjukvårdshuvudmännen fick förutsättas kunna påräkna kompensation för de
merkostnader som charterskatten förorsakade. Utskottet vidhåller sin
uppfattning och avstyrker följaktligen motion 574.
Bisocker
I motion 956 begär Jan Hyttring (c) förslag till skatte- och avgiftsbefrielse
för bisocker. Motionären betonar biodlingens biologiska betydelse för landet
och att inköp av socker till vinterfoder utgör en dryg kostnad för biodlarna.
Utskottet vill inledningsvis vitsorda biodlingens betydelse för såväl
växtodlingen som miljövården, något som också jordbruksutskottet understrukit
vid flera tillfällen. Utskottet vill emellertid också påpeka att socker
numera inte belastas av någon speciell skatt. Från mervärdeskatten - som är
en allmän konsumtionsskatt — torde i detta sammanhang kunna bortses.
Däremot utgår för socker, liksom för andra jordbruksprodukter, en prisregleringsavgift
som bl. a. används för att subventionera sockerimporten när
världsmarknadspriset är högre än det svenska. Av avgiftsmedlen får viss del
disponeras för biodlingen. Över budgeten utgår dessutom ett särskilt stöd till
biskötsel, som bl. a. skall användas som bidrag till Sveriges biodlares
riksförbunds verksamhet.
Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionen.
SkU 1984/85:46
9
Smaksatt mjölk m. m.
Lennart Brunander och Kerstin Andersson (båda c) begär i motion 376 att
dryckesskatten på smaksatt mjölk och mjölkbaserade produkter avskaffas.
Motionärerna kritiserar dryckesskattelagens anknytning till tulltaxan, som
de anser utgöra ett trubbigt instrument vars användning har fått konsekvenser
som lagstiftaren inte avsett. Att undanta smaksatt mjölk och mjölkbaserade
produkter från beskattning är enligt deras mening motiverat eftersom
dessa varor får anses utgöra ett värdefullt inslag i kosthållet.
Som framgår av redogörelsen i inledningen till detta betänkande har
utskottet tidigare framhållit att anknytningen till tulltaxan innebär fördelar
för de tillämpande myndigheterna, dvs. tullverket och RSV, och att en
ändring av det skattepliktiga varuområdet av de skäl motionärerna åberopar
inte är motiverad utan bara ägnad att skapa nya gränsdragningsproblem. Nu
liksom tidigare förutsätter utskottet att man från regeringens sida fortlöpande
prövar om de nuvarande reglerna inverkar negativt på konkurrensen
mellan nya produkter som framkommer på marknaden och vid behov lägger
fram de förslag till ändringar som kan vara påkallade. Med det sagda
avstyrker utskottet motionen.
Båtskatt
I motion 2356 av John Andersson m. fl. (vpk) begär motionärerna att en
båtskatt införs. Den bör enligt deras mening vara utformad så att lyxbåtar
drabbas hårdast och vanliga mindre båtar undantas från beskattning.
Frågan om införande av en särskild skatt på fritidsbåtar har, som framgår
av den förut lämnade redogörelsen, under årens lopp inom regeringskansliet
varit föremål för ingående överväganden som givit vid handen att en sådan
skatt är förenad med betydande praktiska och administrativa problem.
Någon proposition i ämnet har inte heller förelagts riksdagen. Enligt vad
utskottet erfarit överväger man emellertid att införa någon form av register
för båtar. Ett förslag härom presenterades av trafiksäkerhetsverket i höstas,
och frågan är för närvarande under beredning inom regeringskansliet. Mot
bakgrund härav saknas enligt utskottet anledning för riksdagen att nu ta
ställning till frågan om införande av en båtskatt, och utskottet avstyrker
därför motionen.
Kommunala avgifter för avskrifter och kopior av allmänna handlingar
I motion 1640 av Knut Wachtmeister m.fl. (m, s, c, fp, vpk) uttalas att
kommunala myndigheter inte bör få ta ut högre avgifter för avskrifter och
kopior av allmänna handlingar än som anges i expeditionskungörelsen.
Motionärerna begär att riksdagen ger detta till känna och anför att det från
rättssäkerhetssynpunkt är angeläget att alla som önskar ta del av allmänna
handlingar skall kunna göra det till en rimlig kostnad.
SkU 1984/85:46
10
Sorn framgår av det inledande avsnittet gäller självkostnadsprincipen vid
kommunernas avgiftsuttag för framställning av kopior och avskrifter av
allmänna handlingar. Detta bör enligt utskottets uppfattning innebära att
avgiften får bestämmas så att kommunen får täckning för sina kostnader för
kopieringen eller avskrivningen. Utskottet delar för sin del motionärernas
uppfattning om önskvärdheten av enhetlighet kommunerna emellan vid
avgiftsberäkningen. I detta syfte utfärdas också rekommendationer av
Svenska kommunförbundet. En särskild lagstiftning om vilka belopp som
inte får överskridas skulle enligt utskottets mening strida mot principen om
den kommunala självstyrelsen. Utskottet vill också erinra om att frågan
huruvida en avgiftstaxa går utöver självkostnadsprincipen eller på annat sätt
strider mot kommunallagen (1977:179) kan prövas på rättslig väg av
kammarrätt och regeringsrätt.
Utskottet avstyrker motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande avveckling av s. k. lyxskatter
att riksdagen avslår motion 1984/85:1506 yrkande 1,
2. beträffande slopande av kassettskatten
att riksdagen avslår motionerna 1984/85:403, 1984/85:410, 1984/
85:459, 1984/85:1226, 1984/85:1228 och 1984/85:2754 yrkande 29,
3. beträffande slopande av avgiften på bekämpningsmedel
att riksdagen avslår motion 1984/85:2305 i denna del,
4. beträffande slopande av avgiften på gödselmedel
att riksdagen avslår motion 1984/85:1609 och motion 1984/85:2305
i denna del,
5. beträffande ändrad utformning av avgiften pä gödselmedel
a) att riksdagen avslår motion 1984/85:2166,
b) att riksdagen avslår motion 1984/85:1623,
6. beträffande charterskatt på behandlingsresor
att riksdagen avslår motion 1984/85:574,
7. beträffande bisocker
att riksdagen avslår motion 1984/85:956,
8. beträffande skatten på smaksatt mjölk m. m.
att riksdagen avslår motion 1984/85:376,
9. beträffande båtskatt
att riksdagen avslår motion 1984/85:2356,
SkU 1984/85:46
11
10. beträffande avskrifter och kopior av allmänna handlingar
att riksdagen avslår motion 1984/85:1640.
Stockholm den 12 mars 1985
På skatteutskottets vägnar
RUNE CARLSTEIN
Närvarande: Rune Carlstein (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
förste vice talman Ingegerd Troedsson (m), Olle Westberg (s), Hagar
Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s),
Kjell Johansson (fp), Anita Johansson (s)*, Ewy Möller (m), Bruno
Poromaa (s), Erkki Tammenoksa (s) och Torgny Larsson (s).
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservationer
1. avveckling av lyxskatter m. m. (mom. 1)
Knut Wachtmeister (m), förste vice talman Ingegerd Troedsson (m), Bo
Lundgren (m), Kjell Johansson (fp) och Ewy Möller (m) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:
Vissa punktskatter är enligt utskottets mening behäftade med påtagliga
olägenheter, främst den styrning av konsumtionsvalet som straffbeskattningen
av vissa varor leder till. Utskottet vill vidare peka på att somliga skatter
framstår som socialt orättvisa genom att de för dem som har små inkomster
men som ändå vill köpa en punktbeskattad vara kan utgöra ett avgörande
hinder, medan de som har stora inkomster lättare kan överse med dem.
Skatten på videobandspelare, som utgår med ett förhållandevis högt belopp
- 600 kr. - per apparat, torde vara av den karaktären. Härtill kommer att
skatterna är konkurrenssnedvridande och att de inte sällan leder till
betydande administrativt krångel. I många fall är inkomsterna av skatten så
låga att de knappast motiverar skatten.
Utskottet anser således i likhet med motionärerna att man bör gå igenom
floran av punktskatter i syfte att avveckla dem som framstår som mindre
motiverade. Utskottet föreslår att man till att börja med slopar skatten på
videobandspelare, som för nästa budgetår inte beräknas inbringa mer än 108
milj. kr. Med det sagda tillstyrker utskottet motion 1506 i denna del.
dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1506 yrkande 1
dels antar följande
SkU 1984/85:46
12
Förslag till
Lag om upphävande av lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare
Härigenom föreskrivs att lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare
skall upphöra att gälla.
Denna lag träder i kraft den 1 maj 1985. Den upphävda lagen skall dock
fortfarande tillämpas i fråga om redovisningsperiod som har gått till ända
före ikraftträdandet.
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
angående en avveckling av vissa punktskatter.
2. Slopande av kassettskatten (mom. 2)
Knut Wachtmeister (m), förste vice talman Ingegerd Troedsson (m), Bo
Lundgren (m), Kjell Johansson (fp) och Ewy Möller (m) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 6 med ”Utskottet
kan” och slutar på s. 7 med ”utskottet motionerna” bort ha följande lydelse:
I RSV:s skrivelse till regeringen med en utvärdering av kassettskatten sägs
att verkets erfarenheter av skatten i väsentliga hänseenden är negativa, då
den genom sin konstruktion är svårhanterlig både för verket och för de
skattskyldiga. Särskilt då det gäller videokassetter har - menar verket -skatten medfört konkurrenssnedvridning inom branschen genom skatteundandragande
åtgärder. Utvecklingen på kassettområdet har när det gäller
både apparater och kassettband enligt RSV lett till att det blivit alltmera
komplicerat att korrekt beräkna skatten med ledning av det antal minuter ett
band kan spelas. Vidare förekommer — sägs det — i tämligen stor omfattning
en illegal handel med insmugglade band, vilket försätter lojala företagare i
branschen i en svår ställning.
Det är således en mycket kraftig kritik som verket riktar mot skatten.
Härtill kommer att statens inkomster av skatten blivit väsentligt lägre än vad
som förväntades då skatten infördes. Mot den bakgrunden anser utskottet att
skatten bör slopas utan dröjsmål och att ikraftträdandet av avvecklingen bör
bestämmas till den 1 maj 1985. Med det sagda tillstyrker utskottet samtliga
motionsyrkanden om en avveckling av skatten.
dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa
att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:403, 1984/85:410,
1984/85:1226 och 1984/85:1228 samt med anledning av motionerna
1984/85:459 och 1984/85:2754 yrkande 29 antar följande
SkU 1984/85:46
13
Förslag till
Lag om upphävande av lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband
Härigenom föreskrivs att lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband
skall upphöra att gälla.
Denna lag träder i kraft den 1 maj 1985. Den upphävda lagen skall dock
fortfarande tillämpas i fråga om redovisningsperiod som har gått till ända
före ikraftträdandet.
3. Slopande av avgiften på bekämpningsmedel (mom. 3)
Knut Wachtmeister, förste vice talman Ingegerd Troedsson, Bo Lundgren
och Ewy Möller (alla m) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Vad
först” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:
Avgiften på bekämpningsmedel har karaktären av en ny skatt på
jordbruket, som i dagsläget enligt utskottets mening inte bör belastas med
dylika pålagor. Användningen av bekämpningsmedel är i de allra flesta fall
nödvändig för att upprätthålla en effektiv och rationell produktion och
därigenom möjliggöra ett tillhandahållande av varor till överkomliga priser.
Avgiften får därför negativa konsekvenser även för konsumenterna. Då
vidare skattebortfallet vid en avveckling enligt utskottets mening är begränsat
— ca 30 milj. kr. om året — bör avgiften slopas utan onödigt dröjsmål, och
utskottet anser den 1 maj 1985 vara en lämplig tidpunkt. Med det sagda
tillstyrker utskottet motion 2305 i denna del.
dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2305 i denna del antar
följande
Förslag till
Lag om upphävande av lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel
Härigenom föreskrivs att lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel
skall upphöra att gälla.
Denna lag träder i kraft den 1 maj 1985. Den upphävda lagen skall dock
fortfarande tillämpas i fråga om redovisningsperiod som har gått till ända
före ikraftträdandet.
SkU 1984/85:46
14
4. Slopande av avgiften på gödselmedel m. m. (mom. 4 och 5)
Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), förste vice talman Ingegerd
Troedsson (m), Bo Lundgren (m). Ingemar Hallenius (c) och Ewy Möller
(m) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med ”Liknande
synpunkter” och slutar på s. 8 med ”dessa motioner” bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser att det av flera skäl var fel att införa en avgift på
handelsgödsel. Avgiftens syfte att förbättra miljön kan enligt utskottets
uppfattning inte uppfyllas, eftersom den enskilde lantbrukaren, med de
ekonomiska förutsättningar som gäller för lantbruket, inte har någon
möjlighet att minska tillförseln av näringsämnen. Det är nämligen nödvändigt
med en sådan tillförsel för att underhålla markens produktionsförmåga.
I samband med avgiftens införande framhöll företrädare för skogsindustrin
att avgiften rentav försvårade en övergång till alternativa icke försurande
gödselmedel. Avgiften strider också mot den likformighetsprincip som bör
gälla vid punktbeskattning, eftersom endast handelsgödsel och inte andra
gödselmedel beskattas.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att avgiften bör slopas utan
onödigt dröjsmål. Utskottet anser att den 1 maj 1985 är en lämplig tidpunkt
för avvecklingen. Med det sagda tillstyrker utskottet motion 2305 i denna del
samt motion 1609. Motion 2166 blir härigenom i viss mån tillgodosedd.
Utskottet kan inte biträda den utformning av avgiften som förordas i motion
1623.
dels att utskottet under mom. 4 och 5 bort hemställa
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1609 och motion 1984/
85:2305 i denna del och med avslag på motionerna 1984/85:2166
och 1984/85:1623 antar följande
Förslag till
Lag om upphävande av lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel
Härigenom föreskrivs att lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel skall
upphöra att gälla.
Denna lag träder i kraft den 1 maj 1985. Den upphävda lagen skall dock
fortfarande tillämpas i fråga om redovisningsperiod som har gått till ända
före ikraftträdandet.
SkU 1984/85:46
15
5. Skatten på smaksatt mjölk m. m. (mom. 8)
Stig Josefson (c), Ingemar Hallenius (c) och Kjell Johansson (fp) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Sorn
framgår” och slutar med ”utskottet motionen” bort ha följande lydelse:
Av förarbetena till dryckesskattelagen framgår att juicer lämnats utanför
beskattningen av det skälet att de med hänsyn till näringsvärde, vitamininnehåll
etc. får anses utgöra ett värdefullt inslag i kosthållet (Ds Fi 1975:2).
Vanlig mjölk är av naturliga skäl inte heller föremål för dryckesbeskattning,
inte ens om den smaksatts med choklad, kaffe eller te. Det förefaller då inte
rimligt att beskatta en dryck som till lika delar består av vassle — en
mjölkråvara - och juice i naturlig koncentration. Inte heller finns det enligt
utskottets mening några bärande skäl för att mjölk med t. ex. frukttillsats
skall belastas med skatt. Den nu gällande ordningen skapar konkurrensproblem
på marknaden där drycker av det här slaget konkurrerar med skattefria
juicer. Några tekniska svårigheter att i lagtexten infoga ett undantag för de
berörda dryckerna torde inte föreligga. Riksdagen bör därför enligt utskottet
med anledning av motionen begära förslag till ändrad lagstiftning med den
inriktning som här angetts.
dels att utskottet under mom. 8 hemställa
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:376 hos regeringen begär
förslag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt i enlighet
med vad utskottet anfört.
minab/gotab Stockholm 1985 82378